From 353d94478d6456425eb653f3606c702f26f32976 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Sampo Silvennoinen Date: Sun, 25 Dec 2022 10:11:36 +0200 Subject: [PATCH] Update dictionary source Changes: - Can have multiple parts of speech instead of one. Previously a string, now a list of strings - Additional "Information" field, may contain additional grammar info - Quotes in definitions are encoded differently for easier FE parsing. --- README.md | 1 + src/DictionaryEntry.cs | 9 ++++++--- src/resources/old-swedish-dictionary.json | 2 +- tests/DictionaryTest.cs | 13 ++++++++----- 4 files changed, 16 insertions(+), 9 deletions(-) diff --git a/README.md b/README.md index 12af888..6bd9fe1 100644 --- a/README.md +++ b/README.md @@ -26,6 +26,7 @@ DictionaryEntry entry = result[100]; Console.WriteLine(entry.Headword); // af bränna Console.WriteLine(entry.PartOfSpeech); // vb Console.WriteLine(entry.GrammaticalAspect); // v +Console.WriteLine(entry.Information); // empty string in this case, some entries contain additional information. Console.WriteLine(entry.Definition); // afbränna, genom eld förstöra. hans trähws the af brendhe [...] etc. // ToString is overwritten for generic presentation. diff --git a/src/DictionaryEntry.cs b/src/DictionaryEntry.cs index 9e6c82e..cd40373 100644 --- a/src/DictionaryEntry.cs +++ b/src/DictionaryEntry.cs @@ -9,21 +9,24 @@ public readonly struct DictionaryEntry [JsonPropertyName("a")] public string Headword { get; init; } [JsonPropertyName("b")] - public string PartOfSpeech { get; init; } + public List PartOfSpeech { get; init; } [JsonPropertyName("c")] public string GrammaticalAspect { get; init; } [JsonPropertyName("d")] - public List Definitions { get; init; } + public string Information { get; init; } [JsonPropertyName("e")] + public List Definitions { get; init; } + [JsonPropertyName("f")] public List AlternativeForms { get; init; } public override string ToString() => $"{Headword} - {Definitions[0]}"; - public DictionaryEntry(string headword, string partOfSpeech, string grammaticalAspect, List definitions, List alternativeForms) + public DictionaryEntry(string headword, List partOfSpeech, string grammaticalAspect, string information, List definitions, List alternativeForms) { Headword = headword; PartOfSpeech = partOfSpeech; GrammaticalAspect = grammaticalAspect; + Information = information; Definitions = definitions; AlternativeForms = alternativeForms; } diff --git a/src/resources/old-swedish-dictionary.json b/src/resources/old-swedish-dictionary.json index a2b5ec7..9d390b6 100644 --- a/src/resources/old-swedish-dictionary.json +++ b/src/resources/old-swedish-dictionary.json @@ -1 +1 @@ -[{"a":"a","b":"nn","c":"","d":["å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok sma göra stora aa " GO 37 . " bätra är stämma bäk en aa " ib 38 . " thy at en stor flodh iw thäs mindhre wardher, at hon i flere äär äldher bäkkia skifftes " Su 85 . Jfr almännings-, hovodh-, thwär-a."],"e":["aa . ","äär MB 1:294, (Cod. B) 543; su 85),"]},{"a":"a","b":"","c":"","d":[" , pres. ind. sing. af ägha, se detta ord."],"e":[]},{"a":"a","b":"","c":"","d":[" för ä, se detta ord."],"e":[]},{"a":"a","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L.","prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe, eg. på ett föremåls yta: a) å, på. sa sit bloþ a iorþenne flyta Bu 134 . " brinna a eno bale " ib 176 . " la .... a glöþom " ib 416 . " stoþ calkren hel a altareno " ib 417 . " a gatonne slogho sik the bowa " RK 1:1421 . " han köptet a sträte " SR 274 . " a land älla i städhom " BSH 1:197 ( 1387). " the lithla scuto ganga tha the stora liggia aa lande " GO 389 . " godhe borgha stadhi skulu wara å hårdom berghom ok hälla klintom " KS 85 (207, 93) . " före töm å huse bilaghde äru " ib 86 (211, 95). " a nyköpungs hws " RK 1:1283 . " the a nyköpunge waro ib 4266. " " the a stekaborgh waro " ib 4298 . " thz hooff thz war a träno näss " ib 648 . " a norra malm thz kloster staar " ib 1184 . " a en holm heet kidha skäär eth kloster loot han mwra " ib 1188 . " a mwnka holmen möttos the " ib 2883 . " port luka ... å iärnom gångande " KS 85 (209, 94) . " aa skapt holle " BSH 4: 113 ( 1486) . hans örs var röt ... ok een sadhel a (ɔ: thy) Fr 108 . hauande dyra krono a sit hofwodh Bir 3: 299 . egh bär hwar man höök aa hände GO 18 . bar ... barnen a sinom bak Bu 172 . " bära gull spänne a sino bryste " MB 2: 260 . " än vindögha är a väg " SR 282 . skal wara gap å murenom KS 85 (209, 94) . sworo a (d. v. s. med hand å) bokenne VAH 24: 321 ( 1424) . the sagho gudz bardagha a honum MB 1: 163 . häntat a (på ett afstånd af) ena rast RK 1: 1293 . bildl. tha laghe han a sinom wärkom ogilder MB 1: 425 . - Äfven efter vissa verb, som beteckna en rörelse, förenas a med dat. bäther gathe han fäst öghum a solinne än a hänne Bil 273 . " nywdha the sin hugh a them creatwrum " MB 1: 75 . " beet ängen eldar a þem hans fingre " Bu 55 . - b) i. fan diäwlen sialuan a enom scoghe Bu 498 . " giorþe mangh iartigne a þy lande " ib 526 . " som ... fiskir a näti " Bil 541 . duwa ... bar ampull a sina näui ib 689 . " snethe sporstaua sina a badhom ändom " TB 75 . - I mera bildlig el. andlig mening. lata sik wara gudhlikan i ordom ok å sinom munne KS 15 (36, 16) . witre män å rådhe sitia medh kununge älla höfdinge ib 72 (178, 79.) swren brodher a androm gillom SGGK 107 . döör a (såsom medlem i) gilleno ib. ","3) för att beteckna tillfället, då något sker: på. a skänningis samtalu Sd 1: 668 1285, gammal afskr.). a þinge ib . " a þingum " ib 669 . valdos . . . tolff märkelike män a landz thinge Bil 847 . gripin a ferske gerningh MEG (red. A) 56 . fangas han a färske gyärning SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","4) för att uttrycka en handling, hvarmed någon är sysselsatt, eller ett tillstånd, hvari någon befinner sig: i. standä a sinne gyäringh til miþiän dagh SD 5: 638 ( 1347) . " waro idhkelikin a waku ok fasto ok bönum " KL 53 . " sculin j finna tua män a bönum " Bil 127 . " stodh ther a sinom bönom " Bo 100 . Bu 5, 14 . KL 401, 404, 417 . Bir 2: 11 . " a mote, se mot (möte). "","5) vid rumsbestämningar för att beteckna ett varande i ett föremåls omdelbara närhet: vid. å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp KS 65 (161, 71) . " eth stenhws beläghit a brabrödhra gatu " SJ 105 ( 1440) . ","6) såsom omskrifning af gen. för att beteckna något såsom ett annat föremåls del el. tillhörighet: till. tha han kom in for portin a thöm stadhenom Pa 20 .","7) närmande sig beteckningen af medel: med. burþe sanctus bartholomeus sina prädican . . . þy Bu 206 . " han star a enom fot (uno pede) suasom j twem flätom " Bir 3: 49 . " þe þing at ökyä oc styrkiä som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe " SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). ","8) för att beteckna det, med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänseende till, till. wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene oc waro mödrene SD 6: 180 ( 1350) . " hawa fridh aa sik ok allu sino " ib 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 466, 5: 374 (1344, nyare afskr.). KS 65 (161, 72) . " þän friþ bryter a quinnom SD 5: 637 ( 1347) . " " han war then klokaste mästare a himpna gang " MB 1: 178 . " tholde dödh a sinom mandom Bil 84 " " ii hans hustru han baþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom " Bu 19 . räþelecar a synom ib 497 . " feet a liff " RK 2: 7358 . " liik a stoorlek oc widhlek " ST 452 . - b) på. är jak vis a mine helso Bir 2: 335. " waro aa land oc städher riik " MD 446 . troo a thinum ordhom Bil 27 . a . . . väghna, se väghna. ","9) för att beteckna syftningen el. ändamålet med en handling: på, för. therde sith silf a fatöko folke Bil 650 . " at han giwi ey å rosom (möjl. dock för rosan) ella häggoma luf " KS 35 (89, 37) . ","10) för att uttrycka grunden hvarpå något beror: a) på, å. stande thz a synamanna witnom TB 77 . þiäna . . . guþi a kirkiona koste Bu 144 . " vp byggia vänasta mönster a sin kost " Bil 285 . " a . . . väghna, se väghan. - b) på, på grund af, af. reth tolomodh man merkia skal badhe aa gerninga swa a tal " MD (S) 271 .","11) för att beteckna sätt (hvarvid bruket af ack. är det normala): på. a hebrezko male Bu 189. II:o med ack.","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål, eg. till ett föremåls yta: a) på. satto barnet niþar a guluet Bu 5 . " stegh a sin häst " ib 492 . " huar sten som kastas å tän jordmuren " KS 86 (210, 94) . första goz gaar a grwn GO 194 . " binda klocko a een skalk ib 589. fiol a knä " Bu 8 . " stoþ suennen fäghin a fötar ib 156. - bild. fiöll a han gudhliker räddoghe swa som then sympn som falder a hälgha män, tha gudh wisar them siin gudhlik thing " MB 1: 216 . - b) i, till. kan omärkt fä a scogha löpa TB 73 . " thz nidhirbrutu the a grunden " Gr 306 . " wil a gille ganga (inträde i gillet) " SGGK 103 .","2) för att vid verb, som beteckna en rörelse, uttrycka den handling el. det tillstånd, som utgör rörelsens ändamål el. följd: på, till. foor mykith a weydhe MB 1: 208 . " ganger a sinä gyärningh " SD 5: 638 ( 1347) . " gingo a radh " Bil 86 . the söta stund ther thik här ledde a mina fund lv 178. a mot, se mot (möte).","3) för att uttrycka en riktning: på. sat a hans höghro hand Bu 21 . wil thu wälia thik at byggia a thina winstro hand, tha wil iak ganga a höghro hand MB 1: 178-9. han fälde ther folk a badha händer Iv 2347 . Om a hand, a händer i åtskilliga uttryck, i hvilka a synes böra fattas såsom brukadt i denna bemärkelse, se vidare under hand. a annan sidhen thz bärghet war en grymelighin eeldher och a annan sidhen war offmyken kyldh Pa (Tungulus) 29 . förvara them ok hans här aa alla sydha RK 1: (sfgn) s. 175 . falla a badha sidhor mange Gr 262 . kastadhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt a ömsa vägna Bo 204 .","4) vid tidsbestämningar: a) på. koma hälghe dagha nu oppa annan wiku daghin oc a annan komo the i fiordh aar MB 1: 63 . - b) i. komin . . . ather a morghen arla Bil 127 .","5) vid beteckning af storhetsförhållanden: till, ända till. til þet är löst a ytärstä pänningh SD 5: 567 ( 1346) . ","6) för att beteckna det föremål, mot hvilket i fientlig syftning en handling företages, el. i strid mot hvilket något göres: mot. än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). se swa gyort sum a oss syälwän ib 5: 606 ( 1346) . " som bref hawer a annän man vm gyäld ib 480 (1345, nyare afskr.). a landet gaa (stiga i land och anfalla) " RK 2: 9080, 9085 . " the böriade tha a porum stridha ok a hans landh " MD (S) 253 . örlögh a os föra Al 6220 . RK 1: (sfgn) s. 171 . hwi görin ij a mik thetta mordh Al 3466 . ib 3622. " ij görin a mik änga oära " ib 3473 . " hwath iak hafwer a philippum saght " ib 2649 . " bedhas aff alexandro naadh a then orät mik är giordh " ib 7879 . " ganger . . . a göra säät " MB 1: 301 .","7) för att beteckna det föremål, hvarpå en handling el. ett förhållande syftar a) på. huxar . . . a synda ämne Bu 144 . " tro a min guþ ib 189. " " tröste . . . a diäwlen " ib 135 . " läggr ofmykla dyrkan ok äruode å sin mat " KS 43 (111, 46) . hitte . . . a gudz rätta tro MB 1: 178 . " kalladhe a (åkallade) hans napmn " ib. " scadha hafua giort a tridhiungx schoghana " TB 74 . " hämnas min harm a þina konu " Bu 19 . " hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþa läkera " ib 513 . " a alwora kunne han sik wel forsta " RK 1: 73 . " hiolt a (bevarade el. iakttog) tokt oc godha sidhi " ib 561 . " a konungsins skada wara (söka konungens skada) " ib 3889 . MB 1: 211. RK 1: (sfgn) s. 190, 2: 2614, 7519, 9506. - b) efter. girughr å sina vndidåna godz KS 28 (72, 31) . - c) om. är buthät a warra i färþ iland SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). (dubla) . . . a högra giäld MEG (red. B) 60. ","8) böte . . . a wapn äller präster syäx mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). fyrtighi a wapn ib. " är han a wapn (Sko klosters-hdskr., som ligger till grund för den utgifna texten, har väpnare) ellir skötta " EG (Arbogahdskr.) 64. magnus hakä, ther awapn är SD NS 1: 60 ( 1401) . " erengisll jepsson a wapn " ib 6 ( 1401) . " olaf rytting a wapn " BSH 3: 143 ( 1463) . " erik karlsson awapn ib 160 ( 1465). Jfra af wapn under af. "","9) i föritan på, i väntan på, på. var härra tröste han ok bþ han fara vräddan a sina tröst ok gömo Bu 181 . " jak er hiit komen a jdra nade " RK 1: 754 . " margha nat hafuer iak lighat här . . a vedhespil ok äwintyr " Fr 871 . ","10) för att beteckna sätt o. d.: på. a sina mato Bo 92 . a thenna lund Fl 468 . " a tessa leedh " RK 1: 760 . " a vart mal " Bu 55 . " a latin " ib 8 . " a swenska tungo " MB 1: 319 . ","11) vid bedyrande och eder: a) på. lofwadhe . . . thz a sina tro Bil 315 . " saghde oss . . . a thera sannind " BSH 1: 188 ( 1386) . - b) vid. þätt . . . swäria a gvþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). BSH 1: 178 (1379.)","adv. dessultom. fae fram aftäkt . . . oc a iij marc TB 78 . " böte ater scadhan, oc a XL mark " MEG (red. B) 61 . EG 65 . SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). 378, 639 ( 1347). PfN 135 . hafwi fore giort wapnen oc aff (för a) thre mark ib 138 . Jfr framan-, hvar-, här-, in-, innan-, nidhan-, ovan-, thär-, up-, ut-a, samt pa."],"e":["aa . ","o FH 4:76 ( 1492). ä Lg 3: 537),"]},{"a":"a","b":"","c":"","d":[" för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma."],"e":[]},{"a":"a","b":"in","c":"interj.","d":["o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 . " a hurw ylla lönte han honom tätte " RK 2: 9564 . " a werldin huru tw pläghar löna " ib 1: 2494 . " a myn eghin hustrv . . . hon är nw smitath meth wantro Lg. 3: 148. " Va 30 . a sägh mik MB 2: 121 . " a son min " Bo 213 . " a herra ib 157. " " a herra gudh ib. " Iv 2228, 3332, 4892 . RK 1: 3063 . Va 25 . " a helsam diur " Bil 369 . " a thu fula forrädare " Va 32 . " a godhe domare " MB 2: 385 . aa mik wslan dara (ah me miserum) Su 283 ."],"e":["aa Su 283 . ","ah Su 213 ),"]},{"a":"a","b":"nn","c":"","d":[" (bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 ."],"e":[]},{"a":"a","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 (c. 1500). B) adv. med, tillstädes. i förbindelsen vara a ok ivir. SD NS 3: 208 ( 1417) . " waro the a oc ouer mädh . . . ludeke kaara tha fornempda kalgardz tompt mäldis " SJ 38 ( 1426) . - Jfr ovan-, up-a."],"e":[]},{"a":"a","b":"nn","c":"","d":["å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] wastena closter VKJ 98 ( 1447) . " swnnan oen är förste huwdroen j bergha vddhan som kallas mwstewora " Svartb 478 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"a b c","b":"nn","c":"","d":["1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m.","2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH 4: 188 ( 1495) . " wij a b c & c sweriges rikes radh och men " BSH 4: 188 (HSH 19: 19 (1504), 21 (1504), 24 (1504)."],"e":[]},{"a":"a b c d","b":"nn","c":"","d":["1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . ","2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom witterligit FM 153 ( 1504) . vij a. b. c. d. etc. swerigis rigis raadh och män ib 300 ( 1506) . som byggia och boo j a. b. c. d. ib 231 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"a b c d","b":"nn","c":"","d":["1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d, etc:a Svartb 400 ( 1442) ; jfr 2: l887 utskurin 2, äfvensom afskrära."],"e":[]},{"a":"a b c d e","b":"nn","c":"","d":["alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 ."],"e":[]},{"a":"a beþas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"a boa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"a dragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"a fallande","b":"","c":"","d":[" , se affallande."],"e":[]},{"a":"a finna","b":"vb","c":"v.","d":["1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . ","2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a."],"e":["aa- )"]},{"a":"a finna","b":"vb","c":"v.","d":["påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhen dolder och fförscriffne erich nw offwmnet haffuer " SJ 2: 257 ( 1494) ."],"e":["o- )"]},{"a":"a hughsa","b":"vb","c":"v.","d":["betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 ."],"e":[]},{"a":"a kännas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424)."],"e":[]},{"a":"a liþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"a mot bära","b":"vb","c":"v.","d":["bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 ."],"e":[]},{"a":"a mote","b":"","c":"","d":[" , se mot."],"e":["a mot )"]},{"a":"a märkia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta märke på, märka. TB 73 ."],"e":[]},{"a":"a slat","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"a standa","b":"vb","c":"v.","d":["ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"a sämia","b":"vb","c":"v.","d":["åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) . KS 6 (12, 6), 76 (188, 84) . TB 73, 75 . SO 149 . Jfr sämia a."],"e":[]},{"a":"a vak","b":"","c":"","d":["o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168."],"e":[]},{"a":"a vapn","b":"","c":"","d":[" , se a, prep."],"e":[]},{"a":"abacia","b":"nn","c":"","d":["inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor skara Fr 3175 ."],"e":[]},{"a":"abbadis","b":"nn","c":"","d":[" = ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"abbadis","b":"nn","c":"","d":[" = abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409)."],"e":[]},{"a":"abbadissa","b":"nn","c":"","d":["abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v. "],"e":["-onna VKR 57, 72 . ","abbadyssa: -onne VKR 57 . ","abbadysa: -o VKR 33 . ","abdissa: -o SD NS 1: 539 ( 1406) . ","abdysa Bir 5: 105; -an ib 104. abbatissa Bil 805 ; Bir 5: 21; ","-an VKR 3 o. s. v.; Bir 4: 9 o. s. v. 5: 22 o. s. v,: -onne ib 5: 21 ; VKR 2 o. s. v.),","abbadisso döme , "]},{"a":"abbadissa","b":"","c":"","d":[],"e":["abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. ","*abbadisso val","abbatisso- )"]},{"a":"abbote","b":"nn","c":"","d":["abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207, 212, 417 . Di 291 . Jfr abot. "],"e":["abotti: -in KL 68 . abote KL 68, 79; Bil 385 ; ST 480 ; AS 59, 60 ; ","-a Bil 385, 717 ; Bir 2: 69 apothe: -othen Di 291 . ","abbate: -en Lg 3: 207 . ","abbati: -ins Lg 3: 212), ","abbota kloster","abota- )"]},{"a":"abitning","b":"nn","c":"","d":["smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 ."],"e":[]},{"a":"abiuþa","b":"vb","c":"v.","d":["påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älskarom abiwdher gudhelik snille Su 37 . MB 2: 323 . Jfr biuþa a."],"e":[]},{"a":"ablasa","b":"vb","c":"v.","d":["blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 ."],"e":["abläsa )"]},{"a":"abo","b":"nn","c":"","d":[" ? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231 (1480)."],"e":["aa- )"]},{"a":"abo mynt","b":"nn","c":"","d":["Åbo-mynt, i Åbo slaget mynt. hundradha mark ok niyotigi mark peninga abo mynt FH3: 122 ( 1448) . "],"e":["abo päningar , "]},{"a":"abodh","b":"nn","c":"","d":["boningsplats; gård, landtgård. rigesins stagde wtuiser . . . at huar som sma jord ligger wthi enne abod som mangom är fallin til arffs tha haffuer han wald som mest äger thär i godzit. lösa the sma jordena til sig oc besitia godzit. oc jcke lata jordena eller abodena sunderiffwas Uppl Lagmandsdomb 31 (1490)."],"e":[]},{"a":"abodh","b":"nn","c":"","d":["2: 1187. åbod, vid å belägen bod. jak . . . haffuer vnt ok giffueth . . . thil clostrith i rysabergha . . . myna aaboodh liggiande nordhan aana her i suhercöpunge SD NS 3: 416 ( 1419) . ib 621 (1420). ägher clostridh i swdherköpwnge 3 abodher, 2 wästan ana oc en östan VKJ 57 ( 1447) . Brasks Kopieb 12 (1505)."],"e":["aaboodh )"]},{"a":"aboe","b":"nn","c":"","d":["åbo, landbo. " hwar som wtgerdha bonde är, han ma wel a frälsis jordh boa, tho swa at han fae een aboa vp a sina jordh, som kornonne rät gör " SD 6: 345 ( 1352, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"aboi","b":"nn","c":"","d":["åbo, landbo. " GS 23 ( 1369). ""],"e":[]},{"a":"aboli","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"abosker","b":"av","c":"adj.","d":[" XV mark abosce FH 2: 103 ( 1436) . XXII 1/2 mark aboeska ib 102 . " ffore twa marker oc fämtigi aboska päninga " FH 3: 17 ( 1442) . " fföre halft annat hundradha mark aboska peninga " ib 107 ( 1447) . " ib 114 ( 1447), 130 ( 1448), 4: 5 ( 1441), 6: 9 (144, afskr.), 60 ( 1469). - abs. ss myntbeteckning: Åbo-penning. iij ortugar för en öre, vj aboska för en öre, vij engilska före j öre " SJ 226 ( 1453) ."],"e":["aboesker )","fore"]},{"a":"abot","b":"nn","c":"","d":["= abbote. SD NS 2: 104 ( 14 09), 174 ( 1409). ST 333, 384 ."],"e":[]},{"a":"abot","b":"nn","c":"","d":["abbot. aboot hindrik SD 6: 538 ( 1355) . " abbet hanes aff aluastra " ib NS 3: 275 (1417)."],"e":["aboot . ","abbet )"]},{"a":"abredsl","b":"nn","c":"","d":["täcke. " coopertorium . . . abredzl " GU C 20 s. l47."],"e":[]},{"a":"abrot","b":"nn","c":"","d":["artemisia abrotanum Lin., åbrodd. " abrotanum obroth " LB 6 ; 284. abrotanum aabrut ib 5: 80 . " abrotanum är abrot " ib 3: 75 . " abrotanus er abroth " ib 2: 47 . ib 48, 1: 96, 3: 76, 155, 5: 77, 7: 70, 72, 148."],"e":[]},{"a":"abrot","b":"nn","c":"","d":["åbrodd. " pors fröö ätha oc yrthena affbroth " PM Skr 228."],"e":["affbroth )"]},{"a":"abrädder","b":"nn","c":"","d":["åbrädd, åkant. i aabreddenom Brasks Kopieb 31 ( 1513) ."],"e":["aabredder )"]},{"a":"abskons","b":"nn","c":"","d":["ljusskärm, blindlykta. " liusit beuaras äkke swa väl i abskonse som i lyktonne " Bo 99 ."],"e":[]},{"a":"abudh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"abudh","b":"nn","c":"","d":["påbud. " vare helgasta höffdingenna . . . aabudh at een dyrkän scal vara j blandh allo folke Budde 77. at holda theres laagh ok aabudh ib. ""],"e":["aa- )"]},{"a":"abugh","b":"nn","c":"","d":["bugt el. krökning i en ås lopp., iuxta litus ampnis vbi flecitur et curuatur qvod dicitur aabugh SD 4: 590 ( 1338) ."],"e":["aa- )"]},{"a":"abunga","b":"vb","c":"v.","d":["eg. slå el. stöta på; tillstöta, vara på färde. " thera herra bera storan twnga med konungen tha som noget aabunga " MD 421 ."],"e":["aa .),"]},{"a":"abyggiande","b":"nn","c":"","d":["inehafvare (af fastighet); åbo. ljnnan ther raar som aabygianden haffuer thet fordhom nwtith Svartb 417 ( 1445) . j the matto som aabyggiande forre nwtit haffua ib. - bebyggaree, inbyggare? hälaghir är thäns stadzsins abygiande (beatus urbis accola) SpV 583 ."],"e":["aa- . ","abygiande )"]},{"a":"abyggiare","b":"","c":"","d":[" , åbo. kyrkiones hion äller abyggiara DD 1: 91 (1440, afskr.) ."],"e":[]},{"a":"abyggiare","b":"nn","c":"","d":["bebyggare, innehafvare af byggnmad, boende. ath jöns olaglige vpkastat hade mera än hanom tilhörde thöm nestom aböggiarom til forfangh ok schade SJ 2: 141 ( 1488) ."],"e":["aböggiare )"]},{"a":"abygning","b":"nn","c":"","d":["det som är bygdt på ngt, åbyggnad. " the haffdho siwkan sandh grwndh, fawidzskan styrdhe, thy är abygningin all om enkte " SpV 289 ."],"e":[]},{"a":"abyr","b":"nn","c":"","d":["bostad el. by belägen vid å. " ampne[n]sis . . . a by " GU C 20. s. 20."],"e":["a by )"]},{"a":"abyrdha kar","b":"nn","c":"","d":["et abyrdhakar VKU 94 ( 1559) ."],"e":[]},{"a":"abyrdher","b":"nn","c":"","d":[" ="],"e":[]},{"a":"abyrghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"abyrþ","b":"nn","c":"","d":["hemligt bärande af något till ett ställe med den följd att skada åstadkommes. som mz sinne abyrdh flere siälana fordärfwar JP 50 ."],"e":[]},{"a":"abyrþer","b":"nn","c":"","d":["= abyrþ. bära abyrþ a, insmyga tjufgods hos. at þ bärin ängän abyrþ a han SR 286 ."],"e":[]},{"a":"abära","b":"vb","c":"v.","d":["(i födeslen el. genom börden) gifva. " er thz mik mz arff aboräth (co. B aborat, i rim med vilkoradh) " EK (Cod. C) 349 . Jfr upabära 2: 835."],"e":[]},{"a":"adam","b":"nn","c":"","d":[" Adan, namp på menniskosläktets stamfader. adams son, menniska (med särsk. afseende på vidlåtande synd och skröplighet). o adams sona (filiorum Adam) osidhogh sidhuänia Bo 99 . - gamble adam (adam thän gamble), om Adam ss den genom hvilken synd och död hafva inkommit i menniskosläktet; om den gamla menniskan, menniskans medfödda syndiga natur. nye adam (adam thän nye), om Kristus ss upphof till en ny andlig skapelse; om den nya menniskan, den pånyttfödda naturen. fastian näpsir gambla adam SpV 157 . gambla adom skodha sithiande oppe j toppenom a the lastæliko träno nya adam skodha styrslo ok waldit haffwa offwir andhelika sälhet ib 132 . " swa som mällan andan ok kötidh är stor atskillnadhir, ok i mällan adam thän gambla, ok adam thän nya (inter Adam veterem et norum) " ib 425 ."],"e":["adambär UplL Kk 1: pr) , "]},{"a":"adhal värk","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"adhalbarn","b":"nn","c":"","d":["äkat barn. ärin i vtan disciplinam tha ärin i äkke adhol barn vtan rät hoor barn Bo 106 ."],"e":["adhol barn )"]},{"a":"adhalbolbyr","b":"nn","c":"","d":["egentlig el. gammal by. nummis ok keris äru ädol (var adhol, Skokl ädel) bodhyia fram for hima andra byiana Svartb 332 ( 1430) . Jfr adhalbyr 2: 1187, bolbyr."],"e":["adhol- . ","ädol- . ","ädel- )"]},{"a":"adhalhus","b":"nn","c":"","d":["hufvudborg, den hufvudsakliga el. egentliga delen af en fästning, fästningens hufvudbyggnad. drotzeten forborgen fik marsken togh adelhusit til sik RK 2: 3475 ."],"e":["adelhus )"]},{"a":"adhalhär","b":"nn","c":"","d":["hufvudhär, härens hufvudstyrka. RK 1: 1519, 1636 ."],"e":["adelhär: -in RK 1: 1519 . ","adilhär: -in RK 1: 1636), "]},{"a":"adhalmur","b":"nn","c":"","d":["hufvudmur. tän inre adhelmuren KS 86 (210, 94) ."],"e":["adhelmur )"]},{"a":"adhalporter","b":"nn","c":"","d":["hufvudport (på en borg). firi adhalportanom (för -enom) skal wara stor grop KS 85 (209, 94) . vtan adhalport skal wara port luka järnadh ib. Iv 4044, 4114 . Fr 293 ."],"e":["adhil port Iv 4044, 4114 ; Fr 293 ),"]},{"a":"adhalvägher","b":"nn","c":"","d":["allmän väg, landsväg. " ganga adhelwägh MB 1: 409. ""],"e":["adhelvägher )"]},{"a":"adhans","b":"ab","c":"adv.","d":["i adhans (iadhons, j iaadans), i åns, i jåns, nyss. som jak sagde j iaadans j ffraa MSD (S) 201. the siw som iadhons waaro optald MB 1: (Cod. B) 544 ."],"e":[]},{"a":"adhans","b":"ab","c":"adv.","d":[],"e":["i adhans (j iadhans), i jåns, nyss. thz thu j iandhans (superius) räknadhe människioona wärdoghare änglenom SpV 32 ."]},{"a":"adhel","b":"nn","c":"","d":["fäkreaturs urin, gödselvatten. vill jak tik läthä begyuta medh orenan adell Budde 79."],"e":[]},{"a":"adhel","b":"nn","c":"","d":["adel. " iack giorde adelen fatiig och arm " RK 3: (sista forts.) 6384 ."],"e":[]},{"a":"adhelörn","b":"nn","c":"","d":["örn, kungsörn. ST 214 ."],"e":["adhil örn )"]},{"a":"adher","b":"nn","c":"","d":["malmåder. " silffwidh haffwer sina adhra (venarum) opbörian " SpV 506 ."],"e":[]},{"a":"adher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["aadher . ","-rar ) , "]},{"a":"adhersla","b":"vb","c":"v.","d":["åderlåta. " lata sig aaderslaa " LB 7: 338 ."],"e":["aaderslaa )"]},{"a":"adhla","b":"","c":"","d":[" , se ädhla."],"e":[]},{"a":"adhligh","b":"av","c":"adj.","d":["adlig, förnäm. " thenne adliga (Cod. A ärligä 12) frvn Val (Cod.C) 58. ""],"e":[]},{"a":"adhraduker","b":"nn","c":"","d":["svettduk, näsduk. " nwnna . . . skal ey gifwa mannom adhraduka (sudariola) " Ber 165 ."],"e":[]},{"a":"adhugher","b":"av","c":"adj.","d":["lysten, glupsk. " gradugh diur ok adhugh " Bil 343 . ib 370. MB 1: 183."],"e":[]},{"a":"adriva","b":"vb","c":"v.","d":["pådrifva, tvinga. " engho adriffwande älla nödhgangande " SpV 431 ."],"e":[]},{"a":"adsignera","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlåta. " huilkit gooz . . . boo joansson gaff oc adsignerade (?) for:da watzstena clostre " FH 3: 82 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"advent","b":"nn","c":"","d":["advent, adventstid. " j adduentinne for jwlin " VKR 16 . " iij swnnedag j aduenten " FM 555 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"advent","b":"nn","c":"","d":["advent. " j aduenthith til julanna " MP 5: 14 . för 4 wäle sil i adwäntet VKU 764 ( 1552) ."],"e":["-wänt )"]},{"a":"adventa","b":"nn","c":"","d":[" = advent. MP 2: 31, 66 . VKR 61 . Bir 4: 14."],"e":["atwänta: -onne Bir 4: 14), "]},{"a":"af","b":"ab","c":"prep. adv.","d":["A) prep. med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbyttes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett aflägsnande, eg. och oftast från ett föremåls yta, dock stundom från det, hvari något är: a) af, från. stegh aff häste Bil 658 . þri blodþrupa drupu af fingrenom Bu 56 . " kumbar af himirike röst " ib 5 . " the dagh aff himilin falder " Al 6392 . drogh jomfrun tha sina skoo aff sinom fotom Bir 3: 180. vek af väghenom Bu 498 . " far abram aff egipto lande " MB 1: 178 . " skyt är skutith aff stakkot bagha (för borgha) " GO 899 . " ref sit har af höþe " Bu 209 . " af staþ, se staþer. - b) ur. dragha han op aff brunnenom MB 1: 231. " " gik aff kyrkionne " KL 4 . " dragha hona af hänna klädhom (afkläda henne) " ib 314 . " alexander aff sinne kapo far (afkläder sig) " Al 3512 . ","2) för att beteckna riktning, afstånd, frånvaro: från. aldre gingo biscops öghon af hänne Bu 144 . skodha görla aff thenna stadh MB 1: 179 . " syntis thz af pallacio " Gr 304 . " han war ludhin aff hoffwudh til foot " Al 7419 . " bethania liggir twa thera milor af ierusalem " Bo 162 . " þe stund wi hawm aff landeno ok rikeno varit " SD 5: 605 ( 1345) . " genstan marsken aff östegötland war " RK 2: 5734 . " glädhi är alre aff minne siäl " MP 1: 30 . - bild. thz tykte gudh ware aff thakke (d. v. s. emot hans vilje) MD 24 ; jfr 6. ","3) vid tidsbestämningar: a) från. a fyretighinde daghenom af vpstandilsinne dagh Bo 243 . " af morghnenom ok til qvällin " Bir 1: 121 . " aff minom vngdom thänkte iak al ltidh mins sons hedhir " ib 3: 112 . " aff fämpta manne skal hans släkt wardha wäldigh i thy lande MB 1: 183. " " then holth han aff eth barn (från den tid han var barn) tiill studium j prage " Lg 3: 33 . af nyio, se nyr. - b) af. af alder SD 5: 662 ( 1347) . KS 5 (12, 6) . af äwärdheliko (ab æterno, af evighet) Bir 1: 396, 2: 12 o. s. v. ","4) för att beteckna öfvergång från ett tillstånd: af, från ur. stoþ af föþ Bu 184 . waknar iavob aff sömpne MB 1: 218 .","5) för att beteckna utgångspunkten för en handling: med. byria rätvise af sieluom tik KS 26 (66, 28) ; jfr 13 och prep. a, A I:o 7. ","6) för att beteckna ett skiljande, fråntagande, befriande, afhållande, upphörande o. d.: af, från. hugga hofwod aff paulo Bil 126 . " latäs bort af warre thiänist " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ey skiliande sik aff guddomenom Bir 3: 84 . böghias aff rätuisonne ib 378 . " af sinom skiälom gånga " KS 37 (96, 39) . " han later os alla aff lifwith ga " Al 2556 . ganger aff göre sät. MB 1: 349 . " gig han aff riddarans radhe " ST 234 . " thöm gik allom tha aff gaman " Fr 1834 (jfr gaman). thz gik herra iwan tha aff later Iv 780 (jfr later). tak af mik swa stora besklikhet Bo 185 . tok han sik sialuar af liue (tog lifvet af sig) Bu 172 . takin aff daghum thän hughin gör galin Bil 126 . staal et faar af sinom granna Pa 7 . " först tha daradhe han aff mik äldre bordhers wyrdhning, oc nu snardhe han aff mik guds signan " MB 1: 216 . " at frälsa andream af corse " Bu 141 . " är fräls af frestnigom " ib 135 . " som hana löse ok rensa af syndom ok lastom " ib 186 . " jam skyt hon varþp lös af bandom þa varþp hon lös af diäflom ib 205. " " ren ok quittir aff spätälsko sotenne " MP 1: 63 . läkte them aff alskona sottum Bil 288 . " wardh helbrygdho aff sinne sot " KL 57 . " han hafdhe sik aff allom sinom syndom scriptat (genom skriftermål giort sig fri från alla sina synder) " ib 58 . " göma han aff thy misfälle " Bir 3: 69 . " fik hughnadh aff (consolabatur a, fick tröst för) the hiärta sorgh som han hafdhe " ib 3 . wäri frither . . . aff (d. v. s. fred och upphörande med) allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). josep födde (d. v. s. födde och räddade) wärldina mz sino radhe aff likamens sylt MB 1: 253 . halt tik af fulum ordom KS 24 (59, 26) . wände han atar af þera qualum Bu 203 . " afskrapas aff (ur) thinne book " MB 1: 348 . ","7) för att beteckna den el. det, hvaraf något mottages eller begäres: af. nam . . . af guþi sialum Bu 5 . " thu skalt taka swrth salt aff ondom gällara " GO 14, 205 . aff (med) henne fik han flere söner (de qua suscepit filios) MB 2: 105 . þen som mykit hawer aaf guþi SD 5: 561 ( 1346) . " at hwar hawi aff androm gagn " KS 4 (8, 5) ; jfr 11. bedes lof af kunugenom Bu 187 . " vpbäria aff (ɔ: thy) affradh ok affgield " SD NS 2: 250 ( 1410) . " skref hana (ɔ: lästena) af hans munne (d. v. s. såsom han sade el. dikterade) Bu 99; " " jfr 8. "","8) för att beteckna det hwarifrån något tages el. hämtas: a) af. cayn offradhe . . . sin tionda aff iordhinna affwäxt än abel offradhe . . . aff sino bätzsto fä MB 1: 162 . ey skulo the tagha epterdöme aff iacobs gärning ib 224. - b) ur. bok thessin är uttakin medh fäm ordom af thöm bokum wise mästara hafwa giort KS 1 (1, 1) . - c) i. tedhis faa sancto petro bok j hand ok lät petrum läsa aff henne Bil 107 . ","9) för att beteckna härkomst, hemvist, klass: af, från wt komin aff konunga släcth Bil 263 . " fläst all europa är komin aff götom, oc göta aff magog sonasöne japhet " MB 1: 3 . " män aff ismaels släkt " ib 231 . han tok sik husfru . . . annam af betheleem Bu 3 . en bure af barchionna ib 175 . " härtugh bändikter af finlande " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). insighli . . . biscups bryniulfs af scarum ib. " the aff husith " Fr 599 . " the aff kinds sokn " SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). RK 1: 1708, 2: 5881, 6068, 6151, 6226 . fore thöm aff radit ok companijt SO 116 . " böndher aff landhit ib 51. at welia en wittran man af androm landom eller stadhom " KS 9 (29, 10) . " blomster af hans altara Bil 288; " " jfr 8. 10) för att beteckna ämne, förändring el. öfvergång: af. adam war förste man skapadher aff iordh, hans kona ewa eno riwe hans siidho " MB 1: 1 . " han hafdhe ena kirkio bykt aff trä Bil 850. " " geenlädher ok rema . . . varo aff skära silke göra " Fl 534 . " all the hualff är aff een steen " ib 980 . hans palacium war . . . aff gul lok gimstenum silf ok fiilsbenum Bil 307 . " en calcar af cristallo " Bu 417 . et täpete af silke SD 5: 564 ( 1346) . " crona aa gull " RK 3: 137 . " togho the biäkan oc giordho aff (ɔ: honum) ena fä bro " Lg 95 . " han giordhe römska rike (fwlt) aff faghro " Bil 307 . " taka min likama hulkin som uighis a altareno aff brödhe " Bir 2: 26 . " wardh . . . andelikin aff (från att vara) kötlikum " Bil 264 . " hwat aff hans systirsynom var vordhit " ib 852 . Bo 26. " tha han skikkat haffde, hwat aff the dödha kroppana wardha skulle " Lg 3: 193 . " aff een skalk wardher ey godh ärkebiscop " GO 301 . " man gör egh godhan ärkäbiscoph aff een skalk " ib 47 . " giordhe mik til lamb aff vlfwe " Bir 2: 10 . " gör aff (med) hanum hwat thu wilt " KL 69 . Bo 159. MB 1: 403. ST 251 . RK 3: 2795 . " þe giorþo mäst af þik spot ok haþp " Bu 77, göra gaman aff wslom MB 1: 130 . " läthin i göra skam aff idher " Lg 3: 115 . Jfr 11, 13. 11) för att beteckna orsak, grund: af på grund af, i följd af, för. gar þät af ilwiliä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). aff delo komber slagh KS 5 (11, 6) . thet gör han aff hoghmodhe ok fåwiskio sinne ib 8 (18, 8). do han af sot Bil 368 . " märch stor aff marsswina sprangh " GO 232 . " som mich tycker aff segen " FM 580 ( 1513) . " aff mykle miskund varkunna iak honum " Bir 3: 4 . " länge enom aff kärlek hundradha skillinga " KL 22 . " mangh annor thekn haffwir gudh giorth aff sinom nadhom " Lg 70 . " at rikeno matte gläde aff (ɔ: thy) ske " RK 1: 4465 . " diäfwlin gladdis mykit aff (öfver) gudz manna dödh " Bil 851 . " glaþ af guz naþom " Bu 12 . sagþpe sin son vara galin af hans fölghe ib 136 . mykit sörghde hon af thinom dödh Bo 225 . " aff (med) hans nathum oos hauer alt giuit . . . wilium wir thätta buthorþ gömä " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). viste hwa nyttelikhet apostoli . . . skullo fa af dröuilsomen Bo 111 ; " jfr 8. huat hawir nu konungin aff allom sinom rikedomom . . . ey vtan skadha ok huat aff hedhrenom . . . ey vtan blygdh huat hawir han aff sine giri . . . ey vtan pino " Bir 3: 438 . " hawa all wärulizlik diwr aff sin naturlik skipelse thet the mågho sik medh hylia " KS 4 (7, 4) . " han är aff naturlikan rät skyldoghr honom hans gif löna " ib 70 (172, 77). thy at han är mera än man, af thy at han haver mera wald af gudhi än andre män hawa, af ty skal han gudhi mera tiena . . . än huar annan man ib 14 (32, 15). thu math ekke wara ärffwinghe j vars fadhers hws aff thy at (quia) thu äst föddher aff horkona MB 2: 105 . thäkkias mannom aff änlitis fäghrind Ber 172 . ib 173, 174 . " matte oc klädhin kännas aff the same lokt " MB 1: 214 . " aff herskqpzins tillath " SO 51 . " jek biudhir jdhir aff (ex) domarins valde " Bir 2: 14 . " jak vil disputera aff (de) rätuisonne mz thässom diäfle " ib 3: 101 . värlzlik brut pinas oc plaghas . . . aff (ex) rätuiso ib 119. " aff ooräth sculin i ey fara illa " RK 3: 1319 . ledha thik j blomstrande dal ok sötan aff all iordinne fruct Bir 1: 273 . " gör san scriptamal af giordhom syndom " ib 294 ; " med afs. på de både senaste ex. jfr 21, och med af. på det senaste jfr 6. af . . . väghna, se väghna. 12) för att beteckna den, från hvilken en verkan utgår (agentern vid passiva verb; med liknande betydelse stundom äfven vid andra uttryck): af. qualdes af diaflenom " Bu 205 . " en hans dicipulus sändar af hanom ib 100. " " som döptir vardh ok cristnadhir af sancto siuestro " Gr 321 . " hulkit som kallas lolykka aff mannom " Bir 3: 69 . " aff thom skalt thu sua pinas " ib 438 . loth sik . . . aff henne födha MD 71 . " bran the vslasta quinnan vp aff eldenom " KL 16 . " het aff hwariom manne godh " MD (S) 211 . " þolde han döþ af valeriano " Bu 397 . " fik ioakim blygth ok snybbo af iuþom " ib 3 ; jfr 7. ther aldrigh ytermer hinder eller tiltalan vm lidha aff mik eller minom arfuom SD NS 1: 88 ( 1408) . före the woldgestning ok vfok mik af them timdhe ib 238 (1403, nyare afskr.). thz mönstrit hafdhe varit af konungom oc höfdingom i them landom i store vyrdhning Gr 313 . " ärlikin af alle värdlinne " KL 362 . " iohannes af honom for androm mykyt älskelikin " Bo 204 . þen för var siukar af hanom Bu 203 . " the vordho all aff honum rik " Fr 2240 . " hänna fingir varo vaath wordhin aff hans blodhe " Bil 887 . " han wart riddare aff sin fader " RK 1: 1156 . " han aff ryzer optha komber i nödh " ib 3: 3639 . " mang vnder gör tw aff tik (af þér) " Di 56 . 13) för att beteckna medlet: af, med, medelst. guþi aff þy til heþers oc þyänist at varä SD 5: 561 ( 1346) . " rätfangit godz som j mattin badhin aff lifwa " ST 484 . " han födde twem sinnom mykyn mogha af faam brödhom oc litlom filscom " Bo 50 . " thwadde hon af (ex) taranna owir matto mykelikhet . . . sins sons änlite " ib 213 . " aff hänne (daggen) thwa wi wara händer Al 6393. " " wiliom wi alla gudha priisa aff loff oc sang ib 9788. " " gör ey twa magha aff eenne dotther " GO 347 . 14) för att beteckna sätt: med. glädz af store glädhi (gaude gaudio magno) Bo 116 . " älskins af systerlicom kärlek " ib 146 . " saghdho the aff smälek " ST 344 . talade drotningen aff mykin harm Di 119 . ib 151 o. s. v. 15) för att beteckna innehåll: af, med. fyltä honä (flaskan) fullä aff helewagh Va 29 . " aff diäwlskap war han all innan ful " Al 51 . " hans howodh är fult aff wiin " Iv 539 . figh honum ena gull skal aff vin Di 205 . 16) för att beteckna det slag, hvaraf en myckenhet eller ett mått angifves: af (omskrifning af gen. generis; ofta saknas dock här prep. i Nysv.) funno the mykyn mogha aff diwrom Bil 899 . " lifwith war stort som las aff hö " Al 9325 . " litit af kaal " KL 215 . ib 199. Bir 1: 309 . Lg 3: 213, 219, 364, 401 . - För att beteckna en obestämd myckenhet nyttjadt utan att föregås af något ord, som betecknar myckenhet eller mått. beddis af brödhino Bo 15 . " gaf sinom brödhrom af thäs träsens frwct KL 283. " " lwcta oppa god äple oc äta aff tom " LB 7: 235 . " läggir man aff rosir wider siwk ögon ib 3: 59. 17) för att beteckna det hela hvaraf något framhålles såsom del; särskildt vid subst., som utmärka del, superl., räkneord, pron., i sht obest. (vanl. omskr. af gen. partitivus el. totius): af, bland. aff þeem sum wir þorwom at optelika se mäþ os . . . tha wilium wir at war kiäre brother . . . hawe fiuretighi hästa biscoper xxx " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " aff allo thy ther thu atte wil liak ey halda fra halsmughino oc til hosonar " MB 1: 181 . " then första (för -e) lutren af hiärnanom " KS 31 (80, 33) . " haffua tridiwngen aff rikit " RK 1: 2814 . " han var yngxstyr af allom " Bo 171 . " han liþe hälagastom lifnþ af allom appostolis Bu 194. " " hwar annar af wart raaþ " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nokar af bondum ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). äf þöm fyoghertan skulu twe väliäs bärghämästärä ib 5: 638 ( 1347) . " en af þöm " ib. " en är . . . limber af mansens limmo, then rådher ok styrer allom manzens limmom " KS 7 (16, 8) . ensamen aff allom diurom MB 1: 97 " soma aff them " ib 277 . ängin af idar Bir 4: (Avt.) 185. aff (inter) thässom roparom . . . skal thänne vara ib 3: 94 . somlike fiudho aff hulkum en änkia kom til kyrkio KL 31 . 18) för att beteckna ett föremål såsom tillhörande ett annat ((omskrifvande gen. possessivus): af (stundom måste dock i Nysv. här användas gen. el. ett omskrifvande uttryck). kirkiän äller koren af förnäfndu klostre SD 5: 562 ( 1346) . " äther bloman aff äggit " GO 514 . " thu see bärgh skwggana som the waro huffwodh aff människiom (capita honium) " MB 2: 100 . " vnder skugganom af träno (Cod. B träsins för af träno 545) " ib 1: 188 . " hördhe thän stora throskap aff dotterenne " ST 279 . " saa kesaren thz (hufvudet) haffua all the skipilse oc skapnat, som han seet haffde i sömpnen aff sancto serucio (såsom Servacii, såsom tillhörande S.) " Lg 3: 188 . " hawin tw baner et aff vars herra pino ok annat aff hans rätuiso (habeant duo vexilla, scilicet passionis et justitiæ Dei) " Bir 3: 406 . " en wäggiabonadh aff the helga threfalligheth FH 5: 57 ( 1466) . " " han sagþe daghleka mässo af guz moþor (missam beatæ Marieæ) " Bu 27 . högtiþen af hans döþ ib 52 . " messan aff daghenom " VKR 22 . 19) för att beteckna en särskild bestämning, som tillägges ett föremål för att närmare beskrifa det samma (omskrifvning af gen. qualitatis): af. männenä . . . aff hälgom oc storom gerningom (homines . . . magno rum operum) Su 295 . " biscop magnus aff säla aminnelse (salig åminnelse) " FH 5: 47 (1467, nyare afskr.). ib 48 (1467, nyare afskr.), 115 ( 1487). vnga oc klena människio aff fämtan aarom Bo (Cod. B) 343 . SO 18 . Lg 3: 60. " swa som hon ware aff xviij arom " ST 156 . 20) för att beteckna föremålet för den handling, som ligger i substantivets begrepp (omskrifning af gen. objectivus): för. haffde herskapet räddogha aff sancto seruacio Lg 3: 196 . 21) för att beteckna det, med afseende hwarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänseende till, till. fatikir af klädhum Bil 352 . " mäktvghare aff mylikhet " MB 1: 73 . faghirt aff (ex) nampneno Bir 3: 118 . " saa bild war hon aff tal oc lat " RK 2: 8380 . " hon synes vtantil gudhlik af klädhabonadhenom ok är innantil vanskapadh af ondom vilia " Su 452 . " viis man ok spaa aff fughla galdrum " Bil 111 . Lg 3: 33, 328. RK 3: 1797 . Di 194 . " thänk hans godhlek ey at enast af (ex) älskoghanom . . . vtan ämuäl af (ex) hans diupa ödhmiukt " Bo 232 . " giua thik tholomodh oc styrk aff diäfulsins inskiutilsom (ad immissiones diaboli tolerandas) Bir 3: 63. " " vm tholka thanka ok mz tholkom vilia dräpa the vsle thik aff (a) sinom hiärtom " ib 79 . kirkian hwlkin af enom deel (ex parte) stridher . . . ok af androm deel (ex parte) styre i himerike Ber 143 . " hörör han konungin tiil aff bordh " MD (S) 243 . af . . . väghna, se väghna. - b) med. tholik sama rätuisa är aff mannenom swa som aff änglomen Bir 3: 461 . " swa är ok aff (de) dygdhom " ib 230 . ib 252, 400. " skal vapnasyn halles i eneköpungi af vpsalä byscopzdöme oc wästräarus. j strängenes af suthermannälande oc närike " SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . - c) af. thört af (ex) natur Bir 1: 255. " the varo glödheta af sik " Pa 18 . ib 19, 20 . Al 1947. Ansg 179, 213, 229, 239 . MB 2: 229 . Lg 3: 483 . at the . . . äru godhe ok dygdhelike af sik ok sinom åthäuom KS 40 (104, 43) . är nåkot aff (i och för) sik siälwom ib 3 (5, 3). 22) om, angående. af þy hur waar fru warþ först scapath Bu 3 . " hon talar af þöm rika " ib 153 . " lärdhe han them af mangra handa thingom " Bo 64 . " än han wiste nakath aff hans färdh MB 1: 224. " " är thz at vnderstanda aff hans släkt ib 185. swa som sigx af aspide " Ber 156 . här sigx aff huru siälin oc kroppin thrätto MD 92 . 23) efter komp.; än (öfversättning af ab i senare Latin). jak skal gifwa idher . . . bätra nampnit af sunom och dötrom (nomen melius a a filiis et filiabus) Ber 75 . 24) af för a. benkt rydz aff wapn SD NS 1: 4 ( 1401) . " ib 6 ( 1401). aff wapn " SO 141 . " aff wapen " ib 160 . Jfr a vapn under a, A II:o 8. . af vapnsynenä kumä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " aff gamblom aldir " ST 422 . B) adv. af, bort, borta. bättre är kampin än hoffwdet aff Va 37 . " ther til fradhan är aff " LB 3: 120 . han dechtingar sich aff RK 2: 1394 . ib 1398. " thz jak mz mich mina hafwar af finge (finge föra bort) ib s. 343. (af för a " PfN 138 ). Jfr gent-. hvaþan-, hvar., häþan-, här-, innan-, ovan-, thvärs-, thvärt-, þäþan-, thär-, up-, ut-, utan-af."],"e":["aff . ","affh BSH 5: 222 ( 1507) ; FM 358 ( 1508) . ","äf SD 5: 638 ( 1349) . ","aaf SD 5: 561 ( 1346) . ","aaff MD (S) 202, 208. off Di 276, 289, 291 ; BSH 5: 196 ( 1506) o. s. v.; RK 3: (till. om Chr. II red. A) 6339 . ","a MP 1: 230, 287 ; SD NS 1: 463 ( 1405); Lg 3: 251 ; SGGK 104 . ","aa MD (S) 202 ; FH 5: 48 (1467, nyare afskr.); RK 3: 137, 961),"]},{"a":"af","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. ","1) adv. häraf, deraf. känner han, oc finner, at han enkte aff (ex hoc) ökas, oc forbätras j gudz kärlek Mecht 342 . - af (aff) för ok. SD NS 4: 204 ( 1406) ; Troj 321, 242 ; jfr Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. IV 3: 40. f. Jfr bak-, fore-, hädhan-, in-, iämt-, nordhanthädhan-, thär-, ut-, utan-, öster-af."],"e":["aas Troj 152, 163) ,"]},{"a":"af återgifvande det danska of af","b":"kn","c":"konj.","d":["om. " aff henne rooth knwsas (D. Harpestr. of hännä root knusæs 112) " LB 2: 42 ."],"e":[]},{"a":"af bena","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"af bidhia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bedja, begära af (någon). thz j wilden witä mik enä bön, then iach wil idher aff bidhiä Va 33 . ","2) genom bön förmå att afstå från, genom bön förekomma. thz skal mik engin man aff bidhiä Va 17 . " at hon kunde thz engelunda aff bidhiä " ib 28 ."],"e":[]},{"a":"af bränna","b":"vb","c":"v.","d":["afbränna, genom eld förstöra. hans trähws the af brendhe RK 2: 2757 . ib 1511. halff stadhen är affbrändh BSH 5: 132 ( 1506) . Jfr bränna af."],"e":[]},{"a":"af bära","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"af falla","b":"vb","c":"v.","d":["falla från, gå bort (genom döden). at min son byrgher händher för affalla än mic SD NS 2: 293 ( 1410) . ib332 (1410.) GS 38 ( 1413) SJ 258 ( 1457) . Lg 3: 201 . Jfr falla af."],"e":[]},{"a":"af fla","b":"vb","c":"v.","d":["afflå. " the . . . aff ffladdhen alt skinnet MB 2: 299. Bir 2: 179, 3: 7. Jfr fla af, ""],"e":[]},{"a":"af flyta","b":"vb","c":"v.","d":["nedströmma, utströmma? är en källa til alla godhet aff flytandhes Lg 3: 659 ."],"e":[]},{"a":"af flytia","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr flytia af."],"e":[]},{"a":"af föþas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"af gilde","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) = afgiäld 1. mz gästning skatt heller någher ågelle RK 3: (sista forts.) 5837 . ","2) = afgiäld 2. honom . . . atergifua swa got godz i swa godho läghe meth lika godhe affgilde SD NS 2: 249 ( 1410) . " ib 300 ( 1410). ""],"e":["ägelle )"]},{"a":"af inna","b":"vb","c":"v.","d":["upphinna. " aff jnte honom " Va 24 ."],"e":[]},{"a":"af inna","b":"vb","c":"v.","d":["komma till slut med, fullt genomgå. the siäla sina pino haffwa aff jnth Hel män 267 . the siälana . . . som sino pino haffua aff jnth ib."],"e":[]},{"a":"af kalla","b":"vb","c":"v.","d":["bortkalla, hädankalla. " när gudh mio aff kalla vil " SD NS 1: 446 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"af korta","b":"vb","c":"v.","d":["afkorta, minska. " stadzins reth ey aff kortit (utan att intrång göres i stadens rätt) " SO 107 ."],"e":[]},{"a":"af liva","b":"vb","c":"v.","d":["aflida, dö. Bu 174 ."],"e":[]},{"a":"af rensa","b":"vb","c":"v.","d":["bortrensa, rensa, sopa. " hwarn morghon som af rensät är " SD 5: 638 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"af ryma","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"af sälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"af vräka","b":"vb","c":"v.","d":["bortdrifva, bortkasta, bortlägga. " maa skee at han aff wräkir (abscindat) syna wrede " MB 2: 157 ."],"e":[]},{"a":"af vägh farande off","b":"","c":"","d":["farandefrån vägen, vilsefarande. deuiare aff wägh eller wildher ffara inde denius . . . wilderfarande eller off vägh farande GU C 20 s. 180 ."],"e":[]},{"a":"af äta","b":"vb","c":"v.","d":["äta bort, förtära. alt kiötet var af ätit Bu515. Bir3: 136."],"e":[]},{"a":"af þva","b":"vb","c":"v.","d":["aftvå, borttvätta. " haua afthwaghit thz etrit " Bir 3: 430 . " af þwande sinna förro lasta smitto KL 186. " " rensilsinna stadhir j hulkom siälanna smittor af thwas " Bir 1: 387 . Ber 38, 97 . - utplåna. här är ey at enast aff thwaghin täxstirin ok scriptin Bir 3: 265 . Jfr thva af."],"e":[]},{"a":"afal","b":"nn","c":"","d":["fall, fallande (mot något), påströmning, nedströmning. watnet . . . mz idkeliket affal gnagher oc gröper harda stena oc bärgh LfK 129 . "],"e":["affal )","afalls drap , "]},{"a":"afaste","b":"nn","c":"","d":[" = faste. alt thet godzet j hirwisalo, som jach fik med skypte aff andrise mukonen . . . met tolff afathom Svartb 147 ( 1373) ."],"e":[]},{"a":"afaster","b":"av","c":"adj.","d":["fäst vid, sammanhängande med, stötande till. med dat. som växer affast (d. v. s. på; Cod. A a 73) iordhinni MB 1: (Cod. B) 534. - med prep. viþ et skiul . . . som a fast war widh afgudha mönster Bil 266 . Lg 983."],"e":["affaster: -fast MB 1: (Cod. B) 534)?"]},{"a":"afat","b":"av","c":"adj.","d":["bristfälligt. " tha tilbör thz ath alth thz som affath är j creatwreno tha wpfyllis thz j mik, ok mz mik (oportet ut omnis creaturæ defectus per me et in me . . . suppleatur) " Mecht 61 ."],"e":["affath )"]},{"a":"afat","b":"av","c":"adj.","d":["bristande, som fattas (brukas endast predikativt). swa mykit goþz som . . . afaat är " SD 5: 564 ( 1346) . " fylte thz affat var " Bil 741 . the war engin gläde affaat RK 1: 1416 . " tha war en biälke aafaat " Lg 94 . - med dat. utmärkande den el. det, som saknar något. böta þät af fat war sancti laurencii kirkio Bu 416 . " at ther är änkte nakrom afat " MB 1: 400 . ib 80, 86, 101, 351. KS 28 (71, 30), 40 (104, 43), 41 (107, 45) . Ber 243, 254 . " ther war marghom glädhi affaat " Al 8998 . Fr (Cod. C, D, E, F) 1262, 1764. RK 2: 6382 . huru manga dygdhe thik äru afaat Ber 253 . - med dat. betecknande huru mycket som fattas i något. än fäm mannom wardher affaat i fämtighi (om det fattas fem menniskior i femtio) MB 1: 191 . Jfr far, adj."],"e":["ofath Fr (Cod. C) 1764 . ","afaat SD 5: 564 ( 1346); MB 1: 80, 86, 351 ; Ber 253 . a faat Fr (Cod. C) 1262. aafaat Lg 94 . " aa faath " Fr (Cod. E, F) 1262. af fat Bu 416 . ","affat Bil 741. " aff fat " RK 2: 6382 . ","offath Fr (Cod. D) 1262, 1764. affaat MB 1: 101, 191 ; Al 8998 ; RK 1: 1416; Ber 243, 254 . ","offaath Fr (Cod. E) 1764),"]},{"a":"afbeskatta","b":"vb","c":"v.","d":["genom beskattning fråntaga, beskatta. att wij haffue någentidh honnom afbeskattet BSH 3: 115 ( 1458, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"afbezla","b":"vb","c":"v.","d":["afbetsla. defrenare aflbezla GU C 20 s. 291 ."],"e":[]},{"a":"afbita","b":"vb","c":"v.","d":["afbita. " swa som faar afbithir gräsit MP1: 202. ""],"e":[]},{"a":"afblasa","b":"vb","c":"v.","d":["afblåsa, genom blåsinstrument gifva tecken till afmarsch. opersonl. tha the hördho at wektene afbleste RK 2: 2429 ."],"e":["-blesa )"]},{"a":"afblasa","b":"vb","c":"v.","d":["gm blåsande aflägsna, bortblåsa. kötzsins älskare älskare andans fionde . . . skal affbläsas (exsuffletur), thz är aff wisas mz smälek SpV 216 ."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"afblomstra","b":"vb","c":"v.","d":["beröfva (en qvinna) hennes jungfrudom. lhuilka mannen ekke affblomstre (quam homo non deflorat) JMÖ 193 ."],"e":[]},{"a":"afbradher","b":"","c":"","d":[" , se ofbradher."],"e":[]},{"a":"afbrinna","b":"vb","c":"v.","d":["genom förbränning förstöras. staande skaden för thet som ther affbrändher HSH 29: 16 (1497, afskr.)."],"e":["-bränna )"]},{"a":"afbrot","b":"","c":"","d":[" , se abrot."],"e":[]},{"a":"afbryta","b":"vb","c":"v.","d":["1) afbryta. " thz i min wiinbär haffwen aff brwtit " Lg 3: 184 . ","2) bryta ned, rifva ne. alle the qwerne bygningh aff brytha FH 1: 32 ( 1455, gammal afskr.) . " at the skermar schulle affbrytas " BSH 4: 13 ( 1471) . ","3) bryta, kränka. " there lagh oc rätt ey . . . af bryta " RK 2: 1723 . ib 1717. abs. at konungen wille aff bryta (näml. öfverenskommelsen) RK 2: 1750. - Jfr bryta af."],"e":[]},{"a":"afbryta","b":"vb","c":"v.","d":["bryta, kränka. " besworen i . . . noghra articlae och puncter epter swerigis lag . . . huilche vdi monge motte affbrotne äre " HSH 20: 259 ( 1508) . - bryta, synda. thät angra oc grata som iak haffwer aff brutith Sv B 395 (c. 1520). Jfr bryta af."],"e":[]},{"a":"afbäke","b":"","c":"","d":["uthugen bild, beläte, afgudabild, afgud. sculptile . . . idest simulacerum alicuius ad forman eius sculptum affbäkke oc affgud GU C 20 s. 557 . simolarcvm . . . offgud oc obäkee ib 582 . Jfr obäkeliker 2: 141."],"e":["obäkee )"]},{"a":"afböghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) afböja, deculo (Cathol. declino) . .. affhögia GU C 20 s. 167 . 2) afvika från, tyn bod skall jac ey affböya Troj 118 ."],"e":["-böya )"]},{"a":"afdaghthinga","b":"vb","c":"v.","d":["genom öfverenskommelse erhålla. BtRK 102 (1435, orig.) ."],"e":["afdätinga )"]},{"a":"afdela","b":"vb","c":"v.","d":["afskilja (till utbetalning), tillerkänna thet gotz, som ingware dieckn war affdelth i bittalning STb 1: 41 ( 1475) . - afskilja, afvittra. the affdela som gerdt pungemaker hadhe wetridt sin kiera barn i siith leffuande liiff swa ath han them nw i sin sottasängh hadhe affdelth fran sin kere hustru i alle lösöra och antwordet tet alth samman . . . jaco owerskärer och hans brabender (ss gode män el. förmyndare för barnen) SJ 2: 285 ( 1495) . - (genom delning el. skifte) uppgöra. alth ffrith och qwith aff delt pa baade sidher . . . til en ewigh ffulkompnen ända SJ 2: 282 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"afdiärver","b":"","c":"","d":[" , se ofdiärver."],"e":[]},{"a":"afdragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) afdraga, afslita. " han . . . afdrogh sik sit köt mädh tannomen " Gr 289 . ","2) afdraga, afkläda. " tha han affdrogh sina sko " Ansg 245 . " aff dragha henne owerwällelika closters abitum " Lg 3: 451 . ","3) draga bort, aftåga, bortgå. RK 2: 8061 . " stande þär til quälz þär til afdräx (man bortgår) " SD 5: 638 ( 1347), - Jfr dragha af."],"e":["-drägha: -dräx SD 5: 638 ( 1347),"]},{"a":"afdragha","b":"vb","c":"v.","d":["vålla afdrag el. minskning (i ngt)? hwilkit nakot affdraghir fulbordoghetinne (detrahit perfectioni) SpV 496 ."],"e":[]},{"a":"afdraghning","b":"nn","c":"","d":["afdragande, fråndragande. " detraccio . . . affdragningh GJ C 20 s. 180. ""],"e":[]},{"a":"afdrikka","b":"vb","c":"v.","d":["utdricka, uppsupa, tömman. ebibere affdrykka GU C 20 s. 54 ."],"e":["-drykka )"]},{"a":"afdriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortdrifva. " konung erics folk the afdrijfwa " RK 2: 2435 . ","2) bortrycka. " kunne döden them bada aff driffua " RK 2: 510 ."],"e":[]},{"a":"afdrivare","b":"nn","c":"","d":["dispunctores ärwingia aff driffuara GU C 20 s. 193 ."],"e":[]},{"a":"afdrup","b":"nn","c":"","d":["dropp0, drypande (särsk. af orenlighet). deliquim . . . aff drop ok wanske GU C 20 s. 173 . fratellum . . . stillicidium stercoris vel sterquilinum idest dyngio höger ok orenlikhet affdrop ib s. 289 ."],"e":["-drop )"]},{"a":"afdöa","b":"vb","c":"v.","d":["genom döden afgå. om nokor aff them här forl innan af dödde BtRK 87 ( 1435) ."],"e":[]},{"a":"afdödher","b":"","c":"","d":["genom döden afgången. med dat. honom är hans son affdödh. FMU 3: 78 ( 1435) ."],"e":[]},{"a":"afdödher","b":"av","c":"adj.","d":["afliden, genom döden bortgången. myna swena ära mik alle affdöde mesta delen BSH 4: 195 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"afdöma","b":"vb","c":"v.","d":["fälla ogillande dom öfver, utdöma, ogilla, förkasta. thog likawäl affdömir iak widhertörfftena engaledis (nec tamen corpori necesaria condemno) SpV 445 . " thän som afdömt haffwer (perdamnasse videtur) langa böner j skrymtaromen " ib 556 ."],"e":[]},{"a":"afdöma","b":"vb","c":"v.","d":["fråndöma. allom them som wi hawom gooz äller ägholuti affdömt, them hafwom wi tildömt thera widher geld BSH 2: 84 ( 1399) . ib 79 ( 1339), 96 ( 1339) o. s. v. hwilkin jordh . . . mik nw af dömpdis SD NS 1: 38 ( 1401) . ib247 ( 1403) o. s. v. Jfr döma af."],"e":[]},{"a":"afeghna","b":"vb","c":"v.","d":["afhända. " vplatom wi thenna for:da thompt, os oc varom arfwom afeghnandis oc vndirleggiandis forskrifna magnus dyekn " SD NS 1: 44 ( 1401). afhäghnar iac mik then forscrefna iordh oc minom arfwom oc tiläghnar hona . . . priarenom oc brödhromen i eskilstunum til ewärdhelika ägho ib 332 ( 1404) . ib169 (1402, 309 ( 1401) o. s. v."],"e":["afäghna: -om SD NS 1: 169 ( 1402) . ","afägna: -er SD NS 1: 342 ( 1404) . ","affänghna: -om ( 1404); -at SD NS 2: 210 ( 1409); -om SD NS 1: 692 ( 1407),"]},{"a":"affal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["affalsdrap , "]},{"a":"affalla","b":"vb","c":"v.","d":["falla från, gå bort (genom döden). SJ 2: 310 ( 1497) . - frångå, gå förlorad (för ngn). om han med för:de tomptöre staar tilbaka j iii (3) aar skal för:de gard . . . honom affallin oc oss . . . tilfallin warda HSH 13: 130 (1525? Brask). part. pres. affallande (a fallande), som faller af. deciduus . . . idest facilis ad cadendum raskelika fallande commvniter a fallande GU C 20 s. 167 ."],"e":["impr . ","konj . ","affylle SJ 2: 310 (1497) ),"]},{"a":"affar","b":"","c":"","d":[" , se offar."],"e":[]},{"a":"affara","b":"vb","c":"v.","d":["fullborda färden (till ett ställe), i färd el. resa uppnä. (åtta dagar) epter at the ära komme i therra fr behald som the thet möghelika oc raskat af ridha älla affara kunno RK 2: 140 ( 1387) ."],"e":[]},{"a":"affara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fara bort. RK 2: 2752, 3010, 3049 . ","2) afflytta. " GS 40 ( 1414), 41 (1414, 42 ( 1416), 58 ( 1474). - Jfr fara af. ""],"e":[]},{"a":"affaro fä","b":"nn","c":"","d":["egendom som föres undan el. som är till öfverlopps, öfverskott. giffuom affaro fä them manadhe som fatighaster är oc färsta hawär dagha MB 1: 64 "],"e":[]},{"a":"affilla","b":"vb","c":"v.","d":["affila, bortfila. " delimo . . . aff filla eller fulleiga aff fila " GU C 20. s. 173."],"e":["-fiila )"]},{"a":"afflykt","b":"nn","c":"","d":["undflykt, medel till undflykt. jak bidher tik at thu lägh til än, hwilkin afflyktin (effugium), soth) SpV 169 ."],"e":[]},{"a":"affoster","b":"nn","c":"","d":["afföda. Lg 3: 1, 2 ."],"e":[]},{"a":"affälla","b":"vb","c":"v.","d":["låta (ngt, särsk. klädnasstycke, el. dylikt som är lagdt i veck el. uppviket) falla ned, släta ut. displico . . . idest deorsum a plica ponere aff fälla oc släth göro GU C 20 s. 193 ."],"e":[]},{"a":"affälle","b":"nn","c":"","d":["nedfallande, fall (i strid), stupande. roland sa afälle sinna manna Prosadikter (KarlM B) 318 ."],"e":[]},{"a":"affödha","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. afföder, afkomling. jak eller mynä arffuingiä, som myän afföddä ärw Svartb (Skokl) 527 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"affödhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" = afföþa Su 76 ."],"e":["afödilse: -om Su 76 ),"]},{"a":"affödhning","b":"nn","c":"","d":["afföda, afkomma. hans (Adams) affödhning SkrtUppb 113 ."],"e":[]},{"a":"affödsla","b":"nn","c":"","d":["afföda. " skal iak sätia owenskap . .. mällan thina affödzlo oc qwinnonna affkömdh " JMÖ 122 ."],"e":[]},{"a":"afföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bortföra. " SD " NS 2: 153 ( 1409), 174 ( 1409) o. s. v. GS 40 ( 1414) . ","2) föra bort med sig, medföra. moth the breff och däctinger wore käre medbröder aff fördhä HSH 29: 70 ( 1504) . ","3) afkläda. som thik affördhe Bo 194 . " affördho riddarne han (en annan hdskr. har honum " MB 2: 385) hans klädhe KL 391 . " afförde sik siin kläde " Su 366 . -- Jfr föra af."],"e":[]},{"a":"afföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bortföra. (Han hade) offört gordzens sädh oc foder Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) . 3) afkläda. tha thu sagh thin son afföras sin klädhe Sv b 282 (c. 1500). "],"e":["of- )"]},{"a":"afföring","b":"nn","c":"","d":["bortförande. " förwegra waara fiendher . . . alla opföringer och afföringer " BSH 5: 303 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"afföþa","b":"nn","c":"","d":["födande, aflande, alstrande. " hionalagx stadghin är en stor gärningh, af barnauna affödho (generatione) " SpV 31 . afkomma. GU C 20 s. 563 ."],"e":[]},{"a":"afföþa","b":"nn","c":"","d":["afföda, afkomma. MB 1: 368, 423, 428, 430 . KS 60 (150, 66) . KL 384 . MP 1: 104. Bir 1: 79, 3: 53, 317, 421, 4: 97 "],"e":[]},{"a":"afgamal","b":"","c":"","d":[" , se ofgamal."],"e":[]},{"a":"afganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","5) öfverträda. " ath the . . . thät haale oc bätre om affangith är " SVklE 165 .","6) afhändas, gå förlorad. med dat. hende thet . . swa at . . . bo jonssonj . . . konde thessin . . . godhzin . . . afga medh landzlaghom domom älla rät BYH 1: 194 ( 1385) . SD NS 3: 101 ( 1416) .","7) gå bort, försvinna. war här föret affgonget BSH 13: 37 (1524, Brask) ."],"e":["-ga )"]},{"a":"afganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå bort, tåga bort. maga wi mz woro haffuor aff gaa RK 2: 1208 . ib 1296, 9576.","2) afgå (från en befattning). huart ar en nyan bysitiara at kese tha then älsta aff ghaar SO 195. ","3) bortgå, aflida. " vm the barnen för aff ganga " BSH 1: 196 ( 1387) . " naar wi affgaam " SD NS 2: 39 ( 1408) . ib 213 ( 1409) o. s. v. ","4) afvika, aflägsna sig, skilja sig från. med dat. i skulin ey affwiika oc mik affganga til spaamän MB 1: 367 . " gudhi ok them tha afgangin " MP 2: 10 . " gudhumen aff gangin St 112. aldre i nakro afgik hon hänne (ɔ: lydhno) " KL 330 . - med prep. af el. fran. han är afgangit (degerenans) faar fran sine hiordh Bir 2: 191 . " affgangin ok bortuändir aff godho " ib 3: 122 . " at thera reghla . . . swa mykit wara kan litit aafgaar oc aatskil aff sancti saluatoris reghlo " VKR 6 . ib 7. ","5) afvika från det rätta, begå öfverträdelse. tha the siälffwe affgaa, mothe thera hälga reglo LfK 15 . " fränuände oc afgangne j sidhum " Bir 3: 118. ","6) afhändas, gå förlorad. med dat. thz (ɔ: konungälle) war nyleka them aff gangit RK 1: 3330 . ath fornempde gotz hanom ällir hans arwom affginge SD NS 1: 20 ( 1401). ib 59 ( 1401) o. s. v. them är all wäria och hiälp affgangin MB 1: 402 . - abs. ath . . . godzen . . . meth nokrom rät affginge SD NS 1: 31 ( 1401) . ib 96 ( 1402) o. s. v. ","7) gå bort, försvinna, upphöra. vm waren ysen vilde aff ga RK 2: 628 . ib 2005, 8801. ey gat thesse villa för afgangit Bil 119 . () gå af. slo han a hans halsbeen tha thät matte tho ey aff ga Fr 2530 . " sa at affgik hoffwdit " Di 15, 78 . ","9) försiggå. natten för än striidhen sculle aff gaa RK 3: 183 . - Jfr ganga af."],"e":[]},{"a":"afganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) bortgång, död. giff helsona affgangh (salutis exitum, d. v. s. salig död) SvB 28 (c. 1520). 4) afvikelse, öfverträdelse. the haffwa mykyn affgangh j reglahalleno PMBref 305 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"afganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) afgång, bortgång. dödhin ällir afgangin aff världinne Bir 1: 313 . Lg 3: 142. ","2) död. " människionna affgaangh " SD 1: 517 . ","3) utgång, slut. " sorghful aff gang (exitus) skal bedröfwa oc myrkia hans glädhesfullo oppbyrgning " Bir 3: 360 . Lg 3: 430 . ","4) afvikelse, öfverträdelse. " swa dana sinna brödhra affgangh (näml. aff rätta wäghenom) wn dirstand[an]dis " Bir 4: 41 . ib 61. Su 54 . swa mangha aff gangha the see i sinom brödhrom mothe gudhi oc rätwisonne ib 61 . " oppenbara reglonnas aff gangh " LfK 158 . Bir 5: 137 . Jfr höghmällis a."],"e":["-gaangher )"]},{"a":"afgildis","b":"av","c":"adj.","d":["afkastande, som gifver (så och så mycket) i arrende el. afkastning. Jfr afgilde, se 1: 8. tha tilbinder jak mik . . . hanom . . . swa goot gooz igeen widherläggia i swa godho läghä lika mikit affgäldis SD NS 3: 597 ( 1420) ."],"e":["affgäldis )"]},{"a":"afgipt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) afgift. FMU 3: 225 (1441, i vidim. af 1442) . 29 eftergif, efte-r. skänkande. (Fogden) vakte sig, ath han aldirg fiffui nogra äwerdelica affgifft vthan hossbondans . . . vilia Arnell Brsask BiI 16. scriffwen j bidiandis thet jak skwlle förwerffwa nokra affgifth oc ocarenas til them som komma j manwikth äller barnafastho etcra til hwilkith jak swarar, ath j haffwen stwndom alla syndha skwl aff gifth, stwndom flere oc stwndom färre aar oc carenor PMBref 328 ( 1518) ."],"e":["-gifth . ","-gifft )"]},{"a":"afgipt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) afgift (för rätt att innehafva och bruka). vthen alla tiäniste eller nagrahanda affgift nagrom ther aff at geffue sa länge gudh an honum ath leffue FH 5: 27 ( 1465) . SD 5: 398 (öfvers. af 1414). RSH 4: 77 ( 1481). om affgift, som the sadhe thöm vare olaglige pa kommen ib 246 ( 1499) ","2) eftergif. " fluge the bönder ingen affgift " BSH 4: 246 ( 1499) ."],"e":["-gift )"]},{"a":"afgiptas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afgiva","b":"vb","c":"v.","d":["2: 1188. gifva, erlägga, betala. aff hulkit stalrwm . . . gregers skal aarlige stadenom rento affgeffua tiil tomptöre SJ 2: 255 (14944)."],"e":["-geffua )"]},{"a":"afgiäld","b":"nn","c":"","d":["1) afgift, utskyld; i sht arrendeafgift; äfven nyttjadt för att i förbindelse med uppgift om beloppet arrendeafgift (el afkastning) beteckna fastighetsvärde. " pensacio . . . aff gäldh ok skatter " GU C 20 s. 429 . " om swa hända . . . kunne, at wart godz . . . biärlösa (som genom byte afträdes till Ljuns kyrka) nokot mindzskadhis i sino affradhe . . . tha tilbindhom wi os . . . for:de kyrkio hwart aar giffua skula iiij [4] thöner korn ok !UDDA_TECKEN? [1/2] mark päninger meth allom androm thunga ok affgiäldom, som arlica bör göras aff for:do biärslöso " SD NS 3: 553 ( 1420) . " alt thet afradh oc affgeld ther bör rätlica aff göras " ib 620 ( 1420) . ath . . . karl eriksson nw i nokor aar klandat hawer och hindrat . . . affradh och affgield aff sama godze ib 150 (1416). de quisbus . . . attungis octo thniones anone vel secundum qvantitatem seminis pro pensione dicta afgeyld, dum eos pro vsibus meis retinureo, rectori et prouisori eiusdem domus annuatiom assignabo SD 6: 350 ( 1352) . " swa manga lykkor, som wp ärw giordha aff for:dom 15 attwngha, the räntha swa mykith til afgäl, som wppa hwaria lykkio saas wm aridh " VKJ 11 ( 1447) . " alla til saman (åt hvilka på vissa vilkor tre krokar jord i Birkala öfverlåtits) skwlw ass (dvs. oss) . . . till aarlighit hit affgildh giffua viij [8] mark pund swadana mynth nw gaar j abo Svarb 295 (1422?). nouerint vniuersi me . . . nichlao de staangh . . . modiorum ix s. semina dicta aafgield (i öfvers. trol. fr. början af 1400 talet: ix spannz afgeld) in byerghum sitia . . . vendicasse " SD 6: 294 ( 1351) . twäghia spanna afgeld i bladghastaþum ib 554 ( 1335) . " xx spans affgel jord " ib NS 3: 37 (1415). wy . . . skulum fulla oc i nöghio göra thiwghu march affgiäld östan ana i tholghie sokn i norwdhinga heredh i wärände ib 506 ( 1419) . kan thet sua vara ath the fornempda quärn äller nokoth aff thy, som ther til hörer . . . herra magnus stura aff gaar meth nokrom räth, tha tilbinder jach mich . . . herra magnus sture och hans arffuom sua goth affgiäldh i gen giua och i sua godho läghe ib 101 (1416). för vij öre affgäld i dengilsmaala ib 4: 112 ( 1403, gammal afskr.) . " en twä skypader attunger fyrrä spanna afgield minne " Dipl Norcop 34 (1364, gammal afskr.) . ib 35 ( 1366) . tiil forscreffna 2 garda i hagaby ligger aller fierdhingen aff broby litla oc 4 peninga affgeel li jowan olafssons akre å norra hagaby alt vnder eth landgeel eller affrad VKJ 147 ( 1500) . i norra hagaby äger clostridh i olaff jacopsons aaker 2 gutnisca affgäll ib (1480) . i ledhungxhamar . . . (eger klostret) 2 atthungha oc 6 spans affgiäd; affradh 4 thyni korn, 1/2 march peninga; 1 landbo ib 275 ( 1447) . swa at wi henne (Ljungs kyrka) wart godz ok gardh, som är ij [2] fulla attunga jordh i biärlösum, iiij [4] thönir korn affgiäldz ok !UDDA_TECKEN? [1/2] march päningha, meth allom tillaghum, oplatit . . . haffuum SD NS 3: 552 ( 1420) . ","2) inkomst af jord. i iorde balken stodner at ingen hafver vold epter lagen at döma nogres mans affgeld kwarstad (för i kwarstada), emedan then i handom hafver wil för rette komme och til rette sware HSH 13: 76 (1524, Brask); jfr KrLL J 30: l4. - Jfr pänninga-, pännings-afgiäld samt afgildis, äfvensom afraþ, afskyld."],"e":["-gäld . ","-gäl . ","-gäll . ","-gield . ","-geld . ","-gel . -geel. -gildh),"]},{"a":"afgiäld","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) afgift, utskyld; särsk. afrad, årlig afgift som landbo el. den som bor å annans jord betalr till jordegaren. hulken aff bärs mannomen som nogro bygning opbygger i annars mans skogh giffwi äghandenom tuhundrat järn til arligit affgield SD 4: 749 ( 1340, nyare afskr.) . " fira attanga halft anath spanz affgeel mindra " SD NS 1: 47 ( 1401) . " xviii spanna affgiäldh iordh " ib 307 (1403, afskr.). ib 71 ( 1401), 98 ( 1402), 633 ( 1407). 634 ( 1407). 635 ( 1407) o. s. v. fyra örtoghna afgäld hwart aar ib 535 ( 1412) . SD 4: 100 Se vidare Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 85, 253, Jfr härads afgiäld. ","2) inkomst (af jord), afkastning. at wi ald godzen beskedhelika ouerlaght hafwm . . . eftir affgiellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . " swa goth goz i swa godho läghe meth swa mykit af gäld i gen ther fore widherläghia " ib 126 ( 1402) . ib 127 o. s. v. BSH 1: 165 ( 1376) . " liknilsin af vingardha örkiaromen som herrans thiänara . . . drapo nar the komo äpte afgälleno (pro fructibus) " Bo 148 ."],"e":["-gäld SD NS 1: 71 ( 1401), 126 ( 1402). -gäldh SD NS 1: 127 ( 1402) . ","-gield: -gieldum BSH 1: 165 ( 1376) . ","-geld SD 4: 749 (1430, nyare afskr.). -gäll: -gälleno Bo 148 . ","-giell: -giellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . ","-gel SD NS 2: 311 ( 1410), 454 ( 1411). -gell: -gellit SD 4: 100 . ","-geel SD NS 1:47 ( 1401). agäldh SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.), "]},{"a":"afgnagha","b":"vb","c":"v.","d":["afgnaga. " despacere affbitha ok aff gnaga " GU C 20 s. 414 ."],"e":[]},{"a":"afgriper","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afgrund","b":"nn","c":"","d":["afgrund, djup. " wakte at the ey falla af the höghe trappo til thät wadhelika afgrundit Hel män 231. ""],"e":[]},{"a":"afgrund n","b":"","c":"","d":["afgrund, djup. iordhin ypnadhis, oc alth thz ther aff atirbleff sank j afgrund ST 126 . " j hälfwitis affgrund " ib 131 ."],"e":[]},{"a":"afgudh","b":"nn","c":"","d":["gudinna. pean . .. laus illius dee the aff godhena loff GU C 20 s. 421 ."],"e":["-godh )"]},{"a":"afgudha","b":"nn","c":"","d":["gudinna. Gr (Cod. D) 365 ."],"e":[]},{"a":"afgudhinna","b":"nn","c":"","d":["gudinna. vensu affgudynna Troj 60 . cuna . . . vagga ok affguddinna GU C 20 s. 159 . Jfr aldina-, biärgs-, trä-afgudhinna. "],"e":["-ynna )","*afgudhinno mönster , "]},{"a":"afgudhinna","b":"nn","c":"","d":["gudinna. Lg 218 ."],"e":[]},{"a":"afgudhirska","b":"nn","c":"","d":["gudinna. Gr 270, 272, 273, 308 ."],"e":[]},{"a":"afguþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["haff- . ","off- )","*afgudha dyrkirska , ","*afgudha hus gömare , ","*afgudha höghtidh","aaff- )","*afgudha qvinna , ","*afgudha tämpel , "]},{"a":"afguþ","b":"nn","c":"","d":["afgud, afgudabild. " eet af guþ som hät diana " Bu 134 . " fiollo uiþ iorþ alle egipti lansz afguþ " ib 71 . " bryten niþar af guþen (statuam) ok resen vp cors þär þät stoþ " Bu 199 . sculum vi han (ɔ:) . . . niþ bryta ib. " affgudh oc affgudha liknilse (idulum et sculpile) skulin i ängaledh göra " MB 1: 376 . Bil 108. KL 372, 374. MP 1: 7, 2: 102 . Bo 13 . MB 2: 58, 124, 295. Lg 292 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 270, 271. ","1) afgudadyrkan. " gauos uiþ pinor tel afguþa dyrk " Bu 493 . " vantronna scur ok afgudha dyrkinne foor ofwir " Ber 37 . Bu 494, 525, 528, 530 . Bil 387. Ansg 227 . RK 1: (yngsta red. af LRK) s. 271 . Ber 65 . ","2) det som tillhör afgudadyrkan, afgudatempel. tende han eld vndi martis mönstar ok brände al (Bil alla 1024) afguþa dyrk Bu 530 . " vpbyggia afgudha dyrgh (Cod. C mönster 1011) " Bil 433 . "],"e":["afgudha altare","-altara )","afguþa biläte","-beläte Bil 443), ","afguþa biskoper , ","afguþa diävul , ","afguþa dyrk","afgudha dyrkan , ","afgudha dyrkare , ","afguþa dyrkt , ","afgudha gärning , ","afgudha hus , ","afgudha kirkia , ","afgudha liknilse , ","afgudha man , ","afguþa mönster , ","afguþa offer , ","afguþa präster","afgudhu- Bil 327), ","afgudha skogher , ","afguþa stokker , ","afgudha thiänist , ","afgudha villa , "]},{"a":"afguþa","b":"av","c":"adj.","d":["afgudisk, dyrkande afgudar, lätin eigh forgärninga män ok cloca coclara göra iþar af guþa Bu 196 . " fläst wärldin war affgudha " MB 1: 454 . ib 495, 498."],"e":[]},{"a":"afgärdhe","b":"nn","c":"","d":["2: 1188. afgärdatorp. til göthawei ligger 1 affgerdhe oc kallas krakokulla; thet ligger ödhe VKJ 271 ( 1447) . "],"e":["afgärdhis thorp , "]},{"a":"afgärþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["afgärþa byr , ","afgärdha thorp , "]},{"a":"afgärþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) afgift, utskyld. alt thet affradh eller affgiärder oss . . . borde att göra aff trättan peningzland iord SD NS 1: 323 (104, nyare afskr.). ib 439 ( 1405) . ","2) afkastning, inkomst. jak giffuer . . . min gordh . . . til gudeme kloster . . . med swo dana vilkor at alla affgerdeer (redditus) skulo til systra bordh th r samma stadz ewerdelige til höra SD 1: 647 ."],"e":["-giärdh . ","-gerd )","afgärdha bonde , ","afgärþa byr , ","afgärþabyagilzli , ","afgärdha thorp , "]},{"a":"afgärþisbyr","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afhala","b":"vb","c":"v.","d":["afhända, beröfva? ath te rydzer antinge med makt eller dectingen kunne affhale riikena the raganger HSH 16: 111 (1527, Brask)."],"e":[]},{"a":"afhald","b":"","c":"","d":[],"e":["-hall: -halle Bir 4: (Avt.) 179),) n. afhållande, återhåll, hafar sik siälfan skäleko af halle Bir 4: (Avt.) 179. ib 181 . " haua iþnat nokat itit afhald " KL 185 . ib 196, 205 . MB 1: 452 . KS 26 (65 . 28). Bir 2: 194, 3: 184, 248, 4: 130 . haua affhald ämuäl aff loflicom thingom ib 2: 191 . ib 253."]},{"a":"afhalda","b":"vb","c":"v.","d":["afhålla sig. aff hollda aff allom fisk SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). affhalde thy thin mundir aff mykle talan oc aff buario fafängo ordhe Bir 2: 237 . ib238, 3: 24. -- "],"e":["afhalda sik , afhålla sig. afhallom os af owirmatto sömpn Bir 1: 192 . " som . . . af halda sik skälika at sighia mässo " ib 373 . - Jfr halda af."]},{"a":"afhama","b":"av","c":"adj.","d":["beröfvad sitt vanliga el. förra utseende. for thin hälgastga licama, som siw thima hän[g]dhe oppa korseno, iij [3] lifuandis oc iiij [4] dödir, kaldir krompin oc affhamma SvB 58 (sl. af 1400-talet)."],"e":["-hamma )"]},{"a":"afhama","b":"vb","c":"v.","d":["gifva förändradt utseende åt? afhama sin klädhe mot gamblo sidhuänio j skördh MP 1: 188 . " som sik afhama ok skam skapa mz ohöfuislikom klädhom " ib 2: 218 . - refl. afhamas, mista sitt rätta utseende, vanställas? thit klänasta köt afhamadhes oc thin jnälwe torkadhos Bir 4: 209."],"e":["-adhe )"]},{"a":"afhardher","b":"","c":"","d":[" , se ofardher."],"e":[]},{"a":"afheter","b":"","c":"","d":[" , se ofheter."],"e":[]},{"a":"afhindra","b":"vb","c":"v.","d":["förhindra. " wnderuiste radet om tet dropum som stadhen haffuer aff radhusit in wdi garden swa at droppa ffallitey stadenom afhindras i nogre motto " SJ 2: 315 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"afhopa","b":"vb","c":"v.","d":["afsöndra? afhopade ok thenne for:de synämen litzla hermälax fraan store hermelax fore hwar ottondhe trä at (d. v. s. gjorde till ersättning för hvart åttonde tråd sådan uppdelning el. uppgörelse mellan lilla och stora Hermälax att -?? litzla hermälax beholt then skoghen, som ligger näst them fran swtarinkawy (o. s. v.) Svartb 525 ( 1447) . Jfr grönhedh een affhopadh by från godhersböle G. Hausen, Nylands ortnamn 1: 241 (1538); jfr äfven uthopa."],"e":["-adhe )"]},{"a":"afhug","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) afhuggning, lems afhuggning, stympning. biuþa sina hand vndi afhug Bu 522 . ","2) afhugget stycke. af huget lät prästren sundar scära i sma stykke Bu 417 ."],"e":[]},{"a":"afhugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) afhugga. " jak scal affhugga thit huwdh " KL 73 . " afhuggus thera howdh mz swärdhom " Gr 289 . Bo 82 . Bir 1: 51, 293, 3: 7, 400. swa som gräs af slaghit ok af huggit mz lia Bir 1: 190 . at then ekeskow ... skal swa afhuggas (nedhuggas) BSH 4: 102 ( 1483) . - med dat. och ack. som the (hufvuden) varin sama dagh aff huggin likamanum Bi 853. bödh hanum . . . föther aff hugga mz öxe ib 255 . Lg 218, 3: 674. -- bildl. afskära, afklippa. aaff hwggande al geenwärdhugeetz ämne SD 1: 517 . ","2) halshugga. " RK 3: (till. om Chr. II red. A) 6205, 6219. - Jfr hugga af. ""],"e":["aaff- )"]},{"a":"afhysa","b":"vb","c":"v.","d":["afhysa, skilja från hus. hafde lakt two besetthe ggorde i en oc afhyst then andre BSH 3: 143 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"afhäfdha","b":"vb","c":"v.","d":["afhända, fråntaga, hulkit hanom meth oorät aaffhäffdhat war SD NS 2: 38 (1408.) ib 173 ( 1409), 203 ( 1409), 211 ( 1409)."],"e":["aaff- )"]},{"a":"afhäghna","b":"","c":"","d":[" , se afeghna."],"e":[]},{"a":"afhämta","b":"vb","c":"v.","d":["afplocka. delecatus (fel för delectus) . . . aff hämpther ok aff läsin GU C 20 s. 172 . " präwn som skwla gömas äller syltas affhentes warlika swa ath the ey stötas " PM Skr 329."],"e":["-henta )"]},{"a":"afhända","b":"vb","c":"v.","d":["l: afhända, skilja (ng) från eganderätten till (ngt). iak haffir gyorth eeth skipte mädh . . . iönisse bruzson . . . ii þesse matto, þet iäk gaaf hanom in gardh ii biärghe ok allan min ägho looth ii lanzmarch ok allan min ögho looth ii arsio bäkke . . . ok aaf händhir iak mik ok minon arwm ok alende iak iönisse bruzson ok hans arwm til äurdhelika ägho fore hans gardh ii hyringhe SD 6: 288 ( 1351) . affhende han (gillesföreståndaren) . . . sancta barbara gylle forsrifna tompt och tilegnade hona . . . niels scriffwara SJ 2: 82 ( 1482) . Neuman Vokbal 85 (1463). - afhända, beröfva. ath hanis rostenborg . . . affhende ecke skipper baltaar sitt liiff medh sin vilia STb 1: 81 ( 1476) ."],"e":[]},{"a":"afhända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) afhända, fråntaga. " med dat. enghin maa oghormagha jord hans afhända " GS 11 ( 1335) . hwa som androm afhände kul sten allr wiþ SD 5: 638 ( 1347) . afhänd ängom thet hans är KS 26 (66, 28) . " thet nokrom är af hänt ib. " ib 68 (169, 75). Lg 669 . ST 543, 544 . " j dagh haffwir iak idher aff hänt (abstuli) egypti förekast älla smälighet " MB 2: 12 . " affhender jak . . . the sex las eng myk minom frändom oc arfvm oc tillvender jak honä kyätille oc hans arfvm " FH 3: 8 ( 1377) . alla thesso . . . gozs oc äghodela . . . affhender iac mik oc mynom arffwom SD NS 1: 1 ( 1401) . " ib 8 ( 1401). o. s. v. " FH 2: 5 (1374, nyare afskr.). VAH 24: 327 ( 1377) . BSH 1: 179 ( 1381) . - med prep. af. afhändher iak mik the for:da qwärn aff mik ok minom arfwm SD NS 1: 26 ( 1401) . - med prep. undan SD NS 2: 1 ( 1408). - med prep. fran. affhända the . . . fran sik oc sinum arfwum vndi for:da lundbyörn oc hans arfwa SD NS 1: 12 ( 1401) . ","2) föryttra. " SD NS 1: 97 ( 1402). änkte äghir afflas älla afhändas mz orät Bir 3: 399. " " han haffwir . . . rikesins krono äghfor oc rikedoma owirflödelika affhändt oc forskingrat (fuerat . . . alienator et dissipator) " ib 4: 113 ."],"e":["afändha: -om SD NS 1: 543 ( 1406) . off hendha: -er SD NS 2: 1 ( 1408),"]},{"a":"afhändan","b":"nn","c":"","d":["afhändande. GU 3 ."],"e":[]},{"a":"afinnan","b":"nn","c":"","d":["påfund, påhitt. några onda män som jldt pläga föra j mällon herrena kommo til konwng naulum oc hans son oeto mz falska afynan (falsis adinventionibus et subornatis) Troj 279 ."],"e":["-fynnan )"]},{"a":"afinnilse","b":"","c":"","d":[" se afsinnilse."],"e":[]},{"a":"afiärna","b":"vb","c":"v.","d":["skilja el. befria från järn. auferrare aff iärna GU C 20 s. 262 ."],"e":[]},{"a":"afkalder","b":"","c":"","d":[" , se ofkalder."],"e":["afkalir )"]},{"a":"afkasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortkasta. " RK 2: 479. "","2) afkasta, afskrudda. vi maghom afkasta hans thräldoms wk af varom halsom Gr 261 . Jfr kasta af."],"e":[]},{"a":"afklippa","b":"vb","c":"v.","d":["afklippa. MD 372 . Jfr klippa af."],"e":[]},{"a":"afklädha","b":"vb","c":"v.","d":["afkläda. bör honum (klockaren) . . . klädha ok afklädha högha altaret . . . prädike stolen oc bänken pa kirkio gardhen tha täss plägsidher ärÅK 59. ÅK 59 ."],"e":[]},{"a":"afklädha","b":"vb","c":"v.","d":["afkläda. " afkläde han sik siläuar " Bu 141 . Ffr 2001. lät tyberius afklädha (för afklädha) pylatum Bil 302 . - med personens ack. och sakens dat. böþ gripa ypolitum ok han afklädha riddarlikom klädhum Bu 421 . Jfr klädha af."],"e":[]},{"a":"afkoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma undan. " hector . . . böd the skulle taga hästen ater, oc ey latha honom aff komma (abire) " Troj 162 . 4) skilja sig från, gå i land med, reda sig med. wäl skal iak aff koma min dagh (Prosadikter (Sju vise mäst) 114. - part. pret. afkomin. 1) i förbindelse med refl. pron: kommen från (sig), utom (sig), försatt i hänryckning. med dat. aff the hete astundan [han] hafdhe til gudh var han swa aldir vptänder aff thäs odödheligha konungsins brinnanda kärlek at han var swa som afkomin sik siälfwom Prosadikter (Barl) 96 . 2) besläktad med (ngn). med dat. ydume[ne]us war honom jnthe aff kommen Troj 283 . Jfr akomin."],"e":[]},{"a":"afkoma","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) afkomma, afföda. " MB 1: (Cod B) 526. " Lg 3: 544 . ","2) pl. afkomst, afkastning. kunna sigh ey aff for:da gardzens ränto oc affkomor berghä FH 6: 3 ( 1441) ."],"e":["-komma: o MB 1: (Cod B) 526), "]},{"a":"afkoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma undan. ath han skulle ey affkomma mz alla RK 3: (sista forts.) 5042. ","2) afgå från en befattning). GS 29 (1375, orig.) . ","3) aflägsna. " afvända från. med personens ack. och sakens dat. vidhirfrestadho hona afkoma thy godha hon böriat hafdhe " KL 327 . - Jfr koma af."],"e":["-komma )"]},{"a":"afkomande","b":"av","c":"adj.","d":["efterkommande, afkomling. SD NS 1: 693 ( 1407), 2: 139 ( 1409) MB 2: 44 ."],"e":[]},{"a":"afkomin","b":"","c":"","d":["afkomling. " aff wore affkompnä " BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . " theres affkompnä ib. ""],"e":[]},{"a":"afkräfia","b":"vb","c":"v.","d":["utkräfva. BtRK 326 (1483, orig.) ."],"e":[]},{"a":"afkränkia","b":"vb","c":"v.","d":["förderfwa, förstöra. med dat. och ack. han skal thik liffwith tho aff kränkia (beröfva) Al 7628."],"e":[]},{"a":"afkänna","b":"vb","c":"v.","d":["fråntaga, afhända. " haffdhe domkirkionne affkänt ok aff häffdhat hänna iordh " SD NS 2: 208 ( 1409). ib 210 ."],"e":[]},{"a":"afkännu þing","b":"nn","c":"","d":["ett ting som ej hölls på vanligt ställe och vanlig tid; såsom det som hölls hemma hos den som ej ville inställa sig på det vanliga tinget el. hos hvilken böter m. m. skulle uttagas (se Schlyter: Ordb. s. 11 f.). nominari vel mitti pacitum dictum aafkiännothing ad domos in placitis communibus respondere seu comparere nolencium SD 5: 389 ( 1344) ."],"e":["aafkiännothing )"]},{"a":"afkära","b":"vb","c":"v.","d":["genom klander el. rättegång afhända. med dat. och ack. ath wi willom hawa hindrath ok affkärdht risabergh clostre . . . fämptan örtughland jordh SD NS 3 . 312 (1418)."],"e":[]},{"a":"afkömd","b":"nn","c":"","d":["afkomma. " hans af kömd " Bir 4: (Avt.) 183. Gr 296, (Cod. D) 366. MP 1: 281 . MB 1: 2, 5, 93, 116, 117, 345, 375, 405, 431 . Bir 1: 79, 2: 259, 294, 3: 149, 421 . Ber 133 . MB 2: 38, 45, 96 . " alla omilla manna afkömdir skulu forga j dödh " MP 2: 78 ."],"e":["-kömpd MB 1: 5 . ","-quämd Bir 2: 259, 294, 3: 149 . ","-qwämd Ber 133 . ","-qwämdh MB 1: 345 pl. -ir), "]},{"a":"afköpa","b":"vb","c":"v.","d":["köpa (ngt) af (ngn). med dat. och ack. huilken mwr han hanom aff köpte fore ena summa peninga SJ 2: 184 ( 1491) . ib 232 ( 1493) . 234 (1493)."],"e":["-kofftä SJ 2: 234 (1493) ),"]},{"a":"afköpa","b":"vb","c":"v.","d":["utlösa (en medegare genom att köpa hans andel). hauer barnit affköfft meth forscrifne LX mark oc c peninga for löst oc fast SJ 371 ( 1470) . -- part. pret. afköpter L."],"e":[]},{"a":"afköra","b":"vb","c":"v.","d":[" , vräka. hafwi wald han afköra GS 43 (1416?). af ty ahren (för areno) han landboen afkörer ib."],"e":["-bortdrifva"]},{"a":"afl","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kraft, styrka. " riste käsio mz afle " Bu 492 . " mz mangha manna afle " Bil 557 . " trösta sik aff sinom affle oc mäghne, at han formatte at holda the lag vtan gudz hiälp " MB 1: 455 . " brukadho sith mäghin ok römskan afl mz stridum " Bil 573 . " the fästa thera stadh mz stoor awel " Al 1751 . ib 5363, 10162. RK 1: 711 . ","2) våld. " drägha mz afle " Bu 12 . ","3) förvärfvande, förvärf, vinst. mz dygdhanna afwil oc samansankilsom (acquirendo virtues) Bo 143 . " han är vsal sik wil ey wända aff giri ok fiikt ok storom awil " Al 6269 . " affwil fölgher wild (med förvärf följer fördel) om thz wardher ey spilt " GO 381 . Bir 4: 35. ","4) afkastning (af jordegendom). at nakat af thetna (för thetta) fornämda goz . . . sik nakat forbätra konne meth awäl älla byghninger SD NS 1: 127 ( 1402) . " ij tunner smör aff gardzens affuel " FM 607 ( 1513) . - Jfr ökia a."],"e":["awel Al 1751, 10162 . ","affwel RK 1: 711 ; Bir 4: 35. ","affuel FM 607 ( 1513) . ","awäl SD NS 1: 127 ( 1402) . awil Al 5363, 6269. ","afwil Bo 143 . ","affwil GO 381 ), ","afls gardher","afwelsgardher . ","afwilsgardher . ","awils gaardher )","afls gods , "]},{"a":"afl","b":"nn","c":"","d":["förvärf; förvärfvsarbete, arbete (särsk. tillhörande jordbruket), jordbruk, landtbruk, landthushållning. gaardzmestaren skal . . . aktha oc ransaka hwath affwel kan göras oc hallas härranom til winningh PMSkr 206 . " hwilken som skal wara gardzmestare oc staa för storan affwel oc hanteringh " ib 205 . hwru mykit korn rogh oc hwete som her fiolle om arit aff warom eghin affwel j wadzstenom Fyra handl rör Vkl 291. thaa röne gaardh är besithen oc ther hols affwel, thaa besörigier fogothen oppo röne om then ena baat Arnell Brask Bi1 21. - förvärf, förvärvande el. erhållande af (god) afkastning el. inkomst. hwrw akren oc bohaghith skal styras til affwel PMSkr 194 . - afkastning (af jordbruk o. d.). sälye jnthe aff afflenom wthan härrans with oc wilya PMSkr 205 . - afvel, uppfödande. then som wil halla affwel qff them (änder) han skal mwra en mwr xv spanna höghan PMSkr 265 . "],"e":["affwel )","afls gods","awalsgodz )","*afls pänningar","afwils päningar )"]},{"a":"afla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) afla. om Kristi öfvernaturliga aflelse. jac troor . . . a gesus cri[s]t . . . som aw- lädes af þem helghä andä (conteptus est de Spriultu Sancto) SvKyrkobr 303 . 2) para sig. hwndom tilstädhies ey affla äller blandas för än the ärw ars gamble PMSkr 248 . " wm waaren är tid ath gäs affla . . . oc samankomma the ath affla j wtaheno " ib 263 .","3) gifva upphof till, åstadkomma. haa osalog helena . . . hwro myken sorgh oc dröffwelse tw skalt oss affla oc aterfödha (quot nobis es paritura dolores) Troj 70 . - Jfr saman-, til-afla."],"e":[]},{"a":"afla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) afla. a) om mannen eller mannen och qvinnan gemensamt: gignere, procreare. han afladhe son mz ens mölnara dotter Bil 300 . KL 112, 300. " at han aff manghom frillom afflade xv söner oc c " MB 2: 197 . aflum vi barn tilsaman SD NS 2: 352 ( 1411) . til burdho the annan tima saman föghias ok afla barn Bir 1: 78. " aflä þe . . . barn mällän sik " SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . - b) om qvinnan: concipere. af honom afladhe iac barn KL 300 . " at jach egh barn affla maa medh minom bona " SD NS 1: 485 ( 1405) . modherin aflar barn Bir 1: 133 . KL 285. - abs. hwat ey är hon thön som helom iomfrudom afladhe Bo 61 . Lg 291, 636, 814. MB 2: 111 . " hon afladhe af gudz anda Bir 3: 159, Bo 42. - mottaga (genom slafvisk öfversättning af Lat. concipere). " Bo 102 . ","2) åstadkomma, tillvägabringa, grundlägga. aflaþe þär kristendom Bu 149 . " resa ok afla cors ok kirkio (Christi cultum statuant) " ib 206 . ib 492. ","3) förvärfa. " hon afladhe sik sina fordhan . . . mz rok oc teen " Bo 14 . " at han aflar alla världina " ib 96 . " illa aflat goz KL 117. " " aff rät affladho goze " Bir 1: 53 . ib 54, 181, 352, 367, 2: 32, 41, 163, 3: 399. " aflom vi dygdhena Bo 106. " " afla synda forlatilse " Ber 92 . ib 193 . " at iak maghe afla (lucrifaciam) christum " MP 1: 9 . " afladhe siäluan gudh " Bir 2: 51 . Bo 99. Su 412 . " viliande afla hans siäl " KL 208 ., hafdhe gudhi manga siäla aflat Bil 855 . KL 162. Gr 296 . Bir 1: 320, 360 . Ber 26 . Su 145, 155 . Jfr välafladher."],"e":[]},{"a":"aflagha","b":"vb","c":"v.","d":["bringa (ngt) ur (dess) rätta läge, bringa i oordning. aller arsgangen är afflagdher wordhen (omnis turbatus operis ordo spem totius anni frustratur) PMSkr 206 . - flytta råmärke. extermino . . . idest terminum aufere afflaga GU C 20 s. 245 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"aflagha","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aflaghis","b":"","c":"","d":[" se afläghis."],"e":[]},{"a":"aflan","b":"nn","c":"","d":["1) aflande. " ordhit vardh köt ok blodh j hänna inäloum aff hänna köti ok blodhe, aff thäs hälgha anda aflan ok ökilse " Bir 2: 267. ","2) aflelse. " min aflan " Bir 3: 151 . ib 152, 157, 204, 386. Ber 208 . ","3) förvärfande, förvärf. " Bir 1: 302, 2: 163. ""],"e":[]},{"a":"aflanga","b":"vb","c":"v.","d":["nå. " sände vth siin budh til all the rike oc land han kunde afflanga " ST 340 ."],"e":[]},{"a":"aflanger","b":"av","c":"adj.","d":["aflång. " LB 7: 143. ""],"e":["-longher: -longh LB 7: 143 ),"]},{"a":"aflanger","b":"av","c":"adj.","d":["afgång. " falka wilya sithia paa enom rwndom och afflangom steen " PMSkr 77 . wplyfftandis skiffwo äfther skiffwo ey tiokkaren hwarya än som en handh afflanga (d.vs. på längden) ib 412 ."],"e":[]},{"a":"aflanger","b":"","c":"","d":[" , se oflanger."],"e":[]},{"a":"aflat","b":"nn","c":"","d":["aflösning, förlåtelse, syndaförlåtelse, aflat. mik tel aflat ok lösn minna synda Bu3. " badh sanctum petrum ärna sik aflath aldra sinna synda " Bil 680 . MB 1: 104, 476, 478. tekna aflat (indugentias) hulkit hälghe män gafuo ok forskylladho Bir 2: 40. " thän som gangir til aflat ib. " ib 163, 3: 186, 218, 266 . Su 372 . "],"e":["aflats dagher , "]},{"a":"aflat","b":"nn","c":"","d":["aflat; fest vid hvilen aflat meddelas. " ffestiuitas . . . afflath ok hög tidh " GU C 20 s. 264 . "],"e":["*aflats bref , ","*aflats kista , ","*aflats mässa , ","*aflats tafla","afflass- )"]},{"a":"aflata","b":"vb","c":"v.","d":["aflåta, lemna (från sig). afflather jak the for:da jordh fran mik om minom arfwm ok tilägnar jak hona magnus ianson ok hans arfwm SD NS 3: 442 ( 1419) . - öfverlåta, afstå från. al the breff och bsuiningh, som wi hafdom aa the godz som han vppa taladhe, hawm (vi) meth goduilia afflatit honom til gangx SD NS 3: 206 ( 1417) . " frv cristin wille äy . . . afflatha morghengaffwona " VKJ 241 ( 1447) . - afhålla sig från. med dat. wm thu kanth ekke aflata dalenom (abstinere a valle) SkrtUppb 96 ."],"e":[]},{"a":"aflata","b":"vb","c":"v.","d":["1) aflåta, lemna från sig. skicke hiith eth tall folk . . . thet mästhe ider herredöme kan afflathe FH 7: 82 ( 1509) . - aflåta, afyttra. forskipa älla aflata nokat thz kronone tilhöre Bir 3: 398 . SD NS 1: 368 ( 1404). FH 3: 84 ( 1446) . ","2) lemna, upphöra med. med ack. vendum nu atir til croniacam som wi aff lätum Bil 732 . " aflata tholkin darscap " KL 327 . aflata tholka stridh ib 343 . " hon wille ey afflatha sin mykla graat " MB 2: 116 . VKR x. Ber 147 . - med prep. af. wildo ey afflata aff sinne ohöwisklikhet KL 52 . ib 255 . - med inf. hwi aflatir thu ey at staa mote guz kiännedom KL 156 . " aflat iak ey at mana hwarn idhra " ib 165 . Gr 316 . Bir 1: 183, 352 . 2: 38, 247, 326, 3: 117, 4: (Dikt.) 233. - abs. hafdhe nästan af lätit Bil 785 . Bir 1: 221 . -- ","3) underlåta. " med inf. hwar thu them seer j nokro nödh, tha skal thu aldrik aff latha at hiälpä them " Va 20 . - Jfr lata af."],"e":[]},{"a":"aflatning","b":"","c":"","d":[" . f. upphörane. vtan aflatningh (oaflåtligt) SvB 368 (början af 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"aflaþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["1) från vägen, från rätta vägen, på afväg. swa at ämwäl ey nakot thz minzsta gaar affledhis ällir affskedhis Su 329 .","2) på ett afstickande el. besynnerligt sätt. widherfreste hwar en sina röst samliwdlika innelykkia j korsins liwdhe oc ey affledhis Bir 5: 63 ."],"e":[]},{"a":"aflidhande","b":"nn","c":"","d":["2: 1188. aflidande. effter hoffwendalz afflidande SJ 2: 235 ( 1493) . "],"e":[]},{"a":"aflidhilse","b":"nn","c":"","d":["bortgång (ur verlden) hädanfärd, aflidande. Mon Dipl Sv 54 (1486). SJ 2: 212 (1492), 218 (1492)."],"e":["-liidelse Mon Dipl Sv 54 ( 1486)"]},{"a":"aflidhnadher","b":"nn","c":"","d":[" = aflidhilse. epter myne betzste wenirs och nermeste frenders afflidnadh Mon Dipl Sv 54 (1486)."],"e":[]},{"a":"afliggia","b":"vb","c":"v.","d":["gm qvarliggande gå miste om (för sig gynnsam vind)? epter the (de Tavastland bosatta arfvingarne) ey sielffue personelige kunne bide oc sit wäder affligie SJ 2: 122 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"aflilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilaflilse."],"e":[]},{"a":"afling","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) aflande. " sporde josep aff thässe vndirlico afflinghinne " Bo (Cod. B) 341 . ","2) aflelse. " Lg 3: 47, 49, 56. "","3) förvärfvande, förvärf, vinst. til värlz goz afling MP 1: 72 . " hulke for ena siäl afling (acquisitione) gingo kring vm mang land, städhi, ok bya " Bir 3: 9 . " til äuerdhelikhetz afling (lucrum) ib 90. " Ber 26 . Su 55, 355, 453 . " hwilkin myklä aafling gaff sinom herrom " KL 159 . " liwär widh rätfångit godz ok widh rätta afling " KS 3 (6, 4) . " thu säl ämuäl minna vtualda manna siäla for thina wärlzlika aflingh (lucro) " Bir 1: 124 . MP 1: 4, 8. " batan ok aflingh " Bir 1:323. ib 367, 2: 41, 83, 3: 177, 245, 396, 4: 98 . VKR 79 . LfK 196 . Su 59, 421, 460 ."],"e":["aflinga dagher , ","aflinga gardher , ","aflinga gods , ","aflinga höghtidh , ","aflinga päningar , ","aflinga tompt , "]},{"a":"afling","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) aflelse; menniskoblifvande. wars härra afling (incarnatio) SpV 548 . " gudz ordz affling (verbi Dei incarntio) ib. 3) förvärfvande, vinnande. at wakta nat ok dagh i siäla afling " Mecht (Cod. Holm. A 9) 386. - förvärf, vinning, vinst. skär brwdhin sinna tros afflingh (lucra) Spv 583. thätta är een stor afflingh (quæstus) mildhetin mz ympnoghetinne ib 528."],"e":["aflinga gods , ","aflinga iorþ , ","*aflings gods , "]},{"a":"aflitil","b":"","c":"","d":[" , se oflitil."],"e":[]},{"a":"afliva","b":"vb","c":"v.","d":["afliva, döda. " RK 2: 4152. " " MB 2: 197. " ST 19, 278, 327, 355, 358, 445, 471 . Lg 3: 693."],"e":[]},{"a":"afliva","b":"vb","c":"v.","d":["aflifva, döda. " han . . . wardh thär afflifwadhir mädh stneom, stokkom, spiwtum oc swärdhum " Hel män 213 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"afliþa","b":"vb","c":"v.","d":["aflida, dö. " vm barnet händer aff lidha " Mecht 353 ."],"e":[]},{"a":"afliþa","b":"vb","c":"v.","d":["gå bort, aflida, aff thenna wärld afflidhan Lg 3: 447 . " när gudh mic aff kalla vil oc jac är aflidhen " SD NS 1: 446 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"aflop","b":"nn","c":"","d":["utväg. wthspörye aff gamblom akkermannom all tilfälle oc afflop hwrw akren oc bohaghith skal styras til affwel PMSkr 194 ."],"e":[]},{"a":"aflova","b":"vb","c":"v.","d":["lofva att öfvergifva, afsäga sig. aflowadhe alla afgudha thiänist Lg 3: 210 ."],"e":[]},{"a":"aflova","b":"vb","c":"v.","d":["lofva att öfvergifva, afsäga sig. MP 4: 102 . Hel män 210 . " barn födhaskolandis hop alzstingx affloffwa (abdicare) " SpV 203 ."],"e":[]},{"a":"aflysa","b":"vb","c":"v.","d":["aflysa. " ath forscrifna gutniska mynth skulde aff lysas " BSH 2: 237 (1425-9, samt. afskr.). haffue wij aldrig någre helgedager aftrengt eller aflyst ib 3: 115 (1458, nyare afskr.). hwat som war mote the helghe kirkio skipan, thz skulle . . . af lysas ok läggias af Lg 3: 509 ."],"e":[]},{"a":"afläggia","b":"vb","c":"v.","d":["bringa i orätt läge, förderfva? wm hon wil fulleliga opfylla alt thz hon bort tappat, oc afflakt (depravatq) äller glömth haffwer Mecht 266 ."],"e":[]},{"a":"afläggia","b":"vb","c":"v.","d":["ifrigt afråda. afäggia pauanom at koma til rom Bir 2: 332 . " hon affäggiar mannen aff allom godhgärningom " MB 1: 45 . Bil 784. hulkin godha tanka oc gärninga fäggiar MP 1: 196 ."],"e":[]},{"a":"afläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) aflägga, bortlägga, aftaga och lägga från sig. aff läggia konungs bonadh Bil 696 . " riddare ther aldre aflagdhe sin hiälm " Bir 1: 108 . ib 307, 2: 132, 3: 404. - bortlägga, upphöra att bära el. bruka. nw äru thässin klädhin aflagdh ok forsmadh Bir 2: 108 . ib 1: 143. Lg 3: 563. ","2) bortlägga, upphöra med. aflagdhe han alla willo KL 32 . ST 252 . MP 1: 83 . MB 2: 228 . " ath wij affläggä al awund, twedrecht oc owiliä inbirjdis " FM 91 (1497-1501) ","3) borttaga, aflägsna. " hwat hälzst the antiggia tilläggia äller aff läggia (demserint) " MB 2: 243 . " j the areno aflagdis (ablatum est) hedhninganna wk aff israel " ib 269 . " at the ey skullo aff läggia (amoverent) gudz lagh aff theris hiärtom " ib 283 . ","4) undanrödja, afskaffa, göra slut på. affläggia thässa oc andra wranga sidhuänior aff sino rike Bir 3: 312 . " än wir gitom egh þät af lakt " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). at then blodgiwtelse motte worda afflagd BSH 4: 8 ( 1471) . KS 6 (13, 6), 62 (154, 68) . VKR 38, 45 . Bir 2: 73, 3: 363, 5: 119 . BSH 3: 146 ( 1463) . SO 144 . Lg 3: 506 . - upphäfva, indraga. at thet clostret aff lakt worder FH 3: 118 ( 1448) . - infria. betala oc affläggia alla the sculd BSH 1 ; 194 ( 1387). ","5) bilägga, uppgöra. än wir gitom egh þät af lakt þerrä i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). thz scal man aflegia mz sämia GS 37 (1413, orig.) . FH 3: 71 ( 1446) . BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . Bir 5: 138 . RK 2: s. 337.","6) uppgöra, afgöra, öfverenskomma. war witrat och aff laght SJ 274 ( 1459) . ","7) uppskjuta? thet möte i lödöse var afflagt FH 1: 172 (1496, afskr.) . ","8) undantaga. " Lg 3: 506. "","9) uttrötta. ärin j nu aff lagdhe ST 98 . - Jfr läggia af."],"e":[]},{"a":"afläghis lagis","b":"ab","c":"adv.","d":["ur lag; bragt el. " kommen ur lag el. i olag. profigatus . . . afflagis (för -lägis?) vrängder ok pinther " GU C 20 s. 490 ."],"e":[]},{"a":"aflägning","b":"nn","c":"","d":["undanrödjande til . . . afflägning alz ouilia oc mysthykkio BSH 1: 181 ( 1381) ."],"e":[]},{"a":"aflägning","b":"nn","c":"","d":["afläggande, afklädande. j kropsins aflägningh ällir j dödhenom SpV 242 ."],"e":[]},{"a":"aflägse","b":"av","c":"adj.","d":["det som aflägges eller bortlägges. skel snarleka fran tik . . . thz affläxse är LfK 142 . " giffwa sina afflexse sokka widhertorfftoghom ib. ""],"e":["-lexse )"]},{"a":"aflända","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afländis","b":"ab","c":"adv.","d":["utom landet el. landskapet. GS 41 ( 1414) . "],"e":["afländis försl","-forils )"]},{"a":"afläsa","b":"vb","c":"v.","d":["utestänga, ath han sidhan affläster wordhe EGR 67."],"e":[]},{"a":"afläsa","b":"vb","c":"v.","d":["afplocka. delectatus (fel för delectus) . . . aff hämpther ok aff läsin GU C 20 s. 172 ."],"e":[]},{"a":"aflästir","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aflödha","b":"vb","c":"v.","d":["1) befria (fartyg) från last, bortföra last från (fartyg), lossa. aflödha skipith PMSkr 45 . " tha resan är giordh oc skipit afflöth ib. Jfr deonustare . . . afflödha " GU C 20 s. 381 . 2) bortföra (last) från fartyg lossa. afflödha nokoth gotz j haffnenne PMSkr 45 ."],"e":[]},{"a":"aflödha","b":"vb","c":"v.","d":["lossa, aflasta. PM 44 ."],"e":[]},{"a":"aflöna","b":"vb","c":"v.","d":["aflöna. " afflöne wart folk " FM 397 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"aflöpa","b":"vb","c":"v.","d":["aflöpa, afrinna, få aflopp. göris dywpa forer ath wathnith kan wäl afflöpa PMSkr 200 ."],"e":[]},{"a":"aflöpa","b":"","c":"","d":[" , v- ","1) löpa bort. kan scadhi aff henne (grinden) hända ath swin afflöpa ellir a löpa TB 77 . " ath han och hans partij icke äre afflöpne " BSH 5: 91 ( 1506) . ","2) afgå, aflöpa (med fartyg). ati vare afflöpne FH 1: 159 (1496, afskr.). ","3) löpa förbi, upphinna genom lopp. löp sa fast at engen häst kunde afflöpa hanum Di 33 . ","4) affalla, bortfalla. " ther som haret er aff loypt " LB 7: 32 "],"e":[]},{"a":"aflöps dike","b":"nn","c":"","d":["afloppsdike. SD NS 3: 358 (1418)."],"e":["-dyke )"]},{"a":"aflösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) befria, frisäga; aflösa (i kyrklig mening). aflösa han KL 111 . MP 1: 5. Bir 1: 354, 3: 91. " aflösa syndogha aff allom thera lönlicom syndom Bir 3: 192. " " ey magha afkösa thom for somlica synde ib. " ST 494 . ","2) förlåta. " största synde äru bätrande ok aflösande vm höxsta biscopin " Bir 3: 456 . ","3) afskeda, afsätta. bödh kesaren . . . alla biskoppa afflösas som ey widhergingho oppstandilsen Lg 442 . - Jfr lösa af."],"e":[]},{"a":"aflösa","b":"vb","c":"v.","d":["inlösa från (ngn). skulu hans erfwingia for:da borgholm oc öland meth land, län oc rento . . . beholda oc hafua for een bruklighen pant, til thess at thet them fulleligha aflöst wardher aff then konung tha är i rikeno . . . for the for:na tiwgutsand stokholms mark Lgerbring Saml 2: 203 (14409. a hwat som han oc hans erfwingia vpbära af for:na land oc län til t hen tiidh, thet them afflöst wardhr, thet skal han oc the beholda ib."],"e":[]},{"a":"aflösn","b":"nn","c":"","d":["aflösning. " quinnan . . . badh honum . . . giffua sik afflösin fore sina syndhir " MP 5: 36 ."],"e":["-lösin )"]},{"a":"aflösn","b":"nn","c":"","d":["1) befrielse, frigörande; särsk. frisägelse från synden, förlåtelse, aflösning. aflösn badhe aff syndomen ok pinom Bir 3: 218 . LfK 139 . " fik nädher ok aflösn af allom sinom syndom " Bil 272 . " som gudhlikt vald hafwir til aflösn siäla " ib 119 . til . . . varrä syndä aflösn SD 5: 561 ( 1346) . MB 1: 347 . Ber 193 . Bir 2: 41 . " thorfuom wi opta vidh hans aflösn oc nadhe " Bil 115 . ib 717. Bir 2: 23, 82, 214, 3: 193. VKR 73 . Jfr synda aflösn. ","2) afsked. " röktadhe sik aflösn af biscops ämbäte " Bil 649 ."],"e":[]},{"a":"aflösning","b":"nn","c":"","d":["aflösning, förlåtelse. Bir 4: 28 . LfK 266 . Lg 3: 675 . Jfr synda aflösning."],"e":["-igh Lg 3: 675), "]},{"a":"afmarka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afmattes","b":"","c":"","d":[" , se ofmattes."],"e":[]},{"a":"afminnilse","b":"nn","c":"","d":["= aminnilse. med afmynnilse varrä bäggiä sälä SD 5: 564 ( 1346) . ib 565."],"e":[]},{"a":"afmykin","b":"","c":"","d":[" , se ofmykin."],"e":[]},{"a":"afmyrdha","b":"vb","c":"v.","d":["genom mord beröfva. ath sigordh swen warth mik saa aff mördher Di 246 ."],"e":["-mördha )"]},{"a":"afmäla","b":"vb","c":"v.","d":["förtala, nedsätta. med dat. afmelto (detrahere) ambrosio Bil 643 . Jfr amäla."],"e":[]},{"a":"afmäla","b":"vb","c":"v.","d":["afmäta, gm mätning afskilja. han (ɔ: stadzins tomtadel) skulle fförst affwritres och affmäles SJ 2: 254 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"afmärkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afnam","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) undantag; genom jords afsöndring vållad minskning (i jordegendom). quartam partem octonarii terre . . . sine vlla sui diminucione dicta afnaam . . . dimisisse SD 5: 198 ( 1343) . ib 243 ( 1344) .","2) afsöndradt jordstycke. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 254. - Jfr afnämning."],"e":["-naam )"]},{"a":"afnam","b":"nn","c":"","d":["1) undantag; genom jords afsöndring vållad minskning. vnus attungus &m due partes attungi terre per totam villam absque omni dimincuicone dicta amnam SD 2: 289 ( 1299) . " ath iak haffuer pantsat . . . finuidhe kätilson ena haffua öö, som heter kyttamma, swa ath ther skal wara enkte affnaam vm, hwatzke j husum aller jordh " Svartb 135 ( 1367) , 2) afsöndradt jordstycke, i sama haghaby haffwer clostridh i andro gerdheno 9 affnam ok i andro gärdheno 7 affnapm; thässin affnam göra 1/2 attungh VKJ 2666 ( 1447) ."],"e":["-naam . ","-naapm . ","amnam )"]},{"a":"afneka","b":"vb","c":"v.","d":["afsäga sig, försaka. med dat. wille han at thu skulle allo aff neka (abnegare) SkrtUppb 37 ."],"e":[]},{"a":"afnysta","b":"vb","c":"v.","d":["afnysta. " hulkin som hauir thradha nysta j hulko som bäzsta gul är jnnantil han afflatir ey at affnysta thradhin til thäs han findir gullit " Bir 2: 247 . ib 4: 114 ."],"e":[]},{"a":"afnämning","b":"nn","c":"","d":["undantag (af jordstycke eller af viss rättighet) som göres vid föryttring af fast egendom. absque diminicione et excepcione quacumque dictis wlgariter afnempningum SD2: 365 ( 1302), 366 ( 1302). absque vlla excepcione dicta ffnempning ib 404 ( 1304) . ib428 ( 1304) . Jfr afnam."],"e":["-nempning )"]},{"a":"afnär","b":"","c":"","d":[" , se ofnär."],"e":[]},{"a":"afnöta","b":"vb","c":"v.","d":["afnöta. " när en kringla (kopparring) warder alstingis affnöth " PMSkr 511 ."],"e":[]},{"a":"afpanta","b":"av","c":"adj.","d":["som har upphört att vara pant, som har stått så lönge att egaren, förlorat sin lösningsrätt, förstånden (jfr Schlyter, Ordbok forstandin och Dahlgren, Glossarium förstånden). warther thet . . . ekke ateröszt vm then sama daghen, tah skal thet wara affpantta Gadolin Pants 276 ( 1378) ."],"e":[]},{"a":"afplana","b":"vb","c":"v.","d":["utplåna, afskaffa, upphäfva. om thz gambla testamentit affplanath (abilio) thalande SpV 194 . " the äru kompne j gudz sons frihet, for midhlarans nadh afplanadho gambla trädosmsins forwarning (vetustus servitutis cautione deleta) " ib 61 ."],"e":[]},{"a":"afplanilse","b":"nn","c":"","d":["afskaffande, upphäfvande. " gambla laganna affplanilse (abolitonem) " SpV 514 ."],"e":[]},{"a":"afplokka","b":"vb","c":"v.","d":["afplocka. GU C 20 s. 82, 167, 207, 460."],"e":["-plukka GU C 20 s. l82, 207) , "]},{"a":"afqvista","b":"vb","c":"v.","d":["afqvista, qvista. " puto . . . aff quista " GU C 20 s. 505 ."],"e":[]},{"a":"afqvistan","b":"nn","c":"","d":["afqvistande. " putio . . . affquistan " GU C 20 s. 505 ."],"e":[]},{"a":"afqvistning","b":"nn","c":"","d":["afqvistning. " putacio ... affquistning " GU C 20 s. 504 ."],"e":[]},{"a":"afqvämd","b":"","c":"","d":[" , se afkömd."],"e":[]},{"a":"afradha","b":"nn","c":"","d":["afrad, årlig afgift af landbo till jordegaren. thet affrada, som iac ther aff op burit hafuer SD NS 1: 567 ( 1406) . - afrad som utgår ss skatt till kronan. först skal laga skatten aller vtgå, och twädela af then andra skatten, som the förra giorde, tå IIII bönder woro lagda vthi ena giärdh, hwadh thet är arfwode, afradha eller andra vthskylder GS 44 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"afraka","b":"vb","c":"v.","d":["afraka, afskrapa. " hon afrakadhe hans har " Ber 82 . Al 98 . " swasom thz trä som swarwas j swarwo stole hulko huassasta jarn är mote sat afrakande (abradens) vtan hugnadh " Bir 3: 136 ."],"e":[]},{"a":"afrapa lass","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afrat","b":"","c":"","d":[" , se ofrat."],"e":[]},{"a":"afraþ","b":"nn","c":"","d":["afrad, arrendeafgift. " si . . . prescripta pecunia pm prefixo termino soluta non fuerit exhibliciones dictas afradh de bonis meis ramnunge que pro prefata pecunia sibi inipignero ad tres annos integros pro nichilo sibi libere retinebunt " Gadolin Pants 267 ( 1353) . dömpde iac . . . olaff pederson sina betalning j gen aff karl anderson . . . oc thär med hans fulla arliga affrad aff jordene som är j [1] tön hwart ar j xij [12] aar Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . tiil forscreffna 2 garda i haghaby ligger aller fierdhingen aff brogy litla oc 4 peninga affgeel i jowan olafssons akre i norra haghaby, alt vnder eth landhgeel eller affrad VKJ 147 ( 1500) . " i ösby ägher clostrid 7 gardha; affradit aff them är 11 twna fyllingha hoffwodskorin torsk oc 8 ortuger af enne lyckia " ib 149 . " i piila torppe ägher clostridh 1 attungh; affradh är 2 thöni korn oc 2 öra päninga ib 16 (1447). i häredhstadhom ägher clostridh 1 1/2 attungh, gamalt affradh war 8 thöni korn oc 1 march peninga; nw är thet 6 thöni korn oc 6 öra peninga ib 17 (1447). i kydhiawadhi wadhi ägher clostridh 6 attungha jordh; affradh borde wara 12 thöni korn oc 12 öra peninga; nv är thet 10 thöni korn oc 10 öra peninga; ther är 3 landbo ib. i aske 1 gardh; affradh war 3 pund smör; nw är thet 1 march peninga, 1 landbo ib 73 (1447). 1 gard i karotorp; affradit är 4 töner korn, 4 ortugr, 3 dagxwerke, 2 förzslor om aret oc allan sman skat " ib 38 ( 1500) . säffshult, 1 gardh; affradit är 2 marc peninga, 1/2 pund hombla oc 6 marc hamp ib 131 ( 1480) . i böthaskoge äger clostridh 6 alna jordh; affradit aff hwarie aliin, tha allin wäxa, 6 peninga ib 141 ( 1447) . bakkaborgh, 1 gardh, han ligger vthen haa och hamp; gamalt affrad waar 2 twnnor salt, nw är thet 2 mark peninger ib 159 ( 1447) . [i] swedh aa ägher clostridh 1 laxafiske; affradit är 1 tynna lax oc 80 spikilaxa ib 186 (1447). ath tw (dvs landbon) . . . framgör tith retta affrat oc alla affskyller i laga tiid Arnell Brask BII 16. kallade thän syslamannen til sigh sins härra landbor som nagat waro än gäldh skylloghe aff husbondands vth skyld ok affradh MP 4: 154 . ath . . . karl eriksson . . . hawer . . . hindrat och forbudhit affradh och affgield aff sama godze SD NS 3: 150 ( 1416) . alt afradhet oc afrazpenninga af for:da godze ib 556 ( 1420) . ib 538 (1420). Jfr afgiäld, afrädhe, afskyld, landgilde, landgiäld, landskyld. "],"e":["-at )","*afrads korn , ","afrads pänningar , "]},{"a":"afraþ","b":"nn","c":"","d":["jfr reþa, Isl. reiða, betala; se Kock, Bidrag till svensk etymologi s. 3] L. ","1) afgift; särsk. afrad, årlig afgift af landbo till jordegaren. trim marcarum census . . . qui uulgo aueret uocatur SD 1: 73 (1164-7). siäx öra afradh ib NS 1: 171 ( 1402) . sensum (för censum) dictum affradh annuatim pro parte prædicta conferre SD 2: 526 (1308, nyare afskr.). ad exhibicionem annuam dictam afredh ib 5: 67 ( 1341) . ib 94 ( 1342) . " ex prouentibus affræd dictis prouentientibus de insula supradicta " ib 2: 245 ( 1298) . pensionem dictam afradh ex hiis proentientem anno jam jnstanti ib 3: 368 ( 1318) . " proentus dictos afradh de eadem . . . annuatim percipere " ib 4: 299 ( 1333) . " fructus et obuenciones ex ista dimidia marcha terre prouenientes, dictas wlgariter affrædh, anno quolibet percipiant ib 5: 147 ( 1343) . " " aghär han þär äghändenom äncte afrþ af giua " ib 637 ( 1347) . " halft afrath göra thöm som äghandin är " PfN 135 . " vp bära aff landbomen . . . affradh " VKR 36 . " pensiones wlgariter gypt & afrad dictas SD 2: 267 ( 1298) . " " affraþe ok affgiäld vtgangno ok vpborno aff þe samo jordh " ib 6: 19 ( 1348) . " ib NS 1: 444 ( 1405), 2: 250 ( 1410). aff clostirsins affradhe oc ränto VKR 32. " " affradh och affradz päninga (afradh torde här beteckna afrad som utgår in natura) " SD NS 2: 114 ( 1409). ib 310 ( 1410), 455 ( 1411). pl. giffwa hunne siin affrath SD NS 2: 461 ( 1412) . - afrad som utgår ss skatt till kronan. giffuandes oc giörindes honom idert affrad affratzpeninga aterstäder saköra oc alla andre rettigheter som i oppa cronane vegne plictoge äro BSH 4: 1 ( 1470) . - afgift som bergsmän årligen utgöra till kronan. pl. hwa som äi bereþe sin afraþ SD 5: 639 ( 1347) . ","2) inkomst (af jord), afkastning. GS 28 ( 1474) . - Jfr afradha, afräþe. "],"e":["-rädh SD 5: 147 ( 1343) . ","-räd SD 2: 245 ( 1298) . ","-redh SD 5: 67 ( 1341) . ","aueret SD 1: 73 (1164-7), ","afraþ giäld , ","afrads dagher , ","afrads karl , ","afrads kopar","-kopper )","afrads päningar , ","afrads time , "]},{"a":"afraþa","b":"vb","c":"v.","d":["afråda, afstyrka. " þa han af räþ hanom döþen " Bu 138 . Bil 376, 618. Bir 1: 141, 3: 339 . ST 427 . " alla bönder afradde thz han RK 2: 8063. " " tha wi gatum hanom ey afradhit at fara KL 166. " " afräth them at offra " Bil 266 . MB 1: 242, 403. " afrädh han honom fran hans pino " Bo 119 . alle thet swa affroddhe FM 244 ( 1505) . " alle aff raaddho han " MB 2: 244 ."],"e":[]},{"a":"afredha","b":"vb","c":"v.","d":["afreda, tillsätta, krydda; tillaga. " ath them siwnda rettonom bar hon fram jhesu christi hiärta aldra dyrast lwktande ok affreth (conditum) mz mangra handa dyrum thingom " Mecht 57 ."],"e":[]},{"a":"afrensilse","b":"nn","c":"","d":["afskrap, afskum. " wi ärum swa som wärldinna affrensile (purgamenta) ok affskrädhningh Sp V 401. ""],"e":[]},{"a":"afresta","b":"vb","c":"v.","d":["2: l1188. söka genomdrifva, arbeta på ifra för. afrestdhe hans föräldrä . . . at han sculde til giftomall gaa Budde 73."],"e":[]},{"a":"afrestan","b":"nn","c":"","d":["ifver, bemödande. " ärffuodadhe oc brukade sik mz alle fikt oc afrestan " Su 224 ."],"e":[]},{"a":"afrezl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afrezla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afreþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afridha","b":"vb","c":"v.","d":["i ridt uppnå, fullborda ridten (till ett ställe). (åtta dagar) epter at the ära komne i therra fri behald som the thet möghelika oc raskast a ridha älla affara kunno RP 2: 140 ( 1387) ."],"e":[]},{"a":"afridha","b":"vb","c":"v.","d":["rida bort. RK 3: 35, 3073 . Di 172 ."],"e":[]},{"a":"afriva","b":"vb","c":"v.","d":["afrifva, rifva bort. mz syno affreffno haare MB 2: 199 ."],"e":[]},{"a":"afriva","b":"vb","c":"v.","d":["bortrycka, röfva? depredari . . . aff ryffua ok forskingra GU C 20 s. 177 ."],"e":["-ryffua )"]},{"a":"afroten","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afrutna","b":"vb","c":"v.","d":["afruttna. " ath . . . dorethes garde och bygningh staa och bliffua skal . . . swa lenge gud fföger thet aff rotna kan " SJ 2: 297 ( 1496) ."],"e":["-rotna )"]},{"a":"afrydhia","b":"vb","c":"v.","d":["afrödja, upprödja, odla. GS 58 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"afrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["lösrycka, frånskilja. " hwat som jac ther vppa (dvs. det åt mig pantsatta godset) later byggia äller kostwäria, skall ey reknas honum til nokor scatha oc änge landbo affrökkias i änge mato, när är han thet igen aff mik löser " SD NS 3: 129 ( 1416) . - pass. i hänryckning skiljas (från). aff ryktes hänna ande aff likamlikom sinnom (spiritus ejus rapitur) Mecht 111 ."],"e":["-rökkia )"]},{"a":"afryma","b":"vb","c":"v.","d":["fara bort, flytta bort. om saa händer at tw wnner meg offwer j thän kamp tha will jac oc myna foräldra aff thretta rike . . . aff rymma Troj 166 ."],"e":["-rymma )"]},{"a":"afräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["upphinna. " han kunde them ey afräkkia j wäghenom " ST 327 ."],"e":[]},{"a":"afräkna","b":"vb","c":"v.","d":["uppgöra räkning, förestå el. ordna uppgörelse. haffua wij thöm i millom skäligan skipt ok affreknat bade i fasto ok lösörom SJ 383 ( 1473) ."],"e":[]},{"a":"afräkt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afräna","b":"vb","c":"v.","d":["frånröfva, beröfva. " med sakens dat. af ränas thässa blomstrandis lifweno " Gr 275 . sinom sinnom affränther MB 2: 294 . Su 140 . - med personens dat. thet er mek af rönt (för ränt) MD 68 . at the allaledhis affränthe sik siälffuom wpföras til öffre tingen Su 230 . " wärdzliken hedher them aff ränes ib 117. " ib 161 ."],"e":[]},{"a":"afränna","b":"vb","c":"v.","d":["i anlopp under kamp kasta (ryttare) från hästen. ath then häst hörde troile tiill . . . hwlken diomedes aff rändhe j syn stridzfwlla mäktoghet Troj 176 ."],"e":[]},{"a":"afrätgöra","b":"vb","c":"v.","d":["gå rättsstridigt tillväga, gm rättsstridigt handlinggssätt göra förfång? preiudico . . . affrätgöra GU C 20 s. 478 ."],"e":[]},{"a":"afräþe","b":"nn","c":"","d":["afrad. " halpt thet afwradhe oc afgield aff thy fornempda gotzeno birkiä arlica falla kan " BYH 1: 200 ( 1390) ."],"e":["-radhe BYH 1: 200 ( 1390)"]},{"a":"afräþe","b":"nn","c":"","d":["afrad, årlig afgift af landbo till jordegaren. afskyldh afradhe oc thienist af thy hawa SD NS 1: 686 ( 1407) . " halft affradhe oc affradzpäninger, som jordhen arlicha skyllar oc the aff gozeno opbära " ib 2: 219 ( 1409) . tha han (landbon) sit affradhe införir VKR 36 . GS 39 ( 1414) ."],"e":["-radhe SD NS 1: 686 ( 1407), 2: 219 ( 1409); GS 39 ( 1414); VKR 36), "]},{"a":"afrökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afröva","b":"vb","c":"v.","d":["beröfva. med prep. af. thin hoghir näktar ällir affröwadhir aff thäs hälgha anda delaktoghet SpV 41 . - utplundra. utblotta. röffwande (exspolians) alla maktir SpV 405 . "],"e":[]},{"a":"afsadhla","b":"vb","c":"v.","d":["afsadla. " desterno . . . fulleliga nedher slaa oc aff sadhla " GU C 20 s. 179 ."],"e":[]},{"a":"afsagha","b":"vb","c":"v.","d":["afsåga. " när träd tw wilt jmpa jnnan är affsagath " PMSkr 326 ."],"e":[]},{"a":"afsaknadher","b":"nn","c":"","d":["1) saknad, afsaknad. ffyl sidhan in swa mykit aff drykkin at thu hawir ängin afsaknadh aff naturdhin Bir 4: 129. wi haffwom fwnnit them som wi barom storan affsaknat före LfK 148 . ","2) misting, förlust. " hafwir afsaknadh ellir minzkat j thinom skath " ST 224 ."],"e":[]},{"a":"afsala","b":"nn","c":"","d":["afsal, försäljning. GS 42 ( 1414) ."],"e":[]},{"a":"afsidha","b":"nn","c":"","d":["abid? (utbygdt) sidoparti af ett hus, sidobyggnad? absida aff sidho Gu C 20 s. 3."],"e":[]},{"a":"afsidhis","b":"","c":"","d":[" , A) adv. afsides, åt sidan, på el. till ett afskildt ställe. staanda af siidhes skilda fraan conuenteno VKR 26 . " gik nakat afsidhis af hans öghsyn " Gr 263 . MB 2: 5, 89 . SO 295 . B) prep. med ack. vid sidan om. breda widh och affsides thz altaret SO 163 . - jfr asidhis."],"e":[]},{"a":"afsidhis","b":"ab","c":"adv.","d":["åt sidan, garr lwghen aff lywsommen brinnande affsides thet merker storm PMSkr 294 . "],"e":["afsidhis vidh , "]},{"a":"afsighia","b":"vb","c":"v.","d":["frånsäga sig, förklara sig afstå (från). huilkit godz jak affsäger fron mik och mynom ärwingom Svartb 163 ( 1378) . - fråndöma, frånkänna. gwll och silff, som honom var affsagt i herredagin i strengenäs fore eth landzgrotz STb 1: 135 (1477). - uppsäga, vägra (ngn att inträda el. förblifva i en tjenst el. dyl). fordom war sidvanya ath pröffwa försth them som walde waaro til stridz ämbete oc sidhan scriffwa them thär til giffwandis them tekn ath the qwäme waro äller affsya them som fwnnos ey thär til wara dogxe PMSkr 126 . - refl. afsighias. afsåga sig (ngt), förklara sig ej vilja vara med om (ngt). med ack. affsäghs köpmannen resona PMSkr 16 . " affsäyas köpmennena resona didhan the haffwa nokoth aff gotzeno jnskipath " ib 17 . - förklara sig ej vilja. med inf. affsyäas köpmennena seghla PMSkr 17 . - afsäga sig, försakaka. med dat. hwar som wil komma äpther mik han skal affsighias sik siälffwom oc fölghia mik Mecht 133 ."],"e":["-säghia . ","-säya )"]},{"a":"afsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) afstå från, afsäga sig anspråk på. med ack. the affsagde ängena FH 2: 113 ( 1438) . - afsäga sig, afsäga sig del i. med dat. affsigiom wij hans orligom och kringom BtRK 80 ( 1434) . - afstå från, öfvergifva, med dat? haua owirgifwit oc af sakt världinna (för världinne?) Bir 3: 407 . ","2) afsäga, afkunna, förkunna. SO 154 . " thät wardh ouer wäghit oc for rätto affsaght " SJ 10 ( 1423) . ib 279 ( 1460), 284 ( 1460). refl. "],"e":["afsighias , afsäga sig. med dat. afsagdhis hon allom världinna lostelicom thingom KL 323 . at fulkomplika neka ok af sighias sinom eghnom vilia Bir 1: 42 . Ber 170 . ST 25, 27, 234, 313 . Lg 3: 130 - med ack. afsagdhis hon alla världinna fafängo KL 326 ."]},{"a":"afsighilse","b":"nn","c":"","d":["förnekande, försakelse. " eghins wilia nekan, ällir afsägilse (abnegatio) " SpV 143 ."],"e":["-sägilse )"]},{"a":"afsila","b":"vb","c":"v.","d":["afsila. " elimo . . . [elimatus] aff sylader ok klar " GU C 20 s. 213 ."],"e":["-sy )"]},{"a":"afsinna","b":"av","c":"adj.","d":["eg. från sina sinnen, beröfvad sinnenas bruk.","1) sanslös. " fiollo iämsköt nidher . . . widh iordh som dödhe waro ok lagho aff sinna " Bil 287 . Bir 2: 132. MB 2: 169, 238 . Su 76, 214 . ","2) utom sig. wardh han aff storum dröwilsom swa som afsinna ST 442 . Su 45, 411 . " allir affsinne oc wpsupin glädz jak " ib 357 . ","3) från vettet, sinnesrubbad, vansinnig. varþ munkin swa som affsinna (amens) KL 186 . suasom galin oc af sinna Bir 3: 15 . ST 308 ."],"e":["affsinne Su 357 . aff sinne MB 2: 169, 238),"]},{"a":"afsinnadher","b":"av","c":"adj.","d":["sinnesrubbad, vansinnig. visthe ey annat vthan hon haffde aff sinnadt vardh Hel män 262."],"e":[]},{"a":"afsinnilse","b":"nn","c":"","d":["(falsk) föreställning. thit biläthe wanskapadh aff wara afsinnilsa (adinventionum) mörkir SpV 487 ; troligne har dock texten ursprungligen haft afnnils af ett afnnilse, n. pl. påfund."],"e":[]},{"a":"afsinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["sinnesrubbad, vansinning. Lg 3: 349, 353 ."],"e":[]},{"a":"afsinnoghet","b":"nn","c":"","d":["sinnesrubbning, vansinne. LB 7: 331 ."],"e":[]},{"a":"afsiudha","b":"vb","c":"v.","d":["afkoka, bortkoka, genom kokning afdunsta. nar tridie delin aff vatnit er aff swdit LB 7: 311 . PM XLI ."],"e":[]},{"a":"afskaka","b":"vb","c":"v.","d":["afskaka. " decutere borth aff skaka " GU C 20 s. 162 ."],"e":[]},{"a":"afskala","b":"vb","c":"v.","d":["afskala. " putus . . . pwrth klaart oc affskaloth " GU C 20 s. 505 ."],"e":[]},{"a":"afskapa","b":"vb","c":"v.","d":["vanställa. " swa af skapadhe thu hona at iak kwnne ey känna hona SkrtUppb. 48. - part. pret. vanskapad, missbildad; tillkommen gm el. ss missbildning. hwilkom oblygdhin war affskapadh ällir onaturligha skapadh, ok ey lastir (impudicitia monsturm erat, non vitium) " SpV 332 ."],"e":[]},{"a":"afskapadher","b":"av","c":"adj.","d":["vanskapad. KS 44 (112, 47) ."],"e":[]},{"a":"afskapliker","b":"av","c":"adj.","d":["vanskaplig. " deformis idest vltra modum magnus quasi deorsum a forma affskaplighin " GU C 20 s. 170 ."],"e":["-skaplighin )"]},{"a":"afskatta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. taga ss skatt; afpressa, med våld fråntaga. " bo jonsson hafde hans fadher . . . the godz vtan lagh ok rät ok vtan brot aff skattat " SD NS 2: 197 ( 1409) . " sa sara loth han thom aff skatta vxa koo och huat the attha " RK 2: 1004 . Jfr skatta af."],"e":[]},{"a":"afskava","b":"vb","c":"v.","d":["afskafva, gm skafning aflägsna. offtha skaftz gwll aff brwthno selff oc giwthz gönom spissoglass wm mykith waarj affskaffwith PMSkr 454 ."],"e":[]},{"a":"afskedhis","b":"ab","c":"adv.","d":["från rätta vägen, på afväg. affskedes gånga KS 2 (3, 2) . Bo 176 . gaar affledhis ällir affskedhis Su 329 . ib 389, 419, 425 . Lg3: 484."],"e":[]},{"a":"afskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. afskilias. skiljas från denna vrld, aflida. at idher naadh haffde honum loffuat . . . at när haan affskildes, tha villen i engte hindra haans viliq i kirkionne förseilse Chronica Erici Olai i Scriptores ver. svec. II 1: 146 (bref fr. 1431)."],"e":[]},{"a":"afskilia","b":"vb","c":"v.","d":["afskilja, skilja. " afskilias af thässe värld " KL 353 ."],"e":[]},{"a":"afskilnadher","b":"nn","c":"","d":["skilnad, åtskilnad. " eigh är nakar afskilnadher (för atskilnadher?) a them j somlikom thingom " Lg 963 ."],"e":[]},{"a":"afskipa","b":"vb","c":"v.","d":["aflägsna. Bir 4: (Avt.) 185. TB 77 ."],"e":[]},{"a":"afskipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afskipta","b":"vb","c":"v.","d":["undanskifta, frånskilja. " hon war ther med afskipt " DD 1: 176 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"afskrapa","b":"vb","c":"v.","d":["afskrapa, bortskrapa, utplåna, tillintetgöra. i siwkdom i hwilkom synde afskrapas swasom rudhir af iärne i elde KL 241 . " iak skal af skrapa (delebo) them swa som nakot thz som scriwat är j bok af skrapas (abraditur) " Bir 1: 152 . Bu 169. Bil 276, 605. " afscrapa mith nampn af lifsins book " Gr (Cod. D) 379. at han af skrapi thin aminne af mino hiärta KL 230 . " tha vordho alla vara synde afskrapadha " Bo 252 . " för än the slögdhin vardhir afskrapdh " ib 18 . opläti ther sin mwn at predica huar godhe maghin vardha thäs hetare j kärlek . . . ok wrang sidhuänia af skrapas (aboleri) Bir 3: 173 . " är han ey (näml. min vin) tha vardhir han affskrapadhir (delebitur) ib 2: 261. Jfr skrapa af. ""],"e":[]},{"a":"afskrapeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oafskrapeliker."],"e":[]},{"a":"afskrapilse","b":"nn","c":"","d":[" ? afskrapande, utplånande. til synda afskrapilse MP 1: 46, 98 ."],"e":[]},{"a":"afskridha","b":"vb","c":"v.","d":["skrida ned. wilit . . . hwilkit skal fästas mz threm naalom at thz skuli ey affskridha (defluat) Bir 4: 11 VKR 58 ."],"e":[]},{"a":"afskript","b":"nn","c":"","d":["afskrift. transciptum affscripth GU C 20 s. 556 ."],"e":[]},{"a":"afskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) afskrifva. " LfK 136. "","2) utstryka. nagat ordh eller artikel aff scriffua eller tilleggia SO 87 ."],"e":[]},{"a":"afskrädha","b":"nn","c":"","d":["afskräde. jak vände alt thz skapat var ok värlzlikit til min lusta ok atirlewona ok afskredhona (peripsemata) oc thz smälicasta var gaff jak gudhi Bir 3: 143 . gör swa som then som rensar äple han kastar bort skalit ok askredhona (för afskredhona) oc thz bäzsta ok thz nyttelicasta atirgömir han sik ib 431 . ib 4: 392. " wthwräkas aff allom swa som slema aff skrädhor " Su 117 ."],"e":["afskredha )"]},{"a":"afskrädhe","b":"nn","c":"","d":["afskräde. alskona aff[s]krädhy aff stekarhwsom PMSkr 363 ."],"e":[]},{"a":"afskrädhning","b":"nn","c":"","d":["afskräde, afskum. wi ärum swa som wärldinna affrensilse ok affskrädhningh (purgamentq et peripsema) SpV 401 ."],"e":[]},{"a":"afskyld","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) afgift, utskyld, skatt. swa manga lykkior, som wp ärw giordha aff thässom for:dom 8 attwnghum, the rätnha swa mykla afskuld, som thär wppa sas VKJ 10 ( 1447) . ath tw . . . framgör tith retta affrt oc alla affskyller i laga tiid Arnell Brask BiI 16. fförbiuder iak landbon ther samastadz nogan swara til affrad eller andra afskiller en fornempda werdog faders embetzman ib Bi III 44 (1520). Brasks Kopieb 5 (1520, 1522). 2) afkastning, inkomst. [u]pbaren affradhe oc alla affskuld SD NS 3: 620 ( 1420) ; möjl. till 1. gozit skal sik siälft lösa äpte thy thet arlica forma at skylla. meth lle afskyld Gadolin Pants 283 (1396). ware thet awa at thässe thre gardha älla nakar af them gingen clostreno aff meth nokrom rät . . . tha wilkora iac oc tilbinder mic oc mina arfwa at widherläggia clostreno swa got goodz i afskyld, som thet war, som bort är gangit SD NS 3: 3 (1415)."],"e":["-skyller Arnell Brask BiI 16; Brasks Kopieb 5 (1520). -skiller ib (1523) ; Arnell Brask BiIII 44 (1520)), "]},{"a":"afskyld","b":"nn","c":"","d":["afkastning, afkomst, inkomst (af jord). at jac matte til minna widerthorft afskyldh afradhe oc thienist af thy hawa SD NS 1: 686 ( 1407) . mit gooz . . . meth allom afskyldom ib 2: 261 ( 1410) . meth allom tillaghum afskyldom ok thiänist ib."],"e":[]},{"a":"afskyrdh","b":"nn","c":"","d":["1) afskärande, bortskärande. " nyte stundom huassa afskyrdh (resecationbus) suasom goth läkiare " Bir 3: 319 . " är nagat forskorit mera än reth aff skiördh bör at vara " SO 114 . ","2) det som är afskuret, afskuret stycke. hon grep tungona afskärdh Bil 506. " tok hon sina tungo affskyrdh " ST 261 . - särsk. afskurna skinnlappar, afall af skinn. lim aff skinnom oc aff skyrd PM XLVII ."],"e":["afskärdh . ","aff skiördh )"]},{"a":"afskyrdh","b":"nn","c":"","d":["1) afskärande, bortskärande. " rense wel mädh affskyrdh " PMSkr 312 . Jfr cesura . . . aff skirdh GU C 20 s. 103 . 2) afskuret stycke. thet han myste nogra affskyrdhner aff thet märssa klede, som han war mystrodder fore STb 1: 382 (1482). - affall (af skinn), afskurna skinnlappar. tak affskyrd aff skinnom . . . sidhan lägh the affskyrderna j renth wathn PMSkr 522 ."],"e":["-skirdh . ","-ir ) , "]},{"a":"afskära","b":"vb","c":"v.","d":["afskära, skörda. " j tessom thimanom thär warmth är affskäris winbären " PMSkr 374 . vinith affskräs nw ib. - afskräa, afklippa, nedskära. o huru stakkutte äru manzins dagha, han wet ey af för än han vardhir äf skurin, som en wäwir vardhir af skurin Hel män 137 . - afskräa, tudela. äre´ thenne scriffther twa, ordh fran ordh ludhandhe, som forescriffuit staar affskaarnä vidh thenne bokstaffua a b c d e f g h Svartb 540 ( 1480) ; jfr a b c d och utskurin 2: 887, äfvensom Dahlgren, Glossarium 939; Schück, Ur gamla papper ser. 3 s. 26-7 och Arnell Brask s. 107-8."],"e":[]},{"a":"afskära","b":"vb","c":"v.","d":["afskära, bortskära. " lät iulianus hänna tungo af skära " Bu 506 . " lät dragha ok tänia henna spena ok wm sidhe afskära " Bil 426 . ib 115. " lät kasta sina naturlika limi afskorna wt i hafuit " ib 619 . hänna hiärta var vtdraghit ok läpane aff skorne Bir 3: 136 . ib140. " suasom gräs aff skärs mz lia " ib 2: 200 . - part. pret. afskorin, afskild, kättersk. the affskorne omilde rydzer FH 7: 91 ( 1511) . ib 92 ( 1411) . FM 133 (1502, gammal afskr.). the omilde affskorne hedningher ib 665 (1517). - Jfr skära af."],"e":[]},{"a":"afskärilse","b":"nn","c":"","d":["afskärande, bortskärande. afskärilsinna iärn Bir 1: 351 ."],"e":[]},{"a":"afsköfla","b":"vb","c":"v.","d":["borttaga, undandraga. " jac skal jnthe aff sköffla fraa bondanom aff then helfthedelen som jac skolle hafft met bondanom " FH 5: 20 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"afsla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) genom slag el. nedhuggande beröfva. bekännes jach . . . mich haffua bendh och anamath ena sonan aff jönis laurensson, her swarte jönissa swen, fore min dödha frenda jönis laurensson . . . han mic aff slo vid helsingör SD NS 3: 370 ( 1418) ."],"e":[]},{"a":"afsla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) slå af, afhugga. ther loth them jerlin hoffwod aff slaa RK 1: 261 . ib 4427 . " wi ärom swa som gräs af slaghit ok af huggit mz lia " Bir 1: 190 . ","2) genom slag el. nedhuggande beröfva. thän tidh war frende oss aff slaghin wardh SD NS 527 ( 1412) . Ansg 233 . ","3) slå af, afkorta, afdraga, minska. hwars arsins wtskyld . . . scall aff slaas i sama geldinä þer till alt geldit vardir guldit SD 5: 160 ( 1343) . " landskildhen ok hwat af gozit wpbärs skal egh affslas i howdgeldhit " SD NS 1: 20 ( 1401) . ib 28 ( 1401), 34 ( 1401) o. s. v. tridiungen aff skatten loth han aff sla RK 2: 943. " tha vtleggie thz hosbonden ock aff slaas i drengsens lön " SO 81 . VKR 8. ","4) borttaga. " hwar som nokot onyttelikit är oc ey sannind likt thz wil iak aff sla (overslain) oc lata fara " ST 6 . ","5) slå tillbaka. vordho aff slaghne aff stadzsens hay stridzmannom MB 2: 17 . " aff slogho them " ib 244 . RK 2: 9086, 3: 3876 . BSH 5: 464 ( 1511) . - Jfr sla af."],"e":["off- BSH 5: 464 ( 1511) ,"]},{"a":"afslagh","b":"nn","c":"","d":["1) nederlag. " fingo tha swa ilt affslagh " RK 1: 268 . ","2) afslag. " afkortning. " SD NS 1: 664 ( 1407), 2: 55 ( 1408). Jfr arvodhis afslagh."],"e":[]},{"a":"afslap","b":"nn","c":"","d":["qvarlefva, återstod. reliquie . .. ather leeffningh oc affslap GU C 20 s. 521 ."],"e":[]},{"a":"afslika","b":"vb","c":"v.","d":["gm list el. öfverrumpling fråntaga. han, ther husit swa wardher af sliket älla af winnit Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) ."],"e":[]},{"a":"afslita","b":"vb","c":"v.","d":["afslita. " abrumpere aff slita " GU C 20 s. 522 ."],"e":[]},{"a":"afsläkt","b":"nn","c":"","d":["afslag, afkortning, wtan alla affsläkt FH4: 66 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"afsnima","b":"","c":"","d":[" , se ofsnima."],"e":[]},{"a":"afsnälla","b":"vb","c":"v.","d":["försnilla. " afsnälla herren sin skatt SO 295. ""],"e":[]},{"a":"afspisa","b":"vb","c":"v.","d":["utspisa, udela (mat.) the som haffwa closters tingh i befelnigh at aff spisa oc wt läggia LfK 154 ."],"e":[]},{"a":"afsprätta","b":"vb","c":"v.","d":["afsprätta; gm sömmars upprifvande aflägsna (rynkor). abrugre rynkior aff sprätta GU C 20 s. 522 ."],"e":[]},{"a":"afstadhkoma","b":"vb","c":"v.","d":["åstadkomma, åvägabrina. " han kwnne thz ey astadhkomma " Su 152 . LfK 35 . " mz all then makt j kunnen aff stadh komma " Va 17 . ib 19 . Di 111 . FH 6: 89 ( 1496) . BSH 4: 248 ( 1500) . " thz ärligästä ther han kunde affstadh komma " Va 4 . " thet ytersta the kunno afstadkome " BSH 3: 186 (1467, afskr.) . medh the meste karle vii kvnne affstadh kome ib 4: 301 ( 1502) . - Jfr koma af stadh under staþer."],"e":["astadhkoma . ","aastadh komma: -er BSH 4: 248 ( 1500) . osted kommä FH 6: 89 ( 1496),"]},{"a":"afstakkotter","b":"","c":"","d":[" , se ofstakkotter."],"e":["affstakkither )"]},{"a":"afstank","b":"nn","c":"","d":[" ? det som afstötes el. afkastas från sten, stenflisor. petrones sunt ea que abscinduntur de petris steen grws ok afstank GU C 20 s. 443 ."],"e":[]},{"a":"afstarker","b":"","c":"","d":[" , se ofstarker."],"e":[]},{"a":"afstigha","b":"vb","c":"v.","d":["stiga ned (från). med ack. the . . . aff stygo syna hästar Troj 95 ."],"e":[]},{"a":"afstigha","b":"vb","c":"v.","d":["stiga ned (från en häst eller annat djur som nyttjas til ridt). Bo 22 . Iv 175 . Jfr stigha af."],"e":[]},{"a":"afstilla","b":"vb","c":"v.","d":["1) afvända. " förhindra. thet them gud affstylle " FH 7: 91 ( 1511) . huru sodane sskadhe och ffordärff matthe affstilles ib 86 (1510)? hwat til swadana angrep göris skal ällir j hwat mottä thet kan affställäs FM 91 (1497-1501), ","2) göra slut på. pa thet krij, örlig och blodzwtgytilse matthe aff stilles BSH 5: 52 ( 1505) . ib 82 (1506), 207 (1507). HSH 19: 26 (1504, afskr.). hwre . . . hwn (fäjden) kwnne med nogen lempe aff stillheth wordhä ib 20: 191 ( 1507) ."],"e":["-stylla . ","-stella: -stellis BSH 5: 82 ( 1506) , 207 (1507), "]},{"a":"afstinga","b":"vb","c":"v.","d":["genom styng el. stöt kasta från hästen (i tornering eller strid). ther wart mangen riddare aff stungen Va 18 . Jfr stinga af."],"e":[]},{"a":"afstiäla","b":"vb","c":"v.","d":["frånstjäla. " thet war honom affstuleth STb 1: 276 (1480). ""],"e":[]},{"a":"afstridha","b":"vb","c":"v.","d":["besegra. " til owensins ondzsko affstridhaskolandis (ad tantam malitiam debellandam hostium) " SpV 198 ."],"e":[]},{"a":"afstridha","b":"vb","c":"v.","d":["genom strid bemäktiga sig, intaga, eröfra. at wi aff stridha (expugnemus) maghom gabon MB2: 27. Jfr stridha af."],"e":[]},{"a":"afstryka","b":"vb","c":"v.","d":["1) stryka bort, aftorka. gudh skal aff stryka (absterget) alla thaara aff theras öghom MB 2: 344. ib 366. Su 196, 317 . ","2) utplåna, förstöra, tillintetgöra. hwilkin . . . gambla syndinna smitto affströk mz sinom mildasta wtrinnande blode Su 196 . han affstyrkir swa then riika som thän fatigha ib 235. MB 2: 118 . - Jfr stryka af."],"e":[]},{"a":"afstryka","b":"vb","c":"v.","d":["utstryka, utplåna, afplana. thu som . . . aff sstrykir angrandhe oc scrifftande manz syndher SvKyrkobr 273 ."],"e":[]},{"a":"afstyra","b":"vb","c":"v.","d":["1) afstyra, afvända. " Lg 3: 287. "","2) häjda. nar wilin wil mera än han förmaar, tha är han atherhallande oc affstyrandhe LfK 35 ."],"e":[]},{"a":"afstyra","b":"vb","c":"v.","d":["afstyra, förhindra förlate them gud som aff stördet i höstes eth aar sidan, at thet ecke tha bestomedes Carlsson H. Gadh 173 (1509)."],"e":["-strörde Carlsson, H. Gadh 173 (1509)),"]},{"a":"afstäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["afkorta; minska. " gaf . . . skering sinne syster husfrv cecilia . . . fäm thyn korngeldz i lindh . . . meth allom thes tillaghom . . . hwarghin afstägth " SD NS 3: 542 (1420, i vidim. af 1434) . ängo thy afstekt el[ler] minscadho, som thy gozeno till hörer ib 620 ( 1420) ."],"e":[]},{"a":"afstäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) afkorta, stympa. " swasom at moysi ark ingang ffaste mwrane nidherfiöllo oc affgudhit affstäkt (detruncatum) wart " Bir 4: 104 . ","2) förkorta (om tid). hon alstingis aff steckär oc vth planar lengxta oc bytterliigaste skerseldz pina Lg 3: 72 "],"e":[]},{"a":"afsvikia","b":"vb","c":"v.","d":["genom svek beröfva. med dat. och ack. huar androm godz loch ära aaf suikia MD (S) 232 ."],"e":["aaf- )"]},{"a":"afsädhum","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afsälning","b":"nn","c":"","d":["afsala, försäljning. ingen afsälning göra GS 42 ( 1414) ."],"e":[]},{"a":"afsända","b":"vb","c":"v.","d":["afsända. Troj 223 ."],"e":[]},{"a":"afsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedföra, nedflytta. " han affsatte (deposuit) the waldogha aff thera säte " ST 203 . ","2) afsätta, afskeda, skilja från värdighet eller syssla. affsettie thette vthlenske folcket BtRK 377 ( 1501) . " mago the han af settia " KS 9 (22, 10) . GS 29 (1375, orig.) . Bir 1: 74 . VKR 30. " tha sculo wernamän oc synomän afsätias ok andre tiltaghas " TB 73 . ath i plath ware aff satthe aff höffwitzmans dömith, och jach aff biskopsdömith BSH 5: 137 ( 1507) . aff säthia han aff rikesens styrsle MB 2: 261 . afsätias rikeno Gr 263 . ","3) underlåta, afstå från. at i wille thet afsette BSH 3: 186 (1467, afskr.) . HSH 20: 165 ( 1507) . " swadanne kort scriffuelse affsettiä " FH 1: 69 (1490-talet, afskr.). ","4) uppskjuta, framskjuta. " affsatte han then dagh oc friid som forramat war oc . . . satte han in vpa pingxdaga " BSH 4: 12 ( 1471) . - bevilja uppskof med. at wij haffue fordraget oc affsat oc med thette wart opne breff fordraga oc affsettie then tol . . . til tess at riget komber i bätre stadga BSH 4: 225 ( 1497) . ","5) göra slut på. om thetta krijgh . . . matte besth stilles och affsettes DD 1: 208 ( 1508) . BSH 5: 267 ( 1508) , 341 (1509). ath thenne manne störtningh och . . . blodz vtgiwtilsse . . . motthe aff sätties och bestijlles till en fulkommeligh godh ändhä HSH 20: 71 ( 1506) . " affsäthia then stora fara och forderff ib 22: 53 ( 1493) . - Jfr sätia af, utaf sätia. ""],"e":[]},{"a":"afsätilse","b":"nn","c":"","d":["nedsättning, förringande. " räknande . . . nidhrilse oc afsätilse ophöghilse " Bo 110 ."],"e":[]},{"a":"afsätning","b":"nn","c":"","d":["afsats; utsprång. " skal han offuan fore vindoghet sättia ena affsetningh STB 1: 181 (1478). medh twa halffua mwra oppa östra och vestea sydan som affsetningen sielffue tilsegie pa bade syder " SJ 2: 154 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"afsätning","b":"nn","c":"","d":["afsats. " tässa affsätningena ällar mwr giordhe allexander philippi " Lg 3: 458 . - utsprång. öfwarst j murenom war een afsätning som lankt gik ofwir muren ST 419 ."],"e":[]},{"a":"aftaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) borttaga. " af takar väruldena synd " Bu 55 . " swa som likamlikom sinnom aff taknom (in extasi positus) " Su 19 . " wrdho mz dödhenom bradhelika aff tagne " ib 65 . " äpther alla sönenar afftogx (consumta est) oc modherin mz samma pynom " MB 2: 302 . til alder monde mit liiff aff taga RK 1: (LRK) s. 233 . SEG 120 . afftaker (förtager) wanen wansamlikhetena LfK 129 . " scal jac for:da härra knwtz hand aff taka (d. v. s. åtaga mig) til härra karll magnusson " SD NS 1: 446 ( 1405) . ","2) aftaga, taga bort (det som någon bär på sig). herra iwan hans vapn aff tok Iv 2445 . ib 2827, 5295 . hättonne afftakne KL 84 . ","3) fråntaga. " thet godzet hafde sone honom orätlikä aftaket " FH 3: 7 ( 1369) . aftok honum vingardhin Bir 2: 85 . ib 3: 243. MP 1: 28, 2: 81. BSH 2: 73 ( 1399) . MB 2: 116 . ST 154 . ","4) afsätta. at skipa ok aftaka domara i härade ok hundare hwario KS 68 (168, 75) . ","5) aflägsna, afstyra? wara honom och hans effterkommende en affthagen (för aftalen el. aftaladh?) sak FM 154 ( 1504) ."],"e":["-tagha )"]},{"a":"aftaka","b":"vb","c":"v.","d":["bortlägga, upphöra med, låta falla, låta fara. meanr iak vill ok skall . . . honum af taka (dvs. befria honom från) alla fegdh ok akäran SD NS 3: 384 (1418). "],"e":["aftaka sik , efatrs sig (med). om then lärdom som eder nade skriffver ther oppa predikis haffver iak mik inthet hertill affagit ty at iak iuthet aff hanom hört haffwer HSH 16: 78 (1527, Brask9."]},{"a":"aftala","b":"vb","c":"v.","d":["aftala, afgöra, bestämma. SO 102 . RK 3: (till. om Chr. II red. B) 6210 . - uppgöra, bilägga. en alstinges aff talan sagh BSH 4: 101 ( 1483) . FM303 ( 1506) . SO 109 . Jfr tala af."],"e":[]},{"a":"aftan","b":"","c":"","d":[" , se aptan."],"e":[]},{"a":"afthrängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) tränga från, aftvinga. at thenna for:da godz forscrepnom eskild eskilsson sua olaghlica aff thräng waro SD NS 2: 197 ( 1409) . " huilken en broder androm sin broder sit rwm afftrenger SO 142. ib 151. "","2) undantränga, med våld aflägsna, afsätta. han afftrengde then som ret walder erkie bischof var BSH 3: 113 ( 1458, nyare afskr.) . ","3) afskaffa. haffue wij aldrig nägre helgedager aftrengt eller aflyst BSH 3: 115 ( 1548, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"afthva","b":"vb","c":"v.","d":["aftvå, afplana. " at thu millelika afftwar, oc borttörkkker alla mina syndher SVB 513 (början af 1500-talet). ""],"e":[]},{"a":"afthörka","b":"vb","c":"v.","d":["aftorka. " afthorka sua alla smittona aff sino änlite " Bir 3: 32 . ib 1: 30. MP 2: 141."],"e":["-thyrka MP 2: 141 . ","-thorka Bir 3: 32), "]},{"a":"aftogh","b":"nn","c":"","d":["afdrag, minskning? wthen all hielperrädha forswmelsa oc afftogh BSH 3: 151 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"aftra","b":"","c":"","d":[" , se atra."],"e":[]},{"a":"aftrygger","b":"av","c":"adj.","d":["hwa som vppinbarlika bär gull i bland röfuara, han är ekke aftryggir sik (för tryggir af sik?) Hel män 106 ."],"e":[]},{"a":"afträdha","b":"vb","c":"v.","d":["afvika från, affalla från, öfvergifva. then lydne oc vederkäning, the aaffträdne woro BSH 5: 224 ( 1507) ."],"e":["aaff- )"]},{"a":"aftäker","b":"av","c":"adj.","d":["som får el. bör tagas, förbruten. ware aftäkt (för -tökt?) alt thet han far mz TB 79 ."],"e":[]},{"a":"aftäkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) borttagande, fråntagande, afhändande. " göra them änga handa aff täkt Al 9638. - särsk. borttagande af kläder eller redskap från den som förbrutit sig i något af vissa i lag el. särskild stadga angifna fall. them mannom aff täkt göra som brutlike äru " TB 78 . " alla afftäkter som göras j thenna fornempda scoghom sculu lysas a nästa tridhiwngx thinge ther äpther the wqro giordha ib. dyll han aftäkt som hana giorde " ib. " then aftäkt giordhis till " ib. " then aftäkt giordhe ib. "","2) sak som sålunda blifvit tagen från någon. aff täkt till nästa tridhiungx föra TB 78 . " fae fram aftäkt ib. "","3) afdrag. " vtan afftäkt oc minzkan " VKR 37 . Bir 5: 119. "],"e":["aftäkta vitne , "]},{"a":"aftäkt","b":"nn","c":"","d":["aftagande; månens aftagande, nedan, tid då, månen är i aftagande. " tha manen är j afftäkth " PMSkr 197, 250, 329, 349 . när han (kalfven) bliffwer twäggia aara gammal j maanans afftäkt ib 237 . tha kombir rägn när afftäkt wardher ib 292 . " wil tw wm waaren saa honom (åkern) tha föris dyngian wm wintren när afftäkth är " ib 197 ."],"e":[]},{"a":"aftälghia","b":"vb","c":"v.","d":["tälja bort. thok alt thz han hafdhe aff thälght oc lagdhe vpa sina hand Bil 870 ."],"e":[]},{"a":"aftälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) afråda. " aftalde han fran cristne thro " Bil 460 . " aftaldo han wardha cristin " ib 564 . ib 86. MB 1: 431. " som afftaldo folkith ib 422. "","2) ej tilräkna, räkna som godtgjord, tillgifva. skal all skade wara aftalder opa bade sidjor BtRK 87 ( 1435) ."],"e":[]},{"a":"aftökis fä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aftöma","b":"vb","c":"v.","d":["tömma af, tömma. som j fyllir ok af töme Bir 1: 347 ."],"e":[]},{"a":"afund","b":"nn","c":"","d":["1) afund. afwnd mot äller widher iämkristens nadh . . . äller iämkristins godho SkrtUppb 255 . awndana dötter äru fäm SvKyrkobr 353 . 3) fiendskap, hat. at han gik ykke hokone äpter mz awun JTb 44 ( 1464) . Troj 221 . "],"e":["awun . ","åwondh Troj 221 )","*afunds gärning","awunds gerning )"]},{"a":"afund","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) afund. " awund är grund fore alt swik wnna ängom got vtan siälfum sik " Al 2591 . " awund fölgher likamlika thinga giri " MB 1: 394 . ib 230. Bir 2: 13, 3: 99. MP 2: 49, 110, 243, 247 . " tendis awund oc hat them i mällan MB 1: 229. Bo 95. " " andelika thinga wund (afund öfver andeliga ting) " MB 1: 261 . " hafdhe kain mykla awnd widh honum " Lg 90 . " hafdhe afwond vidh gudz hedher ok andra hälgha manna " Bil 867 . " han hafdhe awund widh at nakar konungir wara (för -e) bätre än han " Lg 35 . han hafdhe awnd til mik Bir 1: 123 . ST 321, 326 349 . " affwnd til annars wälgang " Su 354 . drager mik engen awnd effter (hys ingen afund mot mig för det?) Di 161 . ","2) ovilja, harm, förtrytelse. diäwlen bar þäs awnd Bu 516. Bil 212. " iulianus bar awnd viþ guþlekt iartighne Bu 51. KL 140, 156. "","3) fiendskap, hat. " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). " MP 2: 247 . Va 8, 9, 35, 38 . RK 3: 2112 . han hawer . . . awund widh waara gudha MB 1: 279 . the affwndh (odium) han til jwdana haffde ib 2: 324 . ST 448 ."],"e":["afwnd Bo 95 ; Bir 2: 13, 3: 99 . ","affwnd Su 354 . ","affwndh MB 2: 324 . ","aaffwndh RK 3: 2112 . ","awund MB 1: 229, 230, 279, 394, 395; Al 2591 ; ST 326 ; Lg 35 . ","auund MP 2: 247 . ","awnd Bu 51, 516 ; Bil 212 ; Bir 1: 123; ST 321, 349, 448 ; Va 8, 35, 38 ; Lg 90 ; Di 161 awndh Va 9 . ","agwnd RK 1: (yngre red. af LRK) s. 260, 262, 266, 268. auond MP 2: 49 . ","afuond MP 2: 243. ","afwond Bil 867 ; MP 2: 110), ","afunda ämne","awunda ämpne )","afunds fulder","afwndz- KL 418 ; Bir 3: 157. " awns fullir " MP 1: 45 ),","afunds man","affwndz- Bir 4: 58 . ","awndz- ST 15 . ","awnz- Bil 576), ","afunds oqvädhins ordh","awndz- )"]},{"a":"afunda","b":"vb","c":"v.","d":[" ib 1: 105, 3: 57) ","1) afundas, hysa afund (mot el. öfver). diäwlin avundaþes hanom Bu 143 . awndas människian vidh them som hedhir hafwa Bo 95 . ib 11. affwndadis ther wid RK 2: 2778 . Su, 226. awndadhis iak mot thik Bir 1: 105 . ib 3: 57, 77. MP 2: 110 . " awndas mot hans wälfärd ok godho " Bir 1: 287. ","2) harmas, hysa förtrytelse (öfver). diäfwllin awndas mykyt vidh mario liuärne Bir 3: 176 . affwndaddhos the oc wredhgados moth hennas helsosama gärninggom Lg 3: 395 ."],"e":["afwnda: -adhe Bir 3: 99 . awunda. -ar, -aþe),","affwndas: -adis RK 2: 2778 ; ","-adhos Lg 3: 395 ; ","-andis Su 226 . ","avundas: -a þes Bu 143 . ","auundas: -adhis MP 2: 110 . ","awndas Bo 95; Bir 1: 287, 3: 176 ; ","-adhis"]},{"a":"afundsiuker","b":"av","c":"adj.","d":["1) afundsjuk. " thu tholde mik lifua afundzsiwkan owin " Bil 165 . KL 119. Bir 1: 189, 2: 279, 3: 73 . Su 377 . " orent hiärta oc awundsiwkt " MB 1: 481 . " diäfwlsins awndsiuka ondzsca Bo 103. MB 1: 262. " " thu vest thit folk wara awndsiwkt mot annars hedhir ok äro " Bir 1: 397 . ","2) hätsk, fientlig. awundzsiwker widh hänna cristindom Lg 1010."],"e":["afundzsiwker: -an Bil 165 . afwndz siukir Bir 3: 73 . ","affwnsiwker: -om Su 377 . ","awundsiwker: -t MB 1: 481 . ","awundzsiwker Lg 1010 ; ","-o MB 1: 262 . ","awndsiuker: -a Bo 108 ; Bir 2: 279),"]},{"a":"afundsiuker","b":"av","c":"adj.","d":["afvundsjuk. " ten affwinswke wisnar ok traanar aff annars rikedomom " GU C 20 s. 383 ."],"e":["affwinsiwker )"]},{"a":"afundsliker","b":"av","c":"adj.","d":["afvundsam, afundsjuk. awndhzlik öghon MP 5: 24 ."],"e":["awndhz- )"]},{"a":"afunger","b":"","c":"","d":[" , se ofunger."],"e":[]},{"a":"afunna","b":"vb","c":"v.","d":["afunda, afundas, hysa afund (mot el. öfver). diäfuolin som alt got afunir Hel män 209 . " tha han affvnte honom himerikis glädhe " SvKyrkobr 16 . - refl. afunnas, d. s. han awntes vedh thöm at the vare komande j the äro, huadhan han höferdoger vart vtskutin SvKyrkobr 141."],"e":["-unnir . ","-unte ) , "]},{"a":"afunna","b":"vb","c":"v.","d":["afunda, afundas. afunna androm lof eller godha frägdh KS 25 (62, 27) han afun them han (kärleken) äkke Bo 113 . afwnnande androm at the äru höghre än the Bir 1: 101 ."],"e":["-un ) , "]},{"a":"afvara","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["aftaga, minskas. gudhi, huilkom enkte kan aff wäxa (cecrescit) äller til växa Mecht 251 ."],"e":["-wäxa )"]},{"a":"afvaxilse","b":"nn","c":"","d":["aftagande, minskning. " huru stora makt thz (ɔ talith siw) haffwer j sinne wtutänilse ällir afuxilse " SpV 502 ."],"e":["afuäxilse )"]},{"a":"afvaxter","b":"nn","c":"","d":["aftagande. swa som manen omskiptis j tilwäxtin ok affwäxtenom SpV 113 ."],"e":["-wäxter )"]},{"a":"afvika","b":"vb","c":"v.","d":["afvika. " i skullin ey affwiika oc mik affganga, til spaamän " MB 1: 367 ."],"e":[]},{"a":"afvinna","b":"vb","c":"v.","d":["vinna från (någon), fråntaga. med dat. och ack. han reddis the wille honom slotet aff winna RK 2: 991 . ib 1563. " aff aldra handa godz som thu thinom iämcristne mz swik fals oc orät afwindir " ST 494 . " alexandro sit liiff aff winna " Al 9920 . " at the forda tolff örislandh ioordh wordhe them meth laghum äller domom affwnen " SD NS 1: 92 ( 1401) . " äpter thet at thet sama godzith er them äller domkirkionne affwnnith ib. " ib 99 ( 1402), 2: 378 ( 1411). Jfr vinna af."],"e":[]},{"a":"afvisa","b":"vb","c":"v.","d":["afvisa. " aff wisas mz smälek " SpV 216 . ther war jak affwist Svartb 482 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"afvita","b":"av","c":"adj.","d":["afvita, galen. " amens . . . faauisker ok aff witho " GU C 20 s. 20 . wart hon saom synna löss oc awethe Troj 58 ."],"e":["-witho . ","awethe )"]},{"a":"afvita","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) afvita, galen. " fik þän auita var rät samuit " Bu 130 . ib 209. Bil 486. KL 46, 282 . Bir 1: 12 . Lg 3: 353, 363, 374, 376, 378. PM xxxVIII. ","2) sanslös. " ensamen aminnilsen thinne sons hardasta pino gör sannelika gudhelika människior affwita ällir dödha mz allo " Su 212 ."],"e":["afwitta KL 282 . auita. avita Bu 209 . ","awita KL 46 ; Bil 486; Bir 1: 12. ","aweta Lg 3: 353, 363, 374, 378. ","affweta ib 376 . dat. pl. affwithom PM xxxVIII),"]},{"a":"afvitra","b":"vb","c":"v.","d":["göra vetterligt el. klart hvad som bör afsöndras; afvittra, vederbörligen afskilja. han (ɔ: stadzins tomatadel) skulle fförst affwitres och affmäles SJ 2: 254 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"afväghis","b":"ab","c":"adv.","d":["från vägen, åt sidan. böghia aff wäghis MB 2: 134 ."],"e":[]},{"a":"afvälda","b":"vb","c":"v.","d":["med våld fråntaga. at han hafde affweldat aff for:do domkirkio liij ortogxland iord SD NS 3: 285 ( 1417) . " haffde honum aff weldath en fierdungh j laxafiskit abbor fors " Svartb 363 ( 1438) ."],"e":[]},{"a":"afvälda","b":"vb","c":"v.","d":["med våld fråntaga. med dat. och ack. the hafdhe them affwaldath thera äghadela DD 1: 94 (1422, afskr.) . som them haffua thera äghodela afuällath ib 96 ."],"e":["-välla . ","-valda )"]},{"a":"afvälta","b":"vb","c":"v.","d":["afvälta, borttvätta, stenin var afuältir Bo224."],"e":[]},{"a":"afvämilse","b":"nn","c":"","d":["vämjelse, äckel. hon (malört) dogher oc mot affwämilse (för haffwämilse? sjösjuka. Lat. orig. Macer har: nauesa marina ) blandath mz win oc drokkin for än man aa haff far LB 5: 80 ."],"e":[]},{"a":"afvända","b":"vb","c":"v.","d":["afvända. " at thet forderff . . . matte tess heller affwendas " BSH 4: 228 ( 1497) . - med dat. och ack. at han skulle honom aff wändha konungxsens wredhe MB 2: 292 ."],"e":[]},{"a":"afvändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bortvändande. thänna syndogha nwnonna onämpeligha afwändilse (aversionem) fran gudhi grathir samme prophetin j thässom ordhom SpV 110 . " affwändilsen ällir franwändilsen aff indra sannindina liws " ib 413 . menighetinna afwändilse (communitatis aversio) ib 159 ."],"e":[]},{"a":"afvänia","b":"vb","c":"v.","d":["afvänja (ett barn från att di). qwinna willande afuänia sit barn KL 261 . " modhir af wäniande alt barn af miölkinne " Bir 1: 311 . " aff wandher aff spenom " Su 164 . ib 205 . MP1: 25. " war affwandh at dya " Lg 3: 3 . - med dat. aff wandh myölkenne af modherliko bryste Lg 3: 278 ."],"e":[]},{"a":"afvänia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. vänja sig, af, afvänjas. dissoleo . . . i[dest] dis[s] wescere affwänniäs GU C 20 s. 195 . dessueo . . . aff wänias ib s. 179 ."],"e":["-wänn- )"]},{"a":"afväpna","b":"vb","c":"v.","d":["afväpna. " thz hon siälff afväpnte mik " Iv 202 . " rasklika varo affuäpnte the " Fr 632 . tha han hafdhe afuäpnath sik ib 343 . " affuäpnto sik " ib 634 ."],"e":[]},{"a":"afväria","b":"vb","c":"v.","d":["afvärja. " at af wäria rikesens nödh " RK 2: 1533 . ib 7017, 3: 884, 2201. Su 180 . FM 91 (1497-1501), 324 (1507). HSH 20: 165 ( 1507) , 171 (1507). - hindra. aff värie at han aldrig skal fa macht offuer swerigis riche HSH 20: 69 ( 1506) . Jfr väria af."],"e":["affwerige FM 324 ( 1507) . offwäriä ib 91 (1497-1501). offwerijgä HSH 20: 165 ( 1507) . ","offwerijä ib 171 (1507),"]},{"a":"afväria","b":"vb","c":"v.","d":["afvärja, tillbakaslå. the affwardho diäfflanna skara Mecht 118 . - tillbakavisa, fria sig från (ett käromål). til hwilket for:de her karl nei sadhe, oc thy sadhe wi honom thet for retha, at han skulde annan daghen ther nest efter thet self tulfte affweerghie medh riddere oc swen e Lagberbring Saml 2: 231 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"afvärka","b":"vb","c":"v.","d":["bemäktiga sig, slå under sig. mit fäthärnes gooz . . . at klande ällär afuärkiä SD 5: 280 ( 1344) ."],"e":["-värkia )"]},{"a":"afväxter","b":"","c":"","d":[" , se avaxter."],"e":[]},{"a":"afärþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"afäta","b":"","c":"","d":[" , se ofäta."],"e":[]},{"a":"afätta","b":"ab","c":"adv.","d":["från ätten, från slägten. til thäs thz waldith gik affätta MB 1: 263 ."],"e":[]},{"a":"aföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) påföra, tillfoga. " hon (ɔ: pynan) är aff gudhi tik räthviisliga afördh " LfK 258 . ","2) framföra (tal el. ord). swa sköt thz war alexandro a fört Al 7904 ."],"e":[]},{"a":"aganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) pågå, undergå, underkasta sig. them tykte thz wara twngt aa gaa RK 1: (sfgn) s. 188 . ","2) angå, gälla. " med dat. lika wiiss som oss thät siälwm aginge " HSH 16: 6 ( 1369) . -- Jfr ganga a."],"e":["aa gaa )"]},{"a":"aganga","b":"vb","c":"v.","d":["angå, gälla. med dat. kan . . . nakar man förä orþ for oss, som varom son aganga oc missämiä ma af koma, äller for vara son, som os anganga Rydberg Tr 2: 246-7 (1357)."],"e":[]},{"a":"aganga","b":"nn","c":"","d":["åverkan, intrång, ingrepp. " jac . . . kännes mik haffua tildömpt härre rotchere thet godz . . . oc wt tre markir aff . . . jönsä j hetamäkj fore angangana (för angangona?) oc aather aarswexten, thär han aff förde " Svartb 132 ( 1366) . " hafde optha kiärth at the haffua aff hariawaltha giorth honum agangha (för aganho?) ok weldhe " ib 467 ( 1458) ; båda dessa ställen, särsk. det förstnämda, kanske snarare att föra till aganger."],"e":[]},{"a":"aganga","b":"nn","c":"","d":["Jfr skogha aganga."],"e":[]},{"a":"aganger","b":"nn","c":"","d":[" = aganga, f. jak . . . kennis mik haffwa . . . dömpth . . . aff then samma ollä alla arswäxterna . . . och aa nio markir fore agangen FMU 1: 312 (1366, vidim. afskr. fr. 1443) ."],"e":[]},{"a":"aganger","b":"nn","c":"","d":["åverkan, intrång, ingrepp. " hadhe giort them ågangh vppå then siöen " SD NS 2: 245 (1410, nyare afskr.). om aagongh pa theris gambla änger FH 5: 109 ( 1847) . " ranzaca hwilken tere haffuer giort ogongh wppo then annars änger ok wtmark " BtFH 1: 134 ( 1506) . ib 137 ( 1506) , 138 (1506, 153 (1506), 166 (1508, 174 (1506), 176 (1507), 178 (1507, 198 (1509), 201 (1509, 212 (1507)."],"e":["aagongher . ","ogongher )"]},{"a":"agat","b":"nn","c":"","d":["gagat, jet, beck-kol, »svart bernsten»; äfven bernsten öfver hufvud? gagates än tha thet är en qwaadha. likowäl räknas thet j bland stena, oc är twäskona, thet andra kalla succinum kallas raff, oc annath är swarth oc kallas ambra j[est] agath (a pultis ambra nigra appellatur: et hic propirie est gagates) PMSkr 475 . Jfr ambra. "],"e":["*agateband , "]},{"a":"aggia","b":"","c":"","d":[" , se äggia"],"e":[]},{"a":"agha","b":"","c":"","d":[" , se ägha."],"e":[]},{"a":"agha","b":"nn","c":"","d":["skräck; oro; aggande. remorsus consciencie thät är samwitzins agha ok mothe bitare MP 4: 156 . th[ä]n agan som hon haffuer ey sköt eller aktat j sina samwiti griper tha siälina vm halssin ib 157."],"e":[]},{"a":"agha","b":"vb","c":"v.","d":["1) aga. " man skal agha onth barn at thz wardher goth ok goth barn at thz wardir ey onth " GO 747 . ","2) hålla i tukt. hon (ɔ: dröffuilsen) twingar oc aghar (castigat) olydoga kroppen Su 175 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"aghborre","b":"nn","c":"","d":["abborre. aghborre perha (för percha el. perca) VGL XIV . I skippundh törre aborre HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"aghe","b":"nn","c":"","d":["1) fruktan, skräck. " ther är hwarte ratzl äller aghe " Al 1879 . ib 3729, 6227, 7932, 9976. " han fik for räzl rät aldre agha " Fr 3158 . Iv 947 . for marsken haffde han myken agha RK 2: 3957 . göra the borgare ther af agha ib 2410 . ib 4634. " androm til aga " ib 3: (till. om Chr. II red. B) 6230 . lifua vidh nödh ok tholkin agha Iv 5682 . - pl. skrämskott, hotelser. iak rädhis ey thina agha Fr 1002 . ","2) tukt, näpst, späkning, hyölt hon sin kropp wndher starkom agha oc harde näffst Lg 3: 395 . ib 421. ","3) ordning, skick. mykin aghe oc starker frid RK 1: 453, 1815 . ib 1247 . " pa myna swäna hölth iag skälighen agha " RK 3: (sista forts.) 5843 . "],"e":["agha fulder , ","agha lös , "]},{"a":"aghen","b":"","c":"","d":[" om aghen (för daghen?) ginghom wi i hwsen til folket Lg 3: 468 ."],"e":[]},{"a":"aghi","b":"nn","c":"","d":["tukt, ordning. " skälen kräffua ath thenne nu hör neffzt som brotligen är ther ingen är age är ingen ära oc lathen thy honom komma ad carceres " HSH 13: 98 (1524, Brask). at han haffwe aga paa them, honom fölgia Arnell Brask BiI 18. - stränghet. rigor . . . aghi ok haardhet GU C 20 s. 527 ."],"e":["-e )"]},{"a":"aghn","b":"nn","c":"","d":["agn. " palea . . . aghn vnde hec paliola lithin aghen " GU C 20 s. 399 . "],"e":["aghen )","*aghna rum , "]},{"a":"aghn","b":"nn","c":"","d":["agn. " som agna j kornaxom sundirkrosas j trysningh " MP 1: 140 . " at . . . kornit starklica thryskias at thz skuli skilias fran axgeno oc agnine " Bir 2: 55. ib 159, 279, 3: 319 . Ber 224 . Al 9118 . "],"e":["angn: angna Ber 224 . -ar),","aghnabaker , "]},{"a":"aghvi","b":"","c":"","d":[" , interj. o ve! aghwi mik aghwi iak weth ey wm hwat wägh gudh skal os mera letha äller spöria SkrtUpbb 73. aghwi mik hwi är iak swa wthan sak osinnogher ib 76 . " aghwi mik ok we hwru ledher iak är giordher " ib 102 . Jfr avi 1: 70."],"e":[]},{"a":"agnus dei","b":"nn","c":"","d":["amulett (medaljong) med bilden af ett lamm med korsfaran (el. af Johannes döparen med ett lamm). Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 3: 599 f. j [1] agnus dei medh j [1] klädhia HLG 1: 86 (1486). eth agnus dei SJ 2: 301 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"agrest","b":"nn","c":"","d":["af (vanl. omogna) vindrufvor beredd sallat el. marmelad. göra agresth oc sapam PMSkr 323 . "],"e":[]},{"a":"agrip","b":"nn","c":"","d":["1) angrepp. " engin göre agrip eller owirwald vppa then andra " BtRK 113 ( 1436) . ib 140 ( 1441), 144 ( 1441). at noget agrep görs . . . pa for:ne högboren förste ib 180 (1453, orig.). at fornämde konungh karl . . . schal i ingen handa matho agrep, forfang eller schada widerfaras ib 251 (1468, orig.). ","2) anmärkning, klander? wten hinder agrip ok tiltal BSH 4: 53 ( 1477) ."],"e":["agrep )"]},{"a":"agripa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"agriper","b":"nn","c":"","d":[" L: våldshandling, egenmäktighet. iak haffuer ey hörth thät nagher man kan forbäthra sin räth medh naghan agrip äller valdz gierninga Arfstv 50 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"agriper","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"agärdhe","b":"nn","c":"","d":["ågärde, vid å beläget gärde. for hans jordh liggiandes i sudhra aagerdheno SD NS 3: 341 (1418)."],"e":["aa- )"]},{"a":"agärþ","b":"nn","c":"","d":[" L. pågift, mellangift. ä fölghir agärdh wande köpe (merx precii teneri petit addicione foueri; meningen väl: när dålig vara köpes, har man rätt begära, att ytterligare något gifves på handeln) GO 525 ."],"e":[]},{"a":"aha","b":"","c":"","d":[" Bil 901 (möjligen för tha)."],"e":[]},{"a":"ahald","b":"nn","c":"","d":["våldsamt grepp, handgripligt våld. at hownskild inthet aahaal eller aakomma giorde paa honum BSH 5: 362 (1509.)"],"e":["aahaal )"]},{"a":"aholster","b":"nn","c":"","d":[" (höljande) kläde, klädnad, som et aholster (opertorium) skiffter thw them (himlarna) Cod. Holm. A 29 f. 182 (enl. r-ietz Glossarium lingæ svecanÄ medii ævi. Manuskr.)"],"e":[]},{"a":"ahughadher","b":"av","c":"adj.","d":["uppmärksam, aktsam. tilbör thy thik waflatlika at ahughadhan vara (studere) när thins hiärta reenlek Ber 267 ."],"e":[]},{"a":"ahughi","b":"nn","c":"","d":["1) åhåga, uppmärksamhet, aktgifvande. haf ahugha a (intente ora) thinom härra gudhe Ber 271 . ","2) omtanke. skal han ok haua mera akt ok åhugha huru han må wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok almogha KS 56 (140, 61) . " mz ahogha och vmsorgh vm thz j skulin ätha " JP 58 . " taghä megh swadanä aahogä oc bestilning paa " FM 350 ( 1507) .","3) ifver. " tha fingo somme sa stoor ahuga " RK 2: 7471 ."],"e":["ahoghi . ","aahoge )"]},{"a":"ahughi","b":"nn","c":"","d":["fundering, grubbel, bekymmer. " tha thänne konungen waknade fik han ther epter ena stora vmsorgh ok ahoga fore thänne drömana skul " MP 4: 148 ."],"e":["ahogi )"]},{"a":"ahughsan","b":"nn","c":"","d":["omsorg, ifver. mina nadh skulu the sik saman sanka for liggiande fää mz idhekelike aahugxan Bir 4: 34 VKR 78 ."],"e":["aahugxan )"]},{"a":"ahughul","b":"av","c":"adj.","d":["eftertänkande, omtänksam. " thu huxa oc äst othughul (solicitia; motsv. ställe " Bir 1: 21 har a thänkiande) huru thu skalt loua mik Nio kap ur Bir 19 ."],"e":["o- )"]},{"a":"ahylilse","b":"nn","c":"","d":["täcke, täckelse. " madhka skulu uara thin ahylilse (operimentum) " Ber 210 ."],"e":[]},{"a":"ahända","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlemna, öfverlåta, tillegna. " iak hafir gyorth eeth skiptte mädh . . . lönisse bruzson . . . ii þess matto, þät iäk gaaf hanom min gardh ii biärghe ok allan min ägho looth ii lanzmarch ok allan min ägho looth ii arsio bäkke . . . ok aaf händhir iak mik ok minom arwm ok ahende iak iönisse bruzson ok hans arwm til äuerdhelika ägho fore hans gardh ii hyringhe " SD 6: 288 ( 1351) ."],"e":[]},{"a":"ahända","b":"vb","c":"v.","d":["eg. lägga händerna på.","1) taga, bemäktiga sig. huat han ville ther a hända thz gat man ey wäl for honom waart RK 1: 974 . ","2) påträffa. " RK 1: 727. ""],"e":[]},{"a":"ahöra","b":"nn","c":"","d":["åhöra, åhörande. " i thera ahöro " SD NS 1: 209 ( 1403). ib 252 ( 1403) o. s. v. j manga sanninda manna näruaro ok a höro Bir 1: 50, ib65, 2: 221, 3: 83, 218."],"e":[]},{"a":"ahöra","b":"vb","c":"v.","d":["åhöra, höra på. mädhan thässe min brudh ahörer Bir 3: 358 . SD NS 1: 291 ( 1403), 589 ( 1406). allom ahörande KL 8 . " härädzmannom närwarandom oc ahörandom " SD NS 1: 36 ( 1401) . ahörande oc flerom biscopom mz honom Gr 312 MP 1: 30, 47 . Bir 1: 36, 333. Su 227 . Jfr höra a."],"e":[]},{"a":"ahöra","b":"vb","c":"v.","d":["åhöra. " ath wi närwaro ok a hördo ath niclis olafsson . . . gaff . . . pädher olafson . . . hqlft sith stenhus " SD NS 3: 222 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"ahöran","b":"nn","c":"","d":["= ahöra SD NS 2: 260 ( 1410) . Lg 3: 3 ."],"e":[]},{"a":"ahörande","b":"nn","c":"","d":["åhörande, åhöo. i halla(!) häradhzmanna ahörandhe SD NS 3: 451 ( 1419) . " i allis worä ahörändhe JTB 94 (1513). ""],"e":[]},{"a":"ahörilse","b":"nn","c":"","d":[" ? = ahöra BSH 5: 460 ( 1511) ."],"e":["aahörelse )"]},{"a":"ak","b":"nn","c":"","d":[" Jfr thorak."],"e":[]},{"a":"aka","b":"vb","c":"v.","d":["köra. " at han hafe . . . akit timber heem till syun gord " Svartb 470 ( 1460) . Jfb bort-, nidher-aka."],"e":[]},{"a":"aka","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) körsel. " ako lysa " TB 74 . ib 79 . Jfr skogha aka. ","2) det som köres, särsk. sådant som blifvit hugget i skog. alla akor jnnan tridhiwngx magho män saklöse hem till sina aka a sama dagh the hona hugga TB 75 . " wilia the sina ako sälia ellir gifua " ib. " sälia ellir skipta ako sinne jnnan tridhiwngx ib. hwar som huggir j synne ako tymbir ib. höwitzman oc synomen ok wernamen aghä swa j akoo som i skipan ib. " ib 76,79."],"e":[]},{"a":"aka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) köra, föra på vagn eller i släde. TB 75 . thän akir goth las i gardh som godha kunu ffaar Go 866.","2) åka. SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). thz han wilde aket i forgyltom släde RK 1: (Albr.) s. 214 ."],"e":["aka ut , "]},{"a":"akalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillkalla, åberopa. " jak akallar (invoco) vitnara i dagh hymilin oc iordh " MP 2: 175 . ","2) åkalla, anropa (om hjälp). kom sanctus olafuus til honom som han hadhe länge akallat Bil 869 . " allom thöm thätta nampn a kallado " ib 897 . Bir 1: 24, 119, 140, 379, 3: 96 . MB 2: 316 . Ber 3 . Su 379 . akalla a gudh LfK 197 . Lg 3: 557 ."],"e":[]},{"a":"akalla","b":"vb","c":"v.","d":["till. " vi akalladhe svar en tidh och annan tidh Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). ""],"e":[]},{"a":"akallan","b":"nn","c":"","d":["åkallan. þa han (Gud) b[l]iþkader varder mädh . . . gudlika okallan oc helga manna bön Vårfrup 129 (1361, gammal afskr.) . ib 130 ."],"e":["o- )"]},{"a":"akallan","b":"nn","c":"","d":["åkallan, anropande (om hjälp). roopp ok a kallan MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 EG 65 . " mz rätte tro oc akallan " MB 1: 411 . " hörer synna vyna böner ok akallan " Lg 3: 557 . " hänna nampns a kallan " Bu 30 . ib 526. Bil 86. " diäwlz acallan " Bu 155 . Bil 287. Pa 23 . Bir 1: 37 ."],"e":[]},{"a":"akallare","b":"nn","c":"","d":["förebedjare, förespråkare. wj haffuom en akallare ok forswarare när gudi fadrenom MP 4: 47 . jac . . . vtwäl tik til min patron hielpara ok akallara j allom minom sakom SV B 361 (början af 1500-talet). "],"e":[]},{"a":"akallilse","b":"nn","c":"","d":[" ? åkallan. mädh . . . thins nampns akillise SvB 463 (c. 1520)."],"e":[]},{"a":"akallilse","b":"nn","c":"","d":[" ? åkallan. hörer . . . varä ödmiwkä bön ok akallelse BSH 3: 176 ( 1466) ."],"e":["-else )"]},{"a":"akallirska","b":"nn","c":"","d":["förebedjerska, förespråkerska. " o iomffru maria war enasta akallerska " JMÖ 107 ."],"e":[]},{"a":"akan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akanredhskaper","b":"nn","c":"","d":["åkerredskap, körredskap, fordon. " fförwara thina vinter nöther billar trampar notsledar oc all annan ankarredskap unde taak Brasks Cal 265. Jfr akoredhe. ""],"e":[]},{"a":"akare","b":"nn","c":"","d":["åkare. " hwar aakare haffui sina kiärro for sin döör STb1: 432 (1459). ingan aker skall hawe mera än en dreng " ib 410 ( 1461) . "],"e":["aa- . ","aker )","*akaradränger","aakare dreng )","*akara lön","akarelöön )","*akara pänningar","-peningar )"]},{"a":"akare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SJ 53 ( 1433), ( 1438)."],"e":[]},{"a":"akarn","b":"nn","c":"","d":["ållon, ekållon. " tag millan barken aff vng eke trä, oc aff agerne, eller oc grön agerne " LB 7: 301 . agerne sma stöt oc druckne med öl eller viin ib 304 ."],"e":["agerne )"]},{"a":"akarn","b":"nn","c":"","d":["ållon. " eke trä som bära akarn " PMSkr 345 . " wndy akarneth läggis en hal äller sten ib. ""],"e":[]},{"a":"akaver","b":"av","c":"adj.","d":["häftig. " nw är stridhin hardh oc aakaff " Prosadikter (Karl M) 272 . " nw är strid hard ok akäff " ib (Cod. B) 314 ."],"e":["aa- . ","käver )"]},{"a":"akeföre","b":"nn","c":"","d":["väglag af den beskaffenhet att man lätt kan köra. tiil aakeföre bliffuer DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langebek) ."],"e":["aake .),"]},{"a":"aker","b":"nn","c":"","d":[" L.","wllaraker ib 628 ( 1323) o. s. v. Jfr böno-, hvete-, rofna-, rogh-, upgangs-, ända-, ärta-aker. ","2) på åkern växande säd, gröda. bildl. nu är min oker moghen BSH 5: 383 ( 1510) . " ther han wänther sik frukt oc siäla akker gudhi affla (ubi fructuose se æstimarent egisse) " Su 148 ."],"e":["aaker LfK 20, 199 . ","oker BtFH 1: 154 ( 1507) ; FM 391 (1508); BSH 5: 383 ( 1510) . ","akker Su 148 . pl. -rar),","akers iordh , ","akra avärkan , ","akra avärkning , ","akra gärþi , ","akra gärþning , ","akralaghi , ","akra skipt , ","akra skipti , ","akra sädhe , "]},{"a":"aker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) åker. " x örtogha land jord . . . meth akor oc ängh oc skogh " SD NS 3: 96 ( 1416) .","2) det som växer el. inbergas på åkern, gröda. engin skal widh liiff och gotz ath förq i städherne rogh, korn, malth ok miöl, för än man seer hurw a skrin ställir sik STb 1: 336 ( 1482) . - Jfr böno-, provento-, skogs-, sädhis-, örisaker. "],"e":["akker SD NS 3: 508 ( 1419)","*akers hyrne","-horne )"]},{"a":"aker deld","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aker giald","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aker gärþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aker skipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aker tegher","b":"nn","c":"","d":["åkerteg. " änger . . . och aker tege " BtFH 282 ( 1508) . ib 269 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"aker tiund","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akerbiärghning","b":"nn","c":"","d":["inbergande af det som växer på åkern; det som inbergas, gröda. j . . . ärin som en tilrädhir akir, ok akirberningh, til thenne akir berninghinna gaff war herre ihesus . . . eth goth akir sky, ok torfftelikin wädhirlek MP 5: 134 ."],"e":["-berningh )"]},{"a":"akerbätring","b":"nn","c":"","d":["jordförbättring; öfverlåtelse af jord mot förbindelse att förbättra densamma. emphieosesis (fel för emphiteosis) . . . dictur melioracio vt cum quis dat agrvm alicui vt melooret eum aaker bätrin (för -bätring) GU C 20 s. 217 ."],"e":["aaker- )"]},{"a":"akeredskaper","b":"nn","c":"","d":["åkredskap, fordon. met aacherredzskap FM 291 ( 1506) ."],"e":["aache- )"]},{"a":"akerfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akerfiälder","b":"nn","c":"","d":["åker som särskildt tillhör någon, utan gemdenskap med grannarne i en by. lach . . . vplather ok säl . . . larens i rasbo min aakerfiäl SD NS 2: 119 ( 1409) . ib120."],"e":["aaker- )"]},{"a":"akerfiälder","b":"nn","c":"","d":["åker som särskildt tillhrö ngn utan gemenskap med grannarna i byn. hawa salt . . ."],"e":[]},{"a":"akergardher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*akergards hyrne"]},{"a":"akergardher","b":"nn","c":"","d":["gärdsgård kring åker. TB 77 . FH 5: 91 ( 1484), 159 ( 1492)."],"e":[]},{"a":"akergrind","b":"nn","c":"","d":["grind till en inhägnad åker. böte swa fore the grind som fore akergrind ellir ängia TB 77 ."],"e":[]},{"a":"akergräs","b":"nn","c":"","d":["agrimonia eupatoria Lin.? " agrimonia . . . aker gress " GU C 20 s. 13 ."],"e":[]},{"a":"akerharver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akerhorn","b":"nn","c":"","d":["åkerhörn. " fra sama gardzins osternorra horne til proastins akirhorne, ther hans ris forre stodh " Svartb 309 ( 1423) . Jfr akers hyrne."],"e":[]},{"a":"akerhyrne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-horne )"]},{"a":"akerhöns","b":"nn","c":"","d":["åkerhöns, rapphöns? ST 421 . LB 3: 109 ."],"e":[]},{"a":"akeriordh","b":"nn","c":"","d":["åkerjord. VKR 42 . Bir 5: 120. FH 4: 36 ( 1454) ."],"e":[]},{"a":"akerkal","b":"nn","c":"","d":["sinapis arvenis Lin.? brassica campestris Lin.? " eruka agrekol " LB 6: 284 ."],"e":["agrekol )"]},{"a":"akerkarl","b":"nn","c":"","d":["åkerman, med jordens brukande sysselsatt arbetare, godhir akir karl (agricola) at saa gudz ordh jnnan siälinna Bil 214 . " faa sin vingardh androm akirkarlom (agricolis) " Bo 148 . - arbetare (i allmh.). thän sama akerkarlin (förut kallad hirdhe) fan Iv 678 ."],"e":[]},{"a":"akerlagh","b":"nn","c":"","d":["åkerlag. " agaria . . . aker lagh " GU C 20 s. 13 ."],"e":[]},{"a":"akerland","b":"nn","c":"","d":["åkerland. " alt thet som är aker eller akerlandh, engh eller engesland " Svartb 470 ( 1460) ."],"e":[]},{"a":"akerlas","b":"nn","c":"","d":["sädeslass, lass säd så stort som vanligen införes från åkersn. plaustrum quod est akerlas. Gummerus Syn-sta 64 (1278-1317, afskr. fr. förra hälften af 1400-talet); jfr VGL IV 21: 65."],"e":[]},{"a":"akerlass","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akermal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akermal","b":"nn","c":"","d":[" L: åkerstycke som är tilldeladt en af grannarna i en by. ath the godho II kyrkioherra, som i berkarnom hawa här til sitith, hawa hafth i sinom akirmalom stora nödh oc wille i thy ath the hawa ey swa ligath i enne bolstadha skiptinne som i andre SD NS 3: 25 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"akerman","b":"nn","c":"","d":["jordbruksförman. " thykker oss äptirscriffna ärffuodhis folk oc ämbitzmän widhertorftelike wara oc ey flere först syslomannen medh sinom vndirdanom . . . jtem gardzmästaren medh twa drängia . . . jtem en akerman medh säx leghodrängiom (o. s. v.) SVKE 160. ""],"e":[]},{"a":"akerman","b":"nn","c":"","d":["åkerman, jordbrukare, landtman. " jak yrker ey jordhina swasom bonde älla akarman " Bir 3: 366 . Gr 276 ST 321 . Al 1967 ."],"e":[]},{"a":"akermärke","b":"nn","c":"","d":["gränsmärke el. gränslinje mellan åkrar. callis stiger ok aaker merke GU C 20 s. 68 . decumana . . . storth aker märke ib s. 168 ."],"e":["aaker- )"]},{"a":"akernam","b":"nn","c":"","d":["en annans fäkreatur som man funnit på sin åker och intagit. Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, afskr. fr. förra hälften af 1400talet)."],"e":["-naam )"]},{"a":"akernam","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akers horn","b":"nn","c":"","d":["åkerhöra. " fra diegna käldona oc til dokmprouastins offra akerz horne " Svartb 309 ( 1423) . Jfr akerhyrne. "],"e":["*akra flatir , ","*akra ren , "]},{"a":"akerskaþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"akersky","b":"nn","c":"","d":["koll. grödan främjande (och regn utgjutande) skyar? bildl. " til thenne akir berninghinna gaff war herre . . . eth goth akir sky, ok torftelikin wädhirlek " MP 5: 134 ."],"e":[]},{"a":"akersven","b":"nn","c":"","d":["vid jordbruk anställd tjenare, jordbrukardräng. Fyra handl rör Vkl 292 ."],"e":[]},{"a":"akertegher","b":"nn","c":"","d":["åkerteg. SD NS 3: 16 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"akervalder","b":"nn","c":"","d":["åkermark; åker som ligger i vall; åker som är utlagd til betesmark. i nörra äng äger clostrid 15 alna jordh oc 7 1/2 alin vppa akerwallen i seglarwmma wada VKJ 70 ."],"e":[]},{"a":"akervälde","b":"nn","c":"","d":["jordområde, widh aker wällit jefleti (juxta terminum Jephleti) MB 2: 44 ."],"e":["-välle )"]},{"a":"akeryrkiare","b":"nn","c":"","d":["åkerbrukare, jordbrukare. agricolonus akerykiare GU C 20 s. 13 ."],"e":[]},{"a":"akh","b":"","c":"","d":["ack! o! ss uttryck af önskan, längtan, saknad, sorg. akh äwärdhelikin gudh. hws är hon älla hwilken Su 390 . akh älskoghans mästerska . . . skodha at älskoghen är enande dygdh ib 393. " akh kom lthu min aldra kärasta " ib. " akh hwat mykit iak tapadhe mz hanom " ib 406 . " akh hwat thrang mik i thässe vidho wärldenne är af sorgh ok vidhermödho ib 409. " " akh hwat vist tekn thätta är at thässen bygningen vil alzstingis forganga " ib 420 ."],"e":[]},{"a":"akkare","b":"","c":"","d":[" , se ankare."],"e":["akkiäri . ","akkiär )"]},{"a":"aklagha","b":"vb","c":"v.","d":["eg. åklaga; klandra, väcka tvist om. ath thenne gardhin och gooz kylo ällir hans arffwm affinge ällir aklaghat ällir atalath wordhe aff mich SD NS 1: 233 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"aklaghan","b":"nn","c":"","d":["1) åklagan, klagomål. SD 3: 413 . ","2) klander, tvist. " hulkit jak affhänder mik oc minom arfuom oc äghanr thät hanom oc hans arfuom quijt oc fri vtan alla swiklica aclaghan " SJ 101 ( 1439) . Jfr naklaghan."],"e":[]},{"a":"aklaghare","b":"nn","c":"","d":["person som väcker klander el. tvist, kärande. " skal . . . lasse samme gard . . . beholle meth sine hustru arffua til ewig tiid oklandret ffor alla födde och offödde aklagere " SJ 2: 312 ( 1497) . ib 224 ( 1493) , 296 (1496)."],"e":[]},{"a":"aklaghare","b":"nn","c":"","d":["åklagare. LfK 110 .SO 159, 201. - kärande. tesse effternempde ware aklagare SJ 359 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"akläþe","b":"nn","c":"","d":["sängtäcke. " vnum torale dictum akledhi SD 2: 330 ( 1300) . " " likamliken sängh behöffwer at minzsta try tingh, som är dyno, örnegat oc aklädhe " LfK 76 . ib 77 . " j sinne sängh hafdhe hon eeth afklädhe vndir sik ok annat owir sik " VKR XIV . oppa sik hawin eet afklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal ib 11 . " reghlonna siäng skal vara af halm oc ofuer halmyn tw aaklädhe (toralia) af watmal " ib 57 . MB 2: 211. Lg 3: 204. BSH 5: 155 ( 1507) . söme samman aaklädy ryghio (sannolikt för aaklädy äller ryghior) PM 4 ."],"e":["aaklädhe . ","oclede BSH 5: 155 ( 1507) ,"]},{"a":"akläþe","b":"nn","c":"","d":["sängtäcke. eth ängelskt aaklede ST b 1: 151 (1478)."],"e":["aaklede )"]},{"a":"akom","b":"nn","c":"","d":["och m.? = akoma. jäppe olaffson v mark för thz akom han gjordhe JTb 56 ( 1466) . andhers hakonsson vi mark för then akom han giordhe ib."],"e":[]},{"a":"akoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillkomma, ega rum. änkte se thet fagert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom ella androm stadhom ther ey skal åkoma wår häfd ok handawerk KS 60 (151, 66) . ","2) tillfalla, komma till del. ey war thz orättelika a komith so han fik ägha mz gudh wilia MB 1: 223 . - med dat. i holmstens jonsons gardh gilbergha, som hanom är laghlika oc rättelika akummin oc andhwardhardher SD NS 2: 408 ( 1411) . " ath fornämpde olafwe the twee örtogh land jord . . . räthlike akomin war meth laghum " DD 3: 14 (1384, afskr.) . - part. pres. akomande (akommande), frände. fiärdhe lotthen kom oppa ysakar oc hans näste akommande skylle (per cognationes suas) MB 2: 51 . - Jfr koma a."],"e":["-kumma )"]},{"a":"akoma","b":"nn","c":"","d":["åkomma, tillfogad skada, sår. gör han schada böte epter thy akoman är SO 86 . " gör han och några åkomma å han " TS 21 . " at hownskild inthet aahaal eller aakomma giorde paa honum " BSH 5: 362 ( 1509) ."],"e":["aakomma )"]},{"a":"akoma","b":"nn","c":"","d":["tillfogad skada, åverkan. lasse laurensson giorde honom enga akoma STb 1: 361 (1482). ther war akomma giorth pa dorran, oc hon war söndher slagen JT b 93 (1512)."],"e":["-komma )"]},{"a":"akomande","b":"","c":"","d":[" , part. pres. ss subst. m. frände. affhende iak mik thet for:da gotzet ok allom minom akomandom (troligne fock för akfomandom, efterkommande) SD NS 3: 340 ( 1418) ."],"e":[]},{"a":"akomin","b":"","c":"","d":["besläktad, närskyld, befryndad. med dat. wy for:da benkt ok henric ärom barnom näst akompna wpa theris moders wegna, som waar systher är Svartb 371 ( 1439) . " waro hedhningane the som throdho j christum, christo närmbir a kompne, än christi frändhir, the som ekke wildo witha at han war sandhir gudh " SpV 85 . Jfr afkomin."],"e":["aa- )"]},{"a":"akoredhe","b":"nn","c":"","d":["körredskap. " rede til sina säkkia oc sledar oc acharede " Brasks Cal 263 . " et helt aakoredhe, som är slädha, sela, töm oc alt annad, som thär til höre " VKU 73 ( 1553) . Jfr akanredhskaper."],"e":["aako- . ","aka- Bergström Arb Kr 1:156. acha-),"]},{"a":"akosmässa","b":"nn","c":"","d":["om ena acossmässo (utg. föreslår veccossmässo, veckomessa) ok wigillis FH 1: 54 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"akosta","b":"vb","c":"v.","d":["påkosta. for:do domkirko lika ok fwlt fore göra, hwat hon a for:da hw ok träbigningh akosta SD NS 3: 91 (1445. ib 92 ."],"e":[]},{"a":"akraf","b":"nn","c":"","d":["kraf, anspråk. " gaff hon honom . . . frij quitt ledogan och lösan ffor hwars mans eller quinno akraff och tiltalan " SJ 398 ( 1473) . ib395 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"akt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) håg, sinne, tanke. vtan gudz nadher lypta nakars mantz akt oc vnderstandilsw swa höght ower all likamlik thing MB 1: 353 . " kropsins gärning är aktenna (mentis) tekn " Ber 30 . " ptolomeus fäste thz i siin akt " Al 7890 . " ekke haffde han lenger j akth then godha venskap han hafde marsken sakth " RK 2: 5578 . " hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghum " SD NS 2: 11 ( 1408) . hulke som allan sin vilia ok akt hafwa til wärldinna Bir 1: 109 . " hans bön ok godh akt som han hafdhe til thin " ib 3: 105 . " til dygd ok äro stod all hans akt RK 1: 1941. " " al marskens wele oc all sin akt satte han til gudh aff all sin makt " ib 2: 6122 . laffua gudh aff alla makth och säya tiil honum theres akth RK 3: 2407 . " mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta " SD NS 2: 10 ( 1408) . ","2) afsigt, uppsåt, vilja. haua rätta akt oc godhan vilia Bo 18. Bir 3: 389. " om the hafua alle ena acht ok en wilia " KS 7 (15, 7) . " waro stadhoge i theras akt " Lg 437 . " capitenaren skal halla all sin wpsaath, wilia oc akth lönlika " PM 2 . " fulkompnadhe sina akt ok jättan Bil 833. " " hulkit först oc främst är var akt (nostrum propositum) " Bo 33 . " sigh mik hwat akt (intentionem) thesse qvinnan hafdhe för än hon gik in j kirkiona Bir. 1: 49. thiit var hans akt at ridha " Fr 115 . " mz the akt at han vil aff syndum lata " Bil 753 . vm the göra stundom nakar godh thing for mina skuld tha göra the them mz the akt at wärlzlikin thing maghin them växa ok ökias Bi 1: 109. vm han a kallar thetta nampnit mz the akth at han vili aldrigh atirga til onda gerninga ib 24 . " tekna gerninganna skälika akt (intentionem discretam) " ib 292 . ib 225, 2: 128, 209, 210, 269. Bo 49, 83, 109, 123 . MB 1: 102, 465 . VKR x. Va 4 . Al 602, 1205, 2327, 4397 . RK 2: 1674, 3: 2183. gud se . . . aldra manna aktir oc gärninga MP 2: 90 . " dömir han alla thina aktir ok astundilse (affectus et inteniones) " Bir 3: 432. kungöra honom alla theris lönligha akther oc vpsaat MB 2: 163 . " konungana godha aktir " ib 203 . artarexes hafwer thäs akt idher at sökia mz mykle makt Al 69 . ib 8061. " tha han hawer thz giort han hawer ij akt " ib 402 . " gik jäpte mothe amons sönom vppa the akt at han ville mothe them stridha " MB 2: 108 . " tessa lund tha stodh thera akt " RK 1: 1723 . haffde han stadeliga act pa (hade ständigt i sinnet) at lathe marsken i tälige sla ib 2: 2998 . ","3) sinne, sinnelag, mening, uppsåt, tänkesätt. vil jek tee thik . . . j huat akt jak var tha nar sanctus stephanus stenkadhis Bir 2: 10 . " iak vil thz sighia aff rättan akt " Iv 386 . " mz helom wilia ok söthe akt Rk 1: 3727. wi wiliom idher fölgia mz troliga akt " ib 2: 900 . siger oss aff fulla kt at huat wy göra skal blifua vid magt ib 2: 5229 . ib 4715. " thetta . . . biudhs til i en god ackt " BSH 5: 74 ( 1505) . " theris onde agt oc mening " FM 325 ( 1507) . ","4) tanke, tro, förmodan. äpte mine akt thotte mik ey at han hafdhe rätta tro Bir 2: 10 . " haffdo the ey akt ath marsken hafde swa stora makt " RK 2: 4192 . " thz är myn fulla akth gudh skal them beeskerma mz sina makth " RK 3: 3691 . aldrigh haffde han tess akt . . . ath böndher skuldo swa offuer honom rada RK 2: 4486 . " tha är hon swikin aff thän sama akt ther hon för hördhe aff idher sakt " Iv 4019 . ","5) akt, aktgifvenhet, uppmärksamhet. nam mz sielfsins akt . . . alla book liste vtan mästara Bil 647. " nw ma han thz höra hauer han tess akt " RK 1: 26 . " hwo ther wil giffuä liudh och akt pa " Va 3 . thz hafdhe ängin takith til akt Al 9242 . ","6) akt, afseende. vanl. i förening med negation. iak hafuer a honum ängin akt Fr 712 . " a breff oc edhe hade the ey akth (aktade ej, brydde sig ej om) " RK 2: 8000 . han hafdhe enga akth oppa gudh ST 50 . " han gaff thes toch altz engen akt " RK 2: 1943 . " tess gaff han ey myken akt " ib 4597 . " paa honum gaff byscopin ingha akth " ib 3: 1281 . ib 470, 1347, 1711. " giffua aff honum inga akth " ib 624 . ib 2935. " som tik enghen akt ware om thina thiänara försmailse oc nidherthrykkylse " Su 119 . ","7) omsorg, bemödande, sträfvan. skilde sik fra värlzlike akt (humanis curis) KL 183 . " at the väfvin oc snärin sik j värlzlike akt ok styrsl (terrena cura regiminis temporalium) " Bir 3: 216 . " af . . . werldzlikom aktom (curis mundanis) " Su 455 . " thesse siälin hulkin som iak tillagdhe alla mins kärlekx akt (curam) Bir 1: 217. " " äru fyra thing som thw skalt vakta mz alle akt ok grannom ok jdhkelicom forthanka (diligenti præmediatione et assidua sollicitudine) " ib 3: 240 . är allaledhis natwrinna akt oc aktan til ewinnelik thing MB 1: 110. " skulu alla act oc willä hawa upp at leta oc openbara . . . þe almoghan ofriþa " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). vaar akt skal vara (nostræ sollicitudinis debet esse) . . . idhkelica bära christi gärninga innerlica i varo bryste Bo 54 . " bör thik hafwa thäs baadhe akt ok godhan vilia at halda lifnadhen " Ber 248 . hawa änga akt andra, utan thiäna gudhi KS 3 (5, 3) . skal han . . . haua mera akt ok åhuga, huru han må wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok almogha ib 56 (140, 61). skulu kununga ok höfdinga giua sik ther um mykla akt ib 51 (129, 55). lägger han sin hugh ok sina akt til at huxa ok skipa, huru han må wäl ok dygdelika skipa sit liurne ib 22 (54, 24). thin hugh thin thanke ok thiin akt hafwer thu ä til örlögh laght Al 6051 . " mz högxte aatwakt lägge ther akt wppa at ey en päninger komme ther til bygningh hwilkin som ey är wäl oc rätwislika affladher " Bir 4: 89 . " altijdh ladhe aa rijkit godha akth " RK 3: 2863 . " the läggia paa iwan grooth mera akth (vårda sig mer om) " ib 4151 . " mik är akt at (cura est mihi de) hwarre mine creatur " Bir 2: 311 . ","8) ifver. " vndra . . . hänna vitorleka orþ ok guþleka akt (tam immensum fervorem et tantæ eloquientiæ venstulatem) " Bu 144 . " vmfängnom mz swastore akt (studiose) värlzlikit for thz som äuärdhelikt är " Bo 37 . " mz aldra största ahth (för akth) latho the oppsökia thenna hälga herran " Lg 399 . ","9) rådplägning, öfverläggning. hafde mz biscopana rad oc agt at skilia marsken aff synne magt RK 2: 5203 . 10) förehafvande, föetag. enkte skulen j akta ällir tagha til wara myna acth äller gärningh (actum) MB 2: 159. " at komma them til nokro onda akt " Va 11 . " eeldh storm pestilencia och ryzer akth laatha nw alla see thera makth " RK 3: 3561 . 11) anledning? androm gifwer thu ther til akt Al 6594 . thz giorde marsken for the acth (derför att) han hade honom got sworit oc sakt RK 2: 3432 . - Jfr for-, vina-, värulds-akt."],"e":["-ir )"]},{"a":"akt","b":"nn","c":"","d":["akt, fredlöshetsdom. kesarens acht HSH 20: 211 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"akt","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) afsikt, uppsåt, vilja. " wj . . . tileghnom thet (godset) aff alle akt oc godhom wilia the samu kirkione " BYH 1:201 (1390). at wi fulleliga i akt hafdom at koma til idher nadh Lagerbring Saml 2: 271 ( 1464) .","7) omsorg. " thu haff acht offwer mik (mei curam habebis) SkrUppb 71. 10) ändamål; förehafvanden, företag. en thrättha om ider sämio ok stadgha som j aarlige vpbärende ok wtgiffuande ären j tyonde gärdh ok andre andelige acht " Svartb 552 ( 1477) . - Jfr forakt."],"e":[]},{"a":"akta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) betänka, öfverväga. " medh thöm skal han akta ok rådha rikesins äranda " KS 70 (173, 77) . hawer iak . . . aktat ok skodhat minna siäl nytto ok bestanilse SD NS 1: 429 ( 1405) . " naar mik än aktar (för jak mik än aktar) wara j tässe dröffuilsa oc taaranna daal " Su 343 . akta, at daghen är nidherstighen MB 2: 130. ib 97. ","2) tänka, ämna, hafva för afsigt, vilja. af thy them hände i ödhknenne oc i väghenom . . . aktar iak ey sighia Bo 13 . ib 130. thz som iak hafdhe aktat at göra MB 1: 190 . " i akten illa göra " ib 299 . ib 2: 30, 105, 184. Fl (Cod. C) 10 . RK 3: 1287, 1870, 1874, 2185, 2491, 2563, 2631, 2972, 3054 . Va 3 . PM 11 . SO 155, 187 . Su 97 . Lg 3: 184, 193, 276, 281, 290, 292, 412 . " om thine owinir fa ower tik vald the akta thik (för akta thik skadha?) swa marghin fald " Iv 1001 . - hafva i tankarne, tillämna. i aktin (Cod. A thänkin 304) mästa ondzskap MB 1: (Cod. B) 554 han akter swerige eeth storth riiss RK 3: 3258 . " som micher engte ont giort eller achtet haffue " FM 153 ( 1504) . ","3) bestämma. " all the thing som äre äwinnelik them aktar (Cod. B ätlar 536) natwren oc ey annar tha et födhes aff andro " MB 1: 109 . ","4) tänka, anse, hålla för. akta han wärdhoghan MB 1: 483 . " aktandis sigh nw beqwäman thima wara " ib 2: 321 . " han aktade at the som mildeliga j tronne haffdo sompnadh j dödhenom them gömas oc bewaras bätzsta nadh aff gudhi ib 318. "","5) vänta. " huarn wäghen te akta sik mera hiälp " KS 84(207, 92) . " aktadhe sik ey thädhan koma " Iv 784 . ","6) finna, märka, förstå. paa höffuisth tall oc höffuisk laath kan man akta herres daath RK 3: 2094 . ","7) gifva akt på. aktande han mz öghom ok örom Bo 141 . ib 184. " nar han ville akta oc göra sins fadhirs gärninga " ib 28 . " at j them mz gudz rädduga märken oc akten " MB 2: 331 . " akta han hwilkin som aktadhe thik (intende ergo illi qui intendit tibi) " Ber 217 . " aktade att them skwlle skee inghen oskäll " RK 3: (sista forts.) 4588 . - med dat. tik ensampnom aktandes oc thina lidilse skötandes (tibi patienti intendens) Su 195 . - med prep. aktandis aat thy som hänt war MB 2: 283 . " akta aat (intendunt) gudhz budhordhom " Ber 1 . Su 163, 377 . " aktado mykit pa (considerabant) hennes änlit. " MB 2: 163 . " han badh honum aktha pa fighenderne tha " RK 3: 4227 . " han actadhe oppa i grytaskär att inga fighender komme ther " ib (sista forts.) 4487 . ib 5559 . " akten (attendite) nw granlika til mik " Su 241 . ","8) göra afseende på, taga hänsigt till, taga i betraktande. thu skal ey akta tha thu dömir fatikan man eller rikan MB 1: 365 . " actandis (considerantes) bokenna mykelighet " ib 2: 285 . - med prep. akta oc til (respice ad) wara ödhymyukt MB 2: 154 . ","9) akta, fästa afseende vid, fråga efter, bry sig om (vanligen med negation). hon aktadhe . . . meer thera människionna nytto som när hänne waro än sina egna VKR XIII . " lithet saar mykith aktha " RK 3: 1351 . " the sagdho litith akta hans hoot " Al 8915 . " han acta þem ängte " Bu 174 . actaþe huarte mat älla dryk ib 182 . ib 206. " han actaþe siþan änga pino " ib 493 . " actadhe änkte thera sput vm kring stodho " Bil 127 . ib 476. KL 97, 248. " ey aktar fatikdomsins älskoghe thera handa (curat de talibus) " Bo 3 . alzencte skötte thz han eller aktade nogat j sith sin RK 1: (sfgn) s. 189 . " hon aktadhe änkte hwem hännna kin ware thäk " Bil 109 . " iak aktar idher three rät ey eet haar " Iv 3308 . " the akta alexandrum ey et wädher " Al 975 . hon akter mik widh alzenkte Va 40 . " akta thz ey vidh ena böna " Iv 1622 . " thz aktar iak ey vidh eet haar " ib 4675 . " akta them for enkte wätte " PK 221 ; med afs. på de sex senaste ex. jfr 10. aktandis (curantes) ängon thäkkias vtan mik Bi 1: 82. som änkte achte utan äta KS 13 (31, 14) . " som ey akta (curat) at bedhas nadh for litla synde " Bir 1: 364 " iak aktar (curo) ey at straffas för diktans oc maalsens laster " Su 3 . " actadho ey mykit rädas " MB 2: 316 . - med dat. aktar ey siäl älla sannind ok ey dygdh älla skiälum KS 29 (74, 31) . " akta ey gudz ärafulla nampne MP 1: 36. " " swa förestaar han almänt allom som han ey aktadhe besynnerlika hwariom enom " Su 90 . -- med prep. aktadhe thänne ey sua mykyt aff (de) gudz nampns hedhir suasom aff sins eghins nampns hedhir Bir 2: 98 . ib 3: 140, 177, 444. " saa lithet aktar byscopin aa hans fundh " RK 3: 1349 . " om thin winskap aktar iak lit " Al 2122 . Lg 3: 405. 10) akta, värdera. wyrdha oc akta gudz hws MB 1: 496 . ib 483. 11) söka, eftersträfva. nar wi swa et letum och aktum (unum quærimus et ad unum tendimus) Ber 217 . " människian aktar at fa sik vini (intendit ad habendos amicos sequaces) " Bo 95 . " skalt thu altidh akta (curato) at göma hona " ib 129 . ib 147. " actandis mykit oc manga konster at wita " Su 225 . actha (stude) häller täckias aff dygd än aff klädha Ber 290 . - med-prep. nar the alle akta til en gudh (ad ipsum intendunt) Ber 156 . ","1) tänka sig, ämna sig. iach acthadhä megh offuer til finlandh FM 191 ( 1504) . " aktande sig hem " PM LXI . SO 153 . " haffde actedh seg löpe til gotland " HSH 20: 90 ( 1507) . ","2) akta sig, tag sig till vara. thän skal sik ful väl akta ther sik skal fore thöm vakta Iv 5051 . ","3) bry sig om, vårda sig om, akta på. hafdhe thu thik ther rät om akt Iv 528 . thy vardhin ij ther äpter at vakta ok idher görla ther om akta ib 5464 . - Jfr fore-, ful-akta."],"e":["akta sik . "]},{"a":"akta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) betänka. akta (attende) än bäthir, at ey är waldhit j människionna (för -onne?) wiliande ällir löpande, wthan j gudhi miskundh görande (non est volentis neque currentis, sed miserentis est Dei) SpV 147 . 6) märka, finna. skal thu hwan dagh kyssa mit hiärta mz kärlek, som thu maa at akta j hwarie enne modher som haffwer dotther sik ganzska kära Mech 106. 7) gifva akt (på), tänka (på). wilt thu akta (attendee) om thän som lankt seer fram for sik Spv 514. thu aktar ekke fafänglihga til himilsligha wisdomsins ordh ok gärniga ib 379 . - gifva akt på, hafva uppmärksamheten fäst på, taga vara på, se till. akter theres vatnhammar HSH 13: 114 (1524; Brask). acta baara bailor oc trog Brasks Cal 266 . ware huar lögerdagh i vapitel oc akte wor saköre . . . och honwm vpbäre til eth räkenskap Arnell Brask BiI 28. akte thz malt oc rogh, som fischararana törffwa til ööl oc brööd om sommaren, ath thz ey schal föras fraa gaardana ib 22 . " fogothen akthe j sith fögdj, ath wore egna kyrkiabodher paa kyrkiagardom ey fördarffuas ib. bestyra, besörja, ombestyra, anskaffa. han akte vm warfrvdag sidhermera, thaa bäst är köpit, vm hubla baade til uorith (för norith) oc saa til fischarana Arnell Brask BiI 22. baatana vpdragas oc wel förwaras til waarena oc thaa tieris, oc ther aktis aarliga j [1] twnna tiära til ib. acte sig liwss til lyctona " ib 31 . j mellen hwan pelaren aktis (d. v. s. låta man anbringa) eth hol PMSkr 562 . 9) akta, fråga efter. aktar (avertal, läst audertat) han ekke dödzsins wilkor SpV 567 . - refl. aktas, falla (ngn) i sinnet. aktis honum thät han wilde anthwarda mic thät i gen som bade han sielff oc huar godh man vel lkunne merkie at reth är Arfstv 22 ( 1461) . " aktis honum thät ey ib. - Jfr paakta. ""],"e":[]},{"a":"aktan","b":"nn","c":"","d":["1) tanke, öfvervägande, betraktelse. mz tolke aktan oc skadilse komber thu til gudz widherkännilse LfK 79 . ","2) omsorg. " är allaledhis natwrinna akt oc aktan till ewinnelik thing " MB 1: 110 ."],"e":[]},{"a":"akter","b":"ab","c":"adv.","d":[" , komma till korta, lida, förlust. swa ath han skiparen komber ekke mera til akthers oc skadha än köpmännena PMSkr 28 . - vara til akters, hafva att fordra. SJ 2: 137 ( 1489) , 243 (1504)."],"e":[]},{"a":"akter","b":"ab","c":"adv.","d":[" , hafva att fordra. om then rytthara kost, som the til achters äre BSH 5: 30 ( 1504) . talade her henric biidzce oc olaff jonsson til hustrv birgitta om xvc marc som the wore til acters oc knut biidzce war them laglige skyldoger FH 5: 230 ( 1516) . - vara akters, d. s. är han nagot achters pa kronemis vegna BSH 5: 330 ( 1508) . . standa til akters, d. s. at vj stoo ganke mykit tiil acters aff the sama peninga, jag fatig man oc the fatige faderlöse barna skulde haffua ffor fornempde skep FM 319 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"aktigh","b":"av","c":"adj.","d":["ansedd, betydande. " inghen aktigh godh man wil blifwa " BSH 5: 318 ( 1508) . ib 340 (1509)."],"e":[]},{"a":"aktömber","b":"nn","c":"","d":["brass. Jfr Falk, Wörter u. Sachen 4: 60, 65. curculia achtöma ok sköthe sicut in naui solet esse GU C 20 s. 160 ."],"e":[]},{"a":"akältan","b":"nn","c":"","d":["pockande, näsvishet. fawisk akältan (procatitas temeraria) moth formannin SpV 159 ."],"e":[]},{"a":"akältande","b":"","c":"","d":["ifvrig sträfvande efter el. arbetande på. annars skadha akältande (avidus) aff argasta wilia SpV 141 ."],"e":[]},{"a":"akära","b":"nn","c":"","d":[],"e":["akärolös","okäralös )"]},{"a":"akära","b":"nn","c":"","d":["klander, käromål. " iak oc mine arffa skulum sta alla fara om alla the klaghan ok akäro, som noghor aff minne äller ther asläkt gör " SD NS 3: 373 (1418, samt. afskr.) ."],"e":[]},{"a":"akära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) kära, anklaga, väcka åtal. än bonden aakiäre SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.), 480 (1345, nyare afskr.). then som akärde SGGK 105 . then som akärdis ib","2) väcka tvist om, göra anspråk på. kennis jak . . . hafue å kert et gotz SD NS 2: 230 (1409, nyare afskr.). hafde iak thet åkärt för skattagodz ib. vpsökia, atala oc akära . . . alla the äghor . . . som thy rättelika tilhörir ib 394 ( 1411) ."],"e":["aa- )"]},{"a":"akäran","b":"nn","c":"","d":["käromål, åtal. " honum aff taka alla fegdh ok akäran " SD NS 3: 384 ( 1418) ."],"e":[]},{"a":"akäran","b":"nn","c":"","d":["käromål, klander, anspråk. dömer jak fornempda jacob jönisson frian oc saklösan fore fornämpdä powels akäran FH 2: 59 ( 1424) ."],"e":[]},{"a":"akärande","b":"nn","c":"","d":["kärande, åklagare, hans siel kom for gudz dom, oc hafdhe manga skäranda Hel män 232 ."],"e":["eg . "]},{"a":"akärande","b":"nn","c":"","d":["kärande, åklagare. " än rättär akiärande är til " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 480 (1345, nyare afskr.). them the baden asämber akärandeum oc swarandeum GS 31 ( 1380) . millan akäranden . . . oc brodher niclis VAH 24: 322 ( 1442) . GS 58 ( 1474) ."],"e":["eg . "]},{"a":"akärare","b":"nn","c":"","d":["kärande, åklagare. " at the skulde hafwe sielfwe warit badhe ware akärare och domare " BtRK 231 ( 1464) . " aff them iilkloka akärarenom (d. v. s. diäfvulen) " Bir 5: 100 ."],"e":[]},{"a":"akävin","b":"av","c":"adj.","d":["enträgen, envis. var hon ey at enasto stadhugh vtan än thrättin som man pläghir kalla een afkäfwin älla thrabetin Bo 112 ."],"e":[]},{"a":"aköra","b":"vb","c":"v.","d":["pådrifva. " thäs mera han akörer, twingar oc alägher " LfK 34 ."],"e":[]},{"a":"al","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["all . ","aal . ","-ar )","*alabäkker , ","*ala hus , ","*ala skin , "]},{"a":"al","b":"nn","c":"","d":["ål. " gäddor ok braxn flundror ok aall " Al 5229 . " tak aal quikkan " LB 3: 162 . ib 110, 7: 76. "],"e":["ala fiske","aala- SD NS 1: 468 ( 1405); VAH 24: 323 ( 1454), ","ala galle","aala- )","ala gardher , ","ala kista , ","ala kroker , ","ala värke , ","alavärman , "]},{"a":"al","b":"nn","c":"","d":["al alnus al Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. wpa eeth näs ena storq aal Svartb 325 ( 1429) ."],"e":["aal )"]},{"a":"al","b":"nn","c":"","d":["Jfr alvidh barker och äle."],"e":["ala trä","ale thrä )"]},{"a":"al bränder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["all- )"]},{"a":"al väl","b":"ab","c":"adv.","d":["alldeles väl, fullkomligt väl. swa at mik full oc all wel atnöger SJ 341 ( 1467) ."],"e":["all .),"]},{"a":"ala","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alabaster sten","b":"nn","c":"","d":["alabaster Lg 3: 532 ."],"e":[]},{"a":"alabasterkar","b":"nn","c":"","d":["alabasterkärl, alabasterflaska. " fram togh hon eth albaster kaar mz dyrom smörilsom " JMÖ 169 ."],"e":["albaster kaar )"]},{"a":"alagh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alagha","b":"nn","c":"","d":["pålaga, skattebörda. aff allum aarlikum konunglikum wtskulum ok alaghum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). lete oc spyri granleka en nokot är þät ingäld älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka Bir 4: (Avt) 179. KS 57 (144, 63), 62 (156, 68) ."],"e":[]},{"a":"alagha","b":"nn","c":"","d":["pålaga. " forbiudhum wj nogan scath elle olaghor vpa them leggia " Svartb 466 ( 1457) . ib 465."],"e":["o- )"]},{"a":"aland","b":"nn","c":"","d":["inula helenium Lin. alant, ålandsrot. " elenacampana är aalandh " Växtförtedckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 12. swa widher alandit sig syälffth PMSkr 351 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"aland","b":"nn","c":"","d":["ålandsrot. " " tag alandz roott " LB 7: 337 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"alboghi","b":"nn","c":"","d":["armbåge. " til min alboa " RK 1: (LRK) s. 218 . Di 17 . "],"e":["albughi . eg. ","alnboghi )","albogha kroker","albugha krogh )"]},{"a":"alda","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alda oþal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldas","b":"vb","c":"v.","d":["åldras. Di 23, 262 ."],"e":["älthas Di 262 ),"]},{"a":"aldelis","b":"","c":"","d":[" , se allaledhis."],"e":[]},{"a":"alder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) hel, all. " alla försto naat februarii manaz " Bu 9 . " ran allan daghen " ib 65 " sa hon . . . allan koren " ib 11 . " at al þe natura vare ärlek som hanom varþ sua na bunden ib 64. " " til allan israels sona mogha oc sampnadh " MB 1: 363 . " vm alt et aar " KL 40 . " hafwer giort mik fwlt ok alt (till fullo godtgjort mig) " SD NS 2: 2 ( 1408) . at hon er all sik saman (unita, samlad och förenad) KS 8 (19, 9) . " er alder sik saman " ib. " synis allir saman (hel och hållen) guld " Bir 3: 433 . " til all sädhen bade korn oc hwete war skorit oc trysskat " MB 2: 210 . - närmande sig adverbial betydelse: alldeles, helt och hållet. ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . " nu är iak aldar äpte þinom vilia " ib 494 . " at han alder skalf for rätzl " Pa 23 . " han loot all som thz war förgätt " RK 2: 1881 . han är aldher samman ögha, aldher handh, oc aldher fother LfK 30 . " aldar är iak blötar gen bliscap " Bu 494 . ib 12 . " ha var ey alder skiälikir " Bil 777 . " han wardh allir skälwande " KL 69 . ib 77. " är allir nakudhir Bir 1: 116. " Di 203 . " han war tha all moodh " Al 8958 . ib 8454, 8455. vardh aller ginum räddher Pa 16 . Al 5456, 6681, 9220, 9810 . ","2) all, ändad. " ey är thz ther mz alth " RK 3: 4178 . ","3) all. " fullkomlig. meth allom kerlek " SD NS 1: 84 ( 1401) . " epter aldom minom vilia " ib 2: 52 ( 1408) . " af allom godh vilia " Bir 1: 388 . honum bör allir hedhir ib 2: 325 . ","4) all, all slags, all möjlig, hvarje. aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " all dygdh ok all naturlik makt " KS 8 (19, 9) . " wäria töm firi allan orät " ib 78 (193, 85). til alla andra gärning MB 1: 110 . " fik biscopen bötar aff allom värk " Bu 15 . " at alle mato " Bil 118 . aldra handa, se hand. alzkona, se kon. alzkyns, se kyn. - se alt, allt, allting. alt þät guþ gaf þöm at ägha Bu 3 . " alt thet skapat är " KS 2 (3, 3) . thz war adams skuld, hvi alt wart honom olydhokt, ty at han war olydhin thön (för thöm) thär en skal allo rådha ib 8 (18, 8). mith goz . . . med allu þe þer til liggir SD 5: 293 ( 1344) . " at mista alt saman " Bir 3: 358 (se vidare under saman). - pl. allir, alla. firi allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). wäri frither nällin aldra manna ib. " gaf alla romara liþugha af allom vt giäldom " Bu 65 . " allum theem þässi bref seä ok hörä " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). meth sampthykkio allar wara ib NS 1: 623 ( 1407) . " gör iäc thet allum kunnukt " SD 5: 293 ( 1344) . " öpto alle " Bu 197 . þe samu jngiäld alsaman aff fynlande SD 5: 567 ( 1346) . " bidhiom alle saman til hans " Bo 231 (se vidare under saman). ","5) i nekande satser, i sht efter utan: någon (ullus), all. wi ärom ey lati allan tiidh Al 6123 . " vten alt quall " SD 5: 160 ( 1343) . vtän allän toll ib 639 ( 1347) . " vtän alt hindär " ib 6: 149 ( 1349) . vtan . . . al prydhilse Bo 1 . " vtan alt iäff " Bil 897 . Va 31 . " wtan alla twäkan " MB 2: 212 . " vtan allan hugnahd ib 308. - Särskilda kasus dels ensamt dels i förening med annat ord nyttjas adverbielt. - Ack. sing. n. alt. "","1) alldeles, helt och hållet. brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn Bo 58 . han haffuer sin hwgh alt wänt om kring RK 1: 3686 . iak hiolt han alt fore haadh ok spot Al 1841 . " alt (totaliter) vndra jak oppa mik " Bir 2: 154 . " innan fiskeoosith, som jak ther hawer alt vtan vidh " SD NS 1: 170 ( 1402) . - allt. a thöm krokom varo människior vphängdha alt vm kringh Pa 18 . Al 9291 . lagdho the ginstan träfiöla alt kring vm korsit Bir 3: 271 . MB 2: 339. - förstärkande framför of och for i förening med adj. alt of höghfärthoghan Bu 150 . alt ofmangom Bil 614 . Bir 1: 341. MB 1: 190, 434. Fl 254 . " alt fore stark " Iv 480 . alt formange Al 9294 . alt for stora gälde RK 1: (Albr.) s. 211 . . helt. adams sympn tha war herra togh riwith aff honum war alt annar sympn än then som wi sowom natwrlika MB 1: 89 . " han lagh alth qwar " ST 74 . " läth alt läntelika smaam och smaam aff sino gudhliko stränge lifwirne ib 155. "","2) allt, ända. " thäs kyns nat oc mörk war alt fra adams synd oc til thäs gudz son himerikis sool oc liws ran op i renasto sky " MB 1: 52 . " alt til sins lifs ända " KL 63 . " hioldo honom troskap alt til dödhin (usque mortem) " Bo 14 . " altil dödhin " ib 32 . the fölgdo them heem alt til then port RK 1: 1742 . alt i lyttarsta landamärin Bo 78 . " kom alt hiit " Al 7332 . " the nighu hänne alt nidhir a iordhena " Bo 250 . " göma oc reenan haalla min jomfrudom alt wt j dödhin " Lg 814 . " alt ouer tytzskä bergen (usque ad Alpes) " ib 3: 562 . - alt þär til at eller alt þär til, ända till dess. al the til at (donec) thu wärdhwgh wardher han see Ber 45 . " alt þär til hon man takir " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). alt ther til thu faar gudz foreloffwadha nadher Lg 820 . - alt til, d. s. al til (för alt til) daghin daghas Ber 43 . alt til, fram faret är thässa lifhsens myrker ib. ib 76 . ","3) allt jämt. han leon alt mz honum gär Iv 2799 . ib 4115, 4811 . Fr 1104 . Al 1840 . " fölgdo them alt med " RK 1: 1734 . bleff alt när honom Va 53 . " judhen laa alt oc hördhe oppa " ST 305 . ib 412, 513 . " oc swa alt wt aat (och så vidare) " Bir 5: 61 . - alt idhelika, d. s. alt idherleka oppe haldas PfN 138 . Al 5766, 5862 . - alt jämt, d. s. alt iämpt bidhiandis til gudh MB 2: 162 . ib 183, 230. - alt iämlika, d. s. the waro alt jamlika satta RK 1: 228 . -- alt ut at eno, oafbrutet? han laa siuker alt vt at eno, väl fämtighi dagha KL 317 . ","4) vid komparativer: vida, än, ännu. jak tholde alt meer ok hardhare KL 39 . " wänter mik alt bätre lön " Iv 1229 . " hon tröste til mik alt bätre än til han " ib 2730 . " ij hafuin alt visare raadh än mik " ib 5450 . " alt wär " Al 4496 . " alt större makt " ib 5150 . ","5) visserligen. " alth (þat er vist) koma ther vapnadhe men " Di 265 . ","6) i rimverken såsom ett slags fyllnadsord. thu skal ower komin vära alt fore thina vranga kära Iv 5270 . tha konunghen kom i skoghen alth mz sin her RK 3: 1051 . - alt thät. ","1) allt jämt då. man soffwer ey alt thz man snarkar GO 1102 . " alt thz te foro sagho the til baka RK 2: 4440. " " alt thz (så länge som) drotningen oc han omginge eyncte barn the saman finge " ib 7372 . ","2) allt hvad, så hastigt som. sendhe budh alt thz han kunde RK 2: 6050 . " redh teden . . . alt thz han kunde ib 9552. " " dragher tiil swerige alth thz han kan " ib 3: 1217 . - alt liko väl, likväl, det oaktadt. än altlicouäl ey for thy forlät ödhmiuktinna mästare at han sik ey aldradiupast ödhmiukadhe Bo 39 . " än tho altlikowäl (verumtamen) " Ber 267 . Jfr allikoväl. - alt for thy (alth for dy, alth fordy Gers Frest 12, 13, 28, 29, 31, 33, 34, 37, 45, 47, 48, 56, 57, 60 ; Gers ARs a 2, c1, c4, all for thy SO 101, 198), det oaktadt, likväl. SO 7, 101, 117, 148, 195, 198 . Lg 3: 488 . Gers Frest 12 o. s. v. Gers Ars a2 o. s. v. - alt um ens, dock. alt wm ens (verumtamen) skils siälin widh kroppin mz myklom räddogha Ber 204 . ib 12 . Jfr þo alt um ens under þo. - Gen. sing. alz. ","1) alldeles. " öxstenen skal ey hawa meer en lit än annan vtan alz i mällan " MB 1: 80 . ","2) såsom förstärkning vid nekande ord: alls. aff alzängo MB 1: 76, 77, 79, 252 . " fik ekke rikit for alz änkte " Bo 18 . " hans broder kallade hon erik alzenkte " RK 1: 562 . " latho ther alz enghen offwir komma " MB 2: 77 . VKR 15. Va 40 . MB 2: 301 . Al 1510 . RK 3: (sista forts..) 4680, 5451. ","3) förstärkande superlativen: allra. alz wärsta dwr MB 1: 232 . ","4) i allt, "in alles". skatter vj öris als FM 73 (1481, gammal afskr.) . " the ware alz ijM " Di 10 . ib 116, 184 . SO 48 . - Gen. pl. aldra, förstärkande superlativen: allra. ä þa þu giorþe aldra bäst the talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . " sinom alra kärasta son " Bo 5 . " dragher siin vapn op a aldra raskast ther han ma " Fr 486 . " wars herra offer thz alla dyrasta " MB 1: 473 . " thu man alla fulaste " ib 2: 299 . ib 303 . " alla raskasta " RK 2: 7091 . SD NS 2: 169 ( 1409) . " hwilke som första alra waro " KL 181 . aller mäste rikedomber MB 1: 220 . " the aller bestha " RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 164 ib 2: 6860, 6976, 8820 . Gers Frest 22 . Gers Ars a 4. war allär gladast Di 110 . " medh thet allerförste " BSH 5: 162 ( 1507) . " med thet alder förste " ib 518 ( 1512) . allare först PK 221 .","1) fullkomligt. alldeles. en vnger man dödher mz allo Bil 87. ib 125. 462. MB 1: 108, 413, 415, 2: 232, 235, 252, 267, 278, 302 . Fl 201 . RK 3: 1701. " lika grön mz allo " ST 204 . EG 68 . " ther litit mz allo (i det hela, allt sammanräknadt) war til skiptis " Lg 3: 235 . " loktadhe han tha mykyt mz allo (ganska mycket) ib 667. " RK 3: 2003, 2320, 2360 . ","2) vid negationer: alls. bätra är gamblom oc sirla forlata wärldina oc henna synder än ey mz allo MB 1: 271 . " some kändä han ey mz allo " ib 314 . ib 325, 470. " hans makt kan ängin tälia mz alla " Al 1930 . " räddis tha ey mz allä " Iv 3192 . Va 27 . " enkte mz allo " Al 6069 . MB 2: 31, 189. Fl 1087, RK 2: 5244 . Su 185 . ST 296 . Lg 3: 240 . - pleonastiskt: alz enkte mz allo ST 227, 233, - i allo thy (i alla thy, i alle ty), i det samma, vid samma tid, just då. fornam han i alle thy hurw erik jn i klostret redh RK 2: 35 45 . " bradhelica the aff husit fara och söchte the böndher j allo ty " ib 3922 . " kom i alla ty " ib 8433 . ib 8470, 8965, 9611, 3: (sista forts.) 4736, 5112, 5985. ty alle ty (för i alle ty? Cod. B y alle thi maatten) wort ten mannen bort worffuen Di 126 . (än aller trol. för är mer Su 27 )."],"e":["aller . ","al . ","all . ","ald Bir 4: (Avt) 179. ","allom . ","aldom SD NS 2: 52 ( 1408) . ","allo . ","aldo ib 2: 53 ( 1408) . ","allan . ","aldan ib 2: 52 ( 1408) . ","alla . ","allda ib 2: 53 ( 1408) . ","aldra . ","alra . ","alla . ","allar ib 1: 623 ( 1407) . ","allare PK 221 . ","allarss LfK 249 . aller (bildadt efter Tyskan; liksom allare och alder träffadt endast ss förstärkande superlativen). alder BSH 5: 518 ( 1512) . ","allers LfK 248 ),","mäþ allo","-alla )"]},{"a":"alder","b":"nn","c":"","d":["ålderdom. " han hafdhe nu j aldrinne (in senectute) alt thz honum aatlust " Bir 2: 129 ."],"e":[]},{"a":"alder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lifstid, lif. " ändaþe syn aldar mäþ dyghþelekom lifnaþe " Bu 8 . gingo blinde allan sin aldar ib 15 . ib 18, 26. fik hans aldar goþan ända ib 28 . " aldar þin aldar var möþa ok þrang " ib 76 . KL 302. " til himerikis koma thaghar epter sin alder " MB 1: 158 . " sua langir hans aldir vare " Bir 2: 255 . " han raþar eigh pänigenom sik tel nokon aldars heþar (heder i lifvet) " Bu 153 .","2) tid. " langan alder wiise swa hwar androm " Lg 53 . epther langan alder Bil 53 . " stakkotther oc ledhosamber är wars liiffs aldher (tempus vitæ nostræ) " Su 74 . ","3) ålder, forntid, lång tid; i uttrycken af alder och (någon gång) mäþ alder. som han af alder hawer varit SD 5: 662 ( 1347) . " medher allum thöm tillaghum ther them for:da twem marklandom nw till ligger och aff alder till lighat haffuer ib " NS 1: 8 ( 1401) . ib 10 ( 1401) o. s. v. the hafdho ther standith aff aldir Lg 93 . som thz aff aldir hauir warith SO 4 . ib 63, 115. KS 5 (12, 6) . " aff aldar oc heden höss " HSH 29: 41 ( 1481) . aff gammel alder oc aff hedhenhöös ib 43 ( 1496) . som meth allir ther vndhe hafuir leghat SD NS 1: 543 ( 1406) . ","4) tidsålder. " wardher enkte aldra skipte sidhan eller wärlda " MB 1: 66 . " förste wärldinna alder " ib 2 . ib 5, 7, 11, 28. " här thykkis första allirsins (primæ ætatis) godha enfalloghet vara opnyadh " Bo 140 . swa tekna jak thik oc scrifwa thre aldra (ætes) vara j världinne Bir 3: 187 . ","5) det genom tiden stadgade, sed. wwik ok sqwaldher är nw landsins aldher GO 355 . ","6) ålder. " vändes simons anlete tel alskons aldar " Bu 102 . " gamble karl . . . glömde sin ald (för alder) " Bu 156 . " a vngom aldre " Bil 565 . " at han aff gamblom aldir ofwir gaff gudh " ST 422 . alla iuffru som . . . tel aldar (mogen ålder) varo komma Bu 5 . siþan hon kom tel sin aldar ib 10 . " wäl oppa sin aldir (väl till ålder) komin " Lg 31 . Jfr barndoms-, lagha-, manz-, midh-, mäþ-, ungdoms-alder. ","7) hög åler, ålderdom. gamblir män gother þeer sum for sin alder latäs bort af ware thiänist SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). mins aldirs thröst Bil 476 . " j vng domenom ok j aldrenom (senectute) " Bir 1: 216 . ib 2: 159. MB 1: 248 . Di 21 . - Jfr miöiar-, siängar-, systkina-alder.","1) äldste. " vtwaldhe noghra mz sik aff prästomen oc almoghans aldirsmannom " MB 2: 257 . ib 314. " the fyra oc thiugo seniores, som kallas aldirsmän, äpter thy skriwat standir i apocalipsi " Ansg 179 . Jfr alderman. ","2) den som är äldre. aat spör . . . thina alders män (majores) Su 165 ."],"e":["aller Sd NS 1: 20 ( 1401) o. s. v.; Di 21 . pl. -rar),","alders häfdh","allers- )","aldersman , ","alders sot","allers- )","alders tidh","allers- )"]},{"a":"alder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lifstid, lif. jak thigher wm allan hans aller (för allers) framgang (vitæ tuæ processum) SkrtUppb 74 . 3) ålder, forntid, lång tid; i uttrycket af alder. SD NS 4: 7 (1401, gammal afskr.). HLG 1: 115 (1475). 6) ålder, lefnadsålder. adolescenia aller til atta aar GU C 20 s. 9 . " skal tänna herren lefua thaa wardher han oppaa alleren (vid mogen ålder, när han kommer till åren) stor j wiishet " Prosadikter (Sju vise mäst. C) 224 . - Jfr manz-, midh-, ungdomsalder. "],"e":["aller . ","older HLG 1: 115 (1475)","aldersman (allers-), "]},{"a":"alder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) hel, all. SvKyrkobr 124. scholamästare äpter scholamästara skal sionga . . . twa mässor hwart aar . . . aff sancta anna, medh allan schola SD NS 3: 327 ( 1418) . - n. alt, allt, det hela. alth (totum) ok delana äru athirtakilse nampni ällir ordh SpV 50 1 . 3) all, fullkomlig. han haffwr giort mik ok min bqarn fwlt ok alt i alle maathe fore for:de godz SD NS 3: 209 ( 1417) . 4) all, all slags, all möjlig. bortält mina dröflica finda. fordrif fran mic alrufulskap (för alra handa el. alra diäfla fulskap) SvB 417 (början af 1500-talet). pl. allir, alla. gifwm vi häradzhöfdhinganom . . . fulla makt. . . vatzstena clostre thässa forscrefna skattajordher . . . alla oc hwaria thera om sik, fastfara SD NS 3: 263 ( 1417) . " foresagh han ok viste aldra enghanna ok aldra menniskionna nampn sidher villiä oordh gerninga ok jemuel allars there thanka Sv Kyrkobr 125. jak är . . . helare aldras thera som äpther fölghia minom kännedom " Mecht 60 . - gen. sing. alz, alldelses. piltrum är ey selff oc ey kopar, wthan är swa als j mällen eth selff fantqasticum PMSkr 435 . the tingh som haffue sigh als emellen malmer och stener ib 634. ib 635, 645 . - gen. pl. aldra, förstärkande superlativen; allra, bidher jach tik min aldramylasta jmffru maria SkrtUppb 378 . " fförst aldr giffuom wj . . . wnder . . . sancte henrikx ok sancte erikx koor j abo domkirkio j alandha siäx stengher jordh " Svartb 217 ( 1400) . SkrtUppb 334 ."],"e":["allars SvKyrkobr 124 . ","alz . als. ack. f. all Svartb 546 ( 1483) . ","aal SD 6: 396 ( 1352) . ","aldra . aldras Mech 60. allres Fyra handl rör Vkl 286 . ","allars SvKyrkobr 125, 217 . ","allers ib 208 ),","aldra enast","alla- )","alt likoväl , likväl. haffde en k[onungh] eric sa sdcriffuit thät her abram goz hade varit honum medh rättha tilfallit tha hade thät at (för alt) likauel ey borth at bliffua vith makt Arfstv 27 ( 1461) .","mädh allo , i förbindelse med negation; alls. ney ey mädh allo Hel män 178 . - (aldra för andra: aldra människio thinga tilhäfdh (alienorum ursurpatio) SpV 159 )."]},{"a":"alder daghar","b":"nn","c":"pl.","d":["ålderdom. " tiill aller da[gha] " MD (S) 242 . oppa sina aldher dagha Lg 3: 650 ."],"e":["aller- )"]},{"a":"alderdomber","b":"nn","c":"","d":["1) ålderdom. hon scal födha j sinom aldirdome en son Bil 893 . " j vngdom oc aldirdom " MP 1: 237 . Bo 12 . Bir 1: 58, 197, 3: 228 . Al 7516 . Lg 32. ","2) ålder, hög ålder, åldrighet. hulkit som aldre tappas älla opnötis aff aldirdom (vetustate) Bir 2: 204 . ","3) forntid. i alderdomen (ex antiquis) för än iordhen giordhes Su 78 . ","4) (mogen) ålder. j allirdom oc sidhum quämelicha VKR 23 . Bir 4: 99, 100. " til takins ffyre wälfrägdadha män j liffwirne oc alderdom (vitæ et ætatis) j syslomanz gardhin " ib 95 . VKR 4."],"e":["allir- )"]},{"a":"alderdomber","b":"nn","c":"","d":["ålderdom, hög ålder, åldrighet. anlitas . .. alledomer GU C 20 s. 25 . STb 1: 66 ( 1476) . HSH 14: 58 (1525), Brask)."],"e":["older- STb 1: 66 (1476) . ollerHSH 14: 58 (1525, Brask). allerdomer), "]},{"a":"alderfadher","b":"nn","c":"","d":["1) stamfader. then tima enoch war thryhundradha oc adhertan aara gamal tha do adam hans alderfadher MB 1: 2 ib 164, 286. ","2) farfader. " i wars . . . aldefadhers opna breff härtogh erikx " VAH 24: 325 ( 1358) . min alderfadhir (oude vader) zacheus wiiste minom fadhir symoni stadhin ST 301 ."],"e":["aldefadher . ","äldhir fadhir MB 1: (Cod. B) 526), "]},{"a":"alderhäfþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alderman","b":"vb","c":"v.","d":["äldste. " til . . . almoghans aldermän (seniores) " MB 2: 376 . ib 381, 384, 392 . KL 380, 384 o. s."],"e":["allerman SEG 111, 112 o. s. v. ","allirman: -män KL 380, 384 . ","aldraman: -mannom SJ 125 ( 1444) . ","olderman SO 5, 32, 95, 101 o. s. v; BGG 299, 300 o. s. v; SJ 126 ( 1446) o. s. v. ","ollerman: -mannen SO 26), ","aldermanz balker","allermanz- )"]},{"a":"alderman","b":"nn","c":"","d":["ålderman. oleff andree, som olderman är i helga lechama gilde HLG 131 (1488). ib 114 ( 1475) . " thu är myn gode wen och myn aalderman i sancti olaffs gille " STb 1: 400 ( 1482) . Jfr aldersman. "],"e":["*aldermanz döme","aalder- )"]},{"a":"alderstighin aller","b":"av","c":"adj.","d":["ålderstigen. " grandeuus . . . allerstigin ok gamol " GU C 20 s. 321 ."],"e":[]},{"a":"alderägha","b":"nn","c":"","d":["åldersomsbesittning. " hsutru anna skal i samma forrörda suma haffua sik til aalder ego en stenbod ok kellare for hwndrade (100) marcker " SJ 2: 87 ( 1482) . hanis laurensson . . . gaff synne kore hustrva hustrv katerina oc synom barnom en halff korck laxafiske . . . henne ok hans barnom til vppehelle ok aalder egha STb 1: 372 ( 1482) ."],"e":["aalder egha )"]},{"a":"aldin","b":"nn","c":"","d":["eg. på trä växande ätlig frukt; ållon. taga nöthir ellir alden TB 78 . Lg 3: 467, 472 . SD 2: 13 . - ? wardher . . . mykin fädödhe oc mykin alden oc mykin ridhusoot ("pecoris mors caritas lini febres tericane") Iv LXXXI . "],"e":["alden . ","allon Lg 3: 472 . ","aallon ib 467),","aldina skogher","aldona- ib 2: 10 ( 1408) . ","allona- ib 45 ( 1408), "]},{"a":"aldin","b":"nn","c":"","d":["ålon. affradit aff hwarie allin, tha allin wäxa, 6 peninga VKJ 141 ( 1447) . glandicula . . . lithit allon GU C 20 s. 317 . "],"e":["allin . ","allon )","*aldina afgudhinna","allona- )","*aldina fulder","allona fuller )"]},{"a":"aldin fulder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldin karl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldin legha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldin stämpna","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldin trä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldinbär","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldinskogher","b":"nn","c":"","d":["ållonskog. SD 5: 536 ( 1346) . " ib NS 1: 106 ( 1402), 203 ( 1403), 597 ( 1406), 2: 343 ( 1410), 359 ( 1411), 506 ( 1412). " RK 1: 218, 1965, (ny början af Gamla Krön.) s. 164. PK 220 . Jfr aldina skogher."],"e":["alden- SD NS 2: 359 ( 1411); RK 1: 218 . ","aldon- SD NS 2: 506 ( 1412) . ","olden- RK 1: 1965 . ","allin- SD NS 2: 343 ( 1410) . ","allen- RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 164; PK 220 . ","allon- SD NS 1: 106 ( 1402) o. s. v. aalon- ib 597 ( 1406), "]},{"a":"aldinviþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aldor","b":"","c":"","d":[" , må hända för halder. medh thz tridhia, aldor han sigh gerna til alt thz godt och dyghdelikt är KS 13 (30, 14) ."],"e":[]},{"a":"aldras","b":"vb","c":"v.","d":["refl. komma till (mogen) ålder. " tha the mör the aldrades (quibus adultis) badha " MD (S) 289 ."],"e":["-adhes )"]},{"a":"aldrigh","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) någonsin (efter negation samt efter uttryck som beteckna tvifvel el. bemödande att hindra). iäfuadhe storlica at han sculle alre väl koma owir the brona Pa 19 . aff värle at han aldrig skal fa macht offuer swerigis riche HSH 20: 69 ( 1506) . " äy wilde oc philpus mote wädhia aldrigx " SD NS 1: 479 ( 1405) . " engin gat ther aldre owerkomith " MB 1: 125 . " at enghen mik aldrigh sidhan försmadhe " Su 79 . Jfr aldrigh ängin under ängin, i hvilken förbindelse aldrigh tolkas efter betydelsen 2. ","2) aldrig. þät gik hanom aldregh w minne Bu 7 . hafþe þin kona här comit aldre skulde hon häþan coma liuande ib 19 . " aldre tapa þe sighar mäþan þe hanom þiäna " ib 56 . " kome aldrigh ater " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " the fa aldre sidhan böter " Al 132 . " the saghos summi aldrig meer " RK 1: 123 . iak faar aldreghmer makt nokon dara KL 316 . " letade epther hans cledher, som kastadh waro kring om huseth, aller swa eth som annat (motsv. ställe " Bo 194 alrigh thit eet som annat) Lg 3: 84 . " komma gästerne wth, somme til baatz öffwer strömen oc pa holmen, oc somme öffwer bron, aldrig en som änner " BSH 5: 167 ( 1507) . " hans skin war swa thunt ok klent at han flängdhis aldre swa lätlika at ey ginstan vt gik blodhit " Bir 1: 32 . MB 1: 106. " ther war i aldre sinne list ther war wti aldre swa diwp en root han haffwir hona op riffwith mz sin foot " RK 1: (Albr.) s. 208. ib 210 . - aldrigh eigh, aldrig. the liua aldre eigh vtan missömio ok stridh KS 9 (21, 10) . - aldrigh ängin, sw ängin. ","3) alls icke, ingalunda. maria magdalena viste alre hwat hon skulle göra Bo 225 . folkit flutte sig aldre (non) aff stadh för än maria war aterkallath MB 1: 397 . " han är aldre köpman " Fl 589 . war all flughna plaghan swa forgangin, at aldre en flugha war ater i egipto lande (non superfuit ne una quidem) MB 1: 298 . " jak hawir aldre (non) eet ordh at sigia " Bir 3: 266 . " at han är alder i [1] dening (rättare pening) skylloger sin sonne kona " BtFH 1: 209 ( 1506) . " swa at ther när stodh aldre trä " Fl 13 . Al 1044 . ","4) aldrig än (jfr citaten från Bir 1: 32, MB 1: 106, RK 1: s. 208, 210 under 2). ey gaa aff rätwisonna wägh fför nakon mothegangh, tho aldrigh swa hardan Su 70 . - om än aldrig (så). hwat hälst tingh, aldrigh swa lithet LfK 10 . " wy maghum frukta engen död aldrigh komum wy i swa harda nöd " RK 1: 331 . " iack skötte huarken rett eller dom aldrigh war någhen mand så from " ib 3: (till. om Chr. II) 6396. athan wilde aldre löna athan war konung tydriks man aldra kom han i sa stora nöd Di 128 . tala ängte älla sigh af thik siälwe, thz thik maghi inbära nokot manna lof, aldrigh (quantumcunque) är han oc thik swa heemelika älla swa gudhlikin som thw tala vidh Ber 277 ."],"e":["aldregh Bu 7, 20, 23, 533 ; ST 312 ; Su 12, 70 ; PK 234 ; RK 2: 26 ; Di 221 . ","aldreg RK 1: 627 ; Di 226 . ","alderegh Di 249 . ","alrigh KL 234 ; Bo 8, 194, 252. ","allirigh SD NS 1: 97 ( 1402) . alregh Bo 255; ST 11, 12 . ","aldrik Iv (Cod. B) 1858 ; Va 42 ; Pa (Tung.) 39 ; Di 293 . ","aldhrich ib 238 . ","aldrek Pa (Tung.) 39 . ","alrik Fl (Cod. B) 13 ; SD 5: 230 (sl. af 1400-talet). aldre Bu 19, 55, 56, 57 o. s. v. Bil 81 o. s. v.; Bir 1: 4 o. s. v.; MB 1: 1 o. s. v.; KS 9 (21, 10) ; Fl 13 o. s. v.; Al 132 o. s. v.; RK 1: (Albr.) s. 208, 210; Di 2, 128 . ","alldre MB 1: 125 . ","alre Bil 776 ; Pa 19 ; Bo 26, 225 ; Bir 4: 382 ; MP 1: 17, 30 . ","allre Gers Frest 13 . ","aldra Di 128 . aldri Bil 730; ST 313 . ","aldrei KS 22 (53, 24), 23 (55, 24) och ofta. aldreij RK 2: 399 . ","aldrey RK 2: 8067; Di 89 . ","alldrey Di 87 . ","alrey VKR 9, 28, 29 . ","aldrigx SD NS 1: 479 ( 1405) . ","aldrighen MB 1: (Cod. B) 536 . ","alrin MD (S) 215 . ","aldredh Di 208, 218 . aldrit ib 211. aldr Bu 530 ; VKR 80. ","alder SD NS 1: 182 (14029; BtFH 1: 209 ( 1506) ; RK 1: (sfgn) s. 180, 2: 6651: Lg 3: 521 o. s. v.; LfK 217, 219, 233, 235, 236 o. s. v. alddher RK 2: 5905 ; SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.); Di 253 . ","aller RK 2: 5232, 6741, 6796, 8066 ; Di 238 ; Lg 3: 32, 34, 84 . ","allar Di 1 . ","eller RK 2: 5236 ),"]},{"a":"aldrigh","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) någonsin. " huerkin the elle theris efftekomanda skole aller thess macht haffue henne at hindre eller quielie " SJ 2: 203 ( 1492) . priamus . . . war tha wr wana worden oc myströster ath han aldrigh skulle atherfaa syna söster eexionam Troj 47 . 2) aldrig. Arfstv 16 ( 1461) . UrkShist 1: 3 ( 1436) ."],"e":["aldrich SJ 2: 203 (1492) . aldreigh UrkShist 1: 3 ( 1436) . ","alric Arfstv 16 ( 1461) . aller),"]},{"a":"aldrogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) kommen till mogen ålder. j confessoris oc naghra . . . alrogha systra oc fyra brödhra närwaru göra rekinskap Abbedval i Vkl 83 . 3) gammal. om byggnad. hustru birgitta . . . lot vp suen beltere en vpbögden tregard wel aldrogan SJ 2: 101 ( 1487) . - Jfr lika aldrogher."],"e":["alr- )"]},{"a":"aldrogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) af en viss ålder, (mer eller mindre) gammal. sidhan jak var sua aldrugh (tantæ ætis) at iak formatte vndirstanda nakat aff minom skapara Bir 3: 153 . hon talade fulkomplikare än swa alroghem barnom är naturlikit at tala VKR IV . " i ene klene persone, som ey aldroghare war än viɉ (6 1/2) aar " Lg 3: 435 . hwar en stande j sinom stadh äpther sinom orden som hon är aldrig til Bir 5: 71 . Jfr iäm-, midh- aldrogher. ","2) kommen till mogen ålder. enghom thz oppenbaradhe för än hon aldrogh war Lg 3: 434 . ","3) åldrig, ålderstigen, gammal. hui fly þu þin faþur. vämptar uämptan. vngar aldroghan Bu 156 . " en aldrogar karl " ib 135 . ib 64. MB 1: 5. KL 234. Bo 241. Bir 3: 281 . VKR 2, 8, 17 . MB 2: 16, 61 . Su 12 . alrogho (seniores) brödhrene KL 219 . " taka senirorum som äru alrogha sysranna radh " Bo 135 . Bir 5: 23, 24. sagdhe han til iudha formän oc aldrogha män (motsv. ställe MB 2: 381 aldermännena) KL 386 . ib 398. aldrogher ower alla dagha (antquis direum) Su 93 . ","4) gammal, tillhörande forntiden. aff flerum aldroghum kämpum (den alten rekken) ST 2 ."],"e":["aldrugher . ","allrugher: -e VKR 17 . ","aldröger: -a Su 12 . alrogher. aldriger),"]},{"a":"aldtal oltal","b":"nn","c":"","d":["uppräkning af släktled, släktregister, redogörelse för släktförhållanden. thette oltal hade herr börge trolle til herr goozskalk benchtsson j nyness bodhe Bergqvara 93 (Utdrag ur Arvid Trolles lagbok)."],"e":[]},{"a":"alebrot","b":"nn","c":"","d":["benämning på ett inom alkemien användt preparat för hvars beredning, redogöes under rubriken göra alebrot PMSkr 422 . !UDDA_TECKEN? [1/2] lod alebroth ib. j [1] lod aleb roth ib 421 ."],"e":[]},{"a":"aleþis","b":"ab","c":"adv.","d":["på väg, å stad. koma aleþis, åstadkomma, genomdrifva. sergius paue gat aleþs komit at þön sami högtiþ hiöls vare fru tel heþars Bu 10 . " hälghe män komo thäs aledhis at hon sculde hedher haldas sancto petro " Bil 119 ."],"e":[]},{"a":"alf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alfa","b":"nn","c":"","d":["alfa, den första bokstafveni det Grekisak alfabetet. alpha är förste bokstawen när jwdhomen, som mz os är a JMÖ 154 . " likna sik herran gudh mz tässom twem boksaffwom (näml. a och o) sighiandis ego sum, iak är alpha oc o förste oc ytarste opphoffuet oc ändhen ib. Jfr a, o. ""],"e":[]},{"a":"alfagher","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt skön. tota pulchra, o maria . . . thu äst alfagher JMÖ 185 . SpV 278 ."],"e":["all- SpV 278 )"]},{"a":"algardher","b":"nn","c":"","d":["= alagardher. i ortnamn. mith aalafiske i solwidh algardhom SD NS 1: 468 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"alger","b":"nn","c":"","d":["ett slags vid åplfiske nyttjadt ljuster. ffiscarana i saltesiön . . . them skal fogten mellan vika besöria mz baata, sköta, liustrq, alger, torska snöre Arnell Brask BiI 29. Jfr Rietz s. 6; Läsning för folket 1876 s. 341; Götheborgska Magasinet 1759, se Rosén, Warbergs historia, utg. av B. MÖller s. 64, 130."],"e":[]},{"a":"alhelagher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["all- )"]},{"a":"alhälghona dagher","b":"nn","c":"","d":["allhelgonadag. BSH 5: 423 ( 1510) . Jfr aldra hälghona dagher under hälghon."],"e":["alhelgona- )"]},{"a":"aliggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) hvila på, trycka. stort orlogh oc thungä, som riket hafuer warit aliggendä GS 35 (1403, orig.) . " at thola tilkomande öok aliggiande (ingruentia) ond thing " Bir 3: 374 (möjl. att föra till 2). ","2) förestå, hota. än thot plagho aliggia (imminent) Ber 68 . värna oss . . . af aliggiande (motsv. ställe Bir 4: 12 til stwndandom) wadhom VKR 59 . Jfr liggia a."],"e":[]},{"a":"aliggia","b":"vb","c":"v.","d":["hvila på, trycka, besvära. tha komo fore os skälika bymän . . . ok kärdha om thera löter . . . ok thera ramerke ok mangh annor styckke, som thera stadh waera a liggiande Medel. fr. Österg. Fornm. o. Musiefören. 1916 s. 91 (1384)."],"e":[]},{"a":"aliker","b":"av","c":"adj.","d":["lik. " waro boyonar hwarie andre swa aalika " Lg 952 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"alin","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["aliin )","*alna bredher , ","*alna langer , "]},{"a":"alin","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) underarm (från armbågen till långfingrets spets). Jfr alboghi. ","2) aln; ss längdmått. at eno siaxtighi alna högþ Bu 168 . " hon (arken) skal wara thryhundradha alna lang, fämtighi alna bredh, thräthigi alna diwp fra bunkanom oc hwar thässe alniin war längre än waara siäx alna " MB 1: 168 . " enna alna rwm ib. flughu twäggia alna höght fra iordhinne " ib 395 . " suasom ena alin höght ok bret ok lankt a alla slinde Bir 2: 257. ib 4: 83, 84. " Lg 69 . " hwilkin tomp är a längdena twa alin minna än fämsinnom tiughu " SD NS 1: 293 ( 1403) . " the tompt . . . halder sina (för a sina?) lengd vidh aana fämtighi stänger ok hwar stang hafwer fäm alna " ib 2: 99 ( 1409) . SJ 177 ( 1449) . " tässa forscrifna tompt är lang liij nya alna ib 180 ( 1449) . ib 187 ( 1450), 190 ( 1450), 198 ( 1450), 199 ( 1451) o. s. v. sex gambla alna oc fyratighi " ib 191 ( 1450) . ib 194 ( 1450) o. s. v. ","3) aln; ss mätningsinstrument. ingen hafwe andra wicht, beszman, skeppa eller aln. än vthi rijke finnes GS 41 . xi alna medh gambla alnenne mält SJ 181 ( 1449) . epter the ny alnenne mält ib 175 ( 1454) . ","4) det som till tmåttet har en alns längd. - om tyg. en alin got vaþmal SD 5: 637 ( 1347) . GS 51 ( 1450) . - om jord (då alnen angifver jordstyckets bredd och för öfvrigt kan beteckna äfven det område, som, vid den på tomtens storlek grundade fördelning af byns samtliga jord mellan jordegarne, motsvarar en alns tomtområde utmed bygatan; jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 181, 244, 252). x alna aff hennes tompt SJ 177 ( 1449) . " i swdher aakren ix stengher, en alin oc j quarter jordh, thet är vi pund landh, i norre akren ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter, thet är oc vi pundh landh " SD NS 1: 264 (något efter 1403). fäm stänger, en alin oc en thridhiungx alin jordh ib 446 ( 1405) . syw alna jordh ib. " tolf alna ib. " ib 423 (1405, nyare afskr.). saalt haffua . . . twa delena aff enne alin i langöö ib 58 (1401, gammal afskr.). om vij alna jordh . . . som östhen bidzason mik tiil pantha satthä fore mina fulla päningha, som fore ij hesta, fore ix marcer ok for xxj marcer ib 255 (1403, gammal afskr.). FH 4: 52 ( 1457), 77 ( 1461), 78, 5: 54 ( 1468), 64 ( 1472). wij . . . haffuom salt . . . halff fämpte alin iordh i skenastadha medh allom tillagom . . . för tolff mark swenska penunga SD NS 1: 45 (1401, nyare afskr.). ena ɉ alin i kwarnatörph, ena ɉ alin i samw sokn ib 2: 565 ( 1412). salde . . . I alin jordh j viala met allom tillhörelsom for III marc FH 5: 112 ( 1847) . gaff syna jordh som är fäm alna kringhom allan byen j viala . . . met aker ängh och allom androm thes til hörelsom nadhendals clostre ib 110 . ib 134 ( 1489), 190 (1504), 191 (1504). - Jfr thridhiungs alin samt stang."],"e":["aln GS 41, 51 ( 1450); SJ 226 ( 1453), 228 ( 1453), 230 ( 1454), 231 ( 1454) o. s. v. pl. alnar; äfven alin SD NS 1: 293 ( 1403); SJ 194 ( 1450), ","alins langher , ","alna högher , ","alna tal , "]},{"a":"alinbredher","b":"av","c":"adj.","d":["alnsbred eth alin breth rwm SJ 2: 187 ( 1491) . Jfr alna bredher"],"e":[]},{"a":"alisk","b":"nn","c":"","d":["tyg från Alais? eth stykke alisk SJ 390 ( 1472) ."],"e":[]},{"a":"alisker","b":"av","c":"adj.","d":["1: 26, 2: 1189. - n. tyg från Aalst, stycke tyg derifrån. iii [3[ half stykke klädhe . . . i [1] röt alesk oc i [1] grönt alesk . . . ix [9] alna grönt alesk, iii [3] alna swart alesk JTb 29 ( 1461) . " olaff matsson talade pa tw alisk ok iii [3] leysk " STb 1: 275 ( 1480) ."],"e":["alist Urk. fr. 1449 (enl. uppgift af Riksarkivarien E. Hildebrand). alisk. alesk),"]},{"a":"alit","b":"nn","c":"","d":[" ? ansikte. alitens skab PMSkr 652 ."],"e":[]},{"a":"alit","b":"nn","c":"","d":["anlete. " gudh haffuer ey wänare alit giort " Iv (Cod B) 903 ."],"e":[]},{"a":"alit","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tillit til thik min herra aldra wärldinna helsa later iak mina astundan oc mina aliit MB 1: 265 . " til hans var hänna mäste aliit " Iv 3755 . ib 4644, 4838, (Cod. B) 4298. kalla . . . een mästara han hafdhe a (till hvilken han hade) högha aliit ib 5352 . " then ridder . . . ther hon haffde a sät sinä alit " ib (Cod. B) 4838 . Al 8500 . ","2) det hvarpå man kan lita, hjälp, skydd. han sagdhe thik ena kranka aliit ther thik til herbärghe viiste hiit Iv 4039 . " mik thykker thz vara ena kranka aliit(föga att lita på) thz miin syster komber hiit " ib 4791 . " ära the thik krank aliit " Al 4288 . " han sa sik haffwa litla aliit ib 8730. " " han war honum opta godh aliit " ib 9506 . thz är alt there födho aliit (all den föda hvarpå de kunna räkna) ib 8860 . " the äre myn störste alith " BSH 5: 273 ( 1508) . (aliit Fr 2872, se lit.)"],"e":["aliit )"]},{"a":"alita","b":"vb","c":"v.","d":["anlita, taga sin tillflykt (till), trygga sig (vid). wj haffuom till jngen alita elle tröstha vm nagat oss kan til goda koma . . . vtan til honom MP 4: 224 ."],"e":[]},{"a":"alita","b":"vb","c":"v.","d":["lita på, vara förvissad (om). andre flere vare rikes herrer, som vij medh flere rikesins inböggiera alithande äre pa vort federnes rikes gagn och bestand, ath gudh thöm och idher holle i all swnheet BSH 5: 107 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"alkali subst.","b":"","c":"","d":["alkali, lutsalt. " aff swarto asko som är brend aff enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa valsko soda " PMSkr 559 ."],"e":[]},{"a":"alkimie silf","b":"nn","c":"","d":["alkemiskt silfver. är selffwit goth tha bliffwer thät widher sinlith, men är thät alchimie selff tha skiffthe thät strax lithen pa stenenom PMSkr 449 ."],"e":[]},{"a":"alkimista värk","b":"nn","c":"","d":["alkemiskt arbete. talch är en sten til alchimistha wärk (alchimicus lapis) PMSkr 492 ."],"e":[]},{"a":"alkroker","b":"nn","c":"","d":["krok hvarpå ål fångas? ss ortnamn. i thy alafiskeno . . . som callas alkroka SD NS 1: 588 ( 1406) . Jfr ala kroker."],"e":[]},{"a":"all enast","b":"","c":"","d":[],"e":["alenast . ","alenas SO 207 . ","alenasta BSH 5: 121 ( 1506) , adv. "]},{"a":"alla ledh","b":"","c":"","d":[" , se leþ."],"e":[]},{"a":"alla redho","b":"ab","c":"adv.","d":["allaredan. " var alla redho komin Bo 169. ib 188. KL 347. Al 7144. " ST 149, 235, 276, 423 . RK 2: 6341, 8831, 3: 3850 . Ber 290 . Su 239, 243, 248 . FH1: 203 (1506, nyare afskr.). BSH 5: 130 ( 1506) , 192 (1507). HSH 20: 211 ( 1507) ."],"e":["alla reedha RK 3: 3850 . alla reda HSH 20: 211 ( 1507) . ","allereda BSH 5: 130 ( 1506) . allo reedho Su 239 . ","alloredho ib 243 . ","alloreedha ib 248 . ","alredho ST 235 . ","alrede RK 2: 6341 . al rede ib 8831 . " alt redho " Al 7144 ; Su 248 . ","altredho Ber 290 . ","altredha BSH 5: 192 ( 1507) . alt redhe FH 1: 203 (1506, nyare afskr.)),"]},{"a":"alla stads","b":"ab","c":"adv.","d":["allestädes. " thu ästh alla stadz närwarande " SpV 475 ."],"e":[]},{"a":"alla stads","b":"ab","c":"adv.","d":["allestädes. " at thu altidh oc alla stadz han skudhar " Bo 55 . ib 64, 122, 216, 228. Bir 1: 144, 3: 155, 301. VKR 28 . TB 76, 77 . Al 4292 . MB2: 233, 258. Lg 439 . ib 3: 562. Di 100 . BSH 5: 32 ( 1505) , 481 (1511). Jfr alla staþi under staþer."],"e":["alle stadz Lg 3: 562 . ","allestadz RK 3: (sista forts.) 4313 . alla stadess BSH 5: 481 ( 1511) . ","allestädes ib 32 ( 1505) . alla stadh Bir 3: 301),"]},{"a":"allaghis","b":"","c":"","d":[" , se ällighis."],"e":[]},{"a":"allaghum","b":"","c":"","d":[" , för allum tillaghum SD NS 1: 463 ( 1405, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"allaledhis","b":"","c":"","d":[" L.","1) eg. på allt sätt; alldeles, helt och hållet, fullkomligt. lathom förnempda niclis . . . allalethis lösan wm the förnempdo penninga FH 2: 15 ( 1392) . är hon thingelik ok fräls i hughenom fölghia sinom alra kärasta allaledhis äpte sinom astundilsom Bo 92 . ib 132, 138, 180 . SD NS 1: 22 ( 1401), 2: 52 ( 1408). MB 2: 9, 37, 136 . Bir 1: 327, 370, 3: 235, 246, 347, 4: 45, 116 . MP 2: 61 . VKR 54. Ber 257 . LfK 6 . Lg 332, 435, 673, 810, 816 . SO 31, 111 . BSH 5: 107 ( 1506) , 124 (1506). ","2) i allmänhet, öfver hufvud. sidhan thässe räkning war giordh oc allaledhis räknadhos män til skiptis oc ey qwinnor MB 1: 419 . - Jfr alla ledh under leþ."],"e":["alloledhis MP 2: 61 ; VKR 54. ","aldoledhis SD NS 2: 52 ( 1408) . " alledhis " Ber 257 . ","alledhes LfK 6 . ","aldelis BSH 5: 124 ( 1506) ; SO 111 . ","alldelis ib 31 . ","aldeles BSH 5: 107 ( 1506)"]},{"a":"allalund","b":"","c":"","d":[" , se lund."],"e":[]},{"a":"alle","b":"nn","c":"","d":["alla alfogel. Jfr Lidèn, Ark. f. Nord. Fil. 13: 30 f.; SAOB 1: 972 . est in hoc lacu (näml. Hvita hafvet) quoddam auium genus admodum frequens, immo et in allis sinibus maris bothnici, ac suetici, quod tempore æstliuo nunquam intermissa voce clamitat, alle alle: vnde propter hoc ubique ab incolis aues illæ alle alle appellantur . . . hæ . . . aues nigræ, et pigræ, siue natantes, siue volantes, semper alle alle vociferantur Ol. Magnus Hist. de gen.t septentr. l. 19 c. 46."],"e":[]},{"a":"allegera","b":"vb","c":"v.","d":["anföra såsom ursäkt. skyllar ok allegera (allegat) siwkdoma Bir 3: 320 ."],"e":[]},{"a":"allelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2: 1189. helt, fullt. hulke summa peninga . . . biörn kennis sig fullelica ochallelica vpborit haffua SJ 2: 136 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"alleluia lius","b":"nn","c":"","d":["ljus som tändes vid sjungandet af halleluja. ÅK 58 ."],"e":["alleluya liws )"]},{"a":"allena","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. allenast, endast. scapulare bärin all ena systrana VKR 12 . " som äru all ena romara kyrkio vndirgifne " ib 6 . ib 8, 39. B) adj. allena, ensam. the waro off manghe oc iak allena Su 160 . liggia alena ällar ensam Lg 3: 437 . " waghade sik alena moth thz gräselika oc wanskapadha dywret " Lg 671 . " tha skulo höfdhingiane all ene koma til thik " MB 1: 388 . herra iwan gik tha al ena Iv 628 . ib 1599, 5387, 5652 . Fr 407, (Cod. B) 2297. Al 505, 893, 9509 . ST 123, 134 . Va 6 . Di 2, 5, 33, 34 o. s. v. MB 2: 79 ."],"e":["alena . ","all lena . ","al ena . ","all enä Fr (Cod. B) 2997 ; Va 6 ; ","allene Di 2, 5, 33, 34 o. s. v. all eyne ib 70 . ","alleyne ib 89. " all en " Al 9509 ; RK 1: (yngre red. af LRK) s. 270 (båda ställena i rimslut). alle en ib 3: (sista forts.) 4285 (i rimslut). nom. pl. all ene MB 1: 388),"]},{"a":"allereghinne","b":"","c":"","d":[" lot up jöns pethersone thät stenhusit han atte för än han gaff sik in i hälghandzhusit mädh allereghinne (uttryck uppkommet af allre eghonne?) SJ 55 ( 1444) ."],"e":[]},{"a":"allerlikis","b":"ab","c":"adv.","d":["alldeles. " allirlikis äpther landz laghum " SD NS 1: 536 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"allika","b":"ab","c":"adv.","d":["alldeles lika. offuen och nedan allycha bredh SJ 2: 207 ( 1492) ."],"e":["allycha )"]},{"a":"allikoväl","b":"ab","c":"adv.","d":["likväl. " allicouäl är thätta oc ämuäl eghelica var höghtidh Bo 254. " Di 120 . - tho allikoväl, d. v. s. än tho at han rätte them (husen) vp oc bätradhe ok somlik aff nyo bygde, tho al lliko wäl timbrit, som the bätradhos ok bygdhos meth, thet war huggit oc takit aff norbergha skoghe SD NS 2: 259 ( 1410) . thogh allikoväl sagdhe abothen sik ey görla vita Ansg 187 ."],"e":["all likawäll Di 120 ),"]},{"a":"allikoväl","b":"ab","c":"adv.","d":["likväl, det oaktadt. vm naget skedde moth thenne fridh . . . tha skall forscreffna dagh oc fridh ey ther medh wara brothen . . . oc fredhen alikawell bliffwa widh syn macht Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) . HSH 13: 40 (1524, Brask), 64 (1524, Brask)."],"e":["alikawell . ","alleguel HSH 13: 40 (1524, Brask.) . ","alleguela ib 64 (1524, Brask)),"]},{"a":"allungis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"almanna bro","b":"nn","c":"","d":[],"e":["almannagata , ","almanna leþ","allamanna- )","almanna samhälde , ","almanna vägher","almänna- KS 65 (161, 71)), "]},{"a":"almannavägsbro","b":"nn","c":"","d":["bro som hörer till allmän väg. spurdhe jak nempdina oc alla the tha a thingine varo, om thz var almennauexbro UppsPriv 14 (1454)."],"e":["almenna- )"]},{"a":"almark","b":"nn","c":"","d":["allmänning. at aalmarcken DD 1: 149 (1492, afskr.) . til aalmarcken ib. Jfr Fritzner, Ordbog 2 Udg. s. 46."],"e":[]},{"a":"almber","b":"nn","c":"","d":["alm. " i ortnamn ss första sammansättningsled. de almby " SD 3: 153 (omkr. 1314)."],"e":[]},{"a":"almenogher","b":"av","c":"adj.","d":["menig, menigheten eller folket tillhörande. aff almenoge man RK 3: (sista forts.) 4589 ."],"e":[]},{"a":"almoghe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) folk (såsom sammanfattning af de menniskor, som tillhöra ett visst samfund el. område, särsk. ett rike), menighet. är aldre manna almoghe kumin af enom manne KS 8 (17, 8) . betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse en flere manna ib (20, 9) . ib (20-1, 9-10) o. s. v. landom ok almoghom (för almogha?) styra ok rådha ib 10 (25, 11). thy gaffs oc makt j hwaria ena släkt oc folk oc twngho oc almogha (gentem) MB 2: 353 . som scrifwas j almoghans laghom (lege vulgari) Bir 2: 163 . " almoghin war ey en aller tha vndi cristindom stadhelika gangin " Bil 843 . " allder swerikis allmoghe SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). " ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). mädh almoganum aff öknabo heradhe ib NS 1: 136 ( 1402). ","2) folkhop, folk, menniskor. thaghan almoghin fik vita at han var a väghinom Bo 165 . tha war ther swa mykit trang af mycla almoghanum Lg 45. " fly almoghans itklica vmgengilse thy at j bland almoghan tappadhe maria gudz son ok sin son ok zacheus fik ey se ihesum for almoghanom " MP 1: 53 . " lustas ey j almoghans samquemdh (in turbis) ib. "","3) allmoge, menig man (i motsats till de högre klasserna). þe heþno kunungane haþo siaxtighi þusand riddara vtan allan almoghan Bu 177 . huart rike thr hauer godh skipilse, thet hauer tessa try, ridderskap, almogha ok fatökt äruodhis folk KS 76 (186, 83) . saloghe almoghin (communitas) fölghe thera gerningom Bir 1: 324 . " pläx at giuas herromen huete brödh oc almoghanom thz brödh som nakat är värra ib 2: 64. Lg 3: 343. " RK (sista forts.) 5858 . riddare, swene, köpstadzmän och allmena almogen GS 48 ( 1442). RK 1: (sfgn) s. 173 . ","1) folk, folkhop. " bödh glammande almogha folkeno (turbam) at vtga " MP 2: 259 . ","2) allmoge, menige man. almogha folkit hulkit mäst synda j drukkinscap oc skörlifnadh MP 1: 158 ."],"e":["almwge: -en FM 330 ( 1507) . ","almwe: -en Di 179 ), ","almogha folk , "]},{"a":"almoghe","b":"nn","c":"","d":[" ? ","1) menighet (såsom sammanfattrning af de menniskor som tillhöra ett visst samfund el. område). wij meniga aljmoga inna iula sochn SJ 2: 173 ( 1489) .","2) folkhop, folk, menniskor. " tha mykin almoga waro staddo (fr stadde) när warom härra jhesu christo " MP 4: 135 .","3) allmoge, menige man (i motsats till de högre klasserna). wii . . . helse ider alle friborna frelsemän, bönder, landbo oc meniga almoga, som byggia oc boo kringom vpsale UppPriv. 15 (1488). jach sten sture . . . helser eder alle cronenis skatskylloge bönder, landbor oc menige almuga som byggie och bo i klindt Vg FormT I 8-9: 106 (1518). "],"e":["-muge )","*almogha , ","*almogha mater , "]},{"a":"almogher","b":"nn","c":"","d":[" = almoghe 3. thön almoghr äru bönder ok köpmän ok alrahanda gärningesmän KS 76 (187, 83) . triwin almoghr ib 79 (195, 87). almoghsens köthmaangher RK 3: 848 ."],"e":[]},{"a":"almosa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) almosa. " SR 34. thiänadhe ther länge gudhi mz bönum ok almosum " Bil 109 . giordhe rika almusur ib 274 . " gaf rika almosor . . . fatöko folke ib 556. Bi 2: 238. " RK 3: (sista forts.) 4768, 4769. - sing. koll.: almosor. hans böne ok hans almusa waro guþi töka Bu 4 . - guds almosa, almosor hvilka gifvas dem som äro berättigade att insamla sådana till underhåll el. understöd för en andlig inrättning (ss kloster, hospital el. skola). ath the djäckner i arboge motthe gaa effter gudz almwssä i närickä BSH 5: 111 ( 1506) . ath the . . . giffue them gudz almwse ib. ","2) almoseutdelning, stiftelse för utdelning af almosor. almosan som han forstodh i byrkirkionne atte ij mark ränto i forscrifne tompt SJ 72 ( 1441) . " vnder almosonna hws ib 87 ( 1438) . " " talade til söndax almosonne forständara . . . vm xx mark peninga som han sagde i gen staa aff thet stehusit som han haffde saalt förskriffne almosonne " ib 237 ( 1454) . ib 238. Jfr diäkna-, freadags-, sunnodags-almosa. ","3) barmhertighetsverk, välgärning, godt verk. tessa almoso (om byggandet af kloster) ok andra slika the möta honom nw i hymmerike RK 1: 1220 .","1) skål hvari almosor insamlas. maage wij sedan gaa medh almose skaalen BSH 5: 319 ( 1508) . ","2) skål hvari samlas öfverlefvor af mat hvilka sedan gifvas såsom almosa.) Bir 5: 75 ."],"e":["almusa )","almoso folk","almosa- )","almosoganger , ","almoso gärning","almosa- )","almosoman","almosa- . ","almose- )","almoso skal","-skaal )"]},{"a":"almosa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) almosa. MP 4: 85, 131, 277 . - sing. koll. almosor. MP 4: 114 . - guds almosa (se 1: 28). aff gudz almoso hafuer iak (Erik Vastesson, föreståndare för sankt Birgittas hus i Rom) mer bätrath husin äghor i bygning än her birghe i sinom tima Troil 5: 298 ( 1447) . - Jfr gulamosa. "],"e":["-mossa MP 4: 114 ; ","-mossom ib 85 . ","-misa: -miser Saml 24: 149 (c. 1488). -missa MP 4: 277 ; ","-missom ib 131 ), ","almosofolk , n. fattiga menniskor, tiggare. bastwgeqwinnor, som amostefolkheth twadde HLG 2: 89 (1518). - fattig person. göra eth ärffue epter then dödha meth xx prester oc xx almofolk SD NS 3: 370 ( 1418) . ","*almosogubbe","almosa- )","*almoso hus","almossa- )","*almoso karl","almosa- )","almoso man","almosa- . ","almosse- )","*almosa pänningar","almosa peningar )","*almoso qvinna","almosa- )"]},{"a":"almunda vägher","b":"nn","c":"","d":["landsväg. " raareth tädhan i almwnde wäghen " DD 1: 147 (1492, afskr.) . " almwndhe wäghen som löper ffraa torssongh oc til aspabodha " ib 150 ( 1493) ."],"e":["almunde- )"]},{"a":"almunda vägher","b":"nn","c":"","d":["landsväg. " ther är en stoor almunda vääggh " HSH 17: 168 (1523?) Brask). Svartb 300 (Skokl c. 1422)."],"e":["almonna- Svartb 300 (Skokl c. 1422). almona- ib), "]},{"a":"almäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["allsmäktig. " thu som är allämäktokasta härre " SvB 459 (1400-talet)."],"e":["all- )"]},{"a":"almäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["= alzmäktogher. then almäg[tig]sthe gudh BSH 5: 135 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"almäktoghet","b":"nn","c":"","d":["allmakt. " härre gud ffadir thin[u]e almektoghet beffellir jac mina troo " SvB 470 (c. 1500)."],"e":[]},{"a":"almän","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) för alla gemensam, allmän. husit war alment thu föddis inne ST 182 . " stämpna allmänt thing " Fl 1047 . ffor egna nytto ok ey alment besta MD (S) 215 . lat thik nöghia (för nöghia) aat thy ther aalment är Ber 272 . " nar thu thänkir äkke thz almät (för almänt) är " Bo 47 (de båda sista ex. möjl. att föra till 3). ","2) gemensam. " vita quäman tima at göra miracula thz är mik oc thik äkke almänt utan thz höwir mik ensampnom vita " Bo 61 . alt var almänt thera mällan hwat the hafdho Su 423 . allom är alment oc witherlikit at the dödhelike äru (scire quidem se esse mortalem omnibus commune est) ib 232. " thz . . . som hwar man haffwer alment a sinne sidha medh oskäligh creatur " MD (S) 208 . - i almänt, gemensamt (öfversättning af Lat. in commune). wi sworom alle j almänt MB 2: 139 . ","3) vanlig. " almnänth salth " PM XLVIII . ","4) menig. " riddare, swene, köpstadzmän och allmena almogen " GS 48 ( 1442) . mellan foghete, embitzmän oc allmänne almogen ib. - n. almänt, adv.","1) allmänt. " lät wp ropa wm allan stadhin alment for allom var han oc räknadhis som wtwrakin fwl skiptingir " Bo 30 . " äpte thy som han ther änkte hatar thz han skapadhe redhoboin är almänt at foresee allo thy som skäl hawir " ib 123 . VKR 46. Su 90 . tros thz almänt Bir 4: 88 . ib 117. ","2) gemensamt. som styäla oc dölia nakor tingh som almänt giffuas clostreno Su 56 . " som apostlomen war almänt giffuit " ib. " alle skulu thz hwar til sik almänt anama ib 3. " " alle ängla oc alle hymbla oc hymilska wald alment cherubin oc seraphin ropa til thik " ST 196 . Lg 807 ."],"e":["almen . ","aalmen . ","allmän . ","allmen )"]},{"a":"almän","b":"av","c":"adj.","d":["allmän, vanlig. sam (för som) al. menth är ok gamalth ok for warit haffuer Svartb 562 ( 1513) . - n. almänt, adv. med afs. på det är gemensamt (för alla), i allmänhet. här byrghias fiärdhe bokin j hwilke först först sighx aff människiom almänth allom (in generali) Mecht 299 . - vanligen, på vanligt el. allmänt brukadst språk (d. v. s. Finska). for idart prestabol, som met ider alment kallas manapoli Svartb 70 (1345? öfvers. af senare datum?). haffuom wy giffuit . . . en järnaspada oc en rydhie lie, som alment kallas sapuri ib 518 (1474, Skolkl) ."],"e":[]},{"a":"almänne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["almännis folk","almennis- )","almännis ingiäld , ","almännis nampn","almennis- )","almännis strata","almänniz- )","almännis sträte","almenne sträte )","almännis thörft , "]},{"a":"almänne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"almännehet","b":"","c":"","d":[" BSH 5: 307 ( 1508) ."],"e":["almenneheet )","menighet"]},{"a":"almännelika","b":"ab","c":"adv.","d":["samfäldt, gemensamt. " ath alt thz skapadh är, skuli wara almännelighit, hwilkit aff enom gudhi är allom forlänth almänligha (communiter) " SpV 462 ."],"e":["almänligha )"]},{"a":"almännelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) allmänt, bland alla. thz ordhit som almännelika sigx af almoganom Bir 1: 57 . ib 351, 2: 314. aatz köt j franz almännelika swa vm löghordaghin som vm synnodaghin KL 75 . ","2) samfäldt, gemensamt. hata the han al almännelika Bir 1: 258 . thzta skulom wi almänneliga göra MB 2: 134 . sagdho almännirlika Fr 1915 . " thz lofuadho almännelika badhe arma ok swa rika " ib 2929 . ib 3039. " lifwa almännelika i klostrum " Ber 145 . Lg 3: 453 . ","3) i allmänhet. the skäl som dyonisius giwer almännelika ower all thing MB 1: 445 . ib 464. " tha wordhe iak ey starkare än almenneliga andre män äru " ib 2: 121 . Ber 260 . " os oc allom cristnom människiom til siäla helso oc almennelika the hälga kirkio til gagn oc nytto " Su 319 . ","4) alldeles, helt och hållet? almännilikä friþbiuthum (fför firibiuthum) wir þät SD 1: 669 (125, gammal afskr.)."],"e":["almännilika . ","almännirlika . almennelika. almänneliga. almenneliga),"]},{"a":"almänneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) för alla gemensam, allmän. " äru somlighin frestilse almännelighin (generalis), somlighin enkannelikin (specialis) " SpV 573 . " inböghis thätta almännelika ordhith (generale dictum) . . . til enkannelikit kön (se ad speciem inflecit) " ib 327 . brwdhin . . ok almännelika (catholicia) modhren ib 579 . 5) beteende sig såsom jämlike, »gemen». ey skal hon . . . wara formykit almennelikin (communis) SpV 174 ."],"e":["almännelighit SpV 462 . almenneligit Svarb 70 (1345? öfvers. af senare datum?). altmänliget Troj 96 ),"]},{"a":"almänneliker","b":"","c":"","d":[" L. ","1) för alla gemensam, allmän. i almännilikt äller i enlikt ärende SD 1: 668 (1285, gammal afskr.) almännelekt brullöpes buþ Bu 182 . " almennelikin (generalis) confessor " Bir 4: 25 . VKR 71. " almennlichin sysloman ib 29. " " af thy almännelico radheno oc klärka samquämd som kesarin giordhe i stadhenom som hetir nicena " Gr 321 . " giff thy os . . . nakon lättan oc almenneliken (generalem) lärdom " Su 362 . " giwande fulstoplica almännelikit got (omnia bona) " Bo 110 . ennes almänneliges qwinnes (meretricis) son MB 2: 105 . ","2) allmänt bekant. nw viliom wi sighia aff eno miraculo som almennelikit är Bil 870 . ","3) gemensam. " hafdho al thing almännelikin " KL 135 . " ey sagdhe nokor siit vara therä thz the atto vtan al thing vara them almännelikin " ib 139 . ib 181. Bir 2: 284. " sorgh och dröwilse ärw allom almännelik " Ber 122 . " al the thing i thy ärw skullin wara almännelik mällan alla " ib 132 . mz hwilkom hon skulde al thing almännelik ok wpinbar hafwa ib. ib 133, 143, 169, 170 . ","4) allmän, vanlig. allmännelik sidhwänia KL 9 . " äfte almänneliko ordhqwädhe " ib 302 . Bir 3: 333. " edha äre swa myklo uadhelikare at the äre almennelikare " MB 1: 462 . föddis mz almänneliko (communem) matto Bir 3: 283 . for almännelica glömsko ib 408 . " hustrvn war kläd mz almännelikom ok smälikom klädhom ok rifnom " ib 1: 325 . som natwrena almännelikin nw sidher är Lg 65 . nakra lätta oc almännelika (consueta) mildhetz gerninga Su 363 . almennelikit salth PM XLL . ","5) beteende sig såsom jämlike (med), vänlig. öþmiukir oc almännelikin (communis) viþ alla KL 183 . ","6) ? badh wan herra innelika aff allo hiärta at han wille werdoghas honom bewisa hwat thiänist honom almennelikast oc thekkelikast ware ST 167 ."],"e":["almanniliker . ","almännelikin . almenneliker. almennelikin. almennelichin. almänneleker. almännelig)"]},{"a":"almännelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) allmänlighet, det som omfattar el. gäller det hel. om saa är, at i almännelikhetinne takx enkte wndan, tha fins ok enkte thz som tarffwas nakon atskilnadh j delenom (ihil relinquitur quod distinguatur in parte) SpV 573 . - allmänlighet, fullhet. thätta talidh siw withnar . . . j honom haffwa waridh alla gaffwo almännelihet (generalitatem) SpV 543 . - allmänlighet, befintlighet hos alla. amennelikhetinna hälaghet (beaticudo communis) SpV 202 . 2) menighet. almännelighetens langlia gangn oc bestand Troj 192 ."],"e":[]},{"a":"almännelikhet","b":"nn","c":"","d":["menighet, samfund. vi kwnnungwm ethre allmennelighet (jfr öfverskr.: ad communitatem Lincopensis dyocesis) SD 6: 156 ( 1349, gammal afskr.) ."],"e":["allmennelighet )"]},{"a":"almänninge","b":"nn","c":"","d":["allmänning, gemensam mark, jord som tillhör ett samhälle. om bys allmänning. thet är thinna for:de fyra bya almänninghe Svartb 426 ( 1447) . "],"e":["*almänninga bya mark","almenninge- )"]},{"a":"almänninge","b":"nn","c":"","d":[" = almänninger 2 e. thet var haradzins almenninge BSH 2: 66 ( 1399) ."],"e":["almenninge )"]},{"a":"almänninger","b":"nn","c":"","d":["allmänning, gemensam mark, jord som tillhör ett samhälle. om stads allmänning. byggia p stadzsins almenning STb 1: 338 ( 1482) . "],"e":["*almännings brunder","almenningx- SJ 2: 126 ( 1488) . ","almenix- ib 277 ( 1495) ), ","*almännings gaghn","almenningis- )","*almännings hamnkarl","-hampn- )","*almännings helagt folk","almenningis hälagt- )","*almännings helsa","almenninges- )","*almännings sunda karl , ","almännings synd (almenninges-), ","almännings torgh , ","almännings þing , ","*almännings vassa , ","almännings vatn , ","almännings öre , "]},{"a":"almänninger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) det allmänna, samhälle, menighet. bathe for mannum ok almänning SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " sände bref vm allan sins rikis almänning " Gr 281 . ","2) allmänning, gemensam mark el. skog, jord som tillhör ett samhälle. ad communitatem siue almänning SD 3: 172 (1314, gammal afskr.). De olika slag af samhällen, hvilkas allmänningar åsyftas, kunna på särskilda ställen med säkerhet eller åtminstone en viss grad af sannolikhet anses vara: a) by. pro fundo, agris, pratis et alijs omnibus juribus wlgraiter dictis almenninga uel vtskifti, que sibi attinebant in frøle SD 3: 112 (1313, nyare afskr.). liberum assesum ad siluas, almenningæ et quecumque alla sicut ceteri villani ibidem de cetero habeant ib 4: 568 ( 1337). tres oras terre . . . cum domibus et almæninghum ib 6: 73 ( 1348) . - äfven om allmänning, som jämte den by til hvilken han hör blifvit enskild egendom. quod almennigga dictarum sororum, prediis nominatis adiacencia . . . supradictis soroibus et earum heredibus communiter et equaliter adiacebunt SD 4: 313 ( 1333) . b) stad. locum communis pascue, dictum almenningh, pertinentem nostre cituiati . . . domui sancti spiritus . . . conferiumus SD 4: 239 (1331, utfärdadt af rådmän och borgare i Skeninge). c) socken. in silua véstra (näml. Hanebo sockenmäns) communi dicta almenning SD 3: 642 (före 1324). d) häradsteding. ex parte communitatis inhabitancium quandam terram dictam thridhiungh prouincie trøghbohundare . . . conquestum fuit . . . quod silua quædam communis dicta wlgariter almænningh in ampnøø quam predicte terre inhabi[ta] ores pro vsibus suis de iure habuerant . . . eisdem ablata fuerat SD 4: 524 ( 1336) . e) härad. vt sciant . . certos terminos inter eslo mansionem monarchorum de aluastro & nostrum almenning SD 1: 246 ( 1225) . " af warom almenningom " VAH 24: 326 (1377, utfärdat af innebyggarne i Östkinds härad). the fyrscripna godz var häradzsins almenninger BSH 2: 66 ( 1339) . " konungxtridhiung i harazsins almenningh " ib LXX . Häradsallmänning torde åsyftas äfvenpå följande båda ställen, hvarest också konungens del (tredjedel) i allmänningen omtalas; nyssnämda betydelse är dock särskildt på det senare af dessa ställen mycket osäker. ratificamus . . . teriam partem integralem terre communis vulgariter almænning . . . quam . . . magnus rex . . . contulerat & scotauerat dicto domino episcopo & heredibus suis, translatis in ipsum propietate, dominio, et omni iure quod competebat vel competere potuit corone regie in predio memorato proprietatis radione SD 1: 723 (1276-91). casuam inhabitancium myklathorp & litlathorp ex parte vna & inquilinorum de næsiohult ex parte altera super quisbusdam prediis almænninga dictis . . . difiniuimus sentencialiter in hunc modum vt ad illos de myklathorp & litlathorp supradictorum attineat proprietas prediorum in qua cum predicitis villis ecclesia lyncopensis iuxta sortem suam a nobis in communibus silius per quoddam concambium conquistiam iure perpetuo communicabit ib 581 ( 1281) . Jfr härads almänninger. f) landskap. conquestum est coram nobis super confinio terrarum inter gestringias et tiundas . . . quod johannes jngemarson sibi quandam partem applicaverat nomine en odel cum tamen sit almenningen SD 3: 176 (1314, nyare afskr.). consensum meum do . . . predia sua seu ecclesie sue strengnensis infra nerichiam sita . . . in siluas et possessiones dictas almæninnngiæ eiusdem terre libere commutandi ib 4: 59 (1328, utfärdadt af Nerikes lagman). g) riket el. lkronan (jfr e). wi (konung Erik) haffua fulla makth giffuit war ämbitzman claws lydekeson, fogde pa abo, at giffua, skipa oc skipta war (för wara) almenninghia . . . oc . . . stadfäste vi alle the breff ther war ämbetzman clauus lydikkesons incigle fore henger vpa alla tessa for:da almenninghia, i hwat län the helst kunno liggia vnder abo landzrät SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.).","3) allmän plats i stad (jfr 2 b). upa norre sidhona widh gatuna up til almänningin taker widher SJ 48 ( 1430) . " almänningen som gar i mällen gardhin fornempda oc gambla stadzmuren " ib 95 ( 1439) . " ib 360 ( 1469), 392 ( 1474), 394 ( 1473). "","4) allmänningsvatten, vatten som tillhör ett samhälle (rike el. härad). midhströmen är konungx oc herratz almänning oc farlidh SD NS 2: 486 ( 1412); jfr konungs adhra."],"e":["almäninger . ","almenninger . almennigger. almennigher. -ar, -iar),","almännings a , ","almännings biärgh , ","almännings bonde , ","almännings bro , ","almännings brödh , ","almännings byamot , ","almännings folk","almenninggis- . ","almännigx )","almännings födha , ","almännings gata","almenniges- SJ 116 ( 1445) . almanningx-. almannix- SO 25), ","almännings giäld","almenningsgield . ","allmennings giald),","almännings hus","almänningis- )","almännings hörra","almänningis- )","almännings iorþ , ","almännings karl , ","almännings kona , ","almännings köp , ","almännings landboe , ","almännings qvinna","aalmännigs- KL 247 . ","almänningis- Bir 1: 38, 161, 164, 3: 27 . ","almännigx- ib 13, 26), ","almännings sior , m. L.","almännings skogher , ","almännings synd , ","almännings timberman , ","almännings torgh , ","almännings þing , ","almännings vatn , ","almännings vägher","aalmänningx- . ","almenningis- )","almännings öre","almennyngges- )","almänninga fiskeri , ","almänninga skogher","almenningiä- )"]},{"a":"almännis sapa almäns","b":"nn","c":"","d":["för allmänt el. gemensamt bruk afsedd såpa? för wedh til almäns-sapona VKU 73 ( 1553) ."],"e":[]},{"a":"almännogher","b":"av","c":"adj.","d":["allmän. j then yterste ok almennigste vpstondilse FH 1: 194 (1490talet, gammal afskr.). ith almennicht möte BSH 5: 470 ( 1511) . Jfr almenogher."],"e":["-igher )"]},{"a":"almännogher","b":"av","c":"adj.","d":["allmän, at j ey görin som somlighe plägha göra ena langha thalan älla almännogh scriptomaal SkrtUppb 190 . " för thy at j maghin göra swa dana almennigh scriptomaal hwar dagh ällir när j wilin j jdhrom gudheligha bönom ib. till eet almänz herredöömps teekn, at han är en almenningh (för almennigh) herre och konung offuer allom tingom " Svartb 69 (1345? öfvers. af senare datum?)."],"e":["-igher )"]},{"a":"alop","b":"nn","c":"","d":["anfall, öfverfall. " the twxandfalla alopin, som owenen opwäkkir " SpV 574 ."],"e":[]},{"a":"alsala","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alsaman","b":"","c":"","d":[" , se saman."],"e":[]},{"a":"alsom","b":"ab","c":"adv.","d":["förstärkande superlativen: allra. min alsom käraste son Va (Cod. C) 59 . alsom störste match BSH 5: 252 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"alster","b":"nn","c":"","d":["Jfr siängar alster."],"e":[]},{"a":"alsäla","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alt","b":"","c":"","d":[" , se alder."],"e":[]},{"a":"altare","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["altara blea","-blee . ","-bleia . ","-blöa )","altara brun , ","altara byrþ , ","altara kar","altare- )","altara kläþe , ","altara lius , ","altarläghe , ","altara mater , ","altara redhe , ","altara rum , ","altara skrudher , ","altara sten , ","altara trappa","altare- )","altara vigsl , ","altara värning , ","altaris byrþ , "]},{"a":"altare","b":"nn","c":"","d":["och m. Jfr hälgha kors-, hälgha likama-, siäla-, sokna-altare. "],"e":["altara blea (-blöya), ","altara brun (altarebryn. pl. altarebrynner VKU 154 (1595, på tre st.)), ","*altara list , ","altara läghe , ","*altara prydhilse , ","*altara präster , ","altara redhe , ","altara sten","altare- )","*altara stuka , "]},{"a":"altidh","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) alltid. " wlkanus biärgh som altid lughar " Bil 216 . " blifwom vi altidh stadhugh i gudz räddogha " Bo 11 " ib 32, 129. " KL 28, 34, 63, 64 o. s. v. Bir 1: 93 . 2: 169, 305, 313, 314, 316. VKR VI . BSH 2: 66 ( 1399) . " ä huru mykith kroppin höghfärdhis al tidh är han köt " Ber 207 . - pleonastiskt: ä altidh. the riddara ther bo nära ther ä skulu all tiidh redho vara Fl 1039 . ","2) alltjämt. " änliti vändir han altidh til modhorinna " Bo 8 . " seegh altidh nidher " Su 418 ."],"e":["al tidh Bir 2: 314, 316 . ","al tiidh Al 3878 . ","all tidh ib 316 . ","all tiidh Fl 1039 ; Al 6258. ","alt tidh KL 64, 88, 89 o. s. v.; Ber 73 . ","alt tiidh Al 2010. ","altit Di 236, 288 . ","al thith Bir 2: 169),"]},{"a":"altidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["alltid, beständigt. " een baar . . . stande idhkelika for kirkionna ingang thär hon maghe altidhelika (troligen för alt idhelika) sees " Bir 4: 40 ."],"e":[]},{"a":"alun","b":"","c":"","d":[" , .? och n. alun. ten blöte alunen PMSkr 641 . " annatt alun är hart ib. bärgitt aff huilko alunit görs ib. ""],"e":[]},{"a":"alun f n","b":"","c":"","d":["alun. " alumen hether alwn " LB 2: 41 . LB 1: 144, 3: 148 . alun temprat med honagh ib PM XLII ."],"e":[]},{"a":"alunvatn","b":"nn","c":"","d":["alunvatten. . PMSkr 649 ."],"e":[]},{"a":"alvaldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["alvaldugher . ","allvaldugher )"]},{"a":"alvar","b":"av","c":"adj.","d":["1) allvarsam, som sätter i verket. jak är gudhy ey squalroghir älla mangtalughir vtan folcomplica aluar (effcax) ok rädhelikin Bir 3: 206 . " talar mz alware gerning (i själfva verket, verkligen) " MB 1: 290 . ","2) ifrig, oförtruten. ath then mannen bliffwer oweliogh och ey swa alwer, som han her til warit haffwer BSH 5: 304 ( 1508) ."],"e":["alwer )"]},{"a":"alvar","b":"nn","c":"","d":["allvar. " thz är tith alffwar Lg 3: 331. " " thz war thera alffwer och ey gamman RK 2: 841. " " monde thz mz alffwar meena " ib 3: 1880 ."],"e":["alffwer )"]},{"a":"alvar spil","b":"","c":"","d":[" , n- allvarsam el. skarp lek. ther beginktis tha eth aluer spil RK 2: 1249 ."],"e":["aluer- )"]},{"a":"alvar tal","b":"nn","c":"","d":["allvarligt el. vigtigt tal. HSH 22: 23 ( 1496, gammal afskr.) . Jfr alvara tal."],"e":[]},{"a":"alvara","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":[]},{"a":"alvara","b":"nn","c":"","d":["allvar. " j leen thz ey är lekir, mik rädhis widh aluara " Bil 234 . " blanda stundom skämtan medh aluore tinne " KS 24 (59, 26) . " sla gaman til alwaro " GO 441 . ib 538. RK 2: 6301. " j kalze oc aluara (serio) " Bir 2: 25. alwora kunne han sik wel forsta RK 1: 73 . är thz idart alffwara Lg 332 . Di 169 . " the som skynteligha vndan flyddo skuldo mz alffwara atir komma (contra persequentes fortissime restitissent) " MB 2: 22 . "],"e":["alvora . ","alvore )","alvara sidher , ","alvara tal , "]},{"a":"alvare","b":"nn","c":"","d":["allvar, verklighet. mykit lidhare (för lidhelikae) är här nakot thola oppa sin licamma än til siälinne, oc är ey wtans om barnleek fframföre ful alnare SvKyrkobr 262 . " ati wele fara med alffwarnne (för -une el. unne; på allvar, verkligen) i fridz wise " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471)."],"e":[]},{"a":"alvarhet","b":"nn","c":"","d":["allvar, frimodighet. " höffwelige tale medh alffwarheet vthen smiker " PMSkr 685 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"alvarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sannfärdigt uppriktigt. kungiordhe han aluarlica sinne hustru alt thz han hafdhe vndirstandit af stiärnonna skipan Gr 260 . Lg 3: 479 . BSH 5: 11 ( 1504) . ","2) sannfärdigt, riktigt, noga. hwrw ther om är wethom wii icke alffuarliga FH 1: 150 (1495, gammal afskr.) ","3) noga, noggrant, omsorgsfullt. all thässin thing som thik äru swa aluarlica (seriose) teedht Bir 3: 439 . hwat aluorlica (seriose) oc viislica hon swepte hans spädho limi Bo 5 . ","4) allvarligt; ifrigt, kraftigt. vm vi hafdhom aluärlica forefatat mz stadhughom hugh at koma til thit rike Bo 37 . " bidhiandis iomffru maria alwarlika oc jnnerlika LG 663. mädan tw sa alffworligh mit namnp spör " Di 74 . " striddo the alwarliga mothe them " MB 2: 101 . " ey kwnnom wi oc honom alwarlekare förwinna " LfK 80 . ","5) på allvar. kalzlika älla alworlika Ber 274 . ","6) allvarsamt, strängt, saa nokot aluarlika oppa hona ST 225 . thz som förmannen alwarleka byudher älla förbywdher LfK 155 ."],"e":["-leka . ","alvorlika . ","alwarliga . ","aluarligan BSH 5: 11 ( 1504) . allwarligh. alffworligh),"]},{"a":"alvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["verklig. realis . . . alffuerligin GU C 20. s. 517."],"e":["alffurligin )"]},{"a":"alvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["allvarlig. " aldra romara höfdhinga vili oc aluarlikin bön " Bil 594 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"alvarlikhet","b":"nn","c":"","d":["allvar, kraft. " ath affwrgiä worth federnis rigis skade . . . med alwarlighet " HSH 19: 147 ( 1506) ."],"e":["alwarlighet )"]},{"a":"alver","b":"nn","c":"","d":["alf, under matjorden befintligt lager af kalksten, lera, grus o. s. v. är hon (jorden vid plöjning) waath tha klemes hon, oxana fördärffwas oc nidermere alffwen wpwendis aff jordenne PMSkr 199 . Jfr iordhalver."],"e":[]},{"a":"alvidher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["alvidha barker?"]},{"a":"alydha","b":"vb","c":"v.","d":["åsyfta, afse, innehålla. " epther thz ath j almoghenj landena med vilia longligha giffued haffuen sancte olaffs hetzslo och än ghernna giffua vilin aff allo thy som eder breff ålydher " Gummerus Syn-stat (1425, afskr.). - åsyftas, afses. huilkin klubbo siäl kallades oc j edert breff aliudher Gummerus Syn-stat 36 (1425, afskr.) ."],"e":["-liudha )"]},{"a":"alz","b":"","c":"","d":[" , se alder."],"e":[]},{"a":"alzman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"alzmäktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["allsmäktigt. " thu thär liffwer oc radher alzmäktelika Svb 102 (c. 1500). ""],"e":[]},{"a":"alzmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["allsmäktig. Lg 335, 3: 188 . MB 2: 173, 174 . Di 293 . Jfr almäktogher."],"e":["alz maktogher: -an Lg 3: 188 ),"]},{"a":"alzmäktoghet","b":"nn","c":"","d":["allmakt. Su 319 . Lg 3: 299, 398 ."],"e":[]},{"a":"alzskapare","b":"nn","c":"","d":["all tings skapare. wi bidhiom thik alzcapare (auctor omnium) Bil 714 ."],"e":[]},{"a":"alzvaldande","b":"","c":"","d":["allsmäktig. gudh alzwaldande KS 15 (37, 16) . alzwallande gudh MB 1: 217 . " o hälaghe fader alzwallandis ewärdhelikän gudh " Gr (Cod. D) 365 ."],"e":["-wallande . ","-wallandis )"]},{"a":"alzvaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["allsvådlig, allsmäktig. " iak är alz valdoghar Bu 101. " " þäna þinom domara alsvaldoghom kununge ib 138. gudh alzualdogher " Bil 841 . Bu 204. Bil 541. KL 217 . MP 1: 21 . Bo 8, 39, 191. Bir 2: 116, 291, 293, 3: 28 . 385. ST 7, 203 . Su 319, 398 . " alzvaldux gudz son Bil 893. " " alz valdux dygdh " ib. " wara alzualloghir (omnipotens) owir al thingh " Bir 1: 93 . " mz sit alzwäldogha budh " MD 185 . Jfr alvaldogher."],"e":["alzvaldugher . ","alzwalloghir Bir 3: 385. ","alzualloghir KL 217; Bo 39, 191; Bir 1: 93 . alz ualloghir Bo 8 . ","alzuallogir MP 1: 21. ","alzwaloghir ST 7, 203 . ","alzuoldugher: -an Bir 2: 116. alzwollughir ib 2: 293 . ","alzwolloghir ib 3: 385 . alzwäldogher. alzvelodhger Bil 541 . ","alzvälloghir Bir 2: 291 . ","alzuälloghir ib 3: 28),"]},{"a":"alzvaldoghet","b":"nn","c":"","d":["allmakt. Su 269, 325 ."],"e":[]},{"a":"alzvaldoghet","b":"nn","c":"","d":["allmakt. " tha wthräkte äronna konwnger sinna alzwalloghetz handh " Mecht 41 ."],"e":["-walloghet . ","-wallugheth MP 5: 65 ),"]},{"a":"alzþings","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) alldeles, fullkomligt. þär til at friþin se althings starker SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " constantinus for alzthingx hel vp v karino " Bil 566 . ib 797. KL 37, 66. " the persone som alzstingx äru fatika " Bir 4: 32 . VKR 76. prestane äru mik alstins (omnino) ledhe Bir 1: 156 . ib 2: 326. " klostrenu þer vi . . . skulum byggä oc altzþinges fulcomä " SD 5: 562 ( 1346) . " alstingis skal thy there luste them aftakas " MP 1: 28 . " hon hwiltis alstingis (totaliter) owir han " Bo 222 . " mik alstingis bort fra sik wraka " Al 210 . " altingx nekadhe " Ber 227 . Gers Frest 1, 2 . LB 3: 41 . " the thetta giorde waare ekke alstinges hundrath tw " RK 3: 3945 . " thz andra skolum vi oc ekke alstingx swa owirgifwa at vi skolom thz ey thänkia " Bo 54 . MB 1: 146. ST 418 . ey glöma the mik alstingis Bir 1: 154 . RK 3: 3063 . ","2) mycket, i hög grad, ganska. modhorin som klen var oc alstingis (valde) vng Bo 13 . " pa en alstinges lusteligen wall " Va 11 . ib 15, 28 . alztingis gärna (libentissime) MB 2: 95 . " alstingx lit " Al 8890 . ","3) alls (vid negationer). alstingx änkteBir 3: 427. ib 4: 18. enkte alstingis (nulla penitus) dual är mällan angrandhe syndarn oc syndha förlataran Su 46 ."],"e":["altzþinges . ","alzthingis . ","alstinges . alstingis. alstins. althings. altingx. altinges LB 3: 41 . ","alsinges Gers Frest 1 . ","alsingz ib 2 o. s. v. alsingen ib 1),"]},{"a":"alzþings","b":"ab","c":"adv.","d":["i allmänhet, öfver hufvud. enkte är alztingz (omnio) wissaren än hans närwara SpV 518 . - alldeles, fullkomligt. Lindblom Äbval 6 (1422, afskr.). - mycket, i hög grad. MP 4: 225 ."],"e":["alstingk MP 4: 225 . alstingens Lindblom Äbval 6 (1432, afskr.). alsingom HSH 18: 157 ( 1497) ),"]},{"a":"aläggia","b":"vb","c":"v.","d":["pålägga, påbjuda. forbiudhum wi warum fogatum oc ämbitzmannum at nokra handa alghor, skat eller beskatning . . . vpa for:da kirkior closter klärka, thera hion eller landbo aläggia eller kräffuia Svartb 465 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"aläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lägga på, lägga vid. fyllir hoon (ɔ: dialtea) gamul saar om hon wardhir opta alagdh LB 3: 124 . ","2) pålägga, tillägga. öker han oc aläggher mangha handa lither oc färghor Su 80 . ","3) pålägga, påbörda, påtvinga, tillfoga. hwi haffwir thu alagt tith vk oc ondzsko pa wara wener oc brödher MB 2: 243 . thäs mera han akörer, twingar oc alägher LfK 34 . gör mik . . . hwat hälstz tik täkkis aläghia Su 95 . j allom dröfwilsom oc pyno som henne tilföghias oc aläggias ST 83 . ib 84 . - pålägga, ålägga, anbefalla. thässa plikt wilium wir saluir a läggiä SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " tha han haffde then skat alakt " RK 1: 3320 . " the hiälp som aa lägx " PfN 136 . " the lösn och märke aa ladhe " RK 3: 2222 . -- Jfr paläggia."],"e":["aa- . ","aläghia )"]},{"a":"aläghin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aläghir","b":"nn","c":"","d":["pålagor. " for allan skat tunga oc alägir " FH 4: 24 ( 1452) . " forre andra vthgärdhir oc aläghir " ib. " om skat oc alle andre alägher " ib 6: 45 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"aläghn","b":"nn","c":"","d":["= alägning 2. idher tyngiä medh nagrahandha aläggnum SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). satagunna oc borgha föghati mädh allom ärlikom (för arlikom) ingiäldom aläghnom oc sakörom BSH 1: 194 ( 1387) . " af allom arlikom scatwm aläghnom oc markagieldom " FH 2: 12 (1381, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"aläghn","b":"nn","c":"","d":["pålaga. aleghne, som bönerne innän þän tymän widertaka Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) ."],"e":["-ir )"]},{"a":"alägning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) påläggande, läggande . met . . . wora handha alägning vpa helghedoma FM 60 ( 1457) . ","2) skattpåläggning, pålaga. " mödhä äller betwngä eder . . . med aa lägning äller vtreser " BSH 5: 77 ( 1506) . " skatter äller andra aläghningar " SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). vm the thwingas ey älla plaghas mz ouanom skattom som them tillägx mz nyom fundom ok alägningom (imposilionibus) Bir 3: 311 . ","3) åläggande, påbud. herskapsins algerningh SO 64 ."],"e":["aa- ar )"]},{"a":"aländinge","b":"nn","c":"","d":[" Åländning. alla allenningia the saman kallade RK 2: 970 . " johanni famulo meo alænningiæ " SD 5: 152 ( 1343) . " pätar aleninge " ib NS 1: 62 ( 1401)."],"e":["alänninge . ","allenninge . ","aleninge . ","-iar )"]},{"a":"aländsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Åländsk. ij (2) alensskar stwgwr HLG 2: 63 (1518). eth gamalth nyderröth alensth hwss ib 103 ( 1519) . " gaff jach vth aalenskan grwnsten vij (7) mark " ib 105 ."],"e":[]},{"a":"aländsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Åländsk. meth allom alndzkom reth SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.)."],"e":["alandzker )"]},{"a":"alära","b":"nn","c":"","d":["eg. god årsväxt? (jfr aläre 1: 32); godt, gods, rikedom. " tha han kom thiit fan han for sik aläro nogh (motsv. ställe i den Fnorska bearbetningen har: hafde alla luti . . . ðrnna oc gnoga) Prosadikter (Varl) 43. ""],"e":[]},{"a":"aläre","b":"nn","c":"","d":["godt år. siw al äri (Cod. A godh aar 239) MB 1: (Cod. B) 550 ."],"e":[]},{"a":"am","b":"nn","c":"","d":["åm. GS 58 ( 1474) . SO190, 202. FM 74 (1502?). Jfr siälam."],"e":["aam )"]},{"a":"am pl. er","b":"nn","c":"","d":["ett visst mått hö. Jfr Dahlgren, Glossarium 1007. 5 åmer hö Urk. fr. 1504 (enl. uppgift af Riksarkivarien E. Hildebrand)."],"e":[]},{"a":"amalgamera","b":"vb","c":"v.","d":["amalgamera. " gwl malith mädh qwekselff j[d est] amalgamerath, äller selff amalgamerath " PMSkr 436 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"amanan","b":"nn","c":"","d":["kraf. Stb 1: 42 (1476). SJ 2: 24 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"amandol m","b":"","c":"","d":["mande. LB 7: 145 . Jfr mandol."],"e":[]},{"a":"amanilse","b":"nn","c":"","d":["pl- kraf. FH 5: 77 ( 1748) ."],"e":["aa- )"]},{"a":"amaning","b":"nn","c":"","d":["kraf. " friie quitte lidugä oc lösä fore all tiltaling oc amaningh om slotzloffwan pa fornempdä abo sloth " FH 4: 57 ( 1457) . " frij oc quit for alle hendhermera tiltalen ok amaning " SJ 303 ( 1462) . " frii och quit for hwario manne amaning eller tiltalning " ib 317 ( 1464) . ib321 ( 1465), 378 ( 1473), 399 ( 1473), 404 ( 1474). Jfr namaning."],"e":[]},{"a":"amare","b":"nn","c":"","d":["åm-makare, som förfärdigar åmar? jönis amare SJ 196 ( 1450) ."],"e":[]},{"a":"amatist","b":"nn","c":"","d":["ametist. Fl 1098 . Fr 165, 385, 392 . Al 3399, 4587, 7498, 8191 ."],"e":["-e Fr 165 ),"]},{"a":"amazon","b":"nn","c":"","d":["amazon. " amazonum drötning talafrida mz amazonum ij amzonia " Al 4685 ."],"e":[]},{"a":"amblodhe","b":"nn","c":"","d":["fåne, narr. " tha slo konungin synom handom saman ok loo fastelika ok giorde sik gaman rät som han ware en amblodhe then sik enkte got forstodhe " RK 1: 3916 ."],"e":[]},{"a":"ambot","b":"nn","c":"","d":["trälinna, tjensteqvinna. " þräl älder ambut SD 4: 408 ( 1335) . " " ambutinna (Cod. A thiänista qwinnonna 197) son " MB 1: (Cod. B) 546 . ib (Cod. B) 554 . ambuta son ib 311 . " ambata son " ST 334 . " säl nakar man sina doter anödhogha, hon skal ey swa wtganga som amboter " MB 1: 335 . " hwa som slaar sin thräll eller sina amboot til dödh " ib 336 . " thin thräll oc thiin ambot " ib 372 . " thräla oc ambota " ib 375, 430 ."],"e":["amboot . ","ambut . ","ambat . -ar, -ir),"]},{"a":"ambota","b":"nn","c":"","d":["= ambot. " thinna amboto son " MB 1: 340 ."],"e":[]},{"a":"ambra","b":"nn","c":"","d":["ambra, (svart) bernsten. gagates . . . är twäskona, thet andra kalla succinum kallas raff, oc annath är swarth oc kallas ambra (a multis ambra nigra appellatur) j[d est] agath PMSkr 475 . Jfr agat."],"e":[]},{"a":"amen","b":"nn","c":"","d":["amen. " fadhir war . . . frälsä os af illu. amen " SvB 3 (senare hälften af 1300-talet). gud . . . läte han lenge mz oss liffwa ther wy viliom i dagh konungs nampn giwa hoffmen ok bönder alle saman öpto ok saghdo alle amen RK 1: 4501 . Jfr amen är hwatzske gredzska äliir latina, wthan thz är hebreisth maal SpV 577 ."],"e":[]},{"a":"amia","b":"nn","c":"","d":["frilla. MB1: 24, 25, 260, 363. Fr 2118 . ST 412, 422 . "],"e":["amiu barn","amyu- )"]},{"a":"amigdali sten","b":"nn","c":"","d":["mandel. PMSkr. 344."],"e":[]},{"a":"aminna","b":"vb","c":"v.","d":["påminna. " hwa thik aminnir fore the första sorghena " Lg 43 . ib 44. hwa thik aminnir a the fämpto sorghena ib. patriarchanna gerninga aminnas (replicantur) Bir 3: 353 . (?) swa skalt thw granlica göma nar fanytte thanka oc frestilse inflyta at thz som fafänkt oc värlzlikit är aminnis (för ominnis? ut quæ vana sunt et secularia dimittantur) Bir 2: 126 . - refl. aminnas, påminna sig. skulom wi aminnas, at war glädhi i iordhrike är all ostadhlik MB 1: 500 . ib129. " med gen. at han ey skulle aminnas thera onda thinga som the honom hafdho giort " Gr 292 . " at the aminnins mina saara ok gerninga " Bir 3: 390 . " hwilkins fatigx engin sidhan amintis " ib 4: 51 . - med ack. aminnas vars herra ihesu christi ordh KL 165 . " at þe ey amintos nakat þz ont som görs i wärldinne " ib 182 . " a minnas (recordetur) sina synde " Bir 1: 290 . ib 358, 2: 246, 3: 77, 214, 284. - med prep. aminnas the wrangasta dödhana . . . oc vppa sins hälgasta nampns gabban oc hädilse MB 2: 302 . " aminnes huar dagh fäm sinnom aff (de) minom fäm saarom " Bir 3: 304 ."],"e":[]},{"a":"aminna","b":"vb","c":"v.","d":["påminna the ordhen mana mik oc aminna wpa mankönsins aterlösilsa gärninga Mech 98. thätta ordhit incarnacio . .. manar mik oc aminner for thän kärlekin om hwilkin iak wart leyona brodher ib 99. thätta ordhit ascensio . . . manar mik oc aminner mz (för mik?) thäs at (admonet me quod) iak är wordhin människiana forspräkare ib. - refl. aminnas, påminna sig, minnas. med dat. mädh modherlighom kärlek . . . mz hwilkom hon allom amintes Mecht 306 ."],"e":[]},{"a":"aminne","b":"nn","c":"","d":["minne, åminnelse. " swa mäktogha ok milla jomfru minna ällir aminne (tantæ virginsi memoria) " SpV 182 ."],"e":[]},{"a":"aminne","b":"nn","c":"","d":["1) minne, förmåga att minnas. siälinna krapta oc nadhe, (näml. som) är vndirstandilse, aminne, vili MP 2: 194 . " skal siälin haua thry thing som är aminne (memoriam) oc samuit oc vndirstandilse " Bir 2: 212 . ib 3: 104. " siälenne synes wanskas j sigh siälffwe oc tappar amynnet, swa at henne minnes sigh haffwa enkte talat ällir giort " Lg 819 . " mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta " SD NS 2: 10 ( 1408) . ","2) minne, åminnelse, åtanke, erinran, hågkomst. huilkin vi skolom hawa i aminne Bo 231 . " hallande i aminne at vm thry aar aflat iak ey at mana hwarn idhra " KL 165 . halt hona j aminne Bir 2: 45 . ib 4: 132. " thzta kom swa som i glömsko wthu hans amine " Su 20 . gaf han (ɔ: thin dyra licamma) thinom apostlom til aminne Bir 4: 133 . " görom oc wi oss nampn oc aa mynne i bland israels släkte " MB 2: 236 . " at han af skrapi thin aminne af mino hiärta " KL 230 . " christi pino aminne " ib 48 . Bo 217. Bir 2: 119. " hänna amine skal var j glömsco ib 3: 77. " LfK 120 . " til älskoghans oc glädhinna tekn ok aminne " Bo 243 . " i thzta miraculis amine " Lg 3: 683 . - leþa til aminnis (aminne), påminna (om). swa som war herra leþir mic til aminne (ad memoriam . . . reduxerit) KL 183 . " jak ledhir thik twa til aminne (reduco tibi ad memoriam duos) " Bir 2:8. ib 3: 123 . sighir iak honum ok ledhir thry thing til aminnes ib 414 . - påminna sig. vm thu vilt thz ledha til aminne (reducas . . . in memoriam) Bo 32 . Bir 2: 103. LfK 196 . - dragha til aminne, påminna. sannindin är thön som draghir til aminne hwat häggoma hedhirgiri är Bo 96. - påminna sig. drogho the til aminne sins mästara pinor oc plaghor Bo 223 . " draghir jak til aminne et ordh hulkit som thu sagdhe sancto petro Bir 3: 356. " Ber 47 ."],"e":["amine Su 20 ; Lg 3: 683 ; LfK 120, 196 . aa mynne MB 2: 236), "]},{"a":"aminnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["minnesgodt, med säkert minne. jak är the hulkin thin ordh gömde aminnelica (memoriter) j mino hiärta Bir 3: 356 . MP 1: 114."],"e":[]},{"a":"aminneliker","b":"av","c":"adj.","d":["minnesvärd. aminnelikit (memorabile) äptedöme Su 437 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"aminnilse","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) minne, förmåga att minnas. af siälinne oc henna kraptom oc nadhom, som är vndirstandilse, aminnilse, vili MP 1: 240 . störkir aaminnilse LB 3: 153 . " jak gik swa som man vtan aminnilse (sine memoria) " Bir 1: 340 . ","2) minne, åminnelse, åtanke, erinran. haff os i thinne aminnilse Lg 40 . är än nw wel i folks omynnelse FH 6: 107 ( 1407) . cristno folke tel aminelsa Bu 16 . " til ewärdhelict aminnilse cristins folks (för kristna menniskor) " Bil 249 . " ville han göra en märkelikin naturdh mz sinom discipulis . . . til äuärdhelikit aminnilse " Bo 169 . tässen renliffsens tekn wari tik til aminnilse (memento) at halda hälghan siwnda daghin MB 1: 459 . haf aminnilse a mina nödh ib 235 . " grät for söt aminnelse sins sons " Bu 12 . Bil 255. Lg 552. " til aminnilse gudz nadha " MB 1: 127 . ib 498. " aff sinna synda aminnilsom " Bir 2: 31 . ib 1: 186, 253, 2: 241. " o dödher huat amper oc beskir är thin aminnilse (åtanken af dig) eno frögdandis hiärta " Su 234 . " skal iak sätia thina aminnilse widherla om wärldina " MB 1: 186 . fyra sinnom wm aarit skal wara aminnilse for syster oc brödher som dödhe äru Bir 5: 92 . " giordhe hon sancto blasio werdhskylogh aminilse " ST 109 . herra pädher, hälga aminnilse (beatæ memoriæ) sancte birgitte scriptafadher Bir 4: 54 . ib 58. " biscop magnus aff säla aminnelse " FH 5: 47 (1467, nyare afskr.). ib 48 (1467, nyare afskr.), 50 (1467, nyare afskr.), 115 ( 1487). epter . . . biscop jönses dödh sele ominnelse ib 7: 83 ( 1510) . - ledha til aminnilse, påminna (om). ledde hon modhirinne til aminnelse thz sanctus franciscus budhit hafdhe KL 347 . " ledde them til aminnilse, hurw war herra wardh wredher " MB 1: 422 . " dragha til aminnilse, påminna sig. är oc draghandes til aminnilse oc ekke glömandes at i stadhen . . . wordho entidh manghe misgärningäs män . . . lagdha i fangha hwset " Lg 3: 268 . ","3) påminnelse, erinran, varning. bort dragha aff honum the godho aminnelse (recordationes) Bir 3: 468 . " et aminnilse wil iak thik gifwa " Al 6545 . " gudh gaff honum aminnilse at han skulle dö " MB 1: 132 . " thz giordis them ti amynnilse huru ogudelik lthe synd är som manghe män göra saman " ib (Cod. b) 509 . ","4) minnesvård. " reser op märkelikith aminnelse " MB 1: 219 . - Jfr afminnilse."],"e":["aaminnilse . ","aminnelse . ","ominnelse . ","amynnilse . ","omynnelse . ","aminilse . ","aminelse )","aminnilsa bok","amynnilse- )","aminnilsa bref","aminnilse )","aminnilsa dagher","amynnelsa- VKR 75),","aminnilsa tekn","aminilsa- . ","aminnilse- Lg 3: 195), "]},{"a":"aminnilse","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) minne, åminnelse, åtanke. " görin thät j mith aminnelsse " MP 4: 79 . " war härra wil thätta aminnelsit ok kärlekx teknit aff oss haua " ib wm prims thima tha hon war j the aminni[l] sen, hwru härraan jhesus j them thimanom stodh for domarenom Mecht 68 . - föremål för åtanke el. betraktande. skal hwar en kranker bidhia . . . ath thänne book wardhe for honom läsin, til hans ytthersta aminnilse SvKyrkobr 257 . 3) minnesbeta, varning. at hon (den brottsliga qvinnan) skulle haffwa noketh till ammynilse och sleppe ey swa wnepsth for swadena gerningha JTb 98 ( 1513) ."],"e":["-minnelsse . ","ammynnilse )"]},{"a":"aminnogher","b":"av","c":"adj.","d":["ihågkommande. med gen. ärw aminnoghe thinna nadh Ber 7 . - med ack. var os aminnoghir (memor nostri) Bo 246 . " i allom släktom skulu the vardha aminnoghe thit nampn " Gr 320 . MP 1: 282 . " aminnighe (memores) thina spina " Ber 7 . MB 2: 335 ."],"e":["-igher )"]},{"a":"amma","b":"nn","c":"","d":["amma. SkrtUppb 264, 265, 272 . "],"e":["ama: -an SkrtUppb 265 ; ","-or ib 264 )","*ammo lön , "]},{"a":"amma","b":"vb","c":"v.","d":["amma. swa som godh fostir modhir amma oc vpfostra sit barn likamlica swa skal gudheligh människia andelica vpfosta oc amma iomfrunna som ihesum j sino hiärta SkrtUppb 267 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"amma","b":"nn","c":"","d":["amma. SD 4: 128 ( 1329), 370 ( 1334). RK 1: 3571 . Lg672. " hennes helga moder sancta birgitta . . . ey hafuandes ympnit myölk j synom spynom sätte han barnet til ammo " ib 3: 521 ."],"e":[]},{"a":"amper","b":"av","c":"adj.","d":["eg. sur, bitter. - bildl. bitter, skarp. " o dödher huat amper oc beskir är thin aminnilse eno frögdandhis hiärta oc j alle kräselighet wpfostrado " Su 234 ."],"e":[]},{"a":"ampla","b":"nn","c":"","d":["= ampul. " fultis amplan mz olione Lg 3: 259. ""],"e":[]},{"a":"ampras","b":"vb","c":"v.","d":["förbittras. ampradhos the oc ilzskadhos (exacerbati sunt) mykyt i sinom hugh KL 395. " ey nöghde them aat the beskasta oc grymmasta pinor the haffdo mik giorth, wtan än grymleka amprados (crudelius sævientes) " Su 188 ."],"e":["-adhes )"]},{"a":"ampul","b":"nn","c":"","d":["ett slags till förvaring af flytande ämnen afsedt kärl med trång hals, flaska; i sht för kyrklig bruk. Lg 3: 256 . PM XLII, XLIII . ampull . . . mz cristmo Bil 689 . " en ampul mz wigdhe olio " Lg 3: 255 . ib 258. " tok thz hälgha blodhit oc loth j ampla giordha aff cristal " ST 297 . KL 39 . högxsta altare haffui twa kalka oc tw par ampla Bir4: 34. VKR77. " twa ampla af sylf " SD 5: 564 ( 1346), 565. FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["ampol FH 4: 84 ( 1499) . pl. amplar),"]},{"a":"ampulglas","b":"nn","c":"","d":["glasflaska? sila thät oc göm j enom (för eno) ampwl glas PMSkr 395 ."],"e":[]},{"a":"amsterdamsker","b":"av","c":"adj.","d":["Amsterdamsk, från Amsterdam. et amsterdamst laken SJ 175 ( 1448) . - n. amsterdamst, tyg från Amsterdam. aln amsterdamst GS 51 ( 1450) ."],"e":[]},{"a":"amsterdamsker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. amsterdamst (-dampst), tyg från Amsterdam. swa mykit swarth amstedampst ath hwarthera faar en kaapa och en hetta aff SJ 2: 106 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"amur","b":"nn","c":"","d":["1) kärlek. " tappe ey sin hedher fore henna amur " Fl 174 . " at min son fik til hänna amur " ib 252 . ib 312, 1369, 1876. ","2) älskling, älskad. at iak swa ledher blanzafluur min eghin hiärtans kära amur Fl 879 . ib 208, 1467, 1979."],"e":[]},{"a":"amykin","b":"","c":"","d":[" , se ofmykin."],"e":["aamykin )"]},{"a":"amynne","b":"nn","c":"","d":["åmynning. vtan amynnit RK 1: 1647 . ib1704, 1716."],"e":[]},{"a":"amynne","b":"nn","c":"","d":["åmynning. Svartb 81 ( 1347) , 457 (1455)."],"e":["aaminne Svartb 81 ( 1347)"]},{"a":"amäla","b":"nn","c":"","d":["klander. " utan last ok åmälo " KS 1 (2, 1) ."],"e":[]},{"a":"amäla","b":"vb","c":"v.","d":["klandra, tadla. " ängin thera tolff är wärdher at amälas " Prosadikter (KarlM) 272 . ib 273 ."],"e":[]},{"a":"amäla","b":"vb","c":"v.","d":["förtala, klandra. med dat. amelto manghe gregorio Bil 718 . Jfr afmäla."],"e":["amela )"]},{"a":"amäle","b":"nn","c":"","d":["1) klander, förtal. " höra taslan ok åmäle vm annan " KS 23 (56, 25) . ","2) straff? varnande exempel, varnagel? lät kunungen bal göra i limoghne ok casta tomam i brännanda balet ok þär liggia tel amäle (ursprungligen har här stått: anmäle; andra handskrifter hafva til amälis Lg 977) Bu 188 . " danzar ii oviti huarn sancti johannis dagh tel amälis (Bu sannmäles; " Bil anmälis) ok blygdh Lg 942 ."],"e":[]},{"a":"amäle","b":"nn","c":"","d":["klander, förebråelse, bestraffning. tha mon tu fa amäla (ámæli mantu fá mikit) Prosadikter (KarlM) 318 ."],"e":[]},{"a":"an","b":"nn","c":"","d":["Jfr antime, anvärk."],"e":["and )"]},{"a":"an","b":"nn","c":"","d":["arbete i jorden om höst el. vår; särsk. höstarbete, and, skörd, höst. om annena köris vt aaf städerna alt thz fatikt folk som orka ärwoda at hiälpa bärga in sädena Saml 6: 175 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"an pref.","b":"","c":"","d":["Jfr anama, andel, anfal o. s. v. "],"e":[]},{"a":"anama","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) anamma, mottaga, taga. " redho at anama oc jnbära j ämbitis hwsin thz inbärande är " VKR 2 . ib 24, 36. " thetta sacramentit anamandis " Su 288 . ib 301 . LfK 163 . " fran them första dagh wi them (godsen) anamadhum " SD NS 1: 317 ( 1404) . ib 433 ( 1405) o. s. v. anamandhe sworen edh Lg 218 . j genkomandis at han skuli henne (sin tillämnade hustru) anampma MB 2: 114 . - öfvertaga. täddan oc til östra strandh anamandhe erik puke vnder sina hand RK 2:2208 . andra heftinna (af folket) annamdhe erik puke tha ib 2176 . - taga (från.) at konungen aff däner slotten anama RK 2:4579 . 2) mottaga (i sitt hus el. land), upptaga, taga till sig. the anamadho hännne Lg 218 . ib 662 . " wart wördelika anamadher " ib 3:271 . ib 282. anamade han them til maltidh widh sith bordh MB 2: 131.","3) antaga, upptaga, godkänna. " annames fore full broder " SO 146 . " j huat matto människionar skulu pröffuas. anamas oc wighias " Bir 4: 65. en fridh vppo badhe sidhor annama RK 2: 2512 . 4) fatta, uppfatta. ey är thz oc saa anamandhe ällar wndherstandande (recipiendum) Su 3 . 5) åtaga sig. anama oc uppa sik taka tholgha reyso Ansg 187 . hafdhe . . . thässa reysona anamath oc vidhirtakit ib. " wnfaa thy ok anama gerna ok thol litit äruodhe " Bir 1: 9 . MB 2: 285. - til sik anama, d. s. hwilkit ärinde fornämpde elsinus abote . . . til sigh anamade Lg 3: 47. - anama sik,","1) mottaga, öfvertaga- gifuer iak . . . stene benctsson . . . fulla makt och waldh till at widerkännas ok opbära ok sik annamma allan then före:na ärfdadeelen SD NS 1: 199 (1402, nyare afskr.). ","2) åtaga sig. skal godhir man ok rätwis draghas aff gudz kärlek ok sik anama ok opptaka aff godhom vilia at styra almoghanom Bir 3: 361 . " anamadhe sik syu ara script " ST 289 . - anama in, intaga. at i haffuen annamat stocholm stadh in HSH 8: 3 (1434, afskr.). Jfr inanama. - anama up, upptaga, uppbära. anammer jak nw strax vpp korn for hestelopp BSH 5: 420 ( 1510) ."],"e":["annama . ","anampma . ","anamma . ","annamma . "]},{"a":"anama","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) anamma, mottaga. part. pres. mottande, mottaglig (för). med gen. o menniskienne siel . . . helghetzsens anamande (beatiudinis capax) Budde 163.","2) mottaga (i sit hus el. i sitt land). Troj 287, 291 .","5) åtaga sig. abbatissan täncke . . . altiidh at hon haffuer anamat at styra for siälomen FOVkl 215 ."],"e":["anamen Troj 287, 291) ,","*anama igen , "]},{"a":"anaman","b":"nn","c":"","d":["1) anammande. " j thäs sacramentzsins anaman " Su 299 . thetta sacramentum, wptändandis andelikin hita, är en födha oc ytherlikit ämpne til gudhelikx kärlekx eld, oc hanom födher oc ökir gudhelika anaman ib 266 .","2) antagande, upptagande (i en orden). Bir 4: 65 ."],"e":[]},{"a":"anamare","b":"nn","c":"","d":["den som upptager el. åtage sig (ngn). o herra gudh som äst altidh iomfrwnas marei anamare (suseptor) oc ära JMÖ 38 ."],"e":[]},{"a":"anamare","b":"nn","c":"","d":["den som mottager. syndara anamare Lg3: 290."],"e":[]},{"a":"anamelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med välbehag. tagh anameliga thennä gafuo Lg 3: 532 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"anameliker","b":"av","c":"adj.","d":["välbehaglig, tacknämlig. " är mik thz kärt oc anamelikit (acceptabile), at människian giffui swa sinom likama sina widhertorfft swasom wanmaktogha ärffwodhis diwre " Bir 4: 36 . huru mykit systranna sanger j sancti saluatoris orden är anamelikin (acceptus) gudhi oc henne ib 56 . ib 65, 72. Su 186, 284 o. s. v. ST 127, 189, 190 . Lg 3: 39, 63 . " tik täkkä ok anameliga tienist görä " ib 581 . äru täkke oc anamelike när gudhi Su 36 . " thin bön wari täk oc anamelikin for alzwaldoghom gudhi " ib 319 ."],"e":["-likin . ","-leker: -lek Su 186 . -lig. -ligin: ligit Lg 3: 63),"]},{"a":"anameliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mottagande. med gen.? thänna gudz ödmiuka thiänista qwinna astundadhe sik wara anamelika thän (för thäs?) hälgha anda (receptaculum spiritus sancti) MDcht 101. - mottaglig (för). med gen. wardha amamälighen minna nadha (gratiæ misericordiæ divinæ copax) Mecht 335 . ib 147. 2) lätt att uppfatta, tdlig. nar grecana thz fyngo see gaffwo the anameligen (perceptibilia) tekn j gän ath the wille gerna samtykka troyaners wilia Troj 250 . 3) passande, lämplig. tiden . . . synes nw anameligen (acceptum) jnne wara at wij wändhom wara händer tiill wapn Troj 42 ."],"e":[]},{"a":"anamilse","b":"nn","c":"","d":["anammande, mottagande. " mz thins hälgasta likama anamilse " Su 380 . ib 290 . " timen ällir stundhin thäs hälgasta anamilsins " ib 301 . " om mandomsens anamilse (per assumptam humanitatem) " ib 24 . ib 33. cristi mandoms anamilse ib 309 ."],"e":[]},{"a":"anbudhning","b":"nn","c":"","d":["utrustning med redskap och dyl. besörghie fiskarana oc alla embitzmän med theris anbwdhning Arnell Brask BiI 28."],"e":[]},{"a":"anbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) redskap, verktyg, medel. " hwar man är handalös wtan anbodh " Lg 221 . " han war smiþir oc giorþe bröþomen þe andbuþ som þöm waro viþirþorftelikin " KL 190 . " andbudh oc redhscap " VKR 32 . mz hambrum älla anbudhom Bir 1: 235 . ib 208, 281, 2: 65, 233, 3: 299. MB 1: 81 . Bo 208. Gr 277 . VKR 35 . Al 7034. MB 2: 234, 237. SO 16, 22, 61 . PM 45 . SD 2: 13 . " andbuth till gärnyng " VKR 57 . " andbudh at graua likit " Bil 405 . " saa spiutit oc huassa spicana oc al dödzsins andbudh fore sik " Bir 3: 84 . liffsens wathn är eth anbwd til ath taka aff them j seg alla tingas kraffther PM XXXIII . " at taka lön mz mik þolik iak hauar þiänt mäþ hans (ɔ: likamans) andbuþum " Bu 142 . MB 1: 42, 56, 133. MP 1: 241 . " en iuþa diäwls anbuþ " Bu 29 . MB 1: 161. " ilgerninga andbudh ib 261. " " godleksins andbudh " VKR II . Bir 2: 123 . moyses var ther til andbudh ib 114 . " tik swa som eno nyio anbudhi wil jak tee ny oc gamwl thing " ib 4: 116 . är vilin eet andbudh mz hulkom gudhelikin kärlekir ledhis jn siälinna Bir 2: 199 . " ey hawir kloke ouinin annat andbudh thz honom bätir dughir til at taka älskelikhetina . . . af hiärtano " Bo 136 . - instrument. dictadhe godh andbudh at märkia mz timana epter solinna gang Bil 382 . " ther lekte astrologi in suo astrolabio the som kloka mästara äru j hymelsteknom them andbodhom the ther til behöffua " Su 224 . - musikaliskt instrument. insändande hiärtano värlzlika sanga lusta ok vmskiptelica andbudha (instrumentorum) sötelica liudhande Bir 3: 244 . MB 2: 148. Su 224 . - Jfr lekara-, pino-, smidhio-, örloghanbuþ. 2) husgeråd. faar nakar man androm päninga eller andbudh (vas) til gömo MB 1: 338 . til at föra oc nidhersätia gudz hws oc göma oc allan thäs bonath oc andbudh ib 385 . " jak är likir thom man som soma städhir hawir sik til nytta ok hugnadh oc soma til at göma j sin andbudh " Bir 2: 315 . mins hws andbudh ok kar ib 3: 363 . ","3) manslem. " manz bulit anbudh " LB 4: 350 . ib 2: 46, 3: 120, 127, 7: 70, 8: 49, 50 . " legger man kiruil vid mans anbud " ib 7: 100 . " for kladha j mans andhbwdh " LB 2: 36 . far man klaadha j sith anbwdh ib."],"e":["andupþ . ","anbodh . ","andbodh . ","ambudh LB 3: 127, 8: 49, 50 . ","ambud SD 2: 13 ; LB 7: 100, antbudh: -budhi MB 1: 56), ","anbudha lös","anbodha- )"]},{"a":"anbuþ","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iärn-, läkiara-anbudh."],"e":[]},{"a":"anbyrghþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"anbära","b":"vb","c":"v.","d":["bära. " tho hon skulde krono ij room anbära (troligen för at bära; Codd. B, C at bärä) " Iv 1486 ."],"e":[]},{"a":"and","b":"nn","c":"","d":["and. " ath jec skulle ta ga nwffuot som en andh " Arfstv 22 ( 1461) . Jfr villeand. "],"e":["*anda äg","aanda )"]},{"a":"and","b":"nn","c":"","d":["ande, andeväsen. " at tu lath the helghans glädi koma til min " SvB 64 (senare hälften af 1400-talet). thät jac maghe fulkomna allan thins helghans wilia ib 65 . - hälgha anda hus (hälandzhus, hälianshus), Helgeands-hus, hospital stäldt under inseende af Helgeands-ordens medlemmar. um hälandzhuset ok hälandzholman ok thet folk ther ingifs oc inne bygger UrkShist 1: 4 ( 1436) . " loth vp joan styng radmnanne helge andz hws fforstandara ena tompt " SJ 2: 47 ( 1749) . " atj förwaradhen hälianshuset ther j haffuen jus patronatus til " Saml 6: 175 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"and","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) = ande 1. iak wil bläsa mz min and swndir ij midhio thik alexand Al 627 . ","2) = ande 3. swa gaff nectanabus op sin and Al 503 . ib 10174. ","3) = ande 4. then hälghe and (nom.) MB 1: 278 . RK 1: 3918. " aff then hälgha and " Fr 2124 . " mäþ þäs hälgha anz naþe " Bu 10 . MB 1: 197, 296. KL 131, 135 . Bo 255 . Gr (Cod. D) 417. Bir 4: 93 . " aff thes hälghandz inskyutilse " ST 203 . " aff thes hälghanz gawo " ib 195 . " aff syu thes hälghandz gafwom " ib 5 . MP 2: 157. " then helliandh " MD 436, 437 . loffuath mz helliandz eed RK 1: (yngre red. af Lilla RK) s. 284. - hälgha andz hus, Helgeands-hus, hospital stäldt under inseende af Helgeands-ordens medlemmar. hwariu hälghä andzhuse i swerike SD 5: 565 ( 1346) . hwarium spitala oc hälghä andz huse i sama biscops döme ib 566 . " i helghanzhws i westraarus " ib NS 1: 243 ( 1403). ib 2: 35 (1408 i vidim. af 1411), 163 ( 1409), 164."],"e":["andz anz Bu 10 ; MB 1: 197, 296; KL 131, 135; Bo 255 ; Gr (Cod. D) 417 o. s. v. Ordet sammandragers med föregående bestämd form af hälagher till hälghand, helliand), "]},{"a":"and","b":"nn","c":"","d":["and. MB 1: 359 . AS 59 . LB 3: 189 . ss tillnamn. andree and SD 2: 599 ( 1310) . "],"e":["änder MB 1: 359 ; AS 59 ),","anda ister , "]},{"a":"and pref.","b":"","c":"","d":["Jfr anlite, andstygger, andsvar o. s. v."],"e":[]},{"a":"anda","b":"vb","c":"v.","d":["andas. " gether anda ey gönom näsburona som annor dywr, vthan heller gönom öronen dragha andhan " PMSkr 217 . " alt hz som synis wara andande (spriantia) j sinneligom rörilsom " SpV 502 . Jfr tilanda."],"e":[]},{"a":"anda","b":"vb","c":"v.","d":["andas. " gripu preste han ok bardho mz stangom ä mädhan han gat andhat " Bil 325 . " giter ikke wel aandat " LB 3: 69 . hulkin som ey thura anda Bir 1: 205 . - refl. andas (pres. -as, sup. -as? KL 66), andas. nar thu bläse ok andas Bir 1: 207 . ib397. " lofwom herran som vpfar owir alt thz som andas " Bo 246 . MB 1: 420, 2: 31. huat ey sigher scripten, anden, huar han wil, tha andas (spirat, blåser) han Bir 4: 47 ."],"e":["aanda . ","-at )"]},{"a":"ande","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ande, andedrägt. " han gitar eigh draghit andan " Bu 204 . hon drogh sin anda höght Bil 302 . " mäþan min ande gangar ginum mina näsa " Bu 530 . " ey är ande i thera mun " Gr 273 . ib 277 . Bir 2: 223. MB 2: 12. PM 14 . " hans ande luktade illa " Va 39 . min ande är hetare nakre glödh Al 630 . " at anden qwäwyes " LB 7: 28 . " for een stackot andha " ib 225 . fore ondan andha ib 1: 96 . " giffuer godhan andha " ib 2: 64 . ","2) gas, ånga, flygtigt ämne. alle aanda som ärw wphöyde som är qwekselff, quinta essentia, brennesten, sal armoniacum, arsenicum, äller andre, göras swa ather j geen til wathn LB 9: 111 . tak qwek selff wphöyth, äller hwath anda wphöydan tik täkkes ib. jnthe täp glaseth affwan äller leer fatith i hwilko andana äller aanden är ib. " swa törkas andana j the warmo stwffwonne oc bliffwa som en kalker ib. elden skal mälas oc wäghas til alla aandannas mognan oc tilredilse " ib 142 . ","3) ande, själ. " iak giurar min anda up " Bu 13 . " gauo . . . andan i guz händar " ib 522 . Bil 250. " andhans äldher siälenna (spiritus) dröffueleken sorgh " Su 108 . " saa braath som siälin eller andhin gaar w honom (kroppen) " Lg 3: 141 . " än tho at anden är vilioghir . . . tho är kötit krankt " MP 2: 9 . änglana som haua anda ok ey köt Bir 3: 422 . ","4) ande, andeväsen. tro en vara sannan guþ ok þo at huaro þre personas faþer ok son ok þän hälghanda Bu 185 . " j nampn fadhirs oc sons oc thes hälghanda " ST 452 . ib 470 . " aff them hälghanda " ib 496 . ängillin thy at han är ande bliuir han när gudhi vtan atiruändä Bir 3: 422 . " format thu ey swa vndir sta swa som andane (spiritus) " ib 1: 86 . " rädz ey andana älla diäflana (spiritus) som thw seer " ib 3: 194 . af orenom andom KL 144 . " amot onda andomen " Ber 30 . andana i wädrith LB 7: 170 . Jfr spadoms ande.","1) andhämtning, andedrägt. " for swar andadräkt " LB 7: 225 . " hör hör huat tilböriar ey andadräkten alloreedha pipa " Su 248 . ","2) andande, andedrägt. krankt andha fangh LB 4: 343 . haffwer tronght (kan äfven läsas twngth) aanda faang ib 8: 51 . " dughir thz fore . . . krank andha fang " ib 3: 151 . ","1) utrynmme för andedrägten. lagde thz (barnet) j eth skriin och bewarade thz swa at thz haffde anda rum Va 6 . ","2) andrum, tid att andas. hwazske gafs honom hwila älla roo oc näplica andarwmit (vix potest refocillare spiritum) Bo 182 . ","3) hvila, rast, uppehåll, stillestånd. ath her komme noget anderwm paa thenne feygdh HSH 19: 111 ( 1505) . BSH 5: 248 ( 1508) , 249 (1508). ","4) luftrum, luftrör. " vm nakir människia vare hulke al lifwandis andarwm (cujus omnia spiracula vitalis spiritus) varen atirtäpt " Bir 3: 145 . fillir (för fyllir) lungo oc andarumit LB 3: 91 . " täppes swa ath jnthe vädher äller aandarwm är ther öffwerst " PM XXIX ."],"e":["aande . Oblik kasus af ordet i sing. sammandrages med föregående bestämd form af hälahger till hälghanda),","anda brudhgume","andhe brwdhgume )","andadragh , ","andadräkt","ända- )","andalös , ","anda rum","aanda- )"]},{"a":"ande","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) blåsande; blåst, vind. " swa som smydz bälghin haffuir j sik enkte wädher äller anda (flatum), wthan swa mykit han dragher aff wädhreno " Mecht 249 . - ande, andedrägt anhelitus aandhe GU C 20 s. 23 . 2) flyktig ämne af gasartad natur. falcones är auripigmentum röth som gwl . . . thet haffwer natrwe som brennesten, oc alkimiste kalla thet en andha (unum de spiritibus vocant) PMSkr 474 . the olyan dogher til ath stadfästa alla aanda j alkimie konst, som qwekselff ib 406 . " thätta salith är hwassasth oc halfastdh ath aandommen " ib 381 . 3) ande, menniskans andliga natur el. väsen. människian är saman sath aff likama oc anda SpV 351 . gudz ordh . . . atskil siälen ok andan (ad divisionem aminæ ac spiritus) ib 508 . siälin är . . . en enfallog nathur . . . ande kallas hon, for thy at hänna wndhirstandz krafft dömer ok atskil alt rätteligha ib. firdzins gudh . . . göme idhan anda helan, idhra siäl ok idhan likama ib. skalt thu wndhirstanda siälinan anda wara skälikhetena ib. 4) ande, andeväsen. fran tolka ändelykt . . . beware oss gudh fader son ok thän hälga anda MP 4: 103 ; jfr helagher. andelikom andom som äru hälghom änglom (angelicis spiritibus) begaffuade han sina mandoms miölk Mecht 96 . - Jfr bylghio-, skörlifnads-, villo-ande."],"e":["aande . ","aandhe . ","anda MP 4: 103, 142), ","anda dräkt , ","*andadrät , ","*anda thrutin","aanda trothin )"]},{"a":"andel","b":"nn","c":"","d":["andel. " min andeel . . . i bro " SD NS 2: 169 ( 1409) . ib59 (1408, nyare afskr.), 222 ( 1409), 352 (1411, gammal afskr.), 374 ( 1411), 484 ( 1412)."],"e":[]},{"a":"andel","b":"nn","c":"","d":["ande. " fore tw andeell, som alla böle bonana haffde för hwart ottandehe trä j hermälax skogh " Svartb 524 ( 1477) ."],"e":["-deell )"]},{"a":"andelika","b":"ab","c":"adv.","d":["andeligen. " Bu 15. KL 154. Bo 87, 122, 160, 232, 240. " Bir 1: 59, 3: 164, 364, 4: (Avt) 178. äru andelike (spiritualiter) siuke ib 2: 269 ."],"e":["-leka Bir 4: (Avt) 178. -leca Bu 15 . ","-lico Bo 87 . -like),"]},{"a":"andelika","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"andeliker","b":"av","c":"adj.","d":["andelig. " han hafþe mere andelekan eld " Bu 100 . til sina skiäla ok andelik thing (andeliga väsende) KS 3 (5, 3) . " andelik thing gitir människian ey begripit vtan mz licamlik liknilse " Bir 2: 257 . " badhe ii andelikum oc likamlikum stykkiom " SD NS 1: 526 ( 1406) . i andelike stridh Bo 58 . " j gudz thienist oc aandelighe beskodhan " VKR 1 . Bir 1: 59, 2: 31. Su 292 . läs hona opta oc granlica swa at thik väl minnis hwat ther six. thy at thz är mykyt andelikit Bo 64 . wardh . . . andelikin aff kötlikum Bil 264 . " andelek dotter sancti iohannis " Bu 151 . Bil 127. " han lät sighia sinom andelica syni keysaranom " ib 774 . anderlikom fadher, herra knute . . . biscope i lyncöpunge SD NS 1: 593 ( 1406). ib 2: 11 ( 1408), 12 ( 1408), 152 ( 1409). -- särskildt om det som tillhör kyrkan eller kyrkans tjenare. sammansanka andelica (spirituales) män Bir 3: 364 . andelikit folk ST 288 . " ther komma andeligha och riddare män " RK 3: 631 . " fore alla andelika oc werldzslika " SO 163 . " andelika äller verlzlika qwinnor " PM 22 . " doctor i andelikom oc wärldzlikom rät " Lg 3: 702 . LfK 151 . - (?) alle andelike limi skwlu gömas aff syukdom LB 3: 92 . (andelika för ändelika Ber 123 .)"],"e":["andeleker . ","andelikin . ","andlikin Bir 2: 31. ","anderliker: -likom SD NS 1: 593 ( 1406); -lix ib 2: 11 ( 1408); 12 ( 1408). anderlikin ib 152 ( 1409) . ","andherliker: -likom Su 292 . andeligh. aandeligh),"]},{"a":"andeliker","b":"av","c":"adj.","d":["andlig. " andelikom andom som äru hälghom änglom (angelicis spiritibus) begaffuade han sina mandoms miölk " Mecht 96 . sukkadhe inerlika, mz höghe röts, til gudh j andelikom fatidom ib 288 . moth thera ondzsko som andelike äru (contra spiritualia nequitiæ) i wädhreno SpV 398 . " aff thänna andhelika märkilse (mystica significatione) " ib 18 . - med afs. på kyrkan el. kyrkans tjenare. meth ärlikom . . . herra oc andelikom fadher biscop knute SD NS 3: 176 ( 1416) ."],"e":[]},{"a":"andelikhet","b":"nn","c":"","d":["andlight, andligt väsende. vnir andlikhetinna nampne skylis skörhetenna brandir i somom Hel män 134 ."],"e":["andlik- )"]},{"a":"andersmässodagher","b":"nn","c":"","d":[" Andersmessodag. odensdagen nest effter andersmäse dagh FM 290 ( 1506) ."],"e":["andersmäse- )"]},{"a":"andlite","b":"","c":"","d":[" , se anlite."],"e":[]},{"a":"andmarki","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"andra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forandra."],"e":[]},{"a":"andra","b":"vb","c":"v.","d":["förse med träskoning. andra alla tina sleda tha thuu them insäther Brasks Cal 265. en aff them (legodrängarna) schal kunna . . . andra sledar oc axlavagna (för axla vagna) Arnell Brask BiI 25."],"e":[]},{"a":"andra leþ","b":"","c":"","d":[" , se leþ."],"e":["androledh )"]},{"a":"andraledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["i andra stycken el. afseenden, i öfrigt. tha haffde iak när wordhit fordömpdir ffore mina fafängha ordha skuldh, som iak alt offmykit haffwir plägha j myna dagha, än tho iak haffuir"],"e":[]},{"a":"andraledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["annorledes, annorlunda, på annat sätt. som thän ther ey kunde andraledhis bärgha sik Bo 52 . " än gudh ville andraledhis " Bir 1: 26 . Al 2016 . MB 2: 411 . Ber 246 . Su 398, 422 . ST 24 . andraledhis . . . andraledhis, på ett sätt . . . på ett annat. ledhis fresta han värlzlica människior KL 350 . Jfr andra leþ under leþ samt annorledh och annorledhis."],"e":[]},{"a":"andralund","b":"","c":"","d":[" , se lund."],"e":[]},{"a":"andsinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["fientligt sinnad. ath y . . . wylle icke wara jaap i swiderbodha ansynnogh eller til skadha pa hans persone BSH 5: 89 ( 1506) ."],"e":["ansynnogher )"]},{"a":"andsinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["fientligt sinnad. ath i varen migh ecke ansymogh (för ansynnogh) eller til nagän ovilia Reuterdahl Kyrkohist 3: 2 s. 558 (1504-1511)."],"e":["ansynnogher )"]},{"a":"andstygger","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig. " þär viþar stygdes anstyggar (squalida) skuge " Bu 130 . myrker skugge oc antzstygger MB 1: 183 . " mz an stygge (terribili) til syn " Ber 205 . " thola hans anzstygga lokt " ib 80 ."],"e":["anzstygger . ","antzstygger . ","anstygger )"]},{"a":"andstygger","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig. " manga äro the cristne som fulare ok anstygiare äro ij gudz asyn än nagra hedninga " MP 4: 132 ."],"e":["anstygger )"]},{"a":"andstyggia","b":"nn","c":"","d":["styggelse, vederstygglighet. " fore syndinne storlikheth och anstyggio " JP 74 ."],"e":["anstyggia )"]},{"a":"andstyggia","b":"","c":"","d":[" , se astyggia."],"e":[]},{"a":"andsvar","b":"nn","c":"","d":["svar. " läta guz ansuar " Bu 5 . " gästren svara tel pröuelse ok sände in ansuar " ib 145 . " gaf guþ hanom atta dagha frest tel anzuara " ib 20 . " bedes anzsuar tel skälen " ib 21 . ib 64, 174, 504, 521. " at hanom varþ ägte tel ansuara (då han ingenting kunde svara) " ib 20 . " huat hanom wrþe tel anzsuara (hvad han skulle svara) " ib. " gaff andswar " Bir 3: 198 . the gåffwe mi ther till answare RK 3: (sista forts.) 6075. MB 1: 505 . Bo228. Fl168, 335, 1341, 1497. Iv 1097 . Al 7606, 7998 . RK 1: 398, 1431, 1599 . - svar, ansvar. til anzswar sta Fl 1705 ."],"e":["ansvar . ","änzsvar . ","anzuar Bu 504 . ","antsvar RK 1: 398, 1431, 1599 ; Al 7998 . antzswar ib 7003; MB 1: 505), "]},{"a":"andsvara","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) svara. " laurencius vilde hanom ängte andsuara " Bu 415 . " them andswaradhis aff hympnum " Bil 108 . " alle sagþo at väl var ansvarat " Bu 145 . ib 174. Bil 731. MB 1: 149, 243, 505, (Cod B) 532. RK 1: 395 . ","2) stå till svars, ansvara. andzswarä baþe firi guþi ok firi oss SD 5: 606 ( 1346) . " han skal antzswara fore hwar then som tappas fore hans wangömo MB 1: 291. ""],"e":["ansvara . ","anzsuara: -at Bu 174 . ","antswara RK 1: 395 ; ","-ar MB 1: 243 . antzswara),"]},{"a":"andsvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["som man kan ansvara för. som tilborliget är oc for gud skal antswarliget wara FM 604 ( 1513) ."],"e":["antsvarligen )"]},{"a":"andsylis","b":"ab","c":"adv.","d":["motsols. PMSkr 536 . Obs. L. i motsvarande artikel 1: 37 utgår."],"e":["ansölis )"]},{"a":"andsylis","b":"ab","c":"adv.","d":["mot solens lopp, från vester till öster. LB 7: 13 ."],"e":["ansyles )"]},{"a":"andunge","b":"nn","c":"","d":["andunge. anathinus aandh vnghe GU C 20. s 22."],"e":["aandh- )"]},{"a":"andurstang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"andvaka","b":"nn","c":"","d":["vaka, sömlöshet. sva länge hauar iak hona burit ok mz anduaku gömt ok armöþo Bu 141 ."],"e":[]},{"a":"andvakse","b":"av","c":"adj.","d":["vakande, sömnlös. la konugen anwaxe oc gat ey sofwit ST 226 ."],"e":["anvaxe )"]},{"a":"andvardhan","b":"nn","c":"","d":["1) öfverlemnade (till förvar). SD NS 3: 417 ( 1419) . Budde 173. - förvar, vård. han tok thet (godset) j sina anthwardhan PMSkr 23 . " swa mykin part han i sine antwordhen haffuer ther wil han tilswara och rekenskap fföre göre " SJ 2: 235 ( 1493) . - vård, omvårdnad. peder fywmbo hade thagit hennis moder til sigh i sin hwss ok antwordan SJ 2: 138 ( 1489) .","2) uppdrag, bemyndigande. SD NS 3: 287 ( 1417) . SvSkr 1: 39 ( 1504) ."],"e":["ant- . ","-wordan )"]},{"a":"andvardhan","b":"","c":"","d":[" ,f. ","1) vård, förvar. " gifuer jac mic mz hans eghnom ärandom i hans anduardhan Lg 536. " " diäfwllin takir han j sina antwardhan " ST 132 .","2) uppdrag, bemyndigande. " han scal medh abbatisse confessoris oc syslomanzins antwardhan eenkannelica in taka oc vp bära aff landbomen oc quarnom alt korn " VKR 36 . " göri thet ey vtan abbatisse oc systra oc brödhra antwardhan " ib 37 . Bir 5: 117, 118."],"e":["ant- )"]},{"a":"andvardhilse","b":"","c":"","d":[" , öfverlemnande. SD 4: 100 (öfvers. fr. omkr. 1500)."],"e":["anthwardhelse )"]},{"a":"andvardhilse","b":"nn","c":"","d":["överlemnande. SvB 196, 294, 446, 447 (alla fyra ställena fr. början af 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"andvardhning","b":"nn","c":"","d":["öfverlemnande BSH 5: 21 ( 1504) ."],"e":["antwordning )"]},{"a":"andvarþa","b":"vb","c":"v.","d":["antvarda, öfverlemna, anförtro, anbefalla. anuardhadhis wärslikom dome at brennas KL 15 . " i andurarþen þem i händar sinum höxta ouini " Bir 4: (Avt) 184. vm han slotet antworda (uppgifva wille RK 2: 1065 . " antwarade stekeholm fra sik " ib 3995 . ib 3: 3215 . " antuordha thino aminne huat thw seer " Bir 2: 22 . " andvarþa sik i guz gömo " Bu 492 . " il thinna händer min herra antwardhar iak min anda " Bil 250 . Bir 2: 183. antuordha gudhi allan sin vilia ib 42 . " anduardhir al thing gudz valle oc skipan " Bo 173 . " anduardha thik hans bönom " ib 22 . " antwardhe sik gudz pino oc hans hardha dödh j wald " Lg 3: 517 . " iak bidhir idhir at i anduardhin mik minom fadhir oc helsin alt himerikis härscap a mina vägna (ut me recommendetis patri et toi curiæ cælesti) " Bo 52 . " andwardhadhe sik ödhmiuklika hwarie människio " KL 77 . "],"e":["antvardha . ","anvardha Bir 4: 254 . ","anuardha . ","andusordha Bir 2: 183, 219, 3: 241 ; -ir ib 3: 24; -as ib 399 ; ","-ande ib. ","anutordha ib 2: 22, 42, 54 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","andvardha ater , ","andvardha up , öfverlemna uppgifva. anuardha jak thet forenämpda gooz wp SD NS 1: 78 ( 1401) . " antwardade ta op eluesborgh " RK 2: 3999 . Jfr up andvardha. - andvardha ut, utgifva. anduardadhe han wt (tradidit) for os alla Bo 184 . - Jfr igen-, in-, ivir-andvarþa, samt handvardha."]},{"a":"andvarþa","b":"vb","c":"v.","d":["antvarda, öfverlemna, lemna. " thät han schal eig antwarda them (brefven) fra sigh " Arfstv 103 ( 1473) . - anförtro. han andwärdhä sina modher sancto johanni SkrtUPpb 217. thän wnga mannen . . . som iak andwardhe thik i throskap ib 122 . part. "],"e":["ant- . ","antwardha . ","andwardhe SkrtUppb 122 . ","andwardhä ib 217 . ","antwardhe SvB 294 (början af 1500-talet) . antworde SJ 2: 178 ( 1490) ),","andvardha igen , återlemna. tagher iak mik thet wpa ath anwardha . . . karle langta thet sama sith godz igeen friit oc obehindrat aff allom amnnom SD NS 3: 199 ( 1416) . ","*andvardha in , lemna in, inlemna, lemna, öfverlemna. (Det åt bröderna donerad) antwardis jn abbatissonne Bisk Nils' vis-st 197 . " antworde han och vplade nycklana fran sich in pa dysken til stadzins behoff " SJ 2: 178 ( 1490) . - Jfr ater-, bort-, for-andvardha."]},{"a":"andvarþare","b":"nn","c":"","d":["framlenare. " jak kunnogha þät . . . mik haua saalt . . . þässa breffuis anduarþara ioane dyäkn allan min agholut ii holabäkshhulta quärn . . . for fäm mark pänninga " SD 6: 582 ( 1355) ."],"e":[]},{"a":"andväghþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"anfal","b":"","c":"","d":["1) anfall. " SD 3: 413. " FH 1: 180 ( 1497, nyare afskr.) . HSH 20: 154 ( 1507) . BSH 5: 392 ( 1510) . " hwat til saadanä anfal göris skal " FM 97 (1497-1501). naaken anfectingh oc anfal skeddä in oppaa wiborgx lään ib 154 ( 1504) . ","2) det som tillstöter, tillstötande (besvärlig) omständighet, hinder for sadhana anfäldh skuldh, som wi nw här met bekömbrdhe ärom FM 60 ( 1457) . " han kan them ey sende hiit för nogra andre brösther och anfall skull ib 291 ( 1506) . ""],"e":["anfäldh . ","andfall BSH 5: 392 ( 1510)"]},{"a":"anfalning","b":"nn","c":"","d":["anfall, angrepp. FM 496 ((1510)."],"e":[]},{"a":"anfang","b":"nn","c":"","d":["anfall, angrepp. " göre anfangh jn oppaa thöm " HSH 19: 159 ( 1506) . " at forscriffne högboren furste noget anfong innen täss giort haffde pa noghre " FM 133 (1502, gammal afskr.)."],"e":["anfong )"]},{"a":"anfriþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"anfäktan","b":"nn","c":"","d":["angrepp. " medh örlogh eller andra vtländska eller wrangwijsa manna anfäcktan " BtRK 124 (1438, orig.) ."],"e":[]},{"a":"anfäkting","b":"nn","c":"","d":["1) anfall, angrepp, häftigt oroande, anfäktning. BSH 4: 282 ( 1501) . medh . . . utlendske mäns anfächtning BtRK 59 ( 1397) . " anfächtning aff nogen vtlänsk herre ib 120 ( 1436) . " " aff andana i wädrith, huilka honum bekymbra med magha handha anfektyngar " LB 7: 170 . ","2) strid, fäjd, ofred. the rytzer haffue stor andfäktning met the tathere FM 306 ( 1507) ."],"e":["anfächtning . ","andfäktning . ","-ar . ","-er BSH 4: 282 ( 1501) , "]},{"a":"ang","b":"nn","c":"","d":["Jfr brystang."],"e":[]},{"a":"ange","b":"nn","c":"","d":[" (känning af) trängsel, klämsel, tryck. hwar äru jnälffanna ange ok alzkona siwkdoma wärkia SpV 484 ."],"e":[]},{"a":"ange","b":"nn","c":"","d":["andtäppa. " for bryst werk angha och hosta " LB 7: 69 . ib 157 . " thz dugir for aanga ib 3: 75. ib 76, 121. " " är thz got . . . for aanga i bryst ib 79. ib 2: 40, 47. Jfr änge, ängia. ""],"e":["aange )"]},{"a":"ange","b":"nn","c":"","d":["ånga, imma, latha anghan eller hetan ga op i tenderna LB 7: 212 . sa at angen icke gar wtt ib 337 ."],"e":[]},{"a":"ange","b":"nn","c":"","d":["ånga, dimma, imma. sätyes eth lyws äller lykta nidher j hwlona thär the graffwa, slwkna hon, tha är thär tolken (giftig) anghe oc röker PMSkr 208 . " kan ey annar stadz finnas wathn ""],"e":["aange )"]},{"a":"angel","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fot-, lur-angel. "],"e":[]},{"a":"angel","b":"nn","c":"","d":["Jfr fot-, fota-, lur-angel."],"e":[]},{"a":"anger","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) trångmål, betryck, vedermöda, nöd. thw . . . saat thit anger MD 66 . ","2) ångest, ängslan, bekymmer, smärta. tha matte thit mäghin (hafua vanzkadz) for anger ok sorgh Bil 106 . Fl 242. " han fik aff anger swa mykla nödh " ib 240 . Iv 1240, 2942, 3244, 3286 . Fr 1004 . Al 3143 . ","3) ånger. " bar saran harm ok angar i hiärta " Bu 30 . " ätar sik allan innan viþ angar " ib 29 . " han fik swa dighran anger synna synda Bil 730. " Ber 123 . Su 39 . " fingo angar af goþgernigh Bu 152. " " mz sorgh ok angir for mina synde " Bil 456 . fik angir ok idhruga for sin bruth Bir 1: 39 . ib 123. Jfr synda anger.","4) förtrytelse. " är thz ey vndr at almoghe af ånger ok sorgh ther han hauer af ty, at han hauer medh wald ok orätto mist sit godz . . . wadr ok mykit harm slaghin " KS 30 (74, 32) . MD 8 . " thz är minna husfrv anger thz antigonus fore os ganger " Al 8391 . " thz ökir min anger (plus doleo) at iak är skamhaldin aff möbarne " Bil 542 . " tha warth konungen storan aangher " RK 3: 1059 ."],"e":["aangher . ","-rs )"]},{"a":"anger","b":"nn","c":"","d":["trång vik? i ortnamn. parrochie thorsanger SD 2: 49 ( 1288) ."],"e":[]},{"a":"anger","b":"nn","c":"","d":[" L.","jfr MPFr 243 . 4) förtrytelse. angir oc harmir aff thins iämscristins wälfärdh SvKyrkobr 353 ."],"e":["angur MPFr 243 )"]},{"a":"anger","b":"nn","c":"","d":["fält, äng. " a enom widhom anger " Al 2424 . " alexander kom a sama anger han war bredher ok mykith langer " ib 5283 ."],"e":[]},{"a":"anger","b":"av","c":"adj.","d":["sorgsen. wq4en j ey saa tyster och aanger MD 364 ."],"e":["aanger )"]},{"a":"angerbytter","b":"av","c":"adj.","d":["som ångrar ett gjordt byte eller annat företag, ångerköpt. han är ganska angherbyth BSH 4: 296 ( 1501) . " äre vij illa angersbytte, at wij ey raadh togo i tiidh oc tima ib 5: 12 (1504). ""],"e":["angers- )"]},{"a":"angerbytter","b":"","c":"","d":["som ångrar ett gjordt byte el. en annan uppgörelse. kom fore rettin lares olsson oc talade til sin broder paul olsson i esthamer oc sagde sig ware angerbyt j sin arffuadeel UppL Lagmansdomb 9 (1490)."],"e":[]},{"a":"angerfulder","b":"av","c":"adj.","d":["1) svår, förderflig. opta gör litin gnista angher fwl eldh (sæpe dat atrocem scintilla minuscula torrem) GO 924 . ","2) ångerfull? ångestfull? angherfwlla tara Lg 3: 397."],"e":[]},{"a":"angergivin","b":"","c":"","d":["ångerfull. thät (skriftermålet) sal göres mädh eet . . . sorgfult hiärta oc angergifuet SkrtUppb 438 ."],"e":[]},{"a":"angerman","b":"nn","c":"","d":["Ångermanländning. ss tillnamn. " hans angerman " SJ 91 120 ( 1443)."],"e":[]},{"a":"angist","b":"nn","c":"","d":["1) trångmål, vedermöda, nöd, olycka. Iv 824 . Fr 1315 . RK 1: 2434, 4285. wisto . . . tholikis siwkdoms angist Bil 610. " minzskas skulle hans angist oc genwärdha Lg 89. " " frälste konungin aff sinne nödh oc angist " MB 2: 259 . ","2) ångest, ängslan. " Bil 878. " Su 43 . Iv 551 . opfyltis mit hiärta mz sorgh ok angist Bir 3: 156 . Gr 263 . Fr 619 . Al 8460 . " fik tha stora angist thz han hafdhe bucefal mist " ib 9487 . " hawa thäs angist, at han mon swa myklo hardhare hämpna ower them " MB 1: 271 . hafde angist fore at the giordo honom ve RK 1: 1065 . Fr 1294 . " thu hafdhe angist oc sorgh fore mik " Lg 44 . ib 43 . " mik thykker thu hafuer een angist bära " Iv 4427 . ib 1400 . " ther fore bär iak angist ok mödho Al 490. ""],"e":[]},{"a":"angistlika","b":"ab","c":"adv.","d":["förskräckligt, högeligen. tesse äru angistlika starke . .. men Prosadikter (Karl M) 301 ."],"e":[]},{"a":"angistlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett sätt som vållar vedermöda el. ångest, häftigt, våldsamt, förfärligt, öfver måttan, högeligen. thogh swa angeslica at reghna Iv 412 . ib 1628 . " swa angislika han mik ther slo ib 1425. ib 2392, 3050, 3185, 3371, 4512, 4923, 4935. " Fl 1842 . Al 8929. Ber 154 . " drogho the angxlica hans vinstro hand mz repom " Bir 3: 271 . LfK 236 . swa ängislika hon han tha beet Iv 3165 . " swa ängizslika tha öpte han " ib 696 . " skalff hon swa angxlica oc sörghelica " Bir 3: 274 ; jfr 2. sagdhe sik allan ängxlika brinna KL 124. " thwingathe sik ängslika mz fasto oc bönom ib 206. " " räddis ängxlica " ib 103 . VKR XI . Bir 1: 26 . Ber 117 . sörghe änxlika ib 218 . " astunda the ängxlica himerikis äro " MP 1: 204 . Ber 236 . angxlica vndrande Bir 3: 158. MP 2: 15. " the stridha tha swa angislika illa " Al 8867 . " fiol swa angislika fast " RK 1: 3244 . sörgdhe jak angxlica mykyt Bir 2: 10 . " al wärldzlik thing woro mik ängslika beest (för beesk) " ib 1: 25 . kirkionna grundual är sua ängxlica nidhirfallin ib 2: 155 . " j enxlica myklom vatnom " MP 1: 87 . " änxlica stort vädhir " ib 167 . ","2) med ängslan, ångestfullt. the swa ängizslika lata Iv 866 . engxliga sithiende LfK 217 ."],"e":["angistlikä Iv 3185 . angizslika ib 1628, 2392. angislika ib 1425, 4152 ; RK 1: 3244 ; Al 8867, 8929. ","angislik Iv 3371 (i rimslut). angeslica ib 412 . ","angxlica Bir 2: 10, 3: 158, 271, 274. ","ängiszlika Iv 696, 866 . ","ängislika Fl 1842 ; Iv 3050, 3165, 4923 . ","ängislik ib 4935 (i rimslut). ängxlika KL 103, 124 ; MP 2: 15 ; VKR XI ; Ber 236 . ängslika KL 206; Bir 1: 25. ","ängxlica Bir 2: 155; MP 1: 204. ","änxlika Ber 117, 118, 154 . ","änxlica MP 1: 167 . ","enxlica ib 87 . ","änslika: -likast Bir 1: 26 . ","änghxliga Iv (Cod. C) 412 . ","engxliga LfK 217 . engeliga för engxliga ib 236),"]},{"a":"angistliker","b":"av","c":"adj.","d":["orolog. " achilles . . . wardt aff hennes elscog myket ängxslig . . . oc lhjonom foröktes ängxsligen omhogan margfalleliga jnwortes " Troj 197 ."],"e":["ängxslig . ","aängxligen Troj 197 ),"]},{"a":"angistliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vedermöda el. ångest vållande, häftig, våldsam, förfärlig, öfver måttan stor. ängxlikit vädhir MP 1: 130 . ib 2: 113. KL 133. " j ängxlicom vatnom " MP 1: 131 . " groft liudh oc ängxlikit ib 263. margt eth anxlikt slagh " RK 1: 1749 . " stodh i thässe ängxlike stridhinne " Bo 186 . " mz angxlicom ok mästom värk " Bir 3: 273 . Su 28, 35, 108 . MB 2: 201 . " for sina ängxlico wredhe " Bir 2: 98 . - häftig, ifrig. thz ij ärin nu swa ängzlik Iv 555 . aff angxlike ok mykle astundan at koma til min son Bir 3: 155. ","2) ängslig. " görandes them ängxleka oc bedröffda " LfK 162 . - jämrande. angizslik läte Iv 2479 . -- Jfr ängsl, ängsla, ängslan, ängsle, ängslilse, ängslogher, ängsol."],"e":["angizsliker: -lik Iv 2479 . ","angxliker: -like Bir 3: 155 ; ","-licom ib 273 . ","anxliker: -likt RK 1: 1749 . ","ängizliker: -lik Iv 555 . ","ängxliker: -like Bo 186 ; ","-lika Su 28 ; ","-lico Bir 2: 98; -licom MP 1: 131 . ","ängxlikin ib 2: 113 ; -likit ib 1: 130, 263. ","änxliker: -likx KL 133 . ","ängxleker: -leka LfK 162 . ","ängxleken Su 108 . ","ängxlig: -liga MB 2: 201), "]},{"a":"angistlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) våldsamhet, häftighet. nar . . . hiärtat brast for värksins ängxlikhet (violentiam) Nio kap ur Bir 31 . 2) ångest; qval. minnas oppa . . . thina änxlighether SvB 70 (c. 1500)."],"e":["ängxlik- . ","ängxlig- . ","-ir ) , "]},{"a":"angladher","b":"","c":"","d":[" Jfr fotangladher."],"e":[]},{"a":"angra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) smärta, vålla smärta el. sorg. med dat. thz angrade allom swenskom PK 234 (bör kanske snarare föras til 3). - känna sorg öfver, sörja. angradis hene dödh RK 2: 2929 . ","2) väcka ånger, ångra (opersonl.). med dat. (afgörande prof på konstruktion med ack. hafva i denna betydelse ej påträffats; dock kunna mik, thik, sik, them i de följ. språkprofen vara ack., liksom det är möjligt att denna kasus betecknas genom han i två af de följ. exemplen på personlig konstruktion). läto sik þät dighart angar Bu 197. " lät sik angra fula gärninga " ib 130 . Bo 75. KL 58, 195. " läto sik angra aff allo hiärta at the lyddo symon mago " Bil 118 . " thz angra mik nu ib 356. honom angradhe at han hafde väl giort ib 848. hulkit ey sagdhis for thy at gudhi angradhe hafwa skapath han " Bir 1: 86 . ib 3: 442. Al 1778 4256 . " gör thu annath thz angrar thik " Fl 899 . MB 2: 152, 256 . - känna ånger öfver, ångra. angradhe sorghfullir sina bön Bil 878 . " han angradhe at han hafdhe thik wredhan giort " Bir 1: 220 . " at thz ey sidhan angrar han " Al 1332 . ","3) väcka förtrytelse, förtryta. med dat. them angradho thz som iak hafwer hört at the gato ey meer bort fört Al 4651 . togh scriffuarenom aangra at han sculde swa litit fore the scriptena taka Lg 3: 8 . " angrade them ath thera herre war swo illa swiken " Di 110 . ib 264 . " med ack. the köpmen angrar thz longa stund " RK 2: 7309 . " känna förtrytelse öfver. " RK 1: 3107 . Fr 39 . amlung angrade fast sin gode häst (öfver förlusten af sin gode häst) Di 144 . " angrade at han war swa arm " RK 1: 2867 . " angrade sarä at hans falskhet kunde honom enkte hiälpä " Va 47 . " veland angrade sara thz han hafde konungens wrede oc ther till [war] fridlöss " Di 52 . ib 200, 277 . - angra sik, ångra sig, ångra. iudas . . . angrade sik än thot mz ofructsamlikom angir Bir 1: 160 ."],"e":["aangra . "]},{"a":"angra","b":"vb","c":"v.","d":["smärta, vålla åner. med dat. el. ack. thessa oc alla andra mina syndir angera mik SkrtUppb 168 . ib 358 ."],"e":[]},{"a":"angrep","b":"nn","c":"","d":["angrepp, anfall. Troj 217 ."],"e":["andgrip )"]},{"a":"angrep","b":"nn","c":"","d":["angrepp, öfverfall. BSH 4: 187 ( 1495) . FM 518 ( 1511) . göre angrep . . . opa thenne fatige landzende ib 530 ( 1511) . " ath göre ther noget angripp poo vore och rigessens fyendhe " BSH 5: 103 ( 1506) . göre noget angrip in wppo march oc kynd ib 412 ( 1510) . FH 7: 77 ( 1507) ."],"e":["-grip . ","-gripp )"]},{"a":"angslas","b":"","c":"","d":[" , se ängslas."],"e":[]},{"a":"angsle","b":"","c":"","d":[" , se ängsle."],"e":[]},{"a":"anhärve","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"anis","b":"nn","c":"","d":["anis. " anisium thz är aniis " LB 3: 147 . " anis hon köler mans magha " ib 8: 52 . " vatu thz som anis är sudhit j " ib 2: 60 . ib 1: 97, 2: 65, 4: 346, 7: 48. "],"e":["aniis . ","aniz LB 4: 346 ),","anisa röker , "]},{"a":"anisfrö","b":"nn","c":"","d":["anisfrö, anis. LB 7: 208 ."],"e":[]},{"a":"aniskärne","b":"nn","c":"","d":["anisfrö, amiskorn. " tak anils kärna " LB 2: 31 ."],"e":["anits kärne )"]},{"a":"anka","b":"vb","c":"v.","d":["vara missnöjd (med anledning af)? han anker pa nogher lyffte och tilsägn, i honom loffwat och sagt haffwe BSH 5: 304 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"ankare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ankare, skeppsankare. " ligger skipith nokorstadis löth mädh köpmans gotz före ankar " PMSkr 32 . ligger nokoth skip j haffn, äller ridher före ankar widher landith . . . tha skwla the som sidhermere komma til the haffnena swa läggia wth sin anakr ath the ey hundra äller göra skadha the skipeno som thär ligger före ib 62. sidhan thet andra tillkomma skipith haffwer sath sin ankar ib. bidya the honom sätya ankar j haffnenne, äller före landith ib 75 . " ancorare ankar beläggia " GU C 20 s. 23 . Jfr mur-, skarf-, spar-, varpa-ankare. 2) ankare, järnhake som fäste i mur el. vägg. jenis andrisson . . . skal egha nwta och brwka fornempda halffua mwr och sin anckara och sparra ther inleggia SJ 2: 45 ( 1478) . ib 60 ( 1480) . STb 1: 12 (1475). "],"e":["anckara . ","ankar )","*ankara stränger","ankere- )","ankaris stränger , "]},{"a":"ankare","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ankare. " sua som thz skip än hauir säghil träit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom " Bir 2: 171 . BSH 5: 251 ( 1508) . " the kastadho ankar a hwitag sand " Fl 58, ib 1975. RK 2: 7711. kastadhe anchare wildh tyska strand ib 3: 522 . " han fälthe ankar aa ölandz strandh " ib 3300 . " thera anchkar satte the " ib 2: 9060 . " riippede theres anker " BSH 5: 502 ( 1512) . lå ther vidh ankara KS 30 (76, 32) . bindha ankar widh hans hals Bil 361 . " funnu . . . ankarit ib. -- bildl. siälena ankar " MP 1: 61 . " bristir gooz vilia ankar Bir 2: 179. " " hafde fäst syns hops ankar j starkasta hällona som är cristus jhesus " Lg 3: 537 . " et stadugh (för -ught) ankaar til mit hop " Su 272 . Jfr hovodhankare. ","2) ankare, järnhake som fästes i en mur eller vägg. then sama muren atbryta fore thera balkom älla ankkarom SJ 417 ( 1375) . Jfr murankare."],"e":["ankara KS 30 (76, 32) ; Bir 2: 171 ; Fl 1975. ankar. anker BSH 5: 251 ( 1508) , 502 (1512). akkare, akkiäri, akkiär L.),"]},{"a":"ankista","b":"nn","c":"","d":[" ? sunder hugge bord ankister (för ankoster el. ankoste till ankoster?) och dorrerne HSH 18: 148 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"ankoster","b":"nn","c":"","d":["redskap. " en aff them (legodrängarne) schal kunna böta . . . alla ankosta Arnell Brask BiI 25. ""],"e":[]},{"a":"ankoster","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) redskap. " the haffdo ey makteno eller ankosth ther til (motsv. ställe " Bo 208 " the hawa hwaske maktena älla andbudhin ther til) " Lg 3: 96 . " som baaro ankosten (motsv. ställe " Bo 208 andbudhin) mz huilkom the wilde nidertagha licamen aff korseno ib. " tagha frå them thera yxor och ankost " TS 28 . " mz synom andkostom vsla sielenä swnderskoro " LfK 228 . " jnstrumenta loquendi ankostä til at thala " ib 279 . ib 280. ","2) husgeråd. " vtensilia volgariter dicta ankoste " SD 4: 454 ( 1335) . "],"e":["andkoster )","ankosta styld , "]},{"a":"ankul","b":"nn","c":"","d":["ankel, fotknöl. " skaro the sundir thera skin nidhre vidh anklana a fotom thera " Gr 289 . til ankolin VKR 11 . " sla ena adhra nidhan a ankolen " LB 1: 98 ."],"e":["ankol . ","anklar ) , "]},{"a":"anlas and","b":"nn","c":"","d":["lass som inköres vid andtid? andhas (hö) Bergström ArbKr 1: 156."],"e":[]},{"a":"anlaþi","b":"nn","c":"","d":["och n. L."],"e":[]},{"a":"anlite","b":"nn","c":"","d":["anlete, ansikte. tridhie hymmilen hafuer vnderstandilse j hulkom the helga trefaldoghet ärä ok skodhas enlith mooth enlith (facie ad faciem) SvKyrkobr 124 . - Jfr qvinno anlite."],"e":["enläthe SvKyrkobr 87 . ","enlythe: -et STb 1: 94 (1477). enlith),"]},{"a":"anlite","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) anlete, ansigte. " talar tel hänna bliþo anlite " Bu 144 . ib 102, 145, 204. KL 224 . " liff oc anlith hade hon e oc the skönaste hender man wille see " RK 2: 8373 . Jfr manz-, miskunna-, människio-anlite. ","2) panna. " änlitit (frons) syntis insänkt " Bir 3: 136 . ib 140. ","3) utseende. waro mine limi like thinom limom j skapnadh ok änlite (forma et facie) Bir 1: 178 ."],"e":["andlite MD 66 . ","anlate Bu 102 . ","änlite ib 145; Bil 106; MB 1: 444 o. s. v.; Ber 270 ; ","-it Bo 16 . ","änlitte KL 224 ; Lg 3: 4. ","änläte Bir 3: 288. ","enlite Bil 610 ; Di 16 . ","entlite Di 1 . ","anlith MD 51 . ","anlät ib. ","anlät ib 169 . ","anlit MB 1: 210 . ","anlith RK 2: 8373 . ","anleth MB 2: 287), ","anlitis klädhe","änlitis- )","anlitis siþir","änlitis- )","anlitis skrudher","änlitis- )"]},{"a":"anmäle","b":"nn","c":"","d":["straff? varnande exempel, varnagel? lät kunugen . . . casta tomam i brännande balet ok þär liggia tel anmäle (ändradt till amäle) Bu 188 . danzar ii oviti huarn sancti iohannis dagh tel anmälis ok blyghd Bil 942 . Jfr amäle."],"e":[]},{"a":"anna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr oannaþer."],"e":[]},{"a":"annan staþ","b":"","c":"","d":[" , se staþer."],"e":[]},{"a":"annan vart","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"annan vägh","b":"","c":"","d":[" , se vägher."],"e":[]},{"a":"annar","b":"pn","c":"pron.","d":["secundus, andre. " þär varo innan fäm kunuga. þän förste var af liamärae. annar af benemarin. þriþi af granat " Bu 176 . " torpara åthäue äru thessin: thet första är, tala mykit i samdrikkio manna. annat, förgäta the godhgiärninga thöm öäru göra. thridhia, ofmikil diure bland okunnoghe män " KS 44 (113, 48) . skipaþo een delen tel guz mönstar ok þiänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap Bu 3 . " fulkompnadhe gudz mönster a adhro aare oc thrätighi Lg 94. " " annath sin (för andra gången) " ib 91 . annan tima (för andra gången) Bu 29, 505 . " j andro oc trättighi capitulo " Bir 4: 56 . - annan, närmast följande. thu skalt vara annar näst mik i mino rike Gr 265 . annan dagh (sequenti . . . die) þa afguþa präste offradho thera afguþi Bu 207 . " annars dax arla ib 205. " " annan dagh þän nästa " ib 29 . " annandagh ganghdagha " SD NS 1: 456 ( 1405) . " wppo annan dagh tingxdaghen " BtFH 1: 147 ( 1506) . " thenne same dagh annars (nästa) aars " MB 1: 189 . - n. annat, för det andra. annat (secundo) kärer jak at mins hws andbudh ok kar ok prydhilse äru bortfördh til babiloniam Bir 3: 363. ","2) alter, annan, den andre (af två). han giuar þik þässa hems naþer ok annars hems äru Bu 144 . " är hin annan friþ bryter " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). then annar swaradhe Fl 1318 . " skildos ther aat badhe . . . then annan wille til stokholms fara " RK 1: 3251 . " ther skulu aff sighias twa messor i hwario wiku . . . the första messan skall wara aff the helgha trefaldichet . . . oc the andran aff waro frw " SD NS 1: 73 ( 1401) . " kallade till sig hin andra sin son " Di 21 . - den ene (af två), en. vaar liik annars äller bäggiä SD 5: 562 ( 1346) . " stegh androm fote niþ " Bu 173 . " bröt iak af annat örat " ib 420 . annat laret ib 515 . " sylf kors . . . scriwät annän väghin SD 5: 564 ( 1436) . " " dömdes at annan þera skulde hangia " Bu 170 . " vm annar thera kome til walda " RK 1: 1306 . Fl 1833 . " for annadh warth som längxt liffwer SD 4: 129 (öfvers. fr. 1440). hwlke annan fotin hafdho i himerike " Ber 218 . Dil 171. PM 30 . - annar . . . annar, en . . . annan, den ene . . . den andre. twe vndirkiortla . . . annar for daghlika nyt oc annan for thwät VKR 57 . " la annar loteren af hänna licama hel . . . ok annar uar brädar ok suþin " Bu 418 . haþe annar þera baptistam tel patronum ok annar ewangelistam ib 50. annar spurþe annan ib 515 . " sagdhe annar til annars " KL 234 . " annar hether titus ok annar lucas Bil 127. " " swasom lthe som annar hawir swärdh j annars hiärta ok annar kniiff j annars jnäluom " Bir 3: 437 dela twe män oc faar annar sla annan MB 1: 335 . annath är wili ok annath är loster Al 1970 . forradhara plägha annat tee ok annat göra Bir 1: 165 . " ib 2: 38, 279, 3: 8. " MB 1: 94, 2: 247 . Ber 5, 6 . 105, 224. Fl 524, 525. " thän annar var födder aff een koma än annar thera aff eet faar " Iv 422-3. engen kende then andra for then annan Di 131 . - en . . . annar, d. s. twänne thiäniste äre til. en thräldom . . . annor thiänist är styrsl oc owerbudh til aldra thera gaghn som sins herra budh lydha MB 1: 86 . " sungo twenne gudz loff . . . then ene loffsangin byrias swa . . . then andre sangen börias swa " ST 14 . " en af þöm skal vara domärä vm all mal vm et ar oc annär þerrä vm annät " SD 5: 638 ( 1347) . " är et thing got til eet oc annath til annath " MB 1: 350 . " se vidare under en. - hvar . . . annar, den ene . . . den andre, hvarandra. mötos þöm baþen hion fäghit huart andro " Bu 4 . iuþa . . . calloþo huar annan ib 14. þär louþo huar androm thiänist i nöþ ib 169 . fiollu hwar androm i famna fäghne Bil 405 . " fiol hwar androm j fampn " ib 795 . " änglane skodha hwar annars fäghrind " Bir 1: 177 . " hwar hin annan hafuer kär " Fl 2002 . " huart ij annars fampne la " ib 1492 . " mädhan the kännas hwar widh annan " MB 1: 250 . " the gingo tha saman all i thy i palazith in hwart i annars fampn Al 8147. Bu 102, 145, 183, 504. " MB 1: 73, 251, 315, 491 . Gr 311, 312 . Fl 1531 . Iv 5170 . Al 2325 . " ther var ey rwm hwar androm vikä " LfK 226 . " skulo wij heta hwars annars jampninge " Di 81 . " hwart thera hannadhe annat oquämelika " KL 51 . - en ok annar, en och annan. eet ok annat thz siälsynt är Bo 133 . - en äller annar, en eller annan. wm alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war i eno ällaz adhro SD NS 2: 240 ( 1409) . ","3) alius, annan. " iak . . . can eigh annan finna än iþar som mik mate trösta " Bu 143 . engen fik annar bötar af hanom vtan þen för var siukar af hanom ib 203 . " wi pläghom ekke tala ant vtan all tiidh rät ok sant " Al 6257 . " annur vara fru höghtiþ Bu 8. " " hafþe andra kärare än hana " ib 27 . " ledde han . . . til en annan stadh " MB 1: 416 . " i bland annat sagdhe var herra ihesus thöm. standin op oc gangom hädhan " Bo 179 . " hwar sum aþrum gör a mot " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " baþe wari män ok swa adþi thär i härramanna gardþum thiäna " ib 669 . andre þe sum äru kallaþir ib 670 . " annat hwat är wir . . . skiptahum " ib 668 . " kyrkior oc clostir oc adhre helghe städhir " VKR 6 . " spinea corona oc andre helghu doma af varom herra " SD 5: 564 ( 1346) . baþ han eigh quiþa vm anzuar vm annur skälen Bu 21 . thz som en natwra thänker thz hindrar opta annor MB 1: 85. " varþ annars hugha (utom sig, bestört) Bu 129, 145, 505. " ib 16, 19 . Jfr annars hughum under annars. - annan (i motsats till själf). os bör til at hafwa . . . innantil got lifwärne for os siälfum ok godha frägdh for alla adhra (propter ceteros) Ber 162 . " redhoboen adhra bakdanta " MP 1: 352 . wtgöt annars blodh MB 1: 425 . - främmande. drukkin man är swa annar (alienus) wordhin sik siälfwom at han wet ey hwar han är Ber 87 . wm wredhena görs mannin swa som annar man af sik siälfwm (alienatur homo a semet ipso) ib 108 . adhir . . . adhir. somliga . . . andra. hwi gaffs androm (alius) nadh j vngdomenom ok androm (alii) fortax hon j ällene Bir 2: 304. MP 2: 116. - adhrir . . . sumir, somliga . . . somliga. hwi fortax thin nadh androm rasklica oc some tholas ok städhias länge i sino ilzsko Bir 2: 304 .","4) förstärkande, i sht vid jämförelser. tha magho the swa myklo hälder minnas a gudz budhordh oc thänkia ey annan hägumma MB 1: 403. " skal hon ey wara j wmgänge mz androm wärdzlikom iomfrum " Lg 3: 43 . " änkiur äller faþurlös barn äller aþir gamblir män gother " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " hade et annat forrädare synne " RK 2: 8782 . " runno som bäccar af aþþro käldom (ursprungligen har här stått aþþrom käldom; Cod. C har andre käldho) " Bu 12 . " grät som annat stafkarla barn " Bo 10 . ib 24. " fara villeradha som annor faar ib 231. är skapad som andro (hdskr. har andron) mynta " LB 2: 71 . " hon är ämkaald som annar iis " Iv 355 . eldin flögh som vm annet tönder RK 1: 1101 . ij hans panno waro stoor horn högh ok stark som annor torn Al 544 . ib 1040, 1050, 1508, 2274, 4464, 5124, 5152, 5723, 7088, 7090, 7140, 8712, 9303, 9366, 9367. MD 103 . RK 1: (Albr.) s. 212, 3: 1473. Di 1 . ST 518, 525, 529 . Lg 3: 115 . ","adv. L.","1) annorlunda, på annat sätt. om . . . nagor anners wille ider tilbiuda än som talat oc giort är BSH 5: 19 ( 1504) wordher thet ey anarss medh mik än thet är nw ib 20 l(1504). hwilkin annars gör SO 29 . " jach haffuer ey annars (gen. af annar?) match " Di 264 . " thz sculle än alt annors ga RK 2: 2312. " " willde the thz annars komme wiidh ib 3: 108. tha wardh magdalena al annars vidhir (alterata, häpen) " Bo 227 . " han wiste at the mondo annars hughum (utom sig) wardha " MB 1: 250 . ib 252; jfr annars hugha under annar. wtaff mig han alzinthet wiste annars än iag war i opland inthet annatt trodde han RK 3: (sista forts.) 4681 . " ey trodde iag annarss än han war myn wen " ib 5454 . - annars . . . annars, på ett sätt . . . på ett annat. annars war fordom skipat oc annars nw Su 150 . ","2) i annan händelse, annars, eljest. annars scal iac lönlica dräpa nu idher Bil 599 . " annars hafdho the ey thorft vpläta fataburana " Bo 2 . ib 14, 136. Lg 3: 338, 475 . taki abbatissan medh confessoris systra oc brödhra samthykkio oc ey annans the systrana oc brödhirna som korsit bära VKR 9 . " ij kunden ey annars sigher fa " Al 4234 . " wilde han annars ey ther tro pa the wilde for honom gisla gaa " RK 2: 6282 . ","3) i andra afseenden, i öfrigt, för öfrigt. aff hulko the badhe blinde wordho oc annars skämde oc förfäradhe MB 2: 311 . är thet oc swa at nokar gitir ekke lighat j hwita kiortlenom ellir annars som nw är saght VKR 11 . kan ther annars got aff wara jach wil thz och ey spara RK 2: 4224 ."],"e":["anner RK 2: 2316 . ","änner BSH 5: 167 ( 1507) . annan. f. annur. annor. andron MB 2: 201 ; SD 3: 166 ; LB 2: 71 . ","andran SD NS 1: 73 ( 1401) . n. annat. andat SD NS 1: 17( 1401). ant Al 6257 (i rimslut). gen. m. annars dat. m. androm andrwm Ber 6 . f. andre Bu 130 . n. adhro. andro. andru Bil 348 . ack. m. annan. f. adhra Gers Ars Mor C2. andra Bu 27 ; MB 1: 59. n. annat. ant Al 6257 (i rimslut). pl. nom. m. aþrir. adþri. adhre. andre. f. andra Bo 202 . n. annor. annur ander Di 262 . ","andron MB 2: 232 . ","androm MD (S) 205 . gen. andra Bu 184 ; 1: 52. annas LfK 77 . ","aþrum SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). athþrom. adhrom VKR 7 . " androm ack. m. adhra. andra " Bu 138 ; MB 1: 62. ","andrä SD 5: 561 (1 346).f. adhra. andra Gr 287 . ","annor MB 1: 59 ; Su 107 . I äldre språket brukas ordet endast i stark form, först senare förekommer svaga former; se KL 239 ; Bo 211, 223; MB 1: 300; RK 1: 4170; Al 8667; ST 13, 14, 190, 329 ; Di 21, 131 ; LfK 245 ; PM 37 . Exempel på den starka formen nyttjad efter ett bestämmande hin eller thän förekommen äfvern: se SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); ib NS 1: 73 ( 1401); Fl 1318, 2002 ; Iv 324, 4222, 5170 ; RK 1: 3251; Di 131 ),"]},{"a":"annar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) secundus, andre. " tha hon gik aa annat gifftemqal meth paual skomakare " SJ 2: 89 ( 1482) .","2) alter, annan, den andre (af två). anar (thän andre) . . . annar, en . . . en annan, den ene . . . den andre. gagates . . . är twäskona, thet andra . . . kallas raff, oc annath . . . kallas ambra PMSkr 475 . 3) abius, annan. haffuer her tue tureson enghen andra bewiisningh thär oppa än eth pädher nielsons j höxby breff Arfstv 13 ( 1461) . tiil at . . . offuerwägia om prestens sätrij j akas . . . ok om all androm laglighet som bönder pläga göre syne kirkiherrer her i landit Svrtb 546 (1483). gen. sing. "],"e":["annar SvB 253 (omkr. 15500) . dat. m. adrom Brasks Koppeb 22 (1520). f. adhro SkrtUppb 360 . ","adro GU C 20 s. 246 . ","andra Arfstv 13 ( 1461) . ","androm Svartb 546 (14433) . pl. n. (nom., ack.). andron SvKyrkobr 182 ; Budde 95. androm Svartb 434 ( 1449) . ","annen SJ 2: 182 (1491); HSH 13: 119 ( 1524) , 120. annar MP 4: 4 ; SkrtUppb 350 . ack. ","addra GU C 20 s. 561 . ","annra MP 4: 4 ),","annars (andars Troj 272 ), ","*annars än , på annat villkor än att . engin kopper skal föres til waghenä eller fraa, annars änt the skulo göra thet enliga kemmentärane kunnogt STb 1: 201 (1479). engin tunnabindare skal effter thenne tiidh annars bliffua her i stadin, än han skal vordha borgare och winna embetet ib 168 ( 1478) ."]},{"a":"annar hvar","b":"pn","c":"pron.","d":[" L. - n. A) ss. pron ettdera, någotdera. annat hwaart aff thessen tw kunde han alder görä SvKyrkobr 146 . B) ss. konj. annat hvart . . . äller, antignen . . eller. PMSkr. 35, 128, 147."],"e":[]},{"a":"annar hvar","b":"pn","c":"pron.","d":["endera. " brister thär nokoth wtj andro hwario " JP 76 . "],"e":["annat hvart"]},{"a":"annar staþ","b":"ab","c":"adv.","d":["annanstädes, på annat ställe. baþe i stocholme oc annar staþ i þem landom SD 5: 562 ( 1346) . Jfr annan stadh under staþer."],"e":["annarstadh SD 4: 465 (1335, nyare afskr.); KL 142 ; MP 1: 121; Bir 2: 137; Ber 50 . ","annarstad MP 1: 225, 2: 232 . annars stadh MD (S) 214),"]},{"a":"annarkost","b":"ab","c":"adv.","d":["annorlunda, på annat sätt. medh märom ok wisom mannom är annor kunst talande ok liuande än medh almogha ok annor kunst medh gamblom ok röntom mannom än medh vngarom KS 38 (99, 41) . " at enkte folk i idhart land haffwer kärleek til elskogx band hwarte hoor eller annars kost Al 7071. " SR 278 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). Lg 3: 233, 235 ."],"e":[]},{"a":"annars stads","b":"ab","c":"adv.","d":["annanstädes, på annat ställe, till annat ställe. mangh annor iärtekne giordhe han thär oc annarstadz Lg 294 . " han matte häldre vara annars staz än thärä " Fr 1838 . " skal thz annars stadz sighias MB 1: 91. " " ridh bordh annarstadz " Di 218 . vidha annars stasz ib 225 . " nokor annarstadz " ST 451 . en annar stadz Di 17 . " engo annars stadz " VKR 41 ."],"e":["annarstadz VKR 12 ; Lg 294; ST 451 ; Di 218 . anner stadz RK 3: (sista forts.) 5413 ; Lg 3: 553 . ","annerstadz SO 81 ; SD NS 1: 73 ( 1401); RK 3: (sista forts.) 5559 . ","annorstadz Bo 62 ; RK 2: 453, 9555; BSH 5: 513 ( 1512) . annan stadz MB 1: 77 . ","annanstadz SO 81 . " andra stadz " SD NS 1: 480 ( 1405), 2: 4 ( 1408). andrastadz Lg 3: 347, 348 . annat staz SD NS 1: 113 ( 1402) . " annarstada " ib 73 ( 1401) . ","annarstadis LB 9: 110 . anner stades SO 109, 200. ander stades ib 100, 189 . andhers stadens BSH 5: 238 ( 1508) . ","anderstandz BSH 3: 168 (1466, samt. afskr., daniserande). annerstädz SO 221 (afskr. fr. 1579), "]},{"a":"annars stads","b":"ab","c":"adv.","d":["annanstädes."],"e":["annorstadss Arnell Brask BiI 29. andherstes JTb 45 ( 1464) . ","annarstadis PMSkr 44, 69 . ","anderstadis MP 4: 260 ),"]},{"a":"annat thera","b":"kn","c":"konj.","d":[" (eg. n. af annar i förening med gen. pl. af pron. thän) antingen. annat thera . . . älla, antingen . . . eller. annat thera skal jach felle thegh dödhan eller tu mik Di 218 . " maa han i noghraa mattho wara annath thera gwdh eller man Lg 3: 108. ""],"e":[]},{"a":"annat thera","b":"kn","c":"konj.","d":["annat thera . . . älla ('ller), antignen . . . eller. annadht thera hafuär kammaren sigh nedersänkt äller jorden wnder mik sigh forhökt Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . " warder siälin dömd epter sinom gärningom annat thera til hymmerikis eller til skärs eldh elle til häluitis " MP 4: 143 . PmSkr 671 (senare afskr.)."],"e":[]},{"a":"annattväggia","b":"kn","c":"pron. konj.","d":["A) pron. ett af två, ettdera. siþan äntyggiä györä som för är sakt SD5: 476 (1345, nyare afskr.). the skullo thaghar färdhas, tha antiggia thera omskiptis MB 1: 388 . hwilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst aff antiggia hinom twem ib 389 . B) konj. antingen. annat tväggia . . . älla (hälder), antingen . . . eller, vare sig . . . eller. här mz pröfua jak eth aff thwem at thu äst antiggia gudh siälfuir . . . älla guz son Bil 231 . hwar thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller ofskamt ib 88 . " antiggia själff häller annor quinna " Iv 1007 . " antwiggiä i dalum ällr a nokro bergheno " SD 5: 637 ( 1347) . " antwiggiä þär allr i dalum " ib 639 . antingia at giptas älla þiena vfräls Bu 143 . " antighi lät mik thässa bytning behalda älla scolom wi ther vm slas Bil 865. " " ey finnom vi at han äntigia fore sik älla sinom discipulis nytiadhe thätta valdit " Bo 50 . " antiggia dödh äller ok qwik " Fl 832 . - Ordet nyttjas äfven då de disjunktiva lederna äro flere än två och således mer än ett älla följer. aff hulko hans tändir äntigia värkia älla eghna älla sliöna Bir 2: 35 . ib 204. älla kan i detta fall uteslutas, dock ej framför den sista leden. faa äru the thät giordho annattyggiä for warä böön skylld, raadh eller hoozll SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). forbyoþom . . . wi . . . at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa äntyggiä firi frändzsami skuld maghsämd, wild, äller vinskap ib 606 ( 1346) . " ängin wilde ther mothe wädhia älla wilde lata sina bewisning fore komma antiggia vppa lagthing, landzthing älla häratzthing älla nokor stadz Sd " NS 1: 438 ( 1405) ."],"e":["annattyggiä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). annatyggiä ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). annatthiggia Bil 88 . " annat tiggia " Ber 211 . annat tigge Di 277 . ","antwiggiä SD 5: 637 ( 1347), 639. antiggia Bil 231 ; MB 1: 54, 388, 389; Fl 832; Iv 1007, 2237, 2359 ; SD NS 1: 438 ( 1405); Lg 3: 709 . ","antighia Pa 20 . ","antikia Ber 89 . antigha LB 7: 327 . ","äntyggiä SD 5: 606 ( 1346), 476 (1345, nyare afskr.). äntyggyä ib 377 (1344, nyare afskr.). äntiggia ib NS 2: 36 ( 1408); KS 11 (26, 12) . äntikgia Bo 155. ","äntigia Bo 50, 54; Bir 2: 35, 204 . ","entigha BSH 5: 306 ( 1508) . ","antigge RK 2: 3387 ; Di 17, 78, 107 . ","antegge ib 202 . ","antigie BSH 5: 19 ( 1504) . ","antighe SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet); Di 218 ; Lg 3: 362 . ","antighi Bil 865; FH 5: 11 ( 1461) . ","antigi ib 5: 12 ( 1461); Lg 3: 552 ; LfK 220 o. s. v. antike EG 63 . ","äntighi BSH 2: 103 ( 1399) . ","antigh SD NS 2: 325 (1410, samt. afskr.). entigh BSH 5: 19 ( 1504) . ","antingia Bu 143 . ","äntinggia KS 84 (206, 92) . ","entingia RK 1: 469, 679 ; Ber 274 antinge SO 157 . ","anthinge SGG 131 . ","äntinge BtFH 456 ( 1362); HSH 20: 178 ( 1507) . ","enthinge SD NS 2: 213 ( 1409) . " antiggen " BSH 5: 326 ( 1508) . ","antigen ib 4: 252 ( 1500) . ","antingen RK 3:(sista forts.) 6024. anthen SO 221 (afskr. från 1579),"]},{"a":"annattväggia","b":"kn","c":"konj.","d":["annat tväggia . . . älla (äller), antingen . . . eller. kan thet . . . swa ske . . . at nokoth aff thässo jordha skypte anteghen hindath äller qwalt wardher SD NS 3: 5 ( 1414) ."],"e":["antigia SkrtUppb 60 . ","antikkia SvKyrkobr. 281. antikkia SkrtUpbb 62. ","anthikia ib 60. ","antike JTb 14 ( 1459) . ","antinghia SkrtUppb 30 . ","antingge Arfstv 90 ( 1461) . ","entiggia Abbedval i Vkl 95. ","äntikia SkrtUPbb 249. ","anteghen SD NS 3: 5 ( 1415) . ","anten Prosadikter (Sju ise mäst C) 234),"]},{"a":"annindh","b":"","c":"","d":[" . ällirs j annindh för ällir j sannindh Su 250 ."],"e":[]},{"a":"annorledh","b":"ab","c":"adv.","d":["1) annorledes, annorlunda. " gör mz hanom annorledh " KL 214 . " vm thet suå älla annorlek (för annorledh) warda må " KS 71 (175, 78) . ib 2 (3. 2). suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom ok bulwärke ok mango annorledh ib 86 (210, 94). mannin röre annorledh sin vilia än han skulde äptir gudhelike skipan Bir 1: 202 . - annorledh . . . annorledh (annorledhis), på ett sätt . . . på ett annat sätt. annorledh rädhis thrälin härran ok annwrledhis (aliter) rädhis sonen fadheren Ber 13 . annorledh skuli näfsas then som minna synda ok annorledh then som meer synda ok annorledh the som synda aff fauizsko ok annorledh then som synda af forthanka älla ilzsko Bir 3: 378 . ib 2: 321, 3: 417, 418. Ber 51 . " skipar annorledh och annorledh " ib 224 . ","2) i annat fall, annars. folkit tror mik ey annorledh Bir 1: 209. ib 86. - Jfr andra ledh under leþ."],"e":[]},{"a":"annorledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["annorledes, annorlunda. " at han annorledhis saa sik fore i thässe maltidhinne än miraculo " Bo 50 . " fantasma thz är nakat thz som annorledhis synis än thz är " ib 92 . " at ey nakar annorledhis (motsv. ställe " MB 2: 411 andraledhis)) osant sighi KL 419 . " hwilkin annarledhis vpfar " MP 2: 103 . han skipadhe thz annorledhis Bo 91 . Su 28 . SO 65 . PM XIV . RK 3: (sista forts.) 4933, 5066, 5357. Jfr andraledhis."],"e":["annwrledhis Ber 13 . annar ledis Su 28 . ","annarledhis MP 2: 103 . annarledis SO 65. ","annarledes RK 3: (sista forts.) 5066 . ","annarledhes PM XIV . ","annerledes RK 3: (sista forts.) 4933, 5337),"]},{"a":"annorledhis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. annorledes."],"e":["anneledis GU C 20 s. 560) ,"]},{"a":"annorlund","b":"ab","c":"adv.","d":["annorlunda. " ij skulin thz se alt annorlund ganga " Iv 798 . Jfr andra lund, androm lundom under lund."],"e":["anner lundh RK 2: 3299 . ","anderlund MB 1: 56 . ","annerlunda SO 147),"]},{"a":"annorlundom","b":"ab","c":"adv.","d":["annorlunda, på annat sätt. Jfr annorlund 1: 42, annorlunda 2: l1191."],"e":["anner- Hist Handl VIII . 1: 39 (1474)),"]},{"a":"annorvis","b":"ab","c":"adv.","d":["2: 1191. på annat sätt, annorlunda. jak kan ey wnderstanda at thät kan annarwis wara SkrtUppb 60 ."],"e":["annar- )"]},{"a":"annöþoger","b":"av","c":"adj.","d":["i träldom stadd. giwa frälse annödogho folke MB 1: 295 . " säl nakar man sina dotter anödhogha (till trälinna) " ib 335 ."],"e":[]},{"a":"anrop","b":"nn","c":"","d":["anropande, ifrig begäran. falla oppo eth anropp eller begärilse DD 1: 225 (1516, eft. aftr. hos Langebek) ."],"e":[]},{"a":"anräkta","b":"vb","c":"v.","d":["anrätta, servera. " tiäne til bordz, til lthäss anräkt är " Arnell Brask BiI 30."],"e":["-ter ) , "]},{"a":"anrännande","b":"nn","c":"","d":["anfall, öfverfall. fik myk(?) XI sine swene the mik fölgia . . . pa eth behagh for eth anrennende skull (för ett möjligen inträffande anfall?) BSH 4: 252 ( 1500) . " leffere eth anrennan " ib 5: 134 ( 1506) ."],"e":["anrennende . ","anrennan )"]},{"a":"anränning","b":"nn","c":"","d":["anfall. " saa lenge then anrenningh skeddä " HSH 20: 124 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"anröra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förehafva. " all ärende, som millen oss, konungh christiern, och begge ware rijke och vndersathe anrörande äro (äro i fråga) " BtRK 188 ( 1455) . ","2) angå, röra. " the som saken anrörendis äre " HSH 19: 25 ( 1504) . " noget tall oss anrörer " ib 154 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"anse","b":"vb","c":"v.","d":["tga i betraktande. anseendes ath hans naade aaff sancte erix . . . reetta blod sannerligen er kommen Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"anse","b":"vb","c":"v.","d":["se till, taga i betraktande at i welie ansee tessens edhers thromans . . . thro tiänest BSH 5: 305 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"ansikt","b":"nn","c":"","d":["ansigte, åsyn. " herran gudh bedröffde them aff israels ansikt äller asyn (facie) " MB 2: 28 en tiid smekrar hon (lyckan) mz bliida ansicth RK 3: (sista forts.) 5795 ."],"e":[]},{"a":"ansikte","b":"nn","c":"","d":["ansigte. " mz blidho ansicte " Lg 3: 602 . " mz glat ansikte " ib 685 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 263 . LB 7: 130 o. s. v. PM XLIII ."],"e":[]},{"a":"anskri","b":"nn","c":"","d":["anskri, rop. tha kom it anskrij at rydzerne the komme FH 6: 84 (1495, afskr. fr. 1500-talet). for thet storth ankrii (för anskrii) och owelia BSH 5: 110 ( 1506) . " thet är theress anskrij " ib 269 ( 1508) . ib 316 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"anskri","b":"nn","c":"","d":["härskri, fältrop. " ath naar man skal sökia fiendena, at huar sig föruet om lösn, march oc anskrj " Arnell Brask BiI 20."],"e":[]},{"a":"anskria","b":"vb","c":"v.","d":["skria el. skrika till; uppgifva (ett skri el. rop). wart brådeliga . . . gny oc myket rop som nagra haffde andkriath j thz samma the jngyngo Troj 253 ."],"e":["and- . ","-at )"]},{"a":"anslagh","b":"nn","c":"","d":["anslag, plan. hure tesse rigisins fyender segh stellä velie i theris anslagh HSH 20: 201 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"anthekan","b":"","c":"","d":[" angrepp, öfvervåld? hade . . . giort anthekan påå the helige kyrkios ägor RK 1: (till. till LRK) s. 250 (afskr. fr. 1584)."],"e":[]},{"a":"antifona","b":"nn","c":"","d":["antifon, vexelsång. Jfr Geete, JMP s. 255. i tässe antiphonan är en bön til iomfrunna JMÖ 38 ."],"e":[]},{"a":"antikrister","b":"nn","c":"","d":["antikrist. " antichrister komber " MB 1: 54 . nu äru mange antichrista Bir 3: 206 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"antime","b":"nn","c":"","d":["andtid, arbetstid om hösten (under hvilken samma bestämmelser om allmän fred gälde som under vårfreden). om en tima (entiman, andtima enl. andra afskr.) som byrias om olsmesso ok lykthas om michelsmesso SD 4: 749 (1430, nyare afskr.)."],"e":["entime )"]},{"a":"antvardh","b":"nn","c":"","d":["2: 14342. svar. verdes eder nade giffue mik gönsteligt antwart HSH 14: 68 (1525? Brask)."],"e":["antwart )"]},{"a":"antvardha","b":"","c":"","d":[" , se andvarþa."],"e":[]},{"a":"antvardha","b":"vb","c":"v.","d":["1) svara, genmäla. swarin oc antwardhin manlika ST 97 . ","2) svara, ansvara. som the welie antwarde fore gudhi SJ 326 ( 1465) . - antvardha sik, försvara sig. kan nakor naklaghan koma offwer han tha skal han siälwer fara ok antwarda sik om han kan SO 15 ."],"e":[]},{"a":"antvardha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forantvardha samt andvarþa."],"e":[]},{"a":"anvärk","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"anvärkdagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"anyt","b":"","c":"","d":[" ,f.L. Jfr bolstaþa-, byar-anyt."],"e":[]},{"a":"anöghia","b":"vb","c":"v.","d":["åtnöjas. opersonl. med dat. " satte han os swa dana wisso at os anögde " SD NS 1: 147 ( 1402) . " i them werdhom som mik fullelika wäl anögher " ib 162 ( 1402) . ib370 ( 1404) o. s. v. äpter ene nämdh som allom ägandom aa nöger SD 5: 699 ( 1347, gammal afskr.) . Jfr atnöghia."],"e":["aa )"]},{"a":"apa","b":"vb","c":"v.","d":["se, stirra, ther the hafdo swa lenge vpa han apat RK 1: 1879 ."],"e":["-at )"]},{"a":"apa f.","b":"","c":"","d":["apa. " bildl. säyandes thett the äru swenske apor " MD 484 (eft. nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"apald","b":"nn","c":"","d":["apel. pomus apul Växtfört. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. pomus . . . äpol GU C 20 s. 466 . Jfr skogsapald. "],"e":["apul . ","äpol )","apaldagardher (apelle-. apla- Flores ed. Olson s. 141 (Cod. H); motsv. ställe Fl 1102 har äpla-), ","apalda ris","apala riis )"]},{"a":"apald","b":"nn","c":"","d":["apel; äfven apelved, apelvirke. " apald bär äpple MP 1: 237. " " hugger man apald " TB 76 . hugger vtan tridhiwngx apald ib. " lass ellir batzfarm aff apald ib. -- i ortnamn. apaldæcher " SD 1: 597 (1282, i vidim. af 1286). apaldarum ib 3: 638 ( 1324) . "],"e":["apaldagardher","apaldhägardher . ","apalla gardher: -gardh ST 436 . apullägardher),"]},{"a":"apaldgardher","b":"","c":"","d":[" ,m. = apaldagardher. gik j appel gordhen Di 247 ."],"e":["appelgordher )"]},{"a":"apaldträ","b":"nn","c":"","d":["apel, apelvirke. hafdhe ena stang aff apilträ Iv 4444 ."],"e":["apilträ )"]},{"a":"apen","b":"","c":"","d":[" , se opin."],"e":[]},{"a":"aperi","b":"nn","c":"","d":["narrspel, gyckel. fåfengeliga tapa timann medh . . . skända gäster. och gäckas aperi PMSkr 683 (senare afskr.). gäckeres leek och aperi ib 684 (senare afskr.)."],"e":[]},{"a":"aperlige","b":"","c":"","d":[" , se opinbarlika."],"e":[]},{"a":"apinbar","b":"","c":"","d":[" , se opinbar."],"e":["appinbar . ","appenbar )"]},{"a":"apinia","b":"nn","c":"","d":["aphona, apa. " apinian hon födher twa vngha en före ok annan sidan j enne börd " MP 4: 155 . "],"e":["*apinio kon?","apynio- )"]},{"a":"apinia","b":"nn","c":"","d":["aphona, apa. " alt thz diwra köns som ganger a handom som är apinia oc biörna " MB 1: 360 . " apinian hawir ok anlite swa som människia ok j allom androm limmom diura ham " Bir 1: 335 . ib 334. Al 7781, 8104. " hafdhe hematama apinio i sinom gardh " KL 27 . " sa han en diäfwl j apinio like " ib 81 . " bassa tänder ok apina kin " Iv 268 . " aff apina skapnath waro thön " Al 9589 . "],"e":["apina )","apinio hovodh","aapynio- )"]},{"a":"aplöghia","b":"nn","c":"","d":["plöjning utöfver gränsskilnaden in på grannens område. presbiter delinquens et habittans in fundo ecclesie emendabit episcopo ius regium et eciam prouinciale, preter byiabrgningæ, id est, lidh, garþa, aslator, aþlöghior, tiællrubruth, akermaam Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, afskr. fr. förra hälften af 1400-talet); jfr VGL IV 21: 33."],"e":[]},{"a":"aplöghia","b":"","c":"","d":[" ,f. L."],"e":[]},{"a":"apostliker","b":"av","c":"adj.","d":[" JMÖ 179 ."],"e":["-ligh )"]},{"a":"apostol","b":"nn","c":"","d":["apostel. alle gwdz helge appostole som bolfaste ware j rom Hyltén-Cavalius Wörend och Wirdarne 2: XLV (förra hälften af 1500-talet). alla appostola och helge ängla til loff ib. apostolens atschilling Svt 91; jfr atskilning. Jfr samapostol. "],"e":["app- . ","-olar )","apostla dagher (apostola daagher), ","*apostla kor , ","*apostla makt , ","*apostla välsighnilse , ","*apostla värdhoghet , "]},{"a":"apostol","b":"nn","c":"","d":["apostel. " han stod vp som en godher apostol " Bil 860 . " mz tolff apostlom " Bir 1: 367 . thwadhe han apostlanna fötir Bo 32 . ib 50, 132, 238. KL 131, 132, 133, 134 o. s. v. Lg 38, 40, 214, 3: 28, 489 . Bi 4: 108. "],"e":["apostel Gers Ars b 5. apostil Bir 4: 108; Lg 3: 29 . ","apostiill ib 28 . pl. apostolar Gers Ars b 6. apostlar. ","aposlar: -ä Kl 142; -ane ib 139, 142; ","-ana ib 133, 141 ; ","-anna ib 134, 139 ; ","-annä ib 135, 139 . ","aposlom ib 131, 132, 133), ","apostla bok","apostlo- )","apostla dagher , ","apostla mässu dagher , ","apostla namn , ","apostla värdhelikhet , "]},{"a":"apotek","b":"nn","c":"","d":["apotek, ställe hvarest specerier och läkemedel försäljas. fin i apoteken LB 7: 195, 269 ."],"e":[]},{"a":"apoteka pl","b":"","c":"","d":["parfymer? " ey apoteka ey andhra leka kan hon aff hanom fanga " MD (S) 222 ."],"e":[]},{"a":"apotekare","b":"nn","c":"","d":["apotekare. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 483 f. ffarmacapola . . . apoteckare GU C 20 s. 253 . josep abatecher SSkb 264 ( 1507) . anna apotekers (d. v. s. apotekarehustru) ib 104 ( 1503) ."],"e":["abvatecher )"]},{"a":"apotekare","b":"","c":"","d":["apotekare. Lg 3: 575 . BSH 5: 429 ( 1511) . "],"e":["abbetekare: -en BSH 5: 429 ( 1511)","apotekara bodh , "]},{"a":"appellacie","b":"nn","c":"","d":["appellation. " BSH 4: 302 (1502). ""],"e":[]},{"a":"appellera","b":"vb","c":"v.","d":["appellera, vädja. " han appelleraþe tel kunugen vndan þera dom " Bu 197 . " hafdhe han appellerat till kesaran " KL 173 . ib 172 . " iak appellerar till kesarans doomstol ib 171. " " appellere och wedhia wnder andrä domärä " HSH 20: 211 ( 1507) . " han loth swa mygit appellira j moth then rätta erchebiscop goth " RK 2: 608 . -- "],"e":["appellira . ","-ar , ","-aþe , -at),","appellera sik = appellera. med dat. thu appellerar thik käsarenom KL 171 ."]},{"a":"april","b":"nn","c":"","d":["april. " LB 7: 91. ""],"e":[]},{"a":"aptan","b":"ab","c":"adv.","d":["baktill. " honum siälwom syntis at han ware framman oxe oc äptan leon " MB 1:(Cod.B) 529. "],"e":["äptan )","aptan til","apten- )"]},{"a":"aptan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) eftermiddag, afton. thän aptan mädhan dagher var liws Iv 4760 . " alt til afftonen äller qwällen " MB 2: 30 . " in til mörkan apton " ib 244 . " huar apton " SD NS 1: 551 ( 1406) . vm aptonen ib. " i apten (i afton, denna dags afton) " Iv 552 . Fr 1268 . - miþer aptan, midafton, tiden omkr. kl. 6 e.m. komi atter vm miþän aftan oc stande þär til quälz SD 5: 638 ( 1347) . - i aptans (i aptons BSH 5: 218 ( 1507) , 347 (1509), j aftons KL 6 . " i afftons " Lg 440, 3: 337 . i afftens Di 79 . i affthens BSH 4: 280 ( 1501) . i jafftons Lg 438 . " i jaffthens " BSH 5: 435 ( 1511) . i afftes BSH 4: 5 ( 1471), 7 (1471, samt afskr.). i jafftes BSH 5: 32 ( 1505) , 170 (1506), 339 (1509). j affters Di 5 ), i går afton. KL 6 . ST 286 . Lg 438, 440 . ib 3: 337 . BSH 4:5( 1471), 7 (1471, samt. afskr.),280 (1501), 5: 32 (1505) o. s. v. Di 5, 79 . - Jfr brullöpis-, miþ-apten. ","2) afton eller dag näst före en högtidsdag. alle cristne män skullo fasta vm langa fastona oc howodh fasto dagha ok andra the aptna som biudhas af kirkionne Bir 2: 72. " alla andra högtidher skulu the wppinbarlika prädika hwilkra affna ällir forhälgd (vigilias seu profesta) the fasta widh watn oc brödh " ib 4: 27 . VKR 72. " a sancti andre aptne (på aftonen före sankt Andreas dag) " Bu 176 . " a sancti iacobi apton " ib 175 . vm fastona . . . vppa warfru apton anunciacionis SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). wara fru aftna KL 92, 93 . ST 82 . " at han faste hälgra manna aftna ok mina modhir (vigilias sanctorum et matris meæ) " Bir 3: 304 . giordhe han gärna hedher maria magdalena fastadhe hänna apton ok hiolt hänna dagh dighra höghtidh Bil 277. " pa helga thre konungha affthon " SD 3: 705 (öfves. i hdskr. fr. 1400-talet). aldra apostlanna aptna VKR 61 . Bil 652. Bir 4: 15. VKR VIII, 16. SO 5, 117 . Lg 3: 9, 188, 709, 718. RK 1: (LRK) s. 231, (till. till LRK) s.232, 2: 6972, 7934, 8061, 3: 4055. wppa vili apthan jula (nyårsafton) LB 2: 63 . Jfr hälgh-, hälgha likama-, iula-, kyndilsmässo-, paska-, pingizdagha-aptan."],"e":["apton . ","apten . ","aftan . ","afftan Lg 3: 9 . affton. dat. aptne. pl. aptnar. aftnar. apnar: -a ST 82, 83 . affnar), ","aptans time","aftons- )"]},{"a":"aptan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) afton. thet war om afftanen j millom fäm och sex STb 2: 120 (1485). - om aftonmåltid. til afftonen Brask Matordn 3. 2) afton el. dag näst före en högtidsdag. wars härra jhesu christi sötasta födhilse gudhz son afftan (d. v. s. julafton) Mecht 19 . " annamade her erich jensson och her peder slatte aff skotkystan sancte martins afftan (d. v.s . mårtensafton) xxvij mark " SSkb 192 ( 1505) . - Jfr höghtidha-, iula-, löghardags-aptan. "],"e":["afftan . ","affton )","*aptans maltidh","affthons- )"]},{"a":"aptanbakka","b":"nn","c":"","d":["flädermus. " hiertat aff een afton backe " LB 7: 196 ."],"e":["affton backe )"]},{"a":"aptandrykker","b":"nn","c":"","d":["aftondryck. tha the äta thera natwardh ellir taka thera fftondryk VKR 15 . Bir 5: 32, 33 ."],"e":["affton- )"]},{"a":"aptankoster","b":"nn","c":"","d":[" (festlig) aftonmåltid. för ägh til klenoth och afthonkoosth HL 2: 39 (1513)."],"e":["afthonkoosther )"]},{"a":"aptanmaltidh","b":"nn","c":"","d":["aftonmåltid. affton maltiden skal man begynna med en dryck LB 7: 170 ."],"e":["affton- )"]},{"a":"aptansanger","b":"nn","c":"","d":["aftonsång, gudstjenst som hålles vid den sjette af de kanoniska timmarne (d. v. s. kl. 6 e. m.), det som vid denna gudstjenst sjunges el. läses. tha apton sangh ringde Bil 652 . " tha til aptansang är rinkt " Bir 4: 11 . haffwin twa tima til aptansangh (vesperas) oc natsangh oc andra gudhelika böne ib 118 . " tha . . . aptansangin är sagdher " ib 5: 32 . GO 509 . ST 167, 193 . Lg 3: 178 . "],"e":["apton- . ","affton- GO 509 . afftan Lg 3: 178), ","aptansangs offer","aftansangx- )","aptansangs tidh","aptansangs time","aptonsangs- )"]},{"a":"aptansanger","b":"nn","c":"","d":["aftonsång, gudstjenst som hålles vid den sjette af de kanoniska timmarna, det som vid denna gudstjenst sjunges el. läses siätta tidhagerdh kallas aptosangerh SkrUppb 218. at the hörin otosangh ok mässo ok aptosangh vm helgha dhagha ib. lesi sin aptosangh ib 222 . Jfr siäla aptansanger."],"e":["apto- )"]},{"a":"aptantidh","b":"nn","c":"","d":[" ? aftontid. thz ledh thil then afthen tidh MD (S) 225 ."],"e":["afthen- )"]},{"a":"aptanulver","b":"nn","c":"","d":["om aftonen kringströfvande varg. aptanwlfwa (lupi vespertini) komo ok borttoko tw faar Su 432 ."],"e":[]},{"a":"apter","b":"ab","c":"adv.","d":["se ater."],"e":[]},{"a":"aptera","b":"vb","c":"v.","d":["foga, afpassa. lima ther mz samman tre äller fira faalth läroffth oc apthera pa nokre formo som fäller segh äffth likamens skapnath PM XLVII ."],"e":[]},{"a":"ar","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) år. " effter wars herre byrdh thwsundh arwm thry hundreth arum siutighe arwm oc a ffyrstho areno VestmFornmÅ 3: 88 (1371). scriffwit aarom epter ihesu christi födilsse tusand firahundrada oppo thet tiuganda " SD NS 3: 573 ( 1420) . fore sittiende ars borgamestara SJ 2: 126 ( 1488) . ffore forscrifne . . . ars borgamestara ib 127 ( 1448) . innan medsommer ett aar nw nestkommande Brasks Kopieb 16 ( 1521) . " in til pingxdaga nw nest komande offuer eth aar " Rydberg Tr 3: 255 ( 1453) . ib 254 . her göstaff karlsson . . . bödh her i rettin pa aar och dag (på en tid af ett (fullt) år) i stadzsins göma gwll och silff STb 1: 135 ( 1477) . " att the tyske liggere her liggie år och dag (ett fullt år, mer än ett år, ganska länge) LinkbiblH 1: 194 (1526, Brask). - ar fran ar, ¬år från el. efter år, årligen. at eth anniuersarium skuldhe haldas . . . fore hans iäl loc hans foräldra, aar fran aar Sd NS 3: 573 (1420). " ib 417 ( 1419) . - ar vidh ar. år efter år, årligen. aff hulket huss alexander medh sina arffua ewige och arlige wtgiffue skal . . . vi (6) mark . . . aar wedh aar SJ 2: 245 ( 1493) . - Jfr födslo-, ny-, skut-ar. 2) årsväxt. hon (qvarnen) ränther stwndom mindra oc stundom mera, äpther thy aridh faller VKJ 11 ( 1447) . ","1) årsdag, samma dag följande år. C (100) mark wtgeffende om aarsmoth wppa thenne samme dagh SJ 2: 194 ( 1491) .","2) anniversarium, själamessa som hålles årsdagen efter någons död. tha aardz mot höltz äpter hans siäl Mecht 347 . - sorgeel. minnesfest på årsdagen efter ngns död. ath hectors aårsmoth (anniversarium) skulle hallas Troj 196 . "],"e":["aratal (aare-), ","ars dagher","aars- )","*ars fiärdhunger , ","ars födha","aar- )","ars ganger","aars- )","*ars gärninga bok , ","*ars hyra","aars- )","*ars legha , ","ars lön , ","ars mot","aars- . ","aardz- )","*ars mässa","aars- )","*ars skatter , ","*ars skut","-skot )","*ars sädh","aars- )","*ars tidh , ","*ars vidher","aars veder )","ars växter (aars-. pl. -ar), "]},{"a":"ar","b":"nn","c":"","d":["åra. " remus . . . aar " GU C 20 s. 522 ij [2] timbermen gernyngx löön i v (5) dagha fore aaraner x öre SSkb 34 ( 1501) . " före aarar och aara empe " ib 315 ( 1508) . Jfr äskekar. "],"e":["aar . ","-ar ) , ","*ara bladh","aara- )","*ara dräkt","aara- )","*ara ganger","aara- )","*aragörare","aara- )","*ara hoper","aara- )","*ara hul","aara- . ","hol . ","-hool )","*ara ämne","aara empne )"]},{"a":"ar","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) år. " aarith hafwer thryhundradha oc siäxtighi oc fäm dagha " MB 1: 63 . " stiärnor äre swa aara tekn at hwar planeta stiärna som äre siw. gör sit aar äpter sinom omgang oc alle saman et aar " ib 65 . " huart ar Bu 9. " " huart femta aar " ib. " fra adam ok tel var härra födes liþu þusand aar ok þrätighi aar " ib 70 . a siutanda are vars härra var pilatus iuþa domare. a niiunda are ok tiughu burþe iohannes prädica ok a þrätiughanda are ok tuem arom warþ han dräpin ib 72 . D.X.X.X.V. ii ar vars härra (efter Kristi födelse) ib 28 . försto are vars härra ib 71 . " theodosius wardh keysare cccc° xxv arum epter wann herra " Lg 114 . arom äpter gudz byrdh xiiiixx ( 1470) åar RK 3: 1933 . ib 2394, 2468, 2540. som screuat var arith epte gudz byrdh thusanda och fyra hundradha arum oc eth aar SD NS 1: 24 ( 1401) . " aa areno äpter gudz byrdh thwsanda fyra hundradha oc a försto areno " ib 56 ( 1401) . " arom äpter gudz byrdh m°c°c°c°c° secundo ib 96 ( 1402). areno äpter gudz börd m°quadringentesimo secundo " ib 149 ( 1402) . " at han fortwngher them icke i thetta aar " BSH 5: 282 ( 1508) . " thenne same dagh annars aars skal sara hawa son " MB 1: 189 . " aar fra aare (paulatim) skal iak ödha thina owinir " ib 342 . jnnan et aar skulde resen komma igen Di 42 . tiughu aar boþo þön saman barnlös Bu 3 . " þrigia ara gamalt barn " ib 5 . " fäm ara war clemens wm then tima " Bil 348 . tha noe war fäm hundrath aar MB 1: 166 . " sidhän wi till aarä (till myndig ålder) koomom " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). þerrä barn, som ey äru til arä kumin (vuxna) ib 476 (1345, nyare afskr.). thentidh han kom till ara ST 55 . sidhan sancta birgitta war kommen til ara (kommen till åren) BK 201 . " tha hon kom til sin aar (var vuxen) RK 1: 77. " " vexte till aara i: (sfgn) s. 174. nat ok aar " SD NS 2: 37 ( 1408), 135 ( 1409), 160 ( 1409), 179 ( 1409), 188 ( 1409). - i ar (i jaar), i år, detta år. görer ekke edher til fot ganghare i jaar BSH 5: 171 ( 1507) . " the schole helfftene . . . giffue wt nw i jaar och the andhra aat aare " ib 282 ( 1508) . - at are, åt åre, efter ett år, om ett år, ett år senare. Bil 362, 456 . GO 510 . MB 1: 63 . BSH 5: 282 ( 1508) , 316 (1508). - vid denna tid på året. i fiordh ath aar (för ett år sedan) BSH 5: 226 ( 1507) . - sva ars, så års, vid samma tid på året, vid denna tid på året. i fiordh swa aars BSH 5: 284 ( 1508) . " saa aars plegde ther wara myken snyo " RK 2: 8028 . ib 8068. - sva tidh ars, d. s. thet the kome sa tid aars hem FH 1: 166 ( 1496) . - Jfr barndoms-, dödha-, fiordh-, fiärdhungs-, föþslo-, half-, lagha-, lär-, läre-, ny-, prövilsa-, ungdoms-ar. ","2) år, äring, årsväxt. ondhe män arom spilla GO 29 . " drothin är aarsins äghare " ib 39 . " nw koma siu godh aar " MB 1: 239 . " alzwaldogher gudh han giwe thik sina signilse . . . nidhan aff iordhinne mz godho aare " ib 267 . drikker herra abote fore got ar at gudh giffui goth ar bondom AS 60 . " god aar voro till syö oc landa " MD 316 . " än gud gaff aar aa land oc siö " ib 338 . Jfr godh-, korn-, o-ar, äfvensom aläre, oaran, äring.","1) årens antal. i them windher hoghen aarataleth LfK 131 . ","2) bestämdt antal år? ett års tid (jfr Mnt. jârtal)? thäntidh hans aratal kom om kring (då hans år var ute) ST 295 . ","3) årsräkning, beräkning af året. hawom wi en dagh owerflytande wart aara tal hwart fiärdha aar MB 1: 64 .","1) årsdag, samma dag följande år. om aars mot (ett års förlopp kom han igen Di 42 . " jnnan aars moth " SO 87 . " han schal thet aarit offuer fran valburgamessa ock til aars mot sittia fore olderman " ib 194 . " thridia aarsmoth her äptir " ST 70 . " hwart nyonde aarmoth " PK 225 . ","2) anniversarium, själamessor som hållas årsdagen efter någons död, på bestämd dag hvarje år med själamessor firad högtid. halde mit wtfärdhaöl, siwnattamot, manadhamot oc aarsmot SD NS 1: 563 ( 1406) . scal for:de biscoper ok hans äptekomande aarlica halla eet arsmoot tiisdaghin näst fore midhfasto synnodagh ok lata sighia thrättan mässor fore mins for:da fadhers siäl lok minna modher, mina siäl ok minna husfrw siäl ok alla wara äpterkomande, fore wtan thet anniuersarium äller aarsmot, som plagher hallas vm presamotit fore mins fadhers siäl ok eskils niclisson, meth thrättan mässom ib 675 ( 1407) . aarlikit aarsmoot ib 2: 261 ( 1410) . Jfr artidh. -- "],"e":["aar . ","äar för aar Bil 616), ","ara tal","aara- )","ars dagher , ","ars fästa , ","arsfödha , ","ars gamal , ","ars ganger","aars- )","ars giälf , ","arsgiäld , ","ars grödhe","aars- )","ars koster","aars- )","ars lön","aarss- )","ars mot","aars- )","arsmots öl , ","ars räkning","aars- )","ars skatter , ","ars stämpna","aars- )","ars tal","aars- )","ars time","aars- )","ars växter","aarswaxter: -waxt Su 425 ), "]},{"a":"ar","b":"nn","c":"","d":["ärr. " arren teþes . . . iui hans sarom " Bu 172 . " a eno hans howdh sars arre " Bil 373 . " arrin af vndomen " Bo 238 . ärrin i handomen oc vm allan licamman ib 222 . wardha ar hwiit eller rödh MB 1: 363 . ib 362. " märkia idhert köt mz lytom eller ärrom " ib 367 . " ther syntes hwazske saar ellir äär epter " Lg 3: 361 . " arren äpter saren " Su 412 . Iv 2144 . ST 185 . Jfr ärraþer."],"e":["arr (frf. vokal i ändelsen). äär. ärr (frf. vokal i ändelsen)),"]},{"a":"ar","b":"nn","c":"","d":["åra. " komo til lanz mz arom " Bil 253 . " fördhe han iwi vtan ara ok styre ib 588. " " drogho fast arana oc rodho i hinom stora stormenom " Bo 92 . Di 241 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"ar","b":"nn","c":"","d":["ärr. " hade hon eth lytet twnth aarr ellir som eth märke, mällon bada syna ögnabrår " Troj 74 ."],"e":["aarr )"]},{"a":"ara","b":"nn","c":"","d":["åra. haffde han hwaske rodher ällar aro Lg 3: 702 . PM XVII ."],"e":["aara: -or PM XVII ),"]},{"a":"ara strygh","b":"nn","c":"","d":["falere, ara strygh GU 5 ."],"e":[]},{"a":"aran","b":"nn","c":"","d":["Jfr oaran."],"e":[]},{"a":"araþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arbeida","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) arbeta. " han skal arbeita fore stadin STb 1: 129 (1477). tore, som här ärbetade " VKU 124 ( 1556) . - (i sitt arbete) utföra el. sysselsätta sig med. forbödz . . . albrict . . . ath arbeita sina egna gerning STb 2: 8 ( 1483) .","2) arberta el. verka (för). viliom vi . . . erbeyda ther om, at thet i alla matto ytermere scal varda stadfest UrkShist 1: 15 ( 1457) .","3) verka, vara verksam. bidiandis at thn älskoge saa ärbete i mik at jac mage finans ffulborda i dödszins thima Svb 471 (c. 1500). 4) arbeta, våndas. cardinalen arborensis arbedhar nw j storom starkom sywdkdom PMBref 305 ( 1510) . - Jfr forarbveida."],"e":["arbedha . ","erbeyda . ","arbeita . ","ärbeta . arbeta HLG 2: 74 (1517)"]},{"a":"arbeida","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) arbeta. " om man swarliiga arbethar " LB 7: 177 . " som friliga arbetar " ib 300 . som haffue arbeidet foor thina skuld Bir 5: 140 . hvilken som i staden komber ok arbeter mote embetet SO 81 . arbetar ok nager aff embetes suena ib 150 . Jfr forarbeidha. ","2) arbeta, sträfva. " haffwer jac nog arbetet ther wm " BSH 5: 45 ( 1505) . arbetandis (nitebatur) at stikka ellen vppa dörena MB 2: 102 ."],"e":["arbeyda SO 144 . ","arbeyde ib 115, 141; Di 122 . ","arbeide SO 122 . arbeta. -ar, -at), "]},{"a":"arbeidare","b":"nn","c":"","d":["arbetare. arbedera skulo haffwa starka hogha MD (S) 289 ."],"e":["arbedere )"]},{"a":"arbeide","b":"nn","c":"","d":["arbete. suän muramestare, som var när arbetith och manadhe vppa arbeith HLG 2: 15 (1510). ","2) arbetare. iiij (4) arbetisfolk, som drogh op samma sparar HLG 2: 47 (1516). "],"e":["arbeite STb 1: 24 (1475) . arbete), ","arbeidisfolk (arbetis-), ","*arbeidis karl","arbeydes- . ","arbetis- . arbeteskar HLG 2: 116 (1523). pl. -karla. -kara HLG 2: 113 (1523). dat. med art. -karromen ib 49 ( 1516) , m. arbetskarl, arbetare. SSkb 76 ( 1502) . en arbetiskarl . . . som har brädhen fraa strandhena och op i bodhen HLG 2: 5 (1509). ij (2) arbetiskarla met myn egin drängh ib 15 ( 1510) . ib 6 ( 1509) , 7 (1509) o. s. v.","arbeidis lön","arbeidis man","arbetes- ib 148 ( 1504) ),","*arbeidis qvinna (arbetz-), ","arbeidis skiut","arbedhis- )"]},{"a":"arbeide","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) arbete, göråmål. " ther arbeide skullo göra " RK 1: 1643 . arbeyd driffwa MD 279 . " som sijns husbondha arbethe forsumar " SO 71 . " gerningk eller arbeyte " ib 100 . ib 142, 149 o. s. v. ","2) arbete, det som frambringas genom arbete. thz arbeyde som brent är SO 100. " skoda hans arbeyt " ib 102 . Jfr mästararbeide. ","3) arbetslön? ingen mwramestere derffues mera thaga i sith arbeyde än sex öre fore hwart thwsandh tygel SO 87 ."],"e":["arbeyde SO 87, 100 . ","arbeydhe ib 154 . ","arbeygde BSH 5: 318 ( 1508) . ","arbeyd MD (S) 256, 279. arbeydh SO 159 . ","arbede ib 142, 159. arbeyte ib 146. arbeyt ib 102 . ","arbeyth Gers Frest 5 . arbete SO 150, 154, 157. ","ärbete Lg 3: 656 . ","arbethe SO 71, 149 . ","arbet ib 154), ","arbeides fisker","arbeds- )","arbeides folk","arbetes- )","arbeides lön","arbedes- )","arbeides man","ärbethes- )","arbeides skiut","arbetis- )","arbeides slädhe","arbetz slede )"]},{"a":"ardha","b":"nn","c":"","d":["plöja. " ä hwar han tog i jordena mz sina klör tha war som thz hade warit ardat " Di 83 ."],"e":[]},{"a":"ardher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr myldis-, trädhgis-ardher."],"e":[]},{"a":"ardherbugh","b":"nn","c":"","d":["trästomme oå åder el plog. arderbogh Medeltidsurk. (enligt uppgift af Riksarkivarien F. Hildebrand)."],"e":["-bogh )"]},{"a":"ardherskidh f ardherskidhe","b":"nn","c":"","d":["årder- el. plogskakel. laath afften oc om ottona färdha thin aarder harffwar arderskide oc torka ath the lätna Brasks Cal 264 . Jfr arþer skeþ 1: 46."],"e":[]},{"a":"are","b":"nn","c":"","d":["twmmelfingersens ledhamoth som kall[as] are j angenom PMSkr 511 ."],"e":[]},{"a":"aredha","b":"vb","c":"v.","d":["tillreda, tillrusta? slite mz bonden then natten, som han haffuer alt areth Arnell Brask BiI 34."],"e":[]},{"a":"areld .","b":"","c":"","d":["forntid. i uttr. af areldom (af arildom), från forna tider, af gammalt. wi . . . vnne them at niwthe . . . alla the priuilegia, friiheet oc nadher som wore forfathre konunghe j swerge them fore oss . . . giffuith haffua och som the them aff arildom niwtet och haffua hafft epter godh gameld sidhwäniä Svartb 476 ( 1463) . "],"e":["*arelds rätter","äreldes- )","*arelds tidh","ärildz- )"]},{"a":"arest","b":"nn","c":"","d":["armborst. kocchen paa lincöpingx gard . . . haffuer hwart annath aar aresth Arnell Brask BiI 36. stalswennen paa lyncöpingx gard . . . faar löön som een skytta oc hwart annath ar arest ib. Jfr Dahlgren, Glossarium och SAOB arest."],"e":[]},{"a":"arf","b":"nn","c":"","d":["arf. " thet war omöghelligith ath dräpa sigh til arfdz Sd NS 3: 343 (1418); Jfr " ÖGL eþs 21, Dr 20: pr., Ä 7 o. s. v.; se Schlyter, Ordbok s. 34. tha war oppa radhusit fore sithiande radhit hustru marghit . . . ok sagdhe sik badhe fra arff oc gäld ept'r sin bonda Beckman Stud 238 (1429, Kalmar Tänkeb) . Jfr bak-, dan-, dana-, sidho-arf, äfvensom arve, ärfdh, ärve. "],"e":["*arfs del , ","*arfs synd","ärffs- )","*arfs tiltalare","-tilthaler )"]},{"a":"arf","b":"nn","c":"","d":[],"e":["arva skut , "]},{"a":"arf","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) arf, egendom som genom någons död öfvergår el. öfvergått i annans besittning, ärfd egendom. dömde sin son britanicum fra fadhers arue Bil 305 . " waart rätta fadherligit arff " MB 2: 276 . " mista arff äpter wan fadher ib 1: 419. " " thet gotzeth är mik tilkomit epter the for:do mina fadhorsröstor i rätto arfwe " SD NS 2: 48 ( 1408) . thär mik är een deel aff rätto arfwe epter fadher ok modher ib 53 . " eth arff som fallit war epter . . . marggreta olaffzdotther " DD 1: 79 ( 1431) . taka rikit ok arfwit Bir 1: 228 . " hafua . . . saalt . . . alt thät godz ok ägho, badhe morghingafuo ok ärff . . . ther wi äghom i hösiö " SD NS 2: 291 ( 1410) . - i relig. mening. äuärdhelikit arf Gr 294 . Bir 3: 91 . " hymerikis arff ib 1: 66. - allit. arf ok eghit. i som arff oc eghit haffue i suerige " BSH 5: 486 ( 1511) . " haffwom atirfangit wart rätta arff oc eghit (herediatem patrum nostrorum) " MB 2: 276 . ","2) arfsrätt. " äntigia giffs nakrom nakar gafwa for kärlek oc hemelikhet älla for arff älla mz skipte älla for ödhmiuka thiänist Bir 2: 204. - allit. arf ok odhal. wara jorder som oos ära rettelige ok skelige tilkomma medh arff ok odeel " BSH 3: 146 ( 1463) . ","3) jordegendom (i allmh.)? jordegendom som någon vid sin död lemnar efter sig? i ortnamn. klubsens arff VAH 24: 326 ( 1377) . karlss arff ib. " sten bärnä arff " DD 1: 47 ( 1386) . " nils i adams arfvet " ib 55 (1399, afskr.). ena thäkt a coperberghena som hetir baambaraarfwit ib ( 1400). pantsatte ... thera godz som the pa sato som heter dafinzawarit ib 56 ( 1400). a mats arff byggiandhe och boendes i kopparberghet ib 81 (1434, afskr.). enkioarffit ib 2: 2 ( 1383) . alt sowaldzarffwet ib 6 ( 1386) o. s. v. - Jfr arver, arve, ärve, samt atergangs-, bak-, bryst-, bröþra-, dana-, fädherne-, fädhernis-, firi-, hedhers-, iordha-, iämn-, iämnaþa-, kollar-, maghar-, niþar-, ofsinnis-, prästa-, qvinna-, senaþa, sidho-, skyld-, sköt-, þräla-, vigh-arf."],"e":["ärff SD NS 2: 291 ( 1410)), ","arfs gods , ","arfs rätter , "]},{"a":"arf tal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arfdel","b":"nn","c":"","d":["arfvedel, arf. SD NS 1: 533 ( 1406) o. s. v. komme thy thässen landhen til israels söners arffdeel MB 2: 36 . ib 37, 45, 48, 50, 51, 51, 213. Su 72 . j beniamyns äghodelom äller arffdelom MB 2: 138 . "],"e":[]},{"a":"arfdel","b":"nn","c":"","d":["arfvedel, arfslott. Arfstv 33 ( 1461) . SJ 2: 279 ( 1495) . " kendes sigh redelige opburit haffua alth arff och arffdela wdaff raffual jensson ib 308 (1496). Jfr arfs-, arva-, ärve-del. ""],"e":["erffdel: -dele SJ 2: 279 (1495) . erffdeel Arfstv 33 ( 1461) ), "]},{"a":"arfdelogher","b":"av","c":"adj.","d":["ss arfvinge delaktig (i ngt). rika haffwor . . . i huilkom han arffdeloghan giordhe sin engasta son (thesaurum . . . quo suum vnigenitum hereditavit) JMÖ 80 ."],"e":[]},{"a":"arffallin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arfgänger","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arfgänger","b":"av","c":"adj.","d":["berättigad att taga arf. t the sculin wardha arfgenge mädh thic SvB 209 (början af 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"arfhärra","b":"nn","c":"","d":["arfherre, furste som innehar ärftlig regentvärdighet, till tron el. tronföljd på grund af arfsförhållande berättigad furste. ath wii hans naade som en enasthe son och enasthe arffwinge . . . for en reth ärfherre till swerges riche wille anamma, crona oc crisma Rydberg Tr 3: 624 (1520)."],"e":[]},{"a":"arfliker arfvw. lig","b":"av","c":"adj.","d":["ärftlig. " all mijn arflige godz, som jag hafwer i ubsala, strängnääs, wästeråhs biskopzdöme, och så all the ärfwaagodz, och arfwelige godz som jag hafwer i öster-giötlandh (o. s. v.) " Bo Jonssons Test (1384, tryckt ss bilag till Hadorphs ed. af Alexandri Magni hist)."],"e":[]},{"a":"arfluter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arflös","b":"av","c":"adj.","d":["arflös. MB 2: 233 . BSH 5: 318 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"arfname","b":"nn","c":"","d":["arftagare, arfvinge. " at i maghin . . . wardha arfnama i ewinneliko liwe " Prosadikter (Barl) 70 . Jfr arfnamare 2: 1191."],"e":[]},{"a":"arfra","b":"av","c":"adj.","d":["tidigt vaken. artasira riddarin vardh här af mykyt gladhir ok aarfra ok vpstodh mykyt arla om morghonin Gr 260 ."],"e":["aarfra )"]},{"a":"arfrike","b":"nn","c":"","d":["arfrike. " at äldres sonin atir take arff rikit " Bir 3: 401 . Jfr arfs rike."],"e":[]},{"a":"arfrätter","b":"nn","c":"","d":["arfsrätt. BtRK 78 ( 1434) . Jfr arfs rätter."],"e":[]},{"a":"arfskiptan","b":"nn","c":"","d":["utdelning af arf, arfskifte. haffde giort thöm fulla oc lskällica arff skiptan SJ 171 ( 1448) ."],"e":[]},{"a":"arfskipte","b":"nn","c":"","d":["arfvedel. " alt thät arffschiffte som hanum bordhe ärffua " SJ 106 ( 1441) . lot op per slactara . . . for arfskiptet epter sin . . . bonda ena tompt ib 132 ( 1444) ."],"e":["-schiffte )"]},{"a":"arfskiptning","b":"nn","c":"","d":["arfskifte. " loto the hona lidugha oc lösa vm the arfskipning " SJ 132 ( 1444) . haffde thöm rätte erffskipning giort ib 137 ( 1445) . tha som ärfskipting giordhis ib 171 ( 1448) . thänne ärskipting skedhe strax äpter jacob van damens dödh ib 171 ( 1448) . " haffde giort ärffskiptning i mellan hustru walburge och hennas barn " ib 271 ( 1459) . vm nogra handa arff skiptning effter sin fadher ib 275 ( 1459) . " ärligh och winligh erskiffting " ib 321 ( 1465) . ib 71 ( 1437), 170 ( 1448), 209 ( 1451), 299 ( 1462), 300 ( 1462), 305 ( 1462), 308 ( 1462), 325 ( 1465), 332 ( 1466), 342 ( 1467), 383 ( 1473), 404 ( 1474)."],"e":["arfskipning . ","ärffskiptning SJ 209 ( 1451), 271 ( 1459). erffskipning. ärfskipting. erffskiffting. ärfskiptinghe SJ 170 ( 1448) . ","ärffschiptinghe SJ 71 ( 1437) . ärskipting. arfskichting SJ 300 ( 1462) . ","arffschightinga SJ 305 ( 1462) . ","ärffskigtinge SJ 299 ( 1462) . ","ärfskigtinga: -o SJ 308 ( 1462) . ","erfskichting SJ 332 ( 1466) . erff skichtinge SJ 325 ( 1465) . ","erffskightinge SJ 342 ( 1467) . ","erffuaskipning SJ 383 ( 1473) . ","erffweskipning ib 404 ( 1474)), "]},{"a":"arfsynd","b":"nn","c":"","d":[" = arfs synd. GU C 20 s. 283 . swa wäl fför arff syndh som fför döelika syndh JMPs 100."],"e":[]},{"a":"arftakande","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"arftakande","b":"","c":"","d":[" , part. adj. ärfvande, berättigad at ärfva. som arfftakande war äpther honom alth hans rike JP 43 ."],"e":[]},{"a":"arftaki","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arftaki","b":"nn","c":"","d":["arftagare, arfvinge. " þe iorþ . . . þär vi rätte arftaka til ärum " SD 6: 271 ( 1351) . " ath jak honum vnth ok giffuit haffuer en tolfintx marcha skat ok tre marcha skat . . . honum ok hans arftagom tiil äwerdelica ägo, frälslika, vtan qwall for mik ok minom arftaghom " Svartb 157 ( 1376) . ib 191 ( 1386) .."],"e":["-taghi )"]},{"a":"arftakin","b":"","c":"","d":[" , part. adj. L."],"e":[]},{"a":"arftakin","b":"","c":"","d":["arftagande, tagande (ngt) ss arf, ärfvande. later han oss wara arftagne ok niwtandhe hymmerikis glädi ok äro MP 4: 131 ."],"e":["-tagin )"]},{"a":"arftöker","b":"","c":"","d":[" , Adj. L."],"e":[]},{"a":"argh","b":"nn","c":"","d":["arghet, ondska, svek. " vthan alth argh " SD NS 1: 26 ( 1401) . Jfr det substantivt brukade n. af argher."],"e":[]},{"a":"argha","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra ond, förderfva, förleda. the arghadho (corruperunt) en min discipulum Bo 185 . som . . . ey arghas (depravantur) af thera äptedöme Su 424 . ","2) skada. " tilfoga skada. jach oc mine arfua wiliom oc sculom aldre i wara dagha fegdha eller argha, hindra eller qwälia . . . borghamestara, radhmen oc borghara i nycöpunge eller thera arfua " SD NS 1: 678 ( 1407) . BtRK 52 (1388, orig.) . BSH 4: 101 ( 1483), 112 ( 1486). ath i nogith kwnnä arge in paa vore fyender HSH 20: 99 ( 1507) . ib 112 ( 1507) . FM 153 ( 1504) . ","3) lasta, förtyda. hwar the formogho äkke wrängia älla argha (pervertere) gärningena i sik for hänna vppen bara godhlek ther vidherfresta the afwndsiuko tyskarane huru the matten mz nokrom lunafallom argha (calumniari) thera akt Su 426 . - refl. arghas, förargas, taga anstöt. thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn skalt thu äkke forlata nar somlike skändas oc arghas ther af Bo 87 . somlike arghadhos af vars herra ihesu ordhom ib 115 . - Jfr forargha."],"e":["-ar BtRK 52 ( 1388), -adhe),"]},{"a":"argha v fördefva försämra. skulum wy ey forda goz . . . sälia . . . ällir nokot aff thy . .. argha skadha ällir forkomma byh 1 267 1469 .","b":"","c":"","d":[],"e":["*argha sik , förargas, taga anstöt. swa sker . . . opta ath the haffwa arwodhat j gudz thyänisth j synom vngdom ok agha sik oppa tet ytirsta MP 5: 158 . - Jfr forargha. "]},{"a":"arghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fegt, omanmligt; nedrigt, nesligt menelaus war then förste som opstod oc swarade ther tiill oc sagde at sätia j fred mz troyaner, thz sagde achilles nog argeliga (Menalaus . . . qui primus in logquendo surrexit: pacem quarere cum trojanis satis dixit esse iniquum) Trom 212. synes meg wara tilfädogdt at han skulle forgöras aff oss mz argom död som saa will oss argeliga forgöra ib 156 . hwro j . . . argeliga drape (neci nequiter trqdidistis) hans fader ib 43 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"argher","b":"av","c":"adj.","d":["ond. arg. ath betala skolande honum . . . jnnan half manadh dagh epther pascha vtan alt hinder oc alla argha list Gadolin Pants 269 ( 1364) . svår; neslig. at han skulle forgöras aff oss mz argom niqua) död Troj 156 ."],"e":[]},{"a":"argher","b":"av","c":"adj.","d":["1) feg. " een geen enum är ärghum leeth (pravus cum solo dicit confligere nolo) " GO 750 . " iag giorde iw som en argher faåne att iag satte raåmerke mellan swerige oc skåne " RK 1: (yngre red. af LRK) s. 273. ","2) usel, dålig, ond, arg. wari ta man sa mycket argare GS 50 ( 1448) . " wari man thes arghare EGR 66. the argha (pessima) horkonan " Bo 80 . " ey är gest swa argh at hosbonden skal io hawa til forna (preminet hospitibus reprobus licet est laris herus) " GO 757 . " then argeste skalk " RK 2: 1929 . " maa jak han then arghasta förrädhare kalla " ib 3: 190 . " aldra arghaste afgudha dyrkare " ST 255 . " vtan alla argha liist " RK 2: 9468 . ib 3: 774 . SO 164. " vtan alla argha lister " SD NS 1: 61 ( 1401). vända alt til argho (in malam partem) Bo 122 . - n. brukadt substantivt. ","1) arghet, ondska, svek. vtan alt arght VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 20 ( 1401), 99 ( 1402) o. s. v. thesso forscrepna articulos . . . at holda wtan arkt SD NS 1: 17 ( 1401) . " vten arkt skulde han felig wara RK 2: 6281. "","2) brukdadt substantivt: skada, förderf. the samfelte oc besworo sigh oppa konogsens aarghasta oc dödh Lg 3: 347 . " kompne . . . pa rigsens argasta " BtRK 255 (1470, orig.)"],"e":["ärgher . ","arght . ","argt . ","arkt ) , "]},{"a":"arghet","b":"nn","c":"","d":["oförrätt, svek. " beskatte almogen medh pålegninger och heilp, och anner förtäncktt tilfelle, och förtächta argheter " PMSkr 694 senare afskr.)."],"e":["-er ) , "]},{"a":"arghet","b":"nn","c":"","d":["skada, oförrätt. scole kome frije in oppa slotidh wten all skade och arghet BtRK 341 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"arguera","b":"vb","c":"v.","d":["förhandla. " arguere the oc disputere aff war herre ok iomffrv maria " Lg 3: 34 ."],"e":[]},{"a":"argument","b":"nn","c":"","d":["inkast, invändning. " giordhe hanum mang argument " Bil 348 . ib 80. swarom wi vtan disputeran oc argument MB 1: 120 . ther mz är löst thz första argument ib 139 ."],"e":[]},{"a":"ari","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arild","b":"","c":"","d":[" , se areld."],"e":[]},{"a":"arin","b":"","c":"","d":[" , se ärin."],"e":[]},{"a":"ark","b":"nn","c":"","d":["ark, pappersark. " pro duobus foliis papyri dictis wlgariter arch HLG 1: 18 (1422). ij [2] stor fwl ark mot mik scriffwin " SvSkr 1: 41 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"ark","b":"nn","c":"","d":["kosta, skrin. en ark Inv cur Tynnelsö 6 ( 1443) . "],"e":["*arka gömare , ","*arkagörare , "]},{"a":"ark","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["arch . ","-ar )","arkar lykil , "]},{"a":"ark","b":"nn","c":"","d":["ark, pappersark. " x ark papyr " FM 226 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"arkil","b":"nn","c":"","d":["ring? låda? the (ɔ flacara) skola haffua sinne kista yxe, bandakniff, bandhaca, arikl Arnell Brask BiI 29."],"e":[]},{"a":"arkonunger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arkt","b":"","c":"","d":[" , se argher."],"e":[]},{"a":"arkängil","b":"nn","c":"","d":["ärkeängel, öfverängel. " ängillin michael archängil " Bo 187 . ib 254. Lg 39."],"e":["arch- )"]},{"a":"arla","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. tidigt, bittida. stoþo arla vp Bur 22. han callaþe arla ok sirla sanctum iacobum sik tel hialp ib 168 . komin thär ather a morghen arla Bil 127 . Bu173, 416. Bo 26, 113, 191 . MB 1: 195, 21, 404, (Cod. B) 546. MP 1: 77 . Fl 10, 1158 . Iv 996 . Al 1079, 9666 . RK 2: 4292, 5778, 3: 3787 . Va 7 . Di 5, 54, 81, 93 . LB 2: 59 . wee är . . . ti lande the höfdinga hauer thr arla (mane) äta KS 49 (125, 53) . " arla om morghin dagher var liws han ridher sik ena aff thz hws " Fr 83 . " arla vm morgonen daghin kom marghin hälade stolt ok froom tha var i hertogh eriks rota " RK 1: 1422 . " arla morgonen daghen fik waldha marsken redh ater a enghena haldha " ib 2: 4300 . " arla dagx " Al 7663 . arla qwäldz Iv (Cod. B, C) 181. Jfr fularla."],"e":["aarla LB 2: 59 ),"]},{"a":"arla","b":"ab","c":"adv.","d":["tidigt, bittida (på dagen). alla . . . lossade all lsyn skip om morganen ärla Troj 106 . - i allmännare anv.: tidigt. the vng trä . . . som ey orka vid frosth vm vintren arla komme Sex ekon tr 263 . " jac takkar tik for thina hälgha wmskyrdh, at thu wildhe swa arla wtgiuta thit hälga blodh " SvB 49 (slutet af 1400-talet)."],"e":["ärla )"]},{"a":"arlika","b":"ab","c":"adv.","d":["årligen. " hwilka han . . . aarlika sökte " KL 210 . ib 211. SD NS 1: 73 ( 1401), 147 ( 1402), Gr 264 . Bir 4: 30, 31 . VKR31, 75. Al 999, 1126 . MB 2: 125, 241, 258 . som ränta arligha aars 1/2 marc wekt SD 1: 444 (öfvers.). ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille ib. " ib " NS 1: 435 ( 1495) . ib2: 238 ( 1409), 336 ( 1410). j sylo . . . är märkelighen samqwämdh j herrans högtidh aarligha aars (solemnitas anniversaria) MB 2: 140 ."],"e":["aarlika . ","aarlicha VKR 31 . ","arlecha SD NS 2: 64 ( 1408) . ","arligha SD NS 1: 73 ( 1401) . aarligha. arlige SO 154 . ","aarligan ib 72),"]},{"a":"arlika","b":"ab","c":"adv.","d":["årligen. annuatim aarlegha GU c 20 s. 25. ewige och arlige wtgiffue . .. söndax almosen fförstondarene vi (6) mark SJ 2: 245 (14939. - (+) stadhen slottith äller rikith skal tilreda j thid oc thima aarligans oc daglika dax al anbwd oc redskap som tyänar til strid PMSkr 165 (möjligne att föra till ett med arla llikty digt arlika, jfr Isl. árliga)."],"e":["arlige . ","arelige SJ 2: 218 (1492) . arlikan PMSkr 373 . ","aarlegha . ","aarligan STb 1: 407 (1483). arligen SJ 2: 242 ( 1504) . aarligans),"]},{"a":"arliker","b":"av","c":"adj.","d":["årlig. " war aarliken jngiäld " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). alla arlika vtskylde ib 377 . " mädh allom ärlikom (för arlikom) ingiäldom aläghnom oc sakörom " BSH 1: 194 ( 1387) . FH 2: 12 (1381, nyare afskr.). SD NS 1: 535 ( 1406) . VKR 41, 42. MB 2: 276 . PM 1 . " gifwa thik oc thino folke aarlikin (annualem) kost oc klädhe " Bir 2: 29 ."],"e":["aarliker . ","arlikin: -it SD NS 1: 535 . arliken (nom. s. f.) PM 1 . aarlikin. aarliken. ","aarligh: -lighe VKR 41 ; ","-ligho ib 42 . aarleghen (ack. s. m.) MB 2: 276),"]},{"a":"arm","b":"","c":"","d":[" för ärm, se detta ord."],"e":[]},{"a":"arma","b":"vb","c":"v.","d":["utarma. " akta ther medh tunga i wrongom domom änkio ok fadhr lös barn, ok arma almogha (snarare dock att läsa arman; ut oppriment in judicio pauperes et vim facerent causæ humilium populi mei) " KS 67 (165, 73) . Jfr for-, ut-arma."],"e":[]},{"a":"arma","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forarma."],"e":[]},{"a":"armben","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"armber","b":"av","c":"adj.","d":["1) arm, olycklig, eländig, usel. a arma blinda män Bu 16 . " hwath folk ma man armare kalla " Al 7283 . armbir fane Bo 30 . " arme stymper hwi later thu sa " RK 2: 3409 . " hans arme kroppir " Bil 871 . ","2) arm, fattig. " iak är en arm mö ok rikeleka up föd " Bu 143 . badhe arma ok rika Fl 28 . " riker almoghe är kunungs ära . . . ok armbr almoghe är kunungz nese " KS 78 (193, 85) . " armt oc fatight folk " VKR 31 . Bu 18. 498. Iv 2094 . Al 4320 . Jfr husarmber. ","3) förstörd, tillspillogifven? för wardher skon armir än fothin wardher warmbir (ante perit pero quam pede cauma fero) GO 42 ."],"e":["arbar Bu 18),"]},{"a":"armber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) arm (på menniskokroppen). karll gritagiwtare . . . tog henne wndher armen ok fölgde henne till hennis porth Stb 1: 396 (1482). 2) arm, utskjutande del af ett föremål. hwar armen (som hör till katissan, skla vara) iiij [4] alna med ij [2] band Brasks Cal 264 . "],"e":["*arma prydhilse , "]},{"a":"armber","b":"av","c":"adj.","d":["arm, ömlig. " for ena arma bukx fylle kombir oändelik hungir oc armödha " Hel män 149 . Jfr husarmber."],"e":[]},{"a":"armber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) arm vreþ hans arm Bu 418 . ib 419, 499, 521. Bil 225 . räkte guz son sina händar ok arma a corsens arma Bu 139 . ib 57. " ärmane varo sua lange at the räkto nidhir til fotanna " Bir 2: 15 . " thz (det utgjutna blodet) matte manne vnder armana ga " Al 4540 . " vndher konungens arm ledde marsken han tha " RK 2: 6881 . " tog iag kong hans wndher sin arm " ib 3: (sista forts.) 5163 . - bildl. hwilins j mins kärlex arm Bir 2: 245 . ","2) arm, utskjutande del af ett föremål. vidh badha korsens arma Bir 2: 133 . Bu 139. " wi lothe skiwthe i gaar medh then möser, och i försthe skoth giik then ene arm vtaff " BSH 4: 293 ( 1501) . "],"e":["ärmber . ","-ar )","arma skiälva","arma skelwa )","arma smidhe , ","arma vapn","-vakn )","arma värker , "]},{"a":"armborst","b":"nn","c":"","d":["arm borst. Jfr krigh-, skytto-, vipps-armborst, äfvensom arest. "],"e":["arbusth JTb 35 ( 1462)","*armborsta skut"]},{"a":"armborst","b":"nn","c":"","d":["armborst, båge som spännes medelst foten (hvilken härvid ställes i ett slags vid bågens öfre ände anbragt stigbygel) och en vid bältet fäst krok (jfr Schlyter, Ordbok s. 35 och Jur. Afh. I. s. 97). eet skot kom som aff armbyrste (quasi spiculum prosiliens de balista) Bil 802 . KL 369. " skiuta medh armbyrst (mz armborstum Fragm. 16) ok handbugha " KS 53 (137, 57) . " skiwta mz armbörst (lasboga) " Di 17 . MB 2: 244 . " struko thera armbörst i the skyttor ok thera kompani " RK 1: 3796 . " mz spent armborst ib 2: 2431. haffwa werier eller armbost " ib 1: (till. till LRK) s. 252. mz byssom oc arborstom MB 2: 255 . Di 298 . BSH 3: 46 ( 1452), 5: 63 (1505), 199 (1507), 341 (1509), 456 (1511). FM 330 (1507), 554 (1512), 555. PM 24 . RK 2: 5789, 5793, 3: (yngre till. om Chr. II) s. 235. mz xxx armborst (d. v. s. armborstskyttar) han tit gik ib 2: 5791. - bildl. at theras ondzskonna arborst söndher briste Su 71 . Jfr stalarmborst. "],"e":["armbörst . ","armbyrst . ","arborst . ","arborsth Di 298 . ","arbörste (dat. el. ack. KL 369 . ","arbrösthe FM 554 (1512), 555. armbost. armbosth BSH 5: 63 ( 1505) . ","arbost FH 330 (1507); BSH 5: 199 ( 1507) , 341 (1509), 456 (1511); RK 3: (yngre till. om Chr. II) s. 235), ","armborsta stränger","arbosta strenger )"]},{"a":"armdomber","b":"nn","c":"","d":["elände. " all werdzliken tienisth är ysäldh armdhom, men aldre slemeste armdomer är ware syndenes tiänere " PMSkr 671 (senare afskr.)."],"e":[]},{"a":"armhet","b":"nn","c":"","d":["fattigdom, armod. " fatighdoom oc armheet stoor " Al 7021 . ib 7047."],"e":[]},{"a":"armhula","b":"nn","c":"","d":["armhåla. " ala . . . armhola " GU C 20 s. 13 . " for läthi skul stinger thu handena wnder armhwluna " SkrtUppb 35 ."],"e":["-hola )"]},{"a":"armhula","b":"nn","c":"","d":["armhåla. " for ondha armhwler " LB 6: 107 ."],"e":[]},{"a":"armlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ömkligt, jämmerligen. han skal armlika sik förborga KS 61 (151, 67) . " at hon ekke formatte gaa wtan armligha (miserabiliter) kunde krypa " Lg 3: 355 . " the armelika (hörnuliga) lata ok fälla tara " Fl 358 ."],"e":["armelika armligha )"]},{"a":"armliker","b":"av","c":"adj.","d":["eländig. " thu är vsal oc armbligher (miserabilis) oc fatigher " MB 2: 399 . " en ganske armäligh fridh " FM 97 (1497-1501)."],"e":["armbligher . ","armäligh )"]},{"a":"armlädher","b":"nn","c":"","d":["armläder, till rustningen hörande läderstycke som skyddar armen. SD 3: 287 ( 1316) ."],"e":["armläthir )"]},{"a":"armlägger","b":"nn","c":"","d":["armpipa. bröth hans armläg (os brachii) Lg 345 . " bondin hawir . . . starka armläggia " Bo 134 . Lg 3: 311."],"e":[]},{"a":"armlägger","b":"nn","c":"","d":["arm. " ödhmyuk baar hon then mz skälffwandes armläggiom som henne aff sinne guddoms makt oppe hiölt " JMÖ 87 . " finder iak mina syster tha skla thu aldre läggias melllan henna armläggia " Prosadikter (KarlM) 278 ."],"e":[]},{"a":"armodh","b":"nn","c":"","d":["armod, fattigdom, brist. wardhir tha saa mykit armodh oppa allom thingom (verum omnium penuariam) SpV 314 ."],"e":[]},{"a":"armodh","b":"nn","c":"","d":["och n. ","1) elände, vedermöda, betryck. thzta armodh oc förtreet giordis israels folke MB 2: 222 . " se wars almoghas armodh (mala) " ib 230 . " j törst hwngher oc j alzskons armodh (in siti et peridione magna) " ib 156 . pynonna armodh LfK 223 . " the lidhu waald oc stoor armodh " MD 385 . ","2) armod, fattigdom. " vndan frälse gånga för armodh skull " GS 22 ( 1360) armodh oc fatikdom Su 141 . " then stadh j hwilkom engin brist är ällir armodh (penuria) j thy som iordhen bär MB 2: 127. " " falla i armodh " Ber 288 . ib 289, 292 . lädh nw saa stoora armodh Lg 3: 34 . " aff then stora armodh, wij nw ikompne äre " BSH 5: 318 ( 1508) . wiliokt armodh MD (S) 231, 279."],"e":[]},{"a":"armringer","b":"nn","c":"","d":["armring. MB 1: 204 ."],"e":[]},{"a":"armskena","b":"nn","c":"","d":["armskena, till rustningen hörande metallbetäckning som skyddar armen. hwr kar medh en armskene ok inthet mer harnesk BSH 5: 65(1505)."],"e":[]},{"a":"armödhe","b":"nn","c":"","d":["uselhet, elände. " af thesse sörghelika werlz armödhe Lg 3: 514. " MD 41 ."],"e":[]},{"a":"armödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["usel. " at iak matte kallas af thesse armödhelike wärld " Hel män 204 ."],"e":[]},{"a":"armöþa","b":"nn","c":"","d":["1) möda, vedermöda. mz anduaku . . . ok armöþo ib 143 . " aff alle armödho (operibus et laboribus) som män hawa a iordhinne " MB 1: 166 . swa mykyn dröfwilse armödho oc arwodhe for mik lidha ST 317 . " han war aff store armödho ganzska iämmerlika skapadher " Lg 3: 339 . - uselhet, elände. nära sik mz thera skam oc armödo (infami . . . commercio) Bil 574 . ","2) armod, fattigdom, doo ii nöþ ok armöþo Bu 57 . Bil 716, 805."],"e":[]},{"a":"arn","b":"nn","c":"","d":["örn. " han är girugh som sulten arn " Al 3063 . MD 53 ."],"e":[]},{"a":"arna","b":"vb","c":"v.","d":["utverka. " wi formattom ey thz ärna af thöm " KL 234 . - särsk. hos el. af Gud utverka el. förskaffa. en han arnadhe hanum son af gudhi Bil 579 . " äruade (för ärnade) han mannom godha sädhis iordh aff gudhi " ib 750 . ib 276. MB 1: 385 . MD 186 . " badh iak wara fru miskunna mik ok erna mik nadher " Bil 456 . " hon . . . badh han (näml. Petrus) . . . ärna barneo liiff " ib 834 . " appollinaris ärnadhe hanum syn " ib 327 . ib 269, 680. Lg 970 (hvarest ärua står för ärna). KL 60, 69, 362 . Bir 1: 72, 171, 2: 169, 3: 374, 4: 12. MP 1: 343 . ST 236 . Ber 193 . " swa som hon sik ärnat hafdhe stor lön mz sino äruodhe " KL 353 . " rökta them ok ärna kärlek " Bir 1: 382 . " jak hafwir oc thz ärnat af minom son at näppelica skal nokor forfaras til häluitis aff thinom lifnad " Bil 797 . " aflat . . . ther gudz hälghe män ärnadho ok forskylladho mz sino dyra blodhe ok bönom aff minom son " Bir 3: 221 . " dominicus ärnade hiälp ok läkedom mz mästom grat " ib 1: 355 . ib 3: 423. Ber 2 . hon arna oc rökta nadh oc miskund Bir 3: 96 . ib 422. " ärna . . . at vnge salomon . . . wari wakande mz mik " ib 1: 391 . bidhir jak thik at arna oc rökta j thinom bönom at gudh . . . gifwi thik tholomodh ib 2: 33 ."],"e":["ärna . ","erna . ","-at )"]},{"a":"arnesker","b":"av","c":"adj.","d":["Arnheimsk, från Arnheim. röt arnest täghen FM 76 (1483, daniserande). - n. arnest, tyg från Arnheim. drätter aff aarnest FM 76 (1483, daniserande)."],"e":["aar- )"]},{"a":"arnesker","b":"av","c":"adj.","d":["arniska (orig. har felskrifningen arriska) gylle[n] HLG 1: 24 (1427). (6 gamla) arnäskia (gyllen) RP 2: 188 ( 1390) . " hwndrade niethie och en ärniska gyullena " Svartb 384 ( 1441) . " for cc letta arneuiska (för arnemska?) gyldena " ib 425 ( 1447) ."],"e":["arnäsker . ","arnisker . ","ärnisker . arneuisker?),"]},{"a":"arnoldus gylden","b":"nn","c":"","d":["ett slags mynt (se Du Cange arnaldensis). xv mark abosce swadant mynt at een arnoldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro FH 2: 103 ( 1436) ."],"e":[]},{"a":"arnoldus gyllene","b":"nn","c":"","d":["gyllen präglad af hertig Arnold af Geldern; jfr Hildebrand, Sv. lMedelt. 1: 909. haffwa vppburit . . . arnaldus gyldhene for vii ore Svartb 438 ( 1449) . ib 442 ( 1450) ."],"e":["arnaldus gyldhene )"]},{"a":"arop","b":"nn","c":"","d":["ondt rykte. om eth oppenbaare ryckte oc aarop för:de larens hanom i kommit haffe HSH 16: 84 ( 1527) . ib 14: l88 (1526, Brask)."],"e":["aarop . ","aaroop HSH 14: 88 (1526, Brask) , "]},{"a":"arop","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aropa","b":"vb","c":"v.","d":["anropa. " alle the ther tyna hielp aaropa " SvT 67 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"aros","b":"nn","c":"","d":[" ib 5: 587 (1346, gammal afskr.). vestraarus ib 3: 139 ( 1313) . væstrearoos ib 4: 233 (1331, gammal afskr.)."],"e":["aroos . ","arus )","arus SD 3: 140 ( 1313) . ","aros"]},{"a":"arrisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Arras, tillverkad i Arras, förfärdigaf af efter Arras benämdt tyg. ramfridhe pedhersotter (gifver jag) en arriskan kiortil blan SD NS 3: 536 ( 1420) . Jfr arnesker."],"e":[]},{"a":"ars","b":"nn","c":"","d":["bakdel, säte (på menniskior). a manz ardz LB 4: 339 . " lat rökin ga op i arzen " ib 7: 261 . " te aadror j arzen äre " ib 262 . ib 265."],"e":["ardz )"]},{"a":"ars","b":"nn","c":"","d":["säte, bakdel. " (himmelstecknet) scorpio haffuer waldh ower arzen " LB 13: 19 (s. 462)."],"e":["arz )"]},{"a":"arsballar","b":"nn","c":"","d":["klinkor, bakdel. " läkedom taka til aarzballana ok lendhena " LB 13: 19 (s. 462). nates . . . arzballa GU C 20. s. 343."],"e":["arz- . ","aarz )"]},{"a":"arsklinker","b":"nn","c":"","d":["bakdel, klinkor. " piga . . . idest sum[m]itas natium scilicet ardz klinker " GU C 20 s. 445 ."],"e":["ardz- )"]},{"a":"arst","b":"nn","c":"","d":["läkare. " en god arst FM 347 ( 1507) . " " wara tigh for then arsth ther forsökia wil opta tigh huru han scal andra läkia " Ber 291 . aarste oc lekara Su 224 . BSH 4: 246 ( 1499) . FM 406 ( 1509) ."],"e":["aarst )"]},{"a":"arstala","b":"vb","c":"v.","d":["l»buktala»? ffamino . . . arzs tala GU C 20. s. 252."],"e":["arzs- )"]},{"a":"arste","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*arsta bok , "]},{"a":"arste","b":"","c":"","d":[" , m = arst. mester bernd stadzsens arste SJ 369 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"arster","b":"nn","c":"","d":["läkare. " cirrurgiucus . . . arsther Gu C 20 s. 113. Jfr arst och arste 1: 49. ""],"e":[]},{"a":"arsterdie","b":"nn","c":"","d":["läkearekonst. " mestare . . . i asterdie, som er läkedom " LB 7: 127 . - läkedom, läkemdel. kallas tz . . . en asterdie modher LB 7: 134 . " aff läkedom och asterdhie som aristoteles haffuir scriffuit " ib 167 . " redha thenna ädla asterdye " ib 173 . " tha skal man vaktha sig for läkedom och asterdie " ib 95 ."],"e":["asterdie )"]},{"a":"arstharmber","b":"nn","c":"","d":["ändtarm. LB 7: 261 ."],"e":[]},{"a":"arstädhia","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"arsädh","b":"nn","c":"","d":["årets säd, säd som under året blifvit sådd. aarsädhin matte nytias MB 1: 300 ."],"e":["aar- )"]},{"a":"arsädhe","b":"nn","c":"","d":["årsgröda. " i skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe " MB 1: 376 . MD (S) 286 . "],"e":["aar- )","arsädhis axäxter , ","arsädhis offer , "]},{"a":"arsäl","b":"av","c":"adj.","d":["årsäll, välsignad med god årsväxt. stenkil aarsäle PK 231 ."],"e":["aar- )"]},{"a":"art","b":"nn","c":"","d":["1) härkomst. thz (barnet) war aff enä ädlä arth (van ghuder art) Va 8 . ib 27 . " thz diwret är aldrik kommit aff nokro vnda art " ib 25 . ","2) medfödd beskaffenhet, natur, art. huru wart tu nokon tiidh aff swa ondä enä art, at thu skulde swa fordärffuä thin egnä liiffs frvkt Va 8 . " war en forrädare aff allä sinä art ib 15. ib 38. " " han ey omwändhe togh sin danska ardh RK 3: 180. " " thz är hanss aardh " ib 2757 . " hwar äffther sinne jnfwnd oc arth " PM 20 . " skal man huar effter sin ardh oc stadghe eller staath holla sig suptilighen " LB 7: 179 . " wille forfara hans sidh ok aardh " MD (S) 252 . " thaa the saago leksensa aardh " ib 202 . " marghe dyre stena mz ädhle ardh the rena " Fr 172 . Jfr onardh, riddara-, van-art."],"e":["ardh . ","aardh )"]},{"a":"artal","b":"nn","c":"","d":["årtal. " klarlige bescriffuit i thenkeboken wedh samme aar tall loch dagh som her scriffuit star " SJ 2: 315 ( 1497) . Jfr aratal, äfvensom arstal 1: 45."],"e":["aar tall )"]},{"a":"artikel","b":"nn","c":"","d":["artikel, mindre afdelning i en framställning Rydberg Tr 2 . 658 (1396). JMPs 143. som tässa articla älla puncta dagelika läs ib 144 ."],"e":["artiklar . artikellar: -ä Rydberg Tr 2: 658 (1396)),"]},{"a":"artikel","b":"nn","c":"","d":[" L. artikel, mindre afdelning i en urkund. om nogen artikel . . . forkräncht vorthe FM 386 ( 1508) . til mere wisso, stadhfestilse och fulbordhan thessa forscreffna ordha och artikla SD NS 1: 300 ( 1403) . ib 675 ( 1407) . RK2: 1728. " articula och pwnchter " BSH 5: 365 ( 1509) . articla ok puncta SO 33 . ib 32, 47, 117 o. s. v. eth mynsta articell ib 116 ."],"e":["articul: -ulum SD NS 1: 675 ( 1407); -ula BSH 5: 365 ( 1509) . -ar),"]},{"a":"artikilse","b":"nn","c":"","d":["pronomen? bubo vgla et est epiceni generis nota epicenum genus är thz som teknar han eller hona vnder ena ariikilse som är hic et hec vp patet de auibus GU C 20 s. 62 ."],"e":[]},{"a":"artiþ","b":"nn","c":"","d":["anniversarium, årsdag efter någons död, själamessor som denna dag hållas för den döde, på bestämd dag hvarje år med själamessor firad högtid. i hwars varrä artiiþ bäggiä skulu alle þe preste äru i klostrenu messu sighiä SD5: 562 ( 1346) . " halla artiidh meth messor, vigilior, psaltara oc meth liws ib " NS 1: 304 (1403, gammal afskr.). Jfr arsmot. "],"e":["artidha dagher","aartidha- )"]},{"a":"arve","b":"nn","c":"","d":["= arf 1. skulu thässe riddara sik fordarfua fore thässa iomfrughor arfua (arf som dessa mör hafva att taga) Iv 4958 . allit. arve ok egha. arffua och egho fingo the ey spara RK 2: 272. " arve ok eghit. fra ärffwa och egit ganga RK 2: 745. ""],"e":["ärve )"]},{"a":"arve","b":"nn","c":"","d":["arfvinge. SR 33 . at nakar thän arfwe kan spörias . . . som skyllare är SD NS 2: 95 ( 1409). - med personens gen. hon ok hännär aruar SD 4: 389 (1334?). annor gooz som wäl äru fangin them atir göma the sinom arfwom ok äptir komandom Bir 1: 54 . " thera arwa älla barn " ib 2: 86 . ib 3: 18. Bil 53, 534. MB 1: 182 . RK2: 6666. PM 45 . - i tillnamn. päter bondaarwe DD 2: 5 ( 1384) . marghit olaffh honeffsarwädotter ib 4 ( 1384) . " olafwer stenbiärarfwe " ib 7 ( 1387) . - Kanske ingår arve i denna betydelse äfven i sådana ortnamn som de i följ. ex. förekommande. in ana arvafiardhong, que diuiditur in duas partes quarum alia dictur ana arva, et alia wæsthangha Sd 3: 54 ( 1312). jn principali . . . medietate que dicitur anaarua ib 55 . jn hilda arvafiardhong ib. " j skwmsarwaby " DD 2: 4 ( 1384) . j sigbernaruaby ib 5 . "],"e":["karlungxarfweby ib 7 ( 1387) . - med gen. utmärkande det ärfda föremålet. göra idher himerikis arua Bil 127 . " tho the villo mik fordarfua iak var tho thera herra ok arfue (den som hade fått dem i arf, på grund af arfsrätt borde råda öfver dem) " Fr 660 . - med prep. retter malseghiande ok arwe tel thet forscrefna godz SD NS 2: 118 ( 1409) . Jfr bak-, bryst-, mädh-, skap-, skäpt-, vigh-arve. ","arva bol","arvi- )","arva bot , ","arva gods , ","arva iorþ , ","arva luter , ","arvalös , "]},{"a":"arve","b":"nn","c":"","d":["l. arf. hersisco . . . ärffua skipta GU C 20 s. 330 . Jfr arf, ärfdh, ärve. "],"e":["ärffue )","*arva balker , ","*arvaborin","ärfwa- )","arvadel , m. 2: 1192. arfvedel, arf. Uppl Lagmansdomb 9 (1490). huar en lönskaläghare . . . han far aldre lot eller arvadell j guds rike MP 4: 66 . Jfr arf-, arfs-, ärve-del.","arva iordh","ärffua- )","*arva rike","-riche )","*arva rätter , ","*arva skipte","-skyffte ib 243 ( 1504) ),"]},{"a":"arve","b":"nn","c":"","d":["arfvinge. " affhänder jak mynom metärffwom ok ärffuom thet for:de godzeth " Svartb 491 ( 1467) . " ath han worde rikesins arue " Prosadikter (Su vise mäst C) 225 . " warda aure aat rikeno ib. - (?) jngom stadom warendäs ärwarne " PMSkr 650 . - Jfr bärna-, bryst-, mädh-, sam-arve."],"e":["ärve )"]},{"a":"arve","b":"nn","c":"","d":["stellaria media Lin.? " fore byld j öghon scal man taka arffua oc thz huitha aff äggit oc stampa till saman oc läggia thz offwir öghonin " LB 1: 96 . tak arwe ib 2: 65 . ib7: 72. " tagha arwi ib 5: 77. taka arfwa " ib 3: 157 . - Jfr bukarve."],"e":[]},{"a":"arver","b":"nn","c":"","d":["arf. SD NS 1: 151 ( 1402) . BSH 5: 101 ( 1506) . " vm then arwen ther mik bordhe at ärwa äpter laurenz haquonson " SD NS 1: 288 ( 1403) . " the skulu hawa allan arff sidhan badhe ledhan ok liowan ib. Jfr arf, n. ""],"e":[]},{"a":"arvinge","b":"","c":"","d":[" , se ärvinge."],"e":[]},{"a":"arvodhliker","b":"av","c":"adj.","d":["förenad med arbete, mödosam. godher thiänisto man han gör gladhlika sins owermantz budh oc wilia än tho at theth är ärwdhlikt MB 1: 134 ."],"e":["ärwdhliker )"]},{"a":"arvoþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) arbeta. " orka väl äruuþa " Bu 498 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Bil 863 . " j ärfwdhin tharf löst " ib 286 . " ärfuodha sik til födho " ib 347 . " forma arwþä firi sit bröþ " SD 5: 637 ( 1347) . " rikar ärwþar ok quiþer at höghþa " Bu 153 . ärwodhadho at vtthrykkia oliona KL 46 ; " jfr 4. "","2) förrätta, göra. ärwodha sina natwrlika syslo MB 1: 32 . " äruodhin idhirt eghit äruodhe " Bir 3: 90 . mange värlzlike män äruodha värlzlika gerninga (laborant temporaliter) ib 380 . " äruodhe (troligen för äruodhadhe; laborabat) han mz sinom handom the thing som höuelik varo " ib 157 . ","3) bearbeta. " tha thu ärwodhar iordhina " MB 1: 59 . " han hafdhe ther ämpne aff at pröwa andra creatwro dygdher swa opta han ärwodhadhe them " ib 128 . ","4) arbeta, bemöda sig. som mz myklo mere omsorgh oc större klokskap äruodhar om at taka af them hiärtans gooz än licammans Bo 108 . " ärwodha ther vm huru the matten fly lygina " Bir 1: 226 . " äruodha at rikit finge then konung thy matte hiälpa oc styra til godha gerninga ib 2: 259. " " som ärffuodhar (laborat) mik til fulnatz loffua " Su 331 . ","5) våndas. " thänne siukdomen han nu äruodhar ij (qua laborat) " Bir 4: 124 . ärfwodhande (laborantes) i vmskiptelikom siälinna dröfwilsom ok androm ogaghnom Su 431 . " ärodha i yttarsta dödhenom " KL 356 . " tok hon til at äruodha til dödhin Lg 3: 517. ""],"e":["arwþä . ","ärvoþa . ","ärwþa . ","äruuþa . ","ärfwodha . ","arfuda Bir 4: (Avt) 183. ","ärffwadha SO 6. ","ärffuadha: -at Lg 3: 10 . ","erfuadhe SO 161 . ","ärffueda ib 160. ","äruoffdha ib 6. ","-at )"]},{"a":"arvoþe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) arbete. " skal myätas hans ärwþi " SD 5: 637 ( 1347) . " taki fult firi sit arwþi ib. mit äruuþe " Bu 3 . " hwlkin swen som forsumar sins husbondha ärffuodhe " SO 6 . " huilken suen som sijns husbondha arbethe forsumar ok är han vthan lagha forfal tha fylle vp sijns husbondha aruodhe " ib 71 . tolkom swen aruodhe giffwa ib 21 . " är swennen skyllogher husbondha fulth äruodhe " ib. " mz . . . thinna handa arffuode " VNB 3 . " medh likamliko ärfuodhe wordho the quämelikare till andelikit ärfuodhe " VKR 79 . the skulu hwilas aff theras arffwodhom (laboribus) MB 2: 355. " iak tappar ey mit äruodhe älla lön " Gr 271 . " tu äther thynna handha erffuot " LfK 243 . - ärende. spurþe þän siþarst com at huat aruuþe þe uaro sua mange ut cumme Bu 419 . - Jfr biärgs-, handa-, thräla-arvoþe. ","2) arbete, det som är arbetadt. toko af honom modhorenna äruodhe (opus factum accepit) Bo 15 . ","3) möda. " höghra väghin är skip ther han ma in springa ok mz äruodhe (laboriose) vndan koma " Bir 2: 218 . ib 219. " liidha . . . alla handa erffuodh ok mödho " Lg 3: 535 . LfK 259 . "],"e":["aruuþe . ","arwþi . ","ärvodhe . ","eruodhe Bil 633. ärruþe. ärwþi. ärwadhe SD NS 1: 379 ( 1404); Su 5 . erffuodh. erfuodh LfK 259 . erffuot),","arvodhis afslagh","ärffwodz- )","arvodhis dagher","äruodhis- )","arvodhis diur","ärwodhis- )","arvodhis fikin","ärffuodhis- )","arvodhis folk","äruodhis- )","arvodhis fulder","arvodhis för (ärvades-), ","arvodhis gärning","ärwodhis- )","arvodhis hion","erwodhis- )","arvodhis häster","ärfuodhis- )","arvodhis liverne","ärvodhis- . ","ärwdhis- )","arvoþis lön","äruoþes- . ","erwodhis- )","arvodhis lös","ärwodhis- )","arvodhis man","äruodhis- . ","ärw þis-. ärwþys-),","arvodhis time","ärwodhis )"]},{"a":"arvoþe","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr ivirväldis-, stridz-, thrälaarvodhe."],"e":[]},{"a":"arväxter","b":"nn","c":"","d":[" = ars växter. aar wäxthen som thik tilburdhe ath nytia JP 14 . törska aff aruexstin SD NS 1: 363 ( 1404) . MP2: 301."],"e":["aar- )"]},{"a":"arädhe","b":"nn","c":"","d":["mod. " siälin hawer thre krapte, skäl oc losta oc arädhe. " MB 1: 461 ."],"e":[]},{"a":"aräk","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aröra","b":"vb","c":"v.","d":["röra, angå, vara af betydelse. som tätta forscrefna skipte ok arf a rörer SD NS 2: 2 ( 1408). i thy som manga manna helsa arörer Su 155 . " ey giorth thz ära a rörir " SO 18 . " tha skulu al ärändhe räthas som noghot a rörir (äro af någon vigt)ib 24. - part. pres. arörande, "","1) rörande, angående, vidkommande. jak . . . kännis . . . mik mäktoghan oc myndoghan giorth haffwa . . . herra haquon . . . offwir alt thet mik arörande är (allt hvarmed jag har att skaffa, allt som tillhör mig) i westragötland SD NS 2: 332 ( 1410) . " bidhiom wi idher . . . som thetta ärendit arörande är " VAH 24: 322 ( 1442) . ib 323 ( 1454) . - med dat. nokre the bref thesso goze arörandhe äro SD NS 1: 688 ( 1407) . " thet . . . som nokrom arörande ware aff the i nämpdene sitia " ib 2: 162 ( 1403) . ib 92 ( 1409) . VKR 31, 33.","2) som skall behandlas, som är i fråga. naar nakor särlikin oc groff ärande äru arörande Bir 5: 22 . ib 24."],"e":["aa- )"]},{"a":"arþa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"arþer","b":"nn","c":"","d":["årder, plog. slitnadhe ok rimmadhe hans köt for fiengiomen ok gislomen swa som iordh fore ardhre Bir 1: 29 . " än thot ardhrit draghis af yxnomen tho styris thz äptir äriarans vilia " ib 298 . " liknadhe mik vidh ardhir (aratro) hulkit som gör widha fora oc opriuar rötirna ib 2: 8 ardhir ok harff " ib 1: 291 . ib 292, 2: 76, 199. MP 2: 239 . " liffwa badhe widh ardher oc plogh " Al 7054 . sändande hand til adhrit (för ardhrit; aratrum) Ber 70 ."],"e":[]},{"a":"arþer bilder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["ardir- )"]},{"a":"arþer skeþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["arþa )"]},{"a":"as","b":"nn","c":"","d":["as. " hwar et aas faller a en mark Al 2783. ib 7035, 9091, 9678. Jfr ramna as. ""],"e":["aas )"]},{"a":"as","b":"","c":"","d":[" L. ","1) bjälke. " stödhrena som äru wnder systranna chor gwlff ällir aasana (trabes) " Bir 4: 85 . " offwan wppa aasomen (trabes) skal gwlffuith byggias " ib. " alla idhra asa oc stängher hänghia fwlla mz owerflödoghom klädhom " LfK 97 . Jfr betas. ","2) ås. en branter aas war a hans leedh Iv(Cod.B,C) s. 229. - ss ortnamn. duas colonias jn asenom in parochia biæghæstrum SD 2: 571 ( 1309), 573 ( 1309). lindernaas ib 603 ( 1310) . " söötaasa " ib 701 (1300-1310)."],"e":["aas . ","-ar )"]},{"a":"as","b":"nn","c":"","d":["äss, den sida på en till tärningspel begagnad tärning, hvilken har endast ett öga. dws oc aas them kaster hon mäst MD 395 ."],"e":["aas )"]},{"a":"as","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bjälke i bro, broås. " scal han holla quärnabrona ferdiga och fotoghen lote komma fram wirkith, vthan äsena brista; thaa böte them ffogothen Arnell Brask BiI 26. 2) ås, på makren befintlig, långsträckt förhöjning. vplata mattis hansson . . . ena bar tompth pa norre malm ligiendes nordan hans mölners tompt ok sunaneskylstuna tompt vth medh aasen i mellen sama forscrifne tompter " SJ 2: 174 ( 1490) . som lengden är aff tompten wijdh aasin lv (55) alnar, ffran aasin och nider i gatan wydh closters tomt c (100) alnar ib. - Jfr krop-, kätla haka-, ryg-as.. ass SvB 36 (början af 1500-talet)."],"e":["aas . "]},{"a":"asaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"asaknadher","b":"nn","c":"","d":["brist. " ledh tholikan aasaknadh (för afsaknadh?) och fatikdom " JP 68 ."],"e":[]},{"a":"asaknadher","b":"nn","c":"","d":["förlust, skada. " i haffue nu sielffue ther aasaknat aff atj ey sätie eder barn til skola " HSH 17: 168 (1523, Brask). Jfr afsaknadher."],"e":["aa- )"]},{"a":"asater","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"asea","b":"","c":"","d":[" . aseende. asiande. asyande. aasäyande),v. L. ","i sht i abs. dativkonstruktion. väghiäna äru sua stykelek a seande (att se på) sum var blandat mz rotne bloþe Bir 4: (Avt) 178. them aseande (i deras åsyn) KL 131 . " thöm asyande " SO 16 . allom them asiande Lg 3: 203 . " allom asiandom " Lg 31 . " mangom näruarande ok aseande " Bil 461 . ","ey wara aff them aasäyande nogon edhe i the sak begerende FH 1: 31 ( 1455, gammal afskr.) . ","med dat. och gen. waro honum thäs aseande . . . at han wilde landzsins laghman wara BSH 1: 188 ( 1386) . - med dat. och ack. at wi eij wiliom älla skulom them fornämpa boo nokat borgh aseande wara HSH 16: 4 ( 1369) . - med dat. och pep. um med subst. at wi . . . thera hinom aldrigh sculom aseende wara wm nokra hielp BtRK 38 ( 1378) . " som thik wilia ther vm aseande vara " Ber 261 ."],"e":["a see . ","aasee . "]},{"a":"asea","b":"nn","c":"","d":["syn, besigtning. tha som . . . drotning margareta them thit sände til asyo VAH 24: 321 ( 1422) ."],"e":["asya )"]},{"a":"asidhis","b":"ab","c":"adv.","d":["afsides, åt sidan. staanda widh grindena aasiidhis (för afsidhis?) j noghrom quämelichom stadh VKR 22 . ib 48."],"e":["aasiidhis )"]},{"a":"asighling","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"asiitiande","b":"","c":"","d":["som har bosta (på en viss plats), bosatt, bofast, fast boende, fast anställd. ath han haffuer funderat . . . j abo domkirkio ena prebendam . . . och haffuer skipta til henne en asitiende prebendatum Svartb 435 ( 1449) . " then tjdh wi skikkadhom asitiande sockneprest j yo " ib 532 ( 1477) . (hade) lagt godzet j ödha vtan ositiande lanboo ib 53 (Skokl, 1477)."],"e":["o )"]},{"a":"asikke","b":"nn","c":"","d":[],"e":["asikkia elder , "]},{"a":"asikkia","b":"nn","c":"","d":["åska. " asikkionna röst " Gr 299 ."],"e":[]},{"a":"asikkia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*asikkio dyn"]},{"a":"aska","b":"nn","c":"","d":["aska. " bran ämskyt ii asko " Bu 22 . MB 1: 509. Al 7984. " tw hauer nw ligat ther alt jampt i asken " Di 88 . " war han blek som en aska " Di 131 . " hans ben ok asku lagdhu the j blykistu " Bil 296 . " iak är mold oc aska oc owerdogher fore thinom öghom " MB 1: 191 . Ber 81 . dräper thu thina asko (civem; tydligen läst cinem eller cinerem) ib85. Jfr böke-, eke-, fal-aska. "],"e":["asko blandadher , ","asko graf , ","askohögher , ","asko odhinsdagher","asko öria","asköria )"]},{"a":"aska","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr undiraskadher."],"e":[]},{"a":"aska","b":"nn","c":"","d":["aska. 1 span asko til fiska-blötning VKU 131 ( 1568) . Jfr bly-, eke-, fal-, vinträ-aska. "],"e":["*askobakadher","äsko- )","*asko brödh , ","*askofat","askafaat )","*askofulder","-fuller )","askograf","aska- )","*asko kätil","askakätel )","*askoughn","askavangn )"]},{"a":"asker","b":"nn","c":"","d":["l. 1) ask, askträd. fraxinus asker Växtfört. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. ries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. franccinus . . . arbor quesdam asker GU C 20 s. 290 . 2) ask, låda, händer thet swa, at breff torfua sökias äller frataghas, tha lete i them ask, skrin äller skap, som han finder bokstafwen skrifwadhan wnder gozit VKJ 5 ( 1447) . togo the . . . vth aff jöns amwndssons ask ix (9) mark SSkb 236 ( 1506) . - ss måttsbeteckning. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 319 f.; Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 752; SAOB A 2469. en ask smr SD 6: 460 ( 1354) . " atta aska honagh " ib 271 ( 1351) . - Jfr glas-, hälghedoma-, stuvu-asker. "],"e":["*askalunder , ","*askamark , ","*askastubbe , "]},{"a":"asker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ask, askträ. " i ortnamn. ascaby " SD 1: 719 (1276-76).","2) ask, låda. duo askæ in quibus littere domini regis sunt SD 4: 711 (1430?). 3 aske hånigh BtFH 313 (1413, nyarea afskr.) . - Jfr spiutasker."],"e":["-ar )","aska trä , "]},{"a":"askilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. skilja, utgöra skilnad (mellan), vara skild, vara olik. opersonl. med ack. hwru mykit som a skil skäfwina och stokkin, swa mykit skil mällan wredhe och hat Ber 109 . Jfr skilia a."],"e":[]},{"a":"askodhan","b":"nn","c":"","d":["åskådande, betraktande. ware thz . . . saa at vestis bissina thz är alla granasta lärofft, fiughe nakra swartha smitto oppa sik, tha hindradhe thz genast thera askodhan (aspectum) som skodha thz, swa at the sik wändha fran thy SpV 311 ."],"e":[]},{"a":"askodhan","b":"nn","c":"","d":["utseende. hans aaskodhan (adspectus) war som solinna glimber MB 2: 390 . thz liusit syntis swa som manz askodan Gr 297 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"askyrdh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aslata","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aslata","b":"nn","c":"","d":["öfverskridande af rätta gränsen vid hö- el. södesbergning så att man slår el. skrä in på grannens område. presbiter delinquens et hhabitans in fundo ecclesie mendabit episcopo ius regium et eciam prouinciale, preter byiarbygningæ, id est, lidh, garþa, aslator, apløghior, tiællbruth, akernaam Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, afskr. fr. förra häflten af 1400talet); jfr VGL IV 21: 33."],"e":[]},{"a":"asn","b":"nn","c":"","d":[" = asne. som häst oc asn (för asna?) fiil oc mwla Al 7092 ."],"e":[]},{"a":"asna","b":"nn","c":"","d":["åsa el. åsninna. en aasna taladher SvKyrkobr 103 ."],"e":["aasna )"]},{"a":"asna","b":"nn","c":"","d":["åsninna. " at the skullen föra honom asnona oc hänna vnga " Bo 164 ."],"e":[]},{"a":"asne","b":"nn","c":"","d":["åsna. " länte hanom sin asna " Bu 173 . " huarf asnen af hans öghsyn ib. MP 1: 197. Bo 161, 163. " Lg 33 . " vppa asnar " MB 2: 24 . " folske som asna " MP 1: 198 . "],"e":["asna foli , ","asna foter , ","asna krona , ","asna kiäpter","-käffter )","asna modhir , ","asna unge , ","asna öra , "]},{"a":"asne","b":"nn","c":"","d":["åsna; åsnehingst. " tha asnen afflar mädh horseno PMSDkr 250. ","2) ""],"e":["*asnadrivare , ","*asna fyl , ","*asna gömare","aassna- )","*asna hiordh , ","*asna hirdhe","aassna hörde )","*asna iäta , ","*asna krubba , ","asna modhir , få åsninna som har föl, åsninna med föl; (dräktig) åsninnna. tha asna moderen är haffwandis sparis henne j arbedeno PMSkr 250 . " när hesthen affla mädh asna moderenne ib. " ib 251 .","*asnaqvärn","aasna- )","*asna stal , ","*asna stalder , ","*asna taghl","aasna taghel )"]},{"a":"asnikin","b":"av","c":"adj.","d":["sniken. " han war bade karger oc asniken (Cod. B aath snicken 312) " Di 22 ."],"e":[]},{"a":"asokn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"asoya","b":"nn","c":"","d":[" SSkb 358 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"asp","b":"nn","c":"","d":["asp, aspträ. i ortnamn. aspanäs SD 5: 469 ( 1345) . Jfr äspe. "],"e":["aspabarker","aspebarger )","aspaträ , "]},{"a":"asp","b":"nn","c":"","d":["aspå, populus trremula Lin. " tremulus asp " Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8 . FMU 3: 214 (1441, nyare afskr.) . "],"e":["*aspa stubbe , "]},{"a":"asprang","b":"nn","c":"","d":["anlopp, anfall. " nu liggir waktaren i grawine oc standir ekke vp mot owina spang Hel män 159. ""],"e":[]},{"a":"aspvidher","b":"nn","c":"","d":["aspskog. ss. ortnamn. " prope siluam dictam aspwid " SD 1: 573 ( 1280) ."],"e":[]},{"a":"astanda","b":"vb","c":"v.","d":["stå fast (vid), hålla sig (till). wi haffwom rät at astanda mz warom gudz laghom Prosadikter (KarlM) 275."],"e":[]},{"a":"asterdie","b":"","c":"","d":[" , se arsterdie."],"e":[]},{"a":"astund","b":"nn","c":"","d":["åstundan, åtrå, lust, begär. capesso . . . mz astund taga ok girnas GU C 20 s. 84 ."],"e":[]},{"a":"astunda","b":"vb","c":"v.","d":["åstunda, längta (efter). med dt. gudhi dyrlikare astundandis (dominum præ omnisbus desideras) Mecht 121 ."],"e":["o- GU C 20 s. 577) , "]},{"a":"astunda","b":"vb","c":"v.","d":["åstunda, önska, längta (efter). med inf. iak hauar . . . astundat falla ii þina famna Bu 140 . " astunda at skodha han " Ber 200 . - med en sats inledd af at el. thät. astwndhe (för astwndadhe) aff gudhi thz han matte komma til the förfädher huilke för honom framlidhne waro Lg 3: 627 . - med ack. astunda hans dödh Bil 772 . Bo 138. ST 509 . " wärlzlik thingh hulkin som synas ok astundas nu nästan af allom " Bir 1: 117. thu äst ensamin astundande (desiderabilis) ib 76 . astundande (längtande efter) sin herra Lg 250 . -- med dat. och ack. the som girnas ok astunda (cupiant) honum blygdh ok skadha ok stunt liiff Bir 3: 131 . -- med prep. jak astundadhe til thin Bil 159 . Bir 1: 398, 2: 249, 3: 176. " samuledis som hyorten astwndar watnzsens källo, swa min siäl til thin " Lg 3: 661 . -- "],"e":["astunda sik , bemöda sig? haff oc thit minne altidh wplyft j gudhelika thinga skodhan ä thik meer oc meer astundandis (per contemplationem divinorum ad superna tendendo) Su 260 ."]},{"a":"astundan","b":"nn","c":"","d":["åstundan, önskan, längtan. Bu 151 . Bo 67. Bir 1: 28. Ber 159 . a stundan tel lhans Bu 12 . " astundan til gudh " Bir 2: 108 . " for the astundanena ther han hafdhe til siälinna helso " Bo 74 . med subj. gen. j hiärtans härdzsko oc kalla hugxsins astundan (affectu frigido) Su 298 . - med obj. gen. astundan himerikis ro Bil 85 . " ensamins gudz astundan (desiderium solius Dei) " Bir 1: 296 . " wptändas til hans astundan (ejus desiderio) " Ber 17 . " nar han är vtan altz licamlix lusta astundan (appetitu voluptatis) " Bir 2: 124 ."],"e":[]},{"a":"astundan","b":"nn","c":"","d":["åstundan, längtan, begär. " är atwndilsen the som ondh är, bytaskolandis i godha astwndan " SpV 429 . - begär att komma upp öfver (ngn) eller att komma åt (ngn)? försök att sätta sig upp emot (ngn)? astwndan (appetitus) owir them som höhra äru satthe SpV 159 . rörelse, innerlig känsla. tha sarghadhis hänna hiärta aff innersta warkunnilse astundan (compassionis affectu) Mecht 114 . - kärlek, tillgifvenhet. oskrymptelikin astwndan (affectus SpV 160 . alla sina samsystra forekomma mz astwndan (affectu) ok thiänist ib 466 ."],"e":[]},{"a":"astundanliker","b":"av","c":"adj.","d":["eftersträfvandsvärd, ljuf. " räkna jak mik enkte astundanlikare oc lustelikare, än thz syndogha människian komber alther til mik mz anger for syndenne " Mecht 329 ."],"e":[]},{"a":"astundare","b":"nn","c":"","d":["åstundare; den som har längtan el. begär efter (ngt). hwar en ihesu christ älskar ok himerikis astundare SkrtUppb 131 . mollis casei appetitor blöta osa aastundare GU C 20 s. 275 . Jfr atstundare."],"e":["aa- )"]},{"a":"astundelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med åstundan, längtansfullt. skodha altidh hans änlite hulkit änglane astundelica see (in quam desiderant angeli prospicere) Bo (Cod. B) 348 . ","2) ifrigt. " tok han til swa mykyt äpte häne astundelica bränna " Gr 283 . - enträget. bider jac aastwndelige eder herredöme BSH 5: 40 ( 1505) . ","3) vänligt. " skodha . . . huru lioflica ok astundelica (affectuose, benigne) faghirlica oc fulcomlica han talar til them " Bo 66 . gladhelika oc astundelika (affectuose) helsadher Su 277 ."],"e":["aastwndelige )"]},{"a":"astundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) önskvärd, eftersträfvansvärd, liuf, behaglig. änkte (näml. är) djäfwlenom astundelikare (desiderabilius) än kärlekxsins wtsläkkilse Ber 47 . hethelikare astundelikin Su 201 . " i änglom är gudh astwndelikin (desiderabilis), thy at the astunda at skodha han " Ber 200 . han är ämuäl astundelikast, oc naar tw hauir han tha hauir tw all astundelik thing Bir 1: 22 . " thu äst . . . astundelikin at hafwa ok nytia " ib 224 . " han är sua astundelikin at thu thorff änkte astunda vm thu hauir han " ib 3: 3 . " hulkin som mik thäktis mer än alt thz som astundelikit synis j världinne " ib 2: 225 . godher idroghe är astundelikith liggiande fä Ber 34 . taka nya brudh . . . astundelica j hannan Bir 3: 80 . MP 1: 49. skodha oc see hans liofwa oc astundelica änlite Bo 240 . taka af hans hälghasta handom then astundelica matin (escas delecabiles) ib. " swa som astundelikit viin " Bir 1: 186 . ","2) åstundad, efterlängtad. " i dagh teedhe alra manna fägherste sith astundelica (desideratam) änlite " Bo (Cod. B) 348 . then astundelike (desiderata) daghin Su 343 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"astundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["längtande; kärleksfull, öm. thz (hjärtat) war . . . aldra gudhelighast ok astwndelighst (desideantissimum) Mecht 15 . - kärleksfull, hjärtlig, beveklig. lmz astwndlegiom (affectuosis) ordom Troj 118 . - hjärtlig, innerlig. wäluilileghin ok atwndelighin (affecuostus) kärlekhetz dyrkan SpV 142 . - Jfr atstundeliker."],"e":[]},{"a":"astundilsa","b":"","c":"","d":[" , f,. åstundan, längtan, begär. jak offra tik mit hiärta, min astundilse ok meningh, ok mina bön i astundilsonna enan, oc thinom bönom SvB 198 (mot sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"astundilse","b":"nn","c":"","d":["och f. åstundan, längtan, begär SvB 198 (mot sl. af 1400-talet), 262 (senare hälften af 1400-talet). ey skulum wi war astwndilse ofmykith til nokors läggia SkrtUppb 91 . SpV 429 (se under astundan)."],"e":["-else: -elsom SvB s. 262 ; SkrtUppb 356)"]},{"a":"astundilse","b":"nn","c":"","d":["och f. (Su 110) ","skadheliken MP 1: 19 . Bo 43, 132, 134, 179. Bir 285, 296 . thin matir ok drykkir takir ey bort astundilsen Gr 272 . han böghe . . . astundilsin (affectum) til sin lust Bir 8: 120 . - med subj. gen. hans tw astundilse til mik (duæ affectiones ejus ad me) Bir 1: 71 . " i hänna vilia astundilsom " Bo 91 . - med obj. gen. altidh vaxste fatikdomsins astundilse (desiderium paupertatis) i them Bo 3 . " mödhas af wrangom thankom ok wärldinna astundilsom " Bir 1: 93 . " äwärdhelika thinga astundilse " ib 313 . ","2) lust, njutning. " vm hon forbudhi manne äkke likamans losteliko astundelse (delicias corporales) " Su 386 . (orätt astundilse Ber 19 på två ställen, såsom öfversättning af desidia, tydligen läst desideria)."],"e":[]},{"a":"astyggia","b":"nn","c":"","d":["styggelse, vedervilja. blygdh ok astyggia (möjl. för anstyggia och i sådan händelse att föra till ett andstyggia) foe sina synder starklikhet MP 4: 211 ."],"e":[]},{"a":"astäþu man","b":"nn","c":"","d":["bofast man . SD 5: 480 (1345, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"asyn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) åsyn, åskådande. " foro þe huar sin vägh þäthan i folkas asyn " Bu 208 . ib 56. Bil 273. MP 1: 13. Bo 109, 185, 247. KS 36 (94, 39) . Bir 1: 289 . " thu skalt födhas oc thrifwas i hans asyns (aspectus) oc ordha lioflek " Bo 178 . " framledde sanctus johannes ther til asyna (protulit in medium) een riddara " Bir 3: 373 . " kalladh til sina brödher til asyyn " MB 1: 173 . " som . . . älskar (näml. at) hans asyn fästis a sik siälffua " Bir 5: 7 . ","2) syn, det som ses. wardher nw önkelik asyyn MB 1: 201 . ","3) utseende. " vi saghom han ok asynin var äkke (non erat aspectus) thz är faghir " Bo 194 . " iak saa otalica mykla geta hiordh hulka som varo til asyn alra swartasto " Gr 299 . " rädhelikin j aasyn (aspectu) " Bir 2: 11 . ib 21, 3: 80. KL 196 . Su 76 . - pl. är ängelin ängeledhis swa ärliker i asynom som gudh siälwer MB 1: 350 . ","4) syn, besigtning. testes jn sandskær presentes super aasyn ibi habenda SD 5: 587 (1346, gammal afskr.). som een räth asyn byr at gangas ib NS 2: 70 ( 1408) . " som ower asynenne meth waro " ib. " nämpdis å the tinge en skälikin asyn melen folka magnoson oc myn, om lthet förn:da godz ib 230 (1409, nyare afskr.). "","5) afseende, hänsyn. " swa mykit som thik bör öhafwa asyn til thik en sammen i thässom punktum " Ber 261 . "],"e":["aasyn . ","asyyn . ","asin MP 1: 13 . asiwn VKR 76), ","asynar man","asyna- )","asynar vitni , "]},{"a":"asämia","b":"vb","c":"v.","d":["åsämjas, komma öfverens (om). opersonl. med dat. for ena suma peninga som then a badhe sidhor wel asambde SJ 2: 2 ( 1474) . - refl. "],"e":["aa- . ","-sambde . ","-sampde ) , ","*asämias , = asämia. huilken mwr han hanom aff köpte fore ena summa peninga som thöm badom . . . asampdes SJ 2: 184 ( 1491) ."]},{"a":"asäte","b":"nn","c":"","d":["besittning? affhendom wi oss . . . all thenna forscripna war köpa gooz met siin fulla aasäther. hwss iordh aker ängh FH 142 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"asöre","b":"nn","c":"","d":[],"e":["asöris eþer , "]},{"a":"at","b":"","c":"","d":[" , rel. pron. som. the qwinnone godz at solde arffdaluthen SD NS 3: 376 ( 1418, gbammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"at","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","3) inledande afsiktssats: att, på det att, för att. thöm latar iak stundom dröuas til licamana at the maghin (motsv. ställe Bi 1: 109: at the magho) hele vardha Nio kap ur Bir 25 . 5) med syftning på en föregpende tidsbeteckning: då. pa thän tiidh at krygh var mellom ryken Arfstv 20 ( 1461) . 10) inledande en utropssats som uttrycker sorg el. beklagande. ay at flere äru i gudz kirkio ey som görmara vtran swasom legho drängia Hel män 110 . - Jfr fore-, sva-, tha-, tho-, tho likoväl-, utan-, äptir-at. "],"e":[]},{"a":"at","b":"pp","c":"prep.","d":[" (och adv.) L. l A) prep. lmed dat. som dock ofta utbytes mot ack. l(el. ersättes af gen.). ","2) för att utmärka föremål el. inrättning hvarvid ngn är anställd: vid. magnis olsson sislaman aath sancta clara SJ 2: 33 (1477); jfr 3. bro pedher fan hawen her aath swartbrödra ib 9 ( 1475) ; jfr 3. 3) med gen. beroende af ett underförstådt subst. med betydelse af hus, boning e. d.: hos. sato til öls at mästar sigga Beckman Stud 87 (1461, Arboga Tänkeb.). 4) fgör att utmärka tiden el. tillfället när ngt sker. a9 om. aff hwario hionelagh faar han (klockaren) at pasken iiij [4] peningh ÅK 64 . b) vid. ath thridhia rättenom bar hon fram lamba köth Mecht 57 . " at thän tiidh messa haldas pa höghe altarit eller sokne messe pa warfru altarit " ÅK 64 . 5) för att uttrycka en rörelse el. en riktning hän emto ett föremål: till. vppa korseseno gaffs tik oc tu thok at tik ätikio oc galla SvB 105 (senare hälfen af 1400-talet); jfr 10.","6) vid tidsbestämningar för att uttrycka ett närmande till en tidpunkt: mot, till. tha aat them dagh kom thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas Hel män 185 . 8) för att beteckna ett förhållande i fientlig riktning: mot. han oc hans dreng drogo kniff aath hanis dingxstad STb 1: 28 ( 1475) . ibland andra haffwer en doector utrisque juris, wariid aat mik . . . och sisputera ath revelaciones är ey annat vtan quinno foych och kärlinga skrop Troil 5: 321 ( 1515) . 10) för att beteckna den för hvars räkning ngt göres el. sker: åt, föör. han hafdhe fangit honom thän samma kädhelin ath göma ath sik JTb 20 ( 1459) . skiparen är plikogher föra ath köpmannomen vtan särdelis betalningh theras gangh klädy MPskr 14. 15) genom. hans sar ärw asltidh ypin. ok aat (per) them skal iak annathsin atheringa i hans ärafulla liff SkrtUppb 54 . 17) med afseende på, till. ath huilka köp jach war foreskäläman Svartb 173 ( 1380) ; jfr 4, 19. thässe waro fäst at thässo köpe SD NS 3: l21 (1415); jfr 4, 19. - närmande sig beteckning af det hvarpå ett förhållande gpår ut: till. räkna sik owärdhogha aat gudhz godhgärningom Skrt UPpb 3. 19) för att omskrifva en gen.: till, af. warda arue aat rikeno Prosadikter (Sjus vise msät C) 225. o härra ihesu christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 (början af 1500-talet). 20) för att beteckna sätt el. åtföljande omständighet: för. om hon haffwir hafft samband . . . först j fforbwdhna tima . . . at andra j ondo acht . . . thridhia i fforbudhnom stadh SvKyrkobr 351. - i. göris try holl pa bordith . . . ath radh PMSkr 507 ; jfr radh 2: 235 f. 21) framför verbalsubst. på -nde med betydelse af gerundium (berundivum) el. inf. närmande sig användningen af at ss infinitivmärke; jfr 1: l55, 2: l401, 1192-3. engte haffua thermedh at görande STb 1: 84 ( 1476) . affhende hwar sin deel pa bade sidor ok til egnade hwar androm alt som forscruuat staar til lewerdeliga ega . . . at brwkande ath haffuande . . til ewerdeligän tiidh SJ 2: 134 ( 1489) . ib 179 ( 1490) . " var thet plat forbodit oss fatige men ath köpende ther Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). ffor hwilkit ärende henrich korpalaijn faste (för fäste) lagh met xij boolfsthe men pa neste häredztingh at goandis at han eller lhans folk thet aldrigh giorde " Svartb 562 ( 1513) . war mich . . . gansche twilffwell her noget emot at sägindes BSH 5: 532 ( 1513) . swa ath sighiandis (verbi gratia; så till exempel kan det sägas) MEcht 335. jac . . . kennis . . . mik wara geldskyldoghum (för -an) . . . philipus bonda hundradha march penninga swenska, ath betala skolande honum eller hans arwom vm mik eller mina arwa jnnan half manadh dagh epther pascha Gadolin Pants 269 (1364). han frögdadhe sik som en kämpe at löpaskoland wäghin (ad currendam viam) SpV 193 . siälin . .. for til lhimerikis rike, at sik mättaskolande af fornämpda rättom SkrtUPbb 135. til thin hälgasta döödh ok at jordha skulandis thin . . . licama . . . vordho alle apostoli samansanchadhe ib 373. hwi gan i ekke in at thässa saranna ypna dwrum at ägha skolande (ad possidendum) gudhz son ib 55. - Jfr i mällom-, innan-, längda,-, mällom-, nidher-, nädhan-, ovan-, undher-, ut-, väster-, öster-at."],"e":["aat . ","aath )"]},{"a":"at","b":"","c":"","d":[],"e":["ät SD 5: 638 ( 1347) . ","att KL 296 . ","ad SD NS 2: 184 ( 1409); Bil 88 ; Ber 169, 172, 177 ; BSH 5: 165 ( 1507) . ","adh ib 4: 150 ( 1491), 151 ( 1492), 5: 164 (1507), 250 (1508); FM 382 (1508); MD (S) 216 . at sammanskrifvet med följande inf. SD NS 1: 172 ( 1402); Di 1, 5, 6 o. s. v.), infinitivmärke (eg. samma ord som prep. at; oftast, men ej alltid, stäldt omedelbart framför infinitiven). "]},{"a":"at","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","1) inledande subjekts-, objekts- och appositions-satser: att. är thz kununglik ära, at han se vitir KS 27 (68, 29) . ma . . . nakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc hugh MB 1: 54 . " är oss och vnderuist, ati äre tredde fran war höffwidsman " BSH 4: 220 ( 1497) . sanctus þeodorus sighar ok skriuar af sancto bartholomeo at han prdicaþe först i indye lande Bu 209 . sagþo at eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur ib 151 . " tro at alt är tolande vtan fyliskia ok oren lifnadr " KS 24 (59, 26) . " göm at tin huxan se rät ok stadhugh " ib 21 (52, 23). biudha ok rådha sinna (för sinne) husfru at hon älske wälborna fruor ib 59 (147, 64). hindra änkte at iak nytia wärldena ena stund äptir minom vilia Bir 1: 337 . " wir . . . wilium . . . at thätta hallis " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þännä sama dom wilium wir at þe män hawa sum geengangä warum dom SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). jak yrke (yské) at i thigdhin MP 2: 254 . jac bidhir thic . . . at wt giwt ey thit blodh KL 297 . " bidhir iak tik at thu sänt (ut mittas) han j mins fadhirs hws " MP 1: 187 . Bu 189, 197. Bil 272 . Bo 38, 164, 168. VKR 77 . " nu är time at þu gif muld atar muldene " Bu 141 . " fik han buþ at baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld " ib 209 . " hwi är thz at thässin siälin star swa orörlikin " Bir 3: 109 . vnom vi iþr þät at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän SD 5: 638 ( 1347) . " firi þy at þe äru langt borto " ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). med þänna skiälum at iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä ib 5: 293 ( 1344) . " hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ","2) inledande följdsatser, merendels efter ett föregående sva (svadana): att. hawa swa goþan häst, at han se wäl värþer fyurutighi marker SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). böt diäflenom sua fiären fly at eghte vara fru folk finge vnaþe af hanom Bu 8 . " är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som lituär " KS 79 (194, 86) . the som swadana embete oc ärfuodhe hafua at the kunna ey fraan them gaa VKR 41 . " halp them gud at the komo ower vpa thz andra land " RK 1: 2313 . bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha KS 6 (13, 6 ; at närmar sig här konditional betydelse). ","3) inledande afsigsatser: att, på det att. skalt tu först älska gudh, at tu måghe älskas af hånom KS 25 (64, 27) . " han gör sina vndidåna arma ok fatöka . . . at the hawin ägnin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthäuom " ib 62 (156, 68). fadhorin badh ihesum läggia sina hand iuir dödha människiona at hon skulle atirliua MP 2: 258 . " thy haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara . . . at the ey sik förgripa i onyttom ordom " KS 55 (139, 60) . ","4) inledande kausalsatser: derför att, emedan. öpte han sälughan vara at han wiste ey nektergalunna hafua dyran sten ok dyghran j quidi Bil 613 . " skal kunungr wara witr at han hauer mångom rådha ok styra " KS 28 (69, 30). alexander hwikadhe rädder nw at han sa sina illa falla Al 5171 . " the haffdo ekke annat till at ther stadhin ok husit skill thz er en litin siowiiik RK 1: 2935. " TB 79 . Di 88, 280 . FM 323 ( 1507) . " efter þäs eller þy med följande komp. än thot blindir man seer ey ey thy sidhir skin solin j sins klarhetz skinj at han fallir j diwpan pwdz " Bir 1: 332 (jfr e, hälder, þäs och þy). - efter sva myklo (sva mykit) med följande komp.: emedan, som. giwer gudh swa myklo hälder syndoghom manne nadher, at han skipar sik wäl mz godhgerningom MB 1: 352 . ib 163, 483 (at närmar sig på dessa tre ställen konditional betydelse). wilia the ther widh äwerdhelica blifua swa mykit hellir at pawane hafua them enkannelicha antwardhat skipa then klädhabonadhin VKR 13 . Bir 3: 95 . Ber 186 . - med komp. i den af at inledda satsen: som, ju. kännir hwar natwra swa myklo mere losta aff nakro losteliko thinge at hon är helare MB 1: 112 . ib 331. ","5) med syftning på en föregående tidsbeteckning: då, som the stwnd war komin at gudh wille lata sik födha Lg 33. ib 43. " annan gången att han will ey återwända " SO 297 . - efter det att, sedan. innan tre manadha at thet ather kallas ok athalas SD NS 2: 214 ( 1409) . " waar ta tiwghunde aar at the fatigha quinna blind wart " Lg 3: 364 . - utan sådan syftning: då. faller folket nider alt sender at thet är helbrögda oc döör SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). som medh oss waro at biscopin slaghin wardh BSH 1: 166 ( 1376) . hwre skulä wij nw bärias at ängen waar seer annan Di 75 . - då, förr än. ey war thz ordit wäl kommet aff konungxsens mwn at genstan sprwngo konungxsins tiänara til MB 2: 191 . ","6) inledande konditionalsatser: om, så vidt. baþ hans faþur giua sik suenen tel guz þiänist at (öfriga hdskr. hafva på motsvarande ställe än 959) guþ gave hanom lif Bu 137 . " han schal böte i embetet ena thunna ööll ythermera at kan thera mellan ondh [ordh] komma " SO 151 . Jfr 2, 4. ","7) i förening med ett föregående þo, þy inledande en koncessivsats; se þo, þy. ","8) i stället för en upprepad konjuktion. huru länge wärdlen är them blidh ok at the äru helbrygdha j likamanom Bir 1: 226 . " tha foro the swa länge til thäs nio manadha waro lidhne oc at the stwnd war komin at gudh wille lata sik födha " Lg 33 . ","9) pleonastiskt i förening med en föregående konjunktion; se siþan, utan. - Jfr for at, sva framt at (under framt), innan at, ey þäs sidher at (under siþer), til at, til þäs at, þo at, þy at, þär til at, undir thäs at, up a þät at, viþer at, äptir at, äptir thät at, äptir thy at äfvensom hvar och än."],"e":["ät SD 5: 636 ( 1347), 637, 638, 639, 6: 158 ( 1350); SR 18, 32 . ","ad Ber 171, 174 ; BSH 5: 154 ( 1507) , 155, 164 (1507), 165. adh SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet); BSH 3: 292 ( 1470?) , 4: 99 ( 1483), 150 ( 1491), 151 ( 1492), 5: 250 (1508), 251, 284 (1508). sammandrages med thu till attu RK 1: 183, 2688 ; med han till athan Di 1 ; med i till ati ib 411, 412, 1015 ; BSH 4: 128 ( 1488), 220 ( 1497); Di 8 o. s. v.; adi BSH 4: 151 ( 1492),"]},{"a":"at","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["med dat., som dock stundom utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande vid sidan eller i härheten af ett föremål, äfvensom ett varande på ett ställe: vid. bliþar at borþe Bu 141 . " här skal iak sta vidh korsit thit aat thinom fotom (ad pedes tuos) " Bo 206 . " restos op vidh korsit twe stigha en aat höghra armenom oc annar aat thöm vinstra " ib 199 . " the tompt är badhe stakadh ok stendah ok vtmärkt aat badhum endom " SD NS 2: 99 ( 1409). the äru suasom ypit kar at badhom ändomen Bir 3: 10 . " var aat kirkio (i kyrkan) " Bil 159 .","2) för att utmärka föremål el. inrättning hvarvid någon är anstäld: vid. kirkioprester at sancti nicholawssa kirkio SD NS 1: 243 ( 1403) . ","3) med gen. beroende af ett underförstådt subst. med betydelsen hus, boning e. d. (likasom ännu i det Svenska hvardagsspråket hos och till i samma betydelse kunna sättas med gen.): hos. giäste at ens cristins manz Bil 225. Bo 58, 161. " hema at sin " Bu 30 . MB 1: 145. RK 1: 2266. " hema at sins siälffs " MB 1: 34 . ","4) vid tidsbetämningar för att beteckna tiden el. tillfället när något sker: a) om, på. at sitia i port at qwälde MB 1: 192 . " thorsdaghin aat quälle " Bo 170 . Bu 27 . Di 228 . MD 170 . " swndagen at affthen " BSH 5: 172 ( 1507) . " i fredagz aat nat " ib 214 ( 1507) . ath nampdum dagh Bil 578 . " aat sidhquällom " Bo 93 . - b) vid, i. at moysi ark ingang Bir 4: 104. war herra skapadhe at ophowe oc opbyrilse himil oc iordh MB 1: 31 . " tha hafdhe hallin iämwäl giwit wt watn at thy första huggi som at andro " ib 408 . " åth endalycth (till slut) " RK 3: (sista forts.) 5796 . " beuisa han aat ändalykthinne forrädhilse " MP 1: 351 . - c) på, för (i nyare språket vanligen ej återgifvet). at thz sin (den gången, då) RK 1: 930 . " at þätt sinne " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). MB 1: 243 . Fl 1681. Iv 3619 . Fr 2153 . RK 1: (sfgn) s. 176, 184. at þy sinne SD 5: 480 (1345, gammal afskr.). Lg 981 . " at thetta sin (denna gång, nu) " Fl 1576 . Iv 3470, 4112, 4396 . Fr 1222 . 2925. at thetta sinne Fl 1148. Iv 3775, 3695, 4794, 5271 . Fr 521, 1424, 1886, 2021 . " at thz sama sin (på samma gång, med det samma, den gången) " Fl 285, 2091 . Iv 2526, 4055, 4491 . Fr 1595, 1721, 2053 . " at thz sama sinne " Fl 453 . Iv 2338, 3377, 4352, 4600, 4930, 5561 . Fr 603, 1865, 2597, 2615, 2681, 3018 . " nw at sinne (för denna gång) " Bo 33 . KS 18 (46 19) . Su 84 . " allas vara dödh, blanzaflor at första sin (för det första, först och främst), ther näst badhe thin ok min " Fl 1282 . - d) efter. at are (ett år härefter, ett år senare) Bil 362, 456 . GO 510 . MB 1: 63 . BSH 5: 282 ( 1508) , 316 (1508). ","5) vid rumsbestämningar för att uttrycka en riktning eller en rörelse hän emot ett föremål (äfven i bildl. mening): a) mot, till, åt. wänder baken aat honom MD 127 . " takir aat sik röna " Bo 194 . " mz them dragha the sina födho at sik MB 1: 83. " " at han skuli at sik dragha stiärtin " Bir 3: 74 . " at eld släkkia, vm han wardr åt portenom burin " KS 85 (209, 94) . " sprang aat hänne en riddarin ok slo hona " KL 342 . " kastar bwlyxe at warom herra " GO 416 . lypte (för lypta) svärþ älla dragha at cristnom manne Bu 57 . " rykker kniff ellir swärdh ath androm " EG 63 (med afs. på de fyra sista ex. jfr 8). for han stragx ath danmark j gen RK 1: (sfgn) s. 184. konung hakon loth aath norge gaa ib s. 186 . strax at tiwst tha drogh han ib 2: 1233 . ib 3271, 4043, 4952, 8960, 9205, 9378, 9388, 9398, 9455. " leeth saa aath sweriges liidha " ib 3: 601 . " han leeth snarth aath finlandz liidha " ib 1311 (gen. i de båda sista ex. synes föranledd af anologi med til). frestarin . . . gik at honom Bo 48 . " kunde ekke ath honom koma " ST 417 . " mannen är swa skipadher, at han hawer flästa natwrlika dygdher, oc komber tho sent at them MB 1: 127. " " ta sotten kom aat henne " Lg 3: 360 . nödhen gik aat them Bo 71 (med afs. på de båda sista ex. jfr 8). tha thu sa mik at illo ga MD 99 . " gödhe at hanom " KL 51 . " tha öpe en at allom Bu 134. " " kallar war herra at adame " MB 1: 161 . Fl 1496. " at hon gat nakat talat aat honom " Bo 199 . än nakra lughi at honum MB 1: 96 . " see . . . the hälga . . . treffalloghetena, swa som hon är, ögha at ögha " LfK 126 . - b) på, vid. han lagde boyor at thera been RK 1: 3872 . " tha thu . . . laghdhe han ath thino bryste " ST 207 . ","6) vid tidsbestämningar för att uttrycka ett närmande till en tidpunkt: mot, till. nar aat timanom leedh i hulkom han skulle gifwa världinne läkedomin Bo 164 . Lg 45. ","7) för att beteckna syftningen af en verksamhet el. ett förhållande a) på, till. swa innerlika at honum gömde Iv 1380 . göma . . . åt tera ordom ok åthäuom KS 38 (99, 40 .) akta aat gudhz budhordhom Ber 1 . lydhins . . . at minom ordhom Gr 261 . lydher . . . at thera radhe RK 2: 8224 . . b) efter. girugher at hänna goz Bil 425. MB 1: 504. ","8) för att beteckna ett förhållande i fientlig riktning: mot. the reta gudh åt sik til såra hämd KS 50 (127, 54) . RK 1: 2097 . ","med betydelse af gerundium (jfr till i Nysvenskan). enkte är tik at talande (nihil tibi . . . loquor) i thzta sin om them som wtantil ärw Su 64 . " at synes på följande båda ställen stå pleonastiskt eller vara tillkommet genom felskrifning. uidher en stadh som hät constantinopolim var sancta olafs nampn mykin hedher at " Bil 866 . " wardher thin brodher fatigher oc at litins moghande " MB 1: 374 . - at för ok. han ward ther fangin at andre flere RK 1: 2744 . som huar en gudhelika thetta sacramentit anamandis mz thy at j thy wndfaar Su 288 . " thy hände at tholken försmädilse hälga rwmeno " MB 2: 294 . B) adv. dervid, till hands, framme. gudz ängel war snarare at MB 1: 201 . " folkunga waro tha aat " RK 1: 1012 . Jfr for-, fram-, ivir-, langs-, nidher-, nordhan-, sunnan-, þär-, undir-, up-, ut-, västan-, östan-at."],"e":["aat . ","ott RK 3: (sista forts.) 5976), "]},{"a":"at","b":"","c":"","d":[" , rel. pron. som. annat (näml. liwerne) er thz at likas widh engla liwerne KS 13 (31, 14) . thetta är thz ärligha fädherna landhit ath hwar än menniskia mz astundha och önskia Lg 3: 134 . " enkte war thz hws, at ey la naghar dödher i " MB 1: 311 . - efter frågande pron. som inleder en indirekt frågesats: som (dock vanligen icke öfversatt). marsken sporde them strax til thz hwat meningh at the haffde ther mz RK 2: 2975 ."],"e":[]},{"a":"at fara","b":"vb","c":"v.","d":["gå, vederfaras. opersonl. vänto the at them sculde tha bätir aat fara än för Bil 851 . at honom sculle sa at fara RK 2: 6487 . " tik är well afarit " Di 85 . - Jfr fara at. - refl. at faras, d. s. gudh läti honum vel ath faras Di 212 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"at ganga","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr ganga at."],"e":[]},{"a":"at giälda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"at hughsa","b":"vb","c":"v.","d":["tänka, gifva akt (på). hwa görla at hugxar MB 1: 36 ."],"e":[]},{"a":"at kräfia","b":"vb","c":"v.","d":["kräfva. " gaff mik alt thz mith liff at krafde " MD (S) 220 ."],"e":[]},{"a":"at leta","b":"vb","c":"v.","d":["eftersöka, eftersträfva. at hon (ɔ: gudhelik snille) skal ödhmiukelica oc atuaktelica at letas Bir 2: 277."],"e":[]},{"a":"at lita","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"at läggia","b":"vb","c":"v.","d":["lägga åt, gifva till känna, röja (känslor). sporde hwat konungen aat laghde Lg220."],"e":["aat- )"]},{"a":"at milda","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"at mäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"at mäle","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"at niuta lv.","b":"","c":"","d":["åtnjuta, hafva godt af. systrenne och brödherne . . . bön oc gudliga tiänisth . . . at niwtande FH 4: 81 ( 1463) . Lg3: 315. MB2: 294. " skall tig enchte mykit at niwta " Di 71 . lathe iak idher idhran barndhom ekke athnywta tässa idhra gärningh (med afseende på denna eder gärning hafva godt af eder barndom), tha wordhe idher ekke fördraghit Lg 3: 184 . Jfr niuta at."],"e":[]},{"a":"at nöghia","b":"vb","c":"v.","d":["åtnöjas. opersonl. med dat. " swa som hanom at nöger " SD NS 1: 60 ( 1401) . swa at honum väl ma at nöghiä Iv 4362 . Al 8780 . " swa at mik wäl at nögher " SD NS 1: 91 ( 1401) . ib106 (1402 o. s. v. tesse XII som . . . bodhom deelom wel oth nögde FH 1: 31 (1455, gammal afskr.). swa at mik allaledis aatnöghiar ib 145 ( 1490) . - lata sik atnöghia at (mädh, um), låta sig nöja (med). at hwilka fiwra manna mietzordhum ok sägn i thesse mato läter mik wäl ok ganslika atnöghia SD NS 2: 33 ( 1408) . " loto the sik a badha sidhor vm thet skipte wäl at nöghia ib 114 ( 1409). her mz lothe the sigh på alle sydher wel otnögye " FH 1: 33 (1455, gammal afskr.)."],"e":["aat- . ","ot- . ","oth- )"]},{"a":"at snöra","b":"vb","c":"v.","d":["åtsnöra. kyortillen aath snördher (motsv. ställe Bo aatsnardhir 189) Lg 3: 79 ."],"e":["aath- )"]},{"a":"at vara","b":"vb","c":"v.","d":["tillsäga, påminna, uppmana. " lotho konung karl saa at wara sit rad alt saman kalla " RK 2: 8227 . - varna. jomfru maria loth honom aathvara RK 1: (sfgn) s. 175 . - Jfr vara at."],"e":["aath- )"]},{"a":"at vinna","b":"vb","c":"v.","d":["vinna. " som til skips först stridh at wan " MD (S) 219 . - refl. at vinnas, räcka till? hånom må peninga ok godz at winnas huru han thöm hälzt förgör KS 35 (90, 37) . Jfr vinnas at."],"e":[]},{"a":"ata","b":"nn","c":"","d":["ätande. " diäwlen vm stride första man mz ato " Bu 207 . " tholik aata vare wärdh meere lön än fasta " Bir 3: 127 . MB 1: 190. MP 1: 20, 98, 267, 334. Jfr for-, ivir-, kiöt.-, of-ata."],"e":[]},{"a":"ata","b":"vb","c":"v.","d":["gnaga? är offtelika . . . diäffwllin seddir at sithia aathande gnathrande Bir 5: 103 ."],"e":["aatha )"]},{"a":"atakilse","b":"nn","c":"","d":["vidrörande. " aff alla oloffliga hannan ok atagilse " LfK 251 ."],"e":["atagilse )"]},{"a":"atakin","b":"av","c":"adj.","d":["tagen el. ertappad på bar gärning. bar ok aatakin SD 4: 466 (1335, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"atakin","b":"","c":"","d":[" . p. adj. L. påtagen, antagen. gudh j sik som han är saagh aldor naghor menniskiä vthan the sagho han j nagra nyä a taghna formo (per assumtam formam) SvKyrkobr 141 ."],"e":[]},{"a":"atal","b":"nn","c":"","d":["åtal. " ati foware the slot i finland äre som i vele vara ther vtan aatall fore " FH 1: 161 (1496, afskr.) ."],"e":["aa- )"]},{"a":"atala","b":"vb","c":"v.","d":["åtala. " hwar som han worder atalader " BtRK 125 (1438, orig.) . - väcka åtal, göra anklagelse. ath feygdha äller a tala äpter olaff jacopsons dödh FH 2: 117 ( 1438) . - klandra, väcka tvist om. enghin maa oghormagha jord hans afhända, þän (var. än) oghormaghi a talar innan nästu thry aar, sidhan han tiil maghanda aara kombir SD 4: 408 (1335, enl. Hadorphs aftr.). ath thenne gardhin och gooz kylo ällir hans arffwm affginge ällir aklaghat ällir atalath wordhe aff mich ib NS 1: 233 ( 1403) . " ib 2: 214 ( 1409). ath athala vppa thetta forscrepna jordaskipte ib 88 ( 1409) . ""],"e":[]},{"a":"atala","b":"nn","c":"","d":["åtal, klander. " vtan hwars manz hinder oc aatalu " Gadolin Pants 275 ( 1372) ."],"e":["aa- )"]},{"a":"atala","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"atalan","b":"nn","c":"","d":[" L. = atala. wtan geenmäle oc alle aatalan SD 6: 441 ( 1353) ."],"e":["-aa )"]},{"a":"atalan","b":"nn","c":"","d":["åtal, klander, kraf. " maning ellar atalan " SD NS 1: 38 ( 1401) . ib171 ( 1402) o. s. v. thät fri ok hemolt göra fore hwars mans atalän SD 2: 291 ( 1410) . SJ 70 ( 1437) . " döme wij her erich axellson tiil taypala godz frith for theris othalän FH 5: 102 ( 1486) . ""],"e":["othalän )"]},{"a":"atalare","b":"nn","c":"","d":["person som väcker klander el. tvist. loth fornempde hans vp forscrifne philpus jenssone . . . alth löst och fasth inna stadh och vtan . . . fryth och quit fore alla födda och ofödda a thalara til ewijch tijdh SJ 2: 141 ( 1488) . ib 263 ( 1494) , 299 (1496), 313 (1497)."],"e":["aa- SJ 2: 299 (1496) , 313 (1497)), "]},{"a":"atalning","b":"nn","c":"","d":["åtal, klander. SJ 321 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"atbyrdh","b":"nn","c":"","d":["det som händer någon. scriuado alla thera atbyrdh (Cod. C aatfärdh Lg 1011 ; " eorum martyrium) " Bil 434 . " sighia for honom thera atbyrdh oc färdh fra ordh oc til ända " ST 47 . " ma först vnderstanda i ioseps atbyrdh at gudh later margha genwärdho sinom winom til koma i iordhrike " MB 1: 252 . ib 253. " the sighia honum alla atbyrdhina (omnem ordinem rei) " ib 252 ."],"e":[]},{"a":"atbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillföra, frambära, framföra. stikkunar . . . sum at barus Bil 255 . nw aatbärandis (exhibens) sötasta hugswalilsinna ordh nw litit äpter hardasta straffwilsinna näpst Su 205 .","2) bära till, hända. at swa var aat bwrit Bil 851 . -- "],"e":["aat- )","atbära sik , bära sig åt, bete sig. huru han skulde sik aat bära Ansg 227 . Jfr bära sik at."]},{"a":"atdragha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["aat dragha . ","aatdrägha Gr (Cod. D) 370),","atdragha sik , draga åt sig. tha han skulle aat dragha sik andan Gr 277 ."]},{"a":"ater","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) tillbaka, i utbyte. Sd NS 3: 336 (1418). - i vedergällning. j samma matto wi mälum wt andhrom, tha wardhir os betaldh, ok athir j gen mälth SpV 570 . 3) åter, ånyo, gång på gång. wm hon thusanda sinnom thänna ordhin lase wm daghin ok bidher mik ath (troligen för ather; isi millies in die rpelicando me latiler rogaverit) Mecht 311 ."],"e":["*ater i gen","-igeen )"]},{"a":"ater","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) til baka. sagþe . . . sik haua länt hanom asnan þit ok atar hem Bu 173 . war them daghir gifuin til anzswara til keysarens komo ater Bil 433 . " omacha oss aater hingat " FM 496 ( 1510) . wädhrit matte bläsa them badhe hiit oc thiit, atir oc fram ST 419 . " ther er ey twa milo mällä lödesa ok ather thär " RK 1: 2250 . - till baka, bort, afsides. han stodh lankt atir j mönstreno MP 1: 257 . ","2) till baka, i utbyte. han hafuer mich til skipt siw örtugha land iordh . . . och iach hafuer fornempda sigrifue ater til skipt atta örtugha land SD NS 2: 221 ( 1409) . ","3) åter, å nyo. fra non var hon atar ii bönom Bu 5 . " magho þe ey ater saman farä " SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " tilbyria al saman atir at grata " Bo 212 . " wardh atir för at fara " Bil 325 . ","4) qvar. " satto hana þär atar " Bu 5 . " the ather a landzkrono waro RK 1: 1668. " " haffwer han ater alstingx lit " Al 8890 . -- pleonastiskt. bleff qwar på borkholm åther RK 3: (sista forts.) 5055 . ","5) vidare, sedan? flughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom äru läsin a almänningx þingi oc atär þär til war bref biutha at wir ärum aff lande farnir þa wäri frither mällin aldra manna SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). "],"e":["aater . ","atter SD 5: 638 ( 1347); MD 13 . eg. apter, hvilken form (jämte after och ater) brukas i VGL I och äfven förekommer i Hels. L; såsom norvagism träffas apther MD 32 ), ","ater mädh , näst efter? jämte, vid sidan af? han kallar oc sidhan thetta ämpne watn thy at thz är nampnkunnughast mannom ater mz iordhinne MB 1: 38."]},{"a":"ater andvardha","b":"vb","c":"v.","d":["återlemna. " at . . . herra bäne . . . hawer ater antwaardhat til bursam canoniicorum thät skipte, sum han mz kirkiunne giorde ii scarum VgForumT III 7-8: 157 (1384, gammal afskr.). ""],"e":["ater antwaardha )"]},{"a":"ater andvardha","b":"vb","c":"v.","d":["återlemna. " atir anduardadhe jak konungenom sin häradhe " Bir 2: 335 . " ib 3: 24. - Jfr andvardha ater. ""],"e":[]},{"a":"ater bezla","b":"vb","c":"v.","d":["refenare, hålla till baka, afhålla. j thy at the sik atir halda ok atir bezla af ondom astundilsom Bir 1: 228 . " skal jak atirbezla oc atirhalla mit köt " ib 3: 330 . Ber 109 ."],"e":[]},{"a":"ater biuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ater böta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bota, återställa. " mangra handa flätio blanda saman ok mängia som skola gita atirböt käptana " Bo 134 . " tilbyriar kötit atirbötas ib. alt förwärrat oc fördärffwat ather bötandhe " LfK 90 . ","2) godtgöra, försona. " skulle thz ater bötas mz thäs blodhe som wtgöt annars blodh " MB 1: 425 . adams mandrap är ater böt mz wars herra blodhe ib 426. - Jfr böta ater."],"e":[]},{"a":"ater dela","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ater fa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återfå. " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.), 478 (1345, nyare afskr.). vm hon hauar sin son atar fanget " Bu 25 . Bo 205. Iv 1103, 1173 . RK 1: 1129 . " atir fik armenie rike " Gr 269 . atherfigh han sin andha LfK 216 . ","2) återgifva, återlemna. soor sik hafua iudhanum mera gul aterfangit en han borghade Bil 578 . " atirfa thik thöm alla behalna " Bo 187 . MP 2: 174. " tok ena kapo aff androm . . . ok glömde at atirfa " KL 122 . - Jfr fa ater samt aterutfa."],"e":["-fanga Iv 1103, 1173),"]},{"a":"ater forlika","b":"vb","c":"v.","d":["återställa fred el. vänskap; förlika. reconsiliare ather forlika GU C 20. sl 133. refl. aterforlikas, försonas. thätta är stor prydilse ok jomfrunnas fägrindh, j hwilko gudh samanföghis människionne, thz är at lhan athriforlikas (reconciliatur), nar som tron wardhir holpin aff gärninginne SpV 114 ."],"e":[]},{"a":"ater fulla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ater gripa","b":"vb","c":"v.","d":["återtaga. saghe iak them j owina handom walfördha, jak munde . . . them atir grypa Bil 475 ."],"e":["-grypa )"]},{"a":"ater groa","b":"vb","c":"v.","d":["igenläkas. " om thz (såret) er athergroth " LB 2: 58 . " ather groor thz som skadhat är " ib 4: 351 . " j athergroddom arrom " Su 367 ."],"e":[]},{"a":"ater hela","b":"vb","c":"v.","d":["1) hela, återställa, vm hulka änglane forstodho förra krononna brut skula atirhelas (redintegrari) Bir 4: (Dikt) 230. ","2) saliggöra, frälsa. ordh gudz . . . hulkit som formagh atir hela edhra siäla MP 1: 88 ."],"e":[]},{"a":"ater hula","b":"vb","c":"v.","d":[" (åter) urhålka. recuare ather holo GU c 20 s. 89."],"e":["-holo )"]},{"a":"ater hälla","b":"vb","c":"v.","d":["hälla el. gjuta tillbaka. alt thz the ösa aff widsomsins brwnne .. . . thz ather hälla (refundunt) the j honom Mecht 141 ."],"e":[]},{"a":"ater klema","b":"vb","c":"v.","d":["klena el. limma ihoö. ather klemis wm nokra spryngior ärw j stokkenom PMSkr 299 ."],"e":[]},{"a":"ater koma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återkomma. " riddaren louar hanom . . . atar coma mz sinne cono Bu 19. " " þe foro ok atar como " ib 205 . ib 167. Bil 254. lat atirkomma mina systir Bir 2: 219 . ","2) återkomma, återgå, åter tillfalla. skulle thz landit atirkoma til laghlikin herra Bir 3: 400 . - Jfr koma ater."],"e":["-komma )"]},{"a":"ater kräfia","b":"vb","c":"v.","d":["återkräfva, återfordra. " sit eghit ather kräfla Bil 269. " " ey meer atirkräfwia än thu hawer honum wtgiwith " MB 1: 374 . Bir 3: 400. " atirkräfia bokena af honom " KL 220 . Bir 3: 399. LfK 70 . " hans siäl skal iak atirkräfuia af thinne hand " MP 1: 245 . Jfr kräfla ater."],"e":["-kräfwia . ","-kraffia: -as LfK 70 ),"]},{"a":"ater kämba","b":"vb","c":"v.","d":["kamma tillbaka, kamma bakåt el. uåppåt. repectere ather kämba GU C 20 s. 422 ."],"e":[]},{"a":"ater känna","b":"vb","c":"v.","d":["ligenkänna. " recognoscere vederkännas ok aather känna " GU C 20 s. 120 ."],"e":["aather- )"]},{"a":"ater köpa","b":"vb","c":"v.","d":["återköpa. dyrth motte swerige them aather köpa RK 3: 2605 . Jfr köpa ater."],"e":["aather- )"]},{"a":"ater köra","b":"vb","c":"v.","d":["upphäfva. " thetta hindra äller ather köra (möjl. för ater göra; jfr dock ater driva, atervraka) " SD NS 2: 293 ( 1410) ."],"e":[]},{"a":"ater lifna","b":"vb","c":"v.","d":["återkomma till lif, få lif på nytt, åter upplefva. at han atir lifnadhe KL 275 . MP 1: 30. Bir 1: 295, 4: 309, (Dikt) 265. vm hulkin vi atirlifnadhom aff syndhom MP 1: 5. " atir lifna godha gerninga " Bir 1: 294 . Jfr lifna ater."],"e":[]},{"a":"ater lova","b":"vb","c":"v.","d":["1) lofva tillbaka, lofva att återlemna. thet brefuit var döt oc var herra erik karlsons arfwingom ater lofuat SD NS 2: 252 ( 1410) . ","2) lofva tillbaka, lofva i stället, lofva ss ersättning. thinne äroffulle stridh ather loffwandis wärdskyllog lön Lg 3: 313 ."],"e":[]},{"a":"ater luka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ater läggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återställa. " tha atherläggis golffuit til sinna förra fäghrind oc skipilse Bir 5: 105. "","2) låta ligga qvar, qvarlemna. han haffwer marghin riddara ater lakt (näml. på slagfältet) Al 8506 . RK 2: 7904."],"e":[]},{"a":"ater nya","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ater pala","b":"vb","c":"v.","d":["stänga med pålar. villo amynnet ather pala RK 1: 1704 ."],"e":[]},{"a":"ater proppa","b":"vb","c":"v.","d":["fullproppa. " refercio . . . ater prop[p]a " GU C 20 s. 519 ."],"e":[]},{"a":"ater rinna","b":"vb","c":"v.","d":["återflyta. LfK 93 . Jfr rinna ater."],"e":[]},{"a":"ater ryva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ater sighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ater sitia","b":"vb","c":"v.","d":["sitta qvar, förblifva. Iv 1162 . " somastadhe läter han barken ater sitia " MB 1: 223 . Jfr sitia ater."],"e":[]},{"a":"ater sla","b":"vb","c":"v.","d":["slå tillbaka. recido . . . ather ok bak slaa GU C 20 s. 518 . remitto . . . ater sla lib s. 522."],"e":[]},{"a":"ater stoppa","b":"vb","c":"v.","d":["tillstoppa. " al finsthir athir stoppa i thy husena man inne ligghir swa at enghin rökir kombir vth " LB 1: 98 . ib 3: 173 ."],"e":["-stuppa: -stuppas LB 3: 173 ),"]},{"a":"ater sätia","b":"vb","c":"v.","d":["qvarlemna. Bir 1: 192 . Lg 1033, 3: 567."],"e":[]},{"a":"ater thrängia","b":"vb","c":"v.","d":["tränga tillbaka. vtan vatnanna bräzska atirthrängdis Bir 2: 316 ."],"e":[]},{"a":"ater trodha","b":"vb","c":"v.","d":["återtrampa, förtrampa. reculto (för revulco) . . . ather troda GU C 20 s. 518 ."],"e":[]},{"a":"ater täppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) igentäppa, tilltäppa, tillsluta. vm nakor atir täpte nakra the gropena Bir 1: 241. " konungs adhran war lidogh oc frii oc enkte aater täpt " VAH 24: 323 ( 1454) . hon (kungsådran) scal ey aater täppas äller forbyggias ib. MB 2: 155, 173 . " atirtäppa thera mwnna " ib 199 . LfK 81 . annath (näml. örat) athertäppe han mz stiärtenom Ber 156 . " ater täpto siin öron " KL 144 . Bir 1: 226, 3: 141, 272. " atir täppa hans hörsl " ib 1: 313 . " the hafwa atir täpt öghon til gudh " ib 277 . " jak atirtäpte hiärtat at iak skulle ey thänkia rätuis thing " ib 3: 59 . atir täppa vm licamliko sinnin MP 2: 53 . - spärra. atirtäppa alla väghana mz stokkom oc krokom oc fotaanglom Bir 2: 143 . ","2) dämpa. " atirtäppir mat lustan " Bir 2: 235 . - Jfr täppa ater."],"e":["aater- )"]},{"a":"ater upbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["återuppbygga. " atir vp byggia mönsterit " Bir 1: 159 . " ater opbyggia ierusalem " MB 1: 23 . Jfr byggia up ater."],"e":["-opbyggia )"]},{"a":"ater vandra","b":"vb","c":"v.","d":["eg. vandra tillbaka; aff alla. böria menighet ather wandra MD (S) 259 ."],"e":[]},{"a":"ater vaxa vaxa vexa. part. pret. vexter","b":"vb","c":"v.","d":["åter uppväxa, åter uppspira. repullulare ater vexa GU C 20 s. 524 . - part. åter uppvuxen el. uppspirad, förnyad, rediuliuus . . . ather vexter GU C 20 s. 517 ."],"e":[]},{"a":"ateranama","b":"vb","c":"v.","d":["åter mottaga, återtaga. atheranamen then som vm syndena lankt hafuer flyyt fra jdher Budde 169."],"e":[]},{"a":"ateravugher","b":"av","c":"adj.","d":["bakåtkastad, baklänges. " bar han atheraffwogher aff sätit " LfK 147 . " han ffwl aather aawogher nidher aa iordena " Lg 3: 86 ."],"e":["atheraffwogher . ","aather aawogher )"]},{"a":"aterbedhas","b":"vb","c":"v.","d":["begära till baka, återkräfva. tha han atirbeddis hona KL 108 . ib 243. Bo 93. Bir 2: 219, 3: 400. at iak han atirbedhis af thik Bo 201 . " med passiv betydelse. thz skal sniällelica atirbedhas Bir 3: 401. ""],"e":[]},{"a":"aterbetala","b":"vb","c":"v.","d":["återbetala. Svartb 218 ( 1400) , 475 (1463)."],"e":[]},{"a":"aterbidhia","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. aterbidhin (-bedin), återkräfd; som skall återkräfvas, repetende aterbedne päninga GU C 20 s. 523 ."],"e":[]},{"a":"aterbinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) bakbinda. " händirna syntis . . . atirbundna a bakin " Bir 2: 95 . ","2) binda för. atirbundo thin öghon ST 172 . ","3) återknyta, återförena, förena. reliogio haffwer nampn aff atherbindilse, i huilke wi ather bindhom oc tilbindhom wara siäla . . . enom oc sannom gudhi LfK 18 ."],"e":[]},{"a":"aterbinda","b":"vb","c":"v.","d":["hopbinda. lät thom (skrinen) atirbinda mz haarrepom Prosadikter (Barl) 30 ."],"e":[]},{"a":"aterbindilse","b":"nn","c":"","d":[" ? återförening. religio haffwer nampn aff atherbindilse LfK 18 ."],"e":[]},{"a":"aterbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":["erbjuda (en pant) å egaren till lösen. tha the sama tomptnin war vpbudhin ok honum mäth vittnum aatirbudhin Gadolin Pants 276 (1378)."],"e":["aatir- )"]},{"a":"aterbliva","b":"vb","c":"v.","d":["återstå. " huilke atherbliffuende clxxij marcker forsvcrifne lasse wyse kendis nw sigh . .. opborit haffua " SJ 2: 112 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"aterbliva","b":"vb","c":"v.","d":["1) blifva qvar, förblifva. lät sina dottor thär atirbliwa KL 73 . " atirbleff ihesus j iherusalem " MP 1: 50 . " änkte atirbleff olönat " Bir 3: 69. vi atirblifwom swa som fadhir lös barn Bo 218 . i hänne ensampne atirblef tron ib 219 . " atirbliua j sine lastelike sidhuänio " Bir 2: 40 . ","2) blifva öfvrig, vara öfvrig, återstå. äptir noa flodh atirbliuo änga mäniskior vtan the som varo j noa arch Bir 3: 399 . " änkte atirblifwir höghra wäghin vtan ensamin strupin " ib 1: 68 . enkte atir bleff eptir them vtan muldh oc matka MP 1: 28 . - Jfr bliva ater."],"e":[]},{"a":"aterbryta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillbakahålla, tygla. " hofsämi är thön dygdh ther forbiudhr ok återbrytr i mannenom allan huxens ok likamens girughan ok oquemelikan lusta " KS 19 (48, 20) . ","2) vederlägga thässe skäl äre ey fulkomin oc magho aterbrytas MB 1: 447 . Jfr bryta ater."],"e":[]},{"a":"aterbuþ","b":"nn","c":"","d":["jords hembjudande till lösen el. återköp; jord som någon är berättigad att lösa el. återköpa. thet war hartika aterbud oc war olaghlika wndan hanom salth SD NS 1: 324 (104, nyare afskr.). som myt ok mynne hustrv retta aterbudh är FH 2: 81 ( 1431) ."],"e":[]},{"a":"aterbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["återuppbygga, återställa. at atirbryggia cappallana KL 109 . " at atirbryggia oc vp nyia stadhen " MB 2: 250 . " hulkaledhis gudz kirkia skal än atirbyggias " Bir 1: 13 . ib 3: 364. " i dagh tilbyrias atirbyggias (restaurari) oc vpfyllas thera (änglarnes) chora af swa mangom hälgha manna siälom " Bo 253 . ther stadhda (för skadda) kärlekin atirbyggir ib 41 . Jfr byggia ater."],"e":[]},{"a":"aterbyrdh","b":"nn","c":"","d":["gensägelse, invändning. är thetta vtan aterbyrdh samt MB 1: 73 ."],"e":[]},{"a":"aterbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återbära. atirbar barnit KL 100. Bir. 1: 257. Jfr bära ater. ","2) tillbakavisa, vederlägga. hwilka sägn wij willium aterbära SD 4: 536 (1336, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"aterböghia","b":"vb","c":"v.","d":["böja tillbaka. fanz . . . dödhir . . . halsenom atirbögdhom (reflexo) til bakin Bir 3: 196. Jfr böghia ater."],"e":[]},{"a":"aterböhgia","b":"vb","c":"v.","d":["göja tillbaka, vända. bildl. athirböghir (reflecit) wsle mannen thz godha j thz ondha SpV 429 ."],"e":[]},{"a":"aterdragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) draga tillbaka, hopdraga, sammandraga. ond vätzska ok heet atirdraghir oc krymper tungona MP 1: 264 . " jn älfwin atirdroghos (contrahebantur) til bakin " Bir 1: 136 . ","2) draga tillbaka, hålla tillbaka, locka tillbaka. han vilde min hugh atar dragha (retrahere) fra þin (för þik ok tel sin Bu 141 . " atherdragher annan fran thz closter hwar reglan wäl halz " LfK 153 . atherdragx mangher aff godho liffwerne ib. Bir 2: 219, 3: 63 . " än mik eigh atar droghe guz äpte döme " Bu 509 . " ängin luste atir drogh han " Bir 1: 302 . " hindrade them ok atirdrogh them at the skulin ey fructsamlika leta oc finna helsona " ib 381 . " hindrade them älla atir drogh them at leta sannan gudh ib. "","3) åter företaga. atirdragha (retractare) sina förro gerninga Bir 3: 231 . ib 401. ","4) draga tillbaka, tåga tillbaka. han badh them strax ater draga RK 2: 4205 . - Jfr dragha ater."],"e":[]},{"a":"aterdragha","b":"vb","c":"v.","d":["draga el. hålla tillbaka. jak framdrax om thinna nadh. ok atherdrax for minna synda lastha skuld SvB 144 (1400-talet)."],"e":[]},{"a":"aterdrifning","b":"","c":"","d":[" . f. tillbakavisande, afslag. repulsa . . . snubba oc ater driffningh GU C 20 s. 524 ."],"e":[]},{"a":"aterdriva","b":"vb","c":"v.","d":["upphäfva, göra om intet. thet skipith ather driwa medh räth SD NS 1: 257 (1403, gammal afskr.). thenna siälagift hindra oc atherdrifua FH 5: 43 ( 1467) ."],"e":[]},{"a":"aterdriva","b":"vb","c":"v.","d":["förkasta. " j thinne pino . . . vardh tu atirdrufuin oc wanwördadhir swa at mordaren barrabas oc röffuaren waro tha meer wördhe än tu " SkrtUppb 171 . SvB 106 (slutet af 1400-talet). tillbakavisa, logilla, göra om intet. i tässe ympno nidherslas oc atherdriffuas fira kätteri JMÖ 47 . - upphäfva, göra om intet. at jach äller myna ärwinghia haffui thes jnga makt thetta skipte otherdriffua Svartb 118 ( 1363) ."],"e":["other- )"]},{"a":"aterdöma","b":"vb","c":"v.","d":["åter tilldöma, döma att återgifva. the pänninga som . . . honom ära nw aterdömde SD NS 1: 30 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"aterdöme","b":"nn","c":"","d":["efterdöme. " giff . . . thinom vnder danum dygdhelikit formanz aterdöme " Lg 3: 198 . Jfr äptirdöme."],"e":[]},{"a":"aterfal","b":"nn","c":"","d":["återfall. recidiuum .. . ather fall GU C 20 s. 518 ."],"e":["-fall )"]},{"a":"aterfal","b":"nn","c":"","d":["återfall. " wakte sik för atherfal i syndena " LfK 96 ."],"e":[]},{"a":"aterfalla","b":"vb","c":"v.","d":["sjunka tillbaka, rasa ned. ypnadhe väghin som i världinne var swa som atirfallin til dygdhanna fulcomlikhet KL 333 . Jfr falla ater."],"e":[]},{"a":"aterfalla","b":"vb","c":"v.","d":["återfalla, falla tillbaka. reciduus . . . ather ok bak fallandhe GU C 20 s. 518 . - särsk. falla tillbaka i sjukdom el. synd. recidiuus . . . ather fallen scilicet qui cadit in infirmaitatem vel peccatum GU C 20 s. 517 ."],"e":[]},{"a":"aterfang","b":"nn","c":"","d":[],"e":["aterfangs vitni , "]},{"a":"aterfara","b":"vb","c":"v.","d":["återfara, fara tillbaka. Al 1523 . at atirfara til rom Bir 3: 237 . " hwat mon thu ey vara atirfarin til himerikis " Bo 26 . Jfr fara ater."],"e":[]},{"a":"aterfasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aterfinna","b":"vb","c":"v.","d":["återfinna. KL 94 . MP 1: 200. Gr 314 . Bir1: 182."],"e":[]},{"a":"aterfinnirska","b":"nn","c":"","d":["återfinnerska, återvinnerska. o maria . . . äwärdhelikx fridz atherfindherska SvB 286 (början af 1500-talet)."],"e":["-findherska )"]},{"a":"aterflya","b":"vb","c":"v.","d":["återförskaffa, återhämta. bleff anthenor sände tiill greciam ath han skulle aterfly meg myn söster jgen (pro mea recuperanda sorore) Troj 47 ."],"e":["-fly )"]},{"a":"aterflödha","b":"vb","c":"v.","d":["flöda tillbaka. relundo . . . aterkoma loc aterflodha GU C 20 s. 519 ."],"e":["-flodha )"]},{"a":"aterfrysa","b":"vb","c":"v.","d":["tillfrysa. " glacio . . . athefrysa " GU C 20 s. 316 . Jfr frysa ater."],"e":[]},{"a":"aterfylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) igenfylla, tilltäppa. " ater fylla stadzsens graaffwa " RK 2: s. 345. atirfylla alla ingangana biärghsins Bil 434 . Jfr fylla ater. ","2) ersätta. at atirfylla ok bitala allom thom han atte giälla Bi 3: 267. at atirfylla (redimere) tappadha tima mz kärlex äruodhe ib 2: 202 ."],"e":[]},{"a":"aterfyllilse","b":"nn","c":"","d":["uppfyllande; fullgörande j dygdhanna athrihallilsom (för athirfyllilsom? virtutum repletione) ällir idhkilse SpV 42 ."],"e":[]},{"a":"aterfärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["färdas tillbaka. remeare aterfärdas GU C 20 s. 522 ."],"e":[]},{"a":"aterfärþ","b":"nn","c":"","d":["återfärd. Bil 160 . Pa 20 . MP 2: 92 ."],"e":[]},{"a":"aterfödha","b":"vb","c":"v.","d":[" (åter) förorsaka, åstadkomma. hwro myken sorgh oc dröffwelse tw skalt oss affla oc aterfödha (quot nobis es pratura dolores) Troj 70 . - refl. aterfödhas, födas på nytt. at alle skulle aterfödhas j döpilsom JMPs 114."],"e":[]},{"a":"aterfödhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? pånyttfödelse. til wärldena aterffödelse JMPs 67."],"e":["-ffödelse )"]},{"a":"aterföghia","b":"vb","c":"v.","d":["återinfoga, återinsätta. " gud . . . kan . . . hwan lyma eller lidha moot aaterfögiä (restuare) . . . huan j sin stadh " SvKyrkobr 226 ."],"e":["aater- )"]},{"a":"aterföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) återföra. " atir fördho hälgha benin " Bil 108 . " them atirföra til fädhernislandit " MB 2: 235 . FH 7: 96 ( 1513) . Jfr föra ater. ","2) föra tillbaka, bära tillbaka, åter omtala. at the ey thera handa (ɔ) wärdzslik tidhande ällir sqwallir ällir andra fafänga) atherförin ffor andra systra Bir 5: 28 . tidhande älla fafäng ordh ther thu androm atirfore (för -före) Ber 262 ."],"e":[]},{"a":"aterförning","b":"nn","c":"","d":["återförande. " relacio . . . aterförningh " GU c 20 s. 521."],"e":[]},{"a":"aterganga","b":"","c":"","d":[" , v L. gå igen, igengrundas, igengro. mester anders . . . talede om en gammel watthä rom(?) at han wor atterganghen, tha dömde iach epter laghen at the skullä ro then opp Uppl Lagmandsdomb 48 (1492)."],"e":["atter- )"]},{"a":"aterganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återgå, återvända. " atirgik til thera " Gr 318 . Bir 1: 66 . " atirgangir til vana syndir " ib 3: 328 . Jfr ganga ater. ","2) återgå, åter tillfalla. thz skal aterganga (näml. till förre egaren) tha iubileus komber MB 1: 374 . " sculu the (godsen) aterga vnder clostret " SD NS 1: 317 ( 1404) ."],"e":["-ga )"]},{"a":"aterganger","b":"nn","c":"","d":["1) återfärd. " jak veet hans reso badhe j vtgang ok atirgang (egressum et regressum) " Bir 3: 409 . ","2) . atergangsarf, n. L."],"e":["atergangs eþer","atergangis- )","atergangs nämd , "]},{"a":"atergildi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"atergipt","b":"nn","c":"","d":["1) återgifvande, återskänkande. fämpta x aarith kallar han atergipt allom them ther i thit land boa MB 1: 372 . ","2) vedergällning. jomfru mz kroppenom och ey hwghenom hafwer ey lön j athergiftinne (præmium in remuneratione) Ber 74 ."],"e":["-gift )"]},{"a":"atergiva","b":"vb","c":"v.","d":["återgifva. " atirgifwa illa afflat goz " KL 117 . " the . . . atirgawo vxan " ib 200 . Bir 2: 86. ater gifwit been Bil 424 . " vtan han atar gaue hänna klärk mässo sang " Bu 27 . Jfr giva ater."],"e":[]},{"a":"atergiva","b":"vb","c":"v.","d":["ersätta, godtgöra. " then skade matthe ater gffwas som paris giorde j cytharea " Troj 246 . vedergälla, betala, gifva ss betalning för (ngt). hwat skal jak atheirgiffwa thinom athirgiggwilsom (quo retributionibus tuis retribuam) SpV 479 . - betala, infria. huru skla iak athrigiffwa (reddam) tik min lyffthe SpV 479 ."],"e":[]},{"a":"atergivilse","b":"nn","c":"","d":["det som gifves el. bevisas (eg. ss vedergällning); välgärning. hwat skal jak athirgiffwa thinom athrigiffwilsom (quo retributionibus tuis retribuam; jfr: quid retribuam Domino pro omnibus quæ retribuit mihi? Ps. 115: 12 vulg.) SpV 479 ."],"e":[]},{"a":"atergiäld","b":"nn","c":"","d":["veder. gällning, lön. vthestänghia wan herra fran sik . . . hardelika hotandhe, medh pinnone athirgeeldh (straffets ss lön) fore syndhina MP 5 . 15. Sp V 145."],"e":["-geeldh . ","-gääl SpV 145 )"]},{"a":"atergiäld","b":"nn","c":"","d":["återbetalning, vedergällning, ont atirgäld Bir4: 228. " wänt thik af gudhi godh atir giäld " Bil 556 . " thz är gudz rätuisa atirgäld " Bir 3: 215 . af rätwisonne athergälde Ber 51 . " blidhkas af atergälde äwärdhelika glädhi " ib 41 . " syndanna atirgäld " KL 15 . athergäldh bewisa Su 90 . LfK 163, 192 . "],"e":["-gäld . ","-gäl LfK 163 ),","atergiälds pina , "]},{"a":"atergiälda","b":"","c":"","d":["återbetala, ersätta, gifvas ss betalning el. ersättning. herra jönese . . . gifua oc atergielda . . . the xl march SD NS 2: 134 ( 1409) . " hulkom han skulle atir gälla the illa fagno thingin " Bir 1: 54 . " iak forma allom atir gälla ok bitala sin thing ib. atirgält fullelica allom thom som orättelica haua fangit skadha aff thik . . . ok atirgält oc atirgiiff alt thz thw afladhe oc fikt orätuislica thom som nw sörghia " Bir 2: 86 . " þänger þöm til merä kasta þa skal þöm mäþ silftal atergiäldä sum þät atto " SR i VAH 25: 286 . þa agher konungher þän hästin atergyäldä SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " han hafuir wald at gifua, ok sit eghit ather kräfla, ok fullum giäldum ater giälda " Bil 269 . " hwat skal iak atir gälla gudhi for alt thz got han hafuir mik gifwit " Bo 114 . " thw atirgällir mik ond atirlön for manga godhgerninga " Bir 2: 24 . MP 2: 112 . " at göra ok atirgiälla hardhasta rekinskap j gudz dom fore framfarlica rikedoma " Bir 3: 321 . - vedergälla, gifva ss vedergällning. jak scal nu atirgälda thik thz som lthu hawir forskuldat mz mik Kl 83. atirgält nu them vsla at han gladdis aff minne äro ib 69. " swa atirgälde gudh konungenom abymelech thz ondha han giort haffde " MB 2: 102 . " vm iak atirgalt thöm som mik atirgullo ont " Bo 185 . " thässo bion yar illa atirgullit " Bir 3: 22 . " hwariom syndara skal athergällas äpther hans förskullan " LfK 114 . " the som äru mykyt otholuge vidh ordh oc atirgiälla jämpn ordh älla värre " Bir 2: 61 . " kallas flatir ok dare ok ey wredghas älla atir gälla ordh ther a mot " ib 1: 276 . " atirgällandis ont mot godho " MB 2: 278 . " atirgalt korsfäste christus kärlek mote kärlek " KL 347 . " ey atir gällir hon mik kärlek for kärlek " Bir 1: 63 . " atirgalt iak nu röuarenom thry godh thing for the thry godho han giordhe mik til hedhir " ib 3: 48 . - Jfr giälda ater."],"e":["-gielda . ","-gälda . ","-giälla . ","-gälla )"]},{"a":"atergiälda","b":"vb","c":"v.","d":["vedergälla, löna. " gudh skal thik i dagh ategiälla thz thu hans fatigha män togh i thit hws " SvKyrkobr 22 . " huilket honom illa athir galdz aff manghom " SkrtUppb 330 ."],"e":["-giälla )"]},{"a":"atergärdha","b":"vb","c":"v.","d":["gärda, stänga, spärra. atirgärd (sepi) thin öron mz thornom MP 1: 61, 299, 2: 53, 222 ."],"e":[]},{"a":"atergöma","b":"vb","c":"v.","d":["1) gömma, qvarhålla, behålla. athergöma wredhena LfK 174 . hafwande atergömd arren äpter saren Su 412 . ","2) behålla, förbehålla. at hon ther af sik änkte atirgömde KL 331 . Bo 58, 238. Bir 3: 375 . " behalt oc atirgöm thik thz som nyttelicast ok bäzst är " ib 431 . " the äru the som gudh atergömde sik " Su 425 . " atirgömde thik swa storan fatikdom " Bo 35 . " howdhit hans . . . hulkit hon atir gömde sik at swepa " ib 211 . ","3) bevara, rädda. " atir gömde iak them af fortappilsom j flodhinne " Bir 1: 78 ."],"e":[]},{"a":"atergöra","b":"vb","c":"v.","d":["återkalla, bryta, upphäfva. " morghengafwo ather göra " SD NS 1: 9 ( 1401) . " thetta köp hindra äller ather göra " ib 2: 328 ( 1410) . " alt thz som stadhgat ok giort var i stempno thz mago the ey ather göra eller ryggia " SO 78 . TS 20 ."],"e":[]},{"a":"aterhald","b":"nn","c":"","d":["1) återhåll, återhållsamhet. " tämpde sit köt mz atirhalde " KL 44 . " gik owir alla andra j atirhalle ib 79. " " mykin i atirhalde " ib 250 . " hwat skolom wij oc sighia af atirhalle " Bo 130 . ib 132. " stort war henna aterhal " Lg 3: 241 . " bryta sit aterhall " ib 242 . " nar iak wardhir gamal vil iak taka mik atir hald " Bir 1: 148 . drikka vtan atirhald ib 183 . " ville änkte atirhald haua ib 3: 86. " " elden bränner vtan aterhald " MB 1: 32 . war siunkin swa diupt j synda graf . . . at han enkte wiste atirhald af illu Bil 277 . " atirhold aff allom lastom MP 1: 90. " " hafuir atirhal af kräslico födho " ib 92 . Bir 1: 289, 4: 15 . Al 6579 . " jak bödh ämuäl thik at älska skällikit äruodhe ok atirhaldh aldra thinga (återhåll i afseende på allt) " Bir 1: 11 . ","2) tillbakahållande. " aff thera atirhale i kroppenom tha fordarfwas makten " LB 3: 173 . " vanskipadha astundilsa atirhald (continentia) ok kötzsins oc kropsins syndelica rörilsa atirhald (refrenatio) " Bir 3: 381 . ","3) det som håller tillbaka. thz hws er hedna manna atherhald RK 1: 1336 . -- Jfr oaterhald."],"e":["-hold . ","-hal . ","-hall )","aterhalds forma , ","aterhalds lovan , "]},{"a":"aterhalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) återhålla, tillbakahålla, häjda. draghit suä[r]þ atar halda Bu 509 . " thu rätuisonna sool atirhiolt soogislanar thina " Bo 194 . " haffsgrwndhen atherhullo theris fötir " MB 2: 160 . " aterholda eeldzsens krafft " LfK 284 . gat . . . han ey atirhallit tarana Bo 156 . gömde jak oc atirhiolt hans tungo oc hiärta Bir 2: 40. atirhalla sina tungo aff huario ondo ordhe ib 3: 178 . ","2) qvarhålla, fasthålla, behålla. diäflana som snäria siälana mz syndom oc atirhalda MP 1: 198 . atirhiolt lgudz likama j sinom mun KL 23 . " at alt atirhalla ok enkte wtgiwa " ib 126 . " nittan vaghir guldz atirhiölt han ok gömde " Bir 3: 432 . ib 202. " hulka synder j atirhaldin the äru atirhaldna när gudhi " MP 1: 127 . ib 2: 79. " gaff sinom apostolis makt at forlata synder oc atherhalla, thz är ey forlata " Su 316 . ","3) behålla, bevara, förbehålla. atirhallande sik . . . milhetina Bo 137 . " the frome männene, huilke herran haffuer sik atherhaldit som ey bögdho sin knä för affgudhät baal " Su 61 . ","4) hålla sig tillbaka, häjda sig, styra sig. swaradhe them ater halla rast Al 3890 . - afhålla sig. atirhiollo af lastom MP 2: 55 . " jak ey aterhyölt aff syndomen oc thu aterhyölt aff näfstenne " LfK 94 . -- "],"e":["-holda LfK 276, 284 . -halla),","aterhalda sik , afhålla sig. atir haldom os . . . af owirflödelikhet Bir 1: 192 . ib 18. LfK 276 . - Jfr halda ater."]},{"a":"aterhalda","b":"vb","c":"v.","d":["sig. hwru wi skulum atherhalla thät the biwdha (ad . . . renuendum quod nobis injungtunt) SkrtUPpb 42."],"e":["-halla )"]},{"a":"aterhaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["återhållsamt, med återhållsamhet. liua atirhallelika KL 204 . Bir 1: 148, 3: 93 . Ber 76 . " huru hon skal atir hallelika lifwa j allom limom af allom oloflikom thingom Bir 1: 34. ""],"e":[]},{"a":"aterhaldilse","b":"nn","c":"","d":["bevarande? j dygdhanna athirhallilsom (för athirfyllilsom?) ällir idhkilse Spv 42. Jfr aterfyullilse."],"e":["-hallilse )"]},{"a":"aterhaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) qvarhållande, fasthållande. atirhaldokt näth (rete vel retinaculum) MP 1: 198 . ","2) återhållsam. " KL 185. MP 1: 49. " " thin thiänista qvinna wari mattadh ok atir hallogh " Bir 1: 60 . ib 3: 214, 364. " atir halloghir af owir flödhelikom lthingom " ib 1: 60 . MP 1: 267. - (atirhalloght för oatirhalloght Bir 4: 367 .) - Jfr oaterhaldogher."],"e":["-hallogher )"]},{"a":"aterhava","b":"vb","c":"v.","d":["hafva qvar. borttoko tw faar som iak aterhafdhe Su 433 . Jfr hava ater."],"e":[]},{"a":"aterhava","b":"vb","c":"v.","d":["återfå. RK 1: 2388 . " han wille atherhaffwa syna hwstru " Troj 212 ."],"e":[]},{"a":"aterhelsa","b":"vb","c":"v.","d":["helsa tillbaka. huru gudh atherhilsar them som honom hilsa Mecht 251 ."],"e":["-hilsa )"]},{"a":"aterhitta","b":"vb","c":"v.","d":["återfinna. " wp tapadha oc atirhitta penningen " MP 3: 255 . Jfr hitta ater."],"e":[]},{"a":"aterhylia","b":"vb","c":"v.","d":["hölja igen, hölja, täcka. sätia the mik swa som j lönlikin stadh ok atirhöllia owir mik Bir 1: 149 ."],"e":["-höllia )"]},{"a":"aterhäkta","b":"vb","c":"v.","d":["hålla tillbaka. honom skal inthe ather hectha hwar han skal mz ära fecta MD (S) 254 ."],"e":[]},{"a":"aterhälde","b":"nn","c":"","d":["återhåll, återhållsamhet. " här bliffua j fatigdom ok atherhälde " MP 4: 109 . athirhällit (continentia) mothesigher allo thy som skadhelikit är SpV 156 ."],"e":["-hälle )"]},{"a":"aterhämta","b":"vb","c":"v.","d":["återhämta, återtaga. at atherhänta thin klädhe VNB 23 . alla borttappadha nadher ather häntandhe LfK 90 . skal thu om hälgho dagha gerna gaa til kyrkio oc skalt tha atirhempta oc vpfylla thz som thu hafwir tapat och forsumat om the sykno daghana ST 147 ."],"e":["-hempta . ","-hänta )"]},{"a":"aterinflyta","b":"vb","c":"v.","d":["åter inflyta, flyta in tillbaka. the . . . aterinflyta j han (Gud) Mecht 157 ."],"e":[]},{"a":"ateringanga","b":"vb","c":"v.","d":["åter ingå. aa t them (såren) skal liak annathsin atherbringa i hans ärafulla liff SkrtUppb 54 ."],"e":["-ga )"]},{"a":"aterkall","b":"nn","c":"","d":["återkallande, upphäfvande. " vtan alla manna atalan oc aterkall " SD NS 1: 274 (1403, nyare afskr.). frijt frälst ok akärölöst fore allom aterkallom SJ 28 ( 1425) ."],"e":[]},{"a":"aterkalla","b":"vb","c":"v.","d":["återkräfva. SD 6: 526 ( 1354) . Svartb 211 ( 1397) ."],"e":["oter- Svartb 211 ( 1397)"]},{"a":"aterkalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återkalla, kalla tillbaka. vtan the warþin aterkalläþir SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). Bil 444 . Bo 92, 203. " atirkalla han af syndomen Bir 1: 98. "","2) återkräfva, återfordra. " thet alt medh räth aterkalla " SD NS 2: 304 ( 1410) . Bir 3: 398. hwi haffwom (för -in) j ey . . . atirkallad idhwr landh MB 2: 107 . ","3) återkalla, återtaga, upphäfva. mina orätuiso gerninga ok ordh atirkalla Bir 3: 429 . atirkalla hälgha torsdagh hälghd Bil 562 . " atir kalla kyrkio frelsins rät " ib 657 . " atirkalla domin " Bo 198 . JP 43 . " thetta kööp scal aldrigh atir kallas " SD NS 1: 677 ( 1407). ib 2: 214 ( 1409) . FH 5: 45 ( 1467), 48 ( 1467), nyare afskr.). thz ma engin ater kalla Al 8592 . - Jfr kalla ater, oaterkallande."],"e":[]},{"a":"aterkallan","b":"nn","c":"","d":["återkallelse, kallelse att återvända el. återkomma. ath enkte rwm äller ltilfälle giffs nw honom til nakot wanhop, huilkom äpther fölhger swa stor mildhet, aff thinna fadherlika atherkallan (quem tanta subsequitur clementia parernæ revocationis) Mecht 335 . - återkallande, upphäfvande. vtan alla atirkallan Gadolin Pants Bilaga 273 (1388). vtan aterkalla (för -an) FMU 1: 480 ( 1399) ."],"e":[]},{"a":"aterkallan","b":"nn","c":"","d":["återkallande, upphäfvande. vtan alla aterkallan SD NS 1: 18 ( 1401), 85 ( 1401), 107 ( 1402) o. s. v."],"e":[]},{"a":"aterkallelika","b":"ab","c":"adv.","d":["Jfr oaterkallelika."],"e":[]},{"a":"aterkalleliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oaterkalleliker."],"e":[]},{"a":"aterkalleliker","b":"av","c":"adj.","d":["Jfr oaterkalleliker."],"e":[]},{"a":"aterkallilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. återkallande, upphäfvande. vtan al ater kallelse PfN 139 . wtan alla aterkallilsse SD NS 1: 113 ( 1402) ."],"e":["-else )"]},{"a":"aterkasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) kasta tillbaka, bortkasta. atirkasta drykkin j gifwarens öghon Bir 3: 33 . ib 32. atirkastadhe the hälgho tro skiold ib 3: 369 . " han atirkastadhe thz vm sin bak " MP 1: 86 . ","2) bortkasta, förkasta. som trona vildo atir kasta Bil 852 . -- Jfr kasta ater."],"e":[]},{"a":"aterklanda","b":"vb","c":"v.","d":["genom rättegång söka åtefå, återkräfva. Svartb 511 ( 1472) ."],"e":["oter- Svartb 511 ( 1472)"]},{"a":"aterklanda","b":"vb","c":"v.","d":["genom rättegång söka återfå, återkräfva. for:de godz . . . forhindra eller aterclandra FH 5: 59 ( 1471) . " the ängher jak nw . . . hafuer laglica aterklandat ok wunnet vnder sama godz " ib 106 ( 1486) ."],"e":["-klandra )"]},{"a":"aterklädha","b":"vb","c":"v.","d":["åter kläda. thu mik . . . owärdoghan atherklädde Su 339 ."],"e":[]},{"a":"aterkoma","b":"nn","c":"","d":["återkomst, återkommande. " som dighara astundan haþe tel hans atar como " Bu 151 . " af hans atirkomo til sinna modhir " Bo 44 . ib 19, 20, 21, 161, 222. Bil 589 . Bir 3: 28. MB 2: 85 . " til hwsens atherkommo i godan stadga " PM LX ."],"e":["-komma )"]},{"a":"aterkoman","b":"nn","c":"","d":["återkomst. ihesu christi grymmasta atherkomman til domen JMÖ 5 ."],"e":["-komman )"]},{"a":"aterköp","b":"nn","c":"","d":["återköp, rätt till återköp. SJ 401 ( 1473) . "],"e":["aterköps fastar , ","aterköpsfasta eþer , "]},{"a":"aterköpare","b":"nn","c":"","d":["återköpare, återlösare. wara siäla aterköpare ok lösare Bil 455 ."],"e":[]},{"a":"aterlata","b":"vb","c":"v.","d":["1) qvarlemna, låta förblifva. at thu ey atirlatär minä siäl j häluiti KL 134 . " atirlatir iak hona toma aff allo godho " Bir 3: 69. the atirläto honom ey (läto honom ej behålla) nästa klädhin Bo 199 . ib 175 . - qvarlemna, lemna efter sig. atirläto the ther väknt folk Bo 190 . hwar the hafdho atirlatit dyrt liggianda fä KL 49 . atirlatom hwan stadh värdzlica glädhi tekn MP 1: 28 ib 13 " nar . . . hans likame nidhir fallir a iordhena mz dödhenom. tha atir latir han gullit ok stena " Bir 1: 43 . " al the thingh som mannin saman sankar mz sino äruodhe thz atir latir han äptir sik " ib 83 . ib 120. atirleto mannomen mykyt skadhelikit siäla äptedöme ib 3: 256. Bo 126. " awerdhelikit aminne skal iak aterlata them som äpte mik koma " Su 385 . ","2) lemna, öfverlåta. hon atirlät thik ok vnte thz ena som hon hafdhe lifwande Bir 2: 29 . ","3) utelemna, förbigå hawm vi äntigia litit älla enkte atirlatit af thy som han giordhe ij thässom timanom Bo 54 . ","4) tillsluta, stänga lät ater läta alla cristna kyrkior Lg 1027. " atirläta hymelin " MB 2: 349 . " skal dörrin genstan ater lätas " VKR 69 . Bir 4: 22. MB 2: 338. - Jfr lata ater."],"e":["-läta )"]},{"a":"aterlata","b":"vb","c":"v.","d":["tillsluta, tilltäppa. offta atherlatande (claudendo) sin mwn aff gudz ordhom Mecht 247 ."],"e":[]},{"a":"aterledha","b":"vb","c":"v.","d":["återföra. " atirleddir til sit klostir KL 252. " Gr 285 . VKR xx. Bir 1: 49, 2: 173 . " atirledde nu sit säte til gamblan oc förra stadh " ib 89 . huru sötelika ok kärlika iak atir ledhe thik ib 1: 8 . ib357. Jfr ledha ater."],"e":[]},{"a":"aterledhare","b":"nn","c":"","d":["återförare, den som leder till baka el. återför. ath[e]rledharen til fädhernis landit SvKyrkobr 324 ."],"e":[]},{"a":"aterledhilse else","b":"nn","c":"","d":["återförande. bedhis the hälgha kirkia . . . thänna atherheldhelsen Svkyrkobr 328."],"e":[]},{"a":"aterlef","b":"nn","c":"","d":["qvarlefva. " bedhas atherleffwerna aff thy som hälga iomfrun haffde hanterat siälff aff sin maath " Lg 3: 303 . " ens gamals stadz nidherslagna atherleffue " Su 52 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"aterlefning","b":"nn","c":"","d":["qvarlefva. " reliquie . . . hälgadoma ather leeffning oc affslap " GU C 20 s. 521 ."],"e":["-leeffning )"]},{"a":"aterleta","b":"vb","c":"v.","d":["åter uppsöka. han wärdoghadhis äpther nidherfallit oss swa wälwillelica atherleta SkrtUppb 72."],"e":[]},{"a":"aterleva","b":"vb","c":"v.","d":["1) qvarlemna, lemna öfrig. seen til at j ey atirleffwin en man pa the sidhona vtan alla fölghe mik MB 2: 235 . " ey atirleffwandis naghon man aff enachym " ib 34 . " tässe städher atirleffdos ib. " Su 207 . - qvarlemna, efterlemna, lemna efter sig. thätta är fridhin som var herra christus atirlefdhe sinom vinom Bo 118 . " aff gozse som hans foräldra atir lefdho honum " Bir 2: 164 . almoganom sins dödz amynne atherleffdhe MB 2: 298 . " the aatherliffua (för -leffua) skirm och wäria thera " RK 3: 1023 . " alla the haaffwor som assirij atirleffdo " MB 2: 172 . " han atirleffdhe josephum . . . oc azariam til höffdinga at förestaa almoghan " ib 233 . ib 248. " at thz enkte atherleffwer ofulbordhat " LfK 129 . - Jfr leva ater samt äptir leva. ","2) lemna, öfverlemna, öfverlåta. atherleffwer jak thz them som starkare äru Su 338 ."],"e":["aather- )"]},{"a":"aterleva","b":"nn","c":"","d":[" - pl. qvarlåtenskap. han giorde oss fulmektige att skiffta hans aterleffwor j gudz äre for sin oc alla cristnä siälä Svartb 518 ( 1474) . - Jfr fädhernis aterleva."],"e":[]},{"a":"aterleva","b":"nn","c":"","d":["1) qvarlefva, återstod. " skal han lata se aterlewor " MB 1: 338 . " atirlefwona ok afskredhona oc thz smälicasta var gaff jak gudhi " Bir 3: 143 . " badh göma atirleuona äptir them som mätte waro " MP 1: 101 . " lat iouse engha atirleffwa bliffwa " MB 2: 31 . " engha atirleffwa bleff äptir them lib 32. han war atirlewa aff raphaym " ib 37 . folkit som til atirleffwa bleff ib 82 . - med gen. betecknande det hvaraf något lemnas qvar. fordarfwa statzsins aterlefwor MB 1: 417 . LfK 91 . birgittæ et katharinæ helgedommar och aterlefvor (aflefvor) TK 269 . - med gem. betecknande den som lemnar något qvar. gifwa härranom thrälsins atirleuo (reliquias servi) Bir 3: 143 . " vardhir luttakande . . . herrans kost ok atirlefwom (reliquiis ciborum domini) " ib 323 . ","2) efterlemnad maka, efterlefverska, enka. jwdith war hans atirleffwa oc nw änkia (relicta ejus vidua) iij aar oc vj manadha MB 2: 157 . " anund niclissons aterleffua " FH 3: 146 ( 1449) . ib 1: 143 (1494, gammal afskr.), 57 ( 1469), 58 ( 1470), 137 ( 1490), 143 ( 1490), 145 ( 1490), 150 ( 1490) o. s. v. Jfr äptirleva."],"e":["aater- FH 5: 58 ( 1479) . atherläffua ib 46 (1467, nyare afskr.), 57 ( 1469). oterleffe ib 6: 61 ( 1472) . ","aterleffie ib 1: 143 (1494, gammal afskr.)), "]},{"a":"aterleva","b":"vb","c":"v.","d":["qvarlemna. Mecht 95 ."],"e":["-liiffdhe Mecht 95 ) , "]},{"a":"aterlevare","b":"","c":"","d":[" , se aterlönae."],"e":[]},{"a":"aterlevirska","b":"nn","c":"","d":["2. FH7: 100 ( 1517) ."],"e":["-erska )"]},{"a":"aterliggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga qvar. en dödhir atirliggir j myrkostuwonne KL 100 . LfK 217 . kasten . . . axen aff bandomen oc latin atirliggia MB 2: 210 ."],"e":[]},{"a":"aterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["qvar, i beredskap, i ordning? hörde han sielffwer saker och klagemäll, hallendes annett örett medh andro handene, åtherlicha säyandes sigh göme thet öett, thill att höre hwadh then andre swaredhe på hwilken klagedes (dicens sese alteram illam integram seruare diuersæ parti) PMSkr 705 (senare afskr.)."],"e":[]},{"a":"aterliva","b":"vb","c":"v.","d":["1) åter lefva. at hon skulle atirliua MP 2: 258 .","2) lefva qvar. waro twe dödhe oc een atirlifdhe KL 284 . Iv 2870 . VKR XVIII . MP 1: 40 ."],"e":[]},{"a":"aterlop","b":"nn","c":"","d":["återfärd. " hans atherlop ar til gudz säte " SvKyrkobr 333 ."],"e":[]},{"a":"aterlovilse","b":"nn","c":"","d":["löfte. atirloffwilsinna (repromissionis) landh ällir loffwadha landhit SpV 403 ."],"e":[]},{"a":"aterlykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tillsluta. " achilles lat dyrliga henne (grafven) aterlica " Troj 145 . " hwro länghe lymerikit skuldhe staa atirlikt " MP 5: 165 . - spärra, afskära, hindra. mz sinne gömo atherlykkia (intercludunt) the owinsins tilgangh SpV 7 ."],"e":["-licka . ","-likt MP 5: 165 ),"]},{"a":"aterlykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillsluta, stänga. än tho at hon (ɔ: apothecara boodh) see atirlokt KL 323 . " j atirlucto huse " MP 1: 127 . " j atirlykto kari " Bir 1: 100 . " aff minom atirluktom quidh " ib 2: 156 . atirlykkia hymderike for forbannadhom ib 1: 123 . thu . . . skalt ey thänkia at milhetinna inälue skulin ämuäl atir lykkias ouinomen Bo 78 . " ingangane ater luctus " Bil 434 . " dörena waro atirlykta " MP 2: 26 . " ib 1: 126, 127. " Gr 305 . Bir 5: 86 . MB 2: 283. RK 2: 3699. aat atirluktom durom Bo 234 . " lät han op himerikis port som alt ther til hafdhe mankönio varit atirluktir " ib 250 . " atirlykte handena. " KL 94 . atirlikir heluitis mwn MP 1: 5 . " iak atirlykte hans öghon ok mun " Bir 1: 33 . " mz atir lyktom öghom " KL 221 . Bir 1: 84 . " the hawa atirlokt sinna vndirstandilsa öghon ib 226. " " thera tro öghon äru atir lökt " MP 2: 240 . atirlyk . . . thin öron aff fanytte hörsl Bir 2: 186 . the atir lykkia ämuäl owir mik ib 1: 155 . Jfr lykkia ater. ","2) innesluta, innestänga. " swa som thyt thw vare nw atirlyktir i grafuinne " KL 247 ."],"e":["-likkia . ","-lökkia )"]},{"a":"aterlykkilse","b":"nn","c":"","d":["1) det som tillsluter, regel, bom. sät for thina thwngo thystonna atherlykkilse (claustra silentii) Ber 104 . - afslutningstecken? j thine dikte sätz atir lykkilse mz ända Bir 1: 366 .","2) stängd plats, inhägnad. vtgangande aff atirlykkelsomen Bir 3: 334 . " oplät jak haluitis atirlykkilse ib 2: 27. wplät minna modher qwidhz aterlykkilse " Ber 93 . " i klostersins atherlykilsom " ib 178 . ","3) tillbakahållande, häjdande. hulkin al sin syn ok hörils oc ordh lathir löpa lös vtan styrils ok atirlykkilse MP 1: 85 ."],"e":["-else )"]},{"a":"aterlägha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["aterläghu balker , ","aterläghu iorþ , "]},{"a":"aterläkia","b":"vb","c":"v.","d":["igenläka. " täss dödzsins saar wart atherläkt " MB 2: 352 . " heela oc atherläk mina synda saar oc wndha " Su 187 . Jfr läkia ater."],"e":[]},{"a":"aterläsa","b":"vb","c":"v.","d":["igenläsa, tillsluta. atirläsa cristna kirkior Bil 592 . ib588. " vi funnom myrkastwonä atirlästä " KL 140 . Bir 1: 148. VKR 24. " atherläsa en port " LfK 197 . atir lästo . . . portin owir sit afgudh Bir 1: 55 . " nykylin mz hulkom som lasen vpläsis ok atirläsis " ib 296 . Jfr läsa ater."],"e":[]},{"a":"aterlön","b":"nn","c":"","d":["och f. vedergällning. KL 106, 291 . " hon väntir sik atirlön " Bo 78 . " han glädz af atir lönanna hopi " Bir 1: 288 . " thera atirlön är litin ib 2: 210. tholik skulu jdhur atirlön vara " ib 3: 392 . ib 1: 111, 112, 192, 217, 356, 2: 24, 208, 4: 110. Gr 270, 271 . Su 61 . " huilke som mena hälga manna atherlön oc förskullan här athergällas i tässo liffue ib 123. ""],"e":[]},{"a":"aterlön","b":"nn","c":"","d":["återlön, lön belöning. embetens verdoghet eller ok voldzens verdoghet the tilökä mannenom jnga aterlön när gudhi SvKyrkobr 181 . swa manga faa the äronne aterlönä huru manga sielä the til lgudhi dragha ib. giffs godhom longt liff ther til at theres aterlönä sculi ökös ib 177 . räthuisa manna sieler . . . see ok lvitha allars there forsculdan ok helga aterlöner ib 217 . ib 219 . Jfr lagha aterlön."],"e":["-löner SvKyrkobr 217, 219 . -lönä ib 177, 181),"]},{"a":"aterlöna","b":"vb","c":"v.","d":["återlöna, vedergälla. " thz skal iak thik wäl atirlöna " Bil 615 . Iv 5599 . FM 390 ( 1508) . " atherlöna hwariom enom äpther sinne förskullan " LfK 111 . Bir 1: 381 . " atirlöna honum mz tholkom atirlönom " ib 3: 465 . " atirlöna äruodhande män öj sine thiänist mz kärlek " ib 305 . ib 2: 89. jomfrudomin atirlönas Bo 41 . " atirlönadhe ther mädh thera thiänist oc ärwodhe " KL 195 . - ersätta, godtgöra. wille tha ather löna honom the oäro the honom förra giordho Lg 3: 336 . " huru gudh atirlöna ok hedhra sina modhor thiänara " KL 83 ."],"e":["oter- FM 390 (1508)),"]},{"a":"aterlönare","b":"nn","c":"","d":["vedergällare. " hulkin ok är badhe atirlönarin oc atirlönin " Gr 271 . Bir 2: 33, 3: 435, 439, 4: 142, 155 . MB 2: 145 . Su 229 ."],"e":[]},{"a":"aterlönare","b":"nn","c":"","d":["vedergällare, nar som thän thakir aff höxsta athirlewsarenom (för -lönarenom; remuneratore) sin lön fore the godha gärninga, som han giort haffwer SpV 261 ."],"e":[]},{"a":"aterlönilse","b":"nn","c":"","d":[" = aterlön människionna samwith är antiggia domsi[n]s ällir athirlönilsenna stadhir SpV 435 ."],"e":[]},{"a":"aterlönter","b":"","c":"","d":[" Jfr oaterlönter."],"e":[]},{"a":"aterlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa el. skynda tillbaka SkrtUppb 21, 88 ."],"e":[]},{"a":"aterlösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) återköpa Svartb 212 ( 1397) . ","2) godtgöra. the som mz psaltarum ok bönwm haffdho sino synder atherlöst (redemerant) Mecht 38 ."],"e":["oter- Svartb 212 ( 1397)"]},{"a":"aterlösa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återköpa, återlösa, igenlösa, friköpa. warþer oc godzit a minä wäghnä för ater löst SD 5: 160 ( 1343) . " wm hon (jorden) wardher ey aterlöst ib " NS 1: 34 ( 1401) . ib 72 ( 1401), 98 ( 1402) o. s. v. wil hans näste iwdhe thz aterlösa, tha ma han thz aterlösa (redimere) MB 1: 374 . " the magho aterlösa sina liordh alla tima " ib. " tha äghir rätthir äghande wald sith atirlösa mz siäx örom " TB 73 . hon är aff thrälom, oc ey aterlöst til frälsis MB 1: 365 . huru manga thräla hon atherlöste af sinom thräldom Lg 3: 510. " atirlösa fangna " Bir 3: 376 . " at franwände mannin skulle atirledhas, dödhir opresas oc saldir atirlösas " ib 2: 298 . " en thins blodz drupi atirlöste väl alla världina " Bo 119 . " atirlöst mz hans blodhe " ib 130 . KL 114. MP 1: 133, 134. Bir 1: 4, 3: 70, 113 . Lg 96 . ","2) ersätta, godtgöra. skulu förro tome timane atirlösas mz tholomodhe oc kärlex äruodhe Bir 2: 203 . " ib 3: 439. bätra ok atirlösa vara syndir mz almosom ok bönom " ib 322 . - (aatherlösa för aterlata. inta werdughare, kärare, sötare, oc nyttelighare kunde han oss anthwarda ok aatherlösa än sigh siälffwan til maath oc födho Lg 3: 75). - Jfr lösa ater."],"e":[]},{"a":"aterlösare","b":"nn","c":"","d":["återlösare. þu är skapari oc attar lösare oc rätuis domare Bir 4: (Avt) 177. KL 5 . " som os leddo til varn skapara frälsara oc atirlösara " Bo 2 . " uar herra ihesus siälanna atirlösare (redemptor) " ib 148 . ib 7, 242, 247 . Bir 1: 11, 3: 194, 4: 123 . MB 2: 406 . Ber 202 . Su 29, 186, 349, 449 . FH 1: 194 (1490-talet, gammal afskr.)."],"e":["attar lösare . ","otherlösare FH 1: 194 (1490-talet, gammal afskr.)), "]},{"a":"aterlösilse","b":"nn","c":"","d":["återlönsing i relig. mening. Mecht 330 . SvB 158 (början af 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"aterlösilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"aterlösing","b":"nn","c":"","d":["återköpande, friköpande, återlösning. " vpbuthne . . . vinwm ok nästa frändhwm til aterlösningh " SD NS 1: 518 ( 1406) . " taghir ey mestha gafuor for thes atirlösningh som do j dödlica syndh MP 1: 48. ""],"e":[]},{"a":"aterlösirska","b":"nn","c":"","d":["återlöserska. thu (Maria) är fulleligha mädh honum alla wärhdlinna aaterlöserska SkrtUppb 370 ."],"e":["aaterlöserska )"]},{"a":"aterlösn","b":"nn","c":"","d":["1) återköpande, rätt till återköp. är nokar aff minom äptekomandom, som thet sama godzet wil ater i släktena lösa, tha wari honumtil aterlösn fore fämtighi mark ok hundradha swänska päninga SD NS 3: 340 ( 1418) . " huilka tre deela som giffn woro til for:na siälakoor, syndagx almosa, fredagx almosa . . . frändomä eller vidherboandom til aatherlösn STb 1: 154 (1478). " SJ 2: 190 ( 1491) . " afhänder jach mik . . . for:da gard och eghnan gör jach han . . . niclisa pinkhana . . . til äuerdelika ägho, vtan alla athön (för atherlösn) " SD NS 3: 382 ( 1418) . ","2) friköpande; återlösning i relig. mening. thetta barnit är hiit sänt til jorderikis, . . . mangom til atirlösin fran äuärdelikom dödh MP 5: 15 . " j hans död oc pino war han mik son dröffwilsinna sorghena oc atherlösninna (för -lösninna, redemptionis) " Mecht 170 ."],"e":["aather- . ","-lösen SJ 2: l190 (1491) . -lösin), "]},{"a":"aterlösn","b":"nn","c":"","d":["1) återköpande, återlösning. SD NS 1: 203 (1403, 216 ( 1403) o. s. v. alla idhra landzäghor skulo sälias mz aterlösn forlaghom (sub redemtionis conditione) MB 1: 374 . thänk vppa offrit oc hans atirlösn Bo 9 . " huru beska oc hardha pino han tholde for siälanna älskogha oc atirlösn (för kärleken til själarna och för deras återlösning) " Bir 2: 161 . Bo 22, 34, 168, 213. Gr 300 . MP 1: 133. Bir 2: 293, 298, 3: 344, 447. Ber 39 . tha nalkas idhur atirlösn (redemtio, förlossning) MP 1: 10 . ib 15, 38. ","2) återköpt el. återlöst egendom. männena ärw älskande thy at the ärw gudhz kreatur oc atherlösn Ber 163 . - atirlösn troligen för atirlön. j tholin tesse thing til idhur äuärdelikin atirlösn (motsv. ställe MP 2 " lön 108) " MP 1: 161 . " nidhirfara til heluitis dyup thil högfärdinna atirlösn " ib 158 .)"],"e":["atirlössn Bir 3: 344, 447 . ","athirlösin SD NS 1: 572 ( 1406)), "]},{"a":"aterlösna","b":"nn","c":"","d":["återlösning i elig. mening. för människionna atherlösno skuld JMP 97. ib 151 ."],"e":[]},{"a":"aterlösna","b":"nn","c":"","d":["återlösning. " j dagh lystis os vara atirlösno daghir " Bo 230 ."],"e":[]},{"a":"aterlösning","b":"nn","c":"","d":["1) (rätt till) igenlösande, återköp. affhender iac mik oc mynom arffuom oc vplater jac thet (godset) domkirkione j abo vtan oterlösning aff mynom arffuom Svartb 214 ( 1398) . ib 548 (1486). ","2) lösningssumma. SD NS 3: 613 ( 1420) .","3) påterlösning i relig. mening. thätta betracta hwat thin gudh, härra oc skpare ledh för thina athrilösning SkrtUppb 343 . " gaff lhan os sik til athirlösning j pinonne oppa korsseno ib. älska ihesum christum, som haffwor giffwit os . . sina siäl til äthirlösningh ib. " ib 161, 349 . SvKyrkob 148, 149.. SvB 105 (senare hälften af 1400-talet). SvT 11, 20 ."],"e":["aater- SkrtUppb 349 . ","oter- Svartb 214 ( 1398) , 548 (1486). -lösnig SkrtUppb 343 . -lösnigh ib. -lösnyngh SvT 11, 20), "]},{"a":"atermura","b":"vb","c":"v.","d":["igenmura. " lät kesaren athermwra iordh kwlona " Lg 437 . " athermwradho alla porta " MB 2: 235 . ST 11 ."],"e":[]},{"a":"atermäla","b":"vb","c":"v.","d":["tillmäta el. lutmäta ss vedegällning. MP 4: 111 . " dyäwlen atermäle hwariom pinor äptr sinna synda for[skyllan] " Saml 34: 290 (förra hälften af 400-talet)."],"e":[]},{"a":"atermäla","b":"vb","c":"v.","d":["mäta tillbaka, tillmäta ss vedergällning. mz the mäle skäppo scal idhir atirmälas (remetietur) mz hulke j vtmälin MP 1: 207 . Bir 4: (Dikt) 269. at honum skuli ey atir mälas j thy sama mäle som han vtmäle androm ib 3: 148 . " hwart foot stighit som han äruodha for min älskogha skal iak tälia ok atirmäla honom i äuärdhelico lifwe " ib 4: 413 ."],"e":[]},{"a":"atermälning","b":"nn","c":"","d":["tillmätande el. utmätande af ngt (ss vedergällning), vedergällning. nar syälin wtkastas aff kroppinom, tha skal dyäwlin atirgielda henne skyldegha pinor j pinona atermälning MP 3: 265 . Saml 34: 290 (förra hälften af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"aternämnilse","b":"nn","c":"","d":["namn som ngn i sin ordning har? fadhirs nampn ok sonsins athirnä[m]pnilse (relatio), thz swarar sik jnbyrdhis twäfallom kärleke SpV 557 ."],"e":[]},{"a":"aterplanta","b":"vb","c":"v.","d":["återplantera. " bort tok mit hop swa som mz rotom vprifno trä hulkit aldre kan atirplantas " MP 1: 276 ."],"e":[]},{"a":"aterpröva","b":"vb","c":"v.","d":["1) gendrifva, kullkasta, bringa på skam. at vanmakta ällir atirpröfwa min ordh Bir 1: 55 . " iak skal atirpröfua oc atiruaka värlzlika kloka manna klokskap " MP 2: 253 . Jfr pröva ater.","2) förkasta. " skal han atir pröfwas (reprobabitur) aff mik " Bir 3: 332 . " thetta laghit atir pröwas nw ok forsmas j wärldinne " ib 1: 144 . " thu thol thz i honom som thu atirpröuar oc afwitir i androm " ib 4: 358 ."],"e":[]},{"a":"aterprövilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förkastelse, fördömelse. teknande onda cristna manna atirpröuilse ok hedhninganna vmvändo Bir 3: 117 ."],"e":[]},{"a":"aterqvikna","b":"","c":"","d":[" ,v. återkomma till lif. hafua doet ok ginstan aaterqwiknat SvKyrobr 225. rediuiuus . . . ather quiknader GU C 20 s. 517 ."],"e":["aater- )"]},{"a":"aterqvämd","b":"nn","c":"","d":["återkomst. Su 104 ."],"e":[]},{"a":"atersanka","b":"vb","c":"v.","d":["återförsamla, återförena. wordo athersankade (adunati) aff frömande landom MB 2: 152 ."],"e":[]},{"a":"atersea","b":"vb","c":"v.","d":["åtese. " gud . . . läti tik lykko ok äro skee ok vnne mik tik sköt athersee " RK 1 1913 . ib 1592 ."],"e":["-see )"]},{"a":"atersighilse","b":"nn","c":"","d":[" (inbprdes) förhållande. sidhanna ok endräktoghetanna söndhirslitilse omwändhir fadhirsins ok sona namppusins athirsigilse (relatirum, (för relationem?) SpV 557 ."],"e":[]},{"a":"aterskinande","b":"","c":"","d":["återstrålande. " renitens . . . ater skynadne " GU C 20 s. 523 ."],"e":[]},{"a":"aterskipa","b":"vb","c":"v.","d":["1) återställa, återskaffa, återgifva. quinnan . . . badh iomfru mariam . . . atirskipa sik sin son KL 100 . " iak atir skipadhe thik hymerikis arff " Bir 1: 8 . ib 54, 55. atirskipadho the samo goz ib 3: 202 . ","2) återställa, återupprätta. " vi scolum thin hedher atir skipa " Bil 852 .","3) återställa, återinsätta. atirskipadho them j thera förra stadh Bir 3: 363 . - Jfr skipa ater."],"e":[]},{"a":"aterskipta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aterskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["2: 1193. skuffa el. stöta tillbaka, hålla tillbaka, en högfärdugh människia, ther altiidh astundar ath höghia sik op offuir sin iamcristin, honum formande ok atirskyuatande MP 5: 128 ."],"e":["-skyuta )"]},{"a":"aterskridha","b":"vb","c":"v.","d":["skrida tillbaka. nar jak hafdhe framgangit aat honum (d. v. s. på vägen) eet fiät atirskredh (relabebar) jak eet trin Bir 3: 144 ."],"e":[]},{"a":"aterskriva","b":"vb","c":"v.","d":["skrifva å nyo, skrifva i stället, ändra. thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh oc rät oc atirscrifuadh VKR 55 . oppa sama bladhi . . . är oc scrapat oc aterscrifuat thet ordhit gardzmestarans ib. ib 56 ."],"e":["attir- )"]},{"a":"aterslagh","b":"nn","c":"","d":["återkastande. " swa höght som thera (solstrålarnes) aterslagh wintz " MB 1: 122 ."],"e":[]},{"a":"aterslaghin","b":"","c":"","d":["tillbakaslagen? slapp? remissus . . . aterslagin GU C 20 s. 522"],"e":[]},{"a":"aterslaghin","b":"","c":"","d":["tillbakaslagen. gudhelika thinga skodhan, i hwilke nakor gar fram ena stwnd, ok atherslaghin mz sins hwgx wanmakt gar nidher Ber 146 . " glömde iärnin sina naturu ok wart sliöt ok atirslgahit " Bil 255 ."],"e":[]},{"a":"aterstadher","b":"nn","c":"","d":["återstod, rest, resterande utskyld. the aterstadher ther i gen sta i waro lande jemptalande SD NS 2: 278 ( 1410) . " thär stodh än i geen aff the forscrifna markin ränta twa marker aterstadha " SJ 54 ( 1441) . giffuandes oc giörindes honom idert affrad affratzpeninga aterstäder saköra oc alla andre rettigheter som i oppa cronane vegne plicoge äro BSH 4: 1 ( 1470) . ib175 ( 1494), 5: 364 (1509). FH 1: 201 (1504, afskr.), 5: 187 (1504). FM 78 ( 1483), 358 (1508). the ottherstäder anders bengtzsonskwlle haffwe ib 408 ( 1509) . göra abbatissonne rättan räkinskap baadhe aff vpbyrdh oc swa aff atirstadhom. huilka aatirstadha han läti aarligha samanscrifua som vpbyrdhena VKR 31 . Bir 5: 113 ."],"e":["aatirstadher . ","ottherstader )"]},{"a":"aterstadher","b":"nn","c":"","d":["återstod, resterande afgift el. utskyld. aff the aterstadha, som sthodho igen medh landbomom VKJ Bilaga 286 (1466). SD NS 3: 538 ( 1420) . Svartb 360 ( 1437) . "],"e":["*aterstadha upbyrdher","-op- )"]},{"a":"aterstadhga","b":"vb","c":"v.","d":["återställa. " restituo . . . aterstadga " GU C 20 s. 525 ."],"e":[]},{"a":"aterstanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stå till baka, stanna. at fatökt folk mate swa myklo helder ater standa Bil 583 .","2) återstå, vara qvar. jak hopas til gudz at thz som här atir staar af hans thiänist thz scolum vi annar stadhs höra Bil 887 . Bo 169, 185. Ber 243 . " aff bo jonssons skuld, som tha obetaladh aterstander " BSH 1: 196 ( 1387) . " tha atir star thik änkte vtan pina " Bir 1: 129 . ib 3: 81. " han sagdhe hwath honum war komit til handa ok loot ther änkte ater standa " Iv 1714 . iak lot ther änkte ater sta thz iak skrifuath for mik sa ib 5737 . i hwilko summo enchte aterstodh wtan fäm marcer päninga SD NS 1: 410 ( 1405) . FM 346 ( 1507) . ","3) försumma betalning, vara på rest, innestå. bescrifua . . . mykit (för huru mykit) han aatirstaar medh vm aarith VKR 36 . Bir 5: 117. " hwj är thz swa atj medh min skat swa ater sta " RK 2: 5349 . " the som än finnas atersta meth thy pafwans oc klosternis offre " SD NS 1: 415 ( 1405) . " nakat . . . ther the atersta vm ib. - Jfr standa ater. ""],"e":["aatir- . ","sta . other stoa: -stoar FM 346 (1507)),"]},{"a":"aterstaþa","b":"nn","c":"","d":["återstod, rest. BSH 1: 132 ( 1371) . tha scal affradhit oc al rätheet ther aff gaar fölghia huwthsummone oc alla ater stadhur sidhan susternar thet gozith i wärio fingo, redhelica wt koma SD NS 1: 300 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"aterstaþa","b":"nn","c":"","d":["återstod, rest, resterande afgift. gaff stadin sanda kirkioi [1] march swensca for atherstadw for the jordenna, som kirkian haffwer i thz bodarummeno, som knakaborg star appa JTb 81 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"aterstoppa","b":"vb","c":"v.","d":["tillstoppa. " obturare . . . aterstoppa " GU C 20 s. 371 ."],"e":[]},{"a":"aterstädhis pänningar","b":"nn","c":"pl.","d":[" resterande penningar. ehwre om her erich twressons reyse vara kan äller the aaterstädis penninge HSH 19: 91 ( 1505) ."],"e":["aaterstädis- )"]},{"a":"aterstängia","b":"vb","c":"v.","d":["tillstänga, tillsluta. atirstängde dörrena mz starkom stänglom Gr 379 . " varo alle porta atirstängde " ib 267 . Bir 3: 79. KL 404. - spärra. haffdo atirstänkt alla wäghana MB 2: 150 ."],"e":[]},{"a":"aterstöta","b":"vb","c":"v.","d":["stöta till baka. Su 460 . Jfr stöta ater."],"e":[]},{"a":"atersvälghia","b":"vb","c":"v.","d":["åter svälja. gat ey . . . vtdraghit thz ok ley atirsolghit KL 17 ."],"e":[]},{"a":"atersända","b":"vb","c":"v.","d":["återsända. " remitto . . . atersändha " GU C 20 s. 522 ."],"e":[]},{"a":"atersänkia","b":"vb","c":"v.","d":["igenfylla, sänka. " harstekit lot han atersenkia " RK 2: 3103 . ib 3153. Jfr sänkia ater."],"e":[]},{"a":"atersätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta tillbaka. allo athersatto (omnibus postpositis) lather hon letha ok spöria gudhz hedher SkrtUppb 44 . 2) återinsätta. regradare til wärdoghet ater sätia GU C 20 s. 320 ."],"e":[]},{"a":"atersätning","b":"nn","c":"","d":["tillbakasättande, tillbakagång. oss hopes at for:de rydzer aff slighe tidhende faa noghen miströsth och athersätningh FH 7: 96 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"atersöma","b":"vb","c":"v.","d":["åter sy i hop. badh han . . . atirsöma skinnit KL 22 . Jfr söma ater."],"e":[]},{"a":"atertaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återtaga, återhämta. hava vald giua sit lif ok atar takaBu 139. badh han . . . atirtaka bokena KL 221 . athertogh syna kraffther MB 2: 119 . ","2) taga till baka, återkalla. the skulu thera ordh här aater taka Iv 3276 . ib 3311. " atirtok han thz forbudhit " KL 352 . ","3) återställa. at laghen som maxan glömdh waro skullo atir taghas (restituerentur MB 2: 285 . - Jfr taka ater. "],"e":["aater- )"]},{"a":"atertaka","b":"vb","c":"v.","d":["taga tillbaka? alt thet godz, som wy ärffdom äpther warom systherson eskil j heynis, hulkit godhz ther liggher j sama by, och er en atherthacande (för aterstandande?) deel aff alle the godze han atte j them for:de by Svartb 180 (1384?)."],"e":[]},{"a":"atertakilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*atertakilsa nämne","-takilse nampni )","*atertakilsa ordh , "]},{"a":"aterthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["åter öfvertänka. LfK 71 ."],"e":[]},{"a":"atertäppa","b":"vb","c":"v.","d":["tillsluta. " we we mik wslom . . . himerikidh är mik athertäpt JMPs 20. ""],"e":[]},{"a":"aterunna","b":"vb","c":"v.","d":["återgifva RP 2: 222 ( 1991) ."],"e":[]},{"a":"aterupbyggilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" återuppbyggande. för hans ather opbyggilse Su 64 ."],"e":["-opbyggilse )"]},{"a":"aterupnyia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. aterupnyias, (åter)förnyas, förnya sig. athiropnyens (renovamini)) j idhars hoghx anda SpV 117 ."],"e":["athiropnya )"]},{"a":"aterupprättirska","b":"nn","c":"","d":["återupprätterska. " fortapadha wärldinna athiropräthirska (reparatrix) " SpV 200 ."],"e":["-op )"]},{"a":"aterutfa","b":"vb","c":"v.","d":["återutlemna. " scal han them thet aatirwtfaa vtan alla dwlu " VKR 35 ."],"e":["aatir- )"]},{"a":"atervara","b":"vb","c":"v.","d":["2: 1193. vara qvar, återstå. the siäxtan mark päninger sidhan atervaro FMU 1: 370 ( 1378) . thet athervar aff natthena Budde 75."],"e":[]},{"a":"atervarilse","b":"nn","c":"","d":["qvarvarande, qvarblifvande PM XII ."],"e":["aather- )"]},{"a":"atervilielse","b":"nn","c":"","d":[" ? förnyad vilja. LfK 18 ."],"e":[]},{"a":"atervinna","b":"vb","c":"v.","d":["återvinna. " kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum " SD 6: 170 ( 1350) . Bu29. Bir 2: 260, 3: 313, 4: (Ant) 185. hafdhe nu atirwonnit mankönit af dyäflenom MP 2: 101 . Jfr vinna ater."],"e":[]},{"a":"atervissa","b":"vb","c":"v.","d":["återbetala. " wil jak haanom sina päninga vtgifna aatherwissa " SD NS 2: 252 ( 1410) ."],"e":["aather- )"]},{"a":"atervraka","b":"vb","c":"v.","d":["1) drifva till baka. som han atir wraka Bo 97 . " stenane skulu atir wrakas til them som them kasta mote thik " Bir 1: 129 . ","2) gendrifva, kullkasta, upphäfva. engin forma ath kränkia älla atirwräka then domin MP 1: 220 . iak skal atirpröfua oc atiruraka värlzlika kloka manna klokskap ib 2: 253 . - vederlägga. atirvrok them mz fäm skälom MP 1: 94 . ","3) förkasta. " äru opta atirwrakin när gudhi " Bir 4: 307 . - Jfr vraka ater."],"e":["-vräka )"]},{"a":"atervräkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förkastande, fördömande? hwru han tholde obrygdilse, gabbilse, athirwrakilse, spot oc slagh SkrtUppb 323 ."],"e":["-wrak- )"]},{"a":"atervända","b":"vb","c":"v.","d":["förmå (ngn) att vända tillbaka. mz store nödh gat han thom atirwänt baxhe mz linom ordhum oc stridhum Prosadikter (Barl) 95 . ib 97 . låta återgå el. återflyta; återföra, föra tillbaka, åter hänföra. skal hwar en mz atwakt idhka the nadh gudh haffwer honom giffwit oc mz teknat aterwända i gudh (in deum refundat) haldandhis sik owärdoghan til alt goth Mecht 221 . " skal hon alla gaffuor ater wända (refundat) j thera wphoff ib. - (åter) genomgå, öfverväga, undersöka. hwar fins thän som alt thz kan omkringh wända ällir athriwända (per singula revolvere), som här sigx j thänne läxenne " SpV 196 . om swa är at wi omwändom ok athirwändom (revolvimus) wärldinna opbörian, ok alla scriptinna skikkilse ib 201 ."],"e":[]},{"a":"atervända","b":"nn","c":"","d":["1) återvändande. " ey war gudhi tökelikt (för teklik) pharao konungx aterwända " MB 1: 317 . ","2) upphörande, uppehör. " far näplica atiruändo af lösläte " MP 1: 352 . " suå at ther ängin ände ella återwände är å tera giri " KS 60 (150, 66) . badho til gudh . . . vtan atirvändo KL 154 . " sagho som vtan atiurändo vppa van herra ihesum " Bo 205 . " bidhiande honom wtan atirwändo " Lg 817 . Bir 1: 104, 146, 183, 2: 182, 3: 224, 422."],"e":[]},{"a":"atervända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vända till baka, föra till baka. pass. opersonl. med dat. honom war illa ather wänt (han återvände illa, fick en svår återfärd) RK 1: 3357 . ","2) återvända, vända till baka, gå till baka, vika till baka. tha han wilde räddir ateruända Bil 272 . Su 412 . " sidhan aterwände gudz bardaghe aff folkeno " MB 1: 406 . ","3) komma att upphöra. thz atirwändir catarrum LB 3: 69 . ","4) upphöra (med), afstå (från). thz ware bätra at i ater wändin Al 6820 . " atirwända aff ohöwelikum lek " KL 51 . ib 128 . " tha atherwänt är at ringhia " Bir 5: 37. tha abbatissan haffwir atherwänt ringhia 5 ib 49. ","5) upphöra. " ey atir wände diäfwlsins ilska än tha " Bir 1: 253 . ib 2: 17. " tha atirwändir ringhia " ib 5: 85 . - taga slut. waar öö hafwer ok tholikt sin thz weet ängin hänna ända ok ängin hwar hon ater wände Al 4708 . " ther cristin land ather wända ok hedhin land taka widher " RK 1: 1329 . - atervända sik, vända sig till baka, omvända sig. om thu fullelika wil tik atherwända til mik Su 46 . - refl. atervändas, ","1) vända sig tillbaka, återvända. at iak skuli ey atiuendas (revertar) til mörkio iordh MP 1: 46. " ämuäl vm änglane droghin syndoga män formattin the ey atir wändas älla koma til mik vtan the siälfwe rörin sin vilia til got " Bir 1: 256 . bätra är ey wnderstanda . . . rätwisone wägh än äpte hänna widherkänno til baka atherwändas Ber 70 . ","2) upphöra. tha tuskarin är borttakin huilas delor oc atiruändhas MP 1: 107 . " tha som atir wändis ringhia Bir 5: 71. - Jfr vända ater. ""],"e":[]},{"a":"atervända","b":"nn","c":"","d":["upphörande. " ath hon görin (för göri) syn scriptamal j syndhinna atirwändho (upphörande med synden) " MP 5: 202 . lib 4: 115. - taka atervändo, upphöra. thäntidh liffwit kombir, tha thaghir dödhin athirwäne SpV 52 ."],"e":[]},{"a":"atervändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["Jfr oatervändelika."],"e":[]},{"a":"atervändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["Jfr oatervändeliker."],"e":[]},{"a":"aterälska","b":"vb","c":"v.","d":["2: 1913. älska tillbaka. thy ärum vj plictoge hanom aterälskä at han älskäde oss för än han skoopp oss Budde 160. ä thes mere nagher ther älskär annan ther (för thes) mere han ather älskä aff sielfuom gud ib 175 ."],"e":[]},{"a":"atfylghia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. atfylghias, följas åt. Troj 85 ."],"e":["inf . ","-folde: -foldes Troj 85 )"]},{"a":"atfärdh","b":"nn","c":"","d":["det som händer någon. at wita hans atfärd (motsvarande ställe Bil hwat hanum munde tima 290) Lg 991 . " scriffuo alla thera aatfärdh (motsvarande ställe " Bil atbyrdh 434) ib 1011 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atfärdh","b":"nn","c":"","d":["föetag, det som ngn tager sif för, beteende. pl. riddaren . . . sa wt at eno windögha thera atfärdher Prosadikter (Sju vise mäst B) 189 ."],"e":[]},{"a":"atgärning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"atgärþ","b":"nn","c":"","d":["åtgärd, det som göres el. företags mot någon el. något. lagman skal alla säkt vpbära for alla atgiäldhir (för atgiärdhir) biorna oc wargha (uppbära alla böter för försummelse af åtgärder som böra vidtagas mot björnar och vargar?) SD 4: 408 (1335, enl. Hadorphs aftr.). mädh nokrähandä aatgiärdh onytt gör firi hanum ib 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"e":["aat- )"]},{"a":"atgätas","b":"vb","c":"v.","d":["behaga. opersonl. thätta är min älskelike son aat hulkom mik väl aatgätz Bo 120 . Jfr gätas at."],"e":["aat- )"]},{"a":"atgöma","b":"vb","c":"v.","d":["gifva akt (på). wi . . . gatum ey tha atgömt eller swarath Bil 535 . " här ma hwar man se som atgömir " MB 1: 147 . " skulu the huxa ok åtgöma, medh huem thön vmgånga " KS 38 (99, 40) . hwilkin . . . görla aath gömer hwadhan watn aadhronar wth flyta Lg 822 . " the atgömdo vm han heladhe nakon siukan vm sunnodaghin " MP 1: 305 . " skal siälin granlicast atgöma at hon skuli ey styras aff kötino Bir 3: 184. " " atgöma granlica thän dyra kännedomin Bo 66. Jfr göma at. ""],"e":["aat- )"]},{"a":"atgömin","b":"av","c":"adj.","d":["sorgfällig, aktsam. " wmhugxande oc aatgömen (solicitus et diligens) at wärna them oc bewara them for köld oc frost, hita oc brändagha " Bir 4: 8 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atgömol","b":"av","c":"adj.","d":["aktsam. var thz (Jungfru Marias hjärta) aldra mäst athgömwlth (conservantissimum), athwaktandis ok märkiandis ok gömandis, alth thz jak (Jesus) giordhe j minom klenasta barndom, swendom ok wnghdom Mecht 15 ."],"e":["-gömwl )"]},{"a":"atgömol","b":"av","c":"adj.","d":["aktsam, uppmärksam, omtänksam. " var liofwe herra var . . . skällikir oc atgömol (discretus et circumspectus) " Bo 88 . ib 18, 89. var vakir oc atgöml (attenta) huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var ib 5 . " bianna äghare som aat gömol är vm sin by " Bir 1: 257 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atgöra","b":"vb","c":"v.","d":["vidgöra, uträtta. Su 355 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"athanke","b":"nn","c":"","d":["1) åtanke. " hafwi thz for öghom ok a thanka " Bir 1: 85 . " mz innelikom athanka oc hiärtans warkunnan " ST 167 . ib 180 . - omtanke. hafdhe mykla wärlzlica thinga säuino oc athanka KL 321 . -- eftertanke. mykyn athanka hafdhe clemens at finna oc vthleta vm nokot liiff skal wara äptir thenna lykamlika dödhin ST 39 . ","2) afsigt. " hult stadugt på sin förstadgadha atanak " MB 2: 287 ."],"e":[]},{"a":"athanke","b":"nn","c":"","d":["åtanke, tanke, betraktesle. aff huilko han mz idhkelikom athankom opta dröfdhis Prosadikter (Barl) 4. begynna sin sömpn i atankom oppa ihesu hchristi millastq godhet JMP 120. - håg, åtrå, trängtan. en vnger riddarer fik en storan kärlek ok atanka til hänne MP 4: 253 ."],"e":[]},{"a":"athava","b":"vb","c":"v.","d":[" - athava sik, bete sig. at han ey swa grymliga skulde sigh aat haffwa MB 2: 325 . Jfr hava sik at. - refl. athavas, ","1) förehafva, företaga sig. vardha thäs vissare hwat han skulle athawas Bo 20 . ib 30, 69, 159, 209, 217. Bir 1: 231 . Lg 3: 84, 249. HSH 22: 43 ( 1493) . ","2) bete sig. manligha aathaffwandis MB 2: 325 . - Jfr havas at."],"e":["aat- . ","oth . HSH 22: 43 ( 1493),"]},{"a":"athiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["hjälpa, förhjälpa. " at j hanom tl rätthir athielpen " FMU 3: 77 ( 1435) ."],"e":[]},{"a":"athra","b":"vb","c":"v.","d":[" |Fdan. aathra] åtra, längta, trängta. swqa at han badhe dagh oc nat ärwodadhe oc athradhe skämma hänna oro oc renlik Hel män 214 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"athräghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["enträget. " badh han aträghelika at barlam skulde han ey forlata " Prosadikter (Barl) 100 ."],"e":[]},{"a":"athräghin","b":"av","c":"adj.","d":["enträgen, envis. petulcus . . . aaträgin ok traabether GU C 20 s. 443 . procax . . . aträgin bidhiaere ib s. 486 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"athrängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) påtränga, tvinga. " atrengiande fatigdomen " FH 5: 23 ( 1464) . ib 30 ( 1465) . j alla nödh thöm kunde atrenga Lg 3: 540 . störstä nödhenne jemuel atrengände ib 560 . ","2) tränga, behöfvas. är thet swa, at her atrenger i nokon matho BSH 4: 291 ( 1501) . " om her nogot atrenger " ib. " om a trenger " ib 5: 92 ( 1506) . huar atrenger ib 289 ( 1508) ."],"e":["aa- )"]},{"a":"athrättelika","b":"ab","c":"adv.","d":["envist. ST 34 ."],"e":[]},{"a":"athrättin","b":"av","c":"adj.","d":["envis. ST 70 ."],"e":[]},{"a":"athughi","b":"nn","c":"","d":["åtanke, omtanke, omsorg. " the som wan herra ihesum tappa bort . . . ffore wärdhinna syndelika athhugha " MP 5: 105 ."],"e":[]},{"a":"athughi","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"athughul","b":"av","c":"adj.","d":["1) uppmärksam, aktsam. " war altidh siäluir aat hughul KL 266. " " vtan thu äst siälwir aasthughul vm thic ib 281. war iak altidh athoghul ok rädh vm mina gömo Bir 1: 25. " " athughulare vm mina helso " ib 3: 20 . Ber 107, 152 . " var athughul vidh thina thanka " Bir 2: 60 . at the varin athughule til sinna jamcristna helso ib 106. ib 139 . Su 453 . " war athwghwl af thinom rättilsom " Ber 150 . i them (Guds budord) wari thith hiärta altidh aat hwgult LfK 183 . " wara warogher oc aat hoghwl mot wranghom tankom " ib 185 . Bir 2: 143, 3: 95, 117, 337. Ber 6, 10, 58, 88, 136 . ","2) sorgfällig, angelägen. varin athughule (sollitici) at göma thes helgha anda samehellis enan MP 2: 110 ."],"e":["athoghul . ","aathughul . aat hoghwl. athoghol. ","athwghwlan Ber 10 . ","athogholan ib 88 . nom. pl. m. athughule Bir 2: 106, 3: 117 . ","athwgle Ber 6 . komp. athughulare Bir 2: 139, 143, 3: 20, 95),"]},{"a":"athughulika","b":"ab","c":"adv.","d":["uppmärksamt, sorgfälligt. skdodha grannelica . . . hwru athwghlica äller hwru glömsliga thu haffwr thik haffth j allo thy som thinom härra gudhi til öre (quam studiosa vel quam negligens in omnibus quæ ad Deum pertinent fueris) Mecht 80 ."],"e":["-hwghlica )"]},{"a":"athughulika","b":"ab","c":"adv.","d":["uppmärksamt, andäktigt. " aathughulika bidhia til gudh " KL 271 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"athyggelika","b":"ab","c":"adv.","d":["uppmärksamt. " se oc skodha athyggelika slt som ther är inne " Lg 91 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"athyggia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["athyggio värdher?"]},{"a":"athyggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) gifva akt, vara uppmärksam (på). hwa görla at hygghir MB 1:(Cod. B) 531. at thiin öghon oc thiin öron ware open athyggiande ower thetta hws ib (Cod. A) 484 . ","2) vara angelägen. aat hyggiandis at ängin skulle vardha lotlös af thy gudh hafdhe oppinbarat Gr 302 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"athyggil","b":"av","c":"adj.","d":["uppmärksam, aktsam. at thu vare vakär oc aathyggil när thinom thankom Ber 267 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"athäfdhe","b":"nn","c":"","d":["beteende, handlingar. styr thin athäfdhe Ber 216 . i . . . ordhom oc allom androm athäfdhom MP 2: 77 ."],"e":[]},{"a":"athänkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["för tanken el. föreställningen, bildligt, i bild. spegilsins nathur är . . . likamlika thinga skapilse aff sinne klarhet atänkelika betekna (ymaginaliteter representare) SpV 169 ."],"e":[]},{"a":"athänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["egnad el värd att betänkas el. erinras. - n. minnestecken. gwlämbarith gömde fordhom änglabrödhit, sammansankadh j them tha waro, ok thera ffödho sände thz andhelikin lärdhom, swa som eth atänkelikit (collectum olim manna servavit et erudiendæ posteritati quasi quoddam memoriale transmisit) SpV 184 ."],"e":["-likit ) , "]},{"a":"athänkilse","b":"nn","c":"","d":["åtanke. LfK 31 ."],"e":[]},{"a":"athänkilse aa","b":"nn","c":"","d":["åtanke, tänkande, erinran. " scriff tith sötasta nampn j mith hiärta, om idhkelika aathänkilse (per jugem memoriam) Mecht 272. idhkelik aathänkilse oppa christi liffuärne ib 273. ib. 271, 341. ""],"e":[]},{"a":"athänkning","b":"nn","c":"","d":["tänkande (på ngt), erinran. ciparissa natthe dröms atäningh GU C 20 s. 110 ."],"e":[]},{"a":"athäva","b":"nn","c":"","d":["(i pl. med adj. i n. KS (Fragm.) 12 . tydligen genom inverkan af athäve, n.) = athäve. til thera åthäuo KS 52 (131, 56) . - pl. vnderliga athhäfuor Lg 3: 561 . " ydka mz leek ok skämptan all thön athäor (för athävor) man pläghar j stridh a hästum ok til fot " KS (Framgm.) 12 ."],"e":[]},{"a":"athäva","b":"nn","c":"","d":[" , handlingar, beteende. seer alla vara lönliga raadh ok aathäfuor Budde 154. the böker . . . j hulkom alla myna othäfuor alla thanka ok gerninga . . . opreknädha varda ib 162 . Troj 1 . Jfr athävir."],"e":["aa- . ","oth- . ","gärningar"]},{"a":"athäve","b":"nn","c":"","d":["blott dat. pl. athawm VGL IV . 14: 14) uppförande, beteende, handlingssätt. skipa tit åthäue serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa KS 21 (51, 22) . dygdelikt athäwe ib 43 (110, 46)., - vanl. i pl. uppförande, beteende, åthäfvor, handlingar (i några f följande ex. kan ordet fattas ss sing.). seande thera oquämelika athäwe KL 51 . " odigdhelikir til alla athäfwe j andelikt sinne " KS (Fragm.) 12 . sik sielfua ok sin åthäue styra KS 1 (2, 1) . " til mandom ok manlik åt häwe " ib 3 (5, 3). medh höueskom ok dygdhelikom åtheuom ib 13 (30, 14), i sinom domen ok åthäuom ib 15 (35, 16). ib 14 (33, 16) o. s. v. fik wetha dottrennas aathaffue Lg 3: 273 . " at thu maghe hälog wardha i allom thinom aathaffuom " LfK 198 . " lät han vndirsta i sinom athäwom at han offradhe mz modhorinne " Bo 9 . ib 2. Bir 1: 325, 2: 273, 274, 3: 101, 226. " hans athäfwa löslikhet " ib 1: 219 . ib 271, 284, 2: 116. " ytra kropsens rörilse oc aathaffue " Su 24 . " vara gärninga ok athäfwe " Bo 71 . Bir 4: 118. iblandh andra kärlekxsins wnderlika gärningga oc aathäffuer Su 23 . " alla wara gärnigga oc aat häffwir " LfK 72 . " nakra skämelika athäffwer at göra " ib 29 . löslatogha athäffwer Su 74 . - Jfr manna-, qvinnaathäve."],"e":["aathäffue . ","atäve: -om MP 1: 208 . ss fem. har ordet pl. -ir),"]},{"a":"athävir","b":"nn","c":"","d":["pl det som ngn har för sig el. tager sig till. lät kysarin ther i (i den ihåliga stolpen) en sitia ther höra skulle thera athäffwer (heyra hjal ok athæfi Frankismanna) Prosadikter (KarlM) 255 . ib (KarlM, B) 295. Jfr athäva."],"e":["athäffwer . ","athwer Prosadikter (KarlM, B) 295), "]},{"a":"atiäld","b":"nn","c":"","d":["omhölje. " thridhi a tiäldith war aff hardwk MB 1: 495. ""],"e":[]},{"a":"atkoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma åt, få tillfälle. kunne ey rasklika atkoma KL 42 . ib 98. Bo 209. Bir 3: 96. VKR VIII, XVII, 43. MP 2: 59 . " thu kunne ey aat komma thz bortstryka " VNB 25 . - med gen. kunno ey thäs atkoma MP 1: 187 . Bir1: 70. - Jfr koma at."],"e":["aat- )"]},{"a":"atkoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma åt. ogärningis män thär badhe röwadho oc drapo alla the, the atkomo Hel män 205 ."],"e":[]},{"a":"atlask","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr sidhenatlask."],"e":[]},{"a":"atletan","b":"nn","c":"","d":["undersökning. " vndi wara sannind at letän (vår undersökning om sanningen) " SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . " vndi varn dom oc varrä sannind atletan " ib 605 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"atliþa","b":"vb","c":"v.","d":["närma sig. tha som aatledh vars herra stridh KL 346 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atlydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) lyssna, höra på. thighin oc atliudhin (auscultate) huat gudz modhir talar Bir 2: 14 . ","2) åtlyda. " her iwar wiil ingen aath lydha " RK 3: 3136 . - Jfr lydha at. - refl. atlydhas. lyssna. aatlydhins Bir 3: 470 . Jfr lydhas at."],"e":["aat- . ","atliudha )"]},{"a":"atläggia","b":"vb","c":"v.","d":["anfalla, göra anfall. j första spezin ällir tilgangin, nar the mäst atlägghia SpV 246 . är the människian sääl, moth hwilke owenen altidh atlägghir (aggreditur), mz nye stridh ib 441 ."],"e":[]},{"a":"atlöghe","b":"nn","c":"","d":["1) åtlöje, spe. " som athlöghe giordhe aff sinom fadhir " ST 246 . " aathlöye skam och skadha haffuen i swänskom giorth " RK 3: 1179 . til hadh oc atlöghe fördhe han varn herra i eet hwit klädhe Bo 192 . ib 196. MB 2: 149, 152, 296, 331. vtan mans bliughd ok åt löghe KS 24 (59, 26) . ","2) föremål för åtlöje. wardha hwars mantz atlöghe MB 1: 429 . ib 450 . " thz thotte then herran at löije (möjl. två ord: till löje) wära " RK 1: (Albr) s. 213 . är iak wordhen til gab oc aatzlöghe MB 2: 254 . allo folke til atzlöghe Lg 3: 540 . ib 121. "],"e":["aat- MB 2: 296, 331 . at löje. aathlöye atzlöghe. aatzlöghe. ath lyghe Lg 3: 121), ","atlöghis ämpne , ","atlöghis ärande , "]},{"a":"atlöp","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"atnyta","b":"vb","c":"v.","d":["2: 193. göra bruk af. jag tackar eder nåd . . . för sitt breff thill arvid vestgöthe, thet jag ingestädes till gode åtnytt haffuer LinkbiblH 1: 201 (1526, Brask)."],"e":[]},{"a":"atnöghe","b":"nn","c":"","d":["kännis iak mik at hawa opburith fult werdh oc alt effther mith eghit at nöghe SD NS 1: 113 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"atnöghe","b":"nn","c":"","d":["och f.? tillfredsställese, belåtenhet. hwilka päninga vij kännomps os op haffwa boreth fult ok alt äpter warum wilia ok godho atnöghe SDNS 3: 4 (1415). huilke pennga jach kennes mik fulleliga haffue wpburit til god atnöge Svartb 560 ( 1509) . Jfr nöghe."],"e":[]},{"a":"atnöghia","b":"nn","c":"","d":["tillfredsställese, belåtenhet. " fore xvi marc peningha aboos mynt, huilkit jach redhelica vpburit hauer epter myno otnöya " Svartb 312 ( 1424) . - godtgörelse. tiil fulla othnöya fore forscreffne peninge summa Svartb 455 ( 1455) . - tillgång el. förråd hvarmed man kan el. måste låta sig nöja. war härra prädicade altidh fore them fatigdomen ok mattelika ath nögia wara gudi takkeligast MP 4: 259 . tha thu . . . betänkir thenna fatighdomyn ok litzsla athnoghio (för -nöghio) som war herra byriadhe swa bytthyda ath lydha fore tyna skul lib 5: 67."],"e":[]},{"a":"atnöghia","b":"nn","c":"","d":["förnöjande, tillfredsställande, godtgörelse. thöm (penningarne) gaff for:da niclissa arfua . . . wt pädher kolsons arfuom til atnöghio SD NS 1: 140 ( 1402) . " epter varom eghnom vilia oc godhe atnöghio " ib 451 ( 1405) . " hwilka päninga jak fullelica vpburit haffwer i godhe atnöghio " ib 2: 248 ( 1410) . ib299 ( 1410) . " huilka fornempde fämhundradhe marker kennis iach mik fulleligha vpburit haffua tiil godha otnögya " FH 1: 148 (1494, gammal afskr.). j myna fulla atnöghio ib 2: 82 ( 1431) . " til fullo atnögho " ib 109 ( 1437) . " ffore then kärlek gömst och fwl atnoyga hon mik giört haffwer " ib 5: 144 ( 1490) ."],"e":["ot- . ","atnögha . ","atnöya: -o FH 4: 42 ( 1455) . atnoyga),"]},{"a":"atnöghia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["atnöghia sik , nöja sig, låta sig nöja. wille hon sigh jnglaedis atnögia Uppl Lagmansdomb 52 ( 1492) . - refl. atnöghias, vara nog (för); tillfredsställa. huar han finge saadana wederlegning j fiindland ther honom aatnögdes HSH 13: 126 (1525, Brask). part. pret. atnögdher, nöjd, tillfredsställd. the ärw wäl athnöyde PMSkr 72 ."]},{"a":"atnöghian","b":"nn","c":"","d":["äpter wara atnöghian SD NS 1: 606 ( 1406) . FH2: 72 (1430, nyare afskr.). til godho atnöghen ib 5: 16 ( 1462) . " ib 1: 13 (1426, nyare afskr.). til fulla atnöghian " ib 5: 143 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"atol","b":"nn","c":"","d":["åtel, as, död kropp, lik. GU C 20 s. l65. ythermer gaff lhon sik nar hon thz fan, at han (klerken) war dödhir, ok fasadhis hänne widh thän dödha atol SpV 78 . toko thän oädhla atol, ok wroko honom wth aff thera jnlykke ib 79 ."],"e":["atwl GU C 20 s. 65 på två st.) , "]},{"a":"atol","b":"nn","c":"","d":["åtel, as. at han (björnen) maghe halda atolin oc bradhina som han hawir Bir 2: 210 . " swa gyrnas soldenar godz som rampn atel " GO 307 . " rothna oc illaloktande aatla " Su 126 . " aatholen aff leonet " MB 2: 115 . " ffan han en dödhan häst och hans aathol reffs af hundom " HSH 9: 6 . aat aff them fulasta aathol ib 7 . " döt fä oc atol " LB 7: 305 ."],"e":["aathol . ","atel . ","atlar . ","aatlar ) , "]},{"a":"atqvädhe","b":"nn","c":"","d":["föremål för omtalande, talämne, visa. wardha hwars mantz atlöghe oc at qwälde (för atqwädhe?) tha (för thär?) thu komber fram MB 1: 429 ."],"e":[]},{"a":"atra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["aa- )","atrament , "]},{"a":"atra","b":"vb","c":"v.","d":["återtaga. " afftra sin ordh " PM 44 . - refl. atras, åtra sig, drag sig tillbaka, ändra beslut, ändra sig. j takin fast atras Ansg 227 ."],"e":["afftra )"]},{"a":"atrament","b":"nn","c":"","d":["svärta, bläck. LB 3: 35, 158 ."],"e":[]},{"a":"aträkkia","b":"vb","c":"v.","d":["räcka till (för). vm thet aaträkkir VKR 42 . ib 75. ST 342 . " engen time aat räkte, om iak skulle sighia oc wthrykkia alla the plagor " Su 163 . ib 182 . " en lithen skogher aatrekker manghom elephantis " LfK 84 . ib 100 . " godz hulkit tik ma ympnit at räkkia mang aar " MP 1: 145, 292 . Su 242 . MB 2: 156, 238 . Jfr räkkia at."],"e":["aat- )"]},{"a":"atröst","b":"nn","c":"","d":["stöd, hjälp, bistånd. " ath han jäffwandis ok wantröstandis wm gudhz hiälp gaff sigh til manna hiälp, ok athröst " Mecht 316 ."],"e":[]},{"a":"atskil","b":"nn","c":"","d":["gör försth nedhersta delen oc wäggena j foth högha . . . äffther åtzskillenom LB 9: 111 ."],"e":[]},{"a":"atskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) åtskilja, dela, söndra. atskilde (divisit) watnit Bir 1: 136 . " war hafwit at skilt ok sundirskipt " ib 181 . - splittra, söndra, upplösa. som . . . atskil sämiona Bo 146 . Bir 1: 277, 2: 172. - åtskilja, skilja (föremål från hvarandra). aatskil . . . kroppin ok siälina Bir 1: 63 . " at en mwr skal aatskilia badha byggilsinna stadha " ib 53 . ther met bliffue the tho othskilde FM 555 (1512(. var huar thera at skildir aff androm Bir 3: 424 . " atskilde j personna eghelikhet " ib 448 . ib 449. " aatskilde i husom oc tho saman fögdhe mz godhom vilia " KL 198 . the bliva ij at skildom cellum ib 182 . " al thing varo skapadh först j ophofweno j atskildom (separatis) tinom " Bir 2: 298 . - afskilja, afsöndra. aat skilen (separate) the städher som wara skulo til flyandhom mannom MB 2: 53 . - skilja, söndra, vålla tvist mellan. thz war mothe thera vilia at them skulle nokot at skilia. RK 1: 657 . ","2) åtskilja, skiljas. " tha wij sisth ath skildom " BSH 4: 352 ( 1503) . " fredaghen nest effter herrene atskilde " RK 2: 7144 . ib 7244. tha torffue riken ey at skilia ib 6379 . - skiljas, upplösas, upphöra. then sampning strax atskilde RK 2: 8769 . - upphöra, taga slut. krononna äghor äro lang ok breed han wet wel hwar hon atskil ok thz hertogomen hörer til RK 1: 2004 . ","3) åtskilja, utgöra skilnaden (mellan). wita hwath iordh oc himilen at skil Al 9064 . " kärleken ensamber aatskel mällan himerikes rikes oc fördömilsens barn " LfK 50 . ","4) skilja. opersonl. tha monde them sa lanct at skilia (var det så långt mellan dem) RK 2: 3007 . - vara skild (från), skilja sig (från), vara olik. swa som wärldinna liws aatskil af myrkeno swa ok hälgra manna liws aatskil myklo meer aff thesso wärldzliko liwseno Bir 1: 58 . " at thera reghla . . . swa mykit wara kan litit aafgaar oc aatskil aff sancti saluatoris reghlo " VKR 6 . ib 7. - opersonl. them atskil oliklika (differunt incomparabiliter) Bir 1: 368 . - part. pret. skild, skiljaktig, olik. skipadhe honum klädhe bonadh atskildan aff androm värlz mannom Bir 3: 368 . mz atskildom lith Lg 3: 462 . ","5) åtskilja, urskilja. " skodha ok atskilia mällan syndena ok dygdhelika gerninga " Bir 1: 69 . ","6) förstå. " athskilia ok merkia räth färdhokhet j hiärthane " Gers Frest 35 . ","7) åtskilja, skilja, slita tvist mellan. them . . . mz minne eller ret ath skilia MD (S) 229 . " at the ära aathskilde medh räth " SD NS 2: 35 ( 1408) . " thöm atskilia vm thet skipit " ib 1: 558 ( 1406, gammal afskr.) . " at herra beincts wini oc minna os hafwa at skildhe om alle skipte os i mellom äre ib 17 ( 1401). " BSH 4: 150 ( 1491) . ","8) skilja, slita, afgöra (en tvist). han hafuir the for:da trättona förra atskilt mellom badha delana DD 1: 95 (1442, afskr.) . FH 1: 31 (1455, gammal afskr.), 143 (1494, gammal afskr.). - afgöra, afdöma. at thätta ärandit är sua aatskilt SJ 54 ( 1441) . FH 5: 72 ( 1476) . " thet ransake ok met retthe atskylliä " ib 92 ( 1484) . " sculle tolff waldgiptis men atskilia allen schada oc owilia som huar hafuer för andre giört " RK 2: 1700 . " rättan och owildugan dom sighia, athskillia och döma " BtRK 190 ( 1455) . - refl. atskilias, åtskiljas, skiljas. swa som eldin ok hitin aldre at skilias Bir 1: 115 . " at wi barnlös atskilioms " SD NS 1: 297 ( 1103) . ib 411 ( 1405) . -- skiljas, upplösas. at the kerlighe bebindingh millan thesse try riken war . . . aatskyldis oc syndradis FM 59 ( 1457) . - Jfr skilia at, oatskilder."],"e":["aat- . ","oth- . ","aadskyller: -e BSH 4: 150 ( 1491)),"]},{"a":"atskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skilja. " hulkin iord . . . lares j söderby wilde sunderslitha oc asatskilia fran then annen jord Uppl Lagmansdomb 18 (1490). - upplösa, lossa på (samhörighet el. förbindelse). är thänna dälhetin swa atskilia skolandis (dissocianda), ok tempreraskolandis, at thz som wärra är, bughe . . . wndhir thz bätra, ok andhin härris owir kroppin " SpV 333 . 5) åtskilja; utreda. jak bidher thik at thu atskil (distingue) thätta, som thu haffwer här fram sath SpV 75 . 6) urskilja, förstå, inse, afgöra. atskilia (discernere) hwat görande är SpV 299 . 7) åtskilja, skilja, slita tvist mellan, uppgöra (någras) mellanhafvande. ath the skulde atskilia tyem med en ret epter thy som rigesins stadge thär om wtuiser Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . " til thess wii waro medh retta atskilde " Arfstv 58 ( 1474) . " mädh thässo ärom wy at skilde wm allan thän rekinscap, som os hafuer j mällom farit il thänna dagh " FMU 1: 392 ( 1384) . " ther met äre the wenlica atskildhe (hafva fått sitt mellanhafvande uppgjordt i vanlighet), modheren ok dotteren " ib 3: 207 ( 1440) . " peder kopman oc olaff pedhersson hans granne kiendos sick endrekteligan wel forlikte wara til en fulkomen ända oc atskilde om the trätha som them i millom war om begges therris tompter " SJ 2: 12 ( 1475) .","8) afgöra, afdöma. " tha lot jac thät til the xij män som j nämpdinne satho hulkit the wilde icke til sig taga eller at skilia " Uppl Lagmansdomb 24 ( 1490) . baadhe the, t wij skulle aatskila, holchen lagboch skulle gillas eller logillas BSH 5: 187 ( 1507) . - afgöra el. fälla dom om (ngt). til thess thetta arff swa aatskilt bliffwe, som nw fore sacht är BSH 5: 187 ( 1507) . "],"e":["aat- . ","-skylia GU C 20 s. 411) , ","atskilia sik , skilja sig, blifva el. vara oense, vara af olika mening. hwilke sinemän sigh atskilde oc ey offuer ena drogho Svartb 309 ( 1423) . ","närmande sig anv. ss adv. swasom aatskildt (seorsum) syntis andra hälghra manna hiärta Mecht 145 . Jfr oatskilder, oatskiliandis."]},{"a":"atskililika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) olika. " ey ärw al thing jämlika älskande wtan atskillilika " Ber 14 . ","2) särskildt, hvar för sig. gaff os atskilelika allom gudelikan kws Lg 3: 476 . - Jfr oatskililika."],"e":["atskilelika . ","atskillilika )"]},{"a":"atskililika","b":"ab","c":"adv.","d":[" SvB 109 (senare hälften af 1400-talet)."],"e":["aatskilelika . ","at(h)skilieliga . atskillilegha),","jfr"]},{"a":"atskililiker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som kan åtskiljas, upplöslig. än thät (ɔ: ordhit) ware atskillikit (separabile) aff gudhi fadhir ok them hälgha anda Bir 4: (Dikt) 215 . " önskandis at war kärlika samanbliffwilse skulde haffua wardit äwärdelika oc aldrig aatskililikin " Su 378 . Jfr oatskililiker. ","2) skiljaktig, olik, af olika slag, åtskillig. thässin thry waro atskillekin (differntia) aff sik i a syn waru ok smak Bir 4: (Dikt ) 221. swa som syndirna äru mangfalla oc vmskiptelica swa äru ok pinona mangra handa oc atskillica Bir 2: 19 . ","3) särskild, enskild. " ey haffwer jak j tik thz ällir thetta atskililika ällir besynnerlika goth, wtan alt oc thz högxsta godha " Su 275 ."],"e":["aatskililikin . ","atskilliker . ","atskillikin . ","atskillekin )"]},{"a":"atskililiker","b":"av","c":"adj.","d":["särskild, olika. " huru kan . . . thätta wara, at aatskilelika persone kwnna bekomma enne persone " SpV 388 . - tydlig. thänna rösten war . . . aldra klarlikast atskilelikin j sigh. JMPs 26. ib 102 . - Jfr oatskililiker."],"e":["aatskilelekin )"]},{"a":"atskililikhet","b":"nn","c":"","d":["förhållande(t) att hafva skilda delar? aff atskililighetenne (divisiate) SpV 355 ."],"e":[]},{"a":"atskililse","b":"nn","c":"","d":["söndring. thetta är omilda åtskillielsenes tekn j mällon tig oc meg Troj 307 . - skiljaktighet, brist på öfverenstämmelse. ordhanna atskililse (discretio) j scrifftinne lärir thäns hogh som läs SpV 520 . " mädhan siälff naturanna atskililse (discerpantia) städhir ekke thz til sik, som andhre nathur är almänth ällir eghlikit " ib 354 . "],"e":["-skillielse )","*atskililsa bref","-skiliälse- )"]},{"a":"atskililse","b":"nn","c":"","d":["åtskiljande, söndring. gudz son ther föddis aff fadhrenom vtan al thera atskililse Bir 2: 264 . " the liusins ok myrkianna atskililse " ib 4: 225 ."],"e":[]},{"a":"atskilin","b":"av","c":"adj.","d":["skiljaktig. olikartad. thänna . . . atskilna naturinna samfölgilse (discrepantis naturæ conjunctio) SpV 256 ."],"e":[]},{"a":"atskiling","b":"nn","c":"","d":[" , fest till minne af apostlarnes skilsmedssa för att (efter fördelning) i olika land förkunna vangelium, firad 15 juli. Svt 91; jfr apostla dagher. - Jfr atskilning."],"e":["-schilling )"]},{"a":"atskilnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) åtskiljande. " hans (dödens) harda aatskilnadher nalkas nw mik " Su 239 . gudz ordh är . . . räkkiandis alt til syälinna oc andans aatskylnadh Ber 268 . " hvilken broder ey sit öll bethaler for än brädra atskyllnat är (förr än brderne skiljas ) " SO 108 . - afskiljande. aatskilnaþir fra wärlzlikom vmgangilsom KL 188 . - skilsmessa. myrkianna oc atskilnadzins daghir Bo 222 . " i siälinna oc licammans atskilnadh " Bir 2: 57 . ib 81. Su 131, 248 . i waar atskilnadh BSH 5: 192 ( 1507) . ","2) mellanrum, afstånd. sadhe hona fulla mz reno hwete swa thrankt at ey ware atskilnadhir (distantia) mällan korn ok korn Bir 1: 382. ib 4: 87. ","3) åtskilnad, olikhet. " ängillin ok een höuisk människa the hawa en atskilnadh mällan siin " Bo 42 . ib 110. Bir 4: 95. MB 1: 310. Ber 75, 144 . ST 451 . Lg 3: 433 . ","4) urskiljning, förstånd. haffuandis aatskilnadh j frestilsom Bir 4: 65. ","5) slitande af tvist, uppgörelse. thöm for een skiäligh oc winlik oc fulcomlican aat skilnadh SJ 54 ( 1441) . - (?) beder jach edher kärlighä, thet i weliä warä fortänchtä, om her twre, som eders atskilnet waar BSH 5: 192 ( 1507) ."],"e":["aat- . ","aatskylnadher . ","atskilnet . ","atskyllnat )"]},{"a":"atskilnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) åtskiljande. " the haffua tremulam paralisin thz är skälffwande lidhamotanna aath skilnat " Mecht 326 . säthiande them (köttet och anden) höffwislikan ok tarfflighin atskilnan (för -adh?) SpV 352 . - skilsmessa. mädh siälinnas athskilnadh fran kroppenom SvB s. 516 (början af 1500-talet),. fran tolka ändelykt ok rädelika wärdena atskilnadh (skilsmessa från världen) MP 4: 103 . 2) åtskilnad, gränsskilnad. the hade honom aff wällat hans skog och fiskevatn i rautaierwi öffuer deras gamla åthskilnadh och råerna FMU 3: 250 ( 1442, nyare afskr.) . 3) åtskillnad, skillnad, skiljaktighet, olikhet. skudha aatskilnadhen mällan got oc ont Helmän 124. ey är nokoth til atskelnad pa natwrenna wägna mellen waar rogh äller winther hwete PMSkr 200 . märk j samma pauli ordhom, swa sighiande, nadhanna atskilnadhir (divisiones gratiarum) är, oc tha likawäl är sammi andin SpV 524 . 5) slitande af tvist; uppgörelse. ten kärlige atskilnadh wij hade iw oss j mellan ten wil jach fasth holle som en troo dandeman Mon Dipl Sv 51 ( 1489) ."],"e":["aat- . ","skelnader . ","-adh . ","-at . pl. -ir SpV 524 ),"]},{"a":"atskilning","b":"nn","c":"","d":["åtskiljande. " ath thin siäl vtan athskilnyng (motsv. ställe " Bir 4 " oatskililika 21) bindis til hans som är een gudh j treem personis VKR. 67. ""],"e":[]},{"a":"atskilning","b":"nn","c":"","d":["afskiljande, utstötande. " anathema . . . ban fordärffuil[s]e och aath skilningh " GU C 20 s. 22 . - Jfr atskiling."],"e":["aath- )"]},{"a":"atskipta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr oatskpter."],"e":[]},{"a":"atskipte","b":"nn","c":"","d":["ombyte, växling; afstånd. " hwadzske stadzsins ällir timans atskifte (intervallum) " SpV 515 ."],"e":["-skifte )"]},{"a":"atskipteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oatskipteliker."],"e":[]},{"a":"atskodha","b":"vb","c":"v.","d":["gifva akt på. honom ey atskötande ST 512 . " staan oc aatsköten wars herra ihesu cristi iärtekne oc makt ockrafft " Lg 294 . aatskötis granlika at enghin wanskipilse ällir oiämpnadher synis j gulffweno Bir 4: 105 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atsköta","b":"vb","c":"v.","d":["akta, fråga efter, bryg sig om. med dat. at hon aldrigh haffwer atsköt gudz ordhom oc predican Mecht 247 . Jfr oatskötande."],"e":[]},{"a":"atskötilse","b":"nn","c":"","d":["aktgifvenhet, uppmärksamhet. " goda och lärda manna . . . ytkelighen akt och othskötilse " FH 1: 57 (1486, gammal afskr.). Jfr oatskötilse."],"e":["oth- )"]},{"a":"atskötin","b":"av","c":"adj.","d":["uppmärksam, aktgifvande. o huru höuiskom lthom brudhom bör at vara ok idhelica aat sik atskötnom j sidhom oc ordhom ok gerningom Bir 2: 256 ."],"e":[]},{"a":"atskötin","b":"av","c":"adj.","d":["skötsam, företagsam, verksam. " negociosus . . . ärandis fuller ok aatskötin " GU C 20 s. 349 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atskötlika","b":"ab","c":"adv.","d":["uppmärksamt, omsorgsfullt. " aatskötelika rökta siälenna helsa oc jämcristins gagn " Su 346 . " läs iak ey swa atsköttelika oc gudhelika mina tidher oc böner " VNB 30 . Jfr oatskötlika."],"e":["aatskötelika . ","atsköttelika )"]},{"a":"atskötlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oatskötlika."],"e":[]},{"a":"atskötna","b":"nn","c":"","d":["akt, omsorg, omvårdnad, vård. haff thina atskötno, ingiwtandis i them thins guddoms liws SvKyrkobr 336 . " hwsins akt ällir atskötna (domus curam) " SpV 209 ."],"e":[]},{"a":"atsnikin","b":"av","c":"adj.","d":["= asnikin. war både karger och aath snicken (Cod. A asniken 22) Di (Cod. B) 312 ."],"e":[]},{"a":"atsnäria","b":"vb","c":"v.","d":["åtdraga, åtsnöra, åtsnörpa. kiortilin aatsnardhir (superinctus non curiose) Bo 189 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atspyria","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) åtspörja, tillfråga. " þöm eigh at spurþom " Bu 150 . Bil 652, 806. thu wille ey tala, wtan thu wast aatspordh LfK 143 . aatspöriä andhan ib 285 . " hwar en som tilkomande thing vilde at wita, han taladhe oc aatsporde trän " Lg 69 . thet mål han wardr åtspurder KS 72 (175, 78) . - med personens dat. brödrom aath spörie SO 102 . behöffde jngom aatspöriä LfK 250 . " tha honom atspordhes " Lg 3: 689 . - spörja, fråga. hanum syntis som han at spurdhe hwat manne han ware Bil 253 . " ey atsporde mere äpter hennes nampn eller heman " Lg 3: 544 . ","2) spörja, erfara, förnimma. late oss allom tet sama aff eder altiid atspöria FM 537 (1511-12?). - Jfr spyria at, oatspurdher."],"e":["aatspöria )"]},{"a":"atspyria","b":"vb","c":"v.","d":["åtspörja, tillfråga. part. pret. med personens dat. medhan oss är athsporth hwadh vi ther aff vithum Svartb 155 ( 1375) . - förhöra; pröfva, sätta på prof. abrahe samwithatspors j sins enda sons dödh (Abrahe conscientia de morte unici filii interrogatur) SpV 402 ."],"e":[]},{"a":"atspyrian","b":"nn","c":"","d":["tillfrågande. wtan abbatissonna aatspörian oc orloff Bir 5: 42 ."],"e":["aatspörian )"]},{"a":"atspyrilse","b":"nn","c":"","d":["och f. spörmål, fråga. mädhan thu haffwer fanghit mz thinom genträttelikom atspörilsom, thz som thu haffer äptir farith SpV 496 . " thinne atspörilse skulum wi äptir ware makt swara til nöio " ib 500 . " een siwk oc wanskelikin atspörilse (inquisitio)) tarffwas miölkinne (eget lacte), ey nakrom groffwom math " ib 567 . ib 69, 122 ."],"e":["-spörilse )"]},{"a":"atspyrning","b":"nn","c":"","d":["fråga, spörsmål. " mz diwpum at spörningom " Lg 3: 503 ."],"e":["-spörning )"]},{"a":"atstridh","b":"nn","c":"","d":["anfall? hwa kan hawa forbyrdh for dödsins aatstrydh GO 544 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atstundare","b":"nn","c":"","d":["åtstundare, som har begär till (ngt), älskare, som gärna vill ställa ltill (ngt). etn onder höffdinge . . . kalles . . . örligsens åttstundare och fredsens hatare PMSkr 676 (senare afskr.). Jfr astundare."],"e":[]},{"a":"atstundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["längtande; innerlig. " ther thill vtwigde alle ssine kraffter . . . alle sine åstundelige tanker och vmhoge " PMSkr 704 (senare afskr.). Jfr astuneliker."],"e":[]},{"a":"atsämias","b":"vb","c":"v.","d":["åsämjas. opersonl. med dat. som . . . them badom at sämies GS 41 ."],"e":[]},{"a":"atta","b":"nl","c":"räkn.","d":["åtta. " attho resor " SvKyrkobr 161 . " tha siw slaar jn til halff ganget är til atto " ÅK 60 . " tha atto slaar ib. ""],"e":[]},{"a":"atta","b":"nn","c":"","d":["ega? inter styrløgs gerdi & atta kinuls ac johannis SD 1: 247 ( 1225) ."],"e":[]},{"a":"atta","b":"nl","c":"räkn.","d":[" ""],"e":["athe SD NS 1: 230 ( 1403) . ","otta RK 3: 487, 3653 . ","otto SD NS 1: 96 (1402, gammal afskr.)),","attaluter , ","attaluts attunger","-athonger )"]},{"a":"attafalder","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["*attafaltgöra"]},{"a":"attartan","b":"nl","c":"räkn.","d":[" O. aderton. GU C 20 s. 204 ."],"e":["aderton )"]},{"a":"attartan","b":"nl","c":"räkn.","d":["aderton. " adartan ara gamul " Bil 534 . " atartan þusand riddara " Bu 177 ."],"e":["attirtan SD NS 2: 266 ( 1410) . ","atartan Bu 177 . ","atertan SD 5: 638 ( 1347); KL 299 . ","atirtan Bo 48 . ","adartan Bil 534. ","addertan SD NS 2: 181 ( 1409) . ","adhartan Bir 4: 83. ","adhertan SD NS 1: 172 ( 1402), 243 ( 1403); MB 1: 2 ; VKR 78. ","adhirtan VAH 24: 293 ( 1381); RK 1: 3172 ; ST 74 . ","adhärton SD NS 1: 52 ( 1401) . " adherton " ib 2: 74 ( 1408) . ","attan ib 165 ( 1409), 166), "]},{"a":"attartande","b":"nl","c":"räkn.","d":["adertonde. " henna alders adhirtanda mark " SD NS 2: 263 ( 1410) ."],"e":["adhartande Su 306 . atdhartande Bir 4: 35. ","adhertande Lg 3: 319. ","adhirtande SD NS 2: 263 ( 1410)), "]},{"a":"attartande","b":"nl","c":"räkn.","d":["adertonde. lagde iach hanom epter lagen at wrrriä segh sielff artende Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . Jfr halffartande."],"e":["artende )"]},{"a":"attatighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["åttio."],"e":["attatighio )"]},{"a":"attatighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["åttio þusanda ok attatighi arom äpte vars härra pino Bu 170 ."],"e":["ottatye RK 3: 2883, 2896 . ottothie FH 5: 81 ( 1481)), "]},{"a":"attatighunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["åttionde Lg 3: 491 ."],"e":["attatiiande Lg 3: 491),"]},{"a":"attatighunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["åttionde."],"e":["ottationde: -a PMSkr 357 )"]},{"a":"attunde","b":"nl","c":"räkn.","d":[" ""],"e":["hatunde Svartb 105 ( 1355)","attundedel (attende deel. ottande deel), m åttondedel. een attende deel myndre än een half attung RP 1: 244 ( 1367) . " then ottande deelin som hanom til hörer i tet hwsit " SJ 2: 208 ( 1482) . ","attundeluter (attonde-. -loter), "]},{"a":"attunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["åttonde. " fran enom atttuntädagh iulä oc til annärs " SD 5: 639 ( 1347) . " fra attundadagh jula " Bil 466 . " attunda aarith MB 1: 373. " " attunda pundit " Bir 1: 239 . "],"e":["atunde: -a Bu 6 . ","ottonde: -a LfK 255 . ","ottunde: -a SO 62 . ","attonde MB 2: 20; ","-a MP 1: 283 ; Bo 255. ","attande: -a Bu 491 ; RK 1: 3302. ","atande: -a Bir 3: 19),","attundedel","attendedeel . ","attendel )","attundeluter","attundelother )"]},{"a":"attunger","b":"nn","c":"","d":["(antages i allmänhet vara samma ord som det föregående och således urpsrungligen beteckna: åttondel; ss det hela har företrädesvis ansetts dels en hamna dels en by) en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet; särsk. i VGL och ÖGL bestämd ss delningsgrund i by. Ordet brukas i synnerhet i urkunders som röra Östgöta lagsaga, enstaka äfven i urkunder som afse Upland, Närike och Värmland. Se Schlyter, Ordbok s. 52 f., Bergfalk, Svenska jordens beskattning s. 67 f., Strinnholm, Svenska folkets historia 4: 668 f., Styffe, Grundregalernas uppkomst i VAH 24: 284 f. och Skandinavien under unionstiden, 2 uppl. s. 193 f., Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 249 f., Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 149 f. På Latin återgifves det med octonarius, hvilket förekommer SD 1: 140 (1200, 159 ( 1208), 278 (1233-47, gammal afskr.), 379 ( 1256), 401 ( 1260), 534 ( 1278), 542 ( 1279), 587 ( 1281), 2: 10 ( 1286); 3: 44 ( 1312), 167 (1314, nyare afskr.), 511 ( 1321), 627 (1323, gammal afskr.), 4: 380 (1334, gammal afskr.), 5: 198 ( 1343). Ofta nyttjas äfven de latiniserade formeran attungus, attongus, attingus, attongia, octinga. octo octingas in riseberge. IIII octingas in sneuerwy. IX octingas in fiuelstath. II octingas in gilbergh . . . in mosebuy VI octingas. duol in ruuinge. I octingam in piscatione wermelandie SD 1: 682 (1180:talet-1202). vnum attungum in yggelsthorp & alium attungum in vdsnes . . . pro tribus attungis et dimidio in villa que dicitur næs . . . permutasse ib 447 ( 1268) . " vnam mansionem in osgocia que vocatur orlundir quingque attungos sub se continentem quorum quilibet valet quinquaginta marcas denriorum . . . ordinasse " ib 482 ( 1274) . " assignamus . . . XVI attongos de quibus soluuntur XX & I marc denar. annuatim ib 494 (1275, gammal afskr.). decinam partem attungi in quo duodecim spannonses seminare consueimus anuatim . . . pro viginti quatuor marcis denariorum . . . vendidisse " ib 2: 358 ( 1302) . " quandam villam in ølandia nomine sweabodh vbj duodecim attongie terre habentur . . . contulimus " ib 1: 166 (1212, gammal afskr.). pro qua marcha terre eadem domina k. abbatissa mihi meisque heredibus vnum octonarium dictum atungh terre ølandie scitum (ɔ: sitium) jn villa frøslundum . . . appropriauit ib 3: 417 ( 1319) . curiam meam in grinnaby . . . habentem quinque attongos terre arabilis . . . do ib 427 ( 1319) . " vnum attingum terre cum dimidio et duodecima parte attingi in olafzthorp in parochia caughæ, ac dimidium attingum in parochia kærnæ, osgocie, cum omnibus suis adiacenciis, videlicet domibus. agris. pratis. siluis. et pascuis . . . contulisse " ib 5: 69 ( 1341) . " quartam partem vnius attongi per totam lsiluam in thorberghum . . . vendidisse " ib 348 ( 1314) . ib 1: 553 (1279, gammal afskr.), 707 (1258-82), 708, 2: 4 ( 1286), 141 ( 1292), 3: 584 (1323, nyare afskr.), 627 (1323, gammal afskr.), 4: 6 (1327, gammal afskr.), 17 (1327, nyare afskr.), 18 (1327, nyare afskr.), 56 (1328, gammal afskr.), 163 ( 1330), 171 ( 1330), 185 ( 1330) o. s. v. - i svensk form. mansionem in myclæby cuj duo attung quarta parte minus attinent . . . mansionem in meamber cui attinet aliud dimidium attung . . . relinquimus SD 1: 730 (i vidim. af 1281). quarta pars vnius attung ib 5: 628 ( 1347) . " dimidius attunger vno tølting minus ib. haua tildömth härra vlwe haqonsson een attung ok een haluan attung i wamlaby medh alle þera tillagho ib 6: 18 ( 1348) . " " twe attonga i kulstadhom " ib NS 1: 201 ( 1402). mit gooz fiastadha som ärw fyre attunga oc en färdhungx attunger ib 369 ( 1404) . " gifwer jac . . . en twäskipadhan attung " ib 686 ( 1407) . lego monasterio in alwastrum . . . vnum attung terre in raby SD 3: 16 ( 1311) . " lego . . . dimidium athung terre in sandum " ib 287 ( 1316) . " iij attunga iordh ib NS 1: 97 ( 1402) . " " iak hawer salt . . . en attong iordh i myklaby " ib 157 ( 1402) . " fira attanga halft anath spanz affgeel mindra ii skoohsby iordh " ib 47 ( 1401) ens spanz afgäld minna än twa attonga iordh ib 71 ( 1401) . " mit gotz twa atnungä (för attungä) atta spantz afgield minna " ib 633 ( 1407) . " än atung oc thry spantz afgield jordh " ib. " styninge en attung i änginne oc en fämtalutz attung i akrenom " ib 98 ( 1402) . viderkännis . . . myk hafua gifuit . . . alt thet iak agher i awerstadhum, ower haluan annan attongh iordh i rätto mälningh, i aker oc ängh, i skoghe, i wato oc thorro, innan by oc vtan by, i tomptom oc tompta stadhum ib 584 ( 1406) . ib 23 ( 1401), 27 ( 1401) o. s. v. Ytterligare ex. på användningen af förevarande ord finner man hos Styffe, Skandinavien under unionstiden 2 uppl. s. 193; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 251, 252, 253, 254; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 150, 153, 154, 155, 156, 157, 158, 159, 162. Jfr attaluts-, fiärdhungs-, fämtaluts-, half-, siättungs-, tolftungs-, tvälytis-, thridhiungsattunger. "],"e":["atunger: -ung SD NS 1: 633 ( 1407); -unga ib 634 . ","atungher: -ungh SD 3: 417 ( 1349) . ","athunger: -ung ib 287 ( 1316) . " attonger " ib NS 1: 227 ( 1403). ","athonger: -ong ib 1: 23 ( 1401) . ","attanger: -anga ib 47 ( 1401)), ","attungs land , "]},{"a":"attunger","b":"nn","c":"","d":["åttondedel, åtting. a) åttondedel af en tunna. j ottingh sike mager FM 607 ( 1513) . b) åttondedel af ett härad; se attungs bro, attungs man. c) se följande ord. "],"e":["ottingh )","attungs bol","atans- )","attungs bro , ","attungs man , "]},{"a":"attunger","b":"nn","c":"","d":["åttondedel, åtting. " j [1] otting aff j [1] lood saffran Sex ekon tr 268. - åttondedel af en spann? för en ottungh öflethe HLG 2: 9 (1509). - åttondedel af en tunna? her nielz scriffuer fornögdes fore en ottingh sith egit pulffuer vii!UDDA_TECKEN? [7 1/2] mark " SSkb 32 ( 1501) . "],"e":["ottungher . ","otting (h)","attungs bol , n. 1: 68. åttondedel af ett bol el. en hel gård. Jfr Voionmaa, Finlands Fornminnesförenings Tidskrift 27: 96, 100 f."]},{"a":"attunger","b":"nn","c":"","d":["en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet. Jfr E. O. Arenander, Om attungen i de Nordiska landskapslagarna (Språksvetenskapliga Sällskapets i Uppsal Förhandlingar 1920-1924), hvilken författare anser ordet eg. beteckna så stort jordområde att derpå kunna födas ått kor. wälbornum man herra nicholus swarte skanung riddre, salt . . . haua . . . en halff attungh iordh, innan litla borghundom liggiande VgFormT I 4-5: 66 (1390). accipiendo ab ipsis tres attungos terre in møhambre . . . & dimittendo eis vnum attungum & duas partes attungi torre in wretom SD 2: 289 ( 1299) . vnus attungus & due partes attungi terre per totam villam ib (1299) . " watstena clöstirs borgharagardh meth aaker oc ängh; ligger for 12 aattung jordh " VKJ 3 ( 1500) . closterstadhin oc clostergardhin, som ligger for 11 attwngha iordh ok then tolfte attwngen ther sama stadz ligger wnder prestens bordh i watzstneom ib 6 ( 1447) . 1 1/2 attungx jordh ib 273 ( 1477) . 2 asttungha jordh oc attundha lot ib 274 ( 1447) . i wamblaby . . . (har klostret) 1 atungh ib (1447) . en 22lytis attungh oc en fiärdhalot ib (1447). östra starby ligger for 8 attunga; ther är 8 landbo ib 10 ( 1447) . ib 11 ( 1447) o. s. v. 1 gardh i vedheme ligger för 1 aatungh ib 27 ( 1500) . i hoffwe 3 attungha jordh ib 8 ( 1447) . " i sanddom ägher clostrit 1 gard oc ligger för 1/2 attong jord 1 trediong aff tweem attongom " ib 87 ( 1500) . i kasterlöso 6 attungha och 7 alna jord eno päningxbool minna ib 161 ( 1447) . ib 150 (1447). i mörabylangha (har klostret) 3 attungha jord fulla och fastha ib 161 ( 1447) . i bläsinge (har klostret) 1/2 attungh fullan och fasthan ib 158 ( 1447) . - Jfr fiärdhungs-, half-, thridhiungs-attunger."],"e":["aattunger . ","aatungher . ","atungher . -ar. - i latiniserad form attungus),"]},{"a":"atvakt","b":"nn","c":"","d":["och n. uppmärksamhet, omsorg, akt. hawa atwakt owir gudz mogha Hel män 230 . " himerike oplathir for them som siwkir är göman ok atwaktidh (regnum celorum aperit infirmo custodia) " SpV 433 . " wthan atwaktidh är granth oc wäl fraghit " ib 235 ."],"e":[]},{"a":"atvakt","b":"nn","c":"","d":["uppmärksamhet, omsorg, akt, aktgifvenhet, andakt, allvar. wakerlik atwakt Bir: 1: 296. wari gran atwakt . . . at gudh retis ey til wredhe ib. hawin . . . aatvakt (attendite) vm idhir KL 165 . ib 196. Bo 18. VKR 27. Lg 3: 515. " här om skulu werkmestare haffua atwakth at thz ikke skeer " SO 49 . " hwat ysfogitten til see ok aathwacht haffua skal ib 188. " " aatwakt til sinna siäl " Ber 256 . " at haua granna atuakt aff thera näfst ok rättilsom " Bir 3: 258 . haf atwakt och wana at läsa i gudhelikom bokom Ber 136 . " oss til trängher stor vmsorgh oc mykin atwakt oc hugxsens wakan oc föresyn at en släkt j israel os skuli ey förgaas " MB 2: 140 . " göra smälikasto ämbite . . . hwilkin han fulkompnadhe at mykle aatvakt KL 252. " " vpfostrade sin barn medh mykle atwakt " VKR IX . " skalt thu gifva thik vin vm mz höxste atuakt at thuvari ther när " Bo 170 . " skodhas innerlica mz alle hugxsins atuakt " ib 180 . " hördhe thänna kännedom mz alle aat vakt " KL 209 . " atwakte mz alle 4: (Dikt) 251, 257. " VKR 6, 60, 70 . Lg 664, 668 . Ber 103, 229 . " mz huru mykle aatvakt guz thiänisto man idhnathe at göma ödhmiuktinna dygdh " KL 213 . ib 254. tee gudhi mz kärlek och atwakt thins hiärta samwit Ber 135 . Jfr avakt."],"e":["aat- )"]},{"a":"atvakta","b":"vb","c":"v.","d":["vara uppmärksam, gifva akt. aff siälffwe naturinna opwrakilsom, manas hon at atwakta (attendere) SpV 3 . - med prep. hwat ey wilt thu naktot litith athwakta om thänna hälgha blomstirs lwkt (floris odorem advertere) SpV 27 . - part. pres. atwaktande, uppmärksam. atwaktande hörare til gudz ordh MP 5: 227 ."],"e":[]},{"a":"atvakta","b":"vb","c":"v.","d":["gömin oc atuaktin vm thetta Bir 2: 143 . VKR 28 . " at granlica atuakta aff (de) sik siälfwom " Bir 2: 326. ib 3: 258 . - tänka på, söka. med inf. atwakta at göma tholomodh ok lydhno Bir 1: 117 . ib 121. Jfr vakta at samt avakta."],"e":["aat- )"]},{"a":"atvaktan","b":"nn","c":"","d":["betraktande. " j thäs aldra högxsta oc aldra wärdogasta waldsins granlikasta aatwaktan oc andelika skodhan " Su 337 . - uppmärksamhet. wtan hogxsens at waktan LfK 61 . - Jfr oatvaktan."],"e":["aat- )"]},{"a":"atvaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["uppmärksamhet, andäktigt, med omsorg, noggrant. hördhe atvactelikä hans kiännedom KL 144 . " at paulus swa atuaktelika gömde thz ordh " ib 201 . " badh atuaktelica " ib 322 . Lg 824. " vm thw aktuaktelica (attente) ranzsakar oc granlica skodhar thz som i the sermone sagdhis " Bo 178 . ib 220. Gr 324 . VKR XVI, 60. Bir 1: 272, 275, 309, 2: 23, 69, 83, 3: 26, 77, 241 . MB 2: 57, 126 . " atwaktelica göma sina vndirdana " MP 1: 26 . " hedhras oc dyrkas atuaktelicare Bir 2: 286. " " styra atwaktelika sin likama " ib 4: (Dikt) 251 . " thiänto honom athwaktelica " ST 245 . atwakteliga til läste hwsens döra MB 2: 77 . " graffwer han aatwakteliga ther til lhan findher them " Lg 822 . - Jfr oatvaktelika."],"e":["-liga )"]},{"a":"atvakteliker","b":"av","c":"adj.","d":["uppmärksam, noggrann. mz atuaktelicom (attenta) thanka Bir 3: 243 . " ib 4: (Dikt) 268. " Ber 62, 139 . " om hwilka han wil haffua atwaktelika (sollicitam) rökt " Bir 4: 5 ."],"e":[]},{"a":"atvaktil","b":"av","c":"adj.","d":["vaksam, aktsam, uppmärksam. SpV 253 ."],"e":[]},{"a":"atvaktilse","b":"nn","c":"","d":[" ? uppmärksamhet, omsorg. teknar . . . prestins gudhelika aatwaktilse j allom görandom thingom Su 308 ."],"e":["aat- )"]},{"a":"atvaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["vaksam, på sin vakt, uppmärksam. som är sins hosbonda atwaktoghir gömare MP 1: 54 . " swa mykit atwakthogare skal huar vara j sinne styrils " ib 80 . " the äru . . . atwaktoghe (solliciti) ok vmkringh skodhande j görande thingom " Bir 1: 259 . han skal wardha thes atwaktogare at göma sik ib 283 . gör mannin . . . atuaktoghan vm sik siäluan ib 2: 45 . ib 58. " war . . . atwaktogh af (attenta de) thinne helso " Ber 150 . " hänna öron vaaro atenast atwaghtogh til (intentæ ad) the thing hwilkin som tilhordho gudz äro Bir 4 (Dikt) 251. ""],"e":[]},{"a":"atvaktol","b":"av","c":"adj.","d":["vaksam, aktsam, uppmärksam. atwaktul (sollicitus) at taka sik waro fore forsatom ok forrädilsom Bir 1: 267 . " är atwaktul at hans gooz skuli ey vtgifwas . . . onyttelika " ib 334 . ib 2: 32, 3: 45. " atuaktol vm sik " ib 2: 282 . ib 332, 335. " atwaktol wm wärldinna fafängho " ib 1: 334 . " atwaktol oc idhin j godho " MP 1: 184 . " wari beskedelikin, spakfärdogher, troen, aatuaktul " Bir 5: 96 . ib 3: 176. VNB 29 ."],"e":["aat- . ","ul )"]},{"a":"atvist","b":"nn","c":"","d":[],"e":["atvistarmaþer , "]},{"a":"atäskia","b":"vb","c":"v.","d":["fordra, kräfva, göra fordran el. kraf. ner jach eller richesens rad heltzt oppa atesker BSH 5: 95 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"auguste","b":"nn","c":"","d":[" Augusti. augusta mandadh Al 4883 ."],"e":[]},{"a":"avakt","b":"nn","c":"","d":["uppmärksamhet, omsorg. " skalt thu halda och göma thz mz alle awakt (för atvakt?) och gömo (sollicitudine et custodia) " Ber 221 ."],"e":[]},{"a":"avakta","b":"vb","c":"v.","d":["gifva akt på. awaktin (för atvaktin? attendite) at ey thwngins idher hiärta af kräselike födho Ber 86 ."],"e":[]},{"a":"avatn","b":"nn","c":"","d":["åvatten. " än thz warder sudhit ij aa watne " LB 5: 80 ."],"e":["aa- )"]},{"a":"avaxter","b":"","c":"","d":[" , se aväxter."],"e":[]},{"a":"ave maria","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ave mario stund , "]},{"a":"ave maria","b":"nn","c":"","d":["Ave Maria. läsa . . . ena aue maria SD NS 1: 551 ( 1406) . " hon haffuer känt oss aue mariona " Lg 3: 22 . " ena aue maria scal hwart idhra läsa " ib 26 . " aue marian ib. ""],"e":[]},{"a":"avi","b":"in","c":"interj.","d":["o ve! ss uttryck af sorg. awi mälte the stolta fru Iv 1237 . Al 8990, 10067, 10127, 10426 . " awi wi hawum mist troyllum " KL 7 . " awy the sorgh iak aldreg forwinder " RK 1: 627 . KL 24. Fl 361, 377 . Fr 2032 . " awi at iak föd var awi " ib 1406 . awi at iak skulle wardha föd Al 2889 . " awi at han thz ey häller loot " RK 1: 3743 . " awi mik . . . at iak ij världine lifuande är " Fr 2391 . " awi thz han ey här vära ma " Iv 2470 . ib 3174, 5096 . ST 123 . awi mik salogha Bu 520 . Bil475. " aswi sötast syni ib. " Iv 1282 . awe är os a thenna dagh ib Al 10475 . ib6691. awy mik wslom Su 40 . - ss subst. n. thz war we ok thusand awi Al 2888 . " idhar löön wardher pina oc mykith awi " ib 6732 . - Jfr ovi."],"e":["ahwi KL 24 . " ä wi " MD 62 . awy. awe),"]},{"a":"avik","b":"nn","c":"","d":["ögonblick? tha fik thän rese ij thz awik (Cod. BDEF wik) eet slagh Fr 1030 ."],"e":[]},{"a":"avisning . ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"avita","b":"vb","c":"v.","d":["förevita, förebrå. " med personens ack. guz moþer auite riddaren " Bu 20 . " hördhe hona han awita " KL 14 . " awitadhe hona at hon war mz barn " ib 112 . " at thw af uitir thic siälfuan " ib 285 . " awiita han oppenbarlika MB 1: 365. " " ängin ma awiita them som fulle äre aff sinne natwro " ib 114 . " affwitte them oc snybde bradhlika ib 422. " " epter at dismas hadhe swa awiit gesman ib 2: 387. togh at awiita sina husfru ewam " Lg 90 . LfK 141 . " the monde tha mig så mykit åwithä " RK 3: 4281 (sista forts.). awitto sik inbyrdhis Bo 172 . " awitto han oc rögdho mangom lundom " MB 2: 373 . " han awitte them for osidhi " Bil 86 . - pass. hon vardhir straffadh ok auith mz skam oc obrygdhilsom (opprobrio redarguitur) vm hon findz ohöuisk Bir 3: 113 . " kanunkin a vitis ok straffadhis (arguebatur) " ib 1: 321 . " tha afwitis han oc callas (arguitur) suasom drapare " ib 2: 269 . ware wärdhir at awitas (anklagas) ok dömas for ondan wilia swa som for gerningh ib 1: 111 . ib191. the suitos (reprehendebantur) ther fore Bo 126 . ib 141. - med personens dat. awitadhe hanum hwi han giordhe ey som hanum war budith Bil 283 . -- förebrå för, klandra. med sakens ack. toko the thz fore som the matto afwita oc straffa Bo 122 . starklica afwita (reprehendere) jdhirs kötz astundilse Bir 2: 88 . " awita annars willo " Ber 149 . " affwitte oc straffuadhe (arguebat) roms inbyggiara owirgang oc synder Bir 4: 57. - pass. thz som mäst är auitande " Gr 286 . " skalt thu ey dröuas at min ordh avitas for lygn (arguantur mendacii) " Bir 1: 297 . - med prep. af. autadhe (arguebat) aff godhgerninga othokka Bir 3: 418. - med prep. a (pa). auithä pa hans snödhä liffuerne LfK 215 . - (awitte för aminte? awitte han them the vndirliga gärnina som gudh haffde fordhom giort MB 2: 326 .)"],"e":["afvita . ","affvita . -er, -te eller -adhe, -ter. "]},{"a":"avita","b":"vb","c":"v.","d":["klandra, bestraffa."],"e":["aawiit SvKyrkobr 344 ) , "]},{"a":"avitan","b":"nn","c":"","d":["förebråelse, bestraffning. " sagdhe hanum thagar hwat han huxade mz söthe awitan " Bil 697 . " jnsändher sin straffilse oc awitan i tith hiärta " LfK 31 ."],"e":[]},{"a":"avitande värdher","b":"av","c":"adj.","d":["klandervärd, straffvärd. ware hon (ɔ: maria) ey awitande wärdh (Cod. B awita wärdh 561) MB 1: 398 . ib449. " synden är ee awitande wärdh (Cod. B awita wärdh 538) " ib 141 ."],"e":[]},{"a":"avitare","b":"nn","c":"","d":["tadlare, bestraffare. Ber 233 ."],"e":[]},{"a":"avite","b":"nn","c":"","d":[],"e":["avita värdher , ","avitis ordh , "]},{"a":"avite","b":"nn","c":"","d":["klander. " priaren . . . ledh stora vmtalan ok awithe fore täs piltens skul " MP 4: 152 . " forswara sik fore awite ok mistanka " ib 5: 73 ."],"e":[]},{"a":"aviteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) straffvärd, tadelvärd. " hwat seer thu avitelikit (reprehensibile) j thänna här nar star " Bir 1: 372. han är avitelikin ok straffande (reprehendus) j androm trem thingom ib 373 . ib 2: 30, 3: 305, 5: 23 . MP 2: 240 . Ber 103, 106 . Jfr oaviteliker. ","2) bestraffande. blandha . . . iblandh söth ordh nakor awiteliken (increpatoria) Su 115 ."],"e":["-likin . ","-liken . ","affwitelikin Bir 5: 23), "]},{"a":"avitilse","b":"nn","c":"","d":["och f. förebråelse, bestraffning, klander. hardh ordh oc auitilse KL 14 . " mz awitilsom " ib 97 . " samuitzins motbit ok afwitilse " Bir 3: 186 . " vm nakar stunge han mz hwasse ok bitirlike auitilse (correptione) " ib 1: 64 . " nar nakrom sändis breff hiolt thz breff afwitilse ok manilse " ib 3: 418 . " mot afwitilsom " ib 2: 157 . ib 233, 230, 3: 11. Ber 61, 62, 64, 230 . LfK 141 . " mz mykle awitilse " MB 2: 405 . tala ey thz thin owin maghe gripa thik til awitilsa (quod indigne suscipiat adversarius) Ber 103 . nyta hardha auitelsa hamar Bir 2: 230 . " hwat thz vare hällir glädhis sangir älla helsama auitilsa breff (littera reprehensionis salutaris) " ib 3: 418 . " thetta är ey afwitilsa breff " ib. " taladhe the mz awitilsa röst (voce increpationis) " MB 2: 402 . " höre awitilsa ordh (verba increpationis) " Ber 62 ."],"e":["auitelse . ","afwitilse . ","afwitelse )"]},{"a":"avugher","b":"av","c":"adj.","d":["bakvänd, baklänges. gingo awogha (retrorsum) MB 1: 173 . Di 53 . SGG 134 . - förrädisk. förde awigh skiäl mooth sin rettha herra och foolsterrike BSH 3: 298 ( 1471) . " som fört haffue awug skiöld emot theres rette fädernis ricke " ib 5: 306 ( 1507) . Al 1688 . - Jfr ateravugher"],"e":["-ogher . ","-igher )"]},{"a":"avugher","b":"av","c":"adj.","d":["som röres i annan riktning än den rätta el. vanliga, afvig, vänd åt orätt håpll, bakvänd, omvänd. agrippa . . . awoger födher (d. v. s. född med fötterna före) GU C 20. s. 13. - bildl. förrädisk. widher them ther awoghen skiold föra amote thörra rätta herra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . agogan sköld Bergström Arb Kr 1: 156. - vänd åt orätt håll, verkningslös. lhan (Hieronymus) war . . . starkaste stridz man mot kättarom . . . han fördhe . .. ey awogt spiwt Hel män 159 ."],"e":[]},{"a":"avund","b":"","c":"","d":[" , se afund."],"e":[]},{"a":"avunda","b":"","c":"","d":[" , se afunda."],"e":[]},{"a":"avärk","b":"nn","c":"","d":["åverkan, olofligt bruk af annans egendom. dömdes . . . för owerk BtFH 1: 139 ( 1507) . " for owerk han giorde pa lauirs änger " ib 148 ( 1506) . " för owerk the giorde wppo prestens bast skoogh och änger " ib 169 ( 1506) . ib 200 ( 1509) . dömdes . . . tesse . . . hwar tere sak til iij m. för äthäbötter och awerk ib 161 ( 1508) . ib 166 (1508), 138 (1507), 201 (1509), 281 (1508) o. s. v."],"e":["owerk )"]},{"a":"avärka","b":"vb","c":"v.","d":["L: bruka, nyttja. byggia oc awerka sin deel GS 58 ( 1474) . then hopen . . . intagha, täppa oc awerka sigh til gagn ib. " awerkar hans lutt ib. -- olofligt sätta sig i besittning af. olofligt taga. dömdes ffrv anna xvj k[arp] korn igen wtaff tartilaby som the haffua awerkät aff hännes lando " BtFH 1: 205 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"avärka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. (olofligen) bruka. forbiudandis allom thenna förscriffna iord här epter hindra eller awerka Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"avärkan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förnärmelse, våld, misshandel. gör och naghen averkan eller owervaldh appa honom eller hans thienere HSH 19: 13 ( 1480) . hoo awerken a annen gör BSH 5: 512 ( 1512) . ","2) åverkan, olofligt bruk af annans egendom. BtFH 1: 127 ( 1464), 128 ( 1464). gör ther någon åwerckan åå SO 292 . ib 294. Jfr akra-, iorþa-, skogha-avärkan. ","3) verk, vattenverk. kerdhe opa ena awerkan i enom ström VAH 24: 318 ( 1414) . " then awerkan hindra ib. ny awarkan (för awärkan) ma icke schada the gambla " GS 57 ( 1474) . " haffue han forbrutit sina awerkan ib. ""],"e":[]},{"a":"avärkan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) verksamhet, arbete; åtgärd. " är thz ey wthan sak, hwi the jordhin kallas owirgiffwin ällir obrukath, hwilken ey mz nakors manzs awärkan (nulla cura humana) idhkas " SpV 49 . " jomfru marie osmittadhe jomfrulike likame hwilkin wthan mans awärkan wardh fructsambir ib 13. - våldsam görning, öfvervåld, våld. konung priamus . . . böd them stylla siig oc jngen awärkan göra oppa diomedem " Troj 94 . 2) oloflig verksamhe,t olofligt bruk af annans egendom, åverkan. han haffde giort awerkan oppa aker ovh äng Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) .","3) verk, byggnad o. d., äfv. lkoll. el. med plural bet. at the magho . . . byggia hus eller bodha ok annnan averkan stadenom til ränto och nytto, och at the, som pa malmana vela byggia, göre enghen annan averkan effter thenna dagh utan kolgarda och annan svadana letta bygning UrkSHist 1: 13 (1456). - särsk. om vattenverk? i borkhult äger clostredh awerkan och haradit jordena VKJ 171 ( 1447) . geddones, 1 gardh; herradit äghjer jordena oc clostridh awerkanena ib 172 (1447). i gärdhe ägher clostridh awerkanena och herradit jordena . . . item i skalhulth 1 gardh; clostridh ägher awerkana och heralith jordina ib 177 ( 1447) ."],"e":["awerkana för awerkanena VKJ 177 ( 1447) ), "]},{"a":"avärke","b":"nn","c":"","d":["verk, byggnad, äfv. koll. (Ef ter hustru Ingegerd Magnusdotters död skulle Vreta kloster vara berättigadt till) all awerke (i gården Gunnarsthorp och Gunnarsthorpa qvarn) RP 2: 256 ( 1393) . ib 367 (1399). epter hans dödh skal alt hans awerke, som tha oppa tomphena är, höre clostreno tiil VKJ 180 ( 1500) . " affhender iak mik oc minom arffuom fornempda huss oc alt anna awerke " Arnell Brask BiIII 41 (1513). HSh 17: 185 (1524, Brask), 186. - vattenverk. all kar ther i strömmen teslikes oc laner . . . äre all lny affuerke HSH 14: 68 (1525, Brask)."],"e":["aa- )"]},{"a":"avärke","b":"nn","c":"","d":["verk, byggnad, särsk. vattenverk. " al miin hws oc awärche " SD NS 2: 522 ( 1412) . " fyrscripna godz var häradzsins almenninger .... oc wreta closter ägher awerken " BSH 2: 66 ( 1399) . dömpdom vi . . . for[nämp] da wreta clostre thera awerke at behalda ib. " kenomps wi tildömpt . . . wreta clostre awerkin aff them ström " VAH 24: 318 ( 1414) . " dömis niclis arudzons arwom afurärchin wppa them strömenom " ib 319 ( 1414) . " ath lösa auärchen aff strömenom ib. ""],"e":[]},{"a":"avärknaþer","b":"nn","c":"","d":["arbete. " gyor nokrä handa awärknäþ " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"avärkning","b":"nn","c":"","d":["Jfr akra avärkning."],"e":[]},{"a":"aväxter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) det som växer på något, växt. jordhin rördhis mz allom lsinom thunga ok auäxstom Bir 2: 264 . the . . . som hawa litadhan ögxsten mz nakrom awäxt MB 1: 80. ","2) gröda, afkastning. " ympnin iordhinna affuäxtir " MP 1: 256 . " epter thy som solen skipar sik til war epter thy timis iordhinne affwäxter " MB 1: 44 . skipadhe han henna (jordens) awäxt ib 58 . skapadhe thridhia dagh alzskona iordhinna affwäxt ib 59 . ib 61, 86, 162, 238, 340, 427. " som offrin the iordhenna afuäxte som laghin biudha at offra " MP 2: 225 . tha wardir mökit korn oc awexta öfre LB 3: 185 . bar honum hundradha awaxt MB 1: 209 . " samansanka frwkt oc affwäxt " ib 372 . - Jfr arsädhis aväxter."],"e":["affväxter . ","avaxter )"]},{"a":"aväxter","b":"nn","c":"","d":["växt, stam, stjälk. " lilianna natru är swa skipat, at hwem sinnom om arith, thz är mz thwenne blomstir, klädhir hon sin bool, ällir affwäxt (stirpem suum), om swa ware, at manniskian mz sinne konst ok snille, komme hänne til hiälp " SpV 24 ."],"e":["aff- )"]},{"a":"ax","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*axa bälgher , "]},{"a":"ax","b":"nn","c":"","d":["ax. " the wridhu kornit w axomen " Bo 50 . rätuist är at . . . kornit (ɔ: skuli) starklica thryskias at thz skuli skilias fran axgeno oc agnine Bir 2: 55 . ib 3: 111, 112. MB 1: 90, 2: 210 . - Jfr korn-, rogh-ax samt oaxaþer."],"e":["agx MB 1: 90 ; Bir 3: 111, 112),"]},{"a":"axl","b":"nn","c":"","d":[],"e":["äxl . ","-ar )","*axla knöper , ","*axla sar","-saar )"]},{"a":"axl","b":"nn","c":"","d":["axel, skuldra. huilkin eth kors ba a sinne axl Bil 592 . " at leta äpte thy tappadho fareno hulkit thu bar a thinom eghnom axlom atir til himerikis hiordh " Bo 35 . " bondin hawir hardha axlar " ib 134 . ib 99, 182, 197. KL 22 . Bir 3: 347. MB 1: 204 . Fl 1878 . Iv 4585 . Su 350 . MB 2: 408 . hwg honum hwffwdit i axlena ned RK 3: 4265 . -- "],"e":["-ar )","axla ben , ","axla smidhe , ","axla värker , "]},{"a":"axla","b":"vb","c":"v.","d":["öfverväga, öfverlägga. " hwar een kloker mesterman som naghat konsteligit vil byggiä eller foretaghä han axlar ok vändher thz longsamliga j hoghenom tilforenne " SvKyrkobr 126 . " domaren ok alle helge men närstadde samtykte j sama röst at han dödhen verdoger var ok axlad siin j mellan, till huan dödh han skyldoger vare Budde 151. ""],"e":[]},{"a":"axla","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga el. taga på axlarna. hwar som äi axlar hetto äller hat (blottar hufvudet genom att nedfälla hufvudbetäckningen på axlarna) SMG 150 (jfr Ihre: iviraxlader; Schlyter, Ordbok ivin axlaþer). ","2) öfverlägga, underhandla. tha ther om war länge axladh (cum diu de his consilium ageretur) MB 2: 323 . " the axladho swa länge at orpha kyste syna swäro ib 208. ""],"e":[]},{"a":"axla","b":"vb","c":"v.","d":["axla, sätta hjul på en axel; sätt hju på (en vagn). en aff them (legodrängarna) schal kunna börta sledar oc vagna oc alla ankosta, andra sledar oc axlavagna (sannolikt för axla vagna) Arnell Brask Bi I 25."],"e":[]},{"a":"axla tan","b":"nn","c":"","d":["oxeltand. gen[u]inus . . . oxla than GU C 20 s. 312 ."],"e":["oxla- )"]},{"a":"axla tan","b":"nn","c":"","d":["oxeltand, kindtand. " tha ypnadhe äller vplath herran gudh axla tannena (molarem dentem) j asna käfftenom " MB 2: 119 . "],"e":["oxla- )","axla tanna värker","oxla- )"]},{"a":"axlan","b":"nn","c":"","d":["öfverläggning, afhandlande. " vtan alla kloka ranzakan älla framfolslika äxlan äller disputeran huat hwart skal betydha " MB 2: 331 ."],"e":["äxlan )"]},{"a":"axul","b":"nn","c":"","d":[" är nogh oppinbarlikit alla thingo, ok scirfthinna omgangh wändas widh thwänne acil (gemino cardine volvi) SpV 45 . " axillen math thu wndhirstanda alla creaturanna nathru . . . annan axillen math thu wndhirsta människionna athrilösn " ib 46 . hwat thz hällir är liwslikit ällir mörkt, som wi thakom aff gudz ordhom, alth synis thz wändas j wars frihedz ällir frälsilse axil (in cardine nostræ libertatis immo liberatationis) ib 57 . Jfr iärn-, mässings-axul."],"e":["frf . ","vok . li änd. -ll-. äxwl: äxwllen PMSkr 512 ),","axil (frf. lvok. li änd. -ll-), ","thz"]},{"a":"axul","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) axel, hjulaxel. " axolen och naffuan a hywlemen " Lg 3: 143 . " the som widher thorfua axla " TB 77 . - med hänsyftning på Axelssönerne. RK 3: 2563, 2564, 2567, 2570, 2701, 2999, 3126 . " axel släkten ib 2583. "","2) Jfr axuldigher."],"e":["axol . ","axel . ","axlar ) , "]},{"a":"axul stor","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"axul ämni","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"axuldigher","b":"av","c":"adj.","d":["axeltjock, så tjock att deraf kan göras en hjulaxel. hugger man eek axull dighra TB 76 . hugger . . . axul dighra ek ib 77 . Jfr axuls digher."],"e":[]},{"a":"axuliärn","b":"nn","c":"","d":["gångjärn for ij (2) axeljern til bodefenstereth HLG 2: l59 (1517)."],"e":["axeljern )"]},{"a":"ay","b":"","c":"","d":[" , interj. lss uttryck för bedröfvelse el. beklagande: ack, o ve. ay at flere äru i gudz kirkio ley som gömara vtan swasom legho drängia Hel män 110 . ay thy wär thät är soma stadz i kirkionne: at the omättelika vpswälghia folkx goz oc äruodhe ib."],"e":[]},{"a":"ayrkia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"azl","b":"nn","c":"","d":["åtel, as. " eeth rutit azl " ST 183 ."],"e":[]},{"a":"aäng","b":"nn","c":"","d":["vid å belägen äng. wm the dela, som the haffde haft syna mellan vm thera aaenghiar SD NS 3: 619 ( 1429, gammal afskr.) . " i aaenghiom ib " Svartb 416 ( 1445) ."],"e":["aaengh )"]},{"a":"aþal värknaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aþalbogher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aþalfäst","b":"nn","c":"","d":["fullkomlig stadfästelse, stadsfästelse af fullkomligt el. fast köp med föreskrfna formaliteter. secundum iura legum que wlgariter dicuntur adalwesthe integraliter vendidisse SD 5: 242 ( 1344) . ib 560 ( 1346), 631 ( 1347)."],"e":["adalwesth . "]},{"a":"aþalkona","b":"nn","c":"","d":[],"e":["aþalkonu barn , ","aþalkonu sun , "]},{"a":"aþalkona","b":"nn","c":"","d":[],"e":["aþalkonu barn","adelkona- )"]},{"a":"aþalköp","b":"nn","c":"","d":[],"e":["aþpalköps fastar , "]},{"a":"aþalman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aþra","b":"nn","c":"","d":["1) muskel, sena. " haffde enä adhro vnder sinä tungo " Va 48 . mz siw repom hwilken giord waro aff färskom seenom äller adhrom (nerviceis fustibus) MB 2: 120 . PK 224 . ","2) åder. hans aþro brusto up Bu 532 . " alla adrona ok sinoar (nervi et venæ) vt thandos ok sundir slitos Bir 1: 30. MB 142. " LB 2: 62, 63 . Jfr bak-, hovodh-, lungo-a. ","3) vattenåder, källåder, källsprång. käldor bäkkia oc lönlika adhrur vnder iordhinne MB 1: 58 " runnu swa tar aff öghum som strömber af adhrom (Cod. C käldho 996) " Bil 351 . " blodher flöt ok ran som adhro ok watn aff skäre käldo " ib 541 . ib 794. Bir 1: 108. Jfr konungs-, vatn-a.","1) blod som är i ådrorna el. från dem utrinner. hulchen menniskia sik lather aadro blodh LB 2: 64 . ","2) förblödning. sin mästare senecam . . . lät nero dräpa mz ethers dryk ok adhru blodhe Bil 307 . " han do af adhro blodh " ib 465 . LB 7: 1 "],"e":["odhra: -or MD 142 ),","adhro blodh","aadro- . ","adra- LB 7: 1 ), ","adhro slagh","adra- )"]},{"a":"aþra","b":"nn","c":"","d":["1) fiber, muskel? " ffibra . . . aadra " GU C 20 s. 265 . 2) åder. jak skal slaa edher ena aadra (gifva eder en åderlåtning), swa ath hwar then aadrar (för aadra) i haffue skal giffwas widher ST b 1: 397 (1482).","3) vattenåder, källåder. hon . .. saa ena stora adhra (venam) wprinna w samma käldo Mecht 220 . - Jfr hovudh-, iärnbiärgs-, salt-, vatn-adhra. "],"e":["aadra )","*adhrofulder","aadro ffuller )","*adhroiärn","adraiern )","*adhrolat","aadrolaat )","*adhropikkan , ","*adhro slaghare , "]},{"a":"aþravisu","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aþruvis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"aþänkiande","b":"","c":"","d":["eftertänksam. " nar hon mykit atänkiande war j them ordhom " Mecht 344 ."],"e":[]},{"a":"aþänkiande","b":"","c":"","d":[],"e":["aþiänkiände SD 5: 476 (1345, nyare afskr.)), part. adj. betänkande. SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). - omtänksam. tw huxar oc äst mykit a thänkiande (sollicita) hwru tw scalt low mik ok hedhra Bir 1: 21 ."]},{"a":"baccalaureus","b":"nn","c":"","d":["innehafvare af en vid vissa universitet utdelad lägre lärdomsgrad. brodher knwt baccalaureus i the helga script SJ 2: 100 ( 1487) . "],"e":[]},{"a":"badh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr siäla badh."],"e":[]},{"a":"badh","b":"nn","c":"","d":["1) bad, i sht varmt bad. i losteliko badhi KL 316 . " lögh äller badh " Al 6389 . stigha aff thz badh Iv 1332 . Di 299, 303 . Jfr blodh-, kar-, qvast-badh, äfvensom lögh. ","2) badställe. " redh han til eth badh som en kallas didrics badh " Di 299 . ib 302 . ","3) het strid. sidhan finge the i källaren waro eth badh RK 1: 1779 . " jak tror lthe stodho ok ther eth badh " ib 4233 . " ther hafuer iak fangith fore eet badh " Iv 5700 . " slogos ith fultaga badh " MD (S) 260 .","4) ödeläggelse, blodbad. " swa blef ok then godhe stadh frälster ffra thz ondha badh " MD (S) 212, 230, 262. the sloge tha ett mekta bad RK 3: (sista forts.) 5995 . giorde them ett ynkelighit badh ib (till. om Chr. II) 6217 ."],"e":["badha kapa","-kopa )"]},{"a":"badha","b":"vb","c":"v.","d":["bada (trans.). godh fosthirmodhir lögha oc badha gärna sith barn SkrtUppb 268 . Prosadikter (Sju vise mäst B) 182 ."],"e":[]},{"a":"badha","b":"vb","c":"v.","d":["1) bada (trans.). badha sigh j thera varmo blodhe Bil 565 . - tvätta, bada, smörja. bada honom ther wthi LB 4: 341 . " ath man badar och basar bwkin i varmo vathne " ib 7: 80 . " bade sig ther wel med " ib 27 . badha sijn bwk wel mz samma yrter ib 29 . " oml man badhar sik medh henna warma oos " ib 2: 53 . ","2) bada (intrans.). Iv 5301 . Bir 5: 44 . " lata han badha " KL 120 . han badhadhe för i kaldo bazstowo ib 121 . " krakan är ey thy hwitare at hon opta badhar " GO 490 . brunno ok badhadho i grafwm fullom mz vällande malm Su 460 ."],"e":[]},{"a":"badhlakan","b":"","c":"","d":[],"e":["badha- . ","badhe- STb 1: 331 (1482) , 2: 136 (1486). bade- HSH 18: 264 (1525? Brask). och n. badllakan. synis thu lagha om tik badhalakaneth (theristra corpori coapate videris) SpV 121 . hon stal j badzstuffwne en badelakan om v (5) solidis STb 2: 136 (1486)."]},{"a":"badhlakan","b":"nn","c":"","d":["badlakan. Iv 1333 ."],"e":[]},{"a":"badhqvaster","b":"nn","c":"","d":["badqvast. i best. form ss tillnamn. elin badeqwasten SSkb 140 ( 1504) . - Jfr badhstovu qvaster."],"e":["bade- )"]},{"a":"badhul","b":"","c":"","d":[" , se bädhil."],"e":[]},{"a":"bafra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["baffwra . ","-adhe )"]},{"a":"bagge","b":"nn","c":"","d":["Norrman."],"e":["bagga söta , "]},{"a":"bagge","b":"nn","c":"","d":["bagge, gumse? ss tillnamn. " de conrado dicto baggæ " SD 2: 351 ( 1301) . " birgero baggæ " ib 4: 129 ( 1329) ."],"e":[]},{"a":"bagge","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fä-, svina-bagge."],"e":[]},{"a":"bagge","b":"nn","c":"","d":["norrman. ss tillnamn. " de conrado dicto baggæ " SD 2: 351 ( 1301) . ib 4: 129 (1329). - i latiniserad form. ita sunt baggones ab obsidione fugati Chronicon Erici Olai Scr. rer. svec. II. 1: 142. "],"e":["*baggafisker , "]},{"a":"baghare","b":"","c":"","d":[" , se bakare."],"e":[]},{"a":"baian","b":"nn","c":"","d":["salt från Västeuropa (från Baye?) tet lösa bayen STb 3: 253 (1495). ib 257 ( 1495) . - Jfr baie, baiesalt, baiisk."],"e":["bayen STb 3: 253 (1495) . ib 257 ( 1495) ), "]},{"a":"baian","b":"nn","c":"","d":["hafssalt från Bayes, en söder om Nantes belägen hamn; se Schiller u. Lübben 1: 141. " om lööss bayan til staden komber " SO 190 (möjl. bör lös baian fattas ss ett sammansatt ord). " dragara lön for lest lössz bayan ib. " ib 202 " nar nagher hollender skyp til staden koma mz lööss baya " ib 207 . Jfr en lest baia salt SO 321 (fr. 1546). en stor lest salt löss bai ib 334 (fr. 1574)."],"e":["bayan . ","bayen SO 202 . baya),"]},{"a":"baie","b":"nn","c":"","d":[" = baian. iiij (4) pund baye Skotteb 418 (1468 ; Kämn), ib. ib 456 (1472 ; Kämn). - Jfr baian, baiesalt."],"e":["baye )"]},{"a":"baiesalt","b":"nn","c":"","d":[" = baian. ix (9) tonne bayesalt Skotteb 385 (1464 ; Kämn). VKU 2 ( 1539) . " bayosaltidh skal vara til viktenä xv (15) lispund vthan tunna trädh " STb 1: 182 ( 1478) . ib 127 ( 1477) . - Jfr baian, baie."],"e":["baye- . ","bay- VKU 2 ( 1539)"]},{"a":"baiisk","b":"av","c":"adj.","d":["kommande från Västeuropa, seglande på Västeuropa (möjligen avseende en söder om Nantes belägen hamnplats, Baye, där främmanded fartyg brukade förankra vid handelsfärder till södra Frankrike; jfr SchillerLübben 1: 141 och SAOB art. bajsalt). nogre dager för palmar lopp then bayeske flote genom swndet BSH 14: 47 (1525, Brask) . " samma dach gaff tess bayske skyppere loff at skyppa hwar thera xx (20) lester lax STb 3: 257 (1495). ""],"e":["ayesk . ","baysk )"]},{"a":"baior","b":"nn","c":"","d":["ss. övers. av Mlat. baro. drap han manga aff grecomen froma frybwrne män, greffwa, bayora (barones), oc riddara Troj 208 . - Jfr baior Sdw 1: 73; baiore Sdw 2: 1194."],"e":[]},{"a":"baior","b":"nn","c":"","d":["bojr medlem af den forna Ryska högadeln. " twa bayora . . . hadhe han tiil räffla " RK 3: 4320 . ib 1: (till. till LRK) s. 241. then störste bayor FM 305 ( 1507) . " the ypersthe baiorer " FH 7: 96 ( 1513) ."],"e":["bayor . "]},{"a":"bak","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["bakom. " med dat. kom en aff konungs wäghna bak hanom " Bil 229 . " baak köpmannagathwnne " SJ 269 ( 1459) . - med ack. stat ok bak sparlakanit Bir 2: 62 . MB 2: 246 . Su 209 . ST 477 . RK 3: 1055 . Di 165, 166 . Lg 3: 333 . - bildl. wor rettoghether hulkin han haffuer holdit bak sigh (undandragit sig) medh treska nwi tyy (för try?) aar FH 1: 140 ( 1493, gammal afskr.) . B) adv. ","1) baktill. " te bådhe bok ok före ter til stridha " KS 85 (208, 93) . Gr 322 . Bir 2: 43 . MB 2: 340 . ","2) till baka. red vt mz mundia fiäll oc ater bak i ermentris rike Di 181 . Jfr baker."],"e":["baak . ","baag Di 165, 166),","bak fore , A) ","bak til , A) ","bak um , ","bak upa","bak pa )","bak ut , ","bak vidh , "]},{"a":"bak","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[],"e":["back SJ 2: 113 (1488) , 170 (1490), 213 (1492). STb 2: 184 (1486). bqch ib 204 ( 1487) ),","*bak af","-aaff )","bak for , ","bak vidh"]},{"a":"baka","b":"vb","c":"v.","d":["baka, genom utsättande för stark värme ( i sht i panna el. dyl.) tillreda (vissa rätter). en bachad räth Brasks Motordn 6. en bachad räth aff miölech ib 11 backade retther ib 5 . bakada struffuor ib 3. til lcollass bacada munka bestrrödda medh succher Sex ekon tr 271 . - baka, gm bakning bereda (mjöl el. ngt annat till bröd eller till len rätt). iiij (4) tunnor miöll jak loth bakke Skotteb 445 ( 1471) ; Kämn). v (5) pund miöll, baget i brödh ib 424 (1469 ; Kämn). ib 415 (1468; Kämn). sod aff rötth vin oc ther j hönsa kräffuor oc bacat äller steekt äg Sex ekon tr 271 . - omsluta med bakad deg el. bakverk, inbaka. bakat villebraad Brasdk Matordn 3; jfr ib 15 . " bachada rwsin oc mandel lib 3. bachad äple med olia ib 7. - (?) sma bacada fiska medh miöl stänkte oc stecta j olia eller osalt smör " Sex ekon tr 271 . smaa bachada fische med roffuer Brasks Matordn 7 . stekth fisch eller bachad ib 8 . lMed avs. på de tre sistnämda språkproven jfr emellertid SAOB B 105. - i lbakeverk avbilda. borgher eller bachad trää eller diur Brasks Matoordn. 5. - Jfr up-baka, ävensom asko-, genom-, ny-, ughns-bakadher."],"e":["backa . ","bacha . ","bake . ","bage Skotteb 415 (1468 ; Kämn)),"]},{"a":"baka","b":"vb","c":"v.","d":["1) baka. " thz offer, som offradhis aff iordhinna awäxt, skullo som baka i oghne oc som stekia i pannom oc som a riste " MB 1: 470 . bakat brödh j oghne Bir 2: 115 . Bil 867 . RK 1: 1644 . VKR 36 . MP 1: 99 . LfK 90 . Lg 3: 252 . SO 213 . - om kruttillverkning. jach [ha]ffwer en t[unna] salpether, ther bakar jach nw aff hwath jach kan BSH 5: 131 ( 1506) . - bildl. ath wij haffue mothe hanom bryght och backat och then deel mothe hanom till reth, ther han och hans medholl scall illa behagha DD 1: 208 ( 1508) . - Jfr nybakadher ","2) uppvärma, gnida, ingnida (med varmt afkok). siwdz hon (örten) i watne ok wardir bakat mz henne niden tel LB 3: 68 . " brystit bakas ther swa mädhir " ib 4: 353 . ib 3: 120 ."],"e":[]},{"a":"bakadhra","b":"nn","c":"","d":["åder i ändtarmen. ta samma bak adror blöda LB 7: 263 . ib 264 ."],"e":[]},{"a":"bakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SJ 179 ( 1449), 186 ( 1450), 388 (1472. "],"e":["bagare SJ 388 ( 1472); SO 211, 212, 214 . ","baghare: -a SJ 60 ( 1436), 61), ","bakara gardher","bagare- )","bakara hus","bakarhus: -husit SJ 93 ( 1439) . ","bakerhuss ib 57 ( 1435) . ","bagerhus: -husit ib 423 ( 1465),","bakaramagher","bagara- )","bakara mästare , ","bakara ughn","bakara ämbite","bagare embete )"]},{"a":"bakare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bager STb 2: 210 (1487) . beckere ib 313 ( 1488) , 315 (1488),","*bakara bodh","bagare- )","*bakara dränger","bager- Skotteb 406 ( 1467) , Kämn). -dreng),","*bakara gärning , ","bakara hus","bagare- )","*bakara husfru","bagere hustru )","*bakara lön","bager- )","bakara mästare , ","*bakara skra","bagare skraa )","*bakara stuva","bakar- Nio handl rör Vkl 223 . bagarestowa HLG 3: 115 (1528)),","*bakarstuvu ughn","-stuffwovngn: -vngnen VKU 4 ( 1539) . ","-stwffwownghn: -wnghnen ib 56 ( 1549) ), ","*bakara sven","bagere- )"]},{"a":"bakarf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bakarve","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bakarver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bakben","b":"nn","c":"","d":["bakben. PMSkr. 437."],"e":[]},{"a":"bakbinda","b":"vb","c":"v.","d":["bakbinda, binda händerna till samman på ryggen. bakbundo sidhan varn herra som en röuara Bo 198 . ST 120 . - part. pret. gik äpte þöm bak bunden Bu 521 . Bil 557 . Bo 189 . MP 1: 146 ."],"e":[]},{"a":"bakbita","b":"vb","c":"v.","d":["baktala. " part. pret. dectractus, bakbitin " GU 4 ."],"e":[]},{"a":"bakbitan","b":"nn","c":"","d":["baktal. " blatera . . . bakbithan " GU C 20 s. 58 ."],"e":[]},{"a":"bakbitare","b":"nn","c":"","d":["förtalare. " JP 9. ""],"e":[]},{"a":"bakbitilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" baktal. detraccio, bakbitilse GU 4 ."],"e":[]},{"a":"bakbodh","b":"nn","c":"","d":["bakbod, bakom ett hus liggande bod, bod el. magasin som ligger inåt gården. SJ 372 ( 1471) ."],"e":[]},{"a":"bakdant","b":"nn","c":"","d":["baktal, förtal. LfK 162 ."],"e":[]},{"a":"bakdanta","b":"vb","c":"v.","d":["bakdanta, baktala. " Bir 3: 160, 170 . Ber 58 . - med ack. som synas hata thik oc thik bakdanta Bir 1: 247 . " adhra bakdanta " MP 1: 352 . - med dat. nar thu androm bakdantar Ber 106 . ib 107. MP 1: 284 . - med prep. bakdanta thu vm andra KL 214 . LfK 197 . " iak hatadhe then lönlika bakdantadhe om sin iämkristin " Ber 106 . ib 116, 161, 269 . bakdanta ey wm (omtala) annars synd ib 106 . nar nakar bakdanta ofwer thik ib 119 . " the som morradho ok bakdantadho mot honum " MP 1: 284 ."],"e":["baktandhe Lg 3: 525, " sannolikt för bakdantadhe eller möjligen för ett annars ej förekommande impf. bakdante), "]},{"a":"bakdantan","b":"nn","c":"","d":["baktal, förtal. KL 124 . MP 1: 82, 284 . Ber 57, 59, 106 . Su 57, 238 . LfK 197 . "],"e":["bakdantans ordh , "]},{"a":"bakdantare","b":"nn","c":"","d":["baktalare, smädare. " " KL 238 . " " Bir 1: 297, 3: 117, 170 . Ber 59, 107, 157 ."],"e":["bagdantare: -an Ber 157 ),"]},{"a":"bakdantilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" baktal, förtal. mz bakdantilsa hornom Bir 3: 7 . " bakdantilse ok bakmal " Su 397 ."],"e":[]},{"a":"bakdantirska","b":"nn","c":"","d":["baktalerska, förtalerska. Bisk Nils´vis-st 199."],"e":[]},{"a":"bakdel","b":"nn","c":"","d":["bakdel (på hund). HSH 19: 178 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"bakdragha","b":"vb","c":"v.","d":["undandraga. " han förer enkte tilsaman aff andelike idhkan ällr ärffwodhe, wthan minzskar afförande ällir bakdragande (sed detrahit) " SpV 441 ."],"e":[]},{"a":"baker","b":"nn","c":"","d":["rygg. " bar siþan som barnen a sinom bak " Bu 172 . " bar . . . conona säk a sinom baki " ib 174 . " fatigh man hawer ä bo a bachi " GO 707 . han takir sotta sängena a bakin oc gaar heem til sin Bo 109 . " läto varom herra ihesu binda händirna atir vm bakin " ib 191 " bardhe siälfwir sin bak " Bil 801 " hans bakir är swa som kol " Bir 1: 70 . " hafwande thunga byrdhe a bakenom ok armomin " ib 279 . " vände han bakin til mik " ib 2: 63 . MD 127, (S) 222. Bir 3: 138, 5: 38, 39 . Iv 1328 . rader iak at wij stigom aff hästana oc wändom bakana saman Di 90 . " at ridha owir sina stora hästa bak " Bir 3: 260 . " at enghin mathe falla af hans (hästens) baki " Bil 732 . " hon steegh aff baak (ned från hästryggen) " Iv 2203 . " the sprungo a bak (på hästryggen, stego till häst) " Fl 1836 . " amlung stiger a hans (hästens) baag " Di 144 . " kasta gudh ather wm sin bak (post dorsum suum) " Ber 237 . " taladhe illa oppa thin bak " Bir 2: 221 . Iv 5532 . " hwath orkin ij fore transagoras saka alexandrum nw forwraka äller ij wilin transgoras sak taka oppa idhar bak (åtaga eder?) " Al 1722 . " säthia försaat stadenom vppa baken äptir (post eam) " MB 2: 20 . " adverbielt med föregående prep. ","1) till baka. tronna ovine skulu falla til baka (retorsum) Bir 1: 17. iak drogh mik tha ater til baka Iv 251 . ib 4949 . Fr 2920 . Al 4501, 5360 . MP 2: 11 . ","2) ""],"e":["-ar ) , ","a baki","a bak )","at bak , ","af baki","af bak )","til baka , "]},{"a":"baker","b":"nn","c":"","d":["rygg. åå baken dette breff FMu 3: 426 (1447). ib 444 (1448, avskr.) . - bildl. wi wethe oss för gud osakan, oc wiliom ty ey tage oss nogen sak aa bak (taga oss på någon sak el. skuld) HSH 16: 81 (1527, Brask) . " sanctus iohannes redh rsklika äpther honom, ok roadhe a bakin (bakifrån) äpther honom " SkrtUppb 122 . "],"e":["til baka","-backa . ","-bacha )"]},{"a":"bakfalla","b":"vb","c":"v.","d":["falla tillbaka. reciduus . . . ather ok bak fallandhe GU C 20 s. 518 ."],"e":[]},{"a":"bakflängia","b":"nn","c":"","d":["stycke eller flik af ryggen? epter manga otalika pinor flogho the honum bakflänghior (afsleto de stycken af hans rygg?) Lg 983 ."],"e":[]},{"a":"bakgata","b":"nn","c":"","d":["bakgata. SJ 2: 94 (1483), 239 (1493). STb 2: 313 (1488), 3: 110 (1493), 176 (1494), 405 (1498)."],"e":["back- . ","baack- STb 3: 176 (1494) , 405 (1498)), "]},{"a":"bakgränd","b":"nn","c":"","d":["bakgränd, enga lösa borgara skulo lhalda oppen wyndoga i bakgrendher STb 1: 282 (1481). norra gatan som kallas nora backgrenden SJ 2: 143 ( 1489) . STb 3: 61 ( 1493) . HLG 3: 37 (1516)."],"e":["back- SJ 2: 126 (1488) , 143 (1489). bach- STb 3: 61 (1493)), "]},{"a":"bakgränd","b":"nn","c":"","d":["bakgränd. SJ 93 ( 1439) ."],"e":[]},{"a":"bakhaldare","b":"nn","c":"","d":["krigsman tillhörande truppstyrka som befinner sig bakom de främsta linjerna. hwar nokor rothe . . . kombir twärt ath härenom, the skwla the bakhallarna mötha them . . . haffwr tw ey mykith stridz folk, tha gör spetzana thes myndre ath tw haffwer jw the bakhallarana som swa skwla wara til hyälp PMSkr 153 . - Jfr bakstandare."],"e":["-hallare )"]},{"a":"bakhus","b":"nn","c":"","d":["bakhus, på baksidan av tomt el. gård beläget (litet) hus; bakre del av ett hus: kammare på andra sidan om förstugan. Jfr Hyltén-Cavallius, Vär. 2: 207, 208; Kock, Förklaring af fsv. lagord 7. pascuforium (för pastoforium) grece parua cellula latine et thalamus dicitur . . . brvdhahws bakuhws (trol. för bakhws) GU C 20 s. l415. RP 1: 94 ( 1357) ."],"e":[]},{"a":"bakhär","b":"nn","c":"","d":["krigshär som anfaller i ryggen. BSH 5: 145 ( 1507) . RK 3: (sista forts.) 6119 ."],"e":[]},{"a":"bakhärbärghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bakirska","b":"nn","c":"","d":["bagerska. " paneta . . . bakare ok bakersta " GU C 20 s. 403 . pistrix . . . bakerska ib s. 452 . een bakirska til gaarden SVklE 161 ( 1443) . " conuentena bakriska ib. syster anna bakerskan " VKU 17 ( 1541) . HLG 3: 11 (1520), 12 (1520)."],"e":["-erska . ","bagarska HLG 3: 11 (1520)"]},{"a":"bakiza","b":"nn","c":"","d":[" = bakirska. bryggiozom bakenom oc myölkedyom Fyra handl rör Vkl 292 ."],"e":["-eza )"]},{"a":"bakka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aptan-, nat.bakka."],"e":[]},{"a":"bakke","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kinbakke."],"e":[]},{"a":"bakke","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bakka rot , ","*bakka vidhia , "]},{"a":"bakke","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kinnabakke."],"e":[]},{"a":"bakke","b":"nn","c":"","d":["1) backe. " nidher fore een bakka " Fr 2786 . SD NS 2: 333 ( 1410) . ","2) hög åbrädd. j bakkan harth vidh ana Di 220 . ib 212, 213 stodh en steen widh elffweni bakkanom DD 1: 149 ( 1493) . - Jfr graf-, grava-, griptar-, kirkio-, älva-bakke."],"e":[]},{"a":"bakkorgher","b":"nn","c":"","d":["korg som bäres på ryggen? korg som har form af en back el. ett tråg? om kool, mothen ther omm schall wara effther szom gammelt haffuer warid sex backorra (motsvarande ställe HSH 19 backoria 39) j en halff stiigh DD 1: 168 (1499, afskr.)"],"e":["backorr )"]},{"a":"baklar","b":"nn","c":"","d":["baklär, bakre lår. " ärw badhe thee främre boghana (på oxen) förräkthe thaa slas adhra wp pa bakaarommen " PMSkr 234 ."],"e":["-laar )"]},{"a":"baklius","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bakluter","b":"nn","c":"","d":["bakdel (på menniskor och djur). Bir 3: 436 . MP 2: 217 . GO 607, 970, 1070 . LB 2: 43 ."],"e":["bakloter: -lot Bir 3: 436 . ","baklother: -loth GO 1070 . bak lother: loth ib 970), "]},{"a":"baklängis","b":"ab","c":"adv.","d":["baklänges. " ST 246. ""],"e":[]},{"a":"bakmal","b":"nn","c":"pl.","d":[],"e":["-maal )","bakmals ordh , "]},{"a":"bakmäla","b":"vb","c":"v.","d":["baktala. " med dat. gudhlikom prestom oc domarom skal thu ey bakmäla " MB 1: 389 ."],"e":[]},{"a":"bakn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bakning","b":"nn","c":"","d":["1) bakning, bakande, bak. ij een wgn som reddir war til bakning KL 249 . MP 1: 250, 2: 74 . VKR 36 . MB 2: 13 . ","2) det som bakas el. är bakadt, bakverk. Lg 3: 252 . " smör . . . bakningen med osaltat iister " LB 7: 190 ."],"e":[]},{"a":"bakrymning","b":"nn","c":"","d":["flykt tillbaka, (upplöst el. oordnat) återtåg. " li thän bak rymningen fyngo troyaner storan skada " Troj 115 ."],"e":[]},{"a":"baksidha","b":"nn","c":"","d":["baksida. PMSkr 627 (senare avskr.)"],"e":["back- )"]},{"a":"bakskallotter","b":"av","c":"adj.","d":["skadlig baktill, skadlig i nacken. recaluester . . . baskallotter GU C 20 s. 517 ."],"e":[]},{"a":"bakskiurta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"baksla","b":"vb","c":"v.","d":["stå (ngn) på ryggen. fferire sla oc bak slaa GU C 20 s. 261 . - slå tillbaka? recido . . . idest retro cedere ather ok bak slaa GU C 20 s. 518 ."],"e":["-slaa )"]},{"a":"bakstakker","b":"nn","c":"","d":["bakdel. " när nokor haffwer drwkkit ether tha swälge tessen stenen oc han wthdifver alth etrith gönom bakstakken " PMSkr 463 . henrik skinnare hustru sagde til arwid olsson: kennir thu mik ecke, swa bith mik back j arsin, ok tog sik j bakstackin STb 2: 184 ( 1486) . Jfr Sdw 2: 1194. "],"e":["*bakstaks klinker , "]},{"a":"bakstakker","b":"nn","c":"","d":["bakstycker af klädnad, bakdel. ilt skal moth ondo ok bakstaak moth wädher (terga notho prebes prebere malis mala debes) GO 1002 ."],"e":[]},{"a":"bakstamn","b":"nn","c":"","d":["bakstam (på ett fartyg), akter. " j bakastaffnenom " PMSkr 12 ."],"e":["-staffn )"]},{"a":"bakstanda","b":"vb","c":"v.","d":["träda tillbaka?, vara övrig? restitit han bak stodh . . . deriuatru a resisto vel resto GU C 20 s. 525 ."],"e":[]},{"a":"bakstandare","b":"nn","c":"","d":["eg. den som står bakom; beskyddare. PM LXVI ."],"e":[]},{"a":"bakstandare","b":"nn","c":"","d":["man tillhörande betäckningsgrupp eller truppstyrka bakom de främsta linjerna. " haffwa bakstandara ok rydhanda (bonos equites supernumeraios et volocissimos pedites) wthan wm spetzen " PMSkr 154 .bätre är göra manga bakstandara til hiälp. än sätya vidharla bredan spetz (melius est post aciem plura servare præsidia quam latius militem spargere) ib 160 . - Jfr bakhaldare."],"e":[]},{"a":"bakstodh","b":"nn","c":"","d":["ryggstöd. " relinatorium . . . bak stodh " GU C 20 s. 518 ."],"e":[]},{"a":"baktal","b":"nn","c":"","d":["käromäl i en gång uppgjord sak, klander. " then tiden tha arffuingen for:ne mattis [joan]ssons hustrv tette vploth, tha vthlade hon sin ritzskyllingh, som lagh vtuisa, ok ther medh hielper hanom jntet backataal epther thy hanom samma arff lagelica affköpte " STb 3: 120 ( 1493) ."],"e":["backtaal )"]},{"a":"baktala","b":"nn","c":"","d":["baktal. KL 276 ."],"e":[]},{"a":"baktala","b":"vb","c":"v.","d":["baktala. " med dat. foreuara thom som androm baktala aff thera vadha " Bir 3: 170 . " at hon ey baktali älla obrygdhe dröuandom sik ib. " VKR VII, XIV . - med prep. um. som baktaldhe vm han KL 232 ."],"e":[]},{"a":"baktalan","b":"nn","c":"","d":["baktal. Bir 2: 83, 87, 324, 3: 126, 318 . Ber 106 . "],"e":["baktalans ordh , "]},{"a":"baktalare","b":"nn","c":"","d":["baktalare. Bir 3: 126 . LfK 174 ."],"e":[]},{"a":"baktomt","b":"nn","c":"","d":["tomt belägen bakom en annan. " fran almenningx köpmanna gatan söder in i garden til back tompten " SJ 2: 187 ( 1491) ."],"e":["back ompt )"]},{"a":"baktuska","b":"vb","c":"v.","d":["baktala, på ett smädande eller klanrande sätt omtala, klandra. med dat. baktuska (detrahe) thinom syndom Ber 106 ."],"e":[]},{"a":"baktuskan","b":"nn","c":"","d":["bakta. Bir 4: 283 ."],"e":[]},{"a":"baktuskare","b":"nn","c":"","d":["baktalare. Ber 59, 106, 107, 119 ."],"e":[]},{"a":"bakufiol","b":"nn","c":"","d":["bakspade? bakbräde? pinsa . . . potest dici bakufiöll GU C 20 s. 449 ."],"e":["-fiöll )"]},{"a":"bakustuva","b":"nn","c":"","d":["bakstuga, bagarstuga. " baka stoffuan oc thorka hws Bisk Nils´vis-st 196 (1448). conuentzins bokostuffua oc törkastuffua " Nio handl rör Vkl 252 ( 1450) ."],"e":["bakostuffua . ","baka stoffua)"]},{"a":"bakutrogh bake","b":"nn","c":"","d":["baktråg. VKU 149¬ (1594)."],"e":[]},{"a":"bakvaþi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bakvaþa drap , "]},{"a":"bakvita","b":"vb","c":"v.","d":["baktala. " med dat.? straffa oc bakvita them ther dygdhelike äru " Lg 3: 239 ."],"e":[]},{"a":"bakvärn","b":"nn","c":"","d":["skydd i ryggen. MB 1: 316 . Al 8939, 8946 . BSH 5: 215 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"baköl","b":"nn","c":"","d":[" GU C 20. s. 472. Se Ark. f. Nord. Fil 48: 61. - Jfr foröl."],"e":["-eel GU C 2+ s. 472) , "]},{"a":"bal","b":"nn","c":"","d":["bål. " marie ben a bale bränna " Bu 14 . dömd a baal ok a brand ib 30 . " brinna a eno bale " ib 176 . " tendo bal " ib. " släkte balet " ib 134 . brännande baal Bir 1: 177 . Pa 22 . ST 121 . Va 8, 36 . balen war opp giord wtan for staden myket gräseligen ib 35 ."],"e":["baal . ","ball Va 8, 36 ; ST 121 ),"]},{"a":"bal bool","b":"nn","c":"","d":["bål, brand. " compunccio är sukkandhe siäls bool Iincendium) " SpV 143 ."],"e":[]},{"a":"baldakin","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg växt av guldtråd och silke. Jfr Branting, Textil skrud s. 146, 202. bildl. " gak . . . til christum ok bidh han . . . at . . . (han) wärdohoghis . . . thik allaledhis rödhan göra i sina blodhe at thu swa klädh i the rödha balda kindeno (purpura) maghe inga i högxta konwngxens palacium " SkrtUppb 21 ."],"e":["balda kind )"]},{"a":"baldakin","b":"nn","c":"","d":["1) baldakin, ett slags tyg väfda af guldtråd och silke. vnam casulam de baldachin SD 3: 287 ( 1316) . eet par cläpä af baldäkin ib 5: 563 ( 1346) . " ib 4: 369 ( 1334). the giordho bliald ok balakinne margha handa dyro thing ther la alla väghna om kring ther ma aff gull ok silke göra " Fr 2136 . " drogho släth peld ok baldakin " Bil 470 . " lät köpa peld ok waldakin ifuir hans baar " Bil 731 . Iv 4139 . " silkis klädhe ok ballakind ok pel väfwin mz guld oc sylf " Gr 303 . baldakin ok sindall RK 1: 444, 1394 . " mz baldekin ok dyr kläde ib 1812. med klede ok medh baldakin " ib 3538 . " var thera bröllops klädhe aff baldakin ok bliant " ib 1390 . samet ok baldakin Bil 711 . " thz var alt ther draghit inne mz bliald ok ballakinne " Fl 1417 . Iv 1752 . skarlakan ok ballakinna Fr 3017 . " ther war alt vm kring hängt purpura, baldakin, bliant oc all the köstelika stykke j werldinne matto wara " ST 220 . ","2) baldakin, täcke af nämda tyg. vnum baldakind SD 4: 128 ( 1329) offradhe sancte erike eeth baldekin Lg 3: 367 . ib 375, 384 . " brukadt ss tronhimmel. eth baldakin a fyra stänger war ther vänlika wth spreet " RK 1: 1435 . - brukadt ss bårtäcke. eth baldekin til redho war ok lagdo a barena ouer hans liik RK 1: 4429 . ib 4269 (jfr ofvan anförda ställe Bil 731)."],"e":["waldakin Bil 731 . ","baldekin RK 1: 1812, 4429 ; Lg 3: 367, 375, 384 . ","baldakind Gr 397 ; SD 4: 128 ( 1329) . ","baldokynd ib 369 ( 1334) . ","ballakind Gr 303 ; Lg 1033 ; Iv 1752 . ","ballakinna ib 4319 ; Fr 3017 . ","baallakinna Iv 4139 . ","ballakinne Fl 1417 . ","balakinne Fr 2136 ; de fyra sist nämda formerna i rimslut), "]},{"a":"balder","b":"av","c":"adj.","d":[" L. båld, djärf, rask, dugtig, mäktig, förträfflig, utmärkt. then ma wara i hiärtadh baall ther the wilia haffwa til thiänara Iv 54 . " han var stolt ok ij hiärtadh bald " ib 2747 . " än tho at ij ärin ij hugha bald " ib 5260 . " i waro balda " ib 470 . ib 3079 . " thera hoghmoodh är alt for bald " ib 2061 . " han war en starker helade oc bald " RK 1: 1109 . " the (ɔ: thässe riddara) varo badhe höfuizk oc bald " Iv 5217 . " han war from mectog oc boll " RK 1: (yngre red. af LRK) s. 275 . Va 16 . Al 2951 . " thäs thykker thik wara mykith bald " ib 6555 . " j laten ider warä swa baldä " Va 12 . war en konung bald Al 1705 . ib 153, 3524, 3573, 4657, 8583, 10263 . Iv 841 . RK 3: 3777 . MD 30, 41, (S) 257, 263, 281. thz gör them j ryktidh balla ib 279 . thik thykker hona vara bald Iv 3067 . " hon var badhe hövizk ok bald " ib 2007 . " han haffde en dotther bal ok rik " MD (S) 210 . " nw är föth eith barn sa balth " MD 11 . waar modher iordhin bald Al 6098 . ib 6338 . " thiin fromheet bald " ib 8326 . " wänleek ball " MD 99 ."],"e":["baald Al 2951 . ","ball . ","baall . ","baal RK 3: 3777 . ","boll )"]},{"a":"balder","b":"nn","c":"","d":["kula, båll. " eet kringlot nysta älla ballir " Bir 2: 101 . hwa som hawer bal ok staff han far wäl kompen GO 495 . wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan Al 1219 . ib 1314, 8558, 9458 . Iv 4461 . Su 226 . ST 518, 519 . balla til lwkth PM XLII . - Jfr fyr-, gul-, tvalbalder."],"e":["baller . ","-ar ) , "]},{"a":"balder","b":"nn","c":"","d":["1) testikel. " klämma ballana " PMSkr 236 . binde then kalffwen starklika . . . oc skäris swa eth holl pa hwan ballen oc krammes vth ib 237 . stora balla lib. 2) klinka; se arsballar."],"e":[]},{"a":"baldogher","b":"av","c":"adj.","d":["mäkti. thetta barnith är större ok balloghare herra än thu äst MP 5: 18 ."],"e":["ballogher )"]},{"a":"balgardher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["balgardhs sidha , "]},{"a":"balgas","b":"nn","c":"","d":["ett slags gås av liten växt och med gula fötter? Jfr Molbech, Dansk Dilalect-Lexikon s. l28. för 3 bal-gäs VKU 74 ( 1553) ."],"e":[]},{"a":"balia","b":"nn","c":"","d":["balja, svärdskida. Di 50, 76 ."],"e":[]},{"a":"balia","b":"nn","c":"","d":[" (svärd)skida. Jfr langknifs-, lönsvärds-balia."],"e":[]},{"a":"balia","b":"nn","c":"","d":[" Sdw 2: 1194. balja, litet runt öppet träkärl. lIIII (4) saar ot (för oc) II (2) balior Inv cur Tynnelsö 7 (1443). PMSkr 350 . ib 354 . ib 424 . balior oc trog Brasks Cal 266 . HLG 2: 50 (1516). Skotteb 79 (1461-62). ib 439 (1470 ; Kämn). - Jfr kalk-, luta-, vatu-balia."],"e":["balior . ","ballier Skotteb 79 (1461-62) , 439 (1470; Kämn)), "]},{"a":"balkadher","b":"","c":"","d":[" Sdw 1: 76, 2: 1194. täckt med bjälklag. twa kellara then ena hwldan ok then andre balkaden SJ 2: 93 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"balkadher","b":"","c":"","d":["afbalkad, afdelad? försedd med bjälkar? lot hanom . . . up en källara balkadhan SJ 75 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"balke","b":"nn","c":"","d":[" = balker 1. tha the hafdho balkan oppa bygnigena förth ST 298 . ib 299 ."],"e":[]},{"a":"balker","b":"nn","c":"","d":["1) bjälke. han (Tile Bwsman) . . . . gerne til vnte, ath forstandaren ath sancte örien pa norra malm . . . matte sancte öriens kropass och vnderslagh jnleggfie !UDDA_TECKEN? (1/2) steen jn vtj han mwr offuan til j then nya mwren offuen balkana, thy at mwren hörer tyle bwsman til offuan balkana alene STb 2: 204 (1487). - (?) bredden (på tomten) offuen fore balken j mellenboden är xiiij (14) alen !UDDA_TECKEN? (1/2) quarter mynne, jtem balken mellen mattis gudsmet fran stenhusit och port hwalffuit j öster är lengden xxij alen j (1) quarter mynne, bredden j mellen balken knwtz gultzsmetz gardh aff öffuersta balen är xij (12) alnar !UDDA_TECKEN? (1/2) quarter mynne, j nör och söder lengden jn j boden offuan balken pa dödra sidan jn vpp medh almose tompten xij (12) alen vtan dropit STb 3: 390 ( 1498) . - skiljevägg, avplankning? tå haffues mångh kar ståndendes ther iämsides vngen i et huss, på stockom och the iagh sågh wore alle fyekant tuå alne diup, och tuå alne bredh, men the wore ey gärd medh gjordom vtan wåre sammen fällt bräden i små stolpa i fyra hörne, inge spike haffuendes the till, som en balker pläger fälles sammen PMSkr 643 (senare avskr.)."],"e":["*balka högher , ","*balka källare","-keller )","*balka lagh , "]},{"a":"balker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bjälke. " slotzins bälker och bräder " BtFH 145 ( 1506) . " för bälker bräder och kalk " ib 171 ( 1506) . ib 153 (1507), 156 (1507), 159 (1507), 172 (1506), 178 (1507), 182 (1507), 207 (1506). later dragha riddara ok swena stora balka Al 1952 . SJ 417 ( 1375) . ST 417, 418 . " göra balk aff litlo grand " Bir 5: 12 . - (?) thw skalt ey hawa holk vndher balke (nunquam multrale sub base fraudis ale) GO 628 . - Jfr räkkebalker. ","2) balk, afdelning af lagen eller af någon annan skrift. hafwer hon (boken) balka fyra KS 1 (1, 1) . " gaardz rättin mz sinom flokom oc balkom " Bir 5: 109 . Jfr aldermanz-, gärdhefolk-, hormala-, höghmälis-, kirkio-, lagha-, saramala-, spya-, thiuva-, värianda-balker."],"e":["bolker L. "]},{"a":"ballast","b":"nn","c":"","d":["ballast. " at vtkasta mager ballast " STb 1: 465 (1476); burspr)."],"e":[]},{"a":"ballogher","b":"","c":"","d":[" , se baldogher."],"e":[]},{"a":"balsam","b":"nn","c":"","d":["balsam. " bäzst loktande balsam mz hulko nar dödho kroppane smörias gömas orötelike " Bo 43 . blandat balsam Su 390 Lg 68 . "],"e":["balsama fat , ","balsama olia , ","balsama smyrilse","-smörilse )"]},{"a":"balsam","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*balsamaträ , ","*balsamaträlöf , "]},{"a":"balsama","b":"nn","c":"","d":[" = balsam. ST 203, 204 .Su 17. Lg 3: 662 ."],"e":[]},{"a":"balsamvätska","b":"nn","c":"","d":["balsamvätska. " gaff af sik balsam wärdzsko " Lg 68 ."],"e":[]},{"a":"bamba","b":"nn","c":"","d":["trumma. " pipor oc bambor oc basuna " Bo 36 . " lekte j bambor " MB 2: 108 . MP 1: 28, 59 . Bir 4: 54. Iv 1735 . Fr 1784, 2349, 2363, 2999 . Al 645, 2432, 2781, 3311 . RK 2: 9253 ."],"e":["bomba: -er RK 2: 9253), "]},{"a":"bamba","b":"vb","c":"v.","d":["trumma. " " RK 1: 3011 ."],"e":[]},{"a":"bamba","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bambo slaghare"]},{"a":"bambare","b":"nn","c":"","d":["trumslagare. pipara oc bambara oc sangara rop oc bang Gr (Cod. D) 380 . Iv 1747 . " pipara bombara ok trwmpara " RK 1: 1403, 2190 ."],"e":["bombare )"]},{"a":"ban","b":"nn","c":"","d":["af verldslig eller andlig myndighet gifvet bud eller förbud, det genom öfverträdande af ett sådant åtdragna straffet, särsk. svårare kyrkostraff. ","1) bann, uteslutande från kyrkans gemenskap och kyrkans förmåner. jwir them ok thera willo lyste pauin ban Bil 644 . " iui alt þit fölghe lysto þe (Judarne) ban " Bu 77 . " lyustir i ban " Bir 1: 38 . ib 2: 73. KL 118 . " som j banne waro " Bil 698 . ib 764 . är i gudz banne oc the helgho kyrkiu SD NS 2: 323 ( 1410) . " at mich skall komme ban eller inerdicht oppa " FM 241 ( 1505) . ","2) förbannelse. " forbyuþande . . . vndi guþz ban oc varrä fru " SD 5: 562 ( 1346) . ib 567 . ib NS 2: 26 ( 1408) . (fik han) . . . ban for bläzan Bil 215 . MB 1: 213 . " them modhogha diäflenom gar rädhelica ryghelikit ban owir " Bo 124 . Bir 1: 143, 2: 323 . liws thit ban ower thetta folk MB 1: 412 . ib 427, 431 .","1) gärning som medför bann. gigh sidhan i sama bandz gerningh (d. v. s. medan han var i bann för denna gärning) holda messa FH 1: 124 (1490-talet, gammal afskr.). ","2) gärning som medför förbannelse. MB 2: 18 .","1) bannlysning. Bir 3: 203 . BSH 5: 238 ( 1508) , 521 (1512). ","2) brott som medför bannlysning. badhe for biltogha maal banzmaal oc swa for thän skadha (144). ","3) förbannelse. " j them timanom önskade josue banzmaal offwir jericho " MB 2: 16 ."],"e":["banz buker , ","banz domber , ","banz gärning , ","banz mal , ","banz vadhe","-wode )"]},{"a":"ban","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*banz band","bandz- )","*banz bref , ","banz buker , ","banz domber , ","*banz folk , ","*banz man , "]},{"a":"ban","b":"nn","c":"","d":["och ","1) öppen el. jämn plats, fält, stridsfält, stridsplats. achilles war then förste mz syn speetz som kom oppa banen (campum) Troj 158 . ib 160 . " mötthes bada härena ather oppa banen " ib 163 . 2) bana; repslagarebana. sagde mattis repeslagare stadenom tienist och skal haffua baanenä och fiffua stadenom iiij (4) marck STb 1: l187 (1478). - Jfr stridsban."],"e":["baan )"]},{"a":"bana","b":"nn","c":"","d":["bana, täflingsbana, täflingsplats. " jak saa vndarlikin leek a banunne (stadio) " Bir 2: 36 . " the swenska kom forst ppa then bana " RK 1: (sfgn) s. 191 ."],"e":[]},{"a":"bana","b":"vb","c":"v.","d":["dräpa, göra slut på. med dat. iak skal bana liffwe hans Prosaditer (Karl M) 250. ib 250, 291 ."],"e":["banna Prosadikter (Karl M 250) ,"]},{"a":"bana","b":"nn","c":"","d":[" Jfr leke-, repa-bana."],"e":[]},{"a":"band","b":"nn","c":"","d":["1) band, halsband. STb 2: 276 ( 1488) . ","2) band ss sammanhållnings- och förstärkningsmedel kring (laggkärl. för baandh til gärdakaridh oc til fat VKU 99 ( 1560) . packara . . . huilke ey mera skole thaka fore thera packningh fore en lest lax iij (3) öre, ffore lest strömingk och annan fisk ij (2) öre, fore banen serdelis peninge, om swa behoff görs STÄmb 131 (1495). ib 129 ( 1494) .","3) band, boja. the baand som han war bwnden medh SVb 293 (b. av 1500-talet).","4) kärve? fiskknippa? at erich i hielmista hadde icke mere aff her ericx landbo jöns i akerby en ij (2) bondh Uppl lLagmansdfomb 86 (1493).","6) sammangaddning, komplott. Jfr Sdw 2: 1195. hwat dröuilse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh tehn sama anders . . . oc medh grannom loc sinom winom Troil 5: 296 ( 1447) .","7) förband, förbindning. - första bandit, privilegium på att handha första behandlingen av sår eller sjukdomar, privilegium på att handha svårare olycks- och sjukdomsförfall. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 62. efftir thet mes ter berend . . . sagde swa: jach wnnner thet wäl til goda, ath fforsta bandet gaar om kring, thermeth skal forscripne mester berend haffua therres skraa til walborga messo nestkomande, ok sidan skal en annar anamana(!) henne j sama embetidh, huilkin som ther tilskickadher wordher STb 2: 60 ( 1484) . ib 3: 229 ( 1495) . samma dach anamade mester peyter bordskereembetess skrana til sigh medh förste bandit ib4: 56 (1505). samma dach sades fore retta allom arstom j staden, ath huilken aff thöm första bandit bryter, böthe xij (12) marck ib 3: 241 (1495). stazsens arst til första bandit StÄmb 123 ( 1491) . ib 120 ( 1490) , 80 (1465), 82 (1466), 84 (1467), 85 (1468 etc. til stadzens bandh: mester claues ib 125 ( 1492) . - Jfr agate-, banz-, broka-, drövilsa-, fatra-, forradhilsa-, frids-, fä-, gran-, gul, hals-, hamar-, handa-, har-, hatta-, hionalags-, hiälm-, hunda-, kar-, korel-, korela-, manna-, pater noster-, pärlo-, qvinna-, raf-, rakka-, saltara-, silf-, silke-, silkis-, sorgha-, sparra-, ströninga-, synda-, tunno-band. "],"e":["bant StÄmb 80 ( 1465)","*banda haki , ","*banda kniver , "]},{"a":"band","b":"nn","c":"","d":["1) band, det hvarmed bindes. af knyttu bande Bil 289 . - bildl. löser manzsins läppa band MP 1: 267 . KL 57 . " thera älskogha bandh är then hälghe andhe " Bil 81 . Ber 42 . ","2) band ss sammanhållnings- och förstärkningsmedel kring arbeten af trä. waghna . . . wäl beslaghna mz iärn ok starka banda Al 3241 . ","3) band, boja. " war herra löste sanctum petrum aff bande " Bil 115 . - i sht i pl. lösa sin son fangen vndan bandom Bu 25 . " var i bandomen " Bo 79 . aduincula som thydher band älla fängilse Bil 111 . ib 112, 113. ","4) knippe, kärfve. " kasten mz forakt axen aff bandomen (manipulis) " MB 2: 210 . Jfr bundin.","5) förbindelse, tvång. " lagh läggher band a at budhordh skulu gömas " GO 1043 . " kom han i eeth harth bandh " RK 3: 1917 . " thz haffwer ekke lagxens bandh som mot tro scrifwar then falska hand " MD (S) 291 . ","6) förbund. axel släkten bundho hardh bandh mz giptamaal och annar lundh RK 3: 2583 . " konungh haniss byndher eeth baandh millan danmark och ryzeland ib 3412. " ib 3401 . " han giorde mz olaff helga band " MD 341 . - sammangaddning. PM 25, 26 . - Jfr eld-, elds-, fästi-, hals-, har-, hatta-, hionalaghs-, hovudh-, iärn-, kalk-, knuta-, korel-, kärleks-, pater noster-, raf-, riddara-, sam-, silf-, sokn a-, syna-, tungo-, viþer-, väg-, älskoghs-, ärma-band."],"e":["baandh . ","banda Al 3241), ","banda lösn , ","banda värk"]},{"a":"banda","b":"vb","c":"v.","d":["förse med tunnband. rensa oc banda väl thin saltakaar, ath maten ey förderffves Brasks Cal 271 . " tynnabinaren för öllefathen han bandadhe " VKU 2 ( 1539) . ib 73 ( 1553) , 89 (1557). HLG 3: 113 (1528)., 114 (1528), 126 (1529)."],"e":["-adhe )"]},{"a":"banda","b":"vb","c":"v.","d":["förse med tunnband. bånde någre ölfath eller ölträ SO 224 ."],"e":[]},{"a":"bandstaki","b":"nn","c":"","d":["bandstake. " raadhe til . . . IIC (200) bandstacha til gordzins twnnor Arnell, Brask BiI 28. ""],"e":[]},{"a":"bandsten","b":"nn","c":"","d":["konstgjord perla som trädes på perlband. göra perlor äller bandstena PM XVIII . formera trinda bandstena ib."],"e":[]},{"a":"baner","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) baner, fälttecken. " vexilla j: baner " LB 6: 284 . " casta niþar hans märke ok fanur ok baner " Bu 206 . " j . . . läggin nidhir min baner (vexillum) oc oprätin ouinsins baner " Bir 3: 390. the toko thera baneer ok thera merke RK 1: 720 . konungsins baner war wprukt ib 896 . konungsins baner war ther vtstikkat eth gylt leon mz tre hwita bara ib 1397 . " en riddare hans baner förde " ib 1401 . ib 3240. the swenska kom forst ppa then bana mz sa manghen herlyken fana aff the try ryke banere ib 1: (sfgn) s. 191 . " the danska thera baner tha vtsla " ib 2: 7845 . SD 4: 711 (1340?). Bu 508 . Gr 322 . Bir 1: 16, 2: 268, 3: 388, 406, 407 . RK 1: 133, 2: 2117, 2120, 2129, 8604, 8605, 8608, 8609, 8612, 8613, 8616 . Di 3, 6, 10 o. s. v.","2) under ett baner tjenande afdelning af hären, fänika. hwat for hanom j wägen laa forhärede the baner hanom folde thaa RK 2: 8692 . - Jfr dala-, hovudh-, ränne-baner samt baniel."],"e":["baneer . ","banner RK 2: 2117, 2120 o. s. v; Di 103 . ","banere RK 1: (sfgn) s. 191 . ","bannere Di 6, 10 . - ","banneret Di 3 . ","banrit RK 2: 8612), ","baners mästare","banneers- OB 215), "]},{"a":"baner","b":"nn","c":"","d":["1) baner, fälttekcen. sancte erics baner (d. v. s. riksbaneret). BSH 4: 196 ( 1495) . - bildl. thätta (kristi kors och ord av Kristus) wari mith banir, min wärn, oc min skiollir SvB 506 (1400-talet). Jfr sigherbaner. "],"e":["-ir )","*baneraförare , ","*banersman , "]},{"a":"banerhärra","b":"nn","c":"","d":["banerherre. MD 443 ."],"e":["bannerherre )"]},{"a":"banerman","b":"nn","c":"","d":["banerförare. draconarius (eg. bärare av ett fälttecken med drakbild) . . . banerman GU C 20 s. 201 . Jfr banersman."],"e":[]},{"a":"banermästare","b":"nn","c":"","d":["banerförare. Di 135, 136, 219 ."],"e":["baner mestere Di 219 . bannere mestare ib 135 . " bannere mester " ib 136), "]},{"a":"banerstang","b":"nn","c":"","d":["banerstång. RK 1: 3245 . Di 101, 217, 219 ."],"e":["bannera stang Di 101 . ","banere stong: -ena ib 217), "]},{"a":"bang","b":"nn","c":"","d":["oväsen, oro. drykinskapin är fullir mz bangh (ändrat till bongh) ok rop (tumultuosa [est] ebriteas) SpV 218 ."],"e":["bongh )"]},{"a":"bang","b":"nn","c":"","d":["buller, dån, bång. " rymdo for bange " Bu 189 . " fik höra stimit ok bangit som af them gik " Bo 1 . ib 45 . Gr (Cod. D) 380 . Bir 2: 143 . giordho storth bullir oc bangh MB 2: 170 . " ey mindre lywdh oc bangh hördes w stadenom " ib 234 . Iv 441, 880, 2479 . Fr 580, 1598, 2349, 3003 . Al 3312, 4012, 7375 . RK 1: 1404, 3083, 2: 5162 . - oväsen, oro. com sua dighart bangh af enom galnom iuþa at fiäste iuþa wrþo galne Bu 196 . " i himerikis kirkio är ängin oro eller bang, vtan ewinnelik fridh oc ro " MB 1: 485 . " skildir fran värlzlico bange " Bir 3: 180 . Ber 145, 147, 160, 217 . meenar them allom göra baangh RK 3: 958 . - strid. waxte dighirt bang wadhelikit mällan pauan ok biscopin ok thera klärka Bil 115 . - Jfr värulds-, öxa-bang."],"e":["baangh )"]},{"a":"bang","b":"av","c":"adj.","d":["rädd. " wille wyborgx män göra bangha " RK 3: 3796 ."],"e":[]},{"a":"banga","b":"vb","c":"v.","d":["larma, väsnas, storma, rasa. ee hwar the bangas mote godz tro Hel män 184 . " hwar affwndin banghas (backcatur) wthan järn " SpV 150 . " bangas ok wandas mz hionomen " ib 364 . - storma, vara upprörd. hwar . . . räddhin bangandins samansäthir ouoth komaskolande (timor fluctando futur mala depingit) SpV 150 ."],"e":[]},{"a":"banga","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw. 2: 1195."],"e":[]},{"a":"banga","b":"vb","c":"v.","d":["bullra. MD 172 ."],"e":["bonga )"]},{"a":"bangsamber","b":"av","c":"adj.","d":["svår. " at bangsamt är (nihil esse difficilius) . . . at halla wenskap til liffs endha " MD (S) 249 ."],"e":[]},{"a":"bangsamber","b":"av","c":"adj.","d":["orolig, bråkig. " sediciosus . . . qui sedicionem facit bongshamber " GU C 20 s. 561 ."],"e":["bongh- )"]},{"a":"bani","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bane, (våldsam) död. " brände han tel bana " Bu 496 . Bil 269, 328, 537 . fara til bana oc helsa hälina ib 1015 . " kärare haffua banan än barnen ib. " Al 5924 . ","2) bane, baneman. " lat mik hälder wara thräll än fadhers bana " MB 1: 249 . Jfr brodhor-, fadhur-, hald-, manz-, raþs-, san-, þägnsbani."],"e":["bana hug , ","bana man , ","bana orþ , ","bana sak , ","bana sar , ","bana sot","benasoth Gr (Cod. D) 400), ","bana vapn","-vapen SO 205 . ","-wakn ib 15, 28), "]},{"a":"baniel","b":"nn","c":"","d":[" = baner 1. quarsäta riddar är raskir vndher banyel GO 291 ."],"e":["banyel )"]},{"a":"banka","b":"vb","c":"v.","d":["banka, bulta, klappa. " vm quinin banka a doromen " Bir 2: 87 . ib 3: 359, 4: 317 . Ber 70 ."],"e":["bangka: -in Ber 70 . "]},{"a":"bankare","b":"nn","c":"","d":["bankir. " BSH 4: 237 ( 1498). ""],"e":[]},{"a":"bankerer","b":"nn","c":"","d":["bankir. " jag haffuer anamet oc wtsath beskedligom man victorio zelonis bancherer i room . . . fira clonodia for attaya ducatis " SvSkr 1: 39 (1504, Brask) ."],"e":["bancherer )"]},{"a":"banlysa","b":"vb","c":"v.","d":["bannlysa. " träffadt endast i part. pret. styggias vidh banlysta manna vidhirtalan " Bir 2: 73 . ib 1: 38, 2: 187 ."],"e":["ban lyusa: -lyusta Bir 1: 38),"]},{"a":"banna","b":"vb","c":"v.","d":["eg. förbjuda. ","1) bannlysa. " archebiscopen wil banna oss " BSH 5: 185 ( 1507) . ","2) refl. bannas , ","1) bannlysa. " wordher jak ey hwadh thee bannas " BSH 5: 185 ( 1507) . ","2) bannas. " hwilken som swär eller bannas på sättningen " SO 293 . ib 294 . " han swoor oc bannadhis " ST 381 . - Jfr forbanna."],"e":[]},{"a":"banna","b":"nn","c":"","d":["förbannelse. " siäluir gudh skal giua välsignilse for banno " Bir 3: 170 wens banna bither wärst GO 730 . " swa är banna som bi ib 904. þolde þu snymbo ok bannor " Bu 78 . VKR 16 . MB 2: 311 . LfK 141 ."],"e":[]},{"a":"banna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forbanna."],"e":[]},{"a":"bannan","b":"nn","c":"","d":["förbannelse. " " Bo 190 ."],"e":[]},{"a":"bannan","b":"nn","c":"","d":["bannane, svärjande. " mz . . . idkeligha bannan ellir swärian om gudz dödh pino ellir licama " SvKyrkobr 343 . SkrtUppb 211 ."],"e":[]},{"a":"bannare","b":"nn","c":"","d":["bannare, försmädare. MP 1: 166, 2: 282 ."],"e":[]},{"a":"bannilse","b":"nn","c":"","d":["förbannelse. " ondhe män födha barn ij bannilsom medh fulom lusta ok ondhe akth " SkrtUppb 216 ."],"e":[]},{"a":"bannilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förbannelse. Lg 3: 41 . Jfr forbannilse."],"e":[]},{"a":"banninge","b":"nn","c":"","d":["bannare, den som förbannar, försmädare. banninga älla the idhkelika banna sinom iämkrisne Ber 107 . ey banninga (maledici) . . . sculo ägha gudz rike MP 1: 319 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"banslätter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bansätia","b":"vb","c":"v.","d":["bannlysa. " alla the som thessa forenämpda ilgerningia . . . dyrffwis ath göra . . . bansäthiom (excommunicamus) wl " Gummerus Syn-stat 26 (senare hälften av 1400-talet). - part. pret. bansatter (-sätther), bannlyst. böþ . . . bansattu folke vttaf kirkiu ganga Saml 34: 278 (början av 1300talet). - förbannad. anathema sit han wri ban sätther GU C 20 s. 22 ."],"e":[]},{"a":"bansätia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta i bann, bannlysa; fördöma. " bandhsatto han ok hans willu " Bil 394 . - förbanna. han är wälsignahder som lthu wälsignadhe oc han bantzsatter som thu bantzsatte MB 1: 412 . ib 415 . " at gudh alzmäktogher haffde bansat stadhen " Lg 3: 174 . - part. pret. bansatter, ","1) förbannad. " öpte þöm alla vara bansatta " Bu 187 . " äst thu bantzatter i bland all diwr " MB 1: 161 . ib 261, 405, 482, 2: 15 . ","2) fördömlig, skändlig. brände bansatta kärling Bu 136 . som viþ bansat bloþ är sambunden (ex genere impiorum) ib 520 . Bil 244 . Bo 166 . MB 2: 294 . banzsattir osidhir Bir 2: 71 . Su 409, 421 . alz wärsta diwr oc bansattasta diwr hawer riwith . . . min son MB 1: 232 . ","3) galen, dåraktig. " hui äst þu sua bansatter (Bil vansinnugher 977) at þu ueter . . . heþpar þinom afguþum ok handauärkom " Bu 188 ."],"e":["bandhsätia . ","bantzätia . ","banzsätia )"]},{"a":"bar","b":"nn","c":"","d":["1) stång. en qwist mz sit wiin baaro twe män a enne baar (vecte MB 1: 400 . - stång eller skifva af metall. fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ SD 5: 637 ( 1347) . ib 638 . ","2) ginbalk (i ett sköldemärke). konungsins baner war ther vtstikkat eth gylt leon mz tre hvita bara RK 1: 1398 (i berättelsen om konung Birgers bröllop år 1298)."],"e":["baar . ","-ar )"]},{"a":"bar","b":"nn","c":"","d":["bår. " gestatorium . . . baar " GU C 20 s. 314 . " llasse smidh giordhe giordhe iärnen vppa baren HLG 2: l17 (1510). acta baara balior oc trog Brasks Cal 266. - Jfr färdhabar. ""],"e":["baar . ","-ar )"]},{"a":"bar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) bar, blottad, naken. han fik hänne en sten (oc) badh binda widh hänna bara horandh vnder klädhum Bil 289 . " sa han alrigh hänna baran likama " KL 297 . " holde thz som bart wara halsenom " MB 1: 213 . " ga baru hofdhe " KL 248 . mz barom fotomen Bo 37 . " a baru iordhinne " ib 44 . vndir barom himble Gr 292 . " eeth gylth barth swärd " RK 3: 140 . ST 355 . " hwilkin som sömar sko swa ath j styk synis barth " SO 20 . " bar styk nidhan wrista liggia j sama bruthum som j bart styk j solna söme ib. iij barstyk ib. "","2) obetäckt, utan skydd. gömin sin likame at han wari ey baar for (nudum sit pro) thera stiertom Bir 1: 262 . ","3) uppenbar, funnen på bar gärning. bar ok aatakin SD 4: 466 ( 1335) . är tiufnader inne och ey bar j handen tagin SO 294 . -- Jfr opinbar."],"e":["baar )"]},{"a":"bar","b":"av","c":"adj.","d":["1) bar. - kal, obebyggd. ena bar yrtegardz tompt SJ 2: 179 ( 1490) . STb 3: 135 (1493), 275 (1496). HLG 3: l150 (1507). - bar vinter, barvinter. swa lenghe thenne bara winther staar HSH 17: 78 (1523, Brask). - bar himil. wndhir baran himmil (sub ære nudo) SpV 82 . GU C 20 s. 197 . 2) obetäckt, utan skydd. Jfr Sdw 2: 1195. 4) ohöljd; bar; ren. Jfr Sdw 2: 1195. - Jfr opinbar."],"e":["baar )"]},{"a":"bar","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr Sdw 2: 1195."],"e":[]},{"a":"bar","b":"nn","c":"","d":["Jfr granbar."],"e":[]},{"a":"bar","b":"nn","c":"","d":["eg. det hvarpå något bäres, bår. " baros o före a barom " Bu 520 . - särsk. likbår. han wardh . . . fördher a bar dödher Bil 275 . Bu 419 . Lg 37 . Bo 71 . Al 2794 . RK 1: 4268, 3: 4868 . - Jfr lik-, rossa-, sten-bar."],"e":["baar RK 1: 4268 ; Al 2794 ; Lg 37), "]},{"a":"bara","b":"vb","c":"v.","d":["blotta. " baradhos all högxsto bärgh " MB 1: (Cod. B) 544 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"barbare","b":"nn","c":"","d":["barbar, den som ej är Grek. mz enom barbara week Al 4399 . ib 94, 823, 4349, 8350 ."],"e":[]},{"a":"barbenadher","b":"av","c":"adj.","d":["barbent. " han lop ther barbenat aff by " RK 2: 6041 ."],"e":[]},{"a":"barberare","b":"nn","c":"","d":["barberare. barberer Arnell Brask BiI 8. hanis bardberare STb 1: 238 ( 1480) . diderich barbeyer STb 3: 237 (1495). - Jfr bardhskärare."],"e":["-ere . ","bard- . barbeyer STb 3: 237 (1495).), "]},{"a":"barbördher","b":"av","c":"adj.","d":["barbaka, utan sadel. sik skindade huar aff staden wth somme barbörde ok sommi till fotha RK 1: (sfgn) s. 186 ."],"e":[]},{"a":"bardaghi","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) slag. " firi saar ok bardagä " SD 5: 671 ( 1347, nyare afskr.) . tha bardagh (verbera) mötha Bil 556 . MB 1: 132, 366 . MP 2: 246 . Bir 4: 124. ","2) straff, plåga. " sidhan aterwände gudz bardaghe (plaga) aff folkeno " MB 1: 406 . ib 163 . ","3) strid. var mikin bardaghi saman sattar mällan heþna ok kristna manna Bu 176 . " hioldo första bardaghan mot kunugenom af granat " ib 177 . KS 63 (156, 69) . Al 8444 . Jfr hälgha-, hälghudagha-bardaghi. -- "],"e":["bardhaghi: -a MB 1: 366), ","bardagh böter , ","bardagha thiut","-tywt )"]},{"a":"bardh","b":"nn","c":"","d":[" ? skansverk?, av såväl belägrande som försvarande till skydd använd ställning av trä?, i syn. dylikt skydd kring kanon, kanonskydd? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 63 f. iij (3) mark som han hade giffuit timbernannom pa barden SSkb 29 (1501-02). vtgiffuit timbermannom for barden then stora ib 30 (1501-02). suman löper xvij (17) mark pa then stora baarden ib. bönder fornögdes meth !UDDA_TECKEN? (1/2) mark fore ath the hulpo baarden fram til slottit ib. fore baarden pa torgith stode techtes ib 31 (1501-02). fornögdes her nielz scriffuer meth twa mark fore barden foe norre porth ib 33 (1501-02). v. (5) men som elden tendhe pa baarden wijdh slottit v mark ib 34 (1501-02). x öre foe ij (2) barda fördes vestan til lib 79 (1501-03). - Jfr byssobardh."],"e":["baard . ","-ar )"]},{"a":"bardhskärare","b":"nn","c":"","d":["barberare, fältskär. STb 1: 385 ( 1482) . VKU 77 ( 1554) . - ss tilnamn. SJ 2: 24 ( 1476) . SSkb 9 (1501-02). Jfr bardhskäre, barberare. "],"e":["bardskiärare . ","baardskiärrare . ","barskärare . ","barskärere SJ 2: 262 (1494) . bardskerer. bardskerer SSkb 185 (1505-06), 258 (1507-08). borskerer SSKb 1111 (1503-04), 306 (1508-09), 347 (1509-10)), ","*bardhskräarara hus , ","*bardhskärarara ämbite"]},{"a":"bardhskärare","b":"nn","c":"","d":["barberare, fältskär. " sende swa bud effter en bardskärare " Va 27 . MB 2: 122 . PM XXIX, XLIII, 46. BSH 5: 421 ( 1510) , 480 (1511)."],"e":["bardskärer BSH 5: 421 ( 1510) . ","baarskärare: -aren MB 2: 122), "]},{"a":"bardhskäre","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bprd- . ","-skere )","*bardhskära ämbitis skra , "]},{"a":"bardhskärning","b":"nn","c":"","d":["skäggklippning, rakning. GU C 20 s. 50 ."],"e":["baardhskerningh )"]},{"a":"barfatöker","b":"av","c":"adj.","d":["utfattig, utblottad. Troj 291 ."],"e":["-fatigher )"]},{"a":"barfridh","b":"nn","c":"","d":["torn.","1) flyttbart torn, afsedt att innesluta beväpnade krigare och att nyttjas vid angrepp, i sht vid belägrandet el. stormandet af fästningar. ginstan loth engelbrecht en flota byggia . . . vppo then flota eth bergfrid slögt thz war wel fäm rwma högt RK 2: 1118 . ib 1120 . " hafdhe mz sik mang stoor dywr som kallas phila oc hwart dyuirt bar eet barfridh oppa sinom ryg, bygt aff timbir oc iärn, oppa hwario barfridh waro xxx wämpte män mz fulle wärio " ST 624 . ib 215 . ","2) till skydd och försvar bygdt torn, vanligen i förbindelse med fästningsmuren. vpa then graff ther stod en gardh ok atta bardrfriid med wiikskard RK 1: 1547 . - Stundom utgjordes fästningen endast af ett barfridh, i följd hvaraf ordet förekommer också i den allmänna betydelsen: borg, slott. at byggia barfridh älla fäste BSH 1: 195 ( 1387) . " judas öwir gaff barfridit (arcem) " MB 2: 237 . ib 250 . " barfredit j syon " ib 252 . - torn uppbygt af de belägrande såsom förskansning. bygde barfrid pa skinnare cleppa RK 2: 5964 . ib 6210 ."],"e":["bardfriid RK 1: 1547 . ","barfred: fredit MB 2: 252 . bergfridRK2: 1118, 1120),"]},{"a":"barfridher","b":"nn","c":"","d":[" = barfridh 2. täs flere barfridhi tän mur hauer jwi allom portom, hornom ok wikom, täs fastare är täth hus KS 85 (208, 93) . suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste ib 86 (210, 94). - borg, slott. MB 2: 277 ."],"e":[]},{"a":"barfridher","b":"nn","c":"","d":[" Sdw 1: 78, 2: 1195. överbyggd förstuga, betäckt gång. Jfr Dahlgren, Glossarium 48. atrium förstoffuo ok barfred GU C 20 s. 42 . porticus . . . vakenhws ok barfreder ib s. 470."],"e":["-freder . ","-fred )"]},{"a":"barfrost","b":"nn","c":"","d":["barfrost. " laat hugga thin aars ved första barfrost " Brasks Cal 272 . " vi finge i vaares aff barfrösthz skade pa wora örther " HSH 14: 70 (1525, Brask)."],"e":["-frösth )"]},{"a":"barfötta brodhir","b":"nn","c":"","d":["barfotabroder, munk som följer Minoriteternas regel. wardh een barföta brodhir ST 267 ."],"e":["barföta )"]},{"a":"barfötter","b":"av","c":"adj.","d":["barfota. " lösgiruþer ok barfötter " SR 44 . lät thoman standa barfötan a brännande iärne Bu 188 . " hon war barfööt " KL 248 . " the . . . mötto hanum barfötte " Bil 118 . ib 479, 723 . SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). Bo 36, 105 . Bir 4: 19 . VKR 66 . Lg 3: 671 . RK 1: 3870 . Di 204 . barföttubröþrum (barfotabröder) i stockholme SD 5: 565 ( 1346) . " allom barfötubröþrum i scane " ib 566 . " thz kloster gaff han barfötta bröder " RK 1: 1196 . ib 2516, 3067 . " eth gudz hwss ther barfötte bröder ower radha " ib 4438 ."],"e":["barföter . ","barfot Di 204 ),"]},{"a":"barhofdhadher","b":"av","c":"adj.","d":["barhuvad. Troj 222 ."],"e":["-hwffdad )"]},{"a":"barhofdhe","b":"av","c":"adj.","d":["barhufvad. KL 84, 247 . Bo 189 ."],"e":["barhofdha KL 247),"]},{"a":"barhofdher","b":"av","c":"adj.","d":[" = barhofdhe. han gik ther til manga kirkior barhowodh Bir 2: 74 . " gingho alle til sancta anna kyrkio barfföt oc barhuffwdhe " Lg 3: 671 . ib 79 ."],"e":[]},{"a":"bark","b":"nn","c":"","d":[" ? se Sdw 2: 1195."],"e":[]},{"a":"barka","b":"vb","c":"v.","d":["1) barka, taga barken av (ngt), avbarka. engen . . . barke timber vtan loff STb 1: 465 (burspr). vii (7) arbetiskarla, som barkadhe timbreth HLG 2: 6 (1509). en arbetiskarl, som barkadhe sparranar ib 15 ( 1510) . ib 104 (1519). ","2) barka, lägga (hudar) i barklag, garva. late mänta om höste ij (2) vxahuder oc bark vj (6) vxahuder oc vj (6) kohuder Arnell Brask: BiI 28. v (5) barkede huder HLG 2: 107, lib 3: 95 (1528), 106 (1528), 117 (1529). - Jfr mosbarkadher"],"e":[]},{"a":"barka","b":"vb","c":"v.","d":["barka, lägga (läder) i barklag, garfva (med bark). " " SO 13 . " mera barka en äna huth " ib 18 . " barkar läther " ib 20 . " thz se rath äller barkath " ib 21 . MD (S) 291 . - bildl. vnge skulu sik idha badhe beka (trol. för beta) ok barka (d. v. s. söka härda sig) GO 857 . - Jfr rabarkadher."],"e":[]},{"a":"barkar","b":"nn","c":"","d":["år då man nödgas äta bark, nödår. almogen leed stora twangh bade med bark aar oc örlöge HSH 22: 37 (1492, gammal afskr.)."],"e":["bark aar )"]},{"a":"barkare","b":"nn","c":"","d":["garvare. GU C 20 s. 99 STämb 19 (1430), 22 (1432). HLG 3: 123 (1529), 130 (1529)."],"e":[]},{"a":"barkare","b":"nn","c":"","d":["garfvare. " sardo, barkare " GU 7 ."],"e":[]},{"a":"barker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*barkaslädhi , ","*barkastötare","-stöter STb 3: 425 (1499) ), ","*barkastötirska","-erska )","*barks lagher , se barklagher."]},{"a":"barker","b":"nn","c":"","d":["bark. " ey är goth stinga hand mällom trä ok barken " GO 611 . MB 1: 223 . Pa 5 . MD (S) 256 . SO 20, 22 . Jfr alvidha-, aspa-, brakvidha-, eke-, hylle-, häggia-, kanel-, midhal-, mällom-, pila-, röna-, trä-, äle-barker. "],"e":["barkakonunger , ","barkalöpa , ","barkalöpning , "]},{"a":"barkflät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barkholt","b":"nn","c":"","d":[" ? se Sdw 2: 1195, Dahlgren, Glossarium 48."],"e":[]},{"a":"barklagher","b":"nn","c":"","d":["saftbalsam, balsam beredd av den saft som utrinner vid inskärning i barken av balsamträdet (särsk. balsamodendron opobalsamum). oppobvalsamum . . . oppobalsamus barkslager (trol. för bark. lager) GU C 20 s. 384 ."],"e":[]},{"a":"barklöp","b":"nn","c":"","d":["afbarkning, afskalning af barken. vm barklöpir oc eke brennor wari samu lagh som om ekehug TB 76 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"barklöpa","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr eke barklöpa."],"e":[]},{"a":"barklöpan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barklös","b":"av","c":"adj.","d":["saknande bark. Lg 91 ."],"e":[]},{"a":"barlast","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barlastadher","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barliþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barliþa","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barma","b":"vb","c":"v.","d":["väcka medlidande el. ångest hos (ngn). - opersonl. med dat. el. ack. känna medlidande, förbarma sig. mik barmar ower thätta folkit MP 4: 135 . - känna el. erfara ångest. tha barmadhe the (för thet?) konungz dottirenne swara MP 5: 176 . - Jfr forbarma."],"e":[]},{"a":"barma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","barma sik , hafva medlidande med, förbarma sig. moyses barmadhe sik ok pinadhis swasom aff ömko ok varkunnan j alla thera dödh Bir 3: 451 . " barmadhe sik offwer mik " MB 2: 382 . Ansg 187, 189 . Su 243 . Lg 3: 540, 560 . -- Jfr forbarma."]},{"a":"barmber","b":"nn","c":"","d":["barm, sköte. hitte gulkarin j sinom barme Bil 686 . MB 1: 285 . RK 1: 3958 . Al 2296 ."],"e":[]},{"a":"barmelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett sätt, som väcker förbarmande, erbarmligt, jämmerligt ropadhe swa barmelica Bo 111 . ST 67 . " at grata sua sarlica oc barmelica " Bir 2: 93 . Jfr obarmelika."],"e":["-ligha ST 67 ),"]},{"a":"barmeliker","b":"av","c":"adj.","d":["ömklig. " som barmeligt war at höra " FH 5: 2 (1446, nyare afskr.)."],"e":["-lig )"]},{"a":"barmhet","b":"nn","c":"","d":["barmhertighet, medlidande. " huxsins varkunnan ok barmhet j sina jamcristna thwingd ok plagho " Bir 3: 170 ."],"e":[]},{"a":"barmhärta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-hyärt(h)a . -ar),","barmhärta sik , förbarma sig. at . .. ängin aff os barmhärta sich ower therra siäla SD NS 3: 612 ( 1420) som sik vil ley barmhyäörtha offuir then fatigha MP 5: 59 . ib 22 ."]},{"a":"barmhärtelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obarmhärtelika."],"e":[]},{"a":"barmhärtelika","b":"ab","c":"adv.","d":["barmhärtig, med förbarmande. gwdh . . . se barmhärtelige til lhans siel JMon Dip Sv 54 (1486)."],"e":["-lige )"]},{"a":"barmhärteliker","b":"av","c":"adj.","d":["barmhertig. RK 3: (sista forts.) 4988 ."],"e":["barmhertelig )"]},{"a":"barmhärtogher","b":"av","c":"adj.","d":[" MP 4: 164 . hon war storlika barmhärtich aff sik ower allom them som nagan wandha lido ib 165 ."],"e":["-härtich )"]},{"a":"barmhärtogher","b":"av","c":"adj.","d":["barmhertig, varkunsam. " the waro badhin mild oc barmhertogh ofwir then fatigha " ST 55 . ib 385 . " at han matte barmhertoghir wara oc miskunsambir at spisa then fatika " ib 237 . Su 208 . Lg 3: 368 . Jfr obarmhärtogher."],"e":["barmhertogher . ","barmhiärtogher Lg 3: 368),"]},{"a":"barmhärtoghet","b":"nn","c":"","d":["barmhärtighet."],"e":["-hyärtogheth MP 5: 208 . -hyärtokhet. -hyärtokhetana ib 40 . ","-hiärtichet ib 4: 73, 163), "]},{"a":"barmhärtoghet","b":"nn","c":"","d":["medlidande, barmhertighet. " for nokre ömko sculdh äller barmhärtoghet " Ansg 187 . " at han swa stora barmhärtogheth hafdhe ofwir sin fiandra " ST 523 . Su 255, 379 . Lg 669, 3: 61, 346 . JP 4, 70 ."],"e":["barmhertigheet Lg 3: 61 . ","barmhiärtoghet JP 70 . ","barmhiärtogheth ib 4 . ","barmhjertoghet Lg 3: 346), "]},{"a":"barmilse","b":"nn","c":"","d":["el. n. pl. förbarmande. jomffru maria . . . ful mädh barmilse Svb 346 (1400-talet)."],"e":[]},{"a":"barn","b":"av","c":"adj.","d":["fruktsam, hafvande. " tz gör thom (qvinnorna) varma oc barna (för barnadha?) " LB 7: 133 ."],"e":[]},{"a":"barn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) barn, afkomling. " baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna ok louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þiänist " Bu 3 . mz sinne cono ok barnom ib 172 . " hans barn ok barna barn " KS 49 (126, 53) . aflä þe . . . barn mällän sik SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " allit barn bära eller födha " MB 1: 130 . " faar hon barn oc bloma " SJ 379 ( 1471) . MD 444 . " vtan barn oc borna arfwa " SD NS 1: 156 ( 1402) . ib 170 ( 1402), 297 ( 1403). FM 40 ( 1420) . " att wij ächta börn eller barn äpter oss lathe " BtRK 96 (1435, orig.) . - hon war öken mz sins herra barne MB 1: 184 . hauande mz barne Bir 3: 276 . - vara mäþ barne, vara hafvande. sax manaþom var elizabet för mäþ barne än maria Bu 71 . " är hon nw mz hans barn " Di 118 . " vardha mädh barne, blifva hafvande. wart hon mz barn " Va 5 . Lg 3: 323 . - barn i relig. mening. wt skuthin aff gudz barnom LfK 103 . - Jfr adhal-, aþalkonu-, amiu-, barna-, broþor-, bruts-, dottor-, frillu-, fästakonu-, gudh-, hedhninga-, hemakonu-, hor-, horkonu-, huskonu-, härra-, höfdhinga-, lägher-, manadha-, modhor-, nästsystkina-, oska-, prästa-, skötsätu-, sona-, stiup-, systkina-, systor-, þy-barn. ","2) barn (med hänsyn till ålder). þrigia ara gamalt barn Bu 5 . änkiur äller faþurlös barn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wee är ty lande, barn hauer til kunung KS 49 (125, 53) . spät barn Bo 21 . " barn sigher gerna santh " GO 272 . " swa gör barn i by som thz är heema want " ib 306 . " thz är gamal sidh barn gör barns gerninga " ib 529 . " bränt barn seer widh eldh ok bitith for hundh " ib 1078 . " gräth her didrik som eth barn " Di 224 . Jfr fatöka-, hitto-, kloster-, mö-, ovormagha-, piko-, pilta-, skola-, sma-, spina-, sven-, vaggo-barn. ","3) menniska fingo hwart barn ther war aa RK 1 4199. tha gik wtaff slottit hwart thz barn bade quinnor oc män Di 109 . ib 255, 234 . RK 3: (sista forts.) 5984, 6008. BSH 5: 71 ( 1505) . -- "],"e":["bärn LfK 141 . ","barna arvar? (börna L.), ","barna barn , ","barna brödh , ","barna bundin , ","barna faþir , ","barna foster , ","barna goþs , ","barna klädhe , ","barna käte , ","barna lekan , ","barna leker , ","barna limber , ","barna läte , ","barna modhir , ","barna morþ , ","barna ordh , ","barna pis , ","barna pänningar , ","barna rätter , ","barna skor , ","barna siäng","-sengh )","barna tal , ","barns ben , ","barns byrdh , ","barns domber , ","barns födhilse","födelze )","barns nödh , ","barns time , ","barns ögha?","barnsöl","barsöl LfK 164 . bars öll),"]},{"a":"barn","b":"nn","c":"","d":["barn, avkomling. " hwilkin . . . mangh aaar gladdis mz hänne ok for bars tukka (gratis prolis), swa länge at han aff wwinnonna swiik bleff forradhin " SpV 317 . ewe barn, människa. SkrtUppb 184 . - barn, foster. ganga mädh barne, vara havande. MP 5: 55 . göra mädh barne, göra havande. STb 2: 138 ( 1486) . - Jfr adhalkonu-, breodhor-, dottor-, döpis-, frillo-, gudh-, gäta-, hitto-, hor-, härra-, prästa-, stiup-, systor-, systkina-, äske-barn. "],"e":["bars SpV 317 . ","barssens JMÖ 96 ),","barna arvar , ","*barnabodh , ","barna bundin","barno- SD NS 3: 3 ( 1415) ),","*barna del , ","*barna fasta , ","*barna finger , ","*barna forstandare , ","*barna folster , ","*barnaframfostra rum , ","barnagods , ","*barna kiurtil , ","*barna koppa , ","*barna lat , ","*barna lärare , ","*barna lös","-löös Troj 227 ),","*barnalösa , ","*barnamodhirska","-erske )","barna pänningar , ","*barna röst , ","*barna tana , ","*barna toktare","-tyktare )","*barna toktomästare","-tökta mestare )","*barna tunga , ","*barna älskare , ","*barns födha , "]},{"a":"barnarvar","b":"","c":"","d":[" , se barna arvar."],"e":[]},{"a":"barnbarn","b":"nn","c":"","d":["barnbarn. " hans äktha barnbarn (för barn?) " FH 3: 139 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"barnbundin","b":"","c":"","d":[" = barna bundin. SJ 130 ( 1440) . FH 3: 50 ( 1445), 52 ( 1445). at min älskelighe hustrv ey bliffuer barnbwndhen met mech ib 6: 127 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"barnbyrdh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["barnbyrdha nödh , "]},{"a":"barndomber","b":"nn","c":"","d":["barndom. " i warom barndoom " SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). Bir 2: 281, 3: 158 . " aff barndom til älle " Bil 333 . " hafdhe sanctum dyonisium kiäran patronum af barndom " Bil 345 . ib 115. jak . . . är af minom barndom i äruodhe Bo 21 . ib 29 . Bir 1: 330 . Lg 3: 537 (hvarest i st. f. barnom bör läsas barndom). "],"e":["barnedomber: -domen FH 5: 230 ( 1516) , ","barndoms alder , ","barndoms ar , "]},{"a":"barndomber","b":"nn","c":"","d":["barndom. " j minom klenasta barndom (infantia) " Mecht 15 . ib 147 . Jfr barnsdomber."],"e":[]},{"a":"barndödhe","b":"nn","c":"","d":["barns död. kombir han (ɔ: iwla dagh) a freadaghin . . . wardha margh saar öghon oc barn dödhe Iv LXXXI ."],"e":[]},{"a":"barnfang","b":"nn","c":"","d":["barnsbörd, barnsäng. " the ther ii barnfangh är " LB 5: 80 . " löse quinno i barn fangh " ib 81 . " rensa quinno aff barnfängh " ib. " dogher i barnfängh " ib (de båda sista ex. böra kanske föras till barnfängdh eller barnfänge)."],"e":["-fängh )"]},{"a":"barnfängdh","b":"nn","c":"","d":["barnsbörd. Lg 3: 608, 699 . LB 9: 40 ."],"e":["barnfängth LB 9: 40 . ","barnfäkt Lg 3: 608), "]},{"a":"barnfänge","b":"nn","c":"","d":["barsnbörd. STb 1: 251 ( 1480) . SpV 47 ."],"e":[]},{"a":"barnfänge","b":"nn","c":"","d":["barnsbörd. " " Gers Frest 28 . LB 7: 281, 333 ."],"e":[]},{"a":"barnfödder","b":"","c":"","d":["barnfödd, född. " skipper clemit war barnföddher i sama sockn STb 1: 211 (1479). j the ij (2) sochner, ther the barnfödde äre " STb 3: 149 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"barnfödder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barnfödha","b":"nn","c":"","d":["födelsebygd, fädernesland. " drifs wt af sinne barnfödho " Bo 12 . ib 19 ."],"e":[]},{"a":"barnfödhilse","b":"nn","c":"","d":["el. n. pl. barnsbörd. Jfr Sdw 2: 1195. puerperium . . . barnfödilse GU C 20 s. l500."],"e":[]},{"a":"barnfödhirska","b":"nn","c":"","d":["barnaföderska. " puerpera . . . barn föderska " GU C 20 s. 500 ."],"e":[]},{"a":"barnhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["klenomodig. " är thän hälge ande thän som hogswalar barnhoghadha (pusilanimes( människior " SpV 533 ."],"e":["-hoghadher )"]},{"a":"barnlatogher","b":"av","c":"adj.","d":["barnslig. " puerilis . . . barn latoger " GU C 20 s. 500 .."],"e":[]},{"a":"barnleker","b":"nn","c":"","d":["barnlek. som barnleek ffirmaföre ful aluare Sv Kyrkobr 262."],"e":["-leek )"]},{"a":"barnliker","b":"av","c":"adj.","d":["barnslig. " " Bir 3: 310 . Su 384 ."],"e":[]},{"a":"barnläst","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*barnläst(a) aker?"]},{"a":"barnlös","b":"av","c":"adj.","d":["barnlös. Hel män 278, 279 ."],"e":["arin- )"]},{"a":"barnlös","b":"av","c":"adj.","d":["barnlös. " SD 4: 390 (1334?) " Bu 3 . Bil 274, 891 ."],"e":[]},{"a":"barnsiuka","b":"nn","c":"","d":[" = barnsot. döö aff barnsiwka LB 7: 61 ."],"e":[]},{"a":"barnsiuker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"barnsiäng","b":"nn","c":"","d":["barnsäng. " for mykin waku j sotasäng ellir j barnsäng " LB 9: 96 . " the skulo skälwa oc wärkia som kona i barnsäng " MB 1: 433 . " qualdes ii barnsiäng " Bu 134 . " at marskens hustru j barnseng laa " RK 2: 6959 . " logh j sin barn sängh " FM 555 ( 1512) . " log pa sin barn sängh ib. ""],"e":["-säng . ","-sängh . ","-seng )"]},{"a":"barnsliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) barn tillhörande, späd. mz minom barnslikom handom Lg 665 . Su 209 . " aff hennas barnzlika daghom (barndomstid) " Lg 3: 394 . ib 467 . ","2) barnslig, som tillkommer ett barn. hans älskan war än klen oc barnsliken Su 11 . affläg nw allan thins hiärta barnslika räddogha ib 30 . barnsliket taal Lg 3: 306 . ib 400 ."],"e":["barnsliken . ","barnzliker . ","barsliker: -a Lg 3: 467),"]},{"a":"barnsliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) barnslig. bar[n]sligha fakwnnoghetinna wägh SpV 422 ."],"e":["barsligh )"]},{"a":"barnsot","b":"nn","c":"","d":["barnsnöd, födslovånda. " " Lg 3: 357 ."],"e":[]},{"a":"barntime","b":"nn","c":"","d":["barndomstid. äpther thy Ärfwodhadhe thu aff thinom barnthima Skrt Uppb 77."],"e":[]},{"a":"barntime","b":"nn","c":"","d":["barndomstid. Su 438 ."],"e":[]},{"a":"barnunger","b":"av","c":"adj.","d":["ung som ett barn. the waro saa barn wnhge män Troj 8 . climera theras rikes rätttha arffwonghe som än tha war barn wng oc ey til laga ar komen ib 283 ."],"e":[]},{"a":"barnvärkiar","b":"nn","c":"pl.","d":[" födslosmärtor. känna barn värkia Bir 3: 318 . MP 1: 139 ."],"e":[]},{"a":"bartomt","b":"nn","c":"","d":["obebyggd tomt. Sdw 2: 1195. SD NS 3: 66 ( 1415) , 557 (1420). STb 1: 24 ( 1475) . ib 2: 187 (1487). Jfr under bar, adj."],"e":["-tompt )"]},{"a":"barukker","b":"av","c":"adj.","d":["orimlig. " barukkt är rosa for offöth nöt " GO 618 ."],"e":[]},{"a":"barun","b":"nn","c":"","d":["baron. " hwar äru thy herra oc förste grewa oc härtogha baruna (barones) oc riddara " Bo 36 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"barvidher","b":"nn","c":"","d":["barrved. Se Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"barza","b":"nn","c":"","d":["ett slags fartyg, nyttjadt ss krigs- och lastskepp. miste enä barza RK 2: 1761 . " i sinne bartze them wäl fäste " ib 8352 . " mz iiii barsar aff finlandh kom " ib 3: 3239 . " wi skole haffua wara bartze igen medh all sin tyg ok takel " BSH 4: 240 ( 1498) . " then stora bardsan " ib 5: 171 ( 1507) . FH 7: 66 ( 1505) . FM 342 (1507), 343."],"e":[]},{"a":"barza","b":"nn","c":"","d":[" Jfr stadsbarza."],"e":[]},{"a":"bas","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bås. " skal . . . strös nokoth wndy them (korna] j baasen ath the liggia blöth " PMSkr 219 . - litet, för mindre husdjur avsett hus, stia; gåsstia. göris oc baas (haræ) thär the (gässen) skwla liggia oc wärpa mwrath firakanth hwar kanthen tre föther langer hwilka som kwnna stängias ather mädh dörpm PMSkr 263 . " när the haffwa ena reso worpith thär jnne j baasenom " ib 264 . Jfr ko-, oxa-bas. 2) skjul, hydda. sankte birgitte (brite) bas, sannolikt om vid Vadstena kloster befintlg hydda vari vägfarande (mot en frivillig avgift) kunde få härbärge. Jfr Silfverstolpe, VKU s. XIX thätta haffwa leffwandis giffwith . . . sancte brite bäs (mark) 3 VKU 18 ( 1541) . " för the tingh, som sälias . . . sancte brithe baas (mark) 2 " ib 22 ( 1541) . ib 47 (1546). tre män gaffwo för sanctebirgitthe boos (mark) 12 ib 55 ( 1549) . - Med avs. på ordets förekomst och betydelse jfr för övrigt Sahlgren, Namn och bygd 8: 161 f."],"e":["baas . ","boos VKU 55 ( 1549)"]},{"a":"bas","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"basa","b":"vb","c":"v.","d":["göra bås. barukkt är rosa (för basa? Danska texten har baasæ) for offöth nöt (non nate pecudi rude fit bostara cudi) GO 618 ."],"e":[]},{"a":"basa","b":"vb","c":"v.","d":["smörja, stryka. " basa mz henne (örten) sodna " LB 7: 11 . ib 46, 47, 63 o. s. v. ath man badar och basar bwkin i varmo vathne ib 80 ."],"e":["basza LB 7: 245 . -ar),"]},{"a":"baskatter","b":"","c":"","d":[" , se boskatter."],"e":[]},{"a":"baslare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"baslare","b":"nn","c":"","d":[" Bergström, Arb Kr 1: 157 ."],"e":["bäslare . ","bäzlare )","bäslare"]},{"a":"basse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr val-, vil-basse."],"e":[]},{"a":"basse","b":"nn","c":"","d":["vildsvin, vildgalt. the hafdho tänder bassom wärst Al 9360 . " änlitith thölkith som biörna skin bassa tänder ok apina kin " Iv 268 . Jfr villebasse. "],"e":["bassa spiut","baspiut BSH 5: 63 ( 1505) ), "]},{"a":"bast","b":"nn","c":"","d":["bast. " skal han dragha bast genom hans öra (sannolikt föreligger här missförstånd af originalets perforabit aurem ejus subula, och förvexling af subula med suber, hvilket i Mht. stundom tolkas med bast; Cod. B har riktigt: stinga gönom hans öra mz syl 559) " MB 1: 335 . blegnadhe erich som eth bast RK 2: 4326 . - ss förstärkning af negationen (liksom Mnt., Mht. bast). räddis normen ey eth bast RK 1: 2931 . " thz kan nw hiälpa ey et bast " Al 3720 . " han acther henne ey widh eith basth " MD 23 . - Jfr hals-, märke-bast. "],"e":["basta rep . "]},{"a":"bast","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bastaflät , ","*basta kippa , fä bastknippa. affrad 30 händhers pors, 1 bastakippa VKJ 257 ( 1447) . ","*bastaskogher , ","*basta tugh","baste togh )","*bastatögh , ","*basta thatter","-taath . ","basten thad (Skotteb 380 (1463); Kämn)),"]},{"a":"basta","b":"vb","c":"v.","d":["med bastrep (endast i förening med binda). bastäz, binds eller pinäs SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . hafde . . . latit hanom basta ok binda ib NS 2: 197 ( 1409) . " aldre hörde jac, thet . . . her ake . . . bastade eller bant nakon then bonde i thette herad er " BSH 3: 144 ( 1463) . FM 489 ( 1510) . the loto them gripa binda och bast RK 2: 694 . " han later them strax binda ok basta " ib 3792 ."],"e":[]},{"a":"bastare","b":"nn","c":"","d":["tåg varmed segelrårarna fästas vid masten? te, som slogo tatten oc stora bastaren VKU 140 ( 1570) . stor ekebätt 1, ströbåtar 2, ankar 3, bastare ib Bi 150 (1594)."],"e":[]},{"a":"bastart","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg (eg. och särsk. ett slags oäökta el. sämre sammet?), stycke tyg av detta slag. Jfr SAOB bastard. vnum bastardh viridis coloris HLG 1: 1 (1393)."],"e":[]},{"a":"bastert","b":"nn","c":"","d":["ett slags sött spanskt vin. Jfr SAOB vbastart. liij (3) stopp basterd Skotteb 402 (1466 ; Kämn). !UDDA_TECKEN? andra (1 1/2) kanna vin för xx böre, och thet var bassarth (för bastarth?) HLG 2: 113 (1523)."],"e":["basterd )"]},{"a":"bastert","b":"nn","c":"","d":["ett slags sött Spanskt vin. " i aam bastorth " FM 216 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"bastert pl. basterde","b":"nn","c":"","d":["basttåg. Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 193 f. lot jach slaa vij (7) basterde Skotteb 392 (1465 ; Kämn)."],"e":[]},{"a":"bastflät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bastfläta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bastlöpning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bastredha","b":"","c":"","d":[" (-rede), utrustning för beredning av bast? ij (2) ort. akerlön for then bastrede at före till gamonkenä Skotteb 394 (1465 ; Kämn)."],"e":[]},{"a":"bastskogher","b":"nn","c":"","d":["skog hvarifrån bast hämtas. för owerk the giorde wppo prestens bast skoogh och änger BtFH 1: 170 ( 1506) . " han giorde awerk wppo hans bast skog " ib 200 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"basun","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*basuna liudh , "]},{"a":"basun","b":"nn","c":"","d":["basun, ett oftast af metall förfärdigadt, rakt el. något böjdt blåsinstrument med vid mynning. hwar äru pipor oc bambor oc basuna Bo 36 . " wars herra baswner " MB 1: 330 . bläsa baswna ib 372 . " buswn ok bambara mondo ther ey skorta " Iv 1747 . Fr 1784, 2349, 2364 . bosunar ok bambor for them ridha ib 2999 . RK 2: 5155 . " med piper och basynner " BSH 5: 176 ( 1507) . blästo j sina baswner MB 2: 15 . " bläsandis j sin baswrn äller lwdhom " ib 91 . ib 14, 77, 87, 91 . stötandis j thera baswner oc lwdhom ib 172 . " swa manga lwdhar ällir baswnar " ib 89 . ib 173, 230 . naar baswrne lwdher j mynne handh ib 91 . " j höghra handenne haffdo the lwdhande baswrnen " ib. " han loth göra hwariom thera eeth baswn j sina höghro hand " ST 347 . baswna bläster MB 1: 330 . " baswna laat " ib 334 bambor ok boswna sang Al 3311 . " mykith busuna ok pipo skall " ib 5286 . - bildl. allit koma mädh blosum ok basunum, komma med ståt el. med makt. matte tha pharao se oc höra hwar hans herra kom mz blosom oc baswnom MB 1: 300 ."],"e":["basurn . ","basurne . ","bosun . ","busun . basynn (frf. vok. i änd.). pl. ss m. -ar -er. ss n. = sing., el. -er: j sin baswner MB 2: 15, 77), "]},{"a":"basuna","b":"nn","c":"","d":[" = basun. mz basswnor bomber oc monga pipa RK 2: 9253 ."],"e":["basswna )"]},{"a":"basuna","b":"vb","c":"v.","d":["basuna, blåsa i basun. man hörde thom tha huarken baswna eller pipa RK 2: 9279 ."],"e":[]},{"a":"basunan","b":"nn","c":"","d":["basunande. Di 308 ."],"e":[]},{"a":"basunare","b":"nn","c":"","d":["basunare, basunblåsare. " pipara baswnara och altskens leek " RK 2: 190 . ib 3346, 6142 . Di 7, 8, 11, 97 . PM 29 ."],"e":["bassunare: -a RK 2: 6142), "]},{"a":"basunare","b":"nn","c":"","d":["basunblåsare. " wor kere höwitzsmnas baswnare " STb 1: 246 ( 1480) . Skotteb 186 (/1464-65)."],"e":["bassyner Skotteb 186 (1464-65) ), "]},{"a":"bata","b":"vb","c":"v.","d":["1) förvärfva vinst, vinna. med ack. tholkin köpinskap hwar thu mat bata (lucreris) hundradha af eno Bo 116 . " huru mykit batadhin j " Bir 3: 15 . " är thet batat, ällar wnnit " LfK 145 . " erchebiscop iöns båtade ther inthet oppa " RK 3: (sista forts.) 4309 . ib 4661, 5015 . - abs. gif thz wt ok bata oc vin ther af Bo 66 . " andelica människior bata (draga fördel) af allom thingom " ib 123 . ST 491 . ","2) gifva vinst, båta, gagna. thz batade them tha ey wette RK 2: 7615 . ","3) blifva bättre. ey kännandis sik aff thäs sacramentzsins idhkan nakot baatha ällir bätras Su 298 . " hwat wi bathom oc triffwoms i dygdhom " LfK 51 . " hwru the batha oc framgaa i godho " ib 109 . Jfr batna."],"e":["baatha . ","imf . ","-te RK 3: (sista forts.) 4661 (i rimslut)),"]},{"a":"bata","b":"nn","c":"","d":["fördel, gagn, båtnad. " thz är aldra wara bata " Al 5520 . ib 8910 ."],"e":[]},{"a":"batan","b":"nn","c":"","d":[" L. (Stads L. Kp. 33: 6) ","1) vinning. all baatan hiälpir GO 767 . " alle andre hafua ther gagn ok batan aff " HSH 21: 5 ( 1383) . for nakat wärlzlikit gagn älla batan Bir 1: 99 . " batan ok aflingh " ib 323 . ib 2: 228 . Su 106 . ","2) ocker, ränta. " huar är mit liggianda fää som jak länte jdhir til okir oc batan " Bir 2: 101 . " thik een päning gifwa til batan " ST 488 . ib 491 ."],"e":["baatan )"]},{"a":"batan","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) ränt. " hwat fatigho folke giffs thet räknas foe gudhi laanth, oc ey giffwith ffor thy ath hwat som her giffs j jorderike tet hemptas j geen j hymerike medh mangfallelico batan ok okir j hymerike " MP 5: 172 ."],"e":[]},{"a":"bate","b":"nn","c":"","d":["fördel, förvärv, visnt. Se Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"bater","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["-ar: batana Brasks Cal 266 . ","-or ib ) , ","*batahamn","-hafn )","*batahus , ","*batalön , ","*batsbom","bätz- )","*batslegha , ","*bats lödhe , ","bats man","botz- . ","bos- HLG 2: 135 (1525)),"]},{"a":"bater","b":"nn","c":"","d":["båt. " j een baat herra frederik gik " Fr 2329 . ib 2333, 2336, 2338 . RK 2: 2637, 2641, 2661, 3121 . - särsk. skeppsbåt. the cristnu flögdhu j batin ok hioggo sundher batfästuna Bil 253 . " ware gaffwe sig i moth thöm och slogo thöm til batzs " BSH 5: 14 ( 1504) : PM XIV . - (?) alla baathe hielpe, sa längie han faar mer BSH 4: 281 ( 1501) . - ss tilnamn. andreas, dictus bat SD 2: 117 ( 1291) . - Jfr siuärings-, skip-, skytta-, skäria-bater. "],"e":["baater . botth: botther BSH 4: 321 ( 1502) ), ","bata leþ , ","bata täkt , ","bats dref , ","batsfarmber , ","batshaki","badhzhaki: -a Fr (Cod. F) 2508), ","batsman","baatzman )"]},{"a":"batfarmber","b":"nn","c":"","d":["båtlast. 2 batfarmma wed VKU 16 ( 1541) . - Jfr batsfarmber Sdw 1: 81."],"e":[]},{"a":"batfisker","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"batfästa","b":"nn","c":"","d":["tåg som förenar med ett fartyg den det samma tillhörande båten. Bil 253 ."],"e":[]},{"a":"bathus","b":"","c":"","d":[" , . båthus. täk thin bathuus at batana ey gistne i solenne om sommaren Brasks Cal 266 . Skotteb 338 (början av 1400-talet; Borgm). - Jfr batahus."],"e":["-huus )"]},{"a":"batkarl","b":"nn","c":"","d":["båtkarl. baathkarla, oc praam förara, och draghara som hyuälpa jnlödha äller afflödha skip PMSkr 61 ."],"e":["baath- )"]},{"a":"batlösa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"batna","b":"vb","c":"v.","d":["1) blifva bättre. första daghin kiände hon sik batna Bil 835 . tha mon thz bothna LB 2: 9 . - hafva gagn. med gen. än tho han thess litit batne RK 2: 6243 . - förkofras. Su 116, 167 . " skalt thu ther aff triffwas oc bathna " ib 246 . ","2) gagna. " opersonl. med dat. el. i dess ställe ack. tha mone öhinom batna " LB 3: 83 . thz munde konungen lithet bathne RK 2: 1507 . - refl. batnas, blifva bättre, förkofras. iak triffs oc baatnas i mins eygna skwdilse LfK 79 ."],"e":[]},{"a":"batnan","b":"nn","c":"","d":["förbättring, gagn. Gers Frest. 60."],"e":[]},{"a":"batning","b":"nn","c":"","d":["fördel. " the herrer som så regere sine vndersåtar att thet skall ware theres herres egna båtningh " PMSkr 672 (senare avskr.)."],"e":["båtningh )"]},{"a":"batning . ","b":"nn","c":"","d":["fördel, vinst. " wore fiender skole enghen priis äller batningh före hädhen tiil danmarch " HSH 21: 142 ( 1567) ."],"e":[]},{"a":"batrum","b":"nn","c":"","d":["rum el. plats för båt. SO 299 ."],"e":[]},{"a":"batspiker","b":"nn","c":"","d":["båtspik, spk som användes vid båtbygge. koll. kööp . . . baatspiik Brasks Cal 263."],"e":["baatspiiker )"]},{"a":"batsöm","b":"nn","c":"","d":["båtspik. ijc batsöm HLG 2: 78 (1528). ib 64 (1519)."],"e":[]},{"a":"baurach","b":"nn","c":"","d":["nitrum, d. v. s. salpeter el. soda. " PMSkr 414. Jfr kalles thett (nitrum) i läkeböker baurach, och är maxan tolkit som salltt " PMSkr 646 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"bava","b":"vb","c":"v.","d":["darra, bäfva. " baffwade oc skalff iordhen " MB 2: 238 . ib 244 . Jfr beva."],"e":["-adhe )"]},{"a":"baza","b":"nn","c":"","d":["sadeltäcke. bazor (la covreture de la sele) varo aff bliald Fl 531 . Jfr sadhulbaza."],"e":[]},{"a":"baþe","b":"kn","c":"konj.","d":["både. " bathen medh brand oc roff " Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ."],"e":["abthen )"]},{"a":"baþe","b":"kn","c":"konj.","d":["både. " baþe . . . ok (i rimslut kan baþe få sin plats efter sista leden), både . . . och baþe i stockholme oc annar staþ " SD 5: 562 ( 1346) . " bathe for mannum ok almänning " ib 1: 669 (1825, gammal afskr.). baþe wari män ok swa adþi ib. " maria baþe moþer ok mö " Bu 11 . " han varþ baþe þrötar ok siukar " ib 174 . baþe firi lekom ok lärþom ib 50 . " lät sik hafwa fangit mikla badhe skam ok skadha " Bil 115 . " alle matto han badhe see ok höra " ib 118 . " slotoch län badhe " RK 2: 5301 . - äfven då de förbundna lederna äro flere än två och således mer än ett ok följer. badhe bedröfdhe oc rädde oc fulle mz vmsorghelicom thankom Bo 163 . " ok kan i detta fall uteslutas, dock ej framför den sista leden. baade mädh stadz rät, mädh landz lagh ok mädh kirkio rät " SD NS 1: 200 ( 1402) . " badhe til mat dryk ok kläde " RK 1: 2629 . - badhe . . . swa. både . . . och. bade mz armborst sa mz spiwt RK 2: 6192 . MD (S) 271 . - eigh . . . äller . . . badhe (i rimslut), hvarken . . . eller. wi bedhomps änga större madhe ey til dryk äller ätan badhe Al 6100 ."],"e":["baade . ","baþä Bu 185 . ","badha Bil 357 . ","boda SJ 160 ( 1447) . ","bodhe MD 78 . ","bodenn FH 6: 80 ( 1495) . ","badh Al 3208 . ","bad BtFH 1: 147 ( 1506) , 149 (1506), 167 (1508), 180 (1507). bod ib 174 ( 1506) . ","boodh FM 346 (1507)),"]},{"a":"baþir","b":"nl","c":"räkn.","d":["båda. " sanctus iohannes baptista ok sanctus iohanne[s] ewangelista agha baþe missumars dagh " Bu 50 . " ato þen baþen han ok hans mö " ib 183 . " kände sik haua baþen laren " ib 515 . " vordho badha boior enboya " Bil 114 . " bäggia vara heþar " Bu 144 . med vart bäggiä testamentum SD 5: 567 ( 1346) . " af bäggiä varrä väghnä " ib 562 . " satte . . . sina discipulos bäggia vägna vm sik " Bo 70 . " the striddo fast a bäggia wäghna " Al 3321 . " twa adror som sitya pa halsen beghiä sidher " LB 6: 105 . " vtmz ögöän paa begyä sidher ib. oppa beggia sidher om siön " RK 3: (sista forts.) 6117 . falla a badha sidhor mange Gr 262 . " attä magho þe warä a baþä siþor " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). hwar en som astundar wara ällir wardah gudelike snillis älskelikin discipulus, wari bäggia köns (af hvilket af de båda könen han än må vara), man ällir quinna aff hwario hälzst orden oc renliffnadz the kwnno wara Su 364 . " drogho swa ower eno a baadho " SJ 94 ( 1435) . "],"e":["baþe . ","badha . ","bodha GO 687 ; RK 3: 1427 . ","bädhe RK 1: 2628 . ","bathe Bu 509 . ","bodhe SO 27 . ","baþin SD 5: 562 ( 1346) . ","baþen Bu 4, 13, 15, 58 o. s. v. badhen KL 53 . ","baden SO 116 . ","baadon MD (S) 234 . ","boden FH 5: 196 ( 1505) . ","bäggia . ","begge Bir 4: 126 ; MB 2: 151 . ","begghe FM 380 ( 1508) . ","bäggias MB 1: 147 ; KL 199, 298, 319 ; Al 5353 beggias SD NS 1: 17 ( 1401), 181 ( 1402). bäghias ib 1: 58 ( 1401) . ","begghas ib 60 ( 1401) . " bägges " ib 230 ( 1403) . ","begges FH 5: 101 ( 1486) . " bäggis " ib 2: 13 ( 1390) . ","beggiars SD NS 1: 624 (på två ställen, 1407). bäggers FH 3: 50 ( 1445), 51 ( 1445). beggers ib 5: 52 ( 1467); Lg 3: 551, 553 ; LfK 228, 230 . dat. badhum Bil 113 . " badhomib 915. bodhom " FH 1: 30 ( 1455, gammal afskr.) . ","boodom ib 5: 150 ( 1490) . ","baþa Bu 128, 184 . ","badan Di 156 . ","begge FH 6: 51 ( 1460) . ","baþa bodha LB 6: 105 . ","beggia RK 3: (sista forts.) 6117 . ","beghiä LB 6: 105 . begyä ib; de tre sistnämda formerna förekomma i förbindelse med ett följande sidhor, och den från gen. öfverflyttade formen synes här bero på inverkan af uttrycket bäggia väghna. - ","baadho SJ 94 ( 1435)),","baþirtväggia","badhetiggia Ber 66 ), "]},{"a":"baþir","b":"nl","c":"räkn.","d":["båda. " han . . . war badho sin vtan all lagha förfall " Arfstv 59 (1474?). bägiärs wara skapare SvB 357 (senare hälften af 1400-talet). han fan otaliligan skar aff . . . clärekom renlifues begers köns personis Budde 77. thetta skedhe j mangas fordarff oc lifflaat aa bäggho sydor Troj 162 . - sing. neka thän lofflighan som loffwandis är, ällir loffwa thän som straffan är wärdhir, badhe är lastafult SpV 452 . paa bada sien vedher staden Saml 6: 174 ( 1495) ."],"e":["badhar SkrtUppb 275 . n. (nom., ack.) badhon Hel män 134 ; SvKyrkobr 143 . ","bathum VKJ 211 ( 1428) . ","badho Arfstv 59 (1474?). bodhen Diar. Vadst. i Scr. er. Suec. I 1: 223 (1543). ack. f. bäggho Troj 162 . ","bäggiäs Rydberg Tr 2: 246 (1357). beggers Budde 77. bägiärs SvB 357 (senare hälften af 1400-talet). - sing. nom. n. badhe SpV 452 . ","bada Saml 6: 174 ( 1495) ),"]},{"a":"baþstova","b":"nn","c":"","d":["badstuga. kemmenärane skulo biwda allom them, som badz[stu]ffwer haffua pa malmane, viidh xij (12) marck nogra badzstuffwa ther ath eelda stadzsins badzstuffuer till forfangh. then som badzstuffwe haffuer ther, eelde til lsith egith behoff ok enget annars STb 1: 252 ( 1480) . gregers koppere i södre bastuffuen SJ 2: 254 (1494) swenoni muramestae, som muradhe kapan vppa quinnasydan y bastughnne HLG 2: 12 (1509). for lius y bastughunne then tidh ath the muradhe vnghnen ib. ltil sielebadeth i heligelicama batwge ib 99 ( 1521) . - bad. drick effter badzstuffne STb 1: 264 ( 1480) . - Jfr by-, bya-, malm-, munka-, siuka-, sten-badhstova. "],"e":["badzstuffwa . ","badzstuffwe . ","bastuffue . ","bastugha . ","bastwge . lbadstugu (nom., dat.) HLG 1: 115 (1475)).","*badhstovubater","bastuwo- )","*badhstovodyr","bastughudör )","*badhstovu fluti","bastouflothe: -an VKU 99 ( 1560) . ","bastwffwaflöthe: -an ib 13 ( 1540) . ","bastwffwaflöte: -an ib 19 (1541), 41 (1544). bastwfflöte: -an ib 41 ( 1554) ),","*badhstovu gardher","bastwffwa- . ","basto- )","*badhstovu grund","badstugu- . ","badzstugu- )","*badhstovu ho","bastugughuhoo )","*badhstovuhus","bastughu- . ","bastwa- . ","bastwne- )","*badhstovu husfru","*badhstovu karl","badzstuffw- STb 1: 15 ( 1475) . ","badzstwffw- ib 90 ( 1477) . ","bastughukarl: -karlen HLG 2: 12 (1509). badzstufkarl StÄmb 6 ( 1420) . ","bqstwgakar: -karen HLG 2: 116 (1523). bastua-. bastvgenkar: -en HLB 3: 79 (1524). bastwnakar: -en HLG 3: 81 (1526). -e ib 93 ( 1528) . badzstuffwne karll Stb 2: 105 (1485). Jfr Lidén, Ark.","*badhstovu kona","bastuuuu- )","*badhstovu lön","bastwgw- )","*badhstovu man","*badhstovu pänningar","bastwge- . ","basthua- . badzstugone penninge (pl.) Skotteb 216 (1465-66)), ","*badhstovu qvaster","bastue- )","*badhstovu qvinna , ","*badstovu skorsten","bastwge- )","*badhstovu stuva","bastuwo- . ","bastwgestwge )","*badhstovn tapper","basstowo- )","*badhstovu thak","bastughutak . ","bastwa- )","*badhstovu thilde","basttouotelde )","*badhstovu ughn","*badhstovu valder","bastwffwa- )","*badhstovu vidher","badzstuffwe- . ","bastowowedh )"]},{"a":"baþstova","b":"nn","c":"","d":["badstuga, bad. " at jak vnt ok gifuit hauer the badzstofwna jak ägher i enecöpung " SD NS 1: 550 ( 1406) . ib 551 . LfK 80 . " aldre com han i lögh älla i bastouo " Bu 195 . " badhadhe . . . i kaldo bazstowo " KL 121 . giwa hanom drikka äftir bazstowna ib 120 . " gag ey mikit til basstwo " LB 3: 37 . " bastoffwa är ey taa mesta godh " ib 40 . " haffua kalla badzstoffwo " ib 41 . bazstoffuan haffuer xii dygdhe ib 46 . ib 2, 2: 10, 12, 52 . Bir 5: 28, 44 . Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 159, 467-8. Jfr stenbadhstova. "],"e":["badzstoffua Di 89 . ","badzstoffwa: -o LB 3: 41 . ","badzstofwä SD NS 1: 551 ( 1406) . ","batzstowa: -o Al 6390 . ","bazstowa: -o KL 121 . ","bazstofua: -o Bil 733 . ","bazstoffua: -an LB 3: 46 . ","bastoua: -o Bu 195 . ","bastowa: -an LB 3: 2 . ","bastoffwa ib 40 . ","batzstufua Bir 4: 65 . ","bazstuwa: -o KL 120 . ","bastuffwa: -an LfK 80 . ","badzstwa: -on LB 2: 10 . ","bastwua: -o ib; -one ib. ","basstwa: -o ib 3: 37 . ","badzstuga: -wna SJ 271 ( 1459) . ","badhstwga LB 2: 52 ), ","badhstovu fridher","bastuvu )","badhstovu lavi","bastwffw )","badhstovu mur","badzstufu- )"]},{"a":"bebinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) binda, fängsla. bildl. swa haffuer thin starke kärleker mz sinne kraft mik bebwndit (constrinxit) Su 99 . ware swa fatadher, bebwndhin ällir tryltir j nakon orenan oc oloffliggan kärlek ib 365 . " the som ey äru bebwndne j nakrom tholkom syndogom oc oloflikom älskoga ib. "","2) hopfoga, förena. " klemes täth mz lwto sapientie bebwndith " PM 10 . ","3) förbinda (sår). haa skal nw bebindha war saar Lg 3: 650 . ","4) binda, stoppa. " lwngan bebinz " LB 3: 41 . ","5) knyta, ingå. " haffuer bebundith äkteskap med hans dotther " HSH 22: 55 ( 1494) . - ingå, afsluta (fred). bebundhe the ok giordhe thär en sworen fridh BtRK 344 (1490, orig.) . ","6) förbinda, förpligta. " hafwer han bebundit rijket til ewinnerlige träldom " BtRK 78 ( 1434) .","1) förena sig, förbinda sig. hwilken som sick fest eller bebundit haffuer vijdh ena appenbara quinna SO 156 . ath wij . . . bebindä oss sammän i wiliä, wenskab oc kerlighet FM 91 (1497-1501). bläghinn haffuer sua bebwndith och besworith sig med thenne landzenne BSH 5: 61 ( 1505) . " at wij icki bebunde oss sielffue om then dagh och degtingan " HSH 22: 47 ( 1493, gammal afskr.) . " hafwä dhe bebundith sig til hopä kwngen af paalän ch dhe tattärskä samfälth ath örligä in vppa dhen storä förstän af ridjzsälandh " FM 589 ( 1513) . ","2) binda sig, förbinda sig, förpligta sig. the haffdho storliga sik mz eedh bebwndith . . . at alle the som tha borto waaro skullo dräpas MB 2: 139 . ib 140 . " bibindir iak mik oc mina arfwa . . . ivane pädhersson swa got gooz igen atnwardha " SD NS 1: 478 ( 1405) . " bebant thu tik til annars träl " LfK 124 ."],"e":["bi- )","bebinda sik , "]},{"a":"bebinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) fängsla, intaga. bildl. SpV 491 . " achilles wardt myket beweffad oc bebwnden aff polixene elskog " Troj 197 . 5) knyta, ingå. the . . . bebwndo syn forgängliga wänskap tiilhop Troj 63 . 6) förplikta, göra skyldig. ären i plikothge, oc bebwndhne mädh allom räth, til min heder oc tiänisth JMPs 108. wy warum för bebwndne, ok til giffne äwärdelighe pino Skrt Uppb 366."],"e":["bö- SD NS 3: 89 ( 1415)"]},{"a":"bebindilse","b":"nn","c":"","d":["band. tvång. at . . . ondha hoghxsins opwäkkilse, hindras mz likamlikom bebindilsom (vinculo corporali) SpV 67 ."],"e":[]},{"a":"bebindilse","b":"nn","c":"pl.","d":[],"e":["-else )","bebindilsa bref","bebindilse )"]},{"a":"bebindning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bebindininga bref","bebindinge breff )"]},{"a":"bebindning","b":"nn","c":"","d":["förening, förbund. " at all bebindningh mellan thenne tw rijken skal ta yttermehre kräfftas " BtRK 141 ( 1441) . " at thesse iij rike matte koma i en friid oc kerlegh bebinding til samman " BSH 4: 12 ( 1471) . ib 105 ( 1484) . FM 59 ( 1457) . - förbund, öfverenskommelse. ath i . . . haffue giort een bebinningh och stadga mz idher inbyrdis FH 1: 49 (1478, gammal afskr.). mothe thenna bebindningh ok beseglingh BtRK 351 (1494, orig.) . - Jfr bifrids bebindning. "],"e":["bebindning . ","bebinning )","bebindninga bref","bebindinghe- )"]},{"a":"bebland","b":"nn","c":"","d":["beblandelse, samlag. " thz hon aldrik haffde bebland mz nakor man " JTb 77 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"beblanda","b":"vb","c":"v.","d":["blanda. " beblanda sölfret med koppar " SO 168 . ib 167 . Su 124 ."],"e":[]},{"a":"beblanda","b":"vb","c":"v.","d":["blanda; förena bild. " the begynthe baden fästha syna syn oppa hwart annad, syna ögna strymor beblandade the tiil hopa " Troj 62 ."],"e":[]},{"a":"beblandning","b":"nn","c":"","d":["blandning. SO 168 ."],"e":[]},{"a":"beblandning","b":"nn","c":"","d":["blandning. " hwlket kaar war fwldt mz dyra balsama oc mz andra dyras yrthers beblandning " Troj 188 ."],"e":[]},{"a":"beblotta","b":"vb","c":"v.","d":["blotta. " ath alle sloth och herregaardhe äre beblotthade om folket " HSH 19: 159 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"bebrefning","b":"nn","c":"","d":["skriftlig försäkran el. bekräftelse. at j mich inthe hinder welie göra, wppa thz myn herre epter iderth gode samtykke och bebreffning . . . i sin . .. liiffs tijma giffuit stadfesth och bebreffuath haffuer Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . ib 49 ( 1487) . - Jfr bebreving."],"e":[]},{"a":"bebreva","b":"vb","c":"v.","d":["2) genom skriftlig handling tillförsäkring, skriftligen överlåta. SD NS 3: 18 ( 1415) . Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . "],"e":["bö- SD NS 3: 18 ( 1415)"]},{"a":"bebreva","b":"vb","c":"v.","d":["1) gifva bref på, bekräfta genom bref el. skrifvelse. " konungen thz bade bebreffuade oc swor " RK 2: 6385 . ib 7240, s. 342. thzta wart stadfäst och bebreffuet och for wissät Va 48 . " wart then friden bebreffuader " ib 24 . " thet bebundh som bebreffuet och besworet wart " FH 6: 108 ( 1497) . - genom bref lofva. thz tesse for:de swänske män oss . . . bebrefwat hafwa BtRK 52 (1388, orig.) . epter thet tesse for:de swenske män . . . oss sakth ok bebrefwat hafwa ib. ","2) genom bref el. skriftligen öfverlåta. hanom them godzen vplata ok bebrefua BSH 2: 102 ( 1339) . " the goodz oc iordher som . . . holmfrid . . . gaff, saalde oc bebreffwadhe wadzstena clostre " SD NS 1: 317 ( 1404) . ib 122 ( 1402), 123, 2: 4 ( 1408), 127 ( 1409) o. s. v. FH 5: 167 ( 1495), 6: 51 ( 1460). Jfr bortbebreva."],"e":[]},{"a":"bebreving","b":"nn","c":"","d":[" = bebrefning. Mon Dipl Sv 50 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"bebudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) bebåda, förkunna. " a wars härra jhesu christi wnfängilse dagh tha han wardh bebudhnadheer jomfru marie " Mecht 9 . 2) sända bud efter, tillkalla. hwem han . . . til sik bebodher älla bidhiä kan Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) ."],"e":["bodha )"]},{"a":"bebudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) båda, förkunna. wart thz strax bebudath konunghenom MB 2: 5 ib 79 . Lg 662 . ","2) sända bud efter, tillkalla. han loot sina män sik bebodha Al 1831 . - Jfr obebudhadher."],"e":["bebodha Al 1831 ; ","-at MB 2: 79 ; ","-ado Lg 662),"]},{"a":"bebudhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[],"e":["bebudhils dagher , "]},{"a":"bebund","b":"nn","c":"","d":["förbund, öfverenskommelse. FH 6: 108 ( 1497) . BSH 4: 273 ( 1501, nyare afskr.) , 5: 460 (1511)."],"e":[]},{"a":"bebyggia","b":"vb","c":"v.","d":["bebygga, förse (med byggnad el. anläggning). loth up . . . tomptena . . . som är . . . bebygd mädh twem trägardhum SJ 42 ."],"e":[]},{"a":"bedagha","b":"vb","c":"v.","d":["underhandla, dagtinga, överenskomma. Se Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"bedara","b":"vb","c":"v.","d":["dåra, gäcka. " ensamen kärleken . . . swasom bedaradhe ällir flata (för -an) giorde (quasi infatuvait) hans ogrwndelika wisdom " Mecht 294 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"bedha","b":"vb","c":"v.v.","d":["1) bedja, begära. SkrtUppb 406 . annor smörilsen är thz rödha winyth, ihesu christi wälsighnadhe blodher . . . aff hwilko thu skalt bedhas och bidhia, litha thins siäls änlite (ex quo petas aminæ tuæ faciem colorari) Mecht 276 . ib 32 . - anhålla om, anmäla sig till. med prep. til. beddis sixten olafson til rikizsins thiänist SvSkr 1: 19 ( 1390) . " manghe ware som biddes til riket " HSH 18: 28 ( 1495) . - 3) bedjas, begäras. Se Sdw 2: 1196. "],"e":["bedde ) , ","-es HSH 18: 28 (1495)), ","*bedhas i gen , söka återfå el. återkomma till. bedhas j gen sina opbörian (repetere principium suum) SpV 529 ."]},{"a":"bedhare","b":"nn","c":"","d":["pariscus . . . questor qui clamat in foro ropande bedhare GU C 20 s. 411 ."],"e":[]},{"a":"bedikta","b":"vb","c":"v.","d":["förfärdiga, göra, inrätta. " kirken . . . ther sa ärliga war bedictadh " MD 504 ."],"e":[]},{"a":"bedragh","b":"","c":"","d":[" , se bedrägh."],"e":[]},{"a":"bedragha","b":"vb","c":"v.","d":["bedraga. " RK 3: (till. om Chr II, red. a) 6190. " SO 224 . HSH 20: 214 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bedragha","b":"vb","c":"v.","d":["öfverdraga, belägga, betäcka. " lät bedragha sin sadhel mz hudinne " Lg 602 . ST 95 . PM LI, 7, 10."],"e":[]},{"a":"bedragha","b":"vb","c":"v.","d":["överdraga, överstryka. " är läroffith grant, tha bedrag thet ath enasth mädh lym wathn " PMSkr 545 . - rappa. mwremestaren, som bedrogh stwgen HLG 2: 49 (1516). ib 105 ( 1519) . - brädordra. gaff jach morten snikare viij mark peninge, for lhan bedrogh natstwgen i nya hwseth HLG 2: 56 (1516)."],"e":[]},{"a":"bedraghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" bedrägeri. effter saadane bedragelsse som the danske . . . beuisth haffwe HSH 19: 151 ( 1506) ."],"e":["-elsse )"]},{"a":"bedref","b":"nn","c":"","d":["föehafvande, företag, verksamhet. theris handelingh och bedreff FM 572 ( 1513) . FH 7: 93 ( 1513) . " huad theris bedreff och vpsathe wore " HSH 22: 55 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"bedriva","b":"vb","c":"v.","d":["uträtta, bedrifva. " aff all theres mandom som the bedriffuo j theres daga " Va 3 . ib 5, 33 . Di 58 . MB 2: 250, 272, 279, 284 . at iak the syndena bedreff Lg 668 . MB 1: 133, 134, 252, 290, 291, 292, 315, 360 . Su 64 . ST 305 . BSH 5: 96 ( 1506) , 97. ä hwat konungen wilde bedriffua RK 2: 6333 . ib 7433, 9525 . " i kunnen lithet mooth ryzom beedriffua " ib 3: 4144 ."],"e":[]},{"a":"bedrivilse","b":"nn","c":"","d":["bedrifter. " hans gerningar oc berdriffwelse staa scriffna till langa amynnelse " Troj 35 ."],"e":["-else )"]},{"a":"bedrägh","b":"nn","c":"","d":["bedrägeri, list. HSH 19: 149 ( 1506) . VgFormt II 1: 23 (1521)."],"e":["bedragh HSH 19: 149 (1506) ; Vg Fornmt II 1: 23 (1521)), "]},{"a":"bedrägh","b":"nn","c":"","d":["bedrägeri, list. vthan alt bedreegh, argelist eller hielpareda BtRK 127 ( 1438) . wilia forraskan . . . medh bedragh, medh forräderi, medh dobbel ordh och annar romara stycke BSH 5: 273 ( 1508) . RK 1: (till. till LRK) s. 237."],"e":["bedreegh . ","bedragh )"]},{"a":"bedräghare","b":"nn","c":"","d":["bedragare. Lg 3: 336 ."],"e":[]},{"a":"bedrägheri","b":"nn","c":"","d":["bedrägeri, svek. Jfr Sdw 2: 1196. eth wederstyggeliget forräderiis bedrägerij Troj 246 ."],"e":[]},{"a":"bedräkter","b":"av","c":"adj.","d":[" Nord. Fil. 48: 69. betede thz (ɔ: eth belete forgylth som en sooll) jasonj j mang brynnande waxliws aff hwilko bedräkta cammaren sken aff gyllenen malningen som en sooll Troj 16 ."],"e":[]},{"a":"bedröva","b":"vb","c":"v.","d":["1) bringa i oordning, förvirra. " foth fölgdho oc bedröffwadho madyan " MB 2: 91 . " bedröffde allan theres häär (turbato omni exercitu eorum) " ib 93 . " wordho här aff alle fiendhena forfärade oc bedröffde " ib 91 . " herran gudh bedröffde them aff israels ansikt äller asyn " ib 28 . " är bedröfdher i allom sinom sinnom " Ber 263 . " som swa wredher ok bedröfdher ware som han " ib. " vee them bädröffuade fane " RK 1: (sfgn) s. 180 . ","2) plåga, oroa, bedröfva. gud bedröffue then thz giorde oc wilde RK 2: 6884 . " äpther swa är at thu hafwir oss bedröfft (turbasti), tha skal herran gudh tik bedröffwa (conturbet) " MB 2: 19 . sorghful aff gang skal bedröfwa oc myrkia hans glädhesfullo opbyrgning Bir 3: 360 . " bedröfwa ok thwinga mina vini " ib 1: 15 . - part. pret. orodad, bedröfvad. for hans skuld var hon i nat mykyt bedröfdh KL 381 . " som bedröfdh hiärta hawa " Bo 107 . " badhe bedröfdhe oc rädde " ib 163 . Lg 662, 826 . thin bedröfdhasta modhir Bo 213 . Lg 3: 94 . " bedröfdista modhren ib 93. - bedröflig, sorglig. alre hafdhe iak swa beska oc bedröfdha pasca " Bo 169 . " alla bedröfwadha thanka " Ber 259 . "],"e":["bä- . -de, -der, el. -adhe, ","bedröva sik , "]},{"a":"bedröva","b":"vb","c":"v.","d":["pret. bedrövlig, sorglig. j thenne bedröffwade wärldhinne MP 5: 172 . - som bedrövar, som bereder sorg, sorglig. lat warda bedröft j mik alt thät som minne siäl är skadhelikith SvB 70 (c. 1500)."],"e":[]},{"a":"bedrövelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förskräckligt, ofantligt, mycket. varkunna hänne som swa bedröflica räd (timore perterrita) var vm sin alra kärasta son Bo 163 ."],"e":["bedröflica )"]},{"a":"bedröveliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) bedröfvad. bedröffelikin ande LfK 85 . ","2) bedröflig, sorglig. sungo een bedröfwelikan sang ST 285 . dricke mz hanum then bedröfligha drycken Ber 293 ."],"e":["-likin . ","bedröfligh )"]},{"a":"bedrövilse","b":"nn","c":"","d":["1) förvirring, oordning. " naturlica astundilsin ok vilin vmuändis til bedröuilse oc naturinna fordäruilse " Bo 140 . LfK 36 . ","2) betryck, vedermöda. likamans bedröffuilse (pressura) Su 198 . " aller israels almoghe vndher syndenne kommo j mykin bedröffwilse " MB 2: 15 . Va 9 . RK 2: 6757, 9352 . BSH 3: 176 ( 1446) . ","3) bedröfvelse. " häluitis sorgher oc bedröffuilse " Su 233 . MB 2: 196, 204 . Va 5, 6, 7 ."],"e":["bödröuelse BSH 3: 176 ( 1446)), "]},{"a":"bedrövilse","b":"nn","c":"","d":["3) bedrövelse. sigha twa messor . . . the andra messona läsna om lögherdagin aff jomffru maria befröffuilssom STb 2: 118 ( 1485) . "],"e":["*bedrövilsa time , "]},{"a":"bedrövogher","b":"av","c":"adj.","d":["bedröfvad. " ther the iomfrwn bedroffwigh stodh " MD 191 ."],"e":["bedroffwigh )"]},{"a":"bedrövoghet","b":"nn","c":"","d":["bedröfvelse. " bedröffwghet han opta ffar " MD (S) 206 ."],"e":["bedröffwghet )"]},{"a":"befal","b":"nn","c":"","d":["uppdrag, befullmäktigande. " mortin wlffsson ffulmectogher pa knuth ffryssz wegna effter hans äghet beffall " SJ 2: 283 ( 1495) . " epter hans egith befel STb 3: 252 (1495). ""],"e":["beffall . ","befel STb 3: 252 (1595) ), "]},{"a":"befal","b":"nn","c":"","d":[" ? uppdrag, befallning. haffwer han i befall eder vnderuise om alle ärendä HSH 19: 91 ( 1505) . " sigia sig ey haua befell lenger bliua " BSH 5: 333 ( 1508) ."],"e":["befell )"]},{"a":"befala","b":"vb","c":"v.","d":[" "","1) öfverlemna, anförtro, anbefalla. huem hwn thet forsagthä hws ok lään a sinä vegnä befalar ok i hand sätter FM 25 ( 1389) . " jach befeller ltik skiold och swärd " Va 20 . MB 2: 124 them (ɔ: thina tidhir oc bönö) mz alle gudhlikheth warum herra ofra oc befala oc hälghom mannom ST 163 . " mino reso wil iak befala gudh " Al 2202. jak befalär thik mina modher ib 3579 . thenna fangan iak idher befäler han skal idher wara befäld ib 7892-93. ib 10176, 10414 . RK 2: 999, 2181, 2212, 2388, 4161, 9523, 3: 729, 975, l(sista forts.) 5959. Su 192, 378 . Ber 292 . ST 383 . Lg 3: 322, 325 . Di 97, 116 . eder alle her med the helgetrefollughet ewinnerlige befollendis FM 126 ( 1501) . " eder herredöme her met alzmektigh gudh befolendis " ib 264 ( 1506) . " befälir jak til hans nadh min swen " SD NS 1: 514 ( 1405) . " thet war aff sama pawomjn först befelt (öfverlemnadt, medgifvet) brödhrom j wars ordins clostir j paradyso afläggia ellir tilleggia aff thera klädhabonadh vtan til " VKR 13 . - anförtro, anbefalla, gifva i uppdrag. hafuer mik befält sin ärinde SD NS 1: 30 ( 1401) . befälte iak . . . thetta sama ärendit androm tolf ib 36 ( 1401) . ibland annor ärande som thom varo lbefäladh Ansg 191 . " wille the hanom nokot werf befala " RK 2: 2331 . ib 1: (sfgn) s. 182. MB 2: 273, 309 . " the värff och ärende j benct benctsson och mich befalten " FM 178 ( 1504) . som hon (ɔ:) eder antwordit oc befalen är ib 547 ( 1512) . " epter thenn befalningh som ider werdughet mich befol " ib 492 ( 1510) . " then befalning och dägtinga, i oss . . . befalad haffwa " BSH 5: 6 ( 1404) . capitulum, som mik thet befälde SD NS 1: 563 ( 1406). - gifva i uppdrag, befullmäktiga. jac hafuer befalith oc wnt . . . abram brodhersson . . . i geen atlösa alt thet gotz som jac pantsat hafuer SD NS 1: 235 ( 1403). befälte mik oc allaledhis mäktoghan giordhe a sina väghna ömedh sin eygno opno breffwe, at fasta . . . eet halft marcland iordh ib 500 ( 1405) . ib 25 ( 1401) . - befalla, bjuda rikit befol han them forstanda RK 2: 7409 . ib 8059, 9535 . " han befol them alle tha nielss stenssons svena gripa eller slaa ib 6480. marsken befaal sina swena j stadh fullelica göra hwat swan them badh " ib 4878 . " konungen haffuer eyg befäld oss swa " ib 2076 . " är mich thz aff riket befält " ib 2078 . " han skal . . . besigla thz i honom befala ib 5131. som modhir abbatissa oc fadhir confessor oc conuentan honom befala oc biudha " VKR 33 . som borgamestarana oldermannenom befalit hade SO 196 . töm var thet ey befolit FH 1: 160 ( 1496) . " bo knwtzsson lot han oc befala stäkaholm sculle han sich benala " RK 2: 2383 . " engelbrecht haffde forre swa bestäld oc höfitzmän j hären befäld at engen sculle vidh fianda tala " ib 1173 . " see abbatissan til oc befälle gaarzmästarenom at wintirroghin oc roghsädhin bätre oc meere saas aarligha än want är " VKR 42 . Bir 5: 120 . hawa oss . . . konung erik oc . . . drotning margareta budhit oc befält at wi vppa the fo:rda repsta thing sithia skulum BSH 2: 35 ( 1396) ."],"e":["befalla . ","befäla . ","befälla . ","befella . ","befola . ","befolla . ","bofalla: -endis BSH 5: 63 ( 1505) . ","böfalla: -andes ib 82 (1506), 197 (1507). -er, befol el. befaal RK 2: 478, " befalin el. befolin; äfven pres. -ar; impf. -te, -de; part. pret. -ter, -der, "]},{"a":"befala","b":"vb","c":"v.","d":["överlämna, anförtro, anbefalla. befällän them then herren Prosadikter 292. flere, the ther mins herra konungsens rätter befellen är j abo Svartb 251 (1412-17). Mecht 138, 285 . " befaldhe hon siit ja ok sina maght om the sama jordh ok kööpp . .. niclise sonason ok mathese algotzsson Sd NS 3: 622 (1420). befallat sändnynga gotz " PMSkr 67 . - anbefalla, giva i uppdrag, befalla. haffdo kompanana befälth honom sände hwaryom sin del aff skipsens winningh PMSkr 84 . " haffdo the ey befallath (honom) sända (vinstern) ib. " ib 23, 70, 71 . STb 4: 22 (1504)."],"e":["befalla: -andis PMSkr 70 . befälla Medht 138; -fällän Prosadikter 222 . ","befälla Mecht 285 (på fyra st.). pres. beffallar PMSkr 71 . impr. befool STb 4: 22 ( 1504) . ","befalladhe PMSkr 72 . part. pret. befellen Svartb 251 (1412-17). n. befallat(h) PMSkr 23, 68, 84 . ","befälth ib 84 ),"]},{"a":"befalan","b":"nn","c":"","d":["uppdrag, befallning. " epter eders befalen " FM 179 ( 1504) . SO 117, 205 ."],"e":[]},{"a":"befalan","b":"nn","c":"","d":["värd, förvar. sage, ath thet war j hennis befalan STb 2: 53 ( 1484) ."],"e":[]},{"a":"befalning","b":"nn","c":"","d":["1) uppdrag, befallning. pawens scriffilse och befolingh BSH 4: 150 ( 1491) . " om i hade giffuit töm swadane befaling " FH 1: 159( 1496). epter hans bön oc befäling ib 2: 101 ( 1436) . epter ware . . . befalningh BSH 4: 111 ( 1486) . ib 349 (1503), 5: 6 (1504). FH 3: 80 ( 1446) . FM 125 ( 1501) , 264 (1506). SO 82, 298 . PM LXI, LXVI . the tingh som ärw i annars handom, aff closter folkx befelnigh LfK 154 . ","2) vård, förvar. " thz war i mynä beffalningen (det var mig anförtrodt) " Di 118 . jach hadhe anamit j min befolingh oppa abo sloth . . . nagre ffanger ath forware FH 5: 156 ( 1491) . the som haffwa closters tingh i befelnigh at aff spisa oc wt läggia LfK 154 . " pa then cardinalis wägna, ther linköpungx domkirkio oc stiicht siegs haffua i böfalningh " BSH 5: 181 ( 1507) . " the slot som i nw i befalning (förläning) haffue " ib 4: 348 ( 1503) ."],"e":["böfalningh . ","befallning SO 298 . beffalninge. befällning SO 82 . ","befäning FH 3: 80 ( 1446) . ","befelningh FM 354 (1507), 355. befelnigh befolningh FM 264 ( 1506) . befaling. befolingh. befäling. befälling FM 152 (1501)), ","befalningsman , "]},{"a":"befalning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*befalninga bref","befalninge- )"]},{"a":"befanga","b":"vb","c":"v.","d":["fånga, fängsla. aff then orettha fäng[s]il som han nw i befanghet är BSH 3: 151 ( 1464) . Jfr befänga."],"e":[]},{"a":"befangin","b":"","c":"","d":["fången. Se sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"befangin","b":"","c":"","d":["besatt (af djärfvulen). som aff dyäffwolen befaangen war Lg 3: 353 . ib 359 ."],"e":[]},{"a":"befata","b":"vb","c":"v.","d":["fatta, hänföra, öfverväldiga, betaga. thera fäghrindh beffatar mik Su 90 . wart han befathder aff hennes fäghrindh MB 2: 163 . som j hennes vänlekx kerlek befatadhe vare Lg 3: 536 . " then som betadher (invefnad) är i delo ok thrätto " Ber 263 . "],"e":["befata sik , inlåta sig, befatta sig. som turturdufuan mystom synom jemmaka alder befatar sik mz androm Lg 3: 536 . " befatha sig ther met " FM 210 ( 1504) ."]},{"a":"befatning","b":"nn","c":"","d":["propocrio . . . befatningh ok iämppnader GU C 20 s. 495 ."],"e":[]},{"a":"befeidha","b":"vb","c":"v.","d":["med fäjd hemsöka. " är henrick stensson befeijdath aff . . . erick twresson och aff hans swenne " FM 555 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"befinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) finna, befinna, erfara, röna, märka. swa munde han wel befinna RK 2: s. 340. lata oss tro befinda ib 5432 . ib 3: 4203. ST 279 . " for then kärlek som iak hafwer befwnnit af abotanom oc conuentone " SD NS 1: 526 ( 1406) . ib 623 ( 1407) . " thz skulin ij befinnä " Fr (Cod. BCDEF) 742. thz skulä the hednä befinnä at iach wil them ey fly Va 19 . " hon befan ther äptir at hon the sama nattena wardh hafwande wordhen " ST 87 . ib 89, 98, 272, 341. Lg 818 . ","2) utfinna, utforska, upptäcka. jwdas haffde befwnnit hans falskhet MB 2: 323 . " iach skal befinnä (prouen) sanhetena mz henne " Va 8 . ","3) befinna, beträda. " huilken aff brödrom ther mz skelighe kan befynnes " SO 109 . " huar ther mz befunne " ib 156 . " kan thz befinnas mz ii brödher " ib 7 . alla the her epther ther mz befunnen (för befunne) vorde i ferska gernyngh ib 31 . " huilkin mesterman som wardher ther mz befunnin " ib 67 " ib 71, 72, 112, 147, 148, 154, 158. vart iuda släct befwnnen j tässe syndinne " MB 2: 19 ."],"e":["befinda )"]},{"a":"beflita","b":"vb","c":"v.","d":["göa sitt bästa. Se Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"beflyta","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. beflutin (beflotin), kringfluten. eeth beflutit land ST 87 . ib 525, 529. mällan tw watn äre the beflotin Al 10295 ."],"e":[]},{"a":"beflyta","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. beflutin (beflotin. beflottin), kringfluten. eth annad beflottet land Troj 294 . " dreff meg wäderid jn till eolidem, thz beflwtna land " ib 293 . " thz beflotna landet " ib 304 ."],"e":[]},{"a":"befragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) fråga. " henne . . . vm all ärendh befragha " Lg 3: 544 . ","2) utfråga, utforska. huilka hon viste fulleliga när gudhi verdoga vara all twäkeligin ärendh vndersta ok befragha Lg 3: 545 . " swa mykit jak medh sannyndh befragha ok beviisa kunde " ib 582 ."],"e":[]},{"a":"befraghare","b":"nn","c":"","d":["ett slags verktyg nyttjadt vid överdragande el. beläggande. sidhan haffwes en bedräghare giordher aff kopar, oc mädh honom löggis thät malna gwllith pa thät selffwith PMSkr 453 ."],"e":["bedräghare )"]},{"a":"befraghilse","b":"nn","c":"","d":["bedrägeri."],"e":["bedfrägelse HSH 14: 32 (1525, Brask)), "]},{"a":"befredher","b":"","c":"","d":[" , se bifridher."],"e":[]},{"a":"befresta","b":"vb","c":"v.","d":["försöka. " nar the swa mangh grymhetzsins kön haffdho wppa mik befrestat " Mecht 212 ."],"e":["-at )"]},{"a":"befresta","b":"vb","c":"v.","d":["försöka, fresta. MB 2: 335 ."],"e":[]},{"a":"befrinder","b":"av","c":"adj.","d":["rik på släktingar och vänner, mäktig och inflytelserik genom mängden av släktingar och vänner, mäktig, framstådende? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 69 f. thenna palamides war en mäkta drystog örligsman oc en befrind herre (multa strernuiate vigebat dum esset vir fortissimus et animo sus in bello et equestris militiæ multa fama præclarus) Troj 279 ."],"e":[]},{"a":"befrukta","b":"vb","c":"v.","d":["frukta. " ten som befructer at blifwe borttagen eller rörder " LB 7: 342 . FH 6: 89 ( 1496) . " är fast befrychtendes . . . at almoghen gaar them til handa " ib 7: 81 ( 1509) . " bofructendis at the faa icke berning " BSH 5: 148 ( 1507) . jag befricter storlige, at fredin wil jcke bliffue gamell met tesse rytzer FM 146 ( 1503) . " befructindis oss koma j större . . . fordarff " ib 124 ( 1501) ."],"e":["bo- . ","betryckta . ","befrychta . ","befricta )"]},{"a":"befruktilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" fruktan. BSH 5: 343 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"befrundadher","b":"","c":"","d":["1) i vänskapsförhållande. han är wäl befryndeth met almwgen FM 328 ( 1507) . ","2) befryndad, beslägtad. wij (Svenskar och Danskar) äre . . . i thet neste alle sammen befrwndade till kiöth och blodh HSH 19: 137 ( 1506) ."],"e":["befryndadher )"]},{"a":"befrygdha","b":"vb","c":"v.","d":["fröjda. Su 327 ."],"e":["befrögdha )"]},{"a":"befrymia","b":"vb","c":"v.","d":["främja. " aff tolkom lioffwom oc hughneligom ordhom tröste sigh alla hans män til at manligha stridha, dygdhen oc renliffnadhen ther til befrymiande " MB 2: 326 ."],"e":[]},{"a":"befrynda","b":"vb","c":"v.","d":["2) ingå vänskpapsförbindelse. Se Sdw 2: 1196."],"e":["befrynna . ","-ar . ","-at )","befrynda sik , 1) befrynda sig. dönhoff . . . haffwer sich befryndat met griptamaal met thennä godha män her i landhet FMU 3: 175 ( 1439) . "]},{"a":"befyla","b":"vb","c":"v.","d":["smutsa, orena,. Su 35 ."],"e":[]},{"a":"befäla","b":"","c":"","d":[" , se befala."],"e":[]},{"a":"befänga","b":"vb","c":"v.","d":["eg. gripa, fatta ansätta; angripa (om sjukdom). " tha befängis han ey aff onth wädher " PM XXXVIII . " wart han hardelika beffängdher aff the soot " Lg 3: 726 . " mz hwat sywkdom the beffäkte waro " ib 647 . LB 7: 305 . kommer siik vara befengdan ib 2: 12 . - part. pret. besatt (af diäfvulen). som waro beffänkta mz diäffwllen Lg 3: 610 . ib 713 . " en aff the beffänkta " ib 610 . ib 722 . PM XXXVII . - Jfr befanga."],"e":[]},{"a":"befänkta","b":"","c":"","d":[" , v. Jfr Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"befästa","b":"vb","c":"v.","d":["1) befästa, stärka. " befästhä äller bespisä calmarna sloth " HSH 19: 71 ( 1505) . FM 354 (1507), 3888 (1508). ","2) styrka, bekräfta. " witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh trwnda oc stadelika beffästa " LfK 3 ."],"e":["befästa sik , befästa sig, göra sig en fast ställning. vill han äller hans partij segh ther befeste BSH 5: 91 ( 1506) . - refl. befästas, fästa sig, inrota sig. befestis tenna siwkdomen j menniskiona LB 7: 296 ."]},{"a":"befästa","b":"vb","c":"v.","d":["fastställa, stadfästa, avsluta. jach kan eij i nagen matthe besinne hwru jach kan säthie tro tiill naagen aff the articla eller naagen degtingen pa them befesthe Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"beföghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) foga, bestyra, besörja. nar gud befogner (för befogher), at jak for myn bwd fraa hallan BSH 5: 239 ( 1508) . " swo lenghe gud befögher hans tillkommilse " FM 464 ( 1510) . " gudi täss äre varj och loff, swa beföght haffuer " ib 530 ( 1511) . " beföger jag eder herredöme för saning oc visse tidende at vithe " ib 657 ( 1516) . ","2) förse. " oss befogendis met en sokn j forläningh " FM 572 ( 1513) ."],"e":["befogha )"]},{"a":"beföghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) foga, styra, bestyra, besörja, laga. gud hade tet saa befföght SJ 2: 252 ( 1494) . komme her . . . offthe marghe klagemall mote ede . . . huilke wij altid venth och besögheth (bör vara befögeth, se Dahlgren, Glossarium s. 57) haffwe i thet bestä HSH 20: 28 ( 1506) . " gudi täss äre varj och loff swa besöght (för beföght) haffuer " FH 7: 91 (1511, avskr.) . " thet gud försth besögher (för befögher) ath vij kome tiil taals " ib 98 (1513, avskr.) . - låta, låta komma, giva. besöge (för beföge) vij edher herredöme vethe om the sendinge bod tiil rydzeland FH 7: 100 (1517, avskr.) . " beides edher herredöme thet besöge (för beföge) the . . . erlige herrer . . . rigxens rad tiil känne " ib 91 (1511, avskr.) . 2) förse. oss besogendes (för befogendes) met en sokni forlänningh FH 7: 94 (1513, avskr.) . - Av de anförda språkproven ha de från FH 7: 91 (två), 94, 98, 100 hos Sdw 1: 103 f. upptagits under besörghia."],"e":["beföge . ","befög(h)er . part. pres. befögendes, befogendes. part. pret. n. beföght. beffögth. befögeth),"]},{"a":"beföra","b":"vb","c":"v.","d":["anklaga; förtala, belacka. beljuga. thw haffuer mik befört, beropat ok fortalith som en fändans skalk, thw wilt mich aff thake äre och röchte STb 2: 267 (1488)."],"e":[]},{"a":"beföra","b":"vb","c":"v.","d":["anklaga. " haffwer nokor böförth honum eller oss för then hielpa skath " BSH 5: 195 ( 1507) . " at nielss sonesson mig befärdhe (för befördhe) sa for eder " ib 338 ( 1509) ."],"e":["bö- )"]},{"a":"begabba","b":"vb","c":"v.","d":["1) drifva gäck med, begabba, håna. swa som en dare häddir oc begabbadher Su 349 . ib 57, 62, 196, 350. ","2) narra, bringa på skam. begabbandes diäffwlsens frestilse LfK 37 ."],"e":[]},{"a":"begabbare","b":"nn","c":"","d":["gycklare, narr. " vpuexer . . . iblandh begabbere och gäcker (scurras et mimos) " PMSkr 661 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"begabbilse","b":"nn","c":"","d":["begabberi. " alt haad oc begabbilse " Su 142 ."],"e":[]},{"a":"begafning","b":"nn","c":"","d":["l(vän)gåva hon haffuer theris deel thöm schelige fornögdt xxx (30) marck for vtan theris venegiffth och begaffning STb 2: 217 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"begaldra","b":"vb","c":"v.","d":["förtrolla. " hon gaff mäg en begalradan dryk " Troj 293 . the waro myket kloka j swaria konstena oc kwnne beswäria oc begalra hoo som kom til thz landet oc stygo ther op tha begalrade the honom saa ath han kwnne jnga lwnde komma tädan (magicis incantationibus sic tenaciter cpaiebant quod mulla spes erat intransibus ab sinsula posse recere) ib. hon sagde thz (belätet) wara mz kondster begaldr oc bemanadh ib 18 ."],"e":["-galra . ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"beganga","b":"vb","c":"v.","d":["3) omsbestyra, skaffa. jak begik eth brewe apostolicum PMBref 329 . lib 328. 4) utföra, göra. aff myndre hopenom begaars offtha alth hoffwärkith PM Skr 157. 5) hålla böner och mässor för (ngn). Se Sdw 2: 1196. 6) fira, hylla, med hyllning och pris förkunna, begangher tik . . . the hälgha ok allmänneligha kirkia, wara hälghast offwer alla SkrtUppb 373 . SvB 271 (senare hälften av 1400-talet). "],"e":["begaars PMSkr 157 ) , ","beganga sik , 2) begå sig, stå sig, reda sig. troyaner begyngo siig for grecana (troianis adversus grecos viriliter insistentibus) Troj 114 ."]},{"a":"beganga","b":"vb","c":"v.","d":["eg. gå till el. öfver.","1) gå, löpa, rinna. wilde ther hafua konungx adhro begangande VAH 24: 322 ( 1442) . ","2) lemna bistånd åt, skydda, sörja för. swa förlöste gregorius sinna modhers landh oc thz begik mz store äro Lg 3: 333 . ","3) bestyra, uträtta. " när huilkom han begangit haffde högmälis saker oc ärandhe " Lg 3: 274 . hördhe huat jouse oc israel haffdho begat j sin ärende MB 2: 31 . - ställa till. begik owenen at iomffrun fyöl i stora syndh för hans skuld Lg 668 . - söka att ernå eller genomdrifva. begik han mz franka äddelasta män oc täslikos mz sin eghin fadher konung pippino at han matte sin wilia faa om iomffruna hälga amalbärgam Lg 3: 291 . ","4) verkställa, göra, begå. synd ok last skadha ok skaam begingo the mz thz radh RK 1: 3760 . " a them beganga eet mord " ib 3815 . " last a them begaa " ib 3833 . " hempnis thz han a them begik " ib 4059 . Al 3488, 8336 . ST 350, 355 . - visa, bevisa. the ära ij hafuin begangith (Cod. BCDE giorth widh) mik Fr 734 . fore then tokt han ther begik RK 1: 3427 . MD 191 . ","5) taga vård om lett lik, begrafva, fira (någons) likbegängelse (med tillhörande vigilier, böner och messor). lat wäl bega min dödha krop Al 3597 . " bespordhe at sanctus nicodemus haffde swa wördhelika begangit hälga iomffrwna " Lg 335 . " han var begangin (Cod. BCDEF begraffuen) mz mykin ära " Fr 1477 . ib 2431 . Al 811, 3604, 3605, 3623, 9519, 10536 . " scal man honum begha lätha w bissonne " SO 5 . " epter min dödh sculu the mic beganga lata och mit liik til vazsten föra oc ther jordha lata " SD NS 2: 86 ( 1409) . " loot han erligha beganga mz klerka the han kunne fanga " RK 1: 61 . ib 358, 1900, 2534, 3068, 4282 . " marsken lot henne ther beganga mz mwnke oc preste the meste han fanga oc siden i ene kiste sla " ib 2: 2930 . " loth henne ther begraffua thaa mz biscopa oc klerke erliga begaa " ib 8406 . ib 8408, 3: (sista forts.) 4689. - hålla böner och messor för? the lotho han storlika wel bega mz alla the klerka the kunno faa RK 1: 4407 (i berättelsen om prins Magnus omtalas detta hafva skett före hans afrättning). ","6) fira, begå. " ther begingin j gladhlika först kyndilmesso " ST 212 . ","7) försiggå, gå, hända. sa thän otroskap här begik Fr 780 . " hwru honom begangit war mz the iomffrwnne " Lg 673 .","1) uppföra sig, bete sig. hon begik sik swa dygdhelika oc wäl ST 415 . ","2) föda sig, taga sig fram, lefva, begå sig. the begha sig her ved raan met skyld oc roffuerij FM 657 ( 1516) . " wil iak mik mz angist oc fatikdom begaa swa som eth hitto barn " Lg 3: 329 . " iak wil wäl begaa mik mz mine konst " ib. " kwnnom wi komma thik ther oppa, tha beginge thu tik wäl " ib 337 . ","3) hända, försiggå. mädhan tässen ärandhem sik begingo Lg 3: 292 ."],"e":["bega . ","begaa . ","begangit . ","begat ) , ","beganga sik , "]},{"a":"begangilse","b":"","c":"","d":[" , se begängilse."],"e":[]},{"a":"begava","b":"vb","c":"v.","d":["2) giva. " andelikom andom . . . begaffuand (donavit) han sina mandoms miölk " Mecht 96 . ib 323. haffwer iak lönth oc begaffuat j barneno alt thz godha modhren öske, oc astundadhe fulkomnas j thy sino barne ib 354 ."],"e":[]},{"a":"begava","b":"vb","c":"v.","d":["1) begåfva. " begawadhe them alla mz rikom gafwm " Lg 566 . Bir 2: 247, 4: 114 . VKR 75 . FM 452 ( 1510) . " lot honum ther begafua mz örs ok dyra hafua " Fr 2657 . " begawadh mz tronne " Bo 130 . " han lot them rikelika begafwa aff gull " Al 3035 . sidhan klostrith är ympnyngo begafuat af gooz VKR 76 . MP 2: 238 . " han begafwadhe hwar som ther kom " Al 1158 . ib 8548 . RK 2: 7224 . ","2) gifva. " begafwadhe them hwariom som hwqriom höfdhe " Gr 317 . en gul kranz eller gulkrona som fru gitzsla jder begafuadhe Lg 3: 545 . SO 4 . MB 2: 274 . LfK 286 . all hennas krops rörilse waro aff them hälga anda begaffwat Lg 3: 406 ."],"e":["bigafua: -at MP 2: 288 . ","begoffua: -ade FM 452 ( 1510) . ","-adhe , "]},{"a":"begavilse","b":"nn","c":"","d":["gåfva. Su 103 ."],"e":[]},{"a":"begavilse","b":"nn","c":"","d":["och f. givande, skänkande, gåva. äronna begaffwilse Mecht 355 . " inscreff i liffsins bok thänna begaffwilse, som gudh ffader gaff jomffru marie JMPs 46. " ib 35 ."],"e":[]},{"a":"beggina","b":"nn","c":"","d":["begina. GU C 20. s. 11. "],"e":["bnägina )","*beggino klädhe","bäggine- )"]},{"a":"beggina","b":"nn","c":"","d":["begina, qvinna tillhörande någon af de systerföreningar, hvilka i slutet af 12:te årh. uppkommo i de Nederländska städerna, sedermera utbredde sig i Tyskland och Frankrike, samt egnade sig åt välgörande färf; i en senare tid blef det flerstädes vanligt att medlemmarne hängåfvo sig åt tiggeri, i följd hvaraf ordet äfven har betydelsen: tiggerska, i frivillig fattigdom lefvande qvinna. margarete bæginu SD 3: 288 ( 1316) . een beggina (ein hilge beginne) som hafdhe til sidh . . . christi . . . nampn hedhra ST 82 . lifdhe sidhan fatik beggina allan sin alder (voluntariam paupertatem amplectens) Bil 805 ."],"e":["bägina )"]},{"a":"begissa","b":"vb","c":"v.","d":["gissa, sluta. huad skade kostnad och täring, jag hade . . . wet eders nåde well begisse BSH 4: 270 ( 1501, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"begiuta","b":"vb","c":"v.","d":["begjuta, öfvergjuta, öfverskölja. " the begutu han mz sodh oc diska watn " Lg 586 . " stodh ozias vp aller beguthin (infusus) mz rynnande tharom " MB 2: 157 . Su 2 . limine wordho . . . alle begutne mz hans eghet blodh ib 414 . ib 31, 51 . mz brännande kärleke beguthin ib 92 . ib 91, 110 . see oc alla mins vänasta likama lime . . . alla wäghna aff blodhenom begothna ib 39 . " i thänna kärlekenom oc älskoganom wart han opta i wndherlike oc osigelike matho begwtin " ib 12 ."],"e":[]},{"a":"begiutilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? begjutning. conspersio begiutilse GU C 20 s. 141 ."],"e":[]},{"a":"begiva","b":"vb","c":"v.","d":["uppgiva, avstå från, slå ur hågen. gar her och for eth rychte thet i haffue begiffuit then rese HSH 19: 117 ( 1506) . Jfr begripa 5. - part. pret. begivn, jfr obegivin."],"e":[]},{"a":"begiva","b":"vb","c":"v.","d":["öfvergifva, lemna. " the begaffwo badhe raadh oc snille " Al 8994 . " nw bigifwer iak alla mina tröst " ib 2388 . " sedhen som iag thz hörde iag thz begaff " RK 3: (sista forts.) 5257 . - part. pret. begivin, som inträdt i kloster. swa är thz mz prestom oc begifno folke ST 426 . ","1) afstå från. begafwo sik tha alla tröst Al 10466 . ","2) begifva sig (till något ställe el. i någon ställning). sigh annan tijdh till gifftermåhl begiffwa (ingå giftermål) SO 212 . ","3) yppa sig. om eder tillfälle noghreledis sig begoffue FM 524 ( 1511) ."],"e":["bi- )","begiva sik , "]},{"a":"begrafning","b":"nn","c":"","d":["begrafning. Bir 4: 105 . LfK 6 ."],"e":["begraffningh LfK 6 ),"]},{"a":"begrava","b":"vb","c":"v.","d":["1) begrafva, nedgräfva i jorden. ther han . . . nw begraffiu liggher SD NS 2: 119 ( 1409) begroffwo the han MB 2: 73 . ib 40 . Al 2467 . Fr(Cod. BCDEF) 1477. RK 2: 8405 . wiste them stadhin ther korssit war begrafwit ST 301 . ","2) gravera. " thz (ɔ: fingirgul) hiolt ij sik en ädhla steen dyrlika begrafwin " Al 308 ."],"e":[]},{"a":"begrava","b":"vb","c":"v.","d":["begava, nedgräva. alla begreffna peninga SvKyrkobr 222 ."],"e":["begriffna ) , "]},{"a":"begravilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? begravning. Arfstv 17 ( 1461) . SvB 19 (b. avb 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"begrima","b":"vb","c":"v.","d":["nedsmutsa. bildl. aldrig twättas thenna blygdenas wanfrägd aff tiig som tw äst saa forsmädeliga oc slemliga begrymad (denigratus) mäd Troj 171 ."],"e":["begryma )"]},{"a":"begripa","b":"vb","c":"v.","d":["1) gripa, fatta, fasttaga. hon var när swa at hon matte begripas Su 391 . - angripa, öfverfalla. war begripin aff orena andanom Lg 3: 269 . " wart han ther hastelika begripin aff sottenne som kallas febres ällar skälfwa soth ib 314. " Bir 4: 64 . " stoor räddoghe begrepp alla thöm ther närstaddo varo " Lg 3: 556 . " hwi haffwa tässen margfalla dröfwilse tha os begripit " MB 2: 85 . ","2) ertappa. hwilke j hordom wordho begripne ST 436 . MB 2: 18, 19 . ","3) omfatta, omsluta, innesluta. thz bergh var begrepith mz een ring Fr 442 . " ciborium som hafdhe begripit alla camarana " Gr 300 . " styrdhe ok rädh j norighe som är eet land som mykin jordmon hafwer begripit " Bil 859 . " han begripir i nakra handa matto i sik alla dygdhe " Bo 45 . - rymma. hymblane ok iordhin ok al the thing j lthem äru formagho ey at begripa mik Bir 1: 93 . " thz (ɔ: mitt säte) är rwmt ok forma alla begripa " ib 91 . ib 76, 330 . ","4) inbegripa, innefatta, innesluta. som i therrä dagthingan begripne äru BSH 1: 132 ( 1371) . ","5) bestämma, berama, sluta. j halmstada begripa the en dagh RK 2: 1681 . " begrypo en fridh " ib 2450 . " at thässin deghtingan ok forwaring giordh ok begripen är mädh waro wit ok wilia oc fulbordh " BSH 1: 196 ( 1387) . iac . . . hawer begrepet ena wenlegha oc kärlegha sämio SD NS 1: 539 ( 1406) . - öfverenskomma. begripo med eric karlson ath thet skulle sta i dagh i the for:da xiiii dagha BSH 3: 282 ( 1470) . " haffde eric karlson begrypith en lägelik stadh med mattis ib. "","6) företaga? thäs loffsins wpbörian begripa oc fulfölghia Su 327 . ","7) bekomma, få om theres ärende skulde främias oc framgangh begripa (haberet effectum) MB 2: 126 . ","8) fatta, begripa, förstå. vm thu gitir begripit hans änlitis vänleek Bo 55 . " begripa andelik thing " ib 131 . ib 234 . " gifwande hänne först vndirstandilse ok skäl äptir thy hwar en forma at begripa " Bir 1: 300 . " begripa älla vndirsta mina dygdh ok makt " ib 45, ib 56, 70, 3: 71 . KL 310 ."],"e":[]},{"a":"begripa","b":"vb","c":"v.","d":["4) inbegripa, Innefatta. thöm scal ängin man . .. ther i thenna fridh bigrepen är, hald'ä ällä hägnä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) .","5) avsluta, ingå. " war thenne daghtingän bigrepen, fuldraghin oc wisath mellom . . . konung albrecht i swerike ok hans ganzkä menä rike Ryd.berg Tr 2: 451 (1481). then dag oc dektingan som . . . erik niclisson . . . begiffuit (sannolikt för begripit) haffuer om axwaldz sloth " Mon Dipl Sv 40 ( 1464) . överenskomma, besluta. är thet swa bigrepit . . . at . . . konung albrict oc the godhä män i swerike mugho warä hertogh henrich . . . bihulpne til therä örlogh in opa a danmark Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . " thet anslag oc hogskot som eder nade aff gudes inskiutelse begripeth haffde " HSH 13: 33 (1524, Brask). - part. pret. begripin, omfattande. j hans biscopsdöme j findland . . . äre somme sokner gandzska widä begripne Svartb 556 ( 1504) ."],"e":["be- . ","-grepen Rydberg Tr 2: 451 ( 1381)"]},{"a":"begripilse","b":"nn","c":"","d":["begripande. Su 79, 268 ."],"e":[]},{"a":"begripilse","b":"nn","c":"","d":["e. f.? uppfattning, begripande, begrepp. concepcio afflan ok begripilse GU C 20 s. 132 ."],"e":[]},{"a":"begriplika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obegriplika."],"e":[]},{"a":"begriplika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obegriplika."],"e":[]},{"a":"begripliker","b":"av","c":"adj.","d":["begåvad med förmåga att fatta. swa som thu giordhe hänne (människan) j rörilsom sinnelikin, swa ok j wisdom begriplighin (scentiæ capacem) ok skälighin SpV 480 . - Jfr obegripliker."],"e":["-lighin )"]},{"a":"begripliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som kan fatta. swa mykit är war siäl gudhz liknilse och ma wardha hans lottakande huru mykith hon är hans bigriplikin (capax) Ber 201 . ","2) begriplig. min ordh skulu ey j obegriplikom wttydhilsom wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydhning wppinbaras ällir kwngöras Bir 4: 91 . " the äru tik kwnnogh oc synlikin oc begriplikin " Su 288 . - Jfr obegripliker."],"e":["begriplikin . ","bigriplikin )"]},{"a":"begriplikhet","b":"nn","c":"","d":["fattningsförmåga. " gudz milda tilsyn til lmänniskionna owirgangir människio wndhirstandz begriplikhet (capacitatem) " SpV 57 . - (?) thu haffwr j siälinne tre naturas, oskälikheten, lustelikhetena ällir begriplikhetena (concupiscibilitatem), ok skälikhetena SpV 502 . - Jfr obegriplikeht."],"e":["begripp- )"]},{"a":"begripning","b":"nn","c":"","d":["begripande, uppfattning. som aff hälgom oc hälgadhom hiärtom j andherlikom (för -like el. -lika) wndirstandilsinna begripning kan sees oc lönlika smakas Su 292 . - begrepp. all thing matta äptir thera som höra wndirstand oc begripningh Bir 4: 74 ."],"e":[]},{"a":"begrisa","b":"vb","c":"v.","d":["gråna, åldras? sidan böriar han här j bägrisa MD (S) 206 ."],"e":["bägris )"]},{"a":"begrunda","b":"vb","c":"v.","d":["betänka, besinna. " haffuum wy nu begrvnnat oc betractat, at j ey wel kunnen . . . vtgöra sadana tyonde som ider bör " Svartb 69 (1345?). - tänka, besluta. (v) haffuom nw begrunnat oc betrachtat, at i saadana sämio ok tionde gärd wtgöra skulin alleledis som her epter scriffuat staar Svartb 70 (1345?)."],"e":["begrunna )"]},{"a":"begrunda","b":"vb","c":"v.","d":["1) utgrunda. " kunde hans wisdom ekke begrunda " ST 423 . Lg 3: 586 . - begrunda, tänka. begrunda ok tenkia thz honom behaga MD (S) 208 . - betänka. begrunder thet wel i huad akt the thet göre FH 1: 164 ( 1496) . ","2) begripa, förstå huilkit ider werdighet och flere the werdigiste och werdughe fädher och gode herrer kunne bätre begrvnna än wij ther om scriffve HSH 22: 55 ( 1494) . ib 53 ( 1493) . " kwnna grannelige begrunna at konghen oss aldrig sa got loffuer bebreffuer eller med ko ningxlige eder stadfester at han them holler " ib 20: 69 ( 1506) ."],"e":["begrunna . ","begrynna ib 22: 53 ( 1493)),"]},{"a":"begrundeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr obegrundeliker."],"e":[]},{"a":"begrundeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr obegrundeliker."],"e":[]},{"a":"begrundilse","b":"nn","c":"","d":["sing. el. n. pl. begrundande, reflexion, utgrundande; reflexionsförmåga; förmåga att utgrunda el. begripa, förstånd. the sinnogha krapter och makter inwertis ärw, som är betänkilse krafft, begrwndelsena krafft oc aminnilsena krafft JMPs 36."],"e":["-else )"]},{"a":"begynna","b":"vb","c":"v.","d":["begynna. JTb 94 ( 1513) . her biginaes swe[n] ska penga HLG 3: 70 (1524). ib 79 ( 1524) . - begynna, taga itu med, börja med, börja bruka. tha ville han hwgghe the skoger, som höre vnder slotthet . . . , hwad heller thet war mik leeth eller lyfwfft, ok hwes dell lhan brwka eller bygynne wille, thet skulle hengia in pa honom allena BSH 5: 381 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"begynna","b":"vb","c":"v.","d":["begynna, börja. " the . . . byyntä theres sang " Va 55 . " fulbordhade sith ämbete han bögynnat haffde " Lg 400 . Su 6, 113, 172 . thetta örligh, nw beginth är BSH 5: 83 ( 1506) . . med inf. begynte engelbert j telge graffwa RK 2: 1741 . then som byghinnar falla i armodh Ber 288 . MB 2: 11, 42, 71 . RK 3: 675, 749, 776, 786, 883, 1424, 1656, 1663, 1751 . Lg 334 . " bygyntä tha at fly vndan " Va 24 . ib 32, 37, 38, 44, 49 . " bygyntä til at iägä diwret " ib 24 . ib 27 . - refl. begynnas, begynnas, begynna, taga sin början. här begynnas biblia pa swensko MB 1: 1 . " nar offertorium begynnes " VKR 65 . " ther beginktis tha eth aluer spil " RK 2: 1249 . " hwadan theris orlig begyntis " Di 41 . ib 30 . " her beginnas atsye aff en riddare " ib 1 . her lyktäs thzta ärendä j thzta sin, och byggyndes ater aff falantin och nampnlos Va 41 . - Jfr upbegynna."],"e":["bögynna . ","bygynna . ","byggynde: -es Va 41 . ","böginna Su 6 . ","beginna . ","byghinna . ","-es VKR 65 ; Va 41 . ","-ar Ber 288 ; RK 3: 749 ; ","-as MB 1: 1 ; Di 1 . ","-te ; refl. -tis; beginktis RK 2: 1249 . ","-adhe Lg 334 ; MB 2: 42, 71 ; RK 3: 1656, 1751 ; ","-adho MB 2: 11 . "]},{"a":"begynnan","b":"nn","c":"","d":["begynnelse, början. " gud var äurdeliga vthan nagha t ophoff eller begynnen " SvKyrkobr 125 . ib 128 . " allaledes som han tilforin giort hade fran första begynnen i yterste " STb 3: 13 ( 1492) . - Jfr upbegynnan."],"e":[]},{"a":"begynnan","b":"nn","c":"","d":["begynnelse, början. MB 2: 305 . Su 111, 280 . " en foresmakan oc begynnan til äwärdelika himerikis glädhi " ib 344 ."],"e":[]},{"a":"begynnilse","b":"nn","c":"","d":["begynnelse, början. MB 2: 179 . Lg 3: 28, 103 . - företag. sware för swadane obestandige begynnelse BSH 5: 486 ( 1511) . - Jfr upbegynnilse."],"e":["-else . ","bygynilsä Lg 3: 28 . ","byginilse: -en ib 103), "]},{"a":"begynnilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upbegynnilse."],"e":[]},{"a":"begynsel","b":"nn","c":"","d":["bebynnelse. BSH 5: 271 ( 1508) ."],"e":["beginsell )"]},{"a":"begäkka","b":"vb","c":"v.","d":["1) drifva gäck med, begabba. wart iak . . . swa som fulaste dare begäkkadher (ilusus) Su 29 . ","2) gäcka, narra, bedraga. thu haffwir mik begäkkat (ilusisti) MB 2: 121 . LfK 122 ."],"e":[]},{"a":"begäkkan","b":"","c":"","d":[" Su 7 . LfK 12 ."],"e":["bedrägeri"]},{"a":"begäkkare","b":"nn","c":"","d":["begabbare, hånare. SvKyrkobr 196 ."],"e":[]},{"a":"begängilse","b":"nn","c":"","d":["loch f. likbegängelse; själamässa; gudstjänst som med böner mässor o. s. v. hålles till äminnelse av en avliden och till hans själs bästa. holda ena begenilse fore bäggias wore siäl Svartb 272 ( 1416) . ib 273 (1416?). SD NS 3: 610 ( 1420) . SJ 2: 4 ( 1474) . " arleka halla os eth begengelse " Arnell Brask BiV 49. "],"e":["begangilse )","*begängilsa mässa","begengilse- )"]},{"a":"begängilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" likbegängelse, gudstjenst som med böner, messor m. m. firas för en aflidens skull. göre begengilse aptir myne fatige siäll FH 5: 201 ( 1509) . " wil jac at epter mik göres threggia aara begängilsör j abo domkyrkio " ib 6: 34 (1452, afskr.). ta gud kallar eder af dagom, ta skolom wi . . . för eder göra som ware ordensböcker utwisa, med siälemässom, psaltarom, wielsom och begengelsom lijka wist som för oss sielfwom DD 1: 140 (1487, nyare afskr.) . " reedde til lthz som skulle tiäna til iordhena oc hans siälarykt oc begengilse " Lg 3: 366 ."],"e":[]},{"a":"begär","b":"nn","c":"","d":["begäran, åstundan. BSH 3: 185 (1467 afskr.), 5: 89 (1506)."],"e":[]},{"a":"begära","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) begära, önska. " alt thz theres hiärtä begärädä " Va 11 . " alle the szom hade marck begärade iack till öde lagth " RK 3: (till. om Chr. II, red. a) 6342. owergaff then skolan han begeradhe (hvilken han förut ville tillhöra) Su 265 . ","2) begära, framställa begäran. begärade aff herranom gudhi annan höffwidzman MB 2: 69 . RK 2: 6966, 7020, 9122, 3: 2219 . BSH 5: 196 ( 1507) . HSH 19: 155 ( 1506) . begörendhe ath wij ville oss giffwe til nogen aff the puncthee ib 146 ( 1506) . BSH 5: 149 ( 1507) . " swa danna gerning som j ärä begärändes aff mik " Va 47 . RK 3: 951 wi ärom thes begärende SO 3 . " then som embetet begerer aff brödromen " ib 185 . ib 191 . " hwilken som . . . ther vtj (ɔ: i samma förscriffne compani) begerende är (deruti söker inträde) " ib 156 ."],"e":["be- BSH 5: 149 ( 1507) . ","bö- ib 196 ( 1507) . ","begöra: -endhe HSH 19: 146 (1506); endis ib 150 (1506), 152; edhe ib. ","begora: -eth HSH 19: 155 ( 1506) . -ar? -adhe, "]},{"a":"begära","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["begerda: -et STb 3: 307 (1496) ),","begära i gen , begära tillbaka, begära att återfå. begärer nu almoghen igehn then deel ther sammankommen war HSH 13: 49 (1324, Brask). STb 3: 307 (1496)."]},{"a":"begära","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) begär, önskan. " inthe war annath thera begära " MD (S) 231 . thz war allas tera begära ib 202 . ib 278 . " samman bindas i wenskapp war myn begära " RK 3: (sista forts.) 5885. - begär, begärelse. fför giri skuld och andra begära MD (S) 202 . ","2) begäran. " epther hans eghen begära " RK 3: (sista forts.) 4516 . ib 5209 . thera bön och begäre BS 34 ."],"e":["begäre )"]},{"a":"begäran","b":"nn","c":"","d":["1) begär, önskan. " til thz ena staar all mins hiärtas begäran " Su 99 . " alt thz thera begeren warä skulde the haffua " Va 39 . ","2) begäran. " epter jder nades budh och begäran " FH 5: 24 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"begärdha","b":"vb","c":"v.","d":["insnärja, fånga. " wart han optänder j begärelse till henne oc begärdad j henne kärlig (eius illaqueatus amore) " Troj 293 ."],"e":["begärdadher ) , "]},{"a":"begärilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f.? ","1) begär, lust, önskan. begärilse at byggia Ber 291 . huar thu skalt fästa thins hugx begärilse oc astundan Su 259 . " gudz hyllist begärilse (åstundan efter Guds nåd) " ib 309 . " gaff konungenom clarasta ändoghet oppa hans wilia oc begärilse " Lg 3: 310 . - begär, begärelse. han bran heteliga j begärilse oc lusta til henne MB 2: 166 . " thins likama oloflika begärilse borth älta " Su 37 . ib 53, 226, 354 . begärelsenna styrerska LfK 36 . ","2) begäran. " epter eder begärelse " FH 1: 163 ( 1496) . ib 7: 100 ( 1517) . " pa allis eder herredömis borgelse " BSH 5: 329 ( 1508) ."],"e":["bo- . ","-else )"]},{"a":"begärin","b":"av","c":"adj.","d":["begärande. al then del, som han war begeren oppe edre wenghue FM 421 ( 1509) ."],"e":["begeren )"]},{"a":"begärning","b":"nn","c":"","d":["1) begär. " lwst oc begärning til ath affla barn " LB 7: 274 . kropsins begärning Bir 5: 7 . ","2) begäran. " äpther . . . jngeborgha abbatisse oc alla systra oc brödhra bön oc begäring " Bir 5: 124 . " epter idher eyghin scriffwilse ok begärningh " HSH 22: 34 ( 1491) ."],"e":["begäring )"]},{"a":"behagh","b":"nn","c":"","d":["behag, tillfredsställelse, vilja. " mz konungx raad ok hans behag " MD (S) 229 . ib 259 . " fingo ther storl bythe sig till behag " RK 1: (till. till LRK) s. 241 . " fick och thz in effther mitt behag " ib 242 . BSH 4: 197 ( 1495) . fik myk (?) XI sine swene the mik fölgia . . . pa eth behagh (på behaglig tid, så länge jag vill?) ib 252 ( 1500) . tyker oss rad vare oppa edert behagh (om Eder så behagar), at wy . . . scriffwe bispen aff skare . . . til ib 313 ( 1502) . " ladhe i walet tesse epterscreffne III gode men pa ider herredömis behag ok för bätring " FH 7: 71 ( 1506) . FM 134 (1502, samt. afskr.). thesso rijkena sammanbindningh hafwom wi förb:de aff swerige giorth vppa mena rijkesens rads manna i swerige behagh ok nöghe BtRK 144 ( 1441) . waro wth sendhe pa thet behagh (i det syfte?) ath the skulle fanghet frijhether pa westerarss stadh BSH 4: 257 ( 1501) . " war thet möte beramit . . . pa thet behag the danske ffogeter skulle ey innan täss aff sätias " FM 133 (1502, samt. afskr.). Jfr välbehagh."],"e":[]},{"a":"behagh","b":"","c":"","d":[" , jfr bohagh."],"e":[]},{"a":"behagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) behaga. " med dat. hwariom manne thz behaga " Al 3862 . RK 2: 6821, 7487 . " huru behaghar thik saltarin " ST 160 . " thz skal mik oc fulwel behaga " RK 2: 6767 . ib 7434 . Va 31 . Di 158, 285 . ST 373 . " hwilkom idher bätzst behagar at j skulen thiäna " MB 2: 64 . " seen til hwat idher ther om bätzst behagher " ib 127 . " hwar hanom bäzst behaga " SD NS 1: 200 ( 1402) . ib 2: 314 ( 1410) . " thz mon them allom illa behagha " Al 2149 . RK 2: 2264, 5491, 6057, 6600 . " hanom behagde fult illa the geste " ib 7574 . thu kant mik j enge thiänist swa wäl behagha ST 167 . jus erixsson behagade jlla tha (fann sig illa, var illa till mods) RK 2: 807 . ib 7825 . " niclisse behagade ey thess bädher " ib 5847 . ib 7031 . " them mote sa mykit tess vär behaga " ib 7844 . " tha skal eder vel behaffua " BSH 5: 536 ( 1513) . ","2) finna behag i, tycka om. man behagdet ey wel RK 2: s. 346. kom konungen gangande j smidiana till hanum oc behagede swerdit wäll Di 48 . sadne swar, som the skul ecke vel behaffue BSH 5: 433 ( 1511) . - refl. behaghas, = behagha 1. göra alt thz illa ther them behaghas MD 79 . ib 85 ."],"e":["behafa: -as MD 85 . ","behaffue . ","-ar , -adhe, el. -er, -de),"]},{"a":"behagha","b":"vb","c":"v.","d":["behaga. " epter minom eghnom vilia, swa thet mich allaledis wel bohaghar oc athnöyier " SD NS 3: 370 ( 1418) . - refl. behaghas, behaga, tillfredsställa; träffa in (med). med prep. i. hon haffde aldrig seth wänare man än han war som saa myket behagdes j hännes astwndeliga begäran (suo affectui conueniret) Troj 62 ."],"e":["bo- )"]},{"a":"behaghliker","b":"av","c":"adj.","d":["behaglig, tillfredsställande. " gode och behagelige tidhende " FH 7: 97 ( 1513) . behageligh, j alle mattho god swar FM 170 ( 1504) . en god, behagelig quittencie ib 171 ( 1504) . tiände the behaghelighä äre ib 185 ( 1504) ."],"e":["behagelig )"]},{"a":"behald","b":"nn","c":"","d":["säkert ställe, säker tillflyktsort. haffue waldh, tha hans dach vte är, at gaa i clostredh i sit beholt igen STb 3: 64 ( 1493) . ib 1: 255 ( 1480) . RP 2: 140 ( 1387) ."],"e":["beholt STb 3: 64 (1493) ), "]},{"a":"behald","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) säkert ställe, ort hvarest man kan vara trygg. i sit fria felogha behald at fara BSH 1: 187 ( 1386) . " hwar han ville mich swa forwara at jach komber j mith behald j gen " RK 2: 5516 . ib 5867, 5914, 7988, 1: (sfgn) s. 177. MD (S) 238, 246. FM 155 ( 1504) . Va 14 . Di 180 . ","2) besittning? klostreno til stadhught behald oc äuärdhelica ägho SD NS 2: 96 ( 1409) ."],"e":["behall FM 155 ( 1504) . ","behal MD (S) 238, 246. beholl RK 2: 5867, 5914 ; Di 180 . ","behol RK 2: 7988), "]},{"a":"behalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) behålla. " lät mik thässa bytning behaldha " Bil 865 . minne delin . . . behallom wij till wart sialwra vphäldhe SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). iak vil thet siälwir behalda ib NS 1: 231 ( 1403) . KL 22, 295 . BSH 1: 166 ( 1376), 194 ( 1387), 198 ( 1387). SD NS 1: 1 ( 1401), 98 ( 1402). Bo 3 . Gr 286 . MB 1: 3 . Bir 1: 54, 215, 3 ; 400. Iv 3136, 3990, 4506 . Fr 209, 498, 1469 . Al 6370 . Di 169 . ST 151, 329, 431 . " änthot han litit behaldir af the som han höre " KL 244 . " höra gudz ord ok behalla them " MD 1: 85 . " thik jdhkelica beholla j mino aminne " Bir 2: 51 . " uilia . . . behalda sina ilzsko " ib 26 . gånga sa aff mz beholna håffuer RK 3: (sista forts.) 5038 . - bevara. om wij skolom behollas BSH 5: 179 ( 1507) . - part. pret. bevarad, oskadd. vtan j bliuin skipino formoghin i ey bihaldne bliua KL 174 . " ij skullin hafwa alexandri sidh ther blifwum wi alle behalne widh " Al 1872 . " vil . . . atirfa thik thöm alla behalna (incolumes) " Bo 187 . " thu skalt komma behallin oc helbrygda hem " Lg 3: 49 . " til liiffuith bihalden ware " MD 34 . ","2) bekräfta, försäkra, intyga. thät wiliom wi . . . mädh war rät behalda SJ 103 ( 1349) . beholded mz sin eedh . . . at the engen orättfärdig gerning giort haffua SO 160 ."],"e":["behalla SD NS 1: 1 ( 1401), 98 ( 1402); MP 1: 85 ; Bir 1: 215 ; Al 6370 ; ","-om SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). beholda SD NS 2: 131 ( 1409); Bir 3: 434 ; Di 66 . ","beholla Bir 2: 51 ; ","-as BSH 5: 179 ( 1507) . ","bihalda Bir 4: 298 ; ","-haldin Gr (Cod. D) 378 ; ","-halden MD 34 ; ","haldne KL 174 ; ","-hiolt ib 22 ; ","-holth Iv CVI. biholla RK 2: s. 344. byhaalla SD NS 1: 437 ( 1405) . " böholla " BSH 5: 182 ( 1507) . ","behalladha SJ 225 ( 1453),","behalda sik , hålla sig, försvara sig, göra motstånd. jak rädhis at wi formoghum oss ekke swa länge behalda ST 328 ."]},{"a":"behalda","b":"vb","c":"v.","d":["1) behålla. Rydberg Tr 2: 245 (1357). Sd NS 3: 110 (1416). Prosadikter (Sju vise mäst C) 226 . - förbehålla. tha behallum wy os . . . fulla macht fornempa godz wederkennas vnder bischopsbordit Arnell Brask BiV 50. 2) bekräfta, intyga. äpte thy the wildo mäth sinom eedh behalda Gadolin Pants Bi 276 (1378). "],"e":["bihaldä Rydberg Tr 2: 245 ( 1357)","behulle Prosadikter (Sju vise mäst C) 226 . ","behollen HSH 19: 150 (1506)), ","behalda sik , stå sig, begå sig. Se Sdw 2: 1196. - part. pret. behaldin, behållen. behaldne pänningar, ren vinst, netto. aff sama lest smör beholne peninga vort til swmma lxxij (72) mark, v (5) skilling, iij (3) peninga STb 4: 146 (1507). ib. - mädh behaldin resa, efter lyckligt överstånden resa. mik tycker ganske väll vare ath i äre helbrygdä vpkommen igen med behollen reyse HSH 19: 150 ( 1506) ."]},{"a":"behaldare","b":"nn","c":"","d":["person tillhörande ngns folk, underlydande? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 73 f. kommer ther noger fran her laurens axelsson fran wiiborg slott vthaff konungsens behollere oc till stora förstens fäderlige ärfue Rydberg Tr 3: 361 (1482, avskr.) ."],"e":["behollere )"]},{"a":"behaldning","b":"nn","c":"","d":["besittning underlydande område. vthaff theris stora förstis fäderlige ärffwe the ryssekeysers oc af all stora nogordh . . . skall man änthe ondt göre paa swerige eller swriges riges land oc beholninger Rydbeg Tr 3: 361 (1482, avskr.). kommer ther . . . nogor . . . af stora nogordh oc vtaf nogrdz beholninger ib. ib 362 ."],"e":["beholning )"]},{"a":"behemelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hemligen. BSH 5: 30 ( 1504) , 222 (1507)."],"e":["-lige BSH 5: 30 ( 1504) . ","-lighan ib 222 (1507)),"]},{"a":"behindra","b":"vb","c":"v.","d":["1) hindra. " bliffwer ther myket behindrat " DD 1: 225 (1516, eft. aftr. hos Langebek). thet vii behindradhä äre i andhrä vordenhä rigsins ärendhä HSH 19: 25 ( 1504) .","2) lägga beslag på. hade gripit, behindret, oc röffuede töm aff eders nades breff BSH 4: 223 ( 1497) . -- Jfr obehindradher."],"e":[]},{"a":"behindra","b":"vb","c":"v.","d":["2) lägga beslag på. wntte . . .. her götzstaff karlsson olaff japsson . . . sina peninga ok jern igen, som hans fogede mikell hade behindrat i lagwnd fore honom STb 1: 302 ( 1481) . ib 18 ( 1477) . - anhålla, fasttaga. bleff olaff matsson behindrat i . . . lybeka STb 1: 72 ( 1476) . ib 300 ( 1481) . - Jfr obehindradher."],"e":[]},{"a":"behindran","b":"nn","c":"","d":["hinder. Se Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"behindring","b":"nn","c":"","d":["hinder. DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langebek). HSH 19: 73 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"behiälpa","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. hjälpande, behjälplig. at . . . konung albrict oc the godhä män i swerike mugho warä hertogh henrich oc hertoghä magnuse . . . bihulpne til therä örlogh in op a danmark Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . wara . . . konung olaf bilhulpne til sit orlöhg ib."],"e":["bi- . "]},{"a":"behiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["hjälpa. " them föliandhe oc behiälpande " Lg 3: 643 . " ath jag motte fa noghen hielp aff riget, som jag ware beholpen met " BSH 4: 276 ( 1501) . "],"e":["behiälpa sik , hjälpa sig, uppehålla sig. FM 62 ( 1457) . " ther mz behalp han sik i xvij aar " Lg 3: 338 . " i maghen idher nw behiälpa mz thz ena lywset " ib 707 . BSH 5: 304 ( 1508) ."]},{"a":"behiälpliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig, hjälpande. " behiälpelik i hwat matto hon hälst kwnne " Lg 3: 648 . " ath the . . . thöm behielpelike warj " FH 3: 67 ( 1445) . FM 390 ( 1508) . at han skulde vara hanom behielpelighin ther til, at han matte koma til suerike Ansg 223 . . . . the oss ther till behielplike waro (för wara) BtRK 52 (138, orig.). ath the . . . waren thennä for:de brefvisare godhe och behielplighe til rättä FH 2: 50 ( 1419) . SO 162 . " skal hwart rijket thy andra troligha wara bestanducht oc fullelika behielplighit thz affwäria " BtRK 144 ( 1441) . Jfr beholpeliker."],"e":["behiälpeliker . ","behielpeligh SO 162 . ","behielpigh . ","behielpelighin . ","behielpeligen FM 390 ( 1508) . ","behielplighin )"]},{"a":"behiälpliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig, hjälpande. Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . SD NS 3: 15 (1415)."],"e":["böhielpaliker . ","-likä SD NS 3: 15 ( 1415) . ","behelppälker: -lekä FMU 3: 501 ( 1450) . ","bihelpeliken Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) ),"]},{"a":"behiälpogher","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig, hjälpande. Vårfrup 139 . Urk Shist 1: 3 (1436)."],"e":["-ugher . ","byhälpogher SD NS 3: 387 (1418, dpl. fr. Jämtland),"]},{"a":"behiälpogher","b":"av","c":"adj.","d":["= behiälpliker. " bidhin them thz the idhre syster behiälphoge ära " Lg 3: 323 . ib 633, 647 . ware edher herredömer alle nw behielpeghe och bijständige BSH 5: 50 ( 1505) . " wara honum behielpighe till . . . at wort skiip motte koma hiit til oss " ib 23 ( 1504) . " at the wtan al lforsumilse behiälpoe (för -oghe) varin . . . at kräfwa oc mana " SD NS 1: 415 ( 1405). at the wara fornemde wärkmestera behielpig til retta SO 160 . " ath i ville vara behielpige til frv ingeborg om the lente päninga " BSH 5: 128 ( 1506) . Jfr behulpigh."],"e":["-igher . ","-egher )"]},{"a":"behof","b":"nn","c":"","d":["behov, behövlighet. wara . . . konung olaf bihulpne til sit orlogh op a alla land, ther hanom bihof är Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . annet smath, som behöff giordis j . . . scomargarens bodh HLG 2 : 59 (1517). ffore banden serdelis penninga, om swa behoff haffuer StÄmb 147 ( 1501) ."],"e":["bi- . ","behöff HLG 2: 59 (1517)"]},{"a":"behof","b":"nn","c":"","d":["1) bruk, behof, nytta, gagn. til thera behoof oc nytto BSH 2: 116 ( 1400) . " til sit egit behoff " SD NS 1: 36 ( 1401) . ib 2: 375 ( 1411). om the gyngerdh ko[mer] ider naadh til behooff BSH 3: 146 ( 1463?) . " varo skipadh fatiko folke til thiänist oc behoff " Bo 165 . " läggia thz nidhir ther thz var väl beuarat ok göma til sit behof " ib 3 . ib 52 . VKR 33, 36, 38, 41 . Lg 3: 280 . SO 26, 66 . " win til mit oc hwstrwnna oc piltzsens behoff oc vidhertorfft " MB 2: 131 . ","2) behof, nödtorf, nödvändighet. wm swa behoff oc tarff warda kan Bir 4: 61. ey är behoff at allir almoghen kome til stridh mothe stadhen hay MB 2: 17 . " huat är tha miik meera behoff at wita ällir meere ranzsaka " Su 272 . engxens tingh haffwom wi behoff vtan atenast härbergith MB 2: 131 . " vm forrörde companijs bröder nyan olderman behof hade " SO 194 . " om täs behoff äär " FM 66 (146072). the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar oc är nar flodh är oc thäs behoff gör VAH 24: 322 ( 1442) . ther behop giordis FM 354 ( 1507) . BSH 5: 62 ( 1505) , 150 (1507). thz scal ey göris behoff RK 2: 3649 . " her ey görs behoff vptälia meera " ib 1729 . Su 116 . huat thik behoff görs (quæ necessaria sunt) MB 2: 131 . BSH 5: 197 ( 1507) . " ath hanom swena behoff giordes " SO 154 . ib 143 . " um ämbetet nyan olderman behoff giordhes ib 186. " ib 80 . " thz han sielffuer behoff giörs " ib 197 . -- Jfr slots behof."],"e":["behoff . ","behoof . ","behooff . ","behop . ","byhof SO 26 . ","bohoff BSH 5: 62 ( 1505) , 150 (1507). böhoff BSH 5: 197 ( 1507) ), "]},{"a":"beholp subst.","b":"","c":"","d":["hjälp understöd. hawa . . . oplatet een akerfieldh . . . til siälakorsens beholp i vpsala domkirkio SD NS 3: 80 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"beholpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig. " bidher jac ider . . . at i waren them behulpelighe " FMU 3: 101 ( 1436) , ib 61 (1434?)."],"e":["behulpeligh )"]},{"a":"beholpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig. " ath the wari henne här beholppelighe vthinne " FH 5: 165 ( 1494) . FM 715 ( 1521) ."],"e":["-ligh )"]},{"a":"behulpigh","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig. " at the gode herrer wele edert herredöme bestondig oc med teris folch behulpig wara " BSH 5: 242 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"behulpogher","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig. Jfr Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"behvälva","b":"vb","c":"v.","d":["välva, förse el. bygga med valv. hulkin källare alleledis behwalffdher är SJ 2: 264 ( 1495) . STb 3: 212 ( 1495) ."],"e":["-hwalffdher ) , "]},{"a":"behända","b":"av","c":"adj.","d":["fin, konstfull. lekin war ny och mykit behenda MD (S) 202 (i rimslut)."],"e":[]},{"a":"behändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fint, skicligt, behändigt. thz han thz örlögh swa behändelika wan Prosadikter (Sju vise mäst) 163 . - skickligt, försiktigt. pedetentim . . . remissiuum behändelika varliga ok foth vidh footh Gu C 20 s. 423. - noggrant, grundligt. perrimari fullelica oc behendelica ransaka GU C 20 s. l527. - fint, på ett skärande sätt? frigucio . . . subtitiliter garrie behändelika ropa ok ilfenas aff köldh GU C 20 s. 293 ."],"e":[]},{"a":"behändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med konst, fint, skickligt. göra thz konstelica älla mykyt behändelica Bo 16 . " behändelika älla konstelika sammen satter " VKR 58 . " bredha listor . . . mykyt behändelika oc mestirlika giordha " ST 418 . " swa behändelika och ärlika klädder " JP 59 . ","2) besynnerligt? thedt skal haffue sig gansze behändelige ther om BSH 5: 10 ( 1504) ."],"e":["-lige )"]},{"a":"behändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["bekväm. Jfr Dahlgren, Gloss. om otwedhe soken then forläningh til forbätringh och hielp mich aff eder herredöme nw tilsagdh är effter hon [är] mik mikit behendlig loch wälbelägen till mijn gaardh herrsätter HSH 24: 22 ( 1512) ."],"e":["behenelig )"]},{"a":"behändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) fin, skarpsinnig. han thalar wiisdom behendligh oc kloc MD 28 . ","2) med konst arbetad. ena värn han hafuer om sik, badhe behändelik ok kostelik Fl 1065 . ib (Cod. C) 1297."],"e":["behendeligh )"]},{"a":"behändogha","b":"ab","c":"adv.","d":["med konst. mädhan hon loth göra thy thetta karit behändogha ST 325 ."],"e":[]},{"a":"behändogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) konsterfaren, skicklig. thz war slöghasta oc behändoghasta folk til alzkona gerning ST 323 . ib 526 . ","2) fin. " listig. hedhir giri är behändokt ont (subtile malum) " Bo 96 . ","3) konstig, fin, med konst utförd. behändogh gärning (curiosum opus) takir myklo meer af timanom än tharfwas Bo 17 . ib 121 . hafdhe. . . seeth mang kostelik thing j belendoghe bygning ST 40 . ib 135 . " medh nokrom dyrom äller behändoghom ordhum " Ansg 245 . ","4) lämpligt? thet warmik behendokth til städia BSH 5: 225 ( 1507) . ","5) besynnerlig, underlig? om thet tyska breff är mik myket behändikt BSH 5: 143 ( 1507) . - Jfr obehändogher."],"e":["-igh )"]},{"a":"behändogher","b":"av","c":"adj.","d":["skiclig, utrustad med synnerlig förmpga. conspcax . . . behndogher til ath skodo GU C 20. s. 141. - skiclig, begåvad, skarpsinig. swa som the (ɔ: prophetane) mykit behändoghe (subtiles) äru j lönlikom thingom SpV 35 . mästare i siw bokligha konster. oc lmykith behändigh Prosadikter (Sju vise mäst) 161 . - fint, uttänkt. hauer jak funnit et got radh oc ena behedugha konst Prosadikter (Barl) 72 . - Jfr obehändogher."],"e":["-uger . ","-igh )"]},{"a":"behändoghet","b":"nn","c":"","d":["konst, lkonstgrepp. " jannes . . . thäntkte mykith oppa the behändigheet " Prosadikter (Sju vise mäst) 159 . - list. tha kom thz en tiidh til aff en behändigheet thz ha[n]grep sins herra fienda ib 163 ."],"e":["-igheet )"]},{"a":"behändoghet","b":"nn","c":"","d":["konst. " i ofmykle behändoghet oc slögdh som callas maledictum curiositatis vicum " Bo 18 . " j riim oc behändoghet (subtilitates leoniatum) " Bir 4: 74 . ST 135 . Al 9095 . Lg 3: 107 ."],"e":["behändikheet Al 9095), "]},{"a":"behöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) höra, bönhöra. " - part. pet. hörd, bönhörd? til hwilkith wij oss aldeles behörde wara forhopades " BSH 5: 73 ( 1505) .","2) höra, lyda. - part. pret. hörsam, lydig. war inghen aff them behörd BSH 5: 302 ( 1508) . ","3) höra, tillhöra, stå i samband med. alth thet til slotzbehoff behörer BtRK 340 (1487, orig.) ."],"e":[]},{"a":"behörilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? tillbehör. beholle forrörde stenhuss medh thess behörilsse SJ 2: 112 ( 1488) . hulket hus meth alle sin behörilsse han gaff sine dotter dotter ib 309 ( 1496) . Stb 2: 22."],"e":[]},{"a":"behöring","b":"nn","c":"","d":["tillbehör, tillhörande lägenheter. it stenhus medh tess behöring STb 3: 407 (1498)."],"e":[]},{"a":"behörliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillhörande, hörande. beplichte wii oss baade oppe holle hwat som ther tiil behörligt är i förscirne bryggeierehuss SJ 2: 257 ( 1494) . STb 3: 176 (1494). - Jfr obehörliker."],"e":[]},{"a":"behöva","b":"vb","c":"v.","d":["1) behöva. med gen. the kma oss altidh til lhieolp tha vj thes behöfwom SvKyrkobr 203 . MP 4: 263 . 2) behövas, vara av nöden (för ngn). med inf. lengha böker behöffde honomhaffwa nar han wille lära äller prädica JMPs 27. - med ack. och gen. thäs. Se Sdw 2: 1196."],"e":[]},{"a":"behöva","b":"vb","c":"v.","d":["1) behöfva. " thet systra oc brödhir behöfua " VKR 42 . Bir 5: 120 . Va 4, 23 . Di 297 . RK 2: 3053, 3669, 7602, 8806 . SO 30 . Su 112, 224, 359 . LfK 76 . " at j behoffwa nagot här vtaff wart land til edher " FM 122 (1501, samt. afskr.). inthe behöffuer danske thz prisa äller roosa RK 3: 998 . ib 2348 . BSH 5: 150 ( 1507) . ","2) behöfvas. " hanom behöffuer oc berning thär " RK 2: 7111 . " hwat honum behöffdhe " Lg 3: 34 . annor stykke som siälina rörer oc behöffwer ib 384 . äpther thy som behöffwir Bir 5: 25 . - refl. behövas, behöfvas, vara af nöden. om thöm nagat kan behoffues SO 117 . ib 204 . " för rätwiso som ey behöffuäs angher älla skrifftemal " Su 48 . " min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat som wäl behöffdhis j tolkom hälgom lärdome " ib 3 . ib 150 . " tha thz behöffwis " LfK 11 ."],"e":["bo- BSH 5: 150 ( 1507) . ","behoffwa . ","behoffua . ","beheffua: -in Va23. -ir, -de), ","behöva vidher","-wedher )"]},{"a":"behövas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " anstå, öfverenstämma med huilkit nampn mine ädelhet wäl behöffwis " Su 77 . ib 33 . Jfr hövas."],"e":[]},{"a":"behöveliker","b":"av","c":"adj.","d":["passande för, öfverensstämmande med. hon (ɔ: mattan) är tholkin, som äglikin oc behöffuelikin är tholko sacramento Su 271 . Jfr höveliker."],"e":["-likin )"]},{"a":"behöveliker","b":"av","c":"adj.","d":["behöflig, som behöfves. " alla lhanda behöffligh thingh til örligx " MB 2: 246 ."],"e":["behöffligh )"]},{"a":"behöveliker","b":"av","c":"adj.","d":["passande, lämplig. " malaren han älskär alla handha färgho eller litha toch wthwäl lhan somliga fore the andra ok huan there säther j thy rwme som huariom är behöfligit " SvKyrkobr 174 ."],"e":["behöfligit SvKyrkobr 174 ) , "]},{"a":"behöving","b":"nn","c":"","d":["det som behöfves, nödtorft. wtan kost oc töring, oc alla andra behöffwing BSH 5: 11 ( 1504) . faa . . . eth mectigt taal folch tiil wnsetning, spisning, poluer, bly, piil oc andra behoffwing ib."],"e":["behoffwing )"]},{"a":"beiaka","b":"vb","c":"v.","d":["bejaka, samtycka till. BSH 5: 303 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"beiärnadher","b":"av","c":"adj.","d":["med järn försedd, järnbeslagen. beiärnadha stridz wagna MB 2: 78 ."],"e":[]},{"a":"bekansa","b":"vb","c":"v.","d":["undersöka. " en äller twa kwnna ey alth bekansa ob besinna " PMSkr 144 . " är oc ranskandis oc bekansandis j hwilko matto fiendana ärw starkasth " ib 146 ."],"e":[]},{"a":"beklagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) anklaga. " röghia äller beklagha sin almogha " MB 2: 290 . " hulka then wrangaste mannen swa falskliga för oss belögh oc becladhe (för beclagadhe) " ib 203 . Su 71, 349 . SO 142, 152 . " mz swik oc lygn bekladhir " ST 173 . ","2) klaga. " beklalghendes om eth ärende och trätte " FH 7: 98 ( 1513) ."],"e":["beklaka )","beklagha sik , be klaga sig. beclagende sig om sin store fatigdom FH 1: 167 (1496, afskr.) ."]},{"a":"beklagha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["beklagha sik , beklaga sig, klaga, kära. kom arvwidh olsson fore rettin oc beclagade sik fore fogoden . . . borgamestarene ok raadet, hurw han war fortörnat aff fröderik skreddare STb 1: 86 (1477). kom fore rettin laurens kötmangare och beklagade sik swa, ath mattis martinsson hade giortt honom offwerwaldh STbv 1: 247 (1480)."]},{"a":"beklaghilse","b":"nn","c":"","d":["anklagande. Gers Frest 49 ."],"e":[]},{"a":"beklandradher","b":"","c":"","d":[" Jfr obeklandradher."],"e":[]},{"a":"beklämma","b":"vb","c":"v.","d":["klämma, trycka. " om man tycker hiertat beklemmis aff hita eller annan siwkdom " LB 7: 235 ."],"e":[]},{"a":"beknipin","b":"","c":"","d":[" Jfr obeknipin."],"e":[]},{"a":"bekoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma till, få tillfälle till. med gen. thäs. astwnda ath see gudz likama . . . huar hon kan täs bekoma MP 4: 159 . 3) bekomma, utöva verkan på, väcka oro el. missnöje hos. laather edert herredöme inte bekomma, at jak eder her om tilbwdit haffwer BSH 5: 305 ( 1508) . 4) oroa, bekymra. ther höer ey visom oc fornwmstogom manne tiill, ath bekomma syn hwg oc mening mz wtwortes athäffwom Troj 72 . 5) tjäna (till), vara tjänlig (till). thet (vin) som golan lith haffwer är lostelikith oc bekombir wäl til smälta mathen PM Skr 357 6) tillkomma, höra till. med prep. li. thänna trappor som kallas gradus relaiui maior et minor thz är större ok mindre . . . bekomma ekke j guddomsins natur, hwilkin owmskiptelikon är, wthan j os SpV 34 . - tillkomma, tillhöra, passa (för), passa in (på); överensstämma (med); avse. med dat. canticum thätta ordhit fik nampn aff thänna ordheno cantande,, hwilkit rättelika bekombir (convenit) ällir tillydhir gudz loffwi SpV 30 . huru kan . . . thätta wara, at aatskilelika persone kwnna bekomma (conveniunt) enne persone ib 388 . ib 544 . " j samma läxinne äru nakor the ordh, som j andeliko wndhirstandh ytherligarin betekna sonen, thz är gudz ordh än modhena, nakor äru ok the som them bekomma (conveniunt) badhom " ib 195 . ib 354 . " alla creatura skapare ok skikkare, han weth hwat hwari eno creature bästz bekombir (congruat) " ib 294 . " om thz bekombir (congruit) wäl helsonne, renliffweno ok stadoghetinne " ib 553 . äpthir thz at hwar en öffwar sik j them gärninghom, som tronna lop bekombirl thy pröffwas shristus skapas j honom ib 100 . " hwilkin är thän som räkkna kan . . . hwat hwarie nathurinne kan bästh bekomma syndhrilika kroppenom ok säliienne " ib 354 ; jfr 3). - part. pres. passande (för), ägnande sig (för), övrenstämmande (med). tildraghir hon (ɔ: naturin) ekke forbätringhena äwärdhelikhetinne bekommande (profetum eternitati congruentem) SpV 158 . " hwat kroppenom är wäl bekommande (congruum) " ib 354 . - Jfri illabekoma, välbekomande."],"e":["bekomma )"]},{"a":"bekoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma till, få tillfälle till. ey kunde förra bekommat för konungh karl schull at bespraka the jordena SJ 257 ( 1457) . " ath jach kan bekommeth ath aname till mik saadane werff " HSH 19: 106 ( 1505) . kan icke . . . bekomme then reyse ib 111 ( 1505) . " nar han thet best bekoma kan " SO 103 . ","2) bekomma, få. SO 306 . RK 1: (till. till LRK) s. 247 (båda dessa ställen tillhöra nyare afskrifver). ","3) bekomma, utöfa verkan på ööl oc maat skal tik bätre bekomma Su 305 ."],"e":["bekomma )"]},{"a":"bekomelighet","b":"nn","c":"","d":["läglighet, läglig el. lämplig ställning el. plats. wilyandis komma fiendana til eth annath rwm sigh til bätre bekommeligheth (oportuniorem locum) ath winna PMSkr 157 ."],"e":["-kommeligheth )"]},{"a":"bekomeliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) passande, lämplig; nyttig. med dat. PMSkr 69, 303, 356 ."],"e":["bekommelikit (h) PMSkr 69, 303, 356), "]},{"a":"bekomeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) åtkomlig, tillgänglig. then andre gradus är sinnommen wäl bekommeliken PM XXXV . ","2) passande, lämplig. en wis matta oc reghla som är bekommeliken allom människiom LB 9: 116 ."],"e":["bekommeliken )"]},{"a":"bekomilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. över. enstämmelse. thänna dygdhanna rätta skikkan, thz är siwfalla nadhinna bekommilse (comptentia) SpV 544 . thässom !UDDA_TECKEN? siw gaffwom) . . . tillagde jak märkilsinna bekommilse (convenientiam significationis) j allom stykkiom ib 546 ."],"e":["bekommilse )"]},{"a":"bekosta","b":"vb","c":"v.","d":["1) bekost,a bestrida kostnaden för, göra utgifter för. SD 5: 566 ( 1346) . HSH 19: 26 ( 1504) . " haffuer iach offtä oc ydhäligä thet warit begärendis och bekaastädhet baadhä met myndogä sänningebwdh oc scriffwilsä " FM 91 (1497-1501). ","2) utbetala. han bekostade gull oc päninga mangha MB 2: 273 .","1) kosta på sig, hålla sig. bekoster sigh pa slotidh medh folch spisningh ok wärie BSH 4: 52 ( 1477) . ","2) bemöda sig at jag sculde mig vinlägge och bekaste (för bekoste) at förwerffue eders oc rigisins senningebud frihet FM 670 ( 1517) ."],"e":["bikostä SD 5: 566 ( 1346) . bekaasta),","bekosta sik , "]},{"a":"bekostning","b":"nn","c":"","d":["utbetalning. " med romersche bekostning (utbetalning till Rom) " BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"bekostning","b":"nn","c":"","d":["bekostnad, utbetalning, utgif(ter). Urk Shist 1: 14 (1457)."],"e":[]},{"a":"bekräkta","b":"vb","c":"v.","d":[" . . . beställado them oc bekräkte them alla j theris skärmom wärnom oc thornom (conclusi sunt ab eo in turribus et applicuit ad eos) MB 2: 232 . " the äre nw saa bekrächthade jnne paa slottet ath thöm skall ingen effter thenne dag vndsette " HSH 20: 183 ( 1507) ."],"e":["han"]},{"a":"bekränkia","b":"vb","c":"v.","d":["försvaga, utmatta. " fore then sivkdom skul, som honum tha bekränte Annerstedt Ups Univ hist Bh 1: 8 (1509, nyare avkskr.). - kränka, skända, förföra. closterliga jumfrur . . . skemmä ok bekränkiä " J Buddes b 147 ."],"e":[]},{"a":"bekränkia","b":"vb","c":"v.","d":["kränka, skada, förderfva. " bekränkia ällar fwlt göra sith ädhelikhetz nampn " Lg 3: 291 . BSH 4: 226 ( 1497) . hadhe . . . bekrencht allas theris priuligier och friheter ib 5: 172 ( 1507) . " vare fyender ath bekränchiä " HSH 19: 158 ( 1506) . Jfr obekränkter."],"e":[]},{"a":"bekrätta","b":"vb","c":"v.","d":["bringa el. få i sin hand? kan . . . her lauris vlfsson äller hans ärwingia äller wy äller wara erwingia nokor the godz opspörya oc bekrätta (för bekräfta el. be.kräkta?) oc igen winna meth rötta, som hans fadher oc honum meth orätta affganfen oc affthrengdh ära SD NS 3: 304 ( 1418) . ib 303 ( 1418) ."],"e":[]},{"a":"bekymber","b":"nn","c":"","d":["oro, bekymmer. " ath leggia alt pladz och ytermera bekymber vtaff " FH 1: 50 (1478, gammal afskr.). kommä i större bekymber och fordärff ib 67 (1490-talet, afskr.). BtRK 237 (1465, orig.) ."],"e":[]},{"a":"bekymbra","b":"vb","c":"v.","d":["1) besvära, oroa, bekymra. som hindra siälena oc mz wärdzslikom ärandom oc wmsorghom bekymbra Su 258 . Lg 586 . " att omilda men skulle them ey bekymbra " RK 1: (yngre red. af LRK) s. 282. ","2) upptaga, sysselsätta. " mijn lage forfall . . . ther iach drepelige vdj bekymbrader är " HSH 20: 200 ( 1507) . " waro swa bekymbradhe mz thera dödhum " ST 334 ."],"e":["bo- BSH 5: 181 ( 1507) . ","bekömbra: -edhe FM 59 ( 1457), 60. ","bekymble BSH 5: 36 ( 1505) . ","bekymbra sik , bekymra sig, besvära sig, befatta sig. skalt thu . . . ey mz nokrom fafängom oc onyttelikom thankom thik bekymbra ST 160 . " jak bekymbrade mik (me implicavi) mz myklo flätio " Su 241 . ib 282, 283 . " dan bekymbra sik mz skippen oc siglingh " MB 2: 82 . Lg 3: 185, 316 . " at vi aldre med noghor styke ällir ärende hafuom os befatadh ällir bekymbrat " BSH 3: 180 ( 1467) . - refl. bekymbras, sysselsätta sig, befatta sig. i allom tima badhe mz siäl oc likama mz honom bekymbras (occupari) Su 178 . " war han mykyt bekymbrandhis i qwinzlikom kärlek " Lg 3: 64 ."]},{"a":"bekymbra","b":"vb","c":"v.","d":["1) oroa, ansätta menesteus wart omyket bekymbrader aff thenna tree bröder Troj 141 . 2) upptaga, sysselsätta. wi waarum i then tiidh mykit bekombredhe i mangh ärande SD NS 3: 471 ( 1419) .","3) klandra, väcka tvist om, (söka) tillägna sig. thät som af honom til lnyt oc ränto falla kan .. for honom älla hans arfuom bekumbra hindra älla quälia Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) ."],"e":["-kumbra . ","-kobra )","bekymra sik , befatta sig (med), ha att göra (med). är mykitt förundrende, hw[i] swerigis herrer wilie sigh bekymbra och klandre medh them PMSkr 704 (senare avskr.). thet swärie . . ath the sich ey bekumbre eller aff före naghers mantz gotz vtansith eghit Rydberg Tr 3: 491 (1502). - Jfr unbekymradher."]},{"a":"bekymbran","b":"nn","c":"","d":["bekymmer, omsorg. " aff alle wärdzsike bekymbran " Su 280 . ib 233, 257, 258, 260 . LfK 68 ."],"e":[]},{"a":"bekymbrilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" bekymmer. Su 158 . " är iak her i stor bekymmelse (för bekymbrilse) " BSH 4: 195 ( 1495) . liffua . . . vtan wärlzligha ärinda bekymbrilse FH 2: 128 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"bekymbrilse","b":"nn","c":"","d":["el. .? sysslande. hughsins waffran, ällir bekumbrilse widh thz som faänkt är ällir olofflighit SvKyrkobr 354 ."],"e":["-kumbrilse )"]},{"a":"bekymbring","b":"nn","c":"","d":["bråk, tvist, (rättsligt) klander. ther medh loth han fore sitiende rettin for:ne hans testamentarios quit, fry och lööss fore alle lbekumringh pa hans vegna epter thenne dagh STb 4: 91 (1505)."],"e":["-kumring )"]},{"a":"bekymbring","b":"nn","c":"","d":["bekymmer, oro. FH 7: 91 ( 1511) . HSH 19: 30 ( 1504) ."],"e":["bekymringh HSH 19: 30 (1504, afskr.)), "]},{"a":"bekynna","b":"vb","c":"v.","d":["förkunna. " thet är edert herredöme bekynnet för sanning " HSH 20: 145 ( 1507) . " bekynnandis för mich at k(ongen) haffuer achtet . . . komma them tiil vnsetningh " ib 148 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bekänna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) känna. " at thu maghe han bekänna som tik haffwir wtualdh " Bir 4: 21 . " hona bekännir iak wel " ST 293 . " oppa thz iak thäs bäther bekänna maa, hwat stora pino cristus lidha skal oppa korssens galgha " Lg 3: 653 . " som jach gaff eder till bekennä " HSH 20: 56 ( 1506) . " gaffwo the ware bekenna " BSH 5: 83 ( 1506) . " giffwer han mik aldelis bekenna " ib 112 ( 1506) . ib 115 (1506), 122 (1506), 124 (1506). som han wil wardha wäl bekänder Al 2753 . som wi wiliom fore gudh antswara oc bekände wara fore wart härscap SD NS 1: 437 ( 1405) . SJ 54 ( 1441), 56 ( 1435). BSH 5: 277 ( 1508) . " oppa thz sancta annes nampn maa . . .wordhä bekänth ok ärädh " Lg 3: 36 . ","2) genom löfte förbinda sig till. thenna ordhen bekände gudelikx snilles känneswen Su 51 . ","3) erkänna, bekänna. jak bekänner mith forledna smittiga liffwerne VNB 14 . - vara bekänder, erkänna, bekänna. detzleff war tha bekender hwat hans naffn war Di 102 . " wore the bekende at skoghen och fäbethet haffua the tiil samans " SD NS 2: 312 (1410, gammal afskr.). BSH 4: 295 ( 1501) . " skulle te blygligan war thet bekend, hure som te haffua farit met eder " FM 358 ( 1508) . " war nw bekendher thina skuldh " Lg 3: 671 . ib 142. ","4) gifva erkännande åt, belöna? bekennas medh nagen then del, han sig medh behiälpa kwnne BSH 5: 304 ( 1508) . ","5) tillegna sig? hade och then store forste aff muskogen hafft siit folch her inne i vynther och bekeent thenne landzände om han hade icki hörth thet store rikte HSH 22: 49 (1493, gammal afskr.). - refl. bekännas, erkänna, bekänna. bekennis iec . . . thet iec laghlica salt hawer SD NS 1: 6 ( 1401). bekännis iak thet meth mith opna breff qt jak hafuer vplatit ib ( 1401). ib 65 ( 1401) o. s. v. jak bekännis at sadhana män kommo till mik MB 2: 5 bekäns thina synd ib 19 . Va 9 . Lg 45, 3: 339, 521, 599 . ST 447 . Su 331 . PM XVI ."],"e":["bä- Lg 45 . ","bi- SD NS 2: 358 ( 1411)),"]},{"a":"bekänna","b":"vb","c":"v.","d":["3) intyga, förklara. " haffwe wii . . . endeligen beslwtinge, jaa oc godwilie aaffsaght och bekendt, . . . ath sweriges riiche böör och tillhörer fförscreffne war käreste, naadigeste herre konungh cristiern " Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . - refl. bekännas,","1) påstå, uppgiva, förklara. med följ. refl. pron. fyra belethe aff gwll konsteliga giorde aff hwlkom beletom dares myket screff, vndersamliga som tykkes wara mera äpter fafängom drömom än äpter saningenenas wissan, än tha ath dares bekännes siig thz sant wara (fuerit professus ea vera fuisse), tha oplates thz taall j thenna scriffwelse Troj 178 . 2) till ngns pris yttra el. förklara; prisa. jak bekennis tik (confitebor tibj) thet gud myn fadir . . . for thy thu haffuir mik ok tet lika waldit jak haffuir medh tik j guddomenum dwlt . . . här til ffore wärldhinna wisa mannom MP 5: 143 . - part. pret. 1) känd, bekant. hon war mildh oc barmhärtogh ower liffuandis mykit mera ower dödha sina winer oc bekända Mecht 345 . 2) vara bekänder, bekänna, erkänna. i förening med refl. pron. huilkin människia sik är bekändh fore människiom, ath hon mik tilhörir (qui confitebitur me coram hominibus), vidh hona vil iak kennas ffore gudhy mynom fadhir j hymerike MP 5: 109 . - tillkännagiva, förklara, intyga. med gen. thäs el. ack. thät el. thätta. witnadhe ioan niclisson . . . at . . . biorns hustru i golstadhom war thet for honom bekend, at the for:da iord pansat war for ena manz boot SD NS 3: 609 ( 1420) . " thetta ärom wi bekendhe harlad dyäkn oc the tolff i nämpdinne sato, at wi tilstam os hafua hört thässe witne ib. är iak harald dyäkn thes bekendher, at iak hafuer dömt godzet oc affradhit i qwarstadho ib. mannen war täs bekändher mädh stora gudlikhet ath han hafde gudz likama wisselica tagit " MP 4: 31 . hon . . . vitnahde thet ok war tess bekändh medh synom spaadom, ath ihesus war sandhir gudhz son ib 5: 72. - avläga, avgiva (ett erkännande). effter . . . per anderssons widerkennelssä som han fför gode men hadhe bekender warith SJ 2: 295 ( 1496) . - stå till svars (för ngt inför ngn). thet wj skeligha rantzsakad haffuom som wj wiliom bekendh wara for gud oc dande män Svrtb 519 (1474). - med gen. thäs. at the thet for:de godzet ok for:de prebendena swa styra ok for see, som han oc thet capitulum wiill thes for gudj warre behkende Svartb 192 (136´86)."],"e":[]},{"a":"bekännare","b":"nn","c":"","d":["bekännare. " allä hälgha lärarä och gwdz bekännare bidhien for migh " Gers Ars b 6."],"e":[]},{"a":"bekänneliker","b":"av","c":"adj.","d":["som kan bekännas, tillbörlig. köte som hanom bekenneligit ok tilstandeligith är STb 3: 108 (1493)."],"e":[]},{"a":"bekänneliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) känd. " som han for gudh oc menige man vil bekennelig wara " HSH 19: 4 ( 1504) . ","2) som kan kännas, påtaglig, tydlig. som i aldelis fornwme och klarlighe bekenneligit var, hwadh vij till kost och spisning haffdhe BSH 5: 229 ( 1507) . ","3) som kan bekännas, som kan tillstås, tillbörlig. swa at thz är gudhlikit oc thik bekännelikit (kan bekännas af dig) for warum herra ST 485 . " ey är oss nyttogt ällir bekännelikit owirgiffwa gudz lagh " MB 2: 224 ."],"e":["-lig . ","-likin . ","-ligin )"]},{"a":"bekännilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) kännedom, kunskap. han haffvir tik wnth syn bekennelse Gers Ars a 4. ","2) erkännande, intyg. " SD " NS 1: 30 ( 1401) . FH 5: 15 ( 1462) . ","3) bekännelse. " effter xiia ranzacan och sin egne bekennilse " BtFH 1: 167 ( 1508) . ib 203 ( 1509) , 204 (1509)."],"e":["-else )"]},{"a":"bekännilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) kännedom, kunskap. cherubin kärdho wppa hona for thz ath hon ey styrdhe sik äpther gudhz liwse bekännilse (för gudhz bekännilse (el. -sa) liwse) aff hwilko hon war for andra människo wplyst (lumen divinæ cognitionis, quo præ cæteris illuminata erat) Mecht 69 . wi, som (i motsats till hedningarna) gudz bekennilse haffuom Svartb 465 ( 1457) . ","2) erkännande, vittnesbörd, försäkran, bekräftelse. till thässins höghre bewisning oc bekennilse haffwm vii . . . waar incigle hängd fore thetta breff SD NS 3: 256 ( 1417) ."],"e":[]},{"a":"bekänning","b":"nn","c":"","d":["erkännande, förbindelse; förpliktelse till utbetalning av viss (årlig) penningsumma; avgift som erlägges ss erkkännande av el. bevis på underdånighetsplikt. ingelwnd anners naghen bekenning fraa siig sigiä eller peninge swmma vtloffwa eller richesens besitning wtlenskom herrom . . . tiilsigiä i nagra mattha Rydberg Tr 3: 557 ( 1510) . ib. för öghen är, at almoghen offwer alt richet oppenbarlige haffue nekat oc wedersagt met ja oc oprectha hender kong hans oc alla hans affödhe oc ey tiil synnes äre, at richet skal naghen peninge swmma tiil bekenning wtgiffue, menandes . . . at thet är oss och them fornär badhe tiil äre och rychte, hwar thet spörs bland cristelighe herrer og forsther ib 559 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"bekära","b":"vb","c":"v.","d":["klaga. " andeliga oc werdzliga schrefuo oc bekerde wpa therres oc meniga almogans wegna i findland " FMU 4: 425 ( 1475) . - anklaga. bönderne haffde honum latith bekera for war nadig herre til oräthä Svartb 446 ( 1453) . "],"e":["-kera )","bekära sik , beklaga sig (över). med prep. um. tha kom menigheten her i stocholm . . . for oss oc bekerde sigh om then stora forfang oc forsmedilse Rydberg Tr 3: 676 ( 1471) ."]},{"a":"bekära","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"beladha","b":"vb","c":"v.","d":["1) lasta. " tw skip beladda mz alt thz gåth war " Troj 296 . 2) belasta, betunga; part. pret. behäftad (med). et skinande skin ok pryderlikit thär märker ok teknar människiona hog ok hiärtha wara beladit mädh enom besmittogom ok skärom tanka MP 4: 217 ."],"e":["beladhin . ","beladder ) , "]},{"a":"beladha","b":"vb","c":"v.","d":["lasta. " mongth gott skepp lath iag belade mz fetalia oc spiiss " RK 3: (sista forts.) 4891 ."],"e":[]},{"a":"belasta","b":"vb","c":"v.","d":["lasta, nedsvärta. BSH 3: 118 ( 1458, nyare afskr.) , 122."],"e":[]},{"a":"belata","b":"vb","c":"v.","d":["låta vara, låta slippa (med); särsk. befria från erläggande av ngn del av böter; nedsätta böterna för ngn till ett lägre belopp. fore her eriks ottessons . . . bn skult tha belato fogodin, borgamestarne ok raadet hansi mikelsson . . . pa xx (20) marck (förut dömd att till konungen och staden böta 50 mark) STb 1: 391 ( 1482) . tha beloth jenis kaare karll gritagiwtare pa xv (15) marck ib 398 ( 1482) . " henrik horensi bröth edzöret . . . belatin pa xxx (30) marck " ib 262 ( 1480) . ib 2: 56 ( 1484) . sagdes benct hanssons hustrw fore retto aff, ath hon skal fornögia per olsson the xz (10) marck, som han, hennis bonde, bleff belatin vppa ib 1: 7 ( 1475) . mattis olsson zaker xij (12) marck, thy han slogh jeppe. kemmenärane skulo belatan ib 129 ( 1477) . baltzar skomakare ok hans drenge äro belatne konungx ok stadzsins sak huardere xv (15) marck. then tridie drengin belatin pa v (5) marck, stadzsins sak, fogodins tilgiffwet ib 2: 100 ( 1485) . - med objektsväxling, part. pret. om beloppet: nedsatt. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 78 f. thetta är pedher olssons opbörd aff stadzsins zaköre, som belatin är j radzstuffwne Skotte b 468 (1473; Kämn). ib 476 (1473; Kämn). - nedsätta ngns straff till ett visst bötesbelopp, benäda (till ett lindrigare straff). wordo ffogodin . . . borgamestarene och radet swa ens . . . tha skal cristin, benct clesmidz dottir, beholda liffweth oc meth swa skiäl, ath hon skal ecke altztinges bliffua onäffst och giffue for sina sak xx (20) marck STb 2: 51 ( 1484) . " satte benct clensmid kemmenärome sith hws til pantta fore the xx (20) marck, som hans dottir är belatin vppa " ib 52 ( 1484) . - befria från en avgift vilken som helst, för ngn nedsätta en avgift (t. ex. tullavgift)? i tyske landen giffs toll aff allom tingom som införes i stadent ill att sälyas och i walandh, sammeledes och [i] allom androm landom, . . . men i swerigie ähr ehn wrångheett, ther the på rådstugne beleggia eller belatha hwar annen som them täckis henna uphöye PMSkr 696 (senare avskr.)."],"e":["belot . ","belatin )"]},{"a":"belata","b":"vb","c":"v.","d":["1) öfverlemna, gifva. " vil iak thik belata thz thik är väl til mata " Fr 3027 . ","2) beläna. " än eder teckis belatha mik met then sokn " FM 366 ( 1508) . - part. pret. belatin (belaatin), ","1) stäld, försatt i en (god el. dålig) ställning el. belägenhet. vij äre saa illa belaatne (illa deran), at wij haffwe inga baather eller skep hiälpa oss medh BSH 5: 122 ( 1506) . ","2) tillfredsstäld, belåten. then dell . . . ther thw skall vare belathen medh HSH 19: 164 (1506), ib 20: 162 ( 1507) . FM 496 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"belatning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1196. lindring i böter. ware (gaardzfogothen) huar lögerdagh i capitel oc akte wor saköre . . . jtem haffue raadh medh byfogtanom om belatningh Arnell Brask BiI 28."],"e":[]},{"a":"belatning","b":"nn","c":"","d":["bestraffning? hafuj byfoghetin raadh medh gaardzmestarenom vm sakörin oc thera belaatning (sannolikt för betalning ss de heter på motsv. ställe Bir 5: 116) " som saki oc brutlighe wardha " VKR 35 ."],"e":[]},{"a":"beledha","b":"vb","c":"v.","d":["1) leda, anföra. " ginsten giorde the thera skip til reedha hans kröpelin sculle them beleedha " RK 2: s. 336. ","2) leda, föra, bestyra. beledha thet ärendit till fullan ändha FH 6: 23 ( 1450) . - bestyra, ställa till, begå. hon beledde thz swa länge oc foor ther swa listelika mz at hon fik alla sannindena wita aff honom ST 28 . ib 514, 531 . alt thetta ärandit beledde the swa hemelika at engin lifwandis kunde thz wiita ib 460 ."],"e":[]},{"a":"belefning","b":"nn","c":"","d":["1) samtycke. " epter . . . idher eghen beleffningh " HSH 20: 258 ( 1507) .","2) ymnestbevis, förläning. honom gönste[li]ge hart in til eder rykia medh nogher then beleffning, hanom hendomg wara kan BSH 5: 305 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"beleva","b":"vb","c":"v.","d":["gå in på, gifva sitt befall till, samtycka till, besluta. bekendos och bleffdä all thetta forscrifne at swa war giord meth beggis thiära jaa oc fulbord SJ 316 ( 1464) . " om the ingelunde velie tesse städer beleffwe (gå in på någon af dessa städer ss mötesplats) " HSH 20: 265 ( 1507) . " thet herre möthe, som the gode herrer . . . belefft haffue at sta skulle j stockholm " FM 363 ( 1508) . " thet möthe sancte marie magdalene tiid nästkomendes samtycht är och beleffuedh " FH 7: 94 ( 1513) . HSH 20: 200 ( 1507) . hurw the (ɔ: articklar och pwncther) tha framsettis eller beleffwade wordhä ib 19: 122 ( 1506) . hurv . . . beleffuet war om the sendebod BSH 4: 349 ( 1503) . sa mykith folk, som i beleffwe ther fore benempna ib 5: 20 ( 1504) . beleffwade scriffwa ib 174 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"beleva","b":"vb","c":"v.","d":["1) samtycka till, överenskomma, besluta. äffther som . . . waare käro mädbrödhre . . . belwead och beslutid haffwa om ath sända . . . her biscop mattes . . . oc . . . her bäncth ryning ind til danmarc Rydberg Tr 3: 500 ( 1504) . 2) synas, gott, behaga. Se Sdw 2: 1196. 3) göra välsinnad, binda vid sig. Se Sdw 2: 1196. "],"e":["beleva sik , göra sig till vän (med), ställa sig väl (med). belefuen eder . . . med them HSH 13: 105 (1524, Brask)."]},{"a":"beleving","b":"nn","c":"","d":["beslut. hwilke belewinga oc beslutninge . . . wii . . . samtyckie Rydberg Tr 3: 500 (1504). forrörde belewingher oc beslutningher ib. - Jfr belefning Sdw 1: 91."],"e":["-er )"]},{"a":"belibba","b":"vb","c":"v.","d":["förgifta? " syndin . . . belibbar oc forgiffwer syndaren " Su 352 . " thz ena ordhet i eno öghnabliki belibbar oc förgiffwer allas thera öron som a höra " LfK 107 . mz theras belibbadhom stralom ib 55 . " mz byssom oc blidhom ländzom belibbadom pilom oc skutom oc alla handom grymom oc farlighom vapnom " MB 2: 239 ."],"e":[]},{"a":"beliugha","b":"vb","c":"v.","d":["beljuga. " the honom hafdho belughit " ST 16 . " wardh belughin mz mangfaldelike lygn " ib 171 . " belögh hona til sin brodhir ib 446. " Su 29 . MB 2: 203 ."],"e":[]},{"a":"belova","b":"vb","c":"v.","d":["lofva, utsätta, utfästa. " är . . . thet möthe beloffwat . . . pa vilide dagh jwl i strengenäs " BSH 4: 255 ( 1500) . " hwat som her til gifuit er, blifue som sagt och befouet är " GS 69 ( 1491) ."],"e":[]},{"a":"belz lista","b":"","c":"","d":[" , se pälz lista."],"e":[]},{"a":"beläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga, förlägga, placera. bygningen skall beläggias vm kringh stenen oc vppa stenen VKJ 65 ( 1480) . - fastgöra. niclis bossons skipper, zacer til xij (12) marck for trossan j bomen bandz och belagdes STb 3: 27 ( 1492) . ib ij (2) öre iiij (4) skipmen, som belade barssen i then storm Skotteb 431 (1470 ; Kämn). - fästa; fälla. anorarare ankar beläggia GU C 20 s. 23 . 2) belägga, betäcka. tha thw vil impa tha . . . läg ther vm sidan blöt vax näst oc leer oc sidan cluta ytherst oc belägt thet medh traad sidan [oppa] thet ath väta ey til impona komber Sex ekon tr 265. 3) besätta; uppfylla; förse. palamides . . . kom mz xxx skip belakt mz fwltaga örligxfolk (cum triginta nauibus militibus nustis) Troj 104 . 4) omringa, kringvärva, belägra. obsidere böleggia GU C 20 s. 561 . hwro grecana . . . seglade jn for troyam ath beläga staden Troj 104 . SkrtUppb 221 . - kringvärva, omsluta. bildl. verlden haffuer mik cringomgifuit ok belägt mik ok myna v (5) porta J Buddes b 173 . - innesluta. jasonis asyn . . . hwlken hon hardeliga belakt haffde j siith hiärta (jasonis dulcis aspetus quem totum clausum gesta in corde) Troj 10 . 5) insnärja. thu . . . gangandhe wärldhenne, huilken belagdh war i mykle sorgh (mundo profuisi perplexo maeroibus) JMÖ 185 . 6) ställa till. part. pret. ställd, beskaffad. tha swaradhe thän vsla mannen som j häluite laa . . . vthan nagar star vpp aff dödha ok sigher them hurw thät är här mädh oss belakt tha throo the thät ekke MP 4: 86 . 7) beskatta, pålägga skatt el. avgift (t. ex. tullavgift). i tyske landen giffs toll aff allom tingom som införes i staden till att sälyas . . . men i swerige ähr ehn wrängheett, ther the på rådstugunen beleggia eller belatha hwar annen som them täckis henna uphöye PMSkr 696 (senare avskr.). 8) lägra, ha könsumgänge med. xij (12) öre aff enom skipare ffran vesterars som hade belatth j (1) bonne (för belacht j konne) Skotteb 461 ( 1472) ; Kämn). Enl. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 182."],"e":["bi- SkrtUppb 221 . ","bö- GU C 20 s. 561 . ","beläga Troj 104 . ","ln . ","belägt J Buddes b 173 ),"]},{"a":"beläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga. part. pret. liggande, hvilande varande. om thin wili är idkelika belaghdher i gudz laghom LfK 176 . ","2) belägga. " vtan til alt thz wäl beläggia mz iärnspika oc hwassa wäggia " Al 9179 . PM 10 . ","3) besätta, intaga, bemäktiga sig, öfverväldiga. bemannadho oc belagdo (occupaverunt) all wadhen j iordhans flodh MB 2: 77 . " the haffdho thz fä alt belagd " Al 9396 . " belagde mz diefflom " MB 2: 374 . KL 378 . - bild. späk wredhena än hon belägger (præoccupaverit) thik Ber 109 . ib 232 . " gratir scal beläggä (occupat) glädhena j ytirsta thimanom " MP 1: 142 . Ber 175 . hwilkin som belagdher är af wärdhzlikom thankom ib 135 . " belagdher af pinom " ib 207 . Su 401 . ","4) omgifva, kringhvärfva. nar han mz sannom laghom oc raamärkiom belagdhe (vallabat) haffs grwndhen Su 78 . " mina dödhelika owiner diäfflana . . . haffdo belakt mik wslan " ib 206 . han belagdho värst viliogha manna radh Bo 183 . Bir 2: 247, 4: 114 . - omringa, belägra. bilaþe länge staþen Bu 16 . " huna här belagde stadhin " Bil 683 . Bu 190 . Bil 260, 313, 592, 703 . KL 295, 311, 339 . KS 86, 87 (211, 95) . MB 1: 11, 2: 27, 71, 101, 102. o. s. v. Bir 1: 13, 190, 2: 125, 3: 301, 4: 50, 51 . NMP 1: 246. RK 1: 2176, 2356, 2372, 2888, 3328, 3391, 4042, 2: 1227, 1573 o. s. v. ward husit belakt med rytzana ok mz thera makt ib 1: 1744 . " beeläggia hans sloth mz wall " ib 3: 26. ","5) insnärja, invefva? som människiona alth aff harth belägger j syndanna läghe JP 74 . ","6) ställa till, bestyra. belagde thz hemelika mz hans mestara ST 561 . Jfr belägha. "],"e":["bi- Bu 16, 190 ; Bil 313, 592 ; KS 87 (211, 95) ; KL 311, 378 ; Bir 1: 13, 190 ; MP 2: 196 . ","bo- BSH 5: 163 ( 1507) ),","beläggia up a","oppa )"]},{"a":"belägha","b":"vb","c":"v.","d":["ställa till, bestyra, foga anstalt om. " huru han hafdhe thz giort oc listelika belägit (för -at; Cod. A beleth 514) mz sinne konst " ST (Cod. B) 560 . " belägede jach sa ther om " BSH 5: 88 ( 1506) . " om saa belagades, thet then werdig herra komme tha til wastena " ib 521 ( 1512) . " thetta sa besynnä och belägha ib. Jfr lagha. ""],"e":["belagha . -adhe, "]},{"a":"beläghet","b":"nn","c":"","d":["läge. " epther lansens belägheth (för beläghlikhet?) " FM 546 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"beläghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" tillbehör? hwilken gardh medh all belägilsse som forscriuet star förscrifne kirkio wärende kendos haffwa saalt SJ 230 ( 1454) ."],"e":[]},{"a":"beläghin","b":"av","c":"adj.","d":["1) belägen, liggande SJ 8 ( 1423), 42 ( 1427). swa got godz ok swa wäl beläghit SD NS 2: 73 ( 1408) . ","2) stäld, beskaffad. min ärindhe äru swa beläghin SD NS 1: 390 ( 1404) . " tha vndradhe rättaren oc alt folkit huru thetta ärandit ware beläghit " ST 473 . " ä hwro thet är om hanss ärende belägit " BSH 4: 308 ( 1502) . FM 519 ( 1513) . jnnan tess annerlunde vardher belageth (för belägeth) HSH 20: 194 ( 1507) . ","3) läglig, lämplig. " hwar eder belegit kan vara, thet wijkomme till tals " BSH 4: 253 ( 1500) . ","4) belagd, betungad, öfverhopad. hans hierta är beläghit mz mangom onyttelicom tankom MP 1: 352 ."],"e":[]},{"a":"beläghin","b":"av","c":"adj.","d":["belägen, liggande. fförnempde gard . . . belagen pa södre sidhen i grendhen SJ 2: 293 ( 1496) . ib 191 ( 1491) , 211 (1492), 298 (1496)."],"e":["belagh(h)en SJ 2: 191 (1491), 211 (1492), 293 (1496). n. belagit ib 298 ( 1496) ),"]},{"a":"beläghindes","b":"av","c":"adj.","d":["belägen, liggande. " huss oc grwndh medh tess bygningh . . . belegendes nest swnnan erich gislassons hus STb 3: 52 (1492). ""],"e":[]},{"a":"beläghinhet","b":"nn","c":"","d":["läge, belägenhet. " swa godt ett godz eller på så godh belägenhet " FMU 4: 290 (1467, avskr.) . "],"e":["belägen- )"]},{"a":"beläghliker","b":"","c":"","d":[" Svartb (Skokl) 530 ( 1477) , adj. 1) belägen, liggande. ena tompt som är beläghelik bak widh´r andres länu(?) gardh Beckman Stud 238 (1423, Kalmar stads tänkeb) . HLG 2: 103 (1519). han skall giffuä olaff michelson iordh jghen thär hon er hanom best beleglig Uppl Lagmansdomb 80 ( 1493) ; jfr 3. ltillbindher jak megh . . . honom . . swo goth gotz, ther . . . honom swo wäll belgelighet är, igen antwarde SD NS 3: 145 ( 1416) ; jfr 3. 3) som ligger bättre till, lämplig. gaff henne ena andra tompt j beläghilighane rwm her j stadhen Svartb (Skokl) 530 ( 1477) ."],"e":["beleglig UppL Lagmansdomb 80 (1493). belegeligh HLG 2: 103 (1519). beläghelik Beckman Stud 238 (1423, Kalmar stads tänkeb) . ","belägelighet SD NS 3: 145 ( 1416) . ","beläghilighane"]},{"a":"beläghliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) belägen, liggande. honom swa godh godz ok belä[g]lighit annor stadz widher leggia SD NS 1: 300 (1403, nyare afskr.). ","2) beskaffad. " tha han hadhe hört ok sport hurw hans tängh beläig (för beläghligh) ware " Lg 3: 31 . " effter thy som tha är saken belegligh " BtRK 120 ( 1436) . " mine ärendhe äre ekke nw swa beleglige ath iak nagit snarlige kan komma tith vp i landit " HSH 22: 3 ( 1491) . " hwro all ärende siigh beläglig äre " BSH 5: 123 ( 1506) . ","3) läglig, lämplig. " samankoma pa en beläglig tijd oc stad " BtRK 371 (1499, orig.) . FM 91 (1497-1501). BSH 5: 164 ( 1507) ."],"e":["bo- BSH 5: 164 ( 1507) . -ligh. -lighin),"]},{"a":"beläghlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) läge, belägenhet. saa got eet godz ok pa saa god beläghelighet FH 5: 49 (1467, nyare afskr.). ","2) ställning, förhållande. förfara om al beleglichet BSH 4: 9 ( 1471) . ib 203 ( 1496) . " huad belägelighet här är ilandhet " FM 443 ( 1509) . ib 247 ( 1505) . äptir swadane belägligheter FH 6: 85 (1495, afskr. fr. 1590-talet)."],"e":["beläghelikghet . ","belegligeheth FM 247 (1505)), "]},{"a":"beläghning","b":"nn","c":"","d":["belägring. MP 1: 246, 2: 196 . MB 2: 257 ."],"e":["biläghningh MP 2: 196), "]},{"a":"beläghra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"beläghra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["belegre: -ede STb 3: 189 (1494) ),","*beläghra sik , ha samlag (med). jöns niclisson zacer til xx (20) marck, fore han belegrede sijch medh en lösa kona fran sin egen ddandequinne STb 3: 189 (1494)."]},{"a":"beläglikhet","b":"nn","c":"","d":["belägenhet, förhållande, omständigheter. at jach . . . for waara beleglighet och widertorffua skuld giorde eth skipte . . . met . . . magnus nicolai Svartb 484 ( 1465) . " traktere capitenare offta mädh sinom klokasta mannom hwat görandis är för spöryandis hwilken hären större. starkaren. meer wäpnadher. . . . oc all tolken tilfälle oc beläghelighether som kwnna wara mällen fiendana oc sin här " PMSkr 148 ."],"e":["beleglighet . ","belägelighet: -er )"]},{"a":"belägning","b":"nn","c":"","d":["belägring. " obsidio . . . bölegningh " GU C 20 s. 561 . ib s. 370 . - Jfr beläghning Sdw 1: 92."],"e":["bö- GU C 20 s. 561) , "]},{"a":"belämpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) bemedla, ställa till rätta. " belempe thet med god dagtinghen " BSH 5: 427 ( 1510) . ","2) passa, vara lämplig el. läglig. om oss ey belämpper thet möthe BSH 5: 168 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"beläna","b":"vb","c":"v.","d":["förse med län. " war aff krononne wel belänter " RK 1: 1137 ."],"e":["-ter )"]},{"a":"belöpa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["belöpa sik , förhålla sig, vara beskaffad? hwru edhre belegligeheth belöper sigh FM 247 ( 1505) ."]},{"a":"bem","b":"nn","c":"","d":["Bömare. " war han beem oc war han rydz " MD 387 ."],"e":["beem )"]},{"a":"bemala","b":"vb","c":"v.","d":["måla. " cirklana . . . voro bemaladhe uppa badhe sijdhor " TK 270 ."],"e":[]},{"a":"bemana","b":"vb","c":"v.","d":["förtrolla. " hon sagde thz (belåtet) wara mz kondster begalrad oc bemanadh " Troj 18 ."],"e":[]},{"a":"bemana","b":"vb","c":"v.","d":["mana på, yrka, yrka fullbordandet el. hållandet af. thetta trolijka bemana BtRK 113 ( 1436) . ib 114 ."],"e":[]},{"a":"bemanilse","b":"nn","c":"","d":["1) maning, eggande. " tiith falska rad . . . oc bemanelse (tui falsi consilj monita et continui stimuli tui sermones) " Troj 247 . 2) besvärjelse. tha begynte calcas tiill at öffwa syn bemanelse (exorzizationibus) Troj 86 ."],"e":["-else )"]},{"a":"bemanna","b":"vb","c":"v.","d":["besätta, förse med manskap. tha husit war . . . wel spisat ok wel bemannat RK 1: 1635 . ib 3257, 2: 1557, 1578, 2087, 2133, 2571, 3034, 3621, 7451, 3: 815, 3200, 4082 . MB 2: 146, 233, 248, 259, 302, 305 . - förse fartyg med besättning, bemanna. the andra skipen mere bemannadis i stocholm oc monga flere RK 2: 8810 . MB 2: 274 . - besätta, förse, utrusta. bemannade stadhen mz sino folke MB 2: 261 . ib 264, 273 . drogh konungen jn j staden oc bemannade han mz spisningh oc syno folke ib 238 . " bygdhe oc bemannade wärn städher mz höghom oc starkom mwrom porthom oc laasom oc alzskons spisningh " ib 268 . - besätta, intaga. bemannadho oc belagdo all wadhen j iordhans flodh MB 2: 77 . ib 91 . " bemannade aldra bärganna högdher oc klintha " ib 149 . ib 152 . " thet (Gotland) at bemanna " BtRK 151 (1449, orig.) . - hålla besatt, intaga. säghen mik hwat folk thzta är som all tässen bärghen jnbyggher oc bemannar (obsidet) MB 2: 150 . "],"e":["bemando MB 2: 91),","bemanna sik , bemanna sig, taga mod till sig. j them daghom vpstodh oc bemannade sik matathias MB 2: 223 . MD 341 . - Jfr obemannadher."]},{"a":"bemanning","b":"nn","c":"","d":["besättande (med manskap). giordho galadite thz är galaadz män försaat oc bemanning j wadhen MB 2: 110 ."],"e":[]},{"a":"bemena","b":"vb","c":"v.","d":["mena. beder iqch eder herredöme . . . then (min skrivelse) i swa god agth och meningh teckens vnderstonde oc formechie som hon bement oc vtskriffuen är HSH 24: 34 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"bemening","b":"nn","c":"","d":["mening, tänkesätt? iach forstar edher herredomes tillat och gode bemeningh om helge hemmingx breff och myne ärende FM 530 ( 1511) . the affskorne rydzers argheth och ondhe bemeningh moth thenne fatighe landzendhe ib 532 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"bemisker","b":"av","c":"adj.","d":["Bömisk. " norisker rättir, polinsker, bemisker " BtRK 115 ( 1436) . - n. tyg från Bömen. en alin bowist (för bomist) GS 51 ( 1450) ."],"e":["bomisker . ","bomist ) , "]},{"a":"bemisker","b":"av","c":"adj.","d":["bömisk. at stoore försten i rysland . . . will giffwe sig under then helge romere kyrek oc till cristne troo som the bemske till förende giorth haffwe HSH 16: 35 (1526?, Brask)."],"e":["bemsker )"]},{"a":"bemura","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. försedd med mur. hwar som äru stora städher bemwrade oc starke MB 2: 40 ."],"e":[]},{"a":"bemurning","b":"nn","c":"","d":["murverk. " war wthwgged eth stordt hästa hwffwod meth offwer porten aff marmorsten oc jnfästh oc jn mwrad j mwren saa ath portthen war som en häst ilsee mz lämpeligen fanswn oc bemwrning " Troj 312 ."],"e":[]},{"a":"bemyrkra","b":"vb","c":"v.","d":["förmörka. " som hennes . . . samueth hafde . . . bemörkrät " Lg 3: 556 ."],"e":["bemörkra . "]},{"a":"bemälter","b":"","c":"","d":[" (förut) nämd, (ovan) omtalad. bemelÉte maijla godz FMU 4: 302 (omkr. 1466). - Jfr höghbemälter."],"e":[]},{"a":"bemängia","b":"vb","c":"v.","d":["blanda. " mz andro vine bemenckt " LB 7: 131 . " bemäng tom med klart viin " ib 325 ."],"e":[]},{"a":"bemärkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["synnerligen. hon är . . . bemärkeliga lärd j kondster Troj 45 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"bemärkia","b":"vb","c":"v.","d":["förse med märke el. sigill försegla. täpte ather oc bemärkte (signavit) owir honom MB 2: 364 ."],"e":[]},{"a":"bemärkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) teckna, märka, utmärka. " o menniskienne siel, bemerkt (insignita) medh gudz bylette " J Buddes b 163 . 2) betyda. vlixes . . . grundade j syn hog hwad han (dfrömmen) skulle bemärka Troj 307 ."],"e":["-märka )"]},{"a":"bemödha","b":"vb","c":"v.","d":["oroa. " han är mygit bemödet, ty han ecke vet hwad han skal före tage met eder holk " FM 416 ( 1509) . "],"e":["bemödha sik , besvära sig, omaka sig. ey görs eder oc behoff siälff bemöda eder hiit BSH 5: 122 ( 1506) . i werdes siälff bemödha edher, mik edher fatig tiänara, til wndsätningh ib 146 ( 1507) ."]},{"a":"bemöta","b":"vb","c":"v.","d":["möta, mottaga. för huat sadana match i calmarna stadh ey bemötes kan BSH 5: 27 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"ben","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ben (os). at bränna min ben siþan iak är döt Bu 13 . han förþe sanctorum petri ok pauli ben af staþ ib 396. thetta been är aff minom benom MB 1: 159 . vendis eth been j hans strupa Bil 565 . " flyktit hänger ey swa höght at hundin wänter sik ey benith " GO 71 . " som omkringl gingo thit köt oc bäna märgh " Bir 4: 208 . swaradhe the (fiskarena) . . . wi fingom ey eeth been (ej det allra minsta, ej en enda fisk) Lg 3: 10 . - ben, bensubstans. eet horn aff boen Fl 726 . medh eenfaallughom sölghiom aff jern horn ellir been VKR 12 . - Jfr arm-, axla-, fil-, fils-, haku-, hals-, hästa-, kin-, lar-, läggia-, rif-, rifla-, ring-, skinu-, skulro-, svana-, viþ-ben. ","2) ben (crus). böia sin ben Bu 498 . " waro badhin hans been iamtröst " Bil 424 . " fore watusot oc sullen been " LB 1: 97 . " haffde een foot wisin ok een deel aff benena samaleds " Lg 3: 365 . Jfr barns-, uggloben. "],"e":["been . ","bän )","benshug , "]},{"a":"ben","b":"nn","c":"","d":["1) ben (os). kunne thet ther lyktes med at the danske oc severlin droges om eth been oc then tredie lope til skogen medet HSH 14: 26 (1525, Brask). - jfr bak-, gäddo-, hals-, hiorta-, hönsa-, kin-, vinga-ben. "],"e":["bön STb 2: 54 (1484) ), ","*bena fulder","beena fuller )"]},{"a":"bena","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr af bena."],"e":[]},{"a":"bena","b":"nn","c":"","d":["bena, hårbena, aff iässens ällar benonna lokka (a verticis cesarie) oc til nidhersta thins fodz ylia JMÖ 185 ."],"e":[]},{"a":"benadha","b":"vb","c":"v.","d":["benåda, bevilja eftergift. " benadhe them pa x (10) karle " BSH 5: 398 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"benadha","b":"vb","c":"v.","d":["benåda, bevilja förskoning från el. lindring av straff. therfore bleff hon benadet, ath malsigiandin badh fore henne STb 1: 328 ( 1481) . ib 190 ( 1478) . benoddes lasse joansson köthmangare fore drapit, stadzins zack enskyldth STb 3: 356 ( 1498) . ib 411 ( 1498) . -benåda (ngn) till (ett lindrigare straff). med prep. til. epther malsegiandes bön benaddes hon til stupan STb 3: 191 ( 1494) . ib 4: 119 ( 1506) . - med prep. pa. alle vynmen zache til vj (6) mark hwar thera, benodde pa iiij (3) mark Stb 4: 20 (1504). ib 149 (1507). hakan aff westheraarss zacher och benadder pa x (10) marck ib 3: 3 ( 1492) . ib 299 ( 1496) , 356 (1498). fiskara drengen, kussens drengh j heel sloch, är benadher pa myn herres och stradzsens zack x (10) marck eller mysta handena ib 222 ( 1495) ."],"e":["benaddes STb 3: 191 (1494) , 299 (1496), 352 (1498); ib 4: 119 ( 1506) . benoddes ib 3: 356 (1498); ib 4: 149 l(1507). part. pret. -adher: n. -at benadder STb 3: 3 ( 1492) . ","benadher ib 222 ( 1495) . ","benodder ib 411 ( 1498) . ","benodde ib 4: 20 ( 1504) ),"]},{"a":"benadha","b":"vb","c":"v.","d":["vara gömd, ligga innesluten? mädhan . . . j tik . . . alla snillinna rikedoma oc alla konstir benada (sint absconditi; enl. anm. s. 469 är stället osäkert; ordet synes äfven kunna läsas beuanda) Su 230 ."],"e":[]},{"a":"benadhin","b":"av","c":"adj.","d":["benådad (till). then chöre, laurens kötmangar war benaden pa Stb 2: 194 (1487). Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 80."],"e":["benaden )"]},{"a":"benadhning","b":"nn","c":"","d":["benädning, lindring i åddömt straff. han schal ey vntfly, förre en han om then zack forlichter är medh kongen ok staden epter thäris benadningh Stb 3: 162 (1494)."],"e":[]},{"a":"benala","b":"vb","c":"v.","d":["nalkas, närma sig. " fför än the naghot the landen benala " RK 1: (sfgn) s. 173 . " the fianda wille han benala " ib 2: 1253 . for thetta huss skal han benala ib 5763 . "],"e":["-at )","benala sik , "]},{"a":"benala","b":"vb","c":"v.","d":["nalkas, närma sig; begiva sig (till). "],"e":["benala sik , "]},{"a":"benbiärgh","b":"","c":"","d":["benbrynja. SD 3: 287 ( 1316) ."],"e":["beenbiärgh )"]},{"a":"benbrut","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) synderbrytande af ben. adrianus leddes först tel benbrut Bu 522 . Bil 369 . ","2) benbrott. " for beenbrwth " LB 2: 34 . legger man stampadhan pwrlök widh benbruth ib. ib 4: 339, 7: 138."],"e":["benbrot LB 4: 339 . been braath LB 7: 138 ), "]},{"a":"benbryta","b":"vb","c":"v.","d":["den hvars ben blifvit sönderbrutna. gauo benbrutne andan i guz händar Bu 522 ."],"e":[]},{"a":"benbrytare","b":"nn","c":"","d":["benbrytare. ossifragus . . . been brytare GU C 20 s. 394 ."],"e":["been- )"]},{"a":"benbäria","b":"vb","c":"v.","d":["kasta med (djur)ben, kasta på ngn med (djur)ben. Enligt Axel Kock, Ark. f. Nord. Fil. 24: l179 ff."],"e":[]},{"a":"benbäria","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"benedidher","b":"","c":"","d":["välsignad. " mädher sith helgha benedidha wärdhoga blodh " MD 47 . for thin helgha benedidha bitherra döödh ib 48 . " wälsignadho warin thina lyufuo dyra rena benedidho lände " Bir 4: 151 . VNB 16 . LB 7: 19 . " then benidhe gudz son " ib 2: 89 . ib 90 ."],"e":["bendidher )"]},{"a":"benediktus","b":"nn","c":"","d":[" ? med ordet benedictus börjande lovsång (jfr Geete, JMÖ LV, 285). tha magnificat j ap[tan]sangen oc bendictus j ottesangen swngit är AK 58."],"e":[]},{"a":"benfisker","b":"nn","c":"","d":["ett slags fisk. jc (100) benfiisk FM 544 ( 1512) . ii[ɔ] (250) benfiske ib 602 (1513)."],"e":[]},{"a":"benkalve","b":"nn","c":"","d":["benkalf, vad. " läggiandes syna been kalffwa oppa sin skineben (suram femori imponerent) " MB 2: 117 ."],"e":[]},{"a":"benkalver","b":"nn","c":"","d":["vad. han (stridsmannen) skal . . . haffwa . .. ey mykith thokkan beenkalff aff köth (suris et pedibus non superflua carne distentis) PMSkr 125 . - Jfr benkalve Sdw 1: 93."],"e":["been- )"]},{"a":"benkista","b":"nn","c":"","d":["benkammare, benhus. Ordsaml. ur Arboga Tänkebok (hos Bergström, Arb Kr 156 )."],"e":[]},{"a":"benlägger","b":"nn","c":"","d":["benpipa. Lg 3: 369 ."],"e":[]},{"a":"benlösning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"benlösning","b":"nn","c":"","d":["lossande och uttagande av benstyckern ur sår. swen nielsson . . . zaker xx (20) [marck for] eth saaremaal han slog olaff olsson i hoffwdet, och ther kom e[n]lösning vtyn, oc swa xxiiij (24) marck fore tw saaremaal, som ecke kom benlösning i STb 1: l85 (1477). - särskilda böter som utom böter för själva såret erläggas för vart ben som uttages. hansi wärkmästare vi (6) mark, v (5) öre et i (1) grossa oc benlösing, för blodhwite han hyg hokon magnusson (orden v öre t. o. m. benlösing synas vara senare tillägg) JTb 40 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"benogher","b":"av","c":"adj.","d":["benig. " ossosus . . . benoger " GU C 20 s. 395 ."],"e":[]},{"a":"benvapn","b":"nn","c":"","d":["benharnesk. " i beenwakn " SD 6: 214 (1350, gammal afskr.). Di 63, 124, 155, 207, 208 . Jfr örlöghis benvapn."],"e":["benwapen Di 63, 207 . beenwakn),"]},{"a":"benvidher","b":"nn","c":"","d":["benved; evonymus europaus Lin.? Jfr SAOB benved; Lyttkens, Sv. växtnamn s. 588 f. spelignum benwidh Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 8."],"e":[]},{"a":"benvärker","b":"nn","c":"","d":["värk i benen. LB 7: 36, 282 . Lg 3: 248 ."],"e":[]},{"a":"benägdher","b":"av","c":"adj.","d":["benägen. " hwar vtaff jach benegd är ath veth hans besthe " BSH 4: 253 ( 1500) . " ther till benägde " HSH 20: 102 ( 1507) . ib 104 . BSH 5: 73 ( 1505) , 392 (1510). FM 459 ( 1510) . Jfr välbenägdher."],"e":["beneigd BSH 5: 392 ( 1510) ),"]},{"a":"benäghin","b":"av","c":"adj.","d":["benägen. " benegen, redebon oc veluelig til at afstyre . . . blotzvtgytilse " BSH 4: 348 ( 1503) . - med. gen. wij äre tess benägne til at affwärie cristendomens oc richisens forderff FH 1: 182 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"benäghning","b":"nn","c":"","d":["benägenhet. " tess gode benägningh och gönstoghet " HSH 24: 22 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"benämna","b":"vb","c":"v.","d":["1) nämna. som i lthette breff benempde äre FH 5: 21 ( 1463) . BSH 5: 181 ( 1507) . " thet är benempt j theris dagtingis breff, at om nogen artikel . . . forkräncth vorthe, tha schwlde then part rame siit beste, [som] torn och hommod skeed wore " FM 386 ( 1508) . ","2) utsätta, bestämma. jnnän en benämdh tiidh HSH 19: 25 ( 1504) . " wij benempde städith och rwmmit " FM 134 ( 1502) . " pa en benämpdh städh " ib 388 ( 1508) . sa mykith folk, som i beleffwe ther fore benempna BSH 5: 20 ( 1504) . - bestämma, afgöra. för än thet benämpth war, ath han then deell fwlth och fast göre skwlle, i hanom tilbwde BSH 5: 317 ( 1506) . -- Jfr forbenämder."],"e":["bö- BSH 5: 181 ( 1507) ),"]},{"a":"benämna","b":"vb","c":"v.","d":["3) förordna, beordra. " han . . . mener en dels, ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han bland andra goda män . . . skal alitiit först benämpnas i rekesens tiänest " BSH 5: 304 ( 1508) . - Jfr forbenämder."],"e":["-nämpna )"]},{"a":"benödha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["benödha sik , tvinga sig fram. alle the til skips wore skulde tiith benöde sik inskäres met sodana skep FH 7: 66 ( 1505) ."]},{"a":"bepissa","b":"vb","c":"v.","d":["kasta sitt vatten på, öfvergjuta med urin. " ho som aff rottom bepissader varder " LB 7: 351 ."],"e":[]},{"a":"beplanta","b":"vb","c":"v.","d":["plantera, beså. dygdenna örthegardher . . . wil iak besathia oc beplanta mz roser oc lilior Su 31 ."],"e":[]},{"a":"beplikta","b":"vb","c":"v.","d":["förbinda sig. tet beplicter jag . . . minom kiere broder diderik wesfaall . . . ath holle obrutlige SJ 2: 257 ( 1494) . " tha belictede han j alle the gode herres nerwaren, at han wille theris scade vpresa oc vpfylle medh sit egit jordagodz vtan hinder " STb 3: 343 ( 1497) . ib 344 ( 1498) . "],"e":["-adhe )","beplikta sik , förbinda sig. beplichte wii oss baade oppe holle hwat som ther tiil behörligt är SJ 2: 257 ( 1494) . STb 1: 211 (1479)."]},{"a":"beplikta","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra till pligt för, förpligta, förbinda. huru kunne han . . . högelikare tik beplikta, sik at ather älska Su 34 . " beplictade han oos til xxiiii pund piesk wt at giffua " BSH 3: 147 ( 1463) . " beplictar jak mik ok myna ärffwinghia widherleggia sama clostre swa mykit " FH 5: 24 ( 1464) . " ib 3: 127 ( 1448), 5: 31 ( 1465) o. s. v. - med dat. beplichtom wij oss ock allom varom epterkomandom brödrom . . . the forscrifne tia artiger vtgiffue hwart aar " SO 33 . FH 5: 35 ( 1465), 49 (1467, nyare afskr.). ","2) bestraffa. " huilket [hon] . . . mz wärdzskyllogha näpst bepliktar " Su 184 . ","3) nedkalla straff för (något). bepliktom wi theris dödh offwir vaart huffuodh MB 2: 7 .","1) förbinda sig. haffdo . . . bepliktat sik til fatikdomen Lg 3: 392 . ","2) göra sig skyldig (till), ådraga sig. thu . . . tik siälffwan bepliktar til pinona LfK 107 ."],"e":["beblicta: -om FH 3: 127 ( 1448) . ","peplictha: -er ib 5: 70 ( 1476)),","beplikta sik , "]},{"a":"bepliktan","b":"nn","c":"","d":["förpliktelse, förbindelse. är nokor batzman fatigher, oc gärna betala wille, aff honom skal skiparen taka loffwans män oc bepliktan ath betala honom jnnan wissa dagh PMSkr 90 ."],"e":[]},{"a":"bepliktilse","b":"nn","c":"","d":["förpligtelse, förbindelse. " beplichtelse är så godh som borgan " GS 50 ( 1448) . med beplictilsse, at the schole fa then dell, thöm tillöper BSH 5: 342 ( 1509) . " skikka nakra nya reglo ällir bepliktilse til nakot nyt liffwrne ällir orden " Su 364 ."],"e":[]},{"a":"bepliktning","b":"nn","c":"","d":["förpligtelse, förbindelse. FH 5: 156 ( 1491) . BtRK 342 (1487, orig.) . BSH 5: 536 ( 1509) ."],"e":["beplicting BSH 5: 356 ( 1509) ),"]},{"a":"bepliktogher","b":"av","c":"adj.","d":["pligtig. " " SO 78, 151, 156 . FH 5: 97 ( 1485) . LfK 18 ."],"e":[]},{"a":"bepliktogher","b":"av","c":"adj.","d":["pliktig. " obnoxius . . . beploktoger. " GU C 20. s. 369."],"e":["beplektoger )"]},{"a":"beprisa","b":"vb","c":"v.","d":["prisa, mig bepriisa oc ära RK 1: (yngre red. af LRK) s. 271 ."],"e":[]},{"a":"beprydha","b":"vb","c":"v.","d":["pryda, smycka. MB 2: 274 . Su 14, 22, 40, 43, 123 ."],"e":[]},{"a":"beprydha","b":"vb","c":"v.","d":["pryda. Troj 37 ."],"e":["beprid Troj 37 ) , "]},{"a":"beprydhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["prydligt. nar thetta tabernachell war redha bygde the mästera eth wyrk wtan till om kring aff ebanj trää ganska beprydeliga Troj 189 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"beprydhilse","b":"nn","c":"","d":["prydlighet, prakt, sängkamaren som j största beprydelsom war Troj 17 ."],"e":["-else )"]},{"a":"bepröva","b":"vb","c":"v.","d":["1) försöka, söka förvissa sig om, bepröfva. " nar han ville . . . thetta vt röna ok bepröfwa vm thz sant ware " Bir 1: 61 . " tha thette forsöckt oc bepröffuat är " SO 80 . " wille swa bepröffwa thz som hänt war " MB 2: 283 . " vppa thz at mik (trol. för iak) maghe j tässom hedhningomen bepröffwa israel (ut in ipsis experiar israel), hwat häller the wilia göma herrans wägh . . . ällir oc ey " ib 74 . " wisa oc bepröwadha män " Su 71 . " at fresta oc bepröwa swa wara wtwaldha wener mz dröffwilsoml " ib 121 . ib 163 .","2) röna, erfara, märka. " the pynor . . . sielen bepröfuät hafde " LfK 249 . " engen twäkan är i thy som daglika synes oc bepröwas " Su 148 . huilkit hennes käreste stalbroder merkendes ok longliga bepröffuendes Lg 3: 527 . ","3) bevisa, ådagalägga. " hulkins synd iak vppinbaradhe ok bepröuadhe for thik mz liustaom ok vissatom teknom " Bir 1: 98 . " thz som sinnen bewisa oc wtrönilsen bepröffuar " Su 291 ."],"e":[]},{"a":"beprövelika","b":"ab","c":"adv.","d":["av giltig orsak, med skäl. hwlken är thän aff oss som bepröffweliga (probabiliter) kan rädas om wij tagom tiill wakn oc wäria Troj 51 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"bepröveliker","b":"av","c":"adj.","d":["giltig. " aff rätta natwrlia oc bepröffweliga skall l(probabili ratione) " Troj 49 "],"e":["-lig )"]},{"a":"bepudhra","b":"vb","c":"v.","d":["bepudra, beströ. " kaluahuffet sudet medh salt oc vatn oc hiärnen bepudrath medh ingefära " Sex ekon tr 271 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"beqvantning","b":"nn","c":"","d":["krångel, förtret. " gör mich stor bequantningh pa nagre myne godz " FM 568 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"beqvälma","b":"vb","c":"v.","d":["kvälja, plåga. " hwro beqwälmen meg mz edra otrohetz oc grymhetz dyrffwa " Troj 247 ."],"e":[]},{"a":"beqväma","b":"vb","c":"v.","d":["1) afpassa. tässa reglonna ordh skulu samanfälla sik ok beqvämd göras (coaptabunt se) til gangn oc nytto Bir 4: 70 . ","2) göra passande, bereda. redha oc bekwämia mik i thänna tima wärdogan wardha VNB 16 . ","3) passa, vara läglig. thz honum saa beeqwämeer RK 3: 2127 ."],"e":["bekwämia . -er, -der),"]},{"a":"beqväma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["beqwämma )","*beqväma sik , lämpa sig, bilda sig till överensstämmelse med (ngt). wisdommen, aff hwilkom hoghin görs faghir ok läris, sik beqwämmande (informatur) til dygdhenar SpV 427 . - refl. beqvämas, jfr obeqvämas."]},{"a":"beqvämber","b":"av","c":"adj.","d":["1) skicklig, i stånd (till). gudhz ordh the göra oc siälena beeqwemma til dygdher Mecht 267 . (?) the som en tidh äru oplysthe . . . ok äru to likawäl falne ällir bequäm[e] (et prolapsi sunt; orden ällir bequäme ha tydligen tillkommit genom missförstånd) SpV 450 . 2) foglig, vänlig, mild. j allo thino liffwerne, dröffwelsom, fatighdom, ok sorgh, tha war thu allan tiid aldhrasiäuasta ok spakfärdhugasta ok beqwäm ok thulughasta SvB 268 (senare h. av 14++-talet). _ Jfr obeqvämber."],"e":["beeqwemma Mecht 267 ) , "]},{"a":"beqvämber","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, i stånd till. " beqwäme til stridh " MB 2: 138 . Su 10 . " til at älska beqwämber " ib 12 . " bequäm bidhia ok läsa " Bo 133 . - passande, lämplig, läglig. huat beqwämer oc wärdeliken iak är til at älska Su 83 . MB 2: 250, 289 . " beqwäme at inscriffwas j bland wara wener " ib 269 . " the widherliknilse war enkte beqwäm til tässin ordh ällir ärande " Su 263 . han (ɔ: kännedomber) . . . är . . .nyttogher oc beqwämbir hwariom manne äptir sit wndirstand oc liffwerne ib 346 . jnthe är naturen swa beqwemt (tam natureæ aptum) MD (S) 292 . " j beqwämom liknilsom Su. 277. beqwämer thime " MB 2: 259 . ib 246, 276, 321 . " beqwäm rwm ib 305, 258. - Jfr obeqvämber. ""],"e":["beqwämer )"]},{"a":"beqvämelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett passande eller lämpligt sätt. thz beqwemligä opp taka Va 7 . huat ey mykit beqwämmelikare tagx han här j andre forma ällir liknilse än j sinne eghne warilse Su 276 ."],"e":["beqwämmelika . ","beqwemligä )"]},{"a":"beqvämelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obeqvämelika."],"e":[]},{"a":"beqvämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["passande, lämplig, tillbörlig. thz war ekke beqwämelikit at iak swa wngher skwli hantera min gudh mz bar[n]slikom handhom Lg 673 . " hws som them bekuemelikit maa wara " BSH 2: 116 ( 1400) . os bequämmelikt Su 277 . mangh annor ärandhe kärlekenom bequämelik (congrua) ib 25 . ib 87. theras natwr til ythermere nytto oc bequämelighare födho LfK 52 . bequemeligen i (sådan att han kan intagas i) bröderschapit SO 146 . haffuen beqwämmelikan tima Su 238 . " j bequemlichom oc höwizkum stadhum " VKR 6 . " man sa ther marhg beqwämlig thing " Fr (Cod. CF) 3056 . Jfr obeqvämeliker."],"e":["beqwämmeliker . ","beqwämelikin . ","bequämmelikin . ","bequemeligen . ","bequämeligh . ","bequmelich . ","beqwämlig )"]},{"a":"beqvämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) passande, lämplig. med dat. enkte beqwemmelikarin (apitus) är jomfrunne än enhetin SpV 501 . 2) foglig, mild. thu war aldhra beqwämelighasta, bliwghasta, thulughasta ok ödhmiwkasta SvB 268 (senare h. av 1400-talet). - Jfr obeqvämeliker."],"e":[]},{"a":"beqvämhet","b":"nn","c":"","d":["1) det som är lämpligt, beqvämlighet, gagn. pa begge parters fordell och beqwemheth BSH 5: 74 ( 1506) . ","2) höfviskhet? hälogx liffwernes bequemhet LfK 31 ."],"e":[]},{"a":"beqvämlikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr obqvämlikhet."],"e":[]},{"a":"beqvämogher","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, i stånd (till). beqwämoghe til dygdhelikhet SkrtUppb 119 ."],"e":[]},{"a":"ber","b":"","c":"","d":[" , n Jfr taffelber."],"e":[]},{"a":"beradh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr välberadh."],"e":[]},{"a":"beradh","b":"nn","c":"","d":["1) rådplägning, öfverläggning, betänkande. nar wij beradh hade haffth BSH 4: 228 ( 1497) . " epther langth samtall och beraadh " ib 5: 368 ( 1509) . " ginge the pa beradh " ib 152 ( 1507) . " gha pa eth anneth berath ib. the haffde iij (3) resor wariith tel beradh " ib. " han giordhe the gerning vtan beradh oc staddan wilia " MB 1: 425 . han togh ther ey langt beradh pa (besinnade sig ej länge derpå) RK 2: 5076 . ","2) betänketid, uppskof. " beddis jach eth beradh aff them, saa länge jach hadde hafft myt bwdh til koning karl " BSH 3: 173 ( 1446) .","3) råd, utväg. " kwnnä i nogitgoth beradh äller midell fijnne " HSH 20: 199 ( 1507) . " ther fins ingen beradh pa mange mile när " BSH 5: 20 ( 1504) ."],"e":["beraadh )"]},{"a":"beradha","b":"vb","c":"v.","d":["sörja för, styra. gud mz wel berade (styra så, att) her warder ey än mykit skade RK 2: 3178 . ","1) rådgöra, öfverlägga. " hauer iak mik meth minom vinum oc frändom beradhit " SD NS 2: 368 ( 1411). iak wil mik först mz swena berade RK 2: 3853 . " the herra sik beradhe " ib 79 . ib 6781 . ther vm sik beradde tha hwem the til höfutzman fa ib 2277 . ib 6695 . " beradhin jdher " ib 4787, 4793 . ib 2061. ST 336 .Lg 3: 590, 669. - (?) the velle beradha segh oppa en tydh BSH 5: 196 ( 1507) . -- betänka sig. lät hans son som oc heet iechonias tio dagha beradha sik (Cod. B radha 527) MB 1: 9 . Lg 3: 475 . RK 2: 3470 . - tänka på, hafva i tankarne. beradde hon sik nakon tima at wäghia oc wndfly thera ondzsko gäld Bir 4: 57 . ","2) bereda sig, göra sig i ordning? tiil hwilket iach haffuer mich engtet berath (för bereth?) oppa äntiggie med eth eller annet HSH 19: 96 ( 1505) . - part. pret. ","1) som har beslutat, betänkt. är jak swa beradder meth minom winom thet jak wil wnna for:da klostre nydal eet aff thesse forscrifna godzom SD NS 2: 251 ( 1410) . thet är hans nade . . . berodh vppa FH 1: 203 (1506, nyare afskr.). wäl beradde ib 3: 40 ( 1444) . - öfverlagd, öfvertänkt. meth ja oc goth wilia oc beradhen hugh SD NS 1: 122 ( 1402) . " mz beradhom hogh oc wilia " LfK 153 . " meth beradhno modhe " SD NS 1: 11 ( 1401) o. s. v. Bir 4: 80 . " med bereddemodh " BtFH 1: 212 ( 1507) . ib 149 (1506), 167 (1508), 180 (1507). meth beradho modhe SD NS 1: 47 ( 1401) . ib 169 ( 1402) . aff engo beradho modhe Bir 4: 64 . SO 293 . medh beraddo modh oc samthykkio VKR 7 . " medh friom vilia ok beradhno modhe " BSH 1: 165 ( 1376) . met godhom vilia och biradhna modhe SD NS 1: 232 ( 1403) . " meth wilia och berodhno modhe " ib 2: 359 (1411, gammal afskr.). medh . . . beradhet radh BSH 2: 115 ( 1400) . ib 199 ( 1413) . FM 38 ( 1413) . " mz beradhno raadhe " Bir 4: 3 . " mz beradhom wilia " LfK 153 . sade thz (brefvet) wara berått mz skäll RK 3: (sista forts.) 5772 . ","2) försörjd, försedd med man, gift, förmält. än hwn berad oc gifteth warith FH 8: 6 ( 1414) . Jfr oberadder."],"e":["bi- . ","beraadha . ","beradde Bir 4: 57 ; RK 2: 3470, 6781 . ","beraadde ib 2061, 2277 . ","beradhe ib 79 . ","berädho ST 336 . ","beraddo Lg 3: 590 . ","beradho ib 669 . ","beradhin . ","berodhin . ","beradder . ","beradher . berodher. beredder),","beradha sik , "]},{"a":"beradha","b":"vb","c":"v.","d":["betala. MEG (red. B) 60 (trol. skriffel för beredha)."],"e":[]},{"a":"beradha","b":"vb","c":"v.","d":["taga el. begära i betalning? beradhe (möjl. skrivfel för begäradhe) raadet engte meer aff them fore tafflana än then halffua deelin i hanis laurenssons belte STb 1: 42 (1475). - part. pret. som har beslutat, betänkt. swen beltare . . . bekendes sigh wäl beradhen ware medh sin kiere hustru rad godwilie och samtycke at han sin gard soldhe SJ 2: 211 ( 1492) . överlagd, övertänkt. meth myn frii willia och börathna hoog SD NS 3: 166 ( 1416) . Vårfrup 133 ( 1442) . Svartb 192 ( 1386) . STb 2: 194 ( 1487) . måd lango beradna modhe offwer wäydhe (han) hwro han skulle opyggia troyam jghen Troj 36 . - Jfr fulberadder, välberadhin."],"e":["ö- SD NS 3: 166 ( 1416)"]},{"a":"beradhlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oberadhlika."],"e":[]},{"a":"beradhlikhet","b":"nn","c":"","d":["öfverläggning. " betänkande, med longa bradhlighet " DD 1: 269 (1477, afskr.) ."],"e":["beradhlighet )"]},{"a":"beradhmodh","b":"nn","c":"","d":["berådt mod. kom med beredmood BtFH 1: 146 ( 1506) ."],"e":["beredmood )"]},{"a":"berama","b":"vb","c":"v.","d":["1) hafva till mål, söka uppnå el. åvägabringa. beramer . . . sueriges rikes idhert oc allis wore besta BSH 4: 10 ( 1471) .","2) bestämma, besluta, berama. tom talid, beramith oc bebreffwat oc sacth waar BSH 4: 203 ( 1496) . " thet herre möthe i calmaren beramet är " FH 7: 64 ( 1505) . " at eth menä herrämöthä skal berammäs pa en belägligh dagh oc städh " FM 91 (1497-1501)."],"e":["beramma )"]},{"a":"beredha","b":"vb","c":"v.","d":["framställa. " tha han haffde bereet thetta daat " MD (S) 260 (möjligen att föra till berätta)."],"e":[]},{"a":"beredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) bereda, göra i ordning; utrusta. Se Sdw 2: 1197. 2) betala. hwilikh godz han hanom satte for twa marker oc femtighj ath beretha j oxsa ok koo Gadolin Pants 277 ( 1383) . till thän dagh hanom the forsagdho penningha beredde äro ib. skal han berda (för bereda) jonis olafsons galdh (för gäldh) Svartb 360 ( 1437) . - Jfr välberedder."],"e":[]},{"a":"beredhning","b":"nn","c":"","d":["betalning. SD NS 1: 108 ( 1402), 203 ( 1403) o. s. v."],"e":["beredhing SD NS 1: 633 (1407, på två ställen), 635 ( 1407)), "]},{"a":"bereva","b":"vb","c":"v.","d":["ombinda el. omvira (med rep el. med band av annat slag), förse med (tunn)band. fatidh var ey bereffuat Stb 3: 328 (1497)."],"e":["-adher )"]},{"a":"bereþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bereda; se beredha sik. ","2) betala. SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwa som äi bereþe sin afraþ i þässom timom ib 639 ( 1347) . " ib " NS 1: 16 ( 1401), 18 (1401, nyare afskr.), 27 ( 1401), 31 ( 1401) o. s. v. warther thän föörnämdä magnus symonson birädder innän sancta mattissä dagh ib 1: 484 ( 1405) . " warther . . . magnus symonson äy byrädder ib. " ib 450 ( 1405) . MEG 56 (red. A), 60, 61, EG 64, 65 . " han skulle them ärlika beredha " RK 1: 3418 . " thera egen nakka monde thet bereda " ib (Albr) s. 212."],"e":["bäredha SD NS 1: 27 ( 1401) . ","biredha ib 61 ( 1401), 2: 219 ( 1409); -redde ib 1: 18 ( 1401) . ","berädha ib 37 ( 1401) . ","berädhe ib 16 ( 1401) . ","birädha: -rädder ib 484 ( 1405) . " byredha " ib 437 ( 1405) . ","byrädha: -rädder ib 484 ( 1405)),","beredha sik , bereda sig, göra sig i ordning. schal huar en broder mz thöm andra samma tijdh sick bereda at han ecke bortha är aff sama samqwempdh SO 151 ."]},{"a":"bergeld","b":"nn","c":"","d":["drickspeningar. Skotteb 453, 457 (1471-72; Kämn)."],"e":["bergel )"]},{"a":"bergerfisker","b":"nn","c":"","d":[" Sex ekon tr 270, bergera eller bagarfisch med smör oc löök Brasks Matordn 8 . i (1) tunna bewarefisk STb 1: 255 ( 1480) . vilj (8) bergerfiska for j (1) mark Skotteb 395 (1465 ; Kämn). ib 370 (1461 ; Kämn). vij (7) öre for xx (20) rochar, ij (2) bergerfisk ib 375 (1462 ; Kämn). ix (9) öre fore vij (8) berwene fiska ib 474 (1473 ; Kämn). HLG 2: 29 (1512). - Jfr bärenfisker Sdw 1: 173 ävensom baggafisker."],"e":["bergera- . ","bergira- Sex ekon fr 270. bärghare- HLG 2: 29 (1512). berwareSTb 1: 255 (1480). berwene- Skotteb 474 (1473 ; Kämn). bärfvene- Bergström Arb Kr 1: 156. bärne- VKU 44 ( 1545) ), "]},{"a":"bergh","b":"","c":"","d":[" o. s. v. se biärgh."],"e":[]},{"a":"berghning","b":"","c":"","d":[" , se bibärghning."],"e":["berning"]},{"a":"bergning","b":"","c":"","d":[" , se biärghning."],"e":[]},{"a":"beridha","b":"vb","c":"v.","d":["2) om fartyg. bringa ett fartyg i ett sådandt tillstånd att det rider för ankaret, förankra ett fartyg så att det rider i stormen. - vara beridhin, vara förankrad; ligga och rida för ankar. han lath taga the hästar w the skyppen som frij wara oc beridne for stormen (jfr lat. a naibus que a ventorum rabie salve euaserant) Troj 112 . "],"e":["-rydha )","beridha sik , lyckas förankra så att man kan rida för ankaret i stormen. stort mwln kom offwer hymmelen oc stor liwng eld oc tordon rägn oc stykkande storm at the jnthe kwnne berydha siig Troj 73 . Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l82 f."]},{"a":"berill","b":"nn","c":"","d":["beryll (en ädelsten). berilla godhe the skina hwite Al 4590 . " aff adamis oc berilla rena " ib 8158 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"berna","b":"","c":"","d":[" , se birna."],"e":[]},{"a":"beropa","b":"vb","c":"v.","d":["1) ropa på. vaknande swa som af sömpn vidh at systir hänna beropadhe hona (ad clamorem sororis) Bo 141 . ","2) utropa, omtala. han war beropadhir för then klokasta man j landeno war ST 242 . ib 423, 482 . ","3) omtala, utsprida. beropade thera lönliga tingh ock ärendhe SO 109 . ib 98 . MD (S) 218 . ","4) angifva, röja. " sik sielfuä aff mangom syndom beropande " LfK 225 . twa qwinnor wordho beropadho at the haffdo lätit kringom skära syna söner MB 2: 296 . " tha the . . . beropadhe vordho ib. " Lg 3: 635 . " hon skal beroopas j capitulo " Bir 5: 78 . " berope hona j capitulo " ib 79 . ib 80 . -- röja, förråda. thz thu wilt ekke beropa (Cod. A forradha) mik Fl (Cod. C) 921 . Di 37, ST 263 . Lg 3: 150 ."],"e":[]},{"a":"beropa","b":"vb","c":"v.","d":["1) ropa. " laath agamenon forkynna offwer allan hären mz beropande rösth ath allan hären skulle forsamblas " Troj 192 . 2) utropa, omtala. hon beropthe syn sorg mz klagande rösth Troj 168 . - utropa, högt el. uppenbarligen förklara. med två ack. berope sik otrolikan at hon aldrigh haffwr atsköt gudz ordhom (se reum proclamet quod verbo Dei nunquam ut debuit (intendit) Mecht 247 . 4) anklaga, beskylla, utslunga beskyllningar mot. her thure förhastade sik ather j gen thär pa mik ok beropthe mik thär saara Arfstv 52 ( 1461) ."],"e":["beropthe Arfstw 52; Troj 168 ) , "]},{"a":"bersk","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg (från Verona?). alin bersk . . . vi öre Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"e":[]},{"a":"bertram","b":"nn","c":"","d":["bertram, anthemis pyrethrum Lin. LB 1: 97 . beretrum bärthran ib 7: 140 . stampas bärtran mz ätykyo ib. " taga bertran " ib 213 . ib 216, 218 . tak . . . piretrum ther bertram hetir ib 3: 165 . ib 36 . " stampas berthra [m]edh etikio ib. ""],"e":["bertran . ","bärtran . ","bärthran . ","berthra )"]},{"a":"bertram","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1197."],"e":[]},{"a":"bervare","b":"","c":"","d":[" , se bergerfisker."],"e":["beveren-fisker"]},{"a":"beryggia","b":"vb","c":"v.","d":["rygga. " thenne gaffuor oc löfft . . . beryggiä " Svartb (Skolkl) 539 ( 1479) ."],"e":[]},{"a":"berykta","b":"vb","c":"v.","d":["berykta, utsprida. " thz beryktadis (percrebruisset) j blandh them " MB 2: 119 . " huilken som . . . betrycktar thet ähro rörer " SMG 147 . - berykta, bringa i rykte. thu är mykit mera berycthedher (ryktbar, fräjdad) badhe j widom ok höffuiseth Di 286 . - särsk. i dålig mening. som the hedherlika frwna haffdho beryktat Lg 3: 55 . " som ordh haffuer oppo sigh ok beröktader är " SGG 133 . ib 127 . swa dane berykthat menniskia Gers Frest 31 . biudher nakara beruktath quinna SO 28 . ib 213 . BS 36 . -- med gen. hwilken som . . . tessz berucktet är SO 156 . - Jfr oberyktadher."],"e":["berökta . ","berukta . "]},{"a":"berykta","b":"vb","c":"v.","d":["bringa (ngn) i ont rykte. thet wal oc orät, som ärkebiscopen aff vpsala hawer oss giort och beriktatr os meth SD NS 3: 44 ( 1415) . - Jfr oberyktadher."],"e":["-rikta . ","-at )"]},{"a":"berädda","b":"vb","c":"v.","d":["rädda. " sköt ernest ey pa nagan closter frydh eller pa nagat, thet han ville sit liff med hielpe eller beredde " STb 4: 79 ( 1505) . Jfr Sdw 2: 1197."],"e":["beredde )"]},{"a":"beränna","b":"vb","c":"v.","d":["kringränna. " the monde thz sloth beeränna " RK 3: 4085 ."],"e":[]},{"a":"berät","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Branting, Textil skrud s. 123."],"e":[]},{"a":"berät","b":"nn","c":"","d":["barett, ett slags mössa som bars af prester och doktorer. " tha thog sanctus briccius sith beräth som han plägadhe bära a sino hoffdhe " Lg 637 . " bleff berättit o bränt oc oskadh ib. " Su 226 ."],"e":[]},{"a":"berätta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. göra rätt, framställa det rätta, visa till rätta, ställa till rätta, upprätta. ","1) upplysa, underrätta. " iak vil thik sidhan väl berätta " Fl 849 . Iv 336 . badh hwar heemeligh sich berätta RK 2: 1813 . ","2) berätta, omtala, framställa medh samma ordom i alla matto, som s. ansgarius medh sinom egnom mun oss sielfver berätte Ansg 183 . " tha han hafdhe thom al stykke berät " Bil 752 . " han hafuer thic berät then stora fridh han haffuer mich jätt " RK 2: 2671 . " honom all ärende berette han " ib 5937 . ib 3950, 5615 . VKR 33 . Fr 1190, 2897 . Al 180, 1173, 9192 . MD (S) 260 . BSH 2: 236 (1425-9, samt. afskr.), 237. SJ 89 ( 1439) . ST 11, 13, 15, 28 o. s. v. ","3) förse (med altarets sakrament), göra delaktig af. berätter mädh gudz hälgha wärdhugha likama SJ 116 ( 1443) . "],"e":["beräta BSH 2: 237 (1425-29, samt. afskr.). -te, -ter),","berätta sik , gå till den heliga nattvarden. hwar hon matte wnffa ihesu christi wärdogasta likama sik berättandis Lg 3: 296 ."]},{"a":"berätta","b":"vb","c":"v.","d":["berätta, omtala. FMU 1: 350 ( 1374) . SD NS 3: 198 ( 1416) , 493 (1419). STb 1: 392 (1481). "],"e":["bä- . ","biräter FMU 1: 350 ( 1374) . impf. birette SD NS 3: 493 ( 1449) ), ","berätta sik , gå till den heliga nattvarden. alle conuentzins persone the sik äpter prim haffdo beräth (communicaverunt) Mecht 125 . ib. ib 149, 270. slio oc dulsk til at siällan mik berätta SvB 139 (c. 1500)."]},{"a":"berävin","b":"av","c":"adj.","d":["egensinnig, egenkär, inbilsk, högfärdig, övermodig., fräck. peruicax . . . beräffwin ylhärdoger ok aträgin GU C 20 s. 440 . popularis . . . hög färdoger forbolgin bekräffwin glömsker owis ok heder gervger ib 468 . proteruus . . . genuärdoger oc bekräffwin ib 497 ."],"e":[]},{"a":"beröghia","b":"vb","c":"v.","d":["röja, upptäcka. " huiken thz beröger ock appenbarer " SO 199 ."],"e":[]},{"a":"beröma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["beryma . -de .-der),","beröma sik , berömma sig, skryta. at for:de erchebiskop jöns sigh . . . berömt hafuer BtRK 230 ( 1464) . - med gen. han berymde siig täss DD 1: 219 (1512? eft. aftr. hos Langebek)."]},{"a":"beröra","b":"vb","c":"v.","d":["beröra, vidröra, omtala, anföra. om tesse articklar hans madhä berörer i sin breff HSH 19: 122 ( 1506) . " breff och scriffuilse . . . i hwilke i beröre till oss ath rigsins sendebudh moge . . . giffue segh in till tals och möthis med eder herredöme " ib 136 ( 1506) . " som eder herredöme berörer " FM 545 ( 1512) . breff . . . i huilchet beröris om gripeklo ib 593 ( 1513) . BSH 5: 121 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"beröva","b":"vb","c":"v.","d":["röva. " honwm . . . är beroffwart ok afftaghit alt thet han hawir forvurwith met sith sura ärffwode " FMU 3: 69 ( 1434) ."],"e":["-roffwa )"]},{"a":"beröva","b":"vb","c":"v.","d":["beröfva, röfva, plundra. " andra beröffwandis fördo the siälffwe enkte bort " MB 2: 82 . " at wi skulom wardha beröffwade oc beskattade " ib 115 ."],"e":[]},{"a":"besaka","b":"vb","c":"v.","d":["klaga öfver (något). the ärlighe män maagha thz wäl beesaka RK 3: 2992 ."],"e":[]},{"a":"besata","b":"vb","c":"v.","d":["lägga beslag på, sätta i kvarstad. thet gofz pa thala j lubeke, som ther besateth war epter ewickeman STb 3: 226 (1495), ib 192 ( 1494) . bödhz . . . hinrik bryning ath feste lagh fore, ath jntet var besatet i dansicke aff hakans gotz pa hans weghna epter hans sciffuelse ib 126 ( 1493) . " taga införsel el. pant (för ett penningbelopp). med prep. pa. ey besathet aff hans gotz pa en endasta pening " STb 3: 210 ( 1495) . " med penningbeloppet i ack. tet tha vaar besatet (urspr. har statt tet han hade latit besate) viijC (800) marck aff hakan scriffueres gotz " STb 3: 125 ( 1493) . hans hattmakare . . . schulle thagfa sine iij (3) marck, som han vth lent och besatet hade ib 257 ( 1495) . - Jfr besätia."],"e":["besatet . besattet STb 4: 10 (1504)),"]},{"a":"besata","b":"nn","c":"","d":["beslag (på), pant (i). berende hake skal bliffua wiidh sina besaato om skippet for the xxx (30) marck, som skippaen är honom tenetur STb 2: 108 (1485). han war then forste, som giorde besatha pa staffan persons eghedelar for sina läntta peninga STb 2: 123 (1485)."],"e":["besaato ) , "]},{"a":"besatan","b":"nn","c":"","d":["beslagtagande, beslag. " ffor huilken besaten . . . hinrik bryningh nesade och sade jngen besettningh giort haffue j dansicke pa . . . hakans gotz " STb 3: 125 ( 1493) ."],"e":["besaten )"]},{"a":"besatning","b":"nn","c":"","d":[" han nagat ytermera jnne medh sich, tet stande j bsatningen ib 422 (1499). STb 1: 246 (1480), 313 (1481). - Jfr besätning."],"e":["besattningh . ","besating STb 3: 192 (1494)),","haffuer"]},{"a":"bese","b":"vb","c":"v.","d":["1) se, tillse. " wilde be see hwat diwr thz war " Va 25 . ib 9 . ","2) bese, besigtiga. " läti beese oc miäta husin medh witnom " VKR 32 . Bir 5: 114 . SD NS 1: 437 ( 1405). RK 2: 6079, 6085 . MB 2: 5, 126, 234 . Lg 822 . Jfr obesedher. ","3) förse. " besee oss medh then dell " BSH 5: 190 ( 1507) ."],"e":["by- SD NS 1: 437 ( 1405)),"]},{"a":"besea","b":"vb","c":"v.","d":["bese, besiktiga, syna, undersöka. tesse epter:ne tilnempde ath besee thet eemyska ölith, som i vynkiällarene er komet STb 1: 20 ( 1475) . athe skulo lata vegha ok beseath medh gwlsmidher ib 135 ( 1477) . " bödz allom bardskiärarom . . ath besee henrik mwlle och flere, som her äro i stadhin, om spithälska sott " ib 385 ( 1482) . STb 2: 169 ( 1486) . - Jfr besighia."],"e":["-see )"]},{"a":"besighia","b":"vb","c":"v.","d":["förtala; anklaga. " är här noger . . . jak i nogan motto haffuer oforretadh eller lönligan besagt " STb 1: 354 ( 1482) . " mannin var besagdher til konungin " Prosadikter (Barl) 40 . - (+) 2 wi fyre met fordom (for:dom) synamannom besagde (för besaghe el. -o el. -om) for:da layea godz Svartb 415 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"besighia","b":"vb","c":"v.","d":["1) säga, utfästa, lofva. i moth there besacth feligh dagh FH 7: 78 ( 1509) . ","2) förtala, anklaga. " een riddare . . . som andra pläghadhe besäghia oc ila tala oppa thera ryg " ST 148 . " haffde henne illa besakt for honom " Va 6 . som röger eller besiger sin broder TS 24 . sagdis hon oss besigia wilia for tik Di 118 . " at han skall wäre besaget for eder " FM 236 ( 1505) . " han är hordelige besagd för ider " ib 361 ( 1508) ."],"e":["besäghia . ","besaghdher . besaget),"]},{"a":"besighilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" löfte, aftal. än togh breff besigilse eda och lyffther i moth ganghin giffwin och giordh ära (promissione in contrarium facta non obstante) SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). holla . . . al breff besigilse och daktinghan (placiationes et lieras) ib. ib 212 ."],"e":["besegilse SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)), "]},{"a":"besighla","b":"vb","c":"v.","d":["besegla, bekräfta med sigill. Svartb 423 ( 1447) . Stb 2: 17 (1483). SJ 2: 249 ( 1494) . " the badhe skule ffare oc anama rekenskaps boken i lybeca och henne hith före tilbundna och besilgde vnde ffulmectoge testametariorum sigill " SJ 2: 192 ( 1491) . - försegla. huilke xxvj (26) mark beseglede ware vtj en seck STb 3: 384 ( 1498) . - Jfr obesighladher."],"e":["besilgde: -es STb 2: 17 (1483) . part. prett. besilgder: -silgde SJ 2 . 192 (1491). n. besigilt Svartb 423 ( 1447) . besilgt Stb 2: 17 (1483). besilgt SJ 2: 249 (1494)),"]},{"a":"besighla","b":"vb","c":"v.","d":["besegla, förse med sigill, bekräfta med sigill. skreff eth anna[t] breff oc besigladhe mz samma jnsigle Lg 219 . BSH 5: 377 ( 1509) . FM 551 ( 1512) . " wart beseglth wpne breff " SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). theris opit besiglde breff SJ 125 ( 1444) . " effter thera besegelda breffwe " ib 264 ( 1458) . " regesins radz beselgde breff " FM 444 ( 1509) . " thet forsriffne besilede breff ib 106 ( 1498). thenne skraa vor stadfest fulbordat ok besegeldh " SO 87 . ib 117 . " besegle oss alla et breff ther oppa " RK 2: 5231 . " beseglde ther kosteliga breff oppa " ib 7796 . " thz sculle the alla besigla tha " ib 1168 . ib 5131, 5235, 5241, 5244. i gode tro fic iac ider thz (sigillet) i besiglden fra mick helsingland ther mz (beröfaden mig genom att försegla dermed) ib 5256 . -- utfästa el. öfverlåta genom med sigill bekräftadt dokument. vic[ɔ] och viij (558) marc besiglede penningia FM 408 ( 1509) . " vm the peninger, som vth gar aff östrebothen, hyelpe skatthen ok wintherskatthen, som är besigldhe peninger alle sammans " ib 420 ( 1509) . " hafwer thet latit bortbebrefwq oc besigla " BtRK 78 ( 1434) ."],"e":["besegla . ","beseglde . ","besigladhe . ","besigldher . ","besegelder . ","beselgder . ","besileder . ","beseglth SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). beselgt BSH 5: 377 ( 1509) . ","beselkt FM 551 (1512)),"]},{"a":"besighling","b":"nn","c":"","d":["med sigill bekräftad skrift. nager artickell tillscriffua eller affschrappha offuer thenne vara beseglingh SO 32 . ib 116, 207 . konungxliga eeder, lyffthe, breff, besiglinger FM 124 ( 1501) . BSH 5: 288 ( 1508) . mothe thenna bebindning ok beseglingh BtRK 351 (1494, orig.) . " ath alle the breff och beseglinger allis eders verdigheter haffue mik giffuith och besegldth skolä varde mik aldelis hollen " HSH 19: 109 ( 1505) ."],"e":["besegling . ","besiglning BSH 5: 288 ( 1508) ), "]},{"a":"besighling","b":"nn","c":"","d":["besegling. " hulkit maktbreff fför:ne framlidne jespers lange effterleue söner . . . wtgiffuit hade wnder erlig radzins besigling j . . . lubeke STb 4: 304 (1512). ""],"e":[]},{"a":"besinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) besinna, betänka. " j magen thz sielff besinna " RK 2: 2397 . - uttänka utgrunda swa monde han thz besinna RK 2: 496 . " huat hälzst görande är, kan jak ey besinna " Su 239 . - besinna, inse, fatta. at . . . wi . . . wäl besinna kunnom at pelegrime . . . ey kunno thera bergning her faa at köpa BSH 2: 115 ( 1400) . haa kan idra ära besinna Su 143 . ST 230 . Lg 3: 44 . -- se, uppfatta. thet samma skineth . . . var sva stort oc wiit af sik, at jak kunde ey begrijpa älla besinna (contemplari) aff thy antighe börian äller ända Ansg 181 . " kunde jak ey besinna (contemplari), hvat thet var som innelyktis i sielfve störste klarhetene ib. kunde jak engaledhis besinna äller skoda (prorsus non vidi) hans fägrind eller skipelse ib. "","2) hafva i sinnet, hafva för afsigt, besluta. ath edert herredöme ey besinner ighen sändha thee sändebod BSH 5: 275 ( 1508) .","1) komma till sans. tha her tidrik besinnade sik Di 80 . ","2) besinna sig, betänka sig. i maghin ider bäter besynna RK 1: 3835 . MD (S) 270 ."],"e":["besynna . ","-adhe )","besinna sik , "]},{"a":"besinna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["besinna sik , komma till sans. SkrtUppb 297 ."]},{"a":"besinnilse","b":"nn","c":"","d":["besinning. " faa besynnilse " Lg 3: 555 ."],"e":["besynnilse )"]},{"a":"besinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["skarpsinnig, förståndig. " perspicax . . . behändogher ok besynnoger " GU C 20 s. 439 ."],"e":["besynnoger )"]},{"a":"besitia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) sitta, bo, särsk. ss innehafvare. huilken tha war besitiande widh höghafors FH 3: 87 ( 1446) . en jöns nilesson landboo aff bussila som är besithiande pa eth hans godz ib 7: 56 (1476?). om han skal ok maa bliffue beestendis (d. v. s. vara innehafvare af kyrkoherde-ämbetet) wiid fornempde kirkie FM 270 (1506). ","2) besitta, innehafva. " som the prouento nw besiter " SD NS 1: 378 ( 1404) . " mit erfue som jak nw besitter " SJ 34 ( 1425) . ib 54 ( 1434), 57 (1430, 84 ( 1438). the magho besithia thz landit MB 2: 4 . ib 64 . ST 351, 479, 494 . " dauidz ära oc rike skal besithit wardha " Lg 3: 593 . " godz och gaardha besithne och osithne (predijs rusticis et vrbanis) som konwnghe och konwngislecom rätthe tillydande ärw " SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). som husit besitter SO 206 (i de två sista ex. afses uttryckligen ett innehafvande utan egande-rätt). - part. pret. ","1) sittande; stäld. att han ware högt besitten BtRK 125 ( 1438) . ","2) besuten. the som äe bositne äro ganske faa, som kunne göre reth forl sig BSH 5: 62 ( 1505) ."],"e":["beseta: -endis FM 270 ( 1506) . pres. besiter. besitter. "]},{"a":"besitia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sitta, bo, vara bosatt. fornompde dönhoff är besitjande her i landet undher waart herskap FMU 3: 175 ( 1439) . hans stenhus som han besitter vti vestan bykirkiogarden SJ 2: 141 ( 1488) . ith stenhws . . . som . . . hustru christina götkes . . . vti boeth och besitith hauer ib 142 ( 1489) . Jfr bisitia. 2) bebo, bebygga. alla the som bode j landet j the andra städer them böd konwng priamus flyttia tiill troyam oc bsyttia honom Troj 39 . att then staden må bliffua thess bettre besitten och förbettertt Priv f Sv st 214 (1494, avskr.) . - bebo, besitta (med el. utan äganderätt), innehava. holle rekinskap medh mik om husalön for sama hws jach än nw besiter, huilkit jach haffuer hafft oc besitit j vili ar nw närmst forliden HLG 1: 133 (1491). eth stenhus som hon nw her til sielff besutit hauer SJ 2: 123 ( 1488) . ib 5 (1475), 24 (1476), 110 (1488). 1678 (1490), 261 (1494). benct skynneres gardh som gunnars epteleuande hustru medh sin bonde sidan besatto ib 102 ( 1487) . andres jonsson . . . loth vp . . . staffan skalma the tredelane i hwseth, som andres jonsson haffuer sielff besytthet i thet hwseth . . . til leurdelica ego STb 1: 210 ( 1479) . en opbögdan trä gardh . . . som hwstru magdalena atte och besath epter synom dandeman SJ 2: 99 ( 1487) . Beckman Stud 238 (KKalmar stads tänkeb; 1426). part. pres. fast bosatt, bofast. besitiendä gifftä borgara i stocholm Priv f Sv st 136 ( 1457) . en borgare, som besittiande är STb 2: 10 (14839. - part. pret. 1) sittande; bildl. innehavande en viss ställning i samhället, innehavande en viss (bättre el. sämre) förmögenhetsställning. then som högre besiten är j stocholm en thw est STb 2: 250 ( 1488) . " ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han bland andr goda män . .. skal alitit först benämpnas i reksens tiänest, oc the andre aff släkt och byrd, ther sa högt oc mer bitne äre och mer haffwe aff cronen i föräning, sitia stilla hemma " BSH 5: 304 ( 1508) .","försedd med innehavare el. brukare. 3 gardha; twe är besetne; . . . then tridia liggher ödhe VKJ 209 (c. 1500). aff hwario besätne gotze scaal 1/2 span göres, thet ware sik bonder eller landboo Hedqvist Kärleksv 146 (1471).","4) bosatt, boende. Se Sdw 2: 1197. - (fast) bosatt? besutten? wordo borgamestarene och raadet swa eens medh menoghetenä, ath . . . engin skal fara til prestamotet eller annerstadz, then besitten borgare är STb 1: 111 ( 1477) . " twa besetne borgara " ib 3: 76 ( 1493) . " gode besitne borgere " ib 464 ( 1499) ."],"e":["besyttia Troj 39 . besetia Beckman Stud 238 (Kalmar stads tänkeb; 1426). pres. besiter HLG 1: 133 (1491)., besitter SJ 2: 141 ( 1488) . ","besether ib 261 ( 1494) . ","imf . ","besat SJ 2: 167 ( 1490) . ","besath ib 99 ( 1487) , 141 (1488). besatt ib 5 ( 1475) , 24 (1476). pl. besatto SJ 2: l02 (1487). part. pret. besitin: -it Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) , HLG 1: 133 (1491). -sitne BSH 5: 304 ( 1508) . ","besittin: -it SJ 2: 110 ( 1488) , -ith ib 142 ( 1489) . besitten STb 1: 111 (1477). besytthen: -et STb 1: 210 ( 1479) . ","besetin: -setne VKJ 209 (c. 1500). STb 3: 76 ( 1493) . ","besätin: -sätne Hedqvist Kärleksv 146 (1471). besuttin: -it SJ 2: 123 (1488)),"]},{"a":"besitning . ","b":"nn","c":"","d":["besittning, innehafvande. thet tridie areth i waars rikes besittning (anno regni nostri tercio) SD 1: 207 (öfvers. i ung hdskr.). - besittningsrätt, rätt att besitta. thee äre twiffwelaktige om koningens besitning til riket eller ey BSH 5: 368 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"besitting","b":"nn","c":"","d":["besittning, herravälde. " haffwe kommit tiill swerigis richis rolige besittingh " Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) . " til koning hans eller hans sons besittinge i richit " ib 559 ( 1510) ."],"e":["-inge )"]},{"a":"beska","b":"nn","c":"","d":["beskhet. " lät vaxa sötasta oc värdhoghasta frukt vtan bäzsko " Bir 3: 113 ."],"e":["bäzska )"]},{"a":"beska","b":"nn","c":"","d":["beskhet, bitterhet. " thär kännis ekke skärsöthonna beska (amaritudinem) " SpV 492 . - bildl. rancor är mz hwilko beska hogxsins ällir betirlika hoxsins atrilykta beska (amaritudo), tees j änlitzsins mädhfärdhom SpV 140 . " hwar ondzskan hälghar sina eghna pino, beskan (amaritudo) wthsläkker hälgha kärleksins liws " ib 151 . - Jfr beske."],"e":[]},{"a":"beskaffa","b":"vb","c":"v.","d":["beställa, uträtta. Se Sdw 2: 1197."],"e":[]},{"a":"beskansa","b":"vb","c":"v.","d":["förse med skansar, förskansa. haffuer . . . beskanseth III kyrkör HSH 20: 202 ( 1507) . " beskansede jag en holme " BSH 5: 60 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"beskatta","b":"vb","c":"v.","d":["1) beskatta, pålägga el. avtvinga (ngn) skatt el. avgift. wm nokor hawer thrängt eller bescattet eller gäst nokon bonda, swa at han nokrom androm haer saalt eller pantsat eller aff[händt] sik sit godz ther fore Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . hwar . . . nagrom offuer meer beskatter StÄmb 131 ( 1495) o. s. v. - taga böter av, pliktfälla, straffa. kan wärldz waldh gripa them (som ha begått ngn av vissa ogärningar »som ey haffua nokra pliikt wth trykta j lagbokenne») fför än the taka oppinbara skripth. tha rättis thäör ow´r äp´r rikesins diduenio. komma the förrä [tj] il skriptta tha ma wärldz waldh them ey sidhan hindhra och ey beskatta Beckman Stud 52 (1425-50). GS 46 ( 1439) .","2) bestämma en viss lösesumma för (ngn); utlösa (fånge), friköpa. alle fangan, som i thenne twedracht fangne äru oc ovbeskattadhe äru oc ekke borghan hafua sat for thera beskatning, the skolo löös lathas ofortöffradh, vppa badha sidhor; huilke som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for boskattningena, the bliffwe widh sigh Rydberg Tr 3: 163 ( 1436) .","3) uppskatta, värdera. " thet forscrifna ordhwseth . . huilket beskattadh är fore nyio hwndrade (900) marcker " SJ 2: 93 ( 1482) . Skotteb 352 (1440 ; Borgm). STb 2: 226 (1487), 305 (1488). ath ranzaka legeligheten ok beskatta, hure godh hon fore peninga ware ib 4: 85 ( 1506) . "],"e":["*beskatta af , se Sdw 2: 1197."]},{"a":"beskatta","b":"vb","c":"v.","d":["1) beskatta, ålägga att betala skatt. at wi skulom wardha beröffwade oc beskattade MB 2: 115 . " mz oräth loth han thöm ey beschatta " RK 2: 1077 . ib 6004 . SD NS 2: 360 ( 1411, gammal afskr.) . MD (S) 230 . ati . . . haffua redha beskaddath pa penningha en then som i mot bröt FH 1: 49 (1478, gammal afskr.). haffwe . . .beskattedh landith till en stor swmme peninge HSH 20: 139 ( 1507) . ","2) utlösa. " schole alla fangar som ecke nu beskattade ära hafwa dagh i fulla fiorthon daga " BtRK 250 (1468, orig.) . ","3) uppskatta, värdera. VKR 38 . - Jfr afbeskatta samt obeskattadher."],"e":["beskadda )"]},{"a":"beskatteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr obeskatteliker."],"e":[]},{"a":"beskattning","b":"nn","c":"","d":["1) beskattning. forbiudhum wi warum fogatum . . . at nokra handa slaghor, skat eller beskatning . . . vpa for:da kirkio . . . aläggia Svartb 465 ( 1457) .","2) utlösande, löspenning. wm konungx albrichs beskatning, ther hawer war frw drotningen ängen ända wm gangit eller oer gifuet, for thy at hon ey wet, hwat hon faar for hans beskatning Rydberg Tr 2: 661 ( 1396) . alle fanga, som . . . obeskattadhe äru oc ekke borghan hafua sat for thera beskatning, the skolo löös lathas . . . ; hulke som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for beskattningena, the bliffue widh sigh ib 3: 163 ( 1436) . Lagerbring Saml 2: 246 ( 1453) .","3) uppskattning, värdering. " epter godha manna skeligha beskatningh " Svartb 478 ( 1464) . FMU 4: 89 (omkr. l1455). ib 93 (omkr. 1455). en fiärdunghx krok jordh vndher reth beskatningh ib 87 (omkr. 1455). ib. lib 83 (omkr. l1455). värderingssumma. late miäta husen oc skoda hegnadan, humblagarda, trägard oc fiskevärka . . . oc late scriffua beskatningena beskedelica stycche fran styche, ltil minnes Arnell Brask BiI 16. - Jfr husa beskattning."],"e":[]},{"a":"beskattning","b":"nn","c":"","d":["1) beskattning. " henta beskatning " MD (S) 261 . aaläggiandhe beskatninga SD 3: 413 . " then sware beskattningh " BSH 5: 219 ( 1507) . ","2) lösepenning. " nar the mz there beskattning vtfara " RK 2: 408 ."],"e":["beskatning . ","-ar )"]},{"a":"beske","b":"nn","c":"","d":["bitterhet. " hans jomfrur äru slemogha ok fortrykta aff beskanom (amariudine) " SpV 128 . " contumelia är dröffdha hogxsins samanknosilse, mz sörhginna, awndinna, ok beskans (amaritudinis) obrygdilse ib 140. j siälffwom dödzsins beska (acerbitate) " ib 538 . - Jfr beska."],"e":[]},{"a":"beskedh","b":"nn","c":"","d":["1) avgörande. " tha baar han fram eth breff medh eth stycke gamelt wax fore trich ok jntet merke, ther man kunne nagat beskedh aff göre eller aff seghie " STb 4: 132 ( 1506) .","4) bevis. sporde borgamestararna oldermannen aath, om han . .. hadhe nagat bescheth ther pa, antinge breff eller wytne, ath han (källaren) gillit tilhöre HLG 1: 132 (1490)."],"e":[]},{"a":"beskedh","b":"nn","c":"","d":["1) afgörande. " haffua war ärende ingen annan ända eller beskedh gripet " HSH 22: 44 ( 1493) . ","2) besked, förständigande, tillsägelse. HSH 20: 291 ( 1510) . ","3) besked, kännedom. veth han beskedh, hure thet waar til ganget BSH 5: 108 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"beskedha","b":"vb","c":"v.","d":["1) tilldela, tillerkänna. " huilken deel lhustru birgitta mwramestares forscrifna couente hade giffuet i testamente och tesse . . . gode men . .. hade forscrifna graabrödra besynnerliga beschdat och tilskyckat aff thet them retteliga borde i testamente i sama hwse " SJ 2: 28 ( 1477) .","2) bestämma, fastställa. " the forscriffne bröder beholle tet godz j finlandh äre til bytes, som offuertalit war thera mellen och beschedeth " STb 2: 217 ( 1487) . - Jfr ivirbeskedha."],"e":["-at )"]},{"a":"beskedha","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr utbeskedha."],"e":[]},{"a":"beskedhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) noggrant, tydligt. sighin biskedhelika jdhrom scriptoffadhri hwat j haffuin giort oc hwj. hwru oc när, hwru opta hwar loc mädh hwem SkrtUppb 190 . är . . . ey openbarth tha scla confessor . . . vnderuiisa them huru thät skal wthrykkias i allas samquemdinna breffue som thär skula oppa giffuas eenkanneligha oc besedhligha Abbevdal i Vkl 92. 3) med eftertanke, försiktog. äpter myken säckan swarade han them beskedeligan (in sua sagcaiate), män thz han tänkte lath han them ey wnderstaa Troj 244 ."],"e":["bi- . ","beskedhligha Abbedval i Vkl 92. beskedeligan),"]},{"a":"beskedhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) bestämdt, noggrant, noga. SD NS 1: 94 ( 1402) . " hwart ärandhe grant oc beskedelika aat skiliande hwart för sik " Lg 3: 175 . ","2) tillbörligt, höfligt. " skal hanum eller henne ey swaras vtan wäll oc biskedhelikan " SO 29 . ib 64 . ","3) med förstånd, med eftertanke. til at all thing beskedelica oc raadhelica göra tinom son oc minom Lg 817 . " taladhe . . . swa beskedhelika oc sannelika oc wisleka " ib 3: 439 . ST 383 . " gagnlikare är een pater noster langsamlika läsin oc beskedhlika än tio raplika läsna " ib 162 . - Jfr obeskedhelika."],"e":["beskedheligha SO 64 . ","beskedhlika . ","biskedhelikan )"]},{"a":"beskedheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) bestämd. vppa en beschedeliken ok foresagdhan dach SO 148 . ","2) ordentlig, tillbörlig. " medh eno rättto beskedheliko brefue " SD NS 2: 35 (1408 i vidim. af 1411). ","3) förståndig, besinningsfull. ä nar j talin ällir swarin for wtan godha ällir beskedelika forhugxan Bir 4: 120 . -- förståndig, sedesam, redbar, hederlig. thz andelika oc beskedhelika liffwerne som siälenne nyttokt ware Lg 3: 585 . " at han wari j allom sinom ärindom oc allom gerningom fornomstughir oc beskedhelichin " VKR 31 . " höwizka oc beskedhelica quinnor oc män " ib 2 . ib 4, 18 . SGGK 103 . Lg 3: 370, 479 . allom sniellom ock beskedhelikom mannom j sama skomakara companino SO 30 . ib 61 . TS 19 . - vid personnamn i urkunder ofta användt såsom epitheton ornans. biskedlike män som är lasse beltare ok henrik punghmakare SO 7 . " beskedhelicum manne olaue haralsonne " SD NS 1: 3 ( 1401) . ib 6 ( 1401) o. s. v. beskedhelikin qwinna margit ib 27 ( 1401) . - Jfr obeskedheliker."],"e":["beskedhelikin SD NS 1: 27 ( 1401), 78 ( 1401). beskedhelichin VKR 31 . beschedeliken (ack. sing. m.) SO 148 . ","beskedhelighen Lg 3: 370 . ","beskedeligen SGGK 103 . ","beskedhalikin SD NS 1: 574 ( 1406) . ","beskedherliker: -lika ib 2: 31 ( 1408) . ","beskederligen ib 244 (1410, gammal afskr.). ","beskedhirlikin ib 1: 536 ( 1406) . ","beskedelig: -ligom SD 5: 549 (öfvers. från medlet af 1400-talet). ","beskedherligh: -lighom ib 3: 405 (öfvers. trol. fr. början af 1400-talet). ","bäskädhliker: -likä ib. ","biskedeliker: -like SO 7 . ","biskedhelikin SD NS 1: 56 ( 1401) . ","biskedherliken ib 2: 316 ( 1410) . ","biskedhligh: -ligha ib 1: 44 ( 1401) . ","biskäthalägh: -läghom ib 484 ( 1405) . ","byskedhiliker: -likom ib 65 ( 1401) . ","bysskedeleker: -leke ib 362 ( 1404) . ","beskeliker: -lika ib 2: 235 ( 1409) . ","beskelikin Bir 5: 62 . ","beskeligh SJ 387 ( 1472) . ","beskelig FM 514 ( 1511) . ","beskelighen ib 354 ( 1507) . ","beskäliker: -likom SD NS 1: 463 ( 1305) . ","biskeligh: -lighe SD NS 2: 67 ( 1408)),"]},{"a":"beskedheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) avskild, bestämd, särskild, enskild. the waro alt jamlika satte ok huar thera iste sin deel han atte. faderen fik them besedeligin (Cod. A beskeden) deel RK 1: 230 i var. se EK ed. Pipping. ohindradhom. .. . hvars mans sunderlikom oc beskedhelikom äghadelom til land oc vatn UrkShist 1: 4 ( 1436) . - bestämd, fastställd, riktig, vederbörlig. hwan dagh besk[e] dhelikom tima om daghin gik en persona . . . til gudh SpV 81 . " for hwlkit jac togh hws oc jord aff räplom oc ther til beskelica peninga " Svartb 186 ( 1385) . synemän . . . gåffue then samma för:da gammull råå . . . witzordh rättan och gildan ware . . . ty hann war gambell, beskedeligh och jord faster FMU 3: 196 (1440, nyare avskr.) . 2) tillbörlig, riktig, skälig, rimlig. effter saa dane skälige tyge som mot fförscrifne olaff hansson wore och beskedelige funnes SJ 2: 299 ( 1496) . forscriffne bröderschap än nw ingen skeligen oc beskedlig skel fram borti haffue sig medh retta til behollende eller egendhe HLG 1: 131 (1488). ","3) som äger förmåga av urskillning, förståndig, mogen. til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara koma kunno SD NS 3: 287 ( 1417) . - förståndig, kunnig, skiclig. ffacundus . . . wel talande oc beskelidhin (för -lighin) GU C 20. s. 250. palamides war . . . miket fornwstig o beskeligen, tiill örlig, oc tiill raad Troj 104 . - förståndig, pålitlig, hederlig, oförvitlig, aktningsvärd, aktad. the preste som biskedhelighe pelagrima ära Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . " ss hedrand epitet i förening med följande personbetckning. skal thet allom witirlikith wara. . . mik hawa vnt hedherlikom ok biskedhhelikom manna päther alenninge . . . mit goz j alande FMu 1: 361 (1376). kännis jak . . . ath hawa pant sath biskedhelikom manne rawaldhe pampa alth mith gooz " Gadolin Pants 276 ( 1380) . ib 285 (1399). SD NS 3: 445 ( 1419) . ib 508 ( 1419) . Svartb (skolkl) 506 ( 1472) . Uppl Lagmansdomb 12 ( 1490) . Vg Fornmt I 10 s. l81 (1524). bidher jak beskedelikin jons jngenen ath han hänger sit incigle met mino for thetta breff Svartb 274 ( 1416) . - Jfr obeskedheliker."],"e":["beskedelig: -om FMU 4: 481 ( 1477) . ","biskedheliker: -likom FMU 1: 361 ( 1376) ; Gadolin Pants 276 ( 1380) ; ","-lica SD NS 3: 287 ( 1417) . ","biskedelikin SD NS 3: 445 ( 1419) . ","biskedheligh: -lighe Gunmmerus Syn-stat 45 (1440). beskeliker: -lica Svartb 186 ( 1385) . ","beskelig: -lige Svartb (Skolkl) 506 ( 1472) ; -ligx Uppl Lagmansdomb 12 ( 1490) . ","beskeligen Troj 104 . beskedilidhin (för -lighin) GU C 20. s. 250), "]},{"a":"beskedhelikhet","b":"nn","c":"","d":["urskillning, förstånd, vishet. beske[de]likhetin (discretio) skipar all thing mz skälomen, hwar sidoghetin radhir SpV 157 ."],"e":[]},{"a":"beskedhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) bestämdhet, säkerhet. tel mera wissu ok biskedilihet äär här danda manna insigelhle fore säät DD 1: 44 ( 1383) .","2) förstånd, visdom. " een thäs hälga anda gaffwa som kallas sciencia, thz är weet ällar beskedhelikhet " Lg 3: 418 . ib419. Gers Frest 7, 14 . - (beskedelikhetz för beskelikhetz Su 179 .)"],"e":["biskedilihet )"]},{"a":"beskedher","b":"av","c":"adj.","d":[" = beskedheliker 3. thässa biskedha manna SD NS 1: 627 ( 1407) ."],"e":["biskedher )"]},{"a":"beskedhin","b":"av","c":"adj.","d":["1) = beskedheliker 1. faderen fik them beskeden deel RK 1: 230 . " hwadh thet hälder är til äwerdhelica ägho äller beskedhen tidh " FH 1: 18 (1441, afskr.) . ","2) = beskedheliker 3. hwar oc en beschedhen wegfarande man GS 27 (1375, orig.) . the ware iiij beskedne men RK 2: 6277 . VKR 27 . " beskedhen man lafrins ienisson " SD NS 1: 146 ( 1402) . ib 117 ( 1402) o. s. v."],"e":["biskedhin: -skedhnum SD NS 1: 626 ( 1407). ","biskedin: -skedenä ib 173 ( 1402) . ","byskedhin: -skedhnum ib 117 ( 1402)),"]},{"a":"beskedhin","b":"av","c":"adj.","d":["förståndig, klok. thu människia är ey byskedhin ällir rätuis, tha thu älzska forgängelikin tingh mer än äwärdelikit gagn MP 5: 34 . förståndig, aktad, hederlig. ss epitet. jach kännäs . . . mik salt ath hauä erlikom mannä och boskedhin nissä päthersson a wapn myn gardh snesbäk SD NS 3: 230 ( 1447) . ib 140 ( 1416) ."],"e":["by- . ","bö- SD NS 3: 140 ( 1416)"]},{"a":"beskedhogher","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig, skälig, lämplig; god. huad i besluta . . . thet til friid endregt ok kerlek kan draga til en beskedligh frid sämia ok kerlek i mällan riken vtan mordh lathe wij oss fullelege at nögia Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471)."],"e":["-igh )"]},{"a":"besker","b":"av","c":"adj.","d":["skarp (till smaken), besk, bitter. acer . . . starker ok beesker GU C 20. s. 5. tak beyskan mandwl (bittermandel) PMSkr 358 . ib 236, 343, 357 . SvKyrkobr 180 . - bildl. bitter, sträng, smärtsam, svår. som thic hauer äggiaat wtwälia beskt oc hart lifwerne for söt oc lustelikit Prosadikter (VBarl) 60 . " min pina war beskare oc bittherligare än nagor annars människios pina varit haffwer SkrtUpbb 146. ""],"e":["beesker . ","bäsker . ","beysker . "]},{"a":"besker","b":"av","c":"adj.","d":["1) bitande, skarp, hvass? beska sorghinna swärdh KL 356 . ","2) amarus, besk, bitter. egentl. och bild. salt oc best vatn KL 221 . ib 294 . " thiok wädzska ok besk . . . swa som sinapir ok salsa " Bir 1: 290 . ib 4: 135, 148 . smakadhe han . . . bäskan galla MP 1: 39 . " versta ok bäskasta win " ib 59 . " offra gudhi beska mirram som tekna bäska synda idrogha " ib 45 . " mirra thz är eeth beyst oc bitirt thing, thz teknadhe then beska oc bitra dödhin " ST 209 . " drykka thässa hems besko malyrt " Ber 212 . the (tanakarne) äru beske at thola som sinäpir Bir 1: 291 . " tak beezst for söt Kl 368. " MP 2: 230 . al besk thing skulu thik söt wardha KL 42 . " vanlika är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at af beske hedhirgirinna root framgange söt kärleksins frukt " Bo 99 . Bil 800 . Su 115 . han (ɔ: christus) är ondom beskir ok beskare ok bekastirBir 1: 201. mz gratande beska tara Fr 1410 . Al 10165 . " bescan dödh för söta samwaru " Bil 215 . Lg 960 . " mz hans bäzsko pino " MP 1: 27 . beskare plagha oc bitrare hiärtans värkir Bo 24 . ib 212 . mykit beskir anger Bil 455 . " bärande besca ok thunga korsit oc pinona " Bir 2: 123 . " giordho them beeska dagha oc thunga " MB 1: 276 . " hwat beest them var alt thz han mödde " Bo 164 . " alre hafdhe iak swa beska oc bedröfdha pasca " ib 169 . Bir 1: 291, 2: 203 . sambri syni som tydhir bäxt görande MP 1: 59 . " en nunna som hät sabina . . . besk i tungo " Bu 418 . hulke som beske ok stormande äru mz osämio talan MP 1: 56 ."],"e":["beesker . ","beysker . ","bäsker . ","bäzsker: -o MP 1: 27 . ","beskt Bir 1: 187 . ","beeskt KL 294 . ","beest . ","beezst . ","beyst . ","bext Bil 800 . ","bäxt MP 1: 59 . ","besk Bir 1: 291 . ack. sing. m. beskan. f. beska o. s. v., men dat. pl. beskiom Bir 4: 148),"]},{"a":"beskhet","b":"nn","c":"","d":["1) beskhet, bitterhet, skärpa. acredo beeskheth GU C 20 s. 5 . - bildl. bitterhet, smärta. dödzsins beskheth SvKyrkobr 360 . the beskhetena, mädh hwilke thin kärasta modhir saa tik drikka beska ätikio ok galla SvB 79 (sl. av 1400 t.). - bitterhet, ondska. the ondhe aff theres vranga samueth ok hiertens beskhet äru altidh grymj ok oblidhe j anlithit SvKyrkobr 198 . 2) det som är beskt el. bittet, beskt el. bittert ämne el ting. sompne haffwa andra beskheth blandadha mädh wathn slaa pa jordena PMSkr 201 . " rindher aff them (oliverna) al beskheth " ib 337 ."],"e":["beesk- )"]},{"a":"beskhet","b":"nn","c":"","d":["beskhet, bitterhet. LB 4: 343 . PM XXVIII . ey aktar thän oc mykyt skalenna beskhet, som kärnans söthet offta haffuer smakat Su 34 . - bildl. bitterhet, särsk. bittert lidande, smärta. i hännas omgängilse är enghen beskheet Su 12 . thin kärleker, huilkens sötheet altidh är blandat mz beskhet ib 118 . " pinona oc dödzsens beskhet " ib 27 . ib 170, 179 . siälenna beskhet ib 117 . LfK 127 . " diäfwlin hulkin som til äuärdelika beskhet ledher " MP 1: 59 . Lg 3: 97 ."],"e":["beyskheth PM XXVIII . ","bäskeheth Lg 3: 97 ), "]},{"a":"beskikka","b":"vb","c":"v.","d":["1) ordna. " " Su 139 . - bestämma. hwaria stwndh oc tima skalt thu beskikka besyndherlika syslo oc ärffwodhe LfK 70 . j bland andra pinor besynnerlika hwario rwme beskikkada Su 249 . " huat hälzst thu aff äwerdeliko beskikkat haffwer " ib 320 . - anvisa plats, ställa. aktom siälena wara . . . besikkadha mz them i hälffwitte ärw, beskikkadha i kötlikom astwndilsom LfK 45 . ","2) sända, skicka. haffde lönliga beskikkat vämpta män offwir ena sidha MB 2: 278 . " nu haffuer gud beskickat sina wrede " RK 3: (till. om Chr. II) 6301 . - Jfr obeskikkadher."],"e":[]},{"a":"beskikkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? bestämmelse, förordnande. sombliga aff tolkom ogerningom hafwa fordhom warit lofligha ok af kyrkonna beskykkelse wardhe oloflige GS 47 ."],"e":["-skykkelse )"]},{"a":"beskimpa","b":"vb","c":"v.","d":["skymfa. " beskimpaden mz vysor ok orde " RK 1: (sfgn) s. 181 ."],"e":[]},{"a":"beskinna","b":"vb","c":"v.","d":["förhärja, föröda. " om mynnatz thyma tha engelen beskynnadhe (devastavit) egiptum Sv Kyrkobbr 227. ""],"e":["-skynna )"]},{"a":"beskipa","b":"vb","c":"v.","d":["bestyra, ställa. " om war herre thet ekke i en bäthre motte beskiper " BSH 5: 431 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"beskipt","b":"","c":"","d":[" eth myt godz heytandis kywikila . . . saa migit som jac ther äghande är oc ärfft hawer offuer alt beskipt (för byskipte?), som är two tredhiunge j aker och ängh, skogh, vatn oc alla handa wtmark Svartb 546 ( 1484) . Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l86."],"e":[]},{"a":"beskirma","b":"","c":"","d":[" , se beskärma."],"e":[]},{"a":"beskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["provskjuta. byssener worto ther nya giorde . . . och worto ther then tyden beskvtne STb 3: 397 ( 1498) ."],"e":["beskutin ) , "]},{"a":"beskleker","b":"nn","c":"","d":["beskhet; bildl. obehag, motvilja. " al annor thing wthan han. ärw thik i störsto besklek SkrUppb 27. ""],"e":[]},{"a":"beskleker","b":"nn","c":"","d":["beskhet, bitterhet. " hans mundir var fullir mz twäggia handa besklike " Bir 2: 262 . " then besklekir tha han ätikio ok galla smakadhe " ib. " skal siälinna sötme vt giutas ok ensamin besklekin atirblifwa " ib 1: 291 . Ber 182 ."],"e":["beskliker )"]},{"a":"besklika","b":"ab","c":"adv.","d":["bittert. " drykx . . . ther beskelica j pinomen " MP 1: 59 " han war stunghin j hiärtat swa besklika " Bir 1: 268 . " han korsfestis nw besklikare af ondom crisnom mannom än för af iudomen " ib 111 . ib 115, 166 . gräät bäsklika KL 280 . gräto the ganska besklika Lg 292 . ib 809, 3: 97, 472 . Ber 33 . Su 196, 451 . " jak sörgdhe beskelicare än andre " Bir 2: 57 ."],"e":["beskelika . ","beslika: -are Bir 1: 166. bäsklika KL 280 . ","bäslica ib 269 ; Lg 3: 97 . ","beeskliga Lg 809),"]},{"a":"beskliker","b":"av","c":"adj.","d":["bitter. " medh beskelikom tarom " Ansg 245 . " beslikin var thera sorgh " KL 358 ."],"e":["beskeliker . ","besklikin )"]},{"a":"beskliker","b":"av","c":"adj.","d":["bitter, förbittrad. mädh bäskelikom ordom MP 4: 158 ."],"e":["bäske- )"]},{"a":"besklikhet","b":"nn","c":"","d":["beskhet, bitterhet, vidrighet. " alla thänna wärdhinna besklighether giordhe han mik sötha " Mecht 26 ."],"e":["-lig . ","-lek SvB 53 (sl. av 1400-t.) . SpV 22 (ändrat från besklek). pl. -ir), "]},{"a":"besklikhet","b":"nn","c":"","d":["beskhet, bitterhet. vatsnens besklikhet KL 221 . - bildl. bitterhet, särsk. bittert lidande, smärta. jak see thic hawa beskelikheez (amaritudinis) galla KL 145 . " nar thu känne besklikhet j klostreno " ib 42 . the skulu ey smaka . . . vtan äwärdhelika beslikhet Bir 1: 151 . " helsamlikhetz oc beskedhelikhetz (för beskelikhetz) drykker (potus salutaris amaritudinis) " Su 179 . " tak fran mik thässa besklikhetina " Bo 25 . ib 85 . " ey är dözsins bitärlica besklikhet lät ib 108. " MP 1: 99 . Bir 1: 201, 237, 309, 2: 244, 4: 176 . faa äru the som aminnas christi pino mz kärlek ok besklikhet ib 3: 375 . " af allom thins herra besklikhätom " Ber 269 . - bitterhet i sinnet, förbittring. hwat thegöra fore minaskuld thz är mz mot korran ok besklikhet Bir 1: 10 ."],"e":["besklihät . ","besklighet Bir 4: 176. beslikhet. beskelikhet. bäskelikhet MP 1: 99 ), "]},{"a":"beskna","b":"vb","c":"v.","d":["blifva bitter. skal thöm ökias vanfrägdh, thera luste beskna (amarescet) Bir 2: 183 ."],"e":[]},{"a":"besknadher","b":"nn","c":"","d":["bitterhet. " thänne bytte . . . sina ondhzko i gudhz mildhet hiä[r]tans besknadh i skaparans söthma " SkrtUppb 87 ."],"e":[]},{"a":"beskodha","b":"vb","c":"v.","d":["1) beskåda, betrakta. beskodha thz barnet Lg 662 . MB 2: 115 . Bir 4: 5 . " beskoda clarlika sins skapara godgerninga " ib 106 . 111. LfK 51 . - besigtiga, granska. beschoda hwars mantz arbete SO 157 . ","2) taga i betraktande, göra afseende på. beskode teris stora fatigdom BSH 5: 398 ( 1510) ."],"e":["beskadha: -as LfK 51 ),"]},{"a":"beskodha","b":"vb","c":"v.","d":["1) beskåda, besiktiga, undersöka. beskodha höka PMSkr 268 . - besiktiga, syna. thenne sama forscripne gode cläricke ok bönder beskodde for:de prestesäthe Svartb 546 ( 1483) .","3) beskåda, betrakta, täna på, begrunda. contempare beskodo ok ransako . . . contemplatiua vita beskodande liffuerne GU C 20 s. 143 . owerwägha oc beskadha i sinne siäl ltässa iomffrunnas glädhi JMÖ 134 . " beskudha the glädhina som jhesus christus ok jumffru maria fingho aff hans vppstandelsom Skrt Uppb 368. ""],"e":["-skadha . ","-skudha SkrtUppb 368 . impf. beskodde Svartb 546 ( 1483) ),"]},{"a":"beskodhan","b":"nn","c":"","d":["betraktelse. " standa j . . . andelighe beskodhan " VKR 1 . Bir 4: 100 . Lg 3: 299, 417 . Su 30, 338 ."],"e":["beskadhan Su 30 ; Lg 3: 299, 417), "]},{"a":"beskodhare","b":"nn","c":"","d":["åskådare, betraktare. iakttagare. aff them beskodharanom gudhi offwantil Bir 5: 7 . hanom bör oc idhkelika wmhugxande oc grannan beskodare (speculatorem) wara wm reglan j allom punctom hallis ib 4: 39 ."],"e":[]},{"a":"beskodhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" betraktelse. skötandis gudhlichom beskodhilsom VKR 2 . ib 4 . Bir 4: 91, 95 . Lg 808, 3: 70, 279, 393, 395, 398, 402, 403, 404, 406, 409 ."],"e":["beskadilse Lg 3: 398 ; -ilsom ib 404, 406), "]},{"a":"beskodhning","b":"nn","c":"","d":["skådande. " i guthz beskodning " MD 486 ."],"e":[]},{"a":"beskria","b":"vb","c":"v.","d":["utskrika, förtala. " ther honum heropedhe, beskryede och oärlige fortalade " BSH 4: 219 ( 1497) . haffwer . . . beskriath . . . her sten stwre FM 233 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"beskrifning","b":"nn","c":"","d":["skattskrifning. Lg 45 ."],"e":[]},{"a":"beskrifning","b":"nn","c":"","d":["beskrivning. " caracterismus . . . [descriptio] forme alicuius nakra människio krops skapilse bescriffningh " GU C 20 s. 78 . - Jfr landa beskrftning."],"e":[]},{"a":"beskriva","b":"vb","c":"v.","d":["5) föreskriva. ath människian sina beskriffna (præcriptam) sidhwänio . . . troligha ok strängeligha haller. lMecht 64. 6) förse med skrift, skriva på. konwngxlighit baner, beksriffwat (inscriptum) mz gwlbokstaffwom MEcht 123. - Jfr utbeskriva, for-, up-beskrivadher."],"e":[]},{"a":"beskriva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skrifva, uppskrifva, uppteckna. hans hystoria biscrifwas oc six i thässom siw bokom Gr 259 . " thz war thera bescriffwin rät " Al 3677 . RK 2: 3249, 5106 . effter . . . beskreffnom lagom SO 298 . PM 20 . haffuer . . . giffuet them nw en ny bescreffuen lag BSH 5: 172 ( 1507) . widh theris bescrifwin stadhga MB 2: 314 . " widher the näffzth som bescriffwen är j hwaryom stadganom som är bescriffwin " PM 21 . " nw är reglan bescriffuat " Bir 4: 110 . thera nampn staa ekke bescrifwin ST 321 . PM 22, 27 . alle thenne gotho män som her efter nempnas oc bescrifne sta BSH 2: 38 ( 1396) . " swa maanga personar som clostrith scal födha til dödhra dagha tha fae abbatissan fram gaarzmestaranom oppa ena script bescrifua (för bescrifna) " VKR 38 . Bir 5: 121, 123, 124 . lati bescrifua alla clostirsins iordh oc ägho dela VKR 31 . ib 36, 40 . the andro . . . ther bescriffne ärw före wiss lön PM 37 . ","2) uppskrifva för skattläggning, skattskrifva. kesarin leet biskriwa alla väruldena KL 141 . " al wärlin sculle bescrifuas " Lg 45 . ib 3: 638 . " boskreffs . . . mantaled vid huarge sokn " BSH 5: 163 ( 1507) . ","3) afmåla, afteckna. " bescrifwa hänna biläte " Gr 282 . " biscrifwo the ok maladho hänna äpteliknilse " ib 283 . ","4) beskrifva. " hänna liuärnis fulcomlikhet kan ey bescrifuas mz fam ordhom " KL 343 . " aatskiliandis oc bescriffuandis the som fatighe äru andelika oc the fatige äru likamlika oc ey andelika " Bir 4: 50 . " beskriffwandes hwaria ena godha closter människio " LfK 59 . ","5) föreskrifva. " the näffzth oc plikth . . . som är bescriffwen tilförna " PM 37 . " the näffzth som bescriffwen är " ib 21 ."],"e":["bi- . ","bo- )"]},{"a":"beskrivan","b":"nn","c":"","d":["uppskrifvande, uppteckning. VKR 36 . Bir 5: 117 ."],"e":[]},{"a":"beskrivare","b":"nn","c":"","d":["beskrivare. " cosmogrphus . . . verlena bescriffare " GU C 20 s. 152 . - Jfr landa beskrivare."],"e":[]},{"a":"beskrivilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? förteckning. cathagulus (fel för catalogus) . . . hälga manna stakkot bescriuilse ok vpräknilse GU C 20. s. 85. - gudz beskriffwilse SpV 118 se följ."],"e":[]},{"a":"beskrivilse","b":"nn","c":"","d":["beskrifning. mönstirsins bescriffuilse Bir 4: 109 . - (?) dröma beskriuilse (Cod. D biscriwilse 400) Gr 306 ."],"e":["biscriwilse )"]},{"a":"beskyd","b":"nn","c":"","d":["beskydd. " til beskydh och beskerm " BSH 4: 237 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"beskydda","b":"vb","c":"v.","d":["skydda. " hurw the sigh beskydda kwnno " BSH 4: 252 ( 1500) . beskydda och beskerma rikit HSH 20: 254 ( 1507) . beskerma, beskydda och wid mact halla huar anners frihether BtRK 426 (1512, orig.) ."],"e":[]},{"a":"beskyddilse","b":"nn","c":"","d":["e. f.? beskydd. gudz beskriffwilse (för beskyddilse? lat. protectionem) SpV 118 ."],"e":[]},{"a":"beskydding","b":"nn","c":"","d":["skydd. " ath ther skolä ingä rigisins fyende haffwe tilflyckht äller beskyddingh " HSH 20: 189 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"beskyggia","b":"vb","c":"v.","d":["beskuga, överskygga. nar gabriel archängel thik budadhe, at thän hälghe ande skulde nidherfar i thik, oc aldra höxta gudz dygdh, oc krafft skulde nidherfara, oc beskykde (för beskyggia?), oc omkrin[g]giffua thik SvB 311 (c. 1500)."],"e":[]},{"a":"beskämma","b":"vb","c":"v.","d":["fördärva. " medh scamligo lifuerne syna vndherdana beskämmä " J Buddes b 147 ."],"e":[]},{"a":"beskänkia","b":"vb","c":"v.","d":["förpläga med stark dryck. hans thiänara waro oc wel beskänkte ST 343 ."],"e":[]},{"a":"beskära","b":"vb","c":"v.","d":["förutbestämma (till evigt liv), utkora. predestinare beskära GU C 20 s. l179. predestino . . . beskära scilicet ad eternam gloriam ib w. l477. äst tu ey beskäräder, tha gör ok lefff swa at tu mage beskäräs Sv Kyrkobr 184. huat helzt the görä som beskäräde äru toch kunno the ey fortappas ib 183 . " the foresyn elle flyan j hulka gud för än han skopp verldena somlig vthualde ok beskärdhe til sith hymmelska rike ib. " ib 138, 146 . hwar een som framholder j godho jn til dödhen han är ok varder beskärder til godha löön ib 185 . " tha tilfäste iak mik alla the siäla . .. som iak aff äwärdeliko haffwer beskräat til äwärdelika brudher (quos ab æterno in sponsas prædestinavi) " Mecht 238 ."],"e":[]},{"a":"beskära","b":"vb","c":"v.","d":["tilldela, beskära, förut bestämma. the fiöllo j stridh som the (för thet) var beskerth Di 223 . " haffwer gwdh thet beskerth ath han för aff gaar en jak " SD NS 1: 612 (1407, gammal afskr.). the omälelika wälwiliogheten, i hwilkom wi ärom föresedde oc beskärade aff äwerdeliko LfK 125 ."],"e":[]},{"a":"beskäran","b":"nn","c":"","d":["förutbestämmelse. " fulkompna sina beskäran " LfK 125 ."],"e":[]},{"a":"beskäran","b":"nn","c":"","d":["förutbestämmelse, utkorelse. quid est predestinacio huat är gudz foresyn eller skeärän Sv Kyrkobr 183. all creatwr aff äuerdeligo hafua varit synligin fore hanom j hans ävigha foresyn ok beskärän ib 125 . " här thees predestinacio, gudz vthusal eller beskärän " ib 185 . ib 184 ."],"e":[]},{"a":"beskärm","b":"nn","c":"","d":["skydd, beskärm. " försymandis rikesens häghn oc beskärm " PM 1 . ib 22 . BSH 3: 180 ( 1467), 4: 237 ( 1498). RK 1: (yngre red. af LRK) s. 282."],"e":[]},{"a":"beskärm","b":"nn","c":"","d":["beskärm, försvar. " o jomfru . . . war waar bescherm for fadernom oc sonen " SvT 27 ."],"e":[]},{"a":"beskärma","b":"vb","c":"v.","d":["1) skydda, försvara, beskärma. the satto ther starka män oc wäknara som thz skulle beskärma oc bewara alla wäghna mothe hedhningana MB 2: 231 . beskirmade han honom . . . for the fiende RK 2: 6124 . ib 8060, 1: (LRK) s. 216, 217. VNB 8 . beskerme swerike aff allan wande RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 163 . " beskerma swärige hafde the akt " ib 2: 1544 . ib 7114 . MB 2: 77 . " beskirma hans hedher ok hans nampn " Al 2757 . " friiheet beskirmar badhe högh oc lagh " MD 392 . VNB 16 . ST 155 . Bir 4: 59 . om huilkens mildhet wi wrdom gömde äller beskärmde Su 143 . ","2) befästa. " stadhen jericho war tillästher oc beskirmadher " MB 2: 14 . " giordo sik beskärmath rwm oc wärnar til genstridh " ib 84 . - Jfr skirma."],"e":["beskerma . ","beskirma . ","böskerma BSH 5: 182 ( 1507) . "]},{"a":"beskärma","b":"vb","c":"v.","d":["skydda, försvara, beskärma. " o sötaste ihesu christe . . . beskärm oc göm os " SvB 523 (början av 1500-talet). ib 521 (början av 1500-talet). mädh thinne wärn beskirmadh ib. "],"e":["-skirma )","*beskärma sik , skydda sg. sig beskärma moth til kommande wadha JMPs 118."]},{"a":"beskärman","b":"nn","c":"","d":["skydd. " wara til wärn oc stadzens beskärman " MB 2: 250 . " togho gudz lichamel sik til värn ok andeliga beskermen " LfK 256 . ib 267 . " mik for skiöldh oc beskerman " Su 208 . ib 232, 369, 379 . " j thy skal thu finna . . . aff allo tilstrykiande ondo tryggasta beskärman " ib 199 . " jach . . . anamar alle the godhe brödher och systror . . . j myn och rigesens hengn ffriidh forswar och beskerman " FH 5: 126 ( 1488) ."],"e":["beskerman . ","beskermen )"]},{"a":"beskärmare","b":"nn","c":"","d":["beskyddare. SD 1 ; 92(vidim. af 1440). Va 20, 29 . VNB 15 ."],"e":["beskirmare SD 1: 92 (vidim. af 1440). ","beskyrmare: -ara VNB 15 ), "]},{"a":"beskärmilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":[],"e":["beskermilse )","beskärmilsa bref"]},{"a":"beskärming","b":"nn","c":"","d":["skydd. " ath the waren idher . . . altiidh til hielp bestandh och beskirmingh SkrUppb 199. Urk Shist 1: 7 (1436). " Svartb 476 ( 1463) ."],"e":["beskrmning . ","beskerming UrkShist 1: 7 ( 1436) ; Svartb 476 ( 1463) , "]},{"a":"beskärmirska","b":"nn","c":"","d":["beskyddarinna. Lg 3: 442 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"beskärning","b":"nn","c":"","d":["afskärande (från samfärdsel), belägring. them aaträkte ey spisningh äpther langhe beskärningh MB 2: 238 ."],"e":[]},{"a":"besla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) betäcka el. förse (med något som genom slag fästes), beslå. beslaghin mz gul Al 86 . ib 3240 . " mz ädhla stena all beslaghin " ib 7768 . - förse med hästskor, sko. lotho theras örss beslaa RK 1: 3500 . ","2) bese, genomvandra. " männene gingho oc beslogho landhen (lustrantes eam) " MB 2: 48 . ","3) öfverräkna. " beeslar alla sina makt " RK 3: 2182 . ","4) besätta? thera hall wäl beeslogh RK 3: 1735 . ","5) beslå, öfverbevisa, ertappa. worder ther mz befunnen eller beslgagen medh vithnom SO 148 . ib 158, 199, 214, 224, 299. ","6) ertappa, gripa, öfverraska. hwre the bäst kunne beslaa the fiende FM 316 ( 1507) . " hwar wort folck kan töm beslaa " ib. " kan jag her effter nogen stedz beslaa the hollendere " ib 323 ( 1507) ."],"e":["beslaa )"]},{"a":"besla","b":"vb","c":"v.","d":["1) beslå, betäcka el. förse (med ngt som fästes genom slag). eth horn beslagit medh siälffuer HLG 1: 133 (1491). eth annath litith hws . . . jnnan til beslaghit mz silffh skiffwom (laminis argenties . . . coopertam) Mecht 79 . - infatta. mange ärw the som föra fala stena som ärw giorde mädh konsth . . . sälyandis then för dyrea stena . . . äller besla them j ringa PMSkr 4994 - sko (en häst). j (1) öre for hesten beslox Skotteb 402 (1446, Kämn) . 5) beslå överbevisa, ertappa. hwar ther medh beslagen worder eller medh wytnom thagen, böthe xij (12) marck vtan nade STb 3: 08 ( 1493) .","7) beslagtaga, belägga med kvarstad. engelbrecht van mönster ok johan van kleffue skole bade til hopa bethale fleskith, epter then ene solde och then andra mechlade och tet forwarade vnden kemmenerana, tha the tet beslogo til retta STb 3: 436 (1499)."],"e":[]},{"a":"beslika","b":"vb","c":"v.","d":["1) öfverlista, öfverfalla. " wij . . . haffuom aldrig någon beslijket " BSH 3: 119 ( 1458, nyare afskr.) . hanom . . . beslika MD (S) 208 . " latha sik for osnille beslika " ib 240 . ","2) genom list bemäktiga sig? han besliker theris godz MD (S) 308 . " beslykke then byn aff theboo i by " BSH 5: 112 ( 1506) ."],"e":["beslykke . -er, -in),"]},{"a":"beslikning","b":"nn","c":"","d":["överrumpling. " skulu wii . . . ey heller tilstädhia ath the (ɔ: gode mens garda) warda rättä äghanden affträngde medh beslygningh, trugh äller naker ofuerwald " Rydberg Tr 3: 384 ( 1483) ."],"e":["beslygningh )"]},{"a":"beslitin","b":"","c":"","d":["driven, övad, förfaren. är mykith fö[r]warandis ath capitenarana ärw wäl besithne oc lärde j konstenne PMSkr 144 ."],"e":[]},{"a":"beslungin part. pret.","b":"","c":"","d":["slingrad, slingrande sig. thz syntis honum som drake en ther beslungen ligger om en sten Al 9130 ."],"e":[]},{"a":"beslut","b":"nn","c":"","d":["beslut, öfverenskommelse. " om then beslutten, som riigisins sendebwd giort hade j sommer mellom tesse try riige " FM 605 ( 1513) ."],"e":["beslutt ) , "]},{"a":"besluta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":[]},{"a":"besluta","b":"vb","c":"v.","d":["1) sluta, tillsluta. " jnnan beslotne dörer " HSH 19: 157 ( 1506) . ","2) innesluta. wenskap liggher j hiertat besloten MD (S) 292 . ","3) sluta, ända. " huro thet mötidh ändith eller beslutidh är " BSH 5: 117 ( 1506) . ","4) besluta, afgöra. haffdho besluthet oc förhanlat i tässe sak Lg 3: 294 . " i blandh andra ärende som wore beslwthne ok offuertalet " FH 7: 62 (1505), 64 (1505). thet forhandla och beslutta, som riken matte komma til gagn oc bestand BSH 5: 9 ( 1504) . - (?) jach beslöth al tingh medh thet bestha BSH 5: 80 ( 1506) . ","5) sluta, afsluta, bestämma, ingå. ath aff bäggis eders samtall motte beslutis fridh kerligh och sämmie emällom riken HSH 19: 137 ( 1506) . ","6) ? j kunne wel förmerchie huad swadane sollenere ther nw liggie äre besluttne med swadane ärende FH 1: 161 (1496, gammal afskr.)."],"e":["beslutta . besluter, beslöt, beslutin el. beslotin),","besluta sik , "]},{"a":"beslutilse","b":"nn","c":"","d":["slut, slutord. " beslwtilse til alla stadga " PM 41 ."],"e":[]},{"a":"beslutliker","b":"av","c":"adj.","d":["slutlig. " tiil en beslutelig ändha " HSH 20: 205 ( 1507) ."],"e":["beslutelig )"]},{"a":"beslutning","b":"nn","c":"","d":["beslut. " HSH 19: 120 (1506). " BSH 5: 290 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"besmidha","b":"vb","c":"v.","d":["genom smidning omsluta, beslå. stokkin hans been oc besmidhen mz iärn ST 99 . " eeth rädhelikit hyul besmidhat vmkring mz hwassom swerdhum " ib 125 ."],"e":[]},{"a":"besmitta","b":"vb","c":"v.","d":["besmitta, befläcka. eg. och bildl. är . . . högfärdin besmittande aff sik ok widherlodande som tiäran MP 4: 192 . " besmettha tyn wärdogheth mz sköraktoga gerning " Troj 67 . ib 41 ."],"e":["-smettha Troj 678, -smetthad ib 41),"]},{"a":"besmitta","b":"vb","c":"v.","d":["befläcka, besmitta. " war mz kalk besmittat " Lg 3: 286 . " besmitadhan allan mz synom eghnom blodhe " MB 2: 171 . ib 149, 161, 203 . " mz thinom besmittadha läpom " Su 185 . - Jfr obesmittadher."],"e":[]},{"a":"besmittelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obesmittelika."],"e":[]},{"a":"besmitteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr obesmitteliker."],"e":[]},{"a":"besmitteliker","b":"av","c":"adj.","d":["smittande, smittsam. " är . . . the spitälska sottin mykith besmittelikin aff sik swa ath thän ene faar hona gerna aff thän andra " JP 50 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"besmittelikhet","b":"nn","c":"","d":["smittosamhet. " som ey kunno j bland almogan vmga ffore thenna fara sooth schuldh som the sotten met sig hauer aff synne besmitteligahetz wegna " Svartb 382 ( 1440) ."],"e":["-ligahet: -hetz Svartb 382 ( 1440) ), "]},{"a":"besmittilse","b":"nn","c":"","d":["besmittelse. Sv Kyrkobr 190. - Jfr obesmittelse."],"e":["-else )"]},{"a":"besmittilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. besmittelse. j theris besmittilsom (coinquinatione) MB 2: 160 . " rensadhe thornen aff alle besmittelse " ib 269 ."],"e":[]},{"a":"besmyria","b":"vb","c":"v.","d":["besmörja, bestryka. besmordh mz homogxlikom sötma Su 181 ."],"e":[]},{"a":"besnäria","b":"vb","c":"v.","d":["onsnärja, besnärja. " mz swik och liisth är jak beesnardher " RK 3: 1452 ."],"e":[]},{"a":"besnöra","b":"vb","c":"v.","d":["med snöre uppmäta. llengden myllom myn bygningh ok skipper dlemitz är xvij alna ok eth quarttere som stadzins sylsätiara mekt ok benöreth haffua SJ 2: 94 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"besoldning","b":"nn","c":"","d":["sold, tjänst. FM 248 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"besorgh","b":"nn","c":"","d":["omsorg. " til meera oc större wmhugxans oc besorgx tekn " Bir 4: 73 . "],"e":[]},{"a":"bespeia","b":"vb","c":"v.","d":["bespeja. " darium kunne wäl bespee " Al 2143 . " för än wi wärdä bespeyade " Va 21 . " thentidh iak bespeiade landit " MB 2: 40 . ib 16, 17, 39, 126 . Lg 3: 308 . " bespeya blandh hiner om swik vore affärdhom " Di 248 ."],"e":["bespee )"]},{"a":"bespeilse","b":"nn","c":"","d":["bespejande. " tryggaren göras the bespeghilsen wm nättherna än wm daghana, thy ridha the ath bespeya wm daghen, tha wppenbara the sigh syälffwe fiendommen som wardha them warse PMskr 145. ""],"e":["-speghilse )"]},{"a":"bespilla","b":"vb","c":"v.","d":["förstöra, fördärva. jnghen rynka eller smettha war j hännes ansikt hennes fägrind bespilla kwnne Troj 62 ."],"e":[]},{"a":"bespisa","b":"vb","c":"v.","d":[" - bespisa sik, proviantera, förse sig med livsmedel. hr ake skall enkte beuara sik mz länit oc ey mz sädhen oc ey ydhermere bespia sik en thet nw er uthan mz fisk Mon Dipl Sv 38 ( 1464) . - part. pret. bespisadher, försedd (med mat). bor dhit war wäl bespiath mädh mangha handa rättom Mecht 271 . - Jfr obespisadher."],"e":[]},{"a":"bespisa","b":"vb","c":"v.","d":["förse med proviant, proviantera bespijsa slotten RK 2: 529 . ib 3035, 3620 o. s. v. BSH 5: 62 ( 1505) . bespisadhe sina städher Lg 3: 169 . " bespidandes them mz alzskons spisningh " MB 2: 247 . " bespisa (förse) slottet med ferskt folk och spiisning " BSH 5: 341 ( 1509) ."],"e":["bo- BSH 5: 62 ( 1505) ),"]},{"a":"bespraka","b":"","c":"","d":[" , se bispraka etc."],"e":["besprakan , ","besprakning"]},{"a":"bespredha","b":"vb","c":"v.","d":["beströ, översålla. " the kronan war bespräth (vermiculata) mz alla hlga manna forskullan ok wärdhoghet swa som mz gul ok dyrom stenom " Mecht 48 ."],"e":["bespräth Mecht 48 ) , "]},{"a":"bespredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) sprida, kringsprida. " att sölfwer besprijdes kring om| menige rijket " SO 167 (afskrift af ett bref från 1489).","2) öfvergjuta, öfverhölja. " mz roosinne lith vänligha bespred (perfusa) " MB 2: 201 . Su 81 ."],"e":["bespridha )"]},{"a":"besprängia","b":"vb","c":"v.","d":["bestänka, begjuta, öfvergjuta, öfverhölja. han war clädher j kläde bespränkt mz blodhe MB 2: 363 . ST 297 . Su 219 . " o wänasta kyndher mz höffwidzskatom liithom besprände " ib 202 . ib 209 . tha wordho all thera klädhe besprängd mz korsom ST 368 . " besprändher mz otalikom blodhogom sarom " Su 38 . " alt lmit änlite war bespränkt aff the roosene blodheno " ib 215 . " besprängdhe alt mith änlite " ib 161 . i bergsprängdom (spräckliga?) fingher wantom ib 151 ."],"e":["besprängdher . ","bespränder: -de Su 202 ; ","-da ib 209 . ","bespänkt ) , "]},{"a":"besputa","b":"vb","c":"v.","d":["spotta på. the besputadhe han Lg 3: 80 ."],"e":[]},{"a":"besputta","b":"vb","c":"v.","d":["bespotta, begabba. " deridere gabba commvither besputta " GU C 20 s. 177 ."],"e":[]},{"a":"besputta","b":"vb","c":"v.","d":["1) spotta på, öfverhölja med spott. hans anlitä war allth besputtath Lg 3: 81 . bespotta mannen MB 2: 166 ."],"e":["bespotta )"]},{"a":"besputtan","b":"nn","c":"","d":["bespottelse, begabberi. " derisio . . . gabban besputtan ok aathlyghe " GU C 20 s. 177 ."],"e":[]},{"a":"bespyria","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*bespyria til , "]},{"a":"bespyria","b":"vb","c":"v.","d":["1) spörja, fråga. " mik bespöriande aff mynom raadhgiffwarom " MB 2: 197 .","2) fråga efter. han screff ok besporde thes helga fruens lifuerne Lg 3: 583 . - med prep. um. bespöriä vm hennes helga lifuerne ok hederliga gerninga mäst aff thöm som mz henne hafde stondet j room Lg 3: 583 . ","3) utforska. thänkte hon thz besporia oc wtleetha aff naghrom gudelikom . . . renliffwis brodher Lg 808 . - spörja, erfara, förnimma. hafdo besport sanindena SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413). hördho oc bespordo at herran gud haffde törkat iordanis flodh MB 2: 12 . ib 24, 25, 100 . Lg 335 . " som vnder for:da godz aff alder ligat haffwer eller framdelis bespörias kan " FH 5: 60 ( 1471) . ib 61 ( 1471) . " at jach thet sama aff ider ma bespöria " FM 535 (1511-12). "],"e":["bespöria . ","besporia Lg 808 ; BSH 5: 88 ( 1506) ),","bespyria sik , fråga sig för, förfråga sig, göra sig underrättad. med prep. um. MB 2: 254 . " besporde jach myk medh manghe gode fornwmstighe wise men ther om " BSH 3: 173 ( 1466) ."]},{"a":"bestadhga","b":"vb","c":"v.","d":["bestämma, besluta, fastställa. gudh hafde bestadgat at synden kunde ey aterlösäs annars än mz dödhenom Sv Kyrkobr 132. til thz forstä ärliga palacium foresagh han ok beskrädhe eeth bestadgat thall aff vthualdom riddarom ib 128 . " all verlden vart besrifuyn til bestadgadhan skaat " ib 153 ."],"e":[]},{"a":"bestalla","b":"vb","c":"v.","d":["belägra, omringa. " the . . . kastelholm strax bestallade " RK 2: 971 . " lot han thz slot bestalla ib 1317. the . . . bestallade konungen " ib 1: (sfgn) 177 . palestinos han haffde bestallat MD (S) 261 . beställado them oc bekräkte them alla j theris skärmom wärnom oc thornom MB 2: 231 . " aff them j tornum be stellade waro " ib 310 . " bestaller tik sa her inne at tw aldre komber hädan " Di 180 . RK 2: 1329, 1356, 2101, 2238, 2325 o. s. v. 1: (sfgn) s. 187. MB 2: 305 Di 39, 187, 201 . BSH 5: 149 ( 1507) seandes sin herra latum) Su 190 ."],"e":["bo- BSH 5: 149 ( 1507) . ","beställa . ","bestella . -ar?, -adhe, ","bestälter: -an Su 190 (en form som eg. tillhör det nedanför upptagna beställa och som här beror på förvexling med detta verb)), "]},{"a":"bestalning","b":"nn","c":"","d":["belägring. " RK 1: (yngre red. af LRK) s. 267. " BSH 3: 184 (1467, afskr.), 4: 52 ( 1477), 111 ( 1486). FM ( 1457). HSH 20: 183 (1507), 189 (1507)."],"e":["bestelningh BSH 4: 52 ( 1477) . ","bestallingh FM 59 ( 1457); HSH 20: 183 (1507), 189 (1507)), "]},{"a":"bestand","b":"nn","c":"","d":["2) gagn, nytta. ther kan föge biistand eptherfölje i framtiiden HSH 15: l26 (1526, Brask). 4) utkomst, bärgning. kennes . . . mik hawa giffuit oc vnt skolamästara äpter skolamästara innan eneköpung til hans wphald oc bestand til scholans störkelse . . . thetta gotz SD NS 3: 327 ( 1418) ."],"e":["biistand HSH 15: 26 (1526, Brask) ), "]},{"a":"bestand","b":"nn","c":"","d":["och m.","1) bestånd. " fiöl henne j tanka aff tässins renliffs äptherkomandis bestand " Bir 4: 70 . allom systrom oc brödhrom til hugnadh oc bestaand j allo godho VKR 47 (möjl. att föra till 2).","2) trygghet, gagn, nytta. for landzsins liisa oc bestand thessom ärendom ib. " for . . . for:de waar herräs oc hännes oc thässe thry rikes bädzta oc bestand skul " SD NS 1: 303 ( 1403) . " them ther scolamestara är i enecöpung til berning ok bestand " ib 550 ( 1406) . " lifnadhenom til stadhughet ok bestand " Ber 246 . for the hälga kirkia gangn oc bestand Bir 4: 61 . " lata sik fulcomlicha waardha vm thessa systra oc brödhra bestaand " VKR 44 . " ther är thinna siel bestand ok helsa " ST 3 . " cristnom siälom til bestand " ib 155 . " oss tiil skadha och inthe beestandh " RK 3: 1186 . ib 2: 5284, 6658, 7458, 3: (sista forts.) 5765. Va 8 . MB 2: 239, 271, 313, 324 . SO 30, 33, 61, 116 . PM 1 . BSH 5: 63 ( 1505) . til riksens tiänist och bestondh FM 265 ( 1506) . ","3) stillestånd, vapenhvila? fördhä han jcke annän bestandt met segh til bake, vthen en löss dagtingen FM 199 ( 1504) . ad ther folde icke bostandh pa i nogre matte BSH 5: 329 ( 1508) . - Jfr obestand samt bistand."],"e":["bo- BSH 5: 63 ( 1505) , 329 (1508). bestandt. bestaand. bestondh. i rimslut: bestanda RK 2: 5284 . ","bestonda ib 7458), "]},{"a":"bestanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) bestå, äga bestånd; stå fast oförsvagad el. orubbad. ominscaþom allom gamblom priulegiis oc rät, som städhir, land, kirkier eller kloster hafua här til bistandet medh Rydberg Tr 2: 245 (1357).","4) motstå, bekämpa, kämpa mot, hålla stånd mot. Se Sdw 2: 1197. han . . . bistoþ mesta del af wäräldenne Saml 34: 276 (motsv. ställe Bil 685 har bestodh). hålla stånd mot (ngn); vara (ngn) vuxen, gå upp mot, svar till. engen swen i garden haffue mindre dräng, än ath ij (2) moge bestaa enne skytta (ɔ: fullgöra en skytts tjänst) äller rida i sins hosbonde harnisk Arnell Brask BiI 30. 9) bevisa, lägga i dagen? bestan edra ära oppa mik och tänkän oppa annars nödh Prosadikter (Sju vise mäst C) 227 . ","2) bestående, stående fast oförsvagad el. orubbad; bevarad i sin goda rätt, tryggad. ther om wilia wi tilskäpa noghra godhe meen aff ware radh som ther skula öffueruega millan cronone oc ider, saa at kronen bliffuer bestande oc ider är drektelighth Svartb (Skolkl) 441 ( 1450) . - part. pret. bestandin, beståndande. ingen skapat tingh . .. kunno bliffua bestandin j sik mädh sinne skipilsse natur vtan täs hälga anda dygd ok vppe hälde MP 4: 74 . - »stående» (efter ngt), strävande (efter ngt), eftersträvande. hon . . . är ey standin epter wärldena högfärdoga vmgangho MP 4: 151 . ib 261 . ib 5: 137 . " ath ey wara bestandin ath vmga mädh nagra orenlikhet " ib 4: 159 ."],"e":["bi- . ","-staa )","bestanda sik , vara på sik vakt; vara i fara. i hogge honom try saar i hoffwdet, han bestaar sik om liffwet STb 1: 397 (1482). - part. pres. bestandande. 1) bliva bestande)s), bli stående, kvarstanna, kvarbliva (på ett ställe) . . . sagdes . . . for retta, ath then kopparen . . . skal bliffua bestandandes, til thes han komber til swars, som kopparen saalde Stb 2: 152 (1486). "]},{"a":"bestanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bestå, stå fast, bibehålla sig. the haffwa en sidh som thz landskap bestander widh Al 8790 . " wart rike kan ey beesta " ib 10473 . " aff hwilkom all thing är bestandande " Bir 4: 90. at gudz wini maaghin bestandande blifua VKR 4 . - part. pret. stående, bestående. wndhantaghne sancti stephani kyrkio som bleff bestanden Lg 3: 170 . Ansg 255 . ","2) vara, befinna sig. orättin skal man befinna bestandende vppa honom och ecke vppa oss BtRK 80 ( 1434) .","3) anstå, hvila, vara lemnad å sido. later iach thzta ärendet besta Va 4 . ib 15 . " thu stil thin ordh lath thz besta " MD (S) 213 . " latha bestaa om alle ärendhe och beslutninger " BSH 5: 290 ( 1508) . ib 392 ( 1510) .","4) motstå, bekämpa, hålla stånd mot. iak dirffwis ey besta ällar fattas widh tik Lg 671 . -- med dat. wildo konungenom annan tiid besta RK 1: 52 . ib 2787, 3191, 4010 . Bil 371 . " ther them threem thör een bestanda " Iv 2671 . ib 2684, 2736, 2921, 4790 . - med ack. (eller åtminstone en form, som kan vara ack.). bestodh mästa del af wäruldinne Bil 685 . ib 795 . the didrik fan berner vel bestodo RK 1: 20 . ib 298, 1579, 1603, 1618, 1621, 3163 . Iv 451, 543, 2889, 3256, 3321, 3692, o. s. v. Fr 234, 516, o. s. v. Al 912 . Va 18, 19 . Di 11 . ST 511 . ","5) försvara. " slotthet trooligha beestaa " RK 3: 555 . " at han forscriffne raseborg kan bestaandä, beskärmä, styrä oc forswara " FM 302 ( 1506) . mz wars rikes radhgiwara radhe maghum wi wart rike oc wnderdana höxt bestanda BtRK 40 ( 1383) .","6) utföra, bestå. kampin . . . bestanda Iv 4775 . ib 3692 . RK 1: 875, 4228 . Va 37 . " ther thetta äwintyr thordhe bista (Cod. B besta) " Iv 1143 . " at sik forlata a owermagha oc mz thera dirffwe kunne nakath beesta " Al 7169 . ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröster bestaa SO 82 . " thz (näml. föda barn) kan engen man besta " MD (S) 273 . ","7) innehafva? hon hauir bestat oc bygt the samo tompt SD NS 1: 69 ( 1401) . " at the (godsen) mugho brukas ok bestaas ok allaledhis nytias som for:de systra clostre betzt ok jampnast til nytto koma kan ib 545 ( 1406). "","eftersträfvande . warin ther bestandnä effter. at han wardä then ringin quit Va 50 . JP 22, 27 . "],"e":["bistanda Bil 371 ; Iv 451 . ","besta . ","bista . ","bestoo )","bestanda sik , stå på sig, vara på sin vakt. tw skal tik besta at han winder ey tit land aff tik Di 178 . - refl. bestandas, bestå, stå fast. at gudz wini maghin bestandas (subsistere) Bir 4: 94 ."]},{"a":"bestandan","b":"nn","c":"","d":["1) gagn, nytta. tenkende pa rikesins skeliga stirkilse, gagn ok bestandan Svartb 350 ( 1435) .","2) görande, handlande; sätt att förhålla sig, förhållande? människiona eghin skepilse oc bestandan. hwadh hon gaar om daghin i dighomen (ɔ: dygdhomen) oc i thera öfning ällir thera wanskilsom. oc til syndana fulheet SkrUppb 423."],"e":[]},{"a":"bestandeliker","b":"","c":"","d":[" HLG 1: 115 (1475). adj. 2) gagnelig. HLG 1: 115 (1475). Jfr obestandeliker."],"e":["bestendligid"]},{"a":"bestandeliker","b":"","c":"","d":[" , se bistandeliker."],"e":[]},{"a":"bestandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) beståndande, beständig. bestandeliket gagn Lg 3: 293 . ","2) gagnelig. " thet rikit kan nyteligit och bestandeligit ware " BSH 3: 184 (1467, afskr.) . som tessis iij rikis raad tyktis nytteligit oc bestandelikit wara ib 4: 2 (1471, samt. afskr.). Jfr obestandeliker."],"e":["-likin . ","-liken . ","-ligin )"]},{"a":"bestandelikhet","b":"nn","c":"","d":["gagn. om then landzendes bestgandelighet BSH 4: 349 ( 1503) ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"bestandelikhet","b":"","c":"","d":[" , se bistandelikhet."],"e":[]},{"a":"bestandilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" gagn, nytta. kirkionna kännefädhir ok andre the som for hänna bestandilse äruodha Bo 143 . " vm sin bestandilse oc fordan " Bir 3: 407 . BtRK 32 (1358, orig.), 32 ( 1359). SD NS 1: 201 ( 1402), 231 ( 1403) o. s. v. VKR 6, 20 . Lg 3: 226 . SO 101, 144 . Jfr siäla bestandilse."],"e":["beständilse SO 144), "]},{"a":"bestandilse","b":"nn","c":"","d":["och f. gagn, nytta; understöd, underhåll. clostreno i wazstena til bistandelse SD NS 3: 443 ( 1419) . " tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall i wara for:da stadzkyrkio, thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom " ib 265 ( 1417) . " aff alle andre kappalens ränto . . . skal badhe kappalens ok prestens bestandelse till thes dagx foresees ok wppe hallas ib. ""],"e":["bi- . ","-else )"]},{"a":"bestandning","b":"nn","c":"","d":["väsende, beskaffenhet? lydhnan i sinne naturlike bestandning kan ey fulfölghias i andre matto Ber 245 ."],"e":[]},{"a":"bestandogher","b":"","c":"","d":[" , se bistandhogher."],"e":[]},{"a":"bestandogher","b":"nn","c":"","d":["1) beståndande, beständig, ständig. en bestendug frid BSH 4: 9 ( 1471) . ","2) gagnelig. göre en appellacionem, som . . . skall vara . . . richit bestandigh BSH 4: 302 ( 1502) . FH 7: 71 ( 1506) ."],"e":["bestenduger . ","bestandigher )"]},{"a":"bestandoghet","b":"nn","c":"","d":["tryghet, gagn, nytta. " strax . . . jag wett thenne landzende för wared i bestandighett " FM 238 ( 1505) . " riget oc then lanzende til nytte, godo oc bestandighet " BSH 4: 224 ( 1497) . FH 1: 66 (1490-talet), 67."],"e":["-ighet )"]},{"a":"bestarka","b":"vb","c":"v.","d":["stärka, understödja. " the hollander haffue offte oc nw bestarked rigzens fiende med folk, skep og virige " FM 323 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bestigha","b":"vb","c":"v.","d":["bestiga. " ath bestigä och bestormä staden " HSH 20: 57 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"bestikta","b":"vb","c":"v.","d":["grunda, stifta. " thz klostret . . . som han haffdhe bestiktat " Mecht 347 ."],"e":[]},{"a":"bestikta","b":"vb","c":"v.","d":["förordna, bestämma. " swa haffde konungen bestiktadh " MB 2: 179 . " paa en bestiktadhan dagh " ib 185 ."],"e":[]},{"a":"bestilla","b":"vb","c":"v.","d":["stilla. " ath thenne manne störtningh och . . . blodz vtgiwtilsse . . . motthe aff sätties och bestijilles till en fulkomneligh godh ändhä " HSH 20: 71 ( 1506) . " ath thenne feiidh och fordarff . . . motthe bestillas och aaffsätias " BSH 5: 217 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bestoppa","b":"vb","c":"v.","d":["förstoppa, obstruera. " man bestoppis gerna j samma tiid " LB 7: 317 . om nagor er sa swarliga bestoppat, at han haffwer icke giort sith maak j iij eller iiij vikwr ib 250 ."],"e":[]},{"a":"bestorma","b":"vb","c":"v.","d":["bestorma, storma, angripa. " ath bestigä och bestormä staden " HSH 20: 59 ( 1506) . bestorma slottet BSH 5: 141 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bestridha","b":"vb","c":"v.","d":["bekämpa. " huru jouse bestride v konunga " MB 2: 27 . " bestridher stadhen mothe tik " ib 100 . Ansg 195 . Bir 4: 98 . Jfr obestridder."],"e":[]},{"a":"bestridha","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skrida öfver, fara öfver?; förvalta, styra. " swa maa thu bestridha (regnabis in) thins fadhers rike " MB 2: 256 ."],"e":[]},{"a":"bestridha","b":"vb","c":"v.","d":["förvalta, styra. Jfr Tamm, Ark. f. Nord. Fil. 6: 167."],"e":[]},{"a":"bestridhilse","b":"nn","c":"","d":["bekämpande. LfK 55 ."],"e":[]},{"a":"bestryka","b":"vb","c":"v.","d":["bestryka. " beströk glasit mz hans blodh " ST 417 . ib 466 ."],"e":[]},{"a":"beströia","b":"vb","c":"v.","d":["beströ. " bacada munka beströdda medh succher " Sex ekon tr 271 ."],"e":[]},{"a":"bestyra","b":"vb","c":"v.","d":["bestyra, draga försorg om. at han (gud allthing j sänder allestadz flyar ok bestyrer Sv Kyrkobr 125. - ombestyra, ombesörja, taga hand om. loffwar nokor köpman äller annar mädh breff äller withne wilya faa androm sith sändnynga gotz föra oc bestyra PMSkr 70 ."],"e":[]},{"a":"bestyra","b":"vb","c":"v.","d":["1) bestyra, besörja. " bestyre ther nath leyer " FM 600 ( 1513) . ","2) afstyra. " vthen i . . . kwnne thet bestyre " BSH 5: 427 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"bestädhia","b":"","c":"","d":["1) utföra, verkställa. som thetta loffwode halla folkompna och bestädia allaledis effther hennas wilia SJ 258 ( 1457) .","2) bestämma, öfverenskomma. " the vj aar dag oc fred, som bestedit war " FM 146 ( 1503) . "],"e":["bestadder . bestedin: -it FM 146 (1503)). v. ","bestädhia sik , städja bort sig, antaga tjenst. hvilken som haffuer en swen i thetta samma ämbete ock swennen sich bestat hauer vppa en beschedeliken ok foresagdhan dach SO 148 ."]},{"a":"bestädhia","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. stadd; anstäld. bidhiendes . . . fore the helga domkirkena j hulka han canokker ok nrdysffrt bst J Buddes b 149 ."],"e":[]},{"a":"bestädhigha","b":"vb","c":"v.","d":["ställa, nedlägga, placera, utgifva, använda. the skule thöm (penningarne) bestedige i gudz thieniste som the welie antwarde fore gudhi SJ 326 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"bestälbref bestilde breff fmu 3 195 1440 avskr. se ark. f. nord. fil. 48 87","b":"nn","c":"","d":["fullmakt (på ett ämbetes o. dyl.). tha tilbiude wy (konung Kristoffer) oss, at . . . hanom (Karl Knutsson) tho strax offörtörffret wort wpna bestilde breff ther wpa (på Åbo biskopsdöme) at giua FJMU 3: 195 (440, avskr.). "],"e":[]},{"a":"beställa","b":"vb","c":"v.","d":["3) ställa i ordning. mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge PMBref 336 ( 1519) .","4) ställa om, styra om, bestyra. schole wii nw strax bestelledh alla wegna offuer alt sweriges rike . . . at ingen schall arga . . . konung cristiern Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) ., - ombestyra, ombesörja; skicka, översända. som the forröda hielp framdelis till room beställa skola Troil 2: 372 ( 1472) ."],"e":[]},{"a":"beställa","b":"vb","c":"v.","d":["se bestalla."],"e":[]},{"a":"beställa","b":"vb","c":"v.","d":["1) besätta (med krigsfolk). haffde . . . bestält värnstädher MB 2: 321 . ","2) ställa, uppställa. " hulke oc mote them tornom bestälto manga blidhor " MB 2: 257 . " wordho bestälte mällan stadz mwrana oc skärmena " ib 269 . ","3) ställa i ordning. til at bestella oc tilreda hwset Lg 3: 643 . ","4) ställa, ställa till, bestyra, anordna. willde the thz anders bestella RK 2: 2314 . " jach vil mz gudz hielp beställa swa at mine ther engin scadhe fa " ib 4620 . ib 2574 . engelbrecht haffde forre swa bestäld ib 1172 . ib 998, 1634, 2004, 2211 . " sa haffde han mz sin sendebud bestelt " ib 8033 . " ib 1: (sfgn) s. 182. " Lg 3: 449, 620 . -- besörja, foga anstalt om. med ack. bestelte hans stykke RK 2: 8036 . " korn oc hwete bestälte (parari constituit) han alla wäghna " MB 2: 146, " hans hwstru vtan hans withu togh sik bondha en aff hans wenom ch näste som thz hionalaghit bestälte (unum de amicis ejus et pronubis) " ib 116 . " jach haffuer och nw bestilth mijnä budh til aabo " FM 350 ( 1507) . BSH 5: 147 ( 1507) . " ösgötha beeställer alla knuth äskilsson them alla tiil hopa halla " RK 3: 3180 . " alla myna nalatna haaffwor och ägodela skipa och beställa i gudz äro effther mynum wilia " SJ 258 ( 1457) . - med prep. um. beställa om rikesens bäste RK 2: 5388 . ib 6698. bestillä om drycker FM 350 ( 1507) .","5) uträtta, utföra. the som . . . swa all tingh bestella MB 2: 202 . ib 287 . " mädhan alt thzta besteltes oc giordhes " Lg 3: 274 . SO 82 . PM XII . " för än erik fik bestelt sin wilia " RK 2: 3006 . - part. pret. bestäld, beskaffad. all thing waro wäl bestält mz jwda MB 2: 236 . thu äst gräselika bestält i thin skapnat Lg 671 . "],"e":["bostella: -ed BSH 5: 62 ( 1505) . ","bestillä FM 350 ( 1507) . ","-er , te, -ter), ","beställa sik , gå till väga. fik wndhersta allaledhes hwru han sik bestält haffde mz sinne gudhelike dotter Lg 3: 274 ."]},{"a":"bestälning","b":"","c":"","d":[" , se bestalning."],"e":[]},{"a":"bestälning","b":"nn","c":"","d":["bestyr. " taghä megh swadanä aahogä oc bestilning paa " FM 350 ( 1507) ."],"e":["bestilning )"]},{"a":"bestämpla","b":"vb","c":"v.","d":["stämpla. " bestämplade medh sinne modher komma riketh i ban " BSH 5: 360 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"bestämpling","b":"nn","c":"","d":["stämpling. BSH 5: 633 ) (1520). HSH 24: 69 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"bestänkia","b":"vb","c":"v.","d":["bestänka. " bestänkia första stenana . . . mz thy watneno " MB 1: 282 . Su 196 . aller theras wäffwer bestanktes (för bestänktes) oc oppfyltes mz blodh Lg 3: 194 ."],"e":[]},{"a":"besvagha","b":"vb","c":"v.","d":["försvaga? " han skullä ther medh beswagis " HSH 20: 34 ( 1507) . " thenne stadhen var beswageder pa alle siidher " BSH 5: 356 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"besvara","b":"vb","c":"v.","d":["besvära. mödha oc beswara . .. sina vener FMU 3: 176 ( 1439) ."],"e":[]},{"a":"besvaring","b":"nn","c":"","d":["straff; näpst. " förkynne med laga maning wid then helge kyrkes besworinger at lingen skulle dyrffues nogra förenämde lutters dicht eller böker . . . sälie eller kööpa " HSH 13: 52 (1524?, Brask). kommer eder ey sjelffue i nogra kyrkienes besworinger uthen trongamoll ib 17: 170 (1523, Brask) ."],"e":["besworing )"]},{"a":"besvarning","b":"nn","c":"","d":["besvär, klagomål? wtan aandeligha beswaarningher FM 669 ( 1517) ."],"e":["beswaarningh )"]},{"a":"besvepa","b":"vb","c":"v.","d":["omsvepa, omhölja. " beswepte han sina händir mz kläde " ST 394 ."],"e":[]},{"a":"besvika","b":"vb","c":"v.","d":["svika, bedraga. anno domini MCCXVII tha wardh hertug erick och hertug valdemar gripne pa nycöping och beswikne aff theris brodher konung birger Anholata chronol. Arvidi Trolle i Scr. ver. svec. I: 1: 236 (senare hälften av 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"besvika","b":"vb","c":"v.","d":["besvika, förföra. at han ey ythermere beswike (seducat) folkit MB 2: 364 . Su 146 ."],"e":[]},{"a":"besvikliker","b":"av","c":"adj.","d":["bedräglig, falsk. " seyande ath grecana begäradhe then dagen räth an falskhet oc jklokhet mz eth bweikeliget tillfälle ath the wille jorda syna dödha män " Troj 163 ."],"e":["beseikeliget Troj 163 ) , "]},{"a":"besvima","b":"vb","c":"v.","d":["svimma, falla i vanmakt. her didrik fiäll till jordena oc beswimade Di 78 . " haffde när beswimat aff thz stora hwg " ib 80 . ib 79, 151, 182, 229. RK 3: 1751, 2262 . MD (S) 217 ."],"e":["beeswyma RK 3: 1751, 2262 . -adhe, "]},{"a":"besvimilse","b":"nn","c":"","d":["pl? svimning, svindel. haffuir beswimilse eller danan LB 7: 160 ."],"e":[]},{"a":"besvimna","b":"vb","c":"v.","d":["hänrycka, hänföra, försätta i extas. gudz kärlekir hwilkin them . . . swa beswimnadhe oc aff sinne giordhe (eos inebrians quasi insanire fecit) at the . . . wildo . . . gaa til gudh gynom thusanda dödha om thz haffdhe them möghelikit warit Mecht 102 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"besvära","b":"vb","c":"v.","d":["besvära, förorsaka omak. jach scal förra ther om beswära alla the mina venir ära RK 2: 4750 ."],"e":[]},{"a":"besväria","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. med ed styrkt, edfäst. war besworeth medh xij (129 manna nämpd STb 1: 317 ( 1481) . (nära) förbunden. seen j ey at var bwsoren ven vdo biscoper komber her ginstan farandes J Buddes b 152 ."],"e":["besoren . ","besworen ) , "]},{"a":"besväria","b":"vb","c":"v.","d":["1) part. pret. svuren. " mz beswornom eedh " MB 2: 16 . - den som har svurit, edsvuren. vara bessuorna stadzscriffuara SO 33 . ib 117, 207 . SJ 288 ( 1461), 356 ( 1469), 364 ( 1469). wii ärom hans besworen man FH 1: 141 (1493, gammal afskr.). hade altiid en besworen wen wtaff the ypperste i rysseland HSH 22: 34 ( 1491) . " swadana ärende i huilke wij äre besworne pa wor ämbetz weghna ib 51 ( 1493). "","2) besvärja, med ed bekräfta. haffdo them besworit . . . tryggan fridh MB 2: 25 theris besworne breff SJ 176 ( 1448) . " i fast beswaren broderskap " BSH 4: 188 ( 1495) . " besvor thet med mange sware eder " ib 5: 163 ( 1507) . ","3) obsecrare, besvärja. " beswor han om sina almektogha gudha at han skulle hona mz hardhasta pynom fordarfwa " ST 263 . beswor han diäfwlin at sighia sik hwa j säkkenom war ib 162. ib 241, 416 . LfK 256, 257, 278, 285 . jach beswer tiik fleen ryl wext, eller huad thw är om gud fader och son och then helge ande, och om then liffuandis gud . . . och beswär iak tik strengelica, vider högxta gudz lydhno, tz tw nw lyyder mik LB 7: 21 . "],"e":["besväria sik , förbinda sig genom ed, sammansvärja sig. bläghinn haffuer sua bebwndith och besworith sig med thenne landzenne BSH 5: 61 ( 1505) . the samfelte oc besworo sigh oppa konogsens aarghasta oc dödh Lg 3: 347 ."]},{"a":"besvärilse","b":"nn","c":"","d":[" ? besvärjelse. myket kwnnog j the konst som kallas mathematica spadomskonst som mz beswärgelsenes swartekonst krafft oc måth omwänder liwsed j mörker Troj 10 ."],"e":["-swärigelse )"]},{"a":"besvärilse","b":"nn","c":"","d":["besvärjelse. AS 108 ."],"e":[]},{"a":"besvärning","b":"nn","c":"","d":["besvärjelse. " thu skalt enga handa beswerning ellir maning göra hwarte ofwir iern ellir nokot annat " ST 33 . - förbannelse. war han . . . satther i ban met alla beswäring MD 505 ."],"e":["besväring )"]},{"a":"besynder","b":"ab","c":"adv.","d":["särskildt. " hwariom enom lym . . . bör besyndher (för besynderlik?) pina äpther wranghetzsens matto " LfK 116 ."],"e":[]},{"a":"besyndra","b":"vb","c":"v.","d":["söndra, skilja. BtRK 353 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"besynnerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) särskilt, i synnerhet. Troj 60, 65 . Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"e":["-synneliga Troj 60, 65 . -synnerligen)"]},{"a":"besynnerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) särskildt, enskildt, för sig. swa förestaar han almänt allom som han ey aktadhe besynnerlika hwariom enom Su 90 . ib 181, 249 . Lg 826 . MB 2: 300 . " henne besynnerliga widh sith nampn nämpnandis " ib 182 .","2) särskildt, i synnerhet. tha gudhz nadh han besynnerlika sökte Su 6 . ib 164, 257 . Lg 3: 588, 589, 599 . RK 3: (sista forts.) 5289, 5487, 5634. BSH 4: 266 ( 1501) . - endast? komme ey många till honum in wthen besynnerlig the (för the besynnerlig?) ärende hade RK 3: (sista forts.) 5489. ","3) synnerligen, särdeles. " besyndherlika dywp oc grwndogh aff sinneth oc förstandh " Lg 3: 587 . besunnerlige gode wen FM 107 ( 1498) . ib 89 (1495, 1495-96), 90 (1497-1501)."],"e":["besyndherlika Lg 3: 587, 588, 589, 599 o. s. v. besynnerliga MB 2: 182, 300 ; RK 3: (sista forts.) 5289 . ","besyndherlega Lg 826 . ","besönnerlighä BSH 4: 266 ( 1501) . ","besönnerlige FM 89 (1945-6), 90 (1497-1501). besunnerlighe FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) . ","besunnerlige FM 107 ( 1498) . ","besynnerlig RK 3: (sista forts.) 5487, 5489, 5634. beswnderligh FM 89 ( 1495) . " bisunderliigh ib 370 (1508). besinneligh " BSH 5: 457 ( 1511) ),"]},{"a":"besynnerliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) synnerlig, stor. ey haffuer bondin wald at sälia sinna hustrus iord vtan besynderlig nöd driffuer han thär til Uppl Lagmandsomb 13 (1490). besinnerlighit tak, loff, oc hedher wari tik sötaste härre ihesu christe SvB 189 (c. 1520)."],"e":["besynderlig Uppl Lagmansdomb 13 (1490) . n. besinnerlighit SvB 189 (c. 1520)), "]},{"a":"besynnerliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) särskild. hwilkit guddomsins makt haffwir for besynderlika saak tilstaat Bir 4: 79 . MB 2: 58, 95 . Lg 808 . Su 65 . LfK 129, 132 . " haffuer iak inghen bisunderligh tiandhe till scriffua " FM 371 ( 1508) . BSH 5: 68 ( 1505) . ","2) synnerlig, utmärkt, stor o besynnerliken nadh Su 47 . ib 87, 90 . " godhe besönnerlige wen " BSH 4: 259 ( 1501) , 260 (1501)."],"e":["besynnerleker: -leka Su 90 . ","besynderliker: -lika Bir 4: 79 . ","besyndherliker: -likän Su 87 . ","besynnerliken Su 47 . ","besynnerleken ib 65 . " besynnerligen (ack. pl. n.) " MB 2: 58 . " besynnerlighen (ack. pl. n.) " ib 95 . besyndherliken (ack. sing. m.) LfK 132 . ","besyndherlighen ib 129 . ","besynnerlig RK 3: (sista forts.) 4596 . besynderligh (ack. pl. n.) Lg 808 . bisunderligh (ack. pl. n.) FM 371 ( 1508) . ","besunnerlig: -lige BSH 5: 68 ( 1505) . ","besönnerlig: -lige ib 4: 259 (1501), 260 (1501)),"]},{"a":"besända","b":"vb","c":"v.","d":["sända. " besende theris fulmectuge sendebodh till thet möthe " FH 2: 147 (1495, gammal afskr.). FM 187 ( 1504) . - tillsända. besende idher nadh sadana budskap BSH 3: 185 (1467, afskr.) . FH 1: 159 (1496, afskr.)."],"e":[]},{"a":"besänding","b":"nn","c":"","d":["sändning, beskickning. " kunnä vii ey merkie nogith bestand fölgä aff tessen besendinger " HSH 19: 146 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"besänkia","b":"vb","c":"v.","d":["brodera, sticka. Jfr Branting, Textil skrud s. 206. tedhe härran henne eth klädhe wnderligha besäncth (intextqm) Mecht 291 ."],"e":[]},{"a":"besänkia","b":"vb","c":"v.","d":["utsy, brodera. " lät thän delen (näml. af kjorteln) allan besänkia mädh gul oc perlom " BK 196 . " eth dyrt täkin, uppa huilko besänkt var sanctæ catharinæ beläte " TK 269 ."],"e":[]},{"a":"besätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) besätta, fullsätta gaff drotnigen honom eena krono aff gul besätta mz dyrom stenom ST 529 . Lg 3: 548, 549 . LfK 245 . " hymelin besatther mz stärnom " Su 230 . dygdenua örthegardher . . . wil iak besathia (för besäthia) oc beplanta mz roser oc lilior ib 31 . . bildl. mykit besatt mz (utrustad med, i besittning af) dygd och ära RK 3: (sista forts.) 5962 . ","2) förse med menniskor, befolka, bebygga. byggir oc besätir himelrike siälft mz sino folke Bil 125 . " see granlicha til at clostirsins gooz blifua besatt oc the ödhe liggia besätis " VKR 32 . " hafde lakt two besetthe gorde i en oc afhyst then andre " BSH 3: 143 ( 1463) . SJ 243 ( 1455) .","3) förse med besättning. beesäther slottin wyborgh och oloffs borgh RK 3: 4155 . ","4) taga i besittning, intaga. hwi gangen j ekke j landit oc besäthen thz MB 2: 47 . ib 52, 70 . - kufva. the ära nw vnder os besat Al 4158 . - part. pret. besatt (af djäfulen). som aff diäfflenom besatte waro VNB 3 .","5) kringhvärfva, ansätta? äre wy her sa besätte, at wy ey wethe hwem wy scole sätia tro till aff the her j landit bo FM 63 ( 1457) ."],"e":["-satter . ","-sätter ) , "]},{"a":"besätia","b":"vb","c":"v.","d":["2) förse (jordagods) med innehavare el. brukare. oppa thet ath the gozen skulu varda besät SD NS 3: 407 (1419, samtida avskr.) . thesliges tilsäghie wii the godhe men, her infödde äre, maghe och schule strax i ghen anname theres gotz . . . ath nywtha och brucha och besätthie nw swa friith, som the tilforen besäth haffua Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . Jfr 4. 3) förse (med besättning). besätte conventet sama warhiala godz med boskap FMU 4: 4673 (1476, avskr.) . 4) taga i besittning. alasiokj gaard . . . then haffuom wj met waara capituli samtykkio och raadhe wnt warom broder lasse olafson och hans brystarffuom at besätia Svartb 371 ( 1439) . - taga i förvar, lägga beslag på, sätta i kvarstad. mogha the, effter thy laghbokin uthvisar, besättia skattabönder oc thera godz sva väl som andra badhe fore giäldh ok andra saker UrkShist 1: 6 ( 1436) . giordhe her nic. person vitterliget fore rettin, ath han hade besatt nogra peninga her i stadin, som danow spaärkalla(?) tilhöra STb 1: 23 ( 1475) . " engin stadztienare skal haffua aff noghan borgare meer än iiij (4) peninga for sin medha, tha the skulo nogan hindra eller besätia " ib 173 ( 1478) . " the häster oc oxer iach besätth haffwer skole blive till städis till en rättgongh oc ranszaken " HSH 16: 11 ( 1526) . FMU 3: 56 ( 1433?) STb 2: 298 ( 1488) . ib 3: 267 ( 1495) , 360 (1498), 372 (1498), 449 (1499). - få el. taga i införsel el. pant för (ett penningbelopp). tha besatte staffan vesgöte inne medh nic. dobbin C (100) marck STb 1: 38 ( 1475) . ib 2 (1474)., 170 (1478). kom for rettin tyle busman ok besatte the peninga inne medh jacob gulsmid, som han skal giffua niels mangsson for hwset pa swartbrödra gatw ib 368 ( 1482) . " tja besatte olaff japsson pa her staffan vlffsons vegna i karll ingeusalssons gaard xiij (14) swara ängslika nobla, som woro i eth korss, til thes han bliffuer bittalath " ib 47 ( 1476) . " swen som köpte skippet aff findwiidh fodermarsk, stoodh til fore rettin, ath lasse laurensson hade atte i sama skippet xx (20) marck ok olaff mikelson i portin besatte ther inne xx (15) marck " ib 20 ( 1475) . " besatte brodher knwt l (50) marck eptir framlidna hustrw walborg j hennis lösöre ellir hws " ib 2: 143 ( 1486) . - med såväl pantobjektet som beloppet i ack.? anders helingh besatte alff laurensons guldhringh xxiiij (24) marck STb 3: 349 ( 1498) . - få el. taga (införsel el. pant). gaffs the besetning lös . . . huilka som olaff matsson hade besatt ner hanis otte i kopper STb 1: 73 ( 1476) . " bödh her erick jensson borgamestee vp pant annan tijdh . .. som han besath hadhe vtj jöns suenssons skypp j vesterars ib 3: 186 (1494). "","5) krigngvärva, ansätta. " thz mirmidonerske folket gaffwo siig om kring honom oc besatthe han aa alla sydor " Troj 216 . 6) fastställa, bestämma. gudh haffuer swa besetith medh edher, ath swa är sketh athi haffwe ffooth the sloth och landh jgen FM 502 ( 1510) . - Jfr besata."],"e":["-sättia . ","besatte . ","besätte . ","besette . ","sup . ","besat . ","beset . ","bwsetith FM 502 ( 1510) ), "]},{"a":"besätin","b":"av","c":"adj.","d":["belagd med kvarstad, tagen i förvar. the andre xiij (13) marck stande quarre j retten, som beestne äre STb 2: 283 ( 1448) ."],"e":[]},{"a":"besätning","b":"nn","c":"","d":["införsel, kvarstad; pant. " ther vppa (14 gyllen) giorde benct karlsson forst besetning STb 2: 82 (14845). clemit knutsson skal bliffua widh sina besetning, eptir ty ath han war then forste, som giorde besath pa staffan persons eghedelar for sina läntta peninga " ib 123 ( 1485) . " sagdes for retto, ath erik pedersson skal bliffwa [widh?] sina besitning j skippet ib 10 (1483). bödh aruid olsson vp iij:e tidh besetning, ii (2) marck jnne meth olaf matsson " ib 2: 3 ( 1483) . bödh ingeual torstinsson vp besetning iijÉe 3:e) tiidh, som hustrv katerina ketils hade inne medh sik pa peder smitz vegna i danzeke kib 1: 20 (1475). ib 61 ( 1476) . " gaffs the besetning lös pa martin fynna vegna . . . huilka som olaff matsson hade besatt ner hanis otte i kopper " ib 73 ( 1476) . " pa then tiidh hustrv birgitta meyenborgx gaff lös the besetningh, c (100) mark, som hon hade besatt inne medh hanis otte pa hanis fan askens vegna " ib 2 ( 1474) . ib 2: 212 ( 1487) , 298 (1488), 3: 123 (1493), 125 (1493). - Jfr besatning."],"e":[]},{"a":"besätning","b":"nn","c":"","d":["besittning, egenom är tässen ägodelen äller besätningh släkthennes rubentarium MB 2: 38 . " gaff honom ebron til ägho oc besätningh ib 40. " ib 46 ."],"e":[]},{"a":"besökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) utsöka, utkräfva. " besöke the sidan med honom stadenz rätt effter ty penninga saken är til " TS 21 . ","2) besöka. " besökiä thed kalmarnä möthe " BSH 4: 106 ( 1484) . FH 2: 148 ( 1495, gammal afskr.) , 7: 62 (1505), 674 (1505). kom thän hälghe ande ok besökthe hans hiärtha JP 7 ."],"e":[]},{"a":"besörghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sörja. " haffuer hon varit mykit besörgiände " FM 503 ( 1510) . ","2) hafva omsorg om, sörja för. med ack. börgie wort federnes rikes besta BSH 5: 56 ( 1505) . hwro tesse slott oc landzende ware tha besörgde FM 142 ( 1502) . - med prep. um. war hon mykyt böriandhe om the thing ther sannan gudh oc man höffuelikit war Lg 3: 637 . - med prep. for. wi skulom ey afmyklith besörghia fore warom maath drik och klädhabonadh JP 66 . ","3) draga försorg om, försörja. bo sörghe thenne garden BSH 5: 62 ( 1505) . at wi . . . skolum . . . bencht krok oc hans hustrv margareta besörghia FH 3: 40 ( 1444) . ","4) besörja, bestyra. " gudi täss äre varj och loff swa besöght (för besörght) haffuer " FH 7: 91 ( 1511) . " alt eensamin besörghia " ST 431 . VKR 12 . Lg 3: 713 . " bediendes edher herredöme thet besöge (för besörge) the . . . erlige herrer och godhe men rigxens rad tiil känne " FH 7: 91 ( 1511) . besöge (för besörge) vij edher herredöme vethe om the sendinge bod ib 100 ( 1517) . schall kopperdragarana thet besörgia vpbara (besörja dess uppbärande) SO 202 . " thet gud försth besögher (för besörgher) ath vij kome tiil taals " FH 7: 98 ( 1513) . ","5) förskaffa, förse med. med dat. och ack. hanom besörgha hans födho SJ 106 ( 1441) . " them allas thera nödhtorfft beesörghia " Su 207 . " hwariom besörde iag frith fodher oc kost " RK 3: (sista forts.) 5438 . - med ack. samt prep. mädh. at wi wiliom han mäth nokro besyrghia BtRK 32 ( 1359) . oss besogendes (för besörgendes) met en sokn i forlänningh FH 7: 94 ( 1513) . besörgiä thennä landzende med jnfödde och fornumstoge HSH 19: 31 (1504, afskr.) . " besörghe them medh kost och thäringh " BSH 5: 299 ( 1507) ."],"e":["besyrghia . ","besörgha . ","bosörghe BSH 5: 62 ( 1505) . ","besöria: -andhe Lg 3: 637 . impf. besörde RK 3: (sista forts.) 5438 . " former utan r " FH 7: 91 ( 1511) , 94 (1513), 98 (1513), 100 (1513); i bref från biskop Arvid Kurck; möjligen föreligger dock här oriktig läsning),"]},{"a":"besörghia","b":"vb","c":"v.","d":["2) med ack. samt prep. mädh. " skulo swarbrödra pligtoge wara ath . . . besörgia honom meth skoo ok klädher " STb 2: 153 ( 1486) . bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh Arnell Brask BiI 25. (gaardzfogthen) besörghie fiskarana . . . med theris anbwdhning ib 28 . ib 29 ."],"e":["bö- . ","besörgha . ","besorgha )"]},{"a":"besörghian","b":"nn","c":"","d":["besörjande, bestyr. aff lichamligha oc werlzligha thinga vmhuxan oc besörghian VKR 1 ."],"e":[]},{"a":"bet","b":"nn","c":"","d":["bete, betesmark. " i the betinne ther alre vanskas " Bo 248 . " gödhas fete wädhra i bland faara hiordhena a grönom valle i godhe beet " Su 388 . Jfr mul-, mula-bet."],"e":[]},{"a":"bet","b":"ab","c":"adv.","d":["ända. " beth i siön " SJ 365 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"bet","b":"nn","c":"","d":["bete. " faren haffwa godha beeth " JMÖ 29 . - Jfr betan samt fäbet."],"e":["beeth )"]},{"a":"beta","b":"vb","c":"v.","d":["beta, låta (boskap) söka sin föda (på äng, i skog o. s. v.). skwla the (korna) . . . bethas thär grönth oc wäska är PMSkr 219 . tha the (krigsmännen) ätha äller betha hästana ib 158 . - abs. beta, rasta för att beta (riddjur el. dragare). tarffwas tik ätha äller betha haff speyara wmkringh PMSkr 158 ."],"e":[]},{"a":"beta","b":"vb","c":"v.","d":["beta, bereda (skinn) genom blötning i en skarp vätska. vj (6) bette hermelin STb 2: 207 ( 1487) . " skinnare för skin han bette oc redhe " VKU 85 ( 1556) ."],"e":["bette . ","better )"]},{"a":"beta","b":"nn","c":"","d":["beta. " beta saas vm sommaren " PMSkr 352 . " beta heelsuden lagd op i hoop oc owan oppa j (1) stykke bergena fisk " Sex ekon tr 272 ."],"e":[]},{"a":"beta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. låta bita. ","1) inöfva till jagt. the ära som nakre hunda bete Al 5550 . " thu skalt oc sende mik XL falkä oc XL hwndä the wäl bette äre " Di 9 .","2) jaga. " ängin diwr wiliom wi beta " Al 6083 . ib 5564 . Di 172, 277, 287, (Cod. B) 319. fughla ok diwr varo thöm til redha huart the vildo fara at betha Iv 1826 . " en bether aldreg wel med then hwnd man scal drage til skogx " FM 645 ( 1519) . ","3) beta. huar iak minum häste faar at beta Iv 2794 .","4) bereda genom blötning i en skarp vätska, särsk. bereda skinn, garfva. v betthe loskyn FH 6: 123 ( 1512) . vnge skulu sik idha (troligen för idha sik) badhe beka (utan tvifvel för beta; motsv. Danska ordspråk har bedhe) ok barka (d. v. s. härda sig; refert frumire seu se cerdare juvente) GO 857 (jfr Kock, Arkiv f. Nord. Fil. 2: s. 101)."],"e":[]},{"a":"betaka","b":"","c":"","d":[" ,v. ","1) betaga, beröfva. " hafwer han betagit rijkeno sitt frija konungz koor " BtRK 78 ( 1434) . ","2) förhindra, hindra. " marsken konde thz ey betaga " RK 2: 6064 . " nw betager oss thet merkelig förfall " BSH 3: 185 (1467, afskr.) . " hafwa betagit ok betaga at hijt faa ingen skip inkoma " BtRK 255 ( 1470) .","3) betaga, öfverväldiga. " waar myn ffrw ganska mykit betaghen met sorgh " FM 491 ( 1510) ."],"e":["betaga )"]},{"a":"betaka","b":"vb","c":"v.","d":["fritaga, befria (från ansvar för ngt); efterskänka. ragnild . . . forswarade och betog andres botuidsson . . . swa thet han aldre bröth vp hennis kysto STb 1: 332 (1482). stoodh benct karlsson fore rettin ok betogh joan styng allan thenskada och tiltal, som händ kan pa hans tienare vegna, huilken som stak laurens esbiörnsson ib 251 ( 1480) . betog . . . her sten sin fogde pede rgualson all then geld, som skäligan bewisa kunno ib 226 ( 1480) . ib 2: 53 ( 1484) . - med gen. thäs. vare thet swa . . . thet nokor man wille thenna for:da jönis laurensson hyndra eller qwelia hendermära foe then same manzens dödh, tha bebindr jach mic oc mina arffwa honum thäs bethaka och skadalös halla foe alla lhendermärke skylning eller feydh SD NS 3: 370 ( 1418) ."],"e":["-taga )"]},{"a":"betala","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) betala, gälda. " the betaladhe marghom thera sold " Al 9332 . " iak forma allom atir gälla ok bitala sin thing " Bir 1: 54 . " betala min giäld " ib 2: 335 . ib 3: 441 . RK 1: (sfgn) s. 172 . thz soldh the skulle betala ib 171 . MB 2: 305 . " atirgällir älla bitalar thz han allre took " Bo 98 . hulka pängar . . . til nöghis äro betaldha SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 17 ( 1401) o. s. v. betaläskvlende honom SD 6: 143 ( 1349) . " skal ider bitala " FM 602 ( 1513) . han hafdhe ey thz han skulle mz bitala Bir 3: 432 . wilde ey bitala KL 22 . " han hafdhe ey enne at betala " Bil 276 . Bo 220 . MP 1: 337, 338, 339 . Bir 3: 125 . " är iak nw uel betaladhe fore mina iordh " SD NS 1: 625 ( 1407) . han . . . war betaldher til thacka SJ 183 ( 1449) . " til stodho wäl betalda oc fornögde wara ib 211 ( 1452). " ib 212 ( 1452) . ","2) löna, vedergälla. " swa betalar thu honom för alt thz got som thu hawir af honom takit " Bo 175 . " swa haffwir gudh oc mik betalath " MB 2: 69 . ","3) umgälla. " thu skal äwärdeliga betala j pynnone thina högfärdh " MB 2: 301 . han betaladhit tha alt slet RK 2: 4491 . ST 92, 304 . "],"e":["bitala KL 22 ; SD NS 1: 415 ( 1405); Bir 1: 54 ; MP 1: 337, 338, 339 . ","bittala SD NS 1: 37 ( 1401); FM 602 ( 1513) ; ","-ath SJ 406 ( 1473) . ","betala igen , ","betala in , "]},{"a":"betala","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["bitala . ","pitala: -es Gadolin Pants 272 ( 1368) . ","bittala . ","*bliva betaladher , få betalning. hanis wlff skal bliffua bittaladh STb 1: 234 ( 1480) . - med ack.-obj. få i el. ss betalning. till thes han bliffuer fornögd och bittalet ij (2) leste järn STb 1: 256 ( 1480) . " skal her tord fornögia joan swensson xxj (16) gylla ogxa. nar joan suensson bliffuer them bittaleth, tha haffuer han engte tiltal til the c (100) marck, som her tordh war honom skyllogher " ib 19 ( 1475) . ","*betala bort , ","betala igen , återbetala, ersätta. nyntamestaren skal bitala kirkione sin steen igen STb 1: 258 ( 1480) . " bitala alla the bögiare igen, som han . . . tha slog syndher " ib 245 ( 1480) . " betala thän skadhan j gen " PMSkr 77 . ","betala in , "]},{"a":"betalan","b":"nn","c":"","d":["betalning. SD NS 2: 222 ( 1409) . SJ 388 ( 1472), 394 ( 1473)."],"e":["bittalan SJ 388 ( 1472), 394 ( 1473)), "]},{"a":"betalare","b":"nn","c":"","d":["betalare. " compensor . . . goder betalore " GU C 20 s. 130 ."],"e":["-ore )"]},{"a":"betalning","b":"nn","c":"","d":["betalning. " ganga i sin betalning, infria sin skuldförbindelse, gälda sin skuld. hans strek skal ga i sin betalin, sa han som andre, effter gerd smed STb 4: 325 (1513). ""],"e":["betalin STb 4: 325 (1513) ), "]},{"a":"betalning","b":"nn","c":"","d":["betalning. " vm sakörin oc thera betalning (den betalning som skall erläggas af dem) som saki oc brwtlike wardha " Bir 5: 116 . " i godha betalingh " SD NS 1: 153 ( 1402) . " gaff hanom sina betalning " SJ 145 ( 1446) . ib 117 ( 1443), 138 ( 1445), 205 ( 1451), 386 ( 1472) o. s. v. BSH 5: 89 ( 1506) . FM 176 (1504), 602 (1513), 603."],"e":["bitalning FM 602 ( 1513) . ","bitalningh ib 602 (1513), 603. bittalning SJ 386 ( 1472), 388 ( 1472), 389 ( 1472), 391 ( 1474) o. s. v. betaling ib 117 ( 1443), 138 ( 1445) o. s. v. betalingh SD NS 1: 153 ( 1402). byttalingh BSH 5: 89 ( 1506) ), "]},{"a":"betan","b":"nn","c":"","d":["betande; bete. " ingen skere tack törffue pa malamana, forderffuer geswolden och betan STb 1: 466 (1476); burspr). (Möjligen är betan att fatta såsom best. form av bet, f. Tidiga former av motsvarande slag äro nämda hos Hesselman, Språk och stil 11: 155 och Lindroth, " ib 12: 96 )."],"e":[]},{"a":"betas","b":"nn","c":"","d":["segelbom, stång som fästes vid seglet, då man vill segla upp mot vinden. medh åhra, bååtzhaaka eller betååss SO 293 ."],"e":[]},{"a":"bete","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr mula bete."],"e":[]},{"a":"bete","b":"nn","c":"","d":[" (se fäbete) f.? = bet. manghe store oxa födhas aff litle bethe LfK 84 . Jfr fäbete."],"e":[]},{"a":"bete","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) visa, låta se betheandes kyrkionnas längdh oc widhet Lg 3: 446 . " stor helligheet i myna daga skedde som gud besynnerlig i skeninge betedhe " RK 3: (sista forts.) 5634 . ödhmiuktin är fulkomplikin dygdh hwilka jak j mik siälffuom betedhe Bir 4: 49 . ","2) uppvisa, framvisa. " sidhan han haffuer sin skyrdh skorit ok betheet " SO 96 . ath jngen herre, capitenare äller foghote bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner sannelika tyäna PM 23 . ","3) tillkännagifva. " at the ey tz swa bethee öre radit " SO 154 . ","4) visa, bevisa, låta röna. beteandhes them sina miskwnsamma gärnigga Lg 3: 589 . " betedde han ther sligt tyranni danske men " RK 1: (till. t. LRK) s. 253 . ib 3: (sista forts.) 4301, 4332, 5170, 5431, 5764, 5886. "],"e":["bete sik up a , försöka? hwi bether thu tik oppa at nidhra oc wndher thina föther trodha mina modhers oc mina modher modhers oc mina tiänisto qwino Lg 3: 683 ."]},{"a":"beteirska","b":"nn","c":"","d":[" »viserska», beviserska. iak är allom syndarom miskunnena beteerska JMPs 92."],"e":["-erska )"]},{"a":"betekna","b":"vb","c":"v.","d":["1) visa på; beteckna (ngn ss ngt). Se Sdw 2: 1197. 2) beteckna, symbolisera. Se Sdw 2: 1198. 3) anteckna, skriva. FH 1: 55 ( 1485) . 4) avteckna, framställa, åskådliggöra. spegilsins nathur är . . . likamlika thinga skapilse aff sinne klarhet atänkelika betekna (imaginaliter representare) SpV 169 . - teckna; forma, göra (en bild). effigies . . . ab effingo beläte inde effigio . . . göra beläte betekna beläte ok härma GU C 20 s. 209 5) utmärka. o maria gudz modher . . . välsigh[nadh] wari thu the lilia bloma, thär kallas thän sanna yrtha gardh . . hwilkin som är beteknadh oc omskygh mädh thäs hälga anda nadh SvB 216 (början av 1500talet). - Jfr forebetekna."],"e":[]},{"a":"betekna","b":"vb","c":"v.","d":["1) beteckna. " the betekna ffyra främsta kännefädhrena " Bir 4: 23 . ib 88, 104 . MB 2: 369 . Su 47, 173 . ","2) anteckna, skrifva. " aar ok dagh som tiil förende betecknadh staar " FH 1: 55 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"beteknelika","b":"ab","c":"adv.","d":["bildligt. " wardha til lhonom (gud) mangh . . . liknilse, hwilken ekke tilläggias honom nahurlika, wthan beteknilika (figuraliter) ällir andheligha " SpV 281 ."],"e":[]},{"a":"bethinga","b":"vb","c":"v.","d":["betinga, genom öfverenskommelse bestämma. tagi effter ty the kunno arbethe och kunne betinga TS 28 ."],"e":[]},{"a":"bethiänogher","b":"av","c":"adj.","d":["tjänstvillig. " sculu the wara clostrena i watzstenom sancte birgitte thäs lydhogaren, wiliogharen oc betiänogasteren " Priv f Sv st 77 (1436, avskr.) ."],"e":["betiongasteren ) , "]},{"a":"bethorva","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. bethorvas (betörffuas), behöfvas. then menä man haffuer engen then deell töm äller nogher anner til töm kommer betörffues till hästh äller man HSH 19: 71 ( 1505) ."],"e":["betörffua )"]},{"a":"bethorva","b":"vb","c":"v.","d":["behöva. " swa som likamen bethörff margha handa mat swa bethörff oc siälin marghahanda dygdher SvKyrkobr 23. ""],"e":["bethörff SvKyrkobr 23 ) , "]},{"a":"bethrängia","b":"vb","c":"v.","d":["tränga, pressa. ansätta. thu . . . wardher hardelika begripin ok beträngdh aff soth ok krankdom MP 4: 207 ."],"e":[]},{"a":"bethunga","b":"vb","c":"v.","d":["betunga. hwrwledes . . . wastena closter och thz hwsith sanct. birgittes här j rom är betwngath swarlika oc än betwngas PM LX . BSH 4: 13 ( 1471), 5: 77 (1506)."],"e":[]},{"a":"bethvinga","b":"vb","c":"v.","d":["1) tvinga saa sina tiänirska swa betwingadha til konungxsens brylloppe Lg 3: 294 . ","2) påtvinga. " gik philomin sörgendis hem aff sinä betungnä gerningä " Va 6 . ","3) betvinga, kufva. " land ok folk ok all thera hws bethwingar han " Al 126 . " jak betwang ok alemania land " RK 1: (LRK) s. 219 . ib 2: 4961 . ST 516 . henne . . . betwingä mz wald Va 40 . kändz thin thruldom mz hwilkom thu hafwir all natwrlik thing bethwingat ST 259 . " hiti ok thörst bethwinga mang " Al 4898 . ","4) nedtrycka, besvära thin hogh betwingadan aff kroppenom oplyfft altidh til thin gudh Su 50 . " nar nakor systir betwingas mz swa dana siwkdom " Bir 4: 103 . "],"e":["bethvinga i fra , aftvinga, afpressa. betwinga mik godzith i fra FM 147 ( 1503) . - Jfr obethvingadher."]},{"a":"bethvinga","b":"vb","c":"v.","d":["1) tvinga. härtoghen wiliandhis mädh makt honom thär til betwingha JMPs 318. 3) betvinga, kuva. - med ack. och pep. undir. tvinga (till underdånighet). the betwinga landit vndher hanom ighen Mon Dipl Sv 39 ( 1464) .","4) betunga, besvära, plåga. " o thu hardasta träldomber, thu haffwer mina söner alt fför länghe, mädh osigeligka twnghom byrdhom betwingath JMPs 58. ""],"e":[]},{"a":"bethydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) uttyda förklara. kan thu thz bethydha wäl Al 9875 . ","2) betyda. hwat betider (merkir) mit hwita skäg Di 8 . jak wil tik kwngöra huat thz betydher Bir 4: 90 . " vndradho huat thz sculle hafua betydha " Lg 46 . Su 52 . MB 2: 10 . ST 532 . Va 7 . " spordhe han aat hwat thz betyda skulle (quid rerum esset) at assirij haffdo honom ther swa bwndit " MB 2: 154 . " tz betyder hart aar " LB 7: 85 ."],"e":["betida )"]},{"a":"bethykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tyckas, synas, förefalla. " cronan haffuer bättre rätt till att bruke sit eget än annors mans betycke oss att andra ther inge sjelff äga haffue bruka hennes oc hon annars " BSH 13: 63 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"bethyngia","b":"vb","c":"v.","d":["nedtynga, betunga. " aff älre betyngdher " MB 2: 61 . " wj ärwm alle betyngde mz warum krop " PM XXVI ."],"e":[]},{"a":"bethäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) betäcka, öfverhölja, öfverskyla. took han litit aff iordh oc bethäkte stenin ther mz ST 532 . BSH 5: 155 ( 1507) . " tha som mörkrit all thing betekte " Bir 4: 111 . " husens thak är min kärlekir mz hwilkom jak betäkkir thera synder som mik älska " ib 91 . " ther okir mz nokre list oc kyndoghet bethänkia (för bethäkkia) " ST 489 . " swa wildo the okrit bethäkkia oc skyla som vndir enom mantle ib. "","2) betäcka, skydda. betäckia skanssen, mwren och stadhen . . . moth rikesens fiendher, om the storma welia BSH 5: 319 ( 1508) . " i fa tha se, hwar the äre, fra idher mördas och slas, han beteckia och forswara skulle " ib 332 ( 1508) . ","3) dölja. " thet jak ingelwndom betäkkia kan för eder " BSH 5: 305 ( 1508) . - Jfr obethäkter."],"e":["bo- BSH 5: 155 ( 1507) ),"]},{"a":"bethäkkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*bethäkkia sik , skydda sig, hjälpa sig, reda sig, komma undan. giffs nokre spörsmaall tesse voe sendebudh aff . . . ko[nung] hans äller danmarchs rigis raadh . . . ther riket och oss alle aagelle om tesse feygdh thaa betäcke segh altiidh (med att svara) ath thet ransakis skall i the möthe berammes skole HSH 19: 134 ( 1506) ."]},{"a":"bethäkning","b":"nn","c":"","d":["betäckning, beklädnad. hwan oc en thenna porthen war mz stark steidztorn mz marmorstens beletes betäkning beprid oppa alla sydor Troj 37 . - Jfr hästa bethäkning."],"e":[]},{"a":"bethänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["betänksam. nar konwng priamus vnderstod vlixis ord bidde han ey epter nagot betänkeliget beråad (nullius expectata deliberatione consilii) wthan j hastoghet swarade han Troj 92 . - Jfr obethänkeliker."],"e":["-liget ) , "]},{"a":"bethänkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) betänka, tänka på, hafva i tankarne, hafva i sinnet. skal thu betänkia laghin MB 2: 4 . " betänkte ä ont pa alexandrum " ib 256 . " aff allo thy som hwndrodus betenkte moth hälga iomffrwnnas wilia " Lg 3: 292 . " the stora beetänkte aaffwndh (den afund som hade i sinnet) " RK 3: 218 . " bethänkte han ofwir huru han then maghin hafdhe framleeth " ST 368 . " sälth är thz rikith som betänker vm örlögh tha fredhen är " PM 4 . ödhmywkleka betenkiandis at om henne är när mik aldra synda ömpnelikasta atherlösilse oc förlatilse Su 186 . " beetänkie baadhe nath oc dagh ath förradha marsken " RK 3: 104 . ","2) hafva för afsigt. betänkte at wpbyggia alla wärnstädher j iweda MB 2: 264 . epther hwad stadh engom glöma betänke (söke) alle MD (S) 308 . ","3) öfvertänka, öfverväga. " sampnade sik all theris makt at betänkia (cogitare) j huat matto the kunno vnsätia sina brödher " MB 2: 232 . " betänki (för betänkin; probate) om thz är aff gudhi " ib 159 . ","4) uttänka. the betänchte tha et swikeligt synne RK 2: 5211 . ","5) bestämma, besluta. " betänken (decernite) thy hwat j göra skolen " MB 2: 133 . " sancta anna clostar som betänkt (hvars anläggande är beslutadt) och böriat är i resa sokn " FH 2: 96 ( 1433) . " thet hälgha ärendhet som wj nw fore twem aarom sampnadhe j thälge betänktom ok giordhum " ib 124 ( 1440) . ","6) ihågkomma, hafva i minne. wil iak lära thik thry thing hwilkin thu skalt wakta oc halda oc mik ther mz bethänkia ST 147 . - särsk. ihågkomma med penningar el. gods (ss återbetalning af lån, ss ersättning el. ss gåfva). vthan edher verdughet ville mik nw betänkia FM 147 ( 1503) . " bethenk mik nokoth for myn hästh ok för thet jak länthe ider i kalmaren " BSH 5: 42 ( 1505) . betänken mik mz saa dana lön RK 2: 6769 . " honom met nokot . . . betenkte ther han kwnne vedh bliffue riget . . . tiil gode " FH 7: 96 ( 1513) . FM 574 ( 1513) . - förläna, tilldela, gifva. then forläning, somi mich betenckte BSH 5: 45 ( 1505) .","1) betänka sig, besinna sig. tha bethänkte swenin sik ST 25 . ib 69 . Va 7 . RK 3: 2750 . ","2) öfvertänka, öfverväga. han wilde sik bethänkia mz hwat pynom han skulde hona fordarfwa ST 264 . KL 395 . MB 2: 390 . Lg 3: 449 . " at han skulle sik betänkia oc i sith hiärta owerwägha, hwru han omillelika bewist hafdhe sik mz the hälge iomffrunne " ib 315 . " hwro thw haffwer tik betenkth om thith bestha " ib 139 . ib 273, 440 . ","3) draga i betänkande. för omak skwll betä[n]ker iak mik ey, ekke komma welia (söker jag icke undandraga mig att komma) BSH 5: 146 ( 1507) . - part. pret. bethänkter, betänkt, betänkande, sinnad. warer här om nadelige betänchte medh then fatige man BSH 5: 89 ( 1506) . - Jfr obethänkter."],"e":["bethänkia sik , "]},{"a":"bethänkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tänka (på), betänka, besinna. med prep. a up a. tha . . . thu . . . warder betänkiande a thin siäla wadha MP 4: 41 . tha gik thär . . . en syndogh människia . . . ok wart betänkiande vppa sina syndher ib. 4) uttänka. offta betänkia the vtanföre liggia listogheth, oc latas fara bort frant he bestaningenne PMSkr 170 . 6) ihågkomma. betänchte han i sith testament ider i sith yterste mz een gwlring Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . bethänkia sik, 2) övertänka, överväga; meditera. gik then godhe klärkin vthe oppa markinn e, ok studerade ok bethänkhe sik om sin ordh ok predican MP 5: 135 . - överväga, överlägga med sig själv (om ngt). gaffuo fogodin, borgamestarene och radet niels jönsson viij (8) daga dagh fra sancta birgitte dagh till ath betänckia sik om konungens ok stadzins saköre STb 1: 377 (1482). - Jfr obethänkter."],"e":[]},{"a":"bethänkilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? 1) förmågan att tänka, reflixion(sförmåga). the sinogha krapter och makter inwertis ärw, somär betänkilse kraft, begrwndelsena krafft, oc aminnilsena krafft JMPs 36.","2) betraktelse(r). thy at han dagelika j wissom timom, las . . . jomffru maria psaltara, mädh enkannelikom betänilsom JMPs 130. tha han gudelica las jomffru maria psalatara, oc lyktade mädh the betänkilse som til hördhe ib 131 . ib 136 ."],"e":[]},{"a":"bethänkin","b":"av","c":"adj.","d":["tankfull? han war drystog oc homodog oc myket grwndog oc betänken (semper erat ex nimiis cogitationibus coriosus) Troj 76 ."],"e":[]},{"a":"betidha","b":"","c":"","d":[" , se bitidha"],"e":[]},{"a":"betimelika","b":"ab","c":"adv.","d":["i tid, i god tid, tidigt. komo the swa betimelige hem FH 1: 166 ( 1496) . ib 169 ( 1496) . som wii screffue betimmelige jon jenson oc her peder til BSH 5: 517 ( 1512) ."],"e":["betimelige . ","betimmelige )"]},{"a":"beto skin","b":"nn","c":"","d":["beredt skinn, sämskskinn. slipperth är beto skin GO 491 ."],"e":[]},{"a":"betonia","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1198."],"e":[]},{"a":"betrakta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) betrakta, begrunda, betänka, tänka på. at tänkia oc betrakta (meditandum) christi pino Su 183 . betraktha annars mans syndher Gers Frest 31 . " mennisken skal ok betraktha ath j thenne werdhinne kan ynghen menniske alsingz for wisth wetha hwath hon är stadh j gudz nadh eller ey " ib 57 . " wetha ok betraktha santh wara ath man ekke kan vthan syndh wara aff eghna makth " ib 58 . Bir 4: 47 . - taga i betraktande, göra afseende på, betänka. betracta war fatigdom oc tungha BSH 2: 236 (1425-29, samt afskr.). Fl (Cod. C) 1700 . ","2) öfverväga, öfverlägga. thenna äranden alwarlika oc andelika sik j mällan betraktandis Bir 4: 4 . ib 5: 94, 125 . " betraktandhes mz them om rikessens bästa bestandh " Lg 3: 293 . ","3) tillse. " then som läggia skal winqwistana han skal wara grwndogher oc betrakta granlika at han lägge them j qwämelikin oc skipadhan stadh " Bir 4: 8 . " betrakta holkyn hennes gerning är ondh eller godh " Gers Frest 50 ."],"e":[]},{"a":"betrakta","b":"vb","c":"v.","d":["2) överväga; övertänka, taga i övervägande, betracte i wel lmellan gud oc eder hwad ther innen kan rett wara HSH 15: 26 (1526, Brask). swnnan til betacta (prerpende) hwru gudheligha thu haffwer thik haffth til minna modher Mecht 80 . överväga, betänka, taga i betaktande. haffuum wy nu begrvnnat oc betracta at ey wel kunnen . . . vtgöra sadana tyonde som ider bör Svartb 69 (1345?). tänka, uttänka, besluta? (vi) haffuom nw begrunnat oc betracthat, at li saadana sämio ok tionde gärd wtgöra skulin alleledis som her epter scriffuat staar Svartb 70 (1345?). 4) inse. j kwnnen wäl betracta, at wi ärom alzstingis innelykta j mörkreno SpV 272 . aff thässo foresagdho maa ok betractas (apparet), at jomfru liffwirne är änglanna liffs withne ib 17 . the sämia jach tha giorde war mik altzingis skadelighen ok jach ey tha grwnnelica be tracta kunde, thy jak wtlendis j nagra aar warit haffde ok jach mik lithet pa sadana ärende then tidh forstodh Svartb 482 ( 1464) .","5) betrakta, giva akt (på). betrakta om (considera de) thänna foresagdha fructz trä SpV 135 ."],"e":[]},{"a":"betraktan","b":"nn","c":"","d":["1) betraktelse. " mild betraktan " Bir 5: 35 . ","2) uppfattning. " äptir hwars oc ens wndirstand oc betraktan " Bir 4: 74 ."],"e":[]},{"a":"betraktan","b":"nn","c":"","d":[" apostolin til städhir ganga til nakor gifftomal, äpthri första mannen är, wanskilhetinna betractan ällir owiruägilse (consideratio infirmatatis) SpV 335 ."],"e":["hänsyn . ","thz"]},{"a":"betrakte","b":"nn","c":"","d":["öfvervägande. " säthie vy tiil edhert herredöme betrachte " FM 404 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"betraktilse","b":"nn","c":"","d":["betraktande. " aff sinna framfarna syndabetraktilse (för synda betraktilse) " Bir 4: 106 ."],"e":[]},{"a":"betro","b":"vb","c":"v.","d":["1) tro. konwng talcibibus som war myket aldrog oc täsbätre betrogen (cui facilius sit credendum) skulle fölia honom Troj 250 . " oppa thz the skulle betrogne wara " ib 279 . " sätta förtroende till, ha förtroende för. en annan godhan man . . . i bäter almennolika betron än mik " Troil 5: 295 ( 1447) .","2) anförtro, överlämna. STb 4: 116 (1506)."],"e":["betrogen Troj 250 ; -trogne ib 279. n. betroet STb 4: 116 (1506)),"]},{"a":"betro","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","betrodd . at i haffwen os betrodha i warom ordhom Lg 3: 452 . " wm han är ey betroddher göma them j try aar " PM XIII . " thet i eller flere idhre medbröder bliffua thes minne betrodde " BSH 4: 14 ( 1471) . ","2) anförtro, gifva i uppdrag. haua wij bidet oc betroth . . . her magnus gren . . . at han . . . bliffue ther wppe med ider BSH 3: 149 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"beträgha","b":"vb","c":"v.","d":[" STb 1: 343 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"betrösta","b":"vb","c":"v.","d":["lita på, vara säker på, tro. med attsats. betröstar iak ey at eder nade kan faa noghen hielp aff them i sölff HSH 13: 46 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"betrösta","b":"vb","c":"v.","d":["1) trygga, bistå. tho wore her iingen landet kwnne betrösthe eller vntzsethe FH 7: 63 (1505), 64 (1505). at jac wille betröste thet herremöthe . . . med mith folk BSH 5: 45 . (1505). ","2) tilltro sig. om the betrösta at fa thet slotthet BSH 4: 313 ( 1502) . ib 5: 148 ( 1507) . " betröste j oc at besöchiä thet möthe " FH 2: 148 (1495, gammal afskr.). "],"e":["bo- BSH 5: 148 ( 1507) ),","betrösta sik , tilltro sig. betrösthede the verduge fedher . . . sik ther ecke väl tiil FH 7: 83 ( 1510) . ib 87 ( 1511) . " i betröste eder icke giffua eder fra then landzendha " HSH 20: 155 ( 1507) ."]},{"a":"betröstning","b":"nn","c":"","d":["dristighet? ath almogen finge nogen betröstningh BSH 5: 437 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"betyga","b":"vb","c":"v.","d":["betyga, intyga. " iak . . . kännes openbara oc betyghar meth thässo opno brefue " SD NS 1: 132 ( 1402) . " jak kennis oc betyghir i thesso mino nerwandis opno brewe " ib 474 ( 1405) . jak . . . witnar thet . . . ok betyghiar ib 533 ( 1406) . ath wi . . . höghre betigha maghum, at wi thetta seet hawum ib 543 ( 1406) . SJ 89 ( 1439) . thz betyger the borger starka som nw alla falla til marka MD (S) 232 . Jfr ivirbetygha."],"e":["betyghia . ","betigha . ","betugha: -andhe SJ 89 ( 1439) . ","-ir . ","-ar )"]},{"a":"betygha","b":"vb","c":"v.","d":["vittna, betyga, intyga, bestyrka. " vppa thenne vplatingh fornempde cristiern bagge sade ok betuge (för betugede) medh wor högmechtige herres breff " SJ 2: 227 ( 1500) . STb 2: 238 (1487). Abbedval i VKl 93. - vittan (om), avlägga vittnesbörd (om). han . . . vidher kändis ok betyghade ath thu bar thän som oss skulle frälsa ok aaterlösa vthaff thz liwset, at alle mennischer trodde j hanom (vt testimonium perhiberet de lemine, vt omnes crederent per illum) Svt 99."],"e":["betuga )"]},{"a":"betyghilse","b":"nn","c":"","d":["vittnesbörd, betygande. een mennischie war sendt aff gudi, holkens nampn war johannes then som kom j ene betygelse (in testimonium), ath han betygade vthaff thz liwset Svt 99."],"e":["-else )"]},{"a":"betyghilse","b":"nn","c":"","d":["bekräftelse. " til thes mero wisso oc betyghilse " SD NS 1: 349 ( 1404) . ib 371 ( 1404), 544 ( 1406) o. s. v."],"e":["bethigilsse SD NS 1: 544 ( 1406)), "]},{"a":"betäma","b":"vb","c":"v.","d":[" - lata betäma, låta böra efter eget behag, låta råda, låta vara. efffter eders breff lothom (vi) honum bethäma BSH 5: 532 ( 1513) . - med prep. mädh. haffwer jach latith them ther med betäme som thet tilrörer HSH 16: 78 (1527, Brask) ."],"e":["betäme )"]},{"a":"betämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["passande, lämplig. Se Sdw 2: 1198."],"e":[]},{"a":"betärning","b":"nn","c":"","d":["kostnad. " iak haffuer ligat paa myn egen pwungh och betärningh " FM 443 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"beva","b":"vb","c":"v.","d":["darra, bäfva tz (hjärtat) bäffwer eller skelffwer LB 7: 234 . " te som lederne skelffua eller befwa oppo ib 341. te leder oc lemmer som man kenner beffwande wara " ib 342 . Jfr bava."],"e":["bäva . ","-ir )"]},{"a":"bevafra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["bevafra sik , "]},{"a":"bevaka","b":"vb","c":"v.","d":["hålla vakt åå, försvara the ij c (200) skulle slottet bewaka EK 1645 i var."],"e":[]},{"a":"bevaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) bevaka, hafva vaksamt öga på. leeth them ther beewaka RK 3: 2993 .","2) bevaka, hålla vakt på, försvara. the sculle oloffs borgh beewaka RK 3: 4004 ."],"e":[]},{"a":"bevakta","b":"vb","c":"v.","d":["akta sig, taga sig i akt. caueo . . . bewakta see ok skodo ok vndhan wäghia GU C 20 s. 88 ."],"e":[]},{"a":"bevala","b":"vb","c":"v.","d":["besvära? " at jac ekke wille bekymble heller bewale idhert herredöme " BSH 5: 36 ( 1505) . "],"e":["beuäla . -adhe, -at),","bevala sik , begifva sig, gifva sig å stad. thet iag och godhe män fflere her i landhet skulle beuale oss otoffuer tiill thet möthe FH 7: 87 ( 1511) . achter iach . . . nw thet förste och snareste iach kan beuale mich otöffuer ib 91 (1511. FM 518 (1511), 530 (1511). athi late beula sik skippin ib 193 ( 1504) . " skulde tiith beuäle sik " ib 244 ( 1505) . atj . . . vele beuale eder op til stocholm ib 504 (1510). ati ville haffue beualet eder hiit op tiil ordhä oc tals met tesse gode herrer ib 506 ( 1510) . ath the sig nath och dagh hiith beualdhe ib 525 ( 1511) . Jfr benala (på ett och annat af de nyssnämda ställena bör kanske rätteligen läsas en form af detta verb)."]},{"a":"bevan","b":"av","c":"adj.","d":["van, kommen i vana med, som man vant sig vid. tappade hon allan hugnadh oc bewana nadher (gratioam et dulcedinem asseuatam) Mecht 216 ."],"e":[]},{"a":"bevan","b":"av","c":"adj.","d":["van, kommen i vana med. wm än nakor syster är j tholko bewan, oc aff senioribus a wiit oc wil ey rättas Bir 5: 78 . at haffua tholka fafängo j hwilko wm nakor finz bewan ib 79 ."],"e":[]},{"a":"bevana","b":"","c":"","d":[" , se bevara."],"e":[]},{"a":"bevanda","b":"","c":"","d":[" , se benadha."],"e":[]},{"a":"bevara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) taga vara på, gifva akt på, akta. hwar man scal lyus oc annan eld bewara hwar j sinom stadh MEG (Cod. B) 59 . ib (cod. A) 55 . EG 65 . ","2) bevaka, förvara. han lot hänne . . . ij starka gömor väl beuara Fl 322 . " j idher torn och järn later mik bewara " RK 2: 752 . - taga vara på, förvara. lätin thetta örs väl bewara Iv 1686 . " iak vil thz väl beuara " Fr 934 . ","3) skydda, bevara. " beuara . . . thänna stadhin " KL 339 . " läggia thz nidhir ther thz var väl beuarat " Bo 3 . ib 98 . " göma oc beuara thik i allom thinom väghom " ib 114 . ðe ðing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräðe SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " nar takit är swa bewarat at thz drypir ey " Bir 1: 362 . " iak forma alla wärna ok bewara ok halla vtan mwr " ib 53 . ib 164, 2: 226 . Pa 16 . Fl 636, 753 . Fr 1253 . RK 2: 2784 . SO 13 . Lg 217 . bewaradhe jnsiglet helt ib 219 . " göma oc bewara min ythra sinne " ib 819 . MB 2: 324 . " the sina tokt kan väl bewara " Iv 665 . Fr 328 . " badho gudh hans äro väl bewara " Iv 4698 . " swasom atherlyktom likamlikom sinnom oc wäl bewarandom (för bewaradhom?) " Su 257 . " aldra handa diwr oc fogla som sik haffwa holt oc lönlika bewarat wndher stena, bärgx skrubbom oc androm jordz kwlom " ib 200 . " han wakta oc beuara hona for ondom fuglom " Bir 1: 299 .","4) befästa. " til stadhen esron som war en aff starkastom stadhom stoor oc wäl bewaradher " MB 2: 235 . ib 239, 266, 310 . thässe alla (ɔ: städher) bewaradho the mz starkom mwrom höghom tornom oc stadughom prothom oc laasom ib 247 . ib 316 . ","5) besätta. " beswaradho (occupaverunt) alla wägha om kringh " MB 2: 259 . ","6) förhindra, afvärja, afstyra. beuaradhe hon (sökte hon förhindra) thz at värlzlica thinga astundan skulde aldre smitta thera siäla KL 331 . " iak skal thz beuara swa, at han äller annar skal mik ey fa " Fl 1378 . Iv 1254 . " thz maghin ij husbonde väl beuara " Fl 847 . vtan thz atuactelika foresees oc beuaras sniällelica Bir 3: 77 . - akta sig, taga sig till vara. bewara han aldra höghst at han skuli aldregh i hans othykkio koma Ber 256 . ib 181 . ","7) hålla, iakttaga? haffdo tessom lundom sakt vm the kunno thz bewara the willo aldregh thädhan fara för än thz husith laghe ödhe RK 1: 4290 ."],"e":["bä- SO 13 . ","böfwara Ber 181 . ","-ar , -adhe, ","bevara sik , taga sig till vara, hafva akt på sig, akta sig. bewara sik af them thingom Bir 1: 283 . ib 190 . " beuara thik toktelika i thinom sidhum. mädherfärdhom ok ordhom. swa at ängen hafwi änne til at awita thik " Ber 261 . tha skulle han sik iw bewara thz antipater skulle han ey daara Al 9937 . - Jfr obevaradher."]},{"a":"bevara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) förvara. " bewara win " PMSkr 357 . - förvara, gömma, sparæ. alt thät thu wilth mik giffua böwara thät ok göm SkrtUppb 20 . - bevara, taga vara på. wi haffwom seetho c offuerläsit eth permänss breff, wel bewardh meet hengiande incigle Svartb (Skolkl) 540 ( 1480) . 3) bevara, skydda, trygga. kan . . . nicles thureson . . . franfalla, þa scal var son eriker þän i hans staþ ater sätiä fori huus oc land, som vi ärum abyarþer (ɔ: a byurqþer), än varom son ofstakkut warþer Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . - bevara, upprätthålla, vidmakthålla, bibehålla? här bewarar (felöversättning för bewaras? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 88) solin orörlikin ok lyser, ok fridhin är oändhelikin (tuetur sol immobilis et pax interminabilis) SpV 583 . - Jfr obevaradher."],"e":["by- . ","bö- . "]},{"a":"bevara","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["bi- SD NS 1: 670 ( 1407) . -ar), ","bevara sik , befatta sig (med). contemplatiuus beuara sik enkte mz yttro gerningomen älla värlzlicom thingom Bo 173 . KL 380, 409 . Bir 1: 226, 4: 26. 5: 49. Al 4183 . VKR 72 . ST 412 . RK 2: 2588, 4371, 7916 . MB 2: 376, 402 . " aldrigh scal jac mic annars mädh them godzom bewara älla nokra til talan til them hafva " SD NS 1: 156 ( 1402) . ib 70 ( 1401), 235 ( 1403) o. s. v. att the . . . intet beware sig med häredz rätt eller häredz skylder, ytermera än sweriges lagbook vthwijser GS 49 ( 1444) . Jfr beväria sik."]},{"a":"bevara","b":"vb","c":"v.","d":["styrka, bevisa. " tala . . . hwat som hans menlösa kan bewara oc lagligha pröffwa (quæ se comprobent innocentem) " MB 2: 53 ."],"e":[]},{"a":"bevara","b":"vb","c":"v.","d":["befattta sig (med) förbiudhom wi allom warom frändom ok ärwingom . .. thet the nakot medh the förnämpda gozeno bewaren, hindren älla nokraledh qwälen äpter hänna dödh BYH 1: 191 ( 1383) . "],"e":["bevara sik , befatta sig (,med). jnge jern spilere beware thöm met lax . . . ath packa StÄmb 144 ( 1500) . BYH 1: 191 ( 1383) . " wil jach mech inte bewana (för bewara) mz the lössöra " Mon Dipl Sv 55 ( 1486) ."]},{"a":"bevaran","b":"nn","c":"","d":["1) förvar, vård. " iak wil . . . thz (barnet) haffwa i minne bewaran " Lg 662 . ","2) bekräftelse. thil thessens breff mero visso ok högre bewaran SD NS 2: 2 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"bevarare","b":"nn","c":"","d":["bevarare, vårdare. " thu gaff wärlddene thän hgöxta bewararen som märker christus JMPs 52. liak är alla godha tingha giffware oc bewarare " ib 113 ."],"e":[]},{"a":"bevarilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" befattning, inblandning. vtan alla minna arfwa oc äptekomanda hindir älla beuarilse SD NS 1: 231 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"bevarilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) bevarande. til fridzsins styrkilse oc bywarilse Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . " christus haller i sigh smörilse oc bewarilse hwario tinghe . . . thär fföre skalt thu wara bewarilses drothningh JMPs 52. 3) säkerhet, bekräftelse. til thes höghre beuarilse hafuer jak mit ineighle wiirlika latit hängis for thätta breff Gadolin Pants 279 (1385). ""],"e":["by- )"]},{"a":"bevarilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) förvarande, bevakning. " til mere beuarilse tha atirläto the ther väknt folk " Bo 190 . ","2) bevarande. " for gömona oc beuarilsen " Bo 114 . ","3) säkerhet, bekräftelse. " til thessins brefs testamentz oc (för oc testamentz) höghre bewarilse " SD NS 1: 63 ( 1401) . ib 104 ( 1402) o. s. v."],"e":[]},{"a":"bevarin","b":"av","c":"adj.","d":["insnärjd, besvärad, upptagen, sysselsatt. kesarin bleff i gen beworin mz margha handa thanka Prosadikter (Sju vise mäst) 138 . - Jfr obevarin."],"e":["bevorin )"]},{"a":"bevarirska","b":"nn","c":"","d":["bevararinna. iak är wärldena ffrälserksa. styrkerska oc bewarerska JMPs 85. alla thinga styrerska oc bewarerska ib."],"e":["-erska )"]},{"a":"bevarning","b":"nn","c":"","d":["1) förvar, häkte. " jnnelykte them i sinne bewarnigh " Lg 3: 188 . ","2) försvar. " folk til husens bewaring " BSH 1: 194 ( 1387) . ","3) befästande. thz mykla ärffwode han haffdhe j städherna mwran oc bewarningh MB 2: 279 . ","4) säkerhet, bekräftelse. til mere wisso oc höghre bewaringh SD NS 1: 1 ( 1401) . " til thenna gafwo mere visso oc bätre bewarning " ib 11 ( 1401) . ib 17 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 182 ( 1381), 196 ( 1387), 199 ( 1387)."],"e":["bewarnigh . ","biwarningh SD NS 1: 163 ( 1402) . ","byuarningh ib 2: 343 ( 1410) . bevaring. biwaringh SD NS 1: 56 ( 1401), 103 ( 1402) o. s. v.), "]},{"a":"beveghra","b":"vb","c":"v.","d":["förvägra. " som oss hopas ey bewegris " BSH 5: 73 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"beveka","b":"vb","c":"v.","d":["beveka, förmå. " later segh ther till ingelwnde beweke " HSH 20: 162 ( 1507) . " till hwilkit wij hans nade ingelunde beweke kwnnä " ib 218 ( 1507) . " ath bewiche swerigis inbyggiare ther til " ib 22: 12 (1492, gammal afskr.). hanom ther til bewekia BSH 5: 317 ( 1508) . later aldrig beweke eder till at tage konung hans her jn i landit igen FM 228 ( 1505) . " om thee kwnne bewekias her bliffwa welia " BSH 5: 212 ( 1507) . Jfr bevägha."],"e":["bevekia . ","bewiche )"]},{"a":"bevekia","b":"vb","c":"v.","d":["beveka, förmå. " en script fra eder i huilke i radhe oss och högelige formana at wii welo lata beweko oss in til (ɔ låta förmå oss till anslutning till) her sten stwre med hulskap oc manskap " HSH 18: 169 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"beverne","b":"av","c":"adj.","d":["bäfvande. " oppa thz jag ekke star tiil skam dröffwelek oc bewerne " Lg 3: 63 ."],"e":[]},{"a":"beveva","b":"vb","c":"v.","d":["inveckla, insnärja, indraga. " tw drotning heccuba som beweffwad äst j thenna wadhe " Troj 58 . ib 245 . achilles wardt myket beweffwad oc bebwnden aff polixene elskog (amore ploixene nimium illaquetatus) ib 197 . - kringvärva. saa beweffra wij honom oppa alla sydor saa at han ey wnkomer mz liffwed Troj 27 . - omsluta, omgärda. mz swarta konsten war thenna gwlhögen beweffen Troj 3 ."],"e":["-adher . ","beweffen Troj 3 ) , "]},{"a":"bevevilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"bevis","b":"nn","c":"","d":["bevis, intyg. " schal han bewijs haffua . . . hwar han födder är " SO 102 . ib 106 ."],"e":[]},{"a":"bevisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) visa, låta se, framställa. swa som wax, jncighleno jntrykt beffwisar (pratendit) jncighlins liknilse Mecht 12 . " taghi piltin jhesum j sina andelika handh bewisandes (representans) honom sinom hälgha fadher " ib 264 . 2) giva tillkänna, utvisa. äpther thy war laanslaag bewisa SD NS 3: 38 ( 1445) . - bevisa, uppvisa, ådagalägga. for giäld oc skuld som han kan skälika biwiisa sik wara i kompan for warro skuld HSH 16: 5 ( 1369) . - bevisa sik, visa sig, framträda, verksamt framträda, vara verksam. käre väner, bevisen idher her utianen, sva framt i villien ekke komma i et openbare rop oc rykthe Hist Handl 8: 21 ( 1464) . - bevisas, ådagaläggas, bekräftas (genom), framgå (av). en bodh nedhan engelbrechtz bodher medh eth pala rwm jn pa vatnit, som arlige tomptöre aff gaar, som pa stadzsins [grund] staar, huilket sig beuis medh the andra nestboande, ther the tomptöre stadenom aff giffue STb 4: 100 ( 1505) ."],"e":["biwiisa HSH 16: l5 (1369) . beuissa: -es STb 2: 213 ( 1487) . ","beuis STb 4: 100 (1505)),"]},{"a":"bevisa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) visa, låta se, uppenbara. hafdhe honom thzta sama teet oc beuist Pa 10 . " som lifsins wägh hauir bewiist mz sinom hälgha budhordhum " Bil 536 . Bo 111 . VKR VIII . Bir 1: 4, 343, 3: 276, 327, 330 . MB 1: 313, 2: 168, 210, 368 . Iv 5211 . Su 44 . tedhes gudz ängel hänne ok bewiste hänne ok sagdhe at gudh skop al thing KL 307 . " bewis tik j oss " MB 2: 200 . hans nadh är marghfald hulkin sik mz människionne swa marghfallelica beuisar Bo 110 . ","2) bevisa, ådagalägga. engen hafuer annat hört mädh skälom bewisas BSH 2: 73 ( 1399) . " som hans oppit breff bewisar " SD NS 1: 377 ( 1404) . " swa som iak vil thik beuisa mz äptir döme " Bir 1: 319 . " at hans vpstandilse skulle beuisas oc pröuas liuslica mz skälom " Bo 237 . ib 110 . " man kan thz ey mz scriptinne beuisa " ib 13 . ib 143 . " ville han hänne beuisa at han var äkke pliktoghir at lydha hänne i thy " ib 61 . " beuisande mz skälom hänna hop vara thört ok swiklikit " KL 324 . beuiste sik at älska mz gärningom Su 27 . " swa befwiste han sik wara sannan gudh " Lg 3: 493 . ","3) visa, bevisa, låta röna. hulke han beuiste sidhane swa stora lioflikhet Bo 72 . Lg 807, 815 . Al 8128 . RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 163 ."],"e":["bewis MB 2: 200),"]},{"a":"bevisan","b":"nn","c":"","d":["visande, bevisande, ådagaläggande. mz gerninga teknom ok beuisan Bir 3: 174 . " til renlifnadz bewisan " Lg 3: 197 . " til hans helighetz större bewisan " ib 215 . - bevis. lata see sina bewisan Lg 3: 214 ."],"e":[]},{"a":"bevisilse","b":"","c":"","d":[" ,f. ","1) visande, uppenbarande. " swa astundhar oc han aff honom han älskar sins kärlekx beuisilse (manifestationem) " Su 24 . the äronne prydilse jak bär aa myno hoffdhe j mynne bewisilses (ostentationis) daghom (i de dagar, då jag måste visa mig, föra ståt) MB 2: 200 . ","2) framställning, utsaga. äpther wars herra bewiselse i thz hälga ewangelium maa eth goth trä ey bära ondha frukt Lg 3: 590 .","3) visande, bevis, handling el. tecken som bevisar (en egenskap el. ett tänkesätt). fore störstä theres jlzsconne bewisilse LfK 217 . 4) bevis, vittnesbörd. thz . . . wppa hwilkit wise män haffua wppinbarasta skäl oc bewisilse Su 270 . - bekräftelse, stadfästelse. til thäss mera breffuis visso ok beuisilse SD NS 2: 74 ( 1408) . ib 287 ( 1410) ."],"e":["-else )"]},{"a":"bevising","b":"","c":"","d":[" , se bevisning."],"e":[]},{"a":"bevislika","b":"ab","c":"adv.","d":["bevisligen. HSH 19: 73 ( 1505) ."],"e":["bewiseligä )"]},{"a":"bevisliker","b":"av","c":"adj.","d":["bevislig. Svartb 346 (1434?). Arfstv 45 ( 1461) . Svartb 528 ( 1477) . UpplLagmandsomb 68 (1493). - Jfr obevisliker."],"e":["-likt . -ligit UpplLagmansdomb 68 (1493). -legit Svartb 528 ( 1477) . "]},{"a":"bevisliker","b":"av","c":"adj.","d":["bevislig. " her swanthä all syn bewyselighä skadhä . . . igen förnögiä " HSH 19: 25 ( 1504) . som bewislighit är met thera jnciglom FH 5: 43 ( 1467) . thetta är alt met breffwm bewisligit ib. " är beuisligith ath mina bonadhe ok een krona hängher i hans stuffwu " BSH 3: 293 ( 1470) . " thz som beuiseligit kan vara " SO 84 ."],"e":["bewyseligh . ","bewislighin . ","beuiseligin )"]},{"a":"bevisning","b":"","c":"","d":[" L. ","1) visande, bevisande, uppenbarande. til tronna styrkilse ok sanna natursins ok mins mandoms beuisning (ostensionem) Bir 1: 244 . ","2) framställning, förklaring. vt thydhe märkelica the synina mz faghre beuising oc vt thydhilsom aff the hälgho thräfalloghet ok aff lifsins bok Bir 3: 417 . ","3) uppenbarelse, syn. ena handa teilse ok beuisning liik thom sötmanom ok the miskund som mik giordhis Bir 3: 204 . " waar herra tedhe jeremie propheta ena bewisning " ST 426 . ","4) bevis, tecken. " yttra forman oc skipilsen som thin älskare sik oppa took om pinona oc dödzsens beskhet, än aller (för är mer) kärlekxsins bewisning än wanskipilsens (magis est amoris expressiva quam deformitatis indicativa) " Su 27 . offradho konungane rökilse til ena bewisning, at thz barnit skulde wara höxte prestir ST 209 . presten gifwer pacem aff altareno til ena bewisnig at allom them (för alle the) ther äro sampnadhe skulu lottaghande wara aff thy hälgho sacrament ib 192 . ","til thessins bekännilse större wisso ok bewisning SD NS 1: 30 ( 1401) . ib 80 ( 1401) o. s. v. ","6) rättanspråk. alla the rättheet oc bewisning som iac til thet godzet . . . hafdhe SD NS 1: 18 (1401, nyare afskr.). ","7) anvisning. " mz breff oc bewisning på alle the ränthe " RK 3: (sista forts.) 5533 . - Jfr kärleks bevisning."],"e":["bewisnigh . ","bewisnig . ","bäwiisningh SD NS 1: 235 ( 1403) . " bywisning " ib 2: 358 ( 1411) . bevisning),"]},{"a":"bevisning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) visande, ådagaläggand, yttring, bevis. " see nyua manzsins argumenta, thz är bewisninga " SpV 384 . wthan them (tron och tålamodet) forfaras alla dygdhanna bewisninga (argumenta) ib 404 . ib 500 . huvudinnehåll, huvudsak, väsentlig sak? siälff gudomsins känna ok himilslika sidhelikhetinna regla, the äru swa som gudz rikis bewsninga (argumenta) SpV 562 . 5) bevisning. äpte skälike besiisning HSH 16: 4 ( 1389) . - spetsfundigt bevis, spetsfundighet. akta hällir modhrinna ok jomfrunna manilse, til dygdhanna opwäkilse, än thu hindhra thin hog mz thänna läxinna mörkom argumentis, thz är bewisningom SpV 196 . - bevishandling, åtkomsthandling. meth bewisinge, som iac hafwer vppa thet förscepna godzit SD NS 3: 342 ( 1418) . "],"e":["biwiisning . ","bewisinge . ","-ar ) , ","bevisninga bref , "]},{"a":"bevitnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bestyrkande, bekräftelse. Se Ddw 2: 1198."],"e":["-else )"]},{"a":"bevoghin","b":"av","c":"adj.","d":["benägen. " j äre bewogne tiil at affwärgie cristendomens oc richisens forderff " FH 1: 183 (1497, afskr.)."],"e":[]},{"a":"bevorin","b":"","c":"","d":[" , se bevarin."],"e":[]},{"a":"bevägha","b":"vb","c":"v.","d":["sätta i rörelse; beveka, förmå. " lather han med flere idra tienere wäl bewäya sig tiil at wara ther j wele haffue them " FH 1: 184 (1497, afskr.). haffuer iach . . . beueget . . . claess henricson ther til ib 7: 91 ( 1511) . Jfr beveka."],"e":["bewäya . ","bevega )"]},{"a":"bevända","b":"vb","c":"v.","d":["använda. " the sculw them (penningarna) framdeldes bewenda thy fatiga folkena til berningh oc vppehelle " Svartb 383 ( 1440) ."],"e":[]},{"a":"bevända","b":"vb","c":"v.","d":[" . - part. pret. uträttad, som lönar mödan. jw mere wii them bughe och knicthe iw mindre är thet bewänth HSH 22: 56 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"beväpna","b":"vb","c":"v.","d":[" -- part. pret. beväpnad. the wakadho bewänkte MB 2: 90 bewänke mz örlöghis vaknom ib 127 ."],"e":["beväkna . ","bevänkter ) , "]},{"a":"beväpnter","b":"","c":"","d":[" Jfr välbeväpnter."],"e":[]},{"a":"beväria","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["beväria sik , befatta sig (med). mäd allum thöm landum ok stadhum . . . skal iak . . . mik . . . enkte bewäria BSH 1: 132 ( 1371) . " skal och ingen beuerkia (för beueria) sigh medh häradz skogh och häradz afgiäld, vthan the som ther til skickade äre, och äro ägande i bolbyy " GS 41 . Jfr bevara sik."]},{"a":"beväria","b":"vb","c":"v.","d":["värna, försvara huro then landzende . . . schall bewäries och förswaras BSH 5: 98 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"bevärka","b":"vb","c":"v.","d":["innesluta. " läth han bewerka sik j eeth glas kar " ST 530 ."],"e":["bewerka )"]},{"a":"bevärna","b":"vb","c":"v.","d":["skydda. " mik bewärna mz korssens tekn " Lg 3: 471 ."],"e":[]},{"a":"bezl","b":"nn","c":"","d":["betsel. " mz forgyltom betzlom oc sadhlom " Bo 165 . i betzle oc grimo Gr 273 . " at thw ey bort kastar hans wk ok bezl aff thinom hals " Bir 3: 330 . lagde wppa tik sith betzl Su 232 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). KL 243 . Bil 88 . Gr 210, 365 . Bir 3: 331, 384, 4: 289 . VKR 35 . GO 445 . Fl 537 . RK 1: (LRK) s. 220. Va 1 . Su 237 . LfK 210 . Di 78 ."],"e":["betzl . ","bäzl KL 243 ; ","-ith Fl 537 . ","besl: -it Di 78 . ","bezel Bir 4: 289 . ","bezeel ib 3: 384 . ","betzell RK 1: (LRK) s. 220 . ","bezil LfK 210 . ","betzil SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). bedzill Va 21 . ","belz GO 445 . ","bälz Gr 365 . betlz (för betzl el. beltz) LfK 210 ), "]},{"a":"bezl","b":"nn","c":"","d":["betsel, tygel. äv. bildl. Prosadikter (Sju vise mäst B) 217 . PMSkr 221 . frenulum . . . lithin bezla myla ok lithit bezel GU C 20 s. 291 . " binth theris käpther mz grimom oc bestlom som ey nalkas tigh " SvT 43 . nar kätinna, offwirflödoghetinna, ok kräselikhetinna besldh . . . losas (frena laxantur) SpV 21§7. ib 26 . " höffwiskhetinna besldz lösande " ib 454 . " onda lustans beslan (för besl?, se Ark. lf. Nord. Fil. 48: l89; lat. frena) lösas " SpV 410 . "],"e":["bezel GU C 20 s. 291 . ","besel PMSkr 221 . besldh SpV 217 . ","besldz ib 26, 454 . beslz HLG 2: 70 (1521). betlz ib 45 ( 1516) . ","betls ib 64 ( 1519) . beels Prosadikter (Sju vise mäst B) 217. pl. dat. bestlom SvT 43 . ","beytzell Skotteb 44 (1460-61). pl. beslan (för besl?) SpV 410 ),","*bezla mila","-myla )"]},{"a":"bezla","b":"vb","c":"v.","d":["betsla, tygla. jnfrenare beezla ok läggia i mwn GU C 20 s. 291 . - bildl. bidher iac thic iomfru maria at min licamme wardhe bedzlather igen. swa brat han kätis SvB 492 (början av 1500-talet). - Jfr af-, saman-bnezla, obezladher."],"e":["beezla )"]},{"a":"bezla","b":"vb","c":"v.","d":["tygla, tillbakahålla. " gudz räddoghe betzladhe oc bewaradhe hennas fäm ythra sinne aff allom syndhom " Lg 3: 410 . Jfr ater bezla."],"e":["betzla . ","-adhe )"]},{"a":"bezlan","b":"","c":"","d":[" , se bezl."],"e":["beslan )"]},{"a":"bezoar","b":"nn","c":"","d":["bezoar, bezoarsten. Jfr SAOB; Lindgren, Läkemedelsnamn s. 36. bezoar är en rödher sten lätther oc blöther swa ath han smwlas tha han hantheras (bezoar rubeus, pulverulentus, levis ac frangilibis lapis est) PM Skr 463."],"e":[]},{"a":"beþa","b":"vb","c":"v.","d":["begära. " bede (Bil och Cod. C beddis 943) friþ tel anzsvara " Bu 62 . refl. ","1) utbedja sig, bedja, begära. han bedhis ther thorff GO 432 . - med gen. thäs bedhis iak Fl 1607 . - med ack. et beþes iak af þik Bu 18 . " jak beddis biugbrödhit " Bil 103 . " beddus cristindom " ib 86 . ib 695, 854 . Bo 217, 256 . Lg 35 . " beddos hona til hionagh " KL 307 . beddos hona til hustru ST 262 . " iak beþes aff minom syni tua böne " Bu 13 . Iv 1874 . - bedes þöm döþa lifs naþer Bu 154 . " at bedhas sik vl oc too " Bo 14 . ib 27. . med inf. bedes varþa cristen Bu 166 . " han sände sin ben här tel lanz ok beþes þöm här biþa (beder att de här må få bida) doma dagh " ib 167 . Bil 234 . KS 54 (137, 58) . - med prep. til. beddis thy rume til nadha oc fridh aff gudhi Bil 158, " han beddis til olofflika gerning mz henne " MB 1: 234 . " mz hwat astundan hon bedhis til renliffuit (begär inträde i orden) " Bir 4: 16 . VKR 62, 63 . " bedhis til at takas j renliffnadhin " Bir 4: 15 . " hon beiddes til then likame tigge " MD 76 . - beddes till (friade till) hans dotter Di 24 . ib 32, 35, 114, 160, 168, 285 . RK 3: 3363 . " som henna bedis till " Di 36 . (beddis til för beddis stil Bil 894 .) -- med prep. in. beddes ther jn (begärde att komma dit in) RK 2: 9560 . - med passiv bemärkelse: begäras. en iomfrw . . . beddis til hionalagh af enom rikom vngom man KL 298 . " thz beddis som ey var förra vant at bedhas " ib 332 . " aldre vardh för tholkit priuilegium beedz af nakrom pafua ib. "","2) kräfva, fordra. " at han . . . göri lika widherthorfftennä mz skälighet äptir thy som kranka naturen bedhis " Bir 4: 36 . VKR 79 . - med prep. a idhart land at väria swa at ther skal ängin bedhas a (ingen skall göra anspråk derpå) Iv 1455 . - (bedes för ledes Bu 521 .) "],"e":["bedde ) , ","beþas","bädhas KL 109, ","bädhis Ber 194 . ","bädhes SO 16 . ","bäddis KL 89 . ss norvagism beiddes MD 76 . supin. beedz KL 392 ; RK 1: 982 . ","betz ib 4121 . ","bez Bil 854 . ","beez Bo 217 . ","bödhs för bedhs KS 54 (137, 58)),"]},{"a":"beþsla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bi","b":"pp","c":"prep.","d":["vid. " bliffua by (fullfölja?) sin siglatz til ände " BSH 4: 317 ( 1502) ."],"e":["by )"]},{"a":"bi","b":"nn","c":"","d":[" (jämte sammansättningar), se by."],"e":[]},{"a":"bi","b":"nn","c":"","d":["se by."],"e":[]},{"a":"bia","b":"","c":"","d":[" , se biä-."],"e":[]},{"a":"biddare","b":"nn","c":"","d":["tiggare. " girughir man thiggir som biddare thz som trolik människia forsmar som herra " Bo 66 . KS 34 (88-89, 37). Bir 5: 131 . LfK 143 . " at enge questores eller biddara wthsendins a clostersins vegna til ath tiggia kring om landit " Bir 5: 131 ."],"e":[]},{"a":"biddare","b":"nn","c":"","d":["tiggare, allmoseinsamlare. " bar jak vp off bärn andersson biddare aff helsinglande v (5) mark vi (6) öre HLG 3: 96 (1528). ib 108 (1529), 111 (1529), 129 (1529), 135 (1529). lasse beddare sin lön " VKU 20 ( 1541) . - förbedjare. myn helga ängel . . . til war herre ihesum war tw myn biddare thz jac maa frälsas aff dyärffuilsins handom SvT 60 ."],"e":["beddare )"]},{"a":"bidh","b":"nn","c":"","d":["bidande, väntan, tålamod. hauer enkte tholl eller bidh RK 1: 1758 . ib 2207 ."],"e":[]},{"a":"bidha","b":"vb","c":"v.","d":["1) bida, vänta; vänta på. med dat. skiparen är pliktogher bidha köpmannenom PMSkr 15 . Jfr Sdw 2: 1198. - abs. radelikin är the bidiande wänta aff gudz dome (terribilis . . . expectatio judicii) MP 4: 133 . 2) uppleva. jak badh at gudh matte läta mik bidha then tima, j hulkom the signadha iomfrwn vare födh. thär bära oc födha skulde gudz son SkrtUppb 406 . 3) bida, dröja. MP 4: 106 . ib 5: 63 . " hanis fan asken skal bidha til swars epter hustrv birgitta meyneborgx til sancti johannisse tidh " STb 1: 59 ( 1476) . - Jfr forbidha."],"e":["bydha MP 5: 63 . ","bidiande för bidande MP 4: 133 ),"]},{"a":"bidhan","b":"nn","c":"","d":["väntan. mz biidhan oc astundan MB 1: 455 . Bir 1: 230, 263, 298, 3: 16, 152, 155, 215, 419 . RK 1: 3290 . Ber 4 . j tässe stridenne ängxliga bidhian (för bidhan, exspectatio) MB 2: 287 . " wi ärum swa som dödhe aff thinne bidhan (exspectatione tui) " Bir 1: 227 . ib 223 ."],"e":[]},{"a":"bidhia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bedja, anhlla. intercedre bydia ok mällan gaa GU C 20 s. 92 . " thz rödha winyth, ihesu christi wälsignadhe blodher . . . aff hwilko thu skalt bedhas och bidhia, littha thins siäls änlite (ex quo petas animæ tuæ faciem colorari) " Mecht 276 . bedja, beveka genom bön. exorabilis . . . goder bidhia . . . inexorabilis haarder bidia GU C 20 s. 242 . ombedja, uppmana. bidhin (rogata) aff enom brodher, atspordhe hon j bönom aff gudhi, huar thera siäla wara Mecht 356 . - opers. os waar ödmyklegha bididh . .. at JMPs 4. 2) bedja, önska. med gen. thäs i förbindelse med sats inledd av at. thess bodhe the them swa gud helppe och alth thet som hälacht är i hemerike oc i jorderike ath swaa war i sanningh som the haffde sagt VgFornmt I 3: 20 (1495). 3) bjuda, befalla. med inf. Fl 19 . hosbondhin badh klinithin saman bynadhas, oc brännas MP 5: 140 . refl. "],"e":["bydia GU C 20 s. 92 . ","bydher SvB 127 (omkr. 1500). ","bath SpV 110 . pl. 3 pers. bodhe VgFornmt I 3: 20 (1495). refl. pres. bidhis SD NS 3: 216 (1417; möjligen att föra till bedhas),","bidhias , utbedja sig. til mere visso . . . tha bidhis jek gode manne insiglä fore thetta breff SD NS 3: 216 (1417; möjligen att föra till bedhas). ","*bidhia i gen? bedja (ngn) att återtaga. bade segh swa gudh til hielpe . . . at erich i hielmista hadde icke mere aff her erix landbo jöns i akerby en ij bondh och them badhe the honom strax jghen (möjlligen har här taka uteglömsts) tha willä han ecke tage them UpplLagmansdomb 86 (1493). Snarast torde dock detta exempel vara att föra till ett biudha i gen. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 89 f. - Jfr ater-, for-, til-bidhia samt obidhin."]},{"a":"bidhiare","b":"nn","c":"","d":["bedjare godher bidhiare skal hawa godhan syniara GO 734 . LfK 110 ."],"e":[]},{"a":"bidhil","b":"nn","c":"","d":["friare. " procus . . . bidhil " GU C 20 s. 487. - Jfr brödhidhil."],"e":[]},{"a":"bidhilse","b":"nn","c":"","d":["väntan. " skulu hafhwa thwlimodh alt til hans bidhilse (inspectionem, trol. af öfversättaren läst exspectationem) " Ber 9 ."],"e":[]},{"a":"bidhilse","b":"nn","c":"","d":["bidande, väntan, dröjsmål. " skade aff bidhilsom " PMSkr 114 . - förväntan, förbidan, sagde hon sig ey wilia honom neka, wtan foresatthe diomedem bydelsene trösth (expectationis fiduciam) Troj 179 . förväntan, förmodan. här war om mykin twädräkt ällir bidilse (exspectatio) ok tänkilse, hwilkit aff them skulde foresäthias the andhro SpV 320 ."],"e":["bydelse )"]},{"a":"bidhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. bedjande, bön, böner, böneinnehåll. alla the böner som waro bidhna til gudh, j gambla testamentit ok jämwäl j the nya, the äru jnnelykta j thänna siw bönanna bidhilsom (in septem orationis huius petiionibus) SpV 556 . " thz skal ltik ey wara owitherlikit, at thänna härrans siwfalla böninna bidilse (septiformis petitio dominice orationis) atskils swa at tre första böner ällir bildilse (tres prime petitionines), höra til lthe högra som ärwärdelikin är, thz äw äwärdelikit lif, ok lthe andra firi til thätta timeliga liffwit ib. ""],"e":[]},{"a":"bifal","b":"nn","c":"","d":["bistånd, hjälp. skal honum tilskikis . . . iiij, sex eller vij gode karle, honum synnerligz bestand och bifall scole göre vidh theris trotienist Arnell Brask Biᴵ 35. haffver han (påven) med flere christne konger och förster upsatt sig emottt honom (kejsaren) med andre lands-förster och mechtige städrs bifall Linkbiblh 1: 197 (1526, Brask) . HSH 16: 126 (1527, Brask)."],"e":["-fall )"]},{"a":"bifalla","b":"vb","c":"v.","d":["komma under förhandling? upptaga till behandling? ath sachen bliffwe bifallet i room HSH 20: 211 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bifot","b":"nn","c":"","d":["artemisia vulgaris Lin.? " tag malyrt bifoth rutam nyper komen " LB 7: 23 ."],"e":[]},{"a":"bifridher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bifrids bebindning","befredz- )"]},{"a":"bigiva","b":"","c":"","d":[" , se begiva."],"e":[]},{"a":"bigot","b":"nn","c":"","d":["gelé; aladåb. " höns i bogoth " Brasks Matordn 3 . heel höns medh bigoth ib 4 . " saltgrön aal med sod eller bigoth " ib 7 . " bigot aff all eller lax " ib 9 . " bogoth aff lax ib 14. bogoth aff tungor med rusin och mandel " ib 12 ."],"e":[]},{"a":"bihalda","b":"","c":"","d":[" , se behalda."],"e":[]},{"a":"bik","b":"nn","c":"","d":["beck Mb 1: 168, 277. Va 38 . Bir 1: 179 . " blifwa the ther faste af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet " ib 51 . thz bitit älla tiäran mz hulko noa ark war smordh ok tiäradh ib 178 . " ib 4: (Avt) 181. " RK 3: 3828 ."],"e":["bäk RK 3: 3828 . ","big LB 7: 195 ),"]},{"a":"bik","b":"nn","c":"","d":["beck. " pisssaxera . . . bek " GU C 20 s. 452 . " tak picem grecam äller beek " PM Skr 502."],"e":["bek . ","beek )"]},{"a":"bika","b":"vb","c":"v.","d":["becka, bestryka med beck, fästa med beck. " wara thina hand at hon ey bikas " GO 576. " inbära . . . annur thu (näml. skrin) . . . wtan bikat " Bil 612 . " bundhne ällar bikadhe widh taket " Lg 3: 179 ."],"e":[]},{"a":"bikar","b":"nn","c":"","d":["bägare. " takir thu widh bikar tha takir thu widh gäldh " GO 626 . bollin oc bekarin RK 1: (Albr) s. 208 (kan föras till bikare). i bikar oc gryte ib 207 . " mz horn eller bikare " SGGK 107 (kan föras till bikare). een begär öll SO 152 . TS 22, 23 . LB 7: 320 ."],"e":["bekar . ","beker TS 23 . bäker ib. begär. böger LB 7: 320 ), "]},{"a":"bikar","b":"nn","c":"","d":["bägare. Se Sdw 2: 1198."],"e":["bögher STb 1: 226 (1480) . biger Skotteb 154 (1463-64). bigher ib 389 (1464 ; Kämn)), "]},{"a":"bikar","b":"nn","c":"","d":["bikärl, bikupa; se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 27: 259 ff. Jfr Sdw 2: 1198."],"e":[]},{"a":"bikara","b":"nn","c":"","d":[" = bikar. sät ey fult bikara GO 624 ."],"e":[]},{"a":"bikaramese","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bikaramästare","bekramester FMU 3: 490 ( 1450) . ","böger- Skotteb 60 (1461-62), 236 (146667), ","*bikaramästara dränger","begara- )"]},{"a":"bikarbutn","b":"nn","c":"","d":["bägarbotten. eth litit hol som en bikar bothn PMSkr 563 ."],"e":["-bothn )"]},{"a":"bikare","b":"nn","c":"","d":["bägare. " bitala alla the bögiare igen " STb 1: 245 ( 1480) . HLG 2: 4 (1509), 28 (1512), 94 (1519) o. s. v. Jfr sma-, stor-, tiärn- bikare. "],"e":["bögere Skotteb 410 (1467 ; Kämn), 444 (1471; Kämn)), ","*bikaramakare","bäkermaker Skotteb 15 (1460-61)), ","*bikararmakirska","begermakerske Skotteb 168 (1464-65)), ","*bikarames(a) , "]},{"a":"bikare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bekare: -a SO 81 ; TS 22 . ","bykare: -a SO 28 . ","bökare SGG 130 . ","bigare: -a SO 8 . ","beghare ib 70, 71 . ","begare SEG 122, 123 ; ","-ara ib 112 . ","bägare SO 8 . ","byghare: -a ib 28), ","bikaramästare","bykaa- . ","becara- . ","bicarmäster )"]},{"a":"bikaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bikia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bikiuhvälper , "]},{"a":"bikosta","b":"","c":"","d":[" , se bekosta."],"e":[]},{"a":"bila","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ordhe-, timber-bila."],"e":[]},{"a":"bilder","b":"nn","c":"","d":["bill, plogbill. " en akir man han trädhir op jordena medh enom hwassom byldh " MP 5: 169 . Prosadikter (Sju vise mäst) 127 . Brasks Carl 265. iii trädhestocka meth bylla HLG 3: 100 (1528). vii var arder meth biller ib. - Jfr is-, plogh-, trädhis-bilder."],"e":["billar . biller HLG 3: 100 (1528). biillar: ack. -a Prosadikter (Sju vise mäst) 127. byllar: ack. -a HLG 3: 100 (1528)), "]},{"a":"bilder","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " gudhlaws dictus bilder " SD 4: 569 ( 1337) . - Jfr arpþer-, is-, plogh-, var-bilder."],"e":["-ar )"]},{"a":"bildkippi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bildträ","b":"nn","c":"","d":["plogträ. " dentale . . . biilträ " GU C 20 s. 175 ."],"e":["biilträ )"]},{"a":"billa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr eterbilla."],"e":[]},{"a":"biltläggia","b":"vb","c":"v.","d":["göra biltog, förvisa, fördriva. them . . . biltläggiande (proscribendo) SpV 275 . thu äst . . . aff enom millom ok äwärdelikom wilia, til at hiälpa mansins näkt, som biltagdhir (exilati) är ib 179 . hwilkin os giorde liffwande aff dödhom, söner aff trälom, thins rikis samärffwinga aff biltlaghdom, ok wtdriffnom ib 479 ."],"e":[]},{"a":"biltlägning","b":"nn","c":"","d":["förvisning, landsflykt. hon (själen) böria tha förtsh at wardha wtlänzsk, nar hon skulde lykta sina wtlänzsko ällir biltlägningh (exilium terminare) SpV 459 ."],"e":[]},{"a":"biltogha","b":"av","c":"adj.","d":["biltog, landsflyktig. " hwat manne som byltoghä varþyr i swerike " SD 5: 637 ( 1347) . " warþer oc nokor nästä iþär a bergheno biltoghä " ib. " the äru vtan sak wtdrifwin af sinne barnfödho oc wtlagdh swa som the varin biltogha " Bo 19 . vtläghe man älla biltogha kombir atir til sit eghit fädhirnis land Bir 2: 43 . " them alla byltoga lagde " RK 1: (sfgn) s. 182 . " somlika mz allo giordhe biltogha oc dreff aff landit " Su 66 (biltogha kan i de båda sista ex. föras till biltogher). "],"e":["byltogha )","biltogha domber , ","biltogha mal","biltogho- )"]},{"a":"biltogha väruld","b":"nn","c":"","d":["värdld där man lever såsom i landsflykt. jak ledde han (den helige Johannes) frian aff allom llicamans wärk, aff thänna biltogha wärdhlinne (de hoc exilio), mz store äro til äwärdhelica glädhi Mecht 30 ."],"e":["-wärdhl )"]},{"a":"biltogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L. = biltogha. then som fridlös och biltuger är giord i danmark eller i norige GS 49 ( 1442) . " then som biltoger warder i swerige, fredlöös i danmarck, och vthlagder i norge " BtRK 123 ( 1436) . " at han skulle biltoghir dömas " Bir 2: 334 . " giorde hanum biltog " Di 3 . ib 35, 56 . Jfr fulbiltogher."],"e":["biltuger )"]},{"a":"biltoghet","b":"nn","c":"","d":["landsflykt. " lokkandis mankönet i äwärdelika biltoghet (exilium), thz är i äwärdelik förtappilse " JMÖ 63 . " ihesus kom oc atherlöste os aff sadana biltoghet " ib 112 ."],"e":[]},{"a":"biltoghmal","b":"nn","c":"","d":["mål som rör landsflykt el. fredlöshet; brott som medför fredlöshet. mons swensson v march swenske stadenum for biltogh maal han giordhe i adellöff JTb 112 ( 1525) ."],"e":["-maal )"]},{"a":"biläte","b":"nn","c":"","d":["beläte, bild. " gwl bladh som malara läggia pläga pa belate " PMSkr 416 . - avbild. sonen är gudz faders bylät ok liknilse SvKyrkobr 229 . J Buddes b 160. hans guddomer äräs j trefaldoghetena hulkens byläte är j mandzens siel hulken j sik ok ena trefaldoghet beviser först är . . . mynnet . . . hon hafuer vnderstandilse . . . hon haffuer ok viliän Sv Kyrkobr 136. - bild, förebild, urbild. effter gudz faders belätte eller liknilse ärum vj skapade J Buddes b 160 . - Jfr marmostens-, silf-biläte."],"e":["byläte SvKyrkobr 136 . bylette ib. bylete J Budes b 160. bylät SvKyrkobr 229 ; J Buddes b 160 (på två st.)"]},{"a":"biläte","b":"nn","c":"","d":["beläte, bild. " varrä fru beläte " SD 5: 563 ( 1346), 564. Bu 19 . " bera vars herra belate om pascha nat " SO 187 . bera wars herra vpstandelse belate om pas[cha] nath eller gangdaga ib 196 . " belätin af gulle gutin " Bil 534 . fana j hwilke mins pinadha likama beläte wari maalat annan wäghin oc annan wäghin minna modhers bäläte Bir 4: 17 . " knäfalla for korsum ok bilatum " Bil 736 . Bu 101, 188, 189, 207 . Bil 444, 463, 739 . Bir 1: 111 . KL 38, 39, 99 . Al 2374, 2381, 2383, 9009, 9829 . RK 3: 3952 . " är tekn älla biläte " Bir 1: 146 . " siälana som fadhorin skapadhe äptir sino biläte " Bo 187 . skapadhe han eptir sins liknilsa beläte MP 1: 205 . - Jfr afguþa-, snio-, vax.biläte."],"e":["billäte Bir 3: 288 . ","bilate Bil 739 ; KL 99 (på två ställen). bilätte Bu 19 ; ","-eno ib 207 . ","biladä Va 21 . ","bilädä ib. ","byläte Bil 463 . ","beläte SD 5: 563 ( 1346); MP 1: 205 ; Al 2381, 9809, 9829 ; Su 192 o. s. v. beeläthe RK 3: 3952 . ","belätte SD 5: 564 ( 1346) . ","belate . ","bäläte . Al 2374, 2383), "]},{"a":"biläte kiurtil","b":"nn","c":"","d":["kjortel tillhörande en helgonbild. enn litenn belete.-kiortell med perlelodh VKU Bi 153 (1595)."],"e":["beletekiortell )"]},{"a":"biläte rum","b":"nn","c":"","d":["rum el. ställe (i kyrka), varest bilder äro uppställda? clippeum maalningh ok beläthe rwm GU C 20 s. 117 ."],"e":["belätehe- )"]},{"a":"bilöx","b":"nn","c":"","d":["bilyxa. Se Sdw 2. 1198."],"e":[]},{"a":"bimärke","b":"nn","c":"","d":["märke som betecknar tillverkningsort. STb 3: 320 ( 1496) ."],"e":["bymerke )"]},{"a":"bina","b":"vb","c":"v.","d":["bena. " aff discriminalibus mz hwilko (för -pm?) haridh binas " SpV 117 ."],"e":["-as )"]},{"a":"binda","b":"vb","c":"v.","d":["1) binda, fästa med band. Troj 52 . - binda, fjättra.. bildl. ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordhen som trolkarllen sigher ower honom JMÖ s. hwi är thin hugher swa bundin mz swa marghom thankom Prosadikter (Sju vise msät) 117 . 3) binda, sammanbinda, sammanhäfta; inbinda (böcker). fore skotboken bantz en mark vtgiffuit SSkb 39 (1501-02). HSH 13: 116 (1524, Brask). - binda (tunnor). Skotteb 439 (1470 ; Kämn). 4) binda, sticka, knyta, fläta, förfärdiga genom sammanbindning., stickning, knytning el. flätning. ingan binda matter i stadhen wtriyth sina iij (34) marck. binde them pa malmana STb 1: 437 (1460; burspr), ib 444 (1462 ; burspr) o. s. v. STb 1: 92 (1477). Skotteb 468 (1473 ; Kämn). retiolum . . . bundin hwffua GU C 20 s. 525 . 6) knyta, ingå (förening). then tiidh hionalag skla bindhas SD NS 3: 493 ( 1419) . - ingå, åstadkomma, ställa till (förbindelse el. komplott). hwat dröulse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh then sama andrs nw medh idher är oc medh grannom oc linom winom Troil 5: 296 ( 1447) .","8) vara (juridiskt) indadne; överbevisa. än tog at thät wart talad th bindher thär enkte medh retta wthan thär wart giort en full ende pa som laghen wtwisa ok ware thät en saa ath kunne thät nakat bindha tha är thär ekke wthan all eneste her gregers benktsons vitne Arfstv 41 . 9) binda, tinga, nödga. om the hafde vordet swa scapadhe at the ey formatte syndä tha hafde the varit swa som bondhne ok thy jnga lön kunnet forsculda at the swa som nödoghe hafde giort thz godha SvKyrkobr 132 . - förbinda, göra skyldig. gudhz rätwisa, hwilken människiona som syndat hafwr, binder til pinonna SkrtUppb 250 . 10) binda, fjättra, kvarhålla (i synd). Bil 115 . - abs. behålla i synd, vägra avlösning. Bu 206 . Bir 4: 26 . Se Sdw 2: 1198. 11) tvinga till återhåll, avhålla. han skal ather dragha, ok binda (vinciat) sin öghon, fran alle olofflighe, ok onyttelighe syn Mecht 308 . "],"e":["bundin . bondhin: bondhnan J Buddes b 79 . ","bondhne SvKyrkobr 132 ) , ","*binda ater , ","binda til , ","*binda umkring , ","binda up , binda upp. winträ tha the ärw smaa stödhyes oc bindes wp widher fina röör PMSkr 314 . ib 368 . - Jfr ater-, be-, for-, in-, inne-, saman-, til-, tilsaman-, thrä'l-, up-, vidher-binda, ävesnsom barna-, kors-bundin."]},{"a":"binda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) binda, fästa med band. binda hanom händar ok fötar viþ cors trä Bu 140 . ib 15 . Bil 104 . Al 3215 . " tak stalskifwo oc bint til thit hiärta " Bir 2: 5. Al 3214, 9096 . at thu . . . bwnde haareth mz snöreth kringh om en spik MB 2: 121 . " ther bither biörn som bundhin är " GO 1072 . binda hiälm, fastgöra en hjälm (med band el. remmar) vid rustningen. the . . . bundo thera hielma RK 1: 895 . " hafdho bundna hiälma " Bir 3: 402 . " han bant thera hiälma " ib 403 . ib 51 . Iv 3381 . Di 18, 192, 247 . - binda, fjättra. han . . . bantin fast . . .ok sende honom bwndan (för bwndan el. bwndin) tha til pirrum MD (S) 264 . " han är sa stark athan bunno oss well alla saman " Di 135 . lät binda toman vm händar Bu 187 . " bunden handom ok fotom " ib 133 . " bundom (för bundom el. bunden) handom ok fotom " MP 1: 276 . " som þe varin iarnom bundne " Bu 57 . " öpte sik wara bundin af ypolito härdum bandum " Bil 423 . " bunden mz þrem iarnom " Bu 175 . sagþe þera guþ vara sua bunden mz elde at han gitar eigh draghit andan ib 204 . - binda, lägga band. bint vm hans hals mz þino bälte Bu 492 . Bo 200 . bundo for hans öghon ST 228 . ","2) förbinda (sår). lätin nu cuma sara läkiaranna ok binda saren Bu 501 . MP 1: 270 . Iv 3596, 5348 . Di 168, 195, 197, 254, 261, 275 . ","3) binda, sammanbinda. " binda tizslana j kärua " MP 1: 77 . ","4) binda, sticka, knyta. bunden skötzel SD 4: 711 (1340?). binda nät Ansg 245 . ","5) binda, stanna, stoppa, förstoppa. binder blodrona ther qwinnor haffua LB 7: 139 . ib 2: 35 . thz bindhir mäst manz liff ib 1:96 . " then maath som . . . binder liiffuit " ib 7: 80 . " bindr löst liff " ib 5: 80 . bintz qwidin ib 3: 21 . " lösir hon bundhin quidh " ib 129 . ib 2: 38, 52 . " at menniskian bindz och häfftas i liiffwena " ib 7: 78 . " ath hon varder ecke bunden i liiffwith " ib 79 . ib 80 .","6) knyta, ingå, afsluta. at þerrä handa samband är bundin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). till thäs ok (för at) . . . sätt (för sätter; näml. äru) bundne ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). binda twädräktz bandh PM 25 . " binda baand moth stridz laghen " ib. " han bant samsät mz mik " Bir 3: 462 . mz thik wil iak binda säät MB 1: 168 . " medh huem tu byndr tin hemelika winskap " KS 22 (54, 24) . ib 37 (97, 40), 62 (155, 68) . MP 2: 15 . MB 2: 251 . ST 422, 456, 458, 517 . " the bundo swa throkhit kompanskap mellan siin " ib 451 . " bindha frijdh mz ryssana " BtRK 347 (1490, orig.) . FM 12 ( 1501) . " fridhen mz them bindha " MB 2: 239 . ib 242, 314, 323 . RK 2: s. 371, 3: 2453. Lg 3: 346 . ","7) förbinda sig till, ådraga, åsamka (skuld). ware allom gällom frij oc qwitta som bwndan äre sidan fornempda jeppa drakä oc fornempda hustrv margret sammen gifft ware DD 1: 79 ( 1431) . ","8) öfvertyga, öfverbevisa. binda os ängin skäl at himbla ganger wardher längre MB 1: 67 . ","9) binda, göra till fånge el. träl, tvinga. bant os mz bruti sino vndi diäuulen Bu 206 . " bundin vnder edhen (bunden vid eden) " MB 1: 205 . " binda the . . . til (utsätta de för) meere siäla waadha " VKR 45 . - förbinda, förpligta, bestämma. byndom wi þen lifnäþin . . . til ennä mässu at syungä SD 5: 565 ( 1346) . " þer byndom wi þem til " ib 556 ( 1346) . faþer ok moþer bundo hana . . . tel guz þiänist Bu 5 . " thz the äru bundne til j reghlonne " Bir 2: 180 . -- förmå. binda thöm til fridh oc sämio som han wredha giort hawir Bir 3: 52 . - påtvinga, pålägga. them är ängin bindoghe bundin MB 1: 85 . 10) aflägsna, afhålla. binder watn aff öghom LB 3: 45 . - binda sik, ","1) förbinda sig, förena sig. binda sik i samsät oc obeskedhelichin winskap medh werlzlichom menniskiom VKR 20 . - sluta sig (till). än thu bindher thik til christum (Christo adhæris) Ber 45 . bant sik hetelica til mik (se ad me ferventius applicuit) Bir 3: 33 . ","2) förbinda sig, förpligta sig (till), utfästa. bundo sik til renlek KL 328 . " hwar sum sik bindir thär til at han wil pröua vp a nokon thässa sak " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). byndom wi oss baþen oc hwart varra särdelis oc vara ärwingyä til at fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit goþz som þer til räkker SD 5: 564 ( 1346) . " byndom vi oss. vara ärwingiä oc executores at sändä til þessä staþa . . . et buþ " ib 566 ( 1346) . ib 568 . " binder iak mik ok mina arfua honom swa got godz i gen faa " ib NS 1: 31 ( 1401). han bant sik sialuan vndi suärþ än han gate eigh um giort georgium Bu 494 . " alle lanz härra bundo sik vndi þerra lyþno " ib 507 . MB 1: 136 . bant sik wndi rätta thro Bil 694 . " bant sik vnde alt thz han honom bödh " ib 786 . " bant sik wndi at warda cristin " ib 605 . ib 868 .","3) afhålla sig. bundho sik siälffua fra werldz lustä Pa 40 . - refl. bindas, ","1) förenas (med). ath thin siäl vtan athskilning bindis til hans VKR 67 . Ber 83 . ","2) förbindas, förpligtas. " vndir thöm (ɔ: laghin) bindas mz edhe alle the ther riddara göras " Bir 4: 137 . ib 151 . "],"e":["bynda . ","binna Di 15 . ","bant . ","bundo . ","bunde . ","bunno Di 135 . ","bunnen Di 147 . ","bundna . ","bunnä KL 147 . ","bint ) , ","binda af , lösa, taga af sig. the bundo siin vapn aff Iv 5300 . bant aff sin hiälm Di 285 . ","binda i gen , knyta till. binth säcken vel igen LB 7: 318 . ","binda sik inne , ingå förbund. han haffuer bundhit sigh jnne med the lifflender HSH 22: 23 (1496, gammal afskr.). ","binda saman , binda samman. bundus hel saman handin ok armbrin Bil 255 . Jfr samanbinda. ","binda sik saman , förbinda sig, förena sig. at binda sik saman j ogudhlicom winskap VKR 19 . ","binda sik til , förbinda sig. bindom wi os til . . .swa godha iordh föreläggia SD NS 1: 34 ( 1401) . Jfr tilbinda. ","binda up , binda upp. binda up hiälm, = binda hiälm. bundo op sina hielma Di 15 . Jfr up binda.","binda up a , binda på. binda hiälm up a, = binda hiälm. bindha sina hiälma oppa Di 248 . ib 266 .","binda vidher , "]},{"a":"bindare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tunnobindare."],"e":[]},{"a":"bindare","b":"nn","c":"","d":["bindare. auitor biwdare (fel för bindare) GU C 20 s. 44 . - Jfr boka-, matta-, och matto-, nota-, nät-, näta-, tunno-bnindare."],"e":[]},{"a":"bindik","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr bulbindik."],"e":[]},{"a":"bindilse","b":"nn","c":"","d":["e. f. lbindande, fjättrande; bundenhet. for the hardha bindilse, oc bandin som thu wast bundin medh SvB 456 (c. 1500). "],"e":["*bindilsa klädhe , "]},{"a":"bindilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) bindande, bundenhet. " jak see thic hawa beskeliheez galla j hiärtans bindisle (obligatione) " KL 145 . ","2) förstoppning. " quidzens bindilse " LB 3: 13 . - (?) een naturlik bindilse aff hita i kroppenom ib 15 . ","3) tyglande, återhåll. " kötsens bindilse " KL 273 . - Jfr ater-, be-, for-, sam-, saman-bindilse."],"e":[]},{"a":"bindirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr matta-, och matteo-bindirska."],"e":[]},{"a":"bindning","b":"nn","c":"","d":["bindande. " necto . . . bindha ok knytha vnde hec nexio . . . bindningh ok knötnigh " GU C 20 s. 348 . - band, lbildl. j tik opplösis syndhennas bindhnigh (nexus) JMÖ 78 . - Jfr be-, for-, in-, sam-, saman-bindning."],"e":["-igh )"]},{"a":"bindning","b":"nn","c":"","d":["1) bindande, band. " hännas häktilse är helsamleken bindnigh (alligatio) " Su 15 . ","2) förstoppning. " fore sins bwkx bindning " LB 3: 181 . - Jfr be-, for-, sam-, samanbindning."],"e":["bindhnigh )"]},{"a":"bindoghe","b":"nn","c":"","d":["afhållande, återhåll, återhållsamhet, tyglande. kiöz bindoghe af hor ok löskaläghe Bu 185 . MB 1: 452 . " bindoghe þässa hems tel giri ok päniga " Bu 185 . " bindoghe ivirsätes luste (för lusta) tel mat ok öl " ib. " om kötzsins bindagha mot owirflödelikhetz oc oatirhaldz last " Bir 2: 279 . MP 1: 193 . " mz kötzsins bindugha " ib 2: 145 . " for kötzsins bindogha ok atir hald " Bir 1: 358 . " j renlek oc bindogha " ib 2: 43 . " them är ängin bindoghe bundin " MB 1: 85 ."],"e":["bindaghe . ","bindughe )"]},{"a":"bindrem","b":"nn","c":"","d":["rem hvarmed någon bindes, band, boja? thet geller eder en binth rem HSH 20: 176 ( 1507) ."],"e":["binth rem )"]},{"a":"bindsel","b":"nn","c":"","d":["band, rep. " hade en binzel om sin hals " RK 1: (sfgn) s. 183 ."],"e":["binzel )"]},{"a":"binge","b":"nn","c":"","d":["binge, förvaringsrum för säd el. mjöl. ey komber hwetit j bondans binga (horreum) vtan thz warsdher för thryskit ok bart Bil 426 . Jfr miolbinge."],"e":[]},{"a":"binge binga binge","b":"","c":"","d":["såsom det synes, utan egentlig betydele, använd för rimmets skull. binge binga binge bätra är een fara osth än een gasa winge GO 260 ."],"e":[]},{"a":"binke","b":"nn","c":"","d":["se bynke"],"e":[]},{"a":"biogher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iärnbiogher."],"e":[]},{"a":"biork","b":"nn","c":"","d":["björk. löffwith pa birkenne PMSkr 294 . "],"e":["birk PM SDkr 294; Arnell Brask Bil 26 . byrk Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 4, s. 8. byrck FMU 3: 209 . ","börk PMSkr 349 . biärka- i ortnamn. SD 4: 559 (1377, avskr.)), ","börk . ","lind . oc pila trä ärw godh til wthskyrdh ib 349 . " thaa birkens saffwas Arnell Brask " Bil 26 . - ss ortnamn. biork SD 3: l48 (1312), 55 (1312). byork ib 268 ( 1316) . Jfr kartbiork. ","*biorka holmber"]},{"a":"biorke","b":"","c":"","d":[" , se birke-."],"e":[]},{"a":"biorn","b":"","c":"","d":[],"e":["*biorna huþ","byörnadhudh )","*biorna skin","biörne- )"]},{"a":"biorn","b":"nn","c":"","d":["björn. SD 4: 408 (1335, enl. aftr. hos Haorph) . biorn hulkin blindir vardir seande heta mullogh MP 1: 71 . biorn hulkin . . . giärna ätir honagh ib 2: 86 . " tu grym leiom (för leion) som þaghar vrþo bliþ ok spak som lamb ok samulund wþo tue biorna " Bu 529 . " swa födher gudh by som biörna " GO 233 . ib 1072 . Bil 443 . KS 29 (72, 31) . MP 2: 175 . Lg 123 . Bir 2: 210 . MB 1: 75, 297 . Iv 248 . Di 106, 107 o. s. v. änlitith thölkith som biörna skin Iv 267 . hans föther (ɔ: varo) swa som biörna föter MB 2: 352 . Jfr villebiorn. "],"e":["biörn . ","-ar . -ir: biorne MP 2: 175 ; KS 29 (72, 31) ; i sistnämda skrift sättes dock i ändelser ofta -e för -a), ","biorna hvälper","-hvalper )","biorna ister","biorna kiöt","biörna köt )","björnkött LB 7: 291 .","biornamana","biörna- )"]},{"a":"biornister","b":"nn","c":"","d":["björnister. LB 7: 32, 165 ."],"e":["biörn yster LB 7: 32 . biörn iister ib 165), "]},{"a":"biornskin","b":"nn","c":"","d":["björnskinn. " Iv 3214, 3162. ofuir halmin (sänghalmen) hafwin matto ellir biörnskin " VKR 10 . Bir 5: 41 . " brynian war vnder biorn skinnet " Di 109 . ib 107, 110, 132 . Lg 3: 445 ."],"e":["biörnskin . ","byörnskin Lg 3: 445), "]},{"a":"biornspiut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"biorpänningar","b":"","c":"","d":[" , -skin, se biurpänningar, -skin."],"e":[]},{"a":"birgitte eg. nom. propr. genitiv","b":"","c":"","d":[" Birgittadag, dag firad till Biorgittas åminnelse (särsk. Birgittas kanonisationsdag den 7 okt.), Brittmäsa. wore swena som wid birgitte kommo hem i fraa gulland HSH 13: 104 (1524, Brask). kom här i birgitte: per pawalson aff smaland VKU 22 ( 1541) . ib 37 (1543), 49 (1547). fran sancte päders dagh ok til birgitte ok a sancte brithe dagh ib 22 ( 1541) . fran pingxdaga ok til birgitte ok aa sancta britha dagh ib 50 (1547). ib 44 ( 1545) . " för myödh jwladagh oc sante birgitte " ib 59 ( 1550) ."],"e":[]},{"a":"birk","b":"","c":"","d":[" , se biork."],"e":[]},{"a":"birkarlaboar","b":"nn","c":"pl.","d":[" eg. väll innebyggare i Birkala, en socken i Finland hvilken utan tvifvel fått sitt namn af der bosatta birkarlar; = birkarlar,. inter helsingos . . . et bircharlaboa SD 4: 73 (1328, nyare afskr.). birkarlaboa ad . . . lappa accedentes ib. Jfr lappefogeden och fflere dandämän aff bärchara j norrebotn pläge ffare jn i jdert landh äpter theress bärning och var naduge herres lappe skat HSH 29: 34 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"birkarlar","b":"nn","c":"pl.","d":["handelsmän; birkarlar, köpmän som idkade handel med Lapparne, af hvilka de äfven uppburo skatt. qui . . .birkala fuerint SD 4: 73 ( 1328, nyare afskr.) . " skall lappefougten skippa, att allom birchelom och lappom ske rett " HSH 29: 27 ( 1424, nyare afskr.) . " birckerlar af lula och pitta ib 29 (1454, nyare afskr.). för:de lappa höra rätteliga birckerlarnar till " ib. " menigha bijcharlar som byggia och boo i . . . lula loch pittha " ib 32 (1498, nyare afskr.). ib 30 (1489, nyare afskr.). Jfr anf. ställen hos Schlyter och Hildebrand samt Stuffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl. s. 318, 320. Jfr och biärkö."],"e":["birkalar . ","eg . ","birkkarlar )"]},{"a":"birkegren","b":"nn","c":"","d":["björkgren (ss namn på rämärke). FMU 3: 213, 214 (1441, gammal avskr.)."],"e":["birckegreen FMU 3: 213 (1441, gammal avskr.) . biörkckegreen ib. bierckegreen ib 214),"]},{"a":"birkekarter","b":"nn","c":"","d":["grof och hård björknäfver. lather ther in komma kol oc brkekart BSH 4: 318 ( 1502) ."],"e":["byrke- )"]},{"a":"birkekulle","b":"nn","c":"","d":["med björkskog bevuxen kulle. i store byrkewllan Bergqvara 92 (c. 1490)."],"e":["byrke- )"]},{"a":"birkelöf","b":"nn","c":"","d":["björklöf. LB 7: 158 ."],"e":[]},{"a":"birkeris","b":"nn","c":"","d":["björkris. " engen tildirffuis ath bere nagat granrijs eller birkrijs i kogga haffn östan wijdh brona " STb 1: 465 (1476; burspr)."],"e":["-rijs )"]},{"a":"birkeris","b":"nn","c":"","d":["björkris. " han hafdhe . . . ij andre hand eet birkeriis " Fr 969 ."],"e":[]},{"a":"birkestubbe","b":"nn","c":"","d":["björkstubbe. j birkestubben FMU 8: 490 ( 1450) ."],"e":[]},{"a":"birkevidher","b":"nn","c":"","d":["björkved. 4 las birkewedh VKU 81 (155) ."],"e":["-wedh )"]},{"a":"birna","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " niclis birna " SD NS 1: 322 ( 1404)."],"e":["berna )"]},{"a":"bisa","b":"","c":"","d":[],"e":["-ar GO 1017 ), löpa, besa. bätra är konne bisa for brymse än for käp GO 666 . ib 1017 ."]},{"a":"bisanter","b":"nn","c":"","d":["Bysantinskt mynt, särsk. guldmynt; i allmh. guldmynt. han sa ok liggia thäre bisant (Cod. BCDEF bisantha, bisante) aff gullith skärä margh thusand hundrath pund Fr 2141 ."],"e":[]},{"a":"bisanter","b":"nn","c":"","d":["guldmynt. " k m k (ɔ karl magnus konung) offradhe siälff ronlandz horn fuit aff bisantom " Prosadikter (Karl M) 287 ."],"e":[]},{"a":"bisext","b":"nn","c":"","d":["skottdag. " hawer kirkian skipath bisextum hwart fiärdha aar thz är et bixext om siw aar " MB 1: 63 . ib 64, 65 ."],"e":[]},{"a":"bisitia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sitta ss domare ordförande el. bisittare. bisittiande borgmästare och radh för rattenom (!) HLG 1: 128 (1483, nyare avskr.).","2) sitta, vara bosatt (ss innehavare). athe ingelund vilia haffua magnis mölnare bisittiande vidh sudre quarn STb 1: 49 ( 1476) . " henrik zerkenso skal vtaff gaardin, ther han nw bysitter " ib 128 ( 1477) . - Jfr besitia."],"e":["by- . ","-sittia )"]},{"a":"bisitiare","b":"nn","c":"","d":["bisittare, densom jämte domaren deltager i en domstols förhandlingar. loth hans (domarens) bisithiare ellir radhgiware sanctam cristinam j mörkastowona ledha ST 257 . - en af dem som jämte åldermannen leda ett gilles eller handtverkskrås angelägenheter. han . . . skal syttia bysyttiare eller allerman SGG 128 . " olderman i sancte knutz gille mädh bisittaromme " SJ 126 ( 1446) . " samma tijdh schal oldermannen een aff brödromen til sick nempna som bysitiara wara schal mz hanom som senast walder var til bysitiara huilkamz oldermannenom sitia schulo fore brödraschapit offuer thet aarit " SO 107 . " schal oldermannen haffua ner sich sittiande twa bysittiara " ib 195 . huilken broder til bysitiara kester varder han scal sitia ath mynsta thw aar samfelt ib. ib 5, 68, 70, 97, 102, 104, 105, 107, 159, 187, 189, 193, 195, 200 . SGG 127, 134 . BGG 308, 312 ."],"e":["bisittare SO 5 . ","bisittare BGG 312 ; ","-omme SJ 126 ( 1446) . ","bysitiare: -ara SO 97, 102 o. s. v. ","bysitare: -ara ib 189 . ","bysittiare: -ara ib 195 . ","bysyttiare SGG 128 . bysyttare ib 134. bijsittare ib 127 . ","bysittere BGG 308 ), "]},{"a":"biskapilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bestånd, uppehälle? alla ätande warur och thet godz som ther nödtorfftelika vidhertorffua til thera bviscapelse SD 5: 696 (1347, gammal afskr.)."],"e":["-else )"]},{"a":"biskopare ere","b":"nn","c":"","d":["biskop. " till the thre biskopere komma till saman " Hist Handl 8: 20 ( 1464) . tha skulle the for:da thre biskopere ransafghe, om thenne ärenne äre skälighe tillgaat ib 21 ."],"e":[]},{"a":"biskopbref","b":"nn","c":"","d":["biskoprsbrev, biskops ämbetskrivelse. skal han 8klockaren) biskop bref och provastbref föra til nästa klockare Reuterdahl Stat syn 213 (slutet av 1400-talet?, nyare avskr.)."],"e":[]},{"a":"biskoper","b":"nn","c":"","d":["biskop. " en goþar biskopar " Bu 143 . " varþ þäs staz biscopor " ib 183 . " huar biscopar scal haua tua präste ok þre diäkna (när sik þa han prädica " ib 397 . biscopa skolu kirkio vighia Bil 691 . " biskopa ok klärka " Fl 2073 . hawe fiuretighi hästa biscoper SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). insighli . . . biscups brynniulfs af scarum. biscup pätars af västrä aros ib. - Judisk öfversteprest. gik til presta höfdhingian thz är biscopen Bo 177 . Bu 5, 14 . Bil 82 . MB 1: 11 . Al 991, 1059, 1089, 1098 o. s. v. ST 4, 517 . Bir 4: 139, 152 . - i allmh. innehafvare af hög presterlig värdighet. ietro madian biskoper MB 1: 326 . ib 280 . " melchissedech som war badhe konungir oc gudz prester oc biskoper " ib 181 . -- Jfr afguþa-, iuþa-, lyþ-, sam-, ärke-biskoper, samt bisp. ","1) biskopsämbete. " at taka biscopsdöme " Gr 309 . Bir 1: 316 . (siunda) are hans biscops dömes Bu 196 . ","2) biskopsdöme, biskopsstift. " i lundä biscopsdöme " SD 5: 566 ( 1346) . " i leons biscops döme " Bu 171 . Bir 3: 410, 4: 3 . VKR 81 .","1) biskopsstol, biskopstron. iordin lypte sik vp vndi hanum ok giorde hanum sömelikan biscops stol öfrit höghan Bil 589 . KL 96 . " saat matheus a biscops stole (j xxx aar) " Bil 228 . ib 356 . ","2) biskopsstol, biskopsämbete, biskopsinkosmter. hwat skade oc fordarff biscopsstolen . . . haffwer lidit BSH 5: 45 ( 1505) . at i wilye wethe thenne fatige kyrkies, biscopsstoolens oc mith betzste ib. " til sköfling war thet gifwit tha til biscopz stolen och prosten laa " MD 496 . "],"e":["byscoper FH 8: 2 ( 1389) . ","byscop RK 3: 219 o. s. v. ","beskper: -ens BSH 5: 209 ( 1507) . ","biskuper . ","-ar ) , ","biskopa concilium","-consilium )","biskopa gardher","byscopagordher )","biskopa val , ","biskops bol , ","biskops bonadher , ","biskops bordh , ","biskops bot","biskups- )","biskops bälte , ","biskops döme","biskups- )","biskops foghate","-fogothe . ","-fogte )","biskops färþ","biskups- )","biskops gardher","-gorder: -gorden RK 2: 8676), ","biskops hatter , ","biskops härbärghi , n.L.","biskops klädhe , ","biskops krona , ","biskops krykia","-kryckia )","biskops krökla","-krykla )","biskops mässa , ","biskops nämd , ","biskops ränta , ","biskops rätter","biskups- )","biskops sak","biskups- )","biskops saköre , ","biskops skiorta , ","biskops skor , ","biskops skrudher , ","biskops skruver","byscops- )","biskops staver , ","biskopsstikt , ","biskops stol , ","biskops stova","-stuga )","biskops säte , ","biskops tiund","-tyend )","biskops toller , ","biskops þing , ","biskogs vald , ","biskops ämbite , "]},{"a":"biskoper","b":"nn","c":"","d":["biskop. " om hednisk överstepräst. calcas byscop aff troya (trioranorum anistes) " Troj 164 . Jfr lydhbiskoper. "],"e":["byscop . ","biscob GU C 20 s. 482 . ","beskop Saml 6: 175 ( 1495)","biskops bol , ","biskops bordh , ","biskops hatter , ","biskops krona , ","*biskops kryla , ","*biskops land , ","*biskops länsman","-lenz- )","biskops nämd","-nempnd )","biskops rätter , ","biskops skrudher , ","biskops säte , ","biskops tiund","-tiand )","biskops thing , "]},{"a":"biskopliker","b":"av","c":"adj.","d":["biskoplig. " biscoplikit lifwirne " Bir 1: 316. allo biscopligx embetes vmsorgh ouergiffno Lg 3: 570 aff edhra biskopligha makth Gers Frest inl."],"e":["biskoplikin . ","biskopsligh )"]},{"a":"biskopthing","b":"nn","c":"","d":[" = biskops thing. sokna mennena aff kymitto . . . taladhe til werdegan fadher biscop magnus j abo aa satto biscoptinge om ena penings summa Svartb 335 ( 1432) ."],"e":["-ting )"]},{"a":"biskriva","b":"","c":"","d":[" , se beskriva."],"e":[]},{"a":"bislagh","b":"nn","c":"","d":[" (sten)bänk framför ett hus. Se Lidén, Ark. f. NOrd. Fil. 45: l179. finga dragarne vj öre for the byslagh vpatkomma som komma aff gudlandhe Siotteb 80 (1461-62)."],"e":["by- )"]},{"a":"bislingarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bisläpirska","b":"nn","c":"","d":["konkubin, frilla. " " STb 3: 390 ( 1498) ."],"e":["byslepersske )"]},{"a":"bisman","b":"nn","c":"","d":["besman. " quatuor marchas butiri majoris ponderis œlandiæ hujus, quod dicitur vulgariter bisman " SD 1: 592 (1281, efter aftryck i Acta Litteria Sveciæ). orät bisman PfN 137 . " som ij spen ok ij bysman hafua " LfK 223 . "],"e":["bysman )","bismana mark","besmana- )","bismans mark , "]},{"a":"bisman","b":"nn","c":"","d":["besman. " pensum . . . beezman " GU C 20 S. 429. SvKyrkobr 307 . STb 1: 377 (1482). ib 2: 42 ( 1484) . "],"e":["bysman . ","beezman )","*bismana vikt","-wycht )","*bismans pund , "]},{"a":"bismare","b":"nn","c":"","d":["besman. " medh orättom spannom ok bismarom " KS 74 (182, 81) . "],"e":["bismara mark","besmara- )"]},{"a":"bismare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bismara mark","besmara- )"]},{"a":"bisp","b":"","c":"","d":[],"e":["bysp: byspens BSH 5: 440 ( 1511) . ","besp: bespens FM 403 (1509); BSH 5: 70 ( 1505) . -ar m. = biskoper. aff erchebispen oc andra bispa mere RK 3: 4205 . ib 4337, 4361, 5642 . MD 496 . FM 179 (1504), 286 (1506) o. s. v. BSH 5: 70 ( 1505) , 440 (1511). Jfr ärkebisp."]},{"a":"bispraka","b":"vb","c":"v.","d":["klandra, göra anspråk på. HLG 1: 119 (1476). STb 2: 193 (1487), 227 (1487), 233 (1487), 297 (1488). SJ 2: 137 (1489), 198 (1491). her rawal besprakade tompten j grabrödra grend, xij mark vtj henne STb 4: 27 ( 1504) . " är husith bäther än ijc mark, tha bespraker her anders sauensson ther j xij mark ib. tog mikel wesgöte sina peninga aff rettin, som han besprade mwncka gaardin mädher " ib 1: 396 ( 1482) . staffan wesgotä . . . besprakede tet medh sin ringh SJ 2: 254 ( 1494) . - Jfr obisprakadher."],"e":[]},{"a":"bispraka","b":"vb","c":"v.","d":["göra insaga mot, klandra, göra anspråk på. hulkit forscrifna ärfue the förra saalt haffdhe jon rytinge for hundradha marker, som hans bysmarket bysprakadhe ok laghlika til dömpdis for sama köp aff thy han widherboande war SJ 43 ( 1428) . " bisprakadhe han thät for samma penninga " ib 107 ( 1445) . " at bespraka the jordena " ib 257 ( 1457) ."],"e":["by- . ","be- . ","-adhe )"]},{"a":"bisprakan","b":"nn","c":"","d":["anspråk. " gaffuo lös then besprakan, som the hado giortt pa then gardin STb 2: 9 (1483). ""],"e":["be- )"]},{"a":"bisprakning","b":"nn","c":"","d":["klander, anspråk. " kom hustru margit, skypper oleff michelssons hustru, och besprachade j (1) gardh, liggiendes j jon lyndorms grendh nest oleff michelssons egin gardh, en ring j retten pa besprachningen STb 2: l193 (1487). besprakede suen beltere j (1) gardh . . . huilken hanss hustru neste arffwinge til är, j (1) guldring j rettin til besprachning " ib 233 ( 1487) . SJ 2: 254 ( 1494) , 266 (1495)."],"e":["bne- . ","besprochningh STb 3: 135 (1493)),"]},{"a":"bisprakning","b":"nn","c":"","d":["klander, anspråk. ouergaff the bisprakning han giort haffdhe upa ena tompt SJ 71 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"bisprok","b":"nn","c":"","d":["ordspråk, talesätt; otillbörligt talesätt. " later thess (för thesse) store och grofwe edher som i brugha . . . och thesse oskelige klede sedher som nw nylighe ere vptaghin, och the mange bispork som nw mögit bruges " GS 68 ( 1491) ."],"e":["bispork )"]},{"a":"bistand","b":"nn","c":"","d":["bistånd sadane bestand, oc stora weluiighet, som hans nade haffuer oss oc ridderskapit offte bewist BSH 4: 226 ( 1497) . til al kerlig wilie oc bestand ib. " til beskerm, gode oc bestand " ib. " hwar wij kunne wara eder oc edert orden til bistand " FH 6: 90 ( 1496) . " alzmectig gud . . . giffwe edher ther hielp oc bestand tiil " FM 562 ( 1512) . ath göra mik hielp och bistandh BSH 5: 116 ( 1506) . at iomfru maria skulle haffwa hiälp oc bestandh aff sinne släkt Lg 3: 636 . Jfr bestand."],"e":["bestand )"]},{"a":"bistanda","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bestanda."],"e":[]},{"a":"bistanda","b":"vb","c":"v.","d":[" . thet i rättenom bestandin (motsv. Nedertyska text har bestenich) warin BtRK 80 ( 1434) . - Jfr bestanda."],"e":["bestanda . ","bestoo )"]},{"a":"bistandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["bistående, hjälpande. med dat. skal . . . hwart rijke thy andro bestandeligit ware BtRK 142 ( 1441) ."],"e":["bestandeligin )"]},{"a":"bistandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["bistående, hjälpande. Mon Dipl Sv 8 . Rydberg Tr 3: l188 (1441)."],"e":["be- . ","beständelig- Rydberg Gr 3: 188 ( 1441) ),"]},{"a":"bistandelikhet","b":"nn","c":"","d":["bistånd, hjälp. FH 7: 100 ( 1517) ."],"e":["bestondelighet )"]},{"a":"bistandogher","b":"av","c":"adj.","d":["bistående, hjälpande. kreffwiom ider ok formanom . . . at i oss nw waren biständighe til rätta REuterdahl Kyrkohist III, 2: 535 (1436)."],"e":[]},{"a":"bistandogher","b":"av","c":"adj.","d":["bistående, hjälpande. " war mik nw bestandoger ok nadoger " Gers Ars b 4. BSH 3: 77 ( 1454), 5: 50 (1505). SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ware edher fogethe bestandig ath forware . . . edert senge rwm FM 562 ( 1512) . " skal hwart rijket thy andra troligha wara bestanducht oc fullelika behielplighit thz affwäria " BtRK 144 ( 1441) . skule the . . . honom j engha mattho bestandoghe ware ib."],"e":["bestandogher . ","bestandugher . bestandiger. ","bijständiger: -ige BSH 5: 50 ( 1505) ),"]},{"a":"bistandoghet","b":"nn","c":"","d":["bistånd. " gudh alzmectogh vare eders trösth och bijstondighet " HSH 20: 81(1507)."],"e":["bijstondighet )"]},{"a":"bistel","b":"nn","c":"","d":["till en dörr hörande dörrposter i förening med utbyggnad? i bidzlomen voro jernpipor upsatta fran norra trappona ock alt omkringh til den södra TK 270 ."],"e":["bidzel )"]},{"a":"bistiare","b":"nn","c":"","d":["bisittare, den som jämte domaren deltager i en domstols förhandlingar. Hel män 2134 . - en av dem som jämte åldermannen leda ett gilles angelägenheter SJ 2: 82 ( 1482) . HLG 1: 113 (1473), 115 (1475), 131 (1489), 133 (1491). ib 2: 115 ( 1523) ."],"e":["by- . ","be- . besitare HLG 2: 115 (1523)"]},{"a":"bit","b":"nn","c":"","d":["bett. " af eens galins hundz biti " KL 200 . " for madhkanna oc orma stiongom oc bitom " Gr 294 . Bir 2: 37 . LB 4: 344, 7: 71 . förkommer spolorm i magan och annar swllen bith ib 8: 45 . Jfr diur-, diura-, eter-, hunda-, hunds-, ighul-, loppo-, orm-, orma-, orms-bit."],"e":[]},{"a":"bit","b":"nn","c":"","d":["bett, munstycker på betsel; betsel. " verderingh uppå alle vtlänske och inlänske warur . . . anno 1523 . . . ett beth . . . VI öre ort. " Linkbiblh 2: 211 ."],"e":["beth )"]},{"a":"bita","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","gnizladho ok bitu tannom (stridebant dentibus) KL 143 . " thu . . . bither thina tändher " LfK 141 . ","2) bita, vara skarp (för smaken). pipar är biter ok biiter fast Al 1479 . " bitande thingh " LB 9: 107 . ","3) bortfräta? hon (ɔ: saxifraga) bither (för bryther?) sten LB 5: 81 . ","4) bita, taga i munnen, äta. haffwa sköt hwaske bitha eller swpa BSH 5: 123 ( 1506) . - afbita, afbeta, beta. asnane bito gräs (pascebantur) MP 1: 197 . - abs. beta. owir ena äng hwar mangra handa fä ok diur gingo ok bitu KL 24 . ","5) bita, träffa, verka. þa bet eigh sten älla skoghar huarce hans kiöt ok eigh hans kläþe Bu 176 . - med prep. a (upa). þa beet ängen eldar a þem hans fingre Bu 55 . Al 5483 . " eyncthe vapen bedh (för bet) aa honum " Di 225 . ib 46, 257 . . abs. þu scalt alla pino fresta tel nokor bitar Bu 414 . ST 256 . swa mykith beet awunden MB 1: 210 . " wens banna bither wärst " GO 730 . " thera swärdh swa fastlika bitu " Iv 720 . RK 1: 316, 3093 . Di 59, 64, 65, 82, 83, 282 . ","6) genom bitande fråntaga. iak skal bita fra thik heluite helgha patriarchas Bil 83 . - genom bitande fördrifva. biiter hwar annar (för annan) aff asit bort Al 9689 . bita hona fran sik ST 277 . - refl. bitas, bitas, bita hvarandra, med bitande strida. the bitas inbyrdhis Su 422 . ib 227 . " nar twa hwnda bitas wm eth been Pm 19. bitz swa wel mz sinne modhir vm eet been swa som mz enom främadha hwnd " ST 277 . "],"e":["biter . ","beet . ","bäth Di 257 . pl. bitu. ","bete Di 46 . ","bitin ) ,","bita a","bita bort , afbita, genom bitande frånskilja. the bitu bort näsana aff folkeno ST 525 . ","bita saman , bita samman, bita i hop. nar ormin bitir starklica saman tannomen Bir 2: 99 . Jfr saman bita. ","bita ut , "]},{"a":"bita","b":"vb","c":"v.","d":["1) bita, genom bitande tillfoga (ngn sår). med två ack. hunden beth ormen bana saar Prosadikter (Sju vise mäst C) 235 . 3) söndergnaga. smirillus är en sten tilsee som järnrosth granskans hardher . . . han äther oc bither them som filas mädh honom när stena saaghas (omnia consumit ac corrodit . . . ad secandos ac æquandos lapides . . . in usu exisit) PMSkjr 490. 4) bita i, taga i munnen, äta (av ngt). adam beet äplith SvKyrkobr 7 . - beta. abs. jak haffuir en asna hwilkan jak altiidh pläghar latha bytha oppa kyrkiogardenom MP 5: 201 . PMSkr 218 . 5) bita, skära, »ta». är aldre swa riker smidh. at han smidhar yxe aff gulle . . . thy at iärn bite bäter MB 1: 81 . - bita, utöva verkan. wy willom waan wnga herra och löreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . - refl. bitas, bitas (med ngn), med bitand strida,. hunden . . . betz mx ormenom Prosadikter (Sju vise mäst C) 235. - bitas, bita varandra. hwarth sin the möttos, tha bythus the sina mällin . . . som twe ildzsne hwndha MP 5: 127 . " om swa är at j inbyrdis bithins (inuicem mordetis) ok äthin hwar idhra thän andra " SpV 151 . "],"e":["brytha . ","bet . ","beet . ","bita af , ","bita sik saman , fästa el. sluta sig samman, växa ihop. swa bitha qwistana sigh samma[n] wäxtenom PMSkr 321 . Jfr upabita."]},{"a":"bitare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr motebitare."],"e":[]},{"a":"bitare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bak-, gräs-bitare."],"e":[]},{"a":"bitekn","b":"nn","c":"","d":["tecken, märke. " äru tässe scripter twa ludande aff ens sinne huar thera skurin vt aff andra widh thetta bytekn hel maria ful medh nadh " SJ 206 ( 1451), 207 ( 1451)."],"e":["bytekn )"]},{"a":"biter","b":"av","c":"adj.","d":["bitande, skarp, bitter. eg. och bildl. " pipar är biter ok biiter fast " Al 1479 . " mirra thz är eeth beyst oc bitirt thing, thz teknadhe then beska oc bitra dödhin " ST 209 . är gudhi thäkkare söt hiärta oc fult mz gudhlikom älskogha än bitirt och vredzfult MB 1: 471 . beskare plagha oc bitrare hiärtans värkir var honom aff gudz fadhors vanhedhir Bo 24 . " for bitthir hoffwz werk " Iv XCII. bitther sorg RK 1: (till. t. LRK) s. 252. mz bitre värlzlica thinga vmsorgh KL 331 . thin betra dödh Gers Ars b 4. for thin . . . bitherra döödh MD 48 ."],"e":["bitter . ","beter )"]},{"a":"biter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr stenbiter."],"e":[]},{"a":"biterhet","b":"nn","c":"","d":["1) smärta. then bitterhet then thu lest pa corset SvT 68 . 2) bitterhet, hätskhet. rancor . . . beterheeth vredhe ok affwundh GU C 20 s. 515 ."],"e":["bitter- . ","beterheeth )"]},{"a":"biterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) smärtsamt, svårt, häftigt. thin hälgasta siäl war mykit bitterliga pinadh SkrtUppb 144 . 2) med bitterhet, hätskt. venenose loqui betherliga tala GU C 20 s. 209 ."],"e":["bitterliga . ","betherliga )"]},{"a":"biterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["bitterligen. " göra storan grat owir han swa bitirlica som enga son " Bo 210 . bitirlika grata ST 464 . ib 378 . MB 2: 72 . Lg 3: 701 ."],"e":["beterlika Lg 3: 704 . ","bitherliga MB 2: 72),"]},{"a":"biterliker","b":"av","c":"adj.","d":["bitande, skarp, bitter. bildl. vm nakar stunge han mz hwasse ok bitirlike (mordaci) auitilse Bir 1: 64 ey är dözsins bitärlica beskliket lät Bo 108 . " swa stoor ok biterlik vars herra ihesu pina " ib 183 . ib 185, 201 . ST 35, 99, 151, 164, 181, 185, 293, 318 . thiit hofwod ok haar for besklikhet ok beterlika krono äres Bir 4: 149 ."],"e":["beterliker )"]},{"a":"biterliker","b":"av","c":"adj.","d":["bitter, smärtsam, svår. " min pina war beskare oc bitherligare än nagor annars mäniskios pina varit haffwer " SkrtUppb 146 . ib 144 . SvB 188 (början av 1500-talet)."],"e":["bittherlig . ","betherligh : -ligha SvB 188 (början av 1500-talet)), "]},{"a":"biterlikhet","b":"","c":"","d":[],"e":["bitherlighet Gers Ars a 4. beterlighet ib c 5), bitterhet. wärksins storlek oc bitirlikhet Bir 1: 58 Bo 188, 226 . Gers Ars a4, c5."]},{"a":"biti","b":"nn","c":"","d":["bete, hörntand. fämthe aarith böryande misther han (hästen) bethana thet ärw tändher som kallas caninj PMSkr 220 . ib 222 ."],"e":["bethe )"]},{"a":"biti","b":"nn","c":"","d":["1) bit, det som på en gång tages i munnen el. afbites, munsbit, beta. biti biwdher ä annan in (segma comessatum reliquo parat oris hyatum) GO 872 . " widh fyrste bitha han beith ther a " MD 8 . at iak ey giti swlghit thenna bitan ST 76 . stak een bita j sin mun ib. LfK 215 . Lg 3: 303 . " äät brödhit oc wät thina betha j ätikio " MB 2: 210 . Jfr brödh-, bröds-biti. ","2) bete, huggtand, framskjutande tand. the (djuren) haua horn ok hwassa klor ok bite (för bita) ok hwassa tändär KS 4 (7, 4) ."],"e":["bethe: -a MB 2: 210 ; ","-an Lg 3: 303), "]},{"a":"biti","b":"nn","c":"","d":["beta, munsbit. Jfr brödhsbiti."],"e":[]},{"a":"bitidha","b":"ab","c":"adv.","d":["1) i tid, i rättan tid. huar man giffua sit skot ut betiden STb 1: 438 (1460; burspr). them som warder dagxurekre tillsacht, the komma betyden ib 454 (1463 ; burspr). ib 463 (1476 ; burspr), 483 (1481; burspr). - i tid, i god tid, snart. han ville byttydha kunnogha wärldhinne medh hwt wärdhe hon skulle wara frälst MP 5: 86 mik tyckte radh wara, athe forlikte sik bitidhan medh honom STb 1: 396 ( 1482) . 2) tidigt. thäs bittidaren qwistana affskäras. thäs flere grena (quanto maturius detonsa sint, plus materiæ) PMSkr 318 . - tidigt på dagen, bittida. om langafastana ringe til sextam vidh ix oc saman til lhögmessen widh x wtan (ɔ men om) lästen eller epistola ära noget langa maa clokkaren bytidere ringe ÅK 60 . ib 61."],"e":["byttydha MP 5: 67, 86 . bittiden STb 1: 463 (1476; burspr.) bittidhan. betiden. betyden. komp. bitidere. bytidere. bittidaren),"]},{"a":"bitidha","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) i tid, i rättan tid. ther dödde iij [3] then tide ty the wildo sik ey giffua betide RK 2: 5653 . ib 3938, 4339, 4402, 4935 . Di 138, 179 . ","2) tidigt, bittida. " hon (älfven) frys aller saa betidhe " RK 2: 8066 . " läth iak tik bithida wighias til prest " Lg 675 . ib 814 . - särsk. tidgt på dagen. bitidha ällar ganzska arla ather til honom komma Lg 3: 436 . " vm morghonen war han betidha redho " ST 149 . thu wordher bidha til j morgen betijdha RK 2: 2726 . ib 3575, 4313, 5219 . MB 2: 15, 18, 19, 21, 86, 212, 229 . " bittijden paa dagen vedh sex och siw " HSH 196 ( 1507) . " betidha äta om quäldin " LB 1: 96 ","3) under tiden? swa han wedh hwar han retther siig epter betiden for en klädet bort köpes BSH 4: 314 ( 1502) ."],"e":["bittidha MB 2: 229 . ","bittida ib 212 . ","betidha LB 1: 96 ; ST 149 ; RK 2: 3938, 4339, 4402, 4935 . ","betijdha ib 2726 . ","betida ib 4313 ; Di 138, 179 . ","betidhe RK 2: 3575, 8066 . ","betide ib 5249, 5653 . ","bittijden HSH 20: 196 ( 1507) . ","betiden BSH 4: 314 ( 1502) . På de ställen, hvarest ordet förekommer i vers, hvilar accenten på andra stafvelsen), "]},{"a":"bitning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr abitning."],"e":[]},{"a":"bitrande","b":"","c":"","d":["bitter, förbittrad. " detrqccio är een betrande (mordax) kära foe andrum, mothe them hwilkins äro ällir hedhir han astwndar at minzska, som kärer " SpV 141 ."],"e":["betrande )"]},{"a":"bitul","b":"av","c":"adj.","d":["bitande. " bitul matker " LB 2: 89 ."],"e":[]},{"a":"bitza","b":"vb","c":"v.","d":["skära för, lägga för (vid måltid). " lot bidze oc credensze for hanum " Di 7 ."],"e":["bidzse )"]},{"a":"bitzare","b":"nn","c":"","d":["lbissare, (hov)funktionär som närmast hade att tjänstgöra som förskärare och som för övrigt hade att övervaka taffeln och vad till den hörde. Jfr Hildebrand Sv. Med. 2: 264. cristier bagge archebiscopsens bizsare HLG 1: 86 (1471). alle smaswena . . . tilstädis ära, vthan mestrersmaswen, skänmken oc bisasaren Arnell Brask Bi ᴵ 32. smaswene fforvten mestermaswennen, biss (för bissaren) oc skenken bör elle os basstoffue, naar wi bade ib. Jfr undirbitzare. "],"e":["biszare . ","bissare . ","bissere )","*bitzara duker , ","*bitzara kaka","-kaga )","bitzara kniver , "]},{"a":"bitzare","b":"nn","c":"","d":["eg. förskärare; hoftjenare som passar upp vid konungens bord. " bödh han vij synom bitzarom som dagliga thiänto före hans bordhe " MB 2: 180 . Jfr Molbech, Dansk Glossarium 1: s. 80 f. "],"e":["bitzara kniver , "]},{"a":"biudh","b":"","c":"","d":[" annu[tit]are biwdh ok nogh tekn giffua mz ögom GU C 20 s. 25 ."],"e":[]},{"a":"biudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) framräcka, hålla fram. sanctus johannes . . . bödh en kalk til hwaria enne syster mwn (calicem singularium ori apposuit) Mecht 28 . " swa biwdhir thät (barnet) thik mwnnen at minnas widh tik " SkrtUppb 269 . - framlämna, avlämna. stoodh her göstaff karlsson och bödh her i rettin pa aar ocxh dag i stadzsins göma gwll och silff, som honom var affsagt i herredagin i strengenäs fore eth landzgotz STb 1: 135 ( 1477) . ","4) med prep. til. bjwden til mik som til lidir gode wen FMU 3: 70 ( 1434) . ib 88 ( 1435) . 10) uppbåda. Sdw 2: 1199. tha bödh konung erik ouer alt sith rike bade riddare ok riddare like RK 1: 89 . (Jfr R. Pipping, Kom. ltill Erikskr. s. 101). "],"e":["bödh . ","biudde STb 3: 71 (1493) ),","biudha sik , 2) söka, försöka, undrstå sig. widherkendes, thet han hade swa illa forseeth sik och sagdes aldre vilia noghan tiidh begera ath (för eller?) biwda sik noghat framdeles meer ath sittia i radzstuffwne STb 1: 32 (1475). ","biudha fram , komma fram med. ey lät än thän gamble ormin af at biwdha fra sina cloka fundir Hel män 225 . ","*biudha i gen? , erbjuda, erbjuda till lösen el. återköp etc. Se bidhia i gen, jfr Ark. f. Nord. Fil 48: l89 f. ","biudha til , försöka, göra ett försök, göra (så gott man kan el. sitt bästa). akte vi nu drage genest hedhnen aat vastena genom östra herede, hvar oss thetta oföre thet ey betager vi vele doch biude til thet beste HSH 14: l87 (1526, Brask). ","biudha sik up , rikta sig uppåt, uppstiga. rökin aff cayns tyondh gik strax nidhir medh jordhinne, ok bödh sik jnthe op MP 5: 159 . Jfr ater-, for-, fram-, hem-, igen-, ivir-, lagh-, til-, up-, upa-, ut-biudha, ävensom gästbudhin."]},{"a":"biudhare","b":"nn","c":"","d":["den som bjuder el. befaller. kärlexsens bywdhare Su 99 . ib 325 . " the kalladho ihesum biudara " MP 1: 287 . " gaff folkeno vitnara ok höfdinga ok biudhara ib. " ib 2: 162 ."],"e":[]},{"a":"biudhare","b":"nn","c":"","d":["person som bjuder el. befaller, person som har makt att befalla. " sigh mik. hwar är thän som ey wil nw häller haffwa sin forman swa som thiänara. än swa som biwdhara " SkrtUppb 41 . " o tu jhesu som bywdare är ower thenne soten. miskunda os " MP 3: 377 . a fämta daghenom äptir biwdharans (jubentis) bwdh ok wilia, framkomo skapadha foghlana SpV 374 . - Jfr vardhbiudhare."],"e":[]},{"a":"biudhilse","b":"nn","c":"","d":["inbjudning. Gr 272 ."],"e":[]},{"a":"biudhning","b":"nn","c":"","d":["bjudande, befallning. ey höffwis mik biwdhningänna (jussionis) ordh ällir makt Mecht 109 ."],"e":[]},{"a":"biug","b":"nn","c":"","d":["bjugg, kora. " xvj thyne biugh " SD NS 1: 593 ( 1406) . " thz (brödet) war aff biwgh giorth " MB 2: 90 . LB 1: 96, 97, 3: 168 . Bir 4: 63 . Di 287, 289 ."],"e":["biugh )"]},{"a":"biug","b":"nn","c":"","d":["bjugg, korn. " ordeum . . . biwgh " GU C 20 s. 388 . ordeacius . . . thz aff biuk är ib."],"e":["biwgh . ","biuk . bygh HLG 3: 95 (1528)"]},{"a":"biug reþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"biug skäppa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["biog- )"]},{"a":"biugbrödh","b":"nn","c":"","d":["bjuggbröd. " thw äther bywgbrödh ok driker vatn " Di 286 . LB 1: 96, 7: 32 . - bjuggbröd, bjuggbrödskaka. jak beddis biugbrödhit hunda födho Bil 103 . " fäm biogh bröd " MP 1: 96 . ib 97 ."],"e":["biogh- )"]},{"a":"biuggröter","b":"nn","c":"","d":["korngrynsgröt, kornmjölsgröt. " pthisana . . . biugsaadh ok bugmater ok biuggröter " GU C 20 s. 499 ."],"e":[]},{"a":"biugha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr undirbiugha."],"e":[]},{"a":"biugha","b":"vb","c":"v.","d":["böja. " aff räzl ok kärleek han sik bögh " Al 578 . Jfr nidher-, undir-biugha."],"e":["bögh . ","bughin ) , "]},{"a":"biughalmber","b":"nn","c":"","d":["lkornhalm. PM Skr 4234."],"e":["bywg- )"]},{"a":"biughhätta","b":"nn","c":"","d":["mössa af böjd el. krökt form? ss tillnamn. " niclis biwghätta " SJ 98 ( 1440) ."],"e":[]},{"a":"biugkly","b":"nn","c":"","d":["bjugkli. PM II ."],"e":["biwg kly )"]},{"a":"biuglever","b":"nn","c":"","d":["bjuggbröd. " hafwa en biugleff " Bil 103 . " giordhe kors a biuglefue ib. ""],"e":[]},{"a":"biugmater","b":"nn","c":"","d":["lav korngryn el. kornmjöl beredd mat. GU C 20 s. 499 ."],"e":[]},{"a":"biugmiol","b":"nn","c":"","d":["bjuggmjöl. " LB 1: 97, 3: 169, 172, 5: 77, 7: 233, 236 o. s. v. ""],"e":["biogmiöl LB 7: 233, 255) , "]},{"a":"biugmiol","b":"nn","c":"","d":["kornmjöl. SD NS 2: 336 ( 1410) . ib 3: 406 (1419, gammal avskr.). HLG 3: 123 (1529). "],"e":["byögmyöl SD NS 3: 406 (1419, gammal avskr.) . bigmyöl HLG 3. 123 (1529)), ","*biugmiols kly"]},{"a":"biugret","b":"av","c":"adj.","d":["n. L. beräknat efter korns värde? Se Schlyter, Ordbok biugreþer. minus decimantes quam vnum crebrum biwgreth Gummerus Syn-stat 68 (1411, hds. fr. slutet av 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"biugskyrdh","b":"nn","c":"","d":["kornskörd. bywgh skyrdhen böryes PMSkr 372 ."],"e":["bywgh- )"]},{"a":"biugsudh","b":"nn","c":"","d":["kornsoppa, kornvälling. GU C 20 s. 499 ."],"e":["-saadh )"]},{"a":"biugsudh","b":"nn","c":"","d":["bjuggsoppa, dekokt på bjugg. " LB 7: 137. " " fenicols roth sudhin j byungsudhn (för byugsudh) " ib 3: 119 . " blandher man hans oosmz byögswdh " ib 2: 33 ."],"e":["byög- . ","biugsodh LB 7: 137 ),"]},{"a":"biugvatn","b":"nn","c":"","d":["bjuggvatten, dekokt på bjugg. " i bywgh vatn " LB 7: 29 ."],"e":["bygwgh- )"]},{"a":"biur","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " iohannis dicti biurss " SD 5: 44 ( 1341, gammal afskr.) . - Jfr bäver."],"e":["-ar )"]},{"a":"biur lm. l. bäver. fiber . . . biwr gu c 20 s. 265 . sd 3 614 1333 .","b":"","c":"","d":[],"e":["*biura hus , ","*biura tan , "]},{"a":"biurpänningar bror för bior skotteb 455 1472 kämn","b":"nn","c":"","d":["penningar till öl. Enligt Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 180."],"e":[]},{"a":"biurskin","b":"nn","c":"","d":["bäverskinn. Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . JTb 8 ( 1456) . GU C 20 s. 265 . "],"e":["*biurskinshandske , "]},{"a":"biuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framräcka, hålla fram, framvisa. bödh hänne sina hand at kyssa KL 355 . engen tor biuda sin skioll mote them Di 159 . ","2) söka tillskynda. opta faar han fal som adhrom biwdher fal GO 161 . " at hans män budho honum slikan last " Al 1540 . " engen torde hanum kamp biuda (inlåta sig i el. försöka strid med honom) " Di 159 . RK 1: (sfgn) s. 184; med afs. på de båda sista ex. jfr 4 och 6. ","3) bjuda till, försöka. the budho flere stadz a landet gaa RK 2: 9085 . ib 8988 . ","4) bjuda, erbjuda. " alle honum sina thiänist bodho " Iv 591 . " tik bywss wärdhinna hedher " Lg 3: 141 . " hafdhe budhit fult värdh fore vingardhin " Bir 2: 85 . " biuda fiända fridh " Bil 233 . hulken . . . godz jac förra hafuer budhit minom nästa frändom äpter thy lagh tilsighia oc the ey til sik lösa älla köpa wildo SD NS 1: 172 ( 1402) .","5) bjuda, inbjuda. RK 1: 89 . - med dat. byþer flerom SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). han bödh henne til sit bordh Bil 212 . Bo 240 . VKR 41 . MB 1: 417 . " huilkin som skomakara swenom byudher thil gästh " SO 28 . - med ack. biudher nakara beruktath quinna til gästh SO 28 . - pass. var en dagh budhin til gäst Bo 73 .","6) utmana. " med dat. enghen bödh honom j örlegh oc ey han heller nagrom androm " PK 242 . böd hanum strax till kamp Di 113 . ib 148 . ","7) låta förstå, låta veta, förkunna. þu . . . som mik böt ok buþaþe daghleka gläþi Bu 18 . " þär til war bref biuthä at wir ärum aff lande farnir " SD 1: 668 (1825, gammal afskr.). een herra ma wäl siälfwer biwdha sin wilia ower siin hion MB 1: 96 . " han böd oc them j danmarch saa huru the swenske hade kest hanom tha " RK 2: 7562 . - med prep. til. bödh waar herra til israels folk mz moysen nw wil iak koma til thik i myklo sky MB 1: 328 . SD NS 1: 348 ( 1404) .","8) bjuda, tillönska, uttala önskan om. bödh honom godhan dagh ST 376 . " han bödh hänne swa godha nat " Al 249 . Fl 1231 . RK 3: (sista forts..) 4434 . Lg 3: 336 .","för pres.) Iv 4285 . rikom biwda MD (S) 231 . - med prep. ivir. bödh ofwer folkith mz waldoghe hand Ber 127 . ","1) framträda. biudhe sigh ey i wårt companij eller vppenbara dryck vthan bliffue hemma TS 21 . ib 27 . bödh sik (aflägsnande sig) nokor fra them här RK 1: 3206 . ","2) försöka att nå, sträfva. til hwilka nadh ey ämwäl änglana . . . kwnno sik biwdha (aspirare) Su 274 . ","3) söka inträde. biuder sick sydhan i ämbetet SO 147 . ib 156 . - söka komma in, söka intränga. biudhe the segh framledes hiit i landeth FH 7: 81 ( 1509) . ","4) erbjuda sig. nar han bodh sik (se exhibuit) redhoboen at te . . . fadhirsins oc sonsins oc sin vilia Bir 4: (Dikt) 245. biudher iak mik ij eenwighe ga Fl 1780 . " andreas böþ sik tel anzsuara (erbjöd sig att svara) for suenen " Bu 136 . Fr 649 . ST 67 . " budho sik til lowan at the willo ängin lot taka hin wägh iordan " MB 1: 422 . " hwar som sik biwþär (erbjuder sig till arbete?) " SD 5: 636 ( 1347) . þu buþu sik . . . undi dom Bu 170 . " at thu . . . biudir thik mz mik wndi äwinnelikan häluits eld " Bil 603 . ","5) utfästa sig, lofva. byudhom wy oss alle . . . at rätte äffter righesens rät FM 38 ( 1413) . " biuder jak mic ther til thennä gozzen op ad fyllä jnnan dagh oc aar ib 40 ( 1420). - refl. biuþas, "","1) framträda, begifva sig fram. budhus honum til fot Iv 4684 .","2) erbjuda sig. som förre böds at binda hans saar Di 197 . " at hans tienista hion byudz hanom ltil tienist " SO 118 . ","1) försöka, passa. " hwar the budhu han (stenen) til, war han antiggia offlangir ellir offstuntir " ST 418 . - företaga. iag böd till bade bränna och skinna RK 3: (sista forts.) 5590. ","2) tillbjuda, föreslå. " budo strax marsken til at han til them koma wil " RK 2: 3352 . ","3) låta förstå, gifva tillkänna, underrätta. bödh drötning margareta sa till at han mz henne folk strida vill RK 1: (sfgn) s. 191 . ib s. 186, 2: 4886, 5382, 7693. BSH 4: 10 ( 1471), 128 ( 1488), 195 ( 1495), 261 (1501), 316 (1502), 317. biwdhä mich till eder nadis gode raadh her om HSH 20: 94 ( 1507) . " biwde mig til ther om " FM 146 ( 1503) . ","4) bjuda, ålägga. " biuder them freedh till effter lagen " SO 303 . - Jfr til biudha. ","1) bjuda sig till, försöka. bödh han sik til at löpa til hänne Ansg 177 . " tha bödh han sik til oc vilde gerna hafwa gangit ther in " Pa 20 . ","2) erbjuda sig. swa som lthu siälfwer bödh thik til Al 5343 . ","1) erbjuda. " kungen böþ ut gul ok self " Bu 490 . Bir 2: 259 . MB 1: 302 . Lg 3: 646 . ","2) uppbåda. " biwdher wlt alt sit herskap " MB 1: 315 . Di 20 . - Jfr utbiudha. - Jfr ater-, for-, fore-, ivir-, um-, unt-, uppe-, van-biuþa samt gäst-, o-, öl-buþin."],"e":["byda (i rimslut) RK 2: 7673 . ","biydher VKR 62 . ","budher MB 1: 416 . ","biwþär SD 5: 636 ( 1347) . ","bywss Lg 3: 141 . ","böt Bu 8, 14, 19, 21 . ","bodh Bir 4: (Dikt) 245. 2 pers. bözst Bo 185 . ","bödht MP 2: 59 . ","böt Bu 18 . pl. buþu. bodho (i rimslut) Iv 591 . ","bywodo MB 2: 139 . ","budhi Bo 59 ; ","budhis Bir 3: 127. ","byudhin Bir 5: 111),","biuþa sik , ","biudha a , ","biudha af , ","biudha fram , räcka fram. bödh fram them sina fiasko KL 46 . Jfr fram biudha. ","biuþa sik fram , ","biudha hem , hembjuda, erbjuda till inlösen. han hafdhe hanom . . . budhit . . . fornempdan gardh heem SJ 66 ( 1437) . Jfr hembiudha. ","biudha in , erbjuda till inträde, söka inträde för. gik strax bort i eet clostir oc bödh barnin al thry ther in Lg 3: 24 . ","biudha sik in , söka inträde. at han bödh sik tröstelica in ij ämbitit Bo 99 . EG 68 . ","biudha pa , ","biudha til , ","biudha sik til , ","biudha up , ","biudha ut , "]},{"a":"biwyar","b":"nn","c":"","d":["bojor. " haffuer jach . . . swa lenge hafft edher vthan torn ok biwyar " STb 1: 18 (1475); jfr ib 500 ."],"e":[]},{"a":"biälke","b":"nn","c":"","d":["bjälke. " en biälke uar of skambar " Bu 416 . ib 417 . Bil 254 . loth han thetta sköna träth nidhir hugga til een bielka ST 298 . Jfr träbiälke."],"e":["bialke: -en Bu 417), "]},{"a":"biälke","b":"nn","c":"","d":["bjälke. " xvj bielkor for v (4 1/2) ortugh stycheth for vtha[n] the bielkior jach köpthe aff mattis larensson HLG 2: 75 (1517). xxiiij bielkor ib. - ss heraldisk term: med särskild färg belagt jämbrett bäte på vapensköld. Jfr Hildebrand Sv. Med. 2: 566. eth grönt felt medh three bjälka langssz medh ath skiölde, then bjälken mitt udi röd och the andre thva hvita Hildebrand, Sv. Med. 2: 559 (1513); jfr Schegel-Klingspor, Sv. adens ättartavlor 213. - Jfr ekebiälke. ""],"e":["biälka . bielkor HLG 2: 75 (1517, två ggr). bielkior ib),"]},{"a":"biälla","b":"nn","c":"","d":["bjällra, klocka. " thecknadhe hanum mz biello (tintinnabulum) " Bil 694 . skaldrande biälla (cymbalum) MP 2: 129 ."],"e":["biella )"]},{"a":"biälra","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*biälrobärare","-ora ) , "]},{"a":"biärgh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr benbiärgh."],"e":[]},{"a":"biärgh","b":"nn","c":"","d":["berg. Jfr halla-, kalk-, salt-, sand-biärgh. "],"e":["bärie Prosadikter (Joan prest) 346), ","*biärgha udde","bergha- )","*biärgs afgudhinna","bergs affgudynna )","*bärgsbrytare","bergx- )","*biärgsdränger","bergx- )","biärgs foghate","bergx- . ","-foghote SD NS 3: 596 ( 1420) . ","-fogte: -anom Arnell Brask BiIII 41. -fogthe Vm Fornm Årsskr 3: 9 ( 1513) . ","-fote ib 94 ( 1513) ), ","biärgs frälse , n. SD NS 2: 615 ( 1413) . ","*biärgs gruva","ergz- )","*biärgs karl","bergx- . ","bers- HSH 18: 8 (1494) . erskar St Ämb 232 (1541)), ","biärgs lagh","bergslag )","biärgs man","bergx- )","*biärgs namn","*biärgsprivilegier , ","*biärgs riva","bergx- )","*biärgs skor","bergx- )","*biärgs skora","bergx skura )"]},{"a":"biärgh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) berg. " reþ . . . tel et bärgh " Bu 156 . " vndi eno bärghe " ib 169 . " mällan fyra biärgh " Bil 303 . " brast eth biärgh . . . ok gik wällande eldir j biärgheno " ib 429 . " vidhir bärghit findir thu dalin " Bo 10 . " badhe bergh ok dall " Fr 1522 . al landin summan biärgh (söder om Alperna) Bil 756 . - i ortnamn. bierxhamarh SD 2: 13 ( 1286) . " curias meas biærgær & sæby " ib 118 ( 1291) . " mansionem biærhær (för biärghär) " ib 1: 665 ( 1285) . " in riseberge " ib 682 (1180-1202). in gilbergh ib. " ecclesie thustaberga ib 733 (1285-91). "","2) berg ss föremål för bergsbruk, bergslag. the som fore bergheno sculu standa PfN 135 . " nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens (för berghsens) " SD 5: 637 ( 1347) . " a nokro bergheno. som är iarnbyärgh. silfbyärgh. stalbyärgh ib. " ib 4: 748 (1340, nyare afskr.). aff hulka both . . . halffdelin skal hafwa bärgit ib. ib 749 . - Jfr almännings-, borgha-, gra-, iordh-, is-, iärn-, kopar-, lagh-, malm-, mirra-, silf-, stal-, sten-, ärfdha-biärgh.","1) lag som afser bergväsendet, för bergsmän särskildt gällande lag. epter ty bärs lagh ut giffwa (ɔ: utvisa) SD 4: 748 (1340, nyare afskr.). böte . . . epter bärs lagum ib.","2) bergslag. " som offuan al bergxlagen sydwana är " BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . "],"e":["bärgh . ","bergh . ","berggh Fr 2934 . ","-ar i ortnamn),","biärgha hula","bärgha- )","biärgha klinter , ","biärgha lidh","bärgha- )","biärgha mästare","bärge- . ","bärghä- )","biärgha skrubba","biärgha stigher","berga stigher )","biärgs arvoþe","bärs ärwode )","biärgs bygning","bergx- )","biärgs foghate","bergxfogit: fogitten ib 513 (1512, nyare afskr.)), ","biärgs frälse","bärgs- )","biärgs hal","bärgx- )","biärgs hul","bärgx- )","biärgs hula","bärgxhula . ","bärgx hola),","biärgs höghdh","bärgx högdh )","biärgs klakker","bärgx- )","biärgs klakke","bärgx- )","biärgs klinter","bärgx- )","biärgs klippa","bärgx- )","biärgs kula","bärgx- )","biärgs lagh","bergsx- . ","bärs- )","biärgs man","bärgs- . ","bergs- . ","bärs- RK 3: (sista forts.) 5729 ; SD 4: 748 (1430, nyare afskr.), 749. bers- ib NS 1: 152 ( 1402)), ","bergsman PfN 135, 136, 138, 139, 140 . SD 4: 748 (1340, nyare afskr.), 749. ib NS 1: 152 ( 1402) . bergxmän oc bönder RK 2: 8558 . " the herra oc bärgsmän " ib 3: (sista forts.) 5653 . ib 5691, 5704, 5720, 5729, 5732, 5739, 5806, 5813 . köpstadzmän, bergzmän oc almoge BtRK 268 ( 1471) . ","biärgsmanna thing","bergxmanna- )","biärgs mästare","berghs- )","biärgs rätter","biärgs skrubba","bärgx- )"]},{"a":"biärgha","b":"vb","c":"v.","d":["eg. bringa i säkerhet. ","1) berga (säd), inberga. " at bergha clostersins sädh " Lg 3: 257 . " bäria höö ok korn i hus " BSH 4: 229 ( 1497). här är ekke borget ib 5: 113 ( 1506) . " the biärgha ey i ladhw " Ber 131 . ","2) gömma, berga (om solen). tha solen var bärghat MB 2: 30 . SO 360 . ","3) berga, frälsa, rädda. med dat. ey hafdhe hon mz swa litlom mat som hon tok bärghat sino liue KL 335 . " wi ärom fa som lifweno borghom " Al 1369 . - med ack. näplika berghadhe han sit liiff Al 4544 . ST 461 . Lg 3: 513 . " hwad ther aff (af skeppet) bergat warth " FM 355 ( 1507) . säl ok borghin wardher (thin) bonde for thina böner Bil 359 . " tha wardher thin siäl burghin " ib 456 . - biärgha sik, ","1) skydda sig, berga sig. fore them sik ängin borghith gat Al 5204 . " fore kyld iak mik ey bergha kan " ib 5670 .","2) hjälpa sig, berga sig, uppehålla lifvet, uppehålla sig, lefva. huru mundo the sik bärgha i swa langan tima Bo 14 . ib 52 . swa mykit, som the mogha bärgha sik, meth SD NS 2: 325 (1410, samt afskr.). han bärghadhe sik som fatike diekna plägha mz script ST 291 . the haffde ey mykit berga (för berga sik mz) RK 2: 6227 . " berga sik aff kronuna rentha " ib 132 . SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). SO 156","3) hafva härberge. at pelegrima som thiit komo matto sigh ther bärgha innan Lg 3: 511 . - refl. biärghas,","1) gömma sig, bergas, gå ned (om solen). fra þy solen gik vp ok tel þäs hon bärghaþes Bu 178 . solen biargadhis om middaghen MP 1: 47 . ib 11 . " ib 2: 175. " Bo 220 . Bir 1: 244 . MB 2: 28, 116, 263 . aff solina opgang ok thit som hon bärghas Bir 2: 242 . MB 2: 3 . " solin biärghis ey wm thin harm " Ber 109 . ","2) arbeta. " biärghas alle tha wardher bodh godh " GO 700 . - Jfr in-, mat-biärgha, oburghin samt solbiärghat."],"e":["biarga . ","bärgha . ","bergha . ","bäria . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","borghom Al 1369 . ","burghin Bil 456 . ","borghin ib 359 ; ","-ith Al 5204 ; ","borget BSH 5: 113 (1506)),"]},{"a":"biärgha","b":"vb","c":"v.","d":["bärga, inbärga (frukt o. s. v.); skörda. wm hösten tha han bärgar winbären PMSkr 308 . " sidhan winith är bwrgith ib 313. - avbärga, skörda alla gröda av (åker, äng o. s. v.). med dat. landbona berga the ängene och föra hödh tiil lhwndhabergh " VKJ 45 (c. 1500). med ack. 1 ängh . . . hona bergha landbone til clostridhs behooff VKJ 240 ( 1447) . ib 39 (c. 1500). - refl. biärghas, bärgas, gå ned (om solen). bildl. rätwisonnas sool bärghadis JMÖ 116 . "],"e":["bärgha . ","bergha )","*biärgha in , "]},{"a":"biärghan","b":"nn","c":"","d":["bergning, uppehälle. nu hafwir iak arm qwinna enkte til bärghan ST 267 . Su 165, 245 . kroppsens bärghan LfK 84 . ib 97 . Jfr lifs-, sol-biärghan."],"e":["bärghan )"]},{"a":"biärghan","b":"nn","c":"","d":["skydd, härbärge. thär (i den kristna kyrkan) finna pilagrima . . . hospilitatem bärghan oc tilflyilse, Mecht 131 . - Jfr sol-, sola-biärghan."],"e":["bärghan )"]},{"a":"biärghare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*biärghara lön","*biärghgruva","bärg- )"]},{"a":"biärghhal","b":"nn","c":"","d":["häll. " lagdho the vppa them största bärghaller " MB 2: 30 . Jfr biärgs hal."],"e":["bärghal )"]},{"a":"biärghhuggare","b":"nn","c":"","d":["bergsarbetare, grufarbetare. SD 5: 638 ( 1347) ."],"e":["berhoggäre )"]},{"a":"biärghhul","b":"nn","c":"","d":["bergshåla. " bodhe j eth bärghol " MB 2: 118 . Jfr biärgs hul."],"e":["bärghol )"]},{"a":"biärghhula","b":"nn","c":"","d":["bergshåla. benedictus saat höght j enne bierghulu Bil 694 . " gömde han sik j biergh hulum " ib 713 . " gömdho sik i enne bärghwlu " Lg 436 . " gingo in j berghuluna " ST 102 . " vth aff bärghulonne " MB 2: 29 . ib 118 . Lg 3: 463, 464, 471, 472, 473, 474, 475 . Jfr biärgha-, biärgs-hula."],"e":["bierghula . ","berghula . ","bärghula . ","bärghola Lg 3: 474), "]},{"a":"biärghisnäse bärgis","b":"nn","c":"","d":["bergsnäs. annat stycke jord . . . innan thesse raar: fra första forsen nidhanfore aaengian och tedan wp til eeth bärgisnäse SD NS 3: 619 (1420, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"biärghklakker","b":"nn","c":"","d":["bergstopp. iak föddhes för bärgh klakkana JM 141."],"e":["bärgh- )"]},{"a":"biärghklinter","b":"nn","c":"","d":["bergsklint. " oppa en höxta bärgh klinth " Su 75 . Jfr biärgha-, biärgs-klinter."],"e":["bärgh klinter )"]},{"a":"biärghklippa","b":"nn","c":"","d":["klippa. " til bärgh klippona " MB 2: 91 . ib 92 . Lg 3: 387 . Jfr biärgs klippa."],"e":["bärgh klippa )"]},{"a":"biärghkula","b":"nn","c":"","d":["bergskula. " vpläten mwnnen aat bärgkwlonne " MB 2: 29 . kastas j bärghkwlona ib 30 . Lg 441 . Jfr biärgs kula."],"e":["bärghkwla . ","bärgkwla )"]},{"a":"biärghkulle","b":"nn","c":"","d":["bergskulle, bergshöjd. " standa öwerst a berghkullanom (in vertice collis) " MB 1: 325 ."],"e":["berghkulle )"]},{"a":"biärghmästare","b":"nn","c":"","d":[" = biärghamästare. ffor:da berghmestara . . . at hindra DD 1: 102 ( 1449) ."],"e":["bergh- )"]},{"a":"biärghning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gömmande, bergande. " Jfr solbiärghning. "","2) bergning, underhåll, uppehälle, försörjning. fortagh os wara bärning ok rettoghet SO 50 . hvar köpman epter thera bering fara RK 2: 330 . thera bergning her faa at köpa BSH 2: 115 ( 1400) . skipi abbbatissan them wte j gaardhenom swa thera bärning oc widhirthorfft at ey thränge til at göra noghra wtspisning VKR 42 . Bir 5: 120, 136 . swa mykyt han ate oc drukke til lifsins berning ST 433 . ib 31, 292, 509 . Bir 1: 144 . Ansg. 213. Lg 436, 3: 10, 302, 317, 375, 412, 726 . SD NS 1: 550 ( 1406) . BSH 5: 148 ( 1507) , 156 (1507), 380 (1510). GS 40 . MD (S) 213 . RK 2: 7111, 3: (sista forts.) 4283."],"e":["berghningh Bir 5: 136 . ","bergning BSH 2: 115 ( 1400) . ","bärning VKR 42 ; ST 292 ; SO 50 ; MD (S) 213 . ","bärningh Bir 5: 120 ; Ansg 213 . ","berning SD NS 1: 550 ( 1406); Bir 1: 144 ; ST 31, 433, 509 ; Lg 3: 10, 375 ; RK 2: 7111, 3: (sista forts.) 4283; BSH 5: 148 ( 1507) . ","bärnigh Lg 436, 3: 302, 317, 412, 726 . ","bäring BSH 5: 380 ( 1510) . ","bering RK 2: 330 . ","beringh BSH 5: 156 ( 1507) , "]},{"a":"biärghning","b":"nn","c":"","d":["2) bärgning, underhåll. " the skula tagha mik j sit heman ok giffua mik mina bärgningh " MP 4: 153 . - livsmecel. et gut köpmanmna skip som bröd ok bärningh föreer aff langom wägom MP 4: 230 .","3) bärgning, sädesbärgning. " alt thz fatikt folk som orka ärwoda at hiälpa bärga in sädena äller vacta thera barn som thaa vthe ära om bärningena " Saml 6: 175 ( 1495) . - (?) tha han ( mjödet) är giorder i iij daga tha haffue reeda ena ferska bergning aff goda wtkorada malth oc thage en soa aff främsta värthenne oc slaa han til iij tynnor miöd Sex ekon tr 267 (trol. är bergning felskrvning för brygning. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l81). - Jfr aker-, hö-, lifs-, solbiärghning."],"e":["bärgningh . ","bergning . ","bärning )"]},{"a":"biärghogher","b":"av","c":"adj.","d":["bergig. " cliuosus . . . bergogher " GU C 20 s. l118."],"e":["berg- )"]},{"a":"biärghskora","b":"nn","c":"","d":["bergsklyfta. innan biärgskoronna Bil 52 . " vnde biärgh skuronne " Bo 86 ."],"e":["-skura )"]},{"a":"biärghskriva","b":"nn","c":"","d":["bergskrefva, klippa, lönande sik vndi the bärgh skrifwnne (sub rupe)Bo 86."],"e":["bärgh- )"]},{"a":"biärghskriva","b":"nn","c":"","d":["klippa. " han . . . wogh j pwndom bärghi, ok bärgskirffwonar j wägskalomen (librauit in pondere montes et colles in statera) " SpV 516 ."],"e":["bvärgh- )"]},{"a":"biärghskrubba","b":"nn","c":"","d":["bergsskrefva. " flym thy wt j berghskrybbur " Gr 401 . giorde (för gömde) sik j bärgskrubbor (speluncis) MB 2: 343 . Jfr biärgha-, biärgs-skrubba."],"e":["bärgskrubba . ","berghskrybba )"]},{"a":"biärghskruva","b":"","c":"","d":[" ,f. = biärghskriva? the som byggia sik hws a höghom bärghskrufwom (rupibus) Su 386 . " ligh i höghom biärghskrufwm (excelos, montes) " ib 405 ."],"e":["bärgh- )"]},{"a":"biärghskruver","b":"nn","c":"","d":["bergstopp ; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 3: 149 (f., Sew 2: 1199."],"e":[]},{"a":"biärghskugge","b":"nn","c":"","d":["skugga som faller från ett berg. thu see bärgh skwggana MB 2: 100 ."],"e":["bärgh- )"]},{"a":"biärghuver","b":"nn","c":"","d":["berguv. " aff wglor oc bärgwffwa " PMSkr 286 . " wglor oc bär[g]wffwa haffwa klen öghon ib. ""],"e":["bärg- . ","-ar ) , "]},{"a":"biärghvarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"biärghälla","b":"nn","c":"","d":["klippa, stenbunden jord. somlikin korn fyollo oppa bergh hellor, ok grunt landh MP 5: 166 . ib 167 ."],"e":["bergh hella )"]},{"a":"biärkö","b":"nn","c":"","d":[],"e":["biärköa lagh , "]},{"a":"biärkö","b":"nn","c":"","d":[],"e":["biärköa lagh","biärköa rätter","byärke- . ","byrke- )"]},{"a":"biärter","b":"av","c":"adj.","d":["lysande, bjärt, grann, fin. " enghin frw är swa bärt " GO 212 ."],"e":["bärter )"]},{"a":"biörke","b":"","c":"","d":[" , se birke."],"e":[]},{"a":"biörn","b":"","c":"","d":[" , se biorn."],"e":[]},{"a":"biþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. eg. låta förmå sig, foga sig, finna sig i). ","1) bida, afbida, vänta. än länge är biþat B4 4. väl hauin ii . . . biþat ib. Bo 250 . - med gen. þin käre son biþar þin Bu 13 . ib 173 . Bil 568 . Gr (Cod. D) 407. Bir 1: 190, 346, 4: 148 . Iv 948, 1974 . Al 3445 . summi villo dagsens bidha RK 1: 2309 . - med ack. biþa doma dagh Bu 167 . " bidde leþan gäst " ib 491 . KL 182 . Bo 86 . Gr 314 . Bir 1: 190, 2: 291 . RK 1: 1648 . bidhia (för bidha) swa grymma domarans nadh Su 448 . thän bidha (honom väntar; exspectat) äronna krona Ber 76 . - pass. manadhis folkit ok bidhadhis (exspectabatur) til synda angir Bir 1: 395 . " än bidhias the af hulkom gudz sons brullöpe scal vpfyllas " MP 1: 199 . - med dat. vm han dwäls tha bidha honom Bo 93 . - med prep. til. biþa tel (vänta efter) naþa Bu 4 . - med prep. äptir. the biddo äptir sinom pänningom Bir 3: 18 . " then som the bidadho äptir " ib 1: 3 . VKR 10 . RK 3: 3485 . ","2) invänta, upplefva. " wäl är mik at iak thenna dagen sculdhe bidha " Lg 3: 21 . ","3) bida, dröja. han bide mz hanom vndi eno bärghe Bu 169 . herra fräderik ther ey längre beedh Ffr 2592. han togh ij the same stund orloff ok ey längre beedh ib 3081. ib 2380, 2971 . RK 1: 1631, 3: 1793 . - (?) wani bidher bäst GO 376, 471 . ","4) vara qvar, finnas qvar. a hans liiff ey klädher beedh Fr 964 . ","5) foga sig i, nödgas finna sig i, lida, få. mera skam iak aldre beedh Iv 483 . " första iak thän skadhan beedh " ib 2725 . ib 2899 . " swa haffdo the mykla angist bidith " RK 1: 3133 . ib 2: 2983 . " thän wil ey länge bidha (för liva) som ey wil ymst bidha (nemo diu vivet cui nulla calumpnia livet) " GO 556 . skal thu änga nadher eller ro bidha MB 1: 430 . " the iomfru . . . mykla glädhi ij hiärtadh beedh " Iv 2200 . han haffwer stundom skäl ok wit ther ostridha tungo haffwer bit Al 6632 . " han kunne thäs aldre böter bidha " ib 10110 . RK 3: (till. om Chr. II, red. B) 6358.","6) uthärda, stå sig, hålla stånd (mot). han gat ey biit Al 4668 . " ey en fother aff idher gither bidhit ällir staa j ware asyn " MB 2: 254 . - med ack. the thordho väl hwar hin annan bidha Fr 1804 . RK 2: 9258, 3: (sista forts.) 5667. Di 75 . - med dat. konungenom manligha ath biidha RK 3: 3305 . - Jfr for-, um-, äptir-bidha."],"e":["-ar Bu 13 ; Bir 1: 346; Ber 76 . ","bidha Bo 93 . ","beedh Iv 483, 2200, 2725, 2899 ; Fr 964, 2592, 2830, 2971, 3081 . ","bidde Bu 491 ; Gr 314, (Cod. D) 407; Bir 4: 148 . ","bide Bu 169 . ","bidhadhe Bo 86 ; Bir 2: 292 ; refl. bidhadhis ib 395 . ","biddo RK 1: 1648 ; Bo 250 ; Bir 3: 18 ; ","bido Bu 169 . ","bidhadhom Bir 1: 190; bidadho Bir 1: 3","bidhit RK 3: 1793 . ","bidith ib 1: 3133 . ","bit Al 6632 . ","biit RK 1: 1631 . ","biþat Bu 4),"]},{"a":"biþia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","gudh kan thz ey neka, som mz tarom aff honom wardher bidhit LfK 65 . - med två ack., den ene obj., den andre ett adj. utgörande närmare bestämning till detta. hon badh löös magnus algutzson RK 1: 1454 . ","2) bedja, önska. " jak bedher mik gudh swa hul " MD 300 . " jagh beder mig sannan gudh, och thz helige sacrament . . . swa at hielpa mig badhe nu och ewinnerliga " BtRK 187 ( 1455) . " om iakg moot mitt rätta samwitt . . . wildeligha dömmer, ta bedher iagh gudh migh therföre fördömma " ib. " badh sigh sa gudh til hielp . . . at wij skulle aldrigh fordrifwes " ib 231 ( 1464) . " badhe sik sa gudh hielpa oc al hälghon at the aff orsom oc mora hafdhe them aff rättauik orätt giort " DD 1: 95 (1442, afskr.) . " baþ sin son vara uäl signaþ " Bu 14 . " baþ hana mz heþer hela sitia " ib 12 . Bil 127 . Fl 559 . RK 1: 1590 . " bidhia han vara väl komin gudhi ok mik " Iv 1730 . " han badh thz folk helt ok sält (sade farväl till) " Al 5846 . ","3) bjuda, befalla. " med dat. el. ack. och inf. baþ han helan liua [ok] vp standa väl föran " Bu 165 . " gudh som tik bidher at bedhas " LfK 64 . " tha werkmestare bidher nokrom tighia " SO 52 . - med dat. och en sats inledd af at el. thät han badh them fast hwariom sinom (i rimslut) . . . thz the skullo swinin nidha Al 5501 . - abs. swa badh hertogh erik then mille RK 1: 3605 . " han loot . . . byggia . . . eth fagert hwss ok en godhan stadh alla leedh swa giort som han badh " ib 513 . - uppmana, ägga, fresta. baþ (temptavit) mik tel fulan last Bu 136 . ","4) bedja, bjuda, inbjuda. atilius konung haffuer bidit mik venligha til sik Di 238 .","5) säga, yttra. badh (mælti) them haffua jägit alle mannelighästh Di 230 . - (bidhia för bidha Su 448 bidhiä för bidha KL 131 . " bidhiandum för bidhandum " MP 2: 124 .) - refl. bidhias, utbedja sig. vj bidioms hielp MD 313 ."],"e":["biddia: biddie Gers Ars b 8; ","bidder ib. ","biddhia: -e MD (S) 290 . ","biddha: -e ib. bedhia Gers Ars b 1; bedher MD (S) 300 ; bedh (imperat.) LfK 64 . ","bedhya: -om SD NS 2: 62 ( 1408) . ","bethia: bether FM 49 ( 1447); FH 5: 21 ( 1463); bethiom FM 25 ( 1389) . ","bädhia: bädhium SD NS 1: 436 ( 1405) . ","bäthia: bäthio (för -om) FM 25 ( 1389) . ","bäthä BSH 5: 25 ( 1504) . ","böthia: böthio (för -om) FH 8: 2 ( 1389); böthiom ib 3 . ","baþ . ","bat SJ 316 ( 1464) . ","bazt Al 6046 . " bas i förbindelsen bas tw " Di 119 . ","biþin . ","bethin: -it Lg 3: 693 . ","bidhr FH 5: 12 ( 1461)),","bidhias for , "]},{"a":"biþil","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) den som beder ifrigt. procax, bidhill GU 5 . ","2) friare. " en aff henna bedhlom " Lg 3: 696 ."],"e":["bedhil )"]},{"a":"bla","b":"nn","c":"","d":["stupa, blår, blånor. " brustu hanum iärn af benum som bla for lugha " Bil 256 . " rotinä suep väl mz blaa Hästläk. i " AS 137 . " blaa oc noppor " PM 6 . stek thz mz wathom blaa (för blaam?) i eldmyriona LB 3: 199 . Jfr blan, samt hampo-, lin-bla."],"e":["blaa . "]},{"a":"bla kal","b":"nn","c":"","d":["blåkål. " lagen aff . . . bla kaal " LB 7: 349 . j [1] hand bla kaal lib 2: 71."],"e":[]},{"a":"blabär","b":"","c":"","d":["blåbär, vaccinium myrtillus Lin.; ss tillnamn. " jens blabneer " SSkb 303 (1508-09)."],"e":["-beer )"]},{"a":"bladh","b":"nn","c":"","d":["1) blad ( i fråga om växter). Sdw 2: 1199. Jfr eke-, hiärta-, sio-, skräppo-, vinruto-bladh. 2) blad, stycke papper el. pergament, i sht blad i bok. som her epter fyns scriffuat pa tridie bladet SJ 2: 8 ( 1475) . Skotteb 474 (1473 ; Kämn). STb 3: 126 (1493). ib 148 ( 1494) 4) platt (i sht skärande) del av ett redskap el. verktyg, särsk. knivblad. PMSkr 536 . Jfr knifs blad. Jfr för övrigt ara-, sagha-, skiold-, svärds-bladh. 5) till ytterlig tunnhet utslagen skiva av metall, särsk. av guld. gwl slaghit j tynnasta bladh PMSkr 420 . Jfr gul-, ko-, par-, silf-bladh. 6) spjäle i katissa. Jfr Hildebrand Sv. Med. 1: 212. catisse ved skal wara v alne hanger ey meer. item bunden xv alna hwar tridi blaad ny veder Brasks Cal 264 . - Jfr härdha-, skuldrobladh."],"e":[]},{"a":"bladhlösa","b":"nn","c":"","d":["Sempevirum tectotum Lin. (taklök)? Se Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 46. " yrth som wäxer paa jordtakommen j swärlike oc kallas vermicularis j[d est] bladlösa äller seperuia minor " PMSkr 559 ."],"e":[]},{"a":"bladhra","b":"vb","c":"v.","d":["hastigt röra sig fram och tillbaka. löffwith pa trämen bladhra. oc lpffwith pa birkenne röris än tha lwgn är, thet merker storm komma PMSkr 294 ."],"e":[]},{"a":"blag","b":"nn","c":"","d":[" ? blånor, blår? item en blag vog ɉ mark HLG 1: 90 (början av 1500-talet). Se Ark. f. lNord. Fil. 48: l91."],"e":[]},{"a":"blagarn","b":"nn","c":"","d":["blångarn, blaggarn. " een lismare hawer silke thungo ok blagarns bok loth " GO 970 ."],"e":[]},{"a":"blagarn","b":"nn","c":"","d":["blångarn, blaggarn; tyg av blångarn. 15 alna blagarn VKU 20 ( 1541) . för 52 alna blaggarn til segel lib 31 (1542). ib 66 (15542), 96 (1588) . "],"e":["blaggarn )","*blagarns väver","blagars- )"]},{"a":"blagul","b":"av","c":"adj.","d":["blågul, gul med skiftning i blått. falkens fägrindh oc godheth kännes j thet när han haffwer . . . fföterna blaa gole (pedes lividos) PMSkr 277 ."],"e":["blaa gol )"]},{"a":"blahet","b":"nn","c":"","d":["blå färg, skiftning i blått. magnes är . . . tilse som rostogh järn mädh enne blaahet (cum cæruleitate quadam) PMSkr 482 ."],"e":["blaa- )"]},{"a":"blak","b":"nn","c":"","d":["black, fotblack (för fångar)? fängelse? seer tw black, thär skal tw haffua mongen fänens naath FM 361 ( 1508) . Jfr blokker."],"e":["black )"]},{"a":"blakal","b":"nn","c":"","d":["blåkål. PMSkr 341 ."],"e":["blaa kaal )"]},{"a":"blakka","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1199."],"e":[]},{"a":"blakker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1209. - Jfr grablakker."],"e":[]},{"a":"blakker","b":"av","c":"adj.","d":["svartaktig, mörk. thu skalt swa drikka blakko (det grumliga, bottensatsen) som bruno (ex remanens detur dum cerevisia minuetur) GO 330 . - black (om hästars färg). equm blacan SD 3: 579 ( 1323) . " gifuer iak . . . min blakka sömnara ib " NS 1: 514 ( 1405) . " gifuer iak . . . min gra häst oc een blakkan ib. " ib 2: 306 ( 1410) ."],"e":[]},{"a":"blakkotter","b":"av","c":"adj.","d":["black, blekgul. " lacteus är en blakkotther sten (ex citrino colore) " PMSkr 479 . " turchion är en hwithgol sten som blakkot myölk (lapsis flavus in album vergens ac si lac pertransiret in flvum colorem) " ib 492 . så lenge thett rinder som rött är, läte the rinne thy thett är koper, och tå thett börier rinne så blackott eller bleckett, täppes holit åter . . . ty thett är slagg tå rinder ib 629 (senare avskr.). - Jfr hvitblakotter."],"e":[]},{"a":"blakkotter","b":"av","c":"adj.","d":["black (om hästars färg). häst blakotther MB 2: 342 . Di 134 . RK 3: (sista forts.) 6122 . Jfr rödhblakotter."],"e":["blakkat Di 134 ),"]},{"a":"blaler","b":"nn","c":"","d":["blålera. blanda samman blaa leer oc wathn PMSkr 340 ."],"e":["blaa leer )"]},{"a":"blalera","b":"nn","c":"","d":["blålera. " ranius är en jord maxan lik bolo armeno, men hon är mera hwitheth haffwandis än bolus, oc är blaalera " PMSkr 488 ."],"e":["blaa- )"]},{"a":"blaman","b":"nn","c":"","d":["menniska med svart hudfärg, neger, Etiop, Mor. " swartare än een blaman " Iv 253 . " oroadho blamän egipto land mz örlögh " MB 1: 279 . " kom een stoor här mz blamannom aff ethiopia in j egiptum " ST 327 . " iorþaþes . . . en blaman (Ethipos) " Bu 515 . " blamans (Mauri) ben impaþes i sama staþen ib. " MB 1: 224 . KL 146 . Lg 3: 455 . " teþes þöm en leþpar i blamans like (ostendit iis Ethiopem) suartare än cul ok hafþ horn i änne " Bu 208 . Bil 695 . Su 225 . " syntis een blaman (Ethiops; d. v. s. djäfvul) rädhelikin j aasyn oc athäfwm " Bir 2: 11 syntis vara . . . suasom suartir blaman (Ethiops niger) ib 92 . ib 3: 190, 219 . "],"e":["blo- Bir 3: 219), ","blamanna barn , ","blamanna land , ","blamanna släkt , "]},{"a":"blami","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"blan","b":"nn","c":"","d":[" = bla. weffyes blan oc hamp wmkringh PM 7 . Su 46 ."],"e":["-ar Su 46 ),"]},{"a":"blan","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*blana garn , "]},{"a":"blana","b":"vb","c":"v.","d":["blåna, blifva blå (om hudens färg särsk. efter slag.) blanar mans hand äller fother LB 7: 3 . kinnin blanadhe KL 346 . " hans fägherste likame thrutmadhe ok blanadhe " Su 451 . Bir 3: 289 . VNB 23 . swartir ok blanadhir aff liffradho blodhe MP 1: 11 . " anliet war bliknath oc blanadh " Lg 3: 93 ."],"e":[]},{"a":"blanaþer","b":"nn","c":"","d":["blånad. " gyor þöm bloþwite äller blanaþ " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). thz menlösa kötit . . . opfyllis mz blanadh Bo 193 . " blane lagdhis owir blanadh (livor super livorem) " ib. " synis blanadh ella bloduite " MEG (red. B) 61 . EG 65 . " mz ihesu christi blanadh oc saröka " MP 1: 203 . " skodhins . . . ihesu christi blanadhe oc pinor " Bir 3: 381 . ib 281, 4: 340 . Su 136, 196, för i [1] blonad som han slog siwrd BtFH 1: 130 ( 1506) . Jfr blane."],"e":["blonadher . ","-ar Su 196 ; Bir 4: 340. -ir), "]},{"a":"bland","b":"nn","c":"","d":[],"e":["i bland","ij blant . ","j blanth )","*bland mädh , "]},{"a":"bland","b":"pp","c":"prep.","d":[],"e":["blan )","bland mällom","-mällan )"]},{"a":"bland","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) blandning. " MB 1: 72. mz sith etherfulla blandh " Lg 3: 274 . ","2) beblandelse, samlag. hon hafþe bland mz mandrapara Bu 135 . " vtan sinna natura bland ok spiäl " ib 11 . en nygipt kona wilde ey wara wthan sins bonda bland Bil 480 . ib 244 . MB 1: 111 ; 391, 398, 407. ","3) gemenskap, sällskap. wara ibland och samwaru flera manna KS 4 (8, 5) . " wara medh flerom i bland ok samuaru " ib 5 (9, 5). munkka komo ibland mäþ þöm som grouo Bu 51 . - i bland mäþ, till samman med, i bland. þät (hufvudet) var kastat diupt i en dal ibland mz flerom dräpna manna hofþom Bu 129 . vildo ey scrifua ciricaii nampn mz androm pawm i bland Bil 683 . " tha funnus j blandh mz andhrum siw män kristne j stadhenum " ib 433 . MB 1: 187 . " siälffuer war han ther mz i bland " RK 1: 3465 . ib 3168, 4443 . - Jfr eter-, sam-, til-bland. ","1) ibland, bland med gen. j bland thäs folkx som thu skal tha til koma skal thu änga nadher eller ro bidha MB 1: 430 . " i bland alla thera nadha oc godhgerninga " ib 461 . i bland hälgha manna oc ängla ib 440 " i thera thinga bland som gudh sälwer skapadhe ib. - med dat. var ther j bland flerum en välborin vnger man " Bil 124 . " kastadho hwart ben fran andru j bland androm benum " ib 210 . " ibland winom ok kunnughom mannom " KS 45 (114, 48) . ib 45 (115, 48), 49 (126, 53). Bo 85 . MB 2: 295 . Su 67 . Lg 3: 565 . - med ack. vmganga i bland sina frändir Bo 28 . " han syntis i bland män swa som ängil " KL 195 . " en var ther j bland flere " Bil 54 . " som faar ij bland vargha " ib 546 . " sagdhe iomfrw marie i bland annor thing " Bo 7 . KS 44 (113, 48), 45 (114, 48) . KL 106, 125, 172, 303 . Bil 227, 742 . Bo 10, 81 . Lg 39, 70 . Di 146 . ","2) under (om tid: oriktig öfversättning af Lat. inter). med ack. j bland thenna mina sörghelika talan fällir jak taara Su 247 . ib 417 . ","3) i tala sannind j bland konunga ok höfdhinga asyn Bir 3: 376 . B) nyttjadt ss adv. till hopa. fore tio twsand man them forslo badhe hoffmen ok bönder i bland RK 1: 2362 . - Jfr þär i bland."],"e":["i bland","innan bland , nyttjadt ss prep. = i bland 1. med gen. höxster innan bland manna Bil 382 . MB 1: (Cod. B) 488 . - med ack. skippto the theras fädherne jnnan blandh cristet fatikt folk Lg 436 . war innan blandh them (ack. el. dat.) som letto Bil 245 . jnnan bland (inter) all tingh som jak giort haffwir, tha haffwir jak enkte giort til swa stora wärdoghet swasom människiona Bir 4: 6 ."]},{"a":"blanda","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatn- el. vatu-blanda."],"e":[]},{"a":"blanda","b":"nn","c":"","d":["blandning, blandad massa. " blasa the bländona in i hans näsa " Gr 277 . " hadhe smaketh the beske blande " MD 39 ."],"e":["blända )"]},{"a":"blanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) blanda. tag rwta . . . och blanda wid swrt wiin LB 7: 12 . " blanda watn mz wini " Bil 379 . " blandath ok temprat mz märke " LB 5: 80 . " var thässin glädhin blandadh mz gratenom " Bo 165 . KS 24 (59, 26) . mynthä och äthikia blondath LB 8: 51 . " j skulden idhart wiin enkte blanda " ST 154 . " han vilde til saman at blenda (förena, näml. gudom och mandom) " MD 172 i.","2) bränt vatn hulkit som görs ok blandas aff vine Bir 3: 418 . thz (smörjelsen) skal göras oc blandas aff slemlikom oc illa loktande yrthom LfK 85 .","3) uppblanda, orena, besmitta. är allir blandadhir mz kättri Bir 1: 401 . " thetta rikit är blandat mz mangom syndom " ib 2: 328 . " blandadhos mz ondzsko ok omilhet " ib 3: 187 . " iak blandas (störes?) ok dröuis af mangra handa vmskiptelikom ok onyttelikom thankom " ib 1: 363 . ","4) tillställa, åstadkomma. " han blandar her mygith wnth " FM 548 ( 1512) . " the som blanda oc börya osämyo j blandh hären " PM 30 . ","1) blanda sig, befatta sig. at the ey blanden sik j onytthelike talan Bir 5: 82 . ","2) hafva samlag. blandadhe sik ey mz andre qvinno Bir 3: 68 . ST 509 . MB 1: 112 . - refl. blandas, hafva samlag, para sig. vildey blandas mz sinne forstinne RK 1: (sfgn) s. 178 MP 1: 40 . Bir 3: 68 . KS 33 (86, 36) . " thu skal ey läta eenskyns fä blandas widh annath köns fä " MB 1: 365 . "],"e":["blonda . ","blenda MD 172 i (i rimslut). ","blanda sik , ","blanda saman , blanda samman, röra ihop. blanda thz saman som gröth LB 7: 3 . - sammanblanda. mangra handa flätio blanda saman ok mängia Bo 133 . Jfr samanblanda. - refl. blandas saman, hafva samlag med hvarandra, para sig. al renfärdogh diur ok fughla . . . blandas ey saman vtan the wilia ok mågha fostr afla ok födha KS 33 (86, 36) . ","blanda til , blanda till, tillblanda, tillsätta. blanda tiil swcker LB 7: 221 . Jfr tilblanda. - Jfr be-, eter-, for-, in-, mällom-, sam-blanda samt bleko-, blodh-, eter-, galla-, hunagh, iordh-, lyghn-, o-, rödh-, sand-, syro-, vatn-blandadher."]},{"a":"blanda","b":"vb","c":"v.","d":["2) tillblanda, bereda genom blandning. latth blanda miöd brygge oc bacha Brasks Carl 265. - bildl. diäwlin haffwer blandath en dryk. thär är i eld. thz är fl losta. oc brännesten thz är lostans fulkompnilse SvKyrkobr 71 . 4) tillställa, åstadkomma. hwat dröuilse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh then sama anders nw medh idher är oc medh grannom Troil 5: 296 ( 1447) . "],"e":["blanda sik , 1) blanda sig (i), befatta sig (med). the människia som sik blandar i licamlicom ärandom äller ärfwodhe SkrtUppb 68 . 2) giva si g i sällskap. Se Sdw 2: 1200. - Jfr be-, in-, sam-, saman-blanda, ävensom bly-, sand-, vin-blandadher."]},{"a":"blandan","b":"nn","c":"","d":["1) blandning, tillblandad dryck. bildl. amoghin drikker swa mykith aff diäwlsins blandan at the räkna thz enkte wara. at synda vtan hionolagh SvKyrkobr 72 . 3) stämpling, anslag. hwat dröuilse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh then sama anders nw medh idher är oc medh grannom oc sinom winom Troil 5: 296 ( 1447) . - Jfr samanblandan."],"e":[]},{"a":"blandan","b":"nn","c":"","d":["1) = bland 1 kasta en sten i the samma blandan LB 3: 33 . ","2) = bland 2. reen . . . aff qwinnor blandan Al 7538 . - Jfr eter-, saman-blandan."],"e":[]},{"a":"blandare","b":"nn","c":"","d":["1) tillblandare, den som tillblandar. Bir 3: 418 . Jfr eter-, yrta-blandare. ","2) tillställare, anstiftare. osämyos blandara PM 30 ."],"e":[]},{"a":"blandilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" blandning, blandande. är omykin blandilse aff blodh ok köld saman LB 5: 293 . Jfr samblandilse."],"e":[]},{"a":"blandilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr saman-, til-blandilse."],"e":[]},{"a":"blandkorn","b":"nn","c":"","d":["blandkorn, blandsäd. " thu skal ey saa blandkorn i thin aker " MB 1: 365 ."],"e":[]},{"a":"blandning","b":"nn","c":"","d":["blandning. läggis j posan tre fingers tiokth aff the blendmyngenne PM 7 . wpfylles mz the förscriffno bländmyngenne ib. ib 6, 8 . LfK 85 . " j skulden idhart wiin enkte blanda, aff ondo blanding kombir alregh goth " ST 154 . Jfr beblandning."],"e":["blandhnig LfK 85 . bländnyng. blendnyng. blanding),"]},{"a":"blandning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, saman-, til-blandning."],"e":[]},{"a":"blane","b":"nn","c":"","d":["blånad. Bo 193 . Jfr blanaþer."],"e":[]},{"a":"blanker","b":"av","c":"adj.","d":["blank, glänsande, skinande. synes hymmellen mykith blanker paa badha sidorna vidher solena tha hon gaar nidher. merker starkan storm PMSkr 293 ."],"e":[]},{"a":"blanker","b":"av","c":"adj.","d":["1) hvit. " wiin bade röth ok blankt " RK 1: 1413 . " nu forganger henne blanka kin " Fr 1212 . ","2) blank, glänsande. " hon var sua blank af sik som en skinande speghil " Pa 19 . RK 3: 3303 . the drogho tha fram alla blanka som een liis ib 1073 . ib 1520, 2143, 2232, 3579, 3581. margt eth harnisk blangt RK 1: 2659 . Al 620, 1772, 3329 . Di 76, 148, 192, 208 ."],"e":["blankt . ","blangt RK 1: 2659),"]},{"a":"blankning","b":"nn","c":"","d":["blankhet, glans. oppå thett han (kopparen) skall warde liussere i blanckningene PM Skr 623 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"blanqweth","b":"nn","c":"","d":[" PM XLVIII ."],"e":[]},{"a":"blar","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr brun-, gul-, lius-blar."],"e":[]},{"a":"blar","b":"av","c":"adj.","d":["blå. " vnam tunicam blaat gentz " SD 3: 707 ( 1326) . " bloth blomsther " LB 2: 54 . bloth agrimonium ib 55 . " hafwa . . . blan mantol ther war swa som bla skär hymil j lytenom " Bir 1: 95 . i räghnboghanom mz hans twem litom som öwermeer är bla oc nidhre rödher MB 1: 195 . - svartblå, svart, mörk. mörker blaa MD 169 . " i skulin ey taka laxatiuam mannom fullom älla a bla nädhomen " LB 3: 115 . " mardi folk badhe ilt oc starkt thz war badhe blaat oc swart " Al 8848 . " gaff ther til v peningha blaa (kopparpenningar) " MD 434 . - i sht om den färg som huden får i följd af slag. þin bla siþa Bu 73 . Bil 628 . " synes blod blaat ok riffuit kläde " MEG 56 . slog hans lanbo blo och blodwghe FM 555 ( 1512) . som nokon sin brodher . . . slar blaan äller blodhughan SO 25 . " bloduger eller blaar " RK 1: 469 . SO 69, 79 . - Jfr genst-, himil-blar."],"e":["blaar . ","bla . ","blo . ","blan . ","blaan . ","blam MB 1: 195 . ","blaam Bil 628 ),"]},{"a":"blaränder","b":"av","c":"adj.","d":["blårandig. " II manutergia bona blarænd " SD 2: 596 ( 1310) ."],"e":[]},{"a":"blasa","b":"nn","c":"","d":["blåsa använd till förvaring av penningar; penningpung. en rödh blasa medh vj öre peninga STb 3: 302 ( 1496) . - blåsa av glas. PM Skr 565. - Jfr oxa blasa."],"e":[]},{"a":"blasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) blåsa (om vinden). blaasande vädher PMSkr 375 . nordwesth blaser ib 371 . Jfr Sdw 2: 1200. 3) blåsa, andas. MP 4: 138 . - släppa väder MD(S) 222. 5) genom bälg framdriva luftström; sätta (bälg) i verksamhet för framdrivande av luftström. ath gylles swenane . . . skulo . . . bläsa bälghenä til stoora organer STb 1: 189 (1478). ","6) genom blåsning åstadkomma el. göra; blåsa (glas). järnith .. . mädh hwilko glasen bläsas PMSkr 563 . 7) blåsa (på ett musikinstrument). Prosadikter (Karl M) 268 . ib (Karl M B) 320 . Jfr Sdw 2: 1200. "],"e":["blaasa: -ande PMSkr 375 . ","bläsa . ","blaser . ","bläs . ","bläse Prosadikter (Karl M) 279, ib 320. refl. blases PMSkr 305 . ","bläsis ib 563 . imperat. blääs Prosadikter (Karl M) 268 . ","blaste MP 4: 138 . ","bläste Prosadikter (Karl M) 320 . part. pret. ","bläst Prosadikter (Karl M) 279),","blasa sunder , se Sdw 2: 1200.","blasa ut , blåsa ut, blåsa upp (glas). en alstingis slätter sten . . . pa hwilkom glasit först slättis oc jampnis för än thet bläsis wth PMSkr 563 . Jfr utblasa. - Jfr af-, bort-, in-, ivir-, umkulblasa."]},{"a":"blasa","b":"","c":"","d":[" L. ","1) blåsa (om vinden). mäþ bläsande vinde Bu 13 . " nu bläs bör fra lande " Fl 626 . " them bleste bör " RK 1: 125 . wäderith bleste ib 1499 . " tha kom en storm ok bleste swa at the matto näpplika landit faa " RK 1: 1500 . Al 5623 . KS 84 (206, 92) . Bir 2: 172, 3: 131, 177 . Lg 3: 399 . RK 3: 3559 . - opersonl. vm thet bläs mot thöm KS 84 (206, 92) . " thz fröss bleste och snöde sara " RK 2: 4268 . sidhan blestet ther lika fra ib 2256 . ","2) bortblåsa, kullblåsa. starke stormen bläste öffra delen aff hwset Lg 3: 703 . ","3) blåsa, andas. " thän bläs ey wäl at eelde som myöl hawer i munne " GO 95 . Bir 3: 40 . bläste aat them Bo 334 . Lg 446 . " bläste han til thera " MP 1: 127 . " bläste til sinna apostla " MP 2: 110 . bläsir hon (ormhonan) j hans öron Bir 3: 74 . " mins guddoms ande är ey bundin vtan bläser hwar han vil " ib 2: 318 . ib 3: 238 . " thes hälgha anda sötme bläste af sancti benedicti säkib 1: 371. - pusta, flåsa. han bleste sa fast mädan han soff " Di 138 . ","4) blåsa, sätta i rörelse genom blåsande el. genom andedrägten. man bläsir thz i wädhrith som man enom dara sigher GO 53 . wlkanus biärgh . . . bläste langan wägh ledhan brandh oppa landit Bil 216 . blesande vredhis eld i hoghenom mot them MP 2: 244 . ","5) blåsa, genom blåsbälg framdrifva luft. blases swa mz twa bälya PM XLVI . " blases mädhan före them ib. "","6) blåsa, genom blåsning (med hjälp af blåsbälg) framdrifva för smältning erforderlig luftström, smälta (malm). hwilken aff bergxmannomen noghon jarn malm finder i noghrum stadh oc bär sigh ther at blasa PfN 138 . ","7) blåsa (på ett musikaliskt instrument). med dat. bläsa ludhe Bil 612 . " lwdhrom bläsa " MB 1: 388 . bläste basunom ST 144 . - med ack. bläsa baswna MB 1: 372 . " bläsa . . . ludh " Bil 612 . " hwat man thz war hans luder tordä bläsa " Di 92 . han skulde thz (hornet) bläsa Fl 728 . ib 729 . - med prep. i. dödhrin bläse ey i ludh for sik GO 604 . bläsa j lwdhrom MB 2: 346 . ib 14, 15, 77, 87, 91, 345, 347 . Di 92 . - med prep. af. en wäktar bläsir aff sith horn MD 391 . - abs. lät bläsa ok öpa at alle män sculu saman coma Bu 495 . ","8) ljuda (om musikaliska instrument), blåsas. första min lwdher bläs MB 1: (Cod. B) 559 . " tha blästu wars herra baswner " ib. " ther ringdis klokkom oc bleste i luder " MD 37 . ","1) intrans. " blåsa bort, bortföras genom blåst. ther bleste tha bort sa mangt et taak " RK 2: 7350 . ","2) trans. " blåsa bort, bortföra genom blåst. thz (stormvädret) . . . mangen skorsten nider slogh oc blesten bort " RK 2: 7348 . Jfr bortblasa. ","1) intrans. blåsa in, genom blåsande införas. nar iak see vadhelica frestilsa vädhir oc diäfulzlika ilzsko äggilse bläsa in j mannana järta Bir 3: 292 . ","2) trans. " blåsa in, genom blåsande införa. ginom ena röö lot han blasa the bländona in i hans näsa " Gr 277 . Jfr inblasa. ","1) intrans. " blåsa ned, nedstötas genom blåst. östra gafflen j thera kirkia bleste nidher " RK 2: 7338 . ","2) trans. " blåsa ned, nedstöta genom blåst. vädher kom aff himmum ok bläste nidher thrät " Bil 632 . Jfr nidherblasa. ","1) blåsa ut, genom blåsande utstöta. the blästo eld aff mwnnen wt Al 9324 . ","2) blåsa ut, släcka. blästes liwsit wt Lg 3: 245 . ","3) utblåsa, uppblåsa, utspänna. the bläse wt liiffuit LB 3: 59 . Jfr utblasa. "],"e":["bläser Bir 2: 172, 318; Lg 3: 399 . ","bläsir GO 53 ; Bir 3: 74 ; MD 391 . ","bläsar Bir 3: 131 . ","bläse GO 604 . ","blässe Bir 3: 238 . ","blases PM XLVI . ","bläste el. bleste part. pret. bläster: vpblästher MB 2: 312 ; ","wpbläst Bir 4: 72 ; ","wmkringbläst Ber III ; ","vtbläst Bir 2: 207), ","blasa bort , ","blasa in , ","blasa nidher , ","blasa sunder , sönderslita genom blåst. tha blästes masten oc sighlet söndher i mangh stykke Lg 3: 699 .","blasa um kul , blåsa om kull, genom blåst kullvräka. thz (stormvädret) bläste om kul sa mangen skog RK 2: 7346 . ","blasa up , blåsa upp, genom blåsande öppna. kom wädher aff himmum ok bläste wp läsin ok dörrin Bil 588 . Jfr upblasa. ","blasa ut , "]},{"a":"blasan","b":"nn","c":"","d":["blåsande. " for swsen ok blesen ok hwinan j ören " LB 6: 105 ."],"e":["blesen )"]},{"a":"blasare","b":"nn","c":"","d":["blåsare; persom som sköter blåsbälgen till en orgel. huilken som wil lata leka pa thöm (ɔ: stora oraganer) . . . giffue vth vj öre, ij öre kirkian, ij öre lekaren och ij öre blesarana STb 3: 408 ( 1498) . - bildl. framdrivare, pådrivare. skämde (för sände) hon sin plaghomästara, hwilkin blasare war til hänna brännande pino, gönom watnidh til häluitis pino (tortionum suatum incentorem. (möjl. läst incensortem) aquis perfocatum misit ad inferna) SpV 233 . - Jfr horn-, ludhblasare."],"e":["blesare: -ana STb 3: 408 (1498) ), "]},{"a":"blasare","b":"nn","c":"","d":["blåsare, järnblåsare. PfN 136 . SD 4: 749 (1340, nyare afskr.). Jfr iärnblasare."],"e":[]},{"a":"blasilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? blåsande. mädh andans bläsilse tänya the thet (glaset) wth pa widdena som ena oxxa blasa PMSkr 565 ."],"e":["bläsilse )"]},{"a":"blasilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" Jfr in-, samanblasilse."],"e":["bläsilse )"]},{"a":"blasippa","b":"nn","c":"","d":["asarum europæum Lin. " wlgago latine thz hetir assarum a gredzko oc a thisko häsle yrth oc a swensko blosipper " LB 3: 196 ."],"e":["blo- )"]},{"a":"blasirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr horn-, ludh-blasirska."],"e":[]},{"a":"blaskurin","b":"av","c":"adj.","d":["rå, oberedd (om djurs hud)? de qualibet timbria pellium variarum vnam pellem blaskurit SD 3: 160 ( 1314) ."],"e":["blaskorin L.),"]},{"a":"blasliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr upblasliker."],"e":[]},{"a":"blasning","b":"nn","c":"","d":["svulst, svullnad. " hon (ɔ: arthimisia) fordriuer . . . bläsningh (tumores) " LB 5: 80 . " anetum dill drukken dogher mot . . . bläsning ib. " ib 81 . " enebär arla om morgin ätin . . . fordriua bläsningh " ib 5: 82 . " bläsningh oc trutma oc ramblan fordriuer . . . han (ɔ: leuastichum) " ib 81 ."],"e":["bläsningh )"]},{"a":"blaster","b":"nn","c":"","d":["1) (vindens) blåsande, blåst, storm. aktadho ey wädhirsins lätlikhet ok bläst Bir 1: 263. RK 1: 3039, 3: 3574 . " j storom blääste ok räghne " LfK 241 . " j siosins blest " Bil 853 . ","2) blåsande, andande, andedrägt. ensammin blästin optände ey eldin Bir 2: 141 . af . . . manzsins bläst ib 368 . " blästin ingaar oc vt at näsomen " ib 2: 299 . ib 3: 427, 441 . " the män waro aldra wärst mädher thera onda bläst " Al 5140 . - särsk. om ormars och drakars andedrägt. en draki som drap dighart folk af staþenom mz sin etarblandaþa bläst Bu 490 . ib 506 . Bir 3: 74 . MP 1: 137 . Al 5046, 5047 . " flyis hans vmgangilse swa som etirfuldz orms etir oc blästir (silibus) " Bir 4: 292 . ","3) blåsande som åstadkommes genom blåsbälg. swa ath blasten taker pa järn tenana PM XLVI . Bir 2: 15 . ","4) ingifvelse, inverkan. opmäktis han aff modhirna bläst oc radhom Bir 3: 77, ib 91, 4: 251 . " mz smeker oc högfiärhenna bläste " LfK 55 . ","5) väder, väderspänning. fordriffwer ont wäder oc blest i magha LB 7: 10 . ib 8: 45 .","6) svulst, inflammation? fordriuer . . . aldra inälua bläst (non modo parotidas verum quoscunque tumores) LB 5: 81 . for bläst (genom blåst el. drag vållad sjukdom?) oc böldh i öghön ib 77 . " for köldh och bläst i ögon " ib 7: 57 . ","7) blåsande (på ett muskikaliskt instrument). alt war enskyns bläster til höghtidha oc färdha MB 1: 389 . ib 330 . - Jfr eter-, färdha-, horn-, horna-, höghtidha-, in-, ludher-, ludhra-, samnadha-, sighers-, ut-, vädher-, vädhers-, öghna-blaster."],"e":["bläster el. blester),"]},{"a":"blaster","b":"nn","c":"","d":["1) blåsande, blåst, storm. blasth mädh köldh PMSkr 375 . flamen . . . blaaster GU C 20 s. 277 . Jfr 7. eelden oc fröstet sin j mellan opväkkiä störstä storma haghell ok lyungh eeldh ok vädhrennä storm ok starkasta blästä SvKyrkobr 228 . 7) blåsande (på musikinstrument); ljud som framkallas genom blåsinstrument. mykin bläst hafwer thz hornith (lasnga rödd hefr korn þetta) Prosadikter (Karl M) 279 . - Jfr horn-, orma-, vädhers-blaster."],"e":["blaaster . ","bläster . ","blästä SvKyrkobr 228 ),"]},{"a":"blastol","b":"av","c":"adj.","d":["blåsig. " höstin (näml. bliffwir) blastol " LB 3: 192 . somerin (näml. wardher) waghol oc blastol ib. ib 193 ."],"e":[]},{"a":"blathradher","b":"nn","c":"","d":["tråd spunnen af blånor? tråd af blå färg? een dwg met heden söm oc blatraadh FM 76 (1483, damiserande). ij [2] bordhankläde met blaatraad ib. " en dwg met blatrad wtkast " ib. " i [1] handkläde met dragen sööm jtem i [1] met blatrad ib. ""],"e":[]},{"a":"blatte tomt","b":"nn","c":"","d":["lot han hanom up ena blatte tompt SJ 166 ( 1448) ."],"e":[]},{"a":"blaþ","b":"nn","c":"","d":["1) blad (på växt). thätta blomstrit hafdhe fäm bladh Bir 1: 175 . ib 176 . Jfr eke-, eternätlo-, gro-, grodda-, gul-, haghtorn-, kal-, klover-, laktuka-, laverbär-, lilio-, läke-, läkis-, malyrta-, nätlo-, petersilio-, rosa-, rosen-, rosmarin-, ruto-, sio-, skräppo-, valmogha-, vighra-, väghbredho-, äspe-bladh.","2) blad (i bok). j the bokini äru siw bökir ok huar bokin hawir thry bladh Bir 3: 98 . ib 1: 338 . VKR 55, 56 . SJ 361 ( 1469) . Jfr boka bladh. ","3) svärdsklinga. " " Di 76 . - Jfr fot-, fota-bladh."],"e":["blat SJ 361 ( 1469), "]},{"a":"bldhasar","b":"nn","c":"","d":["sår, blodvite. zaker xxiiij (24) marck foe tw blodsaar han giorde olaff persone STb 1: 133 ( 1477) . " han slog lauerens . .. iij (3) blodh saar i aanletet " ib 177 ( 1478) . ib 2: 158 (148). 206 (1487)."],"e":["-saar )"]},{"a":"blea","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tygstycke, duk. Jfr altara blea. ","2) lakan. " aklädhit war eth grofft klädhe bulster oc blöia war et strangt harklädhe " Lg 3: 204 ."],"e":["blee . ","bleia . blöa; med afs. på dessa tre former se altara blea. blöia),"]},{"a":"blea","b":"nn","c":"","d":[" Jfr altara blea."],"e":[]},{"a":"blek","b":"","c":"","d":[" , se bläk."],"e":[]},{"a":"bleka","b":"","c":"","d":[" , se blika."],"e":[]},{"a":"bleka","b":"nn","c":"","d":["kalk, krita, gipsum . . . cognatum est calci bleeka GU C 20 s. 316 . tak malna bleko iij lod PMSkr 395 ."],"e":["bleeka )"]},{"a":"bleka","b":"nn","c":"","d":["1) kalk, krita. " tämprar man thz mz olio af rosär ok bleko " LB 4: 339 . " for formykin lösn dwger bleka, om man drycker henne " ib 7: 66 . " blandar man bleka mz ätykya oc olio och rwsin ib. " ib 190 . Jfr rödhbleka. ","2) blyhvitt? Pm 46. "],"e":["blekoblandaþer , "]},{"a":"blekadher","b":"","c":"","d":["kalkstruken, gipsad. gipsius et gipsatus blekader GU C 20 s. 316 ."],"e":[]},{"a":"blekegardher","b":"nn","c":"","d":["inhägnad blekplats. helgandz hws blekegardh SJ 236 ( 1454) ."],"e":[]},{"a":"bleker","b":"av","c":"adj.","d":["blek, blekgul, hvitgul. pallidus, bleker GU 1 . " han tok synas blekir ok maghir " KL 39 . " bleka kindir " ib 294 . GO 686 . Bir 1: 31, 2: 134, 164, 3: 134. vardh genast solin blek ok swart ib 365 . " blekir som een aska " ST 527 . bleek footspor som the waro bränd Lg 90 . " marghin lukt brynia bleek wart färgadh mz manna blode rödh " RK 1: 907 . " hwilkin man som födhis blinder han faar aldre at wita eller vnderstanda hwath hwit är eller swart eller blekt eller brwnt eller nakan lit " MB 1: 42 ."],"e":[]},{"a":"bleker","b":"av","c":"adj.","d":["blek. " mädh bliko änlite " SvB 514 (början av 1500-t). tå thett börier rinne så blackott eller blecktt PMSkr 629 (senare avskr.). - Jfr grön-, hvit-bleker."],"e":["bliker: -o SvB 514 (början av 1500-t.) ),"]},{"a":"blekhet","b":"nn","c":"","d":["blekhet. " pallor . . . blekheth " GU C 20 s. 400 ."],"e":[]},{"a":"blekia","b":"vb","c":"v.","d":["bleka. " thän som klädhit thorkar oc bleke " Bir 2: 80 . " blekt läropt " SD NS 1: 378 ( 1404) . " blegte laghen " FM 76 (1483, daniserande). Jfr fulbleka."],"e":[]},{"a":"blekirska","b":"nn","c":"","d":["blekerska, kvinna som har till yrke att bleka. ss tilnamn för man. jöns jönsson blekerske dedit 4 solidos SSkb 269 (1507-08)."],"e":["-erske )"]},{"a":"blekliter","b":"nn","c":"","d":["blek hy, blekhet. duger thz för blekheth LB 8: 45 . " thz hyelper ffor blek lith " ib 2: 45 ."],"e":["bleklether )"]},{"a":"blekna","b":"","c":"","d":[" , se blikna."],"e":[]},{"a":"blekungsfari","b":"nn","c":"","d":[" ib 293 (1510?)."],"e":["blekijingsfarerne"]},{"a":"blema","b":"nn","c":"","d":["blemma. " a hwilkins mantz köt eller hwdh wäxa aff nyo ymse liter oc liwsa blemor (pustula) " MB 1: 361 . " blemor i öghon " LB 1: 59 . RK 2: 7951 . LB 3: 35, 5: 77, 7: 33, 70 . PM XXVII . Jfr eter-, var-blema."],"e":["blemma: -onar LB 7: 33 . ","blämma ib 5: 77), "]},{"a":"blema","b":"nn","c":"","d":[" Jfr öghnablema."],"e":[]},{"a":"bleme","b":"nn","c":"","d":[" = blema. for skwmäl ok blemar i öghen LB 6: 105 . " for blemär i anlethet ib. ""],"e":[]},{"a":"blemogher","b":"av","c":"adj.","d":["blemmig, full av blemmor. pustulosus et pustelentus . . . blemoger GU C 20. s. 504. contilomaticus (fel för condilomaticus) . . . blemoger skabbother ok kartnoger ib s. 135 . - Jfr blemotter Sdw 1: 122."],"e":[]},{"a":"blemotter","b":"av","c":"adj.","d":["blemmig, uppfyld af blemmor. ath anläthet wordher ei blemäth LB 6: 105 ."],"e":["-äther )"]},{"a":"blena","b":"nn","c":"","d":["Jfr eterblena."],"e":[]},{"a":"bliald","b":"nn","c":"","d":["ett slags oftast med guld genomdraget sidentyg. antipendium de blyald SD 1: 656 ( 1285) . Fr 2136 . " mantla aff bilad öfrith sidha " Fl 288 . " var thera bröllops klädhe aff baldakin ok bliant " RK 1: 1390 . the waro klädde j gul oc bliant ST 421 . examit ok swa biald (Cod. B biald) hon lagdhe ower thän riddara bald Iv 840 . " bazor varo aff biald " Fl 531 . thz var alt ther draghit inne mz bliald ok ballakinne ib 1417 . Iv 1752 . Fr 323 . ST 220 . " reddes there sengh mz gull ok päll blyandh ok alskons könsteligom hedhen stykkiom " Lg 3: 524 ."],"e":["blyald . ","biald . ","blial Iv 1752 . bliant. blyandh), "]},{"a":"bliald","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags oftast med guld genomdraget sidentyg. at vetha skelfong emillom floogel oc flogeeld dammask oc dammaskblylant oc blyant HSH 13: 114 (1524, Brask) ."],"e":["blyant )"]},{"a":"blidha","b":"nn","c":"","d":["blida, ett i krig, i synnerhet vid belägringar, användt kastredskap, hvarmed man slungade stenar och andra föremål, stundom äfen eld (det, som skulle slungas, fästes vid ene änden af en bjälke, vid hvars andre ände den mekanism, som med tillhjälp af tåg satte verket i rörelse, var anbragt). at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas KS 85 (208, 93) . ib 86 (210, 94). tera blidhor älla annor wärk bränna ib 87 (212, 95). the haffdo werk ther fore driffuit ok starka blidhor wp räth RK 1: 4302 . " wij haffwe her resth en blidho, oc är alleledes wpsath som hon bör wara . . . then henne giorde, kan haffuer well seet bliidor til förende, men han kan ekke finne pa laget at kasta medh henne " BSH 5: 147 . Di 10, 39 . MB 2: 237, 239, 248, 257, 269, 275 . "],"e":["blidho kast , ","blidhomästare","blidhemester . ","blydhemester )","blidho slagh","blidha- )","blidho sten","blidhe- )"]},{"a":"blidha","b":"vb","c":"v.","d":["smeka. " scorpio hulkin som blidhar mz änneno ok stinger mz stiärthenom " MP 1: 137."],"e":["-ar )"]},{"a":"blidha","b":"nn","c":"","d":["blida, ett slags krigsmaskin; se Sdw 1: 122. apud gothos aliud projectionis genus est, ligneum videlicet, et sublime, quo instar libræ depressæ, vel eleuatæ, pondere saxorum repleto, violentissiomoque impetu, et jactu dimisso, intra arces et mænia grossos lapides, vel putrida animalium cadeuera immittunt. et hoc vulgari suecorum, at gothorum blida vocatur Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 9 c. 10. lib l, 11 c. 34. tha bygdhe han eet torn sua fast at thz for engä blidho brast Vis sten 4 . "],"e":["blidhomästare , "]},{"a":"blidha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr oblidha."],"e":[]},{"a":"blidhaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vänligt. helsade the hwart annad jnbyrdes bliakteliga Troj 15 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"blidhaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["blid, mild. " leneas war . . . blidaktog j siith ansikte " Troj 77 . " nar han them saa, anamadhe han them gladeliga mz blidaktogom ögom ib 19. - vän. han gath napligan soffwed for elskog ty fälnade hans blidaktoga hyj " ib 179 ."],"e":[]},{"a":"blidhaktoghet","b":"nn","c":"","d":["blidhet, vänlighet. " hector . . . begynthe tala kärligen ord tiill honom j alla wendzligen glydagkoghet " Troj 144 . briseida tog hästen mz glada blydakoghet ib 176 ."],"e":["blyd- )"]},{"a":"blidhe","b":"nn","c":"","d":["1) vänlighet. " mz blidhe och mildhet " Ber 61 . ","2) munterhet. giorde siik baadhe bliidh och gaman RK 3: 656 . - Jfr obliþe."],"e":["bliidh )"]},{"a":"blidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["artigt, förekommand, höviskt. " the . . . blidelika kunno antswara " RK 1: 395 (R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 226)."],"e":[]},{"a":"blidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["blid, mild. " at tw wari mik blidhelikin oc miskunsambir " SkrtUppb 75 . " o blidhelikaste miskundh " SvB 19 (början av 1500-talet)."],"e":["-likin )"]},{"a":"blidhelikhet","b":"nn","c":"","d":["hugnad. " j alla the äro oc blidhelikhet (juncunditate) thär thu nw glädz " Mecht 179 ."],"e":[]},{"a":"blidher","b":"av","c":"adj.","d":["2) mild, vänlig, bevågen. " plactus . . . blyder ok blydkader " GU C 20 s. 454. 3) behaglig, ljuv. blid iucundus dictur Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 11 c. 34. 4) glad. blyd . . . gentis usu lætus dictur Ol. Magnus Hist. de gent. septetr. l. 9 c. 10. - Jfr oblidher."],"e":["blyder )"]},{"a":"blidhhet","b":"nn","c":"","d":["mildhet, vänlighet. " for manheit oc milheit oc blidhet (bliðlæti) " Di 95 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 272 ."],"e":[]},{"a":"blidhilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) mildhet, vänlighet. " lös swndher galins manz harm mz blidhilsom " Ber 119 .","2) det som är behagligt, nöje, njutning. framgangh ok blidhilse forsma Ber 2 ."],"e":[]},{"a":"blidhka","b":"vb","c":"v.","d":["1) stilla, göra lugn (om vädret). thäs (hafvets) ower matta flodher mildar thu oc blidkar Lg 3: 50 . ","2) mildra, lindra. allen wärk tha skal thz blidka LB 3: 78 . ","3) mildra, beveka, uppmjuka. blicka eller veeka hennes harda hiertä Lg 3: 555 . ","4) göra blid el. bevågen, blidka. naghan helgan man ellr quinna j hymmeriki mz löfft ok bönom blicka Lg 3: 580 . blidhkar han Bo 113 . " var (imperat.) nu . . . blidhcadhir " ib 200 . " blidhka gudh " Ber 47 . Bir 1: 192 . at blicka hans mildhet LfK 269 . " vildo gerna hans hugh ok wredhe blidhka " Bil 854 . MB 1: 406 . MP 1: 24 . Bir 2: 15 . - med ack. och dat. ath tw . . . wele blidhka thin helgha son mik fatighom syndare Gers Ars b 5. swa som the vilin hafwa mik sik blidcadhan for tholika gafwo Bir 1: 54 . ","5) smeka. " ämwäl blidhkadhe mik min lilio älskoghe min andelike brwdhgomme " Su 406 . Ber 238 . - smickra. fanytlika blidhka the sigh af ensamme tronne som ey prydhis mz godhom gärningom Ber 3 . ","6) locka. " än syndoghe män blidhka thik älla kalla mädher sik, lydh them ey " Ber 163 . " vm han lokka thik ok blidhca mz kötzsins lusta " Bir 3: 30 . ","7) uppmuntra, glädja, hugna. j thessom ordhom blydhkar ihesus sin thiänisto man MP 2: 101 . " ey blydhkin thik iordhrikis gangn " Ber 127 . - (?) synap blidkar mantz hog (jfr Macer Floridus, De viribus herbarum v. 1151: suspiria sedat) LB 2: 50 . - trösta. tha all hans barn koma (för komo) til honum at blidhka han, tha togh han widh ängom hughnath MB 1: 232 . - refl. blidhkas,","1) varda blid el. bevågen, blidkas. gudh blidkadhis Bir 1: 152 . ib 153, 244 . SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). at gudz wredhe maghe blidhcas Bir 2: 23 . vredhe domarins christi vrede scal ey blitkas aff nakors bönom MP 1: 48 . - med dat. modhirin är van at blidhcas sonennom nar han bedhis miskund Bir 3: 417 . ib 4: 53 . ","2) bevekas. " swa blidhcas oc gudh til miskund mz kärlek " Bir 2: 15 . ","3) smekas. mz them lustas the ok blydkas Bir 1: 161 .","4) glädjas, blifva glad. hughren blidhkadhis Su 394 . Ber 41 ."],"e":["blydhka . ","blitka: -as MP 1: 48 . ","blicka Lg 3: 555, 580 ; LfK 269 . ","blykka: -adhis Bir 1: 244 . "]},{"a":"blidhka","b":"vb","c":"v.","d":["2) mildra, lindra. han . . . blidkade ok linade the harda ok fanytto lagin MP 4: 128 . 4) göra blid el. bevågen, blidka. med dat. och ack. o maria . . . blidhka os thin son JMÖ 135 . 7) uppmuntra, glädja, trösta. jak bidher tik . . . at thu mik wärdoghas blidhka, oc glädhia SvB 300 (början av 1500talet). - hugna, lugna, giva ro. människion war bort tappat fran samwarw ok komanskap j hymmerike . . . swa at hon war alstingx galin ok wildh wordin swa som eth faa . . . jhesus . . . fik blidhkat människiona ok fan hona ather j miskundena sköthe MP 4: 13 . lugna, trösta. konungen sa hans reddogha tha tok han blikka hans hugh Prosadikter (Sju vise mäst B) 218 . - Jfr oblidhka."],"e":["blitka SvKyrkobr 169 . blikka Prosadikter (Sju vise mäst B( 218. blika GU C 20. s. 174) ,"]},{"a":"blidhkare","b":"nn","c":"","d":["hugnare, tröstare. " at thu . . . alla wärldinna blidhkara födha skulde " SvB 300 (början av 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"blidhkilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) blidhet (om vädret). vidhirquektir af vädhirsins blidhkilsom Bir 4: 309 .","2) det som är behagligt, nöje, njutning. ey lostin thik framfarande blidhkilse Ber 127 . ib 186 . ","3) lockelse. formatte ey mz blidhkilsom ok ey mz hödzslom ok ey mz slaghum koma hona til at sighia ia KL 88 . Ber 159 ."],"e":[]},{"a":"blidhlat","b":"nn","c":"","d":["vänligt beteende, smek. widh han skill mik hwarte blidlaat ellir bani Lg 537 . mz söte lokkan ok blidhlatom Bir 1: 357 ."],"e":["-laat )"]},{"a":"blidhleker","b":"nn","c":"","d":["blidhet, midlhet. " om . . . hiärtans blidlek " Su 175 ."],"e":[]},{"a":"blidhläte","b":"nn","c":"","d":[" = blidhlat. Lg 1025 ."],"e":[]},{"a":"bligha","b":"vb","c":"v.","d":["bliga, stirra. " han saa högt oc blijgade breet " RK 1: (Albr) s. 213 . Lg 3: 23 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"blighan","b":"nn","c":"","d":["bligande. " j syons dötthra öghnalatom ok blighan " SpV 109 ."],"e":[]},{"a":"bligher","b":"nn","c":"","d":["Jfr stiärnobligher."],"e":[]},{"a":"blik","b":"nn","c":"","d":["1) sken, glans. " wart snarlika assikkia eeldher oc osigheliket blek oc bwldher i hymelen " Lg 3: 475 . ","2) blink, blick. " Jfr öghnablik. ""],"e":["blek )"]},{"a":"blik","b":"nn","c":"","d":[" Jfr öghnablik."],"e":[]},{"a":"blika","b":"vb","c":"v.","d":["vara el. varda synlig el. blottad. tha hon syna syndroga ärmär ok blikande arma vpräkte Lg 3: 548 ."],"e":[]},{"a":"blika","b":"vb","c":"v.","d":[" L. blixtra. blekar thet mykioth oc lithen är tordon. merker rägn, blekar mykith oc hymmellen är klar, tha kombir rägn tordon oc köldh PMSkr 293 ."],"e":["bleka )"]},{"a":"blikan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr lygnblikan."],"e":["blekan )"]},{"a":"blikke","b":"nn","c":"","d":[" (hvit) fläck (på ögat). haffuir naghon maal eller blicke pa ögath LB 7: 208 ."],"e":[]},{"a":"blikna","b":"vb","c":"v.","d":["blekna. " anlit bliknadhe swa som dööz manz " Bir 1: 85 . ib 2: 244, 4: 135, 148 . RK 2: 3390 . Lg 549 . MB 2: 191, 201 . Ber 286 . " tha blegnadhe erich som eth bast " RK 2: 4326 . solin skal blekna Bir 3: 366 . MP 1: 115 ."],"e":["blekna Bir 3: 366 ; ","-adhe Lg 549 ; ","-adho Bir 2: 244 ; ","-ande MP 1: 115 . ","blegna: -adhe RK 2: 4326 . -adhe),"]},{"a":"blikta","b":"vb","c":"v.","d":["blinka (med). " han blictadhe litet annat öghat " Lg 3: 368 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"blinda","b":"nn","c":"","d":[" Jfr starblinda."],"e":[]},{"a":"blinda","b":"nn","c":"","d":["blindhet. äv. bildl. jak wilde . . . at thu nakon tidh ware rageth ok ey mulwärpill, annath craturit hwässir syninna nathur annat naturligha blindan (cecitas) graffwir nidher j jordhena SpV 52 . wnflyr thu ey blinanna nath, thz är at thu mistir thin öghon ib 41 . grret han . . . ower människiona andelica blinda ok hiärtans willa MP 4: 166 . mörkrit ok blindan som thz (människosläktet( war wti SvKyrkobr 324. j högfärdogom är blindhan (ändrat fr. blindhin) for doom lsitiandhe SpV 159 ."],"e":[]},{"a":"blinda","b":"vb","c":"v.","d":["blända, göra blind. han lot sik blinda MD (S) 208 . Jfr forblinda."],"e":[]},{"a":"blinda","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forblindadher."],"e":[]},{"a":"blinde","b":"nn","c":"","d":["blindhet. " j balndh alla andra krankdoma, ok plagho ther människionne kan hendha til syn krop, är henne inthe swa skadhelikit som blindhin " MP 5: 32 . " waro thär aldra handha hardasta krankdoma, som är kallosoth: pestiläncia . . . blindhe. hwngher, torsth JMPs 259. ""],"e":[]},{"a":"blinde","b":"nn","c":"","d":["1) blindhet. " bildl. vardh iudhanna blinde forunnen " Bo 69 . ib 89, 165 . MP 1: 220 . Bir 3: 436 . Ber 34 . Lg 3: 215, 237 . ","2) den el. det som förblindar. hedhir giri är . . . hiärtans blinde älla wtstingirska (exæcatrix cordium) Bo 96 ."],"e":[]},{"a":"blinder","b":"av","c":"adj.","d":["1) blind. " alle andre iuþa wrþo blinde " Bu 15 . " fik frun som blind var . . . seia himins lius " ib 532 . ib 16, 133, 186, 526 . Bil 245, 276, 327, 341, 358, 411, 453, 463, 642, 653, 864, 887 . af enom som blindir var föddir oc var herra ihesus gaf öghon Bo 152 . - bildl. guz orþ äru andelek collerium ok lysa blinda siala at sea Bu 186 . " bleff atir blindir j sinne willo " KL 31 . - Jfr hiärta-, star-, sten-, sur-blinder.","2) som ej kan ses, dold, otydlig. tha vardh honum väghin blind Fr 2780 . al thessin thinghin äru them swa som blindh Bir 1: 135 ."],"e":["blinda nätla","-netzlaa . ","-nesla . blinde nätle),","blinda näta , "]},{"a":"blinder","b":"av","c":"adj.","d":["1) blind. MP 5: 150 . - bildl. döff ec blindh til alt ot SvB 51 (mot slutet av 1400-talet). 2) otydlig, svår (att förstå), svårförstådd. tykte them thät wara alth offhart ok blinth ath forstanda j thera skälom oc sinnom MP 4: 81 . "],"e":["blyndhir )","*blinda klippa","blinde- )","blinda nätla","blinddenäthla . ","blindenälla )"]},{"a":"blindhet","b":"nn","c":"","d":["blindhet. Su 281 . Lg 3: 157 ."],"e":[]},{"a":"blindklippa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1200."],"e":[]},{"a":"blindnätla","b":"nn","c":"","d":[" = blinda nätla. marrubium thz hether blindh netzla LB 2: 57 ."],"e":["blindh netzla )"]},{"a":"blinker","b":"nn","c":"","d":["blink. " huan then blink the (ɔ: öghon) göra " Bir 4: 143 ."],"e":[]},{"a":"blinkra","b":"vb","c":"v.","d":["blinka. " mz . . . blinkrande öghom " Bo 180 ."],"e":[]},{"a":"blistra","b":"vb","c":"v.","d":["hväsa. " alskona orma huilke . . . wtguthu theras ether ower mik oc mz theras onda lokt blistrado oc gnislado ower mik sina tändher " Su 162 . - hvissla? korpana galandhe, hökana blistrandhe, krakor oc skiorar skriandhe Su 119 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"blistrare","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"bliughdh","b":"","c":"","d":[" o. s. v. se blyghdh, blygher o. s. v."],"e":["bliugher"]},{"a":"bliva","b":"vb","c":"v.","d":["1) bliva, förbliva, stanna, dröja. skal fodermarsken . . . tilsee, ath hwar bliffuer, ther han warder inlagder Arnell Brask Biᴵ 33. sigher siälin . . . wara bor[t] gangande aff thässom hugnadhenom än kötidh lwkath mädh them söthmannom sigher wara bliffuaskoande (immorandum) SkrtUppb 54 . förbliva (vid). Se Sdw 2: 1200. epter wan dödh (skall det donerade jordagodset) bliffua vidh for:da siäla altare äuerdhelica SD NS 3: 400 ( 1419) . - stå fast (vid), stå (vid). Se Sdw 2: 1200. - med prep. vidher behålla. hwilken wara ther gudh will ath lengger lyfwer aff oos tw, thet blywe framdeles with fornempda godz SD NS 3: 292 ( 1418) . " ther met war theris trätha otskildh j swa mottho at anders hwitte bleff wiidh kolgortz tompth " Svartb 531 ( 1477) . - bliva (efter), bliva el. vara kvar, utgöra kvarlåtenskap. the iij (3) marck, som bliffuo epter then döda mannen STb 1: 93 (1477).","2) bliva kvar, bliva borta, gå förlorad. om fartyg. tha skippet bleff STb 1: 262 ( 1480) . ib 132 ( 1477) , 231 (1480). - bliva borta, omkomma. peder mölnare, som bleff pa alandz haff STb 1: 354 ( 1482) .","3) vistas, vara, leva. " wi skulum . . . nokor hws byggia, ther wi maghom stundom vti blifua " VKJ 6 ( 1440) . baskilicanus . . . then i kyrkio äller palacio lbliffwer GU C 20 s. 51 . - vara, existera. älzskelikin dywr som bliffwa wäxa ok ther medh äro blyffwandis vtan skäll MP 5: 77 ; jfr blivande, part. pres. -leva, hava könsumgänge (med). om man haffuir bliffuith mädh qwinno j hennes manadha sot SkrtUppb 198 . Sv Kyrkobr 351. om hon haffuir giort löskaläghe . . . aällir bliffwit mz nakre andelike menniskio präst mwnk ellir nwnno ib 359 . 4) bliva, varda. Jfr Sdw 2: 1200. wi maghom äkke gifwa bort fran them wart goodz swa at the bliwa ater igeen fatigh SD NS 3: 122 (1416). aff hwlko hector myket glader bleeff Troj 162 . " silas haffz wathn gönom leer tha bliffwer thet frish " PMSkr 296 . " wordo borgamestrene oc raadit swa eens, ath her olaff johannis skla bliffua stadzsins capellan " STb 1: 4 ( 1474) . ib 344 ( 1482) . - bliva, uppkomma, uppstå. wm tw thät wathnit läthe sidhan pa menniskios likamm, tha bliffwer skithnadher PMSkr 436 . " läther tw j thät watnith viride es, oc kalk granner giordher aff then oc sywdher, tha bliffwer thär aff lazwr " ib 437 . - bliva av. engen kan ällir weth sigha mik hvart han är blifwin ällir lkomyn Hel män 263 . 5) ss hjälpvert i förening med part. pret. för att uttrycka omskrivning av passiv form. Jfr Sdw 2: 1200. ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordhen som trollkarlen sigher oweer honom JMÖ 8 . ","2) fortfarande få ha det som hittills, reda sig. gud giffue atj kunne bliffue vid som oss hoppes i vel göre HSH 17: 79 (1523, Brqsk) . "],"e":["blyva )","blivande , part. pres. förblivande, fast. ath synne bliffwandhe stadugheth, som hon beuisthe MP 5: 212 . - vistande, boende. haffuir han eth annat hws, ther flere hans tyänara äro bliffuandhe vti MP 5: 63 . - vrande, existerande. älzskelikin dywr som bliffwa wäxa ok ther medh äro blyffwandis vtan skäll MP 5: 77 . ena liffuandis käldo . . . j sik siälffue, oc aff sik siälffue bliffuandis Mecht 151 .","blivande , ","*bliva af , bliva av (med), befrias (från), bliva kvitt. Jfr Sdw 2: 1200. matthe jac blyffwa aff mz thz ämbethe jac lathe meg gerna nöya ath blyffwa wndy annars styrlz Troj 191 . ","bliva ater , bliva övrig, återstå. ST 391 . ","*bliva vidh , 1) stå sig, hava bestånd. huat the til forende wordo ens medh borgamestarene och radet, thet skal bliffua wiidh STb 1: 174 ( 1478) . ","*bliva vidh sik , förbliva i samma tillstånd el. förhållande som förut, bliva i fred, bliva fri från antastning. huilke som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for beskattningena, the blifue widh sigh Rydberg Tr 163 ( 1436) . - Jfr ater-, ful-, inne-, undir-, vidher-, äptir-bliva."]},{"a":"bliva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","at the . . . äkke blifwen hängiande a korseno Bo 205 . . med inf. blifwa swa j frida standa RK 2: 1427 . - med prep. vidher, behålla. wnnom iþär at bliuä viþär þän rät SD 5: 636 ( 1347) . " ther wil iak wider bliffua " RK 2: 3670 . - lata bliva, låta bli, upphöra (med). j thesse bok aff hersskap scriffwa wil jak om stundh nw latha bliffwa MD (S) 281 . ","2) qvarlemnas el. blifva på valplatsen, stupa. the andre bliffue alle FM 354 ( 1507) . - gå förlorad. bleff ther och eth skep wid alandh aff köninxbärgh FM 355 ( 1507) . wänt tik aff slikom lösom bannom, swa framt at thu bliffwer ey widh thz (d. v. s. går derför förlorad) äwerdelika LfK 141 . ","3) hålla ut, lefva. var thz visselica stort vndir hurw apostlane . . . gato blifwit (subsisterent) vidh thässin ordhin Bo 178 . - lefva, vara. bliiff hel MD 40 . " blifwin badhe heel ok säl " Al 4244 . " bliff thik badhe heell ok säl " ib 2854 . þän sik vildeg bätra oc blifa i renleke Bir 4: (Avt) 180. at vi . . . skulu blyfua (vivamus) i thässe värld i välmattande tämpran mot kötzsins lusta oc rätuislika . . . oc millelica MP 2: 124 . " husit huar the blifuo (erant sedentes) " ib 1: 167 . " han bleff (erat) j ödmarkom " ib 169 . ","4) blifva, varda. " manghe bliuu döþe af baþom lutumen " Bu 177 . " at . . . iak dödher blifuar " BSH 1: 166 ( 1376) . bleff dödhir KL 28, 49, 124, 155 . MP 1: 131 . Fl 937 . Iv 517 . MB 2: 16, 80, 93, 277 . -- blifva af. spordhe sanctus germanus hwar brödhirne waro bliffne (hvad det hade blifvit af bröderne) ST 286 . ib 531 . Di 281 . " han wilde gerna wita hwart hans fadhir ware blifwin " ST 51 .","1) qvarlemnas, gå förlorad. fför tyuste skär ppa een sten bleff bade skipp ok gotz j gen RK 1: (sfgn) s. 184 .","2) blifva qvar, blifva öfrig, återstå. mz thy watneno j gän war bliffwit MB 2: 282 . " bliffwo j gän fämptan tusandh män " ib 93 . ib 89 . - Jfr ivir-, saman-, til-, vidher-, äptir-bliva, samt hembliver."],"e":["blyfua . bliver, blef, blivu, blivin. ","bliva ater , blifva qvar, qwarstanna, förblifva. nar han blef atir i mönstreno Bo 136 . " bleff han atir ensamin a sinom bönom " KL 21 . " thän hälghe mannin bleff atir j storum hugnadh " ib 34 . " hans son bleff atir blindir j sinne willo " ib 31, ib 64, 65 . Bir 1: 168, 2: 329 . Iv 3658 . Jfr ater bliva.","bliva igen , "]},{"a":"bliveliker","b":"av","c":"adj.","d":["blifvande, förblifvande, beständig, varaktig. i tässe wärldh i huilke wi haffwom ey bliffwelika warw LfK 71 ."],"e":[]},{"a":"blivilse","b":"nn","c":"","d":["1) förblifvande. " mone i godho vm stadhukt framhald oc bliwilse " Bir 4: 243 . LfK 128 .","2) boning. " han skal aldre haua bliuilse älla varu när gudhi " Bir 2: 17 . " nalkas the bliwilse i hwilke gudh war " ib 4: (Dikt) 217 . ib 233, 252, 253, 271 . - Jfr himna-, saman-blivilse."],"e":[]},{"a":"blivilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) kvarblifvande, förblivande. thätta är ledhas j frestilse ondzkonna härdzska, ällir bliffwilse, ey takas aff them som är frestadhir SpV 552 . 2) boning, uppehållsort. hälghe stadhin ok thin hälgha ok wtwalda bliffwilse (mansio) jnnebyggis swa aff tik, at han liffwe aff liffweno, lyse aff thino liwse SpV 493 . - uppehåll, rast. j xlii (42) bliffwilsom (mansonibus) främias gudz almoghe siw (för siäx) sinnom siw, gönom öghnena SpV 503 . 3= varande, väsende. war herre ihesus loffuade sin fadhir, gud . . . j the naturlika ok äwärdelica bliffuilse ther han vtan ophoff är j guddenomenom, mädhir faderenom, ok them helgha anda MP 5: 5: 144 . - Jfr stadhughblivilse."],"e":[]},{"a":"blixa","b":"vb","c":"v.","d":["blinka. " mz blixsandhe (tremulis) öghom " Su 115 ."],"e":[]},{"a":"bliþa","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"bliþelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) mildt, vänligt. see blidhelika til hans KL 48 . Bir 4: 149 . mz hwilkom hon swa biþelika talaþe Kl 185. helsadhe han blidhelica blasium Bil 901 . " suara hånom blidhlika " KS 25 (61, 26) . Bo 60, 154 . Bir 1: 357 . Fl 788, 1220 . RK 1: 395 . " nar han loo ey blidhelica mot hänne " Bir 2: 167 . " syntes optha hans änlithe blidelika frögdhas " Su 22 . ","2) behagligt, ljuft. " thy at thz (vinet) blidhelika ingar " Ber 87 . MP 1: 59 ."],"e":["blidhlika . ","blydhelika Bir 4: 149 . blidhelik (i rimslut) Fl 1220),"]},{"a":"bliþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) blid (om vädret). tha wädhrit war blidhast Bil 238 . ib 285 . Bir 1: 397 . gudh gaff them bör ok blidhan sio Fl 655 . ","2) blid, mild, vänlig, bevågen. talar tel hänna bliþo anlite Bu 141 . " wart han aller blidher j änlite " Bil 257 . Lg 3: 218, 243 . " sua räþpeleken at änghen þorþe se han vreþan sva vän ok þäkar at hvar man lyste tel at se han bliþan " Bu 62 . " af them blidhir giordhir (blidkad) " Bir 1: 78 . " bliidh antzswar " Lg 91 . - med dat. göra sin son romara bliþan ok þera ovinum vreþan Bu 9 . ib 494, 504 . " vardh blidher sinne modher " Bil 795 . KS 25 (62, 27) . ","3) ljuf, behaglig. hwat klar oc blidh (placida) hon (ɔ: bönin) är Bo 104 . " vända alt til gudz loff oc hedhir hwat thz gaar hällir mz älla moot ok hwat thz är hällir bliit älla strijt " ib 122 . ","4) munter, glad. " sagho han liua biþan ok glaþan " Bu 26 . ib 140 . " hon vardh tho ther aff halla bliidh " Iv 3765 . " ij görin idher blidha " Fl 837 . RK 3: 3897 . " mins mik likamans huru þungr han är at dragha . . . bliþar at borþe " Bu 141 . - Jfr obliper."],"e":[]},{"a":"bliþskaper","b":"nn","c":"","d":["1) vänlighet, mildhet. aldar är iak blötar gen bliscap Bu 494 . " bögdhis rätuisan til blidhskap " Bir 3: 267 .","2) munterhet, glädje. frögdagho sik mykit j sin blidhskap aff kosteligom mat oc drik MB 2: 123 . hwar är nw thin blidskap Pa (Tung) 28 ."],"e":["bliscaper )"]},{"a":"blodh","b":"nn","c":"","d":["loch blodher, m. (Troj 174. Mecht 276 ). 1) blod. lthina thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh Prosadikter (Sju vise mäst) 141 . " min husbonde lot mik sla blodh pa badha armana ib. - guds blodh, Kristi (utgjutna) blod. li svordomar. om hon haffwir sworidh om gudz dödh gudz blodh oc andra hans lima " SvKyrkobr 357 . " thet wet gudz helghe blodh wäll at iac haffde otäncht atgörät " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). ","2) levande varelse, människa; koll. människor. Jfr Sdw 2: 1200. 3) blod ss bärare av släktskap; börd. ath hans naade aaff sancte erix . . . reetta blod sannerligen er kommen Rydberg Tr 3: 624 (1520). - koll. personer av viss, särskilt angiven, börd. alt hoffuesinnet och eddelle blodh vndantagit Rydberg Tr 3: 490 ( 1502) . - blodsfrände (-fränka). Se Sdw 2: 1200. 4) det av naturen med blodet i födelsen givna, bestämmelse. Se Sdw 2: 1200. - Jfr duvo-, hiärta-, inälva-, näso-, umgangilse systkina-blodh. "],"e":["*blods giutilse , ","blods tar , ","bodsutgiutilse","-else )"]},{"a":"blodh lata","b":"nn","c":"","d":["åderlåtning. " i blodh lata skal atuaktas timans qwemelikhet " LB 5: 292 ."],"e":[]},{"a":"blodhbadh","b":"nn","c":"","d":["bad i blod. Bil 565 ."],"e":[]},{"a":"blodhblandadher","b":"av","c":"adj.","d":["blodblandad. " " Bil 473 ."],"e":[]},{"a":"blodhblädhra","b":"nn","c":"","d":["blodbläddra, blodblåsa. Lg 3: 269 ."],"e":[]},{"a":"blodhbäkker","b":"nn","c":"","d":["blodström. " manga blodbäckia strömmade oc flwtho aff honom " Troj 154 . " som andra blodbäcka strömdhä offwer achillis ögom oc ansikte " ib 148 ."],"e":["-iar , ","-ar ) , "]},{"a":"blodheliker","b":"av","c":"adj.","d":["blodig, blodfärgad. " giffwa aff sik blodhelika dag " Iv LXXXVIII ."],"e":[]},{"a":"blodher","b":"av","c":"adj.","d":["blodig? sprangh han mith oppo gathona blodha Di 258 (stället troligen korrumperadt)."],"e":[]},{"a":"blodhflytilse","b":"nn","c":"","d":["blodflöde. " iezabel som tydhir blodhflytilse " MP 1: 234 ."],"e":[]},{"a":"blodhfuldher","b":"av","c":"adj.","d":["blodfull, blodfyld, blodsprängd. " mz blodh fullom öghom " Bir 1: 31 ."],"e":[]},{"a":"blodhga","b":"vb","c":"v.","d":["bloda. " blodgade sit harnisk " Di 139 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"blodhga","b":"vb","c":"v.","d":["bloda ned, göra blodig. cruentatus . . . blodgadher GU C 20 s. 156 . the . . . skaro j hel eth kydh, oc blödgadho hans kyortil MP 5: 119 . - bildl. tha han seer thera osydhogha klädhabonadh, som dyäffwolin haffuir blodhghath, ok wanskapat medh högfärdhinne MP 5: 119 ."],"e":["blödga: -adho MP 5: 119 )"]},{"a":"blodhganger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1200."],"e":[]},{"a":"blodhganger","b":"nn","c":"","d":["blodflöde, blodgång. ther komber blodh gangh aff LB 7: 174 . " far man blodgang af jnwertis bwldar " ib 186 . " quinnär som mikin blodhgangh haffwa " ib 6: 106 ."],"e":[]},{"a":"blodhgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["blodgirig, blodtörstig. Bil 299 ."],"e":[]},{"a":"blodhgiutilse","b":"nn","c":"","d":["blodsutgjutelse. " att ther aff ey kommer stortt glodgjutelsse " PMSkr 708 (senare avskr.). - Jfr blods giutilse."],"e":[]},{"a":"blodhgiutilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" blodsutgjutelse. BSH 4: 8 ( 1471), 9."],"e":["-else )"]},{"a":"blodhhiärta","b":"nn","c":"","d":["använt ss tillnamn. pädher köthmangare alias nomine peder darth blodhhierta HLG 1: 89."],"e":["-hierta )"]},{"a":"blodhkopper . m.","b":"","c":"","d":["koppningsinstrument. " guua (var. guna) . . . vel guina . . . blod kopper " GU C 20 s. 325 ."],"e":[]},{"a":"blodhkälda","b":"nn","c":"","d":["blodkälla. lopp iämsköt aff öghomen som en klen blodh källa Lg 3: 268 ."],"e":["-källa )"]},{"a":"blodhlat","b":"nn","c":"","d":["bloduttömning, åderlåtning. " aff godho blodh laat " LB 5: 292 . " aff blodlath och koppan " ib 7: 52 . ib 1: 98, 2: 63, 3: 12, 22 o. s. v. 7: 1, 183. MB 1: 71 ."],"e":["-laat . ","-loth LB 7: 1 ),"]},{"a":"blodhlata","b":"vb","c":"v.","d":["åderlåta. " ath blodhlata " LB 2: 62 ."],"e":[]},{"a":"blodhlatare","b":"nn","c":"","d":["åderlåtare. Prosadikter (Sju vise mäst) 141 ."],"e":[]},{"a":"blodhleker","b":"nn","c":"","d":["blodvite. " sades kynnere drengen zacer til xij mark foe blodhleken hans (för han) giorde hans mysken skynner Stb 4: 4 l(1504). ""],"e":[]},{"a":"blodhlop","b":"nn","c":"","d":["blodflöde. " myken blod ran offwer hans ögon aff thz sared oc ley kwnne thz blod lopped stylla siig " Troj 174 ."],"e":[]},{"a":"blodhlös","b":"av","c":"adj.","d":["blodlös. " " Bir 3: 253 ."],"e":[]},{"a":"blodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["gruvlig. " swärya stora blodogha edher " PMSkr 125 . - Jfr ivirblodhogher."],"e":[]},{"a":"blodhpina","b":"nn","c":"","d":["blodgång? rödsot? dwger for blod pino LB 7: 100 ."],"e":[]},{"a":"blodhrinna","b":"nn","c":"","d":["blodflöde? for blodhrinna aff quidh LB 2: 33 . " doger ffor blodh rinna " ib 38 . ib 39, 42, 48, 54 ."],"e":[]},{"a":"blodhrosa","b":"nn","c":"","d":["blödning? widir blodhrosa än saar blödhir LB 3: 166 ."],"e":[]},{"a":"blodhrosa","b":"av","c":"adj.","d":["blödande, blodsprängd, blodig. iak tok han j mith knä swa som spitälskan man ok allan blan ok blodh rosa Bir 1: 33 . ib 344 . licammin var allir blekir oc blodhrusa ib 3: 272 . stodh swa blodhrossa ok gynom stunghin ib 1: 31 . ib 3: 274, 289 . " tedhe hänne siin saar al färsk ok blodhrusa " Su 383 . ib 415 . TS 20 . liudus, blodrosa GU 8 ."],"e":["blodhrossa Bir 1: 31 . ","blodhrussa Su 415 ), "]},{"a":"blodhrosogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = blodhrosa. the . . . sagho likaman allan vara blodhrosughan Bil 916 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"blodhrunadher","b":"nn","c":"","d":[" = blodhrune. mynthä och äthikia blondath doger för blodrunad LB 8: 51 ."],"e":[]},{"a":"blodhruni","b":"nn","c":"","d":["blodflöde. " rökilse är got for blodhrunna " LB 4: 340 . ib 351, 3: 75, 77, 78 . " piila oss dogher for blodrwna " ib 7: 142 . ib 143, 146, 148 o. s. v. duger för blod rwdna (för -rwna) ib 8: 42 . " binder blodrona ther qwinnor haffua " ib 7: 139 . " hielper thz oc quinno mykit storlika badhe fore ok bak fore blodhrona ib 3: 130. stamper man henne ok legger widh blodhrwna tha stämmis han " ib 2: 48 . ib 3: 79 ."],"e":["-roni . ","-runne )"]},{"a":"blodhrus","b":"av","c":"adj.","d":["blödade, blodsprängd. tha thu haffe han dödhan j thino sköthe . . . sarghadan oc blodhughan, oc blodhrusan SvB 298 (c. 1520). - Jfr blodhrosa Sdw 1: 125."],"e":[]},{"a":"blodhrusadher","b":"av","c":"adj.","d":["blodig, blodsprängd. " kroppin syntis aff flängiom oc slaghom blodhrusadhir oc saar " Hel män 105 ."],"e":[]},{"a":"blodhrödher","b":"av","c":"adj.","d":["1) blodröd, röd som blod. en litin syntis blodhrödhir Bir 3: 448 . ","2) röd af blod do blodh rödher for trona Bil 283 . " funno han badhe blaan oc blodhrudhan " ST 68 ."],"e":["blodhrudher: -an ST 68 ),"]},{"a":"blodhsiuker","b":"","c":"","d":[" . adj. lidande av blodgång? sanguinarius . . . blodh fwller oc blod siwker GU C 20 s. 542 ."],"e":[]},{"a":"blodhsot","b":"nn","c":"","d":["1) blodgång. " hon hafdhe blodhsot (fluxum sanguinis) flughur aar " Bil 555 . " är han mykit god för blodhsoth (fert hæmoptoicis . . . juvamen) " LB 8: 42 . " thz for dryffuer blodhsooth (fluxum sanguinis) " ib 2: 10 . ib 39, 41, 7: 9 . MP 1: 343 . Lg 265 . MB 2: 383 . ","2) rödsot. " mz blodsot oc pestilencia han them freste " RK 2: 9306 . fik han ena hardha soot . . . oc the var blodhsot (dystenteria) Ansg 253 . " thz doger ffor blodhsoth (dysentericos . . . juvrat) " LB 2: 53 . " köpa swijn nöth faar gether eller huadh thz är som . . . blodhsoth haffuer " SO 49 ."],"e":[]},{"a":"blodhsot","b":"nn","c":"","d":["rödsot; blodig avföring, blodig diarré. disent[e]ria . . . linwällfue blodh ok blodsooth GU C 20 s. l92. tha fik han blodhsoot som är dötzsins tekn Prosadikter (Sju vise mäst) 126 ."],"e":["-soot )"]},{"a":"blodhsten","b":"nn","c":"","d":["sten som troddes ha förmågan att stilla blodflöde? (jfr Kalkar 1: l222) el. möjl. röd sten använd som prydand? (t. ex. heliotrop?). athe hado stwlith . . . en blodh sten STb 1: 331 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"blodhstörting","b":"nn","c":"","d":["blodsutgjutelse. " ath forstyra thenne blodstörtinge " BSH 4: 6 ( 1471, samt afskr.) . " at thenne saargelige foygd, scade oc blodstörtingh matte stilles " FM 512 ( 1510) ."],"e":["-störtinge )"]},{"a":"blodhstörtning","b":"nn","c":"","d":["blodsutgjutelse. lom nager blodstörtning . . . skedde Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471). - Jfr blodhstöring Sdw 1: 126. "],"e":[]},{"a":"blodhsulme","b":"","c":"","d":[" . m. blodsvulst. flegmen . . . blodswlme GU C 20 s. 278 ."],"e":[]},{"a":"blodhutgiutare","b":"nn","c":"","d":["en som utgjuter blod, blodtörstig människa. cruentatus . . . blodgadher ok blod vtgiutae GU C 20 s. 156 ."],"e":[]},{"a":"blodhutgiutilse","b":"nn","c":"","d":["blodsutgjutelse. BSH 4: 111 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"blodhvite","b":"nn","c":"","d":["lblodvite, mindre sår."],"e":["blotwita STb 1: 427 (1459; burspr.) . blotwitta ib 435 (1460 ; burspr)), "]},{"a":"blodhvite","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) blodsutgjutelse. " vm puust eller vm käps hugg ther ey komber blodwite innan " MEG 53 . ib 54, 58 . ","2) blodvite, mindre sår. firi drapp fulzäre blodouite (för blodhuite) SD 4: 408 (1335, enl. Hadorphs aftr.). gyor þöm bloþpwite äller blanaþ ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). for ij [2] bloduite som han slogh mattis laurisson BtFH 1: 129 ( 1506) . " vm man slaar annan hugg eller stinger blodwite " MEG 53 . " stinger til blodwithe ib 54, " ib 58 . " synis blanadh ella bloduite " ib 61 . EG 65 . blodwijte såår ellr blånadt SO 294 . ib 293, 295, 300, 308 ."],"e":[]},{"a":"blodhyrt","b":"nn","c":"","d":["blodrot, potentilla erecta Lin. " germandia blodyrth " Växtförteckn. fr. sl. av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7 (jfr s. 15 och 50); jfr Lyttkens, Sv. växtnamn s. 598."],"e":[]},{"a":"blodhyrt","b":"nn","c":"","d":["1) blodrot, potentilla tormentilla Neck. " tormentilla blodörth " LB 7: 185 ","2) flodnäfva, gerarium sanguineum Lin.? (jfr Tillandz, Catalogus plantarum bl. c 1). rothin aff blodyrth LB 7: 288 . " blodyrt som kallas sanguinaria " ib 244 ."],"e":["-örth )"]},{"a":"blok","b":"nn","c":"","d":["block; hissblock vid husbygge? thetta epterscriffwene köpthe jach til nyie bygnyngen östantil . . . . en jernbwlth i bloket HLG 2: 71 (1517). - block till fartyg? viij ort. for blokke Skotteb 401 (1466 ; Kämn). for block ock kopperskyffuer SSkb 315 (1508-09). - Jfr kinnabakka-, sagha-bok."],"e":[]},{"a":"blokhug","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-hogg )"]},{"a":"blokhus","b":"nn","c":"","d":["blockhus, af block el. timmerstockar uppfördt förskansningshus. engin vedhen är her inkomen eller tymber, ey heller nogen blockhwss eller andre kiffwanebber opbygdhe, sedhen i häden fore BSH 5: 237 ( 1508) ."],"e":["block- )"]},{"a":"blokka","b":"vb","c":"v.","d":["belägga med block, fängsla med black, sätta i black. honum stockä eller block' eller j jern sätye STb 4: 300 ( 1513) . - Jfr oblokkadher."],"e":[]},{"a":"blokka","b":"vb","c":"v.","d":["belägga med block, fästa i block. hardelica monde the thöm blocka RK 2: 393 ."],"e":[]},{"a":"blokker","b":"nn","c":"","d":["block, stock i hvilken en fånges fötter sättas fast. ther saat hwar thera i sin stook en stor welloger breder blook RK 1: 3943 ."],"e":["blook )"]},{"a":"bloma","b":"vb","c":"v.","d":["blomma. " blomande blomstir " Su 282 . - refl. blomas, blomma. all fruktbärande trää oc yrther blomstras oc blomas j sinne önskelike oc fruktsamlike fägrind Su 345 ."],"e":[]},{"a":"bloma","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blome, ävensom damaksa-, kamilla-, lilio-, muskata-, ring- (ringe-), ringil-, rosen-, äg-bloma."],"e":[]},{"a":"bloma","b":"nn","c":"","d":["1) blomma. " " Fl 103, 104, 1303 . biith draghir honaghit af manga handa blomum ST 5 . blomor oc gräs Su 38 . " lilior oc blomor " ib 164 . Lg 666 . " huaria handha blomster oc blomor " Su 75 . alla theras faghra blomor oc blomster ib. " see . . . eth aldra wänasta blomster äldher blomo ib. " ib 74, 146, 203, 342, 374, 375 . " naar all jordhin leer oc frögdas j sins mangskona blomsters blomom " ib 345 . " j blomstrande blomom " ib 200 . (blomom (-um), som förekommer ST 5, Su 146, 200, 203, 342, 345, 374, kan föras till blome.) Jfr komilla-, komina-, muskat-, muskata-, ringe-, rosen-bloma. ","2) äggblomma, gula. Jfr äggia bloma."],"e":[]},{"a":"blome","b":"nn","c":"","d":["1) blomma. " lot them fylla mz alzskyns bloma " Fl 1298 . ib 1336 . muskata ok thera bloma ib 1106 (på alla tre ställena i rimslut). Jfr muskatblome. ","2) blomstring, blom, blomma. hans stawer stodh j bloma Bil 462 .","3) äggblomma, gula. ondh hustru äther bloman aff äggit ok bondin thz hwita GO 514 . " tag en raa blome aff hönssa eg " LB 7: 233 . Jfr äggia blome. ","4) afkomma. allit. faar hon barn oc bloma. SJ 378 ( 1471) . MD 444 ."],"e":[]},{"a":"blome","b":"nn","c":"","d":["blomma; bildl. " i haffwen hörth oc rörth thz högxsta mz thz di[i]wpasta, som är grwndhen i the hälge cristne tro, oc blomstet oc blomen i the hälge skrifft " JMÖ 145 . - Jfr bloma."],"e":[]},{"a":"blomster","b":"nn","c":"","d":["1) koll. " blommor, blommor och blad. af huilkins þera vande blomstar vt spriggar " Bu 6 . " han bar blomstar a þörrom grenom " ib. " ij bärin thz blomster iomfrur alla " Fl 1305 . ib 1351, 1370, 1372 . Bil 107, 288 . KL 59 . " af ty trä aldrei kom blomstr å " KS 46 (117, 50) . ","2) blomma. eg. och bildl. varin som blomstar þät skyt falnar Bu 152 . " þu äst blomstar " ib 75 . " opgangande blomstarin " Bir 3: 398 . " liknar . . . sina sötasto modhir vidhir thz blömstir som växste j dalenom " ib 1: 175 . ib 179, 280, 392 . MP 2: 234 . Fl 1364, 1387, 1399, 1403 . LB 5: 80 . ST 394 . Su 74, 75, 146, 178, 282, 345, 374 . gif þöm blomstar äuinneleks lifs Bu 183 . Bil 216 . Bo 193 . " pryddir mz alla dygþa blomstre (flore) " KL 188 .","3) blommig, blom, blomma. tha hon (ɔ: celidonia) star i blomstir LB 3: 120 . brenyrth skal hemptas tha hon star i blomster ib 7: 126 . - bildl. tha han i sins wngdoms blomster til böriadhe sik öwa oc lwstas i wärdzliko fafängo Su 10 . - Jfr böno-, ciprissa-, dilz-, dilfrö-, hylle-, porsa-, rosenblomster."],"e":["blömstrir Bir 1: 175 . " blömster ib 179; dat. sing. blömstre " KL 59), "]},{"a":"blomster","b":"nn","c":"","d":["1) koll. blommor, blommor och blad. MB 1: 304 . 2) blomma. tha hon (liljan) blomstras, alzstings, ok thär näst falnar ok kastar blomstirdh, tagh ather bolen SpV 25 . j somligom (ting) är stoor fägrindh ok vänleker sa som j blomstrom ok alskons blomom SvKyrkobr 138 . - bildl. i haffwen hörth oc rörth thz högxsta mz thz d[i]wpasta, som är grwndhen i the hälge cristne tro, oc blomstet oc blomen i the hälge skrifft JMÖ 145 . " aldrig läses sedan wärden begyntes at saa manga herra oc wärdzsens striidzmäns blomster . . . wara komme oc forsamblade tiilhopa oppa en stad " Troj 103 . ib 137 . iomffrv maria, blomsther offwer alla wtualda jomffrur SvB 332 (c. 1520). thins jomfrudoms blomstir haffwa mz maria offradh gudhi SpV 93 . 4) blomma; beläggning (på metall), utvittrings- el. utlösningsprodukt (av koppar). tagh koper skiffuor, och hengh them i en så eller tynne, ey så att skiffuorne räkie ätikiana, och täppes tätt offuan, och effter tio dager skrapes aff skiffuorne grön erugo . . . somblige kalle thett koperens blomster PMSkr 625 (senare avskr.). Jfr hylleträ-, rosen-, sioblads-, valmogho-blomster. "],"e":["blomstirdh SpV 25 ) , ","*blomsters mark , ","*blomstragudhinnohöghtidh","blomstragudhinna- )"]},{"a":"blomsterfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av blommor, rikt beväxt med blommor. fflorulentus . . . blomster fuller . . . nota florvlenti sunt campi et prata sed floride sunt arbores et herbe mark ok ängia ärv blomsterful lok trä ok yrther ärv blomstrandhe GU C 20 s. 281 . - blomstrande. bildl. giffwandhe sinom blomstirfullom (jfr lat. floribundis) stridzmannom thz aff nadhinne, hwilkit han siälfwir haffdhe aff nathurinne SpV 210 . " jak bidher tik . . . at j thässo waro inbyrdis ällir ympse talan wili thu kwngöra huru thänna blomstirfullo (jfr lat. floribunde) jomfrudoms nadh skla opspörias, finnas ok gömas " ib 95 ."],"e":["-fuller )"]},{"a":"blomstergudhinna","b":"nn","c":"","d":["blomstergudinna, blommornas gudinna. flora . . . blomster gudinna GU C 20 s. 280 ."],"e":[]},{"a":"blomsterkranz","b":"nn","c":"","d":["blomsterkrans. " for thän blomstirkranz ther iak för giordhe " KL 60 . ib 59 ."],"e":[]},{"a":"blomsterkrona","b":"nn","c":"","d":["blomsterkrona, krona av blommor. thu . . . haffir blomster krono a hoffde Skrt Uppb 328."],"e":[]},{"a":"blomsterkärve","b":"","c":"","d":[" , blomsterqvast. Bir 1: 317, 318 ."],"e":[]},{"a":"blomsterliker","b":"av","c":"adj.","d":["blomstrande. thär waro rosenar swa faghra ok blomsthirligha, at the waro widha som annor faath SpV 22 . - bildl. en friboren man wnger ny slagen tiill riddare . . . dristade siig j syn wnga blomsterlige förelek sökte tiil hectorem Troj 149 . - (+) dagranden eprinnande wptspredhir mz skeneno sina blomstirlika (ocroceos) strängia SpV 580 . (Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l93 f.)."],"e":["-ligh )"]},{"a":"blomsterliker","b":"av","c":"adj.","d":["blomstrande. " förtappa min blomsterlika iomfrudom " Lg 3: 274 ."],"e":[]},{"a":"blomsterlikhet","b":"nn","c":"","d":["blomstring, fägring. aff hwilko blomstri framganga fruchtir, mz swa wndhrisamlighom sötma ok fäghrindh at j liknilsom widh them, är thänna wärdhinna sötme ok blomsirlikhet (florida) alt best ok smittelikit ällir orenlighit SpV 9 ."],"e":[]},{"a":"blomsterlös","b":"av","c":"adj.","d":["saknande blommor. et trä . . . mykith barklöst oc blomstir löst Lg 91 ."],"e":[]},{"a":"blomsterqvaster","b":"nn","c":"","d":["blomsterqvast. Bir 2: 30 ."],"e":[]},{"a":"blomsterqvister","b":"nn","c":"","d":["blomstrande qvist. Bu 6 ."],"e":[]},{"a":"blomstersiäng","b":"nn","c":"","d":["säng som är skär och fin som len blomma? thässa twa möia thiäna idhkelica när barneno oc swa granlica, at enkte orenth skal thät maka, thy mathe sängin heta the blomster sängin. som skriffwat star aff. war sängh är all blomstrande SkrtUppb 264 ."],"e":["-säng )"]},{"a":"blomstertime","b":"nn","c":"","d":["blomstertid. " floralia . . . blomster time " GU C 20 s. 280 ."],"e":[]},{"a":"blomsterträ","b":"nn","c":"","d":["blomster trä thz kallat är Fl s. 96 ."],"e":[]},{"a":"blomsteräng","b":"nn","c":"","d":["blomsteräng, äng med blommor. Su 74, 157 ."],"e":[]},{"a":"blomstogher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med blommor, blomsterklädd, blomsterprydd. then förste (vägen) war thor, oc twnger thän andre är blomstoghe, oc besattir mz fruktsammom träm thän tridhie war fuller mz thorn oc tiistel Mecht 325 ."],"e":[]},{"a":"blomstra","b":"vb","c":"v.","d":["förekommer blott i part.","1) bära blommor, bära blommor och blad, blomstra, grönska. j blomstrande (floridam) dal Bir 1: 273 . blomstrande trää (arbor frondosa) Su 160 . " mz blomstrande qwistom oc löffuom (folius virentibus) " ib 203 . " aff blomstrande frukt (florifero gerimine) hälgra oc gudelika manna lidilse " ib 178 . - part. pret. blomstrane, grönskande. j yrtagardhen blomstradhan mz dyrastom rosom Su 397. jässe roth skal bliffwa blomstrat Lg 3: 593 . var säng . . . är blomstrat Bo 104 . ib 146, 147 . ","2) blomma. blomstrande roser Lg 441 .","3) bild. " blomstra. blomstrandhe wngdomen " Su 74 . ib 345 . - refl. blomstras (-as, -aþis), ","1) = blomstra 1. trän grönskas ok blomstras Bir 1: 45 . " aarons wandir som blomstradhis " ib 181 . ib 60 . Lg 31, 66 . " all fruktbärande trää oc yrther blomstras oc blomas " Su 345 . blomstris iordhen mz grönt gräs (germinet terra herbam virentem) MB 1: 156 . ","2) = blomstra 3. af ränas thässa blomstrandis lifweno Gr 275 . blomstraþis (florens) i allom hughsens dyghþom KL 185 ."],"e":[]},{"a":"blomstra","b":"vb","c":"v.","d":["1) blomstra, grönska. part. pres. blomstrande. synis nyttoght wara, nakra trappor aff jomfruligha liffwerneno, swa som syndhirligha frucht aff blomstrande (floribundi) grönskanom här tillföghia SpV 465 . 33) bildl. blomstra. part. pres. blomstrande. eth blomstrandhe (florida) creatur är fulbordogha skaprens witne SpV 28 . - refl. blomstras, blomstra. bildl. thin ära . . . skal aldrigh minska, forgha, eller wanskas, vthan äwärdheligha wäxa, blompstras, ok jw meer ok meera ökias SkrtUppb 375 . - Jfr af-, ut-blomstra."],"e":[]},{"a":"blot","b":"ab","c":"adv.","d":["blott, allenast, endast. hwar liuslige synes husad skelfong ther är e mellom, the ther äre wigde for kyrkedören epter landz lag och the andre som blott äre festh HSH 16: 101 (1527, Brask)."],"e":["blott )"]},{"a":"blota","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) offra. " ängom affgudhom pläghom wi blota " Al 6037 . ","2) dyrka (genom offer). vilde nidherhugga eth blotat thrä Bil 632 . ","3) förbanna, smäda, häda. han blotar gudh MD 33 . " the raktho wth sina tungor ok blotade han " ib 38 . ","4) förbanna sig, svärja. hothede the och blothede BSH 5: 342 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"blotna","b":"vb","c":"v.","d":["bliva mjuk, bildl. hans hardhe hugher skal bluthna som vax for eld Prosadikter (Barl) 72."],"e":["bluthna )"]},{"a":"blotna","b":"vb","c":"v.","d":["1) mjukna, blifva mjuk. skalana blotnadho som lilio blomster Bil 473 . " stora rägn skura aff huilkom iordhen blotnar " Su 119 . " tungan blötnar ofmykit aff vate väsko " MP 1: 264 . ib 2: 206 . KL 308 . Bir 1: 129, 2: 84 . ST 262 . LB 2: 11 . ","2) bildl. " blifva mjuk, blifva vek, bevekas. thera hardha hiärta blotnar " MB 1: 379 . Bir 2: 230 . Su 5, 182, 382 . - Jfr blöter."],"e":["blutna MP 2: 206 ; Bir 2: 84 ; Su 382 . ","blötna Bir 2: 230 ; ","-ar MP 1: 264 . ","blöthna LB 2:11 . "]},{"a":"blotta","b":"vb","c":"v.","d":["1) blotta, afhölja, göra naken. loth han neka oc blotta ST |74. hon byriadhe sik blotta ib 392 . ","2) blotta, lemna utan försvar. blottadhä thet landhet . . . för dagligä fyendhers hendher HSH 19: 41 ( 1497) . thörom wij eij flere borth sendhä oc oss alstingis her hemmä blotthä ib 20: 114 ( 1507) . - (?) afhalle med piil the som blotta vtaff viigskördhen pa slottet BSH 5: 199 ( 1507) . - Jfr be-, for-blotta."],"e":["-adhe )"]},{"a":"blotta","b":"ab","c":"adv.","d":["blott, allenast, endat. " the forwagade siith liff oc wälförmågan for blottha twa qwinnor skull " Troj 104 . Jfr blotter 7."],"e":[]},{"a":"blotta","b":"vb","c":"v.","d":["blotta, avhölja. - blotta for sik, draga blankt? med prep. mädh. blottade han fore sigh fore mwncken medh sit swerdh Stb 3: 268 (1496). - blotta sik, blotta sig, avhölja (viss del av) sin kropp. han gik oppa gatunne ok blottadhe sik fulika ok skamlika MP 5: 115 . - Jfr forblotta."],"e":[]},{"a":"blotter","b":"av","c":"adj.","d":["1) blott, bar; obebyggd (om tomt). Se Sdws 2: 1201. ","3) utblottad. " lasse dalarll kom i landh blotter til reffla, tha henrik friare skip forgiks " STb 1: 62 ( 1476) . ","4) värnlös. " all then deel ljag ägher ligger här oppaa en blot gardh, som eckie staar thil ath försvara VgFormt II 1: 16 (1521). "","6) ensam, enda. Se Sdw 2: 1201.","7) best. " form utan föregående artikel. lblott, bara, allenast. hulkin tompt sigurd sadhe sigh köpt haffue aff aswidh siffridsson fför !UDDA_TECKEN? (4 1/2) marck blotthe tompthen och nw solth haffue for vij mark medh thess bygningh " SJ 2: 169 ( 1490) . Jfr 1. blotta bögningen for vtan tompten Stb 3: 368 (1498). han schulle aff brythe och bort före then bögningh, som han haffuer wiidh grindh(?), vtan blotta cpaelleth magh qwarth staa ib 2: 207 ( 1487) . Arnell Brask Biᴵ 33. see rothinna frukt, aff hwilko the människian liffwer, som kallas animalis, thz är thän som alth wil skikkia ok skipa aff blwta naturinne , wthan nadhinna liws SpV 151 ."],"e":["blwtter: -an SpV 73, -a ib 151 )"]},{"a":"blotter","b":"av","c":"adj.","d":["1) blott, bar. " a thera lifwe war enkte blot " Al 10344 . ib 7420 . " blotter ok nakwdher " Lg 3: 339 . mz barom oc blottom handom ST 394 . " mz sinä blota hand " Va 16 . ib 17 . " hennas sömpn war ganzka lithen thy at hon aldrigh haffde nakot wndher sik, wtan laa oppa blötte iordhenne " Lg 3: 389 .","2) blottad på menniskor, tom. hwar han foor ther wart alt blot Va 22 .","3) utblottad. " loppo somme blota heem " RK 2: 437 . ib 7258. ","4) vapenlös, värnlös. " blotte for vtan alla wäria " RK 2: 7628 . Su 410 . Lg 3: 216, 217 . han (ɔ: mannen) är ok aldär blottär til sin likama KS 4 (7, 4) . " i kommen här til mik ena blotta pigho mz manghom wänktom riddarom " Lg 332 . ","5) späd (ordets bruk i denna bem. torde bero på sammanblandning med blöter). jak haffuer alle minne dage tiänth ider foorfäder vtoff blötthe barnss ben (från min späda barndom; jfr Isl. frá blantu barns beini) FM 290 ( 1506) . " som edher och rikenssens tro tiänare hafwer waridh aff blotte barns ben " BSH 5: 450 ( 1511) ."],"e":["bloter . ","blötter . ","blötther )"]},{"a":"bloþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) blod. " skref þär iuir bref mz sino bloþpe " Bu 29 . " lata blod " LB 3: 14, 15 o. s. v. latha sik blod ib 23 . " blodit tioknar i menniskione oc löper ta samman " ib 22 . " godher lither blodzsens skal wara rödher ok nokot brun " ib 5: 293 . tå män äta ok drikka, tå hitna thera blodh af starkom ok myklom dryk KS 55 (139, 59) . " hon rodnadhe som en blodh " Di 227 . " them fiol tha blodher före öra (uttryck för förskräckelse) " Al 4863 . " blodhorin gik vt " KL 57 . " thet helgha blodh i wilsnak " SD NS 1: 147 ( 1402) . " thet helgha blodh j sko kloster " FH 2: 117 ( 1438) . " til hälgha blodz altara " SJ 39 ( 1432) . Jfr adhro-, bukka-, diura-, duvo-, hara-, hiärta-, hunda-, lamba-, manadha-, manna-, näsa-, näso-, rosen-, räva-, thiura-, thiähurs-, vaþa-bloþ el. -bloþer. ","2) lefvande varelse, menniska (så äfven Mnt. blot; Mht. bluot; Nht. blut, se Grimm, Wörterb. 2: 273). tha sage thz ädela rena blod RK 1: 1917 . - koll. menniskor. bedreff ther in pa swensk blod ynkelig mord, roff oc brand BSH 5: 96 ( 1506) . - (bloder för broder Va 24, 25 .) "],"e":["blods aker , ","blods bäkker , ","blods drupi","blodz dropi: -a ST 386 . ","blodzdropi: -a MP 2: 10 . ","blodz droppe: -a Lg 3: 636 . blodzdrappe: .a Su 28 ),","blods kälda , ","blods strömber , ","blods sveter","blodz svetter )","blods svets drupi","blodz swetz dropi )","blods synd , ","blods tar , ","blods tekn , ","blods utgiutilse , ","blods vadhe , "]},{"a":"bloþdrupi","b":"nn","c":"","d":["blodsdroppe. " þri bloþdrupa drupu af fingrenom " Bu 56 . ST 104 . Su 391 . Jfr blods drupi."],"e":["blodhropi: -a ST 101 ; Su 394 ),"]},{"a":"bloþer","b":"nn","c":"","d":["se bloþ"],"e":[]},{"a":"bloþläte","b":"nn","c":"","d":["blodvite, mindre sår. SR 54 ."],"e":[]},{"a":"bloþogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) blodig. " þin bla siþa ok bloþogh härþ " Bu 73 . ib 504 . Bo 187 . Lg 3: 93 . " bloduger eller blaar " RK 1: 469 . " som nakon sin brodher . . . slar blaan äller blodhughan " SO 25 . ib 69, 79 . FM 555 ( 1512) . " vsurpant jurisdicicionem domini regis corrigendi super blaat et blöot " SD 5: 137 (1342, afskr. efter en trol. af Tysk hand skrifven origianalhandling). ","2) lidande af blodgång. the orena blodogha qwinnan Su 296 . - Jfr rödhblodhogher."],"e":["-ugher . ","blodhoth Lg 3: 93),"]},{"a":"bloþsar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bloþsäri","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bloþväkning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"blunda","b":"vb","c":"v.","d":["blunda, vara sluten (om ögonen). hon . . . laa . . . mz blundande (clausis) öghon Mecht 217 ."],"e":[]},{"a":"blunda","b":"vb","c":"v.","d":["blunda, lägga i hop (ögonen). the blunda mz öghom MB 1: 308 . ib 312. saa änkte mz vplyptom öghom meer än för mz blundadhom KL 147 ."],"e":[]},{"a":"blundra","b":"vb","c":"v.","d":["blunda. " saa änkte mz vpluktom öghom meer en för blundrande " Bil 896 ."],"e":[]},{"a":"blunka","b":"vb","c":"v.","d":["blinka. " tha ypna the (hökarna) ögonen oc offtha läta them samman oc blwnka ey gitandis seeth mädh them stadelika " PMSkr 275 ."],"e":[]},{"a":"blus","b":"nn","c":"","d":["bloss, fackla. bildl. apostlana, borghara oc herrans gudz hemelika . . . wener tillkomme os i dagh, bärandhes bloseth oc oplysandhes fädhernes landet JMÖ 162 . "],"e":["blos )","*blusa lius","-liwss )","*blusa staki","blus- )"]},{"a":"blus","b":"nn","c":"","d":["bloss. " gingo kring vm romara borgh mäþ brinnande blusum " Bu 9 . tha loot hertogh magnus redha koost ok göra blwss ok giorde eth got bröllöp ok raast RK 1: 809 . " tolff bluss man fore honom (konungen) förde " ib 2192 . " tha han kom fram ij thz hws ther mötte honum iomfrughor mz storä blus " Iv 2826 . Bu 493 . SD 5: 563 ( 1346) . " ib NS 2: 9 ( 1408). " Bo 188 . MB 1: 334 . Bir 3: 280, 4: 17 . VKR 64 . Fr 2951 . Al 2333, 5697 . Di 286 . MB 2: 345 . II maladhe blws FH 5: 37 ( 1466) . - bildl. matte tha pharao se oc höra hwar hans herra kom mz blosom oc baswnom MB 1: 300 . - Jfr gildis blus."],"e":["blos Al 5697 ; ","blosom Bo 188 ; MB 1: 300 . ","bluss SD 5: 563 ( 1346); RK 1: 809, 2192 . ","bloss Di 286 ; MB 2: 345), "]},{"a":"blusa","b":"vb","c":"v.","d":["blossa. " blusande lyghnelder " MB 1: 330 ."],"e":[]},{"a":"bluslön","b":"nn","c":"","d":["arvode för bärande av bloss. Skotteb 393 (1465 ; Kämn)."],"e":["blyss- Skotteb 393 (1465 ; Kämn)"]},{"a":"bluspänningar","b":"nn","c":"","d":["arvode för bärande av bloss. stadztiänere xxxiij mark thäre löön oc for bluss peninge Skotteb 409 (1467 ; Kämn). ib 452 (1472; Kämn). byswenomen ij (2) mark bluss peninge ib 434 (1470 ; Kämn). ib 417 (1468 ; Kämn)."],"e":[]},{"a":"blusstaki","b":"nn","c":"","d":[" = blusa staki. blosstaker Urk. fr. 1510 (enl. uppgift av riksarkivarien E. Hildebrand). Jfr Hildebrand Sv. Med. 3: 554."],"e":["blos- . ","-er ) , "]},{"a":"bly","b":"nn","c":"","d":["bly. " i panno mz uällanda bly " Bu 494 . ib 529 . " blöt som bly " Bil 255 . Bir 2: 58 . Su 353 . LB 9: 109 ."],"e":["blij Bir 2: 58), "]},{"a":"blyaska","b":"nn","c":"","d":["lblyaska. PMskr 530."],"e":[]},{"a":"blyblandadher","b":"","c":"","d":["blyblandad, med bly uppblandad. 6 pundh blyblandat teen VKU 122 ( 1566) ."],"e":[]},{"a":"blyfiol","b":"nn","c":"","d":["blyskiva. " til ath slätta nokra stena ma haffwas en halff andra spanna long tiok bly fyöl " PMSkr 507 ."],"e":["-fyöl )"]},{"a":"blygdhlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oblygdhlika."],"e":[]},{"a":"blyghaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["blygt, sedesamt, höviskt. hon reste sig op liwffliga oc bligatekliga Troj 11 ."],"e":["blig- )"]},{"a":"blyghaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["blyg, sedesam. " än tha at hon war bligaktog kwnne hon ey tämpra syn ögnasyn " Troj 10 ."],"e":["blig- )"]},{"a":"blyghaktoghhet","b":"nn","c":"","d":["blyghet. kärleken oc bligaktogheten stridde tiill hopa j hänna hiärta oc hwg Troj 11 ."],"e":["blig- )"]},{"a":"blyghdh","b":"nn","c":"","d":["1) blygse. ley diliande nokra sina syndhir fore räddogha skuldh ällir fore blydh skuldh MP 5: 204 . 2) blygsamhet, sedesamhjet; kyskhet. thu födde . . . wtan pino mz blyungxsons lylio (cum pudoris lilio) JMÖ 189 . 3) skam, vanära. lMP 5: 204. SVb 436 (början av 1500-t). ib 276 (början av 1500-t). tiilstäden j thz, tha blyffwn j oc edra arffwonga oc afföda beskämda mz en ewigzs blygdes smsettha Troj 129 . " engaledhis nakar sorg ällir bligd draghir mik til thätta ting (ɔ : inträde i kloster) "","4) skymf. " the . . . kalladha hona en awita dara oc at hon hafdhe warit drukkin tha henne tholkit drömde oc thögdho hona mädh smälikhet. hon togh höfligha the blidgdhena " Hel män 210 . - Jfr oblygdh."],"e":["lsing . ","blygdes Troj 129 . ","lgen . ","lsing . ","lblyugxsens JMÖ 189 ),"]},{"a":"blyghdher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oblygdher."],"e":[]},{"a":"blyghdhfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av blygsel; blygsam, sedesam, ärbar. " pudorosus et puderus . . . blygfuller " GU C 20 s. 500 . ib s. 225."],"e":[]},{"a":"blyghdhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med blygsel. j magen gligdeliga skämmas ath j lathe eder saa oärliga drapas aff qwinnors händer Troj 239 . 2) på ett förödmjukande sätt, nestligen. konwng priamj natwrliga söner . . . brwkade the mäkta mandom then dagen, manga dräpande then dagen aff grecomen oc thera konwnga myktet blidgeliga forargande Troj 154 ."],"e":["bligdeliga Troj 154, 239) ,"]},{"a":"blyghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett sått som ländet till skam el. vanära, nesligen. rymdhe the blygliga till strandena jgen tiill syn skyp Troj 31 ."],"e":["blygliga )"]},{"a":"blyghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med blygsel. skulle te blyglican wara thet bekend, hwre som te haffua farit met eder FM 358 ( 1508) . ","2) blygt, på ett undfallande sätt. huru blyghelica han slar nidhir änlitit Bo 190 . ib 21, 192 . Lg 3: 81 . " hwi swarin j swa blyughlika " ST 97 . ","3) på ett sätt som väcker blygsel. blyghelica kläd Bir 3: 143 . blyghelika nakin ST 246 . ","4) på ett sätt som länder till skam el. vanära. thet han blygelige skal vara bekend för gud och alle retwisa men BSH 5: 277 ( 1508) . ib 5: 96 ( 1506) . - Jfr oblyghelika."],"e":["blygelige . ","blygligan . ","blighelica Lg 3: 81 . blyughlika),"]},{"a":"blygheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) blygsam, kysk. " antwardhar iak tik mina blyghelika renlikhet " Lg 3: 310 . ","2) blygsel väckande, som man blyges låta se, som man blyges för. liugn eldin vpbrände tha alstingis hans blyghelika limi (verenda) Bir 1: 221 . ib 287, 3: 137 . " hans bliugliko thingh ib 335. " ib 334 . " hennes blygeliga ländher " MB 2: 160 . mins sons blyghelika ok lastelika näkt Bir 1: 83 . " ib 3: 373. " ST 246 . " i nakre blyghelike ällar skämtelike talan " LfK 106 . " thz första är thik blyghelikit " JP 3 . ","3) skamlig, neslig. är han (ɔ: var fatikdobir) . . . äkke blyghelikin vtan hedhirlikin Bo 128 . " rosa sik aff them syndom som han räknade för blyghelika ok skämmelika " Bir 1: 160 . Su 17, 36, 115, 275, 342, 365 . MB 2: 166, 219 . - Jfr oblygheliker."],"e":["blyghelikin . ","blygelig . ","blyghliker: -liko Bir 1: 334 ; ","-lika Su 342 . ","bliugheliker: -liko Bir 1: 287 . ","bliugliker: -liko ib 1: 335 . ","blwgligh: -ligha Su 275 ), "]},{"a":"blygheliker","b":"av","c":"adj.","d":["sedesam, kysk. eth blyghelikit (pudica) liffwirne, j blandh frestilsinna tagga ok stionga, j allom ltima ällir hwariom tima, hafwer thz rosa ok lilia kräselikhet SpV 236 . - Jfr oblygehliker."],"e":[]},{"a":"blyghelikhet","b":"nn","c":"","d":["sedesamhet, tuktighet, ärbarhet, kyskhet. " thär är renlikhetzsins lilia hwith, ödhmikwktinna viola är skinandhe, blyghlikhetinna (vercundiæ) roos är rödh " SpV 10 . aff . . . blyghlikhetzsins ämpne fulkomnilse j christi limmom, ällir ophoffwit aat waare samtalan, är haffwaskolandis thz blomstridh (ordens rätta ordning) är: blyghlikhetzxsins fulkomnilse j christi limmom, ämpne ällir ophoffwit - för ämpne ällir ophof eller ämpnit ällir ophoffwit aat waare samtlan är haffwaskolandis thz blomstridh; jfr lat. consumatione lin christi membirs, pudicitiæ. materia aut exordium collationis nostræ flos ille ponendus est) ib 9 . h'änna blomstirlika blyghetlikhetz fortappilse ib 68 . - Jfr oblyghetlikhet."],"e":["blyghlikhet )"]},{"a":"blyghelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) blygsel. " konungsens grymoghet wendhis om j blyglighet " MD (S) 249 . ","2) blygsamhet. ey thorandis for blyghelikhet skuld oc vidhirsyn at framgaa KL 325 . MD (S) 227 . - Jfr oblyghelikhet."],"e":["blyglikhet MD) (S) 227. blyglighet ib 249), "]},{"a":"blygher","b":"av","c":"adj.","d":["blygsam, sedesam, ärbar, kysk, ren. thz haff for fulla sannindh, at nya sanghin j thännom wanskeliga kroppenom är hoghin ok eth blygth (pudica) liffwirne SpV 203 . " kärlekin thän rene til christum, han rensar ämwäl them som orene äru, ok them som blyghe (pudicos) äru j kyteno gör han ythermera rena " ib 99 . " blwgha brwdhgomans blwgha brwdhir (sponsi pudici sponsæ pudicæ) " ib 15 . hwario handa, som sant är, blykt l(pudica), rätwist, hälaght . . . bör os göra ib. 383. ib 498 . - Jfr skamblygher."],"e":["blwgher: -a SpV 15 . ","blykt SpV 383 ),"]},{"a":"blygher","b":"av","c":"adj.","d":["1) blyg, som blyges, som har försyn, blygsam. fördis war herre aff cledhom oc bandz widh stodhena, stoldzer oc fagher oc bligher Lg 3: 83 . " valerius biscopir war blygher man " Bil 471 . " var lliughar at þigia " Bu 174 . Bo 27 . " huru blygh hon är at tala mz swa storom herrom " ib 2 . " bliughe som iomfrvr " Bir 1: 163 . Bo 104 . " första daghen wast thu rädh blywg, oc allom ödhmywk " LfK 140 . " blygher j wp synena " MB 2: 326 . haua . . . blygh öghon Bir 2: 164 . " thit maal wari bliwkt " Ber 13 . " mz enne blyughe ödhmyukt " ib 256 . ","2) som är föremål för blygsel. slitw thera jnelffwe oc blywga natwrenna lim Su 127 . "],"e":["bligher . ","bliugher . ","blyugher . "]},{"a":"blyghet","b":"nn","c":"","d":["1) blygsamhet, kyskhet. " tik minom odödhelika brudhgomma haffwer iak loffuat iomffrulika blyughet " Lg 3: 287 . ib 285, 414, 633 . MD (S) 227 .","2) det som man blyges att låta se, blygd. min klädhe som hölia mina näkt oc natwrlika blyghet Su 193 . MB 2: 358 ."],"e":["blyughet Lg 3: 287, 414 ; -hetz ib 285),"]},{"a":"blyghhet","b":"nn","c":"","d":["1) blygsel (för att göra el. visa ngt). paris afflagde all bliwghetz skyggeliga mörker oc steg astad oc satthe siig j thz säthe som näst war drotning helene (paris omni pudoris omissa caligine sessioni helene vicinius appropinquat) Troj 63 . - blygsel (över ngt). man skal storlighe blyghe segh for gudh af syn syndzens fwlhedh blyyheet är een stoor bood for synden SkrtUppb 437 . - blygsel, skamkänsla; blygsamhet, ärbarhet. mannin blyghis enkte vtan glädz oc rosa sik thär af: at han giordhe illa, thät är än nakur bliughet i quinnone, än j mannenom är engin, vtan hällir swa oppenbar ilzska, at thän haalz for en dare som ekke kan öwa sik i tholko Hel män 135 . - kyskhet, renhe. hel hälagh jomfru . . som . . . hälghadhe okränkta oc osmittadha thina mandoms tokth oc bliugheth SvB 369 (början av 1500-t). j blandh dygdher, är renlekin främsta dygdhen . . . thy findhir jak enkte lusteligharen, ällir gangligharen, än thala mz thik om blyghetena (pundicitia) SpV 11 . 3) skam, vanära, skymf. lydhir . . . nokor nokra skam ällir blyughet, tha brännir iak allir jnnan, swa illa ltykkir mik thet wara MP 5: 22 . ther (i det övre helvetet) är . . til sielena sygget (ɔ: stygghet) fasan reddoge skam ok blyghet SvKyrkobr 212 . - Jfr oblyghhet. "],"e":["blyyheet SkrtUppb 437 (daniserande) . bliughet.. blyughet), "]},{"a":"blyghia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*blyghia sik , ","bligdhis ib 34 . ","blyias SkrtUppb 150 . ","blyas: blyandis SkrtUppb 358 . ","blias Troj 48 . lib 118), 1) blygas, känna blygsel. med prep. af. blyghiandis aff sinom syndom SkrtUppb 22 . Troj 48 . - med inf. lutan at. blyggias nakot thänkia, tala älla göa, thät mote tik är SvB 50 (slutet av 1400-t). - abs. miz af hwario thu äst afkomen, ok bligx Skrt Uppb 118. lib 150, 358. opers. med inf. utan at. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them skämmis älla blyghis, aff thera fall nåsas (piget corrigi) SpV 428 . 2) blygas för att göra (ngt), hysa betänkligheter mot att göra (ngt), draga sig för (ngt). gudena lyckan wnnande, nagot blias ellir rädas böör ey (fauentibus diijs verei ali. quid non oportet) Troj 118 . 3) i lkyttre åthävor visa att man blyges över eller lskämmes för ngt, ge sin blygsel lel. skamkänsla eller sitt förakt till känna? han war sputtadhir j sith änlite swa som an käre i scrifftinne, the blygdhos lj mith änlite SkrtUppb 325 ."]},{"a":"blyghias","b":"vb","c":"v.","d":["med prep. for. " hwilkin som . . . ey blygdis for korsins blygd " Bir 4: 98 . " skämmas oc blyias fore thera villo " Ansg 207 . - med prep. vidher. j blyens ey widher aff thenne sma fugla lära sidher MD (S) 268 . - med inf. utan at. hwat munde ey modhorin hawa blygdz sitia när sonenom li bland männena Bo 59 . " the blygdhus bliua j fädhernis lande " Bil 289 . " han bliwghdhis sigia sina thanka " KL 230 . - med inf. med at. skolom . . . vi äkke blyghias at thiäna gudhi Bo 151 . " blyghas at bita " Bil 369 . MP 1: 7 . Bir 1: 8, 48, 161, 3: 231 . -abs. engin wiste thik blyghias MB 1: 161 . " thörfva the aldre blyias " Ansg 207 . - opersonl. med prep. vidher. blyghis mik nu vidhir at thu skoli them see kälta äpte meer än noogh Bo 137 ."],"e":["blyghas MP 1: 7 ; Bil 369 . ","blyughias Bir 1: 161 . ","bliughas Bir 1: 156 ; ","bliwghdhis KL 230 . ","blyias GU 4 ; Ansg 207 . ","blyas: blyens MD (S) 268 . ","-is , ","-dis , ","-z )"]},{"a":"blyghilse","b":"nn","c":"","d":["e. f.? skam, vanära. thetta är mik wnder ögonen kommid meth stor bligilsse oc wardom ther fore ganska mikit forsmade i war orden SvSkr 1: 41 (1507."],"e":["bligilsse )"]},{"a":"blyghilse","b":"nn","c":"pl.","d":["blygd, skam, vanära. " skal han mz blygilse wijsas aff radhit " BtRK 327 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"blyghlat","b":"nn","c":"pl.","d":[" blygsamt beteende, blygsamhet. thänne blyughlaten höfwa väl hwariom enom Ber 256 ."],"e":["blyugh- )"]},{"a":"blyghlatogher","b":"av","c":"adj.","d":["blygsam. " Ber 257. ""],"e":["blyugh- )"]},{"a":"blyghleker","b":"nn","c":"","d":["blyghet. " hwi atherhiölth thik ekke jomfrulikin blygheleker, ey qwinzlikin räddoghie Skrt Uppb 58. ""],"e":[]},{"a":"blyghlikhet","b":"nn","c":"","d":["kyskhet, renhet. " wthan thu älskar, tho haffwer thin renlekir hwadzske wärd ällir forskullilse hwat goth haffwer blyghlikhetin, om hon ekke wardhir hwlpin mz enom fwlbordoghom kärlek " SpV 236 ."],"e":[]},{"a":"blyghläte","b":"nn","c":"pl.","d":[" = blyghlat. Ber 259 ."],"e":["blyugh- )"]},{"a":"blyghsamber","b":"av","c":"adj.","d":["blygsam. " war nu atirhalloghir til kropsins dödho, snäiällir, bliugambir, milir härbärghare " Hel män 146 ."],"e":["bliug- Hel män 146 )"]},{"a":"blyghsamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) blygsam. " han wardher snart höffwiser oc blwghsamber " LfK 31 . ","2) förenad med blygsel. the (ɔ: skriftemalen) skulw wara först ödhmyuk oc blyughsam LfK 81 . " blywghsam skal wara syndenna anger " ib 82 ."],"e":["blywghsamber )"]},{"a":"blyghþ","b":"nn","c":"","d":["1) blygd, blygsel. " flype firi blyght " Bu 3 . ib 156. for manna blygdh skuldh (af blygsel för menniskor) Bil 480 . " warþ munkin swa som affsinna for blyghþz sculd " KL 186 . " godh blygdh är at thik skämmis at synda älla oc lhawa syndat " Bo 151 . " oscriptadh for blygdh ok skam skuld " Bir 3: 200 . " tolde sins naklikhetz bliwdh " Bir 1: 29 . " bära blygdh i thino änlite for thinna synda aminnilse " Ber 96 . " vtan alla blygh " Gr 284 . Bir 1: 168 . MB 2: 210 .","2) blygsamhet. " kona vtan blygdh " KS 46 (118, 50) . " göme ok wärne blygdh af quinna wäghna dygdh ok godha sidhi " ib 47 (118, 50). MD (S) 227 . ","3) skam, vanära. " hans blyght skal ändas mz heþar " Bu 4 . ib 498, 520 . Bil 877 . Bir 3: 76, 4: 98 . Va 6 . " bort älte folkit han af stadhenom mz skam oc bliugdh " KL 192 . " medh synd ok bliughd riva ok röva af armom almogha " KS 61 (152, 67) . tess hawen i blygd RK 1: 2455 . " hon glömde jämuäl alla wärldinna blygdh (skam inför verlden) " Bil 264 . Bir 1: 187 . " at konunglich räfst härdhir sik kranckum gerningum ok sidhwännium till blyudh ok gengangho " SD 4: 467 (1335, nyarea afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","4) skymf, skymford. " fik ioakim blyght ok snyblo af iuþom " Bu 3 . " ey akta manna loff älla manna blygdh " Bir 2: 108 . " vtan mans bliugdh ok åtlöghe (utan att kränka någon och göra honom till föremål för åtlöje) " KS 24 (59, 26) .","5) blygd, könsdelar. MB 1: 173, 495 ."],"e":["blyght Bu 3, 4 . ","blygh ib 156, 498, 520 ; Gr 284 . ","bliugdh KL 192 . ","bliughd KS 24 (59, 26), 61 (152, 67) . ","bliugdt Bir 1: 168 . ","blyughd SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . ","bliwdh Bir 1: 29), ","blygdha giäld , "]},{"a":"blyhvit","b":"nn","c":"","d":["blyhvitt. " tak blywith som kallas cerusa " PM XLII ih [2] lod bly hwiit LB 7: 328 ."],"e":[]},{"a":"blyhvit","b":"nn","c":"","d":["blyvitt. - bly skiffwor hengde i ett kar ther etikio är i göe på sigh blyhwitt PM Skr 615 (senare avskr). ib 616 ."],"e":["blyhwitt )"]},{"a":"blykista","b":"nn","c":"","d":["kista af bly. Bu 210 . Bil 296 ."],"e":[]},{"a":"blyklot","b":"nn","c":"","d":["blykula. " manga bysser mz blyklooth oc jern ther ynne " RK 3: 3765 ."],"e":["-klooth )"]},{"a":"blyknapper","b":"nn","c":"","d":["blyknapp, blykula. " flenghia henne meth bly knappom " Lg 3: 124 . ib 126 ."],"e":[]},{"a":"blylodh","b":"nn","c":"","d":["blylod, blykula. Inv cur Tynnelsö 4 ( 1443) . viij (8( stor bly lodh gotten BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"blymakare","b":"nn","c":"","d":["blyarbetare, blygjutare, blyslagare. " ther bode bygninges män . . . här smeder oc ther blymakara " Troj 38 ."],"e":[]},{"a":"blymästare","b":"nn","c":"","d":["blytäckare? ss tillnamn. " myn brodher niclis olofson kallande blymestera " SJ 419 ( 1417) ."],"e":[]},{"a":"blymästare","b":"nn","c":"","d":["blygjutare? blytäckare? niclis olaffson, kallandis blymestare SD NS 3 222 (1417) . ib 270, 282, 283 ."],"e":["-mestare )"]},{"a":"blyskiva","b":"nn","c":"","d":["blyskiva. " bly skffwor hengde i ett kar ther etikio är i göre på sigh blyhwitt " PMSkr 615 (senare avskr.). ib 505 ."],"e":[]},{"a":"blyspan","b":"nn","c":"","d":[" ? filspån af bly. bliffwer . . . aff bly spaan cerusa til läkedom LB 9: 109 ."],"e":["-spaan )"]},{"a":"blystöpter","b":"av","c":"adj.","d":["öfverstöpt med bly. mz blystöptom käppom Lg 335 ."],"e":[]},{"a":"blytakka","b":"nn","c":"","d":["blytacka. " bly tackan eller annor tingh aff bly, bliffwe swartt, tå the ähro gamull " PM Skr 607 (senar avskr.)."],"e":[]},{"a":"blyughd","b":"","c":"","d":[" o. s. v. se blyghdh, blygher o. s. v."],"e":["blyugher"]},{"a":"blädhi","b":"nn","c":"","d":["tygstycke? finnas the (ina) j nokro trä, tha saghes trädh aff försth affwan oc sidhan nä'dhan oc swepes stokken mädh nokro reno blädhy (recisus vtraque parte mundo vestimento contegitur) PM Skr 299. (Sannolikt fel för klädhe)."],"e":[]},{"a":"blädhia","b":"vb","c":"v.","d":["bläda, plocka bladen af. man skal blädhia kaalen oc ey skära op mz rotum GO 249 . ib 1069 ."],"e":[]},{"a":"blädhia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["bleydie )","*blädhia af , avblada, plocka bladen av (en växt); bildl. efter hand i taga (av en penningsumma), så smångingom (för)bruka (en penningsumma). vntes forscriffne pelle persson samma iijc (300) marck tha ath han schulle bleydie aff arlige samma fatiga barn aff rentan hwadh thöm behoff giordes STb 2: 302 (1488, stycket senare införrt)."]},{"a":"blädhra","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*blädhro sten , "]},{"a":"blädhra","b":"nn","c":"","d":["blåsa. " thera hughir thrutmar aff höghfärdh suasom vtbläst blädhra " Bir 2: 207 . " swasom en blädhra mykit full aff nakro wädher " ib 4: 43 . " gömir thz sidan i blädro " LB 4: 346 . Al 1429, 1443, 1445 . Di 56 . - blåsa på huden, blädra. blodhen som samkadher war i blädhronne Lg 3: 269 . - urinblåsa. wydh . . . wärk j laar ok j blädro LB 4: 344 . " steen j bädhro " LB 2: 31 . ib 11, 35, 38, 49, 53, 3: 33, 42 o. s. v., 5: 292, 6: 106, 107, 7: 71 o. s. v., 8: 42, 44, 49. PM 46 . - Jfr blodh-, so-, var-blädhra."],"e":[]},{"a":"blägdhe","b":"nn","c":"","d":["kil. " qwistana som tw wilt jnsätia äffther bläydan " PMSkr 326 . " wthdragh bleydana oc jnsäth qwistana mällen trädh oc barken ib 326. " ib 327 . - Jfr iärn blägdhe."],"e":["bläydan ) , ","*blägdha (best. ack. sing. bleydana), "]},{"a":"bläidhe","b":"nn","c":"","d":["och blädhia, f. se blägdhe."],"e":[]},{"a":"bläk","b":"nn","c":"","d":["bläck, skrifbläck. " bedhis blek ok perman " Bil 582 . Bir 3: 425 . Su 367 . mws äther ey the book ther scrifwas mz thz bläk ther mz malyrt siuds LB 4: 350 ."],"e":["blek )"]},{"a":"bläk","b":"nn","c":"","d":["metallplåt. " Jfr bläkskälla. ""],"e":[]},{"a":"bläk","b":"nn","c":"","d":["bläck, skrivbläck. " encaustum vel jncaustum blek GU C 20 s. 218. ""],"e":["ble )"]},{"a":"bläk","b":"nn","c":"","d":["bleck, bleckplåt, metallplåt. " köptehe jach xxx stychen slageth bläök for ix mark HLG 2: 60 (1517). ""],"e":["blääk )"]},{"a":"bläka","b":"vb","c":"v.","d":["slå, klappa, knåda? tagh hwetemiäl och thz hwitha aff eggit och bläka och baka ther aff ena kaakaa LB 2: 10 ."],"e":[]},{"a":"bläkhorn","b":"nn","c":"","d":["bläckhorn. calomarium (fel för calamarium) bläkhorn GU C 20 s. 66 ."],"e":[]},{"a":"bläkpänninger","b":"nn","c":"","d":["brakteat, mynt med prägel endast å ena sidan. tomas nielsson . . . widerkendis haffue myntight j marck blech peninga STb 3: 192 (1494)."],"e":["bleckh- )"]},{"a":"bläkskiva","b":"nn","c":"","d":["metallskiva. " bösse mestaren foe ena bleck skyffua !UDDA_TECKEN? (1/2 öre " SSkb 31 (1501-02). bläkskiffunar, som kommo in i liktonar HLG 2: 20+ (1510)."],"e":[]},{"a":"bläkskälla","b":"nn","c":"","d":["metallklocka, metallskål. " i the cronone voro LXII lampor satte prydeliga med bläck skällor " TK 270 ."],"e":["bläck- )"]},{"a":"blända","b":"nn","c":"","d":["se blanda."],"e":[]},{"a":"bländinger","b":"nn","c":"","d":[" . bastard. lbigamia . . tvegipningh wlgariter blendhningher (sannolikt av misstag satt under bigamia i st. f. lunder bigenius el. j-jl. bigens) GU C 20 s. 55 ."],"e":["blendhninger )"]},{"a":"bläster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bläsuter","b":"av","c":"adj.","d":["bläsig. " equm rufum . . . qui est bläsutir " SD 3: 287 ( 1316) ."],"e":[]},{"a":"bläza","b":"vb","c":"v.","d":["välsigna. " en spitelskan man . . . bläzade (benedicit) han " Bil 632 . " at bläza brödher(na) " ib 798 . ib 899 . " blezadhe (signavit) blasius vatnit " ib 902 ."],"e":["bläzsa . ","blezsa . ","-adhe )"]},{"a":"bläzan","b":"nn","c":"","d":["välsignilse. (fik han) . . . han for bläzan Bil 215 . at taka bläzan af hälax manz hand KL 369 . ST 101 ."],"e":["blädzsan ST 101 ),"]},{"a":"bläzart","b":"nn","c":"","d":["välsignilse, vigning? Se Sdw 2: 1201."],"e":[]},{"a":"blödher","b":"av","c":"adj.","d":["blödig, rädd. blödhe män ok quinlike KS 83 (205, 91) . " megh tycthe han war i sinneth för blödh " RK 3: (till. om Chr. II) 6160 ."],"e":[]},{"a":"blödhet","b":"nn","c":"","d":["lklenhet, svaghet. " qwinnan . . . hwilkin ey formaa wtganga oppa jordhena, ällir fästha sins fotz spor, for mykla klenlikhet oc blödhet (mollitiem) " SpV 314 ."],"e":[]},{"a":"blödhga","b":"","c":"","d":[" , se blodhga."],"e":[]},{"a":"blödhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["svagt, matt, lamt. afwitte them blödhlika ST 381 ."],"e":[]},{"a":"blödhogher","b":"av","c":"adj.","d":["blödig, rädd, försagd. blödhoghe oc forfäradhe ST 86 . blödoghe . . . oc redde ib 346 . then hunden som fastat göör han är blödhoghast at bita ib 519 ."],"e":[]},{"a":"blöia","b":"","c":"","d":[" , se blea."],"e":[]},{"a":"blöt","b":"","c":"","d":[" , subst. sta i blöt, ligga el. stå i blöt. stöth raff oc läth sta j blöth j tre dagha PMSkr 489 ."],"e":[]},{"a":"blöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppmjuka, göra vek. blöta stenin ok iärnit Bil 425 . Pa (Tung) 35 . Su 86 . Bir 3: 217 . " lagdhe han sit brödh i vatn at blöta " KL 205 . ","2) bildl. " böja, beveka. at han . . . eygh blöte thina stadhughhät " Gr 380 . six then hugher wara starker, som hardr är böghia, ok ey är skynthr til at blötas KS 19 (47, 20) . blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkia mz þakom þina pino Bu 72 . " blöte manght hiärta tel guz lof " ib 29 . þär mz blötte han þera bryst ok hiärta ok vände tel cristendom ib 134 . Bil 375, 476 . " sidhan wardher hiärtath ä swa mykith hardhare at thz blöter engin mz godho radhe " MB 1: 292 . - Jfr upblöta."],"e":[]},{"a":"blöta","b":"vb","c":"v.","d":["blöta, väta, fukta. " plokka ena höno oc giff them thär aff ätha blötta j wathn (madefacta in qqua) " PMSkr 278 . - Jfr til-, up-blöta."],"e":[]},{"a":"blöter","b":"av","c":"adj.","d":["1) mjuk. lblöt bröd LB 7: 132 . li thässo waggona lägh linth oc myukt höö äller blötan halm SkrtUppb 270 . " guddomyn skyltis vndhir mandomenom som hwasse jarnkrokin vndhir blötha markenom, lther fiskin wardhir medh swikin ok grypin " MP 5: 194 . " ltak färska blötha tyärw " PMSkr 353 . all natwrliken tingh ärw aff fira elementh skapat, oc the som haffwa meer aff wädreno ärw lättaren, the meer haffwa aff watneno ärw blötaren ib 362 . 3) slapp, svag, energilös. lhwilkin een blöthir är ällir blöthoghor ok löstaloghir j sinne gärningh (qui mollis et dissoluts est in opere suo) han är thäns brodhir som sina eghna gärninga skingrar SpV 416 . 4) vek, rädd, feg. jlt wardhe blöto hiärta i drängx briste (ilt verði rögu hjarta i drengmanns brjósti) Prosadikter (Karl M) 269. - n. blöt, adv. mjukt. skal oc strös nokoth wndy them j baasen ath the liggia blöth PMSkr 219 . "],"e":[]},{"a":"blöter","b":"av","c":"adj.","d":["1) mjuk. " wardh öxen bölt som bly " Bil 255 . " hua som blöt kiöt hauer " KS 80 (199, 88) . MB 1: 79 . huals bruninar äru ey blöta som köt oc ey hardha som been Bir 2: 227 . ib 1: 275, 2: 84, 3: 56, 140 . til blodtare (för blötare) sängh VKR XIV . " i blötasto siäng " Bu 402 . ib 524 . Bir 1: 223, 2: 36 . Al 1966 . " kläddir mz blöthom (mollibus) klädhom " MP 1: 16 . " är thz (linneklädet) blöt ok lint vidh baran kroppin " Bir 1: 287 . blöt (löskokta) ägh LB 7: 186 . ib 3: 57, 115 . i blöthan (tunn?) wällingh ib 2: 10 . " wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan " Al 1220 . " thit folk ok frö är weekt ok blöt " ib 1476 . " blöt klädhe kallas thz som hwghin gör blöthan ok ostadhughan " Ber 28 (med afs. på de två sistnämda ex. jfr 3). ","2) svag. " lya hafdhe blöt öghon " MB 1: 221 . ","3) veklig, klemig. hon gat ey stighit fullo fläte a iordhina fore sin blöta harund MB 1: 430 . Bir 3: 367 . män som äru blöte ok quinzke KS 83 (204, 91) . Bir 1: 278, 2: 58. Su 113 . ordh . . . ey blöt vtan hwas Bir 2: 230 . ","4) vek, vekhjärtad, ömsint, blödig. griper nw fadherin swärdhit badhe mz blötom hugh oc hardhom MB 1: 201 . " när war conan hardhare än mannin ok mannin blötare än modherin " Lg 317 . " iak är miok þrolyndar oc þryscar gen cuske ok aldrar är iak blötar gen bliscap " Bu 492 . " thu . . . wardher blötare at pina än iak at thola " Bil 472 . - Jfr fulblöter samt blotter."],"e":["blöd Bir 3: 367),"]},{"a":"blöthet","b":"nn","c":"","d":["slapphet, sedeslöshet. " the siäl som löslatogh är ok sik sölar i slema blöthethinne gangande vth aff lastanna kräslikhet " SpV 416 ."],"e":[]},{"a":"blöthet","b":"nn","c":"","d":["mjukhet. sänghinna blötheet Su 251 ."],"e":[]},{"a":"blötleker","b":"nn","c":"","d":["mjukhet. thu . .. gither ey tholt sänginna blöthlek SkrtUppb 37 ."],"e":[]},{"a":"blötleker","b":"nn","c":"","d":["mjukhet. " i klädhanna blötlek " MP 2: 133 ."],"e":[]},{"a":"blötlika","b":"ab","c":"adv.","d":["mjukt. haar som altid vil l.. . kräselika äta, dyrlika drikka, ffaghirlika klädhas, ok bö,tzlika soffua, han är otäkkelikastir fore gudhi MP 5: 24 ."],"e":["blötz- MP 5: 24 )"]},{"a":"blötlika","b":"ab","c":"adv.","d":["mjukt. " blötlika liggia älla sitia " KS 81 (200, 89) . " the som blötlika klädhas " LfK 108 ."],"e":[]},{"a":"blötlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) mjukhet. " blötlikhet är vndhir fotomin " Bir 1: 273 . klädhanna blötelikhet ib 3: 34 . MP 1: 188 . Ber 30 . ","2) vekhet, ömhet, ömsinthet. vm iak matte wanlika finna nakra blötlikhet älla nakan kärlek j hans hiärta Bir 1: 86 ."],"e":["blötelikhet )"]},{"a":"blötna","b":"","c":"","d":[" , se blotna."],"e":[]},{"a":"blötning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fiskablötning."],"e":[]},{"a":"blötogher","b":"av","c":"adj.","d":["slapp, svag; lättsinnig? hwilkin een blöthir är ällir blötoghor ok löslatoghir j sinne gärningh (qui molis et dissolutus est in opere suo) han är thäns brodhir som sina eghna gärninga skingrar SpV 416 ."],"e":[]},{"a":"blötslika","b":"","c":"","d":[" , se blötlika."],"e":[]},{"a":"blöþa","b":"vb","c":"v.","d":["blöda þu blöde fast Bu 75 . " honum blödde badhe näse ok mwnder " Al 2336 . Iv 919 . " seia var suärþ blöþa (drypa af blod) heþnom siþom " Bu 509 ."],"e":["-de )"]},{"a":"bo","b":"nn","c":"","d":["Jfr gra-, rödha-bo."],"e":[]},{"a":"bo","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) boning, bostad. " j hiärtano hulkit som är mit boo " Bir 1: 93 mang boo ok byggilse rwm varo vidh murin ib 3: 193 . ib 4: 169. Ber 21, 212 . " til hymmerikis boo " MD 70 . Jfr ärmita bo. ","2) (djurs) bo. thz diur som hawir mangh skiul älla boo Bir 1: 200 . Va 6 . Di 281 . Jfr storka bo. ","3) gård, egendom. " i ortnamn. han köpthe setegardhen brynnolffs boo " MD 440 . ","4) egendom (lös och fast). bo oc boskap, rörlikhet oc orörlikhet SD NS 1: 514 ( 1405) . ib 96 (1402, gammal afskr.), 368 (1404, nyare afskr.). FH 3: 50 ( 1445), 32 ( 1445). BSH 3: 145 ( 1463) . - (?) han . . . radher ower marght ärlikt bo Al 9806 .","5) boskap. " nordmen . . . lotho tha löpa alt thera bw " RK 1: 3026 . "],"e":["boo . ","bu L. ","bw RK 1: 3026, på detta ställe kanske Norskt lånord), ","bos brigþ , ","bos drät , ","bosluter","-loter )","bos ran , ","bostiund , "]},{"a":"bo","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["boo )","*bos dräkt , ","*bos gardher","boos- . ","booz- )"]},{"a":"bo spiall","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"boa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bo. boþe maria ii iherusalem Bu 12 . ib 103, 189 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 5: 605 ( 1346), 662 ( 1347), 6: 129 ( 1349). Bil 52, 566 . MB 1: 58, 122, 167 . KS 65 (161, 72) . " mwn han nw i hymmerike bo " MD 437 . " haffde ey herran hwlpit mik nästan haffdhe iak boeth (habitassem) i hälwithe " LfK 94 . ib 96 . " got är i fridh boa " KS 79 (194, 86) . boande mannom (bofaste el. jordbrukande män, bönder) skal han skipa ok halda fridh ok frälse ib 65 (160, 71). boande män äru landz vppehälde ib. SJ 136 ( 1445) . Jfr boandsman. ","2) hålla sig (till), bruka, åtnjuta. med prep. viþer biuþar iak þik at boua viþ þolika kirkio þu vilt Bu 144 . " jak . . . skal ok hava . . . en gardh aff clostreno bo vidher i mina liffdagha " SD NS 1: 488 ( 1405) . " at lanzskap ok almoghe haui rätwis lagh thön te mågho wäl widh boa " KS 75 (185, 82) . " at the nytha thenna räät oc sith eghit som the hafua länge boeth widhir " TB 72 . RK 1: 1978 . widh enkte got tha kunnen i bo Al 7028 . ","3) lefva i äktenskap. rachel boþe lägge barnlös för än hon föde iosep Bu 4 . - hafva (köns-)umgänge. han bodhe mz sinne stiwffmodher Lg 1004 . ","4) bebo. " at i maghin bo oc eghna mit land " MB 1: 373 . ","5) göra i ordning, bereda. widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å KS 52 (132, 56) . - pryda, inlägga. ij [2] brynia . . . wel bodhe mz rödha gul Di 207 . - tillrusta. konung artws boor nu sina färdh Iv 1496 . - part. pret. rustad, färdig. han war tha til örlögh boen Al 144 . "],"e":["bo SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 5: 662 ( 1347); Bil 468 ; MB 1: 373 ; Al 7028 . ","boo RK 1: 1978 . pres. bor. bo Bu 189 . ","böör Bil 566 . ","boþe . ","boodde LfK 299 . ","boin: boith MB 1: 307 ; ","boen Al 144, 1358 ; ","boeth MB 1: 58 ; TB 72 ; LfK 94, 96 . ","bodher: bod KS 52 (132, 56) ; botib 76 (188, 83); bodhe Di 207 ),","boa saman , lefva samman såsom äkta makar. þe boþo saman guþleka Bu 3 . " henrich kesare ok raþegund kesarinna boþo saman i renliues hionalagh " ib 419 . Jfr saman boa. -- Jfr a-, in-, inne-, mat-, til-boa, samt näst-, vidher-boande och dyr-, färþa-, gul-, o-, rdho-, silf-, väl-boin."]},{"a":"boa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bo. " nesta boandes grannom " SJ 2: 280 ( 1495) . wy karll . . . helsaam alla wan älskelighe amloge som byggia ok baa i abaa län Svartb (Skolkl) 441 ( 1450) . alle almogen . . . som baagaa oc byggia i birkala sokn Svartb 368 ( 1439) .","5) part. pret. prydd, smyckad. hans klädhe waro boen mz gull oc silff Prosadikter (Karl M) 275 . - rustad, färdig. nw äru the bone til barddagha Prosadikter (Karl M) 270 . - Jfr innan-, inne-, saman-boa, samt näst-, vidherboande och färdha-, redho-, silf-, väl-boin."],"e":["boen Prosadikter (Karl M) 275 . ","boeth SJ 2: 129 ( 1489) . ","bone ) , "]},{"a":"boandsman","b":"nn","c":"","d":["inbyggare. " halda . . . allom bonadzmannom (för boandzi swerike, skane ok forsagdhom landom . . . kärlek ok gothwilja ok rätwiso " BtRK 33 (1359, orig.) ."],"e":[]},{"a":"bodda","b":"nn","c":"","d":["öppet fat; särsk. det i gillesturgor befintliga skänkkärlet. enl. Emil Olson i Skotteb s. l484, varemot Lidén, Ark. f. lNord. Fil. 45: 198, för ordet till bodh. myste jak ner boddoman vppe j gylstugunan ok vppe boteman vij ool thra Skotteb 457 (1472 ; Kämn)."],"e":["boddoman Skotteb 457 (1472 ; Kämn)), "]},{"a":"bodh","b":"","c":"","d":[" . best. pl. bagarene bodander STb 2: 103 ( 1485) . Jfr äv. bodda), lägerhydda. thänne tyrannus . . . haffdhe fylth sina bodhir (castra) thär han laa mz sith folk, mz wiin ok maath SpV 163 . 2) bod, salubod. skymblepeningx hws . . . huilket belegit är geen moth bagarene bodaner STb 2: 103 ( 1485) . Uppspriv 13 ( 1454) . ","3) bod, förvaringsrum, magasin. " thetta är clostersens bodher i watzstenom: först thwa bodher i pawal ltordhdsons gardh, som är kornbodhen . . . " VKJ 8 (447) . ther haffwer clostridh ena stora bodh, ena stwffwo,, et lofft oc et stekarhws ib. thär ärw 7 bodha; ena aff them 7 bodhomen hafwer han fri i sina dagha,, som gardhin hafwer köpt ib 9 ( 1447) . "],"e":["*bodha dyr","bode- . ","-dör )","*bodha fenster","*bodhafensteriärn","bodhe- )","*bodha höhger , ","*bodha las","bodelaas )","*bodha legha","bodelege Skotteb 456 (1472 ; Kämn)), ","*bodha lön , ","*bodha mur , ","*bodha nykil , ","bodha rum , ","*bodha ränta","-rentha )","bodha skap , se boka skap. ","bodha stadher , ","*bodha stuva , ","*bodha tompt","-er ) , ","*bodha vindögha","-windoghe )"]},{"a":"bodh dyr","b":"nn","c":"","d":["boddörr. SO 308 ."],"e":["-dör )"]},{"a":"bodha","b":"","c":"","d":[" , se buþa o. s. v."],"e":["bodhan , ","bodhilse"]},{"a":"bodhfenster","b":"","c":"","d":[" , n, )= bodha fenster. HLG 2: 59 (1517)."],"e":[]},{"a":"bodhlön","b":"nn","c":"","d":[" ? = bodha lön. thet är bodhlönna (rubrik). HLG 3: 136 (1529)."],"e":["-lönna ) , "]},{"a":"bodhskatter","b":"nn","c":"","d":["the ransakade then förenämpde holm kifvilotho till theres boodsskatt FMU 3: 507 (c. 1450?). Jfr boskatter."],"e":["boodskatt )"]},{"a":"bodhstuva","b":"nn","c":"","d":["föraringsrum, magasin)slokal)? tha war samme huss belagit med ij balke kellere, en bod stwgw och träwindh STb 4: 207 (1511). - Jfr bodha stuva."],"e":["-stwgw ) , "]},{"a":"bodrät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"boe","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr a-, land-, lands-, malm-, malma-boe samt gäfle-, lister-, rek-boar."],"e":[]},{"a":"boe","b":"nn","c":"","d":["boende, som bor el. befinner sig, inbyggare. såsom andra led i en sammansättning. Jfr a-, härads-, land-, na-, skogh-, stam-, torn-, viþer-boe samt birkarla-, dal-, kaitala-, keikola-, kutala-, saflax-, skanungs-, stokholms-boar."],"e":[]},{"a":"bofaster","b":"av","c":"adj.","d":["bofast, besuten. " mäd iij bofasta men " Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390). Jfr bolfaster."],"e":[]},{"a":"bofaster","b":"av","c":"adj.","d":["bofast, besuten. " en boofast dandeman " DD 1: 146 (1491, eft. aftr. hos Langebek) . Jfr bolfaster."],"e":[]},{"a":"boffa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forboffa."],"e":[]},{"a":"bofä","b":"nn","c":"","d":["boskap. " han gaff them korn fore alt thz bofä (pro equis et ovibus et bobus et asinis) som i landino war " MB 1: 256 . ib 199 ."],"e":[]},{"a":"bofälagh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bofälgas man , "]},{"a":"boföra","b":"vb","c":"v.","d":["flytta sitt bo, flytta. engin haffue twa gatwbodher . . . vthan medh swa skäl ath han booförer STb 1: 432 (1459; burspr.). tha som jach booförde i thet hwseth HLG 2: 57 (1517)."],"e":["boo- )"]},{"a":"boföra","b":"vb","c":"v.","d":["flytta hushåll? sätta bo? skal man tha . . . ey byggia hwss eller boföra LB 7: 90 ."],"e":[]},{"a":"bogh","b":"nn","c":"","d":[" = bogher 3. wende tha pa ith annat bogh MD (S) 226 ."],"e":[]},{"a":"bogher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bog (på djur). lowadhis prestenom brystith oc höghre boghin MB 1: 477 . " höghre bogher är starkaster i likamenom ib. Hästläked. i " AS 137 . ","2) bog, skeppsbog, sida. bildl. han gifwer fore ängom manne bogh (gifver vika för ingen) Al 3062 (kanske att hänföra till ett annat ord, att sammanställa med Isl. bugr, böjning). Jfr boghlina. ","3) sätt. " thz full all pa en annan bogh " RK 3: 2858 . - Jfr aþal-, gasa-, skot-, þiufbogher."],"e":["bogha böter , "]},{"a":"bogher","b":"nn","c":"","d":["1( bog (på djur). bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge ok reen Svartb 70 (1345?). Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t?). baaskatten . . . !UDDA_TECKEN? (1/2) lispund geddor . . . j bogh aff biorn Svartb 586 . PM Skr 215. 2) bog, skeppsbog. bildl. thenna tree bröler gulas beamor oc thoras hwggo swarliga oppa menesteum hertoga . .. thoras then älste broderen war honom swårast om bogen (menesteum viriliter obprimit et infestat) Troj 141 ."],"e":["boogher . "]},{"a":"boghi","b":"nn","c":"","d":["se bughi."],"e":[]},{"a":"boghlina","b":"nn","c":"","d":["boglina. bild. pa en lösa boglina BSH 5: 168 ( 1507) . jak . . . sloo lösan (för lösa) mins kätis bogh limer (för bogh linor), . . . til bläsande wädher (datis flatibus navi) Su 237 ."],"e":[]},{"a":"boghlina","b":"nn","c":"","d":["boglina. safon . .. boglina GU C 20 LETTER=s. 536."],"e":[]},{"a":"boghskaper","b":"nn","c":"","d":["lydnad? jdher werdughet be-. höffuer inthe annadh formodhe sik wtoff oss wthan stadugh wenskap bogskap (för brodherskap?) och then manskap som wii ider werdughet . . . sakth och sworet haffwm HSH 22: 54 ( 1491) ."],"e":[]},{"a":"boghul","b":"nn","c":"","d":["ull på bogarne. gardhkona skal klippa kwidh wl ok ey bogh wl GO 24 ."],"e":[]},{"a":"bohagh","b":"nn","c":"","d":["bohag, lösöre, egendom. JTb 35 ( 1462) . " fraus är mz hwilko foresis behagit (för behagit) ällir mäniskio bestandh (rei familari . . . consulitur) " SpV 139 . bohag, lösöre, hem, hushåll. palasia, j hwilkom som waro aldra handa tingh, som traffwas j boohagh, som är sängha: wnghan: drykkekar: bord, oc mykidh annadh JMPs 242. -. hushåll; lanthushållning. hwrw akren oc bohagith skal styras til affwel PMSkr 194 . then som skal wara gaardsmestare skal wara snyäller oc förstanda sigh j bohagsens gärning PMSkr 204 . then som skal wara gaardzmestare skal wara snyäller oc förstanda sigh j bohagsens gärning PMSkr 204 . "],"e":["boo- . ","bohaff JTb 35 ( 1462)","*bohags tygh","bohax- )"]},{"a":"bohagh","b":"nn","c":"","d":["egendom. " en aff hennas tiänarom som tilsyn haffdhe wtwertis om hennas bohagh " Lg 3: 305 . BSH 3: 293 ( 1470) . " met boskap ok bohagh " FH 5: 84 ( 1482), 85. for boscapin och hele bohaget wppa wiik ib 230 ( 1516) . FM 673 (1516-17). Jfr slots bohagh. "],"e":["bo haff BSH 3: 293 ( 1470)), ","bohags lärdomber , "]},{"a":"bohordh","b":"nn","c":"","d":["bohord, riddarspel, hvari de täflande icke kämpade man mot man, utan i två skaror, hvilka på en gång redo mot hvarandra; spelet framträder för öfrigt i särskilda land under olika former. Jfr Diez, Etym. Wörterb. 1: 45 f-; Viollet-le-Duc, Dictionnare du mobilier françcais 2: 407; Schultz, Höf. Leb. 2: 96; samt i sht Niedner, Das deutsche Turnier s. 35 f. riddara oc swena the giordho ther gaman mz diost oc bohordh Iv 46 . " man fan ther badhe bohordh ok danz tornäy ok dyost thöm thz lyste göra matte man ther aldra väghna höra " ib 1559 . " tha sa margh man bohordh här ok ther om markena fara mz marghin höfuizlikin skra " Fr 3044 . RK 1: 448, 1164, 3518 . för än ther war änt thz behordh ib 1408 . ib 2198 . Jfr bordera."],"e":["behordh RK 1: 1408, 3518), "]},{"a":"boia","b":"nn","c":"","d":["boja. " brusto boior " Bu 526 . ib 501, 519 . " band ok boior " ib 511 . vordho badha boior en boya Bil 114 . ib 113, 677 . RK 1: 3872, 3945 . Al 3455, 3458, 3461, 3498, 3506 . GO 828 . j dödzsins bogiom är jak bwnden Su 239 . Jfr gul-, hals-, iärn-boia."],"e":["boya . ","bogia )"]},{"a":"boie","b":"nn","c":"","d":["boja; kedja. " hengde honom medh ith gylt boye " PK 229 ."],"e":["boye )"]},{"a":"boilösa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"boitugh","b":"nn","c":"","d":["bojtåg, bojrep. " inuentarium lwidh closterett anno etc. 94 . . . kabell, warpetogh 8, lboijetog " VKU Bi 150 (1594)."],"e":["boijetog )"]},{"a":"bok","b":"nn","c":"","d":["4) evangeliebok eller annan andlig bok på vilken ed avlades. thässe vii (7) witnin gingo her strax framf ore rättin ok laghdo sina händer appo bokena JTb 8 ( 1456) . " tässe här äfft´r näpnsas the ladho sina händir oppa bokena " Beckman Stud 90 (1461, Arboga tänkeb) . SD NS 2: 651 ( 1413) . SR 13 .","5) stadsbok, tänkebok. " til lmynnes skla opteknas her i stadzsins book alth thet tal, som waret haffwer STb 1: 231 (1480). " ib 127 ( 1477) , 155 (1478). tha loto for:ne borgamestara, fogodin, raadet ransaka bökener. tha hittes for:na joan gulsmitz hws besriffuet i jordabokene ib 13 ( 1475) . " hon haffuer engte . . . ath tala till radet om lnogra peninga fore thet stenhuseth . .. ty ath thet findz i bökener bittaleth " ib 120 ( 1477) . Jfr Sdw 2: 1201. 7) bok ss måttbestäming för papper. fik jak stadzscriuaren nicolao iiij böka papir til lskotboken Skotteb 375 (1462 ; Kämn). andres jonsson j öre for en bock papyr till thenne bock ib 117 (1462-63). ib l40 (1460-61), 41 (1460-61), 151 (1463-61), 366 (1461; Kämn), 374 (1462; Kämn), 402 (1466; Kämn). för en bok papper j öre HLG 2: 3 (1509). ib 55 ( 1516) , 144 (1527), ib 3: l117 (1529), 135 (1529). VKU 94 ( 1559) . Jfr arsgärninga-, artsta-, dom-, gards-, hand-, handa-, iordha-, kloster-, konunga-, kämmenära-, kärleks-, lagh-, latina-, läkiara-, läkis-, mässo-, opinbarilsa-, ottosangs-, pram-, predika-, skip-, skola-, skut-, stads-, tol-, tomta-, thänke-, ämbitis-bok. "],"e":["book . ","book Skotteb 40 (1460-61) , 41 (1460-61), 117 (1462-63); HLG 2: 144 (1527). bogh HLG 3: 135 (1529). pl. böker. böke Skotteb 151 (1463-64), ib 374 ( 1462) ; Kämn), ib 402 (14676 ; Kämn). böka Skotteb 374, 375 (1462 ; Kämn)), ","*boka bindare (-bindere. -binder SSkb 242 (1507-08). ib 273 (1507-08)), ","*boka förare","bochaförer )","*boka gömare , ","*boka hus","-huus . ","-huss GU C 20 s. 34), ","*boka höghinde","*boka lapper","-läpper )","*boka lius , ","*boka panter , ","*boka prydhare , ","*boka skap , ","*boka skrin , ","*boka snikkare","-scnikkare )","bokastol , "]},{"a":"bok","b":"nn","c":"","d":["bok, bokträ. fagus boi Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bå 3 nr 14 s. l7. ffagiuus (för ffaginus) . . . et faginens . . . thz aff bok äär GU C 20 s. 250 ."],"e":[]},{"a":"bok","b":"nn","c":"","d":[" L. bok, bokträ. eck eller böök GS 42 . Jfr bökeaska, bökeskogher."],"e":["böök )"]},{"a":"bok","b":"nn","c":"","d":["1) liber, bok. bok thessin är uttakin medh fåm ordom af thöm bokum wise mästara hafva giort um styrilse kununga ok höfdinga KS 1 (1, 1) . " faa sancto petro bok (j hand) " Bil 107 . " hans böker oc epistole lasus for nerone " ib 124 . " sagdhe sik thz hafua läsit j cristnom bokom " ib 541 . " han scref manga bökir " ib 382 . " som för j bokmenä (för bokenä) skriffuet star " Va 52 . ","2) bok, hufvudafdelning af ett skrifvet arbete. hans hystoria biscrifwas oc six i thässom siw bokom som här fylghia äpte Gr 259 . ib 270 o. s. v. Bir 2: 3, 273, 3: 476 . Su 8 . " här börias annar deelin ällir booken j gudhelika snillis wäkkiare " ib 222 . ","3) boklig kunskap, bokliga studier. läta kenna hanom book SD NS 1: 628 ( 1407) . " vtan han kunne väl bok (har god boklig kunskap) " Bu 144 . Bil 82 . " systrana som ey kunno book " Bir 5: 93 . " nima book " GO 342 . Bo 30 . Bil 776 . sätia barnit til bok ib 775 . " somlika . . . hiolt han til book " Ansg 243 . " ij them skolom ga wi ey til book (studera vi ej) ther mästara göras ij kostom klook " Al 6445 .","4) evangeliebok, messbok el. annan andlig bok på hvilken ed aflades. sworo a bokenne VAH 24: 321 ( 1422) . ","5) bok, tänkebok. " thätta sama husit hauir jak hanom vplatit a radzstuwonne a rättom radzstufuo dagh som stadz rät vtuisar ok är inscriuat i stadzsins bok " SJ 39 ( 1432) . ib 142 ( 1445), 143 ( 1445).","6) blad i en bok. Bir 1: 338, 2: 167 ."],"e":["book . ","böker ) , ","boka list , ","bokastol , ","bokathrykkiare","boketrykkiare )"]},{"a":"bokal","b":"nn","c":"","d":["pokal, bägare. eth bocal win PMSkr 227 . ib 288 ."],"e":["bochal . ","bocal )"]},{"a":"bokal","b":"nn","c":"","d":["pokal, bägare. " PM 47. ""],"e":["bochal )"]},{"a":"bokare","b":"nn","c":"","d":["bokbindare. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 75 f. ss tillnamn. siffridh bochare SSkb 4 (1501-02)."],"e":["bochare )"]},{"a":"bokarl","b":"nn","c":"","d":["bofast man? böndher oc bokarla RK 2: 7186, 3: (sista forts.) 5746. MD (S) 201 BSH 1: 131 ( 1371) . SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). bönder ok mene bookarla DD 1: 207 ( 1508) . Jfr Kalkar, Ordbog til det ældre danske sprog 1: 234."],"e":[]},{"a":"bokin","b":"av","c":"adj.","d":["boken, (halv)skämd. thänna päran som är thit hiärta wari ey bokit aff wredhe äller awndh, ällir oc ruit aff nakre orenlighetz synd SkrtUppb 270 ."],"e":["bokit ) , "]},{"a":"bokka","b":"","c":"","d":[" , se bukka."],"e":[]},{"a":"bokker","b":"","c":"","d":[" , se bukker."],"e":[]},{"a":"boklare","b":"","c":"","d":[" , se buklare."],"e":[]},{"a":"bokliker","b":"av","c":"adj.","d":["boklig. " andra hafwa mykla boklika konst (sunt magnæ litteraturæ) " Bir 1: 284 . " vilia the wara sniälle j boklike konst " ib 101 . ib 2: 308 . ST 39 . Lg 535 . " boklika konsta klokskap " Bir 1: 331 . " the bäzsto mästara ok märasto j allom bokligha konstum (in omni mundana sapientia) " Lg 535 . " nim . . . boklica konste at thw maghe callas mästare " Bir 3: 241 . ib 278 . Su 171, 223, 273, 440 . then betzsta boklerdh man . . . j siw bokliga konster RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 165 . Lg 3: 33 ."],"e":["bokligh )"]},{"a":"boklist","b":"nn","c":"","d":["vetenskap. " sigx the boklist ther thässkyns pröwar at i olikom thingom skal man leta liknilse oc i likom thingom skilnath " MB 1: 397 . - vanl. i pl. (stundom återgifvande Lat. artes liberales). nimber fulkomplika alla the boklister som tha waro i iordhrike MB 1: 279 . Bil 352, 353, 534, 581, 711 . - Jfr boka list."],"e":[]},{"a":"boklärþer","b":"av","c":"adj.","d":["boklärd, lärd. " en goþar prästar ok litet bok lärþar " Bu 27 . haffua bordh lecze . . . wppa swänsko . . . swa at alla badha booklärda oc olärda maghin wndirsta huat som läsit wardher Bir 5: 85 . Bil 648, 842 . KL 351 . Bir 1: 320, 353, 2: 273, 3: 206, 406. RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 165 ."],"e":["book- )"]},{"a":"bokmal","b":"nn","c":"","d":["bokspråk, Latin. kallas a bok male martirum dödher natale som tydher a wart mal fözla Bil 284 . Fl 146, 148 ."],"e":[]},{"a":"bokstaver","b":"nn","c":"","d":["bokstaf. " thenne enoch . . . hitte göra först bokstawa " MB 1: 2 . " alpha är första bokstaff j gretzske scrifft " ib 2: 369 . KL 66 . Bil 775 . Su 103, 181 . MB 2: 42, 70 . " jak kan bokstaffua " Lg 3: 65 . " hawir numit bokstafwa (orätt öfversättning af Lat. litteras) " Bir 1: 126 . - söndagsbokstaf. MB 1: 63, 64 . - begynnelsebokstaf, initial? hans bogstaff star i a b c MD 172 m. - Jfr gul-, hovudh-, sunnodagsbokstaver."],"e":["bokstaff . ","bogstaff )"]},{"a":"bokstaver","b":"nn","c":"","d":["bokstav. alpha är förste bokstawen när jwdhomen, som mz os är a oc o är en rundher bokstaffwer ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JM 154. tiill lytermere witnisbyrdh ok wissä tha äre thenne scrifther twa, ordh fran ordh ludhandhe, som forscriffuit staar affiskarnä vidh thenne bokstaffua a b c d e f g h Svart 5640 (1480). - Jfr gul-, silf-, sunnodags-bokstaver."],"e":["-staffwer )"]},{"a":"bokstol","b":"nn","c":"","d":[" = boka stol. the hafde . . . fore sik pulpeta eller book stola LfK 246 ."],"e":["book- )"]},{"a":"bokumbel","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bokvis","b":"av","c":"adj.","d":["boksynt, lärd. " " Bil 299, 677 ."],"e":[]},{"a":"bokvit","b":"nn","c":"","d":["bokvett, boklig kunskap. han skal wara wäl kunnande til sit bokwit KS 53 (133, 57) . mykit bokwit (literæ) gör thik osinnoghan KL 173 ."],"e":[]},{"a":"bol","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) boning. " hann foor vp till hynnerikis helga bool " MD 69 . ","2) gård, landtgård. " waro ther a boleno for honom flere nidherfellugh hws " SD NS 2: 259 ( 1410) . " alt fodher skal å bole nötas " GS 72 (1514 ; på båda dessa ställen är det fråga om en gård som innehafves af landbo). pro prediis ipsius in linhofd que wlgariter dictuntur bol SD 1: 437 ( 1266); möjl. att föra till 3. ","3) nybygge, torp, på allmänning el. utmark upptagen lägenhet el. gård. ju silua. que rudhaskoghæ dicitur . . . mansiones et habitaciones. dictas wigariter bool sibi reeceperant ac edificia construxerant SD 4: 509 ( 1336) . " vnum bol, siue vtskipth, iuxta curiam nostram " ib 3: 548 ( 1322) . en gammel konungx gardh . . . och eth bool ther vnderligger FM 182 ( 1504) . omnia . . . bona mea in hoffgierde . . . cum mansiuncula olaui skallæ dicta bool SD 4: 743 ( 1340) . " quod . . . priorissam de guthem super duabus mansionibus, dictis bool, in havän situatis . . . impetitis minus iuste " SD 3: 162 (1314, bref till inbyggarne i Vartofta härad). illud bol . . . quod colonus hemwid primus incoluit ib 1: 228 (1222-30, bref utfärdadt af kon. Erik Eriksson). uice istius bol claustro abiudicatj reddimus aluastri claustro totam nostram terciam partem in duobus bolum que habent in grutbec ib. ","4) hemmen, hel gård, jordegendom af visst mått el. värde enn parte sua quam babuit in froalc que dicitur vnum bol SD 2: 202 ( 1299) . duas mansiunculas integras que nocantur bol cum omnibus pertinentijs suis ib 1: 93 (1167-85). mansiunculam integram que uocatur bul cum omnibus appendiciis suis ib (1167-85). predia mea, videlicet duo bool, vnum ad orintalem partem et aliud ad occidentalem in villa dicta wagleue, cum omnibus eisdem prediis attinciis ib 4: 235 ( 1331, nyare afskr.) . ib 262 (1332, nyare afskr.), 378 (1334, nyare afskr.). recipiens ab eodem domino . . . pro predijs predictis, predia infrascripta, videlict duo bol, in villa waghlewi . . .vnum bol in ælghsiohult . . . et vnum dimidum attung in villa tunum ib 263 ( 1332); de hittills anförda språkprofven skulle möjligen kunna föras till 2 eller 3. recognoscimus nos partes nostras in skærfsiorydh . . . uendidisse, videlicet in markasamoghla fiardhong, cuius medietatem possident monachi, scilicet quinque bool alia quinque bol vendidimus . . . in vtroque tam starflohult quam skarfsiorydh . . . dimidium bol in skærfisoryd tantum, . . . dimidum bol in vtroque . . . integrum bol in vtroque SD 3: 54 ( 1312) . " possident integrum bol et dimidium " ib 55 . " execpta quarta parte de vno bol " ib excepta quarta parte vnius bol ib. vnum bool et vnum attungxbool ib 4: 170 (1330, nyare afskr.). vnum dimidium bool in sibboby ib 77 (1328, gammal afskr.) . " eet halfft bool ib " NS 2: 143 ( 1409) . tre öraland jordh i kylunge i resbo kyle oc een tridiungh aff eno bole i sama boolstadenom ib 1: 668 ( 1407) . " alt wort godz i bornaby som är eth halfft bool iordh och nyo markskatta " ib 2: 304 (1410, nyare afskr.). - Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 1: 245 f.; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 122 f., 169 f. ","5) en af de delar hvari uti Finland en socken (med afs. på skatteuppbörden) var delad. BtFH 1: 324 ( 1463), 325 o. s. v. Jfr bolman. - Jfr arva-, attungs-, biskops-, bygninga-, fiärdhungs-, frälsis-, gipto-, kirkio-, landboa-, löpa-, marka-, nat-, natta-, nytia-, provasta-, prästa-, vitnis-, ängia-, öþe-, ödhis-, öris-, örtogha-bol samt bole, böle."],"e":["bool . ","bul SD 1: 93 (1167-85)), ","bola bro , ","bolaman","bole- )","bolaskipte","-skifti )","bola täkia","-täkkia )","bolsaker , ","bolsbryghþi , ","bolsmärki , "]},{"a":"bol","b":"av","c":"adj.","d":["tjock i bettet el. eggen, slö. kniffwen som lwintrännas grena affskäras mädh skal wara alstingis hwas hardher oc tynner, thy är han boll oc tyokker tha flängher han oc fördärffwar trän PMSkr 319 . skinnith . .. strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom oc fallom mädh handommen, äller mädh enom bolom oc spanna bredhom järn spadha ib 533 ."],"e":["boll )"]},{"a":"bol","b":"nn","c":"","d":[" ? obol. takis 60 besmara marker linolya, oc hwar mark gäller 6 bol, jtem 15 besmara marker hwitha före qwadho, hwar mark gäller 2 bol PMskr 535."],"e":[]},{"a":"bol","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) mindre jordegendom, torp. kärde niels j spanga til anders olson j ytrabynom om it bool som heter bolsmora vid risingis mark .. . thät haffuer aff alder ligit wnder peder monsons gard j risinge Uppl Lagmansdomb 25 (1490). vndher qwärnena ligger 1 litith bool VKJ 129 ( 1447) . jac . . . oc miin husfrw . . . kännomps oss . . . haua vnt oc giuit . . . i gränna sokn i medhalby en gardh . . .; item i siggathorp . . . en gard i järnesthorpa sokna; item i yggelstorp . . . twa gardha . . .; item eth bool li sandzrydh SD NS 3: 259 ( 1447) . Jfr Sdw 2: 1201. 4) jordegendom av visst mått eller värde. lJfr voiommaa, Finska Fornminnesföreningens tidskrift XXVII, s. 94. ff. bona mea in alandia, vilia dicta getu, parrochia finnaström, videlicet, vnum bool, similiteter cum demibus, agris, pratis, siluis, piscariis, pascuis et aliis quibuscunque adiacenciis Svartb 19 (1332-38?). ib 88 ( 1351) . for huilka peninga panthsäther jach the for:da domkirkio i abo eth booll ljordh och fem mark skattä aff myno faderne i 219 (1400). ib 240 ( 1410) . i rynnarwme 1 gardh; han ligger fore 1/2 bool ok 1 fiärdwngh aff eno halffwo boole VKJ 160 ( 1447) . Jfr attungs-, biskops-, fiärdhungs-, kirkio-, klokkara-, löpa-, löps-, nytia-, prästa-, pänninga-, pännings-, qvärna-, vitnis-, ödhis-bol. "],"e":["bool . ","baal Svartb 88 ( 1351)","*bola byr , ","*bola stadher","-städer ) , "]},{"a":"bol","b":"nn","c":"","d":["bål, stam, stjälk. liliana natur är swa skipat, at thwem sinnom om arith, thz är mz thwenne blomstir, klädhir hon sin bool ällir affwäxt SpV 24 . "],"e":["bool )","bola bro","-broo )"]},{"a":"bol","b":"nn","c":"","d":["1) bål, stam. " i vinträno som hauar þe þry bol ok löf ok frukt " Bu 185 . " träsins bool " Bir 1: 132 . ib 133, 280, 2: 128, 329, 3: 62, 452 . 4: 239. KL 24 . ST 220 . " the spikane räkto lankt vt owir korsins bool " Bir 1: 268 . - stjälk. thz blomstrit wäxst af trem rotom rättom stiälk älla bul Bir 1: 175 . thz är godher bwl som axit hawer i ändanom GO 956 . - Jfr träs bol. ","2) bål, kropp, växt. hans boll var stakkoter (statura brevi) Ansg 179 . hans boll var högir (statura procerior) ib."],"e":["bool . ","boll . ","bul KL 24 ; Bir 1: 175, 4: 239 ; ","-in Bir 2: 128 ; ","-ane ST 220 . ","bwl GO 956 . ","-ar ) , "]},{"a":"bola","b":"vb","c":"v.","d":["bola, bedriva otukt. per calmarna . . . som hon medh bolede STb 3: 400 (1498). ib 4: 123 ( 1506) ."],"e":["-ede . ","-it )"]},{"a":"bolagh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bolag, öfverenskommelse (om gemensamt bruk af egendom). cum . . . johanne filio nostro et ingridi vxore sua conuencionem dictam bolagh firmam et ratam feceramus in hunc modum, quod idem johannes vxorque sua dimidietatem bonorum nostrorum mobilium . . . possidebunt, condicione tali presupposita, quod quandin deus nos insimul vivere concesserit inseparibiliter pro nobis et nostri vsibus debeant laborare SD 3: 602 ( 1323) . ","2) bolagsordning. " tröghbolagh (skogsstadgan för mellersta tredingen i Trögd) " TB 71 . ","3) gemensam egendom, egendom som man eger gemensamt md någon annan? omnem partem de bolagh me tangentem, excepta vna vacca SD 4: 269 ( 1332) ."],"e":["bolags fastar , ","bolags fä , ","bolags maþer , ","bolags pänningar , ","bolags stämpna , ","bolags täkia , ","bolags vitne , "]},{"a":"bolaghi","b":"nn","c":"","d":["bolagsman, delägare i egendom el. i bruk el. avkastnng av egendom. Se Sdw 2: 1201."],"e":[]},{"a":"bolbyman","b":"nn","c":"","d":["jordägare i bolby. Se Sdw 2: 1201."],"e":[]},{"a":"bolbyr","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr adhalbolbyr."],"e":[]},{"a":"bolbyr","b":"nn","c":"","d":["den egentliga byn, som utgöres af särskilda tomter, med dertill hörande bestämda andelar i byns egor. " eet halft markland ligger i bolbynom ok thrättan örtugha i thorpeno " SD NS 1: 78 ( 1401) . " siäx örislandh iordh i bolbynom ok fem örtugh landh iordh i flatalandom " ib 430 ( 1405) . ib 11 ( 1401), 2: 203 ( 1409). BtFH 1: 278 ( 1509) , 298 (1509). GS 41 . som han äger j bolbyonä (för -ynom) FH 5: 56 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"bolde","b":"","c":"","d":[" , se bulde."],"e":[]},{"a":"boldiur","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"boldrät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bole","b":"nn","c":"","d":[" Jfr a-, hem-bole samt bol, böle."],"e":[]},{"a":"bole","b":"nn","c":"","d":["älskare. " amasius . . . amasio . . . boole " GU C 20 s. 18 . lconcubinarius . . . frilloman wlgariter boole ib. s. 135. oppaa thz sista wart hon siälf brändh mz sinom lönligha bola Prosadikter (Sju vise mäst C) 221 . tänna quinnan . .. gik til sin bola om nattena ib 238 ."],"e":["boole )"]},{"a":"boleker","b":"nn","c":"","d":["boning, bostad. " redha mik bolek " ST 104 . ib 111 . Bir 4: 86 . Lg 3: 499 ."],"e":[]},{"a":"bolfaster","b":"av","c":"adj.","d":["bofast. " tak mädh thich xii bolfasta oc skelika af hwarjo hwndare " BSH 1: 142 ( 1373) . " meth tolff bolfastum mannom " SD NS 1: 273 ( 1403) . ib 568 ( 1406), 2: 229 ( 1409) o. s. v. Jfr bofaster."],"e":[]},{"a":"bolfä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolfäst","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolgardher","b":"nn","c":"","d":["gärdesgård. " hionagardhin . . . hägnis swa jn oc lykkis swa vm kring mädh enom bolgardh swa wiit at al hionjn haffuin thär ijnnan före nat oc dagh siin maak " Nio handl rör Vkl 233 ."],"e":[]},{"a":"bolgarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolgetunger","b":"nn","c":"","d":["bålgetin. hæ . . . vespæ . . . lingqua gothica boól getingh vocantur Ol. Magnus Hist. de gen. septentr. l. 22 c. 4."],"e":["bool getingh )"]},{"a":"bolgift","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolgift","b":"nn","c":"","d":["arrendeavgift. tha fogten forst komme til landbon, tha ffornye stdedzlana . . . oc fforvete sig om stedzlepenning oc boolgifft Arnell Brask Biᴵ 15."],"e":["bool- )"]},{"a":"bolgiäf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolin","b":"","c":"","d":[" , se bulghin."],"e":[]},{"a":"bolköp","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolle","b":"nn","c":"","d":["se bulle."],"e":[]},{"a":"bolman","b":"nn","c":"","d":["bolman, fjärdingsman, den som inom ett bol (se bol 5) uppbar kronans skatt (se Rosenborg, Bidrag till jordbeskattningens historia i Finland under medlet af 16:de seklet s. 47, 70, 91; Stuffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl. s. 323). dömdes eric oleffsson . . . för treske i skwdh fierd och bolmannen klagade wppo BtFH 1: 137 ( 1507) . anders gudmundzson i syrnäs, som tha var boolman och togh skatten FM 151 ( 1504) . Jfr bolaman."],"e":["bool- )"]},{"a":"bolna","b":"","c":"","d":[" , se bulna."],"e":[]},{"a":"bolpänningar","b":"nn","c":"pl.","d":["bolagsting. " omnia mobilia generaliter dicta bolpæninga in eadem curia existencia " SD 4: 370 ( 1334) . Jfr bopänninar, boskaps pänningar."],"e":["-päninar )"]},{"a":"bolpänninger","b":"nn","c":"","d":["avrad, arrendeavgift. äv. i pl. i samma bet. siwndathorp, thär aff gaar 8 föner korn och 8 ortuhger bolpäninga VKJ 17 (c. 1500). vestra starby, thär saatho 3 landbo oc gaffuo thär aff 16 töner korn oc 5 öra suensca boolpäninga ib 9 (c. 1560). ib 17 (c. 1500). thätta är sidhan kommit: först bollpäningh inghe i i wirtilsbärg fik in VKU 5 ( 1540) . epbyrdh bol-päningh ib 15 (1541), ib 21 ( 1541) , 29 (1542)."],"e":["bool- . ","boll- VKU 5 ( 1540)"]},{"a":"bolsan","b":"nn","c":"","d":["vimpel, mindre flagga, fana. j march fore xvj alna blekth lärufft til baltzaeen Skotteb 477 (1473 ; Kämn). ij mark fore eth stycke haardwk til boltzaeneth ib."],"e":[]},{"a":"bolsmiþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolstadh ra","b":"nn","c":"","d":[" = bolstads ra. hafde . . . dömpth mellan for:de karhynemi by ok keykola boa vm boolstadh raar thöm j mellan FH 5: 131 ( 1489) "],"e":["boolstadh raa )"]},{"a":"bolstadher","b":"nn","c":"","d":["jordområde för en by eller en gård. lkennis iak nicclis i brunwalum . . . haue giort skypthe meth benchte i vgglabodhum: först gaff iak honum. . . oppa bolstaby bolstat VIK vrfella SD NS 3: 40 ( 1415) . mattis j bnirköö . . . kärde til peder nielson i norlösta ath han haffe giort awerkan oppa aker oc äng jn oppa them andra bolstadin Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) . Jfr bola stadher. "],"e":["bolstat SD NS 3: 40 ( 1415)","*bolstadha skipte , ","bolstadha skiäl","-skäl )"]},{"a":"bolstaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bostad, boningsplats, gård. ionatas satte sin bolstadh j magimas MB 2: 249 . ib 269 . " huru leuite heman ällir bolstädher skipadis midwakt j israel " ib 45 . ib 57, 141 . Lg 666 . foor landa mällan oc stadha bya ok bolstadha Bil 367 . " slogh odhoren oc hans bröder oc pharesons söner j theris bolstadom (tabernaculis) " MB 2: 248 . ","2) gård, by. iak hawer min gard wik halft fämtä markland iord ok alt boanes swm ok är swa mykiit . . . mäd allum therä eghnum ok eghu lutum thöm badhum bolstadhum tiil ligiandum . . . giwet minne erliku husfru SD 4: 389 ( 1334) . " ib NS 1: 297 ( 1403). tre öraland jordh i kylunge i resbo kyle oc een tridiungh aff eno bole i sama boolstadenom ib 668 ( 1407). the godhe men i vppy bo . . . sagdo at engin ok then delin i akren la til lthera bolstadh " ib 2: 115 ( 1409) . ib 171 ( 1409) . DD 2: 5 ( 1384) . BtFH 1: 150 ( 1506) , 300 (1510). GS 58 ( 1474) . ","3) jord lydande under en gård, torp. bolstad wlgariter dictum thorpp inicium habens a suarto hæld usque ju grænswyk, in siluis et in aquis. et in piscacionibus SD 3: 172 (1314, gammal afskr.). hafuer . . . en gardh i rydh . . . ok ther meth een boolstadh i haddatorp ib NS 2: 58 ( 1408) . - i ortnamn. in hubstabolstad SD 2: 104 ( 1291) . " in norboabolstad ib. thormunzstæ bolstad " ib 115 ( 1291) . " in sundbybolstadhe " ib 531 ( 1308) o. s. v. ","4) läger. " owirgaff wärner stadh oc bolstadh " MB 2: 234 . " rusadhe in j konungxsens bolstadh (aulam regiam, höqqvarter) " ib 320 . - vanl. pl. gingo jn j hedninganna bolstädher MB 2: 172 . byggiandes ther före skärma oc bolstädher ib 239 . ib 261, 263, 310 . - Jfr bya-, nat-bolstaþper samt bostaþer."],"e":["bulstadher: ternabulstad FH 2: 68 ( 1429), 69; tärnabulstad ib 4: 4 ( 1431); brendabulstadh ib 2: 76 ( 1431); höghabulstad ib 85 ( 1431)), ","bolstaþa anyt , ","bolstaþa bro , ","bolstaþpa skilnaþer","-skiälnaþer )","bolstaþa skiäl","boolstadhä skäl )","bolstaþa syn , ","bolstads maþer , ","bolstads ra , ","bolstads ren , ","bolstads skiäl","bolstadskel )"]},{"a":"bolster","b":"","c":"","d":[" , se bulster."],"e":[]},{"a":"bolt","b":"nn","c":"","d":["metallstång, bult. " jern . . . til bolther thil thet ny skip " FM 216 ( 1504) . " the swara bolta, genom tymberith sta skule " BSH 5: 249 ( 1508) . Jfr fanga-, iärn-bolt."],"e":["bulth FH 4: 84 ( 1499) . -ar), "]},{"a":"bolt","b":"nn","c":"","d":["3) rulle (lärft). vpburit iij (3) bolte lärfft for v!UDDA_TECKEN? (5 1/2) mark oc ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) öre Skotte b 417 (1468; Kämn). ib 444 (1471; Kämn). STb 1: 73 (1476), 108 (1477), 3: 46 (1492), 68 (1493) o. s. v. för en bwlth minsters lerveth xix (19) höre til en messecerk HLG 2: 142 (1527). Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . VKU 41 ( 1544) . ib 111 ( 1563) . Jfr läriptsbolt. "],"e":["bolte Skotteb 444 (1471 ; Kämn)","*bolta kolver","bulte- )"]},{"a":"bolvirke","b":"nn","c":"","d":["stängsel av grova plankor? nakre män, som hulpo paa bolwirkid i trägarden VKU 140 ( 1570) ."],"e":[]},{"a":"bolvirke","b":"nn","c":"","d":[" = bolvärk 1 a the andra x [10] alna aff tomptinne hafuer stadhin bygt ett bolwirke upa for nödzsaka skuld a örlöghx wäghna SJ 15 ( 1428) ."],"e":[]},{"a":"bolvärk","b":"nn","c":"","d":["1) bålverk, skansverk (eg. af trä), uppfördt af de försvarande till ytterligare skydd utanför hufvudfästningen. suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom ok bulwärke ok mango annorledh KS 86 (210, 94) . leeth boluerk byggia för the stora holl RK 3: 3778 . ","2) skans verk uppfördt af de belägrande för att derifrån beskjuta fästningen. stark bolwerk loth han ther göra oc vm nättertijdh them vtföra the danscha thz ey troodho för än bolwerken reedha stodho swa snart thz mörkte wordhe the framsat the hoffmen fylte them mz jordh fult brad the hafde ther skyttahol vppo nidan vnder kular män j sta RK 2: 2191 . BSH 5: 191 ( 1507) ."],"e":["bul- )"]},{"a":"bolvärke","b":"nn","c":"","d":["bålverk, skansverk. " redhes til mwra homeyor oc bolwärke. bysso baardha för än fiendana komma " PMSkr 141 ."],"e":[]},{"a":"bolvärke","b":"nn","c":"","d":["1) = bolvärk 1. ther byggis j moth kiffwo näbba jordhkwpor, bolwärke, kärffwa, torn mz androm bygningom PM 4 . BSH 4: 321 ( 1502) . ","2) = bolvärk 2. starke bolwerke the tha byggia the giorde them högh oc breedhe . . . thera byssor the ther j laghede RK 2: 2260 ."],"e":["-werke )"]},{"a":"boläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bolöxe","b":"nn","c":"","d":["bålyxa, yxa som brukas vid fällandet af trän. " " SD 5: 636 ( 1347) . " hwa som kastar bwlyxe at warom herra han kastar nydhio i geen " GO 416 ."],"e":["bolyxe SD 5: 636 ( 1347) . bwlyxe), "]},{"a":"bolöþsla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bom","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bats-, kogga-, stads-, strandbom."],"e":[]},{"a":"bom","b":"nn","c":"","d":["stång. " archen hon haffde oc twa boma som man stak gönom ringhana " Lg 3: 618 . - bom, stång el. bjälke som stänger vägen. tha the ju for stocholm röckia strax ju at bomen the tha tröckia mz xvj snäcker oc sköttebaata RK 2: 8936 . ib 8944 . " loth wplätha stadzsins boom " BSH 4: 295 ( 1501) . innen bomen (inom stadens område) SO 221 . " wy haffde giort en bom medh saman lesna masther " BSH 5: 13 ( 1504) . ib 146 (1507), 210 (1507). - Jfr for-, ränne-bom."],"e":["boom . ","-ar )"]},{"a":"boman","b":"nn","c":"","d":["lantman. Sdw 2: 1201. then helghe biscopin ambrosius, wägfarandhe kom . . . til en rikan boman, byggiandis a landhe harth vidh ena elff MP 5: 195 . "],"e":[]},{"a":"boman","b":"nn","c":"","d":["bofast man, seetthe iak alth myth boohagh wppa nyth som iak hadhe aller warith booman FM 673 (1516-17). BSH 5: 304 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"bomba","b":"","c":"","d":[" , se bamba."],"e":[]},{"a":"bombare","b":"nn","c":"","d":["se bambare."],"e":[]},{"a":"bombas","b":"nn","c":"","d":["bomull. PM XXVIII ."],"e":[]},{"a":"bomhuggare","b":"nn","c":"","d":["tillverkare av sadelbommar. STb 4: 250 ( 1512) . - ss tillnamn. jesper bomhugere STb 4: 248 ( 1512) . ib 250, 251."],"e":["-hugere )"]},{"a":"bomisker","b":"","c":"","d":[" , se bemisker."],"e":[]},{"a":"bomnykil","b":"nn","c":"","d":["nycket till en (hamn)bom. bom nyclene STÄmb 210 (1526)."],"e":[]},{"a":"bomolia","b":"nn","c":"","d":["bomolja. " tio schedher mz bomollio " LB 5: 82 . siwdh tz . . . mz boom olyo ib 7: 226 . ib 238, 288."],"e":["-olia . ","boom olya),"]},{"a":"bomslutare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " mickel bomslytere " Skotteb 369 (1461 ; Kämn)."],"e":["-sluter StÄmb 13 ( 1425) . ","-slytere Skotteb 369 (1461 ; Kämn)), "]},{"a":"bomstokker","b":"nn","c":"","d":["bjälke använd som (del av) hamnbom. !UDDA_TECKEN? (1/2) mark for bomstokke til norreström Skotteb 407 (1467 ; Kämn)."],"e":[]},{"a":"bomul","b":"nn","c":"","d":["bomull. bombex bomull GU 7 . LB 2: 91, 7: 132, 148 ."],"e":["-ull . ","wld LB 7: 132, 148), "]},{"a":"bomärke","b":"nn","c":"","d":["bomärke, särskildt tecken hvarmed egaren af en viss gård plägar utmärka något såsom sin tillhörighet. bondhin haffui ther vpa (på slagtadt boskapsdjur, som införes til staden för att säljas) sith eghit boomerke SO 51 . - märke hvarigenom tillverkare utmärker något ss sitt arbete. alle (näml. bergsmän vid Salaberg) schole drijffua got sölff, och sätie sijt eghet bomerke ther oppa BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"bonadher","b":"nn","c":"","d":["täcke, överdrag, förhång, väggbonad. " peripatsama (för peripetasma) . . . bon[a]der sparlakan et tiäll (Cathol.: peripetasma. velum vel ltentorium vel cortina) " GU C 20 s. l436. tätta är thz gooz äfftig hustrv cristine törbärgx, . . . i godir stiärnobonadir ok en gamal stiärnabonadir, en maladir bonadir Beckman Stud 90 (1466, Arboga tänkeb) . Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) . - Jfr hovudh-, klädha-, mantol-, stiärno-, väggia-, ärma-bonadher."],"e":[]},{"a":"bonaþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utrustning, inredning (af ett hus). huru rumt oc kostelikit hans palacium war til hwer dags cost oc til thäs bygning oc bonath Bil 307 . - det som tillhör inredningen af ett hus, husgeråd. til at föra oc nidhersätia gudz hws, oc göma, oc allan thäs bonath oc andbudh MB 1: 385 . - det som tillhör en menniskas utrustning, utstyrsel, drägt, skrud. mz ärkebiscops älla paua bonaþ Bu 195 . ib 491 . MB 1: 410 . Bir 2: 91 . Al 108, 2163 6350 . - det som hör till en säng, bädd. hona see ok fynna j swa fatighom ok sywördoghom bonadh Lg 3: 549 . - det som tillhör en häst utrustning, ridtyg. een hästir reddir mz forgyltom bonadh oc prydhilsom Bir 3: 386. ib 387 .","2) omhölje. " thenne bonadher war ey at enast ther fore at thäkkia hwsith mz oc til fäghrind " MB 1: 496 . " mz thässkyns bonadhe a hwseno ib. - förhänge, förlåt. tempelsins bonadher riffnadhe j twa lyti " MB 2: 387 . - väggbonad, tapet. konunxius sall oc palads prydde hon mz mangskona bonadha oc täpte Lg 3: 504 . 1 flamsk boneth HSH 19: 167 ( 1506) . viii bonadhe BSH 3: 293 ( 1740) . ath mina bonadhe ok een krona hängher i hans stuffuu ib.","3) till en klädnad hörande prydnader, utstyrsel, garnering. gifuer jak . . . myna bästa kopa met bonath FH 6: 25 ( 1451) . ","4) utsmyckande, prydnad, prydlighet, prakt. nw äre fulkompne himpnane oc iordhin oc aller thera bonadher oc fäghrind MB 1: 158 . ib 57 . " klädanna owir flödhelikhet ok andra thinga bonadhir (diversus apparatus verrum) " Bir 1: 314 . " thin klädhe ok thine sko varin ey mykyth dyr ok ey mykyt smälik älla full vtan af mateklikom ok höwelikom bonadh " Ber 29 . ","5) det som behöfves til lagning. nv bristir slädhi mandz j ako hafui wald ath bonadh hugga i scoghe at saklöso TB 79 . - Jfr biskops-, bordh-, dyr-, gul-, hovudh-, hörro-, kapo-, kirkie-, klädh-, kläpa-, konungs-, prästa-, riddara-, silkis-, skinna-, sko-, snäkkio-, stikke-, stovu-, sömda-, täpete-, väggia-bonaþer."],"e":["-ar . ","-ir ?),"]},{"a":"bonde","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ss tillnamn. " pätar bondde " SD 6: 180 ( 1350) . " roricus bonde miles " ib 183 ( 1350) . ","2) jordegare. bondom och landbom SD NS 1: 623 ( 1407) . FM 23 (1389, nyare afskr.). ","3) landbo, hälftenbrukare? jac skal jnthe aff sköffla fraa bondanom aff then helfthedelen som jac skolle hafft met bondanom FH 5: 20 ( 1463) .","4) husbonde, värd. " alt þätt þe fingo a tomptinne aaf bondanum " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . " tha rönthe bondhen hwadh gesth han hadhe fangith " Di 282 . Fl 573, 583 . ","5) handtverksmästare. ther blifue lerjungen i bondans mynne SO 85 .","6) äkta man. SD 5: 293 ( 1344) . adriani husfru spurþe sin bonda fangen Bu 519 . ib 4, 30, 187, 188, 504 . Bil 109, 244, 480 . MB 1: 184, 222, 371 . KL 53, 140 . MP 1: 37, 40 . Bir 1: 207, 281, 2: 165, 253, 3: 225 . VKR V, VIII, X, XVI, XVIII . Fl 34, 889 . Va 10, 45, 53 . Di 226, 230, 236, 237 . SO 27, 151, 203 . Ber 77 . Gers Frest 33 . giftir bonde Bil 590 . förgöra hennas man oc äkta bondha Lg 3: 666 . " ouergaff syn eigen man ok bondha " ib 550 . - Jfr afgärdha-, almännings-, frälsis-, fulgärþa-, hus-, land-, odhol-, skat-, skatta-, sokna-, undir-, utgärdhis-bonde."],"e":["böndere RK 2: 664, 669, 676, 688, 691, 693, 700, 728, 739, 832 . ","bonda byr , ","bonda dränger","bonde drengh )","bonda gods , ","bonda här , ","bonda klädhe","-klädher )","bonda konunger","-kwng )","bonda lagh , ","bonda landboe","-landbo )","bonda luter","bynda loter )","bonda läkedomber , ","bonda mark , ","bonda skatter , ","bonda skor , ","bonda skuld","bondeskuld )","bondasous?","bonda sun","-son )","bonda tal","bonde- )","bonda thing , ","bonda vin","-wen )"]},{"a":"bonde","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["bönder . ","böndra Skotteb 372 ( 1462) ; Kämn). med art. böndhren Beckman STud 89 (1453; Arboga tänkeb.). böndrne ib. böndrona SD NS 3: 619 (1420, gammal avskr.) . bondher Beckman Stud 89 (1453, Arboga tänkeb). med art. bondhren ib),","*bonda arvodhe","-ärffuode )","*bonda gardher , ","*bonda husfru","-hustrv . ","-ar )","*bonda idh , ","*bonda karl , ","*bonda kunnist","-konsth )","*bonda mark , ","*bondamarka tal","-taall )","*bonda pänninger","bonde- )","*bonda sagha , ","*bonda spisning","bonde- )","*bonda vara , ","*bonda ägha","-egha )","*bonda öker","-öök )"]},{"a":"bondelika","b":"ab","c":"adv.","d":["bondaktig, tafatt, blygt. blygdis han . . . oc thordis ekke see wp mot them, vtan saa nidher til iordhena. tha taladhe en aff them til honom sighiande o huru thu gör bondzslika, äpther thät at thu föddher är aff ärlika matoga oc välbyrdoghe släkt Hel män 269 ."],"e":["bondz- )"]},{"a":"bondeliker","b":"av","c":"adj.","d":["bondaktig, bland bönder öflig. vpfostradhir . . . äptir bondelikom sidhom Bir 1: 205 ."],"e":[]},{"a":"bondeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som har avseende på lantmannen, hörande till lantmannen, lantlig. agrestis . . . bondelikin GU C 20 s. 13 . 2) bondaktig, ohyfsad, grov. rusticus . . . bondelekin oc osidoger GU C 20 s. 534 ."],"e":["-limin . ","-lekin )"]},{"a":"bondelikhet","b":"nn","c":"","d":["bondaktighet. Ber 155 ."],"e":[]},{"a":"bondslika","b":"","c":"","d":[" , se bondelika."],"e":[]},{"a":"bonet","b":"nn","c":"","d":[" et, bon[n)it. Fr. bonnet, bonette. Mlat. boneta, bonetta, bonetum] bonett, barett, mössa. II ny bonet om v mark HSH 18: 264 ( 1525?) ."],"e":[]},{"a":"bonet","b":"nn","c":"","d":["bonett, ett slags segel. Se SAOB B 3886. artemo . .. bonäth GU C 20 s. l37. vadmal til eth boneth STb 3: 325 ( 1498) ."],"e":["bonäth GU C 20 s. 37) , "]},{"a":"bopänningar","b":"nn","c":"","d":["in prompta pecunia, pecoribus et alijs bonis rebus wlgariter dictis bopænninga SD 2: 468 ( 1306) . " heredibus meis relinquo mobilia, pecora et res alias satis notabiles que wlgariter bopænnigga vocantur inter se legaliter diudienda ib 3: 463 ( 1320). omnia bona mea mobilia dicta boo pæningæ videlicet cornua, equos et pecora cum annona et omnibus aljs vtensilibus " ib 4: 226 ( 1331) . " jn mobilibus dictis bopænningæ " ib 632 ( 1338) . ib 5: 257 ( 1344), 6: 23 ( 1348). ib NS 1: 291 ( 1403), 389 (1404, nyare afskr.), 2: 12 ( 1408). - Jfr bolpänningar, boskaps pänningar."],"e":["-pänninggar . ","-päningar )"]},{"a":"bora","b":"vb","c":"v.","d":["1) borra, genom borrning åstadkomma. aat boronne som borat var fore spikenom Bo 200 . Lg 3: 89 .","2) borra, genomborra. " owir en boradhan sten " KL 24 . " til festo hona korseno hulkit som borat war fore naglomen " Bir 1: 30 . "],"e":["borra: -ath Lg 3: 89 . ","-adhe: -adhis Bir 3: 439 . ","bora Bir 2: 5),","bora genom , ","bora sunder , sönderborra. bora söndher fiendannas skip PM 13 ."]},{"a":"bora","b":"nn","c":"","d":[" (litet) hål. soolin sken gynom saldins burur KL 5 . " huat är trangare än än the boran hulka en riddare vplät j christi sidho " MP 1: 131 . " til thäs hon räkte aat boronne som borat var fore spikenom " Bo 200 . Lg 3: 89 . Bir 1: 31, 33, 2: 226, 3: 428 . ginom thinna handa ypna boro ib 2: 5 . " jak lette alla hans hiärta boror ok rötir " ib 1: 86 . " j thässom hiälm skulu vara twa born " ib 3: 377 . ib 2: 175 . " taladhe ginom the pipo som hafdhe thre boru " ib 420 . " vm . . . thre lönlica buru varin vidh hwart gapit " ib 4: 293 . " ib 2: 83. " Iv 4548 . Jfr hiälm-, näs-, näsa-, näso-, svet-, virna-, öghna-bora."],"e":["bura: -u Bir 2: 226, 4: 293 ; -ur Kl 5; -om Bir 1: 31 ; ","-una ib 3: 428 ; ","-unna ib 1: 33 ; ","-unne ib 2: 83 . ","bwra: -una Lg 3: 89), "]},{"a":"bora","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nacvars-, näs-, sveta-bora."],"e":[]},{"a":"bora","b":"","c":"","d":[],"e":["bara: -at SkrtUppb 3128 . ","bura: -s SvB 102 (c. 1500)), v borra. PMSkr 336 . lib 480. the samma, som borade biscop kortz sky j sanck STb 3: 365 (1498). - Jfr genombora."]},{"a":"borar","b":"nn","c":"pl.","d":[" Jfr näsa borar."],"e":[]},{"a":"borare","b":"nn","c":"","d":["borrare. ss tillnamn. " crostoffer berrer " SSkb 91 (1503-04). ib 167 (1505-06)."],"e":["borrer SSkb 91 (1503-94) ), "]},{"a":"boras","b":"nn","c":"","d":["borax. " siwda boras ensampt for sig sielff . . . oc äta honum med hössyt, ty han rensar blodyt " LB 7: 314 ."],"e":[]},{"a":"boras","b":"nn","c":"","d":["borrage officinalis Lin. Se Th. lM. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 15, 50. " han ma siwda boras ensampt for sig sielff i rent vten oc äta honum med hönsyt, ty han rensar bloydt " LB 7: 314 ."],"e":[]},{"a":"boras subst.","b":"","c":"","d":["boraxtak sal alkali, sal almenth, oc sal armoiacum . .. läth alth j eth glas sätiandis thät pa oghnen athanor giffwandis sakteliken eld ltil ath thät törkas oc bliffwer boras PMSkr 394 . " läth thär j mädh ij (2) lod sal armonicaum, oc j (1) lod aleb roth, oc !UDDA_TECKEN? (1/2) lod boras " ib 421 ."],"e":[]},{"a":"borboön","b":"","c":"","d":[" som til for:nä vorth mynth forgä velä med gwldh sölff äller borbön (trol. felaktigt) HSH 19: 15 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"bordera","b":"vb","c":"v.","d":["rida bohord. lät . . . riddara ok swena bordera ther wm kring ok leta Bil 660 . Jfr bohordh."],"e":[]},{"a":"bordh","b":"nn","c":"","d":[" ? = bordha. ij (2) border STb 2: 298 ( 1488) . Bör troligen föras till bordha."],"e":["-er ) , "]},{"a":"bordh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skeppsplanka. bildl. taghom wi tha scriptamaals bordh eller fiöl oc thakkom gudh thz wi ey druknadho i hafsin diwpe SvKyrkobr 29 . thy är idhrilse et annath bordh epter skipbrut ib.","2) skeppsbord, skeppssida. " alt tet yxen jnnen bordhz kreffuie kan " STb 3: 223 ( 1495) . " han nöddes wräka thz wt for bordz for then swåra siögång skull " Troj 298 .","3) bord, matbord. " äg offwer alt bordhet Brasks Matordn 10. - ivir bordh, under måltiden, medan man sitter till bords. atj thet moge lathe läse för eder ower bord om eder swa synes at wrte hvad i fremmeda land handles " HSH 16: 42 (1326, Brask). - underhåll. the (för thet) iak hawer gifwit . . . til prestäns bordh halfth mith goz i thornby BUH 1: 168 (1360, nyare avskr.). Jfr barna-, biskops-, falda,-, härra-, skip-, skips-, sti-, tafl-bordh. "],"e":["*bords foter , "]},{"a":"bordha","b":"nn","c":"","d":["band virkadt af silke och gultråd. lego . . . cingulum viride dictum bordho SD 5: 151 ( 1343) . " the rema varo rika bordho " Fr 153 ."],"e":[]},{"a":"bordhbonadher","b":"nn","c":"","d":["bordbonad, bordtyg, bordservis. " ther skal wara bord bonadhr kununx til mat oc dryk ren ok faghr " KS 41 (106, 44) ."],"e":[]},{"a":"bordhduker","b":"nn","c":"","d":["bordduk. " I mensale dictum bordduk " SD 4: 128 ( 1329) . " aff sänga klädhom ok handklädhom ok bordhdukom (mensalibus) " Bir 3: 259 . FH 4: 83 ( 1499) . SJ 109 ( 1441) ."],"e":["borduker: borduk SJ 109 ( 1441)), "]},{"a":"bordhe","b":"nn","c":"","d":["eg. = bordha. bräm, bord. " thz gaff honum the stolta rena ther til ena hufwo mz rika bordha " Iv 1336 (i rimslut; kanske snarare att föra till bordha)."],"e":[]},{"a":"bordhganger","b":"nn","c":"","d":["tilltråde till ett måltidsbord. joan swensson skal fore sina weluiliogheet, . . . bliffua niwtandes frij bordhgong til herra bordet j helgelandz huset STb 2: 138 ( 1486) ."],"e":["-gong )"]},{"a":"bordhhandklädhe","b":"nn","c":"","d":["serret? ij [2] bordhandklede wtkaste met cylke. jtem ij [2] bordhankläde met blaatraad FM 76 (1483, daniserande)."],"e":["bordhankläde )"]},{"a":"bordhkar","b":"nn","c":"","d":["bordkärl. " vas argentuem wlgariter dictum bordkar " SD 3: 569 ( 1322) . Bil 383 . Bir 3: 124 ."],"e":[]},{"a":"bordhklokka","b":"nn","c":"","d":["bordklocka, ringklocka hvarigenom tecken gifves till måltid. ringhia bordh klokkone Bir 5: 26 . ib 70, 71, 76, 78 ."],"e":[]},{"a":"bordhkniver","b":"nn","c":"","d":["bordknif. " cultellos antiquos dictos bordhkniua " SD 3: 579 ( 1323) . " cultellos nouos dictos bordhkniua ib. " ib 4: 710 ( 1340) ."],"e":["-knywer: -a SD 4: 710 (1340?)), "]},{"a":"bordhlist","b":"nn","c":"","d":["kantband till ett bord; kantduk? ii borduka groff och ii bordiista groffwa HLG 3: 96 (1528)."],"e":[]},{"a":"bordhläsning","b":"nn","c":"","d":["1) bordläsning, det som läses under måltiden. hördhe hon idhelika i bordhläsning thz sama Su 383 . " höra läsas bordhläsnig oc predikan " LfK 145 . ib 163 . Bir 5: 26, 33, 34, 73 . ","2) bordsbön? alt ther til bordh läsnyng byrias VKR 60 (möjligen att föra till 1)."],"e":["-läsnig )"]},{"a":"bordhläxe","b":"nn","c":"","d":[" = bordhläsning 1. Su 10 . Bir 5: 27, 85 ."],"e":[]},{"a":"bordhnot","b":"nn","c":"","d":["ett slags mot. drogho bordh notana badhe thwärt fore oc in i wikena FH 4: 15 ( 1451) ."],"e":[]},{"a":"bordhsighnilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" bordsbön (efter måltiden). nar han är mättir ok bordh signilse äru läsin Bir 1: 311 .ib 5: 44."],"e":[]},{"a":"bordhskedh","b":"nn","c":"","d":["matsked. " siw bordskeder aff silwer " FH 3: 66 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"bordhstaki","b":"nn","c":"","d":["bordsfot, stolpe hvarpå bordskifvan hvilar. ij hans huse stär bordh staka aff filsbeen Fr 383 ."],"e":[]},{"a":"bordhstol","b":"nn","c":"","d":[" = bords stol. bordhit oc swa hwar bordhstool skeen aff ädhla stena som sool Al 8161 ."],"e":[]},{"a":"bordhsäta","b":"nn","c":"","d":["sittande vid bordet. the langa bordhsätan som jak hafdhe Bir 2: 335 . MP 1: 98 . LfK 98 ."],"e":[]},{"a":"bordhvidher","b":"nn","c":"","d":["skeppstimmer. xx öre for bordwedh Skotteb 401 ( 1466) ; Kämn)."],"e":["-wedh )"]},{"a":"bordhvidher","b":"nn","c":"","d":["timmer; särsk. skeppstimmer. " almänningx timbermän tälghia bordhwidh til skip oc köll oc annor ämpne än skipmästarin säter them saman oc fulkompnar skipith " MB 1: 445 ."],"e":[]},{"a":"borgh","b":"nn","c":"","d":[" L. ","stekaborgh ib 4056 . thz hwss heyter taffwesta borg ib 151 .","hayborg MB 1: 177 . ib 178 . - Jfr bura-, bysso-, for-, fridh-, fä-, hovudh-, rövara-, slädha-, vaghn-, vaghnaborgh."],"e":["borghir Bo 31 ; ","-er Bil 376 ; GO 516 ; ","-e KS 84 (207, 93) . ","borghr KS 59 (147, 65), 74 (183, 82), 79 (196, 87) . ","borghar Al 973, 1162 ; ","borga RK 1: 1857)), ","borgha biärgh , ","borgha greve , ","borgha gärdh","-gierd )","borgha lägher , ","borgha mur , ","borghamästare","borghiamester . ","borghomästare SD NS 1: 30 ( 1401) . ","borghemästare Bil 309 . ","borgemester RK 2: 3018 o. s. v.), ","borgha stadher , ","borgha väg , "]},{"a":"borgh","b":"nn","c":"","d":["fästningsvall, fästningsmur, fäste. " ena värn han hafuer om sik medh borgha muradh kostelik " Flores ed. Olson s. 72 ; jfr Ark. f. Nord. Fil. 32: 255 f. - bildl. skydd, värn. wy ärom her borgh for cristin land RK 1: 333 . Jfr for-, vaghnborgh. "],"e":["*borgha luka","-or )","borghamästare","burgamestare Uppspriv 12 ( 1444) . ","burge- StÄmb 221 ( 1536) , 223 (1537). best. dat. pl. borghamestaromme SJ 1: 2 (1420), 3 (1421) o. s. v.), ","*borghamästara asker","borgamestare- )","*borghamästara kor","borghamästare koor )","*borghamästara skap","borghamestere- )","*borgha tinnar , "]},{"a":"borgh","b":"nn","c":"","d":["lån. " at wi eij willom älla skulom lthem fornämpda boo nokat borgh aseande wara " HSH 16: 4 ( 1369) ."],"e":[]},{"a":"borgh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fingerborgh."],"e":[]},{"a":"borgha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ansvara för, gå i borgen för. till thäs ok (för at) the (näml. böterna) wtfäster äru ok borghadhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). - särsk. ansvara för att fånge, som på viss tid frigifves, åter skall inställa sig. med ack. saghþe sik eigh rymdan älla tronne forgangen vtan borghaþan hem tel hänna (kommen hem till henne mot stäld borgen) Bu 520 . " hälgho martires som mik borghþo ib. - med prep. for borghadhe for han " KL 286 . PfN 138 . ST 471 . ","2) låna, taga såsom lån. burgat gul Bil 578 . " soor sik hafua iudhanom mera gul aterfanghit en han borghade " ib. " borghar en borghare aff them andra " EG 64 . " göra them rät som ha afborghade (för af borghade) ib. " Bir 3: 71 . SO 23 . ST 65, 490, 500 . - abs. tha thorffwum wi ey borgha Al 2028 . borgha och läna RK 3: 675 . ","3) låna, gifva såsom lån. bildl. hwath thu hafuer kompan borghath mik thz vardher iak nu at giälda thik Iv 3385 . ib 4504 . -- borga, lemna på kredit, sälja med vilkor af anstånd med betalningen. thu skalt oc enkte godz androm dyrare borgha än thu wille thz for redha päninga sälia ST 487 . ib 488, 490 . "],"e":["burga: -at Bil 578 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþper )","borgha ut , "]},{"a":"borgha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr for-, ut-borgha."],"e":[]},{"a":"borgha man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"borghan","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*borghana händer","borgane- )","borghanz man","borghasman Gummerus Syn-stat 25 ),"]},{"a":"borghan","b":"nn","c":"","d":["borgen. " borghän sätia " SR 22 . " satte borghan at han sculde födha qwinnona " KL 286 . " starka borgan styken satte at holda thz han engelbrecht jätte " RK 2: 1103 . SO 103, 117, 118, 149, 154, 192 . " sanctum nicholaum hafwa til borghan " ST 65 . - (?) SR 8 . - särsk. borgen för att fånge, som på viss tid frigifes, åter skall inställa sig. fik han borghan for sik . . . ok com hem tel sinna husfru Bu 519 . SD 5: 639 ( 1347) . " jak lat honom til borghan . . . ok han wnwek wthaff ten borgan " BSH 5: 379 ( 1509) . "],"e":["borghän SD 5: 639 ( 1347); SR 22 . ","borgen SO 103), ","borghana man , ","borghanz man","borghans . ","borgens- SO 105, 106), "]},{"a":"borghare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) borgesman, löftesman. " " PfN 138 . ","2) långifvare, fordringsegare. " badh han sin borghara ga mz sik " KL 22 ."],"e":[]},{"a":"borghare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) borginvånare, den som tillhör en borgs besättning. hauer ey borgh älla bårghastadhr (för borghastadhr) watn innan sik älla bårghastadhr (för borghastadhr) watn innan sik älla när at ängin må täth borgharom mena KS 85 (209, 93) . " windabro ter vp må vindas huar tima borghare owini rädhas " ib (209, 94) . ib 86 (210, 94), 86 (211, 95). the borgara vpa husit satha ok the köpmen i stadhin bodho RK 1: 4007 . ib 3262 . Fr 480 . EG 63, 64, 67, the slogos hwar dag mz borgarna (borgarmenn) Di 201 . - vid ett kloster anstäld tjenare? sendis hädhan en vor borgare . . . til ider met mith breff FH 6: 93 (1496, bref från confessor generalis i Nådendal) . jöns laurisson oc jöns homman borgmestara j nadhendal olaff mwnk oc gregirs lauirsson radman ther samastadz jöns philpusson closters syzsoman oc olaff henricson borgare ther sama stadz ib 110 (1498; på båda dessa ställen skulle dock borgare kunna anses beteckna: borgare i staden Nådendal).","2) borgare, stadsbo (egentl. i en befäst stad). en borghare (Bu bure 175) af barchinona Bil 972 . " borghara ii thorsharge " SD NS 1: 24 ( 1401) . " borghare i stokholm " SJ 8 ( 1423) . " som haffue salth nagre exer kalmarna borgarom " BSH 5: 536 ( 1513) . SD NS 1: 27 ( 1401) o. s. v. ST 527 . MB 2: 93, 265, 293 . LfK 255 . Di 6 . SO 204 . Jfr bure. ","3) borgare, medborgare, landsman. swa väl wtländningane som borgharene Bo 182 . " waar borghare " SJ 170 ( 1448) . SD NS 2: 431 ( 1411) . Lg 125 . Jfr mädh-, sam-borghare.","1) borgrätt, rätt som borgherre el. husbonde håller öfver sina underlydande. eptir clostirsins friihetom aff konungomjn gifnom hafuis kista häkte oc jern oc borghara rättir medh them ostyrughe äru oc brutlighe wardha ellir finnas j bland hionen ellir ärfuodhis folkit VKR 39 . Bir 5: 122 . ","2) = gards rätter. MELL XLIII . "],"e":["borghore: -a SD NS 2: 431 ( 1411) . ","borghar FH 2: 103 ( 1436) . ","borgar SO 204 . ","borgarna Di 6 . borgana ib),","borghara bordh , ","borghara bref","borgare- )","borghara edher","borghar edher )","borghara gardher , ","borghara klädhe , ","borgharamästare","borgheremestere SD NS 1: 413 ( 1405). borgarmestare RK 2: 2042, 2049, 2057, 2067, 2073 o. s. v. borgamestere ib 2038 . ","borgarmester ib 2547), ","borghara rätter , ","borgharaskap","borgereschap )","borghar skot","borger skot )","borghara stova","borghara sven , "]},{"a":"borghare","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) besättningsman på en borg. " thätta är thän räter som wi spipath (för skipath) hafwm warom borgharom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (c. 1400). 2) borgare, stadsbo. niles henricsson oc hans halftunna, bode fasta borgare j abo " Svartb (Skolkl) 530 ( 1477) . inghan borger eller byman dyrffues til at köpa gestom gotz til handhom STb 1: 442 (1462; burspr. Jfr femöres-, gäfle-, lödhöse-, mädh-, sam-, stads-, upsala-, upstädhis-borghare. "],"e":["borger STb 1: 442 (1462; burspr) ), ","*borghara dottir","borghara gardher , ","*borghara giäld","-gieldh )","*borghara gods","borgare gotz )","borghara rätter , ","borgharaskap","borgare- . ","borgera- STb 1: 414 (1483)), ","*borghara skuld","borgare- )","borghara stova","-stuffua )","*borghara tiäld","-tiel )"]},{"a":"borgharinna","b":"nn","c":"","d":["borghaustru, borgarkvinna. " gertrud lokanäs . . . borgarinna i abo " SD NS 3: 118 (1416, aä avskr.) ."],"e":[]},{"a":"borghaþa man","b":"nn","c":"","d":[" L:"],"e":[]},{"a":"borghe","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, pant. RK 1: (sfgn) s. 172 ."],"e":[]},{"a":"borgherska","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) borgarqvinna. borgara ok borgerskor SO 115 . ","2) medborgarinna. hymerikis borgerska oc jnbyggirska LfK 118 ."],"e":[]},{"a":"borgherska","b":"nn","c":"","d":["borgarhustru, borgarkvinna. " hustru greta raffwenhorsts borgerscha i stcholm " SJ 1: 258 ( 1457) . " alth thet löst folk, som lher är i stadin ok ecke äro borgare eller borgarskar " STb 1: 365 ( 1482) . ib 188 (1478). 4: 130 (1506). Svartb 560 ( 1509) . Jfr mädhborgherska."],"e":["borgarska STb 1: 188 (1478) . -ar ib 365 (1482)), "]},{"a":"borghgardher","b":"nn","c":"","d":["borggård. Di 28 ."],"e":[]},{"a":"borghgreve","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1202."],"e":[]},{"a":"borghklädhe","b":"nn","c":"pl.","d":[" borgkläder, kläder som bäras af den som tillhöra en borgs besättning el. af de vapenföre tjenarne. FM 398 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"borghlän","b":"nn","c":"","d":["borglän, län som lyder under en borg el. är anslaget åt befälhafvaren på en sådan. han haffuer borgeleen FH 1: 64 (1490-talet). han haffuer till äwentyr jnthz än opburet aff thz borgeleen ib 65 ."],"e":["borgeleen )"]},{"a":"borghmästare","b":"nn","c":"","d":[" = borghamästare. medh borgmestara, raad oc menighet her i staden BSH 5: 7 ( 1504) . FH 6: 110 ( 1498) . RK 2: 2079 . SJ 277 ( 1459), 279 ( 1460), 280 ( 1460), 281 ( 1460). LfK 255 ."],"e":["borgemestäre: -ärene LfK 255 . ","borgmester RK 2: 2079 . ","bormestare SJ 279 ( 1460); -a ib 277 ( 1459), 280 ( 1460), 281 ( 1460). bormestere ib 279 ( 1460), "]},{"a":"borghmästare","b":"nn","c":"","d":[" = borghamästare. StÄmb 219 ( 1533) etc."],"e":["burgmestere StÄmb 219 ( 1533)"]},{"a":"borhda","b":"nn","c":"","d":["band virkat av silke loch guldtråd. lasse vestgöte j (1) borda iii!UDDA_TECKEN? ( 3 1/2) mark SSkb 236 (1506-07). Jfr bordh, ävensom silkisbordha."],"e":[]},{"a":"borin","b":"","c":"","d":[" , se bära."],"e":[]},{"a":"boriärn","b":"nn","c":"","d":["järnborr. " eth bor jern " FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"borrare","b":"","c":"","d":[" , se borare."],"e":[]},{"a":"borre","b":"nn","c":"","d":[" Jfr snarborre."],"e":[]},{"a":"borre","b":"nn","c":"","d":["borre. paliurus, borre GU s. Jfr agh-, kärre-, thistil-borre."],"e":[]},{"a":"borskarl","b":"nn","c":"","d":["beställä swa mange borskarlla (för borgkarlla, garnisonssoldater?) FH 1: 64 (1490-talet)."],"e":[]},{"a":"borst","b":"nn","c":"","d":["borst. " allir skötum fuller som jghulkuttir mz borstum " Bil 479 . " hans haar war som borster a swiin " Al 7421 . the galta börsta waro swa stinna ib 5127 . " hwar thera börst war alin lang " ib 5125 . - koll. sätiandis nokra börsth äller straa j holen PM XLVIII . - Jfr ighulborster."],"e":["börst . ","börsth . ","-ar . ","-ir )"]},{"a":"borst","b":"nn","c":"","d":[" Jfr svinaborst."],"e":[]},{"a":"borsta","b":"vb","c":"v.","d":["borsta. " borstha tiith hofwdh " LB 7: 167 ."],"e":[]},{"a":"borsta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr upaborsta."],"e":[]},{"a":"borste","b":"nn","c":"","d":["borste. " haffwes en borsthe lithen aff swina börsther " PMSkr 453 . " halles moth then börstans ändha then wthgraffne stenen " ib 513 ."],"e":["börste: -ans PMSkr 513 )"]},{"a":"borster","b":"nn","c":"","d":[],"e":["börster GU C 20 s. 574) , ","*borsta fulder","borstefuller )"]},{"a":"bort","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) "i väg", bort. han skal borth ST 94 . " tha thin lykka bort forskinner hwar wen bort fra tik rinner " MD (S) 296 . " fara lankt bort " Bo 12 . " gik han bort thädhan bort vndir öknena " ib 160 . " han foor thädhan ower sitiam öster borter ij wärlina fram " Al 3946 .","2) borta skal henne skipas . . . särlikit mak, bort fran androm Bir 5: 43 . " siþan appostolus var bort af härbärgheno " Bu 183 ."],"e":["bröt L. ","brot L. ","burt . ","bordh Di 218 . ","borter Al 3946 . eg. samma ord som bröt, väg), ","bort ivir","-ower )","bort um","-om )"]},{"a":"bort","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) bort. " moghin skal iak bort " Prosadikter (Sju vise mäst) 133 . bort tyz ath wij skulle fanga thz the oss önska Troj 48 . i 55. borth thz aff eder herrä myn konwng ath eder wälbyrdoga fromhet skulle dragas tiill tolken last ib 156. 2) borta. tha swarade henne en hög rösth borth v gudzlikama karena MP 4: 42 . "],"e":["börth MP 5: 98, 105) ,","*bort at","borth aath )","*bort äptir","-äffther )"]},{"a":"bort blasa","b":"vb","c":"v.","d":["bortblåsa (trans.), bortföra genom blåsande el. blåst. ty at han bort bläste . . . världzlikx godz giris storma wr människione hierta MP1: 169. swa at han bort bläste allan synda lusta Bir 1: 329 . Jfr blasa bort."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"bort blasa","b":"vb","c":"v.","d":["vlåsa bort; med avsky el. förakt avvisa (ngn). the andra (Susanna) borth glästhe (exsufflavit) oblygha prästena, wndhir lamba wllinne sik skylande SpV 237 ."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"bort bränna","b":"vb","c":"v.","d":["bortbränna. " thy at ellin rensa gullit oc bort bränne sindrit af thy " MP 2: 127 . Jfr bränna bort."],"e":[]},{"a":"bort byta","b":"vb","c":"v.","d":["byta bort, (genom byte md ngn) avyttra. han haffde bort byt hans hustrus byrd som är v öris land iord . . . med hans j sunnan ängia UPpl Lagmansdomb 23 (1490). iiij ortug landiordh . . . som fornempde jop och an-' ders nielsons steffader olaglige solt hadde och borth böth for slagx mall ib 81 ( 1493) . - byta bort, utbyta, byta (mot). med prep. li. hulkit godz niells i ryckeby haffde bort bryt wthi it annet godz Uppl Lagmansdomb 8 (1490). hwi hafuer thu thin hedhir oc äro bor[t] byt j forsmäilse oc skam Prosadikter (Varl) 8 . thu hauer j thins bar[n] doms fawizske bortbyt fadherliken kärlek j swikfullan oc falskan kännedom ib 60."],"e":["-byt . - byyt Uppl Lagmansdomb 8 (1490) . -böth ib 81 ( 1493) ), "]},{"a":"bort byta","b":"vb","c":"v.","d":["bortbyta. " at hans modher fadhir thöm bort bötte " SD NS 2: 119 ( 1409) . hwilka jordh jon i häplinge haffdhe bort böt for eth orät frälse bo jonsone ib 142 ( 1409) . Jfr byta bort."],"e":["-böta )"]},{"a":"bort bära","b":"vb","c":"v.","d":["bortbära, bortföra. " the . . . bort baro hona " KL 140 . ib 126 . VKR 24 . " thera godho skipilse ok prydhilse äru bort borin aff mit mönstir til babiloniam " Bir 3: 363 . Jfr bära bort."],"e":[]},{"a":"bort dobla","b":"vb","c":"v.","d":["bortspela. " sinä hesta eller vapn bort dobla " MEG 55 . ib (red. B) 60 . EG 64 . Jfr dobla bort."],"e":[]},{"a":"bort driva","b":"vb","c":"v.","d":["bortdrifva. " " MB 2: 210 . " borth driffwas fran gudz altara " LfK 4 . Jfr driva bort."],"e":[]},{"a":"bort föra","b":"vb","c":"v.","d":["bortföra. " bothföra sina gudha " Bil 108 . " gripu en ansna ok bortfördho " ib 627 at . . .stenane bort fördhos af thy vädhreno Gr 314 . hwru the bortfördho beuitam fran micha MB 2: 125 . " burtfördhis siälin aff domenom " Bir 3: 60 . ib 363, 5: 130 . LfK 121 . Lg 332 . - borttaga, fråntaga, aflägsna. bort för (anferas) ey thin helgha anda fran mik MP 2: 119 . " siälin . . . hulkin som nu är bort fördh aff kroppenom " Bir 3: 41 . " at höghfärdh ok hedhir giri maghe bort föras ok bort takas af thera hiärta ib 1: 372. bortföra tholka gudhelica lusta aff thino hiärta " ib 3: 244 . " at aff thöm sötma . . . bortföris then eterlike smakin aff aldra manna munne " ib 22 ."],"e":["burt- )"]},{"a":"bort glöma","b":"vb","c":"v.","d":["glömma, bortglömma. borth glömer iak alt thz dröffueliket haffuer warit Su 178 . at nakar broder vorte forsumat eller bort glömder SO 153 ."],"e":[]},{"a":"bort hänta","b":"vb","c":"v.","d":["samla och bortföra. the skulu bort hänta aff (volligen de) hans rike al skadelikin ting MP 1: 76 ."],"e":[]},{"a":"bort koma","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortgå, aflägsna sig. gudz ängil förswant oc bort kom aff theras asyn MB 2: 86 . ","2) aflägsna, bortdrifva. " badh . . . thiänaren hälga iomffruna mz sinom hälga bönom borth komma the skadhelika foghlana " Lg 3: 306 ."],"e":["-komma )"]},{"a":"bort köpa","b":"vb","c":"v.","d":["köpa undan, genom uppköp undanskaffa. for en klädet bort köpes (d. v. s. säljes undan) BSH 4: 314 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"bort lidha","b":"vb","c":"v.","d":["bortgå, förgå. forlatin thänna forganglika wärlz äghor som rat bort lidha Hel män 132."],"e":[]},{"a":"bort lokka","b":"vb","c":"v.","d":["locka bort. abigeus then ther annars swän borth lokkar GU C 20 s. 2 ."],"e":[]},{"a":"bort lägha","b":"vb","c":"v.","d":["jaga bort. STb 4: 211 (1511)."],"e":["-jega )"]},{"a":"bort läna","b":"vb","c":"v.","d":["bort. " wiliom wi aff thäm landom . . . änghte minzska älla bort läna " BSH 1: 195 ( 1387) ."],"e":[]},{"a":"bort löpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bort ridha","b":"vb","c":"v.","d":["rida bort. war bort ridhin Bil 659 . " han bort reedh " Iv 482 . Jfr ridha bort."],"e":[]},{"a":"bort rinna","b":"vb","c":"v.","d":["lrinna bort, flyta bort. defluere bort fly inde defluus . . . borth rinnandhe GU C 20 s. 170 . - Jfr rinna bort."],"e":[]},{"a":"bort riuka","b":"vb","c":"v.","d":["bortdunsta. " jorden haller ey wäskona, förmenandes henne bortt ryka " PMSkr 607 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"bort riva","b":"vb","c":"v.","d":["bortrifva, bortrycka. " som bort rifwo kötit " Bir 2: 132 . " huru opta hon bort rifwir thom (ɔ: thistil borra) " ib 3: 31 ."],"e":[]},{"a":"bort ryma","b":"vb","c":"v.","d":["rymma bort. ther war bort rympt badhe wakt ok wardh Al 4564 . " war . . . bort rymdir til gutlandz " OB 215 . " er alth folcket bort rimth aff byn " FM 215 ( 1504) ."],"e":["-rima )"]},{"a":"bort räna","b":"vb","c":"v.","d":["bortröfva. " hon bort räner alla indra siälinna rolighet " Su 353 . Jfr räna bort."],"e":[]},{"a":"bort röva","b":"vb","c":"v.","d":["bortröfva. " the som bort röfua annars gooz " MP 2: 162 . Jfr röva bort."],"e":[]},{"a":"bort sighna","b":"vb","c":"v.","d":["genom signande fördrifva. then forsta matken bort signadhe sanctus cosmas LB 2: 89 . ib 90 ."],"e":[]},{"a":"bort siudha","b":"vb","c":"v.","d":["bortkoka, genom kokning bortdunsta. siwdh tz . . . tiil tridie partin bort siwder LB 7: 222 . " til thes tz halff delin aff vatnit er bort swdit ib 48. " ib 249 . " sywdis thz förscriffna j the wathneno til thäs tridiwngen är bort swdith " PM 1 .III. Jfr siudha bort."],"e":[]},{"a":"bort skava","b":"vb","c":"v.","d":["bortskava, avskava. han . .. haarklädhe bar aa sinom krop thär til han war swa bort skafwin som en blaman Hel män 165 . - Jfr skva bort."],"e":[]},{"a":"bort skrapa","b":"vb","c":"v.","d":["bortskrapa, utplåna. " se then som bort skrapa skal wärldinna synd " MB 1: 309 ."],"e":[]},{"a":"bort skrymta","b":"vb","c":"v.","d":["smyga sig bort? MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"bort skynda","b":"vb","c":"v.","d":["bortdrifva. bort skundha mik fran sik Bir 1: 158 ."],"e":["-skunda )"]},{"a":"bort skära","b":"vb","c":"v.","d":["bortskära. " LfK 90. Jfr skära bort. ""],"e":[]},{"a":"bort sköta","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliteter överlåta, föryttra. huilken haquon sin luth solde ok borth skötthe aff karls och pawals barna. veghna Svartb 174 ( 1380) ."],"e":[]},{"a":"bort snappa","b":"vb","c":"v.","d":["bortsnappa, bortröfva. qwinno ok barn (näml. varo) for honum bort snappath Al 2878 ."],"e":[]},{"a":"bort springa","b":"vb","c":"v.","d":["springa bort, springa undan. diäflin vndan väghir oc bort springhir for godhom anda MP 1: 169 ."],"e":[]},{"a":"bort stöta","b":"vb","c":"v.","d":["stöta bort, stöta av. han . . . stak til hectorem j gynom sköllen mz siith glaffwen saa ath glaff wdden tog jn j harnesked oc barth stötthe nagod ther aff Troj 124 ."],"e":["barth- Troj 124 )"]},{"a":"bort sälia","b":"vb","c":"v.","d":["bortsälja, sälja undan. SD NS 1: 155 ( 1402). fore litin mon han thz bort sälde Al 1638 . som them . . . bort saldho theras fiendhom MB 2: 73 . Jfr sälia bort."],"e":[]},{"a":"bort sända","b":"vb","c":"v.","d":["bortsända. " bortskicka. thörom wij eij flere borth sendhä " HSH 20: 114 ( 1507) . Jfr sända bort."],"e":[]},{"a":"bort thrana","b":"vb","c":"v.","d":["borttråna, försmäkta. aller hans helga licame waar aller blaar oc blodhuger oc bort tranadher Lg 3: 93 . " vnge män oc klena iomfrwr försmäkto oc bortthranadho mz allo " MB 2: 220 ."],"e":[]},{"a":"bort thrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["genom tryckning avlägsna, utprässa. Se Sdw 2: 1202."],"e":[]},{"a":"bort thränkta","b":"vb","c":"v.","d":["trängta bort. decessere borth tränkta a decesso verbo desideratiuo GU C 20 s. 167 ."],"e":["borth tränkta )"]},{"a":"bort thva","b":"vb","c":"v.","d":["borttvå, tvätta bort. hoon borth thwogh blodhit aff brysteno Skrt Uppb 286."],"e":["-thwogh ) , "]},{"a":"bort thvina","b":"vb","c":"v.","d":["tvina bort. hänna licamlike lime varo nu swa som bort thwinadhe KL 355 . - refl. bort thvinas, tvina, aftyna. at hon for störstä hiertens lenktan all bort twinadhes Lg 3: 527 . wordho the wanskandis oc kranke oc borth twinandhis ib 394 ."],"e":[]},{"a":"bort thvinga","b":"vb","c":"v.","d":["genom späkning utmärgla. part. pret. utmärglad, avtärd (genom späkning). the . . . lagdho han a bara iordhena, swa skafnan oc bort thuingadhan at all hans lidhamot oc been matto täkias Hel män 104 ."],"e":[]},{"a":"bort vanskas","b":"vb","c":"v.","d":["taga slut. Se Sdw 2: 1202."],"e":[]},{"a":"bort vara","b":"vb","c":"v.","d":["vara borta. haffwer nw paa annedh aareth borth wareth (för bortho- ?) FM 464 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"bort vika","b":"vb","c":"v.","d":["bortvika, bortgå. " tha tw fraa konungh karl borth week " RK 3: 1793 ."],"e":[]},{"a":"bort villa","b":"vb","c":"v.","d":["bortvilla, locka bort, bortvända. han skuli aldrigh bort willas (declinare) aff rätthe kristelighe thro Mecht 285 ."],"e":[]},{"a":"bort visna","b":"vb","c":"v.","d":["bortvissna. " alla the blomor oc gräs som . . . törkatz haffwa oc borth wisnat " Su 38 . Jfr visna bort."],"e":[]},{"a":"bort vitna","b":"vb","c":"v.","d":["genom vittnesmål afhända. thär til thät skal ey . . . bwrth vithnas aff vmyllum mannom SD 2: 24 (öfvers. i gammal afskr.)."],"e":["bwrth- )"]},{"a":"bortaka","b":"vb","c":"v.","d":["köra bort, forsla bort. deuehere . . . neder ok borth aka GU C 20 s. 180 ."],"e":["borth- )"]},{"a":"bortandvardha","b":"vb","c":"v.","d":["bortlämna, överlämna, lämna ifrån sig. hon wiisthe at köpith giordis ok päningana vppbaräs oc gotzeeth boort antwardadis Svartb 373 ( 1439) ."],"e":[]},{"a":"bortbebreva","b":"vb","c":"v.","d":["skriftligen öfverlåta. hafwer thet latit bortbebrefwa och besigla hertugu bugislavo BtRK 78 ( 1431) . HSH 20: 260 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bortbreva","b":"vb","c":"v.","d":["skriftligen öfverlåta. at nagor deel i finland bortbreffuis . . . til then försten aff mwskoffuen FH 1: 162 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"bortdaghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? frångtagande, rövande. rapina är andra människio thing aborthdragilse (distracio), aff forgiroghom hogx bräska SpV 140 ."],"e":[]},{"a":"bortdragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortdraga, bortsläpa. " dyäffuolin skuldhe ey faa mik alstingis borth drägha medh sik " MP 5: 192 . 3) draga bort från ett förehavande el. ett tillstånd; söndra, splittra, förströ. iak sigher at mykit licamlikith ärfwodhe hörer äller tharfwaas ekke til thy at wm thät bortdrogx (distrahretur) innanmer mannen SkrtUppb 85 . sywngas the (versiklarna) mz höghe oc hwasse röst, til tekn at latha människior som borth dragna i psalmodia mz faffängom tankom lskulu opwäkkias til gudz loff JMÖ 13 . - part. pret. bortdragen(från), bortvånd (från). the ärw swa borth draghne (retracti) aff thässom ytthermer thingomen ok the akta enkte wthan gudh SkrtUppb 65 ."],"e":["-drägha )"]},{"a":"bortdragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortdraga, borttaga, bortrycka, bortsläpa. än nokor thera thriggia staffwanna bort droghis aff androm Bir 4: 215 . " at kötit sundhir reffs oc bort drogx mz flenghiom " MP 1: 99 . ginstan bortdrogh diäfwlen han KL 123 . " bort dräghas af gudz handom " ib 342 . " borthdrogho hona fraan dörrenne " Gr (Cod. D) 381 . " at j eygh formattin hälgha jomfrunar . . . bort drägha af christi kiärlek " ib 388 . " mz hulkom the bort draghas af wärldzlikom thingom ok vpuäkkias til hymerikis thingh " Bir 1: 372 . " bort drogh han sin kärlek fran hänne " ib 326 .","2) bortdraga, borttåga. wore sin weygh borth draghne FM 441 ( 1509) . "],"e":["-drägha )","bortdragha sik , draga sig bort, draga sig undan, draga sig til baka. hymelin bort drogh sik (recessit) swa som samanskrwnken näffwir MB 2: 343 . " bortdraghande thik fran allom siälenna skadhlikom thingom " Su 456 . - Jfr dragha bort."]},{"a":"bortdrifning","b":"nn","c":"","d":["bortdrivande, bortstötande; förskjutande. repudium . . . bortdriffning oc bortdriff. ninga breff GU C 20 s. 524 . "],"e":["*bortdrifninga bref , "]},{"a":"bortdriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortdriva, köra bort, förjaga. ey häller ma han thän (båtsmannen) borhdriffwa oc¨ taka j hans stad nokon sin frända PMSkr 39 . fför ty, at j haffwen .. . altidh bortdriffwidh miskunnena JMPs 56. - bildl. bortdriva, fördriva. gemme dyre steena haffua i sik stoa krafft oc dygdher ath the jämwäl bort driffwa somlika sotther aff mannom swa min saar . . . borthdriffwa alla siälenna krankdoma Mecht 326 . agaspis . . . twagin j wathn oc strwkith wm saareth borthdriffwer wärk PMSkr 459 . huru thu skalt borthdriffwa sömpn och läthj Mecht 268 . the borthdriffwo fra honom allan räddogha ib 326 . PMSkr 488 . 2) gendriva. refello . . . atersiuka ok bortdriffua GU C 20 s. 519 . - Jfr driva bort."],"e":[]},{"a":"bortfa","b":"vb","c":"v.","d":["föryttra. " swa opta som skal goz bytas ällir bort faas " Bir 5: 95 . - bortarrendera? aakir iordhin takis j geen som wt oc bortfaangin är VKR 42 . Bir 5: 120 ."],"e":[]},{"a":"bortfalla","b":"vb","c":"v.","d":["bortfalla. " hwitlimith war borthfallith " JP 10 ."],"e":[]},{"a":"bortfara","b":"vb","c":"v.","d":["bortfara; bildl. försvinna, förgå. " at j adhrom komi helsonna ok helbrygdhelikhetzsins hop, ok aff andhrom bortfari (cedat) hetans bruni " SpV 11 . här börias tik somarin, j hwilkom alt ärffwodhe forttakx, bortfar allir dödhin ok alxkona wärkir ib 585 ."],"e":[]},{"a":"bortfara","b":"vb","c":"v.","d":["fara bort, bortgå. " sut(för suat el. sua at) i burt farin " Bir 4: (Avt) 184. sidhan sarasceni varo bort farne Bil 210 . MB 1: 246 . skal iak göma thik bortfarande oc aterkomande ib 218 . haffde konungen bortfarit (varit på bortfärden) i v daga Di 51 . " bortfara v klostreno " KL 34 . Jfr fara bort."],"e":["burt- )"]},{"a":"bortfiuka","b":"vb","c":"v.","d":["hastigt fara bort (i luften), hastigt försvinna (i luften). hans sköll oc glaffwen brändes j aska bort fiwkande j wäder Troj 21 ."],"e":[]},{"a":"bortflygha","b":"vb","c":"v.","d":["bortflyga. " wilt thu at thin bij aldrigh bortfliugha " KL 11 . " swa bort fliwgha alle wärlzlike rikedoma " ib 295 . " swa som otam dywr ok foghla i gömo satte hwilke borthflughen af sinna helso stadhgha vm the löse waren " Su 442 . Jfr flygha bort."],"e":["-fliugha )"]},{"a":"bortflyia","b":"vb","c":"v.","d":["fly bort, fly undan. blþ dracanom bort flyia Bu 199 . " ängen skulde a þem (skeppen) bort fly " ib 177 . " bortfludhe alt diäfla härscapit " KL 77 . Gr 307 . six . . . at hon bortflydhe til idhur landzskap ib 286 . " at . . . seucke var borth flödh " Di 219 . Jfr flyia bort."],"e":["-fly )"]},{"a":"bortflylika","b":"ab","c":"adv.","d":["på flykt, på ett bortflyende sätt, flyktigt. decursim aduerbium idest fugaciter äteligha ok borth flylegha eller skridelika GU C 20 s. 168 ."],"e":["-legha )"]},{"a":"bortflyta","b":"vb","c":"v.","d":["dilutus . . . bortflytin GU C 20 s. 188 . - Jf flyta bort."],"e":["-flytin GU C 20. s. 188) ."]},{"a":"bortflyta","b":"vb","c":"v.","d":["bortflyta. " olian skal bort flyta " MB 1: 429 . tompt kar . . . hulkit som vare ey sua flaat at thz bort flyte som ther j latz Bir 2: 124 . ib 126 . tymberit er alt bort flutit RK 1: 2295 . " at . . . bärghin skulu bort flyta aff thino änlite " MP 1: 34 . ärwodhar ther til, at the godhgerninga magho bortflyta mz ostadhlikheet oc mz manna lofs giri MB 1: 277 . Jfr flyta bort."],"e":[]},{"a":"bortflytia","b":"vb","c":"v.","d":["flytta bort, flytta bort, flytta undan. om i kunne i strängeness åtherfåå thet gamle riksens register förr än nogett yttermere företogis och bortflyttis, vore gott Linkbiblh 1: 443 (1522, Brask) ."],"e":[]},{"a":"bortfärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["färdas bort, fara bort, bortgå. nar bodhen bortfärdados MB 2: 126 . " döö nokor äller borthfärdas " PM 27 ."],"e":[]},{"a":"bortfärþ","b":"nn","c":"","d":["bortfärd, bortresa. Bo 22, 177, 222, 244 . MB 1: (Cod. B) 549. KL 358 . " bortärþ af landi " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"bortförare","b":"nn","c":"","d":["bortförare. päninganna bortförare MB 2: 289 ."],"e":[]},{"a":"bortförilse","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bortförning","b":"nn","c":"","d":["bortförande ( i landsflykt). exlilium tydher borth förnigh, ällar aff landhe sino wt körnigh JMP 111."],"e":["-förnigh )"]},{"a":"bortförsl","b":"nn","c":"","d":["bortförande. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"bortganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortgå. " för än han bort gar " Fl 1516 . " bortgingo the mz blygdh " Bo 149 . " tha the varo bort gangne " ib 79 . " hon skulle swa lankt bortgaa " Lg 218 . " thäntidh the wildo bortga " KL 122 . ib 43 . Bo 92, 154 . Bir 1: 167 . " the bort gingo til högferdh och värdzlika aflingh " MP 1: 4 . " bortga aff klostreno " KL 42 . " omdzkonna syni bort gaa stundom fran godhom " Bir 1: 66 . " han är swa villir ok bort gangin (aversus) af skälomen " ib 8 . " ey skal moysi lagbok bortga (recedat) af thinom mwnne " MB 2: 4 .","2) afhändas. " thet war ol[a]ghlika bort gangith fra rättom arffwingiom " SD NS 2: 142 ( 1409) . ","3) bortgå, försvinna, upphöra. ther til hiten bort gaar LB 2: 92 . - Jfr ganga bort."],"e":["-ga . ","-gaa )"]},{"a":"bortganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå bort, avlägsna sig (från). för än . . . perlament begyntes, war hans japson en godh stund bort gaan aff brvlöps garden ok hade budit gode naat STb 4: 54 (1505). - bildl. wanlica stwndum sigher siälin for nakra lydhno skul äller nytto wara bor[t]gangande (recendum) aff thässom hughnadhenom Skrt Uppb 54. - gå (ur minnet), falla (ur minnet). är thz borth gangit (excidit) aff idhrum hogh, som scrifuat är SpV 274 . - gå bort, avgå, försvinna. swetten är bortgangin PMSkr 198 . " brännes hwlorna mädh halm äller trä ath jordennas ramogheth borthgaar " ib 335 . - försvinnna, upphöra. thät (brännvin) är och goth för tanna värk tha skal man halla thär litidh aff i mwnnen en litzla stwndh och lathe thät ather vtlöpa . . . han (värken) skal borth gha Sex ekon tr 275 . nw optändis badhe hoghin ok andhin til syndhelikin hetha, ok ämwäl, ok aldhra mäst kroppin, swa at bortghanga alla the mädhfärdhir, som skäligha skullo wara SpV 219 . " sannelika dödzsins laagh borth gingo genast som liffwit, christus framgik " ib 579 ."],"e":["-ga . ","-gaa . ","-gangin . ","-ghaan STb 3: 203 ( 1494) . - gaan ib 4: 54 ( 1505) ),"]},{"a":"bortganger","b":"nn","c":"","d":["bortgång, aflägsnande. äftir min bortgang KL 165 . " nar han seer enna thera fal ok bort gang fran honom " Bir 1: 87 . - bortgång (ur verlden). äpte min bort gangh oc dödh MP 2: 85 ."],"e":[]},{"a":"bortgiva","b":"vb","c":"v.","d":["bortgifva, bortskänka. " nar þe haua . . . bortgiuit nakat af sinom päningom " KL 185 . Bir 3: 467 . Ansg 211 . VKR 10 . - Jfr giva bort."],"e":[]},{"a":"bortgiälda","b":"vb","c":"v.","d":["utbetala. " hwad hon hafwer . . . fra sigh . . . antwardat eller gifwit eller bortguldet eller länt " BtRK 61 ( 1397) ."],"e":[]},{"a":"bortgripa","b":"vb","c":"v.","d":["bortrycka. " bortgrep al prydhilsen " KL 125 . " bortgripa han af them " MP 2: 5 . - undanrycka, bortröfva. quinnan . . . bort griper manzsins dyro siäl fran gudhi MP 1: 135 ."],"e":[]},{"a":"bortgöma","b":"vb","c":"v.","d":["undangömma. " then som anners werck tygh bort gömer " SO 142 . Jfr göma bort."],"e":[]},{"a":"borthakka","b":"vb","c":"v.","d":["hacka bort, plocka upp, picka bort. skulle aker mannen räkna mang korn han forspiller wnder stwndom j syn sädes aker som foglena bort hackar oc j andro mattho lforgaar, han sade aldrig akeren Troj 54 ."],"e":[]},{"a":"borthava","b":"vb","c":"v.","d":["aflägsna. " will honom barthafwa (för bort-) " GS 43 ( 1416) ."],"e":[]},{"a":"borthava","b":"vb","c":"v.","d":["avlägsa, föra bort. epter han . . . medh sigh bort hade bade sit och thet hans stywfbarnom til hörde SJ 2: 151 (14589). - Jfr hava bort."],"e":["-hade )"]},{"a":"borthugga","b":"vb","c":"v.","d":["avhugga, hugga v el. bort. thät synis at wi nw ärwm swa som rwthne limme borth hwnge fran waro hofdhe SkrtUppb 100 . Jfr hugga bort."],"e":[]},{"a":"borthvärva","b":"vb","c":"v.","d":["försvinna. " borthwarff diäfwlin " KL 45 . " borthwrwo alle diäflane " ib 48 . ib 51 . borthwarff smaswenin ib 64 . " bortharwff barnsins liknilse " ib 31 . wort then mannen bort worffuen (för bort hworffuen) Di 126 . " the okunnogha iomfrun borth hwarff ginstan vidh hänna ingang " VKR VI . " bort hwarff the synin af hänna syn " ib v. Bir 3: 348 . " then tidh iak som är siälff sannindin kom j världinna tha bort hwarff skuggin " ib 2: 295 . Jfr hvärva bort."],"e":[]},{"a":"bortkasta","b":"vb","c":"v.","d":["bortkasta. " lät þöm bryta . . . sina dygþa stena . . . ok bort kasta " Bu 151 . " bortkastadhe han sin wakn " KL 41 . " thet (ɔ: lanawirkke oc bygning) scal aldrig opriffuas äller bort kastas (förstöras) " VAH 24: 323 ( 1454) . - bortjaga, bortvisa, fördrifva. bortkasta mik äkke fran thino änlite KL 310 . " bortkastas aff manna samfund " MB 1: 396 . varo the bortkastadhe (abjectus) aff hedhir oc ägho Bir 3: 187. - förkasta. forsmadhe han ok bortkastade mik Bir 1: 141 . " þät for smaþe oc burtkastaþe " ib 4: (Avt) 182 . - bortkasta, bortlägga. at wi . . . hawom . . .aflakt oc bortkastat wt af allo waro hierta oc thanka alla miszthykkio BtRK 39 ( 1383) . " at the bort kastadho (abjecerunt) fran sik gudhlikin räddogha " Bir 1: 364 . at manzsens eghne laste oc fanyte lusta bort kastens alztings KL 185 . " bort kasta sin osidh " Lg 3: 198 . the som iomfrudomen hafwa bortkastad ib 487 . - med dat. bortkastadhe thu iomfru nampne Lg 3: 482 . Jfr kasta bort."],"e":["burt- )"]},{"a":"bortkasta","b":"vb","c":"v.","d":["bortkasta, avkasta. offta borth kastath (abjcit) gudz wk, som hon oppa sik tok Mecht 247 . - vräka undan, flytta bort, borttaga. han hade borth kastadh roostenan som for:de häedzynemen them j millan lackt haffde Svartb 562 ( 1513) . tha kerdhe . . . her jons supalt . . swa alth the haffde borth kastad rätta gambla sokna ran j kapenhawtha och farith jn til radilabys aker ib 480 ( 1464) . stena rwmeet synes ther gambla raen är borthkastad ib 481 (1464)."],"e":[]},{"a":"bortkastan","b":"nn","c":"","d":["eg. bortkasatande; bildl. bortdrivance, fördrivande, undanträngande (från)? jgnauia är en tranande (detta ord torde bero på felöversättning) ok fwl ytra ok indra manzsins, aff dygdhanna idhkanz bortkastan (för bortkastan aff dygdhanna idhkan; lat. ignauia est de uirlutum excercitio languida fedaque utrisque hominis deicetio) SpV 139 ."],"e":[]},{"a":"bortkastilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" f.? modlöshet. hwadhan af är thässin swa stor hugrädde oc swa vsul bortkastilse (abjectio) Bo 130 ."],"e":[]},{"a":"bortkipter","b":"","c":"","d":["eg. bortryckt; bildl. söndrad, splittrad, tvehågsen? amaritudo är een hoxsins j manga mattho bortkiptom, omhoxan ok lotlösom j andelika glädhi (jfr lat. amaritudo est spiritualis expers gaudii qudeam distracte mentis solitudo) SpV 141 ."],"e":[]},{"a":"bortkoma","b":"vb","c":"v.","d":["3) bortgå, förgå, förlida. mine dagha äru bort komme swasom rökir Hel män 143 .","4) komma bort, förloras. wtan swa waare ath . . . (godset) borthkomber, tha är skiparen pliktogher här til swara PMSkr 23 . fördärffwas, äller borthkomber nokoth aff tingommen som swa länth ärw ib 66 . ib 30, 61, 205 . " ij mark fore ent trossza som bort kom " SSkb 37 (1501-02). han skal bittala andres karlsson sina peninga igen . . . ty athe äro borth kompne pa then tiidh [han] hade nyckelin aath bordt, ther the woro insatte ok gömde STb 1: 9 ( 1475) . ib 2: 231 ( 1487) , 4: 116 (1506). - Jfr koma bort."],"e":[]},{"a":"bortköra","b":"vb","c":"v.","d":["bortköra; bildl. fördirva, förjaga. " bortköra alla fafängelikhet aff thino hiärta " Mecht 212 . swasom saphirus mz sinne dygdh bort körir (depellit) onda wätzskona aff kroppenom lib 182"],"e":[]},{"a":"bortköra","b":"vb","c":"v.","d":["bortköra, fördrifva. " wilde burtköra flughuna af såreno " KS 41 (107, 45) . " at the bort kördhos af them landom " KL 157 . bort körande mik fran thik Bir 1: 123 . bortkördhis mz blygdh KL 110 . " rädhis äkke vardha bort kördhir " Bo 113 . Bir 1: 158, 2: 109, 333, 3: 197, 228, 464 . Su 52, 134 . - Jfr köra bort."],"e":["burt- . ","kiöra )"]},{"a":"bortköran","b":"nn","c":"","d":["bortjagance, fördirvande. swasom een kär brudh, som alstingx änga nekan ällir bortköran rädhis Mecht 209 ."],"e":[]},{"a":"bortkörilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? bortjagande, fördrivande. thässens korsins festilse i hiärtano . . . dogher til alla godha thinga failse, ok alla onda bortkörilse Sv Kyrkobr 251."],"e":[]},{"a":"bortkörilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" fördrifvande. ondo wedzko bortkörilse LB 3: 29 ."],"e":[]},{"a":"bortlangt","b":"ab","c":"adv.","d":["långt bort. wräk bortlankt w mino hiärtha all aminnilse SvB 13 (början av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"bortlata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lemna från sig, lössläppa. " wara fanga wiliom wi ey bort lata " Al 3017 .","2) bortskicka, afskeda. " wil ey annan borth latha " SO 50 . ","3) aflåta, föryttra. " vm nakar rikesins deel bortlätis (alienaretur) mz nakrom gafwom " Bir 3: 399. ib 400 . " skal . . . ey bort late gamull gooz " ib 5: 24 . " han hafuer thes fulla makt thetta godz sälia, gifwa, skifta oc bort lata " SD NS 1: 99 ( 1402) . - Jfr lata bort."],"e":["-läta )"]},{"a":"bortlata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) bortskicka, avskeda. " alt fafängth folk bortlatis oc alle the som clostersens brödh skula äta skipis hwar til sith ämbite oc gärninga Bisk Nils´ vis-st 196. 4) lägga bort, lupphöra med. mannen skal . . . gudz räddogha ey bort läta tha wäl gaar " Mecht 193 . - Jfr lata bort."],"e":["-läta )"]},{"a":"bortledha","b":"vb","c":"v.","d":["bortföra, aflägsna. " hwi kalla thu ok bort ledhe min faar " Bir 1: 357 . " bort ledha hona af the hälgho kirkio vägh " ib 49 . " swa at . . . (näml. thu) bortledhis fran gudhi " MP 1: 272 ."],"e":[]},{"a":"bortleka","b":"vb","c":"v.","d":["spela bort, genom spel förlora. i samariä lande war en vsall oc thrättindubblare, tha han hafdhe alt thät han atte bort lekit. togh han til at hadhweta sanctum ieronimum Hel. män 219."],"e":["-lekit ) , "]},{"a":"bortleva","b":"vb","c":"v.","d":["lutelämna. " thänna book skal heta oc kallas . .. andelikx nadz book, än alt thz här j hänne¨ är scriffwat thz är ganzska litith, mot allo thy som bortleffdes " Mecht 236 ."],"e":[]},{"a":"bortläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga bort, lägga ifrån sig. hade jak mädh mik thät hälga ewangelium oforwarandis bescriffuat när mik ok hafde jak thät forglömt bortläggia fran mik j thy sinnena MP 4: 44 . 2) bortlägga, lägga bort, upphöra med bruket av. gudh . . . wärdogadhis at oppinbara sin psaltara, hwilkin j langan tima, fför människio läti oc glömsko skuldh, langsamliga bortlagdher war, enom gudelighom ffadher aff prädikara orden JMPs 19. ib l10. äpther langan tima, nar som mangha hälga manna högtidher optokos, tha bor[t]lagdis tässa högtidher ib 291 . thu . . . blywdher the tingh som görandhe ärw: bortläggher the tingh som onytogh ärw ib 287 . bortlägh alth thät som fafängligit är SkrtUppb 143 . - Jfr läggia bort."],"e":[]},{"a":"bortlängdan","b":"ab","c":"adv.","d":[],"e":["af bortlängdaninne"]},{"a":"bortlängia","b":"vb","c":"v.","d":["aflägsna. " for hulkit iak bort längde (elongavi) mik meer än för fran allom " Bir 1: 26 . ib 3: 463 nar thu bort länghe ok fiärkar thika at warom hiärtom ib 1: 233 . " skulu hunda . . .bortlängias aff clostirs inlykkio " ib 5: 45 ."],"e":[]},{"a":"bortlöpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) löpa bort, springa bort, ge sig i väg, rymma. " från dödom kroppom bortlpa lyss " MP Skr 655 (senare avskr.). michel mwreemestere bortlopin SSkr 114 (1503-04). 2) rinna bort, flyta bort. lägger skiparen tynnorna j skipith . . . oc swa them fyller mädh win äller öll . . . tha är skiparn bepliktogher bethala thän skadhan som tilkommen är, oc ¨mista skiplönen före thet som borthwpith oc swrnath är PMskr 64. ij tunnor öll, som hade bort löpit j lindwidz skip för jensse STb 4: 197 ( 1511) ."],"e":["-lopin SSkb 114 (1503-04) . -lwpin: -ith PMSkr 64 . ","-löpin: -it STb 4: 197 (1511)),"]},{"a":"bortlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["bortlöpa, rymma bort. " thet han ey bort löpe " PfN 138 . " ath nakar leriungä bort löper fraan sin leraar " SO 147 . ib 142, 159 . " nw äre the borth löpnä " FM 442(1509) . " alle saaldenärene äre bortlöpne " BSH 5: 168 ( 1507) . Jfr löpa bort."],"e":[]},{"a":"bortnumin","b":"","c":"","d":["borttagen, lam. Lg 3: 236 ."],"e":[]},{"a":"bortnöta","b":"vb","c":"v.","d":["bortnöta. " änlitit war maghirt, oc öghonen insunken, öghnabran bortnöt aff flytande tharom oc mykklo armodh oc fatighdom " Prosadikter (Barl) 98 . "],"e":[]},{"a":"borto","b":"ab","c":"adv.","d":["borta; på annan plats. " haffwer skiparen tynnorna längher borto än forordath var " PMSkr 63 . - borta, bortrest, frånvarnade, hans broder war nw hädhen borthe Svartb 521 ( 1477) . - borta, försvunnen, breffuit wa borto Arfstv 43 ( 1461) . - borta, fjärran (från). wtwälia the mästara ok formän, som haffwa hälaght ok osmittadh liffwerne, . . . ok äru swa som satthe bortho wthan wm wärldhena, ok sit eghit köth, thz är thän ondhe lusthen j kytino är SpV 248 . - vara borto, vara borta (från ngn), vara fjärran (från ngn). med dat. el. i dess ställe ack. sancta maria . .. mins a mik . . . oc war mik äkke tha borto, tha grymma dödzins time skal ofwerkoma mik SVb 480 (c. 1500). - vara bortq, fattas, saknas. hwat gangh ällir nytto haffwer renleksins blomstir, om j kropsins renlek är botho (deest) gärningenna frukt SpV 24 .. mädhan guddoms waldit opfyllir, samanhallir, ok omkringh gar atlth, huru sighiom wi tha honom wara tatenast j himblomen, hwilkinwi withom j enghom stadhom wara j fran älir borto (nulli loco deesse) ib 559 . edher schal jntet wara bortha STb 3: 134 ( 1493) . - hava borto, hålla undan (ngt för ngn); ha tillägnat sig. konungen skall och förwalre att någre få menn iblandh almogen haffwe ey borte alle winningena PMSkr 695 (senare avskr). han hade bortq benct kogx nycla STb 3: 23 (1492)."],"e":["borta . ","borte . ","borthe )"]},{"a":"borto","b":"ab","c":"adv.","d":["borta. " þe äru langt borto " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " en thera var borto " Bil 848 . ib 600, 887 . MB 1: 411 . Bo 43, 218 . Bir 1: 133 . borto vari thz (absit; bort det) Su 438 . " han haffuer mit rike borte (har borttagit, har fråntagit mig mitt rike) " Di 32 . " haffue borthe theris stare förstis landh och watten " FM 410 ( 1509) . " hwa är then ther borto liggir " ST 306 . " allom os war lifs ok helso hop borto " KL 174 . " hwar herran är siälfwer folkeno borto " Al 1877 . " är honum borto snille ok wit " ib 6025 . iþur priuilegia oc forn bref . . . varo iþär borto SD 5: 636 ( 1347) . " glädhi oc frygdh är aldre borto aff minne hörssl " Bir 3: 29 . " är iak borto fran honom " Bir 1: 149 . VKR 21 . KL 7 . BSH 5: 413 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"borto vara","b":"vb","c":"v.","d":["vara borta. abosse borto waro avbest qi alibi est GU C 20 s. l4. desum dees est deesse bortho waro ib s. 179."],"e":["-waro GU C 20 s. 4 . ib s. 179) ,"]},{"a":"borto varande","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bortovara","b":"nn","c":"","d":["bortovarande, frånvara. " i warre bortowäru " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). rätta thz vilt hafwir farit i thinne borto varu Bil 852 . Gr 319 . VKR 34 ."],"e":["-wära )"]},{"a":"bortovarilse","b":"nn","c":"","d":["bortavaro, frånvaro. " the sorgh oc dröwilse, som jwmfru maria haffde j sin kärista sons bortho warilse Hel män 261. lib. " ib 264 . " aff thinne longhe bortowarilse thwina min siäl " SvB 487 (c. 1520)."],"e":["borth- Hel män 261 )"]},{"a":"bortpanta","b":"vb","c":"v.","d":["förpanta, pantsatta. " nogot aff for:ne gods . . . affhenda bortpanta forskingra eller bortsälia " DD 1: 207 (1508, eft. aftr. fr. år 1734) . Jfr panta bort."],"e":[]},{"a":"bortrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["bortrycka, rycka bort. lskwla borth rykkias fyädhrana wndher stiärtenom PMSkr 256 ."],"e":[]},{"a":"bortrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortrycka. " aff wärldinna bortrykkias " Su 233 . ST 30 . ","2) borttåga. " af fiandane waro langan wägh bort rykte " ST 327 . - Jfr rykkia bort."],"e":[]},{"a":"bortränilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" bortröfvande. aldra hugsualilsa borthränilse Su 41 ."],"e":[]},{"a":"bortröra","b":"vb","c":"v.","d":["bortskaffa, aflägsna. bortröra paddona KL 111 . " bortröra thz som skadha ma " Bo 101 . " vm nakor bärgsins deel bort röris (removeretur) " Bir 1: 221 . obrygdilse . . . bort röre kärlekin af hughenom ib 277. bort rörþe änkte v sino hiärta af vrangs lusta þankom KL 188 . Bir 1: 363, 372, 2: 84, 126, 189, 239, 3: 9, 169, 220, 222, 246, 272 . LfK 174 . Ber 83 . Su 437 . hwa skal bortröra fore os thän stora stenen ofwir grafwena är lagdhir MP 2: 22 . " bortrördhe stenen af grafwenne " ib. " bortrördher (avulsum) fran spinomen " Su 435 . " lankt bortrördhe fran manna samuaru " ib 438 . Jfr röra bort."],"e":[]},{"a":"bortrörilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" aflägsnande. allra lasta bort rörilse Bo 45 ."],"e":[]},{"a":"bortsighla","b":"vb","c":"v.","d":["segla bort. ath han ey skal annarstadis bortsegla mädh skipeno PMSkr 77 ."],"e":["-seghla )"]},{"a":"bortskaka","b":"vb","c":"v.","d":["bortskaka, avskaka. decutere borth aff skaka GU C 20 s. l1623. -(?) defresus defrisa sum bortskakoder ib s. 170 ."],"e":[]},{"a":"bortskilia","b":"vb","c":"v.","d":["afskilja, aflägsna. " at han wari äwerdelika vtlagdhir ok bortskildir af thino rike ok thinne glädhi " Bir 1: 86 . " jak bort skilde (elongavi) mik . . . fran frända ok vina vidhir talan ok näruaru " ib 25 . " thu bort skilde (dissociasti) thik fran minna hälgha manna tali " ib 124 ."],"e":[]},{"a":"bortskingra","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. bortskingras, förskingras, förjagas, komma bort. tha han haffuer thät willsama fareth atherfangit gömer han thät tess bäther . . . vppa thät at thät skal ey ananr tidh tappas eller bort skingras MP 4: 16 ."],"e":[]},{"a":"bortskipa","b":"vb","c":"v.","d":["aflägsna. " bortskipa fran sik ostyrogha oc osniälla " Bir 3: 467 ."],"e":[]},{"a":"bortskipadher","b":"","c":"","d":[" Jfr obortskipadher."],"e":[]},{"a":"bortskipta","b":"vb","c":"v.","d":["bortskifta, bortbyta. " jordh . . . som mikäl skrädare . . . haffdhe olaghlika bort skipt meth conuentena i warfrwbegha klostre " SD NS 2: 146 ( 1409) . ib 187 ( 1409), 207 ( 1409)."],"e":[]},{"a":"bortskipta","b":"vb","c":"v.","d":["byta bort, utbyta, byta (mot). med prep. i. thu hafuer huar dagx vyrdning glädhi oc sälikhet bortskipt j blygdh villu oc flärdh Prosadikter (Varl) 8."],"e":[]},{"a":"bortskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["undan, bortskuffa. warth hon borth skuttyn Lg 3: 80 . - undanskjuta, aflägsna. vm vatnit star jdhelica oc takir til sik sörogh thing oc thom ey bortskiutande Bir 2: 130 . Jfr skiuta bort."],"e":[]},{"a":"bortskridha","b":"vb","c":"v.","d":["skrida bort, gå bort, försvinna. thiokka tukan äller dymban takir nu bortskridha for minom öghum Prosadikter (Varl) 98 ."],"e":[]},{"a":"bortskuma","b":"vb","c":"v.","d":["skumma bort. bothskwma all winbären som opflyta PMSkr 359 ."],"e":[]},{"a":"bortsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) slå bort, slå ut, bortkasta. bortsla thz fula vatnit KL 226 . " vi viliom thz nw somt bort sla " Fl 1317 .","2) slå till baka, drifva till baka. tha borthslogos hedhninggane Lg 3: 175 . Jfr sla bort."],"e":[]},{"a":"bortsla","b":"vb","c":"v.","d":["slå bort, slå av. wil tw haffwa seder mera frwkth oc ey bittidha wm aarith, tha borthsla the frwkthena som försth wthganger PMSkr 332 . Jfr sla bort."],"e":[]},{"a":"bortsmälta","b":"vb","c":"v.","d":["bortsmälta. the som väl predika ok ylla lifua the äru som brinnande lyws som lysä andra ok bortsmeltende vaxeno, eller talghenom vanskas j sik sielfuä SvKyrkobr 194 . - bildl. wm thu mykit bidhar, wanlica tha bortsmälter (liquefam) iak aff astwndan ok sidhan i bortsmältom (liquido) kwnno ekke bliffwande sar intrykkias Skrt Uppb 102."],"e":["-smelta )"]},{"a":"bortstiäla","b":"vb","c":"v.","d":["bortstjäla. " thz hälagha trät war bortstulit " KL 49 . " lät hon han lönlika bortstiäla ib 117. hon var mik bort stolin fra " Fl 1602 . - Jfr stiäla bort."],"e":[]},{"a":"bortstryka","b":"vb","c":"v.","d":["bortstryka. " VNB 25. Jfr stryka bort. ""],"e":[]},{"a":"bortstänkia","b":"vb","c":"v.","d":["fördrifva. " hulkin bortstänkthe diäfwlin som tik hafde belakt " MP 1: 157 ."],"e":[]},{"a":"bortstöta","b":"vb","c":"v.","d":["bortstöta. " borthstötte konungx krono af hans hofdhe " Gr (Cod. D) 381 ."],"e":[]},{"a":"bortsätia","b":"vb","c":"v.","d":["pantsätta. " axel larensson lader mykit forfare oc bor[t]sättter sith fädernes och modernes gos VgFornmt I 8-9: 103 (1508). ""],"e":[]},{"a":"borttaka","b":"vb","c":"v.","d":["borttaga. " at gudh wille bort tagha thessa wantro oc willo " Hel män 182 . - bortföra. han lath barth taga drotning helin Troj 90 . - Jfr taka bort."],"e":["barth- Troj 90 . ","-tagha . ","-taga )"]},{"a":"borttaka","b":"vb","c":"v.","d":["borttaga. " awithe them for bort taknan asna " Bil 628 . haffdo . . . thera hästa och haffuor bort taghit RK 2: 4611 . israels söner borttogho ekke moabs landh MB 2: 106 . " seen thän som bort takir världinna synde " Bo 53 . " bort taka af thera hiärtom alt vantronna myrkir " ib 238 . - part. pret. borttakin, borttagen, lam. var hon al halff swa som bort takin KL 363 . " aller borttaghin swa at hwar lymber losnade fran androm (dissolutus est paralysi) " MB 2: 247 . " är borttakin ok vanföör i allom limom " Bir 4: 298 . " war hon paralitica thz är mwmmen ällar halffuir borttakin " Lg 331 . oppa andra sidhona allir halffuer borttaghen swa at han oppa the sidhona raadde eyngom sinom limmom ib 3: 356 . ib 238 . " som äre halffwe bort tagna " LB 7: 331 . som borttagen er ib 341 . ib 342, 347, 348 ."],"e":["bortaka: -i KL 125 ; ","-nan Lg 292 . " bottager för borttager " SO 307),"]},{"a":"borttakilse","b":"nn","c":"","d":["borttagande, bortförande, aflägsnande. " wi vndrom alle mykit aff thinne bortakilse (assumptione) " MB 2: 394 . " thäs större sorgh oc ängxlan til föe hans (vännens) mistilse ällir borttakilse (privatio) " Su 212 ."],"e":["bortakilse )"]},{"a":"borttapa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) borttappa, förlora. " alt thz hon bort tappat (omnia dperdita), oc afflakt äller glömth haffwer " Mecht 266 . 2) fördärva, förstöra. och thu herre bort tappa (perde) alla the befröffua myna siäl SvT 47 . - Jfr tapa bort."],"e":["-tappa )"]},{"a":"borttapa","b":"vb","c":"v.","d":["förlora. " hwilkin thu XII aara gamblan borttappade " VNB 3 . Lg 665 . alla borttappadha nadher ib 90 . XXX aar mins alders äru fram lidhne, oc alle borttappadhe oc oc osälelika bortkastadhe Su 240 . " alt hans köt war borttapadh (förtärdt) " Lg 3: 371 . - refl. bort tapas, förloras, gå bort, försvinna. alt feet oc dyrligit borttapadis (perierunt) MB 2: 361 . " borttapades all the onda lukten " LfK 240 . - varda förtappad. skulu the bort tappas vndir gudz grymmeliko rätuiso MP 1: 4 . Jfr tapa bort."],"e":["-tappa )"]},{"a":"bortthörka","b":"vb","c":"v.","d":["borttorka, uttorka. " then tidh gudh borttörkade (siccante) vatnet " MB 2: 12 . ib 358 . borttörkandhe madhenna källo LfK 94 . - refl. bortthörkas, borttorkas, tyna bort. at menniskyan viisnar oc bort torkas öffuir allan lichamen LB 7: 262 . - Jfr thörka bort."],"e":["bortörka: -ade MB 2: 358 ),"]},{"a":"bortthörka","b":"vb","c":"v.","d":["2) förtorka. - part. pret. förtorkad, förvissnad. Se Sdw 2: 1202. - bortvissnad, borttagen Se Sdw 2: 1202. 3) avtorka, torka bort. bildl. a thu millelika afftwar, oc borttärkker alla mina syndher SvB 513 (början av 1500-t.). - refl. bort thörkas, borttorkas, uttorkas. Se Sdw 2: l202."],"e":["-törka )"]},{"a":"bortthörkan","b":"nn","c":"","d":["borttorkande. vathnens borttorkan MB 2: 164 . - bildl. andelika hugnatz borttörkan Su 298 ."],"e":["-torkan )"]},{"a":"borttränghia","b":"vb","c":"v.","d":["undantränga, fördrifva. " nar renlekin bortträngir skörlifnadhin " MP 1: 49 . - bortdrifva, aflägsna. bort thränggia the thingh som dröfwa fridhin Bir 1: 294 . " än wi bort thrängiom kötzens skörlifnadh " Ber 79 ."],"e":[]},{"a":"bortvräka","b":"vb","c":"v.","d":["bortdrifva, bortkasta. " owirgiffua oc bort wraka fran sik allan wärdzlikan, likamlikan oc olofflikan kärlek " Su 365 . " skal thz som orent är bort wräkas " Bir 1: 221 . - bortkasta, förkasta. thän stenin som är af idhär vpbyggiandum bortvrakin KL 137 . " for thy at i bort vrokin thz (ɔ: guz ordh) " ib 156 . " giordhe sik fore mannom onyttan oc swa som wtkastadhan oc bortwraknan. owisan oc darottan " Bo 29 . " jak skal tappa visa manna visdom oc bortwräka sniälla manna snille " ib 98 . Jfr vräka bort."],"e":["-vraka )"]},{"a":"bortvräka","b":"vb","c":"v.","d":["bortkasta, förkasta. refutare bort wärka (för bort wräka?) GU C 20 s. 303 ."],"e":[]},{"a":"bortvräkilse","b":"nn","c":"","d":["bortkastande, förskjutande. Bo 124 . LfK 115 ."],"e":["-wrakilse Bo 124), "]},{"a":"bortvräkliker","b":"av","c":"adj.","d":["förkastlig. " hulke swa ledhe ok bortwraklike äru ju gudz asyn " MP 1: 281 ."],"e":["-wrakliker )"]},{"a":"bortvrängia","b":"vb","c":"v.","d":["förvrida : munnin är bortwrängdir (retortum) aff sine fäghrind suasom hunda mundir Bir 2: 244 ."],"e":[]},{"a":"bortvända","b":"vb","c":"v.","d":["bortvända. " bortuänt min öghon af ofmykle syn " MP 1: 299 . " at the bortuända licamlico sinnen af sinom naturlicom kraptom " ib 314 . Bir 1: 35, 108 . " the bortvända sin öghon fra mik " ib 3: 363 . frestande at bort vändä een valloghan man fran rätte tro KL 156 . " bortuändir fran gudhi " Bir 3: 15 . ib 122, 387 . bortvända sik, vända sig bort. nw hafwa the aldra wärst bort wänt sik Bir 1: 163 . - Jfr vända bort."],"e":[]},{"a":"bortvärka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bortvräka."],"e":[]},{"a":"bortälta","b":"vb","c":"v.","d":["fördrifva, aflägsna. bortälta alt diäfwlsens wald KL 16 . " hafdhe skämt ok bortält diäflana " ib 48 . ib 86 . Su 37, 137, 443 . Ber 231 . at han . . . bortälte diäflana af människiom KL 418 . bort älte hälghra manna kännedomber synda myrkin af warom synnom Ber 164 . Jfr älta bort."],"e":[]},{"a":"bortälteliker","b":"av","c":"adj.","d":["som lätt fördrifves, flyktig, ostadig. änkte är i mik bortältelikare (fugacius) mino hiärta Ber 223 ."],"e":[]},{"a":"bortältilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" fördrifvande. Bir 2: 27 ."],"e":[]},{"a":"bortältilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? fördrivande. lgif a thässin hälagha thins likama ok blodhz nötilse vari alla minna synda forlatilse. fula thanka oc fafänga bort ältilse SvB 145 (1400-talet)."],"e":[]},{"a":"borþ","b":"nn","c":"","d":["eg. bräde, planka.","1) skeppsplanka. " bröth aff nokor bordh " Bil 251 . " thentidh skipit bröth komo badhe piltane oppa eeth bordh " ST 37 . ib 45 . ","2) skeppskant, skeppssida, skeppsbord. lagdho saman bordh widh bordh Al 1758 . RK 1: 1469 . " wtan bordhz kasta badhe lik ok liks emne " Bil 268 . " skipit ther war owin är jnnan borz " ib 285 . " hade fongit themin om bord " RK 3: (sista forts.) 6083 . " wordhe manga kastada ouer borde " ib 2: 334 . ib 573, 3331, 8941 . " herra frederik pa bordhit stär " Fr (Cod. B) 2378 . " vil springa wt for bordh " ib (Cod. A) 2394 . - bildl. te äre mik huar dagh om bordh (ansätta mig) om teres lön BSH 5: 429 ( 1511) . ","3) bord, matbord (ofta öfvergående till begreppet: måltid). säter op bordh oc mat fore them MB 1: 205 . " the loto tagha op thz bordh (taga bort bordet; er borð voru uppi) " Fl 890 . " bliþar at borþe " Bu 141 . ib 144 . " hiolt rikt borþ " ib 153 . " sang for borþe ib 182. han sattes tel borþ " ib 421 . " sitia til bordh " MB 1: 231 . " siti hwar en til bordz " Bir 5: 72 . " biudha the thik än til bordz mz sik " Bo 240 . " nar thw gaar til bordz " Bir 2: 181 . " ingaa til bordh " ib 5: 33 . " ringhia til bordz " ib 34 . ib 70 . " sato widh bordh " KL 83 . ib 124 . " ther sat mykyt folk widh bordh " ST 287 . " sitiande owir bordh (till bords) " Bir 3: 16 . " swa som the owir bordhit satho " RK 1: 1678 . ib 988 . " thiänto sielff for bordhe (passade upp vid bordet) " ST 55 . " tyänä thöm til bordz " Lg 3: 583 . " thiänte til bordh sinom herra " KL 9 . systrana . . . som thiäna skulu til bordz Bir 5: 72 . som läs til bordz (vid el. under måltiden) ib 77 . hon läsi til bordz for them nakot thz som ganglikit är ib 78 . " rätta hana som läs for borde " ib 27 . ib 34 . hörör han konungin tiil aff bordh (d. v. s. tillhör han konungens dagliga umgänge?) MD (S) 243 . gangom wi til gudz bordh (den heliga nattvarden) Lg 3: 507 . - underhåll, det som är anslaget till underhåll. vndhi brestens (för prestens bordh SD NS 1: 271 ( 1403). ib 2: 250 ( 1410) . " han (gården) skal bliwa . . . vndir biscopsins bordh aff skarum " ib 1: 672 ( 1407) . " hauer giffuit vnder ärchidegns boord i abo norramark godz " ib 96 (1402, gammal afskr.). ib 572 ( 1406) . ","4) spelbord. " dobla . . . pa höghe gield än som huar bär redho med sik . . . til bordhit " MEG 55 . - Jfr biskops-, borghara-, dom-, falda-, fälle-, gildis-, gul-, iärn-, prästa-, skip-, skips-, sti-, stäm-, stämme-, tavel-bordh, samt inbyrdhis, utbyrdhis."],"e":["bort RK 2: 573), ","bordha stadher , ","bords stol , ","bords ände","bortzende )"]},{"a":"bos","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hö-, svina-bos."],"e":[]},{"a":"bos","b":"nn","c":"","d":["boss. " quisquilie spänär oc boos " GU C 20 s. 513 . " ruscum vel rusculum quod colligitur ad dandum pullis vel igni wlgariter potest dici boos " ib s. 534 ."],"e":["boos )"]},{"a":"bosbon","b":"","c":"","d":[" , se buxbom."],"e":[]},{"a":"boskaper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hushåll Bu 3 . " mang hion i enom gardhe göra en boskap vnder enom husbonda " MB 1: 37 . ib 86, 93, 102, 103, 201 . GO 343 . " que ad culturam agri seu ad aliam boskapi necessitatem pertinent " SD 6: 237 ( 1350) .","2) egendom, gård, hemman? kan iak ey länger i boscap sitia SD NS 2: 33 ( 1408) . ","3) egendom, bohag, inventarier. bo oc boskap, rörlikhet oc orörlikhet SD NS 1: 514 ( 1405) . ib 96 (1402, gammal afskr.), 368 (1404, nyare afskr.). BSH 3: 145 ( 1463) . " an jac oc . . . opläter . . . allan min boskap oc alt thet jac ägher " SD NS 1: 563 ( 1406). en gard meþ allum boskap SD 6: 125 ( 1349) . " salde han bort böker ok allan boscap " Bil 792 . Bo 16, 141 . ","4) boskap. " röktadhe wäl sin boskap " MB 1: 208 . " af fä ok boskapi " KS 42 (108, 45) . Gr 259 . MB 2: 164, 172, 220, 252, 263 . Jfr legho boskaper."],"e":["boskaps folk , ","boskaps man , ","boskaps pänningar","-päninngar )","boskaps sysla","-sisla: -sislo MB 1: 132), ","boskaps þarvir , ","boskaps thing , "]},{"a":"boskaper","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) egendom, bohag, inventarier. viri, dicti malamän, habentes proprias domos et suppellectilia, dicta boskap Svartb 146 ( 1373) . som han (gården) stoodh medh boo oc boscap Arfstv 15 ( 1461) . " min booskap oc boskapsängh " ib 18 ( 1461) . Jfr smaboskaper. "],"e":["boo- )","*boskaps ankoster , ","*boskapseghn","-ängh Arfstv 18 ( 1461) ), ","*boskapsredhe , ","boskaps thing","-ting )"]},{"a":"boskatter","b":"nn","c":"","d":["ett slags skatt. thetta är kyru rät, som the göra presten . . . jtem baaskatten, dictum taloywero, !UDDA_TECKEN? (1/2) lipspund geddor eller !UDDA_TECKEN? (1/2) karp rogh Svartb (Skolkl) 586 . Beckman STud 54. - Jfr bodskatter."],"e":["boo- . ","baa- Svartb (Skolkl) 586), "]},{"a":"boskipt","b":"nn","c":"","d":["eg. boskifte, egendoms delning; delning af genom brott förverkad egendom; målsegandes andel af genom brott förverkad egendom. SD 2: 375 ( 1303) ."],"e":["boschipt )"]},{"a":"boskipte","b":"nn","c":"","d":[],"e":["boschipte )","boskiptis eþer , ","boskiptis fastar , "]},{"a":"bosogher","b":"av","c":"adj.","d":["bossig, full med boss. ruscosus . . . busoger GU C 20 s. 534 ."],"e":["busoger )"]},{"a":"bospanan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bospänd","b":"nn","c":"","d":["en annans husfolks lockande till hustjufnad SR 46 ."],"e":[]},{"a":"bostaþer","b":"nn","c":"","d":["läger. " satte sin wärn oc bostadh (castra posuit) mothe raphin " MB 2: 234. - pl. vtdrogh härin aff boostädherna (de castris) MB 2: 244 . - Jfr bolstaþer."],"e":[]},{"a":"bot","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bot, förbättring, hjälp. han fik both aff sinne soot ST 365 . RK 3: 5457, 1196 . hon thänker thäs aldrigh fanga boot Iv 1035 . ib 459, 2172, 3744 . RK 1: (sfgn) s. 189, 2: 3183. tha far han enga wena both (hjälp af vänner) MD (S) 298 . hanum gat engin both radhit Bil 301 . " må thet bätras ok bot å rådhas " KS 82 (202, 89) . Iv 3481 . RK 1: 2091 . rädh mangom booth aff spitälske soot ST 449 . " skipadhe thz iak rädhe thäs boot " MD 99 . alla mina sorgh räädh han mik bot Iv 505 . ib 1189, 2208 . engen both vilde han ther a föra RK 2: 328 . - pl. maria var hanom brat tel bota (bota kan dock vara gen. sig.) Bu 29 . " han waenadhe mz helum botum " Bil 253 . fik biscopen bötar Bu 15 . ib 513 . Bil 87, 276 . faa ther bötir sinne onytto hand ib 54 . " brändo thz swa alt i röther at then stadhin fik ey än böther (repade sig) " RK 1: 483 . ib 2: 8660 . " thz thu aldrigh thäs böter fär " Iv 4475 . RK 1: 2271, 3397, 2: 4473, 9217, 1: (sfgn) s. 184. han kunne thäs aldre böter bidha Al 10110 . gifwir siukom bötir Bo 55 . " redh jak honom ok allom böther " MD 133 . " radhin ther böter wppa " Lg 3: 506 . hender ok skolemestarens forswmile koma j for:de gudz tiänsth tha fformanoms (för -om) wij . . . ware äpterkomandes ath läggia ther böther pa FH 1: 55 ( 1485) . han skulle ther leggia böther ppaa (bättra sig med afseende derpå) RK 1: (sfgn) s. 178 . idher skeer siällan böther ib 3: 3371 . ","2) gagn, nytta. " striddo mz honum til litla boot " Al 3934 . ib 1298, 1737, 8966, 10064 . ","3) botemedel. " hedhir giri är . . . görande soot af boot " Bo 96 . Bir 4: 74 . " siw thäs hälga kyrkian sacramenta äru siw bötir oc räddingh " Su 266 .","4) lapp. " a thera klädhe var mang een boot " Iv 4151 . ","spordho hwat hans boot war ST 140 . . penitens, bot, bättring. giordho penicentiam thz är angher oc bot offwir draapet MB 2: 140 . " mz fulle boot oc bättring " Su 147 . ffor . . . ofulkompnadha bothinda sliogheet (incompleteam satisfactionem) ib 251 . " thu skalt tagha both for thz ath thu swa sworth " ST 66 . ib 289, 429 . " badh fiskaren them at the gaffuen honom boot för sina syndher " Lg 3: 339 . - Jfr arva-, bardagha-, biskops-, bogha-, broa-, dana-, drapa-, dyls-, eþsöris-, flärþungs-, friþ-, friþar-, fä-, glädhi-, gor-, halds-, haldsbana-, hiälpa-, hor-, hormals-, ivir-, lagh-, lagha-, lighris-, lytis-, lägher-, lästar-, lästis-, manhälgis-, manz-, ofvärka-, oghnar-, oran-, oskarbarna-, pän-, ninga-, rans-, sara-, siälf-, snattara-, spiälla-, synda-, tvä-, tvägildis-, þiuf-, þiufs-, þiuva-, þokka-, vaþa-, viliavärks-, vänsla-, ätiu-, ättar-, öra-, öris-bot el. -böter samt en-, o-, tvä-, þre-böte. - bota lös, adj. utan bot, som icke kan botas, obotlig. botalöst maal GO 958 ."],"e":["boot . ","böter . ","bother Bil 276), ","bota mal","boto- )"]},{"a":"bot","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bo, förbättring, hjälp. " iutha sautho them vilia ratha a bott huatt the haftho giort iosep a mott " Saml 34: 280 . " hoo är then läkare meg kan thetta bod rada " Troj 197 . 5) bot, bättring, botgöring, i sht yttre botgöring. satisfaccio . . . both ok bäthringh GU C 20. s. 547. jak . . . anamadhe ok hende böter ok bätring aff skälekom manne nissa dauidsoni for min son lassa . . . som for:de nisse dauison aff daghum togh SD NS 3 . 384 (1418). feste nisse dauidson wt böter, som är x mark swenska päninga !UDDA_TECKEN? (1/2) pund wax meth messom, almosa ok pelagrims gangom ok flerom godhom gerningom, som en cristin man bör at göra äpter sin dödha iämcristin ib. thy scal mannen antigi näspä sik sielfuer här mz boot ok bädringh, eller gud nepser hnom j stranga domenom SvKyrobr 200. ath han holda the bott och bätringh, som honom worder fore lagt, tha han tagher openbrea script STb 1: 337 (1482). laurens mangsson skal til domkirkiona j vpsala och taga script, both ok betring for sina synder ib 2: 92 ( 1485) . Jfr kirkiothak-, lytis-, manz-, siäla-, thak-, vadha-bot. "],"e":["boot . ","bod Troj 197 . ","bott STb 1: 337 (1482) , Saml 34: 280 . ","böthen PK 64 . ","böter ) , ","bota lös","-lööss )"]},{"a":"bot mark","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bota","b":"nn","c":"","d":[" (vin)fat, mått för vin. gaffs pinnow lv mark for ena botha malmesie Skotteb 118 (1462-63). ib 360 (1460; Kämn). ix öre for iij bota malmesie ib. j bota rommane ib. iij bate rommene ib. thz vaare got atj hafdhen twa bothor vin thz drikkelegit är om aaret annat om sommaren ok annat om vintren Saml 6: 174 ( 1495) ."],"e":["bota Skotteb 360 (1460 ; Kämn). bate ib) "]},{"a":"bota","b":"vb","c":"v.","d":[" , se böta."],"e":[]},{"a":"bota","b":"","c":"","d":[" , se böta."],"e":[]},{"a":"botare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fyrbotare."],"e":[]},{"a":"botelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obotelika."],"e":[]},{"a":"boteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oboteliker."],"e":[]},{"a":"boteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oboteliker."],"e":[]},{"a":"botn","b":"","c":"","d":[" , se butn."],"e":[]},{"a":"botn","b":"","c":"","d":[" , se butn."],"e":[]},{"a":"botradha","b":"vb","c":"v.","d":["råda bot (på). mölnaren skal holla quärnena färdoga . . . oc botraadha droppa paa quärnahwsit VKJ 240 (c. 1500). mölnarin skal halla quärnena färdhogha . . . och bootradha dropom ib 241 ( 1480) ."],"e":["boot- . ","-raadha )"]},{"a":"botradha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"botskor","b":"nn","c":"","d":["ett slags stora och grofva skor. wäl skoager (för skoader) badhä mz bozskom och adhrom skom AS 59 ."],"e":["bozskor )"]},{"a":"botta","b":"vb","c":"v.","d":["tappa (vin) på fat. sidhan winklasana affskäras bäris strax tith j kar äller waskor lther the skwla trohdas jnnan mädh renom fotommen, oc tappes mosthen aff j andra tynnor äller bottas ther öhan kan liggia oc göras j fiorthan dagha äller meer PMSkr 323 ."],"e":[]},{"a":"botulfs mässa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"botygh","b":"nn","c":"","d":["bohagsting. " sönderhugger och för androm onytt gör nagrahanda bootygh, som ähr plogh, harff, slede, wagn, gardstöör eller gardahank, baat, skiep, noot, näät, fiskiethohl eller hwariehanda bootygh thet helst wara kan i bondans boo " GS 43 ( 1416) ."],"e":[]},{"a":"botöre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bova","b":"vb","c":"v.","d":["bedrifva otukt boffwado mz hörror oc orena qwinnor MB 2: 295 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"bove","b":"nn","c":"","d":["dålig menniska, skälm, bof. hafdho samansankat alla bowana Bo 195 . RK 2: 566 . ST 366 . " gak bort bowe " Lg 3: 15 . " a gatonne slogho sik the bowa (tjenarene, det lösa folket?) " RK 1: 1421 ."],"e":[]},{"a":"bove","b":"nn","c":"","d":["dålig och otuktig människa, liderlig ställe. argre boffwa war ey tha en preest . . . skorliffnadh han öffdhe dobel loch dryk lhan pröffde RK 2: 566 . "],"e":["boffwa RK 2: 566 )","*bova hoper","boffw hoop )","*bovaläte , "]},{"a":"boveri","b":"nn","c":"","d":["liderlighet, skörlevnad, utsvävningar. " mädh bowerj förskingardhe han borth gotzit " PMSkr 70 ."],"e":[]},{"a":"bovisker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. bovist, ett slags tyg (från Beauvais?). en alin bowisth half mark FMU 3: 504 ( 1450) ."],"e":["bovist ) , "]},{"a":"bozo skor","b":"nn","c":"","d":[" [Jfr Mnt. bosse, botze, boitze] ett slags (grov) sko. Jfr Lasch-Borchling, Mnd. Handwb. 332. culponeus hwdhskoo eller bwzo skoo GU C 20 s. l158. Jfr botskor Sdw 1: 143."],"e":[]},{"a":"boþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bod i sht för kortare vistelse uppförd koja eller skjul. bygde sik boþ Bu 499 . Al 9354 . " thera tiäld ok thera bodha " ib 5627 . " waro ther bygda fäm bodhir som syukt folk lagh j " ST 299 . " ther opsattess stwffwor saler oc bodher " RK 3: 5645 . - hydda hvari fiskare bor under fisketiden. hwilken som vpbryther annars mans bodh på fiskielägie SO 292 . ib 300, 302, 303 . - marknadsbod. prohibemus tentoria quecenque seu mansiunculas, dictas bodher . . . infra sepes agrorum vel pratorum fundi presbyteralis . . . haberi, stanibus nundinis SD 6: 139 (1349, gammal afskr.). - fäbod? badhe i bynom ok swa i bodhonom som kallas thorisbodha ok hetskozarfwet SD NS 2: 29 (1408, nyare afskr.). - i ortnamn. curiam meam bodir SD 2: 138 ( 1292) . ib NS 2: 29 (1408, nyare afskr.). ","2) bod, salubod. ölkwno bodh GO 488 . SD NS 2: 303 ( 1410) . SO 49, 143, 152 . ","3) förvaringsbod, visthus. " biärghas alle tha wardher bodh godh " GO 700 . . (?) lot up peter ywen ena steenbodh vnder sit steenhus ok källaren vnder sama bodh SJ 122 ( 1443) . ib 127 ( 1444), 166 ( 1448). katrin schal haffwa ther frij hws til dödhra dagha ena bodh och en bordzända ib 256 ( 1453) . " stenhus meth kellra bodhar ok all tilagher " ib 283 ( 1460) . huilkit hus hawer ij [2] källara oc ij [2] bodher ib. en gardh meth bodher oc ther til en källare ib 337 ( 1466) . ib 3457 ( 1468), 348 ( 1468), 356 ( 1469), 392 ( 1472), 396 ( 1473). - Jfr apotekara-, bak-, ekka-, fanga-, fiske-, fä-, fälle-, gatu-, gulsmids-, hyrne-, hörro-, kiöt-, kiötmangara-, kram-, krämara-, kölno-, mälte-, ordh-, ris-, sio-, siäla-, smidhio-, sten-, stranda-, säl-, sälia-, sälla-, tol-, torgh-, trä-, undir-, vardh-, vardha-bodh.","1) hydda war herra ledde them i XL aar ower ödhemarka i tiäldom oc bodhastadhom MB 1: 498 . ib 500 . ","2) läger, lägerplats. jak söker them i thera bodha stadh RK 1: 2301 . Al 5530, 5672 ."],"e":["-ir . ","-ar )","bodha bro , ","boþakarl , ","bodha läghe , ","bodha rum , ","bodha stadher , ","bodha stand , ","bodha thak , "]},{"a":"boþ","b":"nn","c":"","d":["se buþ"],"e":[]},{"a":"boþsäti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bra","b":"nn","c":"","d":["ögonlock. " gena . . . kiin kyn dicitur eciam palpebra braa super oculos existens " GU C 20 s. 309 . - Jfr öghnabra."],"e":["braa )"]},{"a":"bra","b":"vb","c":"v.","d":["1) brås (på). thäntidh diwrit var växit bradhe thz a sina natwr oc lop en dagh til skogx Prosadikter (VBarl) 50 . 2) förebrå; tadla, klandra. palasmides kom j agamenons paulon oc brådde agmenom thz han skulle wara öffwersta höffwismanmz myklom åwitelsom Troj 90 ."],"e":[]},{"a":"bra","b":"vb","c":"v.","d":["brås. " han brade mz tokt a konunxstam " MD 441 . Jfr forbra."],"e":["-dhe )"]},{"a":"bra","b":"nn","c":"","d":["1) ögonhår. " thina bryne ok bra (supercilia cum palpebris) äru thino hare lica j fäghrindinne " Bir 4: 143 . thina bryne bra ok öghon ib 136 . ib 149 . ","2) ögonlock. " sorgh gör bleka kindir ok saara braa (pallentes genulas palpebras dat dolor egras) " GO 699 . ib 890 . - Jfr öghna bra samt brun."],"e":[]},{"a":"brabanzker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. brabantz, tyg från Brabant. item eisdem dominis preposito et decano vpsalensibus vnam peciam panni brabantz permixi coloris et sex tymbiras pellium vrirum SD 6: 298 ( 1351) . Urk. fr. 1368 (enl. uppgift av riksarkivarien E. Hildebrand; jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: l706)."],"e":["brabantz ) , "]},{"a":"brabendare","b":"nn","c":"","d":["person från Brabandt. ss tillnamn. hans brabendare SJ 2: 273 ( 1495) . STb 3: 235 (1495), 4: 5 (1504). - ss nomen proprium. sade wij for:de brabendere the gieldh til STb 4: 170 (1507). ib. theth hws brabenderen medh sina hustrv vtj boa ib. ib 169 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"bradh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr groppen-, ville-bradh."],"e":[]},{"a":"bradha","b":"ab","c":"adv.","d":["hastigt. " " marsken swaradhe honom bradha " RK 2: 4458 . 4280. 6823. - snart. MD (S) 221 ."],"e":["bradh RK 2: 4280 . " brad 6823; formerna så väl med som utan slutande a endast i rimslut), "]},{"a":"bradha","b":"","c":"","d":[" , r. bränna, smälta. alzskyns iister innan offer skal wara bradhit (Cod. B bränt 560) fore morghin tima MB 1: 340 ."],"e":["-in )"]},{"a":"bradhamodh","b":"nn","c":"","d":["iver, häftighet, hetsighet. nedher tryk mina högfärdh, myth otool ok bradmoth SvT 83 (bör möjligne läsas ss två ord: brada moth)."],"e":["bradamoth )"]},{"a":"bradhdödhe","b":"nn","c":"","d":["bråd död. lginge eller lidhi the människian aff geenstam sama dagh oskripadh eller finghe braaddödha SkrtUppb 352 . "],"e":["braad- . ","bradhöda SvT 67 ),","*bradhdödha sot"]},{"a":"bradhdödhe","b":"nn","c":"","d":["1) bråd död. Ansg 179 . the döö alle mz bradhdödha ST 134 . ","2) sjukdom som medför hastig död, pest. spa at bradödhe skulle koma i alt landit Bil 447 . ib 481 . SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). LB 1: 98 . ST 310, 311 ."],"e":["braddödhe Bil 481 . ","bradödhe ib 447 ; ST 310 ; ","-a ib 311 . ","bradöde: -a LB 1: 98 . ","braadöde: -a SD 6: 156 (1349? gammal afskr.)), "]},{"a":"bradhdödher","b":"nn","c":"","d":[" = bradhdödhe. Su 305 . ST 500 . Gers Ars A 4."],"e":["braa dödher Su 305 . ","bradödher: -dödh ST 500 ), "]},{"a":"bradhdödher","b":"nn","c":"","d":["sjukdom som medför hastig död, förhärjande sjukdom, farsot. harda plagur äru rikenu ifruir (för ifuir) gangin, swa som är broddoder eller swerdh eller oaren Svartb 112 ( 1361) ."],"e":["broddoder Svartb 112 ( 1361)"]},{"a":"bradher","b":"av","c":"adj.","d":["bråd, hastig, plötslig, plötsligt påkommande. starkhetzens dygdh gör mäniskiona hogh stadoghan j mothegangh: oräddhan j bradhom tinghom JMPs 293. - n. adv. hastigt, snart; tidigt. precocia . . . genus vini vel vuarum wlgariter braath mogit winbär vnde preccocus . . . braat moghin GU C 20 s. 476 ."],"e":["braat GU C 20 s. 476 . ","brot Svartb 400 ( 1442) ),"]},{"a":"bradhfäghin","b":"av","c":"adj.","d":["hastigt glad, häftigt el. öfver måttan glad. titus wardh swa bradhfäghin aff fadhurs hedher at han fik wadhelika sot Bil 315 . ib 270, 603 ."],"e":[]},{"a":"bradhgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["häftigt åtrående, mycket lysten. the äru mykit hete til mat och bradgirughe MP 1: 190 ."],"e":[]},{"a":"bradhhet","b":"nn","c":"","d":["1) brådska. " bukfylla är fämskona första är bradhet j mt ätande bradhlika ffor maaltidh Sv Kyrkobr 336. 2) häftighet, uppbrusning. andromadas är en sten mykith harder . . . hans dygd är förtaka bradheth oc vrede " PMSkr 459 ."],"e":[]},{"a":"bradhhugsadher","b":"av","c":"adj.","d":["hastigt tänkt, hastigt i tankarne kommen. ewa kände för än hon aat nakan bradhuxadhan iäfwugha om wars herra ordh MB 1: 144 ."],"e":["bradhuxadher )"]},{"a":"bradhliker bradhelikän. ","b":"av","c":"adj.","d":["hastig, plötslig. kom bradhlikit liudh aff himmomin KL 133 . oforsedda dödzsins bradhelikän skadhi Su 253 ."],"e":["bradhlikin: -likit KL 133), "]},{"a":"bradhlynder","b":"av","c":"adj.","d":["häftig, uppbrusande. " bradhlyndh man är bäst " GO 936 ."],"e":[]},{"a":"bradhna","b":"vb","c":"v.","d":["smälta, upplösas. " all räghn skyyn aff himpnenom bradhnadho " MB 1: 170 . ST 388 . bradhnadhe waxith MB 1: 174 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"bradhpanna","b":"nn","c":"","d":["stekpanna. SJ 359 . ( 1469). LfK 220 . Jfr bradha panna."],"e":[]},{"a":"bradhriker","b":"av","c":"adj.","d":["i hast mäktig. han (ɔ: lucifer) . . . wille wardha bradhriker, oc stundadhe at fa thz wald mz sinna natwra krapt, som han skulle fa mz gudz nadhom MB 1: 51 ."],"e":[]},{"a":"bradhrädder","b":"av","c":"adj.","d":["sanr till fruktan el. bekymmer (för ngt), lätt ängslig (för), övermåttan bekymrad (för)? höfärdoghir är . . . änxloghir for hedherigiri . . . bveradhräddir (torde bero på feltolkning) om sina främian, gladhir ath sino loff, sina lastir räknandhis for dygdhir (lat. superbus . .. est . . . anxius ambitione . . . stupidus prouectibus suis. gratulants laudibus suis. uitia sua virtutes estimans) SpV 160 ."],"e":[]},{"a":"bradhrädder","b":"av","c":"adj.","d":["hastigt rädd. Bil 591 ."],"e":[]},{"a":"bradhspit","b":"nn","c":"","d":["stekspett. " eth brandzspith " HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":["braadzspith )"]},{"a":"bradhstörta","b":"vb","c":"v.","d":["plötsligt störta, plötsligt falla (till marken). panthailea bradstörtthe tha ned oppa makrena död Troj 242 ). troilus stak diomedem saa manliga oc mäteliga ath han brådstörtthe neder aff hästen ib 213 . ib 238 ."],"e":["-störtthe Troj 213, 2348, 242) ,"]},{"a":"bradhvinter","b":"nn","c":"","d":["hastigt påkommande vinter, plötslig vinter. FM 402 ( 1509) ."],"e":["brod- )"]},{"a":"brag n","b":"","c":"","d":["brygd; jfr SAOB B 4131. til swärikis föras stena aff glas oc slag giorde mädh alchiminstas falska brag PMSkr 501 . (Möjligen står dock brag för bragdh)."],"e":[]},{"a":"braghdha","b":"vb","c":"v.","d":["genom överstrykning med tjära täta (ett fartyg); kalfatra, driva. tielffue östinsson rechte hanene for xij (1) marck, ty han bragade sith skip j stadzsins hampn STb 2: 189 ( 1487) ."],"e":["bragdade ) , "]},{"a":"braghubänker","b":"nn","c":"","d":["brobänk, upphalningsplats. " engin haffui bragwbencke vidh brona eller bygge wiidh xij (12) marck " STb 1: 484 (1481; burspr.)."],"e":[]},{"a":"braghþ n och f.","b":"","c":"","d":["1) svängning, hastig rörelse, blink. Jfr öghna braghþ. ","2) arbete, arbetssätt, uppfinning. böldh han thaghar göra sik en waghn mz konstelik bragdh Al 9077 . Jfr mästarbraghdh. ","3) påfund, konstgrepp, knep. thässa myror giordho et bragdh Al 9395 . " han for tha mz listelige bragde " RK 2: 9192 . Jfr älskogs bragdh."],"e":[]},{"a":"brahar","b":"nn","c":"","d":["1) ögonhår. " braaharin (palpebræ) sua som huassast suärdh " Bir 2: 3. ","2) ögonbryn. " hans haar ok brahaar (supercilia) oc skäg var rödbrunt " Bir 2: 135 ."],"e":["braahar . ","brahaar )"]},{"a":"brak","b":"nn","c":"","d":["brytning, brott. " fractura . . . braak " GU C 20 s. l288."],"e":["braak )"]},{"a":"braka","b":"vb","c":"v.","d":["bräcka, knäcka. han kände siith glaffwen än nw heldt wara oc ey brakad Troj 214 ."],"e":["brakadher ) , "]},{"a":"braker","b":"av","c":"adj.","d":["bräcklig, skör. " fissilis . . . a findo klöfflegin ok brakth (n. i st. f. m. braker) " GU C 20 s. 276 . fracticius . .. braker ib s. 288 ."],"e":[]},{"a":"braker","b":"av","c":"adj.","d":["bräcklig. " smaragdus är skör oc brakir aff sik " Bir 2: 221 ."],"e":[]},{"a":"brakin","b":"av","c":"adj.","d":["bräckt, bruten; sprucken. hwa som andra dygdhe hafuir vtan tholomodh, han bär gul li braknum leerkarom Hel män 127 ."],"e":[]},{"a":"brakna","b":"vb","c":"v.","d":["brytas, varda bruten. annar hans foter oc been braknadhe Lg 3: 215 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"brakvidher","b":"nn","c":"","d":["brakved, rhamnus frangula Lin."],"e":["brakvidha barker","brakwyda- )"]},{"a":"bram","b":"nn","c":"","d":["ståt, skrytsamt uppträdande, öfverdåd. han kom ther mz sua stort bram RK 1: (sfgn) s. 191 . " med högmodogheet kom han mz mykit bram " ib 3: (sista forts.) 5661. hwar är nw thit braam oc thiin stora högferdh LfK 217 ."],"e":["braam )"]},{"a":"brama","b":"vb","c":"v.","d":["brösta sig. han hadher then menlösä som eenfaldeliga lifuer, bramar ok oplyffter sik ouer alla J Buddes b 176 ."],"e":[]},{"a":"braman","b":"nn","c":"","d":[" = bram. hwaris är nw all thiin braman LfK 218 ."],"e":[]},{"a":"bramber","b":"av","c":"adj.","d":["skrytsam. " ath tu talar ssaa stor bram och högfferdig ordh (bram skulle här ock kunna antagas vara subst. med betydelsen: skryt) " Di (Cod. B) 320 ."],"e":[]},{"a":"bramber","b":"av","c":"adj.","d":["fallen för att pråla. Se Sdw 2: 1202."],"e":[]},{"a":"brambla","b":"vb","c":"v.","d":["väsnas; brumma. " ther kom löpande een stor swartir biörn oc brambladhe rädhelika (geleis sere enxtlichen) " ST 266 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"brander","b":"nn","c":"","d":["stock. " jagh haffuer tinget vj [6] ny brande till staffswerdh " BSH 4: 314 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"brander","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) brand, brinnande trästycke. ffacula lithin brandher oc liws jnde faculo as clywa brandha GU C 20 s. 250 . - brand, eldbrand, ofullständigt uppbrunnet trästycke. iiij (4) dagakarlla . . ., som grwnden rensade och bor vth the brandar och thet brända grvseth HLG 2: 71 (1517).","4) svärd, svärdsklinga. " nw maghin i se skiolda kloffna brynior riffna oc branda blodhogha (skjöldu klofna, brynjur höggnar, branda blóðga) " Prosadikter (Karl M) 276 . Jfr liusa-, mordh-, sol-, vidh-, vidha-brander."],"e":["brandaiärn , ","*branda vidher , "]},{"a":"brander","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) brand, brinnande, brännande eld. dömd a baal ok a brand Bu 30 . tändo brand iui þera härbärghe ib 134 . " öddo al landin vm kringh rom mz brand oc swärdh " Bil 757 . ib 125 . Fl 3 . RK 1: 2981, 2: 2401 . wlkanus biärgh . . . bläste langan wägh ledhan brandh oppa landit Bil 216 . - brand, eldsvåda. epter then sture branen BGG 299 . - bildl. brand, låga. thände han brandh olofliks lusta jnnan hänna hiärta Bil 446 . ","2) brand, eldbrand, brinnande trästrycke. som brander i elde MB 1: 480 . " castaþo fulan faþur a branda " Bu 22 . ib 176, 531 . " lughande branda ok gnisto flughu vidha " Pa 22 . Bir 1: 71, 104, 369 . ","3) det som är så brändt, brännmärke. haffwe the . . . skooret budkaffle medh brandh oc snara BSH 4: 111 ( 1486) . - Jfr eld-, elde-, kärleks-, lyse-, mordh-, vaþa-, vidha-brander."],"e":["bran: branen BGG 299 . -ar),","brandaiärn , ","branda vaþe , "]},{"a":"brandhskodhare","b":"nn","c":"","d":["brandsynsman. Beckman STud 85. Bergström Arb Kr 110, 156."],"e":[]},{"a":"brandhvidher","b":"nn","c":"","d":["bränsleved. for:de closters landboo . . . haffde . . . met wäldhe aff fört takuidh, timber oc brand widh aff hans skoghom Svartb 434 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"brandiärn","b":"nn","c":"","d":["1) brandjärn, trefot att sätta kokkärl på över elden el. järnställnkng (järnrist) lägga veder på i en spisel. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 259. HLG 3: 128 (1529). ib 132 (1529).","2) brandjärn, järnställning vari ved antändes ss bloss för fiske i mörker. mölnaren skal haffua sin eghen ökia . . . med . . . liwstra och brandiärn Arnell, Brask Bi ᴵ 26. - Jfr brandaiärn."],"e":[]},{"a":"brandiärn","b":"nn","c":"","d":["brandjärn, järn hvarpå veden lägges i en eldstad? järn hvarpå kokkärl sättas öfver elden? FH 4: 83 ( 1499), 5: 238 (1524). HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"brandmur","b":"nn","c":"","d":["brandmur. " fyra wäggiar medh en brandh mwr " STb 1: 221 ( 1479) . " knwt skal opmwra pa sama mwren en brand mwr " ib 2: 39 ( 1484) . ib 166 ( 1486) . ib 4: 184 ( 1508) . SJ 2: 147 ( 1486) . HLG 2: 50 (1516)."],"e":[]},{"a":"brandskatter","b":"nn","c":"","d":["brandskatt. " " FH 7: 80 ( 1509) . BSH 5: 462 ( 1511) . RK 3: (sista forts.) 5663, 5945."],"e":["bråndskatt RK 3: 5663, 5945), "]},{"a":"brandsten","b":"nn","c":"","d":["eldstad. muremästaren, som mwradhe wnghnen wthe i¨ lilla stuffwonne oc bötte branstenen här inne oc wthe i kokohusidh oc flerom stadhom, som tarffwadis VKU 78 ( 1554) ."],"e":["bran- )"]},{"a":"brandstuþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brandvaþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brandvin","b":"nn","c":"","d":["brännvin. iiij (4) ort. mester bernd for brand wijn til krudh Skotteb 429 (1470 ; Kämn). (Jfr Murberg, Vitt.-hist.o.ant.-ac.´s handl. 4: 308 (ff)."],"e":[]},{"a":"branter","b":"av","c":"adj.","d":["brant. " bärghin ära alt kringom brant " Al 4037 . Iv (Cod. B) s. 229. - bildl. näplica kan thz vara at then som lustas af hedhrenom är ey ij storom vadha oc branto nidhir falle (in præcipitio) Bo 94 ."],"e":[]},{"a":"brasa elder","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1343."],"e":[]},{"a":"brask","b":"nn","c":"","d":["1) brak. " fragor . . . brask " GU C 20 s. 288 . 3) pomp, ståt. pairs . . . kom . .. farande tiill lthz afgwdynna mönsterlid myket beprydder j stort brask och hooff Troj 60 ."],"e":[]},{"a":"brask","b":"nn","c":"","d":["1) buller, dån. " höra . . . mykit stim ok brask " KL 121 . " aff thera wingom gik gny ok brask " Al 5059 . " mykith brask ok roop " ib 5496 . " buller ok brask " Di 281 . Jfr vapna brask. ","2) braskande, skryt. " the kliffua i tornen mz mykit braxk " RK 3: 3803 ."],"e":["braxk )"]},{"a":"braska","b":"vb","c":"v.","d":["1) dåna, göra buller. the braskadho ther mz storom storm Al 9582 . " thz hördhis wiit alt ower the marka hurw the resa mondo braska " ib 7367 . ","2) braska, vara öfverdådig. the brusa ok braska mz sin hogha Al 4351 . - lefva öfverdådigt, svira. tha baadhe rutha och braska RK 3: 3902 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"braska","b":"vb","c":"v.","d":["braska, ståta. " the braska och skrambla med stortt stått, perlor och gull " PMSkr 691 (senare avskr)."],"e":[]},{"a":"braskan","b":"nn","c":"","d":["braskande, öfverdåd. thera braskan stander ekka lang Al 4354 ."],"e":[]},{"a":"braskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["bullrande, dånande. " tha sa man badhe hiit ok thär marghin eld ok braskelik läta (Cod. B manghen eldh braskelik lätä) " Fr 475 ."],"e":[]},{"a":"braster","b":"","c":"","d":[" , se bräster."],"e":[]},{"a":"brat","b":"","c":"","d":[" , se braþer."],"e":[]},{"a":"braxn","b":"nn","c":"","d":["braxen. " j (1) pund idhe for iij (4) ortiger, ok j (1) pund brassna for ij (2) öre " Skotteb 362 (1460 ; Kämn). for !UDDA_TECKEN? (1/2) tunne lax !UDDA_TECKEN? (1/2) tunne gedder oc for iij (4) pund brax ib 448 (1471 ; Kämn). "],"e":["*braxnaman","brasna- SSkb 61 (1502-03)), "]},{"a":"braxn","b":"nn","c":"","d":["braxen. " han äter . . . geddo och lax och braxa " AS 59 . Al 5229 . IIII skeppund braxsen oc gedder FH 4: 83 ( 1499) . HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["braxsen FH 4: 83 ( 1499) . ","brassnen HSH 19: 166 ( 1506) ), "]},{"a":"braz","b":"nn","c":"","d":["spänne, hals- el. bröstsmycke. thänna bratzsen hon holde alt thz gudhelika oc hälgasta ihesu christi bryst swasom en skioldher Mecht 128 . - Jfr brystbraz."],"e":["bratzs: -en Mecht 128 . ","bradzs: -er JMPs 23. brass: -en ib),"]},{"a":"braz","b":"nn","c":"","d":["spänne, hals- el. bröstsmycke. " fibula, braz " GU 7 . " I braz de argento " SD 2: 158 ( 1293) . " unam braz " ib 3: 755 ( 1313) . " sät the brazena (monile) j mit bryst " Bir 1: 190 . ib 19, 20, 285 . ST 52 . Su 92, 180 . skinande carbunculus i gyllene bradzom (monilbus) ib 176 . " brasser oc silff skedher " LfK 145 . Jfr gul-, stolpa-braz."],"e":["bradz . ","brass . ","-ir )"]},{"a":"braza","b":"nn","c":"","d":[" = braz. skal thu thz offra sicut monile som ena brazsa Mecht 109 . ib 357. HLG 1: 109 (1440). VKU 11 ( 1540) ."],"e":["brazsa . ","braatza: -o HLG 1: 209 (1440)"]},{"a":"braza","b":"nn","c":"","d":[" = braz. SD 5: 479 (1346, nyare afskr.). een riik braza af gul hängde ther ij (i klädnaden) fiin sat mz dyra stena Iv 206 . ib (Cod. B, C) s. 216. SO 146 ."],"e":["braasza SO 146), "]},{"a":"braþ","b":"nn","c":"","d":["1) stek. " vänt braþena ok ät þän del nu är stektar " Bu 416 . ","2) jagtbyte, fångst, rof. blädhias som leonit nar thz hawir fatat bradhena Bo 189 . " wardha owina bradh " MB 1: 402 . ib 262, 415, 429. Bil 303 . KL 323 . Bir 1: 24, 301, 2: 54, 201, 210, 3: 42, 71, 426 . Al 9673 . GO 838, 1064 . Di 69 . Ber 145, 153 . Jfr villebradh. "],"e":["bradha panna"]},{"a":"braþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) bråd, hastig, plötslig. fik braþa guz hämd Bu 15 . " do braþom döþ " ib 64 . ST 35 . bradh ändalykt Bir 1: 337 . " bradh sot " Bil 373 . Ber 154 . swa var mins son glädhi j mik vndarlik ok bradh Bir 3: 204. war honum swa dödhelik synd bradher loste som langer MB 1: 147 . " brath vmskipte " VKR X . i bradhan tima (hastigt, plötsligt) Al 8976, 9882 .","2) brådstörtande. ey vara bradhir (præceps) oc ey räddir j domenom Bir 2: 190 . - brådskande, ifrig, hastig. bradher at bärias Bil 564 . " vardh tha bradh til swara " Iv 5513 . RK 2: 1855 . " bradher til wredhe " Ber 20 . han swaradhe bradher gladhelik Al 7532 . " huar som brådhr ok slidhzkr löper i sin mat ella dryk " KS 42 (109, 46) . ","3) häftig. " af bradhom (impetuso) ström " Bir 1: 128 . ib. 3: 144. aff bradho modhe ällir wredhe Bir 4: 120 . ST 372 . " bradhe män äru alle bäzste " GO 351 . Bir 1: 398 . - n. adv. hastigt. stodho brat wp aff sömpne Bil 424 . " the iomfrw vardh swa brat til swar " Fr 2089 . - strax. maria var hanom brat tel bota Bu 29 . Fl 1808 . " alexander sagdhe thaghar braat " Al 477 . - snart. togho the brat til at missämia MB 1: 207 . KS 16 (39, 17) . - sva brat som, så snart som. swa brat som the hwit kläddo munkane gingo fran honom tha komo ginstan diäflane farande Pa 16 . ib 15, 17 . KL 17, 19, 47 . Bir 1: 277, 3: 204 . VKR XIX . Va 5, 6 . MB 2: 170 . - svar brat, så snart som. swa brat þe skiliäs ok at SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). swa brat han fik see piltin kände han han ginstan Bo 7 . Gr 295 . Pa 18, 20 . Al 4071 . MB 2: 247, 265 . LB 3: 82 . - Jfr ful-, iäm-, of-braþer."],"e":["braadher: braat Al 477 . ","brodher: brodhum ST 35 ; ","brot KS 16 (39, 17) ; LB 3: 82 ; FM 318 ( 1507) ),"]},{"a":"braþlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) hastigt, i hast, plötsligt. en draki com braþleca vndan jorþenne Bu 199 . " stoþ braþleca up " ib 520 . " at en äller twe aff förnäfndom biscopum falder äller falla swa fraan at egh kunno braþlica andre i þerrä staþ tiltakas " SD 5: 567 ( 1346) . Bil 110 . Gr 297 . MB 1: 354 . Bir 1: 218, 273 . Va 38 . Fl 1476 . Iv 2039 . RK 2: 4220, 4284, 8492 . MD 8, 10 . MB 2: 62, 170 . Su 234 . Lg 69, 3: 514 . ","2) strax, genast. " latin bradhlika kalla hänne " Fl 255 . " drötningin bradhlika thädhan gar " ib 433 . ib 480 . ","3) snart. " gaf var herra tha hänne sinna näruaru ömnilse hulka han skulle bradhelica fran hänne taka " Bo 167 . " iak skal bradhlika sända thik the mö " Fl 213 . ib 247, 422, 482 . Iv 862 . ","4) häftigt. " afwitte them oc snybde bradhlika " MB 1: 422 . " ib (Cod. B) 550. - Jfr fulbradhlika. ""],"e":["braþleca Bu 199, 520 . ","bradhelika Bil 110 ; Bir 1: 218 . ","bradhelica Bo 167 . ","braleka Lg 3: 514 . ","bradligha MB 2: 62 . ","bradeliga ib 170 . ","bradeligä Va 38 . ","bradlige RK 2: 8492 . ","bratlige MD 10 . ","bradhlik Iv 862, 2039 . ","bradhelik Fl 1476 . ","bradeligh MD 8 . ","bradlig RK 2: 4220, 4284),"]},{"a":"bred","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bredd. " a breddena " SD NS 1: 34 ( 1401) . ib 293 ( 1403), 294. tedhe han mik längd oc bred Bil 846 . MB 1: 180 . Fl 1240 . ower twäggi fingers breedh LfK 84 . Jfr fingerbred.","2) slätt, fält, yta. the hördho fra them langa leedh eet horn ouer eens akirs breedh Fr 2820 the lupy ey een aker breedh (trol. för eens akers breedh. Cod. BDEF eens aker bredh; möjl. bör aker bre(e)dh fattas såsom ett sammansatt ord och een anses stå för ena) ib 69. alla himblanna omäleleka breddher Su 40 . ","3) sida i en fyrhörning el af ett fyrkantigt föremål. thz (bordet) är twäggia alna breet oc än litit mera oppa hwarie breddine (quadro) Bo 171 . " sato thre apostlane vidh hwaria breddina ib. - Jfr bredhvidh. ""],"e":["bredh . ","breedh . ","frf . vokal i ändelsen bredd. -ir),"]},{"a":"bred","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 279."],"e":[]},{"a":"bredh","b":"ab","c":"adv.","d":["på bredden, tvärs. loot hona sökia langx ok bredh (i rimslut) Al 5406 ."],"e":[]},{"a":"bredha","b":"vb","c":"v.","d":["lägga fram (penningar) till betalning; betala. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 197 f. swa lenghe maltit vpmeltes, som hon aff hanom köpte, och ä meden han och hans medh fölie aatho samastadz och hon bredde peninga STb 2: 238 ( 1487) ."],"e":["bredde ) , "]},{"a":"bredha","b":"nn","c":"","d":[" = bredhöxe. swerdin klwngo ok bredhan gall RK 1: 3031 . frestado om bredan beet ib 3093 ."],"e":[]},{"a":"bredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) breda, breda ut. brädh thet förscriffna wppa fothen som saar är mädh eth heth järn PMSkr. 233. man . . . brdher hwitan dwk a bordhith SvKyrkobr 33 . " ltha lot lhusbonden brdhas dwk aff nyo male lok hempta mat Prosadikter (Sju vise mäst B) 194. 4) hölja, betäcka, övertäcka; duka. bordh breddhes mz ärlikom ldukom " Prosadikter (Sju vise msät B) 195 . redeseennen bör bröda bordz oc aname mathen Arnell Brask Biᴵ 29. epter konung primaj bod breddes borden Troj 56 . "],"e":["*bredha pa , breda på sig, hölja på sig. lig j sängenne bredandis wäl pa ath tw kanth swettas PMSkr 580 . - Jfr inbredha."]},{"a":"bredha mädh","b":"pp","c":"prep.","d":["bredvid, jämte, tillsammans med. haffuer jak bidit her häluik scoltenoic ath han sith incigle bredhe medh min hängie nidhen for thetta breff SD NS 2: 798 (1414, gammal avskr.) . " thu maa fara breda medh mik i marcknad " STb 1: 400 ( 1482) ."],"e":["-medh . ","bredhe- )"]},{"a":"bredher","b":"av","c":"adj.","d":["bred, vid, utsträckt åt sidorna. tridzor swarffwadhe bredhe affwan PMSkr 505 . - så el. så bred, av en viss utstäckning i bredden. eens akers bredh Fredrik ed. Noreen 69. ib 2882 . Enl. E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: l279. - n. adv. *bet, vitt, mycket. ängin ville for annan vika, ey swa breet som eet haar Fl 1844 . - Jfr alin-, alna-, en-, fota-, härdha-, spanna-, thvärhands-brdher."],"e":["breet Fl 1844 ) , "]},{"a":"bredhestang","b":"nn","c":"","d":["stång hvarpå fisk upphänges och utbredes? tager bort annarss bredestängher SO 302 ."],"e":[]},{"a":"bredhet","b":"nn","c":"","d":["bredd. " kalk ognen skal wara tyo föther pa bredhetena, tywgw föther paa högdena " PMSkr 360 ."],"e":[]},{"a":"bredhföte","b":"nn","c":"","d":["padda. " hänna fötir varo swa som bredh föta älla paddo (quasi bufonum) skipadha " Bir 3: 136 . " mine fötir äru swa som bredhföta (quasi bufones) " ib 138 ."],"e":[]},{"a":"bredhhet","b":"nn","c":"","d":["bredd. " the vtwiddos owir wärldinne bredhet (latitudinem) " MB 2: 365 ."],"e":[]},{"a":"bredhleker","b":"nn","c":"","d":["1) bredd. " bredleken pa hussit in vti grenden xix (19) alna hörene mellen " SJ 2: 102 ( 1487) . STb 2: 195 ( 1487) . ib 273 ( 1488) . - vidd, utsträckning, omkrets. han tholde pino, owir allan sins likama bredhlek SkrtUppb 317 .","2) bredsida. " mz skiällomen hwilkra äggia äller hwashet wiste nidher til jordhinne, ok bredhlekin (latitudo) wiste wp " Mecht 83 ."],"e":["bre- STb 2: 195 (1487) . ib 273 ( 1488) . ","-läker: -in HLG 1: 111 (1467)),"]},{"a":"bredhleker","b":"nn","c":"","d":["bredd, vidd j vingana bredhlek Bir 1: 350 . Fl 1240 (Cod. B, C). Al 7330 . Su 327 . holken aker halder a sina lengd atta stenger oc fämtighi oc a bredleken atta SD NS 1: 157 ( 1402) . " ib 2: 120 ( 1409). " SJ 301 ( 1462), 302 ( 1462), 310 (1463?), 313 ( 1464)."],"e":["bredläker: -en SJ 302 ( 1462); -in ib 310 (1463?), 313 ( 1464). brädläker: - en ib 301 ( 1462)), "]},{"a":"bredhskedher","b":"","c":"","d":[" SSkb 347 (1509-10), fel för bardhskärare. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 96."],"e":[]},{"a":"bredhskor","b":"nn","c":"","d":["ett slags bred sko. pero . . . brvdh (för bredh) sko GU C 20 s. 437 ."],"e":["-sko )"]},{"a":"bredhvidh","b":"pp","c":"prep.","d":["bredvid. SJ 2: 77 ( 1482) ."],"e":["breda wiidh )"]},{"a":"bredhvidh","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["adv. bredvid. " lot vpp . . . päder staall enä tompt liggande bredwidher ret nidhan foe per stals ärffwä " SJ 290 ( 1461) . " hengher ffor:de h:r jacob bodebek . . . siith ämbethis jnsigle her bredwiid " FH 1: 55 ( 1485) ."],"e":["bredwiid . ","bredwidher . ","bretwidher . ","bredhewijd . breda widh), "]},{"a":"bredhöxe","b":"nn","c":"","d":["bredyxa. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 637. bipennis . .. breedhixe GU C 20 s. 56 ."],"e":["breedhixe )"]},{"a":"bredhöxe","b":"nn","c":"","d":["bredyxa, stridsyxa med bred ägg. at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora som är steamäz. bughi. köluä. spyut. swärþ. allr bredygs SD 5: 638 ( 1347) . ib 2: 165 ( 1294) . SEG 119 . GS 47 (1441, orgig.) . Jfr bredha."],"e":["bredh yxe SEG 119 . ","breedhyxe GS 47 (1441, orig.) . ","bredöx SD 2: 165 ( 1294) . ","bredygs ib 5: 638 ( 1347)), "]},{"a":"bredsl","b":"","c":"","d":[" . f. Jfr abredsl."],"e":[]},{"a":"bredsl","b":"nn","c":"","d":[" = bredhestang. borttager annarss bredzsla (motsvarar bredestängher i en annan handskrift) SO 292 . " tager bort annarss fisk som hänger på bredzell eller bergh " ib 305 ."],"e":["bredzell . ","-ar )"]},{"a":"bredsla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bredslo rum","bredzlerum )"]},{"a":"bref","b":"nn","c":"","d":["skriftlig (tryckt) handling. SD 6: 358 ( 1352) . SD NS 3: 151 ( 1446) . ib 357 ( 1418) . " vether ath vi aktom lata prenta vid VIII: c (800) breffuer pro ecclesia nostra " HSH 13: 116 (1524, Brask). - skriftligt intyg el. bevis. sporde borgamestarena oldermannen aath, om lhan medh sine brödher hadhe nagat bescheth ther pa, antignge breff eller wytne, ath han (ɔ källaren) gillit tilhöre HLG 1: 132 (1490). findz jngen breff eller skel til aff forscreffne gille, huru the äre wiidh hanum (ɔ: källaren) komen, ok forskreffne mattis haffuer ok jngen breff vtan retta heffden ib 134 ( 1491) . Jfr aflats-, atskililsa-, banz-, bebindininga-, befalninga-, bestäl-, bevisninga-, biskop-, bortdrifning-, bura-, bytis-, dom-, fasta-, forvaringa-, frihets-, gavo-, gipta-, hemols-, hovudh-, inventarii-, iordha-, kollations-, konvents-, kredentie-, köpe-, lagha-, makt-, morghongavo-, mädhgavo-, mäkte-, prebendo-, provast-, prästa-, pärmana-, pärmans-, qvitta-, skiptis-, skötings-, skötninga-, stads-, stadhfäste-, stadhfästilsa-, stämninga-, stämmo-, testamenta-, testamentes-, testamente-, testificatio-, vis-, vitne-, vitnis-, vägha-bref, ävensom breve. "],"e":["breef . ","breyf SD NS 3 . 357 (1418)","breffuess ib 250 (1465, avskr.) . ","breffuer HSH 13: 116 (1524, Brask)), ","*breva skap","-skop )","*breva skiäl , ","*brefs visare , "]},{"a":"bref","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brefdraghare","b":"nn","c":"","d":["brefbärare. lop konungxsins budh oc breffdagara (för -dragara) owir alt rikit MB 2: 182 . " breffwin . . . vtsändos mz breffdragharom oc löparom " ib 185 . ib 193, 276 . Lg 219 . " jach fik nw i affthens met thenne breffdraghere eders och flerä the breffh " FM 185 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"brefdraghare","b":"nn","c":"","d":["1) brevbärare, brevförare. breuigeralus (fel för breuigerulus) . . . breffdragare GU C 20 s. l61. at swergis rikis sändebwdh oc breffdragare . . . maghe fara frij oc feloghe Reuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?). ffaa breffdragarom hest oc ridtygh Arnell Brask Bil 28 . 2) brevförarehäst. oxakaren bör sköta gödoxar och drätoxar, föl och fola och breffdragara Arnell Brask Biᴵ 24. skära hakkelse til breffdragarna ib. fietrana til breffdragarana ib. "],"e":["*brefdragharastal , "]},{"a":"brefförare","b":"nn","c":"","d":["linnehavare av brev el. dokument. SD 6: 335 ( 1532) ."],"e":[]},{"a":"brefförare","b":"nn","c":"","d":["innehafvare af ett bref el. dokument. haffua lagliga giort ett rett jordaskipthe medh . . . thessom närwarandhe brefförara birge, som kallas trulle SD NS 1: 21 (1401, nyare afskr.). at hafua giwit thessom brefförare köneka diekn . . . fulla maght ib 23 ( 1401) . " gaff hon hedhirlikom manne herra häminge, thessom brefförare, allan sin rät " ib 27 ( 1401) . ib 38 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 197 ( 1387) . FH 2: 11 (1381, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"brefförirska","b":"nn","c":"","d":["linnehavarinna av brev el. dokument. thenna brefforeskar . . . willja gaa sina pelegrimsfärd til sancte eriks i wpsalum Scr. ver. svec. II 1: 330 (brev fr. 1422)."],"e":["brefforerskar ) , "]},{"a":"brefkar","b":"nn","c":"","d":["karl l()ask, skrin) att förvara och transportera brev i. in vasis papi[e]is idest conseruatoriis litterarum que mittebantur wlgartyier breffkar GU C 20 s. 407 ."],"e":[]},{"a":"brefladha","b":"nn","c":"","d":["låda till förvaring av brev, brevskrin. erich joansson radman schal beholla then breff lade, som hwstru ingeburgh gulsmidh hade hanom faat til gömo STb 2: 231 (1487)."],"e":["-lade STb 2: 231 (1487) ), "]},{"a":"breflapper","b":"nn","c":"","d":["brevlapp. när fienden kan winna mädh swornommeendehom oc brefffläppom tarffwasa honom ey solla manga twandha stridz men PMSkr 141 ."],"e":["-läpper )"]},{"a":"brefskrifvare","b":"nn","c":"","d":["sekreterare. smaswenin nam väl bok ok kom til keysarans gardh ok vardh väl takin mz brefscrifuarum Bil 776 ."],"e":[]},{"a":"brefvisare","b":"nn","c":"","d":[" = brefförare. BSH 1: 191 ( 1387), 5: 16 (1504). SD NS 1: 37 ( 1401), 136 ( 1402) o. s. v."],"e":[]},{"a":"brefvisirska","b":"nn","c":"","d":["innehafvarinna af ett bref el. dokument. FH 1: 188 (1498, nyare afskr.)."],"e":["-erska )"]},{"a":"breghþa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. hastigt röra, svänga, kasta. ","1) förvandla. " bra sik i manz ham " Bu 516 . ","2) förebrå. " bra them thera skam " MB 1: 132 . " bra bondanom . . . at hans kona myrþe sin magh mz hans raþe " Bu 30 ."],"e":["bra ) , "]},{"a":"breva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr be-, bort-breva."],"e":[]},{"a":"breva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr be-, for-breva."],"e":[]},{"a":"breve","b":"nn","c":"","d":["visst slags kortare skrivelse från det påvliga kansliet. wi hafwom undherstannet idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher paven Hist Handl 8: 20 ( 1464) . ib. " the breffue vor helga fadher pawen haffwer skriffuit " BSH 3: 151 ( 1464) . ib. Jfr bref."],"e":[]},{"a":"brevere","b":"nn","c":"","d":["breviarium. breuiarium breuerare (väl fel för breure) GU C 20 s. l61. ljärpstadha kyrkia hauer . . en brewera RP 2: 390 ( 1399) . SD NS 3: 612 (1420). ib 613 ( 1420) . "],"e":["*brevera läst","-lest )"]},{"a":"brevere","b":"nn","c":"","d":["breviariim, för de andlige bestämd bok innehållande sammanfattning af det som läses vid gudstjensten och bönestunderna. salde borth sin breffwera sina mässa bok LfK 23 . " jak haffwer tapath borth aff breweranom psalmum 132 " PM LXVII ."],"e":[]},{"a":"breþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) breda, utbreda. bredde hon a thöm clädhin KL 352 . breddo ämuäl sin äghin klädhe vndir asna fötrena Bo 165 . Iv 4319 . RK 1: 4425 . Al 3513 . " hade . . . satt till bordhen oc dwkana brett " RK 3: (sista forts.) 5154 .","2) uträcka, utsträcka,? han bredde ä mädhan stumpen wan (utsträckte, höll framför sig stumpen af det sönderslagna blosset, så länge detta räckte?) Al 2337 .","3) hölja, täcka, breda (inr.). breddo a sin fadher MB 1: 173 . " bredh pa honom wäl " PM XXXIX . ","4) hölja, betäcka. lät bredha gatur mz gul wäfuium Bil 302 . Fr 322 . Al 7504 . RK 1: 3337, 2: 195 . " han sa ther thusanda sänga bredda (bäddade) " Al 8155 . "],"e":["bredha ut , "]},{"a":"breþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) bred, utsträckt åt sidorna. bredher beckir Bil 361 . Bir 1: 246, 347, 2: 207 . " ga the brädhan vägh til heluitis " MP 1: 83 . " then väghin är bredir som ledhir mäniskiona til fortappilse ib. "","2) bred, af en viss utsträckning i bredden. twäggia alna breet Bo 171 . latt tz insiwda jð [1/2] fingers brett LB 7: 329 . ","3) ss tillnamn. " olauus bredher " SD 3: 420 ( 1319) . - Jfr fingers-, ful-, härdha-, iäm-, tvä-breþer."],"e":["breedher . ","brädher . brendh för bredh SJ 296 ( 1461)),"]},{"a":"brigdsla","b":"nn","c":"","d":["klander, (dåligt) rykte. " han skal wara utan opanbarlika blygd ock skam ock wandheir brydslur (för wandhar brygdslur?) " SKG 149 (ordet som förekommer i en text, hvars språk företer en blandning af Svenska ochGutniska, torde snarast böra betraktas ss Fgutniskt)."],"e":["brydsla )"]},{"a":"brighdha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr upbryghdha."],"e":[]},{"a":"brighþ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr bos brighþ."],"e":[]},{"a":"brighþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) hastigt röra, svänga; utdraga ur skidan. jak skal brygdha (evaginabo) mit swärdh MB 1: 318, 378 . ","2) förebrå. " brygdha honum at han är wtlänsker " MB 1: 367 . " ib (Cod. B) 546. Jfr upbryghdha samt breghþa (med hvilket verb det förevarande tydligen blifvit sammanblandat). ""],"e":["brygdha . "]},{"a":"brikka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vartaflsbrikka."],"e":[]},{"a":"brims","b":"nn","c":"","d":["broms. " han liknom vi vidh brims (bruco) hulkin som hauande jordzlikin lit flyghir mz storo liudhe ok bitir otholica sara mz värk " Bir 1: 350 . ib 351 . " hwmblonar oc brinzane " ib 4: 113 . GO 666 . MD (S) 235, 256. - ss hästnamn. I equm dictum brims SD 5: 151 ( 1343) ."],"e":["bryms: -e GO 666 ; ","-in MD (S) 256 . brinzs. -ar),"]},{"a":"brims","b":"nn","c":"","d":["broms. asilum . . . brymz ok getinger GU C 20 s. 39 . bructus . . . bröms lib s. 61. o[e] strvm . . . brims ib s. 376 . smöryes oxa äller hästa mädh syälfläsk tha bita them ey bremsa äller mwggor PMSkr 213 . " flwghor bij oc bremsa " ib 475 . _ Jfr hästabrims."],"e":["brymz GU C 20 s. 39 . ","bröms ib s. 61), "]},{"a":"brimsigna","b":"vb","c":"v.","d":["primsigna, med korstecknet på panna och bröst teckna den som skulle döpas (hvilken härigenom, så vidt han var vuxen, upptogs som katekumen). wardh catecuminus thz thydher brynsignader (Cod. C: brömsignadher Lg 1026 ) ok ey döpter Bil 564 " nar presten brömsignadhe thz (barnet) " Lg 3: 429 ."],"e":[]},{"a":"bringa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["bringa saman? sammanföra? bringhen thz bodha saman i ene panna (motsv. ställe i LB 1: 98 har: bränna thz badhe saman, sannolikt rätta läsarten) LB 3: 164 ."]},{"a":"bringa","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. jacobus brynga SD 2: 207 ( 1296) . andreas bring ib 532 ( 1308) . "],"e":["brynga )","*bringostykke","bringa- )"]},{"a":"brink","b":"nn","c":"","d":["brink, backe. " cliuus . . .högd oc brink " GU C 20. s. 118."],"e":["brynck SJ 2: 128 (1488) ), "]},{"a":"brink","b":"nn","c":"","d":["brink, backe. östan gatwna som man gaar vp moot brinkinne SJ 12 ( 1423) . " ib 120 ( 1443), 140 ( 1445). - i ortnamn. till martnes ladubacka brincken " SD NS 2: 244 (1410, afskr.). nidhan swartbrödhra brink SJ 57 ( 1435) . " wästan vndir swarta munka brinke " ib 124 ( 1443) . " vppa skomakara brinken " ib 130 ( 1444) . " nidhan for skomaker brinkan " ib 302 ( 1462) . aff watw brinken ib 242 ( 1454) . " vpp för sandbrynken " ib 261 ( 1457) . " nidhan for waten brinken " ib 295 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"brinkogher","b":"av","c":"adj.","d":["backig. " cliosus . . . bergogher . . oc brinkogher " GU C 20 s. 118 ."],"e":[]},{"a":"brinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. "","1) brinna. " eet stort vaxlyus som äwerþelicä scal brynnä " SD 5: 564 ( 1346) . " brynni hwart þerrä swa längi þet räkker ib 563. läto brinna lius " Bu 9 . " mäþ brinnande blusum ib. thän brinnande eldin " Pa 17 . brinnande loghi MB 1: 421 . brinnandhe brandh Di 260 . rökilse brinder i elde MB 1: 369 . " drogh en brinande (glödande) järnhanzska a sina hand " Bil 762 . - förbrinna, brännas. al annur ben brunno Bu 55 . " bran hanom huarte kiöt älla kläþe " ib 176 . " för än lödesa braan " RK 1: 2264 . " ekke wilde han tädan för än thz war brunnit alt i koll " Di 66 . - bildl. svida. moth brinnande ögna wärk LB 5: 80 . - förtorkas, försmäkta. brinna af thyrst KL 267 . - brinna (af kärlek el. längtan), ifrigt längta. han bran allir innan at synda mz justina Bil 445 . " brindir til syndinna " Bir 2: 183 . ib 240, 3: 153 . Su 385 . " brindir allir swa som eldir huru han maghe koma til nakan hedhir älla wärldinna höghfärdh " Bir 1: 90 . ","2) brinna, upphettas i följd af jäsning. maltid laa mykit saman oc bran RK 1: 1674 . ","3) smälta. " iam skyt som vax brindar i elde " Bu 189 . "],"e":["brina: -ande Bil 762 . " brynna bränna, se afbrinna, jfr ock bränna. brinder, bran, brunno, brunnin), ","brinna up , "]},{"a":"brinna","b":"vb","c":"v.","d":["brinna. " thes lengir han (ɔ: elden) brendir thes hetare han er " Vis sten 7 . - opers. i fråga om eldsvårda. för en thär bran varo thär 2 gardha VKJ 138 (c. 1500). xxx (30) mark, som han lonthe gilleth then tidh thet brandh östantil HLG 2: 141 (1526). - bildl. brinna, brännas som eld, svida. min jnälffwe brunno aff wärkiomen SkrtJppb 331. Jfr bränna samt nidher-, up-, ut-brinna."],"e":["brendir Vis sten 7 . ","brandh HLG 2: 141 (1526). part. pret. n. bronnit EK 3289 i var.),"]},{"a":"brisilia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["briccilia PMSkr 396, 397 . brisslica Urk. fr. 1500-t. (enl. uppgift av riksarkivarien E. lHildebrand). briixilie ib), ","*brisilio trä"]},{"a":"brist","b":"nn","c":"","d":["2) brist, otillräcklighet. " huilken arffdeel the tha for retta kendes sigh aldeles wel til tacka fornögde wara swa at intet bryst vti war (ɔ så att det inte fanns brist uti någonting) " SJ 2: 118 ( 1488) .","6) anmärkning, klagomål. " at i icke skolle kiäre ok klage then bristh, i haffde ti hanom for mik ok andre gode men VgFornmt II 1: 8 (1521). ""],"e":["bryst )"]},{"a":"brist","b":"nn","c":"","d":["1) spricka, remna. " full . . . en stor sten pa hennes hofudh ok swa hardeliga hennes hoffudh krosadhe at the brästän synes j hennes hoffudh scall " Lg 3: 552 . ","2) brist. " mat (för a mat) oc dryk war engen brust " RK 2: 5170 . " är her och brijst pa rogh til bakningh " FM 192 ( 1504) . hwadh bryst her är pa öll ib. " ffattis ther nogen bryst ther oppe pa edre vängne " ib 503 ( 1510) . haffuer jag stor bröst for kabelgarn ib 230 ( 1505) . haffuer jag oc stor bräst om malth ib 243 ( 1505) . är här ganske store bryst om en god bisse skyttä ib 440 ( 1509) . " ther war noghen brösth vthij then scriffelse " ib 284 ( 1506) . " theress store nödh ok brösth " FM 369 ( 1508) . haffdhe . . . godha bärnigh wtan alla bristh Lg 3: 302 . MB 2: 127 . ","3) fel, krämpa. " tz . . . bewarar thom (ögonen) for alla handa siwkdom oc bryst " LB 7: 209 . ib 230, 234 . " at en qwinna far briist oc brek oppo sin natur " ib 272 . " for alle briister j ryggen " ib 331 . " see hwat bröth (för brösth) man haffwer " ib 3: 2","4) fel, uraktenlåtenhet, försumlighet. schal eig swadana merkelig bröst eller forswmelse finnas när oss ther om BSH 4: 14 ( 1471) . " at thet skulle wara hans brist och försummelse " FH 1: 191 (1498, nyare afskr.). brysten scal ey finnes hoss os BSH 5: 9 ( 1504) . ib 83 ( 1506) . FM 385 (1508), 386, 387. HSH 20: 101 ( 1507) . " hwars brijsth thet her til vareth haffuer ath eij saa sketh är " ib 102 ( 1507) . - fel, förseelse. större syndh . . . än alla annars mans brusth ok brekelikhet Gers Frest 31 . - (?) hwat brist äller örlegx sak är mallan os (quid mihi et tibi est) at thu äst mote mik kommen MB 2: 106 . ","5) misstro? haffuer ther jngen twijffuel och briist vtjnnan, ath tet joo swa ssandt är FM 182 ( 1504) ."],"e":["bräst . ","bryst . ","bröst . ","brösth . ","brust (i rimslut) RK 2: 5170 . ","brusth Gers Frest 31 . -ir),"]},{"a":"brista","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) brista, gå i sönder, krossas. brister huld ok hudh SR 53 . liuset brast Bu 12 . brast en bro vndi hans riddarom ib 167 . " brast eth biärgh . . . ok gik wällane eldir j biärgheno (moms . . . ruptus eructativt incendium) " ib 429 . ib 64, 155, 189, 197, 526 . Bo 200 . Bir 1: 328 . " hofwodh ankarit är brustit (fracta) " ib 2: 171 . " gar naghor liider aff i barnom eller brister aff lidhi " LB 7: 100 . - bildl. hans lydhna är brustin Bir 2: 191 . ","2) utbrista, bryta fram. elder aff thera hiälme brast Iv 713 . ","3) utbrista, plötsligt börja. han . . . brast i kärlexfulla taara Su 378 . paulus . . . brast i at grata KL 202 . LfK 146 . ST 461 . " brasth sara til ath gratha " Di 230 . ","4) brista (i fullgörande af bevisning). hwar sum sik bindir thär til at han wil pröua vp a nokon thässa sak. brister sithan SD 1: 669 (1285, gammal afskr. ","5) brista, fattas, tryta. enom pilagrim . . . brast costar Bu 174 . ib 417 . Bil 116 . KL 12, 197 . Bo 59, 65, 123, 127, 140 . Bir 1: 82, 2: 155, 3: 225 . Al 1752, 5252, 5269 . " hwat honom bristir j kärleksins nyttelikhet " Bir 1: 350 . " a minom wilia thz ekke brister " Al 7966 . " thordyn ok lyghneel mon ey brista " ib 419 . " nattin kom ok daghin brast " RK 1: 4129 . " ey fatades ällir brast eth ordh aff allo thy som gudh them loffwat haffde sik giffwa skolandis " MB 2 56 . " ath the wille latha icke thet mynsta brysta, ath installera honum som honum bör " BSH 5: 93 ( 1506) .","6) brista, försummas, uraktlåtas, felas. bätra thz som förra brast MD 390 . " alt thet bätra ok vpräta som glömt är. forsumath äller brustet " HSH 19: III ( 1359).","7) brist i, afvika från. solen skal fore brista sin naturlig gang . . . en fabricius . . . wil ower giffwa sin herlighet MD (S) 264 . ","1) utbrista, häftigt komma ut. honom brast swetten wth Va 41 . ","2) frambryta, plötsligt uppkomma el. börja. brast wt mykit beskir (anger) Bil 455 .","3) påkomma. tik brister alt annat wt RK 1: 3921 . - Jfr utbrista."],"e":["brysta . brister, brast, brusto, brustin),","brista i , utbrista, hastigt el. med ifver börja (tala). af hiärtans frögdh brast han i ok sagdhe Su 394 . ","brista sunder , sönderbrista. calcar . . . brast sundar i sma styke Bu 417 . MP 2: 234 . MD 17 . Al 2368 . RK 2: 2553 . Jfr sunder brista. ","brista up , brist upp, uppvälla. hans aþro brusto up Bu 532 . " brast up än kälda " ib 71 . ib 65, 188. Bil 361, 887 . MB 1: 125 . ","brista ut , "]},{"a":"brista","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) brista, gå sönder, spricka, rämna. reffnar äller bristher skipeth söndher j starkom störm PMSkr 28 . 3) plötsligt börja. med prep. i. cassandra primaj dotther . . . brast . . . i ath gratha oc ropa mz höga röst Troj 70 . 5) fattas, fela, saknas. en (än) brister eth Prosadikter (Sju vise mäst B) 205 . " tilbindher iac mic oc mina äpterkommanda thetta skipte opfylla . . . swa at här skal enkte i brysta " SD NS 3: 5 ( 1415) . " mik brast mykit j thät aff ty som mik borde ath haffua paa mina hustrus vägna äpther her erik thuresson " Arfstv 54 ( 1461) . hans nadh meente, at honom brast i hans nadhes räkinscap widh nio tusandh mark Lagerbring Saml 2: 252 ( 1450) .","6) brista (i), fela, mankera. lopers. lhan sagdhe at han wille liggia hundradha sinnom mz minne dotter om ena nat . .. wardhe iak swa nidhinger som brister ther eno sinne wti iak skal bana liffwe hans Prosadikter (Karl M) 260. Jfr: warder jak swa nidinger som brister thz eno sinne jak banan lifwe hans ib (Karl M B) 300 (Fnor. en ek fara fyrir niðing, ef hann freistar eigi. en ef eitt sinn skortir á þá týnir hann höfðdi sinu). 8) fatttas, fela, vara ngn brist el. lngt fel lmed (ngn). rätter anger ok idrogha ok (s)criftamal är alla bästa tingh ok nytta ok fulkomlikit aff huilko all wanskilsse ok alt thät människiona bryster drager ather PM 4: 35 . "],"e":["brysta )","brista ut , genom bristning falla ut. slo han a hofwd swa fast at badin hans ögon brwsto wt Prosadiker (Karl M) 323 .- Jfr sunderbrista."]},{"a":"briste","b":"nn","c":"","d":["brist, fel, lyte. " jak ey annat wisthe en hwar man hafde tokit brysthe " MD (S) 220 ."],"e":["brytsthe )"]},{"a":"brister lm.","b":"","c":"","d":["bristning. " o dywpa wndh[e]r o blodzsens fflodh o spiwtzsens stiwngher o hiärtans bristher " SvB 474 (c. 1520)."],"e":[]},{"a":"bristilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. brist. tola bristilse i widhertorfftelikom tinghom LfK 14 . " bidhiandis han vpfylla thin bristilse til siälena " MB 2: 332 . " som i thy haffuer bristilse " Su 4 . " hwargen fandz nakor häloghetzsens bristilse " ib 58 . ib 63, 198, 245, 293, 354, 359 . all min bristilse oc wanskilse antwarda thinom hälgasta wilia ib 156 . ib 80, 107, 111, 148, 209, 242, 301, 327, 362 ."],"e":[]},{"a":"bristilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) brist. androm licamligom lmotegensilsom som äru fatigdoma j maath dryk ok clädhänna bristilse SvKyrkobr 210 . at enasth mädh grath teandhe sin birstilse (för bristilse) JMPs 142. mästh skulle hon (en moder) warkunna honom, som enkte kunne tlala, äller wndersta sin bristilse ib. 2) försumlighet, fel, förseelse. offra gudhi fadhere hans lymmä oc liffuärne, for thin brystilse oc glömsko Mecht 259 . " huru människian skal sik til eyghna alla christi gärninga oc omgängilse til at opfylla sin bristilsee " ib 255 ."],"e":["brystilse )"]},{"a":"brite","b":"nn","c":"","d":["britt, britannier. " the som aff frankerijke ähru hathe them som ähru aff engelandh, och så hate och engilske franke män, brite hater schotter, schotte them aff britonia " PMSkr 709 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"bro","b":"nn","c":"","d":["bro. " at engen bygning bygges upa damenom eller bromme norre ok sudhre Urk Shist I:4 (1436). vidh stäkoborgh gaff jac 5 ortug for skipit ginom brona " VKJ 284 ( 1466) . Jfr almanna vägs-, bola-, färio-, kogga-, qvärna-, sand-, slaktara-bro. "],"e":["*broa timber","-tymber )"]},{"a":"bro","b":"nn","c":"","d":["af stockar, stenar el. dyl. bygd väg el. passage; särsk. bro (öfver vatten). nedhan brona SD 5: 34 ( 1341) . " brast en bro " Bu 167 . Bil 710 . Bir 2: 218 . Lg 95 . MB 2: 316 . MD 504 . wpfärda alla broa BSH 5: 12 ( 1504) . . i ortnamn. iuxta horebro SD 1: 682 (1180-1202). in cinblingabro ib 688 (1210-16 nyare afskr.). a ponte wlgariter dicto stenolfs bro ib 2: 503 ( 1307) . - af trä el. sten bygd sluttande ställning, trappa. thu skal ey göra bro eller höghan opgang (non ascendes per gradus) ther til (till altaret) MB 1: 324 . - Jfr almanna-, almännings-, attungs-, bodha-, bola-, bolstaþa-, bya-, flärþungs-, fä-, gards-, gatu-, halfhundaris-, hundaris-, härads-, iorþ-, iärn-, kafla-, kirkiu-, lands-, marka-, qvärna-, skip-, sma-, sten-, vinda-bro. "],"e":["broar . ","broor MB 2: 316 . ","brogher MD 504 ), ","broa bygning , ","broa böter , ","broa fal , ","broa fiol , ","broa flokker , ","broa kar , ","broa nämd , ","broa skaþi , ","broa syn , ","broasynamän , ","broa ändi , "]},{"a":"broa","b":"vb","c":"v.","d":["brolägga, förse med broar. " " Bil 944 . Jfr obroaþer samt brona."],"e":[]},{"a":"broa","b":"vb","c":"v.","d":["lägga väg (i syn. över kärr). thz vaare got . . . at broades in mot gran by för pelagrima skuldh som ved lincöping är giort paa bada siden vedher staden Saml 6: 174 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"brobygning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brodda","b":"vb","c":"v.","d":["brodda, förse med broddar. lasse smidh . . . buddadhe en hästh HLG 2: 17 (1510).- ib 12 (1509), 68 (1520). STb 3: 353 ( 1498) . ij (2) öre for hestakonyngh och brwddeth HLG 2: 45 (1515; se Ark. f. Nord. Fil. 48: l96 f.)."],"e":[]},{"a":"brodder","b":"nn","c":"","d":["2) verktyg varmed hål hugges i järn? honom (stallsvennen) bör aname aff gardsfogtanom hofftyge, som är hofftang, skoohammer, geenhamer, brodd, skwffiärn Arnell Brask Biᴵ 37.","3) sädesbrodd, uppspirande säd. tha bruddhin gik op ok byriadhe til ath wäxa syntis thet myklaa ogräsanith mith j bland hwtit MP 5: 132 . - stadiiet då såden nyss kommit upp, luppspirande. somlikin korn fyollo oppa bergh hellor, ok lgrunt landh swa ath thet forfalnadis j bruddenum ib 166 ."],"e":["brudder )"]},{"a":"brodder","b":"nn","c":"","d":["spets.","1) brodd, spetsig hästskosöm. for brodda iiij peninga SO 72 . ","2) verktyg hvarmed hål hugges i järn. smediä retskap . . . III brwdder II stampär HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":["brwdder . ","-ar )"]},{"a":"brodherne barn","b":"nn","c":"","d":["brorsbarn. gudmund sadhe thet wara hans brodherne barne godz SD SD NS 3: 580 (1420, äldre avskr.) . Jfr brodhor barn."],"e":[]},{"a":"brodhir","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) broder, ss benämning på en förtrogen vän. " han heet konungin sin broder " RK 1: 2437 . ib 2438 . - medlem av munk, orden, klosterbroder. een gudhlikir brodhir ST 153 . brodher pedher fan hawen SJ 2: 10 ( 1475) . bro pedher fan hawen her aath swartbrödra ib 9 ( 1475) . pa renlifwes mans vegna bro niels moors ib 11 ( 1575) . bro lauerens vicarius STb 1: 84 ( 1476) . " han gaff sik til mindra brödhra liffnath SvKyrobr 23. " MP 4: 176 . SJ 2: l179 (1490). - medlem av ett gille. sancti erix bröder SJ 2: 252 ( 1494) . " gorde jak regenskap met hellge lickome broder oppo gilles vegna HLG 2: 129 (1525). ther haffwer jak almoggen gillens broderen til vethne ib. tha skole helge lychame broder ware näst ath lösa thet hws före fwlle peninge ib 3: 152 (1511). - Jfr delo-. fadhur-, gra-, gild-, gildis-, half-, hälgha likama-, kapitel-, karla-, konvents-, lek-, modhorsystor-, mylnara-, mädh-, mässo-, ordins-, prästa-, qvidh-, sam-, skiptis-, skola-, stiup-, svart-, svartq-, tanga-, thänista-, thrätto-, ung-, unga-, ämbitis-brodhir samt hättobrödher. ""],"e":["brodren MP 4: 176, dat. sing. bröder? Skotteb 418 (1468 ; Kämn). pl. brodher HLG 3: 152 (1511). ib 2: 129 ( 1525) . med art. brodernen ib. brödrar ib 102 . ","brödhra Arfstv 43 (1461). brödera SJ 2: 179 ( 1490) . ","brödare SvT 91 . ","bryder: -ne HLG 3: 31 (1521). brydhra Priv f Sv st 61 (1400, avskr.). breder: -en HLG 3: 67 (1523). gen. pl. bröders Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . brodhers HLG 3: l152 (1511). dat. pl. bröderom HLG 2: l87 (1517), 100 (1521)),","brodhor barn","brodhor del","brodhor dottir , ","brodhor husfru","broders hustrv )","*brodhor kona","brodher- . ","broders- GU C 20 s. 318), ","*brodhorlös , ","brodhor son","bröd [e]rssöner STb 4: 334 (1513)), ","*brödhra arf , ","*brödhra delar","brödre- )","*brödhra döter","brödhra kloster","bröder- SD NS 3: 118 (1416, äldre avskr.)), ","*brödhra skipt , ","*brödhra skipte","brödhre- )","*brödhra stuva","*brödhra synir","brödersöner ib 203 ( 1492) . bröders syner ib 173 ( 1489) ), "]},{"a":"brodhorlika","b":"ab","c":"adv.","d":["broderligen. Bir 3: 243 ."],"e":["brodhirlica )"]},{"a":"brodhorliker","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"brodhorlikhet","b":"nn","c":"","d":["broderlighet. brodherlikhetz sämia Ber 57 ."],"e":["brodherlikhet )"]},{"a":"brodhorskaper","b":"nn","c":"","d":["och brodhorskap, n. (brodher-. bröder- JMPs 164, 165, 167 etc.) 2) brödraskap, klosterorden. begynna eeth brödherskap som skal kallas ihesu christi oc jomffru marie brödherskap JMPs 167. 3) medlemskap i en munkorden; rättighet och skyldighet i likhet med en medlem av munkorden. Se Sdw 2: 1203. hedherlike män aboten oc conuenten j juluttom the hafua gifuit mik (ɔ: Kadhrin Philiupsdotter) brodherscap meth sua skyäl at the sculu besörghia mik mino födho sua länge som jak lifuer Gadolin Pants 282 ( 1394) ."],"e":[]},{"a":"brodhorskaper","b":"nn","c":"","d":["och brodhorskap (bröder- Di 160 ; SO 4, 5, 102, 103 o. s. v. brödhir FH 4: 42 ( 1445)), ","1) broderskap, broderligt förhållande. natwrliken brodherskaper LfK 49 . " loffwade hwar annan broderskap " Di 62 . ib 160 . " i fast beswaren broderskap " BSH 4: 188 ( 1495) . MB 2: 128, 262, 275 . onth brödherschap SO 115 .","2) brödraskap, gille, skrå. " wi . . . hawom os badhen ingiwit til nydala clostre i rettan ordansins brodherskap " SD NS 1: 565 ( 1406) . ib 2: 419 ( 1411) . wy alle anamom sama andirs kayris ok hans hustru marghitte til wart brödhirskap FH 4: 42 ( 1455) . nagan aff broderschapit SO 103 . ib 4, 5 . ","3) rät och pligt såsom medlem af ett brödraskap. nyuther han burskap tha nyuthe brodherskap SO 63 . ib 102 . holle borgeschapit ock brödherschapit vppe ib 103 . " wi (abbot och konvent) gifvum edher andeligit broderskap med oss " DD 1: 139 (1487, eft. aftr. fr. 1734) . fför huilkit förscrifuit brödhirskap ok fryheet the hafua gifuit conuenteno tw hundrada mark FH 4: 42 ( 1455) . ","4) ss titel: broderlighet. bidhiom vi idhan brodhirskap Gr 286, 316 . - Jfr ämbitis brodhorskap samt brödhra skap."],"e":["brodhur- Gr 409 . ","brodhirbrodher- . ","broder- )"]},{"a":"brodning","b":"nn","c":"","d":["broddning. gaff jach lasse smid j (1) mark for brodmyngh HLG 2: 65 (151§9). - Jfr hästbrodning."],"e":["-nyngh )"]},{"a":"brodraghare","b":"nn","c":"","d":["bärare el. dragare på skeppsbro, stuveriarbetare, hamnarbetare. hans pedersson, brodagere j stockholm STb 3: 182 ( 1494) . - ss tillnamn, oleff nielsson brodragere SSkb 124 (1504-05)."],"e":["-dragere )"]},{"a":"brofal","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr härads brofal."],"e":[]},{"a":"brofal","b":"nn","c":"","d":["försummelse att bygga el. underhålla bro. BtFH 1: 272 ( 1508) , 275 (1509), 281 (1508)."],"e":[]},{"a":"brofiol","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brok","b":"nn","c":"","d":["bildl. " som sina brok bär reen " MD (S) 222 . - Jfr dana-, har-brok. "],"e":["brokabälte , "]},{"a":"brok","b":"nn","c":"","d":["byx; byxor. " bracce . . . brok " GU C 20 s. 60 . "],"e":["*broka band","-baandh GU C 20 s. l60), ","broka bälte","-belthe )"]},{"a":"brokar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brokar","b":"nn","c":"","d":["brokar, brokista. gaffs akarana x!UDDA_TECKEN? (10 1/2) mark fore sten til swdra broo kom vndher brookarith SSkb 75 (1502-03)."],"e":["broo- )"]},{"a":"brokat","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"brokbälte","b":"nn","c":"","d":[" L. = broka bälte. cintus . . . brok bälte GU C 20 s. 109 ."],"e":[]},{"a":"brokbälte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brokoter","b":"av","c":"adj.","d":["brokig, mångfärgad. " iacob . . . hugger nidher vng trä oc flaar aff them barken soma stadhe oc somastadhe läter han barken ater sitia oc gör them swa brokot oc misliika " MB 1: 223 . LB 3: 107 . ii [2] brokotha folar FM 210 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"brolänkia","b":"nn","c":"","d":["brokedja, kedja som tjänade att hålla en bro uppe? gaffs laurens groffsmedt iij (3) mark for smide til brolenkior SSkb 316 (1508-09)."],"e":["-lenkior ) , "]},{"a":"brona","b":"vb","c":"v.","d":[" = broa. lät göra alla almennigns gatu rena ok väl bronaþar (Bil brodha 944) Bu 65 ."],"e":["-aper )"]},{"a":"bronaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bronder","b":"","c":"","d":[" , se brunder."],"e":[]},{"a":"broni","b":"","c":"","d":[" , se bruni."],"e":[]},{"a":"broning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brorensare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lasse brorenser " SSkb 132 (1504-05)."],"e":["-renser )"]},{"a":"brorpänningar","b":"","c":"","d":[" , se biurpänningar."],"e":[]},{"a":"broskrivare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " bertildh broscriffuere " STb 2: 212 ( 1487) . ib 219 ( 1487) ."],"e":["scriffuere )"]},{"a":"broskötare","b":"nn","c":"","d":["ordningsman på en (skepps(bro. ss tillnamn. lasse brosköter SSkb 330 (1509-10), 248 (1507-08), 291 (1508-09)."],"e":["-sköter SSkb 330 (1509-10) . -skoter ib 248 (1507-08), 291 (1508-09)), "]},{"a":"brostudh","b":"nn","c":"","d":["bropelare. " pila . . . myll täuerne ok brvdh (fel för bro) studhor väga visningh ok gröta kräkla ok uwdder (fel för nwdder) " GU C 20 s. 447 ."],"e":[]},{"a":"brot","b":"","c":"","d":[" , se brut."],"e":[]},{"a":"brot","b":"","c":"","d":[" , etx., se brut, bruta etc."],"e":["brota"]},{"a":"brota","b":"","c":"","d":[" , se bruta."],"e":[]},{"a":"brotari","b":"","c":"","d":[" , se brutari."],"e":[]},{"a":"brotas","b":"","c":"","d":[" , se brutas."],"e":[]},{"a":"brotbiörn","b":"","c":"","d":[" , se brutbiorn."],"e":[]},{"a":"brote","b":"","c":"","d":[" , se bruti."],"e":[]},{"a":"brotfälle","b":"","c":"","d":[" , se brutfälle, brutfällinger."],"e":["brotfällinger"]},{"a":"brotliker","b":"","c":"","d":[" , se brutliker."],"e":[]},{"a":"brotning","b":"","c":"","d":[" , se brutning."],"e":[]},{"a":"brotolder","b":"nn","c":"","d":["hamnafgift för fartyg. vi stadfesta och meth thetta vart bref then bro toll och pala peninga, som nu för II ar uppa lagdes UrkShist I: 13 (1456)."],"e":[]},{"a":"brottan","b":"","c":"","d":[" , se brutan."],"e":[]},{"a":"brovaktare","b":"nn","c":"","d":["ordningsman på en (skepps)bro, brouppsyningsman. broowachteren . . . som bron rensse SSkb 193 (1505-06). ib 274 (1507-08). borgamesterane och radet wordo swa eens, ath the wilia sielffue byggia eth skwl pa brone til browaktarene STb 2: 164 ( 1486) ."],"e":["broo- . ","-wachtere )"]},{"a":"brovite","b":"nn","c":"","d":["böter för försummad vård om bro. hvilkin man sum e vil ward veta sinum gatubrom ok fordervas þär nakat i geldi ater half gilt ok þrea örä firi brovitet SR 15 ."],"e":[]},{"a":"brovärke","b":"nn","c":"","d":["virke till plankläggning. på en (skepps)bro? " gaffs erick i säby fore palar hamerbandh och browerke xxx (0) mark (SSkb 314 (1508-09). fornödes samma erick for jc (100) browercke xx (20) alna langt viij (8) mark " ib 155 (1504-05)."],"e":["-werke )"]},{"a":"broände","b":"nn","c":"","d":["broände, brohufvud. the beeladhe badhe malm oc bro ända (vid belägringen af Stockholm 1463) RK 3: 955 . FH 4: 24 ( 1452) . BSH 5: 210 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"broþir","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ss tillnamn. " nicolaus bendicsbrodhir " SD 3: 584 ( 1323) . ","2) broder (i andlig mening). alle mine bröþar apostoli Bu 13 . - broder, ss benämning på en förtrogen vän. käre broor BSH 4: 346 ( 1503) . " käre herra bror " ib 5: 6 ( 1504) . kere bröder oc besynnerlige gode wener ib 9 ( 1504) . kere broder oc sinnerlig gode wen ib 23 ( 1504) . - medlem af en munkorden, klosterbroder. SD 5: 293 ( 1344) . ib NS 1: 139 ( 1402), 140 ( 1402) o. s. v. brodhor jönis af lynköpunge, brodhor joan aff skänynge ib 291 ( 1403) . en gudhlikir monkir tholde mykit gab aff androm sinom brodhor KL 79 . " läta dragha sik til brödhra (prediare-brödernas) kyrkio " Bil 835 . " twe brödhir aff thy sama klostrino " KL 7 . ib 56, 57 o. s. v. brödhir aff dominci oc francisci oc bärnardi reghlo Bir 3: 413 . swa som then brodhorin scrifwadhe ib 188 . - medlem af ett gille eller handverksskrå. nar en brodher dör wthu wore brödirskapi SO 4 . ib 5, 6, 7, 8 o. s. v. SGG 104, 107. SEG 112 o. s. v. SD NS 2: 78 ( 1409) . sancte katrine brödhra SJ 142 ( 1445) . " sancte knutz brödra ib. " ib 143 . - Jfr barfötta-, delo-, drykkio-, faþur-, foster-, frillo-, gil-, gildis-, gra-, gudh-, half-, hätto-, iula-, kors-, lek-, moþor-, mädh-, prädika-, prädikara-, präst-, renlivis-, sam-, skiptis-, skola-, stal-, stol-, svart-, tvilingia-, ung-, värs-, äldris-, ämbitis-, ärandis-broþir, äfvensom sambrödhra.","1) broderskap, broderligt förhållande. the sworo sik j brödhra skap ST 457 . ","2) brödraskap, gille, skrå. brödra ok söstrascapit SO 84 . ","3) rätt såsom medlem af ett brödraskap. nyuther han burskap nyuthe brödhra skap SO 17 . ib 102 . - Jfr brodhorskaper."],"e":["broþer Bu 184 . ","brodhor SD NS 1: 291 ( 1403); KL 250, 261 o. s. v.; ","brodhorin ib 56, 57 ; MB 1: 206 . ","brodhur KL 259 . ","bror HSH 4: 346 ( 1503) , 5: 6 (1504). broor ib 4: 346 ( 1503) . bloder för broder Va 24, 25 . ","broþors Bu 209 ; ","brothors SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). brodhers MB 1: 163 . ","bröder (i rimslut) RK 1: 569, 678 . ","brodhor KL 79, 270 . ","brodher MB 1: 163 . ","broþar Bu 184 . ","broþor ib 209 o. s. v. brodher MB 1: 163 . ","brodhir KL 269 . ","brödher MB 1: 162 . ","bröþar Bu 13 . ","brödhir Bir 3: 413 . ","breddir: breddirne SD NS 2: 78 ( 1409) . ","brödhra SJ 142 ( 1445); SO 53, 80 . ","brödre: gillebrödre SJ 320 ( 1464) . " brödere " BGG 299, 300 o. s. v. brödare ib 300, 303 o. s. v.; SJ 297 ( 1461) . ","bröþra Bu 184 o. s. v. brödhers MB 1: 359 . ","bröþrom Bu 515 . ","brödher MB 1: 251 . ","bröþar Bu 515 . ","brödhra SO 52, 53), ","brodhor bani","brodhir- )","broþor barn","brodher- . ","broder- ) n. L.","brodhor del","brodher- . ","brodhers- )","broþor dottir","brodhors- SD NS 2: 169 ( 1409) . ","broder- RK 1: 3512 . ","brodher- MB 1: 196 . ","brodhers- Lg 3: 327), ","brodhor drap","-draap )","brodhorgiäld?","brodersgeeld )","brodhor husfru","brodher hustru )","broþor luter","broþurluter . ","broþurluttar . ","broþurlutter . ","brodher luther),","broþor qvän","broþer quärn )","brodhor skipte","brodherskipthe )","broþor son","broþurson . ","brodherson SD NS 1: 51 ( 1401); Bil 239 ; MB 1: 177 . ","broderson . ","brödherson )","brödhra bok","brödere- )","brödhrabref , ","brödhra kloster , ","brödhra koster , ","brödhra lagh , ","brödhra lös , ","brödhra skap , "]},{"a":"broþorliker","b":"av","c":"adj.","d":["broderlig. " brodherliken kärleker " Su 57 . ib 422 . VKR 30, 54 . vpnya . . . brodherliga sämio MB 2: 271 . " o brodherlika trolikhetz oc wndherliken älskelikhet " Su 47 ."],"e":["brodherliker . ","brodherliken . ","brodhirlichin VKR 23 . ","brodhirlighin ib 54 . brodherlig),"]},{"a":"brudda","b":"","c":"","d":[" , ss brodda, brodder."],"e":["brudder"]},{"a":"brudh","b":"nn","c":"","d":["brud. J Buddes b 147. "],"e":["-ar J Buddes b 147 ) , ","*brudha dyr","brudhe dör )","brudha hus","brwddha- SvB 197 (början av 1500-t)), ","*brudhahusvisa , ","*brudha huva , ","*brudha prydhilse , ","*brudha sanger , ","*brudha skal","-skaal )","*brudha vighning , "]},{"a":"brudhan","b":"","c":"","d":[" , se bundin."],"e":[]},{"a":"brudhframma","b":"nn","c":"","d":["brudfrämma. paranimfa . . . brvhd f[r]ama GU C 20 s. 409 . pronuba . .. brvdfrämia eller brvdsätia ib s. 492 ."],"e":["-främia ib s. 492), "]},{"a":"brudhgumi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*brudhguma siäng","brudgumma säng )"]},{"a":"brudhilse","b":"","c":"","d":[" collarium brvdhilse (skrivfel för brvdha prydhilse?) ok halsduker GU C 20 s. 122 ."],"e":[]},{"a":"brudhlagh","b":"nn","c":"","d":["bröllopsfölje? bröllopsfärd? ath han är inne i tyskland at göre syne dotters bröllop och medh thet samme brwdlag skal han wilie draga hiith in i riket BSH 4: 308 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"brudhliker","b":"av","c":"adj.","d":["brudlig, tillhörande en brud. lat then herran mik aldrigh röffua i minom brudhelika prydilsom Lg 3: 290 ."],"e":["brudheliker )"]},{"a":"brudhlöp","b":"nn","c":"","d":["bröllop."],"e":["brudhlöpe , ","*brudhlöps gardher","brudhlöps hus , ","*brudhlöps kal","bryllöps- )","*brudhlöpslagh","brulöpslaagh )","*brudhlöps lust","bryllöps- )","*brudhlöps man , ","*brudhlöps sanger , ","brudhlöps timi","bryllops- )","*brudhlöps visa","bryllöps- )","*brudhlöps värdh","bröyllöps- )","brudhlöps öl","bröllopssööl )"]},{"a":"brudhmässa","b":"nn","c":"","d":["rudmässa, mässa vig vigsel. jtem bör honom (ɔ klockaren) ring bodha daghan til brudh messona ÅK 63 ."],"e":["-messa )"]},{"a":"brudhsiäng","b":"nn","c":"","d":[" = brudha siäng 1. HSH 19: 94 ( 1505) ."],"e":["brwdhsengh )"]},{"a":"brudhstol","b":"nn","c":"","d":["brustol. " jtem bör honom (ɔ klokaren) . .. fram säthia brud stolana " ÅK 63 ."],"e":[]},{"a":"brudhsäta","b":"nn","c":"","d":["brudsäta, brudtärna, brudfrämma. pronuba . . . brvdfrämia eller brvdsätia GU C 20 s. 492 ."],"e":["-sätia GU C 20 s. 492) , "]},{"a":"brudhvighning","b":"nn","c":"","d":[" = brudha vighning. giffui bonde for brudhvigningh sex bogasin eller two öre Svartb 71 (1345?)."],"e":[]},{"a":"brudhöl","b":"","c":"","d":[" , se budhöl."],"e":[]},{"a":"brug","b":"nn","c":"","d":["brygd, det som brygges. bildl. hawer smaket aff erchebiscopens bruggä som han brugh[dhe tha] han koning karll borth kiörthä BSH 3: 170 (1466, samt afskr., daniserande)."],"e":[]},{"a":"brughdha","b":"av","c":"adj.","d":["borttagen, lam. " stodh han vp hel oc helbrugdha som thiit war fördher lamber oc brugdha " Lg 3: 203 . hafdhe lighat brugdhe i ix aar ib 246 ."],"e":["brugdhe )"]},{"a":"bruk","b":"","c":"","d":[" , se brusk,"],"e":[]},{"a":"bruk","b":"nn","c":"","d":[" Jfr misbruk."],"e":[]},{"a":"bruka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bruka, nyttja, taga i bruk, använda. " forscrifua stenhws . . . egha niwta och bruka sik til lnytto och bestand " SJ 2: 50 ( 1479) . " om the haffde oc brugde ene tompt, om hether bredetompt VgFornmt I 3: 20 (1495). ok schal hustrv elin ner sich beholle barna gotzith, ey tet skyngra latha eller brucka " STb 3: 122 ( 1493) . - part. pres. brukande, som får brukas, varill man ha (oinskränkt) nyttjanderätt. laurens japsson . . . pantsatte staffan vesgöte ena engh om vij (7) lass for vij (7) marck rede peninga for en bruchane pant STb 3: 81 (1493). vplot fore en brukande pant her pers egin gardh pa sutorgatan ib 384 ( 1498) . - bruka, använda, anlita. tha niclis persson haffuer bruckat rettin pa tingit medh oleff walram, som han haffuer sigh wylkoret, tha komme sidan ok thale mattis ryaner til STb 4: 27 (1504). - bruka, använda, taga i bruk, sätta i verksamhet, sysselsätta. hebredzska twngan latinis okwnnok, skulde idhka ok bruka thera hogha, som stwdera wilia ok läsa hebrodzska scrifftena (uebi hebraici idioma latine linque incognitum mentes legentium magis exerceret) SpV 577 . - bruka, bearbeta, odla. wilde förnämpde lares pederson jcke tilstädia länger jöns olson at fikia eller bruka hans deel j thät godzit Uppl Lagmansdomb 23 ( 1490) . " haa iorden brukar sael aer han Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 13 c. 4 (Jfr Svensson, Samlaren 39: 128). bildl.: än tho at thätta sinne magh läggias til lhedninganan, hwilke for än war härra som sanno akirmannin är, kom synlikin til ljordhrikis, waro the mz enghom lästins plogiil, thz är gudhelikom kännedom brwkadhe (nullo euangelici dogmatis uomere culta est) " SpV 49 . - abs. bruka jorden. quilibet istorum saak til 40 m för the haffua brukat öffuer the råår FMU 4: 182 (1461, avskr.) . - bruka, driva. mädh finnom brkas selff oc kopar hytta PMSkr 192 .","2) utöva, driva, idka, sköta. alltt thet folk som fåfengt ähr, ingen embete brukendes PMSkr 699 (senare avskr.). - driva, idka; göra. oss är alla til witandes wordit, at ther fara nagre köpmän när ider, bruka oc göra landzköp Uppspriv 16 ( 1488) . - sköta, utföra, verkställa. han brvkade sith arbeide medh jesper norbys hesth STb 1: 284 ( 1481) . " han brwkade sina war medh jesper norbys hesth " ib (Jfr Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 306). - öva, göra. j hwilkom dagh hon matte gudi tiäna, oc bruka the godha gärninga, som henne földe äptir döden SkrtUppb 152 . - öva, uträtta, förehava, bedriva, göra. mester peder astronomo . .. brwkar mykit thet som honum eij borde in philosphica et aliis tam contra jura quam contra privlegia ordlinis vestri Annerstedt Ups Univhist Bih 1: 8 (1509, nyare avskr.). haffwer han . .. inghen del brvkat, ther eder orden äre til straff ib. - öva, bedriva (trolldom o. dyl). emetrem är en dyr sten mädh manga liter som pläghas til ath brwka spoker PMSkr 473 . " bruka sit gaghn, se sin egen fördel ltill godo, vara cerksam till sitt eget gagn. om swa hende . . . ath nager fatigh borgher her aff stden kom ok hwgge jn vppa hans schogh eller jn pa hans fiske watn vloffuandes at brwcha sith gagn " STb 2: 458 ( 1490) . " bruka sit bäzsta mädh, se sitt bästa till godo med (ngt), använda (ngt) till sitt bästa, förfoga över (ngt) till sitt bästa. epter thet her benct smalenninge begerar brwka the peningane til en tiidh . . . tha skal han anama them och brwka sitt betzsta medh them till en tiidh, som forrörth är " STb 1: 44 ( 1476) . - göra., handla, vara verksam. gör tw nokoth tolkith som fienden gör för sig tha brwkar tw moth tik syälffwom PMSkr 159 . " faa bönder finnas j the konstenne snälle än tha hwar brwkar äffther sin tilfälle " PMSkr 192 . - arbeta, vara sysselsatt. Se Sdw 2: 1203. - göra, handla, pläga göra, ha för sed. är konungen onder i sino leffuerne. tå bruke alle såsom han PMskr 669 (senare avskr.). - refl. *brukas, vara bruklig. ena matto pläga somme at bora gönom winträdh mädh eno boor oc thär jnsätya qwisthen som ympnas än thet brwkas syällan PMSkr 319 . "],"e":["brucka STb 3: 122 (1493) , 4: 27 (1504). brucha: -ande ib 3: l81 (1493). impf. brugde Vg Fornmt I 3: 20 (1495)),","bruka sik , bete sig, skicka sig. the sago achillem saa manliga brwka siig j stridena Trom 174. ty fik ey hector brwka siig som han wille j mot fiendenar ib. - Jfr samanbruka, samt obrukadher."]},{"a":"bruka brukia sj 280 1460 .","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bruka, nyttja, betjena sig af. brukadho sith mäghin ok römskan aff mz stridium Bil 573 . " thenna forscepna godz . . . niwta bruka oc behalda " SD NS 1: 257 ( 1403) . " ib 138 ( 1402), 450 ( 1405), 545 ( 1406) o. s. v. vadhelikit är mykyt brwka ällar nytia ällar sik tilegna witherlika thz som orätwislika är afflat " Lg 3: 410 . " tagha vij baswner hwilka the plägha bruka om gyllene aaret " MB 2: 14 . ib 15, 47, 76, 95 . Di 251 . RK 2: 7745, 3: 2987, 4084 . Su 147 . ","2) utöfva, öfva. " alle hwar i sinne konst brukade oc idhkadhe som ther til hörde " Su 224 . " swa at hon i mik bruke (operetur) alla sina helsamlika förskullan oc nyttoghet " ib 195 . brucha schomagarana embetz SO 31 . ib 98, 110 o. s. v. at bruka sin förrädilse MB 2: 321 . RK 1: (till. till LRK) s. 239, 3: (sista forts.) 4794. Di 232 . SO 53 . Lg 3: 194, 330, 398 . " hon haffwer mz broder i hoormal brwkath, heller ffwlkompnath " SEG 118 . ridha dwsth ällar bruka spärbräkningh Lg 3: 64 . ib 66 . - arbeta, sträfva? jak brwkar fast til MD 169 . " bruka här om alla städher at fridh ok endräkt stadin glädher ib (S) 292. - uträtta, göra. han wille med them slass oc brwka theras betzta, hwar i sin stadh (meningen väl: och de skulle då, hvar i sin stad, söka göra sitt bästa) " BSH 3: 282 ( 1470) . " vtan han sielwer kan sit bätzsta bruka " SD NS 1: 678 ( 1407) . FM 310 ( 1507) . kongen brwker enchtä annet, wthen ridher j jacht ib 337 ( 1507) . "],"e":["bruka sik , öfva sig, bemöda sig, bevisa sig, handla. brukom os oc öwom Su 93 . huar j sino ämbite ärffuodadhe oc brukade sik mz alle fikt oc afrestan ib 224 . " a winstro sidona hwar liffliker ande sik mäst brukar oc wistar " ib 367 . ib 176, 187, 242 . " om nättrena brukade han sik mäst " MB 2: 303 . han brukade sigh manliga bade mz vakn oc handom ib 310 . PM 20 . RK 3: 1818 . " tymen . . . som han skulle sik haffua brukath " ib 1: (sfgn) s. 177 . - Jfr up-, van-bruka."]},{"a":"brukan","b":"nn","c":"","d":["brukande, nyttjande, njutande. Gers Frest 26 ."],"e":[]},{"a":"brukan","b":"nn","c":"","d":["bruk, nyttjande, användning. " egeo . . . corripit e vnde prosper paucorum exigui temporis vsus eget lithins time brvkan torff lithit veder " GU C 20 s. 210 . - brukande, odlande. wärffwa sigh födho aff tässo jordh wtan hwilkens brwkan jngen leffwa kan PMSkr 191 . - Jfr sädhisbrukan."],"e":[]},{"a":"brukilse","b":"nn","c":"","d":["bruk, nyttjande, användning. " alla handa embetzmän waro ther och hwar haffde siith sträthe, oc beskedeliga skikkad hwart theras rwm epter annad som daglig awaro j syn brwkelse som theras ämbethe tilsagde " Troj 38 . - (om könsumgänge). medea haffde främt syn wilia j mans omfängenelsom oc sköraktog brwkelsom (actus venereos) Troj 17 ."],"e":["-else )"]},{"a":"bruklika","b":"ab","c":"adv.","d":["med (oinskränkt) nyttjanderätt. til en rättan oc wissan pant thän han meth sinom arfuom behalda nyuta oc bruklica jnnehafua skal Gadolin Pants 280 ( 1339) ."],"e":[]},{"a":"brukliker","b":"av","c":"adj.","d":["hvartill man har oinskränkt nyttjanderätt. til en brukleken pant SD NS 1: 371 ( 1404) . SJ 34 ( 1425), 267 ( 1456), 321 ( 1465). FH 2: 95 ( 1433) . RK 2: 6785, s. 368."],"e":["brukliken (ack.) SJ 34 ( 1425) . brukleken (ack.). brukligh RK 2: 6785 . brwkelikin (ack.) FH 2: 96 ( 1433) . ","brukeligh: -lighe SJ 267 ( 1456) . ","brukaligin: -ligit ib 321 ( 1465), "]},{"a":"brun","b":"av","c":"adj.","d":["1) glänsande, blank. " mz brwno (Cod. B brännande 562) swärdhe " MB 1: 413 .","2) brun. " hwilkin man som födhis blinder han faar aldre at wita eller vnderstanda hwath hwit är eller swart eller blekt eller brwnt eller nakan lit " MB 1: 42 . confero . . . equm meum brunan SD 2: 164 ( 1294) . polidrum coloris brun ib 4: 146 ( 1330) . " fore een brunan hengist ib " NS 1: 78 ( 1401) . " syntis vddin brun aff blodhinno " Bir 2: 134 . " wäxer bolde a köte eller a hwdh manne oc wardher äpter hwiit eller brwnt (subrufa) " MB 1: 362 . brwnt skarlakan Iv 205, 3642 . " hans haar var brunt (capite subfusco) " Ansg 179 . SD 6: 214 (1350, gammal afskr.). Fr 367 . RK 1: 2196 . Di 17, 129 o. s. v. then bruna nöthen hawer then söta kärnan GO 12 . ib 330 . brwnth blomster LB 7: 139 . - (?) ss tillnamn. syctrig brune SD 1: l93 (1167-85). - Jfr liver-, rödhbrun samt blakker."],"e":[]},{"a":"brun","b":"nn","c":"","d":[" = brunder. Se Sdw 2: 1204."],"e":[]},{"a":"brun","b":"av","c":"adj.","d":["rödbrun, mörkröd, röd. " o ihesu christi dyrasta hiärta . . . hwilkit som mädh longini spiwt wtgöt aff tik brwnasta blodh " SvB 200 (början av 1500-t). synas brwn sky moth solennas wpgang thädan kombir stormen som skyn synas stadha PMSkr 290 . Se Sdw 2: 1204. Jfr R. Pipping. Kom. till lEriksskr. s. 539. - Jfr fiol-, gul-, liver-, myrk-, rödhbrun."],"e":[]},{"a":"brun","b":"nn","c":"","d":["kant, rand. " saaghes en stoor stokka ände swa at han kan standa som en hwggo stokker oc wm kring öffersta brwena göris en karm " PMSkr 547 . Jfr altara brun."],"e":[]},{"a":"brun","b":"nn","c":"","d":["1) kant, bräm. " Jfr altara brun. "","2) ögonbryn. hafdhe langa näsa ok sidha brune Bil 250 . Di 1, 133 . " thina bryne ok bra " Bir 4: 143, 156 . ib 136. ","3) ögonlock. " wm . . . bryn falnar " LB 3: 83 . brynen bwlnär ib 7: 150 . " om . . . bryner bwlna " ib 2: 52 . " thin öghon väknt oc för beuradh mz hwalsins brynom (palpebris) " Bir 2: 5 . ib 227 . - Jfr hvals-, öghna-brun samt välbrynadher, äfvensom bra."],"e":["bryn LB 3: 83 ; MD 207 ; ","-en LB 7: 150 . pl. brynir: bryner Di 1 ; LB 2: 52 ; ","bryne Bir 2: 5, 4: 136, 143, 149, 156. ","brunir: -e Bil 250 ; Bir 3: 289 ; ","bruninar ib 2: 227 . ","brunar Di 133 . dat. brunom Bir 2: 226, 227 . ","brynom ib 5), "]},{"a":"bruna","b":"nn","c":"","d":["öl. Se Sdw. 2: 1204."],"e":[]},{"a":"brunaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["brunaktig; märkerbrun. " fuscus . . . swarter swartbrun ok brvn aktoger " GU C 20 s. 303. - av brun el. mörk hudfärg. polidamas athenoris som war wnger oc karsk lang oc smaall, som faderen brwnaktog (parum fusco colere respersus) Troj 78 ."],"e":[]},{"a":"brunblar","b":"av","c":"adj.","d":["brunblå; rödblå, violett? tå stenmalmen brännes lagder på kooll edldh . . . giffuer han brunblån låga, tå är thet koper malmer PMSkr 626 (senare avskr.)."],"e":["-blå )"]},{"a":"brunder","b":"nn","c":"","d":["brunn. " hauritorium . . . et hausorium . . . brvn ok ynker eller ämbar " GU C 20 s. 327 . Jfr brun, ävensom almännings-, thräks-brunder. "],"e":["brön- PMSkr 140, 166, 207 (bis) , 208, 330), ","*brunz gardher","brvndz- . ","brwns- )","*brunz kroker , ","*brunz stang","-staangh )","*brunz vatn"]},{"a":"brunder","b":"nn","c":"","d":["brunn. " hauar iak . . . grauit goþan brun " Bu 188 . " kom en quinna som hät lucia til brunnin äpte vatne Bol 84. stenin som la lower brunnin " MB 1: 220 . ib 198, 204, 210, 211 230, 409 . Bil 87 . Pa 18, 22 . Bo 85 . Gr 280, 291 . Lg 3: 654 . SD NS 1: 294 ( 1403) . SJ 289 ( 1461) . hwa margha sökir brunna han findher ether i soma GO 1050 j watnanna brwnna oc käldor (fontes aquarum) MB 2: 345 . " dyupt dyke älla brundir (cisterna) " MP 1: 297 . "],"e":["bronder: brondir MP 2: 219 ; ","bronnen Lg 3: 654 ; ","bronzins Gr 291 . ","brynder: brynnen SD NS 1: 294 ( 1403); ","bryn SJ 289 ( 1461) . ","-ar )","brunz väg","bruns- )"]},{"a":"brunera","b":"vb","c":"v.","d":["polera. " aff förscriffnom stenom finnas mange j swärikes rike, än tho jnghen giffwer akth på them, oc jngen kan them tilredha skära saagha oc brwnera " PMSkr 493 . " waro swänske stena saaghhade swa j tafflor oc brwnerade som härs görs j waland: tha fwnnos ther j them mangskona lither ok figwre " ib 494 .. stenen ameti[s]tum mädh hwilkom gwlsmedher plägha brwnera ib 515 ib 431, 472 . brwnera skinnen ib 534 . ath göra gylningena pa skinnen som ärw selfwerath oc brwnerath ib 537 ."],"e":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"brunet","b":"nn","c":"","d":["ett slags fint färgadt mörkt ylletyg. gull oc silffwer oc otaliket brwneth, skarleeth oc mangh dyrasta hedhenstykke Lg 3: 316 ."],"e":[]},{"a":"brungangol","b":"av","c":"adj.","d":["som ofta går till brunnen. brunganggol kanna kombir siällan heel heem GO 76 ."],"e":[]},{"a":"brunhet","b":"nn","c":"","d":["brunhet, brun färg. bolus armenus är en röd jord oc ey sten, draghandis til brwnhet PMSkr 463 ."],"e":[]},{"a":"bruni","b":"nn","c":"","d":["brand, eld, låga, hetta. " þäs bruna märke bar hans armbar " Bu 419 . " þin eldar gör mik suala ok þik sialuom äuinnelekan bruna " ib 416 . Bil 449 . MB 1: 358, 428, 479, (Cod. B) 559. vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins swidha ok brona MP 1: 282 . - (?) linar hwassan bruna (motsv. ställe i D. Harpestr. s. 78: linær hwassa bryn, andra läsarter: lener hwassæ brynær, lener megel brynnæ) LB 3: 151 . - bildl. näplica kände hon sik fore sorgh ok bruna oc brändagha (dolore et ardore? desiderii) Bo 25 . " tedhe han heta hiärtans brona " Su 393 . " älskoghans bruni vaxste i hiärtano " Bo 75 . ib 140 . Bir 4: 106 . Su 22, 339 . optändir af starkom rätuisonna brona Bo 121 . brånad. vtan kötzsins orena brwna MB 1: 111 . aldre kände hon then brona som mantzens natwra hafdhe aff kötzsins losta ib 281 . - Jfr eld-, hals-, kärleks-, sol-, älskogha-bruni."],"e":["broni )"]},{"a":"bruni","b":"nn","c":"","d":["bildl. brand, låga, hetta, upphetsning, brinnande åtrå. " kom thu som är hwila j ärfuodheno, j brunanom tämpringh " SvB 28 (c. 1520). wpwäkkiandis i mik omätelika hiärtans brwna (desiderium) at see min gudh Mecht 117 . " all ledha är lankt bortho, for thinna synona brone ällir hethe, alla them görande törstogha som tik see, margfalla gör fulbordoghasta kärlekxsins makt wthan ända (quia sitibundus ardor tue uisionis multiplicat sine fine uim perfectissimi amoris) " SpV 490 . - Jfr syndabruni."],"e":["brone )"]},{"a":"brunstang","b":"nn","c":"","d":[" = brunz stang. cionia brvnstangh GU C 20 s. 107 ."],"e":[]},{"a":"brusa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. brusa; fara fram, vara vild. " ära som diwr ij willom skoghe the brusa ok braska mz sin hogha " Al 4351 ."],"e":[]},{"a":"brusk","b":"nn","c":"","d":["brosk. " thz som skadhat är af bruk (för brusk) älla been " LB 4: 351 ."],"e":[]},{"a":"brusker","b":"nn","c":"","d":["brosk. " cartilago . . . brvsker " GU C 20 s. 83 ."],"e":[]},{"a":"brut","b":"nn","c":"","d":["4) brytande, överträdande, kränkning. wmskärins jämwäl j gärningomen . .. aff gudhz budhordha bruth ok aff lydhnonna bruth Mecht 32 . 5) brott, förbrytelse. fore sinna rätia brotha skvld som han bröth i bothekirkio fore thrä marc ok tyghv RP 2: 24 ( 1383) . - överträdelse, fel, synd. ok forlat os war bruth som wj forlatum thäm os mote bryta SvB 4 (slutet av 1400-t.). 6) brottslighet, skuld. han grep ok banth en man vthan brwth STb 1: 11 ( 1475) . pedher swerdsliper zacher til xij marck fore sancta clara syslemantz drengh han slogh eller stack vtan broth ib 3: 216 (1495). hure oärlige then tyske slogh then fatich suen j heel vtan bröt och skyll ib 390 ( 1498) . - brottslighet, skuld, tillstånd av syndfullhet. thy til borde hanom äuerdeliga i dödzens broth blifua (ideo in morte permansit) SvKyrkobr 146 . 7) böter för brott, straff. engin köpensaktt dirffwa wiidh the brwrh, som ther tilhöre STb 1: 45 ( 1476) . " swa at jac wart thes sama jäppä lädhugher oc löös vm then saköre oc vm brut, ther jac medh honom ändat hafde oc wtfäst " FMU 1: 370 (1378, gam. avsk.r) . fforbinder fogitta, borgamestarana och radit for:ne packara vijdh theres embete ok penninga broth, ath the ey mera thaka j packara lön fore ena lest lax än iij (3) öre StÄmb 152 ( 1503) . fforbiwder fogitta, borgamestara och gantzka radit forscriffne tunna packara . . . yther mera vijdh theres embetes ok peninga bruth, ath the ey mera thagha j packara lön fore lest lax än iij (3) öre ib 157 (1505). (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 199 ff.). Jfr dura-, dyr-, fasto-, husa-, mot-, mote-, qvärnstena-, reghlo-, skip-, sten-, tiäldrubrut."],"e":["brot . ","bröt STb 3: 390 (1498) ), "]},{"a":"brut","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) brytande, sönderbrytande, uppbrytande. Jfr ben-, dura-, skipbrut. ","2) brutet stycke. opfyltos siu brödh korgha mz them smam brutum (fragmentis) som ouir varo MP 2: 182 . ","3) ställe hvarest något är brutet; hål uppkommet genom brytning, bristfällighet. bröth . . . diäffwllen nidher en deel aff taket huilket brot enghen kan för bättra Lg 3: 168 . " gönom thz brotthet nidher faldher idkelika snyo oc räghn " ib. " vm hulka änglane forstodho förra krononna brut (rupturas) skula atirhelas " Bir 4: 230 . ","4) brytande (af en förbindelse), öfverträdande, kränkning. thänke . . . huru opta han hawir brutit döpilsins lofwan ok huat han forskylladhe for tholkin brot ok othokka Bir 3: 384 . ","5) brott, förbrytelse. synd är brut oc olydhna gudhlika budhordha MB 1: 457 . " gialda första faþur brut " Bu 20 . ib 21, 28, 139. SD 4: 408 ( 1335), 5: 376 (1314, nyare afskr.), 377. Bir 3: 119, 248, 397, 440 . Va 36 . ","6) brottslighet, skuld. far tw ther brot fore (det räknas dig såsom brott) Di 116 . " haffue the baden skyll böte then mera som mera brut hade " SO 116 . " then som companit nagath skylloger äär antinge mz lyffte eller andra brut " ib 201 . MD (S) 305 . - pl. thz hon . . . enghen broth ther til haffde Lg 3: 681 . " wi . . . gifwom them fornempda jeppa oc alla hans vmbudzmän oc swena ledhugha oc qwitta for all the brwt. käromal oc sculd vppa han älla them koma kunno for thät här til warit hafuer j österlandom oc gifwom honum ok thäm allan warn rät, som oss aff them btwtom oc käromalom tilfalla kan ganzlika friian " BSH 1: 195 ( 1387) . ","7) böter för brott, straff. vidher the plikt, brwt, oc sak, som ther tilhöre BYH 1: 237 ( 1431) . vidher bruth som förra är sakth SO 20 . ib 65, 201 . TS 20, 25 . SJ 274 ( 1459) . " hans brut är en marck wax " SO 113 . " liggia j sama bruthum (äro underkastade samma straff) " ib 20 . " the peninga ther . . . olaffwer hawer betalat . . . a hans väghna y hans ful bruth " FH 3: 53 ( 1445) . ","8) delning. " Jfr brutsyn. "","9) fallandesot, epileptiskt anfall. fiöl han i brot KL 363 . fwl i broth LB 7: 2 . " faller man i brwth ib. " ib 72, 164, 4: 341 . ST 139 . - Jfr ben-, bya-, dom- , dura-, eþsöris-, fasto-, friþ-, frids-, gislinga-, hus-, hälghadags-, hälghudagha-, krono-, lagha-, oþol-, pors-, ra-, reghlo-, sak-, saköris-, skalla-, skip-, skripta-, sten-, tiäldru-, viþerlagha-, viþerläghis-brut, samt bruti. "],"e":["brot . ","brotth . ","bröth MD (S) 305 . ","brath LB 7: 164 ), ","bruta pänningar , ","bruts barn , "]},{"a":"bruta","b":"nn","c":"","d":[" = bruti. huggo ther starcha brwtho vm sik RK 2: 4190 . ib 4930, 9259 ."],"e":["brota: -o RK 2: 4930 ; ","-on ib 9259), "]},{"a":"bruta","b":"vb","c":"v.","d":["föra samman i bråtta, stapla upp i bråtar; spärra me bråtar. hwar the fram dragha fälle oc brotha skoghen äffthe sig PMskr 158."],"e":["brotha )"]},{"a":"brutan","b":"nn","c":"","d":["brottande. MB 2: 291 ."],"e":["brottan )"]},{"a":"brutan","b":"nn","c":"","d":["brottande, brottning. " j theras brathan störtthe otaliga troyaner aff syna hästa " Troj 111 . gimnas . . . stridh broton commvniter riddara speel GU C 20 s. 315 ."],"e":["broton GU C 20 s. 315 . ","brathan Troj 111 ),"]},{"a":"brutare","b":"nn","c":"","d":["brottare. " gimmasista . . . brotore " GU C 20 s. 315 . abakuk interpetatur luctator brothare ib s. 1 . "],"e":["brotore GU C 20 s. 315) , ","*brutara rum","brotor- GU C 20 s. 399), "]},{"a":"brutare","b":"nn","c":"","d":["brottare. Mp 2: 70."],"e":[]},{"a":"brutari","b":"nn","c":"","d":["brottning. " monde han sik öffua mz springan oc mz brotarij " MD 447 ."],"e":["brotarij )"]},{"a":"brutas","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr motebrutas."],"e":[]},{"a":"brutas","b":"vb","c":"v.","d":["brottas. tha twa brotas tha ligger thän ther minna ma GO 945 . " brotadhis en ängel mz honum " MB 1: 226 . ib 227 . brutas mot dyäflenom MP 2: 70 ."],"e":["brotas . ","-adhis )"]},{"a":"brutbiorn","b":"nn","c":"","d":["stor stark björn? en owermatto stor brot byörn kom wt aff skoghen oc bröt sik ju i min bigardh Lg 3: 288 ."],"e":["brot byörn )"]},{"a":"brutfal","b":"nn","c":"","d":["fallandesot. morbus caducus brotfal GU C 20 s. 65 . "],"e":["brot- )","*brutfallo sot","brot- )"]},{"a":"brutfal","b":"nn","c":"","d":["fallandesot. " LB 2: 51, 58, 7: 56, 331. ""],"e":[]},{"a":"brutfallande","b":"av","c":"adj.","d":["behäftad med fallandesot, fallandesjuk. ethices är en rödher sten . . . han hiälper brothafallandom PMSkr 472 ."],"e":["brot- )"]},{"a":"brutfallin sot","b":"nn","c":"","d":["fallandesot. LB 6: 106 ."],"e":["brytfallen soth )"]},{"a":"brutfälle","b":"nn","c":"","d":[],"e":["brutfällis krankdomber","brothfälles- )","brutfällis sot","brothfälles soth )"]},{"a":"brutfällinger","b":"nn","c":"","d":["behäftad med fallandesot. thz sama walder oc galnom mannom oc brutfällingiom oc offdruknom mannom MB 1: 120 . " han war brutfällinger " Bil 726 . " baþ han kunna til sin ok böta sinne dottor som var brutfälingar " Bu 205 . " thz hiälpri brutfällingia " LB 4: 347 . rwta . . . hielper brothfällingar ib 7: 68 . " dwger tz brothfallingom " ib 140 . " duger mykit för bruthfalling " ib 8: 51 . ib 2: 36, 40, 51, 3: 67, 79 o. s. v., 4: 345, 7: 143. "],"e":["brutfälingar . ","brothfällinger . bruthfallinger. brothfallinger. pl. -ar. -iar),","brutfällinga sot","brotfällingha- LB 7: 65 . ","brothfällinga- PM 47 . brath fellingha- LB 7: 35 . brothfellingia- ib 134),"]},{"a":"bruti","b":"nn","c":"","d":["1) brott, förbrytelse. " gaff hanum alla brutä till " Di 198 . " fantz hans bröthe som forscriffuet star " FM 215 ( 1504) . thola död [for] människina bröde MD 172i. ","2) straff, böter. under then bröde som laghboghen wtwiser GS 36 (1413, orig.) . - Jfr brut."],"e":["bröthe . ","bröde )"]},{"a":"bruti","b":"nn","c":"","d":["bråte, hög af fälda trän, förhuggning (för att stänga vägen för fienden). hioggo fore honom en brota RK 1: 3122 . " latha hwgge brwtha " FM 330 ( 1507) . ib 333 ( 1507) . RK 3: 1048, 4158 . " hiollo vnder en skogh vider en brota " ib 1: 1575 . ib 2: 4203 . " thz fiol alt nider som en brote " ib 1: 917 . " giorde the en brotha om kringh sigh som nw kallas danauerke " PK 241 ."],"e":["brutte: -a RK 3: 1048 . ","brote ib 1: 917 ; ","-a ib 1575, 3122 . ","brothe: -en ib 2: 4203 ; FM 333 ( 1507) ; ","-a PK 241 . ","brotthe: -a RK 3: 4158), "]},{"a":"brutlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obrutlika."],"e":[]},{"a":"brutlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obrutlika."],"e":[]},{"a":"brutliker","b":"av","c":"adj.","d":["brottslig, skyldig (till brott). iak kännis mik ffulkomliga brotliga wara i alla ropande synder SvB 33 (början av 1500-t.). thär mädh forstodo alla honom brotlikin wara for them hälga andha PM 4: 56 . - brottslig, straffvärd. swa som brotligin som offta antuordas drenenom til at nepsäs ok plaghas VKyrkobr 209. - brottslig, syndig, skuldbelastgad. pinor oc dröffwilse koma räthwisom til förskullilisinna ökilse bruthe lighom til synda forlatilse Mecht 290 . - Jfr obrutliker."],"e":["brutthe- Mecht 290 . ","brot- . ","-likin . -ligin),"]},{"a":"brutliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som lätt brytes, bräcklig. ligger a blöto dwne ok tho brutlikin ok dödheliker Ber","2) hafvande förbrutit med gen hwilkin man brutliker ware sins lifs gen rättenom Bil 567 . ","3) brottslig. hawe firigiort sinom rätt widh brwtlichä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1314, nyare afskr.). then som br utlikin är KL 274 . " them som brutlike äru them latir thu lidogha ok lösa vtan näfst " Bir 1: 124 . ib 199, 390, 2: 111, 3: 308, 5: 138 . Al 7295 . " witi sik wara brutlighan j olydhno " VKR 33 . brytligin j sacrilegio LfK 225 . " jac vät mik änkte vare brötlikin vith them " Lg 549 . " göre sämio mz sinom jamcristnom mot hulkom the äru brutlike " Bir 3: 342 . MP 1: 217 . ST 457 . Gers Ars b 2. epther hwars theras brwtzliige sack (brott) RK 1: (yngre till. till LRK) s. 273 . - skyldig, saker. med gen. then j eno syndher wardher aldra brwtliker Ber 89 . han skal wardha brwtlikin wars härra likama och blodhz ib 98 . - med prep. til. som . . . brutliken är til alla wranghet Su 47 . ib 333 . - skyldig, hemfallen. med prep. til. brutlikin til radh (reus . . . concilio) MP 2: 176 . brutlikin til dom ib 1: 217 . - med prep. undir. brutlikin vndir dom (reus . . . judicio) MP 1: 216 . - med inf. han är värdhir ok brutlikin at döö (reus est mortis) MP 2: 13 . - skyldig, pligtig. med dat. och ack. thu wil nepsa thin brodher än thu brotliken är tik siälffwom näpst LfK 110 . ","4) som angår el. tillhör böter. brutlikir pänningar, böter. han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom (efter att hafva måst böta) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr obrutliker."],"e":["bruteliker: -like Bir 3: 308 . ","brutligh: -lighan VKR 33 . ","brwtzliig: -liige RK 1: (yngre till. till LRK) s. 273 . ","brwszligh: -lighan Gers Ars b 2. brutlikin. ","brotliker: -likum SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","brotlikin: -likit Bir 5: 138 . ","brotliken Su 333 ; LfK 110 brytligin ib 225 . ","brötlikin Lg 549 . ","brötzlig: -lige BSH 5: 339 ( 1509) . ","brwdzlikin Lg 3: 81 . brotleghen (ack.) RK 3: (sista forts.) 5841), "]},{"a":"brutlikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr obrutlikhet."],"e":[]},{"a":"brutning","b":"nn","c":"","d":["uppgörande af bråtar. komme almoghen til brothningh oc insyngh BSH 5: 433 ( 1511) ."],"e":["brothningh )"]},{"a":"brutpänningar","b":"","c":"","d":[" . m. pl. L. pennigeböter. . . . oc thär mödh vnnom wij oc giffuom . . . thy sama watzstnea clostre allan konungxlican rät saaköra och brutpäninga aff allom clostsens gotzom hionom tiänarom landbom oc landbo hionum ä hwar the hälzth kunno saki wardha i rikommen Priv o skyddsbr 180 . lib 188."],"e":[]},{"a":"brutpänningar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L. (MELL i var.) penningeböter som erläggas för begånget brott. aldir almoghin vilde hanom wtgifwa thridhia delin aff allom brut päningom som äpte lanz laghum lagho til konungx fatabwr Bil 884 ."],"e":["-päningar )"]},{"a":"brutsyn","b":"nn","c":"","d":["syn som anställes för att undersöka om jorden är rätt fördelad mellan delegane i en by (Jfr SML J. 1, B. 3). beddis ena brutsyn in i byn SD NS 1: 36 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"bruttu mö","b":"","c":"","d":[" , se bruþtughu mö."],"e":[]},{"a":"bruþ","b":"nn","c":"","d":["brud. " soua mz sinne bruþ " Bu 27 . Bil 581, 617 . SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " vighia brwthgomman ok bruthena " VKR 67 . Bir 4: 21 . " ifuir (brudh(ir) ok brutgoma " Bil 311 . Bir 3: 255 . " at thera siäla maghin värdogha vardha at vardha gudz sons brudhir " MP 2: 236 . bör them jomffrumen som skulu wara cristi brudher wara sedogha Bir 5: 104 . " gudz brudhe " ib 2: 256 . ib 4: 55 . KL 359 . Su 9 o. s. v. Ber 45 . ","1) brudsäng. " kunugen baþ sanctum thoman vighia sinna dottor bruþa siäng " Bu 182 . MB 2: 220 . ","2) L."],"e":["-ir . ","-ar Ber 45 ),","bruþa bänker , ","brudha hus , ","brudha lagh , ","brudha lags gava","brwdhelax gaffwa )","brudha mässa , ","brudha nat , ","bruþa siäng","-sängh: -iom MB 2: 220 ), ","brudha studh","-stod )","brudha sven , ","bruþa säti , "]},{"a":"bruþbänker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bruþframma","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bruþfärþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bruþgumi","b":"nn","c":"","d":["brudgum. " ey ma bruþgumi flere förnigä förä sinne bruþ " SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . Bu 183 . Bil 311 . Bo 1, 40, 91, 112 . Bir 1: 8, 50, 3: 255, 4: 21 . VKR 67 . MP 1: 57, 2: 43 . RK 1: 1959 . " cristen siäl som om syndhena tappat haffwer sin brwdhgomma christum " Su 8 . Jfr anda-, hinna-, himirikis-brudhgumi."],"e":["brudgomi: -in Bir 1: 50 . ","brudgome: -en RK 1: 1959 . ","brutgome: -a Bil 311 . ","brudhgöme: -a Bir 1: 8 . ","bruþgumme: -en Bu 183 . ","brudhgumme: -an MP 1: 42 . brudgumme: .-a Bir 4: 21 ; ","-an MP 1: 57 . ","brudhgomme Bir 1: 50 ; ","-a KL 324 ; Bo 1, 40 ; -in ib 112; -an ib 91 brwdhgomme: -a Su 8 . ","brwthgomme: -an VKR 67), "]},{"a":"bruþkarlar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["brudkalla )"]},{"a":"bruþlöp","b":"nn","c":"","d":["bröllop. " han . . . reþ en dagh mz frändom at göra brulöpe (ad celebrandas nuptias) " Bu 26 . ib 27 . " loot hertogh magnus redha koost ok göra blwss ok giorde eth got bröllöp ok raast " RK 1: 810 . askuluir . . . giordhe bröllöpe . . . mz placida Bil 646 . " gunnar konung fäste brynilla oc giorde strax bryllöp till henne " Di 160 . ib 40 . " komber oc nakar þit som bonde bruþlöp györ, äller ankän kost " SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . " giorþe brulöp sinna dottor " Bu 182 . keysarinnan skulde . . . göra (suensins) bröllope ok gifua hanom sina dotor Bil 772 . " giorde brullöpe sinom son " MP 1: 329 . ib 2: 235 . " drak bryllöp " Di 159 . ib 162, 173, 236 . " iak ätlaþe kunnunga ok härtogha biuþa tel þit brulöþ " Bu 491 . " när scal iak þins bruþlöps hof halda " ib. " hullo ther bryllop " MB 2: 246 . " hulth marskens bryllop " RK 3: 133 . " at the ekke wari j brudhlöpom " VKR 20 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.) Bo 58 . MP 1: 57, 58, l59, 2: 43, 44. Fl 2004 . Iv 1550 . RK 1: 440, 442 . 1956, 3: 307, 345. Al 3851 o. s. v. - i andlig mening. än bidhas the af hulkom gudz sons brullöpe scal vpfyllas MP 1: 199 . Bir 1: 59. Lg 3: 430 . - pl. med betydelse af sing. kallin til bröllöpin (nuptias) alla MP 2: 236 . "],"e":["brudhlöp: -löpom VKR 20 . ","bruþlop SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . ","brödlöp BSH 4: 198 ( 1495) . ","brullöp Bu 27 . ","brulöp ib 182 . ","bryllöp MP 1: 58 ; FL 2004; Iv 1550 ; RK 1: 440, 1956 ; Al 3851, 3854, 3861, 3869 o. s. v.; Di 40, 159, 160, 162 . ","bröllop RK 1: 810 ; ","-s MP 2: 43 . ","brölöp Di 236 . ","bryllop RK 3: 133, 307, 345 ; MB 2: 246 . ","bröllop RK 1: 442 ), ","brulöpe Bu 26 . ","bryllöpe MP 1: 59 . ","bröllöpe Bil 646 ; ","-is MP 2: 44 ; ","-in ib 236 . ","bröllöppe: -es Lg 3: 430 . ","bryllope MB 2: 115 ; ","-is MP 1: 57 . ","bryllope Lg 333 . ","bröllope Bil 772), ","bruþlöps aptan","brullöpes afton )","bruþlöps buþ","brullöpes- )","bruþlöps dagher","brullöps- Bil 758 . bryllops Lg 3: 58 . ","bryllöpis- KL 298 . ","brylloppis- MB 2: 116 . ","bröllupes- ib 115), ","bruþlöps folk","brullöps- Bir 2: 256 . brudhlöpis- ib. brullöpis- Bo 60), ","bruþlöps glädhi","brudhlops- Gers Frest 38 . ","bryllöps- Lg 3: 59), ","bruþlöps gärþ , ","bröllöpis- ib 2: 236), ","bruþlöps kläþe","bryllöps- RK 1: 441 . bröllops- ib 1389. brullöpis- MP 1: 329 . ","bryllöpis- Bir 4: 67. bröllöpis- MP 2: 236), ","bruþlöps koster","brullops- FH 3: 99 ( 1447) . ","bryllops- RK 3: 305, 333, 364, 1354 ; Lg 3: 634 ; MD 167 . ","brollöps- Bu 6 . brölops Lg 3: 449 . ","brullöpis- MP 1: 329 . ","bröllöpis- ib 2: 235 ), ","bruþlöps kostnadher","brullöps- )","bruþlöpstimi , ","bruþlöps öl","bryllöps- )"]},{"a":"bruþmaþer","b":"nn","c":"","d":["brudsven, brudförare. " paranimphus brudmadþär " VGL XIII ."],"e":[]},{"a":"bruþsäta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bruþtugha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bruþtughu mö","bruttu mö )"]},{"a":"bruþtughi","b":"nn","c":"","d":["brudförare. " hulkin hon sik hafdhe swa som troaste bruttogha " KL 324 ."],"e":["bruttoghi )"]},{"a":"bruþvaþir","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brydsla","b":"","c":"","d":[" , se brigdsla."],"e":[]},{"a":"bryggia","b":"","c":"","d":["1) brygga. SVklE 161 . STb 1: 434 (1459; burspr.). hon bragh xx (20) pund malth Skotteb 472 ( 1473) ; Kämn). HLG : 112 (1528).","2) bildl. ställa till, anstifta, åstadkomma. jak takkar honom alzjnthe före thet han haffwer procuerath oc brygth, thy han stämpladhe thet ath PMBref 306 . gud forlate thet them aff wort clerckerij som all then owilie bruggit haffve med theris nye ewangelium som luther haffver dragit unden benken HSH 16: 125 (1527; Brask)."],"e":["briggia STb 1: 434 (1459; burspr) . ","brygga ib 451 ( 1463) . ","bragh Skotteb 472 (1473 ; Kämn). ","brygdhe EK 2942 ","bryggit . ","brigit HLG 3: 112 (1528), 121 (1529). ","brygth PMBref 306 ), "]},{"a":"bryggia","b":"nn","c":"","d":["brygga, bro. een bryggia fast ok trygh MD (S) 250 . - strandbrygga, skeppsbro. beställer alla the baathar . . . hiith in för bryggian BSH 5: 147 ( 1507) . - Jfr slots bryggia. "],"e":["bryggio läghe","bryggiu sporþer , "]},{"a":"bryggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) brygga. " bruggo bade dagh ok nat " RK 1: 2942 . ib 1644 . VKR 36 . " brag thet öll " BSH 5: 269 ( 1508) . brygge öll FM 195 ( 1504) . HSH 19: 83 ( 1505) . " drikka thz ööl som wel är brukgit mz pors " LB 3: 170 . " a helga torsdag skal gildis ool bruggit wara " SKG 151 . " i gar brwggo the sista maltith " BSH 5: 114 ( 1506) .","2) tillställa, anstifta, åstadkomma. hwa igeen sla han brygger kiwith GO 808 . " haffuer mattis kafle brygget mych wppa nagre tesse fryborne män (skaffat mig på halsen? bragt mig i strid med?) " BSH 4: 308 ( 1502) . brygger han mych myken mystankä och owilie wppa ib 5: 43 ( 1505) ."],"e":["brygder: brygd HSH 19: 83 ( 1505) . refl. ","brygs VKR 36),"]},{"a":"bryggia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bryggio varp","brygghia- VKJ 215 (c. 1500)), "]},{"a":"bryggiare","b":"nn","c":"","d":["bryggare. " ther bode bygninges män . . . här bakara oc ther briggara " Troj 38 . bryggiaren äger staa för mältningene Arnell Brask Biᴵ 25. "],"e":["briggare STb 1: 97 (1477) , 161 (1478). HLG 3: 81 (1525), 83 (1525). brwgre SJ 2: 19 ( 1476) . ","brvghare STb 1: 56 ( 1476) . ","briggara Troj 38 ),","*bryggiara dränger","bryggiara hus","bryggiare- . ","bryggare- . ","briggare . STb 1: 413 (1483). brygger-. brögger- STb 4: 100 (1505). bryggares STb 2: 105 (1485)), "]},{"a":"bryggiare","b":"nn","c":"","d":["bryggare. ss tilnamn. " nicolaus bryggiare " SD 2: 341 ( 1301) . johanni bryggæræ ib 4: 129 ( 1329) . " hening brwgare " SJ 404 ( 1474) . "],"e":["bryggärä . ","brwgare )","bryggiara hus","brygerhus )","bryggiara redhe","bryggiere- )"]},{"a":"bryggiares","b":"","c":"","d":[" , se bryggiara hus."],"e":[]},{"a":"bryggio hus","b":"nn","c":"","d":["brygghus. bryggiahws FH 4: 46 ( 1456) . " medh bryggehuse oc bryggeredzskap " SJ 265 ( 1458) . ib 331 ( 1465), 371 ( 1470). BSH 5: 132 ( 1506) ."],"e":["bryggia- . ","brygge- )"]},{"a":"bryggio kar","b":"nn","c":"","d":["bryggkar. " haffwa bryggio kar fwl aff bränth win " PM XXXVII ."],"e":[]},{"a":"bryggio kätil","b":"nn","c":"","d":["bryggkittel. SD NS 1: 678 ( 1407) . SJ 339 ( 1467) . PM 5 ."],"e":["bryggie- SD NS 1: 678 ( 1407) . ","brygge- PM 5 . ","brugge- SJ 339 ( 1467)), "]},{"a":"bryggio panna","b":"nn","c":"","d":["bryggpanna. " medh . . . stekerhus bryggie panno och brygge redzskap " SJ 235 ( 1454) . II bryggia pannar BSH 3: 293 ( 1470) . I sondrögh bryggpanna FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["bryggia- . ","bryggie- . ","brygg- )"]},{"a":"bryggio panna","b":"nn","c":"","d":["bryggpanna. j (1) cacabus magnus dictus bryggipana Svartb 568 . Inv cur Tynnelsö 7 (1443). eth pund köpper och v!UDDA_TECKEN? (5 1/2) mark kopper met, som brigepannan bigdes met HLG 2: 118 (1523)."],"e":["brygge- . ","bryggipana Svartb 568 . brige- HLG 2: 118 (1523)),"]},{"a":"bryggio redhe","b":"nn","c":"","d":[" (fullständig uppsättning av) bryggredskap. laurens japson sutor . . . loth vp jerl andersson en gardh quit och fry, som han nw staar ok vpbögder är medh tompt och bygningh, bryggierede, alth som är standa[n]de j bryggerhusit STb 3: 157 ( 1494) . - Jfr byggioredhe."],"e":["bryggie- )"]},{"a":"bryggio redhskaper","b":"nn","c":"","d":[" (hel luppsättning av) bryggredskap. eth bryggerhus . . . medh allan bryggieeskap, som ther nw staar, jnnen är och tilhörligith är och tilbör STb 3: 277 (1496)."],"e":[]},{"a":"bryggio redhskaper","b":"nn","c":"","d":["bryggredskap. " eth stekerhus mädh bryggiordezscap " SJ 61 ( 1439) . ib 114 ( 1447), 155 ( 1447), 235 ( 1454). et stekarhus medh all bryggia redhscap ib 204 ( 1451). medh bryggehuse oc bryggredzskap ib 265 ( 1458)."],"e":["bryggio- . ","bryggia- . brygge-),"]},{"a":"bryggio skorsten","b":"nn","c":"","d":["skorsten på ett brygghus? in til then stora brygge skorstenen SJ 167 ( 1444) ."],"e":["brygge- )"]},{"a":"bryggio skorsten","b":"nn","c":"","d":["särskilt slag av eldstad för brygd, bryggspis. ingan dyrffuis till at brygga i them stekerehusom, som ey är bryggakorsten inna STb 1: 437 (1460; burspr)."],"e":["brygga- STb 1: 437 (1460; burspr) ), "]},{"a":"bryggio stol","b":"nn","c":"","d":["bryggerirörelse. " rachte cristin jöns scredderes fogaten och borgamestare handene for iij (3) marck for maltit, j quarnen lagh, som kemmenene hade beseth fore olaga bryggie stool STb 2: 199 (1487). ""],"e":["bryggie- )"]},{"a":"bryggio stol","b":"nn","c":"","d":["eg. ställning hvarpå rostkaret hvilar; bryggeri, bryggeri-rörelse. bryggia stooll äller annor ämbete brucha ok fore hender haffua SO 115 . " ingen i dragara ämbetet holle brygge stooll vppe till salu vtan gardz " ib 188 . ib 197 ."],"e":["bryggia stooll . brygge stooll),"]},{"a":"bryggio tygh","b":"nn","c":"","d":["bryggredskap. item bör och honom och hans hustru bära bruggietygh och öhltunna om så torffwer widher och fåå sin dragarekanna thefore Reuterdahl, Stat syn 214."],"e":["bryggie- )"]},{"a":"bryggio vidher","b":"nn","c":"","d":["bryggved, ved för brygd? lot see, at han hade bryggio wedh innan mwren BSH 5: 167 ( 1507) ."],"e":["-wedher )"]},{"a":"bryggio vidher","b":"nn","c":"","d":["bryggved, ved för brygd. Skotteb 425 (1469 ; Kämn), 439 (1470; Kämn), 416 (1471; Kämn). HLG 3: 126 (1529), 130 (1529), 136 (1529)."],"e":["brygge- . ","brygga- Skotteb 446 (1471 ; Kämn). brige- HLG 3: 126 (1529), 130 (1529). -vedh),"]},{"a":"bryggiokar","b":"nn","c":"","d":["bryggkar. " aqualium . . . bryggiokar " GU C 20 s. 31 . Inv cur Tynnelsö 7 (1443)."],"e":["bryggekaar )"]},{"a":"bryggirska","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " metta briggerska STb 1: 161 (1478). " Skotteb 53 (1461-62), 162 (1464-65). SSkb 6 1501-02). hustrv karin bryggerska HLG 3: 12 (1520), ib 21 (1522), 63 (1523), 70 (1524). Jfr bryggissa."],"e":["bryggerska . ","brykerska: -n VKU 39 ( 1543) . ","brugerske Skotteb 162 (1464 65) . ","briggerska STb 1: 161 ( 1478) . brigeska HLG 3: 63 (1523), ib, ib 70 (1524, ib.), "]},{"a":"bryggirska","b":"nn","c":"","d":["bryggerska. SD 4: 749 ( 1340, nyare afskr.) . Jfr bryggissa."],"e":["-erska )"]},{"a":"bryggisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Brügge. - n. tyg från Brügge. tunicam cum capa bryggist SD 4: 128 ( 1329) . VIII ulnas brygest ib 370 ( 1334) . " par vestium de bryggist " ib 687 ( 1339) . VI paria caligarum bryggist ib 711 ( 1340) . " ib 5: 154 ( 1343), 370 ( 1344), 387 ( 1344). cum vna pecie panni brygist langth " ib 420 ( 1345) . " tunicam meam mænght bryggist " ib 573 ( 1346) . " pro . . . octo vlnis panni bryggist " ib 6: 135 ( 1349) . " vnum mantellum brunt bryggist ib 214 (1350, gammal afskr.). ""],"e":["bryggist . ","brygist . ","brygest ) , "]},{"a":"bryggissa","b":"nn","c":"","d":["bryggerska. frälsä garþen bryggyzzonä firi byjä giäldet ok bakara huset bakarän SR 34 . " dören gynom hwilka bryggissan oc folkit skulu ingaa " Bir 5: 97 . Jfr bryggirska."],"e":["-yzza )"]},{"a":"bryggissa","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " elin brygissa " SSkb 3 (1501-02). ST b 1: 101 (1477). ib 2: 230 ( 1487) . "],"e":["brigissa STb 1: 101 (1477) . bryggiza SVklE 161 . ","bryggessa . ","bryggeza : bryggezin (med art.) Skotteb 425 (1469 ; Kämn). bryggetze ib 163 (1464-65). bryggioza: bryggiozom (dat. pl.) Fyra handl rör Vkl 292 . ","bryggerssa SSkb 54 (1502 -03). brigerssa STb 4: 10 (1504)), ","*bryggissa qvinna","brygggiza- )"]},{"a":"bryghdha","b":"","c":"","d":[" , se brighþa."],"e":[]},{"a":"brygning","b":"","c":"","d":[" , jfr biärghning."],"e":[]},{"a":"brygning","b":"nn","c":"","d":["brygd. " " VKR 36 . Bir 5: 117. iii (3) eller iiij (4) brygningha BSH 5: 234 ( 1508) ."],"e":["-ar )"]},{"a":"bryna","b":"vb","c":"v.","d":["vässa, slipa. att bryna ägg iärn huass PMSkr 633 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"bryne","b":"nn","c":"","d":["bryne, brynsten, brynredskap. VKU 81 ( 1555) ."],"e":[]},{"a":"bryne","b":"nn","c":"","d":["brännande. " tha skal then giälda som giordhe . . . foot for foot, bryne (Cod. B bruna 559) for bryne " MB 1: 336 ."],"e":[]},{"a":"brynesten","b":"nn","c":"","d":["brynsten. " brynestenen smöries medh olio PMskr 633 (senare avskr.). ""],"e":[]},{"a":"brynia","b":"nn","c":"","d":["brynja. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 313 ff. "],"e":["bronia: -n Troj 241 )","*brynio trol","brynia trool )"]},{"a":"brynia","b":"nn","c":"","d":["brynia, af metallringar, stundom af plåtar, bestående skyddsbetäckning för kroppens öfre del. sköt han konungin i brystit i genuartona ok sundirsleet brynio hans Gr 263 . j thy samu harklädhe var han som j rätwisonna brynio Bil 885 . " kärleksins brynia skal wara owir thera bryst " Bir 1: 18 . " the tappadhe . . . bryniona mz hulke the skullin värnas oc beuaras mot skutomen " ib 3: 116 . brynian är aff mangom ringom ib 2: 175 . brynian är aff mangom iarnringom ib 3: 374 . " brynian älla platan " ib 1: 383 . ib 3: 115 . " brynio oc plato läta the liggia " MB 1: 135 . " myn hielm myn brynia ok myn plata " RK 1: 307 . " iak skal arna thik brynio älla panzara " Bir 3: 374 . ib 375 . " marghin lukt brynia bleek wart färgadh mz manna blode rödh " RK 1: 907 . man saa ther marga brynio hwit ib 1537 . Al 3319, 9328 . Va 20 . Di 59 o. s. v. LfK 170 . RK 3: (sista forts.) 4694, 4805. "],"e":["brönia Di 234 ; ","-an LfK 170 ; -o ib),","brynio hosor","bryniä hossor )","brynio ringer","brönia- Di 260 ), "]},{"a":"bryniadher","b":"","c":"","d":["brynjeklädd. " fa honum then raskasta häst ther är i allom hans här bryniadhan mz threm bryniom " Prosadikter (Karl M) 255 ."],"e":[]},{"a":"bryske","b":"nn","c":"","d":[" = brusk. been eller bryske MD 314 ."],"e":[]},{"a":"bryst","b":"","c":"","d":[" , se brist."],"e":[]},{"a":"bryst","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bröst. " haua . . . bret bryst " KS 80 (198, 88) . " giordhe hon cors a bröste " Bil 446 . vij ängla . . . giordhade om bristit mz gullindom MB 2: 356 . thu hafdhe . . . braz j thino bryste Bir 1: 19. lowadhis prestenom brystith oc höghre boghin MB 1: 477 . " bryst är hiärta stadher oc rwm " ib. " tz dragher slemmen op aff brystet " LB 7: 228 . " om qwynna bryst bolnar " ib 232 . " lät hänne skära spina fran bryste " Bu 506 . " tog a henne hwita brysth " MD (S) 225 . " märkeliga dandhe qwinnor, haar klädin bärandis a theris brystom " MB 2: 287 . ","2) i andlig mening: bröst, hjärta, sinne. lifþe än nokor guz naþa gnista ii hans bryste Bu 130 . " han vnte them got ij sit bryst " Al 1526 . ","3) = brystiordh. skifte i vttmarck som the hafua skift i brystett BtFH 1: 50 (1477, afskr.) . vttmarck vnder för:ne bryst ib 51 . " skötte per oleffsson . . . för x m. bryst sin hustrv jord (för sin el. sina hustrv brystjord?) " ib 203 ( 1509) . - Jfr thrangbrystadher."],"e":["bröst: bröste Bil 446 . ","brist: bristit MB 2: 356 . ","brust: brustit Lg 3: 349), "]},{"a":"bryst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bröst. " är thz swa at jomfrun githr glömpt sins bryst bindilse klädhe, swa glömer ok jak tik " SpV 118 . " slaa sik for bristith (pectoris tunsioone) " Mecht 268 . - liv, moderliv. Se Sdw 2: 1204. 2) i andlig mening: bröst, sinne, hjärta. om [hon] haffwir sins bryst oc hiärta andelika höghtidh oc rolighet hindrat mz ffafängom thankom Sv Kyrkobr 358. medh thynom galdrom twingar tu thet klena brystet mothe gaa synna foreldrennä villiä ok budhum J Buddes b 80 . 3) inägor. hwar niute willeby och leistilä boar effter sitt gamble bryst FMU 3: 214 . ib. 4) bröstharnesk. RP 2: 357 ( 1399) . II blator ferdugha. v bryst. III par staalhanska Inv cur Tyunnelsö 1 (1443). eth pantzare, eth brost, eth skorte, en kraga STb 1: 295 ( 1481) . iij (3) bryst och iij (3) panzar STb 3: 305. (1496). Jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: 967. Jfr krävetobryst."],"e":["brist: -ith Mecht 268 . ","brust: -et STb 1: 339 (1482). -idh Hel män 248 . brost STb 1: 295 (1481); -idh ib 226 ( 1480) . ","bryst SpV 118 . SvKyrkobr 358 ),"]},{"a":"brysta","b":"","c":"","d":[" , se brista."],"e":[]},{"a":"brystadher","b":"","c":"","d":[" Jfr stor-, vidh-brystadher."],"e":[]},{"a":"brystang","b":"nn","c":"","d":[" = brystänge. fordriffwer bryst angh LB 7: 332 ."],"e":[]},{"a":"brystarf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brystarve","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brystarve","b":"nn","c":"","d":["bröstarvinge. alasiokj gaard . . . then haffuom wj met waara capituli samtykkio och raadhe wnt warom broder lasse olafson och hans brystarffuom at besætia Svartb 371 ( 1439) . ib 334 (1431)."],"e":["bröst- )"]},{"a":"brystbraz","b":"nn","c":"","d":["bröstsmycke, bröstspänne. 6 brystbrazer VKU 12 ( 1540) ."],"e":[]},{"a":"brystbränna","b":"nn","c":"","d":["se Sdw 2: 1204."],"e":[]},{"a":"brystduker","b":"nn","c":"","d":["börstduk. " pawal andersson . . . bekende stolit haffue aff mattis mysken skynnere en bryst doch aff mordskyn STb 4: 45 (1505). ""],"e":["-doch STb 4: 45 (1505) ), "]},{"a":"brysteghn","b":"nn","c":"","d":[" = brystiordh. dömdes thet skifftet stadigt och fast som toiwola boar och sairiala boar hade giordt medh knutt påsa både på bryst engh och vttmarck BtFH 1: 51 (1478, afskr.) ."],"e":["bryst engh )"]},{"a":"brysthyggia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brystiordh","b":"nn","c":"","d":["inegor. " ath skiffte wtmarken effter ty som the är lutägande j gamble bryst jordh " BtFH 1: 209 ( 1506) . " som the äre lutägende i bryst jord swa skulu the och skiffte wtmarken och fiske vatnen " ib 294 ( 1509) . " at jänckä och skiffte theris wtmarker effter bryst jordh och krok tal " ib 286 ( 1509) . ib 72 (1499, afskr.), 108 (1469, afskr.), 178 (1507), 272 (1508), 273 (1508). at skiffte broder broderdel och syster syster del mz sämie och sworne eede . . . aff gamble bryst jord ib 223 ( 1508) . " räcker icke swa mykit lösöre tha skal mätäs bryst jord med aarswexten " ib 175 ( 1506) . gaff sin son . . . iij m. om hwar aar for sytningh och wphold swa at recke eigh lösöre til tha skal mäthäs for iij m. bryst jord för kosten ib 293 ( 1508) . ib 233 (1510), 248 (1508), 264 (1508)."],"e":[]},{"a":"brystknöper","b":"nn","c":"","d":["eller *brystknöpe, m. (pl. -a) bröstknapp. 4 brystknöpa om 1 lödogh marc oc 1 1/2 lod VKU 62 ( 1550) . ib 32 ( 1542) ."],"e":[]},{"a":"brystradh","b":"nn","c":"","d":["råd som går från hjärtat, inrådan. then orädelige begynnelse han aff edher nades stämplan och bröst rad emot riichit . . . fore tagit haffuer HSH 24: 89 ( 1516) ."],"e":["bröst- )"]},{"a":"brystradh","b":"nn","c":"","d":["1) hjärtats råd, råd som går från hjärtat. bryst raadh är hwariom manne bäzst (fertur consultus achani pectoris vsus) GO 329 (variant i brädden).","2) förstånd. " han haffwer eth goth och dywpsth brysth radh " BSH 5: 268 ( 1508) . ib 20 (1504), 395 (1510)."],"e":[]},{"a":"brystskal","b":"nn","c":"","d":["ett slags skålformigt bröstsmycke. bade spenne och brystskalar STb 3: 197 ( 1494) . then bryst skal, som pedher martensson hade til panta ib 2: 263 (1488)."],"e":[]},{"a":"brystslagh","b":"nn","c":"","d":["slag för bröstet. Su 183 ."],"e":[]},{"a":"brystspan","b":"nn","c":"","d":["bröstspänne, bröstsmycke. brystspanneth bindhis mz halzklädhionne om halsin SpV 114 ."],"e":[]},{"a":"brystspänne","b":"nn","c":"","d":["bröstspänne. " resolutoricinium . . . brystspänne " GU C 20 s. 524 ."],"e":[]},{"a":"brystvapn","b":"nn","c":"","d":["bröstvapen, vapen som skyddar bröstet. Bir 3: 116 ."],"e":["-vakn )"]},{"a":"brystvärker","b":"nn","c":"","d":["bröstvärk. LB 1: 97, 2: 31, 56, 3: 168, 5: 80, 6: 105, 7: 1, 6 o. s. v. BSH 5: 23 ( 1504) ."],"e":["brist- LB 3: 168 . ","bristh- ib 6: 105 . ","bröst- BSH 5: 23 ( 1504) , "]},{"a":"brystvärn","b":"nn","c":"","d":["bröstvärn. bildl. all then tid . . . calmarna stad oc möres landh er i swenskemennes hendher, tha haffuer verendz land en god bristhvern BSH 5: 163 ( 1507) ."],"e":["bristh- )"]},{"a":"brystyrt","b":"nn","c":"","d":["pimpinella saxifraga Lin.? " pimpinella är brystyrth, henna roth är litin oc tho mykyt nyttogh oc godh " LB 3: 95 . " gres som kallas pimpinella thz är bryst yrth " ib 168 . " tak . . . brystyrth " ib 2: 31 . tagh . . . galigo canilbark sädefär, brystyrth och iiij piper korn ib 7: 75 ."],"e":[]},{"a":"brystänge","b":"nn","c":"","d":["trångt bröst, andtäppa. löser bryst enghe LB 7: 147: Jfr brystang."],"e":[]},{"a":"bryta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bryta, södnerbryta, krossa. " skipped . . . myste styred, oc mast oc raa söndrbrwsto och foor sedan for wynd oc wag j oled om syde brösz thz mz allo " Troj 74 . - nedbryta, nedriva. for:na hws skal meera kosta ath bryta ok opmwra än the c (100) marck STb 1: 12 (1475).","2) uppbryta. kirkio brytha Gummerus Syn-stat 26 (senare hälften av 1400-talet). 4) avbryta, bringa att upphöra. bryther thu thin sömpn for ena pater noster skuldh . . . thz är gudhe thäkkare Saml 6: 157 . 6) tillfoga (en häst) svavsår. wi . . . haffue mesth lamme oc brotne hesther HSH 17: 96 (1523; Brask). 7) tvinga, kuva, underkasta. Jfr Sdw 2: 1204. 11) bryta, övertyräda, ej iakttaa kränka. then edzöre bruthit haffuer Svartb 465 ( 1457) . clitemestra . . . bröt sith äktescap Troj 282 . 12) bryta, förbryta sig. thy synder ok människian a mote the hälga trefaldoghet tha hon synder ok bryter MP 4: 75 . Jfr Sdw 2: 1204. - med dat. jak findher j mik myn gudh offta oc idhekelika haffua rth til wredhe mothe mik oc brutidh thina höghelika waalle (möjl. för mote thina högeliko waalle) SvB 478 (c. 1500). - med prep. mote. hwru myghit daghligha badhe aff thik ok androm mothe honom briz SkrtUppb 13 . - med ack.-obj. bä[t]ra thet thu förra brösth MP 5: 101 . iac bröt honom aldre ordh amot Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). fore sinna rätta brotha skvld som han bröth (begick) i bothekirkio RP 2: 24 ( 1383) . - göra (ngn emot). med prep. (a)mote. hans fadhir ville honum ey brytha a moth MP 5: 212 . 13) med våld göra fri (från). thaa bröt han sigh fraan hänne Prosadikter (Sju vise mäst C) 229 . "],"e":["brita: briz SkrtUppb 13 . ","bröt . ","brödh JTb 99 ( 1514) . ","broth SvKyrkobr 89 . pass, brösz Troj 74 . 2 pers. brösth MP 5: 104 . part. pret. brottin: n. -it Prosadikter (Karl M D 3 ) 338),","bryta sik , sönderbrytas, krossa,s splitras, upplösas. gudh bödh haffsens bölio bryta sik, i sik siälwe, oc ey ower stigha haffsens trandh JMÖ 26 . - refl. brytas, brista, spricka. fämpte sinne drikker hrra abore foe stora klokkona som stander j lund at hon brytis ey Prosadikter 354. ","bryta af , 1) bryta av. tha brytis aff öffwersta hiärtabladhith PMskr 351. 4) bryta, överträda. thesse eptherscriffne sattis i nempdh offwer lasse skynnere och jon monsson i ketilstorp, hwilken thera som försth brödh aff oc erky holle thz forbudh, som JTb 99 ( 1514) . Jfr afbryta. ","*bryta bort , nedriva och avlägsna. the som swine stalle hawe bygt i grenden, the bryte them burt innan xiij (14) daghe STb 1: 438 (1460; burspr). ","bryta up , 1) bryta, öppna. Jfr Sdw 2: 1204. - uppbryta, med våld öppna. bröth han snarlighan kammaren op Prosaditer (Sju vise mäst C) 230. 2) lösbryta. är hon (jorden) alstingis tör, tha brytas wp stora bwtha aff jordenne PMSkr 199 . Jfr upbryta. ","*bryta sik up , bryta sig upp, med våld tränga sig upp. han broth sik wp a graffwinne mz sinom guddom SvKyrkobr 89 . ","bryta ut , tillvälla sig? Jfr Sdw 2: 1204. ","*bryta utaf , nedbryta, nedriva. bödz joan styng viidh iij (3) marck ath bryta sina badzstuffw vtaff STb 1: 54 ( 1476) . Jfr for-, kringun-, mote- nidher-, ny-, pa-, sunder-, til-bryta."]},{"a":"bryta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bryta, sönderbryta, krossa. biuþar iak þik . . . at þu bryt ok mal i miöl þätta bilätte Bu 189 . " han (stenen adamas) gitar ängen brutit vtan mz bucka bloþ " ib 72 . ib 151, 168, 207, 287, 518 . þa benen brutus Bu 522 " brutno halsbene " Bil 105 . brödhit bröz Bir 1: 119 " at gudz likame sculde þrytas " KL 30 . Bil 735 " sundrog ok brutin thingh " Bir 1: 290 . ib 293 . han brööt tha än skaptin flere Iv 2406 . Fr 580, 1643, 1742 . " mangen glauia war ther bruten " Va 18 . RK 3: (sista forts.) 4400 . " scorwth howdh är rat brothit (rättadt til brwtit) " GO 357 . bruti ögha LB 3: 35 . - bryta skip, lida skeppsbrott. skipmän räddus brytha skipit ok tapa liuit Bil 285 . ib 312, 347 . GO 411 . - abs. med skip ss subj. i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta Bu 489 . " et skip ladhit mz alskyns folke bröt jnnan storme " Bil 275 . Lg 993, 3: 250 . Bir 3: 312 . ST 37, 45 . ","2) uppbryta, med våld öppna. brutu the dör hwar ifuir androm Bil 316 . " judha brutu opta hus ifuer hänne ib. " KL 31 . ","3) uppbryta, upptaga. " bryta malmara sten " Bil 360 . Bir 2: 199, 4: 82 . ","4) afbryta. " wiliandhes brytha nakor winträ ällar winbär " Lg 3: 183 . poors brwthä SD 2: 24 (öfvers.). halff ordh oc brutin ST 162 . " hon bröt sin sömpn " ib 273 . ","5) dela. bryta by, undersöka rätta förhållandet med jordens fördelning mellan delegarne i en by. tha som thesse tolf hafdho byn brutit SD NS 1: 36 ( 1401) . Jfr brutsyn. ","6) tillfoga (en häst) skafsår. läkiaren giwer bruthnum häst salt ok ey altidh iisther GO 865 . ","7) vanl. med prep. undir. " vilde constans kunogar bryta longobardos vndi rom (lägga Longobarderna under Roms välde) " Bu 56 . Bil 260, 300, 305, 702 . MB 1: 302 . Iv 1498 . " brytha sin eghin wrangha wilia wndher gudhz riis oc plagho " Su 169 . ","8) låta utbryta? tha skulin ij se at the starke hunda a them swinom bryta sina onda lunda Al 4098 . ","9) förändra. " at bryta sit maal " MB 1: 214 . " systrana skulu . . . sionga . . . sina tidher . . . ey mz bruthne (konstlad, modulerande?) röst " Bir 5: 20 . ib 69 . " ofta bröt (fregi) iak mina röst at iak skulde sötelika sionga " Ber 228 . " gaa mz brutnum gang (fractis gressibus) ib 270. - dämpa. bryter hiärnans kyld hiärtans hita " MB 1: 84 . " thera wredhe bryta " Ber 263 . ib 154 . 10) göra om intet, upphäfva. hiertans reenlekir . . . han pläghar ther gerna brytas VKR 20 . judha böker scolu bryta thit argument Bil 82 . " thän doom maghin ij ey bryta " Iv 3739 . " nödh bryther lagh " GO 4, 75 . " thenna sämie riggia eller bryta " FH 5: 47 ( 1467, nyare afskr.) , 50 (1467, nyare afskr.). 11) bryta, öfverträda, ej iakttaga. är hin annan friþ bryter SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þän friþ bryter a quinnom ib 5: 637 ( 1347) . " at the . . . bryten eigh warn stadhwa " ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). bryta moysi lagh Bu 78 . " adam bröt vars härra buþ " ib 139 . MD 8 . " the bryta sina lofwan ok sin edh " Bir 1: 195 . " aldre skal iak miin ordh bryta widh thik " MB 1: 218 . " bryta sina iat viþ guþ sialuan " Bu 5 . for brutna tro ib 169 . 12) bryta, förbryta sig. bryta the rike KS 9 (20, 9) . " at ey skuli brytas " KL 185 . makt at bryta (delinquendi facultas) Ber 235 . " then är brytur widh annan " KS 9 (22, 10) . " naar bröt iak nakath vidh idher " Iv 4047 . MD 9 . " hwar som bryther aldhermanne i moth " SGGK 104 . at . . . skrapresten bryther nogrom brodher eller systher moth retta ib. bryter ok nokor os mote sieluom KS 37 (96, 39) . vm han synda älla brytir mot honom Bir 1: 287 . " bryta mot hälga laghen " MB 2: 291 . " om han ther til bryter " TS 25 . ib 21 . " giff mik til the bruten nabal hafwir brutit (begått) " ST 218 . ","1) kasta upp, kräka. man skal sigh och tha wel brytha och spya LB 7: 179 . ","2) förbryta sig. om oldermannen bryter sik mote nakrom sin embetz broder SO 116 . BSH 3: 293 ( 1470) . - refl. brytas, brottas, strida. enkte bröds hon mot hanum Di 162 . " brös fast i mot " ib 149 . " swa brytz thit modh ok hogha thine . . . alt äpter (arbetar för, sträfvar efter) riikt ok wärlz hedher " Al 6569 . ","1) bryta f. bröt iak af annat örat (näml. på grytan) Bu 420 . Su 432 . ","2) nedbryta, nedrifva. han bröt aff badhe tak ok tinna MD (S) 269 . ","3) svika, handla svikligt? iak bröt aff saa margelund RK 3: (till. om Chr. II, red. b) 6190. Jfr afbryta. ","1) uppbryta, med våld öppna. willo nw bryta op dörrena MB 1: 193 . KL 128 . RK 1: 3895 . Al 10205 . bryther i breffwen op BSH 5: 275 ( 1508) . ","2) taga upp, flytta bort, aflägsna. thabröt konung tydrik op all sin tiäll (tækr nu up allar sinar hærbuðir Di 202 . - abs. bryta uppp, tåga bort. tha bruto the wp RK 1: 4472 . ","3) med prep. undir. underlägga. bröt vp vnder sik manga konunga rike Di 7 . Jfr up bryta. "],"e":["brita: briz Bil 735 . ","brwthä SD 2: 24 (öfvers.). ","bröst Bu 208 ; Bir 1: 125 . ","brutu . ","brutin bruttin LB 3: 103 . ","brotin FM 462 (1510); -ith MD 9 ; ","forbrotith MB 1: 467 ; ","brotna Lg 3: 298 . ","brothin: -it GO 357 ; ","-ith MD 8 . ","bröthen: -eth FM 236 ( 1505) . ","brytin Fr 580, 1742 . ","brytz Al 6569 ; Lg 1034 ; " briz " Bil 735, ","bröds Di 162 . ","brös ib 149),","bryta sik , ","bryta af , ","bryta ater , ","bryta in . ","bryta sik in , bryta sig in , med våld intränga. en owermatto stor brot byörn kom wt aff skoghen oc bröt sik jn i min bigardh Lg 3: 288 .","bryta niþer","-niþ )","bryta sunder , sönderbryta, sönderkrossa. bröt sundar iarnen Bu 168 . bryta aldra þera larben mz slägiom sundor i sma styke Bu 522 . Bil 650 . KL 219 . Bo 103 . Al 3487 . " tok han brödh . . . ok bröt thz söndir " MP 2: 6 . " alt landzfolkith skal bryta then swnder mz stenom " MB 1: 368 . Jfr sunderbryta. ","bryta sik sunder , ","bryta up , ","bryta ut , ","bryta sik ut , bryta sig ut, med våld tränga sig ut. brutho sik ther wth Di 251 . - Jfr ben-, for-, til-, umkul-, undirbryta samt ny-, o-, sma-, älle., ödh-bruthin."]},{"a":"bryta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brytare","b":"nn","c":"","d":["öfverträdare. lagsens brytare MB 2: 319 . Jfr bunka-, kirkio-, ra-brytare."],"e":[]},{"a":"brytare","b":"nn","c":"","d":["överträdare. " diäffwllin . . . wtdreff them höxsta bodsins brytara aff the blomstrandhe fädhirnislandeno " SpV 199 . - Jfr ben-, biärgs-, dura-, fridh-, grava-, lagh-, qvista-, stenbiärgs-, tro-brytare."],"e":[]},{"a":"brytelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obrytelika."],"e":[]},{"a":"brytelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr obrytelika."],"e":[]},{"a":"bryteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr obryteliker."],"e":[]},{"a":"bryti","b":"nn","c":"","d":["bryte, förvaltare (af annans egendom), gårdsfogde. mins brytia son MB 1: 182 . - särsk. den som mot viss andel i afkastningen förestår och brukar annans gård (jfr Amira, Altschwedisches Obligationerecht s. 672 f.). lagde ther wnder . . . brytia ok qwerna ok landbo RK 1: 1181 . ib 219 . " alla the brytia landbo oc hion som byggia j mino godze " BYH 1: 179 ( 1377) . biudom wi . . . allom bondom, brytiom oc landbom GS 27 (1735, orgig.) . " all frältz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra, som ära brytia oc landbo " ib 28 . " aller almoghe, bönder, brytia oc landbo " ib 29 . bönder. brytia. oc landboa BSH 1: 185 ( 1386) . ss tilnamn. lydberti bryttiæ SD 4: 261 (1332, nyare afskr.). librikt brötia ib (öfvers. fr. början af 1400talet). lyberti brytia ib 505 ( 1336) . - i ortnamn. jn prato brytiæ arnede SD 2: 13 ( 1286) . " ju prato brytiæ swanæwikh " ib. "],"e":["brytia . ","bryttiä SD 4: 261 (1332, nyare afskr.). brötia ib (öfvers. fr. början af 1400talet). pl. brytiar), ","brytiatekt SD 3: 253 (1316, gammal afskr.). brytiamarkin VAH 24: 325 ( 1358) . ","brytia gardher , "]},{"a":"bryti","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*brytia fälagh , ","*brytia gods , ","*brytia thorp , "]},{"a":"brytias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. brottas. tha brytiadis (Cod. A brotadhis 226) en ängel mz honum MB 1: (Cod. B) 549 . han brytiadis (Cod. A brotadhis 227) mz änglenom ib. Jfr brotas."],"e":["-adhis )"]},{"a":"brytilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" Jfr o-, sunder-brytilse."],"e":[]},{"a":"brytilse","b":"nn","c":"","d":["brytande, överträdande, kränkning. tyo budhordhanna brytilse SvKyrkobr 159 . " örstä budh ordzsens bry tilse " ib 190 . JMPs 221. the tre lyfftes brytilse ib 242."],"e":[]},{"a":"brytning","b":"nn","c":"","d":["riving (av en byggnad). then skade fförscrifne olaff michelssons huss giort hade fförscrifne her benktz huss meth then brytningen SJ 2: 268 ( 1495) . STb 3: 218 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"brytstokker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bräd","b":"nn","c":"","d":["loch brädder, m. (pl. med art. bräddana) brädd, kant, rand. crepide . . . strandh driffwilse högheth ok brädh GU C 20 s. 154 . thz leeret som för var j bothnen komber j the andra öwerst j bräddena Sv Kyrkobr 226. kom nidher vnder en bräd i käldonne ib 32 . " förwara ath aloe sig ekke lyffther wp oc löper affwer bräddana " PMSkr 536 . Jfr fat-, ughns-bräd samt a-brädder."],"e":["brödh- )"]},{"a":"brädder","b":"nn","c":"","d":["brädd, kant, rand. bäträ är spara fra bräd än fra bwthn GO 783 . war han (ɔ: ampulen) fuller mz olio vp til bräddin Lg 3: 259 . " war karit fult vp til brädda mz skönasta dryk " ib 244 . " ginstan brast en deel aff bräddenum a karino " ib 256 . Jfr älvabrädder."],"e":["bräd , "]},{"a":"brädha","b":"vb","c":"v.","d":["bestryka (med tjära eller beck). thu skal göra i archinne flere rwm oc brädha mz thy biki innan oc vtan MB 1: 168 ."],"e":[]},{"a":"brädha","b":"vb","c":"v.","d":["1) smälta, upplösa genom hetta. " tha bräddis (Cod. A bradhnadhe 174) waxith " MB 1: (Cod. B) 544 . brädh smör j eeno panno LB 2: 32 . ","2) steka. " tak jnrynen aff hylle bark ok brädh medh smör j eenne panno " LB 2: 32 . " skal man takak ale thrä ok skaffwa jnrymen ok brädha medh smör ib. ""],"e":["-dde )"]},{"a":"brädhe","b":"nn","c":"","d":["bräde, bräda. " waro murane klädde mz brädhum aff cedro . . . oc all brädhin j wäggiomen oc a gulfweno waro kläd mz gul " ST 418 . VKR 10 . Bir 4: 85 . RK 3: 809 . BtFH 1: 145 ( 1506) o. s. v. FM 236 ( 1505) . PM II, 12. Lg 3: 176 . " leg honom mellan ij [2] breder " LB 8: 41 . " lwtte sik litit til at hwilas wppa eth bräde " Su 262 . - bräde el. bord på hvilket en handtverkares varor utbjudas till salu. huilken en som sin egin man vill vardha han schall syth bräde ey vpslaa för än han al companijs reth haffuer fult giort SO 152 . ib 142 . - spelbräde. bildl. wel iach haffue haandhen ther hos paa brädhit BSH 4: 268 ( 1501) . se oppa brädhet medh hwath tärninghin dragha will ib 257 (1501). ath i hafwe eder bodh diit nedh som see ther pa brädit medh ib 293 ( 1501) . " se well pa brädet, ä hurv all ting kwnne sig forlöpe " ib 5: 458 ( 1511) . vij velie haffue ögedh pa brädhet, swa her skall inthe varde skandindis FM 310 ( 1507) . - Jfr butna- eke-, tak-brädhe."],"e":["brädhe Lg 3: 176 ; RK 3: 809 . ","-er LB 8: 41 ; BtFH 1: 145 ( 1506) , 153 (1507), 156 (1507), 159 (1507); FM 236 (1505)), "]},{"a":"brädhe","b":"nn","c":"","d":["bräde, bräda. " gaffue wy her morten lindorm lxxv (75) mark, som han haffuer vtlacht for staden for timber, pale, for bredha, näffuer ok murmesterna " Skotteb 80 (1461-62). ib 81 (1461-62). vrakara til tyera, neffuer, wiidh ok breden StÄmb 120 ( 1490) . ib 122 (1491) et.c Jfr butna-, butn-, dura-, gröpe-, sagha-, skur-, skut-, skärm-, ställinga-, thak-, thiok-brädhe. "],"e":["bredhe . ","bredha Skotteb 80 (146162) , 81 (1461-62). breden STÄmb 120 (1490), 122 (1491), 125 (1492), 127 (1493), 145 (1500). bredhen ib 148 ( 1501) ), ","*brädha vräkare","*brädha värke , "]},{"a":"brädska","b":"nn","c":"","d":["brådhet, snarhet. " skörliffnadhins dötter äru atta . . . fiärdhe är brädzska j sköra syndir, for thy nar nakar thänkir sik stadhughan staa tha ffallir han raskast " SvKyrkobr 355 . " snarhet till vrede, häftighet, retlighet. människionna synde . . . som äro . . . langlikin owinskapir, dela ok trätta brädzska ok kiff " MP 5: 91 . Jfr harm-, il-brädska. "],"e":["brädzska )","brädsko fulder"]},{"a":"brädska","b":"nn","c":"","d":["häftighet, våldsamhet. vatnanna bräzska Bir 2: 316 . " ib 1: 332, 2: 157, 171. örn flygiande mz bräzsko " MP 1: 71 . mz alle bräzsko rusa paa han MB 2: 325 . " löpo diäflanne mot hänne mz bräzsko " Bir 3: 370 . " forethankin bryther dröfwilsanna brädzko " Ber 154 . - våldsam stöt. the dröffuilse oc brädzsko som owir oss äru kommen MB 2: 280 . - häftighet (i sinnet), vrede. til vredhe ok brädzsko MP 1: 352 . " i wredhinna bräzsko " Ber 108 . thina brädzsko späkia ib 263 . - raseri. af tholke bräzsko giordhis honom swa stor grymelikhet Bo 218 . häftighet, våldsam drift, lidelse. mz osigherlige skörhetz bräsko MB 2: 133 . - ifver. älskelikhetsins älla älskoghans bräzska Ber 14 . "],"e":["brädzska . ","bräzska . brätzska. bräska. ","brazska: -o Bir 2: 157), ","brädsko fulder","bräzskofullir )"]},{"a":"brädskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["häftig, våldsam, ursinnig. " j syna bräskeliga wredhe (in multa furois rabie) sökte han manliga til diomeden " Troj 152 . " böriade hon tiil mz bräskeliget rop seya (furiosas exclamat in voces dicens) " ib 146 ."],"e":["bräskelig- )"]},{"a":"brädsker","b":"av","c":"adj.","d":["häftig, våldsam. pollux optändr j eldzsens bräska wrede (igne furoris accensus) sökte j mot en troyan . . . oc stak honom Troj 31 . - häftig, vred. wj magom thät . . . betänkia j warom hog hurw stor ok skadelikin bördha thät är widh människiona siäl ath warda brädzkom ok wredom for thy hon fortappa tha sinom sinnom MP 4: 64 . (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 204). Jfr harmbrädsker."],"e":["bräsker: -a Troj 31 )"]},{"a":"bräk","b":"nn","c":"","d":["brist, skröplighet, krämpa. " tz (hertat) far nagon briist eller bräk " LB 7: 234 . " at en qwinna far briist oc breck oppo sin natur " ib 272 ."],"e":["breck )"]},{"a":"bräkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["bräcklig, skör. all natwrliken tingh ärw aff fira lementh skapat, oc the som haffwa meer aff wädreno ärw lättaren, the meer haffwa aff watneno ärw blötaren, the meer aff jordenne ärw hardaren, the meer aff eldenom haffwa ärw bräkelikaren PMSkr 362 . " okitokius är en sten . . . slätter til at taka paa, oc bräkeliken (cito frangibilis) " ib 486 ."],"e":[]},{"a":"bräkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["bräcklig, skröplig. Gers Frest 58 ."],"e":["bräkelighen )"]},{"a":"bräkelikhet","b":"nn","c":"","d":["bräcklighet, skröplighet. Gers Frest 28 . större syndh . . . än alla annars mans brusth ok brekelikhet ib 31. myna bräkelikheth weth thw ib 52 ."],"e":["brekelikhet )"]},{"a":"bräkia","b":"vb","c":"v.","d":["bräka. " nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia " Bil 213 . " faar brekto " ib 534 . Pa 7 . Bir 3: 28 . MB 2: 82 ."],"e":["-te )"]},{"a":"bräkia","b":"vb","c":"v.","d":["bräka. faarit, hwilkit som offta ropar oc bräkir (balat) Mecht 260 . balans . . . bräkiande GU C 20 s. 48 ."],"e":[]},{"a":"bräkian","b":"nn","c":"","d":["bräkande. " balatus . . . bräkian " GU C 20 s. 48 ."],"e":[]},{"a":"bräkka","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr þangbräkka."],"e":[]},{"a":"bräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["bräcka, sönderbryta, krossa. " bräkte hans huffwodh " MB 2: 102 . Lg 3: 311 . RK 1: (till. till LRK) s. 245 ."],"e":["-te )"]},{"a":"bräkne","b":"nn","c":"","d":["ormbunke, pteris aqvilina Lin. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskpa s. 47. " flix bräkne Växtförteckn. fr. slutet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. är bräkne thet fördriffz mädh dyngio " PMSkr 196 . wathn som gioth är aff bräkne ib 429 ."],"e":[]},{"a":"bräkskiva","b":"nn","c":"","d":["bräckjärn? en fiäring bräckskiffuer FM 77 (1483, daniserande)."],"e":["bräck- )"]},{"a":"bräm","b":"nn","c":"","d":["bräm, bård. " borde henne ey dragha eller bere gul eller brem " STb 2: 353 ( 1489) . thonius ouerskere skal geffue xx mark för sins hustrv kläder och tage sin kleder ighen fför wtan bremmit, tet skall sta til städes ib 4: 331 ( 1513) . " för skin til bräm oc til rölliske, som kom ltil hänna skinkiortil " VKU 82 ( 1555) ."],"e":["brem )"]},{"a":"brämtunna","b":"nn","c":"","d":["ett slags tunna, troligen så beskaffad att övre delen ej varit helt tillsluten utan blott haf en 1/2 dm. bred kant (bräm?) löpande innanför stäverna och omslutande en rund öppning som väl varit täckt av en lös brädskiva ss lock. Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 204. ena brämtynno skarpan fisk Arfstv 19 ( 1461) . ib 63 ( 1474) . ij (2) brem thynnor medh faath och drykkekar ib 63 ( 1474) ."],"e":["brem- . ","-tynna )"]},{"a":"brändaghe","b":"nn","c":"","d":["låga, hetta. forgik thän brändaghin KL 56 . " maktoghe ok valloghe skulu maktelica thola brändaghan ok pinonar " Bo 96 . ib 97 . thz vare ey lica vidh thässa ognins mykla brändagha oc hita Bir 2: 16 . ib 1: 89, 104, 388, 2: 209, 3: 43, 108 . MP 1: 29, 34 . MB 2: 118 . Su 40, 340 . - brinnande längtan. näplica kände hon sik fore sorgh ok bruna oc brändagha (præ dolore et ardore desiderii) Bo 25 . - ifver, mit. rätuisonna brändaghi (zelus) Bir 3: 398. aff tronna brändagha (fervore) ib 2: 150 . starkir brändaghe kastar om kul människiona vtan skällikhetzsins tämpran Bo 140 . " swa at . . . skälikhetin styre älskoghans brändagha " ib. " gudhelix kärlex brändaghe " Bir 2: 338 . ib 1: 213, 217 . VKR II . Su 345, 346 . - brand, brånad. vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins swidha ok brona MP 1: 282 . - Jfr kärleks brändaghe."],"e":["brendagha (nom.) MP 1: 34 . ","brennadaghe: -a ib 29), "]},{"a":"brändaghe","b":"nn","c":"","d":["hetta. " then sware heta oc brännoga " Troj 20 . - bildl. låga, hetta. aff heta kärlekens brännogha Troj 10 . " j myklom älskogx brännoga " Troj 168 . ib 62 ."],"e":["brännog(h)e: -a Troj 10, 20, 168 . ","bronnoghe: -a ib 62 ),"]},{"a":"bränna","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) brännande. om ekehug ok brennom TB 76 . Jfr eke-, näsa-, skogha-, vaþa-, vilia-bränna. ","2) feber. " " LB 9: 105 ."],"e":["brenna )"]},{"a":"bränna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bränna, genom eld förtära el. förstöra. at bränna min ben Bu 13 . þe vildo han . . . bränna ib 176 . " them skal all thry bränna liwandis " MB 1: 369 . " kom elder aff gudhi oc brände chore oc halffthridhia hundradha män " ib 405 . " sidhan the waro alle brände " ib. " up resa . . . sancti laurencii kirkio som longobardi brändo " Bu 417 . " brändo the lödesa alt i röter " RK 1: 2270 . " the haffdona (bron) alla bränt " ib 2294 . " hans land war häriat oc bränt " ib 840 . " at bränna offer " MB 1: 199 . " brennandis them försth j asko " PM XL . - abs. för än iak faar vt i danmark at brennä RK 1: 807 . - bränna, genom eld skada. bränt barn seer widh eldh GO 1078 . tz som brenth oc skollat er LB 7: 166 . " doger thz mykith ffor thz som brenth er eller eldh haffuer skadath " LB 2: 40 . - bränna, märka (med brännjärn). brennes annar hennas kindh mz eth glödgat järn PM 30 . bränna, genom brännande vålla el. åstadkomma. er hästir istädhugir, brän fori sporanum a badha sidhu enä vnd Hästläked. i AS 137 . - bränna (ss lysämne, vällukt el. dyl.), nyttja till elds underhållande bränna rökilse MB 1: 404 . - bränna, genom brännande el. smältning rena. cc pund bränt guld Bil 761 - bränna, genom brännande bereda. bränna tighil MB 1: 288 . brenna koll Di 123 . " salth görs aff asko som bränd är aff trä äller aff kalk som brändher är aff stenom " PM XL . " brenna salt aff blod " ib XLI . bränt salt Hästläked. i AS 137 . " likir thom manne som gör bränt vin (vinum ardens) älla bränt vatn (aquam ardentem) hulkit som görs ok blandas aff vine " Bir 3: 418 . aff brenth wiin LB 7: 127 . " brenna tz watn som forlenger menniskiona liiff " ib. " tz vatnit skal brennas aff röth vin ib. " ib 133, 135, 136 . PM XXVIII, XXXII XXXVII o. s. v. 6, 8, 11, 12. - part. pret. (genom inflammation) stockad. hon löser wel brendha (Macer: concretum) miölk j spinom LB 7: 100 . ib 8: 50 . bränt blodh fult mz galla är thungt oc säter sik nidherst ib 5: 293 . ","2) brinna. " ii bränanda bale " Bu 22 . ib 501 . " sarlika brännum wi " Bil 238 . " brännande oc liusande lyktan " Bo 82 . " brennande kyndolmesso lyws " LB 2: 61 . thz (ɔ: blws) brände iämfast som nakath mws Al 2334 . ib 5697, 6792, 7288, 8036, 9418 . KL 285 . RK 2: 7879, 3: 2257, 3309 . j brennande (ardenti) sio mz eldh oc brennastens logha MP 1: 18 . brennandhe (ignitum) gul ib 45 . - flamma, glänsa. mz brännande (Cod. A brwno 413) swärdhe MB 1: (Cod. B) 562 . - bildl. brinna, låga, vara varm (af någon sinnesrörelse eller känsla). värma hiärtat oc göra thz brennande Bo 15 . " brennande oc idhkelikin bön " ib 45 . " brennande älskoghe " ib 232 . " mz . . . brännande kärleek " KL 293 . " af brennandista (ardentissimo) guz kiärlek " Ber 269 . - ifrigt längta, vara ifrig. äpte hänne astundelica bränna Gr 283 . " brännande til godha gerninga " Bir 3: 463 . ib 100 . VKR X . " giordhe them brännande ath tala af myna guddoms höghelikheth " ib 70 . - med lågande blickar el. skaprt betrakta? han fäste siin öghon ij hans änne stadhlika a hans änlite brände Al 2606 . - uppeldas, blifva liflig? til enkte skäl idhart samwit bränner Al 7110 (i de flesta af anförda ex. skulle bränna kunna betraktas ss en mot Isl. brenna svarande sidoform till brinna). "],"e":["bräna: -ande Bu 22 . ","brenna . ","-ir , ","-de , ","-der ),","bränna af , afbränna, genom eld förstöra. haffwer brent aff xv (15) garde BSH 5: 90 ( 1506) . " haffwer brent al socknen aff " ib. " brennä honom land och städer aff " Va 45 . PK 233 . Jfr afbränna.","bränna bort , ","bränna inne , ","bränna nidher , ","bränna up , ","bränna ut , "]},{"a":"bränna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bränna, märka (med brännjärn). laath brenna föl skuut oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul Brasks Cal 266 . - bränna, genom brännande bereda. brenna kalk PMskr 360. - bränna, destillera. ath brenna eller selie nagata brenth wyn STb 1: 424 (1494; burspr.). StÄmb 152 ( 1503) . - bränna, sveda? blästhe aff sin mwn orena oc brände flodher mädh aldra wärssta lwkt JMPs 228. - bränna, förorsaka sveda. Jfr Sdw 2: 1204. thär brindher (för brännir, lat. urit) ekke lastanna ok kötlika rörilse nätla SpV 493 . - bildl. bränna, förtära. bätre är at människian giptir sik än offmykit brännas aff skörom lustha MP 5: 97 . 2) brinna, brännas, uppbrännas, förtäras av eld. brinna upp. Se Sdw 2: 1204. thet händher breffwen brenna ällir borthkomma PMSkr 193 . brinna, glänsa, lysa. thär bränir (ardet) kärlekxsins wiola SpV 4+3. - bildl. brinna, låga. hon var bern nande mz gudhlicom kärlek innantil oc vtantil NIo kap ur Bir 23 . "],"e":["brenna )","*bränna sik , bränna sig, ådraga sig brännskad. Jfr Sdw 2: 1204. män tw bränner tiig om syde nar tw gaar for när elden Troj 175 . - refl.","*brännas , brinna, brinna ihop. förwar tith sädekorn ath thet ey möglis äller brennas Brasks Cal 264 .","bränna nidher , brinna ned. then badstugu wiid norreström, som nidher är bränd HLG 1: 115 (1475). ","bränna up , brinna upp. hwi brännir tha op klostir ellir kirkior SvKyrkobr 112 . ","bränna sik up , bränna upp sig själv, förtära sig själv, förtäras. the som ey bära nogh wathn pa kalken j släktingenne the fordärffwa kalken ty han brenner sigh wp oc bliffwer som aska PMskr 361. - Jfr benom-, iärn-, nidher-, saman-, ut-bränna samt half-, o-bränder, ävensom brinna."]},{"a":"bränna","b":"nn","c":"","d":["sveda, smärta. Jfr Sdw 2: 1204. tha nagor människia haffuer awndena wärk ok bränno j sit hiärta MP 4: 109 . - Jfr kornbränna."],"e":[]},{"a":"brännare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kroppa-, salt-, silfs-brännare."],"e":[]},{"a":"brännare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kol-, morþ-brännare."],"e":[]},{"a":"bränne","b":"nn","c":"","d":["brännjern. cauterium, bränne GU 2 ."],"e":[]},{"a":"bränneliker","b":"av","c":"adj.","d":["brännbar, som kan förbrännas. brenneligin tingh LfK 284 . Jfr obränneliker."],"e":["brenneligin )"]},{"a":"brännemärke","b":"nn","c":"","d":["1) inbrändt märke, brännmärke. sätter icke sitt brännermärcke ther på SO 221 .","2) redskap hvarmed märke inbrännes. tage lijckstock, märckebast, ändemåth och brännemärcke SO 223 ."],"e":["bränner- )"]},{"a":"brännesiuke","b":"nn","c":"","d":["häftig feber. for brenne siwke LB 7: 340 ."],"e":[]},{"a":"brännesot","b":"nn","c":"","d":[" = brännesiuke. for brännesot thz är then som hetär mykit jnnan j liffuit oc torster mykit sa at swartnar j munnen LB 2: 92 ."],"e":[]},{"a":"brännesten","b":"nn","c":"","d":["svavel. snart varo tilredde . . . vghna opfylte medh thiärä beek qwadho ok brendestene J Buddes b 83 . "],"e":["brendesten )","*brännestens olia , "]},{"a":"brännesten","b":"nn","c":"","d":["svafvel. " hans mundar lughaþe ok rök som brännesten " Bu 208 . " sulphur thz er brännesten " LB 2: 37 . Pa 19 . Gr 273 . Bir 1: 151, 339 . MB 2: 347, 355 . PM XLIII, 4, 5 o. s. v. Su 126, 128 . "],"e":["brännasten . ","brennasten . ","brendästen: -stensens LfK 223 . ","brendesten ib 238 . " brännenom för brännestenenom " MB 2: 347 ), ","brännestens badhstova","-bazstuwa )","brännestens bal , ","brännesten biärgh , ","brännestens drupi , ","brännestens elder","brännastens- )","brännestens flodh","brendestens )","brännestens lughi","-a ib 94 ; ST 536 . brennastens lughi: -a MP 13 ; LfK 221 . ","brännistens lughi: -um KL 121 . " brännestens loghi: -a " MB 1: 194 . " brennastens loghi: -a " MP 1: 18), ","brännestens röker","brenestens- LfK 221 ), "]},{"a":"brännevidher","b":"nn","c":"","d":[" (bränn)ved, vedbrand. vii!UDDA_TECKEN? (7 1/2) mark for xl l(40) fadhmer brenna wedh till radzstuwana Skotteb 379 (1463 ; Kämn)."],"e":["brenna wedh )"]},{"a":"brännevin","b":"nn","c":"","d":["brännvin, af vin (äfven mjöd el. öl) bränd el. destillerad vätska (jfr bränt vin under bränna 1). " af brennewins dygder " LB 7: 134."],"e":[]},{"a":"brännilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. brännande. M (1000) wärdher . . . j them ware enkte annadh än pinor oc plaghor, som är hängilse, stäghlingh, ffiängilse, stekilse. älla brännilse JMPs 116."],"e":[]},{"a":"brännilse","b":"nn","c":"","d":[" ? brännande, uppbrännande. the tingannas brennilse skal göras jnwertis j lykth kar PM XLI . " skodha varn hungir ok blygdh vaar fängilse ok saar oc husa bränilse " Bir 3: 472 . Jfr upbrännilse."],"e":["bränilse )"]},{"a":"bränning","b":"nn","c":"","d":["brännande; inflammation? fätman wardher aff blodzsens bränning aff starkom hyta wällande honom oc omwändande i bränningenne LB 5: 293 ."],"e":[]},{"a":"bränning","b":"nn","c":"","d":["bränande. wars herra ihesu christi pina är ytirsta tilflyning a mothe äwärdelico pinonne brännigh MP 5: 166 ."],"e":["bränningh )"]},{"a":"brännyrt","b":"nn","c":"","d":["skelört, chelidonium majus Lin celidonia bränyrt LB 5: 81 . " celidonia thz är syrgunna ällir brenne yrth a swensko " ib 3: 120 . " brenyrth skal hemptas tha hon star i blomster " ib 7: 126 ."],"e":["bränyrt . ","brenyrth . brenne yrth),"]},{"a":"bränta","b":"vb","c":"v.","d":["vrida till baka, böja tillbaka, böja uppåt. gak eygh mz vpräctom hals älla framrecto bryste älla bränto Ber 270 . - (?) för then drop maal ath han skulde haffua brät michel person sin lege drengh mz wilie i sin egen rige BtFH 1: 159 ( 1507) ."],"e":["brätta . ","-ter )"]},{"a":"bräsker","b":"nn","c":"","d":["Jfr thordyna bräsker."],"e":[]},{"a":"bräst","b":"","c":"","d":[" , se brist."],"e":[]},{"a":"brästa","b":"","c":"","d":[" , se brista."],"e":[]},{"a":"bräster","b":"nn","c":"","d":["knall. " hördhis swa som en braster " KL 363 . " thordyn hwars tilquämd för höris än höghste brastin kombir " Bir 3: 411 . ib 412 . Jfr thordyna bräster."],"e":["braster KL 363 ; ","-in Bir 3: 411, 412), "]},{"a":"bräþe","b":"nn","c":"","d":["hastighet (i sinnet), hastigt mod, häftighet, öfverilning. " som mz wadha eller brädhe drape nakan man " MB 1: 425 . " thz giordhe han aff vit ok ey aff brädhä " Iv 5273 . Al 10013 . - vrede. daghs rwm ok natta skal wara mällom hwario bräde GO 89 . watnin sankadhos saman mz thinne bläsande brädhe (in spiritu furois tui) MB 1: 318 . - raseri, våldsamhet. alt thätta giordho the mz gäld oc ryghelike brädhe Bo 182 . Gr 263 . " mz thorn kronadhis aff ilsko brädhe " MD 66 . - ifver. badhe aff nödh ok swa aff brädhe Al 4999 . - häftigt begär (till). for matz brädhe MP 1: 190 . "],"e":["bräþa vitni , ","brädhis fulder , "]},{"a":"brödh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bröd. " stekt bröd medh olia " Brasks Matordn 7 . swarth brödh PMSkr 363 . riffuz brödh Arnell Brask Biᴵ 32. - bröd, mat, föda, kost. mullughagiallith aff scarum, swa sum äär twa örtogar aaff hwari stuwe ii scarum oc ena örtog aff hwariom theem sit eghit bröd äter thär sama stadz VgFornmt III 7-8: 157 (1384). - kost, uppehälle. skall fförscrifne barnssins faderbroder mester albickt thet ffore see til brödz meth fförscrifne lxxx (80) mark SJ 2: 262 ( 1494) . - särsk. et frit bördh, fria brödhit, fritt uppehälle på försörjningsinrättning, fribröd. vare tet zache Ath han schade finge j stadzsins resa til lyff eller lymmer, tha haffuer bergamestarnna oc radit pa stadins wegne loffuit hanom frith brödh til dödra daga STb 2: 339 ( 1489) . " kom myckel stadzsens puluermakere ok begerede sin fria brödh j sin lyffs tiidh aff staden " ib 422 ( 1490) . " huilket hws hustrv cristin for:ne medh sigh jngiffuit haffuer j helge andz husit til eth frit brödh j sin liffs tijdh " ib 4: 88 ( 1505) . fick mattis laurensson ahndenna pa bria brödet pa hustrv cristina wegna j garden epter gardzsen statuta och priuligeia jnnehollesle ib. - levebröd, bärgning. utkomst. alexander schulle medh sina hwstrw aname sin hustru syster til sich til hon til manna kommo elle til brdödz kommo kunne SJ 2: 182 ( 1491) . - levebröd, syssla, tjänst, ämbete. kemmenerana schole vnderuise clockaren, ath han for see sich om eth annat brödh STb 3: 152 ( 1494) .","2) bröd, brödkaka. " thär görs aff 1 brödh för hwaria alin sädesjordh " VKJ 149 (c. 1500). 3) kost, hushåll; tjänst (hos ngn). saa lenge jach er j edhert brödh Arnell Brask Biᴵ 8. per olsson . . . viderkendes, ath han j hel sloogh en bagere drengh pa slottit war och bade j sama bördh tiente STb 4: 160 ( 1507) . " hure han vtrolige giordt hade mothe sith rette bördh och trofsth herre j hans gode thro och thienisth ther han sin herre sacht och loffuit hade " ib 3: 241 ( 1495) . Jfr asko-, hunda-, hvete-, olio-, spisa-, ängla-brödh. "],"e":["bröds biti , ","*brödsfödha , ","*bröds smula , ","bröds stykke , "]},{"a":"brödhbedlare","b":"nn","c":"","d":["person som tigger om bröd, tiggare. varkunna . . . min stora fatigdoom som han oc hwar godh man dagligha kunno merkie, thät vi gangha thär ena at gaten som thuo bördbedler Arfstv 23 ( 1461) . (Tänkbar men mindre tolig är en sing.-form brödhbidhil)."],"e":["-bedlar ) , "]},{"a":"brödhbidhil","b":"nn","c":"","d":["se brödhbedlare."],"e":[]},{"a":"brödhbiti","b":"nn","c":"","d":["brödbit. Lg 3: 222 . Jfr bröds biti."],"e":[]},{"a":"brödhdisker","b":"nn","c":"","d":[" brödskifva el. brödkaka som tjenar ss underlag för mat med fast form (jfr Kalkar, Ordbog til det ældre danske sprog 1: 293)? han giwir litith som siälwer gnagher sin brödh disk GO 187 . " han skar bröddisken sunder oc nider vt gynom bordit (beit i svndr leifnn oc sva mikit af borðino sem knifrenn toc) " Di 45 ."],"e":[]},{"a":"brödhdisker","b":"nn","c":"","d":[" (bröd)tallrik. Jfr Sdw 1: 158. thette effterscriffne haffue for:ne testamentarij antwordet berger swensson heem medh sich, allom arffuom til bytes, . . . en hopp faath och brödhiskar STb 3: 305 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"brödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["varande i (ngns) bröd, varande i (ngns) tjäsnt, fast anställd. the honom tiänä paa mynthen och hanss brödeligse swenä äre skolä honum til retthä stondhä och enen annän HSH 19: 15 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"brödhgärning","b":"","c":"","d":[" , f- brödberedning, bakning. MB 1: 234 ."],"e":[]},{"a":"brödhhus","b":"nn","c":"","d":["bageri. " panificium . . . brödh hws " GU C 20 s. 405 ."],"e":[]},{"a":"brödhkista","b":"nn","c":"","d":["kista för förvaring av bröd. gaff her anders suensson xv!UDDA_TECKEN? (15 1/2) öre for breden til brödkystan o for köt SSkb 314 (1508-09)."],"e":["brödkysta: -n SSkb 314 (1508-09)), "]},{"a":"brödhkomin","b":"nn","c":"","d":["brödkummin, kummin som nyttjas i bröd, carum carvi Lin. " ätt brödkomen " LB 7: 269 . " tag brödkomen " ib 333 ."],"e":["-komen )"]},{"a":"brödhkorgher","b":"nn","c":"","d":["brödkorg. MP 1: 102, 2: 62, 182 . ST 400 ."],"e":[]},{"a":"brödhkruma","b":"nn","c":"","d":["inkräm i bröd. PMSkr 577 ."],"e":["-kroma )"]},{"a":"brödhkruma","b":"nn","c":"","d":["inkråm i bröd. LB 4: 344 . Jfr bröds kruma."],"e":["-krumma )"]},{"a":"brödhlever","b":"nn","c":"","d":["brödkaka. " GO 615 (jfr bröþ). ""],"e":[]},{"a":"brödhogher","b":"av","c":"adj.","d":["varande i (ngns) bröd. Se Sdw 2: 1204."],"e":[]},{"a":"brödhskal","b":"nn","c":"","d":["skål el. kärl innehållande bröd. Bo 90 . MP 1: 97, 98, 223 . the brödh stykken som fylto tolff brödhskala Bir 2: 121 . han sparde hwarken bröskal eller kanna MD 435 ."],"e":["bröskal )"]},{"a":"brödhskiva","b":"nn","c":"","d":["brödskifva. " at äta brödh skiuna " Bir 1: 308 . ib 2: 112 . Jfr bröds skiva."],"e":[]},{"a":"brödhskodhare","b":"nn","c":"","d":["brödskådare, brödkontrollant, ämbetsman som hade att vaka över brödets halt och vikt. Beckman Stud 85 (omkr. mitten av 1400-talet, Arboga tänkeb). Jfr Bergström Arb Kr 110."],"e":[]},{"a":"brödhsmula","b":"nn","c":"","d":["brödsmula. MP 1: 101, 230 . Bir 1: 225 . LfK 134 ."],"e":[]},{"a":"brödhspit","b":"nn","c":"","d":["brödspett. " BSH 5: 529 (1513). ""],"e":["-spet )"]},{"a":"brödhstumper","b":"nn","c":"","d":["brödbit. " the haffdo nakra brotna brödh stompa " Lg 3: 298 ."],"e":["-stomper )"]},{"a":"brödhstykke","b":"nn","c":"","d":["brödstycke. KL 302, 332 . Bir 2: 121, 5: 118. VKR 37 . Jfr bröds stykke."],"e":[]},{"a":"brödhsven","b":"nn","c":"","d":["tjänare som är i (ngns) bröd, medlem av (ngns) hushåll? han är nic. jonsson brödswen STb 1: 202 ( 1479) ."],"e":[]},{"a":"brödhthäghn","b":"nn","c":"","d":["husfader. thz skal goth brödthiägn (vir largus) wara ey see äpte sin ost GO 790 ."],"e":["brödthiägn )"]},{"a":"brödhvakke","b":"nn","c":"","d":["ett slags skatt (i form av viss kvantitet säd). Jfr SAOB B 4504. huar bogaman görj sinom kirkieheree j karp säädh oc foe son brödwakka j tridiung rog . . . Svartb 69 (1345?)."],"e":[]},{"a":"brödhvikt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brödhätare","b":"nn","c":"","d":["brödätare, spisande. folkit war när Vᴹ (t000) brödätare (Jfr Lart. discubuerunt ergo viri, numero quasi quinque milia) MP 4 . 270."],"e":[]},{"a":"brösker","b":"av","c":"adj.","d":["skröplig, svag. äst thu brösker oc sköör i thinom likama MB 1: 260 ."],"e":[]},{"a":"bröt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["brötar tak , "]},{"a":"bröta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"brötaragraf","b":"nn","c":"","d":["cuplearum brötargraff VGL XIII (enl. Lorenzen, Gammeldanske glosser s. 46, synes detta ord snarare böra läsas brotargraf, hvilket ss anmärkes anf. skrift s. 47, torde beteckna graf med bål, hvaröfver linet torkas, innan det bråkas)."],"e":[]},{"a":"bröte","b":"","c":"","d":[" , se bruti."],"e":[]},{"a":"bröþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) koll. bröd. " ööl oc bröþ " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). " vatn ok brödh " KL 335 . Bil 627 . VKR 61 . " brast hanom bröþ tel þerra föþo " Bu 417 . bedes bröþ ib. " bakat brödh j oghne " Bir 2: 115 . fäm lewa brödz MB 1: 90 . " som mit brödh aat " Bil 82 . ey är jak greue tho at jak brödh lewe (möjl. bör det dock heta: a brödh lewe el. - lewa, har brödkakor; non comes mihi putor propriis quod panibus vtor) GO 615 . bröd, uppehälle,. arwþä firi sit bröþ SD 5: 637 ( 1347) .","2) bröd, brödkaka. " fan han eet bröþ " Bu 175 . tolff brödh MB 1: 492 . ","3) bröd, hushåll. " oppa thet at ey hafuis ofuirflödhelicha folk j clostirsins brödh " VKR 38 . ib 40 . RK 2: 2625 . - Jfr almännings-, barna-, biug-, hafra-, himirikis-, himna-, hvete-, härra-, offer-, rogh-, sadha-, sma-, spis-, semblo-, vägha-brödh. "],"e":["brödz MB 1: 90 . ","brötz ib 181), ","bröds biti , ","bröds kruma","brodz kraama )","bröds skiva , ","bröds stykke , "]},{"a":"bröþlunga","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bröþlunger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bröþlungi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bröþrunger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bröþrungi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bröþunga","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bu","b":"nn","c":"","d":["se bo."],"e":[]},{"a":"bubla","b":"nn","c":"","d":["bubbla. " giffwer haffwit lywd aff sig tha lwgn är äller mykna fradho oc bwlbor flytha thet merker froths komma " PMSkr 294 . . "],"e":["-or )"]},{"a":"budh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) erbjudande, tillbud. " huilkit bodh hon hade medh witnom bodit jon kötmangara som nesta grannen war ok han tet ney sade " SJ 2: 138 ( 1489) .","6) ombud. häredzhoffningen karl mattisson, drotztens budh, Svartb 363 ( 1438) . rectä hans fossert hondhen för xij mark fför tet quedens ordh han gaff stadzins bod, then tid winit sattes om torsdagin STb 4: 323 ( 1513) .","9) straff; böter. at ingan byggia gathen tranger meth the sture stocke for dörana wider the budhs som ther tillhör STb 1: 440 (1461; burspr). hwar man skall hawe sino gatubodh wv winteren, ther han them haffuer vm sommeren ok ther vm sommeren som vm winteren widher budh iij (3) marck ib. ib 444 (1462 ; burspr). 10) gästabud. o min sötastä gudh, lär mik huru jak skuli mik reedha til thins wärdhoghasta kötz oc blodz keysarligasta budh (impergiale convicium) Mecht 270 . "],"e":["bodh )","buds iordh , "]},{"a":"budha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr be-, for-, til-budha, ävensom biudha 5)."],"e":[]},{"a":"budhan","b":"nn","c":"","d":["1) budskap, förkunnande, bebådelse. til mere styrkilse ok minne jfwgha sinna budhan Bil 893 . Lg 3: 43 . hans hälgha budhan (bebådelsen om honom) ST 163 . ","2) bud, befallning. äpther ängilsens bodhan Lg 3: 628 (möjl. att föra till 1)."],"e":["bodhan )"]},{"a":"budhbärare","b":"nn","c":"","d":["budbärare. " sände til them fridzens budh bärare " MB 2: 235 . Su 45 . gingo budhbärärene . . . mellan brudgumman ok brudhena Lg 3: 567 . LfK 54, 133 ."],"e":["bodh- LfK 133 ),"]},{"a":"budher","b":"nn","c":"","d":["redskap varmed hudar på köttsidan befrias från fett, bindväv ol dyl.? ett slags skarjärn?, garvarekniv? Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 205. blötis skinnen wäl j wathn, oc renses köthwaghen wäl mädh brwdhenom PMSkr 542 ."],"e":[]},{"a":"budhi","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sändebudhi."],"e":[]},{"a":"budhilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) = budhan 1. äpther ängilsens bodilse Lg 3: 597 ."],"e":["budelse . ","bodilse )"]},{"a":"budhker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr guds likama budhker."],"e":[]},{"a":"budhker","b":"nn","c":"","d":["burk (i hvilken salva förvaras). een budhk hon aff sinne kisto tok Iv 2187 . ib 2190, 2213, 2284, 2288, 2996, 2300. - kärl hvari hostian förvaras. KL 13, 26 ."],"e":["butk Iv (Cod. B) 2300 . ","-ar Iv 2213, 2284, 2288), "]},{"a":"budhskap","b":"nn","c":"","d":["1) budskap, underrättelse. nuncius sändebod et . . . hoc nuncium . . . bodskap GU C 20 s. 365 . 3) budbärare, sändebud. paris sände bod tiil syn fadr priamum, bodskapet wnderwiste priamo konwng ath paris war helbreda hem kommen Troj 66 ."],"e":["bodskap )"]},{"a":"budhöl","b":"nn","c":"","d":["gästabud. " giordhe mang hooff ok budhöl " KL 82 . " sculu systra oc brödhir storlicha wakta at the ekke wari j brudhlöpnom barnsölom ellir budhölom " VKR 20 . ib 21 . MP 1: 42, 2: 226 . Ber 178 . Iv (Cod. C) s. 218. thera stora owirflödhelikhet j mat oc dryk oc vina budhölom (amicorum invitationsbus) Bir 2: 75 . MP 1: 22 . " bära armborst vthaff sin gard til kiöpstadz, kyrkio, brudööl (utan tvifvel för budööl) eller annor städes " GS 43 ( 1416) . - i andlig mening. mot hans äuärdelico budöle MP 1: 199 . "],"e":["budhöls hus , ","budhöls koster , ","budhöls samqvämd , "]},{"a":"bugh","b":"nn","c":"","d":["bukt, krökning. Se Sdw 2: 1204. - Jfr ardherburgh."],"e":[]},{"a":"bugha","b":"nn","c":"","d":["ett slags redskap att bära hö med. Jfr Rietz 64a, Vendell, Ordb. över de östsv. dial. 95b, SAOB B 4666. thz är skam oc v bequmemelikt at see straa oppa annan ok ey ena bugha folla mz straa oppa sik sielffwan MP 3: 411 ."],"e":[]},{"a":"bugha","b":"vb","c":"v.","d":["böja sig (under), underordna sig, underkasta sig. med prep. undir. aldrigh städhiande at the bätre naturin skuli bukka ällir bugha wndhir the wärre, thy at thz är aldra genwardogasth SpV 357 . Jfr undirbugha."],"e":[]},{"a":"bugha","b":"vb","c":"v.","d":["1) böja, kufva. al rikin vnder sik bugha Bil 124 . ","2) buga, buga sig, böja sig. med dat. (el. i dess ställe ack.). miin neek syntis standa oc idhera neker om kring bugha henne MB 1: 229 . Al 975, 1317 . RK 3: (sista forts.) 5198 . " nygde och bwgde honum " Lg 3: 37 . jw mere wii them bughe och knichte HSH 22: 56 ( 1494) . " man skall altiid nygä ok bwge thz trää som skyler menniskona för rängh ok skin aff hymmelen " Lg 3: 35 . - med prep. undir. skulom wi bugha vnder thit wald (subjiciemur ditioni tuæ) MB 1: 229 . - Jfr nidher bugha."],"e":["-de )"]},{"a":"bughan","b":"nn","c":"","d":["bugande. " sonen bödh sinom fadher wärdhskyllogha ödhmiwkt mz bughan oc teknom Prosadikter (Sju vise mäst) 115. ""],"e":[]},{"a":"bughi","b":"nn","c":"","d":["båge; båge vari sågbladet fastsättes, sågram. göris en saagh aff tynnan kopar . . . när eth kopar bladh wardr wthnöth tha säthies eth annad j bogan j geen, hwilken saagh swa skal göras oc tänyas straffwogh j boghan PMskr 503. Jfr fenster-, glas-, hamul-bughi och kinnabughar."],"e":["boghi )","bugha man","boga- . ","bogo- GU C 20 s. 34) m. bågskytt. architenens . . . bogoman GU C 20 s. 34 . - eg. bågskytt, man som brukae båge för jak och var skyldig betala skatt (utav jakbytet); fullvuxen skattskyldig person. jtem kirkione j (1) bwgaskin aff hwario bwga manne eller !UDDA_TECKEN? (1/2) denar Svartb (Skolkl) 586 . " huar bogaman göri kirkione j (1) bugaskin eller en tridiung sääd, oc biscopenom ij (2) huithskin aff huario röök " Svartb 69 (1345?). huar bogaman görj sinom kirkieherre j (1) karp säädh oc fore sen brödwaka j (1) tridiung rog ib. Beckman Stud 54 (slutet av 1400-talet?).","bugha skin","bugha stränger","bogo- GU C 20 s. 20), "]},{"a":"bughi","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) båge. " tornet böþe sik som bugha niþ tel iorþ " Bu 173 . een . . . ormbir . . . fögdhe saman hofwodhit ok stiärtin swa som bughi Bir 3: 136 . - regnbåge. jak skal sätia en bugha mällan himil oc iordh then som wi kallom räghnbogha MB 1: 173 . Bir 2: 156 . Su 47, 414 . - pilbåge. han hafþe bugha ii hände Bu 157 . för än bughin bändes ib 520 . " skyt är skutith aff stakkot bagha " GO 899 some hafdho bogho (för -a) ok some stang Iv 881 . ib 2084 . SD 5: 638 ( 1347) . Bir 2: 3, 3: 390 . GO 46 . ST 322 . Ber 232 . - sadelbåge. bugha varo aff filsbene Fl 529 . - stråke (jfr Nht. bogen N. boge). PM 53 . ","2) = bugha skin? fforglömer eckä thet hermelyn ok thä wtskornä bwgär, som i taalä om FM 188 ( 1504) . - Jfr al-, gigho-, hamul-, hand-, iärn-, kin-, räghn-, sadhul-, stal-, svigh-bughi."],"e":["boghi Su 47 ; Bir 3: 390 ; ","-a Iv 2084 ; Bir 2: 3 ; ST 322 ; Su 414 ; PM 53 ; ","-o Iv 881 . ","baghi: -a GO 889 ), ","bugha man","bogha- )","bugha skin","boga- )","bugha skut","bughu- )","bugha stränger","-stränger )"]},{"a":"bughla","b":"nn","c":"","d":["buckla. " vnder thenne sängh star en kätill siwdande ok haffuer a sik siw boghlor " Prosadikter (Sju vise mäst B) 202 . ib. the mäst bogan war borto aff kätzlenom ib. ib 203 . Jfr E. Noreen, Studier rör. Eufemiavisorna 2: 22. - Jfr vatn-, vatu-bughla."],"e":[]},{"a":"bughna","b":"vb","c":"v.","d":["bugna, böja sig. hiälmin bughnar som eet lädher Iv 4513 . hästin bugnade wider nider i hasen Di 145 ."],"e":[]},{"a":"bukarve","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1205."],"e":[]},{"a":"bukarve","b":"nn","c":"","d":["fumaria offcinalis Lin. " fvmus terre thz kallas bukarfwe " LB 3: 133 . Jfr arve."],"e":[]},{"a":"buker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) buk. " at fylla bwkin mz ensampno reno vatne " Bo 133, ib 139 . Pa 7 . Bir 2: 236. Al 6795 . " synap . . . löser bwk " LB 2: 50 . lös bwk ib 48 . " for haardhan bwk " ib 33 . ","2) qved. " om the hade piltha barn i bwke haffth " RK 3: (sista forts.) 5201 . ","3) kropp, bål (i motsats mot hufvudet och lemmarne), öfven i allmh. kropp, lekamen. iorþaþe han alt saman huwhet ok buken Bu 489 . howdhit slo han bukin fra Fr 1044 . Di 113 . Al 6938 . thäs (djurets) howd war människio liikt än bwk ok ben hafdhe thz som raget Lg 404 . " hans hiärtä reffnade j hans buk " Va 43 . RK 3: 2105 . " hänna bwk (corpus) stryka mz hans blodhe " Lg 381 . " the fördhu fra sik banzattan buk ok kastadhu nidher j en brun " Bil 303 . " lät han opgräwa sins fadhers liik oc skipte bwkin mällan thryhundradha örna " MB 1: 18 . - Jfr banz-, iarn-buker."],"e":["buks luste , "]},{"a":"buker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*buks fylla , ","*buks fylle , "]},{"a":"bukflytilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" utsot. LB 7: 252 ."],"e":[]},{"a":"bukfylla","b":"nn","c":"","d":[" = buksfylla. hwat dygdha rwm kan thz wara, hwar bwkfyllan (uentris ingluuines) nidherslar ok fordarffwa iherusalems mwra SpV 149 . bukfylla är fämskona första är bradhet j mat ätande bradhlika ffor maaltidh then adhra är kräslikhet thridhi är offaato oc drikka fiärdhe är hastheet j aatonne fämpte är fikth oc mykin acth at rdha sin mat SvKyrkobr 356 ."],"e":[]},{"a":"bukfylle","b":"nn","c":"","d":["fråsseri. " skörlifnadz ok bukfyllis älskara " MP 1: 11 . " loste til skörlifnadh ok bukfylle ib 13. " ib 87, 282 ."],"e":[]},{"a":"bukka","b":"vb","c":"v.","d":["bocka sig, böja sig; stupa, duka undr, dö. enkte är rätuisaren än at thän bokke fore järnith (ferro perire) ok taki sin döz lön, som drap annan mz järneno SpV 318 . - böja sig (under), underordna sig, underkasta sig. med pep. undir. aldrigh städhiand at the bätre naturin skuli bukka ällir bugha wndhir the wärre ib 357 ."],"e":["bokka )"]},{"a":"bukka","b":"vb","c":"v.","d":["bocka sig, böja sig. bokka vndi swärdhino KL 374 . " the mondo alle a knä bukka " Al 10420 ."],"e":["bokka )"]},{"a":"bukker","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["bokker )","*bukka pis","bokka- )"]},{"a":"bukker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bock. hwite bukka Gr 264 . " lodhin som bukker " MB 1: 208 . Jfr rabukker.","2) stötredskap. " thet rumit skal fyllas vp medh jord ok härdlika medh bukom saman stötas " KS 86 (210, 94) . "],"e":["bokker . ","-ar )","bukka bloþ","bukka galle","bukka horn","bokka- )","bukka kiöt , ","bukka land","bokka- )","bukka migh","bucka megh )","bukka talgher","bokka- )","buskhorn , "]},{"a":"buklare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " johanni dicot boclaræ " SD 4: 423 ( 1335) . ivæne buclaræ ib 640 ( 1338) ."],"e":["bukklare . ","boklare )"]},{"a":"buklare","b":"nn","c":"","d":["eg. med buckla försedd sköld; sköld. scutum . . . boklare GU C 20 s. 558 . parma quasi parua quelibet leuia arma läth vakin ok boklare ib s. 411 . pelta . . . boklare ib s. 426 . Jfr gulbuklare. "],"e":["boklare )","*buklara bärare","*buklara mästare","boklara- )"]},{"a":"buklop","b":"nn","c":"","d":["utsot. LB 7: 252, 257, 260 ."],"e":[]},{"a":"bukrif","b":"nn","c":"","d":["bukrev. PMSkr. 488."],"e":["-reff )"]},{"a":"bukrif","b":"nn","c":"","d":["bukref. LB 7: 336 ."],"e":["-reff )"]},{"a":"bukskin","b":"nn","c":"","d":["bockskinn. SR 7 . FM 23 (1389, nyare afskr.). GS 51 ( 1450) . " i blandh ene x eller xij bugxskin och andhra hudher " BSH 4: 352 ( 1503) ."],"e":["bugxskin . ","bokskin SR 7 ; FM 23 (1389, nyare afskr.)), "]},{"a":"buksmäkke","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr Sdw 2: 1205."],"e":[]},{"a":"buksmäkke","b":"nn","c":"","d":["impatiens noli tangere Lin. " tag blomstren oc knopperne aff spine korn som oc kallas bwksmäcke " LB 7: 296 ."],"e":[]},{"a":"buksot","b":"nn","c":"","d":["magsjukdom, utsot. " tz dwger for mykin lösn eller bwksoth " LB 7: 147 ."],"e":[]},{"a":"buksyke","b":"nn","c":"","d":[" = buksot. tz stoppar snarliga ten bwk syke LB 7: 252 ."],"e":[]},{"a":"bukt","b":"nn","c":"","d":["bugt. " een bucht bögher sik vth i badha ändana " SJ 169 ( 1448) ."],"e":["bucht )"]},{"a":"bukt","b":"nn","c":"","d":["bukt, böjning, krökning. plexus . . . bokth ok pina ok bögingh GU C 20 s. 459 . nar nokoth winträ skywther langth wp . . . tha böyes . . . nidher til jordhena . . . oc then toppen jordhes thär nidher wäl . . . thet andra aarith skäris affwan j bokthena jn til kärnan . . . tha äffther tw aar skäris aff alstingis thär j boktenne PMSkr 315 ."],"e":["bokt )"]},{"a":"bukta","b":"vb","c":"v.","d":["bukta sig, göra en bukt. dömdes thenne epther scripne raa stadugh och fasth mellan sarwelax och pickepä, som är försth endhe raa raasten with lappenorenäs; annan raa hether sandhbäck with somar al madhe wägen, och medel raa ther mellan är östhen for pickepä aakren, som xij stena ligga och bocthar appa sarwelax sidha for pickepä bygningx aaker och engh skwlth FMU 4: 388 ( 1473) ."],"e":["boctha: -r FMU 4: 388 ( 1473)"]},{"a":"bukvärker","b":"nn","c":"","d":["bukvärk, magplågor. PMSkr 228, 229 ."],"e":[]},{"a":"bukvärker","b":"nn","c":"","d":["bukvärk, magplågor. " for bwk werk " LB 7: 137 . ib 250, 352 ."],"e":[]},{"a":"bul","b":"","c":"","d":[" , se bol."],"e":[]},{"a":"bula","b":"nn","c":"","d":["buckla, sköldbuckla, halfklotformig upphöjning på midten af en sköld. a sin skiold han fördhe enä bwlä aff gull sik sprede (Cod. BDEF) 95."],"e":[]},{"a":"bula","b":"nn","c":"","d":["buckla, sköldbuckla. Jfr E. Noreen, Studier rör. Eufemiavisorna 2: 22. - buckla, prydnadsföremål av rund el. kupig form. lunule äru bulor (lunule bulle quedam sunt), giordha mz mästirskap aff gwl ällir silff, ällir ok androm malm, liknandis mananom SpV 110 . Jfr gul-, silfs-bula. "],"e":["*bulo gärning , "]},{"a":"bulde","b":"nn","c":"","d":["böld. " hafdhe . . . haft en bulda vndir sinom arm flytande aat fäm hulom " KL 349 . " aff klädheno vtflöt sua som vaar aff bulda mz rutno blodhe " Bir 2: 16 . ib 1: 171 . MB 1: 299, 362, 363, 429 . LB 2: 33, 3: 65, 74, 75, 77, 4: 339, 314, 352, 7: 230 . jnwertis bwldar ib 186 . " bwlin mz boldom oc fresmom " Lg 3: 726 . Jfr kiöt-, qvidh-, sar-, var-bulde samt byld."],"e":["bolde MB 1: 362 ; ","-a ib 363 ; LB 4: 392, 314 ; ","-om MB 1: 299, 429 ; Lg 3: 726 . ","boldhe: -a MP 1: 298 ; LB 4: 352 ), "]},{"a":"bulder","b":"nn","c":"","d":["buller, larm. - Jfr nattabulder."],"e":["bollir STb 1: 399 (1482) . med art. bulderith MP 5: 188 ),"]},{"a":"bulder","b":"nn","c":"","d":["buller, larm. Su 257 . MB 2: 170, 196, 246 . Di 181, 281 . Lg 3: 475, 556 ."],"e":["buller MB 2: 246 ; Di 181, 281 . ","bullir Su §57; MB 2: 170), "]},{"a":"buldra","b":"vb","c":"v.","d":["bullra, larma. " tha hafwet eller syoen han stormar eller buldrar " J Buddes b 84 . ther a mothe byriado the . . . ena buldrandhe högtiid medh fulom ok oloflikom danzsom ok lekom MP 5: 184 . jngen onder anda skulde mik hindra mädh . . . bulrandhe högfärdh ib 4: 151 ."],"e":[]},{"a":"buldra","b":"vb","c":"v.","d":["bullra, larma. " jak höre them buldra oc ropa " ST 29 . MB 2: 91 . väsnas, storma, lefva öfverdådigt. jak buldrade fast mädan jak war vnger MD 124 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"buldra kiöt","b":"nn","c":"","d":["eg. svällande anhopning av kött på en kropp, muskelkött. Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 208 ff. pulpa . . . buldra kööth GU C 20 s. 502 . Jfr buller kiöt."],"e":[]},{"a":"buldran","b":"nn","c":"","d":["buller, larm. Bisk Nils´ vis-st 198."],"e":[]},{"a":"buldran","b":"nn","c":"","d":["buller, larm. Bir 5: 133 ."],"e":[]},{"a":"bulghin","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr for-, strupa-, örna-bulghin."],"e":[]},{"a":"bulghin","b":"av","c":"adj.","d":[" "","1) uppsväld, svullen. " huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torna til likamens uppehäldes, tå wardr han giärnt trutin ok hulghin ok lyttr til sin likama. suåsom wi sea måghom thz trä som ä flyter i watne, thz wardr blöt ok bulghit " KS 43 (112, 47) . " wart han owermatto bwlin mz boldom oc fresmom " Lg 3: 726 . " ther som bulith er " LB 2: 60 . helar . . . bulnan tannagardh ib 41 . ib 64 . bwlit tannaköt ib 5: 22 . " wider manz bulit anbudh " ib 4: 350 . ib 2: 46 . " läker bolnan quidh " ib 65 . " for bulen quidh " ib 3: 74 . ib 4: 351 . " löser thz bulen mielta ib 3: 72. " ib 2: 39, 50, 62, 7: 68, 8: 48 . for bulen drypil ib 3: 75 . " ffor bwlna koddha " ib 2: 45 . fore bolne liffwir ib 1: 97 . " fore throtna läggia oc bolna " ib 98 . " bolin öghon " ib 4: 353 . " sar öron ok bolin ib 354. "","2) uppblåst, braskande. " wtgiuta sin bulghno (ampullosa) ordh " Bo 85 . " läta wt thera hulghin ordh " ib 233 . Jfr forbulghin."],"e":["bullin LB 8: 48 . ","bwlin ib 7: 68 . ","bulen ib 2: 39, 3: 72, 74, 75 . ","bwlen ib 2: 62 . ","bolin ib 4: 351 . ","bulnan ib 2: 39, 41, 64 . ","bwlnan ib 2: 50 . ","bolnan ib 2: 62, 65 . ","bulghit KS 43 (112, 47) . ","bulit LB 4: 350 . bwlit ib 5: 22. bulith ib 2: 60 . ","bwlith ib 2: 46 . ","bolne ib 1: 97, nom. och ack. pl. n. bulghin Bo 233 . ","bolin LB 4: 353, 354 . ","bwlna ib 2: 45 . ","bolna ib 1: 98 . ","bulghno Bo 85, " det enda ställe hvarest detta ord har gh qvar i sammandragen form; de sammandragna formerna med utstött gh torde hafva gifvit upphof till formerna bulin, bolin), "]},{"a":"bulla","b":"nn","c":"","d":["bulla, påflig (med blysigill försedd) skrifvelse. ath for:ne paweslega bref och bwllär ey forkynnades BSH 5: 359 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"bulle","b":"nn","c":"","d":[" ? bulla, påvlig skrivelse. sixti paaffwa thän ffärdhe stadffästilse breff älla bwlle JMPs 3."],"e":[]},{"a":"bulle","b":"nn","c":"","d":["bunt, fång, knippe (av gräs o. dyl.)? Jfr gräsbulle."],"e":[]},{"a":"bulle","b":"nn","c":"","d":["bulle, runt el. avlångt bröd. item böör kl:s (ɔ klockarens) hustru göra deegh och baka bröd prästinom swa vedertorffvas och therföre bäre bulle af garde Reuterdahl Stat Syn 214."],"e":[]},{"a":"bulle","b":"nn","c":"","d":["ett slags rund skål, dryckeskärl, bål. Jfr Sdw 1: 162, Hildebrand, Sv. Med. 2: 252. en . . . bar fram en bulla (scyphum) aff gwl Mecht 160 . patera . . . stoor bulle ok ypin GU C 20 s. 416 . - Jfr drykkio-, pino-, silf-bulle."],"e":[]},{"a":"bulle","b":"nn","c":"","d":["tumlare, ett i förhållande till vidden lågt, nedåt kupigt men med flat botten försedt dryckeskärl utan fot. " vnum bulla de pladher " SD 4: 710 (1340?). " nappa ok swa alle bulla satte mz ädhla stena fulle " Al 2271 . " ij nap äller bulla " ib 2304 . " bollin oc bekarin " RK 1: (Albr) s. 208 . " sölff kaar bullar och drykkia kar " ib 3: 147 . " skänkiass mz horn ok bulla " SEG 117 . Su 203 . Jfr silfbulle."],"e":[]},{"a":"bullerkiöt","b":"nn","c":"","d":["eg. svällande anhopning av kött på en kropp; det ätbara på en djurkropp, kött använd till föda; särsk. kött till utspisning? Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 206 ff. congiarium . . . kesarahyllisth gaaffua ok bullerköth GU C 20. s. 138. Jfr buldra kiöt."],"e":[]},{"a":"bulna","b":"vb","c":"v.","d":["bulna, svullna. " at nakar människa bolnade vndir armenom " LB 1: 98 . " bolnade man vndhir thynningionom ällir oppa halsenom " ib. " at nakar bolnade i rösana ib. om arm bolnar " ib 2: 63 . " bolnar mans arm " ib 7: 154 . brynen bwlnär ib 150 . "],"e":["bolna . ","bulna ut , svälla ut, bulna till mognad. lath henne ther bolna wth LB 7: 159 ."]},{"a":"bulster","b":"nn","c":"","d":["bolster. - Jfr bänkia-, hofdha-, hovudhd-, undir-bulster."],"e":[]},{"a":"bulster","b":"nn","c":"","d":["bolster. " the bäzta bulstra " SD NS 2: 306 ( 1410) . " risthe the bolstern vp ok lothe fiärherne flygha " BSH 3: 293 ( 1470?) . " liggia a bulstir oc wadhmals lakan ellir oppa linlakan " VKR 11 . ib 57 . Bir 4: 10 . Lg 3: 204 . " minom ryg . . . skalt thu göra blötan bulster " Su 417 . Jfr hofpa-, hovudh-, räkke-, siänga-, undir-bulster."],"e":["bolster . bwstir för bwlstir Bir 4: 10 . ","bulstur VKR 57 . ","bulstrar ) , "]},{"a":"bulstervar","b":"nn","c":"","d":["bolstervar. " fördhe bolsther waren borth " BSH 3: 293 ( 1470?) ."],"e":["bolsther- )"]},{"a":"bult","b":"","c":"","d":[" , se bolt."],"e":[]},{"a":"bulta","b":"vb","c":"v.","d":["bulta, klappa. " tha bwltadhis aa dörryn " Lg 3: 102 . " tycker at tz (hjärtat) denger oc bwltar " LB 7: 234 ."],"e":[]},{"a":"bulta","b":"vb","c":"v.","d":["bulta, med slag bearbeta. PMSkr 169 . bulta, klappa (på en dörrr o. dyl.). vplatas skal for honom som bultar MP 4: 39 . " han bultade paa ena wegh STIB 3: 347 (1498). bultin vppa duromon mädh idhra ödmiwka bönom " MP 4: 39 . " thän gamble mannen . . . kom swa til matta oc bultade swa for duromen " ib 62 . ib 33 . " jak staar ok bultar fore männi skionna dorom " ib 5: 41 . ih 42, 58. swa optha ultar thu star[k]ligha til himerikis porth, huru optha thu margfallelika mz starkom pinom, dömir thz som j tik är lastelikit SpV 401 ."],"e":[]},{"a":"bulvärk","b":"","c":"","d":[" , se bolvärk."],"e":[]},{"a":"bulyxe","b":"","c":"","d":[" , se bolöxe."],"e":[]},{"a":"buna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bunulägger , "]},{"a":"buna","b":"nn","c":"","d":["1) gråbo, artemisia vulgaris Lin. " arthimesia buna " LB 5: 80 . drikker man mosth aff te yrth ther bwna hether ib 2. 31. göre luth aff bönonne (hdskr. bononne) oc malyrtynne ib 3: 53 . " dragir bönan (hdskr. bonan) alle onda wädzsko wt aff hoffuedit " ib 70 . ","2) böna (ordets bruk i denna betydelse beror troligen på förvexling el. missförstånd). stamper man thz medh buna (D. Harpestr. bonæ 61; Macer fabæ 116) LB 2: 44 . sywdher man honum medh buna (D. Harpestr. bonæ 48; Macer fabæ 35) ib 49 . Jfr böna."],"e":["bona )"]},{"a":"bund","b":"nn","c":"","d":["förbund. Se Sdw 2: 1343. - Jfr forbund."],"e":[]},{"a":"bund","b":"nn","c":"","d":["el. f.? den av spjälor bestående medelst vidjor hopbundna väggen av en katissa. catisse ved skal wara v alne langer ey meer. item bunden xv alna hwar tridi blaad ny veder bindes med kärra vidior oc ey baccha vidior Brasks Carl 264. Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 212 ff."],"e":[]},{"a":"bunde","b":"nn","c":"","d":["förbindelse. " dölia sin laglika förfal ällar hindher . . . som är lönliken sywdkomber, ällar giort lyfte i annon orden, ällar troloffnadher, ällar bwndhi (för bwndhin?) til annan stadga pliktog i gäl ällar räkenskap, ällar wanfrägdh " LfK 152 ."],"e":[]},{"a":"bundin","b":"nn","c":"","d":["kärve, knippe. " manipula är swa mykith som bunden " SvKyrkobr 57 . " hempthin w klinthin försth han skla bindhas j bundhan särdelis ok kastas vti äldhin " MP 5: 133 . " thenna ogräsana bundhom (för bundhan) teknar syndogha människio " ib 140 ."],"e":["bundan )"]},{"a":"bundin","b":"nn","c":"","d":["kärfve, knippa, qvast. " allo tässo samansankadho oc j eth wälluktande bunden ällir j blomstrande knyppe saman bwndho " Su 202 . Jfr hvetebundin."],"e":[]},{"a":"bunga","b":"nn","c":"","d":["trumma. " man hördhe . . . aff bwngor (öfriga hdskr. bambor) och basun swa lithit bang " Fr (Cod. F) 2349 . " sla pa bwngor " PM 28 ."],"e":[]},{"a":"bunga","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr abunga."],"e":[]},{"a":"bunga","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bungo slaghare","bunga- )"]},{"a":"bungare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " erick bungere STb 4: 103 (1506). ib. ""],"e":[]},{"a":"bunka","b":"","c":"","d":[" , r. banka, klappa. bösta oc bwnka för mildasta domarans döör Su 185 . ib 182 ."],"e":[]},{"a":"bunke","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["bunkabiter , ","bunkabrytare , "]},{"a":"bunke","b":"nn","c":"","d":["ett slags kärl. Jfr silabunke."],"e":[]},{"a":"bunke","b":"nn","c":"","d":["eg. plankorna eller stängslet över kölrummet i mitten av ett skepp (Se Hesselman, Nysv. stud. 2: 180, 188); lastrum. skiparen är pliktogher bewara alth thet gotz som är jnlagth j skipith, alth thet ey fördräffwas aff wathn wndy j bothnenom . . . oc täslikes ath thet ey gnwggas äller stötes j bwnkanom PMSkr 13 ."],"e":[]},{"a":"buntmakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " STb 3: 296 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"bur","b":"nn","c":"","d":["1) boning, hus, särsk. ett mindre, afsedt till qvinnoboning. " skipar henne sinna modher bwr " MB 1: 206 . " gik til sinä dotters bur " Va 34 . ib 35 . " slo til mark wäl marght byght bwr " Al 5626 . ","2) förrådshus, visthus. " goth är hawa nogh i bwre " GO 1094 . ","3) rum, kammare. " thu skal göra i archinne flere bura (Cod. A rwm 168) " MB 1: (Cod. B) 544 . " kom i mins hiärta lönlika bwr. thik ensamme gömdan " Su 393 . ","4) bur, fogelbur. " iak sänder thik oc tio bwr . . . ther ära inne fughla lukt " Al 7765 . - bo, fogelbo? een foghil han wäär sin eghin bwr swa gör oc all willena diwr MD 390 . - Jfr fatabur."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"bur","b":"nn","c":"","d":["el. n. kammare, sovkammare. jak skal prydha mik, ok inledha han (ɔ gud) i mins hiärta hwr (thalamum), at iak thär skuli hädhan i fran hwilas mädh honom SkrtUppb 71 . - Jfr fata-, fughla-, siseko-, siänga-bur."],"e":[]},{"a":"bura","b":"nn","c":"","d":["se bora."],"e":[]},{"a":"buraktogher","b":"av","c":"adj.","d":["bondaktig. " jak är worden saa bwraktig " BSH 5: 185 ( 1507) ."],"e":["-ig )"]},{"a":"burdhe","b":"nn","c":"","d":["mulåsna. burdo ena handa diwr föth aff heste ok asna 4ⁱ regum XXI concede mihi seruo tuo vt tollam onus duorum burdonum de terra expone vn mik tinom tiänara swa mykla ioordh twe burda orka dragha GU C 20 s. 63 ."],"e":[]},{"a":"bure","b":"nn","c":"","d":[],"e":["bura bref , "]},{"a":"bure","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) inbyggare. alla chanaan bwra wordho styrdhe MB 1 318 . ","2) stadsbo, borgare. " hvilkin man här kumbär ok byre wil warda " SR 11 . " en bure af barchinona " Bu 175 . ib 136 . Bil 641, 986 . MB 1: 8 . "],"e":["bura borgh , ","bura bref , ","bura giäld , ","buraman , "]},{"a":"burgiäld","b":"nn","c":"","d":[" L. = bura giäld. görs wth sith burgiel SO 204 ."],"e":["-giel )"]},{"a":"burgiäld","b":"nn","c":"","d":["burskapsavgift."],"e":["byrgeldh JTb 82 ( 1502)"]},{"a":"burman","b":"nn","c":"","d":["borgare. Ordaml. ur Arboga Tänkebok (Bergström, Arb Kr 156)."],"e":[]},{"a":"burmö","b":"nn","c":"","d":["kammarjungfru. " tha modheren haffwir löst wp om barnit, oc see ath thät wäl röktadh är, tha thakkar hon hwarie sinne burmöö för thera jödho " SkrtUppb 266 ."],"e":[]},{"a":"burskap","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*burskapskompanar , "]},{"a":"burskap","b":"nn","c":"","d":["burskap, borgarrätt. " antequam in eadem villa cohabitacionem dictam burskap acceptauerint " SO 120 (urkund fr. 1356). winna . . . sith burskap ib 48 . ib 16, 22, 62, 80, 81, 192 . nyuther han burskap nyuthe brödhra skap ib 17 . ib 63 ."],"e":[]},{"a":"bursprak","b":"nn","c":"","d":["1) burspråk, sammankomst som hölls av överhetspersoner el. maktägande med borgerskapet i en stad el. med folket i en landsdel. tha alt radit fforsamledh är til bursprack SJ 2: 126 ( 1488) . böd konung priamus ath alla troyaner skulle komma till jlions borg konwngxsens palatz ath hålla ther bwrspråk mz them Troj 253 . 2) burspråk, utbyggnad på ett rådhus från vilken överhetsperson förhandlar med den på torget församlade menigheten och värifrån offentliga tillkännagifvande göras. kom biscop kätil silfuer til os och stodh her j staden opa burspräket . . . och sagde al wor kere almoga som her tha forsamelde wore Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). lyste . . . borgamestarne pa burspraket, ath STb 1: 269 ( 1480) . ib 84 (1477), 180 (1478). ","3) på burspråk fattat beslut. plebi[s]citum . . . almogans stadge ok bursprak GU C 20 s. 458 . ib 554 . - på burspråk beslutade (el. offentligjorda) kommunala stadgar. STb 1: 427 (1459; burspr.). ib 435 (1460 ; burspr). swa ath hon bär noghan dräth, som borbiudz i bwrspaket ib 125 ( 1477) . - offentligt tillkännagivande som göres på burspråk. lyste wor kere höffwitzman her sten stwre bursprak, swa ath huar som förer silffwer ellir bly aff swerges rike, haffue forbrutith liiff ok gotz STb 2: 133 (1486). ib 1: 336 ( 1482) . - Jfr Clason, Hist. Tidskr. 23: 97 ff."],"e":["-spraak- . ","-språk . ","-sprack SJ 2: 126 (488). -spräk Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464)), "]},{"a":"bursprak","b":"nn","c":"","d":["1) burspråk, sammankomst som för allmänna ärendens afhandlande och för offentliga tillkännagifvanden hölls af öfverhetspersoner el. maktegande med borgerskapet i en stad el. med folket i en landsort. lyste han (ärkebiskopen) bursprak i samma stadh RK 3: 564 . " erchebyscopin oppa bursprak monde thz klagha " ib 621 . i staden war [han] pa bwrsprake oc kynnede alle sine sake ib 2: 3732 . " badhe i vppenbare bursprak, sa och i annor rum " BtRK 230 ( 1464) . huru för:de erchiebiskop jöns oss . . . vppa vppenbara bursprak beropet och beschrifwit hafwer för kettere ib 232 . " hwlt myn herre bwrsprak i aabo oc ther hyllade almwghen honom " HSH 19: 87 ( 1505) . hwlle wij (Hemming Gadd med flere rådsherrar) her eth menth bwrsprak . . . i blandh then almoge her forsambladh war BSH 5: 368 ( 1509) . " strax burspraketh haalleth war " ib. " kom i samme stwndh, wij ginghe til bwrspraketh ib. oppenbarlige sade thee oss til i bwrspraketh " ib 369 . jak loffwade welia lefwa och dö medh them, paa bwrspraketh ib 370 (1509); med afs. på några af de anförda ex. är det svårt att med säkerhet afgöra, om de böra föras till 1 el. 2; några af de ex., som upptagas under sistnämda betydelse, skulle likaledes kunna föras till 1. ","2) burspråk, utbyggnad på ett rådhus, från hvilken förhandlas med den på torget församlade menigheten och offentliga tillkännagifvanden göras. vppo stora torgit (i Stockholm) komo the alla och lotho borgarna samman kalla po bwrspraket the herra ga alla borgarna nidan för them sta RK 2: 2137 . thet är . . . kunnughat vppa bwrspraket SD NS 2: 229 ( 1409) . " her sten lywste paa bursproket nw han aff foor, ath alle the her i staden ere skulle ware eder höruge och lyduge " BSH 4: 314 ( 1502) . wore wi . . . forsammet j dag pa rodhstuffwen her j abo stadh met then menige man, ffriborne, ffrelssitzmen, köpstadzmen, bönder ok bokarla, som bygge ok bo j abo län, ok lothom forkynne swadane breff pa bwrspraket FM 165 ( 1504) . ib 159 ( 1504) . " wort thetta förscrefna kungiort wtaff bwrsprakit . . . fore then menige man oc almoge som här tha församblede wore " BtRK 371 (1499, orig.) . ath han (freden) skulle stadfestis och kungöris vtaff ith bursprach HSH 22: 21 ( 1496) . ","3) offentligt tillkännagifvande som göres på burspråk. wij hörom hwaske breff eller bwrsprak inghenstades i riketh forkynnas BSH 5: 368 ( 1509) . - stadgande el. aftal som kungöres på ett burspråk, fördrag, förbund. ath kunne en ewig fridh och bursprach (ɔ: bursprach) HSH 22: 21 ( 1496) ."],"e":["-sprok )"]},{"a":"bursven","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jngo burswen " SD 2: 198 ( 1295) . - Jfr fataburs sven."],"e":[]},{"a":"burt","b":"","c":"","d":[" , se bort."],"e":[]},{"a":"burtomt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"burvardher","b":"","c":"","d":[" , m, 1) borgare åliggande nattlig vaktpatrullering i staden. then som bwr wardh tilsigx, han gar siluar ueth sinä iij (3) marck STb 1: 428 (1459; burspr). ib 470 (1478 ; burspr). ib 2: l10 (1483), 3: 109 (1493). then som ecke formaa ath gaa bwrwardh sielff fore aalderdom ellir siwkdom skuld ib 2: 10 (1483). han forswmade sin bwrwaardh ib 60 ( 1484) . ib 320 ( 1489) . ","2) borgare som fullgör honom åliggande vakttjänstgöring. han hiog burwaardin STb 1: 115 (1477). per olsson och per jönsson, som tha woro bwrworda ib 2: 26 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"busbom","b":"","c":"","d":[" , se buxbum."],"e":[]},{"a":"buska","b":"nn","c":"","d":["öl bryggt på mältat korn och tillsatt med humle. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 13 c. 26. Jfr Lid´n, Ark. f. Nord. Fil. 13. 32."],"e":[]},{"a":"buske","b":"nn","c":"","d":["busksnär, buskskog. " j mällom staden oc then gamla slatzsmwren war skoger oc bwske " Troj 299 . (Möjligen hör detta ex. undr byske, n., se d. o.). Jfr ene-, thörne-buske. "],"e":["*buska mark , ","*buska strand , "]},{"a":"buske","b":"nn","c":"","d":["buske. " tedhis honum waar herra siälwer mz lughande elde i enom buska " MB 1: 281 . ib 265 . KL 293 . Bir 1: 244, 245, 2: 64, 99, 3: 60 . Fr 130 . Al 2858, 3215 . MD 50 . GO 446, 816, 1044 . ST 322 . " sidan buskin vart grön (d. v. s. sedan vårens början) " BSH 5: 12 ( 1504) . Jfr rör-, trä-, thörne-buske samt byske."],"e":["boske MD 50 ),"]},{"a":"buskhasa","b":"vb","c":"v.","d":["bönhasa, arbeta i ett yrke utan att inom det samma hafva vunnit mästerskap. kan ok nakar schomagara suen aff staden fara ok vth vppa landit at buskhasa SO 32 . ib 34 ."],"e":[]},{"a":"buskisker","b":"av","c":"adj.","d":["n. tyg, från Hertogenbosch i Brabant. Urk. fr. 1468 enl. Hildebrand, Sv. Med. 1: 706. satthe . . . halffuan sin gard til panth för i halff bws skästh (ɔ buskest?), ix mark oc xx och en iiii lodha sked J'Tb 28 (1438)."],"e":["bws skästh? J'Tb 28) , "]},{"a":"busnisker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. tyg från Buntzen i Lausiz. Urk fr. 1450 enl. Hildebrand, Sv. Med. 1: 706."],"e":[]},{"a":"busnisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Bosnisk? - n. tyg från Bosnien? alin busniskt GS 51 ( 1450) ."],"e":[]},{"a":"buter","b":"nn","c":"","d":["stycke, klump. " är hon (ɔ: jorden) alstingis törk tha brytas wp stora bwtha aff jordenne " PMSkr 199 . " tha ligger the askan swarth j stora bwtar sammanlwpen " ib 560 . på öijomen som äro i hafwen mellan ciciliam och wllandh är i jordena wärkatt mykin brennesten . . . och tager vp stor stycke och buta ib 613 (senare avskr.)."],"e":["-ar )"]},{"a":"butn","b":"nn","c":"","d":["botten. " bäträ är spara fra bräd än fra bwthn " GO 783 . " hwart kaar staar a sinom bwnthn " ib 462 . at thz (ɔ: kar) kar staar a sinom bwnthn ib 462 at paa pramen BSH 5: 251 ( 1508) . thz (hafvet) pläghar aff botnin altop köra Al 6486 . Jfr hafs-, kiätil-, tunno-, ängia-, ävio-butn samt midhbutnis. "],"e":["bwnthn . ","botn . ","bodn )","butna brädhe","botne- )","butna lös","botna- )"]},{"a":"butn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) botten, skiva. haff eth anbwd äller lithen wind . . . giorth aff twa sma bothna som en lykta PMSkr 398 . " stekter löök cloffuen i fiärdunga medh sudne butnar kalla lagda j vinätikkia Sex ekon tr 271. 2) botten, grunden under vattnet, sua ath han ey genstan siwnker til botnen " MP 4: 140 .","3) havsvik, särsk. Bottniska viken; äv. landen vid Bottniska viken. " framledis är vndan skilth thera jkornaskoga ok thera fiskewatn, som ligger noor j bothnen " Svartb 197 ( 1390) .","4) trossbotten, golv. tymbermannom, som giorden botnen i öffuersthe gaarden i mattis mortensson grendh HLG 2. 48 (1516). övarsta butnin, översta våningen? naar fförscrifne hustru bireta wil noget siith haffua pa öwersta botnen heller haffua sina wellöst meth . . . sin mog, dotter heller gode wener fflere ath swa kunde henda om sommer tiidh, tha skulle henne tet ingelund sönias SJ 2: 283 ( 1495) . STb 3: 251 ( 1495) . Jfr bikar-, dy-, gröpa-, siänga-, skip-, trä-, trälle-butn. "],"e":["botn )","butna brädhe","*butna karl","*butna lax","botna- )","*butna skip","botna- )"]},{"a":"butna","b":"vb","c":"v.","d":["bottna, nå botten. bildl. förslå. ther bothnar inthe BSH 5: 272 ( 1508) ."],"e":["bothan . ","-ar )"]},{"a":"butnbrädhe","b":"nn","c":"","d":[" = butna brädhe. ij thiwgh botn brädhe til skolan Skotteb 338 (1430-talets början; Borgm). hans diägener . . . fek han 1 mark, som han haffde vtlacht for timber, for bodembredä oc näffuer ib 41 (1460-61). ib 129 l(1463-64). HLG 2: 53 (1516). ij botnbrädin til dörrar ib 104 ( 1519) . "],"e":["botn- . ","bodem- Skotteb 41 (146061) , 129 (1463-64)), "]},{"a":"butnfrysa","b":"vb","c":"v.","d":["bottenfrysa, frysa till is ända ned till bottnen. wathnith kan ey bothn frysa wm wintren PMSkr 363 ."],"e":["bothn- )"]},{"a":"butnfynd","b":"nn","c":"","d":["bottenfynd, fynd på hafsbotten. " " SO 296 ."],"e":["botn findh )"]},{"a":"butnkarl","b":"nn","c":"","d":[" = butnakarl. ss tillnamn. per boddemkarll Skotteb 6 (1460-61). ib 11 (1460-61), 51 (1461-62), 57 (1461-62), 90 (1462-63)."],"e":["boden- Skotteb 18 (1460-61) . bodemib 51 (1461-62), 57 (1461-62), 90 (1462-63). boddemib 6 (1460-61), 11 (1460-61), 18 (1460-61)), "]},{"a":"butnlax","b":"nn","c":"","d":[" = butna lax. Brasks Matordn 9."],"e":["boten- )"]},{"a":"butnlös","b":"av","c":"adj.","d":["1) bottenlös, utan botten. pertusus . . . botinlöss GU C 20 s. 440 . 2) utan trossbottnar, utan golv. swa haffue wij nw . . . jnwist pa för:ne geld och sume peninge jn wti tet öde, taklösa och botnlösa grund och mwr, som fordom för:ne claffuus werdeman til hörde STb 4: 304 ( 1513) ."],"e":["botn- . ","botin- GU C 20 s. 440) ,"]},{"a":"butnsild","b":"nn","c":"","d":["sill från Bottnen (d. v. s. landen vid Bottniska viken). iij mark oc ij öre for ij tunnor bodemsild Skotteb 418 (1468: Kämn)."],"e":["bodem- Skotteb 418 (1468 ; Kämn)"]},{"a":"buttermos","b":"nn","c":"","d":["ett slags med smör anrättad maträtt. Jfr SAOB B 4622. järpar duffwor och botthermoos Brasks Matordn 5 ."],"e":["botthermoos )"]},{"a":"buxbom","b":"nn","c":"","d":["buxbom, buxus sempervirens Lin.; (trä av) buxbom. " buscus busbum Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. " " buxum boxboom " GU C 20 s. 64 . sla thär jn j holith en nagla aff bosbon äller järn PMSkr 346 . " j thet stora twärholith skwla swarffwas twa kringlor aff bosben " ib 508 . jc (trästycken) busbom STb 3: 127 (1493). "],"e":["boxboom GU C 20 s. 64 . busbum Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. l8. busbom STb 3: 127 ( 1493) . ","bosbon PMSkr 346, 508), ","*buxboms förare","boxboms- )","*buxboms säliare , ","*buxboms trä","boxboms- )"]},{"a":"buxbomträ","b":"nn","c":"","d":["buxbom. tak bladhen aff bosbon trä oc ät j winith PMSkr 358 ."],"e":["bosbon- )"]},{"a":"buza","b":"nn","c":"","d":["ett slags stora, breda fartyg; omtalas ss krigsfartyg. snekkior manga ok budzor stora RK 1: 3045 . " kogga stora ok butzor bredha " ib 4191 ."],"e":[]},{"a":"buzo skor","b":"","c":"","d":[" , se bozo skor."],"e":[]},{"a":"buþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) erbjudande, tillbud hon þakaþe hanom for buþet Bu 144 . " thz budh idher bödz är mykit wärt " Al 3003 . " hwi skapadhe han ey brödh af stenom som hanum war j budhi (såsom honom föreslogs?) " Bil 84 . " nögher nakrom minom frändom hana aterlösa tha skal thet waro (för -a) i budhi thom (stå dem till buds, stå dem öppet) " SD NS 1: 72 ( 1401) . " enkte bördha budh är ther til budh (d. v. s. har der blifvit giordt) " ib 2: 215 ( 1409) . alt mit godz skal staa thik til budz (stå dig till buds, stå till ditt förfogande) ST 473 . Lg 3: 528 . ","2) inbjudning. lata änglane som the wilia ängaledhis thiggia hans budh MB 1: 193 . ","3) utmaning. " mik hauer ängen för bodet sadant bodh (gjort mig en sådan utmaning) som thw gör " Di 18 . ","4) bud, budskap, underrättelse. med hemelikum buþum SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). fik han buþ at baldach hans guþ la viþ iorþ Bu 209 . " then dwalde ekke som budin bar " RK 1: 160 . ib 161 . " engen bud til marsken giffua " ib 2: 3567 . " her beynct stensson hafde sin budh vppo (hade fåt underrättelse derom) at engelbert war kommen til örebro " ib 2601 .","5) budbärare, sändebud. för än hanom kom buþit atar mäþ stauenom Bu 101 . " kom neronis budh epter hanum " Bil 106 . " raskelika foro budin thädhan " RK 1: 158 . MB 2: 126 . " thz thu . . . thit modh a eno budhi wreker " Al 8490 . ","6) ombud. " them fornemda bo jonsson älla hans wisso budhi " VAH 24: 327 ( 1377) . ärkebiscopenum älla hans wisso budhi SD NS 1: 336 ( 1404) . ib 172 (1402, gammal afskr.). ","7) tjenare, arbetare i någons tjenst. foghata, lähnsmän och thera budh GS 31 ( 1380) . " lather nagher broder sith bwdh a bäncke sithia " SO 83 . ","8) bud, befallning. " alla iugfru sagþo ia viþ biskops buþi " Bu 5 . " jak är een swen til hans budz (som lyder hans bud) " Al 5820 . " kunnux buth (konungens påbud om krigsgärd) " SO 16 . " moth reglonnas bodh ällar förbodh " LfK 155 . GO 6 . - herskarmakt, myndighet. ower alla wärldina haffwer iak budh Al 8586 . MB 1: 14 . ","9) straff. " biudom wi widher wart högxtä budh " GS 27 (1375, orig.), 28. vid höxte bud i thz ey sparen RK 1: 5250 . " widh rådhzens budh och nöfs[t] " SO 212 . " vndir höxta budh oc rikesins hämd " FH 2: 122 ( 1440) . GS 48 ( 1442) . "],"e":["boþ L. ","bodh LfK 155 ; Di 18 ; ","-en MB 2: 126), ","budha folk , ","buds dagher , ","buds eþer , ","buds iorþ , ","budsman , "]},{"a":"buþa","b":"vb","c":"v.","d":["båda, förkuna. " þu . . . som mik böt ok buþaþe daghleka gläþi " Bu 18 . ib 49 . Bil 892 . MB 1: 19, 219 . Bir 2: 222, 3: 158 . Lg 219 . budha helsonna ordh Bir 2: 245 . " budhadhe änglomen at var herra ihesus ville vpfara til himerikis " Bo 247 . budha thän vara dödhan som lifdhe Bir 2: 146 . hwa är swa ärlica budhadhir Bo 81 . " sithan a þinge är buthät a warra i färþ i land " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). swa maa tw bodha MD 168 . - förebåda. hwat mwn tik budha thänna drömbir MB 1: (Cod.B) 549. iak wil sighia hwath thz budhar Al 474 . - (budha för bidda MB 2: 400 .) "],"e":["bodha Lg 219 ; MD 168 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","budha ut , "]},{"a":"buþi","b":"nn","c":"","d":["Jfr sände-, öl-buþi."],"e":[]},{"a":"buþkafle","b":"nn","c":"","d":["budkafle, kafle el. mindre trästycke af viss form el. med vissa märken, hvilket kringsändes för att uppbåda folk till ting, till strid eller för andra ändamål (åtminstone då syftet med budkaflen var att uppbåda till strid, var denne bränd i den ene änden och försedd med snöre i den andre). sände konungen aff stadh sin budhkafla Ansg 229 . " gek bodh kafle " FM 433 ( 1509) . bodhkafflen sculle öffuer alth finlandh gaa RK 3: 3960 . " han skar bodkafla " ib 885 . " haffwe themange syn medh flere theres parthy skooret budkafle medh brandh oc snara ok nakra aff them hength ther widh eth lithit hywll giorth aff tree ok resth almoghen op her i läneth " BSH 4: 111 ( 1486) . hindrar bodkafla GS 31 ( 1380) . ss tilnamn. petrus bodhkafle BSH 1: 137 ( 1371) ."],"e":["bodh- . ","bod- )"]},{"a":"buþorþ","b":"nn","c":"","d":["bud, budord. thätta buthorþ gömä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). GO 1043 . bröt guz buþorþ Bu 206 . " at mannen halde gudhz budhord " KS 51 (128, 55) . " wars herra tio budhordh " MB 1: 463 . ib 456, 457, 458, 459, 460, 461, 465 . KS 16 (40, 17), 64 (158, 70) . Bo 77, 144, 145 . MP 1: 46 . Bir 1: 4, 195, 3: 167 ."],"e":[]},{"a":"buþskap","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) budskap, underrättelse. " wart bref sum buzskap bär nar wi komom " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " som hanom bar buþskapit " Bu 145 . " af guþlikum buþskap tel mariam " ib 6 . ib 4 . Bo 156 . - budskap, tillsägelse, helsning. sände moyses sändebudha til edom . . . oc lät swa sighia til konungxins thetta är thins brodhers israels budhskap til thik MB 1: 409 . " sände balac konunger til balaam . . . mz thässo budhskap " ib 412 . ","2) bud, ärende. hwat ey gik oc piltin ihesus hänna budhskap Bo 14 . " nu bidhir iak thik at thu skuli gaa mit budhskap til högxsta kirkionna forman " Bir 3: 83 . ","3) budbärare, sändebud. til hans som iak nämpnde thik mit budhskap Bir 1: 333 . " iak är eth bodh skap sändher aff alz mäktoghom gudhi " Lg 3: 189 . then hedher weter man enom herra, som man weter hans budzskap MB 1: 189 . ","4) bud, befallning. " hans stadhge ok budhskapr försmås ok wardr åt ängo " KS 47 (119, 51) . ib 64 (158, 70). - herskarmakt, välde, myndighet. alle ängla thiäna ihesu christo oc vnder hans budhskap MB 1: 493 ."],"e":["buzskap . ","bodh skap Lg 3: 189), "]},{"a":"by","b":"nn","c":"","d":["bi. " vax bära bii " Bu 11 . " swärmdo bii " Bil 641 . " at thin bij aldrigh bortfliugha " KL 11 . " swa födher gudh by som biörna " GO 223 . " ther bien skilias fra sin wiisa " Al 1881 . " aff bii stwnghen " LB 2: 38 . " een jdhen ok nööff by " Lg 3: 567 . Bir 1: 256, 257, 258, 259, 260, 261, 262, 264 . MP 2: 237 . GO 126, 904, 957 . PK 244 . Lg 3: 288 ."],"e":["-n ib 288 . ","byri Bir 1: 264 . ","bi . ","bii . ","bij . "]},{"a":"by","b":"nn","c":"","d":["bi. " swa dana är bij natwr " PMSkr 299 . " lthet besth bekommelikith är bim ib 303. - Jfr luta-, vil-by. ""],"e":["bij PMSkr 299, dat. pl. bim ib 303 . med art. bimen i 299),"]},{"a":"by borin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bydhelmakare","b":"nn","c":"","d":["pungmakare. " " SJ 138 ( 1445), 146 ( 1446), 212 ( 1452)."],"e":["bydelmaker SJ 138 ( 1445)), "]},{"a":"bydödhe","b":"nn","c":"","d":["dödlighet bland bin . by dödhe wardher Iv LXXX ."],"e":[]},{"a":"byfastar","b":"nn","c":"pl.","d":[" fastar som voro närvarande vid föryttring af jord och nämdes å stadstinget? byfastar i stad tyckas motsvara þingfastar å landet (se VML II J 2 pr.) och till garþfastar stå i samma förhållande som desse. Jfr Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 277 (hvarest byfastar och garþfastar fattas ss identiska). subscripti . . . fuerunt byfaster & gardfaster in negocio supradicto SD 2: 231 (1297; af Stockholms stadstyrelse utfärdadt bytesbref)."],"e":[]},{"a":"byfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byflugh","b":"nn","c":"","d":["eg. bins flygande; bisvärmar, rättighet till anträffade bisvärmar. " assignauit . . . mihi . . . curiam suam, ytra aby, cum omnibus adiacenciis, exeptis, quod wlgariter dicitur biflugh, et piscaria sua in æmbakalff " SD 3: 36 ( 1311) ."],"e":["bi- )"]},{"a":"byfoghate","b":"nn","c":"","d":["stadsfogde. Se Sdw 1: 164 och Schück, Sv. stadsväs. 318 ff. VgFornmt III 7-8: 154 (1378). wy borghamestara, byfoghoth ok raadh ok all menegheth i norköpungh SD NS 3: 264 (1417. then, som slottet innhafver, oc radhet i stokholm endrachtelicha väli ok tilskikke byfoghota, som rätten skal sittia meth radheno UrkShist 5 . " j sama gardenom thär byfogoten tog opp tima ok mästar sigga hustrv " Beckman Stud 87 (1461, Arboga tänkeb) . gaardzfogothen . . . haffue raadh medh byfogtanom om belatningh oc ware ther offwer, thaa byfogothen schal göra räkenskap Arnell BRask Biᴵ 28."],"e":["byfoghote . ","byfoghoth . ","bi- SD NS 3: 11 (1415)), "]},{"a":"byfoghate","b":"nn","c":"","d":["stadsfogde, ämbetsman som (närmast å regeringens vägnar) förestår uppbörden i en stad och med rådet deltager i stadens styrelse; hans ställning och åligganden torde för öfrigt hafva vexlat på olika tider och i olika städer; i de städer, i hvilka fans en rådet öfverordnad konungens fogde, synes ifrågavarande benämning beteckna ordföranden i den underdomstol som hölls ute på torget. Se Odhner, Bidrag till Svenska stadsförfattningens historia s. 135 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 370 f. wy fornämpde jönis byfoghot oc borghämästara oc radhmän SD NS 1: 310 ( 1404) . " incighle . . . jönissa, byfoghata i sudhercöpunge " ib 541 ( 1406) . " öffuer huilkit köpp ok betalan waro tesse efterscrifne dandemen taghne til witnisbyrdh pedher niglesson ok pedher jönsson borgmästare j nadhendals köpstadh, biorn wärkmestare byfougte jop gest jöns saunan ok mattis mattisson radmen ther sama stadz " FH 5: 88 ( 1482) . haffuom wy thetta giort i dandemanna närwaru som är . . . jons olafson borgmestara. jäppe pedersson. peder hasw byfogwten oc larens hasw radmen ther samastadz ib 197 ( 1505) . ib 33 ( 1465) . " han . . . redh til westerars . . . oc lot op til sik kalle byfoget oc borgemestere alle oc bad them sik köpe late alt thz the kunde honom fly " RK 2: 3633 . " takom wi alla klostirsins höxta ämbitsmen . . . särdelsis syslomannin gardzmestarin oc byfogtin i wazstenaby i wara . . . konunxlica hägn " Bir 5: 112 . " vpläri han (gårdsmästaren) aff byfoghtanom saköre som fallir i bynom til at löna folkeno mz oc haffwi byfoghten radh mz gardzmestarenom vm sakörin oc thera betalning som saki oc brwtlike wardha " ib 116 . VKR 35 . " engen wtlensker man skal wara borgamestare, radhman, tollener, byfogete, kämener, stadzscrifuare i nakon köpstadh " BtRK 326 (1483, orig) . Jfr byafoghate."],"e":["byfogwte . ","byfogete . ","byfoghte . ","byfougte . ","byfougde: -an FH 5: 33 ( 1465) . ","byfoghot . ","byfoget )"]},{"a":"byfoghati","b":"nn","c":"","d":["stadsfogdeämbete; rätt till de inkomster som stadsfogden å kronans vägnar uppbär i en stad, särsk. böter? jach sten sture riiddere wedherkennis . . . ath . . . kongh hans . . . haffwer . . . vnth och forlenth mich nycöpingx sloth medh byfögetiidh j stadhen FM 95 ( 1497) ."],"e":["byfögetii )"]},{"a":"byganga","b":"nn","c":"","d":["eftersökande och fångst af bisvärmar. in dictis siluis . . . non exercant venaciones apum, dictas bigango SD 5: 431 ( 1345) ."],"e":["bi- )"]},{"a":"bygangol","b":"av","c":"adj.","d":["som är van att gå ut i byn. bygangol höna GO 883 ."],"e":[]},{"a":"bygarþer","b":"nn","c":"","d":["bigård. " jak giordhe mik bigardh (alueolum) " Bir 1: 258 . " äru the j bygardhenom ib. bij . . . vtflyghande aff sinom bigardh älla stok " ib 3: 118 . " en owermatto stor brot byörn . . . bröt sik jn i min bigardh " Lg 3: 288 ."],"e":["bi- )"]},{"a":"byggeliker","b":"av","c":"adj.","d":["beboelig. habita[bi]lis . . . byggeligin GU C 20. s. 326. - Jfr obyggeliker. "],"e":["-liggin )"]},{"a":"byggeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr obyggeliker."],"e":[]},{"a":"byggia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. köpa, afsluta köp om.","1) afsluta, ingå. " bygdhe hionalagh " KL 110 . bygde han annat hionalagh RK 1: 1955 (kanske snarare att upptaga ss en särskild betydelse under föreg. ord; jfr dess bem. 7). ","2) bortarrendera, öfverlåta till bruk? at bärghit byggiäs skal fran enom attuntädagh iulä oc til annärs SD 5: 639 (1347; möjligen att föra till föreg. ord, bem. 3)."],"e":[]},{"a":"byggia","b":"vb","c":"v.","d":["2) bebygga, förse med (å)byggnader. Jfr R. PIpping, Kom. till Erikskr. s. 268 f. forscrifne gardh . . . allaledis som han nw är i bögder SJ 2: 128 ( 1488) . ","3) odla, bruka, vidmakthålla. Jfr Sdw 2: 1205. meth alla thesse gotzena tillaghom i wato oc thörro, aker oc äng, scoghom oc fiskewatnom, thorppom ok thorpastadum bathe bygdhom oc öthom SD NS 3: 129 ( 1416) . i myklemark, . . . closterens deel är obygdher, item kirkiona deel thär jämpte är blygdher VKJ 123 (c.) 1500). 4) sätta i stånd; laga, reparera. sancto johanne ewangelista som ltil forinna war en fatighir fiskara som ok bygde ok bötte gamul näth ok noth MP 5: 149 . skal . . . olaff stensson haffua frii gangh till brvnnen och byggia till brwnnens behoff hwan tridie pening (ɔ bidraga med en tredjedel av kostnaderna för reprationer av brunnen) STb 1: 47 ( 1476) . eeth looss bygdh och omwenth met nyian nykil for ij öre HLG 2: 49 (1516). gaff jak för eth spylle, som bigdes vii ortoger ib 118 ( 1523) . v!UDDA_TECKEN? ( 5 1/2) mark kopper . . . som brigepannan bigdes met ib. - utföra reprationer. die sixti pape (ɔ 7 aug.) lot jach bygia i bsatwgen HLG 2: 62 (1518). ii timbermen ii höre för thy bigde i hustrv cristin hwss ib 137 ( 1526) . jönss timberman qwittades iiii mark j hwslön, som hnas bigdhe före j sith hws ib 3: 75 ( 1524) .","5) bygga. Jfr Sdw 2: 1205. gak borth äptir hiordhinna fothspor, ok födh thin kiidh, jämptnth widher tabernacula pastorum, thz är thär som herdhane haffwa bygdh om sik SpV 384 .","6) bo. " the ther biggiande waro j rykeno dödzsins skuggha them ran vp eth lyus " MP 5: 50 . - byggiande(s) man, innebygare (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 216). beskedelike män jöns olafson, staffan olafson, haluardh olafson brödher, byggiande men i wärmdö sokn waro i radzstufunne i stocholm SJ 1: l202 (1448). pedher lauerenssone, byggiandes manne j aarderwik j lula sockn STb 2: 167 (1486). oleff laurensson byggiendes man wiid forscriffne vpsala ib 393 ( 1489) .","9) arbeta, verka? Se SDw 2: 1205. 10) genom byggande göra (trång). at ingan byggia gathen tranger meth the sture stocke for dörana STb 1: 440 (1461; burspr.). "],"e":["bygia . ","biggia . bigha HLG 3: 51 (1591)","bögge ib 4: 13 ( 1504) . impf. -dhe. bigde(s) HLG 2: 118 (1523), 137 (1526). begdhe ib 145 ( 1526) . ","bygdher . ","bögder SJ 2: 128 ( 1488) . ","bygdh SpV 384 . bögdth HLG 3: 52 (1521). bigd ib 75 ( 1524) , 81 (1525), 82 (1525). biggit ib 90 ( 1527) . ","bigith ib 78 ( 1524) ), ","*byggia i gen , 1) laga, reparera. wordo fogodin . . . borgamestarene och raadet swa eens, ath her jahan cristiänssons son, som slog syndher glasyn i worffv gilles stwffw, thet han skal ta byggia them swa färdoga igen, som the woro till forende STb 1: 245 (1480). skal lhan latq byggia all stoopen igen ib 315 (1481). ) återuppbygga, återställa. Jfr Sdw 2: 1205. ware thet ok swa . . . at thet (ɔ: huset med tillhörande lägenheter) wpbrunne aff eel, bigge tha kirkian thet igen meth swadana bigningh, som thär nw astaar SD NS 3: 91 ( 1415) . konungin . . . lät byggia sängena i gen Prosadikter (Sju vise mäst) 152 . 3) bygga igen, tilltäppa. jacob moyses skla byggia igen the doren, som han haffuer giorth östan til vth pa watnet STb 1: 379 ( 1482) . - Jfr for-, in-, inne-, saman-, til-, up-byggia, ävensom obygdher."]},{"a":"byggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bebo, bo i. thu komber aff thy lande visastu män byggia Bil 312 . " byggia paradiis " MB 1: 129 . ib 174, 387 . - bebo, bebygga, befolka. byggir oc besätir himerike siälft mz sino folke Bil 125 . " bygdh landh ib 251. ödhknana skulu byggias " Bir 3: 201 . " jak lot then (landen) försth bygga ok optaga " RK 1: (LRK) s. 215. ","2) bebygga, förse med byggnader, uppföra byggnader, verk el. anläggningar i. byghia älla bätra fornemdha goz ok quern BYH 1: 239 ( 1443) . at eth fiskeri . . . matte ey biggias lagleca aff rättom ägändom SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). ib NS 1: 138 ( 1402) . I ström . . . at byggia SD 5: 728 (1347, gammal afskr.). ","3) odla, bruka, vidmakthålla. riddarskap (för ridderskap) skal land ok rike byggia KS 76 (186, 83) . mz lagh skal man land byggia GO 1 . - (?) at þöm rät som berghit skulde byggiäs meþ SD 5: 636 ( 1347) . ","4) göra i ordning, förse (med), belägga. war . . . guluit bygt (stratum) mz dyrastom stenom Bir 1: 389 . skal innan i husino stora jord grava göras (för göra), ok töm medh sten innan byggia KS 85 (209, 93) . wydha marken the mz skermom byggia RK 3: 3758 . bereda, inrätta. thz watn hawer särdelis dygdh ther mz är stoor diäwlskap bygdh Al 90 . " swa är waar natwr innan til bygdh " ib 6510 . - (?) han haffwer tha mz sik mykin dygdh skäl oc wit i hiärtath bygdh Al 8314 . ","5) bygga. " nakor hws, som . . . karl knwtzsson . . . byght hafde " SD NS 2: 174 ( 1409) . tha husit war bygt RK 1: 1634 . " bygde mangha kirkio " Bu 149 . ib 24, 184 . " al väruld är af þinom fäþar bygd (skapad) " ib 78 . " at bygia enom ny kommom brodhir sälla " KL 197 . Lg 3: 119 . " boluerk byggia " RK 3: 3778 . " byggia bro " Al 1945 . " ther almanna wägher byggia (för byggias?) " KS 65 (161, 71) . - abs. wiidh kolbekx broo monde the tha liggia och hwar fasth mooth androm byggia (uppföra förskansningar och krigsmaskiner) ib 1419 . ib 2036, 2218, 3603 . " hwar ma byggia i aane som hwar agher aa landeno " SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). - uppbygga (i andlig mening). bätras ällir j godho bygder wara Bir 4: 74 . ib 89 . ","6) bo. han . . . bygde i fatöko huse KL 197 . " sliker then är som rådhr nokrom stadh, slike äru the ther innan byggia " KS 57 (143, 62) . " i lande byggia ok boa " ib 65 (162, 72). ib (160, 71). SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). j . . . skulen boo oc byggia j thz landet MB 2: 4 . ib 125 . tha joan kom thiit at byggia ib 259 ( 1410) . Pa 18 . KL 38 . Bo 12, 78 . Al 1631, 2101, 2102, 5842, 7049, 7979, 8052 . Bir 2: 28 . MB 2: 73, 237 . Ber 35 . mz thera fadhir diäflenom som byggir i idhrom afgudhum Gr 277 . Pa 18 . " at i mik skuli byggia gudz dygdh " Gr 318 . Bir 1: 50, 259, 385 . ","7) lefva i äktenskap. reknande sik owerdhoghan at byggia mz mik (cohabitare mihi) Bir 3: 159 . ","8) befatta sig med. med prep. viþer. ther pläghom wi ey byggia widher Al 6041 . "],"e":["bygia KL 197 . ","byghia BYH 1: 239 ( 1439) . ","bigia: -andhe SD NS 2: 326 ( 1410) . ","bygga RK 1: (LRK) s. 215 . ","böghia Lg 3: 119 . ","-ir , ","-þe , ","-þer . ","bygt RK 1: 1634 . ","byght SD NS 174 ( 1409) . ","bykt Bu 24 . ","bygkt ib 184),","byggia af , genom byggande afbetala. at ey skuli nakar landbo äpter min dödh byggia klostreno sit landgäld aff SD NS 2: 238 ( 1409) . ","byggia ater , ","byggias fore , "]},{"a":"byggiande","b":"nn","c":"","d":[" Jfr abyggiande."],"e":[]},{"a":"byggians man","b":"nn","c":"","d":["innebyggare. byomen äller byggians män j fornempda stadh SD 4: 427 (öfvers. i hdskr. fr. början af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"byggianz man","b":"nn","c":"","d":["innebyggare. " kom magnis mikelsson fore rettin i hammarlandz torp ok hammarlanz sockn byggensman STb 1: 1239 (1477). her erik otsson . . . swor om gudz fäm wndher, ath han aldre effter thenne tiidh will argha, wntsigia eller fegda nogan byggians man eller borgare her i stocholm " ib 222 ( 1479) . Jfr under byggia 6 samt byggisman."],"e":["byggensman STb 1: 129 (1477) ), "]},{"a":"byggiare","b":"nn","c":"","d":["1) byggare, som bygger. Jfr skip-, up-byggiare. ","2) innebyggare. " dyäfwllin var byggiare oc äghare j honum " Bir 2: 78 . "],"e":[]},{"a":"byggiare","b":"nn","c":"","d":["1) byggmästare el. byggnadsarbetare, "byggninsgman". stenen som byggiarane bortkasto är giordhir hyrna sten SkrtUppb 306 . Jfr kirkio-, siänga-, skip-, torn-byggiare. 2) innebyggare. "],"e":[]},{"a":"byggilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr hem-, in-byggilse."],"e":[]},{"a":"byggilse","b":"nn","c":"","d":["1) byggande. " aff hänna (arkens) byggilse " Bir 4: (Dikt) 218. Jfr upbyggilse. ","2) boende, vistelse. är ensam byggilse (secretior habitatio et conversatio solitaria) nyttelikin KL 185 . LfK 208 .","3) boning, bostad. munka byggilse KL 198 . " vil iak at en mwr skal aatskilia badha byggilsinna stadha " Bir 1: 53 . " iak rede ok skipadho hänne mz mik äwerdhelika hwilo ok byggilse " ib 62 . " skulu the falla mz sinne byggilse " ib 226 . Jfr hem-, in-, sambyggilse."],"e":["byggilsa rum","byggilse- )"]},{"a":"byggiomästare","b":"nn","c":"","d":["byggmästare, persom som har tillsyn över byggnadsverksamheten i en stad. Jfr Schück, Sv. stadsväs. s. 428. StÄmb 205 ( 1524) etc."],"e":["bygie- StÄmb 205 ( 1524)","bige- ib 227 ( 1539) . biigeib 213 (1528). -byg- 214 (1529), 216 (1530), 218 (1531), 225 (1538)), "]},{"a":"byggioredhe","b":"nn","c":"","d":[],"e":["byggia- SJ 2: 251 (1494) , torde vara fel för bryggia-, jfr STb 3: 157), "]},{"a":"byggirska","b":"nn","c":"","d":["uppbyggerska? gudelighetzsens byggerska JMPs 125."],"e":["-erska )"]},{"a":"byggisman","b":"nn","c":"","d":[" = byggianz man. beskedelige men jens skomager och per laurensson byggesmen i samma (ɔ lula) sochn SJ 2: 173 ( 1489) . STb 2: 476 (1490). Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 216 f."],"e":["bygges- )"]},{"a":"byghdh","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) bygd, bebyggd trakt, bebyggelse. (Jfr D. Palm, Namn och bygd 15: 153 ff.). Jfr Sdw 2: 1205. tha biscopen haffuer ther i mellan farith . . . eller annat got folk ther millan fara, tha haffua the engha byd ther i millan hafft wthan haffwa ligath pa markena eller ijsen Svartb 403 ( 1442)","4) landsbygd. " lösa quinnor och drenge, som engin thenist haffua, skulo driffuas aff byn och hielpa them som vidhertorffua hielp pa bygdenä til ath koma höö och korn i huseth " STb 1: 182 ( 1478) . kemmenerana schule wysa thette löse folk aff staden och vppa böghden til ath hielpa bonden korn och rogh i husen ib 3: 106 (1493). dwffwor haffwa til fosters bekombir wäl 'pa bygdenne j höghom tornom PMSkr 258 . gäs ärw nyttoghe mykith til affwel oc them mästh som pa bygdenne boo ib 263 . - Jfr lands-, skogh- byghdh."],"e":["bögd: -en STb 2: 237 (1487) . böghd: -en ib 3: 106(1493)), "]},{"a":"byghil","b":"","c":"","d":[" , se böghil, böghla."],"e":["byghla"]},{"a":"byghþ","b":"nn","c":"","d":["1) bebyggande, odling. thz land ther til husith la ther var ängin bygdh op a Iv 2806 . ","2) bygd, bebygdt land. aldre kom hans liik til lanz ellir been til bygdhe Bil 429 . " äru swerike oc götland älzsta land oc bygdher thenna wägh iorsala haff " MB 1: 3 . ib 130 . Va 14 . ","3) bygd, trakt. " för än the foren af the bygdinne " Bo 9 . ib 53, 54 . Fl 1985 . RK 2: 9299 . PK 232 . - i ortnamn. hospitali norrobygdh SD 3: 67 ( 1312) . - Jfr lands-, manna-, skogh-bygdh. "],"e":["-ir )","byghþamän , "]},{"a":"byghþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["byghþa skiäl","byghþa skäl )"]},{"a":"byghþfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bygnadher","b":"nn","c":"","d":["byggande, byggnadsarbete, reparation. item skog(!) iak k[n]wth meth erik iii mark fö[r] bigneth HLG 3: 54 (1525). Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 217 f."],"e":[]},{"a":"bygne","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr Ark. f. Nord. Fil. l49: 217 f. repration. item aff bastwakare iii (ɔ: mark) quittades för eth bigni, som är för eth kaar ok bastvalagen HLG 3: 93 (1528)."],"e":[]},{"a":"bygnind","b":"nn","c":"","d":["byggnad. " til alla dygdhinna staduga bygnindh " Su 257 ."],"e":[]},{"a":"bygnind","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umkringbygnind."],"e":[]},{"a":"bygning","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) byggande. " stand i bygning, stå under byggnad. en ny bater vppa spanen aff enne lest eller ther widher oc staar oc i bygning " Inv cur Tynnelsö 8 ( 1443) . " swa länge som kirkion staar i bygning " STb 1: 412 ( 1483) . mädhan skipith standher j byghningh PMSkr 3 . - byggande, byggnadsverksamhet. fforstandere fore stadzens bögning ok mwrningh StÄmb 119 ( 1490) . " per mansson gaffz x mark til stadzsins bögningk " SSkb 316 (1508-09). byggnadsarbete, reparation. (Olaf Stensson skall hava) frij gang til brwnnen och hielpa til bygning i forscrifna brwn hwan tride pening SJ 2: 17 ( 1476) . " symon jönsson ij mark iij öre myndre, som quittadis i bygningh HLG 3: 37 (1516). dominus johannes sigurdi quitadis iij mark for bygnyngh j stwgen for ethelth ars hyra " ib 40 ( 1517) . " en mark quittadis for eth glassfenther oc anneth bygnyngh " ib 48 (1520 ; Jfr Ark. f. lNord. Fil. 49: 216). fek jak jönss timberman iiii mark oppo bignig ib 2: 115 ( 1523) .","2) kollektivt: allt vad som finnes av byggnader; bebyggelse, åbyggnad(er). closter fridhin är jn til graffwen vidh biscopsins stalgardh oc thädhan fraan allan thän byghning som östan widh gathuna stander som är ladhugardhin bakarstuwa gardhin oc al annwr byghning jn til kalk oghnen Nio handl rör Vkl 223 . huilka garda the sina mellen böth hade medh tomptom och bögning SJ 2: 98 ( 1487) . " then öffra tregarden . . . medh tompt och bögningh i bredh och lengdh som han staar nw vpbögder " ib 149 ( 1489) . " huilken tompt for:de peder suensson hade fore giffuit c marck stocholmske medh bögningk och alla, som hon nw vpbögdh är STb 3: 88 (1493). "","4) uppodling. " bögxnäss i landbo . . . thet laag länge ödhe, thet är optakit til bygningh, thär skal byggias for landgällit " VKJ 170 ( 1466) . " thil minnes ath rampnöö är op thaktit til bygningh, thär skal byggias for landgällit " VKJ 170 ( 1466) . " thil minnes ath rampnöö är op thakit til bygningh " ib 167 ( 1466) . " wid nyordholt är 1 torp ny optagit tiil bigningh " ib 76 (c. 1500). "],"e":["bygninga balker","bögninga- STb 3: 231 (1495)), ","*bygninga tomt , ","*bygnings kunnist","bygninges kondster Troj 36 ),"]},{"a":"bygning","b":"nn","c":"","d":["bortarrenderande, öfverlåtande (af rätt att bruka och bearbeta)? þän stafge som vi med iþär för gyorþom vm berghsens byghningh viliom vi ät staþughär skal vara. at bärghit byggiäs skal fran enom attuntädagh iulä oc til annärs SD 5: 639 (1347; kanske snarare att föra till föreg. ord, bem. 4). "],"e":["bygningabol","bygnunge- )","bygninga iorp , ","bygninga rätter , ","bygninga vitni , "]},{"a":"bygning","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) byggande, byggnad. til kirkiunnä bygnyng SD 5: 565 ( 1346) . ib 566. ware ecke then stora bygninge med thenne mwren jak haffuer for hender FM 318 ( 1507) . " nu är sagkt om borgha byggning huru te mågho fast ok ovinnelika wara " KS 86 (210, 94) . " fra försto bygning romara borgh " Bu 395 . ib 184 . Bil 88 . RK 2: 9096 . ","2) det som är bygdt, byggnad. SD NS 1: 30 ( 1401) . meth awäl älla byghninger ib 127 ( 1402) lot up . . . sit stenhws mädh grund ok bygning SJ 82 ( 1438) . hwa sina bygningu säter äpter hwars mans sägn hon wardher illa bygdh GO 942 . " bygningin lagdhis ödhe " Bil 53 . Bo 33 . Bir 1: 53, 362 . " foro lönliga om kringh alla bygningh (introibant latentes in castella) " MB 2: 302 . ","3) bygd, trakt. " liggiande j hosio byghningi " DD 3: 20 ( 1399) . ","4) bruk? iak hawer . . . gifwit . . . klostreno vazstenom til bygning oc bestandilse oc äuärdhelica ägho äpter min dödh thässe min rätto eghin aflinga oc köpo gooz SD NS 1: 231 ( 1403) . ib 2: 25 ( 1408), 96 ( 1409) o. s. v. - bruk, bearbetande. bergxens bygning . . . oppe halda PfN 140 . ","5) boende, beboende. " stodh iudea ödhe LXX aar aff iudha byghning " MB 1: 13 .","6) boning. " paradiis är swa langt fra manna byghning oc kännilse " MB 1: 124 . ib 125 . " hafdho ey männene sighirlica bygning " Bir 2: 316 . - Jfr biärgs-, bro-, broa-, bya-, husa-, hytto-, kirkio-, lagha-, ny-, qvärna-, skipa-, snäkkio-, trä-, undir-, up-, värkabygning."],"e":["bygning . ","bygnyng . ","byggning . ","bygnig Bu 184 . ","bygninge FM 318 ( 1507) . ","-u GO 942 . ","-ar Bir 1: 53, 362), ","bygnings man , "]},{"a":"bygräs","b":"nn","c":"","d":["melissa officinalis Lin. " aplago . . . by gress ther the tagho blomstredh aff " GU C 20 s. 29 ."],"e":["-gress )"]},{"a":"bykebälte","b":"nn","c":"","d":["troligen fel för sykebälte. renale huius renalis ne generis p producta byke bälte GU C 20 s. 523 ."],"e":[]},{"a":"bykirkia","b":"nn","c":"","d":["stadskyrka. Lg 3: 584 . RK 3: 3399, 3671, (sista forts.) 5507. SO 33 . SJ 2 ( 1420), 72 ( 1441), 120 ( 1443). i sancti nicolai bykirkio i stocholm ib 187 ( 1450) . ib 188 ( 1449) . Jfr bya kirkia. "],"e":["bykyrkia: -o SO 33 . ","bykiörkia: -an SJ 252 ( 1456) . ","bykyrka: -one RK 3: (sista forts.) 5507), ","bykirkio gardher , "]},{"a":"byld","b":"nn","c":"","d":["uppsvällning, svulst, böld. " han . . . plaghadhis mz värsto byld " Bir 3: 382 . KL 349 . LB 2: 33, 35, 7: 33 . " j rädhelike strupans ok alz halsins böld " Bil 830 . en man licare trolle en manne före böld liifs oc enlitis oc alz licamma ib 855 . " som böld faar j strupa " ib 903 . byld j öghon LB 1: 96 . " byld a winsthre sidhonne ib 97. byld i lungo " ib 3: 75 . " the alle ärw bästä tingh moth dödha bölder (pestbölder) oc pestilencia " PM XXXVIII . Jfr fota-, hals-, hiärta-, hovodh-, liver-, nafla-, qvärka-, spina-, tungo-, öghnabyld, samt bulde."],"e":["böld . ","bold LB 7: 33 . ","boldh ib 2: 33, 35 . -ir),"]},{"a":"byld","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kiäpta-, qvärka-, strupa-, örnabyld."],"e":[]},{"a":"bylghia","b":"nn","c":"","d":["bölja. " kom en bylghia ok slo hanom kronona af hofde " Bil 773 . " bölghio komo bradhlika ok nidhirsänkto al barnin " KL 92 . " bölia (unda) qualde han " Bu 499 . " aff bölghionna (undarum) stötom " Bir 4: 251. flytir suasom skip mällan bölghior (fluctus) ib 2: 172. MP 1: 67 . " han hafdhe nästan sunkit i hafsens bölghiom (fluctibus) " Su 392 . " hwar han innan bylione far " Fr 2506 . " badhe ower land ok bölia " Al 1532 . " som bölian wäxer fore wädher ok wind " ib 3059 . ib 5314 . " hwar bölghiän effter annan foor och kastar skipen hiit och thär " Fr (Cod. B) 2376 . " skipit kastadhis i stormenom af bylghiomen " Bo 104 . ib 111 . " stormande haffsins bölghia " ib (Cod. B) 342. växste starkir stormbir (tempestas) bölghiona högdhos (intumuerunt procellæ) ok skipit stöttis hardhelica Bir 3: 177 . " diäfla wäctu bylghin (för bylghin) ok giordho stridhan storm " Bil 285 . " stöttir ok ältir af diäflanna frestilsom ok sinom girnilsom swa som af bölghiom (procellis) " Bir 1: 36 . " läggir orent klädhe mällan bölghiona (procellas) at thz skuli wardha renare ok hwitare af watusins rörilsom " ib 396 . sätir gudh sina vini j thesse wärldinne mällan fatikdomsins dröuilsa bölghio ib. ib 178, 213, 321, 323, 324, 2: 6, 7, 171, 3: 412 . Ber 124 . " j taranna bölghom (procellis) " Bir 2: 103 . " thw som astundar hampn äptir världinna bölghio oc storm (procellas) " ib 84 . ib 191 . thin öron opfyllas mz höghfärdhinna vädhir hulkit höghfärdhina bölghio (procellæ) vpuäkkia ib 3: 137 . eldir ok brennestens lughi ok bölghia blästir (spiritus procellarum) skal vara thera drykekars deel j heluithe MP 1: 72 . ib 2: 250 . " drukinskaper är . . . tungona stormbr ok likamens bylghia (procella) " KS 44 (112, 47) ; i några af de ex., i hvilka bylghia återgifver Lat. procella, torde dock detta hafva den annars vanl. bem.; storm, och bylghia vara orätt öfvers. Jfr vatnbylghia. "],"e":["bölghia . ","bölgha: -o Bir 2: 84 ; ","-om ib 103 ; ","-omen MP 1: 67 . ","bolghia: -om Bir 2: 7 ; ","-omen ib 171 . ","bylia . ","bölia )","bylghio slagh","bölghio- Bir 1: 396), "]},{"a":"bylghia","b":"nn","c":"","d":["bölja, eg. och bildl. " tha är eth haff off saandh och thz gaar i bölliom " Prosadikter (Joan Prest) 347 . salaria . . . bölgia oc waagh GU C 20. s. 538. om saa är at frestilenna bölia (temptationis procella) wändhir thins hogx stadhga, tha war thu ekke seen til läkiaren SpV 455 . Jfr hafs-, räghnbylghia. "],"e":["bölgia . ","bölia . ","böllia . ","bölgghio JMÖ 149 ),","*bylghio ande , ","*bylghio fiäld","böliefield )"]},{"a":"bylghia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr utbylghia."],"e":[]},{"a":"bylia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr umbylia."],"e":["bölia )"]},{"a":"bylia","b":"nn","c":"","d":["stock, påle? " vprifwir hon manga synda bölgio (stipites peccati) " Bir 1: 372 ."],"e":["bölgia )"]},{"a":"bylster","b":"nn","c":"","d":[" (i jorden nedgrävt) med plankor täckt förvaringsrum? Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 223. salgamum . . . bölsther GU C 20 s. 538 ."],"e":["bölsther GU C 20 s. 538) , "]},{"a":"bymal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byman","b":"nn","c":"","d":["borgare. " giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia " SD 6: 149 ( 1349) . " byman i skeninge ib " NS 1: 162 ( 1402) . ib 317 ( 1404) o. s. v. bymän (för bura, som stått förut men blifvit utskrapadt) lästo jwi hanum alla stadhzsins porta Lg 641 . ib 248 . KL 365, 366 . MB 1: 142 . Fl 1014 . RK 2: 9074 . Jfr bya man."],"e":[]},{"a":"bymark","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bynke","b":"nn","c":"","d":["bynke, artemisia campestris Lin.? " LB 7: 218. " " taga tw lood bynke " ib 241 . " stööt binke " ib 268 . vatn, som bincke är swdit vty ib 273 . lagen vtaff bincke ib 281 ."],"e":["binke )"]},{"a":"bynke","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1205. Jfr Hesselman, Nysv. st. 2: 190 f."],"e":[]},{"a":"byr","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bostad, gård, landtgård. jak köpte en by (villam) MP 1: 193 . ib 196, 197, 2: 241 . " iak haffwer ok flere byia " MD 168 . iak atte hws ok stora by Iv 2879 . hafdhe . . . takit härbärghe j enom by (villa) Bir 3: 195 . ","2) by, stad. närwarande þem, som i bynom boä SD 6: 129 ( 1349) . " gik hon i byin at bedhas sik vl oc too " Bo 14 . bäri tha spiut tilbya TB 74 . " vallughir herra som älskar mangra bya (civitatum) faar hulkin tho takir älla eghnar sik engsins bysins faar " Bir 3: 28 . " i enom by heter essend " Bu 517 . " foor landa mällan ok stadha, bya ok holstadha " Bil 367 . ib 215 . VKR 35 . MB 2: 52 . " far . . . w by " SO 17 . " til suderkopunx by " RK 2: 3344 . ib 2171, 2605, 3637, 3903, 6914, 3: 942 . 1194, 2499, 2519. swa gör barn i by (d. v. s. ute, borta) som hema är want GO 212 . ib 306 . " wisa barne i by ok gak siälwer äpte " ib 255 . i ortnamn (i hvilka ordet torde vara att hänföra dels till 1, dels till 2). in nosebuy SD 1: 682 (1180-1202). mansionem quandam que housbuj nominatur ib 684 (11981234). in litla hagaby ib 706 (1258-82). pro alia curia. que hagaby dicitur ib. III oras terra in vestby ib 707 . curiam hesleby ib 719 (1275-6). in villa berbii ib 2: 36 ( 1287) . " in rislingabii ib. - Jfr afgärþa-, afgärþis-, bol-, bonda-, fal-, ful-, födhe-, heþnu-, högha-, kirkio-, land-, lands-, oþol-, sma-, sotta-, stor-, undir-, ut-, öþis-byr. ""],"e":["by . ","bi RK 2: 6914 . ","byia(r) . bya(r). bys. pl. byiar. byar. ","byghiar: -a SD NS 1: 72 ( 1401) . ","byium ib 2: 173 ( 1409) . ","byia . bya. by Iv 2879 ), ","bya anyt","byar- )","bya bolstaþer , ","bya bro , ","byabrut , ","bya bygning","byar- )","bya dela , ","bya foghate","-foghete )","bya friþer","byar- )","byagiäld","byargeld . ","byägiäld . byjä giäld),","byagärdhe , ","bya haghi","byia- )","bya kirkia","byokirkia: -o SD NS 1: 27 ( 1401); FH 3: 65 ( 1445)), ","byakirkiogardher , ","bya land , ","bya luter , ","bya mal , ","bya man","byamark","byar )","byamot , ","bya rätter , ","bya sal","byia- )","bya skiäl","-skäl )","bya skogher","byar- )","bya þing , ","bya vaþi","byia- )","bya varþer , ","bya ämpni , ","bya äng , "]},{"a":"byr","b":"","c":"","d":[" SD NS 3: 452 ( 1419) ); m. L.","2) stad. Jfr Schück, Sv. stadsväs. s. 167 f. byen watzstena Priv o skyddsbr 176. wistes quinnan birgitta . . . aff by innan xiiij daga STb 1: 299 ( 1481) . " bödz karll martinsson . . . ath [han] skal engastadz fara aff by " ib 333 ( 1482) . " alth thet löst folk . . the skulo aff by ok vppa landet " ib 365 ( 1482) . "],"e":["med art. bysens SD NS 3: 617 ( 1420) . bisens VgFornmt III 7-8: 154 (1378). dt. med art. binom SD NS 3: 509 ( 1419) . ","byghya PMSkr 142 . ","bighiom RP 2: 402 ( 1400) . ","biomen","*bya baþstova","byiabastofwa: -onne VKJ 9 ( 1447) . ","byobastoffua: -ona Neuman Vokbal 83 ( 1486) ), ","*bya lagh , ","byamark , ","*bya nämnd , ","*bya ra , ","*bya skatter","byia- )","*bya sven","byia- . ","-swän )"]},{"a":"byr","b":"nn","c":"","d":["vind (på hafvet). " tha war börren twär ok stark " RK 1: 3049 . - särsk. god vind, medvind. hon sighlade goþan bör fram Bu 523 . " the sighldu raskan bör jnnan storme " Bil 251 . fingu the goth wädher ok retthan byr til rom ib 269. fingho blidhan bör Lg 3: 706 . " är retho at sighla nar börin bläser " Bir 2: 172 . " them bläste bör fra stranda " Fl 315 . " lagho ther ok biddo böör " RK 1: 1648 . än wi bör faa Fl 654 . " fagher bör var thera ro ib 1973. " ib 626, 2030 . RK 1: 125, 1650, (LRK) s. 223, (yngre red. af LRK) s. 269, 3: 2686. Al 1578 . Di 21 . PM 48 . - bildl. sidhan fingo ther marghe bör (fingo lätt för att gå deröfver?) Al 1974 . - Jfr gen-, mot-, o-, önsko-byr. "],"e":["bör )","byrslösa","börslöse )"]},{"a":"byra","b":"nn","c":"","d":["råmärke mellan byars områden. vppa theris by raar FH 5: 131 ( 1489) ."],"e":["by raa )"]},{"a":"byrdh","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) börda. " j hwilkom breffwom j läggen stora byrdh wppa mik ä hwath ändha thet kan gripa " PMBref 322 .","8) arvjord, jord varpå ngn har berättigade arvanspråk. kom fore rettin anders i vambistada oc talade til . . . sin broderson oc sagde han haffua bort tagit fore hanum hans byrd som hans fader haffde i sinne värio Uppl Lagmansdomb 20 ( 1490) . - bördejord, jord vartill man har bördsrätt. war syltzlinge anders jonsson saldhe . . . herra heminghe . . . jordh j mädlaby widher stockholm, j solne sokn, huilken war byrdhär (för byrdh är) vthan wara withu ok spordagh ok vthan vpbudh a trim thingom, som lanzlagh til sägia Svartb 104 ( 1335) . ib 105 ( 1335) .","9) inlösen på grund av bördsrätt. bödh han (ɔ suen beltere) bördh pa samma gardh; om her pedher hanom sälie wil, th aär han neste bördeman pa sina hustru wegne STb 2: 326 ( 1489) . Jfr fädherne-, ivir-, mat-, mats-, up-, vitnis-byrdh. "],"e":["börd . ","bordh STb 3: 3 (1492) ), ","byrdha budh","*byrdha gods , ","*byrdha iärn","börde- )","byrdha luter , "]},{"a":"byrdh eghn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byrdha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","*byrdha i gen , i kraft av bördsrätt göra anspråk på att få återinlösa. samma dagh stodh her hans sotzscriffuren for retten, uplätt och leffrede niels akare itt helge likame gilles hws, hvilkit samme niels byrdade jgen på sine hustrues vegna ff vor nådigste herre epter then handel i vesterårss giord Vvar HLG 3: 157 (1528)."]},{"a":"byrdha","b":"nn","c":"","d":["börda. bildl. wj magom thät wä'l wägha ok betänkia j warom hog hurw stor ok skadelikin bördha thät är widh människiona siäl ath warda brädzkom ok wredom MP 4: 63 . - möda, vedermöda. swa sagde sanctus bernadus vm sik siälffuan sannelika min börda ok min mödha som jak lider oc toll j gudz thiänst hon är näppliga en tima lang MP 4: 53 ."],"e":[]},{"a":"byrdha","b":"vb","c":"v.","d":["förse med en börda; förse. " thätta aktande atsköthir prydda ok fagra jomfrun, byrdhat aff sinom blomstir kärffwom (attendit compta fioridulis virgo decus faciculis) " SpV 580 ."],"e":[]},{"a":"byrdha","b":"nn","c":"","d":["börda. " tungh byrdha " MP 1: 156 . Lg 941 ."],"e":[]},{"a":"byrdhadher","b":"av","c":"adj.","d":["ägande bördsrätt (ill). huilkit huss och grvndh hans priwalk hade tilforen besprakat och neascaht, at for:ne oleff michelsson tet ey haffue eller beholle schulle, j swa matto ath han the til ey skylder eller bördher war STb 3: 214 (1495)."],"e":["bördher STb 3: 214 (1495) , motsv. ställe SJ 2: 265 har bördugher),"]},{"a":"byrdhe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr dagsbyrdhe."],"e":[]},{"a":"byrdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr o-, til-byrdhelika."],"e":[]},{"a":"byrdheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr tilbyrdheliker."],"e":[]},{"a":"byrdher","b":"","c":"","d":[" , se byrdhadher."],"e":[]},{"a":"byrdhninger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vanbyrdhninger."],"e":[]},{"a":"byrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) bördig, härstammande. " han war bördogher aff ädhela kononga oc wälbördogha riddara släkte i swerighe " Lg 3: 343 . ","2) af god börd, välbördig. huariom ädhla ok byrdughom herra KS 77 (191, 85) . ","3) genom börd el. andra förhållanden berättigad. rikedoma ok verldzliga äro, til huilka hon rätteliga bördogh ok tilkomyn var Lg 3: 528 . thet noghre findhz byrdoghare ware oppa släkth ok godhz FM 688 ( 1517) . " mädhen han är ekke ther til byrdogh badhe met godhz ok släkthennes väghna ib. han är ther til byrduger " BSH 5: 88 ( 1506) . - Jfr högh-, iäm-, van-, väl-byrdhogher."],"e":["byrdugher . ","bördogher )"]},{"a":"byrdhoghman","b":"nn","c":"","d":["bördeman, person som på grund av släktskap har förmånsrätt till inösning af fast egendom. huilkit godz besedeligen man martten clawsson, som pa sine hustw wegona kaderin niels dotter ther til nw bördgman är, haffuer aff oss aterlöst epte laghen Svartb 523 ( 1477) ."],"e":["bördug- )"]},{"a":"byrdogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) av god börd. ath j thz till mynne dragen hwro j . . . hans goda män byrdoga och obyrdoga slogen tiill dödha Troj 43 . 3) ägande bördsrätt (till). hulkith huss och grundh hans priffualk hadhe tilforend besprakit och nesakt ath fförscrifne oliff michelsson thet ey haffua heller beholla skulle i saa motto ath han ter tiil ley skyldher eller bördugher war SJ 2: 265 ( 1495) . - genom börd närstående el. beättigad. Se Sdw 2: 1205. ok giordhe jönis karlsson sin fädhernes eedh medh riddhara ok swäna thet han räth byrdogher war SD NS 3: 343 ( 1418) . - genom börd berättigad (till). ther sattes the alla hwar epter annan skickeliga som han war bördog oc myndog tiill Troj 8 1 . - allmännare: berättigad (till). saa fagra jomffru oc wälbyrdoga . . . som tilbyrdeliga for syn ädela högbordoghet oc dygdeliga seder, oc osegeliga fägrind war rättfärdeliga byrdog til ath bliffwa hans drotning Troj 34 .","4) fruktbärande, som bär frukt. j byrdogom träm är tolken skikkelse j grenommen PMSkr 310 . - rikt fruktbärande, som rikligen bär frukt. thes bäther wäxa trän oc wardh[a] byrdogh (jfr Lat. lætiores vberioresque fructus percipies) PMSkr 324 . " somme taka godha grena aff gamblom byrdogom träm (jfr Lat. de iis quæ quotannis bonos et vberes fructus afferunt) " ib 325 . Jfr högh-, o-, väl-byrdogher."],"e":["bördog . ","-ugh )"]},{"a":"byrfaster","b":"av","c":"adj.","d":["qvar i följd af bristande vind el. på grund af motvind. lagho ther länge börfaste ST 473 ."],"e":["bör- )"]},{"a":"byrghia","b":"vb","c":"v.","d":["gärda. " farom in j gärdena ok saam ok börgiom swa fast som lhan gör " MP 4: 277 ."],"e":["börgia )"]},{"a":"byrghia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr a-, up-byrghia."],"e":[]},{"a":"byrghþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["byrghþa manaþer , ","byrgahþa time , "]},{"a":"byrgsl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byria","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) börja. " the olyo bären som ärw böryath torkas " PMSkr 338 . " här til haffwom wi giorth aff trem trappom, hionalagheno, änkiomen, jomfrumen, j blandh hwilka jomfrunar äru nw böriadha at wara oppa jordhinne, thz the skulu framledis wara j himerike " SpV 345 . 3) grunda, stifta. vnder the prebendam, som wälborne män mine älskelika fränder, herra sigge vdhson, ärchediäkin i skar, ok hans brödher burth ok fudneat hafua SD NS 3: 540 ( 1420) . - (k m k borda j (för bör tha j, så hs A, se bära i) at lee at lordom hans Prosadikter (Karl M B) 300). - refl. byrias, börja. i them timanom bordhis en kälda aff iordhinne flyta mz olio SvKyrkobr 102 . byria up, börja. vm pasko dagh . . . togh hon mädh sik nagra sina jumfrur . . . ok böriade vpp ath danza ok galnas mädh them MP 4: 80 . - Jfr nybyriadher, nybyriande."],"e":["böria . ","börria: -andis SkrtUppb 281 . ","byrria ib 284 . ","biria: -adhe MP 5: 101 . impf. -adhe. bordhe: -is SvKyrkobr 02 . ","byrdhdhe MP 5: 160 ),"]},{"a":"byria","b":"vb","c":"v.","d":["eg. bära, bära upp, bära fram, föra fram.","1) börja. " byria striþena " Bu 521 . " forlata goodh byrghiadh thing " KL 251 . abiater . . . burde disputeran Bil 80 . " för än han böri mässona " Bir 3: 18 . " thän som byriadhe renlifwes lifwärne " Bo 22 . Bir 2: 61, 144 . " byriadhe patir nostir " KL 21 . " burþe sanctus bartholomeus sina prädican . . . a þy " Bu 206 . " byria rätvise af sieluom tik " KS 26 (66, 28) . " iak skal byrghia min dom j klärkdomenom ok af mino altare " Bir 1: 157 . " böriande sina röste mz ve " ib 2: 17 . " a niiunda are ok tiughu burþe iohannes prädica " Bu 72 . þu . . . burþe giva bloþ ib 76 . byriadhe läsa KL 45 . Al 5287, 5369, 9029 o. s. v. jak tror nectanabus bör at swara Al 485 . " tha byriadhe han at byggia gudhz mönster " Lg 94 . Bir 2: 184 . " a hänne skulum vi byria " Bo 48 . " han skal böria aff sik siäluom " Bir 3: 397 . ","2) börja, taga sin början. for . . . tel asiam som byrriar ii ryzalande Bu 200 . ","3) grundlägga, upprätta. för än klostret är böriät SD 5: 563 ( 1346) . burdhe ther . . . kirkio Bil 123 . ib 342 . fran thy at världin byriadhis Bo 8 . Al 3305, 10485 . the böriadhe then hären om en höst RK 2: 804 . byriadho sik ny lagh Bir 3: 54 . - refl. byrias, ","1) börjas, börja, taga sin början. thesse . . . almenninga byrias widher hakadhabäks broo VAH 24: 326 ( 1377) . " här byrghias thridhia bokin " KL 251 . her börias et miraculum Bu 11 . " för än striþen bör[r]iaþes " ib 520 . " som prädikan byriadhis " KL 117 . " tha burdhis kirkionna hedher " Bil 118 . " aff siälinna dödh i helwite som byrias aff ysäld oc aldre ändar " MB 1: 304 . the striidh bordhis mz lekara sang Al 2779 . " j hans daghum burdhis gudz thiänist siungas ok läsas j kirkiom aa gresen af kristnum klärcum " Bil 378 . ","2) uppträda. j hans daghum burdhis sabelius Lg 1004 .","3) fara fram, härja. stark plagha byriadhis mykyt länge ST 310 . "],"e":["byrria: -ar Bu 200 . ","böria: -ät SD 5: 563 ( 1346); -as Bu 11 ; ","-adhe MB 1: 415 o. s. v.; -aþes Bu 520 ; ","böri Bir 3: 18 . ","boria: -ade RK 2: 7342 . ","byrghia Bir 1: 157, 2: 144 ; ","-as KL 251 ; -adh ib. ","byrgha: -as ib 181 . ","birgia: -adhe RK 1: 3041 . ","börghia Bir 2: 184 ; ","-as KL 183 . ","bör Al 485 . ","burþe Bu 72, 76, 206 o. s. v.; burdhe Bil 123, 342 ; -is ib 118, 378; Lg 1004 . ","burde Bil 80 . ","bordhe Iv 1241 ; ","-o Al 9029 o. s. v. ","byria til , ","byria up , "]},{"a":"byrian","b":"nn","c":"","d":["början. ST 44 . Jfr til-, up-byrian."],"e":[]},{"a":"byrian","b":"nn","c":"","d":["början. " en speghil är syhnwalffuir aff sik vmkringh vtan lyk[t]an ok byrian " MP 5: 65 . Jfr upbyrian."],"e":[]},{"a":"byrilse","b":"nn","c":"","d":["ursprung. " the (ɔ malmerna) haffwe alle ett vphoff och börielsse aff qwecksöffrena och brännestenom " PMSkr 612 (senare avskr.). - Jfr til-, up-byrilse."],"e":["börielsse PMSkr 612 (senare avskr.) ), "]},{"a":"byrilsi","b":"nn","c":"pl.","d":[" början. iak som saa enkte vtan byrilsin Bo 218 . Jfr upbyrilse."],"e":[]},{"a":"byrirska","b":"nn","c":"","d":["börjande, den som börjar, den som företager. hwrs en siäl war byrirska aldra gärninga Bir 4: (Dikt) 273 . ib 272 ."],"e":[]},{"a":"byrla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byrlösa","b":"nn","c":"","d":["vindlöshet, brist på god vind. thet wij nagra fa daga for börlöse skull forhindradis BSH 5: 52 ( 1505) . ib 72 ( 1505) . Jfr byrslösa."],"e":["börlöse )"]},{"a":"byrning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upbyrning."],"e":[]},{"a":"byrning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upbyrning."],"e":[]},{"a":"byrþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bärande; endast i sammansättningar: se a-, iärn-byrdh, äfvensom at-, ater-, for-, gen-, up-, vitnis-byrdh. ","2) det som bäres, börda. giordhis hälagh byrdh swa thungh Bil 54 . MB 2: 337 . Lg 3: 282 . ","3) det som framfödes, foster, barn. thz henna byrdh wordhe en son Al 10230 . ","4) börd, födelse. " guz ängel buþaþe iohannis baptiste byrþ hans faþer zacharie " Bu 49 . äpte vars härra byrþ ib 175 . SD 5: 293 ( 1344), 568 ( 1346), 639 ( 1347). MB 1: 219, 356, 499 . " barnit hulkit som kombir til byrdhinne ok forma ey at födhas " Bir 1: 133 .","5) börd, härkomst. KS 6 (12, 6) . the varo . . . af litlo kompne a byrdhinna vägna Bo 58 . " han höghfärdadhis . . . aff sinne ärlike släkt oc byrdh " Bir 3: 99 . ","6) slägt. wij . . . hawom leet oc ransakdh medh allo ällesfolke i ware byrdh oc utan wara byrdh DD 1: 41 (1382, afskr.) . " at ingen skulle seya annet än iagh oc theras godz vnder mik komma thera byrd til skada oc mik til froma " RK 3: (till. om Chr. II, red. B) 6182. thet . . . gozeth . . . ok qwärnena i sina byrdh som thet är wtaffgangit köpa eller aterlösa SD NS 2: 53 ( 1408) . ","7) börderätt. " racione attiencie, que byrdh wlgariter appellatur " SD 3: 425 ( 1319) . ","8) jord som förut tillhört slägten och genom arf kommit i närvarande egarens hand, arfjord. SD NS 1: 35 ( 1401) . " thet war hans rätta byrdh ib 2: 141 ( 1409). " ib 245 (1410, nyare afskr.). "],"e":["bördh SD NS 1: 185 ( 1402); SO 30, 61 ; LfK 255 . ","byrgd FH 5: 145 ( 1490) . ","byurdh SD NS 1: 95 ( 1402) . ","biördh ib 2: 140 ( 1409), 145. ack. sing. byrdher för byrdh Lg 3: 772), ","byrþa buþ","bördha- . ","börde- . ","berda- )","byrdha del","byrdhedell )","byrþa köp , ","byrþa luter","byrdha läghil , ","byrþaman","byrdhe- . ","byrde- SJ 379 ( 1471); FH 4: 74 (1460, nyare afskr.). birdha- SD NS 1: 295 ( 1403). bördha-), ","byrdha tugh","börda tog )"]},{"a":"byrþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byrþaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byrþe","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) börda. " mz byrdhe palma träs fruct " Bil 404 . " bar a sinom herdum tolf byrda muld " ib 567 . KL 225 . " thz var hänne thung byrdhe " Bo 3 . ib 108 . " lagdhe sina härdha vnder stora byrdha " MB 1: 264 . " föterne vppe hiollo mästa likamans bördhe ok thungha " Bir 1: 33 . ib 42, 133, 307, 2: 62, 123, 3: 294, 441 . Al 2809, 6815 . RK 3: 3130 . " at moysi lagh waro the byrdhe, som ängen gat borith " MB 1: 439 . som twnge ärw oc tröthe wndher syndenna byrdher Su 84 . fatökdomsens byrdhe KL 106 . " mirrams byrdhe (fasciculus myrrhæ) " Ber 269 . Jfr korn-, mata-, synda-, vidha-byrdhe. ","2) = byrþ 8. at skiffte broder broderdel och syster systerdel mz sämie aff gamble byrde BtFH 1: 220 ( 1508) . ib 258 ( 1509) ."],"e":["bördhe Bir 1: 33 . ","burdhe ib 307 . ","-ar : byrdha MB 1: 264 ; ","byrda Bil 567 . ","-ir: byrdher Su 84 ; MP 1: 146 ; " denna pluralform kan dock äfven föras till byrþ), ","byrdhis fulder","byrdhesfullir )"]},{"a":"byrþer","b":"nn","c":"","d":["Jfr a-, up-byrþer."],"e":[]},{"a":"bysia","b":"nn","c":"","d":["svinläger. " haff tik saa at thu bliffwr . . . mz thinom renlek änglanna göma, ok ekke mz skörliffnadzsins lustha swinanna bysia (volutabrum) ällir mz giroghetinne röffwaranna hela " SpV 449 ."],"e":[]},{"a":"bysitiare","b":"","c":"","d":[" , se bisitiare."],"e":[]},{"a":"byske","b":"nn","c":"","d":["busksnår, buskskog, ris. " oxa oc kör lostas mästh ätha thär skoghe är oc byske " PMSkr 218 . wm kringh wathnith sma byske oc gräs waller ib 266 . nedgangen war ganska lönligen ty skogen oc bysked war wäxt ther offwer (multis spinetis silue stribus et rubis agretibus circumclusum) Troj 299 . Jfr buske."],"e":[]},{"a":"byske","b":"nn","c":"","d":["buskar, ris. " hänna haar var sua som smat bränt byske " Bir 2: 96 . ib 98 . Jfr buske."],"e":[]},{"a":"byskipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byskipte","b":"nn","c":"","d":["en bys i skiften (efter jordens beskaffenhet) indelade och mellan grannarne skiftade jord? jak . . . hauer giffuit . . .norramark godz lighiandis i visby soken, som äre otto stenger jord offuer alt byskipte (d. v. s. i hvart skifte) SD NS 1: 96 ( 1402, gammal afskr.) . " eth jordha godz som kallas nywola gardh liggendes j masko sokn j hummikala byskipte " FH 5: 40 ( 1466) . II stykken engh aff huilkom . . . annat ligger vidh kukola by j thetta tegh oc bysippe (för byskipte) ib 112 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"byskiäl","b":"nn","c":"","d":["gränsskillnad mellan byra. tho kom fore rettha ena landzyna män som haffde warit mellan pättis bo och rawkala a theras byskäl och roor theres byer j mellan Svartb 478 ( 1464) ."],"e":["-skäl )"]},{"a":"byskämninger","b":"nn","c":"","d":["bistock av ett runt urholkat träd. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 62, Rietz art. skämming. haffwes tha nokor biskämningher redho ath lätha them (bina) jn j honom PMSkr 299 ."],"e":["bi- )"]},{"a":"byslagh","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"byssa","b":"nn","c":"","d":["lkanon. " mester johan byssomästare iij mark som hanom brast j hans lön for byssonar " Skotteb 339 (1430-talets början; Borgm). Jfr kopar-, lodh-, läkiare-, läkis-, puder-, sapo-, smidhio svena-, sten-byssa. "],"e":["*bysso bardh","-baardh . ","-bordh : -a FM 673 (1516-17), ","bysso borgh , ","*bysso bukker , ","*bysso hul","-holl )","*bysso hus","*bysso huggare","bössa- . ","bösse hugger),","*bysso kamar","-kambrar ) , ","*bysso kamare","*bysso krut","bysso pulver , ","*bysso skyttare","*bysso skytte","*bysso skytte , ","*bysso smidher , ","bysso sten , ","*bysso stokker , ","*bysso ställing","-stelling . ","-ar )"]},{"a":"byssa","b":"nn","c":"","d":["cylindriskt kärl. ","1) burk, ask, dosa. pixida, byssa GU 6 . - särsk. medikamentsburk. manga byssor mz manga handa kryde oc läkedom ST 153 . ib 154 . " aarste oc lekara hanterande theras byssor " Su 224 . " tak gallan aff enom fisk som hether saringina oc läth j ena bysso som giord är aff ene trä " PM XXXVII ","2) kassaskrin, kassa. " thöm (ɔ: iiij päninga) skulle skaffarin tagha ok läggia wthi bissona " SO 4 . " ta scal man honum begha lätha w bissonne " ib 5 . ib 26, 67, 69, 81, 84, 96 o. s. v. sancte logye bössa (guldsmedsskråets kassa) ib 147 . Jfr gilids- ämbitis-byssa.","3) bössa, eldvapeni form af ett cylindriskt rör; i sht af större slag, kanon. skot (för sköt) til marsken mz j [1] byssa RK 2: 6106 . " palle sköt fast mz byssa oc piila " ib 1371 . ib 2089, 2095, 2155, 2185, 2249, 2366, 6074, 9561, 3: 280, 1058, 1420, 1557, 1749, 2038, 4094. bössar oc wäria ib 2: 5043 . " fylthe siith skiip mz bysso och wäria " ib 3: 186 . " byssan sik vtaff ställingen slog xx fampna stenen offuer marsken tog " ib 2: 6108 . kamaren vtaff byssone sprang ib 6112 . " fyrade han oppa then tridia bössa " ib 6114 . " the bossan honom sielff mz stierten rörde " ib 6116 . " vpa kelka hafde marsken byssor thäre " ib s. 347 . ib 2200, 2248, 2263, 6120, 6608, 9415, 3: 2003, 3761, 3767 . " manga byssor mz blyklooth oc jern ther ynne " ib 3765 . " bysso och pulffuer war ey ther ib 245. pwlwer til stora byssor " PM 11 . ib 4, 33 . medh theris ladde bissor BSH 4: 219 ( 1497) . ey stridande mz iärn ällir byssor MB 2: 150 . " mz byssom oc blidhom " ib 239 . " mz blidom oc byssom " ib 248 . " mz byssom oc arborstom " ib 255 . Jfr haka-, hand-, kärro-, sten-byssa. "],"e":["bissa: -ona SO 4 ; ","-onne ib 5 . ","bössa SO 147 ; RK 2: 6114 . ","bossa: -an RK 2: 6116 ; ","-er FM 204 ( 1504) . ","-or . ","-ar RK 2: 5043, 6120 o. s. v.), ","bysso borgh","byss- )","bysso form","bösse- )","bysso giutare , ","bysso mästare","byssamestare RK 2: 6086 . " bysse mäster " ib 6555), ","bysso pulver , ","bysso skot , ","bysso skytta","bisse- )","bysso skyttare , ","bysso sten","byssa- RK 3: 3883), ","bysso stälning","byssa- )"]},{"a":"bystokker","b":"nn","c":"","d":["bistock, ihåligt trä el. dyl. hvarest ett bisamhälle har sin boning hawa bistokka j sinom gardh KL 11 . " thetta (ɔ: trä) vardh tha bistokkir " Bir 3: 21 . ib 22, 118, 1: 257, 258, 259, 262 . Lg 3: 568 ."],"e":[]},{"a":"bystungin","b":"av","c":"adj.","d":["bistungen. LB 3: 129 ."],"e":["bi- )"]},{"a":"bysven","b":"nn","c":"","d":["stadstjänare, polisbetjent. " bödhel eller byswen " FM 489 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"bysvärmber","b":"nn","c":"","d":[" L: bisvärm. en är konunger ok wise i bisuerme huariom KS 7 (16, 8) . " skyttor varo swa som bii swärma " KL 338 . ib 198 . MB 2: 115 ."],"e":[]},{"a":"bysätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta i fängsligt förvar. then som slog stadzsins landboo i skurw, skal bysätias STb 1: 325 ( 1481) . 2) belägga med kvarstad. swen stwt salde göstawe i gullaryd en kopar kädhil, oc kädhelin war byssater til forenne, än han köptin JTb 11 ( 1458) . ib 13 ( 1458) . tha bysattis samma kädhil til rätto, alt ltil thäs ath samma qwinna kom här vp for rättin ib 20 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"bysätia","b":"vb","c":"v.","d":["bysätta. " SR 20. Jfr besätia. ""],"e":["bisätia L. ","bysättia SR 20 ),"]},{"a":"bysätis man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bysätisfolk","b":"nn","c":"","d":["personer som ej ha del i byns ägor. bysäthis eller husfolk, som giffthe äre, giffue preste (var. prestenom) om pasche fyre bogeskin Svarb 70 (1345?)."],"e":[]},{"a":"bysätisman","b":"nn","c":"","d":["person som ej har del i byns ägor. huar hwsman eller bysätisman, then hwss leegt haffuer oc ingte saar, goe presten som andra leghodrengia, thet äre ij tridiunge Svartb 69 (1345?)."],"e":[]},{"a":"bysätning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"byta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) dela, fördela, uppdela. " ath hären kan grafwa jordena bythandis strömmen j manga dela " PMSkr 147 . " gudz engla aatskiliä tha alla godha fra the ondha . . . ok bythä thöm alla j iij deela SvKyrkobr 230. - fördela, skifta, förläna, skänka. huat var saken ther til at han skoop verldena. hans eighen dygdeliga gothet at the sculde vardha ok til vara hulkom han matthe skiffta ok bythä syna nadher " SvKyrkobr 126 . skal hon (ɔ: själen) bryta sin kärlek kirkionna lymmom (exclesiæ membris . . . chariatem impendat) Mecht 253 . - abs. skifta, göra skifte. stodo alle forscrifne redabone ath hallath meth therris eedh athe ey bätre ok jempnare kundo them i millom byta än som forrört är SJ 2: 31 ( 1477) .","2) byt,a utbyta, genom byte avyttra el. förvärva. 1/2 öres affgell i giislagorp; är ok byt til rostmäti VKJ 278 ( 1480) . aff the jordh, som byttis fa wretha kloster ib 50 ( 1466) . thet är fran clostreno oc sigx ath thet byttis fran clostridh for then gardhini snabbabool, som kallas vara häarzjoordh ib 178 ( 1466) . huilkit huss . . .. the bade bötte och salde for en annan gardh SJ 2: 101 ( 1487) . " thät bytit hennes bonde giorde war aldre giort med hennis godwilia epter thän han bytte til werre oc jcke til bätre " Uppl Lagmansdomb 30 ( 1490) . en fiäl . . . hulkin han haffde byt wthj (ɔ emot) en tompt i vpsala med niels i myreby ib 13 ( 1490) . byta (i), förvandla (till). thy är astwndilsen the som ondh är bytaskolandis (mutandum) i godha astwndan SpV 429 . "],"e":["bytte . ","bötte SJ 2: 101 (1487) . ib 166 ( 1490) . PMSkr 70 . ","böth SJ 2: 98 (1487)),","byta bort , byta bort, (genom byte med ngn) avyttra. dobladhe, äller mädh bowerj förskinradhe han borth gotzit . . . äller bötte borth, thaa är han pliktogher betala thet i geen PMSkr 70 . Jfr bortbyta. ","*byta til sik , byta till sig, genom byte förvärva. thänne forscrifnä godz bytte her twre til sich medh frw yliana Arfstv 78 . then nedersta gardin som erick andersson til sich bötte medh siela garden SJ 2: 166 ( 1490) . ","*byta sik til , byta sig till, genom byte förvärva. han hadde köpt oc byth sigh til eth kroneänes fulsettnä godz Uppl Lagmansdomb 61 (1492). then gard bytthe clostrid sig titil meth niels palnasson för 1 gard i trossrwm VKJ 197 (c. 1500). ","*byta ut , "]},{"a":"byta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utskifta, fördela, dela (i synnerhet rof eller segerbyte). bytte han oc skipte marghefallelika gudz nadher mällan cristna manna MB 1: 268 . " iak skal byta rowith ib 318. han skiffther ällir byther nw roffwet " ib 2: 83 . ib 58, 227, 237 . " hwat han ther fant thz loth han byta (utskifta ss byte) " RK 2: 1941 . " sculo hans hawor bytas " EG 66 . " thet war byth i thre delle " BSH 5: 94 ( 1506) . " medh böndher vy thera matsäkkia byta " RK 2: 3972 . ib s. 351 . " swa mangom mz sik byta oc skipta " Su 358 . - dela, sinsemellan fördela, taga hvar sin del. lät sith folk bryta nidher thornit ok byta silfrid Bil 723 . " at qwälde tha bytto prestene hwath som them bar til rätta aff offreno " MB 1: 267 . ib 433 . RK 1: 3906, 3909, 4169, 4200, 2: 4131, 7635 . " at the motte ingte byte eller skiffthe thet arff " FM 390 ( 1508) . jak venther hennä hijth . . . och flere mine met aruinghe at bijthe dhendhel her är oppe effter min fadersisther ib 380 ( 1508) . the tydzka . . . hade al rede byt mellen sik thäre all land oc slot j swerige äre RK 2: 8831 . ib 9303. alt roff som the fwnno j tässa städher oc land . . . skipto oc bytto israels söner sik j mällom MB 2: 33 . - (?) thet war lageligit byit them j mellan FH 5: 229 ( 1516) . " godzet war byit laglice them j mellan " ib 230 . ","2) byta, utbyta, förbyta, genom byte afyttra el. förvärfva. thet goz frälselica behalda oc nytia, älla byta sälia älla skipa i hwat matto thöm synis bäzst nyttoght SD NS 1: 201 ( 1402) . " the samw for:da jordh skipta, byta ok selya epter thy som them synis sik ganknlikit wara " ib 210 ( 1403) . ib 343 ( 1404) . kännis jak . . . mik hawa byth mädh . . . frw gretho, abatisso i risabärghum ok conuentone samastadh mith goozs . . . fraa mik ok minum arwom ok vndhir klostrith . . . fore klostir gosith ligiandhe i rudskogum ib 1: 216 ( 1403) . " kännis iak . . . mik hawa byth widher fornempda ragwaldh i granby xviii spanna affgiäldh iordh " ib 307 (1403, afskr.). holka . . . jord min . . . hosbonde . . . bitte a hulla, som var mit rätta fädherne, oc in til aksir ib 613 ( 1407) . finna redha päniga som the matto byta til sik ST 488 . annath huad the kwnne bythe j peningha FM 392 ( 1508) . " hvilkit the tre förenämpda bythede fast j fast töm j mellan " ib 66 (1460-72). byt iordhzlikit i (emot) himerike Bo 66 . " byta ok omskipta skapadho tinghin j mik sin gudh " Bir 2: 275 . Lg 3: 348 . " hwat är mindra wärt j huseno än hundin älla kattin. for hulka som gerna tokis hästin vm nokor vilde swa byta " Bir 1: 141 . Lg 3: 233 . ","3) uppgöra. " thet byte olaff karlson byytte meth . . . sinne husfrv " SD NS 1: 595 ( 1406). eet frelses jorda skipte . . . ther ragwal pädherson byt hafde meth . . . karl af töftom ib 2: 88 ( 1409) . " jak weyt ey huro i hawin thz byt " RK 1: 3809 . " lat os thz baden sielffue bythe " ib 2: 2829 . nw wile wi war manhet röne ok i thenne dagh sa bythe thz scal annen ware forthryte ib 3590 . - refl. bytas, sinsemellan dela (byte). beniamin (d. v. s. Benjamins stam) riwande wargher han skal arla äta bradhina oc at qwälde bytas (dividet spolia) MB 1: 267 . "],"e":["bita . byita: byit FH 5: 229 (1516), 230. -ir, te, -ter. impf. -adhe: bythede FM 66 (1400-72))),","byta bort , byta bort. dömdes iuhan sauikoski sin hest igen som oleff iullinen bytte bort BtFH 1: 187 ( 1507) . Jfr bortbyta. - Jfr fra-, til-byta, samt obytter."]},{"a":"bytare","b":"nn","c":"","d":["person som byter, växlare. " camspor . . . bytare ok wäslare " GU C 20 s. 70 ."],"e":[]},{"a":"byte","b":"nn","c":"","d":["1) delning. " tha ga hans hawor till bytis " EG 68 . - (?) at the aldrig wore wtoffuer thet bytet FH 5: 229 ( 1516) . ib 230 . - arfskifte. thet bijthe, som nw pa torsdaghen nästkomendis skall staa effter myn kere hustrvs död FM 169 ( 1504) . ","2) byte, skifte, utbyte. wilde thu thz bytit ekke göra ST 144 . thz är onth byte giwa vth ondh ordh ok taka in stoor hugh GO 100 . " i retto byte " SD NS 1: 157 ( 1402) . ib 595 ( 1406), 2: 89 ( 1409) o. s. v. SD 5: 677 (öfvers. fr. 1467). byteth i giorden tha i all förgängeliken tingh omskifften oc owergaffuen oc j äwerdelika sälikhet wändhem Su 141 . ib 273 . - ombyte, förändring. marsken giorde (vidtog) tha et byte RK 2: 6410 . gwdh skall i dagh göra meth tigh eth ärlighit bythe, han skall giffwa tik . . . för thetta forhenghelika rykith eth rike i ghen som aldre skall forghanghas Lg 3: 149 . MB 2: 155 . ","3) byte. " byssor spisning harnisk oc gode wäre finge the suenske til bytes täre " RK 2: 9416 (kan också föras till 1). fingo ther stor bythe ib 1: (till. till LRK) s. 241. ib 247 . - Jfr iordha-, ängia-byte. "],"e":["bijthe . ","bytä SD 5: 677 (öfvers. fr. 1467). ","byite: -et FH 5: 230 (1516)), ","bytis bref","bytesbreff )"]},{"a":"byte","b":"nn","c":"","d":["1) delning, skifte. giordo vitterlighet athe hado giorth i millom hanis jensson ok niels gulsmidz barn eth rätt byte om the hws och jordh som the til hopa haffua SJ 2: 31 ( 1477) . allom forsriffnom brödrom til byters iiij mark ij öre myndre HLG 2: 89 (1518). ib 90 ( 1518) . haffwa kompana befallath skiparenom köpa nokot gotz mädh skipsens winningh oc lön, tha skwla kompana haffwa the winningena mädh skiparenom til bythes PMSkr 101 . ib 82. jag haffuer oplathet oc antwaradth medh fulle makt sancte birgitte i hws (för sancte birgitte hws) i rom oc thes forstandara til lica byte oc deling medh minne syster oc hennes barn the saak oc sakefal som mik ära til dömd SvSkr 1: 40 ( 1504) . - arvskifte. bepliktar jac mik met thetta myt breff at fylla for:de mester haquon syn andeel j dalby i kymitte soken som looth oc loktaffuel honum gaff j räth byte epter synne moder Svartb 511 ( 1472) . " the hado giorth endrekteligan eth erffwaskipte ok byte epthir framlidna hanis lambirctsson " STb 2: 123 ( 1485) . ib 54 ( 1484) . ","2) byte, utbyte. " iac haffuer honom oc hans prouent oplatit i reetto byto mino prouenta aker " SD NS 3: 340 (1418). thu fanger got byte, for fals oc flätio the sälikhet ther aldri ändas Prosadikter (Varl) 102 . - byte, utbyte; vederlag, gengäld, ersättning. kerligx gaffuor, som hon gaff honom vthan alth byte STb 1: 131 (1477).","2) bytesberc, dokument rörande byte (av jord). jacop i högsta haffde giort jt lagligit jordaskipte med hans fader . . . jöns biornson oc lagde han j rettin sit bytis breff Uppl Lagmansdomb 34 (1490). "],"e":["bytis bref , ","*bytis del","*bytislaghare , "]},{"a":"byte gods","b":"nn","c":"","d":["gods taget som byte? xxij mark vij ort. som borghamästarana baro up af hans van stendelen aff thet byte gotzit, thet gafuo the vt helmik byssekytte at köpa bysse krude met Skotteb 338 (1430-talets början; Borgm)."],"e":[]},{"a":"byterdela","b":"nn","c":"","d":["byte. " paa thedh alle thenna skipthe och byterdela skole thess stadigare bliffua " DD 2: 15 (1460, i vidim. af 1594) ."],"e":[]},{"a":"bytilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. delande, delning. for mina trolighasta oc mins riis mz them skipta oc bytilse (pro fidelissima regni mei cum ipsis divisione) Mecht 156 . - Jfr sambytilse."],"e":[]},{"a":"bytning","b":"nn","c":"","d":["byte, krigsbyte. " halfwa bytning aff alt thz rooff ther wi fa aff alexanders hoff thz haff halfft ok halff hafwa wi " Al 3101 . " lät mik thässa bytning behaldha " Bil 865 . wonno sigher ok fingo manga dyra hawor j bytning ib. ib 866 . MB 1: 181 ."],"e":[]},{"a":"bytorn","b":"nn","c":"","d":["stadstorn? bytornet vidh köpmanna hampn RK 1: (sfgn) s. 172 ."],"e":[]},{"a":"bytta","b":"nn","c":"","d":["bytta. " II byttu " SD 3: 759 ( 1316) . Jfr ostbytta. "],"e":["byttogräs , ","byttomakare","byttomaker . ","byttemaker )"]},{"a":"bytta","b":"nn","c":"","d":["piggvar. stekte sikelögor och skaanungx sil eller rierska byttor (ɔ: piggvar från Rügen) Brasks Matordn 9 ."],"e":["-or )"]},{"a":"bytta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bytto luk","-lok )"]},{"a":"bytäkt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["bi- )"]},{"a":"byvanger","b":"nn","c":"","d":["byåker, byns åkerfält. ÖGL ES 7. Se Westman, Ark. f. Nord. Fil. 19: 322 f."],"e":[]},{"a":"byxa","b":"nn","c":"","d":["i pl. byxor. peder olsson . . . kendes haffua stulith . . . eth par böxer STb 2: 207 (1487) schal han (ɔ jägaren) haffua offwe sin lön . . . iij alan (vadmal) til byksor Arnell Brask Biᴵ 24."],"e":["byksor . ","böxer ) , "]},{"a":"byäng","b":"nn","c":"","d":["en bys gemensamma äng. solde ok vpläth . . . I fiärthungs attung jordh . . swa widh som thän byänghän ligger SD NS 3: 88 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"bädder","b":"nn","c":"","d":["bädd. " hwa länge sower aa sin bäd han faar litit for sith näff " GO 184 . ib 704 ."],"e":[]},{"a":"bädhil","b":"nn","c":"","d":["bale, rede. " tha hänther han (ɔ fågeln) siik saman sma qwiista af dyrom ok wälluctandes träm oc gör thär af en bädhil " SkrtUppb 152 . är aktande ath the haffwa rena badhla thär the skwla wärpa PMSkr 253 . ib 255 ."],"e":["badhla ib 253 . ","adlana ib 255 . Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 61 f.) , "]},{"a":"bädhil","b":"nn","c":"","d":["bo, näste, rede. bildl. skynda . . . at wt gaa af thinom badhul älla redhir Bir 1: 301 . " huru trangir ok fwl ok oren likamansins redhir ok badhul är ib 300. jak lagdhe thik j höghfärdhhina bädhil " ib 3: 136 . Se Rydqvist 6: 64."],"e":["badhul )"]},{"a":"bäggia stads","b":"ab","c":"adv.","d":["på båda ställena. BSH 5: 461 ( 1511) ."],"e":["bägge statz )"]},{"a":"bäkken","b":"nn","c":"","d":["bäcken. " " SJ 359 ( 1469) . BSH 5: 529 ( 1513) ."],"e":["beckin BSH 5: 529 ( 1513) . ","beckan SJ 359 ( 1469)), "]},{"a":"bäkker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["beekker Mecht 254 )","*bäkkia ganger","*bäkkia qwärn , "]},{"a":"bäkker","b":"nn","c":"","d":["bäck. " idem bec fluit in aquam que uocatur butn " SD 1: 228 (1222-30). gat eigh taram (för tarom) haldet vtan runno som bäccar Bu 12 . " vidh een bek " Bil 709 . mange bäkkia oc sma göra stora aa GO 37 . bätra är stämma bäk en aa ib 38 . " forbannadhe badhe äär oc bäkkia " MB 1: 294 . ib 58 . Bo 85, 193, 200 . Al 3369 . i ortnamn. de lynnurabec SD 1: 688 (1210-16, nyare afskr.). inter duos rivos videlicet fiscibech et wxnabec ib 2: 85 ( 1289) . " ad riuulum qui wlgatiter dicitur stenbæk " ib 487 (omkr. 1307). - Jfr vatnbäkker."],"e":["-iar )"]},{"a":"bäkkiare","b":"nn","c":"","d":["bagare. ss tillnamn. " hanis beckiare " STb 1: 117 ( 1477) . (Den under bakare anförda formen beckere utgår)."],"e":["beckiare STb 1: 117 (1477) , 265 (1480). 370 (1482). beckare ib 1: 213 ( 1479) , 2: 94 (1485). beckere STb 1: 114 (1477), 2: 313 (1488), 315 (1488), 3: 138 (14934)), "]},{"a":"bäkkine","b":"nn","c":"","d":["bäcken. " eth stoop ok eth bäkinä for iij öre " STb 1: 363 ( 1482) ."],"e":["bäkinä STb 1: 363 (1482) ), "]},{"a":"bäld","b":"nn","c":"","d":["prakt, ståt. " " Lg 3: 528 ."],"e":["beldh )"]},{"a":"bäldas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. blifva högmodig. some ängla bäldos aff sinne fäghrind MB 1: 47 . ib 49, 455, (Cod. B) 539."],"e":["-dis ) , "]},{"a":"bälde","b":"nn","c":"","d":["ståt, makt, höghet, prakt, prål. bigfwer iak . . . hws ok borgh makt ok bälle Al 2390 . " skall han giffwa tik mykit land oc rike oc osigäliga bälle " Di 36 . hwar äru badhe hedhir oc bälle Bo 36 . ib 24, 56, 126, 140, 165, 256 . Gr 322 . Bir 1: 128, 3: 211, 5: 135 . Al 2904, 6512 . " al ödhmiuktin är vmuämd til värlzlica bälde " Bir 2: 90 . ib 333 . " värlinna bälde " KL 254 . höghfärdhinna bälde ib 329 . Bir 3: 166 . MB 2: 246 . iordhadho the han mz mykle äro oc storo bälde ST 531 . - skryt. ey vtläggiande älla tärande sin thing til sina rosn ok teilse älla bälde Bir 3: 457 . ib 2: 156 . rikedommanna bälle Su 131 . - öfvermod, högmod. the fordhum bygdho babel mz bälde Bil 226 . " hon haffdhe för nakra bälde i hughenom " MB 1: 95 . " the hafdho änga bälde eller höghfärdh " ib 204 . ib 100, 123, 297, 318, 377, 425, 473 . Bir 3: 134 . ST 532 . - Jfr högh-, of-bälde."],"e":["bälle Bo 36, 56, 126, 140, 165, 256 ; Gr 322 ; Bir 2: 333, 3: 211 ; Al 2390, 2904, 6512 ; Di 36 ; Su 131 ; MB 2: 219, 246 . ","belle Bil 861), "]},{"a":"bälgher","b":"nn","c":"","d":["bälg, blåsbälg. " thesse smedhsens vghn eller äsya äru äuerdeliga dröfuelse, bälgänä äru ondhe freestare " SvKyrkobr 175 . " bläsa bälghenä til stoora organer " STb 1: 189 ( 1478) . - par bälghiar, hytta med två bälgar, gruvlott. Jfr Styffe, Skand. under unionstiden 3 uppl. s. 322, 327. ärom wi swa over eno wordhne, at koperberghit scal alt höra til konungen oc kronona wtan tw par böälghe, som biscopen i westerars ther nw vppa hawer Rydberg Tr 2: 690 ( 1396) . Jfr axa-, hand-, smids-bälgher. "],"e":["bälghe Rydberg Tr 2: 660 ( 1396) . med art. bälgänä SvKyrkobr 175 . bälghenä STb 1: 189 (1478)), ","*bälghia axul","bälgha- )"]},{"a":"bälgher","b":"nn","c":"","d":["eg. utsväld el. uppblåst hud (af ett djur hvars hud afdragits utan att buken blifvit uppskuren). ","1) buk. " hwat forbannadhe soo var the som swa sidhan bälgh (ventrem) hadhe " Bir 3: 269 .","2) bälg, blåsbälg. blases swa mz twa bälya PM XLVI . tha blifwir än wädhrit atir j bälghenom Bir 1: 328 . " öronin syntis sua som malm giutara bälghia " ib 2: 15 . ib 1: 329 . Di 49, 50 . Jfr smids-, smidhio-bälgher."],"e":["belger . ","bälghiar . ","bälyar . ","belgar: -ana Di 49 . belgir?: -ena ib 50 . ","bälgiom LfK 233, 237), "]},{"a":"bälghhatter","b":"nn","c":"","d":["bälghufvud? jt par belchhatter (motsv. ställe HSH 19: 39: bolackaater) DD 1: 168 (1499, afskr.) ."],"e":["belck- )"]},{"a":"bälghia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. bälghias, eg. uppblåsas; förtörnas vredgas. som altidh är fortrutin och bälghis mothe hwario ordhe som hänna mishagar JP 84 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"bälghmordh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bälghmästare","b":"nn","c":"","d":["bälgmakare? DD 1: 168 (1499, afskr.) ."],"e":["belgmestere )"]},{"a":"bälghpipare","b":"","c":"","d":[" . m. säckpipblåsare? coricanus . . . belgpipare GU C 20 s. 105 ."],"e":[]},{"a":"bälia","b":"nn","c":"","d":["balja, runt öppet träkärl. en bälia til stegerhwseth HLG 2: 57 (1517). Jfr balia."],"e":[]},{"a":"bälia","b":"vb","c":"v.","d":["böla, råma. hörde . . . huru nöt bäliadho Bil 534 . Lg (Cod. C) 983 . Ber 23 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"bälian","b":"nn","c":"","d":["bölande, råmande, wxanna belyan LfK 64 ."],"e":[]},{"a":"bälle","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fotbälle."],"e":[]},{"a":"bälskin","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bälta","b":"vb","c":"v.","d":["förse med bälte, omgjorda. balterire verbum actium idest cingere bältha GU C 20 s. 49 . " in aurora sume tibi caligas et vestem stringe sequendo tagh tina hosor ok belta tik ok fölgh " ib s. 67 . " corrigiare bältha ok mz reem binda ok göra " ib s. 151 . cinctus . . . giordader ok bäthadher ib s. 109 . corrigatus . . . bältader ok mz reem bundhin ibs. 151. - Jfr kringumbälta."],"e":["belta . ","-adher ) , "]},{"a":"bältare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bältara dränger","*bältara ämbite"]},{"a":"bältare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lasse beltare " SO 7 . " fundum johannis bæltara " SD 3: 748 ( 1326). ib 5: 738 (1347, gammal afskr.). SJ 44 ( 1428), 80 ( 1438)."],"e":[]},{"a":"bälte","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["bältis rem , ","bältis öl , "]},{"a":"bälte","b":"nn","c":"","d":["gördel, bälte, särsk. till den prästerliga dräkten hörande bälte. Se Branting, Textil skrud s. 78 f. Jfr brok-, broka-, byke-, qvinno-, silf-, span-, spänne-bälte. "],"e":["*bältis lös , ","*bälits tafla , "]},{"a":"bältespanna","b":"nn","c":"","d":["spänne varmed ett bäle sammanfästes. bulla vatu bogia en stiärna en dyrbära sten stryngh dysingher bälthe spana (ändrat från pana) ok sölgia (ändrat från solgia) ok aldrahanda bwlo gerningh GU C 20 s. 63 ."],"e":[]},{"a":"bältestadher","b":"nn","c":"","d":["bältestad, midja. " alt til bältestadhin " Al 9472 . ST 143 ."],"e":[]},{"a":"bältesylghia","b":"nn","c":"","d":["sölja el. spänne hvarmed ett bälte sammanfästes. Di 76 ."],"e":["bältesylia )"]},{"a":"bän","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bänd","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bända","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hudhbända."],"e":[]},{"a":"bända","b":"vb","c":"v.","d":["böja. " brystet sig bändher (häfver sig) " MD 121 . - spänna (båge). vart þu sar för än bughin bändes Bu 520 . bänder sin bogha Ber 232 . " aff hardhom ok bändom bogha " Bir 2: 3 . ib 3: 390 . GO 46 . ST 322 ."],"e":[]},{"a":"bände","b":"nn","c":"","d":[" ? korg som vid klövjande fastbindes på hästryggen? wardh en bonde gripin aff kind vm marknadhin . . . for thz ath han salde I pund smör, thär la wti en stor sten oc sidhan fans i hans bände eth annat pund smör, ok ther la ok en stor stenw ti JBb 15 (1459). - Jfr fata-, osta-bände."],"e":[]},{"a":"bände","b":"nn","c":"","d":["eg. det hvarmed något bindes; band med länkar och öglor hvari saker fastbindas på hästryggen; korg som vid klöfvande fastbindes på hästryggen? (se Rietz, Sv. Dialektlexikon s. 75; Ordbok öfver allmogeord i Helsingland s. 9). 2. juga, 1. clifsaul 1. bændi SD 5: 416 (1345, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"bändil","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bändogher","b":"av","c":"adj.","d":["spak, tam. " ledde drakan äpte sik til stadhin som een spakan ellir benodghan hund " ST 124 ."],"e":[]},{"a":"bänker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bänkia bulster","benckiebolsther )","bänkia klädhe , "]},{"a":"bänker","b":"nn","c":"","d":["bänk. " lagdhe sik vppa en bänk at sowa " KL 126 . the bänkia (ɔ: varo) aff cypres ok swa the palla Fr 370 . Al 4634, 8163 . RK 2: 8653 . ST 422 . Lg 589 . SO 24, 78, kleda stugunne mz högiende om benckianer ib 112 . - Jfr bruþ-, brudha-, fläske-, fäghe-, gafl-, gildis-, iärn-, qvinna-, stovu-, öl-bänker. "],"e":["-iar . ","-iom Lg 589), ","bänkia dyna","benke- )","bänkia klädhe","bänke- )","benkiäkledher HSH 20: 88 (1507), 89.","bänkia lakan","bänke- )"]},{"a":"bär","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*bäria madhker","bäro- ib s. 324), "]},{"a":"bär","b":"nn","c":"","d":["bär. " " Gr 283. " Bir 4: 62, 63 . LB 4: 341, 353, 9: 114 . Jfr dyr-, ene-, häg-, hälagh-, iordh-, kirse-, lagher-, vin-bär."],"e":[]},{"a":"bära","b":"vb","c":"v.","d":["1) bära, bildl. bära värn for sik, värja sig. jngen aff grecomen kwnne haffwa tilfälle tiill ath bära nagon wärn for siig (nullus grecorum habebat animum defendendi) Troj 143 . " tha war achilles j stor wadhe stadder oc myket trotther oc horkade tha noglia bära wärn for sig " ib 177 . - bära, frambära. bildl; andraga (mot), anmärka (mot), anföra ss jäv (mot). hwath thät är som skäligha ma bäras mote the persone som wald är, ellir mothe them som walt haffua, ellir amothe walino siälffuo Abbedval I Vkl 97. thätta ma bära moth the persona som wald är om hon haffuir naghet tholkit lyte ib. ib 99 . 2) intr. fara (mot). tha båro the manneliga m mot the grescha drapo oc slogo (et facto impetu versus grecos viriliter ipsos expungnant) Troj 31 . " nar patroculus konwng thetta saa . . . bar han snarliga j rättha leed moth honom mz syn häst j fwlt rännande " ib 124 . ib 218, 236 . - med prep. til. hector bar tiill achilem oc möddhe honom swärliga (ad hec hector inuadit achillem eum mirabiliter grauat) Troj 152 . - begiva sig, giva sig, laga sig. the baro hasteliga j land oc rwsade j moth troyander (jfr Lat. tunc rex ascalus et rex alagus cum eorum naubus ad lituis applicant et cum eorum viris pugnantibus descendunt in terram) Troj 109 . " grecana waro saa gathj som offwerwondo oc matthe tha bära till riga (iam greci quasi deuicti terga dare parabant) " ib 114 . - bära til värn, (giva sig till att) försvara sig. achilles . . . drog siith swärd oc bar tiill wärn manliga Troj 228 . - bära i värn for, giva sig till att försvara, komma till (ngns) försvar, försvara. paris bar j wärn for troyaner manliga (paris viriliter eos defendit) ib 183 . - bära til rymming, (be)giva sig på tflykten, gripa till flykten. grecana . . . baro tiill rymdning Troj 143 . " aff trolii krafftoga starkhet motthe grecana bära tiill rymning (quasi sola virtute troili greci conuertuntur in fugam) " ib 217 . j stakkot tiid matthe grecana bära tiill rymning for honom (greci sunt dare terga coacti) ib 222 . - falla, störta. diomedes bar tiill markena oc hästen mz Troj 236 . - leda, föra (om väg). ther epter drogo the tiil syn skyp jgän oc seglade rättha leed som bar ath thenedon Troj 87 . 3) bära, förmå bära. erick olssons hustru hade tinghat sitt malth jn j nic. hoffmans skip ok hans skip bar ecke STb 2: 54 ( 1484) . ","4) bära, vara klädd i. borde henne ey dragha eller bere gul eller brem STb 2: 353 ( 1489) .","5) vara havande med. Jfr Sdw 2: 1206. the signadha iomfrwn . . . thär bära oc födha skulde gudz son SkrtUppb 406 .","7) hembära, vinna, få; hava. " tro och sannind ma wäl bärä loff ower all tingh medh ärä Fredrik ed. Noreen 3197. - vinna, förvärva; brina (åt). med prpe. livir. ower all sin släkt bar han ärä Fredrik ed. Noreen 40. 9) bära, tåla, lida. hwar skwlle bära skadha mädh androm " PMSkr 58 . 12) bära, frambringa. stark lerjordh bär gärna rogh, lös mwl bär wäl bywgh PMSkr 200 . 13) föda. Jfr Sdw 2: 1206. - part. pret. genom börd besläktad och arvsberättigad, köttslig (släktin eller arvinge). iak . . . kännes . . . mich hafua vndh och ghifuith minom kärlekom win och bornan frändhe . . . two källare SD NS 3: 49 ( 1415) . wi (ɔ Andris, ciscop i strengenes) hafuom . . . vplatidh warom älsklighom win ok bornom frända erik niclisson halff ällopte öresandh jordh ib 299 ( 1418) . " kan thet swa wardha, at ac niclis guze döö vtan barn oc borena arffwa ib 62 (1415). Jfr barna arvar. 14) vara behövligt? Se Sdw 2: 1206. 15) uppbära. X mark och iii öre bar iak aff jönss erik bodalön (ɔ såsom hyra för bod) HLG 3: 136 (1529). - bära sik, 1) begiva sig, giva sig, förfoga sig. hwilken skip tha brwtho oc söndergyngo oc manga aff them som j the skippen waro bliffwe drwknad oc sänkte j botnen, oc the andra som wnkommo båre siig j land (qui vini ex eis peruenire potuerunt in terram) " Troj 107 . - begripa sig, skynda, rusa. slaåtzfolkit räddes siith fordarff, sprwngho till lsyna wärior oc wåkn, oc bäro siig j moth fiendenar mz syn makt Troj 87 . nar han (ɔ: thelephus) fik see ath achilles wille hwgga hans (ɔ: theutrans) hoffwod aff bar han siig j mällon them baden (se in medio viriusque ingerens) ib 97 . - bära sik i värn for; giva sig till att försvara, komma till (ngns) försvar, försvara. tha stod konwng sarpedon manliga oc bar siig j wärn for the triyaner Troj 194 . - bära sik i forsvar for, bildl. lägga sig ut för. vlixes halp myket til ath drotning helen skulle ey affyffwas han bar siig myket j forswar for henne, oc frälste henne aff thelamoni j oc the andra konwngas händer Troj 272 . 5) företaga sig. med pep. at. bär thic ey aat thy som thic är omöghelikit Hel män 170 . "],"e":["*bära a , ","bära af , avvärja, avgöja, använda (ett hugg ol dyl). abs. hwggen dräpa ey swa offta som styngen. thy waapnen oc harnisket bär aff oc menniskyornas been (cum et armis uitalia defendantur et ossibus) PMSkr 127 .","bära at , foga sig, hända. kan thet swa bära aat för eder at j komme till pariliss HSH 13: 116 (1524, Brask) . ","bäras fore , visa sig, uppenbara sig, upenbaras. med dat. el. i dess ställe ack. nw bars honum fore annar dröm Prosadikter (Karl M) 286 . " tha bars honum fore i sömpne aff them bardgha som äpter skulle koma ib. - synas. j nat bars mik fore som ängil gudz kom til mik (jfr Fnor. í nótt bar fyrir mik, at engill guðs kom til lmin) " Prosadikter (Karl M) 266 . ","bära i , ge sig till, börja. med inf. k m k (ɔ: karl magnus konung) br tha i at lee at hans ordhum Prosadikter (Karl M) 260 . ","*bära i gen , bära tillbaka, återlämna. ffesthe hustrv madelin lag sielff sätthe, ath hon bar hustrv bireta dirigx sin silff skaal lighen STb 4: 315 ( 1513) . Jfr i gen bära. ","bära in , ","*bära til hopa , drabba samman. diomedes oc troilus båro tiilhopa mz syn glaffwen saa Ath thw stengo hwar annan aff hsätena Troj 149 . " achilles oc margariton baro tilhopa oc hwggos swärliga " ib 183 . - låta förena sig, förenas? huru bäär thätta til hopa, liwse daghin ok lmörka natthin (que ergo societas luci ad tensbras) SpV 148 . ","bära til saman , 1) bära samman, föra samman. edhin wäxir jo thes mer ath widhin bärs til saman MP 5: 129 . 2) jämföra. saa ok christi jomfrur, mz hwaria enno liknilse, aff skapadhom thingom, ok samanbärilse, magha the synlighin thing bära til saman, mz osynlighom (jfr Lat. sic christi urigines quacunque recum similitudine uel collatione uisibilia possunt insuisibilius conferri) SpV 350 . ","*bära undan , umbära, undvara? tha haffdo ekke lekbrödherna förskasta prestommen thet the skwla bära wndan them när them kombir siwkdombir til äller allderdomsen wanskilse PMBref 325 . ","bära up , 6) bära upp, hålla upplyft. wm ey ärw lagde stokka wäl höghre pa bothnen som bära gotzith wp fran wätzskonne PMSkr 87 . 7) bära up at sighia, utbrista, häftigt utropa. nar toilus . . . sa ath alla wordo forfärade aff helenj ordom bar han op ath seya o j wälbyrdoge män (rupto silentio in hec verba prorupit) Troj 55 . Jfr upbära. ","bära vidher , "]},{"a":"bära","b":"vb","c":"v.","d":["uppenbara, lägga i dagen, ådalägga. Enl. E. Noreen, Studier rörande Eufemiavisorna III, s. 71 f. thet är nu miin mästa kära thän harm ther leonith fore mik bära Ivan ed. Noreen 2874 ."],"e":["-a [r]], "]},{"a":"bära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bära, föra, frambära. eg. och bildl. sa hon en bära lius Bu 11 . en qwist mz sit wiin baaro twe män a enne baar MB 1: 400 . " the läta thik siälwan bära korsit " Bo 197 . " bar a sinom herdum tolf byrda muld vndhan grundualenom " Bil 567 . " maria ok iosep baro varn härra tel templum domini " Bu 10 . " vm hon hafdhe burit thz aat sinom mwn " Lg 3: 256 . " tak räffs galla ok haanag . . . ok bär (lägg) a ögon " LB 2: 55 . ib 56 . baka ther aff en leeff och brän han wäl och stöth sman som pulwir ok bär i saarith ib 7: 4 . tröster jac forvinna alt thz mote mik bärs (allt det man vill tilfoga mig) Bil 536 . " bär til minnis (kom i håg) at thu giordhe swik widh the fatigha " Lg 3: 228 . " the baro for fruna badhe book oc vnder (framburo boken och omtalade undret) " ib 514 . - bära, frambära, förkunna. hwilkom hon bar (obtulit) reuelaciones Bir 4: 57 . " diäflane baro hans synde for guz dom " KL 86 . " wart bref som buzskap bär nar wi komom " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). gabriel hänne the budin bar MD 172 . " en tolk hans erende bar " RK 1: 1598 . " þäs vitne baro heþne iuþa siälue " Bu 10 . " thz skäl a moot war borith (anfördt) " MB 1: 92 .","2) intr. " föras, fara, komma. mz glaffuen moth honum han raskeliga bar " RK 3: 5612 . aff dödzens språng iag till marken bar (sjönk) ib 5702. bar (föll) han atheraffwogher aff sätit LfK 147 . ","3) bära, hålla uppe. at isen skulle sa starker wära at han kunne hanom til seland bära RK 2: 8658 . ib 8074, 8088 . - intr. at hon (älfven) saa aars baar RK 2: 8068 . ib 8066, 8748 . Di 89 . ","4) bära (vapen el. kläder), vara klädd i. wakn at bärä SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ib 5: 638 ( 1347) han bar tysuar engin klädhe Bil 307 . Al 10514 . ","5) bära i sin qved, vara hafvande me. mädhan iak hafdhe han j minom quid bar iak han vtan värk Bir 1: 28 . skulle qvinnan bära (portartet) barnit ok födha wtan wärk ib 77 . " min dotter som iak nw bär oc än födhas skal " Lg 3: 629 . - abs. vara drägtig. the nöth som i ythersta tijman bärande äru SO 49 . ","6) bära, hafva, hysa. bar saran harm ok angar i hiärta Bu 30 . " bar thäs awnd " Bil 212 . " baro wid the wtlenzsko eth haat " RK 1: 1013 . " stora sorgh i thera hierta baare " ib 3: 1136 . " hwi thu dirfwe bär at stridha mot gudh " Al 4280 . ","7) bära, hafva (namn). konungx nampn bära Fl 1907 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 274 (1344, nyare afskr.). þetta namn (namn af träl el. trälinna) bära ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). - bära, hafva, vinna. man sagde at han prisen baar RK 1: 913 . ib 2: 2925 . Iv 1208, 4948, 5202 . PM XXVI . ","8) bära, åtaga sig. iak vil gärna bära hänna skuld Bu 136 . ","9) bära, uthärda, lida. diäwlsins frestilse som han monde om siidher bära MB 1: 128 . " han skal bära hardhasta dom " Bo 138 . fik hugg men han kunde bära RK 2: 9623 . - hafva tålamod med. kirkionne formän skulu bära sina underdan hwlka the rätta och näfsa hwilka the bära Ber 61 . 10) lyfta. the baro theris swerd hwar thera offuer annars huffuod Di 156 . 11) lägga i dagen, visa. som lutir bar (Bu viste 490) Bil 1017 . thässa gerninga iak ey bare vtan thz gudz wili ware Al 5817 . " tänkte oppa eth strankt liffwerne hon wildhe före taka oc bära jn til sin dödh " Lg 3: 631 . 12) bära, frambringa. thän vingardhin som kallas engaddi hwilkin som bär oc födher balsam Lg 68 . wi hafwom här hedho ok stora mark the bära blomster ok yrter stark Al 6500 . " huru iordhin ok trän bära fruct " Bir 1: 184 . ib 45, 293, 346, 2: 63 . Su 160 . ther wäxer trä ther bära wl Al 5245 . ib 8112 . bärande thrä TB 75, 76 . ST 394 . Lg 3: 198 . " han (Josefs staf) bar blomstar a þörrom grenom " Bu 6 . ib 499 . 13) föda, framföda. vax bära bii ok göra vtan sinna natura bland Bu 11 . " konan matte aldre barn bära eller födha vtan pino oc wärk " MB 1: 130 . signadh se the frwktin som thu skal bära Lg 32 . RK 1: (sfgn) s. 174, 179. war en ädela herra boren RK 1: 1858 . Fr 3109 . Di 81 . Va 51 . " som wij ware twa borna bröder " Di 81 . " laurens ok hans nästa burno arwom tiläghnom vi förscrefna v örisland iord " SD NS 2: 74 ( 1408) . " vtan barn oc borna arfwa " ib 1: 156 ( 1402) . ib 170 ( 1402), 297 ( 1403). honom oc hans borno arfwom ib 279 ( 1403) . " ohindrath ok oqwalth fore alla men, borna ok wborna " ib 343 ( 1404) . ib 519 ( 1406) . " bäzt borin man i capadocia " Bu 490 . " kastdho hona bort aff borno (genom börd tillkommande) fädherne " Lg 1039 . theros borna fryhet BSH 5: 88 ( 1506) . Jfr barna arvar. 14) tillkomma. med dat. el. ack. at pröua huat rät þöm bare tel hans sial Bu 420 . giordho thz them mz retta baar RK 1: 2819 . " at halda þät hanom bär tel äldre rät (det som tillkommer hans äldre rätt, tillkommer honom på grund af äldre rätt) " Bu 50 . " hwath som them bar til rätta (tillkom deras rätt, tilkom den ss rättighet) aff offreno " MB 1: 267 . " man sagde at honom til retta baar at wara konung " RK 1: 1255 . ib 174, 287, 641, 1415, 1849, 2387 . " mz tukt som honom til retta baar (tilkom honom ss skyldighet, höfdes homom) " ib 1885 . ib 2163, 2203 . " tha timade thz til rätta baar (det som var tilbörligt) " ib 3451 . - (bära för bäria Bu 140 .) ","1) begifva sig, skynda. eldir . . . bar sik (närmade sig) fast at borghene Bil 429 . at hann sik till thz ärende bar MD 72 . ä hwart hon (jorden) lyptes op eller nakath thz som wäxer i henne eller a henne tha bär thz sik natwrlika nidher MB 1: 40 . ","2) bära, vara riktad. swa som . . . en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena Bir 1: 214. ","3) hålla sig, uppehålla sig. hon segh mesth vnder korsith bar MD 76 . ","4) hängifva sig. som segh mykith til syndhe baro MD 77 . ","5) företaga sig. med prep. at ey baro the sik at nokrom skadha Lg 3: 211 . - med inf. bär sigh ther at blasa PfN 138 .","1) förebrå. " än bär hon them fore en syndelikin osidh " Lg 3: 508 .","2) framhålla, söka visa. han bär ok menniskene fore thz godha som j äktaskap är Gers Frest 28 . ib 32, 44, 45 . - Jfr fore bära. ","1) bära in. för än iak se hund bära þina hand in for borþ Bu 182 . fik swa honum matin in at bära fore sin fadher MB 1: 213 . ","2) intr. " föras in. komma in. gik archen oc bar in ower armenie landz bergh " MB 1: (Cod. B) 544. ","3) medföra. " thz bär in dödhin " LB 5: 81 . ","4) innebära, betyda. liach wet wäl sielff hwat thz haffuer in at bärä Va 41 . - Jfr in bära. ","1) bära fram, tillföra. somlige baaro til elden MB 2: 324 . ","2) bära till, hända. sigher clementi huru til är burit Bil 358 . MB 1: 242 . ","3) tillkomma, tillhöra. med dat. el. ack. thik bär til älzsta brodhors wyrdhning MB 1: 260 . " thik har rätter til at ärwa mästa äro oc wald " ib. " bar han rätter til at döma oc hämpnas " ib 280 . " lote mik hafua thz mik bär til " Iv 3706 . " thz han bär til " Fl 1185 . " idher bär ther til (förbinder) konungxlik ära rät at göra thöm som vil sik kära " Iv 5249 . - Jfr til bära. ","1) bära upp, föra upp. thz husit, som swadana skal bäras wp wti Bir 5: 96. ","2) upplyfta. " tha bar keysarin vp handena " ST 415 . Di 68, 70, 119, 139, 163, 273, 293 . ","3) uppbära, mottaga. at iak vp hafþe borit . . . hans faþurs saköre FH 3: 6 ( 1353) . " sextighi marker . . . hwilka jak kennes mik fullelika vp hafwa burith " SD NS 1: 99 ( 1402). ib 104 ( 1402) . SD 5: 398 (öfvers. från 1414). baar op alla landskyllena ib 639 ( 1407) . ib 420 ( 1405). VKR 32 . Di 104 . " arlika up til bärande " SJ 36 ( 1426) .","4) antaga. " wille ey bära mig opp för gilth (erkänna mig) " RK 3: (sista forts.) 4202. ","5) lida. " baro the nw vp sin dom " Bir 1: 347 . " han bar oc op huggin störst " Al 8922 . Jfr up bära. "],"e":["biära SR 16 ; SD 5: 398 (öfvers. fr. 1414); ib NS 1: 104 ( 1402) . ","bara: -as SO 188 . ","baro . ","baaro . ","bära sik , ","bära af , bära bort. han bar sidan aff ää huat han wilde RK 2: 1192 . Jfr af bära. ","bära at , ","bära sik at , bära sig åt, bete sig. hafdhe darlica oc owislica borit sik aat Bo 195 . ib 108 . RK 3: 3636 . LfK 142 . ","bäras at , ","bära ater , föra till baka, bära till baka. bar atar tiþanden sancto petro Bu 100 . judas bar atir wärdhit ok päningana Bir 1: 160 . Jfr ater bära. ","bära bort , bära bort. simon . . . bar bort lönleka väþuren döþan Bu 102 . Lg 3: 205 . Jfr bort bära. ","bära fore , ","bära fram , frambära, framföra, framställa. bära fram ena book KL 318 . diäflane baro fram manga synde ib 85 . " änglane baro fram nokra godh gerninga " ib. " tw . . . bär thins herris ärinde fram höffweskeliga oc wäll " Di 31 . ib 36, 143. Jfr fram bära. ","bära i , ","bära in , ","bära sik in , begifva sig in vtgik gudz likame v karino ok bar sik in j hans mon KL 23 . ","bära inne , hålla inne med, undertrycka. bära ynne hiertans wee RK 3: 154 . ","bära ivir , behålla inom sig, tiga med. iacob . . . rädhis at the bedhas fore thy beniamins fölghe at the mondho honum samuledh skadha oc bär tho iffwir (Cod. A: bär thz hemelika i sinom hugh 243) MB 1: (Cod. B) 550. Jfr ivir bära. ","bära saman , bära samman, sammanföra, samla. män baro saman mere viþ Bu 31 . Bir 1: 255 . " bar þöm sua skyldskapar saman (slägtskap förenade dem så, de varo på det sätt i slägt) at iosep vars härra folstar faþer ok clofas varo bröþar " Bu 194 . Jfr saman bära. ","bära til , ","bära undir , ","bära up , ","bära uppe , uppbära, hålla uppe. barken flytandis bär henne wppe PM 14 . Jfr uppe bära. ","bära vidher , anhålla, göra framställning, bedja. bär thu widh om loffuet när priorissam oc findher thu ekke henne tha bär thu widh om thz samma när äldre systrom LfK 142 . " bär thu widh när skreffto fadhrenom om loff ib. "","bära sik vidher , företaga sig, försöka. swa opta madrin bar sik widher at offra karit Bil 579 . - Jfr a mot-, garþ, gen-, hem-, um-, unt-, upa-, ut-bära; frukt-, hunag-bärande; by-, dödh-, fri-, fräls-, gen-, högh-, iäm-, lagh-, o-, sam-, sen-, þip-, väl-borin."]},{"a":"bärande","b":"nn","c":"","d":["qvinlig födslolem. lex wndher bärande (D. Harpestr. bærændæ 119) LB 2: 42 ."],"e":[]},{"a":"bärande","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatn-, vatu-bärande."],"e":[]},{"a":"bärands trä","b":"nn","c":"","d":["fruktbärande trä. SR 20 ."],"e":["biäranzträ )"]},{"a":"bärare","b":"nn","c":"","d":["bärare. " gervlus . . bärore ok sömare " GU C 20 s. 314 . Jfr biälro-, buklara-, fughla-, helso-, horn-, klubbo-, kor-, lik-, liusa-, lugha-, mat-, nykla-, skut-, spiro-, sqalder-, svipo- svärdh-, tidhandis-, up-, vaxliusa-, vidha-, vitnis-bärare."],"e":["-ore GU C 20 s. 314) , "]},{"a":"bärare","b":"nn","c":"","d":["bärare, den som bär. MP 1: 323, 324 . ey skal jak jnga mz wranglikhetz bärarom Ber 59 . LfK 54 . Jfr budh-, last-, ordh-, vitnis-bärare."],"e":[]},{"a":"bärenfisker","b":"nn","c":"","d":["fisk från Bergen, stockfisk? jc bären fysk FM 280 ( 1506) . " kwndhe jach och ey ffaa mere bärenfysk nw paa thenne her tidh ffor then ofredh, ssom i mellan ryken star ib. ""],"e":["-fysker )"]},{"a":"bärgh","b":"","c":"","d":[" , se biärgh."],"e":[]},{"a":"bärgha","b":"","c":"","d":[" , se biärgha."],"e":[]},{"a":"bäria","b":"vb","c":"v.","d":["slå. " barþes opt af heþnom faþer " Bu 525 . lät gripa sma suenen ok bäria mz stangom ib. " lätu han lifua halfdödhan illa bardhan " Bil 282 . ib 413 . Bu 140 . MB 1: 288, 413 . MP 2: 249 . Fl 1030 . Iv 1427, 2069 . Al 3462 . RK 2: 7629, 3: (sista forts.) 4713. Lg 3: 16 . LfK 147 . " judha gripa mannin . . . sla ok bäria " Bil 311 . MB 1: 280 . " bardhe jak mik for mit bryst " Bil 455 . " bardhe swenen i hääl " MB 1: 164 . - kämpa, strida. ther war ey got mothe bäria RK 2: 3096 . wille saa mz ryzom bäria ib 3: 3962 . "],"e":["berrya RK 3: 4192 . ","bärgia RK 3: (sista forts.) 4743 . ","bära Bu 140 . ","bär: bärs Di 91 . ","barþer ) , ","bäria sik , slås, strida. akta siik mz ryzer bärya RK 3: 3628 . ib 4192 . " börya the segh jnbyrdis bärya " PM 19 . ","bärias , slås, strida. droghos opta oc bardos Bil 776 . Iv 249, 2481, 4906 . Di 75 . " war swa bradher at bärias " Bil 564 . KS 75 (185, 82) . " ij maghin ey bärias een vidher three " Iv 2764 . ib 4554 . Di 281 . " ey thänkir gota konungir bärias mz teridacio " Gr 268 . Di 90, 91 . - Jfr ben-, þräl-bäria samt for-, half-, o-barþer."]},{"a":"bärian","b":"nn","c":"","d":["stående, slag. Bil 413 ."],"e":[]},{"a":"bärirska","b":"nn","c":"","d":["vårderska, sköterska; jordegumma. i then stadhen (ɔ hos Johannes döparens moder) stodh maria stadugh tre manadha oc wardher förelöparans bärerska (fique nati preconis gerula), thz är iorddagumma JMÖ 197 . - Jfr vatn-, vatu-bärirska."],"e":["-erska )"]},{"a":"bärliker","b":"av","c":"adj.","d":["som kan bäras el. fördragas, dräglig. wardher thz lät oc bärleket LfK 129 . Jfr obärliker."],"e":["bärleken )"]},{"a":"bärliker","b":"av","c":"adj.","d":["som an bäras, dräglig. genstan wart byrdhen lät oc bärliken Mecht 186 . Jfr fram-, o-bärliker."],"e":["-liken )"]},{"a":"bärlinger","b":"","c":"","d":["bärling, stör varmed man stakar mindr fartyg. contus . . . bärlinger forker GU C 20 s. 146 . - bärling, rund avkvistad trädstam. (ɔ: (1/2) öre for iiij (4e) berlinger til pallingen SSkb 40 (1501-02). Jfr SABO B 4831."],"e":["berlinger . ","-er ) . m. "]},{"a":"bärnsker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bärsa","b":"vb","c":"v.","d":["jaga. " vi bärsadhom oc vedom hona swa som vedhoman " Bir 3: 97 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"bärsa rakke","b":"nn","c":"","d":["jakthund. riddaren hafdhe . .. en godhan bärsa rakka starkan oc diärffwan Prosadikter (Sju vise msät) 120. ib 119, 121 ."],"e":[]},{"a":"bärsaklädhe","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg. vnam mantellam de panno bærsaclædhe SD 4: 63 ( 1328) ."],"e":[]},{"a":"bärsan","b":"nn","c":"","d":["jagt. " ther han opta at bersan reedh " Fr 862 ."],"e":["bersan )"]},{"a":"bärsare","b":"nn","c":"","d":["jägare. " " Bil 771 ."],"e":["bersare )"]},{"a":"bärter","b":"","c":"","d":[" , se biärter."],"e":[]},{"a":"bäru elder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bäru trä","b":"nn","c":"","d":["trä. TB 76 ."],"e":[]},{"a":"bärättir","b":"","c":"","d":[" godhir rättir konungir gör ok bärättir sith landh (gör ok bärättir för gör bätra? möjl. bärättir för berättir, upprättar, i hvilket fall gör ok utgår; Bure: godhr witur kunungr bätra sit land 57) KS fragm. 15."],"e":[]},{"a":"bäsinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"bäter","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) bättre. " bätar litat kläþe " Bu 49 . " at han waki bätir owir sinne hiordh " KL 79 . " bäther står swå almoghans styrilse " KS 6 (13, 6) . " dragha flere män bätter et skip än en man " ib (14, 7) . " the wore oc ty bäter ey manga ther han monde sara fanga " RK 2: 6158 . " the svenska matte ey thess bädher " ib 449 . " jach kan ey bädher (jag kan ej hjälpa det) " ib 4274 . ","2) mera. " tha faar man see hwilken bäter kan (förmår mera, är öfverlägsen) " Di 46 . " tha thäktis gudhi bätir (magis) at männene skullin liua äptir thom moysi laghom " Bir 3: 252 . " ther äre vid iiijM [4000] riddara oc swena meder mz wapnade köpstadzmän oc än beder " RK 2: 8622 . ib 9151 . ","3) längre, vidare. gik han fram bäter oppa en annan stadh Pa 18 . Bo 127, 174 . MB 1: (Cod. B) 546 . Al 1931, 7510 . 7586. Di 65 . Su 138 . LfK 245, stodho vndir honom nidhir bätir a stighanom ST 494 ."],"e":["bätter . ","bädher RK 2: 449, 2172, 4274 . ","bäder ib 2: 1832, 2259, 2578, 9151 . ","beder ib 1: (sfgn) s. 182, 2: 3241, 3437, 8622),"]},{"a":"bäter","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) bättre. " huar som nagra goda gaffuor ok tä'kelika sänder fram fore sik täs bäther är han siälffuer komin (ɔ desto mera välkommen är han) thär äpther tha han komber " MP 4: 160 . thänna lagxsins athirhaldh ällir ok bäthrir, thässins athirhalsins lagh är opthaghin ok hallin aff manghom hälghom mannom SpV 2317 . 3) längre, vidare. hans broder skal beholle en annan gard, liggiandes neder bäter j samme grend pa samme side STb 4: 196 ( 1511) . sidhen then baathen war wnkommen, gine the til the bater fframbeter laghe wid brone ib 211 ( 1511) ."],"e":["fframbeter STb 4: 211 (1511) ),"]},{"a":"bäterkänder","b":"","c":"","d":["mera bekant, intimare bekant (med). han bad apostlana bidhia fore sik som hon wiste bätirkända wara medh warum herra än hon MP 5: 209 ."],"e":[]},{"a":"bätra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra bättre, ändra till det bättre, bättra, förbättra. kunno nokor lagh älla stadhgr (för stadhgar) wändas almoganom til genwärdo ok tunga, tå skal räwis kunungur medh sit rådh töm bätra ok wenda almoghanom til gaghn ok hughnadh KS 75 (186, 83) . " godhr witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo " ib 57 (143, 63). ath the thz bätra ok inkthe for wärra SO 4 . Bil 456 . " byghia älla bätra fornemdha goz ok quern " BYH 1: 239 ( 1433) . ","2) upphjälpa, laga, reparera. han hafdhe them (husen) vprät ok bätrat SD NS 2: 259 ( 1410) . timbrit, som the bätradhos ok bygdhos meth ib. ","3) bättra, rätta. " bätra sit liurne " Bir 2: 93 . " bättradhe wäl sina wantro " KL 17 . " bättra förro timana glömsko " Bir 3: 165 . vili at bätra (emendandi) sina synde ib 1: 19 . ib 9, 65, 2: 23, 174, 216, 3: 290. KL 87 . Ber 57, 89, 185, 186 . Jfr 8. ","4) hjälpa. " gudh . . . betre mich ath jach skulle faa swo snarlige the sorgfwlde tidendhe " FM 373 ( 1508) . ","5) skaffa bot för, afhjälpa. än i androm manna åthäuom warder nokot förgätit älla ey suå wäl giort som thet skulde, tå må thet bätras ok bot å rådhas KS 82 (202, 89) . i töm fallom, i bardagha kunno tima, thet gitr man ey bätrat vtan medh wise föreakt ib (203, 90) . hon bätrade huart thz mall hon horde RK 1: 1240 . han bätrar alt thz förra brast Al 1807 . " the bätra then thörst them för forthrööt " ib 5026 .","6) förhindra, afstyra. thu skalt enga människio lata nokon meenedh swäria om thu kant thz bätra ellir forstyra ST 67 . thet gud alzmectig bätre FM 524 ( 1511) . ","7) ersätta, godtgöra. then gud ther i hymmerike boor bätre hwariom sin skadha han fik RK 1: 4058 . " hafwir nokor för stulit eeth thing oc wil thz atirgifwa, är thz vndir thes wordhit wärra tha skal han skadhan bätra " ST 430 . ","8) godtgöra, försona. " i kyrklig mening (genom penitens el. qval i skärselden). synd . . . ther ey är bätrad (purgatum) mz idhrugha ok scriptamalom " Bir 1: 104. 81, 3: 266. Pa (Tungulus) 34 . " han smittadhe sith hionalagh, och bättradhe thz ey j jorderike " ib 38 . ib 35 . bätra sin brut ok bötaþ (för böta) Bu 28 . " han skal the syndena bätra j skärzlo elde " ST 498 . " bör thik thz bätra mot gudhy oc taka ther boot fore " ST 429 . - abs. nu sighir thu wanlika swa . . . hafwir iak wilia at dräpa een man oc iak gör thz ekke iak thorff for han hwarte bätra ellir böta ST 424 . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde ok böte ok bätraþe Bu 8 . " suasom thu syndadhe j allom limom sua skalt thw bätra j allom limom " Bir 2: 237 . " i juridisk mening (genom böter el. annat straff). ryme ok kome aldrig i gen för än han hawer bätrat thz han bröt " RK 1: 472 . " all annor brut . . . bätras äpter enom landzrät " GS 28 (1375, orgig.) . SO 22, 68 . all såramål, blånat, blodwite skall bötass och bättrass effter lagboken ib 308 . " thz bethra mz iiij päninga " ib 3 . han scal bätre (umgälla) mz lifwit, oc ey mz gotzit GS 28 (1375, orig.) . ","9) gifva ss godtgörelse el. bot, böta. han bätre xx mark til threskiptes GS 28 (1375, orig.) . SO 50 . - abs. böta, plikta, straffas. han skal bätra j radzstuffwne eptir ty som laghin giffua SO 31 . ","1) bättra sig, göra bättring, rätta sig. rätta ok bätra sik af syndomen Bo 142 . " är iak redho bätra mik (emendare peccata) " ib 75 . " vm han bätrar sik (se emendaverit) ey " Bir 1: 52 KL 18, 26, 50, 68, 69, 80 o.s.v. . Bil 698 . RK 2: 1991 . baþ han bätra sik ok offra guþum Bu 500 . ","2) refl. bätras , ","1) blifva bättre, förbättras. blodhit bätras ok färskas Bir 1: 284 . " þär bätras mz (derigenom blir det bättre) Hästläked. i " AS 137 . ","2) bättra sig, göra bättring. huat hällir nakor älla ängin vmuändis älla betras aff hans predican Bir 2: 66 . at siälanna skulin bätras ib. - (bätra för bära MP 2: 211 .) - Jfr forbätra samt obätradher."],"e":["bättra KL 80, 87 ; Bir 3: 165 ; ","-ar Pa (Tungulus) 34 ; .-adhe KL 17, 26 o. s. v.; -adhä Pa Tungulus) 35; -adho KL 18, 50 . ","bädhra Bir 2: 174, 216. bädra RK 2: 1991 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ) ,","bätra sik , "]},{"a":"bätra","b":"vb","c":"v.","d":["1) bättra, förbättra, upphjälpa. then win mosth som haffwer förmykith wathn fangith aff rägneno tha han trykkis bätres swa PMSkr 357 . - upphjälpa, bättra på (i fråga om priset på en vara), förbilliga. köpte jach vj tiogh skrwbrädin och skotbrädin, alt til hopa köpth swa ath hwarth betrath thet andra HLG 2: 45 (1516). - öka; lägga en ökning. til tässa fornämpde pänniga wil jac bätra mz hundra[d]e march MB 1: 589 . 2) laga, reparera. för eth iärn, som betradhes vppa dören . . . iiij ortugh HLG 2: 35 (1512). ","4) hjälpa. myn herre her sten sture toch mich fra myn hustw federne vtan lagh ok vtan reth, thet bethre mich gudh STb 2: 448 ( 1490) . " gudh tik betre, ath thw worder skammelica forradh, jnnan tette och pascha ib 4: 51 (1505). anders screddren, som forgikx gud tes betre pa sine vtlenske rese " ib 126 ( 1506) . 7) gottgöra, ersätta. ey skulu soknamän städia nogot flyttas eller fordas åff prestens ägor för än inuentarium fulleliga beret är oc bättadt effter ämpnom hans Gummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.) . " kära karl iac tacker tik for wenscap thu hauer mik beusith til thenne dagh. huad iak ey forskuldat haffuer thet wil liak en forskuldha och huadh mik bryster thet bätre gudh Thomas Varningsberef 3 (1436). - giva ersättning för. hans (ɔ Kristus´) jdhelica ärffwodhe haffwer bätrath min aläthi " Mecht 71 . 9) giva bot, böta, plikta. gaff masrskin . . . mattis lutke loff ath skyppa lax jn vtj sit skyp ok borgara först jnskypa, hwath thöm teckes, och sidan köpswena, tollen oforswmat. lfindz annath, betre then, som bryther STb 3: 397 (1498). then betre medh krop, som ecke haffuer koo ib 1: 28 ( 1475) . - bättra sik, göra bättring, göra bot. alla syndoga manna hugsualise som til tik fly mädh innerlico hiärta sik vilia bätra for sina syndir SvB 68 (sl. av 100-t.). thu skal ley tagha gudx likama för än thu haffwer thik bäytrath fore thässa synder SvKyrkobr 25 . - försona sig (med). wakta thik än thu wil mädhen thu haffwer timan at bätra thik mz thinom iämcristne SvKyrkob 43. - (ok ey täs hälder bätradhe (för betrodhe?) han thät nagrom sinom brödrom then drömen ok andelika synen MP 4: 98 ). - Jfr for-, ful-bätra, samt obätradher."],"e":[]},{"a":"bätrare","b":"nn","c":"","d":["människa som gör bot (för sina synder), botgörare. ey scal tu thöm kalla syndennä bäträre vthan helder gudz hädhkärä SvKyrkobr 196 . - Jfr syndabätrare."],"e":["-äre )"]},{"a":"bätre","b":"av","c":"adj.","d":["A) komp. b'ättre. bättra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 . - bättre (i fråga om jordegendoms beskaffenhet). han bytte til werre och jcke til bätre Uppl Lagmandsdomb 30 (1490). - bätte (i fråga om det personliga förållandet mellan två människior). til then tidh thet wardher bätre oss i mällen än thet är än Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). - bättre, gynnsammare, lyckligare (i fråga om äring). sidhan som bäther aar kom corpen som hona haffde forlatidh ok wilde hona ather haffwa Prosadikter (Sju vise mäst B) 216 . - förnämare, högre uppsatt i samhället. the sighia at iak skal wardha bäther manen i ärin Prosadikter (Sju vise mäst B) 215 . - n. adv. längre, vidare. om tid. Se Sdw 2:1206. - B) superl. n. adv. bäst. thär som är ey starker winther thär skäras bästh qwistana aff wm hösthen PMSkr 314 . som han stoodh som bätzst (bäst som han stod), tha sagde han STb 1: 399 ( 1482) . - obst. n. i substativisk användning? bästa, välfärd, nytta. vppa gillesens besth (möjligen felskrivning för bestha) HLG 2: 57 (1517). - best. n. i substantivisk användning. anamade erik jensson l (50) marck aff fatsbueth til at göre thermedh sitt betzsta til len tiidh STb 1: 144 ( 1478) . anders screddere . . . magh felig ware her i staden och anderstades ok ware vte om sith besta, porfith och gagn ath faa sith reschapp ath vptaga och behielpa vrakit ib 3: 121 ( 1493) . marchus . . . badh them om nadher, athe skulo göe thet betzsta medh honom ib 1: 142 (1478). akte vi nu drage genest hedhnen aat vastena genom östra herede, hvar oss thetta oföre thet ey betager. vi vele doch biude til thet beste sompt gaa oc sompt aaka HSH 14: 87 (1526, Brask)."],"e":["bäther Prosadikter (Sju vise mäst B) 215, 216),"]},{"a":"bätre","b":"av","c":"adj.","d":["motsv. " posit. goþer. A) komp. "","1) bättre. han är ey bätre som gömer än thän som stiäl GO 288 . " betre barn giua guz naþe än kiötelek[r lu]ste " Bu 4 . " vmskiptis til bättra liwirne " KL 27 . vmskipto sit liuärne til bättra ib 84 . " biþa tel naþa ok tel bätra " Bu 4 . " eigh är han þäs bätre " ib 28 . gangandes daghlika . . . fran godho oc til bättre Lg 3: 263 . " hwat kunnom wi bättre älla kärara hawa j os än kärlekin " KL 104 . " bätra är köra än dragha " GO 400 . " bätre är heelt än mz gulle böth " ib 261 . wilt thu bätra fa (si curari desideras) Bil 315 . MP 1: 334 . " hennes rike taghi en annor hennes bätre (som är bättre än hon) " MB 2: 180 . " hans bätre (bättre än han) " Al 8650 . " wardh thin bätre aldre spordh ib 10486. "","2) mera värd. jär pantrin bettre SR 18 . - mera. gaff iak bätre än LX mark j smydhe ganghklädhom oc brudha sängh FH 3: 99 ( 1447) . ","3) bättre, nyttigare. med dat. betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna KS 8 (20, 9) . ","adv. lättare. the gälla mindra oc äru bätre finna Bu 6 . -n. ","1) bättre. " wet bäzt warn thunga oc fatighdom. bätre än nokar vtlensker man " BSH 1: 185 ( 1386) . ","2) bättre, längre. " gik swa frambätre " LfK 227 . gongom frambädre ib 299 . B) superl. ","1) bäst, förträffligast. bradhlyndh man är bäst GO 396 . the iordhinna gull är aldra bätzst MB 1: 159 . friiheeth är thz betzla thing ther sökias kan all wärldin wm kring MD 391 . " aff bäzsto romska släktum " Bil 109 . at ängin gate witit wan the ena bäzstu oc wisaste aff stadhenum ib 252 . " hon togh then bästhe gulringh aff sine handh " Di 224 . " til en aldra besta stadh " Bir 1: 243 . thz (för the) a india maal waro bäzste (som bäste kunde Indiens mål?) Al 4994 . " efter therra besta sanninde oc samwit therrä " BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 o. s. v. rikesins radh wilde en fresta om the kunde komit i thz besta (ställa det till rätta) RK 2: 5759 . ","2) bäst, mest värderad, kärast. varþar hans bäste ven Bu 29 . ","3) bäst, nyttigast. " med dat. ens mans rätuis styrilse är almoga bäst " KS 7 (16, 7) . ","4) n. adv. motsv. posit. väl och komp. bäter, bätra (bätre).","1) bäst. " þa þu giorþe aldra bäst " Bu 77 . þa baþp han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198 . wet bäzt warn thunga BSH 1: 185 ( 1386) . thu kan aldra bätzst radha them MB 1: 238 . " hwar wil sik bäst " GO 938 . " tha thäkkis pikan bäst " ib 778 . " är han (ɔ: mantzens likame) swa skipadher, som han är bätzst fallen til siälinna naturlika gärning " MB 1: 81 . bäzt borin man i capadocia Bu 490 . " räktos wt badha händerna oc wordho swa färdogha som the woro nokat sin bezt " Lg 3: 260 . - bäst, på bästa sätt. i förening med en form af gita el. kunna hwar foor heem som han kunde best RK 2: 468 . ib 1437 . " the redhe sik wth som the best gatw " ib 186 . ","2) bäst, i bästa mak el. ro, utan att vänta att något skall inträffa. som han saat som bäst (bäst som han satt) bar han athergaffwogher aff sätit LfK 147 . ","3) best. n. nyttjadt substantivt. bästa, välfärd, nytta. " for ordinsins bätzta oc gagn " VKR 44 . Al 1680, 2758, 3679 . RK 2: 1633 . MB 2: 133 . " vänto at the skullo göra thera bezsta (uträtta det som vore deras bästa, vinna seger) " RK 1: 1481 . "],"e":["bättre . ","bettre . ","bädre . ","-a . ","-e . i rimslut: bäder RK 2: 9548),","bestä ib 1944), superl. ","þät bäzta , "]},{"a":"bätrilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) hjälp, gagn. " fore mina syäls bätrilse " SD NS 1: 342 ( 1404) . ","2) bättring, förbättring, upprättelse. människionna bätrilse (emendatio) Bo 124 . ","3) bot, bättring. " bättrilsa (emendationis) for akt " Bir 1: 49 . ib 65, 3: 103 . Lg 3: 414 . Ber 107 . " näruarande synda bättrilse (bättring från närvarande synder) " MP 2: 10 . Jfr synda bätrilse."],"e":[]},{"a":"bätring","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bättring, förbättring, förkofran, hjälp. allt thet . . . som han hawir goozet til bethringh giort SD NS 1: 624 ( 1407) . til hwssens bätring PM LXVII . " the kirkian til hulka bätring oc oprättilse sanctus franciscus mykyt äruodadhe " KL 327 . " ther är vanskilsonna ok hawandzlösonna bätring (resarcitus defectum) " Bo 104 . " aff allom vanhopades vm nagra henne bätringh (tillfrisknande) " Lg 3: 580 . " for kirkionna bätring oc rättilsa (reformatione) " Bir 4: 57 . Su 428 . " lägghia en öre wth kompanino thil bätringh " SO 16 . ib 48 " i stridh ok storm å haui, sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit " KS 82 (202, 90) . RK 2: 6473 . ","2) upprättelse, godtgörelse. " gör bätring (satisfac) thinne syster än thu i nakro hona dröfdhe " Ber 109 .","3) penitens, bot, bättring. tak vidh mik til scriptamaal oc bätring Bil 165 . " aff rättom angir ok bättring " KL 7 . " bättring lowa " ib 26 . " til bättring ok idhrugha " ib 69 . " til wmwendo och bätring syndogha manna " Ber 52 . ib 107, 150 . " at göra penitenciam ok bätring " Bo 13 . " the (synder) ther idhrughin war ey fore giordhir ok bätringhin the skulu rensas j skärslo elde " Bir 1: 110 . ib 3: 290 . " ängin warij then thin limbir ther thu syndadhe mädhir at thu skuli ey wt kräfwia wärdogha plikt ok bättringh af honom " ib 1: 59 . ib 2: 42 . ","4) böter. " vakte at han ey ofmykyt vt thwinge päninga ok bätring aff them som skyllughe äru " Bir 3: 309 . - Jfr for-, synda-bätring."],"e":["bättring KL 7, 26, 69 o. s. v. bädhring Bir 2: 175, 237), "]},{"a":"bätring","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bättring; förbättring av köpesumma, ytterligare betalning. " fore ty . . . ängen [är] bätre än the peninger, som lther fore vtgaffues, tha haffuer euert grymme . . . giffuit oss til bätringh iiij marker peninger " SD NS 3: 423 (1419, avskr.) . " gifwit och förnögdt . . . för:de m:r håkan till bettringe för för:de wentiala godz trettio mark peningar " FMU 4: 289 (1467, avskr.) . - bättring (av handlingssätt), ändrign till det bättre, rättelse. senda wij ider nw then bebinning ok förwaringh vppa idra bätringh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?) 3) bätring, bot, syndabot. satisfaccio . . . both ok bätringh GU C 20. s. 547. standha vpp v syndena sompn ok läge . . . ok taka widh bot ok bätyringh MP 4: 275 . slythin syndhir ydor hyuärta ok ekke idhor klädhe tha j vilin göra gudhi nokra bätringh j idhorgha ok angir fore ydra syndhir MP 5: 178 . skal han . . . behalla liffwet, tog medh swa forord ath han holda the bott och bätringh, som honom worde fore lagt, tha han tagher opernbara script STb 1: 337 ( 1482) . " laurens mangsson skal til domkirkiona j vpsla och taga script, both ok betring for sina synder, sidan annorstadz, huart honom worder forelagt " STb 2: 92 ( 1485) .","4) gottgörelse. " jak . . . anamadhe ok hende böter ok bätring aff skälekom manne nissa duadsoni for min son lassa . .. som for:de nisse dauidson aff daghum togh " SD NS 3: 384 ( 1418) . - Jfr aker-, for-, synda-bätring."],"e":["bädringh SvKyrkobr 200 . (till)"]},{"a":"bätzeman","b":"nn","c":"","d":["bästeman (på ett fartyg)? ss tillnamn. oleff olsson besteman SSkb 140 (1504-05), 256 (1507-08)."],"e":[]},{"a":"bäva","b":"","c":"","d":[" , se beva."],"e":[]},{"a":"bäver","b":"nn","c":"","d":["bäver, bäverskinn. " lasse martensson . . . widerkendes sin egna gerninga, haffua stolith en hopp aff beffuera STb 2: 348 (1489). " ib 349 . " feste roleff stensson vj manna lagh, ath han ey solde kort ruth beffwrana STb 4: 69 (1505). ""],"e":["beffuera STb 2: 348 (1489) ), "]},{"a":"bäver","b":"nn","c":"","d":["bäfver, bäfverskinn. eth skep . . . med mygit selff, bäffuer oc annen skinwarur FM 462 ( 1510) . Jfr biur."],"e":[]},{"a":"bäver skin","b":"nn","c":"","d":["bäverskinn. " raguald gaff honom viij bäwer skin STb 1: 175 (1478). " ib 2 . 51 (1484), 4: 296 (1513)."],"e":["beffer STb 4: 926 (1513) ), "]},{"a":"bävergel","b":"nn","c":"","d":["bäfvergäll. " castoreum thz är bäuirgell " LB 4: 347 . " al the thingh som nu äro sagdh af befuergähenne " ib 348 . tagha bäwergeil ib 5: 77 . " taki bäwirgeell " ib 1: 98 smör hoffwdit med bäwergell ib 7: 33 . " blanda tz med bäwergeel " ib 203 . " dricka bewergel sodnan i viin ib. " ib 217, 3: 78, 5: 82 . " ath skiparen haffwer stöth bäffwergeel " PM XVI . ib LIV ."],"e":["bewergel . ","bäwergeel . ","bäwergeil . befuergäl. bäwergell. bäuirgell. bäwirgeell),"]},{"a":"bäztelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på bästa sätt, i bästa ordning? jacob pose . . . kendes och tilstoodh, ath han hadhe rättelighan och besteheligan alla spsningenä och t[unn]a trä, mynne och meer, hwath thet häslt som pedher olsson kemmenären til sik anamadhe aff barddzone, tha hon kom heemaff caalmarna reesa STb 1: 49 ( 1476) ."],"e":["bestheligan STb 1: 49 (1476) ),"]},{"a":"bödhil","b":"nn","c":"","d":["exekutionsbetjänt, rättstjänare, bödel. Jfr Lizzie Carlsson, Bödelsämbetet i det medeltida Stockholm (i Samfundet S:t Eriks Årsbok 1934). Skotteb 462 (1472 ; KÄmn). henrik grymholt loth hindra for:na olaff matsson medh bödla och byiaswäna STb 1: 70 ( 1476) . konungen . . . antwaradade honom bödelin j händer til täs ath han hafde honom betalat alt thät han war honoom skyldogh MP 4: 252 . - bildl. gudz owener som altidh genstridha konungenom ok mothe hanom brytä thöm plaaghar thenne bödlen (ɔ djuvulen) swa som sins herres openbara fyende SVKyrkobr 176. JMPs 205. "],"e":["böffwil: -en Skotteb 462 (1472 ; Kämn)","bödelin MP 4: 252 . ","bödelnom ib 255 ), ","*bödhils hus","bödels- . ","bodals- Skotteb 65 (1461§-62). bodelsSSkb 31 (1501-02). böffuils- Skotteb 460 (172 ; Kämn)),","*bödhils pänningar","böffwils Skotteb 460 (1472 ; Kämn). böffuils- ib 461 (1472 ; Kämn)),","*bödhils stuva","*bödhils thiänare , "]},{"a":"bödhil","b":"nn","c":"","d":["bödel. " böldh böldlommen honom flängia " PM 20 . " wille iak häldher wara en böldil ällar en strok röffware " LfK 9 . " bödhlar oc stupo greffwar " ib 117 . " bödhel eller byswen " FM 489 ( 1510) . RK 2: 3796, 3: (sista forts.) 5250. Su 131, 189 . Lg 3: 89, 124, 149, 150 . LfK 227 ."],"e":["bodell LfK 227 . ","bödhelin RK 3: (sista forts.) 5250 . pl. bödhlar. bödellar Su 131 . ","bödhlana Su 189 . ","bödlane Lg 3: 150 . ","bödelana ib 89 . ","bödhlom Lg 3: 149 . ","bödhelom ib 124 . ","bödlommen PM 20 ),"]},{"a":"bödhili","b":"nn","c":"","d":[" = bödhils hus. olaff brwn, martin spincke, hanis fiskare ok laurens fiskare loffuade medh samande hand gregurs fiskare vtaff järnen vt aff bödelyet STb 1: 278 ( 1481) ."],"e":["bödely: -et STb 1: 278 (1481) ), "]},{"a":"bödkiare","b":"nn","c":"","d":["tunnbindare. ss tillnamn. " hans böddekarl " Skotteb 266 (1467-68). hanis bödkiare STb 1: 74 ( 1476) ."],"e":["bädkiare ib 34 ( 1475) . ","böthekere ib 4: 37 ( 1505) . ","bödeker ib 1: 74 ( 1476) etc. böddekarl Skotteb 266 (1467-68)), "]},{"a":"böffel","b":"nn","c":"","d":["buffel. Lg 3: 457 "],"e":["böfflar ) , "]},{"a":"bögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["böjlig, bildl. ; böjd (för), benägen (för). mädh thässe smörilsens wndhersta thäs hälgha anda nadh ok sökilse hwilkin . . . gör människiona weka ok böghelica til alt got swa at . . . thzz mote är . . . thär är hon oböghelikin til, ok thil alt thz gudhi tilhörer är hon böghelikin SvKyrkobr 252 . " som böjer sig (mot), böjd (till), vänd (mot). bordhduken är min mildhet, hwilkin är, swa som bortdhdwker, hanneligkin, och släth, och mykit böghelikin (inclinata) til människiona " Mecht 271 . - riktad (på), vänd (till). for thy at alder thera vili är böghelighin til werdlena fafängo, thänkia the ey hwat äpte kan koma Prosaditer (Barl) 44. - Jfr fram-, o-, tilbögheliker."],"e":[]},{"a":"bögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) böjlig. huar man hauande kärlek skal vara bögelikin j tholomodh suasom gul Bir 3: 374 . " dyäfulsins mynt är . . . som bly thy at thz är vanskapat oc blöt oc bögelikit oc thunkt " ib 2: 58 . " blyit är blöt oc böghelikit äptir thäs vilia som thz nytia " ib 3: 140 . ib 1: 302, 2: 183 . " böghelikin suasom röö til alt thz som dyäfulin bläse j hughin " ib 58 . " armane skulu vara läte oc böghelike til gudz hedhir " ib 170 . ib 247, 3: 168, 220 . ","2) böjd, benägen. hans vili var til synd böghelikin Bir 3: 265 . " wari thogh ey albatissan oc systrana mykith böghelicha ellir redhobona at lata noghra stechirws systor wt aff inlykkeno " VKR 26 . Bir 3: 360 . ST 433 . "],"e":["-likin . ","böghöligh ST 433 ),"]},{"a":"böghelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) böjlighet. " flexibilitas . . . böglighet " GU C 20 s. 279. 2) böjelse, benägenhet, fallenhet (för). böghelikhet til synd[i] nna SkrtUppb 247 . i 253. "],"e":["böglighet GU C 20 s. 279) , "]},{"a":"böghelikhet","b":"nn","c":"","d":["böjlighet. " aff . . . naturinna böghelikhet " Bir 2: 31 . Jfr tilböghelikhet."],"e":[]},{"a":"bögher","b":"av","c":"adj.","d":["böjd. bögher (för böghlder?) oc lwther Lg 3: 74 ."],"e":[]},{"a":"böghia","b":"vb","c":"v.","d":[" Bir 1: 11 . - böja, luta. mz bögdho hofdhe Bir 3: 281 . " egnadhe han sik enkte ellä atthe thz han matte sith hoffuod til böghia " MP 1: 47 . - ? for þy at hestir vardir bögdir Hästläked. i AS 137 . ","2) böja, beveka. " six then hugher wara starker, som hardr är böghia " KS 19 (47, 20) . " böghdhir oc blidhcadhir aff minom bönom ok sina hälgha manna " Bir 3: 82 . - beveka, förmå. formatte ey at böghia han ther til KL 62 . " böghias till synd ib. "","3) vända. " thit bögdhe iak min wägh " MB 2: 133 . " at böya min footspor aff minnas föräldra wäghom " Lg 3: 411 . ib 469 . " han böghe öghonin til världinna " Bir 3: 120 . " iak latir onda män böghia sin vilia til hwat the vilia " ib 1: 57 . ib 170 . - intr. vända sig, vika. böia aff wäghenom Lg 3: 407 . MB 2: 134 . iak bidher tik at thu böghie til stadhen jebuseorum ib 130. marsken bögde mot borghampn RK 2: 6607 . ib 6610, 8096, 1: (sfgn) s. 171. stadgosta hälga iomffrun bögdhe ey aff ihesu christi kärlek Lg 3: 310 . LfK 141 . ","4) tvinga, kufva. " ey folk ey fä til ärffwodhe böghia " Al 7012 . " han bögdhe iuda landh til lydhnu " Bil 376 . " thu ther all wärldina haffwer til thik böght " Al 8284 . " at wi fingom persos vnder os böghia " ib 4156 . ST 93, 342 . - part. pret. böjd, benägen. thera wäriara ok gömara äru bögdhe til giri Bir 1: 385 . ib 2: 269 . ","1) böja sig. þa böghþe sik trät tel hänna Bu 71 . - böja sig, vara böjd, luta. dyrenna . . . böghia sik . . . til iorþenna Bir 4: (Avt) 178. - böja sig, buga sig. med dat. böghiandis sik diwplika androm chorenom Bir 4: 11 . VKR 59 . " han ville at alle skulle böghia sik honom oc liudha " Bir 1: 351 . ib 3: 471 . ","2) böja sig, foga sig, rätta sig. the (ɔ: syster och brödher) . . . sculu gerna hafua sik oc böya eptir abbadissonna oc confessoris wilia . . . swa som goodh lidhamoot böghia sik eptir thera hofdhe VKR 20 . ","3) vara vänd, vara riktad, sträcka sig. alt thz sik böyghir (vergunt) til azotum MB 2: 43 . - refl. böghias, ","1) böja sig, böjas. knän böias oc krökias til fotanna nyt Bir 3: 380 . " j ihesu christi hedhir ok namn skulu böghias al knä " KL 3 . ","2) vända sig, vika. ey böghias aff rätuisonne Bir 3: 378 . Ber 9 . "],"e":["bögha Bir4: (Avt) 180. ","böyghia: -ir MB 2: 43 . ","böia . ","böya . -ir, -þe, -þer), ","böghia sik , ","böghia ater , böja til baka. bögdis han (muren) ather in til samma stora sten hugsins östra gaffwel j geen Bir 4: 87 . Jfr ater böghia. ","böghia niþer , ","böghia up , böja uppåt. knän gato ey vträktz vtan the stodho bögdh vp Bir 2: 134. - Jfr knä-, til-, undir-böghia."]},{"a":"böghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) böja, kröka. Se Sdw 2: 1206. - böja, luta. iomffrunna son haffwir enkte at böghia sith hwffwdh til SkrtUppb 332 . - bildl. böja, vända ngns håg (till). jomfrunna nampn war jdicto, ok hänne haffdhe attalus bögt til sik mz bodhom (jfr Lat. virginis nomen ildicto fuit et in sui amorem athalum per nuncios inflexerat) SpV 319 . - intr. böja sig, vagga med kroppen. balare hiith ok tith bygia ok snaffua GU C 20 s. 49 . 3) vända. bildl. tha böhir han naturena aff sino onda ok syndogha lop, hwilkit hon haffwer pläghat (a solito cursu reflecit) SpV 571 . hon . . . kännis sik sin wnderstandilse oc synenna samwit offta haffua wänth, oc bögt til wärdlenna Mecht 247 . SkrtUppb 91 . han som domaren war bögdhe (reflexit) domen offwer si ib 82. at hon . . . ey bökt sin öron til sins jämcristins bön Mecht 247 . - vända, rikta. thär näst böyör iomffru skarin sina gudelikhet til the hälga trefalloghet JMÖ 161 . - vända, vrida, bildl. psalmen skulle ekke aff nakrom böias til anelika wttydhnig JMÖ 20 . " til thätta sinnith bögh sancti pauli ordh (ad hunc sensum uerba pauli reflecte), hwilkin swa sigher altidh glädhias, ok wthan atirwändo bidhia " SpV 327 . - intr. vika av (från), vika (från). med prep. af. j wilien twärt j mot omskyffta edan wilia, böyandes aff edra förra mening Troj 209 . 5) luta (åt); ha dragning (åt). med prep. til. drotning heccuba war lang mera böyande tiill manna fanswn, än tiil qwinna fanswn Troj 78 . "],"e":["böia . ","bögha: -ndis SkrtUppb 209 . ","bygia GU C 20 s. 49 . ","böyör JMÖ 161 . part. pret. böydher PMSkr 351 . ","bökt SkrtUPppb 91. Mecht 247 . ","imper . ","bögh SpV 327 ),","böghia sik , böja sig, sträcka sig, vända sig. Se Sdw 2: 1206. - vända sig, vika av (åt). at thu iw haalde rättan rätwisonna wägh, ey bögandis tik oppa högre sidhona oc ey oppa wesntra SkrtUppb 209 . - rikta sin håg (till). huru mykit jak haffwir mik bögt til wtwyrtis thing SvB 138 (c. 1500). - refl. böghias, vända sig, rikta sig. här bögies choren til alla apostlana, astwndhandhes theras böner för sik til gudh JMÖ 162 . ","*böghia af , böja av, vända. gresca skypped kom ey tiill möthes mz troyaner ty the bögde aff j siön Troj 60 . Jfr afböghia. ","böghias nidher , sänka sig ned. hwar j bland lilia födhis christus, thär til daghin gaar op, ok skuggane böghiss nidher (ubi pascitur inter lilia christus donec spiret dies et inclimentur umbre) SpV 247 . Jfr nidherböghia. - Jfr ater-, in-, saman-, til-, um-, undir-böghia."]},{"a":"böghil","b":"nn","c":"","d":[" STb 2: 298 ( 1488) . Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . bygla JTTb 43 (1463), 58 (1457)) bygel. v par sko och par bygle, skoma atthe ingemar götasson, byglan ager þer juthe JTb 58 ( 1457) . " skathades erik hillassons bygla oc stigledher för i mark stäkuttha " ib 43 ( 1463) . " jth par böger " STb 2: 298 ( 1488) . Linkbiblh 2: 211 . - Jfr pärloböghil."],"e":["bögler"]},{"a":"böghil","b":"nn","c":"","d":["bygel. the bögla (på sadeln. Cod. A bugha) varo aff filsbene Fl (Cod. B, C) 529."],"e":["böghlar ) , "]},{"a":"böghning","b":"nn","c":"","d":["böjning, krökning. " curuatura . . . bögningh " GU C 20 s. 162 . plexus . . . bokth ok pina ok bögningh ib s. 459 ."],"e":["bögningh GU C 20 s. 162 . bögningh ib s. 459),"]},{"a":"bökan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr svinabökan."],"e":[]},{"a":"bökeaska","b":"nn","c":"","d":["bokaska. LB 2: 70 (i hds.)"],"e":[]},{"a":"bökelöf","b":"nn","c":"","d":["boklöv. nywaxith bökelöf PMSkr 235 . - ss personnamn. SD 2: 165 ( 1294) ."],"e":["böki- )"]},{"a":"bökeskogher","b":"nn","c":"","d":["bokskog. " ath tw freda ekeskoog oc boke " Arnell Brask Biᴵ 16. - ss personnamn. SD NS 2: 223 ( 1490) : "],"e":["boke- Arnell Brask Biᴵ 16) , "]},{"a":"bökeskogher","b":"nn","c":"","d":["bokskog. " VKR 31. " Bir 5: 113 ."],"e":[]},{"a":"böketrö","b":"nn","c":"","d":["1) bok. " plantere humble gårder och böke trä, ther inge siälff wexe " PMSkr 706 (senare avskr.). 2) bokträ, bokvirke. böke trä oc suber thär kork aff taks rwthnar snarlika j wäsko PMSkr 349 ."],"e":[]},{"a":"böla","b":"vb","c":"v.","d":["böla. " boare . . . böla liwda ok ropa " GU C 20 s. 59 ."],"e":[]},{"a":"böla","b":"vb","c":"v.","d":["böla, råma. " faar oc fää mykyt grymmelika rötandhe oc bölande " Lg 3: 645 ."],"e":[]},{"a":"bölan","b":"nn","c":"","d":["bölande. " beatus . . . bölan " GU C 20 s. 58 ."],"e":[]},{"a":"böld","b":"","c":"","d":[" , se byld."],"e":[]},{"a":"böle","b":"nn","c":"","d":["boning, bostad, i ortnamn. nybyli SD 1: 661 ( 1285) . " de thygböle " ib 2: 106 ( 1291) . kwernæböle ib 3: 249 ( 1316) . " alt diskare böle " FH 7: 49 ( 1495) . Jfr landboa böle."],"e":["byli )"]},{"a":"böle","b":"nn","c":"","d":["gård, hemman el. nybygge, torp. Jfr Sdw 2: 1206 f. haffua giffuit och vnth sancti larens kyrke y lohia vnder presteboledth itt böle FMU 1: 386 (1382?, i vidim. av 1538). Svrtb (Skokl) 534 (1477?). Jfr utgärdhis-, ödhis-böle."],"e":[]},{"a":"bölghia","b":"","c":"","d":[" , se bylghia, bylia."],"e":["bölgia"]},{"a":"bölma","b":"nn","c":"","d":["bolmört, hyoscyamus niger Lin. " blandis stark ätikkia mädh sappen stöth oc trykth aff bölme oc stänkis pa kalmarkana " PMSkr 355 . iusquiamus bölme Växtförteckn. fr. sluet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. "],"e":["bulma: -o LB 7: 214 )","bölme , ","*bölmo gräs","bölma gräs (bölme-), "]},{"a":"bölma","b":"nn","c":"","d":["bolmört, hyoscyamus niger Lin. " jusquianum bölma " LB 5: 81 . "],"e":["bölmofrö","bölmofrörot","bolmafrö rot )"]},{"a":"bölme","b":"nn","c":"","d":[" = bölma. iusquianus bölme LB 6: 284 (bölme kanske för bölma med den ofta förekommande försvagningen af a till e)."],"e":[]},{"a":"bölmeyrt","b":"nn","c":"","d":["bolmört. PM XLIX ."],"e":[]},{"a":"bölster","b":"","c":"","d":[" , se bylster."],"e":[]},{"a":"bön","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bön, i sht bön till Gud. fik mz bön in koma i kirkiona Bu 30 . " sagdhe . . . ey vara moghelikit synia sik bön " Bil 658 . " badho them mz ödhmiwkom bönom bort fara " MB 1: 311 . " at hans böne ok hans almusa waro guþi töka " Bu 4 . " iak beþes aff minom syni tua böne ib 13. at biþia litla stund sina böne tel vara fru naþa " ib 30 . MB 1: 204 . " godha bönir, mässor oc tidher ib 358. skal iak . . . höra thina bön " ib 188 . gudhlika bönir Bil 658 . " waro idhkelikin a waku ok fasto ok bönum " KL 53 . " ther sculin j finna twa män a bönum " Bil 127 . " stodh ther a sinom bönom " Bo 100 . at the . . . skulo hafua mic i godhom bönom SD NS 2: 293 ( 1410) . - det som genom bön begäres. för än hon finge sina bön Bu 55 . Al 2973 . RK 1: (sfgn) s. 189 . ","2) förbön (för en som förbrutit sig). epter dandemans sköön ok böön SO 82 . ","3) af undersåtarne på grund af landsherrens begäran frivilligt lemnad afgift (i denna betydelse förekommer ofta Mnt. bede, hvaraf bön i denna användning troligen är en öfversättning). vtan the hanom nakan bön vnna wille som han mz them matte försculle RK 2: 1720 . - (bönom för lönom Bir 3: 380 .) - Jfr friþ-, kärleks-, siäla-bön.","1) böns hållande, bedjande, böner. nar hon war i sith gudelika bönohaldh Lg 3: 406 . ib 263 . " skula the skipta nagath aff mynom clenodys . . . mynne fatige siäl til bönahaldh (till förböner för) " FH 3: 65 ( 1445) . " hafua mik . . . j theris amynnilse ok bönaholdh " ib 5: 106 ( 1486) . ","2) förteckning på dem som särskildt inneslutas i ett klosters förböner. ath mit nampn skall inscriffues j böne hold FH 5: 201 ( 1509) . Jfr bönhald.","1) bön, begäran. " thaghnade wm sin böna maal " Bil 658 . ","2) frieri. " swenin stodh stadugher a böna malum til bondin gaff hanum sina dotter " Bil 617 . Lg 3: 695 ."],"e":["-ir . ","-ar: bönana VKR 55), ","böna bok","böne- )","böna bref","böne- )","böna hald","bönohald Lg 3: 263 . ","bönohaldh ib 406 . bönaholdh. böne hold),","böna hus , ","böna hälde","bönehelde )","böna kamar","böne- )","böna mal","böna stadher , ","böna time","-tima )","böna vin , "]},{"a":"bön","b":"nn","c":"","d":["böna. " lithin är wina rön tho thz ware ey vtan een bön (dote fabe modice patet ardor mentis amice) " GO 224 . ärther och böna RK 3: (till. om Chr II) 6403 (i rimslut). tagh böner LB 2: 9 . " sywder man böner j win " ib 60 . " i [1] karp bönner " BtFH 1: 231 ( 1509) . "],"e":["-ir . ","-ar ?),","böna blomster","böne- )","böna miöl","böne- )","böna sudh , "]},{"a":"bön","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bön. " larens ej fullelige neka kunde uthen föll till bön oc bad att " HSH 16: 84 (Brask). - bön till Gud; avdelning av fadervår. tre första böner ällir bidilse (utav fadervår) höra til the högra som äwärdelikin äru SpV 556 . - bön, besvärjelse. hon hade bidit ena ondha bön fore jacob byssaskytta STb 1: 282 (1481).","2) förbön. " for dandemanna bön skul vntom wi honom sith liiff " JTb 15 ( 1459) . gaffuo fogodin . . . borgamestarene och raadet herman renttell liffuet fore . . . frv ingeborges . . . bön skuld STb 1: 262 (1480) etc. Jfr sunnodagsbön. "],"e":["-er . ","-ar MP 4: 44 . ","-or Hel män 260 ) , ","*böna läsning","böna mal","böno- GU C 20 s. 487), ","*böna man","*böna offer , "]},{"a":"bön","b":"nn","c":"","d":["böna. " ffabafresa malin bönaa oc bön " GU C 20 s. 248 ."],"e":[]},{"a":"böna","b":"nn","c":"","d":["böna. " ffabafresa malin bönaa oc bön GJ C 20 s. 248. tak thär aff swa mykith som en halff böna är stor " PMSkr 391 . "],"e":["bönaa GU C 20 s. 248) , ","böno aker , ","*böno halmber , ","*böno miol","-myöl )","*böno mos , "]},{"a":"böna","b":"nn","c":"","d":["böna. " artir oc bönor " ST 12 . LB 1: 96, 7: 34, 75 . LfK 84 . Lg 3: 241 . - för att uttrycka en saks obetydlighet eller ringa värde. akta thz ey widh ena böna Iv 1622 . RK 3: 2581, (till. om Chr. II) 6260. - Jfr buna. "],"e":["böno aker , "]},{"a":"bönaktigh","b":"","c":"","d":[" , se bönhaftigh."],"e":[]},{"a":"böndelaktoghet","b":"nn","c":"","d":["delaktighet el. deltagande i gemensam(ma) bön(er). agapa . . . vel agape . . . kärliga (för kärlighet) ok böndeel achtoghet ok bidhin almosa (jfr Cathol.: agapa . . . dilectio vel caritas . . . vel orationum communio vel elemosyna regata) GU C 20 s. 11 ."],"e":[]},{"a":"bönfalla","b":"vb","c":"v.","d":["bönfalla. " är jag ödmiw[keli]g bönfallandes in tiil ider, om then fatige man " BSH 5: 27 ( 1504) . " bönffallandis til mik . . . om rotneby, ath thet ey skulle forstörass " ib 84 ( 1506) . - part. pret. bönfallande. är jac bönfallen tiil eder herredöme . . . at i wele offerwäge, hwat skade . . . biscopsstoolen . . . haffwer lidit BSH 5: 45 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"bönfalligh","b":"av","c":"adj.","d":["bönfallande. " om huilchet jach är och ödhmykelige bönfallig til ider " BSH 5: 89 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"bönhaftigh","b":"av","c":"adj.","d":["bedjande. gudh med sin helge kerligh jomffrv marie med sine mildhe bön och alle helge swerigis patroner vare bönhaftige for eders herredöme HSH 20: 80 ( 1507) . äre wij . . . thet ganske gerne aff ider herredömis werdighet bönaktige ok begerende BSH 5: 428 ( 1510) ."],"e":["bönaktig )"]},{"a":"bönhald","b":"nn","c":"","d":[" = böna hald 2. scriffwe mik oc myn for:de maag i äwiiga bönhald FH 5: 190 ( 1504) . ib 191 (1504), 195 (1505), 196 (1505), 200 (1506)."],"e":["-holdh FH 5: 200 ( 1405)), "]},{"a":"bönhald","b":"nn","c":"","d":["böns hållande, bedjande, böner. huilka c march jak antwarder til . . . biscop magnus . . . swa mädh skälum och forodhom at elrecken . . . skal i synom messom beggias woro siäl haffua i synom amynilsom och i bönholdum wider nampn, swa opta han hauer messo SD NS 3: 118 (1416, äldre avskr.) ."],"e":["-hold )"]},{"a":"bönhöra","b":"vb","c":"v.","d":["exaudire, bönöra. värdhoghadhis hon vara bönhördh Bo 111 . ib 256 . MB 2: 192 . Di 123 . Su 144, 209, 297 . " later mich wara bönhörd med eder " BSH 5: 46 ( 1505) . ib 64 ( 1505) . " wardher jak ekke bönhördher mz warom herra " JP 77 ."],"e":[]},{"a":"bönhörliker","b":"av","c":"adj.","d":["mottaglig för böner. swa som jak hörer them, som a mik kalla swa skalt oc thu befwisa thik wälwiliogha, ok bönhörlligha allom Mecht 292 ."],"e":[]},{"a":"böning","b":"nn","c":"","d":["boning, bostad, gård? i ortnamn. j halwardzböning DD 1: 112 ( 1462) . j hokonaböningh ib. j homansböning ib. " pauels böningh " ib 2: 14 (1460, vidim. af 1593)."],"e":[]},{"a":"bönliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr obönliker."],"e":[]},{"a":"bör","b":"","c":"","d":[" , se byr."],"e":[]},{"a":"böra","b":"vb","c":"v.","d":["tillkomma, tillhöra. med dat. el. ack. medhen mannen ey bet[al]adhe gudhi then heder, hanom börde (quia debitum honrem Deo non solvit) SvKyrkobr. 147. stode alle for:ne gode men och bade war höffutizman om sin zach, ther hanom the aff haffua börde, ath han hanom then . . . wille fordrage STb 3: 105 ( 1493) . - vara tillbörligt. opers. med inf. el. bisats. j seen mz likamlicom öghom thz som vtantil är, thz bör oc mz vnderstandilsena öghom skodha thz som inantil är Prosadikter (Barl) 30 . the, som gerningen giorde, skole honum (ɔ den drpöte) ffaste och böte igen, som effter en död cristin menniske bör at göre STb 4: 196 ( 1511) . " fore thy at then gamble rampnin gaff hona ower i henna nödh. oc then ther hona til sik togh bör ey thz han skal hona mista " Prosadikter (Sju vise mäst) 170 . - bliva nödvändigt. Se Sdw 2: 1207. - böra. med sakligt subjekt: ingen annor ärende eller samtala böra wara j the hälga kirkia MP 4: 167 . " affradh bordhe ware 5 thöni oc 5 spen korn, 5 öra oc 20 peninga; nw är afradh 3 thöni korn, 1/2 march peninga " VKJ 34 ( 1447) . ib 13 (c. 1500). 1 gard i qwiistadhom . . . thär bör aff 4 marcer ib 230 (c. 1500). med personligt subjetk: alt tet arff hon medh thöm ärffua börde j löst ok fast STb 4: 12 ( 1504) . "],"e":["börde SvKyrkobr 147 . Stb 3: 105 (1493) . ib 4: 12 (1504), 46 (1505)), ","bör sik , är tillbörligt. Se Sdw 2: 1343. - Jfr til, vidher-böra."]},{"a":"böra","b":"vb","c":"v.","d":["personl. böra. " kärdho a ät arff som tära hwstru bördo at ärffwa " SD NS 1: 31 ( 1401) . " han hafdhe eet hedhirs mark oc een grunual j sino hofdhe j hulkom som äronna krona hafdhe bort sta (möjl. står dock krona för krono) " Bir 3: 88 . "],"e":["bör . ","byr KL 148 ; SD NS 2: 70 ( 1408); BSH 5: 36 ( 1505) . ","burþe Bu 144 . ","burdhe KL 126 ; Bo 2 ; Bir 3: 80 . ","bordhe KL 159 ; Bir 2: 300 o. s. v. bördhe Bil 534 . pl. bördo SD NS 1: 31 ( 1401) . ","bwrth FH 5: 21 ( 1463) . ","burdh SJ 136 ( 1445) . ","bort Bir 3: 88 ; SD NS 1: 678 ( 1407)),","bör sik , bör, är tillbörligt. thz bordhe sigh (man borde) heller glädhias Lg 3: 346 . " är lithet batat ällar wnnit, fram för thz bordhe sik " LfK 145 . ","bör til , "]},{"a":"börare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kätla bötare."],"e":[]},{"a":"bördh","b":"","c":"","d":[" , se byrþ."],"e":[]},{"a":"böria","b":"","c":"","d":[" , se byria."],"e":[]},{"a":"börlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr o-, til-börlika."],"e":[]},{"a":"börliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig. " som börgelighet är " FM 410 ( 1509) . Jfr tilbörliker."],"e":["börgelighen )"]},{"a":"börliker","b":"av","c":"adj.","d":["tilbörlig. Se Sdw 2: 1207."],"e":[]},{"a":"bös","b":"av","c":"adj.","d":["ond, vred. " tha han wardher wredher ok bös " MD (S) 268 ."],"e":[]},{"a":"bössa","b":"","c":"","d":[" , se byssa."],"e":[]},{"a":"bössa","b":"","c":"","d":[" , se byssa."],"e":[]},{"a":"bösta","b":"vb","c":"v.","d":["slå, bulta. " en stor trähamer som böster kolen små " PMSkr 630 (senare avskr.)."],"e":["-er PMSkr 630 (senare avskr.) ),"]},{"a":"bösta","b":"vb","c":"v.","d":["slå, bulta, klappa. mz storom släggiom war thz (djuret) böst Al 5485 . PM 8 hulkin som . . . bösta oc röre manzsins hugh mz jdhelicom frestilsom Bir 2: 87 . Bo 109 . " böstadhe aa domorin " KL 155 . " blef thär standande ok böste aa duromin ib. " Su 264 . Bir 3: 290 . tha böstadhis vppa dörinne Bo 217 . " bösthar för dörena " Su 114 . " bösta oc bwnka för . . . domarans döör ib 185. iak staar widh dörena oc bösta " MB 2: 339 . Su 110, 446 . Ber 215 . " at hiertat klappar och böstar " LB 7: 79 . - opersonl. böstadhe thz . . . oppa dörenne Lg 3: 679 . "],"e":["bösta up , genom slag el. stötande öppna. böstandis holith wp mz enom hammar PM XLVI . - Jfr sunder bösta."]},{"a":"böstan","b":"nn","c":"","d":["bultande. " " Bir 5: 133 ."],"e":[]},{"a":"böstan","b":"nn","c":"","d":["bultande, klappande. " hon badhe kände ok hördhe barnsens hiärta böstan " Mecht 25 . Bisk Nils´ vis-st 198."],"e":[]},{"a":"böste","b":"nn","c":"","d":["del av ett slaktat el. nerlagt djur; skinka? jtem bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge oc reen Svartb 70 (1345?). boogh aff biörn oc bösth aff älgh Beckman Stud 54 . Svartb (Skolkl) 586 . thettä är kyrw räth som the göre prästen fförstä ij karp korn aff prästa kroken ij lass höö ij mark hombla eth bösthe Beckman Stud 54 . Svartb (Skolkl) 385 . item booskatten . . . eth bösthe med thz besthe aff them thry ell´r flere swiin slaktha thz bätrhre aff them ij slakth´r Beckman Stud 54 . Svartb (Skolkl) 586 . Jfr fläskaböste."],"e":["bööste Svartb 70 (1345?). ","boste ib (Skolkl) 586 . ","bösth ib 585 . Beckman Stud 54 . ","bosth Svartb (Skolkl) 5867), "]},{"a":"böste","b":"nn","c":"","d":["skinak perma, böste GU 1 . salt böste LB 1: 96 . Di 171 . Jfr villegalts böste."],"e":[]},{"a":"böstning","b":"nn","c":"","d":["bultande, klappande. mins hiärta böstningh är ekke som j androm människiom Mecht 95 . - slag (om hjärtat). thz (ɔ: hjärtat) haffdhe thre märkelica starka böstninga (pulsus) alla sänder j eno ok thär äpther ena lättha böstningh Mecht 25 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"böta","b":"vb","c":"v.","d":["skaffa bot för, bättra, förbättra.","1) laga. " böta þät af fat war sancti laurencii kirkio " Bu 416 . " andbudh mz hulkom som . . . sundrog ok brutin thingh bötas " Bir 1: 290 . ib 37, 293, 4: 126 . RK 1: 712 . Di 54, 242 . BSH 5: 210 ( 1507) . " bätre är heelt än mz gulle böth " GO 261 . " ä fägnar barn böttom klute " ib 162 . ","2) bota. " med dat. þu böte siukom " Bu 78 . ib 204 . Bil 634, 650 . " bötte enom klärk aff giäld " ib 696 . " at han böthe thinom benum " ib 108 . bötes mangom Bu 417 . Jfr 7. ","3) hjälpa, gagna, båta. " thz kunde the städer litet böta " RK 2: 367 . ib 2470, 6495, s. 347. ","4) skaffa bot el. hjälp för, afhjälpa. huar en matte thenna oändelika pinona böta oc förstäkkia Su 184 . " j morghen viliom wj thetta bötha " RK 2: 4277 . " jak kan thz bäther bötha " RK 3: 357 . " thu wil thin hunger här hafwa böt " Al 4324 . iak skal böta thik thin lusta ST 524 . ","5) förhindra, afstyra. thz wille swänske mz her steen böthe RK 3: 3085 . ","6) skydda, afvärja hugg emot. med prep. for. her didrik kunde enchte annat göra än böte for sig mz sin skioll Di 71 . engelbert tha för sich böte mz then krykke han hafde j hender RK 2: 2676 . - (?) rykte . . . sit godha swärdh ther opta bötte fore hans färdh Fr 572 . Iv 3138 . ","7) ersätta, löna. gudh böthe tegh tin venskap ok sywcdom (framför detta senare ord att fatta i bem. 2) Di 224 .","8) ersätta, godtgöra, upprätta. " thenkte han aa, huru han matte sik then skadhan böta " ST 90 . " tha fa wi wäl waar skadha böt " Al 2512 . RK 1: 2565 . " böta henna blygdh " MB 1: 335 . " thz är nw alt wärra böta " Al 1564 . ","9) godtgöra, försona. böte guz son hans brut a träno Bu 139 . ib 206 . Bil 84 . - göra bot för, försona (genom penitens). maþren . . . böte siin brut Bu 21 . ib 28, 172 . RK 1: 859 . Di 291 . " böte misfälle mz scriptamalom " Bu 130 . " giter iak myna synder ther mz böt " RK 1: 309 . " wilde thz gerna böthe mz gud " Di 290 . bötte thz ey widh gudh eller män Pa (Tungulus) 38 . - abs. bryta oc böta MB 1: 301 . ridderen . . . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde ok böte ok bätraþe (gjorde bot och bättring) Bu 8 . godtgöra, gifva bot el. skadeersättning för, gifva upprättelse för. för än iak haffuer böt tik thin broders dödh Di 81 . " iak will thz gerna wid ider böta mz gwll oc silffuer " ib 140 . ib 178 . Pa (Tungulus) 38 . wilde böta mot hanum thz hon brutit haffde Di 94 . " jak will böta mot tik thz bezsta iak kan " ib 52 . - försona, umgälla. skulle ey blodhmz blodhe böta . . . än mandrap war giort mz wadha MB 1: 425 . 10) gifva ss godtgörelse el. bot, böta. han bötte en stoor deel aff thy ther han jnnan swerike atte RK 1: 1091 . " böte half mark " SD 5: 638 ( 1347) . " böte iij öra " TB 73 . ib 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80 . MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61. EG 65, 66 . " böthe ena mark wax " SO 4 . " böte iiii pänninga " ib 5 . ib 6 o. s. v. - abs. gifva böter. böta effter the dödha RK 2: 4831 . " fforma han ey böthia " MEG (red. A) 55 . " böte äptir thy lagh äru " TB 76 . 11) plikta med, umgälla med. böte han kropp ey agher ko (förklaradt genom de följ. orden: þa scal han arwþä aar firi mark hwariä) SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). böte hand firi saar ib 376 (1344, nyare afskr.). ","1) återställa, laga. " bryta the gap a väggene tha böte jak thz atir mz murskedhinne " Bir 2: 254 . " böta ather siin oc brödhranna gangkläde " ib 5: 102 . ","böte XL mark och aater skadan MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 59. TB 80 . " böthe aater skadan " MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61. EG 65 . SO 291, 292, 293, 301, 302, 304, 305, 307 . böte åter båten ib 292 . Jfr ater böta. "],"e":["bota: -e SO 114 ; ","-te Bil 650 . ","botha: -e SO 5 . ","-ir , ","-te , ","-ter )","böta ater , ","böta i gen , "]},{"a":"böta","b":"vb","c":"v.","d":["tända, upptända. " alexander lot ther stoor eld böta " Al 4458 . " ij eldin . . . som ther war bötter " ib 5079, 5629, 6179 . ST 21 . - tända, sätta eld. bötte oppa eth stekahus aff thrä Di 254 . - Jfr up böta."],"e":[]},{"a":"böta","b":"vb","c":"v.","d":["tända, upptända, Jfr undirböta."],"e":[]},{"a":"böta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) laga, reparera. " bötha oc förbätra skipith " PMSkr 85 . ib 30 . sancto johanne ewangelista som til forinna war en fatighir fiskara son ok bygde ok bött gamul näth ok noth MP 5: 149 . iij arbetiskarla, som botadhä tappakareth HLG 2: 24 (1511).","2) bota, hela, läka. med ack. är ok the spitälska sotthen swa oötzlikin ath hona kna jngen bötha eller läkia MP 4: 193 . " hwilkin saar jnghin kunne ällir formatte bötha ällir läkia " ib 5: 82 . 3) hjälpa, gagna. Se Sdw 2: 1207. 4) råda bot för, avhjälpa, avvärja. mölnaren skall halla qwärena färdogha . . . och bötha dropa a qwärnenne och hywlahuseno VKJ 240 ( 1447) . " ena handa sma marka . . . plägha ätha lentes, oc thet botes sw " PMSkr 202 . " skänka bo för. med gen. þäs pa matis luktes vegna, som senleges laagh . . . och langelica sengleges legat hade, gud hanom tess boothe " STb 4: 43 ( 1504) . 8) ersätta, gottgöra. for thy lambeno gömande idher, haffwin j ekke än misth thz som ey bothas (reparari), sidhan thz är entidh misth SpV 340 . 9) göra bot, giva bot. Jfr Sdw 2: 1207. knwt gest . . . hade fastadh ok bött epter peder mölnare, som han tog aff daghom STb 1: 74 (1476). 11) plikat (med). böthe then mz kropp, som ey haffuer koo Arnell Brask Biᴵ 35. ","3) göra bot för, giva bot för. the som gerningen giorde, skole honum (ɔ dräpte) ffaste och böte igen, som effter en död cristin menniske bör at göre STb 4: 196 ( 1511) . - Jfr forböta."],"e":["bota: -es PMSkr 202 . ","botha: -s SpV 340 . ","boothe STb 4: 43 ( 1504) . ","bötte MP 5: 149 . betthe HLG 2: 134 (1525). botthe ib 145 ( 1526) . ","botadhä ib 24 ( 1511) . ","bött STb 1: 74 (1476)),","*böta bort , betala ut i form av böter, förbruka på böter ware tet sake, ath henne bonde ville forbryta sigh j nager; handa matte, tha sade hon jngalwnda, ath han skal böte bort hennes STb 4: 4 ( 1504) . ","böta i gen , 2) ersätta. böte hans (ɔ Jakob trupares) trvmppa igen widh hans iij (3) marck STb 1: 383 (1482). "]},{"a":"böte","b":"nn","c":"","d":["bot, böter. Se Sdw 2: 1207. - Jfr tvåböte."],"e":[]},{"a":"böte varþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["bötä- . ","bötis- . ","botes- )"]},{"a":"böteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oböteliker."],"e":[]},{"a":"böteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oböteliker."],"e":[]},{"a":"bötir","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kätla bötir."],"e":[]},{"a":"bötning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gorbötning."],"e":[]},{"a":"böveri","b":"nn","c":"","d":["osedlighet, lösaktighet. " hörro krogh hwaris vnge män oc lösa qwinnor matto öffwa sith böweri oc bedriffwa " MB 2: 290 . RK 2: 7363, 7364 . Su 59 ."],"e":[]},{"a":"böveri","b":"nn","c":"","d":["dåligt leverne, i sht osedlighet, lösaktighet. tyle marget skal . . . bliffua slaghin til stwpona for sith böffweri skuld STb 1: 10 ( 1475) . sagdes for retta, at jöns eliffson offuergiffue sina ölsätning ok böffuerij ib 2: 243 ( 1487) . Jfr boveri."],"e":[]},{"a":"böverium","b":"nn","c":"","d":["ställe där osedlighet bedrives? prepudium . . . böffueri rwm GU C 20 s. 495 ."],"e":[]},{"a":"cederträ","b":"nn","c":"","d":["cederträ. " eth annath litith hws, giorth aff cedro thrä (x lignis cedrinis) " Mecht 79 . taked war aff cedrins trä (ex lignis cedrinis) oc ebanj trä Troj 40 ."],"e":["cedro- Mecht 79 . ","cedrins- Troj 40 )"]},{"a":"celebrera","b":"vb","c":"v.","d":["fira, begå. " om j celebreren the dagha " MB 2: 284 . " henne verdogha siälä rykt ok jordilse hiolt ok celebrerade fornempde verdogh fader biscop nigles " Lg 3: 577 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"celidonie rot","b":"nn","c":"","d":["(rot av) svalört, skelört, chelidomium majus Lin. " tak sappen aff celidonie roth " PMSkr 431 ."],"e":[]},{"a":"celle","b":"","c":"","d":[" , se sälle."],"e":[]},{"a":"cert","b":"nn","c":"","d":[" = utskurin skript. den ena av tvenna likalydander urkunder som skrivits på vardra hälften av ett taggformigt sönderskuret blad. Jfr Schilller-Lübben, Mittelniederdeutsches Wörterbuch IV, 194 a. som the ij (2) wtscripna certar vtuisa STb 1: 179 ( 1478) ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"cinober","b":"nn","c":"","d":["cinnober. " teslikis tilredhes oc rödher (färg) aff senober oc qwaadho " PMSkr 514 ."],"e":["senober ib 514 . ","cinobrith ib 423 ) , "]},{"a":"cirkil","b":"nn","c":"","d":["cirkel, ring. " han wndrade a hennes tände som . . . jämlika satho j hennes fagra käffte som en syrkell " Troj 62 . han . . hwg sönder then cyrklen som sath j hiälmen Troj 30 ."],"e":["cyrkil: cyrklen Troj 30 . ","syrkell ib 62),"]},{"a":"cirkil","b":"nn","c":"","d":["cirkel, krets, ring. " giordhe han . . . en cirkil " KL 8 . " at wäruldin skulde wm kring ganga ok minste cirkil jwi höghsto circla " Bil 536 . thina lyngnelda liwsto wärldena cirkle Ber 33 . Pa 11 . Bir 4: 24 . VKR 70 . Al 189, 7579 . PM XXVIII . " hon löpir vmkringh swa som en cirkil " Bir 1: 272 . " thera (vigtskålarnas) cirkla gingo vp ginom himelin " ib 2: 3 . brynian är aff mangom cirklom ib 3: 375 . " hon . . . kände krononna cirkil hanna sith howdh " VKR v. krans. hiolt en cirkil j sinne hand KL 60 . " satte hon wänasta blomstir j thän cirkillin " ib. " han saa quandam speram quream en gull kranz äller cirkel " Su 223 . klot. " thänne . . . konungir var swasom j enom glashögh älla cirkle (quasi in globo vitreo) sitiande " Bir 3: 425 . - omkrets, periferi. " huilkens punkt äldher medel, äldher cirkillen (punctum et circumferentiam), längdh widhet, högdh ädlar dywphet, aldregh enghen kan begripa " Su 77 . - Jfr glascirkil."],"e":["sirkil: sirkla Al 189 . ","circil Pa 11 . ","circhil Bir 4: 24 . ","cerkil PM XXVIII . ","cirklar ) , "]},{"a":"cypres","b":"nn","c":"","d":["cypress. " the bänkia (näml. varo) aff cypres Fr 370. " " sipres (cypri, trol. fattadt ss cyprarissi) mz nardo " Su 77. "],"e":["cipris . ","sipres )","cypressa blomster","(ciprisse-), "]},{"a":"cypres trä","b":"nn","c":"","d":["= cypres. Al 8233."],"e":[]},{"a":"da","b":"nn","c":"","d":["dåfhjort. " Fr 1110. ""],"e":[]},{"a":"dad","b":"nn","c":"","d":["handling, dåd. " radh ok dafh, råd och dåd. helge han er thes radhes oc dadhes oskyldugher fore thet hanom är tillakt aff for:da korth " FMU 3: 147 ( 1438) . - vara i radh älla dadh mädh, vara med i råd och dåd, vara medskyldig. ath han aldre war i raadh ellir daadh thermedh, tha quinnan margit stak i häl jenis STb 1: 281 ( 1481) . " hon war ecke i radh eller ddadh mädher, tha barnet mördes " ib 368 ( 1482) . " ath the aldre woro thermeth j raad ellir daath, thet han skulde wntkoma " ib 2: 57 ( 1484) ."],"e":[]},{"a":"dadel","b":"nn","c":"","d":[" ] dadel. dactilus . . . frvctus palmarum commvniter dadeel GU C 20 s. 163 . " sidhan redde barlam rikt bordh fult mz andelikom krasom, han satte fram raan kaal . . . nokra faa dadhla, som ey funnos j the ödhkn, oc skogx rötir " Prosadikter (Varl) 99 . Jfr Sdw 1: 182 daktil."],"e":["dadeel GU C 20 s. 163 . ","dadhla Prosadikter (Barl) 99), "]},{"a":"dadelsten","b":"nn","c":"","d":["dadelkärna. " palma pantheras aff färskom dadel stenom " PMSkr 347 . Jfr Sdw 1: 182 datilsten."],"e":[]},{"a":"dadh","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) handling, handlingssätt, dåd. her iwar hadhe siik saa wnderligha aath boadhe mz ordom och saa mz daath RK 3: 2919 . " nw gätz mik ekke thetta daath " ib 3895 . ib 3744 . " hans swena daat " MD (S) 259 . " hwat är thera ret for tolkit dadh ib 247. - radh ok (älla) dadh, råd och (eller) dåd. med ordhom radhom älla daath " BSH 1: 182 ( 1381) . saklös badhe til radh oc dath Bil 938 . RK 1: (till. till LRK) s. 244, 3: 92. - Jfr dygdha-, ovir-, riddar-dadh. ","2) manligt el. ridderligt handlingssätt. synd ok last skadha ok skaam begingo themz thz radh omannelika mz engin daadh RK 1: 3761 . ib 3: 2094 . ","3) sak, angelägenhet. tha han haffde bereet thetta daat MD (S) 260 . ib 217 . ","4) ståt, tilrustning. " her erik foor aastadh mz herre staath mz herskap och mykin daath " RK 3: 1361 . ib 123 ."],"e":["daadh . ","daath . ","daat MD (S) 259, 260, i rimslut med raad, raadh), "]},{"a":"dag","b":"nn","c":"","d":["och m.? (dagsens Lg 3: 616 ) ","1) dagg. " mz kalde dag " KL 249 . funno . . . alla markena fulla mz dagh ok alla daggena falna j cors like Bil 318 . " aff himilsins dag " MB 1: 215 . ib 323 . Bir 1: 28, 2: 160, 161, 4: 106, 107 . Al 6392 . Su 175, 187, 200, 443 . MB 2: 88, 395 . Lg 3: 616 . borttörkandhe . . . miskwndenna dagh LfK 94 . gudz miskunda dagh MP 1: 227 . Bo 153 . ","2) sky. " loptis op doggin, som för la lwkt ower gudz hwse " MB 1: 389 ."],"e":["dagh . ","dagg (frf. vok. i änd.). dogg: doggin MB 1: 389), "]},{"a":"dagfulder","b":"av","c":"adj.","d":["daggfylld, daggig. " then sywkdommen . . . hendher lambom oc killingom när the wt komma oc ätha dagfwlt gräs " PMSkr 243 ."],"e":[]},{"a":"dagga","b":"vb","c":"v.","d":["1) intr. fälla dagg, kasta dagg, giva dagg. o i hymblane dagens thz är wtgiffwen idhra dagh JMÖ 141 . roro . . . dagga ok drypa GU C 20 s. 529 . pluuicino . . . dagga ib s. 461 . 2) trans. giva ss dagg. thu äst rosen daggandes godhetena JMÖ 139 . himblana daggande (rorantes) rätuisona SpV 582 . - Jfr ivirdagga, ävensom däggia."],"e":[]},{"a":"daggare","b":"nn","c":"","d":["= dagge. SGG 131 ."],"e":[]},{"a":"dagge","b":"nn","c":"","d":["dolk. " brödhernes knyffua som kallas dagha " SO 98 . " dagge eller stekamez " ib 189 . ib 109, 200 ."],"e":[]},{"a":"dagge","b":"nn","c":"","d":["dolk. " splffuet wogh v!UDDA_TECKEN? lodh for vtan ledereth i skyden, vtan dagghen och smaknyffuana STb 3: 97 (1493). ""],"e":[]},{"a":"dagger","b":"nn","c":"","d":["dolk. " en sölffskyda til en dagger HLG 3: 5 (1516). ""],"e":[]},{"a":"daggogher","b":"av","c":"adj.","d":["daggig, daggbestänkt. rosidus . . . daggoger GU C 20 s. 529 ."],"e":[]},{"a":"dagha","b":"vb","c":"v.","d":["underhandla, dagtinga. " medh then forädhara viliom vy ey dagha " RK 2: 3970 . ib 3: 591, 1181, 1264, 1569, 1899, 2184, 2674, 3152, 3164, 3626, 1: (sfgn) s. 181. " the daghadhe een dagh the dagadhe twa " ib 3: 249 . ib 917, 1430 . " the dagha een dagh the dagha tree " ib 3514 . " the daghade twaa the daghade tree " ib 2996 . " the dagha tiil hopa vii [7] wilkor äller otta " ib 1991 . ib 2818 . - komma öfverens om. een feeligh dagh millan sin dagha RK 3: 1429 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"daghan","b":"nn","c":"","d":["dagning. " " Bu 5 ."],"e":["daghän )"]},{"a":"daghare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fridsdaghare."],"e":[]},{"a":"daghas","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) opersonl. " dagas. för än daghas " Bil 565 . KL 107 . MB 1: 194, 307, 310 . Bo 221 . Bir 3: 201 . VKR XXI . Lg 220 . Di 66 . ","2) gry, lysa fram, upprinna. daghadhis them ewerdheliker dagher MB 1: 155 . " ä til thäs honum daghas himeriks liws a domadagh " ib 52 . sidhan os daghas gudz änlite ib 310 ."],"e":[]},{"a":"dagher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) dag, onsdaghen nest effter sancti fransisci dagh, som war annen daghen sancti francisci dagh STb 4: 331 ( 1513) . - (motsatt natt). ath han hanom hade aff röffuit iii!UDDA_TECKEN? (3 1/2) artuger om lywan dagen ib 3: 10 ( 1402) . " hans stadde drengh war skynnet och röffuat pa oppenbara gathu om lywsa dagin " ib 250 ( 1495) . - marghan dagh, mången dag, länge. Se Sdw 2: 1207. marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh vmginges, sidan j hade hanom fädhernet edhert vplatit STb 4: 97 ( 1505) .","3) dygn. " tha schal them samma tet gör henne (ɔ papegojan) vpsätia latha jnnan dach och dygn " STb 2: 340 ( 1488) . her göstaff karlsson . . . bödh her i rettin pa aar och dag i stadzsins göma gwll och silff ib 1: 135 ( 1477) . wi förmärkiom och langlige befunnit haffvom att the tyske liggere her liggie år och dag (ɔ hela året igenom) settie oss tiden både her och i tyskland Linkbiblh 1: 194 (1526; Brask). magnis person . .. skal koma til swars . . . om manedag viij (8) daga STb 1: 345 (1432). the i!UDDA_TECKEN?c mark skulle han hanom giffue, swa lenge han hanom betalit hade sista pening, ena mark j hwaria viij daga (ɔ varje vecka) ib 4: 30 ( 1504) .","4) tid. fordhom dagom, fordomsdags, förr i tiden. stenhus som anders gudmwndsson fordom dagom atthe ok besath STb 3: 238 ( 1495) . " rom war belaght fordhomdaghom aff siw hedhom konungom " Prosadikter (Sju vise mäst B) 206 . - i fordhom daghom, ds. tha kom han a en wal gangande huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . järtekne som skedde langha j fordom dagom ib 157 . ib 5: 54 . alth som j fordom dagom warit haffuer j vareffrw gillestugu tregardh vtan bygningh, swa schal thet än nw vare STb 4: 90 ( 1505) . - pl. livsdagar, åldrr; myndig ålder. tho ware the barn ok ouer magh ok ey swa (för swa) komen til thera dagha at the kundo än landom radha EK 207 (jfr R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 158). - af dagha taka, taga av daga, beröva (ngn) livet, dräpa. gud honom nade, om han thess werdoger är, som sigh sielff aff daga togh SJ 2: 222 ( 1493) . - af daghum (aff daghnom Svartb 472 ( 1460) ) lidhin, avliden, bortgången, nw epte thet ath the bodha are aff daghnom ledne och liggie badhejordadhe Svartb 472 ( 1460) .","5) bestämd el. förelagd dag före vilken ngt skall ske; begränsad tidrymd inom vilken ngt skall ske, frist. lagdhom wi them sex vikna dagh, at the skuldo . . . or:da kostre fulnadh göra SD NS 2: 766 ( 1414) . " gaffs lana jerl och then man, som hanom j norrköpingh slogh, iij vechna dach ath forlicha thöm medh kemmenerana och mannen ther fore jnnan " STb 3: 140 ( 1494) . " tha beddes tesse forscripne xij (12) men dag och tiidh til ath ransaka therom. tha wntto borgamestarene ok raadet viij (8( daga dagh STb 2: l187 (1487). "","7) frist, anstånd, uppskov. " arwidh skulde hafdfua dag pa alth thet han hade medh honom köpslagat, til thes han kome heem igen fraa markanadenä " STb 1: 86 ( 1477) . " stodho mans biörsson fföre sitiande retthen och begäredhe dagh aff olaff eleffson wppa then !UDDA_TECKEN? (1/2) lästh coppar han olaffue skylliger äroc en !UDDA_TECKEN? läst järn, wppa hulkin koper och järn fförnempde olaff gaff honom dag til sancti johannis baptiste dag nästkomendess " SJ 2: 224 ( 1493) . tha skal han haffwa dagh at liffwa än i dagh Prosadikter (Sju vise mäst) 158. lmästarin wardh gladh thz kesarins son fik dagh ib. 8) dager, dagsljus. trägardz stader skal wara östantil slätter oc rumber för solopgangen skul loc thedan komber dagen oc alth fructsamliget regn Sex ekon tr 264 . - Jfr aposta-, ars-, far-, farängils-, fasto-, fiärdhe-, for-, forbudhälghona-, fordärvilsa-, fore-, frea-, frids-, frimarknadha-, fyrme-, fyrre-, fämte-, gang-, gar-, hedhers-, hindra-, hvar-, hälgha kors-, hälghe-, hälghona mässo-, hälghudagha-, höghtidhis-, imber-, iula-, iäm-, kapitels-, kirkiomässo-, kirkmässo-, kyndilmässo-, laghthings-, lifs-, luku-, löghar-, mana-, marknads-, mat-, midh-, nyars-, odhins-, offer-, paska-, piniz-, pingizdagha-, radhstovu-, rät-, rätta-, rättara-, rösthughne-, siäla-, skär-, somar-, sotta skodhilse-, stämno-, sunno-, sykn-, tis-, tiughunde-, torgh-, things-, thridhi-, thräfaldoghets-, thrättande-, untfäghnilsa-, upfärdhis-, utfärdha-, valborgha mässo-, var-, varfru-, vinter-dagher, samt liva-, ve-daghar."],"e":["dagha karl","dage- )","*dagha lön , ","*dags byrdhe , ","dags födha , ","*dögsfödho värdhe , ","*dags gamal , ","*dags karl","dags ledh , ","dags lön , ","dags stiärna , ","dags stund , ","*dags thiuver , ","*dagsvärkare , ","dags värke , ","*dagsvärkeman , ","*dagsvärkeök , ","*dagsvärkis folk","*dagsvärkis karl","-kaar )","*dagsvärkis man , ","*dagsvärks karl , ","*dagsvärks man , "]},{"a":"dagher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) dag. " til thäs daghir var " Bo 190 . " arla om morghin dagher var liws " Fr 83 . tel miþan dagh Bu 10 . " las þät baþe naat ok dagh ib 7. gvz ängel kom een dahg tel ioakim ib4. han fic þäs daz (för dax el. dags) pris " ib. " þe letaþo hema tua dagha ok funno eigh för a þriþa daghen " ib 205 . a þrättanda dagh iula ib 72 . " wm annan dagh jula " Bil 284 . anat (för annan el. annan) dagh iule LB 3: 187 . tiunda daghin j decembris daghum KL 39 . " then tima dagx " MB 1: 203 . " arla dagx " Al 7633 . " annan daghs morghon " Bil 235 . " vm dagsins päningh (dagspenningen) " MP 1: 77 . " sedhen treffz han allre dagdh " FM 418 ( 1509) .","2) dag, högtidsdag. " hans (den hel. Tomas, daghar är fäm natom fori iula nat " Bu 190 . hans (den hel. Kristofers) daghar cumbar vm sancti iacobi dagh vm hösten ib 502 . " henne (den hel. Lucias) dagher komber attunda dagh sancti nicholai " ib 557 . " sancti ypoliti dagher komber fiärda daghin epte laurencij dagh " ib 424 . " en legho swen kördhe for waghne yghsn sancte marie magdalene dagh " ib 424 . fran alla hälghona dagh ok til iula KL 335 . helgha three konunga dach SO 201 . " vppa helge lychama dach " ib 155 . ","3) dygn. " sat i sancti petri staþ ok stol fiugur ar tua manaþa fämtan dagha " Bu 398 . ib 99","4) tid, lefnadstid, lif. la þär tel pippini franca konogx dagh Bu 54 . - vanl. i plur. varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum Bu 99 . SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 374 (1344, nyare afskr.). mädhan her tordh han war i dagha RK 3: 97 . - taka af daghum (taka aff daga RK 3: (sista forts.) 5442 . af hava af daghum (hava aff daga), d. s. konungen wille gerna haffuan aff daga (hafva honom rödd ur vägen) RK 2: 7055 . - kalla af daghum, hädankalla. ta gud kallar eder af dagom DD 1: 139 (1487, eft. aftr. fr. 1734). ","5) bestämd el. förelagd dag, bestämd tid. koma ather in . . . vpa then dagh man haffde them lakt RK 1: 3891 . " swa langan dagh leggia til beredha som hanum är möghelikit at betala " MEG (red. A) 56. ib (red. B) 60 . EG 64 . " jngen broder forholle sin drengh offer sin dach " SO 142 . " sägher skiparen honom före längre dagh än skipith ther bliffwer " PM XII . ägha the siw natta dagh fore läggia scogha at rensa TB 73 ; jfr 7. ","6) till bestämd dag utsatt sammankomst. at man säter dagha RK 2: 5392 . " wille the lägge j sichtwnge en dagh " RK 2: 1626 . ib 4503 . " the svänskä . . . en dag j arbogä holdä vilde " ib 1609 . ib 1978, 2466, 4495, 4605, 5383, 3: 1974, 3463 . wille konungen ridhe til jönecöpung oc holla ther daga ib 2: 7318 j halmstada begripa the en dagh ib 1681 . ib 5026, 5094, 5467, 3: 120, 1436, 3062, 3577 . - öfverläggning som eger rum vid en sammankomst, underhandling. vanl. i pl. waro byskedeleke men . . .til daga SD NS 1: 362 ( 1404). jak wiil idher tiil dagha föra RK 3: 1320 . ib 115, 1151, 2920, (sista forts.) 4881. wille han ey tiil dagh komma ib 2967 . ","7) frist, (på bestämd tid lemnadt) uppskof, betänketid. war them daghir gifuin til anzswara til keysarens komo ater Bil 433 . badh giffwa sik fiortan dagha dagh ST 360 . mädhan thw haffwer haffth saa langhen dagh Lg 3: 139 . frist, (för bestämd tid lemnad) tillåtelse. man gaff them allom dagh eth aar at ridha ok fara at thz sin ok koma til suderköpungs jn RK 1: 929 . ib 3888 . " han fik daga at fara heem " MD (S) 260 . - för viss tid lemnad fred, lejd. thän a kiäres komi felogher till swars fyri þöm tolf, ok fra þöm oc hawi fyoghortan natta dag SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib 376 . - för viss tid ingången förlikning, stillestånd. i sama dagh ok fridh skulu waar godz ok ware pantä a badha sidhur standä ok warä BSH 1: 131 ( 1371) . ib 132 . " then dagh konungin haffde betz wille man tha ekke halla " RK 1: 4121 . brytandhe sattan dagh PM 14 . forbrythe dagen BSH 5: 503 ( 1512) . " badhe förlenghia dagen meera til natiutatis marie dag " RK 2: 1757 . ib 2620, 3026, 3: 919, 1618, 1620 . Ber 205 . " vili eller xiii dagha dagh " BSH 3: 282 ( 1470) . " thin fader haffuer mich en feylog dagh sagdt " RK 2: 2670 . " een feeligh dahg millan sin dagha " ib 3: 1429 . " haffua . . . giort en felig dag oc friidh medh k[onung] c[ristiern] " BSH 4: 2 ( 1471) . - taka dagh, sluta stillestånd. tha took han dagh til tridie dagh RK 1: 4108 . ib 2: 1526 . ST 524 . " takum een vinlikan ok felughan dagh " BSH 1: 131 ( 1371) . - taka (thät) i dagh (el. i en dagh), sluta stillestånd. han took thz i dagh mellom them RK 1: 4140 . " tha wart dagtingat ok takit j dagh " ib 940 . ib 2382, 2664 . the haffdo takit i dagh eth aar (gjort stillestånd på ett år) ib 2670. the rytza toghot tha jnnan en dagh (afbröto fiendtligheterna?) ib 1628 . - sätia (thät) i dagh (el. i en dagh), d. s. sidhen satte marsken j en dag mz them aff husit RK 2: 6218 . " sidan satte theet i en dag " ib 6310 . " sätte i dagh mz han " ib 3: 1482 . " the sätte i stundh och dagh " ib 1613 . - i dagh (el. i en dagh) standa (stand i dagh), vara stillestånd. lotot tha i dagh standa RK 1: 3408 . " thz skulle i en dagh staa " ib 2811 . ib 2: 2586, 3967 . " thz sculle sta fäm daga j dagh " ib 1123 . " wart ther forwissat swa till palma syndag i dag sta " ib 5877 . " thet skulle sta i dagh i the for:da xiiii dagha " BSH 3: 282 ( 1470) . - fred. saa sätte riken een äwligh dagh RK 3: 2454 . fred som åt den öfvervunne gifves af segraren eller åt förbrytaren af öfverheten, pardon, nåd fonga gaff han dagh RK 3: 2420 . " the danske skulle the iw taga till daga " ib (sista forts.) 5212 . - Jfr aflats-, aflinga-, afrads-, alhälghona-, aminnilsa-, andersmässo-, anvärk-, apostla-, apostla mässu-, ars-, artidha-, arvodhis-, asko odhins-, bebudhilsa-, brulöþs-, buds-, disaþings-, doma-, dymbil-, dödha-, dödhar-, döþra-, döds-, eþ-, enstöþings-, faghnadha-, far-, fasto-, for-, frea-, färdha-, födslo, gang-, gar-, glädhis-, himilsärds-, hindra-, hvar-, hvilo-, hälghe-, hämda-, härra-, högtiþpis-, höst-, imber-, iordhilsa-, iula-, iämlauga-, kaku-, kapitels-, kirkmässu-, kirkiumässu-, kyndilmässo,-, lagha-, lif-, lysninga-, löghar-, mana-, marknadha-, miþ-, miþsumars-, morghon-, nyars-, oþins-, offer-, palma-, paska-, pingiz-, pingizdagha-, radhstovu-, ridh-, rätta-, siumättings-, siäla-, siälamässu-, skirsla-, skär-, sol-, strids-, stämno-, sunno-, säter-, tima-, tis-, torgh-, torgs-, þings-, þors-, thörfasto-, utfaru-, utfärþa-, utgangs-, vigsla-, viku-, vinter-, vinters-, väþer-, ykil-dagher, samt alder-, lif-, lifs-, ve-, änkio-dagar."],"e":["dach SO 142, 158, 201 . ","dak LB 3: 187 . -ar),","dagh vidh dagh , hvar dag. stormadho dagh vidh dagh (omni die) Ansg 233 .","dagh fran dagh , dag från dag, med hvar dag. dagh fran dagh öktis the hälgha troo Bil 861 . Bir 1: 17, 47 .","daghom , med hvar dag. vid komp. vphögdes daghom mera hans rykte MB 2: 194 . ib 218, 239, 302, 316 . Su 5, 10, 31, 54, 69, 70, 78, 150, 181, 343, 353, 367 . Lg 3: 239 . - i dagh (idagh Di 36 ), i dag. i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . j tholkom dagh som j dagh är Bir 3: 154, 203 . ij dagh om een manadh FL 1134. i dagh vm siu nättir MP 2: 59 . " i dagh siu nattom (i dag för sju dygn sedan, i dag åtta dagar) " ib. " her til dagss (hittills) " FM 127 ( 1501) . - annars dags, den andre dagen, följande dagen. annars dax arla com bartholomeus i talan mz kunugenom Bu 205 . " annan dagx ther effter " Va 46 . - sva dags, så dags. the spordho hona aat hwi hon var ey vidher kirkio sua dax som hon förra pläghadhe Bil 917 . ","dagha karl","dage )","dagha time , ","dags bref , ","dags färdh , ","dags ledh , ","dags lön , ","dags rand , ","dags stiärna , ","dags talan , ","dags tidh , ","dags värk , ","dags värke , ","dagsverke , på grund af skyldighet åliggande dagsarbete. for förslo oc daxwärke sculd VKR 37 . Bir 5: 118 . BSH 2: 116 ( 1400) . SD NS 1: 597 ( 1406), 2: 219 ( 1409). GS 40, 41 . Jfr lagha dagsvärke.","dagsvärke fullan , ","dagsvärkis gädda , ","dagsvärkis smör , "]},{"a":"daghfulghin","b":"av","c":"adj.","d":[" L. - n. slut på dagen. tha daghfulgith är (då dagen nått sitt slut) JP 26 ."],"e":[]},{"a":"daghfulghin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["dagfolgath MP 4: 68 ) , "]},{"a":"daghland","b":"nn","c":"","d":["åker som ligger mot dagen, d. v. s. sluttar mot öster (el. söder)? - dat. plur. daghlandom, adv.? på öster- el. södersluttningen (framför)? til skädhwi liggia 2 mal, som ärw thwe aakra daghlandom (möjl. för a daghlandom) for the stora flaateno i bondetorpe ligger VKJ 270 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"daghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["dagligen. " wij systra oc bröder som först aff vphoffuith warum j tessom helga renliffnadz [stadga] samnade granliger atwaktandis ok sagom ok befwnnom dagliger vtaligan skadha oc wadha oos kommande wara Nio handl rör Vkl 224. ""],"e":["daklika Hel män 267 . dagligan STb 1: 18 (1475). -lighan Prosadikter (Sju vise mäst C) 223 . ","dageligen HSH 13: 53 (1524, Brask). dagliger Nio handl rör Vkl 224 ),"]},{"a":"daghlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) dagligen. " hwilike preste daghlicä sculu messa sighiä " SD 5: 563 ( 1346) . ib 4: 467 (1335, nyare afskr.), 5: 378 (1344, nyare afskr.). Bu 17, 28, 151, 419 . KS 9 (21, 9) . Bo 89, 232 . Bir 1: 133 .","2) för dag. naghar drengia daghelicha leya vth SO 203 ."],"e":["-leka Bu 17, 28, 151 . ","-leca ib 419 . ","-lecha SD NS 2: 64 ( 1408) . ","daglige RK 2: 6675 ; BSH 5: 91 ( 1506) . ","daghelicha SO 203 . ","dagelycha ib 198),","daghlika dags , dagligdags, hvar dag. ST 362 . BSH 5: 91 ( 1506) . "]},{"a":"daghliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) daglig. " for daghleka saman varu " Bu 193 . ib 5, 50. Bir 1: 185, 3: 163 . VKR 33 . " daghliken skälffwa " LB 9: 117 . " nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens (som dagligen arbetar vid berget) " SD 5: 637 ( 1347) . ","2) förgänglig? j tässom daghlika (fragili) likamenom Su 261 ."],"e":["daghleker: -lek Bu 50 ; -leka ib 193. daghliken. daghleken. dagheleken Bu 5 . ","daghligh: -ligha VKR 33),"]},{"a":"daghmässa","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*daghmässo klokka , "]},{"a":"daghning","b":"nn","c":"","d":["dagning. " om morganen arla j dägningen " Troj 264 ."],"e":["dägning: -en Troj 264 )"]},{"a":"daghning","b":"nn","c":"","d":[" dagning. fra daghnigene ok tel miþan dagh Bu 10 . ib 129, 523 . MB 2: 237, 261 . BSH 5: 554 ( 1515) ."],"e":["daghningh Bu 523 . daghning),"]},{"a":"daghpänninger","b":"nn","c":"","d":["dagspenning. " samde mz thöm af dagh päning " MP 2: 47 ."],"e":[]},{"a":"daghrand","b":"nn","c":"","d":["dagrand, morgonrodnad. han ran vp som daghrand aff nat Bil 829 . Bir 1: 172, 2: 19, 27, 240, 4: 143, 156, 242, 243 . ST 217 . Ber 239 . MB 2: 8, 87 . Lg 3: 168 . - Jfr dags rand."],"e":[]},{"a":"daghsatter","b":"av","c":"adj.","d":[" L. - n. slut på dagen. i aptons widh dagsath war BSH 5: 218 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"daghstiärna","b":"nn","c":"","d":["morgonstjärna. " " Su 411 . - Jfr dags stiärna."],"e":[]},{"a":"daghsätning","b":"nn","c":"","d":["solnedgång. " en stwnd epter dagsätningen opran månen " Troj 25 . hesperus (för hespera) . . . dagsäningh (för dagsätningh) GU C 20 s. 333 ."],"e":[]},{"a":"daghsätning","b":"nn","c":"","d":[" (avslutande av) stillestånd, förlikning, övrenskommelse. tarffwes mykitt i storom ärendom wårdandes. ssom lyde på rijkitt, vm örligh vm stichta stadger och laagh och vm förbundh och dagsätningh mellen rijken PMSkr 688 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"daghthing","b":"nn","c":"","d":[" Jfr grevadaghthing."],"e":[]},{"a":"daghthinga","b":"vb","c":"v.","d":["underhandla, förhandla. " om hon haffuir . . . j kirkionne ällir androm hälghom stadhum thalath fafängo ällir däghthingat Skrt Uppb 192. - genom underhandling, avhända. anno domini MCCCLX tha war skaane däktinget medh falskheet fran swerike Annotata Chronologica Arvidi Trolle i " Scr. rer. svec. I 1: 236. - Jfr fordaghthinga."],"e":["dägh- . ","däk- )"]},{"a":"daghthingan","b":"nn","c":"","d":["uppgörelse, förlikning. " lofaar jac särdelis widher mina rätä sanind oc godha tro all thennä wilkor oc dagthingan fasta oc stadugha halda i allom sinom articulis " FMU 1: 383 ( 1381) . SD NS 2: 575 ( 1412) . " forbödz erik mwramestare . . . ath slna hustrv i the däcktingan, som nw skal göres them i millom, ok forlikningh STb 1: 369 (1482). ""],"e":["dactinken Arfstv 18 ( 1461)","detingen SJ 2: 243 (1505)), "]},{"a":"daghthingan","b":"nn","c":"","d":["öfverenskommelse."],"e":["daghtingan BSH 1: 196 ( 1387) . ","dagtingin Bil 316 . ","daktingan SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), 213. dägtingan BSH 5: 7 ( 1504) ; RK 2: 6941 . ","degtingan ib 7591, 7368 . ","däktingan ib 3: 559 . ","dektingan RK 1: (sfgn) s. 187 . ","dectingan BSH 4: 11 ( 1471) . ","dägtingen ib 5: 6 ( 1504) . ","däctingen HSH 20: 214 ( 1507) . ","dektingen MD 440 . ","dechtingen RK 2: 1984 o. s. v.; BSH 4: 13 ( 1471) . ","dedingen BtRK 268 (1471, orig.)), ","hwat daghtingan thätta Bo 160 . BSH 1: 196 ( 1387), 4: 11 ( 1471), 13. SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), 213. the daghtingan oc köpp min son . . . hafuer . . . giort medh mina frw drötning margareta ib NS 1: 345 ( 1404) . ib 674 (1407, 675. - fördrag, fred, stillestånd, dagtingan. BSH 1: 132 ( 1371), 133. hadey dektingan mellan gangit RK 1: (sfgn) s. 187 . " hade her trulle . . . enga degtingan mz hanom gongit " ib 2: 7638 . " ther giordhe the en dagtingan " RK 2: 8159 . ib 2912, 7642, 8178 . hans jncigell munde mz för dechtingen sta ib s. 345 . bad honom pa engen degtingan ganga ib 8869 . " haldha calmarna degtingan fast " ib 4510 . ib 2160, 4592, 5046, 8289, 8992 . widh degtingan sta ib 8449 . " om then degtingan skal fasta staa " ib 7832 . " daghtinga bryta " ib 5052 . sins herra dechtingen . . . krenkia ib s. 345 . giordhe then dechtingen en eendä ib 2533 . " the haua oss för dechtingen sagdt " ib 2016 . " halmstada degtingan lyde saa " ib 8477 . ib 1307, 1596, 1692, 1734, 2015, 2016, 2589, 3175, 3179, 3365, 5901, 6938, 6941, 3: 2722 . " swa at the wordo mz dagtingan frii " RK 1: 4349 . ib 3395, 2: 7808, s. 344. tholka daghtingan aff honum taka Iv 2460 . hörde huru hans dagtingan stodh RK 1: 2216 . ib 2: 6325 . högre degtingen hade the ey volla (hade ej makt att afsluta fred på högre vilkor) ib 8152 . " jak hafuer them mz mine blygdh opta tha fridh budhit ok godha dagtingin " Bil 316 . - förlikning, försoning, godtgörelse. tholka daghtingan aff honum taka Iv 2460 . - fred, frihet från förföljelse el. straff. mange dughande men tha badho wäl fore honom . . . at han skulle godha dagtingan faa RK 1: 2473 . vilkor, bestämmelse. RK 1: 2680 . " konungen ladhe hanom strax degtingan oppa om abo oc taustahws ath ather faa " ib 2: 7028 . - bemedling. forma nw hona (ɔ: gudhz nadh)] ey atherfa wtan annars daghtingan Ber 226 . Lg 3: 47 . - Jfr fordaghthingan. ","daghthingans bref"]},{"a":"daghthingare","b":"nn","c":"","d":["medlare. at the varin midhlara oc dagthingara mällan gudh oc människiona Bir 2: 107 . Su 412 . " i mildasta daghtingarans handom ihesu christi " Ber 239 . han (presten) är gudz ängil ok mäklare älla daghthingare (den som medlar hos Gud) Bir 2: 111 . - förbedjare. Bir 4: 143 . " siälinna dagthingare " ib 1: 316 . - den som utverkar el. förskafffar. himerikis daghthingare Bil 107 ."],"e":["dägh- Su 412 ),"]},{"a":"daghthingia","b":"nn","c":"","d":["underhandling. " ena dechtinghia mz them halla " RK 2: 2542 . BSH 5: 6 ( 1504) , 26 (1504). - öfverenskommelse. moth the breff och däctinger wore käre medbröder aff fördhe HSH 19: 70 ( 1505) . BSH 5: 177 ( 1507) . - fördrag, fred, stillestånd, dagtingan. the dechtingia han hafde töm jätt RK 2: 1882 . ib 1884, 6256, 6620, 8135, 8848, s. 344. calmarna dädinge och recess BSH 4: 231 ( 1497) . at i skole med dechtingiom antwardes i danska manna hender ib 5: 261 ( 1508) ."],"e":["dechtingia . ","dägtinga BSH 5: 6 ( 1504) . ","degtinga RK 2: 8848 . ","dactinge BSH 5: 26 ( 1504) . ","dägtinge RK 2: 6256 ; ","-er BSH 5: 177 ( 1507) . ","degtinge RK 2: 8135 . ","däctinge: -er HSH 19: 70 ( 1505) . ","dädinge BSH 4: 231 ( 1497)), "]},{"a":"daghthingilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. fördrag, stillestånd. sva monga [fonga], som konung cristiern nw haffuer i norge oc hanum lydilse oc manskap tilstanda bliff ue i sama frid oc dägtingilse, som forscriffuit star i alle montha in til fornämpda pingxdaga offuer eeth aar Rydberg Tr 3: 255 ( 1453) ."],"e":["däg- )"]},{"a":"daghthingirska","b":"nn","c":"","d":["medlerska (om Maria). thw äst giuin . . . allom til daghthingarsco Bir 2: 46 " thu äst sniäl daghthingirska görande fridh mällan gudh oc mannin " ib 241 . ib 4: 156 . ST 199 ."],"e":["dägh- ST 199 . ","daghthingerska Bir 4: 156 . ","daghthingarsca: -o Bir 2: 46), "]},{"a":"daghthingis bref","b":"nn","c":"","d":["bref el skriftlig handling hvarigenom förlikning el. öfverenskommelse afslutas. thee dägtingis breff som oss giffuen wore aff biörn nielsson ok niels bryms BSH 4: 233 ( 1497) . " at dectinges breffuit är jw fwlgiort paa vore side " ib 5: 23 ( 1504) ."],"e":["dägtingis- . ","dectinges- )"]},{"a":"daghthingis man","b":"nn","c":"","d":["underhandlare. BSH 4: 12 ( 1471) . - medlare, skiljedomare SJ 63 ( 1436), 308 ( 1463), 309 ( 1463)."],"e":["dachtingis- SJ 63 ( 1436) . ","degtingis- ib 308 ( 1463) . ","dectinges- BSH 4: 12 ( 1471)), "]},{"a":"daghthingisman","b":"nn","c":"","d":["medlare, förespråkare. äv. bildl. ak vil ga mz thic oc vara thin dagthingis man oc bidhia for thic til konungin Prosaditer (VBarl) 41. han bortgik for thän rätuisa domin göraskulande räkinskap aff sino lifwrne ey hafwande nokon hiälpare äller degthingiman mz sik vtan sina eghna gerninga ib 92 ."],"e":["dägh- . ","deg- )"]},{"a":"daghthings visa","b":"","c":"","d":[" , se visa."],"e":["i dektingz viso )"]},{"a":"daghthiuver","b":"nn","c":"","d":[" = dags thiuver. stode harthwijch for rettin och sade, tet herman rogge waar eth drogh och en reth daghthiwff och jngen dandeman STb 4: 182 (1508)."],"e":[]},{"a":"daghtidh","b":"nn","c":"","d":["kanonisk timme om dagen; det som vid en sådan läses eller sjunges. aff syn daghtidhum ST 5 . " sionga oc oppehalla nattatidhe oc daghtidhe " Bir 2: 69 . ib 3: 304 . Lg 3: 710 . Jfr dags tidh."],"e":[]},{"a":"daghtime","b":"nn","c":"","d":["tid på dagen. skipa sniällelika daghtima (dagens stunder) ok nattatima (diurna et nocturna tempora) til guz loff oc äro Bir 4: 268 ."],"e":[]},{"a":"daghvarþer","b":"nn","c":"","d":["förmiddagsmål, frukost, det ena af de båda hufvudmålen. " reþ min dauarþ (Bil daghuardh 965) " Bu 151 . " daghwardh är dax födha " GO 752 . ib 414, 751 . Jfr natvarþer"],"e":["daruarþer )"]},{"a":"daghvärke","b":"nn","c":"","d":["dagsverke. " jacob skalm dabit ij daguerke " Skotteb 88 (1462-63). ib 101 (1462-63)."],"e":[]},{"a":"daghþinga","b":"vb","c":"v.","d":["öfverenskomma. " at wi mäth biscopom, riddarum oc andrvm wälbrunum mannom . . . hawom daghthingat oc owerens draghet " BtRK 32 (1359, orig.) . alt thet halda som var bref sighia ok som daghthingath är HSH 19: IV ( 1359). äpter thy thet daghthingat är SD NS 1: 17 ( 1401) . ib 2: 191 ( 1409), 324 (1410, samt. afskr.). ther wr tha dagtingat swa at thz skulle i en dagh staa RK 1: 2810 . ib 2: 1088, 1420, 3275, 6163 o. s. v. Lg 3: 293 . dagtinga, ingå stillestånd. tha wart dagtingat ok takit j dagh RK 1: 940 . " wil hertoghin dagtinga med jder " ib 3388 . ib 2: 2515, 3261, 4430, 4617, 7652, 7655 . ST 338 . " at her birge hade degtingat saa (ingått stillestånd på sådana vilkor) " RK 2: 7685 . ib 1100, 7689, 7782, 9575 . - förlika, bilägga. daghthingadhis all fornempda stycke slät i mällen thöm SJ 63 ( 1436) . - medla fred, utverka nåd. iak skal for thik daghtinga mz konunge Bil 615 . " the daghtinga tha bäzst for domarenom tha som vidh thorf " ib 616 . KL 319 . - vara verksam på ett medlande eller förenande sätt, åstadkomma eller underhålla förbindelse. gik daghþingande mällan sin härra ok andra martires Bu 522 . - daghþinga sik af, vid fästnings uppgifvande betinga sig fritt aftåg. han dechtingar sich aff j samma stund RK 2: 1394 . ib 1398 . Jfr afdaghtinga. - daghþinga sik bort, = daghþinga sik af. somme dechtinga sik borth mz harnisk och haua RK 2: 45 . - Jfr fordagthinga."],"e":["daktinga RK 3: 1244, 2034 . ","dachtinga: -ade ib 2: 1088 . ","dägthinga: -adhe ST 328 . ","dägthinga: -et SD NS 2: 191 ( 1409) . ","degtinga . ","dektinga RK 1: (sfgn) s. 181 . ","dechtinga ib 2: 45, 51 ; ","-ar ib 1394 ; ","-adhe ib 1774 ; ","-ade BSH 4: 13 ( 1471) . ","dechtinge RK 2: 226 . ","dechtingia ib 1664 ; ","-de ib 2: 1398 . ","dechtingde RK 2: 1398),"]},{"a":"dahiorter","b":"nn","c":"","d":["dovhjort. " hans örs thet war til fögho storht: en mon minne än een da hiorth och större än en rabuk är Fredrik ed. Noreen 144 (hs B). ""],"e":[]},{"a":"daktil","b":"nn","c":"","d":["dadel. i sammansättningar. "],"e":["dattil )","daktila frukt","dactilla- . ","dattila- Bu 183), ","daktils frukt","dattils- )"]},{"a":"daktilsten","b":"nn","c":"","d":["dadelsten, dadelkärne. Bir 1: 132 ."],"e":[]},{"a":"dal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*dalakulla","-kwlla HLG 3: 116 (1529)),","dala pil , "]},{"a":"dal","b":"nn","c":"","d":["dal. " þät var kastat diupt i en dal " Bu 129 . ib 14 . MB 1: 177 . Fr 1522 . " ower bergh oc ower dala " Al 9038 . - (dal för del Bir 4: 254). - i ortnamn. brunztiærns dal (SD 3: 146 (1313, gammal afskr.). för än the komo bort til dall (Dal, Dalsland) RK 1: 2365 . " herazhofdinghe jwir dala (Dalarne) " DD 1:38 ( 1372). magnus änbernason häradzhybdinge j dalum ib 39 ( 1373) . - Jfr rör-, tara-dal. "],"e":["dall MB 1: 177 ; Fr 1522 ; RK 1: 2365 . dat. sing. dal Bu 14 . -ar),","dala baner , ","dalakarl","-kar )","dala skot , ","dala sokn","dalasoken )"]},{"a":"dalboe","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["dalbo )"]},{"a":"dalboe","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1207."],"e":[]},{"a":"daler","b":"nn","c":"","d":["daler. " for hundrade march aboska dalr (då detta myntslag annars synes förekomma först på 1520-talet, beror väl dalr på fel i afskriften; troligen är dalr ett orätt återgifvande af d[enariorum], d. v. s. þänninga) " FH 6: 9 (144, afskr.)."],"e":["dalr )"]},{"a":"dalpil","b":"nn","c":"","d":[" = dala pil. koll. lxj (61) tölffter daapijll SSkb 274 (1507-08)."],"e":[]},{"a":"dalpil","b":"nn","c":"","d":["= dala pil. ss tillnamn. jons dalpiil BtFH 1: 267 ( 1508) , 284 (1509), 285."],"e":[]},{"a":"damask","b":"nn","c":"","d":["ett slags (ursprungligen från Damaskus kommand) tyg; damast? quomodo conficitur vel texitur damask & alie presiose vestes HSH 17: 92 (1523; Brask). at vetha skelfong emillom flogogel oc flogeeld dammask oc dammaskblyant (för dammask blyant) oc blyant ib 13: 114 (1524; Brask). "],"e":["dammask )","damaska bloma (pl. -or), "]},{"a":"damb","b":"nn","c":"","d":[" ? ånga. i damb och wädir LB 7: 73 . " en röök ther opp i hymmelin stod aff daåmb oc hetha och mannablod " RK 1: (yngre red. af LRK) s. 264 . " fweth och dåm i wäderett stod ib 3: (sista forts.) 4831. ""],"e":["daåmb . ","dåm )"]},{"a":"damba","b":"vb","c":"v.","d":["ryka, ånga, vara fuktig. at drikka alt til qwällen at j skulin damba hete aff offdrykio Skr Uppb 350."],"e":[]},{"a":"damba","b":"vb","c":"v.","d":["ånga, vara fuktig. at j skulin damba och hita af winemo Ber 87 ."],"e":[]},{"a":"damber","b":"nn","c":"","d":["damm. Jfr fiska-, kropp-, rudho-damber. "],"e":["daam RP 2: 379 ( 1399)","*damma klinka hiul (dammaklinkehiwl), "]},{"a":"damber","b":"nn","c":"","d":["1) dam, fördämning, i sht qvarndam. graffua en storan dampn MD 345 . cum timber et dam SD 4: 82 (1328, nyare afskr.), ib 6: 38 (13438, gammal afskr.), 39. bryther theris quernehus nedh oc hugger theris dammar sunder FM 426 ( 1509) . clostersens damma VAH 24: 322 ( 1442) . " katadho vp hans quärna damp . . . badhe ytra damp oc indra hiulastuw oc waghlukur " ib 320 ( 1422) . " at indra dampnen hiulastuw oc waghluku, aat for:da quärn, var olaghlika vtkatadh ib. "","2) dam, sump. " fisklösa dam " SD NS 2: 406 ( 1411). - Jfr kroppa-, mylnu-, qvärna-, sio-, thvär-damber."],"e":["damper . ","dampn . ","dammar ) , "]},{"a":"dambordh","b":"nn","c":"","d":["dambord, damlucka. " slepte op dampn bord " MD 345 ."],"e":["dampn bord )"]},{"a":"damgardher","b":"nn","c":"","d":["gärdesgård kring en kvarndamm. ena oredda kwärn med fors ok kwärnstadh, daam ok damgardh, husom ok husastadh RP 2: 379 ( 1399) ."],"e":[]},{"a":"dan","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr väldan."],"e":[]},{"a":"dan","b":"nn","c":"","d":[],"e":["dän . ","dään . ","deen . ","dana bot","-boot )","danabrok","danakonunger , "]},{"a":"dan","b":"av","c":"adj.","d":["dunkel, mörk, utan glans. är han (ɔ månen) blanker skinande . . . thet märker klarth wädher, är han rödher märker störm, är han daan oc swarther märker rägn vädher PMSkr 291 ."],"e":["daan )"]},{"a":"dan","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr hurudan."],"e":[]},{"a":"dana","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr Sdw 2: 1208."],"e":[]},{"a":"dana","b":"vb","c":"v.","d":["dana, bilda. dana, construere. GU 6 ."],"e":[]},{"a":"dana","b":"vb","c":"v.","d":["dåna, svimma. han danadhe ok rät som nakar qwinna Al 2885 . Gr 285 . Bir 2: 133 . MB 2: 202 . Su 94 . Di 15, 120 o. s. v. mön monde dana (föll i vanmakt af fasa) for bana Bu 491 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"dana arf","b":"nn","c":"","d":["danaarv. " caducum . . . dan arff " GU C 20 s. 65 . " antwordade storbiörn skinnare fogodin philppus jensson x!UDDA_TECKEN? (10 1/2) marck reda peninga for gaardin pa dana ärffwet " STb 2: 172 ( 1486) ."],"e":["danrff Svartb 558 ( 1508)"]},{"a":"dana arver","b":"nn","c":"","d":["danaarf, arf som tillföll konungen efter den som dött i riket utan att efterlemna arfvingar. vthländske manna arff kallar laghboken danarff BtRK 115 ( 1436) . attan penningxland . . . dana arff SD NS 2: 166 ( 1409) . " konwngs een saker, som är edzöreth, dwledrap och daan arff " BSH 4: 80 ( 1481?)"],"e":[]},{"a":"dana ärve","b":"nn","c":"","d":[" , se under dana arf."],"e":[]},{"a":"danan","b":"nn","c":"","d":["dånande, svimning, svindel. " haffuir beswimilse eller danan " LB 7: 160 ."],"e":[]},{"a":"dande","b":"","c":"","d":[" , se donde."],"e":["danne )"]},{"a":"dande","b":"","c":"","d":[" , se done."],"e":["danne- )"]},{"a":"dane","b":"nn","c":"","d":["eg. fågelsnara; snara (till galge)? " tha swaradhe her ture oc til thät jec holth honum for en gäk . . . oc swor han om godhis wndhen at thär skulle en dande fore " Arfstv 21 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"daning","b":"nn","c":"","d":["svimning; vanmakt. sötas the (ɔ pärlorna) oc drikka mädh myök . . . göma för daaningh PMSkr 480 . " nar priamus fik see honom störtthe han som död j dåning ned oppa hans lik Troj186. ""],"e":["daaningh . ","dåning )"]},{"a":"danqvinna","b":"","c":"","d":[" , se donde."],"e":[]},{"a":"danska","b":"nn","c":"","d":["Danska, Danska språket. millefolium är . . . rölika wppo dansko LB 3: 78 . plantago är wägebrede a dansko ib 79 ."],"e":[]},{"a":"dansker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " johannes dictus danski " SD 2: 659 (1285-1305). jese dansker BSH 1: 140 ( 1371) ."],"e":["dantsker . ","dansth LB 8: 45 ),"]},{"a":"dansker","b":"av","c":"adj.","d":["dansk. " forscriffna summa j danitz gwl " Svartb (Skolkl) 548 ( 1486) . fore tiwffw danitz gillene ib. lfoe hundrada mark redha päningha i danska SD NS 3: 593 ( 1420) . " sex march dansk " HSH 20: 285 ( 1509) . XXX mark dansse hwitha HLG 2: 147 (1523). iiii mark danshuitha ib 3: 58 ( 1522) . - substantivt. Se Sdw 2: 1208."],"e":["danitz Svartb (Skolkl) 548 (1486). pl. dansse (hwitha) HLG 2: 147 (1523). dans(huitha) ib 3: 5 8 (1522)),"]},{"a":"dant","b":"nn","c":"","d":["Jfr bakdant."],"e":[]},{"a":"danta","b":"vb","c":"v.","d":["tala ondt, klandra, knota. ey dantande them LfK 146 . - med prep. ey mz eno ordhe dantadho äldher mothkorrade Su 165 . vm thöm at danta KL 324 . " dantar vm them (detrahit eis) " Bo 95 . iudas dantadhe vm smörilsen ib 163 . " iudas forradhare dantadhe oc korradhe ther af " ib 162 . " at danta oc korra amoth moyse oc aaron " MB 1: (Cod. A 3) 558. Ber 121, 278 . "],"e":["danta amot , "]},{"a":"dantan","b":"nn","c":"","d":["klander, knot. " dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano " Bo 109 . LfK 146 . Jfr bak-, mot-dantan."],"e":[]},{"a":"dantare","b":"nn","c":"","d":["Jfr bakdantare."],"e":[]},{"a":"dantilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bakdantilse."],"e":[]},{"a":"dantirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bakdantirska."],"e":[]},{"a":"danz","b":"nn","c":"","d":["dans. " burdho the en danz mz hänne " Bil 866 (dansen beskrifves ss förenad med sjungandet af en visa). aff them danzenom oc aff the wisonne vendo the ey atir j eet hel aar vm kring ib. ib 610, 806, 878, 879 . KL 101 . Bir 1: 83 . MP 1: 90 . GO 65 . " gaar thu j dans see hukkun thu ij hand takir " ib 683 . " man fan ther badhe bohordh ok danz " Iv 1559 . Al 10054 . RK 1: 449, 1168, 1276, 3448, 2: 5175 . iomfrwr som . . . drogho danser MB 2: 108 . " nar j seen iomfrwnor aff sylo wt ledha danzar äpther theris sidhwänio (ad duendos choros ex more procedere) " ib 140 . - bildl. ij latin fara idhar danz Al 1338 . " görom til pukans haldh en danz (ett anfall) " RK 2: 3981 ."],"e":["dandz . ","dans GO 683 ; ","-er MB 2: 108 . -ar. -ir),"]},{"a":"danz","b":"nn","c":"","d":["dans. " naar danzsen gaangher i rijngh och wändher sijk om kringh han som forre war opta händher thz han äpther faar " RK 3: 3010 . - Jfr qvinnodanz."],"e":[]},{"a":"danza","b":"vb","c":"v.","d":["dansa. " danzar ii oviti " Bu 57 . sidhan the hafdho swa danzat Bil 879 . " the männene som danzadho mz hänne " ib. " böriadho til at danza oc springa " ST 142 . Bil 877, 878, 880 . KL 101 . Bo 251 . Bir 1: 346, 3: 165 . MB 1: 321 . Fr 3049 . Al 7190 . ST 141 . " the dantzade oc quado oc ware ful kate " RK 2: 6140 . ib 192 ."],"e":["-at )"]},{"a":"danzan","b":"nn","c":"","d":["dansande, dans. han (ɔ Johannes döparen) . . . säls ällir wardhir saldhir hörönna sprangh ällir danzsan (uenditus tandem salibus meretriciiis) Sp V 215."],"e":[]},{"a":"danzare","b":"nn","c":"","d":["dansare. Lg 3: 495 ."],"e":[]},{"a":"danzeduker","b":"nn","c":"","d":["lkläde el. duk av ursprungligen i Danzig tilverkat tyg? jeppe andersson och peder matsson kendes athe hado stwlith aff albirct jönnsson . . . lynhatta, danssedooka STb 1: 331 ( 1482) ."],"e":["danssedooka STb 1: 331 (1482)),"]},{"a":"danzekare","b":"nn","c":"","d":["borgare i Danzig. om än the vildo väria eller fälla for:na otte torbiörnsson fore . . . zaker honom tillagdes om for:na danzekare skip ok gotz STb 1: 18 ( 1475) ."],"e":[]},{"a":"danzhus","b":"nn","c":"","d":["danshus, dansrum. Bir 1: 83 ."],"e":[]},{"a":"danzirska","b":"nn","c":"","d":["danserska. MP 1: 252 . ST 141 . Su 128, 461 ."],"e":["danzerska: -or Su 128 . ","danzsiska: -or MP 1: 252 . ","dandzsiska: -or Su 461 ),"]},{"a":"dar","b":"nn","c":"","d":["spec. " giordho leek oc daar (för daara?) aff honom " Lg 586 ."],"e":["daar )"]},{"a":"dara","b":"nn","c":"","d":["dåraktig qvinna, toka. Lg 1014 ."],"e":[]},{"a":"dara","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra narr af, håna. " tha ma mik ater herra keyar dara " Iv 1015 . hafuer thu synd som darar mik Fl 1373 . ","2) narra, gäcka. " wideke haffde darat them " Di 140 . - narra, svika, bedraga. sua dara þu mik firi väl giort Bu 19 . ib 495 . Bil 355, 659, 741 . FL 754. RK 1: 4315 . oforhuxan daara manga VKR 63 . " ey skal han . . . hona dara i hänna vilia astundilsom " Bo 91 . " var herra vil äkke at formännene ok värlzlike herrane skolin daras i thy som them bör " ib 150 . - dåra, förföra. vm vi formaghom at swika ok dara (supplantare et decipere) thz (det af Gud skapade nya tinget, d. v. s. menniskan) at thz wanskas af stridinne Bir 1: 251 . Bo 48, 97 . " thän barlaam thik daradhe " Bil 619 . " salomon hulkin som war fullir mz snille ok tho war han daradhir " Bir 1: 176 . - narra, locka. at iak hawer idher daarath aff egipto lande MB 1: 322 . - locka, förföra til otukt. wm swen lukkar äller darar dotther SO 14 . ib 22, 68 . - tillnarra sig. daradhe han aff mik äldre bordhers wyrdhning MB 1: 216 . - Jfr odaradher."],"e":["daara . "]},{"a":"dara","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra narr av, håna. thu daare aldre annan man swa meer Prosadikter (Karl M) 259 . 2) narra, svika, bedraga. forbiudom wij kirkeherromen . . . at the her effter ey göra stor köp med kyrkionne päningom köpandes beläthe messokläde . . . thy att twlkom köpom varda kyrkionar mykit dorada Fummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.). - lata dara af sik, låta frånnarra sig (ngt) låta narra av sig (ngt). ä hua sum nu thenna stenin atte han gömdin gierna thz bezsta han matte han lotin ey af sik dara Vis sten 5 . Jfr döra, samt bedara."],"e":["daara . ","dora: -da Gummerus Syn -stat 39 (1425, avskr.)),"]},{"a":"darare","b":"nn","c":"","d":["den som narrar, bedragare. MP 2: 291 ."],"e":[]},{"a":"darare","b":"nn","c":"","d":[" = dare. war herre . . . loot see sina makth ok tess dararins (för darins?) gälniskiio MP 5: 198 ."],"e":[]},{"a":"dare","b":"nn","c":"","d":["dåre. " thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd " Prosadikter (Sju vise mäst B) 203. Jfr dralsdare. "],"e":["*dara hus , ","*dara kista , ","*dara ordh , "]},{"a":"dare","b":"nn","c":"","d":["dåre. " si quis alium appellauerit . . . dara " SD 2: 264 (1298? gammal afskr.). þu luka salogha dara Bu 21 . diäwls dare ib 30 . " j ärin alle galne daare " Al 6723 . " thz thykkir mik wara daara ordh " ib 7009 . Bu 27, 187 . Bil 251 . KS 58 (145, 64) . Bo 30 . Bir 2: 112 . Fl 399 . Iv 1625 . Fr 987 . Al 7212 . " han är een dare til tholkit " ST 308 . " var ey swa dare at thu troe at iak skuli neka christo " KL 374 . hon drogh thän visa til dara Bil 212 . - göra dara af, göra narr af. giordho leek oc dara aff honom ST 58 . ib 76, 77, 308, 455. Jfr dar. "],"e":["daare )","dara gärdh","daara- )","dara klädhe , ","dara lekan?","daara lekon )","dara spil","darespel )"]},{"a":"darhet","b":"nn","c":"","d":["dåraktighet, enfald, dumhet, inskränkhet; svagsinthet. diffatuare i[dest] [a] ffatuite remouere aff dorhet dragha GU C 20 s. 257 . secordia . . . fauiska oc darheth ib s. 559."],"e":["dor- GU C 20 s. 257) , "]},{"a":"darhet","b":"nn","c":"","d":["dårskap. " Di 120. - dumdristighet. " Di 281 ."],"e":[]},{"a":"daringer","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*daringa talan , "]},{"a":"darisker","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig, galen. han war wilsynnadher ok daarisk Lg 3: 28 ."],"e":["daarisker )"]},{"a":"darlika","b":"ab","c":"adv.","d":["dåraktigt. Bu 29 . Bo 195 . Gr 305 . MB 1: 396 . Di 5, 116 . RK 3: 1187 ."],"e":["darleka Bu 29 . " daarligha Rk 3: 1187. darliga " Di 116 . ","darlighe ib 5), "]},{"a":"darlika","b":"ab","c":"adv.","d":["dåraktigt. " hwar ther darliga köper, han vijseliga betaler " STb 3: 397 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"darliker","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig; dumdristig. " prothenor j syna dårliga diärffhet sökthe twärt oppa hectorem " Troj 150 . - Jfr ivirdarliker."],"e":[]},{"a":"darliker","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig. " hwath hafwer alexander darlika hugha " Al 993 . " then fawiske darlighe tanken " Gers Frest 1 . darleghit synne ib 15 ."],"e":["darligh . ","darleghin )"]},{"a":"darotter","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig, fåvitsk. giordhe sik fore mannom onyttan oc swa som wtkastadhan oc bortwraknan owisan oc darottan Bo 29 . KL 303 . Bil 468 . Bir 2: 276 . Su 27, 252, 279 . " mz darotto iomfrumen " Gr 284 . Bir 1: 59 . Ber 74 . - dumdristig, öfvermodig. vtan alla darotta (temeraria) isaägn Bo 29 . " darottir domare " ib 47 . Bir 1: 292 ."],"e":["daarotter: -a Su 279 . ","darwtter: -om Ber 74 . ","daratther Su 252 ),"]},{"a":"darotter","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig; fånig, svagsint. " ffa[u]o . . . darotthan göra et componitur diffatuare marghaledhis darotthon göra " GU C 20 s. 257 . sapere componitur desipere vansmaka oc darother vara ib s. 544."],"e":["-utter: -e Hel män 124 . ","-wtter: -asta Skrt Uppb 83),"]},{"a":"darra","b":"vb","c":"v.","d":["darra. " " Bo 107 . " swa skäluande at hon al darradhe " Bir 3: 262 . " thy at iak aldher darrar oc skälffwer för tolke wredhe " Su 95 . ib 190, 250 . MB 2: 225, 287 ."],"e":[]},{"a":"darran","b":"nn","c":"","d":["darrande. " nar som gudz räddoghe är fulkomplika äghande hoghin, tha kombir han honom mz ennahanda darran älir brännande rädde swa som blothna ällir wekias ok smältas (jfr Lat. timor ergo domini . . . facit eam quodam estu trremoris liquestere) " SpV 539 . - Jfr iordsdarran."],"e":[]},{"a":"darskaper","b":"nn","c":"","d":["dårskap, galenskap. " världinna fafänga oc darskapir " Bo 165 . ib 15, 98, 146, 190 . Bir 1: 68, 395, 2: 112 . KS 48 (121, 51) . Al 1205, 1352, 1437, 4258 . RK 1: 3836, 2: 3880 o. s. v. "],"e":["darskaps ordh , "]},{"a":"data","b":"nn","c":"","d":["datum, dagtecknng, datering. " ware thet sache, at andere flere skyldenere fram komma met breffuom scriffter eller anner faste bewisning, som eyg stande scriffuat i samme handscrifft, men haffue fortiet oc duld sigh epther thes breffs data HLG 1: 111 (1467). ""],"e":[]},{"a":"datum","b":"nn","c":"","d":["datum, dagteckning, datering. " enthe dtum stodh j breffuet pa hwath tidh thät screffuit var " Arfstv 17 ( 1461) . ikke stod her thures nampn eller datum thär vtj pa hwat tiid eller stad thät scriffet waar ib 57 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"davit","b":"nn","c":"","d":["davidsgyllen, guldmynt präglat av en biskop David (145596) i Utrecht. [vortho the swa ens, ath] en dauit [schulle her i rykit ganga] for xj öre STb 3: 10 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"de domino läst","b":"nn","c":"","d":["evangelietext (som handlar om Kristus). ij orationalia met de domina lästa Skotteb 353 (1440 ; Borgm)."],"e":["de domina- )"]},{"a":"decernera","b":"vb","c":"v.","d":["fälla domslut, bestämma, besluta. wi . . . segia, decernere och declarere endrecteligen epter lagen, ath sweriges riiche böör och tilhörer . . . konung cristiern Rydberg, Tr 3: 624 (1520)."],"e":[]},{"a":"degert","b":"nn","c":"","d":["kort svärd, dolk. han hade ey degert effter glömt RK 2: 5041 ."],"e":[]},{"a":"degher","b":"nn","c":"","d":["deg. " bröz deghir skal starklica knodhas " Bir 2: 64 . " j thy at deghin knudz oc äruodhas " ib. " atth thz är som een hardhir deghir " LB 3: 108 . Jfr surdegher."],"e":[]},{"a":"degher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr surdegher."],"e":[]},{"a":"deghia","b":"nn","c":"","d":["deja, kvinna som har överinseendet öäver de kvinnliga sysslorna. wordo borgamesterne, raadet saa eens, ath joan i swanaby och hans hustrv skulo aname nyclane i sancte öryans gaard; han skal bliffua en forstandare i gaarden ok hon en degia STb 1: 109 ( 1477) . Jfr miolka-, prästa-, siänga-deghia."],"e":[]},{"a":"deghia","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hushållerska. " bödh dighionne at baka " Bil 867 . " tombir källare gör galna deghio " GO 771 . ib 635 . " presthens däye " FM 418 (1509 ; kanske att föra till 2). ","2) flicka, älskarinna. " hennes kirkio herre hauer fangith sigh andhre deye " BSH 4: 258 ( 1501) . " sighia sine gamle deye godhe nath " ib werdens helsa myn aldra beste godhe wen, myn wnge herre, hosbonda, deya och alla barnen ib 352 (1503). Jfr siänga deghia."],"e":["dighia . ","deijhia: -o GO 635 . deya. deye. däye),"]},{"a":"deghil","b":"nn","c":"","d":["degel. " blandar selffwit til koparen j degillenom " PM 54 . " läggis j en deghil storan oc en annar deghil hwälffwes affwan wppa oc beläggis bade deglana samman mz järn tradh " ib 10 . LB 9: 95 ."],"e":["deghlar ) , "]},{"a":"degradera","b":"vb","c":"v.","d":["degradera, nedsätta i värdighet. pauin degraderade subdiäknan Bil 775 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"deker","b":"","c":"","d":[],"e":["dikker Bo XII ; SO 18: MB 2: 432 . pl. lika med sing.). m. "]},{"a":"deker","b":"nn","c":"","d":["och n. (STb 3: 68 (1493)) L. däcker, tiotal av skinn el. pergament. j däker rötlask Skotteb 422 (1469 ; Kämn). vj (6) deker þerman til skotboken kom SSkb 37 (1501-02). - tiotal av andra föremål. iij (3) drycker älgz horn' Stb 1: 255 (1480)."],"e":["däcker RP 2: 398 ( 1400) . drycker (pl.) STb 1: 255 (1480)), "]},{"a":"deklarera","b":"vb","c":"v.","d":["förklara, tillkännagiva. wi . .. segia, decernere och declarere endrecteligen epter iagen, ath seriges riiche böör och tilhörer . . . konung cristiern Rydberg, Tr 3: 624 (1520)."],"e":[]},{"a":"dekret","b":"nn","c":"","d":["dekret, påflig förordning. han giordhe decret at cardinalis hostiensis vari hoghste cardinalis Bil 573 . Lg 1005 ."],"e":[]},{"a":"del","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) del. " alt þät guþ gaf þöm at ägha skipto þe þrem lutum ok skipaþo een delen tel guz mönstar ok þänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap " Bu 3 . " hans rike skal skiptas j flere dela " Bir 3: 313 . " actiua vita skiptis ij twa dele " Bo 142 . " scriptin skiptir nattena ij fyra dele " ib 100 . " stodh ther a sinom bönom thre delena af nattinne " ib. " i fiärdha delenom a nattinne " ib 105 . skipit hawir thre dele Bir 3: 187 . " skipsins midhaldel är längre än andre delane " ib. " saldho the fädherne ok mödherne ok gafuo mästadel fatekom " Bil 433 . engen j staden wiste for än inne woro mestedeel (största delen, de fleste) RK 2: 7624 . " hafþe komit mästa del af asia tel cristendoms " Bu 154 . ib 99 . Bil 236 . " vilte digran del af folkeno " Bu 155 . Bil 87 . " skar een deel aff hans haar " Fl 1866 . Iv 3800 . Fr 1304 . een deel (näml. af sin egendom) for värlzins ära thordhe han väl fortäre ib 3105 . " väntbraþena ok ät þän del nu är stektar " Bu 416 . " saman hänta . . . fämpta deel aff allom awaxt " MB 1: 238 . " tiunde deel aff allom konungx ingiäldom " Bil 567 . " gifwa mik tionda delin af siono äruodhe " Bir 1: 191 . ib 192 . " for een fämta deell i ramstadhum " SD NS 1: 481 ( 1405). - ack. abs. till . . . del. thz faar jak ey sakt en tusende dell RK 1: 1890 . " hiolt dighran del warom herra kost " Bil 263 . " flere wara, ther digher deel hwilas i for:da lönköpungx domchirchio, foräldra oc wardhnadz sielum " SD NS 2: 134 ( 1409) . - mästa del, till största delen. till det mesta. hon (stugan ) war mästa deel rutin och fordarfwat ib 1: 37 ( 1401) . som mästadel waro jomfrur Bil 683 . RK 1: 4254, 2: 450 . - mästa delin, nästan. som handa mällan haffdhe mästa delin (mästan) alla städher MB 2: 309 . RK 2: 7464 . - en del, till en del, delvis. selde han klädhit ok mz wärdeno kläde han sik en deel siälfuan, ok en del gaff han fatöko folke Bil 650 . " min snille ma endel takas ok vndhirstas än aldre fullelika " Bir 1: 55. ib 2: 206, 3: 11, 97 . Iv 3652 . RK 1: 4361 . Al 9617 . - en god del, till en god del, mycket, ganska. een dell war tha hertoganna hämpt RK 1: 4396 . man giordhe een deel hwath iak badh Fr 2150 . en del fäghin Bil 270 . ","2) andel, lott. " hanns deell i een quarn " BtFH 1: 79 ( 1485) . " nu kan then by ödhe liggia, som flere äre ägande vti, wil tha en byggia oc awerka sin deel " GS 58 ( 1474) . ","3) del, det som tillkommer någon. faderen fik them beskeden deel RK 1: 230 . then kätilin i heluite weller han er hedna manna deel ib 338 . ","4) del. " parti. mykit folk vardh slaghit pa badha sidhor, oc engindelen kunde thäs häller vinna Ang 233. - part. at öhan hafuie the for:da trättona förra atskilt mellom badha delana " DD 1: 95 (1442, afskr.) . - sida. hwi halten j i twa dela (in duas partes) MP 1: 18 . " är thy synden en dels vppa edhan dell ällir vppa idhra wäghna " MB 2: 140 . ","5) parti, sak. vardhe vars herra ihesu deel swa manlica Bo 153 . ","6) sak, ting, stycke. om naagher ärinde och serdelis om then del, ath han maathe niutha sine arffmedel BSH 5: 120 ( 1506) . " holla then dell the haffwe jder loffwadh " FM 680 ( 1517) . ","7) gods, saker. thet största skip for gigz med folk, bysser och wärije, och all then del, ther pa war BSH 5: 96 ( 1506) . " at i vele skicke oss c (100) karle oc then deell vi kunne forsware oss med " ib 150 ( 1507) . om salth, hwmlble och annen dell. som behoff giörs ib 121 ( 1506) . - Jfr an-, arf-, attunde-, bak-, brodhor-, byrdha-, fiärdha-, for-, gruvo-, half-, hiärta-, hytto-, iordh-, manz-, midhal-, skogs-, systor-, tva-, täkta-, ägho-, ärfdha-del samt en-, mästadels, äfvensom luter."],"e":["dell . ","deel . däl: dälin SD NS 2: 49 ( 1408) . -ir. -ar),"]},{"a":"del","b":"nn","c":"","d":["del. " clima . .. fyra dela i verdhene som är östher vester nör södhe " GU C 20 s. 117 . " alla fyra wärdhlinna dela " Mecht 21 . - del, stycke. eppa thät han skulde koma sin aker allan wthi en deel Uppl Lagmansdomb 32 (1490). - ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skla thz wttömas som widher nakon syndhirlikin deel är (quod ex parte est) Sp V 230. nar thz kombir som fulbordokt är, ok thz görs tompt som eendels ällir aff dele är (ex parte) ib 495 . Jfr 1 Kor. 13: 9-10 (Bib. 1917) Ty vår kunskap är ett styckverk . . .; men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk. 2) andel, lott. thu gafft oss thinna äwinnelikhtetz looth ok del (tue eterniatis participium contulisti) Sp V 479. 4) part (i rättegång). badha delana komo for oss sama dagh i sancti cristofori hws i calmarna oc satto thera saak oc blifuo widher oss for fulmäkotgha skedhismän wm all skälning Rydberg Tr 3: 161 (1436). - sida. nar människian är stadh mith i mällan diäffwllin ok ena onda människio, til hwilkin delin (parti) hon luthar, wndhir thäns härradöme bliffwer hon Sp V 431. 6) sak, ting. haffwer han hafft siig her eij annars an erliga oc skäliga oc inghen del brwkat, ther eder orden äre til straff Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509, nyare avskr.). HSH 13: 44 (1524, Brask). oc wet iac ingen then deel then eder nade kan bättre förwärffue . . . än at eder nade hielper til endrekt i then helge christelige troo oc kyrkia ib 47 (1524, Brask) . " oc giöres eder intet behof hafwa nogen umsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens " ib 103 (1524, Brask) . " kenne gud wi akte ingen deel lskaffe med eder uthen then good är oc till vilie wenskap oc bestand kunne drage " ib 15: 25 (1526, Brask) . 7) gods, saker. giort hinder pa nogen del som thenne for:de iogan brwn tilhörer HSH 17: 71 (1523, Brask) . - (tha kom henne i hugh sin deell (för feell?) och bristilse, oc sagdhe til härran ihesjum eya huru fatigh oc fwll brudh jak är (tunc illa suæ paupertatis memor effecta, dixit . . .) Mecht 264 ). Jfr an-, arf-, arfs-, arv-, attunde-, barna-, brodhor-, bytis-, ens-, fiärdha-, for-, framan-, fädhernis-, fäm-, guds-, half-, halva-, hitto-, hovudh-, hus-, iordha-, ivir-, köpe-, lands-, manz-, mere-, midhal-, midhio-, mur-, mödhernis-, nidher-, pumpa-, siätte-, skogh-, skogha-, sma-, somar-, systkina-, systor-, tionde-, tomta-, två-, thridhia-, thridhiungs-, thrä-, ägho-, äptra-, ärve-del, samt brödhradelar, ävensom en-, mästa-dels."],"e":["deel . ","deil SD NS 3: 70 ( 1415)"]},{"a":"dela","b":"nn","c":"","d":["tvist, träta. " þät var þera daghlek dela " Bu 50 . " aff missämia kombär dela, ok aff delo komber slagh ok dråp " KS 5 (11, 6) . Bil 659 . MB 1: 178, 210, 339, 462 . MP 1: 107 . RK 2: 7484 . LfK 175 . Ber 53, 57, 58, 59 o. s. v. vm thu flyr thrätto oc delo Bo 47 . Jfr bya-, eghna-, iordha-, viþer-, ängia-dela. "],"e":["delo broþir , ","delofulder","dela )","delu maþer , ","delo mal , ","delo ordh , "]},{"a":"dela","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) dela. " deladhe älla skipte landeth j blandh xij israels släkther " MB 2: 3 . ib 11, 47, 101 . " waar alder allan eens deela (lefva lika länge) " Al 6150 . " deele med her niels clausson om (meddela) the tidendher " BSH 4: 280 ( 1501) . FH 7: 96 ( 1513) , 97 (1 513). " delendes sijne gode rad met hänne " ib 91 ( 1511) . " eder gode radh delendes med oss " BSH 5: 245 ( 1507) . " edhers nadis gode raadh delendis om tesse articlar " HSH 19: 122 ( 1506) . ","2) tilldela. " hwar är diäruast vm deldan luth (porcio cuique rata fit tucius appropriata) " GO 737 . ","3) utstaka? epter thy ath en häradz syn ok landz syn delt. gildat ok sworit haffdo thesse raa fasta SD NS 2: 251 (1410, gammal afskr.). ","4) döma. " borghamästarane oc radhit . . . deeldo fornempda breff widh fulla makt oc war mangom sinom til forene dömpt widh fulla makt " SJ 94 ( 1439) . - (?) med en ret hollender, huilchen edert egiid breff deldhe till at bythe och parta BSH 5: 533 ( 1513) . ","5) göra tvistig, tvista om. med ack. sculde al värulden dela eet mal Bu 507 . " mädhan ij hafuin rät at dela (hafven att tvista om hvilket som är rätt, hafven en rättstvist) " Iv 3941 . ","6) intr. " tvista, träta. med um för att beteckna det hvarom, och viþ el. maþ den med hvilken det tvistas. en cristin klärkir . . . delde vidh en hedhin dan vm thera gudha " Bil 762 . " dele ta slächt wider slekt " KS 11 (26, 11) . MB 1: 371 . " delde . . . mäþ diäulenom " Bu 171 . GO 487 . SO 79 . LfK 207 . " vm jak skulle dela mz thik vm rätuisan dom (justo judicio contenderem tecum) " Bir 2: 236. prästren ok hon wrþo vm siþe vuini ok deldo Bu 30 . ib 170 . Bo 12, 41 . MB 1: 280, 335, 336, 485 . Bir 3: 160, 170. dela oc thretta VKR 28 . Iv 1603 . Ber 48, 59 . at genköka älla dela j nakre sak ib 60 . talar, delar oc ropar LfK 144 . - Jfr ater-, fran-, ur-, utdela samt viþer delas."],"e":[]},{"a":"dela","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","4) döma. thet (ɔ breffuet) war ogilth gjorth och delth omyndogt til forende STb 2: 144 (1486). swa fframpt han icke skulle bliffue deld ärelöss offuer thesse try rike suerige, norge och danmark fför en ordlös ffördere ib 4: 262 ( 1512) . " dela sik i, låta döma sig (berättigad) till, låta tilldöma sig. haffue oc nagre delt sigh i naghra theris goz, som vt aff thet rike, som gotzen i liggia, haffua warit i thenne twedrecht . . . tha schola the tem än nw igen fanga " Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) .","7) banna, gräla på. med ack. hector . . . skylthe ther syna hwstrw fore at hon hade thz stämplad oc delade hänne hardeliga ther fore Troj 181 . "],"e":["*dela saman , tvista. Se Sdw 2: 1208. - Jfr af-, for-, ivir-, til-, ut-dela, samt odeladher."]},{"a":"dela","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iordhadela."],"e":[]},{"a":"delakta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-aktadhe )","*delakta sik , få del i, bli delakktg av el. i. o maria hälgasta dotter wälsignadh wari thu aff herranom gudhi thy at om tik deelakthadhom wi os liffsens frukt (per te fructum vite communicaimus) JMÖ 130 ."]},{"a":"delaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["delaktig. " at han thäs bäther deelaktogher wardher klärkannas böner " Lg 3: 67 . " om thet salpether, frw margreta hawer, flyr saa wii blifwe delafftige ther aff " BSH 5: 179 ( 1507) . " gör mik deel aktoghan mz allom them tik rädas " VNB 15 . Jfr odelaktogher."],"e":["deel- . ","-afftig )"]},{"a":"delaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) delaktig (av el. li). med gen. el. i dess ställe ack. at jak wardhe (dela[k]ttogh thinna hälga manna forskullan SvB 172 (omkr. 1500). med prep. af änglande skullo deelaktoghe wardha aff guddompsen äro JMÖ 50 . hauer thu . .. giorht mik deelactogha aff jhesu christi bitherligha döödh, ärofulla vpstandhelse ok vndhersama vppfärdh SkrtUppb 375 . j trogne män . .. som delaktoga ärän aff then oräth oc thz onda meg oc ede offwerganget är Troj 41 . - med prep. i. them kalladhe han til sinna tro, them görandis deelaktogha i hymerikis äro JMÖ 25 . wil hon wardha dealktogh j lönomen ok hedhrenom, smake nw foreath stridhinna dygdh SpV 215 . 2) gemensam. göra deaktogt, göra (ngt) till gemensam egendom, dela (ngt med ngn), dela med sig (av ngt åt ngn). med ack. och dat. fadhrin j himerike mote takandis sinom son mz wärdogasta hedher oc sagde til honom see iak giffwer tik alla kräselikhetz ympnoghet hulka thu swa som ather liffdhe nidherfarandis j wärldinna wtläge at thu mz fullasta mak them skipt oc deelactogha göri owerflögdhelikast allom siälom som thu nw mz tik wpfördhe (ecce do tibi omnium affiuentiam deliciarum quas in exilium mundi descendens quasi reliquisti, cum plenissima potestate communciandi eas affhuentissime omnibus animabus quas modo tecum præsentasti) Mecht 95 . - Jfr odelaktogher."],"e":[]},{"a":"delaktoghet","b":"nn","c":"","d":["1) delaktighet (av el. i ). med gen. thin hoghir, näktar ällir affröwadhir aff thäs hälgha anda delaktoghet, om thu wndhirgiffwin thinne skörhet thina indra krafftha SpV 41 . - med prep. af. skal jak giffwa honom frwcth ok delacatoghet aff allom minom plaghom pinom ok ärffwodhe som jak haffwer lidhit for människionna atherlösn Mecht 84 . med thyna hielp haffua wy delactughet aff lifsens fruct SvT 18 . - med prep. i. wm han haffwer jnga del.aktoghet j the ärandeno vm hwilkit han withnar PMSkr 74 . 2) gemenskap, förbindelse. beröring (med). hwat dealktoghet (participatio) haffwer rätuisan mz orätuisonne SpV 363 . - Jfr böndelaktoghet."],"e":[]},{"a":"delan","b":"nn","c":"","d":["tvist. " i delan oc trätto " Su 54 ."],"e":[]},{"a":"delan","b":"nn","c":"","d":["tvist. träta. naar abbatissan höre ällir findir samanbindninga twädrägt ällir delan i bland sina systra FOVkl214. - grälande, bannande. tridhia dödhelica synden är wredhe j hänne ma menniskian swa ranskas . . . om hon haffwir nakan sarghat mz delan obryghilsom oc höghmälis ordhom SvKyrkob r 348."],"e":[]},{"a":"deld","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) del. " at wi thesse breff hauä seet och hört . . . ey skrabathä ok ey lastahä i nogor therrä deeld " FH 8: 1 ( 1389) . ","2) en af de delar i hvilka en bys jord är delad, skifte, teglag, samling af intill hvarandra liggande tegar af samma naturliga beskaffenhet? (se Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 216, 219). kännomps . . . os sält hafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld som kallas ät lodhfal af bolbynom köpt SD NS 1: 11 ( 1401) . " eet markland iordh liggiande . . . widher östra delena mith i bynom " ib 2: 459 ( 1412) . - Jfr aker-, bolstaþa-, garþa-deld."],"e":["deeld )","delda ra , "]},{"a":"deldermyndisker","b":"","c":"","d":[" , se däldermyndisker."],"e":[]},{"a":"deling","b":"nn","c":"","d":["delning. " jag haffuer oplathet oc antwardath medh fulle makt sancte birgitte i hws (för lica byte oc deling medh minne syster oc hennes barn the saak oc sakefal som mik ära til dömd " SvSkr 1: 40 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"delnamar","b":"","c":"","d":[" alle the som deelnamar (delaktige, delegare?) wåre j nogre the ägodelar FH 5: 4 (1446, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"delotter","b":"av","c":"adj.","d":["trätlysten. MP 1: 342 ."],"e":["-utter: -utte MP 1: 342),"]},{"a":"delrermynd","b":"","c":"","d":[" , se dälrermynd."],"e":[]},{"a":"deltäkt","b":"nn","c":"","d":["deltagande, delaktighet. participium . . . del äkth (fel för del täkth; jfr Cathol.: participium quasi particapium) GU C 20 s. 412 ."],"e":[]},{"a":"den","b":"","c":"","d":[" , se þän."],"e":[]},{"a":"denar","b":"nn","c":"","d":["ordet i pl. använt i stället för pänningar för att ange att ett belopp erlägges i myntade penningar. Jfr SAB D 866, anm. 2. huilken tompt oc gardh anamedh för:de menart oc hans dotter kaderin för theris andell oc xxxiij marker denarer ther til Svartb 559 ( 1509) ."],"e":["-er ) , "]},{"a":"deninger","b":"nn","c":"","d":["ett slags mynt, säkert = pänninger, hvilket ord sannolikt åsyftas med det tecknade d (d. v. s. denarius), som i de tryckta texterna återgifvits med deninger eller en form af detta ord. c mark deninger FM 147 ( 1503) . Jᴹ (1000) mark d. (eninger) ib 484 ( 1510) . " man skal ecke foo j tunno öl for d(eninger) " ib 439 ( 1509) . ib 294 (1506), 317 (1507), 602 (1513), 603. dömdes länzmannen sin dening igen BtFH 1: 135 ( 1506) . " swa monge deninger som longh kniffuen är wärt " ib 138 ( 1507) . ib151 (1507), 202 (1509), 209 (1506), 213 (1507) o. s. v. Jfr xxviij marker denariorum SD NS 2: 574 ( 1412) ."],"e":[]},{"a":"deste","b":"ab","c":"adv.","d":["dess, desto. - deste . . . iu, dess . . . jn. Se Sdw 2: 1208."],"e":[]},{"a":"deste","b":"ab","c":"adv.","d":["dess. " desto. ath hon desthe myndre forskullan faar när gudhi " Gers Frest 2 . komber . . . j henne thestha mer högh färdh ib 29 . ib 30 . disthe mere päningh kwnne iach senndhe edher FM 675 ( 1517) ."],"e":["thesta . ","testha Gers Frest 30 . disthe),"]},{"a":"deventirsker","b":"av","c":"adj.","d":["från Deventer. - n. kläde från Deventer. saa myketh dwentyrst, jagh faar eth par kleder aff BSH 4: 218 ( 1497) ."],"e":["dewetyrsker . ","dewentyrst ) , "]},{"a":"dia","b":"","c":"","d":[" , subst.? (eg. inf. och = föreg. ord) di. blott i förb. giva di(a). giffwa mik dyia aff sinom spinom SkrtUppb 54 . när the (ɔ suggorna) giffwa dij skwla the haffwa nogh ätha PMSkr 218 ."],"e":["dyia SkrtUppb 543 . ","dij PMSkr 218 )"]},{"a":"dia","b":"vb","c":"v.","d":["dia. när lambith är föth tarffwas thet wpresas oc läras til ath dij modher myökena oc spenan PMSkr 238 . ib 660 (senare avskr.). nw dir hon iomfrunna miölk Skrt Uppb 47. mädh hänna söne dia aff hänna spinom ib 53. fira manadha skwla lamben dij PMSkr 216 . Jfr följ. ord."],"e":[]},{"a":"dia","b":"vb","c":"v.","d":["di. mine spina . . . hulka thu didhe Gr 287 . Bir 3: 74 . Bil 426 . en ammo dya MD (S) 242 . " sina modher at di " Al 1362 . thu ma än wäl di thina modher miölk ib 1230 . - abs. han wil ey di MB 1: 278 . " wilde barnet ikke dia " Lg 3: 22 . hon war affwandh at dya ib 3 . MB 114 . Bil 574 ."],"e":["dya MB 1: 114 ; Lg 3: 3 ; MD (S) 242 . di. dighia?: dighdhe Lg 1026 . ","-dhe ) , "]},{"a":"diamant","b":"nn","c":"","d":["diamant. " diamas antis mas generis lapis quidam wlgariter diamanth " GU C 20 s. 182 ."],"e":[]},{"a":"die","b":"nn","c":"","d":["di. them quinnom som giffwa barnom dia LB 3: 102 . the spinane som gawo dia warum herra ihesu christo KL 63 . " the spina som äkke gafwo diia " Bo 198 . ib (Cod. B) 348. Bir 3: 40, 75 . ST 337 . Ber 78 . Lg 3: 22 (på de anförda ställena kan dock ordet med lika mycket skäl fattas ss inf.)."],"e":[]},{"a":"diekn","b":"","c":"","d":[" , se diäkn."],"e":["diegn"]},{"a":"digher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) diger, fyllig, tjock. ss tillnamn. olaff dygher MD 320 . " olaffz degre färd " ib 321 . " ingridis dicta dighræ " SD 2: 242 ( 1297) . ","2) bred, stor, svällande (om vattendrag). for i et skip ut å et dyghert vatn KS 30 (76, 32) . een digher aa Iv 2283 . " försen vart tha deger oc stoor " MD 345 ; jfr bem. 7. ","3) stor (i utsträckning i allmh.). hafua dyran sten ok dyghran quidi Bil 613 . the degre draka MD 345 . " fördhe mz sik dighran del aff korseno " Bil 87 . " aff smalandom en digher deel " RK 1: 4032 . - i ortnamn. in dighraedhby SD 5: 483 ( 1345) . ","4) mycken, stor (i antal, mått el. värde). dygher siälde (för fiälde) manna KS 79 (196, 87) . drap dighart folk Bu 490 . " dighirt diäfla härskap " Bil 725 . " fik thome dighart seluar " Bu 184 . ","5) mycken; stor (i grad). fic dighara guþlika räzl Bu 8 . dighra naþe hauar guþ viþ iþar giort ib 184 . mäþ dighre gläþi ib 395 . " dighr hedhr ok ära " KS 35 (91, 38) . Bu 11 . KS 14 (133, 15) . Iv 2333 . ","6) stor, betydlig, ståtlig. hiöldo romara þär for dighart hof ok höghtiþ miok dyra Bu 395 . ","7) stor, stark, häftig. giorþe . . . digharan storm Bu 137 . - n. adv. mycket. hui räþes þu sua dighart Bu 18 . ib 26 . Bil 124 . MB 1: 23 . Fl 473 . Fr 985 . Iv 544 . RK 1: 1063 . " dighart gladhir " KL 147 . " var han the rätto tronne . . . digirt ginuärdogher " Bil 895 . - vid komp. dighert större än iak är Fr 788 . RK 1: 4360 . Al 8252 . - Jfr axul-, axuls-, iäm-, of-digher."],"e":["dygher . ","deger . ","digharan Bu 11, 137 . ","dighara ib 8 . ","dighre ib 395 . ","dighara (a i andra stafvelsen är sedemera utstruket ) ib 184),"]},{"a":"dighlare","b":"nn","c":"","d":["person som dreglar. fleumaticus deeglare ita exponitur commvniter dreglare GU C 20 s. 121 ."],"e":["deeglare GU C 20 s. 121) , "]},{"a":"dike","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fossa, dike, grop. ii söre af dikeno Bu 129 . MP 1: 297 . Lg 3: 27 . - (?) diki oc dikis rätter skulu uptakas SD 4: 308 (1335, eft. Hadorphs aftr.). partem mee possessionis in baggahwirwo væstandikit et in communitatis viam . . . venidisse ib 6: 215 (1350 näst vidher ana oc dikedh ib NS 1: 44 ( 1401) . han flunkar millan skogh och diike RK 3: 2081 . Jfr midhväghis dike. ","2) piscina, dam, fiskdam. ST 299 . Jfr fisk dike. ","3) agger, dam, fördämning. watnet wäxste ower dikan Lg 3: 703 ."],"e":["dyke MP 1: 297 ; Lg 3: 27 . diike),","dikis rätter , "]},{"a":"dike","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*dikis ände , "]},{"a":"dikefisker","b":"nn","c":"","d":["dammfisk. Se Sdw 2: 1208."],"e":[]},{"a":"diker","b":"","c":"","d":[" , se deker."],"e":[]},{"a":"dikia","b":"vb","c":"v.","d":["dika, genom dike utleda (vatten). göta lätho dika (Cod. C dikä 1030) alt vatnit v enne elf Bil 646 "],"e":["dika )"]},{"a":"dikiare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. RP 2: 400 ( 1400) . lasse dicare HLG 3: 115 (1528)."],"e":["diikiare GU C 20 s. 287 . dicare HLG 3: 115 (1528)),"]},{"a":"dikt","b":"nn","c":"","d":["och n. (JMÖ 184; jfr Lat. dictum) yttrande, tal, framställning. thenne loffsanfen är söthenr i notomen än i ordhomen är han nakot hardher til at wndhersta, thy at okwnnogh ordh finnas thär oc okwnnokt dikt JMÖ 184 . poetisk framställning, dikt. disticium cii uel hoc disticum uel disticio i[deast] carmen uel opus duorum versuum twegia versa wisaa elle dykth GU C 20 s. 195 ."],"e":["dykth GU C 20 s. 195) , "]},{"a":"dikt","b":"nn","c":"","d":["1) förestafvande, ingifvelse. alt thz wi trom thz hawom wi aff hälgha manna bokom mz thäs hälgha anda dikt MB 1: 113 . ","2) framställning (i sht skriftlig). at min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3 . aff hwilkins dikt oc lärdom han sik tha enkte mintis haffwa läsit ib 265 . Lg 293 . " j thinne dikte sätz atir lykkilse mz ända " Bir 1: 366 . - poetisk framställning, dikt. frwr oc möör them bör mik prijsa i min dijkt oc mz min wijsa RK 1: (Albr.) s. 211 . MD 385 . ","3) det som är uppdiktadt, dikt, lögn. fore rätta sannind ok änga dikt A 4662. thz sigher jak vtan falsk dykth RK 1: (sfgn) s. 172 . lutherss dicht ib 3: (till. om Chr. II.) 6361. - påhitt. RK 1: (yngre red. af LRK) s. 279."],"e":["dykth . ","dikte Bir 1: 366), "]},{"a":"dikta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr samandiktadher."],"e":[]},{"a":"dikta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förestafva, föreskrifva, ingifva. hon (ɔ: biblia) är diktath aff them hälgha anda siälwom, oc scriffwath aff hälghom patriarchom oc prophetom oc ewangelistis oc apostolis MB 1: 48 . " änkte lyste likamen, för än skälin diktadho oc wisadho honum thz " ib 1: 112 . ib 146, 451 . ther diktadhe (gaf föreskrift om) war herra honum gudz hws ib 343 . j the daghlico bönine som min son thik insköt ok diktadhe Bir 3: 163 . ib 475 . " jak sände til thik the reghlo som jak siäluir diktadhe (quæ de ore meo processit) " ib 2: 247 . ib 4: 53 " swa som miskunnin diktadhe " ib 2: 13 . ib 1: 399 . Su 211 . ","2) författa, dikta. " hafwandis mz sik kyrkionna reghlor stadhgha lagh oc skipan dictath oc wt gifwin af hälgum fadhrum " Gr 417 . Bir 3: 276 . " diktadhe dagh ok nat gudlikis kiennedoms bökir " Bil 649 . ib 651, 711 . Fr 3222 . han diktade först ymnos ok sangh j the hälghe kirkio Bil 641 . ib 628 . Bir 2: 67, 4: 54, 55, 56 . " dicta faghir riim " KL 72 . " een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo " MB 1: 319 . " marghe andre sanga i the hälghe script waaro diktadhe a hebreisko tungo " ib","3) uttänka, uppfinna. we är thöm orät dichta ok städia (möjligen är lagh bortfallet efter orät, i hvilken händelse detta ex. torde böra föras under 2) KS 67 (165, 73) . " hörir alt enom mästara til at dikta wäl ämpnith oc fulkompna wäl gerningena " MB 1: 443 . " dictadhe et annat radh " Bil 346 . MB 2: 183 . RK 1: 3931, 2: 649, 3: 2505 . - uppdikta. dikte ther enkte fra äller til Al 2751 . sagdhe brödhrena dikta sik järtekne Bil 833 . ST 464 ","4) inrätta, bereda, förfärdiga. thz closther hade iag sielffuer stiktad och epther myn eghen wilie diktad RK 3: (sista forts.) 5524 . " dicta hanom eet palacium " Bu 181 . ib 510 . Bil 322 . " diktar han myrkhws oc galgha " MB 1: 60 . " dikta sik bätre klädhe " ib 82 . ib 83, 162. - Jfr padikta."],"e":[]},{"a":"diktan","b":"nn","c":"","d":["1) framställning (i sht skriftlig). hälga fädhra diktan Su 6 . ib 79, 298, 336 . MB 2: 285 . " straffas för diktans oc maalsens laster " Su 3 . ","2) anslag, plan. " vndirstodh theris falske diktan " MB 2: 248 ."],"e":[]},{"a":"diktare","b":"nn","c":"","d":["1) den som förestafvar el. ingifver. sigher . . . christus sik wara reglanna diktare Bir 4: 51 . " laghanna diktare (dictator) ib (Dikt) 238. "","2) författare, diktare, skald. iättande thäs sangx diktara oc scriffuara mangskona atirlön Bir 4: 56 . " ey bör minne modher haffue eenögdhan tiänara oc dictara " Lg 3: 18 ."],"e":[]},{"a":"diktare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr lyghna-, ävintyrs-, ävintyris-diktare."],"e":[]},{"a":"dil","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["dill . ","diil )","dilla frö","dilla moster","diillemosth )","dilla rot","diilleroth LB 8: 41 . ","dylaroth ib 7: 65), ","dilz blomster , ","dilz frö","diilz- )","dilz rot , "]},{"a":"dilfrö","b":"nn","c":"","d":["dillfrö. " thager man diilfrö " LB 8: 41 . ib 2: 43 . Jfr dilla frö, dilz frö."],"e":["diil- )"]},{"a":"dilfröblomster","b":"nn","c":"","d":["dillblommor. " sywdher man diilfrö blomsther j olio " LB 2: 43 ."],"e":["diilffrö- )"]},{"a":"dilrot","b":"nn","c":"","d":["dillrot. " torkar man diilrooth " LB 2: 43 . Jfr dilla rot, dilz rot."],"e":["diil- )"]},{"a":"dilsudh","b":"nn","c":"","d":["dekokt af dill. LB 2: 43 ."],"e":["diilsodh )"]},{"a":"dimba","b":"nn","c":"","d":["dimma. " molenet oc dimban gaff sik opp " Lg 3: 694 . " rängbugin skinandes mällan molens dymbo " Su 173 . "],"e":["dymba )","dimbo röker , ","dimbo thoka","dymbo- )"]},{"a":"dimba","b":"nn","c":"","d":["dimma. bild. thiokka tukan äller dymban takir nu bortskridha for minom öghum Prosadikter (Barl) 88 . "],"e":["dymba )","*dimbo vädher , "]},{"a":"dimber","b":"av","c":"adj.","d":["skum, svagt seende. dym ögon LB 2: 64 ."],"e":["dymber )"]},{"a":"dimbogher","b":"av","c":"adj.","d":["dimmig. " nebulosus . . . dymboger " GU C 20 s. 347 . - bildl. excultacio in adueris är een dimbogh ok mörk hwgswalilse (nebulosa consalatio) aff annars faal fore haath skuld SpV 141 ."],"e":["dymboger )"]},{"a":"dimit","b":"nn","c":"","d":["ett slags siden, aldra handa riikheet ther husith var medh innan breet, tribaldh, bliald och examit, silke ok päl ok (swa) dimit Fredrik ed. Noreen 326. (Jfr E. Noreen, Stud, rör. Eufemiavisorna II, 29)."],"e":[]},{"a":"dimmelvika","b":"","c":"","d":[" , se dymbilvika."],"e":[]},{"a":"din","b":"","c":"","d":[" , se þin."],"e":[]},{"a":"diogh","b":"","c":"","d":[" vi funne oc i samme book stoor rettilse om skoger bärg oc dioger (för sioger? d. v. s. sjöar) i westergylland hwem the tilhöre HSH 16: 102 (1527; Brask)."],"e":[]},{"a":"dionker","b":"","c":"","d":[" , se diunker."],"e":[]},{"a":"diost","b":"nn","c":"","d":["ridderlig tvekamp till häst. vid hvilken de stridande med lansarne angrepo hvarandra. Jfr Diez, Etym. Wörterb. 1: 216; Viollet-le-Duc, Dictionnarie du nobilier francais 2: 366 f.; Schultz. Höf. Leb. 2: 107, 110 f., samt Niedner, Das deutsche Turnier s. 38 f tornäy ok dyost Iv 1560 . ib 1847, 1962, 4213, (Cod. B. C) 948. ij torney ij diwst äller ok ij striidh ib 3514 . " sik manleka brukande i dyysth ällar thorney " Su 176 . ther mz thenna dost for gik ok torney burdhis riddirlik Fr 1829 . Va 52 . " ther war dust ok behordh " RK 1: 3518 . riddara oc swena the giordho ther gaman mz diost oc bobordh Iv 46 . " mz hoff oc danz oc leek oc diost " MD 190 . " viisto riddara thera leek . . . mz dust at stangana gingo sönder " RK 1: 1100 . ib 1104 . " diwst at ridha " Al 454 . Fr 1671, 1719 . RK 2: 196 . Lg 3: 64 . rida i döst Di 17 . ränna diost Al 3865 . ib 4751 . öfde ther dyst RK 2: 5177 . " bruka . . . dwst ällar spärbräkningh " Lg 3: 66 . - envig? som androm biwdher diwsth SGGK 106 ."],"e":["dyost Iv 1560 . ","diwst ib 3514, 4213 ; Fr 1671 ; Al 454 . ","diwsth SGGK 106 . ","dyst Iv 1847, (Cod. B) 948; RK 2: 5177 ; Va 52 . ","dyysth Su 176 . ","döst Di 17 . ","dösth RK 2: 196 . ","dost Fr 1719, 1829 . ","dust RK 1: 1100, 1103, 3518 . ","dwst Lg 3: 66 . ","dwsth ib 64), "]},{"a":"dioster","b":"nn","c":"","d":[" = diost. aff een diost man sigher fra Fr 1647 . " ther war duster ok bohordh " RK 1: 448 ."],"e":["duster )"]},{"a":"diostera","b":"vb","c":"v.","d":["kämpa i ridderlig tvekamp till häst."],"e":["döstera GU C 20 s. 327) , "]},{"a":"diostera","b":"vb","c":"v.","d":["kämpa i ridderlig tvekamp till häst. diusteradhe ok thorneradhe KL 82 . tha var dosterath alla väghna Fr 1817 . man sa dostera ä twa ok twa een fiol ok annar sat ib 1820 . ib 1678, 1700, 1709, 1752, 3053 . - kämpa i envig (på lif och död) till häst Fl 1837 ."],"e":["diustera: -adhe KL 82 . ","dystera: dysterä Fr (Cod. B, C, D, E, F) 1678; -adho ib (Cod. B, C, D, E, F) 1820. för öfrigt dostera. -adhe, -at), "]},{"a":"diosteran","b":"nn","c":"","d":[" = diost. jak jdhnadhe dysteran (in hastiludiis . . . me exercui) oc andra världinna fafängo Bir 2: 334 ."],"e":["dysteran )"]},{"a":"diosteran","b":"nn","c":"","d":["ridderlig tvekamp till häst. GU C 20 s. 327 . Prosadikter (Sju vise mäst) 120 ."],"e":["doosteran GU C 20 s. 327 . ","dosteren Prosadikter (Sju vise mäst) 120), "]},{"a":"dipil","b":"nn","c":"","d":["konstigt el. märkvärdigt ting? han sa ther vnder oc annor dijpil Al 9237 . - svek, förräderi? alexander thera dijpil fra Al 1655 ."],"e":["dijpil )"]},{"a":"dirfdh","b":"nn","c":"","d":["djärfhet. " pl. haffuer jach fordraghit them theris stora dyrffde " FH 3: 104 ( 1447) ."],"e":["dyrffd . ","-ir )"]},{"a":"dirflika","b":"ab","c":"adv.","d":[" = diärflika. nalkas genstan ondha andana thäs dirfflekare LfK 69 . ath the icke altidh skolä dyrffues saa dijrffuelige at skijnna BSH 5: 92 ( 1506) ."],"e":["-leka . ","dijrffuelige )"]},{"a":"dirva","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe: dyrffwade Troj 82 . ","dyrffwadens ib 166 ) , ","dirva sik , djärvas, drista sig, våga. jngen aldrig dyrffwade siig orädeliga opsätya siig j moth oss Troj 82 . ","*dirvas til , djärvas, drista, våga. ther ära nogre, som ider myked offuerwoldh oc orett haffwa giort oc göra, oc i dirffwens ey till thz mz retta at widergöra Uppspriv 15 ( 1469) . Jfr tildirvas."]},{"a":"dirva","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) göra djärf, uppmuntra. hon affäggiar mannen aff allom godhgärningom oc diruir til alla synd MB 1: 45 . ","2) djärfvas, våga. " dirþe siþan aldregh coma när hänne " Bu 23 .","1) vara djärf, vara förmäten, yfvas. hon är oc the ther . . . ey veet dyrfwas Bo 41 . " dirfwas af nakre sinne for skuldan " Bir 1: 364 . at han skuli ey trösta a sik älla dyrfwas aff sik ib 2: 37 . Ber 8 . ","2) blifva djärf, fatta mod. the dirfuas alle aff hans froma Iv 2356 . ","konj . må drista) jngen broder i ämbeteth hanom til sig taga SO 85 . ib 87 . SR 20 . diärffuis ingen brodher eller syster til at neka mynnes bekar TS 20 . ib 25, 27 . " han eller hon diärffz ey att komma i wårt compani " TS 21 . ib 22 (diärffz i båda dessa ex. förekommer i ett gammalt aftryck af origi nalet; detta har utan tvifvel haft diärffuis, pres. konj). - Jfr til dirva."],"e":["dyrua . ","dyrfwa . ","dörffua . ","dörffua . ","dörffwa . derua. derffua. diärffua. -ir, þe),","dirva sik , blifva djärf, blifva förmäten. ther han tok sik aff dirwa Bir 2: 334 . - refl. dirvas, "]},{"a":"dirva","b":"nn","c":"","d":["djärvhet, dristighet. aldrig gik thz aff myna dyrffwo sätia krij oc ärlig mz grecana Troj 247 . - djärvhet, förmätenhet, oförsynthet. biscopen sände honom framdelis til pauan ath taga aflösn for the dirffwona ok syndena som han hafde giort MP 4: 139 ."],"e":["dyrffwa )"]},{"a":"dirve","b":"nn","c":"","d":["och n. Jfr näsa-, ofdirve."],"e":[]},{"a":"dirve","b":"nn","c":"","d":["djärfhet, dristighet, mod. " siälin hawer thre krapter, skiäl oc losta oc dirffwe " MB 1: 269 . " ther til at han skoli gifwa them af sik tröst oc dyrfw " Bo 53 . Al 2849, 2851, 4369, 7169 . " ofmikil dirue ibland okunnoghe män " KS 44 (113, 48) . - djärfhet, öfverdåd, öfvermod, förmätenhet. hwa gaff thik til dirfue ok raadh, thz thu hafuer mik swa forsmaath Fl 1752 . " spurþe huaþan han fik þa dirue " Bu 493 . Bil 716 . KL 185 . " af sinne eghne ilzsko ok dyrwe " Bir 1: 115 . ib 209, 395 . 2: 192, 332, 3: 33. Bo 193, 218 . MP 1: 103 . Al 4280 . LfK 7 . " mykin nahdinna dyrfwe (præsumptio nimia veniæ) " Bir 1: 219 . stolthet, styfsinthet? pertinacia, dyrfue GU 8 . - Jfr folsko dirve."],"e":[]},{"a":"dirvilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. djärvhet, dristighet, tilltagsenhet. engin mennisko magh herimothe sigia . . . meth ofornumpstelig fyrffuilsse SD NS 3: 517 (äldre övers.)"],"e":["dyrffuilsse )"]},{"a":"dirvilse","b":"nn","c":"","d":["djärfhet, förmätenhet. præsumpcio, dyruilse GU 3 ."],"e":["dyruilse )"]},{"a":"dis","b":"nn","c":"","d":[],"e":["disaþing (dysa-), ","*disathings marknadher , ","*disathings market","distingx- )"]},{"a":"dis","b":"nn","c":"","d":["dis, ett slags qvinlig gudomlighet, qvinlig skyddsande."],"e":["disaþing","disaþings dagher , ","disaþings friþer , "]},{"a":"discipel","b":"nn","c":"","d":["lärjunge. " ihesu christi wälsignilse mädh sinom discippler, wari ower mik " SvB 22 ."],"e":["discippler ) , "]},{"a":"diskant","b":"nn","c":"","d":["eg. sång som söndrar el. skiljer sig (från cantus firmus); figursång. " var then mässan sungen mäst i discant " TK 274 . sungo . . . alleluya ok annan nyän songh mz swa sötha discant ok noteran LfK 246 . theres aldrasötestä sangher ok discant ib 247 . " systrana skulu . . . sionga . . . sina tidher . . . ey mz discant " Bir 5: 20 . ib 69 ."],"e":[]},{"a":"diskantera","b":"vb","c":"v.","d":["sjunga figuralsång. swngho oc discanterado MB 2: 230 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"diskare","b":"nn","c":"","d":["snickare? i ortnamn. alt diskare böle FH 7: 49 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"disker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tallrik, fat. tha the sagho thera dyra hafwor swa som varo diskar ok dyr silfkar Bil 850 . ib 613 . x diskar FH 3: 66 ( 1445) . " thön thry äta al saman al vidhir eet bordh hwar dagh oc af enom disk " Bo 34 . ib 172 . MP 2: 6 . " smidha . . . diskia oc drykkekar aff sylfmynteno " Bir 2: 154 . ST 274 . LfK 12 . giffuis hwarie enne söpe j sinom disk Bir 5: 31 . " hwem han sändher wiin äller mat ij nap äller bulla disk äller fat " Al 2304 . " the waro sötare än nakar fisk ther man pläghar läggia a disk " ib 8776 . ib 2269, 6086, 8188 . Fl 865 . Fr 384 . RK 1: 1290, 3590, 3594 . GO 105, 158, 795 . AS 59 . lotho hans disk fulwäl staa (höllo honom med godt bord) RK 1: 1311 . - paten. kalkar och disker mon iack ey spara RK 3: (till. om Chr. II) 6303 . BSH 5: 445 ( 1511) . - Jfr brödh-, silf-disker. ","2) matbord. swa länge þe äru saman vm disk oc duk (äta vid gemensamt bord, hafva gemensamt hushåll) SD 5: 477 (1345, nyare afskr.; möjl. att föra till 1). bord vid hvilket de som deltaga i en rätts förhandlingar hafva sin plats, domarebord. gaff . . . sin fridskilling wt oppa disken SJ 255 ( 1457) . " skule saa mange penynge pa disken (giva, läggia el. dyl.) ib 326 ( 1465). antwarde oc fornögde thöm her vppa dysken ij[upphöjt c] och lxv (265) stokholmeske mark " ib ( 1465) huilka peninga laurens jensson lagde fraa sik pa disken i rettin ib 406 ( 1473) . "],"e":["dysker . ","-ar . -iar: diskia Bir 2: 154), ","diska mat , ","diska vatn , "]},{"a":"disker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tallrik, fat. Jfr Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne 2: 191 f., Romdahl, Fataburen 1909 s. 61. iak eger at gelda . . . thu hundrat diska oc skala SD 6: 271 ( 1351) . RP 1: 188 ( 1364) . then första disk mat ther komber for min herra will iak dragha til lmik mz dukenom Prosadikter (Sju vise mäst B) 195 . - disker ok duker, beteckning för (eget, gemensamt etc.) hushåll. (Jfr Troels-Lund, Dagligt Liv i Norden V, 178 f.; annorlunda: Schlyter, Ordbok 120, Hildebrand, Sv. med. 1: 147, Sdw 1: 188, SAOB D 1540 (och 1535)). alla ther huss och heman vppeholle medh disk och duck (ɔ med eget hushåll) magha köpa rogh STb 3: 108 ( 1493) .","2) bord; bord i rätten, domarebord; övergående i bet.: domstols kassa. the femtio marck reda peninga, som joan swensson haffuer lagt i rettin pa disken STb 1: 266 ( 1480) . " ther tiil gaff för:ne hustrv gertrud förscriffne erich xx mark pa diske ligiandes offuer alt byte fför en wilie oc kerlikhet " ib 5: 167 ( 1517) . " hulke peninge alle tilhope erik kuse anamade aff disken HLG 3: 155 (1520). ijᶜ (200) mark, som stode j disken insatte til retta ib. peningane som j disken stodho ib. Jfr brödhdisker. ""],"e":["*diska fanter , ","*diska slätta , ","*diska thwängia , "]},{"a":"dispensera","b":"vb","c":"v.","d":["befria (från iakktagandet af en föreskrift, särskildt af en ordensregels bud). med personens beteckning föregången af prep. mädh. gudh siälwer hafdhe wisat henne sin wilia oc dispenterat mz henne ower moysi lagh MB 1: (Cod. B) 357 . än thu . . . dispenserar mz thik siälf (tibmet ipsi dispensas) Bo 132 . VKR 7, 8, 44, 45 . LfK 151 . - med personens ack. j them stykkiom som the ey mogha them wtj liisa ellir dispensera VKR 44 . - abs. hafua formännene enga makt at liisa eller dispensera j them (de punkterna) VKR 45 . - befria från. med sakens ack. thässa fasto . . . maa abbatissan vndan thaka oc dispensera VKR 62 ."],"e":[]},{"a":"dispenseran","b":"nn","c":"","d":["anordning, ordning. ey wttydhis ällir ok wtmärkis enkannelika gudh mz thässom liknilsom, wthan gudhelika skikkilsa dispensaran ällir midhlan ok skipan kwngörs mz thässom liknilsom SpV 282 ."],"e":[]},{"a":"dispenseran","b":"nn","c":"","d":["befriande (från en ordensregels bud). misthänkt är mik . . . siälfra thinna dispenseran Bo 132 ."],"e":[]},{"a":"dispensering","b":"nn","c":"","d":["övervägande. " ey är myn dristoghet wtan radzens dipensering " Troj 19 ."],"e":[]},{"a":"dispil","b":"nn","c":"","d":[" Enl. E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 221. Jfr Sdw !: 187 dipil."],"e":[]},{"a":"disputera","b":"vb","c":"v.","d":["1) afhandla, framställa, utveckla, diskutera. med ack. þa sanctus iohaþnes disputeraþe þesse skäl Bu 154 . baþo hana disputera mz gäste pröuelse ib 145 . - med prep. um el. af. hurw thz wara matte ther disputere nakar annar om MB 1: 112 . " disputera aff the hälgho script " Bir 2: 220 . ib 318 . - abs. Bil 123 . ","2) disputera, tala (mot). Bu 50 . " disputeraþe mäþ hanom " ib 101 . ey wil iak mz tik disputera äldher ordh kasta Su 116 . Lg 3: 126 . " disputera widh carlin mz boklistum Bi 353. þa disputeraþe iohannes a mot rikom mz siax skälum " Bu 153 . Bil 898 . - (disputerath för dispenserath MB 1:34 .)"],"e":["dispotera: -ath Lg 3: 126 . ","-aþe , ","-at ),"]},{"a":"disputeran","b":"nn","c":"","d":["1) afhandlande, undersökning. Bil 348 . MB 1: 115, 120, 2: 331 . - undersökning, ransakning. Ber 199, 203 . ","2) disputerande. Bu 50 Bil 619 ."],"e":[]},{"a":"disputerare","b":"nn","c":"","d":["disputerare. Bir 1: 339 ."],"e":[]},{"a":"disputering","b":"nn","c":"","d":["disputerande. " förmoder iak at ingen forstandig man vill giffue sig till yttermere disputering emoot all cristendomens beslutning " HSH 16: 75 (1527)."],"e":[]},{"a":"distillera","b":"vb","c":"v.","d":["distillera. PM XXVIII, XXIX o. s. v. - distillera af, bortdistillera. PM XLI . - Jfr stillera."],"e":[]},{"a":"distillera","b":"vb","c":"v.","d":["sila, filtrera tak thet hwita aff äggiom färskom . .. oc thet wridh länge mädh enom swamp . . . sidhan distillera thet klarth mädh enom filth PMSkr 519 . ib."],"e":[]},{"a":"distillering","b":"nn","c":"","d":["distillering. PM XXVIII, XXXI ."],"e":[]},{"a":"dit","b":"ab","c":"adv.","d":[" , se þingat."],"e":[]},{"a":"diunga","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"diunker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " magnus diwncker " SSkb 8 (1501-02). anders dywncker ib 124 (1504-05). ib 283 (1508-09), 287 (1508-09). Jfr diunkin."],"e":[]},{"a":"diunkin","b":"av","c":"adj.","d":["mörk, dunkel. " war herre jhesus, tha han blandadhe saman äwärdelica skynandhe ok klara guddomyn vid mandomyn, som aff dywnkna ok mörka jordhinne war komyn " MP 5: 64 . Jfr diunker."],"e":[]},{"a":"diup","b":"nn","c":"","d":["djup, djupt ställe, hafsdjup, afgrund. thiio alna diwp (för diwpt?) groff iudhas Bil 87 . " i hafwino ok i allom diupom " Gr 294 . fiskemakan seande fiskin j watneno skodhar diupit ther han gar Bir 1: 213 . ib 89, 243 . MP 1: 56 . häluitis diwp Bil 213 . - bildl. ödhmiuktenna oc kärleksins diup Bo 175 . Su 32 . - Jfr haf-, hafs-diup."],"e":[]},{"a":"diuper","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) djup. Se Sdw 2: 1208. av ett visst djup. med gen. Se Sdw 2: 1208. 2) djup, djupsinnig, svårfattig. hwar som nakor stadz synes stwndom mörkt wara j thässe book til at wndhirsta thz skal ey räknas älla tros wara hans skuld som thätta wände wthan athenast for lationna diwp wndhirstandilse SpV 593 . - djup, djupsinnig, djuptänkt. om the äru ällre j klosteno oc i större werdhogheyt . . . oc diwpare j fornymst Abbedval i Vkl 85 . - Jfr manz-, of-diuper."],"e":[]},{"a":"diuper","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) djup. " la fangen i diupo torne " Bu 173 . " ii diupt häluite " ib 19 . j diupastan thörran brun Bil 87 . Bir 1: 243 . ","2) djup, djupsinnig. thz diupa gudlikt radh Bil 649 . hawa . . . diupan viisdom Bir 1: 284 . Lg 3: 429, 503, 587 . - djupsinnig, skarpsinnig (om person). engin thera war diwpare j näme Lg 3: 503 . dywp oc grundogh aff sinneth oc förstandh ib 587 . ","3) djup, dolsk. ve idhir som diupe ärin i hiärtano at i skulin hylia älla fiäla idhart radh for varom herra MP 2: 254 . - n. adv. ","1) djupt. " þe nighu barneno sva diupt mz höfþom " Bu 71 . " þät var kastat diupt i en dal " ib 129 . " skulu the diupare sänkias i häluiti " Bir 1: 170, ","2) djupsinnigt. " screff diwparen aff lästinna ällir ewangelii sannindh " Bir 4: 97 . Jfr grund-, of-diuper."],"e":[]},{"a":"diuphet","b":"nn","c":"","d":["djup, djuplek, djuphet. högdh äldhar dywphet Su 77 . - bildl. Su 47, 70, 123 ."],"e":[]},{"a":"diuphet","b":"nn","c":"","d":["1) djup, äv. avgrund, eg. och bildl. ey än waro iordhennas dywphether, ok iak war nw afladh JMÖ 141 . " tha bliffuer siälin bewarat . .. for häluitis pino ok diwphet " MP 4: 120 . kändhz thik hafwa fallidh af menlösonne staga i syndinna diwphet Skrt Uppb 118. the hälghasta jomfrun nidherbögdhe sik j ödhmiwktinna diwphet (abyssum) Mecht 13 . 2) djup, djuphet, djuplek. böryar skiparen skipith litith, och sidhan bygger thet större än förordath oc samthykth war aff kompanommen pa länghd, breedh, äller dywpheth PMskr 4."],"e":[]},{"a":"diupleker","b":"nn","c":"","d":["djup, djuplek. " langleek ok vidhleek oc höghlek ok diupleek " Bir 3: 471 ."],"e":[]},{"a":"diupleker","b":"nn","c":"","d":["djup, djuphet, djuplek. bildl. at thu skuli widherkännas thinna synda diwplek Skrt Uppb 22."],"e":[]},{"a":"diuplika","b":"ab","c":"adv.","d":["diupt. Bir 1: 127, 128, 310, 3: 10. 62. han önegh them diwplika KL 215 . diwplika nigha Al 1084 . " sua som hon diuplica ödhmiukadhe sik " Bir 2: 139 . - djupt, grundligt, noga. thänkte diwplika Al 1399 . Lg 3: 587 . Su 124 . thet wij swa dywpelige scriffue FH 1: 162 ( 1496) . 6: 109 ( 1497). iak swa diwplika läs Al 4971 ."],"e":["diwplige FH 6: 109 ( 1497) . ","dywpelige . ","dywplekan Lg 3: 587),"]},{"a":"diupliker","b":"av","c":"adj.","d":["djup, djupsinnig, svårfattlig. stoor diwpligh thing kungiordhe hon mik aff the helghe threfallikhet huru han är threfaldir oc sandir gudh Hel män 172 ."],"e":[]},{"a":"diupliker","b":"av","c":"adj.","d":["djup, djupsinnig. " nakor klok spörsmaal oc diwplik sinnen at wndirsta " Su 231 ."],"e":[]},{"a":"diuplikhet","b":"nn","c":"","d":["djup, djuphet. bildl. alt lhimerikis härskap mz nyo glädhi begötz oc wpfylits aff hänna äro owerflödhelika diwplikhet (plenitudinis abundantia) Mecht 120 . SvB 521 ."],"e":[]},{"a":"diuplikhet","b":"nn","c":"","d":["djup, djuphet. skinit . . . var ogriplikit j langlik oc diuplekhet oc j vidhelek Bir 2: 11 . ib 3: 448 . - bildl. Bir 3: 112 . Su 32 . the hällgho skript diwplikhet Ber 153 . " är thz swa at thu liknar til saman iohannis höghelica värdhelikhet ok thera ondzsco diuplikhet " Bo 82 ."],"e":["-lekhet )"]},{"a":"diur","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*diura drap","diura gardher , ","*diura hampn , ","*diura hoper , ","*diura iäkt","-jächt )","*diura karl , ","*diura skrubba , ","*diura vaktare , ","*diura vedh","-weedh )"]},{"a":"diur","b":"nn","c":"","d":["djur; ordet brukas i sht om sådana djur som gå och hafva sitt tillhåll på marken (däggdjur, i motsats till dem som krypa och kräla på makren samt till dem som lefva i luften eller i vattnet) och särskildt de vilda. är mannin skälwiis ensamen aff allom diwrom, oc for thy bör honum til at wara herra ower all diwr MB 1: 97 . " är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur " KS 2 (5, 3) . til sin likama ok likamlik ting likas han (ɔ: mannen) widh södhe och wäruldzlik diur ib 3 (5, 3). mannen är samwistelikt diur (animal sociale) ib 5 (9, 5). like oskälikom dywrom Su 16 . " mannin är ärlicare än diwrin " Bir 2: 312 . Bil 123 . " all the diwr oc fä som kloffna hawa klöwa " MB 1: 359 . " skiuta diur ok fugla " Bu 157 . MB 1: 428 . Bir 2: 315 . Kl 317, 370. Iv 1825 . Al 3960 . " thwingande fä diwr ok orm ok alla handa creatwr " ib 5624 . " fisk fugl oc diur oc . . . ormer " MD 20 . " mannin skulle wara som höffdhinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlom " MB 1: 97 . KS 2 (4, 2) . " ängin diwr wiliom wi beta " Al 6083 . " röthan ok thut alskona grymma dywra " Pa 21 . " eet fult par kläþpä grönt oc blat, ströt med dyurum af gul " SD 5: 563 ( 1346) . - varg? lejon? the hafdho diwr ok waro tam the föddo them op ij hunda ham thz war tho diwr ok ekke hunda Al 5543-45. - Jfr arvodhis-, bol-, klo-, offer-, ra-, skogha-, skogs-, strids-, vil-, ville-, älgh-, örlogs-diur. "],"e":["diura bit","-beth )","diura blodher , ","diura gardher , ","diura hagh , ","diura haghi , ","diura hudh , ","diura kropper , ","diura kiöt","-köt )","diura kyn","-kön )","diurs horn","diushorn . ","dyushorn )","-diursliker , adj. = diurliker. 1. Su 16 ."]},{"a":"diurbit","b":"nn","c":"","d":["bett af djur. LB 5: 80 . Jfr diura bit."],"e":[]},{"a":"diurbitin","b":"av","c":"adj.","d":["biten (i hjäl) af djur. wardher thz (ɔ: fä) diurbitith (comestum a bestia) MB 1: 338 . - sargad af djurs bett. thz köt som diwrbitith (a bestis . . . prægustata) är MB 1: 339 ."],"e":[]},{"a":"diurganga","b":"nn","c":"","d":["jagt. " in in dictis siluis . . . non excreant venaciones apum, dictas bigango uel dyrhgango " SD 5: 431 ( 1345) ."],"e":["dyrhganga )"]},{"a":"diurliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) djurisk, som liknar djuren, som tillhör djuren. thu som vmskipte nabughodonosor hugh oc giordhe han dyurlikin Gr (Cod. D) 379 . hon (apan) hafwir människio anlite ok allan annan lit ok ham diurlikn (beluinam) Bir 1: 334. ey äre the . . . aff diurlico (bestiali) kön ib 2: 97 . Ber 100, 229 . " oskällikin oc diurlikin (brutalis) ande 123. behemat som . . . teknar dyurlica människio som lifuir j skörlifnadh " MP 1: 49 . ","2) sinlig, naturlig (återgifvande Lat. aminalis, då detta motsvarar Grek. ψυχικός. diurlikin man han vndirstaar äkte the thing som gudz äru Gr 273 . dywrliken wisdomber Su 153 . - Jfr diursliker."],"e":["-likin . ","-liken )"]},{"a":"diust","b":"","c":"","d":[" , se diost."],"e":[]},{"a":"diustera","b":"","c":"","d":[" , se diostera."],"e":[]},{"a":"diäkn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) diakon, andlig af lägre grad (närmast under presbyter). sa hon präst klädan ok diäkn ok subdiäkn Bu 11 . " hänne syntes som christus var sialuar prästren ok laurencius ok vincencius diaknane " ib. " prästom ok diaknom " ib 398 . Bil 379 . Lg 3: 569 . - om Leviterna hvilka ss presterna underordnade tjenstgjorde vid den Israelitiska gudstjensten. skipadhe aaron til biskop, oc hans sönir äpter han oc alla leui släkt til presta oc diäkna MB 1: 343 . - ss tilnamn. coniugi hemmingi dyakn SD 2: 110 ( 1292) . haquiono dyækn ib 559 ( 1309) . " svoni diakn " ib 3: 287 ( 1316) . " niclis diekn oc lindorm jenisson suenä " BSH 2: 39 ( 1396) . thomas dekn ib 38 . raguald diekn ib. " magnus dyäken " SD NS 1: 44 ( 1401) . ","2) djäkne, skolyngling, studerande, lärjunge (detta bruk af ordet förklaras deraf att vid gudstjensten diakonernas göromål ofta förrättades af skolynglingar). nar barnet war vij ara gammalt tha lät han thz komma til skola, än barnet haffde haart näme, oc lärdhe illa, för huilkit andhra diäkna giordho offta spee oc leek aff honom Lg 663 . " ath the djäckner i arboge motthe gaa effter gudz almwssä i närickä " BSH 5: 111 ( 1506) . FH 1: 61 (1485, gammal afskr.). 62. Bir 1: 100 . " gudh vtualde israels folk swa som diäkna at lära thom ok pröua " ib 3: 451 . " aldra handa konstanna oc lärdomara (för -na) doctores mästara oc otalika theras diäkna oc discipuli " Su 223 . Lg 3: 713, 714 (flere af de anf. ställena kunna föras till diäkne). - Jfr kor-, mässo-, sub-, ärkediäkn."],"e":["diakn . ","dyäken . ","däkn: -en Lg 3: 714 . ","deghn: -om ib 569 ; ","-a LfK 216 . ","diengn: -arne FH 1: 61 (1489, gammal afskr.); 62. -ar), ","diäkna almosa","diengne almoss )"]},{"a":"diäkn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) eg. diakon, andlig av läge gad; person som idkat studier, boklärd, särsk. skrivare (t. ex. hos domhavande). Se Styffe, BSH 1: LXXXIX, Sdw 2: 1208, Schück, Sv. stadsväs. 308. tha warth then diäkin (ɔ en scriffuare som tiänte enom riddare) rädder MP 4: 3232 . ss tillnamn. thomans dyank Vm Fornm Årskr 3: 88 (1371). Skotteb 7 (1460-61) etc. 2) djäkne, skolyngling, studerande, lärjunge. i . . . staden mängdeborgh var een degn vdo aat nampne hafuandes swa hart näme at ä thes mere han slagin vart aff synom tyktärom thes myndre han lärde J Buddes b 147 . " discipulus som är deghnen spör ok mestären swarar Sv Kyrkobr 121, 122. - Jfr kapel-, kapella-, kor-, mässo-, skola-, ärke-diäkn(e), ävensom gardiäkn(e). ""],"e":["dyank Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371)"]},{"a":"diäkne","b":"nn","c":"","d":["1) = diäkn 1. Bil 237 . ","2) = diäkn 2. Bil 776 . SD NS 1: 551 ( 1406) . - Jfr mässo- ärke-diäkne."],"e":[]},{"a":"diärfhet","b":"nn","c":"","d":["djärvhet, oförskräckhet, mod. " diärffheth til ath rädhas ey före saarom " PMSkr 123 . (manlig) djärvhet, dristighet, virilitet. (den på angivet sätt kastrerade kalven) bliffwer sidhan altid widher sina diäffheth PMSkr 237 . - djärvhet, dristighet, tilltagsenhet, djärv och fräck avsikt. konw ng thoas . . . hwlken hiit kommen är j en jlskafwld diärffhet ath foröda wan stad Troj 156 ."],"e":[]},{"a":"diärfhet","b":"nn","c":"","d":["djärfhet. Al 7162 . Su 69 . MB 2: 174, 304, 311, 320 . LfK 111 ."],"e":[]},{"a":"diärflika","b":"ab","c":"adv.","d":["djärft, dristigt, frimodigt. " þe buþu sik diäruleka undi dom " Bu 170 . han badh them diärflika til hugga Bil 462 . ib 534 . KS 84 (207, 92) . MB 1: 248 . KL 53 . Bo 65, 93 . Bir 1: 108, 194, 2: 5, 21, 4: 71 . Li 8, 11, 217. - (diärfflica för därla? ma diärfflika (Cod. B görla 532) nakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc hugh MB 1: 54 .) - Jfr dirflika."],"e":["diäruleka . ","diärfwelica Bir 2: . dierffligha Di 11 . ","diarffuelige ib 8 . ","dyärfueligha ib 217),"]},{"a":"diärfliker","b":"av","c":"adj.","d":["djärf, dristig. " aff hwlko han sigh vphögde j swa diärffweliga wranghheet " MB 2: 203 . - förmäten. Su 32, 268 ."],"e":["diärffwelig )"]},{"a":"diärfmälter","b":"av","c":"adj.","d":[" [djärfmæltr] frimodig i tal, frispråkig. han är diarff melter for herra oc förstä Di 131 ."],"e":["diäarff- )"]},{"a":"diärva","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skamdiärva."],"e":[]},{"a":"diärva","b":"","c":"","d":[" , se dirva."],"e":[]},{"a":"diärver","b":"av","c":"adj.","d":["djärf, modig, frimodig. " gik han diäruar for domen " Bu 499 . - djärf, förmäten. diärf orþ Bu 25 . " þa vaxte mön diärf " ib 144 . Bir 1: 395 . - n. adv. djärft, med djärfhet. räddes at israels sönir skullo diärware (Cod. B därla 532, troligen rätta läsarten) dyrka them for gudh siälwan MB 1: 48 . - Jfr fol-, for-, ful-, il-, näsa-, of-diärver."],"e":[]},{"a":"diärver","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr näso-, skam-diärver."],"e":[]},{"a":"diävul","b":"nn","c":"","d":["djävul, satan, den onde. oleff, stath her nw strax och fiff tik dieffuolen j woldh medh liff och siel ewynnelige, om thu ecke swa giort haffuer STb 3: 12 ( 1492) . Jfr hovudhdiävul, ävensom fallandövil. "],"e":["dywil: -sins MP 5: 5 . ","diäflin MP 4: 178, 179) , ","*diäfla hampn , ","*diäfla höfdhinger , ","*diäfla mödder","-mödher )","*diävuls givin , p. adj. given åt djävulen, djävulsk, gudlös. Bu 520 ."]},{"a":"diävul","b":"nn","c":"","d":["djäful, menniskornas anklagare hos Gud och frestare, det andeväsende som utgör det ondas princip. hui þorf þu viþ diäuul styrgias Bu 13 . ful prästar diäwls dare ib 30 . " en iuþa diäwls anbuþ tok han þär tel. at han mate sin heþar ok vald atar vinna " ib 29 . " diwlin (hostis antiquus) avundaþes hanom " ib 143 . " diäwlin välte up sion af grunnom (a dyabolo mare concitatur) " ib 137 . " varþ diauulin sua rikar. at biscopen gaf sin hugh af sinnom " ib 144 . foor diäwlini then orm, som han far stundom i syndogha män MB 1: 160 . " frestarin som är diäfwllin gik at honom " Bo 48 . " diäfwllin frestadhe han " ib 49 . hon thänkte at dräpa sik siälwa aff diäfwlsens inskiutilsom Kl 61. hafar diafuldin giort þe ra (för þera) hiärta brännande Bir 4: (Avt) 181. aff syndom, som göra mannin diäwlsins thräll MB 1: 69 . han grep drakan gambla ormen som är diäfwllen oc sathanas MB 2: 364 . " som aff dyäffwolen befangen war " Lg 3: 353 . " han thänkte thz vara diäfwlin själff " Iv 681 . - djäful, demon, ond ande. han saghþe . . . sik vara diäwl (demon) ok eighman ok þit sändan a luciferi vägna Bu 8 . " ängen diuul skal diruaz tel coma þän tima for þin öghon " ib 13 . hanom teþes þär en dyawl fram koma ok pröua hans sial vara sina ib 20 . " en salogh kona þolde myckla nöþ ok möþo af enom diäfle lib 23. j þem afguþa stoke boþe en diäwl " ib 203 . " fik see at en diäfwl j blamanna like drogh han fra bönum " Bil 695 . " lowas them diäflenom aldre sidhan at fresta nakan man til the samu synd " MB 1: 53 . " diäfuala (dæmones) roþo þär fram i manna ham " Bu 22 . " koma jämsköt diäfla j hunda hami " Bil 103 . siax diafla (dæmones) lagho viþ almanna väghen Bu 136 . " iþre guþa äru ängte vtan diäfla " ib 138 . diäfla öpte ther wt aff thera manna munne som the jnnan qualdu Bil 238 . - ss skymford. tw diefuill Di 195 . - i svordom el. hvardagligt uttryck. thee scolo faa eth M (100) diwell BSH 5: 185 ( 1507) . the skulo fa eth Mᶜ (100,000) dyffwil ib 273 ( 1508) . dänen, jwthen, tysken och dyäkelen rädes alla dalasoken ib. - Jfr afguþa-, hälvitis-diävul. "],"e":["diauul . ","dyawl . ","diäwl . ","dyäffwol . ","dyfwll: -in Bil 850 . ","dieffuill . ","diäffwld LfK 200 . ","dyäkel: -en BSH 5: 273 ( 1508) . ","dyffwil . ","diwell . ","dievulin Bu 29 . ","diauulin . ","diäfwlin . diäfwllin. diafuldin Bir 4: (Art) 181. diäwlin. dat. sing. diäfle. ","diävelenom Bu 29 . diäflenom ib; Bo 49 . ","diäflar . ","diaflar . ","diäfular: -a Bu 22), ","diäffla dyrk , ","diäfla dyrkan , ","diäfla frestilse , ","diäfla fulder , ","diäfla härskap , ","diäfla höfdhingi","-hyfdhinge: -ans MP 2: 60), ","diäfla kyn","-kön )","diäfla moghe , ","diäfla sin , ","diäfla skari","skäri Pa 16 ),","diäfla son , ","diäfla stim","-stym )","diäfla villa , ","diävuls fulder , ","diävuls fund , ","diävulshet","-heet )","diävuls krapter , ","diävuls kyn","-kön )","diävuls kärling , ","diävulslika","dyäwls- )","diävulslier","-likin . ","-ligh : -lighe MB 2: 132 . ","diawlslikin . ","dyäuilsliker )","diävuls man , ","diävuls son , ","diävuls tunga , ","diävuls ungi , "]},{"a":"diävulliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = diävulsliker. en dyäffwllikin man Lg 3: 132 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"diävulskap","b":"nn","c":"","d":["djävul, ond ande. at sacnta maria maghdalena waro siw diäfwlskap wtaf kördh Skrt Uppb 115."],"e":[]},{"a":"diävulskap","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) koll. " djäflar, hop af djäflar. bortälte thädhan alt diäwlskapit " Gr 307 . ib 275 . KL 315 . ST 250 . Lg 3: 232, 255 . - djäful? frälst af fäm diäfwlskap KL 343 . " thu hauir diäfwlscap (dæmonium) " MP 1: 103 . ib 107 . Bir 1: 12 . - Jfr middags diävulskap. ","2) djäfulskt väsende, trolldom. wäldher ther dighir diäfwlskapir (diabolicæ machinationes) Bil 303 . foor mz diäwlskap oc truldom KL 3 . Bil 597 . bant sua philetum mz diäfwlskap (arte sua magica) at han gat hwarkin rört händer älla föther ib 163 . til them som dieffwlskap öffwa ST 30 . Bil 235 . KL 373 . Fl 253, 1775 . Iv 934, 951 . Fr 2620 . Al 51, 90, 251 . ST 312 . - trollmedel. koklaren stak sin diäfwlskap in j hestin ST 354 ."],"e":["diäfuilskap Bil 235 . " i rimslut: diäfwls skapa " Iv 951 ), "]},{"a":"diävulsker","b":"av","c":"adj.","d":["djävulsk, som har förbindelse med djävulen. tha gik an til len diäfwlskan trolkarl MP 4: 232 ."],"e":[]},{"a":"diävulsker","b":"av","c":"adj.","d":["djäfulsk. MB 2: 218 ."],"e":[]},{"a":"diävulsliker","b":"av","c":"adj.","d":["djävulsk. " han . . . figh hanom eeth diefulskliget confekt " J Buddes b 91 . " j tesse helghe lästh skulom wi lmärkia . . . jdhanna ilzsko ok dyäffuolzlica wredhe " MP 5: 235 ."],"e":["diefulsklig: -et J Buddes b 91 ; ","-om ib 94 ),"]},{"a":"dobber","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"dobel","b":"av","c":"adj.","d":["1) dubbel. " faa dwbbelt saald " BSH 5: 600 ( 1519) . jach haffwer ther budit dobel panth ffore FM 364 ( 1508) .","2) dubbel, falsk. om the (orden) äre dobell eller eig BSH 4: 280 ( 1501) ."],"e":["dobbell . ","dwbbel )"]},{"a":"dobel","b":"av","c":"adj.","d":["dubbel. " swa mykith som the ambwden gälla meer, än dobelth wärdh plägha gälla thär skiparen haffwer sith heman " PMSkr 54 . - Jfr tvädobel."],"e":[]},{"a":"dobl","b":"nn","c":"","d":["lottning med tärningskast. Se Sdw 2: 108. "],"e":["dwbell Troj 39 )","*dobls leker","dubbils Hel män 219 )"]},{"a":"dobl","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tärningspel. " samu rätter wari vm taffwel leek som sakt är vm dobbell MEG(red. A) 55. " ib (red. B) 58, 60. EG 64 . " mz dobil ellir mz wartawil " ST 485 . " hasardspel i allmh. gulfingrana dobil " Bil 803 . dobel och dryk han pröffde RK 2: 569 . SR 2 . KL 101 . SO 297 . ","2) lottning, lotteri? om edhert dobbel bedher jak edhert herredöme at i ville biwda mik til meth . . . hans skanwngh, hwat edher villie är ther om, hwat jak skal haalla dobbledh pa edra vegna eller huru edher tykkes ther om DD 1: 211 (1509? eft. aftr. hos Langebek). hwat edher vilie er bade om grwfwone och om dobbledh ib."],"e":["dobbell . ","dubbel SO 297 . ","dubbil KL 101), "]},{"a":"dobla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr tvädobladher."],"e":[]},{"a":"dobla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) spela tärning. dobla ellir nokra handa tawel leka EG 64 . ingin ma höghre dobla (spela om en högre summa) än han hafuir redho mz sik til bordhit ib. MEG (red. A) 55, (red. B) 59. ST 74, 75 . - dobbla, spela hasardspel i allmh. mz companom drika ok dobbla Bu 156 . " swäria oc dobla " RK 2: 7365 . " dobla mz tärning, taffwel etc " PM 29 . " dobla äller leka mz tärningh, wartaffwel, karthenspel, äller annan leek wm päninga ib. " SO 142, 149, 297 . " then som mz nakrom dobblar offuer twa ööra (spelar om mer än två öre) " ib 100 . ib 113 . ","2) kasta lott. the bubbladho vm mit klädhe Bir 3: 250 . ib 275 . MP 2: 19 . - (?) tha som the bobladhe DD 1: 196 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . " hadhe the dobbladh ther in IV par, sedan dobbleth war, sa ther var nw VIII par och XX " ib 197 . - Jfr bort-, for-dobla."],"e":["dobbla . ","dubla MEG (red. B) 59 . ","dubbla: -adho Bir 3: 250 . "]},{"a":"dobla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*dobla bort , spela bort. Sdw 2: 1208. doblade han them (ɔ penningarna) borth äller annars them förskyngrade jlla PMskr 71."]},{"a":"dobla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr tvädobladher."],"e":[]},{"a":"doblare","b":"nn","c":"","d":["tärningsspelare, spelare i allmh. j dublara (taxillatorum) husom hulke som thry öghon kasta a enne tärning Bir 3: 26. j doblara husom plägha vara almänningx qvinnor ok drinkara ib. ST 74, 75 . " en dubblare tappadhe sina pänninga j dubbil " KL 101 . " drinkarum wardher radh fore ok dubblarum siällan " GO 988 . " wari sami rätter ther vm (ɔ: frimarknat) som vm annan dublara rät " MEG (red. B) 60 . PM 29 ."],"e":["dobblare ST 75 . ","dublare . ","dubblare )"]},{"a":"doblleker","b":"nn","c":"","d":["tärningspel. vm dobbel leek MEG 53 ."],"e":["dobbel leeker )"]},{"a":"dogg","b":"","c":"","d":[" , se dag."],"e":[]},{"a":"dogh","b":"","c":"","d":[" , se þo."],"e":["doch )"]},{"a":"dogha","b":"","c":"","d":[" , se dugha."],"e":[]},{"a":"dogha","b":"","c":"","d":[" , se dugha."],"e":[]},{"a":"doghse","b":"","c":"","d":[" , se dughse."],"e":[]},{"a":"dogse","b":"","c":"","d":[" , se dugse."],"e":[]},{"a":"doker","b":"","c":"","d":[" , se duker."],"e":[]},{"a":"doker","b":"","c":"","d":[" , se duker."],"e":[]},{"a":"dokka","b":"nn","c":"","d":["1) docka. är thetta hionalaghit likt dokkom (pupis) oc barnaleek Bir 3: 316 . " j dukko liknilsom " Lg 3: 522 .","2) flicka. ss smeknamn. " kära dokka latt tik ey lokka Stads L. XII. ""],"e":["dukka )","dokko lekder","dukka- )"]},{"a":"dokker subst.","b":"","c":"","d":["utterskinn, pälsverk av utter. j (1) brun lundesk kiortil medh docker foderet STb 2: 253 ( 1488) . ib 259 ( 1488) . Jfr Sdw 1: 205 art. duker 2. "],"e":["*dokkers kiurtil , "]},{"a":"doktare","b":"nn","c":"","d":["läkare. " samme dag stod doctaren och giorde ol[e]ff gulsmedz orätkt, at han hade icke wollet sins hustrv död " STb 5: 106 ( 1516) . "],"e":["*doktara läkiare"]},{"a":"doktor","b":"nn","c":"","d":["doktor, den som vid en högskola vunnit den högsta lärdomsgraden. docktor i the hälge skrifft Lg 3: 433 . " doctor i andelikom oc wärldzlikom rät " ib 702 . " doctor j jödhelag (rabbin) ib 60. thän yperste doctor i alle boklika konster " Su 171 . her doctor hans brask BSH 5: 82 ( 1506) . doctor hemming gad ib 530 ( 1513) . doctor hemming MD 504, 505 . " doctor cord roggo " SJ 302 ( 1462) . 316 ( 1464). ib 345 ( 1468) . " thet her doctor (näml. Hemming Gadd) skulde komme ned till eder " BSH 4: 254 ( 1500) . - den som vunnit lärdomsgrad i medicin, läkare. aff hennes doctor förgiffwen bleff iag RK 1: (till. till LRK) s. 243 . om eder doctor BSH 5: 393 ( 1510) . - Jfr läkedoms doktor."],"e":["doctor . ","docter RK 3: 3513 . docther Lg 3: 62), "]},{"a":"doktorinna","b":"nn","c":"","d":["läromästarinna, underviserska, lärarinna. " heel lmaria apostlenes aller visiste docterinne " SvT 77 (Jfr motsv. ställe SvB 218: apostlana läri[r] ska."],"e":["docterinne SvT 77 )"]},{"a":"dol","b":"","c":"","d":[" , se dul."],"e":[]},{"a":"dol","b":"av","c":"adj.","d":["eg. förvirrad, yr, domnad.","1) dåsig, trög, slapp, liknöjd. " tepidus thz är then som dol oc dufwin är " Bo 138 . hwilkra systra sanger skal ey wara dwl ällir doffuen Bir 4: 54. hughin vardhir latir oc dul at göra nakat thz som got är ib 2: 145 . Ber 251 . - (?) LB 2: 50 ","2) galen, öfverdådig, förmäten. " ästw doll . . . thu mener faa konungxens dotter " Di 51 . ib 74, 146, 226, 227 . - ursinnig, vild. är han dool grym (för dool ok grym; grimmar ok kappsamr ok illr) widh sina owener Di 269 ."],"e":["dool Di 269 . ","doll ib 51 o. s. v. dul Bir 2: 145 ; Ber 251 . ","dwl LB 2: 50 ; Bir 4: 54), "]},{"a":"dolhet","b":"nn","c":"","d":["galenskap, öfverdåd. Va 51 ."],"e":[]},{"a":"dollika","b":"ab","c":"adv.","d":["öfverdådigt, oförväget. " han red sa dolliga " Di 113 ."],"e":["dolliga )"]},{"a":"dolska","b":"","c":"","d":[" , se dylska."],"e":[]},{"a":"dolska","b":"","c":"","d":[" , se dylska."],"e":[]},{"a":"domare","b":"nn","c":"","d":["domare, skiljedomare. " wii . . . swergis rikis radh, fulmectuge sendebud oc domara " Rydberg Tr 3: 327 ( 1473) . - domare i ett härad el. hundare etc.; häradshövdings ställföreträdare. Se Sdw 1: 192, 2: 1208, Styffe, Skand, under unionstiden, 3 uppl., s. 120 275. wy . . . giwum fulla macht häradzhöfdhinge oc domare, som när äru SD NS 3: 48 ( 1415) . oc . . . gifwer iak häradzhöfdhingenum äller domarenum i sama häradheno fulla makt . . at fasta honum thet SD NS 3: 537 ( 1420) . " ok bidher iak oc fulla makt gifwer härezhöfdhinganom oc domarenom i thy häredheno . . . thet klostreno fastfara " ib 601 ( 1420) . haffde förnämpde peder gisleson her stens stwres breff här fore rette til häridzhäffdingin domaren oc xij män som fore rette satho Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . - domare på Åland. Jfr Voionmaa, Finska Fornminnesföreningens tidskrift XXVII, s. 89 f. - Jfr härads-, ivir-, lands-domare."],"e":["domoe Svartb 205 ( 1392)"]},{"a":"domare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " sixten domære " SD 3: 331 ( 1317) . nicolaum domaræ ib 545 ( 1322) . johannes domare ib 584 ( 1323) . ib 4: 16 ( 1327), 548 ( 1337), 5: 632 ( 1347). - Jfr härads-, konungs-, lands-, stads-, värulds-domare. "],"e":["dommare: -ara MD (S) 235 . ","domar BSH 2: 39 ( 1396), 41 ( 1396), 46 ( 1397); FH 2: 68 ( 1428), 69 ( 1429), 74 ( 1430), 75 ( 1431), 79 ( 1431), 83 ( 1431), 84 ( 1431), 85 ( 1431), 4: 4 ( 1431). dömare Bir 2: 11), ","domara pänningar , ","domara säte , "]},{"a":"domber","b":"nn","c":"","d":["1) tillstånd, förhållande, väsende, beskaffenhet. Se Sdw 2: 1208. 5) beslu. jngen there kan mere onth görä än gudz doomer ok tillaat hanom tilstäder Sv Kyrkobr 185. 7) dom, domshandling, domstolsförhandling; särsk. om yttersta domen. haldä enä messä i hwariä hwkä til doman fore sancta byrgittä altare SD NS 3: 150 ( 1416) . " eth tekn at sanna almennelcia wpresilse tilkommande wm ytarsta domen (in signum vere resurrecionis) " Mecht 99 . - Jfr härads-, häradshöfdhinga-, konungs-, lagh-, laghmanz-, manilsa-, värulds-domber, ävensom alder-, arm-, barn-, barns-, eghin-, gudh-, hor-, hälghe-, iungfru-, klärka-, krank-, kristin-, känne-, läke-, lär-, man-, mö-, qvin-, siuk-, spa-, sven-, thräl-, villo-, vis-, änkio-domber."],"e":[]},{"a":"domber","b":"nn","c":"","d":["eg. det som är satt, stäldt, stadgat. ","1) tillstånd, förhållande, väsende, beskaffenhet. annöþogher domber VGL II ; ÖGL. Jfr alder-, barn-, barns-, fatök-, guþ-, heþin-, iungfru-, krank-, kristin-, man-, mö-, qvin-, rik-, siuk-, þräl-, änkio-, ödhmiukdomber. ","2) sak ting. hälagher domber, sacrum, heligt föremål, i sht helgedom, relik. hwi war herra bödh tholka hälgha doma i gamblo laghomen oc tholka gudhlika dyrk MB 1: 481 . " arch at göma i hälgha doma " ib 343 . ib 490, 2: 164 . thz (ɔ: manna) war mik teet i trewers stadh, mz androm hälghom domom som helena . . . fördhe thiit aff ierusalem ib 1: 324. at thinom hälghom mannom ok thera hälgha domom göris mere hedhir j iordhrike Bir 1: 382 . fördhe thädhan mangha hälgha doma sancti stephani been oc sancti petri boior Bil 677 . Bu 12, 16, 56, 166 . MB 1: 332 . Till förevarande betydelse af domber sluter sig för öfrigt mer el. mindre ordets bruk i följande sammansättningar: eghin-, hor-, hälagh-, hälgho-, hörro-, klärk-, känne-, läke-, lär-, mordh-domber. ","3) sakförhållande, bevis, exempel. tro . . . skälum ok domom Bu 4 . " iak veet ther til swa margha doma at sit liiff vil hwar man gärna göma " Iv 1432 . ","4) bestämmelse? han hafdhe spaat fore wissa doma Al 1149 (möjl. att föra till 2). the aktadhe ey hans doma MD 167 . ","5) beslut. " han hawer hemelika sina doma " Al 222 . " wmskipt domin (decretum) i fwle lofwan " Ber 170 . ","6) dom, utslag. " geengangä warum dom " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). bedes dom at dräpa iacobum Bu 165 . " huat dom vilin ii giva þänna manne " ib 28 . " gaf þera dom " ib 184 . " som thom skulle rättan dom mällan seghia " Bil 80 . " dömpde en rätttan dom " Al 2591 . " wrängä domä györa " SD 5: 606 ( 1346) . " ä hwar som ey halder konungs dom " ib 480 (1345, nyare afskr.). FH 2: 8 (1374, nyare afskr.). hwar som bryther amothe thessom tridhiwngx räät som nw är sagdher withi sik hafua brutet konwngx doom (d. v. s. anses så som om han hade brutit konungs dom) TB 80 . " at thätta godhzit domkirkynne aff ginge . . . mädh dommum ella rät " SD NS 1: 227 ( 1403) . sidhan the thet fornempda ludhstadha aff wazstena clostre wtan dom oc rät igen til sigh tocho ib 2: 115 ( 1409) . " hafdhe insat meth domom (på grund af gifven dom) i kirkiona VI oc XX mark " ib 188 ( 1409) . Jfr banz-, döds-, lagha-, qvarstadha-, þings-, värulds-domber. ","7) dom, domshandling, domstols-förhandling. hwar en skal göra dom sinna gärninga Ber 204 . " dombir reddis a enne slätte mark mot syndoghum mannom " KL 68 . " komaskolande doms (judicii) hardhare dom (dijudicatio) " Bir 3: 327 . " han skal koma til domin (yttersta domen) " ib 163 . " wi skulom i hwarghe wiku in til domen halda twa mässor " SD NS 1: 304 (1403, nyare afskr.). ib 263 (1403, gammal afskr.). intil ytarsta domsins punct oc stwnd Su 335 . ","8) domstol. " ther vppa sama dom sato " BSH 2: 42 ( 1397) . ib 47 ( 1397) . " fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm ok warum dome " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). vndi varn (d. v. s. konungens) dom ib 605 ( 1346) . " bödh sik vnder gudz dom " Bil 779 . " kombar han atar firi domen " Bu 21 . ib 20, 30, 511 . " jak sat swa som j dom " Bir 1: 86 . " for gudz dome ok domstol " ib 3: 417 . " forbudher iac for:di clemeth oc hwariom androm her epter meer hindra eller qwällä the for:da raa . . . widher sine III mark den. for min (d. v. s. häradshöfdingens) dom " FH 2: 45 ( 1418) . " forbyudher iak fornempda pawel laghienpoyan oc hwariom androm thetta godz oftamer hindrä eller quälia . . . widh sina siex marker fore min (d. v. s. lagamannens) doom " ib 59 ( 1424) . - Jfr härads-, konungs-, lagha-, laghmanz-domber. ","9) domsrätt. " allir dombir är mik gifwin " Bir 1: 86 . " sum varn doom hawa " SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ib 376, 606 ( 1346). konungx dom hawande BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396), 42 ( 1397), 47 ( 1397), 52 ( 1397) o. s. v. mins herra konungsens domhafwande i thetta sin ib 67 ( 1399) . " ib 69 ( 1399) o. s. v. war herra konungh erikx dom hawande i thetta sin " ib 65 ( 1399) . " mins herra konungx erikx domhafuande i thetta sin " ib 63 ( 1399) . SD NS 1: 9 ( 1401), 14 ( 1401), 136 ( 1402). konung ericx dom i thetta sin inne hafuande ib 398 (1405, gammal afskr.). karl störkarsson lagmandz dom hafwande i westmannalande a ärlikx mandz wägna herra thordz bonda BSH 2: 74 ( 1399) . ib 79 ( 1399), 85 ( 1399) o. s. v. SD NS 1: 268 ( 1403), 276 ( 1403), 277 ( 1403), 278 ( 1403). magnus jönisson, häradzhöffdhinga doom hawande i walkabo häradhe aa minna frw drotningenna wäghna ib 2: 37 ( 1408) . " iak joan i hwalstom häridhszhöfdhingia doom hafwande i wppuende aa ärliksz mans vägna herra äringisla niclisson " ib 1: 35 ( 1401) . ib 51 ( 1401) o. s. v. häriz dom (= häradshöfdhingia dom) hawande a ärlix manz wägna sten haraldsons ib 38 ( 1401) . ib 55 ( 1401), 126 ( 1402), 473 ( 1405). - domareämbete. bencth niclisson aff walö, i lagmanz dom sitiandhe i thetta sin i fiädrindha landhe aff ärligx riddara wägna herra karl wlphssons aff töftom SD NS 1: 386 ( 1404) . " pätar thomasson for laghmandzdom sitiande i östrogötlande a . . . yuars niclissons veghna " BSH 2: 66 ( 1399) . aruidher . . . som tha sat fore härizhöfdhinga dom SD NS 2: 37 ( 1408) . 10) myndighet, makt, välde. se härra-, häfdhingia-, kesara-, mästar-, pava-domber. 11) domsverkställighet, straff. þännä sama dom wilium wir at þe män hawe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). Bu 170 . " domin thola " Lg 127 . " för än doombrin ower idher gar " Iv 2768 . 12) omdöme, urskilning, förstånd. thz är badhe fult mz dom (plenum judicii; grundar sig på omdöme) ok han veet ther väl skäl til Bo 93 . "],"e":["doomber: doombrin Iv 2768 . ","domer LfK 110 . ","dom . ","doom . ","-ar . ","dommum SD NS 1: 227 ( 1403), ","doma dagher","domä- . ","domo- LfK 209 ), ","doma lös , ","doms härra , "]},{"a":"dombok","b":"nn","c":"","d":["dombok. " som . . . hans gamble dom böker inholda " BtFH 1: 139 ( 1507) . " i domboken at anno medx " SD NS 2: 482 (1412, gammal afskr.). FH 5: 120 ( 1488), 131 ( 1489)."],"e":[]},{"a":"dombref","b":"nn","c":"","d":["dombref, skriftlig dom. opit konunxsins dombreef FH 3: 6 ( 1353) . " i mino vpno dombrewe " ib 7 ( 1369) . " lagmanzins doom breff " SD NS 2: 147 ( 1409). ib 1: 38 ( 1401) . MB 2: 185, 193, 195 . dömdes thz dom breff stadug och fast som oleff jönsson haffde wtgiffuit BtFH 1: 139 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"dombrut","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) dombrott, brytande af dom, olydnad mot gifven dom. infrictionem iudicii dictum dombroth, vobis indulsimus SD 3: 650 (1324, gammal afskr.). ib 5: 692 ( 1347, nyare afskr.) ., 6: 6 ( 1348). FH 3: 6 ( 1353) . dömdes . . . sak til iij m. för dombrot BtFH 1: 136 ( 1507) . ib 138 o. s. v. ","2) böter för dombrott. take tha konwnger sin dombrut TB 80 . " annur war dombrut (böter för olydnad mot vår dom) " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). myetä vt af hans gods konungs dombrut ib 481 . " þriþiungen af dombrutumen " ib. " ib 6: 112 ( 1349). laghmandz dombrut (böter för olydnad mot lagmans dom) " FH 2: 58 (1424, afskr.)."],"e":["-brot . ","-broth )"]},{"a":"domföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"domhärra","b":"nn","c":"","d":["canonicus, kanik, domherre, medlem af domkapitel. SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.). ST 477 . RK 2: 542, 7376 . Lg 3: 187, 407 ."],"e":[]},{"a":"domi","b":"nn","c":"","d":["Jfr þingsdomi samt doma dagher."],"e":[]},{"a":"dominsighli","b":"nn","c":"","d":["domsigill, insegel som sättes under en dom. vnde waru domingsigle SD 5: 662 ( 1347) . " ib 6: 7 (1348, gammal afskr.). ""],"e":["-incigle SD 6: 7 (1348. gammal afskr.)), "]},{"a":"domkirkia","b":"nn","c":"","d":["domkyrka. SD 5: 293 ( 1344), 6: 65 ( 1348). Bil 54, 248 . KL 78 . VKR VII . Bir 3: 361, 410, 476 . RK 2: 7528 . "],"e":["-kyrkia: kyrkio KL 78 . ","-kerke: -kerken RK 2: 7528), ","domkirkio dyr","domkirkie dör )","domkirkiogardher , "]},{"a":"dompna","b":"","c":"","d":[" , se dufna."],"e":[]},{"a":"domprovaster","b":"nn","c":"","d":["præpositus cathedralis, domprost. biwdher brodher domprowasth heller annan kanik SEG 123 . RK 3: 3414, 3423 . " bryniwlff. domprowast innän scara CBSH 2: 41 ( 1396). herra bryniolf domproest " ib 42 ( 1397) . mester magnus domprowaster j abo FH 5: 39 ( 1466) . then gode herre domprowest i westeraars BSH 5: 522 ( 1513, nyare afskr.) . "],"e":["-prouester: prouest BSH 2: 47 ( 1397), 51, 52 ( 1397), 54. -prowester. -probisther: probisth FH 4: 63 ( 1459) . ","-progaster: -progast ib 3: 102 (1447, nyare afskr.); -progastens ib 6: 23 ( 1450) . ","-proghuster SD NS 2: 140 ( 1409); -proghusten ib 153 ( 1409); -proghustrum ib 140 ( 1409); -proghustenom ib 145 ( 1409) . 153 ( 1409); -proghustrenum ib 145 ( 1409); -proghustins ib. -proguster: -progust BSH 5: 82 ( 1506) . ","-proaster SD NS 1: 576 ( 1406); -proast ib 342 ( 1404) . - proäster: -proäst FH 3:93 ( 1446). -proester SD NS 1: 473 ( 1405); -proest BSH 2: 42 ( 1397), 46. -proster: -prost FH 3: 98 ( 1447); SD NS 1: 370 ( 1404), 2: 283 ( 1410); -prosten RK 3: 3414 . ","doomproster ib 1: 362 (1404); -prosten ib 3: 3423), ","domprovastadöme","domproghustha- )"]},{"a":"domstol","b":"nn","c":"","d":["tron. " saa hon äronna konungh sithia j enom domstol (throno) aff klarasta cristal " Mecht 144 ib 158 . - Jfr filsbens domstol."],"e":[]},{"a":"domstol","b":"nn","c":"","d":["domaresäte, domstol. " stodh for domstole " Bil 106 . sitir a domstolenom Bo 32 . " grep siälena . . . ok bar for guz domstol " Bu 171 . MP 1: 37 . Bir 1: 86, 3: 417 . GO 1059 . - tron. konung salomon läth göra eeth kostelikit säte ellir domstool aff filsben ST 208 . domstolana (throni) waro satte Su 93 ."],"e":["doomstool GO 1059 . domstool),"]},{"a":"domsäte","b":"nn","c":"","d":["domaresäte. stodh ginstan op af sino dom säte KL 380 . " för högxta doomsätena " Su 140 ."],"e":["doom- )"]},{"a":"domvilla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"donatebrodhir","b":"nn","c":"","d":["lekmannabroder (som utan att avlägga fullständigt klosterlöfte ingått i ett kloster och dit skäntk sin förmögenhet). hegne finke, jngiffuen donate broder j swartbrodre orden STb 5: 96 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"donde","b":"","c":"","d":["1) duglig, dugtig, förträfflig, utmärkt. then dande riddare bleff thör dödh RK 1: 3904 . akta oc see huru wän oc fagher, lustelikin dandhis är thän, som mik skoop tholkit Su 329 (möjl. att föra till 2 el. 3). - i förening med följande man. haffwer hollidh her i dagh predichen som en dande man BSH 4: 336 ( 1503) . ","2) god, dygdig, rättrådig. wardher opta annar thera donde (Cod. B doghandis 524; äfven annars motsvaras donde i Cod. A af doghande, dughande i Cod. B, se s. 568) man oc annar thera thiwuer MB 1: 46 . " wardh iacob dondes, än esaw wardh onder oc awundzsiwker " ib. " när mannenom . . . hwilkin dondes är oc tro sinom skapara " ib 53 . mannin wardher donde än gudh giwer honum godhwilia ib 351. han var done ok öfrit riik Fr 30 . mathidiana . . . war ey swa throhin höfwisk oc dondis som thu thänkir ST 38 . " är hon höfwisk oc dondis " ib 403 . the waro badhin gudhligh oc dondis ib 55 . " een dandes oc gudhelighen man " Lg 3: 355 . - i förening med ett följande subst., med hvilket det mer eller mindre sammansmälter. donde man, god el. dygdig menniska. ware hon wtlägha aff hwars dondemantz bryste MB 1: 45 . " tha skiin oc the signadha solen gudz änlite fore hwariom donde manne ewerdhelika " ib 69 . donde män oc skälike ib 453 . ib 112, 433, 454, 462 . - bra karl. thu mat vara een donde man Fl 1250 . ib 769, 857 . - aktad el. ansedd man. grewe gert . . . en dande man ok wel sidugh RK 1: 1073 . " marge dande men waro ther tha " ib 1155, ib 1291, 1990, 2025, 2634, 2: 9543, 3: 1609 . " aldrigh är thz swa donde (en) man (Cod. C dogande man) thz vi thorum herbärgha han vtan vi vitom hwadhan han ärä " Iv 4091 . - hederlig karl, man med anseende. skaltw . . . kallas nidung aff hwariom manne oc aldre heta dandeman Di 196 . offta skeer at en man händer ena darheit oc angrar thz lenge sidan oc mag all likawäll blifua en dandeman (dugandi maðr) ib 120 . - hederlig el. aktad man (ss hedrande tilltal el. benämning). huath donde man ma vara thänne Iv 1690 . donde (Cod. C, D dugande) man ij sighin ey swa ib 2653 . ib 3116, 4060 . thz vita alle donde män ib 1618 . RK 2: 1141, 3: 3123 . dondemanne incigle SD NS 1: 17 ( 1401) . " i thet skifte dandomän laghde " ib 19 ( 1401) . " alla the dondamen som thetta breff höra ällir see " ib 26 ( 1401) . alle the dandhe men thetta breff höra älla se ib 27 ( 1401). ib 34 (1401, nyare afskr.), 51 ( 1401) o. s. v. hulkit iak tik kungör oc sigher j tässa dandeman närwaru MB 2: 212 . " thz schal suennen hosbondanom i gen giffua epter dandemanna schön " SO 85 . " forlyche sigh mz hosbonden . . . epter dandemans sköön oc böön " ib 82 . " thet som danne men kwnne merkie, at han jw ändelige behöffwer " BSH 4: 52 ( 1477) . at wy ikke forma at göre wor skath äller skildh älle födhe wor husstrw älle barn wten dannemanss hielp ib 5: 445 ( 1511) . " han hawer got fortiänt som en ärlig danneman " ib 140 ( 1507) . " hon hafdhe een ärlekin dande man til bonda " ST 374 . " the dannemen och danneswänne som pa viborgh i slotzlofwan standhe " FH 5: 210 ( 1512) . the dannemen och danneswänne pa for:na slotth ligghe ib. BtRK 340 (1487, orig.) . 342, 313. - äkta man. hänna donde man ST 375 . " epter sin framledna dandemans dödh " SO 87 . " faar en annan dandeman ib. " ib 212 . - donde människia, hederlig el. aktad person. för allom dandes mänischiom lärdom och olärdom BtRK 151 (1449, orig.) . ","3) god, välvillig, mild, ömsint. tytus war swa mildir oc dondis at han gaff fatiko folke thz han hafdhe röfwat aff them armo iudhomen ST 368 . Lg 3: 17, 22, 126 . Iv 3588 . ","4) höfvisk, belefvad. war badhä dandes och dygdeligen Va 16 . " hon war badä fager oc dandes (allra mæyia friðazt oc kurteisazt vm alla luti) " Di 29 . - Jfr dughande under dugha."],"e":["dande . ","danne . ","donda . dando (de båda sistnnämda formerna endast i sammanskrifning med pl. af man). dondes. dondis. dandes. dandis Lg 3: 17, 22 . ","dhannis ib 126 (formerna på -s nyttjas nästan endast, då adjektivet står predikativt). ofta sammanskrifvet med ett följande man el. sven. någon gång äfven med qvinna),","donde qvinna , dygdig qvinna. som een donde qwinna hafdhe warit alla sina dagha ST 437 . ib 395 . - hederlig el. aktad qvinna. hawande ena ärlika dande qwinno til hustru ST 436 . - äkta hustru. han fan sina edle dande quinne RK 2: 2917 . som donde qwinnor plägha sinom husbondom göra ST 445 . - gift qvinna, matrona. haffuandhes mz idher höffwiska iomffrur oc flere hedherlika dandhe qwinnor Lg 332 . RK 2: 2925 . MB 2: 287 . " twa dannequinnor " Lg 3: 359 . ","donde husfru , äkta hustru. thinna dande hustru radh skalt thu gerna höra ST 412 . - gift qvinna, matrona. iomfrwr oc donde hustrwr Bo 216 . dande sven, hederlig el. aktad sven el. väpnare, hederlig krigsman, hederlig man. ati ville . . . stigha til skeps med mik och edra dandeswena BSH 4: 128 ( 1448) . idher alswoldigh gud befallandes och alla idhers dandhe swena hwar wid sith nampn ib 252 ( 1500) . " the dandeswene her oppa slotidh laghe " BtRK 339 (1487, orig.) . som ärlige tro dandeswene bör teres herre göra ib. the scole nw strax hawe teres wisse bodh til her ywer med IIII dandeswene och twa skipmän ib. tesse epterscrifne sex dandemen och dandeswene ib 340 . ib 338, 339, 340, 341, 342. 343. FH 5: 210 ( 1512) . haffwer fariit medh mich som ärlig tro danneswen BSH 5: 27 ( 1504) . " han liger her som en tro dandeswen " ib 85 ( 1506) . " ath the dande swena komme en nw helbrygdhe heem " ib 87 ( 1506) . " dee danneswena medh honom äre ib 412 (1510). hadhe edre danneswena hafft piil ib. medh flere dandisswena " ib 423 ( 1510) . " for swadana gerning, han omanlige giorde pa i (en) dandeswen, peder ericsson, swerigis rikes tro man oc väpnare ib. som jac skal oc wil bewisa medh manga dandes swena, presther oc bönder i mark " ib. " sätio wij tiil alla goda män och dandeswäna. som them baada känne, holken thera som riket mäst tiil thiänist äller i moth wäridh haffwer " ib 424 ( 1510) . "]},{"a":"donde","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["done- Rydberg Tr 2: 467 ( 1388)","donde qvinna , ärbar kvinna. sama dag fäste mästar sigge lagh syälft tolfte, ath han wille wäria sina hustrv til enne dandqwinno Beckman Stu 87 (1461, Arboga tänkeb). ","*donde qvinno drät , "]},{"a":"done","b":"","c":"","d":[" , se dane."],"e":[]},{"a":"dop","b":"nn","c":"","d":["dop. j dopeno ST 195 . doop wntfa RK 1: 144 . Lg 3: 700 ."],"e":["doop . ","dopp Lg 3: 700), "]},{"a":"doppa","b":"vb","c":"v.","d":["doppa. " warmpth köth swdith oc doppath j honagh " PMSkr 272 . ib 433 . Mecht 73 . - Jfr indoppa."],"e":["dwppa )"]},{"a":"doppa","b":"nn","c":"","d":[" PMSkr 458 . " porphirius är en rödher twnger och harder sten haffwandis j sigh manga doppor som gryn ib 487. ""],"e":[]},{"a":"doppa","b":"vb","c":"v.","d":["doppa. " dwppa blöt bröd i vineth " LB 7: 132 . ib 30 . PM XXVIII ."],"e":["dwppa )"]},{"a":"dopt","b":"nn","c":"","d":["stoft. " knosadhe han allan i dofft oc kastadhe doftith i watnith " MB 1: 346 . ST 257 . Bo 104 . LB 3: 34 . " j scullen mich tre gambla fa som dufftet är af hofdet slagit ("som äro torra bakom öronen") " RK 2: 1827 . - (?) tagha reent glas oc stämpa smath til thz är swa som miöl oc göra thz reent ath änthe är äfter vtan döfth LB 5: 77 ."],"e":["duft ST 257 . ","dufft . ","döfth LB 5: 77 ), "]},{"a":"dopt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr qvärnadopt."],"e":[]},{"a":"dor","b":"","c":"","d":[" , se dyr."],"e":[]},{"a":"dor","b":"","c":"","d":[" , se dyr."],"e":[]},{"a":"doraþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr odoraþer."],"e":[]},{"a":"dorträ","b":"nn","c":"","d":["dörrpost. " skulu the taka lamba blodhin oc stryka han vppa badhen trän som standa langx vp mz durumen " MB 1: (Cod. A 10) 555 ."],"e":[]},{"a":"dosteran","b":"","c":"","d":[" , se diosteran."],"e":[]},{"a":"dotera","b":"vb","c":"v.","d":["dotera, utrusta, förse. " wi . . . nadhennadals closter . . . mäth for:dom twem gaardhum . . . doterom " FH 1: 19 (1441, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"dottir","b":"nn","c":"","d":["dotter. " sororis margrete gozstafs dottir " SD 2: 474 ( 1306) . elena ormsdotyr ib 507 ( 1307) . " dilecte vxori mee margrete knutz dottor " ib 702 (1300-1310). domine ramburghi bøndicsdotur ib 3: 139 ( 1313) . " domine margarete bendictsdottur " ib 217 ( 1315) . " cum domina ingride swantæpolksdotor " ib 398 ( 1319) . " þen lutin wildin vi at war dotur inggeborgh hafþe " ib 6: 180 ( 1350) . " tu hion gipto sina dottor vngom svene " Bu 30 . " dotter herodiadis druncknaþe " ib 57 . " giorþe brulöp sinna dottor ib 182. hälder giwer iak thik mina dotter än androm manne " MB 1: 221 . " then marskens dotter fik " RK 2: 7272 . " han hafdhe ena dottir " ST 336 . konungxsins dottir födde een son ib. " födde flere sönir oc dötter " MB 1: 166 . " dötter skullo ärwa än ey ware sönir til " ib 419 . " lät sina dottor thär atirbliwa " KL 73 . - i andlig mening. KL 352, 353, 356, 357 . mina älskelika oc andelika dötter i gudhi LfK 139 . - Jfr broþor-, foster-, guþ-, konungs-, prästa-, skripta-, sona-, stiup-, systor-dottir. "],"e":["dotter . ","dotur SD 6: 180 ( 1350) . dotyr. dotor. gen., dat. och ack. dottor. dottur. dotor. dotur. dotter. dottir. gen. dotters RK 2: 7267 . pl. nom. och ack. dötter KL 356 ; MB 1: 165, 166, 195, 419 ; Al 2975 ; Di 73 ; MB 2: 45 ; LFK 139. döttir Bil 574 ; KL 353 ; Lg 3: 22 . ","döter Ber 147 . ","döther RK 1: 374, 591 . ","dötar Bu 200 . ","dottir Bir 3: 453 . ","dottr KS 33 (85, 36) . ","döttrom KS 59 (146, 64 ; MB 1: 194, 2: 138, 139 . dötrom lib 1: 303. gen. döttra ib 313; KL 352, 357 . ","dotterin Bir 3: 135 . ","dottren MB 2: 108 . ","dottherna ib. pl. nom. döttrina KL 352, 356), ","dottor barn , ","dottordottir","-dottor . ","dotterdotter MB 1: 363 . " dotter dotter " ib 364), ","dottor man","dother- )","dottor son","dottherson MD 160, 161 . ","dottersyni Bil 305 . ","döttersönir MB 1: 225), "]},{"a":"dottir","b":"nn","c":"","d":["dotter. Jfr Sdw 2: 1209. snarliga opsöktes jumfru ouer alla ärligin j sidhum, riik ok fagher ok synom ärligom foräldrom eendha dotter J Buddes b 73 . Jfr borghara-, brodhor-, döpis-, fadhurbrodhor-, gudh-, ringiara-, stiup-, svarvara-, vardhskrivara-dottir, samt brödhra döter."],"e":["dötra Prosadikter (Sju vise mäst C) 243 . ","döttra Troj 211 . ","döthre Arfstv 33 ( 1461) . ","döttre SD NS 3: 227 ( 1417) . döttee Lagerbring Saml 2: 259 ( 1457) . ","döthrar Hel män 276 (bis). dotra Arfstv 43 . ","dotthre ib 31 . dott(h)ror Svartb 559, 560 (1509). gen. dotters STb 1: 127 (1477)), "]},{"a":"dottorliker","b":"av","c":"adj.","d":["en dotter tillhörande, som tillkommer en dotter. mz dotterliga vördningh Lg 3: 570 ."],"e":["dotterlig )"]},{"a":"dottorlikhet","b":"nn","c":"","d":["förhållande (sinnelag, handlingar) som anstår el. utmärker en dotter. jak haffwer förswmat oc bortkastat alla dottherlikhet, tha haffwer thu likawäl än behallit j tik kärlekasta fadhers milhet SvB 19 ."],"e":["dotther- )"]},{"a":"dova","b":"vb","c":"v.","d":["döva, bedöva, försänka i domning. memphitis är en sten til läkedom . . . smöryes pa the lymmana som skwla skäras äller brennas oc the bliffwa swa doffwada ath jngen wärker kennes PMSkr 481 ."],"e":[]},{"a":"dova hug","b":"","c":"","d":["dövande hugg; banehugg. (de) lwpo epter hanom ok slogo och huggo hanom, swa ath han ey vntsettingh hade vtan matte gyffue enom en (för et?) doffue hwgh STb 4: 54 (1505)."],"e":["doffue- )"]},{"a":"dovi","b":"nn","c":"","d":["dvala. " han laa innan doua hwarke sofuande älla wakin " Bil 277 . Al 2883 . MB 2: 169 ."],"e":[]},{"a":"drabba","b":"vb","c":"v.","d":["drabba, sammandrabba. " drabba til slagx med samme fyender " BSH 5: 434 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"draf","b":"nn","c":"","d":["silique, draf (ss svinföda). ä drömir so vm draff GO 915 . Bir 1: 353 . " ätha draff mz swinom " LfK 95 . Jfr svina draf."],"e":[]},{"a":"drafbrunder","b":"nn","c":"","d":["källa, upphof? lätin är alla onda frestilsa och hugxilsa oc lasta draffbrundir MP 1: 264 . ib 2: 206 ."],"e":[]},{"a":"drafl","b":"nn","c":"","d":["avfall, skräp, bildl. fåfänglighet. " omwändhom i warom siälom iomffrunnas sons pino owergiffno alla wärldennas draffwel faffänghan leek oc onyttelika glädhi (relictis mundi frimolis, iocis vansique guudiis) " JMÖ 106 . " tha skal hon wtelykkia aff sith hiärta alla löshtet oc alt wärdzlikit draffwel li lek, stim oc fafänghe glädhi ib. - mindervärdig handlig, dårskap. wi skulwm . . . aldregh met swadana drawel loc wtroscap offte mere oss met bewara mot wart hescap, wort rike eller höffdzman " Svartb 368 (1439, Skokl) . "],"e":["drawel . ","draffwel )","*drafls dare","drawels- )","drafls folk","draffwels- )","drafls man","drafwels- . ","draffuels- )","*drafls munder","draffwelz- )","*drafls onder","draffvels- )","*drafls ordh","drafvels- )","*draflsqvinna","draffuels- )"]},{"a":"drafl","b":"nn","c":"","d":["1) uselhet, smörja, det som är odugligt el. vidrigt. dricka tz som man ma then slemmen och fuctughetin varda qwiith med vthur maghan. ty pa then tiidhen skal man sigh tz draffuil qwiith göra, tz som man alth aarith haffuir saman sanckath LB 7: 179 .","2) fåfänglighet, dårskap. " thz var änkte vtan drafwil at sköta sliko fawitzsko oc flätio " Bil 598 . " for tolkith drafwell och flätia skwldh " Lg 3: 121 . - fåfängt el. dåraktigt prat. han slaar thässa willo oc draffl til iordh MB 1: 76 . " taladho mykit drawel (Bu manggen hägoma 22) " Lg 934 . " tw far mz draffwel " Di 47 . ss rimfyllnad. för wtan drauel MD (S) 201 ."],"e":["draffl . ","drauel . ","drawel . ","draffwel . ","draffwell . ","drafwil . ","draffuil )","drafls dränger","drawils- )","drafls folk","draffwels- )","drafls fulder","drauäls- . ","drafuäls- )","drafls karl","drawels- )","drafls man","dräfwelss- SO 168 . ","draffwels- BSH 5: 76 ( 1506) draffuels-), ","drafls svar","draffwils- )","drafls thing","draffwels- )","drafls tro","draffuils- )"]},{"a":"dragh","b":"nn","c":"","d":["Jfr anda-, for-, har-, knif-, qvidh-, svärds-, thiäla-dragh."],"e":[]},{"a":"dragh","b":"nn","c":"","d":["prygel? cedes . . . slagh sarghan saarmale och dragh GU C 20 s. 91 . - Jfr gäddo-, knif-, kniva-, krampo-, svärdh-dragh."],"e":[]},{"a":"dragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) trahere, ducere, draga, föra, släpa. drogho han vt af eldenom Bu 22 . " heþue gripu han vm siþe ok drogho tel mönstar " ib 199 . " kom nöþoghar ok dräghin tel prädican " ib 7 . " draghin firi dom " ib 30 . " ilth är at dragha reep widher rama " GO 258 . " ardhrit draghis af yxnomen " Bir 1: 298 . " dragha flere män bätter et skip än en man " KS 6 (14, 7) . dragha nooth FH 4: 16 ( 1451) . drogho arana Bo 92 (med afs. på de fyra sista ex. jfr 2). tak en warman swyna maga ok dragh oppa howdit LB 4: 354 . " hon drogh a sik . . . siin riikasta klädhe " Al 8130 . " drogh jomfrun tha sina skoo aff sinom fotom " Bir 3: 280 . " dragha hona af hänna klädhom " KL 314 . " then sotthen drog mig tha till döda (vållade min död) " RK 3: (sista forts.) 4579. ib 5686 . " bödh israelz sönom dragha til minnes (komma i håg) then daghen " LfK 140 (se vidare under minne). - rycka. castaþo män stora linor vm afguþa stok ok vildo dragha viþ iorþ Bu 207 . drogh hwart andrum maat wt af munne Bil 316 . " hwat som mannin hawir a kroppenom . . . thz slitz alt saman af honom ok dragx " Bir 1: 89 . - abs. draga, vara dragare. thz är onth at dragha widh driiff GO 181 . ","2) draga, sätta i rörelse. iomfrwr som lekte j bambor oc drogho (utförde) danser MB 2: 108 . ","3) draga, utdraga. aldre lypte svärþ älla dragha at cristnom manne Bu 57 . " mik skamas dragha swärdh äller kniiff a mote thino wanstarka liiff " Al 625 . draghit suä[r]þ atar halda Bu 509 . KL 40 . Fl 1025 . Di 170 . ","4) draga (anden), insupa. han gitar eigh draghit andan Bu 204 . " hundra dragha . . . bäter wädher än mannen " MB 1: 80 . " thz natwrinna andbudh som wi draghum röök mz oc wädher " ib 82 . - abs. draga efter anden? widh thässa talan drogh modherin som hon ware af sömpne väct (andan, som läses på motsv. ställe i Cod. C, är troligen bortfallet efter modherin) Bil 270 . ","5) draga, ss dragmedel verka el. vålla. ted drager lettelica hol vppo böldena LB 7: 324 . - opersonl. draga, kännas som om dragning vore. kom oppa nagen lithen werch i mit wenstre öghe, togh ekke swa . . . thet naget drager BSH 4: 336 ( 1503) . ","6) draga, locka. " hon drogh thän visa til dara ok alt hans hiärta til illan lusta " Bil 212 . " sua drogh (hon) biskopen mz sino raþe at han hana sialuar hörþe " Bu 143 . Bir 3: 101 . - med dat. sidhan människionne draghir luste til hedhrin Bo 95 . - (?) han dragher honom ouer goda tiil wä[lle] offuer land och slot til högbelle MD (S) 243 . ","7) fördröja, uppskjuta. at dödhin skulle äkke länge draghas Bo 197 . " dragh äkke längir atirkoma til min " ib 221 . ","8) ådraga. " thz är aff gamalt malat aff natwro draghit (lepra vetustissima . . . atque inolita cuti) " MB 1: 362 . " af kötyno drogh han sik girinna last " Ber 207 . ","9) bära. " dragha vidh i stekarhws ok stufw " Ber 252 . " leon drogh säkkia ok vidh som asne " Bil 627 . " hesth skulle ey mera draga " Di 293 (jfr Fritzner s. 255). mins mik likamans huru þungar han är at dragha (in portando onerosum) Bu 141 . 11) bära, hafva på sig, hafva, vara klädd i. a sit hofwdh ena krono drogh Al 3837 . MD (S) 214 . budhu honom the krono han skulle draga ib 269, 270 . lokka swa sidha drogho the Al 5610 . " alle kesare som för waro drogho släth peld ok baldakin " Bil 470 . " siilf oc mardskin dragha " MD (S) 242 . " ful riik klädhe drogho the " Al 5446 . ib 5714 . 12) i sig bära el. innehålla, rymma. fylte thz (karet) mz watn thz drogh ey meer Al 62 . 13) bära, hafva, hysa. wi draghum synd i modher liwe. MB 1: 148 . " drogh til honom stora wredhe och awndh " JP 88 . 14) vara underkastad. han haffuer alder draghit skat eller andra wtskylder medh them aff soken FH 1: 139 (1493, gammal afskr.). at han haffuer draghit skat til abo slot ib 140 . 15) fördraga, uthärda, hålla ut med. gatho thz ey lenger dräghit RK 1: 4215 . - hålla stånd mot, göra motstånd mot? han menthe till wisse iw stocholm taga thz kwnne honum tha inthet draga RK 3: 6014 . 16) bära, framalstra. en skogh ther ädhla frwkt öffrith drogh Al 7338 . " ingen örtagardh är saa fagher mz myndree han baadhe liilior oc näslor dragher " RK 3: 1864 . 17) medföra, bringa? ath i wilie se oppa brädhet med hwath tärninghin dragha will BSH 4: 257 ( 1501) . 18) draga, leda, föra. jak skal tee thik thriggiahanda vägh hulkin tho ledhe oc draghir til eet Bir 2: 197 . " soot som dragher til (medför) dödhen " LB 3: 13 . " alt thz som draghir til godha frägdh " Bo 147 . 19) bidraga. drogh til födhonna tholikt som han gat mz sinne timbir gärning Bo 33 . 20) syfta, sträfva. alla kirkior dragha ther til at the magho vardha luttakande himerikis mönstre Gr 300 . 21) syfta, hafva afseende (på). med allom theras clausulis och articulis som dragha och lydha kwnna intil fornempda daktingan SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). 22) syfta, vara riktad, vara verksam. dragha mädh, hålla med. skal thu ey meer drägha mz fatighom än mz rikom til rättan dom MB 1: 339 . - dragha mot, strida mot. nakat . . . som droghe vt aff ällir moth reghlonne Bir 5: 125 . ","1) draga sig, förflytta sig, begifva sig. at watzskan böriar at dragha sik til nokon lim LB 5: 292 . " dragher sik een watzska aff hofdhit nidher i kroppin " ib. " drogh sik aff himpnenom " Bir 3: 21 . " drogh han sik til teridacium " Gr 267 . drog sik näst til the gudelika personam Su 371 . stundom opganga myrk sky aff jordhinne ok dragha sik (trahit se; uppstiga) j himelin vndir solina Bir 2: 159 . ","2) sluta sig. ther vnder hafdhe han een maliokragha han monde sik til hertugh fräderik dragha Fr 150 . ","3) sträfva, syfta. " alt thz til är draghe sik til, aff sin naturlik skipilse, at wara ett " KS 7 (17, 8) . - refl. draghas, ","1) dragas, söka rycka från hvarandra (något). liuset brast som þe droghos Bu 12 . ","2) hårdragas, brottas. " droghos opta oc bardos " Bil 776 . MD 79 . Di 78 . ","1) afdraga, afkläda. the . . . drogho hennes cläder aff Va 35 . afkläda sig, bortlägga. drogh aff sina sko Lg 95 the dragha harnisk aff RK 3: 463 . ","2) draga bort, taga bort. RK 3: (sista forts.) 4476 Jfr afdragha.","1) föra bort, föra undan. draghin bort diäfuls mannin Lg 126 . " sagh en diäfwl dragha bort en munk vt aff sinom bönom " MP 1: 52 . ","2) draga ut, ss dragmedel aflägsna. thz dragir bort wärken LB 3: 60 . " thz drager borth ether " ib 2: 60 . Jfr bortdragha. ","1) draga fram. drogho them fram Bil 850 . KL 308 . Bir 2: 65 . ","2) draga fram, gynna. tidzska drogh han tha mest fram RK 1:sfgn) s. 188. ","3) framdrifva, framkalla. draghir fram necte LB 3: 116 . - (?) thz dragher fran (för fram?) quinno sot LB 4: 348 . ","4) protrahere, uppskjuta. lofwanin drogx fram ena stund Bir 1: 395 . " maaltidhin dragx . . . fram till middagxsins " ib 5: 36 . - Jfr framdragha. ","1) draga in, föra in. drägher in till sik (slår under sig) mädh suichum af konunglichum jngiäldum SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). all kiärumaal sum länge standa vkiärdh, dragha (medföra) giärnä vsannind in till syn ib 376 (1344, nyare afskr.) . ","2) bära inom sig, innesluta. han haffwir mykin äro in at dragha RK 1: (Albr.) s. 208. - innebära. hwath the ädhla stena haffwa in at dragha RK 1: (Albr.) s. 210 . - Jfr indragha.","1) sammandraga, hopdraga. the dragha samman saar LB 9: 105 . ","2) samla (gods el. penningar). j draga saa monga päningha somon Di 297 . - abs. i thy at the ey drogho saman älla gömdo Bo 3 . " suasom myryn drogh han saman dagh oc nat " Bir 2: 130 . - Jfr samandragha. ","1) draga upp. gudz höghre hand drogh op han Bo 105 . ","2) resa sig. drogh vatnit op a badha sidhonar Gr 316 . ","1) utdraga, uttänja, utsträcka. drogh wt thät quart var aff tungonne swa lankt som tungan för var Bil 868 . " thina hender ok föther thu läst wth mz liinom dragha " Bir 4: 147 . ","2) afkläda. " han lät aff henne dragha wt mädhan hon hafdhe en klädhe klwt " Al 7431 . ","3) drag ut, ss dragmedel aflägsna. ted drager wt eetrid LB 7: 324 . " tz drager wt bölden oc hiitan " ib. " drager wtt böldh oc var " ib 349 . " thz dragher vth allan wärkin " ib 2: 11 . ","4) draga ut, locka ut. han drogh them wth mz fagher ord RK 3: (sista forts.) 4631 . - Jfr utdragha. "],"e":["drägha Bu 12 ; MB 1: 339 ; ","-andom Bir 4: 263 . ","drokt MP 2: 158 . pl. drogho ","dräghin ) , ","dragha ut af , afvika från. Bir 5: 125 . ","dragha ivir eno , vara ense, komma öfver ens, stämma öfver ens. the dragha badhe owir eno Bo 146 . ib 250 . ST 502 . Al 636, 1693, 6459, 9729 . RK 1: 1275, 3443 . - komma öfver ens, göra öfverenskommelse. wi . . . hafuom swa draghit ofuer eno at jak . . . hafuer . . . uplatit . . . mit ärfue SJ 57 ( 1430) . ib 94 ( 1435) . - opersonl. blifva ense, komma öfver ens. med dat. el. ack. kan them ey owir ena dragha Bir 5: 21 . ","dragha ivir ens , vara ense, samtycka. haffwom wi vndirstandit jwdhana ey owirens dragha (consensisse) mz waarom fadher. at the skullo sigh giffwa til hedhninga lagh oc sidher MB 2: 314 . " komma öfver ens, göra öfverenskommelse. at wi mäth biscopom, riddarum oc andrum wälburnum mannom . . . hawom daghthingat oc owerens draghet i swa matto, som här äpter fylgher " BtRK 32 ( 1359) . RK 3: (sista forts.) 5817 . ","dragha ens , vara ense, komma öfver ens. när herdhin ok wlwin dragha ens tha hawer hiordhin tappat GO 386 . 23) draga, tåga, begifva sig þän timä man til fiända drager SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). han drogh sidhan thädhan a ena heedh Al 7333 . MB 2: 228, 234, 235, 293, 315 . the wåre opp i landit dragne RK 3: (sista forts.) 6017 . 24) närma sig, vara nära. i uttrycket: dragha til dödhin. tässen systren wart krank oc drogh til dödhen Lg 3: 413 . ib 415, 425 . PM XLV . " giffwandis them drikka som droghe til dödhsens thima " ib XXXVII . 25) opersonl. gå, komma. tha electus fann at ther til draga (fann det luta derhän) at swenske wille marsken til konung haffua RK 2: 7476 . " är thz smaa fääladh tha böthe eth halfft pundh wax dragher thz höghre (går det högre upp, är det större boskapsdjur) gaa ther om som om annan thyuffnadh " SO 50 . " tha the thette hördho latho the fasth dragha (gåfvo de efter?) " BSH 4: 257 ( 1501) . - dragha sik, ","dragha a , påtaga sig, påkläda sig. the drogho the rikasta klädher a Fr 1591 . Al 2192 . Jfr a dragha samt dragha up a. ","dragha af , ","dragha ater , draga tillbaka. en draghir (honom) atir, oc annar fram Bo 181 . " solin drogh ather sith skiin " JP 4 . Jfr aterdragha. ","dragha bort , ","dragha fore , förebära, anföra. draghandis thet fore ath jw mere wii them bughe och knichte iw mindre är thet bewänth HSH 22: 567 ( 1494) . ","dragha fram , ","dragha in , ","dragha nidher , ","dragha saman , ","dragha sunder , vara olika. wart lifwerne dragher swnder Al 6033 . ","dragha til , rycka an, tåga fram. the drogho til mz ludhrom oc baswnom MB 2: 327 . ","dragha sik til , ådraga sig. at the draga sigh ingen fara til BSH 4: 317 ( 1502) . - Jfr tildragha. ","dragha undan . ","dragha sik undan , draga sig undan. at han . . . drogh sik vndan Bo 92 . - Jfr undandragha. dragha up, ","dragha sik upp , lyfta sig upp. drogh sik vp at sithia mz repe bundit widh bielka Bil 627 . - Jfr updragha. ","dragha up a","dragha pa )","dragha ut , ","dragha ut af , afkläda sig, bortlägga. the drogho wt aff all siin klädhe Al 5000 . - Jfr at-, be-, for-, fran-, ful-, har-, ivir-, nödh-, um-, und-, undir-, äptirdragha samt hand-, ny-, sol-draghin."]},{"a":"dragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","sabsolut: lj tunne öll fiskerne for vj öre, tha the nw sist droga at myn herra koningx nadh Skotteb 380 (1463, Kämn) . fiskerna j tunne öll for viɉ (6 1/2) öre, tha the drogha i fateburet ib. fiskerna, tha the drogha vpa fateburet ij reyser, for öll brödh o sild ɉ (1/2) mark ib 381 (1463, Kämn). - draga, föra, bringa. bildl. at hafwa knyff eller naall, är ey syndh, än aff mykin girligin akt j theres gerningh ok värde görä theres äghäre til propreetarium ok dragha ther medher j dödheliga syndh J Buddes b 171 . " mädhan swa är, at hwar en människia aff naturlike skapilse dragx (ducatur) til at wpspöria sina opbörian " SpV 3 . at wi alle sculom thera bäggiäs osämio til en gandzkan winscap dragha vm alt thet thöm i mellom här till hafuer farit vm thettä sama godz FMU 1: 382 ( 1381) . än tha at mannen, aff idhkelike öffning dragher thätta til een wana (in usum portavit) Mecht 284 . engin syndh är swa äth, oc nadhelikin, om hon dragx j wanan (veniat in usum), at hon wardher ey dödhelikin Mecht 283 . " ath thenne hälpin nu görs dragis ey til lsidhwäniä Reuterdahl Kykoshist III 2: 529. the forscripne fyre biscopa oc fyre leek män . . . skulu a en nämpdan oc wissan stadh oc dagh til saman koma oc thänna forsaghdo ärinde til ända dragha " FMU 1: 360 ( 1376) . gode men, drager tette til amynnelse STb 3: 414 (1499). ängin liffuer thän nw, som annat weet äller kan dagha til minnes Priv f Sv st 129 (1454, avskr.). oc haffue severin eder swen oss loffuat ath han skall draga eder thet till minnes HSH 14: 87 (1526, Brask) . - översätta (till). med prep. i. sancte ieronime, . . . thu drogh i lathin alla the hälgho scrifft SvB 410 . 3) draga, utdraga, blotta (vapen). han oc hans dreng drogo kniff aath hanis dingxstad STb 1: 28 (1475). han haardrog och droff kniffwen aath peder jönsson ib 356 ( 1482) .","7) uppskjuta. " at dragha thät länge (differre) är mik dödher Skrt Uppb 102. - abs. at thu thic ekke bätra, vtan draghir fran dagh oc til dagh " Hel män 120 . - draga ut på tiden (för ngn). mz myken lämplelighet drog hon for diomedem oc for halade hans hop Troj 179 . - Jfr Sdw 2: 1209. 11) bära, vara klädd i. borde henne ey dragha eller bere gul eller brem STb 2: 353 ( 1489) . " ena bön til borgamestarana och radit om ingegerdh . . . ath hon her epter matte draga gul, hermelin . . . grasskyn eller sölff " ib 3: l48 (1492). 12) bära ss last, lasta. jngen lax schal mera vtföres än medh stadzins kraff. wel, swa mykit han formach at draga STb 3: 393 (1498). 13) bära, bildl.: i sitt mellanhavande (med ngn) visa, ådagalägga. saa haffue wij jnteth annedt fwnnedt med thom her hoss oos wthen redelighet dragit med stadhen, giört lige och reth effther theris formage STb 5: 334 (1521, Kop.). 14) bära, vara underkastad, bestrida. then skat äller twnge ther kwnne paa löpa, skolom wy ok weliom . . . gerna sielffwe dragha SD NS 3: 265 ( 1417) . - bära tåla vid. jngen är pliktogher dragha skadha mädh honom PM Skr 52. lindwid och jens wordsataren drage huar there !UDDA_TECKEN? (1/2) skade om ij tunnor öll, som hade bort löpit j lindqidz skip for jensse STb 4: 197 ( 1511) . 17) åvägabringa, sätta i gång, ställa till? Se Sdw 2: 1209. 18) leda, föra. - dragha til godho, lända till gagn. när the (ɔ kyrkenes friiheter oc priulegier) oc ridderscapens warder förkrenckte i then motte wite wi ey huad annere priulegier riiket kan haffua thet rikesens inbyggare kan drage til gode HSH 13: 108 (1524, Brask) . 21) ha dragning åt, tyda på, vittna om? manga systra gifua vt badhe mat oc ööll . . . oc annat tolkit thätta synis dragha til eghelikheet oc eghnan wilia FOVkl211. - syfta (på), ha avseende (på). med prep. til. lösordh som dragha til gifftomaal ällir wärdzlighin tidhande FOVkl 217 . scal ey städhias nakrom at göra naghot til at vtgiffua enkaarligha luffuor wanta helgha domahws ällir lannat tolighet som draghir til wärdzlica människia täknadh ällir fafänga ib 216 . 22) dragha ivir et, stämma överens, stämma. them (ɔ Pedher Olsson och Staffan Västgöte) drogh ecke offuer et rekinskapin STb 1: 32 (1475). - dragha ivir eno, opers. komma över ens. med dat. el. ack. haffwer oss än til tessen dagh dräghith öffwer ena PMBref 302 . - ivir eno draghin, överenskommen, uppgjord, beslutad. alle thesse forscrefua stykke oc artikella äro swa ouer eno draghne mällan fornämpda war frända konung erik oc fornämpde hans radh oc män rikesens i swerike oc oss i alle mato, som foe screfuat star Rydberg Tr 2: 662 ( 1396) . - dragha lika, stämma överens (med), stämma (med). huilkit tal lika drogh medh thet jöns matsson hade bereth STb 2: 268 ( 1488) . - stämma överens (med), passa (till). med prep. äptir. yxen drogh lyka epte sarith lykit hade STb 3: 411 ( 1499) . 23) draga, tåga, begiva sig. dragha til baka, draga sig tillbaka, retitera. nar capitenaren förmerker ath honom är ey raadelikith tha stridha skla han ganskans warliga drägha til baka PMskr 157. ib 158 . " dragha sina färdh, (be)ge sig av. här epter wiliom wij draga wara färd " Troj 95 . - dragha sin vägh, ds. fienderne . . . hade aktid dragit theris wäg STb 5: 260 (1519). 26) ha dragning åt, övergå i, skifta i. the (ɔ höns) som ärw hwithe äller dragha mykith til hwitan lith PMSkr 251 . " bolus armenus är en röd jord oc ey sten, draghandis til brwnhet " ib 463 . 27) draga ut, tänja, sträcka; spänna, sammandraga i kramp? när fäth . .. ledze är ath ätha. senorna dräghas (neruorum intentio) PMSkr 227 . - draga, genom tänjning tillverka. giffuer oc akt pa i norenberg oc annorstadz ther iärntrad drages, pa theres reskap oc scriffuer alt i en lithen book HSH 13 . 113 (1424, Brask). - dragha munnin, draga på munnen. subridere litit lee commvniter drago munyn GU C 20 s. 526 . 28) uppg till, belöpa sig till. sudance hielp aff biscop stolen drager ey högre än duos solidos de qualibet ecclesia pro chatedratico ther i stik tet HSH 13: 45 (1524, Brask). när eder nade teches thet lathe förslaa (ɔ: beräkna) huad thet kan drage warder thet mycket myntre än eder nade förekommit är ib 46 (1524, Brask) . 29) ha att betyda, spela ngn roll. framdelis thalade the (ɔ befraktarna) skypparom ytermera til om kopper, the skulle haffue jnne dulth medh sigh . . . huilket ther vtjnnan fandz theris faaktunnochet, ath the ey betre wiste, ok kunne lytet draga pa theris (ɔ befraktarnas) deel, som sith mist hadhe STb 2: 460 ( 1490) . " gaffs niclis gulsmetz pige karine ffrii och quit fför then szak niclis gulsmetz hustrv hade lagt henne till. thet kunde jnthet drage " ib 5: 43 ( 1515) . - ha att betyda, tjäna till, gagna. nar konung priamus saa ath hans motseyelse kwnne jnthe draga wille han tha heller samtykkia än fortörna syna stadz jnbyggara Troj 249 . hwad kan thz draga at tw saa twnger tiig mz dagligen sorg Troj 66 . - vara tjänlig, läma sig (till ngt). mänar thu mik nogoth annedh en got som iak ey tror, ä huadh andhra seghia tha scriff mik thet til med fullom ordhom forti halffua ordh dragha ey wel lthe til Thomas Varninsbref 8 (1436). ","4) sträcka sig, löpa, gå. huilket droprwm sik dragher til kynehesta gatwne STb 2: 38 ( 1484) .","5) sträcka sig (mot), sträva (mot); bildl. sträva att komma (ngn närmare). the som j idhkelikom bönom ödhmiuko oc gudeliko liffwerne enskyldelika oc nämber dragha sik gudhi (familarius deo intendunt) Mecht 139 . " rikta sina tankar (mot), vända sin häg (till). med prep. til. tha hon see naghot faghert ok älskelikit thänke ginstan huru fagher, älskelikin ok godher han är, som thz skop ok giordhe ginstan draghandes sik til honom, som alt wäl giordh (tendens statim in ipsum qui omnia fecit) " Mecht 293 . - sträcka sig (efter); sträva (efter), trakta (efter). med prep. til. j thy at jak ey thok ltik mädh swa brinnande kärlek . . . oc ey draghit mik thär til (ɔ till den heliga nattvarden) mädh swa store astundan, som andra gudhelika människior SvB 171 . 6) uppgå till, belöpa sig. till. med prep. til. som suman sigh drogh til cxxxjx (139) mark STb 4: 19 ( 1504) . - med beloppet i ack. claus folkfelt . . . bekende sigh vpborit haffua ena swmma peninga, som sigh drogh iᶜxx (290) mark, aff her anders suensson ib 89 ( 1505) . - refl. draghas, dragas (om ngt), söka rycka lfrån varandra (ngt), strida (om ngt). kunne thet ther lyktes med at the danske oc severliin droges om eth been oc then tredie lope til skogen medet HSH 14: 26 (1525, Brask). "],"e":["drägha PMSkr 157: -s ib 277, -andis ib 506. pres. drägher ib 157, 317 . ","droff STb 1: 356 (1482). impf. konj. 3 sing. droghie Skrt Uppb 34, 59. part. pret. n. dräghith PMBref 302 ),","dragha sik , 1) begiva sig. vi wele gerne drage oss upp till thetta mööte HSH 16: 126 (1527, Brask). ","dragha ater , ","*dragha sik fram , draga sig fram, framleva sitt liv. them som . . . lifdo räthfärdelika ok waktade sik fore syndena oc droga sik fram i dygdelikom gärningom MP 4: 35 . Jfr framdragha. ","*dragha i gen , ","dragha in , 1) draga in, införskaffa. Se Sdw 2: 1209. 3) draga in, genom sträckning draga till. draghin wäl läroptz in wödh i lime tz til Saml 24: 144 . Jfr indragha. ","dragha til , draga, föra, släpa hem. the (ɔ wathndragharana) dragha aldrig honag wthan häller ätha oc thet förtära oc jnthe dragha til (nam neque alimenta cungerit, et ab aliis insuecta consumit) PMSkr 305 . ","*draghas til , dragas till, draga sig samman, hopdragas. en yrth är som hether sanguinaria händher thet swa at farith äther henne, tha swäller bwken wth stor oc draghs til (contrahitur) mädh store pino PMSkr 242 . Jfr tildragha. ","*dragha sik til saman , draga sig tillsamman, sluta sig. nar wädhrit sik athir wändhir, swa at thz wardhir bläsande, räghnande ällir annoledhis, tha dragha the (ɔ blommorna) sik athir tilsaman SpV 455 . ","*dragha umkring , draga omkring, draga runt. tak swa eth stykke tripolam oc halth paa the skiffwona drängandis wmkringh PMSkr 506 . ","*dragha undan , undandraga. är thz saa at thu scriffuar litith, ok mykit tha draghir thu wndan, tha kombir aldrigh forlatilsenna fulkomnilse j thy litla, som scrifftath är, til lmangha oscrifftadha syndhir SpV 455 . Jfr undandragha. ","*draghas up a , åtaga sig, gå in på? Se Sdw 2: 1209. ","dragha ut , 1) utdraga, genom dragning avlägsna. Bo 209 . 5) draga ut, extrahera. dragh wth saltith aff them kalkenom mädh räghn wathn PMSkr 380 . ","*dragha sik ut , framspira. Se Sdw 2: 1209. refl. ","*draghas ut , begiva sig bort, MB 1: 193 . - Jfr utdragha. ","*dragha äptir? , låta ngn i framtiden känna följden av ngt (i form av ovilja o. dyl.), låta ngt »hänga efter». med dat. och ack.? saa bedie wi eder ganska kerliga at j wele offuerse med honom j thenne reese oc honom thet icke lata undgiella . . . eller oc honom draga thet epter till nogon synnerlige owilia HSH 13: 134 (1525, Brask) . Jfr af-, bak-, be-, bort-, for-, fran-, ful-, hals-, har-, hem-, ivir-, kringum-, lim-, saman-, um-, unt-, up-, vaxdragha."]},{"a":"dragha bast","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1209."],"e":[]},{"a":"dragha plaster","b":"nn","c":"","d":["dragplåster. " goth drag plaaster " LB 7: 5 . ib 326 ."],"e":["-plaaster )"]},{"a":"draghare","b":"nn","c":"","d":["svarvare. Se dräghare."],"e":[]},{"a":"draghare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jacob dragfere " Skotteb 13 (1460-61), 58 (1461 62) etc. - Jfr bref-, bro-, dyngio-, kal-, kopar-, slots-, stanga-, säkkia-, thiuf-, thiuva-, undir-, vagh-, vatn-, vatu-, vitna-draghare. "],"e":["dragere . ","drager . ","dreger Skotteb 95 (1462-63; se Ark. f. Nord. Fil. 49: 226). med art. dat. pl. dragrenom Skotteb 429 (1470 ; Kämn), ib 431 (1470 ; Kämn). dragarman Skotteb 453 (1472 ; Kämn; på fyra ställen), 454. drag(h)aremo STb 1: 49 (1476), 304 (1481), 336 (1482)), ","*draghara dränger , ","*draghara husfru","-hwstrw )","*draghara kanna , ","*draghara pänningar , ","draghara stang , ","*draghara vak , ","*draghara änkia , "]},{"a":"draghare","b":"nn","c":"","d":["bärare. Bil 316 . ST 417 . SO 188, 197, 199, 203, 204, 206, 207 . Jfr bref-, kopar-, stads-, thiuva-draghare. "],"e":["draghara käpper , ","draghara lön , ","draghara stang , ","draghära ämbete , "]},{"a":"draghilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr undandraghilse."],"e":[]},{"a":"draghlika","b":"","c":"","d":[" , se dräghelika."],"e":[]},{"a":"draghna","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr utdraghna."],"e":["-adhe )"]},{"a":"draghna","b":"vb","c":"v.","d":["draga ut på tiden, dröja. människian thänkte ok daghlica wilia göra synda bätring fore giordha synder ok draghnadhe swa fram til dödhin ok giordhe enga synda bäthring SkrtUppb 256 . refl. "],"e":["-adhe )","*draghnas , "]},{"a":"draghrep","b":"nn","c":"","d":["rep varmed segel hissas. antenina (fel för antemna, biform till antenna) . . . dragh reep ok raa GU C 20 s. 26 . rudens . . . togh oc dragreep ib s. 531 ."],"e":[]},{"a":"draghrep","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"draghspiker","b":"nn","c":"","d":["stor och grov spik. !UDDA_TECKEN? (1/2) öre för vij dr[a]gspyka tyl maket Skotteb 453 (1472 ; Kämn). ib. ij langha draghsyka för j öre, item viij (8) sma draghspika för iiij (4) ortugh HLG 2: 13 (1509). ib 36 ( 1512) , 51 (1516), 121 (1524), 122 (1524)."],"e":[]},{"a":"draki","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*draka eter","drake- )"]},{"a":"draki","b":"nn","c":"","d":["1) drake. " at drakin (förut kallad ormber) dödh for hänne laa " Iv 2504 . draka ok orma Al 4053 . " orma d[r]aka ok trull " ib 4169 . " en draki com braþleca vndan iorþenne " Bu 199 . " i sionom boþe en draki som drap dighart folk . . . mz sin etarblandaþa bläst " ib 490 . ib 71, 491, 492 . MP 1: 13 . Gr 313 . Bir 3: 365 . Al 265, 274 . Di 83, 84 o. s. v. Jfr flughdraki. ","2) drake, drakskepp. " MD 343, 345. ""],"e":["drak tan , ","draka tunga , "]},{"a":"drakspiker","b":"","c":"","d":[" , se draghspiker."],"e":[]},{"a":"dramb","b":"nn","c":"","d":["ståt prunk. han fördhis thit mz . . . storo drambe ST 496 . - buller, sus och dus. the hölle sine paske mz gledi ok dramb MD 37 ."],"e":[]},{"a":"drank","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr kirsedrank."],"e":[]},{"a":"drank","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr kirsedeank."],"e":[]},{"a":"drap","b":"nn","c":"","d":["drap. " SD 4: 408 (1335, eft. Hadorphs aftr.). thet drapit som jac giordhe oppa . . . pädher rödh ib " NS 1: 19 ( 1401) . han giordhe ther draap ok mykith moordh Al 1757 . drap ok dödher Bil 317 . - slagtande. han är leddir til drap (ocisionem) som faar KL 146 . - Jfr afalls-, affalls-, bakvaþa-, broþor-, dula-, dulgha-, döds-, forgärninga-, fä-, handavärka-, innansiänga-, kirkiu-, man-, tväbötis-, þrebötis-, vaþa-, viliavärks-, öia-drap. "],"e":["draap )","drapa böter , ","drapamal , "]},{"a":"drap","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*drapa man (dråpe- Troj 207 ), "]},{"a":"drapare","b":"nn","c":"","d":[" L: GU C 20 s. 341 . - Jfr man-, siäla-drapare."],"e":["dräpare GU C 20 s. 341) , "]},{"a":"drapare","b":"nn","c":"","d":["dråpare. " mordara ok dråpara " KS 49 (124, 53) . Bil 215, 374 . 375. Bol 199. Bir 1: 30, 3: 109 . Jfr man-, modhor-drapare."],"e":["dräpare: -an Bil 375), "]},{"a":"draplika","b":"ab","c":"adv.","d":["till döds. hwlket grecana grant fornwmmo at thz war hector aff the hwg han drapliga hwg mz siith swärdh (quem greci ilico cognuerunt in latabilus ictibus ensis sui) Troj 184 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"draplika","b":"ab","c":"adv.","d":["synnerligen, mycket. " thenne saarligh och draapeligh stoor skadha " RK 3: 1168 . " som skadhe och fordärff dropliga lidith haffwa " BSH 5: 73 ( 1506) . brysth, dräpelig stor pa fetalia ib 178 ( 1507) . " pa dreplig swar kosth och tärningh " ib 52 ( 1505) . ib 191 ( 1507) . " iach är ganske dräpeligh her forhindreth " HSH 20: 198 ( 1507) ."],"e":["dropliga . ","draapeligh . ","dreplig . ","dräpeligh . ","dräpelig ),"]},{"a":"drapliker","b":"av","c":"adj.","d":["dräpande. är oss bätree här warea än falla mz androm j wara fiendes händer, och forgaa wndy thera grymma dråpeliga swärd (satis est nelius nobis hic esse quam hostili gladio suiente perire) Troj 172 ."],"e":["dråpelig )"]},{"a":"drapliker","b":"av","c":"adj.","d":["synnerlig, stor. " forbudhu hänne the draplico thriggia dagha fastona " KL 335 . " drapelikin vmsorgh " Gr 285 . thz draplica diupit ib 291 . " dräpeligh forfall " HSH 20: 195 ( 1507) , 197 (1507), mz drapelikom syndom Lg 3: 507 . dråpelighen skada wålla RK 3: (sista forts.) 4826. ib 4946 . " som then store dropelig scadhe hawa giort " BSH 4: 203 ( 1496) . HSH 21: 5 ( 1383) . BSH 5: 115 ( 1506) , 125 (1506). SD 5: 208, 211 . förwänther siigh aff skotzland mäktiig, drapelig makt BSH 5: 140 ( 1507) . " wor käremall och bryster, the flere äre oc dräpelige[re] än thenne for[scriff] ne " ib 176 ( 1507) . förskräcklig? the draplica väzskan gik in til hans hiärna Gr 277 . " thz draapligha mordh " RK 3: 164 ."],"e":["draapligh . ","drapeliker: -likan HSH 21: 5 ( 1383) . ","drapeleker: -leca SD 5: 208 . drapelikin. drapelig. dropelig. dräpeligh HSH 20: 195 (1507), 197 (1507), SD 5: 211 . ","drepelig: -ligiste BSH 5: 115 ( 1506) . ","drapigligh: -ligha ib 125 (1506)),"]},{"a":"drapmal","b":"nn","c":"","d":["drapsak. " dömdes . . . ffri för then drop maal " BtFH 1: 159 ( 1507) ."],"e":["drop maal )"]},{"a":"drapskaper","b":"nn","c":"","d":[" ? företag som leder till dråp? mann skal gernä hallä hann atar thar sik till nokor drapskap MD 88 ."],"e":[]},{"a":"drapval","b":"nn","c":"","d":["slagbult, den del af slagan, hvarmed säden uttröskas. TB 77 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"dravant","b":"nn","c":"","d":["drabant. hans draffwanthe BSH 5: 14 ( 1504) . wthlenske dragwanthe FM 235 ( 1505) . konungen däner drawantha ther tiil jak ey spara äller frykte wilil RK 3: 2202 ."],"e":["dragwanth . ","-ar )"]},{"a":"dravantare","b":"nn","c":"","d":["drabant. " aff the ware drawantere, her nidh til oss komme äre " BSH 5: 100 ( 1506) ."],"e":["drawantere )"]},{"a":"dravel","b":"","c":"","d":[" , se drafl."],"e":[]},{"a":"dref","b":"","c":"","d":[" , se drif."],"e":[]},{"a":"dreg","b":"","c":"","d":[" tillgång, egendom? reknadom tha dreg, geld och skuldh vppa bade sidor SD NS 1: 401 (1405, afskr.)."],"e":[]},{"a":"dreghare","b":"","c":"","d":[" ), se draghare och dräghare."],"e":[]},{"a":"dreghla","b":"","c":"","d":[" , se drighla, drighlare."],"e":["dreghlare"]},{"a":"drevekarl","b":"nn","c":"","d":["lösdrifvare. SO 297 . Jfr driftekarl."],"e":[]},{"a":"drif","b":"nn","c":"","d":["2) dragare som är van att gå lös?, kringstryckande dragare? Se Kock, Medeltidsordspr. 2: 112 (Sdw 2: 1209). 3) drev, av gamla tåg utredd hampa. iiij penninge vagrenom som driffuit vogx Skotteb 466 (1472 ; Kämn). Se Lidén, Ark. f. lNord. Fil. 45: 199 f."],"e":[]},{"a":"drif","b":"","c":"","d":["1) urväder, snöyra. at thär aldre kome striit räghn älla drif ella stormber aff hympnum Bil 158 . ","2) skridt, dragares gång fot för fot. thz är onth at dragha widh driiff (det är svårt att draga til sammans med en dragare som vill gå i skridt) GO 181 . ","3) dref, af gamla tåg utredd kampa. Jfr bats-, skipdrif."],"e":[]},{"a":"drifta","b":"vb","c":"v.","d":["driva omkring. [wy] warum förra dryfftande (hs C drifftande) ok landhflyctoghe här j thessom synda dall Skrt Uppb 368."],"e":[]},{"a":"driftehäster","b":"nn","c":"","d":["kringstryckande vilsekommen häst. wi haffue oc scrifuet epter wor fogate jogan person wilien de (för wiliende) ransake om the drefftehestar som lj schriffue HSH 13: 103 (1524, Brask.)"],"e":["dreffte- HSH 13: 103 (1524, Brask) ), "]},{"a":"driftekarl","b":"nn","c":"","d":["= drevekarl. SO 303 ."],"e":[]},{"a":"drifteko","b":"nn","c":"","d":["kringstrykande vilsekommen ko. Bergström, Arb Kr 157 ."],"e":["-qo )"]},{"a":"drighl","b":"","c":"","d":[],"e":["drighil GU C 20 s. 566 . ","drigiil ib s. 278), subst. dregel. flegma . . . vnus de 4or principalibus humoribus humani corporis commvniter drigiil GU C 20 s. 278 . senecia . . . fiska geell oc drighil ib s. 566."]},{"a":"drighla","b":"vb","c":"v.","d":["dregla. " nar fää haffwer skälffwo soth tha rinna ögonen . . . mwnne[u] dreglar langth " PMSkr 229 ."],"e":["dregla . ","-r PMSkr 229 )"]},{"a":"drighlare","b":"nn","c":"","d":["person som dreglar. fleumaticus deeglare ita exponitur commvniter dreglare GU C 20 s. 121 . ib s. 278 ."],"e":["dreglare GU C 20 s. 121, 278) , "]},{"a":"drikka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) dricka. Jfr Sdw 2: 1209. iohannes (var) . .. flängdhir slaghin . . mädh ethir drikka giffwin Skrt Uppb 313. - dricka (ngn) till, skåla (med). med prep. til. sedhan reddis bord, oc thän okunneghe ma[n]nen satthis nästh katerinam, oc the drwkko hwarth til annadh JMPs 322. - dricka (ngns välkomsskål). drukko tha alle lhans wälkommith Prosadikter (Karl M) 264. - dricka, uppsupa, uppsuga (en vätska), draga (till sig). Jfr Sdw 2: 1209. kasta them (tegelstenarna) j godha gamlba olyo, latandis them thär j liggia j vij dagfha ath drikka olyona j segh PMSkr 405 . " swa gangher blyth borth somth j röken oc somth drikker tästen " ib 412 . - drikka in i sik, bildl. insupa. thän yrthagardh . . . hwar hälaghe boghane drikka thz in j sik (inbibunt), hwilkit the fwlkompligare sidhan skulu ägha SpV 155 . 2) genom drickane fira, hålla (drykeslag). tha schal samma gille drickes medh bröder och systrar STb 2: 340 (1489). ib. thet hände swa j eth sin j enom köpstad ath dyäkna pläghadho drykka gylle a sancti nicholai dag MP 5: 187 . 3) abs.: dricka, förtära starka drycker. the sata hem til hwstrv katrina ingemars ath (för ok) drokka JTb 2: 86 ( 1495) . han . . . tilstodh, ath han drack medh hanom STb 3: 347 (1498). - part. pet. drukkin, 1) drucken, berusad, rusig. thz hände om en dagh tha han sik giorth haffdhe mykit drukkin . . . ok mykit drwknaren ok löslatogharen än han plägadhe för SpV 317 .","2) som i sig uppsugit (en vätska); genomdränkt (med). med prep. mädh. järn filspaan drwken äller wäth mädh ätikio PMSkr 384 . - Jfr af-, for-, in-, saman-, up-, ut-drikka samt odrukkin."],"e":["drykka MP 5: 187 . ","driikka ib 53 . impf. drak. dragx (refl.) HLG 2: 47 (1516). pl. drukko. drokko SpV 22 . ","drokka JTb 86 ( 1495) . part. pret. drukkin. drockin STb 5: 9 (1514)),"]},{"a":"drikka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) dricka med dat. thu skalt swa drikka blakko som bruno GO 330 . - vanl. med ack. dryk mz mik thänna drykkin Bir 3: 237 . " han drak aldre vin älla nokon druken dryk " Bu 194 . " ther dragx baadhe myödh och moosth " RK 3: 306 . " aabrut sudith ok drukkith " LB 5: 80 . " kryuildh drokkin mz vin ib. thw lot swa drikka nilum flodh at hon aff sino lupi stodh " Al 6563 . - med ack. af ett subst. uttryckande handlingens verkan el. följd. at nakor drukke ther aff sin dödh Al 2678 . - abs. el. med prep. iate sik aldre äta älla drikka för än hon finge sina bön Bu 55 . " thön hus han skal äta ok drikka i " KS 41 (106, 44) . " drykx här sötelica j synda lusta ok ther beskelica j pinomen " MB 1: 59 . minom munne war drikka gifwit mz beskasta drik Bir 1: 35. giwa hanum drikka KL 45 . " inghen gaff henne hwarke math eller drikka " Lg 3: 125 . " hwilken thera mik först biwdher drikka " MB 1: 201 . " hon bidher sin herra drikka " ib. " beddis aff henne drikka ib. iak skal bedhas mik drikka aff brunnenom ib. hafde fulstoppa drikka " MP 1: 115 . " rädh hanum ey drykka aff lönte flasko " Bil 697 . " drukke aff thz fwla watn " Al 2676 . " hade änkom drogkit ther pa i then acth ath the vilde hempnet pa henrick " FM 554 ( 1512) .","2) genom drickande fira, hålla (dryckeslag). medan gillet drykx SGGK 104 . ib 109 . " drak bryllöp (firade bröllop)Di 159. " ib 162 . 173. 236. drykka ther jwll BSH 4: 291 ( 1501) . ib 5: 313 ( 1508) . drikka liþköp SR 47 . idhna at drykka drykkio MP 2: 246 . " tha companith drikx (da skråets gille hålles) " SO 69 . ib 70 . ","3) dricka, omåttligt förtära starka drycker. vandes suennen mz companom drika ok dobla Bu 156 . - part. pret. drukkin, drucken, rusig. Bu 170 . Bil 892 . Bo 169, 204 . Bir 1: 60. 3: 153. Ber 291 . " görom waar fadher drukkin aff wine " MB 1: 196 . " mest alle drokne äre " RK 2: 3145 . ganst drokkin ib 3514 . - rusgifvande. han drak aldre vin älla nokon druken dryk (vinum et siceram) Bu 194 . drikka sik, dricka sig, genom drickande blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. drik tik otyrstan ok ey druknan KS 24 (58, 25) . drak sik droknan MP 2: 249 . " drykka sik drukkin ib. " MB 1: 173 . ST 246, 343 . - abs. dricka sig drucken, berusa sig. SO 108 . "],"e":["drika . ","drykka . ","dryka KS 43 (112 . 47). ","druk Ber 87 . ","drukku . ","drukko Di 159, 162 . ","druko Bu 155 . ","drokka Di 236 . ","druken Bu 194 . drokkin. ","drogkin: -it FM 554 ( 1512) . ","drykkin: -ith SGG 129 ),","drikka bort , under el. genom drickande afkända sig. drak han bort skane PK 237 . ","drikka til , dricka till. drikker broder til broder SEG 122 . Jfr tildrikka. ","drikka up , dricka ut. thu lot hona (ɔ: nilum flodh) swa drikka op at ther bleff aff watn ey en sup Al 6565 . ","drikka ut , dricka ut. han wntfaar then nap ok drak han wt Al 2288 . ib 2640, 10065 . Jfr utdrikka. - Jfr in-, til-drikka samt o-, of-drukkin."]},{"a":"drikkan","b":"nn","c":"","d":["drickande. MP 1: 267 . Fl 861 ."],"e":[]},{"a":"drikkande","b":"nn","c":"","d":["drickande. Lg 3: 192 . ätandhe och drikkande Flores ed. Olson 602 i var."],"e":[]},{"a":"drikkare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samandrikkare."],"e":[]},{"a":"drikkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["drickbar, som lämpar sig till dryck. thz vaare got atj hafdhen twa bothor vin thz drikkelegit är om aaret annat om sommaren ok annat om vinten Saml 6: 174 . - som består av dryckesvaror. erick joansson och erich jönsson och jon jönsson radmen schulle anname nyclana til jacob wynmans kellere och bethale hwariom sith thet dryckeligith är, som j kelleren komit är j win myödh ok kerszedranck STb 2: 330 ( 1489) ."],"e":["drycke- STb 2: 330 (1488) . n. -legit Saml 6: 174 ),"]},{"a":"drikker","b":"","c":"","d":[" , se drykker."],"e":[]},{"a":"drikker","b":"","c":"","d":[" , se drykker, drykkia."],"e":["drikkia"]},{"a":"drinkare","b":"nn","c":"","d":["drinkare. " mz drinkarom oc frazarom " Bir 2: 168 . ib 3: 26, 199 . MP 1: 19, 35, 53, 2: 246 . Su 126, 460 ."],"e":["drynkkare: -ara MP 2: 246 (på två st.), "]},{"a":"drinkare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gildis-, hovudh-, supadrinkare. "],"e":[]},{"a":"drinkirska","b":"nn","c":"","d":["drinkerska. potatrix drinkerska GU C 20 sl 473."],"e":["-erska )"]},{"a":"drista","b":"nn","c":"","d":["dristighet, djärvhet, mod. huru manga jblandh hedh[n]ingana haffwa the qwinnor warith, som haffwa hafth manna dristho ok mz örlöghe wndhir sik wnnith mangh rike SpV 162 ."],"e":[]},{"a":"drista","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra dristig, uppmuntra. at han nokon suen ther til drijster eller SO 68 . " sik inbyrdis styrkiandis oc dristandis " MB 2: 21 . ","2) lita. " jak befructher, at in rikes med oss findz nogre stemplere, ther kwngen driisthr gansche myket oppa " BSH 5: 458 ( 1511) . "],"e":["drista sik , "]},{"a":"drista","b":"vb","c":"v.","d":["- Jfr for-, til-drista."],"e":["drysta: -ade Troj 11 )"]},{"a":"dristan","b":"nn","c":"","d":["dristighet. djärfhet, öfverdåd. SD 5: 213 ."],"e":[]},{"a":"dristelika","b":"ab","c":"adv.","d":["dristigt. " Su 31. " Lg 3: 284, 411, 413 ."],"e":[]},{"a":"drister","b":"av","c":"adj.","d":["dristig, litande(på). gör fienden menniskene ganska dyärffwa ok alth for mykith dristha oppa syna renliffhet Gers Frest 38 ."],"e":[]},{"a":"dristhet","b":"nn","c":"","d":["lförmätenhet. " aff sinom eghnom forskullilsom enghin dristhet nakon tiidh (de propriis meritis nulla unquam præsumptio) " SpV 161 ."],"e":[]},{"a":"dristogher","b":"av","c":"adj.","d":["dristig, modig. " israel vart starkir oc dristogher " MB 2: 71 . " dristogasta stridzmän " ib 137 . för sin dristogha mandom ib 324 . " görandis honom vilioghan oc dristoghan til stridh " ib 108 . " at iach mate warä thä[s] dristugare at sökiä mina fiändä " Va 69 . Ansg 233 . Di 239 . RK 3: 3819 . Jfr ful-, odristogher."],"e":["-ugher: -ughe Ansg 233 . -uger),"]},{"a":"dristoghet","b":"nn","c":"","d":["dristighet, djärvhet, modm j theras dristogheth hängher menogha rikesens wälfärdh oc segher PMskr 125. - tillförsikt, självtillit. wakta at skadhelika tron ällir dristoghetin (noxia confidentia) gör tik ekke skadha swikande tik SpV 447 ."],"e":[]},{"a":"dristoghet","b":"nn","c":"","d":["dristighet, djärfhet, öfverdåd. Gers Frest 20 . for eder store dristighet och olydno BSH 5: 152 ( 1507) . Jfr odristoghet."],"e":["dristighet . ","dristikhet Gers Frest 20 ), "]},{"a":"driva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta i rörelse, driva (framåt), föra. bildl. annar är kötzsins ande, aff foräldranna kön ok släkthe ällir wälbyrdoghet driffwande (impellens) in i blindena SpV 427 . 2) gendriva, få underkänd. mauricius haffuer dag tiil tre weker effter micaelis, om han kan driffue the lagen, som giordes mot honum om then boken STb 5: 241 (1519). - ogilla, underkänna. jtem til spordes the viij och xl, om the wille driffue eller gilla forscriffne vj witne. tha swarade the, at the ey kunde them driffue eller ogille göre ib 228 f (1519). - driva til ryggia, göra om intet, göra ogiltig, upphäva. kundo nokor wara swa onsko fuld som thessa fifft oc stadga met sinne falskheet kunne äller vildhe till ryggiä dryffwa Svartb 380 ( 1439) .","3) ge anledning (till), vara orsak (till), förandleda, orsaka. med prep. til och at-sats. lhär maa hwar oc en akta som lääs thenna hystorian mz (anakolut: mz bör utgå) hwad rynga oc föga saak dreff till ath saa manga mäktoga frome herra oppa bada sydor . . . hwilket klent weth oc oskälilegit forstand thz war mz them, ath the forwagade siith liff (jfr Lat. attendant ergo lectores presentis historie quam leui causa quam debili ratione tot fortium tot maiorum processit interius) Troj 104 .","5) drica, bedriva, idka. " vy cristoffer . . . forbiuthe höghelica, at enga fogata drenge . . . scula nogher köpenschat drifwe a lande " Uppspriv 12 ( 1444) . bruka oc driffwa therra köpslaghan medh landz almogha oc tilkommande gestom Prv f Sv st 149 (1461, avskr.). henrik stadz werie aff sielff sätthe, at han jnthe olage kop haue driffuit STb 4: 341 ( 1513) . - bedriva, förehava, göra. gudh aktar minst ath mik huath iak driffuir älla gör, for thy iak är fatigh ok fauiss MP 5: 20 . 10) indriva (fordran o. dyl.). anders beltere . . . begerde j (en) quitterning aff hustrv telseke om thet arff hon dreff pa monss larenssons wegna STb 5: 189 (1518). Jfr hos Sdw bet. 3. 11) driva, utsmida, hamra ut. eth driffwith selffbladh PMSkr 514 . ib. ib 553 . " bly driffs så tynytt att thet spinnes på silke och wäffs " ib 608 (senare avskr.). 12) driva, täta. laat driffva oc tiära bator jacter oc skep Brasks Cal 266 . 13) tränga (ned). intr. sedan dreff then smöria ned ath halsen strwpen oc swälgen Troj 188 . tå kan ey wirkitt driffua nider i vgnen och smelta PMSkr 628 (senare avskr.). "],"e":["dryffwa )","*driva af , driva bort. samme dagh sllox mj herre med sine resenere med the juther och rigsins fiender vid vnderö och dreff them aff STb 5: 161 ( 1517) . ","driva ater , vederlägga. MB 1: 2 . Jfr aterdrica.","driva bort , driva bort, driva ut. wi läsom aff forfädhranna script, at . . . skothin som skwthin wordho aff fiondeomen, driffwo borth (excussit) barnit aff modherliffweno, ok thz kastadhe lankt fran hänne SpV 304 . Jfr bortdriva. ","driva up , 1) driva upp, tvinga upp. alun holitt i munnenom driffwer vp spenan som hänger i halssen, niderfallen PMSkr 644 (senare avskr.). - driva upp (ur sömnen?), köra upp. epter thet . . . (de) driffuo vpp styremannen per olsson om nätther tiidh STb 1: 43 ( 1476) . 2) p¬å rättsliga grunder ålägga ngn bevisning eller värjande? biorn pederson sagde sig haffua driffuit op jacop monson fore xij män oc sköt til winte niels i alabrunne oc en annen UPpl Lagmansdomb 95. Jfr updriva. ","driva ut , hamra ut. gullitt är segast till att driffwa vtt widtt och tynntt PMSkr 608 (senare avskr.). Jfr utdriva. "]},{"a":"driva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) köra. " manga mz suijth driffua plogh " RK 3: 3021 . dreff asnan oc chamelana . . . heem til clostrit ST 475 . RK 2: 3693 . - abs. kom hon . . . drifwande mz enom waghn ST 375 . ib 474 . - slunga framåt, skjuta. moth wältror oc driffwande wärk PM 4 (jfr värk). BSH 5: 348 ( 1509) . ","2) drifva, bortdrifva. " med ack. nöth ok faar ok annat fää driwo the ther wp a " RK 1: 3230 . " een aff idher skal til flykt driffwa M män " MB 2: 62 . " sedan wii hadhom dreffwidh thöm ther in " BSH 5: 480 ( 1511) . " engen storm dreff them thädhan " RK 1: 1471 . " dref ängillen af sälikhetinne " Bo 97 . the drifua owit aff hans hiärna Iv 2183 . - med dat. som androm dryffuer aff sit säte SO 99 . driva til ryggia, drifva tillbaka. bildl. vederlägga. driffwa hennas ordh til ryggia Lg 3: 439 . - göra om intet, göra ogiltig, upphäfva. driffwa idher breff til ryggia BSH 5: 541 ( 1514) . ","3) drifva, tvinga. " thu skal ey swäria om gudh vtan thik driwer (Cod. B vräki) nödh til, at wäria sannind " MB 1: 459 . Bo (Cod. B) 344. Iv 2533 . RK 1: 3387 . Di 146, 177 . " tha man skal nödh driffua fatigher kan wäl riker bliffua " RK 3: 1380 . - aftvinga, indrifva. sua lotho the aff suerige dryffua XL ok ixᴹ [49000] lödhug mark RK 1: (sfgn) s. 173 . - påtvinga, pålägga. jak driffwer a danmark en skat RK 1: 2872 . ","4) genom bevisning bringa el. göra. hwilka sägn wij willium . . . till osannindh drifwa SD 4: 536 (1336, nyare afskr.). bevisa. om annars fwnnes oc dryffwes til honom. bomerket tylhörer BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) .","5) bedrifva, utföra, förehafva. " alt thz han monde i wärldinne drifwa " Al 9818 . ib 2711, 3129 . Fr 909 . MD (S) 235 . " driwa nakat thräla ärwodhe " Lg 3: 508 . tykker sik haffua sa mykin mandom dreffuit Di 179 . " swa widha thu hafwer örlögh driwith " Al 9779 . RK 1: 94 . " thz gaman the drifua tha " Fl 1418 . Iv 58 . " ät almoghen driuär nokrä ostyrio " SD 5: 638 ( 1347) . " ängin ondzskap wiliom wi drifwa " MB 1: 241 . Al 3976 . Iv 126, 585, 4864 . RK 2: 3809, 8498, 8536 . mz them wilde han drifwa synd ST 294 . dreff thz (höll på dermed) swa länghe, at hon ey mera haffde än en hwffudh stadh Lg 3: 325 . - abs. vara verksam, hålla på. swa drifua (Cod. B, C, D, E, F striddo, stryddo) the then dagh til ända Fr 1871 . ","6) tillfoga. " ängin skulde androm spot at drifua " Iv 119 . ib 127 . ","7) rena, luttra. " ner som the driffwe silffwidh " DD 1: 146 (1491, eft. aftr. hos Langebek) . for hwar lödigh marck, som han driffwer vten theris nerware ib. alle schole driffua got sölff BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . ","8) drifva, fara omkring, hastigt föras åstad (i luften el. på vattnet). skötin drifw hwarn wegh wm kringh han Bil 462 . Al 3335 . " han (elden dreff ower härin widha " ib 5631 . RK 2: 7873 . " ther dreff tha ys j örasund " RK 2: 8655 . " somma driffuo annorstadz j land " ib 453 . ib 8984 . Di 44, 48, 120 . ","9) skynda? huat ey tilgik the orena blodogha qwinnan, driffuandes oc takandhis wppa hans kiortilfald wart helbrygda Su 296 . ","1) drifva tillbaka. var härra dref atar diäuulen Bu 206 . ","2) drifva tillbaka, fara tillbaka. thera skut drifwo atir in til them siälua Bo 159 . - Jfr ater driva. driva bort, bortdrifva, fördrifva. Al 753, 1646 . MD 259 . " driffwär tz bort döffwan oc hoffwd wärk " LB 7: 5 . Jfr bortdriva. ","1) drifva fram, köra fram. een dwärgh dreeff the hästa fram Iv 3055 . - med underförstådt obj. Iv 3062 . ","2) utföra. " margh thing stoor oc vndersam hafwer thu drifwith i wärldinne fram " Al 9792 . "],"e":["dryffua . ","drifs . ","drefuen: -et RK 2: 8536 . Bo 47 . ","dreffuin: -it Di 30, 179 . ","dreffwin: -idh BSH 5: 480 ( 1511) ),","driva ater , ","driva for , ","driva fram , ","driva til , ","driva up , drifva upp, jaga upp? the . . . drifwo hans här rät allan op Al 9305 . Jfr up driva. driva ut, utdrifva. thu höre huru rasklica han . . . drifs wt af sinne barnfödho Bo 12 . ib 86, 120 . Jfr utdriva. - Jfr af-, be-, for-, fran-, ful-, igen-, in-, nödh-, saman-, undir-driva."]},{"a":"drivan","b":"nn","c":"","d":["drift, pådrifvande, ifver? om swa hendher ath the resa sik antighe med danmars kronas räth heller theras eghen dristhan häller driffwa (för driffwan?) moth thenna förscreffna articula SD 5: 213 ."],"e":[]},{"a":"drivare","b":"nn","c":"","d":["1) en som drifver omkring. Jfr skogs drivare. 2) smältare, den som smälter och rensar malm. driffwaren for huart skeppund bly skal haffue som bergxfogithen BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . - ss tillnamn. wlfoni drifæræ SD 2: 116 ( 1291) ."],"e":["drifäre )"]},{"a":"drivare","b":"nn","c":"","d":["1) landstrykare. wägerna äro otrygge i upland för thee driffuera ther wanka HSH 13 . 35 (1524? Brask). attabernalis . . . et attabernio driffuare GU C 20 s. 42 . Jfr skogsdrivare. 2) smältare, andrivare. Jfr guldrivare. 3) person som driver djur, (boskaps)drivare. forstandarana (för S:t Örjans hospital) giffue dryffuarom teris lön STb 3: 122 (1493). Jfr asna-, fä-drivare. - Jfr afdrivare."],"e":[]},{"a":"drivilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utdrivilse."],"e":[]},{"a":"drogh","b":"nn","c":"","d":["odåga, dagdrivare. stode hartwijch for rettin och sade, tet herman rogge waar eth drogh och en reth daghtiwff STb 4: 182 (1508)."],"e":[]},{"a":"dromunder","b":"nn","c":"","d":[" MB 1: 3 . " dromundin sighlde fran lande " Bil 160 ib 251 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"dronkna","b":"","c":"","d":[" , se drunkna."],"e":[]},{"a":"drop","b":"","c":"","d":[" , se drup, drupi, drupa."],"e":["dropi , ","droppa"]},{"a":"drop","b":"","c":"","d":[" , se drup."],"e":[]},{"a":"drop","b":"nn","c":"","d":["eländig varelse? aff thom födis ith onth drop diäffwlsins dotther som är wanhop MD (S) 206 ."],"e":[]},{"a":"dropi","b":"","c":"","d":[" , se drupi."],"e":[]},{"a":"drosi","b":"","c":"","d":[" , se drusi."],"e":[]},{"a":"drosse","b":"","c":"","d":[" , se drusi."],"e":[]},{"a":"drotin","b":"nn","c":"","d":["herre; om Gud. drothin är aarsins äghare GO 39 . sändir . . . guzdrotens (Herren Guds) qwädin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - Jfr kirkiu-, lanar-, land-drotin."],"e":[]},{"a":"drotin","b":"nn","c":"","d":[" L: herre; om Kristius. här sigx aff hurw karl konung sökte jherusalems borg ok the hälge graff drottins wars Prosadikter (Karl M) 290 ."],"e":[]},{"a":"drotning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*drotninga döme , ","*drotninga hof","-hooff )","*drotninga klädhe","-er Troj 69 ),","*drotninga mark","dröthninga- )"]},{"a":"drotning","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) herskarinna, drottning, i sht herskarinna öfver ett konungarike. i galicia rike yspanie lanz som wluid drotnig räþ Bu 166 . " väldugh drötning talafrida ower qwinnor ij amazonia " Al 4659 . " drotningin aff saba " Bir 4: (Dikt) 266 . saba drotning ib. " wij margareta med gudz nadh swerikis ok norikis dröttning " BtRK 51 (1388, orig.) . " af vara nadhoga frw drotning margarete veghna " BSH 2: 66 ( 1399) . " a ware frw drotningene wäghna " ib 69 ( 1399) . " februus pluto tok mäþ wald een wänastan qvyne af manz hem tel häluitz ok är þär drötnig: hänna nampn är proserpina " Bu 9 . drotningen i hymmerik (Jungfru Maria) RK 1: 426 . maria hymerikis sool oc drotning ST 204 . " höghelikasta drotning jomfru maria " Bir 4: (Dikt) 266. - bildl. för att beteckna det yppersta i sit slag. jomfrudombir är . . . dygdha drötningh MP 1: 39 . ","2) drottning, en konungs hustru. herodias drotningh Bu 52 . " wi magnus konunger oc blanz drötnnyng " SD 5: 561 ( 1346) . drotning merita RK 1: 2175 . " drotnigen hester " ST 225 . achab konungir ok hans drötningh jezabel MP 1: 314 . han (konungen) sagdhe til drötningina sinna Fl 71 . wara drotning i swerige ok krono bera RK 1: 425 . huru han (konung Erik) kunde ena drothning fae ib 2: 151. han (Salomo) hafdhe syu hundradha kronadha drotninga oc thry hundrat amior ST 422 ."],"e":["drotning Bu 166, 167 ; ","-nigen ST 3, 225 ; ","-niga ib 422 . ","drotnug Bu 56 ; ","-nugenna ib 167 . ","drötning SD NS 1: 345 ( 1404); MB 1: 28 ; Fl 48 o. s. v.; Al 4667 o. s. v.; PK 238, 239 o. s. v.; -ningana Bil 244 ; ","-ningen RK 1: 1054 . ","drötningh MP 1: 39, 314 ; Gers Ars b 5; SD NS 1: 16 ( 1401), 17. drötnyng SD 5: 561 ( 1346) . ","drötnig Bu 9 . ","drötningh MD 50 dronygh: -nyghen FM 673 (1516-17). med afs. på omljudet i detta ord jfr Söderberg, Forngutnisk Ljudlära, s. 19. -ar), "]},{"a":"drotninga","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1209."],"e":[]},{"a":"drotninga","b":"nn","c":"","d":["1) = drotning 1. a ware frw drotningone wäghna BSH 2: 67 ( 1399) . drothninga halp thz örlogh jnkte RK 2: 49 . " drothninga swaradhe thöm " ib 85 . ib 93, 176, 213 . " drothninga och konungin eth örlogh böria " ib 204 . " drothninga margareta " ib 150, 175 .","2) = drotning 2. drothninga philippa RK 2: 458, 471 ."],"e":[]},{"a":"drotninginna","b":"nn","c":"","d":["drottning. " hon badh medh fögho sinnä, the litzlä drötninginnä, dweliäs the mat Fredrik ed. Noreen 836. ""],"e":["dröt- )"]},{"a":"drotsätare","b":"nn","c":"","d":[" = drotsäte 2. toko herra matius tell drotzetara ok forman RK 1: 4256 ."],"e":["drotzetare )"]},{"a":"drotsäte","b":"nn","c":"","d":["högsäte. " sat sampson i sit drotzäte (hasæti) " Di 7 ."],"e":["drotzäte )"]},{"a":"drotsäte","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) dapifer, skaffare; den som besörjer mat och dryck. guz ängel kom mäþ hänna föþo ok var hänna dagheleken droaste ok guþleken gömare Bu 5 . - särsk. den som förestår anrättningen vid konungens bord el. betjenar konungen vid bordet. amelius wardh konungxsins drotzsäte ST 456 (jfr amelius gaff watn a hans händir ib 457). Di 51 . ","2) drotset, konungens och rikets högste ämbetsman. bönder äre lydhoghe enom foghota, oc tho ma en marskalk eller drotzati waldogher mera at biwdha ower them MB 1: 98 . Iv 1490, 2668, 2727, 3291, 3359, 3379, 3417 . Fr 2485, 2516, 2517, 2535, 2553, 2565, 2583 . MD (S) 201, 259. - med särsk. afseende på ihemska förhållanden; i Sverige omnämnes denne ämbetsman, hvilken i sht fick tillsynen öfver rättsväsendet och lagskipningen, först under Magnus Birgerssons tid; under konung Birgers regering hade icke allenast konungen utan äfven hertigarne drotset. knut mathiosson drosät SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nicles thurisson, drozati i swerike ib 6: 169 ( 1350) . " mathias katilmundason drotsäti (dapifer) oc höfwidzman i swerike " ib 3: 405 (öfvers. skrifven trol. i början af 1400-talet). ib 6: 168 (öfvers. fr. 1441), 169 (öfvers. fr. 1441). bo jonsson drotzste i swerike BYH 1: 180 ( 1377) . ib 182 ( 1377), 184 ( 1380), 185 ( 1381), 192 ( 1384), 194 ( 1385). BSH 1: 178 ( 1381) . til siälarökt . . . bo jonsons, fordhom drotzätte i swerike SD NS 2: 430 ( 1411) . SJ 83 ( 1441) . drotzet matius var tha swen RK 1: 1596 . ib 1848, 2010, 3754, 3918, 4215, 4261, 4362, 4365, 4368, 4466, (sfgn) s. 171, 174, 175. drotzst oc marsk sculle han (konung Erik) them fa ib 2: 1726 (redogörelse för dagtingan i Halmstad 1435). ib 1810, 1824, 1835, 1839, 1842, 1846, 1889, 3201, 3209, 3348, 3362, 3373, 3456, 3465, 3474 o. s. v."],"e":["drotzsäte ST 456 . ","drotzäte BYH 1: 184 ( 1380) . ","drotzätte SD NS 2: 430 ( 1411) . ","drodhsäte SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441), 169 (öfvers. fr. 1441). drotzete RK 1: 3918 ; -a 2010. drotzati MB 1: 98 . ","drozati SD 6: 169 ( 1350); -a Fr 2485 . ","drosate Bu 5 . ","drozat Fr 2553 . ","drotzet RK 1: 1596, 1848, 2017 ; Di 51 . ","drosät SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). drotze FH 2: 11 (1381, nyare afskr.). drotzte BYH 1: 180 ( 1377); -a ib 182 ( 1377) o. s. v.; RK 2: 1824, 1835, 1839, 1846 . ","drotzet . ","drozt SJ 83 ( 1441) . drotzst. ","drost: -en RK 2: 5681, 5684 . ","drotzs: -ens RK 2: 5695 . ","drotz MD (S) 201 . ","drötzs: -en RK 2: 5691 . ","dröst: -en ib 5673), ","drotsäta kor","drotzsta- )"]},{"a":"drotsäte","b":"nn","c":"","d":["1) dapifer, skaffare; särsk. den som förestår anrättningen vid en furstes bord el. har övereinseende över en furstes hovhållning, »hovmästare». dapifer kögo-mester nota dapifer commvniter dicitur drosäthe Gu C 20 s. 164. konungen bödh sinom drotzeta fa sik ena qvinna Prosadikter (Sju vise mäst B) 191 . " nw lät hans dorzsatä redha mykin kost mot honum (ɔ karl magnus konung) " ib (Karl M) 264 . 2) drots, en furstes el. ett rikes högste ämbetsman. ther fore haffde then grewen riddaren swa käran at han giorde han wäldhughan drozeta j sino lande Prosadikter (Sju vise mäst B) 210 ."],"e":["drotzete . ","drosäthe GU C 20. s. 164. drozsatä Prosadikter 264 . ","drözsäte: -a ib 304 . ","droetz Svartb 353 ( 1436) ), "]},{"a":"drukkin","b":"","c":"","d":[" , se drikka."],"e":[]},{"a":"drukkinhet","b":"nn","c":"","d":["rus, rusigt tillstånd. Fr 390 ."],"e":[]},{"a":"drukkinskaper","b":"nn","c":"","d":["dryckenskap. " i skörlifnadh oc drykkinscapp " KL 290 . for drukkinscap oc skörlifnadh ib 291 . " for drukkenskap " LB 2: 35 . " mz mandrape älla drykkinskap " Bir 1: 217 . hawir thu älskat swalg ok drukkinskap ib 3: 212 . ofdrykia ok drukinskap är . . . lastr ok odygdh KS 43 (111, 47) . " drukinskaper är modhr ok ophof åt allom odygdhom " ib 44 (112, 47) MP 1: 8, 20, 2: 32 ; 102 o. s. v. Al 6781 . Ber 86, 87 . 88, 291. LfK 200 . rusigt tillstånd. j sinom drukkinskap ST 391 ."],"e":["drukin- KS 44 (112, 47), 43 (111, 47) . ","drokkin- MP 2: 32, 102 . ","drocken- Ber 291 . ","drykkin- KL 290 ; Bir 1: 217 ; MP 1: 42 ; Ber 86, 87 . ","drykken- MP 1: 20 ; LfK 200 . drikkin MP 1: 68), "]},{"a":"drukkinskaper","b":"nn","c":"","d":[" STb 4: 210 (1511)) 1) druckenhet, drucket tillstånd, rus. hinrik jönsson . . . ful offuer bordh aff ret drwckenschap STb 3: 173 ( 1494) . " i siith drynkneskap byginta han kasthe ok heffwa stene j the bondhe baater " ib 4: 210 ( 1511) . " then fatige man, som dödin ledh, hadhe sigh ille fförseth j sith dryck[i]nskap ib 212 (1511). - bildl. här sighxz aff wndersamlica drwkkinskapenom thär siälin wardher swa aom andelica drwkkin for än hon warder gripin i ande[li] ke syn " SkrtUppb 29 . 2) drickande, dryckesgille; gillesdrickning. kom fförst för retthen dirik potgeter om the offuerdadige och forradare ord oc taj han hade hafft j theris embetes samquembd och drykenskap STb 5: 288 (1519)."],"e":["*drukkinskap , ","drykin- GU C 20 s. 403 . ","drikkin- MP 5: 52 . ","drynkne-"]},{"a":"druknadher","b":"nn","c":"","d":["druckenhet, rus. bildl. ma hon röna swa som thwäggia handa drwknadh (ebrietatem) SkrtUppb 30 ."],"e":[]},{"a":"drumber","b":"nn","c":"","d":["Jfr nokkadrumber."],"e":[]},{"a":"drumber","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatudrumber."],"e":[]},{"a":"drunkna","b":"vb","c":"v.","d":["drunkna. " dotter herodiadis druncknaþe " Bu 57 . " at . . . han drunknar " MB 1: 415 . " reste aff dödha xxx druncnadha män " Bil 239 . ib 349, 796 . Bo 105 . RK 1: 2316, 2: 7252 . Di 175 ."],"e":["dronkna Bo 105 ; ","-ade RK 2: 7252 . ","drunka: -ade RK 1: 2316 ; Di 175 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"drunkna","b":"vb","c":"v.","d":["drunkna. STb 5: 161 ( 1517) ."],"e":["drunkne STb 5: 161 (1517) ),"]},{"a":"drup","b":"nn","c":"","d":["dropp, drypande. " for snwuo oc for drop aff hoffwdit " LB 7: 34 . " swa som hanogx drop alla wäghna drypande " Su 176 . - takdropp. drupit vtköre mannin v huseno MP 2: 245 . " vtgar v sino huse for drop ok rök " ib. " aff thaksins drupe " Bir 2: 90. drwp täkkia SEG 114 . " pa annars hws tha ful thes (husets) drop " MD (S) 269 . Jfr opsadrup. "],"e":["drop )","drups rum , "]},{"a":"drup","b":"nn","c":"","d":[" ? botr[i]o onis drop ok vin-bär GU C 20 s. 60 . - Jfr af-, thak-drup."],"e":["drop )"]},{"a":"drupa","b":"vb","c":"v.","d":["1) trans. droppa, låta droppa. thu äst stiärnan dropphandhis clarhetena (stella stillans clariatem) JMÖ 189 . 2) intr. droppa. Jfr Sdw 2: 1210. ath wtathnith rindher ey aff skyrdenna paa knopporna, wtan heller swa ath thet kwnne droppa pa jordena PMSkr 314 . thät blodit, som aff tik droppadhe SvB 42 (sl. av 1400-t.). Jfr dryppa."],"e":["druppa . ","droppa . ","-adhe )"]},{"a":"drupfal","b":"nn","c":"","d":[" = druprum. SJ 279 ( 1459) . " tompt . . . meth trebygning ther vpa standher meth frian (för frit) drupfal " ib 356 ( 1469) ."],"e":["dröppfall SJ 279 ( 1459)), "]},{"a":"drupfulder","b":"av","c":"adj.","d":["droppfylld. " guttosus . . . dropfuller " GU C 20 s. 325 ."],"e":["dropfuller )"]},{"a":"drupi","b":"","c":"","d":[],"e":["dropi . ","droppe PMSkr 586: -a (pl.) JMÖ.. 133. VKJ 240 (c. 1500). drypi: -n GU C 20 s. 88), m droppe. gutta cauat lapidem non vi sed sepe cadendo drypin holor stenyn ey mz makt vthan ty han offta faller GU C 20. s. 88. - i pl. om takdropp. mölnaren skall . . . bötha dropa a qwärnenne och hywlahuseno och thollhuseno VKJ 240 ( 1447) . mölnarin skal . . . booltradha dropom ib 241 ( 1480) . ib 240 (c. 1500). Jfr hunags-, stek-, vax-drupi. ","drupa fal","dropa- . ","droppa- )"]},{"a":"drupi","b":"nn","c":"","d":["droppe. " aff feete steek drypa feete dropa " GO 725 . ib 235 . en thins blodz drupi Bo 119 . " önskandis . . . en minsta drappa af käldo watne " Su 126 . KL 18 . Bil 211 . LB 1: 97 . Bir 1: 225, 4: 11 . VKR XIV Su 38, 84 . Jfr bloþ-, blods-, brännestens-, gul-, hunags-, räghn-, räghns-, vatn-, vatns-, vax-drupi. "],"e":["dropi: -a Bir 4: 11 ; VKR XIV ; LB 1: 97 ; GO 725 droopi: -a VKR 58 . droppe, se blods drupi. ","drapi: -a Su 38 ; ","-an ib 84 . ","drappe: -a ib 126), ","drupa fal","drapafall )","drupa rum","drupparwm SJ 108 ( 1441) . ","dröpparum ib 254 ( 1461)), ","drupa tal","dropa- )"]},{"a":"drupin","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr odrupin."],"e":[]},{"a":"druppa","b":"","c":"","d":[" , se drupa."],"e":[]},{"a":"druppa","b":"vb","c":"v.","d":["låta drypa. jordhen oc hymblane mz skyn druppado watn MB 2: 81 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"druprum","b":"nn","c":"","d":["rum för takdropp (vid sidan af ett hus). " thät druprumit som gaar vt aff . . . olafs gardzrume up i öffra gatuna thät skal blifua obygt " SJ 97 ( 1440) . ib 287 ( 1460), 319 ( 1464), 364 ( 1469), 390 ( 1472). Jfr drupa rum."],"e":["droprwm SJ 390 ( 1472) . ","dropprwm ib 313 ( 1464) . " dröpp rwm " ib 287 ( 1460)), "]},{"a":"drupthäkkia","b":"nn","c":"","d":["takfot. grunda . . . inferior pars tecti vel campane a qua distillat aqua droptäkkia elle tak värn GU C 20 s. 323 ."],"e":["droptäkkia )"]},{"a":"druptrumba","b":"nn","c":"","d":["avloppstrumma för takdropp. " alla cristna sielagardz forstandera skole halla sielffue ena drop trumba " STb 2: 363 ( 1489) ."],"e":["drop- )"]},{"a":"drupvax","b":"nn","c":"","d":[" (från brinnande ljus) nedrupet vax. antiqua cera et drup vax j (1) pund cum antiquis candelis HLG 1: 25 (1426)."],"e":[]},{"a":"drusi","b":"nn","c":"","d":["hög af tröskad säd. " thz är ey meer liknande widh sannindena än . . . eth sädhes korn moth helan drossan ällar laaren " LfK 125 ."],"e":["drosse )"]},{"a":"drusi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*drusagumper","drosa- )"]},{"a":"druva","b":"nn","c":"","d":["Jfr vindruva."],"e":[]},{"a":"dryghdh","b":"nn","c":"","d":["drygsel. " god drygd war bade i öll oc math " RK 3: (sista forts.) 5650 ."],"e":[]},{"a":"drygher","b":"av","c":"adj.","d":["dryg, som räcker väl till. teþes hanom . . . en levar . . . sua dryghan (för dryghar) ok mactoghan (för mactoghar) at han war allom gärniges mannom tuo dagha tel full föþo Bu 417 . sädhen bliffwer saa drygh, ath hon ikke fornötas eller optäras kan iij [2] sombra och samfälda winthra BSH 5: 303 ( 1508) . - riklig, ymnig. iordhinna natwra är hardh oc thiok oc drygh at ämpnom MB 1: 88 . thässe tw thing äre dryghast oc almännelikast i them landom til salso oc soops ib 480 . - betydlig, stor. konungens skada vart mykit drygher RK 1: (sfgn) s. 192 . - dryg, ansenlig, kostsam. hwilket mig drygth nogh warit haffwer i alle motto BSH 5: 370 ( 1509) . Jfr iäm-, o-, vilia-drygher."],"e":["drygth BSH 5: 370 ( 1509) . drykt, se iämdrygher),"]},{"a":"drygher","b":"av","c":"adj.","d":["mäktig. " war starka leonit dryghare än arma wislan " Hel män 227 . - Jfr härdha-, thrätto-drygher."],"e":[]},{"a":"drykkeliker","b":"","c":"","d":[" , se drikkeliker."],"e":[]},{"a":"drykker","b":"nn","c":"","d":["drickande. " hwar en gaff serdelis sötasta liwdh fran sik j sinom dryke " Mecht 290 . " drickande av starka drycker, dryckeslag, särsk. gillesdrickning. lithit äptir the satto sik athir til drygx " MP 5: 188 . feria 6ta nesth epther drykchen (30 maj). tha vy hwllom rekenskap HLG 2: 81 (1516). Jfr galla-, helso-, vatu-drykker. "],"e":["dryker GU C 20 s. 462: dryke (dat.) Mecht 220 . drök (ack.) SvKyrkobr 308 . ","drygx MP 5: 188 ),","drykkia päningar (drykke- PMSkr 78, 106 . drikkia- STb 1: 198 (1479). dricka- Skotteb 375 (1462 ; Kämn)), "]},{"a":"drykker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) dryck, det som drickes. firi . . . falan dryk SR 18 . actaþe huarte mat älla dryk Bu 182 . " som atir hallir sin licamma af matz oc druks lusta " Bir 2: 62 . MB 1: 107, 431 . Ber 268 . " än et glaskar är enlitath mz särdelis lit, tha synes engxins drykx liter genom thz " MB 1: 80 . aff thässom druk vtsläkkis thörstir Bir 2: 253 . mz beskasta drik ib 1: 35 . " the drykkia som synas wara söte ok wälloktande " ib 43 . ib 47 . Fr 372 . FM 350 ( 1507) . " af vin oc starkom drykkiom " Bo 133 . Su 386 . ST 504 . krydadha drykkia ib 53 . liþe äpte dryken (efter att hafva dryckit drycken) väl ok osiukar Bu 155 . ","2) drickande, dryckeslag. " swenena skulu en drik drykka om aareth " SO 5 . " til neste kompanis drick " ib 81 . ib 17, 18 o. s. v. SGG 128 . BGG 316 . i opnom dryckie SO 83 . " j wpnom drykkiom " ib 25 . ib 26, 69 (dessa tre ställen kunna äfven föras till drykkia). ","pl. penningar till dryck. vpleggia dryckia peninga for companijt SO 185 . drykkis läkedomber, läkedom som intages i flytande form. aff idhra drykkis lekedoma takin thwem sinnom hwar dagh LB 3: 114 . "],"e":["drukker . ","drikker . ","-iar . ","-er FM 350 ( 1507) ), ","drykkis päningar","dröckes- )","drykkis time , "]},{"a":"drykkia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["drikkia: -o MP 5: 52 )","*drykkio bulle","drykkio kar","dryke- GU C 20 s. 462 . drickieSTb 3: 305 (1496). drikke- GU C 20 s. 157), ","*drykkio kompan","drykke- )","*drykkio läghil","drykkelägel )","*drykkio skal","drökke- )"]},{"a":"drykkia","b":"nn","c":"","d":["drickande, dryckeslag. " hafde . . . mangh syndelikin ordh j drykkio squaldrat " MP 1: 92 . " som dwälias i drykkio ok idhna at drykka drykkio " ib 2: 246 . " i opinbara drykkio " SO 52 . ib 29, 78, 86, 97, 99, 111, 112, 189, 200, 205 . Jfr gildis-, ivir-, of., sam-, vapna-, öl-drykkia. "],"e":["drykkio brodhir","drykke- )","drykkio horn","drykke- )","drykkio kar","drykkio laster , ","drykkio napper , ","drykkio stova","drökkestuffwa )","drykkio stämpna","dryckke stempna )"]},{"a":"drypa","b":"vb","c":"v.","d":["drypa. (drypande (Lat. rubens, läst rorans?) rosen är här lwktande Sp 580). Jfr nidherdruypa samt hunagsdrypande, ävensom dröpa."],"e":[]},{"a":"drypa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) drypa, falla droppvis. þri bloþdrupa drupu af fingrenom Bu 56 . af räfneo dryp (för drypa) bränne stens drupa Bir 4: (Avt) 178 . ib 2: 50, 209 . VKR XIV . GO 235, 725 . then laghin thu ther wththrykkir honom lath dripa i öghonin LB 3: 34 . ib 35 . ","2) drypa, droppvis gifva fuktighet från sig. thakit . . . drypir suasom aff thiokko rägne Bir 2: 90 . ib 1: 362 . " stwgha dryper " SEG 114 . ","3) trans. " drypa, låta drypa. dröp min siäl swa som dagh fore glädhi skuld (quasi rorem pro gaudio stillabat) " Bir 1: 28 . - Jfr indrypa samt hunagsdrypande."],"e":["dripa LB 3: 34, 35 . dryper, dröp, drupu),"]},{"a":"drypi","b":"","c":"","d":[" , se drupi."],"e":[]},{"a":"drypia","b":"vb","c":"v.","d":["idisla. " abs. all the diwr oc fä som kloffna hawa klöwa, oc drypia " MB 1: 359 . " hwath som drypiar, oc ekke hawa klofna klöwa ib. - med ack. som ey drypia theras födho " Su 293 . LfK 52 . Ber 84 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"drypil","b":"nn","c":"","d":["tungspene. " om drypel faldhir nidhir " LB 1: 97 . " bläse thz oppa drypilin ib. " ib 2: 31, 3: 128, 130, 7: 140, 8: 46 . " om dripil faldir nidhir i halsen " ib 3: 167 . ib 168 . " ffor . . . fallen dryppel " ib 2: 65 . fylska som a dripil faldir ib 3: 155 . " for bulen drypil " ib 75 . - svullen tungspene. svulst i tungspenen. dughir thz for drypil (was sedabit tumidas) LB 3: 139 . ib 2: 43, 53, 4: 352. tz dwgher for spina eller drypiil ib 7: 164. dugger thz för drapil (wa . . . si nimio turgens humore gravetur, suspendit) ib 8: 41 ."],"e":["dryppel LB 2: 65 . ","dröppell: dröppellen ib 8: 46 . ","dripil ib 3: 155, 167, 168 . ","drapil ib 8: 41), "]},{"a":"drypilfal","b":"nn","c":"","d":["tungspenens (af svullnad vållade nedfallande. thz doger ffor drypil fal LB 2: 36 ."],"e":[]},{"a":"dryppa","b":"vb","c":"v.","d":["droppa, låta droppa. giff thina dagh (ɔ dagg), thz är hymmelsens mildhet dryppa til os, liffwernsens renlikhet i thenna yseldennas daal (jfr Lat. rora celi pietatem, stilla vite puritatem in vallem miserie) JMÖ 139 . Jfr drupa."],"e":[]},{"a":"dräg","b":"nn","c":"","d":["1) jäsningsämne, jäst. han (ɔ mjödet)skal göres medh nya oc ferska drägh Sex ekon tr. 267. 2) drägg, bottensats, fällning. ffecula . . . lithin drägh GU C 20 s. 259 . " bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh " Arnell Brask Biᴵ 25. the dräggen som bliffwer ather brän til kalk PMSkr 383 . ib 381, 384 . - Jfr oleo-, olio-dräg."],"e":[]},{"a":"dräg","b":"nn","c":"","d":["1) jäsningsämne, jäst, drägg. thz brödh som aldre kom dräg widh eller syra MB 1: 308 . ib 307, 481 . ","2) drägg, grums. " aldre gömis vitnit wäl j sinom godhlek vtan vppa drägginne (fæce) " Bir 1: 67 . ib 100 . - bildl. thz hiärta . . . ther af iordhzlica thinga thräk oc dräg (luto et fæce) är smittat Bo 127 ."],"e":["frf . ","vok . i ändelsen: drägg),"]},{"a":"drägfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av drägg. ffeculentus . . . drägiogher ok drägh fuller ok lektande GU C 20 s. 259 ."],"e":["-fuller )"]},{"a":"dräggia 8drägia gu c 20 s. 259","b":"vb","c":"v.","d":["grumla, uppslamma? ffeco cas care a fex drägia ok mz drägh fordärffua componitur effecare skärt ek klaart göra GU C 20 s. 259 ."],"e":[]},{"a":"dräggiabasse","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1210."],"e":[]},{"a":"dräggiogher","b":"av","c":"adj.","d":["full av drägg. ffeculentus . . . drägiogher ok drägh fuller ok lektande GU C 20 s. 259 ."],"e":["drägiogher )"]},{"a":"drägha","b":"","c":"","d":[" , se dragha."],"e":[]},{"a":"drägha","b":"","c":"","d":[" , se dragha."],"e":[]},{"a":"dräghare","b":"nn","c":"","d":["drejare, svarvare. ss tillnamn. " albrecht drgere " Skotteb 110 (1462-63). ib 146 (1463-64). Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 224 ff. - Jfr flaskodräghare."],"e":["dregere Skotteb 110 (1462-63) . drager ib 146 (1463-64)), "]},{"a":"dräghelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["drägheligha . ","draghlika )"]},{"a":"drägheliker","b":"av","c":"adj.","d":["dräglig. " swasom allmogenom drägeligit är " BtRK 89 ( 1435) . " att thet är allmugen dräghelicht " ib 101 (1435, orig.). Jfr odrägheliker."],"e":["drägeligin )"]},{"a":"dräkt","b":"nn","c":"","d":["1) dragning, nw är märkiande huru thenna drägt (ɔ:) at watzskan böriar at dragha sik til nokon lim] til gaar LB 5: 292 . Jfr anda-, en-, fram-, har-, mis-, not-, nota-, sam-, saman-, sino-, til-, tve-dräkt. ","2) förvärf. som ekke annath haffwe tiil dräkth DD 1: 214 (1510? eft. aftr. hos Langebek). ","3) tågande, tågriktning, väg. ginom westhergötlandh eller jöneköpwngh bliffwer idher drekth BSH 5: 133 ( 1506) ."],"e":["drägt )"]},{"a":"dräkt","b":"nn","c":"","d":["1) dragande. " nar thik nakoth dröffuelikit tilkomber, anama thz swa täkkelika som dyrasta gulspennä, huilkith thik siälffwer gudh sändhe, mz huilke han wil dragha thik, oc lukka, til sins enda sons kärlek, än thu ginstan samtykkiande til sama dräkt (tractum) oc budhskap, wplyfft alla thina siäl thär amot " Mecht 341 . 4) dräkt, klädnad, kläder. engin berycktat quinna skal bera danda quinna dräkt STb 1: 269 ( 1480) . Jfr anda-, ara-, bos-, en-, frua-, i-, träkt, ävensom drät. "],"e":["*dräkta oxe (drektevxe: -ar) (pl. Svartb (Skokl) 518 ( 1474) ), "]},{"a":"dräkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["dräglig. ther om (ɔ beträffande skatten) wilia wi tilskäpa noghra godhe meen aff ware radh som ther skula öfferuega millan crononne oc ider, saa at kronen bliffuer bestande oc ider är drektelighit Svartb (Skolkl) 441 ( 1450) ."],"e":["drektelig- )"]},{"a":"drängelika","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"drängeliker","b":"av","c":"adj.","d":["manlig, tapper. " dränglikit hiärta wet sik ont vm thu (för thy) fölger folska (jfr hs A manlikt hiärta weet sik ont än thy fölgher ey (sic!) folska; Fnor. drengammligt hjärta með visku þat er eigi fifsligt) Prosaditer (Karl M B) 319. ""],"e":["dränglik- )"]},{"a":"dränger","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) man, särsk. duglig el. tapper man. " riddarin skändis wardha en hänther som war en godha handa drängir (drängir är sedermera utstruket, och i stället är i randen tillagdt: välborin man; Cod. C har godher handa man 988) " Bil 255 . goda drängia (drengir) Di 83 . ib 58, 84, 99, 101, 142, 143 o. s. v. ","2) ung man, gosse. han sampnar kopperberges drängia mz eena hasth RK 3: 1490 . thätta är en onytlikin drängir Bo 30 . " vndrado vngha drängins studughan hugh " MB 2: 299 . Lg 3: 353, 686 . Di 42 ","3) tjenare. " diäfwllin oc hans drängia " Bo 124 . leegde the jösse boosson marskens drängh RK 3: 171 . myn dräng kämpe BSH 5: 121 ( 1506) . " som han ware en slätter dreng " Di 142 . Al 5946 . ST 146 . Lg 3: 331 . SO 83 . - den som tjenar i ett handtverk ss lärling eller sven. hossbonden eller drengen SO 81 . hosbonden . . . som drengen haffuer ib. " faar hon drengh (motsatt mesterman strax nedanför) aff kompani " ib 87, smidzsens drenge Di 41 . - Jfr bonda-, drafls-, dygdha-, fä-, gruvo-, hirþ-, legho-, odädhis-, skipa-, sma-, smidhio-, stal-dränger."],"e":[]},{"a":"dränger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) man. " gud läti mik hämpnas hans a them illa dränge " Prosadikter (Karl M. B) 315. - särsk.: duktig och tapper man. iak skal hugga mz mino swärdhe dyromdall. swa at alle skulu thz frankis men sighia at godher drä'gner halder a thy (hs B at thz er dogandis drägner; Fnor. at ágæ tr drengr àtti þat) Prosdikter (Karl M) 269. ib 292 . jlt wardhe blöto hiärta i drängx birste (Fnor. i drengmanns brjósti) ib 269 . " mykin scadi är äpter tolkin dräng (Fnor. eptir goðan dreng) " ib (Karl M: B) 315. tha mälte k m k (ɔ karl magnus konung) mykin bläst hafwer thz horn. neumes swarade, thz wallir at dränger haller a thy (Fnor. þat veldr þvi at drengr bæss) ib 320 . 2) gosse. swa sagde oc her iwar axelson til vor fader som oss görle minnes tha vi vore dreng HSH 16: 51 (1526, Brask9: - Jfr akara-, bakara-, bikara-mästara-, biärgs-, bryggiara-, bältara-, draghara-, dura-, fiskara-, foghata-, gryta stöpara-, gulsmids-, hirdh-, hof-, hofmanna-, ivirskära-, ivirskärara-, kisto-, kiötmangara-, klokkara-, klärka-, kniva smids-, kokka-, koparslaghara-, legho-, lösinga-, malara-, munka-, mura mästara-, panzarmakara-, prästa-, punga makara-, seghiara makara-, sinnara-, skips-, skomakara-, skräddara-, sma-, smids-, smidhio-, stal-, stekara-, syslomanz-, tasko makara.-, trägardh-, trägards-, tunno bindara-, vidherlags-, värkmästara-dränger."],"e":[]},{"a":"drängskaper","b":"nn","c":"","d":["mandom, tapperhet. han beskermade swerike mz drengskapp PK 234 ."],"e":[]},{"a":"dränkia","b":"vb","c":"v.","d":["sänka under vattnet. drenkte thöm til grunda Bil 115 . Bu 523 . - dränka. vt kastado the oc dränkto cc. män MB 2: 315 . " han wille sik ther hafwa dränkt " Al 10138 . ST 324 . RK 3: (sista forts.) 5123 . "],"e":["dränkte . drängte: drängtiss RK 3: (sista forts.) 5123 . ","dränkia nidher , dränka. bödh han sanctum blasium dränkia i sion nidhir KL 374 . - Jfr fordränkia."]},{"a":"dränkia","b":"vb","c":"v.","d":["dränka. Troj 295 . Jfr nidherdränkia. "],"e":["dränka Troj 109, 295) ,","*dränkia sik , "]},{"a":"dräpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) slå. " drap i heell sa mangh twsandh folk " Lg 3: 147 . " iak saa eeth aff hans huffdom swa som dräpit j dödhen " MB 2: 352 . ","2) dräpa, döda. " thu skal ey dräpa " MB 1: 334 . " slogho the oc drapo aff them fäm oc xx tusandh " ib 2: 137 . " j them stadhenom . . . worddho dödgade oc dräpne xviij tusandh män " ib. " salvgha fru . . . fic egh annat sik tel raþa vtan leghia mz päninggom tua män at dräpa sin magh . . . ok myrþa " Bu 30 . " dräpa alla apostolos " ib 14 . min vili är swa som mandrapara ok modhir drapara hulkin gerna drape sina modhir Bir 3: 141 . " drap hon galtin " Bil 901 . " somlikin lambin vordho swartaste vargha oc sprungo i fara hiordhena oc drapo them " Gr 299 . dräpas mz grymom dhöd Lg 399 . - döda, utrota. täs moster dräpper marka i örom LB 5: 81 . ib 3: 67 . thz dräpir räfform ib 1: 97 . - bildl. tillintetgöra, förstöra. han (döden) . . . dräpir allan styrkin Bir 3: 426 . " skal j mangom dräpas oc affskäras diäffwlsins wald oc makt " ib 4: 92 . - refl. dräpas, dräpa hvarandra. at the skullo ey . . . stridha ther om oc dräpas MB 1: 485 . - Jfr hem-, hema-, ny-, odräpin."],"e":["dräpte RK 1: (yngre red. af LRK) s. 261, 262, 268), "]},{"a":"dräpa","b":"vb","c":"v.","d":["dräpa. " thet war omöhgeligith ath dräpa sigh til arfdz " SD NS 3: 343 ( 1418) . takin oc ätin thz är min likame som foe idher skal dräpas SvKyrkobr 33 . the . .. köpte eth wädherlamb enlika oc draapo thät Skrt Uppb 309. - döda. näthlor dräpa offtha gäslinga tha the ärw smaa PMSkr 264 . - bildl. döda, betaga (kvicksilver) förmågan att flyta. wwecksölff dräps medh konst PMSkr 614 (senare avskr9. Jfr dödhdräpa."],"e":[]},{"a":"dräpare","b":"","c":"","d":[" , se drapare."],"e":[]},{"a":"dräpare","b":"","c":"","d":[" , se drapare."],"e":[]},{"a":"dräper","b":"nn","c":"","d":["dråp. " gräto mz tarom thän hardha dräpin ok dödha hon sik siälfuilandis daghlica giordhe " KL 335 ."],"e":[]},{"a":"dräpi","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1210."],"e":[]},{"a":"drät","b":"nn","c":"","d":["1) dragande. " thz är löös drät at dragha mz halmskakla " GO 1013 . ","2) drägt, klädnad. en dandeqwinnes dreth SO 104 . ","3) tapet, väggbonad. dretther, hyrninger, malat och sömath BSH 5: 529 ( 1513) . " en kyste met drätter aff aarnest " FM 76 (1483, daniserande).Jfr bo-, bol-, bos-, fiska-, kiälka-, not-, nota-, up-, vadhadrät."],"e":["drättir ) , "]},{"a":"drät","b":"nn","c":"","d":["1) eg. dragande; släp, arbete, möda; bekymmer. thera mästa dräth (cura) wändhis j thänna ärandhom som ostadhogh äru SpV 347 . 2) dräkt, klädnad. engin löös quinna skal . . . draga annan dräth än näresk och alisk i therres klädher ena stäckote kaapa oc engin dwk annath än eth knithecläde STb 1: 125 ( 1477) . " swa th hon bär noghan dräth, som borbiudz i bwrspraket ib. " ib 412 ( 1483) , 2: 129 (1486), 3: 49 (1492). - Jfr anda-, donde qvinno-, nota-, vadha-drät, ävensom dräkt."],"e":["dreth )"]},{"a":"drätoxe","b":"nn","c":"","d":["dragoxe. " oxakaren bör sköta gödoxar och drätoxar " Arnell Brask Biᴵ 24. Jfr dräkta oxe."],"e":[]},{"a":"dröflika","b":"","c":"","d":[" , se drövelika."],"e":[]},{"a":"dröfliker","b":"","c":"","d":[" , se dröveliker."],"e":[]},{"a":"dröflikhet","b":"nn","c":"","d":["vedermöda, lidande. " then dröfflikhetin thär hna hafdhe naar han swetis blodh Skrt Uppb 291. ""],"e":[]},{"a":"drögh","b":"nn","c":"","d":["drög, ett slags släde el. kälke. 2 drøar " SD 5: 416 ( 1345, nyare afskr.) ."],"e":["drygh L. "]},{"a":"drögh","b":"nn","c":"","d":["drög, ett slags släde el. kälke. Se Rioetz 95 b, SAOB D 2276. läg under tina sleda dröger höö träa oc andra alla tina sleda tha thuu them inläther Brasks Cal 265 ."],"e":["-er ) , "]},{"a":"drögha","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. dröghas, dröja. at baade wij oc her twre drögades baarte aff landet BSH 5: 413 ( 1510) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"dröghare","b":"nn","c":"","d":["anv. ss tillnamn. " herman drögare STb 1: 131 (1477). Jfr: herman dröge " ib 139 ( 1477) , SJ 2: 32 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"drögher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr framdrögher."],"e":[]},{"a":"dröghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) trans. " draga ut på, förhala. procitare idkelica bidhia ok gylia ok bönomaal drögia " GU C 20 s. 487 . - uppskjuta. the som sin scrifftemall drögä jn til yterstä stundena SvKyrkobr 205 . 2) intr. dröja, vänta (med). begerendis . . . vor keriste nadige herre ecke skulle lengher dröie med sin kröning HSH 16: 7 ( 1526) . - opers. sade hans, ath tet saa haffuer latat dröge (ɔ: kommit att dröja) aar fram aar, swa ath ther jngen arffskyffting kunne affworda STb 4: 169 (1507). "],"e":["drögä SvKyrkobr 205 . ","dröie HSH 16: 7 ( 1526) . ","*dröghia sik , fördröja sig, fördröjas. thet ärindet hafde drökt sigh ther mädher, swa ath thet matthe hafwa kommit idher naadh till mera owilja Lindblom Äbral 9. - Jfr for-, fram-dröghia."]},{"a":"dröghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) trans. " draga ut, uttänja (tid), fördröja, uppskjuta. at han drögher tijdhen för sin fördeel skull " TS 28 . siwkdomen dröghes Gers Ars b 7. tha hon saa at hon kunde äkke längir dröghiat (Cod. A töghiat 212) Bo (Cod. B) 335 . ath dödhin skulde ey lenger dröghias Lg 3: 86 . ","2) intr. " dröja. dröghe ther lenge meder " SO 206 . - Jfr for-, framdröghia."],"e":[]},{"a":"dröghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. dröjsmål. är för swadane drögelse skull stort hinder kommit HSH 13: 93 ( 1524) ."],"e":["-else )"]},{"a":"dröghilse","b":"nn","c":"","d":["tidsutdrägt? ofmykin moghe är wan at göra dröghilse SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); ordet skulle möjl. kunna fattas ss biform af drövilse, i hvilket fall det vore att föra snarast till detta ords bem. 1."],"e":[]},{"a":"dröma","b":"vb","c":"v.","d":["drömma, i dröm framställa sig el. synas. med den drömmande betecknad genom dat. (el. en form som kan fattas ss dat.). tha hafdhe honum oc drömpt MB 1: 94 . drömpde them badhom en drömber Lg 974 . " drömde hanum dröm " Bil 628 . ST 86, 336 . " sagdhe hwat hänne var drömt " Bil 917 . " them war badhom thz sama drömpt " Lg 3: 10 . " thz trät som honom tilförandhe drömt haffde ib 715. hanom drömde som sanctus iacobus föde han " Bu 174 . Bil 775 . " mik drömde som iak la här dräpin " KL 107 . konugenom drömde . . . at hans gudh amon soff när hans hustru ST 512 . at thu . . . lätir thik dröma vm annat heem Bil 112 . " mik haffuer swa hardeligä drömpt om idher dotter " Va 34 . - med den drömmande betecknad genom en form som kan vara ack., men äfven kan fattas ss nom. tha man drömir MB 1: 94 . " drömir man om tholik thing " ib 237 . drömir man stundom fiska fore watn, oc elder fore thörko (antingen får väl här drömir antagas stå för dröma eller elder för eld) ib."],"e":[]},{"a":"dröma","b":"vb","c":"v.","d":["drömma. opers. (med personobj. i ack.). swa drömer ok soena gäfuäst om drafuet thy at hon thz mäst älskär SvKyrkobr 221 ."],"e":[]},{"a":"drömare","b":"","c":"","d":[" MB 1: 230 . Bir 2: 332 . ST 397 ."],"e":["drömmare"]},{"a":"drömber","b":"nn","c":"","d":[" Jfr natta drömber."],"e":[]},{"a":"drömber","b":"nn","c":"","d":["dröm. " drömpde them badhom en drömber " Lg 974 . drömde hanum dröm Bil 628 . " sagho ii symne baþen en dröm " Bu 183 . " at raadha dröma " MB 1: 235 . " mik äre tedhe dröma " ib 237 . " insände dyäfwllin i hans hugh dröma lygn (mendacia nocturnalia) " Bir 2: 58 . Jfr hägoma-, kärlinga-drömber."],"e":["drömar ) , "]},{"a":"drömstulin","b":"av","c":"adj.","d":["af en dröm beröfvad sina sinnen, hänförd af en dröm? är iach dröm stulen, eller swiker mik sömpn Va 13 ."],"e":[]},{"a":"drönia","b":"vb","c":"v.","d":["råma. " vxen plägar drönia " MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"dröpa","b":"vb","c":"v.","d":["låta drypa; låta droppa, drypa."],"e":["*dröpa in , drypa in, hälla in (ngt), droppvis. skär eth hol oc thär dröp jn honagh PMSkr 298 ."]},{"a":"dröpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) låta drypa. scalt þu dröpa mit bloþ i þit ögha Bu 502 . Ansg 211 . " dröper man henne i näsona " LB 3: 67 . " wardir henne lager dröpter i näsebore ib. dröp then lagen i baden öghonen " ib 7: 57 . ib 3: 34, 35 o. s. v. 7: 142. at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tungo MP 1: 186 . " stenkia vikt vatn j thz hus och dröpa j kors j thz hus mz kyndolmesso lywsit " LB 2: 61 . ","2) bestänka, öfvergjuta. " fik paulus mik atar min howtdok dröptan mäþ dyro bloþe " Bu 128 . " annan þera dröpto þe þepno allan mäþ hunagh " ib 402 . " thu skalt dröpa min öghon mz thinne miölk " Bil 688 ."],"e":[]},{"a":"dröva","b":"vb","c":"v.","d":["oroa, bekymra - part. pret. orolig. tristicia är dröfs hogx (turbate mentis) änxla j mothegang, lyfteno omskipto SpV 140 . - Jfr be-, for-dröva."],"e":["dröfs SpV 140 ) , "]},{"a":"dröva","b":"vb","c":"v.","d":["1) turbare, bringa i oordning, oroa, störa. ther fridhin dröua Bo 78 . " en quinna dröfdh aff myklo othuli ok wredhe " KL 25 . " han . . . hindra ok dröver manna samhäld " KS 62 (155, 68) . " thet dröue manzens hierna " ib 43 (111, 47). warder han ther af möddr ok dröfdr til sin hugh ok sina skiäla ib 39 (101, 41) . Ber 5, 26, 83 . ","2) part. pret. oroad, uppskakad, förskräckt. " aff thesse sama synene vard s. ansgarius badhe dröfdir (perterritus) oc hugsvalader " Ansg 183 . - bedröfvad. skodha han ok apostlana mz honom bortganga dröfdha Bo 154 . the äru mykyt dröfdhe af minom dödh ib 231 . dröfdhasta modhorin ib 204 . Bir 1: 83 . Ber 102 . ","3) tribulare, plåga, ansätta, förtrycka. dröfdhe kallas af thässe wärldenne ok dömas säle af mik Su 444 . Bir 2: 38, 3: 326 . ","4) offendere, förnärma, träda för när, förtörna. at han . . . hindre huarghen älla dröue hans godhs älla kununglikan rät KS 78 (192, 85) . i myklo oc margho hawir iak dröft thit gudhelica vald Bo 74 . " än vi dröfdhom jther medh ordhom älla gärnyngom " VKR 59 . - part. pret. förtörnad, vredgad. tå han (konungen) är dröfdr, tå är änkte vtan dröuilse i rike hans KS 77 (191, 85) . - refl. drövas, ","1) oroas, störas. " hwat klar oc blidh hon (ɔ: bönin) är nar hon dröuis af ängo stime älla rope " Bo 104 . ","2) oroas, bekymras. " dröfs ey älla wandas wm wärdhit " Ber 25 . - vara bekymrad, frukta. hon dröfdhis (Cod. A räddis) tha fore thera dödh Fl (Cod. B. C) 1535 . - oroas, ängslas, bedröfvas. tok constantinus her vm mykit dröuas Bil 594 . " dröfs ey af wärldz thingom " Bir 1: 88 . ib 267 . KL 39 . Bo 12 . Al 4935 . " dröuis (känner motvilja) mot allom syndelicom värildz thingom " Bir 2: 34 . ","3) plågas. " första howdhit wärkher tha dröuas alle limine " GO 227 . " the dröfwas i hörslinne " Bir 1: 174 . ","4) förtörnas, ondgöras. hon dröfdhis ey widh them medh otholomodh ällir wredhe VKR XIV . - Jfr bedröva samt genom drövadher."],"e":[]},{"a":"drövelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) svårt. " dröfflika lidha " Su 266 . ","2) bistert. han swarade honom litit ok dröuelika RK 1: 2073 . " konungen dröwelika a them saa " ib 2165 ."],"e":["dröfflika )"]},{"a":"drövelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hotfullt. EK 2073, 2165 . Enl. R. Pipping, Erikskrön.´s ljudl. s. 64 f., id., Erikskrön´s ordskatt s. 20, jfr id., Kom. till Erikskrön. s. 530. Annorlunda Sdw 1: 204."],"e":[]},{"a":"dröveliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr odröveliker."],"e":[]},{"a":"dröveliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) svår, besvärlig, plågsam. ängin pina var mik dröuelikin KL 357 . " mang dröflik ok genuärdhogh thing " Bir 2: 311 . thola . . . al the dröflik ordh som the tala til hans Su 450 . Ber 72 . " min siäl hatadhe idhra höghtidhir ok the äru mik dröfuilika (molesta) " MP 1: 316 . ST 539 . mannin hulkin mik är nw dröfwelikare än nakor annor creatur Bir 1: 76 . ib 166, 3: 231 . huat dröfflikin war mik the synen Su 213 . ib 32 . LB 3: 194 . ","2) bedröflig, sorglig. j allom thöm thingom som til koma hwat the äru hällir gladhelik älla dröuelik Bir 3: 178. Su 58 . ","3) bedröfvad, sorgsen. " dröffwelek oc bewerne " Lg 3: 63 . " i dröffuelikom oc sörgelikom manzsens örom " Su 172 . - Jfr be-, o-dröveliker."],"e":["dröfuiliker . dröffweleker, dröuelikin. dröfliker. dröfflikin. dröghligher LB 3: 194 ),"]},{"a":"drövilsa","b":"nn","c":"","d":["1) bedrövelse, sorg. " dröfwilsonna stionga finge apostlana i sit hiärta thäntidh ihesus christus i sinom ytthersta natwardh sagdhe sins dödhz oc pino närwaru äller nalkan Skrt Uppb 126. - bedrövelse, sorgsenhet. nar hon hindras aff dröffwilsonna mörkere (cum involcitur tenebris tristitiæ), gange wppa hopsens bärgh " Mecht 312 . 2) vedermöda, lidande. tholomot j dröwilssor MP 3: 298 ."],"e":["sg . ","dröf(f)wilsonna Skrt Uppb 126. Mecht 312 . ","-or MP 3: 298 ),"]},{"a":"drövilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*drövilsa band","dröffilse )"]},{"a":"drövilse","b":"nn","c":"","d":["coh f. ","1) oro, förvirring. " thz är dröuilse til hans skiäla " KS 43 (110, 46) . drukinskaper är . . . howuzins dröuilse (turbatio) ib 44 (112, 47) . " upwäkkia mykin wådha oc dröuilse landamällom " ib 75 (185, 82). enkte dröwilse äller wille kännir war skole Al 6461 . " formogho engin dröwilse ther göra " KL 44 . ","2) oro, bekymmer, bedröfvelse, sorg. oss till myklä dröwilsse SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). see til mins hiärta dröuilse (affictionem) Bo 25 . " idhur dröuilse (tristitia) skulu vmuändas i glädhi " ib 178 . ib 232 . Gr 277 . MB 1: 403 . VKR 75 . Ber 26 . Lg 220, 436, 438, 716 . thin dröwilsso (för -e) gitter engen fulthenkt MD 67 . ","3) betryck, vedermöda, lidande. gör hånom dröuilse KS 75 (184, 82) . " wttakas af alle synd ok diäflanna mödho oc dröuilsom " Gr 294 . " flere ärw dröffwilsen i kärlekenom än saandh korn oppa strandhom " Su 113 . hafdhe alregh dröfwilse til sin lykama ST 269 . inäluinna dröuilse Bir 4: 135 . ib 148 . " ödhmiuktin vaxste ok mz dröuilsomen " Bo 3 . " han giuir thöm tröst a moot dröuilsom (tribulationes). hulkin han foresighir thöm at koma skulu sighiande. j wärldinne skulin i hawa dröuilse (pressuras) " ib 178 . ib 10, 11, 12, 71 . KL 158 . Al 7146, 8430 . Bir 2: 108, 3: 365, 473 . Va 14 . - Jfr bedrövilse samt dröghilse. "],"e":["drövilsa kalker , ","drövilsa timi","dröffwilse- . ","dröuilso- )"]},{"a":"drövin","b":"av","c":"adj.","d":["oroad, ängslig, mulen. tetho ey hanom dröfit änlite KL 215 ."],"e":["dröfin )"]},{"a":"dubbel","b":"nn","c":"","d":["se dobl."],"e":[]},{"a":"dubbel","b":"av","c":"adj.","d":["se dobel."],"e":[]},{"a":"dubel","b":"","c":"","d":[" , se dobl."],"e":[]},{"a":"dubla","b":"vb","c":"v.","d":["se dobla."],"e":[]},{"a":"dudher","b":"nn","c":"","d":["mager häst, krake. thän skal födha dud (motsv. Danska ordspråk hos Peder Lole har: mawer hæsth) som ey hawer dyran häst (pascatur macidus cui pingius abest palefridus) GO 697 ."],"e":[]},{"a":"dudhra frö","b":"nn","c":"","d":[" = dudhra korn. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 48. dogher oc enkannelika thär til dwdhra frö äller klinth stöth j pwlwer PMSkr 226 ."],"e":[]},{"a":"dudhra korn","b":"nn","c":"","d":["lolium temulentum Lin.? " nigella dudra korn " LB 6: 284 ."],"e":[]},{"a":"dudhra korn","b":"nn","c":"","d":["agrostemma githago Lin. Se Sdw 2: 1210. " nigella dudherkorn Växtförteckn. fr. sl. av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14, s. 7. Jfr dudhra frö. ""],"e":["dudher- )"]},{"a":"dufna","b":"vb","c":"v.","d":["domna, förlamas, blifva kraftlös. þa dunnaþo (stupida reddebantur) þera arma Bu 141 . " dofnadhe (Cod. C dompnadho 990) ben wndher hanum " Bil 272 . " kroppen dompnar " Su 244 . lät hwatzske hughen älla likaman dufna (tepescere) af läti ib 416 . " domfne ey älla dylskir vardhe " Bir 3: 374. fik lucifer . . . sua stort fal at han j sinom styrk ok kraptom dompnadhe ib 2: 264 . " all min dygh dufnadhe " Bil 446 . - domna, döfvas. allir hans sare wärkir war honom swa som dofnadhir (soptus) ok dödhir Bir 1: 108 ."],"e":["dofna . ","dumma . ","dompna . ","domfna . -ar, -aþe, -aþer),"]},{"a":"dufna","b":"vb","c":"v.","d":["bli kraftlös. the som tilhugge bare optaaat at hugga oc enkte beet vppa vtan swasom halmstra dumpadho swärdhin Hel män 208 ."],"e":["dumpna )"]},{"a":"dugge","b":"nn","c":"","d":["usling. " som han hafdhe varit fulasta skam thz man pläghir kalla manskam ok armasta dugga " Bo 197 . " the slogho han som en faana oc armasta dukka " Lg 3: 80 ."],"e":["dukke )"]},{"a":"dugha","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara stark, vara dugtig. sidhan israel begynnade at stärkias oc dogha MB 2: 46 . " om drengen duger som ther a holder " Di 84 . - vara dugtig, göra sitt bästa. dugen nw gode drenge Di 84 . ","2) göra gagn, gagna, hjälpa. stamper man henne medh honag ok lägger man widh qwidh ther stoor är ta doger thz LB 2: 33 . ib 34 o. s. v. rikedoma dogha (proderunt) enkte j hämdenne dagh MP 1: 48 . - med dat. hänne munde engin annar läkedombir dugha Bil 109 . " the sama olia dugher ok wäl thöm som i bruth falla " LB 4: 341 . " sinaps rökir dugher mikit brutfällingh " ib 345 . " thz doger brwthfellingom " ib 2: 36 . " thz sculde dogha hanum " KL 20 . " sa sik tha litit dugha hafua forlatit fädhirnis land " ib 296 . ämuäl dughir manne annars tro Bo 6!SYNS_DÅLIGT?. ib 96, 125, 166, 252 . Bir 1: 121, 171, 239, 362 . Ber 155 . RK 1: 1035 . Iv 1340, 2180 . " hua skal os nu hiälpa ok dugha " ib 3267 . Bir 3: 227 . - med prep. for. tz duger wäl for bryste LB 7: 10 . - hjälpa, vara nyttig (mot). med prep. the (de goda gerningarna) . . . dugdho mot glömsko KL 44 . aabrut . . . dogher moth lönlek siukdom LB 5: 80 . " thz dogher ok wel mot röso böldh " ib 4: 341 . ib 348 . " thz doger tiil byldh " ib 2: 46 . " hon dugher for alth ether " ib 11 . " thz doger for haardan quidh ib 33. " ib 34 o. s. v. thz dughir fore ethir ib 4: 342 . dugher thz fore lange hostho ok krankt andha fangh ib 343 . ib 345, 347, 348, 349, 350, 351, 353, 3: 196, 197, 7: 2, 10, 11 . - med dat. olia ther mikit dugher lända wärk ok sidho wärk LB 4: 345 . hon dogher ok örna wärk ib 5: 80 . - gagna, verka, uträtta. meer dugha hälagh öptedöme än ordhful talan Bir 2: 228 . Ber 184 . " la hon länge baþp ok dughþe (ey) för än hon gik tel kirkio " Bu 25 . Bil 87 . enkte dugha böne gen (ändradt till mot) ödhnolaghum ib 352. KL 44 . " gudh höre idhra bön ok late hona dugha " Iv 4202 . - vara nyttig, tjena. med dat. och prep. til. dughir thz them godho ok rätuiso antiggia til at sik atir halla af syndomen älla ok til mere löna forskullan Bir 1: 75 . ib 258, 276, 294, 3: 62 . - duga, vara tjenlig. oftast med prep. til. til huars dughr forhuxan, vm hon är ey stadhogh, ella huat dughr retuisan vm hon är ey hofsam KS 20 (49, 21) . til änkte annat dughir slögdhin Bo 17 . " til at faa thässa dygdhena dughir (bidrager) mykyt brennande oc idhkelikin bön " ib 45 . " tro andelica stridh . . . dugha (proficere) til äwärtehelika siälinna helso " KL 207 . menniskor som dugha til at forestaa embetom VKR 9 . " somme äro aff aller tunge ok dogo ekke mykit til stridh " MD (S) 260 . " soma skulo til stridha dogha " Al 4750 . " han frestar hwath til hiälpa dugher " ib 1950 . thz dugher thäs bäter ib 1481 . " ij örlögh mono the litith dogha " ib 4352 . " sagdhe exemplum ay dugha " Bil 84 . ","3) passa, anstå, gå an. opers. med dat. mik dugher ekke rädhas idher Al 1543 . ib 994 . Iv 4022 . thik dugher ey (du får ej) nu bort at fara ib 4170 . RK 2: 3358, 4023 . - abs. nu dugher ey längre bidha Fr 511 . Iv 3519, 4436, 4516 . GO 952 . RK 2: 5817, 6477 . thz töchte frw birgitte ylla dugha (icke göra godt), ib 9488 . - part. pret. dughande (doghande. doghandis. daghandhe SD NS 1: 232 ( 1403)), ","1) stark, dugtig. " starker oc doghandis " MB 2: 40 .","2) duglig, tjenlig, nyttig. " wardir thz honogh . . . mykit dwgande til läkedom " LB 3: 60 .","3) vanl. i förening med man. " doghande män " SR 19 . i thesse daghandhe manna nerwaru SD NS 1: 232 ( 1403) . alle doghande män KS 54 (137, 58) . " swa som än göra doghande (Cod. A godhe 101) män " MB 1: (Cod. B) 536. wardher opta annar thera doghande man oc annar thiwuer ib 532 (dughande el. doghande står för öfrigt i Cod. B öfver allt der, hvarest Cod. A har donde, se s. 568). Iv 2653, 3116, 3588, 4060, 4091 (i var; Cod. A har på dessa ställen donde). swa at alle dughande men thz höra RK 1: 773 . ib 2471, 3028, 3066, 3432, 4450 . - Jfr iämdughande samt donde."],"e":["dogha KL 20 ; MP 1: 48 ; Bir 1: 171, 239 ; RK 1: 1305 " och ofta. ","dugga: -er " LB 8: 41 . ","dokka: -er LB 5: 80 . ","dufwa: -ir LB 3: 196 . ","doffua FM 418 ( 1509) . ","dughr KS 20 (49, 21) . 3 pl. dugha. dogha. dogho Ber 184 ; ","dogo MD (S) 260 . ","doghit Bo 252),"]},{"a":"dugha","b":"vb","c":"v.","d":["duga, vara brukbar. jacob vynman . . . warede cristiern wiidh ath ij (2) fath (av ölet) dochde jntet STb 2: 347 ( 1489) . - Jfr lika dugha."],"e":["dochde STb 2: 347 (1489) . part. pret. n. dughat SvKyrkobr 317 ),"]},{"a":"dughan","b":"nn","c":"","d":["starkhet, duktighet; makt. " hwat wiliom wi säghia om judith j holefärne . . . hwat är jael j sisara madinatiarum höffdhinga, thy är thässins wanskilikare könsins doghan doxe, ällir mindre makt, enkte annath wthan at ödhmiwktin altidh forgaar högfärdhinne, j hwaria enne hälgha manna professione, thz är wisdom ällir widherkännilse (jfr Lat. an ignoras ut obmittam . . . quid indith in holoferne . . . quid iahel in sisara madianitarum principe fecerint que valentia sextus infirmioris nihil aliud est nisi quod humilitas semper præualet superbie in quanque sanctorum professione) " SpV 162 ."],"e":["doghan )"]},{"a":"dughliker","b":"av","c":"adj.","d":["duglig. dwglege karle HSH 19: 101 ( 1505) . " en dugeligen karll " BSH 5: 154 ( 1507) ."],"e":["dwgleg . ","dugeligen )"]},{"a":"dughse","b":"av","c":"adj.","d":["duglig, duktig; utmärkt, framstående. frvgi omnis generis. indeclinabile nyttoger goder ok duxe GU C 20 s. 295 . hic et hec prestabilis lis [et hoc] le myk[i] t doxe eller mäktoger ib s. 482 . " mädhan ey fins nakor dygdh mera dwxe (præstantior), j blandh them som strihda " SpV 83 . - tjänlig, användning, lämplig. somme planterandis winträ taka the wnga qwistana som ärw nidhre widher jordena swa ath nokoth fölyer mädh aff rothenne, än then planteringen är ey alstingis dogxe PMSkr 309 ."],"e":["duxe . ","doxe )"]},{"a":"dughse","b":"av","c":"adj.","d":["dogse, duglig. " tingh som jnthe ärw dogxe " PM 48 . " som dogxe är til ath wara skipare " ib. " ffanyth oc til enkte dwxse är wärdzliken hogxswalan " LfK 87 ."],"e":["dwxse . ","dogxe )"]},{"a":"duka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr nidherduka."],"e":[]},{"a":"duka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. nedtrycka, nedsänka; fördränka, öfversvämma. watneth . . . dök ok ffordärwadhe hans trää garde Lg 3: 27 . Jfr underduka, äfvensom dykare."],"e":["dök . "]},{"a":"dukat","b":"nn","c":"","d":["dukat, ett slags vanligen i guld prägladt mynt. iak gifwer ther til . . . siäxtan thusand gambla ducata Al 10511 . ib 10517 . " haffdhe hon ey een ducat " Lg 3: 24 . " the vc (500) ducata " BSH 5: 359 ( 1509) . xviij ducather FM 240 ( 1505) . " mz cxxx ducater j gwl " PM LX . ib XXXII ."],"e":["-ar . ","-er )"]},{"a":"dukat","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*dukata mynt , "]},{"a":"duker","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["duck STb 3: 108 (1493) ), ","*duka nal","*duka sven","duke- )","*duka vaskirska","doke- Skotteb 173 (1464-65), 205 (1465-66), 234 (1466-67), 325 (1468-69). docha- STb 2: 307 (1488), 3: 146 (1495), 173 (1494), SSkb 252 (1507-08), 254 (1507-08). döke- Skotteb 239 (1466-67), jfr följ. art. -waskerska. -waskerske. -wasserske Skotteb 173 (1464-65)), ","*duka vävirska?","döke- Skotteb 281 (1467-68)), "]},{"a":"duker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) duk. " brödh swept j renasta duke " Bil 793 . " twa duka " SD NS 1: 678 ( 1407) . hufvudkläde. Bu 128 . " j hänna linna dok " ST 360 . - bordduk. II duka sömnadha SD 4: 710 (1340?). hvilkin som spiller vppa duken SO 5 . " swa länge þe äru saman vm disk oc duk " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.; jfr disker). - bildl. rikesins duk räkte han wt fast RK 2: 2770 . " theras dwker wåre stackotte (d. v. s. de hade föga att lefva af) " ib 3: (sista forts.) 5352 . " han vil sträckie sin dwk innen jwl xx (20) alne länger " BSH 5: 469 ( 1511) . duk på hwilken varor, som utbjudas till salu, äro lagda. wil han tz ey skoda lata som sölffret ok dokin agher SO 157 . ","2) kläde? ffor . . . 1 rödhän kiortil fodradhan met doker (sannolikt för dok) FH 4: 76 ( 1460) . - Jfr adhra-, gräs-, har-, hovudh-, kniva-, rosen-, skär-, svena-, svetta-duker."],"e":["doker: dok ST 360 ; ","dokin SO 157 . ack. doker, om formen hör hit, för dok FH 4: 76 ( 1460) . -ar. -er RK 3: (sista forts.) 5352), "]},{"a":"dukka","b":"","c":"","d":[" , se dokka."],"e":[]},{"a":"dukke","b":"","c":"","d":[" , se dugge."],"e":[]},{"a":"dul","b":"nn","c":"","d":["blåmärke? skråma? bätre är dwl än siwk (stigma sinam stare spectu pestis amare; motsvarande Danska ordspråk: bædre ær at wære saar æn sywgh) GO 962 . Möjligen är ordet att fatta ss adj.: sårad; el. snarare: slagen så att man fått blåmärke."],"e":[]},{"a":"dul","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) döljande, se dulsmal. ","2) nekande. " kome then aftäkt giordhe ingo duli widhir " TB 78 . ","1) döljande. " dömdes olaff . . . for döls mool han dölde en kedel som hans barn ffaan vnder i vistehwss " BtFH 1: 154 ( 1507) . ","2) innehållande, tredska i fråga om betalning? dömdes sigwrd . . . för dolsmol som han dölde konu[n]gx skat in med sigh i vij ar BtFH 1: 142 ( 1507) . " dömdes thomas rarie sak til XL m. för dolzmol han dölde ij pund malt som war for slotzins tegil wid wtloffuat aff hwaria ffierding " ib 222 ( 1508) . " the vore laglighe atskilde . . . om the vitterlige geldh oc andre dolemal the haffwe sigh j mellom " FM 641 ( 1515) ."],"e":["dula drap","dwledrap )","duls eþer , ","dulsmal","dolsmol . ","dolzmol . döls mool. dolemal),"]},{"a":"dul","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) döljande, undandöljande, undanhållande (av egendom). " han wille enga löpt hella äller nokra sämmio, äpter thz ath the hafdhe lagt honom dul ok tiwfri til " JTb 7 ( 1456) . " ath huar sig förware för noghz dol eller annan otroo, om byte kan falla " Arnell Brask Biᴵ 19.","2) nekande. " tha biscop henric eskede aff larense at see swadana breff bar han ther del paa oc sagde sig intet breff haffva " HSH 16: 87 ( 1527) . "],"e":["dol Arnell Brask Biᴵ 19. HSH 16: 87 (1527) ), ","*duls bot","dyls- )","dulsmal (dols- STb 1: 381 ( 1482) . ","dolz- ib 3: 301 ( 1496) . ib 5: 37 ( 1515) ), "]},{"a":"dul","b":"av","c":"adj.","d":["se dol."],"e":[]},{"a":"dulghadrap","b":"nn","c":"","d":["Jfr dula drap."],"e":[]},{"a":"dulogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = dol. medh räddom dulghom ok twähugha mannom KS 80 (196, 87) ."],"e":[]},{"a":"dulsak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"dulsker","b":"","c":"","d":[" etc., se dylsker etc."],"e":[]},{"a":"dulsker","b":"","c":"","d":[" , se dylsker."],"e":[]},{"a":"dumbe","b":"","c":"","d":[" A) subst. m. stum menniska. j ens dumba mwn Bil 830 . " är en dumbe " Va 42 . " swa som dumbe ey vplätande sin mun " KL 257 . " thighir som dumbe " Bo 194 . B) adj. (under det att ordet i de förut anförda ex. utan tvifvel snarast är att fatta ss subst., framträder det i de följande åtminstone med sannolikhet ss adj.) stum. la þre dagha dumbe Bu 174 . at böta enom herra som war dumbe Bil 325 . " hon war dumbe " ib 477 . " han är dumbe til mit loff oc sqwallrottir til sith eghit lof " Bir 1: 266 . ib 193 . huilkin som födhis döuer, han wardher oc natwrlika dumbe MB 1: 286 . " vara blinde, döfwe oc dumba " Bo 46 . MP 2: 60 . KL 416 . Lg 3: 208, 257 . " huru en prester dumbe fik sitt mall " ib 351 . " haffde ena pigho som war badhe blindh oc dumbe " ib 725 . " hon bleff dumba oc maallöss " ib 361 . ib 365 . " tilbidhia afgudh giordh mz manna handom dumba oc dööf " Gr 271 . " faa gifwa dumba lamb (åt ett lam som ej bräker, som ej gifver sin hunger till känna) " GO 26 ."],"e":["dumba ib 361, 365 . ","dumba ) , subst. m. och adj. "]},{"a":"dumbe","b":"nn","c":"","d":["stum människa. then tiiden wij komom j syön, tha war skypperen then förste sigh offuer ghaff ok sath j schipet som en dwmbe, som then som aldrigh haffe maal STb 2: 465 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"dumber","b":"av","c":"adj.","d":["1) stum. j thy sielen . . . fynner öghonen blindh ok öronen atertept thungona dumba J Buddes b 163 . 2) dor, klanglös. koper och jern giffua klinande liudh aff sigh, och theenitt litedtt dumptt lindh PMSkr 618 (senare avskr.)."],"e":["dumptt ) , "]},{"a":"dumber","b":"av","c":"adj.","d":["1) stum. " hwa smidhadhe döwan oc dumban, wäl seande oc blindan " MB 1: 285 . " hans thiänista pika . . . war dum oc kunne ey tala " Lg 3: 222 . ","2) dof. höre iak nu j wärldinne the heso ok dummo röstina Bir 1: 134 . ","3) slö, svag, skum. dum öghon LB 10: 13 . Jfr dimber."],"e":["dum Lg 3: 222 . sing. ack. f. best. form dummo Bir 1: 134), "]},{"a":"dumblevika","b":"","c":"","d":[" , se dymbilvika."],"e":[]},{"a":"dumpna","b":"","c":"","d":[" , se dufna."],"e":[]},{"a":"dun","b":"nn","c":"","d":["dun. " lät som dwn " Bir 1: 41 . iak vil hawa blötare sängh än nakot dwn pläghar wara ib 233 . ib 43, 2: 40 . Jfr fughla dun."],"e":[]},{"a":"dun","b":"nn","c":"","d":["dån, buller, oväsen. wart brådeliga en stor dån wndersamlingen giorder j bland them oc gny oc myket rop Troj 253 . Jfr dyn."],"e":[]},{"a":"dun","b":"nn","c":"","d":[" Jfr harà-, svana-dun."],"e":[]},{"a":"dunfiädher","b":"nn","c":"","d":["dun. " swasom minzsta skäff ällir lättasta dwn fiädher " Su 237 ."],"e":[]},{"a":"dunkinhet","b":"nn","c":"","d":["fuktighet, unkenhet. " blandis oxa mergh oc törth nöta skaru sammen oc brennes rökandis stokkana oc bin thär mädh tha borthtaker thet dwnkenhethena oc sywkdommen aff stokkommen pMskr 303. ""],"e":[]},{"a":"dunkäfle","b":"nn","c":"","d":["kaveldun, typha latifolia Lin. och typha angustifolia Lin. Jfr Smedberg, Peder MÅnssons landsmansskap s. 47. " banden mädh hwilken bindas skal warj gjord aff tärkadho säff, äller aff bladommen aff dwnkäfle som wäja j kärrom " PMSkr 313 ."],"e":[]},{"a":"dunra","b":"vb","c":"v.","d":["åska om thed dwnrar LB 7: 94 . " om tz dwndrar " ib 97 ."],"e":["dwndra . ","-ar )"]},{"a":"duppa","b":"","c":"","d":[" , se doppa."],"e":[]},{"a":"dur","b":"","c":"","d":[" , se dyr."],"e":[]},{"a":"dur","b":"","c":"","d":[" , se dyr."],"e":[]},{"a":"dus","b":"nn","c":"","d":["larm, stoj? han drykker oc skrölar i fullan duss RK 1: (Albr) s. 213 . Jfr kommer konst till ett hus i fullan dus att leta gå MD 398 (eft. nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"dus","b":"nn","c":"","d":["1) larm, stoj? Se Sdw 2: 1343. 2) susande fart, full fart. Se Sdw 2: 1343."],"e":[]},{"a":"dus","b":"nn","c":"","d":["dus, den sida på en till tärningspel begagnad tärning, hvilken har två prickar. dws oc aas them kaster hon mäst MD 395 ."],"e":[]},{"a":"dusen","b":"nn","c":"","d":["dussin. " II dwsen teel haker III dwssen andra hakar " FH 5: 238 ( 1524) . " eth dosen hakabysser, tu dosen lolbyssor " BSH 5: 480 ( 1511) ."],"e":["dussen . ","dosen )"]},{"a":"dusin","b":"nn","c":"","d":["dussin. " tw twsand dwsin lwranghla bwndin j kärffwa hwart dwsin " PMSkr 165 . " tolff hwndrad dwsin hellebardha bwndna j kärffwa ib. ""],"e":[]},{"a":"dust","b":"nn","c":"","d":["stoft, mjölstoft. Jfr dustkaka."],"e":[]},{"a":"dustkaka","b":"nn","c":"","d":["kaka af fint mjöl. aff dust kaku wardher mölaren modogher GO 723 ."],"e":[]},{"a":"dustmiol","b":"nn","c":"","d":["fint mjöl. LB 11: 2 (s. 450). (Sdw 2: 1210). "],"e":["-myöl )"]},{"a":"duva","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " herra martin duwa " RK 1: 4038 . - Jfr turturduva. "],"e":["dwa Gr 300 ; Bil 357), ","duvo blodh","dwffua blod )","duvo skarn","dwffwa- LB 7: 31, 212 . ","duffwaa- ib 287), ","duvo unge","duffvnge: -a ib (Cod. A) 361), "]},{"a":"duva","b":"vb","c":"v.","d":["doppa. " hwa länge wil sowa han faar litith at duffua (stertere cui carum macet huic buligo poparum) " GO 995 ."],"e":[]},{"a":"duva","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*duvo bo , ","*duvo dyngia , ","*duvo kyn","-kön )","*duvo liknilse , "]},{"a":"duvande","b":"nn","c":"","d":[" ? rusande, rusning. i fult duvande, i full fart, i full karriär. stragx rände han tiill achiljem j fwll (för fwlt?) dwffwande mz syn häst (statim in erum irrens in cursu celeri equi sui) oc stak honom saa swarliga Troj 224 . Jfr SDw 1: 206."],"e":[]},{"a":"duve","b":"","c":"","d":[" , m. Jfr skogs duve."],"e":[]},{"a":"duvende","b":"nn","c":"","d":["ansättande? raseri, häftighet? lwpä the i fwlt dwffuende in opp thöm, ath the finge ecke bruke sin skot BSH 5: 502 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"duver","b":"av","c":"adj.","d":[" = duvin. mz dufwo ok dulsko thorro hiärta (dufwo dock sannolikt för dufno) Bo 102 ."],"e":[]},{"a":"duvin","b":"av","c":"adj.","d":[" " [dofinn] maktlös, bortdomnad, slapp. om lemmar. thera arma wurdhe domne " KL 37 . " alle andre hans limi wrdhu swa dofne ok wärks fulle at han gat went sik enga wäghna " Bil 272 . ib 350 . Va 31 . " mina hendir äro mik badhe dufna och dödha " ST 41 . - slapp, svag, skum. om ögonen äre dwffwn oc mörk LB 7: 206 . - lju. liot thz kallas vara dofwit som hwaske är heet älla kalt Bo 132 . - bildl. remissus, tepidus, slapp, matt, ljum, likgiltig. hwilkra systra sanger skal ey wara dwl ällir doffuen Bir 4: 54 . " tepidus. thz är then som dol oc dufwin är " Bo 138 . " dufwin j thinne thiänist " Bir 2: 180 . langa domfna ok slioa böner ib 3: 304 . ib 2: 327, 3: 336, 367 . Ber 19, 229, 247 . Su 5, 91 ."],"e":["dovin . ","domne KL 37 . f. domfina Bir 3: 304),"]},{"a":"dval","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskof. " swarar for utan dwal " Iv 1987 . i the naturlike eldzsins gärnigh är oc skal wara ä nakot dual . . . än enkte alstingis dual är mällan angrandhe syndaran oc syndha förlataran Su 46 . LfK 95, 115, 251 ."],"e":["dwall LfK 251 ),"]},{"a":"dval","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål. " aff vart dwal ok seenkan hafua the stora vmsorgh " SvKyrkobr 218 ."],"e":[]},{"a":"dvala","b":"nn","c":"","d":["1) dvala; slummer. " oss bör at thakka gudhi for the äro mik syndara är ted i the dwalu iac haeir här fangit " Hel män 237 . 2) dröjsmål, tidsspillan. thäns dwala är enghin som löpande är, hwar räddhin äthir älir körir (nulla mora currentis est ubi timor urget) SpV 472 . 3) uppehåll, paus. Jfr are maria dvala: (klockaren må göra) ena aue maris dwalo (ɔ så långt uppehåll som behövs för att läsa ett Ave Maria) i mellom hwario ringilsen ÅK 60 .","4) uppehåll på ett ställe, vistelse. j thänna trem ärandom skal människon göra sina dualo när warom härra j stora jnnelikhet ok gudlikhet MP 4: 137 . for the enlika dhwaluna, iomfru maria hafde i stalleno, i the fyritighi dhagana hon thär war mädh tik (ɔ: Jesus), oc vtan kirkio stod SvB 50 . - Jfr langdvala."],"e":[]},{"a":"dvala","b":"vb","c":"v.","d":["dröja. " os duger ey dwala " RK 2: 3358 . - afbida. med prep. äptir. konung cristiern fik ey effther hesta dwala RK 2: 8471 ."],"e":[]},{"a":"dvala","b":"nn","c":"","d":["eg. förvirring, störande. ","1) (yrsel,) dvala. pröfua en hon laghe jnnan dwalo Bil 268 . " sömpnsens dwalä " Va 14 . ","2) hinder, dröjsmål, uppskof. vtan dwalu Bo 245 . Lg 3: 308 . Al 832 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). BtFH 1: 456 ( 1362) . vtan alla dualu KS 75 (184, 82) . Bo 284 . VKR 35 . Ansg 179, 183 . " opta vardhir stor skadhe aff domsins dualu " Bir 2: 189 . " thz skulle göras mz längre dwalo " KL 360 . " then langa dualan som han hafdhe sitiande vidh bordh " Bir 3: 16 . " i alle the färdene som jak foor, hafde jak hvarte mödo eller dvalu (nec labor erat mec mora) " Ansg 181 . Bo 157 . Al 1231, 8082 . RK 1: 3639 . 2: 4024. Lg 3: 234 . " gräto for dwalu (dilectione, utan tvifvel läst: dilatione) himerikis löna " Ber 35 . dvalu fulder, adj. dröjande, blifvande, varaktig. mz dwalufulle (morosa) ok lange hiärtelike kärlekx aminne Su 446 ."],"e":[]},{"a":"dvalan","b":"nn","c":"","d":["uppehåll på ett stäle, vistande, vistelse. the enlika waran oc dualan som jomfru maira haffdhe i stalleno i the xl dagha hoon vtna kyrkio stodh Skrt Uppb 277."],"e":[]},{"a":"dvalan","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål. " äpter thriggia dagha dwalan " Al 1619 . " vtan dwalan " ib 4194 ."],"e":[]},{"a":"dvali","b":"nn","c":"","d":["1) = dvala 1. hafdhe ligath ena stund ij dwala Fl 359 . Iv 424 (i rimslut). LfK 224 . en andeliken dwali ällar sömpn Su 5 . Lg 3: 360 . lat mik liggia oc haffua dwale (sofwa, hafv ro) RK 2: 3533 . ","2) = dvala 2. jak seer vadha vara j dualanom Bir 2: 197 . MB 1: 244 . Lg 3: 308, 473 . RK 1: 748, 2: 908, 2722 . vtan dwala Al 1740, 8566, 10500 . RK 2: 4797 . " fore vtan dwala " Al 7601, 9037 (på samtliga under 2 från rimverk citerade ställen förekommer dvala i rimslut). Jfr döds dvali. "],"e":["dvala drykker , "]},{"a":"dvali","b":"nn","c":"","d":["1) extas, hänryckning. " extasis . . . dwäli scilicet cum ponitur homo extra statum sue menitia " GU C 20 s. 245 . 2) dröjsmål? cuncta te dwali wersus jn parua cuntcta transibunt tempora cuncta GU C 20 s. 159 . 3) uppehåll, paus. skal han (ɔ klickaren) ringa . . . iij resor mädh dagh messo klokkan oc hafua litzlan dwala thär j mellen ÅK 62 . 4) kvarblivande. dwalen i syndenne gör henne tyngre, oc gör siälena obequema til dygdhelika frukt . . . swadana dwali är ey at enast syndh i sik, wtan jämwäl saak oc ämpne til andhra syndh JMÖ 23 . - Jfr synda dvali."],"e":["dwäli GU C 20 s. 245) , "]},{"a":"dvälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) trans. uppehålla, qvarhålla. konungen wilde hawa dwalt han thär RK 1: 2053 . " vi vitom ey hwat honom hände älla dwäl swa länge " Bir 1: 153 . MB 1: 343 . thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia (lemna) mz thik til morghins ib 365 . ","2) fördröja, uppskjuta. dualde gudh sina jät Bir 3: 451 . Ber 1 . Iv 1547 . duälia (fördröja utbrottet af) sina wredhe thr til hon är iui gången KS 49 (124, 53) . duäl hämdena thr til wredhen är iui gångin ib 36 (96, 39) . - opers. skall mik ther ekke till dwälia (skal mic þar til æcki dvelia; jag skall icke dröja med det) Di 148 . ","3) refl. dvälias , ","1) dväljas, qvarstanna, dröja. dualdes þär siþan eet ar Bu 199 . ib 24 . Bil 269 . Bo 67, 239 . Bir 3: 174 . Ansg 185 . PM 31 . Di 13, 35, 86 . LfK 12 . ","2) dröja, uppskjutas. " thäktis gudhi at lata swa länge dwälias hänna dödh " KL 353 ."],"e":["dualia Bu 130 . ","duäla MB 1: 339 . pres. dväl. refl. dwäls PM 31 . ","dwäls LfK 42 . impf. dvalde. ","dvalt ) , "]},{"a":"dvälia","b":"vb","c":"v.","d":["dröja, draga ut på tiden. konungin lot ey dwälia vtan foor ginstan aff stadh Prosadikter (VBarl) 106 . - refl. dvälias, 1) dröja, dröja kvar; dväljas. om hon haffuir dwals lustandis j skörom thankom SvKyrkobr 351 . " i thessom puncte scal människian swa länge dwälias at hon matte faa thaar ällir hiärtans nyk fore sina synder " SkrtUppb 422 . gudz godha gärningga . . . i them scal människian swa länge dwälias at gudhlikin kärlekir optänids ib. ","2) dröja, ränta, söla. med inf. jak bidher tik at tu ey dwäls eller seenkas mik at swara til myn spörsmall SvKyrkobr 122 . 3) dröja, låta vänta på sig. Se Sdw 2: 1210."],"e":["dwals PMSkr 70 . Sv Kyrkobr 351),"]},{"a":"dvälian","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppehåll. " jac matte j moth myn wilia bliffwa ther när henne j langan tiid män tha leddes mek ey myket wider then diäffwan (för dwälian, jfr forts.) heller töffwan for hennes fägrind skull " Troj 294 ."],"e":[]},{"a":"dvälilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? dröjsmål, uppskov. thy skal han betala them strax han kan komma hem vthan senkan oc dwälyelse PM Skr 43."],"e":["dwälyelse PMSkr 43 )"]},{"a":"dvälilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" dröjsmål, uppehåll. nogen dwellisse (dwelelse) eller töffningh göre FM 464 ( 1510) ."],"e":["dwelelse )"]},{"a":"dvärf","b":"","c":"","d":[" för dvärgh? ther bygdhe folk ij the bergh qwinnor ok män for mykin dwärff Al 5420 (läsarten utan tvifvel förderfvad)."],"e":[]},{"a":"dvärghelin","b":"nn","c":"","d":["liten dvärg. här hafuer ridhit een dwärghelin Fr 138 . ib 238 ."],"e":[]},{"a":"dvärgher","b":"nn","c":"","d":["1) dvärg, mystiskt väsende som man förestälde sig ega mensklig skapnad iminskadt mått, förstånd och välde öfver naturens förborgade krafter samt hafva sitt tillhåll företrädesvis i berg och i jorden. een dwärgh dreeff the hästa fram Iv 3055 . ib 32505 . " nu kom swa margher dwärgher härä " Fr 575 . " een stol twa dwärgha bära tha " ib 308 . ib 134, 140, 175, 242, 245, 253, 256, 264, 286, 297, 303, 315 o. s. v. Al 8088 . Di 14 o. s. v. ","2) [jfr dvärg i Sv. dial.] spindel. duärgen äter the myggen smaa MD (S) 235 . "],"e":["-ar )","dvärgha konunger , ","dvärgha skari , "]},{"a":"dvärgher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*dvärgs nät , "]},{"a":"dy","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hängedy."],"e":[]},{"a":"dy","b":"nn","c":"","d":[" , n.] ","1) dy, gyttja, smuts. skapadher aff waate iordh swa som är dyy MB 1: 77 . þit värulz uald ok heþar forsma iak som sör ok troþar som dy Bu 489 . Bil 801 . ","2) sump, kärr. " eth dywpt dyy " Lg 3: 458 . " aff thz dyvt ällar kärre ib. " MB 2: 247 . Su 330 . - Jfr hängedy samt dyi, dyr."],"e":[]},{"a":"dybutn","b":"nn","c":"","d":["dybotten. " ther dyy bothn är triffwas wäl kroppor oc swthara " PMSkr 363 ."],"e":["-bothn )"]},{"a":"dyd dylghia","b":"nn","c":"","d":["spöke. " thänkto at the sagho fantasma thz är nakat thz som annorledhis synis än thz är som man pläghir sighia at somlike see trol älla dyd dylghio " Bo 92 ."],"e":[]},{"a":"dygga","b":"","c":"","d":["bestänka, fukta. " sidhan stänk theaskona . . . mz wathn . . . oc then delen dygdher är draghes affwer ena sidho, oc dygges ather then andre delen " PM 49 ."],"e":["-dher )"]},{"a":"dyggia","b":"vb","c":"v.","d":["betänka, fukta. the gode (ärter) som gaa til bothnen torkes j solenne, och dyggies mädh starko ättiko PMSkr 202 . " mädh ätikyo dyggias ib 321. Jfr däggia. ""],"e":[]},{"a":"dyghdh","b":"nn","c":"","d":["2) kraft, förmåga. människiom j sina siäl liknas gudi fadrenom j ene sinne dygd ok makth. som är minnet MP 4: 75 . " hon ä r ok lik gudi sonenom j enne sina dygd som är wnderstandingh ib. ib. eelden glömde sin dygdes kraffter (vim virtutis sue oblitus est jgnis) ok thyna pilta the frelstes oskadde J Buddes b 84. criscoollus . . . haffwer dygher som seghersten " PMSkr 468 . han (ɔ hauir then dygh ther människian fanger af glädhi oc frygh Vis sten 6. 6) välvilja. sade the (ɔ: borgmästare och rådmän), ath . . . jntet hade the och medh henne vtan ere och dygh, som medh ena erlige dandequinne STb 3: 184 (1494). wi tacke eder kerlige för then äre oc dygd i oss altiid beuist haffue HSH 17: 177 (1523, Brask) . "],"e":["dygh STb 3: 184 (1494) ; JMPs 294, 299; Vis sten 6 ; -er (pl.) PMSkr 468 . ","digh: -omen SkrtUppb 423 . ","dygdes J Buddes b 84 ),","*dyghdha fäghrind , ","*dyghdha göma , ","dygdha samber , "]},{"a":"dyghdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) förträffligt, utmärkt, väl? lärdhe hon thöm swa dygdhelica KL 350 . ","2) dygdigt, med dygd. at the magho dygdhelika oc saatlika liwa MB 1: 459 . Bo 29 . Lg 664 . " huru han må dygdelika sitt hvardaghs härskap halda " KS 12 (29, 13) . dygdhelika styra sik ok sin åthäue ib 28 (70, 30). ib (71, 30). ","3) välvilligt. " vilin ij göra swa dygdhelik at ij vilin hiälpa mik " Fr 2211 . ","4) höfviskt, med värdighet. dygdhelika tha giordhe han Iv 503 . ib 201, 1538, 2257, 2265 . Al 546 . Va 17 ."],"e":["dygdeligä Va 17 . i rimslut: dygdhelik Iv 201 ; Fr 2211 ; Al 546 . ","dygdherlik Iv 1538, 2257),"]},{"a":"dyghdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) förträffligt, utmärkt, väl? MD 445 (Sdwe 2: 1211). 3) nådigt. MD 7 (Sdw 2: 1211)."],"e":[]},{"a":"dyghdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) förträfflig utmärkt. j hu8lkom trägaard sotdh eth aldra ärligasta och dygdeligasta trää som kalladis biua Prosadikter (Sju vise mäst C) 231 . 5) dygdig. hon . . . wilde evnchte annat göra vthan roleka blifwa j gudz tiänist, oc dyggelighom gärnyngom Hel män 260 . en wälburin jwmfru, mykit digelikin til gudz ib. ","6) god, nådig, mild. " huat var saken ther til at han skoopp verldena - hans eighen dygdelikga godhet Sv Kyrkobr 126. tha skulom wj aldre for lata hans kärlek oc dygdelika nadh som han hawer widh oss giort " MP 4: 224 ."],"e":["digde- Hel män 260 . JMPs 268. dygge- Hel män 260 . ","-likin . ","-ligh )"]},{"a":"dyghdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) förträfflighet. " jak . . . owirgaar al thing mz mine dygdhelikhet " Bir 3: 301 . ","2) fromhet, dygd, dygdigt väsende. hännna enkannelika dygdhelikhet Bir 1: 95 . ib 386 . KL 199 . Lg 3: 283 ."],"e":["dyglikhet Lg 3: 283), "]},{"a":"dyghdher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr väl dygdher."],"e":[]},{"a":"dyghdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["dygdig. " dygdoge menniskior " MD (S) 293 . " han war dygdigh och toktelik " Fr (Cod. B, C, D, E, F) 33."],"e":["-igh )"]},{"a":"dygher","b":"","c":"","d":[" , se digher."],"e":[]},{"a":"dyghn","b":"","c":"","d":[" , se döghn."],"e":[]},{"a":"dyghn","b":"","c":"","d":[" , se döghn."],"e":[]},{"a":"dyghþ","b":"nn","c":"","d":["virtus. " "","1) duglighet, förträfflighet. " GO 269, 1065. himbla natwr . . . giwer therre natwr som mäst är henne sina mäste fäghrind oc dyghdh " MB 1: 39 . huru alla gerninga öffwas theres dygd wiidhändin pröffuas RK 3: 3125 . " thz giordho the fore konungxins dygdh " Iv 1736 . ","2) förträfflighet, förträfflig enskap, kraft (oftast gudlomlig el. öfvernaturlig kraft). han (Guds son) är renaste speghel oc äptersyyn aldra gudz dygdha MB 1: 35 . " waar herra ensamen, han är swa fulkomen, at han är alt oc hawer alla dygdher oc krapta i enne dyghd " ib 78 . " alla skapadha dygdher oc krapter äre andelika scriwadha i thera (änglarnes) hugh " ib. " þu hauar guþlekan krapt ok dygh " Bu 62 . gudhz dygd Bil 472 . " taka thäs hälghä andz dyghdh " KL 131 . " sighiande han vara myklä guz dygdh " ib 144 . iomfru marie dygdh oc forskuldan ib 62 . " sancti nicholai dygdh " ib 108 . " for vars härra bref dygþ skyld " Bu 190 . lät fresta them olikasto (kors) först ok dughdo enkte som ängin dygdin war mz Bil 87 . ib 232, 725, 893 . thäs hälgha kors dyghd KL 50 . " hwat stor dygdh j scripta malum är " ib 7 . " böninna dygdh " Bo 101 . ib 72, 107, 118, 246 . Gr 318 . Bir 1: 90, 189, 341 . MB 2: 338, 350 . " eet fingergull ther prisat är aff dygdher full " Fr 878 . Iv 1926 . Al 4283 . " tessa yrte digdhe " LB 5: 82 . rosor haffua the dygd ib 7: 4 . " kyrwils dygd " ib 100 . ib 101 . " bazstoffuan haffuer xii dygdhe " ib 3: 46 . galanga . . . hawer mykla dygdher ib 47 . " sinciber . . . hawer tessa dygder " ib 49 . " mwscatum . . . haffuir tenna dygd ib. " ib 50, 51 o. s. v. hon (ɔ: konan) hawer naturlika minne krapt oc dygdh än mannen MB 1: 84 . swa som solen skiner j sinne dygdh ib 2: 334 . ","3) kraftig gärning. mz dygdhom ok iärteknom KL 134 . Bo 159 . Gr 290, 323 . Pa 3 . ","4) konst, skicklighet. " ther änga dygdh til örlögh wita " Al 4283 . " mz dygdh thz ordh thu saman lagdhe " ib 162 . " ena borgh konstelik bygdh mz storom priis ok mykle dygdh " ib 4440 . han (drycken) war giordher rät aff dygdh ib 2595 . ","5) fromhet, dygd. mer skulde iak þinom döþ varkunna än iak hafþe eigh dygh for þunna Bu 74 . þe boþo saman guþleka mz mykle dyght ib 3 . " ther til at hans dygdh wardhe liws oc oppenbar " MB 1: 199 . - dygd, dygdig egenskap. dyghd är faghr skipelse ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rådlika liua KS 17 (43, 18) . " thässa thre dygdher, tro oc tröst oc gudz älskoghe, kallas gudhlika dygdher " MB 1: 315 . " trea äru the ther sighias wara gudhlika dyghde . . . thet är hop, tro ok kärleker " KS 18 (45, 19) . " äru andre tolf dygdhe, the sik haua til manzens sidhi ok åthäue " ib. " är thera handa huxens starkleker thön dygdh, ther hård ok gen wärdlik ting må medh skiälum thula " ib 19 (47, 20). ","6) godhet, välvilja. " han forstoþ varra fru dygh ok höuisco " Bu 24 . giordho oos stora dygdh (humanitatem)KL 175. af sinne dygdh ok lioflek latir han thik kalla Bo 238 . " aff hänna dyghd " Iv 199 . " thu hafuer mik viist ä dygdh til hofua " ib 5113 . ib 5600. RK 2: 3132 . Va 39 . ","7) hjälp. " hawa aff honom trefalla dygd " Bir 1: 256 . ib 259 . - (dygdh för frygdh MB 2: 398 .) - Jfr hovodh-, o-dyghþ. ","1) förträfflig, utmärkt, ädel. är himbla natwr aldra renast, oc swa dygdhafull, at hon thol änkte orent när sik MB 1: 39 . " at theras frägd gik dygda ffwl " MD (S) 278 . ","2) kraftig. " mz fa orþom dygþa fullom " Bu 182 . ","3) med konst arbetad? oppa hans hoffwd een krona aff gul then läth han skina dygdha fwl (möjligen syftar dock dygdha fwl icke på krona utan på han och är i sådan händelse att föra til 4 el. 5) MD (S) 269 . ","4) full af fromhet el. dygd, dygdig. do dygþafuldar i guz friþi Bu 209 . ib 194 . Bil 117 . Bo 29 . Bir 3: 124, 313 . MD (S) 278 . ","5) god, nådig. " dygdha fuller gudh " Bir 1: 251 . ","1) kraftlös, onyttig. Bil 556 . ","2) dygdelös, i saknad af dygd. KS 45 (115, 49), 47 (119, 50) . Lg 1004 .","1) tecken el. beteckning af kraft el. krafter? hurw stiärnor eller himbla tungel äre dygdha tekn MB 1: 67 (snarast att fatta ss två ord). ","2) kraftigt tecken el. under. seande dygdha tekn KL 393 . MB 2: 387 . " j hwilkom stadh hända stoor oc osighilighen dygdha tekn " Lg 3: 260 . ","3) tecken till dygd. vi formattom enkte dygda tekn the MP 1: 244 . "],"e":["digdh . ","dygh . ","dyg LB 3: 60 . ","dyght . ","-ir )","dyghdha dadh","dygda daadh )","dyghdha dränger , ","dyghþa fulder","dygdha- Bil 117 ; Bir 1: 251 . ","dygdhe- Bo 29 . ","dygdho- Bir 3: 313),","dyghdha gärning , ","dyghdha lifnadher , ","dyghdha liverne , ","dyghdha lös","dyghdelös KS 47 (119, 50)),","dyghdha man","digde- KS 6 (14, 6)), ","dyghdha prydhilse , ","dyghdha samber","dyghþa sten , ","dyghdha tekn , ","dyghdha tomber , ","dyghþa trapa , "]},{"a":"dyghþeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) förträfflig, utmärkt. konan sa at träith war faghert oc dygdhelikt at äta MB 1: 136 . " mig tyckte thz ware dygdher liicth " RK 1: (yngre red. af LRK) s. 262 . - (?) galgana . . . är mykit digdhe rot (för digdhelikt?) til mang ting LB 3 . 47. ","2) kraftig, mäktig. " han är . . . dygdhelicast (virtuosissimus) suasom the yrtin som biin dragha aff honagh " Bir 2: 216 . " mz them dygdhelikum thingom som röras magho hwart fra andro " MB 1: 61 . " huar en bön gudhelika läsin j mässonne är mykit dygdelikare oc krafftelikare än annars stads läsin " Su 304 . dygdelika krapter ib 197, 379 . Bo 110 . MB 2: 374, 387 . Lg 3: 226 . ","3) förtjenstfull. " räknas han (ɔ: fatikdombir) . . . dygdhelikin (virtuosa) " Bo 128 . Bir 2: 300 . LfK 130 . ","4) skicklig. " them hafwer giort en dygdhelik hand " Al 7474 . ","5) duglig. " mäþ dyghþelekom lifnaþe " Bu 8 . " medh höueskom ok dyghdelikom åthuenom " KS 13 (30, 14) . " thz godt och dygdhelikit är ib. " ib 22 (53, 24), 28 (71, 30). vitur man ok dyghdelikr ib 22 (53, 24). han är dygdhelikin Bo 6 . Bil 916 . Bir 1: 22, 56, 139, 345 . " til allo war hon dygdeligh " RK 2: 2928 . hedherlike oc dygdhelike quinno fru katerine SD NS 1: 580 ( 1406). hans dygdeliga frägd (fama virtutis ejus) wt widdes alla wäghna MB 2: 303 . ","6) god, nådig, mild. thit dygdhelica tholamodh Bir 2: 265 . mz thes dygdhelica gudzins hiälp ib 4: 129, 130 . Jfr ful-, iäm-, o-dyghdheliker."],"e":["dygdhelikin . ","dyghþeleker . dygdeligh. dygdherliker. ","dyghdoliker: -liko MB 2: 387),"]},{"a":"dyi","b":"nn","c":"","d":["1) = dy 1. i söroghum dyia Bil 956 . " dwäliandis j dyanom (cæno) " Bir 1: 62 trudhir hon dya ok thräk ib 334 . ib 207, 3: 137, 214 . i dywpom dya LfK 203 . ","2) = dy 2. j träkom oc dyghiom (in paludibus) Su 330 . - Jfr dy, dyr."],"e":[]},{"a":"dykare","b":"nn","c":"","d":["dykare? ss tillnamn. hartika dykare FH 2: 47 ( 1419) . Jfr duka."],"e":[]},{"a":"dylarot","b":"","c":"","d":[" , se dilla rot under dil."],"e":[]},{"a":"dylia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) dölja. " thz som vm nattena görs är dult oc hult for hans öghom " ST 374 . sannindena dölia Lg 3: 55 . LfK 152 . dömdes olaff . . . for döls mool han dölde en kedel som hans barn ffaan vnder i vistehwss BtFH 1: 154 ( 1507) . - dylia mädh nokrom, hjälpa någon att dölja (ett brott), underlåta att röja. huilken som dyll mz then som orenlicheet bäär i forscriffne rwm SO 188 . MD (S) 297 . " skal jak mz tik thetta mordh dylia " ib 298 . huilken hosbonda tz weth mz sin swen och dyll tz mz hanom SO 147 . " lib 148, 308. "","2) hålla inne. dömdes lauri . . . ij pund korn wt som han haffuer dölt i tw aar BtFH 1: 182 ( 1507) . " dömdes thomas rarie sak til XL m. för dolzmol han dölde ij pund malt som war for slotzins tegil wid wtloffuat aff hwaria fferding " ib 222 ( 1508) . ","3) neka, förneka. " med ack. dyll man gield " MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 . EG 65 . " witis thz honom ok han dyll thz " ib 63 . ib 65, 67 . - abs. SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hon dolde oc thz kunne ey pröwas MB 1: 224 . " hon dulde oc nekadhe at thz aldri war " ST 457 . " dyl han sidhan tha nämpne huar thera som käre ok dyl siex män aff gardhenom " MEG (red. A) 54 . vägra (att lyda). döl äller wandher ey SO 21 . ","4) inför domstol med egen el. edgärdsmäns ed bekräfta sitt nekande. wil han dylia dyli mz xij mannom aff gardhenom MEG (red. A) 54 . ib 55, 56, (red. B) 58, 59, 61. EG 66 . ","5) ? är allä ting dwlde och allä ondh ordh SO 26 . "],"e":["dölia LfK 152 ; MD (S) 297 . ","döla Di 285 . ","dölige SO 95 . ","dyll . ","döl . ","döll . ","dolde . ","dölde . ","dölder . ","dylia in , hålla inne. dömdes sigwrd . . . för dolsmol som han dölde konu[n]gx skat in med sigh BtFH 1: 142 ( 1507) . ","dylia undan , "]},{"a":"dylia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förborga, fördröja, hålla hemlig. " thu haffuir mik ek tet lika waldit jak haffuir medh tik j guddomenum dwlt ok owitirlikit halldit här til, ffore wärldhinna wisa mannom ok sniellom, ok them som meenlös äro . . . haffuir thu thet oppinborat " MP 5: 144 .","2) undandölja, undanhålla. " tha dolde han inne medh sik the spisning, som aff calmarna reesa [kom] medh stadzins bardzsa " STb 1: 32 ( 1475) . hon . . . lagde honom til, thet han skulde haffua dylth jnne meth sik ena kisto efftir framlidna lasse mangsson ib 2: 96 ( 1485) . "],"e":["dyla: -s GU C 20 s. 522 . ","dyldhe JTb 93 ( 1512) . ","*dylia sik , hålla sig undna, undandrag sig? MD 389 (Sdw 2: 1211). ","*dylia sik undan , hålla sig undan, undandraga sig. Se Sdw 2: 1211. - Jfr for-, undan-, undir-dylia."]},{"a":"dylkas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L."],"e":[]},{"a":"dyls bot","b":"","c":"","d":[" , se duls bot."],"e":[]},{"a":"dylska","b":"nn","c":"","d":["döljande. " " " SO 199 ."],"e":["dölzka: -ona SO 199 . " dolska L.), "]},{"a":"dylska","b":"nn","c":"","d":[" thet j dölksa oc glömska oc jthe görs til tässen sywkdommen . . . tha swäller bwken stoor PMSkr 227 ."],"e":["dölska . ","dolska: -onne SpV 417 )","försummelse . ","lägs"]},{"a":"dylska","b":"nn","c":"","d":["1) tröghet. " lätin är enna handa hugxsins dylska " MP 1: 309 . ib 75 . Bir 1: 304, 315, 2: 138, 3: 182, 184, 257 . Ber 138, 229 . Su 191, 287, 419 . LfK 169 . ","2) galenskap, öfverdåd. " thu swekth megh mz dylske tin " MD 114 ."],"e":["dölska: -o Bir 1: 315 . " dyskan för dylskan " Su 287 ), "]},{"a":"dylskas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. neka. vägra, tredskas. han dölskas äller wördher ey SO 23 ."],"e":["dölskas . pres. -as),"]},{"a":"dylske dwlska obl. spv 42","b":"nn","c":"","d":["slapphet?; tillstånd av slapphet? ey forma ok en fulhändis ok manlikin hoghir synda samptykkia mz langhom dwlska halla, hwilkom skälin hiälpa j dygdhanna athirhallisom ällir idhkilse (nec mentem uirilem peccati consensus moroso torpore ualet tenere, cui ratio suffragatur in uirtutum repletione) SpV 42 ."],"e":[]},{"a":"dylsker","b":"av","c":"adj.","d":["trög. liknöjd, försumlig. slio oc dulsk til at siällan mik berätta SvB 189 . " wakin til fabuleran och dulsk oc laat til waku ib. dölsker ok forsumol at owiruägha thz som komaskogande är " SpV 259 ."],"e":["dölskor SpV 259 . ","dulsk SvB 132 (bis) ),"]},{"a":"dylsker","b":"av","c":"adj.","d":["trög, liknöjd, försumlig. " är glömskir älla dylskir " KL 191 . " vi gangom opta a böne mz dufwo ok dulsko thorro hiärta " Bo 102 . " vidhir sins sons helso ville hon ey dylsk älla forsumol var " ib 10 . hawir mykyt dylskir varit til mina thiänist Bir 3: 3 . ib 1: 387, 2: 125, 3: 166, 183, 275, 304, 367, 462, 466 . Ber 19, 138 . Su 418 . Lg 3: 273 ."],"e":["dölsker Ber 19 ; ","dölskir Bir 1: 387 . ","dulsker: -o Bo 102 . ","dylst Bir 3: 183), "]},{"a":"dylsklika","b":"ab","c":"adv.","d":["slappt, trögt, med tröghet el. försumlighet. liua sliolika oc dylsklica KL 255 . " han hafdhe dölsklica oc glömslica liuat i klostreno " ib 275 . " dylsklica angra oc bätra sina synde " Bir 3: 89 . ib 180, 354 . MP 2: 193 . Ber 19 . LfK 190 ."],"e":["dölslika Ber 19 . ","dölsklica KL 275 . ","dylskelica MP 2: 193 . ","dylzskelika LfK 190 ),"]},{"a":"dylsklikhet","b":"nn","c":"","d":["tröghet, liknöjdhet. then thridhi (av Lättjans döttrar) är dulskelighet oc hughsins läti at göra got oc ey thz fulfölghia SvKyrkobr 354 ."],"e":["dulskelighet SvKyrkobr 354 )"]},{"a":"dymbil odhinsdagher","b":"nn","c":"","d":["dymmelonsdag. Se Sdw 2: 1343."],"e":[]},{"a":"dymbildaghar","b":"nn","c":"","d":[],"e":["dymbildagha vika , "]},{"a":"dymbilvika","b":"nn","c":"","d":["dymmelvecka, påskvecka. MB 1: (Cod. A 3) 541 . BSH 4: 11 ( 1471) ."],"e":["dymblawika: -u BSH 4: 11 ( 1471)), "]},{"a":"dymbilvika","b":"","c":"","d":[],"e":["dimmel- SSkb 28 (1501-02) . dömble- STb 5: 330 (1521, Kop.). dumble- HSH 17: 103 (1523, Brask) . ","tymbil- SkrtUppb 306, 309),, f. L. "]},{"a":"dyn","b":"nn","c":"","d":["dån. " " Bir 1: 263 . " rädhelik elder . . . komber ther mz mykin dyn " Iv 372 . Al 6496, 9210 . starker dön ib 10338, 10339 . än the (öronen) flyta äller ok ther är dyn (susning) ii LB 5: 80 . - ljud, röst. siwnga . . . mz sötom sang ok blidhom dön Al 4626 . - Jfr iordh-, iordha-, þor-dyn."],"e":[]},{"a":"dyn","b":"nn","c":"","d":[" Jfr asikkio-, thor-dyn, samt dun."],"e":[]},{"a":"dyna","b":"nn","c":"","d":["dyna, bolster. - Jfr hovudhdyuna."],"e":[]},{"a":"dyna","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " iohanni dynu " SD 2: 599 ( 1310) . - Jfr bänkia-, hofþa-, hovuþ-, undir-dyna."],"e":[]},{"a":"dyngia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*dyngio draghare","-ore GU C 20 s. 273), ","*dyngio hoper , ","*dyngio kärra , "]},{"a":"dyngia","b":"nn","c":"","d":["dynghög, gödselhög. Bo 124 ."],"e":[]},{"a":"dynia","b":"vb","c":"v.","d":["dåna, bullra. " iordhin skalff ok donde fast " Al 3343 . - opersonl. tha tok til at dynia Lg 38 ."],"e":["donde ) , "]},{"a":"dynne","b":"","c":"","d":[" , se kynne."],"e":[]},{"a":"dynter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"dyntogher","b":"av","c":"adj.","d":["behäftad med dynt. huadh thz är som är dintocht SO 49 ."],"e":["dintogher . ","-ocht ) , "]},{"a":"dyogher","b":"av","c":"adj.","d":["dyig, gyttjig. vm thz (vattnet) är dyokt Bir 2: 130 ."],"e":["-okt ) , "]},{"a":"dyr","b":"","c":"","d":["dörr. " bifores rium pe eor twenna dyr et hic et hec biforis et hoc bifore thz tw dör haffwr " GU C 20 s. 55. - bildl. döden är foe dörena J Buddes b 162 . hempdin war nw for durumen Hel män 210 . dörana ärw ypna til hwilona Skrt Uppb 54. tha athirlyktis j mangum stadhum andhelikx wndhirstandz door, j them som wanskelikit haffwa wndirstandit SpV 34 . Jfr badhstovu-, bodha-, brudha-, farstovu-, gildstuvu-, himins-, iärn-, kamara-, kirkio-, kirkio gards-, källara-, käktara-, lönda-, mak-, spiskamara-, sten-, stenhus-, stuvu-, sälla-, vinds-dyr. ","7) ss tillnamn. " cristiärn doraswen STb 1: 118 (1477). - " ib 136 ( 1477) , 330 (1482). "],"e":["dör . ","dor Fredrik ed. Noreen 327 (jfr E. Noreen Studier rör. Eufemiavisorna 2: 30). dorr: -an JTb 93 ( 1512) . ","door SpV 34 . ","dyr GU C 20 s. 55 . dör ib. dörar: döra (ack.) Mecht 231 . dörana (nom. med art.) Skrt Uppb 54. (ack. med art.) STb 1: 440 (1461, burspr). döror VKJ 8 ( 1447) . ","dörer STb 4: 101 ( 1505) . ","dorenna (med art.) Mecht 232 . ","dwrom Mecht 231 . durumen (med art.) Hel män 210 ), urspr. f. pl., sedemera f. sing. (Mecht 291. JTb 93 ( 1512) etc.) L. ","*dura brytare","dörc- GU C 20 s. 28), ","*dura dränger","döre- )","*dura gat","dora- . ","döre- . ","-ir ) , ","*dura gudh","*dura gäte","dorogäthe )","dura haki","dura iärn (doreSSkb 33 (1501-02), HLG 2: 115 (1523). döra- STb 3: 373 (1498). döre- ib 381 ( 1498) , HLG 2: 59 (1517). dörre. ib 15 ( 1510) , 56 (1517)), ","*dura iärns hul","*duramällom","*dura studh","döra stodh )","dura sven (dora- HLG 1: 48 (1446). STb 1: 118, 136 (1477), 330 (1482). döra- Arnell Brask Biᴵ ","dura trä? , se dyrträ.","dura vaktare","döro- ib s. 340), ","dura vardher (dörrevord), "]},{"a":"dyr","b":"nn","c":"pl.pl.pl.","d":[" ]L.","1) dörröppning, dörr, ingång. badhen dor trän som standa langx vp mz durumen MB 1: (Cod. A 10) 555 . " sa han en storan diäfwl standa j duromän " KL 21 . " iohannes staddis iduromen " Bo 216 . " viþer suþro dyrnä " SD 5: 566 ( 1346) . " tagha aff lamba blodhino oc smita . . . ower dörrena " MB 1: 307 . " läggia hans blodh . . . ower twäggia dora ingang " ib 309 . " wil iach halda her wtan for dörnä " Va 11 . lagdhe sten oppa griptinna dör KL 395 . " hema för varom durum " Ansg 229 . - bildl. vi stam nu i duromen (in januis passionis) Bo 163 . ","2) dörr, stängsel för en dörröppning. luktum durum Bu 183 . lukte atir dörrin Bo 216 . " äru thera dör swa som til halffs vplätna ok ypna " Bir 1: 227 . " thera dör är alstingx ypin for minom " ib. " allä myrkästwonnä döör vplätos. " KL 160 . " the läsa fore honum op all thera dör " Al 1777 . " tha böstadhis vppa dörinne " Bo 217 . " ey kunno dörrin hängia vtan axla " Bir 1: 295. krokane . . . som dörrena skullo oppehalla ib 2: 90 . " dyrenna hänna böghia sik nokot mer än þem burþe " ib 4: (Avt) 178 . " lyptas þe hälgho kirkiu dyr fran iorþenne " ib 179 . " lät göra aat hänne ena starka dör " Pa 10 . " brutu the dör hwar ifuir androm (bröto sig in hos hvarandra) " Bil 316 ; " åtskilliga af dessa ex. skulle kunna föras til 1. - Jfr bodh-, domkirkio-, graf-, iärn-, kamara-, kirkio-, kor-, läktara-, lön-, mylno-, sals-, sanhus-, skärm-, sten-, sälla-, torn-dyr; äfvensom dorträ och odoraþer. ""],"e":["dyrr (frf. vok. i änd.). dör. döör. dörr (frf. vok. i änd.). dor: dorena Su 224 ; dorona (för dorena) ib. ","daar RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164 . f. ack. sing. el. ack. pl. med art. dyrena Bir 4: (Avt) 178. dörena MB 1: 309, 2: 167 . ","dörrina KL 396 . ","dyrnä SD 5: 566 ( 1346) . ","dörna MB 2: 390, 391 . ","dörnä Va 11 . ","dörrena ib 1: 63 . ","dörrenar ib 3: 460 . ","dörrernä Di 28 . ","dörernar ib 253 . " ur dör, fattadt ss sing. f., utvecklade senare former af pl. nom. och ack: döra " Bir 4: 84 . ","dörra RK 3: 2837 ; SJ 206 ( 1451) . ","durumen MB 1: (Cod. A 10) 555 . ","durom Bo 234 ; ","duromen Bo 60, 163 ; ","duromän KL 21 . ","dorom Bu 14 ; ","doromen KL 396 ), ","dura axul","dörra )","dura brut","dörabrott SO 293 . ","dörebrot FM 426 (1509),","dura haki","dorra- . ","dörra- )","dura iärn","döra- )","dura kroker","dora- Bir 4: (Avt) 179), ","dura köp","döra- )","dura naghl","-naghel )","dura spiker","döra- )","dura sven","dora- MB 2: 166, 167, 171, 197 . ","dore- ib 186 . ","döra- ib 170, 184 . döre-),","dura vaktare","dyrauaktare Bir 3: 182), ","dura vaktirska","dorauachtirska )","dura vardher","dora- )"]},{"a":"dyr","b":"av","c":"adj.","d":["1) dyr. " är thz dyrt at köpa " Bir 1: 287 . ib 289. nw är gode radh ganzke dyre FM 410 ( 1509) .","dyrt , adv. dyrt, till högt pris. iak köpte them mykit dyrt. Bir 1: 208 . ib 76, 2: 265 . dyrra sälia PfN 135 . - Jfr iäm-, of-dyr."],"e":["dyyr . dir: diran SGG 131 . ","dyrre MB 1: (Cod. B) 547 ; ","-a PfN 135 . ","dyre Bu 151 . ","dyrare Bil 471 ; MB 1: 206 ; KS 40 (105, 44) . superl. dyrastr KS 40 (105, 43) ; -asta RK 2: 7498 ; ","-asto Bu 12 ; ","-astom ib 140),"]},{"a":"dyr","b":"nn","c":"","d":["dy. " fiol . . .j diupan dy " Bil 805 . Jfr dy, dyi."],"e":[]},{"a":"dyr","b":"av","c":"adj.","d":[" L. - n. adv. dyrt, till högt pris. köpa thät gotz dyrre än the wärdh äre Arfstv 95 ( 1481) . " ath then hesten . . . ey dyranne soldes än fore xij (12) marck lubeske STb 2: 338 (1489). ""],"e":["dyrre (n. adv.) Arfstv 95 ( 1461) . dyranne (n. adv) STb 2: 338 (1488)), "]},{"a":"dyrbar","b":"av","c":"adj.","d":["dyrbar. " Di 198. ""],"e":[]},{"a":"dyrbar","b":"av","c":"adj.","d":[" ""],"e":["*dyrbära smyrilse?","-smörilse )","*dyrbära smyrilsa kar","dyrbärasmörilsekar GU C 20 s. 378 . dyr bäria-smörilse kar ib s. 13), ","*dyrbära smyrilsa makare (dyrbära- smörilse makare), ","*dyrbära sten","dyrbärasten ib s. 537 . ","dyr-bärasteen ib s. 20 . dyrbäro sten ib s. 93 . dörbära steen ib s. 27 . ","dörbärasteen ib s. 308 . dyra bära steen ib s. 38) och","*dyrbär sten","dyrbersten JMÖ 137 . dyrabär sten Troj 178 :-en ib 21 ),","*dyrbära trä"]},{"a":"dyrboin","b":"av","c":"adj.","d":["dyrbart utrustad, dyrbart smyckad. i dyrbonom waghnom MB 1: 239 ."],"e":[]},{"a":"dyrbonadher","b":"nn","c":"","d":["dyrbar el. präktig utstyrsel. MB 1: (Cod. B) 550 ."],"e":[]},{"a":"dyrbrut","b":"nn","c":"","d":["uppbrytande av dörr. thesso . . . iiii dandemen . . . gingo nidh til landers werkmestare oc synthe thz dörbrödh, som biörn gulsmedh giorde paa honom JTb 93 ( 1512) ."],"e":["dörbrödh JTb 93 ( 1512)"]},{"a":"dyrbär","b":"nn","c":"","d":["dyrbara el. utmärkta bär? swa söth oc dyr lokt, at hon owergik alla dyrbärs lokt Lg 3: 446 ."],"e":[]},{"a":"dyrdräkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["dyrbar (i fråga om kläder). han sath . . . förder j synom dyrdräkteligom klädom Troj 188 ."],"e":["-lig )"]},{"a":"dyrfdh","b":"","c":"","d":[" , dyrva, dyrve, dyrvilse, se dirfdh, dirva, dirve, dirvilse."],"e":[]},{"a":"dyrganga","b":"","c":"","d":[" , se diurganga."],"e":[]},{"a":"dyrhet","b":"nn","c":"","d":["dyrbarhet. timans oskattelika dyrheet Su 237 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"dyrk","b":"nn","c":"","d":["och n. (se afguþa dyrk) ","1) dyrkan. " vände atar af villo tel þera (gudarnes) dyrk " Bu 494 . han är dyrk wärdher (dyrk wärdher möjligen att fatta ss ett sammansatt ord) Bil 534 . " til the helgho kirkio ok gudz dyrk ökilse " ib 864 . " bödh . . . tholka gudhlika dyrk " MB 1: 481 . " skullo the hawa gudhi til dyrk (för att dyrka el. prisa Gud) frwkt aff vänasto trä " ib 499 . Bu 501, 503 . Bil 80, 230, 327, 460 . MB 1: 356 . Jfr afguþa-, diäfla-dyrk. ","2) omsorg, vård, idkande. nw aktas mer klädhanna dyrk än dygdhanna dyrk Ber 29 ."],"e":[]},{"a":"dyrka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fördyra, höja priset. PM 32 . dirckis . . . oss alle waror HSH 20: 261 ( 1507) . ","2) hålla härlig el. helig, dyrka. böþ kunugen tome at dyrka þera guþ Bu 188 . dyrkar iordhena for gudh Bil 468 . ib 534, 620 . Gr 281 . MB 1: 483, 498, 503 . Bir 3: 197, 361 . Al 6075 . " guz modhor hulka j dyrkin " KL 106 . - hålla helig, fira. jouis höghtiidh dyrkas tha Al 4727 . MD 80 . Su 373 . vm vi . . . dyrkom vars herra vpfärdh til himbla MP 1: 155 . - hålla i ära, främja, bruka. vtländzskan räth j riket ey dörkia RK 2: 113 . ","3) bruka, odla. " dyrka jordh " MD (S) 282 . ib 286 ."],"e":["dörkia . ","dircka . ","-ir MD 80 . ","-adhe ) , "]},{"a":"dyrka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fördyra. " ath the jngom forköp ghöre eller dörker naghat köp STb 3: 108 (1493). - bildl. göra dyrbare, giva högre värde. hwar en treen siäl hon owergiffwer ekke dröffuilsen for hänna besklihet skuld for thy alla hänna dygder the äthlas oc dyrkas thär wtaff (quia omnes virtutes ejus ex hoc nobiliantur) " Mecht 216 . 2) hålla helig, fira. dyrka hälgha dagha alla fläste Skrt Uppb 242. 4) utöva, öva. for thy at the äru jomfrunar sannelika christi jomfrur, om the dyrak dygdhenar (virtutes colendo) SpV 24 . - ägna sig (åt), sysselsätta sig (med), studera? Se Sdw 2: 1211. - Jfr odyrkadher."],"e":[]},{"a":"dyrkan","b":"nn","c":"","d":["1) dyrkan. " " Bu 51 . MB 1: 483 . " gudz dyrkan " ib 496, 498, 503 . hedhir girin är diäfwlsins dyrkan Bo 96 . Jfr afgudha-, diäfla-, gudha-dyrkan. ","2) flit, ifver, omsorg. vm man läggr ofmykla dyrkan ok äruode å sin mat KS 43 (111, 46) . ","3) iakttagande, tystonna dyrkan (cultus) Bir 4: 60 ."],"e":[]},{"a":"dyrkan","b":"nn","c":"","d":["1) dyrkan, gudsdyrkan. een dyrkän scal vara j blandh allo folke J Buddes b 77 . 4) dyrkande, brukande, odlande (om jord=? bildl. aff alle thedyrkan ällir sääd som mankönith ökir, weth hon (ɔ: iomfrun) enkte (totius hunane culture uel sementis nescia est) SpV 47 . 5) utövande, övande? gracia är j hwilko wtteknaswäluilighin ok astwndelighin kärlekhetz dyrkan (cultus), inbyrdis hwar mz them andra SpV 142 ."],"e":[]},{"a":"dyrkare","b":"nn","c":"","d":["person som tager (något) i akt, person som iakttager (rättfärdighet etc.). " rätuiosonna dyrkare ällir älskare, lathir ekke ensammen räddoghan dragha sik, wthan godha astwndan j hwilke han manas ok idhkelika dragx til goth, än thän som rätuisonna dyrkare (cultor insticie) är, aff ensa[m]pnom räddoghanom, han dragx ekke aff godhe astwndan " SpV 536 . - utövare. alle dygdha dyrkara (virtutum cultores) SpV 153 . - Jfr himils dyrkare."],"e":[]},{"a":"dyrkare","b":"nn","c":"","d":["dyrkare. MP 2: 254 . Ber 238 . MB 2: 281 . Jfr afgudha dyrkare."],"e":[]},{"a":"dyrkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? el. f? dyrkan. wy skulo meth alla störste aatwakt altid tagha til wara the thing ther crisno menniskios siela helso kan aff atkoma, och wars herra dyrkilsse foräkas SD NS 3: 516 (äldre övers.)."],"e":[]},{"a":"dyrkirska","b":"nn","c":"","d":["kvinna som tager (något) i akt, kvinna som iakttager (renlevnad etc). iämwäl war hon (ɔ jungfru Maria) oc är the första dyrkerska oc älskerska oc wpfinnerska all renliffwernes oc iomfrudoms (virginatatis et totius religiosiatis prima fuit cultrix) Mecht 122 . - Jfr afgudha dyrkirska."],"e":["-erska )"]},{"a":"dyrkirska","b":"nn","c":"","d":["qvinna som tager (något) i akt. sanne renlex älskerska ok dörkerska Lg 3: 522 ."],"e":["dörkerska )"]},{"a":"dyrklika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) dyrt. " sälia honom swa dyrlika som han mäst kan fanga " PM 35 . ","2) dyrbart, härligt, förträffligt. kirkia dyrlika bygdh Bil 875 . " mz rika fradzsarenom hulkin dyrlica kläddis " MP 1: 19 Iv LXXV . Al 308, 7503 . Di 245 . loktar . . . dyrlica Bo 147 . Su 176 . MB 2: 361 . " köt war dyrlika reet " KL 76 . " kände honom at helsa iomfru mariam swa dyrlika al alle vndradho " ib 93 ."],"e":["dyrliga MB 2: 361 . ","dwrligha Di 245 ),"]},{"a":"dyrkt","b":"nn","c":"","d":["dyrkan. Bu 61 . " mz offar ok dyrkt " ib 63 . for thäs hälgha kors dyrkt Bil 455 . Jfr afguþa dyrkt samt dyrk."],"e":[]},{"a":"dyrköpa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. köpa dyrt; bildl. betala ett högt pris för, få dyrt umgälla. dyrköpt haffwin i reland oc the tolff iämpuunga Prosadikter (Karl M) 285."],"e":["-köpt ) , "]},{"a":"dyrleker","b":"nn","c":"","d":["dyrbarhet. " j klädhanna blötlikhet ok dyrlek " Ber 30 ."],"e":[]},{"a":"dyrleker","b":"nn","c":"","d":["högt värde, värde. wpnya j mins gudheligx hiärta wnghne thänna thronna ok kärlex fingergwl, swa som gwl bepröffwat j wnghne, ok thwa thz renth j mins hiärta wathne ok blodhe ath thz tädhan athertaghi sina fäghrindh ok sin dyrlek (ut inde valorem suum recpiat et decorem) Mecht 305 ."],"e":[]},{"a":"dyrlika","b":"ab","c":"adv.","d":["högeligen, synnerligen Se Sdw 2: 1211. - innerligt. hon pröffuas dygdhefullare wara oc gudhi dyrlikare astunandis (dominum præ omnibus desiderans) Mecht 121 ."],"e":["-are ) , "]},{"a":"dyrliker","b":"av","c":"adj.","d":["dyrbar, präktig, utmärkt. " alt feet oc dyrligit borttapadis " MB 2: 361 . " mz gyllenstycke oc dyrliga päll " Di 97 . " wardir thz honogh mykit dyrligit " LB 3: 60 . aff thesse dyrlege drenge Di 134 . ib 209, 222 ."],"e":["-ligh . ","-leg . ","-ligin )"]},{"a":"dyrlikhet","b":"nn","c":"","d":["dyrbarhet. dyrlikhet j klädhwm Ber 29 . - förträfflighet. hans lärdoms dyrlighet Su 264 ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"dyrluktande","b":"","c":"","d":["med härlig lukt, välluktande. sedan fik hon honom en dyroktande smöria Troj 18 . " hector sath owanskader aff the dyrlwaktande smörian han war smorder oc bemängder mäd " ib 196 ."],"e":["-loktande )"]},{"a":"dyrne","b":"nn","c":"","d":["dörrpost. " vmgrep badha porthana mz theris dyrner oc laasom " MB 2: 120 ."],"e":["dyrner ) , "]},{"a":"dyrne trä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"dyrprydder","b":"","c":"","d":["dyrbart prydd, härlgit smyckad. janson nedersattes a dyrpridda säthe Troj 16 ."],"e":["-pridder: -a Troj 16 )"]},{"a":"dyrsmyrilse","b":"nn","c":"","d":["pl? el. f? "],"e":["*dyrsmyrilsa kar","dyrsmörilse- )"]},{"a":"dyrsten","b":"nn","c":"","d":[" = dyrbära sten. carbunc[u]us ena handa dyrsteen kol enahanda sooth GU C 20 s. 79 . om naghor dyrsten vorte funnen j träkenom hwar vilde hanom lathä i blandh syna könsteliga hafwor för än han vare rensadher aff alla smytto SvKyrkobr 147."],"e":[]},{"a":"dyrstudh","b":"nn","c":"","d":["döörpelare, dörrstolpe; dörrpost. j thäs dör studh stodh scriffuat. accedite ad me etc Mecht 232 . Jfr dura studh."],"e":["dör- )"]},{"a":"dyrträ","b":"nn","c":"","d":["dörrträ, dörrkarm. " lmz tässens lamsens blodh, tha wighes oc hälgas allas thera dorträ som tro oppa ensamnan gudh " SvKyrkobr 316 ."],"e":["dor- SvKyrkobr 316 )"]},{"a":"dys","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"dysin","b":"av","c":"adj.","d":["trög, lättjefull? swangh kiin wardher opta dysins iidh (ore macet stiopus post cinifionis opus) GO 673 ."],"e":[]},{"a":"dysing","b":"nn","c":"","d":["med bjällror besatt bälte (af metall). han gaff them . . . sölff oc gul bade dysing oc smijde RK 1: (Albr) s. 211 . här karl haffde sik klät mädh sin ridderleka skrudh . . . mädh silff bälte, dysing oc fating oc halsbandhe BK 208 ."],"e":[]},{"a":"dysinger","b":"nn","c":"","d":["med bjällror besatt bälte av metall. bulla vatu bogia en stiärna en dyrbära sten strygh dysingher bälthe spana (av utg. ändrat fr. pana) oc sölgia (av utg. ändrat fr. solgia) ok aldra-handa bwlo gerningh GU C 20 s. 63 . " en skönen forgyltan dysen STb 3: 373 (1498). ""],"e":["dysen STb 3: 373 (1498) ), "]},{"a":"dyst","b":"","c":"","d":[" , se diost."],"e":[]},{"a":"dysteran","b":"","c":"","d":[" , se diosteran."],"e":[]},{"a":"dystergrön","b":"av","c":"adj.","d":["mörkgrön. " eth dyster grönt ängelst for xliij marck STb 3: 130 (1493). ""],"e":[]},{"a":"dyvil","b":"","c":"","d":[" , se diävul."],"e":[]},{"a":"däggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bestänka, fukta. then filspånen deggis medh ättikio PMSkr 625 (senare avskr.). ib.","2) kasta ss dagg, giva ss dagg. rozene däggandes godheten (rose rorantes bonitatem) stiärnone droppande klarheten, birgitta oc katerina däggen hymelsens myldhet (forate celi pietatem) . . . j thenna dalenom pelegryma Saml 28: 12 . Jfr dagga."],"e":["dägga )"]},{"a":"däggia","b":"vb","c":"v.","d":["dägga, gifva di. som barn mz hornspena deggias RK 1: (LRK) s. 221 . " degdis mz en horn spinä som annat barn " PK 230 . - refl. däggias, klema med sig, lefva i maklighet och vällust. ey är quämelikit älla loflikit at thiänaren däggis hwar han seer sin herra swa mannelika stridha Su 396 ."],"e":[]},{"a":"däggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) dägga; giva di, amma. hengis han (ɔ stenen) pa halsen aff däggiandis qwinnom, tha giffwer han myölk j spenana PMSkr 474 . " medus är en sten swarhter stwndom grön, then swarthe males mädh qwinno myölk som dägger swenbarn (jfr Lat. cum lacte mulieiris . . . quæ masculum pepererit) oc strykes j ögonen giffwer synena j gen klara " ib 481 . JMPs 243. 2) dia. barnen fåå ena stora tilböjelse effter ammonas okynne och ondske, hvilkens miölk the lenge dij och däggia PMSkr 660 (senare avskrl)."],"e":["dägdhe JMPs 243) , "]},{"a":"däghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ståtligt, vackert, väl. " red honom degeliga (sæmilega) wt " Di 174 . haar . . . degeliga krusat ib 128. degeliga woxen ib 129 . " huru jomfru maria disputeradhe mz dieflenom . . . fynner tu dägeliga openbarat sancte birgitte j hennes reuelacionibus " Lg 3: 546 ."],"e":["dägeliga . ","degeliga )"]},{"a":"dägheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) rask, dugtig. the mista mange degheliken man RK 2: 1964 . ib 3899, 6996, 8430, 8432, 3: 44, 471, 845, 907, 1078, 2361, 2905, 3970, 3976 . " swa mykyt däghelikit folk " ST 524 . ","2) ståtlig, vacker. " war han bade stark oc degeligen (tigvrlegr) oc winligen " Di 57 . syntis han en degeligen man (manna friðaztr oc kvrteisaztr) ib 103 . ib 73, 133, 165, 204 . mötto honum ther twe däghelike (speciosi) vnge män Pa 20 . Va 28 . ST 81 . MD (S) 210 . " haffde enä deghelighä dotter " Di 1 . ib 174 . MB 2: 182 . " däghelikast barn " ib 1: 224 . " degelige ben haffde han oc stark " Di 12 . ib 130 . däghelik script MB 1: 224 . " een sköön oc däghelikin lilia " ST 161 . däghlikasta wädher Lg 3: 699 . Jfr ful-, odägheliker."],"e":["däghelikin . ","degheliken . ","dägelighen RK 3: 471 . ","degeligen . ","däghliker . ","dägeligh Va 28 ; RK 3: 1078 . ","degheligh . ","dägligh RK 3: 845 . ","deglig MD (S) 210 . superl. ","deglister: -iste RK 2: 6996),"]},{"a":"dägheliker","b":"av","c":"adj.","d":["ståtlig, vacker, fager."],"e":["deyligh Prosadikter (Sju vise mäst C) 221 . ","deylegh ib 224 ),"]},{"a":"däghelikhet","b":"nn","c":"","d":["ståtligt utseende, skönhet. Di 230 ."],"e":["dägliheth )"]},{"a":"däghelikhet","b":"nn","c":"","d":["ståtligt el. fagert utseende, skönhet."],"e":[]},{"a":"däk","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"däkin","b":"","c":"","d":[],"e":["däkina döme , ","*däkins döme , "]},{"a":"däkin","b":"nn","c":"","d":["dekan i ett domkapitel. meth herra niclisse birgerssoni däkine i strenginäsi SD NS 1: 8 ( 1401) . " herra niclis birgirsson dyäkin " ib 24 ( 1401) . ib 501 ( 1405), 502 ( 1405) o. s. v. däkin ii linc[öping] BSH 5: 93 ( 1506) . her däkin mattes RK 3: 3673 . " for däkenen oc andra caneka " Lg 3: 385 . "],"e":["dyäkin )","däkina döme","dechenedöme )"]},{"a":"däl","b":"av","c":"adj.","d":["1) lätt att hafva att göra med el. att umgås med, otvungen, förtrolig. - n. adv. förtroligt. hwat däält oc hemolt the hafdho vmga mz honom Bo 84 . ","2) trofast? förträfflig? hwar war tha hans dala (en afskrift, som legat till grund för andra upplagor har döla, se Hadorphs uppl. s. 195, Script. rer. Suec. I. 2: 69) sinna han loth sin herra slot swa brinna RK 2: 1044 ."],"e":["dääl . ","döl . ","dal )"]},{"a":"dälde","b":"","c":"","d":[" , f? el. n? förtrolighet. om hon är häffärdugh j sith släkte aff ffäghrind näme wisdom . . . aff ffrwo ällir härra kärlek ällir dälde SvKyrkobr 347 ."],"e":[]},{"a":"dälder","b":"","c":"","d":[" Sex ekon tr 263, 264) , ajd. låglänt. är ther däälth som thw vil sätia träth thaa laath graffuena wara högre ther träd sätz ath vatneth löper fraa rotane vm regn komber Sex ekon tr 263 . " the trä som vm hösten sätias skal man tha genstan vatna x dago vm kring vm ey regnar, är thet swa ath ther är däälth torff man ey swa offta vatna " ib 264 ."],"e":["däälth"]},{"a":"dälder","b":"av","c":"adj.","d":["förtrolig. " johannes jhesu christi synderlighe oc dälde ven Cod. Holm. A. 29 bl. 98 anf. af Rietz s. 111. ""],"e":[]},{"a":"däldermyndisker","b":"av","c":"adj.","d":["kommande från Dendermonde (i Flandern), tillverkad i Dendermonde. thette epterscriffne annamede lasse botnekarl aff broder suen dinxstede . . . primo j delermynnisk (ɔ av kläde från Dendermonde tillverkad) kraga kapa, j rödh leysk kiortil STb 3: 289 ( 1496) . - n. kläde från Dendermonde. olaff mikelsson . . . loth vp erligom manne ingeuall torstinssone eth litidh stenhws och ena tompt . . . ffore tiwghw (120) marcker och hwndrade och eth stycke deldermynnesk, huilka summa peninga fornempde olaff mikelsson kendes sik redeligan vntfanget haffua meth kledet til takka SJ 2: 26 ( 1477) . selde jak olaff peder hustrv en grön kappo att deldher misth for vi!UDDA_TECKEN? ( 7 1/2) mark HLG 3: 66 (1523). Jfr dälremynd."],"e":[]},{"a":"däldhet","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet. " omögelikhet är i swadana omgängilse oc däldhet länge bliffwa wtan siälennas smitto " LfK 155 ."],"e":[]},{"a":"dälhet","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet. " af sins brwdhgoma dälhet ok kärlek Spec. Virg. s. 220 anf. af Rietz s. 111. ""],"e":[]},{"a":"dälhet","b":"nn","c":"","d":["lförtrolighet. förtroligt umgänge. mz them som tik äru enkannelike themprera thin ärandhe ok samtalan, thy at thz händhir opta, at tolkin tilhäfdadhir kärlekir, mz sinne dälhet giffwer rwmpth loff til the thing, som olofflik äru SpV 88 . än thog at han (ɔ Gud) haffwer . . . saa honom (ɔ kroppen sammanbwndit mz andanom, at the kwnna ekke at -skilias, wthan mz dödhenom, likawäl är thänna dälhetin (familiaritas) swa atskiliaskolandis, . . . at thz som wärra är, bughe ok ödhmiwkis fore ok wndhir thz bätra, ok andhin härris owir kroppin ib 353 ."],"e":[]},{"a":"dälrermynd","b":"","c":"","d":[" . 373 (1462; Kämn)), n? kläde från Dendermonde (i Flandern). xij mark for et stcke delremynd Skotteb 367 (1461 ; Kämn). ij alna delremynd for x öre ib 373 (1462 ; Kämn). Jfr däldermyndisker."],"e":["delrer- Skotteb 367 (1461 ; Kämn)"]},{"a":"dämma","b":"vb","c":"v.","d":["dämma. hon (ɔ kvarnen) är ödh lagth för ty at watneth dempdis in pa almanna väghin VKJ 203 (c. 1500). - Jfr i gen dämma."],"e":["dempdis VKJ 203 (c. 1500) ),"]},{"a":"dämma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["demma . ","dempde ) , ","dämma up , "]},{"a":"dämpa","b":"vb","c":"v.","d":["qväfva, dämpa, undertrycka. kom eldhen i takith paa forborgen och kwnne eij släckith för än the dempde thet med waathe sengkläder HSH 20: 124 ( 1507) ."],"e":["dempa . ","dempde ) , "]},{"a":"dängia","b":"vb","c":"v.","d":["slå, bulta. " cusare frequentatiuum a cudo itkelika dängia " GU C 20 s. 162 . - slå prygla. vth tänien thennä medh repom ok swa han dengen medh knwtogom knoplom at huar hans lymer scal skiliäs fra then andra J Bruddes b 78. Jfr sunderdängia. "],"e":["*dängia saman , bulta samman. bildl. sanctus augustinus sigher swa j sinom kennedome for thy ath wj görom syndena mädh warom fäm fingrom ok saman trychtom a handena ok sla oss fore wart brysth en thän som sik slar for brystit ok lather ey täs hälder vth aff ath synda han dänger saman sina synder oc minska them jnkte MP 4: 160 ."]},{"a":"dängia","b":"vb","c":"v.","d":["slå, bulta. hambrane hördos smidandes, släggionar dängiandes Su 125 . denge thöm mz hambrom LfK 233 . " tycker at tz (hjertat) denger oc bwltar " LB 7: 234 . " werk som denger " ib 282 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"dängning","b":"nn","c":"","d":["slag, bultande. aff . . . slegionna (för sleggionna) dengningh LfK 232 ."],"e":["dengningh )"]},{"a":"därla","b":"ab","c":"adv.","d":["till äfventyrs, möjligen. ther aff matte därla wardha affgudha MB 1: (Cod. B) 490 . " gudh forbödh os at äta aff thässo trä, ther til at wi skulom ey därla (Cod. A warla 144) dö " ib 538 . ib 532, 533, 534 (på två ställen), 535 (på tre ställen), 543, 545, 548, 550 (på motsvarande ställen har Cod. A diärware 48; näplika 59; tildirwas 71; tildirwis 75; wanlika 88, 89; intet ersättande ord 91, 222; swa 160; warla 182; ma wäl ske 245; tydligen har den som skrifvit Cod. A, åtminstone till en början, ej rätt förstått ordet, hvarför han dels öfverhoppat det, dels oriktigt återgifvit det; riktigt synes han dock hafva uppfattat det s. 88, 89, 245; för öfrigt, enl. uppgift MB 1: 568, " i Cod. B af detta verk alltid därla, dörla för wanlika i Cod. A). Jfr diärflika och görla. ""],"e":["dörla MB 1: (Cod. B) 535 . dorla ib 533), "]},{"a":"därva","b":"vb","c":"v.","d":["fördärva. " komber storm . . . och thet gotzeth j skipeno är aather, förgars, äller därffwas " PMSkr 60 . - döda. wm morghonnin lot han taka sin son aff mörkä siwone ok let han lädha til at darwas Prosadikter (Sju vise mäst B) 181. - Jfr fordärva."],"e":["darwa: -s Prosadikter 181 )"]},{"a":"därva","b":"vb","c":"v.","d":["förderfva. " offgirugh hogh därfwar marghin man " Al 2970 . RK 2: 8570 . " iak darffuade ther sa mongen man " ib 3:(till.om Chr. II red. B) 6205. Jfr fordärva."],"e":["darffua . -ar -adhe),"]},{"a":"därvilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förderf. deruilse almogans bådhe til lif ok godz KS 5 (11, 6) . ib 57 (144, 63). Jfr fordärvilse."],"e":[]},{"a":"däva","b":"vb","c":"v.","d":["fukta, vattna. " fran flodhenne som däffwir äller wathnar egypti landh " MB 2: 36 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"däver","b":"av","c":"adj.","d":["däfven, fuktig, våt. MB 2: 42 . PM 11 ."],"e":[]},{"a":"dävin","b":"av","c":"adj.","d":["däven, fuktig. slåes watn på att thett bliffuer deuitt, och ey mykitt wååått PM Skr 627 (senare avskr.)."],"e":["deuitt ) , "]},{"a":"dävin","b":"av","c":"adj.","d":[" == däver. PM 11 ."],"e":[]},{"a":"dödha","b":"vb","c":"v.","d":["1) döda, dräpa. " for qwäld vil iak mik siälfuer dödha " Fl 391 . " war sanctus iulianus plaghadher oc dödhadher " Lg 3: 220 . ","2) döda, förklara kraftlös el. ogiltig. " wi . . . hafwm dödhat och tiil enkte giorht all the breff " SD NS 2: 107 ( 1409) . Bir 5: 137 . " hafuom wi dödät oc ogildat all the till thalan " FH 2: 109 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"dödha","b":"vb","c":"v.","d":["döda, förklara, kraftlös el. ogiltig. oc dödher jac oc maghtlös gör met thesso brefue all the breff, som jac för gifuit hafver FMU 1: 392 ( 1384) . " thet skiftit dödhom vi oc til enge görom " SD NS 3: 263 ( 1417) ."],"e":["dödher FMu 1: 392 (1384) . impf. dödde: -s STb 1: 91 ( 1477) . ","döddhe ib 155 ( 1478) . ","döde ib 3: 198 ( 1494) ), "]},{"a":"dödhaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["matt, glanslös, livlös (om färg). andre pärlor som ärw hwithe oc [hafwa] dödhaktogan lith ärw ey swa godhe PMskr 480."],"e":[]},{"a":"dödhaktoghet","b":"nn","c":"","d":["stelhet, lamhet. " flydhe all dödhaktoghet aff alle handenne " Lg 3: 267 ."],"e":[]},{"a":"dödhborin","b":"av","c":"adj.","d":["dödfödd. " abortiuus . . . vel abortiuum . . . dödhorin eller i otina föder " GU C 20 s. 3 ."],"e":[]},{"a":"dödhdräpa","b":"vb","c":"v.","d":["slå ihjäl, dräpa, döda. troilus . . . aktade tha död dräpa achillem oc alna grecana tillbaka Troj 175 ."],"e":[]},{"a":"dödhe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) död. " fore harald olofssons siäl ther jach thy were j skada dore komen är och tilil dödho slogh " Svartb 546 ( 1484) .","2) dödlig farsot. Se Sdw 2: 1211. Jfr bradh-, manz-, o-dödhe. "],"e":["*dödha byld","-böld )","*dödha sar , "]},{"a":"dödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) dödligt, på sådant sätt att döden måste följa. mantzins likame war natwrlika dödherlika skapadher MB 1: 125 . - på ett sått som medför el. förtjenar döden (särsk. den eviga). synda dödlica MP 1: 49 . " än thot han synda ey dödhelica " Bir 3: 107. ib 1: 24, 4: 142, 155 . MB 1: 145, 146 . VKR 30 . the opforo dödhelica oc syndelica til världinna hedhir Bir 2: 42 . ","2) dödligt, förskräckligt, i yttersta grad. swa dödhelika qwalde Su 183 ."],"e":["dödlica . ","dödherlika )"]},{"a":"dödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) död, bildl. ifråga om andlig död. mädh thänna döda mannenom . . . maa mädh liknilssom forstandas huar en syndogh människia som döderlikin är wordin ok niderlagdh swa som j dödzins sömpn ok baar fore groffua . . . synder skul MP 4: 206 . 2) saker till dödlig synd. Se Sdw 2: 1211."],"e":["döder- MP 4: 206 (bis) . -likin),"]},{"a":"dödhelikhet","b":"nn","c":"","d":["dödlighet, egeskap att vara dödlig. Bir 3: 181, 423 . MP 2: 78 . Jfr odödhelikhet. "],"e":[]},{"a":"dödhelikhet","b":"nn","c":"","d":["i best. form: timligheten, det jordiska (livet). mädh iärneno bort thakx han aff dödhelikhetinne (a mortalibus) SpV 215 ."],"e":[]},{"a":"dödher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) död. Se Sdw 2: 1211. girinna folstirfadhir äru wkirkarla . . . dödhramanna ränara SvKyrkobr 354 . - bildl. gör dödhan j mik allan kötzsins lusta SvB 257 . ib 66 . " han skal allir vara dödhir wärldinne " Hel män 126 . " werdhin är mik dödh oc jak är dödher werdhlene " Prosadikter (Varl) 8 .","2) död, livlös, som aldrig haft liv. göra sina rätta tyondh, aff thy henne kunne wexa oc tilökias j quiko ok dödho MP 5: 159 . 5) död, ur världen. alth thet, som andres jonsson haffuer vtlagt oc kostwart pa erik laurenci . . . skal alth bliffua dött och offwirtalath STb 1: 208 ( 1479) . - död, dödad, kraftlös, ogiltig. alle böker, rekinscap, scriffter, sendinger . . . sculle alt thera mellan dödh ware STb 3: 178 ( 1494) . - Jfr af-, half-, siälf-, sten-dödher."],"e":[]},{"a":"dödher","b":"nn","c":"","d":["1) död. Se Sdew 2: 1211. then döden led hade inthet blanat eller blodwite STb 5: 127 ( 1516) . mz the twa nättir vndirstandom wi twänne dödha. en til likamin oc annan til siälinna SvKyrkobr 106 . seande [honom] . . . äpthir dödzsens lagh dömdher wndhir korsens twnga byrdhe SvB 278 . tha swoor han om gudz dödh thät han ville aldric leggie mic sa mykit vth som eth pund smör til hoffdhe bythe Arfstv 23 ( 1461) . - dödssätt. the . . . tholdo gladhelica alla pinor oc omskiptelica dödha fore gudz kärlek oc hans tro skuldh Prosadikter (Barl) 7 . ib. tw är wäl werldh en ondan dö tw skal nw fa folkan döö tw wilde minom som skipa ib (Sju vise msät B) 218 . 2) dödlig farsot. the (ɔ torpen) haffwa ligat ödhe sidhan store dödhin waar VKJ 95 ( 1447) . somme säya the gotzen lagdos ödhe aff myklo örlögh oc swarthom dödhe PMSkr 192 . förmenende henne (ɔ: kyrkan) besitia lathe sina egna äger ther lenge hafva ödla legat sidan svarta döden HSH 13: 66 (1514, Brask). säya the gotzen lagdos ödhe aff myklo örlögh oc kyrkan) besitia lathe sina egna äger ther lenge hafva ödla legat sidan svarta döden HSH 13: 66 (1514, Brask). Jfr bradh-, o-dödher. "],"e":["döödh SkrtUppb 367 . döö HLG 3: 78 (1523); Prosadikter (Sju vise mäst B) 218 . dö ib),","*döds forfal , ","*döds forsata","döds mal (dotzSD NS 3: 150 (1416)), ","döds sak , ","döds stund , ","*döds sägdh?","dödhz segd )"]},{"a":"dödhfal","b":"nn","c":"","d":["fall el. olyckshändelse som medför döden? Se Sdw 2: 1211."],"e":[]},{"a":"dödhfödder","b":"av","c":"adj.","d":["dödfödd. dödhföt barn Bir 3: 72 ."],"e":[]},{"a":"dödhfödha","b":"vb","c":"v.","d":["föda död till världen. abortire dödhföda FU C 20 s. 3."],"e":[]},{"a":"dödhga","b":"vb","c":"v.","d":["döda. " marrubium tak oc stöth oc wridh wth wäskona thär aff oc aff purlök. oc giff them (ɔ kalvarna) drikka thet dödgar markana " PM Skr 236. thätta wathnit . . . läker nwmna soth wm limmen är ey dödgadher ib 584 . - bildl. j manghom sc[ri]ftinna stadhom sigher apostolin oss ekke liffwande ällir wärldinna dödgadha (muno mortuos), wthan opresta mz christo SpV 568 . glädz iomffru maria thu ensam dödgadhe alt kätteri nar thu trodde högxsta ängilsens gabrieelis ordhom (cunctas hereses sola intermisti) JMÖ 182 . "],"e":["*dödhga sik , göra sig död för. med dat. rätteligha wardhir thy thän hoghin beqwämbir at wnfaa gudz wisdom, hwilkin dödhir är wärldinne, ok allom syndelikom astwndilsom rättelika sik dödhgar SpV 421 ."]},{"a":"dödhga","b":"vb","c":"v.","d":["1) döda. " dödgadho the sina fiända " MB 2: 22 . " dödgade oc dräpne " ib 137 . ib 87 . Lg 3: 66, 156, 189, 422 . ","2) göra slut på, uppsluka, uppsupa, absorbera. " tha löpnar thz qwekselffwith j pwler . . . oc dödgar annath qwekselff " PM 49 . " swa ath thz qwekselffwit dödgas ib. ""],"e":[]},{"a":"dödhgan","b":"nn","c":"","d":["dödande, undertryckande. j lastanna dödhghan (in mortificatione uitiorum) SpV 120 ."],"e":[]},{"a":"dödhgravare","b":"nn","c":"","d":["dödgrävare. " pollictor . . . idest portator cadauerum liikbärae ok dödgreffuore " GU C 20 s. 463 . HLG 2: 149 (1523). - ss tillnamn SSkb 145 (1504-05), 214 (1506-07). "],"e":["-graffuer SSkb 214 (1506 07) . -gräffware: -n HLG 2: 149 (1523). -greffware: -n STb 1: 26 ( 1475) . ","-greffuore GU C 20 s. 463 . ","-greffuer SSkb 145 (1504-05)), "]},{"a":"dödhgravare","b":"nn","c":"","d":["dödgräfvare. ss tillnamn. laurens dötgreffware SJ 289 ( 1461) ."],"e":["dötgreffware )"]},{"a":"dödhgravirska","b":"nn","c":"","d":["dödgrävarehustru. STb 1: 100 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"dödhgöra","b":"vb","c":"v.","d":["mortificare, döda. " i andlig mening. medh idhkelike fasto vaku oc bönom dödh giordhe hon al ond kötlikin rörilse j sinom likama " VKR XV ."],"e":[]},{"a":"dödhgörilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" mortificatio, dödande, i andlig mening.vilianna dödhgyrilse KL 257 . mz wilianna dödhgyrilsom vpriuas alle laste ib. kötzens och syndanna dödhgörilse Ber 54 ."],"e":["-gyrilse )"]},{"a":"dödhkiöt","b":"nn","c":"","d":["dödkött. LB 2: 43 . 5: 80; 8: 46. PM XXXVI . Jfr dödha kiöt."],"e":["-köt )"]},{"a":"dödhovin","b":"nn","c":"","d":["oförsonlig ovän, dödlig fiende, döds fiende. thelamonius aiax . . . gaff vlixi mång forsmädelig ord, vlixers swarade honom treskt j gän, fordy wordo the död owener (propter quod capitales facti sunt inuicem inimici) saa ath thelamonius alax vudsadhe openbarliga vlixem oppa liffwet Troj 272 ."],"e":[]},{"a":"dödhramanna","b":"","c":"","d":[" , gen. pl. se under dödher, adj. 1."],"e":[]},{"a":"dödhsiuker","b":"av","c":"adj.","d":["dödssjuk, svårt sjuk. " hans fadhir ward dödhsiwkir " Hel män 225 ."],"e":[]},{"a":"dödhslaghin","b":"av","c":"adj.","d":["slagen till döds, ihjälslagen. han vard dödh slaghin Ansg 183 ."],"e":[]},{"a":"dödhspräkar","b":"nn","c":"","d":["dödsfläckar, ett slags hudfläckar hos döende. cum in predictis duabus puellis ad mortem infirmantibus iam gutte colerici sanguinis, que vulgariter dödspräka dicuntur, que certa signa sunt morientium, in toto corpore vtriusque virginis erumperent Scr. rer. svec. III 2: 277."],"e":[]},{"a":"dödhstungin","b":"","c":"","d":["ihjälstungen. " ther bleff maans strax dödstwngen " BSH 5: 362 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"dödhstungin","b":"","c":"","d":["dödlig sårad genom (spjutstyng. en grek . . . hwlken war död stengen med eth glaffwen (ex quadam lancea leatiter vulneratus) Troj 206 . " tha bleff han jlla saar än tha ey dödstwngen " ib 241 ."],"e":[]},{"a":"dödhsultin","b":"av","c":"adj.","d":["ihjulhungrad. " wänte them dödh sultna wara " Bil 471 . - genom hunger bragt nära döden. thz diwr som dödhsultit är Bir 3: 98 ."],"e":[]},{"a":"dödhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["eg. med död hug; modlös. " the som äru dödrugadhe ällir rädde aff sik " MB 2: 299 ."],"e":["dödugadher )"]},{"a":"döfhet","b":"nn","c":"","d":["döfhet. LB 3: 55, 7, 160, 333 ."],"e":[]},{"a":"döflika","b":"ab","c":"adv.","d":["matt, slappt. " bidhia the sliolica oc döflica " MP 1: 151 ."],"e":[]},{"a":"döfning","b":"nn","c":"","d":["dövande, dövning. " ffascinus . . . i[dest] incantacio trwldomber ok döffningh " GU C 20 s. 254 ."],"e":["döffningh )"]},{"a":"döfträ","b":"nn","c":"","d":["icke fruktbärande trä. ligna que dicuntur døftret succidere SD 2: 519 ( 1308) ."],"e":["döftret ) , "]},{"a":"döfviþer","b":"nn","c":"","d":["icke fruktbärande trä. " ligna non fructificancia dicta wlgariter döfwydh " SD 3: 683 ( 1325) . Jfr döþviþer. "],"e":["-wydher )","döfviþa las , ","döfviþa skogher , ","döfviþa trä , "]},{"a":"dögher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"döghn","b":"nn","c":"","d":["dygn. " tha schal then samma . . . henne (ɔ papegojan) vpsätia latha jnnan dach och dygn " STb 2: 340 ( 1489) . Jfr iämdöghn."],"e":["dygna SvKyrkobr 89 ),"]},{"a":"döghn","b":"nn","c":"","d":["dygn. " firritighi dygn (dises) var han döþar " Bu 101 . ib 26 . Lg 333 . Di 84 . himbla oc stiärnor äre dyghna tekn MB 1: 65 . " bade dag oc dygn (ständigt och jämt) " RK 3: (sista forts.) 5891 ."],"e":["dögn Di 84 . ","dyghn . ","dygn . ","dynghn Lg 333), "]},{"a":"döia","b":"vb","c":"v.","d":["dö. " sagdes wilia döö ther vppa, ath for:ne joan nilsson war medh honom i sälskap " STb 1: 390 ( 1482) . " pa dess ordh wille kaderina döö, at hon tette for henna sade " ib 2: 237 ( 1487) . - bildl. lmed dat. wäk vpp j tik gudhelighit hopp, mädh syndanna betractan angher ok ydhrogha swa at thu maghe syndenne döö, ok gudhi liffua Skrt Uppb 369. - med prep. ut af. thätta wil ok thz kräffwir gudh aff människionne, at hon skal döö wt aff syndinne (ut moriatur homo peccato) andhin mz skälomen nidherköffwande kötzsins laagh SpV 382 . "],"e":["döia fran , genom döden bortgå från. thät war en wälburin jwmfru . . . ., henne doo franf adhir oc modhir Hel män 260 . ","*döia ut , dö ut; dö såsom den siste i sin art, dö öutan att få efterträdare. (gården) är nw ödhe, thy at thär do landbom wt VKJ 76 ( 1447) . _ Jfr sötdöia."]},{"a":"döia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["döa . ","dö . ","döö . ","dör . ","döm KL 297 . ","döe KS 82 (202, 90) . ","doo . ","dödhe Bir 2: 113, 4: 135 ; RK 2: 509, 2567 o. s. v.; Di 173 ; LfK 91 . ","döödhe Bir 4: 148 . ","döde RK 2: 2291 ; Di 120 . ","dödde RK 2: 5652 ; LfK 256 o. s. v.; BtFH 1: 183 ( 1507) , 198 (1509). ","doo Bu 57, 155 . ","dödho Bil 287 ; ST 238 ; Al 1370, 5182 . ","doe Bu 151 ; Bir 1: 92 . ","doghe KL 98 . ","dödhe SD NS 1: 156 ( 1402); SO 85 . ","döit Bir 3: 451. doet Su 251 . ","doeth ib 191, 192), ","döia fra , bortgå genom döden. vm konungen sieluer dödhe fra RK 2: 509 . Jfr fra dölia. - Jfr af-, stra-döia samt döþer, adj."]},{"a":"dökevaskirska","b":"","c":"","d":[" , se duka vaskirska."],"e":[]},{"a":"döma","b":"","c":"","d":[" FMu 3: 275 (1442); demde (impf.) ib 159 ( 1439) , 275 (1442). impf. dömpde SD NS 3: 208 (1417, avskr.), Upplagmansdomb 26 (1490), 34 (1490). dombe: - s SJ 2: 262 (1494)), V. L. 1) döma. myna rätuise . . . som tik skal döma börth fram my: nom nadhom MP 5: 98 . the (ɔ korparna) sculu alle burth flygha the tw sik som j dömen saman oc then ene sik som j enan dömen wara Prosadikter (sju vise msät B) 216 . tha dömpe jac thär en gard j mellom aana oc ängena Uppl langmandobm 34 (1490). ","3) med avs. på (ngt) genom dom förordna. Se Sdw 2: 1211. 5) ådöma. Se Sdw 2: 1211. somlikom dömde jak lagh som sighia wilie sig engha äwärkan giort haffua j for:da skogha Svartb 434 ( 1449) .","6) döma, bedöma. " ma thät är at skodha äller athskilia " SkrtUppb 39 . döma om, väga, överväga. hwath hälstz thu gior gudhi til hedhers, äller thinne siäl til ganghx, hwru thät ware wansampth, thtä skwlle thu enkte döma (vtrum dificile esset, non iudicare deberes) SkrtUppb 33 .","7) pröva, röna, erfara? then tendarin (tänder den. (ɔ: en ogenkomlig eld, som brinner runt den skatt, man har att vaka över) gierna then sum veet huat angist vardhir a dömä Vis sten 4 (för det sista ordet kräver dock rimställningen orslutet -oma). - Jfra af-, for-, til-, up-döma."],"e":[]},{"a":"döma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med prep. ivir. " döm owir vara konunga ok höfdhinga " Bir 3: 472. - med prep. um. þär vm dömä SD 5: 606 ( 1346) . ","2) döma, fälla omdöme öfver, kritisera. dömde allan thän kost som fore han sattis KL 78 . ","3) döma, genom dom förklara. med två ack. dömdo godoliam for wnnan Bil 83 . " döma oc lysa han skiran " MB 1: 362 . " dömdom wi thet sama iordha skipte fast och stadhukt " SD NS 2: 147 ( 1409) . - med en ack. samt prep. til med nomen. pass. for:de knwt dömdes til en ful biltogher BtFH 1: 146 ( 1506) . dömdes lauris nilisson salmis til en ful byltogher ib 149 ( 1506) . " genom dom förordna. the scula konung wälia oc til rike döma " BtFH 1: 455 ( 1362) . " scal lagmannen koma . . . oc konung döma ib. - anse. dömum wir thät þyrftilikt " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). byghde wp stadhin swa godhan at han dömdis jampn widh siälft rom Bil 569 . " vm i dömdin (judicastis) mik vara trona gudhi " KL 159 . ","4) tilldöma. " allum þem som . . . bo . . . i syrby dömum wi fullan almanna vägh " SD 5: 662 ( 1347) . ib 6: 63 (1348, nyare afskr.). hwi döme thw ey os thässe siälina Bir 2: 13 . " ib 3: 70, 101, 463. " Iv 4795 . SD NS 1: 433 ( 1405) . Jfr bem.1. - döma till, genom dom förklara berättigad till. dömir jak fornämpda herra vlwe(för vlf?) haquonsson affraþe ok affgiäld vtgangno ok vpborno aff þe samo jordh SD 6: 19 ( 1348) . "],"e":["dömpde Al 2651 o. s. v. ","domde: -is Bir 4: 134 . ","dömpdir Lg 95 . ","domder: domde LfK 262 ; ","fordomde ib 261, 262 ; fordomdom ib. domddher Su 5 . ","dombdher MD 45 . ","dompder LfK 261 . ","dömpt MB 2: 362),","döma af , ","döma i gen , åter tilldöma, döma att åter tillfalla. thet dömom wi honom i gen BSH 2: 64 ( 1399) . dömpdom vi thet forscripna godz i gen fornempda häradheno til häradz almenningh altidh at blifwa ib 66 . huariom thässom forescrepnom dömes aff bönderna oc thera arfuom tholikt wedhergiäld igen ib 72 ( 1399) . dömdom wi . . . for:da inga brun sin päninga i gen SD NS 1: 400 ( 1405). dömdom wi thenne forscripno godzen igen vnder kronona fran for:da esbiörn diekn BSH 2: 63 ( 1399) . " dömdom wil the jordh i geen wnder skat " ib 74 ( 1399) . ib 80 ( 1399), o. s. v. ","döma til , tilldöma SD NS 1: 460 ( 1405) . " dömdis werdhenom til alt thet the hafdho " ST 280 . SO 201 . Jfr til döma. ","döma ut , döma till utbetalning. myetä vt af hans gods konungs dombrut oc hwaryom sin rät som vt af honum är dömpt SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). dömdes wtöffuer al soken slotzins rethet wt BtFH 1: 182 ( 1507) . SO 201 . Jfr utdöma. Jfr ater-, for-, fra-, igen-, lagh-, nidher-, til-, undan-, up-döma, samt odömder."]},{"a":"döme","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr aldermanz-, drotninga-, däkina-, däkins-, eghin-, foghata-, forstandara-, fruo-, gardiäkna-, härra-, kanunka-, kesara-, klikkara-, konung-, konunga-, konungs-, mals manz-, malmanz-, mästarmanz-, prelata-, priara-, radhmanna-, rättara-, stadsskrivara-, styremanz-, tolskrivara-, vardhskrivara-, viddhavräkara-, ägho-, äptir-döme."],"e":[]},{"a":"döme","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sak, förhållande. " Jfr hörrodöme. "","2) exempel. " mang är ilz döme " MB 1: 139 . ib 376 . " swa som sanctus ieronimus sigher döme til " ib (Cod. B) 548 . " sum ok hawer fyr i dömum wärit (ss ock förut varit exempel på, ss ock förut varit fallet)SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). Jfr ater-, o-, äptir-döme. "","3) myndighet, makt, värdighet. six kunungur wara liwande lagh ok må lagh göra städhia medh döme ok walde sino KS 68 (167, 74) ; möjl. att föra till 2. Jfr abbadisso-, biskops-, eghin-, fru-, greva-, husfru-, häradshöfdhingia-, härra-, härtogha-, höfdhinga-, hövids-, manz-, kanunka-, kesara-, kesarinno-, konunga-, konungs-, laghmanz-, pava-, prelata-, provasta-, prästa-, syslomanz-, ärkebiskops-, ärkediäkna-döme. ","4) döme, underlydande område. Jfr biskops-, greva-, häradshöfdhinga-, härtogha-, iärl-, iärla-, kesara-, konungs-, laghmanz-, ärkebiskops-döme."],"e":[]},{"a":"dömilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? dömande. at vi maghom skodha wara atherlösn j thonom hälga mandoms anamilse . . . krönilse, dömilse, oc korsfästilse SvB 19 ."],"e":[]},{"a":"dömning","b":"nn","c":"","d":["dömande, dom. " syunde radhet är at tu alla dördömpningh jnthe scal akta, vtan huat heltz tu sielfuer seer eller hörer aff androm sighiäs, venth alt til thet betztä " J Buddes b 182 . " wmskärins j mwnnenom aff allom bakmals ordhom, fafängom ok löghis ordhom, ok dömningom (cicumcidimini ore ab omnibus verbis detrac!SYNS_DÅLIGT?riis, pacentiæ et judicatoriis) " Mecht 32 . - omdöme. enkte sker oppa jordhinne wthan saak thy äru gudz doma aff ware falske dömpningh ällir meningh (nostra falsa opione uel preiudicio) ey förelöpaskolandes SpV 344 ."],"e":["dömpningh J Buddes b 182, SpV 344 )"]},{"a":"dömning","b":"nn","c":"","d":["1) dömande. at andre ther aff ey synden j korran älla dömpningh Bir 5: 26 . ","2) omdöme. " syndhelika dömnigha " LfK 155 ."],"e":["dömpningh . ","dömnigh . ","-ar )"]},{"a":"dön","b":"nn","c":"","d":["och n. ","1) lukt. " stamper man dillfrö tha doger thz dön ffor hikkan " LB 2: 43 . rökilse . . . störkir aaminnilse mz sin dön ib 3: 153 . af henna (malörtens) dön ib 4: 349 . - elak lukt, stank. fwl dön ok lukt MP 1: 298 . " förcomber hon allom ondom dön oc lucth " LB 8: 47 . ib 48, 2: 41, 64 . smakadhe sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt Bir 1: 339 . " sua jdir dön at han kunne ängom värsta dön liknas j världinne " ib 2: 16 . ib 3: 93, 244, 4: 136, 150 . Ber 223 . Su 35, 401 . Lg 3: 250, 256 . ","2) lukt, luktsinne. the haffwa ey skäl ey thäff ey döön Al 7116 ."],"e":[]},{"a":"döna","b":"vb","c":"v.","d":["1) lukta, gifva lukt från sig. for mans andha illa dönadhe LB 5: 77 . ","2) lukta, med luktsinnet förnimma el. mottaga intryck af. jak dönyr wäl hwath thu steekir GO 107 . wardher henna blomsther ffangith quinno ath döma til LB 2: 42 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"dönika","b":"","c":"","d":[" , se dövika, v."],"e":[]},{"a":"dönilse","b":"nn","c":"","d":[" (SvB 84 ) och n. pl.? 1) luktande, odoratio; lukt, luktsinne, förmågan att lukta. for lath mik thät iach haffuir syndhat mothe tik mädh minne döuilse oc laat mik kännä hurw söthir tw äst SvB 84 . " swenin sporde hwar aff är manning giordhir mästarin swaradhe . . . aff thz öwirsta wädhrit hörilsen. aff nidhersto wädhrit dönilse. aff watniith smakan. aff iordhine hannan " SvKyrkobr 99 . 2) lukt, stank, odor? SvB 89 ."],"e":[]},{"a":"dönsa","b":"vb","c":"v.","d":["vädra, nosa, snusa (om hundar). nictire dönsa ok skälla et ets proprie canum GU C 20 s. 353 ."],"e":[]},{"a":"döpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) doppa. " döpte howth dukin j blodheno " Bil 128 . LB 7: 4, 166, 258 . PM LIII . RK 3: 2353 . ","2) döpa. " jak döpir j vatne " MP 1: 22 . jacobus döpte iosiam Bu 166 . " skulin ii gärna tro ihesu christo ok varþa cristne ok döpas " ib 184 . ib 12, 72 o. s. v. han döpte tel cristo a enom dagh þry þusand carmen ib 100 . " som döpir vardh ok cristnadhir af sancto siluestro " Gr 321 . " hon war ey rätlika döpt " KL 57 . Jfr nidher döpa."],"e":["döppa Lg 3: 700 . ","-ir , ","-te , ","-ter )"]},{"a":"döpa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr nydöpter "],"e":[]},{"a":"döpefadhir","b":"","c":"","d":[" ,? m. den som döpt el. döper någon. kan thu thik äkke löna fore iohanne thinom döpefadhir Bo 39 ."],"e":[]},{"a":"döpilsa","b":"nn","c":"","d":["= döpilse. " teknar döpilsonna font " Gr (Cod. D) 394 . " j döpilsonna vatne " ib 397 . " mz döpilsonna vatne ib. ""],"e":[]},{"a":"döpilse","b":"nn","c":"","d":["döpelse, dop. " at taka döpelse " Bu 129 . " toko hälgagh döpilse " Bir 2: 7 . þit bloþ scal þik standa for döpelse tel himirikis crono Bu 495 . " som thwaghne vardha i döpilsom oc af them hwite giordhe oc rensadhe af allom syndom " Gr 301 . " ther skipadhos först döpilse i them landom " ib 314 . " teknar döpilsinna font " ib 300 . " thwaghne i döpilsanna vatne " ib 303 . " rensadhe mz döpilsinna vatne ib. han . . . thakkadhe ey gudh for sit döpilse " Bir 2: 21 . " cristna manna döpilse oc cristindom " MB 1: 500 . " the hälgho kirkio döpilse oc färmilse oc scriptamaal oc wigxl oc all sacramenta hawa gudhlikin kraft " ib 441 . " burde han cristna döpilse tha han lät sik siälfuan döpa " Bil 83 . " keysar lodhvik hiolt han til döpelse (de sacro fonte suscepit) oc vard hans gughfadher " Ansg 185 . "],"e":["-else )","döpisla nadh","döpilse- )","döpilsa vatn"]},{"a":"döpilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["dypilse GU C 20 s. 49) , ","*döpilsa fadhir","döpilse- )","*döpilsa fonter","-fwnter )","*döpilsa hus (döpilse-), ","*döpilsa kar","döpilse- )","*döpilsa klädhe","döpilse- )"]},{"a":"döpis barn","b":"nn","c":"","d":["gudbarn. " the thär synda mz sinom losta antiggia mz skyllom qwinnom eller döpis barnom " SvKyrkobr 70 ."],"e":[]},{"a":"döpis dottir","b":"nn","c":"","d":["guddotter. " han badh sina döpis dotter när sik liggia " SvKyrkobr 70 ."],"e":[]},{"a":"döpning","b":"nn","c":"","d":["döpelse, dop. " swa som foräldrane vorto fore sik renasadhe j theres döpning swa sculu ok all barnen hwar fore sik rensas j syna döpning " SvKyrkobr 191 ."],"e":[]},{"a":"dör","b":"","c":"","d":[" , se dyr."],"e":[]},{"a":"dör","b":"","c":"","d":[" , se dyr."],"e":[]},{"a":"döra","b":"vb","c":"v.","d":["narra svia, bedraga. hwar tik annidh radher han dörer tik Thomas Varningsbref 8 (1436). Jfr dara."],"e":["-er ) , "]},{"a":"döst","b":"","c":"","d":[" , se diost."],"e":[]},{"a":"döstera","b":"","c":"","d":[" , se diostera."],"e":[]},{"a":"döva","b":"vb","c":"v.","d":["försvaga, göra kraftlös, döfva; försvaga el. förtaga intrycket af en smärta. þu döve pino mäþ truldom Bu 414 . ib 510 . Bil 412 . - förtaga intrycket af ett ljud, öfverrösta. the döfdho fäst the lekara thona Al 3316 . ib 3318 . - förtaga verkan af, göra slö. han (ɔ: pipar) skal döfwa mykin walmogha Al 1475 . margh godh swärdh mondo the döffwa ib 8716 . - förtaga tyngd el. olägenhet af? tz döffwer vel mathen LB 7: 170 . " ätir formykin maat som icke kan döffwas oc smältha i magan " ib 253 . - förstumma. allom döffdho the swa malet at engin gat thungu rört älla nokra lund teknat Bil 235 . - Jfr for-, nidher-döva."],"e":[]},{"a":"döva","b":"nn","c":"","d":["döfhet. " fore döwo " LB 10: 6 . ib 2: 56, 7: 35, 158 ."],"e":[]},{"a":"döva","b":"vb","c":"v.","d":["smälta (mat). Se Sdw 2: 1211."],"e":[]},{"a":"döva","b":"vb","c":"v.","d":["förklara kraftlös el. ogiltig, döda. tog ryggie wy the forscriffne breff oc alledis döffwom met thetta wart breff Svartb (Skolkl) 523 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"dövan","b":"nn","c":"","d":["döfhet. LB 7: 5 ."],"e":[]},{"a":"döve","b":"nn","c":"","d":["döv människa. jac hörde ey som en döffue SvT 44 ."],"e":[]},{"a":"döve","b":"nn","c":"","d":["döfhet. " for doffwe " LB 6: 106 . fore döfwe ib 3: 189 ."],"e":["doffwe )"]},{"a":"döver","b":"av","c":"adj.","d":["döv. bildl. döff til gudz ordh SvB 139 ."],"e":[]},{"a":"döver","b":"av","c":"adj.","d":["döf. " gaff . . . döwm höra " Bil 246 . ib 358 . MP 1: 16, 19 . KL 95, 257 . Bir 1: 300, 332 . " döwer hörer nakath ok blindher seer inthä " GO 117 . " helde han badhe dumba oc döfwa " Bo 79 . tilbidhia afgudh . . . dumba oc dööf Gr 271 . domaren wändhe thz döffwa örat (vände döförat, ville ej lyssna) til biskoppsens bön Lg 3: 286 . ib 387 ."],"e":[]},{"a":"dövika","b":"nn","c":"","d":["dyvika, tapp i tunna el. båt (eller det därtill svarande hålet?). "],"e":["*dövika navar","döffuiccanaffuer Arnell Brask Biᴵ 29), "]},{"a":"dövika","b":"vb","c":"v.","d":["tillsluta en tunna medelst en dyvika. tunnebinderne skole ey mera haffue for j (1) lest lax än iij (3) öre for spilet ok för dönickat (fel för döuickat?) STb 2: 260 ( 1448) ."],"e":["dödrickat ) , "]},{"a":"dövil","b":"nn","c":"","d":[" Jfr diävul och fallandövil."],"e":[]},{"a":"dövilse","b":"nn","c":"","d":["döfhet. " thz är got fore döwilse " LB 1: 96 . " tz rensar föfuilsen " ib 7: 333 . ib 3: 164, 5: 77, 6: 105 ."],"e":[]},{"a":"dözlor","b":"nn","c":"","d":["dödskamp pinas i dözlomen Bo 204 . " som j dödzlodomen laa " Su 236 . ib 233. ST 95 . Lg 3: 384 ."],"e":["dödzslor )"]},{"a":"döþardagher","b":"nn","c":"","d":["dödsdag. " til döder dag " BtFH 1: 167 ( 1508) , 174 (1506), til döder dag ib 294 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"döþborin","b":"av","c":"adj.","d":["dödfödd. " dödhborit barn " Bir 3: 56 ."],"e":[]},{"a":"döþe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) död. " han do bradhum dödha " Bil 385 . " abraham grater . . . henna dödha " MB 1: 202 . ib 415 . " at han vp stoþe af döþa " Bu 52 . ib 102 . Bil 104, 118 . Bo 120 . MP 1: 120 . PM XXXVII, XLV . " slo han til dödha " Iv 2702 . Al 5077, 5142, 5170, 5472, 5551 . RK 3: 965 . " reeff han til dödha " MB 1: 230 . " dömpdir til dödha " Lg 95 . " dö skyt ävärþe[li]kom döþa " Bu 128 . ","2) dödlighet, bortryckande genom döden. then skadha ther ij monden fa aff them stora manna dödha Al 3709 . " tha wardher . . . vnga manna dödhe " Iv LXXX . tha wardher . . . konunga dödhe ib. " wardher . . . mykin quinno dödhe oc konunga ib LXXXI. - dödlig farsot. huru miskunnelica hon är gömd i thässom dödha " Bir 3: 325 . - Jfr barn-, bradh-, by-, fä-, hästa-, man-, o-, skämdardöþe samt dödher. "],"e":["dödha ar , ","dödha dagher , "]},{"a":"döþeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) dödlig, död underkastad. wi ärom alle dödhlike SD ND 1: 485 ( 1405). ib 2: 116 ( 1409), 117. vtan guþ vare döþelekar aldre vare människian udöþeleken Bu 140 " huru formatte dödhelikin at see odödhelikin " Bir 1: 92 . ib 170, 3: 181 . " i thzta dödhelika liffuet " Lg 3: 274 . " hwa aff thera bläste fik han war genast dödhelik (döende) " Al 5048 . ","2) dödlig, död medförande. varkunna vars herra pinlike oc dödhelike korsfästan Bo 180 . Bir 1: 354 . " for dödelike soot " RK 1: 2948 . " daradh af the dödhelike (förderflig) dyrkan " Gr 286 . " aff allän döþerlik owinscap " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - dödlig, som medför den eviga döden. är iak ( Jungfru Maria) the som aldrigh giordhe synd antiggia nadhelika älla dödhelika (mortale) Bir 1: 330 . ib 193, 3: 31, 468 . MB 1: 143, 144, 145, 146 . Bil 830 . KL 203 . MP 1: 49 . Su 321 . Lg 400, 417 . thz wardher nadheliket i skrifftamalom som dödheliket war i gärninggene LfK 80 . " saker til dödhlikan last " MB 1: 336 . " mange diäfla fölgdho kanukenom girnadhis at finna nakot dödhelikit j honom " Bir 1: 321 . - Jfr odödheliker."],"e":["döþelekar . ","dödhelikin . ","dödheliken . ","dödhliker . ","döþerliker )"]},{"a":"döþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) död. " dödhrin är os vik ok hans time är ovis " GO 104 . SD 5: 561 ( 1346) . " i döscens handom " Bil 207 . " höttu hänne dödh " ib 317 . " drap ok dödher ib. thz är ny wrdhit at nokor biudher sik til dödhin " ib 476 . dödherin (bitz) ey swälia ib. " dödhrin bläse ey i ludh for sik " GO 604 . " hwi kombir bradhir dödh opta ouarandes " Bir 2: 279 . ib 281 . " do braþom döþ " Bu 64 . stoþ hon up af döþ ib 15 . ib 172 . KL 168 . MP 1: 120 manadhe eric karlson for gudz haardha dödz skuldh BSH 3: 282 ( 1470) . " swor om wars herras dödh " ib. " pa myn dödh " ib 5: 646 ( 1520) . " annar dödhin som är heluitis dödhir " MP 1: 19 . " dö mz heluitis dödh " ib 35 . " dö mz äuärdelicom död " ib 244 . " iak wart hans död (baneman) " Di 120 . - pl. aminnas the wrangasta dödhana (mortes) som menlösom barnom war giordher MB 2: 302 . lidha twsanda dödha Su 49 . ib 415 . MP 1: 227 . - dödssätt. äptir thy som brutin ärut il giuas mangrahanda dödhä oc vmskiptelike (diverse mortes) Bir 2: 254 . mädhan idher ey fordarfua ma swärdh äller sio the dödhe twa Fr 2568 .","2) dödlig farsot. then tidh dödin star LB 1: 98 (kan föras till dödhe). riket plagadis mz stora dödha RK 2: 652 . - store dödhin, den s. k. digerdöden. epter stora döthen SD NS 1: 138 (1402, nyare afskr.). i femtighi ar före stora dödhen ib 452 (1405, nyare afskr.) . " fore stora dödhin " ib 2: 157 ( 1409) . - Jfr bradh-, fä-, o-, svina-döþer. "],"e":["döt Bu 51 . ","-ar (hithörande former kunna dock föras till döþe). -ir?: dödhe MP 1: 227 ; Fr 2568 ; Su 415 ), ","döds dagher","dödz- . ","döz- )","döds domber","döz- )","döds drap , ","döds dvali","dödz- )","döds flande","dödz- ST 228 . dödz fiände: -a MB 2: 289 . döz fiende Bir 1: 295 . " dödz fighiande: -a " ib 2: 20), ","döds likame","döz- )","döds mal","döds pina","dödz- )","döds sak","dödz saak )","döds sar","döds saar )","döds siuker","dödzsiukir )","döds slagh","dödz- )","döds slaghin","dödz- )","döds stund","dödzstundh )","döds tidh","dödz- )","döds time","dödz- )","döds vadhe","dödz wadha )","döds värk","döz )","döds värker","dötz- )"]},{"a":"döþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) död. " siþan han var döþar ok ii iorþ grauin " Bu 7 . aff dödhra diwra skinnom MB 1: 33 . Bil 249 . varin ii nu alle viþ grund döþe (genom döden sänkte ner i djuptet, drunknade) Bu 23 . " som dyt blifver " SD NS 1: 174 ( 1402) . " opreste lazarum fyra natta dödhan " MB 2: 383 . " döt borit barn " Bir 3: 56, 474 (jfr döþborin). han sompnade dödhom (Cod. B dödzsins 543) sömpne (dödssömn) a korseno MB 1: 159 . Kanske bör döþer på samma sätt som i sistnämnda ex., hvarest det står motsvarande gen. af subst. döþer el. döþe, fattas i uttrycket: til döþra dagha. Upl. L. J. 21; SML J. 17; VML II J. 17. han scal mik födha til dödhra dagha SD NS 1: 367 ( 1404) . ib 486 ( 1405) o. s. v. VKR 10, 38, 45 . Bir 4: 171 . SJ 56 ( 1435), 65 ( 1447), 71 ( 1443) o. s. v.; denna förbindelse kan sedan hafva gifvit anledning dertil att substantivet dödha dagher på några ställen blifvit döþradagher (se dett ord). - i andlig mening. dödhir världinne ok kötino Bir 3: 160 . KL 236 . Su 461 . vara dödha fran världinne Bo 256 . " gören thy dödha (mortificate) idhra limi af syndelikom wilia " Ber 54 (jfr dödhgöra). ","2) död, liflös, som aldrig haft lif. behalda alla thera bopänynga i quiku ok dödho SD NS 1: 291 ( 1403) . ","3) död, utan känsel, utan gagn. fordriffwär döth köth (dödkött) i saar LB 7: 11 . ib 65 . ","4) stillastående? the fiska som tagas i dödhowathne LB 6: 281 . ","5) död, dödad, kraftlös, ogiltig. þa jär hwars manz kiärä vm þässom maal döþ oc ogild SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). dömpdom wi the breff dödh ok ogild BSH 2: 104 ( 1399) . " the breff articulos oc puncta mälom wi dödh oc maktlösa " ib 116 ( 1400) . " jac gör thet for:da bo jonssons breff dööt mädh thesso mino brefue " SD NS 1: 421 ( 1405). ib 474 ( 1405) o. s. v. thette forscrifne är slät quit oc döth SJ 326 ( 1465) . " skall ware slät quit oc döt giord thet stycke nerst som jacob haffuer vpburet " ib 359 ( 1469) . - Jfr af-, half-, ny-, stendöþer."],"e":["dydher: dyt SD NS 1: 174 ( 1402)),","dödha kiöt","-köt )","dödha nätla , "]},{"a":"döþradagher","b":"nn","c":"","d":["dödsdag. " tw math nw haffua gull ok silff til dödradax " Di 288 . til dödredagh SJ 340 ( 1467) . Jfr uttrycket til döþra dagha under adj. döper 1."],"e":["dödre- )"]},{"a":"döþsöker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["doþsöker )"]},{"a":"döþviper","b":"nn","c":"","d":["icke fruktbärande trä. duos pramfarma de dødhvidh id est eldibrand SD 3: 27 ( 1311) . fore huart lass thet dödhuidhir är TB 75 . ib 76 . Jfr döfviþer. "],"e":["döþviþa las , ","döþviþa skogher , ","döþviþa trä , "]},{"a":"e","b":"","c":"","d":[" , se ä."],"e":[]},{"a":"e","b":"nn","c":"","d":["1) tid. " then skat the gawo aff gamblo ee " RK 1: 3472 (kan äfven föras under 2). ","2) det genom tiden stadgade, sed, sätt att gå till väga. " swa är mins herra alexanders ee " Al 2302 . ib 8648 . " siwkdoom ok wanhelso tha fa the som blifwa vnder tholikt ee " ib 6138 . " han wille cleophilis se henne palathz oc henna ee " ib 8064 ."],"e":["ee )"]},{"a":"e","b":"","c":"","d":[" , se ä."],"e":[]},{"a":"ebaniträ","b":"nn","c":"","d":["ebenhols. " taked war aff cederins trä oc ebanj trä (ex lignis cedrinis et ebani) " Troj 40 ."],"e":[]},{"a":"eben","b":"nn","c":"","d":["ebenholts. " varth palladz är . . . täkth mz ebene thz maa alrigh bryna " Prosadikter (Joan Prest) 348 ."],"e":[]},{"a":"ebrezka","b":"nn","c":"","d":["Hebreiska, Hebreiska språket. tholkadhe bibliam aff ebrezscu ok til grezscu Bil 385 . ib 627 . ST 5 . MP 2: 18 . Jfr hebrezka."],"e":["ebrezska: -o Bil 627 . ebrezsca. ","ebreydzka: -o ST 5 . ","ebraischa MP 2: 18), "]},{"a":"ebrezker","b":"av","c":"adj.","d":["hebreisk. " allo ebreizko folke " ST 332 . ebrezst maal KL 167 . Lg 128 . Su 310 . - substantivt. greezske korradhe mot them som crisne varo af ebräcsom KL 142 . - Jfr hebrezker."],"e":["ebrezsker: -zsco Lg 128 . ebräsker. ebreizker. n. ebrezst KL 167 . ","ebretz Su 310 ),"]},{"a":"edera","b":"nn","c":"","d":["murgröna. ther som wäxer sma säff, pileträ, äleträ, smaa röör äller edera, ther är wathn PMSkr 207 ."],"e":[]},{"a":"edha","b":"vb","c":"v.","d":["behaga, vara till lags. " vm iac ma tala som mik edhe Hel männ 135. thöm tooc thz ilda at edhä at thera stridh matte thöm ey at dogha " Vis sten 5 ."],"e":[]},{"a":"edha","b":"vb","c":"v.","d":["förestafva ed (för). " jak (lagmannen) edde them oppa laghmanztingitt " DD 1: 95 (1442, afskr.) ."],"e":["edde ) , "]},{"a":"edha","b":"vb","c":"v.","d":["kännas lika, vara till lags. " enom edhir (väl, illa), någon är (väl, illa) till mods. thän heelbrogdhe weth ey huru thöm siwka edher " GO 591, 875 . " thänk ok huru thz edde vars herra kärasto modhir (qualis amimi mater domini iesu erat) nar hon saa han swa ryma " Bo 161 . " nw thenker iak hwru tik edde tha " MD 62 . " nw tenker jak at jak är wreder ok wil ey hempnas som mik edher " ib (S) 276 . " sagde som then man illa edher " RK 1: 2137 . tha took konung birger illa at edha ib 2349 . " tha edde them thz allom illa (misshagade) " ib 4150 . " thz edde (behagade) konungenom ekke wäll " ib 3061 . ib 3273 ."],"e":["edde ) , "]},{"a":"edharligh","b":"av","c":"adj.","d":["wi . . . helsom etharlegan (för ether ärlegan? man FH 8: 1 ( 1389) ."],"e":[]},{"a":"edhbäris","b":"av","c":"adj.","d":["gående ed. " skolo förste edbäris (för edhbäre?) warde om nogher edh aff them haffua wil " FH 1: 10 (1417, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"edhbäris","b":"av","c":"adj.","d":[" = ed(s)bärt, tillåtet att gå el. rantzakade, withneda oc epterswore (för epterswäria) skolo först edbäris warder, om nogher edh aff them haffua wil SD NS 3: 219 (1447, gammal avskr.) . (Motsvarande artikel hos Sdw bör utgå)."],"e":[]},{"a":"edher","b":"nn","c":"","d":["ed. " sage martin stadhenom tienist oc giorde sin edh " STb 1: 62 ( 1476) . " tecktes eder ok vilia draga til minnes naar then eed gaar uth thenna knectä eder sworid haffue " HSH 17: 88 (1532, Brask). tesse förskriffne ärende haffwe wj rätteliga ransakadh . .. ok giorth wor helgans eedh thär vpaa Uppl Lagmansdomb 110 (1492). STb 5: 16 ( 1514) . kesaren sade: wedh myn edh skal . . . han ekke döö j dahg Prosadikter (Sju vise mäst C) 236 . - ed, bedyrande. tha swoor han om sinä dyra eedhe, at han wilde bliffua baade widh sawtala och hallia, eller han skulde giffua sith hiöärtablodh wth FMU 4: 454 ( 1473) . owir all thing flyen syni mine at vänias til edha, swärin hwarie vm hymil ällir iordh, ällir nakan annan eedh, idhar edhir wari swa, thät är, thät är, ällir ney, ney, hwa idhekelika hafuir edh i munne i honum är litin gudz kärlekir oc känning Hel män 139 . jach haffwer takith gud[z] napm fafengelica i myn mwn, sworith myk meen ok lwgith oc warth liwgara mz edhom om gwdz dödh SvKyrkor 308. Jfr fdhernis-, skrymto-, vredhis-edher. "],"e":["eidh FMU 3: 211 (1431, avskr) . edhom (dat. pl.) ib 4: 347 ( 1470) . ","ädh STb 4: 343 (1513)), ","edsbär (-ber: -t Swartb 434 (1419). - bar (för -bart) ib 467 (1458): -t SD NS 3: 112 (1466, avskr.) . -br (för -bört) FMU 3: 211 (1441, avskr.)259 (1442)), "]},{"a":"edhizla","b":"vb","c":"v.","d":["idissla. Jfr Lindroth, Ark. för Nord. Fil. 44, Tillväggsband, s. 479. rumino . .. vel rumo . . . edizla dröpia oc granlica ransaka GU C 20 s. 522 ."],"e":["edizla )"]},{"a":"edhstaver","b":"nn","c":"","d":["förestafvad ed, edsformulär. " witne medh fullan edzstaf her vppa gawo " BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396), 46 ( 1397), 51 ( 1397), 54 ( 1397)."],"e":[]},{"a":"edvards nobel","b":"","c":"","d":["ett under konung Edward III i England från mitten av 1300-talet präglaat guldmynt. Jfr Hildeband, Sv Med. 1: 908 och 909 not 1. twsende sware edwerdis nobele Arfstv 56 ( 1470) . thwsanda swara eddefers nobla ib 67 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"effen","b":"","c":"","d":[" , se även."],"e":[]},{"a":"egh","b":"","c":"","d":[" , se eigh."],"e":[]},{"a":"egha","b":"","c":"","d":[" , se ägha."],"e":[]},{"a":"egha","b":"","c":"","d":[" , se ägha."],"e":[]},{"a":"eghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["särskilt, enskilt. " fadhir gör thänna atskilnadh, jak bidher tik, först widh ena swnno k swa eghlika ällir enkannelika (discerne pater obscero summatin et proprie) " SpV 158 ."],"e":["eghlika )"]},{"a":"eghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["egentligen. " " Bo 253 . Ber 202 ."],"e":[]},{"a":"egheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) egen. " antwardha en delin klostreno af sino godze ok halda annan eghelikin " Ber 134 . " at ägha eighelikit " ib. " eghelikx ägho laster " LfK 201 . vm . . . andra eghelika personlika nytto PM 30 . ","2) egendomlig, utmärkande. " thz husit . . . hawir fyra eghelik thing (proprietates) " Bir 3: 181 . viste naturlica eghelikit vara ihesu christo at hela syndogha MP 1: 31 . ib 56 . " tholkin (näml. matta), som äglikin oc behöffuelikin är tholko sacramento " Su 271 ."],"e":["eghelikin . ","eighelikin . ","äglikin )"]},{"a":"eghelikhet","b":"nn","c":"","d":["proprietas.","1) egendomlighet, egenskap. atskilde j personnan eghelikhet (om personerna i gudomen) Bir 3: 300 . ib 448 . thes (tingets) naturlica eghelikhet MP 1: 31 haffwer . . . hwart thera j segh fira eghelighether PM XXXV . LB 9: 117, 118 . Su 354 . ","2) egande, egendom. " af eghelikhet iordrikis thinga " Ber 132 . " haffde sik swa näktat aff alle sinne eghelikhet " Lg 3: 295 . LfK 3 . 4. ","3) det förhållande att man besitter el. vill besitta enskild egendom, uppfattning af något ss sin tillhörighet (hvilket betraktas ss en synd för munkar och nunnor). eygelikhet är swa fördömelik syndh LfK 10 . VKR 21, 74 . Bir 3: 86, 4: 29 . - på grund af orätt öfversättning. aldra godha tingha fulbordelik eghelikhet (satietas, troligen läst proprietas) Su 19 ."],"e":["eighelikhet LfK 4 . ","eygelikhet ib 10 . ","-ir )"]},{"a":"eghelikhet","b":"","c":"","d":[],"e":["eg(h)lighet(h) Mecht 348 . GU C 20 s. 201 . ägelikhet SprV 138). f. 1) egendomlighet, utmärkande egenskap. malmernes egelight är smelta och rinna i eldedom PMSkr 634 (senare avskr.). solen haffwer thre eghelighethe r (propriedates) Mech 17. min ffadher haffwer j sigh ffäm egeligheter. fförsta är ffaderlihge, annadh enhet, tridhie alzmäktoghet etc. JMPs 45. the ffäm egeligheter som sonenom til höra, swa som är somlighet, ordh, wisdom, aterlösilse, oc dhanna ällir lastanna framlop til matto skikkat, tilbör at thu nw thera äglikhet ok ganglikhet, oc hwilkin the j sik äru . . . gör for wara asyn makraledhis synleghen SpV 138 . - förträfflig egenskap? dos . . . morgom gaffua egligheth dygh ok guffua GU C 20 s. 201 . 2) ägande: egendom. alth thz goth jak haffwer ok alth thz jak haffwer lidith, til enkanneligha eghelighet haffwer jak them thz giffwit (omnia bona mea et quæcumque pertuli speciali proprietate eis donavi) Mecht 44 . " alth thätta giffwe jak thik til eghelikhet (hæc omnia tibi proprie dabo) " ib 89 . Jfr eghlikhet."]},{"a":"eghen","b":"nn","c":"","d":["trakt. " huilcket them i thenne egen ganscha illa behager " BSH 5: 343 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"eghen","b":"nn","c":"","d":["trakt. her sta alt wel til j thenne egn STb 5: 321 (1521, Kop.). Jfr Sdw 2: 1212, 1343."],"e":["egn FM 321 ( 1507)","ägn: ägnen FM 524 ( 1511) ), "]},{"a":"eghhet eighet","b":"nn","c":"","d":["utmärkande egenskap? " diefulsens eighet är endha thanka tanka oss jnskyuta (dæmonum officium est suggestiones malas ingere; jfr " Ber 223, annan övers.; diäflanna idhn) J Buddes ib 174 ."],"e":[]},{"a":"eghin","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) egen. " hafþo han . . . sua kiäran som sin eghen son " Bu 30 . " bröt viþ iorþ sit eighet härbärghe " ib 207 . han födhes nakin aff sin eghin skipelse KS 4 (7, 4) . troen sins eyghins gömare LfK 77 . " alla bönder mente egna herre wara tha " RK 2: 4546 . " wardha syn äghin man (varda sin egen, varda mästare) " SO 15 . ib 48, 61 o. s. v. som hawa vidhr saght . . . sin ägen wilia KS 3 (5, 3) . eghin vili (propria voluntas, egenvilja, godtycke; näml. är) for lydhno Bir 2: 243 . aff sinom eghnom kärleke (amoe proprio, egenkärlek) Su 229 . - n. abs. egendom. sama godz . . . skal . . . fornempda closters i watzstenom eghit wara SD NS 1: 686 ( 1407) . " thetta forscriffna stenhusit . . . haffua nytia oc bruca for theris rätte eghit " SJ 131 ( 1450) . ib 141 ( 1445) . " gingo ofuer the fornempda ramerke jn wppa kutala bonna eghit " FH 2: 7 ( 1374, nyare afskr.) . " haua änkte äghit " Bir 3: 86. - allit fra ärffwa och egit ganga RK 2: 745 . hem, hemvist, hus. gik hon hem til sith äghit Bil 868 . Pa 16 . ","2) lifegen, trälbunden, träl. " thu haffwer giort them til eghna thräla " Al 8291 . " är han hans eghin " Bir 2: 114 . ST 27, 30, 362, 364 . " han frälste them aff egypto landz threldom, hwar the waro eyghne " ib 8 . " egne och eester " BSH 5: 435 ( 1511) . ","3) egen, egendomlig (för). med gen. (ordagrann öfvers. af Lat. proprius). thz är kärleksens eghit Su 111 . ib 386 . - med dat. enom rätwis man thz eghit är MD (S) 287 ."],"e":["eighin: -it Ber 133 ; ","eighna ib 132 . ","eighen: -et Bu 207, 209 . ","eyghin ST 27 o. s. v.; ","-ins LfK 77 . ","äghin SO 15 ; KS 63 (158, 69 ; på sistnämda ställe ack. sing. m.); ","-it KL 255 ; SD NS 1: 543 ( 1406), 544; Bil 86 ; Bir 3: 86 . ","ägen (ack. sing. m.) KS 3 (5, 3) ; ","ägna Di 66, 105) ,"]},{"a":"eghin","b":"av","c":"adj.","d":["egen, tillhörande el. tillkommande ngn enskilt. " priuatus . . . veder skilder ok eghin " GU C 20 s. 485 . " mullughagialith aff scarum, swa som äär twa ärtogar aaff hwari stuwo lii scarum oc ena örtog aff hwariom theem sit eghit bröd äter thär saman stadz VgFornmt III 7-8: 157 (1384). giorde jak ena gldra til tiuvekellaren ok jt gern ther tuert oueer af mit jegit jern " Skotteb 44 . - sit (thäs etc.) eghi, sin (dess etc.) enskilda egendom. hulka messur wii tilplictum chorales daglia oc ewerdeliga vppe haalla skulande vid hans altare, hulkit han hawer i waro kirkio bykt oc fulkomat aaff sino egno VgFormt III 7-8: 157 (1384). hände thet swa, ath qwärinin skaal byggias aff nyio. thet skall clostrid aff sino egno ghöra VKJ 240 ( 1447) . äpther thät the tompth och jordh watzstena kloster rättherligha til höre och ärw thes äghit j äwärdeliga ägho Nio handl rör Vkl 230 . - eghit göra, tillägna (ngn ngt), överlåta (nt åt ngn) ss egendom. med ack. och dat. affhänder iak mik . . . the forda bodh . . . ok eghna gör iak hona for:dom jacobe SD NS 2: 818 ( 1414) . " for then sculd afhänder jach mik . . . for:da gard och eghnan gör jach han for:dom niclisa pinkhana . . . til äuerdelika ägho " SD NS 3: 382 ( 1418) . proprio as are til egna oc egigöra GU C 20 s. 495 . - eghit namn, egennamn, nomen proprium. jesse är eghit nampn, oc heth honung dauidz fadher jesse JMö 96. - eghin vili, egen vilja, egenvilja. varu ägin vili forbiudoms vi at göra medhan scriptin sigher oc, vänd thik fran thinom ägnom vilia oc bidiom vi gudh ij varom bönom at han vilia skal varda ij os SkrtUppb 225 . " var herra sigher ij lästinne jak kom ey at göra min ägin vilia vtan an vilia som mik vtsändä. oc siger scriptin ägin vilia skal hawa pino oc videhertorft " ib 226 . " manga systra gifua vt hadhe mat oc ööll . . . oc annat tolkit thätta synis dragha til eghelikheet oc eghnan wilia " FOVkl 211 . af syndom oc lastom som är thankana oc tungana oc öganan oc handana oc fotananna oc ägins vilia Skrt Uppb 224. - eghin kärleker, gegenkärlek, kärlek till sig själv. människionna eghin kärleker ok älskmadher hindra at faa gudhz kärlek . . . ok ty at wi maghom fulkomlic älska gudh bör os fulkomlica hata os SkrtUppb 78 . 2) i substantivisk anv.: livegen, trälbunden, träl. j allom theres gerngom ok thankom äru the diefulsens eighne ok thiänäre SvKyrkobr 196."],"e":["eghien STb 5: 85 (1515) . eighin: -it Svartb 347 ( 1484) ; ","eignan J Buddes b 174 ; eighna Mech 253; eighne SvKyrkobr 196 . ","eyghin: eyghna Mecht 254 . ","eijgen STb 5: 248 ( 1519) . ägin Skrt Uppb 225, 226, STb 5: 1231 (1516), 122 126 etc.: -ins SkrtUppb 224 ; -ith Nio hand rör Vkl 230. ägen: -s STb 5: 119 (1516). ägien SJ 2: 272 ( 1495) . STb 4: 336 (1513), 5: 82 (1515), 117 (1516), 119 (1516) etc. ägyen ib 126 (1516). jegin: -it (trol. felskrivning under inf. av det följ. ordet jern) Skotteb 44 . dat sing. m. enghnom Neuman Vikbal 78 (1453). dat. sing. n. engno Svartb 131 ( 1366) , 460 (1456)),"]},{"a":"eghin skogher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["eghän- )"]},{"a":"eghindomber","b":"nn","c":"","d":["eganderätt, besittningsrätt, egendom, besittning. " alt thättä for:de gotz mäth alle sinä tillaghä oc eghendom " SD NS 1: 112 ( 1402) . at jäk . . . hawir sold, vpladit oc afhänd fran mägh . . . al thän deel, rätigheed oc eghändom som jäk fek . . . i thissä gotz ib 159 ( 1402) . " mynä bröthräs oc myn deel, lod oc äghendom, som the oc jäk äghä innen hielmerydh " ib 218 ( 1403) . ib 219 ( 1403) o. s. v."],"e":["äghendomber . ","eghedomber: -dom SD NS 2: 72 ( 1408) . ","äghedomber: -dom ib. ","egiädhomber: -dhommä SD 4: 585 (sl. af 1400-talet)), "]},{"a":"eghindomber","b":"","c":"","d":["äganderätt, besittningsrätt, egendom besittning. " kärle beskeleghin man lasse björnson a sins herres (w(e)rdelikx fadher met gud biscop magnus wägna til willeboda vm egna dom millan forsby och kimi " Svartb 415 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"eghindöme","b":"nn","c":"","d":["eganderätt. " them medh eghendöme thil kommith " SD 1: 595 ."],"e":[]},{"a":"eghindöme","b":"nn","c":"","d":["äganderätt. " thet almogne nu tager sig före yttermer än för om kyrkenes ägedeler wolde the ther oskälige hauer ingite at kyrkian hafuer ey egendöme pa nogen then deel hon äger uthan hörer til almogen " HSH 13: 32 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"eghitlikhet","b":"nn","c":"","d":["= eghelikhet. " proprietas . . . egiltleghet " GU C 20 s. 495 ."],"e":["egitleghet )"]},{"a":"eghn","b":"nn","c":"","d":["egendom. Jfr boskaps-, um-eghn."],"e":[]},{"a":"eghn","b":"nn","c":"","d":["egande, besittning, egendom. " Skal iak giwa idher thz land vnder idhra eghn (possidendam) " MB 1: 290 . " til [ewer]deleka engh " SD NS 1: 527 ( 1406) . Jfr byrþ-, köpu-, omyndu-, um-eghn, samt enäng. "],"e":["engh )","eghna dela , ","eghna luter","-loter )","eghna sala , "]},{"a":"eghn","b":"nn","c":"","d":["trakt, se eghen."],"e":[]},{"a":"eghna","b":"vb","c":"v.","d":["tillägna sig. Sdw 2: 1212. "],"e":["eghna til , tillskriva. iwdhane som aff rätte onzsko gabbadho waan härra j gambla laghwmen, oc toko hans godha gärninga oc eghndho them affgwdhwm til SkrtUppb 359 . - Jfr fran-, til-, undan-eghna."]},{"a":"eghna","b":"vb","c":"v.","d":["blifva skör? " är thz sua at thw sätir nakat hart mot honum aff hulko hans tändir äntigia värkia älla eghna älla slöna (vel doleant vel obstupescant) " Bir 2: 35 ."],"e":[]},{"a":"eghna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra til egen, tillegna. med ack. och dat. kennes jak mik . . . haua oplateth oc eghnat . . . herra hakone . . . alth thet gooz SD 5: 6 ( 1348) . " kunde ey friä ok eghnä for:da herrä beynte niclisson thet godz . . ., som han honom salt hafde ib " NS 1: 534 ( 1406) . " ib 2: 300 (1410, gammal afskr.), 303 ( 1410). ängen skal sik enom nokra guz naþe egna " Bu 153 . " eghna sik hänna goz ok rikedoma " Bil 485 . SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). MB 1: 23 . Bir 1: 357, 3: 28, 399 . ST 480 . - med ack. och prep. undir. affhända the sik fornämpda jordher oc eghnar hwar thörra vnde annan SD NS 2: 338 ( 1410) . SD 3: 323 . ","2) ämna, tillämna (åt någon till egendom). " i them wsla stadhenom jericho waro nakor the thing som eghnadh (profutura) waro minom almogha " Bir 4: 79 . ","3) egna, helga. " eghna thz sinom affgudhom til dyrkan " MB 1: 485 . " eghnas löghirdaghin enkannelcia varefrw " Bo 219 . ","4) tillegna sig. " egnaþe ranet " Bu 418 . ib 519 . MB 1: 22, 179, 182, 183, 257 . ","5) ega, besitta. " fwl diäfwl eghnar (possidet) swa faghra siäla " Bil 712 . iwdha eghnadho jerusalem fra zorababels daghum oc til epter wars herra pino MB 1: 28 . ib 202, 333, 373 . eghna ater, återförvärfva. eghna ater iwdha land MB 1: 11 . "],"e":["eyghna: -ad ST 480 . ","äghna: -adho Bir 3: 399 . ","ägna . ","änghna , se afeghna. ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","eghna til , "]},{"a":"eghnadher egnat stb 4 20 1504","b":"nn","c":"","d":["besittning, område. " at hon beholle, haffa ok brucha skal alth tet her j staden är pa stadzsins egnat STb 4: 20 (1504). ""],"e":[]},{"a":"eghnan","b":"nn","c":"","d":["besittning. " innan for:da clostersins (för clostersins) eghnan " SD NS 1: 352 ( 1404) . Jfr tileghnan."],"e":[]},{"a":"eghnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr tileghnilse."],"e":[]},{"a":"egyptar","b":"nn","c":"pl.","d":["Egyptier. " sagdhe egyptane " MB 1: (Cod. A 3) 557 . thz wardh egiptom tha til radha Al 115 ."],"e":["egiptar )"]},{"a":"egyptar","b":"nn","c":"","d":["egyptier. " thätta är the säla oc hälga natten, som röwadhe oc skinnadhe egyptana oc rika giordhe hebreana " SvKyrkobr 318 ."],"e":[]},{"a":"ehhil","b":"","c":"","d":[" , se ighil."],"e":[]},{"a":"eia","b":"","c":"","d":["eja. " nar hon höer nakon söthan lek, äller söthan sangh . . . tha skal hon ginstan thänkia eya (eia) hwat söth wardher hans röst hallandis aff hwilkom aller sötnme ok rostinne söthleker wthgaar " Mecht 293 . nar hon läs äller siwnger thänke atidh swa eya (sia) hwat sigher thin käriste j thänna versenom ib. eya (eia) min älskeligh, thu skalt ekke dröffwas ib 310 ."],"e":["aeja Bil 723 . eya)"]},{"a":"eigh","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ej, icke. " engin taki sich thät til at troo, at än the ieronimus liknas iohanni baptiste oc apostlomen petro oc paulo, at them görs thär mädh nakar orättir mey ey mädh allo " Hel män 178 . " aldrigh fanz swa troen wen, nokot sin, at han ey jw nokot lithit swik giordhe " Mecht 244 . " mädhan swa är, at blomstranna natur giffwer aff sik godha jwkt, haa thwäkar thär om, at ey gör ok saa lilian " SpV 26 . " hwa twäkar thär om, at nw j warom tima badhe j blandh män ok qwinnor, är ey kristna människio lyfte ok thro mykit waffrandhe " ib 88 . - eigh for ghy, icke för ty, dock. mik fates än nw !UDDA_TECKEN? (1/2) pund; meen i forty jak lather wäl tik qwith STb 1: 399 (1482). hade jach funnet tik vtan porten och jach hade warith wiidh myn hest, jach skulle hwgit tik styckie fran styckie. än ey for thy, thet staar tik än fullelica j fatidh ib 2: 250 ( 1488) ."],"e":["eig Arfstv 103 ( 1473)"]},{"a":"eigh","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. ","1) ej, icke. " ey kombir skadhi een til by " GO 196 . þe þingh . . . som eigh finna ii biblia scriueth Bu 6 . " han saghþe sik vara diäwl ok eigh man " ib 8 . " var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii ior[r]ike eigh at eno andeleca . . . vtan ok licamleka " ib 15 . " i ey man (in non hominem) wmvändis hwar man " Ber 207 . - i fråga om hvarpå väntas ett jakande svar. läs thu ey röwaran mz eno ordhe oppa korseno haffua förskullat paradysum Su 147 . " i synnerhet i förening med hvat. hwat ey giordhe iak thin wilia fiurtan aar " KL 111 . " huat ey gräth thu saarlika oc swkkadhe tha thu saa oc hörde thän wngha daran " Su 14 . ib 13, 30 o. s. v. - i fråga hvarpå väntas ett nekande svar. hafwer thu ey (numqvid; du har ju icke) thänkt ensamma rätwisa män ok them som menlöse äru . . . sätia thik näst Su 414 . ","2) aldrig, än. " haua ärona til hulka ängin kunne koma äpte syndena fore thänna daghin ey var han swa godhir (nullus quantumcumque justus) " Bo 253 . om hon haffwer hafft eghit, wari ey swa lithet, tha syndade hon dödhelika LfK 153 . " tha hon mz smälek oc trysko gör moth förmanzsens blodh, wari ey swa lithet thz som förmannen alwarleka byudher ällar förbywdher " ib 155 (dessa ställen skulle kunna hänföras äfven till ä, hvilken partikel någon gång skrifves ey)."],"e":["aktadey ib 190), "]},{"a":"ek","b":"nn","c":"","d":[" ib 5: 368 (1344, gammal afskr.). in echylte ib 421 ( 1345) . - Jfr gisninga ek."],"e":["eek . ","äk . ","eker Al 8336), ","ekhult"]},{"a":"ek","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ek, ekträd. " thär kalth är fiytes eken tw aara gammwl " PMSkr 345 . - koll. thär ligger wndher godher skogher badhe ek oc gran VKJ 34 ( 1447) . 2) ek, ekträ, ekvirke, eke. botnabräde utaff for eller eek HSH 16: 69 ( 1527) ."],"e":["eek . ","äyk: -äne FMU 3: 275 ( 1442)"]},{"a":"eke","b":"nn","c":"","d":["ekskog. " i ortnamn. in villa eki " SD 4: 171 ( 1330) . " vnum attungum in yfraeke ib 6: 196 ( 1350). en skoogx deel som heether liqwädha eke ib " NS 2: 483 ( 1412) . prædium dictum ekeby SD 2: 78 ( 1289) . Jfr gisninga eke."],"e":[]},{"a":"eke viþia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["eki- )"]},{"a":"eke äple","b":"nn","c":"","d":["ekäpple, galläpple. " galla eekääplä stöt dogha mot blodsot " LB 5: 81 . " tag ekeäple oc bren tom " ib 7: 291 . " nar fluen är i eghe äble " ib 3: 196 ."],"e":["eghe äble . ","eekäpplä )"]},{"a":"ekeaska","b":"nn","c":"","d":["ekaska, aska efter bränd ek. LB 4: 354 . PM XLIX ."],"e":["äke- LB 4: 354 ),"]},{"a":"ekebalker","b":"nn","c":"","d":["ekbjälke. vi (6) höre för en ekkebalk, som kom til bastwna HLG 2: 137 (1526)."],"e":[]},{"a":"ekebarker","b":"nn","c":"","d":["ekbark. " tak ekebark then som nest er thräno " LB 2: 68 ."],"e":[]},{"a":"ekebarklöpa","b":"nn","c":"","d":["afbarkning af ek. TB 76 ."],"e":[]},{"a":"ekebiälke","b":"nn","c":"","d":["ekbjälke. xiiij (14) öre, som han ladhe vth for nagell, tunno oc ekebelke Skotteb 43 (1460-61). stora ekebiälka mällen wäggiana PMSkr 163 ."],"e":["-belke Skotteb 43 (1460-61) ), "]},{"a":"ekebladh","b":"nn","c":"","d":["ekblad. " tag eke blad " LB 7: 292 . ib 194 ."],"e":[]},{"a":"ekebladh","b":"nn","c":"","d":["ekblad. " wy wiliom naar han sofuer läggia wnder sängastolpana eth enasta eke bladh " Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 ."],"e":[]},{"a":"ekebrädhe","b":"nn","c":"","d":["ekebräda. " med saghom aff ekebrädhom giordha " OB 215 ."],"e":[]},{"a":"ekebränna","b":"nn","c":"","d":["brännande af ek. " eke brennor " TB 76 ."],"e":[]},{"a":"ekefat","b":"nn","c":"","d":["ekfat. " iij öre ffor eth tompt ekiefath, som maltidh stöttes vty " Skotteb 472 (1473, Kämn) ."],"e":["ekie- Skotteb 472 (1473, Kämn) ), "]},{"a":"ekehug","b":"nn","c":"","d":["ekhuggning. TB 76 ."],"e":[]},{"a":"ekekarter","b":"nn","c":"m.","d":["ekbark? " ower allan hans likama opp wäxandes hardasta rwffuor som leke karter " Lg 670 ."],"e":[]},{"a":"ekelund","b":"nn","c":"","d":["ekelund. " querticetum, ekelund " GU 1 ."],"e":[]},{"a":"ekelöf","b":"nn","c":"","d":["eklöf. LB 4: 354, 7: 321. "],"e":["äke löff LB 4: 354 ),","ekelöfs vatn","-vaten )"]},{"a":"ekerot","b":"nn","c":"","d":["ekerot. LB 7: 250 ."],"e":[]},{"a":"ekeskogher","b":"nn","c":"","d":["ekskog. " " SD NS 1: 231 ( 1403) . VKR 31 . Bir 5: 113 ."],"e":["eki- L.),"]},{"a":"ekespiker","b":"nn","c":"","d":["= ekespit. " " Lg 987 ."],"e":[]},{"a":"ekespit","b":"nn","c":"","d":["spetsig sticka af ek, ekesticka? " wroko starka ekespitir (palos acutos, Cod. C eke spika 987) innan hans hös " Bil 255 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"ekestokker","b":"nn","c":"","d":["ekstock. " x penninge for eka stokke " Skotteb 289 (1467-68). iiij (4) solidi for en ekiestock til stadzsins skip STb 2: 44 ( 1484) . iiij (4) ortugh til en ekchestok til same klokcha HLG 2: 55 (1516)."],"e":[]},{"a":"eketelninger","b":"nn","c":"","d":["ektelning, ekplanta. " barken aff vnge eketelninger " LB 7: 321 ."],"e":[]},{"a":"eketrä","b":"nn","c":"","d":["1) ekträd. " eke trä som bära akarn " PMSkr 345 . 2) ekträ, eke. eke trä lägs thet j bigningh nidher j jordena thär som altidh är wäska tha warar thet swa somstena lenge PMskr 349."],"e":[]},{"a":"eketrä","b":"nn","c":"","d":["ek, eketrä. " " MB 2: 85 . LB 7: 228, 301 "],"e":[]},{"a":"ekevirke","b":"nn","c":"","d":["ekvirke. " samma dach fornögdes frw mettha . . . xxv mark foe ekewrikit högx i hennes skogh til stadzsins behoff " SSkb 38 (1501-02) Jfr ekevärke."],"e":[]},{"a":"ekevärke","b":"nn","c":"","d":[" = ekevirke. än fornögdes vj arbetesmen for eeke verkit högs til pramen ij mark SSkb 275 (1507-08). per swensson gaffz xx öre for ekewercke ib 314 (1508-09)."],"e":["eeke- . ","-wercke )"]},{"a":"ekeäple","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ekeäpla vatn","eke äple wathn )"]},{"a":"ekia","b":"nn","c":"","d":["eka, ekstock. Jfr HylténCavillius, Vären och Virdarne 1: 23 f. stigho . . . wthi ena ekio Lg 3: 391 . ib 392 ."],"e":[]},{"a":"ekia","b":"nn","c":"","d":["eka, ekstock. " gulus li genus nauigii pede (för pene) rotundum ad modum gutturis potest dici ökia " GU C 20 s. 424 . " ekior fördhos j härenom mange til ath faa öffwer älffwer oc wathn " PMSkr 139 . " mölnaren skal haffua sin eghen ökia widh quernena Arnell Brask Biᴵ 26. " ib 28 . " laat lopdraga batha oc ökiör " Brasks Cal 273 ."],"e":[]},{"a":"ekka bodh","b":"nn","c":"","d":["hörnbod? " ffor vthan ekka bodhen " SJ 344 ( 1468) . Jfr hyrn-, ordhbodh."],"e":[]},{"a":"ekke","b":"","c":"","d":[" , se äkke."],"e":[]},{"a":"ekke","b":"","c":"","d":[" , se äkke."],"e":[]},{"a":"ekorne","b":"","c":"","d":[" , se ikorne."],"e":[]},{"a":"ekäple","b":"nn","c":"","d":[" (ek)galläpple. galla . . . skaffiärn ok eekäple GU C 20 s. 305 ."],"e":["eek- )"]},{"a":"elaker","b":"av","c":"adj.","d":["dålig, usel. " thee haffwa hafft en elaken scriffwara " BSH 5: 178 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"elda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) antända, tända. " syntes en hwit duffua röra hwars persone hiärta mz sith näff oc wptände j thy birinnande eldzsins lugha, . . . oc j somlikom eldhadis oc wäxste aff eth stort baal Mech 110. 2) elda, göra upp (och underhålla) eld i, uppvärma. kiemmenärane skulo forbiwdz malmbona effter thenne tiidh ath eelda badzstuffwner STb 1: 90 (1477). joan styngx husquinna pa norremalm zak vj (6) marck ore olydna, som hon giorde, ok ellade badzstuffwne " ib 92 ( 1477) . " twa män som ella badzstwffwona oc conwenth stwffwona " PMBref 325 . smaswene . . . bör elle los bastoffue, naar wi bad Arnell Brask Biᴵ 32."],"e":["eelda STb 1: 90 (1477) . ella ib 92 ( 1477) ; PMBref 325 . ","elle Arnell Brask Biᴵ 32. limpf. -adhe: -ades STb 3: 24 (1492)),"]},{"a":"elda","b":"vb","c":"v.","d":["elda, upphetta, glödga. " lät elda oghn som hetast " Bil 506 . ST 14 . ogn . . . elladhir til bakningh MP 2: 74 . " ib 1: 250. af eldaþo iarne " Bu 208 . ib 501 . " the wtan fore äru wita ey aff fför än alt husit är elladh (ignita; står i låga) " Bir 4: 107 . "],"e":["ella . ","-aþer )","elda up , upphetta PM XLVII . Jfr up elda."]},{"a":"eldband","b":"nn","c":"","d":["band af eld. " bindher oss . . . mz eld bandum (catenis igneis) " Bil 164 . Jfr elds band."],"e":[]},{"a":"eldbrander","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) brand, eldsvåda. " stadhen mz eldbrandh fördarffwandes " MB 2: 33 . " skade som them fatigom hände . . . medh skepbrot eldbrandh och hordhe aar " FH 1: 150 (1495, gammal afskr.). ","2) brand, eldbrand. " eth brinnande bloss äller en elbrand " MB 2: 117 . ","3) bränsle. " ad sepes recuperacio et ad vsum suum combustio, wlgariter dictum eldbrand et garthæfangh " SD 6: 220 ( 1350) . - Jfr eldebrander."],"e":["elbrander )"]},{"a":"eldbrinnande","b":"av","c":"adj.","d":["glödande. " elbrinnandes iärn " Lg 3: 156 ."],"e":["elbrinnandes )"]},{"a":"eldbruni","b":"nn","c":"","d":["brand, eldsvåda. mykin eldbrwne (många eldsvådor) wardher Iv LX XX . ib LXXXI."],"e":[]},{"a":"elddrykker","b":"nn","c":"","d":["eldsdryck. ingutu . . . brännande brännestens lugha eldryk Su 460 ."],"e":["eldrykker )"]},{"a":"eldebrander","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) brand, eldsvåda. " effter then skadelige eldebran som thenne fatige staden . . . vtoffuer gonget hafuer " FH 7: 69 ( 1505) . ","2) bränsle. duos pramfarmæ de lignis dictis eldibrand SD 3: 24 ( 1311) . " duos pramfarma de dødhvidh id est eldibrand " ib 27 ( 1311) . " quod curiam illarum spangæ, timberhug, næfrælup, eldæbrand, et feargang, in siluam sund libere habeat " ib 4: 383 ( 1334), at leta sik ämpni (för brännande af tegel) aff elde brande (ad coligendas paleas) MB 1: 288 . - Jfr eldbrander."],"e":["eldi- . ","eldä- . eldebran (ack.)),"]},{"a":"eldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["igneus, av eld, eld. solena thär thränne natwr haffwir. eldelik natura. oc liws oc wärma SvKyrkobr 95 ."],"e":[]},{"a":"elder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) eld. " the fyra elementa som är vädher och vatn iordh oc eldher " Pa 16 . PM XXXIV . " swa som eldin ok hitin aldre at skilias " Bir 1: 115 . " kom elder aff himpnenom oc brände abels offer " MB 1: 162 . " eldir kom lös " KL 126 . öpte och gal som han ii elde laghe Bu 8 . brännande swa som iärn j elle KL 124 . " herra iwan . . . slaar sik eld " Iv 2561 . " alle skrape eldh til sin kake " BSH 5: 441 ( 1511) . Su 423 . " syntis honum en aldra störste brännande eldher " Pa 16 . tende storan eld Bu 22 . " wi wiliom elda böta " Al 6179 . - eld på smälthärd, härd. ingen bryte mer en sin retta eeldh BSH 5: 512 . (1512, nyare afskr.). hoo som annen trenger fra sin eld ib. " hender naghen forsymma sin eldh " ib. " the eeldha, som nw i forbud tagna äre ib 513. "","2) sacer ignis, ett slags sjukdom. PM LIII . ältir borth thän illa eeldh LB 3: 141 . for wtlenska elden ib 7: 23 . " for ten onde oc vilda elden som kallas vtlenska eld " ib 300 . - Jfr asikkia-, brännestens-, bäru-, forsumilsa-, hälvitis-, kol-, kärleks-, liughn-, mordh-, skogh-, skorstens-, skärsla-, stekara hus-, stuvu-, utbyrþa-, vaþa-, vangömo-elder."],"e":["eeldher . ","eller MB 2: 79 ; " ellir " Gr 299 ; MP 2: 250 ; ","ellin ib; Bo 232 ; ","elin ST 121 . ","illdher LB 3: 194 . ","eld . ","el MB 2: 137 . ","elde . ","elle KL 124 ; ","ellenom Bil 87 ; Bir 2: 138 . -ar),","elda tunga","eella- )","elds band","eldz . ","eldez )","elds gnista","eldz- )","elds hiti","eldz- )","elds kula","eeltz- )","elds lughi","eldz- )","elds sior","elds slef","eeldhz- )","elds studh","eldz- )","elds tunga","eelz- )","elds ughn","eldz wngn )","elds vadhe","ellz- )"]},{"a":"elder","b":"nn","c":"","d":["1) eld. garden . . . som her sten sture lot sancte örien aff brenna och eldh vtj satte, tha fiendenne kome fran stekith jn fore stadin STb 3: 339 ( 1497) . - eld; bål. ty dömpdes hon till eeldin Stb 1: 117 (1477). ","2) sacer ignis, ett slags sjukdom. Jfr Grön, Altnord. Heilkunde s. 99 f. - himilsker eleer, en utslagssjukdom hos får. faaren faa hemmelskan eldh them eldhen säges wara oboteliken PMSkr 241 . Jfr hälvitis-, kol-, liughn-, skärsl-, skärslo-, skörhets-, skörlifnads-, värme-, värmis-, älskogs-elder."],"e":["eller GU C 20 s. 282 . ","älder: äldhin MP 5: 133 . ","äller: ällin ib 7 . ","el: -yn HLG 2: 49 (1516), -in ib. eelder: eeldin STb 1: 117 ( 1477) . ack. eel Vis sten 4 . ","eledh GO 52 . ild STb 4: 221 (1511), 295 (1513): -en ib 5: 44 ( 1515) ), ","*elda kar","eldhe- )","*elds flodh","-flödh: -in Hel män 267 ),","*elds lius","-liuss PMSkr 6023 (senare avsskr.)), ","*elds spadomber","elz- )"]},{"a":"eldföre","b":"nn","c":"","d":["elddon, eldtyg. the (ɔ: fiskarna) skola haffua j sinne kista . . . elföre, tunder, swawel Arnell Brask Biᴵ 29."],"e":["elföre )"]},{"a":"eldföre","b":"nn","c":"","d":["elddon, eldtyg. PM 9 ."],"e":[]},{"a":"eldglödh","b":"nn","c":"","d":["glöd. " warda eldh glödar holda mz eneasko " LB 4: 341 ."],"e":[]},{"a":"eldglödh","b":"nn","c":"","d":[" (eld)glöd. carbunculus är en dyr sten skinande mykith oc synes j mörkeno som en eld glödh PMSkr 463 . haffwes eldglödher tre äller fira ib 514 . " stryk thet pa nokoth blankth järn, oc wärm pa eldh glödher " ib 429 . " eldh glödhen ökes och blässes medh handh bäliom " ib 621 (senare avskr)."],"e":["-glödher ) , "]},{"a":"eldgnista","b":"nn","c":"","d":["= elds gnista. Pa (Tungulus) 35 . Ber 58 . LfK 235 ."],"e":[]},{"a":"eldiärn","b":"nn","c":"","d":["eldstål. " ffugillus . . . eeliärn inde fugillare slaa eeldh " GU C 20 s. 297 ."],"e":["eeliärn GU C 20 s. 297) , "]},{"a":"eldkar","b":"nn","c":"","d":["kärl hvari eld bäres? kärl som sättes öfver elden, kokkärl? BSH 5: 529 ( 1513) . - rökelsekar. MB 1: 405 ."],"e":[]},{"a":"eldkar","b":"nn","c":"","d":["kärl att sättas över elden, kokkärl. " eeldhkar, kätzslar oc grythor " FMU 3: 412 ( 1447) . ib 4: 89 (c. 1455). Jfr elda kar."],"e":["eeldh- )"]},{"a":"eldklimper","b":"nn","c":"","d":["globus igneus, eldklot, eldmassa. Su 413 ."],"e":[]},{"a":"eldlughi","b":"nn","c":"","d":["eldslåga. " jsaon . . . fik först see oxena eld logha fräsande aff sig j wäderid " Troj 20 ."],"e":["-loghi )"]},{"a":"eldmyria","b":"nn","c":"","d":["eldmörja. " stek thz . . . i eldmyriona " LB 3: 199 ."],"e":[]},{"a":"eldmyria","b":"nn","c":"","d":["eldsmörja. " säth thet paa heta asko oc eldmöryo en dagh oc nath " PMSkr 414 ."],"e":["-mörya )"]},{"a":"eldogher","b":"av","c":"adj.","d":["igneus, af eld. " helias . . . vpfor i hymilin i elloghom vaghn " MP 2: 102 ."],"e":["ellogher )"]},{"a":"eldpanna","b":"nn","c":"","d":["glödpanna, rökelsekar. " arula, elpanna " GU 8 . " tag orma gress rooth oc bren i eldpanno " LB 7: 46 ."],"e":["elpanna )"]},{"a":"eldpanna","b":"nn","c":"","d":["fyrfat, glödfat, glödpanna. " arwla . . . eeldpanna ok halster " GU C 20 s. 38 . at clärkiana altiidh hafua eeldh j eld pannana oc samalundh koor klärken j panna pa hwario koor ÅK 64 ."],"e":["eeld- )"]},{"a":"eldsior","b":"nn","c":"","d":["eldsjö. " j heluitis eld sio " MP 1: 242 ."],"e":[]},{"a":"eldskinande","b":"av","c":"adj.","d":["eldglänsande. " " MB 2: 387 ."],"e":[]},{"a":"eldskiva","b":"nn","c":"","d":["glödande metallskiva använd som pinoredskap. the gingo thululegha wndhir alzskona pinor, for gudz skuld, hat thz hällir war häktilsehws, korsins dödh, boior kloffwar, brännande eldh skiffwonar (laminas ignitas) SpV 405 ."],"e":[]},{"a":"eldsliker","b":"av","c":"adj.","d":["igneus, af eld, brinnande. " et (ɔ: diäfla kön) är elzlikit oc lughande " Bir 3: 199 ."],"e":["elzlikin )"]},{"a":"eldsputa","b":"nn","c":"","d":["eldspruta, ett slags svärmare som nyttjades vid murars försvar. " görs eldh spwthor til ath wärya mwra mz " PM 6 . ma göras elspwtor aff the blendyngenne smältho ib 7 . " thz är en grym eldh spwtha " ib. " manga eldhspwtor til samman ib. ""],"e":["elspwta )"]},{"a":"eldstadher","b":"nn","c":"","d":["eldstad. " focus . . . eelstader ok eller " GU C 20 s. 282 . ffocarium . . . ell-stader ib. then verdoge canokken . . . gik til eeldstaden ther eelden gömpdes j kirkiona J Buddes b 151 . mönaren skal . .. färdoghen holla eeldstadhen oc skoorsteenen VKJ 240 (c. 1500)."],"e":["eeld- . ","ell- GU C 20 s. 282 . eelib)"]},{"a":"eldsto","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eldtiuva","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eldöxe","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-yxe )"]},{"a":"elefant","b":"nn","c":"","d":["elefant. " elephanter xxxij M fulleliga öffdhe til örligx " MB 2: 237 . " elephantana öffwadho the oc hidzadho til örligx ib. " ib 219 . Jfr fil."],"e":["elephant . ","-ar . ","-er )"]},{"a":"elefanter","b":"nn","c":"","d":["= elefant. " hafwir spekt thz gryma panteer oc bundit thz stora elephanteer " ST 217 . Jfr elpender."],"e":["elephanteer )"]},{"a":"elektion","b":"nn","c":"","d":["val. idhra nådhe är oss stoorlika oblide for the elction, som wij giordom äpthir waar aflidna kiära herra ärchebiscop . . . i thy ath wij waldum wan domprost i hans stadh Lindblom Äbval 8."],"e":[]},{"a":"elektus","b":"nn","c":"","d":["benämning på en vald men icke av påven invigd biskop. doctor hemming gadh, electus i lincöping BSH 4: 324 ( 1502) . ib 325 . then verduge herren, her electus aff linc[öpung] ib 5: 173 ( 1507) . ib 292 ( 1508) ."],"e":["ilectus BSH 5: 292 ( 1508)","ilethus ib), "]},{"a":"element","b":"nn","c":"","d":["element, grundämne. " al ting ärw skapath aff fira element som är aff jordenne, wathneno, eldenom oc wädhreno " PM XXXIV . ib XXX, XXXI o. s. v. LB 7: 178, 180, 182, 183 ."],"e":[]},{"a":"elemente","b":"nn","c":"","d":["= element. " the iiij elemente ware honum j moth " Lg 3: 27, 703 ."],"e":[]},{"a":"elf","b":"","c":"","d":[" , se älf."],"e":[]},{"a":"elixir","b":"nn","c":"","d":["elixir (ss alkemiskt preparat för framställning av guld). tha bliffwer thär aff elixir til ath litha oc wmwända selff j gwl PMSkr 380 . " thet är elixir, aff hwilke ij lod kastas paa 50 lod smälth selff oc wm skiffther thet til goth gwll " ib 421 ."],"e":[]},{"a":"ella","b":"","c":"","d":[" , eller etc. se älla, äller etc."],"e":[]},{"a":"ellivo","b":"","c":"","d":[" , se ällivu."],"e":[]},{"a":"elpender","b":"nn","c":"","d":["elefant. " thz stora elpen deer " MD 53 ."],"e":["elpen deer )"]},{"a":"elände","b":"","c":"","d":[" , se ällände."],"e":[]},{"a":"ember","b":"nn","c":"","d":["imma. " then eem ther aff swdno malyrth gar " LB 2: 46 . ib 4: 350 . then samma ember som gar wr herra abota halsse AS (Cod. Verel.) 60 . " lathe sidhan then emin ga op vndir howdith " LB 1: 96 ."],"e":["eem )"]},{"a":"emisker","b":"av","c":"adj.","d":["från staden Einbeck (Eimbeck) i Hannover. for emest öll xj öre vj penninge Skotteb 369 (1461, Kämn) . thet ölith, som forfalsket warth i swa motto, ath thet saaldes fore eemyst ööl och thet war lybbest taffel beer STb 1: 21 ( 1475) . ib 55 ( 1476) . embstööll HLG 2: 19 (1510). Jfr emker öl."],"e":["emest . ","eemyst . ","embst ) , "]},{"a":"emisker","b":"av","c":"adj.","d":[" FM 191 ( 1504) ."],"e":["emysker . ","empsker . ","emist . emyst. empst),","empstööll"]},{"a":"emker öl","b":"nn","c":"","d":["öl från staden Einbeck (Eimbeck) i Hannover. xxv stopp emker öll Skotteb 369 (1461, Kämn) . Jfr emisker."],"e":[]},{"a":"en","b":"nn","c":"","d":["en, jumiperus communis Lin. " juniperus een " LB 5: 82 . "],"e":["een )","enabär , ","ena ris , ","ena vidher","enä- )"]},{"a":"en","b":"","c":"","d":[" L.","räkneord. unus, en, en enda. " gitär þätt . . . pröwät oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). än är sandar guþ Bu 182 . KS 7 (16, 7) . " aff eth haar ok eth wardher man skalloth (caluum deciduus crinis facit unus et unus) " GO 98 . " manzens houþ som eet hauar flere vit " Bu 185 . " thy är j tholko eet (unicum) raadh " Bir 2: 59. thz mat thu väl ledha til enna thänkilsa (in unam meditationem) Bo 88 . " hwilkin tima marghe män skulo saman wara, tha skulo the alle wara ene (utgöra ett helt), antiggia et rike eller en stadh eller en boskap " MB 1: 102 . " sagde ihesus thil then ena (ene, ende), som atir kom " MP 1: 279 . - i förbindelse med tiughu o. s. v. böþ enom manne ok tiughu Bu 140 . - i förbindelse med följande annar, þriþi. þär af taka en lutt vi, annan maalsäghandin, oc þriþä näfnden SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). en lutin takin wi, annan malsäghande, oc þriþiä hundärit ib. skipaþo een delen tel guz mönstar ok þiänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap Bu 3 . KL 18 . " een saar ok annar skrä thrän tridhi wäth ey hwat han faar " GO 401 . " bivte opp a thinge eno oc andro (d. v. s. på två efter hvarandra följande ting) " TB 74 . - den ene af två, oftast i förening med ett följande annar. KL 7 . " en af þöm skal vara domärä vm all mal vm et ar oc annär þerrä vm annät " SD 5: 638 ( 1347) . " fästir han een fotin j bradhina oc mz androm leta han huar han maghe fästa fotin stadhelica " Bir 2: 210 . ib 229 . tha talar then ene til then andra (Cod. B en til annan 549) MB 1: 230 . " giwer mera nadher enom än androm " ib 448 . ib 449 . " en het erper oc annar het örtwn " Di 204 . then ena (för ene) het eggerd oc annar ake ib 173 . " hafde tha mist sit ena öga ib 171. Jfr annar. - superl. ende. mz et enast ordh " TB 71 . Fl (Cod. C) 1979 . MB 2: 46, 59, 108 . " millastom oc enastom gudhi " Lg 3: 452 . " then eniste man i kwnne slaa edher liit til " BSH 5: 86 ( 1506) . ","2) en och samme, samme, enahanda. " fingo een ansuar af allom " Bu 152 . " han döpte tel cristo a enom dagh þry þusand carmen " ib 100 . " the badhe tholdo dödh vm een dagh ok i enom stadh " KL 177 . manne ledhis rat widh een math GO 339 . " willo wi bedhas os allom ena graff mz thinne redhas " Al 10498 . nat ok dagh är thöm all een Fl 1035 . " ängla natwra är ey all en vtan mangfald at tale " MB 1: 491 . all the thing som lydha nakralund vnder et the äre nakralund all een ib 36 . " ib (Cod. B) 538. en ok thän sami, en och samme, den samme. thän same tekna eeth oc thz sama " ST 400 . ","3) enig, ense. " matto the aldrighen wäl enar wardha " MB 1: (Cod. B) 536 . " hwem thessa kunde wardha eena then (den om hvilken desse kunde varda ense) sculle thera höfuitzman bliffwa " RK 2: 2284 . " the . . . wordhe thes eena " ib 2451 . ","4) solus, ensam. " som een skal skyt föþas af renne mö vtan smit " Bu 63 . " ängen skal sik enom nokra guz naþe egna " ib 153 . ib 495 . KS 4 (7, 4) . Iv 3948 . thz ena jak siälwir giorde som är syndin Bir 3: 385 . aff ensampne ok enne gudz dygdh ib 2: 113 . trösta sins ens skiälum ok rådhom KS 72 (176, 79) . mädhan the ganga twe ene saman MB 1: 200 . ib 376 . Bil 610 . ","5) en, någon. " en þera " Bu 173 . " en mötte hanom " ib 172 . " nero böþ enom göra som han baþ " ib 102 . länte enom . . . hundradha skillinga KL 22 . " sinom enom riddara (en sin riddare, en af sina riddare) han thz bödh " Al 5869 . " en hans dicipulus " Bu 100 . " gvz ängel kom een dagh tel ioakim " Bu 4 . " aff nakre enne släkt (af en viss slägt) " MB 1: 449 . " ginstan sprang aat hänne en riddarin (en af riddarne) " KL 342 . " gik en quinnan (en af qvinnorna) diärflica fram " ib 372 . faar man en dräpa MB 1: 335 " jak screff ede till . . . hwad for en jak haffwer till granne " BSH 5: 381 ( 1509) . - man. en bether aldreg wel med then hwnd man scal drage till skogx FM 645 ( 1516) . är bätre at en tigher än mena onth then han goth sigher RK 2: 4840 . SO 19, 20 . - pl. i förening med följande räkneord: omkring, ungefär. tetta varar vider ena sex eller viij timar LB 7: 311 . i blandh ene x eller xij bugxskin BSH 4: 352 ( 1503) . - i samma användning äfven formen en oböjd. met en hundrade swenne FH 6: 84 (1495, afskr. fr. 1500-talet).","obest. art. en. " af eno halwu lifspundi vax " SD 5: 563 ( 1346) . " eet helt par cläpä ib. een kalc " ib. " wi hafuum giort et skipte " ib 6: 180 ( 1350) . " en ridare riktar ok miok rumgiäuir " Bu 18 . þa en höghtiþ com ib. " var þär en väþur i hans like ib 102. runno hans öghon som en kälda " ib 100 . " äftir ens trulkarls radhe " KL 18 . " giordhe . . . sik fulottan oc eet wtwrak af allom " Bo 30 . " som en gudh oc ekke som man " Al 225 . " et grympt leon hawer til sidh at sla margh sma diwr nidh " ib 83 . " ligge j torneom ena siw nätter " MEG (red. A) 55 . - en sättes efter ett af sva föregånget adj. (jfr sva). war swa mäktogh en man Al 707 . - i pl. swa margh en land Al 2895 . någon gång efter alder. vm alt et aar KL 40 . Bruket af en ss obestämd art. är i lagarne sparsamt, i Bu och MB 1 " oftare förekommande, men icke allmänt. - gen. sing. ens, se detta ord. - superl. n. i obest. form. ss adv. enast, endast. ey var i clostreno vtan eet brödh enast Kl 333. räknas allom almoghanom til hwilkit en man enast giordhe " MB 2: 17 . ib 112 . Lg 3: 263 . " thw ey änasth forsmar wara gwdha, wthan iemwell sägher thw ath the äro dyäffla " ib 118 . ib 122, 138 . - superl. n. i best. form. ss adv. enasta, endast. jnthe stridz folk är farlikaren än sollanära som enasta wilya liffwa aff the konstenne PM 15 . - I förening med prep. bildar en adv. uttryck, hufvudsakligen slutande sig till ordet i bet. 1 och 2. ","1) allenast. " var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii iorþprike eigh at eno andeleca . . . vtan ok licamleka " Bu 15 . ib 8 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). MB 1: 410 . " ey aktir han älla skötir gul älla välloktande oc dyra yrte älla dyra stena vtan at ena sighran stadh oc fäste " Bir 2: 210 . " ib 3: 170. "","2) åtminstone. " flögþe niþar at eno siaxtighi alna högþ a iorþena " Bu 168 . ","3) likväl, icke dess mindre. " han skal thz alth ath eino gielde " MD 12 (i en norvagiserande hds.). ","4) oafbrutet, allt jämt? " halla sina enthrätto ä fram at eno i sino oskällico atirhalle " Bo 137 . " han laa siuker alt vt at eno, väl fämtighi dagha " KL 317 . " som han hääddo ä wt at eno som han hafdhe varit thän ömblike yttarste forlatin af gudhi " Bo 196 . ","1) endast, allenast. " härbärgiar . . . eigh at enost hänna sial ok anda vtan ok licaman " Bu 15 . " þär drypar eg af at enasto högfärþe vtan man ga (för manga) andra synde " Bir 4: (Avt) 181 . KS 2 (4, 2), 27 (68, 29) . Bo 5, 32, 85, 107, 112, 117, 140, 178 . MB 1: 173 . VKR XII . Bir 1: 8, 123, 124. Su 192 . LfK 140 . alre . . . var iak vtan thik . . . vtan nu at enast Bo 26 . " the hafdho värlz rikedomal til gudz hedhir at enasto " Bir 3: 124 . " ib 4: 26. änkte letadhe iak . . . vtan atenast thunnau kost ok klädhabonadh " ib 1: 120 . ib 101 . KL 106, 302 . at enast man af litlo komin Bo 5 . " vm iak at enast finge taka vppa fallenom a hans klädhom tha vordhe iak heel " ib 72 . " at enasto görin mz mik thässa miskunnena " ib 206 . KL 20, 23 . ","2) åtminstone. " vm människian vilde ey älska mik for thz at iak skapadhe han, matte han at enast älska mik thy at iak atirlöste han " Bir 2: 215 . ib 1: 119, 3: 135, 391 . Su 62 . 362.","1) till ett ställe. " tha sampnas israels dötter til ens (in unum) " MB 2: 109 . ","2) öfver ens, ense. " han och jach äre swa till ens " BSH 4: 253 ( 1500) . " til ens varda (komma öfver ens) nar the thera retta gilles drych holla vele " SO 193 . som iac til eens ward met tigh FH 4: 56 ( 1457) . BSH 4: 151 ( 1492), 181 ( 1494). (een för ey MD (S) 240). Jfr genom en."],"e":["een . ","än Bu 182 ; KS 4 (7, 4) ; Bir 2: 229 ; GO 540 ; SO 13 ; Ber 269 ; SD NS 2: 187 ( 1409); ännä ib 1: 31 ( 1401); äne Lg 3: 118 ; ","änasth ib. " in " Al 5495 . ","et . ","eet . ","ät SD NS 1: 11 ( 1401), 31 ( 1401). jt Su 312 . ","ith SD NS 1: 656 ( 1407); MD (S) 297 . et suff. vid föreg. verb: hadet feste RK 1: (sfgn) s. 190: stundom betecknas detta ord genom en siffra som skrifves i el. j superl. enaster. enister: -iste BSH 5: 86 ( 1506) . ","enasto . enosto. enost (kanske snarare att fatta ss ack. n.); se at enasto), ","at eno","at enasto","atenasto Bir 1: 101, 124, 4: 26 . at enasta Bo 140 . " at enast " MB 1: 173 ; Bo 5, 26, 32, 72, 178 ; Bir 1: 8, 3: 135, 391 ; LfK 140 . ","aatenast MB 2: 109 . " åt enast " KS 2 (4, 2), 27 (68, 29) . ","atenast KL 23, 106 ; VKR XII ; Bir 1: 119, 120, 123, 124, 4: 26 . at enost Bu 15), ","ivir eno","til ens , "]},{"a":"en","b":"al","c":"pron. obest. art","d":[" L.","- en efterställt adj.-attributet. sua litla ena bro Pa 19 . " saa dana ena iomffru " Lg 3: 633 . " thät stora saarith . . . hwilkith thu siälwer kärdhe fför sancto bärnaardo, at thät war tik swar stor oc besk en pina fför the andhra saaren " SvB 188 . the haffde . . . giort ther ena nya raa aff fä wägis raa oc andra ena ra pa hangas märke Svartb 480 ( 1464) . " sva mykit som halfft en hussaradh midh igönom stoffuan " VKJ 161 . - ivir ena didho, avsides, å sido. seorsum auderbium discretium öffuer äna sidho GU C 20 s. 568 . sepono . . . öffuer äna sidho sätia oc othskilia ib s. 569 . - af en stadh, ur stället. stadogt staar hon (ɔ blidan), nar hon slaar löss, saa at foten röris ey aff en stad BSH 5: 147 ( 1507) . (Jfr Terner, Räkneordet en, s. 176). - superl. n. i obest. föller meg tiill tw aar här äpter, oc mith swärd är wid syna makt, hoppas jac forwist meg enast j myns kraffzs mäktoghet offwerga oc offwerwynna, saa ath ey enast tw, wtan alla the ypesta aff grecanas häär . .. skullo the (the öferflödigt) störttha grymmeliga mz hardom död for mynom håndom Troj 166 . ","2) bestämt, nödvändigt. Se Sdw 2: 1212. "],"e":["een . ","ein STb 5: 56)","in HSH 19: 178 ( 1508) . ","et . ","eet . ","eedh Svartb 384 ( 1441) . eit STb 5: 217, 220 (1519). eith ib 217 ( 1519) . ät(h) SD NS 2: 591 ( 1413) . ","it SJ 2: 126 ( 1488) . pl. ene BSH 5: 157 ( 1507) ., 348 (1509) (se ex. under 5). ack. fem. enar YVGL Retl 11. enär ib þ 31 (se ex. undr 1 och jfr Terner, Räkneordet en s 48). superl. enaster. -estrer. -ister), räkneord, advl. (jfr unde 2), ","at enasto (adhenastha PMBref 317 . ","adenast GU C 20 s. 203), endast, allenast. dumtaxat aduerbium qualitatis idest tantummode adenast ok ey flere GU C 20 s. 203 . " oc fingrom wi brödranns adhenastha scriffwilse mädh tessom breffwisara aff norge är (ɔ: allenast den brödernas skrivelse, som sänts med etc.) " PMBref 317 . ","ivir eno (ower eno. offuerene STb 2: 193 (1487)), 1) över ens, ense. - vardha ivir eno, komma över ens, besluta. eodem die wordo borgamesterne och radit swa offuerene, ath STb 2: 184 (1487). - komma över ens (om). med gen. thäs. thäss wordho the ower eno vppa badha sidhar met sampthyktom godhuilia therä FMU 1: 382 ( 1381) . oc wiliom wi oc sculom tha thes ouer eno wardha Rydberg Tr 2: 660 (1396). ","*um eno , över ens, ense. tha han (ɔ husbonden) war om eno wordhin medh them (ɔ arbetarna) om thera dagxlön MP 5: 157 . lJfr um ens Ssw 1: 225."]},{"a":"en stads","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett ställe, någonstädes. Di 225 . Lg 3: 194 . Jfr enastads."],"e":["-stadz )"]},{"a":"en stads","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett ställe, någonstädes. aff them swa göra scriffwar apostolin endhz stadhz MP 5: 22 . ib 26 . Jfr enastads, enom stads."],"e":[]},{"a":"ena","b":"vb","c":"v.","d":["förena. " at vi skullom vara enadhe i kärlekenom " Bo 77 . Bir 3: 300, 341, 449 . " älskoghen är enade dygdh " Su 393 . - med dat. och ack. " ena han kötino kötit oc benin til been " Bir 2: 175. älskelikhet til gudh vm hulkin trone oc otrone enas suasom een licamme sino hofdhe gudhi ib 225 . sandir mandombir enadhir gudhdomenom ib 4: 253 . - med ack. och prep. til. " " Bir 2: 175 . - med ack. och prep. mädh. " kärlekin enar siälina mz gudhi " MP 2: 101 . Ber 225 . - Jfr for-, til-ena."],"e":[]},{"a":"ena","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. ","1) en gång. " nar thz ena hafwir sina frukt vntfangit " ST 215 . ","2) endast, allena. " thz wiste ängin vtan han ena " Iv 62 ib 810 . RK 2: 5301 (ordet kan dock i denna användning fattas ss adj.). B) adj. ensam. man skal sik ära tho man eno ware GO 781 . " klares ena for mik gik " Fl 1660 . Iv 1010, 2475 . Fr 21, 84 . Di 174, 253, 301 . wiliom wi rida twa ena ib 287 . " han taladhe tha vidher sik ena " Fr 131 . Al 10027 . Va 13 . Lg 3: 134, 142, 152 . Jfr allena."],"e":["eno . ","ene Iv 1010 ; Di 174 ),"]},{"a":"ena","b":"ab","c":"adv.","d":["adj. ensam. Se Sdw 2: 1212."],"e":[]},{"a":"ena","b":"vb","c":"v.","d":["avsöndra, avskilja, skilja ut. tesse gode men synte och enede per monssons sielboda rum fran dixstadz sieleboda rum, huar han skulle bygge STb 5: 39 (1515). tesse synte o enede per mongson fran hans dingxstadz boderum, huad han skull[e] bygge ib. - Jfr for-, ivir-, til-ena."],"e":[]},{"a":"enadher","b":"nn","c":"","d":["enighet. " syndrar enadhin " Bo 146 ."],"e":[]},{"a":"enaledh","b":"","c":"","d":[" , se leþ."],"e":[]},{"a":"enalund","b":"","c":"","d":[" , se lund."],"e":[]},{"a":"enan","b":"nn","c":"","d":["förening. " " Bir 1: 80, 3: 373, 449, 4: 240, 271 . " at göma thes helgha anda samhellis enan (unitatem spiritus) " MP 2: 110 ."],"e":[]},{"a":"enast","b":"","c":"","d":[" , se en."],"e":[]},{"a":"enastads","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett ställe, på samma ställe. " som the hafdo standidh alt ena stadz qvarre " Ansg 179 . ","2) någonstädes. " Di 21. " Su 355 . Lg 3: 250 . Jfr en stads."],"e":["-stadz )"]},{"a":"enastads","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett (visst) ställe, någonstädes. swa sagde han (ɔ Jesus) siälffuer eenstadz j the hälga läst MP 4: 27 . " eptir thy ena stadhz scriffwat staar j eno järtekne " ib 5: 69 . ib 84, 160 . Jfr enom stads, en stads."],"e":["ene- MP 4: 27 . ","änna- ib 5: 81 . ena stadhis ib 5: 60 ),"]},{"a":"enaster","b":"","c":"","d":[" , se en."],"e":[]},{"a":"enastund","b":"ab","c":"adv.","d":["en gång (i tiden). then sama sedwänian hultz och enastund j abo biscopsdöme som anderstadz j rikit, en tho at hon war nederlagd fore nogra saka sculd Svartb 382 ( 1440) ."],"e":[]},{"a":"enbetter","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enborin","b":"av","c":"adj.","d":["enfödd. " gaff gudh synom eynbornom som meer pino thola än nokre menniskio ij jordhrike " Saml 6: 159 (Tolf mäst). ib 158 ."],"e":["eyn- )"]},{"a":"enbredher","b":"av","c":"adj.","d":["av enkel bredd. liii (3) rwlla enbret lärofft JTb 29 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"enbrädhespiker och","b":"nn","c":"","d":["ett slags kortare spik. ɉ (1/2) mark for twebrede spike, oc for enbrede spika for v öre Skotteb 409 (1467 ; Kämn). jᶜj brede spyka (ɔ: 100 en brede spyka) ib 454 ( 1472) ; Kämn). - koll. än hanom ((ɔ: mattis trolle) vij (7) artich til ijᶜ (200) enbredes spick til maktit östan til SSkb 158 ( 1506) . iiijᶜ (400) ij-brädhespik ok iiijᶜ (400) enbrädhespyk HLG 2: 14 (1510). vijᶜ (700) enbredzspiik ib 46 ( 1516) . " köpthe jach i distingxmar[k]naden jᵐ (1000) enbrädisspiik " ib 57 ( 1517) . Jfr tväbrädhespiker, tväbrädhsspiker."],"e":["*enbrädhsspiker"]},{"a":"enbyrþer","b":"av","c":"adj.","d":["enkel, af enkel väfnad? " enbyrþ kapa älla mantol " Bu 100 . Lg 947 ."],"e":[]},{"a":"enbända","b":"nn","c":"","d":["envishet. Ber 245, 247 ."],"e":[]},{"a":"enbända","b":"nn","c":"","d":["envishet. fämpta (högfärdens trappa) är enlarghhaeth oc enbända SvKyrkobr 353 ."],"e":[]},{"a":"enbändelikhet","b":"nn","c":"","d":["envishet. " " Lg 3: 290 ."],"e":[]},{"a":"enbänder","b":"av","c":"adj.","d":["envis. " Ber 304. " LfK 159, 208 ."],"e":[]},{"a":"enbändin","b":"av","c":"adj.","d":["envis. Al 3161 ."],"e":[]},{"a":"enbändogher","b":"av","c":"adj.","d":["envis. " " Lg 3: 417 ."],"e":[]},{"a":"enbändoghet","b":"nn","c":"","d":["envishet. " " Lg 3: 417, 418 ."],"e":[]},{"a":"enböte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"endaghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ende","b":"pn","c":"pron.","d":["ende. " han var hans eghin oc ende naturlike son " Bo 184 . " han gaf sin enda son " ib. " thu spardhe ey thino endo barne " MB 1: 202 . " miin enda hielp " ST 461 . thins kärasta sons pino forskullan är mit ända hop oc min enda helsa Su 219 . " han är then endhe som iak aktar " ib 86 . MP 1: 67, 132 . RK 2: 2947 . ST 102 . Su 3, 41, 47, 85, 98, 99, 120, 136, 161, 415 . Lg 984 . MB 2: 172 . LfK 5 . - superl. ende. hans endasta dotter MB 2: 105 . Su 49 ."],"e":["ende RK 2: 2947 . ","enda . ","endha Su 29 . ","eenda ST 102 . ","endo MB 1: 102 . ","enda MP 1: 67 . ","enda Su 161 ), "]},{"a":"ende","b":"pn","c":"pron.","d":["ende. jac tror a gudh fadher alzwalloghan skapare hymmels oc iordz. oc a hans ända som van herra ihesum christum Skrt Uppb 224. snarliga opsöktes jumfru ouer alla ärligin j sidhum, riik ok fagher ok synom ärligom foräldrom eendha dotter J Buddes b 73 . - sup. ende. o herra endaste son ihesu christe JMÖ 176 . (de) sworo, ath the ey haffde . . . besathet aff hans gotz pa en endasta pening STb 3: 210 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"endels","b":"ab","c":"adv.","d":["till en del, delvis. " en dels radenom nerwarande " SJ 179 ( 1449) . " hon är samansat een deels aff sancti bernardi reghlo " VKR 55 . min wisdombir maa endels wndirstas oc begripas än aldrigh fulkomplika Bir 4: 91 . " eendels äre the dieflä ok eendeles adams barn " LfK 239 . RK 2: 243, 8627, 9165 . MB 2: 41, 141, 155 . Su 265, 365 . haffue the . . . oss vnderuist om en deelz, hwat tinde ther a ferde äre BSH 5: 107 ( 1506) . - substantivt i st. f. en del. MB 2: 238 . " endels ther aff til hörir hircano " ib 286 . Jfr en del under del."],"e":["een deels . en deelz. eendels. eendeles),"]},{"a":"endels","b":"ab","c":"adv.","d":["1) till en del, delvis. andra helffthen aff gaardhen hörer domkirkione til met mins faders eighen wilia oc befälingh oc än eendelis for hans geeld Svartb (Skolkl) 502 (c. 1470). huilkit godz jak lagliga fanghit haffuer aff andris hwitte, borghare j abo, sompth j rettä jorda skiffte oc endelis met köpe ib 507 ( 1472) . huilke swmma vpboren är, endeels kendes sig forscrifne per laurensson vpborit ok eendels renholt kyrkiowäriende SJ 2: 117 ( 1488) . " tha sato fore retta j radzstuen her sten sture . . . borgamestarna och radit endeelz " STb 3: 442 ( 1499) . - ? gud goffuit j wille kalle honom hem i gän til westergylland. her haffuer han warit alt förlenge endelss HSH 14: 66 (1525?, Brask). - ofullkomligt, bristfälligt. ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skal thz wttömas som widher nakon syndhirlikin deel är. wi seem nw swa som j speglenom ok j mörkom liknilsom, tha änlithe widh änlite. nw känner jak endels (ex parte), tha skal jak känna, swa som jak är kändhir SpV 230 . " i därtill svarande adj. anv-: ofullkomlig, bristfällig, »ett styckeverk». nar thz kombir som fulbordokt är, ok thz görs tompt som eendels ällir aff dele är " ib 495 . " eensdeel för eendeels?: swa länge thz kombir, hwilkit folkmplikit är, ok thz wttömis som eens deel l(ex parte) är j fädhirnis landeno " ib 579 . - substativt i st. f. len del. samma [dagh] stodh jaco vtter vp i retten fore en delz aff radet och vplot hans persson sutor en sin gard vestan mwr STb 2: 175 ( 1486) . SJ 2: 140 ( 1489) .","2) endast. " han är en bandzman och aldelis fförsaket sancti ffrancisci habitum, icke endelis her wtan til fforend j danmark " STb 4: 263 ( 1512) . - Jfr del."],"e":["eendels . ","endelz . ","eendeelz . ","indels Svartb 493 ( 1468) . ","endelis ib (Skolkl) 507 ( 1472) . MP 4: 90 . ","eendelis Svartb (Skolkl) 502 (c. 1470)),"]},{"a":"endivia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*endivie bladh , ","*endivie frö , ","*endievie vatn , "]},{"a":"endräkt","b":"nn","c":"","d":["1) öfverenskommelse. " endrakth ok stathfestilse til tesse förscriffna skroo " SO 7 (fr. 1437). SJ 66 ( 1437), 152 ( 1447). SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) endrägt. " vnio, endrägkt " GU 3 . " synderskär j clostreno endräktena " Bir 4: 29 . " endrakt oc kärlek " LfK 107 . " mz frid ok endrakt " MD (S) 231, 292. swo wel fatiga som rika til fridh, eendraght oc bestandilse FH 1: 39 (1458, gammal afskr.). Su 21, 72, 309 . " alla mina inälffuana endräkt (congeries; alla mina inälfvor i förening, hela mitt inre) " ib 104 . - villighet? hörde . . . thera stormande endräkt (orig. har animi magnitudinem) som the haffdo til at stridha före theris fädhernis land oc laghom MB 2: 322 . - samstämmighet, öfverenstämmelse. celum oc cella haffwa skylskap oc endräkt i nampnet LfK 60 ."],"e":["endrakt . ","endracht SJ 66 ( 1437) . ","eendraght ib 152 ( 1447); FH 1: 39 (1458, gammal afskr.)), "]},{"a":"endräkt","b":"nn","c":"","d":["endräkt; gemenskap. swa lenge the äru j thes helge kirkes eendräkt (in commuione ecclesiæ) SvKyrkobr 171."],"e":["eendreght Abbedval i Vkl 91 )"]},{"a":"endräktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["endrägt, endrägtigt, enhälligt. Bir 5: 3 . RK 3: 1888, 2501 . MB 2: 154 o. s. v. Lg 3: 49 . SO 34, 163 . SJ 8 ( 1423), 57 ( 1430), 182 ( 1449)."],"e":["eendräkteligha RK 3: 1888, 2501 . ","endräkteliga MB 2: 154 o. s. v. endrekteliga ib 149 . ","endrektelige SO 34 . ","endrekteligan ib 163 . ","endräktliga PK 224 . ","endreghtaliga BGG 316 . ","eendraktelika SJ 8 ( 1423) . ","endraktelica ib 57 ( 1430) . ","endrakteligha FH 5: 36 ( 1466)),"]},{"a":"endräktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["endräktigt, enigt, i endräkt. (de) kiendos sick endrekteligan och wel forlikte wara til en fulkomen ända oc aatskilde om the thräta som them i millom war om begges therris tompter SJ 2: 12 ( 1475) . - endräktigt, enhälligt. wii . . . declarere endrarecteligen epter lagen, ath sweriges riiche böör och tilhörer . . . konunhg cristiern Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . " helst medan at alle the falsche article oc lääror som han (ɔ: Luther) i fraa sig gifvet hafva mest til förende warit i mongom helgom conciliis samfellegen och endrekteligen i the helge cristna kyrkia dömbde för ketterij oc ochritelig lärdom " HSH 13: 53 (1524?, Brask). - samfällt, gemensamt. komo for rettin hanis falkinsten och gamble pedher rytther och bliffuo bade endregteliga godh fore the effuedeelar, som henrik wägenär äro tilfalne STb 1: 337 (1482). j menniskiom är han älskeligin thy at han är theres gud ok the äru hans folk . . . ey ouergifuer han eller vedherstygges naghan besynnerliga vedh sik, thy at han alla endrecteliga älskär J Buddes b 160 ."],"e":["-ligen Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) , HSh 13: 53 (1524? Brask)), "]},{"a":"endräkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["endrägtig, enhällig. " " MB 2: 24 . Lg 3: 293 ."],"e":["endräktelighin: -lighit MB 2: 24 ),"]},{"a":"endräkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["endräktig. FMU 3: 225 (1441, gam. avskr.). - ense. Se Sdw 2: 1212."],"e":["endrackte- FMU 3: 225 (1441, gam. avskr.)),"]},{"a":"endräktelikhet","b":"nn","c":"","d":["endrägt, öfverenskommelse. " the wille alth wara offuer en endrectelighet huat som the wtgöre wille " BSH 5: 152 ( 1507) ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"endräktelikhet","b":"nn","c":"","d":["lendräkt, enighet, sämja. " serdeles thenna statuta, privilegia, aricla, stykke ok ärende her äpter scrifvas . . . the helge kyrke til rolikhet, sveriges radgifvarom frid, endregthelichet ok alle rikens menichet sämia ok godan kerlek " Hist Handl VIII 1: 38 (1474). ath wij swa enlige och ewighe meder semie och kerlige endrechteligheet offerenthe erom STb 3: 177 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"endräktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) endrägtig. " " Bo 137 . " sculu syster oc brödher wara eendräghtughe " VKR 20 . " at taka flere än the sielff wilia oc mellan sik kärlicha endräghtugha wardha (komma öfver ens om) " ib 9 . ","2) öfverensstämmande. helgha pawa skipan ordini sancti saluatoris . . . alloledhis samlydhugh oc endräghtugh VKR 54 ."],"e":["endräghtugher )"]},{"a":"endräktogher","b":"av","c":"adj.","d":["enig. (vid val av abbedissa) skola alla swa brödhir som systra eendreghtoghe wara Abbedval li Vkl 75."],"e":["eendreghtogher )"]},{"a":"endräktoghet","b":"nn","c":"","d":["enhet. " än thogh at margha handa ok othalighin sigias aff sonenom, hwilkin han enkannelika haffwer aff fadhrenom a ntruinna wäghna, tho likawäl at loffwaskolande enhethinna ällir endräktoghetinna sacramentum (unitatis sacramentum), skipthir, han mz the hälgho kirko almenneligha mz nadhinne " SpV 189 . - enhet, enhetlighet. skulen i oc thet wita at fori gudz hedhir skuld oc wars rikes bestandelse oc tungona (ɔ språkets) eendräktugheet i swerike, tha wilyom wi them alla til nadha taka, som nadher wilya sökia Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ."],"e":["eendrätughheet Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ), "]},{"a":"endräktoghet","b":"nn","c":"","d":["endrägt. " " Bir 4: 240 . Lg 3: 344 . - villighet? korsit som staar mit a altarit, teknar hiärtans endräktoghet, til at forlika alla mz gudh Su 309 ."],"e":[]},{"a":"ene m","b":"","c":"","d":["ene, en, juniperus communis Lin. " jniperus ene Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. ""],"e":[]},{"a":"eneaska","b":"nn","c":"","d":["aska af enträ. LB 4: 341 ."],"e":[]},{"a":"enebuske","b":"nn","c":"","d":["enbuske. " tha lagde han sik soffua j skogin vnder en tiokkan enebuska " MP 4: 274 ."],"e":[]},{"a":"enebär","b":"nn","c":"","d":["enbär. " mz stöttom enebärom (hdskr. har enbäriom) " LB 5: 82 . " eenebär arla om morgon atin " ib. " af enebärom maa man göra olio " ib 4: 341 . " lather ther til af thesse olio äller ene bär ib. ätt enebär " ib 7: 305 . ib 306, 321 o. s. v. Jfr enabär."],"e":["eene- )"]},{"a":"enebär","b":"nn","c":"","d":["enbär. skypper kannegiwtere sätie borgen fore enberen han siger hans pawes fangit haffuer j lubeke STb 3: 97 ( 1493) ."],"e":["-ber )"]},{"a":"eneköpungs borghare","b":"nn","c":"","d":["enköpingsborgare. " gaffz en enköpungx borgere oleff sit smör igen STb 5: 74 (1515). ""],"e":[]},{"a":"eneskogher","b":"nn","c":"","d":["enskog. " ath han hade ... röth borth eijne skogen ok giorth sijg ther aker ok ängh wtaff " Svartb 562 ( 1513) ."],"e":["eijne- Svartb 562 ( 1513)"]},{"a":"enestör","b":"nn","c":"","d":["enstör. " tha hiogh her hanis kröpelin en eene stör " STb 1: 264 ( 1430) ."],"e":["eene- )"]},{"a":"eneträ","b":"nn","c":"","d":["enträ. " jvniperus thz är eneträ oppa swänsko " LB 4: 341 . PM XXXVII, XXXVIII ."],"e":[]},{"a":"eneþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) enkelt (motsats: dubbelt ec). skal stridhzfolkiht . . . läras hwar j sith lidh . . . sätiandis them först enfallelika gangandis räth fram (ita ut primo simplex extensa sit acies) . . . sidan bywdis them snarlika göra hwarth lidh twädoblath PMskr 132. - enkelt, okonstlat, utan stora anstalter. för en biscopen mädh confessore haffua fulkomigha hört oc ranzsachat, eenfalleligha oc vtan oro Abbedval i Vkl 90 . - enkelt, utan omständigheter utan förbehåll, klart och bestämt. the skula granneligha merchia oc samanscriffua hulka systor och brödhir som sina röster wthrykkia enfalleligha oc framsighia oc hulka som mädh naghro wilkor ellir oc owisseligha ellir omskiffteligha giffua sina röster Abbedval i Vkl 78 . 4) fullständigt, helt och hållet? o söte härra o liofwe härra kom ok senka ekke meer at iak ey aff atmykle astwndan skuli wardha enfallelica (simpliciter) wthan skäl SkrtUppb 103 . - (enfallelika MP 4: 151 för enkannelika enl. Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil IV, 3, s. 29)."],"e":["enfalle- . ","enfalli- . ","-ligha )"]},{"a":"enfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["simpliciter.","1) i enfald, i enkelhet, enkelt. " enfallelika . . . lifwa " Al 6302 . them . . .mz faam ordhum eentidh eenfalelika vpräkna ST 534 . Bo 67 . VKR 8 . Bir 4: 74, 115 . ","2) i enfald, enfaldigt, menlöst. " spordhe paulus eenfallilica (ex simplicate animi) vm christus var för än prophetanne " KL 201 . ","3) afgjordt, bestämdt. " är ängla natwr andelik oc swa eenfald, at ä hwart hon wänder, tha wänder hon sik swa eenfaldelika fast, at hon wardher aldre thädhan frawänd sidhan " MB 1: 49 ."],"e":["eenfaldelika . ","enfallelika . ","eenfalelika . ","eenfallilica . ","enfallilicha VKR s), "]},{"a":"enfaldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) enkel (i motsats till tvåfaldig o. s. v.). " at hon mz enfallelicom kiortle oc enom mantle af grouasta klädhe hulde sin licamma " KL 334 (kan föras till 2). ","2) enkel, konstlös. " braghmannorum liffwerne enfallelik (i rimslut för -likt) " Al 6655 . ","3) menlös, ärlig. " gudz vidhirtalan är mz enfallelikom mannom " MP 1: 26 ."],"e":["enfalleliker )"]},{"a":"enfaldelikhet","b":"nn","c":"","d":["enfald, menlöshet, ärlighet. " " KL 202 . Bir 1: 147, 2: 118 . Su 453 ."],"e":["enfallelikhet Bir 2: 118 ; ","-hetz KL 202 . ","enfalelikhet Bir 1: 147), "]},{"a":"enfalder","b":"av","c":"adj.","d":["enkel, förbehållslös, klar och bestämd. aff renom oc enfallom röstom och samthktom giordhom i första cum scrutin[i]o oc j tilgangenom tha skal walit göras Abbedval i Vkl 78 ."],"e":["enfaller )"]},{"a":"enfalder","b":"av","c":"adj.","d":["eg. som har ett veck.","1) enkel (i motsats till tvåfaldig o. s. v.). " jak skal lata idher badha annan tima smidha twefallum järunum ok bandum for enfald " Bil 113 . " mantol . . . hwilken som skal ware eenfaller om sommaren oc om vintrin fodhradher " VKR 58 . Bir 4: 10 . Su 290 . - enkel, oblandad, ren. är ängla natwr . . .eenfald MB 1: 49 . är ängla natwr mykith ärlikare oc enfallare än mantzens ib. ","2) enkel, konstlös, simpel. " at hafwa ödmiukan ok enfaldan klädhabonadh " Bir 1: 355 . ib 55 . aath hon at enast enfalla brödhit Lg 3: 301 . ","3) menlös, ärlig, uppriktig. " diäfwll göra the af them som enfallir är " Bir 1: 160 . " enfald duwa " Lg 39 . Bil 871 . Bo 15 . Bir 1: 44, 61, 70 . Al 6538 . Lg 3: 39 . Su 227 . siälina öghon vari enfald (vända endast åt ett håll?) sua som dufwonna hulkin som skodha hökin vidhir vatnit Bir 2: 165 . ","4) enfaldig, utrustad med ringa förstånd och kunskap. " " Bil 869 . " sumi äru swa enfalde at the kunno enkte bidhia " KL 115 . " mange äru enfalle ok kunno ey vtan pater noster ok näplika thz rät " Bir 1: 284 . ib 3: 227 . " some fölghiande mik hafdhe klokare nämme ok vndirstandilse oc some enfallare " ib 2: 321 . ","5) simpel, rätt och slät, som ej innehar högre ställning. " nu star laghanna herra oc gömir laghin ödhmiuklica swa som en annar fatikir enfallir man " Bo 24 . enfallir brodhir Bir 1: 331 ."],"e":["eenfalder . ","enfaller . ","eenfaller )"]},{"a":"enfaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) = enfalder 1. enkel, ren. Su 258 . - en (i mots. till flere. alzualdogher gudh . . . hulkan vi troom ok dyrkom j tröm personis enfaldogan gudh LfK 252 .","2) = enfalder 2. " loot sig nöghia aat eno enfallogho klädhe " Gr 319 . Lg 3: 524, 525 . Bir 4: 89, 91 . Al 6063 . " gudz ordha enfallugh predican " Bir 2: 231 . ther nödhogher skal enfalligh liffwa Al 7102 . ","3) = enfalder 3. " iacob war enfaldogher oc meenlös " MB 1: 208 . " i sinom barndoom gerna gladher enfaldogher för än han wardher madher (ab infancia gaudet in simpliciate " Al 7160 . ST 478 . MB 2: 202 . Di 133 . fult göra thinne enfaldoga oc gudhelika (sinceræ) astundan Su 336 . ","4) = enfalder 4. " thz enfallogher almoghe kan ey wndirstaa " Bir 4: 74 . Su 228 . - (?) ware hon än entiid swa enfaldig som hon är (were de vrowe moth so meyt) Va 8 . " tz barn tha födis tz vardher . . . enfollokth och kranckeliigit " LB 7: 92 . ","5) = enfalder 5. Bo 52 . Bir 2: 184 . ST 233 . PM 34, 41 ."],"e":["enfallogher . ","enfaloghir ST 233 . ","enfallugher . ","eenfalugher: -ught Al 6063 . ","enfaldiger . ","enfalligh . ","enfolduger Di 133 . ","enfollogher: -okth LB 7: 92 ),"]},{"a":"enfaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) enkel (i motsats till tvåfaldig o. s. v.); en, en, enda (i motsats till flere). vi dyrkom enfaldogan gud fader ok som ok then helga [anda] j tröm personis SvkKyrkobr 291. - enkel, osammansatt. siälin -r . . . en enfallog (simplex) nathur, mz enghom kreaturum blandath ällir takin, ey mz eldenom, ey mz wädhreno, ey mz jordhinne, ey mz watheno SpV 508 . - enkel (i motsats till kvalificerad). caucio . . . forwaringh räkinskaps book . . . jtem caucio 2ᵐ iuristas enfallogh loffwan är tha ey komer panter eller edher til GU C 20 s. 90 . 2) enkel, konstlös, simpel. thetta lisla offridh, tessen enfollugasta ordh, som här förscriffwen äro, hwilken iak owärdugher offra edher aff storom kärlek oc godhom vilia SkrtUppb 154 . 4) okunig, olärd. at j then landzändan noghor the gudzthienist byriadhes, som thöm eenfaldugha almoghanom maatte koma til siälä gagn och hunghnadh FMU 3: 149 ( 1438) . ","6) enformig, ensartad. " for thy at omskiptelikin läsningh lustar hoghin, enfalloghir ok iämsatthir (uniformis et concinnus) tractatus, thz är lärdobmir, tynghir hans akt, som läs " SpV 6 ."],"e":["enfallogher . ","-ugher . ","enfollogher GU C 20 s. 582 . ","enfuolluger: -asta SkrtUppb 154 ),"]},{"a":"enfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["simplicitas.","1) enfald, enkelhet, flärdlöshet, naturlighet. " första allirsins godha enfalloghet " Bo 140 . Bir 1: 350 . Al 5751, 6185, 6442, 6458, 7083, 7275 . Ber 172 . ordhanna enfallughet Bir 2: 231. ","2) enfald, oskuld, uppriktighet. " dröfwa thässe menlösa manna enfalloghet " Bir 3: 7 . ib 8, 197, 227, 228, 1: 70 . MP 1: 26 . MB 1: 473, 2: 265 . VKR 65 . Ber 155 . " i sinne barnzlike enfalloghet " Lg 3: 279 . " enfalloghet j öghomen ey seande oblyuglika " Bir 1: 292 .","3) enfald, oförstånd. " göra thz af owishet eller enfalloget " Gers Frest 50 ."],"e":["enfalloghet . ","enfalloget Gers Frest 50. enfallughet Bir 2: 231 . ","eenfallugheet Al 5751, 6442 . ","enfaallugheet VKR 11 . ","enfolloghet Ber 172 . ","enfallighet MB 1: 473 . ","enfalligheet Al 7275 . ","enfallikhet MP 1: 26 . enfallekhet ib),"]},{"a":"enfaldoghet","b":"","c":"","d":[],"e":["enfaldochet MP 4: 38 . ","lenfallugheet . ","enfalligh(h)het , f. 2) enfald, oskuld, upprikiktighet; fromhet. tha sagdhe hans (ɔ Jobs) husfru til honom: än äst thu i thinne enfallighet (Jfr Vulg.; adhuc tu permanes in simplicate tu? Bib. 1541: ståår tu än nu j tinne fromheet? Bib. 1917: håller du ännu fast vid din ostrafflighet?) SvKyrkobr 49 . 3) enfald, oförstånd. diäflin hafde honom forradit j hans fawisko ok enfaldochet MP 4: 38 . Jfr thräenfaldoghet."]},{"a":"enfä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enfödder","b":"av","c":"adj.","d":["unigentius, enfödd. " te filium vnigenitum thz är oc tik gudz son eenföddan " Mecht 225 ."],"e":[]},{"a":"enfödder","b":"av","c":"adj.","d":["unigenitus, enfödd. " hans enfödde son ihesus christus " Su 21 . ib 47, 213 ."],"e":[]},{"a":"engasin","b":"","c":"","d":[" , se ingesinne."],"e":["engasinne"]},{"a":"enge","b":"pn","c":"pron.","d":["ende. " hans enga barn " Bu 490, 534 . ib 26 . Bil 574 . MB 1: 248 . Fl (Cod. B) 418 . Lg 3: 20 . " aff henne skal min enge son födhas " MB 1: 286 . " tak thin enga son " Bo 8 . KL 70, 214 . MB 1: 199, 201 . Bo 210 . Bir 2: 56, 195, 3: 345, 4: 18 . VKR 65 . Ber 36, 100, 194 . " mit enga hop " Bo 222 . " o mins hiärta enga glädhi " Su 413 . " hänna enga ägha " KL 370 . är ödhmiukten enga dygdhen ther stadhda (för scadhda) kärlekin atirbyggir Bo 41 . " thz är ok thz eenga ther vi ärom honom pliktogha " ib 131 . " nödh är iw enga koster " Al 1969 . Jfr enunga."],"e":["enga KL 370 ; Bo 41 ; Su 413 . nom., ack. n. enga Bu 26, 490, 534 ; MB 1: 248 ; Bo 222 ; Lg 3: 20 . ","engha Bil 574 . ","eenga Bo 131 . ","ängha Fl (Cod. B) 418 . ack. m. enga KL 70 ; MB 1: 199 ; Bo 8, 210 ; Bir 2: 195, 3: 345, Ber 36, 194 . ","enga MB 1: 201 ; Ber 100 . ","änga KL 214 . ","enga Bir 2: 56, 4: 18 ; VKR 65 ),"]},{"a":"enge skrtuppb 72. f. enga troj. endga ib. n. ängha arfstv 14 1461 .","b":"pn","c":"pron.","d":["ende. " han var sin modhers ängha barn " Arfstv 14 ( 1461) . " hon het medea, enga dotther, myket wän oc fagor " Troj 9 . - superl. kesarens engaste son Prosadikter (Sju vise mäst C) 232 . o ihesu war engasta hwgswalilse j likama ok siäl SpV 591 . vor engeste hoxswalen är at wi wethe oss för gud osakan HSH 16: 81 (1527, Brask)."],"e":["-aster : -e Prosadikter 232 . ","-a ib 233, JMÖ 80, SkrtUppb 144, SpV 591 . ","-ester: -e HSH 16: 81 (1527, Brask)), "]},{"a":"engin","b":"","c":"","d":[" , se ängin."],"e":[]},{"a":"engin","b":"","c":"","d":[" , se ängin."],"e":[]},{"a":"engipter","b":"av","c":"adj.","d":["som lever i engifte. monagamus . . . engripter bigamus twägipter GU C 20 s. 306 ."],"e":[]},{"a":"enhet","b":"nn","c":"","d":["1) enhet, egenskapen att vara en (motsats; mångfald). är thz thy swa at wi takom eth ok skipthom thz j dela, tha mistir hwars ens dlens atskililse enhetinna nampn ok thingith SpV 488 . " at eenheten j trefaldoghetena sculde äuerdeliga lofwas ärä ok dyrkäs " SvKyrkobr 129 . tha openbaradhes helga patriarchanom habrae thes helgaste treefaldoghetzsens eenheet ok trefaldoghet ib 290 . äwärdelikin gudhombir göme mik, äroful enheet widhirqwäk mik, omiätehelikin trefallugheet bewari mik SkrtUppb 169 . - (motsats: dualism). huruledis gudz son war oppa jordhinne, thy war gudz son oppa jordsinne, at han haffdhe takit likaman, ok människionna son j himblenom j enne persona, ällir j personna enhet SpV 57 . - enhet, gemenskap. gudz ordh the temperera sik äptir thz som wi haffwm nämith til, swa at the sik äptir warom wanskilsom laghande, wndirstwndum samangripa the modhrena mz sonenom, nw sina brwdh the hälgho kirkio, wndhirstwndum huaria ena rätuisa siäl j sacramnetis enhet, ällir ensamlikhet (in unitate sacramenti) SpV 189 . wan härra ihesum christum thin son som liffuir oc styrir mädh tik j thäss hälgha andz enhet SkrtUppb 183 . 2) enhet, taleet »ett». ok aff thässa talsins första del hwilkin monas sigx, thz är enhet, thz är källan ok oprinnilse til all tal SpV 501 ."],"e":["eenheet )"]},{"a":"enhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["af ett sinne, endrägtig. " varom alle iämsampt enhughade " Gr 261 . Bo 146 . ST 397 . Lg 108 ."],"e":[]},{"a":"enhughlika","b":"ab","c":"adv.","d":["endrägtigt. " the blifuo enhughlikä (unanimiter) i mönstreno " KL 135 . ib 138 . MP 2: 284 . " lifwin . . . alla enhuglika oc samdräktelika " Bir 5: 4 ."],"e":["-hoghlika MP 2: 284),"]},{"a":"enhughliker","b":"av","c":"adj.","d":["endrägtig. " " KL 132 ."],"e":[]},{"a":"enhvar","b":"pn","c":"pron.","d":[" L. Jfr ennor."],"e":[]},{"a":"enhänder","b":"av","c":"adj.","d":["enhänd. " skändis wardha en hänther " Bil 255 . Lg 988 ."],"e":["en hänther Bil 255 . änhändher Lg 988),"]},{"a":"enhärdhe","b":"nn","c":"","d":["envishet, envist el. egensinnigt motstånd. " enhärde mote sinom skiälom ok tarflikt rådh " KS 44 (114, 48) . " enhärde mote sinom eghnom taurom ib. ""],"e":[]},{"a":"enhörna","b":"nn","c":"","d":["ensamt hörn. " sat mit mällan thöm i enhörnonne (angulo) " Bo 171 ."],"e":[]},{"a":"enhörne","b":"nn","c":"","d":["= enhörninger. " kom thän enhörnen löpandhes " Lg 3: 609 ."],"e":[]},{"a":"enhörninge","b":"nn","c":"","d":["noshörning. " rinosceros . . . eenhörninge " GU C 20 s. 527 ."],"e":[]},{"a":"enhörninger","b":"nn","c":"","d":["unicornis, enhörning, ett djur tillhörande fabelns område. " munnin swa som enhyrningx " Bir 2: 3 . " likir enhörninge hulkin som hawir huast horn j änliteno oc dyran steen vndir horneno " ib 148 . ST 213, 217 . Lg 3: 609 . JP 1 . - rhinoceros, noshöring? Su 120 ."],"e":["enhyrninger . ","enhörnigh Su 120 ; Lg 3: 609), "]},{"a":"enigh","b":"","c":"","d":[" , se enunga."],"e":[]},{"a":"enighet","b":"nn","c":"","d":["enhet. effter gudz faders belätte eller liknilse ärum vj skapade ok giorde, thet är il at vndersta ok kennä sonen, ok om hanom opstandilse ok til gongh hafua til helga fadren ok j theres helgaste enighet nagherledes forsta ok hugxande begripa then helga andha J Buddes b 160 ."],"e":[]},{"a":"eningis ad. och adj.","b":"","c":"","d":[],"e":["under eningis"]},{"a":"eniorþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enka","b":"pn","c":"pron.","d":["enstaka, någon? " enka (Cod. A some 108) preste i india lande som thiäna sool oc maana liwa mang äwe aff enne fruktz dygdh " MB 1: (Cod. B) 536 ."],"e":[]},{"a":"enkannelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) enkannerligen, särskilt, i synnerhet. thy forbiudom wy alla badhe andelica oc wärdzlige swo höghom som laghom oc änkannelica alla wora fogotha oc ämbitzmän . .. fornämpda watzstene closter i nokre sinne priuilegiis oc friihet oc enkannelica om fornämpda brutpeninge oc saköre ath hindra Priv o skyddsbr 188 . - särskilt, på ett särskilt (framträdande) sätt. maa människian swa ransakas oc scrifftas först j the dödhelike syndinne som är högfärden . . . om hon adhrom försmaddom vilde enkalika synas SkrtUppb 195 . - särskilt, enskilt. är thät swa ath walit är giort j twädreght tha skal confessor . . . . enkanneligha kalla them systra oc brödher som sik thär amote säthia Abbedval i Vkl 92 . " jtem wiliom wj oc biwdhom aff thän stadgin som giordhir är . . . som är vm brödhranna clädhe sööm, oc thwäth oc andra thera widherthorffth swa hallis framdelis almenneligha som nw är oc ey swa enkanligha som för war want Bisk Nils´ vis-st 197. wardir brödhromen nokoth enkanligha giffuith j testament ällir alzscona andra mathe ib. - särskilt, enskilt, för sig själv, i ensamhet? o ihesu christe . . . tw som himmerikis härrä är. badh änkannelika til fadherin (ɔ med syftning på Jesu bön i Getsemane örtagård?) " SvB 86 . ","2) endast, blott, uteslutande. " jtem schal och jngen medh skywta til forsrifffne papagoya vtan enaknnelicha köpmen och förrörde gille wärde äre jngangha eller brödhershap halla " STb 2: 340 ( 1489) . mickel mansson . . . kendes ath han gömde sigh enkanneliga j per jutis bodh och lot sig ther jnne lesa pa thet at han wille stiela (ɔ uteslutandr för att stjäla) ib 393 ( 1489) . ib 478 ( 1490) . " the kendes sigh hanom jntet haffue loffuit vtan enkannerlica loffuit fore tet hinrik cristoffer er temme sweriin tenetur ib 480 (1490). "","3) tha scal confessor . . . fulkomlica vnderuiisa them, huru thät skal wtthrykkias i allas samquemdinna breffue som lthär skula oppa giffuas eenkanneligha oc beskedhligha, hwat the haffua moth siälffue walino Abbedval i Vkl 92 ."],"e":["änkanne- Priv o skyddsbr 188, SvB 86 . ","enkanlika SkrtUppb 195: -ligha Bisk Nils`visst 197 (bis), SkrtUppb 188 . enkannerReuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?), STb 2: 478, 480 (1490). -liger Nio handl rör Vkl 225 . -ligha. kompl enkannelikare Mecht 210 ),"]},{"a":"enkannelika","b":"ab","c":"adv.","d":["enkannerligen, särskildt, i synnerhet. " thän discipulus. hulkin ther äptir ihesus enkannelica älskadhe " Bo 23 . " ib l58, l81, 103, 151, 173, 227. " Bil 212, 213, 477, 916 . KS 26 (66, 28), 39 (102, 42) . Bir 1: 356, 3: 15, 418 . Iv 1584 . Fl (Cod. B, C) 854. VKR 26 . Ber 126 . MB 2: 309 . - enkom, särskildt. han haffwir mik legt för lön enkannelighen, vppa thz at iak skal honom wara för en präst MB 2: 126 . - särskildt för sig själf? likir thy blomstre som enkannelica vaxir a hedhinne Bir 2: 51 ."],"e":["enkannelik Fl (Cod. B, C) 854. eenkannarlika Iv 1584 . ","enkanlika SD NS 2: 525 ( 1412) . ","eenkanlicha VKR 26 . ","enkanneliga MB 2: 309 . ","enkannelighen ib 126), "]},{"a":"enkanneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) särskild, speciell. " girfalka ärw store falka oc eth enkannelikith släkth PMSskr 286. en renasta jomffru födde en son, ekke äpthe almännelika sidhwänio . . . wtan häldher i enkannelikaste matto JMÖ. 90. thz äru somlighin frestilse almännelighin,m somlighin enkannelikin (est quidem genralis temptatio. est et specialis) " SpV 573 . hel iomffruliken fäghrindh, gudz enkanneliket mönster (templum dei speicale) JMÖ 187 . - ware thät swa at en människa vthen forakt (ɔ föresats) bliffuj swa j sinom synda wana til sin dödh egh ware thät enkanlighen syndh moth them hälgha anda (ɔ synd speciellt mot den helige ande) vthen hällir en synda ökilse SkrtUppb 237 . - särskild, speciell, särskilt utmärkande. fordhom waaro streidzmen wane bära twnghth harnisk oc waakn, oc hwarth landskap haffer jw nokor enkanneliken waakn PMSkr 129 . - med dat. swa som enkannelikit (proprium) är löslatoghom pighom, ok naturlikit, mykit älska forwitidh, ok alt thz som draghir til högfärdh SpV 350 . - särskild, egen. tha fik hon see wan härra jhesum standande mith j chorenom ok hans änlite war skinande swa som thwsanda soler ok hwarja ena personam wplyste han mz enne enkannelighe solgils Mecht 17 . - särskild, enskild. jak star tilkännandis, enghom i almennelikom ordin ällir ränliffwe wara lofflikt ällir höfflikit at liffwa widher enkannelikin lagh (lege singulari) SpV 445 . " är thet swa som at gudh förbiudhe at thet hendher någor at dö i någrom thenn före:de förbodh antige almänt eller enkannelikt Bureus Sumlen 50 (1527). - särskilt, utomordentlig. än i dagh oppstigher i jomffru choren aldra enkannelikasta loffsangher " JMÖ 90 . " oc giff henne (ɔ min själ) en änkannelikin dryk aff thinne gudhdomsins käldho oc kärlek, som tu haffuir thöm loffwath som tessa bön fulkomnar gudhlika " SvB 87 . 3) känd, bekant, förtrogen, förtrolig. fly idhkelika samtalan, jw mz them som opsath haffwa ok meningh tik olikth, ok ämwäl mz them som tik äru enkannelike thempera thin ärandhe ok samatalan (deuita crebra colloquia cum omni tuo proposito dissimili persona. immo a notis etiam tempera) SpV 88 . " tha warth hänne saa til radha, at hon kalladhe til sik twa sina enkannelikata (duobus familariissimis) " ib 18 . " j tholighe nadh byriadhe gudh wara henne enkannelighin (familaris) jämwäl tha hon war ganzska wngh " Mecht 8 ."],"e":["änkanne- SvB 87 . enkanSkrtUppb 237. -ligh. -likin. -liken. -lighin. -lighen. sup. enkannelikaster: - e JMÖ 90 . -a ib, SpV 318 ),"]},{"a":"enkanneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ende. " thän enkannelik gudh ij himerik " Fr 779 . anders bissie enkannelica dother SJ 343 ( 1468) . " jöns enkannelica syster " ib 344 ( 1468) . " hustru karin enkannelika fulbroder " ib 357 ( 1469) . ","2) särskild, synnerlig. " enkannelikin hus " Bir 5: 46 . " hwi the ey hafdho enkannelikin höghtidhis dagh vm arit " Bil 915 . SD NS 2: 64 ( 1408). iuir enkannelika viþirþorpt KL 185 . ib 251, 295. Pa 4 . Bo 5, 55 . Bir 2: 27, 105 . VKR 4, 6, 25 . Lg 662 . " han främiadhe sin enkannelica vin " Bo 81 . Lg 3: 166, 222, 235 . - synnerlig, utomordentligt, utmärkt. han hafdhe enkanlikit vald at wtköra diäfla af mannom KL 197 . " thänk iohannis mykelikhet ok enkannelica värdhelikhet " Bo 80 . Bir 1: 95, 140, 3: 91, 151 . " for sin eenkannerliken kärlek hon hafwir mik . . . teet " SD NS 2: 33 ( 1412) . " thu äst the enkannelika (singularis) iomfrv " Bir 1: 356 . " hafdhe iak thik for alla andra kära (för käran) oc enkannelikin ij minom gardh " Gr 270 . Bo 81 . - besynnerlig, egen, egensinnig? vakta at thu vari äkke enkannelik (förtrolig?) ij thinne vmgango Bo 47 . - egen, som vill skilja sig från andra? om hon enkanneliken oc wtkorleken warit haffwer i maat, dryk oc klädhebonat LfK 162 . - annorlunda beskaffad. foglane haffdo enkanneliket lywdh än wärldennas foghlar Lg 3: 462 ."],"e":["enkanliker: -lik KL 251 . ","eenkannerleker: -lechom SD NS 2: 64 ( 1408) . ","enkannelikin . ","enkanneliken . ","eenkannerliken . ","enkanlikin ),"]},{"a":"enkannelikhet","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet, förtrolig kärlek. hwsins akt ällir atskötna ok hionanna, thera enkannelikhet som tholkit älska ok sina eghna foräldhra thätta alt widhersagdhe han (ɔ Johannes döparen) ok forsmadhe (domus curam. familaritatem amantium et amandorum parentum abicit et contempsit) fore thz wtwäliande enlikhetinne lönlikhet SpV 209 . tha hon saa swa stora härras jhesu enkannelighet til sigh Mecht 81 ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"enkannelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) singularitas, egenhet, egensinne. " dröfwande them mz märkelike enkannelikhet " Bo 137 . ib 146 . ","2) familaritas, förtrolighet, förtrolig kärlek. " röth kors wppa sinom klädom bära mothe hiärtano til enkannelikhetz oc gudhelikx kärlekx tekn " Bir 4: 95 ."],"e":[]},{"a":"enkeligh","b":"av","c":"adj.","d":["för önkeligh? " ther hördis skri ok enkeligh sanger " MD 37 ."],"e":[]},{"a":"enkelöl","b":"nn","c":"","d":["enkelö, svagare öl. xii!UDDA_TECKEN? (12 1/2) ort. for enckel öll Skotteb 84 (1461-62)."],"e":[]},{"a":"enkende","b":"av","c":"adj.","d":["säker, bestämd, tillförlitlig. " idert kerlige enkende swar " BSH 4: 221 ( 1497) . ib 5: 164 (1507), 274 (1508), 454 (1511). FM 125 ( 1501) . BtRK 149 ( 1442) . HSH 19: 98 (1505), 22: 39 ( 1492). loffuade oss en enkedh swar igen ib 4 ( 1493) . " när wi hade foot lidre ok lrikesens radz enckede scriffuilse " FM 283 ( 1506) . FH 1: 203 (1506, nyare afskr.)."],"e":["enkede . ","enkinde FM 125 ( 1505) . ","enkanth BSH 5: 44 ( 1511) . ","enkith ib 5: 274 (1508); HSH 19: 98 ( 1505) . ","enkidh ib 22: 39 ( 1492) . ","enkedh ib 22: 42 ( 1493) . " einckit " BtRK 149 ( 1442)),"]},{"a":"enkende","b":"ab","c":"adv.","d":["noga, säkert, tillförlitligt. " biwdher oss oförthöffwet enkene til " BSH 4: 10 ( 1471) . " scrifwe eder till encket " ib 253 ( 1500) . " kwne vij ecke än nw enkedhe edher herredöme for visse och sanning tiil känne giffua om theres handelingh " FH 7: 93 ( 1513) . ib 98 ( 1513) . " när the enkidh fa vetha eders velie " BSH 5: 236 ( 1507) . " at the ey wiste änkiande vm swa war eller ey " SJ 237 ( 1454) . " haffuer jag hafft myne bud vthe ther om änked förhörindis " FM 657 ( 1516) . synnerligen. " the articler . . . huilche mich enkede well behage " FM 594 ( 1513) ."],"e":["änkiande . ","enkene . ","enkedhe . ","enkich . ","encket . ","änked )"]},{"a":"enker","b":"","c":"","d":[" , se änker."],"e":[]},{"a":"enkia","b":"","c":"","d":[" , se änkia."],"e":[]},{"a":"enkif","b":"nn","c":"","d":["strid el. brottning mellan två menniskor. " hon . . . starklika wtsköf af sik hans arma mz hwilkom han hafdhe omfämt henna haals, oc j thesso eenkifweno varo thön badhin til tionda timan " Gr (Cod. D) 380 ."],"e":[]},{"a":"enkil","b":"","c":"","d":[" , se änkil."],"e":[]},{"a":"enkom","b":"ab","c":"adv.","d":["enkom, särskildt. " takande owir sik brudhgomma ham. thy enkom at han skoli ga ok sökia hona " Bo 92 . Ansg 299 . hade änkom drogit ther pa i then acth, ath the vilde hempnet pa henrich FM 554 ( 1512) ."],"e":["änkom )"]},{"a":"enkorlika","b":"ab","c":"adv.","d":["i synnerhet, särskilt. at wj oc waare äptirkomande oc all rikesins menoghet maghe thäs ytermer luttaghande wardha aff thy afflate . . . oc iämwäl eenkorlica aff fornempdom mässom luttakande wardha Vårfrup 136. - särskilt, speciellt. the wärdogasta hälga trefalloghet i sinne äwärdelikhet haffuer wtualt, före seth oc enkorlika wtkest tässa wärdogasta iomffrwna JMÖ 146 . - enskilt. thy scal confessor kräffuia almenneligha allom aff abbatissone ällir aff them systrum som abbatissan thär til amenneligha skipat haffuer oc ey swa eenkarligha hwar i sigh som wanth är oc sidhwänia warit haffuer her til, alzkona brödhranna widhertorfft FOVkl 216 . " thy scal ey städhias nakrom at göra naghot til at vtgiffua enkarligha luffuer wanta helgha domahws ällir annat tolighet som draghir til wärldzlica människa täknadh ällir fafänga ib. ""],"e":["eenkarligha FOVkl 215, 216) ,"]},{"a":"enkorlika","b":"ab","c":"adv.","d":["i synnerhet. " vndir ban . . . them ther a mote göra enkorlicha medh thryzko (i synnerhet om det sker af tredska) " VKR 44 ."],"e":[]},{"a":"enkorliker","b":"av","c":"adj.","d":["särskild. " aff naaghrom enkorlichom stykiom " VKR 19 . ib 32 . Su 362 . - synnerlig, hufvudsaklig, förnämst. aff huilket thenne landzände nw haffuer sin enkorlige tröst BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":["-lig )"]},{"a":"enkorliker","b":"av","c":"adj.","d":["särskild, enskild. hwar een syster hafui skipadha tima oc gärning oc taki sik ey handa gärningh widher sina tidhär ällir aff andrrom enkorligha gärningh vtan aff abbatissonne vtan haffui hwar een almennligha conuentz gärningh FOVkl 215 . giffuin jdhir först om morghonen ij thima til enkorligha oc roligha gudz tienist SkrtUppb 164 ."],"e":["-ligh )"]},{"a":"enlaghahet","b":"nn","c":"","d":["själrådighet. fämpta (högfärfens trappa) är enlaghaheth oc enbända SvKyrkobr 353 ."],"e":[]},{"a":"enlatogher","b":"av","c":"adj.","d":["egen, egensinnig. " ey tee sik ofmykit gladhan ok ey ofmikit hemelikan ok ey enlåtughan i ordom ella åthäuom sinom " KS 38 (99, 40) ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"enlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) allena, ensamt, i ensamhet, enskildt. " i sama huseno laa enlica en iomfrw " Gr 260 . Al 7725 . Va 7 . Ber 22 . Su 257 . MB 2: 379 . LfK 60 . Di 261 . bliua enlica KL 235 . " hans hiärta enlika widh sik sagdhe " Al 7612 . Va 45 . Su 100 . ","2) särskildt. " at thu oc täslikis mik enlika wilde älska " Su 85 . ","3) endrägtigt, gemensamt. " at wi alle maghom ltik enlika oc rolika thiäna " Su 72 . " alle enlika liffuandis " ib 58 ."],"e":["enleka LfK 60 . ","enliga Di 261 . ","enligä Va 7, 45),"]},{"a":"enlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) allena, ensamt, i ensamhet. at hon thäs eenlighare oc rolighare skild fran allo maghe thäs söthalikare sik til dragha thy som hänne wardher theet oc wppenbarat aff gudhi Mecht 231 . - enskilt, i enrum. han tok nakor til sik enligha Prosadikter (Barl) 70 . " thaa han nw enligha när mik sat " ib (Sju vise mäst C) 230 . ok skal biscopen enligha mädh faam thäät walit ranzaka Abbedval i Vkl 95 . - enskilt, för sig själv. ok kan¬ han ecke haffuat enliga medh sik (ɔ hålla det för sig själv), tha staar thet erendet alth vppet ok baffui sielff skadhan STb 1: 53 ( 1476) .","3) enigt, endräktigt, i endräkt. tjer ,edj sade fornempde joan styngh, atthe enlige och wel forlichte ware til en fulkomen ändha STb 2: 181 ( 1486) . " modern och dottern vare enlige j kerligh ok venscap forlichte " ib 3: 236 ( 1495) . tha worth thet swa thera mellen j venschap och kerligh enlige til en fulkomen ända foent och forlight ib 427 (1499). - gemensamt, samfällt. giorde tesse epterscriffne therres eedh pa helge domane olaff pedersson, mikell gregursson, swa ath engin kopper skal föres til waghenä eller fraa, annars än the skulo göra thet enliga kemmenärane kunnogt STb 1: 201 (1479)."],"e":["-ligha )"]},{"a":"enliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ensam. " thär gik han ensamin oc enlikin in j kirkiona " HSH 9: 8 . een eenlik quinna Bir 4: 210 . LfK 58 . Su 93 . - ensam, enslig, afskild. til at fly vaþa oc fa guz naþa oc viþirkänno dughir mykit enlik vmganga (secretior conversatio) KL 188 . " mins enlika liuärnis vmgangilse ib 213. enlikit liuärne i ödhknum " ib 258 . LfK 60 . i warom enlikom bönom ib 61 . " i enleko rwme " ib 59 . ","2) enskild. " i almännlikit äller i enlikt ärände " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","3) särskild, synnerlig. " mz swa enlekom fördel " Su 14 . ib 313 . ","4) uteslutande? " haf ekke enlekin kiärlek " Ber 275 . huan en . . . som synderlika wil täkkias gudhi, han skal hanom enligare wara (vara honom mera uteslutande hängifven?) oc sökia Su 263 ."],"e":["eenliker . ","enleker . ","enlikin . ","enliken Su 93 . enlekin (ack.). enleken LfK 58 . enlig),"]},{"a":"enliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ensam. for the enlika dhwaluna, iomfru maria hafde i stalleno, i the fyritighi dhagana hon thär war mädh tik (ɔ Jesus), oc vtan kirkio stod SvB 50 . - ensam, avskild. diu[i] sorium . . . dicitur cella ab aliis diuisa enligher celle GU C 20 s. 197 . 5) enig, endräktig. (Denna bet. synes utvecklad ur enlika, adv. i bet. 3 i satser sådana som det första där anförda exemplet på grund av missuppfattning av de enskilda ordens inbördes sammanhang.) samme dagh stode peder falkenssten och cristiern sangare for retta ok loto oss forstaa, ath the enlige och welforlichte waro STb 2: 211 (1487) effther thet til en fulkomen ende komit och fulbordet är ok for:ne jöns schomagare och pedher laurenson äre enlige och welforlichte j wenscap och kerlich nw j mandax nest forleden fore alt radit j radzstuen ib 3: 32 (1492). ib 170 ( 1494) . " och kendes hans sander ath the enlige och velforlichte ware j dandementz nerware " ib 472 ( 1500) . han kendes, ath the tha enlige och forlichte vare bade om löst och fasth, jnnan stadh och vtan ib. - n. adv. tha war thet them swa enligit sagit pa then tiid at forsriffne her hans skulle niwte, brwka oc beholla forscriffne gordh Svartb 556 ( 1504) . Jfr enlika."],"e":["-ligher )"]},{"a":"enlikhet","b":"nn","c":"","d":["4) enhet. " ok äwärdhelika äronna nampn. wari the hälgo threfalloghet oc enlikhet. äwärdelikom högxta gudh " SvB 26 . - gemenskap. thu som samman sankadhe hedhningana om allas twnghor marghfallighet skingradhe i tronnas enlikhet (quiper diursitatem lingquarum cunctarum gentes in vnitate fidei congregasti) JMÖ 156 . " ihesu christi kärlleker sammansankadhe os i en hopp, äöllar i ena enlikhet (congregauit nos in vnum) " ib 173 . 5) ödemark. ok enlikhethin (solitudo) skal blomstras swa som lilian SpV 549 ."],"e":[]},{"a":"enlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ensamhet, enslighet. " haffde myken bedröffuilsse aff sinä enlighet " Va 5 . Su 337 . LfK 57, 58 . ","2) egenhet, afskildhet. " fly eenlikhetina (singularitatem in refectione) ok lat thik nöigha aat thy ther aalment är " Ber 272 .","3) enhet, likhet. " Su 341. ""],"e":["eenlikhet . ","enlighet )"]},{"a":"enlita","b":"av","c":"adj.","d":["enfärgad. " all the faarin som enlita äre " MB 1: 223 ."],"e":[]},{"a":"enlitadher","b":"av","c":"adj.","d":["= enlita. " " MB 1: 80, 223 ."],"e":[]},{"a":"enliter","b":"av","c":"adj.","d":["= enlita. " " MB 1: 362, (Cod. B) 554. LB 3: 178 ."],"e":[]},{"a":"enlunder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enlykke","b":"","c":"","d":[" , se inlykke."],"e":[]},{"a":"enlöper","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enlöpisman","b":"nn","c":"","d":["ogift man. item vili vi at alle enlopes män skulu helpa bönderna i scattin SD NS 3: 495 (1419, avskr.) ."],"e":["enlopes- )"]},{"a":"enmäle","b":"nn","c":"","d":["enskildt samtal. " ledde han them a enmäle " Iv LXXXVI ."],"e":[]},{"a":"enni","b":"nl","c":"räkn.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ennor","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr enhvar."],"e":[]},{"a":"ennorstaþar","b":"","c":"","d":[],"e":["ennor staþer , adv. L."]},{"a":"ennät þing","b":"nn","c":"","d":["enkel el. ensamt ting, ting der ett mål efter en enda stämning afgöres. " han skal hanum um tisdaghen stmnnä enät þing ok vm oþendaghen a han vitnä " SR 31 ."],"e":["enät þing )"]},{"a":"enodhal","b":"nn","c":"","d":["jord som är någons enskilda egendom (och sål. tillhörer den enskilda gården, i mots. till allmänning)? " medh allom tillagom . . . i skogom, i eenodheel, i almänning " SD NS 1: 109 ( 1402, nyare afskr.) ."],"e":["eenodheel )"]},{"a":"enodhal","b":"nn","c":"","d":["jord(område) som är någons enskilds egendom. al klostersins enodhul vm kring stadhin, som ängin annar ther vti iordhäghnade är Priv f Sv st 75 (435) . " hofwodh gardzsins bolstadher i vazstenom ok endhul ok östra starby ok vestra starby oc thera bolstadha ok enodhol ib. at en del off samma quern . . . staar oppe biscops bordzens een odeell ther staden haffuer till ingen retth nogrom laana eller leyna " HSH 17: 186 (1524, Brask) . - ensel för enodel?: om synen kan gälle på thet offre karet etc. gäller hon pa then nedre strömmen som är kyrkones oc wor endel hafuer cronan eller noger man thet (för ther?) intet inne anner än wi HSH 13: 63 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"enogh","b":"","c":"","d":[" , se enunga."],"e":[]},{"a":"enom stads","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett enda ställe. " " SD NS 1: 94 ( 1402) . " saraceni . . . byggia ekke stadhlika enom stadz " MB 1: 185 . LfK 59 . ","2) någonstädes. hördhe han enom stadz ringia til messo ST 149 ."],"e":["enom stadz )"]},{"a":"enom stads","b":"ab","c":"adv.","d":["någonstädes. " thät star enomstadz scriffuat j ena epterdömilse " MP 4: 14 . Jfr enastads, enstads."],"e":[]},{"a":"enost","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Jfr en."],"e":[]},{"a":"enpänningar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enradh","b":"nn","c":"","d":["råd som man gifver sig sjelf? enrådighet, egensinne? " tha matte hwar man kännas vid sik at han hafdhe änga tröst aff sino enradhe " MB 1: 454 ."],"e":[]},{"a":"enräþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ens","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" L.","1) af samma slag, enahanda. " thin sidher ok min är ey ens " Al 2123 . ib 5837 . " hans kiortil ok blomor alt eens (af samma färg) varo " Fl 1303 . " sonsins wili war altidh eens (conformis) mz fadhersins wilia " Su 196 ; jfr 2. - attributivt. enahanda, lika. samme. alle the som bo i enom stadh äre eens (Cod. B ener 538) män MB 1: 142 . " äru tässe scripter twa ludande aff ens sinne " SJ 206 ( 1451) . " ib 207 ( 1451). - det samma. äkke är badhe ens at väria sin hedhir mz storo äruodhe ok ägha han i godho maki " Bo 109 . " thom samom varom herrom oc husbondom var alt ens (indifferens) huat hällir vi älskadhom thik gudh . . . älla ey " Bir 3: 472 . - på samma sätt, lika. waar alder allan eens deela (förklaradt genom följ. vers: ey lifwer länger en än annar) Al 6150 . war klädher wara bode ens skoren Di 296 . ib 301 . ","2) ense. " wordo sa eens at the wilde hylla hanum " Di 6 . ib 204 . SJ 57 ( 1430) . RK 2: 1266, 1466 . SO 8, 31 . - med gen. the wordo thes ens tha RK 2: 1311 . " ärw thes enas wordhin " SD NS 1: 7 ( 1401) .","3) endast. " i förbindelsen eigh ens . . . utan (iämväl). gudh satte hona til äfftir syn ey ens qwinnom wtan iämwäl mannom " MB 2: 145 . ib 164, 168, 180, 202, 203, 221, 359, 260, 265, 290, 291, 298, 312 . LfK 217 . Su 103, 153, 227, 273, 341 . Lg 3: 528, 530, 531, 535, 581, 582 .","1) alldeles. willo them owir ens för driffwa MB 2: 232 . ","2) öfver ens. än tha herrana offuer endzs ey alle mz mig droge RK 3: (sista forts.) 4642 . äffther thz the haffwa warith affwer (för offwer) ens mz them PM 25 . - med gen. tha warto thäs allä ower ens Va 23 . - um ens, ","1) ändtligen, nödvändigt? likväl, icke dess mindre? then (bron) skulde nicholaus vm ens iwi gangha Pa 23 . ","2) , ","1) oafbrutet. " latin swinen skria lwt vnder eens ä wt ok wt " Al 5518 . ","2) alldeles, helt och hållet. vndir eens fordärffwa oc forhäria alt jwda folkit MB 2: 184 . ib 153, 190, 204, 222, 224, 228, 229, 231, 232, 303 . Su 54 ."],"e":["eens . ","enas SD NS 1: 17 ( 1401)),","for ens","fore- )"]},{"a":"ens","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. L.","1) enahanda, lika. Sdw 2: 1212. thimen til ath saa yrthe frö kan ey altid haffwas ens j swärlike thy frösit gar senth äller bittida borth PMSkr 350 . avgvstvs 1 dagen vädher ens arlikan kommande ib 373 . - på en gång, samtidigt? walmoga oc dil saas ens vm sommaren PMSkr 352 . " komo fore rettin nic. jwte skomakare och pedher skinnare pryss, bade eens fultmektoge vppa benct skomakare vegna . . . ok vppa hustrv magdalena vegna " STb 1: 169 ( 1478) . - lika ens, alldeles lika, alldeles på samma sätt (Jfr SAOB E 653). aff tabaria rike kom konwng remus mz iijᴹ striidzfolk oc mz honom j fölie waro iiij hertoga oc vij greffwa, thenna hade alla lika endzs leeth gwll wakn wthan all annor tekn ellir leeth Troj 101 . 2) ense, enig, endröktig, överens. han waar wel eens och forlichter meth hwstru kadrina SJ 2: 81 ( 1482) . " worde borgamestarene ok raadet swa eens, ath " STb 1: 9 ( 1475) . ib 68 (1476). (de) skulo giffua skipmannone lön for therres arbeite, effter ty som the wordeo eens medh them pa öölandh ib 135 ( 1477) . " alth thet the ens worda medh borgamestarene och raadet " ib 282 ( 1481) . hans priwalk bödh vp joan jönssons huss, huilket borgemestere och radit medh joan jönsson ens ere om köpit til stocholm stadz behoff ib 3: 211 (14959. med gen. thäs. wi . . . warom thäs ens och endräktoghe wordne Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . "],"e":["eens . ","endzs Troj 101 )","*at ens , endast. PK 221 ."]},{"a":"ensak","b":"nn","c":"","d":["ensak, böter tillfallande endast en. Sdw 2: 1212. wi . . . förbiudhum huariom i sin stasdh vnder fyretighi makrker til ware eensak thänna sama niclis . . . nokralethis hindra SD 6: 335 ( 1352) . " widh hwars theris tre mark, biscops ensak Svcartb 465 (1457). ""],"e":["eenseg Skotteb 391 (1465, Kämn) ), "]},{"a":"ensak","b":"nn","c":"","d":["ensak, böter tillfallande endast en; böter tillfallande konungen ensam. " a predicto honere uectigalium nec non et regium (för regalium) causarum, eciam maiorum que ensakir uulgariter appellantur " SD 1: 532 ( 1278) . jus nostrum dictum wlgariter ensak ib 3: 25 ( 1311) . ib 4: 286 (1332, gammal afskr.), 359 (1334, gammal afskr.), 461 (1335, nyare afskr.), 5: 39 ( 1341), 599 ( 1346). böte konunge XL marker at hans ensak ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), þätt är waar ensak ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 377, 378, 638 ( 1347), 6: 112 ( 1349), 137 ( 1349). widher XL marck konungx ensak BSH 2: 63 ( 1399) . vidher XL mark til konungx ensak ib 66 ( 1399) . ib 65 (1399, nyare afskr.), 68 ( 1399), 72 ( 1399), 37 ( 1399). SD NS 1: 14 ( 1401) . FH 2: 8 (1374, nyare afskr.). widher sina XL mark for konungx eensak BSH 2: 203 ( 1413) . " konwngs een saker, som är edzöreth, dwledrap och daan arff " ib 4: 80 (1481?). böter tillfallande biskopen ensam. eisdem monachis indulseramus medieatatem legalis emende que dicitur ensak SD 2: 70 ( 1289) . " a memorato iure nostro dicto ensak liberos esse volumus ib. " ib 162 ( 1293), 5: 280 ( 1344). ib NS 2: 306 ( 1410) . - böter tillfallande staden ensam. vijd sine three marck stadzsins eensack SO 197 . BS 36 . - böter tillfallande husbonden el. jordegaren ensam. wjdh hans thre mark, huusbondans ensak GS 39 . böte . . . VI marker ägandins eensaak ib 40 . " böte 3 mark för tresko, husbondens ensak " ib 41 ."],"e":["eensak . ","eensaak SD 6: 112 ( 1349); BSH 2: 65 ( 1399, nyare afskr.) ),"]},{"a":"ensaman","b":"av","c":"adj.","d":["= ensamber 2. " einsaman een prest som var een pelagrimer han gik oredder ouer the broena " LfK 221 . " mz einsaman klädhebonaden " ib 231 (kan föras till ensamber)."],"e":["ein- . ","ensoman L.),"]},{"a":"ensaman","b":"av","c":"adj.","d":["ensam, (såsom) en enda, såsom den ende; blott och bar (ofta att återge med averbiella uttryck: blott, endast, enbart). see nw milleliga til at om kull sla thettä mönstret thennä affguden ok alla theres dörkärä at the tik emsaman äre (ɔ: hedra) ok j tik frögdes som tro pa thit helgasta nampn J Buddes b 86 . " judas hatadhe herren ok thy vndfigh han emsaman bördzsens liknilse ok sacramentens dygdh aterbleff j christo " SvKyrkobr 170 . the som fore ensaman christi kerlek . . . sökiä swa helgramanna rwm ok städher ib 200 . - såsom en enda; odelad. aff thessa helgasta sacramento tagha alle eens ok likamyghit hwar een tagher christum allan ok alle crisne tagha han eenan ok ensaman hwar man äther man allan toch blifuer han j hymmerikj een ok ä then samy SvKyrkobr 167 . (I ack. sg. m. kan detta ord icke skiljas från ensamber)."],"e":["emsaman SvKyrkobr 167, 170, 200, J Buddes b 86),"]},{"a":"ensamber","b":"av","c":"adj.","d":["solus.","1) ensam (utan sällskap el. förening med annan). " han var ensambar " Bu 205 . " gik fra sit folk eynsamber oppa i skogen " Di 21 . " tu är en godh dräng haa tigh haffuer vidh sin rygh han er ey ensamber " ib 266 . Al 4227 . " skulden the ensame saman byggia ridderskap ok fatökt äruodhes folk " KS 76 (188, 83) . ey gitr riddarskap änsamt i landom warit ib 77 (189, 84). iak ensambir war them alt got Bir 1: 78 . " ensampt thätta skulle thik mykyt storlica vptända ij hans älskogha " Bo 52 .","2) ensam (och ingen annan). " han weet ensamber full skäl . . . som laghin gaff " MB 1: 464 . " astundadhe ensam (endast) världzlik oc kötlik thing " Bir 2: 38 . " thz ensama offer (endast det offret) hawer fulkompna dygdher at lösa alla synder " MB 1: 378 . - n. adv. ensamt, allena. hwilkin som for enkte forganglikit got diktade sangen wtan ensampt for gudz skuld Bir 4: 56 . " ib l91, 92, 99. ""],"e":["eynsamber . ","änsamber . ","ensamp Al 4227 . ","-samt . ","-sampt . ","-sampnth Lg 3: 90),"]},{"a":"ensamber","b":"av","c":"adj.","d":[" L. = ensaman. medhen emsame lichamen (ɔ: enbart kroppen) tagx aff adam ok sielen hanom giffs ok tillföges aff gudhi SvKyrkobr 188 . nyonde radhet är at vedhersighiä alla verldzliga glädhi ok licamens lusta ok j mik ensamom sökiä at lustas ok lifwa J Buddes b 182. - n. adv. ensamt, allena. (ryssarna) brende, mrodo och fongadhe mangha gode men och röffuad alth thet the hade bätre än pa ijᵐ (3000) mark swenske aff them ensämpe aff abo . . ., for wtan almogens skada ther samastadz, som bodho i norrebotn FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.) . Jfr ensaman."],"e":["em- SvKyrkobr 188, J Buddes b 182 . ","ensämpte FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.)),"]},{"a":"ensamin","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) = ensamber 1. " hon sat ensamen " Bu 12 . ib 491 . fluþo . . . iui haf ensamne vtan leþsaghara ok styre ib 166 . KL 40 . LfK 19 . " bättra är tuem saman liuat än enom ensamnom wara " KS 5 (9, 5) . ","2) = ensamber 2. " þa iuþa ensamne þiänaþo guþi " Bu 3 . ib 24, 49, 195. hans föþa var bröþ ensamit ok oleium ib 100. þät litla orþ han kunne ensamen (för -it, Cod. C ensamith) läsa ib 7 . " the korsfesto min ensamnan likama (endast min kropp och icke min själ) " Bir 1: 124. taka födho til vara ensampna vidhir thorftt ib 2: 217 . " ensampna sunnadaghana tha drak hon litit af viin " KL 335 ."],"e":["-it Bu 100 . ","ensammin MP 2: 115 ; Va 6 . ","insamin Ber 143 . ","ensamnin Bir 2: 43 . ","ensampnin ST 305 . ","ensambin Bir 2: 142 . ","ensamen Bu 12, 24 . 49, 195, 491. ","änsamen: -et ib 49 . ","einsamen LfK 299 . ","ensammen Lg 674 ; LfK 19 . ","ensamin Bir 1: 124 . ","ensamen Bu 12 . ","ensamnan . ","ensämpnan Ber 276 . ","ensamma Bu 12 . ","ensampna Bir 2: 217 . ","ensamnom KS 5 (9, 5) . ","ensampnom Bo 143, ","ensamne . ","ensampna KL 335),"]},{"a":"ensamin","b":"av","c":"adj.","d":["ensam, utan sällskap med ngn annan. höka . . . flygha altid ensambne PMSkr 268 . barnidh laa ens ammidh j husidh Prosadikter (Sju vise mäst C) 234 . - ensam, utan föening med ngn annan, för sig, själv. han emsamen tekkes allom, ympnongas allom till orsculdan, aathrekker allom til aterlön J Buddes b 168. hafdhe iak eth hiärta, som ensammeth ware större än akdra människio hiärta SkrtUppb 88 . - ensam, såsom den ende; med advierbiell återgivning. blott, endast, enbart. swa skal oc människian wara lydogh gudz budhordhum, oc bidhia til honom ensamman SvKyrkobr 331 ."],"e":["emsamen SvKyrkobr 162, J Buddes b 168 . ","ensammeth SkrtUppb 88 . ","ensammidh Prosadikter (Sju vise mäst C) 234 . ack. sg. m. ensamman SvKyrkobr 331 . ","ensambne PMskr 268),"]},{"a":"ensamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["i ensamhet. " ensamligha . . . lefwa " Gers Frest 28 ."],"e":["-ligha )"]},{"a":"ensamliker","b":"av","c":"adj.","d":["särskild, speciell, för ngn egendomlig el. utmärkande. philargiria är mz hwilko oskälikin ok ensamligen päninga atwndan samansankas ällir fwlkompnas (per quam singulari appetitu peunie colligende frena laxantur) SpV 139 . " swa som aff solinne ok solgislomen . . . wdhirstars rätuisonna sool ok swa som aff margarita them dyra stenenom, ok hans klarhet ok kostelikhet christi ensamligha natur (christi singularem naturam) ib 280. ""],"e":["-ligh . ","-ligen )"]},{"a":"ensamlikhet","b":"nn","c":"","d":["enhet; gemenskap. " gudz ordh the tempera sik äptir thz som wi haffwm nämith til, swa at the sik äptir warom wanskilsom laghande, wndhirstwndum samangripa the modhrena mz sonenom, nw sina brwdh the hälgho kirkio, wndhirstwndum huaria ena rätuisa siäl j sacramentis enhet, ällir ensamlikhet (in uniate sacrumenti) " SpV 189 ."],"e":[]},{"a":"ensdel för endels","b":"","c":"","d":[" , se d. o."],"e":[]},{"a":"ensdel för enodel","b":"","c":"","d":[" , se enodhal."],"e":[]},{"a":"enselika","b":"ab","c":"adv.","d":["i ensamhet. Ansg 213 . " ther han pläghadhe vara sik enselika " ib 243 ."],"e":[]},{"a":"enseliker","b":"av","c":"adj.","d":["enslig. " eet enselighit rum " Ansg 187 ."],"e":["enselighin )"]},{"a":"enseliker","b":"av","c":"adj.","d":["ensam, en enda. j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälgaghir, enslika (för ensliker?, Lat. unicus), margfalloghir kwmmelikia smidoghir SpV 545 . - ensam (levande) för sig ordh vthan liffuer gärna enslikin vppa thät ath hon skal ey warda hindradh j gudz tiänist ok bätringh fore sina syndher MP 4: 151 . - ensam, enslig. siälffuer tok han a sik et enskelikit lifuerne Prosadikter (Barl) 91 ."],"e":["ens- )"]},{"a":"enselikhet","b":"nn","c":"","d":["ensamhet, enslighet. jak flydde vndan ok flärkadhe jak mik lankt fran almogans vmgange ok bleff jak j enslikhetina (Vulg.: et mansi in solitudine) MP 4: 151 . (Ordet har väl här knappast den rent konkreta bet. ´ödemakr´´; jfr emellertid Bib. 1541 etc.: öknenne.)"],"e":["ens- )"]},{"a":"enselikhet","b":"nn","c":"","d":["enslighet, ensamhet. " " Bo 45, 143 ."],"e":["ensilikhet Bo 143), "]},{"a":"ensinna","b":"av","c":"adj.","d":["särskild; som har sin egenart, individuell, personlig. j blandh andhra systra skal hon ekke wara eensinna (singularis), at hon ey skuli wara allom til haath, ey skal hon wara formykit almennelikin, oppa thz at hon ey skuli wardha andhrom leedh SpV 174 ."],"e":["een- )"]},{"a":"ensinna","b":"av","c":"adj.","d":["envis, egensinnig. " han skall . . . vara ey sielffuer eensinna " MD 419 ."],"e":["een- )"]},{"a":"ensinnadher","b":"av","c":"adj.","d":["särskild, enskild. högfärdin är en blindh astwndan, owir alla andra, til syndirlighin ällir ensinnadh ophögilse (superbia est. singularis exexllentie super alio. cecus quidam appititus) SpV 138 ."],"e":[]},{"a":"ensinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["envis, egensinnig. " är tha skiparen ensinnogher ey lydhandis androm " PM 50 . " gör sik ensynnoghan " Gers Frest 30 ."],"e":["-synnogher )"]},{"a":"ensinnoghet","b":"nn","c":"","d":["envishet, egensinne. " ath fly ensynnikheth " Gers Frest 40 . ib 24, 30 ."],"e":["ensynnikheth )"]},{"a":"ensinter","b":"av","c":"adj.","d":["envis, egensinnig. " " SO 297 ."],"e":["een- )"]},{"a":"enskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ensamt, allena. " ängaledhis gitir swa lostoght hiärta varit vtan älskogha swa enskelika " Su 385 ."],"e":[]},{"a":"enskipter","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enskyldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) enskildt, särskildt. " aatsporde alla, oc enskyldelika aff hwariom thera " Su 254 . ","2) särskildt, synnerligen, i synnerhet, på ett utmärkande sätt. " purpura som är enskylleliga konungxlikit högtidis klädhe " MB 2: 241 . Su 87, 89, 90, 210, 281 . ","3) särskildt, besynnerligt. " swa som enskyllelika oc foolslika liffuandhis fraan andhrom skilde " Su 58 ."],"e":["enskyllelika . ","enskylleliga )"]},{"a":"enskyldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) särskilt, enskilt, (var) för sig. the samu systra oc brödhir som swa til skipadhe äru fore walino at sithia the skula lönligha oc enskylleligha wtleta oc bespöria hwaria ena röst Abbedval i Vkl 77 . dauid sigher quj fingxit singillatim corda jdest animas han giorde eenskyldeliga hwaria siell vedh sik SvKyrkobr 189 . " tha varder gud ok är allars there glädhi almenneliga ok huars there glädhi eenskylleliga (et Deus erit gaudium omniumr, et gaudium singolorum) ib 232. ty haffwa bada släktana vnth oc giffuith thet här til clostridh, thoo är meth eendräkt, wthen hwar släktin enskyllecha aff sik " VKJ 241 ( 1447) . hwar pwler skal malas enskyllelika pa stenenom PM Skr 552. - hos var och en särskilt, hos var och en för sig, självständigt. d[iscipulus] : hwj kallas then helge andhe ey begers, there som swa at annar there vare fadren ok annar modhren. m[agister]: thy at han eenskyldeliga ok jemlikliga vtgaar aff thöm badhom (ɔ Fadern och Sonen; jfr Lat. quia simul et æqualiter ab utroque procedit) SvKyrkobr 124 . 2) särskilt, i synnerhet. fra ophofueno tha hafuer gudh aatskilt ok ä nagra besynnerliga vthualt som lhanom eenskyldeliga matthe tekkes SvKyrkobr 151 ."],"e":["enskyllelika . ","-ligha )"]},{"a":"enskyldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) enskild, särskild, ej allmän. " twegge handa är skertzlo elden, annar almenneligen ok annar eenskyldeligen somligom ok ey allom " LfK 262 . Su 139 . ","2) särskild, synnerlig. " til enskyldelika älskogans teekn " Su 103 . ib 99 ."],"e":["eenskyldeligen )"]},{"a":"enskylder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) enskild, privat. " enteca idest peculeum vel proprium enskylth ok egith " GU C 20 s. 221 . " huars there eenskyld ärä är allars there ärä " SvKyrkobr 238 . - havqa enskylt (til), ha enskild tillgång (till), ha enskild äganderätt (till). böle boana skulu haffua enskilt tiill skoghen, som ligger mellan myllaby ok epter:de roor Svartb 524 (1477?). 2) avskild, för sig själv. tha nokor fänadher skal afla och öxlas skal thet som han (ɔ av hankön) är enskylt haffwas j trätio dagha PMSkr 214 . - n. adv. enskilt, särskilt. SD NS 2: 655 ( 1413) . thet scal then förnemnda katerine minne dotter tilhöra eenskylt til hennä berghning ib 3: 121 ( 1416) . then ström som ther nidhan fore ligger skal höra böndernä til j ha lisboo och theris skiptebrödhra inskylth fran clostredh ath skipptha huar epter syn andel Svartb 492 ( 1468) . VKJ 76, 116 (c. 1500). Arnell Brask Bi³ 42."],"e":["inskylth Svartb 492 ( 1468) . enskölt VKJ 116 (c. 1500). enskilt Svartb 524 (1477?), Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42), "]},{"a":"enskylder","b":"av","c":"adj.","d":["eg. ensamt skyldig, ensamt tillkommande, enskildt tillhörig.","1) enskild, särskild, ej allmän el. gemensam. " thet len rekerne, paa huilket wij haffwe idhert enskilt oc rigesens radz samfelt breff oppa " BSH 5: 353 ( 1509) . ","2) särskild, afskild, för sig själf. " conuentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins vtan til " VKR 42 . Bir 5: 120 . ","3) privatus, enskild, som ej tillhör ett regenthus. " war han som nakar enskyller grewe " Lg 998 . - n. adv. enskilt, särskildt. ma förnempde oloff swarte och hans afffua förscrifna tomptena . . . enskylt ägha haffua och bruka för sit rätta fasta egit SJ 250 ( 1456) . " om thenne stadhen strennes , huilken ther höre helfftona i tompthöre och sachöre sancte eskil til . . . och helfftene cronone, huilken wij enskilt haffue hafft i forlidhen aar aff her sten stwre " BSH 5: 353 ( 1509) . skulle then slotz och stadz loffwen medh thess län och rente enskylth ther epther hallas til swerigis rikes crone handh ib 74 (1506?). at the allä endräckteligä loffuet oc sworet haffuä weliä leffuä oc dö met oss oc swe rigis rike, tesslikis oc her erich twresson enskilt paa sinä sidhä FM 185 ( 1504) . " naar the wilia sik scriffta eller wan herra taka scriften sik oc tachin eenskylt " VKR 26 . " alla flästä nätter laagho the eenskylt serdeles huart vedh sik " Lg 3: 524 ."],"e":["een- . ","enskyller . enskilder: skilt FM 185 (1504); BSH 5: 353 ( 1509) ),"]},{"a":"enskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) = enskyldeliker. om dagen pynas jak mz androm sielom j almenneligom skertzlo elde ok om nattena. j thessom mynom eenskyldogom eelde LfK 263 . ","2) = enskyldeliker 2. mz enskyldoghom fördele Su 103 ."],"e":["een- )"]},{"a":"enskyldoghet","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet, förtroligt umgänge. mällan gudh oc hwaria ena hälgha siäl är sötelikhet oc älskelikhet . . . thog likawäl glädhias hälgha iomfrur oc nythia gudh swasom serdelis theras eghin sötasta brudgumma mz kräselikare enskylloghet (diliciosori familaritate) oc aldra sötasta älskelighetz smakan Mecht 151 ."],"e":["enskylloghet )"]},{"a":"enstadh","b":"","c":"","d":[" , se staþer. "],"e":[]},{"a":"enstaka","b":"av","c":"adj.","d":["ensam. " ey är got mannenum enstaka wara " KS 5 (9, 5) . huar flere digdemän saman komo (för koma), the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man ib 6 (14, 6). iak sittir ater nakin änkia ok eenstaka (vana ac desolata) Su 407 ."],"e":["een- )"]},{"a":"enstika","b":"av","c":"adj.","d":["= enstaka. " raskare mågho flere wise män rätt finna än en enstika man " KS 6 (15, 7) . ib 7 (15, 7). han war fra allo skilder suasom enstika ärmete Lg 3: 204 ."],"e":[]},{"a":"enstiker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. (kan föras till enstika)."],"e":[]},{"a":"enstranglikhet","b":"nn","c":"","d":["hårdnackenhet, förstockelse. " mädh sinom kännedom slo han nidher wranguisa manna enstranglikhet " Hel män 102 ."],"e":[]},{"a":"ensträngdher part. adj.","b":"","c":"","d":["eg. vänd åt ett håll. envis, egensinnig. SGG 133 ."],"e":[]},{"a":"enstöþinger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["enstöþings dagher , "]},{"a":"ensuladher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med enkel sula. par eensålade skoo Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"e":[]},{"a":"ensäta","b":"nn","c":"","d":["ensamt lif, ogift lefnad el. enkostånd. " " Bil 109 . "],"e":["ensätu fru , ","ensätu lifnaþer","ensetu limnaþer )","ensätu liverne","en sätu lifwerine )"]},{"a":"entalan","b":"nn","c":"","d":["enskildt samtal. Lg 3: 199 ."],"e":[]},{"a":"enthrar","b":"av","c":"adj.","d":["envis, egensinnig, halsstarrig. " hon (ɔ: thera wredhe) är hardh oc een thra " MB 1: 261 ."],"e":["een- )"]},{"a":"enthrätta","b":"nn","c":"","d":["envishet, halsstarrighet. " halla sina enthrätto ä fram at eno " Bo 137 . - enträgenhet. fik thz hon beddis for sina enthrätto Bo 151 . ib 101 . Jfr enthrättin."],"e":[]},{"a":"enthrätteliker","b":"av","c":"adj.","d":["envis; ihäridig. stath stadhugh ok enträtelighen j gudhz thiänist ok ärwodhe SkrtUppb 360 ."],"e":["enträtelighen )"]},{"a":"enthrätter","b":"av","c":"adj.","d":["= enthrar. " " Bo 137 ."],"e":[]},{"a":"enthrättin","b":"av","c":"adj.","d":["= enthrar. " war stadhughr i ordom tinom, ok ey enträten " KS 25 (61, 27) . hon (ɔ: thera wredhe) är för hardh oc enthrättin (Cod. A een thra 261) MB 1: (Cod. B) 552. ib 2: 208 . MP 1: 56 . Ber 278 . LfK 203 . - ihärdigt? jnkte är thz som enträttan (för enträtten?) oc idken gärnigh ey owerwindher LfK 129 (enträttan skulle äfven kunna fattas ss subst. enthrätta med suffg. art. och i betydelsen: ihärdighet)."],"e":["een thrätin Ber 278 . ","enträtin MP 1: 56 . ","enträten KS 25 (61, 27)),"]},{"a":"enthrättogher","b":"av","c":"adj.","d":["= enthrar. Ber 304 ."],"e":["eenthrätogher: -ogh Ber 304 ),"]},{"a":"entidh","b":"","c":"","d":[" , se tiþ."],"e":[]},{"a":"entima","b":"","c":"","d":[" , se time."],"e":[]},{"a":"enträ","b":"nn","c":"","d":["enträ. " säthies en nagle thär j aff ene trä äller pila trä PMskr 349. ""],"e":[]},{"a":"enunga","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["ivir enunga (ower ennigä FMu 1: 423 (1389, avtrycket av samma diplom i FM 24 har eningä; sistnämda textställe är anfört Sdw 1: 227), övr ens."]},{"a":"enunga","b":"av","c":"adj.","d":["ende. " bran ther inne (alt thz) ther waar . . . vtan kouungin ok hans enugha son " Bil 230 . min enigh sötme MK 173 . " min enihhiste sun " ib 172 . i krycän min ening sun ib 174 . ib 164, 169, 173 . "],"e":["enugha . ","eningä . ","ening MK 174 . ","enigh ib 173 . " ehing (för ening?) ib164 eniþ (för enigh el. ening?) " ib 169, 173 . ","enoghäster: -ästä FM 25 ( 1389) . " enihhister (för enighister?): -iste " MK 172 ),","at enoghasto","at enoghästä )","ivir enunga","ower eningä )"]},{"a":"envalder","b":"av","c":"adj.","d":["utvald. " " MB 1: 315 ."],"e":[]},{"a":"envaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["ensamt herskande. " enualdoghar þässa hems kunugar " Bu 150 . Bil 383 . Lg (Cod. C) 1035 . " mera är almogans gaghn haua en kunung envaldoghan . . . häldär än flere rådhe thöm ok styre " KS 6 (14, 7) . ib 9 (21, 10)."],"e":["enualdugher: -an KS 9 (21, 10) . ","enwalduger: -an ib (22, 10) . ","enväldugher Bil 383 ),"]},{"a":"envighe","b":"nn","c":"","d":["envig. " drap han j eno envighe " Bil 723 . " koma j enwige mz enom " KL 22 . ga the til enwighis Gr 268 . Bo 137 . Fl 1780 . - tvekamp, täflingsstrid. bödh sik i enwighe mz hanum til maktogha gerningh Bil 85 ."],"e":[]},{"a":"enväghin","b":"av","c":"adj.","d":["afgjord? " sagho at thz war enwäghit " RK 1: 4314 ."],"e":[]},{"a":"enziana","b":"nn","c":"","d":["gentina. Sdw 2: 1212."],"e":[]},{"a":"enäggiaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"enägha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["en egha )"]},{"a":"enäng","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-engh; för -eghn )"]},{"a":"enöghdher","b":"av","c":"adj.","d":["enögd. " dotter . . . som . . . är een ögdh " MB 1: 475 . GO 350 . Lg 3: 18 ."],"e":["een- . ","eenögkth GO 350 ),"]},{"a":"epistola","b":"nn","c":"","d":["epistel, bref. " i enne epistolo " Lg 3: 626 ."],"e":[]},{"a":"epitet","b":"nn","c":"","d":["eptiet, benämning; titel. " ey skole wälbyrdige herrer mena, att almogen är theres egen ähn tå the haffwe stor nampnn, och epitett Pm Skr 681 (senare avskr.). ehn lönligen och tiande smikran görs medh målningh vpsätiandes herrenes nampn, vthuggandes theres beläte eller anner tingh them till högtidh och wilia, och smikreligen epitett ib 687 (senare avskr.). läres therfföre barnen sså att när the höra sin epitett, titulos och stora nampn, att the altidh tänckia at the nampnen mana them till dygder ib. ""],"e":["epitett )"]},{"a":"er","b":"nn","c":"","d":["koppar, brons. " aff hardhom eer " Al 5155 . " aff dyrasto eer " Bir 2: 6 . ib 113, 233 . MB 1: 356, 377, 411, 421, 428, 495 . Iv 4276 . Al 61, 4487 . ST 128, 524 . " mz eer oc kopar " MB 1: 14 . " aff malm ok eer " Al 4454 . ib 4025 . i haffwin ey iärn eller eer ib 7023 . (eer för ey Al 8398 .)"],"e":["eer )"]},{"a":"erhalda","b":"vb","c":"v.","d":["behålla. " kerdhä laurens tegelsaere til peder olson om xx penningher landz iordh tha wore the swa forlicthe at forscriffne peder olson skullä giffue forscriffne laurens v marc penningher och peder olson skulle erholle iordhen " Uppl Lagmansdomb 42 ( 1492) ."],"e":["erholle )"]},{"a":"erhäster","b":"nn","c":"","d":["kopparhäst. " the skulle latha göra en storan eer häst " Troj 259 ."],"e":["eer- )"]},{"a":"eriks gata","b":"nn","c":"","d":["eriksgata."],"e":["eeredz- HSH 16: 87 )"]},{"a":"eriks gata","b":"nn","c":"","d":["eriksgata, en resa som en nyvald konung företog genom de förnämsta f rikets landskap för att aflägga sin ed och mottaga hyllning. SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). reeth han sina erix gatw RK 2: 148 . " lib 6974, 7671, 3: 668. ""],"e":[]},{"a":"eriksmässa","b":"nn","c":"","d":["Eriksmessa, högtid till Erik den heliges minne firad på hans dödsdag den 18 Maj. SO 157 . Lg 3: 372 . GS 37 (1413, orig.) ."],"e":[]},{"a":"ermalmber","b":"nn","c":"","d":["brons, koppar. " moyses räkte op en orm som han hafdhe aff eer malm giort " SvKyrkobr 37 ."],"e":["eer- )"]},{"a":"erormber","b":"nn","c":"","d":["kopparorm, af koppar giord orm. " " Bir 2: 113 ."],"e":["eer- )"]},{"a":"erporter","b":"nn","c":"","d":["kopparport. MB 2: 402, 403 ."],"e":["eer- )"]},{"a":"erpänninger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"erseforradhare","b":"nn","c":"","d":["ärkeförrädare, skändlig förrädare. " the erseforädhara haffwa wij mest hema hoss oss " BSH 5: 183 ( 1507) . ath jach mich bewisthe som en ereste forrädhere ib 625 ( 1520) ."],"e":["erseforrädhare . ","ereste forrädhere )"]},{"a":"erslaghin","b":"av","c":"adj.","d":["kopparbeslagen. " " MB 1: 482 ."],"e":["er- )"]},{"a":"ersmidhe","b":"nn","c":"","d":["kopparsmide. " han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe " MB 1: 164 ."],"e":["eer- )"]},{"a":"es","b":"nn","c":"","d":["s, s-formigt smycke? " eet es aff en gylden bogstaff met en brwn sten oc iiij perler " FM 708 ( 1521) ."],"e":[]},{"a":"este","b":"nn","c":"","d":[" = ester. hans este Skotteb 6 (1460-61), 9, 52 etc. medh hans eysthe skyph STb 4: 67. Jfr ester."],"e":["eysthe STb 4: 67 (1505?, lös lapp) ), "]},{"a":"ester","b":"nn","c":"","d":["eg. est, man från Estland. ss tillnamn (och släktnamn). mattis eest STb 1: 162 (1478). hans esth ib 3 . 65 (1493). per eesth SSkb 3 (1501-02). StÄmb 151 ( 1503) , 153 (1504). laurens cesth SSkb 329 (1509-10) etc. Jfr este."],"e":["eester )"]},{"a":"ester","b":"nn","c":"pl.","d":["Ester. ss beteckning för lifegne. " the andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka " BSH 5: 226 ( 1507) . " tha blyffwe wij egne och eester, som then fatige almogeär, som i danmarc oc norige byggiä " ib 435 ( 1511) ."],"e":["eester )"]},{"a":"eter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*eters diur , "]},{"a":"eter","b":"nn","c":"","d":["1) gift (eg. animaliskt). " oläkelikit stikil orma ethir " MP 1: 59 bläste han (draken) sua gen staþenom etar ok ilsco Bu 490 . þät etar som þri men druko för ok doo ib 155 . drak etirit oskaddir KL 46 . " aff dödheliko etre " ib 47 . Bu 494 . Bil 236 . Pa 6 . KL 45 . Bol 96, 154. MP 1: 60 . Bir 1: 6, 182, 205, 354, 2: 101, 3: 287, 288 . Al 2578, 7648, 9888 . LB 2: 11, 59 . ","2) etter, var (i böld el. etterblåsa). " ted drager wt eetrid " LB 7: 324 . wthdriffwer ether oc onda väsko PM XLV . - Jfr hugorma-, lokka-, orms-, skorpions-, ödhlo-eter. "],"e":["eeter )","eters drykker , "]},{"a":"eterande","b":"nn","c":"","d":["eg. giftig anda, giftig ånga, giftig dunst; bildl. gift. thär är bortho skadhelika tryghetinna ethir anda (noxie securituatis uenena), räddoghans ostadghet SpV 387 ."],"e":[]},{"a":"eterbilla","b":"nn","c":"","d":["eg. = eterblema. - bildl. argbigga. Lg 963 ."],"e":[]},{"a":"eterbit","b":"nn","c":"","d":["giftigt bett. " dogher mot etherbit " LB 5: 81 . " stampar man henne och legger widher ether biith " ib 7: 141 . ib 2: 36 ."],"e":["-biith )"]},{"a":"eterbitin","b":"","c":"","d":["träffad af giftigt bett. " ten som er eter bitin " LB 7: 303 ."],"e":[]},{"a":"eterbland","b":"nn","c":"","d":["giftblandning. " hon giffwer tik ether blandh " MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"eterblanda","b":"vb","c":"v.","d":[" ib 369, se eterblandare)."],"e":["-aþer )","etherblandadha"]},{"a":"eterblandan","b":"nn","c":"","d":["tillblandande af gift. " " MB 2: 362 ."],"e":[]},{"a":"eterblandare","b":"nn","c":"","d":["giftblandare. " etherblandadhom (för etherblandarom; veneficis), affgudha dyrkarom oc allom liwgharom " MB 2: 366 . " hwnda oc etherblandadha (för etherblandara; venefici) oc ohöffwitzske " ib 369 ."],"e":[]},{"a":"eterblasande","b":"av","c":"adj.","d":["giftblåsande, som har giftig andedrägt. " thy fleys hans vmgängilse swa som etirbläsandis orms " Bir 3: 333 ."],"e":["-bläsande )"]},{"a":"eterblaster","b":"nn","c":"","d":["giftig andedrägt. " en draki dräpir hwan dagh at minzsto ccc män mz sinom etirbläst " Bil 567 ."],"e":["-bläster )"]},{"a":"eterblema","b":"nn","c":"","d":["etterblemma, etterblåsa, blåsa innehållande gift eller var. " for qweso eller andra eeter blemor " LB 7: 324 . mik thykke som j hiärtano är een etirblema Bir2: 266. ib 4: 164 ."],"e":["eeter- . ","-bleema Bir 4: 164), "]},{"a":"eterblema","b":"nn","c":"","d":["bildl. argbigga. Se Sdw 2: 1213."],"e":[]},{"a":"eterblena","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1213."],"e":[]},{"a":"eterblena","b":"nn","c":"","d":["eg. = eterblema. - bildl. argbigga. " þär var ätar blena som mön var " Bu 145 . " mön etar blena ib. ""],"e":[]},{"a":"eterdiur","b":"nn","c":"","d":[" = eters diur. sedane ther diwred är dräped Troj 22 ."],"e":[]},{"a":"eterdrykker","b":"nn","c":"","d":["giftdryck, giftig dryck. " " Al 9955, 10010, 10102 . LB 2: 38, 59 ."],"e":["-drikker: -drik LB 2: 38 ; ","-drikke ib 59), "]},{"a":"eterflugha","b":"nn","c":"","d":["giftig fluga. MB 2: 64 ."],"e":[]},{"a":"eterfulder","b":"av","c":"adj.","d":["uppfyld af gift, giftig. " diur . . . som är etirfult af sik " Pa 5 . KL 299 . MP 1: 209, 2: 182 . Bir 1: 63, 206, 262, 354, 2: 49 . Ber 269 . LB 2: 49 ."],"e":["ätir- Ber 269 ),"]},{"a":"etergadder","b":"nn","c":"","d":["giftig gadd. Bir 2: 96, 99 ."],"e":[]},{"a":"etergipt","b":"","c":"","d":[" , subst. gift. antidotum . . . ether giffth ok hele wager GU C 20 s. 27 ."],"e":["ether giffth )"]},{"a":"eterkar","b":"nn","c":"","d":["giftbägare. " " Bu 155 ."],"e":[]},{"a":"eterkoppa","b":"nn","c":"","d":["spindel. " do swa som etirkoppan dör j sino näti for hulko hon äruodhadhe fanytlica " MP 1: 135 . LB 2: 44, 7: 146 . " spinnil eller etirkoppe " ib 3: 62 ."],"e":["-koppe )"]},{"a":"eterkyn","b":"nn","c":"","d":[],"e":["eterkyns madhker"]},{"a":"eterlibbadher","b":"av","c":"adj.","d":["giftbemängd, giftblandad, förgiftad, gift. bildl. verlden hafuer mik cringomgifuit ok belägt mik ok myan v porta thet äru myn v licamligin synnen, hon sarghar mik dagliga medh synom eetherlibbadhom skutum (Lat. endast: sanittis suis) J Buddes b 173 ."],"e":["eether- )"]},{"a":"eterliker","b":"av","c":"adj.","d":["giftig. " tändrena wae som största trä, hwilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn, oc swa stora at hwar thera matthe dräpa eth heelt konungx rike mädh eetherlighe ondhe lwkt JMPs 255. - bildl. giftig, olycksbringadne, fördärvlig. mädhan saa dana män ok swa mäktoghe, ware forgiffne aff tholkom ethirlighom lukkorskom ällir förrädhirskom (uirulentiis illectricibus) til fallit " SpV 448 . etherlika owensens (hostis pestiferi) swek doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo äller smekelikhet JMÖ 97 ."],"e":["eether- . ","ethir- )"]},{"a":"eterliker","b":"av","c":"adj.","d":["giftig. " slet han mz etirlikom tannom " KL 110 . " af etirlikom ormom " ib 297 . eetirligh bith LB 3: 78 . Bir 1: 262, 2: 50, 3: 22, 75, 244 . Su 204 . LB 2: 11, 3: 67, 5: 80, 82, 7: 68 . afwnden wpswälgher al godh thing mz etherlikom (pestifero) hita Ber 107 ."],"e":["etirlikin: -likit Bir 2: 50 . ","etherleker: -lekom LB 5: 82 . ","eetherlekin: -lekith ib 80 . ","eterligin: -ligith ib 7: 68 . ","etherligin: -ligit ib 2: 11 . ","etirlig: -liga ib 3: 67 . ","eeterligh )"]},{"a":"etermadhker","b":"nn","c":"","d":["giftig mask; giftigt kryp. " " KL 46 . Bir 2: 315 ."],"e":[]},{"a":"etermadhker","b":"nn","c":"","d":["giftig mask. ydrinus är en sten . . . driffwer bort onda ether marka (venenosos vermes) PMSkr 493 . " thy hawer diäflin sina wist ok heman j tolka hiärta som en ilskafuller ormer o ether matker " MP 4: 150 ."],"e":["-matker MP 4: 150 . ","-marker: -a (pl.) PMSkr 493 ),"]},{"a":"eternätla","b":"nn","c":"","d":["1) etternässla, urtica urens Lin. " vrtica minor thz kalles etirnetla " LB 3: 73 . " stöt eter neslor " ib 7: 299 . siwda eterneslo mz viin ib 342 . ib 348, 349 . ","2) blindnässla, marrubium vulgare Lin.? " marrubium eterneldha " LB 6: 284 (sannolikt föreligger här en förvexling el. felskrifning). "],"e":["-nesla . ","-neldha )","eternätlobladh","-nesslobladh LB 7: 30 . -näszla blad ib 267), "]},{"a":"eterormber","b":"nn","c":"","d":["etterorm, giftig orm, giftigt kryp. " the fly fran mik swa som af etir orms (serpentis) asyn " Bir 1: 182 . ib 2: 103, 3: 73 . MP 1: 80 . Su 434 . " mz wärsta etir orm som kallas skorpio " Bir 1: 68 . " scorpiones . . . thz äru therorma " MB 2: 346 ."],"e":[]},{"a":"eterskut","b":"nn","c":"","d":["förgiftad pil. " " Al 8992 ."],"e":["-skot )"]},{"a":"etersmogh","b":"nn","c":"","d":["varigt och sårigt utslag. " for eeter smogh " LB 7: 353 ."],"e":["eeter- )"]},{"a":"etertannadher","b":"av","c":"adj.","d":["= etertänter. etirtannat diwr LB 7: 303 ."],"e":[]},{"a":"etertänter","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med gifttänder. diurin waro etir thänt (venenata erant dentibus) Bir 1: 205 . af etir thänta diura tannom ib 206 . " eterorma ok annor etertänt dywr " Su 434 ."],"e":[]},{"a":"eterödhla","b":"nn","c":"","d":[" thw etir ödhla min dottir (audilacerta et venenosa filia mea) Bir 3: 136 . " sofuir thu lanz röfuare . . . mz ether döhlu (vipera) thinne conu " Bil 267 . Su 409 ."],"e":["-ydhla Su 409 ; ","-o Lg 989 . ätir ödhla),","bild . ","hör"]},{"a":"etra","b":"vb","c":"v.","d":["förgifta. hwi[l]ken som är sarghadher mädh etrarath järn (jfr Lat. vulneribus ex venenato ferro illastis) hiälper han (ɔ stenen magnes) PMSkr 482 . - bildl. thänne hwgnadhin ethra ok forgiffwe siälfinne SkrtUppb 80 ."],"e":["ethrath PMSkr 482 ) , "]},{"a":"evangelistare","b":"nn","c":"","d":["evangelist. aff ewangelistarum Lg 3: 614 ."],"e":[]},{"a":"evangeliste","b":"nn","c":"","d":["evangelist. " the iiij gudz ewangelistar " LB 7: 19 ."],"e":[]},{"a":"evangelium","b":"nn","c":"","d":["evangelium, lära, förkunnelse. " gud forlate thet them aff wort clerkerij som all then owilie bruggit haffve med theris nye ewangelium som luther haffwer dragit unden benken " HSH 16: 125 (1527; Brask)."],"e":[]},{"a":"evarskip","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre fartyg. Sdw 2: 1213."],"e":[]},{"a":"even","b":"","c":"","d":[" , se även. "],"e":[]},{"a":"evigher","b":"","c":"","d":[" , se ävigher."],"e":[]},{"a":"evinnelika","b":"","c":"","d":[" , se ävinnelika."],"e":[]},{"a":"evinnelika","b":"","c":"","d":[" etc., ävinnelika etc."],"e":[]},{"a":"evinneliker","b":"","c":"","d":[" , se ävinneliker."],"e":[]},{"a":"evogher","b":"","c":"","d":[" , se ävogher."],"e":[]},{"a":"evärdhelika","b":"","c":"","d":[" etc., se ävärdhelika etc."],"e":[]},{"a":"evärdhelikhet","b":"","c":"","d":[" , se ävärdhelikhet."],"e":[]},{"a":"evärulds lif","b":"","c":"","d":[" , -pina, -ägha, se ävärulds-."],"e":[]},{"a":"eväruldsliker","b":"","c":"","d":[" , se äväruldsliker."],"e":[]},{"a":"evärþelika","b":"","c":"","d":[" , se ävärþelika."],"e":[]},{"a":"evärþeliker","b":"","c":"","d":[" , se ärväþeliker."],"e":[]},{"a":"examinera","b":"vb","c":"v.","d":["förhöra (en anklagad), ransaka. " " Bo 189 ."],"e":[]},{"a":"examit","b":"nn","c":"","d":["ett slags starkt och tjockt siden, sammet. " tiwghu kiortla aff examit vidha " Fl 287 . " tribald bliald ok examit silke o päl tha var ther fliit " Fr 323 . aff examit thz rena ib 2965 . Iv 840 ."],"e":["examen Iv Cod. B) 840. äxämen ib (Cod. C)), "]},{"a":"examitmantol","b":"nn","c":"","d":["mantel af examit, sammetsmantel. " een examit mantil . . . ther fodhradher var mz safuilskin " Fl 702 ."],"e":["-mantil )"]},{"a":"exempel","b":"nn","c":"","d":["exempel. " mangh ondh exempel " Gers Frest 28 ."],"e":[]},{"a":"exemplera","b":"vb","c":"v.","d":["utfärda i nytt exemplar? " at wij sadana breff wille till wittnisbördh exemplera oc wid magt holla latha " FH 1: 223 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"exkopiera","b":"vb","c":"v.","d":["kopiera, taga en avskrift av. vtscriffue och exocopiere eth permantz breff SJ 2: 275 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"eya","b":"","c":"","d":["ack! nyttjadt vid önskan el. uppmaning. " eya herra frederika ma iak thiggia ena bön aff thik " Fr 1878 . " eya o waar däghthingrirska, went til oss thiin miskunsamlika öghon " ST 199 . Su 21, 47, 69, 83, 90 o. s. v. - vid sorg. eya hwat oc hwru mykyt goth iak wthi honom tappadhe Su 41 ."],"e":[]},{"a":"eþ","b":"nn","c":"","d":[" SD 3: 13 ( 1311) . " in parrochia ezbyergh " ib 5: 75 ( 1341) ."],"e":["eedhby"]},{"a":"eþbär","b":"av","c":"adj.","d":["berättigad att gå ed. SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . Jfr edsbär."],"e":[]},{"a":"eþdagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eþer","b":"nn","c":"","d":["ed. " mädh siex manna eþe " SR 44 . stande a eþätakans eþe ib 13 . " thän eþän vil siä (mottaga af vederparten) " ib. " sum eþen skal siä ib. orkar e han sin edh föra " ib. " mz svornom eþe " Bu 57 . mädh . . . stafuadhom edhe SJ 148 ( 1446) . " swäria the edha hwar androm " MB 1: 211 . " badh han först swäria sik edha wm höghsto diäfla waldh " Bil 448 . " en iudhe böldh enom cristnom manne edh iwi (uppmanade att gå ed vid) sancti nicholai nampn " ib 578 . " at ganga edhin ib. sum eþen skal ganga " SR 13 . " een þrätylten eed at ganga " FH 3: 6 ( 1353) . " för än edin gangen är " SO 142 . för än eedhen före them giorder är ib 148 . " gaufo sin edh ther oppa " SD NS 1: 37 ( 1401) . " med wor helgeandz eedh " HSH 20: 120 ( 1507) . " for the kosteliga ede " BtRK 253 (1469, orig.) . " moth theres stora ede ib. medh stora edhe the thz sworo " RK 2: 5375 . dyra eede sworo the ther sa ib 8173 . " lägger aff eder sware och dijre edher " BSH 5: 78 ( 1506) . Jfr asöris-, atergangs-, aterköpfasta-, borghara-, boskiptis-, buds-, duls-, en-, falz-, fasta-, for-, forfalz-, forhäfþis-, fäþernis-, gangs-, gen-, giptar-, glafs-, granna-, granzla-, göþslu-, hemföþo-, hemuls-, hovuds-, häfþa-, iämnaþa-, lofs-, löpis-, men-, mäts-, niþar-, nämda-, stämmu manna-, sätis-, taks-, trygdhar-, tryggia-, tväsöris-, tylftar-, þiufs-, þrätyfta-, uprättar-, vaþa-, vilz-, värnar-eþer. eþabuþ,"],"e":["eedher . ","ädher: -a RK 1: (sfgn) s. 173 . ","-ar: -a Bil 448 ; MB 1: 211, 462 ; RK 1: (sfgn) s. 173, 2: 4288, 3: 759. -er MB 1: 338 ; RK 3: 1896 ; BSH 5: 78 ( 1506) ; ","-e Fr 2526 ; RK 2: 5375, 5536 o. s. v.), ","eþa fylli , ","eþa mal , ","eþa män , ","eþanöte , ","eþar vitni , ","eþa sväre","eþä- )","eþa taki","eþä- )","edsbär","edz- )","edsför","edhz- )","eds män","eedz- )","eds orþ","edz- . ","e þz-),","eds vita","äthz- )"]},{"a":"eþför","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eþganger","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eþgilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eþingsvätte","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"eþlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eþrikiar","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1212."],"e":[]},{"a":"eþsör","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"eþsöre","b":"nn","c":"","d":["eg. edgång, ed.","1) konungens och de förnämaste männens i landet ed att försvara den allmänna freden. SR 56, 57 . hawi konungs ezwöre brutitt SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). wari ther edzöret brutit PFN 137. GS 38 (1413, orig.) . SO 274, 302 . " i haffin konungsins edzöre forbrutit " RK 1: 2100 . " haffwi han ta forbrwtit edzöra " SGGK 104 . ","2) L."],"e":["edzöre . ","ezwöre SD 5: 377 (1344, nyare afskr.); SR 56, 57), ","eþsöris balker","edzöres- )","eþsöris brut","edzöres- )","eþsöris böter , ","eþsöris mal , ","eþsöris nämd , ","eþsöris rätter , "]},{"a":"eþviti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gripa, fatta, taga. " tha fick jenis kaare liwset aff stakan och lyste botuid Stb 1: 400 (1482). andrometa aff myken sorg oc bedröffwelse wardt saa gath som awetha reff hon siig j kynnerna oc fik siig j hared " Troj 182 . - intr. (han) fich vty drengin ok hade honom pa gatwne STb 1: 400 (1482). ful han j stort diwp än j falleno fik (apprehendit) han mz handomin om en qwist Prosadikter (Barl) 38 . 2) gripa, fasttaga, fånga. kunno, oc thee fridhbrytarä ellä thyänistolöse män nokan man innan thennä dagh oc fridh fangä oc fa, han scal thöm enchte fängilse halda Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - gripa, ertappa. enge lösa karlla ellir dränge skulo köpä rog eller k[orn] huar ther wardher fangen medh skal insättias i stadzsins göma STb 1: 279 ( 1481) . 7) komma i tillfälle (att), få tillfälle (att), få; kunna. med inf. utan at. nu leedh thän daghin aat qwälle, oc thy fek iak ey til ända höra thät ärednet alt Hel män 192. xij öre for ij tunnor öll i barssen for än jak fek brygga Skotteb 439 (1470 ; Kämn). - uttryckande något förestående: komma att. med inf. utan at. mik rädis ath edher faa gaa som thz gik enom riddara och hans son Prosadikter (Sju vise mäst C) 242 . saa rädis jak ath edher faa gaa aaf edrom son ib 244 . nw faar mik gaa harda här äptir MP 5: 185 . 8) komma (att), råka (att). - fa sea, få syn på. tha fick jenis kaare liwset aff stakan och lyste botuid, tha fick botuid see, hwar som sänghin war i stuffwne STb 1: 400 (1482). (han) saag swa nidher pa golffwet ok fick see, hwar gritanar stodo ib. i thet sama fick jenis kaare see, hwar kledet laag vndher hennis hoffdagerd ib 402 ( 1483) .","9) vara i stånd, kunna, förmå, lycks, få. med part. pret. ack. sing. n. människian kan sik fa räddat ok holpit mädh the fiölena MP 4: 140 . 10) få, bringa; (lyckas att) skilja el. avlägsna (ngn el. ngt från ngt). Sdw 2: 1213. 11) få, erhålla. haffue i peninga, oller faa i gryther STb 1: 399 (1482). swa ath bodha the, som köpa oc säle, fan fult gen fulla ib 438 (1460, burspr.) . " aldrigh nakontidh faar jomfrun swa mykla äro, äpthir thz hon haffwer wnnith sigher, som hon for smälikhet, äpthir sith fal " SpV 84 . " for thina skuld faom wi lönfor wara gärninga " Hel män 143 . - vinna (seger över). med prep. af. nw fram bärs kronan skinande aff glimande gwlleno, girodh for thy sighrin är fanghin aff fiondomen, som är köthit, wärdhin, ok diäfwllin SpV 384 . - få (om sjukdom, olycka el. död), bli utsatt för, råka ut för. hosto fangher fääth PMskr 229. särsk. i hotelse el. förbannelse: i skole giffua mik thet jak bedes eller edert liiff skal faa eth M (1000) fall STb 1: 397 ( 1482) . ib 398, 399, 400 . thu heether erik, sagde jenis kaare, annan tidh til sama drengin; thet thu fik eth M (1000) fall ik thu hiog en myns herres tienare i afftans ib 399 ( 1482) . strax thaledhe marten til jöns mattisson sägienes: mich bör än icke mykit got göre eller tale wiidh tigh, thet thu fich jt M (1000) fall. tha swarande jönis: j hwadh matte haffuer jach thet aff tik fortient, jach giorde tik aldrich ordh j mot j myna liffdagha. tha swarade marten: tet är som jach tik sifer, thet thw fichxt jᵐ (1000) faal ib 2: 249 f (1488). ib 250 . " thin fendens skeffuel ok thin fendens skalk, thw haffuer mik befört, beropat ok fortalith som en fändans skalk, thw wilt mich aff thake äre och röchte, som thw mick ey kan j gen giffue, thet thw fichxt eth M (1000) fal " ib 267 ( 1488) . the borgamestare och raadh skulo faa eth twsand fallandöwell STb 1: 132 ( 1477) . ib 2: 160 ( 1486) . i skole faa eth falladöffwel ib 1: 343 ( 1482) . ib 2: 158 ( 1486) . thit liiff skal faa eth fallandöffwel lib 63 (1484). 14) skaffa. hwar som wtgerdha bonde är, han ma wel a frälsis jordh boa, tho swa at han fae een aboa vp a sina jordh, som krononne rät gör SD 6: 345 (1532, gam. avskr.). han (ɔ stenen) fanger the huarum clädhe oc brödh oc huat gudh vil honum vnna Vis sten 6. 15) giva, lämna, överlämna. noketh gull. som han haffde fangit ingerdh tordha till gymä JTb 91 ( 1511) . - giva (ngn ngt) med på resan. med prep. el. adv. mädh. then tiidh hans holgersson oc jacob fan hauen foore til koning karl, tha fek jak them met allehande, som myn bok vtuiser Skotteb. 407 (1467); Kämn). jak köpthe for en rensk gyllene plaaster och fick honom medh sik STb 1: 397 ( 1482) . - lämna (ifrån sig). han haffde opburid ena mandz boot fore sinna hustrus fader . . . oc wilde jcke faa thät fran sig Uppl Lagmansdomb 27 ( 1490) . " han skulle ffaa then humlen ffran sig, som han stolt hade twa opstaders borgere . . . och han jngelunde wille honum vtfaa STb 5: 27 (1514). - giva, räcka (handen). om den formella handlingen att inför rätta giva ett handslag till bekräftesle på en överenskommelse el. utfästelse. eodem die fik olaf kötmangare borgamestaremo handenä pa thet ath han will fornögia quinonne, som erffuinge är effter clemit skinare, x (10) marck vthan rettegong " STb 1: 358 ( 1482) . " ther fick her martin mattis lutke sin handh pa " SJ 2: 210 ( 1492) . " ther pa fik fornempde niels staffansson forscrifne laurens öriensson handen pa " ib 237 ( 1493) . ib 248 ( 1494) etc. ","2) utfå, utbekomma. BSH 5: 168 ( 1507) .","3) utlämna, utgiva. Sdw 1: 231. Jfr utfa. - Jfr unt-, vidher-fa."],"e":["faa . ","fanga . ","faanga . ","far . ","for SpV 84 . fang(h)er Vis sten 6 ; PMSkr 229 . pl 1 pers. faom Hel män 143 . ","fik . ","fick . fich STb 1: 400 (1482), 3: 384 (1498), 437 (1499). fig VKJ 286 (1480 ; Bil). fek Skotteb 407 (1467 ; Kämn), 439 (1470; Kämn); Hel män 192 . 2 pers. (i konj. anv., se ex. nedan under 11) fickxt STb 2: 250 ( 1488) . fichxt ib; ib 267 ( 1488) . ","fick ib 1: 399 ( 1482) . ","fich ib 2: 249 (1488). part. pres. faande J Buddes b 167 . part. pret. fangin. n. fangit. fat STb 5: 231 (1519), 241 (1519). ffadt ib 331 (1521, Kop.) . ","ffad ib 87 ( 1515) . ","faat Arfstv 10 ( 1470) ),","fa ater , åtefå, återtaga, återvinna. tha kommo troianer sig till j gän j hectoris starka makt oc fyngo ather markena Troj 160 . ","*fa bort , 1) taga bort, röva bort. ffinge the bort hanss klädier ringer ok kleder vedzske oc penninge HSH 14: 63 (1525?, Brask). 2) få bort; få utlämnad (ur). ware thät swa ath han finge ekke the jumfruna borth v clostrena . . . tha wldhe han läggia alt heras godz j ödhe MP 4: 253 . 3) giva bort, hon haffde fangit thz for:de gull borth framdelis till gömä hederligha quinna hustrv elina JTb 91 ( 1511) . ","fa fram , lämna fram, lämna ut, överlämna. köpmannen syälffwer satte ey troghnan man til ath fanga gotzeth fram PMskr 24. Jfr framfa. ","fa i gen , återfå; återvinna, återerövra. ther for jnnan fyngo ather grecana marken jgän, oc troyaner matthe ather giffwa flykten Troj 162 . ","fa in , inlämna, inbetala. fig jak in a dyra warfrwgadagh 12 1/2 marc swenska VKJ 286 (1480, Bil.) . Jfr infa. ","fa ut , 1) utdraga. vsle mannin fik wt sin knif Hel män 202 . "]},{"a":"fa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gripa, fatta, taga. fik (þrifr) sin järn stangh Di 298 . " fik draken honum mz clörna gynom brynia ok buk " ib 233 . ib 248, 282 . Va 26 . diwret . . . fik (ryckte) riddaren nidh aff hästen ib 24 . " then (ɔ: olaff baggis kapeseck) fiik jak fron een tiwff " BSH 5: 34 ( 1505) . " blanzaflor han til sik fik (tog i sin famn) " Fl 1393 . - bildl. fic egh annat sik tel raþa (kom ej på annat råd) Bu 30 . - intr. fik om hans hender MD 129 . Di 78, 166 . - bildl. han monde swa til ordha fa (börja tala) Al 10440 . swa vnderlika hon til ordha fik Iv 1353, 2010 . ib 4169. kunne ey til anzswar faa (finna något svar) ib 3014. haffwer iag fånghit sa för råde RK 3: (sista forts.) 5749 . ","2) gria, fasttaga, fånga. gripo ok fango hans owini han Bir 1: 29 . " hans ovini fingo han " Bu 25 . " þe skulu mistä häst, waapn ok alt þe fa med þöm, ok þätt skulu þe hawa sum þöm faa " SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . " bätre är lata sik ärlika faa än skamlika skilias sino fra " Al 3075 . RK 1: 58, 1051, 1056, 1081, 1302, 3803, 3900, 4168, 4199, 4485, 2: 3955, 4011, 3: 2835 . MEG (red. A) 57, (red. B) 62. GO 755 . ST 215 . " huru thu mat fiska fa j the flodhinne " KL 12 . " iak haffuer nw en skönan fisk fangit " Lg 3: 339 . (båda dessa ex. kunna föras til 11). - part. pret. fängslad, fången. han var . . . fangen af iuþom Bu 138 . lösa sin son fangen vndan bandom ib 25 . " la fangen i eno torne " ib 168 . Bo 250 . Gr 280 . MB 1: 10 . " sik fongna jetta " RK 2: 7913 . ","3) fäkta, strida. " vm slotzsins poort the mz them fingo " RK 2: 2432 . ","4) påträffa. " honom faa all ena " Lg 3: 333 . " nymäre fanga (finna) " Iv 160 . råka ut för. foo j hans wredhe Di 297 . ","5) nå, uppnå. " the matto näpplika landit faa " RK 1: 1501 . ","6) ernå, komma åt, bekomma. med dat. ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik äpte wilia sinom KS 83 (204, 91) ; jfr 11. ","2 pers. i st. f. 3 pers. fo el. fa) riken i wodhe staa och epter min dödh faen i kiffue RK 2: 88-89. faar thz her äpter wnderligha gaa ib 3: 2437 . " faar tik gaa som them gik som illa stwderat haffde i stwdio " LfK 144 . swa faa os gaa somlikom ib 145 (båda dessa ex. kunna föras till 16). ","8) komma (att), råka (att). med inf. med at. fik han at synda nästo nattene mz löske quinno Bu 171 . Bil 160 . MB 1: 167, 213, 301, 371 . - med inf. utan at. han fik sofna ther han sat Bil 124 . ib 89, 254, 345 . ST 470 . RK 2: 1923, 3791 ; jfr 16. ","9) vara i stånd, kunna, förmå, lyckas, få. med part. pret. ack. sing. n., någon gång inf. utan at. kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum SD 6: 170 ( 1350) . wi faam ey höghra seet MB 1: 41 . " iak faar ey ofwerkomet ok wnnet thik " KL 315 . " vi fa aldre til hänna sport " Fl 270, 450 . Iv 873, 901, 1090, 2054, 2902, 3782, 5599 . Al 10354 . RK 1: 1890 . Lg 3: 209, 210 . Di 218 . fikt thu darat mit hiärta Su 409 . at . . . han matte skilia fa hua ther var när hänne la Fl 1546 . Lg 3: 351, 366, 367 . " ten som icke for lata sit watn " LB 7: 268 . 10) få, bringa. thu faar mik ey af then rätvisa väghenom Lg 547 . - få, förmå (någon). med ack. samt inf. med at. the fingo ey them at dwälias lenge RK 2: 8969 . 11) få, erhålla. han fik . . . wil ok fisk Al 1816 . " tha the fånga enkte as " ib 7035 . " thän förste fughil faar thz första korn " GO 762 . " mat oc dryk thu aldre faar " MD 105 . " tykte hanum haffua fongit en raskan man " Di 158 . " ther sigher ower hin annan far " Iv 1209 . " fik þär bötar " Bu 203 . " fick strax maall " Lg 3: 366 . " fanger . . . sa swaart bwklop " LB 7: 257 . faa stark frestilse ST 395 . " fingu the goth wädher ok retthan byr til rom " Bil 269 . " mäþan iak for eigh döpelse " Bu 495 . " mat þu fa naþe " ib 141 . " ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänna hiarta " ib 10 . siukar far änga hialp af þem mati han ätar eigh gärna ib 186 . " fik ioakim blyght ok snyblo af iuþom " ib 3 . ogilt (näml. vare) alt þätt þe fingo a tomptinne SD 5: 376 ( 1344, gammal afskr.) . the saar . . . som han haffde fongit aff wideke Di 74 . " thu skalt fonga stor hug " ib 153 . " nar thw aff thz tornith gaar oc en annar thz j hendir faar " MD 391 . " the höghtijdh swa een ända fär " Fr 3094 . " at wi barn soman faum " SD 4: 390 ( 1334?) . " än þe egh barn fingo " Bu 3 . " än hon matte fa barn " KL 8 . " aff henne fik (suscepit) han flere söner " MB 2: 105 . " sidhan daniel hafdhe fangit äta " Bo 50 . " han fik at raþa himirikiz nyclom (potestatem accepit ligandi atque solvendi) " Bu 100 (med afs. på de båda senaste ex. jfr 7). hafde tw faat then werra lutt(blifvit besegrad el. dödad) Di 80 . faa bätre (tillfriskna) Lg 3: 384 . ib 378 . MP 1: 334 . LB 3: 81, 137, 7: 6 fik ey thäs bättra KL 263 . - få till äkta. fa hon frälsis man SD 5: 476 (1345, nyare afskr.) SO 87 . " här ligger nu min hiärta kär tholik annan iak aldre fäär " Iv 957 . 12) förvärfva. som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget SD 5: 562 ( 1346) . gamull gooz, the ther rättelika äru fanghen Bir 5: 24 . " huat the (godsen) äru wäl älla illa fangin ib. aff them orättelika ok illa fagno gozeno " Bir 1: 54 . RK 3: 3504 . Lg 3: 411 . 13) utverka. han fik mäþ bön at han kom firi riddaran sialuan Bu 7 . " fik varia mz bönum ok päningom lof af skipmannom at the lagdhu ther til " Bil 269 . Pa 6 . " mz store nödh han thz aff them fik " MD 190 . - (?) fick sa öfwer eno (öfverenskom?) SD NS 1: 401 (1405, afskr.). 14) skaffa. een annan riddara skulle han fa Fl 1816 . alt få ok fängta thz manna liuerne tillhöre KS 76 (186, 83) . " at en man giti thet alt . . . fånget ok fänkt " ib 4 (8, 4). tå skal iak ånyo alt få thet syslonne åfåt är ib 41 (107, 45). leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara ib 51 (130, 55). at han måge få sinom vndidånom ympno göra medh androm landom ib 63 (156, 69). fa tik ena erligha quinna Di 225 . " ffigh han ther siigh en andre skwte " FM 342 ( 1507) . " ath fa sik thenna lijszla bok " Gers Ars c 5. tak hyllelöff och lath j jth ölkar mz hiith watn och ffa (låt komma) ther sweth jnnan LB 2: 65 . 15) gifva, räcka, framräcka, framlemna, lemna, öfverlemna. skulin ij mik fa siw hästa ther bestä magho vära Fl 488 . " ij skulin mik een man ok fa thän ij litin mästop a " ib 499 . " faa hijt thina hand " Bo 237 . fik hänne sin foot KL 355 . " mik fikx een rö " MB 2: 349 . " fik morþarom kläþen " Bu 141 . " gialda þik ater sua mykit som þu fikt þöm goþa manne " ib 184 . hon fik (bevisade) hanom þän heþar mz sins sons ängle ib 24 . " the siäla, som hanom varo fanghna " Bil 851 . Bu 29, 142, 169, 184 . Bil 88 . Bo 113 . Bir 2: 114, 247 . VKR 6, 7 . Fl 1205, 1812 . Fr 2243 . Al 746, 6880, 6972, 7956, 7964, 8039 . RK 1: 4004, 2: 519, 8 334 . MD 15 . Di 2 o. s. v. MB 2: 344, 398 . " fa mik minom mästara ii händar " Bu 141 . ib 51 . Bil 207 . RK 1: 2014 . faar henne smaswenin i hand MB 1: 278 . RK 1: 1980 . alla the slot han fra sik fik (lemnade) ib 2: 506 . ib 8324. huad laghen (för lagha el. laghanna?) rättare androm faar (låter vederfaras) han tole ath thz honnom öuör gaar MD (S) 233 . 16) uttryckande en omskrifning af verbet. med inf. the fa se sik hwar annan saatelika MB 1: 491 . " han fik ey bätre til ordha taka " Iv 90 . - i förbindelse med varit ss öfversättning af Lat. fuero o. s. v. än thot thu fa varit (fueris) vphögdhir swasom örn MP 2: 187 . vm thw faar varit otholugh til fatikdom ok ödhmiukt Bir 3: 324 . " vm thw faar varit smittadh oc valdfördh ib. vtan thz faa warit inthrykt älla inscrifwat (inscriptum aut impressum fuerit) nokro ämneliko thinge " Lg 3: 216 . Bir 4: 307, (Dikt) 216, 222. Ber 47, 52, 114 . Lg 3: 222 . ","1) återfå. " vi fam han sköt atir " Bo 218 . " fik han atar mal " Bu 174 . " fa aldre sin friþ ater " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). TB 80 . RK 2: 9374 . ","2) åter utverka. johannes fik hanom atar (impetravit) mäþ bönom ok fasto försto naþe Bu 156 . ","3) återgifva, lemna tillbaka. fik paulus mik atar min howtdok Bu 128 . Bo 25, 72, 221 . - Jfr ater fa. ","1) återfå. " " Al 7987 . Lg 3: 366 . LB 7: 2 . ","2) återgifva. " Di 112. - Jfr igen fa. "","1) utdraga. han fik vth sit swärdh ST 297 . ","2) utlemna, utgifva. ther tholik toll biudher wt at fa Fl 695 . " faa them (penningarne) wt ämbitzmannomen " Bir 5: 25 . " faar han vth sin yngxsta son " ST 407 . - Jfr ut fa. "],"e":["faa . ","foo Bir 5: 140 . ","fanga Fl 431, 799, 1365, 1539, 1929 ; Iv 160, 1090, 1121, 3832, 3838 ; Fr 2243 ; Al 7580, 10373 ; RK 2: 5826 . ","fonga . ","fänga Al 7035 . ","foor FM 407 ( 1509) . ","fär Iv 4475 (i rim med är), 4636 (i rim med här), 4711 (i rim med är); Fr 3094 (i rim med ther). fäär Iv 957 (i rim med kär); för öfrigt kan på grund af rimmet antagas, att far Iv 1209 (i rim med bär), 3713 (i rim med här), 3782 (i rim med här), 4752 (i rim med här); Fl 1011 (i rim med är); och faar Iv 3384 (i rim med närr) stå i st. f. ett ursprungligt fär. fanger LB 7: 257 . pl. 1 pers. fam. faam. faum SD 4: 390 (1334?). faom MP 1: 84 ; SD NS 1: 174 ( 1402) . ","fangom Al 10354 . 2 pers. fan Bo 136 . ","faen RK 2: 89 . ","fae Bo (Cod. B) 348 . fånge KS 62 (155, 68) . pl. 3 pers. fån ib 65 (161, 71). imperat. ","for Di 292, 297 . ","fick BSH 5: 159 ( 1507) . ","fek MD 7, 8 . ","feck FM 510 ( 1510) . ","fiich BSH 5: 179 ( 1507) ; FM 272 ( 1506) . ","figh LfK 218 o. s. v.; Di 205 . ","ffigh LfK 217 ; FM 342 (1507), 364 (1508). fygh BSH 5: 416 ( 1510) . ","ffegh LfK 246 ; FM 272 ( 1506) . pl. 1 pers. fingom. ","fingo . ","fango Bir 1: 29 . ","fiige FM 361 ( 1508) . ","fengin MD 15 . ","finge Bir 4: (Avt) 183 . ","fangin . ","fongin . ","fangit . ","fongit Bil 901 ; Di 74 . ","faat Di 80 . ","faath RK 2: 3955, 4011 . faadh Md (S) 220 (de tre sistnämda formerna endast ss supinum). ","fangin . ","fagnan Gr 280 . ","fagno Bir 1: 54 . ","fangne MB 1: 10 . ","fagne Bo 250 . ","faghne MB 2: 344 . ","foghna MB 2: 232),","fa ater , ","fa fram , ","fa i gen , ","fa in , ","fa up , ","fa ut , ","fa vidher , ertappa (på bar gerning). wijtes thet honom och warder ey fången wedher SO 296 . ","fas vidher , vederfås, qvickna vid, tillfriskna. monkin . . . fikx widhir KL 89 . Bil 287 . Bo 207 . Bir 2: 18 . Iv 2610 . ST 76, 370 . tha han fikx widh aff sottinne ib 396 . Jfr vidher fas. Jfr aterut-, bort-, fore-, hand-, saman-, til-, und-fa, samt be-, här-, lagh-, ny-, o-, orät-, rät-, sen-fangin, äfvensom fanga."]},{"a":"fabulera","b":"vb","c":"v.","d":["prata. " twa kwinnor fabuleradho . . . aff fanytom ok oblighum thingom mällan siin " KL 81 . hwilkin som ämwäl thighiande fablera mz alle wärdlinne Ber 217 ."],"e":["fablera . "]},{"a":"fabuleram","b":"nn","c":"","d":[" (onyttigt och onödigt) pratande. döff. til gudz ordh rask til hwilons, oc seen til ärffuode, wakin til fabuleran, och dulsk, oc laat til waku SvB 139 ."],"e":[]},{"a":"fadder","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig (med-) fadder; i oeg. användning som hövlighetsbenämning på adressatens hustru (el. som sådan betraktad kvinna), »kusin». helse wor fadder hustru ingeborg med monge gode nätter aa vore vegne HSH 14: 70 (1525?, Brask). ib 15: 18 (1526?, Brask). elliges skulle vor fadder lenge siden faat the ärther wi henne loffuat haffue ib 14: 70 (1525?, Brask) etc."],"e":[]},{"a":"fadder","b":"nn","c":"","d":["käre her sten, fadder oc gode besynnerlige wen BSH 5: 549 ( 1515) . " käre fadder ok herre " ib 571 ( 1517) . käre, verdige fader och herre, fadder broder och besynnerlige gode ween FM 409 ( 1509) . Jfr fädder."],"e":[]},{"a":"fadderskaper","b":"nn","c":"","d":["fadderskap, andlig släktskap på grund av fadderskap. the barn som affles i feste oc fader oc moder sedhen skiliea aat för skylskap swagerskap fadderscap eller annan swadan sakker epter kyrkenes dom HSH 16: 101 (1527, Brask)."],"e":[]},{"a":"faddra","b":"nn","c":"","d":["1) kvinnlig fadder, gudmor. commater . . . gussif ok fadra GU C 20 s. 127 . 2) = fadder, f. helse wor faddra och gudbarn med monge göde nätter aa wora wegna HSH 14: 87 (1526, Brask) ."],"e":[]},{"a":"faddra","b":"nn","c":"","d":["fränka på färdenesidan? gifuer iak mina faddra hustru esther ena koo FH 6: 21 ( 1449) . Jfr fädder."],"e":[]},{"a":"fadhir","b":"nn","c":"","d":["fader; bildl. fader, upphovsman, upphov. Sdw 2: 1213. " gudh är fadhor oc giutare alla dygdha Nio kap ur " Bir 27 . - fader, ss hedrande el. vördnadsfull benämning, särskilt åt (högre) medlem av den andliga ståndet. war een mena rykt i landet, att wår fader ärchebiskop skulle then tijdh wara döder Lindblom Äbval 6. idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher paven, at i skulde vedergöra thet vedermoth the heliga kirkio oc verdoga fader erchibiskop jönis är vedherfaret Hist Handl VIII 1: 20 (1464). äpterscreffna sweriges rikes fulmächtig sändebudh, swasom är wärdughe fädhre oc herra, bviscop thomas i strengnäs oc magnus i abo . . . her cristiern niclisson etc. Rydberg Tr 3: 160 ( 1436) . " the werdhogha fädhre och ärlighe godha men aff rikensens radh " Arfstv 98 ( 1472) . Jfr döpilsa-, folster-, for-, foster-, gudh-, kirkio-, mat-, skripta-, stiup-fadhir. "],"e":["fadhor Nio kap ur Bir 27, 33 ; SD NS 3: 430 (1419). gen. med art. faþrins KS 52 (132, 56) . ","fadhre JMÖ 40 ; J Buddes b 171 . ","fadre SvB 479 . ","fadhere Mecht 88 (bis); MP 5: 82 ; SvB 490 . ","ffadire Vm Fornm Årsskr 3: 88 (13781). pl. nom. fädhre Rydberg Tr 3: 160 ( 1436) ; Arfstv 98 ( 1472) ),","fadhur brodhir (faderss broder (dat.) SJ 2: 216 ( 1492) . pl. faderss bröder ib), ","fadhur brodhor dottir (fader broder dotter), ","fadhur brodhor son (daderbroder sön), ","*fadhur gardher","fadhur modhir (fadermoder. fadersmoder Uppl Lagmansdomb 52 ( 1492) ), "]},{"a":"fadhurlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på faderns sätt, i likhet med fadern, såsom fadern. lefdhe son epter sik fadherlika godhan ok gudhlikan konung som hans forfädher waru Bil 230 . ","2) faderligen, på ett faderligt sätt. thz fadherligha ok milleligha rätha Gers Frest Inl."],"e":["fadherlika . ","fadherligha )"]},{"a":"fadhurlikhet","b":"nn","c":"","d":["faderlighet, egenskapen att vara fader. min ffadher haffwr j sigh ffäm egeligheter. fförsta är ffaderlighet, annadh enhet, tridhie alzmäktoghet, ffiärde äwinnelighet, fiämte är at skapa JMPs 45. - faderligt sinne. kallses herren rijkssens fadher, bewijsse och allan faderlighett PM Skr 687 (senare avskr.)."],"e":["faderlighet )"]},{"a":"fadhurlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) faderligt sinne. til mere kerlex ok faderlighetz jertekn Lg 3: 562 . ","2) faderlighet. " ss titel. som edher fadher lighet vel fortencker " FM 271 (1506, bref från Svante Sture till biskop Lauentius i Åbo). bidhiom vi thina fadhirlikhet Gr 320 ."],"e":["fadhirlikhet . ","fadherlighet . faderlighet),"]},{"a":"fafang","b":"nn","c":"","d":["fåfänga. " i faffangxens idkan " Su 2 ."],"e":[]},{"a":"fafänga","b":"nn","c":"","d":["sysslolöshet. " han wille altiid gerna war[a] j nagro arffwodhe fafängan gath han jnthe lyded " Troj 74 . - Jfr värulds fafänga."],"e":[]},{"a":"fafänga","b":"nn","c":"","d":["1) fåfänga, fåfänglighet, flärd. gaf ower världinna fafängo Bil 596 . VKR IX . vm vändas fran afgudha villo ok fafängo KL 157 . alt thz i världinne är. är enkte vtan fafänga ib 360 . hwi takom vi faängona for sannindina Bo 37 . ib 17, 95, 139, 165 . Bir 1: 334, 3: 321 . " lät aff alt kalz oc fafänga älla fafänglikhet " Su 232 . " onyttelika swäria vm gudh for hwaria fafängo (lappri) " ST 63 . ","2) fåfänglighet, förgänglighet. i hwarghie creatur som wndi himnenom är, ok wndi ligger fagängo Ber 221 ."],"e":[]},{"a":"fafänger","b":"av","c":"adj.","d":["fåfäng, resultatlös, fruktlös. " wthan hon haffdhe swikin wordhit, mz swik ok kosnst, häriaren j segrenom haffdhe giorth fafänga reso " SpV 165 . - fåfäng, som föga gagnar, onyttig. hwij skalt tw thy herrä konwng forfäras wid hans onyttoga oc fafängia ord, som jngen skäl mäd fölier Troj 56 . - onyttig, fåfänglig. hulke peninga j byssan waar hade köpmannen forsamleth pa sky[p] sbardh aff theris tykörth j kortelspeel loch wardhtaffuel, gudj . . . jomfrw maria och sancta anna til äre, til messa fore theris fafenge stunder . . . köpmannen hade j theris rese STb 3: 383 ( 1498) ."],"e":["fafängia Troj 56 ) , "]},{"a":"fafänger","b":"av","c":"adj.","d":["1) som föga förvärfvar el. uträttar, fåfäng, sysslolös, overksam. hafdhe hon gangit fafäng oc haft änkte göra Bo 14 . ib 141, 202, 236 . MP 1: 77, 78, 80 . KS 46 (117, 49), 53 (135, 57) . " röghe then han findher ther latan ok fafängan af godhom gärningom " Ber 137 . " mange fafänge tima (stunder tillbragta i overksamhet) " Bir 2: 203 . ","2) som föga inbringar, som föga gagnar, onyttig, fåfäng. mantol . . . släter hafuade alt nytteligt oc jnkte fofängt VKR 58 . tänker hon faffänkt oc onyttokt LfK 43 . äru thön lagh dödh ok fåfäng KS 68 (167, 74) . " hans vidhirfrestan oc vili vardhir fafäng (frustrabitur) " Bir 2: 35. thz fafänga hopit ib 1: 207 . ib 3: 143 . " af fafängom thankom " KL 245 . " fanyt älla fafäng ordh " Bo 34 . sak oc tilfälle til fafänga glädhi ib 17 . ib 64, 236 . Al 1795, 4410 . " atir sände hans budh fafängha (vacuos; med oförrättadt ärende) " MB 2: 146 . - n. fafängt, allan daghen Lg 3: 10 ."],"e":["fo- . ","fafängt Lg 3: 10 . ","fofängt VKR 58 . ","fafäghnt Bir 3: 143 . ","faffänkt LfK 43 ),"]},{"a":"fafänghet","b":"nn","c":"","d":["fåfänga, fåfänglighet, flärd. " i thinne faffänghetz thima " Su 82 . " manga fafänghetzsins tanka " ib 261 . " i läthi oc faafänhget " LfK 26 ."],"e":["faffänghet . ","faafänghet )"]},{"a":"fafänghet","b":"nn","c":"","d":["sysslolöshet. " märk at thu ekke äth gudz brödh oc almoso j läti oc fafänghet " Mecht 231 ."],"e":[]},{"a":"fafänglika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) onyttigt, onödigt, fruktlös, förgäfves, fåfängt. vpnöta fafängelica timan Bo 16 . Bir 2: 112 . " thu skalt thins gudz nampn ekke onytelika ellir fafängelika taka j thin mun " ST 63 . ib 535, 536, 537 . " koma fafängelica til os " Gr 286 . äruodhadho fafänglika KL 46 . ib 333 . Bir 2: 143 . MB 2: 17 . Ber 174, 175 . ","2) på ett fåfängligt sätt, på ett sätt som utmärker fåfänga el. flärd. katir ok fafänglika gladhir MP 1: 352 ."],"e":["fafänlika ib 175 . fäfängelika. fafängligha MB 2: 17),"]},{"a":"fafänglika","b":"ab","c":"adv.","d":["resultatlöst, fruktlöst, förgäves, till ingen nytta. thu som bär christum j thino reno bryste . . . thu aktar ekke fafängligha til himilsligha wisdomsins ordh ok gärning SpV 379 . " nw höre tik til at döma, huru wi haffwom lopith fructsamlika älir fafänglihga (in vanum) " SpV 496 ."],"e":["-lik SvKyrkobr 15 . -ligha)"]},{"a":"fafängliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) fåfäng, flärdfull. " iak aktar ey hwat hälstz faffängliket wärldden haffwer " LfK 56 . ","2) fåfänglig, förgänglig. " far ofwer al framfarlik ok fafänglik thing " Su 405 ."],"e":["faffänglikern )"]},{"a":"fafängliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) onyttig; (från religiös synpunkt) tom, värdelös; fåfänglig. naar mannen hindrhra sina thanka j wärdzlikom, och fafänghelikom thingom (terrenis et coqitationibus inutilibus) Mecht 269 . lägh mik (ɔ Jesus) . . . ensamnan oppa tith hiärta oc bortlägh alth thät som faafängligit är SkrtUppb 143 . 2) lös, otillförlitlig, grundlös, ogrundad. om noger finnes, ther ider wiil före noget fafenglig tall eller rykthe fore, tha säter tiil swadane ingen tro hellir liith STb 5: 340 (1521, Kop.)."],"e":["fafänge- . ","-lig .-)"]},{"a":"fafänglikhet","b":"nn","c":"","d":["fåfänglighet, flärd. nar nakor fafänglikhet (vanitas) löse, oc ostadugt ögr thit hiärta Mecht 212 ."],"e":[]},{"a":"fafänglikhet","b":"nn","c":"","d":["1) fåfänga, sysslolöshet. MD (S) 205 . LfK 64 . ","2) fåfänglighet, flärd. Su 232 ."],"e":["fafenklighet MD (S) 205), "]},{"a":"fafängtalugher","b":"av","c":"adj.","d":["som för onyttigt och onödigt tal. poliogus (för polioquus) . . . idest multiloquus et verbosus margtalanger fafäng-taluger GU C 20 s. 463 ."],"e":[]},{"a":"fagher","b":"av","c":"adj.","d":["fager, skön, vacker. " fästa faghara iugfru " Bu 6 . " the skullo vppa finna honom swa faghra quinno at hwarghin kunne finnas hänna fäghre " Gr 282 . swa faghor oc älskeliken synthes hanom the älskelika brudhen . . . at hwat hälszt han sidhan saa faghort oc losteliket, alt thz wändhe han hänne til Su 21 . han var . . . fäghirster i skapnadh Gr 280 . Bo 100 . en aldra fäghirste smaswen KL 351 . " war iosep manna fägherst " MB 1: 233 . " sa . . . þär koma moiok fagharan skara mäþ iogfrum " Bu 11 . " räkte fram the fäghirsto . . . händrina " Bo 200 . " han är . . . aldra fägarst suasom skinande sool " Bir 2: 216 . " hon (rosen) är faghir at see vppa " ib 1: 66 . " planetor trä oc yrtir äru faghir " MP 2: 88 . " ängh fulla mz fäghersta blomom " Su 342 . " fagran oc lostelikan skog ällir heed ib. fagor äpple " Su 44 . " fäghre äre hans öghon än wiin " MB 1: 263 . ib 264 . " þässa kirkiu ma pafin . . . fäghre göra " Bir 4: (Avt) 178. en olya fäghe än gwl LB 9: 109 . " eet faghirt klädhe " Bo 2 . " göra faghra gärning " ib 17 . " fagher (god) bör " Fl 1973 . " fagher sang " Al 6505 . Bir 3: 418 . " dicta faghir riim " KL 72 . qwädha faghra wiisa RK 3: 3341 . " wardh hänne vndarlika entidh ingutin fäghirsta bön " VKR VIII . dyghd är faghr skipelse, ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rädhlika liua KS 17 (44, 18) . ib 18 (46, 19). mäþ faghurum skälum Bu 10 . " i faghorom heþar " ib 54 . " fan ther faghran cristindom " Bil 250 . " at lära book oc faghra tokt " Lg 282 . fagher ordh, fagra ord, vänliga el. goda ord utan mening. fagher ordh frögdha een dara GO 240 . ib 540 . " the troddho pa fridhen oc theris faghra ordh " MB 2: 315 . - Jfr ful-, iäm-, skin-, snuto-fagher."],"e":["faghir . ","fagher . ","faghir . ","faghor Su 21 ; LfK 121 ; Lg 3: 325 . ","faghert . ","faghirt . ","faghort Su 18, 21 ; LfK 51, 56 . ","faghran . ","fagharan Bu 11 . ","faghra . ","faghara Bu 6 . ","faghorom Bu 54 . ","fagor Su 44 . dat. faghurum Bu 10 . ","fäghre . ","fägherster . ","fäghirster . fägharster: fägharst Bir 2: 216 ; ","fägharste ib 4: 253 ; KL 28 ; ","fägharstan ib 31 . ","faghirster: faghirst Bir 2: 328), "]},{"a":"fagher","b":"av","c":"adj.","d":["fager, skön, vacker. " tha fagherth wädher waare " PM Skr 60. i thet sama fioll jenis kaare pa eth faghert tal medh botiud Stb 1: 400 (1482). en faghor liten bön til iomffru maria JMÖ 64 . - fagher ordh, se R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 23. - Jfr alfagher."],"e":["faghor JMÖ 64 . ","fägherster . fäghirster: -irst SVB 329. fägharster: -arste ib 128. fäggherster: -erste ib 216 ),"]},{"a":"fagherfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["dygdig. " warin hälghe oc fagherfärdhoghe, thy at iak är hälgher oc fagherfärdhogher " MB 1: 363 . ib 364 . LB 7: 55 ."],"e":[]},{"a":"fagherföter","b":"av","c":"adj.","d":["se fagherhänder."],"e":[]},{"a":"faghergiärn","b":"av","c":"adj.","d":["som gärna vill vara fager el. prydlig. Bil 460 . " the som faghir gerne äru. älla the som astunda fanyt prydhilse " Bo 35 ."],"e":["-gärn Lg 1013 . -gern),"]},{"a":"fagherhet","b":"nn","c":"","d":["fägring. " hörer försten sigh prissas aff fagherett, tå täncke att qwinnor pläge ther aff prissas " PMSkr 684 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"fagherhet","b":"nn","c":"","d":["fägring, prakt. " begära . . . swa dane fagherhets (för -heth el. -het) " Gers Frest 32 . menniskene fägringh ok fagerheth ib 60 ."],"e":[]},{"a":"fagherhänder","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med vackra händer. fager händer oc föter (för fager händer oc fager föter; orig. vel hæntir oc vel fœttir) Di 131 ."],"e":[]},{"a":"fagherleker","b":"nn","c":"","d":["fägring, skönhet. Lg 3: 141 ."],"e":[]},{"a":"fagherlika","b":"ab","c":"adv.","d":["väl, förträffligt. thu haffwer faghirligha swarat til thätta ärandehe SpV 51 ."],"e":["faghirligha SpV 51 )"]},{"a":"fagherlika","b":"ab","c":"adv.","d":["fagert, skönt, väl, på ett passande sätt. thin hals är . . . faghirlica olyptir Bir 3: 315 . " ther knäade han sik fagherlika aa " RK 1: 4426 . " fagnadhe sanctus laurencius fagherlika sinom win sancto stephano " Bil 287 . " teknar fagherlika salomonis mönster the hälghia cristna manna kirkia " MB 1: 486 . ib 120, 485 . Bo 66, 110 . Bir 1: 175, 195 . ST 528 . fagheligha (för fagherligha) lydha Gers Frest 28 . " bliffwer fagherlika röth " LB 9: 109 ."],"e":[]},{"a":"fagherliker","b":"av","c":"adj.","d":["fager, skön. en fagerligher (Cod. A fager) man Pa (Tungulus, Cod. B) 45."],"e":["fagherligher . ","fagherlighen Pa (Tungulus, Cod. C) 45),"]},{"a":"fagherlikhet","b":"nn","c":"","d":["fägring, skönhet. Gr 283 ."],"e":[]},{"a":"fagherprydder","b":"av","c":"adj.","d":["fagert prydd, fager. Su 409 ."],"e":[]},{"a":"faghertalan","b":"nn","c":"","d":["fagert (och svikligt) tal. RK 2: 8417 ."],"e":[]},{"a":"faghn","b":"","c":"","d":[" , se famn."],"e":[]},{"a":"faghna","b":"vb","c":"v.","d":["1) glädja sig vöer (något). med dat. el. ack. Se Sdw 2: 1213. 2) hälsa välkommen, hälsa, mottaga. med dat. (el. idess ställe ack.). Sdw 2: 1213. - om djur; visa glädje över någons ankomst. tha lop hunden mote oc faghnadhe honum Prosadikter (Sju vise msät) 121."],"e":[]},{"a":"faghna","b":"vb","c":"v.","d":["1) glädja sig (öfver något). med ack. thu skal thz halla litith fäghna Al 8448 . ","2) helsa välkommen, helsa, mottaga. med dat. maria fagnaþe fägin sinom bröþrom Bu 14 . " fagnadhe hänne mz mykle glädhi " Bil 447 . fagnadhe sanctus laurencius fagherlica sinom win ib 287. fägnadho hon väl Bo 105 . " hon stod op mot hanum ok fagnene (för -ede) honum " Di 205 . han mötte ok fagnadhe geste Bil 627 . ib 715 . Bo 22, 142, 230, 248 . Mb 1: 192, 287. Iv 3580, 5316 . Al 5258 . Di 21, 38 o. s. v. fangnade honom mz blid antswar RK 1: 3646 . ib 3748 . " faghnadhe them wäl mz mat oc dryk " MB 1: 211 . - pass. opersonl. them var väl fägnat Bo 23 . Di 159 . - personl. ridho the j stadhen ok wordha ther vel fagnade Di 277 . MB 2: 233 . " faghnadis han aff fadhrenom " Lg 3: 291 ."],"e":["fangna RK 2: 8038 ; Di 21 ; ","-ade RK 1: 3646, 3748 ; ","-ado ib 621 . ","fäghna . ","fägna . fängna: -adhe Bo 22 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","faghna komo","aterkomo )"]},{"a":"faghnan","b":"nn","c":"","d":["helsning, hyllning. faghir fäghnan Bil 534 ."],"e":["fäghnan )"]},{"a":"faghnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) fägnad, glädje, lycka. hon (ɔ: renliues dygþ) är alz fagnaþa ära Bu 183 . fulladhis ther mz thera faghnadher Bil 354 . " at thu . . . önsker aff gudhi alz thäs faghnadha ther gudh hawer iättath thik oc abraham " MB 1: 214 . " at han giwi thera dotter lykko oc faghnath " ib 206 . ib 91, 212 . Bo 189, 248 . Bir 2: 35 . Lg 91 . Jfr himirikis-, o-faghnadher. ","2) välkomsthelsning, godt mottagande. war takin . . . mädh lofs glädhi ok fäghins komo ok fagnadhe Bil 216 . " ther komber tw i godan fägnad (d. v. s. blir du väl mottagen) " Di 85 . "],"e":["fangnadher MB 1: 91 . fägnader. gen. s. -ar: -a Bu 183 ; MB 1: 214), ","faghnadha budh , ","faghnadha dagher , ","faghnadha fund , ","faghnadha fä , ","faghnadha koma , ","faghnadha säl , "]},{"a":"failse","b":"nn","c":"","d":["el. f. undfående, förvärvande, thässens korsins festilse i hiärtano . . . doghe til alla godha thinga failse, ok alla onda bortkörilse Sv Kyrkobr 251."],"e":[]},{"a":"fain","b":"av","c":"adj.","d":["bortkommen, tafatt. " waren ey faane j tesse konstenne (ɔ att strida i harnesk etc.) wtan öffwn konstena " PMSkr 128 "],"e":["faane PMSkr 128 ) , "]},{"a":"fakla","b":"vb","c":"v.","d":["1) trefva, famla, fatta. " rädhis han glödhina, oc faklar ey fingrom i rödha elden " MB 1: 279 . " fakladhe han fingrom i elden " ib. " fakladhe han j (i glöderna) mz handomen " ST 327 . ","2) söka att finna, gissa. " fingo the rät at fakla (Cod. A gitzsa oc sighia 296) " MB 1: (Cod. B) 553 ."],"e":[]},{"a":"fakotter","b":"av","c":"adj.","d":["bråkig, bångstyrig? almogen är naturliga oroligen, och fåkåta (populu suapte natura tumultuatur) PMSkr 670 (senare avskr.). - våldsam, brutal, hänsynslös? han (ɔ: tilsäter ondha och fåkota ämbetzmänn (corruptos instituit magistratus) huilke allmogen twinge PMSkr 668 (senare avskr.). almogen . . . oförrättes aff herredzomerom, ondom fåkotom, lagmännom, och häredzhöffdingom. och hwar gör soom honum täckis (opprimuntur ab iniquis proceribus tennes: corrupti magistratus, non quod isus est, sed quod libet faciunt) ib 683."],"e":[]},{"a":"fakt","b":"nn","c":"","d":["skapnad, utseende? andra fakt thz haffde fangit MD (S) 273 ."],"e":[]},{"a":"faktor","b":"nn","c":"","d":["person som förestår ett handelssällskaps filial (faktori) på en plats och där för dettas räkning ombesörjer uppköp och försäljning av varor. skulle wij wdj samme selskpas han[dels förbund] haffue fyre [nedherlagh], som [alles wores inlagde selskaps godz sk[all forwaris wdi] oc [en selskaps factor pa hwart nejderlag at förkere [allis] wore selsk[aps profith oc gagn gud forlene] . . . [swa] ath en factor skal wara wdj köpenhaffn, then andre westfart, tridie j stocholm, [fie]rde j finlandt pa ryske grenssen STb 5: 311 (1520), Kop.). - Jfr sälskaps faktor."],"e":[]},{"a":"faktori","b":"nn","c":"","d":["av handelssällskap upprättad filial för uppköp och försäljning av varor. kopar, elgxhuder, salte huder oc talgh, som heden skepas sk[all j genom] örsundh oc framdelis til wor factorj] westfart STb 5: 311 (1520, Kop.). aff danmarcx warer, som är alborgx siildh, baie salt, saltade [huder oc] talgh j selskaps handel, som ey wtrickes föres skall wtan j for:ne factori hender ib. oc[om] nogre wore her j selskapet, som bihandel föe wille aff for:de scriffne got, motte tet [s]kepas westfart oc factorj til honde efft[er] som [markgo]ng wore ib."],"e":[]},{"a":"fakunna","b":"nn","c":"","d":["fåkunnighet, enfald. Bir 3: 228 . ST 12 . - okunnighet. aff laghsins fakunno (ignorantia legis) Bir 3: 229 ."],"e":["faa- Bir 3: 288), "]},{"a":"fakunna","b":"nn","c":"","d":["fåkunnighet, enfald, ringa insikt el. förstånd. the berette honom ok vth tydde epter thera fakunno thär vthaff thät bästa the kunde MP 4: 223 ."],"e":[]},{"a":"fakunnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fåkinnigt, med ringa insikt, med föga förstånd. mattejak säya santh, then articulum stadgadho the swa [som] the kwnnok oc ey swa som the skwllo äller tarfftelikith war, oc än thes meer foro the wille takandis paffwans stadhfästilse pa thet the fakwnnelika stadgadho PMBref 336 ."],"e":[]},{"a":"fakunnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fåkunnigt, enfaldigt. Di 96 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"fakunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["fåkunnig, enfaldig. " komin fakunnoghe oc enfalde " Bir 2: 55. faakonnoghe almoghin ib 3: 307 . ib 2: 147, 231, 3: 9 . MB 1: 75 . Lg 112 . KL 350 . MP 1: 16 . " mz slättom oc fakwnoghom ordom " Su 377 . " gör ey mz os äptir wara litla oc fakunnoga forskullan " ib 360 . - fåkunnig, okunning, oskicklig, olärd. fakwnnoger läkiare gör twfogan kyrkiobakka PM XXXVI . - okunnig, icke kunnande. hvru then hälghe ande kom til apostlanna. är iak fakunnoghir (kan jag icke) at sighia Bo 255 ."],"e":["fakunnugher: -ughe MB 1: 75 . faakonnogher),"]},{"a":"fakunnoghet","b":"nn","c":"","d":["fåkunnighet, enfald. Bir 3: 228 . Su 270 ."],"e":[]},{"a":"fakunnoghet","b":"nn","c":"","d":["oförstånd. " stode foe retten tesse epterscriffne . . . alle bediende foe michel hartembergh . . . foe then schadan han giort hade aff sin faakunnochet, thet elden löss wart aff hans bodh STb 3: 207 (1495). ""],"e":[]},{"a":"fal","b":"nn","c":"","d":["Jfr spiut-, spiuts-fal."],"e":[]},{"a":"fal","b":"av","c":"adj.","d":["blek, gulblek. Jfr falaska, äfvensom falna."],"e":[]},{"a":"fal","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) fall. " ä är gamblo trä fal i vaanum " GO 110 . Bil 871 . Bir 2: 155 . " aff rätte we han gik a fall (tumlade?) " Al 10068 . " iak skal thik gifua eet thz fal (tillfoga dig ett sådant slag) thz thu aldrigh thäs böter fär " Iv 4474 . " fallit som thom fore staar är ryghelikit " Bir 3: 122 . ","2) fall, olycksfall, olycksöde. for the genuärdho ok fal Bir 3: 419 . - (?) kom han medh een romara j fal (han kom en Romare på fall?) MD (S) 261 . ","3) förseelse, synd. " waktin idhir for mino fal liak ful j minom allirdom " ST 396 . " hafdhe gerna komit han til fal mz ene klostirfru ib 305. - brottslighet? på thz iack kunne faå fald mz them ind " RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6391.","4) fall, tillfälle, händelse, omständighet. i töm fallom, i bardagha kunno tima KS 82 (203, 90) . i allom vadhelicom fallom (periculis) Bir 2: 253 .. huat vare görande j tholko falle ib 3: 401 . ib 192, 211 . RK 1: 2170 . " vtan man hawe þyrftelik fall " SD 1: 670 (1285, gammal ofskr.). skal han . . . teä sin fall (de omständigheter och skäl, som han har att åberopa; se Schylter, Ordbok s. 145) ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). mädhan iak ther ey siälfuer tilkoma kan fore minna falla skuld oc ärenda ib NS 1: 109 ( 1402) . " ij vitin rikesens fal ther ij " HSH 19: IV ( 1359). är thet icke nw swa i mynom fallom, at swa skee kan BSH 5: 544 ( 1515) . " tha som swa var i fallom (då förhållandet var sådant) at han var thoftoghir " Bo 74 . " com hänne sua fal at hon gat eigh hema mässo hört " Bu 11 . wm thina bön . . . är swa fal (är så förhållandet) Bil 232 . " tessa lund tha waro hans faal " RK 1: 933 . ib 1907. then som for falla skuld idhnar sik i manga handa dygdhom Bo 162 . Bir 2: 233 . " äpther tymanna oc ärendenna fall (pro qualitate et necessiate temporum) " MB 2: 203 . " må thz sköt fordas vm suå är tarf ok fal å " KS 73 (178, 80) . "],"e":["faal . ","fall . ","faall RK 1: 2170 . ","fald Bir 3: 437; RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6391), ","falzbyr , "]},{"a":"fal","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) fall, bildl. " jak bidhe tik at thu lägh til än, hwilkin afflyktin, ok hwilkin tilflyktin är aff hänne, oppa thz aff j the andhro flyis dödzsins faal (ruina mortis), ok j andhro stadhfästis dygdhinna staath " SpV 169 . " thäntidh bwkin formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skärliffnadhin ok andra lastir sik öffwa saa at öffra krafftanna otempran är nidhra kraptanna faal (ruina) " ib 445 . Jfr 3. 2) fall, olycksfall, olycka. i förbannelse el. hotelse. Se Vetenskapssocitetens i Lund årsbok 1935. thet i faa eth m (1000) fall STb 1: 397 ( 1482) . " thet thw fichxt jᵐ (1000) faal " ib 2: 250 ( 1488) . ib 267 ( 1488) . saa fickxt thu eth M (1000) fall ib 250 ( 1448) . " i skole giffua mik thet jak bedes eller edrrt liiff skal faa eth M (1000 fall " STb 1: 397 ( 1482) . ib 398 ( 1482) . " tale i her nogat om, edert liff skal faa eth M (1000) fall " ib 399 ( 1482) . ib 400 (1482). faar ecke jak stragx skälighet ther fore, tha skal hans liiff faa eth M (1000) fall ib. Jfr fallandövel. 3) syndafall. hwj kunne manne ey sielfuer aterkoma effter fallet SvKyrkobr 148 . " eue faal giffs nw i gän, i maria (eve lapsus iam restiutiur in maria) " JMÖ 198 . - Jfr ater-, brut-, drupa-, for-, knä-, lut-, mis-, mässo-, nidher-, oxa-, saka-, stang-, stiärno-, styrto-, synda-, til-, vatn-, vatu-, väggia-fal. "],"e":["fall . ","fald: faldins SpV 139 . faal STb 2: 250 (1488)), JMÖ 198, SpV 169, 445), ","*falz eþer , ","*falz mal , "]},{"a":"fal","b":"av","c":"adj.","d":["fal, till salu. (de skola) lata honom therres kiällare fal fore peninga STb 1: 138 ( 1477) . - fa, fal, få köpa. lkan han faa än nw ij ortug land jord fala thär j byyn tha skal han thät löse etc. Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . - Jfr ofal."],"e":["fall STb 5: 266 (1520) ),"]},{"a":"fal","b":"av","c":"adj.","d":["fal, till salu. " medh falu öle " SR 7 . firi . . . falan dryk ib 18 . " hwete . . . är falt i egipto lande " MB 1: 240 ware han fore peninga faal RK 1: 3537 . Di 26 . sagdhe sik hafua fala dyra stena Bil 611 . Bir 1: 235, 3: 70, 94 . Fl 276 . " bödh hona (boken) fala " KL 220 . " bödh han sik falan vndi hedhna manna vald " Bil 793 . " han fik se j rom fagher barn faal " ib 712 . " än tha at the hafdho funnit nakat falt " Bo 13 . Iv 393 . Fr 924 . fins thz falth a windögha SO 19 . ib 20 . " köpa korn tha thz är mest oc lätast falt " ST 490 . " köpir thu korn . . . tha thz är wäl falt (billigt) ib. " ib 492 . faluborde (saludisk?) SR 50 . - fal, som låter köpa el. muta sig. ther domare älla wittnesmän äru för peninga fali KS 69 (171, 76) ."],"e":["fall Fl 276 ; Di 26 . faal),"]},{"a":"fala","b":"vb","c":"v.","d":["foga, närma, föra (till). nar han falar (för faldar? applicuerit) min likama til sin mun Bir 1: 149 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"fala","b":"nn","c":"","d":["slätt? enkelt (alltid med best. art.) och sammansatt. ss beteckning för Falbygden i Vestergötland. vart jak gripin j stridh pa falana RK 1: (LRK) s. 230 . norðfalä. synðärfalä. östärfalä VGL IV . 11:1. i faluköpungi ib I . Br. 3. af . . . falucopogs skiäppu ib 1 . " falu aa Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 upp., s. 133 ( 1400). falobäkken " ib ( 1409). - ss beteckning för den slätt, på hvilken staden Falun sedan uppstod. een var gardh lijggiandes uppa falänä uppa kopparberget DD 1: 82 (1436, nyare afskr.) . " östan brona vidh falöna uppa kopparbergit " ib 84 (1438, nyare afskr.). oppa kopperbergett pa falon ib 138 (1487, afskr.). a hedhene wit falabroo SD NS 1: 419 ( 1405) . Jfr Rydqvist 2: 280."],"e":[]},{"a":"fala","b":"vb","c":"v. refl.","d":[],"e":["*falas , opers.: det bjudes (på), göres köpeanbud (på), köpslås (om). med pep. pa. desse epterscriffne witnede och sworo at . . . ath ther ther falades pa sama malt i bathen ther tet lagh jnne STb 3: 16 ( 1492) ."]},{"a":"fala","b":"vb","c":"v.","d":["begära till köps, vilja köpa. han . . . falar aff thik thz rika kar Fl 1212 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"fala","b":"nn","c":"","d":["eg. litet plant fält, enligt Götlind, Namn och bygd 1933 s. 8 ff. "],"e":["*faluköpungs skäppa","falaköpungs- )"]},{"a":"falaska","b":"nn","c":"","d":["falaska. " ffauilla . . . falaska (först skrivet falska, men a har av skrivaren tilfogats över raden) " GU C 20 s. 257 . - bildl. jdhelighin manna omganga ällir tilganghir til qwinnor, kombir falaskan som dödh är j brännandhe lwgha SpV 79 ."],"e":[]},{"a":"falaska","b":"nn","c":"","d":["falaska. " sa röök oc fallasko opfara swa som aff baale " MB 1: 195 . " bran hon vp aff eldh j falasko " JP 8 ."],"e":["fallaska )"]},{"a":"falbyr","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"falda","b":"nn","c":"","d":["veck. " plica . . . faalda " GU C 20 s. 459 . " swa som nathurlighit är somlighom blomstrom, sik wtuidha aff solinna wärma, ok wärmannom jnne j blomstreno warande, giffwer blomstridh sik j faller, ällir sina twppa wtfallande (jfr Lat. cirros suos explicare) " SpV 455 . - veck; fåll, bräm? fimbria . . . fiaalla idest plica GU C 20 s. 273 . - Jfr gulfalda, ävensom falder."],"e":["faalda GU C 20 s. 459 . ","ffaalla ib 273 . pl. fallor SpV 455 ),"]},{"a":"falda","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga i hop, lägga i veck, vecka. fore faalladom . . . klädasidh Bir 5: 103 . ","2) insvepa. " faldadhe han (ɔ: gudz likama) j sinom hwiff " KL 9 . ","3) foga, närma, föra (till)? se fala. - Jfr saman falda."],"e":[]},{"a":"falda","b":"vb","c":"v.","d":["lägga i veck, vecka. plico . . . faalda GU C 20 s. 459. rugo . . . rynkia vnde . . . irrugare in oc fullelica faldna ib 532 . " nar skinnith är alth affwer lagth mädh selfbladommen, tha lyfftis wp aff bordeno warlika swa ath thet ey samman wikis äller fallas " PM Skr 534. - fålla, förse med bräm? flimbria . . . ffalla idest plica. inde fimbriatus . . . ifaallader. inde fimbriare falla GU C 20 s. 273 . - Jfr saman-, tvä-, ut-falda."],"e":["faalda . ","falla . ","faalla . ","port . ","-ader ) , "]},{"a":"faldabordh","b":"nn","c":"","d":["bord som kan slås samman så att det bildar en kista? (OLof Wahram) högh hennes grita, becken, tenfath och follabordh sunder STb 3: 80 (1493). ib 103 ( 1493) . " schulle laurens matsson . . . til sigh aname . . . eth pancer, en kragha, eth skytta harnisk, eth follebordh medh twa weghe bonade " ib 4: 73 ( 1505) . " sales oleff hinrikssson . . . ffrij och ombewarat fför the peninga, som per biörnssons niclis talede effter at han miste j sith ffallebor, thy ath fallebordet war j trega manne heneer och lassit war aldelis offörkrenkth " ib 5: 43 ( 1515) ."],"e":["falle- . ","folla- . ","folle- . bor STb 5: 43 (1515)),"]},{"a":"faldabordh","b":"nn","c":"","d":["bord som kan slås samman så att det bildar en kista? II folläbordh bädhen fwll med ryger lakan och benkikleder HSH 20: 89 ( 1507) ."],"e":["folläbordh )"]},{"a":"falder","b":"nn","c":"","d":["1) veck, fåll. " lagdhe siluester pellit j threa falda " Bil 81 . hafua . . . een graan mantol vtan rynkio oc margha faalla VKR 11 . ib 12, 58 . " bar vppe langha faallana aff hennes härliga klädhom " MB 2: 201 . ","2) fåll, uppviken kant, kantsöm. taka vppa fallenom a hans klädhom Bo 72 . " faallir thz är yttarste delin af christi klädhom " ib 73 . ","3) gång (utmärkande mulitplikation). hwndradha fallom bätre PM XXXII (möjl. att föra til fal, n.). Jfr kiurtil-, kläþa-falder, äfvensom adjektiven en-, hundradha-, mang-, margh-, siu-, tio-, tvä-, þre-, thusanda-falder."],"e":["faallir . ","-ar )"]},{"a":"falder","b":"nn","c":"","d":["1) veck. läggis hwarth skinnith pa eth boreh, oc strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom oc fallom PMSkr 533 . 2) fåll; bräm. bildl. all konunga drottinna ära är inwärtis. huru. j gyllene fallomen (in fimbriis auries), j kännefädhrianna wttydhningh SprV 174. - Jfr kiurtilfalder."],"e":["faller )"]},{"a":"falka","b":"vb","c":"v.","d":["1) hålla ful, utbjuda. thynna siol, hulka tu swa offta ok for swa ilzlan licamens syndeligan lusta falkar JBuddes b 165. 2) bjua (på), göra köpeanbud (på). dessa epterscrifne quinnar falkade pa samma malt, och sama drengiar bödh them tet ffalt, huilket the tilstode ath haffue falkat pa STb 3: 16 (1492)."],"e":[]},{"a":"falka","b":"vb","c":"v.","d":["hålla fal, utbjuda. thu . . . förlather oc androm falkar thina hustru LfK 123 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"falkaria","b":"nn","c":"","d":["falkgård? Se Sdw 2: 1213."],"e":[]},{"a":"falke","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gir-, grip-falke, ävensom falker."],"e":[]},{"a":"falke","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " karulo falca " SD 1: 556 ( 1279) . "],"e":["jagtfalk . XL falkä (hauka) oc XL hwndä Di 9 . ib 172 . Iv (Cod. B) s. 220. MD (S) 230 . mannin är . . . ey thy siidher falkans herra, at han giwer hon um sit höns til födho MB 1: 98 . ","falkaläghe , "]},{"a":"falkenär falkiner sd 4 4 före slutet af 1327","b":"nn","c":"","d":["falkenär, falkenerare, en som inöfvar falkar till jagt. SD 4: 4 (före slutet af 1327). foret thy giwer en falkenär ena duwo til dödh, at han maghe flere fore hona fa MB 1: 86 ."],"e":[]},{"a":"falker","b":"nn","c":"","d":["falk. " jtem vm falka, som j mik til screfwin, som wet thet gudh jak aldrigh fik falk älla foghl " FMU 1: 350 ( 1374) . MD 447 . "],"e":["falkaläghe , "]},{"a":"falkonet","b":"nn","c":"","d":["falkonett, lätt artilleripjäs. vi haffuom oc förnummit i sanning af wora swäne at en stor del af vora bysser bode skerpetiner oc hakabysser oc et folkaneet som wi mistom för öland äre i calmarna HSH 17: 166 (1523, Brask) ."],"e":["folkaneet HSH 17: 166 (1523, Brask) ), "]},{"a":"fall","b":"av","c":"adj.","d":[" = fallin, passande, lämplig. han war tha bäst ther tillfall (för till fall; i rimslut) RK 3: (sista forts.) 5514 ."],"e":[]},{"a":"falla","b":"nn","c":"","d":[" Jfr halsfalla."],"e":[]},{"a":"falla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) a) fulla (från ett högre ställle till ett lägre). thät saman bältith . . . foll nidher vppa altaret MP 4: 6 . huru syndadhe tha the andre englane som mz hanom (ɔ Lucifer) fullo Sv Kyrkobr 131. om englana ey hafdo fullet (oceidisent) ib 140 . - falla (efter), följa, passa (efter). med prep. äptir. ffästän brädhin harth in til bokina falla the ey äpte ryggenom tha thaghin litz aff brädin mz höfwelin wppa the sydhona som jm withr til bokin Saml 24: 144 . - falla (över), komma (över). bildl. med prep. up a. fiöl vppa mik en thunge oc sömpn Hel män 175 . - b) falla omkull, störta, stupa. up a fallande fot, fallfärdig. ruinosus . . . vppa fallande foth GU C 20 s. 552 . med innehållsack. för thät fallet som thu fiöl wnhdi korsena Skrt Uppb 282. - bildl. renleksins dyghd maa jomfrun war, faar fallin (lapsa) är forwärffwa, änt thz jomfrun war, faar hon aldrigh mer SpV 216 . " the som entidh äru oplysthe ok haffwa smakath himilsligha gaffwona . . . ok jämwäl haffwa smakat gudz godha ordha . .. ok äru to likawäl falne (prolapsi sunt) " ib 450 . - (c falla, kasta sig, störta. tha foll hon a sin knä MP 4: 240 . tha fyll for:de larens för them i knää HSH 16: 096 ( 1527) . - kasta sig, störta sig (över el. mot ngn); fulla (ngn om halsen). med prp. ivir. sidhan falder iosep ower beniamin, oc fämpner han om hals (cum . . . amplexatus recilisset in collum Beniamin) MB 1: 250 . " han skyndar at möta sinom fadher, oc fadher ower hans hals (Cod. B liffwir hals honom 551; irruit super collum cius) " ib 254 . 2) falla och slå (ihjäl). trans. the skole bygge bastuen, swa at hon faller inthet folk j häl STb 5: 255 ( 1519) .","6) falla, sjunka. Sdw 2: 1214. - sjunka, ge vika? thu warkunsam nalkas mik j thässom slära fallande oc ostadhuga wäghenom SvB 368 . - bildl. försagas; avtaga, förgå? j thässo hardho liffweno, som är fallande oc rasklika hädhan lidhande SvB 190 . 8) om väg: gå i en viss riktning, taga en viss riktning. min vägh fiol tha medh hänne äpte thän weg[h] hon sidhan stegh Sv Rim 43. 10) falla, råka (i); råka ut (för), bli offer (för). cain badh ok rädh sinom brodher wtgaa oppa akrin, ok äpthri wtgangin fööl han j mandarapit (egressus incurrit homicidium) SpV 67 . 11) falla (i talet) avbryta Sdw 2: 1214. gripa in (i) göra ingrepp i). Sdw 2: 1214. 12) taga sin tillflykt till? sades per jeanson ffrii, fför thet jens delekarl sade honum tik, at han hade lathit giort effter nogre peninge en deeknä, och fful in til peder, fför hulket per sades ffrij STb 5: 123 ( 1516) . 13) falla, frambringa, avkastas; erhållas. wel magha landzmen for thera tarf skuld köpa, sälia och byta hwar medh androm korn, fisk eller smör oc anad tolkid, oc ätande warwr i jern oc i staal eller kopar, ther tolkit faller, sigh til lösn oc i nödhtorff, eller annad hwadh thet helzst är som i bondens bo wexer eller faller Priv f Sv st 174 (1473?, avskr.). sua kom jak til österlanda; the (ɔ: falkar) ther falla, them taker aerinst alla saman j syno föghati FMU 1: 350 ( 1374) . " om höstenfraan olavj skulu (biskopgårdens fiskare) wara paa höstfisket wid härskär, birkeskär eller annorstadess, fisken faller " Arnell Brask Bi¹ 29. - utgå, utfalla. alt annat, badhe saköre ok rättoghetoc hwat thet hälzt hetir älla är . . . som i for scrifua vazstena fallir Pris f Sv st 61 (1400, avskr.). scal af hario moderkirkio sokn och capelle tesselikis en fiärdedeel bodhe aff kirkionne oc swa aff sancti henricx deel til hopa wthdelas ok hiith sendas j huario helzst thetta falla kan, j regh, korn, groskin, lärepth, peninga eller peningx wärdh Svartb 550 ( 1486) . - utfalla (på ett visst sätt). hulkin gaard som bleff fallin j dana arff efftir laurens STb 2: 179 ( 1486) . ligger thär jord jnne med somf allin är til arffs Uppl Lagmandsomb 18 (1490). - särsk. utfalla ss arv. wi . . . dömdom . . . nicless bendictsson . . . strand oc grömsta . . . til lagha aterlösn, huilkin gooz som fiollo epter holmger jonsson SD 6: 335 ( 1352) . alt thet aflinga gotz oc köpogotz, som fallet är äpter ärlek man her magnus stwne riddara ib NS 3: 504 (1449). - om arv: utfalla, utgå. han loth sigh tet angra ath han tet ene barnit mera giffuit hade än tel andra mot stocholms lagh ther han bodde och arffued fyöll SJ 2: 193 ( 1491) . en arff . . . som fallen var äpther her algoth i asgotztorp VG Fornmt 1 8-9: 102 (1500). it arff, som ffalendes är ihuss her eric lauentii och her antonius atte STb 5: 78 ( 1515) . " alt tet them erffue borde effter henne hade j löst och ffast jnnan stad och wthan, hwar thet helzt falle kwndhe " ib 81 ( 1515) . - utfalla: tillfalla. eth arff, som fog:de birgitta her i staden annaneth och vnffangith hade vppa sina moders wegne, . . . huilket aff henne moder fallith va epther sin brodher STb 3: 36 ( 1499) . 14) falla (om lott o. s. v), utfalla. kastadhe the nerstadde vore luther offuer henne (ɔ den sjuka) om xxx helgenner, och fel thet III reser paa sancta karlagh i rodhen Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) . at the sig ey wenthe nogan saköre aff hanom om saken saa fylla uthe allenest omaket HSH 16: 92 ( 1527) . - falla till handa, tillfalla. tha fiöld laomedonte konung seger tiill handa Troj 31 . 16) gestata sig, urfalla. hon (ɔ kvarnen) ränther stwndom mindra oc stundom mera, äpther thy aridh faller VKJ 11 ( 1447) . " tha ekke fiöl lekin som han wille " Hel män 20 . - falla sig, ställa sig, bliva. hulkit oss ganska swort wil falle STb 5: 315 (1520, Kop.). falla väl, behaga (ngn). med dat. thz föl honom wäl Prosadikter (Sju vise mäst C) 217 . 17) falla, infalla, inträffa. Sdw 2: 1214. anno domini mediiij vppa sancti johannis ante portan latinan dag, som fiöll pa monedaghin Svartb 492 ( 1454) . mandagen nesth epter festum corpois christi, som fal strax fore eskylly STb 3: 94 ( 1493) . " swa offta the (ɔ: worffru daga ) ffalla om aarit, scode for:ne messer siwng[as] högtideliga aff daghen och högtidena, ä hwnd dag j weken worffrv daga falla kunne " ib 5: 305 ( 1513) . Bil.). om faste daghana ey för än halff ganget är til atto byggyne (klockaren att ringa) och lykta the atto slaar for wthan höghtidher eller prädikan tha falla kunna ÅK 80 . " j alla fastan wtan högtids dagha falla bör honum (ɔ klockaren) samalund mädh sam clokkan ringe " ib 62 . 18) falla, komma. full hanom j hogh swa dana tanke Lg 3: 381 (Sdw 2: 1214). - falla (ngn) in? en tyma fiöl them en then luna at the brände wp sigthuna EK 480 (JFR R. PIPPING, KOM. till Erikskr. s. 280). 19) övergå (till, börja. med prep. pa. i thet sama fioll jenis kaare pa eth faghert tal lmedh botuid STb 1: 409 ( 1482) . - inlåta sig på (att), ge sig till att). med inf. engin systir falle til at wäria ällir orsaka henne som brutighin fintz FO Vkl 214. 20) tillkomma, tillhöra. thänna trappor som kallas gradus relatiui maior et minor thz är större ok mindre hwilke altidh sighias til nakot falla, bekomma ekke j gudhomsins natur, hwilkin owmskiptelikin är, wthan j os som war flödha skulum thaka j the hälghe scriffs miolk, haffwa the stadh (jfr Lat. non enim gradus isti relatiui maior et minor qui semper at aliquid dicuntur. ein domini subenatiam immubilem cadunt; sed nobis lacte cilandis diuine scriptare condescedunt) SpV 34 . - refl. fallas, brista (i fullgörande av bevisning el. ed). niels grytasöpere v march swenske for en kapa, hans hustrv hitiä, ok fals ath lysingha witnä JTb 85 ( 1506) . "],"e":["fala: ffalendes STb 5: 78 (1515) . pres. falder. faller. fallir Priv f Sv st 61 (1400, avskr.), SpV 450 . ","fiol Sv Rind 43. fioll STb1: 400 (1482). fiöl Hel män 175, 220, SVb 43. fiöll Svartb 452 ( 1454) , Skrt Uppb 282. fyöll SJ 2: 192 ( 1491) . fiöld Skrt Uppb 123, Troj 31 . ","foll MP 4: 240 . ","fful STb 5: 123 (1516), 192 (518). ffwll JMPs 14. föl Prosadikter 227 . ","fööl SpV 67 . ","föld Troj 32, 129 . ","fal STb 2: 200 (1437), 3: 94 (1493). fall Skotteb 20 (1460-61), STb 3: 385 ( 1498) . fals (refl.) JTb 85 ( 1505) . fel Kyrkohist årsskr 20: 345 (1502). fyll HSH 16: 96 ( 1527) . ","fiollo SD 6: 335 ( 1352) . fiöldo Skrt Uppb 123. fullo Sv. Kyrkobr 131. föllo Troj 226 . ","konj . ","fylle HSH 16: 92 ( 1527) . ","fallin . fullet (n.) Sv Kyrkobr 140),","*falla bort , falla av. mädh then läkedommenom falla borth flatta som wäxa widher öronen PMSkr 349 . ","falla fra , se Sdw 2: 1214. ","falla in , sluta sig (till). med prep. mädh. Sdw 2: 1343 - inlämna (i). med prp. mädh. manga konwnga fölle jn mz the samma råd Troj 256 . Jfr falla 12 samt infalla. ","falla nidher , jfr falla 1 n. - jfr af-, ater-, bak-, fore-, for-, fram-, hugh-, in-, ivir- nidher-, pa-, sam-, til-, umkul-, unt-, ut-falla samt ofallin, ävensom bruthfallande."]},{"a":"falla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) falla (från ett högre ställe till ett lägre). the dagh aff himilin falder Al 6392 . " at enghin mathe falla af hans (hästens) baki " Bil 732 . - falla (öfver), komma (öfver). thän hälge ande som fiöl öfvir apostlarna oc göts öfver thom . . .then samme anden fiöl öfvir hanom Ansg 179 . - falla, falla om kull. trä fallir ey at första hugh GO 761 . " fiöl afguþa mönstar viþ iorþ " Bu 398 . han ful til iordhinna ST 47 . " fiöll sa död till jordena " Di 65 . " föllo the badhen stendödh " LfK 17 . han . . . hafdhe maxan fallit vm kul Pa 19 . margher aff sorghom full om kull Al 2430 . " thz fallt, som thu fiöl wndhi korseno " VNB 24 . " fioldo i däfwlsins snaru " Ber 172 ; jfr 10. fiöl han i brot KL 363 (se vidare under brut 9); jfr 10. - fallande sot, sjukdom under hvilken man faller, fallandesot, epilepsi. Lg 3: 34 . LB 7: 132, 202 o. s. v. - falla, kasta sig, störta sig. fiollo for fötar sancti tome Bu 182 . Bil 229 . " fiullo drakana hanum til fota " ib 226 . ib 246, 342 . fiol a knä Bu 8, 143, MP 1: 44 . " hon fel til iord ok wilde kysse hans föther " MD 42 . - falla nedfalla, gå ned. skrin . . . hulkit som hängir mz fyrom fallande (casuris) axlom Bir 1: 63 . ","2) trans. genom fall slå. falla sik j häl ST 312 . han fiöll sik allan ofärdhughan Lg 3: 232 . Jfr falla sunder. ","3) falla i strid, stupa. alle falla kämpa sigher löse GO 86 . " the crisno fullo " RK 1: 317 . fiöl mykit aff seuekis folk Di 216 . ib 28 . ","4) falla, gå under. opersonl. tha en man är mäst hogmoduger. oc talar störst tha faller thz gerna mz (är det ute med) hanum Di 49 . ","5) falla, fällas (i rättegång), förlora (ett mål). kumbär e thän eþän skal föra: uari fallin. kumbär han ok orkar e han sin edh föra, vari ok fallin SR 13 . ","6) hopfalla, blifva mindre. widh then buskan ther moyses saa brinna oc ey falla ST 204 . ib 205 . ","7) falla, störta, forsa. j fallande ström Lg 3: 579 . hon göth wth tharä som fallande fors MD 37 . i ortnamn. fallandafors SD 2: 136 ( 1292) . ","8) om väg: gå, leda. gak til then vägh som fallir af iherusalem ok til gazam KL 145 . " thänne vägh ther ij här seer han falder thiit " Iv 347 . " til danmark fiollo tha thera wägha " RK 1: 2154 . ","9) göra anfall, störta sig (på, öfver el. mot). fiöl han a persos Gr 263 . " the fiollä a han " MD 32 . fiöl ofwir (öfverföll) them ouarandis . . . en höfdhinge Gr (Cod. D) 382 . at han thör moot dario falla Al 1929 . ib 8174 . RK 3: 3433 . 10) falla, råka i). fiäl hon j mina händir Bir 3: 97 . " hon fol ij owit " Iv 985 . " fioll cayn i wanhop " MB 1: 163 . " the fiolle i sweme " MD 23 . " the fielle i grath " ib 75 . " iak föll i mangha syndher " LfK 94 . Bir 3: 62 . 11) falla (i), gifva sig in (i)? dömdes lauirs oys sak til XL m. for han ful i annars mans tal effter xiia ranzacan BtFH 1: 130 ( 1506) . ib 132, 138 (1507), 161 (1508), 172 (1506), 188 (1508, 213 (1507), 277 (1509). 12) falla, vända sig (från el. till). the skulu falla af sinna otrolikhetz anda ok vpfyllas mz minom anda Bir 1: 229 . " aldrig falla honum i frå " RK 3: (sista forts.) 4512 . " klerkerij oc ridderscapit til marsken fullo (slöto sig till) " ib 2: 2318 . ib 8042, 3: 1470 . til nadher falla (bedja om nåd) ib 2: 4139 . " til nadha falla " ib 4341 . " falla til nadhe " ib 4903 . " han . . . fall till it middell " BSH 5: 381 ( 1510) . 13) tillfalla. sagdhe arff vara fallit sik KL 271 . " hwilkin gardh oss fiöl medh rätto arff " SD NS 1: 34 ( 1401) . " thet arfvät hänne fiol " ib 106 ( 1402) . ib 419 ( 1405) . " gardha tompter ok hws som . . . i arff kunno falla " SJ 1 ( 1420) . the gotz os badhom fiöldo til arfs FH 2: 56 ( 1423) . i the zacher ther staden äre (för är) deel wtj fallen (i hvilka del tillfaller staden) SO 154 . - utfalla (om inkomster o. s. v.), erhållas. thätta gotz fiöl i herra niclis thridung SD NS 1: 20 ( 1401) . " hwath aff thy kan falla " ib 379 ( 1404) . " saköre som fallir j bynom " VKR 35 . Bir 5: 116 . " then hiälpe skat, som her fwl j wintress " FM 317 ( 1507) . " alla hudhir oc skin som falla vm aarith " VKR 36 . " graskin hermelin oc maardha oc all skinwara som nagat warda ffaller ther nogh alla handa " RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164. then fiisk j fforsene ffel j thette her ar FM 607 ( 1513) . 14) falla (om lott o. s. v. ), utfalla, slå ut. fiol loter yfuer mathiam Bil 243 . " fiol ä luten sua Ansg. 229. goth är at leka när wäl fallir (alea quandoque fauet. Motsv. Danska ordspr. tillägger efter när: tärningen) " GO 496 . " lykkan full tha saa " RK 3: 611 . " rösterna fullo vppo thessa tre " ib 2: 2997 . drotzsta koret fiöll swa ib 1819 . 15) gå, hända. thetta ärendith monde tha saa falla RK 3: 775 . " the (för thz) kunde tha ey annars falla " ib 761 . " ther nästh monde thz saa falla " ib 1298 . ib 2510, 2638, 3346, 3428, 3474, 3721, 3915 . " han wille swerige aatherfaa falle thz huru thz kan gaa " ib 1960 . " saa monde thz for konungen illa falla " ib 545 . - med. dat. gik mik som flestom fader RK 1: (LRK) s. 222 . 16) lämpa sig, foga sig, passa. eptir thy thet kan tha bäzt falla VKR 43 . " thz wille ekke wäl falla " RK 3: 1889 . fioll sa thera kerlek till hopa (öfverensstämde, förenade sig) Di 94 . - med dat. thz faldher mik ganzska wäl Lg 3: 332 . " thz fyöl mongom wäl j lagh " RK 2: 7325 . - part. pret. fallin, passande, lämplig. i förening med väl. är här wäl fallitsighia af pylato badhe äthla ok ändha Bil 299 . " sagdho at thz land the lagho tha i, ware them wäl fallith " MB 1: 422 . war han (ormen) bätzst fallen diäfflenom at göra sin klokskap mz ib 160 . " þän som bäzt är þär fallen til " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ey wäl fallen til siälinna syslo MB 1: 79 . ib 81, 83, 101 . Di 188 . Su 385 . - utan väl. the iomfrur magho ther ij fara tha them thykkir fallith vara Fl 1003 . þen . . . þe vita . . . þer til vara fallen SD 5: 567 ( 1346) . " fallin til nakat ämbite " KL 251 . " oqwämelikin ok til änkte fallin j gudz arfwodhe " Bir 3: 328 . KS 43 (112, 46) . VKR 34, 36, 45 . SO 18, 212 . fallen (berättigad?) at thiäna for peninga ib 49 . - falla sik, falla sig, bära till, hända. fyäl thz sik Lg 3: 605 . " färre än thz kan sigh saa falle " RK 2: 2820 . - falla sik i lagh, d. s. thz fyäl sik tha sa i lagh RK 2: 5199 . " thz fiol sigh ey beter j lagh " ib 6484 . - refl. fallas, ","1) komma till korta, brista (i fullgörande). faldz han ath edhe (gitter han ej gå eden) TB 78 . ","2) falla (ss tappande part), fällas (i rättegång), dömas till att utbetala (ss böter). falz han aatt wäþiom SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . " [huat häldär hin som ha kärþe] til falz ällä värs [firi horsiangina] " SR 58 . ","1) falla til baka. swa at han falder ater aff bake som op war stighin MB 1: 265 . ","2) bildl. falla till baka, återfalla. at vik äkke fallom aatir i syndena Bo 122 . - Jfr aterfalla. ","1) falla ned. fiöl niþar viþ iorþ Bu 63 . " tha fioldo thera tänder a bordith nider " RK 1: 1680 . Lg 3: 579 . " falla ned nedfalla, kasta sig ned. fiollo honum til fota nidher " Iv 2944 . ","2) strömma ned. blodit fiöll nider pa markena Di 56 . - Jfr nidher falla. falla saman, ","1) passa till samman. alwara ok gaman faller wäl saman GO 538 . " the same ordh . . . som för fiöllo wäl saman " MB 1: 319 . ","2) foga sig, bära til. thera tall full sa saman (pat kæmr þeirra ræðo) Di 55 . - Jfr saman falla. falla sunder, ","1) sönderfalla. " thz beläte fiol ij stykke swnder " Al 2381 . ","2) genom el. i fall krossa. fallir thu thit been sundir ST 48 . " han fiol til iordhinna oc halsin sundir " ib 131 . " han fwl sundir hofwdhit ib 513. hely ful sik halsin sundyr aff enom stool " ib 381 . Di 55 . Lg 3: 573 . - Jfr sunder falla. ","1) falla ut. rifwin brusto oc hiärtat oc fiöl vt mz allom inäluomen Bir 2: 95 . ","2) sjunka undan. watnit fioll wt Di 120 . - Jfr utfalla. "],"e":["falder . ","faller . ","falz . ","faldz . ","fioll MB 1: 163 ; Fr 2578 ; Di 65, 90, 120 . ","fiold Bil 864 . ","fiöl Bu 63, 64, 398 ; KL 363 ; Gr 263, 285 ; Di 216 ; Ansg 179 . ","fyöl RK 2: 5109, 7325 ; Lg 3: 605 . ","fiöll RK 2: 1819 ; Di 27, 28, 56, 65 . ","fiöld Ber 193, 228, 230 . ","flywwldh FH 5: 54 ( 1468) . ","fiäl Bir 3: 97 ; Gr (Cod. D) 354 ; SD NS 2: 354 ( 1411) . " fol " Iv 417, 985 . ","ful ST 47, 381 ; BtFH 1: 130 ( 1506) o. s. v. fwl MB 2: 44, 45 o. s. v. full Al 2430 ; RK 3: 611 ; LfK 277 ; Di 3, 55, 149 ; Lg 3: 579 . fwll ib. föl Lg 3: 469 . ","föll LfK 94 ; MB 2: 169 . ","fall BSH 5: 381 ( 1510) . ","ffill Lg 3: 28 . ","fel MD 23, 31, 42 . ","ffel FM 607 ( 1513) . ","fiollo Bu 64, 71, 182 ; Iv 2944 . ","fiöllä MD 32 . ","fiolle ib 23 . ","fioldo RK 1: 680 ; Ber 172 . ","fiöllo Bu 154, 185 ; Mb 1: 319. fyällo RK 2: 8042 . ","fiöldo FH 2: 56 ( 1423) . ","fiullo Bil 226, 342 . ","fielle MD 75 . ","follo Iv 420 . ","fullo MB 1: 358 ; MP 1: 44 ; RK 2: 2297 . ","ffullo Bil 229 . ","föllo LfK 17 ; Di 16 . part. pret. fallin),","falla af , falla af. faller haar aff LB 7: 32 . tha fioll honum aff then iärnring Fr 2578 . " ä faller aff fatalös byrdh " GO 314 . ib 868 . - stiga af, sitta af. fiöllo genstan aff til footh (stego af hästarne och kämpade till fots) RK 2: 4948 . - Jfr af falla. ","falla ater , ","falla fra , falla från, dö. at nokar . . . falder fra SD 5: 567 ( 1346) . " i þerrä staþ som fra äru falne " ib 568 . huilken there ther fiolle fra RK 2: 3422 . " ib s. 334. Jfr fra falla. "","falla in , göra intrång. inge spylere eller laggere . . . falle in i tynnebindere ämbetedt SO 224 . Jfr infalla. ","falla niþer , ","falla til , ","falla ut , ","falla ut ivir","-wtoffwer )"]},{"a":"fallaland","b":"","c":"","d":[" , se fiällaland."],"e":[]},{"a":"fallaland","b":"","c":"","d":[" , se fiällaland."],"e":[]},{"a":"fallanövel","b":"nn","c":"","d":[" MD 451 (övers. 1503, hs. fr. börj. av 1600-t.). thå herrana haffua opburett landzens renta sedann skall bondenn segh ett fallendiffuell wänta ib 467 . " huilckenn suensker ett och giör ey såå hann ma well ett M: fallendiffuell fåå " ib 470 . - särsk. i hotelse: the borgamestare och raadh skulo faa eth twsand fallandöwell STb 1: 132 (1477). i skole faa rth falladöffwel ib 343 ( 1482) . ib 2: 158 (1486), 160 (486), 250 (14889. thit liiff skal faa eth fallandöffwel ib 63 ( 1484) . - i svordom: far for iᴹ (1000) falladeffwel och kyss mik i röffwenä STb 1: 58 (1476). hwad fallenföffuel skader tigh ther pa ib 2: 246 (1488). - ss tillnamn: elin, her laurens fallendöffwels degia STb 1: 111 ( 1477) . - Se Vetenskapssociitetens i Lund årsbok 1935. - Jfr fal 2 och diävul."],"e":["falladöffwel ib 1: 343 ( 1482) . ","falladeffwel ib 58 ( 1476) . ","fallendiffuell MD 467, 470 (hs fr. börj. av 1600-t.). fallen diffuell: ib 451 . " fall vtan tiwl " STb 2: 250 (1488)), "]},{"a":"fallin","b":"","c":"","d":[" , se falla."],"e":[]},{"a":"falna","b":"vb","c":"v.","d":["blekna, vissna. bildl. han gath napligan soffwed for elskog, ty fälnade hans blidaktoga hyj Troj 179 . - refl. falnas, vissna, bildl.: förlora sin kraft, tyna bort. människiona falnas ok storlika befröffuas aff tolikom offva ok räddogha, som alle wärldhinne skal tha offwir koma (jfr Vulgta: arcesentibus hominibus præ timore, & expeciatione, quæ superuenient vniuerso orbi) MP 5: 13 . - Jfr forfalna, ävensom ofalnadher."],"e":["fälna: -ade Troj 179 )"]},{"a":"falna","b":"vb","c":"v.","d":["blekna, vissna, förtorka. " blomstar þät skyt falnar " Bu 152 . " " ib 183 . Lg 974 . MP 1: 28 . Bir 3: 2 . Su 42, 74, 404 . 407, 458. Ber 21 . " at ey skuli falna älla wisna nyia plantan " ib 19 . " alla theras faghra blomor oc blomster waro falnadh " Su 75 . " thz (ɔ: fiko trä) falnadhe (aruit) ginstan " Bo 158 . " bolin thyrkas oc falna " Bir 3: 62 . " han (kroppen) falnar oc mister natwrlikin lit i dödhenom " MB 1: 398 . Su 404 . Lg 3: 93 . MB 2: 153 . " the falnado aff myklom rädduga " ib 117 . " tha hon (näml. ss döende) bleknadhe oc falnadhe " Lg 3: 517 . " haarit falnadhe sua som thz vare bränt mz elde " Bir 2: 95 . " them falnar tungan (för lungan?) ij thera bryst " Al 2446 . " mz falnande fäghrind " Ber 207 . - bildl. försvinna, förgå. kännom wi alla vara makt falna (marcescere) KL 212 . " falnade (fugit) them badhe raadh oc synne " MB 2: 171 . - refl. falnas, vissna. blomstren . . . huilka iak haffdhe seet . . . swa bradhelika falnas Su 75 . ib 407 . - falna bort, vissna bort. aller kroppen falanar bort LB 7: 257 . - Jfr ofalnadher, ofalnande."],"e":[]},{"a":"fals","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förfalskning. som nokot fals gyor i kopar SD 5: 639 ( 1347) . ","2) falskhet, svek, bedrägeri. han slo mz orþe tel döþ anaiam ok saphiram for fals Bu 100 fara the mz fals Bil 80 . " fram gik iudas mz fals ok swik " MD 31 . " wärlz ära är alt fals ok qwall " Al 3570 . " thz var ey fals mz the giisl han hafdhe ij hände " Iv 3058 . " mintos lioflika for vtan fals " ib 5152 . for vtan fals ok vtan swik ib 2686 . Al 513, 1421 . RK 2: 2899 . ","3) osanning, lögn. " the . . . kallade han forrädere thz war fals " MD 32 . " troa afbrat thz som fals må wara " KS 21 (51, 22) . ib 69 (170, 76). MB 1: 320 . Bir 1: 46, 204, 2: 114 . ST 37 . Ber 105 . (KS 21 (51, 22), 69 (170, 76); Bir 1: 46, 2: 114 ; ST 37 ; MD 32 skulle fals kunna fattas ss n. af adj. fals.)"],"e":[]},{"a":"fals","b":"ab","c":"adv.","d":["orätt. " saghþo þöm fals haua stämt " Bu 523 ."],"e":[]},{"a":"fals","b":"av","c":"adj.","d":["1) förfalskad. " hwa som falsän kopar säl " SD 5: 639 ( 1347) . " onth sölff ok falst " SO 159 . ","2) falsk, svekfull, bedräglig. prädivaþe. huru fals oc fiärþa fult ä[r a]lt þätta hems lif Bu 186 . " kalladho honum forrädhara fals " Al 7864 . drapp . . . falsa propheta MP 1: 18 . false propheta MB 1: 10 (de båda sista ex. möjl. snarare att föra under 3 el. 4). mz falsom iattom Bu 21 . huru the skullo lgita wnnit han mz sinom falsom fundom Bo 159 . Bir 3: 89 . Al 9953 . " han hawir vanskelikin ok falsan (debilem) grundual " Bir 3: 427. ","3) falsk, icke verklig, understucken, oäkta. tel þinna falso guþa Bu 521 . MB 1: 278 . " false barlaam hät nakor " Bil 618 . " at false snille " Bir 1: 100 . fals mynt thz som synis wara rät mynt ok är ey KS 28 (70, 30) . fals peningr ib. " plåghadhe med fals (för false?) wara (för waru) ok fiärd i köpom " ib 74 (182, 81); rättast är kanske att ss särskilda ord fatta falsmynt, falsvara, i hvilken händelse äfven falspänninger bör ss sådant upptagas. - låtsad. at han haui sannelika fullan godhuilia ok ey falsan af vnidanum sinum KS 16 (40, 17) . ","4) osann, falsk. skodha . . . mällan sannind ok falst Bir 1: 206 . " thz som scrifwarene sagdho fals licamlica " ib 2: 146 . " budadhe fals tidhande " ib 222 . " fulfölghia . . . sin falso käromaal " Bo 193 . - osannfärdig. falsä vitnarä KL 143 . Ber 105 . - orätt? hwath ey hawa quinnonar känt thik nakra falsa böne VKR VI . ","5) misstrogen. " han war them gafwom änkte fals " Al 1450 . - Jfr ofals."],"e":["falst Bir 1: 206 ; SO 159 . ","fals Bu 186 ; KS 28 (70, 30) ; Bir 2: 146 ; Al 9953 (kan vara n. pl.); jfr fals, adv. samt fals, n.), "]},{"a":"fals","b":"av","c":"adj.","d":["1) underhaltig. " ransaka vm thz war falzt godz äller ey " JTb 24 ( 1460) . " tha fwnno for:ne eth fath falz godz , som war säntt hiit aff lybeka fore eemysth ööl ok var lybeske conwenta näpligan swa gott (ɔ: och var näppeligen så gott som lybskt »konvent»-öl) " STb 1: 20 ( 1 475) .","4) oberättigad, olaglig. Sdw 2: 1214. - Jfr falsker."],"e":["falzt JTb 24 ( 1460) . falz STb 1: 20 (1475)), "]},{"a":"fals vitne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"falsa","b":"vb","c":"v.","d":["förfalska. Sdw 2: 1214."],"e":["-adher )"]},{"a":"falsare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förfalskare. cristna tro falsare (hæreticus) Bu 190 . MP 1: 17 . ","2) bedragare. " kallaþe han falsara (ss en bedragare) renliue louat " Bu 27 . " kalla han suikara ok fulan falsara ib. " ib 19, 102 . MB 1: 241 . Bir 3: 154 . MD 66 . Ber 104 . ","3) förförare. " cristne falsara " Bu 521 . Bil 158 ."],"e":["falsar MD 66 ),"]},{"a":"falshet","b":"nn","c":"","d":["falskhet, svek. " hans hiärta är fult mz orätuiso ok swikom ok falshet " Bir 1: 70 . ib 2: 77, 3: 416. Fr 3070 . " manga falshetir oc lyghn " Bir 2: 78 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"falsk","b":"nn","c":"","d":["2. han for mz falsk oc swik RK 2: 2899 ."],"e":[]},{"a":"falsk","b":"nn","c":"","d":["falskhet, svek, bedrägeri. fordömpde sich ewige, om han lwghe eller lygnafftelige thalede til hanom medh falsk eller swich STb 3: 11 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"falska","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förfalska. thz är sant tekn at the äro ey falskade LB 4: 347 . ","2) bedraga. " som os falska " MD (S) 210 . ","3) förföra. " dara eller falska nokor brodhers dotther " SO 68 (kanske för det liktydiga fölska). Jfr forfalska, ofalskadher."],"e":[]},{"a":"falska","b":"nn","c":"","d":["falaska. Se under falaska"],"e":[]},{"a":"falska","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr forfalska."],"e":[]},{"a":"falskare","b":"nn","c":"","d":["bedragare. " " ST 129 ."],"e":[]},{"a":"falskelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"falsker","b":"av","c":"adj.","d":["1) falsk, bedrägligt. " huar en cristin människie halde thätta dyra mynit ok wärdit somär henne siäll j goda wakt ok göme fore them falska myntarenom diäflenom " MP 4: 262 . " han räddis en falsca listä Vis sten. 4) underhaltig. en borghare i landzkrono hafdhe salt honom en fiärdhung falska sil JB b 24 (1460). ""],"e":[]},{"a":"falsker","b":"av","c":"adj.","d":["1) falsk, bedräglig, svekfull. han sum är falskr ok flikrar KS 21 (51, 22) . af falsko hiärta Bo 149 . " at plägha tholkin falskan sidh (öfva sådan falskhet) " Fr 658 . thenna werldenen er omatana falsk SD NS 2: 116 ( 1409) . " falske prophetane " MB 2: 365 (möjl. snarare att föra under 2. el. 3). - med dat. the swaro romarum falske ok onde Bil 313 . (falskan trol. för folskan: wredhin dräpir falskan dara MP 1: 135 .) ","2) falsk, icke verklig, understucken, oäkta. forsma falskan (Cod. A falsan 278) gudh MB 1: (Cod. B) 552 . känna stena sanna fran falskom PM XLIX . " thänne licamlike falske hedhrin " Bo 99 . ","3) falsk, osann, osannfärdig. falske vitnara MP 2: 12 . " falsk vitne ib. ""],"e":[]},{"a":"falskhet","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) falskhet, svek. " all thenne forscriffne ariculos lloffuom wij henne fria ok frelse ath holda . . . wijd wara cristelige tro ok sannindh vtan alt (för al(l) falskhet, vtan alt hinder och vtan alt archt " STb 2: 68 ( 1484) . Svartb 419 ( 1446) . Troj 260, 2) falskhet, osanning, oriktighet, orätt. om hon haffweri andhrom tillakt mz ffalskheth nakra last SvKyrkobr 359 ."],"e":["falsket Troj 260 . ","falxheet Svartb 419 ( 1446) ), "]},{"a":"falskhet","b":"nn","c":"","d":["falskhet, svek. Va 9 . ST 241, 436 . RK 2: 4244, 5222 . SO 162 . (falskhet KS 19 (48, 21) är tydligen en förderfvad läsart och torde stå för fal thär.)"],"e":["-heet SO 162 . ","falzchet RK 2: 5222), "]},{"a":"falskliker","b":"av","c":"adj.","d":["falsk, bedräglig. jak vedhersigx ok forsmar alla thina (ɔ djuvulens) falskliga kraffter J Buddes b 92 ."],"e":[]},{"a":"falsklikhet","b":"nn","c":"","d":["falskhet, svek. " fly hans swiklico falslikhet " Bo 101 . aff gabbarenom falsklighetinna ängle Bir 4: 3 . falskelichetzins snara VKR 63 . MP 1: 70 ."],"e":["falskelichet . ","falsklighet )"]},{"a":"falslika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med falskhet, med svek. wilde falskliga (dolo) faa konungx alexandri rike MB 2: 255 . falskliga swika ib 202 . " falskelika stridha " PM 24 . haffde falskeliga sworit eden Di 158 . ","2) falskligen, osant. falskelika witna ST 436 ."],"e":["falskliga . ","falskelika . ","falskeliga Di 158 ),"]},{"a":"falslika","b":"ab","c":"adv.","d":["falskligen, osant. " dömin ey andra falslica (motsv. ställe 2: 153 har folsklika) j idhro hierta " MP 1: 207 ."],"e":[]},{"a":"falslika","b":"ab","c":"adv.","d":["falskt, orätt, oriktigt. om hon haffwir dömpt falsligha for wedl scul Sv Kyrkobr 359."],"e":["-ligha )"]},{"a":"falsliker","b":"ab","c":"adv.","d":["falsk, svekfull. thw saat oc jwdhanna hardasta oc grymmasta vmgango oc ginwardho falighin änlite Skrt Uppb 172."],"e":["-ligh )"]},{"a":"falslikhet","b":"nn","c":"","d":["falskhet, svek. Bir 1: 41 . MP 2: 143 ."],"e":["falselikhet MP 2: 143), "]},{"a":"faluskäppa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"famalogher","b":"av","c":"adj.","d":["fåordig. Di 129, 131, 133 ."],"e":["fameloger Di 131 ),"]},{"a":"famn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) famn, utsträckta el. omslutande armar. asnan . . . ther jomfru maria sath oppa, barnit jhesum hallande j fambdnynom MP 5: 77 . 'Troj 9. 2) famn. ss längdmått. fyra fämpna fiöl mwrin bäggia wägna fra honom. Prosadikter (Karl M. B) 301 . ib. thär haffwit är sextyo fagna dywpth PMskr 516. 3) famn. ss rymdmått. (särsk. för ved). xl fadhom wdh for x mark Skotteb 362 (1460, Kämn) . " for xix fadhmer wedh iiij mark oc j öe " ib 369 (1461, Kämn), ib 373 (1462, Kämn), 379 (1463, Kämn). viij ort. for j fampne wedh som mester nigels fek met akerlön ib 424 (1469, Kämn) . " xxj famfn wedh " ib 445 (1471, Kämn) . "],"e":["fampne Skotteb 424 (1469, Kämn) . fambdn: -ynom (dat. sing. med art.) MP 5: 77 . ","fangn Troj 9 . ","fämpna (ack.) Prosadikter 301 (bis). famfn (bel. 3) Skotteb 445 (1471, Kämn) . ","fadhmer ib 369 (1461, Kämn), 373 (1462, Kämn), 379 (1463, Kämn). fadhom (bet. 3) ib 362 (1460, Kämn) . fagna (gen.) PMSkr 516 ),","*famns langer (fag(h)ns- PMSkr 286, 545), ","*famns thiokker , "]},{"a":"famn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) famn, utsträcka el. omslutande armar. tok þöm i sin famn Bu 183 . Bil 117 . KL 341 . Bo 1, 7, 22, 144 . Bir 3: 236, 281 . RK 2: 6030 . " ther dwaldos the länge oc hiollos i fampna " Gr 315 . iak hauar . . . astundat falla ii þina famna (i din famn, i dina armar; Andreas' ord till korset) Bu 140 . Jfr kärleks famn. ","2) famn ss längdmått. ad spacium trium brachiorum que wlgariter famn denominantur in latitudinem SD 2: 2 ( 1286) . " thriggia fampna thiokkir " Fl 957 . ib 958, 973, 976 . SD NS 1: 514 ( 1405) . RK 2: 6109, 6113, 6119 . han (stenen) flög iij (3) faffna op i wädret BSH 5: 147 ( 1507) . C (100) fambne trosse ib 421 ( 1510) . ","3) famn, börda som man kan böra i famnen; ss rymdmått (för hö och andra torra varor). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 457. en fampn rofuor . . . och höö BtFH 1: 66 ( 1493, nyare afskr.) . Jfr fang. "],"e":["fampn . ","famffn Di 208 . ","fambn . ","faam Su 40 . ","fagm Bil 117 . ","fagn KL 341 ; ","fagnin Bo 1 . ","faghn: faghne ib 144 . ","fangn Bo 7, 22 ; Bir 3: 236, 281. faffn. -ar), ","famns högher","famshögher )"]},{"a":"famntaka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. taga i famn; omfatta. " ffamtaga wärldzligx astundilsa frost oc hugnadz frukt ffor gudz kärlekx brona " Bir 4: 106 ."],"e":["ffamtaga )"]},{"a":"famntaka","b":"vb","c":"v.","d":["taga i sin famn, omfamna. tha fik hon barneth jämwäl siälinne til ath fampn tagha thz Mecht 21 . " godh amma kysse opta sith barn, fampntakir thät " SkrtUppb 269 . JMPs 243. härran . . . famnpn tok hona mz sin winstra arm Mecht 221 ."],"e":["fampn- . ","ffamptaga: -andhis JM Ps 243),"]},{"a":"famntakan","b":"nn","c":"","d":["omfatmning. " om hon haffwri hafft skör athäffwe j famtakan j kössan älla klappan Skrt Uppb 194. Sv Kyrkobr 346. ""],"e":[]},{"a":"famäghin","b":"av","c":"adj.","d":["eg. ringa i styrka; ringa i antal, fåtalig. " ther til at i wardhin vsle oc famäghne (pauci numero) " MB 1: 430 ."],"e":[]},{"a":"fan","b":"","c":"","d":[" , se fain."],"e":[]},{"a":"fana","b":"nn","c":"","d":["fana. Jfr Branting, Textil skrud s. 162 f. j spywtsens ffano haffde hon wars härra kors JMPs 293. "],"e":["ffano JMPs 293; fanu: -unna HLG 1: 53 (1448). pl. fanar ib 3: 57 ( 1522) ), ","*fana pänninger , "]},{"a":"fana","b":"nn","c":"","d":["fana. " casta niþar hans märke ok fanur ok baner " Bu 206 . KL 379 . Bir 3: 388 . Di 264 . " bäris for hänne een rödh fana j hwilke myns likama pynta biläte vari skrifuat annan väghin oc annan väghin myna modher beläte " VKR 64 . II phanor FH 5: 36 ( 1466) . Jfr renfana."],"e":[]},{"a":"fane","b":"nn","c":"","d":["fåne. " han var en armir fane " Bo 30 . " the . . . vntsighia han ok göra som fana " Al 762 . ib 1050 . RK 1: (sfgn) s. 180 . " han saghdhe drömin for sinne dottir fana " ST 482 . " ware iak folsta faana gäk " Al 1921 . "],"e":["faane )"]},{"a":"fane","b":"nn","c":"","d":["gudh siälff . . . wil thik krona mz sins hälgha rikis fane oc wil thik föra aff thenne fane MD 199 ."],"e":[]},{"a":"fang","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) det som fås, från skogen. SD 1: 445 ( 1268) (Sdw 2: 1214). 5) fång, tillfälle el. möjlighet att få el. bekomma. Sdw 2: 1343. - Jfr for-, ful-, gardha-, garpa-, gripa-, hand-, skil-, spiuta-, spruta-, öva-fang. "],"e":["*fanga iordh , ","fanga man (STB 1: 250 (1480), ib 3: 17 ( 1492) . ","fange- JTb 106 ( 1518) . fango- ib. fongaib 29 (1460). fonge- STb 5: 281 (1520), HSH 16: 88 ( 1527) ), "]},{"a":"fang","b":"nn","c":"","d":["eg. gripande, fattande. ","1) famn; börda som man kan bära i famnen, fång; ss rymdmått (för hö). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 457. gilt fang hö SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). Jfr famn. ","2) tag, brottning, kamp. thän ffaar opta fal som adhrom biwdher fangh GO 884 . ","3) det som fås från skogen. vsufructum habeant in eisdem (ɔ: silius) videlicet löf oc luuk. fang oc feagangh SD 1: 581 ( 1281) . - pl. trävirke, byggnadsvirke. hugga oc tälghia al fangin (Cod. A träwirkith 486) MB 1: (Cod. B) 563 . " läghe thz till inga fanga nythir " TB 75 . ","4) medel, tillfälle, läglighet. äpte fångom vitra manna ok föreaktugha borghara (så godt vise män och omtänksamt borgfolk förmå) KS 86 (210, 94) . - Jfr anda-, ater-, barn-, fiske-, for-, ful-, garþa-, hand-, hö-, lagh-, lagha-, var-, viþer-fang. "],"e":["faang )","fanga fäþerne","-fäþrini )","fangaman , ","fanga skogher , "]},{"a":"fanga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) eg. fånga; bemäktiga sig, intaga, erövra. swa jnstigha (de) paa mwren wäl wäknadho oc fanga staden PMSkr 168 . 2) få. lat kiärleek innan thit hiärta gro til gudh tha fanga thu lisa Vis sten 7 . - vara i stånd, förmå, kunna, få. med part. pret. ack. sing. n. människiän fangar sik ekke rö[r] t för än (hon) faar sin siäl, sin anda Vis sten 5. - Jfr untfanga, ävensom fa."],"e":[]},{"a":"fanga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gripa, fasttaga, fånga, fängsla. kan tw hanum (hästen) fonga Di 125 . " fangas han egh a färske gyärning " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). þa herodes vilde þik fanga Bu 79 . " saracheni fangaþo han " ib 175 . ib 209 . SD 4: 408 ( 1335), 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1334, nyare afskr.), 378. Bu 500 . Pa 3 . Bo 164 . Bir 3: 25 . " iak atirlöste mit fangada folk " ib 1: 162 . ","2) få. dindimus fangar thetta breff Al 7213 . - Jfr befanga, äfvensom fa."],"e":["fonga . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"fangare","b":"nn","c":"","d":["fångare, person som tillfångatager ngn. " hosticapa . . . et hosticinda et hosticida ouena faangare huggare oc dräpare " GU C 20 s. 341 . - Jfr finkafängare."],"e":[]},{"a":"fange","b":"nn","c":"","d":["fånge. " baþ þöm binda sik händar a bak ok föra som fanga for kunugen " Bu 500 . " at han aldre varþe þässa hems fange sinna ouina " ib 175 . ib 24, 56, 168 . Bo 247 . MB 1: 234 . Bir 2: 66 . " en siwcher man oc gudz fange " BSH 5: 26 ( 1504) . " giff tik thinom broder til fanga " RK 1: 746 . " toko them alla til fanga " ib 3882 . MB 2: 325 . " husfogden gripa the til fonga " RK 2: 2434 . ib 2709, 2891, 3: 2873, 3231, 4100 . "],"e":["fanga (nom.) Di 153 . ","fangge: -a Bu 24 . ","faange: -a Bir 2: 66 ; RK 3: 3231 . fonge),","fanga bodh","-boodh )","fanga bolt","-bult . ","fonga bulth),","fanga hus , ","fanga torn , "]},{"a":"fange","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fanga iärn","fange- )","*fanga stokker","fange- )"]},{"a":"fangeliker","b":"av","c":"adj.","d":["lätt att avskaffa. tin födha se fångelik ok fögelik (ex facili sit) KS 24 (58, 25) ; ordet synes likväl här vara tillagdt af den förste utgifvaren Bure; se Rydqvist 3: 302 samt KLemming, Fragment af Konunga-Styrelsen s. 5."],"e":[]},{"a":"fangesman","b":"nn","c":"","d":["fångesman. " vthwijsa sin fånges. man " SO 293 ."],"e":[]},{"a":"fangilse","b":"","c":"","d":[" , se fängilse."],"e":[]},{"a":"fangin","b":"","c":"","d":[" , se fa och jfr illa-, lagh-, o-fangin."],"e":[]},{"a":"fangin","b":"","c":"","d":[" , se fa."],"e":[]},{"a":"fanginskaper","b":"nn","c":"","d":["fångenskap. " sculu vare executores hundraþa män . . . utsändä þer þe qwämelicäst gita a mot guþz owinum. oppa warn kost, scaþalösn. forlust oc fangenscap (d. v. s. med förbindelse att af vår egendom bekosta deras utlösen ur möjligen inträffande fångenskap) SD5: 566 ( 1346). ""],"e":["fangenscaper )"]},{"a":"fanoter","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig. " ey antwardandes them (ɔ barnen) i lössa fånotha diekners styrslo, huilke snarlige läre them arghet, ähn dygdh och wijssdom " PMSkr 659 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"fansun","b":"nn","c":"","d":["skapnad, gestalt. " dares phrigius beskriffwer the ypersta höffwismäns fanswn aff grecaland och troya " Troj 74 . deiphebus . . . oc helenus . . . the waro bada lyka j syn fanswn ib 77 . " drotning heccuba war lang mera böyande tiill manna fanswn än tiill qwinna fanswn ib 78. ""],"e":[]},{"a":"fantasera","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"fanter","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr diska-, härra-fanter."],"e":[]},{"a":"fanter","b":"nn","c":"","d":["the lopo vt och in som fanta RK 2: 321 . ss tillnamn. siggoni fant SD 2: 130 ( 1292) . jacobum fant ib 3: 545 ( 1322) ."],"e":["-ar )"]},{"a":"fanyter","b":"av","c":"adj.","d":["1) till föga nyttig, onyttig, värdelös, fåfäng. vtan thänna grundualin vardhir bygningin fanyt (frustra fit ædificium) Bo 33 . " vafrande til mykla fanyto fafängo ib 95. thz räknas til fanyte glädhi " ib 135 . ib 127 . fanyt ordh KL 43 . ib 245 . Al 6250 . Bir 1: 83, 119, 293, 343, 2: 313, 3: 210, 220 . Ber 261 . MB 2: 318 . " af . . . fanyto äro " KL 236 " nu hafwir han brutit och fanytta giort (profanavit) the tro som han lofwadhe mik j döpilse " Bir 1: 4 . ","2) kraftlös, ogiltig. " gör ey fanytta (irritum) thina samsäth mz oss " MP 1: 37 . ","3) oduglig, kraftlös, värnlös. tha är väl värt at iak fallir for minom owinom fanytter Bo 185 . ","4) fåfäng, narraktig, oförståndig. fanyt mö Lg 547 . - n. fanyt, adv. fruktlöst, förgäfves. i äruodhin fanyt Bo 207 ."],"e":["-nyyter: -nyyt Ber 261 . ","fanytter Bo 185 ; ","-nytta MP 1: 37 ; Bir 1: 37 ; Bir 1: 4 ; ","-nytto ib 2: 313 ; ","-nyttom ib 3: 210),"]},{"a":"fanytlika","b":"ab","c":"adv.","d":["onyttigt, fåfängt, på ett fåfängligt sätt, utan verklig orsak. som swa kötlica oc swa fanytlica läta sik swa mykyt vaardha . . . vm sina kötlico frändir Bo 62 . " födhir fanytlica öghonin " ib 17 . " iac äras faanyttelika (vanæ gloriæ subjacebo) giuande annars thing " KL 232 . Bir 1: 309, 310, 2: 53, 78 . MB 2: 301 . - fåfängt, utan uppfyllelse. aff allom ordhom hwilken herran gud loffwat haffwir edher giffwaskolandis skal ey eth bliffwa til ryggia äller fanytteliga framfara (præterierit incassum) MB 2: 62 . - förgäfves. mannen ärwotha fanytlika KL 246 . ib 274. MP 1: 41, 2: 100 . " vtan förra styris swalgheno. tha äruodhar man fanytlica mot the andra syndena " Bo 48 ."],"e":["fanyttelika KL 274 ; MP 2: 100 . faanyttelika. fanitttelica ib 1: 41 . fanytteliga Mb 2: 62, 301),"]},{"a":"fanytlikhet","b":"nn","c":"","d":["fåfänga, fåfänglighet. Ber 261 ."],"e":[]},{"a":"fanytta","b":"av","c":"adj.","d":["till föga nyttig, onyttig, värdelös, fåfäng. arbeda j ofrwktsamma jord är faanytta PMSkr 195 ."],"e":["faa- )"]},{"a":"far","b":"nn","c":"","d":["får. " nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia " Bil 213 . aller mäste rikedomber i them äwum war i faarom oc nötom oc andro liwandis fä MB 1: 220 . " siw vng faar " ib 199 . " eet skabbot faar fölgher gerna andro " GO 946 . " jak är nw stadh som faar for wluum " Bil 541 . Bu 490 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). MP 1: 133, 134, 136, 137, 200, 202, 203 . KL 296 . Bil 106, 237 . Pa 7 . Jfr valdfar. "],"e":["faar )","fara dyngia , ","fara flokker","-flukker )","fara galle","ffaara . ","fore- )","fara gömare","faara- Bir 3: 375 ; Ber 286 ), ","fara hamber","faara- )","fara hiordh","faara- )","fara hirþe","faara- Lg 33 . " fara herþe " Bu 129), ","fara horn","ffaara- )","fara hus","faara- )","fara kiöt","fara klädhe","fara kropper","-krupper )","fara kyn","-kön )","fara kätta , ","fara liver , ","fara lunga","faara- )","fara miölk","faara- )","fara oster , ","fara pis","-piiss )","fara sidha , ","fara talgher , ","fara ul , "]},{"a":"far","b":"nn","c":"","d":["Jfr nätia-, orþa-, sara-far."],"e":[]},{"a":"far","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) paucus, ringa till antal. aff litin suiik wardher ffa man riik GO 638 . faat folk Di 107 . tala fått KS 25 (64, 27) . - pl. få. war allom blidhr . . . ok fåm hemelikr KS 25 (62, 27) . " innan fa dagha " Bu 133 . ib 182, 204 . MP 1: 6 . Bo 233 . - komp. färre. scref alt thz sama . . . mz färrum ordhum ok bokum Bil 382 . ib 481, 556 . KL 198 . MB 1: 127, 414 . Bir 1: 240, 353, 3: 466, 4: 31 . Iv 4250 . Fr 36 . MD 48 . - superl. pl. paucissimi. hwa som liffwer som fläste honum spotta fäste GO 1018 . " them manadhe som . . . färsta (Cod. B färista 533) hawär dagha " MB 1: 64 . - Jfr ful-, offar. ","2) n. bristande, det som fattas (nyttjas endast predikativt). reddo kost swa at ey war faat RK 1: 2943 . - med personens dat. taghar them war faat RK 1: 231 . " engin kerde at honom war faat " ib 2735, 3612 . " ther war tho engom faat " ib 2: 7536 . första mannenom war enkte faat MB 1: 91 . " at honom är dygdh faat " ib 309 . Fr 1262, 1764, 1940, 2012 . Iv 3842 . RK 1: 924, 1360, 3659, 3782, 4075, 4305, 3: 242 . för än mik wardher lifwith faat (mitt lif är slut) Al 738 . med dat. el. ack. betecknande huru mycket som fattas i något. ther war eno are i faath MD 9 . ffore ena stang iordh oc en fiärdhung fat j ena alin FH 3: 29 ( 1443) . - Jfr afat."],"e":["fa . ","fat Fr 1262 . ","faat . ","faatt . ","faa Bil 887 ; Bo 233 . ","faom MP 1: 6 . ","fam Bu 204 . ","fåm KS 1 (1, 1), 25 (62, 27) . ","fa Bu 182 . ","färe Bil 556 ; Bir 1: 240 ; MD 48 . ","färre . ","fäster . ","färster . ","färister ) , "]},{"a":"far","b":"nn","c":"","d":["färd, gång. han drogh han mz gratande taar a sinom hals the thungo faar Al 3610 ."],"e":["faar )"]},{"a":"far","b":"nn","c":"","d":["färd. " nw mdhan thu ey faar saa langhan tima til fars j iordhrike som thu astwndar, tho at minzta swa länge thu liffwer, haff wilian rättelika liffwa " SpV 382 ."],"e":[]},{"a":"far","b":"nn","c":"","d":["fruktan, farhåga. " pädher wlffson there höffuitzman war (ändrat till ware) fogden bar för hanom store far (ändrat till bar för hanom fare) " RK 2: 1343 . Se Neuman, Saml. N. F. 12: 149 f. - Jfr lifs far, ävensom fara och fre."],"e":[]},{"a":"far","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) pauctus, ringa till antal; pl. få. paucus . . . faa vt pauci homines ffa människor GU C 20 s. 418 . " tranger är väghen som ledher til lifuet ok fase äre the som han fynna Sv Kyrkobr 197. "","2) n. bristande, som fattas. Sdw 2: 1214. han lofwadhe honom xx öre for eth halfft aar, wiii dagha fat (ɔ på åtta dagar) JTb 18 ( 1459) . för hulket huss niclis scriffuere opburit haffuer iiᶜ (300) marc, offuer oc icke ffaat STb 5: 241 ( 1519) . Jfr afat."],"e":["faa . ","fat . "]},{"a":"far","b":"nn","c":"","d":["får, särsk. honfår. " faarith (ɔ honfåret) skal haffwa widhan bwk, mykna wll oc blötha, oc longa wm halsen " PMSkr 215 . Jfr födslo far. "],"e":["fara hirdhe","fara hus , ","*fara rygger , ","*fara släkte , ","*fara tharmber , "]},{"a":"far för","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fara","b":"nn","c":"","d":["1) fruktan. " haff enga faaro " ST 29 . ib 97, 124, 410, 528 . " hafdhe faru for honom " ib 336 . " stora fara fik han tha " RK 2: 1121 . ib 3658, 3904 . baare theres liiff mz stora fare (gingo med stor fruktan för sitt lif) ib 3: 3001 . ","2) fara. " standa sina faro, stå sitt kast, underkasta sig ansvaret. wi standom badhe wara fara " Al 2622 . " ther om vil jach sta mina fara " RK 2: 4619 . SO 85 . - Jfr fare."],"e":["faara . ","faru . ","faaro . ","fara Al 2622 ; RK 2: 1121, 3904, 4619 ; SO 85 . ","fare RK 2: 3658, 3: 3001 ; att dessa former böra föras till fara, icke till fare, visar det tillagda adj.),"]},{"a":"fara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fara, färdas, gå, begiva sig. " the som till pedersmesso fara köpslaga " STb 1: 111 ( 1477) . - fara (in i), taga i besittning. nw om poska nestkomende fardaga tyder fare sielff in wti husit SJ 2: 318 ( 1498) . - bildl.: ikläda sig, antaga. hwar war dödhelike kroppir faar j odödhelikhetina (cum mortale nostrum induerit immortaliatem), thz nw är rätelikit j thz som orötelikit är, tha fulkompnas thz som scrifwat standhir dödhin är opsupin mz sigher SpV 51 . 4) med prep. äptir. fara efter, eftertrakta, stå efter. vil lhan fare epter mith liff STb 3: 12 ( 1492) .","5) fara, gå till väga. Sdw 2: 1214. wiliom wi . .. vttrykkia hurw ther medh farit är i waro närwarw SD NS 3: 492 ( 1419) . forst wii oc förfinna ati wele fara med alffwarnne i fridz wise Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471) . förfara (med). kan thät swa warda, at the sama messur eigh vppe hallaz . . . tha ma han äller hans arwa thät fornämpda mullughagiall oc tompt oc kaalgaard aater at kalla ok ther mz fara ok skipa eptir sinum egnum wilia Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384).","6) fara, få ett visst öde. fara illa, råka illa ut, komma i olycka. Sdw 2: 1214. mattis . . . finne fodermarsk forlike syck medh her benct smalenningk och hans tienera, swa frampt ath han medh sit selschapp wil ey fara ther ytermera illa om STb 3: 182 (1494).","7) förekomma (vara, finnas). at wi alle sculdom thera bäggiäs osämio til en gandzkan winscap dragha vm alt thet thöm i mellom här till hafuer farit vm thettä sama godz FMU 1: 382 ( 1381) . lathit lyduga oc lössa fore os oc wara arffua om all stykke oc arff ther birgetho bröinolffsdotter oc os ijmillan for epter lassa swensson SD NS 3: 260 ( 1417) . aller owilie oc skade them haffde farit emellom til then dag HSH 16: 85 (Brask). 9) lata fara, lämna, övergiva. o härra ihesu christe . . . lät mik ey ffara, wtan, wpres mina siäl aff syndia dödh SvB 163 . 10) bruka. kan thät ok swa wara, at nokor bonde hawir thriggia thyni sädhe j mangom byom swa swndirligha liggiande, at han gitir thöm äy farit SD 6: 345 (1352, gam. avskr.) . anders anderson . . . kerde wpa swno klippningh oc erik i torpom, ad the foro thera fiskewaten met oretto SD NS 3: 254 ( 1417) . om the flere booll än tw fara Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . " dömde jak for:ne fierding skath march skogh for:ne mensse söner och hans epther komande frii brwke och fare som theris föräldre aff alder giorth haffde " FMU 4: 362 ( 1471?) . Uppl llagmansdomb 23 (1490). ffrwktsammaren är en lithen aker wäl farin oc reddher än en stor illa oc glömskelika farin PM Skr 211. 11) överlåta. giwer jak haerazhöfdhin[ganom] f!SYNS_DÅLIGT?lla makt hanum thät gooz ath fara epter thy wesgözk lagh til sighia Vg Fornmt III 7-8: 150 (1372). ib. hawer jak hanum thät gooz fraan mik oc minum arwom til hans oc hans arwa mz skapth oc skiäl, sum waar lagh til sighia, lagligha farith ib 151 ( 1373) . - part. pres. farande, 2) resande, kringfarande. viliom wj at farande folk, som aff androm landom komber oc sic for hionalagh halla ey sculu redhskap om pascha faa Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). 4) rörlig, flyttbar. Sdw 2: 1214. 6) vara pa sina farande reso, vara på resa, vara på väg (till); äv.: stå i begrepp att resa? at the tilkallade wore aff lasse larensson botnekarl . . . ath tyghe tet han gaff sine hustru huan tridie pening bade i löst och ffast . . . hulket han war pa sine ferende reso tiil norrebotn och hon lagh sengledes siuk SJ 2: 238 (1493) han war pa sine farende resa til norrebotn och hon lagh senghelgis siwck. thy wortho wij tilkallade ok ij helga daga fore hender til ath rette dach kunne worde. ther medh for han wel sine rese jnnen tess STb 3: 88 (1493). "],"e":["ferende SJ 2: 238 (1493) för farende, så motsvarande ställe STb 3: 88),","fara fram , fara hädan, avlida. mich och myna foräldra siela, som fram äro farne . . . til roo och nadher HLG 1: 124 (1481). görer swa för theris sieler som fram äre farne at thet bliffuer eder sielff til gode forskyllelse HSH 17: 177 (1523, Brask) . Jfr framfara. - Jfr af-, bort-, fast-, for-, i-, in-, kringum-, nidher-, skapt-, um-, umkring-, unt-, ut-, utur-, vidher-fara, ävensom af vägh-, vilder-farande samt siofarin."]},{"a":"fara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fara, färdas, gå, begifva sig. foor vppa eno litlo skipi Bo 71 . " at matä coster se thär þe farä " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " þe vm landet fara ib 5: 606 ( 1346). at wir ärum aff lande farnir " ib 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " philipus for af suerike ok tel asiam " Bu 200 . " hänna prästar var fiären farin " ib 11 . " han for tel hinna " ib 12 . " hem fara " ib 5 . " far til thinna brödhra " MB 1: 230 . " böndir som budin thädhan ok tith som tha herren var " RK 1: 158 . " fara j iudha rikit " Lg 67 . " fara . . . äpte tarvom ok ärandom sinom " KS 65 (160, 71) . fara åt tarvom sinom ib. " fara (stiga) i första skip han funne " Bu 133 . " sidhan brödhrinne waro farne j säng " KL 21 . ther til at j faarin j säng (lectos intraveritis) Bir 4: 119 . ib 5: 87 . " haffde . . . farit . . . i (tillträdt el. satt sig i besittning af) thet godzet " SD NS 1: 644 ( 1407, gammal afskr.) . fara ii (ikläda sig) fatök kläþe Bu 186 . MB 1: 206, 365 . Bo 196 . Bir 3: 12, 374 . Fl 1301 . Al 278, 6344 . RK 3: 456 . Di 60, 194 . dotther faar gerna i modhers särk GO 346 . ib 1101 . pläga barnen . . . gerna j forälridz kläde ffara MD (S) 214 . " klädins j cristnom klädom ok farin j siälfuan ihesum christum " Bil 648 . " han foor ij (antog) macedons klädha sidh " Al 2811 . " hwilkin tima man far aff (afkläder sig, bortlägger) wina nampn " MB 1: 365 . wämpta iomfrwr . . . ther aldre hafwa mz mannom warith vtan ä innan wapnom farith (varit iklädda) Al 4716 . " faari w (afkläde sig) öfuarsta klädhomen " VKR 66 . Bir 4: 19 . " alexander aff (afkläder sig) sinne kapo far " Al 3512 . Di 124, 291 . " ware aftäkt alt thet han far mz (förer el. har med sig) " TB 79 . thz är thin gudh hon haffwer mz fara (är hafvande med) MD 162 . - med ett predikatsadj. sagdhe keysarin söme rättan fara af (wärdhlene) Bil 319 . " han foor ey slappe honom tidenden Bar " RK 1: 419 . " foro heem slappe " KL 370 . " foro villa vm kring grafwa " Bil 119 . rätuis maþar far vildar Bu 197 . - med ack. af ett subst. betecknande fjärden. ffara ferdh Di 239 . en man . . . for pilagrims färþ Bu 172 . " willo the crisno ena reso fara " RK 1: 1482 . " riddaren far sin vägh " Bu 19 . iacob foor sina leedh MB 1: 225 . - med ack. af ett subst. uttryckande vägen fram öfver hvilken rörelsen sker. farin häldir en annan wägh i idhart rike Lg 35 . " fara . . . langa wägha oc krokotta " MB 1: 270 . " hwi the foro ey sina rätta ledh ib. almanna wägha . . . the ändelika skulu faras " KS 65 (160, 71) . - med ack. af ett subst. uttryckande stället hvaröfver el. hvarigenom rörelsen sker. thu far nw badhe bärgh ok dal Al 1415 . " haffwir farith land oc rike " RK 1: (Albr) s. 207 . ST 510 . Pa 17 . konung kan ey alt (ɔ: riket) sielffwer fara MD (S) 258 . hwi skal thu swa alt fara oc forsökia Lg 3: 226 . - med ack. af ett subst. uttryckande rörelsens ändamål. foro . . . sin ärande Bu 26 . RK 2: 5453, 6479 . ST 262 . Di 235 . SO 199 . " som thz budskap sculle fare " RK 2: 3283 . Lg 3: 316 . ","2) fara, störta sig. han foor ther ij (i vattnet) Al 2540 . ib 2548 . - fara, rusa. foor at klawse them onda knöös Al 651 . " läter fast mot honum fara " Fr 1812 . ","3) fara, gå, företaga sig. tha iak foor konung artws finna Iv 805 . jak far thän herra nu at leta ib 3959 . Bu 9 . nar han staar op ok sofua vil fara Fl 1019 . ","4) med prep. äptir. fara efter, söka, sträfva. " foor han epter höghrom länom " Lg 1003 . " jach haffuer . . . aldrey effter idhart wärsta farith " RK 2: 5533 . " han far mest äptir at forstyra oc hindra gudz ordh " ST 153 . ","5) fara, handla, gå till väga. swa radhelika fara Fl 845 . faren sakt RK 2: 8281 . ib 3: 1350 . - i synnerhet i förening med prep. mädh. fara med, gå till väga med. fara mz fals Bu 101 . Bil 80 . MB 1: 214 . Iv 4811 . RK 2: 2899, 6488 . Di 47 . " wilde ther jo swa mz fara (så ställa det) at anner thera sculle höfuitzman wara " RK 2: 2315 . hon for ther swa hemelika oc listelika mz ST 87 . ib 483, 486, 487 . - förfara med, behandla. moot höfdhingomen oc phariseis som swa hafdho lätit fara mz honom Bo 195 . " ib (Cod. B) 348. " Fr 590, 996 . RK 2: 326, 1354 o. s. v. at brödhirne ellir hionin farin ey illa oc oskötelicha medh sinom klädhom, anbudhom ellir androm thingom VKR 35 . " rada hwro ther skall mz faras " Di 66 . - sysselsätta sig med, befatta sig med, utöfva. mz huat truldom far þu Bu 495 . KL 3 . MB 2: 376 . Bir 3: 396 . " the som fara mz tholke villo oc vantro " ib 250 . " the ting som . . . tik är ey rådhelikt medh fara " KS 22 (55, 24) . Bo 17 . ST 24 . Su 153 . ","6) få ett visst öde, komma el. vara i ett tillstånd, befinna sig, fara. samulundh for han som then förre (det gick honom på samma sätt) Bil 446 . " swa far huar then som godz girilica sammanläggir " MP 1: 145 . swa fara the moot honum sta Al 1501 . " swa ära farne marghe kämpa flere " ib 16 . ib 1381 . ST 25 . RK 2: s. 352. Di 153 . the . . . foro än thesligis (det gick åter med dom på samma sätt) ib 18 . " tha for thz (det gick dermed) som man maa höra " RK 1: (sfgn) s. 184 . " vi farom opta vadhelica " Bo 43 . " far til thinna brödhra, oc se hurw the fara " MB 1: 230 . ib 247 . swa framt ij viin fara väl Iv 3310 . RK 1: 2941, 2460, 3: 3690, 3697 . ST 532 . " swa at fangit folk ey bäter gaat farit än the foro " RK 1: 2628 . Fl 863 . Di 68 . räddis hon at hon sculde illa fara (att det skulle gå henne illa) Bil 867 . " än þe vildo eigh vär fara än han sialuar " Bu 207 . " han skal illa fara vnder swärdh oc hunger oc eld " MB 1: 10 . Al 8882 . ST 532 . " foro hans saar illa " Di 192 . " waat oc frusin oc ömkelika farin " ST 35 . henna klädhe waro . . . ila farin ib 292 . " lät them wäl fara (gå med fred) " ib 471 . - ss afskedshelsning. far hel ok säl, var lycklig, far väl. far nu hel ok säl Bu 521 . Di 77 .","7) fara, förekomma. fore the osämio oc ordh, ther jach hafuir haft meth thöm oc oss i mällan hafuir farith her till thenna dagh SD NS 1: 678 ( 1407) . " om all the stykke oss hafwa mällan farit om wara köpslaghan " ib 2: 13 ( 1408) . " lot herra jacobir för:da karl störkarsson lidughan oc lösan vm alt thet thöm mällan foor badhe i fasto oc i löso " ib 114 ( 1409) . " ib 240 ( 1409). i thessa matto hawom wi vart badhe fädherne ok mödherne ok alt thet minne syster ok mik hawer mellan farit (det vi hafva haft gemensamt) til thenna dagh, skipt ok aat skilt " ib 429 ( 1411) . ","8) opersonl. " gå, ske. ä huru thz kan sidhan fara " Iv 5534 . Di 15, 223 . " sagde hanum alt, hwre farit haffde " ib 110 . ib 111 . thz hde ey sa farit RK 2: 7956 . - med dat. se hurw them mon fara (Cod. A the fara 230) MB 1:(Cod. B) 549. ","part . farande,","1) farande, rusande. eet leon kom tha farande thär Iv 5305 . ","2) kringfarande, kringstrykande. farande qvinna, sköka. en faranda qwinna KL 218 . " swasom fulasta farande qwinna " ib 290 . ib 78 . Bir 3: 26, 289 . ","3) som är i rörelse, som köres? ä faller aff farande las (sensim deficiat vaga iugiter axe suppellex) GO 876 . ","4) rörlig, flyttbar. jorda godz oc farande hafuor (lösören) SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). ","5) försvinnande, flyktig, förgänglig. farande är (utgående är, utbetals måste) fäster öre GO 125 . ib 948 . " päning är badhe farande ok komande (sicut adunctia sic era fluunt fugitiua) " ib 905 . " the (ɔ: werulzlik ting) äru farande ok komande " KS 20 (50, 22) . " thz tu hauer af werulzliko farando godze " i b (51, 22) . - fara sik, ","1) = fara 1. foor sik thädhan rät ij stadh Iv 3752 . ib 3947, 4672, 4673. Al 1931, 4175 o. s. v. ","2) = fara 6. far thik väl, = far väl. Al 2853 . " farin idher väl " Iv 3943 . - refl. ","1) fara fram. the thordo ey fara fram til hans Bil 461 . Pa 16 . Jfr fara ater. fara fram el. förbi, passera. skall her fara fram ho ther lyster, oc skall engen toll lenger wäre Di 66 . - fara fram, gå fram, handla. ffar fram aat hans fothsporum Bil 214 . " for fram at folsko raþe " Bu 156 .","2) förgå. wärdin far fram (transit) och hännä giri Ber 81 . - Jfr fram fara. ","1) öfverfara, öfverskrida. eet sund . . . som mange fara iui mz lifs vaþa Bu 498 . Bo 77 . ","2) gå förbi, underlåta att tala om. han foor ower hwat waadha han hafdhe aff siw orma vngom Lg 3: 211 . ","3) gå öfver, upphöra. rägnscuren gik bort och for ofwer Ber 36 . ib 37. ","4) öfverträda? the iwer hawä faritt SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). - Jfr ivir fara. "],"e":["far . ","faar . ","fäär Iv 1949 (i rim med her). ","foor . ","foro . ","fooro Lg 3: 368 . part. pret. farin),","far väl","faras , = fara 1. härtogh valdemar foors pelargrims ferd RK 1: 2704 . ","fara af , fara bort. fari ey af vtan þerrä orlof SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). Jfr affara. ","fara at , ","fara ater , fara till baka. for tha atir heem akande a sinom vangn KL 146 . " foor atir oc fram (fram och till baka) " Bo 30 . " fara ater ij geen " Fr 2672 . ib 2716 . Jfr aterfara. ","fara bort , fara bort. en dagh foor han bort KL 307 . SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . Bil 313 . Jfr bortfara. ","fara fram , ","fara i gen , fara till baka. Pa 19 . MB 2: 89 . Fr 2672, 2716 . ","fara in , gå in. MB 1: 205 . Jfr infara. ","fara ivir , ","fara niþer , fara ned. far . . . niþir ii diupt häluite Bu 19 . Bil 799 . Bir 3: 211 . Jfr nidher fara. ","fara til , gripa sig an. iämsköt far han til, oc letar fra them älzsta oc til then yngxsta MB 1: 247 . Jfr til fara. ","fara up , fara upp, stiga upp. gudz ängla fara gladha nidher oc vp at sighanom Bil 799 . " han for vp j eet vindögha " ib 124 . Bo 247 . Bir 3: 211 . " jwdas är som leons vnge, oc far op epter bradhinne " MB 1: 262 . " han foor oppa (= op a) korsith ib. Jfr up fara. "","fara ut , fara ut. ther wt varo farne aff normandi Fr 1584 . " war stolanus farin wth " Lg 3: 594 . Jfr ut fara.","fara ut genom , "]},{"a":"fara","b":"nn","c":"","d":["1) fruktan, farhåga. " thät är fara, det är fara värt (att), det är att frukta (att). thet är fara och jak rädes, thet jak faar göra ena onda gerningh pa joan swensson " STb 2: 85 ( 1485) .","2) fara, risk. standa alla faro, taga följderna (av). med prep. um. iak oc mine arffua skulum sta alla fara om alla the klaghan ok akäre, som noghor aff minne äller thera släkt gör äller framledis göra kan vpa för:da brotorp SDNS 3: 373 (1418, äldre avskr.). - Jfr siäl-, siälafara, ävensom far och fare."],"e":["fara SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.) ), "]},{"a":"fara","b":"vb","c":"v.","d":["frukta. " han sculle för them ey fara " RK 2: 2149 . ib 2666, 4215, 4390, 4586, 5572, 5590, s. 341, 1;(Ny början af Gamla Krön.) s. 164. - opersonl. med dat. el. ack. faradhe honom storlika for konungenom Lg 3: 47 . - Jfr forfararin."],"e":["-adhe )"]},{"a":"farare","b":"nn","c":"","d":["Jfr lands farare."],"e":[]},{"a":"farare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hallandsfarare."],"e":[]},{"a":"fardagher","b":"nn","c":"","d":["fardag, dag då tjenstfolk enligt lag lemnar och antager tjenst. pl. holla sin stadde drengh mz thöm som hon stadth haffwer fran fardagha til fardagha SO 203 . "],"e":["fardagha tidh , "]},{"a":"fardagher","b":"nn","c":"","d":["fardag. " jnnan nesta fardag Upplagsmandsdomb 8 (1490). - pl. innen nest komanda fardaga " SJ 2: 232 ( 1493) . "],"e":["fardagha tidh , "]},{"a":"fare","b":"nn","c":"","d":["1) svek, list? the forwissade marsken vten fara vten arkt skulde thz wara RK 2: 6290 . ","2) fruktan, farhåga, fra. thäs hafwin ij fara Al 2022 . " thz the for idher hafua ängin fara " Fr 268 . RK 2: 2188, 3725, 5869 . " haffde han ey myken fara " ib 6299 . " bära fara " ib 3: 1622 . " mono the fara for idher bära " Fr 274 . RK 2: 1343, 3556, 4285, 9567, 3: (sista forts.) 5408. om mig bor hon stoor sorg och fara ib 4775. vtan fara Al 2241 . RK 2: 7429, 3: 1478 . är fare werth, ath thee karane giffwe siig in tiil fiiyenderner BSH 5: 113 ( 1506) . " atherbliffwer tik en räddoghe oc fare " LfK 145 . - hava el. halda til fara, taga sig i akt för. han hiolt honom til fara RK 2: 5411 . hafuer thu ey thin owen til fara. tha säter thu tigh j waadha Ber 290 . - taka til fara, vara orolig för el. i anledning af. droztin tok thz mykit til fara at marsken sculle hans höffwidzman wara RK 2: 5305 . ","3) fara, våda. " the wiste ey aff thenna fara " Al 8956 . " iak hafwer . . . opta sitith ij fara ok nödh " ib 2065 . RK 2: 3329 . Lg 3: 655 . " er menniskiona liiff i stoor fara " LB 7: 238 . " jach wil min fara sta (stå mitt kast) " RK 2: 4462 . " staa theris egin äwentyr oc fara " BSH 5: 259 ( 1508) . " han bad them för läta j fara staa (låta det stå sitt kast) ä huru gud tektis thz kunne gaa " RK 2: 8156 . - fara för straff. skal han göre eth mynth som kallas örtugh om attha penninghä swa god at en mark wägin skal halde attha lodh sölff eth halfft qvintin owan eller nädhan vtan fara (d. v. s. utan att utsätta sig för straff, om vigten med ett halft qvintin öfver- eller understiger den lagbestämda; jfr Schiller-Lübben 5: 200) HSH 19: 12 ( 1480) . ib 14 ( 1497), 15. (fara för vara Fl 900 ; se vara,f.) - Jfr lifs fare samt fara,f."],"e":[]},{"a":"fare","b":"nn","c":"","d":["1) svek. " wij wee nest gudz hielp beskicke oc forware ider nades stad stocholm eder nades högmektighet (ɔ: Kristian II) til honde wtan all fara " STb 5: 330 (1521, Kop.). wii ville föruare thenne jder nades stadt, swa at her skall jnghen fare ware pa ferdom j nogen motthe ib 335 (1521, Kop.) . taga risken. the (ɔ: borgmästarna) medh theris stadz jnbyggiera ville stande theris fara foe henne och henne barn, alth tet the (ɔ; hon och hennes barn) kunne göre them STb 3: 184 ( 1494) . " ingen skal her effter, siden wekten är pa slagen, ga pa gaten wtan lygto oc liwss eller en eldbrand i honden. ho annerlunde gör, sta sin fare til sit liiff oc welfart " ib 5: 291 ) (1520). - fara för straff. skall han (ɔ myntmästaren) göra et mynt, som kallas örtug sa got at en mark wägen skall holla tio lod sölff om et halfft qvintin öfwer eller under utan fara Lagerbring, Saml 3: 263 ( 1449) . " item skal han göra et mynt fina hela peninga mark wägen skall holla fem lod et halfft quintin öfuan eller nedan utan fara ib. Se Sdw 1: 241 b, annorlunda, men felaktigt, SAOB F 274. - Jfr hals fare, ävensom far och fara. "","2) oförutsett, plötsligt. nar härran kombir swa faralöst, at orenlekheten kan ey wtkastas Mecht 197 ."],"e":["*faralös , "]},{"a":"farfaster","b":"av","c":"adj.","d":["som färdas om bord å ett fartyg? " de qualibet persona in ipsa naue res aliquas mercacionis causa deferente dicta in nostra lingua farfasta " SD 3: 161 ( 1314) ."],"e":[]},{"a":"farfäster","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fargalter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"farhammar","b":"nn","c":"","d":["I far hammer och I sidh hammer och II hand hammer HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"fari","b":"nn","c":"","d":["Jfr blekungs-, gräs-, löposa-fari."],"e":[]},{"a":"fari","b":"nn","c":"","d":[" Jfr pryssare-, sio-fari."],"e":[]},{"a":"farilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nidher-, up-farilse."],"e":[]},{"a":"farkoster","b":"nn","c":"","d":["det med hvars tillhjälp man färdas.","1) dragare, ök (om häst el. åsna). pläghadho stundom ther in sätia sin farkost oc ty war ther jäta äller krubba bygdh huar asnane ato w Lg 46 . ib 3: 218 . " ä mädhan sanctus germanus lifdhe war han (ɔ: asnin) töker til hans farkost ib 233. - (?) om the olagä skiwtzferder medh eders häster och faarkoster " BSH 5: 77 ( 1506) . ","2) farkost, fartyg. skulde tiith beuäle sik inskäris met sodana skep ok farkosth FM 244 ( 1505) ."],"e":["faar- )"]},{"a":"farkoster","b":"nn","c":"","d":["farkost, bildl. " är thät ok swa illa ath kroppin som siälina skyl ok farkoster är ath han är ostaduger j trone som en wanker bater j storom sio " MP 54: 120 ."],"e":[]},{"a":"farlama","b":"av","c":"adj.","d":["oförmögen att färdas el. röra sig. MB 2: 218 ."],"e":[]},{"a":"farlami","b":"av","c":"adj.","d":["oförmögen att färdas eller röra sig. alt siwkt farlame folk skull tages j huss aff kirkegord och gater STb 5: 288 (1520). Jfr farlama Sdw 1: 241."],"e":["farlame )"]},{"a":"farlater","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"farlati","b":"av","c":"adj.","d":["1) om person: långsam när det gäller att färdas, som har svårt att färdas. än doch ath iak är en farlate man aff longlig siukdom oc ållerdomsmissfelle . . . will iak doch gerne epter eder nades bud oc wilie geffue mig till wägs med thet alle förste iak kan till eders nade HSH 15: 50 1526, Brask). 2) om sak: som har svårt att gå el. röra sig; ur lag, försatt ur (sin fulla) funktion, obrukbar. larens swarade sig strömmen ey umbäre kunne med mindre än hans qwern worde ther ower forlatha HSH 16: 87 ( 1527) . " ath han skulle göre strömen forlathe ib. Jfr farlater (Sdw 1: 241) Schlyter Ordb. 151. ""],"e":["farlate . ","forlathe HSH 16: 87 (1527) . forlatha ib),"]},{"a":"farlidh","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1214, 1343."],"e":[]},{"a":"farlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med fara. tha är bätre hwgga oc rydya sig wägh än farlika fara ther rwmmer wägher är PMSkr 146 ."],"e":[]},{"a":"farlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) försåtligt, listigt? swasom fiskana ffarlika takas mz krokenom, oc foglana owarlika fangas mz snarom Su 237 . ","2) med fara. jac haffuer . . . farliga stondit i margt et kiff RK 2: 6773 ."],"e":["farliga )"]},{"a":"farliker","b":"av","c":"adj.","d":["farlig, vådlig. " j hafuen ekke wtan en son thz waare farligit om han bliue döder " Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . " fran then tidhen jn til xj dagen j nouembrj maanath är owis tid til at segla oc snararen til waadha, och swa framdelis farlikarn " PMSkr 171 ."],"e":["-lig . "]},{"a":"farliker","b":"av","c":"adj.","d":["fruktans värd, farlig. eeth annat myrkyt farlikit (för hvilket är mycket att frukta) ST 424 . " augustus haffuir j sigh ij [2] ondha och farliiga dagha " LB 7: 93 . ib 94, 95, 96 . " är tz en farliig oc stor syke " ib 262 . " mz . . . grymom oc farlighom vapnom " MB 2: 239 . " jnthe stridz folk är farlikaren " PM 15 . farlikith är (det är att frukta) ath ther före hände qwinna föde döth barn ib 40 ."],"e":["farligh . ","farliig . ","farlikin: -likit ST 424 ; ","-likith PM 40 ),"]},{"a":"farlikhet","b":"nn","c":"","d":["fara. Lg 3: 692 . Gers Frest 50 . RK 1: (Tillägg till LRK) s. 244 ."],"e":["farligheet RK 1:(Tillägg till LRK) s. 244), "]},{"a":"farlip","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"farlös","b":"av","c":"adj.","d":["oförutsedd, plötslig. " sändher . . . faarlös dröffuilse " Su 175 . - n. adv. ","1) afsigtslöst, oförutsedt. " vänt thz vara fauizsco ok farlöst tilkomit " Bo 123 . " thön (för thöm) som hona skodhar granlica . . . möta farlöst mang the thing (multi adsunt passus insperati), af hulkom människian faar nya varkunnan " ib 180 . ","2) tillfälligtvis, af en händelse. the olykka oc skadhi nakrom ffarlöst hände Su 168 . ","3) plötsligt, hastigt. " swa farlöst swa som stiälandis thädhan fara " Bo 20 . rusadhe han farlöst paa hedhningana MB 2: 226 . ib 246, 248, 261, 295, 316, 317, 320 . Su 22, 211, 243 . ","4) hastigt, ofördröjligen. at reffstatingin kunno ey koma swa farlöst SD NS 1: 363 ( 1404) . " lather mik farlösth faa then hiälp " Di 207 ."],"e":["faar- )"]},{"a":"farman","b":"nn","c":"","d":["kringresande köpman? ss tillnamn. oluff farman BtFH 1: 332 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"farmber","b":"nn","c":"","d":["Jfr bats-, pram-, skip-farmber."],"e":[]},{"a":"farmber","b":"nn","c":"","d":[" Jfr batfarmber."],"e":[]},{"a":"farmiolk","b":"nn","c":"","d":["fårmjölk. Brasks Cal 272."],"e":["faarmiölk )"]},{"a":"farning","b":"nn","c":"","d":[" (med laga formaliteter verkställd) överlåtelse. Sdw 2: 1343."],"e":[]},{"a":"farskin","b":"nn","c":"","d":["fårskinn. swa findher man lamskin faal som faarskin GO 709 . VKR |2, 58, 70. Bir 4: 10, 24, 5: 41 ."],"e":["faar- . ","forskyn: forskynnom VKR 58 . ","foorskyn: -skynnom ib 70), "]},{"a":"farstova","b":"nn","c":"","d":["förstuga. antica, farstoua GU 7 . " til han tha ij farstoffwunna kom " Al 2332 . SEG 122 . SGG 130 . "],"e":["farstugha: -stugho SGG 130 . ","ffarstuga: -stugu SEG 122 ), ","farstovu golf","ffarstwgu- )"]},{"a":"farstova","b":"nn","c":"","d":["förstuga."],"e":["farstoff STb 5: 166 (1517) . farstwff ib. med art. farstuen ib 3: 12 ( 1492) ), ","*farstovu dyr","farstuffodör )"]},{"a":"fart","b":"nn","c":"","d":["1) färd. " strax med samma fart will han giffwe siig op till stockholm " FM 593 ( 1513) . - (?) the äre inge rese kompne sa tiil slottith, the haffwe jw sath panth for farthen BSH 5: 14 ( 1504) . ","2) hsst. " han skall aff norges landh dragha fulsnarth och ey wara seen wthan mz stora farth " RK 3: 30 . " the öffuer drogho mz eena farth ib 3111. " ib 2972 . " mz fwlle farth " ib (sista forts.) 5555, 5605. MD (S) 236 . - Jfr välfart."],"e":[]},{"a":"fart","b":"nn","c":"","d":["1) färd. Sdw 2: 1214. 3) tidpunkt, »veva». Sdw 2: 1214."],"e":[]},{"a":"farunöte","b":"nn","c":"","d":["farmöte, följe. " alla the meth them vara i fluk ok i farnötha SDNS 3: 499 (1419). han war i flock och farnunöth mz " JTb 112 ( 1525) ."],"e":[]},{"a":"farunöte","b":"nn","c":"","d":["farnöte, ressällskap, följe. " bathe i flok oc i farnöt. " SD NS 1: 147 ( 1402) . som i flok oc foranötha meth waro ib 2: 190 ( 1409) . SO 294 ."],"e":["fahrnöte SO 294 . ","farnöt . ","foranötha SD NS 2: 190 ( 1409), närmast väl för faronötha), "]},{"a":"farunötter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"farusot fara sooth svartb 362 1440","b":"nn","c":"","d":["smittosam sjukdom. tes fatitis folksens vphälle som gudi täckis at ploga met spitulat sooth som ey kunno j bland almogen vmga ffoe thenna fara vnga ffore thenna fara sooth !UDDA_TECKEN? the fara, vilket torde vara den uprsprungliga läsarten) sculdh som the sotten met sig hauer aff synne besmitteligahetz wegna Svartb 382 ( 1440) ."],"e":[]},{"a":"farvatn","b":"nn","c":"","d":["farvatten. " haffue wij nw pa ider nades tröst oc behag giort nogre wore skep oc ffolk til rede wtför skeren j theris farwaten STb 5: 328 (1521, Kop.). wtsende med thet förste bade aff slohet oc staden nogre lacter och folk till ögregrund oc i thet farwaten " ib 321 (1521, Kop.) . förhopendes oss med the andre olforswmed nogre ffere skiip oc jact[er] fran vor kereste nadugeste herre paa same far waten oc alle stadz, huar behoff g[iöres] ib 339 (1521, Kop.) ."],"e":["-waten )"]},{"a":"farvägher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) farväg. " viam wlgariter dictam farwægh " SD 4: 88 ( 1329) . ib NS 1: 360 ( 1404) . " widh then farwägh som ligger til bruncabergh " SJ 180 ( 1449) . ","2) väg som man har att färdas. jach . . . vnkom the rigsins fiender j min farwägh ware FM 339 ( 1507) ."],"e":["farvägs ra , "]},{"a":"farängils dagher farenelgisdag jtb 78 1490","b":"nn","c":"","d":["farängladag, dagen efter trettondagen Se Hyltén-Cavillius, Var. 1: 177. anno domini med xxxx appa farenelgisdag jula JTb 78 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"fas","b":"","c":"","d":[" , se fnas."],"e":[]},{"a":"fasa","b":"vb","c":"v.","d":["fasa, förskräckas. fasadho för hans strangheet MB 2: 174 . - opersonl. thom fasadhe i thera hyärtha wiidh saa grimth eth wirke Lg 3: 144 . - refl. fasas vidher, fasa, förskräckas, opersonl. fasadhis thöm vidhir (stupefacti sunt) KL 402 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) fasa, känna fasa, känna fruktan, rädsla. - med prep. for. ey fordy ath hon siälff fazade for ddöen Troj 269 . - opersonl. med dat. nar människionne fasar fore lästinna hot (cum per evangelicas comminiationes homo terretur) SpV 551 . ","2) injaga (fasa (hos ngn), skrämma. infirmare vanmäktogan göra falska ok fasa GU C 20 s. 275 . herificare fasa eller stygha GU C 20. s. 389. perterefacio . . . fasa ib s. 440. - med ack. hwat onth kan thän ondhe skrymtelika wnkomma, hwilkin ey kwnna ordhin faasa, ey ythersta timans rädde, ok stranga domarns rätuisa SpV 293 . - part. pret. fasadher, förskräckt. perterofieri varda fasadher GU C 20. s. 440. perterritus . . . fasoder ok räddergiorde ib. - refl. fasas, fasa, förskräckas. horero . . . styggia rädas ok fasas GU C 20 s. 338 . " ok än iak owärdogh all faasa (expavesco) oc forfäras nar dödhin mik aminnes " Mecht 97 . - opersonl. ythermer gaff hon sim nar hon thz fan, at han (ɔ klerken) war dödhir, ok fasadhis hänne widh thän dödha stol SpV 78 . - Jfr vidherfasa."],"e":["-ar . ","-adhe . ","-adher . ","fasoder GU C 20 s. 440),"]},{"a":"fasan","b":"nn","c":"","d":["förskräckelse, rädsla. " räddughe oc fasan " MB 2: 148, 149 . ib 171, 227, 327 . Su 28 . LfK 221 ."],"e":[]},{"a":"faselika","b":"","c":"","d":[" , se fasulika."],"e":[]},{"a":"faseliker","b":"","c":"","d":[" , se fasuliker."],"e":[]},{"a":"fasfara","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliter överlåta. witenar jak thät mäth mino oppa breue at jönis ekesson hawer laghlekä fastfarit enum skälicum manne anadhe häminxsume thät gozet thär han köpte af honum Hist Handl II: 1 (1552). SDNS 2: 766 (1414). Beckman Stud 238 (1433, Kalmar stads tänkeb.). Brasks Kopieb 12 (1505). - med laga formaliteter stadfästa. epter thz fornompde holmsten mik makt giffuid haffuer fornempde köp a tinge fastfara stadfester iak the lagliga med tessa mino breffue Brasks Kopieb 29 ( 1506) . giffuer iak tha fulla makt häridzhöffdinganom i sama härede . . . thzta köp fasta oc fastfar mz sino wpne breffue epter landzlag ib 17 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"fasi","b":"nn","c":"","d":["förskräckelse, rädsla. " stor fasi grep os " KL 400 . " mz fasa oc räddogha " Bil 595 . ST 304 . MB 2: 6, 12, 269 . Su 66, 93, 94, 117, 125 . alt henna thiänista folk hafdhe fasa af hänne oc syndherlikin kärlek til henne Lg 3: 501 ."],"e":["fasy Su 93, 117), "]},{"a":"fasi","b":"nn","c":"","d":["rädsla, fruktan. " hänna fasa oc rädzla (ɔ fruktan för henne; Lat. terror eius) gik owir att the landh, som lagho om sidhe mz hänna landh ok rike " SpV 168 . " wi skulum arffwodha om wara helse, mz faa ok räddogha (vum metu et timore), swa framth at wi ey skulum wäntha fallith " ib 539 ."],"e":[]},{"a":"fasoghe ugha obl.","b":"nn","c":"","d":["rädsla, fruktan. " betracta mädh storum fasugha (möjl. fel för fasa, ditografi) ok räddogha gudhz harda dom Skrt Uppb 377. ""],"e":[]},{"a":"fast","b":"nn","c":"","d":["fasta, laga stadsfäste af föryttring af jord. medher lysn och faast (cum firmarijs wlgariter dictis fastum) SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). hwilkin tyma han ther fast a bedhis ib NS 1: 156 ( 1402) . BYH 1: 188 ( 1381, nyare afskr.) . här ärw thesse män til witnis som a fast ok skapte hioldo ib 205 ( 1397) . - pl. per omnes legales tradiciones dictas fastir SD 5: 117 ( 1342) . - Jfr fasta, fäst samt fastir."],"e":[]},{"a":"fast","b":"nn","c":"","d":["fasta, laga stadfästelse å föryttring av fast egendom. tha skilde jac for fastenne SDN 8: 58 (1445). Jfr fasta, fäst."],"e":[]},{"a":"fasta","b":"vb","c":"v.","d":["fasta, afhålla sig från föda el. från vissa födoämnen (särsk. kött); i sht i religiöst syfte och efter kyrkans föreskrift. swa väl mät som fastande Bo 133 . " han lede christum tel ökna at fasta oc fresta " Bu 206 . " vitia þe staþa gesus . . . fastaþe oc predicaþe " ib 12 . " skal han sialuar sax manaþa fasta ok böta nokot sialuar som ofmykit bröt " ib 135 . " the fastadho ok badho gudh visa " Bil 108 . " jak fastar twem sinnom j vikunne " MP 1: 254 . fastan (för fasten) oc standen vtan kyrkiu SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). fasta förma oc bedhia ST 117 . Bil 330 . Ansg 235 . " fasta til watn oc brödh " VKR 17 . " fastadhe hon . . . vidh vatn ok brödh " KL 335 . " faste fredaghin vidh fiska ok löghirdagin vm han vil vidh hwitan mat " Bir 3: 304 . ib 4: 14, 15 . VKR 61, 62 . SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). "],"e":["fasta i gen , undergå fasta el. penitens för (vållande till någons död). fasta mannen i gen ffor thy han doo aff theris hug oc slag FH 5: 86 ( 1482) . - Jfr ater-, thör-fasta."]},{"a":"fasta","b":"nn","c":"","d":["1) fasta, laga stadsfästlse å föryttring av fast egendom. niclis oc hans hustru katrin lott syelfu jönis fastan vppa thy gotzene RP 1: 587 ( 1378) . ib. ib 585 ( 1373) . " thesse tolff til vitne ware oc at faste hwdhe SDNS 3: 375 (1418). thet the wäl göra oc herra benkte stensone fasto skipin aat them for:da godzom oc äghodelom äpter thy handzingh wthwisar SDNS 3: 511 (1419). husfru appellonie frändher . . . bedis aff mik fastho i samw breffue äpther landzlagum wppa tässa gaffua " ib 611 ( 1420) . " om maa ey giffua morghon gaffuo wthan paa rettan hindher dagh ok medh fulle fasto ARfstv 40 (1461). xij standa till fasto ath förscriffne morghongaffuo ok then trättonde som förmeler ib. - pö. bydher iak ärliken man häradsazhoffdingian i sama häradhe giffwa lysn oc fasthor . . . wppa thässa gaffuo SDNS 3: 448 (1419). "","3) nämnd av »fastar», d. v. s. av godemän som voro närvarande vid den jurdiska handling varigenom föryttring av fast egendom vann laga stadfästelse. thenna fasth war mik nämpdh, försth sigurdher i ströby, pädhar alason i finastha etc. SDNS 3: 334 (1418). thesse ärlike män waro i fastone: herr bencht stensson, herr sture algutzson etc ib 579 (1420, avsk.r) . - Jfr fästa."],"e":[]},{"a":"fasta","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fasta, fastande. ss botövning. " wart yttermehra sport at för:de wårt concillo för retta, om the för:de herr bygers swenner som för:de nisse jowansson sloghe, skulle eller borde några skrifft eller faste therförs tagha " Troil 2: 360 ( 1418) . 2) fastan, den påsken, föregående fastan, fastlagen. köpthe jac i stocholm första wilko fastho 4 pund pepar VKJ 283 (1466, Bil.) . " thetta alth sendhe jac fra stocholm oc til watzstena förstha viko fa[s]tho ib. - nio vikna fasta, nio veckors fastetid före påsk, långastan förlängd genom att inträda söndagen septungesina. nio vikna fasto samodaghet, söndagen septaugesima. tisdaghin epter nio wiknä fasto syndedagh " SD 6: 335 (153)- i fasto, under sistliden långfast. Sdw 2: 1214). - Jfr barna-, hovudh-, langa-, lang-, midh-, viku-fasta."],"e":["fasto brut , ","fasto dagher , ","*fasto duker , ","*fasto leker , "]},{"a":"fasta","b":"vb","c":"v.","d":["fasta, avhålla sig från (visst slags) föda; hålla fasta i religiöst syfte och efter kyrkans föreskrift. knwt gest . . . hade fastadh ok bött epter peder mölnare, som han tog aff daghom STb 1: 74 (1476). faste til watn oc brödh thre frendagha Abedval i Vkl 99. some wilia ey fasta the fasto som the hälgha kirkia hafffwer sat SvKyrkobr 31 . cristin gudz almoghe byriadhe til ath fasta longa fastona MP 5: 184 . Sdw 2: 1214."],"e":[]},{"a":"fasta","b":"vb","c":"v.","d":["genom laga formaliteter tillegna och öfverlåta. " thättä var sköt fastat oc giort " FH 3: l8 ( 1377). at han maghe lata fasta oc epter landz laghom fulfölgiä a wara wäghna siäx öresland iord . . . fran os oc fran warom ärfuom oc vnder hälgä kors plebendo SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 26 ( 1401) . " lot iak the for:da iord . . . fasta oc fulfölgä epter landz laghom vnder hälgo kors prebendo " ib 77 ( 1401) . " fraan mik fasta eet gotz " ib 2: 379 ( 1411) . anduardhadhe hona (jorden) och fastadhe sielver epter allom landz laghom the fornempdo domkirkio ii strengnes til äverdheleka ägho ib 1: 55 ( 1401) . aat fasta domkirkyonne thee förnänddo jordh SD 6: 65 ( 1348) . " thäta sama godhz . . . the fornempa domkirkyonne at fasta oc fastfara, mädh fastom oc allom skälum ib " NS 1: 227 ( 1403) . ib 319 ( 1404) o. s. v. "],"e":[]},{"a":"fasta","b":"nn","c":"","d":["fasta, återhåll från föda el. från vissa födoämnen (särsk. kött) under viss tid; fasta som företages i religiöst syfte, i sht efter föreskrift af kyrkans lag el. kyrklig myndighet. johannes fik hanom atar mäþ bönom ok fasto försto naþe Bu 156 . " idhandhe sik ey at enast i myklom bönom oc store wakan, wtan ämwäl haffde hon mykla fasto, swa at om daghen aath hon at enast enfalla brödith, mz nakra röther ällar gräs oc yrther " Lg 3: 301 . pauen skipaþe fasto ok böner Bu 24 . ib 63 . " i fastonna atirhalde " KL 335 . " godh är fasta tha hon ma eld släkkia " GO 1106 . - särsk. quadregesima, långfasta, den påsken föregående fastan, hvilken började askonsdag och varade i 40 dagar ( då söndagarne ej räknas). vm fastona SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). lögherdaghenom þöm förstä i fastonne SD 5: 639 ( 1347) . MP 2: 58, 60 . " första manodaghin i fastonne " SJ 153 ( 1447) . " odhins daghin i quatuor temper i fastonne ib. v. daghum for wara fru mässo j fasto " Bil 699 . KL 34 . MB 1: 307 . RK 1: 2818, 2: 7658 . " huru jwll ok fasta the trättä " MD 382 . - siu vikna fasta, samma fasta förlängd genom att inträda fastlagssöndag. han (påfven Telesphorus) skipadhe vij wikna fasto fore pascha Lg 1000 . " klärkom bödh han fasta vij wikna fasto fore pasca " ib. " badha langa fastona swa som är fran alla hälghona dagh ok til iwla, ok siw vikna fasto . . . fastadhe hon . . . vidh vatn ok brödh " KL 335 . - nio vikna fasta, den påsken föregående fastan förlängd genom att inträda söndagen septuagesima. nästa thorsdaghin for nyowikna fasto SD NS 1: 315 ( 1404) . " i IX vikna fasto " MP 2: 47 . " i IX viku fasto " ib 50 . - i fasto (i fastha, i fastes, i fastens, fastis), under sistliden långfasta. som wij scriffue eder til i fastens BSH 5: 377 ( 1509) . war jak hooss her niels boson i fastha ib 584 ( 1517) . ib 451 ( 1511) . j fastis FM 424 ( 1509) . " ath nw fastis jak tingade eth skep til edre herredömis behoff ib 317 (1507). i fastes nest forliden " ib 125 ( 1501) . - Jfr gen-, kiöt-, langa-, mip-fasta. "],"e":["fasto altara kläpe , ","fasto dagher","fasta- )","fasto födha","fasta- )","fastoganger","fastagaangh RK 3: 3738 . ","fastegang ib 2: 6544, 8138 . ","fastegangh SO 48, 63 . ","fastegonk BGG 302, 303, 308, 309, 313), ","fastogangs aptan","fastagongs affton )","fastogangs sunnodagher","fasteganssynnedagher: -dagh SD NS 2: 89 ( 1409) . fastogangx sonnodagher: -dagh ST 146 ),","fastogangs tidh","i rimslut fasto gangx tidha RK 2: 4987 . " fastagangx tijdha 1992. fastagans tidha " ib 8070 . " fastagangs tidhe " ib 6592), ","fastogangs vika","fastegangx- SO 67 ), ","fasto koster","fasta- Bir 4: 15), ","fasto mter","fasto tidh , ","fasto time , ","fasto thiänist , "]},{"a":"fasta","b":"nn","c":"","d":["1) fasta, laga stadsfästelse af föryttring af jord. proloqutor illius faste fuit kanutus sutor SD 2: 381 (1303, gammal afskr.). ther war äy fasta wppa kumyn SD NS 2: 153 ( 1409) . hafdhe honna (jorden) meth fasto oc allom skälom fangit ib 163 ( 1409) . ib 291 ( 1410) . " gaff lyst ok fasto a sätto thinge . . . niclisse pädhersson . . . a eenne prouento wägna, som herra hannes westmodzson ok gabriel, hans brodher . . . funderadho i vesteraros domkirkio " ib 1: 78 ( 1401) . " gaff hon ther lyst ok fasto oppa the for:da fyra örtuglandh jordh hedherlicom manne herra pädhare " ib 95 ( 1402) . ib 108 ( 1402), 139 ( 1402) o. s. v. kännis iak . . . mik hafua skylt for fastone ib 179 ( 1402) . ib 180 ( 1402) . " thz jak laglika fasto föreskilt haffwer . . . vppa ena ortogh oc VI öris landh jordh " FH 3: 78 ( 1446) . " fastomän ther a fastonne hioldo " SD NS 2: 35 ( 1408) . nempdis thesse tolf godha män ther til fasto oppa ib 1: 15 (1401, nyare afskr.; möjl. att föra till 2). mäth samw fasto ib 52 ( 1401) . - pl. for:da godz . . . fastfara oc fastor vppa giffwa FH 3: 37 ( 1444) . ib 93 ( 1446) . ","2) pl. = fastar. thenne fastor waro . . . thakne SD NS 1: 595 ( 1406) . " thässe waro fastor ath thässo köpe " ib 626 ( 1407) . ib 594 ( 1406), 620 ( 1407), 2: 300 ( 1410), 446 ( 1411). äro thenna tolff fasto oc skötninge män aath thetta köp FH 5: 74 ( 1477) ."],"e":["fastobref , ","fastomän , "]},{"a":"fasta","b":"ab","c":"adv.","d":["se under faster."],"e":[]},{"a":"fasta fäþerne","b":"nn","c":"","d":["orubblig och fäderneärfd fastighet. barnen skulu haffua och behalda thet stenhwset widher sudra port . . . för thera fasta fäderne SJ 271 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"fasta gods","b":"nn","c":"","d":["fast egendom Sdw 2: 1214. haffwm [wi] hulpith och giffuit warum syzkiom och thera barnom j fasta godze eller lösom peningom til fast godz at lösa som här epter scriffuit staar Svartb 374 ( 1439) . jtem (hava vi givit) wara syster margitte o marcher som henne bonde buk skulle läggia j fasta godze ib. alle the for:ne gaffuor wi giffuit haffuom warum syzkiom eller thera barnom j fasta godz eller lösom penningom ib 375 ( 1439) . " alt mit fast godz, som kallas loppis by, liggiandis j pennar sokn " ib 457 ( 1455) . FMU 4: 153 ( 1459) ."],"e":["fasto- . ","fassthe- . ","fast- . Swartb 457 (1455)),"]},{"a":"fasta iordh","b":"nn","c":"","d":["jord som besittes ss fast och orubblig egendom? at jak hauer scipt vnt ok oplatit met vilia ok beradhno mode met ärlikom man henrik göryeshagen XL mark fasta jord liggiandis j biornsby ther jak aff mynne systher . . . fyk for XL mark fasta jord liggiandis j östrakalmarna FH 2: 82 ( 1431) . ib 84 ( 1431). om XVI1/2 mark fasta jordh . . . som thera brodher magnus kok tilhört haffdhe, som henric haffde lagligha köpt ffor XVI1/2 mark päninge aff magnus skrädare ib 115 ( 1438) . " at sälia oc vplata the XVI1/2 mark fasta jord ib. " ib 116 ."],"e":[]},{"a":"fasta ärfdha gods fasta arffda godz","b":"nn","c":"","d":["arvgods i form av fast egendom. thenne for:de godz oc peninga haffwom wi aflath aff kirkionne ingeld oc wnth warum syzkiom oc thera barnom, mädhan wi fasta arffda godz lagth haffuom til gudz tianisth Svartb 375 ( 1439) ."],"e":[]},{"a":"fastan","b":"nn","c":"","d":["fastande, fasta. LfK 108 ."],"e":[]},{"a":"fastar","b":"nn","c":"","d":["de gode män vilka såsom tingsmenighetens representanter voro närvarande vid och gåvo stadfästelse åt vissa juridiska handlingar såsom köp, sifte gåva el. förpantning av jord. Se Sdw 2: 1214 f. thy skother iac ok hemullar thet sama godz vndhe thänne fornempde herr jönis ok hanss arwa met ällewo fastom ok tolfta forskälanne til äwerdelike ägho Svartb 206 ( 1393) . thesse waro fasta a thy köpeno SDNS 3: 82 (1415). tha nämpde jak honom thessa xil dondenäm til fasta aath thöm sama gawom ib 246 ( 1417) . " thil märo visse ok vitnisbyrdh thessins breff är giort meth fullum skä'lum ok atha fastum " ib 305 ( 1418) . meth fastom oc fullom skälom ib 613 ( 1420) . ib 622 ( 1420) . theswe tholff bolfasthe män ware ther fatha vppa ib 321 ( 1418) . " thesse godhe män ära fasta tel thetta kööpp ib 622 (1420). Uppl Lagmandsdomb 115 (1493). oc äro tessa xij her epter scriffna ther aath faste Brasks Kopie 29 (1506). thesse xij saathe j nämpdhan somher vaare fathe vtföuer VmForm Årsskr 3: 94 (1593). Jfr afaste, styrisfaster samt fäst, fästa, fästar, fästir. ""],"e":["fast . ","faste (kan föras till ett fastir,"]},{"a":"faste","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afaste, ävensom fastar."],"e":[]},{"a":"faste","b":"nn","c":"","d":["en af de gode män hvilka såsom tingsmenighetens representanter voro närvarande vid och gåfvo stadsfästelse åt vissa juridiska handlingar såsom köp, skifte, gåfva el. förpantning af jord o. s. v. Se Schlyter, Ordb. s. 152; Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 269 f. qui huius facti firmarius, dictus faste, fuit SD 6: 26 ( 1348) . - vanl. pl. jn huius . . . donacionis euidenciam testes qui faster dicuntur jnuocati factum legaliter confirmarunt, videlicet supradicti . . . qui vidheruarumen sunt vocati cum XII qui faster dicuntur SD 2: 461 ( 1305) . " affuerunt . . . ordinacioni huic testes predicte donacionis qui uulgariter dicuntur fastær " ib 1: 528 ( 1278) . " testes . . . fasta wlgariter appelatos " ib 2: 114 ( 1291) . " firmarij wlgariter dicti fastar " ib 341 ( 1301) . " confirmatores . . . qui wlgariter dicuntur fastær " ib 328 ( 1300) . " firmarios seu testes dedi, qui wlgariter fastar appellantur " ib 246 ( 1298) . testes . . . seu firmaios wlgariter dictos faster ib 3: 251 ( 1316) . " firmarij huius contractus qui dicuntur fastar " ib 22 ( 1311) . " presentibus viris discretis, qui dicuntur witnismen, et fastær " ib 36 ( 1311) . affirmatores . . . dicti fastæ ib 4: 221 ( 1331) . " ad huius facti ratificacionem affuerunt duo principales . . . qui dictuntur widherwaru män, jtem confirmatores, dicti fastæ ib 16 (1327, nyare afskr.). huis . . . vendicionis firmarii vidarumen sunt hii . . . testes vero dicti faste sunt hii " ib 580 ( 1337) . forskælaman iohannes krokar firmarii dicti fasta ex parte nostra thorderus krokar laurencius raadh erlender in pitu bothe in silax jtem ex parte nicolay karulus i kurulax ødwester in byrkia ødinn faber johannes helsinggar ib 109 (1329, gammal afskr.). ib 2: 247 ( 1298), 265 ( 1296), 354 ( 1302) o. s. v., 3: 20 (1311, gammal afskr.) o. s. v., 4: 77 (1328, gammal afskr.) o. s. v., 5: 104 ( 1342) o. s. v. metþer tolf fastum þrim sum iak bendicter nempde . . . af älisiulä veghnä sum hon sialf nempde fyrst eriker af kuritulum pauel humarnin herman dank, af foghotens veghnä andres thorþæson anbiörn af saw nicles danskä ingä af remälum rangual gisläson ingiualler aff saw FH 3: 5 (1353, af bendict aghäson ok älisif hans hwsfru utfärdadt bref, hvarigenom deras egendom Helgå öfverlåtes åt kronan). thässe tolff äru her fasta oc skötningismän til thässa gafwo oc samsät ib 55 ( 1445) . at huilka skötningh thessa XII ära fasta aath ib 133 (1449, nyare afskr.) . ärä thännä XII men fasta oc skötningh men at thettä köp ib 5: 76 ( 1477) . thesse tolff äro fasta for thetta breff SD NS 1: 689 ( 1407) . thesse waro fasta aat samu skipte ib 8 ( 1401) . fasta till thenne for:de morghen gaffuo ib 9 ( 1401) . thässe varo ther faster oc övitne til ib 56 ( 1401) . " thesse ära ther fasta til " ib 35 ( 1401) . " thässe godhe men nempdos ther faste til " ib 276 ( 1403) . ib 77 ( 1401) o. s. v. thesse for:de tolf waro fasta här aat ib 36 ( 1401) . nempdhe iach ther wppa . . . xij fastha ib 2: 215 ( 1409) . per contractum qui wlgo uocatur fastæ oc fulskiæl SD 3: 221 ( 1315) . ib 2: 222 ( 1296) . " thet fastfara mäd fastom oc allom skälum " BSH 1: 179 ( 1381) . VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 227 ( 1403), 420 ( 1405). medher fastom oc fullum skälum ib 8 ( 1401) . ib 22 ( 1401) o. s. v. skildi fore fastum SD 3: 37 ( 1311) . - i latiniserad form. cum fastis SD 1: 449 ( 1269) . - Jfr aþalköps-, aterköps-, bolags-, boskiptis-, by-, garþ-, iorþa-, köp-, oþol-, skiptis-, þing-, väþia-fastar, äfvensom faster, m., fastir, fästir. "],"e":["fasta bref , ","fasta eþer , ","fastamän","fastä- . ","faste- )","fasta rätter , "]},{"a":"fastelaven","b":"nn","c":"","d":["fastlagen, dagen före fastans ingång, d. v. s. fettisdagen; under ordet innefattades dock äfven de två närmast föregående dagarne. manedagin for fastelawen SJ 320 ( 1462) . " fredagen nest epter fastelaghen " BSH 5: 150 ( 1507) . vm fastelawen BGG 299, 300 o. s. v. från fastelagen och til michilzmässa TS 28 . från michilzmässo och til fastelagen ib. lithet for fastalagen BSH 5: 451 ( 1511) . " är ock taa om purificationis, fastelawen swa när i henderne, ther all man med anner tingh är bekymbret, at man skall formode sigh i then tijdh föghe goth bestella i riks.-ens ärende " ib 519 ( 1512) . " her erich twrsson skwlle nw kome til fastelaffuen " FM 2!SYNS_DÅLIGT? (1505). "],"e":["fastelaghen . ","fastalagen )","fastelavens löghardagher","fastelagens lögerdager )","fastelavens sunnodagher","fastelavens tidh","fastelaghens- . ","fastelagx- )"]},{"a":"fastelaven","b":"nn","c":"","d":["fastlgen, dagen före fastans ingång, d. v. s. fettisdagen; under ordet innefattandes dock även de två närmast föegående dagarna. Sdw 2: 1215. mattis trolle om fastalauen j mark SSkb 276 (1507-08). atj mange äthe hwit the dager i fastelagen Saml 9: 166 ( 1509) . " koköth gris stek ratödil oc höns til (ɔ intill) fastelagan hwar sönnedag " Brasks Matordn 1 . " att nogre wt aff oos skulle kome ider nades högakteig[h]et til mötes nw fastelagh j vestras " STb 5: 335 (1521, Kop.). "],"e":["fastalauen SSkb 276 (1507-089. fastelagen. fastelagan Brasks Matordn 1 . ","fastelagh STb 5: 335 (1521, Kop.) ), ","fastelavens sunnodagher (fastelagx söndag Brasks Kopieb 21 (1515)), ","*fastelavens thorsdagher","fastelavens vika (-weke; en SSkb 31 ( 1502) ), "]},{"a":"faster","b":"","c":"","d":[" , m Jfr styrisfaster, ävensom fastrar."],"e":[]},{"a":"faster","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","3) fast, som som ej kan flyttas. Sdw 2: 1215. vil anders suensson behollo jöns autoris deel j garden, tha giffue hanom faste grwndh eller jordh i gen STb 3: 189 ( 1494) . " j lösore och fasta grvnden " ib 244 ( 1495) . - som består av fast egendom. samma dach bödh herman felt vp fasth panth första tijdh STb 3: 10 ( 1492) . - n. fast egendom. Sdw 2: 1215. tha beplicte wy oss oc waara ärffuingä at widerläggiä hanom swa mykith fast oc pa swa god lägligheeth Svartb 544 (1481, Skolkl) . 4) bofast niles henricsson oc hans halftunna, bode fasta borgare j abo Svart 530 (1477, Skolkl). allom thöm, som bwrwardh varder tilsagt, scal gange sielffuer eller en annan godh fast godh borger fore hanom STb 3: 109 (1493).","6) som fasthåller vid något. - standa faster up a stå fast vid, fasthålla vid, vidhålla. thyä aff landxmystemannom standa fasta wppa thet the haffua giort oc sworit Svartb 419 ( 1446) . - standa faster (fasto) mädh, hålla ihop med, vara solidarisk med. tha sade och swarde hon (ɔ Kristina Gyllenstierna), at hon wil sta fasto med the denne men, om her komber noget efftertal lom the vᶜ march STb 5: 247 ( 1519) .","adv. L.","4) alldeles, till fullo,. " fult och fast göra, till fullo betala el. gottgöra. war brodher magnus hanuer oss fwlth oc fast giort swa at oss allaledis well at nöger SDNS 3: 246 (1447). - Jfr bo-, hald-, lagh-, tro-faster. ""],"e":[]},{"a":"faster","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) som ej lätt bryttes el. böjes, fast, tät, hård. the gynom stungho handena ther som benit war hardast ok fastast Bir 1: 30 .","2) som ej lätt rubbas, orubblig, fast, fastgjord, fastnad. nar thz star fast ey rörande sik Bir 2: 183 . " han stoþ eigh fastar " Bu 15 . " wi stando faste alt til lknäs i dywpom dya " LfK 303 . satha laren saa fasth widh sadelin Di 300 . " eet fiska ben sath fast j hans halse " Bil 900 . KL 370 . ST 102 . blifwa the (tecken:) foglane ther faste af thy bikeno Bir 1: 51 . ","3) fast, som ej kan flyttas. badhe i fasto oc i löso SD NS 2: 114 ( 1409) . " i löso äller fastho " ib 213 ( 1409) . " at betala antighe j fast eller gildom oc lagligom werdörom " FH 5: 91 ( 1484) . hafuom wij byth nwyala gotz fast j fast FM 73 (1502, gammal afskr.). SJ 308 ( 1463) . ","4) bofast? oleff bang fast borger i aboo ib 366 ( 1470) . ","5) fast, stark, som ej lätt kan intagas. ii eno fasto huse Bu 7 . RK 3: 4152 . LX [60] han ladhe paa klekkebergh fasta (i fast ställning) ib 1969 . " mooth swänske män giorde the siik fasta (satte de sig i fast ställning, höllo de sig rustade) " ib 2611 . ","6) pålitlig, säker. " är ovina lof fast vitne " Bu 10 . " wthan leygdh och giisla fasta " RK 3: 2680 . (?) jdher konst är fast MD (S) 238 . ","7) fast, orubblig, oqvald. förscrifna tomtena och halffua gafflin hafua och agha för sit fasta egit til äwerdelikin tijdh SJ 216 ( 1452) . ib 242 ( 1454) . " dömdom wi . . . godzet fast oc friit wndher sancte henrik " SD NS 1: 429 (1405, gammal afskr.).","8) fast, gällande. at thettä se fult oc fast SD 5: 293 ( 1344) . thz brödher städia och fast göra SO 8 . ib 154 . som . . . fasth hallas skall SGGK 103 . " stodh thera dagh ekke fasth " RK 3: 1618 . " j fullom öris (för örom?) oc fastom " FM 73 (1502, gammal afskr.).","adv. L.","1) kraftigt, ifrigt, häftigt. öpte fast Bu 156 . Iv 453 . fast sova (sofva tungt) Bu 19 . " moþeren rögþe hanom fast " ib 136 . " fastare sculde jak lhafwa til huggit " Bil 833 . Fl 1864 . MB 1: 413 . " the byggia fast " ib 175 . " alla gräto the ryghelica fast " Bo 202 . " i farin fast vp (vehementer elevamini) " ib 248 . " drak han fast til them aff thy starkosto wiin han hafdhe " ST 280 . " the striddo fast " Al 779 . ib 335 . " dragh ä thes fästre at thz är tyngre " Lg 3: 550 . ","2) mycket, ganska, högeligen. vaxte fast hänna v frägh Bu 30 . " isoep þörste fast " ib 71 . þu blöde fast ib 75 . Di 195 . fast gamal ib 299 . dughir fastlitit Bo 139 . KS 72 (175, 78) . daghen leed åth qwellen fast RK 3:(sista forts.) 4853. - sva fast . . . som, såväl . . . som lika mycket . . . som. är swa fast þän þyuuer som kopyr som þän som styäl SD 5: 638 ( 1347) . " han var swa fast aff konunga släkt som aff androm swerikis höfdingiom (härstammade så väl från konungar som från andra Sveriges höfdingar) " Bil 883 . Bir 2: 261 . ","3) hastigt, fort. " han rände fast " Iv 444 . ib 2289. RK 2: 1095, 3: 1491, 1636, (sista forts.) 4847. Di 33, 195, 299, 300 . MB 2: 228 . " the fölgdho fast äpte (tätt efter) " Bo 86 . " alexander fölgdhe honum fast " Al 8085 . ","4) alldeldes. " hwilca päninga swmmo ther vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua " SD NS 1: 11 ( 1401) . - (?) hawer laght kronunne frälsis jordh fult och fast fore the schatta jordh ib 2: 70 ( 1408) . ","5) nästan? the döffdho fäst (för fast) the lekara thona Al 3316 . " fasth öffuer sweriges riike " RK 3: 3571 . "],"e":[]},{"a":"faster","b":"nn","c":"","d":["Jfr styrifaster, äfvensom fastir och fästir."],"e":[]},{"a":"fastfara","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliteter öfverlåta och tillegna. gifuer iac häratzhöftingen i sama hundare som godzit i liger fulla macht them älla therra visso vmbudhi thet fastfara mäd fastom oc allom skälum BSH 1: 179 ( 1381) . VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 34 ( 1401), 71 ( 1401), 132 ( 1402) o. s. v."],"e":[]},{"a":"fastföra","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliteter överlåta. Sdw 2: 1215. ok gifuer jac . . . häratzhöffdinganom i for:da hundare fulla macht . . . fastföra thessa sama jordh SDNS 3: 72 (1415)."],"e":[]},{"a":"fastgarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fastgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. = fastfara. thet (godset) fastgöra them fornemdom reenlifuis systrom meth fastom oc fullom skälom SD NS 1: 465 ( 1405) . " at lysa oc fastgöre fornempdom her karll knutsson oc hans arffuom thenne forrörda godz " FM 49 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"fastgöra","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliteter överlåta. affhender jak for:da godzet i koralaby . . . ok vplather fra mik ok minum arffwm, tilegnar ok hemolth gör for:da gunnar trulla oc hans arfuum til äwerdelikä ägo fasth gör thet honom ok skother meth thenna tolff fastom SDNS 3: 120 (1416, äldre avskr.)."],"e":[]},{"a":"fasthalder","b":"av","c":"adj.","d":["njugg. " om hon haffwer warit . . . mykyt nap oc fasthal i sinne wt spisnigh " LfK 162 ."],"e":["-hal LfK 162 ),"]},{"a":"fasthet","b":"nn","c":"","d":["fasthet, styrka. " til tess mera äwärdelica fastheth oc skikkilse oc stadsfestilse " SD 3: 166 . at komme tiil en good oc tröstelig fastheth BSH 5: 40 ( 1505) . Jfr trofasthet."],"e":[]},{"a":"fasthet","b":"nn","c":"","d":["pålitlighet, säkerhet. " til thessen breffs mere visse oc fastheet, tha hawer min malsman . . . hengt sit insighle viterlikit for thetta breff SDNS 3: 288 (1417). ""],"e":[]},{"a":"fastir","b":"nn","c":"","d":[" (Jfr Sdw 2: 1215). Se fastar."],"e":[]},{"a":"fastir","b":"nn","c":"pl.","d":["= fastar. Upl. L. Kk. 14: 5. thessi xij men . . . varo ther fasti ath SD NS 2: 343 ( 1410) . Jfr faste, faster, m., fästir samt fast."],"e":["fasti )"]},{"a":"fastlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fast, stadigt. " (giordhins) fastleka thine nyura mz renliuis linda " Bil 796 . fastelika standande Bir 1: 162 . " ib 178, 272, 3: 67, 271. "","2) kraftigt. fastelica tilbindande mik at jak skal väria the hälgho kirkio mot hänna owinom Bir 3: 367 . thera swärdh swa fatlika bitu Iv 720 . " slo han fastlika (häftigt) " ib 3151 . " sompna . . . rolika oc fastlika (hårdt, tungt) " MB 1: 159 . " stigha annan wägh fastelika a ib 226. loo fastelika (skrattade öfverljudt) " RK 1: 3915 . äät . . .fastelica (dugtigt) Bir 4: 129 . ","3) hastigt. " lupo rät fastlika till " RK 1: 1552 . " ridher fasteligha fram " Di 233 . - Jfr trofastlika."],"e":["fasteleka . ","fastelika . ","fasteligha )"]},{"a":"fastlika","b":"","c":"","d":[" ,adv. fst, stadigt; med kraft, beslutsamt. rytzane lupo rät fastlika till EK 1522 (enl. R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 480; annorlunda Sdw 1: 245)."],"e":[]},{"a":"fastlikhet","b":"nn","c":"","d":["fasthet. huru mykin fastelikhet (firmitas) i öþmiuktenne är KL 189 ."],"e":["fastelikhet )"]},{"a":"fastna","b":"vb","c":"v.","d":["fastna. " stak een bita j sin mun, hwilkin genstan fastandhe j hans halse " ST 76 . ib 266. PK 228 . Di 189 . Jfr saman fastna."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fastna","b":"vb","c":"v.","d":["fastna, bli fastsittande. äv. bildl. haffdhe gudh ekke sik nidherböghth til wara ödhmiwka ok fatigha omgango här j wärldinne, wthan wara forskullan, aldrigh haffdhom wi, här fasthnade j syndanna träk, nakontidh wordhit opreste til at skodha ällir tala hans högha ok obegriplika gärninga SpV 548 . wredhin hwilkin saa naturlik är fastnadh j os (que nobis naturaliter indita est), at om saa kan hända, at wi wardhom nakot omakadhe, tha kwnnom wi thän orätthin som os görs, ey glöma ib 571 . " widen aff glaffwendef gik j gynom bronian oc fasnade j kroppen hans " Troj 241 . "],"e":["fasna: -ade Troj 241 . ","-adhe . ","-adher )","*fastna vidher , "]},{"a":"fastvarvare","b":"nn","c":"","d":["fatsvarvare, svarvare av (bordkärl. scutellarius . .. fath swarffuare oc fath säliare GU C 20 s. 558 ."],"e":[]},{"a":"fastvirke","b":"nn","c":"","d":[],"e":["fastvirkis värk , "]},{"a":"fasuliker","b":"av","c":"adj.","d":["förskräcklig. " hans hoffwd war fasuliget " Va 39 . " mz aldra faselikasta röst " Lg 3: 690 . theede sins brystz faswleka wredhe Su 94 . ib 108, 281 . Bir 5: 69 . LfK 79, 221, 222, 229, 237 . Lg 3: 143 . " i thom timanom thyktis vara mykith fasulikit (abominabile) . . . at nokor skulde nödhgas til, moot sinom vilia, fara i okunnog landh " Ansg 189 . ib 211 . - som injagar skräck, vördnadsbjudande. en gudz man kom til mik . . . mykit faseliken (terribilis) MB 2: 111 . " vardh hon fasuliken i änliteno (habitum reverensdissimum . . . induebat) " Su 391 ."],"e":["-leker . ","-likin . ","-liken . -leken: -leket Su 108 . ","-ligin LfK 237 ; ","-ligit ib 221, 229 . -ligen. -lig: -ligo ib 222 ; .-liga ib 237 . faseliker. faseliken. faselighin Lg 3: 143), "]},{"a":"fat","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fat, i sht ss bordkärl. innelykte han (strutsungen) j eet stoort fat aff glaar ST 417 . " eth fath med helle knop " LB 7: 46 . " hwem han sänder wiin äller mat ij nap äller bulla disk äller fat " Al 2304 . " tha sättä konungen falantin till bordz til sith eygit fat " Va 46 . " om dryk och fatt wij båte såthe " RK 3: (sista forts.) 5458 . Di 2 . Jfr balsama-, gul-, hand-, ler-, silf-, spisa-, trä-fat. ","2) fat, större slutet kärl (laggkärl) hvari en handelsvara är innesluten; äfven ss mått. eth faat wiin om syw eller atta aam SO 202 . ib 203 . XX thusanda tunnor olio oc XX thusand fat wiin ST 416 . - fat iärn, 600 (fem storhundraden) stycken osmundjärn, 25 lispund järn. Jfr BSH 1: CI; Sefström, Jernkontorets Annaler 1845, s. 112 f. eth fat järn DD 2: 6 ( 1386) . SD NS 1: 39 ( 1401), 44 ( 1401) o. s. v. eth faat iärn i groffsmidhe SO 72 . " eth faat iärn i spijk " ib 73 . - Jfr iärn-, siäl-, tran-, vin-, öl-fat. ","3) klädesplagg, se fatabur. Jfr massufat. ","4) = fätil? se fatalös. ","1) skattmästare, kamrerare. " censorius, fatabursuen " GU 2 . Di 99 . Ansg 247 . ","2) kammartjenare, page. fäm neronis fatabwrs swena (ministri) . . . som hanum ware näste Lg 125 . Va 15, 16, 34 . "],"e":["faat . ","faatt )","fatabur","fatä- . ","fate- Lg 3: 344 ; RK 3: (sista forts.) 4702 . pl. m. -ar),","fataburs ingiäld","fatuburs- )","fataburs mö , ","fataburs redhskaper , ","fataburs sven","fatalös , "]},{"a":"fat","b":"","c":"","d":["grepp, tag. taka fat, taga fatt. the toko faat oppa honom Lg 439 . taga fath pa them BSH 5: 214 ( 1507) . - fa fat, få tag, få fatt, taga fatt. fa fat oppa honam BSH 5: 338 ( 1509) . dödzsens språng fik meg tha fatt RK 3: (sista forts.) 5698 ."],"e":["faat . ","fatt )"]},{"a":"fat","b":"av","c":"adj.","d":[" , se far."],"e":[]},{"a":"fat","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fat. " i sht ss bordskärl. bildl.. thet star honom i fatit, det har han att vänta. det han till godo. hade jach fnnet tik vtan porten och jach hade warith vidh myn hest, jach skulle hwgit til styckie fran styckie. än ey for thy, thet staar tik än fullelica j fatidh " STb 2: 250 ( 1488) .","2) fat, större slutet kärl (laggkärl) vari en handels)vara är innesluten. kan lagde loppa järn i fatidh medh annat järn STb 1: 21 (1475=). fatidh som kieldt vti slogx met oleff galle til folket fördes til calmarne SSkb 78 (1502-03). - ss rymdmått. jägeren schal samman aff ffogothanom ii fath rep Arnell Brask Bil 23 . " och bör jägerenom . . . holla ferigh sin rep och them förökia medh j fath om winthren " ib 24 . Jfr asko-, eke-, gobias-, hand-, hovudh-, iärn-, kal-, kanno-, kram-, rödh-, siäla-, skina-, sla-, slagh-, ätiko-,-fat. "],"e":["faat )","fatabur (fat(h)uGU C 20 s. 275 (bis.) fate- Skotteb 380 (1463, Kämn), 381 (1463 Kämn), 401 (1466, Kämn). fatte- ib 399 (1466, Kämn), 408 (1467, Kämn)), 1) m. (se Sdw 1: 246) och n. fatabur, klädkammare, förrådsrum, skattkammare. Sdw 2: 1215. vpburit v (5) armborste for vptagen oc zaköre, the komma oc äre i fateburit, suma x (10) mark (Skotteb 399 (1466, Kämn). togh her nic, person stadzsins altare steen [til?] läna aff fatabwreth STb 1: 355 (1482). medh radzsins samtyckio anamade erik jensson l (50) marck aff fatabureth till att göre thernedh sitt betzsta till en tidh ib 144 ( 1478) . therfore (ɔ för tjänstgöring vid ett altare i stadskyrkan) vill radet giffua hanom (ɔ prästen) til löna om aaret vij (8) marck aff fatabureth ib 150 ( 1478) . ficsus . . . fathubwr ok päninga göma . . . ffiscare i fatur läggia GU C 20 s. 275 . 2) m. (Skotteb 350 (1440, Borgm), ib, STb 4: 283 (1512) och n. (Skotteb 350 (1440, Borgm). ib ib 366 (1461, Kämn), 380 (1463, Kämn), 381 (1463, Kämn), 401 (1466 Kämn), 408 (1467, Kämn)) ss sjönamn, troligen åsyftande en mindre sjö på Södermalm (enligt Frans de Brun). Jfr Carl Björling, Katarina skola, Bil 8, 9 a. jtem ɉ (1/2) mark pethir rödh och hinrek rödh for at the drogho fataburitn jtem ɉ (1/2) mark iij (3) eurodes mn them hulpo at dragha fataburit, jtem vij (7) ört, akarna som thäkkin fördho aff fataburnom, jtem v (5) öre för öll olaf siwt fördhe wt pa fataburin, som the drukko Skotteb 350 (1440, Borgm) . " jtem j ören som notan förde til fateburet " ib 366 (1461 Kämn). jtem fiskena j tunne öll for viɉ ( 6 1/2 ) öre, tha the drogha i fataburet ib 380 (1463, Kämn). fiskerna, tha the drogha vpa fateburet ib 381 (1463, Kämn) . ib 401 (1466, Kämn), 408 (1467, Kämn). samtykte borgemester ok raad[i]t at fiskerne drage scole ffateburen til jwlen ffrith wtan lôn STb 4: 283 ( 1512) . ","*fataburs husfru","-hustru )","*fataburs nykil","med art. -nyclana STb 3: 84 (1493). - nychalana ib 159 ( 1494) , m. fatabursnyckel, nyckel till (en stads etc) skattkammare, mandagen nesth epther assensionis domini anammade niclis jensson styngh (ɔ den nye kännären) aff mans köpman fathaburs nychalana och ther medh xvij sylff schaalr och xxj skoder, som staden til höre ok fathaburith STb 5: 159 ( 1494) . ib 87 ( 1493) . ","*fataburs qvinna , ","*fataburs stuva","-stuga )","fataburs sven (fathaburswen), ","*fata bände , "]},{"a":"fata","b":"vb","c":"v.","d":["1) fatta, taga, gripa. göris eth järn stark vordith maxan som en sax swa ath hwat thet fattar wm thes mera haller thet när thet dragx PMSkr 169 . - nå. nu fata iac hampnena som jac swa länge hafuir astundat Hel män 141 . gripa, fånga. thät (ɔ livet) är alt fult mädh smarum oc fatar otalika manga Hel män 142 . - wordhe the fatadhe swasom samme drapara ib 207 . - gripa, bildl. en dygdhelikin biskopir het cirillus . . . war fatadhir i gudhelika skodan Hel män 154 . han war swa fatadhir aff thesso vndre ib 155 . - hämta. här wille han fata wtaff ena starka beusning at . . . Hel män 196. 2) packa (i fat)? om thet prizska breuit, som ludher pa then formägda humblan och jernith, som fornämpnes medh luppa jern, och fates gefla jern i annor fatn, ok engin skipi gamblan humbla vth vidh xl (40) marck STb 1: 475 (1478, burspr). 3) bestämma, besluta. at the . .. bliffuen widh thessa skipilse om fornämpda bygning oc jnlykke som nw sagt och fast är Nio handl rör Vkl 233 . "],"e":["fatta )"]},{"a":"fata","b":"vb","c":"v.v.","d":[" VKR 15 . " ath jngom sollanär äller stridz man . . . fattas waken yffneliken " PM 24 . SO 71, 204 . ffattis d. v. s. finnes) ther nogen bryst ther oppe pa edre vängne FM 503 ( 1510) . - opersonl. tha thik fatas Bo 114 . - slå fel, uteblifva. ey fatades ällir brast eth ordh aff allo thy som gudh them loffwat haffde sik giffwa skolandis MB 2: 56 ."],"e":["fatta i rimslut),"]},{"a":"fata","b":"vb","c":"v.","d":["1) fatta, taga, gripa. fatar hona (ɔ: röna) Bo 181 . fatadho hwar thera andra i fampnen Bil 917 . " sotin fatadhe hona " Lg 3: 238 . - nå. at honom swa thikkir at han näplica än fatadhe the försto (ɔ: trappona; ut vix primum sibi videatur adeptus) Bo 41 . - få tag i. all diwra howdh ther han kunne fata Lg 3: 198 . " taga fatt på, gripa, fånga. fatadho han " Bo 86 . hedhrin är een af them försto snaromen ther människian fatas oc fangas ij ib 94 . Su 390 . " the som fatadhe wardha vidh at the widherfresta at stighia owir mwren " Bir 5: 52 . ","2) fatta, sluta, innesluta. fatar iak mik (me . . . constringo) mällan thinna vträkta bara arma Su 415 . " hon fatadhe sik i altara klädhin " KL 327 . swa fatadher, bebwndin ällir tryltir (ligatus) j nakon orenan oc oloffliggan kärlek Su 365 . ","3) bestämma, besluta. thz kom tha saa i lagh ath the alle fatadhe een nyan dagh RK 3: 3552 . - refl. fatas, brottas. strida. iak dirffwis ey besta ällar fattas widh tik Lg 671 . "],"e":["fata fore , ","fata in , "]},{"a":"fata","b":"","c":"","d":[" , jfr miolka fata."],"e":[]},{"a":"fatadher","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fatalugher","b":"av","c":"adj.","d":["föga talande. thwngan !TECKEN? wari fatalugh Ber 13 ."],"e":[]},{"a":"fatalugher","b":"av","c":"adj.","d":["föga talande, fåordig, fåmält. epitiomaticus . . . idest breuitas vel dictus (Cathol.: breuiter dicens vel dictus) fataluger GU C 20 s. 294 ."],"e":["fa- )"]},{"a":"fatam","b":"nn","c":"","d":[" ? åm, kärl och rymdmått för bl. a. sältran. kendes hanis rysse fore rettin, ath [han] hade opburet aff hanis falkinsten xij (12) faath man siäl och albrict gulborg iiij (4) sääl man, fatidh fore vj (6) marck STb 1: 34 ( 1475) ."],"e":["faath aam )"]},{"a":"fatas","b":"","c":"","d":[" , se fattas."],"e":[]},{"a":"fatbräd","b":"nn","c":"","d":["fatkant. " beta heelsuden lagd op i hoop oc owan opp j stykke bergena fisk heelt oc stekt oc med stekta skanska siller paa fat breddena " Sex ekon tr 272 (ur matsedel)."],"e":[]},{"a":"fateliker","b":"av","c":"adj.","d":["fattbar, sådan at man kan fatta i el. taga på. gudh wille läta sik födha fatelikan thässa wärld Lg 34 ."],"e":[]},{"a":"fating f","b":"","c":"","d":["kedja. " här karl haffde sik klät mädh sin ridderleka skrudh . . . mädh silff bälte, dysing oc fating oc halsbandhe " BK 208 . SD NS 2: 55 (1408, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"fatiärn","b":"nn","c":"","d":[" L. järn inpackadt i fat. PM XIV ."],"e":[]},{"a":"fatmakare","b":"nn","c":"","d":["tunnbindare. Sv Brieskorn, Några medeltida yreksnam och titlar s. 4 f. Sdw 2: 1215. fatmakaren dedit ij öre SSkb 268 (1507-08). - ss tillnamn SJ 1: 140 ( 1445) . mattis fatmakere Skotteb 159 (1464-65). STb 1: 239 (1480); 3: 54 (1402), 260 (1495). SSkb 165 150506), 243 (1507-08), 323 (1509-10). "],"e":["-maker SSkb 332 (1509-10) ), ","*fatmakara husfru","fatmaker . ","-hustru )"]},{"a":"fatmakirska","b":"nn","c":"","d":[" = fatmakara husfru. SSkb 229 (1506-07)."],"e":["-erska )"]},{"a":"fatmästare","b":"nn","c":"","d":["tillverkare av bord)kärl?, tillverkare av laggkärl, tunnbindare? Jfr Brieskorn, Några medeltida yrkesnamn och titlar s 5, SDw 2: 1215. ss tilnamn. mällan niclissa fatmestare gardhe oc laurens tompt SDNS 2: 849 (1414). nest östan fore kätilborne fatmestare SDNS 3: 351 (1448). jon fatmester Arboga tänkebok 6 (1452). swen fatmester ib 7 (1452). per fathmestere ib 21 ( 1454) . etc (enl. upgift av E. Noreen)."],"e":[]},{"a":"fatnadher","b":"nn","c":"","d":["beskaffenhet hesta hwnda oc annar dywas kraffth pröffwas oc skodans aff kroppannas fatnath oc skapilse PMSkr 124 ."],"e":["fathnath )"]},{"a":"fatsäliare","b":"","c":"","d":[" m fatsäljare, försäljare av (bord)kärl. scutulleraris . . . fath swarffuare oc fath siällare GU C 20. s. 558."],"e":[]},{"a":"fatta","b":"","c":"","d":[" , se fata."],"e":[]},{"a":"fattas","b":"vb","c":"v.","d":["fattas, brista, fela. engte fatades i forscripna xxx marcker SJ 2: 20 ( 1476) . huat tik fattas thät wil iak gärna opfylla 'SkrtUppb 154. them tilhörer göra bygnngena stadoga, oc jnthe ätha fattas PMSkr 5 . vm winthren . . . see til vm werkana, och vm mykit fattis, segie til fogothanom Arnell Brask Biᴵ 28. ib 25 . " nw är än fatandis . . . them som pilaghrima äru, fädhirnislandit (restat - peregrinanti patria) " SpV 491 ."],"e":["fatas . ","-ades . fattidis Arnell Brask Biᴵ 25),"]},{"a":"fatter","b":"av","c":"adj.","d":["fatt, beskaffad. epther thz war nw sa fatt RK 3: (sista forts.) 4433 . her är saa wndherliga fath i byn BSH 5: 146 ( 1507) . hwrw thet är fath ib 219 ( 1507) . " hwilchet jak gerne giorde, wore myn leglighet saa faat " ib 242 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"fatter","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1215."],"e":[]},{"a":"fatökabarn","b":"nn","c":"","d":["fattigt barn. et fatigebarn . . . som forscrifne hustru . . . haffuer. vptaget för gudz skull SJ 378 ( 1471) ."],"e":["fatigebarn )"]},{"a":"fatökdomber","b":"nn","c":"","d":["fattigdom. " þienþo . . .ihesu christo i fatökdom " Bu 152 . " siälfwiliandis fatikdombir " KL 280 . kiärlek ok ödhmyukt ok fatikdom gaff han sinom brödhrom j testament Bil 798 . ib 791, 801 . Bu 416 . KL 67, 105 . MP 1:20 . Bo 3, 64, 85 . VKR 22, 48, 57 . Al 1226, 1312, 4388, 6285 . " andans fatikdom som är san ödhmiukt älskadhe hon " KL 331 ."],"e":["fatik- Bil 791, 798, 801 ; KL 280, 331 ; Bo 3, 64, 85 . ","fatigh- Al 1226, 1312, 4388, 6285 fatig- MP 1: 20 . ","fatug- BSH 5: 27 ( 1504) . fattigh VKR 57 . ","fatigha- SD NS 1: 623 ( 1407), "]},{"a":"fatökdomber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fattigdom; ringhet, ödmjukhet. " i uttrycket andeliker fatökdomber. gudz thiänista qwinna laa siwk j sinne sängh, ok sukkadhe innerlika, mz höghe röst, til gudh, j andelikom fatikdom, aff allo hiärta " Mecht 268 . 2) ringa ägodelar. them fatighe man . . . gaff sigh til sine wener och frender ther paa alandh, j then akt, som wil formerke kunne, ah wilde ware her ighen, effter thet hans ägheer och fatighdom finzs her stedes orappet oc oforskingreth STb 5: 324 (1521, Kop.)."],"e":["fatik- Mecht 288 . fatigh- STb 5: 334 (1521, Kop.)),"]},{"a":"fatöker","b":"","c":"","d":["1) fattig. " äpthersta aff christi fatighdom (ultimus christ paperum) " SpV 3 . 2) arm, olycklig. alle hans goffuer och testament, som han för sine fatige siel gifuith hade STb 5: 82 ( 1515) .","3) torftig, tarvlig, ringa. Sdw 2: 1215. Jfr barfaöker. "],"e":["fatigher . ","fatugher: ffathugha Sv Kyrkobr 350. best. n. fatighia MP 5: 179 )), adj L. ","*fatöka tiond (ffatige-), "]},{"a":"fatöker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) fattig. fatöghum mannom SD 5: 566 ( 1346) . fatökä manna þörft SR 39 . fatöko folkä Bu 11 . " mannin wardh vm sidhe fatökir " KL 76 . " ey var nokor fatighär i bland them " ib 139 . " fatike foräldra " ib 66 . qwinnan var fatigh ib 70 . " kärleken är dygdh mz hulko fatighir man är riker, ok vtan hulka riker man är fatighir " MP 1: 45 . " fatigh människia gaar vtan hughnadh " Bir 3: 321 . Bu 3, 173 . Bil 117, 617, 801, 804, 860 . KS 48 (121, 51-2), 76 (186, 83). MB 1: 339, 340 Bir 1: 8 . VKR 76 . Fl 79 . BSH 5: 438 ( 1511) , 445 (1511?). i fatigxfolkx vppehälle Lg 3: 203 . " swa nakin oc fatigher födhes rikaste konvngx ällar kesarans endhe son, som wslasta stakkars son " LfK 23 . säle äru siälfwiliandis fatike KL 189 . MP 1: 19, 25 . i som ären wilielike fatike LfK 23 . " säle äru the som andelica äru fatike " Bo 65 . ","2) arm, olycklig. " the fatigha siälen " Lg 675 . ","3) torftig, tarflig, ringa. vars herra fatighe ok harda lifuirne MP 1: 46 . " sweptir j fatighom clädhom " ib. " sueptar ok vaþar ii fatökom klute " Bu 76 . ib 186 . KL 192, 197, 300 . MP 1: 38 . Lg 33 . Ber 32 . fatökt rum Bil 272 . " hafdhe ena fatigha hyddo " ST 61 .thätta fatik offir Bo 8 . " fore fatikt werdh " MB 1: 374 . KL 210 . " then fatige dell, jac hade i stocholm " BSH 5: 626 ( 1520) . " for vaar fattighe tiänist ok bön skul " ib 16 ( 1504) . väria . . . mit fatika (beklagliga) maal Iv 4896 . - Jfr iämfatöker."],"e":["fatykir Bil 860 . ","fatögher: fatöghum SD 5: 566 ( 1346) . ","fatekr KS 48 (121, 51) . ","fateger: -a BSH 5: 438 ( 1511?) . fatiker. ","fatiker: -a Lg 675 . fatigher. fatughr KS 48 (121, 52) . ","fattiker: -a VKR 76 ; -om ib. fattigher. ","fatteger: -e BSH 5:445 (1511?). fatikös för fatiks Bil 804),"]},{"a":"fatökhet","b":"nn","c":"","d":["fattigdom. " " thu sigher india wara riikt . . . macedonia fult aff fatigheet " Al 4373 . " til äwerdhelikith (för -lika) fatugheet " ib 6271 ."],"e":["fatighet L. "]},{"a":"fatökis folk","b":"nn","c":"","d":["fattigt folk, Jfr Sdw 2: 1215."],"e":[]},{"a":"fatökis folk","b":"nn","c":"","d":["fattig folk, fattige SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)."],"e":["fatikis- )"]},{"a":"fatökman","b":"nn","c":"","d":["fattig man. vi fatigh men BSH 5: 16 ( 1504) . " fatighman högburin är laghir i hedher " GO 378 . fatigh mans fora är ful wäl kändh ib 703 ."],"e":["fatigh man . ","fatighman )"]},{"a":"fatökt","b":"nn","c":"","d":["fattigdom. " " Bil 610 ."],"e":[]},{"a":"fatölika","b":"ab","c":"adv.","d":["fattigt. " giptas fatökleka (med en fattig) " Bil 617 . - i fattigdom, i brist. liffwande fatelika LfK 190 ."],"e":["-leka . ","fatelika för fatelika LfK 190 ),"]},{"a":"favis","b":"av","c":"adj.","d":["utrustad med ringa förstånd eller kunskap, enfaldig, okunnig, olärd. gudh aktar minst ath mik huath iak driffuir älla gör, for thy iak är fatigh ok fauiss MP 5: 20 ."],"e":["fauiss MP 5: 20 )"]},{"a":"favitska","b":"nn","c":"","d":["1) ovetenhet, okunnighet. the som synda aff fauizsko Bir 3: 378 . - fåvitskhet, dumhet. rät fawizska oc folska stoor Al 7211 . " thet gör han aff hoghmodhe ok fåwisko sinne " KS 8 (18, 8) . " giordho thz aff fauisco " KL 136 . grät han . . . människionna blinde ok fauizsco Bo 165 . ib 89, 102 . KL 161 . Bir 1: 381, 3: 38 . Ber 191 . ","2) dårskap, fåfänglighet, lappri. at sköta sliko fawitzsko oc flätio Bil 598 ."],"e":["fawizska . ","fawizska . ","fauizsca . fauisca. fåwiska),"]},{"a":"favitska","b":"nn","c":"","d":["oförstånd, oförnuft, dumhet. af enne darotto fawisko forsumadhe iak mik at scripta Hel män 218 ."],"e":["fawidzska: -o SpV 217 . ","fawiska: -o Hel man 218),"]},{"a":"favitsker","b":"av","c":"adj.","d":["fåvitsk, oförståndig. Bil 116 . KL 11 . Bir 1: 83, 263, 2: 307 . Ber 144 ."],"e":["fauizsker: -uitzskom Bir 1: 263 . ","fawizsker: -e KL 11 ; ","-a Ber 144 . ","fafwizskir Bir 2: 307 . ","fawisker Bil 116 . ","fauisker: -om Bir 1: 83 ),"]},{"a":"favitsker","b":"av","c":"adj.","d":["favitsk, oförståndig, utan förstånd, dum. jak tror tik ey vara swa fauetzkan (non puto te ita desipere) at tu lichamen vthan siell mane vara menniskio SvKyrkobr 188. oförnuftig, dåraktig. hwat är fawizskaren än wilia styra gudhz wilia äpther minom tholka SkrtUppb 66 . " ey taladhe han nakath fawizt mote gudh " SvKyrkobr 49 . " j minom wngdom j hwilkom iak aldrigh nakot fawist (puerile) giordhe mote gudz wilia " Mecht 163 . ffatuus . . . fawesker GU C 20. s. 257. genwärdogha ällir franwända akthin giordhe them fäwildzkor (troligen för fawidzska; Lat. perversta intentio fatuos fecit) SpV 266 ."],"e":["fawizsker . ","fauetzsaker: -an Sv Kyrkobr 188. fawesker GU C 20 s. 257 . ","fawizt SvKyrkobr 49 . ","fawist Mecht 163 )),"]},{"a":"favitugher","b":"av","c":"adj.","d":["föga vetande, okunnig, obildad barbaras . . . grymber oanskeligh favitugher oc enahanda fol GU C 20 s. 49 ."],"e":[]},{"a":"faþghar","b":"","c":"","d":[" , se fäþghar."],"e":[]},{"a":"faþir","b":"nn","c":"","d":["fader. " faþer ok moþer bundo hana . . . tel guz þiänist " Bu 5 . haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran ib 74 . " faþeren böþ sik vndi domen for syniom " ib 170 . " mange härra baþo hänna, ok faþir vilde hana ängom giua " ib 503 . " faþer baþ sina . . . dottor offra " ib. " härþes þa faþur hiarta viþ dottor " ib 504 . medh vars fadurs äringgislla pätarsson goduillia SD 6: 180 ( 1350) . " vara fadhir at barneno " KL 285 . " fader i förhållande till senare generationer. gialda första faþur (d. v. s. stamfaderns) brut " Bu 20 . alz mankönsins fadhir adam KL 416 . " swaradho the (Judarne), hwat ey äst thu större okmere man än var fadhir abraham " Bo 153 . " foor han nidhir til häluitis til hälgha fädhrena (fäderna, patriarkerna) ib 220. " ib 221, 230 . - Gud fader. gudh fadhir vpreste han af dödh KL 134 . " tro en vra sannan guþ. ok þo at huaro þre personas. faþer ok son ok þän hälghanda " Bu 185 . SD 5: 561 ( 1346) . Bir 1: 3 . - fader, den som genom sin ställning står i faderligt förhållande till andra. som sik giwir vndir andlikis fadhirs lydhno KL 285 . - fader ss hedrande benämning. werdig herre fadher BSH 5: 90 (1506, från Hemming Gadd till Svante Sture) . ib 92 (1506) o. s. v. - särsk. fader, en åt män af det andliga ståndet gifven benämning. fadher j wakten hwatj tal (yttrande af marsken Karl Knutsson till en gråbroder) RK 2: 7283 . ärlix faþurs inzighle herrä frändä biscops i strengnes SD 5: 293 ( 1344) . " war käre fadher her karl benedict " Lg 217 . " met hederlika herra oc andelika fädra incighle " BtFH 1: 456 ( 1362) . tesse . . . werdoge fäder, erlige herrer oc godhä män richesens raadh BSH 5: 15 ( 1504) . " vi saghum när thöm een hedherlikin fadhir " KL 199 . " sanctus macharius oc andre flere hälghe fädhir ib 248. vvi saghom þär manga hälagha fäþir " ib 182 . sändom vi ärlican fadhir . . . gregorium. hulkin vi . . . hafwom valt os til fadhor Gr 311 . - lärare. thz mz scriptinne beuisa älla mz hälghra fädhra (kyrkofädernas) lärdom Bo 29 . Gr (Cod. D) 417 . - (fader för fagher Iv CII.) - Jfr alder-, barna-, döpe-, faþur-, folster-, for-, foster-, guþ-, känne-, mat-, moþor-, skripta-, stiup-faþir. "],"e":["fadhur KL 32, 88, 109, 110 . ","fadurs SD 6: 180 ( 1350) . ","faþers SD 5: 565 ( 1346) . fadhers ib NS 675 ( 1407); MB 1: 173 . ","fadhirs KL 285, 406 . ","fadhir Gr 311 . ","fadher MB 1: 184 . ","ffadhre ib 2: 313 . ","fadhor Gr 311 (kan vara gen.). fadhir KL 290 ; Gr 311 . ","faþer Bu 185 . ","fadher MB 1: 159 . ","fädher MB 1: 431: ","faþur bani","fadher- )","faþur broþir","faþer- . ","fadher- Bil 305, 307, 757 ; MB 1: 9, 420 ; Fr 1204 . ","fadhir- KL 342 . ","fadherbrodhor: -brodhorin MB 1: 179 . gen. faþerbroþers. fadhersbrodhers MB 1: 369), ","fadhur brodhor dottir","faderbroder dotter )","fadhur brodhor son","faderbroder son )","fadhirfadhir VKR III ), ","fadhur fadhur fadhir","fadhir fadhir fadhor )","fadhur fadhur modhir","fadher fadher modher )","faþur fäþerne","faþor- )","faþurfränder","faþursfrändir )","fadhurland","fadhirsland Gr 270 . fadhers land. fadherzland. fädharsland Gr (Cod. D) 361), ","faþurlös","faþerlös SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). fadhrlös KS 61 (151, 66) . farlös),","faþur moþir , ","faþur möþerne , ","faþur systir","faþersyster . ","fadhersyster MB 1: 364 . ","fadersyster Va 3, 8 . ","fadhersöstor SD NS 2: 48 ( 1408)), ","fadhur vita","faders weta )"]},{"a":"faþurliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) faderlig, som tillhör el. höfves en fader. mz faþerlekum kärleke Bir 4: (Avt) 180. fadherliket hiärta Lg 218 . " en fadherlig rättilse " MB 2: 296 . MP 1: 230 . vndantaknom thöm fadherlicom rät, som vi til kirkionna hafwom, som a latino callas jus patronatus SD NS 2: 262 ( 1410) . FH 1: 17 (1441, nyare afskr.). 2: 131 ( 1441). FM 270 ( 1506) . " hafuer han ther til (till Nydala kloster) faderlig rät " MD 488 . ib 494 . - i titel. edher fadherligha werdhogheth Gers Frest Inl. ","2) fädernärfd. " fadhirlikin synd " Bir 3: 386 . fadherligit arff MB 2: 276 . " sith fasthä fäderlige oc möderligä arff " FM 300 ( 1506) . - Jfr ofadhurliker."],"e":["faþerleker . ","fadherligh . ","fadherlegh: -leghan FH 2: 131 ( 1441) . ","fäderlig . ","fadhirlikin . ","fadherliken . ","fadherligin . fadhirsliker: -lica MP 1: 230),"]},{"a":"fedherbölme","b":"","c":"","d":[" , se fläderbölme."],"e":[]},{"a":"feghdh","b":"nn","c":"","d":["fiendskap, fientligt förhållande, fejd. vare thet swa . . . thet nokor man wille thenna for:da jönis lauersson hyndra eller qwelia henderæra fore then same mantzend dödh, tha bbinder jach mic . . . honum skadalös halla fore alla hendermære skylning eller feydh, ther honum skadha kan SDNS 3: 370 (1418). tha tilbindr jach . . . mich . . . ath fri och orsaka göra och aff fegdh taka thenne for:da vlff staffansson och hans eruingä och alla the ther meth waro, ath for:da jäpä krok myn brodher warth slaghen, ib 482 ( 1419) . "],"e":["feydh )","*feghdha bref","fägde- )"]},{"a":"feghdha","b":"vb","c":"v.","d":["ofreda. " the fornempdo frw abdisso eller henne conuent . . . fegdha " SD NS 1: 539 ( 1406) . " ib 678 ( 1407). ath feygdha äller a tala äpter olaff jacopsons dödh " FH 2: 117 ( 1438) . " engen sculle hanom feygde " RK 2: 1637 . - (?) skal jac ther fore formoge mich stort tal oc rop i thenne landzende oc eth feyth howidh BSH 5: 293 ( 1508) . - Jfr befeidha."],"e":["feygdha . ","feygde . ","feydha )"]},{"a":"feghdha","b":"vb","c":"v.","d":["förklara fejd eller ofejd (mot ngn). Sv Sdw 2: 1215. - ofreda, uppträda fientlgit mot (ngn). marchus japsson forbödz vidh liff ok gotz, ath han engin skal fögda eller vntsigia STb 1: 143 ( 1478) . - Jfr ofeghdadher."],"e":["fögda STb 1: 143 (1478) ),"]},{"a":"fegher","b":"av","c":"adj.","d":["bestämd till en snart inträffande död, den som döden är nära förestående. alle dö the som feghe äru GO 543 . ib 354 . Di 223 . Jfr ofegher."],"e":["feegh GO 354 ),"]},{"a":"fegher","b":"av","c":"adj.","d":["bestämd till en snart inträffande död, den som döden är nära förestående. Se Sdw 2: 1215."],"e":[]},{"a":"feghþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fiendskap, fientligt förhållande, fejd. för . . . feeghd, awnd äller owiliä SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " for alle fegd oc tiltalan oc skyldning ib " NS 1: 147 ( 1402) . " kwitta lidogha oc lösa fore alla feighd oc äpter maningh " FH 2: 117 ( 1438) . all feygdh sculle först niderläggis tha RK 2: 1693 . feygd lida ib 1699 . " the reddes stora feyde " ib 9482 . then fegd omwenda ib 3: (sista forts.) 5418 . at han . . . kome . . . i fejdher älla manna owilia HSH 16: 4 ( 1369) . " i fejgdher älla nakwarn skadha komma ib. "","2) fejd, krig. " anigie til minne eller rett eller til feydä " BSH 5: 19 ( 1504) . " entig til frid eller fejd ib. thenne longe feyd " ib 163 ( 1507) . " thenne feygdh och örlogh " ib 174 ( 1507) . " komber noger fegd paa östan fran ridjzlandh eller vestan " FM 656 ( 1516) ."],"e":["feighd . ","feygdh . ","feijdh . ","feyd . ","-ir )"]},{"a":"fel","b":"","c":"","d":[" , n? trygghet, lejd. Se Sdw 2: 1215."],"e":[]},{"a":"fel","b":"","c":"","d":[" , se under del."],"e":[]},{"a":"fela","b":"vb","c":"v.","d":["fela, slå fel. thet fegler aldrig, naar i komme tiil aweskiär, thee komme jw oc fördägtinga siig BSH 5: 143 ( 1507) ."],"e":["fegla )"]},{"a":"fela","b":"vb","c":"v.","d":["fella; fattas, brista, tryta. the . . . gömdo swa staden wel siw manadha, matten feladhe them the mest Prosadikter (Sju vise mäst B) 206. - Jfr forfela."],"e":["feila: -adhe Prosadikter 206 )"]},{"a":"fela","b":"vb","c":"v.","d":["tillförsäkra fred åt, gifva lejd åt. " ath wi . . .haffwa leijdet och feleth och medh thetta vorth opne breff lejde och fele . . .her niels booson . . . hiit in i swerige til stocholm " BSH 5: 207 ( 1507) . " ath jach leydat och feligat haffwer och met thette mith opna breff legdar och felar . . . her erik turson " FM 155 ( 1504) . " vy viliom jdher fela " RK 2: 4942 . ib 4944 . " marsken feladhe them alla til sich " ib 5346 . ib 6546 . " konungen felade hanom til sik gaa " ib 8647 . " the lotho sik alle for marsken fela " ib 7485 . the loto sich fela ib 5344 . ib 3: 2415 . " meente til konung cristiern fela sik (komma i trygghet till) " ib 2: 8340 . han war felad j godha troo MD (S) 246 . "],"e":["feyle RK 3: 2415 . ","fela utaf , gifva lejd för aftåg åt, tillförsäkra fritt aftåg åt. thom feladhe kongens folk vtoff medh en falsk dagtingen BSH 5: 466 ( 1511) ."]},{"a":"fela","b":"vb","c":"v.","d":["tillförsäkra fred åt, giva lejd åt. gudmund nielsson felade och ledade borgamestarene, raadet fore gesta gotz och ey fore borgara gotz STb 1: 61 (1476). leyde ok felade fogolin, borgamestarene ok raadet storbiörn . . . fore getstgotz eth naar om kring ib 70 (1478). ästh tw feladh for mik, tha är the ecke feladh for honom ib 397 ( 1482) . " hurw haffuer thu felath mik hiit ib. - Jfr ofeladher. ""],"e":[]},{"a":"fela","b":"nn","c":"","d":["lejd, säkerhet, för viss tid given fred. ath han wilde werdoges at giffwa for:na niels scriffuare leyda ok fela, for thet han hade slagit och haardraghit, ilda handterath joan lyndorms hustrv STb 1: 379 (1482). - särsk. för viss tid given fred för fördringsägares krav. meneka stenbrynck skal fore sin fatigdom skuld niwta leyda och fela fore gield, som han är skylloger genstom, eth aar om kring STb 1: 381 (1482)."],"e":[]},{"a":"felas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. Jfr misfelas."],"e":[]},{"a":"felogha","b":"vb","c":"v.","d":["tillförsäkra fred åt, giva lejd åt. at engin lejdes eller felighes in i stadhen utan borghamästarana ok rädzsins samtyckio Urk Shist I: 5 (1436). ib 6 . " eodem die stode jens malit aff örebro fore rettin oc war leydet ok felget af clostret . . . til orda " STb 3: 379 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"felogha","b":"vb","c":"v.","d":["tillförsäkra fred åt, gifva lejd åt. ath jach leydat och feligat haffwer . . . her erik turson FM 154 ( 1504) ."],"e":["feliga . "]},{"a":"felogher","b":"av","c":"adj.","d":["trygg, säker. " komi feloghär för oss . . . oc fraan " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 377 . " han maa frij oc felig koma hijt til mötes medh oss " BSH 5: 22 ( 1504) . " kom han frij oc fräls felikir oc oskaddher owir the brona " Pa 20 . Fr 2689 . " thz hwar man ma felugh fara " Al 3691 . ib 3694, 4848. RK 1: 2147, 2: 4329, 5757, 5680, 5873 o. s. v. Ansg 185 . " niclis skulde wel felig wara til honom oc i sit beholl igen " RK 2: 5913 . ib 7988 . " the . . . villo them felugha til sik ledha " ib 1: 255 . " taka widh honum oc halda felighan fore hans nästom som dräpin war " MB 1: 425 . " skal mik engen warä felig (ingen skall vara trygg för mig) " Va 40 . " thin fader haffuer mich en feylog dagh sagdt " RK 2: 2670 . " een feeligh dagh millan sin dagha " ib 3: 1429 . BSH 4: 2 ( 1471) . takum een vinlikan ok felughan dagh ib 1: 131 ( 1371) . gaffwo them felogh breff (lejdebref) MB 2: 262 . " lowe oc tilseye . . .her eric turesson frij oc felige leyde " BSH 5: 22 ( 1504) . - med gen. the äru aldre ä mädhan han liuir gooz älla lifs feloghe (säkra med afseende på gods el. lif) Bir 2: 260 . - med ack. þe äru aldrigh mäþ han lifar gozs älla lif felughe Bir 4: (Avt) 184 . " ther wy matom . . . wort howd felige wara " RK 2: 6761 . - med prep. um. feligher vm sith liiff RK 1: 283 . - med prep. til. feloghe . . . bodhe til lijf ok goz SD 4: 748 (1340, nyare afskr.)."],"e":["felugher . ","feligher . ","feliker . ","felagher: -aghare Ansg 185 . ","feylog RK 2: 2670),"]},{"a":"felogher","b":"av","c":"adj.","d":["skyddad av lejd, trygg, säker. at swerigis rikis sänddebwdh . . . maghe fara frij och felogha Reuterdahl Kyrkohit III 2: 544 (1471?). i äre ledoge ok felge bade til oc fraa i edhert behald igen STb 1: 397 (1482). trygg, utan fara, lugn. Sdw 2: 1215. gak feligh in, iak haffwer thänkt hwath iak wil göra Prosadikter (Sju vise mäst) 147 . - säker, pålitlig. var mik trygh oc felik hiälp Svb 180. - Jfr ofelogher."],"e":["feligh . ","felik SvB 180 ) , "]},{"a":"feloghet","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, tryggeht, fred, Sdw 2: 1344. - särsk. för viss tid given fred för fordringsägares krav. her sten hade giffuat honom loyda och feligheet i iij (3) nestkomande samfälth aar foe gestagotz och ecke for borgare gotz STb 1: 380 (1442)."],"e":["feligheet )"]},{"a":"feloghet","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, trygghet, fred. trygge oppa felikhet Bir 4: 401 . " sua mente han honom gripa oc engen felighet lata niwte " RK 2: 3873 . " troodhe vppo then feyligheet her beynct hafde hanom teedht ib 2647. " ib 5730 . " wilen j idhra felighet nw öffuer giffua " ib 4361 . MB 2: 262 . Su 180 . " kom til mik tryggelika wndher mina ledhningh oc feloghet (den trygghet jag gifver) " Lg 663 . " i samme leijde och felighet " BSH 5: 466 ( 1511) ."],"e":["felighet . ","feyligheet . ","felikhet )"]},{"a":"fenster","b":"nn","c":"","d":["fönster. " saa jak ena kirkio, hwilkins grundwala wäggiar fenstir längd oc widh jak granlika aktade " Bir 4: 86 . ib 91 . finstrit (strax ofvan i samma mening: windögha) war swa högt fran iordhinne at han thordhe ekke nidhir springa ST 312 . ib 403, 418 . LB 1: 98, 7: 46 . Su 106 . MB 2: 7, 287 . Lg 3: 679, 680 . LfK 106 . Jfr glasfenster."],"e":["finstir ST 418 ; ","finstrit ib 312, 403 . ","finsthir LB 1: 98 . ","fynster MB 2: 7 . ","fönster Lg 3: 679 ; LfK 105 ; ","fönstret ib 680 ; ","-eth Su 106 ; ","-ith MB 2: 7 ; ","-en ib 287), "]},{"a":"fenster","b":"nn","c":"","d":["bildl. " dödhen jngar til mik gynum myn eigen vindögän eller fenster (ɔ myn v licamligin synnen) " J Buddes b 173 . Jfr bodha-, bodh-, gatubodha-, glas-, iärn-, källara-, stuvu-fenster. "],"e":["feenester J Buddes b 173 . ","finster Mecht 223: finstret ib 168 . ","fönster Prosadikter 238 . fönstir (ändrat fr. fenstir) SpV 66, pl. med art. fenstren SvKyrkobr 194 . ","fönsteren Troj 39 ),","*fensterbughi","föönster)bogher ),","*fensterhaki , ","*fensterpänningar","finster- )","*fensterträ","med art. fensterträn),","*fensteröre","fönster- )"]},{"a":"fermera","b":"","c":"","d":[" tetta skal sätias til eelden, och siwdas vel til hopa oc fermeris wel reentt LB 7: 330 ."],"e":[]},{"a":"fersla","b":"","c":"","d":[" fersla(?), hurw the wela halla sin breff BSH 5: 269 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"fet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kökenfet."],"e":[]},{"a":"fetagöra","b":"","c":"","d":[" , se under feter."],"e":[]},{"a":"fetalia","b":"nn","c":"","d":["livsmedelel, matvaror. " i loffwade mik nagher fetalia her nidhre oc befälte mik faa henne " BSH 5: 178 ( 1507) ."],"e":["fetaledhe STb 1: 468 (burspr) ), "]},{"a":"fetalia","b":"nn","c":"","d":["lifsmedel, matvaror. ffördärffwa fetal PM 32 . RK 3: (sista forts.) 4892. BSH 5: 154 ( 1507) . " för spiisning oc fittalia skul " ib 464 ( 1511) ."],"e":["fittalia . ","fetal ,"]},{"a":"fetalia","b":"nn","c":"pl.","d":["fetaliebröder, vitalianer, sjöröfvare som under slutet af 14:de och förra hälften af 15:de årh. hade sit tillhåll i de Nordiska farvattnen; de synas hafva fått sitt namn deraf att de, då de under skydd af furstarne och städerna i Mecklenburg först uppträdde i Östersjön, hade till uppgift att med lifsmedel förse Stockholm under dess belägring efter Albrekts nederlag och tillfångatagande 1389. epther thet at wisby slot är komith wt aff konung erikx oc fätalia wärio BSH 3: 8 ( 1449) . " manga fetalia hiolt han (Erik af Pommern) til sio " RK 2: 570 . ib 331, 409, 7099, 7104, 7657, 7944 ."],"e":["fätalia . ","fetalie RK 2: 331, 7657, 7944 . ","fetale ib 7099), "]},{"a":"fetalning","b":"nn","c":"","d":["proviant, underhåll. " ther war . . . inghen groff math til fetalningh " BSH 5: 554 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"feter","b":"av","c":"adj.","d":["fet. Sdw 2: 1215. fetangöra? (f. fetagöra), göra fet. bildl. härran swarade . . . jnnan til skal iak wara lifgöranids tik liffwandis oc fethme fetagörandhis oc glädhiandis thina siäl (intre te vitu vinficans et sagina latificans et impinguans animam tuam) Mecht 206 . fet, nedsmprd med fett. tvätta thär i thät klädy som feth är PMSr 409."],"e":[]},{"a":"feter","b":"av","c":"adj.","d":["fet. " aff . . . fetre iordh " MB 1: 215 . " olian är fetare än brödhit " Bir 2: 111 . " aff fetom köm " ib 3: 214 . " jak hawir en fetan kapun " KL 110 . " aff feete steek drypa föte drupa " GO 235 . ib 725 . " wardher kalen föther " ib 413 . " j fetasta istrith " MB 2: 76 . " är han (blodet) fäther offuan oppa " LB 5: 293 . ib 3: 11 . Jfr ful-, kin-feter."],"e":["feeter . ","fäter: -an GO 847 . ","fäther LB 5: 293 ; ","fäth ib 3: 11 ; ","fätha GO 28 . ","föter: föte ib 235 . ","föther ib 413),"]},{"a":"fetgöra","b":"vb","c":"v.","d":["göra fet, göda. samanhänte han gözl at wiinträän fetgiordh (impinguatæ) aff hänne sculdin ey falna Bir 4: (Dikt) 234."],"e":[]},{"a":"fetme","b":"","c":"","d":[" , se fitme."],"e":[]},{"a":"fetna","b":"","c":"","d":[" , se fitna."],"e":[]},{"a":"fetthen bölmä","b":"","c":"","d":[" , se flädher bölme."],"e":[]},{"a":"fia fiske","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr Lidén Ark. f. Nord. Fil. 50: 66 f."],"e":[]},{"a":"fiande","b":"nn","c":"","d":["fiende, särsk. " ss benäming på djävulen. mange äro ok the fly wer som . . . wredghas ok ängxlas a mothe gudhi som hans owinir ok fyondhe " MP 5: 147 . " sighrin är fanghin aff fiondeomen, som är köthith, wärdhin ok diäffwllin " SpV 584 . aff syndannas bandh, aff flandenom, kyteno oc wärldenne fräls os maria JMÖ 188 . " ewa throdhe falska flandhen diäfflenom " ib 67 . Jfr hovudhflande, ävensom fänden. "],"e":["fyondhe MP 5: 147: fiondomen (dat. pl.) SpV 584 ),","*fianda vis","fiende wijss )"]},{"a":"fiandskaper","b":"nn","c":"","d":["fiendskap. " at thola then fintzskap som han matte winna sigher ower " MB 1: 137 . " then fiendscapen ouergafwo the " LfK 242 . " hwru then stadhen haffde storan fianskap " Lg 3: 332 . " för enghin fiänskap ällir falskhet at frokta " MB 2: 315 . " til ofridh och fiendzskap " BSH 5: 53 ( 1505) ."],"e":["fiendscaper . ","fiendzskaper . ","fianskaper . ","fiänskaper . ","fintzskaper )"]},{"a":"fiandskaper","b":"nn","c":"","d":["fienskap. " han hyolt örlögh ok frontzskap medh konungaenom aff syria landhe " MP 5: 31 . Troj 48 ."],"e":[]},{"a":"fidhla","b":"nn","c":"","d":["fiol, violin. " typanum thet är fidla, j henne äru alla strengä lika ok samuludhande " J Buddes b 170 . jomffrur, hwilka som lekto j psaltarom: harpom, ffeleom, oc androm sangara anbwdhom JMPs 274."],"e":[]},{"a":"fidhlare","b":"nn","c":"","d":["violinspelare. Bir 2: 287, 188 . Gr (Cod. D) 380 . RK 1: (Cod. B, C, D) 3585."],"e":["fydhlare: -a Gr (Cod. D) 389), "]},{"a":"fidhlirska","b":"nn","c":"","d":["fiolspelerska. jumfrur som kallas tympanistrie dei, gudz fidlersker J Buddes b 170."],"e":["-erska )"]},{"a":"fidhradher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr Ofidhradher, äfvensom fiädhradher."],"e":[]},{"a":"fifla","b":"","c":"","d":[" viola fifla (för fiola? d. v. s. viol(a) Växtförteckn. fr. slutet av 1400-talet hos thm M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7; jfr ib s. 18 ."],"e":[]},{"a":"figurera","b":"vb","c":"v.","d":["förebilda. " hwru iomffru maria aff gambla testamentidh figureras " Lg 3: 614 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"figurera","b":"vb","c":"v.","d":["förebilda, antyda, förteckna, thätta tal som är i c, hwilkidh som war figueradh älla beteknadh j noe arch oc j moisi tabernaculo, oc j salomonis mösnther JMPs 41. - förebilda, beteckna, utmärka. kötzlikit äktaskpa är hälogh sakermenth, hwilkit egnalund är hälgaht, wtan swa at thät märker oc figurerar andelkikit äkteskap JMPs 22."],"e":[]},{"a":"fika","b":"nn","c":"","d":["fikon paradiis äple oc fikor MB 1: 401 . Bo 158 . ST 426 . LB 3: 110, 4: 344, 345, 7: 183 . " nar lybzka bliffua danskom god tha vexer fikan aa hylla rood " RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6298. Jfr fikon. "],"e":["fyka: -or LB 3: 110 . ","figher LB 7: 183 ), ","fiko time , ","fiko trä","fikw- MB 1: 407 ), "]},{"a":"fikia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sträfva, fika, vara ifrig, skynda. a äwintyr fikia Iv 1954 . " fik äpte thz godz som thu kant ekke fortapa " ST 501 . " the fikto ey epther rikedoma " MD (S) 278 . " haffue wtlendzska hiit myghet ficth " RK 1: (Yngsta inl. t. Gamla Krön.) s. 195 . hwar fikte for annan. hwat thiänist the matte honum göra Lg 3: 229 . ","2) arbeta, idka näringsfång. the aff twna östhan elffwäne skole fijke oc fare mz them i torssongh baadhe mz näth ok noth oc andre fisketakan i theres fiskewathnom DD 1: 150 ( 1493) . ","3) bearbeta, bruka, begagna. fikia oc fara the for:de watn SD 1: 520 . " tesom forscreffna godz scall hon styra oc radha, fykia oc fara " SD NS 1: 266 ( 1403) . dömde iak . . . scipper olaff for:na gottz eegen amundzberghä ath brwka fijkiä oc fara till then tijdh for:de scipper olaff sina penninge egen faar DD 2: 14 ( 1459) . then skattabonde som egher oc fiker thet godz ther han är fulsädhe vpa GS 59 ( 1474) . - refl. fikias, hafva begärelse. tionda (näml. budet) raadhir os ey at fikias aff annars manz goz ällir ärwdhe rikias MD 83 ."],"e":["fikia . ","fykia . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"fikia","b":"vb","c":"v.","d":["till sin fördel utnyttja ett område, särsk. bruka, jorden Jfr Dalalagen bygg-b. 48: pr, 43: 1. olafver lot met ij mannom omganga huru vilt the skuldo fara ok fykiä, hwilckit melitw for thöm orättilikä hindradhe met en oräta väldhe FMU 1: 392 ( 1384) . - bearbeta, bruka, begagna. som de någre ähr, samme utmakr och engier niutitt och ficat hafwa FMU 1: 498 (1381? nyare avskr.). - refl. fikias, ha begärelse (efter), trakta (efter), stå (efter). med prep. a. hwru the skulu himerikis aff ärffwa oc affla oc ey swa fikias a wärlz godz thz the sik fordärffwa Sv Kyrkobr 9."],"e":[]},{"a":"fikin","b":"av","c":"adj.","d":["fiken. begärlig. þän fiken är a pänigen " Bu 153 . äpter äwyntyr fikn Al 7954 . " fikin at affa " Lg 1003 . Jfr arvodhis fikin."],"e":["fikn Al 7954 " i rimslut), "]},{"a":"fikna","b":"vb","c":"v.","d":["sträfva, fika. " äpter land ok städher mon thu fikna " Al 4278 (i rimslut)."],"e":[]},{"a":"fikon","b":"nn","c":"","d":["1) fikon. for 6 pund fikon gaff jac 8 ortug oc 2 päninga VKJ Bil 283 ( 1466) . - fikonträd. ruminalis . . . fykon GU C 20 s. 532 . 2) fikonartad svulst; hemorrojdalknöl. blandatt medh olio rasrum tåg dödgar thett !UDDA_TECKEN? arsenik) enom siudehom, som kalles fikon, wäxiande i arsenom PMSkr 645 (senare avskr.). "],"e":["fiikon . ","fykon )","*fikona fulder","-fuller )","*fikona gardher , ","*fikona hämtare , ","*fikona klasi , ","*fikona ätare","-ethare )"]},{"a":"fikon","b":"nn","c":"pl.","d":["fikonträ. MP 1: 10, 15, 2: 31 . ST 348 . MB 2: 97 . 271, 343. Lg 3: 460 ."],"e":["fykon MB 2: 343 ; LB 3: 171 ),"]},{"a":"fikt","b":"nn","c":"","d":["strid. " jag öffwade mig mesth i krii och fich " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 262 (i rimslut). kom iach i hwar mandz fich (i strid med hvar man?) RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6362 (i rimslut)."],"e":[]},{"a":"fikt","b":"nn","c":"","d":["ävlan, fikande, begär. angir fore sina syndhir ok sin bruth som är j . . . omykle gyri til wärldhinna snikth ok fykth MP 5: 231 . " giff os j dagh warth daghlikith brödh, som är war likamlikin födha ok bärningh swa fortyäna astundha ok bedhas, vtan syndh ok offmycla fykth ok wärzlika gyri, ath . . . " ib 232 ."],"e":["fykth )"]},{"a":"fikt","b":"nn","c":"","d":["1) sträfvan, ifver, omsorg. hawa vidhr saght . . . alla wärulzlika fikt KS 3 (5, 3) . ib 17 (44, 19). samandragha rikedomana mz alle fikt Bo 66 . " gömin thz väl mz mykin fikit " Fr 952 . Al 2731 . Su 224 . " wi lagdom os alla fikt (all vinn om) at täkkias them " ib 249 . Jfr kärleks-, väruldsfikt. ","2) fikande, begär, girighet. for þässa hems fikt Bu 152 . " päninga fikt " ib 153 . " þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt (ductus cupiditate muneris) " ib 514 . Al 2668, 6269 . " wi hafwom til wärlina änga fikt " ib 6102 . ","3) förvärf. " som ga fran gudhi ok til värdhinna fikt " MP 1: 274 . äpter goz ok fikt hafdhe han hast Al 2944 . - det som förvärfvas, produktion, produkter. landith är mykith riikt aff frukt ok alla handa fikt Al 3696 . " thu sigher india wara riikt mz mykith goz aff alzkons fikt " ib 4372 (i dessa båda ex. skulle dock lfikt möjl. kunna fattas ss stående för vikt, se Rydqvist 4: 248)."],"e":["fikit )"]},{"a":"fikta","b":"vb","c":"v.","d":[" (ivrigt) sträva, vara ärlig. när han (ɔ hästen) äther mädh andhrom fiktar wm ath ätha, löper mädh androm fiktar wm ath wara främsth PMSkr 220 . " thär aff lättas arbedes folkith j boghenom oc fiktar til ath lyktha en wingard äffter annan " ib 316 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"fiktas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. sträfva. concari, fiktas GU 4 ."],"e":[]},{"a":"fil","b":"","c":"","d":["elefant. " hwi hafuir fylin swa dighirt diur ey mer än fyra föther " Bil 349 . sampnar . . . margha starka fila Al 4420 . ib 4124, 4127, 4437, 4443, 4449 o. s. v. ST 524 . MB 2: 172 . Di 81, 92 o. s. v. Jfr elefant. "],"e":["phil: phila ST 524 . ","fil Al 4124, 4127 . ","phiil: phiila MB 2: 172 . ","fill Di 81, 142, 293 . ","fill ib 92, 131 . fyl. -ar),","filsben","filsben . ","filsbeen . ","fiilsbeen )","filsbens stol","filsbens säte","filsbens- Su 103 ), ","filsbens tafla","filsbens taffla )","filsbens trona , "]},{"a":"fil","b":"nn","c":"","d":["fil. simirillus, är en sten tilsee som järnrosth ganskans hardher, oc kallas en fiil til all hardh tingh PMskr 490. sangaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . som saager, filar etc. Arnell Brask Bil 26 - bildl. fila ällir hwäs skälinna ägh mz hälgha stwderilsinna fiil, tha faar thu see bäthri oc bäthir, gudz liffwernis biläte SpV 440 . - Jfr iärn-, skut-fil, ävensom fäl."],"e":["fil . ","-ar ) , "]},{"a":"fil","b":"nn","c":"","d":["elefant."],"e":["*fila mule , ","*filsbens domstol , "]},{"a":"fil","b":"nn","c":"","d":["fl. " gör j filspaan mz enne fiill " LB 9: 95 . Jfr fäl."],"e":["fiill )"]},{"a":"fila","b":"vb","c":"v.","d":["fila. " slog swerdit sunder oc filade thz sidan " Di 48 . " files granth järn " LB 9: l09. Jfr fäla."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fila","b":"vb","c":"v.","d":["fila. " smirlius . . . kallas en fiil til all hardh tingh thy han ähter oc bither them som filas mädh honom när stena saaghas " PMSkr 490 . - bildl. nw äru tälghe männene filadhe klare aff alzkona rwsth SpV 588 . fila, genom bearbetning med fil förvandla till filspån. med pe. i. järn filas (för filas) j spaan PMSkr 382 skaffwith äller filat self ib 434 . " takes theen oc files granth som myöl mädhe enne ärn fiiil ib 510. tak hwith oxa horn oc fila them gran som grannasta myöl mädh enne fil " ib 521 . - Jfr affila"],"e":[]},{"a":"filben","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*filbens graf , ","filbens säte , ","*filbens tron , "]},{"a":"filben","b":"nn","c":"","d":["elfenben. Bir 1: 390 . Jfr filsben."],"e":["fiilbeen )"]},{"a":"filit","b":"nn","c":"","d":["ett slags ylletyg af violett färg. sorkocium meum de philith SD 4: 82 ( 1328) . " par uestium filyt " ib 370 ( 1334) ."],"e":["philith . ","flyt )"]},{"a":"filning","b":"nn","c":"","d":["filspån, rappspån. LB /: 33 (Sdw 2: 1215)."],"e":[]},{"a":"filskning","b":"nn","c":"","d":[" L. fiske, fiskande. fiskning i haui ok i androm watnom KS 42 (109, 45) ."],"e":[]},{"a":"filspan","b":"nn","c":"","d":["filspån. " tak gwl oc gör j filspaan mz enne fiil " LB 9: 95 . " läth ther j then filspanen " ib. " sila gwllit j filspan " ib 96 . " hwarian filspanen lägh j starka ättikio " ib 109 ."],"e":["-spaan )"]},{"a":"filte","b":"nn","c":"","d":["til filtes (mädh), i luven (på), i handgemäng (med), i strid (med)? konwng menelaus mötthe paridi oc kände graat hwar annan, the wille gerna till fyltes mz hwan annan (et dum ambo se offendere conarent) Troj 153 - liggia til filtes, vara (ngn) til förfång. ed dat. ther fik vlxes vetha tydande . . . hwro somliga wtlänska lågho hans rike til fylles oc haffde en deel bortha aff hans rke (et de quibusdam alijs qui inuaserant terram suam et eam temere deinebant) Troj 297 . Jfr Östergren, Språk och stil 13: 150 f, SAOB art. filtas .o. filta "],"e":["til )"]},{"a":"filte","b":"","c":"","d":[" liggie mig oc garden ther til filtis FM 227 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"filter","b":"nn","c":"","d":["filt. " fek han en filt for xij öre " Skotteb 366 (1461, Kämn) . cento filther GU C 20 s. 97 . filtratus . . . mz filth lagder eller mz filth täkker (för täkter) ib s. 273 . - Jfr harfilter."],"e":[]},{"a":"filter","b":"nn","c":"","d":["hårduk, ylleduk, filt. " distillera wathnith aff mz filtenom " PM XII . ib XXX, XLII, XLIX, L ."],"e":[]},{"a":"filthatter","b":"nn","c":"","d":["filthatt. " han hade et gulspan for i in filthaat " RK 2: 8861 ."],"e":[]},{"a":"filtmakare","b":"nn","c":"","d":["filtmakare. GU C 20 s. 97 ."],"e":["-ore GU C 20 s. 97) , "]},{"a":"fimerstang","b":"nn","c":"","d":["fimmelstång, skakel. " et par femer stenger for iiij ort, " Skotteb 367 (1461, Kämn) ."],"e":["femer stenger) , "]},{"a":"fin","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig.","1) fullkomligt el. väl renad, luttrad, fin. " finth nobel gwldh " HSH 19: 14 ( 1497) . - i andlig mening: ren, klar. huru skulle thz hiärta gita nalkatz gudz ok himerikis thina fino klarheet (puriatem). ther af iordhzlica thinga thräk oc dräg är smittat Bo 127 . " taka then renasta fina (mercaissimum) andan " ib 132 . ","2) klar, glänsande, fin. som een sol the tydzska skina sa varo thera tygh ok harnisk fyna RK 1: (sfgn) s. 191 . een riik braza af gul hängde ther ij fiin Iv 206 (kan föras till 3). ","3) fin, utmärkt, kostbar, ädel, äkta. amatiste ok robine, the klare varo ok öfrith fine Fr 166 . " saphira ok robina, ther skäre äru ok finä " Fl 1093 (båda dessa ex. kunna föras till 2). ","4) om personer: förträfflig, utmärkt. een riddar fin Fr 2760 . en iomfrv fagher ok fin Al 2806 . ib 3584, 6610 . af thässom klarasta ok finasta ok dyrasta brwdhgommanom S!SYNS_DÅLIGT? 385. är hon i sit hionalag fijn RK 1: (Albr) s. 211 ."],"e":["fin . ","fyn )"]},{"a":"fina","b":"nn","c":"","d":["fena. " " alt !SYNS_DÅLIGT? som badhe hafwer finu oc fiäld " MB 1: 359 fiskin huars finu ok fiäl huassare äru än vdda Bir 2: !SYNS_DÅLIGT? ib 6 ."],"e":["fiunom Bir 2: 6 " för finom !SYNS_DÅLIGT? finnom), "]},{"a":"fina","b":"nn","c":"","d":[" Jfr stiärtfina."],"e":[]},{"a":"finapärla","b":"nn","c":"","d":["äkta perla. margarita, som är swa mykit som en finapärla äller gärsäme Lg 3: 498 . " jnsänkt mz gul oc dyrom stenom oc fineperlom " MB 2: 359 . ib 361, 367 . Su 137 . Bo (Cod. B) 345 . " ärlicastasa finaperlan swa som är himerikis astundan " KL 331 ."],"e":["-perla . ","fineperla )"]},{"a":"finarpärla","b":"nn","c":"","d":["äkta pärla. Mecht 203 . - bildl. heel dyra gudz thiänista möö oc skinande finapärla . . . sancta katerina SvB 422 . " o min aldra wärdldoghasta frw sancta katherina, swerlikis patron oc skinande finepärla " ib 424 . "],"e":["*finapärlo korn","finapärla- )"]},{"a":"finger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) finger. " beet ängen eldar a þem hans fingre " Bu 55 . " fingo finggren v brändan ib. !SYNS_DÅLIGT? af hans thry fingher " Bil 759 . " fingär fiugur " SR !SYNS_DÅLIGT? MP 1: 282 . Bo 53, 81, 237 . Bir 1: 127, 200, 2: 134 . 3: 378, 379. ST 329 . Di 1 . " swäriande i hälghon mädh vpräktom fingrom " SJ 147 ( 1446) . " pa minstha ffiugreth (lillfingret) " LB 2: 62 . - sea genom fingren [jfr Mnt. dor de vinger sén], vara likgiltig el. försumlig. at jach nogen tiid schall see genom fingren ther i FM 594 ( 1513) . - sea mällom fingren mädh. se genom finger med, låtsa sig icke märka, !SYNS_DÅLIGT? passera. ther med skole vij see mellom fingren ath vore suene sälia theris heste när thöm täckis HSH !SYNS_DÅLIGT? 112. ","2) finger, fingersbredd, tum. klokka vm !SYNS_DÅLIGT? besanna marker skal haffwa . . . en fingher meer på längdena än hon är pa breddhena, oc tyokhethen skal wara en fingers tyokheth AS 157 ( 1518) . klokka wm fämtyo hwndrath besana marker wil wara mädhan wm kringh halff adhertande span affwan wm kringh ottha finger meer än the helffthena, oc sex finger bredharen än hon är longh, tyokheten warj fira finger ib. ","3) fingerring. " Jfr gulfinger. - Jfr þumulfinger. ""],"e":["fingers breþer , ","fingers langer , ","fingers lyte , ","fingers mon . m. fingersbredd, tum. längden i westra ändanom xviij (18) alna oc ij (2) fingers mon oc iɉ (1 1/2) quarter SJ 82 ( 1438) . " lot han hanom vp . . . tomptena . . . xviij (18) alna langa en fingersmon stäckre " ib 84 ( 1438) .","fingra knoe , "]},{"a":"finger","b":"nn","c":"","d":[" (PM Skr 569, 573, Brasks Kopieb 29 ( 1511) och n. (Mecht 237, GU C 20 s. 175, 562) L. ","adj. fingerslång. " en cristale fyngers long " STb 1: 321 ( 1482) ."],"e":["med art. fingritt Mecht 237 . ","fingrin GU C 20 s 175. fingerin ib s. 582), ","*fingers thiokker , "]},{"a":"fingerborgh","b":"nn","c":"","d":["fingerborg. di[gi]tabulum . . . fingerborg GU C 20 s. 186 ."],"e":[]},{"a":"fingerbred","b":"","c":"","d":[],"e":["-bredh . ","fingarbredh ). f.? (SJ !SYNS_DÅLIGT? synes räkneordets neutrala genus vara bestämdt af första sammansättningsdelen) "]},{"a":"fingergul","b":"nn","c":"","d":["gullring. " göra sik ther af fingir gul vppa sin fingir " Bir 1: 61 . " han ötogh thz fingirgull aff hans hände " Fl 793 . KL 40, 83 . Bir 1: 269, 303, 375, 401, 402, 2: 154, 3: 324, 361, 4: 17, 284 . VKR 64, 71 . Fl 541, 789, 1872 . Iv 817, 1925, 2032, 2041 . Fr 877, 1509, 2534, 2577, 3161 . Al 305, 7545 . Va 42, 43, 44 . Su 40, 92, 406, 412 ."],"e":["fingirgull . ","figirguld Bir 4: 284), "]},{"a":"fingerlin","b":"nn","c":"","d":["fingerring. " tha han omwendä sith fingerlin och stenin gaff fra sik skin Fredrik ed. Noreen 1067. " ib 2003, 2193, 2532, 2587, 2919 ( i samtliga belägg i rimslut och svarande till fingerith i hs A)."],"e":[]},{"a":"fingerlin","b":"nn","c":"","d":[" = fingerin. Fr 1016 (i rimslut)."],"e":[]},{"a":"fingerlös","b":"av","c":"adj.","d":["fingerlös. i namn: fingerlösz walburgh SSkrb 10 (1501-02)."],"e":[]},{"a":"fingervanter","b":"","c":"","d":[" , m fingervante. han haffdhe oc oppa sina wänasta händr finger wanta (chirothecas), swa wäl besprängda, oc mz dyrasta lith ginom stunghna, at . . . Mecht 339 ."],"e":[]},{"a":"fingervanter","b":"nn","c":"","d":["fingervante. " i besprängdom fingher wantom " Su 151 ."],"e":[]},{"a":"fingran","b":"nn","c":"","d":["fingerring. clipocia (för clipecia) . . . fingram (för fingran) GU C 20 s. 117 . (han) satte henne dyr fingran a händer Prosadikter (Sju vise mäst) 165 . " riddarins fingran likadhis hans husfru fingran ib. - Jfr gulfingran. ""],"e":[]},{"a":"fingran","b":"nn","c":"","d":["fingerring. " hwa thz fingranit bar a sinne hand " ST 329 . " thz andra fingranit ib. Jfr gulfingran. ""],"e":[]},{"a":"fingrini","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr gulfingrini."],"e":[]},{"a":"fingrini","b":"nn","c":"","d":["fingerring. " hwilkin thz fingrinit bar a sinne hand " ST 329 . Jfr gulfingrini."],"e":[]},{"a":"finke el. finker m.","b":"","c":"","d":["eg. lfink, småfågel. - pl. plokkadhe finkar (finker) [Mnt. geplucte vinken Schiller-Lübben V, 256; jfr Dan. Plukkefinker, Sv. dial. finker], en rätt av fint sönderhackade köttstycken (i sht »rester»). til affthonen groffnath sylta med miölk eller plocccada fincher Brasks Matordn 6 . "],"e":["*finka fängare","fynkefengare )"]},{"a":"finna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) finna, kommo til hionlagx ffinnis ey j waro closterbook Hel män 277. om han ffik nokor barn med henne thet ffinnis hwariiens ib 278 . Jfr Sdw 2: 1216. "],"e":["fynna . ","fintz . ","finnes PMSkr 475 . ","ffinni Hel män 277, 278,),","finna for , bestämma, ålägga, förelägga. then reth wort mik fvnnen fore mot laghen Arfstv 45 ( 1461) . her twre thuresson gik then edh medh xij riddara ok swena som the finna honom fore ib 47 ( 1461) . Jfr forfinna. ","*finna upa , "]},{"a":"finna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) finna, hitta. " findar gul " Bu 19 þa var hans howoþ funnet ib 52 . " genast findir thu en grönan wägh " Lg 90 . " fäghin är hans som fyrme ok findher han fikh (för fiskh) a diska " GO 105 . " gingo the andra vägha at leta. ok spordho äptir honom i bland thera vini oc frändir. ok for thy at the han äkke funno. ängxladhis modhorin " Bo 27 . " hwat lhan ther fant thz loth han byta " RK 2: 1941 . - med prep. a (up a). träffa på. swa frampt iak finder a eth waad RK 1: 2300 . fan jak wppa watn aadhrona Lg 823 . " han foor finna ij thenna skogh a awintyr " Fr 1332 . " the villo finna vppa iudha konungin " Bo 4 . ib 26 .","2) finna, uppfinna, hitta på, uttänka saloghar maþar fan ängen anzsuar Bu 21 . " han fan ok scref af himmum ok himna gange ok thera naturlikum craptum ok gangum " Bil 382 . " zerces han fan thetta spil " MD (S) 207 . " konungen fan swa manga funder " RK 2: 2770 . " then bäste ath (för eth) goth raadh fan " ib 3: 1903 .","3) finna, erfara, märka. fan sik vara samastaþ ensamna Bu 12 . " swa som the finna som hawa litadhan ögxsten " MB 1: 80 . " swa som iak haffuer hört swa haffwer iak funnit " Su 92 . " hon vilde ey lata thz op a sik finna " Iv 1150 . - med prep. til. märka, blifva varse, se till. swa at han änkte til hans fan Fr 913 . ST 36 .","4) finna, befinna (något brottsligt el. otillåtet). sköflös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " fundz thz med nachrom androm " SO 31 . - befinna, ertappa, beträda. at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa SD 5: 606 ( 1346) . huilken suen eller läriunge fins sijnom husbondha otroen So 49. alle jwdzska qwinnor som fwnnos at kring om sjära theris söner MB 2: 222 . " hwilken ther moth bryther hängis op j en galgha strax han bliffwer fwmmem " PM 21 . ib 29 . " forsumer samma broder sick ther vtj oc findz mz schäl " SO 158 . " wardher han ther mz funnin " ib 66 . ib 110, 161, 197, 198, 205, 298 . ","5) döma, afgöra, bestämma. wart henne ther fonnit for rättä (to rechte vnden) at hon skulde brennäs Va 35 . " hwat the siäx funno thöm for minne eller for rät " SJ 36 ( 1426) funno for rätto ib 83 ( 1441) . ib 128 ( 1444). är funnith ok stadhgath fore een reth i smidha embethet SO 71 . ","1) finnas, förekomma. " þe þingh . . . som eigh finnas ii biblia scriueth " Bu 6 . Bir 1: 386 . ","2) finna hvarandra, träffas. skulu a hwario are töswar finnas at minsto SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " the hafdho funniz ther badhe " Iv 1658 . " thär funnos the bröder bade " RK 1: 3674 . ib 2: 6365. Al 777 . Di 5, 40, 85, 224 .","1) upptäcka, märka. " ther kunde engen finna pa hwat tydende han fangit hade " Di 10 . ","2) finna på, uppfinna, uttänka. fan jak aa thessa snille MD (S) 218 . - Jfr a finna. "],"e":["fynna . ","fant RK 2: 1941 . ","funno . ","findz . ","fyndz . ","fantzs . ","funnos . ","supin . ","funniz ) , ","finna sik , infinna sig, samlas. j iunefruhafu the sich funno RK 2: 1765 . ib 2276 . - refl. finnas, ","finna a","-pa )","finna for , ","finna i gen , ","finnas til , finnas till. thera lika fantzs äy j wärildena till Di 41 . - Jfr ater-, be-, saman-, up-, upa-, äptir-finna."]},{"a":"finna","b":"nn","c":"","d":["bonde i schakspel. förstaa huat finnor tekna aa taflit gaa MD (S) 202 . ib l281. nw är sakt aff tridhia finna aff then fierda wil jak beginna ib 306 . Jfr ib 522 ."],"e":[]},{"a":"finnare","b":"nn","c":"","d":["uppfinnare. " han är lyghninna fadhir oc finnare " Bir 2: 77 . Jfr upfinnare."],"e":[]},{"a":"finnare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upafinnare."],"e":[]},{"a":"finne","b":"nn","c":"","d":[" L. Finne. ss tillnamn. magni finnæ SD 4: 610 ( 1338) . " olaff finne " ib NS 1: 152 ( 1402). benct olafson finne SJ 155 ( 1447) . " sten finn " BSH 5: 462 ( 1511) . - pl. Finnar. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284, 285. Jfr nordh-, sudherfinnar."],"e":[]},{"a":"finne","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " niels fynne " STb 1: 381 ( 1482) . "],"e":["fynne . ","*finna smiör"]},{"a":"finneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ofinneliker."],"e":[]},{"a":"finnilse","b":"nn","c":"","d":["pl? Jfr upfinnilse."],"e":[]},{"a":"finnirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfra ater-, u-finnirska."],"e":[]},{"a":"finska","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " margit fynska " SSkb 23 (1501-02). STb 3: 402 ( 1498) ."],"e":["fynska SSkb 23 (1501-92) ), "]},{"a":"finsker","b":"av","c":"adj.","d":["Finsk. RK 1 . (Yngre red. af LRK) s. 285. BSH 5: 249 ( 1508) . " ij fyndzske täghen " FM 76 (1483, daniserande). fynske gedder ib 236 ( 1505) . j fyntzske skeren ib 450 ( 1510) ."],"e":["fynsker . ","fyntzsker . ","fyndzsker )"]},{"a":"finsker","b":"av","c":"adj.","d":["finsk. Sdw 2: 1216. i skip pund fintzska gäldher VKJ Bil 283 ( 1406) . äro her i clostriid LIII systra som sionga kwnno, och theres saanger gaar som thet vor finzska visor Troil 5: 319 ( 1515) . - finsk, i överensstämmelse med finskt sätt att räkna (mått, vikt och värde). fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark äpter swensko tall oc ey finzko FMU 1: 370 (1378, gam. avskr.) . " vii pundalandh akder jordh finzk " ib 382 ( 1381) . " eth pund rogh finst " Svartb 173 ( 1380) . " trighia pundaland finst ib. jtem faar clokkaren sarliga aff sytzlamannen först ena finska lästh rogh gambla räntha oc ytermere iiij pund rog finska j een forbätringh pa nya " ÅK 63 ."],"e":["finzker . ","finzsker . ","fintzsker . ","finst Svartb 173 ( 1380) ),"]},{"a":"finster","b":"","c":"","d":[" , se fenster."],"e":[]},{"a":"finster","b":"","c":"","d":[" , se fenster."],"e":[]},{"a":"fioghortan","b":"","c":"","d":[" , se fiughurtan."],"e":[]},{"a":"fiol","b":"nn","c":"","d":[" ? viol, viola. Se Sdw 2: 1216."],"e":[]},{"a":"fiol","b":"nn","c":"","d":[" lenea oc fiöll GU C 20 s. 591 . Jfr baku-, bly-, slängafiol."],"e":["fiöl . ","fiöll GU C 20 s. 521 . ","fiäll MP 3: 490 . pl. -ar),","regula"]},{"a":"fiol","b":"","c":"","d":[" , se falla."],"e":[]},{"a":"fiol","b":"nn","c":"","d":["bräda, planka. " " bordhit var floghirsint, tho af flerom fiölom " Bo 171 . Bil 871 . MB 1: 490 . " skipit löstis alt syndher ok wi fiutum ifuer eno fiäl " Bil 351 . " torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom " KS 86 (210, 94) . Jfr bro-, broa-, trä-fiol."],"e":[]},{"a":"fiol","b":"nn","c":"","d":["viol, viola. " the smaa brune fioler (d. v. s. viola odorata Lin.), som vexa vider iorden " LB 7: 214 . Jfr ib 3: 63, 64 . "],"e":["fioler LB 7: 214 ), ","fiola bladh","fiole- )","fiola blomster , ","fiola rot , "]},{"a":"fiola","b":"","c":"","d":[" , se fifla."],"e":[]},{"a":"fiolbrun","b":"av","c":"adj.","d":["violett. " en fiolbrun silkes borda " FMU 4: 341 (1470, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"fiolvatn","b":"nn","c":"","d":["dekokt af viola. rosen wathn oc fiol LB 9: 117 ."],"e":[]},{"a":"fiordh","b":"nn","c":"","d":["endast i det adv. uttrycket: i fiordh, i fjor, i fjol, under förra året. swa godh är een wsk i aar som twa i fiordh GO 449 . " i fiörd var her aldra hardeste pestilencia " FH 6: 94 ( 1496) . " om helga kors dagh exaltaccionis i fiörd " ib. " jach weth hwilken winther jach haffde i fiordh " BSH 5: 115 ( 1506) . " i fiordh ath aar " ib 226 ( 1507) . " sa i aar som i fiordh " ib 147 ( 1507) . bade i fiördh och i aar HSH 22: 52 ( 1493) . " sidhan som iak vare ner edher värdoghet (i) fior swa aars " FM 346 ( 1507) . " i fiordh sommar " BSH 5: 283 ( 1508) . PM LXVI ."],"e":["fior . ","fiördh . ","fiörd .),"]},{"a":"fiordhar","b":"nn","c":"","d":["fjorår. " koma hälghe dagha nw oppa annan wiku daghin oc a annan komo the i fiordh aar " MB 1: 63 ."],"e":["fiordh aar )"]},{"a":"fiordher","b":"nn","c":"","d":["fjord, fjärd. " i sht i ortnamn. i en fiärdh som heter bomilfiärd " PK 238 . vppo rogöfiärdh RK 2: 1923 . " cum insulis et aquis dictis jnfiordhe " SD 4: 435 ( 1335) ."],"e":["fiärdher )"]},{"a":"fiordher","b":"nn","c":"","d":["fjord, fjärd. fiärden vthan före skola the alle bruka FMU 3: 451 (1448, nyare avskr.) ."],"e":["fiärdher )"]},{"a":"fiordhgamal","b":"av","c":"adj.","d":["fforgammal, ffjolgammal, från fjolåret, från i fjor. niels ibidem 3 narc for 3 pund smör oc 1/2 marc för 1/2 pund fiordagamlt (ɔ för 1/2 pund smör, som utgör resterande del av fjolårets arrende) VKJ 443 (466) ."],"e":[]},{"a":"fiorlästing","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fiorpe","b":"","c":"","d":[" , se fiärpe."],"e":[]},{"a":"fiorpunger","b":"","c":"","d":[" , se fiärpunger."],"e":[]},{"a":"fiortan","b":"","c":"","d":[" , se fiughurtan."],"e":[]},{"a":"fiortan","b":"","c":"","d":[" , se fiughurtan."],"e":[]},{"a":"fira","b":"vb","c":"v.","d":["gifva vika för. med dat. engen ville androm fyra MD 314 . " the skulle mick alle fyre och tiäna " RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6166."],"e":["fyra )"]},{"a":"firi arf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"firi giälda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["-gälda )"]},{"a":"firi hugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"firi liggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"firi näma","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"firi vraka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"firi äria","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"firir","b":"","c":"","d":[" , se for. firi- ss första sammansättningsled, se for-, fore-."],"e":["firi . ","fyrir . ","fyri )"]},{"a":"firistiäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"firmament","b":"nn","c":"","d":["firmament, (himmelens) fäste. swa som solen i hymelsens firmamente sither oc stadhfäst är Lg 3: 627 ."],"e":[]},{"a":"firmament","b":"nn","c":"","d":["firmament, himlafäste. firmamenttit, thz är hymblana tilbudha hans handa gärnigh JMÖ 178 ."],"e":[]},{"a":"firnar orp","b":"nn","c":"","d":[],"e":["firnarvärk , "]},{"a":"fis","b":"nn","c":"","d":["peditum. GO 96 ."],"e":["fiis )"]},{"a":"fisa","b":"vb","c":"v.","d":["fisa. " repedere idest iterum suppedere visa (för fisa) quod ornato loqui volentes dicunt draga lösnärdh " GU C 20 s. 494 ."],"e":[]},{"a":"fiska","b":"","c":"","d":[" , se fiskia."],"e":[]},{"a":"fiskare","b":"nn","c":"","d":["fiskare, person som har till yrke att (för egen el. annans räkning) driva fiske. " stadzins fiskara mugho fri ok ohinradhe fiskia i allom crononna oc rikesins almennings watnom Urk Shist I. 4 (1436). tha thyker oss äptirscriffna ärffuodhis folk oc ämbitzmän widhertorfftelike wara . . . fyre daghlike fiskara til conuenten etc SVkl E 161. ib. thet omak, som landbone hafwer wm wintrin for clostersens fiskara skuld " VKJ 268 ( 1417) . ib 62 (c. 1500) . kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embitzmen giffwa mögelik köp epther tidana STb 1: 438 (1460, burspr.). PMSkr 125 . " ffiscarana til lincöpingx gard, the i roxen fisca skulu 'arnell Brask Biᴵ 28. " ib 7, 29 . - ss tillnamn. hustrv mettha anders fiskare hustrv HLG 1: 69 (1456). ib. ib 75 ( 1470) . STb 1: 16 (1475), 84 (1476), 186 (1478). SJ 2: 81 (1482), 122 (1488). SSkb 3 (1501-02), 19 (1501-02). HLG 3: 16 (1521), 19 (1522 etc. "],"e":["fiskjare FMU 3: 56 ( 1433?)","*fiskara bater","fiskaer- )","*fiskare dränger , ","*fiskara husfru","fiskere hwstru )","fiskara kätil (fiskare ketill), ","*fiskara son , ","*fiskara sven , ","*fiskara thorp","fiskart )"]},{"a":"fiskare","b":"nn","c":"","d":["fiskare. " " Bil 108, 16 . Bo 57, 174, 175 . "],"e":["fiskara läghe","fiskare- )","fiskeläge RK 1: (LRK) s. 220 ."]},{"a":"fiske","b":"nn","c":"","d":[],"e":["fiskis vatn , "]},{"a":"fiske","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fiske, fiskfångst. han for i fiske Bil 307 . " liggia till fiskes " SO 220 . " ibland then allmoge ther stadder war och j fiskie lågo " ib 298 . ","2) fiske, ställe hvarest fiske idkas. hafwer hampn och bodh j fiske ståndande SO 303 . " komma på fiskiett " ib. " som fiskiet ägher ib 307. - Jfra ala-, fla-, for-, konungs-, kroka-, kul-, laxa-, stral-, strömings-fiske. ""],"e":["fiskie )","fiskia garper","fiskiägarther )","fiskia hus , ","fiskis vatn","fisches watn )","fiskis ör , "]},{"a":"fiske iärn","b":"nn","c":"","d":["järn som i skatt utbetalas st. f. fisk. BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"e":[]},{"a":"fiske nät","b":"nn","c":"","d":["fisknät ffor olagha fyske neth FM 280 ( 1506) ."],"e":["fyske neth )"]},{"a":"fiske varp","b":"nn","c":"","d":["fiskeplats, ställe hvarest man utkastar not. her tiil liggia godh fiiske warp i vänir BGD 2: 225 ."],"e":[]},{"a":"fiske vatne","b":"nn","c":"","d":[" = fiskevatn. BtFH 1: 218 ( 1507) (Sdw 2: 1344)."],"e":[]},{"a":"fiske värk","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["fiski- )"]},{"a":"fiskebodh","b":"nn","c":"","d":["fiskebod, hydda uppförd för att af fiskare bebos under fisketiden. tiälda höghtidher, oc thera hwsa, som män magho föra mz sik om landin, swa som fiskebodher MB 1: 498 . SO 293 ."],"e":[]},{"a":"fiskebudh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fiskebuds pänningar , "]},{"a":"fiskebäkker","b":"nn","c":"","d":["bäck vari fiske kan bedrivas. Gadolin Pants 272 ( 1368) . " till boxsiö ligger i fiskebäk " VKJ 171 (c. 1500)."],"e":["fiske- Gadolin Pants 272 ( 1368)"]},{"a":"fiskedamber","b":"","c":"","d":[" , se fiska damber."],"e":[]},{"a":"fiskefang","b":"nn","c":"","d":["fångande af fisk, fiske. FH 1: 31 (1455, gammal afskr.)."],"e":["-fongh )"]},{"a":"fiskegarþer","b":"nn","c":"","d":["fiskegrund. " fiskia på rätta fiskiegrundh " SO 290 . " fiskia widh konungz fiskegrundh " ib 298 . ib 291, 303 ."],"e":["fiskie- )"]},{"a":"fiskehampn","b":"nn","c":"","d":["hamn hvarest fiske idkas. SO 295 ."],"e":["fiskie- )"]},{"a":"fiskehus","b":"","c":"","d":[" , se fiska hus."],"e":[]},{"a":"fiskeleker","b":"","c":"","d":[" , se fiskleker."],"e":[]},{"a":"fiskeleker","b":"nn","c":"","d":["fisklek, fiskens samling vid stränderna el. på grunda ställen under lektiden. tha fiskelekin är om waren FH 4: 16 ( 1451) . SO 300 . "],"e":["-leeker: -leek SO 300 . fiskeleker L.),","fiskeleks time","fiskelekis- )"]},{"a":"fiskeleker","b":"","c":"","d":[" , se fiskeleker."],"e":[]},{"a":"fiskeläghe","b":"nn","c":"","d":["fiskläge. SO 292, 295, 297 . VAH 24: 324 ( 1473) . Jfr fiska läghe."],"e":["fiskeleie: -et VAH 24: 324 ( 1473)), "]},{"a":"fiskemaka","b":"nn","c":"","d":["fiskmåse. " swa som fiskemakan seande fiskin j watneno skodhar diupit ther han gar ok aktar bölghiona " Bir 1: 213 . " storka oc hornwipa, wuer oc fiske maka " MB 1: 359 ."],"e":[]},{"a":"fiskeman","b":"nn","c":"","d":["fiskare. " SD 5: 587 (1346, gammal afskr.). ""],"e":[]},{"a":"fiskeman","b":"nn","c":"","d":["fiskare. Prosadikter (Sju vise mäst) 168 ."],"e":["fyske- )"]},{"a":"fiskemes","b":"","c":"","d":[" , -parker, se fiskames, -parker."],"e":[]},{"a":"fiskeos","b":"nn","c":"","d":["åmyning hvari fiske idkas. hawer jak vnt henne . . . en attundaloth innan fiskeoosith SD NS 1: 170 ( 1402) . " then fornempde attundloth i fiskeosith ib. ""],"e":[]},{"a":"fisker","b":"nn","c":"","d":["fisk. " i swadant vatn swadana fiska " HSH 14: 25 (1525, Brask). - koll. affradith är ith hwndra fisk VKJ 151 ( 1447) . han legies for 200 fisk vm aaredh ib. tha räntar hna 50 fisk ib. Jfr bagga-, berger-, flak-, flat-, haf-, hval-, klova-, mat-, mun-, saltavatns-, skal-, sma-, spik-, spit-, steke-, stek-, stok-, storen-, tionda-, thör-, viborgs-fisker. "],"e":["fiskomon MP 4: 194 ) , ","*fiska bäkker , se fiskebäkker. ","*fiska damber","fiske- )","fiska fiäl , ","*fiska frätare , ","fiska fänge , ","*fiska gel","-geell )","*fiska hus","fiske- )","*fiska karse","fyska- )","*fiska kiäpte","fiska leker , ss fiskleker. ","*fiska maghi , ","*fiska mes","fiske- . ","-mees )","*fiska nät , ","*fiska pakkare","fiske- . ","fiskie- ) ST Ämb 238 (1544)), ","*fiska parker","fiske- )","*fiska saltlaki , ","fiska skal , ","*fiska spordher","fyska spol )","*fiska sumper , ","*fiska torgh , ","*fiska trä , ","*fiska tunna","med art. tunnnaner STb 1: 424 (1459, burspr)),","*fiska vräkare","fiske- . ","-vrakare )"]},{"a":"fisker","b":"","c":"","d":[" L. ","1) fisk. " han tok w fiske tolpänigh " Bu 100. " taka fiska " KL 12 . " thz första han katadhe vt sin krok tha fik lhan en storan fisk ib. " ib 13 . Bo 240 . Lg 546, 3: 9, 10, 301, 302 . " i slike watne äru tholka fiska " GO 978 . " ätin the fiska oc hwitan maat " Bir 4: 15 . " färska ällir salte fiska " ib 5: 32 . " tw pund skarpa fisca " SD NS 1: 656 ( 1407) . - koll. han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä þaa fisken gaar vpp ok swa lenge vm hösten. þaa vatneth er mykith ok fiksen gar vpp FH 3: 4 ( 1352) . ib 4: 15 ( 1451), 16. SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). äta fisk oc hwitan maat Bir 4: 15 . VKR 17, 62 . fäghin är han som fyrme ok findher han fikh (för fiskh) a diska GO 105 . " tw stykke fisk " Bir 5: 31 . tw stykke färskan fisk ib 32 . " eet stykke stekan fisk " Bo 234 . " ii pund fiisk " RK 3: 4179 . ","2) ?iiij (4) lösa järn bultar, item xi (11) lösa fyskar, item 1 fangabult BSH 5: 506 ( 1512) . - Jfr arbeidis-, bnären-, flat-, horn-, hval-, skal-, skarp-, skat-, sma-, spit-, stok-fisker."],"e":["fysker Lg 3: 301 ; ","-ar BSH 5: 5067 ( 1512) . ","fiisker: fiisk RK 3: 4179. ","-ar ) , ","fiska bater","fiska ben , ","fiska dike , ","fiska drät , ","fiska fiäl , ","fiska fänge","fiske- )","fiska hovudh","hwffwd LB 7: 265 ), ","fiska kyn","-kön )","fiska lim , ","fiska liver","-leffwer: leffrenas PM XXXVIII ), ","fiska läghe , ","fiska skal , ","fiska slagh , ","fiska sudh","fiska thiuver , "]},{"a":"fiskeredhe","b":"nn","c":"","d":["fiskredskap. " tydke hansson loth kasta hennis fyskerdhe vppa landet STb 1: 373 (1482). ""],"e":["fyske- )"]},{"a":"fiskeredhskaper","b":"nn","c":"","d":["fiskredskap. äv. koll. strömeth oc andre olag ffiske redskapa som the ploega brwka j mothala sa HSH 14: 71 (återvinning av urk. fr. 1479). ib. östninga oc tener oc ingen annen fiske reskap ib 68 (1525, Brask) . " holle ferdigan allan fiskeredhskap Arnell Brask Biᴵ 28. ""],"e":["-reskap )"]},{"a":"fiskeri","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fiske, fiskfångst. " lågo i fiskeriet " SO 289 . " är jach nw pa idhre reyse til norrebutn paa idherth fiskrij " FM 267 ( 1505) . ","2) fiske, fiskeri, ställe hvarest fiske idkas. SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). ib NS 1: 137 ( 1402), 138, 327 ( 1404), 464 ( 1405), 2: 309 ( 1410). the som föra ööl till fiskerijdh eller fiskilägie SO 295 . - Jfr almänninga-, laxafiskeri."],"e":["fiskrii SD NS 1: 464 ( 1405) . fiskrij),"]},{"a":"fiskeri","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) fiske, fiskfångst, fiskeri. thet (ɔ: silbatorp) haffuer rättaren tiil fiskeri för sina mödha VKJ 109 (c. 1500). 2) plats där fiske kan bedrivas, fiskevatten, fiske. tesse försriffna ärlighe oc godha män haffde seeth ok syneth thet fiskeridhet som biscopen ok bodebek om thrette Svartb 457 ( 1465) . JTb 52 ( 1458) ."],"e":["fiskri JTb 52 ( 1458)"]},{"a":"fiskerihamn","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fiskerihamna rätter","fischerijhampnrarätt )"]},{"a":"fiskesior","b":"nn","c":"","d":["sjö hvari är fiske. Bir 3: 245. RK 1: 218, 1180, 1965, (Ny början af Gamla Krön.) s. 164."],"e":["fiskasio (ack.) RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164), "]},{"a":"fiskeskär","b":"nn","c":"","d":["fiskeskär, skär hvarest fiske idkas. SO 295, 303, 304, 306 ."],"e":[]},{"a":"fiskestrand","b":"nn","c":"","d":["fiskestrand, strand hvarest fiske idkas. ss ortnamn. nordhan fiskestrand SJ 40 (1427?). ib 48 ( 1430) o. s. v. vtmedher fiskestranden ib 144 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"fisketakan","b":"nn","c":"","d":[" ? n.? fiskredskap. fijke oc fare . . . baadhe mz näth ok noth oc andre fisketakan DD 1: 150 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"fiskething","b":"nn","c":"","d":["ting som hålles vid tiden för fisket (i Juni el. Juli). ipso die sancti jacobi apostoli tå war fiskie ting i theinila BtFH 1: 96 ( 1458, nyare afskr.) . " feria quinta proxima post festum beatæ margaretæ virginis, tå war fisk tingh i elemä " ib 120 (1460, nyare afskr.). vigilia s. olai, tå war fisketingh i elimä sochnn ib (1461, nyare afskr.). ib 29 (1459, nyare afskr.), 86 (1459, 1465, nyare afskr.), 94 (1445, nyare afskr.), 115 (1465, nyare afskr.)."],"e":["fiskie ting . fisk tingh),"]},{"a":"fisketol","b":"nn","c":"","d":["fiskreskap. " TB 79. ""],"e":["fisketoll )"]},{"a":"fisketorgh","b":"nn","c":"","d":["fisktorg. ss ortnamn. " widh fisketörghit " SJ 150 ( 1446) ."],"e":["-törgh )"]},{"a":"fisketygh","b":"nn","c":"","d":[" = fisketol. SO 296 ."],"e":["fiskeietyg )"]},{"a":"fiskevarp","b":"nn","c":"","d":["fiskeplats, ställe där man utkastar not. thär ligger 1 torp till oc kallas vgghaboda meth fiskevarpom oc annat got VKJ 100 (c. 1500). ib 213 ."],"e":[]},{"a":"fiskevatn","b":"nn","c":"","d":["fiskevatten."],"e":[]},{"a":"fiskevatn","b":"nn","c":"","d":["fiskevatten, vatten hvarest fiske idkas. all var goþz . . . med alla goþännä landboum. qwärnum oc qwärnästaþum, scoghum oc fiskewatnom SD 5: 562 ( 1346) . ib 4: 389 (1334?), 1: 92 (öfvers. fr. 1440). FH 3: 5 ( 1353), 10 ( 1382), 4: 3 ( 1420). SD NS 1: 10 ( 1401) o. s. v. Bil 844 . VKR 31 ."],"e":["fiskiuatn FH 3: 5 ( 1353) . fiska wathn: fiska wathnom SD 1: 92 (öfvers. fr. 1440). fiskawatn ib NS 1: 203 ( 1403) . ","fisskawatin FH 4: 3 ( 1420) . " fiskä watin ib. fiskiowatn " SD NS 1: 73 ( 1401), 2: 377 ( 1411). fiskäwan ib 45 ( 1408) . ","fisskewanth ib 82 ( 1409)), "]},{"a":"fiskevärke","b":"nn","c":"","d":["fast fiskredskap. til swndby ligger en aa . . . thär ärw godha fiskawercha VKJ 254 ( 1447) ."],"e":["fiska- VKJ 254 ( 1447)"]},{"a":"fiskevärke","b":"nn","c":"","d":[" L. inrättning i vatten till fisks fångande. at jak undt och gifwit hafwer . . . mina fiskewärkia SD NS 2: 91 (1409, nyarea afskr.). af hender jak mik . . . ström och fiskewärka ib."],"e":[]},{"a":"fiskevärkestadher","b":"nn","c":"","d":["ställe där fast fiskredskap är anbragt. niidhantorp i aanne, en gamblan fiskawärka stadh VKJ 41 ( 1487) ."],"e":["fiskawärka- VKJ 41 ( 1447) ), "]},{"a":"fiskhus","b":"nn","c":"","d":[" = fiska hus. Se Sdw 2: 1216."],"e":[]},{"a":"fiskia","b":"","c":"","d":[],"e":["fyskia PMSkr 686 (senare avskr.) . part. pret. n. fiskiath SDNS 3: 198 (1416)), och fiska (MP 4: 118, 119. impf. fiskedes Svartb 363 ( 1438) . des epter laxen vthan met näth ok noth til thäss bethe benktsson . . . bygde ther en laxamiärdher Svartb 363 ( 1438) . - bildl. här epter skal thu fiska siäla til hymmerikis MP 4: 119 . - lura på, lägga an på. månge predikare i kyrkione fyskia huru the kunne få herrenäs ynnesth (ancupantes pricipis et aulocorum fauorem) PMSkr 686 (senare avskr.)."]},{"a":"fiskia","b":"nn","c":"","d":["fiske, fiskeställe. Se Sdw 2: 1216."],"e":[]},{"a":"fiskia","b":"vb","c":"v.","d":["fiska. " foor han vt at fiskia " KL 12 . " kalladhe han them af skipino nar the fiskadho " Bo 57 . ib 239 . ST 2 . SO 290, 298, 300, 303, 305 ."],"e":["-ar SO 305, -adhe),"]},{"a":"fiskleker","b":"nn","c":"","d":["fisklek, fiskarnas lektid. FMU 4: 385 (1473, avskr.) . " bade i fiskelekom ok annen tiid om arid Uppl Lagmandsomb 80 (1493). thaa fiskaleken är wthe " Arnell Brask Biᴵ 28."],"e":[]},{"a":"fiskthing","b":"","c":"","d":[" , se fiske thing."],"e":[]},{"a":"fiskvräkare","b":"nn","c":"","d":[" = fiska vräkare, ST Ämb 47 (1449), 53 (1452)."],"e":["-wrakare )"]},{"a":"fissen","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg, vij (7) alna engilst fyzen SJ2: 228 (1493). vij (7) alne engilsk ffyzen ib. ib 230 ( 1493) . STb 3: 66 ( 1493) . ib 67 (1493)."],"e":["fis(s)zen SJ 2: 230 (1493), STb 3: 67 (1493). fyszen SJ 2: 228 ( 1493) . fysen STb 3: 66 (1493)),"]},{"a":"fistel","b":"nn","c":"","d":["fistel, pipsår. " ena handha siwka som heter fisterl " LB 7: 128 . " fanger man fistel i ögath " ib 207 . " for fiistel oc kräffwäte " ib 294 . " om man haffuir gambla bolda som altiid rynna oc kwnna ey läkyas, tom kallar man fiistel " ib. " gör plaster oppo fistelen, er han vtan til ta läker ted honum " ib 295 . ib 232, 233, 296 ."],"e":["fiistel )"]},{"a":"fit","b":"nn","c":"","d":["sidländ jordsträckning vid vatten i ortnamn. in villa mysinge, parochia fitium SD 4: 130 ( 1329) . " ad dicte capelle augmentacionem fythiæstadha contulit " ib 5: 417 (1345, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"fiti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fitma","b":"vb","c":"v.","d":["feth, blifva fet, frodas. " vm han (dadelstenen) sätz ok plantas j feta iordh tha fetmar han ok wardhir fetirBir 1: 132. " " skal winith ther aff fitma ällir gödhas " ib 4: 6 . " fructin monas oc fitma " MP 2: 106 . " gudhlik siäl fetma ok fructsamas af dröfwilsom " Su 443 . - refl. fitmas, = fitma. Bir 1: 132 . MP 2: 243 . " fetmadhes siälen i gudelikom bönom " Lg 3: 403 ."],"e":["fetma . "]},{"a":"fitme","b":"nn","c":"","d":["1) fetma, fett. " af talgh älla fitma " MP 2: 243 . " nw är engin eldir hetare än then som vp tändis mz nakrom fitma " Bir 1: 197 . ib 286, 2: 16, 59, 209, 4: 5, 108 . MB 2: 97 . LB 3: 57, 58, 7: 293 . PM 5 . ","2) fetma, egenskap att vara fet. thz land war aff fetma söt Al 4047 . MP 1: 83 . theknar thz annat hwart koma skoland spitelsko eller omykin fätma LB 5: 293 . " fätman wardher aff blodzens bränning ib. ""],"e":["fythme: -a MB 2: 97 . ","fetme . ","fethme PM 5 . ","fätme . ","fätma )"]},{"a":"fitna","b":"","c":"","d":[" , v fetna, bli fet; gödas. vänth om stubben tha skoret är tha fetna iorden Brasks Cal 271."],"e":["fetna )"]},{"a":"fitna","b":"vb","c":"v.","d":["fetna, blifva fet; frodas. triifs oc fetnar gudeliken siäl om dröffuilse, swa som roser oc lilior the fetna aff himmelsens dagh Su 175 . - svälla? ingiutz nadhin, brystit fitnar (pinguescit). ok milhetzsins inflytilse opfyllir inäluen Bo 102 ."],"e":["fetna . ","-ar )"]},{"a":"fitte foghat","b":"nn","c":"","d":["persom som å sin stads vägnar hade att tillse upprätthållandet av lag och ordning på det strandområde (fit, Mnt. vitte) vid Skanör och Falsterbo, som upplåtits åt stadens folk under fiske och marknadstiden Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 207. jacob ib fitte fugot d:t ij öre Skotteb 248 (1466-67)."],"e":["-fugot )"]},{"a":"fiughirskipte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fiughurkluva","b":"av","c":"adj.","d":["som kan klyfvas i fyra delar. hugger man eek fwghurkliffua (i hds. ändrat till kleffua) swa ath nauar stander a skidbe huario TB 76 . hogger man eek fygher klowa GS 25 ( 1369) ."],"e":["fygher klowa? -klower? flwghurkliffua? -kliffuer?),"]},{"a":"fiughurlitadher","b":"av","c":"adj.","d":["fyrfärgad. MB 1: 489 . Jfr fyralitadher."],"e":[]},{"a":"fiughurslinder","b":"av","c":"adj.","d":["fyrkantig. hon (arken) skal wara fiwhurslind MB 1: 168 . bordhit var fioghir slint Bo 171 . Jfr fyraslinder, fyraslinadher, fyraslindotter."],"e":["fioghir slinder )"]},{"a":"fiughurslinder","b":"av","c":"adj.","d":["fyrsidig, fyrkantig. läto the byggia hws flwghorslint Prosadikter (Sju vise mäst B) 176 ."],"e":[]},{"a":"fiughurtan","b":"nl","c":"räkneord.","d":["fjorton. " hänna daghar cumbar fiughartan natom for michials mässo " Bu 512 . " af vnge kono ok väne ok väl borne ok fighurtan manþom nygipte ib 520. fighurtan bilda " KL 53 ."],"e":["fiughartan . ","fiughertan SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","fyoghortaan ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","fyoghortaan ib 376 . ","fyoghärtan ib 638 ( 1347) . ","fyoghärtaan ib. ","fyoghertan ib. ","fioghiortan KL 299 . ","fioghirtan SD NS 1: 371 ( 1404) . ","fiurtan Bu 12: KL 111 . ","fiortan SD NS 1: 52 ( 1401); Iv 616 ; Al 9713 . ","fiorton SJ 161 ( 1447) . ","fortan ST 222 ),"]},{"a":"fiughurtan","b":"","c":"","d":[" . fiogorton SDNS 3: 54 (1415). fiortan- Gadolin Pants 269 ( 1364) ), räkneord. L. fjorton. fiortannäter epther pascha Gadolin Pants 269 ( 1364) ."],"e":["fioghurtan Rydberg Tr 2: 270 ( 1359)"]},{"a":"fiughurtande","b":"nl","c":"räkneord.","d":[" L. Jfr halfiughartande."],"e":[]},{"a":"fiughurtande","b":"nl","c":"räkneord.","d":["fjortonde. " fiughartande daghir " KL 174 . " äre thässe ordh sancti augustini fiortanda bokinne de ciuitate dei " MB 1: 111 . " oppa the fiortanda bladheno " VKR 56 ."],"e":["fyghurtandi L. "]},{"a":"fiuka","b":"vb","c":"v.","d":["fara hastigt i luften. han fök fiärran som rökir j wädher Bil 447 . sa han mykla mwld fwka ij wädhre KL 295 ."],"e":["fök ) , "]},{"a":"fiuka","b":"vb","c":"v.","d":["fara hastigt i luften, fyka. som mulden fiuker fför wederet SvT 29 . - Jfr bortiluka."],"e":[]},{"a":"fiuratighi","b":"nl","c":"räkneord.","d":["fyrtio. " fyritighi män a eno skipi foro tel andream " Bu 137 . " firitighi munka ok hundradha " KL 104 . fyratighi markar SD 6: 181 ( 1350) . " fyretighi aar " MB 1: 324 . " innan fyratig sex aar " SD NS 2: 191 (1409, gammal afskr.)."],"e":["fyritighi ib 137 ; Pa 4 ; SD 5: 294 ( 1344); FH 3: 6 ( 1353) . ","fyritighin ib. ","fyretigho SD NS 1: 6 ( 1401) . ","fyretighio KL 328 . ","fyretighia SD NS 1: 679 ( 1407) . ","fyretighi Bo 41, 242 ; MB 1: 2, , 321 . ","firitighi KL 104 ; MB 1: 427 . ","firetighi ib 433 firritighi Bu 101 . ","fyrytighy ST 10 . ","fyrätio ib 138 . ","fyretio ib 131 . ","fyritye MB 2: 39 . ","fyrttyghi SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)). "]},{"a":"fiuratighi","b":"","c":"","d":[],"e":["firetighe JMÖ 9 . firitighio Vg Fornmt III 7-8: 155 (1378). firatigia Priv Sv st 130 (1454). fyratij HLG 1: 113 (1473). firittio Gadolin Pants 275 (1371). firetio PMSkr 358 . firetyo ib 324. firatyo ib 574 ), räkneord L. fyrtio."]},{"a":"fiuratighunde","b":"","c":"","d":[],"e":["fyretigiandhe GU C 20 s. 505) , räkneord. fyrtionde."]},{"a":"fiuratighunde","b":"nl","c":"räkneord.","d":["fyrtionde. fyretighinde daghen Bo 6 . SJ 151 ( 1416) ."],"e":["fyretighinde . firitighinde: -a SJ 151 ( 1446)),"]},{"a":"fiurir","b":"","c":"","d":[" ib 501 ), räkneord L. fyra. aff trem sins köns speciebus fulko[m]pnas septenarius thz talidh, antiggia aff eno ok säx, ällir af twem ok fäm, ällir aff trem ok fira SpV 501 ."],"e":["fire Hel män 173 . ","fyra Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) . ","firi SpV 556 . ","fira"]},{"a":"fiurir","b":"","c":"","d":["fyra. " vapsynenä skulu skuþä . . . fyure män " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). vi hafum skipt wort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti ib 6: 180 ( 1350) . " var römscar kunungar tu ar öfiura manaþa " Bu 396 . " fira hwndrada aaror " PM XVII ."],"e":["fyure SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). fyre MB 1: 180 ; MP 1: 73 ; Bil 88 . ","fyuru SD 5: 563 ( 1346) . f. fira KS 18 (46, 20), (50, 21) . nom., ack. n. fiughur Bu 12, 177, 502 ; Bil 89 ; KS 47 (119, 50), 69 (169, 75), jfr MB 1: (Cod. B) 568 . ","fiugur SR 53 . ","fyunghur MB 1: (Cod. B) 539 ; SD 5: 563 ( 1346) . ","fyra KL 260 ; Bil 303 ; Pa 16 ; Bo 44 ; MB 1: 5 . ","fyrä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . ","fira ib 4: 616 (1339, nyare afskr.); KL 246 ; PM XVII . ","fiura Bu 396 ; SR 19 ; SD 6: 180 ( 1350) . ","fiurä ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). fyurä ib 5: 375 (1324, nyare afskr.). fyra KS 1 (1, 1) . f. fyurä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). fyurä ib 5: 563 ( 1346) . ","fyra MB 1: 158 . dat. fiurum Bu 62 ; SR 17 ; KS 20 (49, 21) . ","fyrum SD 5: 293 ( 1344), 376 (1344, nyare afskr.); FH 3: 6 ( 1353) . ","fyrom MB 1: 73, 180 ; Bir 2: 204, 205 . ","firom ib 204 . ","fyra KL 246 . ","fiugura MB 1: (Cod. B) 534 . ","fyra Bu 198 ; MB 1: 78), räkneord. "]},{"a":"fiurmänninger","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"fiurtan","b":"","c":"","d":[" , se fiughurtan."],"e":[]},{"a":"fiäderhampn","b":"nn","c":"","d":[" = fiädhra hampn. Di 55 ."],"e":["fiädar hampn )"]},{"a":"fiäderhani","b":"nn","c":"","d":["tjäder. the (ɔ: store slagh höka) ärw starkaren til ath gripa fiäderhana. gäs. tranor PMSkr 276 . grise eller höns eller fogla ierpa orrhöns eller fiäder hane Brasks Matordn. 2. Jfr Brasks Cal 266 ."],"e":[]},{"a":"fiäderhatter","b":"nn","c":"","d":["fjäderhatt hatt med fjäder. ss tillnamn. mattis fiederhath SSkb 17 (1501-02) etc. STb 5: 5 (1514) etc."],"e":[]},{"a":"fiädhal","b":"nn","c":"","d":["fjäril. " ena handa flughu kön är hulkit som callas fiädhal " Bir 2: 207 . " sua som fädhal älla som somar foghil hulkin som hawir bredha vinga ok litin krop " ib 3: 193 . " gripa flygandis flädhlar " Lg 3: 408 . Bir 1: 347, 349, 350, 2: 206 ."],"e":["fiädhol Bir 2: 206 . ","fiädalle Bir 1: 349, pl. fiädhlar), "]},{"a":"fiädhalle","b":"nn","c":"","d":["fjäril. cambeon (fel för cameleon el. camaleon) . . . ena handa diwr communiter fiädalle GU C 20 s 69. Jfr fiäril."],"e":[]},{"a":"fiädhel","b":"nn","c":"","d":[" ? jach . . . lath beslaa war fiedell om the kistor sta skule for pramen BSH 5: 272 ."],"e":["fiedell )"]},{"a":"fiädher","b":"nn","c":"","d":["fjäder. " thz är ey goth at flygha för än man hawer fiädher " GO 603 . " bödh bära for sik thera (vildgässens) fiädhra ok been " KL 35 . " huat ey äru fiädhrana vamula j maghanom " Bir 2: 40 . ib 87 . MB 1: 73 . ST 531 . Lg 221 . LB 7: 157, 325 . Jfr dun-, hönsa-, struz-fiädher. "],"e":["fiedhur LB 7: 157 . ","fiedwr ib 325 . ","fiädhrar . ","fiärdhra MB 1: 73), ","fiädhra hampn , ","fiädhra klädhe , "]},{"a":"fiädher","b":"nn","c":"","d":["fjäder. Jfr pafughla-, stiärt-fiädher. "],"e":["med art. fiärdherne BSH 3: 293 ( 1470) , ","*fiädhra bölme? (fäthra bölma JTb 85 ( 1505) ), ","*fiädhra fulder","-fuller )"]},{"a":"fiädherbölme fetthen sannol. för fetther bölmö jtb 89 1510","b":"nn","c":"","d":[" = flädhra bölme. thenne witnadhe mz hans matsson om eth fetthen bölmä, ath thz hördhe honom till JTb 89 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"fiädherklädhe","b":"nn","c":"","d":["dyna stoppad med fjäder. pulullus . . . paruus puluinus örnagath ok fiäder kläde GU C 20 s. 502 ."],"e":[]},{"a":"fiädhradher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med fjädrar, bevingad. then som älskar gudh ok sin iämcristin han hauir fiädhradha siäl ok ma sighirlica flygha til himerikis MP 1: 332 . Jfr ofidradher."],"e":[]},{"a":"fiädhrdher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ofiädhradher."],"e":[]},{"a":"fiäl","b":"nn","c":"","d":["fjäll, den af fjäll bestående hudbetäckningen hos fiskar. hans (fiskens) fiäll var huast som harknifwir Bir 2: 3 . " fällit (squamæ) staar amote at vädharit gaar ey in " ib 231 . thera fiäl oc finu äru aldra starkast ib. " alt thz som badhe hafwer finu oc fiäld " MB 1: 359 . " thee fizska som ey haffwa fieldh " LB 7: 76 . " fiska mz storo fiel " ib 3: 110 . - om det som har likhet med fiskfjäll. jämsköt fiol af hans öghum swasom annat fiäl (squamæ) Bil 897 . KL 148 . - fjäll, en af de tunna skifwor som betäcka huden hos fiskarne. Jfr fiska fiäl."],"e":["fiäll . ","fiel . ","fiäld . ","fieldh )"]},{"a":"fiäl","b":"nn","c":"","d":["fjäll, berg. " tha oppenbaradhos all högxsto fiällin (caumina montium) " MB 1: 171 . Bo 97 . " red vt mz mwndia fiäll " Di 181. for nordan fiäll ligger et slot ib 16 . almogen nordan fiel (nordanfjälls i Norge) sik sampna RK 2: 8037 . Jfr þingfiäl."],"e":["fiel . ","fiäll )"]},{"a":"fiäl","b":"nn","c":"","d":["fält på ett schackbräde? ett schakbrädes yta? wiste them fiäl aa tauils (för aa tauils fiäl?) gaanga MD (S) 202 . lekte mz en ridder tänne stridh . . . manlicha oppa thes tawels fiälle ib."],"e":["fiälle ) , "]},{"a":"fiäl","b":"nn","c":"","d":[" ? ruta på ett schackbräde o. dyl. Jfr tafls fiäld."],"e":[]},{"a":"fiäl","b":"nn","c":"","d":["fjäll, berg. Jfr höghfiäl."],"e":[]},{"a":"fiäl","b":"nn","c":"","d":[" (fisk)fjäll. Jfr fiska fiäl."],"e":[]},{"a":"fiäl","b":"nn","c":"","d":["se fiol."],"e":[]},{"a":"fiäl","b":"","c":"","d":[" , se fiol."],"e":[]},{"a":"fiäla","b":"vb","c":"v.","d":["dölja, göma. thz kombir ok op vndher suio fiälas GO 845 . " at i skulin hylia älla fiäla idhart radh for varom herra " MP 2: 254 . " at han nappin ij barmen fiälde " Al 2292 . " thu ma ey mala tholka blygdh vtan häller fiäla " ib 528 . ib 4570 . Iv 3031 . - (?) calladhe then delin aff rom latran som tydher a wart mal fiäladher frödher Bil 308 . ST 357 . fiäla sik, ","1) dölja sig, gömma sig. fiälade (Cod. A skylte 161) iak mik MB 1: (Cod. B) 543 . änkte gul kan sik fore them fiäla Al 9375 . ib 6282 . Su 443 .","2) fält, en skölds el. ett sköldemärkes afdelade yta hvarpå en bild anbringas. sköld och hielm och sködmerche twa raggothe hwnde then ene halff raggoth hwit nedhen (trol. för nedhen i) sköllen pa et blaat fieldh then annen offwen j sköllen blaa på eth hwit fieldh HSH 19: 177-178 (1508)."],"e":["fiäla rimmande med mala Al 528 . ","fiälla: fiälladhir ST 357 . ","-de . "]},{"a":"fiäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr daghfulghin."],"e":[]},{"a":"fiäld","b":"nn","c":"","d":["fält (i en vapensköld). Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 561. thre allin bruna udi et hwit field i skiolden ib 557 ( 1457) . ib (1461) . ib (1473) . FMU 4: 180 (1461, avskr.) . 462 (1476, avskr.). Sv Skr 1: 36 (1482). Lagerbring Saml 3: 216 ( 1483) . - Jfr bylghio-, tafls-fiäld, ävensom fält."],"e":["field )"]},{"a":"fiäldan","b":"nn","c":"","d":[" = fiälde. hwar the hiortä fara mz myken fiälden manga saman Fr (Cod. B, D, F) 65."],"e":["fiälden )"]},{"a":"fiälde","b":"nn","c":"","d":["mångd. " roland . . . ridher mith i genom här hedne manna ok hiögh a bade händher och fälthe myken fällde " Prosadikter (Karl M, D 3) 336."],"e":[]},{"a":"fiälde","b":"nn","c":"","d":["mängd, ymnighet. " sa iak ther een foghla skara mz mykin fiäldo (för fiälda; Cod. B mz mykyl fiäldä) ij vädhrit fara (jfr motsvarande ställe i den Fornnorska !SYNS_DÅLIGT? saga: så ek . . . údæmilegan fugla fjölda Riddarsöyar, herausgeg. von Kölbing s. 81) " Iv 431 . dygher siälde (för fiälde) manna KS 79 (196, 87) ."],"e":[]},{"a":"fiälder","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr aker-, ur-, ängia-fiälder."],"e":[]},{"a":"fiälder","b":"nn","c":"","d":["urfjäll, jordstycke som särskildt tilhör någon och icke ingår i den mellan byns delegare giorda fördelningen af jorden. quandam partem terre wlgariter fiæll dictam SD 1: 648 ( 1284) . " cum vno paruo prediolo dicto tegh sen fiel " ib 4: 178 ( 1330) . " vnum pratum dictum horkarifyæld " ib 5: 269 (1344, gammal afskr.). vnum magnum agrum dictum fiæl ib 572 ( 1346) . " tres agellos dictos fiællæ " ib. " nordhan fore sancte ericx och vpsala domkirkis gambla fiäl och sunnan fore then sancte ericx fiällin ib " NS 2: 119 ( 1409) . ib 156 (1409, nyare afskr.). twa fiälla, som liggia i öne, som annar kallas markesäng . . . oc annar . . . som kallas husaby äng ib 412 ( 1411) . Se Falkman, Om mått och vigt 1: 236. - i latiniserad form. tres fiællones in pratis domini episcop & quartum in skiællestum SD 2: 117 ( 1291) . - Jfr aker-, fiut-, ur-fiälder. "],"e":["fiäller SD NS 2: 156 (1409, nyare afskr.). ack. fiäl, fiel, fiäll. fyäld. ","fiällar . fiäldar, se Falkman, Om mått och vigt 1: 236), ","fiällaland (fialla-. fiälle-. fiella-. felle-. falla-), "]},{"a":"fiälkarl","b":"nn","c":"","d":["fjällbo, bergsbo? alpinus . . . fiäl karl GU C 20 s. 17 ."],"e":[]},{"a":"fiälla","b":"vb","c":"v.","d":["fjälla. " extentero . . . rensa fiska ok fiella " GU C 20 s. 299 . - Jfr ofiälladher."],"e":["fiella )"]},{"a":"fiälla","b":"vb","c":"v.","d":["fjälla. " bära hem fisken i hwsit oc fiällan oc deelan i stykke " Lg 3: 318 ."],"e":[]},{"a":"fiälskora","b":"nn","c":"","d":["bergsklygta. lagdhe (ɔ: liket och det lefvande barnet) . . . j eno fiälscora (för j ena fiälscoro) Bil 269 . ib 53 . MB 1: 203, 207 ."],"e":[]},{"a":"fiälster","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["fialster )"]},{"a":"fiär","b":"ab","c":"adv.","d":["fjärran. " fiär oc när " MD (S) 242 . " ner ällor fer " SD NS 1: 53 ( 1401) ."],"e":["fer )"]},{"a":"fiära","b":"vb","c":"v.","d":["opersonl. " vara ebb, sjunka undan, falla. stundom siärran (för fiärran, hvilket troligen står för fiärrar el. fiärar; motsv. Danska ordspr. har: faller) ok stundom flödhir " GO 1095 ."],"e":["fiärra . pres. -ar),"]},{"a":"fiäran","b":"nn","c":"","d":["ebb. stundom siärran (för fiärran el. fiäran; trol. står dock fiärran för fiärrar el. fiärar) ok stundom fiödhir GO 1095 . Jfr fiära."],"e":[]},{"a":"fiärdhe","b":"","c":"","d":[],"e":["*fiärdhe dagher , ","fiärdhaluter , ","fiärdha part","fierde- )"]},{"a":"fiärdher","b":"","c":"","d":[" , se fiordher."],"e":[]},{"a":"fiärdher","b":"","c":"","d":[" , se fiordher."],"e":[]},{"a":"fiärdhunge","b":"nn","c":"","d":["fjärdedel. " en fyerdunghe minne en j skat mark jordh " FMU 4: 187 ( 1462) . Jfr fiärdhunger."],"e":[]},{"a":"fiärdhunger","b":"nn","c":"","d":["1) fjärdedel. hwudkaal cloffuen j fiärdunga vel suden Sex ekon tr 270 . - fjärding av ett slaktat boskapsdjur. the kome bärende köt, som war twa fierdunge aff en ox STb 5: 80 ( 1515) . - fjärdedels mol, fjärdingsväg Sdw 2: 1344. jach will gaa en fierdingen wegh borth JTb 95 ( 1513) . - fjärdedel av en tunna, fjärding (ss rymdmått för saltad fisk). j fierdung aal Arfstv 81 . - fjärdedel av ett (lis-)pund. affradit är en fiärdwngx smör oc 1 pund VKJ 78 (c. 1500). fjärdedel av en mark silvr. (de ) togho fra honom alt, thet han redhast när sik hadhe, som är 3 nobela, 1 silff kors och 3 fjärdunga päninger FMU 3: 41 ( 1432) . - fjärdedel av ett härad. Se Sdw 2: 1216. - fjärdedel el. mindre del av en socken. Se Sdw 2: 1217. - fjärdedel av en stad. i sancte oleff fierdyng SJ 2: 127 ( 1488) . STb 4: 305 ( 1513) . ","2) fjärding, laggkärl. " äple . . . läggis skikkelika j en nyan fyärdwngh fwllan " PMSkr 330 . ib332. Jfr ars-, half-, oxafiärdhunger. "],"e":["fyärdyng . ","fierdung . ","fierdyng . ","fierdingen JTb 95 (1513, se ex. nedan) . ","färding Svartb 440 (1450, Skolkl), HLG 3: 99 (1528). ferdig ib 98 (1528), 105 (1528). pl. -ar. utan ändelse Arnell Brask Biᴵ 33 (efter räkneord), ","fiärdhungs attunger (fiärdhinongx- VKJ 23 ( 1447) , 41 (1447), 267 (1447) etc. fiärdhioms- ib 37 ( 1447) , m. fjärdedel av en åtting (ss jordmåttsenhet). VKJ 23 ( 1477) etc. ","fiärdhungs bol , n. fjärdedel av ett bol (ɔ jordegendom av ett visst mått el värde). Jfr Voionmaa, Finska Fornminnesföreningens tidskrift XXVII, s. 94 ff. vnum fiärdunx bool terrre in villa biorneby, parrochia sunda in alandia sita, cum omnibus suis pertineciis etc Svartb 99 ( 1353) . " eth fiärdungx bool jordh j biornaby, met aker oc eng oc allom androm tillaghom " ib 212 ( 1397) . ib. ","*fiärdhungs gardher , ","*fiärdhungs lime","fiärdhiongx- )","fiärdhungs luter (fiärdhiongxlot VKJ 271 ( 1447) . ","fiärdhingx- ib 267 ( 1447) . ","-lyti ib 19 ( 1447) etc), ","*fiärdhungs pänningsbol , ","*fiärdhungs stang , ","*fiärdhungs tolftunger","fiärdhungs örtugh (ferdinx ortogh SDNS 3: 40 (1415)), f, fjärdedels örtogsland. iak . . . gaff honum fore the iordh viij orthogher ok ena ferdinx orthog hi brunavalabodhum ok hi brunvalaby ena ferdinx ortogh mina en ij orthogher SDNS 3. l40 (1415). ","*fiärdhungs örtughland , "]},{"a":"fiärdhungman","b":"nn","c":"","d":["en af de bland en stads borgare utsedde fyra män, som hade att vaka öfver stadens förvaltning och rättskipning. Jfr Molbech, Dansk Glossarium 1: 205 och Kalkar, Ordbog 1: 552. ragualdus aduocatus linopensis. cantus uestriby sueno tyndirboe karulus holmburgis et hænichinus sadlamestære fiærdhunghmen SD 2: 565 ( 1309) . Jfr fiärþungs höfþinge."],"e":[]},{"a":"fiäril","b":"nn","c":"","d":["fjäril. ffiärelle och andre marka dräpis PMSkr 303 . " then tidh the yrten kattosth star j blomsther wm aarith thaa ärw the markene fiärelle mykit flygande " ib 304 . Jfr flädhalle samt flädhal Sdw 1: 254."],"e":[]},{"a":"fiärka","b":"vb","c":"v.","d":["fjärma, aflägsna. med prep. af. at thu fiärkar mik af thino bordhe Gr 272 . - med prep. fran. hwru äst thu nu fiärkadhir ok gangin fran honum Bir 3: 462 . fiärka sik, fjärma sig, aflägsna sig. tha han fiärkar sik Su 111 . ib 131 . - med prep. af. nar thu bort länghe ok fiärkar thik af warom hiärtom Bir 1: 233 . MB 2: 58 . - med prep. fran. vm thu länge älla fiärkar thik fran os Bir 1: 233 . " han fiäradhe sik fran mik " ib 2: 198 . ib 56, 75, 100, 139, 324 . MP 1: 184 . Su 39, 41, 101 . MB 2: 275, 323 . - refl. fiärkas, aflägsna sig. aldramäst fiärkas (flyr) dyäfwlskapit. thäntidh gudz likama ämbite görs KL 315 . - med dat. fiärkas gudhi Bir 3: 264 . ib 291 . MP 1: 22 . Ber 31, 71, 162 . sik fiärkas (för fiärkas el. sik fiärkar) tha sinne käraste Su 106 . - med prep. fran. mine vini fiärkas fran mik Bir 2: 121. Su 98 . - aflägnas, undandragas. thz fiärkas som illa astundas Bir 2: 313 . - med dat. all ära them fiärkas (beröfas dem) Su 117 ."],"e":[]},{"a":"fiärkan","b":"nn","c":"","d":["aflägsnande. Su 97, 106 . LfK 57 ."],"e":[]},{"a":"fiärmer","b":"","c":"","d":[" , se fiärre."],"e":[]},{"a":"fiärran","b":"av","c":"adv. prep. adj.","d":[" L. A) adv. fjärran. fiärran til (fiärrantil), långt borta. standande fiärrantil bak j mönsterit MP 3: 329 . B9 prep. med dat. (el. i dess ställe ack.). fjärran, fjärran från, långt ifrån. närby älle fiernä Gadolin Pants 272 ( 1368) . närby ok ferin SDNS 3: 305 (1418) när by och fiärnä Arfstv 109 ( 1480) . " sighir iac at thu giordhe thät thy, at han skulle lifua i hwilo oc styra mädht thic tha är ey fierran sanno " Hel män 160 ."],"e":["ferren Gadolin Pants 279 ( 1386)","fiernä Gadolin Pants 272 ( 1368) . ","fiärnä Arfstv 109 ( 1480) ), "]},{"a":"fiärran","b":"av","c":"adv. prep. adj.","d":[" L. A) adv. ","1) fjärran, från långt håll. the människior som fiärran komma Bir 4: 74 . Lg 3: 464 . " mz frögdelike röst, swa som lankt fiärran, helsa thetta hälgasta herskapet " Su 141 . tha man seer thz fiärren MB 1: 94 . " hafua fiären seth j spadoms liuse ihesum högxtan biscop standa for diäfwls frestilse " Bil 82 . ","2) långt borta. war hemeleka fiären i öknom Bu 3 . " thing som nw äre fiärren " MB 1: 94 . " han är fiern och icke när " MD 172 l. som badhe äru när ok fiärren Bir 1: 317 . ib 318, 319 . Ber 163, 215 . " all var goþz . . . med . . . allom tillaghum. fiärrrän äller när lyggiandum " SD 5: 564 ( 1346) . " thz är ey fiärren (långt ifrån) at the sla mik i hääl mz stenom " MB 1: 325 . ","3) långt bort. fiärran fara Bu 516 . ib 8, 11, 71, 184. Lg 3: 506 . " lagdhe thz fiärrin op a een steen " Iv 2605 . - fiärran af, fiärran från. hans hem war nokat fierran aff palacio Lg 3: 233 . ","prep. fjärran, fjärran från, långt ifrån. " fiärran satta waldum ok landum " Bil 310 . " fiärren ware thz ware tro " MB 1: 331 . ib 2: 65 . " gudz hiälp war ey fiärran sinne brud " Lg 3: 280 . " ey fiärran stadhen iherico " MB 2: 11 . " när by oc fiärrin " SD 6: 76 ( 1349) . ib NS 1: 12 ( 1401), 24 ( 1401) o. s. v. C) adj. aflägsen. aff fiärran landum ST 2 ."],"e":["fiäran Bu 71 . ","fiärian Ber 163 . ","fiärren Bu 3, Bil 82 ; MB 1: 94, 325, 331, KL 393 ; Bir 1: 317, 318, 319 ; SJ 258 ( 1547) . ","fiären Bu 8, 11 . ","fiärrin SD 6: 76 ( 1349); Iv 2605 . ","fierrom SD NS 2: 134 ( 1409) . ","fiern MD 172 l. fiärna FH 5: 118 (1488, nyare afskr.). färran SD NS 1: 24 ( 1401) . ","färan ib 12 ( 1401), 2: 6 ( 1408). färren ib 1: 230 ( 1403) . ","ferron ib 2: 291 ( 1410),","fiärran ran , ","fiärran til , på långt håll. tha hans brödher fa honum at se fiärran til MB 1: 230 . "]},{"a":"fiärre","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" L. I posit. A) adv. 1) fjärran, långt borta. eeth halpt marchland iordh . . . medh aker oc eng, hws, jordh, skogh, fiskewatn, i vatho oc thörro, ner oc ferrä SDNS 3. 36 (1415). 3) långt, vitt, vida. bildl. nar swa fjerre komber, tha scal han etc FMU 3: 112 ( 1437) . B9 prep. med dat. (el. i dess stäle ack.). fjärran från, långt ifrån. närby oc färra SDNS 3: 185 (1416). närrbo ok färr ib 271 (1417, yngre avskr.). - II komp. A) adv. fjärmare, längre bort. tha wil jak flyia min bodastadh färmär hälder än nämär MP 4: 247 . " war hustrv mariet dinxtadz en leed nermere pa möderne oc broder henric en mann fierre mere pa fädernet STb 5: 206 (1518). B) prep. med dat. (el. i dess ställe ack.). fjärmare från, på längre avstånd från, längre borta från. fermesolo " RP 2: 124 ( 1386) . färmäre solene SDNS 3: 252 (1417). - III superl. A) adv. längst borta. han haffuir sik giffuit til ath närmarst vmhga med ihesu christo ok är tha färmast fran honum MP 5: 27 . B) prep. med dat. (el. i dess tälle ack.). jäppe andersson fik . .. VI öreslandh jordh i valsko, färmast solen SDNS 3. 39 (1415)."],"e":["färr ib 271 (1417, yngre avskr.) . ","färmär MP 4: 247 . ","fermer- RP 2: 124 ( 1386) . färmäre SDNS 3: 252 (1417). fierre mere STb 5: 206 (1518). superl. färmast SDNS 3: 39 (1415). MP 5: 27 ), "]},{"a":"fiärre","b":"ab","c":"adv. prep.","d":["posit. " A) adv. "","1) fjärran, långt borta. the hiolloj skoghin ekke fierre RK 1: 1726 . " iak bygger hädhan ekke fiärre " Al 8052 . " thz är fiärra " ib 10308 . " fooro til . . . her fulka . . . som oppa sama thiidh war ekke fiärre " Lg 3: 368 . " sattis hon swa fiärre at man matto mz en bugha skiwta til " MB 1: 198 . sloghos tiäl badhe fiärra ok när Fr 463 . Al 6497 . RK 3: 1477, 1717, 1966, 2689, 2878, 4018 . MD 64 . ","2) långt bort. lallom sömpnsins thunga fiärre bortrördhom Bir 3: 246 . - fiärre fra, fjärran från. stodho lankt fiärre fra honum MB 2: 388 .","prep. fjärran från, långt borta från. " þem . . . skrifa þik äru fiärre " Bir 4: (Avt) 182. herra iwan bant han (hästen) . . . fiärre thän orm ok ekke när Iv 2495 . akuakta grannelica . . . huru när thu äst honum mz dygdhom älla huro fiärra mz syndom MP 1: 184 . mag han wara tik sa när oc fiere som han will Di 91 . alt vart gooz . . . met aker engh scoogh ok fiskiuatn näar by ok fiärre FH 3: 5 ( 1353) . " när by ällär fiärre " SD 4: 389 (1334f). ib 6: 65 ( 1384) . " ib " NS 1: 58 ( 1401), 91 ( 1401) o. s. v. - komp. A) adv. fjärmare, på längre afstånd. otallelike hälghe män. somlike närmer ok somlike fiärmer. sato alt vmkring han KL 318 . jomfru maria syntis gaa nämbir hulkin som för syntis fiärmer äru ib 1: 328 . - pa fiärre, på längre afstånd. sagde at the äre ekke pa fiärre thäre RK 2: s. 386. B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. ","1) fjärmare från, på längre afstånd från, längre borta från. färmeer sol SD NS 1: 153 ( 1402) . " ib 2: 315 ( 1410). fiärmer solinne " ib 316 ( 1410) . ib 427 ( 1411), 447 ( 1411). ","2) längre bort från. fiärkas gudhi älla honum fiärmeer ganga Bir 3: 264 drogh[o] sin här them naghot fiärre MB 2: 238 . - superl. adv. längst borta. syntis hon aldra fiärrast Su 391 ."],"e":["fiäre SD 6: 65 ( 1348); MD 64 . ","fiärra MP 1: 184 ; Al 10308 ; Fr 463 . ","färre SD NS 2: 216 ( 1409), 316 ( 1410). ferra ib 58 ( 1401) . ","fiärre MB 2: 238 . ","fiärmer KL 318 ; Bir 3: 101 ; SD NS 2: 316 ( 1410), 447 ( 1411). färmeer Bir 1: 328, 3: 264, 4: 128 ; SD NS 2: 427 ( 1411) . ","färmer ib 315 ( 1410) . färmeer ib. 1: 153 ( 1402). superl. fiärrast Su 391 ),"]},{"a":"fiärta","b":"vb","c":"v.","d":["fjärta. " pedo . . . fiärta " GU C 20 s. 424 ."],"e":[]},{"a":"fiärter","b":"nn","c":"","d":["peditum. " GO 96. Jfr pisse fiärter. ""],"e":[]},{"a":"fiärþe","b":"nl","c":"räkneord.","d":["fjärde. " fiärþo lund " Bu 62 . fiarþe skäl ib 153 . fiärþa (ɔ: exemplum är) bingdoghe þässa hems tel giri ok päniga ib 185. "],"e":["farþe )","fiärdhadel","fierdel . ","fierdel )","fiärdhaluter","ferthaluter )","fiärdhaluts attunger","ferthaluts- )","fiärdha part , "]},{"a":"fiärþunger","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["fiardhungher . ","fiardhonger . ","fyerdungk SO 150 . ","fiardinger . ","fiärdinger , fierdingh. fiärdyng. fiäring. färdhung. ferdungher. ferdunge. ","-ar . efter ett räkneord kan pl. äfven sakna ändelse),","fiärdhungs ar","fiärdhungs attunger","fiärdhungs bol","fyerdingx- )","fiärþungs bot , ","fiärþungs bro","fiarþungs- )","fiärdhungs kroker","ffierdings- )","fiärdhungs lodh","-loodh )","fiärdhungs luter , ","fiärdhungs mark , ","fiärdhungs mila , ","fiärþungs nämd","fiarþungs- )","fiärdhungs pund? smör SD NS 1: 98 ( 1402) . fiärþungs räfst (fiarþungs-),f. L. ","fiärdhungs time","fierdungx- )","fiärþungs þing , ","fiärdhungs thunna","fiärdhungs örtugh","fiärhunx hörtungh )"]},{"a":"fiät","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fjät, steg. " the mödhelika fäthen som thu gik til korset Svb484. 2) fotspår. all fätin epter honom waro full aff blodh " MP 4: 246 . - hug oc fiät, hack i häl. troyaner folde them hwg oc fräth (för fiät, se Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. IV. 3: 40) Troj 31 . " the rymde alt jntil stranden och panthasiela folgde them hwg oc fiäth " ib 237 . matthe grecana ryma tiilbaka oc panthasilea oc polidamas folgde them hwg oc fiäth ib 240 ."],"e":["fät: -in MP 4: 246 . ","fäth: -en SvB 484 )"]},{"a":"fiät","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) fjät, steg. gar oppa vatneno mz fastom fiätom Bo 105 . MB 1: 430 . Pa 20 . " nar jak hafdhe framgangit aat honum (vägen) eet fiät (vestigium) atirskredh jak eet trin (passum) " Bir 3: 144 ; " jfr 3. "","2) fotspår. " stodh han suasom mz enom fot j twem fiätom " Bir 3: 48 . hans fiät . . . varu ful mz blodhe ib 2: 132 . ib 1: 29 . ","3) ss längdmått: fot. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 95. f. vnne honum ey minzsta fiät (passum) aff jordh Bir 3: 352 . ib 1: 384 . " sprang han fran ane IX fät i et sprung " Di 60 . LXX fiätha dywp Lg 3: 446 . - Jfr þvärfiät."],"e":["fät . ","fäth Lg 3: 88), "]},{"a":"fiätra","b":"vb","c":"v.","d":["fjättra. " löser them ther fiätrade äre " Lg 968 ."],"e":[]},{"a":"fiätur","b":"nn","c":"","d":["fjätter, fotboja. " j stok älla fiätur " Bir 4: 288 . " bant thik siälfwan mz fiätrom (compebidus) " ib 1: 353 . stora fiätra om hans been Di 107 ."],"e":["fiätrar ) , "]},{"a":"fiätur","b":"nn","c":"","d":["bildl. " thän lägghir fiäturen (compedem) om sin ben, hwilkin wenskap bindher mz them, aff hwilkins omgango oc sidhwänio han enkte weth " SpV 444 . - tjuder. fietrann til breffdragarana Arnell Breask Biᴵ 24."],"e":[]},{"a":"fiäþer skötter","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fiäþerskipter","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fiäþertiugher","b":"av","c":"adj.","d":["för hvilken bötes fyrtio marker? fiäpartiugh SR 45, 53, 54, 56 ."],"e":["fiäpartiugher )"]},{"a":"fiöl","b":"","c":"","d":[" , se fiol."],"e":[]},{"a":"fiöl","b":"","c":"","d":[" se fiol."],"e":[]},{"a":"fiþla","b":"nn","c":"","d":["violin. Jfr Viollet-leDuc, Dicitionnarie du mobilier françcais 2: 319 f.; Schultz, Höf. Leb. 1: 432 f. thz lekiara andbudh som callas fidhla (fistula; orätt öfvers.) Bir 2: 187 . ib 188 . " orghor harpor luthor skalmeyer glighor feedlor " LfK 246 . ib 206 . Di 108 . MB 2 : 230 . Su 77, 179 ."],"e":["feedla )"]},{"a":"fla","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) flå, afdraga (huden el. barken). lät . . . huþ fla af hans limum mz kniuom Bu 209 . Di 106 . MD 104 . " flaar aff them barken " MB 1: 233 . ","2) bildl. med prep. af afkläda, utplundra (på). skal thera skin (för siäl) flaas aff allo godho aff dyäflomen (amima eorum a dæmoibus ab omni bono decoriabitur) Bir 3: 8 . ","3) skinna, skafva, skaffa genom anlitande af alla möjliga utvägar. alth theth jach kan fla och kla til hopa, thet fortäres i idhers thienst BSH 5: 234 ( 1508) . "],"e":["flaa . ","flog Di 106 . ","fladhe Su 432 ; ","-is Lg 3: 289 . ffladdhe, se af fla. pl. flogho Bil 215 ; MD 104 . ","flaghin . fladder: fladde LfK 54 ),","fla af , afflå (huden el. barken). flaa aff alt skinnit af köteno Bir 2: 104 . " han lot honom flaa aaf sin huud " MD (S) 234 . " fladhe aff barken " Su 432 . Jfr af fla."]},{"a":"fla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) flå; avdraga (huden el. barken). - bildl. flå alle egedelarne aff almogen PMSkr 672 (senare avskr.). 2) draga huden av (t. ex. ett dött kreatur). han hade flaget sielff dödh lamb STb 1: 66 ( 1476) ."],"e":["flo mP 5: 24. part. pret. n. flaget STb 1: 68 (1476)),"]},{"a":"fla fiski","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fladha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr äggia fladha."],"e":[]},{"a":"flagha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vädherflagha."],"e":[]},{"a":"flagha","b":"nn","c":"","d":["Jfr vädher flagha."],"e":[]},{"a":"flaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"flaker","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig. " the waro gantzka flakra (för flata?) thaa " RK 2: 15 ."],"e":[]},{"a":"flakfisker","b":"nn","c":"","d":["torkad fisk, klippfisk. Jfr Bendixen, (Norsk) Hist. Tidskr. 5 R: 3: 297 f. iij kloue flakfisk for vij öre Skotteb 400 (1466 ; Kämn). ib 448 (1471, Kämn), 449 (1471, Kämn). Jfr flatfisker."],"e":[]},{"a":"flaki","b":"nn","c":"","d":["flake, plankverk, skyddstak, af sammanfogadt trävirke gjord betäckning till skydd mot skott och stenkast. suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom KS 86 (210, 94) ."],"e":[]},{"a":"flaki","b":"nn","c":"","d":["flake, av sjjälor eller vidjor förfärdigat plant underlag. görandis thär flaka som andra grindher och thär wppa läggiandis törran halm oc swa äplen PMskr 329. fijkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom ib 332 . - Jfr sandflaki."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"flakra","b":"vb","c":"v.","d":["kittla, smeka. med prep. for. lydh ey ondom thanka nar han flakra for thik (quando titillat) Ber 102 . Jfr flikra."],"e":["-ar )"]},{"a":"flamsker","b":"","c":"","d":[" , se flämsker."],"e":[]},{"a":"flamsker","b":"","c":"","d":[" , se flämsker."],"e":[]},{"a":"flamskorsten","b":"nn","c":"","d":["ett slags spis. mwremestaren for en flamskorsten och en skorsten bygdh bade i heligelicama grendh och wn vngh bygdh i her benktz smaleninge grendh met en ny eryll for i mark HLG 2 54 : (1516)."],"e":[]},{"a":"flande","b":"nn","c":"","d":[" ett mot Isl. fjá. Got. fjan svarande v. fla] L. ","1) fiende. " þän timä man til flända drager " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). iam skyt flyia fianda Bu 190 . " reste konungen här moth sinom fiandhom " Lg 219 . " sidhan flandene hafdho fangith stadhen " Ansg 201 . " wär for owinom ok fiendom " Bir 1: 341 . " huru the flanda stapandhe fara " Fr 450 . " han war rikxsins fiandhe " SD NS 2: 360 (1411, gammal afskr.). engin war fiendom hardhare ä mädhan the matto nakath mot honum oc ängin man war sinom fiendom nadhighare sidhan the matto minna än han MB 1: 7 . " othokkin är siälinna fionde " Bo 153 . ib 152 . " fiändes porta " MB 2: 81 . " at forhöre, hwad heller the vore frint eller fygende " BSH 5: 502 ( 1512) . i fiende wijss ib 626 ( 1520) . " stridha ther amote dödhelica fiande (contra insidias malignorum spirituum) " Bir 2: 254 (öfvergång till bet. 2). ","2) djäfvul, fan. " orene fiandhen borth foor " Lg 3: 269 . " thzta är fänyn jach sither aa " Di 300 . ib 90 . " wnger ängil ok gamal fiändin (ändradt till puke) " Bil 322 . GO 671 . - diäfvulsättling, troll. tok swa mykylin ok katadhe han ij änlitith a thöm andra fiända Iv 4495 . - bildl. om en ond menniska. mik thykker thik vara en galin fiända Iv 562 . - i svordom och hvardagligt uttryck. wissth war han en fädhinth, han haffue honum, ok fädint hadhe han j sina händher Di 268 . thz honom fendhen taki MD (S) 288 . driffwa honom . . . vt aff sin landh j fendens nampn ib 230 . - gen.: ond, svår, förskräcklig. skulle togh hans fendens hiärta brista MD (S) 288 . " ith fendens wädher ib 249. thär skal tw haffua mongen fänes naath " FM 361 ( 1508) . alfändens vllykka RK 2: 4747 . ib 2809 . Jfr döds fiande."],"e":["fiande . ","fionde Bo 152, 153 ; ","-a MP 2: 61 ; ","-ana MB 2: 32 . ","fiondhe: -ana ib 29, 81 . fiände. fiende. figendhe Lg 3: 63 . ","fygende BSH 5: 502 ( 1512) . fädinge (ack.; textkod. fiandha 517) ST (Cod. Asc.) 560. pl. -ar. ","fiande: -ene Ansg 201 . ","fiändhe MB 2: 17 . ","fighendher RK 3: (sista forts.) 4488 . gen. fiändes MB 2: 81 . ","fiennes ib 91 . - i bet.: djäful. sing. fädhinth Di 268 . fädint ib. ","fändin GO 671 . ","fendhen MD (S) 288 . ","fenden RK 2: 7353 . ","fänyn Di 300 . ","fennen ib 90 . ","fändens : alfändens RK 2: 4747, 9282 . ","fendens ib 2809, 3785 ; MD (S) 230, 249, 288. fänens FM 361 (1508)), ","fianda händer","fianda land","fiende- . ","figendha- )"]},{"a":"flas","b":"nn","c":"","d":["fnas, fjäll (på huden). wtskuddadhe af sinom licamma flasit ok harit oc tändrena. hulka han hafdhe haft i swina liknilse Gr 306 . - skal, fjäll. flas (Cod. B flos 534) eller spordh oc vggä aff fiskom MB 1: 73 . " alt thz som badhe hafwer finu oc fiäld, flos oc vgga " ib 359 . - Jfr fnas."],"e":["flos )"]},{"a":"flaska","b":"nn","c":"","d":["flaska. " thwa flaskor mz wiin " Bil 696 . KL 46 . Al 9960, 9973 . Va 13, 29 . MB 2: 24 o. s. v. Jfr duas flaskas de calibe SD 4: 146 ( 1330) . II flaskas de coreo ib 5: 151 ( 1343) . II flaskas stanneas ib. Jfr tin-, vinflaska."],"e":[]},{"a":"flaska","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*flasko dräghare","*flasko makare","flaskemackare SJ 2: 290 (1496)), "]},{"a":"flat","b":"nn","c":"","d":["slätt el. jämt liggande åker, jämt åkerstycke. istis addimus agrum quendam in billingy qui dictur uulgariter flat sine sepibus SD 1: 725 ( 1278) . " vnus ager dictus flat " ib 2: 289 ( 1299) . ib 5: 357 (1344?) iak . . . hawer giwit . . .ena flaat nor ij wimarka engh ok ij fäm maalom ij ringundhatorpa engh ib NS 1: 572 ( 1406) . " twa attonga iordh . . . meth husom oc tomptom, akrom oc ängiom, skoghom oc fiskevatnom, hompum, flatum " ib 2: 20 ( 1408) . - i ortnamn. vnum agrum dictum kalmarnaflaat SD 5: 629 (1347, gammal afskr.). "],"e":["flaat )","flataland , "]},{"a":"flat","b":"nn","c":"","d":["slätt och jämt liggande åker, jämt åkerstycke. item en flat, som kallas asmodha flaath; item en annar, som kallas ekeflata VKJ 266 ( 1447) . " til skädhvi ligger 1/2 attungh jordh i enne flaat wtan bolbyn " ib 270 ( 1447) . " til skädhwi liggia 2 mal, som ärw thwe aakra daghlandom for the stora flaateno (ɔ flatena) i bondestorpe ligger ib. til sama gardhin ligger en flaat, som wppa saas 1 span korn ib 272 (1447). - Jfr akra flatir, ängia flat. ""],"e":["flaat )"]},{"a":"flat","b":"","c":"","d":[" , jfr flut."],"e":[]},{"a":"flat","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["flät )"]},{"a":"flata","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"flata","b":"nn","c":"","d":["slätt, jämt liggande mark. ss namn på en skog. super littigio siluarum. flatu uidelicet & mutaholt (för nutaholt) SD 1: 287 (1236-38)."],"e":[]},{"a":"flater","b":"av","c":"adj.","d":["1) flat, platt. " et hwit belte med flate sprenger " STb 5: 17 ( 1514) . - (om insidan av den öppna handen). dispodere idest manus aperire vt iösse percussit nissa cum manv disposa mz flata handene GU C 20 s. 456 . 2) förlägen, skamsen? Prosadikter (Sju vise mäst) 161. - flat, handfallen; inflytelselös, verkningslös. ensamen kärleken han wnderbygde sik gudhelikx waldz alzmäktoghet ox swasom bedearadhe ällir falta (för flatan) giorde hans ogwwndelika wisdom (ejus inscutabilem sapentiam quasi infatuavit) Mecht 224 . 4) innehållslös, tom, ytlig., maghe thu owerwinna alla högfärdh, oc allan thin eghin willa huilken framga oc wnkoma aff them ftata, oc fafänga kärlekenom, mz huilkom människian älskar sik siälffwa Mecht 336 . - obetydlig. for eth ömth oc flath ordh kasta sik genstan j otholamod oc wredhe Mecht 326 . 5) flat, efterlåten, släpphänt. thätta sculle flati foräldra sköta hwat thär äptir fölghde Hel män 220. 6) undfallande, krypande; inställsam. thu tror them mästarenom som tik wilia swika mz flatom (hs A smikrande) ordhom Prosadikter (Sju vise mäst B) 184 ."],"e":[]},{"a":"flater","b":"av","c":"adj.","d":["1) flat, platt, utan djup. kar . . . hulkit som vare ey sua flaat at thz bort flyte som ther j latz ok ey sua diupt at thz haui ängin butn Bir 2: 124 . " lät sla them (ɔ: thera eldkar), som flata skiwor (produxit ea in laminas) " MB 1: 405 . - (?) leeth han mötha them mz sina byssor tiil flaz (möta dem på el. från sidan, öfverraska dem?) RK 3: 3161 . ","2) öfverraskad, häpen. " alexander stodh a landith flat " Al 8840 . RK 2: s. 344. - öfverraskad, öfverlistad, narrad. tik sändher hon för sik flathan oc begäkkadhan LfK 122 . ","3) öfverraskande, oväntad? thz thörff ängin halla swa flat Al 1585 . ","4) dum, enfaldig (vanligen med bibegreppet: som låter behandla sig huru som hälst). alle hata thän som flater är GO 893 . ib 971 . " synis iak nw mannom wara mykit flatir (fatuus) for mit tholomodh " Bir 1: 57 . " sagdho mik wara flatan dara fore min dödh. hulkin iak tolde gerna " ib 92 . " lib l192, 276, 334, 2: 81, 167, 198. " MP 1: 216 . min ordh ok gerninga räknas ok dömas wara flat ok fafäng Bir 1: 205 . ","5) flat, efterlåten. " flather förman " LfK 11 ."],"e":[]},{"a":"flatfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"flatfara","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["flatfara sik , se Sdw 2: 1217."]},{"a":"flatfisker","b":"nn","c":"","d":["flundra? klippfisk? koll. " viijc flatfisk " BtFH 1: 341 ( 1464) . " vjc flatfisk ib. ""],"e":[]},{"a":"flatfisker","b":"nn","c":"","d":[" = flakfisker. Se Bendixen, (Norsk) Hist. Tidsskrift 5 R 3: 297 f. xxx (30) kloffuer flat fisk STb 1: 360 (1482). ib 3: 137 ( 1493) , 301 (1496), 407 (1498). for flathfisk iiij ortugh HLG 2: 29 (1512). x öre för ii klaua flathfi[s]k ib 3: 115 ( 1528) ."],"e":[]},{"a":"flatföring","b":"nn","c":"","d":["öfverlåtande af sin egendom åt annan person mot rättighet att njuta lifstidsunderhåll. Urkund från år 1433 (i hvilken omtalas att väpnaren Jon Laurensson i Floby, emedan han ej anammade sin fränka hustru Katerina, som laglika bödh sig in till honom och lhans bröd at flatföring, gaf biskop Sigge i Skara allan sin rätteheet i thisse flatförning; enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr flatfara."],"e":["-förning )"]},{"a":"flatkaka","b":"nn","c":"","d":["flatkaka, flatbröd, tunnbröd (brukadt särskildt i Norge och i Värmland; jfr Peder Claussöm, Norriges Bescriffuelse, s. 72). hoffmenene fingo alla thera hästa och slädher och swa myken flat kaka mädher RK 2: 4958 . " heller matt the (Norrmännen) skipt hema thera flat kaka än lidit j swerige tolken omka " ib 6214 ."],"e":[]},{"a":"flatkaka","b":"nn","c":"","d":["flatbröd, tunnbröd. " swa som flathkakwr plägha klappas wth j dalommen oc norghe " PM Skr 538."],"e":[]},{"a":"flatkiol","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"flatlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) utan eftertanke, oförståndigt, lättsinnigt. hafdho . . . ey swa flatlica ville farit Bir 2: 318. huilken the oc faltzlika troddho MB 2: 220 . Lg 3: 317 . Su 42 . " tak ey flatlika thera withne som wnghe oc oförsökte ärw i clostreno " ib 71 . " flatlika jak tik tappade " ib 238 . " skodha ey flatzlika qwinno änlite " LfK 105 . ","2) lätt, hastigt. " ey kan menniskien sik sielff eller flatzliga ouervynna " Lg 3: 538 . haa kan oc alt faa swa flatleka thz honom lysther Su 114 . ib 113 . LfK 63 . - utan motstånd. för än iak läter mik swa flatlika fanga Iv 799 . ","3) med flathet. haffdhe glömslika oc flatlika opfostrat sin barn Lg 3: 415 ."],"e":["flateleka . ","flatzlika . ","flatzliga )"]},{"a":"flatter","b":"nn","c":"","d":["fästing, ixodes ricinus Lin. " mädh them läkedomenom falla borth flatta som wäxa widher örenen (på hundar) " PMSkr 249 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"flegma","b":"nn","c":"","d":[" ( i människokroppen förekommane, sjukdomsalstrande) slem (enligt en från antiken övertagen uppfattning). thet första wathnit drikkes mädh hwith win wärmth, oc thet förtärer alla flegma aff maganom, oc gör mata losta oc rensar jnwärtis swa ath jngen böldh kan thär wäxa PMSkr 585 ."],"e":[]},{"a":"flen","b":"nn","c":"","d":[" ? svulst, körtel. glandula . . . vel glandium . . . idem vel est pars intestinorum fleen GU C 20 s. 317 ."],"e":["fleen )"]},{"a":"flen","b":"nn","c":"","d":["svulst, giktknuta, gikt, reumatism? for fleen oc ryyl verk LB 7: 339 . göre kors wppa fleenen ib 13 . " for flenen, rylen, vexthen " ib 14 . " formanar iak tich, then leedhe fleen, wäxt, styng, haldh ryll wärk oc we " ib. " thin leedha fleen wärk oc wee . . . tw skalt bort fly ib. " ib 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21 ."],"e":["fleen )"]},{"a":"flere","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) flere. " flurum lundom ma maþar varþa oc eigh flerom lundom " Bu 62 . " vm han findir sina ond gerninga wara flere än the godho " Bir 1: 240 . " haa fjöl flere (ytterligare) aff myna men " Di 222 . ","2) flere, åtskilliga, många. spurdhe en the thwe ene eller flere äller alle män varda swa siuke Bil 610 . " dragha flere män bätter et skip än en man " KS 6 (14, 7) . " repet är thäs starkare, at thät är aff flerom thåttom starklika saman snot " ib 6 (14, 7). wara ibland och samwaru flera manna ib 4 (8, 5). röuaþo han som flere Bu 7 . sagþe flerum ib 14 . ","fleste . hwa som liffwer som fläste honum spotta fäste GO 1018 . " sagþo fläste vara howþ sancti pauli " Bu 129 . " är thz flästa stadhi aff lagt " KS 6 (13, 6) ."],"e":["fläster alder , nästan all, nästan hel. fläst alt cronanna ligianda fä Bu 395 . " fläst all europa " MB 1: 3 (i båda dessa ex. kan dock fläst fattas ss adv.). - pl. flästir allir el. allir flästir, nästan alla. the liggia fläste alle dödhe Al 5306 . " han födde flest all klostrin widha vm wäruldena " Bil 714 (flest kan här fattas ss adv.). thu sändir j häluitis eld alla flästa (quasi omnes) som koma til thin gardh Bir 2: 322 . Al 1628 . Lg 3: 524 . -- "]},{"a":"flere","b":"av","c":"adj.","d":["komp. L. flere; (utöver det nämda) ytterligare existerande el. förhandevarande, andra. thy at han wäl wiste, swa oc sommalike flere aff os, j huat mata fornempde bo jonsson th gotzen aff honom took Reuterdahl Kyrkohist III 2: 530 (1398). vaare thet osc swa at myn brodher tordh karpelan äller myn syzskene fleren oc theres ärffvinghe vilde her j moth naghat thala FMu 4: 352 (c. 1470). huilken gardh fornempde jacob är fore rettin förre vplatin aff the andra flere arffua SJ 2: 202 ( 1492) . " kendes fornempde sten bade sich och sin syster vel fornögdan ware til tacka ok alle flere syszkon tesliges ib. - självst. at segie jöns nielsson och flerem til, som thera stalla haffua östan til wtan mwren STb 3: 453 (1499). - ss bestämning till koll. ord i sing. ther äptir gik han in j kyrkiona medh flero folke som ther waro " MP 5: 103 ."],"e":["fläre: -om Mecht 249 ; jfr Olson, Festskr. t. Söderwall, s. 56 dat. sg. n. flero MP 5: 103 . nom. pl. n. fleren FMU 4: 352 (c. 1470). dat. pl. flerem STb 3: 453 (1499)),"]},{"a":"flerestads","b":"ab","c":"adv.","d":["flerestädes. " the budho flere stadz a landet gaa " RK 23: 9085 . MB 2: 259 . Su 372 . SO 159 ."],"e":["flere stadz . flere stadens SO 159),"]},{"a":"flerestads","b":"ab","c":"adv.","d":["flerstädes."],"e":[]},{"a":"flia","b":"","c":"","d":[" , se flya."],"e":[]},{"a":"fliker","b":"nn","c":"","d":["smicker. " medh flikre fara " KS 73 (178, 79) ."],"e":[]},{"a":"fliker","b":"av","c":"adj.","d":["linställsam. " tikkis wara flikert (bevis på inställsamhet) " KS 22 (53, 23) ."],"e":[]},{"a":"flikke","b":"nn","c":"","d":["köttstycke. " flykit hänger ey swa höght at hundin wänter sik ey benith " GO 71 . ib 679 . " hwar som hawer flykke ok molbinga han faar kompana " ib 141 . ib 234 . 2 flijker flesk BtFH 1: 313 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"e":["flijcke . ","flykke )"]},{"a":"flikra","b":"vb","c":"v.","d":["ställa sig in, smickra. han sum är falskr ok flikrar KS 21 (51, 22) . at tu flikre ella faghert lage före hånom ib 24 (60, 26). Jfr flakra."],"e":["-ar )"]},{"a":"flikrare","b":"nn","c":"","d":["smickrare. KS 45 (115, 48), 73 (178, 79) . ib Fragm. 15."],"e":["fliklare: -um KS Fragm. 15), "]},{"a":"flim","b":"nn","c":"","d":["spott, spe. " om hon haffuir . . . giort flim leek ällir löghe aff androm " SkrtUppb 192 . SvKyrkobr 344 ."],"e":["flym )"]},{"a":"flima","b":"vb","c":"v.","d":["begabba. MD 428 (Sdw 2: 1217). - gäcka, narra, bedraga. gwl oc dyra stena är ey atlth som glimma wthan sannaren öghna skalka som gäkka oc flymma PMSkr 501 ."],"e":["flymma )"]},{"a":"flin","b":"nn","c":"","d":["flin, hånleene; hån, spe. hans capellani och monge andre klerker her j landit göra största gab och flyin aff wore käre moders sancte birgitte reuelacionibus Troil 5: 321 ( 1515) ."],"e":["flyin Troil 5: 321 ( 1515)"]},{"a":"flinga","b":"nn","c":"","d":[" Jfr snioflinga."],"e":[]},{"a":"flinskalle","b":"nn","c":"","d":["flintskalle. " ok sigher ysaias ondha lwktin skal wardha for sötha lwktena, fore gwlsnörith harrepith, for krylotta harith flinskallan (calvitium) " SpV 106 ."],"e":[]},{"a":"flinta","b":"nn","c":"","d":["flinta, flintsten, särsk. som elddon nyttjad sten af flinta (eller annan bergart). " calcedonius är en sten haffwandis blekan lyth, görs mykin band aff honom j tyskom landom oc mädh mangom lithom oc teslikis j danmark hwiklken thär kallas flinthor til ath sla eld aff " PMSkr 464 . "],"e":["-or ) , ","flinto sten (flynto-), "]},{"a":"flinta","b":"nn","c":"","d":["flinta. " af hardhe flinto " Bir 1: 371 . ib 2: 3. MB 2: 309 . "],"e":["flinto sten , ","flinto stena biärgh"]},{"a":"flintskalloter","b":"av","c":"adj.","d":["flintskallig. " fliinskallot hofwdh vtan haar " Al 5537 . Va 39 . " ärä allä abota flintskallute " AS 60 ."],"e":["fliinskalloter . ","flinskalluter )"]},{"a":"flipa","b":"vb","c":"v.","d":["gråta, jämra sig. the finge ful snart bade grata oc flipa RK 2: 2954 . ib 3: 167, 2254 ."],"e":["fliipa RK 3: 167 . " flypa i rimslut " RK 3: 2254 ),"]},{"a":"flis","b":"nn","c":"","d":[" ? stenskära, sten. Se Sdw 2: 1217."],"e":["flys )"]},{"a":"flisa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["fliisa . ","flysa )","*fliso sten?"]},{"a":"flisa","b":"vb","c":"v.","d":["på ett otillbörligt sätt skratta el. le, flina. cachionor . . . flysa ok lee GU C 20 s. 65 . (djuvulen) swa som flisande til hanom sagde J Buddes b 153 . " ok tu vsall tholl ok lidher alla hans (ɔ din hemlig fiendes, lekamens) vranghet, ey thalar til hans eeth hart ordh ok alder theer hanom thit anlith oblyyt eller nagra harda opsyyn, vtan medh hanom leer ok flisar ok leeker medh thynom forradhare " ib 177 ."],"e":["flysa )"]},{"a":"flisan","b":"nn","c":"","d":["otillbörligt skratt el. leende, flin. cachin[aci]o flysan GU C 20 s. 65 . the ondhe . . . äru . . . vthan mattho j flisan oc lööghe SvKyrkobr 198. huaris äre nw all theres lösä kiok, ouermattis kalz, flisan ok lööghe J Buddes b 166 ."],"e":["flysan )"]},{"a":"flissesten","b":"","c":"","d":[" se fliso sten."],"e":[]},{"a":"flit","b":"nn","c":"","d":["omsorg, flit. " the varo giordha mz mykith fliit " Fr 90 . bestallde then gardh mz fliit RK 2: 2755 . konungen lagde ta ala syn flit at han marsken til sig draga (lade sig all vinn om att draga marsken till sig) ib 6819 . " at leggia aat opland all thera fliit " ib 9460 . jack giorde ther till alle miin flitt ib 3: (Tillägg om Chr. II) 6369 ."],"e":["fliit . ","flitt )"]},{"a":"flitelika","b":"ab","c":"adv.","d":["omsorgsfullt, noga. " före haffwe wil förscreffne sancte rich konungs lagh fliteligen offuerset " Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"e":["-ligen )"]},{"a":"fliteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ofliteliker."],"e":[]},{"a":"fliugha","b":"","c":"","d":[" , se flygha."],"e":[]},{"a":"fliuta","b":"","c":"","d":[" , se flyta."],"e":[]},{"a":"flo","b":"nn","c":"","d":["lager. " flo pa flo. " PM 50 ."],"e":[]},{"a":"flo","b":"nn","c":"","d":["lager, varv, lag. " sidhan läggias (fikonen) j fyärdwnga skikkelika oc löff j mällen flodher trykkiandis täth til " PMSkr 332 . " somme läggia fikonen halfftör j fiärdyna ströandis j mellen hwarya fldodhena stöta kwmyn ib. sidan läggis en fiäyngh annar flodhen aff laffwerbära löff oc annor aff them toradho bärwmmen ib 338. mädh the pwlwegeno lägh floo ymselika aff selff skiffwor j deghilen " ib 415 . " läg andra flona af askonne oc andra aff kalkenom trykkiandis mädh handommen flo pa flo " ib 424 ."],"e":["flodh: -en ib 330 338m -ena ib 332, -er (pl.) ib 332 . ","flod: -en ib 338, -ena ib. (Jfr Hellquist Ark. f. Nord. Fil. 35: 205, Smedberg, Peder Månssons landmansskap s. 59)),"]},{"a":"flodh","b":"nn","c":"","d":["1) flod, flöde. " wart prästenom iämsköt ympnelika tharannas flodh swa mykyt at han haffde när koffnat " Lg 3: 399 . Jfr vatnflodh. ","2) bölja. " sua länge som iak är j skipino tha gaa ey bylghiona flodh in (fluctus procellarum non intrant) " Bir 2: 172."],"e":[]},{"a":"flodh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*flodha skadhi , "]},{"a":"flodh","b":"","c":"","d":[" , se flo."],"e":[]},{"a":"floel","b":"nn","c":"","d":[" se floghel."],"e":[]},{"a":"floghdraki","b":"","c":"","d":[" , se flughdraki."],"e":[]},{"a":"floghel","b":"nn","c":"","d":["ett slags sammet. "],"e":["floogel HSH 13 . 114 (1524, Brask)","*floghels hatter","flögels- FMU 4: 341 (1470, avskr.)), ","*floghels kapa","*floghels punger","flogheeldz- )","sammetspung STb 3: 101 ( 1493) ."]},{"a":"floghel","b":"nn","c":"","d":["ett slags sammet. II cusinos antiquos de floel SD 4: 710 (1340?). iij dyner aff flogeel FM 76 (1483, daniserande) . PM XIV . " eet fult par cläþä aff hwit fluel " SD 5: 563 ( 1346) . " et ganst par kläþä striput fluel med gul ib. IIII alne rööth flogeell " FH 6: 123 ( 1512) . - stycke el. duk af sådant tyg. I blaweum floel. jtem I striput floel . . . jtem I. striput floel supra ipsum vbi dormit SD 4: 711 (1340?). "],"e":["flogeel . ","flogeell . ","flogheldh PM XIV . floel. fluel),","floghels kläþe","fluels- )","floghels stykke","flwgels sticke )","floghels super?","flogeldz )"]},{"a":"flogheler","b":"av","c":"adj.","d":["af floghel. viij floyeler örnegad FM 76 (1483, daniserande)."],"e":["floyeler )"]},{"a":"floghelkiurtil","b":"nn","c":"","d":["sammetskjortel el. sammetsrock. wår röda flögel kortel FMU 4: 341 (1470, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"floghelstykke","b":"nn","c":"","d":["tygstycke av sammet. aff gull, sylke, gullenstycke, flogheeldh stucker schal her epter aff tollis som annat STb 3: 10 ( 1492) ."],"e":["flogheeldh stucker STb 3: 10 (1492)),"]},{"a":"floghgnista","b":"","c":"","d":[" , se flughgnista."],"e":[]},{"a":"flogs","b":"","c":"","d":[" , se flugs."],"e":[]},{"a":"flokke","b":"nn","c":"","d":["= flokker 1. Lg 3: 462 ."],"e":[]},{"a":"flokker","b":"nn","c":"","d":["flock, följe, sällskap. " i fluk oc i faranötha SDNS 3: 499 (1419). dumben . . . war j flok oc selskap med honum STb 5. 56 (1515). ""],"e":[]},{"a":"flokker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flock, hop. " jordhin skalff a moot thz wädher som thera (drakarnes) flokke fölgdhe mädher " Al 5058 . " hwar slik en flook (näml. af fartyg) i hawit rwter " RK 1: 3563 . satto swenana alla i en stook en digher rota en starkan flook ib 3885 . - flock, följe, sällskap. bathe i flok oc i farnöt SD NS 1: 147 ( 1402) . " som i flok oc foranötha meth waro " ib 2: 190 ( 1409) . SO 294 . - dat. pl. flokom, i flockar, i mängd, hopvis. flokkom koma Bil 106 . ib 251, 253. Gr 306 . Lg 112 . ","2) afdelning i en lagurkund. vptälias j hanum (Gårdsrätten) flukka fämptan MEG 53 . " gaardz rättin mz sinom flokom oc balkom " Bir 5: 109 . - Jfr broa-, fara-, frända-, qvinno-, stor-flokker."],"e":["flukker . "]},{"a":"flokker","b":"nn","c":"","d":["affall af ull. söma then flokken äller öffwerskärara wllena j eth linneth klädy PM 50 . Jfr oviskärara flokker."],"e":[]},{"a":"flop","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flod, flöde, öfversvämning. aldre kom swa mykil flodh epte noa flodh Bil 709 . MB 1: 169, 170, 171, 175 . Bir 1: 78, 394, 395, 3: 303, 399 . then tiidh flodh ware VAH 24: 322 ( 1442) . " ä nar flodh är ib. "","2) flod, stigande hafsvatten? stundom siärran (för fiärran) ok stundom flödhir (trol. är dock flödhir att fatta ss verb) GO 1095 . Jfr flära. ","3) fluctus, bölja. " staddir . . .owir hafsins flodhe " Bir 3: 382 . ib 366 . Lg 3: 50 . ","4) fluvius, flod, ström. þte funno sik ena floþ Bu 527 . " owir fara flodhina eufraten " Gr 313 . owir iordans flödh Bo 23 . " fyra flodhir rinna wt aff henne (källan) " Lg 91 . MB 1: 1 58, 159, 236 . KL 12, 53, 194, 239 . Jfr brännestens-, hovudh-flodh."],"e":["flödh Bo 23 ; Bir 1: 394 ; ","flödhin ib 395 ; ","flödhena KL 194 . ","-ir ) , "]},{"a":"floren","b":"nn","c":"","d":["florin, ett slags guldmynt först slaget i Florens och försedt med denna stads vapen, en lilja. thre !TECKEN? ladhna mz florena Fl. 491."],"e":["-ar )"]},{"a":"florera","b":"vb","c":"v.","d":["smycka (eg. med blommor). at han hänna nampn j sik siälffwom bar inscriffuat . . . rödgat oc florerat mz sino eghno blode Su 367 ."],"e":[]},{"a":"flot","b":"","c":"","d":[" , etc, se flut, fluti etc."],"e":["floti"]},{"a":"flot","b":"","c":"","d":[" , se se flut."],"e":[]},{"a":"flotan","b":"av","c":"adj.","d":["flyktig, ostadig, kringvandrande thu skal wara flotan (för flotande? Cod. A wilder 163) oc waffrande (vagus et profugus) a iordhinne MB 1: (Cod. B) 544 ."],"e":[]},{"a":"flotför","b":"","c":"","d":[" , se flutför."],"e":[]},{"a":"flotholmber","b":"","c":"","d":[" , se flutholmber."],"e":[]},{"a":"flotholme","b":"","c":"","d":[" , se flutholme."],"e":[]},{"a":"floti","b":"","c":"","d":[" , se fluti."],"e":[]},{"a":"flotomosi","b":"","c":"","d":[" , se flutmosi."],"e":[]},{"a":"flotstokker","b":"","c":"","d":[" , se flutstokker."],"e":[]},{"a":"flotsund","b":"","c":"","d":[" , se flutsund."],"e":[]},{"a":"flotta fä","b":"","c":"","d":[" , se fluta fä."],"e":[]},{"a":"floþermäninge","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"floþgiuta","b":"nn","c":"","d":["stigbord, damlucka. VAH 24: 322 ( 1442) ."],"e":["flödhgiuta )"]},{"a":"flugerin","b":"nn","c":"","d":["fingerring. " tha han vände om sit fingerin ok stenin gaff som förra skin " Fr 1049 . ib 1975, 2167, 2504, 2557, 2855 ."],"e":[]},{"a":"flugh","b":"nn","c":"","d":["1) flygt. " foglanna flugh " Bir 2: 129 . GO 265 . Al 5060 . " pila flugh " ib 2440 . Jfr byflugh. ","2) flygande el. häftiga smärtor, kolik (hos hästar). for flwg LB 2: 67 ."],"e":[]},{"a":"flugh galin","b":"av","c":"adj.","d":["sprittgalen MD (S) 223 ."],"e":["flug galaen )"]},{"a":"flugha","b":"nn","c":"","d":["fluga; flygfä, insekt. i allmh. for sarbetta flugur ok maþka Bu 402 . KS 41 (107, 45) . Bo 101 . Bir 1: 154, 156, 349 . alzskona flughu som ond är oc meensam, swa som getunga äre oc manga andra MB 1: 297 . " war all flughana plaghan swa forgangin, at aldre en flugha war ater i egipto lande " ib 298 . " ena handa flughu kön är hulkit som callas flädhal " Bir 2: 207 . " inthe är än nw in kometh, sa mykith som en flugw är wärdh " BSH 5: 233 ( 1508) . nar fluen är eghe äble LB 3: 196 . " synis for syninne altidh swasom nokor floghor äller haar " ib 5: 292 . Jfr eter-, hunda-flugha. "],"e":["flogha . ","flue . ","flughna plagha , ","flughu fläkter , ","flughu qvaster , ","flughu svamper","fluo- )"]},{"a":"flugha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["flughu qvaster , m. flugviska. flabelium . . . idest muscarium flwguquasth GU C 20 s. 276 ."]},{"a":"flughdraki","b":"nn","c":"","d":["flygande drake. Di 83, 232 ."],"e":["fflugdrake Di (Cod. B) 321 . flogh draka ib (Cod. A) 232 . flog draga ib 83), "]},{"a":"flugher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr framflugher."],"e":[]},{"a":"flughgnista","b":"nn","c":"","d":["lkringflygande gnista? fomes . . . föda oc synda gnista fomites in plurali flogh gnista GU C 20 s. 283 ."],"e":["flogh- )"]},{"a":"flughordh","b":"nn","c":"","d":["rykte. " mich wndrar atj swa danda flugbordh wille sköda aff SDNS 3: 457 (1419). ""],"e":[]},{"a":"flugs","b":"ab","c":"adv.","d":["strax, genast. " skwto flogz in pa them " BSH 5: 167 ( 1507) ."],"e":["flogz )"]},{"a":"flukker","b":"","c":"","d":[" , se floker."],"e":[]},{"a":"flukker","b":"","c":"","d":[" , se flokker."],"e":[]},{"a":"flukningum","b":"ab","c":"adv.","d":["i flockar, hopvis saghu män . . . riddarskap j alscons wapnum ganga saman flukninghum Bil 311 ."],"e":["flykningom Lg 993 . ","eg . "]},{"a":"flukt","b":"nn","c":"","d":["1) volatus, flygt. " vnghin är ey swa raskir vndan flygha som the (roffoglarne) äru j sinne flogt " Bir 1: 301 . Al 9099 . " lustelika flykter j wädhreno " Su 200 . ","2) fuga, flykt. " i thera flukt ther the rympdo " Al 7393 . Di 196 . " til flykt driffwa M män " MB 2: 62 . " gaffwo the sik til flykt " ib 137 . " vm vi gifwom flukena (taga till flykten) " Bo 108 MB 2: 244, 254 . grep fluctena ST 345 . ib 347 . " demetrius oc hans här togho flychtena " MB 2: 252 . ib 317, 322 . tok hon til flyktena Lg 3: 273 . MB 2: 303, 313, 316 . Jfr til-, und-flukt, äfvensom flyktirlika, flyktogher."],"e":["flwkt Di 196 . ","fluct: fluctena ST 345, 347 . ","flogt . ","flykt MB 2: 62, 137 ; ","-ena ib 244, 313, 316, 317 ; Lg 3: 273 ; ","-er Su 200 . ","flykth: flykthena MB 2: 254 . ","flyckt: flyctena ib 2: 322 . ","flycth: flycthena ib 252 ; ","-enne ib 303 . -ir),"]},{"a":"flukt","b":"nn","c":"","d":["1) volanus, flykt. höken är alastingis snar j flökthenne PMSkr 268 . ib 276 . 2) fuga, flykt. ty matthe grechana taka til flykt Troj 65 . - giva flukt, gripa till flykten PMSkr 128 . - Jfr af-, iu-, land-, saman-, til-, unt-flykt."],"e":["flykt Troj 65 . ","flygth PMSkr 128 . flökth ib 276: -enne ib 268 ),"]},{"a":"fluktogher","b":"","c":"","d":[" , se flyktogher."],"e":[]},{"a":"flundra","b":"nn","c":"","d":["flundra. " " VGL XIV . Al 5229 ."],"e":[]},{"a":"flundra","b":"nn","c":"","d":["flundra. " til laffthanen . . . krampasill eller flundror medh lök Brasks Matordn. 8. ""],"e":[]},{"a":"flunka","b":"vb","c":"v.","d":["vanka, röra sig ostadigt. han flunkar millan skogh oc diike RK 3: 2081 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"flut","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flytande. " doo aff näsoblodz fluti " Bir 2: 219 . " aff strömsins futj " ib 3: 411 . " fore offmiklo flutti aff hoffdhe " LB 3: 166 . thz . . . menar fluth ib 167 . Jfr ut-, vatn-flut. ","2) det som vid kokning flyter ofvanpå, flott, fett. togh tyäru flot (adipem) oc qwadho ST 18 . " thet thorra flotet som aterbliffuer j braadpannona " LfK 220 ."],"e":["flot )"]},{"a":"flut","b":"nn","c":"","d":["1) flytadne. om the skutor oc wrak, som neder senkte äre jnnan bomen, at the komme genom bomen eller oc öse them op til fotz (ɔ så att de bli flytande) igen, the som ther til äre ferduge STb 5: 288 ( 1520) . Jfr Sdw 2: 1217. 2) flott, fett. sebum . . . quod modo sepum . . . dicitur floth oc swinayster GU C 20 s. 558 . Sex ekon tr 271 . " hwar fredg bör honum (ɔ redeswennen) aname flothz (ɔ flothet), som sankat är j stegerhuset om vikana " Arnell Brask Biᴵ 30."],"e":["flot . ","flath ? HLG 3: 114 (1528)"]},{"a":"flut fiälder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fluta fä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["flotta- )"]},{"a":"flutför","b":"av","c":"adj.","d":["färdig att gifva sig ut till sjös. saa at i äre flotföre BSH 5: 147 ( 1507) ."],"e":["flot- )"]},{"a":"flutholmber","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["flot- )"]},{"a":"flutholme","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["flot- )"]},{"a":"fluti","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ratis, flotte (ss transportmedel). " instrumentum de lignis fabricatum wlgariter dictum flwta " Scr. rer. svec. III 2: 264. - flotte, mängd av flytande virke. fore en flota timber til slottet kom gaffs xj mark SSkb 38 ( 1502) . ib 39 (1502). iij mark fore en flota timber jon jönsson fick ib 155 ( 1505) . " samma dach gaffs vj mark fore j (1) flöta palar " SSkb 234 ( 1507) . Jfr badhstovu fluti. 2) classis, flotta. komma mangh skip löpandis j sänder je nom flotha j haffuena PMSkr 63 . ib 171. Jfr skipfluti."],"e":[]},{"a":"fluti","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) ratis, flotte. " the giordo en flota aff thörran wiid " RK 1: 4235 . ib 1528, 1532, 2: 1116, 6126, 6135 . " göre nogre flotter aff tijmber BSH5: 290 (1508). pa floterna kan man göre stoe velter aff riiss ib. "","2) classis, flotta. han hafde sich . . . wel siäxthiga skip vti en flöta RK 2: s. 337. ib 1: (Tillägg till LRK) s. 243, 245. vara i flathe met the lybske skep FM 416 ( 1509) . " at segle med andre skep j flathe ib. "","3) flytning? for allan flota i hofwdit LB 7: 331 ."],"e":[]},{"a":"flutland","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"flutmosi","b":"nn","c":"","d":["kärr. " godhe borgha stadhi skulu wara . . .i forsom älla flotmosom " KS 85 (207, 93) ."],"e":["flot- )"]},{"a":"flutmosi","b":"nn","c":"","d":["kärr. SD 1: 228 (1222-30) (Sdw 2: 1217)."],"e":["flot- )"]},{"a":"flutstokker","b":"nn","c":"","d":["eg. stock som flyter på vattnet; bild. om den som ostadigt far hit och dit. " thu skal wara een flutstokkir wafrande i iordhinne " ST 322 . ath . . . han altid fara skal som en flotstok BSH 5: 304 ( 1508) ."],"e":["flotstok )"]},{"a":"flutstokker","b":"nn","c":"","d":["eg. stock som flyter på vattnet; bildl. om den som ostadigt far hit och dit, eller om den som icke har något längre stadigvarande uppehåll på ett ställe. erro . . . vagus instabilis flotstokker GU C 20 s. 228 . numidus . . . waffrande owiis ostaduger ok otroghin wlgariter aput nos flotstokker ib s. 365 . palans . . . qui numquam in aliquo loco certam habet mansionem flot stokker ib s. 398. Bergström Arb Kr 1: 150, 157."],"e":[]},{"a":"flutsund","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1217."],"e":["flot sond )"]},{"a":"fly","b":"nn","c":"","d":["vattenpuss, dam. katadho han (ɔ: biälkan) wti et fly thz som heet probatica piscina Lg 95 . " i thz sama flydh ib. giordho . . . ena fä bro owir et fly. som hetir syloa ib. (?) at han (ɔ: var herra) skulle opfara iuir lät fly. fly (på båda ställena för sky?) slikt fran jordhinne vplyptis mz solinna krapt " MP 2: 103 ."],"e":[]},{"a":"flya","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) constituere, oridnarie, ställa till, anordna, bestämma, styra. huru han matte fly thz sa at han matte sielff til nycopungh fare RK 2: 2955 . " flydde thz konungen saa ib 8317 !SYNS_DÅLIGT? 503, 1704, 4217, 5694, 5782, 6762, 6889, 8549, flin thet swa " MD 86 . " at althing oss i mellan sua fliit ära " SD NS 1: 413 ( 1405) . " wi flidhom thet swa, at holmsten skulle honom giffua siex mark i klädhe ib 2: 266 ( 1410). fliir iach thz huru iach ma FL (Cod. C) 164. at han . . . flyiar alla sina lymmer til blyghetzens styrilse " LfK 31 . " alt flyiar hon sötelikaoc dahglika " Su 19 . gudhelik oc äwerdelik snille, som alt flyar oc skikkar ib 277 . ib 320, 329 . MB 2: 308 . " hwat skal han tha sidhanha ägha ällar flya " LfK 15 . " fliade hwat henne skulle sändas aff hans rätthom " MB 2: 165 . hwariom wisom manne tilbör at skikka oc fly hwariom enom thz hanom bätzst höffuis Su 347 . " swa flyadhe gudh " MB 2: 293 . Lg 3: 555 . " fly (laga) sa at thw henne rakar " Di 56 . ib 166 . " brynilla badh . . . haghen . . . ath flydde (för han flydde) saa alth sigordh kome ey mer tith jgen " ib 229 . " flye syslomannen at ther ingärdhis roghklykkior " Bir 5: 120 . samqwändher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe (sammanstälde, förenade) them som idkelika skuldo wara i gudz lwffwi oc tiänist LfK 18 . - förfoga öfver, bestämma öffver. aff hwilko iak hafwer vplorit afgällith och fliit äpter minom vilia SD NS 2: 71 ( 1408) . mågo thy styra och rådha, wända, sällia, skipta, giffwa och allaledes flia effter sinom egnom wilia ib 443 (1411, nyare afskr.). - bestyra, beställa, göra bestämmelse. med prep. um. fly oc skikka om all sin tingh oc äghadela LfK 15 . " aldrigh maa han sidhan ther om skikka ällar flyia ib. - inrätta. wm han [tecken:] kännedombir) wardher swa flydher " Su 346 . ib 149, 351 . " swa alt thit liffwerne oc alla thina gerninga ther til flyes oc skikkes " ib 254 . - besörja, uträtta. jwdhane wälflyande all sin stykke (rebus prospere gestis), foro hem mz glädhi MB 2: 320 . ","2) tillsätta, förordna. skikkas . . . oc flys all ämbete oc ämbetes män LfK 29 . " skikkar oc flyr propheta oc lärefäder " Su 363 . ","3) skaffa,utverka vi vilie vel fly tek venskap aff atilius konung Di 222 . ib 196 . Lg 3: 444 . ","4) gifva, lemna. bad them sik köpe late alt thz the kunde honom fly RK 2: 3636 . " flya huar ret i sin stad " SO 104 . " herren gudh honom flyande wärdzskylleliga pyno " MB 2: 291 . " wart henne thz ginstan flyat " ib 182 . Lg 3: 562 . " westherårss slott flydde the mig tha " RK 3: (sista forts.) 5807 . ","1) inrätta sig, göra sig skickad. thu skalt oc fly thik allaledhis ther äptir (ställa dig så, laga så) at thu hafwir innogheth oc granna athwakt j thinne bön ST 160 . ","2) vara beskaffad. see hwrw the sigh flyia MD 168 . - Jfr tilflya."],"e":["flyia . ","fly . ","flia . fli: flidhom SD NS 1: 266 ( 1410) . ","flii: fliir Fl (Cod. C) 164 ; ","fliit SD NS 1: 413 ( 1405); 2: 71 ( 1408). ","flya sik , "]},{"a":"flya","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ordna, laga, styra. " sidan the wordo nidote flydde wyr härra thät swa ath them gafs mindre " MP 4: 126 . J Buddes b 76 . - laga, ställa om, se till. flyn iw at j lären maaleth bode valska oc fransoos HSH 13: 114 (1524, Brask) . - ordna, inrätta. thy är oss allom radhelkikt ok nyttehlikith, ath wi swa flyom warth liffuirne rätueselika ok gudhelica, ath war herre ville oss haffwa äwärdelica j syno amynnilse MP 5: 48 .","3) skaffa. " giffuer akt paa glasmakare embete och flyr oss en meterswen hiit " HSH 13: 114 (1524, Brask). thät han skulle hielpa ok fly hwar man ret Arfstv 51 ( 1461) . STb 3: 436 ( 1499) . " kemenere skole fly erich jonsson reth om thet ffat jern han klager effter " ib 5: 284 ( 1520) . ådraga. ath han ey flyr sig eller sin herra ohyllisth ner landhbon eller annrstadz j länith Arnell Brask Biᴵ 24. 4) giva, (över-)lämna, utlämna. ey sculu soknamen städhia noghot filas eller fordhas af prestens äghor for än jnuentarium fulleligha bereth är oc förbätrat epter makt hans Gummerus, Synstat 43 (1425 i vidim. fr. 1440; jfr ib s. 39: flyttas eller fordas vilket emellertid torde vara fel li avskriften (från 1500-talet). - Jfr ater-, til-flya."],"e":["fly . ","flia . ","limpf . -adhe el. -dde)"]},{"a":"flyan","b":"nn","c":"","d":["ordning, inrättning. " alt thz aff gudhi är, thz haffwir skäliga flyan oc skipan " Su 347 ."],"e":[]},{"a":"flyan","b":"nn","c":"","d":["anordning, ordning. " the foresyn eller flyan (dispositio) i hulka gud för än han skopp verldena somliga vthualde ok beskärdhe til sith hymmelska rike " SvKyrkobr 183 ."],"e":[]},{"a":"flygha","b":"vb","c":"v.","d":["flya (om lefvande varelser). örnin flygher fughla högist Bil 157 . " lduua flögh af himirike " Bu 6 . " ängelen flögh fra hanom " ib 4 . ib 207 . " synom . . .sagdhe sik wilia til himpna flygha " Bil 105 . " thu äst hem flughin ifwer hympana " ib 216 . - flyga, fara el. drifvas i luften med hastig fart (om liflösa föremål). pilane flughu vm cring han Bu 502 . " swa rasklika som piil kan raskat fliugha " KL 125 . " han (stenen) flög iij (3) faffna op li wädret " BSH 5: 147 ( 1507) . " v tender flugu vtu hans mwn " Di 182 . thz (hufvudet) flög fran kroppen ib 196 . - bildl. (om ord, rykte o. s. v.). the tidhande flugho tha yffrit wiit RK 1: 2605 . " ryktheth flögh mz storth wndher " ib 3: 2504 . ","1) flyga bort. the (vildgässen) . . . flughu högt vp j wädhrit ok flughu tho ey bort KL 35 . - bildl. MP 1: 13 . Bir 2: 218 . ","2) bordunsta. " alt liffsens wathn skal gömas j tättom glasom ath thz ey flygher borth " PM XXXI . - Jfr bortflygha. flygha fram, flyga fram, KL 11 . "],"e":["flygia: -iande MP 1: 71 . ","fliugha KL 125 . ","fliwgha Ber 213, 232 ; ","-ande ib 157 . ","flwgha: -ande ib 153 . ","flughu . ","flugho . ","flughin ) , ","flygha ater , flyga til baka. the (ɔ: biin) . . . flughu vtan vm stokkin atir ok fram (fram och til baka) KL 11 . flygha bort, ","flygha in , flyga in. flughu the (bina) in ok vt KL 11 . flygha nidher, flyga med. MB 1: 183 . ","flygha up , flyga upp. KL 35 . Jfr up flygha. ","flygha ut , flyga ut. KL 11 . Jfr ut flygha. - Jfr ivir-, til-, umkring-, und-, undan-flygha."]},{"a":"flygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga, ila, skynda. " i flytande ränning, i fulll karriär. strax styrde han syn häst j flygande ränning j mot honom " Troj 29 . - flyga, slungas, fara. han . . . hiog moth honom, swa ath hoffswenius swerd flögh honom vtaff händerne STb 1: 396 ( 1482) . " han slogh vp hennis kammare döör, swa ath dorin flugo in i cammaren ib 388 (1492). - bildl. flyga: sväva ut. en godh bön for lösom ok villom oc flghiande thankom " SvB 493 . "],"e":["flyghia: -iande SvB 493 )","flygha bort , dunsta bort. säth ather deghillen pa eldhen swa länge ath qwekselffwith flygher borth mädh rökenom PMSkr 416 . ib 384 . - Jfr ivir-, kringum-flygha samt forflughin."]},{"a":"flyghan","b":"nn","c":"","d":["flygande, flygt. Bir 1: 300 ."],"e":[]},{"a":"flygning","b":"nn","c":"","d":["flygt. " högho flygninga vmskiptelikx fugla kyns " Bir 4: (Dikt) 226."],"e":["-ar )"]},{"a":"flyia","b":"","c":"","d":[" L. ","1) fly. ioakim flyþe Bu 3 . ib 8, 71 o. s. v. fludhe diäfwlen KL 21 . " pilten . . .flydhe räddir " ib 29 . " flydde i ödhnena " ib 220 . " flydde han . . . til ikänt klositr ib 252. flyþo . . . fra hanom " ib 187 . " alle flydde för hon um " Di 219 . - fly, taga sin tillflykt (till). iak flyr . . .vndi iþra värio. vndi þina naþa vinga Bu 143 . hawir ängin til hwilkin han moghe flya KL 215 . at jak maghe trolika fly til gudh ib. " flydde han innerligha til sancte eric " Lg 3: 371 . ","2) fly från, genom flykt öfvergifva. med ack. fly landith MB 1: 177 . flyia wäghin Bil 634 . " han fludhe wäruldena " ib 694 . flye (förevisses från) ämbetet SO 149 . " fly war gard, som then sin borgan flydde eller rymde " GS 50 . ( 1448). fly för. hui fly þu þin faþur vämptar uvämptan Bu 156 . undfly, undvika. badhin thässin bärghin skulu flyas Bo 98 . hon sagdhe sik ey gita flyt syndanna tillfälle vtan hon flydhe manna vmgang KL 35 . " fluþo värzlik vmgangilse " ib 188 . " flydde . . . manna loff " ib 220 . " þät fly wir firi biuthum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). til at flyä þässä plikt ib. " sqwaller oc fofäng oordh flyens alzstingis " VKR 60 . " han skal flyia alt thet illt ok odöghdelikt är " KS 13 (30, 13) . " äru nokre the osidhi flyande, ther ädhla män af åldr haua flyt ok före osidhi haldit " ib 54 (137, 58), ib 4 (7, 4), 14 (34, 15), 17 (43, 18). - undvika, taga sig i akt för, akta sig för. med inf. fly wpinbara hwat thu forskulladhe Ber 112 . " flyddo alle at stadhna ther " Lg 3: 213 . " med sats inledd af at. huru ma manne fly (vitare) at han tala ey illa vm sin iämcristen " KL 238 . flyia bort, fly bort. mz hwat dröuilsom the flyddo bort Bo 155 . Jfr bort flyia. "],"e":["flyghia KS 17 (43, l18). flya Bu 57 ; Bil 346 ; KL 215 ; KS 4 (7, 4), 14 (34, 15) . ","flyä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","fly Bu 8, 143, 491 ; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bo 10 o. s. v. ","-o ib 71, 166 ; KL 188 . ","fludhe Bil 694 ; KL 21, 27 ; ","-o ib 31 o. s. v.; -u ib 45 . ","flyþe . ","flydhe . ","flydde . ","flyddhe . ","flyia undan , fly undan, fly bort. folket fluþe vndan ok rymde Bu 492 . ib 156 . Bo 161 . " flydde vndan lönlica " KL 293 . Iv 739 . Jfr undan flyia. - Jfr til-, und-, ut-flyia."]},{"a":"flyia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr til-, ut-, unt-flyia."],"e":[]},{"a":"flyilse","b":"nn","c":"","d":["undflyende, undvikande. for syndinna flyilse Bir 2: 202 . ib 4: 41 . " til flyilsa hvaria synd ib (Dikt) 275. Jfr tilflyilse. ""],"e":[]},{"a":"flykkia","b":"vb","c":"v.","d":["flocka sig, gå i flock, strömma. alle . . .flykto thiit KL 359 . lärdhe folkit som ltil hans flykte at höra gudz ordh Gr 296 . Lg 3: 222, 227, 230, 559, 567 . " flykto alla vth w stadenom " MB 2: 170 . "],"e":["-te )","flykkia sik , flocka sig, samlas i flock, gå i flock. flykkiande sik alt hopom in til hans Bo 179 . " flykto sik til saman " ib 216 . - - refl. ","flykkias , d. s. huru discipuli enfallelica flyktos vm han Bo 67 . - Jfr til flykkia."]},{"a":"flykt","b":"","c":"","d":[" , se flukt."],"e":[]},{"a":"flykt","b":"","c":"","d":[" , se flukt."],"e":[]},{"a":"flyktogher","b":"av","c":"adj.","d":["flyende. " ware thet oc swa, at thöm som fridhen bruti hafthe, nakar äpter fyldge a fluctoghom foot " Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - Jfr landflyktogher."],"e":["fluctogher: -om Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) ),"]},{"a":"flyktogher","b":"av","c":"adj.","d":["flyktig, landsflyktig. " galaadz män waro flyktoghe vordne aff effraym " MB 2: 110 . Jfr fält-, lands-flyktogher."],"e":[]},{"a":"flyliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oflyliker."],"e":[]},{"a":"flyta","b":"","c":"","d":[" L. ","1) flyta, drifvas på el. i vattnet. blykistan flöt Bu 210 . " archen flöt ower watnen " MB 1: 170 . " flytir suasom skip mällan bölghior " Bir 2: 172 . wi flutum ifuer eno fiöl Bil 351 . " wardhe liwandis creatwr . . . badhe ther kryper a iordhinne, oc swa thz flygher i wädhreno, oc swa thz flyter i watneno " MB 1: 157 . ","2) bildl. härflyta. " handenna lif af hofþeno flyar (i rim med liutar) " Bu 74 . ","3) flyta, gifva från sig vätska el. var. än the (öronen) flyta LB 5: 80 . ","4) flyta, varaöfvergjuten (med). mz hunagh ok miolk väldar oc flytar iorþen al Bu 77 . MB 1: 401, 404 . Bir 3: 54 . see största delin aff gudz likama . . . j midhwaghu stänktan mädh rödho blodhe. swa som fliutande KL 19 (fliutande bör kanske snarare föras till blodhe, i hvilken händelse exemplet hör till 2). ","5) om lukt: utbreda sig. hans öyrtta lokt skal flyta (fluant aromata ilius) Ber 182 . ","6) utbreda sig, sväfva ut. flytande (fluctantium) thankana bang Ber 217 . vm thu . . . hafdhe hughin när thik ok läte äkke flytan i värdlinne. i fafängom oc onytlicom thankom Bo 236 . " flytir (defluit) han (ɔ: mannin) opta j fafängo " Bir 2: 307 . ","1) utflyta. " orenlighetin ok wagen skal ey flyte bort aff ögonen " LB 3: 59 . ","2) flyta bort, upplösas. som hon skulle al flyta bort i tarom Bo 74 . Jfr bort flyta. "],"e":["fliuta . ","flyutha . ","flwtu MB 2: 81 . ","flute . ","flutin , se be-, bort-, up-flyta. flotin, se be-, ivir-flyta. flötin, se inflyta), ","flyta bort , ","flyta in , flyta lin, strömma in. at in matte flyta j mit hiärta thäs hälgha anda nadh Bir 4: 160 . Jfr in flyta. ","flyta nidher , flyta ned, rinna ned. olian flöt allan thän daghin nidher i tyberim flodh Lg 67 . Jfr nidher flyta. ","flyta up , flyta upp. flöt hälakt lik vp fran grunnom Bu 532 . MB 1: 236 . Jfr up flyta. ","flyta ut , flyta ut, rinna ut. blodhit ther flöt wt af thino . . . hiärta Bir 4: 160 . Jfr ut flyta. - Jfr af-, be-, ivir-, saman-, til-flyta, äfvensom fulflytande."]},{"a":"flyta","b":"vb","c":"v.","d":["bildl. flyta omkring. kastas omkring, föras hit och dit, röra sig. jak owärdogh synderska . . . wafrande oc flytande j syndelikom tankom SVb 336. the flyta swa i wndhirlike oc omanlike kötlikx lusta girnilsom SkrtUppb 333 . " thät är omöghelikit badhe flylghia gudhi oc flyta i värlz goze " Hel män 111 . "],"e":["flyta bort , flyta bort, upplösas bildl. aldir förra syndana thunge nidhersänkis j vatnit oc flyter bort til inkte Prosadikter (Barl) 84 . ","flyta ut , flyta ut, rinna ut. ther äptir flöth vth blodh ok watn MP 5: 88 . ib 86 . - Jfr be-, bort-, in-, ivir-, saman-, til-, um-, up-, uppe-, ut-flyta samt hunags-, klar-, söt-flytande."]},{"a":"flytan","b":"nn","c":"","d":["flytande. taramannas flytan Lg 3: 399 ."],"e":[]},{"a":"flytan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr lndflytan."],"e":[]},{"a":"flyterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["li flykt. vndradho . . . huar swa mykith monde fara ok swa flyterlika monde renna Iv 7423 ."],"e":[]},{"a":"flytia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) eg. låta flyta; flytta, sätta i rörelse, föra framåt, föra. med dat. fotum flytia Bil 447 . - med ack. likamin hawer twa föter at flytia likamin mz MB 1: 226 . " lifwande andbud som är asna ok hsäta mz hulkom lifwande thingh ok dödh magho flytias ok framföras " Bir 1: 290 . flytos hans ben tel edissam Bu 189 . " hafdho thässkyns gudz hws, som the matto flyta mz sik hwart the foro " MB 1: 485 . gudh . . . flotte han oc satte i then stadh ib 129. är sidhan tith förth oc flwth PM 51 . lät . . . allan stadhin af stadh flytia Bil 212 " the flutto thera kloster aff stad " RK 1: 1212 . " þäþan flytte han staf ok stol tel antiochiam " Bu 99 . " flutte abram sina säto " MB 1: 180 .","2) öfverflytta, öfverföra. " persarra rike flyttia jn til macedonas " MB 2: 203 . ","3) öfversätta. " tha een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher flutter oc thydder a rytza tungo " MB 1: 319 . ","4) intr. " flytta? flytiädhe hon aller rwm aff eth j annat (för aff eth rwm j annat?) " Lg 3: 534 . ","5) begifva sig, skynda. alle graatande flytte til oniam MB 2: 287 . ","1) flytta sig, förflytta sig. omöghelikit är at thz maladha korset a the wäggine flytir sik siälft owir a andra wäggina KL 38 . " stiärana wek oc flutte sik til annat rum " Bil 53 .","2) begifva sig. aller härin aff syria flytte sig til honom MB 2: 260 . " folkit flutte sik aldre aff stadh ib 1: 397. " ib 339 . "],"e":["flyttia . ","flyta . ","flotte . ","flytte Bu 99 ; MB 2: 260, 287 ; ","-o ib 1: 399 . ","flyte: flytos Bu 189 . ","flytiädhe Lg 3: 534 . ","flytia sik , ","flytia sik a , företaga sig. flytia sik a at göra ofridh RK 1: 489 . ","flytia af , flytta bort, föra bort. GS 40 . BSH 5: 219 ( 1507) . Jfr af flytia. - Jfr in-, ut-flytia."]},{"a":"flytia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) flytta, föra framåt, fortskaffa, befordra. " klagedhe ok kerdhe the dannemen . . . om the sware skiwtzferdher, ther the haffue haffth, ath hwilken en som kommer ok sigher sigh ware i min ok richesin rese ok ärendhe, ath the schole honom fordhe ok flythie " Uppspriv 20 ( 1497) . - flytta, bortföra. ey skulu solknamän städia nogot flyttas elle fordras åff presten ägor för än inuentarium fulleliga beret är oc bättradt effter ämpnom hans Gummerus, Synstat 39 (1425, avskr. fr. 1520-t.; jfr flias eller fordhas ib s. 43 (1425, i vidim. fr. 1440), vilket sannoklikt är det ursprungliga uttrycket). 2) förfoga sig, begiva sig. the äre kranck och wanför folk baden tw, swa ath the formechte jngenstades flytta eller fara STb 3: 191 (1494). "],"e":["flötia Svartb 492 ( 1468)","flötte EK 1212 i var. flötthe SpV 20 ), ","*flytias , ","flytia sik a , jfr R. Pipping, Kom till Eriksskr. s. 261. - Jfr bort-, sam-, til-flytia."]},{"a":"flytiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilflytiare."],"e":[]},{"a":"flytilse","b":"nn","c":"","d":["flytning. LB 7: 211 . Jfr blodh-, in-, til-, ut-flytilse."],"e":[]},{"a":"flytliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oflyliker."],"e":[]},{"a":"flytning","b":"nn","c":"","d":["flyttande, transporterande. " ödde mangha peninga j flytningh millan köptstadhen oc skipin " PK 242 ."],"e":[]},{"a":"flädhermus","b":"nn","c":"","d":["flädermus. " ther flughu natbakkor ellir flädhir mys " ST 525 ."],"e":[]},{"a":"fläkker","b":"nn","c":"","d":["fläck. Jfr smita fläkker. "],"e":["*fläkkia skiolder","fläkkeskioller )"]},{"a":"fläkker","b":"nn","c":"","d":["fläck. " takir thz borth swarta flekka " LB 3: 103 . tha ögonen . . . haffwa flecker ib 7: 204 . ted fordriffwer fleckär (fräknar?) oppo anicthet ib 103 . fordriffwer . . .fleckia och spotler i anlitet ib 135 ."],"e":["-ar . ","-iar . ","-er )"]},{"a":"fläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["fläka, fläcka, klufva. bint henne (ɔ: lwngona) om hennes hoffwd, fleckta i tw LB 7: 197 . " tag en liiffwandis mwss oc fläk henne j tw " ib 288 ."],"e":["-ter )"]},{"a":"fläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["fläka, fläcka, klyva. " tak en gren . . . oc honom klyff fläskiandis warliga mädh enom kniff pa andro sidhonne swa ath tw jnthe sargar knoopporna " PMSkr 322 . " tak wp eth wngth kyrsebära trä oc fläk thet j wa dela " ib 347 ."],"e":[]},{"a":"fläkkia","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 327."],"e":[]},{"a":"fläkkia","b":"nn","c":"","d":["till rustningen hörande särsk. bröstet skyddande betäckning. " I par maliotygh . . .sclicet vnum par flækkio. vnum par grusænær. vnu skøzel. et I kraghæ " SD 4: 710 ( 1340?)"],"e":[]},{"a":"fläkkogher","b":"av","c":"adj.","d":["fläckig. " scutlatus . . . fläkkoger " GU C 20 s. 558 ."],"e":[]},{"a":"fläkta","b":"vb","c":"v.","d":["fläkta. " fläkthandes oppa hennas brändagha " Lg 3: 415 . Jfr til fläkta."],"e":[]},{"a":"fläkter","b":"nn","c":"","d":["Jfr flughu fläkter."],"e":[]},{"a":"flämsker","b":"av","c":"adj.","d":["flamsk, flandersk. iii tafla flamska HLG 2: 147 (1523)."],"e":["flamsker )"]},{"a":"flämsker","b":"av","c":"adj.","d":["Flamsk, Flandersk, från Flandern. I flemst stryc SD 4: 370 ( 1334) . I flamsk boneth HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":["flamsker . ","flemst SD 4: 370 ( 1334)), "]},{"a":"flämta","b":"vb","c":"v.","d":["flämta, häftiga andas. ärw the (ɔ oxarna) mykith hethe tha latis ey til ath ätha för än the wenda ather ath fiämtha PMSkr 198 . ib 232, 242. then hök som flämthar oc ängxlas ib 273 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"fläng","b":"nn","c":"","d":[" ? eg. väl: slag, hugg. i fläng, på slump, på måfå, utan eftertanke? swor j flengh (ändradt til stora eda) RK 2: s. 364."],"e":[]},{"a":"flängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) flänga, fläka, åstadkomma revor (t. ex. i bark). kniffwen som wintrännas grena affskäras mädh skal wara alstignis hwas hardher oc tynner, thy är hon boll oc tykker tha flängher han PMSkr 319 . 2) piska, gissla. hon saa sin son standha nakin skiälwandhe bundnan ok flängan (för flängdan) SkrtUppb 390 . - Jfr genom-, hudhflängia."],"e":["flägnder SvB 293 . ","flängdher ib 456 ) , "]},{"a":"flängia","b":"nn","c":"","d":["1) flagellum, piska, gissel. nar flengionar atir droghos slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ik gislomen Bir 1: 29 . ib 34, 208, 3: 40, 289 . Su 29 . ","2) pisklag, gisselslag. " the obrygdilse ok flängior oc hadh ok sputh oc slagh ok pwsta . . . som han tolde " MP 1: 115 . " diäflana flängior ok slagh " ib 324 . Bo 181 . Lg 334 . Su 316, 439 . Jfr bak-, gadda-, gisla-flängia."],"e":[]},{"a":"flängia","b":"nn","c":"","d":["1) flagellum, piska, gissel. JMÖ 112 . 2) piskslag, gisselslag; särsk. i pl.; plågor. marter. modhren oc pighan saa christum lidha tässa flänghior JMÖ 191 . thän värk ok flängior som iak tholde Nio kap ur Bir 29 ."],"e":["flängir . ","flänghor JMÖ 112 ) , "]},{"a":"flängia","b":"vb","c":"v.","d":["piska, gissla. " flängdho thöm mz glödhetom iärn skrifwom " Pa 17 . somlike flängia han mz lgislomen Bo 181 . " saa iak hans likame slaghnan ok flängdan " Bir 1: 29 . " ibl 91, 108, 2: 123, 211. Kl 142, 159. " Bo 182, 193, Gr 293 . MP 1: 32 . RK 2 . 3799. MD 65 . Ber 121, 269 . Su 5 . MB 2: 385, 396 . PM 20 . Jfr hudhflängia."],"e":["flenga: -as MD 65 . ","flängdher . ","flänkt MP 1: 32),"]},{"a":"flängilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. gisslande. thin (ɔ: Kristi) fängilse, kinpwstan, spwtan, oc hädhilse, näktilse, flänghilse, oc gabbilse Svb 19. - Jfr hudhflängilse."],"e":[]},{"a":"flärdh","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr smikra-, två-flärdh."],"e":[]},{"a":"flärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["svekfull. Su 422 . MB 2: 378 ."],"e":[]},{"a":"flärdhsamber","b":"av","c":"adj.","d":["svekfull. " " Lg 976 ."],"e":[]},{"a":"flärp","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bedrägeri, svek, falskhet. " haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella fiärdh " KS 23 (56, 25) . " hans lygn oc fiärdh " Bil 116 . - falskhet, förställning. thätta ville han förra göra. ok ltho ey af nakre flärdh (non ficte). vtan af allo hiärta Bo 31 . " vtan flärdh oc skrymtelikhet (non simulate) sörgdhe han " ib 166 . - bedrägeri, förfalskning. hon (taflen) war giordh alt vtan fiärdh Al 188 . - i rimverken utan flärdh stundom snarast ss rimfyllnad. philippus wardh wredh vtan flärdh Al 695 . MD 107, (S) 296. RK 2: 4482, 3: 4171 . ","2) flärd, falska vara. plåghade medh fals wara ok flärd i köpom älla andra widhurskipte manna KS 74 (182, 81) . " thagi then ather wärdh som köpthe ok thän flerdh som saldh " SO 19 . ","3) flärd, tomt prål. offmykith girnas thz är fiärdh Al 2958 . ib 2096, 4410 ."],"e":["flärþa fulder , ","flärþa köp , "]},{"a":"flärþ sala","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fläsk","b":"nn","c":"","d":["fläsksida, svinkropp. " xx och v flexk HLG 3: 95 (1528). " " tho skar jac op eth flexk " ib 97 ( 1528) . Jfr siälfläsk. "],"e":["*fläska skinka","fläskia- GU C 20 s. 442 . ","fleskia- ib s. 436 . - skynka)","*fläska svärdher"]},{"a":"fläsk","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kött, fett kött, fett hull. hua som hauer mykit fläsk, han må ey mykit äruodha KS 80 (198, 88) . ","2) fläsk. " köt ok fläsk " Bil 772 . SD 4: 465 ( 1335), nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 637 ( 1347). VKR 42 . RK 1: 1277, 2086 . BSH 5: 252 ( 1508) . - fläsksida. duo flæsk SD 5: 573 ( 1346) . al lmiin fläsk ib 306 ( 1410) . " xiij (13) flesk " BSH 5: 132 ( 1506) . xvij (17) flesk til kaalss ib 268 ( 1508) . - Jfr svina fläsk."],"e":["fläska stumper","fleske- )"]},{"a":"fläskebänker","b":"nn","c":"","d":["slagtarbänk. " the fatige karla her äre pa fleskebenken satte (äro prisgifne åt undergång) medh mik " BSH 5: 332 ( 1508) . Jfr fäghebänker."],"e":[]},{"a":"fläskeböste","b":"nn","c":"","d":["del av ett slaktat svin, fläskbog. katerina hade . . . i fleske böste och annen math, the hade fangit aff clostrith JTb 111 ( 1525) ."],"e":[]},{"a":"fläskemadhker","b":"nn","c":"","d":["köttmask, larv ov köttfuga.' talmus (för tarmus) fleske madkher GU C 20 s. l08."],"e":[]},{"a":"fläskhus","b":"nn","c":"","d":["förvaringhsus för fläsk. FH 5: 237 ( 1524) Sdw 2: 1217."],"e":[]},{"a":"fläster","b":"","c":"","d":[" , se flere."],"e":[]},{"a":"flät","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bästa flät."],"e":[]},{"a":"flät","b":"nn","c":"","d":["lJfr bark-, bast-, näfra-, ramataflät."],"e":[]},{"a":"fläta","b":"","c":"","d":[" , se flätta."],"e":[]},{"a":"fläta","b":"","c":"","d":[" , se flätta."],"e":[]},{"a":"flätia","b":"vb","c":"v.","d":["bedåra, bedraga, narra. " sua plägha han mangha flätioä " Vis sten 6 ."],"e":[]},{"a":"flätia","b":"nn","c":"","d":["flättja; okyskhet, otukt. " han sade sich jngen fletie biwdhe, vtan bödh han henne, tha war tet ey hans alffuer " ST 3: 13 ( 1492) . "],"e":["*flätio man , ","*flätio symn","-söpmpn )"]},{"a":"flätia","b":"nn","c":"","d":["1) dårskap, dumhet, narraktighet, fåfänglighet, lappri. thz var änkte vtan drafwil at sköta sliko fawitzsko oc flätio Bil 598 . " giordhe hanum mang argument wm manga fläthio (rättadt fr. mangan häggoma) " Lg 348 . for tolkith draffwell och flätia ib 3: 121 . äwerdhelik godh thingh synas hänne wara flätia Bir 1: 187 . nempna thz (Guds namn) vtan gudhlika wördning til hwaria fläthio ST 63, 538 . MP 2: 166 . Bir 1: 276, 2: 107, 3: 35 . Su 115, 152, 153, 232, 241, 382 . hwi wil thu tholik flätio taka Al 8902 . " thz är tho alt fanyt flätia " ib 6760 . " i flättya om lopp then riidh " RK 3: 2617 . - onödiga ting? nar människian bidhar äkke hungrin oc matustan. tha skal han eet ok annt thz siälsynt är. och mangra handa flätio blanda saman oc mängia Bo 133 . ","2) fåfängt prat, osanning. saghdhe thz wara fläthio oc gab ST 291 . " fara mz flättia " RK 3: 3188 . ib 2898 . " vtan alla flätio (hufvudsakligen ss rimfyllnad) " Al 9826 ."],"e":["flättya )","flätio ordh","flätiä oordh )","flätio pika","flätio thing , "]},{"a":"flätia","b":"vb","c":"v.","d":["bedåra, bedraga, narra. wy wiliom nw ikke lengher fläthia tigh eller daara Lg 3: 116 . ib 148 . " thu hafffwer tik siälffwan flat " MD 95 . skal . . . sniellen flätias (infatabitur) Bir 1: 339 ."],"e":["flat ) , "]},{"a":"flätta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bast-, har-flätta."],"e":["fläta )"]},{"a":"flätta","b":"vb","c":"v.","d":["fläta. " flättadhe vij haar MB. 2: 121. slagtogit skall wara flettat aff thit eghit skäg " Di 9 . skäggith hwast ok illa flät Iv 269 ."],"e":[]},{"a":"flätta","b":"vb","c":"v.","d":["fläta. " cincinosus . . . har kryl lok flätadh quinna " GU C 20 s. 109 . "],"e":["fläta: -adh GU C 20 s. 109) , ","*flätta saman , fläta samman, hopfläta. fjjkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom PMSkr 332 ."]},{"a":"flödha","b":"vb","c":"v.","d":["1) trans. " låta flyta, låt flöda, gjuta. j dagh flödha himnane honagh owir alla värdlina " Bo 231 . ","2) intr. " flöda, flyta ymnigt, stiga öfver bräddarne. nar thz (hafvet) flödhe flytir thz owir dala ok hyl bärghin " Bir 1: 171 . " skal iak lata flödha watn ower iordhina " MB 1: 168 . flödde hawet lukt ower pharao konung ib 317 . ib 255 . kommo vatnen j gen j flodhene vppa grwnden oc flöddhe äpther sinne sidhwänio rinnandis ib 2: 11 . flödde hafwit til saman ST 335 . " swa wäldogha natwram giordhe gudh siälinne, at aff henna salikheet flödher ater i likamin fulkomin helsa " MB 1: 104 . ","3) opersonl. om hafsvattnet då det vid flodtiden är i stigande: flda, vara flod, stiga. stundom siärran (för fiärran) ok stundom flödhir GO 1095 (jfr flodh, samt flära, fläran). - Jfr in-, ivir-, up-flödha."],"e":["flöddhe MB 2: 11 ),"]},{"a":"flödha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ater-, in-, ivir-, up-flödha."],"e":[]},{"a":"flögh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-ar . ","-ir )"]},{"a":"flöghe","b":"nn","c":"","d":["bjäfs? hafwin sina licama höuislica at the skulin ey synas . . . miörre älla klenare for nakir band älla knöpa älla tholka flöghe (per aliquas ligaturas vel nodos vel similia artificia) Bir 3: 475 ."],"e":[]},{"a":"flöghel","b":"","c":"","d":[" , se floghel."],"e":[]},{"a":"flöghia","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa. " flögþe niþar at eno siaxtighi alna höghþ a iorþena " Bu 168 . ib 173 . " the cristnu flögdhu j batin " Bil 253 . " wändo the ey atir at flöghia älla hoppa " ib 879 . " laat en man flögiä a bogin hanum Hästläkedom i " AS 137 . - rusa upp. en flöghir (insurgit) oc annar skriar Bo 181 . "],"e":["flöia Bu 173 . ","-ir , þe),","flöghia ater , hoppa till baka. skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok rännna hästom, löpa å fot, ok flöghia fram ok ater KS 53 (136, 57) . ","flöghia fram , hoppa fram. KS 53 (136, 57) . ","flöghia nidher , hoppa ned. flögdhe han nidher j kallasta vatn Bil 783 . ","flöghia ut , hoppa ut. flöghþe ut af siangenne Bu 516 . Jfr ivir flöghia."]},{"a":"flöghia","b":"vb","c":"v.","d":["lyfta sig i flykt. Se Sdw 2: 1217."],"e":["lögha )"]},{"a":"flöghil","b":"nn","c":"","d":["flöjel, vimpel? harpa? duo fløghlæ aurati SD 4: 711 (1340?)."],"e":["flöghlar ) , "]},{"a":"flöghis skip","b":"nn","c":"","d":[" = flöghskip. komme IIII flögis skep HSH 20: 99 ( 1507) ."],"e":["flögis skep )"]},{"a":"flöghskip","b":"nn","c":"","d":["ett slags större fartyg. then stora bardsan . . .och iij (3) anner flög skep med ij (2) smaa jakther BSH 5: 171 ( 1507) . " met vj mersskep och nogre flögh skep " FM 273 ( 1506) ."],"e":["flögh skep . flög skep),"]},{"a":"flöt","b":"nn","c":"","d":["grädde. " baducta . . . kernomyölk vertundex flöth vertundex dominis dabitur balducta ministris herrom giffwas flöte ok swenom kernomyölk " GU C 20 s. 48 ."],"e":["flötir: flöte GU C 20 s. 48) , "]},{"a":"flöta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr genomflöta."],"e":[]},{"a":"flöteskatter","b":"nn","c":"","d":["skattetitel: eg. skatt i form av flottningskyldighet, avgift för befrielse från dkylik skydighet. iiij makr och iij ortuger flöteskat aff bredzsby FMU 4: 19 ( 1451) . " aff dönius magnusson xx öre flöte skat " ib 20 ( 1451) . ib. ib 21, 22, 23, 24 (1451) ."],"e":[]},{"a":"flöti","b":"","c":"","d":[" , se fluti."],"e":[]},{"a":"flötir","b":"nn","c":"","d":["grädde. " tag flöter oc siwd sa lenge tz varder smör " LB 7: 353 ."],"e":[]},{"a":"flövel","b":"","c":"","d":[" , se floghel."],"e":[]},{"a":"flöþe","b":"nn","c":"","d":[" ? n.? Jfr iviflöpe."],"e":[]},{"a":"flöþe","b":"nn","c":"","d":["flöde, vattenflod, vattenström. thäm fölska mannenom som lästin sighir at sitt hus bugde iuir sand oc rägn nidhirfordh . . . oc flöpe komo MPFr 229 ."],"e":[]},{"a":"fnas","b":"nn","c":"","d":["skal? thän som rensa äple han kasta bort fasit (för fnasit el. möjl. för flasit) ok afskrädhona Bir 4: 392 ."],"e":[]},{"a":"fnas","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nuta-, pänna-fnas."],"e":[]},{"a":"fnuk","b":"nn","c":"","d":["orenlighet? kan þät fnuk varä gamalt Hästläkedom i AS 137 . ther aff plägher warda fnokl oc wedzka i hoffwudit LB 3: 20 . Jfr kirtla fnuk."],"e":["fnok )"]},{"a":"fnyske","b":"nn","c":"","d":["fnöske. " cremium grytostek ok fnyske " GU C 20 s. 153 ."],"e":[]},{"a":"fodher","b":"nn","c":"","d":["foder (i kläder), foderverk, pelsverk. giffuer iak min nya swarta kiortil meth fodhreno ther wnder sither SD NS 2: 170 ( 1409) . " hafua . . . foodhir aff faarskinom ellir lambskinnom " VKR 12 ib 70 . Bir 4: 24 . " lego . . . jsaac j. tunicam et j. fodher de renskin " BYH 1: 166 ( 1357) . " the sändo honum presentet the rikasta dodher ther man haffwer seet " Al 7674 . " aff fiska skin waro the fodher " ib 7677 . ib 7682, 7685, 8763. thetta fodhir iak vm kring mik hafwir ST 291 ."],"e":["foodhir )"]},{"a":"fodher","b":"nn","c":"","d":["mått för flytande varor (särsk). vin). Jfr Flkman, Om mått och vigt 1: 324. " ij (2) födder rins win " Skotteb 360 (1460 ; Kämn)."],"e":["födder Skotteb 360 (1460 ; Kämn) ), "]},{"a":"fodher","b":"nn","c":"","d":["foder (i kläder). Jfr lambskins-, ryggia-fodher."],"e":[]},{"a":"fodher","b":"nn","c":"","d":[" L: polubum. lfoder. Jfr hästa-, strafodher."],"e":[]},{"a":"fodherbland","b":"nn","c":"","d":["foderblandning, blandfoder. ffarago . . . mixtura papulorum (för pabulorum) fodher-blandh Gu C 20 s. 254."],"e":["-bländh )"]},{"a":"fodherduker","b":"nn","c":"","d":["ett slags ylletyg. Jfr Hildebrand, Sv. Med. l1: 710. verderingh uppå alle vttlänske och inlänske warur . .. anno 1523 . . . alen foderduch . . . v öre Link Biblh 2: 211."],"e":[]},{"a":"fodherfä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fodherhäster","b":"nn","c":"","d":["foderhäst, hast hvars utfodring åligger någon ss skattebörda. frelse landbo schola halla slotz herran eller andre goda män som länen i wärio hafua, twa foderhesta om aarit GS 56 ( 1474) . schola eig konungx eller konungens embetzmans foderhesta leggias til nogra clerka eller frelsemen ib. eig ma eller schal . . . nagan fodermarsk taga penninga eller annor lösn for foderhesta ib."],"e":[]},{"a":"fodherhäster","b":"nn","c":"","d":["foderhäst. BSH 3: 145 ( 1463) (Sdw 2: 1217)."],"e":[]},{"a":"fodherkorn","b":"nn","c":"","d":["foderkorn, fodersäd. Sdw 2: 1217."],"e":[]},{"a":"fodherladha","b":"nn","c":"","d":["foderlada. GS 72 ."],"e":[]},{"a":"fodherlön","b":"nn","c":"","d":["el. f. ersättning för ett tings fraktande till en plats, transportkostnad. vtgiffuit xx (19 1/2) mark for flat tygel iijᵐ (3000) met tess foderlön SSkb 275 ( 1508) . Jfr fordheön Sdw 1: 278."],"e":[]},{"a":"fodherlös","b":"av","c":"adj.","d":["foderlös, utan foder. mantillen . . .enfallan oc fodherlösan Lg 3: 405 ."],"e":[]},{"a":"fodhermarsk","b":"nn","c":"","d":["1) fodermarsk, tjänsteman som förestår och ombesörjer hästarnas utfodring i en stormans stall eller under hans resor. Arnell Brask Biᴵ 32 ff. - överhovstallmästarne. BSH 2: CXXVII (1442) (Sdw 2: 1217). ","2) ss tillnamn. " findwiidh fodermarsk " STb 1: 20 ( 1475) . SJ 2: 38 ( 1478) . SSkb 16 (1501-02)."],"e":["ffordher- StÄmb 10 ( 1423)"]},{"a":"fodhermarsk","b":"nn","c":"","d":["1) fodermarsk, tjenstenan som förestår och besörjer hästarnes utfodring i en stormans stal el. under hans resor. eig ma eller schal . . . naghan fodermarsk taga penninga eller annor lösn for foderhesta GS 56 ( 1474) . schal fodermarsken granlige tilsigha, at hwar bliffwe ther han war inlagder ib. " lhan kallede formarsken till sigh . . . och spwrde hwad som foryd war " BSH 5: 25 ( 1504) . " tith sendhe jach (Hemming Gadd) myn fodhermarsk " ib 114 ( 1506) . " han war tha fodermask " ib 316 ( 1508) . eder (Svante Stures) fodermarsk haffuer lagt häster til the ware landbor, lwidh arnön liggie ib 320 (1508). - öfverhofstallmästare? BtRK 146 (1441, orig., daniserande), 298 (1476, orig., daniserande). ","2) fodermarsk, en som mot betalning håller resande foder till handa. eet köthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara som pilegrimom oc wäghfarande folke skulu skipa therra bergning til sich oc sina öhästa fore therra päninga FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) ."],"e":["fodermask . ","formarsk )"]},{"a":"fodhermarske","b":"nn","c":"","d":["= fodhermarsk. sendhe them tiil fodermarskan BSH 5: 315 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"fodhermarskämbite","b":"nn","c":"","d":["fodermarskämbete. jap löyekarl rechte handene for iij (3) marck, ty han brwkar foermarsk embetid ok andre äro ther til satte STb 1: 405 (1483)."],"e":[]},{"a":"fodhra","b":"vb","c":"v.","d":["1) fodra, utfodra, gifva foder åt. the laago ey til sa arm man the fodrade jo ij [2] hesta om j [1] span RK 2: 6467 . VKR 37 . Bir 5: 118. ","2) gifva ss foder. han fodrade v lester korn mest hwaria nath RK 2: 7196 . " foröde jak honum forsta nathan ii!TECKEN?c (ɔ: 250) skeper korn fored " BSH 5: 25 (1504). the andrä nathän forede jak honum i!TECKEN?c (150) skärper korn ib. "],"e":["fora . ","-adhe )","fodhra ut , utfodra, gifva ut ss foder. foredes wth aff myth ägith iiii!TECKEN?c (ɔ: 450) skärper korn BSH 5: 25 ( 1504) ."]},{"a":"fodhra","b":"","c":"","d":[" , jfr fordhra."],"e":[]},{"a":"fodhra","b":"vb","c":"v.","d":["fodra, förse (kläder) med foder. j (1) brun lundesk kiortil medh docker foderet STb 2: 253 ( 1488) . HLG 3: 13 (1520). - Jfr undirfodhra."],"e":["foderet STb 2: 263 (1488) . foddert ib 259 ( 1488) . foderat HLG 3: 13 (1520)),"]},{"a":"fodhra","b":"vb","c":"v.","d":["fodra, utfodra, giva foder åt. forddra vj hesta vm spannen Arnell Brask Biᴵ 30."],"e":["fodra Arnell Brask Bil ᴵ 30) ,"]},{"a":"fodhra","b":"vb","c":"v.","d":["fodra, förse (kläder) med foder. hawa twäfald klädhe oc fodhradh Bo 16 . " een examit mantil . . . ther fodhradher var mz safuilskin " Fl 702 . Iv 3643 . Al 2491 . RK 1: 2197 . SD NS 1: 514 ( 1405) . VKR 58, 70 . Bir 4: 10, 25 ."],"e":[]},{"a":"fodhring","b":"nn","c":"","d":["1) utfodring. " scal gaarzmestarin staa alle fodhring fore j straafodhir än intäktismannen stande for alle dodhring j korn " VKR 37 . " skal . . . han alla hästa fodring forestaa " Bir 5: 118 . ","2) foder. all then foderingh wij haffue vtaff kronen räcker III äller III vekor alle högst HSH 19: 112 ( 1505) . ","3) anskaffande af foder, foderhämtning, fourragering. leeth sina tyänare i fodringh fara RK 3: 3075 . - utelemnande el. betalande af foder. oprethningh för myn sware foringh BSH 5: 256 ( 1508) . - Jfr hästa-, konungs-, stra-fodhring."],"e":["foderingh . ","foringh )"]},{"a":"fodhring","b":"nn","c":"","d":["anskaffande av foder; foderhämtining, furagering; särsk. pålaga bestående i skyldigheten att fodra konungens och vissa tjänstemäns hästar, ss Sdw 2: 1217. " will lhan pa nytt tvinge then almoge til nye fodring " HSH 13: 123 (Brask). Jfr när konungx fodherhesta löpa i fodhring GS 57 ( 1474) (Sdw 2: 1218) och wi bede eder nad gerne at j wele unne oss naget hered til odring til wort folk och hesther BSH 13: 123 (Brask). - Jfr hästa fodhring."],"e":[]},{"a":"fogh","b":"nn","c":"","d":["det som är till pass, det som är önskvärdt. the som haffwa goth ok nogh aff alla handa theras fogh MD (S) 207 . " haffwer jak ther aff mina foog lib 231. at the matto theras foog ffaa " ib 271 . Jfr ofogh."],"e":["foog )"]},{"a":"fogha","b":"vb","c":"v.","d":["1) foga, laga. när gudh fogher, i kommo i tall med the werdexte fädher BSH 5: 6 ( 1504) . ","2) foga sig; lämpa sig, gynna, vara gynnsam. haffde börin oss fogath BSH 5: 52 ( 1505) . - Jfr föghia."],"e":[]},{"a":"fogha","b":"nn","c":"","d":["eg. fogande, sammanfogande. ","1) passande el. lämpligt sätt att gå till väga, lämpa, sätt. huat foga oc lempa ther tiil finnas kan BSH 5: 26 ( 1504) . " medh alla lempor oc fogor ib 317 (1508). forlited mz en kerlek fogo " RK 2: 2849 . han matte funnet bäther foga än saa förderuat sin almoga ib 1: (sfgn) s. 184 . ","2) skicklighet. " ther siwnga foghla mädher fogha " Al 6504 . ","3) lägenhet, tillfälle. kan han fynne nagre foger ther til BSH 5: 133 ( 1506) . " ther bäthre kwnno widh alla handha fogor ib. - Jfr fögha. ""],"e":[]},{"a":"fogha","b":"vb","c":"v.","d":["foga, laga, styra. " när gwdh fogar jach kommer j tal medh arffwidh trwlle Mon Dipl Sv 51 (1489). gud alzmechtig werdes foga then reesa til len god ända " HSH 13: 48 (1524, Brask). gud foge all ting till thet beste ib 16: 127 (1527, Brask) . Jfr föghia samt tilfogha."],"e":["-ar )"]},{"a":"foghate","b":"nn","c":"","d":["ståthållare, fogde; ämbetsman som inom ett visst område å regeringens (el. länsinnehavares) vägnar förestår styrelsen och uppbörden; ämbetsman som jämte förvaltande även utövar dömande myndhighet. hedherlike ok biskedhelike män, som war ingemunder jonsson, foghadhe j aland, ingeualder dwärgher, vndelamman ther sama stadh FMU 1: 362 ( 1376) . then tima jak fogote i alandhe war, a . . . dröthningh margaretis wegna (jfr i samma diplom: mädhan jak tha laghman offuer aland war) SDNS 2: 806 (1414, gam. avskr.). - om konungens fogde i städerna jfr Schück, Sv. statsväs. s. 318 ff. - fogde som förestår förvaltningen av till biskopsgärd hörande egendom. ytermere talade ok fornempde vefduge fader til herrfe sten om en sin thienare och fogete kallath asmundh HIst Handl VIII 1: 53 (1493). en goder fogte ower landbona oc saaköran Arnell Brask Biᴵ 15. Jfr biärgs-, by-, fitte-, gards-, härads-, härskaps-, konungs-, lands-, ridh-, rät.-, rätta-, rättara-, slots-, stads-foghat(e). "],"e":["foghote . ","fogete Hist Handl VIII 1: 53 (1493). fogit STb 3: 8 ( 1492) . ","ffogeit ib 5: 267 ( 1520) . ","fogte Arnell Brask Biᴵ 15. fowde Svartb 471 ( 1460) . ffoit(h)e Stb 5: 28 (1514): -en ib 6, 24 (1514) . ","foythe: -ens SJ 2: 168 (1490), -en ib 211 ( 1492) ), ","*foghata dränger , ","foghata döme","fogta- )","*foghata gästning","fögta- HSH 17: 149 (1523, Brask)), ","*foghata sven , "]},{"a":"foghate","b":"nn","c":"","d":["ståthållare, fogde. " var . . . väldoghar foghate dyocleiani " Bu 492 . ib 181, 495, 525 . fingo bref til römskan foghodha Bil 327 . " fik han enum foghudha " ib 411 . " skipadhe en godhan man godoliam foghlotta ower iwdeam " MB 1: 12 . " wita han wara wäldoghan foghot ower alt egito rike " ib 239 . Bil 300, 342, 594 . MB 1: 288, 465, 2: 194 . ST 421 . - herre, herskare, husbonde for mina otrohet ok lönlika synde andwardade han mik grymom foghata VKR XII . - med särsk. afseende på inhemska förhållanden: fogde, ämbetsman som inom ett visst område å regeringens vägnar förestår styrelsen och uppbörden; hufvudorten för detta område var ofta ett fäste öfver hvilket fogden var befälhafvare, och stundom torde området ha varit inskränkt hufvudsakligen till detta fäste. thänne prestir var foghate (alvocatus et collector pecuniarum) Bir 3: 15 . " grymme foghota ok länsmän älla ämbizmän ib 311. " ib 305 . " forbiudher jac . . . särdelis allom foghotom oc ämbitzmannom thöm . . .hindra ällir qwälia " FH 2: 122 ( 1440) . iac . . . forbiudher oppa rikisins wägna allom rikisins ämbittes mannum oc foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia ib 124 ( 1440) . at ängin war ella wars kära fadhers embitzman, foghate ella lhöwitzman sculu nakan man for daghtingha . . . som thenna fridhin bryter GS 27 (1375, orig.) . scal hwar en foghate oc ämbitzman i sino föghati thenna fridh sielfwer lofwa til wärn ib 29 . lagmannom, fogatom, häredzhöfdingom ok lähnsmannom ib 30 ( 1380) . ib 31 . the fogata och embitzmen, som cronogodz i wärio hafwa hafft, eller till pant, eller til laans BtRK 63 ( 1396) . " wara fogotta som sloth och län hafua oppa rekenskap " ib 328 (1483, orig.), antvorder mijne fogoter och ämbetzmen karlenä BSH 5: 78 ( 1506) . the svenska sculde alt tith vtfara och vtländzka fogadhe hema wara RK 2: 316 . " them en werra fogat fa " ib 838 . ib 326, 340, 626 o. s. v. the lotho thz hws alt mwra aff steen ok sidhan foro herrane ather heem ok satto ther en foghota then ther wel thorde sea vredha men ib 1: 1343 . EG 64, 65, 66, 67 . " oppa the fornempdo hwss skulu the rikes radh foghata inlänzska män sättia mz waro radhe " BtRK 36 ( 1371) . " foght oppa castalholm " DD 1: 79 ( 1431) . " foghet aff stokholm " SD NS 2: 210 ( 1409) . hwilke the hälzt äru thär fornempnda rikesins radh til thenna husanna sättia til foghata oc til ämbitzman ib. kärdhe välboren man anders ingwarson, foghote ofwer stokholms hws, vpa xvi!TECKEN? ortogh land jordh i qwärnistom . . . at thet goz war vndan gangit kronone ib 193 ( 1409) . " ib 303 ( 1409) o. v. v. byuþum vi . . . varom foghata (fogde öfver Finland) . . . dani niclesson " SD 5: 567 ( 1347) . bisp matz och thynne ericsson satthe mich her til iders (riksföreståndare Svante Stures) foghethe i vartoffte herith, gwdhems hereth och rydwägh BSH 5: 422 ( 1510) . " ad i wille bisdhe the andre fogeter til, hwar i sith föghethy, ad the lothe kome then vinther skatten til gordhen, som gor aff the hereth ib. skickadhe mik i mark til min herres fogthe, her stens " ib 423 ( 1510) . " ath jak skwlle ware edhers heredömes fogete i syndherbo oc vesbo " ib 467 ( 1511) . i thessä x wiker, som iak hafuer waridh her i ffogute stadh FM 609 ( 1513) . " sten henricson pa engelbrecth japsons wägnä fogd ower tawästaland " FH 3: 128 ( 1448) . " oluff torkelsson fouge öffuer daala " DD 1: 46 (1386, nyare afskr.) . " ärlighom manne jössä fintzsson foghate ofuer dala lib 56 ( 1400). - i Stockholm och vissa andra städer: konungens ombudsman, som å dennes vägnar, jämte rådet, förestod styrelsen, i allmänhet densamme som fogden på det vid staden liggande slottet el. öfver det området inom hvilket staden var belägen. foghatä tiltakä baþe i stocholme oc annar staþ i þem landom Sd 5: 562 ( 1346). hvilkin man här kumbär ok bvre wil warda, han skal giuä enä half mark til bvrägiälz halva foghatanum ok halua bynum " SR 11 . ther waro vt offuer tässe äpter screfne godha män som är bengt hammar konungx fogate vppa stocholm her jurgen meyborgh borgamestare sammastadz olfaff andrisson radhmna oc lasse persson borghare sammastadz SJ 176 ( 1448) . " innan nerwaru oc ahöra . . . olaff draka konungx foghate borgamestarna ok radhet " ib 210 ( 1451) . " stodh lawrens jensson i radhstugwnne for foothenom borgamestarom oc endols radhena the tha hema waro " ib 312 ( 1464) . " kom magnus jönssen alending vppa radzstugwnne for fogeten hans didricssen och fore sitiende borgemestere her lodewich westman her hening pinnow radene nerwarende " ib 322 ( 1465) . " kom mickel swarte a radzstuwena fore sitiande borgemestere her ludewich westman och her claus wiise radene nerwarande och for fogetan jes iuerssen " ib 334 ( 1466) . ib 330 ( 1465) o. s. v. är fogitten borghamestara oc radhit swa eens wordhne SO 72 . ib 31, 32, 80, 87, 115, 119, 141, 144, 146, 148, 50. foghoten, borghamestara ok radhmen i vpsalom SD NS 2: 339 ( 1410) wi foghote, borghamestare oc radhmän i westerarus ib 114 ( 1409) . " foghote i vpsalom " ib 122 (14009), 123 ( 1409). - bergsfogde, fogde som inom en grufvas område å regeringens vägnar utöfvar högsta myndigheten och förestår uppbörden. wiliom wi ok staggum ath förnämpde bärsmen en foghotha ok raggiffuara XII haffuom (för haffuin el. haffua) medh honom, holka foghotha ok the XII radgiffwara idkeligha waktha skulu medh honum bärsmanna sakär, döma ok the tthingh som a bärgena lagligha a bärgena göra skulu SD 4: 749 (1340, nyare afskr.). magha þe som var foghat til näfne af mästarämannomän bärä ful vapn ib 5: 639 ( 1347) . ib 638 . " hafwir foghaten haft til sidh at tha nokor wardher saker til ena mark redho päninga, tha hafwa the krapt ther före ena mark järn " PfN 140 . " vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra vt aff andrum berghum ib. " ib 135, 136, 137, 138 . - fogde som å länsinnehafvares eller enskild mans vägnar förvaltar ett visst område. wi hafuom . . .jäppa diäkn foghata i abo oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta oc hans foghata oc ämbezemen som han a sina wäghna haft hauer, älla bo jonsson til hans viist hauer . . . fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift hwat thät hälzt är i litlo älla storo som han oc hans foghata oc ämbezmen handa mellom haft hafua BSH 1: 197 ( 1387) . ib 198 . " herra abram äller hans foghwt " SD NS 2: 291 ( 1410) . " niels rawalsson är nw ganzke kranckelig, oc haffwer otte rwth gripet honum fron . . . hans foogete nider i alehäred " BSH 5: 37 ( 1505) . kallade han alla sina fogdhar heen aff länid ib 460 ( 1511) . " hög hanss swena ok fogetther alla förthrwadhe aff then förläningh, som i hadhen honum förlenth " ib 542 ( 1514) . " myn fogde pa benhamer " FM 426 ( 1509) . - anförare för en afdelning af krigshären. stadgom wj oc förbywdhom ath jngen skal dirffwas wpresa falsk baneer, fänikor, vaapn, äller tekn lywgande segh wara förmyndara foghota äller capithenare ma giffwa nokrom tyänare äller sollanär orloff fara borth, äller wmskiffta sin stadga wthan gaardz mästarans samtykke oc mynne ib. ib 23, 24, 26 . - Jfr biskops-, biärgs-, by-, bya-, gruvo-, hamnpa-, hus-, härads-, is-, konungs-, lands-, lappa-, skalla, slots-, stads-, undir-foghate. "],"e":["foghadhe SD NS 2: 202 ( 1409) . ","foghäte SD 5: !SYNS_DÅLIGT? ( 1347); -en ib 638 . ","foghote . ","foghotte . ","fogotte: -a MB 2: 194 . ","foghode: -om Bir 3: 305. fowghodhe MB 1: 465 . ","ffogute . ","fogwte BSH 5: 370 ( 1509) . ","foghudhe . ","foghete SD NS 2: 209 ( 1409); -etin EG 64 ; -etenom ib. foghethe. fogetthe. fogete. foogete. fogitte. fugate: -en SJ 330 ( 1465) o. s. v. fogthe RK 3: 551 . ","fogte: fogten RK 2: 731 ; ","fogta ib 9115 ; " fogte (pl.). " RK 2: 9049, 9102 . ","fowthe MB 1: 465 . ","foithe: -an BSH 5: 361 ( 1509) . ","fougde . ","foghdhe SD NS 2: 211 ( 1409) . ","fogdhe . ","fogde FM 426 (1509); -en RK 2: 626, 637 o. s. v.; -a ib 622 o. s. v. Flere af dessa former kunna dock föras till foghat), ","fogwt BSH 5: 371 ( 1509) . ","foghet . ","foget (ack.) RK 2: 5329 . ","fogod ib 829 . ","fogudh ib 2411 . ","foght . ","fogdh RK 2: 1359 . fogd),","foghata döme","foghtedöme )"]},{"a":"foghati","b":"nn","c":"","d":["fögderi, fogdeämbete; tjänst ss fogde. han hade wntgaath här i sitt fögedi som en dandeswen STb 1: 226 ( 1480) . - fögderi, län, förvaltningsområde. scal oc ängen nokon skat elle thunga vppa läggia i nokre fögdhi i swerike Rydberg Tr 2: 659 ( 1396) . Arnell Brask Biᴵ 15, 22."],"e":["fögedi STb 1: 226 (1480) . fögdj Arnell Brask Biᴵ 15, 22), "]},{"a":"foghati","b":"nn","c":"","d":["fögderi, fogdeämbete. " thenne prestir var foghate oc sattis aff sino föghti (offcio) " Bir 3: 15 . - fögderi, län, område som förvaltas af en fogde. konung salomon hafdhe skipt sit rike i tolff föghöti ST 421 . " af kalmarnä foghäti " SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " i jwnaköpungs föghati " BYH 1: 178 ( 1377) . " i jwneköoungx fögheti " SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). jeppa dyekn. som abo hws oc thäs föghati inne hafdhe a bo jonssons veghna BSH 1: 194 ( 1387) . jäppe dyekn skal abo hws behalda ok jnne hafua mädh allom them föghatiom oc landom som bo hafde honum ther tilwiist ib. " nykopung mz thess fogheti . . . ok wiborg mz thess föghetj " BtRK 53 (1388, orig.) . " nyköping ok wiborg och the for:da fogheti ok lään til pant hafwa " ib. " at hwar en foghate i sit foghati, mz laghmannins raadh oc andra wisa dandemanna, scula lata bygge oc legge tawerne oppa rättom allmanna wegh " GS 28 (1365, orig.) . ib 29 . " ad i wille biwdhe the andre fogeter til, hwar i sith föghethy " BSH 5: 422 ( 1510) . " begerade sama fögthy " ib 423 ( 1510) . - (?) tessom land . . . med minth marknada och fögdi (vsallis) SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). - Jfr byfoghati, äfvensom föghdheri."],"e":["foghäti . ","fogheti . ","föghati . ","fögheti . föghöti. föthy. fögdi),"]},{"a":"foghatmalt","b":"nn","c":"","d":["malt som i skatt lämnas åt fogden. BSH 3: 146 ( 1463?) (Sdw 2: 1218)."],"e":[]},{"a":"foghl","b":"","c":"","d":[" , se fughl."],"e":["foghil )"]},{"a":"foghl","b":"","c":"","d":[" , se fughl."],"e":[]},{"a":"foghlare","b":"","c":"","d":[" , se föghlare."],"e":[]},{"a":"fokt","b":"","c":"","d":[" , se fukt."],"e":[]},{"a":"fol","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fol","b":"nn","c":"","d":["dåre, tok, idiot. " jak hafdhe . . . thöm for fool " Bil 112 . " stodh som et fool " Al 2643 . Bil 360, 565 . KL 368 . GO 143, 371, 851, 953 . Fl 1751 . MD (S) 228 ."],"e":["fool )"]},{"a":"fol","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig, galen. " dyra stena som . . . fola göra sniella " Bil 611 . " hwru mykith fool är tha margher syndogher, oc wanwita " MB 1: 291 . " han skonar ey folum äller witer " Al 1064 . " thz fofwadhe badhe fole ok wiis ib 3864. ware iak folasta faana gäk " ib 1921 . " thola the stora dirfwe oc gerning fola " ib 9134 . " fols mans mather " GO 54 . ib 253 ."],"e":["fool )"]},{"a":"fola","b":"vb","c":"v.","d":["föla. nar horsen haffwer folath PMSkr 220 ."],"e":["-at ) , "]},{"a":"folas","b":"","c":"","d":[" , se fölas."],"e":[]},{"a":"folder","b":"","c":"","d":[" , se fulder."],"e":[]},{"a":"folder","b":"","c":"","d":[" , se fulder."],"e":[]},{"a":"foldiärver","b":"av","c":"adj.","d":["dumdristig, öfverdådig. " " sua fuldiärvar ok guþi fra gangen: at han sagþe sik vara försto sannind " Bu 101 . Bil 472, 571 . bantzat ware thera giäld, thy at hon är foldiärff MB 1: 261 . ib 358. är fuldiärfwir ok darotter Bir 1: 292 . ib 2: 269 . MP 2: 90 . ST 128 ."],"e":["fuldiärvar Bu 101 . ","fuldiärfwir Bir 1: 292, " sannolikt beroende på förvexling med fulaf fulder), "]},{"a":"folgilder","b":"","c":"","d":[" , se fulgilder."],"e":[]},{"a":"foli","b":"nn","c":"","d":["gömställe för tjufgods. " han . . . tok alt thz j folan war gömth " RK 2: 5042 ."],"e":[]},{"a":"foli","b":"nn","c":"","d":["fåle. vnum folæ SD 2: 130 ( 1292) . " han skal binda sin otama fola widher sin wiingardh " MB 1: 263 . SD NS 2: 82 ( 1409), 306 ( 1410). ST 514 . I folle och et föll HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr asna-, hingista-, örsa-foli."],"e":["folle )"]},{"a":"foli","b":"nn","c":"","d":["fåle. - ss nam på ett torn. RK 2: 5042, enl. Steenstrup, Namn och bygd 2: 137 (Sdw 2: 1218). - Jfr hingista foli."],"e":["ffaala Arfstv 63 ( 1474) ), "]},{"a":"folk","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) koll. " folk, menniskor. pauperibus . . . dictis husarmt folk " SD 5: 151 ( 1343) . " sa cristet fok þola pino " Bu 510 . " þu gör orät välborno folke ib. fatökt folk lib. " Lg 3: 10 . " rätta dödz folks ferga finge the " RK 2: 7868 . " sua at hon ägte orþ viþ folk talþe " Bu 5 . folk pläghar þa vm kirkio mäþ liusom ganga ib 8 . þät mate koma ii folks talan ib 144 . þu . . . vrakt v folke diäwlin vt ib 78 . " alt lstassens folk " ib 16 . ","2) menniskior i någons omgifning eller tjenst, husfolk. cristnadhe sisinnum ok mz hanum hans folk ok hion Bil 359 . huxa, huru han skal sit folk medh ärom födha ok klädha KS 42 (108, 45) . - krigsfolk. KS 84 (206, 92) . " tha pori folk the sagho thz " Al 5367 . " biscop haurisses i abo folk och skep " BSH 5: 91 ( 1506) . ","3) äkta par, nakar. tha som mathis andirsson oc iak skiptom äpter ärlikit folk sigga brwn oc hans husfrw SD NS 1: 312 (1404, möjl. att föa till 1). ","4) folk, nation. " israels folk " Bo 13 . " fran guz folkie " KL 136 . " guz folk " Bu 3 . " þöm þu valde þik tel lfolk " ib 77 . " vart folk (våra undersåtar) " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.).","5) menniska, person. " hanom möte eet folk " Bu 20 . eet annat folk ib 21 . " gauo þe hanom eet folk daghleca ib 490. bötis hwarn dagh eno siwko flolke (för folke) " Bil 89 . " tha waaro the alle fadhga oc brödher oc brödhra barn siwtighi folk " MB 1: 254 . Gr 314 . KL 135 . MP 1: 233 . Bil 283, 346, 357 . Pa 3 . Lg 1004 . MB 1: 109, 346, 406 . Bir 3: 260 . ST 10, 124, 238, 348 . sagdhe os thär wara tiwghu thusand folk (menniskor i verldsligt lefverne? orig. har dock; virginum). oc tio thusand munka KL 198 . - särsk. man, krigare. faar bradhlika at se esau komande mz fyra hundrath folk MB 1: 227 . " fyra thusand folk aff then här " Al 5181 . the haffdo trätigho twsend folk RK 1: 1540 . ib 1486, 1640, 2: 1576, 8348, 8934 . MP 1: 190 . ST 346 . Di 6, 33 o. s. v. - Jfr almoso-, almännings-, arbeidis-, arvodhis-, boskaps-, bruplöps-, drafls-, fatökis-, fot-, gruvo-, gärdha-, gärnings-, hof-, hovudh-, hus-, husfrua-, hussätis-, hvardags-, inhysis-, innis-, iudha-, kloster-, klands-, legho-, lek-, malata-, man-, renlivis-, riddarskaps-, rövara-, skyrdha-, sokna-, stads-, strids-, sätu-, þiänisto-, ung-, ville-, värulds-, örlöghis-folk."],"e":["folgh BSH 5: 416 ( 1510) . ","fulk Bil 833 ; KS 84 (206, 92) . dat. s. folke. folkie KL 136, 148 o. s. v.; ","folkieno KL 138, 140 o. s. v.), ","folka har , ","folka lorter , ","folks moghe , ","folks skari , "]},{"a":"folk","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) folk, människor. " farande folk som aff androm landom komber " Gummerus Syn-stat 44 (1425, i vidim. fr. 1440) . " är thä så atth then man gifft folk veedh siigh inne haffuer soon dotter eller annadh viderlags folk " ib 36 (1425, avskr.) . " thesse gode men skole opbäre then hielp och peninge, som got folk wil hielpe til sancte birete cappell " STb 5: 265 ( 1520) . " med plurala bestämningar. xij öre mester mickell thet han steglade folket jes p[e]rsson, nigels persson et warch " Skotteb 432 (1470 ; Kämn). han ökir aff litzle sädh en storan ar wexst ey ath enasth fem thusandh folke vthan otalikom manghom thusandhom MP 5: 229 . 2) mäniskor i någons tjänst. vpa thet at rector fornempde universiatis, doctores, mestere, studentes och theris folk moge thes roligar bliffwa oc liffwa Annerstedt Ups Univ Hist Bih 1: 4 (1477).","3) äkta par, makar. et gamalt par folk ok hionalagh man ok qwinna owergaffuo gardh ok godz ok fingo thät j händer sinom som ok sona kona . . . vm sidher böriade them ledas widher thät gambla folkit MP 4: 61 . 5) människa, person. fore wor keresta nade frves bön schul ok flere gode folkx bön schul STb 3: 419 (1499). Jfr almoso-, arbeidis-, banz-, bysätis-, dagsvärkis-, drafls-, fatökis-, gärdha-, gäst-, hem-, hionalgags-, hof-, hus-, innis-, kloster-, krigs-, lands-, loa-, lösinga-, vin-, renlivis-, skip-, slots-, sokna-, vidherlags-, värulds-, örlögs-folk. "],"e":["fulk Prosadikter (Sju vise mäst B) 217), ","*folka kyn","-kön )","*folks kyn","-kön )"]},{"a":"folkanet","b":"","c":"","d":[" , se falkonet."],"e":[]},{"a":"folkfräls","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"folkharþer","b":"","c":"","d":[" , se fulharþer."],"e":["fool- )"]},{"a":"folkland","b":"nn","c":"","d":[],"e":["folklands härra , ","folklands nämd , ","folklands syn , ","folklands þing , ","folklands thingstadher , "]},{"a":"folkland","b":"nn","c":"","d":[],"e":["folklands nämd , ","folklands þing , ","folklands thngstadher , "]},{"a":"folkvapn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"foll","b":"","c":"","d":[" förbund? att the göre icke mz lybscke foll eller lagh RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6296."],"e":[]},{"a":"follabordh","b":"","c":"","d":[" , se faldabordh."],"e":[]},{"a":"folska","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*folsko mal","folska- )"]},{"a":"folska","b":"nn","c":"","d":["dårskap, galenskap. " romara gatu ey längre tholth hans folsco " Bil 308 . " hwi skal liak heta fol for thera folscu " ib 360 . godh ware ynskan ware ey fulskan GO 901 . SR 2 . KS 46 (118, 50) . Bir 2: 286 . MP 2: 72 . Al 7057, 7211 . Ber 42, 104 . - (?) thän vidherfrestar omöghelikin thing som vänter sik skula samanföghia swa mykit wald mz tholike folsko (viluate) Su 389 . "],"e":["fulska )","folsko dirve","-derue . ","-dyrfwe )","folsko raþ , "]},{"a":"folsker","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig, galen. aff folsku folke Bil 360 . ib 780 . KL 302, 303, 304 . Bir 3: 401 . Ber 40, 61 o. s. v. folske som asna MP 1: 198 . " folsker dare " Su 385 . MP 2: 20 . " äru pinor oc slaande ok bäriande hambra redh[bo]ne folskara (för folskra el. folska?) manna kroppom " ib 72 ."],"e":[]},{"a":"folsker","b":"av","c":"adj.","d":["dåraktig. " höghärdhogh mäniska liknis thäm fölska mannenom som lästin sighir at sitt hus bygde iuir sand " MPFr 229 . " thz är frankis manna sidher at tala lmangt tha the fara soffwa. vbadhe wise (hs D 3 witsko) oc folske (jfr Fno. at þa mæla þeir mart, er menn fara at sofa, bædi, visdóm ok fösku) " Prosadikter (Karl M) 258 . "],"e":["fölsker: -a MPFr 229 )","*folska man , "]},{"a":"folslika","b":"ab","c":"adv.","d":["dåraktigt, oförståndigt. " wart liiff folsklika tapa " ST 459 . Ber 3 . Su 58 . - obetänksamt? dömen ey andra folsklika (motsv. ställe 1: 207 har falslica) i idhro hiärta MP 2: 153 ."],"e":["foolslika Su 58 ),"]},{"a":"folster","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"folster","b":"nn","c":"","d":["avkomma. SpV 48 . Jfr Sdw 2: 1218. - Jfr barna folster."],"e":[]},{"a":"folsterfadhir","b":"nn","c":"","d":["fosterfader. bildl. grinna folstirfadhir äru wkirkarla SvKyrkobr 354 ."],"e":[]},{"a":"folsterfapir","b":"nn","c":"","d":[" = fosterfapir. iosep wrs härra folstar faþer ok cleofas varo bröþar Bu 194 ."],"e":["folstar faþer )"]},{"a":"folsterland","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"folstermoþir","b":"nn","c":"","d":[" L. = fostermoþir. lfolstor moþar ypoliti Bu 422 . henna folstirmodhir Gr (Cod. D) 381 . ib 374, 396 . drikker ffol[s]thermodher diisodh LB 2: 43 . ib 9: 41 ."],"e":["folstor moþar . foolstir modhir Gr (Cod. D) 374), "]},{"a":"folsterrike","b":"nn","c":"","d":["fosterland. BSH 3: 298 ( 1471) (Sdw 2: 1218)."],"e":["foolster- )"]},{"a":"folsterson","b":"nn","c":"","d":[" = fosterson. skeldes uiþ sin folstar son Bu 526 ."],"e":[]},{"a":"folstra","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr H. Pipping, Stud. i Nord. Fil. V. 6 s. 1."],"e":[]},{"a":"folstra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr upfolstra."],"e":[]},{"a":"folstra","b":"vb","c":"v.","d":["uppfostra. Se Sdw 2: 1218. Jfr upfolstra."],"e":["-adhe )"]},{"a":"folstra","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"font lius","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fonter","b":"nn","c":"","d":["dopfunt. Prosadikter (Barl) 86 . - bildl. än ey rensadh j döpilsanne (fwnte (nondum) fonte baptismatis renata) Mecht 147 . " andra ferdh födder j helga döpilsens funkte " J Buddes b 80 . - Jfr döpilsa fonter."],"e":["funter . ","funkter: -e (dat.)"]},{"a":"fonter","b":"nn","c":"","d":["dopfunt. " ST 493. bära barnet til fwnthen " Lg 3: 327 ."],"e":["funter: -enom ST 493 ; -enum ib. fwnther),"]},{"a":"fontkar","b":"nn","c":"","d":["dopfunt. " ther bygde han fundkaar " Gr 314 . " döpte constatinum j fundkars kieldo " Bil 566 . " mädhan han i funkari war ib. lypto han aff funkari " ib 588 . " et fatikt barn hiolt hon til funtkaar " ib 806 . ib 649, 692, 740 . MB 1: 87, 434, 474 . Bir 3: 270 ST 461 ."],"e":["funtkar ST 461 ; Gr (Cod. D) 407 . ","funtkaar Bil 806 . ","fundkar: -kars Bil 566 ; ","-karino Bir 3: 270 . ","fundkaar Gr 314 . ","funkar: -kari Bil 566, 588, 649 ; ","-arj ib 740 ; ","-arit ib 692), "]},{"a":"for","b":"kn","c":"prep.prep. adv. konj.","d":[" I med dat., som dock ofta utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande i ett föremåls närhet och vid dess framsida; för, framför. hvilkin man sum oc hawär gildävak firi sinum durum SR 15 . " adalportanom skal wara stor grop " KS 85 (209, 94) . " vm röfware laghe fore brudha huseno " Bir 1: 50 . " han la for hänna fotom " Bu 20 . " han skal bäras for þinne likbaar " ib 13 . " foro for hanum som swena for herra " Bil 215 . " swnko för öland i grundh " RK 2: 3311 . " sang for borþe (d. v. s. för dem som sutto till bords) " Bu 182 . " sändebudhin talar saghe twa vaagha hängia fore thik " Bir 3: 146 . " med temporal bibetydelse: för, före (en person). tha joan kom thiit at byggia, tha waro ther a boleno for honom flere nidherfellugh hws " SD NS 2: 259 ( 1410) . ther fan han fore sik konungen aff suerike Ansg. 227. ","2) för, inför, i närvaro af. at lysis opt fira allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm ok warum dome ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). moyses hafdhe oppenbart änlite fore gudhi, oc hult fore sino folke MB 1: 357 . " burþe sanctus bartholomeus sina prädican fori kununge " Bu 206 . " fäste sina lygh for hemsco folke " ib 101 . " vi . . . taladhom for mangom guz ordh " KL script Bil 117 . " tha han hafdhe for allom oppinbarat oc saght hwat han hafdhe seet " Pa 21 . s[w]a som þe viliä andzswarä baþe firi guþi oc firi oss SD 5: 606 ( 1346) . " kärþe sina nöþ ok siala vaþa for andree " Bu 135 . " klagar husbonden thz forre wärkmestarom " SO 6 . ","3) för, inför, i någons uppfattning el. ögon. at han haui . . . firi gudhi ok mannom hedher KS 12 (29, 13) . " är thetta wisselika sant för gudhu " ST 44 . tholike äru for minom son orätuisare än the som han dömdo Bir 1: 113 . ","4) för, ss. föremål för någons tankar, verksamhet, val el. dyl. hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghum SD NS 2: 11 ( 1408) . swa lenge han thz arbeydhe fore hender haffuer SO 154 . nar han hawier doma älla nakir högh thing fore sik Bir 3: 304 . " thesse twe wäghane tekna got ok ont hulkit fore människionne är ok j hänna frälso siälfwalde är at vt wälia hulkit hon hällir vil " ib 1: 215 . ","5) för, under påtryckning el. påverkan af, genom vållande af. skipit gik for vädhreno (dref för vinden) KL 174 . " stenen veks for benom som vaks for insighle " Bu 166 . " rymdo for ianom " ib 175 . " at fly for honom " Bir 1: 50 . " wäghia for eldenom " ST 327 . " skulin i falla fore idhrom owinom " MB 1: 377 . " war herra skal läta thina owinä falla fore thinne hand " ib 427 . " han bleff for mina hand död " Va 13 . ","6) för att beteckna det hvarför man är blottstäld el. hvaraf man är nära att träffas: för. wi liggiom badhe fore dödhin saar Al 2015 . " lagh för dödhenom " MB 2: 301 . - för att beteckna det hvarför man råkar ut: för. mannin vardh for konungx wrede ok for dom Bil 615 . " wardh . . . for sins bonda hati " ib 834 . ","7) för, i vägen för, till hinder för. hieggo fore honom en brota RK 1: 3122 . - för, för att utestänga. lukte sinom port for ambrosio Bil 641 . " aterlykkia hymerike for forbannadhom " Bir 1: 123 . - för, för att bereda väg för. gud vägade sielffuer for hanom tär RK 2: 8750 . " the läsa fore honum op all thera dör " Al 1777 . Bir 1: 123 . lypta stenin af graf förrinne for os Bo 224 . Jfr 10. ","8) vid jämförelse: framför, mer än. som hona swa mykyt älskadhe oc enkannelica for alla the ther skrifuadhe finnas vitiadhe Bo 227 . " älskadhe hon ödhmiukt for allom androm " Bir 3: 148 . " the älskade thz for silff ok gwl lMD (S) 278. solin är for stiärnor skär " Iv 1787 . fore alla the riddara nu äro til thän priis iak honum gifua vil lib 1791. viliande hafua hedhir oc fordeel for androm ok ouir andra MP 1: 306 . " haua the litit for (företräde framför) thöm som lifua i kötliko liuärne " KL 196 . - vid komp.: framför, i jämförelse med, än. sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis Bu 100 . " for alla wärlina han bätre är " Al 6020 . Bir 2: 278 . - vid super.: framför. iak är the vlasta quinna een fore alla the som sool a skeen Iv 2650 . ","9) för att beteckna det son någon förestår el. råder öfver. för, i spetsen för, öfver. mannin skullle wara som höffdhinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlo MB 1: 97 . " the som fore bergheno sculu standa " PfN 135 . " rathä firi rinino " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). räþ for mangom romara landom mz vald Bu 533 . " tha jak sat for rät j dom " Bir 2: 334. for laghmandzdom sitiande i östrogötlande a . . . yuars niclissons veghna BSH 2: 66 ( 1339) . skilia fori feest SD 4: 618 ( 1338) . ib 2: 279 ( 1299), 381 (1303, gammal afskr.). skildä forä fastum ib 3: 37 ( 1311) . 10) för, till förmån för, till hjälp el. skydd för. haua före sik ok sit härskap al tarwa hus KS 41 (105, 44) . " baþ santillus for hanom " Bu 57 . " at stridha for cristna män " Bil 260 . " faþeren böþ sik vndi domen for syniom ok sonen sik for faþeren " Bu 170 ; jfr II 7. wagha sit liiff for hänna liiff Bir 1: 50 . hwa svara för thässa siälina älla hwa är hänna hiälpare Bir 3: 219 . " suara firi han " Bu 20 . " mz godhum hugh scal liak swara for mik " KL 170 . " borghadhe for han " ib 286 ; " med af. på de tre senaste ex. jfr 17. at jak skulle blidhca min son for världinne " Bir 3: 82 . arpþä . . . först for malsäghändanom, ok siþan for konunge SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). for (till gagn för) the aff husit munde thz ey wäre RK 2: 6151 . - för, till skada för. the göra opteleka bathe for mannum ok almänning stadhlikär geengangur SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). drap for hanom mykyn mogha Bil 866 . thet forscrefna goz . . . for klostreno quälia SD NS 2: 26 ( 1408). 11) om tid: för . . . sedan. aff thy thrä. som bort war kastat for hundradha aarom Bil 87 . KL 170 . Gr 291 . ST 44 . VAH 24: 323 ( 1454) . at the jordh köpt war for femtighi aar SD NS 1: 141 ( 1402) . " hafdhe iak för langan tidh warit i closter " Lg 3: !SYNS_DÅLIGT?. Di 212 . SO 144 . - sedan, sedan . . . til baka, under. vitande thik for mangrom arom (ex multis annis) vara thässa folksins domare KL 170 . 12) för att beteckna grund, orsak: på grund af, för, för . . . skull. flyþo (the) firi hans buþi Bu 137 ; " jfr 5. äntigia giffs nakrom nakar gafwa for (propter) kärlek oc hemelikhet älla for arff älla mz skipte älla for ödhmiuka thiänist Bir2: 204. han for sändes först for trone " Bu 397 . " for hwi vilia the idher at bränna " Iv 2662 . " sagdhe hanom af for hwi han var thijt sändir " Ansg 227 . " fore thy kallas hans siälffs ordauärk iärtekne " MB 1: 293 . " for þy böte guz son hans brut a träno " Bu 139 . " firi þät mäst nutum vi þina naþe " ib 76 . " lfiri þässa sak fik ioakim blyght " ib 3 . vilde fara til hans for läkedoms sak KL 191 . for gudz skuld ST 77 . " firi frändzsami skuld " SD 5: 606 ( 1346) . " for þän skuld at vi for riksins ärindi skuld . . . gitum egh syälue när varit " ib 605 . " gaf sik guþi skyldogan firi sina synde " Bu 8 . " han fik braþa guz hämd firi folsko deruç " ib 15 . " skripta sik for löska läghe " ib 171 . " vm tu näpse ella snygge nokrom för odyghde hans " KS 24 (60, 26) . " ey afunna androm lof ellr godha fräghd firi godha gärninga ok dyghdelik åthäue hans " ib 25 (62, 27). skämmas oc blyias fore thera villo Ansg 207 . " pylatus dömde han for andra manna bön " Bir 1: 113 . " grät for söt aminnelse sins sons " Bu 12 . " gräto baþen firi fäghins funde " ib 13 . þakaþe marie . . . for hänna naþe ib 25 . " giva bloþ firi var värk " ib 76 . " skal all iordhin wara forbannath for thina gärning " MB 1: 161 . " sum for sin alder latäs bort af warre thiänist " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu fori therä sial oc minnä ib 5: 293 ( 1344) . " sagdho mik wara flatan dara fore min dödh " Bir 1: 92 . for then vilian är han j helso hop ib 3: 18 . dömdes mekel görelle saker til iij mark för auerkan BtFH 1: 128 ( 1464) . ib 129 (1506) o. s. v. for hwat fallom han skal ingaa j klostreth VKR 81 . " bära j synom mantlom een hwitan cirkil for (till minne af) fyra kännefedhrena " ib 70 . - for þy at, derför att. firi þy at þe äru langt borto SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - ty. fore thy at aff henne skal födhas gudz son Lg 33 . " rädhins ey, fore thy at wi formaghom wäl, at vnderwinna os alt lthz landith " MB 1: 401 . " for thy el. for thät, med underförstad at, derför att. for thy thz ey warä ma " Va 40 . " fore thz han giorde kyrkionne amtoth " RK 1: 861 . Di 56 . ib 70 . - thy. thz ma ey heta iärtekne, for thy thz matte samuledh wardha aff natwro krapt MB 1: 293 . " for thy (namque) han var i sinom barndom rörder af thom hälgha anda " Ansg 177 . - för att utmärka att ett begrepp står i grund- el. orsaksförhållande till ett annat; för till. awund är grund fore alt swik Al 2591 . - för att uttrycka bevekelsegrunden: för, af. ref sik ha af höþpe for harme Bu 504 . " thz görin i alt for eth haat " RK 1: 2128 . 13) för att uttrycka syftemålet el. afsigten: för. han haþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folke firi guz heþar ok varra fru Bu 11 . " sagdhe han rumleka hafua gifuit for rosn " Bil 717 . " rädh han ey thz fore godho (i god afsigt), eller mz godhom hugh " MB 1: 261 . RK 1: 953 . " hwlkin swen som fore lön tiänar " SO 6 ; jfr II 8 . 14) för att uttrycka hindret, orsaken hvarför något icke sker el. icke bör ske el. sker endast med svårighet: för. gat ey talat for vmäghne Bil 117 . " the formatto ey at fara älla framgaa för hans thiolik " Bir 1: 243 . " formate napplika andas fore wärkenom " ib 269 . " honom tykte thz ey radh wara at man säter dagha for mange hästa " RK 2: 5391 . 15) för att beteckna det som förorskar fruktan: för. rädde for iuþum Bu 166 . " the rädhas fore dödhin " Lg 39 . fruktade biscop frankart for konungsens wrede Va 4 . then piltin konungen fryktadhe fore ST 325 . 16) för, emot, från hon baþ han göma sik firi gramenom Bu 28 . " göme sik þät bästa han ma for sinum owinum " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ther ey göme sik sieluan firi osidhom KS 48 (122, 52) . tik göma för alt thz ilt är ib 22 (53, 24). sik . . . wäria firi allo thy them må skadha ib 4 (7, 4). haua wärn ok sikra wärio firi ouenom sinom ib 57 (142, 62). til wärilse för eld ok allan brådhan wådha ib 85 (209, 94). þa frälsä garþen bryggyzona firi byjä giäldet ok bakara huset bakarin SR 34 . " ij ärin frälse fore (från) allom skat " Al 1142 . " enkte mästarscap kunne hiälpa for the sottinne " KL 366 . " thz doger ffore örna wärk " LB 2: 49 . " thz er goth ffor hoffuidh wärk ib.ib 33, 34 o. s. v. 17) för, med afseende p. louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þäinst " Bu 3 . staar jak fornämdha beincth skalla til, läpthr thet herra haraldh honom sagdhe, for alle til thalan ther honom röra kan, ath thaka sith landhgille op SD NS 2: 36 ( 1408) . " the swaradho engin wara vissan for misfallum " Bil 610 . " är jach sak löss för hans dödh " Di 259 . lijgge ogijllder badhe firi kirkiu oc konunge SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . " þiäne hwar firi sik " ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " böte þre örä firi hwarn stigh. som honom brister " ib 638 ( 1347) . " swara för hans ingangh gerd ok skoth " SGG 128 . " fore hänna wärk vil iak ey swara " Iv 3225 . - mykin man for sik, betydande man. som är mykin man fore sik MB 1: 205 . - minne man for sik, ringare man. är thz minne man fore sik MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 . EG 63, 66 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). 18) om tid: före (i hvilken betydelsen bruket af ack. är det normala, jfr II 5). som ther hafdho länge varit for honom Pa 17 . 19) såsom, för (vid hvilken betydelse bruket af ack. är det normala, jfr II 9). vitin thz for visso Bil 831 (i detta uttryck är dock visso kanske snarare att fatta ss ack. af vissa, f.). för sanna sagherr jach thegh thz Di 238 . " iak agher for sanno (i sanning, för visso) vara idhar vin " Fr 188 . II med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse tiil närheten af ett föremåls framsida: för, framför. en suartar hundar bar hans hand in for borþ Bu 182 . " fiollo for fötar sancti tome ib. - bildl. sädiande (för sätiande) sina syndir fore sin öghon " Bir 3: 328 . ","2) för, framför, på. skref . . . bref . . . ok satte firi (sc. þät) sit insigle Bu 29 . " inzighle . . .(näml. at) sätiäs for thettä bref " SD 5: 293 ( 1341) . ib 568 ( 1346) . fik handum for swärdhit Bil 314 . " läggiande händrina korswis for brystit " Bo 206 . " kystä henne for hennes mwn " Va 55 . ","3) för, inför. " han kom firi riddaran sialuan " Bu 7 . " kallaþes firi biscop " ib 27 . draghin firi dom ib 30 . ","4) för att beteckna att något göres till föremål för någons kunskap el. tankar: för, þet er for oss komit (vi hafva erfarit det) SD 5: 605 ( 1346) . " skalt tu . . . lata alt firi hug thin, thet til må koma " KS 21 (52, 23) . ","5) om tid: före. firi domadagh Bu 15 . stolþo . . . vp firi sin regholo tima ib 22 . " fäm natom fori iula nat " ib 190 . for mina til quämd j kötlike natur Bir 1: 44 . alt annat thz konunga före mik (d. v. s. före min tid) haffua idher fördragit MB 2: 247 . ","6) om tid: för, för tidrymden af. thz han napplika haffde daghen för (för för daghen?) leffwa mz äpther sinne nödhtorfft Lg 3: 703 . ","7) för, i stället för. som firi han scal þyänä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). lata for thik sit liiff ST 471 . " loth sik säthia j häkto oc iärn for han " ib. " deldo länge. hua för annan hängia skulde " Bu 170 . " lekfolket . . . callar kyndelsmesso fore candelmesso " ib 8 . " þin pina var min skuld for ängha þina (d. v. s. under det att du intet förskyllat) ib 73. hwa som äi bereþe sin afraþ i þässom timom. þa gyälde tu for et " SD 5: 639 ( 1347) . ","8) för, i utbyte mot. iak haffuer latit . . . niclisse benedictsyni alt mit godz i leribo . . . firi fira sin tiwgu mark ok hundradha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). gijlt nöött agher bonde sälio för tolf örä ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). jak hauär saalt eet örtoglann[d] jorþ . . . fore fult värþ ib 6: 1 ( 1348) . " halfdelen skal han köpä af honum fore fult wärþ " ib 5: 637 ( 1347) köpa han fore fulla päninga MB 1: 203 . " taki fult lfiri sit arwþi " SD 5: 637 ( 1347) . " scal han arwþä aar firi mark hwariä " ib 479 (1345, nyare afskr.). jak . . .gaff mith mödärne . . . fore halppth hänne fädärne ib NS 1: 594 ( 1406) . " te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för peninga älla nokora wild . . . at nokor miste orätlika godhs sit " KS 69 (169, 75) . wilde for engin thing (för intet pris) lata at läsa hwarn dagh at minzsto ena aue maria KL 61 . " kännis jak . . . mik hawa byth mädh . . .frw gretho, abatisso i risabärghum ok cuntentone samastadh mith goozs . . . fraa mik ok minum arwom ok vndhir klostriht . . .fore klostir gosith ligiandhe i rudskogum " SD NS 1: 216 ( 1403). hafua giort eth byte jordh for jordh SJ 74 ( 1437) . " gifwa oc skipta världinna for himerike " Bir 2: 205 . " mannin salde diäflenom gudhelikit arff takande ther fore litit äple til vidhirskipte for äuerdhelican losta, forbudhin kost for lifsins trä, fals for sannind ib. löna wäl jlum oc göra gotfor ont " Bil 104 . abs.hanom swa goth gooz fore i sama stadh at liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) . ","9) såsom, för, till. böþ mik haua þik firi son ok þik mik firi moþor Bu 13 . hänne mik for fanga gifua Iv 1366 . " hioldo eld fore gudh " MB 1: 5 . " reknande min ordh oc mina gerninga for änkte " Bir 2: 25 . " war räknadh för the qwinno som nw kallas en söta roos " MB 2: 5 . " han dyrkadhis fore örlöghis ögudh " ib 1: 68 . " hawith warthem fore mwr " ib 317 . " liifs trä war them fore främpsta födho " ib 99 . se þem barnom þe sama morghonäf för möþärne oc ey til fäþerne SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). tesse for:ne two forssär skole bliffue fore konungex adrär VAH 24 . 325 ( 1473). een gardh . . . som ligger fore syw flerdhungx attunga jordh SD NS 1: 466 ( 1405) . älskadhe han for sin son Bir 2: 103 . " forlätos honum alla the sakans som thw hafdhe scrifwat for synde " ib 3: 266 . " scal wtskilias aff conunentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for lekmänniskio eldlir lärdha " VKR 44 . " cristus wart . . . antwardadher . . . aff fadhrenom for gaffuo " Su 314 . thet ma jac sighia forsant 2: 6266. sighir iak thik foruist Bir 1: 22 . " hon veet for sant ihesum vara rätuisan " KL 381 . " ij skulin wita fore rätta san " Al 3089 . " with thz for fulla wissoLg3: 136. haff thetta för stadogha visso " Su 168 . " för eena hudh the them wth tande " ib 3: 703 . " haffde han än betalath hwndradha gyllene före skiplön Pm XII. böthe eena mark wax for sith withe " SO 71 . " är funnith ok stadhgath fore een reth " ib. " sittia fore olderman " ib 186 . ib 191, 194, 195. saato fore borghamästarä SJ 1 ( 1420) . scole tiene til een tiid ffor läringhe SO 121 . ib 191. arbeide eller boo ffor screddere ib 122 . annames fore full broder ib 146 . " iak skal thik häldre fa hänne forfanga (för for fanga) " Iv 4650 . ib 4658 . " han stonder her for en fonge " Di 204 . ib 50, 302 . hylla hanum for sin herra ib 6 . ib 7, 11, 29 . RK 3: (sista forts.). 4280, 4646. the togo tha alla mz et raad sampson for (till) sin höffuitzman Di 6 . " waar her fortydendhe, ath edher werdoghet waar personligha i danmark " FM 490 ( 1510) . 10) om, angående. hwa thik aminnir fore theförsta sorghena Lg 43 . ib 44 . - för, angående. hwa sum andrum giuär skuld firi twasalu SR 18 . " skyller myna kara företh " BSH 5: 573 ( 1517) . 11) i eder: vid. sworo for thz helge blod RK 2: 7736 . 12) förmedelst. med. en vinskapir är for hulkin (qua) mannin älskas ey vtan for thesse wärldzliko när uarande thingin Bir 1: 277 . 13) i distrubitiva uttrck: för. vthan at han thz vpfylle epter sijn stempno dagh dagh for dagh swa mang han forsumar SO 67 . 14) omskrifvande dat. efter hvat i det äldre språket: för. huath sybrett haffwer warett för en qvinne RK 3: (till. om Chr. II, red. A) 6274. jak screff eder till . . . hwad for en jak haffwer till granne BSH 5: 381 ( 1510) . III med gen. ","1) vid rumsbestämningar: för, inför. hon kom tha for retta tär RK 2: 9490 (jfr Mht. vor gerithes, se MüllerZarncke, Mittelhochd. Wörterb. 3: 373; trol. är dock förbindelsen for rätta framkallad af uttrycket til rätta.) wart hanom sacht före rätta at han schulle sökia syna betaling i then sama garden SJ 261 ( 1457) .","2) vid tidsbestämningar: före. thz skedde tok ey för thes än (förr än)mekelbergh lagde till stigsnes RK 1: (sfgn) s. 181 (jfr Mht. vor des, se Müller-Zarncke, Mittelhochd. Wörteb. 3: 373; Lexer., Mittelkochd. Handswärted 3: 458; kanske har dock förbindelsen til thäs föranledt för thäs). B) adv. ","1) framtill. " vmkring sat badhe bak oc fore oc a badha sidhor mz dyrom stenom " Gr 322 . han hade et gulspan for i sin filthaat RK 2: 8861 . Bir 2: 43. MD (S) 222 . MB 2: 340 . ","adv. förut gak . . . thu then wägh äpte hono wm hwlkin thin brwdhgomme gik foreat Ber 128 . " litith foreat är skrifwath " ib 140 . " twa aff them komin fore aat oc twa eptir aat " VKR 26 . " iak vet al thingh fore aat " Bir 1: 213 . " hwi spadho prophetane swa langt fore aat af koma skolande thingom " ib 97 . " thetta sigir iak idhir foreat " MP 1: 161 . ","1) utom, utanför. " hon lagdhe sin skin för vtanthz tiadld " Iv 2008 . Di 20 . ","2) förutan, utom, jämte. wikten aff örna guldzringana . . .var twanda oc lvij hwndrat siclar j gul wikt, för vtan annar margskona prydilse oc clenodia MB 2: 95 . PM LX . ","3) utom, med undantag af. han drap alla syna brödher för wtan then yngsta MB 2: 96 . ","4) förutan, utan. MD 19, 20 . Iv 2686 . " huilkom som vari loff oc hedhir forwtan ända " Ansg 257 . II med gen. thäs mat thu häldre for vtan vära Iv 4064 . - Jfr thär forutan."],"e":["föri Bu 50 ; KS 4 (7, 4) . ","före SD NS 1: 679 ( 1407); Bir 2: 32 ; Al 5069 ; LfK 72 ; MB 2: 274 ; KS 24 (60, 26), 47 (120, 51) . ","firi SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) , 669, 670, 2: 381 (1303, gammal afskr.), 4: 465 (1335, nyare afskr.), 466, 646 (1339, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 477 (1345, nyare afskr.), 479, 606 ( 1346), 637 ( 1347), 638, 639; SR 15, 18, 19 o. s. v.; Bu 8, 19, 22 o. s. v; MB 1 (Cod. B, se s. 568); KS 4 (7, 4) o. s. v. fori SD 4: 618 ( 1338), 5: 293 ( 1344); Bu 190, 206 . ","fore SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); 3: 37 ( 1311), 6: 1 ( 1348); Gr 291 ; Bir 1: 92, 149 o. s. v.; SJ 1 ( 1420) o. s. v.; MB 1: 140 o. s. v.; PfN 135 ; Lg 1000, 1001 . ","forre SO 6 . ","fyr SD 2: 279 ( 1299), för SD 5: 568 ( 1346); Bu 170 ; Bil 117 ; Bo (Cod. B) 340 ; LfK 3 o. s. v.; KS 15 (39, 16), 20 (49, 21), 30 (75, 32) o. s. v.; MB 2: 1 o. s. v. fyra för fyre el. fore MB 1: l57),","for at (fore at Bir 1: 135, 136, 141, 142), ","for inne , ","for niþan","-nädhan )","for ovan , ","for utan","för- . ","for uttan MD 19, 20 . ","förvthä PM LX ),"]},{"a":"for","b":"nn","c":"","d":["sulcus, fåra. ardhir hulkit som gör widha fora Bir 2: 8 . " owiligh vxe dragher krokotta far " GO 999 ."],"e":["far . ","-ar )"]},{"a":"for","b":"","c":"","d":[" , subst. furuträ, furuvirke. botnabäde utaff for eller eek HSh 16: 69 (1527, Brask). Jfr fora."],"e":[]},{"a":"for","b":"kn","c":"prep. konj.","d":[" L. A) prep. I med dat. eller i dess ställe ack. 1) uttryckande befintlighet framför ngt: för, framför, utanför. then lilla tafla, ther helgedoma äre uti och glas före FMU 4: 340 (1470, avskr.) . " bidya the honom sätya ankar j haffnenne, äller före landith " PMSkr 75 . - bildl. taka enom fore händer, ingripa i någons rätt el. maktbefogenhet el. dömande etc. med ack.-obj. haffuin ekke fore sidfh ath fordöma nagan mdä idhran mwn som döder är for thy j tagin tha wan härra foe hädner sina rätwisa doma MP 4: 117 . 2) inför. han hauer her gangit fore hans öghon j stadin nw j iɉ (1 1/2) aar STb 3: 254 ( 1495) . stode fare rettin j radzstuen her prier broder hinrik ib 386 ( 1498) . - i bedyrande utt ryck o. d.: hwilkit for gudh aldrigh war sant Hel män 197 . 5) för, under påverkan av, genom vållande av. ligger skipith nokorstadis löth mädh köpmans gotz före ankar PMSkr 32 . - av, genom. ey vardhir thu (ɔ: den gode anden) bätre af mik älla vidhir thorft mik vtan iak vardhir bätre för thik (jfr Bir 2: 204 aff thik oc for thina skuld) oc vtan thik tha är iak änkte Nio kap ur Bir 38 . Jfr 12. 7) för, i vägen för, till hinder för. them är ey mehr föe att ryggie sin breff och sworne eedher ähn som the ahdha aldrigh sworitt PMSkr 703 . (senare avskr.). är thät swa at thu haffwer laacth hiärta ok iordhzlighit tha räkna thu thina minzsta thiänist wara största ok the thing som litidh ware fore (quæ quasi nihil erant), synis thik wara wansamlikin SkrtUppb 34 . 10) för, åt, till förmån för, till (ngns) bästa, till hjälp el. skydd för. gör tw nokoth tolkith som fienden gör för sig tha brwkar tw moth tik syälffwom PMSkr 159 . " alle andree som wy äre skyldighe at bede got faare Svt 77. 12) på grund av, för. för . . . skull. for hwan sculd tha forbyudhum vi etc " SD 6: 343 ( 1352) . for krankdoms hindher FMU 4: 352 (c. 1470). - for thy (forti, fordy), för den skull; icke dess mindre, det oaktat. han saa hänne jngen hiälm haffwa holken war tha aller sönderhwggen män warde hon siig manliga fordy än tha Troj 241 . " sedan lagde jac ather til siös j gän mz likasampt wäder, män wäderid fordy forsatthe meg saa ath jac kom oppa en stad j hafwet ther myken fare oc wåde war " ib 295 . - ty. än iak tager mik thet inthe aff, forti iak hauer tik inthe giört eller nghrom then tik tilhörer Thomas Varningsbref 4 ( 1436) . - därför att. for thy thet nw är ok haffuer aff aller waridh gamalt frälsse SDNS 3: 597 (1420). (om för thy (at) jfr R. Pipping, Kom. till Erikskr. s.. 104 f.) 16) fri från, skyddad för. huilken fierde part arff ffornempda borgamestara pa stocholm stadz wegna jöns anderssone fryt och quit vploto . . . til nywtandhe haffuende ok brwkande fore alla eptekomanda ffödde och offödde aclagara och tiiltara til ewig tiidh SJ 2: 140 ( 1489) . " sama halffua mwr haffua nywta brucha och beholte til ewijdh tijdh fore alla födda ok ofödda aklagara " ib 146 ( 1489) . ib 113 ( 1488) . 17) för, med avseende på. hustrv birgitta . . . sagde ney fore the oordin STb 1: 230 ( 1480) . " feste hon xij (12) manna lagh ath gaa them fore the oordin ib. Jfr C 3. for enga peninga kan jak loffwa i thetta synne " STb 1: 398 ( 1482) . peder poffualsson . . . oploth hustru birgitta . . . allan then arffdel honom erffua borde . . . fför lösth och ffast SJ 2: 317 ( 1498) . - större man for sik, större el. mera betydande man. ey är thu större man foe tik än warforfadhir abraham ällir prophetane MP 5: 233 . 20) efter interj. och svarande till nysv.: sådan, vilken. awi awi fore hardha nödh MD 100 . II med ack. 1) utanför (uttryckande rörelse till ett ställe). (Sten Sture) begeredhe aff the gode herre och aff mene raadit ther en swar pa . . . gaff sigh sielff fför dören STb 5: 7 (1514). ","8) i utbyte mot; för, till (ett visst pris). tha skulle henne bonde löse garden fore mögeligheet (ɔ för ett rimligt pris) for peninga STb 3: 158 ( 1494) . - för, till värde av. Sdw 2: 1218. 9) såsom, för, till. thenne äre pättis by ffor witne: anders j aynala, mattis talo etc Svartb 478 ( 1464) . [han] skal wara retfiärdoger i sith embete fore spirale STb 1: 282 ( 1481) . ffor fogit j thetta arith sitther philipus jensson ib 2: 197 ( 1487) . " samme dag samtycktes tönius, som gulsmet hade wait, fför en klockere her j bykirken ib 5: 182 (1518). samme dag giorde matis persson sin edh för en torn wekter " ib 238 ( 1519) . - for vist, säkert. om fläsk ok koköt weth jak ekke for wist huru mykit the haffwa tagit för en jak komb til husit FMu 4: 91 (c. 1445). 15) för att beteckna ett åtskiljande el. urskiljande: från. Se Sdw 2: 1218. - for sik, för sig (själv), ensam. än tho wi kallom thz (ɔ alleluya) eth ordh, likawäl är hwar sillaba eth ordh för sik, som är, al. le. lu. ya JMÖ 11 . B) adv. 1) framtill, framför: för sidan lätis aather alth j posan oc bindis före PMSkr 307 .","2) förr, förut. Jfr fyr, fyrre. 3) utan särskild betydelse. tha skule wij . . . ware pligtuge , , , at holle hans nade och them stocholms stadt open fore til hans nades oc theris troare handt STb 5: 313 (520, Kop.). skule wij ware pligtuge at sigie oc göre högboren forstinne, ffrv elizabeth . . . hulskap, manskap oc troitenst och holle . . . stocholms stadt hennes nade opern foe tiil hennes nades troare handt ib. bespyria for(e), fråga, göra förfrågan, begära upplysning. ytermere besprode wor kiere heree och höffuisman fföe, om swa dane fförfalskit och bestwngit godz och siilff skulle wara fförbruthit effter laghen STb 5: 6 (1514). C) konj. 1) förr än. Se Sdw 2: 1218. 2) för det (att), föra tt. per fymbo zacer til liij marck, fore han sade fore rette, at hustv margit lögh STb 3: 153 (1494). iiii (4) peninge, for klockan fördis til klockagiwtarens bodh. item iiiij (4) peninge, for hon fördis til smeden HLG 2: 55 (1516). verderingh uppå alle vtlänske och inlänske warur . . . en hoffslagare med sin egen söm IIII hvithe för han skoor en hesth Linkbiblh 2: 212 ( 1523) . - ty. thak oc hanna min (ɔ Jungfru Marias) haar, ffor thy ä thäs mera thu hanterar them, thäs fäghe oc wänare wardha the aff thera dygdhom, for thänna thiokka haren betekna mina otalika dygdher oc dygdhelika gärninga Mecht 136 . BSH 5: 467, 468 (1511) (Sdw 2: 1218.). 3) med avseende derpå att, pa att. tha giorde jöns mwss lagh, for han ey loth slaa berendh skomagares drengh STb 2: 269 (1488). Jfr A I 17. 4) för det fall att? for högtidelige dagha pa falla eller wigilie defunctorum skulu siwngas j koren tha ringe (klockaren) bitidere ÅK 61 . Jfr bak-, fram-, hvar-, in-, innan-, inne-, nidher-, nädhan-, ovan-, sunnan-, thvärt-, thär-, up-, ut-, utan-, västan-for. I förbindelse med en följande partikel:"],"e":["fore . ","fare STb 3: 386 (1498) . faare SvT 77 . for. före),"]},{"a":"for","b":"nn","c":"","d":["fåra. Jfr Sdw 2: 1218. läthe ey oxana hwila mith j forenne för än the komma til akra renena PMSkr 197 . ib 199, 211, 238, 333, 350 "],"e":["foor . ","-er PMSkr 189, 211, 238, 333, 350) , "]},{"a":"for af","b":"ab","c":"adv.","d":["framifrån? deretro aduerbium loci . . . bak-aaff oc fore aaff GU C 20 s. l177. "],"e":["fore aaff )","for at","oreath )"]},{"a":"for godher","b":"av","c":"adj.","d":["för god. tha the haffdo for godha dagha MD (S) 283 ."],"e":[]},{"a":"for okra","b":"vb","c":"v.","d":["förvärfva genom ocker? vm godz som är for okradh BSH 4: 99 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"for san","b":"","c":"","d":[" , se san."],"e":[]},{"a":"for sara","b":"ab","c":"adv.","d":["ganska svårt, ganska mycket lot han them for sara slas Lg 3: 490 ."],"e":[]},{"a":"for starker","b":"av","c":"adj.","d":["för stark. war han mik alt fore stark Iv 480 ."],"e":["foe- )"]},{"a":"for utan","b":"kn","c":"konj.","d":["utan, så framt icke. kan ey fridher bliffua ffor vtan friheet är ther när MD 391 ."],"e":[]},{"a":"for utan","b":"pp","c":"prep.","d":[" , se under for."],"e":[]},{"a":"for varande","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"for äldri","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"for äta","b":"nn","c":"","d":[" = forata. fore äta gör fagher äptir äta (pulcre prandere faciunt gentacula vere) GO 773 ."],"e":["fore äta )"]},{"a":"fora","b":"nn","c":"","d":["1) färd. " reedhe loth han mang skip oc stora och ena galeyde mz j then foora " RK 2: 1487 . ","2) det som man far med el. har med sig, fora, förråd, skatt. fingo all thera skip, oc alt thera gooz, loc alla thera forer Ansg 233 . la ther inne (i grafven mz rikom forom Al 3404 . wi wiliom os lgöra stora aff idhre myklo rika foro ib 4390. ","3) pl. beteende, sätt att skicka sig. i allom thinom forom, ordhom oc gärninggom LfK 113 . ","4) ställning omständigheter. fatigh mans fora är ful wäl kändh GO 703 ."],"e":["foora )","foro man , "]},{"a":"fora","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["foru barker , jfr förebarker. ","*foru qvadha","foe- )","*foru skogher","frwo- GU C 20 s. 449)., m. furuskog. hoc pinetum ti frwoskoger GU C 20 s. 449 . ","*foru stubbe","furu- )","*foru trä","fore- . ","fåre- . ","fare )"]},{"a":"fora","b":"nn","c":"","d":["fura. " flotane staddos fleste vp aa een stoor fora jnnan älwenne laa " RK 1: 1533 . Jfr för."],"e":[]},{"a":"fora","b":"nn","c":"","d":["1) färd.","2) det som man far med el. har mes sig, förråd; skatt. en quinna aff enom andrum by gik then gardh stadhin ath sökia äptir synom gaffuom ok forom MP 5: 53 . - Jfr qvinna fora. "],"e":["*foro karl","fore- . ","före- SpV 210 . ","-karr Arnell Brask Biᴵ 17), ","*foro lön","fore- SSkb 32 ( 1502) , 195 (1506). fora- ib 234 ( 1507) ), "]},{"a":"foradh","b":"nn","c":"","d":["1) betänkande, öfverläggning. medh goth forradh (diligentj adhibita deliberacione), göre een skikkilse SD 1: 444 (öfvers.). ","n . af forraþa)."],"e":["-raadh )"]},{"a":"forakt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) föresats, uppsåt, afsigt sidhen hon hafuer hört hänne forakt VKR 63 . " stadhfästis thäs meer j godhe forakt " KL 94 . " godh forakt oc vili thäkkis höghelika gudhi " ib 234 . " som i föräkt syndha " LfK k76. gudhlik for akt Bir 1: 284 . aff oskällica takne forakt ib 3: 318 . " j onde forakt " ib 440 . som tik magha hindra af thinne forakt MP 1: 266 . som thina forakt mogho hindra Su 454 . Ber 148, 158, 159 . MB 2: 197 . " thentidh thu se qwinno olika thinne forakt (disparem twå propositi) " Ber 160 . bätrilsa for akt Bir 1: 49, 65 . " mz vilias ok for akt at bätra sik ib 130. " ib 174, 3: 14, 458 . ST 543 . " mz sanneforakt at ey optarmeer syndade " Bir 3: 253 . " huilchin menniska medh foract oc wilia gör moot sinne lydhno " VKR 30 . ib 31 . Bir 1: 279, 4: 64 . MB 2: 210 . ","2) betänkande, öfverläggning. han huxa görla medh fulle forakt, huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa KS 10 (25, 11) . " vtuäle the bäzsto aff allom mz skällike forakt " Bir 3: 311 . ib 180 . " aff godhe forakt " DD 3: 9 ( 1369, nyare afskr.) . ","3) förtänksamhet, omtänksamhet. vptändas ok hitna vidh . . . swa stora väluilioghet oc forakt Bo 178 . " ens mans föreakt ok styrilse " KS 7 (15, 7) . " medh wise föreakt " ib 82 (203, 90). ib 79 (195, 86). ","4) klokhet. " the (dygderna) äru summa i manzens skälum suåsum witleker, thän må höta (för heta) föreakt (prudentia) " KS 18 (45, 19) . Bir 3: 468 . Ber 62 ."],"e":["förakt KS 79 (195, 86) . ","föreakt ib 7 (15, 7) 18 (45, 19), 82 (203, 90) . ","föräkt LfK 76 ), "]},{"a":"forakta","b":"vb","c":"v.","d":["förakta, visa missaktning mot. then romerske kong haffuer sa lenge forachtet then hertogen aff geleren thet han driffuer honum snart aff siit eghit riche HSH 20: 224 ( 1507) . haffwen i . . . thom foracht i marge motte met heskeligit tal oc swar ib 260 ( 1508) . mener han . . . ath han i bland bisper oc prelater, ridderskapeth och flere gode män innan radz och wtan myketh föraktas BSH 5: 304 ( 1508) . " til een räth rätgangh mooth them, som ider foraktat haffue, och moth ider breff gyort haffuä " ib 490 ( 1511) . " för actadhe ederth herredömiss breff i b542 (1541). ""],"e":["för- )"]},{"a":"forakta","b":"vb","c":"v.","d":["ringakta, missakta. skedde tet swa . . . ath . . . fförn:e sancti johannis kirke eller hennes personer med noget andfell, nederstörtning, med noget offuerwold, skada och fforderff fföraktet worde (ɔ skulle råka i missaktning) Stb 5: 306 (1513, Bil)."],"e":["för- )"]},{"a":"forakting","b":"nn","c":"","d":["1) visande af missaktning, förnärmelse. förhopandes, ath ederth herredöme anamer saadane waar samtall medh rikesens almoga til gömst och god welia, oc til inghen föraktningh i moth ederth herredöme BSH 5: 369 ( 1509) .","2) vanära. " kwnne fred göris richit vthen skade och oss alle vthen föraktning " HSH 20: 233 ( 1507) . thet är richit en foractningh ib 271 ( 1508) ."],"e":["föraktingh . ","foractningh . ","föraktning )"]},{"a":"foraktoghe","b":"av","c":"adj.","d":["omtänksam. " the män främsins (för främi sins) lifs äru ok föraktugh (för föraktughe i åthäuom sinom " KS 83 (205, 91) . äpte fångom vitra manna ok föreaktugha borghara ib86 (210, 94)."],"e":["föraktugher . ","föreaktugher )"]},{"a":"forandra","b":"vb","c":"v.","d":["refl. forandras, öfvergå till andra, desertera? försämras? " folket oppaa kirkion forantris och mindskas " BSH 5: 109 ( 1506) ."],"e":["-antra )"]},{"a":"forandra","b":"vb","c":"v.","d":["lämna i andras hädner överlåta åt någon annan. thogh swa at hon (ɔ abbedissan) aff klostrins thingom ellir äghom alz jnte forandra ellir forytra Abbedval i Vkl 90 ."],"e":[]},{"a":"forandring","b":"nn","c":"","d":["förändring. " ath han skulle ingelundh göra nagher forandringh medh then spetala skeppan " BSH 5: 540 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"forantvardha","b":"vb","c":"v.","d":["träda in för, taga parti för? wi thakkom idher . . . for idhan sotra kärleek, lthe i oss mangfallelica bewiist hawin, badhe i thy at i oss högelica forantrwardhadhin, för än ware wini til idher komo, swa oc etc Rydberg Tr 2: 467 ( 1388) ."],"e":[]},{"a":"foraptan","b":"nn","c":"","d":[],"e":["i for aptans , i förrgår afton? BSH 5: 462 ( 1511) ) (Sdw 2: 1218)."]},{"a":"forarbeidha","b":"vb","c":"v.","d":["1) arbeta, verk ställa. tesse fyre stycker schal nya broderen fora[r]betydha SO 146 . " hure han siin mester skördh forarbetyder " ib 104 . ","2) arbeta (på), söka åvägabringa, utverka. ath forarbeijdhä med all makth till fridh och vpslagh i thet menige besthä BSH 5: 76 ( 1506) . " forarbethe ther om ath thet motthe koma i en lengre dagh med the rydzer " HSH 22: 39 ( 1492) . huilkid menige rikens radh . . . loffuade them endregteligawilia forarbeydha BSH 4: 7 ( 1471) . " kwnne the neget forabeijde till fridh ochvpslag thet sage wij gerne " HSH 20: 20e (1507). ath wii skwldhom medh ederth herradöme förarbetha, ath iii (3) her nicls bosons tiänara motthe förlossos BSH 5: 110 ( 1506) . " ath thee willo . . . förarbeydha medh . . . konwng hans, ath fredh eller opslag ske motthe riken i mellan " ib 174 ( 1507) ."],"e":["förarbeydha . ","forarbethe . ","förarbetha )"]},{"a":"forarbeidha","b":"vb","c":"v.","d":["arbeta (på), söka åvägabringa, utverka. ok loffuom wii, at wii wilia och skola troliga meth them forebyda (ɔ: forarbeyda), at han skal aff them oc oss til swerigis krona . . . retliga warda walder Rydberg Tr 3: 622 ( 1458) . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543 (1471?), 544."],"e":["för- . ","forerberyda )"]},{"a":"forargha","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillfoga, skada, illa handtera, förderfva. tha hann wille mik förargha Lg 3: 316 . ","2) försämra. oppa thet at retta oc narlige cronenis rentta ey schal for then schuld forargas BSH 5: 281 ( 1508) . " haffwen i thet (myntet) swaa nw fornedrat och forargat at cronene kirkien och ridderskapit borte är hwar fempte peningh aff theris arlige rente " HSH 20: 260 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"forargha","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillfoga skada. ath han ecke lopp aff sith hws thes wiliande, ath han i nogre motto wilde for argha her jeppe nielsson STb 1: 362 ( 1482) . " ware tesse gode men gode fore hustv kaderin . . . at honn scal . . . ey forarga sin bonde antinge medh ordh, dadh eller raadh eller gerninge, tet hans liff ka til kome " ib 3: 384 ( 1498) . " jngen schal androm forarga antige til liff, gotz eller lemmer ib. aller gresca hären skulle hem fara tiill gresca land . . . och jnthe forarga troyaner j naghon matthe " Troj 198 . ib 154 . - vanära. hon siälff skulle bliffwe skämd oc forargadh som saa from oc ädela war tiill syn byrd aff androm obyrdoghom oc myswordom hennes ownom Troj 269 . - göra angrepp på; väcka tivist om?, klandra? atthe aldrich wele then prebenda forhindra eller forargha i nagre matte SJ 2: 203 ( 1492) .","2) försämra. swaa mangh M tygel han tha annamede, swa mangh M schal han oc fran sich antworde, forbetredh och ey forarget STb 3: 291 (1496). "],"e":["för- . ","-ar . ","-adher )","*forargha sik , försämras, bli sämre. Se Sdw 2: 1218. see til huru mykit thu forbätra tik, ok huru mykit thu forargha tik SpV 133 . " j thy han hopas rätuisonna forskullan om han sik forbätra, j samma mattho rädhis han pinonna doom, om han sik forarghar " ib 423 . - förnedra sig. at . . . tw skulle saa forarga tiig oc latha tiig jntill tyna oppenbara fiender Troj 171 . refl. ","*forarghas , försämras, bli sämre, sjunka i värde. skipith förarghas PMSkr 79 ."]},{"a":"forarghan","b":"nn","c":"","d":["skada. ath sadana romare kyrkes budh skulle noger for argen widerfares BSH 5: 520 ( 1512) ."],"e":["for argen )"]},{"a":"forarghan","b":"nn","c":"","d":["försämring, nw är här säthiasko- landis nakot aff wälbyrdoghetinne . . . ok aff siälinna forbätringh ällir forarghan SpV 425 ."],"e":[]},{"a":"forarma","b":"vb","c":"v.","d":["utarma. " sidhan vtlänske män wordo radhande i swerige, tha är riket forwordit aff folk for nidhertrykilse skuld oc forarmat til rikedoma, som vtförde äru aff rikena " Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"forarma","b":"vb","c":"v.","d":["utarma. är riket forarmat swa RK 2: 532 . PK 239 ."],"e":["för- PK 239 . "]},{"a":"forata","b":"nn","c":"","d":["föregående måltid; frukost? foraata gör fagher ätantiidh (pandox gentatur vt pransio pulcra sequatur) GO 691 . Jfr foräta."],"e":["foraata )"]},{"a":"forbanda","b":"","c":"","d":[" korn oc rogh alt thz ther war thz hieggo lthe aff forbanda RK 2: 3840 ."],"e":[]},{"a":"forbanna","b":"vb","c":"v.","d":["2) förbanna. med dat. the fatighe och siuke förbannado sedan allom them ther raadsh til gaauo ath thz trädh warth fördaruadh Prosadikter (Sju vise mäst C) 232 . 3) genom förbannelse fördriva. en hedninga präster . . . wilde forbanne them bort v thy landskapina ok mana them tädan mädh sin diäfwlskapp ok diäwlslikom ordom MP 4: 158 . - part. pret. forbannadher (superl. fförbannadasta (best. pl.) JMPs 261), 1) förbannad, som må vara förbannad, värd förbannelse. v ve ve edher aldra fförbannadasta oc argasta höffdinga JMPs 261. 2) utomordentlig, »väldig»? thz war t forbannath hug (hs B banzat, hs D 3 fordömt; jr Fno. version: þetta er furdðu högg mikit) Prosadikter (Karl M) 275 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forbanna","b":"vb","c":"v.","d":["1) bannlysa. " forbiudha forbannadhom mannom kirkionna jngang " Bir 2: 73 . ib 1: 123 . ","2) förbanna. dauid forbannadhe them som ey lydha gudhi Bir 1: 150 . " waro män ok kono forbanaþ än þe egh barn fingo " Bu 3 . Bil 587 . Bo 194 . Bir 1: 87, 2: 208, 3: 269 . MB 1: 163, 416 . - med dat. forbannande . . . minne siäl MP 1: 136 . - part. pret. förbannad, värd förbannelse. ss uttryck af förbittring el. otålighet. at wij motte faa en ände pa thenne förbannadhe kaak BSH 5: 139 ( 1507) ."],"e":["forbana . ","förbanna )"]},{"a":"forbanneliker","b":"av","c":"adj.","d":["som bör förbannas, värd förbannelse. detestbilis . . . forbannelighin GU C 20 s. 180 . dirus . . . grömber brothliger owarkansambär hwas ok förbannelighin ib s. 190. hurw syndelikit ok forbannelikit thät är ath hata ok forsma sina foräldra MP 4: 61 . SpV 39 ."],"e":["för- . ","-likin . ","-lighin )"]},{"a":"forbannilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*forbannilsa frukt , "]},{"a":"forbannilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. förbannelse, förbannade. thin forbannilse är gudhi hedhir oc allom hans vinom signilse Bir 3: 269. wardha luttachande aff then !SYNS_DÅLIGT? som sancte pethar gaff ofuir anaiam oc sepiroram VKR 21 . MB 2: 64, 70, 103, 140 . " aff thenna laghnanna forbannilse " Lg 3: 41 . " han om lwändhe forbannilse j wälsignilse " ib 42 . - förbannelse, förbannadt tillstånd, fördömelse. vm litit ont nidhir far mannin til höxsta forbannilse ok höxsta pino Bir 1: 133 . ib 2: 209, 333, 3: 88 . Su 293 ."],"e":["för- MB 2: 64, 70, 103, 140), "]},{"a":"forbarma","b":"vb","c":"v.","d":["förbarma sig öfver, hafva medlidande med. " MD (S) 233. " " gud förbarme mik bade til liff oc siäll " BSH 5: 169 ( 1507) . "],"e":["för- RK 2: 1939 o. s. v.: MB 2: 104 o. s. v.; Lg 3: 167 ; Su 10 o. s. v. ","forbarma sik , förbarma sig. at thu . . . för barma tik ok miskunna theras siälom Lg 3: 167 . - med prep. ivir. han är thän sami, sik forbarmadhe ouir mankönit Bil 536 . Al 6722 . RK 2: 1939, 4082 o. s. v. ST 5 o. s. v. Su 10 o. s. v. Bir 5: 140 . MB 2: 104 o. s. v. - med prep. a the waro swa badhe vsle ok arme at margher a them sik forbarme Al 3426 ."]},{"a":"forbarma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forbarma sik , förbarma sig. forbarme sich ther gudh ofuer at iac magh ey blifua i mach apa min gardh, thy iac aldre wet nar iach wardher stächter Reuterdahl Kyrkiohist III 2: 534 (1436). - ömka sig. tha han (ɔ den blinde) gaar ath enom hwassom stenoghom wägh, ok stötthir syna föthir ok rädhis än framdelis fore mere skada . . . tha säthir han sik nydhir ok forbarma sik offuir sik syälffuan ok byriar til ath grata MP 5: 189 . " fforbarme sik offuir sik syälffwa fore syna syndhir ok misgärningha medh gratande tharom j fulkomelikom anghir ok ydrogha ib. tha böriade hon til ath grata ok forbarmade sik ower sik siälffua ok sin siäla wadha " ib 4: 41 ."]},{"a":"forbarmilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. (forbarmilse för forbannilse: än tho at skylskapin alla forbarmilse (maledicionem) borth takir mz nadhinne ok alla mistanka SpV 465 )."],"e":[]},{"a":"forbarmilse","b":"nn","c":"","d":["pl? förbarmande. fore . . . forbarmilse (miserationis) skuldh Sd 1: 92 (öfvers. fr. 1440)."],"e":[]},{"a":"forbarþer","b":"","c":"","d":["mycket slagen, genom slag förderfvad. Bu 521 ."],"e":[]},{"a":"forbemälder","b":"","c":"","d":["förutnämd. " forbemeldhe helghe i tranwik " FMU 3: 146 ( 1438) ."],"e":["forbemedlher )"]},{"a":"forbenämder","b":"","c":"","d":["förutnämd. Spegel Skrbev 45 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"forbenämder","b":"","c":"","d":["förutnämd. " forbenempda her gwnno " SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). förbenempde felige dagh FM 386 ( 1508) ."],"e":["forbenempder . ","förbenempder )"]},{"a":"forberördher","b":"","c":"","d":[" DD 1: 72 ( 1413), 94 ( 1442)."],"e":[]},{"a":"forbeskrivadher","b":"","c":"","d":["förut skriven; ovannämd. " tha thätta forbescrewadha köpet giordhis SDNS 3: 6 (1415). ""],"e":["forbescrewadher )"]},{"a":"forbiddare lm.","b":"","c":"","d":["förebedjare. " idher fatige dagelige forbiddara nesth gudhi " BSH 5: 540 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"forbidha","b":"vb","c":"v.","d":["förbida, afbida. " thz wille the än forbidha " RK 2: 1933 . " haffua the gode herrer oc wii forbidad ider . . .til qwämpd " BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.). - vänta, vara till hands för. skal ffordhenskap eder j hwar lendzmans gordh redhe vare och fforbidhe FM 525 ( 1511) . - vänta (på), passa (på). fförbiddhe the effther ij krawele FM 273 ( 1506) ."],"e":["för- . "]},{"a":"forbidha","b":"vb","c":"v.","d":["1) förbida, invänta. " förbiendes eders nades folk eller wisse bud wtan alt förswmelsse j forscriffne öregrund " STb 5: 331 (1521, Kop.) - vänta på. stode hustrv sigridh . . . j rettin . . . iij:e sin ok hade forbidth hwart sin hinrik ericsson, som henne stempdh hade fore rettin til swars, och han jnge resa kom thet til taals eller aaklagan STb 3: 357 ( 1498) . uthärda, hålla stånd. wij wele med gudz nade förbide, lide oc wmgello med thette krigx folch eders nades stadt j gode förwarning wor kiereste nadige herres och eders högmektughet med liff oc makt som fatige tro wndersate STb 5: 353 (1521, Kop.). 2) vänta (med), dröja (med). at ey förbiddes thermed pa siste dagen HSH 17: 70 (1523, Brask). - uppskjuta. äre ther oc nogre saker och klagemoll pa ferdom i bland almogen eller köpstadmen, som icke kan förslites oc icke heller kunne forbides till wor kireste nadige herres tilkomelsse . . . tha el jag gerne . . . förhanle them STb 5: 318 (1521, Kop.)."],"e":["för- . förbidde: -es HSH 17: 70 (1523, Brask) . part. pret. n. forbidth STb 3: 357 (1498)),"]},{"a":"forbidhia","b":"vb","c":"v.","d":["1) genom bön afvända. thässa plikt wille nw moyses forbidhia MB 1: 347 . ","2) bedja om ursäkt. forbadh han thagha i sama sin thz han giordhe honum til mena Al 8531 . " bad hanum forbidia wideke " Di 114 ."],"e":[]},{"a":"forbidhia","b":"vb","c":"v.","d":["1) genom bön använda; genom bön komma (ngn) att ändra el. taga tillbaka (ett yttrande)? thz thalz (ɔ: thalet) hiölth han (ɔ tjuven) franthz forsthe begynnilse oc til han war scriptader oc skulle gaa til galgen. tha kasedehe han siith om . . . ecky wethe wii, om hans scripttafadr, haffde honom thz forbiidit JTB 96 (1513).","2) bedja om ursäkt. tyle margit skall forbiida for:na botuid STb 1: 153 ( 1478) . ib 2: 261 ( 1488) . 4: 352 (1514), 5: 55 (1515). - med prep. um. skal hanis jönsson forbidia olaff matssonomthet honet han fiorde honom i skuthuseth STb 1: 149 ( 1478) . hon fförbad sine mdoer om all owilie SJ 2: 273 ( 1495) . STb 4: 316 (1513). - med prep. for. hon skulde forbiidia hanis inxstede fore thet olofflika tal, som hon hade hafft til forscripna hanis dinxstede STb 2: 96 (1485). han skulle forbidie hans hustrv med danne quinnor . . . för tet hommot han hade kallat henne trolkone ib 4: 352 ( 1514) . -bedja om tillgift (särsk. om efterskänkande av straff). stode oleff jensson ok forbadh peder fleming, fore tet han slogh hans suen j heel STb 3: 105 ( 1493) . Jfr forebidhia."],"e":["för- . ","forbiidit ) , "]},{"a":"forbidhilse","b":"","c":"","d":[" , se forebidhelse."],"e":[]},{"a":"forbinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) ombinda, särsk. lägga linnebindan kring den nykonfirmerades panna. " bör smaswena halla handcledz, ther som färmes, och . . . forbinde the, som färmde äre " Arnell Brask Biᴵ 32. 2) knyta, lingå. Se Sdw 1: 273. 3) förena. thesse try rike skulle her efft[er bli] ffu til hope forbunden wdj en ewiigh ffredh oc endrekt STb 5: 310 (1520, Kop.). 4) förplikta. i sama mato hafva ok the for thöm ok thera effterkomanda forbundet stadhen stokholm ok thöm til oss ok vaa effterkomanda til hieolp, tröst ok beskärming Urk Shist I: 7 (1436). Priv f Sv st 216 ( 1494) . "],"e":["*forbinda sik til , förbinda sig, utfärsta sig. tha forbinda oc forplicta wy oss til med thetta wort opna breff al lthen skada at opretta Rydberg Tr 3: 254 ( 1453) . - part. pret. forbundin, förbunden, somingått förbund. BSH 5: 348 ( 1509) (Sdw 2: 1219)."]},{"a":"forbinda","b":"vb","c":"v.","d":["knyta, ingå. " at forbinde en god friidh " HSH 19: 119 ( 1506) . ","1) förbinda sig, förena sig, ingå förbund. hwar som sik forbinder till saman mz rotscapp fyre ellir siäx flere ellir färre EG 66 . the ypperste . . . forbundo sig alle mz drotzten RK 2: 5218 . " ib 1: (sfgm) s. 180. wij forplichte och forbinde oss hwar till annan . . . thet wij williom och skulom stadeliga blifwa widh war rijkes rätt " BtRK 128 ( 1438) . ","2) invecklas, fastna. " hiäliith äptirfölgde iärneth j vndhinne oc förbanth sik (stringeretur) j !SYNS_DÅLIGT? istrith " MB 2: 76 ."],"e":["fore- för- )","forbinda sik , "]},{"a":"forbindilse","b":"nn","c":"","d":["1) förbindelse. " ett ojämpt och oskäligt förbindelse " BtRK 116 ( 1436) . ","2) förstoppning? hon dugir. . . for myken hite i maga hornit ok för thes forbindelse LB 3: 78 . "],"e":["-else )","forbindilsa bref","forbindelse- BtRK 97 (1435, orig.) . förbindelse- ib),"]},{"a":"forbinding","b":"nn","c":"","d":["förbindelse, förbund, förening. " ath . . . nokor man mz the forbindhingene tröstir sik till ogerninga ok nokor darskap göra " EG 66 . " at han wille rikena forbindning holla " RK 2: 7564 . ib 7594 ."],"e":["forbindning )"]},{"a":"forbindning","b":"nn","c":"","d":["förbund, fördrag, överenskommelse. " kunne j med nogen lempe faa see the breff eller articlar som förbindningen går på mellan bensze städerne " HSH 13: 71 (1524, Brask). then förbindning som före war giord med them hon fins i rikisins register ib 16: 45 (1526, Brask) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forbiudha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förbjuda, meddela el. utfärda förbud (för ngn). med dat. och at-sats. forbödz torkel jensson, ath hans hustrv skal her epter berä gwl, silffuer, korell eller graskin STb 1: 59 (1476). - med nekande at-sats. ok for thy forbiudhom wi hwariom mane ath sigh engin man ther medh beware SDNS 3: 299 (1418). forbiudom wij vider huars iij mark ath engen lägre eller j säng gonge mädhe sinne festekonu förän lagliga fore them lyst är Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.) . forbödz aakaremo viidh hwars therres vj (6) marck athe ecke epter thenne tiidh aake pa brona STb 1: 92 ( 1477) . - med nekande inf. förbindelse. forbödz hanis vesfaale vegearenom och hans drengh engte köpa gestenom til handa Stb 1: 135 (1477). - med innehållsack.: utfärda (förbud). tet forbudh, som mene richsins herrer fforbudit haffue pa thet silff och effter wor bescreffne lagh STb 5: 7 ( 1514) .","2) hindra, forhindra, avvärja. " thz forbiwdhe mik (jfr Lat. mihi . . . absit) gudh at jak sulde i nakro äras, wthan j mins härra ihesu christi kors " SpV 466 . - om förfluten tid. thet gud forbviwde, ath nger aff wordmennen hade framkomit STb 3: 333 ( 1497) . - förhålla. ath . . . karl leriksson nw i nokor aar kland[r]at hawer och hindrat och forbudhit affradh och affgield aff sama godze SDNS 3: 150 (1416). at therras closters gotz, landbo, affradh, och ränttor wardha them afftakin oc affwäldath forbudhin oc forhindath Nio hadnl rör Vkl 234. - belägga med kvarstad. han skal forbiwda pynnoes peninga eller gotz, hwar han thet bekoma kan här i stadin STb 1: 110 ( 1477) . ib 404 ( 1483) . fogitten ma forbiwda humblen jnne medh mattis lutkes hustru ib 2: 280 ( 1488) . ib 289 ( 1488) . wort samma knyff forboden och qwarsatter j niclis jenssons göme jn til nw ib 3: 97 ( 1493) . " jens sarius pening sta j retthen, som oleff hansson kemmeneren haffuer förbudit för slaxmal " ib 5: 250 ( 1519) . - få el. taga införsel el. pant för (ett penningbelopp). stode anders helingk och forbödh fore rettin xxiiij marck j then bar tompth, som alff laurensson köpt hade j grabrödra grendh aff per olsson dobblar, huilke peninga han anders helsingk tenetur war fore j harnisk STb 3: 275 ( 1496) ."],"e":["forbödhin: -it ib 56 ( 1492) ), "]},{"a":"forbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förbjuda. " md personens dat. hwi forbödh war herra idher " MB 1: 147 . - med sakens ack. then (ɔ: godh lagh) skulu biudha fridh ok sämio, ok förbiudha wåldsgärninga KS 68 (166, 74) . " budhordh som forbiwdha styld, hoor oc annor tholik " MB 1: 468 . " thz som förmannen alwarleka byudher ällar förbywdher " LfK 155 . " huat gudh hawir budhit älla for budhit " Bir 3: 404 . Bu 185 . " þät fly wir firi biuthum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thät firi biuþum wir hardikä. at eingin hämd äller forsaat göris ib eingin hämd ib. " swalghsins fula giri . . . forbiutz " Bo 126 . - med dat. och ack. jak forbiwdher thik alla affgudha MB 1: 330 . - med dat. och inf. forböþ allom kalla sik guþ Bu 63 . " forbyþum wi yþrom almoghä nokon forman fore sik taka " SD 5: 639 ( 1347) . - med inf. forlöþ þöm in läta Bu 521 . " forbödh aldre gudh at dräpa ilgernings män mz rät " MB 1: 467 . med dat. och sats inledd af at. hafdhe pafwin gregorius forbudhit brödhromen at ängin aff thöm skulle gaa til systranna kloster vtan hans orloff KL 351 . forbyþom ok wi allom þem . . . harþlikä vndi wara vreþe at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa SD 5: 606 ( 1346) . " forbiwdher enom konung at han skal ey taka til raadh gifwara en smekiara oc trolkarl " Bir 3: 332 . - med sats inledd af at. han forbödh at nakar skulle dräpa annan man MB 1: 467 . forbyuþande starklikä, vndi wara vreþe, ok wara konungslekä hämd at ängen man . . . dyrwes þem . . . .mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . ib 638 ( 1347) . " fiributhum wir hardiklä. at hwarte riddare äller swenäwapn ther qwäde sik sin i mällin mäþ uquädthins ordthom " ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). forbiudz hardelica at the alrey städhin noghan manköns äta ellir drikka widh thera bordh VKR 29 . ","2) afhålla, hindra, förhindra. med personens dat. och sakens ack. forbiwdh thik (afhåll dig från) edha Ber 105 . - med ack. och prep. af med följ. nomen el. pronomen. forbiudhe sina sidhi aff allä löslikhet Bir 3: 225 . MB 1: 170 . " vara synde forbudhu (prohibuerunt) got af os " MP 2: 124 . " the dygdhin . . . mz hulke hughin forbiudz ämuäl aff lofflicom thingom " Bir 3: 183 . - med en af at inledd sats. forbiudhande at gudz nadh skuli ey ingaa Bir 2: 41 . - med ack. han widherfrestadhe förbyudha tarannas flytan Lg 3: 339 . " som guþ forbyuþe (förbjude, afvärje) " SD 5: 567 ( 1316) . " ib NS 2: 413 ( 1411). for biudhe thz gudh " Iv 1909 . Ber 24 . - part. pret. forbudhin, nefastus, otillåten, olycksam. december haffuir en iij forbudna daga LB 7: 97 . ib 89 ."],"e":["forbyuþa . firibuþa: -um SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) , 669; firibuþä SR 35 . ","förbiudha . ","förbyudha . förbywdha, förebiudha: -e SD NS 2: 413 ( 1411) . ","forbiudz . ","forbiutz . ","forbodin: -bodna LB 7: 89 ),"]},{"a":"forblanda","b":"vb","c":"v.","d":["blanda, uppblanda. " med swcker forblandat " LB 7: 248 ."],"e":[]},{"a":"forblinda","b":"vb","c":"v.","d":["förblinda aff hwilko skini oc basuna lyudhe wordho hedhningane swaforblindadhe oc fordöfdhe ST 347 . - bildl. som j girughet är saa för blinder MD (S) 232 . " forblindadhe j hughenom " Su 253 . " haffwandis forblint wndirstandilse " ib 377 ."],"e":["-blinder ) , "]},{"a":"forblotta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","*forblotta sik , göra sig utblottad (med avs. på). med prep. mädh. tyckte mig radeligit ad eder nade ey förblottade sig alzstinges med thetta kriigx folk HSh 17: 184 (1524, Brask). - part. pret. forblottadher, utblottad, utarmad. mijne klerker i thetta strikt äro sua förblottade med dagelige gestning HSH 13: 46 (1524, Brask)."]},{"a":"forblotta","b":"vb","c":"v.","d":["blotta, blottställa. " ath kyrkan ey skolle forblottis " HSH 20: 39 ( 1506) . - part. pret. foblottadhe, utblottad, blottstäld. tesse slott vare forblottede med ysser, pulffuer oc wärie FM 139 ( 1502) . " at landet bliffuer icke alstingis forblotthet " FH 7: 72 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"forbodh","b":"","c":"","d":[" etc, se forbudh, forbudha etc."],"e":["forbodha"]},{"a":"forboffa","b":"vb","c":"v.","d":["skrämma, göra häpen el. bestört? ampulari . . . forboffa scilicet in verbis proflatis GU C 20 s. 21 ."],"e":[]},{"a":"forbolghin","b":"","c":"","d":[" etc, se forbulghin, forbulghna etc."],"e":["forbolghna"]},{"a":"forbolikhet","b":"","c":"","d":[" , se forbulghelikhet."],"e":[]},{"a":"forbolnoghet","b":"","c":"","d":[" , se forbulghnoghet."],"e":[]},{"a":"forbom","b":"nn","c":"","d":["bom som stänger tillträdet till en stads område? när som te komma her til städes, innan förbomen igen BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forbordhan","b":"nn","c":"","d":[" = fulbordhan 1. til andelikx liffwernis skäliga forbordan Su 256 (troligen är forbordan skriffel för fulbordan)."],"e":[]},{"a":"forborgh","b":"nn","c":"","d":["förborg, befästning som är uppförd framför el. utanför en borgs hufvudbyggnad el. kärna; förborgen var vanligen skild från hufvudborgen genom en bred graf och inneslöt bostäder för manskapet, förrådshus o. d. i forborghänne for abo sloth FH 4: 80 ( 1483) . " ther stod for husit en forborgh aff thrä " RK 2: 3854 . " layde sik i forborgen for then port " ib 1086 . " drotzeten forborgen fik marsken togh adelhusit til sik " ib 3174 . " lot han opkoma mz hast alt thz i forborgen war " ib 3862 . " kom eldhen i takith paa forborgen " HSH 20: 134 ( 1507) . RK 2: 1331 2176, 3196 . FH 5: 92 ( 1484), 8: 8 (1463, afskr.). BSH 5: 154 ( 1507) , 219 (1507). - förhus, förgård. i forstadu huse som matte kalla försuffuo älla forborgh (om förgården i Jerusalems tempel) MB 1: 488 . - hälvitis forborgh, d. v. s. limbus partrum, vistelseorten för gamla testamentets aflidna fromma wara förfädhra, somi thz märka hälffwittes förborgh sithia LG 3: 588. ib 627, 637 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forborgh","b":"nn","c":"","d":["förborg. antenorale (av annan hand rättat till antmurale) . . . forborgh ok pelare GU C 20 s. 26 . " propugnaculum värn ok forborgh " ib s. 495 . " vtan före porthen (till staden) göres en förborg j hwilkens jngangh wari hängiande galdror aff ärn som kan nidhersläppas wm fiendana kommo jn vm förborghena " PMSkr 164 . - hävitis forborgh, limbus patrum, vistelseorten för gamla testementets avlidna fromma. jhesus christus . . . foor nidh til häluitis forborgh oc thok thädhan alla the thär waro . . . sampnadhe SkrtUppb 177, SvKyrkobr 323 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forborgha","b":"vb","c":"v.","d":["låna, utlåna. " jak skal mit godz ey dyrare forborgha än iak wil thz for redha päniga sälia " ST 492 . ","1) skuldsätta sig, förderfva sig genom skulsättning. han skal armlika sik förborgha KS 61 (151, 67) . ","2) ställa borgen för sig. toghe wij (borgmästare och råd i Söderköping) honom in tiil os (näml. ss borgare), oc förborgadhe han sigh i vi (6) aar, som var lagh inneholler (jfr StadsL. Kg 15: pr.) BSH 5: 404 ( 1510) . " vthan han forborghar sigh at standa til rätta " GS 48 ( 1442) . - Jfr oforborghadher."],"e":["för )","forborhga sik , "]},{"a":"forborgha","b":"vb","c":"v.","d":["sätta i pant, lämna ss pant, belåna. aff the vj stöcke nerst som wy finge aff mattis wise ther haffwom wij iij stycka forborget for xix mark Skotteb 368 ( 1461) . athskiparn haffwer . . . salth skipith äller förborgath PMSkr 83 . "],"e":["för- )","*forborgha bort , göra sig av med genom pantsättning. tha magha jnthe kompanana thär wm tala, wtan han förborghade skipith borth äller annars förkomme thet mädh sinne ondsko oc sköthno PMSkr 76 ."]},{"a":"forborghare","b":"nn","c":"","d":["person som man gått i borgen för. " jens olson i gasö hade warit gof för en aff tesse forederes säskap, som vnrymbe sin borgan . . . tesse gode men ware ater gode för jens olsson . . . oc rekte erich kuse theris sampnadne hand, at han skulle late sin forborgere ater komma " STb 5: 227 ( 1519) ."],"e":[]},{"a":"forbota","b":"","c":"","d":[" , se forböta."],"e":[]},{"a":"forbra","b":"vb","c":"v.","d":["förebrå. " thik thz forbradho wener oc fränder " MD 160 . " han forbrade hanom " ib (S) 220 . the forvitto hanom oc forbradho, at öhan var ensamber sik um thro Ansg 205 ."],"e":[]},{"a":"forbra","b":"vb","c":"v.","d":["1) framhålla (ngt för ngn), förehålla (ngn ngt). fämta onda som synduga människer händer i dödzons tima. thät är at gwdh forbrar hänne sin godgärninga oc sin kärliched oc sin horda dödh oc pina SkrtUppb 428 (daniserand) 2) förebrå, tadla, klandra. langan tima war thu barnlös, thu oc thin kära hustru sancta anna . . . tik förbradhe thät biskopen oc prästen SvB 410 . " ey skal ok forbrodz (imputari) ällir forekastas nathurinne, som takin är, wthan hans fawidzskö som hänne wannythiadhe " SpV 217 . " ok thz wakta at thu ey forsmar thän som sik wändhir fran syndinne, ok forbra honom ekke thz han syndadhe " ib 472 ."],"e":["för- . ","forbrodz SpV 217 ) , "]},{"a":"forbreva","b":"vb","c":"v.","d":["genom skriftlig handling stadfästa el. bekräfta. moth then wenlige dedingen oc frid, som han (ɔ konung Kristian) ider forbrefuet c besegelt hafuer Rydberg Tr 3: 315 (1471, efter Hadoprh) ."],"e":[]},{"a":"forbrinna","b":"vb","c":"v.","d":["förbrinna, förtäras af eld. som förbrunno oc tappadhos mz chore MB 1: 406 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forbruka","b":"vb","c":"v.","d":[" (fich jak joan hakonson jt ffath iärn thet som forbrukt (för forbrutit) vaar, for thy thet var helfthen blandet met lup iärn och helfthen aff osmund Skotteb 464 ( 1472) ."],"e":[]},{"a":"forbruka","b":"vb","c":"v.","d":["bruka. " fforbrukendis eder wiisdom " FM 133 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"forbrut","b":"nn","c":"","d":["kränkande, brytande? förbrytande, förverkande? om . . . k. h[ans] then fridh och endrekt forkrencthe . . . tha skulle then slotzs- och stadz loffwen . . . hallas til swerigis rikes crone hand . . . ware same lag, foordh och welkor pa war sidhe . . . k. hans til witerligheth forbruth (om vi bryta freden, vare slotts- och stadslofven förverkad från oss åt konung Hans?). BSH 5: 74 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"forbryghdhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? förebrpelse(r), smädels(r), skymf; smälek. swa mykit älskandhe thu thin gudh, at thu ey atenast owir gaff konungxlica rikedoma . . . wtan iämuäl allan thins licama wilia i största thräldom oc forbygdilse SvB 404 ."],"e":[]},{"a":"forbryta","b":"vb","c":"v.","d":["1) bryta, överträda. claues screddree östan mwr köpman zacer til xl marck, foe thet han forbröth tet forbudit STb 3: 259 ( 1495) . ","2) förbryta, förverka. " the iij fath jern, som wogho j pund mynne ok laghe fore stekit och vychten vthstroken, är forebroten til kongen och staden " STb 3: 103 ( 1493) . henrik nyebure zacer xl mark, fför tet han skiptet ɉ (1/2) lest lax in om nateen och j my herres och raadsins orbudh oc laxen forbrut ib 5: 21 ( 1514) . Jfr forbruka. 3) bryta ned, riva ned. tha loffue han sielffuer vthga medh radit och menichten ok thaga j första stocken och forbvtha thöm (ɔ badstugorna) j grundh STb 3: 24 (1492). - bildl. oc rätter göras allir mins lifuernis stadge, then som forbrutin är oc orätter SvB 368 . "],"e":["fore- STb 3: 103 (1493) . för. BSH 3: 292 ( 1470) . ","inf . ","forbrvtha STb 3: 24 ( 1492) . impf. forbröt. part. pret. forbrutin. forebroten STb 3: 103 (1493). forbrut ib 5: 21 ( 14 54) ),","forbryta sik , förbryta sig. iak förbröth mik aldhre eth oordh mooth them BSH 3: 292 ( 1470) . hwilketh (för hwilken) honom kastadhe thz fore . . . tha skulle the haffwe forbrvith theris xl march epter laghen, om swa konne fynnes, at nogher wille segh forbrytha ther wppo JTb 85 ( 1505) ."]},{"a":"forbryta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bryta, öfverträda. i haffin konungsins edzöre forbrutit RK 1: 2100 . SGGK 104 . ","2) förbryta, förverka. " hafdhe forbrotith sit eghit liiff " MB 1: 467 . ST 165, 171 . EG 66 . Va 17 . " som forbryta hals och hand " BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . PM 21, 22 . huilkin (för af huilkin) tompt oc gardh fornempde hannis hertuge sin deel lforbrutit haffde vnder waar nadigha herra kong oc krononna SJ 172 ( 1448) . haffwj förbrwtith hästhen oc harniskith gardz mästarenom PM 23 . " hawer oppenbarlika forbrutith sit gotz " MB 1: 468 . " haffue forbrotit thwa öra " SO 110 . haffue forbvrith sit embete ib 109 . ib 117 . haffwi förgiort ällarförbrutit sithförmanz döme LfK 4 . arffwet som han förbryther ib 38 . " hawer forbrutith mz thässe olydhno tholikt nadhabudh fram aleedh " MB 1: 292 . "],"e":["för- )","forbryta sik , förbryta sig. han hafdhe sik forbrutit Bir 2: 334 . Al 550 . ST 295 . Bir 4: 171, 173 . Lg 813, 3: 281 . " the som sik forbryta mz (mot) minom son " ib 16 . ib 254 . " haar . . . oloff galle sik förbrutedh moth edher " BSH 5: 195 ( 1507) ."]},{"a":"forbrytilse","b":"nn","c":"","d":["förbrytelse, brott, synd, försyndelse. " j dygdhinna formykla ldirffwe . . . fawiske hoghin oplypthis opta, ltilläggiandis sinom forskulli[] som, thz han haffwer aff gudz godhgärningom . . . thär foe hwat han tänkir höra til hans staath, thz är hans faal, sqamuledh thz han menar wara sik til äro, thz är hans forbrytilse (offensio) " SpV 108 ."],"e":[]},{"a":"forbränna","b":"vb","c":"v.","d":["förbränna, uppbränna. " alt thz j stadhen kwnne fynnas förbrändo the mz eldhe " MB 2: 16 . ib 23, 116. Lg 3: 331 . PM 9 . - förbränna, vid beredning el. tilverkning låta elden verka på ett ämne så starkt att det skadas el. förderfvas. huilken smidher som mera forbrenner aff eth skippundh goth smidhes iärn än fem liszpundh SO 71 . " thz som forbrent är j pressan " ib 114 . "],"e":["för- MB 2: 16, 23, 116),","part. pret. (genom inflammation) stockad. tenna syke (ɔ: pleuresis) komber aff forbrent blod LB 7: 235 . "ten stopilsen oppo liffen oc mielten komber ter aff at blodyt bliffwer forbrent aff ten heta colera eller aff ten heta kalla sywke" ib 248 . blodit är forbränt ib 5: 293 ."]},{"a":"forbudh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["forbuds päningar , "]},{"a":"forbudh","b":"nn","c":"","d":["påbud. hanom war budit wijd sine iij marck at jnleta sielgardzins forstandere j genom sin port eller döra ok latha böte skorstenin, som swnder war . . . huilket forbudh han ey holit hade STb 3: 313 ( 1496) . - Jfr konungs forbudh. "],"e":[]},{"a":"forbudh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förbud, särsk. förbud mot försäljning el. utförsel. " en aff them . . . staal aff thy som takit war aff jerico mothe almännelikit forbödh " SpV 311 . JTb 74 ( 1481) . " händher tha ath landsens härre gör nokoth hindher äller förbod moth köpmännena " PM Skr 104. händher sidhan ath wpslagh bliffwer pa thet förbwdith, äller hindreth ib. - i förbud(e), under förbud. giorde herman tymberman sin eedh, ath han ecke förde i forbwde then mwnken, som raguald camp talade pa STb 1: 210 ( 1479) . Jfr Sdw 2: 1219. 2) interdikt. ath i neffsen ilgerningis mannom ok styrkien kirkione fridh ok frelse swa framt ath i wilen ey ath forbudh skal säthias ower aal lidher landh Gummerus Syn-stat 26 (senare hälften av 1400-t.)."],"e":["för- . ","förbod . ","forbödh SpV 311 )"]},{"a":"forbudha","b":"vb","c":"v.","d":[" (upp)båda, sammankalla. oc alle andre köpstadzmän her i riket, som hiit wore forbodade om fornempde sak til thetta forscreffne möte Rydberg Tr 3: 484 ( 1499) ."],"e":["forboda . ","-ade )"]},{"a":"forbudha","b":"vb","c":"v.","d":["förebåda. jwdha barnen, förebadhandes liffsens opstandilse mz palm qwistom ropadhe osanna JMÖ 153 . " ey skuli thu wilia os owergiffua i thins sons grymma oc skälwandis dom . . . huilkens rätwisa hymblane förebudha ib 70. " ib 71 ."],"e":["före- . ","-badha )"]},{"a":"forbudha","b":"vb","c":"v.","d":["förebpda. Al 9358 . Lg 3: 39: Jfr oforbudhadher."],"e":["fore- Lg 3: 39),"]},{"a":"forbudhhälghon","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*forbudhhälghona dagher","fyri- RP 2: 66 ( 1385) ), "]},{"a":"forbudhilse","b":"nn","c":"","d":["förebådande. for thina förbodhise (ɔ för . . . skull) ffräls os herre, for thina födilse ffräls os herre SvT 50 ."],"e":["förbodhilse )"]},{"a":"forbudhälghion","b":"nn","c":"pl.","d":[" helgon hvilkas dag kommer kort före den dag som är helgad åt alla helgon och sålunda liksom förebådar denna? andron (näml. messan skall siwngas) aff allom helgonom daghen epter sancti symonis et iude dag som vi kallom forbodhelghon SD 3: 166 ."],"e":["forbodhehelghon )"]},{"a":"forbulghelikhet","b":"nn","c":"","d":["högmod. " thy sigher iak the jomfru wsla wara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan, wthan hällir hogmodhit ok forbol[gel]likheten (tumoren) " SpV 442 ."],"e":["forbolikhet: -ena SpV 442, jfr 605), "]},{"a":"forbulghin","b":"","c":"","d":["eg. uppsvälld; bildl. uppblåst, högmodig. magna cadunt inflata crepant tumefacta premuntur stoor tingh falla vtbläst brista ok forbolgin nedertrykkias GU C 20 s. 479 . " contumeliosus smälikin ok forbolghin " ib s. 145 . follis lis mas generis bälger smidebälger inde follis com generis et hoc folle högfärdoger darother ok forbolgin ib s. 283. enkte är wadhelikaren än äronna giurilse ok rosn ok dygdhinna hoghir ok eth forbolgit samwit (felövers.: Lat. nichil quippe periculosius est quam glorie cupiditas et iactantie et animus uirtulum conscientia tumens !UDDA_TECKEN? intet är vådligare än begär efter ära och pris och ett sinne uppblåst i medvetandet om sina dygder) SpV 108 . " sina owirmän mz forbolno högfärdh fornidhra ällir til enkte göra (maiores sibi tumido fastu annullare) " ib 159 . " ödhmyuka miskwnnelika war förbulgna hiärta " JMÖ 114 . jak haffwr . . . aff godwm gärningwm aff andelighom oc natwrlegom gaffwom varith fortruthin fforbolghin SvKyrkobr 307 . Jfr Sdw 2: 1219."],"e":["för- . ","forbolghin . forbolno (obl. fem. sing.) SpV 159 ),"]},{"a":"forbulghin","b":"","c":"","d":["uppblåst, öfvermodig, braskande. alt hög fiärdoght ocför bwlgith nidhertrystandhe LfK 90 ."],"e":["för bwlgin )"]},{"a":"forbulghinhet","b":"nn","c":"","d":["uppblåshet, högmod. " höghfärdogha menniskio hieta som hälder skiuta war herra fran sik mz hoghmod oc forbolinhet än the wilia honum när sik behalda mz ödhmiukt oc tholmamot " MP 3: 124 . " thär skulom wi widherkännas wara högfärdh oc forbolgenhet, huilka ey lätha oss ödhmiukas oc wnderdanogha wara " Mecht 258 ."],"e":["forbolghenhet Mecht 2589 . ","forbolinhet MP 3: 124 )"]},{"a":"forbulghna","b":"vb","c":"v.","d":["svälla. contumere . . . vtswälla ok forbolgna inde contumesco GU C 20 s. 145 ."],"e":["forbolgna )"]},{"a":"forbulghnadher","b":"nn","c":"","d":[" = for bulghinhet. högfärdogha manna hyärtha, som hellir skyutha wan herra fran sik, medh hogmodh ok forbulnadh, än the wilia honum när sik behalla medh ödhmyukth ok tholamodhe MP 5: 236 ."],"e":["forbulnadh )"]},{"a":"forbulghnoghet","b":"nn","c":"","d":[" = forbulghinhet. widh the sama krankhetena skipilse magh liknas en högfärdogh människia mädh sinne forbulgninghet ok hogmodoga hiärta som altid är fortrwit ok vth sullit j sinom tanka MP 4: 216 . " orene andane kallas andhelikin härinslighet, ey kallas the for thy swa, at the syndadho j likama, hwilkin the aldrigh haffdho, wthan for thy at the mz sinne forbolnoghet (elatione) oblidhkadho gudh " SpV 104 . Jfr Sdw 2: 1219."],"e":["forbulnogheth . ","forbolnoghet . ","forbulnighet )"]},{"a":"forbund","b":"nn","c":"","d":["förbund. " ho i warth forbundh inträdhen äre " BSH 5: 20 ( 1504) begärer wara i forbwnd med sweriges riche ib 97 ( 1506) . ware i roodh oc forbonth met for:de steen c. ib 557 (1516). vm thet förbund mellan rijken BtRK 124 (1438, orig.) . ib 125 . BSH 4: 2 ( 1471, samt afskr.) . DD 1: 159 ( 1497), 160, 161 ( 1497). HSH 19: 10 ( 1501) ."],"e":["förbund . ","forbwndt HSH 19: 10 ( 1501) . forbonth),"]},{"a":"forbund","b":"nn","c":"","d":["förbund. " tha wele wj ytermere förarbethe med menige sweriges riges köpmen, at [slik] en forscriffuen selsk[p] shandel oc wenli[gi]t forbundt riken emellom ma ytermere pa[] nyt beleffues " STb 5: 311 (1520. Kop.). vor kereste nadigeste herre, ther . . . ther til är bebunden med skildskap oc forbundt med keseren ib 337 (1521, Kop.). - sammangaddning. engin göri nogan sampning forbaandh eller twedrecht widh liiff ok gotz STb 1: 457 (1476, burspr). ib 449 (1463, burspr), 477 (1481, burspr)."],"e":["forbaandh STb 1: 457 (1476, burspr) , 477 (1481, burspr). forbunt ib 449 (1463, burspr) . ","forbundt ib 5: 311 (1520, Kop.) . 337 (1521, Kop.)),"]},{"a":"forbuþ","b":"nn","c":"","d":["1) förbud. SD 5: 280 ( 1344) . MB 1: 147, 475 . lagh äru rätsins budh ok kroka forbudh GO 6 . " vtan nokors manz forbudh " KL 176 . " biwdha the stor forbudh vppa " RK 2: 629 . " lydog i swadana förbodh " LfK 155 . moth reglonnas bodh ällar förbodh ib. ib 156 . - förbund mot begagnande (af). atj haffue giort förbudh oppa then malm jag fik effter johan beszte FM 239 ( 1505) . " atj vele giffue thet förbud löst jgen " ib. " the eeldha, som nw i forbud tagna äre " BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . - förbud mot utförsel. skulu wij inthe förbudh göra uti nakot rike, wtan mz mestadelens thess rikens radz radh . . . och skulu wij ey siälue, äller nagre andre latha wtföra, äller nakon annan loff giffua vth ath föra i förbudh, och tah ikke förbudh är, tha ma alle frij färdas theras ärendhe, äpther theras berningh BtRK 324 (1483, orig.) . ","2) interdikt, förbud mot gudstjenst, förbud att hålla gudstjenst inom ett viss område. hwar then for:de her andris i riket koma kan . . . sätiom wi oppinbarlikit forbudh aff gudhz thiänist mädhan han ther äör och tree dagha ther näst äpter SD NS 2: 324 (1410, gammal afskr.). - förbud att vara närvarande vis messan, mindre bann. j vaarin aff kirkionne j forbudhi at höra mässo Bir 2: 260 . swa at ey nakar af minom arfwom älla äptekomandom, vndir gudz forbudh oc ban, makt hawin thet forscrefna goz . . . for klostreno quälia SD NS 2: 26 ( 1408) . - Jfr höghtidhis forbudh. "],"e":["förbudh . ","förbodh )","forbuþa bref , ","forbuds vitni , "]},{"a":"forbuþa","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"forbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förebygga, genom byggande stänga el. spärra. engin forbygge gatwne medh humbla hws eller broar vnde fiska tunnaner STb 1: 434 (1459, burspr). ib 474 ( 1478) , 492 (1482). 2) bebygga. skedde tet swa . . . ath . . . fför:ne sancti johannis kirke eller hennes personer med noget andffell, nederstörtning . . . fföraktet worde eller i noghen motthe annerlund fförbygt eller j ödbä lagd än thet rwm nw är STb 5: 306 (1513, Bil.). 3) befästa, förskansa. först oc främst skickade grecana hwnrade skip . . . som wäl forbygda waro mz skermar oc kiiffwa näbbar Troj 106 . 4) förbruka (pengar) till byggande. tha iac . . . forskriffna hws köpthe, laagh thet nidhir brenth oc förbygde iac ther pa fem hundradhe marc HLG 1: 113 (1473)."],"e":["för- )"]},{"a":"forbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["förebygga, genom byggande stänga el. spärra. han hade forbygth honom sin hwtthä paa falen DD 1: 270 ( 1478) . haffdhe forbyght swens drupparwm SJ 108 ( 1441) . " at ther war ey tha mere forbygth i fornämpda konungxströme än swa mykit, som ärlike män . . . saghdo ther skulle byggias " VAH 24: 321 ( 1424) . hon (kungsådran) scal ey ater täppas äller foryggias ib 323 ( 1454) . Jfr oforbygdher."],"e":[]},{"a":"forbyrdh","b":"nn","c":"","d":["förebud, varsel? hwa kan hawa forbyrdh for dödsins aatsrygdh (mortis ab haustere sibi quis scit falce cauere: jfr dödhrin bläse ey i ludh for sik 604, 919) GO 544 ."],"e":[]},{"a":"forbätra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förbättra, göra bättre, sätta i bättre skick. haffwir giffuit hanom makt binda oc lösa, rätta oc förbättra (reformandi) Bir 4: 26 . " slaa swadane mynth, at riched motte bliffue forbätradh " BSH 5: 385 ( 1510) . ib 377 ( 1509) . ","2) bota, laga, reparera. är nokor lymmor vanskadher, tha helar oc förbätrar thz honom PM XLV . " förbättradhe sancti seruacii mönster " Lg 3: 175 . bröth . . . diäffwllen nidher en deel aff taket, huilket brot enghen an för bättra ib 168 . ","3) rätta, befria från, utplåna. bättrha rättha oc förbätthra (corrigere et emendare) siälinna laster Su 3 . ","4) ersätta, godtgöra. forbätra thz j swdhlerköpung brast RK 2: 4511 . hwat hans tompt är styntre än hälghandz huss tompt thät forbätra husen thär upa standa SJ 74 ( 1437) .","5) godtgöra, försona. " wärdoghas mik oppenbara . . . om mina syndher ärw mik förlatna ällar förbttradha " Lg 672 . ","6) gifva ss mellangift. forbätrade carls arfwa birghes arfwom xx march SD NS 1: 533 ( 1406) . - refl. forbätras, ","1) förbättras, blifva bättre. haffui mz them samtalan aff hwilke the magho forbätras Bir 4: 61 . ","2) afhjälpas. " mz hwilkom theras idhkelika bristilse . . . maghe wpbötas oc forbätras " Su 359 ."],"e":["förbätra . ","förbättra )"]},{"a":"forbätra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förbättra, göra bättre, öka. ther medh forbetrade hanns testamentarij hans deel medh thette effterscriffne STb 3: 304 (1496). - bättra, förbättra, bättra upp. en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona äpter latina bokens Saml 6: 174 . - förhjälpa i bättre belägenhet; hjälpa. stoder hustrv anna . . . och vnte anders screddre sama dach, som fagaten, borgamesterene och radit hanom vnte och ghaffue, ok ytermera sade hon, ath hon vaar ther medh jntet forbetredh, ath han laag j arboga closter STb 3: 121 ( 1493) . hjälpa, upprätta. han skapadhe wärdogasta iomffruna, huilken mz sinne dyupoasta ödhmyukt skulle förbättra oc opp resa thz som diäffwlen . . . nidherslagit JMÖ 54 . - förbättra, bättra, avhjälpa. offtha händher ath man raaka graffwa wrangth . . . oc tha förbätres thet swa PMSkr 513 . 2) laga, reparera. böta och förbätra skipith PMSkr 85 . 7) lämna i avbetalning, samme dagh fförbätrade raadit larens niclisson xx mark, saa at han är til akters cxxx mark pa betalningh STb 4: 192 ( 1511) . "],"e":["för- . ","-bättra )","*forbätra sik , förkovra sig, gå framåt, nå större välstånd. ther vppa at jönecöpingx by ok tess indbyggere nogä sigh forbäträ, tha haffuer jak ok vnt them en törigh dagh at holdhä hwar lögherdagh Priv f Sv st 176 ( 1473) . - växa, växa till. bildl. hwilkit ey annat teknar, wthan at hälgha siäla, plantadha widh watnith, forbätradho sik (profecrunt) aff sciriffthinna wathnnan swa som rosin SpV 19 . - förkovra sig, göra framsteg. see til huru mykit thu forbätra tik (profeceris), ok huru mykit thu forargha tik SpV 133 . " nar thy thy tik forbätra (proficis) j tronne " ib 561 . - Jfr välforbätradher."]},{"a":"forbätran","b":"nn","c":"","d":["förbättring. Gers Frest. 13."],"e":[]},{"a":"forbätrilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förbättring, förkofran. wppa thz ath allt matthe komma än til ythermere stadga och förbätrilse PM LXIV ."],"e":["för- )"]},{"a":"forbätrilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förbättring. förbätrilse när jlla är graffwith PMSkr 513 . - förbättring, reparation. aff the som skiparen wnthlaght haffwer j skipsens förbätrilse PMSkr 85 . - förkovran, hjälp. oc siden blifvä han (ɔ tomptören) vidh staden standenum til styrkilse oc forbätrilse Urk Shist I: 15 (1457)."],"e":["för- )"]},{"a":"forbätring","b":"nn","c":"","d":["1) förbättring, rättelse. " haffwer saken sik swa at enghen förbätringh kan hoppas " LfK 158 . " om inghen förbätring komme pa mynthet " BSH 5: 377 ( 1509) . " wij haffue nw pa edert behagh oc forbätring (under förutsättning af Edert samtycke och med förbehålla af den rättelse el. ändring, som I kunnen göra?) opkastiid thet bref om mynthet " ib. " pa idhert behag och forlätningh (utantvifvel för forbätringh) " ib 131 ( 1506) . " sa haffwe wij swarath . . . pa idhert behag och fforbätringh " FM 134 ( 1502) . FH 7: 71 (1506) ","2) ytterligare betalning? thänna fornempda tomptena haffdhe tomos . . . köpt aff ingeborghe finkenbergx hans modher til forene ok effter thät han gaff hanom forbätringh ther upa epter hans nöghia thy gaff han hanom sina rättughet ower som han ther til haffdhe SJ 114 ( 1442) . ","3) mellngift, skilnad i värde, öfverskott. til tessis bytes forbätringh (d. v. s. ss mellangift) bekenne wii os haffua vpburit . . . XI tynner oc II spen korn SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). bredhegardhen . . . stod andris diäkn . . . til pantta aff hanus callendorp fore hundradha (100) marker ok hans callendorp war manghom giäldskyldugher ok skyuldenerene wordho mädh rätto in wiiste i forbätringena i sama pant mädh fornempda andris diekn SJ 77 ( 1438) ."],"e":[]},{"a":"forbätring","b":"nn","c":"","d":["1) förbättring, förkovran i materiellt hänseende; hjälp. then swmma peninga han (ɔ MArten) epter hwffendaz dödh til sich annamet hade pa ena arlige renta, som waar höffuitzman hanom til hulpet hade pa martens egen hielp och forbetringh STb 3: 78 ( 1493) . - förbättring, bättring i andligt hänseende. thu takkar görande gudhi loff än thän andre takir sik thär aff engha fruct ällir forbätringh (non ædificatur) SpV 578 . - framåtskridande, förkovran. ödhmiwktin är forbäringhinna mästirska, ok mz äpihirdömith yst kännirska (profectum magistra et per exemplum doctrix tacia) SpV 160 . " hwat thz hällir händhir nar wi ärum standande ij dygdhanna forbätringh (in profectu uritum stantes) ällir tha wi ärum wanskand j lastomen " ib 456 . räddoghin j thera forbätringh ällir forhögilse, som mindre ällir yngre äru (timor in miorum prouectibus) ib 159 . 2) förbättring, tillägg. faar clokkaren . . . först ena finska lästh rogh gambla räntha oc ytermere iiij pund rog finska j een forbätringh pa nya PK 63 . 4) reparation. tokk skiparen päninga till läns pa nokon kompanens wäghna til förbäringena PMskr 86. 5) ersättning, gottgörelse. vnna wij och them then tompt öre her i byn, stadenom til forbätring for then skadha the offta fanget haffwa i rikesens örligh Priv f Sv st 132 ( 1456) .","6) säkerhet, bekräftelse. " till ytermera stadfestelse och högre förbetringh (trol. för förvarning) att iagh tesso effter:ne mårgongoffuor fullkomliga tilstår, tå beder iag . . . biscop koortt, hartwijk iacopsson . . . att the lata hengia sine secreter och insigle . . . för thetta breff med mitt egit " FMU 5: 68 (1483, avskr.) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forböta","b":"vb","c":"v.","d":["gottgöra; giva bot el. skadeersättning för. honum bör at forbothe mic the velle hwart vith sigh for hwar gardh han haffuir mic fra taghit Arfstv 17 ( 1461) . theslikis the wald ok wälde at förbötis som han mik mangafallelika giorth haffuer ib 50 ( 1461) ."],"e":["för- . ","forbothe Arfstv 17 ( 1461)"]},{"a":"forböta","b":"vb","c":"v.","d":["godtgöra, uppgöra. " att thet . . . förböthes . . . medh rätto eller wänskap " BtRK 88 ( 1435) . ib 113 ( 1436), 137 ( 1439)."],"e":["för- )"]},{"a":"fordagher","b":"nn","c":"","d":[" - i fordags, en föregående dag, förut? iach screff eder nw i fördagx till BSH 4: 254 ( 1500) . " the article i oss hiit i fordags sende " HSH 20: 251 ( 1508) . - i fordaghom, fordom. SD NS 1:95 ( 1402) ."],"e":["för- )"]},{"a":"fordagher","b":"nn","c":"","d":[" - i fordags, dagen förut, i går. han swarade, til hwat manadhe iak tik i foredagx (pridie) tha mintis hon daghin til forenna sik wara manadha aff gudhi at ect Mecht 147 . - för ett par dagar sedan, häromdagen? thu slepper jnga lundh medh the swar thu jadans heffde eller j fördax STb 2: 239 ( 1487) . Jfr fyrredagher."],"e":["för- . ","fore- )"]},{"a":"fordaghthinga","b":"vb","c":"v.","d":["utverka fred el. skydd åt. hulket icke bemerkes kunne ware redelig at fordagtinge theris haffuör och icke theris retthe herres STb 5: 260 ( 1519) . drotning helen . . . bad honom jnnerliga th han skulle fordaktinga henne mz menelao hennes bonde. Troj 252 . anthenor och eneas . . . fordaktingade drotning helenam mz konung menelao saa ath hon kom till nade och henne gaffzs all mystykke till ib."],"e":["fordaktinga )"]},{"a":"fordaghtinga","b":"vb","c":"v.","d":["gifva fred åt, gifva skydd åt, skydda badh han sik fordegtinga RK 2: 4452 . " at t[he] them ter til j engo handa matto styrke älle fordäghtinge " SD 4: 427 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). at ängin war ella wars kära fadhers embitzman, foghate ella höwitzman sculu nakan man for daghtingha . . . som thenna fridhin bryter GS 27 (1375, orig.) . ib 38 ( 1413) BSH 1: 130 ( 1371) . the . . . kwnne . . . fordactinge baade segh ok oss ib 5: 461 ( 1511) . "],"e":["fordactinge . ","fordäghtinge . fördägtinga. fordegtinga), ","fordaghthinga sik , sluta stillestånd el. fred? the fordä[g]tinga sig medh idher gerna BSH 5: 137 ( 1507) . thee komme jw oc fördägtinga siig ib 143 ( 1507) . ","fordaghthinga i gen , genom underhandling förskaffa tillbaka. fordägtinge kalmarna igen HSH 19: 136 ( 1506) ."]},{"a":"fordagthinga","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) privilegium, fördel, företräde, företrädesrätt. the villo ey nakra enkannelica fordela at tee Bo 5 . ib 12 . Bir 2: 120, 4: 71, 103 . Su 14, 103, 111, 138, 197, 266, 292, 379, 387 . Lg 3: 38, 120 . " aff thera stora ära oc fördeell i hymerike " LfK 75 . " han salde allan then fordel . . . som honum burdhe for ty at han var ysaaks förste son " MP 1: 190 . " salde första sons fordeel ib. thw . . . fikt särlikin fordel owir mik " Bir 3: 437 . Su 83 . " viliande hafua hdhir oc fordeel for androm ok ouir andra " MP 1: 306 . " j hulko fordel synis wara for somlika andra hälgha manna bilätom " VKR XV . Lg 3: 119 . " fordels hugg ära thessa hwilken som sla pa then som intet hafwer i händerna, eller medh spiut, spetz öoch spentom boga mot swerd, hwilken medh sadana fordeel skada gör, standi sama rätt, som för owetandes hugg " GS 50 ( 1448) . ","2) fördel, vinst, nytta. för wärzlikit gagn ok fordel Bir 1: 219 . älska sina särdelsis fordela ib3: 308. tha kan thu pröfwa thin fordeel Al 2159 . ib 2146, 6119 . RK 2: 7243, 9009, 9113 . SO 49 . LfK 157 . - til fordelis, utöfver bestämd del, dessutom. til fordelsis tha fa ok ij bucefalum Al 3104 . - Jfr värulds fordel. "],"e":["fordägthingan . ","fordechtingen )","fordell Lg 3: 119 . ","fordheell ib 120 . ","fördeell . ","-ar ) , ","fordels hug","-hugg )"]},{"a":"fordel","b":"nn","c":"","d":["fördel, företrädesrätt, privilegium. " tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall . . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom, forodhom, fordelom ok forstykkom äffther thet sielakappaleth i lynköppunghx domkyrkio försth böriath ok wtgiffwedh war SDNS 3: 265 (1417). . . . privilegium såsom medborgare i en stad o. dyl. ciuilitas . . . stadzmanna quar blifningh ok thera fordeel vnde actuum xx2° dixi[t] tribun[us] paulo ego multa summa ciuilitatem hanc consuetus sum habere (för consecutus sum) mannyn sagde til paawal jak haffuer fangith stadzsins fordel mz stora päningha soma " GU C 20 s. 114 . - särskild förmån. dock vnnes honum til fordeel lfor sith omak frith hoffsalg Arnell Brask Biᴵ 33."],"e":["-deel )"]},{"a":"fordela","b":"vb","c":"v.","d":["1) meddela, delgiva. med prep. lmädh. bediendes oc ödmykelige begerendes eder nade wille werdiges fördele med oss, hwat god tiende j förfare kunne ther oppe STb 5: 327 (1521, Kop.). fför ider nades kerlige oc bestondige gode raadt oc scriffuelse med oss fatigemen altid ffordelt haffue tacke wij ider nades werdighet ib 331 (1521, Kop.) .","2) eg. fördela; utföra, företaga (en delning). kom tet arffskiptä . . . ath hon (syftande på ett tänkt arfskiptning icke sa redelige ffordeldh war pa theris liggiendes grvnd, stenhus, trägarda etc STb 4: 279 (1512)."],"e":["för- )"]},{"a":"fordela","b":"vb","c":"v.","d":["1) meddela. eder nadis gode raadh haffde her nw nyteligaren varedh personlige fordelandis (att personligen meddelas) HSH 20: 116 ( 1507) . " fordelandis vor gode raadh med (åt) eder herredöme " ib 118 ( 1507) . ","2) genom dom fördela? swa länge at thet wardher meth rätto fordeelt SD NS 2: 325 (1410, samt. afskr.)."],"e":["-deela )"]},{"a":"fordha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fortskafffa, transportera, föra. (de) sworo lagligan, swa athe ecke fördo ellir fordade otte brakel jn i peder jönssons skip STb 2: 57 (1454). klagedhe ok kerdhe the dannemen . . . ath hwilken en som kommer ok sigher sigh ware i min ok richesins rese ok ärendhe, ath the schole honom fordhe ok flythie Uppspriv 20 ( 1497) . - bortföra. ey sculu soknamen städhia noghot flias eller fordhas af prestens äghor for än jnuentarium fulleligha bereth är oc forbätrat epter makt hans Gummerus Synsta 43 (1425 i vidim. fr. 1440). 4) reparera. for tornith och portin böttes och fordades som sunder skottit war SSkb 35 ( 1502) . refl. "],"e":["-adhe )","*fordhas , fortskafffa sig; färdas. häloge ärw osmittadhe i wäghenom, huilke som fordhas i herrans laghom JMÖ 169 . ","*fordha undan , föra undan, föra i säkerhet. han (ɔ: Josef) skulle lhona euara ok göma . . . ok fordha medh baneno ihesu vndan fore herodis grymhet MP 5: 74 . ","*fordha up , transportera upp. löntthe jach . . . iiij dagekarlla . . . the fordat och tygeleth vp met annet arbethe HLG 2: 105 (1519). Jfr framfordha."]},{"a":"fordhan","b":"nn","c":"","d":["understöd. " hwilken ther gifwir fulbordh til mz radh hielp ellir fordhan " ST 429 . underhåll, uppehälle. hon afladhe sik sina fordhad ok sinom son mz rok oc teen Bo 14 . " til vors krops fordhan oc vppehälle " Bir 2: 4 . Bo 18, 62, 127 . ST 37, 405 . Ansg. 245. Bir 1: 181, 2: 67, 190, 3: 14, 407 . äptir ödmiuka biscops stadhga ok fordhan (secundum episcopalem humilem sustenstationem) ib 1: 307 . - Jfr välfordhan."],"e":[]},{"a":"fordhan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr välfordhan."],"e":[]},{"a":"fordhanskaper","b":"nn","c":"","d":[" , n. (fordhenscoap Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). foordenscap HSH 14: 91 (1526, Brask)), L. 1) fortskaffningsmedel. om iak haffde her nider then foordenscap iak kunne guffue mik up HSH 14: 91 (1526, Brask) . 2) framåtskridande, förkovran, gagn. thet wi kunnom lider scriua älle ombiudha til rikesins och allas ware gagn ok fordhenscoap Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436)."],"e":["fordhanskap"]},{"a":"fordhanskaper och fordhanskap ","b":"nn","c":"","d":["befordrande, fortskaffning, forsling, skjuts; äfven fortskaffningsmedel. sinom soldenärom skulu the ey vara pliktoghe . . . fordenskap til land ällir watn MB 2: 242 . " betala räthwislijken lön före fordanskapen " PM 33 . FM 499 (1510), 701 (1519). wil jag . . . fly them fordingskap owr til stocholm ib 501 ( 1510) . " skal ffordhenskap eder j hwar lendzmans gordh redhe vare och fforbidhe " ib 525 ( 1511) . ati lathe thet sendebudit ffa swadant fordenscap och annadh som ther til hörer i ginom finlandit HSH 22: 58 ( 1495) ."],"e":["fordenskap . fordingskap. foenskap FM 701 (1519), "]},{"a":"fordheliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig (att fortskaffa ngn). att man heller skall vara them och theres fordelig och fremmeligh på våre vegna på väge oc stige, til land och vattn Priv f Sv st 72 (1433, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"fordhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? 1) befordrande, fortskaffning. trängde oss aa kyrkionne wägnä thetta sama godz heyiss sälia och till rädha päningä at vendo, warom electo, mästare byorne, till thärningh ok förhedelse (för fordelse, så Skolkl) till pauans gaardh Svartb 187 ( 1385) . - fortskaffning; fortskaffningsmedel. kunne jec ey hellir lfa fordhilse ssa at jec kunne pa thäön tidh koma tiidh Arfstv 21 ( 1461) . ","2) hjälp, unerstöd, uppehälle. " han war thiwff oc stall thz warom härra gaffs til fordhilse och hans discipulis SvkKyrkobr 28. ""],"e":[]},{"a":"fordhogher","b":"av","c":"adj.","d":["skyndsam. - thät fordoghasta, adv. det skyndsammaste. i förening med en form af kunna. thz j nw wele wara rede . . . thz fordugaste j kwnna BtRK 253 (1469, orig.) ."],"e":["-uger )"]},{"a":"fordhom","b":"ab","c":"adv.","d":["före nuvarande tidpunkt, förut, tidigare, förr. claws lydekesson, her fordhen fogath war FMU 4: 8 ( 1451) . jö[n] ss pedersson, som fördon thinthe myns here modh[ugh] k[onung] HLG 3: 91 (1526). - att återge med: förutvarande,, numera avliden o. dyl. at . . . biscop hans . . . honum hindrat had j eth arff, som ffallit war effter fordom hederlig man her antonium STb 5: 138 ( 1517) . - fordom, förr i tiden. olim . . . foordom GU C 20 s. 378 . "],"e":["fordom . ","fordhum . ","foordom GU C 20 s. 378 . fördon HLG 3: 91 (1526). fordhen FMU 4: 8 ( 1451) ),","*i fordhom , fordom, i forna dagar. aff tesse ängla glädhinne viste sik j fordhom en hälaghir patriarcha som hethir iacob MP 5: 49 . ","fordhom dags , förr, tidigare. enna tompth . . som fordomdax rodeth thiil hörde FMU 5: 53 ( 1482) . ","*fordhom dagh , ","*fordhom daghum , ","*i fordhom daghum , förr, tidigare. eth wort köpehuss . . . medh gardh och grwndh, kellara, boder och alla vnderliggiende waaningher, jnnan gardz och vtan, som tet nw staar ok vpmwrat är ok j fordom dagom j for:de doctor ryttingx tijdh till hopa waar STb 3: 338 ( 1497) . alth som j fordom dagom warit haffuer j wareffrw gillestugfu tregardh vtan bygningh, swa schal thet än nw vare ib 4: 90 ( 1505) . - fordom, en gång förr i tiden, en gång i längesedan svunnen tid. tha kom han a en wal gangande huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . j eno . . . järtekne som skedde langha j fordom dagom ib 157 . " en helsaghir prophete som hethir ysaias, taladhe ok spadde . . . longo j fordhum daghum " ib 5: 54 ."]},{"a":"fordhra","b":"vb","c":"v.","d":["fodra oc skiffta liwss Arnell Brask Biᴵ 29."],"e":["fodra Arnell Brask Biᴵ 29) ,"]},{"a":"fordhra","b":"vb","c":"v.","d":["utfodra. Se fodhra."],"e":[]},{"a":"fordhra","b":"vb","c":"v.","d":["främja. Jfr forfordhra."],"e":[]},{"a":"fordiärver","b":"av","c":"adj.","d":["mycket djärf, allt för djärf, förmäten. war for diärfwa sousins radh vmskipt Bir 1: 231. forsmas af fordyärfwom mannom Su 451 ."],"e":[]},{"a":"fordobla","b":"vb","c":"v.","d":["borstpela. " som sit godz fordoblar " ST 432 . ib 485, 486 ."],"e":["fordobbla L.),"]},{"a":"fordobla","b":"vb","c":"v.","d":["bort. " inghen suen . . . maa fördrikka eller fordobla sith harnisk, hest eller weria " Arnell Brask Biᴵ 20."],"e":["för- )"]},{"a":"fordragh","b":"nn","c":"","d":["befrielse, lov att slippa. hawa fordragh, a) giva lov att slippa från, befria från. oc beder ty eder nade ödmiukeligen wele werdes haffue mik oc mijn kyrkia suadan owanlig tunga fördrag HSH 13: 46 (1524?, Brask). b) underlåta, avstå ifrån, avhålla sig ifrån. med prep. af. nattena til förinna ville quinnan ey haffwa fordrägh aff synom lykamlikom lusta MP 5: 239 ."],"e":["för- . ","fordrägh MP 5: 299 )"]},{"a":"fordragh","b":"nn","c":"","d":["1) dröjsmål, uppskof. hans peninga . . . beredhe, vthan alla töfring eller längra fördragh SD NS 1: 137 (1402, nyare afskr.). ","2) befrielse, lof att slippa. giffuen megh fordragh MD 36 . - hava fordragh, a) gifva lof (att slippa), medgifva. badh kesaren at han väl giordhe oc hafdhe honom fordragh (sibi indulgeret) at han sculle ey fästa hans dotter constanciam Bil 595 . b) underlåta, afstå från. med gen. the haffdo tess gerna hafft fordragh RK 1: 2124 (kan föras till c). - med ack. tha willo the thz ey haffua fordragh RK 1: 4399 . ST 427 . " at i swadant oraadh oc föderff affsätter oc fördragh haffue " BSH 5: 486 ( 1511) . c) undgå, undslippa. med ack. the bönder haffdot gerna halft fordragh RK 1: 2749 . ib 1363 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fordragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) efterskänka, fritaga från. om jac wil thöm hona (qvarnskylden) ey fordragha SD NS 2: 336 ( 1410) . allan annan skat oc thiände . . . fördragom wi them MB 2: 258 . ib 268 . " honom edhin fordragha " ST 67 . mich thz ämbite fördragha RK 2: 1844 . ib 1862, 5002, 5294 . Di 72 . jac fordragher (fritager från skydigheten att ersätta) . . . minom frenda här knwt bossonni then skadha som jac fangit hafuir i th em godhzom SD NS 1: 420 ( 1405) . wi. . . fordraghum idher thän sama nya spannen. ok vnuom idher ater thän gambla spannen HSH 21: 5 ( 1382) . - befria från: the plagar wil them gud fordraga RK 2: 6733 . ","2) tillåta, medgifva. " alt annat thz konunga före mik haffua idher fördragit " MB 2: 274 . ","3) fördraga (något af någon), hafva tålamod el. öfverseende med (någon för något). med dat. och ack. thz hafwir iak aff minom kärlek thik fordraghit oc tholt ST 75 . - förlåta. ville han them owilia fordraga RK 2: 8413 . " tha wordhe idher ekke fördraghit " Lg 3: 184 . ","4) (genom fördrag el. öfverenskommelse) uppgöra. at atskilia eller i minne fordragha om alla the erende BSH 4: 36 ( 1474) . ","5) underlåta. " han wilt thz ey fordragha at första skipin magha gaa han lather her ferskan kost vpa " RK 1: 1687 . " thz ware mykit bäter fordragith " ib 2112 . " han fördrogh syndhena " Lg 3: 67 . ","6) undvika? marsken thz toch altiid fordrog RK 2: 2793 (kanske snarare att föra till 3). ","7) undgå, undslippa. wel lmatte han hafwa thz fördraget RK 2: 2689 . ","8) föredraga. " een sin man han fördrogh öffuer alla the j ryketh varo " RK 1: (sfgn) s. 177 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fordragha","b":"vb","c":"v.","d":["dottren swaradhe ok sagde thät nogh bittida wara thär mädh fordrog hon thät j thy sinnena MP 4: 80 . 10) försitta, förspilla. här jnnan lot war härra fostandas hurw mistelykelikit thät är honom ath nagan cristin människia fordrager sin thima mädh siälffs wilia j olydno a mote kirkiona sidwänia ok formenna radhe ok budhi MP 4: 81 . 11) medgiva uppskov el. frist med (ngt). thy loffwar jak . . . thässa forscriffna nobela ok peninga til thakka at beredha . . . när han mik thet ey längher fordragha wil SDNS 3: 453 (1419)."],"e":["för- . ","fer- STb 3: 301 (1496) . impf. pass. foredrögx ib 200 ( 1494) ),"]},{"a":"fordrif","b":"nn","c":"","d":["fördrifvande. RK 3: 501 . Jfr tidhfordrif."],"e":["fördreff )"]},{"a":"fordrikka","b":"vb","c":"v.","d":["dricka upp (penningar el. ägodelar). jtem fordrukkom vii tolff öre aff them peningom som wi tokom aff vesgötomen Skotteb 463 (1472 ; Kämn). inghen suen . . .. maa fördrikka eller fördobla sith harnisk Arnell Brask Biᴵ 20."],"e":["för- )"]},{"a":"fordrista","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","*fordrista sik , fördrista sig, drista, understå sig. jngen fördriste sigh giöre her emott FMu 3: 84 (1435, yngre avskr.)."]},{"a":"fordristning","b":"nn","c":"","d":["uppmuntran, uppmaning. BtRK 382 (1501, orig.) ."],"e":[]},{"a":"fordriva","b":"vb","c":"v.","d":["2) fördriva, förnöta, förkorta (tiden). the . . . fördriffwo thiman medh lek, söffn, dobbell, och gäckeres ewentyr PMSkr 705 (senare avskr.). onde höffdinger wete ey hwar medh the skole fördriffw timenn att them skall ey lancktas ib 706. ib. 3) omintetgöra, förhindra. thet är ok dyäffwolsins klinthir ok tistil, som nidhir trykkir ok fordriffuir, ath godha gerningha kunna ey faa wäxt j människionna hyärtha MP 5: 139 . - tränga tillbaka; draga ned, nedsätta. läthin ällir darhet fordriffwer ok wanwärdher (ignauia deicit et uilescere facit) SpV 149 . 4) fördärva, förgöra. [at thu skulde swa] fordriffuä [thin egnä liiffs frvkt] Namnlös e. Wolf 18 (hs B)."],"e":["för- )"]},{"a":"fordriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) fördrifva, bortjaga. fordref aff sino lande rätta tro biscopa Bil 691 . " the vildo mik fordrifua " Fr 646 . ib 611 . RK 1: 214, 3362, 2: 1581 . Al 8355 . Gr 284 . Bir 3: 453, 454 . nu är iak fordrifuin aff (d. v. s. beröfvad) land ok ära Fr 207 . " thu fordriffwer folk aff frälse sino " Al 6615 . the . . . fordriffwa sorgh ib 7776 . " opriff oc fordriff alla lasta j thinom gardh " Bir 2: 333 . " swänzk kwmyn fordriffwer ont wäder . . . och fordriffuer spolorma " LB 7: 10 . kwmyn . . . fordriffuer blekan hyy ib. ib 11 . ","2) fördrifva, förkorta (tiden). at fordriffuä tiiden til thäs en högre glädi komber Va 3 . ","3) tränga tillbaka, aflägsna, afvärja, förhindra, undertrycka. ther mz han theres ondzka fordreff RK 2: 7061 . " fördriua orät ok osannind " KS 69 (170, 76) . huilkin junungr älla walzman gudz ret försmå ok fördruier medh sino walde ok lagom sinom ib 16 (39, 17). olagh mz lagh fordriffua MD (S) 241 . - undertrycka, upphäfva. göra om intet, förstöra. hwa äst thu som swa fordriuir vara makt KL 411 . " hans wålskap fördriva " KS 62 (154, 68) . " fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manni " ib. " rikens raadh maktbreff fördrijffwa " RK 2: s. 310. ther mz fordreff han hennes modh MD (S) 211 . ","4) förstöra, förderfva. " owit swa hans hiärna fordreff " Iv 2067 . " mon thz siälena fordhriwa " MD 82 . " at biskoppsdömet !SYNS_DÅLIGT? skulle aff hedninggom fördärffwas oc fördriffwas " Lg 3: 163 . ib 173 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fordrivare","b":"nn","c":"","d":["fördrivare, person som jagar bort (ngn). expunctores et depunctores dicuntur qui exellunt alios ab hereditate wlgariter rätta ärffwinga fordriffuara GU C 20 s. 503 . o sancte jacobe lazsthenes fördrynare SvT 80 ."],"e":["fördryuare )"]},{"a":"fordräktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" skal the sik mildan ok fordragtogan mädh sinom jämcristna ok honom sin brot forlata ib 255 ."],"e":["han"]},{"a":"fordränkia","b":"vb","c":"v.","d":["dränka, fördränka. ST 315 ."],"e":[]},{"a":"fordröghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) fördröja, uppskjuta. the fordrögä ok framdraga theres scrifftemall ok syndä bädringh SvKyrkobr 209 . 1) fördröja, uppskjuta. lthe fordrögä ok framdraga theres scrifftemall ok syndä bädringh SvKyrkobr 209 . 4) dröja. llever nokor köpman skip . . . swa ath han skal thet haffwa fraktad jnnan wissan dagh försagdan oc swa fördröyer längher affwer thän daghen PMSkr 99 ."],"e":["fördröya: -er PMSkr 99 )"]},{"a":"fordröghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) fördröja, uppskjuta. " fordrögde mins liffs bätring " Su 240 . MB 2: 185 . ","2) försätta, upptaga (tid). hwi fordrögde jak swa manga hugnelika oc täkka dagha oc wpnötte j lange och fafänga talan Su 238 . ","3) uppehålla,upptaga tiden för. ther til at jak skulde tik ey länge fördrögia Su 360 . ","4) dröja. " hwi för.dröghen i " Su 92 . Lg 664 ."],"e":[]},{"a":"fordröghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. dröjsmål. (skeppet) fik thän skadhan före theras fördröyelse skwldh PMSkr 78 ."],"e":["fördröyelse )"]},{"a":"fordröva","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*fordröfdher","fördröffueder: -ede Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471)), bedrövlig. ther med är thetta fördröffuede örlig ey stillad Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471). ekke kwnne hans eghin wanskitelikhetz betraktan . . . honom rädha ällir aff tholigho fordröfdho gärningh aff radha ok afdragha SpV 79 ."]},{"a":"forduker","b":"nn","c":"","d":["förkläde. " engen skin ffar han (ɔ kocken) . . . vtan sarduk til tröya, läofft til foreduker " Arnell Brask Biᴵ 36."],"e":["fore- )"]},{"a":"fordylia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. fordylias, gå förlorad på grund av underlåtenhet att framställa anspråk. lhinrik groffsmidh . . . besprakade arffuit epter sin systerson . . . at thet ey scal fordölies jnnen nath och aar eller fortyias STb 3: 219 ( 1495) ."],"e":["fordölia )"]},{"a":"fordärf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr siälfordärf."],"e":[]},{"a":"fordärf","b":"nn","c":"","d":["förderf, förstöring, undergång. " wille wita hans fordarff " Al 2569 . thetta fordärff haden aldre vnfaret RK 2: 9610 . Lg 1019 . MB 2: 79, 202, 220, 302 . " gudz lagha fördärff " ib 233 ."],"e":["fördräff . ","fordarff . ","fördarff MB 2: 79, 290), "]},{"a":"fordärfliker","b":"av","c":"adj.","d":["förderflig, förderfbringande. " then skadelige oc forderff welig herre, konig hans " BSH 5: 97 ( 1506) . thette skadelig, förderuelige och langlige örligh ib 579 ( 1517) . " til en storan fordäreliken skadha " DD 1: 95 ( 1442, nyare afskr.) ."],"e":["fordärueliken (ack.). fordeffwelig. förderuelig),"]},{"a":"fordärfliker","b":"av","c":"adj.","d":["fördärvlig. SpV 50 ."],"e":["fordarffliker: -it SpV 50 )"]},{"a":"fordärflikhet","b":"nn","c":"","d":["fördärv. " thalede vor nadege herre erchebispen her sten sture til om then schada och forderfueligheet, thär han medh sine medhielpere hans nade . . . giort haffuer STb 3: 342 (1497). then schada och forderfvelighet han her giort hafver Hist Tidskr I, 397 (1508). ""],"e":["forderfvelighet )"]},{"a":"fordärva","b":"vb","c":"v.","d":["fördärva. " tha hiog trugels smid till honom meth eth swärd, ok hade ecke hielp warit, tha hogget honom all fordörffwat " STb 2: 71 ( 1484) . "],"e":["forederfwa SkrtUppb 221 . fordörwa STb 1: 218 (1479). fordörffua: -ades ib 134 ( 1477) . fordörffwa; -ade ib 83 ( 1476) , 2: 11 (1483), -at ib 71 ( 1484) . ","ffordörffwa: -ade ib 107 ( 1485) ),","*fordärva sik , fördärva sig, förstöra sig. ty bleff han dödh therfore, ath han sielff foräkade sin siwkdom lok fordörffwade sik STb 2: 11 ( 1483) ."]},{"a":"fordärva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) trans. " förderfva, förstgöra, utrota, förgöra, döda moyses van eet land mz foghlom hulkel som fordäruadho etirorma " Bir 2: 103 . " fordarwadho wilgäs alla thäs stadhzins sädh " KL 35 . " tro lsom knuuga buþu mik fordärua " Bu 138 . " þera guþa varo fordäruaþe " ib 208 . " här skulin ij . . . brinna op a mädhan idher ey fordarfua ma swärdh äller sio " Fr 2567 . " the villo mik fordarfua ib 659. herodes ville fordärua barnit " Bo 10 . " thäs fordarffuadha mönstirsins bescriffuilse " Bir 4: 109 . " at ybernia skulde ekke äwärdhelica fordaruas älla ödhelägias af hedhningom " Pa 4 . " at nakar frälses manz häst forderwas " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). fordervas þär nakat i SR 15 . " hans siälffs natwra fordarwadhes " MB 1: 50 . " at thw fordärwa ey siälwir thina siäl " Bir 2: 86 . KL 57 . KS 7 (17, 8), 43 (111, 47) . Bil 88, 313 . Gr 265, 281 . Iv 2635, 3242, 3245, 4957 . RK 1: 1675, 2227 . Al 4827, 6085 . fordärua aff-rikeno ok landino trolkonor Bir 3: 395 . Su 69 . " huar the siäl som ey höre han . . . scal fordärvas (exterminabitur) fran guz folkie " KL 136 . ","2) intrans. " omkomma, förderfvas. wilde samen dö oc forderffue " RK 2: 3091 (i rimslut). Jfr ofördärvadher."],"e":["för- KS 7 (17, 8), 43 (111, 47) . fordarua. fordarwa. fordarfua. fordarffua. ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"fordärvare","b":"nn","c":"","d":["förderfvare, forstörare. hälghra kirkio fordaruare oc nidhir thrykkiae C 305. Bir 3: 212 . MB 2: 294 ."],"e":["fordäruare: -a Bir 3: 212 . ","fördärffware MB 2: 294 . fordaruare),"]},{"a":"fordärvilse","b":"nn","c":"","d":[" (MB 2: 410) och f. (Bil 604; MB 1: 50 ; KL 418) _ fordärf. seandis sins rikis fordäruilse oc nidhirfal Gr 261 . " plagadho them honum til hördho mz grymmo fordarffwilse " MB 2: 410 . KL 418 . Bo 137, 140, 153 . Gr 321 . Bil 604 . Bir 1: 204, 335, 3: 82, 424, 4: (Avt) 178. MB 1: 50, 195, 474 . KS 8 (20, 9), 9 (22, 10), 10 (23, 10) o. s. v. ST 542 . MB 2: 136 . Lg 3: 560 ."],"e":["for därfilse Bir 4: (Avt) 178. fördarffwilse MB 2: 136 . ","fordarwilse ib 1: 50, 474 . ","fordarffwilse ib 2: 410 . ","forderffuelse Lg 3: 560), "]},{"a":"fordärvilse","b":"nn","c":"","d":["och f."],"e":["fördarffuilse SvB 486 )","*fordärvilsa dagher","ffördarwilsa- )"]},{"a":"fordärvirska","b":"nn","c":"","d":["förstörerska, motståndarinna. min fördärffuirska (adversatrix) Su 161 . ib 163 ."],"e":["fördärffuirska )"]},{"a":"fordöma","b":"vb","c":"v.","d":["fördöma, döma. med infl. hon . . . fodömis tha äwärdelica blyffwa medh dyäflom j heluithe MP 5: 200 . - part. pret. fordömer, eg. fördömd. - utomordentlig, »väldig»? [thz war eth] fordömt [hug] (hs A forbannath, hs B banzsat; Jfr Fno. version; þetta erfurðu högg mikit) Prosadikter (Karl M hs D 3) 336 ."],"e":[]},{"a":"fordöma","b":"vb","c":"v.","d":["1) damare, döma skyldig. at miin siäl sculi ey fordömas til häluitis KL 226 . " for dömpd til häluitis " Bir 3: 344 . ib346, 427. som hanom . . . til dödh fordömdo Su 450 . - döma till döden. til thän stadhin fordömde män drapus ij Gr 288 . Bo 189 . Su 29, 395 . - döma till undergång el. förderf; utföra förstörelsedom på. skal iak fordöma alla egipto landz affgudha (in cuntis diis ægypti faciam judicia) MB 1: 308 ; jfr 2. - fördöma, döma till evig osalighet. tha min siäl sculde fordömas Kl 84.jak skal äwerdhelika fordömas VKR XI . Bir 1: 124, 2: 20 . sighiä naghon vara fordompden eller frelstän LfK 261 . som frelste eller ok fordomde äru ib. - i svordom. han badh sik gudh fordöma liff oc siell RK 2: 5720 . - fördöma, förklara värd evig föredömelse, förkasta. hon är aff fordömpdo köne mz ban aff kirkionne Bir 3: 316 . " fordömdo arrium prest ok hans villo " Bil 575 . ther fordömdos alla willor ok kiättarie ib 734 . ma wart liffwerne idhart fordöma Al 7277 . ","2) bringa ur fattning, bringa på skam, öfvervinna. fordömde (confundebat) allä iudhä thär badho (för bodho) i damasco fulkompnande at ihesus christus är sandär gudh son som han predicahde af KL 149 . Bil 898 ."],"e":["fordömder . ","fordömpder . fordomder. fordompder),"]},{"a":"fordömelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fördömligt, förkastligt, skändligt, på ett fördömligt etc sätt. hwi han hafdhe sich swa fordömelika at burit Hel män 200 . jac kennis iämuäl for thino valde härra gudh mic onyttelika oc fordömelika haua forgiort al then thing thu gaf mic SvB 71 ."],"e":[]},{"a":"fordömelika","b":"ab","c":"adv.","d":["damnose, förderfligt, på ett fördefligt sätt.höghfärdhin hulkin fordömelicare skadhir siälina än licamlikit etir kroppin Bir 3: 75 . " ib 1: (Cod. B) 351, 2: 51, 3: 216. ""],"e":[]},{"a":"fordömeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) fördömlig, värd fördömelse, förkastlig. huilken dödelik människia kan första, huilke som ärw föredömelike (damandi), ellar äwerdelika kronande Su 147 . jak skal vita mik swa mykyt fordömlicare vara oc forsmälicare än andre Bir 3: 368 . " fordömelikit är at bakdanta " ib 170 . " hulkra villa alstingx är fordömelik dömölike iuliane " ST 261 . ","2) fördömd. " wee wee diäfflom oc allom fördömelikom siälom " Su 95 . ","3) förderflig. fly fordömelika fägrind (perniciosas pulchritudines) Ber 172 . " frälsa han aff the fordömelighe sottene (ab hac perniciosisima impitate) " Ansg 243 . - svår, ryslig. oplysa the fördömelika (horrendam) nattena Su 129 . fördömeliken (gravis) naat ib."],"e":["för- . ","fordömöliker . ","fordömeligh . ","fordömliker . ","fordömelikin . ","fördömeliken Su 129 ; ","-liket LfK 3 ),"]},{"a":"fordömilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) dömande (till döden). eens snödhasta oc värsta ilgärningis manz fordömilse var alre swa skyndadh Bo 217 . ","2) fördömelse, fördömt el. olycksaligt tillstånd, i sht evig fördömelse. han takar . . . fordömelse annars hems Bu 153 . þera aptedöme (för äptedöme) hafar mangum hulpit til for dömilse Bir 4: (Avt) 181. the infästas swa j fordömilsom ok fortapilsom ib 1: 52 . " lat thik nöghia ath thinne eygne fordömilse " ST 30 . Bo 94 . Bir 1: 134, 139, 183, 245, 310, 380, 2: 160, 3: 454 . " ather anama thän försmälika fördömilsa sonen (perditionis filium) " Su 47 . " the äru fordömilsinuna syni " Bir 1: 66 . - På orätt öfversättning af clamatio, som troligen blifvit läst damnatio, beror väl förevarande ord i baktalan är thwng fordömilse Ber 106 ."],"e":["för- . ","fordömelse )","fordömilsa domber","fordömilso- )"]},{"a":"fordörva","b":"","c":"","d":[" , se fordärva."],"e":[]},{"a":"fordöva","b":"vb","c":"v.","d":["bedöfva. " wordho hedhnigane swa forbiudadhe oc fordöfdhe " ST 347 ."],"e":[]},{"a":"fordöva","b":"vb","c":"v.","d":["smälta (mt). aff ten matt oc onda ting som äre i magan som icke kwnne vel fordöffwas oc smelta LB 7: 256 ."],"e":[]},{"a":"fore","b":"","c":"","d":[" , se for."],"e":[]},{"a":"fore","b":"","c":"","d":[" , se for."],"e":[]},{"a":"fore","b":"","c":"","d":[" , se före."],"e":[]},{"a":"fore","b":"nn","c":"","d":[" ? framdel? hulkars fore synes naghat när samankoma LfK 222 ."],"e":[]},{"a":"fore biudha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fore budha","b":"","c":"","d":[" , se forbudha."],"e":[]},{"a":"fore fa","b":"vb","c":"v.","d":["omfatta, fatta. " et annat radh tte fore finga " RK 2: 7905 ."],"e":[]},{"a":"fore köpa","b":"","c":"","d":[" , se forköpa."],"e":[]},{"a":"fore siunga","b":"vb","c":"v.","d":["1) sjunga före, vara föresjungare. at henne dyre som swa foe sang Lg 39 . ST 142 . ","2) förespå, profetera, förutsäga. thän wndhir hulkin ysias foresang wara vtga skolande aff yässe root Bir 4: (Dikt) 243. foresungo the (profeterna) . . . huru hardhan dödh han wilde thola ib 259 . - Jfr siunga fore."],"e":["fore sionga ST 142 ),"]},{"a":"fore skilia","b":"vb","c":"v.","d":["bestämma, föra ordet (ss forskiälaman). holmuider domare som fore skilde FH 3: 8 ( 1377) . " thz jak laglika fasto föreskilt haffwer . . . vppa ena ortogh oc vi öris landh jordh " ib 78 ( 1446) ."],"e":["före- . ","firi- L.),"]},{"a":"fore skina","b":"vb","c":"v.","d":["præcellere, lysa framom, öfverglänsa. med dat. thees stadzens roos sigx fore skina androm blomstrom Bir 4: (Dikt) 259."],"e":[]},{"a":"fore vara","b":"vb","c":"v.","d":["præesse, förestå. med dat. gudh skapadhe stoor tw lyus j himnenom . . .eet at thz sculde fore wara daghenom annat at thz sculde fore wara nattinne Bir 4: (Dikt) 226."],"e":[]},{"a":"fore vardha","b":"vb","c":"v.","d":["påträffas, möta. dräpen gudz owinir, ä hwa som fore wardherMB 1: 346."],"e":[]},{"a":"fore äta","b":"","c":"","d":[" , se foräta."],"e":[]},{"a":"foreakta","b":"vb","c":"v.","d":["tillämna aff the föreaktadhe gärnigh Lg 3: 66 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foreata","b":"nn","c":"","d":["föregående måltid. Se Sdw 2: 1219."],"e":[]},{"a":"forebetekna","b":"vb","c":"v.","d":["förut beteckna, i förväg symbolisera. o maria glädhz för thy, at thu foe betheknad war i figuris SvB 261 ."],"e":[]},{"a":"forebidhia","b":"vb","c":"v.","d":["bedja ltill Gud för ngn, fälla förbön hos Gud för ngn. med ack. sculum wi . . . i thera bönom nämpnas oc förebidhias SDNS 3: 64 (1415). Jfr forbidhia."],"e":[]},{"a":"forebidhilse","b":"nn","c":"","d":["e. f.? förbön. for thins sons wars härra födirsko böön oc forbidilse skuld SvB 215 ."],"e":["for- )"]},{"a":"forebinda","b":"","c":"","d":[" , se forbinda."],"e":[]},{"a":"forebiudha","b":"vb","c":"v.","d":["kalla el. befalla att infinna sig (på ett ställe)? samma dach . . . löp barszan wth epter rogh i skeren och ladde ther som fatiga menicheten foreboden war och tilforen samtycht STb 3: 21 ( 1492) ."],"e":["foreboden ) , "]},{"a":"forebudha","b":"","c":"","d":[" , se forbudha."],"e":[]},{"a":"forebära","b":"vb","c":"v.","d":["1) frambära, framsätta. " widh hwan räth os förebärs " LfK 92 . ","2) föebära, anföra. forebärande (allegando) dauidz äptedöme Bir 4: 64 . - Jfr bära fore."],"e":["föe- )"]},{"a":"foredagher","b":"","c":"","d":[" , se fordagher."],"e":[]},{"a":"foredha","b":"vb","c":"v.","d":["råda öfver, förestå. thet sama gozith . . . styra ok foredha SD NS 2: 10 ( 1408) . ib 11 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"foreduker","b":"","c":"","d":[" , se forduker."],"e":[]},{"a":"forefalla","b":"vb","c":"v.","d":["precido dis p[enultima] producta cisum dere ffore ok aff-skäro jtem precido dis penultima] c[orrepta] dere ffore falla GU C 20 s. 476 ."],"e":[]},{"a":"forefara","b":"","c":"","d":[" , se forfara."],"e":[]},{"a":"forefata","b":"vb","c":"v.","d":["besluta. " vm vi hafdhom aluärlica forefata mz stadhughom hugh at koma til thit rike " Bo 37 . " the wille ther tha förefata (besluta om) rikens besta oc bestonda " RK 2: 7457 . Jfr fata fore."],"e":[]},{"a":"foreföra","b":"vb","c":"v.","d":["sätta (ngt) framom (ngt annat). bildl. med ack. och dat. foreförandhis (præferens) min wilia sinom eghnom Mecht 173 . - Jfr föra fore."],"e":[]},{"a":"foreföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framföra, frambära, berätta. wart josue förefört swadana rykte MB 2: 28 .","2) föredraga, sätta framom. med dat. och ack. at hon ängom foreföre (præferat) sik j sinom thankom Bir 3: 174 ib 175, 288, 4: 289 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foreganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) g före, gå förut. lhel thu föregangandis stiärna (ave stella pevia) JMÖ 188 . " see gudz engell foregongandes thöm " J Buddes b 81 . 4) gå före, gå främst. jomfru stadhgin hwilkin foregangir ok yppirsta är i stridinne han gaar ok fore som wärdoght är j lönomen SpV 61 . - gå före, ha företräde framför, vara förmer än. med dat. engin älskoghe skal foega gudhz älskogh SkrtUppb 7 . " at ödhmiwktin altidh forgaar (prævalet) högfärdhinne, j hwaria enne hälgha manna professione " SpV 162 . 5) föregå, vara föredöme för. foregak alla mz gudhlikehetinna äptirdömom ok hälghom sidhwäniom SpV 463 . 6) vara¬ överordnad, vara satt över. at om swa är at the (ɔ ängeln och människian) wäl lydha hon (ɔ: paren) . . . tha foregingo ok foresatho the rättelika allom them thingom, som äru nidherföre wndhir thera lydhno (ut si ei . . . bene subessent ipso cuncis sibi inferioribus recte præssent) SpV 368 . - Jfr ganga fore och forganga."],"e":["föe- . ","for- . ","-ga )"]},{"a":"foreganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framgå, framträda, särsk. framgå och svärja. som . . . 12 synemän föregingo och sworo, och the 12 i nempuden såtho, medh them tillstodho BtFH 1: 15 (1478, nyare afskr.) . " som thenne för:ne sworne witne föregingo och sworo, och 24 män medh them tillstodho " ib 26 (1487, nyare afskr.) . " som tesse ij swarne vitne föreginge och the xii i nämpde sotto ok all meningh soken then (för them) til stade " ib 132 ( 1506) . som tesse xij landz syne men föreginge och the xii i nämpnde sotto them til stade ib 135 ( 1506) . som 6 synemän föregingo och swäria wille om han wille haffua eedh af them ib 27 (1493, nyare afskr.). thesse wore föregångandes wittne, hein hellewelä och einwaldh wesala, att sp war giffwit ib 67 (1461, nyare afskr.). ib 131 (1506), 138 (1507), 158 (1507) o. s. v.","2) gå förut engelen foregongandes sagde til sielena fölgh mik effter LfK 219 . ","3) föregå, gå föe, komma före (i tid). then thz hawir for thiänt mz godhom gerningom fore gangandom (præcedentibus) Bir 1: 185 . - med ack. förste delin actiue vite skal foreganga contemplatiuam Bo 143 . " swa som morgonstiärnan föregaar tilkommande seolenna opgaangh " Su 173 . - med. dat. mörka natten föregangande klara daghenom Su 173 . ","4) föregå, gå i sptsen, gå främst, stå främst. än thot apostolik fingo alle iämna hälaghetz nadh tho synas petrus ok paulus fore gaamz enna handa tronna dygdh KL 176 . ","5) föregå, vara föredöme för. med dat. j alla reglonne gömo ok dygdennä jtkan j huilkom hon androm fore gik ok lyste Lg 3: 572 . - Jfr ganga fore samt forganga."],"e":["före- . ","firi ganga L. ","förga: -ginge " BtFH 1: 138 ( 1507) , 158 (1507)),"]},{"a":"foregangare","b":"nn","c":"","d":["den som går förut, föregångare. han wakte granlika fore gangarins foot spoor Bir 1: 272 ."],"e":[]},{"a":"foregangare","b":"","c":"","d":[" , jfr forgangare."],"e":[]},{"a":"foreganger","b":"nn","c":"","d":["1) framgående, framträdande (för att sväörja, resa krav o. dyl.). epter thät jngen böd sig til at halda henne foregang tha wnthe hon förnämpda lares skreddere the ij ortug land jord Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) .","2) föreskridande, gåpende framför (ngn). o härra ihesu christe, thär mädh siäranna fföregangh leddhe the hälgha thre konunga SvB 372 . 3) övermakt, övermäktighet. at swa som gudz son äpther sins ogrundelikx wisdoms foregangh (prævalentiam) pryde mik aldra konstelikast mz wnderstandilse oc wisdom . . . at iak oc swa thina siäl wpfylle mz tronna oc gudz kunskpas liwse Mecht 180 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foregangilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. försteg el. företräde (framför annat); överlägsenhet, utomordentlighet. han är alla starkastir ok krafftogastir, hans starkekir är swa som rinocerotis thäns creaturins, hwilkins liknilse teknar syndhirligha kraptinna foregangilse ällir wtmärkilse, for thy at allir starlekir fallir wäghiand for christi starklek SpV 516 ."],"e":[]},{"a":"foregangirska","b":"nn","c":"","d":["thäns dwala är enghin som löpande är, hwar räddhin älthir ällir körir, ok han wälwileligha löopir ällir draghir (jfr Lat. gratiaa trahit) kärlekin biudhir, lönin framkallar. än nar thu kombir fram til stikko märkit, tha saktas thänna gislan ällir stiwngin, ok kärlekxsins sötme bliffwer kwar, förekommeskan ällir föreegangherskan takir borth räddoghan (torde bero på felaktig läsning: præventio för peruentio? Lat. peruentio tolit timorem = framkomsten till målet upphäver fruktan, (ɔ fruktan försvinner i och med att målet nås) _SpV 473."],"e":["förre- )"]},{"a":"foreghna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forägna )","*foreghna sik , tillägna sig, sätta sig i besittning av. tha bör mynom herre helffthen haffua aff the ängiana och halff kaukamelys tompth, huilkit myn herre biscopen haffuer alth fornökt[,] rynga sik forägnadh Svartb 300 (c. 1422)."]},{"a":"foregiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) förelägga. " wor kiereste nadige herres kongelige malestat haffuer oss föregiffuit nogre merkelig oc wordnat ärende Stb 5: 316 (1520, Kop.). - förelägga, framställa förslag om. at förhanle om then köpmans handel, som ider nade oss föregiffuit oc nadelige wnth haffue STb 5:320 (1520, Koo.). 2) meddela, uppgiva? för the saker som i innan edert breff föregiffve " HSH 16: 123 (1527, Brask). 3) föregiva. om inthet annat hielpe kunne theris werff plat affsätie at them foregoffves at eder nade ey stoode thet tillata för eder nadis cröning BSH 16: 112 (1527, Brask) ."],"e":["före- )"]},{"a":"foregivins","b":"","c":"","d":[" , se forgivins."],"e":[]},{"a":"foreglöma","b":"","c":"","d":[" , se forglöma."],"e":[]},{"a":"foregripa","b":"vb","c":"v.","d":["i förväg gripa? rapio . . . röffua oc gripa vnde . . . precipere fore gripa GU C 20 s. 515 ."],"e":[]},{"a":"foregöra","b":"","c":"","d":[" , se forgöra."],"e":[]},{"a":"forehalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forehalda","b":"","c":"","d":[" , se forhalda."],"e":[]},{"a":"forehalda","b":"","c":"","d":[" , se forhalda."],"e":[]},{"a":"forehava","b":"vb","c":"v.","d":["eg. förut hava; i passiva former: förut äga rum. alla the som thessa forenämpda ilgerningia . . . nothe thesso waro budhe ok maningh dyrffwis ath göra forhaffdo laghlicha maningh . . . bansäthiom wi Gummerus Syn-stat (senare hälften av 1400-t.). - Jfr forhava."],"e":["for- )"]},{"a":"forehindra","b":"","c":"","d":[" , se forhindra."],"e":[]},{"a":"forehugsa","b":"","c":"","d":[" , se forhugsa."],"e":[]},{"a":"forehugsan","b":"","c":"","d":[" , se forhugsan."],"e":[]},{"a":"forehula","b":"vb","c":"v.","d":["cauo uas are holo trä . . . componitur intercauare mällan holo precauare fore holo GU C 20 s. 89 ."],"e":[]},{"a":"forehänge","b":"nn","c":"","d":["förhänge. ij (2) forehänge ny aff silke oc vj (6) gamul fore hänge Skotteb 353 (1 440, Borgm.) ."],"e":[]},{"a":"forekamare","b":"nn","c":"","d":["förkammare, rum utanför sovrum. honum (ɔ dörrsvennen) bör haalle forecameren reenan Arnell Brask Biᴵ 31. skal lhan och haffue eth handeclede til forekammaren ib."],"e":["-ere )"]},{"a":"forekast","b":"nn","c":"","d":["förebråelse, skymf. " jak haffuer hört thin förekast oc förewitilse aff thinne ofruktsmalikhet " Lg 3: 606 . " j dagh haffwir iak idher aff hänt egypti förekast älla smälighet " MB 2: 12 . oqwädans ordz förkasth (utslungande el. tilläggande af oqvädinsord) PM 31 ."],"e":["före- . ","för- )"]},{"a":"forekasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) kasta (för). Lg 3: 155 (Sdw 2: 1219). 2) förekasta, förehålla, förebrå. med dat. och ack. forekastade hon pirre hwro skammeliga oc falskeliga achilles hans fader drap hectorem Troj 239 . 3) förebrående el. smädande yttra. the hörde, thet hustrv kaderin enewoldz forkastade och sade til mans j farsta: gaar thu ther thin meenedere STb 3: 81 ( 1493) .","4) utslunga (en smädelse) mot ngn. med dat. och ack. glädz maria for thit största thulimod, j allom them obrygilsom, thinom son forekastdis SvB 256 . 5) anföra ss invändning el. anmärkning el. jäv. än mote walino siäluo ma fforekastas om ey waro scrutatores thär til taghne Abbedval i Vkl 100 . 6) beskylla ngn för ngt. med dat. och ack. peder sadilmakasre hade stulet the viij (8) silffskala, klede, smide, som peder werkmestare honom forkastde STb 1: 362 ( 1482) . tha dömpe jac henne wrsaka quitta oc fria j thätta ärinde fore allo ytermera tiltale forbiudandis allom henne thät forekasta Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . ath hanom forkastadh war, ath han ey schulle wara echta STb 3: 95 ( 1493) . " niclis olsson finne . . . skal werie vtaff, at han jntet haffuer vpborit aff then mannin vppa berget, som perome j helskogh aff abo, som hans effterbliffende hustrv hanom forekaster, at han sculle haffua mantz boten vpborit " ib 253 ( 1495) ."],"e":["for- STb 1: 362 (1482) , 3: 81 (1493), 95 (1493), GU C 20 s. 245),"]},{"a":"forekasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) förekasta, förebrå. " wil forekasta thik them (de fåfänga orden) " ST 186 . ib 162 . Di 127, 227, 238 . LfK 263 . Lg 3: 605 . PM 31 . ","2) förebrående yttra. nager ordh i brädzsko, som jak gissar, i honom förkastade i förliden tidh . . . om nagher ärende skedh wooro i förliden tiidh som lan[g]liga waaro öffwer talat BSH 5: 304 ( 1508) . - Jfr kasta fore."],"e":["före- Lg 3: 605 ; Di 227, 238 . ","för PM 31 ; BSH 5: 304 ( 1508) ),"]},{"a":"forekastan","b":"nn","c":"","d":["förebråpelse, klander. " konwng priamus antwaradade oc drotning helen grecomen j gän samma resa mz ödmiwkligom bönom bedlande them ath jngen oräth heller forekastan skulle henne widherfaras " Troj 260 ."],"e":[]},{"a":"forekastilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? förebråelse. HSH 24: 33 (1512) (Sdw 2: 1344). - smädelse. vsla sielennä thwt ok vengan, ok oändelighin haadh ok forkastilse siin j mellan hwar til androm SvKyrkobr 213 . " bondin fik thätta witha ey aff hustrunna ledho, wthan aff ownsins forkastilsom ok forbannilsom " SpV 333 . - skymf, skam. maria ewa dotter warkwnnandhe sinne grymme modher borth tok henna förkastilse (aufert eius obprobria) JMÖ 68 ."],"e":["for- SvKyrkobr 213, SpV 333 . förJMÖ 68)"]},{"a":"forekastilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr lastforekastilse."],"e":[]},{"a":"foreklagha","b":"","c":"","d":[" , se forklagha."],"e":[]},{"a":"forekoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma före, sättas framför. hawe wij warth insigle . . . lathith fore kome for thetta breff SD NS 2: 63 ( 1408) . ","2) framträda, inställa sig. SD Ns 1: 438 ( 1405), 479 ( 1405).","3) framkomma, förebringas. " vtan bätre breff älla bewisning fore komma " SD NS 1: 438 ( 1405) . " lata sina bewisning fore komma " ib. " ib 2: 420 ( 1411). "","4) meddelas. " mich är forekommeth, ath the äre alleredhe tiil syös " BSH 5: 352 ( 1509) . mich är vnderwist, at eder är forekommeth, thet jach skulle haffwa vpbwridh en ganscha stor och mectigh kostgärdh aff alt calmarna län ib 364 ( 1509) . HSH 20: 209 ( 1507) . ","5) förekomma, påträffas. " slogo och fördarffnadho hwat förekom " MB 2: 22 . ib 194 . RK 3: 2784 . ","6) komma !SYNS_DÅLIGT? träffa. alla them thetta mit närwarande opna breff fore kombir SD NS 1: 160 ( 1402) . " ib 199 (1402, nyare afskr.). " HSH 36: 1 ( 1429) . ","7) träffa, öfverraska. swa at the aldrig forkomis aff bradhom död oc oforseddom Su 380 . " nar han vardhir fore komin af dödhenom " MP 2: 222 . " vm nakar man var forkomin älla snardhir (præocupatalus) af nakre syndh " ib 262 . ","8) komma förut el. i förväg (till). tilbör väl forekoma hälgha makit mz dygdhanna idhn Bo 144 . - förekomma, komma (någon) i förväg. bätra vare forekoma än fore komas Bir 2: 141 . ib 3: 371 . alexandher haffwir os förkomit MB 2: 251 . " mz huat storom kärlek oc älskoghathu haffdhe mik före kommet " Su 42 . ib 40 . " aff gudhz nadh förekomme ib 8, 10. gudhz nadh fore komande " Ber 6 . siälff människian forekombir nw hans ondzsko Bir 2: 53 . ","9) förbereda, bereda sig på. som sith ytarsta oc huat äpte dödhin tilstandande är, ey forekomma ällir forewara sik Su 235 . 10) förekomma, hindra jak siälfwir som han gömde ok forekom mz mine nadh at han skulle ey synda Bir 2: 317 . " vi ärum fore komme ok hindrade af höghom ärandom " ib 1: 398 . - part. pret. som kommit fram, försigkommen. at idher stad war fordendagx . . . een wel forkomen staadh FH 1: 49 (1478, gammal afskr.). - Jfr koma fore samt forkoma."],"e":["före- . ","fore komma. firi- L.","forkoma . ","förkoma )"]},{"a":"forekoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) framträda, inställa sig. " þa scal efter þolike sägn äncti gioras för än þän som saght hafuer forikomber i bäggiäs varä närwaru oc hafuer sin orþ kient " Rydberg Tr 2: 247 ( 1457) . - (preocupemus faciem eius in confessione thz är förhindrom ällar före komom hans änlite i skrfftamalom ällar i gudz loff JMÖ 22 (= Psalt. 95: 2; övrs. torde icke ha förstått den lat. texten)). 3) framkomma, förebringas. her thure vedkorde sik sellff pa sama tidh thät han ville latha thät breff fore koma om sancti iohannis dagh at midsomor Arfstv 43 ( 1461) , jfr 11. tha hans swar fore kom fore höffdingen J Buddes b 77 . 5) förekomma, finnas. compareo . . . fore koma ok synas GU C 20 s. l129. 8) förekomma, komma (ngn) i förväg. fordy aktade priamus forekomma them j theras forräderij Troj 248 . - föregripa, föregå. syndhinna dödhir forekombir (prævenit) andra dödhin SpV 459 . - föregripa, på förhand känna till. o gudh . . . thin wisdombir for hwilkom jnkte kan skylas, förekom (prævenit) alt thz thu skapat haffwer SpV¬ 474. swa at gudz son war födhaskolnadis aff jomfrunne, thy förekom (prævenerat) thz ok äwärdelikit gudz radh ib 511 . 9) bereda sig på. dödhin hwilkin thu wissastan westh ok ownflyghin, bidha saa ok förekom (præveni) at thässins liffsins wtgangir wardhe öwärdelika liffsin inganghir SpV 458 . 10) förekomma, hindra. thätta giordhe han alt vppa thz at han mente swa forekoma thän spadom som thän ene stiärnagangxmästaren hafdhe konungenom aff thässom piltenom saght Prosadikter (arl) 14 . 11) förebringa, förete. thy dömpdom wi herra karls arwa bewisningh forekoma innan vj wikur SDNS 2: 763 (1414). huilken tha betzst bewiisning kan forekomma tha schal thär om rättas oc dömas effter thij som lagh oc rät är Arfstv 103 ( 1473) . - framskaffa (hemulsman o. dyl.). kan han them fore koma, bliffuer zaklös STb 1: 91 ( 1477) . " han kunde engin then fore koma, som honom hade faasth skedenä " ib 279 ( 1481) . 12) överträffa. alla sina samasystra forekomma (prævenire) mz astwndan ok thiänist, ok i hälkghe ödhmiwktinne ok renlekenom SpV 466 . 13) benåda? een jomfru war aff sinom barndom j gudhz wälsighnilsom forekomen (ab infantia a Deo in benedictionibus dulcedinis præventa) Mecht 7 . " wplät gudh sancti bernardi mwn hwilkin han enkannelika fore kom mz sins sötelighetz wälsignilsom (bernardi singulariter a deo in benedictionibus dulcedinis præventi dominus os asperuit) " ib 131 . han . . . förekom mik mz sinne nadh (prævenit me sua gratia) j minne modhers liffue ib 135 . "],"e":["fori- Rydberg Tr 2: 247 ( 1357)","*forekoma sik , komma sig för, repa sig. snarare kan eth cronath rike sigh fore koma, än thre fatige men, rikesens wndersatha BSH 4: 238 ( 1498) . - Jfr koma fore."]},{"a":"forekomirska","b":"nn","c":"","d":[" SpV 473, på grund av felaktig läsning av Lat. puerentio såsom præventio?, se foregangirska."],"e":["före- )"]},{"a":"forekänna","b":"vb","c":"v.","d":["i förväg känna, på förhand känna till, förutse. alla sins mandoms gärningha . . . forsedda oc forekända i guddomenom (in divinitate præcoginitum et prævisum) Mecht 95 . " en sannan gudh, huilken wara wanskelikhet förekennandes (prenoscens) äwärdelika föreskepadhe os aff ophoffueno iomffru mariam mäktogha hiälperska JMö 46. ""],"e":["före- )"]},{"a":"forekära","b":"","c":"","d":[" , se forkära,."],"e":[]},{"a":"forelata","b":"","c":"","d":[" , se forlata."],"e":[]},{"a":"foreleka","b":"vb","c":"v.","d":["spela före. predulere före leka GU C 20 s. 479 ."],"e":["före- )"]},{"a":"forelidha","b":"","c":"","d":[" , se forlidha."],"e":[]},{"a":"forelika","b":"","c":"","d":[" , se forlika."],"e":[]},{"a":"forelof","b":"","c":"","d":[" , se forlof."],"e":[]},{"a":"forelop","b":"nn","c":"","d":["förhållandet att ngn uppträder som förelöpare eller förebud till ngt, förebud. än tho at nakor enkannelikin forskullan, ok härrans withne, foresatte iohannem helye, tha likowäl bäggias christi tilqwemdhs, thäns första ok lthäns andra forelops saak (præcursus tamen utrisque aduentus domini. primi scilicet et secundi casua), begaffwadhe them badha mz hälaghetinne SpV 220 . - Jfr forlop."],"e":[]},{"a":"forelova","b":"vb","c":"v.","d":["förut lofva. at the glädhin som foreloffuat är skuli wndfaas Bir 4: 110 . ib 104 . Lg 820 . Su 134 . Jfr forlova."],"e":["före- Su 134 ),"]},{"a":"forelova","b":"vb","c":"v.","d":["1) utlova. honom wart gifuen kesarens dotter och rikith mz som förelofuadh war Prosadikter (Sju vise mäst C) 237 . 2) gå i god för. med ack. - obj. the vᶜ (500) march stocholmsca som wor herre och höffuitzman her sten sture föreloffuat hadhe wppa henrich wan deme buskes wegna SJ 2: 217 ( 1492) . - gå i god (för). med prep. for. ffor hulke samma vᶜ (500) mark wor höffuitzman her sten sture sielffuer före loffuade erich gislessonne at thet skulle honom wtan skadha hollit wardhä SJ 2: 192 ( 1491) . ib 244 ( 1493) ."],"e":["före- )"]},{"a":"forelovare","b":"","c":"","d":[" , se forlovare."],"e":[]},{"a":"forelysa","b":"vb","c":"v.","d":["förelysa. " thu wilt nadhinne föelysande opfinnas (vis tua gratia prælucente inueniri) " SpV 477 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foreläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) förelägga, framlägga, framställa (till kännedom el. prövning). hwilki os forelagdho oc aluarlika sagdho ok os ther vm badho, at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesen mannum ther mötä Rydberg Tr 2: 269 (1359).","3) förelägga, föreskriva; ålägga. " wore han saker aa III markom olaglica bykt hade oc skulle tha förleggias thet upprijffva som lag seya " HSH 17: 185 (1524, Brask) . - bestämma, utsätta (tid). forelagdes bryllöps dagher J Buddes b 73 . j hwilkom skyltis lönligha ok osynlegha yppirsta ok främsta oprinnilsin, ok äwärdelika wilians ok högxsta mildhetinna, j forelagdhom tima (tempore præfinito) oppinbarraskolandis opfyllilse SpV 188 . - Jfr läggia fore."],"e":["för- HSH 17: 185 (1524, Brask) ),"]},{"a":"foreläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framlägga; öfverlemna, lemna biscop knute swa godha iordh foreläggia SD NS 1: 34 ( 1401) . ","2) förelägga, framlägga, framställa (till kännedom el. pröfning. VKR 7 . iak skal edher föreläggia ena gaatho MB 2: 115 . ib 116 .","3) förelägga, föreskrifva. " gudz miskund ok hans makt hafwer mik thetta fore laght " Al 5816 . Bir 4: 32, 34, 36 . MB 2: 7, 15 . Su 13, 100, 348 . SO 102 . FM 228 ( 1505) . - bestämma, utsätta (tid el. rum). j þöm staþ oc tymä þer vare executores fyri läggiä SD 5: 562 ( 1346) . " siw natta dagh fore läggia " TB 73 . ib 74, 80 . VKR 22, 48 . ST 471 . BSH 3: 9 (1449, samt. afskr.) . SO 27, 106, 152 . Lg 332, 3: 467 . " foor sidhan til stadhen som förelagdher war " ib 68 . - bestämma, besluta. ingenstadz haffuer jach än nw foelaght ath holle myn jwll BSH 5: 121 ( 1506) . - Jfr läggia fore."],"e":["fyri läggiä . firi lägia L.","föreläggia . forläggia: läggiandhe BSH 3: 9 (1499, samt. afskr.) ; ","-lagdhom SO 27),"]},{"a":"forelägning","b":"nn","c":"","d":["föreläggande, åläggande. hulkit jac loth til nämpdinna oc epter hennis rantzsakan oc forelegning tha wardhe ha sig me xij män Uppl Lagnansdomb 19 (1490). oc haffuer förnämpde jöns laresson epter nämpdinnes forelegning giort sin eed thär oppa ib 20 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"foreläna","b":"","c":"","d":[" , se forläna."],"e":[]},{"a":"foreläsa","b":"vb","c":"v.","d":["föreläsa. " prelego . . . före läso " GU C 20 s. 479 ."],"e":[]},{"a":"forelöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa före. hwilkin som sik haffwer wthan sidheligha ok moghna sidhanna näpst, han ä r likir them som liggir, thy kan han ey löpa framfore sinwndhirdan forelöpande (præcurerntem subditum non prævenit) SpV 38 . - löpa före el. i förväg. the som wilya swa före löpa wilya gerna fly wm fiendana komma PMskr 146. 2) föregå och därigenom förebåda, vara förelöpare till. baptista war hans ropandis rösth j ödhkninne, ok fore lop (præcucurrit) han ordhit, thz är gudz son, mz predikanna liwdh SpV 208 . 3) föregripa, gä (ngt) i förväg. enkte sker oppa jordhinne wthan saak thy äru gudz doma aff ware falske dömpningh, ällir meningh, ey förelöpaskolandes ((præcurrente) SpV 344 . - föregripa, i förväg betänka. thak thy tik til wara o christi jomfru, at thänne domaren kombir tik ekke oforwarandis, wthan thin andelika skodhan förelöpe (præcurrat) hans tilqwämdh SpV 269 ."],"e":["före- )"]},{"a":"forelöpa","b":"","c":"","d":[" , se forlöpa."],"e":[]},{"a":"forelöpare","b":"nn","c":"","d":["löpare, förelöpare. " mz mangom tiänarom oc för löparom " MB 2: 288 . förelöpare, föregångae. domarins forelöpare Bo 82 ."],"e":["för löpare )"]},{"a":"forelöpare","b":"nn","c":"","d":["förelöpare, person som löper framför el. i förväg. " foren jach döör oc nederfaar tiill them här wnder oss ära, skalt tw ganga fore j vägen oc bliffwa myn forlöpare tiith " Troj 232 . - förelöpare, föregångare. sanctus johannes baptista . . . wars herra ihesu christi forlöpare MP 5: 199 . SvB 143 . JMÖ 197 . SpV 215 . " jac war gudz forlöpare och sändebudh for hans tilkomo til wärline " Hel män 236 . (de) äro wordne antichristi forlöpara ok sändhe budh MP 5: 120 ."],"e":["före- . ","for- Hel män 236, MP 5: 120, 199, Troj 232 ), "]},{"a":"forelöpirska","b":"nn","c":"","d":["förelöperska, den som går förut. nadenna förelöperska Su 174 ."],"e":["förelöperska )"]},{"a":"foremiddagher","b":"nn","c":"","d":["förmiddag. " vi . . . varum i erixtada areno epther gvdz byrd medlxxxii xiij dagyn jula föremyddagaan " Vg Fornmt I 2: 51 (1482). mandach nw nesdtkomendes, tha attha slaar for myddagen Rydberg Tr 3: 490 ( 1502) ."],"e":["före- . ","for- )"]},{"a":"foremäla","b":"","c":"","d":[" , se formäla."],"e":[]},{"a":"foremärkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förutskådning. memoria är komaskolande thinga andhelikin foremärkilse (representatio), ällir presenteran äptir hoxsins tilsyn SPV 144."],"e":[]},{"a":"forena","b":"vb","c":"v.","d":["1) förena, samla. han förenade sin almogha MB 2: 273 . ","2) förlika for eento oc forliikto wij thöm SJ 206 ( 1451) . " sidhen the swa för eente wara " RK 2: 1478 . ib 3042, 3150 . zacher, som langelica offuertallade äre ok forente SO 118 . "],"e":["för- . ","for eena. för eena. impf. -adhe el. -te. part. pret. -ter),","forena sik , komma öfver ens, blifva ense. the . . . forenthe sik swa vm sidh RK 2: 1071 . ib 5543 . - refl. forenas, förlikas, försonas. ther mz the för entäs tha RK 2: 1800 . ib 3058, 4828, 8091 . - komma öfver ens. forenas the ey annars RK 2: 8167 . ib 4231, 5399, 5696, 1: (sfgn) s. 179."]},{"a":"forena","b":"vb","c":"v.","d":["2) förlika. lfore harald oleffsons siäl ther jach thy werre j skada fore komen är oc tiil dödho slogh, huilkit mik gud forlothe oc jac j swa motta som forscriffuit stoor wil foorenedh met for:de harlz ärwingia oc molsäyande Svartb 547 ( 1484) . - part. pret. förlikt med. med dat. (eller i dess ställe ack.)? lögerdagen nest epter michaelis peder egesson, myn herres stalssuen, wort forenter hustrv agnis arffua, om han nagat brot hade j hennes dödh STb 3: 191 ( 1494) . - överens. tha bliffuo the swa foreenthe med begges thera godwilia: ath . . . Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . her benct smalenninge war aldelis medh hanom forenther om hans mwr swa ath her benct maa och schal sin ancker ther in leggie i hans mwr SJ 2: 185 ( 1491) . - överenskommen . ytermere wort samme tiid beleffuat och förent om there ingeffina syster karine . . . hwad hennes del lskulle wara j ffädernit STb 5: 72 (1515). "],"e":["foor- Svartb 547 ( 1484)","forena sik , förlika sig. ther medh forente . . . jeppe esgesson sich medh henne bonde STb 3: 193 (1494). - komma överens. broder lauerens . . . forkynnade huru herman kreffuitta sigh forenth och forlicht hade medh sine twa steffsöner SJ 2: 105 ( 1487) ."]},{"a":"forenan","b":"nn","c":"","d":["förlikning; uppgörelse, överenskommelse. hure the hado varit offuer ena forenan och samtal lmedh jöns pedher vestan mwr STb 2: 229 ( 1487) . ath the offuerwarit hade daghin til forin . . . offuer ena kerliga foreman ok forlychan mellan for:ne oleff nielsson ok hans hustrv STb 3: 427 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"forening","b":"nn","c":"","d":["1) förening. " j the samma hälgha samföghilsomen ällir foreningenne siälenna oc guddomen " Mecht 111 . 2) förlikning, uppglrelse. tesse vi män skole göre then forening mellom the bröder j edbo sogn Uppl Lagmansdomb 6 ( 1490) . oc funno dandemän ena forening them j mellom epter begges thera samtyckio ib 13 ( 1490) . - överenskommelse. jnga makth äller stadoghet skal thet lyfffthet äller föreningen hafwa PMSkr 91 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forening","b":"nn","c":"","d":["förening. Su 281, 318, 319, 323, 326 . en kerlig förening emellan suenskemen BSH 5: 19 ( 1504) . - öfverenskommelse, uppgörelse. thetta forscrifua ärinde oc forening skedde . . . odinsdaghin nest fore pingisdagha SJ 207 ( 1451) . " varth swaadan en contracth och wenligh foreningh giorth mällom . . . her swanthe nielsson och . . . frw jngeborgh aakis dotter " HSH 19: 21 ( 1504) . ib 23 ."],"e":[]},{"a":"forenämpder","b":"","c":"","d":[" , se fornämder."],"e":[]},{"a":"forenöghia","b":"","c":"","d":[" , se fornöghia."],"e":[]},{"a":"forenöta","b":"","c":"","d":[" , se fornöta."],"e":[]},{"a":"foreqvädhare","b":"nn","c":"","d":["försångare. " exodiarius . . . forre siungae ok fore quädare " GU C 20 s. 241 ."],"e":[]},{"a":"foreradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["försigtig, omtänksam. Lg 3: 227 ."],"e":["-radhugher )"]},{"a":"foreredha","b":"vb","c":"v.","d":["på förhand göra i ordning el. bereda. j godhom gärningom hwilka thu o war gudh haffwer föreereth (præparavit), oppa thz at wi skulum liffwa j them SpV 488 . " i thässom middaghenom takir han sina hwilo, hwilkom hälgha samwith foreseer ällir foredhir (præparat) stadhin " ib 498 . ib 580."],"e":["före- )"]},{"a":"foreredhilse","b":"nn","c":"","d":["förberedels. " thär är tilredilsen ällir foredilsen (præparatio) at wnfaa sannindhena " SpV 387 ."],"e":[]},{"a":"foresea","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) se framför sig. jak scal fore see (providebam, läst: providebo) gudh j minne a syn altidh KL 134 . ","2) se sig före, taga sig i akt. vtan atwaktelika fore sees ok warnas Bir 1: 275 . ib 3: 77 . ","3) förutse. " all thingh . . . äru äwerdhelika fore seet j mik " Bir 1: 36 . Ber 154 . Su 231, 237 . ","4) förut bestämma, utse. jak var forseedh aff äuerdhelico at sitia j högxsto säte Bir 3: 285 . " wi ärum foresedhe til äwärdhelikit lifh " Ber 218 . Bir 2: 127 . Lg 3: 497 . Su 146 . - bestämma, besluta. haffwer gudforseth ati framdeles koma ider til bätre empne BSH 4: 151 ( 1492) . ","5) förut betänka. fore se alla thinga saki oc the thing thu skalt göra mz skälike forakt Ber 171 . Bir 3: 309. - part. pret. be tänkt, tänkande (på), omtänksam. war . . . foresedh af thinne bätring Ber 150 . ","6) se till, hafva tillsyn öfver. foresee oc confessor at the hafujn höwitzkan klädhabonadh VKR 5 . - med dat. confessor foresee (föreskrifve) oc them huru the fasten oc hwat timom the sculu äta oc haalla thysto VKR 5 . jak hauer them (näml. borgar och land) lenge fore seet (förestått) RK 1: 1982 . " þem landom oc jngäldum fyrise oc skipa " SD 5: 562 ( 1346) . ","7) providere, förja för, se till godo. med dat. (el. i dess ställe ack.). minne siäla rökt ok minna foräldra helsamlika foresee BYH 1: 190 ( 1383) . " at foresee allo thy som skäl hawir " Bo 123 . gudh foresaa them badhom ib (Cod. B) 341 . KL 16, 115, 326 . Bo 89, 90 . Bir 1: 7, 258, 300, 315, 327, 2: 29, 99, 110, 3: 209 . Su 249, 421 . MB 2: 26, 322 . Lg 665 . PM LXI . " thöm alla ophult ok foresagh til alla nödtorfft " LfK 250 . embetheno foresee SO 47 . " hederliga foreseedh j allom vedertorffteligom tingom " Lg 3: 562 . wanlia gudh fore seer (afhjälper) ther minne ysäld ST 461 . - abs. draga försorg. sagdhe at hans fadhir i himerike skal i thy väl foresee Bo 157 . ","8) besörja, förskaffa, anskaffa, förse med. foresee all widherthorfftelikin thing, at ey wari tarff at nakot bedhas widh bordh Bir 5: 27 . " hon foresaa . . . sinom döttrom gudz ordz födho " KL 351 . " han fore see . . . honum klädhe " MP 1: 290 . Bir 1: 39, 2: 315 . 3: 25, 4: 9. VKr XX, 26. MB 2: 211 . " gudhelik oc äwerdelik snille, som alt flyar oc skikkar, hanom foresaa (bestyrde med afseende på honom) oc thetta at hans wärdoga köt oc blodh skulle skylas oc innelykkias wndher wiins oc brödz liknilsom " Su 277 . "],"e":["foresee . ","fyrise . ","före- . ","for- )","foresea sik , sörja för sig, se sig till godo. hwi föresaa thu tik ey annars Su 37 . ib 403 . " foresee thik thy i them älskogha (eftersträfva den kärlek) som thino hiärta ma göra glädhi " ib 388 . - taga tjenst. kombir in til een mesterman ok wil sigh foresee SO 65 . - Jfr forsea."]},{"a":"foresea","b":"nn","c":"","d":["se forsea."],"e":[]},{"a":"foresea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se framför sig. " hon (Maria) sigx ok wara manen, swa som kirkian ok haffs tiärna, j eno liknilse, them fore sidh, som j thänna wärldh äru staddhe j nakrom wanda (periclitanibus in hoc mundo prouisa) " SpV 14 . 4) förut bestämma, i förväg utse. them som fföresedde ärw til ärona JMPs 299. loff oc ära wari gudhi, huilken wanzskelike modhrenne som war ena föresaa swadana dotter som war maria JMÖ 64 . - förut bestämma, besluta. wm gudh thet swa forseet hauer, at wy nogher tydh koningh i swerige wordhe schule FMU 3: 195 (1440, avskr.) . 7) sörja för, se till godo. med dat. (el. i dess ställe ack.). fraus är mz hwilko foresis behagit (för bohagit) ällir människo bestandh, lönligha for fatidoms skuld ällir aff rätte ondzsko (fraus est per quam rei familari malicie uel inopie causa clandestina surreptione consulitur) SpV 139 . nu lijtit för ähn han (ɔ ärkebiskop Jöns) afleedh, tha . . . befalte (han) oss kirjkionne försee oc wälja then som oss tykte kirkionne nyttoger wara Lindblom Äbval 4 (1432). ib. - ombesörja, vinlägga sig om. j skulin fore see godh thing ok godha gärninga (prouidentes bona), ey atenast fore gudhi, wthan ämwäl fore människiom SpV 83 . - sörja för, giva underhåll, underhålla. skall fförscrifne barnssins faderbroder mester alcricht thet ffore see til brödz meth fforscriffne lxxx (80) mark SJ 2: 262 ( 1494) . hans . . . stiffwmoder skulle forsee hans syster til brödz STb 3: 430 ( 1499) . försörja, oftast i passiva förb: bli försörjd, nå sin försörjning; särsk. försörja genom giftermål, (bort-) gifta. tha gud wil at barnen koma tiil mogandhe alder oc wara forseedh Svartb 371 ( 1439) . hände thet swa, at the godha jomfrwer eller noghor thera försedd worde meth giptermaal meth noghon inländskan eller wtlendskan Lagerbring Saml 2: 260 ( 1457) . han skal giffua synne hustrua syster lucia then tiidh hon wardher foreseedh fämtio (50) marcher stocholmeska SJ 2: 29 ( 1477) . STb 1: 127 ( 1477) . " siden skuldo barnen, tha nogat therra worde fore seeth, anama til lsik gaardin " ib 367 ( 1482) . " ther meth skal och fförscrifne diderik meth sine danequinno samme thee barn haffua i theris antwordhen tiil ath kleda och fföda tiil thess gud ffögher at thet fförseeth wordher effter gudz wilie Sj 2: 262 (1494). naar fforscrifne jomfru birgitta worder forsedh antinge i closter eller andre stads " ib 242 ( 1504) .","8) besörja, förskaffa, anskaffa. " wnjgardz mästaren akte thessen try som är . . . förese arliga goda qwista til planthera " PMSkr 318 . Jfr forsea. ","2) söka skaffa sig. med prep. um. kemmenerana schole vnderuise clockaren, ath han for see sich om eth annat brödh STb 3: 152 ( 1494) . med prep. til. mich synes at om the rydzer sig för eens nu försee till the ragonger at söuerliin thet bekommet haffwer HSH 16: 111 (1527, Brask). 3) förse sig (med). hwilken ey förseer sigh mädh allo förtärningh som tarfwas han wynnes vtan järn PMSkr 161 . - Jfr forsea sik, se sik fore, ävensom oforsedder."],"e":["före- . ","for- . ","för- . ","foresis SpV 139 . ","foreseghiande ib 546 . part. pret. fore sidh ib 14 ),","forsea sik , 1) sörja för sig; ordna för sig, göra upp sitt mellanhavande (med). samma dach gaffs . . . kopper dragere, . . . dach til oleffsmesso, epter han haffuer legat j closter, som lagen holle, ok sielffuer foresee such medh maalsäyanden, hure han kan best Stb 3: 161 (1494). "]},{"a":"foreseare","b":"nn","c":"","d":["tillsyningsman, föreståndare. " skipadhis . . . at wara foreseare iuir eet iomfru klostrir " KL 298 . " prebendone foreseara " SD NS 1: 676 ( 1407)."],"e":["foreseare )"]},{"a":"foreseare","b":"","c":"","d":[" , se forseare."],"e":[]},{"a":"foreseilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. sörjande för ngt, omsorg om ngt; tillgodoseende. idher nådh hafdhe honom (ɔ: ärkebiskop Jöns) lofwath . . . att när han afskildis, tha wildhin j inthe hijndra hans willja i kirkione frsijelse Lindblom Äbval 3 (1432). ib 7 ( 1432) ."],"e":["for- . ","förseijelse Lindblom Äbval 3 (1432)),"]},{"a":"foresighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. (part. pret.) ","1) förutsäga, spå, profetera. at han thedosio kesara oc mangom androm foresaþe komaskolande þing KL 184 . foresagdhe iudhomen at kirkian skulle koma til hedhninganna Bo 148 . ib 21, 150, 241 . Bir 1: 74, 2: 38 . jbland annor thing. hullkin prophetanna !SYNS_DÅLIGT? foresagdho aff gudhz syni ib 4: (Dikt) 259 . ","2) förut nämna, förut anföra. oppa thy aareno som foresighs VKR 56 . - vanl. i part. pret. som föresakt är Lg 293 . " lj foresagdhe hulu ekinne " KL 26 . j foresagdha stadhenom capharnaum Bo 68 . SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib NS 1: 22 ( 1401) . FH 3: 7 ( 1369) . KL 303 . Gr 312 . Bir 3: 111, 135, 141, 425, 4: 42, 43 . VKR 46 . MB 2: 10, 327 . PM XXXII . ","3) föreskrifva. huat the twa bröder thöm fore sighia SO 149 . - bestämma, utsätta. vppa en beschedeliken ok foresagdhan dach SO 148 ."],"e":["forsaghþer L. ","forsaghdher: -saghdha KL (1344, nyare afskr.). ","forsaghdher: -saghdha KL 303 . ","forsagder: -sagdä FH 3: 7 ( 1369) . ","försagdher: -sagdha MB 2: 20 ; ","-sagdho SD NS 1: 22 ( 1410); -sagth PM XXXII . ","forsavdher: -savdhä SD NS 1: 91 ( 1401) . ","forsaughdher: -saughdhe ib),"]},{"a":"foresighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) förut säga, förut bestämma el. avtala. händher thet swa ath . . . thän andre honom ey fridhar äler frälser jn til försagdan stad mällen them PMskr 26. 3) tillsäga, föreskriva, ålägga. then rätten, som . . . här boo diure, riddar, och arend styke haffdo gregers magnusson fwnnet och foresakt SD NS 3: 208 ( 1417) . tha worth them swa fore sat, ath . . . STb 1: 383 ( 1482) . som radith thöm fore saght hade foe retta SJ 2: 165 ( 1490) .","4) säga före, förestava. sixten amrensson styresfaster a the köpe som laghen wt skylde oc fore saghde VgFornmt I 4-5: 66 (1390). - Jfr sighia fore."],"e":["för- )"]},{"a":"foresitia","b":"vb","c":"v.","d":["vara överordnad, vara satt över. änglenom ok människionne, hwilka skälin ok wisdommen swa haffwa främiath til at wndhirstanda skaparen, at om swa är at the wäl llydha honom . . . tha foregingo ok foresatho the rättelika allom them thingom, som äru nidherföre wndhir thera lydhno (ut si ei . . . bene subesent ipsi cunctis sibi inferioribus recte præssent) SpV 368 ."],"e":[]},{"a":"foresiungare","b":"nn","c":"","d":["föresjungare, sånganförae. LfK. 66."],"e":["före- )"]},{"a":"foresiungare","b":"nn","c":"","d":["försångare. " exodiarius . . . forre siungare ok fore quädare " GU C 20 s. 241 ."],"e":["forre- GU C 20 s. 241) , "]},{"a":"foreskapa","b":"vb","c":"v.","d":["förut bestämma. ey löpir stridhe forsin nidher for högha bärghit, ok in i diwpa gölena swa hastokt, som människio nathurin, här litla stwndh synandis, skynda sik til fore skapadhan (destinatum) ända SpV 432 ."],"e":[]},{"a":"foreskikka","b":"vb","c":"v.","d":["förutbestämma, predestinera. " thridhia är himerikis rike, them som foreskikkadhe äru, ällir forseedh til äwinnelikit liff (ad uitam predestinatis eternam) " SpV 61 . " them som foreskikkadhe waro aff wärldhinne til tholga äro " ib 190 ."],"e":[]},{"a":"foreskilia","b":"vb","c":"v.","d":["föra ordet (ss forskiälaman), bestämma. abs. jach forskylde, och thessä waaro fasta Svartb 175 ( 1380) . - med ack.-obj. jak forskyldo (för forskylde) särdelis hwars thera luth ok hwars thera köp om sik met xij fastom Svartb 206 ( 1392) ."],"e":["forskylde Svartb 175 ( 1380) : -o ib 206 ( 1392) ), "]},{"a":"foreskingra","b":"","c":"","d":[" , se forskingra."],"e":[]},{"a":"foreskipa","b":"vb","c":"v.","d":["förut bestämma. himyl ok jordh framlydha äöptir forskipadha natur ok tima MP 5: 14 . ib 48, 165. en sannan gudh, huilen wara waNskelikhet förekennandes äwärdelika föreskepadhe (præordinauit) . . . os iomffru mariam mäktogha hiälperska JMÖ 46 ."],"e":["före- . ","for- . ","-skypa . -skepa: -adhe JMÖ 46 ),"]},{"a":"foreskipa","b":"vb","c":"v.","d":["1) förut bestämma. j fore skipadhom tima Bir 1: 241, 251, 3: 423 . lät han . . . vara . . . vppinbarän . . . os foreskipadhom vitnarom af gudhi KL 152 . " foreskipadhe gudh oc foreuiste at somlika aff thom skullo fulkompnas värlzlica ok somlica andelica " Bir 2: 38 . ib 127 . Su 398 . " min son weth hwem han skal kalla oc foreskipa (utse) äptir sinom wilia, j tässins tiänist gärning " Bir 4: 70 . ","2) sätta framom el. öfver. androm fore skipath til prelatam VKR 74 ."],"e":[]},{"a":"foreskipan","b":"nn","c":"","d":["1) prædestinatio, præordinatio, (af Gud) förut gjord bestämmelse. som äpte gudz foreskipan kalladhe äru hälaghe Bo 123 . Bir 3: 253 . Su 320 . Lg 812, 3: 497 . " han sätir sina tro j foreskipan " Bir 3: 77 . " af nadhelike foreskipan lät var herra thonam swa twäka " Bo 237 . ST 410 . Bir 4: (Dikt) 233 . Su 398 . ","2) ordning, styrilse. " at . . . bätre foresyn hägdan oc foreskipan maghe koma " Bir 5: 130 ."],"e":["forskipan Bir 4: (Dikt) 233; Su 320 ; Lg 3: 497), "]},{"a":"foreskipan","b":"nn","c":"","d":["prædestinatio, præordinatio, (av Gud) förut gjord bestämmelse. alt fulkomnadhes j honom swa som gudz fadhers föreskepan wt kraffdhe SkrtUppb 341 ."],"e":["föreskepan SkrtUppb 341 )"]},{"a":"foreskipilse","b":"nn","c":"","d":[" = foreskipan. o äwärdelikx föreskipilse rädeliken domber Su 32 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foreskipilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. = foreskipan. ffatum a for aris dicitur hoc fatum ti et dicunt factum (för fatum) esse quidquid [desus] fatur uel factum (för fatum) est temporalis succensio (för successio) uel euentus rerum a deo promissarum (var. prouisarum) tingha förskipilse aff gwdi GU C 20 s. 257 ."],"e":["för- )"]},{"a":"foreskodha","b":"vb","c":"v.","d":["1) i förväg skåda, förutse. thän ärlike propheten, fföreskodhandhis the wndherligha thingh gudh wille göra j mandoms anammilse, pino oc opstandilse JMPs 8. 2) förutbestämma. gudh haffwer foreskodhat at thu skalt fordemas SkrtUppb 10 . är thät swa at jak är swa foreskodhadher (præscitus) at jak skal ekke haffwa min gudh äpther thätta liffuit ib 11 . " är jak foreskodher (prædestinatus) at jak skal haffwa äwärdheligha fädhernis landith mädh änglomen " ib 13 . 3) sörja för. mädhan wi ändhom här om siälinna ok kripsins omskipteligha wanskilse, är thätta tik o christi jomfru föreskodhande (providendeum est) at thina naturlika wanskelikhetir skulin ey wara ofrctsamma SpV 412 ."],"e":["föe- . ","foreskodher SkrtUppb 13 ),"]},{"a":"foreskodhan","b":"nn","c":"","d":[" = foreskipan är thät swa at thik forekoma nakre thanka aff gudhz foreskodhan swa som är predestinacio SkrtUppb 10 ."],"e":[]},{"a":"foreskrivadher","b":"","c":"","d":[" , se forskrivadher."],"e":[]},{"a":"foreskrivan","b":"nn","c":"","d":["föreskrivande. " prescirpcio . . . före scriffuan ok förhädningh (för förhäfdningh) " GU C 20 s. 481 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foreskrivin","b":"","c":"","d":[" , se forskrivin."],"e":[]},{"a":"foreskrivin","b":"","c":"","d":[" , se forskrivin."],"e":[]},{"a":"foreskulda","b":"","c":"","d":[" , se forskulda."],"e":[]},{"a":"foreskuþa","b":"","c":"","d":[],"e":["fyri skuþa . ","foreskodha ). v. se till, undersöka? þätt agha þe fyri skuþa sum varn doom hawa, hwat mannom þe äru sum med flere hestom magha riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). - betänka. foreskodhandes granlika thet mannen hauer ey !SYNS_DÅLIGT? visselika aff sino wärlzliko gozze wtan swa mykyt han i mylda gerninga skipar BYH 1: 190 ( 1383) ."]},{"a":"foreskyndol","b":"av","c":"adj.","d":["benägen att skynda före?, som skyndar före? properus . . . idest festinus skyndol ok ny . . . et compnitur [pre]properus . . . före-skyndol GU C 20 s. 493 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foresmaka","b":"vb","c":"v.","d":["i förväg smaka på. saa haffwer hon fructena the som ey wanskas, aff hwilke fruct hälgha manna hiärta, j äwinnelikhetinna lusteligha girnilsom, blomstrande foresmaka (prægustat) SpV 178 . sidhan jak j wndhirstansins liws foresmakandhe thz godha som är komaskoande thinom hälghom mannom ib 245 . " the thing som ey äru kommin fore människo öron, ällir obörlikin äru, ok näplika foresmakat (prægustata) aff renasta hiärta " ib 248 . ib 155, 522 ."],"e":[]},{"a":"foresmakan","b":"nn","c":"","d":["försmak. " gissan ocförsmakan tilkommande liffs " Su 110 . ib 280, 344, 346 ."],"e":[]},{"a":"foresmaker","b":"nn","c":"","d":["försmak. " han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abithning aff himerikis glädhi " SkrtUppb 137 ."],"e":[]},{"a":"forespa","b":"vb","c":"v.","d":["förutspå, förutsäga. " ihesu christi nampn var sannelica forspat aff prophetanom " MP 1: 35 . " thätta alt hafdhe propheten forespaat ok saght " ib 2: 14 . ST 205 ."],"e":["forespaa . ","forspa )"]},{"a":"forespan","b":"","c":"","d":[" , se forspan."],"e":[]},{"a":"forespar","b":"av","c":"adj.","d":["förutsägande, förutseende. med gen. philipus var firi spa sins döz Bu 200 . - abs. han är firispa ok vet alt Bo 204 . " här war ängin fore spa " Iv 104 ."],"e":["fore spa . firi spa),"]},{"a":"forestadder","b":"","c":"","d":["förevarande, förhandevarande. Bir 4: 61 (Sdw 2: 1219)."],"e":[]},{"a":"forestanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framstå, stå främst. hon är oc förstandande i thz lywset, huilket gudh bödh at wardha Lg 3: 614 . ","2) förestå, stå i spetsen för, styra, anföra, leda. med dat. som vapnsynenne firi standä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). landom oc jngieldom fyrista oc skipa ib568 ( 1346). altara ok mässom forestanda ok styra ib NS 2: 10 ( 1408) . ib II ( 1408). almosan som han forstodh i bykirkionne SJ 72 ( 1441) . " at forestanda huseno " Bo 18 . förestaa qwinnotiänisteno Lg 294 . " at forestaa embetom " VKR 9 . " som väl foresta sino ämbete " MP 1: 26 . " som väl första sinom almogha " ib. " thässa forestodho them fäm oc thrätio androm iomfrum " Gr 283 . ib 317 . Bil 594 . Al 595 . RK 1: 166 . - med ack. thetta huset oc thet fatika folket första SD NS 2: 420 ( 1411) . landith . . . väl forsta Fr 3098 . RK 1: 1254, 2: 16, 1727, 1866, 2355, 2372, 7404, 7409, 9536 .","3) sörja för, vårda sig om. med dat. tha togh then wnghe herran sina syster oc före stodh henne i rätte trohet Lg 3: 322 . - abs. vara förmyndae. thesse sadhe heyne frame vpp frij och quit then formyndarskapp saa ath han ey lengher wilde forestaa eller wara vnge hans smitz forstandere SJ 330 ( 1465) . ","4) sörja för (någons) uppehälle, undfägna, förse med mat och dryck. iij nätther skullo the hanom forstonda RK 2: 8736 . " the buden wato wäl vngfangen och ärligä forstanden " Va 3 . " mz matt oc dryk sculle niclis them första " RK 2: 2420 . ","5) förestå, vänta, tillstunda. med dat. af the nödhinne som honom tha forestodh Gr 264 . MP 1: 70, 2: 9 . Bir 1: 271, 3: 122, 4: 81 . Va 31, 39 . Su 28, 145 . - abs. nw förestodh xiij daghen j marcij manade MB 2: 193 . ib 304 . - föreligga, vara för handen, stå till buds. seen j ey os enkte föresta vtan stridha MB 2: 247 . " sagde honom hwat wilkor honom for stod " Va 31 . ","6) motstå. " med dat. ther kunde them enkte fore sta " Al 9274 . " vara i vägen, hindra. " Lg 3: 556 . - Jfr standa fore, äfvensom forstanda, forstandin."],"e":["firi standä . ","forestonda: -stondet Lg 3: 556 . ","fyrista . ","foresta Gr 317 ; MP 1: 26 . ","forre sta . ","forestaa . ","föresta MB 2: 247 ; ","-stodh ib 193 . ","före sta Gr (Cod. D) 410 . ","före staa . ","forstanda RK 2:7409 . ","forstonda . ","forsta Fr 3098 ; RK 1: 166 ; MP 1: 26 ; ","-stodh SJ 72 ( 1441) . ","for sta: -stod Va 31 . ","forstaa Al 595 ; RK 2: 16 . ","förstanda . ","för standa RK 2: 2355 . ","första SD NS 2: 420 ( 1411); RK 1: 1254, 2: 1727, 1866, 2420 . för sta ib 2372),"]},{"a":"forestanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) förestå, stå i spetsen för; råda över. giffuandis thöm . . . fulla makt . . . thet the mäktoghe ok myndoghe . . . sculu for:da barna fädherne ok mödherne . . . styra, radha, skipa, forswara ok i alle matto forestanda pter thera vilia, SD NS 3: 287 ( 1417) . her rodgere . . . scal li handom hafua oc forstaa oc nytia thöm fornempdom godzom swa längä at jac . . . bitalar . . . the for:da fämtigi nobla ib 578 (1420, äldre avskr.) . " tha han wordhe sielff sin malsman ok kan them (ɔ nämnda 100 mark) forstaa " STb 1: 7 ( 1475) .","3) söraj för, taga vård om. pedher olsson skal staa fore the peningane, v (5) marck, som kiärlinga sonen tillhöre, och anama pilthen til sik, fore ty kiärlingen kan ecke wel forstaa sik sielff än sidher mere honom STb 1: 76 (1476).","7) stå förut, vara förut nämnt. sidan tale fogten til landbon i thera vitna närwara, som foestaar Arnell Brask Biᴵ 16. - Jfr forstanda, ävensom standa fore."],"e":["forestaa . ","forstaa SD NS 3: 578 (1420, äldre avskr.) . STb 1: 7 (1475), 76 (1476)),"]},{"a":"forestandare","b":"","c":"","d":[" , -standirska, se forstandare, -standirska."],"e":[]},{"a":"forestandare","b":"","c":"","d":[" , se forstandare."],"e":[]},{"a":"forestek","b":"nn","c":"","d":["stek vilken ätes som förrätt och föregår en senare serverad stek? paaschadagh: förestech offuer alt til endan (ɔ av bordet), winsuppa, groffmat, äg offwer alt bordhet, lumbär, färsch fish med salt waten, en bachad räth, smaa steeech, osth oc frucht Brask Matordn 10.. ib 11, 12 ."],"e":["förestech )"]},{"a":"forestova","b":"","c":"","d":[" , se forstova."],"e":[]},{"a":"foresyn","b":"","c":"","d":[" , se forsyn."],"e":[]},{"a":"foresyn","b":"","c":"","d":[" , se forsyn."],"e":[]},{"a":"foresäghn","b":"","c":"","d":[" , se forsäghn."],"e":[]},{"a":"foresända","b":"vb","c":"v.","d":["sända före el. li förväg. o min sötaste härra gudh huru kallade iak tik nw j mina siäl som ey böne ällir nakot got foresände Mecht 230 . - taga först, börja med. föresändnom (præmissis) hwars ens thingx beuisningom SpV 500 ."],"e":["före- )"]},{"a":"foresända","b":"","c":"","d":[" , se forsända."],"e":[]},{"a":"foresätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta el. ställa för (någon). at honum foresattis foresaater Bir 3: 154 . - sätta fram. aat ok drak thollikit som mik fore sattis Bir 3: 190 . ","2) föresätta, framställa (till kännedom el. betraktande). foresätir han (ɔ: diäfwlen) manna lof KL 268 . " foresätir sik kranka manna äptedöme " Bir 3: 320 . lärandis mik . . . nakor klok spörsmaal oc diwplik sinnen at wndirsta thu mik nw wilia foresätia til lärdom Su 231 . Bir 1: 4, 4: 66 . Lg 3: 398 . monge ärende och klagemoll iach thöm foresatthe HSH 20: 247 ( 1508) . - föreslå. naar nakor höghra thing fore sätias älla biwdhas Bir 4: 62 .","3) förelägga, bestämma, utsätta. foresätin thom flere dagha oc tima j hulkom the maghin särlica koma til jdhir Bir 3: 257. MB 2: 323 . ","4) sätta fram till jämförelse, jämföra (med). med dat. och ack. wm jak oc wilde tik fore sättia (compare) nakrom skapadom thingom Su 328 . ","5) sätta framom, föredraga. med dat. och ack. jak foresatte allom mina mdohir mariam Bir 2: 288. Bo 11, 38 . han (kärleken) fore sätz martyrio oc tronne ib 77 . Bir 1: 5, 3: 242, 331, 4: 66, 71, 97 . VKR 5 . Ber 13 . Su 25, 232, 267 . Lg 3: 529 . sätta fram, sätta främst. at iak skwlle föresäthias j blandh trän MB 2: 97 . ","6) sätta i spetsen för, sätta öfver. med dat. och ack. lhon är androm foresat til prelatam Bir 4: 30 . " foresattir allol thy clostrith aaghir " VKR 31 . - Jfr forsätia."],"e":["före- Lg 3: 398 ; MB 2: 97, 323 . ","föresatia Su 25 . fore sättia. forsätia: forsätte Lg 3: 529 ; ","forsatto Bir 4: 66),"]},{"a":"foresätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta (ngt) för el. framför (ngt); om sigill: sätta på el. under. til vitnes byrth tha är mit incighle foresät HIst Handl II: 2 (1352). Jfr Sdw 2: 1219.","3) förelägga, föresätta, ålägga. " j slyk snedoghet sagde hon sig ey wilia honom neka, wtan foresatthe diomedem bydelsene trösth " Troj 179 . 6) sätta i spetsen för, sätta över. the som j erldzligo volde foresette äru gudz almoga swa som keyare konunga riddare SvKyrkobr 181 ."],"e":["före- . "]},{"a":"foresätilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. företräde, försteg? (det är dock högst tvivelaktigt om översättaren riktigt förstått den latinska texten). stath j thinom ordine, thz är j thinom skikkilsom jomfruligha blomstirsins foresätilse, ällir owirgang j hwndrafallom lönom (sta in ordine tuo uriginei floris præogatiua decentissimo) SpV 93 ."],"e":[]},{"a":"foresätning","b":"nn","c":"","d":["placering framför (ngt annat). preposicio . . . idest ante posicio foresätningh GU C 20 s. 479 ."],"e":[]},{"a":"foretak","b":"nn","c":"","d":["företag, förehavande. ödhmiwkom är inne ödhmiwkir wani ällir hampn, ok jämpn, stadwghir ganghir, twnkt änlite, stadoghet til samma foretakit (stabilitas ad eadem) SpV 161 ."],"e":[]},{"a":"foretaka","b":"vb","c":"v.","d":["3) företaga, sätt i verket, börja, påbörja. longe fredag finge wij ider breff oc scriffuelsse . . . ludendes om alles wores företagne selskaps handling oss emellom besluthit är STb 5: 332 (1521, Kop.). - göra. thu warder antighe holda tik for mera än menniske elle for ena dödelige menniske, ey maa thet forstqa wara forty alle the thet haua fore tagith the äre alle fortappith Thomas Varningsbref 4 (1436).","5) i förväg taga, antecipera. capere . . . taga . . . et componitur . . . cum ante det dicitur antecapio idest anitcipo iak fore tager GU C 20 s. 75. "],"e":["före- )","foretaka sik , företaga sig, göra sig skyldig till. nogre offuer geffne skalke oc offörstondige men j dalane haffue them företaghit stor offuerdadighet, oraat oc obestondighet STb 5: 324 (1521, Kop.). the skalke oc fforredere, som then opresning oc offuerdadighet haffue them foretagit j dalene ib 325 (1521, Kop.) . fför olyden nogre aff them sig företaghit haffue emot theris troloffuan, hulskap oc manskap ib 340 (1521, Kop.) . - Jfr taka fore."]},{"a":"foretaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) fasttaga, gripa? iak wildhe ath thw mik ensamyn före thgho (för före thoghe) och alla andra lössa giffua (för giffuer el. gaffue) Lg 3: 151 (möjl. att föra till 4).","2) förelägga; bestämma, utsätta. " j foretaknom tima " Bir 3: 125 . " dagh fore läggia och stadh fore taka " TB 74 .","3) företaga, företaga till behandling, sätta i verket, börja, påbörja. wy wardom jo nogot fore taga RK 2: 5818 . ib 6029 . " tolken darskap fore taka " ib 3880 . i thy godho lhan företakit haffdhe Su 5 . ib 331 . MB 2: 150 . " theras företagen ondzska " ib 290 . Su 156 . Lg 3: 555 . " huruledis wij wele thet ärende företaga " BSH 5: 19 ( 1504) huat wij foretage skole i thenna winther HSH 20: 208 ( 1507) . " är nw atirganande til företaghna hystoriam ocärendhe " MB 2: 297 . - med inf. wi haffwom före taghit (decrevimus) at wäl göra widh judha almogen MB 2: 258 . " hans vi böker haffwom wi företaghit (tentavimus) at stäkkia " ib 285 . - abs. gå till väga, handla. vill tu skälica fore tagha RK 2: s. 351. ib 1: (sfgn) s. 177 . ","4) föredraga, utvälja. är os thz gagnlicast fore taka (eligendum) Bo (Cod. B) 346 . "],"e":["företaka . ","före taka . fore tagha. företagha. förtaka: förtakno Su 156 ),","foretaka sik , underkasta sig. apostlane . . . tusanda dödha sik gladelika före toko Su 165 . - Jfr fortaka."]},{"a":"foretala","b":"vb","c":"v.","d":["tala före (ngn, ngt)? profor . . . förethala ok twäfärdas GU C 20 s. 490 . föra ordet, hålla tal. SO 24 . (Sdw 2: 1219)."],"e":["före- )"]},{"a":"foretalan","b":"nn","c":"","d":["inledande tal, inledning. antiloquium ffortalan GU C 20 s. 27 . - företal, förord (till en skrft). progolus mesterens eller dichtarens foetalan elle for oordh SvKyrkobr 121."],"e":["for- GU C 20 s. 27) , "]},{"a":"foretalare","b":"nn","c":"","d":["person som håller ett inledande tal. antiloquus . . . fore talare GU C 20 s. 27 . archilogus . . . foore talare ib s. 33 ."],"e":["foore- GU C 20 s. 33) , "]},{"a":"foretea","b":"vb","c":"v.","d":["præfigurare, förebilda, på förhand antyda el. beteckna. här j foretedhis (præfiguarabatur) hänne, at krankedomsins dröffuilse skulde snart hänne owerkomma Mecht 194 ."],"e":[]},{"a":"foretekna","b":"vb","c":"v.","d":["på förhand antyda el. beteckna. prsigno fförtekna GU C 20 s. 578 ."],"e":["för- )"]},{"a":"foreteknilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förebild, föregångare. om han (ɔ: Job) for othol skuld hänne haffdhe lyth, tha haffdhe han fafänglika lakth grwndhualin til the hälgho kirkio j christo, hwilkins foreteknilse (typus) ällir liknilse han war SpV 308 ."],"e":[]},{"a":"forethanke","b":"","c":"","d":[" , se forthanke."],"e":[]},{"a":"forethanke","b":"","c":"","d":[" , se forthanke."],"e":[]},{"a":"forethänkia","b":"","c":"","d":[" , se forthänkia."],"e":[]},{"a":"forevar","b":"av","c":"adj.","d":["varsam, försigtig. äptir almännelico ordhquädhe bätra är at vara fore var än äptir snar Bir 3: 333 . KS 79 (194-5, 86). GO 768 . görande them fore wara (cautos) af sinom wadha Bir 1: 196 ."],"e":["firi war KS 79 (194-5, 86). förra war GO 768 ),"]},{"a":"forevar","b":"av","c":"adj.","d":["varsam, försiktig. " bätra är fore warom än äpter snarom " SvKyrkobr 28 . " fiendena som äfftherfara hafwa tha stora diärfheth oc myndre ärw förware vm sigh " PMSkr 158 . " motegongen j thy han bäsker ok harder är gör han mik forvaran ok reddogan " J Buddes b 174 . - Jfr oforevar."],"e":["for- J Buddes b 174 . ","för- PMSkr 158 )"]},{"a":"forevara","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara framför, vara i vägen. Va 30 . (Sdw 2: 1219). 2) præesse, stå i spetsen, styra, vara den rådande. hwilkin häller wille fore wara (præsse) ok styra, än wnder wara (subesse) ok lydha SkrtUppb 42 . - Jfr vara fore."],"e":[]},{"a":"forevara","b":"","c":"","d":[" , se forvara."],"e":["före- )"]},{"a":"forevaring","b":"","c":"","d":[" , se forvaring."],"e":[]},{"a":"forevarna","b":"","c":"","d":[" , se forvarna."],"e":[]},{"a":"forevigin","b":"","c":"","d":["förut gifven el. utfärdad. vidh thet förregifuit breff FH 5: 145 ( 1490) ."],"e":["förre- )"]},{"a":"forevilkora","b":"","c":"","d":[" , se forvilkora."],"e":[]},{"a":"forevis","b":"av","c":"adj.","d":["1) framsynt. " prescius . . . före wis " GU C 20 s. 481 . - framsynt, förutseende, förtänksam, förståndig. sagax . . . behändoger ransakore hälger rasker kloker oc före wis GU C 20 s. 537 . consilium är hoxsins forewis fornompstoghet, til at ranzsaka ok skipa all thing, sakir ok ärande SpV 144 . ib. 2) på förhand vetande (om lngt), i förväg ägande kännedom (om ngt). seden reckne (konungen, då han tänker börja krig) öffwer mykin kostnadh han will ther thill vtleggie, och ey ähr förewijss vm han winner PMSkr 707 (senare avskr.)."],"e":["föe- . ","förewijss PMSkr 707 (senare avskr.)),"]},{"a":"forevit","b":"nn","c":"","d":[" Bir 4: (Dikt) 261."],"e":[]},{"a":"forevita","b":"vb","c":"v.","d":["på förhand veta. prescio . . . före vetha GU C 20 s. 481 . skipleghan skal förewithas PMSkr 19 . " saa geffwer iomffru Maria sinom tiänarom gudhz andha, at fföreweta til kommandhe thing JMPs 455. hälghe män wisto aff tholighom synda sömpn enkte, thy at therorewistio sik j qwinnonna suiik, thär fore waro the fraghne j hiärtano (jfr Lat. qui dolum femineum corde uigilando prævenerunt) " SpV 43 . - Jfr forvita."],"e":["före vetha )"]},{"a":"forevita","b":"vb","c":"v.","d":["veta förut, känna förut. j thänna gudh waro all thing forewitin aff äwärdheliko Bir 4: (Dikt) 216. aff fore wisto thina födhzslo (ex præsicentia tuæ natiuatis) ib 233 . äptir likamansins naturlike skipan hulka iak foreuiste af vphofueno ib 1: 214 . ib 216, 2: 12, 127, 279, 288, 3: 77, 82, 419, 4: 70 . ST 529 . Su 28, 394 . Lg 3: 498 . Jfr forvita."],"e":["före- Su 28 . ","foruita: foruiste Lg 3: 498 . ","-wister ) , "]},{"a":"forevita","b":"nn","c":"","d":["förutvetande. Bir 1: 217, 3: 369, 4: (Dikt) 232."],"e":[]},{"a":"forevitan","b":"nn","c":"","d":["vm thässa forewitan mz hulke the wisto thässa stiärno mariam wara skapaskolande Bir 4: (Dikt) 237. wm sinna pino forwitan Su 316 ."],"e":["for- )"]},{"a":"forevägha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forevägha sik , sätta sig (över), räkna sig förmer (än). med prep. for. sik for alla förestäthiande, ok forewäghnande (cunctis se præponderans) SpV 160 ."]},{"a":"forevälia","b":"vb","c":"v.","d":["föredraga. (då) sagde härran til hänna see mik allan mz allo thy godho j mik är giffwer iak thinne siäls waldh at hwat tik täkkis aff mik göra thz wari alt j thino walde, hwilkit hon ey wilde anama wtan forewalde hans wilia j allom ärandom (sed elegit suam in omnibus voluntatem) Mecht 187 ."],"e":[]},{"a":"forevärna","b":"","c":"","d":[" , se forvärna."],"e":[]},{"a":"foreämna","b":"vb","c":"v.","d":["li förväg föreställa sig (ngt). hwar en mästare thär nakra kostelika gärning fore tänker oc mz store idhkan forehugxa rc i hiärtans lustelikhet fore ämpnar (præimaginatur) sina tilkommande gärningh Mecht 134 ."],"e":[]},{"a":"foreþis maþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"foreþper","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forfadhir","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förfader, en av förfäderna; avliden äldre manlig släkting (jfr fadhir i utvidgad betydelse). vy niclis iönisson, sten thureson, karl bonde ok karl knwtzson kennomps met tesso waro näruarande opne breffue oss met samtykko stadhfästh. vnth ok giffuit haffua wart gooz dyghernäs . . . met allom tillaghom til sancti iohannis ok marie magdalene prebenda j wyborgh for war forfadhers siel, her tordh bonda rörixson, som han stichadhe j sin liifs thyma FMU 2: 301 ( 1422) .","2) företrädare i ämbetet. giffwa en päning aarligha . . . wastena clostre til bygning hwilke hälgha pawa oc ware (ɔ Kristian I:s) forfädher swerikis konunga oc drotninger alla biscopa oc mene rikesens radh . . . fornämpda clostre . . . giffwit Vårfrup 142 . som ware (ɔ konung Kristoffers) forfädher konung magnus oc konung eric oc höghborin forstinna drötnung margareta thät oc them vnto oc gaffuo Priv o skyddsbr 176 . ib 177 . af vorom förfädrom erchebiscopum, biscopum ok prelatum her i svrige Hist Handl VIII 1: 38 (1474). anno domini medlxxxiiij . . . tha hade forscrifne myn forfader ingewaldh stadzscriffuer thette forsumeth inscriffue i thenne jordabook SJ 2: 130 ( 1489) . HSH 13: 45 (1524?, Brask), 100 (1524, Brask), 14: 36 (1525?, Brask). - företrädare i äktenskapet. Se F. de Brun, Språk o. stil 19: 28 ff, 20: 82 ff, 222 ff, S: O. Nordberg ib 19: 250 ff, 20: 219 ff. niels mangsson . . . kiendis sik vel ffornögdan wara ffor allan then arffuedeell bade i lösa och fasta som hans forfadher olaff klenasmidh och honom tillfallen är pa sina hustrua vegna SJ 1: 402 ( 1473) . STb 1: 92 (1477), 147 (1478), 154 (1478). laurens som war . . . storbiörns forfadher som han fick hustruna efftir magdalena ib 2: 179 ( 1486) . thette epterscriffne merke är marten wlffs, som thagit haffuer epter sin forfader hinrik finne, som hustvrne förre atte ib 3: 201 ( 1494) . " ath han fore sigh fan swaar gieldh medh sina kera hustrv epter sin forfader ib 4: 169 (1507). (- om styvsvärfar. " STb 1: 379 ( 1482) . Se F. de Brun, Språk o. stil l19: 30, 20: l87 f, S. O. Nordberg, ib 19: 232 ; jfr 1). 3) fader i överförd bem. om normgivande kristna gestalter i det förgångna, kyrkofäder, martyer etc., oftast i plur. som övers. av lat. patres. aff forfädhranna (patrum) scrifft ok thera dikt haffwer thu, huru thu skalt wndhirstanda hwat människan är SpV 355 . " som scriffuat staar j gambla forfäderanna bokom " MP 5: 118 . " här aff haffwom wi äptirdöme aff enom godhom man, ok gamblom, forfadhir som heeth tobias " ib 198 . SkrtUppb 42 ."],"e":[]},{"a":"forfal","b":"","c":"","d":[" L. ","1) förfall, hinder. " vtän lhan haui san forfal " SR 11 . " är vtan san forfall " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib 478 (1345, nyare afskr.), 480. sägghia sin forfal SO 27 . " laglikin forfaal " Bir 5: 52 . " mangh forfall (hindrande omständigheter) maagha walla thy kunde thz ey wäl för bönderna falla " RK 3: 817 . ib 2294, 2658. - i rimslut, snarast ss versfyllnad: utan forfal. ä hwath ij bidhin ij wärlin all thz skall idher wardha vtan forfall Al 5788 . ib 9066, 10310 . wthan all förfall RK 3: 3202 . ","2) nödtvång? thu weth mit forfal (necesstatem) MB 2: 200 . - Jfr lagha forfal samt fyrifal."],"e":["forfaal . ","forfall . ","förfall ).","forfalla lös","-löss SO 82 . ","-löös ib 86).","forfalz eþer","forfalls )","forfalz vitne","forfalls- )","forfalz ärande","-ärende )"]},{"a":"forfal","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) förefallande omständighet el. händelse. wy wiliom met gudz hielp thet swa forswara, at ther sculu ey swadana forfal vthy koma som förre giort war tho thenne sedwänian afflagdis Svartb 383 ( 1440) . - förfall, hinder. stode fore rettan laurens pungemakere, fullmechtoger pa laurens gregerssons wegne, epter han laga foreffal hade pa sengena STb 3: 216 ( 1495) . Jfr döds forffal. "],"e":["fore- STb 3: 216 (1495) ), ","forfalz vitne (för-. forfaldz-), ","forfalz ärande (-erinde), "]},{"a":"forfalla","b":"vb","c":"v.","d":["förfalla. " om then biborgx stadz mwr, at han bliffuer täktter fför en han mere ok värro fforfaller " FM 512 (1512-13)."],"e":[]},{"a":"forfalla","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. forfallin, 1) förfallen. thy at bastuen oc träbygningh är alt förfallit oc nider rothit STb 5: 244 ( 1519) . ","2) fälld (i rättegång). at han . . . skulle komma oc staa for:de mester h. till rette för the ärende han hanom tillakt haffde om han ey wille warde förfallen i saken HSH 16: 95 ( 1527) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forfalna","b":"vb","c":"v.","d":["vissna bort. eg. o. bildl. somlikin korn fyello oppa bergh hellor ok grunt landh swa ath thet forfalandis j bruddenum MP 5: 166 . thän hälge propheten sitiandhe ok förfalnande i sinom krankdom ib 4: 23 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forfalska","b":"vb","c":"v.","d":["förfalska. " forfalskar antighe gull eller sölffuer " SO 144 . ib 154 . 156. " erich axelsons och rikesens radz breff som forfalsket är " FH 5: 93 ( 1484) . Jfr oforfalskadher."],"e":[" )"]},{"a":"forfalska","b":"vb","c":"v.","d":["förfalska. thet ölith, som forfalsket warth i swa motto, ath thet saaldes fore eemyst ööl STb 1: 21 (1475). en wärslikin konunger straffar päningen som ogilder är ok forfalskadher MP 4: 262 . ib."],"e":[]},{"a":"forfang","b":"nn","c":"","d":["förfång; ingrepp (i någons rätt), skada. preiudicium . . . offuer räth forfangh GU C 20 s. 478 ."],"e":[]},{"a":"forfang","b":"nn","c":"","d":["förfång, ingrepp (i någons rätt) skada. engin göre androm forköp eller forfang eller skadha vpa sith köp SO 48 . ib 51, 63, 154 . PM 21, 33 . " at ey är stadenum noghot förfang giort " SJ 133 ( 1444) . " ath the inthet forfong göre thöm " BSH 5: 111 ( 1506) . " alth thet rikena kan koma til forfang " SD 5: 210 . " then clausula med sinom tunga . . . skal kyrkienne inghe stadz til förfaangh wara " ib 2: 658 . " förscrifna stenhuset . . . stadenom vtan alt förfang haffwa ägha bruca och behaddha (för behaldha) " SJ 133 ( 1444) . ib 316 ( 1464) . " sik wtan nakot forfangh ällir minzskilse j sinom kärlek (sine sui . . . præjudicio) " Su 358 . Lg 3: 280 ."],"e":["-fong . ","förfang . ","förfaangh . ","förfank SJ 316 ( 1464), "]},{"a":"forfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) försiggå, förflyta? illa förefaren tingh LfK 71 . ","2) tranire, förgå, förlida, försvinna, upphöra. var tidh forfar Bir 3: 223 . forfare nw hedhninganna fafänga Ber 23 . " at iärtiknit sculde ey forfara " KL 74 . ","3) framlida, aflida. " war fforfarne konungh magnus " SO 122 . ","4) perire förgås, omkomma forfara af mykle sorgh oc dö KL 184 . tha folkit forfor oc dödhe j öknenne Bir 2: 113 . ib 1: 112 . 323, 378, 2: 77, 144. KL 237 . MP 2: 46 . MB 2: 293 . " kom at vpletha ok helt göra mankönit som forfarid var(perierat, var förtappadt) " MP 1: 27 . - störta, gå under. som aff wärdzlikom medgang högfärdandes haffua förfarit (deciderunt) Su 171 . ","5) trans. " förstöra, förderfva. " RK 2: 5581 . - förfara, genom vårdslöshet förstöra el. förderfva. ath lerjungen nagat forfarit hauer fore sinom hosbonda SO 84 . " päninga . . . hans . . . modher forskingrat oc forfarit hadhe " FH 5: !SYNS_DÅLIGT? ( 1488).","6) förloa, förspilla. med dat. forfaret !SYNS_DÅLIGT? sino ok ey thingom sinom TB 76 . - refl. forfaras, förgås, omkomma forforus wndher swärhd ok sylt Bil 318 . Bo 71, 175 . Gr 259, 288 . MP 1: 67, 320 . MB 1: 42, 165, 261 . Ber 170 . Lg 547 . " forfaras til häluits " Bil 797 . förgås, förgöras, utrotas. iskulin forfaras aff wärldinne (peribis de terra) MB 1: 300 . " hans liiff skal forfaras ocskilias widh hälgha manna samfund (peribit amina illa de Israel) " ib 308 . - förstöras. hwat ey spillis thz ok forfars som oskönighom oc othäkkom gifs Bo 153 . " the förrä stadzbokin forfoors ok vpbran i thöm brandenom " SJ 1 ( 1420) . - förstöras, fördervvas, vanvårdas. lincöpungx kyrke och stickth forfarsoch forsmymes HSH 20: 26 ( 1506) ."],"e":["för- . ","före- LfK 71 . firi- L.),"]},{"a":"forfara","b":"vb","c":"v.","d":["erfara, få veta. thet jach . . . forfarat (för forfaret) oc forstandet haffuer at . . . her götzstaff olsson . . .haffuer god skäl oc rät til dagxberg by BSH 4: 1 ( 1470) . " tha capittel forfara thz meen " RK 2: 552 . " tha roodzkarla engelbert för stocholm wara " ib 15!SYNS_DÅLIGT?7. ib 2503, 4434, 4768, 5360, 6262, 6707 . MD (S) 252 . BSH 5: 110 ( 1506) . - part. pret. förfaren, erfaren. PM 2 . han är . . . förfaren paa al läglighet i then landzändä FM 328 (1507) är han mest forfaren ialle sacher och ärende HSH 19: 112 ( 1505) ."],"e":["för- . ","fore- RK 2: 5360),"]},{"a":"forfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","5) förstöra, fördärva. " tha giordde magnu benktzson sin rät ther oppa at han aldre forfor ara käxe ällir nagat thet i batenom war tha han hade pädhar haralsons bat AT 85 (1458). bringa om livet. quinnan, som barnith hade forfarit STb 3: 160 (1494). - övervinna. thän daghin är wärdhir loff . . oppa hwilkom thu min kära fru sancta elizabeth ädh sighe forfoor thän gambla renlifsens owen " SvB 401 . 6) förlora, förspilla, förverka. haffuer war nadugo herra koningsens nade forbudit v at föra allahande ethena ware ok hesta widher xl (40) marck bodh ok gosset medh forfaret STb 1: 444 (1462; burspr.). - refl. forfaras, förstöras, fördärvas. mathin är redha oc forstar oc forfars Hel män 262 ."],"e":[]},{"a":"forfare","b":"nn","c":"","d":["företrädare (i äktenskapet). Jfr S. O. Nordbverg, Språk o. stil 19: 230 f. hans forfare knut skräddare SJ 1: 68 ( 1437) . ib 329 ( 1465) ."],"e":["för- SJ 1: 329 (1465) ), "]},{"a":"forfarilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. mäjlighet att förfaras. för breffs spillen oc förfarilsse haffue wij effter samme oleff biörsons beger thette swä lathit scriffue oc optekne j wor stadz tenkeboch STb 5: 277 (1520)."],"e":["för- )"]},{"a":"forfarin","b":"av","c":"adj.","d":["rädd, förskräckt? jak är forfarin (förgången?) oc forfäradher (minis perritus) aff största fasa oc räddogha Su 250 . Jfr fara, frukta."],"e":[]},{"a":"forfarin","b":"","c":"","d":["föregående. " för troskap ok wiliogha tienst, som ware elskelige tro men oc vndhersata, borgamästara, radhmen ok gantzka menehethen i war stad stocholm o oc wara forfarna konunga ok ware rike swerige troligha giort ok bewisat haffwa " Priv f Sv st 132 ( 1456) . ib. Jfr Sdw art. forfara 3."],"e":[]},{"a":"forfarliker","b":"av","c":"adj.","d":["som kan förstöras, förstörbar. opnötelike ällar förfarlike Su 126 . LfK 36 ."],"e":["för- . ","förfarliken (n. pl.) LfK 36 ),"]},{"a":"forfaster","b":"av","c":"adj.","d":["fast, bestämd? witnade och ransakade thenne förfaste råår, them emillan BtFH 1: 56 ( 1501, nyare afskr.) . - adv. n. forfast, mycket fast. spikin . . . sitir forfast fästir (valde confixus) i korseno Bo 210 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forfaþir","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) stamfader. han war mankynsins forfadher oc ophoff MB 1: 89 . ib 105, 117, 175, 257, 312, (Cod. B) 535. en af förfäderne. hwilkan gardh oc landhbo j haffuin til pantha hafft oc än haffuin epter idhran förfadher gambla gödhiche finke FH 6: 4 ( 1441) .","2) företrädare. " then werduge herren myn forfader " HSH 19: 124 ( 1506) . - pl. forfäþer, ","1) förfäder. " ware forfädher " MB 1: 68 . ib 303. Bil 115 . KL 136, 143 . MP 1: 206 . Bir 1: 125, 232, 2: 172, 3: 10, 134 . Al 2981 . Lg 3: 104, 588 . förste forfäþer, stamföräldrar. ren . . . af allom syndo söör första for fäþra Bu 10 . Bir 1: 75 . ","2) föregpångare. forsma . . . sinna forfädhra (prædecessorum) gerninga Bir 2: 140 ."],"e":["förfadhir MB 1: (Cod. B) 535 . gen. forfadhurs MB 1: 175 . ","forfäþer . ","forfädhra MB 1: 303 ; Al 2981 . ","forffädra: -ane Lg 3: 104 . ","förfädhra ib 588), "]},{"a":"forfela","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-te ) , ","*forfela sik , "]},{"a":"forfeter","b":"av","c":"adj.","d":["för fet. bildl. för fetha hedhradho the en kalff a studh ok magre thiänto the siälfwm gudh MD (S) 283 ."],"e":["för fether )"]},{"a":"forfinna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forfinna til , "]},{"a":"forfiske","b":"nn","c":"","d":["intrång i annans rätt till fiske. nokre (annan afskr.: nokor) forfiske göra SD 5: 729 ."],"e":[]},{"a":"forflughin","b":"","c":"","d":["förflugen, oöverlagd. " miin . . . forflogne scriffuilse " HSH 24: 34 ( 1512) . (Jfr Sdw 2: 1344). - förflugen, obetänksam. haffuer jag sagt nogre forflugne ord j min ddryckenskap och daarskap STb 5: 228 (1519). mz mangom forflwgnom straffligom ordom Troj 202 ."],"e":[]},{"a":"forfluna","b":"vb","c":"v.","d":["finna, märka. " forfinnande . . . thz hon war qwinna oc ekke man " ST 379 . RK 2: 1480, 1972, 3772, 4836, 5555 o. s. v. - erfara, röna. äpter then kärlek som iak aff foresaghdom klosters formannom rönthe ok forfan SD NS 2: 213 ( 1409) ."],"e":["för- RK 2: 1489, 1972),"]},{"a":"forflyktogher","b":"av","c":"adj.","d":["landsflyktig, fredlös. warder och nokor i nokot rijke frijdlöös, biltuger eller förfluchtoger i annat rinke for sin rätta brat skul BtRK 125 ( 1438) ."],"e":["förfluchtoger )"]},{"a":"forfordhra","b":"vb","c":"v.","d":["befordra, befrämja, främja. " konungen är plochtiger almogen beskerme och förfordre laagh och rätt " PMSkr 681 (senare avskr.)."],"e":["för- )"]},{"a":"forfrukta","b":"vb","c":"v.","d":["frukta. " ath then menige man ther ganske swarlige forfrwcter . . . ath theris rettoghether . . .forsmyedh vordhe " HSH 19: 69 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"forfrämia","b":"vb","c":"v.","d":[" FH 6: 121 ( 1510) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forfula","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forfulas , "]},{"a":"forfuladher","b":"av","c":"adj.","d":["rutten. " är oc en skälffwo soth tilkommandis människiom aff twärwm eghelighetom, som är aff flegmate förfwlado som är kalt oc waath, oc aff colera förfwlado som är heth oc tör " LB 9: 118 . ath blodhitj kroppenom är förfwlth ok kränkth af ondo väsko ib 116 ."],"e":["förfwlader . förfwlther?),"]},{"a":"forfulnadher","b":"","c":"","d":[" , ajd. 1) förfulad, vanställd. swa som harith prydhir hoffwidht, swa prydhir dygdhinna fägrindh hoghin, wardher thänna fägrindh affskurin, hwat standhir tah fore, wthan at människian forfwlnat (detarpalus) fallir j hoghsins blinde SpV 41 . 2) vanartad, urartad. ffornya människiona hwilkin som forfwlnadh war j allo godho aff langhlighe dyslko Mecht 7 ."],"e":[]},{"a":"forfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) anhängiggöra, bevira, draga (en sak inför en dömande myndighet). thät iak hadhe saa ytherlike förfulleget thät oc budit mik til retta Arfstv 52 ( 1461) . huro her erich erikson haffuer forfulht syna ärande for hanom (ɔ kung Kristiern)till retta ib 98 ( 1461) . - abs. han haffde forfolgieth in til mic om the skipte ib 22 . - med laga formaliter överlåta. huilkit huss och gardh lagbundet och laghstandit är och forfölgt allaledis epter lagen sJ 2: 102 (1487). ","4) utföra. thet wij myket ytermere her om scriffue skulle och föge kunne her jnne förfölie, som nw tilstander, är ey nyttelighit STb 5: 333 (1521, Kop). 5) förfölja aiax trikte mäkteliga oppa troyaner och forfolgde them haskeliga Troj 183 ."],"e":["för- . ","-folgde Troj 183 . ","-folde: -s STb 5: 358 (1522, Kop.) . part. pret. n. -fulth Arfstv 98 . ","fulleget ib 52 . -folgieth sb 22),"]},{"a":"forfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullfölja? jac kunde thz ey forföliamz lagha RK 2: 6678 . ","2) inför rätta utkräfva el. bevisa sin rätt till. skal iak . . . thät mädh laghum forfölghiä BSH 1: 133 ( 1371) . huilka tompt haquon köpswen . . . mik til pant satte . . . oc iak hauir allaledhis forfulgt eftir thy som mik hauir een stadz rät vtuisat SD NS 1: 69 ( 1401) . " min twäggia systra deell jortha, som jech mechtik är at sälia, pantsätia oc forfölghia meth allom lahgom " ib 2: 256 (1410, gammal afskr.). ib 431 ( 1411) . " hulkit hänna forfölghdha panter war effter caspar scrifuara " SJ 92 ( 1439) . " som forfulgdher är mädh allan stadz rät " ib 155 ( 1447) . ","3) följa, rätta sig efter. forfölige skrana SO 106 . " förfölie theris begär " BSH 5: 385 ( 1510) . " hade idher herre forfulgt the dechtingan " ib 4: 14 ( 1471) . ","4) sätta i verket, uppfylla. at eder nade vill thet forfölie BSH 5: 386 ( 1510) . HSH 19: 116 ( 1506) ."],"e":["forfölghiä . ","forfölia . ","forfölige . förfölie. ","-fulgdher ) , "]},{"a":"forfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullfölja? jac kunde thz ey forföliamz lagha RK 2: 6678 . ","2) inför rätta utkräfva el. bevisa sin rätt til. skal iak . . . thät mädh laghum forfölghiä BSH 1: 133 ( 1371) . huilka tompt haquon köpswen . . . mik til pant satte . . . oc iak hauir allaledhis forfulgt eftir thy som mik hauir een stadz rät vtuisat SD NS 1: 69 ( 1401) . " min twäggia systra deell jortha, som jech mecthik är at sälia, pantsätia oc forfölghia meth allom laghom " ib 2: 256 (1410, gammal afskr.). ib 431 ( 1411) . " hulkit hänna forfölgdha panter war effter caspar scrifuara " SJ 92 ( 1439) . " som forfulgdher är mädh allan stadz rät " ib 155 ( 1447) .","3) följa, rätta sig eftr. forfölige skrana SO 106 . " förfölie theris begär " BSH 5: 385 ( 1510) . " hade idher herre forfulgt the dechtingan " ib 4: 14 ( 1471) . ","4) sätta i verket, uppfylla. at eder nade vill thet forfölie BSH 5: 386 ( 1510) . HSH 19: 116 ( 1506) ."],"e":["forfölghiä . ","forfölia . ","forfölige . förfölie. part pret. -fölghder. -fulgdher), "]},{"a":"forfylghiare","b":"nn","c":"","d":["förföljare. bleff en stor förföliare vppa the kätthare Lg Manfr. 287."],"e":["förföliare )"]},{"a":"forfylghiare","b":"nn","c":"","d":["förföljare. bleff en stor förföliare vppa the kätthare Lg Manfr. 287."],"e":["förföliare )"]},{"a":"forfylla","b":"vb","c":"v.","d":["fylla, uppfylla. " forffylle hampnen medher swa dana orenligheet " SO 198 ."],"e":[]},{"a":"forfylla","b":"vb","c":"v.","d":["fylla, uppfylla. " forffylle hampnen medher swa dana orenligheet " SO 198 ."],"e":[]},{"a":"forfänkta","b":"vb","c":"v.","d":["söka vinna, ivrigt eftersträva. hwilket rike en tiid forfänktad (quesitum) war hardelliga aff mynom fiendom Troj 98 ."],"e":["-ad ) , "]},{"a":"forfänkta","b":"vb","c":"v.","d":["göra ngn annan förfång el. hinder i avseende på hans egendom. ÖGL B 30, 33."],"e":[]},{"a":"forfära","b":"vb","c":"v.","d":["3) frukta, rädas. " aff hwlko grecana myket rädda oc forfärande waro Treoj 114. ""],"e":[]},{"a":"forfära","b":"vb","c":"v.","d":["1) förfära, förskräcka, skrämma. herran gudh . . . förfäradhe allan hans här MB 2: 79 . " war ekke förfäradher " ib 4 . ib 22, 39, 77 . Va 13, 14, 26 . Lg 586, 663 . Di 65 . MB 2: 211 . - med dat. eeldh röök och tyära motte them allom thaa förfära RK 3: 3834 . ","2) skrämma, genom skrämsel tvinga. han will forfära nuj at giffua hanum myna dotter Di 25 . "],"e":["förfära . ","förfara: -as MB 2: 325 . -adhe, ","forfära sik , förfäras, förskräckas. tha förfäradhe han sik swa mykyt Lg 3: 174 . - refl. forfäras, d. s. at the saa forfäredis thäre RK 2: 6035 . " alt mit hiärta forfäradis " MB 2: 202 . " förfaras äller rädhas för hedhninganna tilqwämd " ib 325 . ib 29 . Su 154 . Lg 670, 3: 182, 186, 194 . - Jfr oforfäradher."]},{"a":"forfära","b":"vb","c":"v.","d":["1) förfära, förskräcka, skrämma. herran gudh . . . förfäradhe allan hans här MB 2: 79 . " war ekke förfäradher " ib 4 . ib 22, 39, 77 . Va 13, 14, 26 . Lg 586, 663 . Di 65 . MB 2: 211 . . med dat. eeldh röök och tyära motte them allom thaa förfära RK 3: 3834 . ","2) skrämma, genom skrämsel tvinga. han will forfära mik at giffua hanum myna dotter Di 25 . "],"e":["förfära . ","förfara: -as MB 2: 325 . -adhe, ","forfära sik , förfäras, förskräckas. tha förfäradhe han sik swa mykyt Lg 3: 174 . - refl. forfäras, d. s. at the saa forfäredis thäre RK 2: 6035 . " alt mit hiärta forfäradis " MB 2: 202 . " förfaras äller rädhas för hedhninganna tilqwämd " ib 325 . ib 29 . Su 154 . Lg 670, 3: 182, 186, 194 . - Jfr oforfäradher."]},{"a":"forfäran","b":"nn","c":"","d":["förfäran. Su 297 ."],"e":[]},{"a":"forfäran","b":"nn","c":"","d":["förfäran. Su 297 ."],"e":[]},{"a":"forfärilse","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["för- )","*forfärilsa ordh","forfärelse ord )"]},{"a":"forfärilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förfäran. han swarade medh stoor förfärilze Lg Manfr. 286."],"e":["förfärilze )"]},{"a":"forfärilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förfäran. han swaradhe medh stoor förfärilze Lg Manfr. 286."],"e":["förfärilze )"]},{"a":"forfärlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oforfärlika."],"e":[]},{"a":"forfärlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oforfärlika."],"e":[]},{"a":"forfärliker","b":"av","c":"adj.","d":["förfärlig, förskräcklig, gruvlig. fothgangaranom är pansarith twnght oc annor wapn til ath bära oc jamwäl förfärliken til ath tänkia PMSkr 130 . " war en ganske forferlig eld " STb 5: 59 ( 1515) ."],"e":["för- . ","forderlig )"]},{"a":"forfäþer","b":"","c":"","d":[" , se forfaþir."],"e":[]},{"a":"forfäþer","b":"","c":"","d":[" , se forfaþir."],"e":[]},{"a":"forföghia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forföghia sik , foga sig, lämpa sig, passa? meden thenne winther swa förfögher siig BSH 5: 516 ( 1512) ."]},{"a":"forföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortföra, föra undan. monge hestä saa förföris aff landith till danmarch BSH 5: 77 ( 1506) . ib 157 ( 1507) . ","2) undantränga. ath forfförä oc neder[slaa] iders naades fiende BSH 4: 268 ( 1501) . ","3) föra bakom ljuset, bedraga han haffde them illa forfört RK 2: 4029 . forföra sik. kong karlss swäna . . . förförde siig för en hopp RK 3: (sista forts.) s. 149 (prosa)."],"e":["för- )"]},{"a":"forföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortföra, föra undan. monge hestä saa förfäris aff landith till danmarch BSH5: 77 (1506). ib 157 ( 1507) . ","2) undantränga. ath forffärä oc neder[slaa] iders naades fiende BSH 4: 268 ( 1501) . ","3) föra bakom ljuset, bedraga. han haffde them illa forfört RK 2: 4029 . " forföra sik kong karlss swäna . . . .förförde siig för en hopp " RK 3: (sista forts.) s. 149 (prosa)."],"e":["för- )"]},{"a":"forföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortföra. bödz aakaremo vidh vj (6) marck ath bittala her benct smalenninge the tw fath järn, som the hade forförth honom STb 1: 66 (1476).","4) föra vilse, föra fel. ath han ey förföre sins herris folk thil förgeffwes Arnell Brask Biᴵ 19. aktom, granneliga oppa wart folk at wij thz ey forförom ellir forspillom Troj 26 . 5) falskeligen anklaga. kort hade förfort hustv barb[r]o j sa dane szak baade fför rigsins raad her j tälie och her pa radzstuen STb 5: 116 ( 1516) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forförilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. "],"e":["*forförilsa bref","foförilse- )"]},{"a":"forföta","b":"vb","c":"v.","d":["förfota. " pedano . . . forföta " GU C 20 s. 433 ."],"e":[]},{"a":"forföte","b":"nn","c":"","d":["foten el. nedre delen af en hosa. " ith par hoser mz forföte " SO 104 ."],"e":[]},{"a":"forföte","b":"nn","c":"","d":["strumpfot. " pedana . . . fiätur foth-iärn ok forföthe " GU C 20 s. 423 . pedules . . . forföthe ib s. 424."],"e":[]},{"a":"forföte","b":"nn","c":"","d":["foten el. nedre delen af en hosa. " ith par hoser mz forföte " SO 104 ."],"e":[]},{"a":"forgaddra","b":"vb","c":"v.","d":["samla, sammandraga (trupper o. dyl.). herr söverin haffuer förgaddrat vii elle viii jakther oc ii stor skep HSH 15: 6 (1526?, Brask). - sammanföra, hopbringa? forlopne munka oc andra saadana pa predikestolen til at förkynne for:de morthens luthers villa med monga forgaddradhe fordom fördömbde falske opinioner HSH 16: 25 (1526, Brask)."],"e":["för- . ","-adher ) , "]},{"a":"forgamal","b":"av","c":"adj.","d":["1) för gammal, föråldrad, utsliten. jdhur klädhe nöttos ey eller wordho forgamull MB 1: 431 . ","2) mycket gammal. twe forgamble män MB 2: 407 ."],"e":[]},{"a":"forgamal","b":"av","c":"adj.","d":["1) för gammal, förå utsliten. jdhur klädhe nöttos ey eller wordho forgamull MB 1: 431 . ","2) mycket gammal. twe forgamble män MB 2: 407 ."],"e":[]},{"a":"forgamblas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. åldras. minom wänasta wngdome förgamblas Su 42 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forgamblas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. åldras. i minom wänasta wngdome förgamblas Su 42 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) varda till intet, bliva förbi. " Se Sdw 2: 1219. - gå förlorad. swa skullen ok j dher barn tha the waren xij ara, dragha them til godho ok alwarligha näffsa them aff ondo, tha forgingo ey mange j renliffnadhenom ok j andelighom wisdom (tunc multi non perirent in religione et in spirutiuali disciplina) " Mecht 36 . 3) fördärvas. hwro the kwnne frälsa siith liiff ath the ey skulle plath forgaa aff grecomen Troj 244 . - förfalla. Se Sdw 2: 1219. fördärva, förgöra. the mästarana som widherfresta at forga idher mz smikrande ordhom Prosadikter (Sju vise mäst) 123 . " han tänkte jämliga hwro han skulle forgaa honom " Troj 2 . " the tänkte ath gudena wille forgaa landet mz flod " ib 158 . 6) gå förlorad (för ngn), avhändas (ngn). kwnne thz oc saa ske . . . ath forscripna agadela eller noget aff them fornempda werdog fader förginge med nogen räth Brasks Kopieb 20 ( 1514) . - refl. forgangas, förstöras, fördärvas, ödeläggas. thet gotzeth j skipeno är aather, förgars, äller därffwas PMSkr 60 . ib 20, 83, 321 ."],"e":["för- . ","forga . ","ind . ","forgars SpV 224, 225 . förga(a)rs JMÖ 118, PMSkr 20, 60, 83, 321),"]},{"a":"forganga","b":"","c":"","d":["rutten. " är oc en skälffwo soth tilkommandis människiom aff twärwm eghelighetom, som är aff flegmate förfwlado som är kalt oc waath, oc aff colera förfwlado som är heth oc tör " LB 9: 118 . ath blodhit j kroppenom är förfwlth ok kränkth aff ondo väsko ib 116 ."],"e":["för- . ","forga . ","forga . ","forgaa . ","förgaa . ","foregaa . ","förega: -gik RK 2: 635 . ","sup . ","förgangis"]},{"a":"forganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) förgå, förflyta. " the atta dagha fulskyt forgingo " Iv 1827 . " tha oth ar for gangit är " ib 1897 . ib 1969, 2026, 2223, 3786, 4747 . RK 2: 635, 4412 . " midfasthe swndagh näst forganghen " FM 571 ( 1513) . - gå till ända. maltiiden hon forgik thok snart Va 55 . ","2) förgå, försvinna, upphöra. med dat. forgik hanum crampasot Bil 315 . KL 25, 35 . Iv 824, 2218, 2676, 5357 . - abs. til hedhin giäld forgik Bil 344 . " iärteknen waru forgangin " ib 363 . " forgingo liwsin " ib 853 . " hans wald ok ära skal försmås ok sköt förgånga " KS 16 (40, 17) . MB 1: 347, 465 . Fr 13 . " varda om intet, komma ur bruk, upphäfvas. at oprätta gudz lagh hulkin som aflaghd ok forgangen varo " Bir 3: 363 . - vara om intet, blifva utan verkställighet el. resultat. läta mit ärinde ey for ga Iv 3777 . - varda om intet, gå under, förgås. al iordzlikl thingh for ganga Bir 1: 282 . " thz landith yberinia thz scal for ga oc vardha til änkte siw aar for domadagh " Pa 4 . - omkomma, förgås. vtan gudh födhe thic tha forgaar thw KL 295 . " forgaa mz dödh " ST 540 . - förkomma. hwilkit breff forganghit är SD NS 1: 271 ( 1403) .","3) förderfvas. " al hans been äru rutin ok forgangin " Gr 290 . - förderfva? at skörbwg skall icke forga oss BSH 5: 462 ( 1511) . ","4) undgå. thu thänker the kämpa (B, C. then kamp) ther mz forganga Iv 4429 . " her tordh maane os förgaa " RK 3: 114 . " thz är stoor blygdh skal hon mik swa foregaa " ST 343 . ","5) bortgå, afvika (från). med dat. var . . . guþi for gangen (Bil fra gangin 1007) Bu 401 . " tronne forgangen " ib 520 . - refl. forgangas, förgå, upphöra. med dat. styrkir fägrindh snille ok sin. hulkin som nw tilbyria all at forgas honom ok minskas Bir 1: 63 . " forgikx äkke foradharenom wredhin " Bo 162 . - abs. stormin forgikx Bo 105 . Va 47 . LB 7: 214 . - förgås, omkomma, förstöras. al wärldin forgikx Bir 1: 139 . MB 2: 345 . " ther forgiiks ij sware skep " FM 377 ( 1508) . " huru chusaron af stora armenia forgikx " Gr 263 . Di 241 . Lg 3: 706 . MB 2: 24 han skal forgaas af sino folke KL 387 . - Jfr foreganga."],"e":["för- . ","forga . ","forgaa . ","förgaa . ","foregaa . ","förega: -gik . RK 2: 635 . ","sup förgangis Lg 3: 706 . ","förgissz Di 241 ),"]},{"a":"forgangare","b":"nn","c":"","d":["föregångare. " precidaneus . . . fforgangare " GU C 20 s. 476 ."],"e":[]},{"a":"forgangilse","b":"nn","c":"","d":["pl? undergång. stadzens ok landzens forderffuelse ok forgongilse Lg 3: 560 ."],"e":["-gongilse )"]},{"a":"forgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["förgänglig. " war glädhi i iordhrike är all ostadhlik oc forgangelik " MB 1: 500 . " hwi ärwothin i vm thän mat. som forgangelikin är " KL 229 . " the thing som forganglikin äru " ib 323 . " vndir gifwri sik thässom forganglico thingomen " Bo 65 . ib 37, 169, 256 . Bir 1: 7, 38, 53, 225, 285, 2: 54, 86, 227, 3: 23, 92, 4: 89 . ST 499 . Ber 6, 20, 24, 27, 60 . Su 46, 141, 179 . Lg 3: 133, 161, 488, 489 . LfK 164, 176 . SD NS 2: 116 ( 1409) . - föregående, som skall förgås. lustas j thässom värsta thräkkenom rasklica forganlicom (cito perituro) Bir 3: 94 . Jfr oforgangliker."],"e":["-likin Bir 1: 7 ; (n. pl.) KL 323 ; ","-likit Bo 37 ; Bir 1: 38 . ","forgangeliker . ","forgangelikin KL 229 ; ","-likit Bo 37 . ","forgankliker: -lik Bir 1: 285 . ","forgenkliker: -lik ib 6, 24, 27, 60 . ","förgangliker: -lik LfK 176 . förgangliken (n. pl.) ib 164, 176 ; Su 179 . ","forgängliker: -lik Bir 1: 285 .forgenliker: -lika ST 499 . ","förgänliker: -liksom Su 46 . ","forghenheliker: -lika Lg 3: 133 . " förgängeliken (n. pl.) " Su 141 . forgenlikin (n. pl.) Lg 3: 133 . ","forgänlikin ib 489 . " forgengelen (för forgengeleken, f.) " SD NS 2: 116 ( 1409)),"]},{"a":"forgangliker","b":"av","c":"adj.","d":[" , f. Jfr oforgangliker, oforganglikhet."],"e":["forganglikhet"]},{"a":"forganglikhet","b":"nn","c":"","d":["förgänglighet. Lg 3: 484 ."],"e":["forgänlikhet )"]},{"a":"forgangu man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forgar","b":"nn","c":"","d":[" ? i forgar, i förgår. BSH 4: 275 ( 1501) . Jfr i fyrra gar under gar."],"e":["-gaar )"]},{"a":"forgava","b":"nn","c":"","d":["förgift. " " Al 2160 ."],"e":[]},{"a":"forgift","b":"nn","c":"","d":["förgift, gift. " for al forgiifft oc etir " LB 7: 304 . ten som haffuir forgyfft j sig ib. " te driffwa forgifften vtt ib. " ib 305, 331 ."],"e":["-giifft . ","-gyfft )"]},{"a":"forgifteliker","b":"av","c":"adj.","d":["giftig. " onth viin er forgiiffteligiit " LB 7: 170 ."],"e":["forgiiffteliigin )"]},{"a":"forgifteliker","b":"av","c":"adj.","d":["giftig. bildl. o sancte mathee senka ey, bort köra forgifftelikin thing oc likamliken lusta SvB 362 ."],"e":[]},{"a":"forgiftilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) förlåtelse. " Jfr synda forgiftilse. "","2) förgiftande. " forgiptilse monde han tha plägha " Al 9952 . " giordho bätringh . . . för sina förgifftilse " MB 2: 348 . - förgift. aff forgiptilse räddis lhan ey dö Al 1448 . " strök forgiptilse oppa fiädhrena " ST 531 . " the äru swa som thän ther forgiftilse smaka oc vet ey afför än etret dräper hiärtat " Su 382 . ST 98, 352, 353 . Di 52 . Su 409, 454 . LB 2: 59, 7: 305 ."],"e":["för- . ","forgiptilse )"]},{"a":"forgiftogher","b":"av","c":"adj.","d":["giftig. " then fförgifftogha ormsens huffwdh " Lg 3: 614 . " thz förgifftogha ether ib. ""],"e":["förgifftogher )"]},{"a":"forgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket begärlig, mycket glupskt. - n. adv. thee (ɔ bina) ätha thär aff swa förgirogth PMSkr 301 ."],"e":["förgirogth ) , "]},{"a":"forgiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bortgiva, bortskänka. " han forgaff alt thz han atte " Prosadikter (Sju vise mäst B) 183 . 4) fritaga från ansvar el. krav angående (räkenskap o. dyl.). hans larensson och gorius holste, som ffylmyndige giorde ware aff henrik dall at fförgeffue och förlate hans szakk al lthen rekinskap och hanteringh, som för:ne he[n]rik dal och hans szak til thenne dag til samen hafft haffue STb 5: 115 ( 1516) .","6) förgifta. ath hon schulde forgiffwidh halffwa lassa swensson SD NS 3: 256 (1417)."],"e":["fförgeffue STb 5: 115 (1516) ),"]},{"a":"forgiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bortgifva. " Fr 3019. "","2) sätta på spel han vilde sit liiff forgifua swa Iv 761 . ib 999 .","3) öfvergifva, uppgifva. " the resa . . . forgaffwo tha sina wärio hardha " Al 7386 . ","4) efterskänka. gudh forgifuer först häluitis skuld Bil 264 . ib. 265. ","5) förlåta, tillgifva þu for gaf þöm synda brut Bu 78 . ib 27 . Bil 109, 264 . Bo 69 . MB 1: 348 . Bir 2: 20 . Iv 1403, 1436, 4695, 5665 . Al 1439, 4264 . RK 1: 2487 . " forgeff them thz the görra " MD 38 . ","6) förgifta. med dat. (eller en form som kan vara dat.). ther os sarghir oc forgifwir varom siälom Bo 256 . wardh honom forgifwit ST 139 . Al 2575, 2625 . RK 1: 278 (sfgn) s. 179, (LRK) s. 226. - med ack. syndin . . . bebibbar oc forgiffwer syndaren Su 352 . han wart förgiffwen PK 234 . thz (vattnet) war mz ether förgiffwit Lg 3: 654 ."],"e":["för- . ","firi- L.),"]},{"a":"forgivare","b":"nn","c":"","d":["giftblandare. SvKyrkobr 215 ."],"e":[]},{"a":"forgivilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr synda forgivilse."],"e":[]},{"a":"forgivins","b":"ab","c":"adv.","d":["1) utan betalning, för intet. the persone som alztingx äru fatika taghins forgiffwins Bir 4: 32 . Lg 3: 9 . ","2) utan att vedergälla el. hämnas. jach acther dogh icke lidhe saadanth hommoth förgäffz HSH 20: 161 ( 1507) .","3) utan skäl, utan beräkning. hon hawer ey forgäffues sik swa enligä hafft j sinä barna födilsse, wtan ther ware swik mädher Va 7 . ","4) utan skäl, utan mening, fåfänt. thu skalt wara herra nampn ey forgifwins oppa thik taka, thz är, thu skalt ey forgifwins hafwa cristit nampn ST 86 . " ber gudz nampn forgifwins oc fafängeliak ib. " ib 90, 95, 96, 127 . ","5) förgäfves. " at . . . wij icke sculle haffua farit thenne wäg paa swor kost, täring oc vmack til forgeffues " BSH 5: 9 ( 1504) ."],"e":["förgiffues . ","forgeffues . ","forgäffues . ","förgäffz ),"]},{"a":"forgivins","b":"ab","c":"adv.","d":[" - til forgivins, förgäves, till ingen nytta, fåfängt. ath han ey förfäre sins herris folk thil föregeffwes Arnell Brask Biᴵ 19."],"e":["fore- MP 4: 73 . föregieffwes)"]},{"a":"forgiälda forgiälla. forgäla st 314 316. förgella","b":"vb","c":"v.","d":["betala. " mz alt thz ij normandi han a thz tafuil han ey forgiälla ma " Fr 426 . ST 314, 316 . - vedergälla. maria förgelle idher idhan kärlek Lg 3: 434 ."],"e":[]},{"a":"forglöma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- . ","fore glöma),","forglöma sik , glömma sig, ej passa på tid el. tillfälle, ej komma i håg det som öfverensstämmer med pligt el. värdighet. MB 1: 300 . " iak vil nu idhra äro göma ok aldirgh mik swa sara forglöma " Iv 5704 . " ther mz forglömde hon siälfue sik " ib 1383 ."]},{"a":"forglöma","b":"vb","c":"v.","d":["glömma, afvända swm god for göme SD 4: 389 (1341?). ib 537 (1336, nyare afskr.), 5: 478 (1345, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"forglömare","b":"nn","c":"","d":["som glömmer. sinna siälas förglömara LfK 6 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forglömilse","b":"nn","c":"","d":[" ? glömska. sins siälfs forglömilse Bir 4: 288 ."],"e":[]},{"a":"forglömska","b":"nn","c":"","d":["glömska. Troj 191 ."],"e":[]},{"a":"forglömska","b":"nn","c":"","d":["glömska, förglömmande. leffwa j syns leffwernes forglömsko Gers Frest. 50."],"e":[]},{"a":"forgoz","b":"nn","c":"","d":["godtgörelse, ersättning. wij haffue saa godh retth till thöm som kongh hanss till en !SYNS_DÅLIGT? äller förgössz HSH 20: 165 ( 1507) ."],"e":["förgössz )"]},{"a":"forgripa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forgripa sik , förgå sig. må han sik förgripa ok vildfara KS 27 (67, 29) . ib 29 (74, 31), 33 (86, 36), 34 (87, 36), 55 (139, 60). för grip (för för grip tik; forgripp tik Fragm. 13) ey upå alrahanda mat ib 54 (138, 58)."]},{"a":"forgylla","b":"vb","c":"v.","d":["förgylla. Bir 3: 432 . Di 77 . - part. pret. förgyld, öfverdragen med guld. tilsat oc pryd mz forgyltom betzlom oc sadhlom Bo 165 . " togh hans förgyltha skiöl " Di 249 . SD 5: 563 ( 1346), 546, 565. KL 102 . Gr 310 . Bir 1: 163, 321, 322, 375, 2: 58 o. s. v. RK 1: 610 . Al 6660, 6669, 9809 . Pu (Tung) 37. Di 75 . Lg 442 . aff forgyltom thradhum (guldtrådar) KL 26 . - forgylter skalker, skrymtare. fly forgylta skalka GO 1108 . Ber 75 . Su 62 . - guldstrålande, guldlik. saa . . . gudz modhir hafwa . . . forgyltan sköt ib 425 . hauande rödhan liit ok huitan oc forgyltan ib 3: 424 . - Jfr oforgylter."],"e":["-gylder P!SYNS_DÅLIGT? (Tung) 37; -fyld Di 75 ),"]},{"a":"forgylla","b":"vb","c":"v.","d":["förgylla. cresare (för crisare) förgilla GU C 20 s. 105 . en graff, giordh aff silffwer, ok mz forgylto bethäkth offwan til (cooperculum aureum habentis) Mecht 75 . - bildl. (han) förgyller sina gärningh thär mädh PMBref 313 ( 1512) . - part. pret. skrymtaktig. forgylthe skalka MP 5: 173 . the forgylta judana ib 4: l108. the forgylta pharisel ib 127, 169. - Jfr forhiter, ävensom ivirforgylla."],"e":["för- . ","forgilla GU C 20 s. 105 . part. pret. forgilter: -gilth(h) Stb 1: 60 (1476). Troj 9 . ","forgöilter: -göilt Sv Rimd 45),"]},{"a":"forgylling","b":"nn","c":"","d":["förgyllning. HLG 2: 44 (1516). Stock Skb 301 (1520, Skip) ."],"e":["för- . ","-gyllyng )"]},{"a":"forgylling","b":"nn","c":"","d":["förgylling. FH 6: 42 ( 1455) ."],"e":[]},{"a":"forgä","b":"","c":"","d":[" skwl. och allä köpmän som til for:nä vorth mynth forgä (för fara?) velä md gwldh sölff äller borboön . . . ware leydogä och feligä HSH 19: 15 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"forgärning","b":"nn","c":"","d":[" L: ","1) brott. " til thäs thera forgherninga thz spilto (Bil synder thet hindradho 233) " Lg 985 . ","2) förgörning el. mord genom förgift el. trolldom; förgiftning. han takr til medh wålzgärningom ok illom rådhom thera lif förderua huilka ledh han förmå, medh förgärningom, fördervilsom, fängilsom ok fulan dödh (venenant et perimunt) KS 62 (153, 67) . ib 30 (75, 32). (förgärninga KS 57 (144, 63) troligen för ärwingia ss läses Fragm. 15.)"],"e":["för- )","forgärninga drap , ","forgärninga man","forgärninga- )"]},{"a":"forgästa","b":"vb","c":"v.","d":["betunga med gästing. ridh thiith medh fa hästa at vy almoghan ey forgästa RK 2: 4673 . ib 5393, 7195, 7974, s. 350. Jfr oforgäster."],"e":[]},{"a":"forgästa","b":"vb","c":"v.","d":["betunga med gästning. HSH 15: 25 (1526, Brask) ."],"e":[]},{"a":"forgäta","b":"vb","c":"v.","d":["förgäta."],"e":["förgätt HSH 17: 70 (1523, Brask)),"]},{"a":"forgäta","b":"vb","c":"v.","d":["förgäta, glömma. med ack. forgäta sin krankdom Bo 105 . " the ära forgätne ther blifwa dödh " Al 1934 . han hafwer forgätith hedher ok ära ib 1997 . Bo 156, 208 297 . KS 47 (118, 50), 49 (126, 53), 50 (128, 54) . 82 (202, 89). Al 2262, 3350, 4114, 628, 9352, 10507 . RK 2: 1881, 6932 . PK 220 . mich hopes, thet ider ecke forgäthet är BSH 5: 26 ( 1504) . - med dat. forgätith haffwin i gudhi renom Al 6810 . - med sats inledd af huru. jach för gäther alderegh hwro sigordh swen var mördher Di 249 ."],"e":["forgat Al 10507 . ","forgato lib 2262. förgato PK 220 . ","förgätt RK 2: 1881 (i rimslut). forgeth ib 6932 (i rimslut). förgatt FM 291 (1506)),"]},{"a":"forgätilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. glömska, förgätande. högfärdhin är . . . mästirskapsins glömska ällir forgätisle (neglectio magerii) SpV 158 ."],"e":[]},{"a":"forgäves","b":"","c":"","d":[" , se forgivins."],"e":[]},{"a":"forgöma","b":"vb","c":"v.","d":["göma, undandölja. " at the schyulle haffua medh hanom warit, stulit och forgömt hans thiwffueri " STb 2: 212 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"forgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förverka. " med dat. hawe firigiort sinom egholutt ther i " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). hawe firigiort sinom rätt widh brwtlichä ib. ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). . med ack. haui forgiort koparen SD 5: 639 ( 1347) . " forgiordhe sit eghit liff " Bil 299 . " forgiordhe gudhlikt wald at göra jerteghne mer " ib 81 . ib 543 . SO 104, 112, 161 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). LfK 4 . PfN 135, 138 . " hafdhe the forgiort widh han liiff oc gotz " MB 1: 312 . - med inf. forgiordho ther mz at se nakan tima gudz öghon MB 1: 47, 155 . ","2) förstöra, förtära, göra slut på. med dat. sinom lugha ther aff thz (ett ljus vid hvilket andra tändas) ey for gör Al 5996 . - med ack. forgiorþe rikt fäþärne Bu 513 . KL 76 . Bir 1: 316, 3: 385 . haffuj sama skörda kost forgiord (utgifvit) om jntet SO 105 . - förtära, förbruka, konsumera. alt thz konungen loth forgöra loth han mz lsik aff wyborg föra RK 2: 7538 . " hwat ther forgiordhis j kryde, j riis oc mandol " ST 422 .","3) fördrifva (en sjukdom). hon fforgör then soth ther är spithälska LB 2: 59 . ","4) döda, nedgöra. med ack. thenne swn forgöra Di 123 . MB 2: 198, 295 . thu . . . för gör oss aff (tager genom döden från oss) tässo liffweno ib 299 . ","5) förtrolla. " han öpte sik forgiort uara " Bu 511 ."],"e":["firi- SD 4: 466 (1355, nyare afskr.). fori- SR 2 . ","fore- PfN 135, 138 . ","för- LfK 4 ), "]},{"a":"forgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr oforgiordher."],"e":[]},{"a":"forgörilse","b":"nn","c":"","d":["bortkastande, slöseri, misshushållning. " oskällik forgörilse " Bir 3: 453 . " at þe saktt (för sakti?) härfran sinä forgörilse oc taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse i þässom þingom " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"forhala","b":"vb","c":"v.","d":["uppskjuta. " epter nw är ey ther tiill tilfälle, tha är thz forilande (för forhalande, Lat. differendum) tiill täss ath natzsens mörker skyler offwer markena " Troj 15 ."],"e":[]},{"a":"forhala","b":"vb","c":"v.","d":["förhala, uppehålla. " at han forhalar oss til thet han see sith ram " BSH 5: 12 ( 1504) . " medh listh förhala war bodh " ib 83 ( 1506) . " haffue the forhalath aff oss thennä vinther (uppehållit oss denna vinter) " BSH 19: 147 ( 1506) . - (?) at the skwllo taga fath pa them, om drengen kwnne them förhala BSH 5: 214 ( 1507) . - Jfr forhalda."],"e":["för- . ","-ar"]},{"a":"forhalan","b":"nn","c":"","d":["förhalning, uppehållande (med fagra löften). PMBref 299 ( 1508) . - uppskov, dröjsmål. om j wndren oppa wara forilan (för forhalan, Lat. mora) Troj 255 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forhald","b":"nn","c":"","d":["kvarhållande, kvarstad. HSH 24: 152 (1518), 17: 169 (1523, Brask). Jfr SDw 2: 1344."],"e":[]},{"a":"forhalda","b":"vb","c":"v.","d":["2) uppskjuta. forhaltz eden STb 3: 439 ( 1499) .","6) ordna, styra, ställa (med ngt). wi wviljom meth guds hielp thet forholde i thet yterstha at hanum lskal skee en hvgswalelsa Lagerbring Saml 3: 251 . 7) hålla fram, hålla upp? hwar wärldz forsmäkisle opsätz ok forhaldz, for thz som äwinnelikit är (ad æterna suspenditur) SpV 157 . "],"e":["-holda . ","-holla )","forhalda sik , uppehpålla sig, hålla sig. jak hopes, at eder herredöme ecke lather twinga thne landzenda nw pa thenne tiidh medh gestningh eller hstelop. lom swa skeer, tha betröster jak ingelunde forholle mik her nedre BSH 5: 381 ( 1510) ."]},{"a":"forhalda","b":"vb","c":"v.","d":["1) qvarhålla. " " MB 2: 129 . jngen broder forholle sin drengh offuer sin dach SO 142 . förhålla, undanhålla. jnthe acther jac honom ider forholla FM 489 ( 1510) . " at han hafde domkirkione eth godz . . . wtan lagh oc rät fore haldit " SD NS 1: 400 ( 1405, gammal afskr.) . " at lauerens hänne the twedhelene fortaghit ok meth wäldho hafuer fore haldit i ällefue aar " ib 419 ( 1405) . " än gardh . . . hulkän jak nakor aar fran foresagdho klostre forhelth " ib 2: 213 . ( 1409). - tillbakahålla. ath man forholler sig vädriith LB 7: 168 . ","2) utdraga, förhala. " förhallandes thiman " Lg 3: 268 (möjl. att föra till forhala). ","3) dölja? ä huru tw thz wiil förhalla RK 3: 2796 . ","4) omfatta, innesluta. " gudz son som hymel oc iordh ey förhalla kan " Lg 3: 586 . ","5) uppehålla; låta vara. han kunde ey lenger forhallat sa RK 2: 5260 .","6) gå till väga (med), ställa? hwru i velie forholle eder erende BSH 5: 449 ( 1511) . hure ther schulle medares och ythermera om thenne feydh forholles (huru man skulle förhålla sig med) ib 532 ( 1513) . ib 4: 228 ( 1497) . "],"e":["fore halda . ","forhalla . ","forholla . förhalla),","forhalda i fra , "]},{"a":"forhalera","b":"vb","c":"v.","d":["uppskjuta, dröja med (ngt). wm örligith skal göras medh snarheth äller förhaleras til en tidh PMSkr 148 . " jak wndrar hwj thet tet (ɔ: herr Sten kröning) swaa förhalera " PMBref 335 ( 1519) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forhalning","b":"nn","c":"","d":["uppehåll, dröjsmål. " tha är farä om lekte ok lärde som tehn förhalingh wolded " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?). Stb 3: 329 (1497)."],"e":["förhaling . ","för- )"]},{"a":"forhalning","b":"nn","c":"","d":["1) uppehåll, dröjsmål. " vthen alth hinder och forhalningh " BSH 5: 435 ( 1511) .","2) förhalning, uppehållande (med fagra löften). huru thenne förhalningh tiil giik RK 3: 2695 . " om wii fornommo nogon forhalning i then dägtingen " BSH 5: 6 ( 1504) . en fortäckth, listelig forhalningh ib 83 ( 1506) . ib 341 ( 1509) . HSH 19: 147 (1506.)"],"e":["för- )"]},{"a":"forhaming","b":"nn","c":"","d":["förlikning? tolig for haming (Cod. A daghthingan, Cod. B for ämning) aff honum taka Iv (Cod. C) 2460 ."],"e":[]},{"a":"forhamodha","b":"","c":"","d":[" , se forhoghmodha."],"e":[]},{"a":"forhandla","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhandla (om), underhandla (om). oc skola wy haffua wort elskeliga radh oc fulmektiga sendebud . . . at forhandla oc forrama om frid mellen oss och fornämda konung cristiern Rydberg Tr 3: 254 ( 1453) . - trans. underhandla om, föra underhandlingar om. herra johannes laxman . . . oc claues niclisson aff ellinge haue forhandlet noghre ärende vppa wore wägna met välbyrdhug man karl knwtsson FMU 3: 194 (1440, avskr.) . han skulle wara j råd mz troyaner lönlig oc traktera oc forhandla forräderij jn oppa gresca hären Troj 280 . - träffa övrenskommelse om. tesliges haffue wij oc en jakt forhanlet, som nw tesse dager bliffue til rede ned tiil köpenhaffen STb 5: 325 (1521, Kop.). taga under prövning, rannsaka. forhandhlade the verdigeste verdige feder och herre om per kopman . . . om henne (ɔ hustruns) arffua plichtoge ware peder kopmantz gieldh betala epter han hedean rymde SJ 2: 151 ( 1489) . kemmeneren[e] skole förhandle tet ärednet, som morten lehusen oc claus halinborg haue til hopå STb 5: 265 (1520). tha wil jag gerne . . . at aname theris szaker i retthe oc förhande them pa wor kiereste, nadige herres wegna ib 318 (1521, Kop.) . 2) handla, driva köpenskap. tha haffue wij oss [m]ed them . . . welwilil[ige] gi[i]ffuit wdj en köpmans selskaps handel then ene med then andre redelige at förkere oc förhanle wdj al troskap STb 5: 310 (1520, Kop.). trans. handla med, driva köpenskap med. alt thet go[z thesse] for:ne fyre factores fforhandle oc förkere, skal wåre me[nige selskapet til winning oc for] lust STb 5: 311 (1520, Kop.)."],"e":["förhandle STb 5: 265 (1520) , 310 (1520m Kop.), 318 (1521, Kop.). part. pret. n. forhandälet FMU 3: 195 (1440, avskr.)),"]},{"a":"forhandla","b":"vb","c":"v.","d":["förhandla. " thee saker ther i radzstuen plege forhandas " SO 193 . HSH 20: 288 ( 1510) . " hwat frankarikes radz radh haffdho besluthet oc förhanlat i tässe sak " Lg 3: 294 . BSH 4: 170 ( 1494), 5: 9 (1504). thet däktingisbreffwit nw emellan richena forhandledh ochforwurffweth är ib 343 ( 1509) ."],"e":["för- BSH 4: 179 ( 1494) . förhandla. "]},{"a":"forhandlan","b":"nn","c":"","d":["förhandling, öfverläggning. " til radz och förhandlen wara " BSH 5: 520 ( 1512?)"],"e":["förhandlen )"]},{"a":"forhandling","b":"nn","c":"","d":["förhandling haffdo mz enghom brodherskap ällir sälskap äller naghr för handling j naghrom ärendom (quidquam socitatis ac negotii) MB 2: 128 . " forhandlingh vm rijkene ärende " BtRK 251 ( 1468) . samtaal och forhandlingh ther om haffuä BSH 5: 58 ( 1505) . " til forhandling med them " ib l9 (1504)."],"e":["för handlingh )"]},{"a":"forhardher","b":"av","c":"adj.","d":["1) för hård, för svår. för harda haghel eller rengskura PK 225 .","2) mycket hård, förhärdad. the varo swa forhardhe at the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand Bil 885 ."],"e":["för harder )"]},{"a":"forhasta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["förhasta )","forhasta sik , förhasta sig, förifra sig. inghen förhastad diag meg oppa RK 1: (LRK) s. 278 ."]},{"a":"forhasta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forhasta sik , förivra sig, förgå sig. med prep. pa. her thure förhastade sik ather j gen thär pa mik Arfstv 52 ( 1461) ."]},{"a":"forhastelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förhastat, obetänksamt. " rädandes ath tw oberådliga oc forhasteliga öffwar tiig j strydena mz glwpande forsökning " Troj 118 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"forhata","b":"vb","c":"v.","d":["förfölja, förderfva, skada? hata, visa hätskhet mot? at foreffua eldler forhata hanom then han skal äre SO 115 . " ati wilia forhata then hielge kirke " FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"forhava","b":"vb","c":"v.","d":["förfara med, hava. bidie wii ider nade, atj willde giffue oss til kenne, hwre iders nade wil forhaffuet her effter paa wor kereste nadigeste herres wegne, att tesse fatigmen motthe brwke theris sighiaas till köpenhaffn oc til jnge andre tyske steder STb 5: 347 (1521, Kop.). - Jfr forehava."],"e":[]},{"a":"forhava","b":"vb","c":"v.","d":["1) !SYNS_DÅLIGT? tillbakahålla, fördrifva. wrange oc orätte wordo forhaffde (abstulit omnem iniquum et malum) MB 2: 271 . undertrycka, förtrycka. at hon ey hathi, ällir forhaffui the systra Bir 5: 48 . " swa at . . . han . . . somlika annars haffdhe oc nidher trodh " Su 66 . ","2) förakta, missakta. thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan KS 36 (94, 39) . ","3) förhindra. " varen fortänchte, hure i vele forhaffuedh, ath the for math ellr öll skole ecke nödgis giffua sigh till noghen annen herre " BSH 5: 229 ( 1507) . ","4) uppehålla; låta vara wij frycthe wor herris plicht och then kyrkis patroners hempdh om wij saa lenge forhaffuit med eder HSH 20: 27 ( 1506) . " wii moge thette ingelundä lenger kunna med edher forhaffuith vthan straff " ib 28 . ","5) företaga, tå till väga hwre i skwllä forhaffwäth om eder ärendhä HSH 19: 67 ( 1505) . hurw edher herredöme vill forhaffwedh medh then stadh BSH 5: 343 ( 1509) . " hwrw i wele förhaffuit med the fatige men " ib 398 ( 1510) . "],"e":["för- )","forhava sik , förhålla sig. ath i eder ther jnnan jw saa forhaffue velie som ltilbörligit är HSH 20: 174 ( 1507) ."]},{"a":"forhigha","b":"vb","c":"v.","d":["narra, bedraga, förleda. lhade han ey lated siig mz rynga tyng forhygia Troj 144 . caliphe . . . hwlken mz syna swartakonst meg saa begalrade oc forhiade oc myna män ath jac matte j moth myn wilia bliffwa ther när henne i langan tiid ib 294 ."],"e":["forhia Troj 294 . ","forhygia ib 144 )"]},{"a":"forhinder","b":"nn","c":"","d":["hinder. " at the honum ther inted forhinder göre vid " BSH 4: 303 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"forhindra","b":"vb","c":"v.","d":["1) hindra, förhindra. " han sculle henne jntet forhindra STb 3: 184 (1494). ath tet ey bequemligit är at forhindra hustrv fran bonden ib. - förhindra bruket av. hon (ɔ ängen) är wtgangin aff sibbotorp ok thär medh förhindras en värke i anne for landabo mom " VKJ 108 ( 1480) . - omöjliggöra. thz (ɔ een firheet at vthuäliä goth eller onth) hafde mannen frälst ok friit j paradyso än nw är thz kränkt ok forhindrat SvKyrkobr 175 . (- preocupemus faciem eius in confessione . . . thz är förhindrom hans änlite i wara synda widhergangilsom JMÖ 16 . ib 22 . (felövers., = Psalt. 95: 2) 3) förhålla, undanhålla. jordagotz ellir andra äghor som clostreno kunno forehindras ellir forehaldas mdäh orät Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . 4 ) förhålla, söka förhålla, söka tillägna sig, väcka tvist om, klandra. atthe aldrich wele then prebenda forhindra eller forargha i nagre matte SJ 2: 203 ( 1492) .","5) kvarhålla, belägga med kvarstad, lägga beslap på. han hade forhindreth ena mess kopper j lubeka STb 2: 215 (1487). begerendes atj wille hanum wnnä och medt giffue edert gotz rorstere o[k] forhindra, hwar han thett bekoma kan ib 5: 333 (1521, Kop.) . 6) kvarhålla, hålla i förvar. her swens landbo . . . som . . anders buck her forhindret hade j stadzsins jern STb 3: 319 (1496). - Jfr oforhindradher."],"e":["för- . ","fore- Priv o skyddsbr 179 )"]},{"a":"forhindra","b":"vb","c":"v.","d":["1) hindra, förhindra, förmena. the thöm til retta forhindra epter laghen SO 32 . " forhindra allas waara vndirdana fridh " MB 2: 198 . Su 62, 174, 327, 366 . Lg 3: 528 . " aldra glädhinna ändhe för hindar (för för hindrar) ey soklan " LfK 123 . ","2) oroa,, besvära. som wart rike haffwa förhindrat MB 2: 274 . ib 231 . Su 108 . ","3) förhålla, undanhålla. " waart rätta fadherligit arff. hulkit oss j naghon tima orätteliga war förhindrat " MB 2: 276 . - (?) ware thet swa ath tässo fornämpda godzen i nokra handa maatha forhindrat wordo älla meth nokrom lrät affginge SD NS 1: 31 ( 1401)."],"e":["för- )"]},{"a":"forhiter","b":"","c":"","d":[" , j forhita (för forgilta, (ɔ forgylta?) skalka oc j smikrare hwat är thz j fresten mik mz (Vulgata: quid me tentatis, hypocritæ; jfr motsv. ställe MP 1: 341 o gyltä skrymtara, MP 2: 252 idem, MP 4: 258 j forgylta skalka) MP 3: 399 ."],"e":[]},{"a":"forhoghmodha","b":"vb","c":"v.","d":["begå öfvervåld el. oförrätt mot, förorätta. thz engen sculle annan forhamoda RK 2: 1061 . " at wi ey forhöghmodadhe wardom " SD NS 2: 420 ( 1411)."],"e":["för- . ","forhamoda . -adhe, "]},{"a":"forhop","b":"nn","c":"","d":["hopp, förhoppning. at wj fööge förhopp haffue til nogen wenlig handel medh thöm HSH 13: 60 (1524, Brask)."],"e":["förhopp )"]},{"a":"forhopa","b":"vb","c":"v.","d":["hoppas, vänta. " thet han forhoper " BSH 5: 532 ( 1513) . "],"e":["för- BSH 5: 369 ( 1509) ),","forhopa sik , "]},{"a":"forhopa","b":"vb","c":"v.","d":["hoppas, vänta. " swa förhoppe wj wel at the ock saa göra " HSH 13: 60 (1524, Brask). - refl. forhopas, hoppas. opersonl. som oss förhoppes HSH 16: 36 (1526, Brask)."],"e":["förhoppe )"]},{"a":"forhopan","b":"nn","c":"","d":["förhoppning, hopp. " medh stor forhopan til forlossingh " BSH 5: 331 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"forhugga","b":"vb","c":"v.","d":["nedhugga, genom för mycket huggande förstöra. kärdhe at the forhugga swa wel hans skogh som sin äghin SD NS 1: 256 ( 1403, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"forhugga","b":"vb","c":"v.","d":["avhugga. " haffuer . . joan swensson nogat latid forhwgga aff sparraner eller balkane i . . . biscop corts hus, tha skal han vpretta allan then skada, som han ther vppa haffuer giort STb 1: 266 (1480). ""],"e":[]},{"a":"forhugsa","b":"vb","c":"v.","d":["1) förut betänka, förut öfvertänka. then almoghe sum hauer then kunung eller höfdinga. ther änkte kan förehuxa ella warna thz almoghanom må warda tarf åt ella förderuilse KS 32 (81, 34) . " j thy at the oforseddan dödh ey rädhas ällir forehugxa " Su 244 . KS 20 (50, 22), 21 (52, 23) . Bir 1: 388 . Su 6, 94, 96 . LfK 71 . ","thz hörö til witrom ok före huxande manne medh skiälum wägha thet han skal göra ella lata KS 21 (51, 22) . ib (52, 23) . - som förut öfvertänkes, uppsåtlig. mina syndir . . . badhe forehuxande oc bradhelica görande Bir 4: 129 . - part. pret. förut betänkt, öfverlagd. än mandrap war giort mz wadha oc ey mz wilia forehugxadhom MB 1: 425 . aff wäl forhugxadom fortanka Bir 4: 33 . VKR 76 ."],"e":["för- Su 6, 94 . ","firi- KS 21 (52, 23) . fore-. före-. ","förhogxsa: -om LfK 71 . ","förehoxsa Su 96 ),"]},{"a":"forhugsan","b":"nn","c":"","d":["1) betänkande, öfverläggning. mäþ goþe forhoxän varre ok þerrä mannä som þa nästä os varo af waro raþe SD 5: 636 ( 1347) . Bir 4: 120 . Su 70 . Lg 3: 528 . LfK 13 . ","2) förtänksamhet, omtanke, försigtighet, klokhet. thön första howdhygdh är forhuxan, ok hete hon prudentia å latino KS 18 (47, 20) . ib 20 (49, 21), ib (50, 22), 27 (67, 29), ib (68, 29), 28 (69, 30), 82 (202, 89) . - Jfr oforhugsan."],"e":["forhugxan Bir 4: 120 . forhuxan. förhwxsan LfK 13 ; Su 70 . ","förhuxan KS 27 (67, 29), ib (68, 29), 28 (69, 30), 82 (202, 89) . ","forehugxan Lg 3: 528 . forhoxän),"]},{"a":"forhugsan","b":"nn","c":"","d":["3) omtanke, omsorg. SDNS 2: 761 (1414). (Sdw 2: 1219)."],"e":[]},{"a":"forhungra","b":"vb","c":"v.","d":["hungra, svälta, lida hungersnöd. tet fämptha brödhit . . . thet är likamlikin födha oppa tet ath wj skulom ey forhunghra ällir forsmäktas MP 5: 232 ."],"e":[]},{"a":"forhvärva","b":"vb","c":"v.","d":["försvinna gudz engell forhwarff LfK 234 "],"e":[]},{"a":"forhyghia","b":"nn","c":"","d":["afsigt, uppsåt, beslut thetta sama gudz wit oc förhyghia (Cod. A forthanke 347) kallas liiffs book MB 1: (Cod. B 560. the waro scriwadhe i gudz förhygio (Cod. A forthanka 347) til himerikis ib."],"e":["för- )"]},{"a":"forhyra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhyra, taga (sjömän) i tjänst. oleff jngemerson . . . talde til len batzman at han hade wntflyt . . . hans hyre och han motte forhyre en annen i hans stad syden STb 5: 90 (151§6). 2) hyra ut. gaffs oleff hansson raadman loff fförhyre thet hussit per mortenson hafuer honum pantsät STb 5: 90 ( 1516) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forhäfdh","b":"nn","c":"","d":[" hävd, besittning under så lång tid att orubblig äganderätt förvärvats. scibo . . . prescribere for-scriffua oc mz lagha forhadh (enl. Erik Neuman felskrivning för forlädh (ɔ forhälfdh) haffua GU C 20 s. 556 ."],"e":[]},{"a":"forhäfdhning","b":"nn","c":"","d":["förvärv av orubblig äganderätt genom hävd. prescripcio . . . före scriffuan ok förhädningh GU C 20 s. 481 ."],"e":["förhädningh )"]},{"a":"forhäfpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forhäfpi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forhäghdha","b":"vb","c":"v.","d":["förskingra, förslösa then samme foghetin han forhäydadhe herrans godz vnyttelika MP 3: 422 . ib."],"e":[]},{"a":"forhäghn","b":"nn","c":"","d":["hägn, skydd. bistånd. ther til bedhis iak ihesu christi hiälp ok forhägn i allan tima SD NS 2: 170 ( 1409)."],"e":[]},{"a":"forhäghna","b":"vb","c":"v.","d":["hägna, skydda, värna, taga i sitt hägn. oc hafuom wi wnt oc gifuit allom besitande borghare i fornämde stocholm friiheet for allan tell medh swa skäl, at enghen dyrfuis til at forhegna eller friiia andra manna gotz for sith eghit Priv f Sv st 112 ( 1448) . " at ingen dyrfwes til at forhegna, forswara heldler fria andra främenda oc wtlendzska manna oc gesta gotz foe sith eghit ib 136 (1457). ""],"e":["forhegna )"]},{"a":"forhäghþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forhälgh","b":"nn","c":"","d":["= forhälghþ. VKR 72 ."],"e":[]},{"a":"forhälghþ","b":"nn","c":"","d":["förhelg, den heliga tid som närmast föregår hvar och en af de stora högtiderna. alla andra högtidher . . . hwilkra affna ällir forhälgd the fasta widh watu oc brödh Bir 4: 27 ."],"e":[]},{"a":"forhänge","b":"","c":"","d":[" , se forehänge."],"e":[]},{"a":"forhängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) hänga framför, fästa framför. haffue vij . . . bedit . . . menighe radhit om vort stadz indzigle her nedhen forhengandis vid thette breff HSH 19: 169 ( 1506) . ","2) behänga, förse (med något som hänges vid). ij [2] breff wille the göra ther oppa mz alle radzens incigle forhengia RK 2: 8211 ."],"e":[]},{"a":"forhärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["förhärdas. " the förhäradhos i sinne onzsko " Lg 3: 167 ."],"e":["för- . ","-adhis )"]},{"a":"forhärdska","b":"vb","c":"v.","d":["förhärda. som hennes fatiga samueth hafde ynnan til forhärtzskät Lg 3: 556 ."],"e":["forhärtzska . "]},{"a":"forhäria","b":"vb","c":"v.","d":["förhärja, ödelägga, utplundra, förderfva. forhäriadhe landit ST 327 . ib 340, 345 . RK 2: 8560, 8659, 8692 3: (sista forts.) 4744. at fogotane them ey forhäria ib 2: 8004 . " ib s. 348. " MB 2: 184 . " the helga kirkio at veria henne räth störkia och ey forheria " RK 2: 111 ."],"e":["förhäriga RK 3: (sista forts.) 4744 . ","forhäre ib 2: 8560 ; ","-ede ib 8692),"]},{"a":"forhöghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhöja, höja. per michelsson täctes nagat pa then westra gambla gafflen mwra elle forhögie SJ 2: 112 ( 1488) . " wil llasse torsson . . . förscriffne hus forhögie " STb 5: 51 ( 1515) . - bildl. höja (priset, försäljnings- el. köpesumman). ath thomas forhögde sijt köp met v marc, ok thöm haffuer han uth giffuit FMU 3: 259 ( 1442) . ","2) höja prise på (ngt). samme tompt ytermere heller hägre fförhöie än til the fförnempde iij (3) march SJ 2: 296 ( 1496) . "],"e":["fförhöie . ","förhökt ) , ","*forhöghia sik , 1) eg. höja sig. annadh thera hafuär kammaren sigh nedersänkt äller jorden wnder mik sigh förökt Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . " ewynneliga porta forhögen eder (elevaamini) " SvT 5 . 2) bildl. yvas, vara stolt (över). med pep. af. lweth the sik ey wara äwärdelika konungxsins dottir ällir brwdh, hwilkin sik thär aff forhöghir, at hon är komen aff härra släkt, smarligha forgangande SpV 426 . - förkovras, växa till, ha framgång. thänna härrans ordh j hans tiänista jöö skulu sik swa forkofra ällir forhöghia (conucalescunt), at hälga ödhmikwktinna, rolikhetinna, ok räddoghans ärlihga tekn skulu giffwa witnisbyrdh them hälgha anda SpV 173 . - refl. forhöghias, beskattas högre. staffan kortsson dedit x mark quit met vylkor at han ey skal ytermera forhöges at are StockSkb 94 (1503-04)."]},{"a":"forhöghia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forföghia sik , foga sig, lämpa sig, passa? meden thenne winther swa förfögher siig BSH 5: 516 ( 1512) ."]},{"a":"forhöghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) höja, förhöja. " watzstena closter lath iag förhögia med tin tack " RK 3: (sista forts.) 4562 . - i bildl. mening. wil iak tik förhöia oc til en storan herra göra Lg 3: 688 . " fornedre herrer och riche och förhögie och förmera städerne " HSH 20: 219 ( 1507) .","2) höja priset på. brödet fförhögia och fförnidra BS 35 . "],"e":["förhögia . ","förhöia )"]},{"a":"forhöghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. fraåtskridande, förkovran. räddoghin j thera forbätringh ällir forhögilse, som mindre ällir yngre äru (timor in minorum proucetibus) SpV 159 ."],"e":[]},{"a":"forhöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) höra efter, göra sig underrättad. lat fforhöra om än gudh är thera win ellir ey ST 311 . MD (S) 284 . MB 2: 186 . " jach wilde . . .for hörä aff idher om j wilden troligä halä ider fengilsse " Va 47 . ","2) (med hörseln) uppsnappa. for hörä ord aff honom thz keysarenom mate komma til skadha Va 47 . Al 2689 . - refl. forhöras, höra sig för, göra sig underrättad. wi . . . forhördoms met them . . . hwen the framdelsis wilde til lagman haffua FM 259 (1506."],"e":["för- MD (S) 284),"]},{"a":"forhöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) höra efter, göra sig underrättad. tha nämpde vi ther före tessa sex godha men at gaa til hanom ath forhöra som sakt var ATb 312 ( 1469) . - söka få veta (ngt av myn). med prep. mädh. sende the twa gode men . . . til lhustw margit . . . at forhöre med henne, hurw ther om war STb 5: 184 (1518).","3) förhöra, undersöka, pröva. " tha skulle swa dande sak ekke annars stdz förhöras oc ranszakas eller dömas än for rikesens radh " HSH 18: 28 ( 1495) . - refl. forhöras, höra sig för, göra sig underrättad. om (ɔ angående) prestener och diecknane skal bliffua standande til herredagin. tha skal man förhöres om therres friheter STb 1: 172 ( 1478) . förswmen ey ath förhöras när nokre thädhan fara aff rikeno hiith til rom PMBref 307 (1522?)."],"e":["för- )"]},{"a":"forila","b":"","c":"","d":[" , se forhala, forhalan."],"e":["forilan"]},{"a":"forinnanskrivadher","b":"","c":"","d":["häri (i detta dokument skrifven. forinnanskriuadho siälaröktena halda swasom är een mässa wm huar manadh BYH 1: 190 ( 1383) ."],"e":[]},{"a":"foriägha","b":"vb","c":"v.","d":["förjaga. " foröddo oc foriäghadho ormana " ST 328 ."],"e":[]},{"a":"forkalla","b":"vb","c":"v.","d":["förekalla. SDNS 2: 512 (1412). (Sdw 2: 1219)."],"e":[]},{"a":"forkasta","b":"","c":"","d":[" , -kastilse, se forekasta, -kastilse."],"e":[]},{"a":"forkasta","b":"vb","c":"v.","d":["kasta från sig, öfvergifva. forkasta sith munka lifwirne ST 53 . Jfr forekasta."],"e":[]},{"a":"forkastel","b":"nn","c":"","d":["framstam. FM 383 ( 1508) . (Sdw 2: 1219)."],"e":[]},{"a":"forker","b":"nn","c":"","d":["bärling, stör varmed man stakar mindre fartyg. Jfr SAOB F 1123. contus . . . bärlinger forker GU C 20 s. 146 ."],"e":[]},{"a":"forkera","b":"vb","c":"v.","d":["1) umgås (med); ha affärsumgänge (med), ha affäreer (med), handla (med). pa thet at thesse try rike skulle her efft[er bli]ffue til lhjope forbunxen wdj en ewiigh ffredh oc endrekt, tha haffue wij oss [m]ed them . . . g[i]ffuit wdj en köpmans selskaps handel then ene med thena ndre redelige at förkere oc förnale wdj al troskap oc redelige handel STb 5: 310 (1520, Kop.). 2) trans. handla med, driva köpenskap med. alt thet go[z thesse] for:ne fyre factores fförhandle oc förkere skal wåre me[nige selskapet till winning och for]lust STb 5: 311 (1520, Kop.)."],"e":["förkere )"]},{"a":"forklagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) klaga. " gudh i hymelen see thz förklagat " Lg 3: 335 . BSH 5: 96 ( 1506) . " thet gudh see foreklagith ib 121 (1506), "","2) anklaga. " wart oppa nya förklagath för samma saak " Lg 3: 155 ."],"e":["för- . ","fore- )"]},{"a":"forklaghan","b":"nn","c":"","d":["en persons anklagesle av sig själv före domen el. straffet. almoghen skuli . . . bethe sik bittidha gudz änlite mz synda angher, för än herran gudh til lhwggher, mz wredhennas swärdh, . . . thy at förklaghan är altidh rikast JMÖ 16 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forklara","b":"vb","c":"v.","d":["1) klara, klargöra, rena. " þhonagh, swdit oc forklarat " LB 7: 205 . ","2) förklara, göra kunnig, meddela. " förklarer för them sina akt " RK 3: 2183 . ib 2875. swa som är rörth och ytthermera skal framdelis förklaras (exprimednis) SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 4: 282 ( 1502) . ","3) klargöra, uppgöra tha theris rekinschap ok stycke thera mellan forclarat äre epter theris vilia SO 202 . - (?) sin slotloffwen forklaraden tha huru hon sculle siden sta RK 2: 3448 . ","1) göra sig klar, uppgöra. at han forklarar sigh her wdi BSH 5: 113 ( 1506) . ","2) förklara sig, försvara sig. ath förklare (1506). ","2) förklara sig, försvara sig. ath förklare mych för all tijlltall och ryckte, mych vppa kommit är BSH 5: 556 ( 1516) . " at forclara mich sielff, hwrw mijn rese gangen är " ib 625 ( 1520) ."],"e":["för- . ","forklara sik , "]},{"a":"forklara","b":"vb","c":"v.","d":["2) lämna upplysning. iak stadder war aa fornempa ägom i närwara hederliga oc erliga manna . . . at wtskelia oc forclara om fornempda äga Brasks Kopieb 30 ( 1511) .","4) förklara, göra lysande, härliggöra. - part. pret. lysande, strålande. o the hälgha trefalloghet, o i forklar[adh)e anda, wäslignadhe, oc gudhi käre SvB 353 . " bandhin ällir repen fiollo til min i the forklaradha (funes ceciderunt michi in preclaris) " SpV 41 ."],"e":[]},{"a":"forklädha","b":"vb","c":"v.","d":["förkläda, kläda (i en främmande drägt). fik see eth aff diwromen alt wräknat oc förklät j gylt harnisk MB 2: 238 . "],"e":["för- )","forklädha sik , förkläda sig. forklädde han sik Di 52 . Lg 3: 673 ."]},{"a":"forknugha","b":"vb","c":"v.","d":["förtrycka. " at hans moder oc bada tyna söneer forga ey aff beskom dö, heller bliffwa wtläninga oc forknwgade mz wsolhet, oc mykin fatigdom til mykyn forsmädelse " Troj 181 ."],"e":["-adher ) , "]},{"a":"forkofra","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. forkofras, förkofras, vinna större välstånd. kalmare stadh och sloth hafwe fötaghith oss nogoth förkofras i thetta örlogh BSH 5: 360 ( 1509) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forkofra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","*forkofra sik , förkovra sig, göra framsteg, ha framgång. ther fore vpa thet at rector fornempde universitatis, doctores, lmestere, studentes och theris folk moge thes roligare bliffwa och liffwa, studera och i theris lerdom sigh forkoffra, anama wij alle fornempde . . . i rikesens och wor besynnerlige friid Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 4 (1477). thänna härrans ordh j hans tiänista möö skulu sik swa forkofra ällir forhöghia (conualescunt) SpV 173 ."]},{"a":"forkoma","b":"vb","c":"v.","d":["förstöra, ödelägga, göra slut på, döda. med dat. forkoma stadhinom MB 1: 192 . " forkoma sino liwe " Lg (Cod. C) 996 . " lata forkoma honum " MB 1: 277 . - med ack. el. kasusbeteckning som kan föreställa så väl dat. som ack. forkoma all the kors j landeno waro ST 92 . " waro forkomin al the thingh, han fördhe j landit " Bil 852 . " som alla villo sculde forkoma " ib 841 . " forekoma korsins tro " MB 1: 259 . forkoma oc dräpa mins hälgha anda jngiutilse Bir 3: 290. hwru the matto the hälgho thre män forkoma Bil 850 . ib 849 . MB 1: 240 . ST 440 . " at hans systirsyni varo swa forkompne " Bil 851 . - fördrifva. med dat. forkom thz the hardho som ther nor var (aquilonis dissipavit duritiam) Bil 860 . " förcomber hon allom ondom dön och lucth i manz mwnne " LB 8: 47 . - med ack. thz förkomber ond werk i maga LB 8: 45 . förkommer spolorm ib. " förkomber siukdom i mans magha ib. - Jfr forekoma. ""],"e":["för- . ","fore- MB 1: 259 . firi- L.),"]},{"a":"forkoma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forkomas bort , komma bort, gå förlorad. tha lagdhe wii honom fore, ath han skulle gorä en xii manna edh, ath thz for:de gull forkmhx ecky borth mz hans wilie JTb 91 ( 1511) ."]},{"a":"forkrupin","b":"av","c":"adj.","d":["1) skrufvad, konstig. " the skulu ey framföra forkrupin ällir smikra ordh som skändagästa pläga göra (verba contorta more adulantium) " Bir 4: 74 . ","2) trotsig, spotsk, gensträfvig. forkrupin (contumax) olydhna Bir 4: 228 . " födhe thrydzskan son oc forkropnan (contumacem et protervum) " MP 2: 204 . " thenne var son är thrydzskir oc forkropin (protervus et contumax) " ib 305 . " nar wii ärwm forkropne och olydhoghe warom formannom " Ber 65 . ib 237 . Su 453 ."],"e":["forkropin )"]},{"a":"forkrupinskaper","b":"nn","c":"","d":["trots. " datan och abiron stodho wp amot moysen och aaron mz höghfärdh forkrwinskap och olydhno " Ber 65 . ozias kwnungher thok rökilsa kar mz höghfärdh forkrupinskap och olydhno ib."],"e":[]},{"a":"forkruplika","b":"ab","c":"adv.","d":["trotsigt, öfvermodigt. swa honom hardelica oc forkruplicha VKR 30 . " wphögh thik ey forkroplika " Ber 111 ."],"e":["-licha . ","forkorplika )"]},{"a":"forkränkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) fördärva, skämma, kränka. " förkränkth ärw swa natwrennas lagh " PMSkr 119 . 2) träda (ngn) för nära, kränka (ngn) med avseende på rättighet el. privilegium. at nokor wilde tildyrfuis honom j nokra matto här wti at forhindra ällir forkränkia moty thetta waert vpna breff oc löffthe FMU 3: 225 (1441, i vidim. från 1442) . 3) kränka, bryta, upphäva. thy bidiom wij alle epterkomanda konunga . . tessen forlenilsse och vnuilsei jngen mathe j gen sigia eller forkrenkia MOn Dipl Sv 18 (1482). - Jfr oforkränkter."],"e":["för- )"]},{"a":"forkränkia","b":"vb","c":"v.","d":["kränka, bryta, upphäfva. " thenne wara skäliga skikkelse forkränkia S 1: 207 (öfvers.). om . . . k. h[ans] then fridh och endrekt forkrenchte " BSH 5: 74 ( 1505) . Jfr oforkränkter."],"e":[]},{"a":"forkunna","b":"vb","c":"v.","d":[" - lata sik forkunna, misstycka. lat thik thz enkte forkunna at gudh wil andrum nakat vnna MD 83 ."],"e":[]},{"a":"forkunna","b":"vb","c":"v.","d":["misstycka, taga illa upp. for konnin thz ey iak er ey lidugher Prosadikter (Sju vise mäst B) 211 . thy skal thet jngen förkwnna äller wndra, oc ey taka til widherwilya thet gudz hedher ökes oc klostersens teslikis PMBref 332 ."],"e":["för- . ","for konna: -in Prosadikter 211 ),"]},{"a":"forkymbra","b":"vb","c":"v.","d":["oroa, bekymra. " hwadan komber meg thz at myn hog saa forkymbras ath jac skal then jomffrw elska oc begära " Troj 197 . - part. pret. ansatt, gripen. jac weth ämwäll tiig oc alla the ypersta oc myndoga herrar aff grescha hären wara forkymbrade aff en stor gälnesko Troj 166 ."],"e":["-adher ) , "]},{"a":"forkyndogha","b":"vb","c":"v.","d":["kungöra, anmäla. " strax thet förste thet forkärdt worder och forkyndiget " BtRK 125 ( 1438) ."],"e":["-kyndige )"]},{"a":"forkyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket slug, mycket klyftig. wardh esau kloker man oc forkyndogher MB 1: 208 ."],"e":[]},{"a":"forkynna","b":"vb","c":"v.","d":["förkunna. " thz forkynnen morgon " RK 2: 5246 . ib 7402, 8232 . BSH 5: 11 ( 1504) , 152 (1507), 176 (1507) förkynna . . . hans swenna . . . wara i han ib 549 ( 1515) . " thet wele wij forkwnna fore menighethen " FM 562 ( 1512) ."],"e":["för- . ","forkwnna . ","forkynde RK 2: 7402 (snarare dock impf.). ","forkinna: -kinte BSH 5: 152 ( 1507) . ","-de ? -te), "]},{"a":"forkällare","b":"nn","c":"","d":["förkällare, främre källare, yttre källare? vndan taknan thöm nidärsta källaran mädh thöm litla forlkällaran (för forkällaran) SJ 91 ( 1439) . mädh then litle forkällara mällan mikkels källara ib 104 ( 1450)."],"e":[]},{"a":"forkära","b":"vb","c":"v.","d":["1) klaga. " som thy wer alt för myket her til sket är, gud se förkert STb 5: 319 (1521, Kop.) (jfr: som gudh see fore kärtt STb 1: 213 (1479)). 2) framföra (klagomål). tyckes them medt sadande saker oc klagemall omtake them hit til stocholm, them her förkere, tha wil jag gerne . . . förhanle them " STb 5: 318 (1521, Kop.)."],"e":["för- )"]},{"a":"forkära","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"forköla","b":"vb","c":"v.","d":["förkyla. - part. pret. om modren är forköld LB 7: 29 . " om mangan er forköld " ib 241 . natwren er forkölld ymnatil ib 73 . ib 74 ."],"e":[]},{"a":"forköp","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förköp, köp till förfång för en annan som förut köpt samma sak el. om köpet underhandlar med säljaren. Jfr Schlyter, Ordbok s. 178. hvilkin brodher andhrom gör forköp SO 20 . ib 13, 48, 50, 51, 63 . ","2) förfång. wtan alla andra älskaranna förkööp (præ judicio) Su 90 . " iak giör honom ey mykidh förköp (har det icke mycket bättre än han) " PM LIX (bref från Peder Ingemarsson, af 1513, anfördt efter Spegel)."],"e":["för- . ","förkööp )"]},{"a":"forköp","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förköp, köp till, förfång för någon annan. ATb 58 ( 1456) . STb 2: 194 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"forköpa","b":"vb","c":"v.","d":["genom köp förlora el. förverka. med dat. " vtän han hauin firiköpt sinum värþörum " SR 33 ."],"e":["firi- . ","fore- L.),"]},{"a":"forköpare","b":"nn","c":"","d":["uppköpare? ss tillnamn. jab forköpare STÄmb 7 (1421). jöns förkopere Skotteb 13 (1460-61). ib 65 (1461-62), 94 (1462-63), 130 (1463-64). STb 1: 144 ( 1478) ."],"e":["forkiöpare STb 1: 144 (1478) . förköpere. förköper Skotteb 130 (1463-64) förkopere ib 13 (1460-61)), "]},{"a":"forköpare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forlagh","b":"nn","c":"","d":["förelägande, bestämmelse, förbehåll, vilkor. symon lagdhe siälfwir forlaghin (Cod. C forlaghith 949) ok dömde thän til dödh aff thöm twem som ey gate dödhan vp rest aff dödha Bil 104 . ib411, 478. Bu 509 . LfK 151 . " alla lidhra landzäghor skulo sälias mz aterlösn forlaghom " MB 1: 374 . " jacobs söner göra widh them swika säät mz thässom forlaghom, at the skulo tagha thz sama mark a thera köt, ther abrahams släkt hawer epter gudhz budh " ib 228 . " kastadhe han syn sinnom at slagh mz sama forlaghum oc ordhum (näml. at han, om Franciscus vore helig, skulle kasta 18 ögon på 3 tärnignar) " ST 74 ."],"e":["för- LfK 151 ),"]},{"a":"forlagha","b":"nn","c":"","d":["1) försåt. " endast pl. lagdhu hanum lenge for laghur " Bil 250 . ib 626. faar man en dräpa ey mz forlaghum eller ilwilia MB 1: 335 . " hwa som dräper man mz forlaghom oc giordho radhe (per industriam . . . et per insidias) ib. mz thinom sötasta ordhom ok marghom forlaghom tokt thu af mik sinnen " Su 409 . ","2) = forlagh. i sammansättningen forlaghu bön (för det i flere blandde under forlagh anförda exemplen förekommande forlaghom kan för öfrigt en nom. förlagha ligga till grund)."],"e":["forlaghu bön , "]},{"a":"forlagha","b":"vb","c":"v.","d":["laga, reparera. lasse smidh . . . forlagdhe iij gambla skoor och en nÿ skoo HLG 2: 17 (1510)-. lasse smidh . . . ladhe en ny skoo o h the andhra forlagdhe ib (1510) . han . . . broddadhe och forlagaddhe gambla skoor ib (1510) ."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"forlama","b":"vb","c":"v.","d":["förlama, försvaga, skada. aff tessom twem fornempda bythom bleff kronana oswikin, hwariens til akthers, kränkt, forlammat äller i nokra handa matto forminskat i synom skat äller andhrom hennes ingäldom UpplLagmansdomb 114 (1493)."],"e":[]},{"a":"forlama","b":"vb","c":"v.","d":["förlama, försvaga. " at richet swa bliuer förlamed med mynted " BSH 5: 385 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"forlamber","b":"av","c":"adj.","d":["förlamad, gjord obrukbar, stympad? om öghonen ällar föthrena wardha förlame LfK 99 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forlana","b":"vb","c":"v.","d":["förläna, gifva. then fatighe deel gud haffuer oss forlonth FM 371 ( 1508) . Jfr forläna."],"e":["-lona )"]},{"a":"forland","b":"nn","c":"","d":["framför ett annat (huvudlandt, fasta landet) beläget land. han lag fore forland ok reedh foe ankare STb 1: 104 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"forlanga","b":"vb","c":"v.","d":["eg. blifva lång.","1) väcka känsla af att tiden blir lång el. af ledsnad. lata sik forlanga, tycka (något) vara för länge, blifva otålig el. ledsen (öfver). vnbödh han dario at han läte sik ey forlanga, han wilde sköt atirkoma ST 520 . " lath tik thz ey förlangha " LfK 68 .","2) längta. opersonl. böriade honom strax forlanga til the samma jomffru ganga MD (S) 299 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forlanger","b":"av","c":"adj.","d":["för lång. RK 2: 7086, 7521 . Di 50 . " tykker mik alt före langt wara at scriffua Pk 224. samtalan . . . wari . . . ekke off idhkeliken äller forlang " Bir 5: 132 ."],"e":["före langer )"]},{"a":"forlangning","b":"nn","c":"","d":["plågsamhet? swa myklo mer dröffwis han (för öhon?) aff thässo närwarande liffsins forlangningh (torquetur dolore præsentium) som hon hethelekaren brindher i äwärdelika thinganna astwndan ok kärlek SpV 408 ."],"e":[]},{"a":"forlastadher","b":"av","c":"adj.","d":["för hårdt lastad. skipith war forlastath BSH 5: 135 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"forlat","b":"nn","c":"","d":["eftergift (från det som tvingar el. besvärar), själfsvåld, frihet? JP 21, 22 ."],"e":[]},{"a":"forlat","b":"nn","c":"","d":["2) bestämmande, beslut. . . . mödelikom aldri, som the haffde hafft, hwilkin honum war stekottir ok vtan mödho medh gudz andelico skypan, ok forlathe MP 5: 156 ."],"e":[]},{"a":"forlat","b":"nn","c":"","d":["förlåt, förhänge. " tesse skattadhe . . . een forlaat for ɉ mark " ATb 258 ( 1476) ."],"e":["-laat ATb 258 ( 1467)"]},{"a":"forlata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) övergiva, lämna i sticket. " at tu ey sculi oss fynna aff hanom forelathna J Buddes b 82. per gudmwndsson skypperen gaff jnga skylling sine fachtmen . . . foe ath the hade hanom forladit j nager matte " STb 3: 454 ( 1499) .","5) förlåta, tillgvia. " firilaat os warä misgärningä. swa som wi firilatum them sum brutlikir äru wider os " SvB 3 (senare hälften av 1300-talet). är thz saa at wi forlathom, tha forlatoms wi (si diminitimus demitimur) SpV 570 . " tha hade the dandesuena hanom alle theris schada tilgiffuit och forelatit " STb 3: 207 ( 1495) .","6) fritaga (ngn) från käromål el. ansvar för ngt). thonius köning fforlat wnge hans kock all then re[ke]nskap, som them war emellom om köpinskap STb 5: 24 (1514). ib 115 ( 1516) . niclis larensson . . . bakende sig ffulmyndug malssman fför sin broders barn . . . at quitere och forlate all then dell them erffua borde effter skipper oleff ib 130 ( 1516) .","7) låta vara, giva el. förklara (fri från krav). holmber . . . fförlot sine kere effterlewende broderss hustrv . . . aldelis quith, fifrij, lidug och löss fför alt thet honum erffue borde effter sin framlidne broder STb 5: 53 ( 1515) . ib 142 ( 1517) . quitterede oc forloth benempde jon rauelson sin for:de kiere stiuffader oc alle hans effterkomende . . . ffrij, quit, lidug lok löss . . . om tet arff ib 234 ( 1519) . "],"e":["för- . ","fore- J Buddes b 82 . STb 3: 207 (1495). firi- SvB 3 (senare hälften av 1300-talet). ib. follatha (för forlata) GU C 20 s. 360 . imperat. -laast SvB 3 (senare hälften av 1300-talet). imfp. -loth STb 5: 53 ( 1515) . ib 234 ( 1519) . -lat STb 5: 24 (1514). ib 142 ( 1517) . ","forlata sik , 2) förlita sig, förtrösta. med prep. til. wii wille for eders nades högmetoghet waghe liff, gotz och alles wares . . . velfart, oc ther maa eders nades högmectighet sig visselige til forlathe STb 5: 347 (1521, Kop.). - Jfr tilforlata."]},{"a":"forlata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öfvergifva, lemna. " thu forläst mic " KL 241 . " forlät värudena (för väruldena) " Bu 134 . forlat thässa hustruna thina Bo 63 . ib 161, 131 . Bil 277 . Bir 1: 24, 3: 406 . ST 117, 261 . forlatir faren MP 1: 133 . " hwi forlatum (deserimus) wi os tha och letom gudh i ytro thingomen " Ber 201 . thu forläst thik siäluan Bo 212 . " forlatin af gudhi. ok owir gifwin vtan hiälp " ib 196 . " landit är . . . förlatith ällir offwirgiffwit " MB 2: 36 . " at likamens krapt ok fäghrind mera thöm förlatr " KS 45 (116, 49) . ","2) uppgifva, låta fara. at forlata härdzsko Bir 1: 218 . " jak skal fulcompna min ordh ok ey forlata thom (låta dem varda kraftlösa el. om intet) " ib 3: 405 . ","3) afstå från, upphöra med. the forläta hedhna högtidh Bil 114 . " än han forläte at hiälpa them länger " MB 1: 402 . KL 90 . - underlåta, försumma. forlata (omittere) hiärtans rökt Bo 131 . " at thw skuli syrghelica forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra " Bir 2: 78 . ib 3: 196 . SD NS 1: 639 ( 1407) . ST 294 . at moyses forlät at sighia hurw gudh skapadhe ängla natwro MB 1: 47 . MP 1: 133 . Bir 4: 273 . ey for thy forlät ödhmiuktinna mästare at han sik ey alradiupast ödhmiukadhe Bo 39 . " at han thz engalunde forlathe lat han jw til sudhercöpung ridha " RK 2: 5469 . ","4) släppa efter, eftergifva, efterskänka. forlatande thunga pino for litla bätring Bir 1: 9 . " gud forlaater ther somligom fyerde delen aff the pyna til hulka the plicoga ärä " LfK 282 . honum wil iak fore thina skuld forlata mina wredhe Lg 44 ; " jfr 2. "","5) förlåta, tillgifva. " forlät war herra them thera synder " MB 1: 441 . KS 23 (56, 25) . hon (synden) var hanom for lsancti egidij bön forlatin Bil 752 . baþ toman forlata sik. at han mödes for hänna skuld Bu 187 . " forlat þöm " Bu 198 . " gärna forlatir han alla sak " Bo 218 . " forlata synder " MP 1: 131 . ib 261 . han forlatir rasklika Bir 1: 232 . - bereda tillgift åt el. för. ey forläto the sidhin (för sidhir?) eller the skirslir syndinne MB 1: 441 . ","1) öfverlemna sig, hängifva sig. haffuer jac nw fulkompliga sat oc latit oc fulkompliga setter oc forlater mic in til hans nade BSH 3: 77 ( 1454) . ","2) med prep. til. " til konungen sik fulkomliga forlatha " RK 2: 7013 . ib 8325 . ","3) tilltro sig, drista. med prep. up a engin suen forlathe sigh ther vpa at forsuma sijns husbondha äruodhe i fastegangx wijkune SO 67 ."],"e":["för- . ","firi- L. ","forlaata: -er LfK 282 . ","l","-läst . ","-letzth SJ 261 . pl. -läto. -lytho Lg 3: 103 . ","-latit . ","-lath BSH 5: 59 ( 1505) . ","forlata sik , "]},{"a":"forlatare","b":"nn","c":"","d":["Jfr synda forlatare."],"e":[]},{"a":"forlatare","b":"nn","c":"","d":["förlåtare. " o ihesu alla syndaris forlathare " SvT 64 ."],"e":[]},{"a":"forlate","b":"","c":"","d":[" se farlati."],"e":["-a )"]},{"a":"forlatiker","b":"av","c":"adj.","d":["förlåtlig. thz som mz idhrugha matte hawa warit nadhelikit ok forlatelikit Bir 1: 365 . " hon giordhe först nadhelika synd ok forlatika ib. ""],"e":["forlatelikin )"]},{"a":"forlatilse","b":"nn","c":"","d":["pl och f. förlåtelse. til aldra synda forlatilse Bir 2: 214 . til idhrä syndä forlatilsa KL 134 . MP 1: 131 . Ber 34, 282 . MB 2: 399 . " synda nadhelik forlatilse vardir vm synda angir " MP 1: 261 . " thän förste (porten) skal kallas forlatilsa portin " Bir 4: 92 . Jfr synda forlatilse. "],"e":["forladilse Ber 282 ),","forlatilsa bref","förlatilse breff )"]},{"a":"forlatirska","b":"nn","c":"","d":["förlåterska. thu (ɔ Jungfru Maria) som äst war fforlaterscha thin miskunsamligha öghen wänt til oss SvT 27 ."],"e":["-laterscha SvT 27 )"]},{"a":"forlatliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oforlatliker."],"e":[]},{"a":"forlatning","b":"nn","c":"","d":["fritagande från käromål el. ansvar. wppa hulkin forlatningh per budde haffuer giffuit för:ne hans pumpe syn ägin handschrifft STb 5: 110 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"forledha","b":"vb","c":"v.","d":["förleda. RK 3: (till. om Chr. II, red. B) 6302."],"e":["förlede )"]},{"a":"forlibbadher","b":"","c":"","d":["förgiftad. " han sköt tiill mz eth forblybbad skaått räth j gynom palasmidis strupa oc swälg " Troj 205 ."],"e":["-lybbad Troj 205 )"]},{"a":"forlidha","b":"vb","c":"v.","d":["bort. a) om lefvande varelser: aflida. thz iak skal dö oc brat forlidha Al 10461 . " epter therrris forlidna fadher " SJ 383 (1473.). b) om handling el. tillstånd: förlida, förgå, upphöra. om handling el. tillstånd: förlida, förgå, upphöra. aff them wadha ther nw är forlidhin MB 1: 261 . ib 304. Va 55 . " then tidh hoffwit thz forleedh " RK 1: 4260 . hans sorgh mon honum bradhlika forlidha Fl 422 . Al 822 . c) om tid: förlida. om nager ordh i brädzwooro i förliden tiidh BSH 5: 304 ( 1508) . at wi . . . förlidhnan tima oc aldher granlika ransakom LfK 71 . ransaka förlidhna dagxens glömsko ib 70 . thwem aarom forlidhanom MB 2: 220 . " äptir try aar forlidhin " ib 321 . Lg 3: 176, 403 . " fore nagar forledin aar (för några år sedan) " SO 144 . " om sancti pauli tiid conversionis nw nest forledhen " BSH 5: 189 ( 1507) . om sancti johannis midsommers tiid nw nästförledhen ib 194 (1507). ib 198 ( 1507) . FM 125 (1501), 305 (1507). j forlidne xij aar (under sistförflutna tolf år) ib 270 ( 1560) ."],"e":["forliidha: -er MB 1: 304 . part. pret. forlidhin. förlidhin. forledhen. forledin (ack. pl. n.) SO 144 . " förleden (ack. sing. m.) " FM 305 ( 1507) ),"]},{"a":"forlidha","b":"vb","c":"v.","d":["gå bort. - part. pret. forlidhin, 1) långt framskriden i ålder, utlevad. j ärin en gammol forlidin man oc kan ey lancth vare til thät j komo for guds rethwisa doom Arfstv 15 ( 1461) . nw är (han) opnötter ok forlidhin ok gamall vörden j syndenna alder J Buddes b 176 . 2) avliden. forledne jens kopperslagares broder barn STb 3: 220 ( 1495) . ","3) förliden. " jak bekännis mith forledna smittoga liffwerne " SvB 497 (slutet av 1400-talet). SDNS 3: 471 (419). nw j mandax nest foreleden STb 3: 32 ( 1492) . ib 25 ( 1492) . nest foreleden mandagen nest epter eskyllj ib 177 ( 1494) . ib 441 (1499). j wares eth aar forlidet ib 372 ( 1498) . " for en xx aar forliiden " Uppl Lagmansdomb 66 ( 1493) . ib 76 ( 1493) . vidh sexthii ar forleden UrkShist I: 26 (1494). then tidhen som war tw aar fförlidhen om helge lekame tiidh SJ 2: 277 ( 1495) . " fordom fore nagar forlidnen aar " STb 3: 440 ( 1499) . Jfr nästforlidhin. "],"e":["for- . ","fore- STb 3: 25, 32 (1492)","*forlidha sik? , förlöpa, avlöpa, hända sig? y sa matto forledhs sigh (för forledh sigh?) at rikens raadh ville ey seghia mic for rettha thät jec var plichtig at skipta medh honum Arfstv 30 ( 1461) ."]},{"a":"forlidhliker","b":"av","c":"adj.","d":["transitorius, öfvergående, förgänglig. j thenna stakotta oc forlidhelika timan Su 251 ."],"e":["forlidheliker )"]},{"a":"forlidhning","b":"nn","c":"","d":["försvinnande, upphörande. " alla godha gambla sidhanna förlidhnigh " Su 68 ."],"e":["förlidhnigh )"]},{"a":"forlika","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förlika, försona. " jak forlikadhe äller sätte han siälfuan vidh sin gudh " Prosadikter (Barl) 93 . " the wore forelichte om thet forre slagsmal STb 5: 205 (1518). " ib 3: 194 ( 1494) . - med indir. obj. ta wi takom til os syndabotena, wthan dwalu tha wardhom wi forlikadhe härranom, som owir os är SpV 570 .","2) bilägga, uppgöra. " wi . . . th twädräght kärligha förlicadhom oc försonadhom Bisk Nils´ vis-st 194 (1448). - bringa förlikning till stånd om (ngt). skall larens larensson kemmeneren forlichte thet manslaget, som giordes j eneköpung " STb 5: 125 ( 1516) . - uppgöra, sammanjämka. the sade thöm thet sa forelicht haffua, ath . . . ib 3: 292 ( 1496) . - komma överens om, träffa överenskommels om. med ack. el. med prep. um. tesse ware offuermen tha tette arff wort forlicht SJ : 201 (1492). tesse ware offuermen, tha arffuit forlichtes och fornögdes STb 3: 104 ( 1493) . ib 92 ( 1493) . tha wort swa offuerhalit och til enda forlicht . . . om theris lössöra SJ 2: 105 ( 1487) . " än war och swa thalit och¬ forlicht j tesse erlige gode mentz nerwaran STb 3: 249 (1495). - part. pret. forlikter, ense, överens. han waar wel eens och forlichter meth hwstru kadrina Sj 2: 81 (1486). som the ey aldelis wel om forlichte vare til enda " STb 3: 399 ( 1498) . " j oc edre kee söner är veel förenthe oc förlicte om thet rum aff eder skiccat är til gudz tienist " HSH 14: 74 (1525?, Brask). - forlika sik,","1) förlikas, försonas. " thän handlöse mannin iiii mark for thz han forlikte sik vthan loff mz them, som hans handh hyg aff " JTb 49 ( 1465) .","2) träffa överenskommelse. ärkebiskop hämminger ok biskop hämming af abo tha haftho sik sua forlikat vm them (ɔ två kyrkor) . . . at the skulde ligia vnder abo biskops döme FMu 1: 350 (1374). bekenner jac . . . thet jac haffuir mik forlikat ok een ganskan ända gangith meth hustrv bänkta SDNS 3: 4 (1415). broder laurens . . . bekynnade huru herman kreffuitta sigh forenth och forlicht hade medh sine twa steffsöner SJ 2: 105 ( 1487) . - Jfr aterforlika, ävensom välforlikter."],"e":["ör- . ","fore- STb 3: 194 (1494) . ib 292 ( 1496) . ib 5: 205 ( 1518) . ","forliche ib 125 ( 1516) . ","forlige ib 289 ( 1520) . ","inf . ","forlickis ib 3: 319 ( 1496) . ","-te . ","-adhe . ","-lighte STb 3: 194 ( 1494) . ","forlikadher: n . ","-at ) , "]},{"a":"forlika","b":"vb","c":"v.","d":["1) förlika, försona. " iak vil idher väl forlika " Iv 5207 . ib 5221 . Di 156 . RK 2: 5398, 5535 . " tha j vorden vidh skultwna forlichte väl " ib 4699 . " waaro wäl forlikte til en gantzskan ända vm fornempda joan thörgilsons arff " SJ 152 ( 1447) . " at the . . . tik fullelika forlikade warda " Su 380 . at thu (näml. Jungfru Maria) them mz thinom wälsignadha som fridelika forlikar ib 206 . " tha han sua mz brödra schapit forlichter är (d. v. s. då han fullgjort sina åligganden mot brödraskapet) " SO 103 . ","2) bilägga, uppgöra. om vy kunnom thz forlika RK 2: 4761 . ib 5276. thz war forliket ib 1: 1304 . ib 2815 . " som thz förra war forlikit " ib 3455 . - ingå förlikning el. uppgörelse. at gyse van helpte a sins brodhers wegna kortz van helpte. hafuer forlikat ok forsonat wm hesta ok hafuor. ok alt annat som thäs kortz thiänera miste. tha biscopin slaghin wardh BSH 1: 166 ( 1376) . ","3) genom uppgörelse el. öfverenskommelse tilldela. huilkit godz the for:de ädle herrer oc flere dande men tha henne oc clostreno til enadhe oc forliikte FH 5: 33 ( 1465) . ","1) förlikas, försonas. " mz ödhmiuktenne forlicom vi os mz gudhi " Bo 41 . " sättom os ok for likom . . . mz warom owinom " Bir 1: 192 . MB 2: 129, 303 . LfK 74 . " bidhiandis at alzmäktogh gudh wille sigh fulleliga förbarma oc förlica owir sith folk oc sina tiänar (ut in finem servis suis reconciliaretur) " MB 2: 305 . " konungen aff danmark ok aff swerike the willo sik bade bäter forlika " RK 1: 1095 . ib 3: 2044 . ","2) öfverenskomma, uppgöra. äftir thy wi oos forlikadhom oc jwir eno vordhom SD NS 1: 69 ( 1401) . ","3) komma samman, förenas. at all ren thing fforlikin sik (conveniant) mz renom Bir 4: 105 . - refl. forlikas,","1) förlikas, försonas. " at mannin skulle sätas ok forlikas mz mik " Bir 2: 293 . " marsken och erik forliktoss swa " RK 2: 4242 . Bir 4: 120 . Di 177 . MB 2: 323 . ","2) förlikas, vara ense, komma öfver ens. folket forlikes wäll BSH 5: 234 ( 1508) ."],"e":["för- . ","forliika . ","förliika RK 3: 2044 . ","-adhe . ","-et ib 1304 ; -it ib 3455, de båda sistnämda i rimslut),","forlika sik , "]},{"a":"forlikan","b":"nn","c":"","d":["1) förlikning, försoning. vistes hinrik strobuck ok hans eweckeman til forlichan ok til rekinscaps STb 3: 81 ( 1493) . ib 208 ( 1495) . " at gore en förlikan medhom hederlig herre doctor hans . . . oc . . . laris nielsson om eth oppenbaare ryckte oc aarop för:de larens hanom i kommit haffde för eth breff " HSH 16: 84 (1504, avskr. fr. 1527?). - försoning (med Gud). thet ledh war herre fore ena rätta forlikan fore wara syndhe MP 5: 87 . " jak bidher ok tik söte ihesu, at thu offra thinom fadhir thina pino beskelikhet, til minna siäl fulla forlikan " SvB 199 (slutet av 1400-talet).","2) förlikning, sammanjämkning. " hulkit iac oc the lotho til ena forlikan epter dandemanna legning oc theres egin samtöckio Uppl Lagmandsomb 9 (1490). - uppgörelse, överenskommelse. kennomps wy . . . oss hafwa giort ena wenliga sämio ok forliikan " FMU 4: 314 ( 1459) . " epter hustru birgitta . . . ey will bliffue vijdh then dechtingan och forlikan " STb 3: 234 ( 1495) . jeppe laurensson . . . vederkendes sigh hafwa giort eth middel ok forlykan medh sin faderbroder ib 262 ( 1495) . " ena kerliga foenan ok folychan " ib 427 ( 1499) . thesse äpterscreffne ware offuermen j forlikan ib 430 ( 1499) ."],"e":["för- . ","-lichan STb 3: 81 (1493) , 208 (1495). -liikan FMu 4: 314 (1459). -lykan STb 3: 262 (1495). -lychan SJ 2: 106 ( 1487) . Stb 3: 427 (1499)),"]},{"a":"forlikan","b":"nn","c":"","d":["1) förlikning. " om thenne forsonen och forlikan " FM 105 ( 1498) . ","2) uppgörelse, öfverenskommelse. j huilka sämio oc forliikan jac togh oc anamadhe j gen . . . torpet kaytaranta FH 5: 33 ( 1465) . - uppgörelse, bemedling. epter danda manna raadh oc forliikan FH 5: 32 ( 1465) ."],"e":["-liikan )"]},{"a":"forlikare","b":"nn","c":"","d":[" ? m. försonare förlikaras ämbete a sik tagha LfK 74 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forlikare","b":"nn","c":"","d":["fösonare, medllare. " war härra jhesus christus är . . . forlikare mällan rätwisan gudh ok brotelika menniskiana " MP 4: 95 ."],"e":[]},{"a":"forlikilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["för- )","forlikilsa tekn , "]},{"a":"forlikilse","b":"nn","c":"","d":["förlikning, försoning. " alla the forsrefna stykke, forlikelse both och sonana hawer jach . . . annamath SDNS 3: 482 (1419). - förlikning, uppgörelsde. Se Sdw 2: 1219. - försoning (med Gud). j fulla forlikilse (reconcilationem) mällan min fadher och syndaren " Mecht 267 ."],"e":[]},{"a":"forliknan","b":"nn","c":"","d":["uppgörelse, underhandling. " ath drotningen margaretha gaff sik till handell och förliknen med the prydzska om gotland " HSH 13: 1236 (1525, Brask)."],"e":["förliknen HSH 13: 126 (1525, Brask) ), "]},{"a":"forliknilse","b":"nn","c":"","d":[" = forlikilse. LfK 86 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forliknilse","b":"nn","c":"","d":["1) förlikning, försoning j fulkomlighth förliknilse mällan myn fadher oc alla syndara Skrt Uppb 153. 2) uppgörelse, bemedling. then mandzbot är tha all wtgiffuen effter gode mens forlign[e]lsse til en fulkomen äda STb 5: 171 ( 1517) ."],"e":["för- . ","ligne [e]lsse STb 5: 171 (1517) ), "]},{"a":"forlikning","b":"nn","c":"","d":["förlikning, uppgörelse. " lvm ena forlijkning mellen . . . hans van belmen oc jöns dalakarl . . .vm n mwr " SJ 94 ( 1435) . " at wara ower ena dächtingan oc forliikning vm ena mark arlica ränta " ib 53 ( 1441) . en wenligh oc kiärligh forlichning och dagtingen imellem . . . birgitte . . . och . . . matz philpusson om . . . birgites morgengaffwor FH1: 187 (1498, nyare afskr.). effter den dom och forligning . . . richens raad oss emellom giorde BSH 5: 548 ( 1515) ."],"e":["forliikning . ","forlijkning . ","forlichning . ","forligning )"]},{"a":"forlikning","b":"nn","c":"","d":["förlikning, uppgörelse."],"e":["*forlikninga bref","*forliknings madher"]},{"a":"forlof","b":"nn","c":"","d":["lof, tillåtelse. SO 223 ."],"e":["förloff )"]},{"a":"forlof","b":"nn","c":"","d":["lov, pris. beröm. precinium ii fforsägn ok forloff GU C 20 s. 476 ."],"e":["-loff )"]},{"a":"forlop","b":"nn","c":"","d":["utgång, slut. " fadhersens ordh thz är gudz son, äpther thimans före lopp (precessu tempris), gaar jn i tith likamliket lönlika rwm " JMÖ 199 . - Jfr forelop."],"e":[]},{"a":"forlop","b":"nn","c":"","d":["förlopp, tilldragelser. " effter sadane skadeliget forlop " BSH 3: 184 (1467, afskr.) . thet forlop (det som förefallit) mellom honom ok her iwer axelsson ib 4: 125 ( 1488) . - förlopp, utveckling, historia. aff werdinna forlopp PK 219 ."],"e":["-lopp )"]},{"a":"forlosna","b":"vb","c":"v.","d":["lossna. " det snaresthe isen han forlosnar " BSH 5: 251 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"forlossa","b":"vb","c":"v.","d":["2) förlossa, befria från obehag, lindra (ngns) obehag o. d. swa är alles wores . . . bön til lider nades högmectughet om tesse skotter her ligger i stadhen, at ider nade wilde verduges förlosse oss ther wdinnen, at noget bliffuer skicket til andra steder sTb 5: 335 (1521, Kop.). 4) lossa, lösa, göra slut på. om än han kwnne faa nagon wälbyrdog qwinna grypa hit tiill troyam mz hwlka wij matthom forlässa exione fängilse oc henne aterfaa for the andra Troj 57 . 5) lösa, betala. komme then hielp redelige uth som i wastena war senest owerlagd förlössed hon wäl the summa som therföre giffwen war HSH 15: 18 (1526, Brask)."],"e":["för- . ","-låssa Troj 57 . -lose STb 5: 88 (1515). impf.- lössede? HSH 15: 18 (1526, Brask)),"]},{"a":"forlossa","b":"vb","c":"v.","d":["1) befria, utlösa, utvexla. til ath förlossa thenne fatige man FM 348 ( 1507) . " at the motte bliffue forlosadhe aff then sware och longlige twangh, nödh och fengelse " BSH 5: 428 ( 1510) . ath iii (3) her niels bosons tiänara motthe förlossos medh ii (2) waara oc en her erics tiänara som han grep tiil kalmarna ib 110 ( 1506) . ","2) lösa, göra fri (från). ath jach snarlige motthe bliffwe forlossedh wt aff thette lyffthe BSH 5: 342 ( 1509) . ","3) aflösa (genom inträde på någons post). i loffuedhe velie sendhe hiit brymss eller en annen godh karll, mich skulle forlossa BSH 5: 236 ( 1508) . när jak är forlossadh ib 237 . ","4) lösa, upphäfva, göra slut på. then betalningh och fordärff forlossä HSH 19: 10 ( 1501) . - Jfr forlösa."],"e":["för- . ","forlosa . "]},{"a":"forlossing","b":"nn","c":"","d":["1) förlossning, räddning, undsättning. om vij faa hielp tiil förlossing BSH 5: 12 ( 1504) . wtan alla trösth och förlossingh ib 318 ( 1508) . jach haffwer . . . ingen swar eller forlossningh fangith ib 268 ( 1508) . ","2) aflösning, befrielse från post el. tjenstgöring. i haffwe bryms och mich loffwedh forlossing nw om paasche BSH 5: 352 ( 1509) . ib 331 ( 1508) . Jfr forlösning."],"e":["förlossing . ","forlossingh )"]},{"a":"forlova","b":"vb","c":"v.","d":["1) lofva, utlofva. wilthw mik thz förloffwa Lg 3: 121 . " til förloffuada fädirnis landit " Su 148 . - bortlofva. forloffwer icke for:de garde BSH 5: 294 ( 1508) . - Jfr forelova. ","2) afsäga sig, afstå från. !SYNS_DÅLIGT? forlofwadho manna samföghilse ST 20 . ib 144 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forlova","b":"vb","c":"v.","d":["1) lova, utlova. " ytirmer forloffwadhe hustrv kadhrin tessom sex godha mannom och satte gardh och goz til loffwan före ath the skula engen argha SATb 312 (1469). - Jfr forelova. ""],"e":[]},{"a":"forlovan","b":"nn","c":"","d":["borgen; borgensman, löftesman. wil jag wara god for hanom oc hans forloffwen i stockholm, at the oc han skole komme oc sta idert herredöme tiil rette BSH 5: 380 ( 1510) ."],"e":["-loffwen )"]},{"a":"forlovan","b":"nn","c":"","d":["1) borgen. " birgete ture dragres forlouen xiij ort. " Skotteb 364 (1461 ; Kämn). 2) löfte, utlovande. jac weth thz for wisso myn dotther i gynom oswykliga gudenas forloffwan Troj 172 . kwnne han ey syn lönliga brynnande elskog jnneholla wthan openbarade honom for bryseidam . . . mäd myket stordt lyfthe oc forloffwan ib 169 ."],"e":["-loffwan . ","-louen Skotteb 364 (1461 ; Kämn)), "]},{"a":"forlovare","b":"nn","c":"","d":["löftesman. och sädiom wi for oss wppa badhä sidhär forloffuäe wppa thät ath allä thessä forscrefnä artiklä sculä thes fastäre . . . holdes Lagerbring Saml 2: 295 ( 1441) . tha fik siälin starka thröst aff tholighom forswarara ok foreloffwara Mecht 70 ."],"e":["fore- Mecht 70 . ","-loffuäre Lagerbring Saml 2: 225 ( 1441) ), "]},{"a":"forlovare","b":"nn","c":"","d":["löftesman. " thetta lowar iak . . .met mino forlowarom " FM 40 ( 1420) . ware förloffware (fideiussores et compromissores) SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). konwngh wallemars troloffware och förloffware (fideiussores et comprissores) ib. BtRK 186 ( 1455) . " haffwande sigh gudh til sighrens förloffware (sponsorem) " MB 2: 311 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forlust","b":"nn","c":"","d":[" ? förlust. alt tet go[z thesse] for:ne fyre factores fforhandle oc förkere skal ware me[nige selskapet til lwinning oc forlust STb 5: 311 (1520, Kop)."],"e":[]},{"a":"forlust","b":"nn","c":"","d":["förlust. " SD 5: 566 ( 1346). ""],"e":[]},{"a":"forlusta","b":"vb","c":"v.","d":["förlusta, förnöja. forlustade ok frögdedhe theres hiertä LfK 248 . "],"e":["förlosta Lg 666 . " för löstha " Di 228, 288),","forlusta sik , förlusta sig, roa sig. Bo 6 . ST 322, 325 . Lg 157, 666, 3: 716 . Di 228, 288 ."]},{"a":"forlusta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forlustas , förlusta sig, glädja sig. thu kan aldrigh giffua . . . mik . . . lustelikare gaffuo än thu gör mik aff thino hiärta j hwilko iak oatskile[li]ka maghe bliffua oc forlustas Mecht 222 ."]},{"a":"forlykkia","b":"vb","c":"v.","d":["innesluta. MB 2: 33 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förlägga, lägga el. sätta på orätt plasts, slarva bort. then förbindning som före war giord med them hon fins i rikisins register oc haffuom förlakt then copie wi haffde theraff tagit HSH 16: 45 (1526?; Brask). och kennomps ad wy haffwom forlakth the breff wy ther pa haffuom Svartb (Skolkl) 523 ( 1477) .","2) ödelägga, miss-sköta, vansköta. all sölfberg och kopparberg äro nu mycket förlagde oc lkronones renta formindskat HSH 14: 30 (1525?). 4) omlägga (skor under en hästs fötter), lägga (skor under framfötterna på en häst). til ath forleggie skona vnder en hest STb 3: 353 ( 1498) . HLG 2: 17 (1510). 6) vedergälla (ngn med ng). konungen skall . .. heller medh tiden förelegge almogenom medh näge lättheett för the hielpene som lthe honom giordhe PMSkr 695 (senare avskr.). - Jfr foreläggia."],"e":["förlegge . ","-ladhe . "]},{"a":"forläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förlägga, lägga el. sätta på orätt plats. thz war forlakt Lg 807 . ","2) förderfva, förstöra, ödelägga. then tiid iack wille them förlacth RK 3: (till. om Chr. II, red. A) 6388. haffde iak tenct alle thera makt jnnan en kort tiid haffua förlacth ib (red. B). ","3) afspärra från, afskära från tillförseln af, undanhålla. töm bilagde äru kost ok födho förläggia KS 87 (211, 95) . ","4) sko (en häst)? framsko, lägga framskor under (en häst)? Jfr Kalkar, Ordbok 1: 653. for en klippare at forlegghia mz vj stampeskoo SO 73 . - omlägga (skor) under en hästs fötter? lägga (skor) under framfötterna på en häst? at forlegghia skona SO 72 . ","5) betala, ersätta. at eder herredöme . . . wille hanom förläggie oc betänkie noget för för:ne skade BSH 5: 75 ( 1506) . - Jfr foreläggia."],"e":["för- )"]},{"a":"forlägning","b":"nn","c":"","d":["ersättning, godtgörelse. " badh oss om noker ythermeer hielp oc forlegningh " BSH 4: 77 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"forläkis värk","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forläna","b":"vb","c":"v.","d":["2) giva, skänka, förunna. j allom gaffuom oc dygdhom oc nadhom hänne aff gudhi foreläntom Mecht 168 . j foreläntom (collatis) gaffwom SpV 583 . " at radha ok främia withit, som forlänkt (för forlänt?) är til skaparans hedhir ok människionna gangn " ib 480 ."],"e":["fore- Mecht 168 . SpV 583 . "]},{"a":"forläna","b":"vb","c":"v.","d":["1) gifva ss län, förläna. at han honum nakath forläna ther han matte honum fore thiäna Al 3811 . ib 1649 . " slot och län . . . skiffta och forläna " RK 2: 5302 . " forlänte hanom abo " ib 7549 . haffue wij vnth och forlent oc medh thette wort opne breff vnnä och forlenä honum calmarna slot stadh oc län BSH 4: 102 ( 1483) . ib 5: 166 ( 1507) . - förse med län. wille them sa hielpa oc forläna at the skullo hanom welegia tyäna RK 2: 7560 . ","2) gifva, skänka, förunna. thet litla, som gudz nadh hafuer mik här forlänt SD NS 2: 10 ( 1408) . " gudh hafwer honum sigher forlänt " Al 3155 . " aller time os förlänther " LfK 70 . Lg 661 . MB 2: 258, 273 . Su 338 . - Jfr forlana."],"e":["för- . ","-er BSH 5: 166 ( 1507) , -te, -ter),"]},{"a":"forlänge","b":"ab","c":"adv.","d":["för länge. töffwe ekke forlänghe MD 168 ."],"e":[]},{"a":"forlängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förlänga. hon (ɔ: balsama) forlängir människionne sith liiff ST 204 . ib 513 . RK 2: 1757, 3: 3632 . SO 30 . Bir 4: 118. MB 2: 27 . ","2) fördröja, uppskjuta. " min wmwändilse . . . forlänghia " Su 251 . " sadant möthe opsätthie oc förlängie " FM 305 ( 1507) . thet möthe . . . kwnde tiil noghre formere aar vpskiwtis och forlengis ib 572 ( 1513) . " then raagaangh är förlängdär til v aar " ib 589 ( 1513) . ","3) dröja. " nar moyses senkade ok for längde at atirkoma " Bir 1: 153 . Su 86 . - dröja, qvardröja. tha som blomstrande aldren än förlängdhe Su 87 . forlängia sik, förlängas, utdragas? ath then förrörde dagh, möthe ok räthangh skal ythermera förlängia sik, än the andhra tilförende giort hafwe BtRK 282 (1473, orig.) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forlängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förlänga; bildl. utsträcka, föröka. jak forlängde syndena mädh mino gälniska ok fawitzka ok thu forlängde miskundena ok milhetena mädh thinom faderlika kärleke MP 4: 71 . "],"e":["för- . ","-de ) , ","forlängia sik , 2) fördröjas, uppskjutas. tha spordhe her e[ric] e[ricson] oss ath om han kunne bliffue thär oforsymat vdi om thätta skipte forlängde sigh Arfstv 35 . ib 95 ( 1461) ."]},{"a":"forlängilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 2) dröjsmål, uppskov, franflyttande. the begäre förlengilse til XIIII daga frambätre pa then termin her utj vastena benembd var HSH 17: 193 ( 1524) . effter legenhetennes begiffwelse haffwe wi satt samme möte til vesterarss med tidsens förlengilse til lhelige trefolighets dönedag ib 16: 118 ( 1527) ."],"e":["förlengilse )"]},{"a":"forlängilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förlängning. wm then dagx forlängelse BSH 5: 37 ( 1505) ."],"e":["-else )"]},{"a":"forlänilse","b":"nn","c":"","d":["förläning. " thy bidiom wij alle epterkomanda konunga fförstandere och höffuidzmen i swerige tessen förlenilsse och vnilse j jngen mathe j gen sigia " Mon Dipl Sv 18 ( 1482) ."],"e":["-lenilsse Mon Dipl Sv 18 ( 1422)"]},{"a":"forlänilse","b":"nn","c":"","d":["förläning. " at the thenna wnnilse oc forlänilse ingenlundh wilia hindra formindzska eller forkrenkia " DD 1: 133 ( 1483) . "],"e":["forlänilsa bref","forlänilse- )"]},{"a":"forläning","b":"nn","c":"","d":["1) förläning, län. (riddare Benkt) then tidh samma vaxaldz härede i forläningh aff krononne haffwande Uppl Lagmansdomb 112 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"forläning","b":"nn","c":"","d":["1) förläning, län. " iak fik then forläningh " BSH 4: 297 ( 1504) . hwilken som hade häredzhöffdinge dömeth i förläning aff edert herredöme i gwlbergz häredh som iak i förläningh aff edher haffwer ib 5: 13 ( 1507) . wisby . . . hwilkit han och tha i förläning hade RK 3: (sista forts.) 5054. mz goda förläningh them begåffua ib 5270 . ib 5354. at jac maa nywthe the forläninger BSH 5: 40 ( 1505) . " at mich noget aff for:de forläninger skulle wnryckies ib. " ib 45 ( 1505) . ","2) iförväg gjord utbetalning, förskott. äskiade wij . . . aff huariä kirke i calmarna län, en venliig förlening, paa tienden som faller paa vara vegna viid huaria kirke, saa lenge thet tienden kunne for[skreff]ne förlening, betala, hilken förlening vij redelige vtfingo BSH 4: 351 ( 1503) ."],"e":["för- . ","-ar ?),","forläninga bref","forleninghe- )"]},{"a":"forlätning","b":"","c":"","d":[" , se förbätring."],"e":[]},{"a":"forlödha","b":"vb","c":"v.","d":["lasta (ett skepp) för hårt. han war wallande thän skadhen kom förlödandis skipith PMSkr 53 ."],"e":["förädanddis PMSkr 53 ) , "]},{"a":"forlön","b":"nn","c":"","d":["forlön, transprotkostnad. " iiij penninge forlön " Skotteb 428 (1470 ; Kämn). suma xj mark her vtaff j öre forlön aff slottet ib. j art. forlön for tomme tunnor ib 437 (1470 ; Kämn). gaff iak jöns ÿ ledherna för thet tigel lsom herre henrik fördhe tädhan ÿ forlön xiiij öre HLG 2: 12 (1509). ib 35 36 (1512), 135 (1525) ."],"e":[]},{"a":"forlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa bort. - part. pret. förlupen. at han . . . wärdhoghis athertaka thik forlupnan thräl SkrtUppb 88 . apostota te . . . ffran godo wändher ok förlöpin mwnker eller kloster löpare GU C 20 s. 30 . forlopne munka oc andra sadana pa predikestolen til at förkynne for:de mothens luthers villa HSH 16: 25 ( 1525) . ","3) förrinna. " blodh fforlöp tik alth j sändher " SvT 102 . Troj 142 . 5) förefalla, inträffa. talande fornempde verduge fader til lforscrifna herre sten sture i varo nervaro um nagen overlia them imellan forlopin är om ena ö kallath ringsö Hist Handl VIII, 1: 52 (1493). "],"e":["för- . ","-lop . ","-lopp . ","-löp . ","-lopin . ","-löpin . ","-lupnan SkrtUppb 88 ),","forlöpa sik , 3) förlopa, avlöpa. som tesse for:ne ärende oc article sik tha mellom them meth mange ordh j theris tiltall oc sware hwor met annen forlöp pa badhe sidher FMU 3 . 339 (1444). hwru thät forlop sig tha thär om Arfstv 7 (början av 1470-talet). berette huru tet sig forlöpit waar SJ 2: 242 ( 1504) . " förlop sigh rekenskapen så at när örian haffuer vtgiffuit vj öre så skal quittes xl march j then summa, som hanstadhen plictigh är för then gården " Stock Skb 306 (1530 ; Skip). ib (1533 ; Skip)."]},{"a":"forlöpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["for- )"]},{"a":"forlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["förlöpa, genom löpande förlora, förverka. framfarne mesteman hade sich sielff forlopit jn pa thöm öster j byn, ther th satho STb 3: 123 (1493)."],"e":[]},{"a":"forlöpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","förlupen . forlopna drengia SO 159 . ","2) förlöpa, löpa bort från. förlöpa stadhen BSH 5: 318 ( 1508) . rymdhe the och förloppe gardhen ib 554 ( 1516) . HSH 20: 210 ( 1507) . ","3) förrinna. " bloden forlöp hanum " Di 150 . blod[en] är mik fast forlopen ib 82 . Lg 3: 88 . ","4) förlöpa, förflyta. saa förlöper then hösth oc winther nath RK 3: 987 . ib 4115, 4165 . Lg 3: 474 . " i thenna forlöpen thima " BSH 3: 161 ( 1465) . " ther med scal tiden förlöpa " ib 5: 18 ( 1504) . " til tess legdhen war nar forlöpin " ib 83 ( 1506) . " i thet forlopna örlög " ib 4: 240 ( 1498) . ","5) aflöpa, försiggå. " saa förlöper thetta spiil " RK 3: 3890 . - förefalla, inträffa. thet i thet forlopna ärende [icke] i nogla motte for när taghe BSH 5: 336 ( 1508) . ","1) gå undan, afsöndra sig? her iwar sculle her steen finlandh faa thz wille siik tha förlöpa saa dyrth monde swänske thz köpa RK 3: 2726 . ","2) förlöpa, förflyta. " effter thet tiden sigh fasth förlöpir " BSH 4: 146 ( 1495) . förlopo siig wedh iic aår RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 277 (prosa). ","3) förlöpa, aflöpa, försiggå, gå. hwro thet siigh förlöper ther BSH 5: 168 ( 1507) . hwre ther wore sig förlopit FM 145 ( 1503) . horlediss sig forlopit är om kalmarna stad och om the summo peninga BSH 5: 6 ( 1504) . " sa är thet sig forlöpith medh thesse godhe men " ib 83 ( 1506) . hwro hon (ɔ: dägtinga) sig forlöpa wil ib 6 ( 1504) . " hure sig then dagtingen war forlopen " ib 18 ( 1504) . the ärende, som förlöpa sik millan . . . ärkebyskopen oc idher ib 3: 180 ( 1467) . " hwru all ärende och taal sig nw ther forlopp " HSH 22: 43 ( 1493) . refl. "],"e":["för- . ","-lop . ","-löp . ","-lopo . -loppe. ","-löpin ) , ","forlöpa sik , ","förlöpas , "]},{"a":"forlöpare","b":"","c":"","d":[" , se forelöpare."],"e":[]},{"a":"forlöpilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. bortrinande. tw haffwer meg saaran giordt j myna mykla blodz wtgiwtelse oc forlöpelse Troj 165 ."],"e":["-else )"]},{"a":"forlös","b":"","c":"","d":[" , för farlös. Arfstv 35 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"forlösa","b":"vb","c":"v.","d":["förlösa, frälsa. " gudh wt sände gedeon hwilken them förlöste " MB 2: 83 . - utlösa, utvxla. om ider werdighet teckis förlösa the andra ffonge FM 348 ( 1507) . - Jfr forlossa."],"e":["för- )"]},{"a":"forlösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) förlösa, befria. siälin skal förlösas fran kroppenom SkrtUppb 54 . 2) lösa, upphäva. drotning helin mz hwlka wij magom forlösa exione fängilse Troj 65 . 3) giva uttryck åt, låta komma till uttryck. paris dristadhe siig mz mällongangandhe teknom j tall oc androm athäffwom forlösa syn vilia Troj 63 . - Jfr forlossa."],"e":["för- )"]},{"a":"forlösliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oförlösliker."],"e":[]},{"a":"forlösning","b":"nn","c":"","d":["1) förlossning, befrielse. BSH 5: 428 ( 1510) . ","2) aflösning, befrielse från sin post el. från tjenstgöring. göre mik förlössningh BSH 5: 441 ( 1511) . - Jfr forlossing."],"e":["förlösningh BSH 5: 428 ( 1510) . förlössningh),"]},{"a":"form","b":"nn","c":"","d":[" = forma 1. vi [6] formar, sma ok stora BSH 5: 506 ( 1512) . former till ath gythe slanger och andre bysser vtöffuer HSH 20: 247 (1508). Jfr bysso form."],"e":["-ar )"]},{"a":"form","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-er ) , ","*forma sten , "]},{"a":"forma","b":"nn","c":"","d":["1) form varöver ngt formas. göris eth mooth aff lee wm ena formo som är swarffwath aff trä PMSkr 508 . 3) form, gestalt, skapnad. tha thu alsinkte skipelsse eller forma hafde P 4: 70. 4) mösnter, förebild. christus är war forma (Lat. forma), . . . thu ästh fforma allo hiona148. sancta birgitta . . . thu ästh fforman allo hionalagx ffolke SvB 394 (omkr. 1520). 5) öppning (rör) varigenom blästern pressar in i själtugn. i thett holitt inmures en forme aff jern genum huilke bälierne skole blässe PMSkr 628 (senare avskr.). - Jfr tighlforma."],"e":["forme )"]},{"a":"forma","b":"nn","c":"","d":["1) form el. modell hvari något inneslutes för att formas; form hvari något inpressas. at . . . thz som innelykkis j fornmonne skuli starklica thrykkias oc pressas til thäs thz fa formonna liknilse Bir 2: 55 . - form hvari något ingjutes, gjutform. nar een klokka gödz vtsprang vällande malmin aff giutonne oc formonne Bir 3: 15 . en forma aff järn j hwilko järn lodhen gywthas PM XLVI . - form hvaröfver något formas. lima ther mz samman tre äller fira faalth läroffth, oc apthera pa nokre formo som fäller segh äffth likamens skapnath PM XLVII . ","2) bild. " thz ämpne älla formo som han giordhe af lereno " Bir 1: 229 . ","3) form, gestalt, skapnad. tedhe jak miskundsambir gudh mik mannenom j the formo som honum var liik Bir 2: 297 . ib 116, 122, 3: 245, 4: 130. Su 24, 27, 276 . fulasta oc ledasta diäfflanna stiwggelika änlite oc otäkka formor ib 129 . ","4) utsträckning, storlek? the (fönstren) skulu haffua qwämmelika formaa j länkdinne oc ekke wtan ena alin j breddinne Bir 5: 45 ."],"e":[]},{"a":"formagha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med prep. " skal thin thräl som thin licamme ey formogha (vara herre) owir thina siäl " Bir 3: 211 . enkte skalt thu for mogha gen (af senare hand rättadt till mot) gudz folke Bil 448 . - abs. förmå, hafva makt el. kraft. tappar then som mynna forma RK 1: 697 . " han saa at han bäter formatte " ib 273 . " thän bäst forma " Fr 735 . ","2) utverka, genomdrifva (jfr Äldre Dan. formuge, se detta ord hos Kalkar 1: 672)? förmöte (för förmate?) wij, ath then förrörde dagh, möthe ok räthgangh skal ythermera förlängia sik BtRK 282 (1473, orig.) . "],"e":["förmagha . ","formogha . ","formugha Bir 4: 239 . ","ffarma FM 130 ( 1502) . ","formagh SO 84 ; MP 1: 13, 56, 88 . ","formag Di 56 . ","förmagh MB 2: 304 . ","förmaagh RK 3: 3592 . ","fformar . ","förmaar LfK 36 ; Lg 3: 99 ; FM 339 ( 1507) . 3 pl. formagho Bo 208 . ","formoghu ST 332 . ","formogho KL 44 . 2 pl. formoghin KL 141 . ","förmatte . ","formagha sik , hafva kraft, orka. at mannen ligger i stora wanmakt oc forma sig inthe LB 7: 171 ."]},{"a":"formagha","b":"nn","c":"","d":["förmåga. " för thy at tolkens fulkommelikhetz höghet lankt owergaar mina konst oc förmagho " Su 112 . " effter waro formagho " RK 2: 5364 . epther myn fforma FM 222 ( 1505) . " äpther sinno bätzste formago " Lg 824 . " äpter myn ytyrste formogha " BSH 3: 174 ( 1466) . " epter alles vare yterste formage " ib 5: 29 ( 1504) . " epter min yterste makt oc formoge " ib 60 ( 1505) . " epter myn fatigho formago " ib 594 ( 1517) . FM 391 ( 1508) , 407 (1509). MB 2: 242 . Su 35, 67, 261, 275 ."],"e":["för- MB 2: 242 ; Su 35, 67, 112 . ","formogha . ","formoge . ","fforma . ","fformaa FM 391 ( 1508) . ","formoo ib 407 (1509), "]},{"a":"formagha","b":"nn","c":"","d":["möjlighet, tillfälle. " biscopen hafde radh . . . hurw han skulde fa formaga ath fa prästins päninga " MP 4: 133 ."],"e":["formaga MP 4: 133 ) , "]},{"a":"formagha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förmå. " mykit myndre hafe han (ɔ ängeln) formaghet om han sculde man hafua vordhet " SvKyrkobr 148 . tu scal ey akta huat croppenvill, vtan huat anden ok wilen formagha (spiritus possit) J Buddes b 166 . med inf. utan at. ey yetermere formandes genstridha theres trätteliga ok gudliga astundan SvKyrkobr 121 . - vara i stånd, ha möjlighet el. tillfälle. med inf. med at. jtem kan jak ängom lundom formogha at koma til 1: 350 (1374).","2) utverka, genomdriva. wi haffwom thet swa förnath ath här magha twa brödher standha jamlika oc förwärffwath aff paffwanom PMBref 334 ( 1529) . " thy skal lhwar en kranker bidhia ok formagha mz nakon siin ven ath thänne book wardhe for honom läsin " SvKyrkobr 257 . them (ɔ bönerna) skal huar gudz människia . . . formagha mz conuentit at the wardha läsna mz enne hast Mecht 354 . " the hafde honom gärna haldit fore en hälgan propheta vm han thät wilde formaga mädh gudi at the matte wara skat fri " MP 4: 259 . " the slite mz bonden then natten, som han haffuer alt areth oc fformoget mz fodermarsken, ath han faar then andre natten bätre bodna Arnell Brask Biᴵ 34. tha vil jak formodha medh varom mildasta herrom keysaromen at the ok tik lösän gifwa " J Buddes b 80 . 3) förmå (ngn till ngt). oc wiliom ther til indragha medh oss herra oc wener, the wii kunnom the til formagha Rydberg Tr 3: 164 ( 1436) . "],"e":["för- . ","fomogha FMU 1: 350 ( 1374)","formaat SvKyrkobr 132 . ","lformaghet ib 148 . part. pres. formaandes SvKyrkobr 121 ), ","formagha sik , hava kraft, orka. JP 57 . (Sdw 2: 1219). - kunna pestera, kunna åstadkomma. är hna oc swa fatig, ath han ey fformaa sig ööl leller berning tilbörlige Arnell Brask Biᴵ 33. - Jfr formodha."]},{"a":"formaghan","b":"nn","c":"","d":["förmåga. pilten läre siden embetet epter sina formaghan SO 146 . epther var ijtherste macht och formaghen FM !SYNS_DÅLIGT? (1509). effter war fatighe formaghen ib 562 ( 1512) ."],"e":["-maghen )"]},{"a":"formagher","b":"nn","c":"","d":["förmåga. " wij vilie beuise oss her vdinnen epter warth yterste formagher " FM 414 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"formal","b":"nn","c":"","d":["2) det som ngn uttalar före sin död el. på sitt yttersta, skriftermål som ngn gör på sitt yttersta. at iac matthe . . . faa räth formaal och kristelighn döödh SvKyrkobr 306 . giff mik . . . räth formal, och fulkomlikiin skäl j min ythiresta thima SvB 134 (c. 1500)."],"e":["-maal )"]},{"a":"formal","b":"nn","c":"","d":["1) förelagd tid. nu är ey mera ater än swo aff thera formaal Iv 4746 . ","2) pl. det som någon uttalar före sin död el. på sitt yttersta, (en persons uttalanden af sin sista vilja, testamente. thänk sköt a thiin formaal Al 10169 . Jfr formäle."],"e":["-maal )"]},{"a":"forman","b":"nn","c":"","d":["förman, höfding. SR 24, 28, 34 . " warin lydhne allom förmannom af gudz wäghna " KS 64 (159, 70) . nokon forman fore sik taka SD 5: 639 ( 1347) . " gudh giordhe mannin forman fore all creatwr " MB 1: 99 . formän ower wars herra folk ib 263 . " rikesins forman " RK 1: 233 . " fra þöm dagh wi til kronunnä i swerike forman waldoms " SD 5: 562 ( 1346) . - anförare (i krig). sculde forman vara for cristna manna här Bu 496 . " þera forman ok härtoghe var mauricius " ib 508 . " han skulle wara thera forman " RK 1: 97 . - landsherre, konungens högste ämbetsman inom ett landskap? insigle . . . äsbiorn cristärnassons, formans i östergötlande SD NS 1: 585 ( 1406). - föreståndare, förvaltare. fornempnde domkirkio formannom antuardha swa mykla jordh SD NS 1: 211 ( 1403) . " prebendenna förmen clerker eller lekmen " SJ 242 ( 1454) . Jfr formyndare, forstandare. - prælatus, kyrklig förman, styresman, styrande. thin lydhna som thu thiänadhe mz thinom formannum Bil 116 . " tha burdhis kirkionna hedher ok hänna formanna " ib 118 . " kirkian ther han är forman fore " Bir 1: 70 . ib 304, 2: 183 . wi (näml. biskopen) som a gudz wägna hännes (kyrkans) forman ärum BSH 1: 36 ( 1396) . " thu äst thinna brödhra förman oc prelate " Su 70 . iudha forman (princeps sacerdotum, annars iudha biskoper) Lg 41 . " sancta tecla wart före sat oc förman för manghom renliffwis iomffrum ib 3: 157. at aldrigh nakor closter människia oc hälstz förmannen maa nakontidh siälffwer haffua, ällar androm loffwa nakot eighit " LfK 4 . ib 142, 143 . swa at klostersins formän magho thet frälselica behalda oc nytia SD NS 1: 201 ( 1402) . ib 207 ( 1403), 231 ( 1403). fornempda klosters (Nydala klosters) abote äller forman moghu thessom godzom for:dom styra ib 2: 58 ( 1408) . " at forsmaa oc wanwördha sin gudh oc sina formän . . . som äru abbatissan oc confessor " VKR 19 . " jak skal bliffua een leeksyster vtantil oc lydhna epther reglan haldha minom formannom modher oc fadher j for:da nadhendels clostre " FH 4: 68 ( 1458) . brodher thomas fader oc forman (prio el. confessor) j nadhendals clostre ib 3: 158 ( 1446) . " ib 4: 15 ( 1451). mistäkkis mik ey at ödhmiuktinna och formans byrde (bördan att vara abbedissa) taki til sik ödhmuik änkia " Bir 4: 72 . VKR 11 . " modhir abbatissa . . . scal skipa ena aff them systromjn vtan fore . . . som them j thera embete oc ärfuodhe scal fore staanda oc scal kallas syster forman " ib 27 . ib 28. vtan modhir abbatisse ellir systor forman wit oc enkannelichit orloff ib 29 . " een aff them fyra som korsit bära scal wara swa som allas brödhranna vtan til forman ib. " ib 5 . - Jfr örlöghis for.man. "],"e":["för .),","formanz döme","förmanz- LfK 4 . ","formandz- Bo 94 . ","formans- MP 2: 84), ","formanz ämbite","formans- )"]},{"a":"forman","b":"nn","c":"","d":[" skal tala til andhirs gudmundson ok jomfrw kadrina formen jnna xiiij daga ATb 165 ok jomfrw kadrina formen jnnan xiiij daga ATb 165 ( 1462) . " mattis lutke som war formyndere och testamentarius epter framledne herman kreffuitte och hans barns forman och forstandere STb 3. 386 (1498). - ledare. the som mästa buderith haffdo giorth ok¬ formännene waro j danzenum " PM 5: 188 . - kyrkovärld. thyle hampa dedit iij lkmakr och scal ther wyderbliffue swa lenge han kirkiona forman är SSkb 95 (1503-04). - företrädare för husbonden ingen schal til marchnaden med mynne ath han hafver en förman i sit hus, e hvat pa komma kan Hist Tidskr 1: 401 (1509)."],"e":["för- )","förmyndare . ","larins"]},{"a":"formana","b":"vb","c":"v.","d":["1) påminna, erinra om. iak wil thik formana opa hwru thit lifwerne pläghar sta Al 6543 . " tha formanadhe än brodhrin han om sina lofwan (do ermainde in der broder sinre geloifden) " ST 69 . ","2) mana, förmana, uppmana !SYNS_DÅLIGT? them ok aff taldu Bil 299 . Lg 3: 295 . - med dat. wii . . . förmanom allom them . . . at the . . .tiend troliga giöra SD 4: 38 (öfvers.) - abs. förmanande thz högxta the kundhe RK 1: (sfgn) s. 182 . - mana, förbinda (genom ed). j thässom eedh, mz huilkom thu haffwir os förmanadh (adjurasti) MB 2: 7 . - mana (en ande el. sjukdom), besvärja. thu formaner mik swo höght Lg 3: 62 . jach formanar tik. then lede fleen , we oc wärk. mäder thom blodogha fothom ther ihesus gudz son han trödh til sith martirium . . .thz then ledhe fleen. tw skalt förgas LB 7: 15 . ib 14, 15, 16, 17, 18 ."],"e":["för- )"]},{"a":"formanger","b":"av","c":"adj.","d":["1) för mången. the orma waro . . . alt formange Al 9294 . ","2) ganska mången. fordärffwadho diäffla formangt salught modherbarn som nw faar rätta cristno MB 1: 341 ."],"e":[]},{"a":"formanilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förmaning. Lg 3: 665 . mz godhom förmanilsom LfK 139 ."],"e":["för- )"]},{"a":"formaning","b":"nn","c":"","d":["förmaning. " Bir 5: 8. - uppmaning. " HSH 20: 30 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"formanna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- . ","-adhe )","formanna sik , drista? förmannado sigh mote them stridha MB 2: 310 ."]},{"a":"formanna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["formanna sik , samla sina krafter. formannade han sig j syn starkhet oc hög j moth grecana mz siith starka swärd Troj 126 ."]},{"a":"formargher","b":"av","c":"adj.","d":["ganska mången. ther flughu formarghe fughla om kring Al 938 ."],"e":[]},{"a":"formen","b":"nn","c":"","d":["præjudicium, förfång. at ey warde klärkerino nakot formeen Bir 4: 104 ."],"e":["-meen )"]},{"a":"formena","b":"vb","c":"v.","d":["1) mena, anse. " jtem förmener her gorius sig mere wtlagt haffue förscriffuit staar pa stadzsins wegne STock Skb 195 (1521). "","2) mena, åsyfta. Se Sdw 2: 1344."],"e":["förmener ) , "]},{"a":"formena","b":"vb","c":"v.","d":["förmena, förhindra från, afhålla från. med dat. och ack. formente hänne födho Bil 487 . " fortakir honum ok formenar gudz nadhe " Bir 3: 94 . " han formeente them natwrlik krapt " MB 1: 296 . " formena lykamenom oloflika gerniga " ST 47 . thz skulle honom engen man formena RK 1: 288 . - med två ack.? lät hona gripa ok hardhlika göma ok födhona formena Bil 485 . " war han oc wtkastadher aff paradiis . . . oc formenath thäs inganger til liiffsins trä " MB 1: 231 . - med dat. och inf. mön for menadhe hanum jn koma Bil 212 . " lijffs trä födha formente likamenom at rotna " MB 1: 107 . " formenar han them at göra thz ther the matto mz natwra krapt " ib 296 . - med dat. och en sats inledd af at. ey formatto twa människior honom halda älla formena at han ey sik vfördhe sinom klädhom KL 362 . - förhindra, afvärja, afstyra. med ack. osther formenar smeltningh LB 7: 60 . " formena gudh stundom naturinna fruktsamlighet " Lg 3: 42 . " formena tilkommande tanka ib 417. han skal ey at enast formena syndelik thing, vtan oc thera ämpne " ib 412 . - med sats inledd af at. formeente at fisken kunne ekke koma in j wikena FH 4: 15 ( 1451) ."],"e":["formeena . ","förmena . "]},{"a":"formena","b":"vb","c":"v.","d":["1) förmena, hålla före. ey skal thu förmena ware (för wara) släkt offwir giffwa wan gudh (noli autem putare genus nostrum a Deo esse derelictum) MB 2: 300 . ","2) hafva för afsigt, ämna, sträfva. the som förmeentho wtödha oc fordärffwa jwdzska folket MB 2: 196 ."],"e":["förmena . ","förmeena . ","-te )"]},{"a":"former","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. yterligare, vidare. SDNS 2: 766 (1414). (Sdw 2: 1219). B) adj. förre, föregående. DD 3: 202, 203 (1468). (Sdw 2: 13219). then förmer heilp till gellen är än ey all framkommen HSH 16: 123 (1527, Brask) . " aff them förmero lagha kiffweno som war wm hwsith " PMBref 316 ( 1512) . monge wore the kyrkor oc clerkeri ther ey än tha förmotte bettale thet the til thenna förmerer hielp haffde tagit til laane HSH 13: 38 (1524?, Brask)."],"e":["formeer . ","förmer HSH 16: 123 (1527; Brask). förmerer HSH 13: 38 (1524?, Brask)),"]},{"a":"formera","b":"vb","c":"v.","d":["forma, skapa, dana. " daghane skulu siapas ok fomeras (formabuntur) " SpV 533an hauer giord oss her i stokholm et (orgel-?) wärk, tesligis är ecke i tesse iij righe subtile giord, wel ludande oc wel formeret som thet staar her for ögad FMU 4: 330 ( 1469) . formulera, avfatta. kan iak ther ingenstadz med komme uthen eder nade wil annerledes förmeere sin breff HSH 13: 45 (1524?, Brask)."],"e":["förmeere HSH 13: 45 (1524?, Bask) . part. pret. n. formeret FMU 4: 330 ( 1469) ),"]},{"a":"formera","b":"vb","c":"v.","d":["forma, dana, bilda. " gullit kan ey formeras j nokra gärninga vtan eldzins tilgärning " Bir 4: (Dikt) 270 . " jak gifwir thik ämpnit. oc thu formerat sidhan som thik thäkkis " Bo 183 . " sidhan min likame war giordhir ok formeradhir " Bir 1: 23 . takir han (ɔ: diäfwllin) oc formera sik licamma aff vädhreno ib 3: 200 . ib 1: 107, 133, 2: 252 . Su 355 . MB 1: 35 . formeradhe mantzlika röst i thera mwn ib 43 . äftir thet han hafdhe them bref fangit all formeradh (motsvarande ställe i Bil har: confirmeradh 895, trol. den rätta läsarten) äptir sinom viliä KL 147 ."],"e":[]},{"a":"formera","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förmera, föröka. vppa thet at forscrifne gudz tieniste kunne formeres ok for ökis SO 33 . ib 101 . Lg 3: 703 . ","2) förstora, förstärka. " fornedre herrer och riche och förhögie och förmera städerne " HSH 20: 219 ( 1507) ."],"e":["för- )"]},{"a":"formere","b":"av","c":"adj.","d":["komp.","1) förre, föregående. biscop magnusis formere scriffuelse FH 1: 170 ( 1496) . ","2) framtida, framdeles kom mande; senare. thet möthe . . . kwnde tiil nogre formere aar vpskiwtis och forlengis FM 572 ( 1513) . "],"e":[]},{"a":"formerilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förökande, förstorande. entke tqal aff sinne eghne formärilse ällir wtuidilse fructsamligaren, wardhr sinom delom fulko[m] plikaren (nullus sane numerus mulitiplicate sua fecundior suis partibus perfectior) SpV 501 ."],"e":["-märilse )"]},{"a":"formermer","b":"ab","c":"adv.","d":["yttermera, ytterligare? ath wy wilia formermer sethia oss til wäria BSH 3: 46 ( 1452) ."],"e":[]},{"a":"formiddelst","b":"pp","c":"prep.","d":["1) förmedelst, genom. formedelst sancte anne villie oc milde undrwiselse kom ieg hid til eskilstörp med bode siwge oc swnde HSH 17: 179 ( 1523) . ","2) på grund av, för-skull. o jomfrs maria wy bede tig ödmykelghe ath tw formedelst thyn welsignade son ihesu cristi blodige saar . . . ath tw wildt bide for os til hanom SvT 77 ."],"e":["formedelst SvT 77 . HSH 17: 179 ( 1523) ),"]},{"a":"formiddelst","b":"pp","c":"prep.","d":["förmedelst, genom. " formiddelsth gudz nadhä " BSH 5: 192 (1507, daniserande) ."],"e":[]},{"a":"formidhdagher","b":"","c":"","d":[" , se foremiddagher."],"e":[]},{"a":"formidhel","b":"nn","c":"","d":["förlikning, överenskommelse. " at the med flere gode men hade warit offuer ith förmidel effter radzins befalnigng emellom per jensson och oleff andersson om theris tomptå träto " STb 5: 77 ( 1515) ."],"e":["förmiddel STb 5: 77 /1515) ), "]},{"a":"formidhla","b":"vb","c":"v.","d":["medla, förmedla. nadhinna formedhlande (gratia mediante) Su 266 ."],"e":["formedhla )"]},{"a":"formidhla","b":"vb","c":"v.","d":["1) medla, förmedla, sammanjämka. " pa huilkit hus fornempde her niels persson sin ffornempde stiwffbarn thwhundrade (200) mark giffuit haffuer for theris arffdel i husit som desse dandemen formedleth ok thera mellen laght hade " SJ 2: 133 ( 1489) . " som ldanne men there mellom offuertalet och förmedlat hadhe " ib 194 ( 1491) . hulke suma förnempde hans brabendere fförnögde hustru walburge pa eno mögelighet som hon pa wnthe och gaff i gode dannemanna nerwaren som tet fförmedlande i hennes huss nw fierde dag pintzdage nest fförlidhen ib 272 ( 1495) . STb 3: 235 ( 1495) . " hwadh som giort, sancht och dormylat hade warit thera melle, schulle staducht och fast bliffua " ib 247 ( 1495) . " thet the offuer ene warithado j gode dandamanna nerware offuertalit och förmidlet " ib 249 ( 1495) . - the forscrifne gode men tet offuer ladhe formidlade ok fulkomlice stadfeste SJ 2: 243 ( 1504) . " hwat the gode men ther . . . had e lagty sacht ok formydhlat li mellen " ib (1504) . - förmedla, (genom medling) förhjälpa. FM 145 . (1502). (Sdw 2: 1220). 2) fördela. DD Suppl 25 (1500). (Sdw 2: 1344). 3) förminska, nedsätta. her peder j twnom schal haffue sine xviij (18) öre j gen aff truelss smidh, som han gaff for hesten, formedledh pa ij (2) marck STb 2: 212 (1487)."],"e":["för- . ","-midlade . ","-medlade . part. pret. n. -medlat. -mydhlat SJ 2: 243 ( 1504) . ","-mylat STb 3: 247 (1495)),"]},{"a":"formidhlare","b":"nn","c":"","d":["förespråkare, hjälpare, beskyddare. (vår skapare) flyar, oc ryktar all waar ärande ok widhertorft, swa som een mildaste formidhlare (advocatus), och . . . aldrathrolighasta thiänare Mecht 275 ."],"e":[]},{"a":"formidhling","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"formindra","b":"vb","c":"v.","d":["förminska. " tha the sik sagho förmyndrada " MB 2: 137 ."],"e":["förmyndra . "]},{"a":"forminna","b":"vb","c":"v.","d":["påminna, erinra (ngn om ngt). fformynte borgamestaren . . . var höffuitzman her sten sture på thet han radit loffuit hade STb 3: 261 ( 1495) ."],"e":["fformynte ) , "]},{"a":"forminnering","b":"nn","c":"","d":["förminskning. SJ 321 ( 1465) ."],"e":["-mynnering )"]},{"a":"forminzka","b":"vb","c":"v.","d":["förminska. " at the ok thera kununglika wald oc hedhr warda ther af huzake förminzkat medh försmåelse ella olydhno " KS 38 (100, 41) . ib 73 (179, 80). SEG 111 . FH 7: 63 (1505, afskr.)."],"e":["fformindzka: -ar SEG 111 . ","formintzske: -es FH 7: 63 (1505, afskr.). förminzka. "]},{"a":"forminzkilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" minskning vthan alle gensägn formynskilse eller forsymilse FM 174 ( 1504) ."],"e":["formynskilse )"]},{"a":"formodh","b":"nn","c":"","d":["förmodan. til formodhe, efter förmodan. thet i wäll til förmodhe (möjl. att fatta ss stående för til at formodhe) hörth och förstandeth hafwe BSH 5: 359 ( 1509) ."],"e":["för- )"]},{"a":"formodha","b":"vb","c":"v.","d":["vänta, förmoda. " formoder jach . . . biscop laurisse i aabo folk och skep " BSH 5: 91 ( 1506) . " äre thee formondes (de kunna väntas) ighen " ib 178 ( 1507) . " the äre formandis tiil edher " FM 245 ( 1505) . " at the gode herre aff vestergötzland . . . ey kompne eller formoendes äre " BSH 5: 354 ( 1508) . som jak förmogher edher herradöme venskap och gangh ib 416 ( 1510) . " nar wij samme tidende framdelis aff borcholm spöriandes oc förmoandes wore " ib 427 ( 1510) . jach fformogher her komer endhe pa thenne bestalningh FM 131 ( 1502) . " aff nogen annen, ther iach förmodde mich faa trösth och hogxwalelse vtaff " ib 240 ( 1505) . " wii formaage at her erich tursson war kommen till stocholm " ib 338 ( 1507) . BSH 4: 261 ( 1501) . " hade the swenske formot then fara " RK 2: 7895 . ib 2611 . " jak förmoder bak oss fiende wara " ib 3: 1055 . " som wi formodhum " FH 6: 3 ( 1441) . " eynkte ont sigh aff noghrom formodhandis " Lg 3: 347 . " aldrigh formode han thz sik ati menten honom tolkit swik " RK 2: 3166 . " ib s. 345, 3: 1964. alle skulo sik dödhin for modha " MD (S) 286 . " formor kak meg fienderne hwar dag aff skane " BSH 5: 71 ( 1505) . " ath wi skolom jw oss inthet anneth formaage " ib 76 ( 1560) . " thet jach mik ey haffdhe formoth " ib 252 ( 1508) . " skal jac ther fore formoge mich stort tal oc rop i thenne landzende " ib 293 ( 1508) . huilchet j skole förmoge eder at sa skeer FM 226 ( 1505) ."],"e":["fformogha: -er FM 131 ( 1502) . formoge. förmoge. formaage. pres. förmodher RK 3: 1964 . ","förmodher ib 1055 . ","fformogher FM 131 ( 1502) . ","förmogher BSH 5: 416 ( 1510) . ","formor ib 71 ( 1505) . ","formaar ib 125 ( 1506) . ","formar ib 482 ( 1511) . ","förmaa FM 420 ( 1509) . ","förmoddä RK 2: s. 345. formode ib 3166 . ","formot RK 2: 7895 . ","formoth BSH 4: 261 ( 1501) , 5: 252 (1508),"]},{"a":"formodha","b":"vb","c":"v.","d":["vänta, förmoda. thå fienderne wore för modandes (kunde väntas) sTb 5: 169 (1517). th[a] äre the formagendes hem til ider ib 339 (15421 ; Kop). vÿ fatige men kunne formoge, at wor schade kom cronen jngenstadz til fordeel eller bestand STb 3: 342 ( 1497) . " som vi förmom skett är " HSH 17: 96 (1523?, Brask). - Jfr formagha."],"e":["för- . ","formoge STb 3: 342 (1497) . pres. ind. sg. fförmoor HSH 14: 57 (1525?, Brask). pl. 1 pers. förmom HSh 17: 96 (1523?, Brask). part. pres. för moandes STb 5: 169 (15417). formagendes ib 339 (1521 ; Kop). Se SDw 2: 1220),"]},{"a":"formon","b":"nn","c":"","d":["förmån. " the haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda " KS 84 (206, 92) ."],"e":["för- )"]},{"a":"formykia","b":"vb","c":"v.","d":["uppmjuka, böja, beveka. " tha the thette hördho latho the fasth dragha, och är . . . mykith for mökthe til thet bestha " BSH 4: 258 ( 1501) ."],"e":["-mökia . ","prert . ","-ter ) , "]},{"a":"formykin","b":"av","c":"adj.","d":["ganska !SYNS_DÅLIGT?. han tok ther wt mz sinne hand fore mykith aff walmogho frö Al 1447 . " formykin dwärff (d. v. s. ganska många dvärgar? el. en ganska stor dvärg?) " ib 5420 . - n. formykit, adv. ","1) för mycket. hawer formykith framdraghith wtläntzska män MB 1: 234 . ","2) ganska mycket. kom fram en man formykit armber MB 2: 408 ."],"e":["för- . ","fore- )"]},{"a":"formyndare","b":"nn","c":"","d":["tutor, beskyddare, vårdare, förmyndare, målsman. pawen . . . skal wara theras kärlikin wäriare oc formindare, wm the hans hiälp bedhas j nakre widhertorfft til tränghiande Bir 4: 39 . ib 38 . " lydeke stralendoprps barna fornindara " SD NS 2: 215 ( 1409) . SJ 171 ( 1448), 274 ( 1459). antwardhadhe han formyndarum sin son clementem ST 39 . ib 234 . Ber 255 . " greta dwme som thäss fernempda bo jonssons hustru war, hafuer oss walt oc t[agi]t til sin formyndara oc sinna barna " BSH 1: 191 ( 1387) . ib 194 ( 1387), 198 ( 1387). henne formyndare SD NS 1: 111 (1402, gammal afskr.). ib 623 ( 1407), 2: 408 ( 1411). til hustru metta . . . formyndara SJ 76 ( 1438) . " jöns magnussen hans degener oc hans wardborch hans fan myndens förmundere " ib 351 ( 1469) . thu skal ther at (med afseende på testamentet) formyndare wara Al 10203 . - föreståndare, förvaltare, helghandz hws formyndare SD NS 2: 35 (1408, i vidim. afskr. af 1411). werner gest ok eliff koperslaghare formundara at sancte örians SJ 36 ( 1426) . aff formyndaromme jöriana meyebärgh oc hans rytinge formyndaromme til hälghandzhws ib 110 ( 1442) . - anförare? lywgande segh wara förmyndara foghota äller capitenara PM 25 ."],"e":["formindare . ","formundare . ","förmundere )"]},{"a":"formyndare","b":"nn","c":"","d":["föreståndare, förvaltare. " han wort tha sielegardsins förmynder " Stock Skb 298 (1515 ; Skip)."],"e":["förmynder Stock Skb 298 (1515 ; Skip)), "]},{"a":"formyndarskaper","b":"nn","c":"","d":["förmynderskap. " thesse sadhe heyne frame vpp frij och quit then formyndarskapp " SJ 330 ( 1465) . tackade honom kerlig for godhe förmynders kapp rede oc rekenskapp ib. " saa möket staffen störbeke . . . oc . . . hustru cristine a hans wegna i förmynderskap i wärie haffue hafft " ib 349 ( 1468) ."],"e":["formyndarskap (förmynderskapp), "]},{"a":"formyrdha","b":"","c":"","d":[],"e":["förmörde HSH 15: 9 (1526) ), V. [Ä. Dan. formyrde] "]},{"a":"formyrkia","b":"vb","c":"v.","d":["förmörka, bildl. : förgäta, förglömma? thz han (ɔ den usel mannen) är wardhaskolandis förmörkir han mz enne ondzskofulle glömsko (obscurat oblivione nefanda) SpV 430 ."],"e":["för- )"]},{"a":"formädder","b":"","c":"","d":[],"e":["för- MB 2: 94), part. adj. uttröttad, utmattad. MB 2: 94 . MD 66 ."]},{"a":"formäkla","b":"vb","c":"v.","d":["mäkla, förmedla (köp o. d.). engelbrechtz zacer til lxxx mark foe sin eklingk, som han formecelede . . . vndan kemmenerana STb 3: 434 (1499)."],"e":["imfp . ","-meclede Stb 3: 434 (1499)"]},{"a":"formäkta","b":"vb","c":"v.","d":["mäkta, förmå. med inf. ath . . . them som förmykith löpa tempera ath alle förmekta ölya PM Skr 146. formechte hustv anna samma sin stiwf barn vtlösse STb 3: 323 ( 1497) . - Jfr formäla."],"e":["för- . ","formechte STb 3: 323 (1497) ),"]},{"a":"formäkta","b":"vb","c":"v.","d":["mäkta, förmå. med inf. ey aff sik thetta bätra formaktandis Bir 4: 41 . alle som formechte suena holda SO 21 . " ath nokor aff kompanommen ey haffde wilith äller ey fförmäktath byggia then delen han vthloffwadhe " PM XI . - refl. formäktas, mäkta, förmå. the ey fformäktass til gillis komma SEG 117 ."],"e":["fför- . ","-ath )"]},{"a":"formäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket mäktig, allsmäktig. thän formäktoghe änglanna ok manniskionne härra wille for mäniskionne skul wardha wanmaktogher Mecht 58 . - övermäktig. kötidh war saa formäktokt owir andan (caro spiritui adeo prævaluerat) SpV 368 ."],"e":["förmäktokt SpV 368 ) , "]},{"a":"formäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket mäktig. han war en formäktig man FL (Cod. C) 5. - öfvermäktig. bliffwe fienderne thom formektige BSH 5: 462 ( 1511) ."],"e":["-igh )"]},{"a":"formäla","b":"vb","c":"v.","d":["föra ordet. xij standa till fasto ath förscriffne morghongaffuo ok then¬ trättonde som förmedler Arfstv 40 . (- fförmelte (för fförmekte) hustru anna samma sin stivffbarn wtlösa SJ 2: 310 ( 1497) )."],"e":["förmela )"]},{"a":"formäla","b":"vb","c":"v.","d":["förmäla, nämna. thesse 12 sworne witne, som här vnder förmeles BtFH 1: 123 ( 1480, nyare afskr.) ."],"e":["förmele )"]},{"a":"formäle","b":"vb","c":"v.","d":["eg. föregående tal. ","1) det som någon uttalar före sin död el. på sitt yttersta; skriftemål ( som någon gör på sitt yttersta). döör vthen allan redzskap oc förmäle SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). at hena rät formäle oc cristelikin dödh MD 172 c. Jfr Schlyter, Ordbok, s. 178; Kalkar, Ordbog 1: 673. Jfr formal.","2) förut giordt aftal, förbehåll. petru kom vt mz thöm formälum Bil 118 ."],"e":["för- )"]},{"a":"formängia","b":"vb","c":"v.","d":["blanda, uppblanda. breuit, som ludher pa then formängda humblan och jernith, som formänges medh luppa jern STb 1: 475 (1478; Burspr). swa ath han aldre och hans köpmen ellir skipfolk forwanskade ellir formengdo thet fath rwmmenie ib 2: 59 ( 1484) . ib. ib 169 ( 1486) feste niclis lag . . . ath han jcke haffuer fförmengt rodstox hmble j prysk humble ib 5: 59 ( 1515) ."],"e":["för- . "]},{"a":"formärkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) , gifva akt på, utforska. hon wille förmärkia hwar aff thz ginge Lg 3: 334 . " speyara vt sände at besee oc förmärkia landzins skipilse oc läghelighet " MB 2: 5 . ","2) gifva akt på, iakttaga, lägga märke till. hon förmärke altidh at herran war altidh gladher tha han gik jn i kamaran Lg 3: 334 . - märka, förmärka. thu haffuer nw wäl förmärkt, hwru thz är om al thingh Lg 3: 331 . ","3) förstå, finna, pröfva. kan ider nade förmerkia. at swa nyttigth är BSH 4: 196 ( 1495) ."],"e":["för- )"]},{"a":"formärkia","b":"vb","c":"v.","d":["2) märka, förmärka. " ytermere kunne the förmerke, at the äre trone och welwilioge j theris arbethe STb 5: 266 (1520). ""],"e":["förmerke )"]},{"a":"formässa","b":"nn","c":"","d":["morgonmässa. " ringa til sokna messan eller formessan altiidh tha tercia wtsanget är " ÅK 60 . ib."],"e":[]},{"a":"formätin","b":"av","c":"adj.","d":["förmäten, öfvermodig? mäktig? han var een formätin (Cod. B mektogh, C formaäktigh) man Fl 5 ."],"e":[]},{"a":"forn","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) forn, gammal, sedan fordom varande el. bestående. forn bref SD 5: 636 ( 1347) . han . . . hindra ok dröver manna samhäld forn ok gamul KS 62 (155, 68) . sigh . . . latha nöghia at thy som gamalt ok fornth haffuer warith SO 47 . ib 48, 50, 51, l86, 151, 203. BSH 4: 150 ( 1491), 5: 74 (1505), 590 !SYNS_DÅLIGT? aff gamblo ok forno frelse SD NS 2: 139 ( 1409) . - forn, gammal, tillhörande en förgången tid. tesse for:da almen[nin]ghia foronä (för fornä) äghiande SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). thes hanom (för hanom vi) ympna äptedöma bådhe ny ok fornt (för forn) KS 30 (76, 32) . ","2) fornad, af ålder förtorkad. tak foruen ranis (för fornen rams?) LB 2: 58 . - bildl. diäwlsins (för drövilsins) thorn gör hiärtat forn (för fornt) GO 66 . "],"e":["fornt . ","forent SO 151, 203 . ","fort BSH 4: 150 ( 1491), 351 (1503). forth ib 5: 74 (1505)),","forna fäþrini , "]},{"a":"forn","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) gammal, forn, sedan fordom varande el. bestående. som gamalt ok forent hauer warit STb 2: 308 ( 1488) . ib 5: 191 ( 1518) . ib 318 (1521 ; Kop). ingen ma vatn aa forno (ɔ af forno) venda androm til skade HSH 13: 77 (1524?; Brask). - forn, gammal, förutvarnde. karl gryte[gyte]res fordna tompt STb 5: 108 ( 1516) .","2) vissen, förtorkad. " forne grena skulo huggas aff thy, at the andro grenane skulo thes mere frukt bära " MP 3: 311 . " han skal bort kastas swasom fornir qwist ib. ""],"e":["fornir MP 3: 311 . ","forent STb 2: 308 (1488). fort ib 5: 191 ( 1518) . ","ffort ib 318 ( 1521) . best. fordna ib 108 ( 1516) ),"]},{"a":"fornas","b":"","c":"","d":[" , se fyrnas."],"e":[]},{"a":"forneka","b":"vb","c":"v.","d":["neka (ngn ngt). egea fornekad honom riket (vägrade att släppa in honom i landet) mz siith folk, the fore matte diomedes bliffwa landsflyktog Troj 285 ."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"forneva","b":"vb","c":"v.","d":["förhindra. " solen opgongandes vthvider sith sken ouer alla jordena vtan bergh höghä skoga eller nagor anner hinder thz fornefwa " LfK 280 . " mz ordhom ok raadhom hennes vtfärdh forneffuadhe " Lg 3: 530 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fornhäfdh","b":"nn","c":"","d":["besittning. DD Suppl 1 (1386). (Sdw 2: 1344)."],"e":[]},{"a":"fornhäfþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fornidhra","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedtrycka, undertrycka. jag begynthe then cristelige tro förnedra RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . vilde then ädle junkaren hennes viliä ey fornidhra Lg 3: 528 . " fornedre herrer och riche och förhögie och förmera städerne " HSH 20: 219 ( 1507) .","2) förminska, förringa. fornidha thet cronen til hörer BSH 5: 541 ( 1514) . " haffwen i thet (myntet) swaa nw fornedrat och forargat " HSH 20: 260 ( 1508) . ","3) nedsätta priset på. tz brödet fförhögia och fförnidra BS 35 ."],"e":["förnedra )"]},{"a":"fornidhra","b":"vb","c":"v.","d":["4) förnedra, vanära. sva framt i villien ekke komma i et openbare rop oc rykthe oc blifva forsmadhe oc et fornerat capita (ɔ domkapitel) Hist Handl VIII 1: 21 (1464)."],"e":[]},{"a":"fornidhring","b":"nn","c":"","d":["förnedring, vanärande. " til . . . cristendomtzens fornedryngh " HSH 19: 69 ( 1504) . - skada. är thet . . . thenne stadhen til fordarff ok fornedring BSH 4: 331 ( 1502) ."],"e":["-nedring . ","-nedryngh )"]},{"a":"fornima","b":"vb","c":"v.","d":["1) förnimma, få veta, erfara, märka. fore wisso skulin i thz for nima Al 10574 . " mykith vnder the fornomo " ib 8100 . " nar en menniske fornemer naghre wredhe j sik " Gers Frest 48 . " ouer all almoghan var thz fornumith " Fr 2902 . ther aff kan iak entke förnymma Lg 662 . " nw hauer drötningen thz fornummet at hertigh frederik hauer här komet " Fr (Cod. B) 331 . BSH 5: 29 ( 1504) . " fornämmer jach aff dannemen, ath the wilia och göra thet sama " ib 153 ( 1507) . " jak fornymmer oppa alla rikesins men the mena konung cristoffar haffua en " RK 2: 6710 . ","2) bestämma. " ytermer war ther fornompnit än Rk 2: 3045. ""],"e":["fornymma . ","förnymma . ","fornema Al 7249 ; ","-er Gers Frest 48 . ","fornämma: fornämmer BSH 5: 153 ( 1507) . ","fornampn ib 29 . ","förnampn ib 337 ; RK 3: 1587 . " fornom (i rimslut) " ib 2: 6565 . ","fornummo Va 53 ; ","fornwmmo MB 2: 27 . ","fornomo Al 8100 ; MB 2: 235 . ","förnomo RK 2: 2026 . ","fornumith ib l2902. förnummet ib (Cod. B) 331 . ","förnomedh FM 426 ( 1509) . ","fornommit BSH 5: 29 ( 1504) . ","förnommet RK 2: 1967 . ","fornompmit ib 3045),"]},{"a":"fornima","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":[]},{"a":"fornimeliker","b":"av","c":"adj.","d":["försvinnande, inseende, förstående. " tw mz formynneliget hiärta omfängeliga anamar myn bod " Troj 12 ."],"e":["fornymmeliget Troj 12 ) , "]},{"a":"fornuft","b":"nn","c":"","d":["förstånd. " han skal sithia j konungx loffth mz äro snille ok stoor fornofft " MD (S) 209 . " som henne älskar mz stoor fornoft " ib 269 . Jfr ofornuft."],"e":["-noft . ","-nofft )"]},{"a":"fornuftogher","b":"av","c":"adj.","d":["Jfr välfornuftogher."],"e":[]},{"a":"fornuftogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ofonuftogher."],"e":[]},{"a":"fornuftoghet","b":"nn","c":"","d":["Jfr ofornutoghet."],"e":[]},{"a":"fornumst","b":"nn","c":"","d":["förnuft. thz (djuret) haffde och engin fornumpst Va 24 . ib 27 .- förnuft, förstånd själsförmögenheter. i fulle fornumpst ok synne thot hon krank war til likamen SJ 79 ( 1438) . " i fulle fornumst wäl witande oc radhande sinom sinnom " ib 116 ( 1443) . - förstånd, klokhet. medh widhirthorftughe foresyn oc fornömst VKR 6 . the sighia . . .the genswar wara aff stor fornwmsth saman sath BSH 5: 395 ( 1510) . " som förnwmpst och sinne haffuer " FM 424 ( 1509) . - Jfr ofornumst."],"e":["fornumpst Va 24, 27 ; SJ 79 ( 1438) . förnwmspst. fornömst),"]},{"a":"fornumst","b":"","c":"","d":[" , f? förstånd, klokhet. om the äru ällre . . . oc diwpare j fornymst Abbedcal li Vkl 85."],"e":[]},{"a":"fornumstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förståndigt, klokt. " gudz ordh redhir thu thinom sena fothom til ena lyktho, mädhan thu swa fornompstelika (tanta subtilitate) dwäls j thänna wäghanna opbörian " SpV 191 . - Jfr ofornumstelika."],"e":["fornompstelika )"]},{"a":"fornumstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förståndigt. " ther foor han fornompstelica mz allom thingom Bi 597. Jfr ofornumstelika ""],"e":["fornompstelica )"]},{"a":"fornumsteliker","b":"av","c":"adj.","d":["förståndig, klok. " ath j besedeliga offwertänken mz fornwmsteliged forstand om thetta ärande " Troj 50 . - Jfr ofronumsteliker."],"e":["fornwmsteliged Troj 50 ) , "]},{"a":"fornumstelikhet","b":"nn","c":"","d":["förstånd, klokhet. " skykkade agamenon syn här oc spetzsar mz granna atwakt oc fornwmstelighet som the skulle draga tiill slagzs " Troj 147 ."],"e":["fornwmstelighet Troj 147 )"]},{"a":"fornumster förnymster gu c 20 s. 346","b":"av","c":"adj.","d":["förståndig, klok. " nawus ua uum lärder wis idkin förnymster kringer ok treffuyn " GU C 20 s. 346 ."],"e":[]},{"a":"fornumstogher","b":"av","c":"adj.","d":["förståndig, klok. " her eric . . . loth vp fornwmpstogom manne lasse laurenssone radmanne twa stenbodher " SJ 2: 77 ( 1482) . fornumstig oc besxkedelig man jon bonde Bergström, Arb Kr 165 ( 1494) . - Jfr välfornumstogher."],"e":["fornwmpstogher: -ogom SJ 2: 77 ( 1482) . ","fornumstigher: -ig Bergström, Arb Kr 165 (1494). fornymstogher GU C 20 s. 374 . ","fornwnstogher: -og Troj 122 . ","fornwnstigher: -ig Troj 104 ),"]},{"a":"fornumstogher","b":"av","c":"adj.","d":["förståndig. " j allom sinom ärindom oc allom gerningom fornompstughir oc beskedhelikin " VKR 31 . " at wt sända en gudhelikin fornumstoghan oc ärlikan abota " Lg 3: 47 . " rykta henne ena godha troha (för trona) ok fornomstohha (för -ogha) människei " Gers Ars A 3. SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). Bir 4: 99, 100 . MB 2: 29, 313, 326 . SO 49 . Su 223 . Lg 3: 273 . PM 2 . "],"e":["fornwmdzstogher: -ogha Bir 4: 100 . ","fornomzstogher: -ogha ib 99 . ","fornompstugher . ","förnumpstogher MB 2: 313 . ","förnomstoger: -oge PM 2 . ","förnompstogher MB 2: 326 ; ","-ogha ib 29 . ","förnomptogher: -oga Su 223, troligen skrffel för förnompstoga. ","förnumstigher: -ighe SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)),"]},{"a":"fornumstoghet","b":"nn","c":"","d":["förstånd, klokhet. " prudencia thz är fornomstoghet " Mecht 163 . " wardh longe mädh fornumpstoghet skipat oc stadhgat " Vårfrup 131 . - Jfr ofornumstoghet."],"e":["fornomstoghet SvKyrkobr 241, Mecht 163 . ","fornumpstoghet Vårfrup 131 ),"]},{"a":"fornumstoght","b":"nn","c":"","d":["förstånd, klokhet. Lg 3: 329, 617 . MB 2: 164 . FH 1: 161 ( 1496) ."],"e":["fornompstoghet MB 2: 164 . ","förnomstoghet Lg 3: 329, 617 . ","förnymstighet FH 1: 161 ( 1496), "]},{"a":"fornyia","b":"vb","c":"v.","d":["förnya, återställa. " han haffwir . . . annat sin föt oc fornyat siälana " Bir 4: 102 . ib 103 . " at rensa oc fornya them (ɔ: städher) " ib 113 . " at . . . reglonna gömo fornyis " ib 117 . mit liffwerne ffornya oc bätra Su 251 . " thenna efftherschreffna schraa som borgamestarana ok radit . . . giffuit ok fornyat haffua " SO 95 . ib 101, 116 . alle fornyadhe ther slotloffuan tha RK 2: 5303 . " hafuom wi fulkompnat oc fornyat . . . thet godza skipte " SD NS 2: 216 ( 1409). - förnya, upprifva, upplifva. them (såren) fornyiar thu mik ST 294 . tha förnyghiadis henna sorgh Lg 3: 398 "],"e":["fornya . ","förnyghia . "]},{"a":"fornyia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förnya, återställa, omskapa. förnya gammalt oc grat vax PMSkr 424 . " alla wärldena förnyghe han til en bätra oc likligharen oc ärefullarn stadhga " SkrtUppb 179 . ib 153 . 2) reparera, laga, sätta i stånd. benct clensmid skal fornyia segharen (ɔ urvisaren) STb 1: 233 (1482). ","3) förnya, upprepa. " stod morten lehusen för retta och xij hans offuismen med honum oc förnyegde theis lyffte pa nyt " STb 5: 243 ( 1519) . - refl. "],"e":["för- . ","förnya PMSkr 424 . ","ind . ","förnyar SkrtUppb 153 . ","förnyghe SkrtUppb 179 . ","förnyegde STb 5: 243 ( 1519) . ","imperat . ","*fornyias , förnya sig, omskapa sig. thätta haffwer thu j sancto paulo sighiande fornygins j idhars hogx anda (enovanini spiritu mentis vestræ; jfr Efes. 4: 23) SpV 113 ."]},{"a":"fornyilse","b":"nn","c":"","d":["förnyelse, omskapelse. " scrifthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne (aut conditione ut reparatione) SprV 46. ""],"e":[]},{"a":"fornäm","b":"av","c":"adj.","d":["förnäm, framstående. att han wore lijknadh widh gudh, eller thett förnemste meniskiors natur ssom kann och förmechtar lijcknas widh gudh PMSkr 677 (senare avskr.)."],"e":["förnemste PMSkr 677 (senare avskr.)),"]},{"a":"fornämder","b":"","c":"","d":["förut naämd, ovannämd. vardher thön iordin tha athir löst . . . tha vare min heldir mina arwa vardir hon äntha löst tha vardhe olafs fornemps ok hans arwa Gadolin Pants 271 ( 1366) . - Jfr fyrra nämder."],"e":["sg . ","fornemps Gadolin Pants 271 ( 1366) ),"]},{"a":"fornämder","b":"","c":"","d":[],"e":["fornämpder . ","fornemder . ","fornempdher: -nempdha SD NS 1: 3 ( 1401) . ","fornemfder: -nemfda ib 61 ( 1401) . ","fornempnder: nempnde ib 1 ( 1401) . ","fornäfnder SD 5: 378 (1344, nyare afskr.); -näfndom ib 478 (1345, nyarea afskr.), 479; -näfnd ib 480, 639 ( 1347); -näfndä ib 566 ( 1346), 606 ( 1346). ","fornepder: -nepdä SJ 319 ( 1464) . ","fornömdher: -nömdhä SD NS 1: 167 ( 1402) . ","forenämpder: -nämpda SD NS 1: 34 ( 1401) . ","forenämpdher: -nämpdhom ib. ","forrenempdher: -nempdh FH 5: 51 ( 1467) . fyrnämder L. ","fyrinäfnder: -näfnd SD 5: 562 ( 1346) . ","fyrnempder: -nempdä ib 6: 129 ( 1349) . ","förnämdher: -nämdha Lg 218 . ","förnemder: -nemdi SD 6: 170 ( 1350) . ","förnämpder: -nämpdo ib 129 ( 1349) . ","förnändder: -nänddo ib 65 ( 1348). förnäfnder: näfndom SD 5: 567 ( 1346) . ","-näfndä ib 568 . ","förnäpdher: näpdha Lg 435 . ","förnepder: -nepde HSH 17: 64 ( 13 80) . ","förneppder: -neppd ib. ","förnompder: -nompde SD NS 1: 95 ( 1402), 96; -nompa ib. ","fernempder: -nempda BSH 1: 191 ( 1387)), part. adj. L."]},{"a":"fornäme","b":"nn","c":"","d":["otillåtet bruk el. borttagande af annans egendom, hvilket dock hvarken sker i hemlighet ss stöld el. med våld ss rån. Jfr Schlyter, Ordbok s. 179; Amira, Attschwedisches Obligationenrecht s. 236. göme sik hwar man ät han göri ängum förnäme, vtän han tiki pant fir husalegho ällä falan dryk, vtan han se sakär at þrim markum SR 18 . ib 17 . "],"e":["för- )","fornämis sak , "]},{"a":"fornämna","b":"vb","c":"v.","d":["nämna, tala om. at i oss aldrig förnämpne konwng hans intagelse BSH 5: 176 ( 1507) . Jfr fornämder."],"e":["förnämpna )"]},{"a":"fornämna","b":"vb","c":"v.","d":["kalla att infinna sig? j haffwen wnderwisth förnämpth och tilkallath ordensens personer PMBref 322 ( 1516) ."],"e":["förnämpth PMBref 322 ( 1516) ),"]},{"a":"fornär","b":"pp","c":"prep.","d":["1) för nära. Se Sdw 2: 12320. 2) för när, till skada. ware hans ääre för näär HSH 16: 84 (1504, avskr. fr. 1527?). wara kyrkenne förnäär ib 14: 48 ( 1525) . ","3) för när, på sätt som går (ngn) för när. Se Sdw 2: 1220."],"e":[]},{"a":"fornäs","b":"ab","c":"adv.","d":["för när, till skada. hon (ɔ: dagtingen) är sueriges rike oc ider til nytto oc bestand oc i ingen motte förnär BSH 5: 18 ( 1504) ."],"e":["för- )"]},{"a":"fornöghia","b":"vb","c":"v.","d":["förnöja, tillfredsställa (en fordringsägare). ffore huilket arff hanom fornögde xx marck j gode rede betalingh STb 3: 91 ( 1493) . - ersätta, gottgöra. än thän som stor är han wardhir fornögdhir mz storom lönom (magno premio recompensatur) SpV 400 . " fatighom finnom mädh lön förnöyas " PMSkr 193 . - betala, gälda, giva. swa länghe (till dess) c lödogh mark wardha fornöghdha SDNS 3: 343 (1418). ath fornöghia och bittala hanis hogbeen nyiotio (90) marcker SJ 2: 40 ( 1478) . ib 249 ( 1494) . STb 3: 269 ( 1496) . i 373 (1498). ib 5: 31 ( 1514) . hustrv anna . . . scal fornögie hustrv kaderin mester öriens medh the ij marck ib 3: 202 ( 1494) . " fornögdes per mansson meth xij mark " SSkb 35 (1501-02). ib 74 ( 1502) . fornögdes her jöns jonsson x mark ib 35, 36, 39, 40 (1501-03). - nokon är (el. blier) nokot fornöghder, ngn har (till fullo) mottagit el. uppburit ngt (t. ex. en penningsumma, ett arv o. d.). iiiɉ fat oc et hesta krak som peder redharson kenndes at han thet for nögder war ATb 7 ( 1452) . " hon war wäl fornögd forda päninga somo ib 173 (1462). huilka suma peninga fornempde hielmeka kendis sik til ltakka redeligan och wel fornögd wara " SJ 2: 36 ( 1473) . ib 106 ( 1487) , 119 (1488). STb 5: 84 (1515). cemit . . . kendis sigh the lxiiij marcker til tacka wel fornödan wara SJ 2: 120 ( 1488) . ib 118 ( 1488) . ib 210 (1492). the alle lkendes fullelica vel forenögda wara sista pening medh första ib 148 ( 1489) . kendes for:de her jacob nielsson samma peninge suma wel fornögde ware STb 3: 339 ( 1497) . - betala, giva betalning (för), ersätta. med prep. for. loffuadhe erik andirsson pedhir karsone at fornögia for een hesth ATb 215 ( 1465) . - betala för, giva betalning för. med dat. och ack. broder jenis jacobi bleff ok fornögd xv (15) fath järn i sama summa effte partetal STb 1: 383 (1482). skulle forscrufne hustru ellzebe ok hennis arffuinga fornögie pedher michelssone sin nya mwr SJ 2: 112 ( 1488) . " matis köpman skla förnoie then oxan han tog ffran kalmere lasse " STb 5: 29 ( 1514) . ib 30 (1514). - Jfr välfornöghdher."],"e":["för- . ","förnoge STb 5: 31 (1514) . fförnöie ib 30 ( 1514) . ","förnöyas PMSkr 193 . ","forenöye STb 3: 269 ( 1496) . ","forenöie ib 373 ( 1498) . impf. fornöghdhe. pass. forenög(h)des SSkb 40 (1503?), 74 (1502). part. pet. fornögdher. fornögh SJ 2: 119 ( 1488) . ","forenöghdher: pl . ","-nögda SJ 2: 148 ( 1489) . ","förnoghdher: -nogde STb 4: 225 (1511). ack. sg. m. fornödan SJ 2: 120 (1488)),"]},{"a":"fornöghia","b":"nn","c":"","d":["godtgörelse. skal hännis förnöyo hälffthin aff fornempdom gaardh aff myno godze (trol. för skal hänne förnöyo göra för hälfftina . . . , el. snarare skal hänni förnöyas hälffthin . . . ; pro dimidieate dicte curie, sibi, satisfactio plenaria fiet, de bonis meis) SD 4: 129 (öfvers. i hds. fr. 1440)."],"e":["förnöya )"]},{"a":"fornöghia","b":"nn","c":"","d":["2) belåtenhet, tillfredsställese. hans gulsmet bekende sigh, med sine hustr v förnoei, redelige opburit haffue iije mark STb 5: 5 ( 1514) ."],"e":["förnoie STb 5: 5 (154) ), "]},{"a":"fornöghia","b":"vb","c":"v.","d":["förnöja, tillfredsställa (en fordringsegare). at fornögie hanom mz pant eller peninga SO 115 . - ersätta, godtgöra. fornöghde andirs clostreno nadhindall, met bägghias theris deell y woywala, fore LX mark abo päninger FH 3: 100 ( 1447) . " haffde hanom fornökt fore allan hans andel j haga gotz " ib 4: 53 ( 1457) . - betala, gälda, gifva. giffua oc fornöyghia nadhindals closter fore the andra mynne dottirs greto prouento c mark FH 3: 100 ( 1447) . " aff theris werdh skal fornöghias (persoluatur) them milleligha stadhom . . . thet wy haffuom thöm loffuat " SD 1: 445 (öfvers.). fornöffwada oc strax betthalethä mik . . . her gwnno . . . xxv marc ib 4: 585 (öfvers.). at . . . werner swarte . . .os . . . beret oc fornökt hafuer the giäldh ib NS 2: 16( 1408). fornögha oc betala for:da her iwars geel BSH 4: 78 ( 1471) hanom the sama peninge fornöghia FM 252 ( 1505) . " altid förnöia then tribut wth loffwad war " BSH 5: 626 ( 1520) . " at i aldeles skulle förnöghias til godha redho och wissa betalningh " ib 359 ( 1509) . - betala, gifva betalning för. huilka jord han mik til takka for nöghiat hawer FH 4: 4 ( 1431) . ib 2: 82 ( 1431) ."],"e":["fornöyghia . ","fornögha . ","fornöffwa . förnia. -dhe, -dher, el. -adhe, "]},{"a":"fornöghning","b":"nn","c":"","d":["godtgörelse, ersättning. " fulfölghe then förnöghingh helge hemmingh i gode betalningh " FM 400 ( 1509) . - godtgörelse, upprättelse. andra fornöghyngh göra Gers Frest 33."],"e":["för .-),"]},{"a":"fornöghning","b":"nn","c":"","d":["1) gottgörelse, ersättning. " henrich wan deme busken skulle geffue erik gisleson i gode förnögningh vᶜ (500) mark stockholmsca fför allan sin hustru deel " SJ 2: 192 ( 1491) . swa the henne fore rettin tackade fore goda fornögningh STb 3: 230 (1495).","2) belåtenhet. " at the fatige . . . ganske klenlige . . . förmoge holle thesse skotter theris terning til förnögning " ib 5: 315 (1520, Kop) ."],"e":["för- )"]},{"a":"fornöta","b":"vb","c":"v.","d":["2) förtära. the fförmatthe hwaske fförnötha, älla wth giffwa (oblatern) aff mwnnenom JMPs 317. gästhan gatho the fförnöth christi lecama ib 317 . - bildl. osläkkelikin eller, hwilkin som syntis opbränna oc fförnötha alla wärldena ib 43 . thz som mandemenom fornötte (consumpsit) enghaledhis guddomen SpV 543 . - förbruka. the liws . . . ärw foenöth Svartb 429 ( 1448) .","3) nöta, slita. ärw fötherna (på boskapen) fornötte PMSkr 254 ."],"e":["för- . ","-nötte . "]},{"a":"fornöta","b":"vb","c":"v.","d":[" , ","1) nyttja, använda för nötandhses kropsens krafft oc makt gudhi til loff oc äro Lg 3: 159 . " allan then andra timan fornöta (tillbringa) nyttelika j milda oc höffwisko ärffuodhe " Bir 4: 35 . Su 238 . LfK 52 . Ber 289 . ","2) förtära. " alla fastana the köt fornöta " RK 2: 7658 . " tha hälga offrit war förnöt (förtärdt af elden) " MB 2: 282 . ","3) utnöta, utslita. äru säkkiane äller skräppnonar förnötte aff aller MB 2: 25 . " aff swa stora oc laanga soot . . . förnötter (medtagen) " Lg 3: 370 . Su 91 . ","4) upplösa. lat thz sta swa länge bären ärw fornöth LB 10: 7 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fornötliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ofornötliker."],"e":[]},{"a":"forodhan","b":"nn","c":"","d":["förbehåll, vilkor met swo skäl oc forordan FH 6: 14 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"forordh","b":"nn","c":"","d":["1) förbehåll. jngen forordh rördes STb 3: 228 ( 1495) . - vilkor. tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall . . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom, forordhom, fordelom ok forstyrkyom äfther thet sielaskappaleth . . . försth böriath ok wtgiffwedh war SDNS 3: 265 (1417). ","2) avtal, överenskommelse. " andhers swensson . . . war redeboen ath göre sin edh, som hanom fore lacht war j nagra daga tilforin, om then forordh han skulle haffue loffuit hartwyck veydeman etc. om homblen " STb 3: 319 ( 1496) .","3) förord, inledning. " prologus mesterens eller dichtarens foretalan eller for oordh " SvKyrkobr 121 . 4) pl. förtäckta ordalag, liknelser. thän thima komber här epter j huilkom jak ey mädh tolkom forodom eller liknilssom (in proverbiis) skal ltala ltil ljdher (jfr Joh. 16: 25) MP 4: 32 . " nw talar thu opinbarlika alth thät thu sigher ok hauer jngen forordh (proverbium nullum dicis; jfr Joh. 16: l29) " ib 32 . "],"e":["*forordha mening , "]},{"a":"forordha","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra förbehåll. om jochim trolle forordas inthe BSH 5: 74 ( 1505) . ","2) bestämma, öfverenskomma, aftala. tekkis thöm ey thenn stadhgan halla tha är thet swa forordath ath clostredh ma säthia vppa godzin hwem thöm tekkis FH 3: 41 ( 1444) . " ath alle thenne forscriffne puncta oc articuli äro swa stadhgadhe oc forordadhe " ib 42 . - sluta stillestånd (med förbehåll att det skall upphöra en bestämd tid efter det att någon af parterna uppsagt det samma)? wi . . . takum een vinlikan ok felughan dagh . . . fran thessum daghinom ok til pingisdaghä som här nsät epter komber. ok i fyurä wikur forodhum (sluta stillestånd med fyra veckors uppsägelse). ther epter at thessin daghin gaar wt BSH 1: 131 (1371; forordhum dock möjl. att föra till foropþ 2; jfr Kalkar, Ordbog 1: 679)."],"e":[]},{"a":"forordha","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra förbehåll. förordade . . . doctor hans sig med thenne förlikning ingen anners mans rett niderlegge HSH 16: 86 (1504, avskr. fr. 1527?). 2) förordna, bestämma, stadga. forordhom wy ok stadghom ath . . . SDNS 3: 265 (1417). bestämma, överenskomma, avtala. böryar skiparen skipith litith, och sidhan bygger thet större än förordath oc samtykth war aff kompanommen PMSkr 4 . skadhen är ey räknandis äffther skiplönen vtan then skadhalösnen haffde warith swa förordath ib 35 . ib 20, 63. "],"e":["för- )","forordha sik , utfärsta sig, försäkra, lova. ytermera haffwe för:ne prior och prouisor med brödrane sigh fförordhath, wilkoret och beplictet, ath . . . STb 5: 305 (1513, Bil)."]},{"a":"forordhan","b":"nn","c":"","d":["2) överenskommelse, avtal. skiparen haffwr bygth affwer theras samtykkio oc förordan PMSkr 4 . til thes honom wardher betalth äffther förordanen oc skadhan han haffwer fangith ib 60 ."],"e":["förordanen PMskr 60) , "]},{"a":"forordinera","b":"vb","c":"v.","d":["forordna. " forördinerdh och tilskicked " SO 224 (afskr. fr. 1579)."],"e":[]},{"a":"foroþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förbehåll. vndi swa skiäl oc fororþ SD 5: 567 ( 1346) . medh swa skiel ok forordhum at han skal thet styra ok alladheis som sith eghit radha ib NS 1: 136 ( 1402). ib 63 ( 1401), 167 ( 1402) o. s. v. vth borgha mit godz mz them forordhum at thän som mit godz takir skal borgha mik sit godz atir ST 409 . ib 471 . " petruk kom vt mz thöm forordhom (Bil formälum 118) " Lg 954 . VKR 8 . RK 2: 2513 . LfK 151 . PM 38 . SO 164 . " vtan forordh oc wilkor " ST 489 . giordhe högtidhelika sina professionem wtan förordh ällar swekful hiälparädhe Lg 3: 450 . ","2) aftal, öfverenskommelse. hafuer giort . . . sämio oc fororodh meth . . . priarenom oc brödhrom SD NS 2: 293 ( 1410) . BSH 2: 236 (1425-1496, samt. afskr.). - (?) epter bäggis thera wilkor oc förord FH 2: 109 ( 1437) . - aftal om fred; stillestånd som afslutes med det förbehåll, att det skall upphöa en bestämd tid efter det att någon af parterna uppsagt det samma. Jfr Kalkar, Ordbog 1: 679. wi . . . takum een winlikan ok felughan dagh . . . mädh . . . herra niclisse . . . herra erike kiätilsson. mannä abirnsson . . . fran thessum daghinom ok til pingisdaghä. som här näst epter komber. ok i ryurä wikur forodhum. ther epter at thessin daghin gaar wt, mädh swa skälum at tha the eller wi viliom thessin forordhin vpsighiä. tha skule the thöm vpsighiä mädh vissum budhum ok opnom brefuum i stocholm BSH 1: 131 ( 1371) mädhan thessin dagher ok forordh standä ib 132 . " skulu i allum sakum swa stadhugh forordhin haldas som daghin sielfuer ib. " ib 133 . Jfr forordha. ","3) förord, inledning. här börias foorordh (prolugus) owir regulam saluatoris Bir 4: 5 . MB 2: 217 ."],"e":["foroordh . ","foorodh . ","förordh )"]},{"a":"forpalaz","b":"nn","c":"","d":["främre del av palats. nar the kommo lj konwng priamj forpalatz Troj 90 ."],"e":["-palatz Troj 90 )"]},{"a":"forpanta","b":"av","c":"adj.","d":["1) som pant, i pant. (mitt gods) sum min broder folkes martinsson hafd[e] sat forpanta oc mith fengeilse mz löste VgFormt III 78: 151 (1373).","2) förlorad (om icke inlöst pant). iak skal haffwa ather lösth the sama jordh jnnan annan sancta martins dagh, ällas ok skal lhon wara forpantha Svartb 135 ( 1367) . " lösa iac thet (ɔ godset) eigh firi kyndermässo ther nu komber först. tha skal thet förnampda gooz wara forpanta fran mik oc minum arwm " Gadolin Pants Bil 273 ( 1368) . " löser iac ey thetta fornempdha goz innan thetta oc varra frugho dagh nu näst combir i höst tha scal thet goz vara forpantha oc scal liac ey makt haua älla mine arua thet fornempdha goz sidhan igeen at lösa " ib 281 ( 1389) ."],"e":[]},{"a":"forpanta","b":"vb","c":"v.","d":["förpanta, pantsätta. godz, som mästadeel war vtsät oc forpantath meer än for tw thusand mark SD NS 3: 227 ( 1417) . - Jfr oforpantadher."],"e":["-pantath SD NS 3: 227 ( 1417) ),"]},{"a":"forpanta","b":"vb","c":"v.","d":["förpanta, pantsätta. " alla the län mic oc myna arffuinga forpantat äre " BSH 3: 79 ( 1454) . ib 78 ."],"e":[]},{"a":"forpina","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forpinter","-pynter SvT 101 )"]},{"a":"forplikta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forplikta sik , förpligta sig, lofva. wij forplichte och forbinde oss hwar til annan . . . thet wij williom och skulom stadeliga blifwa widh war rijkes rätt BtRK 127 ( 1348) . " som han haffde sik honom för plikt (Cod. A som han hafdhe honum iät) " Fl (Cod. C) 674 (i rimslut)."]},{"a":"forpliktning","b":"nn","c":"","d":["förpliktelse, utfästelse. " i samma stadfestningh om then förplichtning them och richene vore giord emillan Link biblh 1: 148 (1523; Brask). ""],"e":["förplichtning Linkbiblh 1: 148 (1523; Brask)), "]},{"a":"forpliktogher","b":"av","c":"adj.","d":["pliktig el. skyldig (till att göra ngt). alle köpstädherne i swerige schulle wara forplicoge til at hafua halffdelen i stadz rad tydzske borghamestere Rydberg Tr 3: 676 ( 1471) . " tha äre wii alle thesse try rikes inbyggiara forplictoge ther til . . . medh alla wore yterste macht oc traoschap aff at wäria ib 332 (1474). ""],"e":["-plictoge ) , "]},{"a":"forpliktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forprisadher","b":"","c":"","d":[" , part. adj. synnerligen värderad el. älskad. skulin i wardha mit forprisath folk (eritis mihi in peculium de cuntis populis) MB 1: 328 ."],"e":[]},{"a":"forqväfla","b":"vb","c":"v.","d":["qväfva, förqväfva. " hwar ärw the wagnane brwtne oc fiendannas här för qwäffder " MB 2: 81 ."],"e":[]},{"a":"forradh","b":"nn","c":"","d":["1) betänkande, överläggning. oc at mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls SvB 361 (början av 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"forradha","b":"vb","c":"v.","d":["1) genom ont råd förvilla, förleda. swa wardha idher sinne rorradhin (corrumpantur), ok falla ok fara illa SpV 411 . 2) förråda, handla svekfullt mot (ngn). iudhana förrodde wan härra SvKyrkobr 87 ."],"e":["förrodde SvKyrkobr 87 . part. pret. forradhin),"]},{"a":"forradhare","b":"nn","c":"","d":["förrädare. STb 5: 227, 241, 242 (1519). - Jfr hovudh-, lands-forradhare. "],"e":["för- . ","förrädare: -n STb 5: 241 (1519). förredare: -n ib 227 ( 1519) . forredere ib 242 (1519). foredere: -s ib 227 ( 1519) )), ","*forradhara ordh","forradare- STb 5: 228 (1519) ), ","*forradhara stykke","forrädara- Troj 223 )","*forradhara tal"]},{"a":"forradhilse","b":"nn","c":"","d":["1) förräderi. " item hwar som slaar en man i häll . . . at han engin fridh niwte i kirkio eller clostre, ok eigh then, som forrädhilse gör " Priv f Sv st 81 ( 1436) . STb 3: 333 (1497), 396 (1498). ib 5: 160 ( 1517) . 2) bedrägeri, svek. thenne xij ranssakado vm i gryth . . . ok the ransakadat sa ok sagdo thz vara stor forrädisse, for thy ther fans bly ok sadan forrädisse. JTb 76 ( 1481) . "],"e":["för- . ","forrädhilse . ","forrädisse JB b 76 (1481). ib. föredelsse STb 5: 160 ( 1517) . ","forredelse STb 3: 333 (1497), 396 (1498)), ","forradhilsa band (förrädilse- PMSkr 121), ","*forradhilsa thanke"]},{"a":"forradhilse","b":"nn","c":"","d":["förräderi. tok sik thädhan sinna forradhilsa sak oc tillfälle Bo 162 . göra forrädhilse mote sinom herra Gr 262 . stemplade stort forrädilse RK 2: 8186 . Gr 269 . Bil 827 . KS 30 (76, 32), 59 (146, 64) . KL 45 . Bir 1: 113, 145, 147, 3: 77, 429, 465 . RK 2: 3483, 9431, 9458, 9492, 9539, 9952, 9598 . MB 2: 204, 255, 278, 321 . FM 233 ( 1505) . "],"e":["forredelse ib 3483, 9458), ","forradhilsa anbudht","forrädhilsa- )"]},{"a":"forradhirska","b":"nn","c":"","d":["förräderska. Gr 288 . Su 44 ."],"e":["forrädirska Su 44 ),"]},{"a":"forrama","b":"vb","c":"v.","d":["berama, fastställa, bestämma, besluta, aftala. thet möthe som wy och konungh cristiern forramat oc begripit haffwa BSH 3: 191 ( 1468) . wy . . . haffua . . . forraamet oc giort en felig dag oc friidh ib 4: 2 ( 1471, samt afskr.) . " then dechtingen war raamat vm jnuencionis crucis " RK 2: 1734 . " forramde the et annat lag " ib 6354 . " hade forramt sa j lag " ib 7983 . them j mellom the swa förram ib 2511 . ib 4506, 5698, 6414 . 8165."],"e":["forramen RK 2: 8165 (i rimslut). forrama. förraama. för raama. -adhe, "]},{"a":"forrama","b":"vb","c":"v.","d":["berama, fastställa, bestämma, besluta, avtala. til thes vi meth flere righens radh ythermera forramom om thera priuilegia, frihet oc bestand UrkShist 1: 12 ( 1448) . " matte ta forrama en tidh til oc göra lagho skipte " Arfstv 23 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"forraska","b":"vb","c":"v.","d":["öfverraska, öfverrumpla. wilia forraskan BSH 5: 273 ( 1508) . " oppa thet ider stadh och rijkesens skal ecke vardha förraskadh " ib 296 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"forraskilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" öfverraskning, öfverrumpling. om the kwnne ther nageth angrep göre heller forraskelse FM 442 ( 1509) ."],"e":["-else )"]},{"a":"forrasking","b":"nn","c":"","d":["öfverraskning, öfverumpling. " vill iach . . . hafwa calmarna stadh forwaret för rörraskningh " FM 429 ( 1509) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forraþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom ondt råd förvilla, förleda. the ärligha quinnona haffwer inghin forradhit annar en han Lg 3: 152 . ","2) genom ondt råd bringa i förderf, förråda. vildo han forraþa Bu 102 . " han var forraþen ok saldar af sinom svene " ib 138 . " hwat är wärre forrhädilse. än hwar som tw äru saman fögdh mz eno olösliko bande ok annat forradhir annat " Bir 1: 147 . Bil 82 . Bir 1: 17, 114, 145, 3: 250 . Va 14 . Iv 2667 . RK 1: 569, 3777 . Al 7630 . Ber 132 . MB 2: 257 . Lg 36, 3: 103 . - genom förräderi öfverlemna, genom förräderi föra. for räþ þöm baþa tel döþ Bu 395 . " han forredh ihesum til corsith " Bil 87 . - genom förräderi röfva. thu forrädh corsit fra mik Bil 87 . " at han ey eens rykit vtan jämwäl liffwit aff os wilde förradha " MB 2: 203 . - genom förräderi beröfva. med två ack. som mangen man forradha liff och helbrögdä Va 29 . han är mik forradhin Lg 3: 152 . - med ack. samt af med följ. nomen. mente the konung karl aff rikit forrade RK 2: 8223 . ib 9502 ."],"e":["för- . ","firi- L. ","forraddo RK 1: 3777 . ","forraadhin . ","förraddher: -ddhe MB 2: 265 ; -ddha ib), "]},{"a":"forraþare","b":"nn","c":"","d":["förrädare vtän han se morþäre sins härrä. forraþäre. oppinbar þyuner SD 5: 637 ( 1347) . " var härra vilde eigh nämna sin forraþara " Bu 100 . mathias waldis ljnnan jude forrathera stath Bil 243 . Bu 139 . Bir 4: (Avt.) 184, 185. KL 132 . Bo 98, 162 . Bir 1: 143, 145, 147, 2: 75, 3: 133. Al 7626, 7684 . RK 2: 3499, 4034, 4415, 9606 . PM 23 . "],"e":["forraþäre . ","förrathere . ","forrädhare Bir 1: 145, 3: 133 ; Al 7626 ; ","-a Bir 2: 75 ; Al 7684 . ","forrädare RK 2: 9606 . ","förrädhare ib 3: 190 ; PM 23 . ","forrädher RK 2: 4304 . ","forräder: -ers ib 3499. foredhare ib 4415), ","forradhara bref","forrädare- )","forradhara rätter","forradhara spil","förrädare spell )"]},{"a":"forriver","b":"av","c":"adj.","d":["alltför frikostig. om hon haffwri warit fforriiff at giffwa ällir fforspar gömande SvKyrkobr 349 ."],"e":["fforriiff SvKyrkobr 349 ) , "]},{"a":"forrosa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forrosa sik , berömma sig för mycket. forrosa thik ey ST 515 ."]},{"a":"forrutin","b":"av","c":"adj.","d":["förrutnad, ruten. " et forrotith mwra hwalff " Al 8276 ."],"e":["-rotin )"]},{"a":"forrutin","b":"av","c":"adj.","d":["förruttnad, förmultnad. " thet klede . . . war mal äthith och forrwtheth " STb 1: 1 ( 1474) ."],"e":["fforrwtheth STb 1: 1 (1474) ),"]},{"a":"forrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka, försträcka. som sig haffua forriikt i lidomen LB 7: 133 ."],"e":["-riikkja )"]},{"a":"forrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka, för sträcka. boghen förrykther pa fää PMSkr 234 . "],"e":["förrykther PMSkr 234 ) , ","*forrykkia sik , försträcka sig. ofta händer ath oxa förrykkia sigh ath boghen gaar aff lidhenom PM Skr 234. thät (ɔ brännvin) är goth them sigh haffua förrykth i lidomen Sex ekon tr 275 . - Jfr forräkkia."]},{"a":"forryma","b":"vb","c":"v.","d":["skryta. " för forrymade altidh the at en war manligare än marskens thre " RK 2: 6502 . "],"e":["-rima . ","-adhe )","forryma sik , skryta, skrytsamt lofva el. hota. han forrimadhe sik mz store höghfärdh ath wilia komma in til iherusalem mädh en starkan härskiold JP 22 ."]},{"a":"forryma","b":"vb","c":"v.","d":["2) rymma från, fly från, övergiva. grecana ythermera forrymde syn paulon och bolastäder Troj 143 . ib 205. troyaner trikthe swårliga j moth grecana saa ath grecana matthe forryma markena tilbaka ib 176 . ib 134. - vika undan för. the aleninga, som silgde in på thet andre skip, skole förliche sig, men thet kom til aff wade, och ingen kunde then andre för ryme för noga wäder skull STb 5: 73 ( 1515) ."],"e":["för- . ","forrymma Troj 134 . ","-dhe ) , "]},{"a":"forryma","b":"vb","c":"v.","d":["bortrymma. " alla the bönder och landboer, som i thenna twedrächt förrymde äro i köpstädher " GS 45 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forryme","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forrädhare","b":"","c":"","d":[" , se forradhare, forradhilse."],"e":["forrädhilse"]},{"a":"forrädhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förrädiskt. the skalke som thette perlemente foretaghet . . . oc förredelige bygint haffue STb 5: 327 (1521; Kop)."],"e":["förredelige )"]},{"a":"forrädhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förrädiskt. " at jach mich forädeliga bewijst haffwer " BSH 5: 626 ( 1520) ."],"e":["-liga )"]},{"a":"forrädheliker","b":"av","c":"adj.","d":["förrädisk, svekfull. giorde siden then falske och fördelige dagtingan STb 5: 260 ( 1519) . med . . . falsk förredelig stempling ib 323 (1521 ; Kop)."],"e":["förredelig )"]},{"a":"forrädheliker","b":"av","c":"adj.","d":["förrädisk. " tz barn tha födis tz vardher . . . forräde liigiit " LB 7: 95 ."],"e":["-liigin )"]},{"a":"forrädheri","b":"nn","c":"","d":["förräderi. " at thera forräderi ey vinna kunde " RK 2: 9602 . ib 188 . FM 528 ( 1511) ."],"e":["förrädhri RK 3: 188), "]},{"a":"forrädheri","b":"nn","c":"","d":["förräderi. " thet opinbarlige och oerlige fforedirij, som benct larensson hade swiglige giort sin rette herre STb 5: 158 (1517). ""],"e":["fforederij STb 5: 158 (1517) ), "]},{"a":"forräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka, försträcka. ärw badhe thee främre boghana förräkthe PMSkr 234 . - Jfr forrykkia."],"e":["förräkthe PMSkr 234 ) , "]},{"a":"forräkna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["förräknadh PMSkr 100 ),","*forräkna sik , förräkna sig, räkna fel. köpmannen . . . haffwer förräknadh segh oc farith willer PMSkr 101 . Jfr oförräknadher."]},{"a":"forränna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forränna sik , springa för långt. knwt saxtorp sik ter förrendhe RK 2: 2495 ."]},{"a":"forrätta","b":"vb","c":"v.","d":["gå ed på. han skulle forrettha thät han ey viste huath henne morgh[eng]affuor varo Arfstv 36 ( 1461) . " satte iak thät j retten om honom bordhe latha thät breff fore koma äller ok forrettet thät ath han ey haffde thät j värie " ib 44 ( 1461) ."],"e":["forrettha )"]},{"a":"forrätta","b":"vb","c":"v.","d":["göra rättelse. BtRK 113 ( 1436) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forrördher","b":"av","c":"adj.","d":["först omnämd. om förrärda bryllops kosth RK 3: 333 . ib 335. BSH 3: 4 ( 1449), 131 ( 1460). VAH 24: 325 ( 1473) . SO 84, 102, 106, 118, 194 . Lg 813 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forrördher","b":"av","c":"adj.","d":["se fyrra rördher."],"e":[]},{"a":"forröva","b":"vb","c":"v.","d":["plundra, utplundra. " kan thet oc swa hända at gozit vardher forröuat älla forskattat älla ok alstingx ödhelakt " Gadolin Pants Bil 283 ( 1396) ."],"e":["forröuat ) , "]},{"a":"fors","b":"nn","c":"","d":["torrens, fors, forsande flod, ström. " vnum torrentem siue fors " SD 2: 22 ( 1287) . " huat thz war antigen ström eller fors " RK 2: 8087 . " twert ofuer älfuen mellen forsena ridhe " ib 8904 . " försenvart tha deger oc stoor " MD 345 . then stadh näskäl, som thydher a lationo torrens botri o a wart maal wiinklasa fors MB 1: 401 . " hon göth wth tharä som fallande fors " MD 37 . SD NS 2: 25 ( 1408) . MB 1: 432, 2: 41 . " godhe borgha stadhi skulu wara . . . i forsom älla flotmosom (si . . . paludes aut flumina circundant) " KS 85 (207, 93) . Va 50 . LfK 143 . tesse for:ne two forssär skole bliffueforekonungx adrär VAH 325 ( 1473) . " then fiisk j fforsmene ffel " FM 607 ( 1513) . - i ortnamn. curia forsæ SD 2: 140 ( 1292) . molendinum meum lin forsum ib 20 ( 1287) . " jn torrente . . . langafors " ib 51 ( 1288) . " predia sua fallandafors " ib 136 ( 1292) . halis fors FH 3: 4 ( 1352) . - Jfr konungs-, qvärnafors. "],"e":["forsa karl , "]},{"a":"fors","b":"","c":"","d":[" ), n? Se Sdw 2: 1220. 1) våldsamhet, våld. (han) stegh medh fors offuer garden jn och begynte at slas STb 3: 106 (1493). ","2) fart, hast? kune tu formerke at ste[der]ne ville noghen skip hijd skijcke med fos, at tu kune komme med them VgFornmt II 1: 18 (1521)."],"e":[]},{"a":"fors","b":"nn","c":"","d":["fors. " theris fää aff ingos by gaar öffuer forsedh om somaren " Svartb 481 ( 1464) . - bildl. thins fors lustelikhet (felöversättn; jfr Lat. torrens tuæ volupatis) opfyllir them mz osighelike glädhi SpV 490 . - Jfr laxa-, stena-fors."],"e":["sg . ","med art. forsedh? Svartb 481 ( 1464)"]},{"a":"forsaghþer","b":"","c":"","d":[" , se foresighia."],"e":[]},{"a":"forsaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) afsäga sig, afstå från, öfvergifva, försaka. forsakede oc wedersade wij all then räth BSH 4: 228 ( 1497) . - öfvergifva, försaka, förneka, hafdho ofwirgifwit oc forsakat thera gudh ST 518 . ib 11, 98 . Su 208 . " warsh herra ihesu christi wälsighnadha nampn forsaka " ST 100 . ib 96 . ","2) förneka, betrida. " jak thz ey försakar " RK 3: 4106 . ","3) underlåta. " är thesse eder betalningh försaakath " BSH 5: 360 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"forsakning","b":"nn","c":"","d":["avsägelse. Se Sdw 2: 1220."],"e":[]},{"a":"forsaltadher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket salt. j beskasta äller försaltadha haffwit MB 2: 49 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsalter","b":"av","c":"adj.","d":["alltför salt. swa bliffwer han (osten) ekke hologher ey försalther oc för PM Skr 245."],"e":["för- )"]},{"a":"forsambla","b":"vb","c":"v.","d":["samla, församla SJ 2: 126 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"forsambla","b":"vb","c":"v.","d":["samla, församla. försambla en her RK 3: (sista forts.) 5583 . ib 5659 . " waarä ther och forsambladhe borghämästere, raadet oc XLViij (48) aff menigheten " BSH 5: 15 ( 1504) . ib 16 ( 1504) . ath samma swmma war forsamlet j enr gode matte FM 107 ( 1498) . " thz öffra watnet bliffwir j sik församlat stadugt " MB 2: 9 . "],"e":["försambla . ","forsamla . ","församla )","forsambla sik , församla sig; samlas. församblado the sik j staden sylo MB 2: 58 . ib 18 . - refl. forsamblas, församla sig, samlas. forsamblades tith tesse . . . werdoge fäder, erlige herrer oc godhä män BSH 5: 15 ( 1504) ."]},{"a":"forsambling","b":"nn","c":"","d":["församling, samling. " ther var stor forsambling " BSH 5: 363 ( 1509) . scriffua almogen til vppa bade sydor i badhe forsamplingena ib 4: 9 ( 1471) ."],"e":["-sampling )"]},{"a":"forsamma","b":"vb","c":"v.","d":["församla HLG 1: 115 (1475)."],"e":["perf . ","-adher ) , "]},{"a":"forsamna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forsampna . ","församna . ","försampna . ","forsamna sik , = forsambla sik. the försampnade siig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 272. then fuktogha hiithan som i sompnen forsamnar sig i ögonen LB 7: 171 . - refl. forsamnas, = forsamblas. församnades mith folck RK 3: (sista forts.) 4736 ."]},{"a":"forsamning","b":"nn","c":"","d":["församling; hop. " forra en nagher merkeligin forsamningh wart öthem war aff menighetinne " BSH 5: 181 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"forsat","b":"nn","c":"","d":["försåt, bakhåll. " difäfwllin är altidh i forsat " KL 350 . " sither broder i fforsath ffor brodher sin " SEG 120 . giordho galadite . . . försaat oc bemanning j wadhen MB 2: 110 göra honom forsat B o 155 . ib 26 . " satto forsat for han " KL 40 . Bir 1: 158 . " alla the forsatir som the satto for han " MP 2: 225 . " at honum foresattis foressater " Bir 3: 154 . " forsate äru j wäghenom " ib 1: 256 . vakta thik for thera forsatom Bo 157 . " thyt som försaathen sik lönlika gömdo " MB 2: 22 . " staan vp aff idhrom föresätom " ib 20 . " skikkade syn föresaat när sichems stadh j fyrom stadhom " ib 100 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). Bo 12 . Bil 898 . MP 1: 202 . Bir 1: 267, 2: 143, 223 . Ber 67, 152 . MB 2: 99, 100, 120, 137 . Lg 809 ."],"e":["for saat Bir 1: 158. forsaat ib 2: 143 ; Bo 26 . ","försaat . ","försaath . ","foesat: -satir Bir 2: 223 . ","foresaat . ","föesaat . ","föresät . ss f. pl. -ir),"]},{"a":"forsat","b":"nn","c":"","d":["försåt, bakhåll. " feste mogus dws lagh for j forsaath " ATb 136 ( 1460) . - bildl. ont anslag, stämpling. sta mot diäwlsins forsattom Hel män 132 . " försater aff iudhomen tholande " SkrtUppb 323 ."],"e":["för- . ","fortsatt: -en PMSkr 159, -om Hel män 132), "]},{"a":"forsata","b":"nn","c":"","d":["försåt, bakhåll; bildl. ont anslag. för the idhkelika för sator som iudana altidh tik giordho SvB 40 (slutet av 1400-talet). - Jfr döds forsata."],"e":["för sator SvB 40 (slutet av 1400talet) ), "]},{"a":"forsata","b":"nn","c":"","d":[" L. = forsat. sät forsator mot klärkomen Bir 3: 460 . KL 149, 164 . Ber 153, 157, 181 . Lg 3: 215 . " aff diäffwlsens onzsko oc försatho frälsas " LfK 136 ."],"e":["försatha )"]},{"a":"forsatan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forsatare","b":"nn","c":"","d":["linsidiator, som ligger i försåt. KL 171 . Bir 1: 38, 83, 3: 428 ."],"e":[]},{"a":"forsea","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) föruteseende. thz som nw komith är mz os, thz war ewerfhelika mz honum (Gud) oc i hans foreo MB 1: 320 . ","2) omtänksamhet, klokhet. " mera gör i stridh ok bardagha witer försea ok godh männa, än styrkelekr ok dygher siälde (för fiälde) manna " KS 79 (196, 87) . the mågho sik ok wäria äpte makt ok försea tera ib 76 (188, 83). mz godhe förseo (Cod. A forsyyn 302) MB 1: (Cod. B) 554 . ","3) tillsyn, omvårdnad, styrelse. hiolt rikt riddarskap mz hänna foreseo Bil 263 . " thz är ok dighr hedhr ok ära kunungum ok höäfdingom haua faghran ok renan kost ok faghr ok witra försea (tillsyn öfver sitt hus) " KS 35 (91, 38) . al land the wisa ok godha förseo hava ib 65 (161, 71). godhr witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo ib 57 (144, 63). ib 57 (143, 62), 74 (183, 81). styrande, bestämmande. himbla röras ey aff sinne natwra ensampne, vtan mäst aff ängla krapt, som styra mz skäl oc frälso forseo MB 1: 67 . ","4) gudomlig) styrelse, försyn. vm han räkna änkte vara af sinne skälikhet. vtan alt saman af gudz dooms forsco KL 257 . " mz guz for seo " Bu 182 . " ängin är annur ödhna än gudz forsea " Bil 353 . MB 1: 137 . Bir 4: 300 . ","5) hushållerska. " hustru lucia mester magnisse forsia aff vpsala " SJ 392 ( 1474) . " hustrv ingeborgh fforsye paa steenhwseth " FH 6: 123 ( 1512) . mynne forsyo ib 3: 65 ( 1445) . " han haffde oc ena rätwisa oc gudelika föresio " Lg 3: 434 . "],"e":["försea . ","forsia . ","forsiia: -o KS Fragm. 14, 15. forsya. fforsye. foresea Bir 4: 300 . ","föresea: -o KS 57 (143, 62 ; jfr rättelseförteckningen i Bures uppl.). föresia),","forseo man","för- . ","forseaman L.),"]},{"a":"forsea","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-seeth STb 1: 379 (1482) ),","forsea sik , förgå sig, göra sig skyldig till missgrepp, förbryta sig. widherkendes, thet han hade swa illa foreseth sik STb 1: 32 ( 1474) . thermedh haffuer . . . her sten . . . i engo motto forseeth sik ib 379 (1482). wor kiereste nadigeste herre . . . haffuer jw offurset oc offuergiffuit all owilie och oguntighet ther j emot hans nade eder förset haffue STb 5: 319 (1521; Kop). ib 335 (1521 ; Kop). - Jfr foresea."]},{"a":"forsea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se till, se defter, undersöka, bespeja. alla hans hanning wäl forsee Al 2144 . " the skullo ridha ok forsee hwar the waro nordmennene " RK 1: 3142 . ","2) förse. " skulle hwar sik sielff forsee badhe om fodher saa oc om maath " RK 2: 7135 . " alla städher för sag han mz ympnogha spisningh " MB 2: 271 . " at i wille hanom forsee medth anneth län " BSH 5: 65 ( 1505) . Jfr foresea 7, 8. ","3) försumma. " tw försaagh een godhan leek " RK 3: 1791 . - (?) epter thet her sthen swaa skammälighä haffuer forseth rikesins sloth FM 329 ( 1507) .","1) se sig om. gingo ok för sagha segh j borgena Di 245 . ","2) se sig för, taga sig i akt. then för leer och siik ey wäl förseer RK 3: 651 . ","3) förse sig, förgå sig? eij skolo i sätia ther troo tiil, ath the sig saa forsaago BSH 5: 414 ( 1510) . - Jfr oforsedher."],"e":["forsee . ","för- )","forsea sik , "]},{"a":"forsea","b":"nn","c":"","d":[],"e":["forsia RP II 358 (1399) . forsyia STb 1: 25 (1475). HLG 3: 7 (1517). ib 13 ( 1520) . forscia ib 63 (1523). forsig(h)ia HLG 1: 86 (1487). STb 3: 467 (1500)),","forseo man","foor- )","forseo soldi (forsia- Skotteb 339 (1430-talets börj., Borgm)), "]},{"a":"forseilse","b":"","c":"","d":[" , se foreseilse."],"e":[]},{"a":"forsen","b":"av","c":"adj.","d":["mycket sen. thy konungh erik war ey forseen Ek 49 i var."],"e":["seen )"]},{"a":"forsenka","b":"vb","c":"v.","d":["dröja, uppskjuta. " han skal ey försenka göra räkenskap " PM 53 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsent","b":"ab","c":"adv.","d":["för sent. tha war forseenth MD 170 ."],"e":["-seenth )"]},{"a":"forses","b":"","c":"","d":[" i skulen än tha haffwa swornemän, thiänara och wndersote forses BSH 5: 332 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"forsighia","b":"","c":"","d":[" , se foresighia."],"e":[]},{"a":"forsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forsighia","b":"vb","c":"v.","d":["afsäga sig, afstå från, försaka, öfvergifva. ma ängin forsighia sit himerike fore annars godho MB 1: 347 . KS 14 (31, 14) . " forsagdo thera synder " Pa (Tungulus) 40 . - öfvergifva, försaka, förneka. thu skalt kennas thik hafwa forsakt thin gudh oc thiin döpilse ST 27 . MB 1: (Cod. B) 509 . - med dat. neka oc försighia sik siälffuom Su 350 . - Jfr foresighia."],"e":["för- MB 1: (Cod. B) 509 . ","försäghia: -sägher KS 14 (31, 14)),"]},{"a":"forsighling","b":"nn","c":"","d":["försegling; bekräftselse, överenskommelse. sliik en försigling haffue för:ne alles danmarcx riges köpmens fulmektig[e] nerwarende sendebud oss j alle motte bedeffuet, samtykt oc stadfest STb 5: 311 (1520; Kop)."],"e":["för- )"]},{"a":"forsina","b":"vb","c":"v. refl.","d":[],"e":["*forsinas , sina ut; bildl. försvinna. requies är mz hwilko lhoghenom tillägx thryghetin for thy ath ostadwgha wanskelikhetin forsinas SpV 145 ."]},{"a":"forsinna","b":"vb","c":"v.","d":["förut veta el. förfara? en marskens wen fik thz forsinna RK 2: 3001 . ","1) besinna betänka. took han sik ath forsynna ath ther waro raske hälada vpa RK 1: 2899 . ","2) återfå sina sinnens bruk, komma till sans. Bil 870 . Iv 908 . tha drozatin hafdhe forsinnath sik ib 3379 ."],"e":["-synna . ","-adhe Iv 908, ","forsinna sik , "]},{"a":"forsitia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. "","1) supersedere, genom stillasittande försumma, åsiodosätta. huilken smidher som forsither werkmestara budh SO 64 . FM 449 ( 1510) . - försumma att betala. forsither thz (ɔ: skuth) SO 70 . " hafuer ther inne fäm lödhugha fiärdhunga äuerdhelcia ränto . . . arlika up til bärande ok forsitin war atta ar ok tiughu " SJ 36 ( 1426) . ","2) försitta, genom försummelse (el. försummad betalning) förlora el. förverka. en tregardh som . . . är forsitten for hwsalegha SJ 396 ( 1473) ."],"e":[]},{"a":"forsitia","b":"vb","c":"v.","d":["innehafva rörsätet, presidera. - part. pres. forsitiande, presiderande, förman, the som för sittiandhe äro SGGK 103 ."],"e":["för sittia )"]},{"a":"forsitia","b":"vb","c":"v.","d":["sitta som ledare, presidera (för). wi . . . fulmäctoghe giordhe a waara nadhogs herra konungsins wägna at forsthia konungs räfster Priv f Sv st 128 (1454; avskr.). - stå i spetsen för, styra. Se Sdw 2: 1220."],"e":[]},{"a":"forsitia","b":"vb","c":"v.","d":["och folketymologi) part. pres. forsitin, forstiande (forsitiende etc), försummad, icke betald, resterande. mattis wise ib. d:t (ɔ dedit) vij mark quitus for alle lforsittande aro tilforen ware till thenna thiidh quitus Skotteb 14 (1460-61). lasse andersson quitades met honom all sin forsithna skot til thenne tiidh quit ib 51 (1461-62). quit um alla for sitane skot ib 52 (1461-62). ib 55 (1461-62). ther till gaff hon oss nw xij öre quit alla aar forsitane ib 97 (1462-63). ib 1679 (1464-65), 173 (1464-65). ozenbryggeska d:t v mark ther met är hon alle forsi tene ar quit ib 195 (1465-66). quit for alle forsitende aar ib 201 (1465-66). ib 251 (1466-67). forsetin rentta STb 2: 35 (1484). ib 141 ( 1486) . SJ 2: 178 ( 1490) ."],"e":["-sit(t)en . ","-set(h)in STb 2: 35 (1484), 141 (1486), SJ 2: 178 (1490)),"]},{"a":"forsiunka","b":"vb","c":"v.","d":["sjunka, gå till botten. forgikx skyp och gotz j samma heemrese ok forsanck j appenbare haffuith STb 3: 380 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"forskala","b":"vb","c":"v.","d":["dufna. " om tz !TECKEN? brenth wiin) varder latet i forskalat win, tha kobmer tz aather tiil syna förra mackth " LB 7: 130 . " i thz öl som är forskalad ok tapat haffuir sina makt " ib 3: 82 ."],"e":[]},{"a":"forskamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["skamligt, med skam. forskamlika vika Fr 588 ."],"e":[]},{"a":"forskamliker","b":"av","c":"adj.","d":[" (mycket) skamlig, skändlig. we wardhe the syndogho folkeno ok tungho folkeno j syndhinne, for skamlikom synom affonde släkt (semini nequam, filiis sceleratis) MP 5: 16 ."],"e":[]},{"a":"forskatta","b":"vb","c":"v.","d":["belägga med skatt, betunga med pålaga. kan thet oc swa hända at gozit vardher forröuat älla forskattat älla ok alstingx ödhelakt Gadolin Pants Bil 283 ( 1396) ."],"e":[]},{"a":"forskatta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr oforskattadher."],"e":[]},{"a":"forskikka","b":"vb","c":"v.","d":["1) ställa, (an)ordna. tha haffdom wj gerne personlige warit benegde til thenne rese e huru gud haffde tekt henne förskicke HSH 13: 34 (1524?, Brask). 2) sända åt olika håll. haffue wi lakt oc förskicket wort folk kring om menige riiket i köpstäder clöster oc anner stadz BSH 13: 111 ( 1524) . " iak fik nu j thenna daga edher nades breff aff om thenne suenske fotgongen till kalmara med nogre flere the iak strax förskikkade en deel til eder nades embetzmen her j östergylland loc somme nid til calmara " ib 13: 124 (1525; Brask). - Jfr oforskikkadher."],"e":["för- )"]},{"a":"forskikka","b":"vb","c":"v.","d":["sätta, ställa. " för saat hwilken the förskikkat haffdo " MB 2: 137 ."],"e":[]},{"a":"forskikkilse","b":"nn","c":"","d":["företräde, framstående ställning el. egenskap? at vi räknom oss for ödmiukt minsta vara, än tha at vi hafuum nokor for skikkilse när gudi MP 1: 66 ."],"e":[]},{"a":"forskilia","b":"vb","c":"v.","d":["bestämma, stadga, förordna. " iak . . . bekännes . . . haffwa giffuit ingridhe siggadotter . . . 2 gårda . . . med allom thäm lagom och skälom som wäsgötsk lag vtwijsa ok förskillia SDNS 3: 351 (1418; savskr.). ""],"e":["förskillia )"]},{"a":"forskina","b":"vb","c":"v.","d":["försvinna. " tha thin lykka bort forskinner " MD 296 ."],"e":["forskinna )"]},{"a":"forskingra","b":"vb","c":"v.","d":["förskingra, förderfva, förstöra. dilapidare, forskingra GU 1 . " gaff them j theris händir, som them förskingradho " MB 2: 73 . ib 9, 37, 61, 62 . Su 58 . vordho theras hiärta bedröffdh oc förskingradh (dissolutum; krossade, tillingetgjorda) MB 2: 12 . - förskingra, förstöra, förslösa. hui förskingren i edher tingh Su 91 . han haffwir . . . .rikesins krono äghor oc rikedoma owirflödhelika affhändt oc forskingrat Bir 4: 113 . Lg 437 . " forskingra wärdlzlika rikedoma, giffuande them fatika " Bir 5: 4 . " päninga som . . . hans . . . modher forskingrat oc forfarit hadhe " FH 5: 130 ( 1488) ."],"e":["förskingra . ","förskringra MB 2: 9, 37),"]},{"a":"forskingra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förskingra, förslösa mädh bowerj förskingradhe han borth gotzit PMSkr 70 . 2) uppdela. krononnes iord skulde icke förskingras j sma iord Uppl Lagmandsomb 15 (1490).","3) förskingra, fördriva. " driffwa mang sky samman j en hop oc solen nalkas them förskingrande til nordan. thet teknar storm " PMSkr 293 . 4) avyttra. wore thet ok saa ath the bröder . . . for:da godz . . . sälia wille heller thet i norrehanda matto forskingrade fraa clostridh SDNS 3: 214 (1417). - Jfr oforskingradher."],"e":["för- . ","foreskyngrath STb 3: 393 (1498)),"]},{"a":"forskingrare","b":"nn","c":"","d":["förstörare, förslösare. " profundo dis di sum dere langt vtgiutha förskingra vp äta ok borth kasta vnde profundus a um rusare förskin-grare ok diuper " GU C 20 s. 490 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forskipa","b":"vb","c":"v.","d":["1) förverka med dat. hafui . . . forskipat sino TB 73 . ","2) föryttra, afyttra, afhända. som . . . herra philippus bort saalde ok forskipadhe fore honom mädhan han owermaghi var SD NS 1: 200 ( 1402) . " forskipa älla aflata nokat thz kronone tilhöre " Bir 3: 398 . ib 400 . - Jfr foreskipa."],"e":[]},{"a":"forskipa","b":"","c":"","d":[" , -skipilse, se foreskipa, -skipilse."],"e":[]},{"a":"forskipan","b":"","c":"","d":[" , se foreskipan."],"e":[]},{"a":"forskipta","b":"vb","c":"v.","d":["fördela. hurw the andra äghodela oc arff wart förskifft MB 2: 45 ."],"e":["förskiffta )"]},{"a":"forskiäl","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) skriftermål, syndabekännelse. " hon wil lgöra sin forskäl ok scriptamal vppa thät ytersta " MP 4: 207 . scripta tik raskelica ok gör thin forskäl MP 5: 146 . ib 188 .","5) bekräftelse. " till mera forskiäll ock stadfestilsse bedoms vij nädigfes fadhers . . . insigle hengias vnder thetta breff " FMU 1: 386 (1382?; vidim. avskr. fr. 1538)."],"e":["forskiäla man","fföreskälo- FMU 4: 54 ( 1454) ), ","*forskiäls man","föreskäls- FMU 4: 54 ( 1454) ), "]},{"a":"forskiäl","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vilkor, förbehåll, bestämmelse. gaff sik diäflom mz thöm forskiälum at diäfwlin jätte hanom göra han forman öfwer alla män Bil 766 . ib 387 . SD 4: 389 (1334?), 5: 377 (1344, nyare afskr.), 562 ( 1346), 6: 180 ( 1350). ib NS 1: 63 ( 1401), 89 ( 1401), 97 ( 1402), 98 o. s. v. mädh swa forskiäl at hwat hans tompt är styntre än hälghandz huss tompt thät forbätra husen thär upa standa SJ 74 ( 1437) . vardher thz mz een forskiäl Iv 2440 . ib 1896 . " lagdo henna giptamala forskäl. at wälia (gjorde för hennes giftermål den bestämmelsen att hon skulle välja) sik husbonda aff allom frankarikis härrom ok jonkarum ogiptum " Bil 731 . ","2) testamente? swa bradhlica aff thesse wärld taghin . . . at han sin stykke meth laghlikin oc räth forskäl ey ända kunde SD NS 2: 216 ( 1409) . Jfr formal. ","3) skriftermål, syndabekännelse. scripta tik rättelica oc gör tin forskiäl Cod. Lincop. 4:o LIX s. 189 (enl. uppgift af Rietz i Script. Suec. 5). at wi ey swa tröstom os oppa the ytarsta forskälin oc scriptamlin JP 71 . ","4) ord el. formulär, hvarmed den, som för ordet bland fastarne bekräftar köp el. annat kontrakt om jord. assignado sibi et heredibus suis cum condicionibus legalibus dictis fastum oc forskællum omne ius proprietatis SD 4: 752 (1340, gammal afskr.). cum fastum ok forskiælum ib 5: 365 (1344, nyare afskr.). ib 6: 180 ( 1350) . " fornempa garth . . . hafuer iak laglika fangit i rätto skipte, meth dondemnana witnom ok swa forskälom, som ther ther til höre " ib NS 2: 73 ( 1408). thässe holdho a fasthinne . . . oc herra agmundh giordhe forschääl vm thetta goodz ib 404 ( 1411) ."],"e":["fforskäl . ","forschääl . ","forskiälum . ","forskiällum SD 4: 752 (1340, gammal afskr.). forskällom ib NS 1: 97 ( 1402)), ","forskiälaman","forskiälamanader . ","forskäla- . forskela-. förskäla-. forskälo-. forskiäley-. forskiala-. forskyälu- SD 5: 75 ( 1341) . forskila-. forskiiiä-. forskilu-. foreskälämän (för -man) SD NS 2: 404 ( 1411), gammal afskr.)), "]},{"a":"forskiäla","b":"vb","c":"v.","d":["bekräfta. " likeruiss som vi til förende . . . giffuit oc bebreffwat haffwom for:de closte andra hälfthena aff sama godze som waar mynnogh breff oc theres ther vpa giffuin noogh forskälä " FMU 4: 351 (c. 1470). tha för siälar jac . . . met thesso myno breffwe oc gör thet allom vitherligh at . . . vkkellax dz är mith rätthä mödherne ib 352 (c. 470)."],"e":["för- . ","-skäla )"]},{"a":"forskiälman","b":"nn","c":"","d":[" = forskiäla man. forskalman laurens olafsson Svartb 242 (c. 1410)."],"e":["forskal- Svartb 242 (omkr. 1410) , "]},{"a":"forskriva","b":"vb","c":"v.","d":["2) skriftligen meddela, tillskriva. wij haffue förscruffuit n[a]gre steder, ath theris fulmyndige skule lkomme . . . oss til tals STb 5: 320 (1520; Kop). 3) skriftligen anklaga, i bref förtala (ngn). herman messeman hauer forscriffuat olaff matsson til llybeka STb 1: 72 ( 1476) . tha sporde . . . her sten for:na köpswena till, hwarfore the hado swa forscriffwet honom och tesse goda men her i stadhin till lubeke ib 248 ( 1480) .","4) skriva, avfatta. " wij med wor kiereste nadige herres stathollere, jonker henrik, haffue pa ider nades tröst oc behag fförscriffuit nogre breff til helsingeland, gestrike oc gefle " STb 5: 325 (1521; Kop). ib 326 (1521 ; Kop). 5) proscreibere, döma till till landssflyt, göra biltog. wndhir hwilkins wald ok rike thin stranga rätuisa . . . sändhir os biltogha ok forscriffna (proscriptas) SpV 288 . "],"e":["för- . ","*forskriva til , skriftligen hembjuda (egendom till inlösen). bödz hanom biwda tompten heem, som henne atte, medh twa men eller forscriffne hanom henne til STb 3: 321 (1497)."]},{"a":"forskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) utskrifva, genom utskrifvande sammankalla. hadhe . . . forescreffuit eth herremöthä BSH 5: 15 ( 1504) . ","2) skriftligen meddela. loto oss forscriua at the hafdho widhertalaz oc saman warit BSH 1: 188 ( 1386) . skriftligen anklaga? ffrv birgitte . . . haffuer myn fogde pa benhamer förscriffuit, thet han gör henne stort offuerwald FM 426 ( 1509) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forskrivadher","b":"","c":"","d":[],"e":["för- . ","fore- SO 30 ; VKR 26 . ","forscripuadher: -at SO 30 . ","forscrepuadher: -at SD NS 1: 413 ( 1405) . ","forescripnader: -at ib 2: 190 ( 1409), 193 ( 1409), 195 ( 1409), 205 ( 1409). ","forescrepnadher: -at ib 197 ( 1409)), part. adj. förut skrifven, förut anfördt, förut nämd, ofvannämd. thetta nu forscrifuat är VKR 8 . " som förscrifuat staar " ib 29 . ib 26, 46 . SO 30 . SD NS 1: 413 ( 1405), 2: 190 ( 1409), 193 ( 1409), 195 ( 1409), 205 ( 1409)."]},{"a":"forskrivilse","b":"nn","c":"","d":["skriftlig avbefallning, rekommendationsskrivelse. atj wel göre oc lathen hanum wore forscruffualsse niwte got aath FMu 4: 330 (1469)."],"e":[]},{"a":"forskrivin","b":"","c":"","d":[" BSH 5: 15 ( 1504) ), part. adj. L. = forskrivadher. forscriffna nästa (näst föregående) capitulum Bir 4: 6 . " affhändir iec mik forscreffna godz " SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 3 ( 1401) o. s. v. VKR 7 o. s. v. MB 1: (Cod. A3) 559. RK 2: 9102 . Lg 3: 123 . SO 30, 31, 33 o. s. v. Su 62 . " all thessa forscriffna godz " SD 6: 168 (öfvers.t fr. 1441). affänghom wi os . . .then forscrimpna halftatungh iordh ib NS 1: 498 ( 1405) . som forscripmen kirkia hafthä ib 2: 136 ( 1409), 137. i forscripnit hundar ib 193 ( 1409) . ib 194 (1409, 195, 197 ( 1409), 205 ( 1409). i thessä forscriffne . . . fäders närwärä BSH 5: 15 ( 1504) . - förut beskrifven. j förscriffnom dröffwilsom MB 2: 223 . PM XXIX, XXX o. s. v. - som lhar skrifvit? at nogre andra fongä met honom äre förscriffne (halfva skrifvit?) til lider werdughet om theris fängilsse FM 348 ( 1507) ."],"e":["för- . ","fore- . ","forscripnen SD NS 2: 136 ( 1409), 137. nom., ack. sing. n. forskriffuit Va 5 . ","forscripnit SD NS 2: 193 ( 1409), 195 ( 1409), 205 ( 1409). forscrepnit ib 197 ( 1409) . ","forscrifne SO 33 . ","förscriffne FM 348 ( 1507) . ","forscripne SO 30 . ","forescrepnom BSH 2: 72 ( 1399) . ","forscriffna Bir 4: 6 forscrifne SO 33 . ","förscriffna PM XXIX, XXX . ","forscreffna SD NS 1: 6 ( 1401) . " forscripna ib 22 ( 1401). forscrepna " ib 3 ( 1401), dat. m. forscrepna ib 11 ( 1401) . ","forescrefno ib 56 ( 1401) . ack. m. forscrimpna ib 498 ( 1405) . ","forscrifna VKR 47 . ","forscripna SO 30, 31 . ","forscrepna SD NS 1: 3 ( 1401), 11 ( 1401). pl. nom. m. forscrifne SO 33 . nom. ack. n. forscrifno VKR 46 . ","forscriffna SD 6: 168 (öfvers. fr 1441). forscreffna Lg 3: 123 . ","förskreffna MB 1: (Cod. lA 3) 559 . ","forscrepna SD NS 2: 197 ( 1409) . ","forscriffne"]},{"a":"forskrivin","b":"","c":"","d":["ovannämd. SDNS 3: 145 (1416) etc. - först och främst skriven el. (skriftligen) uttryckt. BSH 5: 582 ( 1517) . (Sdw 2: 1344)."],"e":["sg . "]},{"a":"forskräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["förskräcka. " aff thette . . . tal ware the strax för screcthe BSH5 5: 315 (1508). ffor sadant tal ok rykthe är thenne ffatig landzende ille fforskrecth " FM 513 ( 1511) . " met huilkith tall han haffuer forscreckiädh thenne almoghe " ib 548 ( 1512) ."],"e":["för- . "]},{"a":"forskräkkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förskräckelse BSH 5: 192 (1507, daniserande) ."],"e":[]},{"a":"forskräkning","b":"nn","c":"","d":["förskräckelse. " haffde faath ther en stor forskräckning vtaff " HSH 20: 161 ( 1507) BSH 5: 413 ( 1510) ."],"e":["-skräckning )"]},{"a":"forskräming","b":"nn","c":"","d":["skrämsel, förskräckelse. " the rydzer haffue nw fat then förskreming vid thet nya slot vid narffuen " FH 1: 166 ( 1496) ."],"e":["förskreming )"]},{"a":"forskudhan","b":"nn","c":"","d":["förutseende. Lg 3: 484 . Jfr foreskuþa."],"e":["forskodhan )"]},{"a":"forskulda","b":"vb","c":"v.","d":["förskylla, förtjena, göra sig förtjent af, göra sig skyldig till. med ack. el någon gång (genom slafvisk öfvers. fr. Lat.) dat. thän ther lön forskullar Bo 127 . " at förra kräfwia lönin. än nakat är forskullat " ib 145 . " tok ther tholkin dom som han forskuldadhe " MB 1: 140 . " afskrapa forskuldha pinor " Su 449 . forsculdaha pinor MP 1: 210 . " vara vrangelikhetir forskuladho thz onda som wi tholum " ib 2: 124 . " forskylladhe han haluite mädhan han forskylladhe ey himerike " Bir 2: 12 . " hulke mz ängom forskyllilsom forskylladho mina miskund ib 139. " Bo 40 . KS 64 (159, 70) . Bir 1: 9 ; 63, 126, 169. RK 1: 6, 3433, 2: 1721, 6803 . Ber 33 . " ath hon ekke ther mz skal naghath forskilla när gudhi " Gers Frest 60 . " jak scal nu atirgälda thik thz som thu hawir forskuldat mz mik " KL 83 . " lät them fullelika vndirstanda hulkin atirlön gudhlik lydhna sculde forsculla (mereri) oc hulkom pinom (pænis) forkrupin olydhna sculde forsculla oc wärdhogha göra sina folghara (suos imitatores dignos efficeret) " Bir 4: (Dikt) 228. - med. inf. med at. ödhmiuktin forskullar at faa renlikhetz oc kärlekx dygdh Bo 43 . MP 1: 25 . Bir 1: 40, 4: (Dikt) 228. - med inf. utan at. Bir 4: 40 . " med en sats inledd af at. for skula at hänne wäxa frestilse " Bir 1: 371 . - med prep. til. iak hawir mz gerningom til thz änkte forskyllat Bir 2: 262 . förtjena, inlägga förtjenst. hulka han viste i thy mykyt forskulla Bo 126 . - genom sin förtjenst förvärfva el. utverka. han forskulla siukom mannom helsona Bo 73 . " forskulda sik ewinnelik glädhi " MB 1: 37 . ib 127, 347 . MP 1: 10, 26, 2: 31 . Bir 2: 205, 3: 230, 423 . Ber 19, 59 . VKR VIII . " gaffwo the sik til mykla böner, oc aff thy för skulladho the sik son " Lg 191 . " hulkin thik forskylladhe the bönena mz hulke som thw helsadhe mik " Bir 3: 161 . " the forskullado medh sinom dygdhom ok forskullan ath gudz nadh skulle vppinbaras medh thik " VKR III . - genom sin förtjenst uträtta. här ma synas huru mykit lydhnan forskulla KL 250 . thetta forskuladhe thiin throlika thiänist ST 119 . ","2) förvärfva, förskaffa, inbringa förgör mera än hans ingiäld honom förskulda KS 61 (151, 67) . ","3) genom återtjenst visa sig förtjent af, bevisa återtjenst för (något), stå till återtjenst för (något), vedergälla. huilket jach altiid gerna och kärlighe forskulla wil äpter myn ytyrste formogha BSH 3: 173 ( 1446) . ib 297 ( 1470) . " jag vil thet gerne forskulle oc fortiene " ib 5: 151 ( 1507) . ib 420 ( 1520) . " saa lenge jak leffwer, kan jak aldrig forskwlla, at i werdens welia tala om mik för thee gode män, eder fatige tiänara, thet jak gerna forskylla wil medh myn ödmiwklig tro tiänest ib 145 (1507). thet förskyller jag med eder gerne " FM 239 ( 1505) . ib 362 (1508), 371 (1508). - abs. stå till återtjenst. kwnne thenne dandeswena nyuta myn scriffwilsse goth ath, forskulla jach gerna, sa lenge jach leffwer, medh myn ödmyuke thro thiensth BSH 5: 332 ( 1508) . - Jfr oforskuldadher, oforskuldande."],"e":["-adhe MB 1: 140 ; ","-at KL 83 ; Bir 4: 135 . ","forsculda: -adha MP 1: 210 . for skulda Bir 1: 371 ; ","-adhe ib 169 . ","förskulda KS 61 (151, 67) ; -ät ib 64 (159, 70). forskulla. för skulla. ","forskula: -adhe ST 109 ; ","-adho MP 2: 124 . ","forskwla FM 362 ( 1508) . forskylla forskilla Gers Frest 60; BSH 5: 420 ( 1510) . ","froskuldher: -skuldha (skriffel för -skuldadaha?) Su 449 ),"]},{"a":"forskulda","b":"vb","c":"v.","d":["1) förskylla, förtjäna, göra sig förtjänst av. haffwa the thz siälffwe forskillad loc fortiänth Troj 92 . - genom sin förtjenst förvärva el. utverka. thu . . . fureskulladhe ä mere ok mere nadh SvB 262 (sen. hälft. av 1400-talet). swa är om the människio som gudeligha läs, älla gör andra godh gärningha, ath hon yw mer fförskullar sigh siälffwe än androm JMPs 490. 3) vedergälla. thakkar jak idher kärlika fore thet kornit j mik wntin, ok wil jak thet met idher gerna forskulda j allo godho FMU 1: 350 ( 1374) , ib 3: 61 ( 1434?) , 288 (1443). - Jfr forskulnat, ävensom oforskuldadher."],"e":["för- . ","fure- SvB 262 (senare hälften av 1400-talet). -skylda FMU 3: 288 ( 1443) . -skylla ib 61 (1434?). part. pret. n. -skulath SvB 72 (c. 1520). -skillnad Troj 92 ),"]},{"a":"forskuldan","b":"nn","c":"","d":["1) förskyllan, förtjenst. vars herra pino forskyldan KL 43 . hälgha manna forskuldan ib 44 . " the (ɔ: godho gerninga) waro mykla til forskuldan " ib. " iomfru marie dygdh ok forskuldan " ib 62 . " wärlin staar än for þera forscullan " ib 182 . " at han matte swa pröua sina högho forscullan när gudhi " ib 258 . Gers Frest 60 . gifwa thik värdogh atirlön for thina forskyllan Gr 270 . forskullatinna tappilse Bo 153 . ib 93, 127, 142 . Bir 1: 349, 2: 49, 94, 4: 356. VKR 79 . Lg 336, 819 . Ber 75 . war han biscopir j nampeno oc ey j forskullaneme (merito degenerous) Bir 1: 367 . " at han giälde os ey a domadagh äpte warom syndom och forskuldan " Ber 191 . MB 2: 269 . " min pina som iak var wärdh at thola for mina ondo forskyllan (propter demerita mea) " Bir 3: 146. syndinna pina oc foskyllan (det som synden förtjenar, syndens följd) afskrapas aff rätuisonna bok ib 459 . thänkte mz sik wäghanna ända ok for skuldan (det som förvärfvas genom el. följden af vandringen på vägarne) ib 1: 215 . " for syndanna forskyllan (för syndernas skull, propter peccata) " ib 3: 120 . ","2) förtjenande, förväfvande. til forskuldan äwärdhelikx liffs KL 44 . til mere löna forskullan Bir 1: 75 . " som han ledher til synd oc pinonna forskullan " Su 348 . ","3) tjenstbevisning? löfte om åtetjenst? förbön? lagdho sik stora win om honom lösa badhe mz pänigga oc förskullan Lg 3: 692 ."],"e":["forskyllan Gr 270 ; MB 1: 100 ; Bir 1: 349, 2: 319, 3: 120, 146, 459 . ","forskillan Gers Frest 60 ), "]},{"a":"forskuldan","b":"nn","c":"","d":["förskyllan, förtjänst. aff rätte forskullan (merito) kalladhos the fawidzska SpV 266 . " dömpdes ingwal birgeson til swerdh . . . ath tet ther til kom fran repit, som lhans forskullan war " STb 3: 419 ( 1499) ."],"e":["forskillan Troj 266 )"]},{"a":"forskuldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med skäl, med rätta. han maa wäl forskullelia (merito) bliffwa standande widh wisa manz nampn SpV 258 . maa han wäl forskulleligha (merito) höra thz prophetin sagdhe ib 146."],"e":["-ligha )"]},{"a":"forskuldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["förtjenande, förtjenstfull. " af owiliandis dröfwilsom skalt thu vita at the äru ey forskuldelikin " Su 439 . " mz thz vardha helsamt ok forskuldelikit som förra syntis genwerdhoght ib. ""],"e":["-likin )"]},{"a":"forskuldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["förtjänande, förtjänstfull. " thu synis wthelykkia them som swa dana orden haffwa som mykit äru forskyllelighin (magni meriti) " SpV 15 . - Jfr oforskuldeliker."],"e":["-skyllelighin ) , "]},{"a":"forskuldilse","b":"nn","c":"","d":["förskyllan, förtjänst. " thes mera varda lönen ok förskyllensen " Saml VI 176 (1495). SpV 15 . ib 363 . " til förskullilsinna ökilse " Mecht 290 . - förtjänst som helgon, martyer el. andra gudliga personer ansågos ha förvarvat till förmån för människorna. at han wthan twäkan haffdhe waridht ffördömpdh oc haffde ekke jomffru maria brödherskaps fförskullilse hänne hwlpidh JMPs 438. jac bidher tik for thina kärasta modher iomfru maria böne oc forskuldilse oc alla thinna hälga manna forlat mik alla mina syndhir SvB 25 (1470-80). - berättigat anspråk, berättigande, rätt. hör mina bön, tho at hwaro, at iak haffwir ey mädh gärningomen til thäs änghin forskuldilse SvB 466 (slutet av 1400-talet)."],"e":["förskyllense Saml VI 176 (1495) ; -n ib. förskullilse: pl. gen. -inna Mecht 290 . ","forskyllilse SpV 15 ), "]},{"a":"forskulding","b":"nn","c":"","d":["tjenst, vedergällning? at jac wil wara eders herredöme redebogen tiil al gonst, wilye oc kerlige forskylling BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":["-skylling )"]},{"a":"forskulding","b":"nn","c":"","d":["förtjänst som helgon, margyer el. andra gudliga personer ansågos ha förvärvat till förmån för människormna. bescherma oss ffor aldra helgasta jomfru maries oc alla helganas bön oc förschyllinger SvT 5 ."],"e":["forskyllinger SvT 5 ) , "]},{"a":"forskuldisle","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. (Su 139) L. ","1) förskyllan, förtjenst. KL 202 . " thänk thy i thässo riddarins tro värdhelikhet oc forskullilse " Bo 68 . " thz är os vnt aff hans godhlek oc ey aff wqrom forskullilsom ib (Cod. B) 342. hwar pinas äptir sinom forskullilsom " Bir 1: 387 . ib 129, 2: 109, 117, 138, 3: 114, 4: 130 . Su 139, 185 . " for sin värsta forskyllilse (demerita maxima) " Bir 3: 250 . ","2) förtjenande, förvärfvande. " os ok allom rikesens jnbyggiarom til hugnath ok gudz nadhe forskyllilse " FH 2: 129 ( 1441) . ","3) vedergällning? likamen synes wtantil dödher än thz skyles för mannom, huru han äras i förskuldilsom Su 26 ."],"e":["för- . ","förskuldelse Su 185 . ","forskullilse . ","forskyllilse FH 2: 129 ( 1441); Bir 3: 250; -ilsom ib 2: 117, 3: 114, 4: 130 . ","forskyllelse ib 2: 109 ), "]},{"a":"forskuldnadher","b":"","c":"","d":[" , jfr forskulnat."],"e":[]},{"a":"forskulnat","b":"","c":"","d":[" , thy the enkte annat astunda wtan sielfuan gudh, oc for lthy at wi hawm altidh gudh swasom wi sielwe wiliom, thy är altiidh all waar astundan äptir varom wilia forskulnat (texten torde vara fördärvad möjligen till följd av att ett ok mellan de två sista orden fallit bort) Hel män 171 ."],"e":[]},{"a":"forskut","b":"nn","c":"","d":["förskott på skatt. forskut Bergström, Arb Kr 157."],"e":[]},{"a":"forskut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forskyla","b":"vb","c":"v.","d":["skyla, dölja. " anethenor forskylthe lysteliga siith . . . forräderij " Troj 251 . ib 50 ."],"e":["-skila Troj 250 )"]},{"a":"forskyrdh","b":"nn","c":"","d":["avskärande. " precisio onis q uasi ante cisio forskyrd " GU C 20 s. 476 ."],"e":[]},{"a":"forskälian","b":"nn","c":"","d":[" = forskiäl 3. met rätto ok lagligha skothningh ok forskjälan (för -om?) FH 4: 1 (1410, afskr.) ."],"e":[]},{"a":"forskära","b":"vb","c":"v.","d":["skära el. klippa till skada, skära för mycket. at hanom är nagat forskorit mera än reth an !SYNS_DÅLIGT? bör at vara SO 114 . ib 100 ."],"e":[]},{"a":"forsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) mycket slå, mycket stöta, sönderslå. thera skiolda varo swa forslaghnä thz the matto thöm ey häghna Iv 4943 . ","2) i grund slå, besegra. the konunga . . . som jouse oc isralel förslogo MB 2: 35 . ","3) slå tillbaka, drifva tillbaka? her steens her han wisseligha förslogh RK 3: 2125 . - afvisa? for thän skuld at gudh ey forslar oc ey forlatir the til hans hopas Gr 283 . ","4) öfverslå, räkna. judas vth sände sina män at besee oc försla härin MB 2: 234 . " fore tio twsand man them forslo " RK 1: 2361 . " nordmän swa at man forsloo . . . wäl thry tusand ok än meer " ib 2953 . ib 2: 3894, 8623 . " hanss makt kwnne forslaas til iij eller iiije (400) waraktige " BSH 4: 308 ( 1502) . - (?) thz kan litit forsla (det är att räkna ss litet, det är snart räknadt? orig.: þat er litit fe) Di 99 . öfverräkna, beräkna. forslogo then skade the tagit hade RK 2: 9090 . - (?) manga mz mik thz förslogho RK 3: 4044 . " forsla idhre swene spisningh, poluer, bisse och wärie " BSH 5: 332 ( 1508) . - beräkna, uppskatta. forslag (för forslog) han thet klädet for viije (800) mark örtuger BSH 4: 314 ( 1502) . - uppskattas (till), i värde gå upp (emot). thet järn aff nordskoge kan inthet forslaa wiid then swmmen BSH 4: 314 ( 1502) . ","5) räkna, anse. " for en frwa hon sik forslogh " RK 1: 1143 . ","6) bestämma, afgöra? tha sa var forslagit BSH 5: 502 ( 1512) . ","7) gagna, hjälpa. thz kunne thöm togh litit forsla RK 2: 275 . ib 412, 464, 610, 1786, 3392, 4084, 8702 . " thz kunde thom tog litid forsla " ib 9239 (forsla skulle här möjl. kunna tolkas med: förslå). thz kunde tog alzencte forsla ib 9136 ."],"e":["f-r- )"]},{"a":"forsla","b":"vb","c":"v.","d":["4) räkna, överrräkna, tesse efftersvriffne godemen . . . reknade och försloge thet skot som nogre aff forsriffne . . . opburit hade Stock Skb 211 ( 1522) . - beräkna, uppskatta, värdera. hans kledher . . . ware forslagne fore xx marck STb 3: 269 (1496). wort kniffskyden forslagen, swa sölffuet wogh v!UDDA_TECKEN? lodh ib 97 ( 1493) . - undersöka, anställa undersökning. Se Sdw 2: 1220. - uppgå till, belöpa sig till. hwad som rentan sidan kan förslaa, skal theris för:ne ingiffne syster ffrit och quit opbäre STb 5: 72 (1515).","7) gagna, hjälpa. litidh äller enkte hafdhe forslaghit at mankönith hafde warith lärt . . . wtan thz hafdhe warith atherlet til fädhernis landeth i gen SvKyrkobr 328 . ib 325, 327 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forslagh","b":"nn","c":"","d":["ett slags !SYNS_DÅLIGT? xiii (13) stykke til hopa sten þykkar ok förslagh BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forslaghare","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1220."],"e":[]},{"a":"forslaghare","b":"nn","c":"","d":["sculu smidhi forslaghara oc blasara tridhiungen wtgywa mz mestar mannomen PfN 136 . SD 4: 749 (1340, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"forsleghin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forslika","b":"vb","c":"v.","d":["genom överrumpling bemätiga sig. the schulle forsliche slottith vndan the godemen ther po lage strax j samma natten til forin STb 3. 333 (1497)."],"e":["-sliche )"]},{"a":"forslikning","b":"nn","c":"","d":["öfverrumpling. " ? for swadane vode och forslikningh, som the hedzske rigisins fiendher (i) fiordh moot abo stad bewiisthe " FM 480 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"forslita","b":"","c":"","d":["1) utslita. " ST 143. "","2) sönderslita. losnadho oc förslitos bandhen mz hwilkom han war bwnden MB 2: l118. ","3) genom försäljning stycka; utsälja. the vi wikor skal köpmannen forslidha sine warer GS 68 ( 1491) . BSH 4: 331 ( 1502) . ","4) sluta. " - part. pret. slutad, tilländalupen. swa lenge saadant möte ent oc for[slitet] är " BSH 5: 22 ( 1504) . " hwro then herredahg for slithen är mellom konghen och städernä " ib 202 ( 1507) . daghen (stilleståndet) är i thet nesta försliten ib 318 ( 1508) .","5) slita tvist, afgöra. ath j schullen ther latha forslitis jnne för richezins radh om the gootz och laxafiske FH 6: 120 ( 1509) . - afgöra, bringa) till afgörande el. slut). aldelis forslittet rigisens vordenä ärendhä med thöm till en godh ändhä HSH 19: 89 ( 1505) . eder ärende kunnä tess bätter forslitis i en godh ende till thet bästhe ib 99 ( 1505) . ","6) förhindra? hurw han skulle thz förslita ath han skulle ekke til romara lita MD (S) 236 ."],"e":["för- . ","forsliitha BSH 4: 331 ( 1502)"]},{"a":"forslita","b":"vb","c":"v.","d":["1) slita ut; bild.: (genom begagnande) förbruka. epter thet her hanis haffuer swa länghe nöth kiortelin, tha haffuer han forslitet for:na vj (6) marck (som kjorteln stod i pant för) aff kiortelin STb 1: 287 ( 1481) . förnöta, tillbringa (om tid). ey förslite timan medh fåfengio PMSkr 683 (senare avskr.). 3) genom försäljning stycka; utsälja, försälja. skipparen . . . skal koma hiit til stadin . . . och forslita thet saltidh STb 1: 235 (1480). ath han engte gotz handterande eller forsleth i marcknade ib 286 ( 1481) . FMU 5: 193 ( 1488) . ","5) avgöra, bringa till avgörande el. slut, avdöma. ther fynne tw huru ther om äär och huru tet tha forslytit wort etc med hanom SJ 2: 209 ( 1482) . at tet swa therra mellen forsletit wort STb 3: 417 (1499)."],"e":["för- . ","-slytit SJ 2: 209 (1482vv). -sletit STb 3: 417 (1499),"]},{"a":"forsma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) anse ss allt för ringa, ringakta, förakta, försmå. maria mild mö son ängen forsma Bu 26 . " huru man skulde väruldena forsma " ib 151 . " världinna bälle är forsmande " Bo 126 . for smaþe hans lat Bu 157 . " skal kunungur thz warna, at han se ey suå ödhmiukr . . . at han wardr försmådr " KS 35 (93, 38) . ther man . . . försmå andra man (för män) ok thera åthäue ib. ib 36 (93, 38), 77 (191, 84). Bu 508 . Bil 800 . KL 13, 65, 277 . Bo 66, 102, 106 . 129. Bir 1: 5, 322, 2: 81 . Iv 131 . RK 1: 3838 . Al 6384, 6522 . thän sum lagh forsmaar agher af laghum wära forsmadher SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). - visa förakt mot, skymfa. konungin aff babilonia swa forsma Fl 1687 . " konungin är ther mz forsmaadh " ib 1713 . - sätta sig öfver, icke bry sig om. med inf. apostoli forsma prädica af þässa hems äro Bu 150 . Bo 15 " the skulu hona skända swa at han hona forsmaar sidhan at fa " Iv 2878 . ","2) vara för ringa, synas för ringa. med dat. forsmar os (contemnimus; vi sätta oss öfver, bry oss icke om). nakot lydha thic Bil 598 . " är thz sua at idher forsma thz göra " ib. " tha forsmadhe honom äkke oc lät sik ey forthykkia at fölghia them atir til nazaräth " Bo 136 . Di 112 . " honom forsmadhe thz fadhrin badh " ST 245 . - lata sik forsma, sätta sig öfver, icke bry sig om. thz later iak mik forsma Fr 706 . Va 4 . ","3) känna förtrytelse, förargas, (öfver). risen monde thz dighert forsma thz hertugh fräderik taladho swa Fr 985 . Iv 704 . ","4) vara förtretlig, synas förtretlig, väcka förtrytelse, förtryta. med dat. thetta forsmadhe hans brödhrom ST 397 . ib 372, 402, 515 . " hanum hauer forsmat at sändeboden ware ecke sa kosteligä som han wille " Di 25 . - lata sik forsma, känna förtrytelse öfver, harmas. þa läto romara sik forsma at pilatus skref eigh (thöm) först af hanom Bu 150 ."],"e":["-smaar . ","-sma . imperat. 1 pers. pl. forsmam Bo 106 . ","-småe KS 77 (191, 84) . part. ","-smadde KL 277 ; MP 1: 188 . ","-smaadher ) , "]},{"a":"forsma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta sig över, icke bry sig om. med inf. the forsmadde lärä helsonne väghä SvKyrkobr 187 . Uppl Lag- mansdomb 29 (1490). - part. pres. ringaktande, föraktfull. contemptibilis p c forsmande slaakother eller waapother GU C 20 s. 143 . 2) vara för ringa, synnas för ringa. med dat. är han mykith wngher tha försma androm ath lydha honom PMSkr 204 . 4) vara el. synas förtretlig, förtryta. om hänne haffuir annars loff mistäkx ällir försmaat SkrtUppb 196 . "],"e":["för- . ","-smod SpV 149 ) , ","*forsma sik , visa ringaktning, vara obenägen. hwar som här jnnan är tryskir ok sik forsmar han latir sik ey fynnas rätfärdhoghan ffore gudhi j synom ärindhom MP 5: 110 ."]},{"a":"forsmaare","b":"nn","c":"","d":["föraktare. wärldinna forsmare Bir 1: 303 . Su 152 . LfK 6 ."],"e":["för- Su 152 ; LfK 6 ),"]},{"a":"forsmakta","b":"","c":"","d":[" , se forsmäkta."],"e":[]},{"a":"forsmidha","b":"vb","c":"v.","d":["genom smidning bearbeta. forsmideda han ij fat iern till stadzsens behoff Skotteb 34 (1460-61). jx pund gamol jern forsmidat for j mark ib 44 (146061?). ib 117 (1462-63)."],"e":[]},{"a":"forsmittas","b":"vb","c":"v.","d":["wi . . . siälffue försmittoms (för försmäktoms? perduramus) i glömskonna törko Su 93 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsmädhare","b":"nn","c":"","d":["föraktare. " ehn godher konungh prijssas och kalles . . . peningenäs försmädere " PMSkr 676 (senare avskr.)."],"e":["fr- . ","-ere )"]},{"a":"forsmädheliker","b":"av","c":"adj.","d":["smädlig, skymflig, vanhedrande. " jason oc hercules . . . begärade hjälp aff then till ath hämpna syn forsmädeliga oräth " Troj 24 . " wtwalde han thz oädhal ok forsmädheligha (contemptibilis) a wärdldhinna wäghna " SpV 426 . - föraktlig, för- aktad, försmådd. ok saa mz jämpno löffthe ok lika, skal jomfrun halda sik wärldinne forsmädhelika (se mundo fleri contemptibilem) SpV 466 ."],"e":["-lig(h)er ), "]},{"a":"forsmädhilse","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) contentus, förakt, vanvördnad. " hämdh fför gudz wanhedher oc fförsmädilse JMPs 568. högfärdhin är . . . til them som mindra äru räknadhe forsmädilse (despsectus ad inferiores) " SpV 159 . nä[r]urandhe thing forsmädilse ib 143 . ib 140, 215, 427 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsmädhilse","b":"nn","c":"","d":["1) - forsmäilse 1. Bir 1: 154 . KL 258 . VKR 63 . Ber 20, 166, 227 . ouir alla them som sta j minom forsmädhilsom (in contempta meo, d. v. s. som förakta mig) scal iak hämpna MP 1: 275 . ","2) = forsmäilse 2. ST 251 . ","3) smädelse. han räddisey sinna . . . nästa forsmädilse Bil 861 ."],"e":["för- Bir 1: 154 . ","l-else VKR 63), "]},{"a":"forsmädhirska","b":"nn","c":"","d":["föraktare. " stora thinga forsmädirska (magnorum contemptus) " SpV 160 . lib 161."],"e":[]},{"a":"forsmädhning","b":"nn","c":"","d":["= forsmäilse 1. Lg 3: 485 ."],"e":[]},{"a":"forsmäilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 4) åsidosättande, uraktenlåtenhet. j andra mattho äru the skyldoge fore forsmäelsen thy at the forsmadde lärä helsonne väghä SvKyrkobr 187 ."],"e":[]},{"a":"forsmäilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) contemtus, förakt, vanvördnad. värzlika thinga forsmailse (förakt för verldsliga ting) KL 256 . " rikedoma forsmailse " ib 257 . wärldinna forsmäilse (förakt för verlden) Bir 1: 260, 4: 16 . Su 181 . til . . . alla verlzligx lustas forsmäelse Lg 3: 528 . " försmåilse tera thr fateke warda i misfällo " KS 44 (113, 48) . " hwat är hwar synd wtan gudz forsmäilse mz hwilkom wi forsnam gudhz bwdhordh " Ber 110 . " hulke som sta j minom forsmäilsom (in contemptu meo, d. v. s. som förakta mig) iak skal läta mina rätuis koma owir them " Bir 1: 5 . ofmykil hemelikhet gör giärnt olydhno ok försmåilse KS 35 (93, 38) . ib 38 (100, 41), 76 (188, 83). Bir 1: 47, 120, 126, 276, 2: 136. Su 119 . " är ödhmiukt thön dygdh, ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse (bristande aktning för sig själf) " KS 35 (93, 38) . ","2) förnärmelse, skymf. ignominia, forsmälilse GU 8 . hua tik försmåilse gör KS 23 (56, 24) . KL 111 . Lg 3: 140 .","3) föraktadt tillstånd, förnedring. sänkte han sik swa diupt i ödhmiuktinne muswyrdhe oc försmäilse Bo 31 . ib 39, 129 . Bir 1: 318 ."],"e":["försmäilse KS 76 (188, 83) . forsmäelse. försmäelse. forsmailse KL 256, 257 . ","försmailse Su 119 . ","försmåilse KS 23 (56, 24), 35 (93, 38), 41 (113, 48) . försmåelse KS 38 (100, 41) . ","forsmälse BSH 3: 152 ( 1464) . ","forsmälsse Lg 3: 140), "]},{"a":"forsmäkta","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. forsmäktas, försmäkta, vara el. bliva kraftlös. wj skulom ey forhunghra ällir forsmäktas MP 5: 232 ."],"e":[]},{"a":"forsmäkta","b":"vb","c":"v.","d":[" dat. försmäktades hanom Su 125 ."],"e":["för- . ","forsmakta Su 425 ; ","-is ib 347 . ","med"]},{"a":"forsmäktoghet","b":"nn","c":"","d":[" (kroppens) svaghet, klenhet. astosia sie pe producta forsmäktoghet GU C 20 s. 41 ."],"e":[]},{"a":"forsmäleker","b":"nn","c":"","d":["smälek, skymf; neslighet. ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek STb 3: 13 ( 1492) ."],"e":["forsmeleker )"]},{"a":"forsmälelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lskymfligt. swa forsmälelika röffuarom tilfögdan Su 213 ."],"e":[]},{"a":"forsmäliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) föraktlig, förkastlig. vita mik swa mykyt fordömlicare vara oc forsmälicasre än andre Bir 3: 368 . " ather anama thän försmälika (objetum) fördömilsa sonen " Su 47 . ","2) föraktlig, ringa. thäs blekare oc försmälikare iak synes Su 24 . ib 26, 37, 108 . Lg 819 . " til slemma oc försmäleka gärningga oc ämbethe " Su 105 . sagdho mannin . . . wara . . . forsmälekan wäruldinna (för verlden föraktlig) biscop Bil 630 . ","3) som uttrycker förakt, försmädande, smädlig. ginuerdog forsmälikin ord SO 25 ."],"e":["för- . ","forsmäleker . ","försmäleker . ","forsmälikin . ","försmälikin: -likit Su 26 . ","försmäliken ib 37 . ","forsmäligh: -lighare Lg 819 ),"]},{"a":"forsmäliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) föraktlig, ringa. dispicabilis . . . forsmäleghin GU C 20 s. 193 . thy syntes han forsmägelin swa som naghor man annar SvKyrkobr 155. Prosadikter (Barl) 42 . 4) skymflig, vanärande. jhesus christus leedh alla beeskastga haardhast ok forsmälighasta dööd SkrtUppb 368 ."],"e":["-smäleghin GU C 20 s. 193 . ","-smälegiin SvKyrkobr 155 . -smäleighin Prosadikter (VBarl) 42),"]},{"a":"forsmälikhet","b":"nn","c":"","d":["förnärmelse, skymf. " at j görin mik tholka forsmälikhet " Bir 3: 392 ."],"e":[]},{"a":"forsmälta","b":"vb","c":"v.","d":["nedsmälta. " bortföris oc forsmeltis . . . thet litla som här i stockholm myntas " GS 52 ( 1453) ."],"e":[]},{"a":"forsnarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["alltför snart. alltför hastigt. at the (ɔ glasen) ey bliffwa försnarlika kald PMSkr 565 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsnima","b":"ab","c":"adv.","d":["för kort tid sedan, nyligen. thz är ey langa thz war for snimä Iv 1859 . " hwath här är nu skeet fornimaib 5213. jak war ridhin nu for snima a äwintyr " Fr 1097 . ib 1315 . Al 4872, 5733, 7824, 10479 . Md 92."],"e":[]},{"a":"forsniman","b":"ab","c":"adv.","d":[" = for snima. thz var forsniman ok äkke lango Iv 159 . iak köpte ena mö for sniman här Fl 1637 . Fr 192 . Iv 42, 2906 ."],"e":[]},{"a":"forsoffadher","b":"av","c":"adj.","d":["modfälld? konungen war en försoffat herre, men tha hoppedes han, at han skulle än en tid faa en god hogswalilse STb 5: 231 (1519)."],"e":["för- )"]},{"a":"forsoffadher","b":"av","c":"adj.","d":["domnad. " all wexande thing som nidhertrykt oc forsoffat haffua warit aff winthersins köld " Su 200 ."],"e":[]},{"a":"forsona","b":"vb","c":"v.","d":["försona, förlika, bilägga. wi . . . the twädrägth kärligha förlicadhom oc forsonadhom Bisk Nils´vis-st 194 (1448)."],"e":["för- )"]},{"a":"forsona","b":"vb","c":"v.","d":["försona, blidka. " nu är gudh swa blidhkadhir oc forsonadhir St 215. engin man kunde hans wredhe forsona ib. " ib 220 . - försona (med Gud), bereda försoning el. nåd åt. huru mildelika hon wärnar syndara oc försonar brwtlika Su 139 . - försona, förlika, bilägga. huilket (hvilken tvist) han . . . försonade oc förlikte Lg 294 . - ingå förlikning el. uppgörelse. at gyse van helpte a sins brodhers wegna kortz van helpte. hafuer forlikat ok forsonat wm hesta oc hafuer ok !SYNS_DÅLIGT? annat som thäs !SYNS_DÅLIGT? thiänera misto. tha biscopin slaghin wardh BSH 1: 166 ( 1376) . "],"e":["forsona sik , försona sig, förlika sig. til thäs han haffwer segh försonath mz them som klaghar PM 40 . - refl. forsonas, försonas, vinna förlikning el. nåd. teer hanom wäghin mz hwilkom han maa forsonas mz gudhi Bir 4: 112 ."]},{"a":"forsonan","b":"nn","c":"","d":["försoning, pardon, nåd. " tigghiandis fridh oc försonan aff symone " MB 2: 269 . ropado til symonem om fredh oc försonan ib. wärn oc forsonan höghelikast behööuandis Su 206 . - försoning, förlikning. om thenne forsonen och forlikan FM 105 ( 1498) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsonare","b":"nn","c":"","d":["försonare, jak wtsändir tik en midhlara oc forsonara til thin hälga hymerslika fadher a mina wäghna Su 209 ."],"e":[]},{"a":"forsoning","b":"nn","c":"","d":["gottgörelsetha är han pliktogher giffwa skiparenom the pänyngana . . . wm skiparen ey wil andra försoningh taka PMSkr 95 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsonirska","b":"nn","c":"","d":["försonerska. thu (Jungfru Maria) äst brutlika manna forsonirska Su 208 ."],"e":[]},{"a":"forsova","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forsova sik , försofva sig. the försoffwa sik LfK 148 ."]},{"a":"forspa","b":"","c":"","d":[" , se forespa."],"e":[]},{"a":"forspan","b":"nn","c":"","d":["framtill buret spänne, bröstspänne. hwatfforspan ellir bradz är !SYNS_DÅLIGT? j haffsen j idhart bryst ST 52 "],"e":[]},{"a":"forspan","b":"nn","c":"","d":["framtill buret spänne, bröstspänne. iiij forespan aff silff til choor kaaperna Skotteb 353 (1440 ; Borgm)."],"e":["fore- Skotteb 353 (1440 ; Borgm)"]},{"a":"forspar","b":"av","c":"adj.","d":["alltför sparsam. om hon haffwir warit fforriff at giffwa ällir fforspar gömande SVKyrkobr 349. SkrtUppb 197 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forspilla","b":"vb","c":"v.","d":["1) förderfva, förstöra. " hans lyff och gotz wilde han forspilde " RK 2: 947 . ib 4461 . - tillintetgöra, göra slut på. wildo hans hälgha lifwirne forspilla ST 392 . " byscops kätels opsaath förspilla " RK 3: 910 . ib 1892 . " rikesens friiheeth oss forspilla " ib 2: 5425 . kärlek oc wenskap . . . forspilla ällir forhindra Su 366 . ","2) förhindra, förmena. " engen matte honom thz forespilla " RK 2: 1193 . ib 5717, 7788 . forspilte mangom sinnom saa thz gudhz tyenisth fik ey fram gaa ib 1: (sfgn) s. 178 . ib 189 . " hindrar ok forspyller at magin kan ecke smeltha " LB 7: 75 . ","3) bryta, svika. sin eedh forspilda RK 2: 545 . " the dectingen huargen forspille " ib 3179 . ","4) nedsätta, förklena? aktena . . . bakdanta the oc förspilla Su 62 . ","5) förlora, mista. äro liiff oc gotz sculle han forspylle RK 2: 5108 . ib 6848, s. 341."],"e":["för-","forspille","forspylla","forspylle","forspilda","forspilde","forespilla )"]},{"a":"forspillan","b":"nn","c":"","d":["kränkande. " rädhandis sins iomffrudoms förspillan " Lg 3: 65 ."],"e":[]},{"a":"forsplita","b":"vb","c":"v.","d":["skingra. " swa at the (ɔ sjörövarna) nw aatskilde oc fförsplidde äre " STb 5: 339 (1521; Kop)."],"e":[]},{"a":"forsprang","b":"nn","c":"","d":["oloflig handel, olofligt uppköpande. monge . . . göre forprang oc driwe köbmandzskap pa landzbygdhen GS 55 ( 1462) . " at göre forprang meth fää at köbä eller annen landzkiöb pa bygden ib. ""],"e":[]},{"a":"forspräkare","b":"nn","c":"","d":["den som för någons talan, föespråkare. iak (ɔ Kristus) är wordhin mä'nniskianna forspräkare Mecht 99 . - sakförare, advokat. causidicus ci p correpta quasi causam vel tractans domare forspräkare ok wärnare wersus causidicus lites . . . amat . . . fforspräkare elskar kif GU C 20 s. 89 . " paraclitus ti p c hog swalare. . . idest aduocatus forspräkare " ib 407 . ib 112 ."],"e":[]},{"a":"forspyria","b":"vb","c":"v.","d":["spörja, fråga. " fforspöriande aff nakrom huat then gull myylen . . . skulde beteckna " Su 227 ."],"e":["-spöria )"]},{"a":"forspyria","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- . ","-spöries )","*forspyria sik , förfråga sig, höra sig för, göra sig underrättad (om). förspören eder cum librariis om nest köpet oc scriffuer oss til med förste bud HSH 13: 116 (1524; Brask). - refl. ","*forspyrias , förhöra sig (med), förfråga sig (hos). med prep. mädh. jtem skal ey fodermarsken forsyme forspöries mz sognen Arnell, Brask Biᴵ 34. - Jfr spyrias for."]},{"a":"forssökia","b":"vb","c":"v.","d":["3) undersöka, rannsaka. ok forsökitath, huilke som molka eller ey STb 1: 249 ( 1480) . - part. pret. prövad, övad. the . . . driffdos gaa i kamp mz flandenom, hwilkin försöktir (excritatus) war aff sinom första skapnadh, til at stridha SpV 404 . Jfr välforsökter."],"e":[]},{"a":"forstadha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["forstadhu hus , "]},{"a":"forstadher","b":"nn","c":"","d":["förstad. " naghra städher oc förstädher (urbes . . . et suburbana earum) haffdo the hwar the bodho " MB 2: 39 . ib 54, 55, 56, 134, 141 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forstadhgadher","b":"","c":"","d":[" , part. adj. förut bestämd. hult stadugt pa sin förstadgadha atanka MB 2: 287 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forstaka","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-ar )","forstaka sik , staka sig, vid hoppning öfver gärdesgård ränne en stör i lifvet på sig. at han (hästen) siigh sielff forstakar FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) ."]},{"a":"forstakkotter","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["for stacket SJ 2 . 170 (1490) . forestacket StB 3: 246 (1495). forstcke ib 2: 202 ( 1487) . fför stackt SJ 2: 279 ( 1495) . ","fortäckkoth STb 1: 183 ( 1478) . ","forstekkoth ib 82 ( 1476) . förstäkkat Brasks Kop 30 (1511), "]},{"a":"forstakotter","b":"av","c":"adj.","d":["för kort. wägen war forlang oc tyman forstacket Di 50 . " tyden är mich nu for stakkot " BSH 5: 500 ( 1512) . - enom sker forstakkot, någon sker skada el. orätt. mener . . . ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han . . . skal altiit först benämpnas i rikesens tiänest BSH 5: 304 ( 1508) . i hwilket mik tykker skee forstakkoth ib 371 ( 1509) . eder sker fast forsteckot ib 448 ( 1511) . - enom vardher el. bliver forstakkot, någon dör. om them . . . forstackot wordhe BtRK 224 (1464, orig.) . haffde mik bleffuit forsteckit FM 351 ( 1507) . " tha gudh wil at mik forstäkkoth wardher " FH 3: 142 ( 1449) . HSH 19: 26 ( 1504) , 49 (1505). - vardha forstaklotter, dö. waaret och . . . naaker aff oss i thetta forbwndt ärä forstacheth worthe i thenne fegdh HSH 19: 10 ( 1501) . ib 23 ( 1504) ."],"e":["för- . ","forstäkkother . ","forsteckotter . ","forsteckiter . ","forstacketer . ","forstachether )"]},{"a":"forstal","b":"nn","c":"","d":["del av stridsutrustningen; knäskydd? I par forstaal oc mwsysar Inv cur Tynnelsö 2 ( 1443) . FMU 4: 95 (c. 1455). i par mwsysis i par forstal ok öffwista benwapn ATb 221 (1461?). ib 245 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"forstand","b":"nn","c":"","d":["förstånd, förmåga att förstå el. begripa gudh alzmäktogher wil obegrippelik tingh ower änglanna förstandh oc människios mz henne göra Lg 3: 594 . ib 586, 587 . - förstånd, kunskap, insigt. ther forstandh ther opa haffwa BSH 5: 52 ( 1505) . " som haffuer förstand oppa allehande krankhett " FM 347 ( 1507) . - Jfr oforstand."],"e":["för- )"]},{"a":"forstand","b":"nn","c":"","d":[" Jfr manna forstand."],"e":[]},{"a":"forstand n","b":"","c":"","d":["föreståndare, styresman, regent. " sten sture sweriges forstand STb 3: 183 (1494). ""],"e":[]},{"a":"forstanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","som förstår, förståndig, insigtsfull, sakförståndig. som meer forstandande varo än almoghin Bil 846 . VKR 33 . Bir 5: 46 . part. pret. d. v. s. vm en godhan forstandnan man BSH 1: 188 ( 1386) . ","2) förstå, erfara, få veta. vi hawm þätt forstandit . . . at þe gyora þäm offta (för iäm offta) wrangt sum rätt SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . " iak hafuir ok thz forstandit (comperi) at iudha äru thik ey godhe " Bil 231 . " iac haffuer forstandit at the wille at thu skalt först koningen hylle " RK 2: 3366 . Al 6009 . " maghin ij här forstanda hwath the hafdho ther til handa " Fr 3 . " thz hon thz forstär thz hertugh fräderik komin är " ib 331 . " tw skalt thz swa forsta (du skall veta) at waar ordin sigher swa " RK 1: 328 . " thän sama dagh man thz forstär " Iv 3659 . " jeremias thz före standandis straffadhe them " MB 2: 283 . " iak for stoþ iuþa raþ at bränna min ben siþan iak är döt " Bu 13 . " vi haffuom förstandit . . . rädelig tidende " SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). naar the godha priorissa . . . thet af mik forstodh ib NS 1: 162 ( 1402) . - abs. thu mat forsta RK 2: 3362 . - lata forstanda, låta förstå, låta veta. konung artws hafdhe latith tha riddara ok swena thz forsta at the skuldo alle till hofua ridha Iv 1972 . loth them . . . forsta konung pippingx breff Va 4 . RK 2: 1893, 3644, 5045, 5075, 5259, 5379, 3: 361, 368 . " lata honom fullelica forsta (förstå att han skulle) sweriges rike friith ater fa " ib 2: 4590 . ib 5858 . ","3) förstå, upptäcka, utröna. tha for stars (deprehenditur) rasklika vm nakor oskällikhet är j göra skolande gerninginne Bir 1: 283 .","4) förstå, fatta, uppfatta (på ett visst sätt el. i en viss betydelse el. mening). mågom wij . . . trefaldelika vnderstanda mannen äpte hans naturlik skipilse . . . tridhia, thet någom wij förstanda (d. v. s. för det tredje kunna vi tänka oss menniskan) äpte hans manilikom skipilsum KS 13 (30, 14) . " thetta skal andelica forstandas " Bir 3: 240 . ","5) förstå, mena. " medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno " Bo 249 . " j paulo märkis oc forstandz tholomodh " Bir 2: 45 . - med två ack. stadzens gömara forstandom wi formännena Ber 63 . "],"e":["för- . ","forsta . ","forstaa . förre staa RK 3: 361 . ","förstaa MB 2: 88 ; Lg 3: 587 . pres. forstar. forstaar. forstär (i rimslut) Iv 3659 ; Fr 331 . refl. ","forstas . for stars Bir 1: 283 . ","forstat . Al 2924 ; Ber 271 . part. ","forstaandande VKR 33 . forstandis (för forstandandis) Su 298 . före standandis MB 2: 283 . ","forstandit . ","forstannet BSH 3: 151 ( 1464) . ","forstandnan BSH 1: 188 ( 1386) ","forstanda sik , förstå, begripa. lekfolket som eigh forstar sik Bu 8 . Bo 155 . Ber 262 . " at han sik ey forstodh ath gud läte wara thz ey ohämpt " RK 1: 2849 . " rät som han ware en amblodhe then sik enkte got forstodhe " ib 3917 . iak kan mik ey ther aff forstanda huath honum är nu komith til handa Iv 2161 . - vara förståndig, tänka efter. ho som wil sik reth forsta (qui !SYNS_DÅLIGT? atten!SYNS_DÅLIGT? MD (S) 279 .","förstå sig"]},{"a":"forstanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) om pant o. s.: stå hembjuden till inösen för långe (så att inlösningsrätten gpr förlorad), bliva förverkad. en kätill, gryta oc kanne staar for iiij aar til paske, at forstande om han them eyg lösar Skotteb 35 (1460-61). hwilikä iordh som iak hafdhe hanum langlikä pantsäth oc honum är forstanden oc laghlikä til dömd Gadolin Pants Bil 270 ( 1366) .","förstonden HSH 13: 126 (1525); Brask). n. forstadt STb 5: 320 (1520; Kop). ib 314 (1521 ; Kop)) 1) förstå, fatta meningen av, taga del av. idhert breff . . . om wor käre fadhers erkebiscop jenissa frafall oc dödh . . . haffuom wi forrstandet Lindblom Äbval 6 (1432). (de) loto oss fremermer forsta et breff Priv f Sv st 130 ( 1454) . STb 5: 314 (1521; Kop). - förstå, inse, begripa. även opersonl. dock kann mich wel förstaa at . . . HSH 13: 44 (1524?; Brask). - förstå (en person), fatta (ngns) mening. Se Dsw 2: 1220. - part. pret. som förstår, förståndig, insiktsfull. mädh enom snällom wisom ok forrstandom (för forstandnom?) styramanne MP 4: 120 . " eder nadhe är nogh yttermer forstonden " HSH 13: 126 (1525; Brask). 2) förstå, erfara, få veta. som wij forstadt haffue aff the godemen STb 5: 320 (1520; Kop). - lata forstanda, låta förstå, låta veta, tillkännagiva för (ngn). joan nielson biörn stalsuen . . . loto forstaa radit . . . huru the kallade ok til bidne ware SJ 2: 139 ( 1489) . - redogöra. jacob nielsson . . . lot forstaa om then husa bescatninhg som war i mellen forscrifne cristin . . . ok hennis . . . stiwffader SJ 2: 104 ( 1487) . " loto martin rawalsson, michel nielsson . . . forstande . . . fore fogitten och alt radhit, at . . . STb 3: 390 (1498). "","4) förstå, fatta, uppfatta (på visst sätt). then articul, ther eygh ware openbar oc fulkomlikä wtthrykter, tha skal man han tho forstanda til fridzins styrkilse oc bywarilse Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . wm (ɔ min knä forstat mina böna gudhelighet Mecht 246 . "],"e":["forstanda sik , förstå sig (på). med prep. i. Se Sdw 2: 1220. - refl. ","*forstandas , lata forstandas, låta förstå, ange visa. här jnnan loth war härra forstandas ath . . . MP 4: 185 . " thät haffuer war härra latith forstandas j somlikom sinom ljärteknom ib 61. - Jfr forestanda samt oforstandin. ""]},{"a":"forstandare","b":"nn","c":"","d":["föreståndare, förvaltare, uppsyningsman. " forständarna til hälghanz huss Sj 74 ( 1437), " ib 72 ( 1441), 110 ( 1442). medh helgandz huse oc thes forstendara ib 182 ( 1449) . her johan hoppener olaff skytta hälghanz hws forständara ib 42 ( 1436) . " hans lang almosonna forstandara " ib. " foreständarna alle fornempde " ib. " aff domkirkionne oc hennes forstendare weghna " ib 131 ( 1444) . loto vp bykirkionne forstendara hannis horst a kirkionne wegna et landzgodz ib 197 ( 1450) . prebendonna förständare henne haffwonde ib 242 ( 1454) . " forständaromme til fornempda fredax almosa " ib 151 ( 1446) . almosonne fornempda eller hännas forständarom ib. laurenz hesse tha förständare aat sancti öriens ib 181 ( 1449). templens förstandare (præpositus) MB 2: 286. qwinnonna gömare och för standare (præpositus et custos mulierum) ib 181 . - förmyndare. sadhe heyne frame vpp frij och quit then formyndarskapp saa ath han ey lengher wilde foreslaa eller wara vnge hans smitz forstandere SJ 330 ( 1465) . " her clawes doctor ryting och hans fos hustru margrete birkes forstandere effter thy hon är silffuier inlygt i sancte clare closter " ib 345 ( 1468) . - föreståndare, styresman, regent. stadzens förstandare (provisorem) MB 2: 289 . wi wtwäliom tik . . . os til höffdhingha oc almoghans förstandare (in principem et ducem) ib 245 . vtwaldho en som allers theris ypperste herre war oc forstandare ib 241 . - rikesins (sverikis, sverikis rikis) forstandare, riksföreståndare (i Sverige). hyllade the tha marsken alla marsk och rikesens forstandare honom sidhan kalla RK 2: 5300 (om Karl Knutsson utsedd till riksföreståndare 1438, då detta ämbete för första gången förekommer). karl knutson marsk och rijkesens förestandare i swerige BtRK 137 ( 1439) . FH 2: 121 ( 1440), 123 ( 1440). RK 3: 1910 (om Sten Sture d. ä., så ock på de följ. ställena ur RK 3), 2415, 2555, 2670, 2980, 3069, 3651. then tha är konung i suerge eller suergis rikes forstondare BSH 3: 78 ( 1454) . kätell . . . biscop i linköpung, sueriges forstandere ib 160 ( 1465) . " jak sten stwre riddare och swerikes forstondare paa thenna tiidh " ib 298 ( 1471) . VAH 24: 324 ( 1473) . BSH 4: 1 ( 1470), 41 ( 1476) o. s. v. her erich axelsson sweriges rijkes forstandare FH 1: 41 (1467, nyare afskr.). jak eric akselsson riddare och sverges rikes forstondare pa thennä tid ib 4: 55 ( 1457) . " her swante nielsson, sweriges riges forstandare " BSH 5: 29 ( 1504) . ib 30 ( 1504) , 33 (1505), 153 (1507), 371 (1509). jach sten sture, suerikis riches forstandare ib 528 ( 1513) . SO 160, 162 . drotzeten (Mats Kättilmundsson, vald till rikets förman el höfvitsman) skulle rykens förstandavara vara till konungen kom till sina aara RK 1 ; (sfgn) s. 171. Jfr själakors forstandare."],"e":["förstandare . ","forstandere . ","forstaandere ib 33 ( 1505) . ","forstondare . ","forständare . ","forstendare . ","förständare . ","forstendere SO 160, 162 . ","forstander BSH 5: 30 ( 1504) . ","forständer VAH 24: 324 ( 1473) . ","foreständafe . ","förestandare )"]},{"a":"forstandare","b":"nn","c":"","d":["föreståndare, förvaltare, uppsiningsman. altarens forstandhare Svartb 326 ( 1429) . at the . . . for:da godz . . . liongx kyrkio ok henna forstandarum visselica igeen antwardha SDNS 3: 553 (1420). - förmyndare, målsman. SDNS 3: 287 (1417). - Jfr barna-, kirkio-forstandare. "],"e":["*forstandara döme","forstendare- )"]},{"a":"forstandeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oforstandeliker."],"e":[]},{"a":"forstandilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förstånd, förmåga att förstå, vit ok godh skipilse i manzens hugh oc vilia ok i hans förståndilsom KS 27 (67, 29) . nima . . . barn i sin förståndilse, ok halda i sino minne, huath the nimma ilt ella got ib 52 (132, 56). wisdom och förstandilsse til at besinna begripa och äftherleta then nadh PL 219."],"e":["för- )"]},{"a":"forstandilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förstånd, förmåga att förstå. algot magnusson . . . war ey än tha komen thil man älla forstandilse. SDNS 3: 226 (1417)."],"e":[]},{"a":"forstandin","b":"","c":"","d":[" , se forstanda."],"e":[]},{"a":"forstandin","b":"","c":"","d":["förstånden, som har stått till inlösen hembuden så länge att lösningsrätt gått förlorad. wiste thät fornämpda godz laghlika saldth älla forstandith wara äpter thy lagh sighia SD NS 1: 568 ( 1406). tha thän fornämde gardhin var swa forstandin nat ok aar ib 2: 37 ( 1408) . FH 3: 125 ( 1448) . Jfr forestanda."],"e":[]},{"a":"forstandirska","b":"nn","c":"","d":["förestånderska. hustrv birta, som forstonderska var j helgans hwsset HLG 3: 96 (1528). ib 95 ."],"e":[]},{"a":"forstandogher","b":"av","c":"adj.","d":["förståndig, klok, insiktsfull. " ingen forstandig man vill giffue sig till lyttermere disputering emoot all christendomens beslutning " HSH 16: 75 (1527; Brask). ib 112 (1527; Brask). - Jfr oforstandogher."],"e":["för- )"]},{"a":"forstilla","b":"vb","c":"v.","d":["stilla, afvända. " hure swadane forderff nw tilstunder mothe forstilles " FM 413 ( 1509) . " thet thy värre ecke forstylles " ib 532 ( 1511) ."],"e":["-stylla )"]},{"a":"forstinga","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","*forstinga sik , hemligen avlägsna sig, smyga sig bort om göstaff eri[c]sson eller nogre aff hans parti wele wndwike oc förstinge them aff landit STb 5: 328 (1521; Kop). nogre skalske oc borgere her aff staden haffue sig fostungit med hustrv oc barn oc ägedeler oloffuendes aff by ib 338 (1521, Kop) ."]},{"a":"forstiäla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","*forstiäla sik , "]},{"a":"forstokkadher","b":"","c":"","d":["hårdnad, styv. min been äru forstokkade SvT 45 . - bildl. Se Dsw 2: 1220."],"e":[]},{"a":"forstokladher","b":"vb","c":"v.","d":["hårdnad, styf. " sel ladiska hwd en tok hon är forstokkat " MD (S) 221 ."],"e":[]},{"a":"forstoppa","b":"vb","c":"v.","d":["1) till stoppa. at han forstoppat haffde meth sin quärnadam thera laga oos SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.).","2) stoppa, förstoppa. forstoppar näsona LB 3: 16 . om modren är förstoppat (d. v. s. moderpassion inträder) swa at anden qwäyes ib 7: 28 . " om nagan er forstoppader " ib 250 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forstor","b":"av","c":"adj.","d":["för stor. alt for stora gälde RK 1: (Albr.) s. 211 . forstor twnge FM 257 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"forstova","b":"nn","c":"","d":["förstuga, förhus. atrium förstoffuo ok barfred GU C 20 s. 42 . "],"e":["*forstofs lopt","forstufz- ATb 208 ( 1465)","*forstovu las","*forstovu lopt"]},{"a":"forstova","b":"nn","c":"","d":["förstuga, förhus. thässin hws, som är stuwfua oc forstwa, loft oc vndherbodh SD NS 2: 293 ( 1410) . meth thässom husom, stowo ok forstowo, fyra herberghe ok ena halfua lädho ib 316 ( 1410) . " j forstadu huse som matte kalla förstuffuo älla forborg " MB 1: (Cod. B) 488. SGGK 105, 106 . TS 22 . Jfr farstova. "],"e":["forstwa . ","förstuffua . ","forstwge SGGK 106 . ","förstuga: -stugne (dat. el. ack. sing. ","för -stugune) ib 105), ","forstovu hus","för- )"]},{"a":"forstraffeliker","b":"av","c":"adj.","d":["klandervärd. SO 86 ."],"e":["-straffaligh )"]},{"a":"forstranda","b":"vb","c":"v.","d":["strand, gå på grund. . . . sith skip, som förstandede it arr siden widh ffaarön STb 5: 96 ( 1516) ."],"e":["för- . ","-ede ) , "]},{"a":"forstridh","b":"nn","c":"","d":["första strid, öppnande el. inledande af strid, främsta rummet i striden. the skulu al ltiidh forstriith plägha Al 4083 . " ij skulin hafwa thässa forstriith " ib 4485 . at han mate haffua forstridenä (den ersten stryd) Va 18 ."],"e":["-striith )"]},{"a":"forstridha","b":"vb","c":"v.","d":["1) strida mot. thäskyns natwra forstridha hwar andra MB 1: 43 . ","2) genom strid förlora. sit rike haffwer han nw forstriit Al 8889 ."],"e":["-striidha )"]},{"a":"forsträkkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forsträkkia sik , sätta sig upp (emot), uppträda fientligt (emot). HSH 24: 80 ( 1516) . (Sdw 2: 1344)."]},{"a":"forstykke","b":"nn","c":"","d":["stycke; avseende, förhållande. tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakapall . . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom, forordhom, fordelom ok forstykkom SDNS 3: 265 (1417)."],"e":[]},{"a":"forstykkia","b":"vb","c":"v.","d":["sönderstycka, uppdela. " tha wart mik for hwart stykke mera budhit än iac thz clostreno saldhe ffor thy jach wil [cl]ostreno thz ey forstykkia j thz ytersta " MB 1: 588 (1430-50)."],"e":[]},{"a":"forstyra","b":"vb","c":"v.","d":["1) avstyra, förhindra. hurw thetta tilstundende mord . . . matte forstört ok afflagt worda BSH 4: 8 ( 1471) . ","2) styra ett fartyg felaktigt, så att det går förlorat. tet skyp, som kannegeter forstyrde wijdh medelsteen STb 3: 359 ( 1498) ."],"e":["-stört BSH 4: 8 ( 1471) ), "]},{"a":"forstyra","b":"vb","c":"v.","d":["afstryra, förekomma, förhindra. " villo the thz haua forstyrt " Bo 164 . " ther mz wart thz ätandit forstyyrt " ST 147 . " thz matten före styrt " RK 2: 1497 . ib 1892, s. 339. ST 67, 144, 380, 430, 496, 519 . - afvända, förhindra, omintetgöra. badh til gudh at hustruna wantro matte forstyras ST 31 . MB 2: 290 . " han far . . . äptir at forstyra oc hindra gudz ordh " ST 153 . ath forstyra thenne blodstörtinge oc rikens fordärff som nw pa färde är BSH 4: 6 (1471, samt. afskr.) . hindra från. med dat. och ack. honum thet . . . forstyra BSH 5: 532 ( 1513) . - hålla tillbaka. blidkadhe swa oc förstyrdhe almoghan MB 2: 321 . "],"e":["forstyyra . ","förstyra . före styra),","forstyra sik , afhålla sig. forstyrer sik af ondre giri ok odygdhelikom lusta KS 20 (49, 21) ."]},{"a":"forstyrkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","*forstyrkia sik , förstärka sig. ligger oss storlige makt pa att förstyrke oss med krygesfolk HSH 14: 31 ( 1525) ."]},{"a":"forstyrkia","b":"vb","c":"v.","d":["förstärka, stärka. stokka . . . som skall nedh i bodnen paa pramen adh forstörka honum medh BSH 5: 251 ( 1508) . Jfr forstärkia."],"e":["-störka )"]},{"a":"forstyttta","b":"vb","c":"v.","d":["afklippa, göra slut på. all owilia förstytta RK 2: 1798 . " thenne scada oc forderff motte stylles oc forstöttes " BSH 5: 9 ( 1504) ."],"e":["för- . ","-stötta )"]},{"a":"forstäk","b":"","c":"","d":[" , subst. spänne, smycke? braccale (fel för brachiale) arma prydilse ok forstäk GU C 20 s. 60 ."],"e":[]},{"a":"forstäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förkorta. " draken han wilde fförstäkkia hennas liff " SvB 408 (c. 1520). - göra nokon forstäkan?, göra ngn för förfång. är för oss claget ath arwid gör oss försteckt bode pa öland och flere städetz ther nidre med wor tiende gestning oc saköre HSH 15: 26 (1526?, Brask). 3) avdraga, minska. at iak för nogen aar sedan affhende mik . . . min gard . . . oc allom androm tilagom engenstadz förstäkt j wato eller torra Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 40 (1515). ib 43 ( 1515) . affhänder iak mik . . . fornempda iord oc ägalut . . . oc tilägnar henne j aaker oc äng tompt oc tomptastad skog oc skiul i wato oc torra ingenstädz fförstäktan j nogra thy ther nw tilligger Brask Kopieb 4 (1523). ib 10 ( 1521) ."],"e":["för- . "]},{"a":"forstäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förkorta. " thenna oändelika pinona böta oc förstäkkia " Su 184 . then liffz thiman förstäkker manger PM XXVII . ","2) förkorta (någons) lif; genom döden bortrycka. wore min sysstersson förstäkt färe än jwan vdzon FH 1: 63 (1490, nyare afskr.)."],"e":["för- )"]},{"a":"forstäkkotter","b":"","c":"","d":[" , se forstakotter."],"e":[]},{"a":"forstärkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) stärka. " förstärkia thenne landzända medh folk, skep oc wäria " BSH 5: 177 ( 1507) . ","2) styrka, bekräfta. " vtan the ting ther skee worda forstärkt medh breffues odödelica beuisning " SD 1: 207 (öfvers.). "],"e":["för- )","forstärkia sik , stärka sig, samla styrka. fiendene förstärkia sig dag wid dag BSH 5: 122 ( 1506) . - stärka sig, blifva starkare. vintheren vill sigh forstärckia BSH 5: 237 ( 1508) . Jfr forstyrkia."]},{"a":"forstärkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) stärka, förstärka. " tryker oss nyttyght wara ath arued vorde ythermera förstärcht j the bestallningen " HSH 17: 76 (1523, Brask). then wille twedrekt oc opresning . . . motte aff stelles oc icke ytermer forökes eller försterkes STb 5: 326 (1521, Kop). "],"e":["för- )","forstärkia sik , öka sin makt, få ökad makt. han (ɔ: Gustav Vasa) och hans anhengiere haffue them nw fforsterkt med en ganske swar opresningh STb 5: 343 (1521: Kop)."]},{"a":"forstärkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? förstärkning. (upproret är) alles wora . . . fienda . . . til stoort sinne oc förstärkilse HSH 16: 118 ( 1527) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forstärkning","b":"nn","c":"","d":["förstärkning. " the skalke . . . motthe bliffve straffede för en the fynghe ytermere forsterkningh VgFornmt II 1: 12 (1521). ""],"e":[]},{"a":"forstöra","b":"vb","c":"v.","d":["förstöra, ödelägga. ath thet (ɔ: rorneby) ey skulle forstörass, brennas och om inthe görass BSH 5: 84 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"forstöras","b":"vb","c":"v.","d":["yfvas. " ther til at mannin skulle ley forstöras (Cod. B styras 563) aff sino witi " MB 1: 454 ."],"e":[]},{"a":"forstörta","b":"vb","c":"v.","d":["kullstörta, slå till marken, förstöra. tässa städher förstörtta (subvertere) MB 2: 46 . förstörtte (percusserunt) the staden j swärdzsens mwn ib 30 . " kringlade staden oc forstortte vppa samma dagh " ib. " förstorta theras affguda altara " ib 72 . tha skal iak oc ekke förstörta (delebo) thässa hedhninga ib 74 . " the konunga huilka iouse oc israells söner . . . haffwa förstört (percusserunt) " ib 35 . " omwändher han sik oc bedröffwir idher, oc förstörther (subvertet) ib 65. " ib !SYNS_DÅLIGT? 84, 101, 107, 136."],"e":["för- . ","förstorta . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"forstöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) mycket stöta. part. pret. mycket stött, härdt stött. j flaskor . . . förstötta oc pluggada MB 2: 24 . ","2) aflägsna, undanröja? mycket ont forstöttes ther med FH 1: 66 (1490-talet, nyare afskr.)."],"e":["för- )"]},{"a":"forstöta","b":"vb","c":"v.","d":["3) stöta bort; bildl.: använda, avstyra? thettah (övervåldet) hawir jac forsöth oppo tridje aar FMU 3: 69 ( 1434) ."],"e":[]},{"a":"forsuma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) försumma, uraktlåta, åsidosätta. med dat. och ack. tha kwnne wii ecky forsommä honom retthen effter swadana bekennilse JTb 97 ( 1513) . - med inf. tha är thet breff forglömpth oc forsumat at sunderriffuas SDNS 3: 77 (1415). - icke bry sig om, förakta. vndhirlikit är högfärdoghe människio liffuerne, for thy han vil ey enfallilika liffua, vtan forsumar medh synom iamcrisnom j wärdlhinna vmgangeo MP 5: 26 . - försumma att betala. feste berend wisse xij (12) manna lagh, ath han engte bar meth säckin wtaff skippet om lnattene ellir j the mottona forswmade tollen STb 2: 52 (1484). - underlåta att medtaga. oleff tawast hustrv schal lhaffua sit salt j gen aff anders staffansson, epter han tet forswmet hade vtan sit skyp, tha tet lach fore hans stech STb 3: 409 ( 1498) . tillfoga skada, kränka (i fråga om mgns rätt). her e[ric] e[ricson] bör ey at bliffua forsymat thär vdi Arfstv 35 ( 1461) . ib 95 . 2) icke passa på, försita. iak haffuer försumet min rät Arfstv 48 ( 1461) . ","2) förgå sig, göra övertädelse el. kränkning. beke[nno]mps wi . . . aff wore stora daarescap oss högliga forsömet haffua moodh wort herrescap Svartb 368 ( 1439) . j thenne mathe haffuen j idher martfaallelica a moth oss vforsculdet och mot cronen försimeth Lindbl Äbval 7 (1432). - förgå sig, begå synd. the . . . som sik nakot här wthinnan haffua forsumat, antigia mz wilia ällir astundan Mecht 229 . - Jfr oforsumadher, oforsumande."],"e":["försommä JTb 97 ( 1513)","forsuma sik , 1) försumma sig, underlåta att göra sin plikt. huar som forsömar sik her vtinnan, han scall staa sin ret som ltilbör STb 1: 429 (1459; Burspr). - underlåta att sköta el. vårda sig. hade han ecke sielff forswmath sik, tha hade meister berends tienare wel lekth honom STb 2: 11 ( 1483) . "]},{"a":"forsuma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) försumma, uraktlåta, åsidosätta. med gen. thz thu ey forsyma thäs Al 10200 . - med ack. hwar þättä forsymär SD 5: 638 ( 1347) . i forsymen alt ltholikt Al 7056, " at rätuisan forsymis " Bir 3: 361 . ST 147, 227 . MB 2: 33 . " hwi forswmar thu ensamen konungxsens budh oc wilia " ib 184 . jngalunda stadzins [reth] forsumet SO 114 . " iak gudz modhir hulkin ängin tima forsymadhe (låt gå förbi) i jordhrike älla var vtan hiärtans dröuilse (quœ nullam horam sine tribulatione cordis transivi in terris) " Bir 3: 208 . " alt thet bätra ok vpräta som glömt är. forsumath äller brustet " HSH 19: III ( 1359). - med inf. skalt thu ey lata älla forsuma at göra alt annat thz som tharfwas oc thik biudz Bo 102 . - förbigå. uare thz ok zache at nakar broder vorte forsumat eller bort glömder swa at han ey budh fynge tha böte nya broderen ena artoch fore hwan thera som han forsumet haffuer SO 153 . - försumma, vanvårda. hure lincöpungx kyrke och stickth forfars och forsymes HSH 20: 26 ( 1506) . ","2) genom försumlighet förlora, förspilla. forsuma ey thina tima Fl 129 . ingen wille slith liiff försyma RK 3: 1011 . - part. pret. forsumadher, försumlig. Su 365 . ","1) försumma sig, vara trög el. sen (att uträtta något), dröja. thu skal nu ey forsyma thik Fl 1486 . Iv 1575 . Al 7394, 9665 . RK 3: (sista forts.) 4673, 5048. Bo (Cod. B) 347 . MB 2: 47 . - försumma sig, underlåta att göra sin pligt. huar sick ther vtjnnan forsynner (för forsymer) SO 151 . - försumma, uraktlåta. med inf. hon hadhe sigh forswmat at spöria the ärofulla iomfrwna aat Lg 813 . ","2) förgå sig, göra öfverträdelse el. kränkning. at nokor sik försumede i for:!SYNS_DÅLIGT? frijdh BtRK 137 ( 1439) . - Jfr oforsumadher."],"e":["för- . ","förswmma RK 3: (sista forts.). 4673, 5084. forsyma. försyma. ","forsuma sik , "]},{"a":"forsuman","b":"nn","c":"","d":["försummande, försumlighet. Svartb 217 ( 1400) ."],"e":[]},{"a":"forsuman","b":"nn","c":"","d":["1) försummande. " andelica thinga forsuman " Bo 138 . ","2) försumlighet. en delin (näml. af stadhenom) fiol nidher for thera forsuman i stadhenom bygdo Su 418 . - uraktlåtenhet, glömska. aff forsyman fik fornämpde wärdhughe fadher ey breff älla tholica bewisning han rätlica skulde SD NS 1: 132 ( 1402) . - bristande uppmärksamhet. huilka rasuras ellir scrapan ordh oc clausulas wi witum wara giordha oc scrifuadha . . . aff wille oc forsuman VKR 56 ."],"e":["forsyman )"]},{"a":"forsumelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förslumlgit, pliktförgätet. huru forswmelika (ngligenter) hon hafdhe liffwat Mecht 304 . - Jfr oforsumelika."],"e":[]},{"a":"forsumeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oforsumeliker."],"e":[]},{"a":"forsumeliker","b":"av","c":"adj.","d":["försumlig, vårdslös. försymeligh glömska. PK 219 ."],"e":["försymeligh )"]},{"a":"forsumilse","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) försummelse, underlåtenhet. kiere wener, tager her ingen forswmelsse före STb 5: 317 (1520; Kop). denlinquo . . . delinquere synda i forsymilsom GU C 20 s. 173 . "],"e":["-summilse Mecht 255 . -symelse SDNS 3: 199 (1416); -om GU C 20 s. 173, pl. dat. -sommilsom SvB 159 (f. 1500)), ","*forsumilsa synd","forsymilse- )"]},{"a":"forsumilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":[" L.","1) försummande, försummelse. " rätuisonna wanskilse ok for sumilse " Bir 1: 72 . " ib 3: 453. tymans forsumilse " ST 2 . SO 153 . " vtan alla dwalu oc forsumilse " VKR 35 . " förswmilse dräpa hoppet " Lg 3: 308 . " thu badhe wil oc formaa alla mina forsumilse wpfylla " Su 323 . MB 2: 268 . SO 112 . Lg 810 . ther tager ingen forsnymelsse wti BSH 5: 137 ( 1507) .","2) genom försummelse vållad skada. worder nogher forwmelse giort stadenom eller embeteno SO 195 . at nokon tidh skulde swa stoor skadhi oc försumelse hända ibland hans vnderanä Ansg 183 . " at the lidhin enghin forsumilse " Bir 5: 27 . ","3) försumlighet. " see til mins hiärta dröuilse ok ey til min forsumilse " Bo 25 . SD NS 1: 563 ( 1406) . BSH 4: 224 ( 1497) . VKR 33, 38 . ST 380 . SO 100 . Ber 292 . Su 52 . Lg 3: 532, 583 ."],"e":["förswmilse . ","förswmelse . ","försumelse . forsymilse L.; Bir 3: 453 ; ","-ilsom VKR 38 . ","forsymylse: -ylsom ST 380 . forsymelsse. forsömilse. Ber 292 ), ","forsumilsa elder","forsumelsa- )"]},{"a":"forsumin","b":"av","c":"adj.","d":["försumlig. Ber 288 ."],"e":["forsymin )"]},{"a":"forsumol","b":"av","c":"adj.","d":["försumlig. " dylsk älla forsumol " Bo 10 . Lg 3: 317 . LfK 159 ."],"e":["förswmol LfK 159 ; Lg 3: 317),"]},{"a":"forsumol","b":"av","c":"adj.","d":["försumlig, trög, lat. " wardhir hon nw . . forsumwl som forra war triffwen til sit ok annars gangn " SpV 105 . " om hon haffuir warith försumwl at lära sinom andelikom barnom " SkrtUppb 196 . SpV 2159 . " forsumul til gudz tidher oc tiänist " SvB 139 (c. 1500)."],"e":["-sumul )"]},{"a":"forsvaka","b":"","c":"","d":["försvaga. " oppa thet at i ekke skole bliffue forswakede for sadane tunge " BSH 4: !SYNS_DÅLIGT? ( 1497). vij äre nog förswagade ib 5: 185 ( 1507) . riget . . .ther mykit aff thenne longeligh feygdh forswaketh är FM 579 ( 1513) . - refl. forsvakas, blifva vanmäktig, komma till korta. förswagas wi ther naghot vdi BSH 5: 318 ( 1508) ."],"e":["förswaga . "]},{"a":"forsvaka","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. forvakas, 2) försämras, sjunka i värde. thy ath mynthz altid forwakis Arnell Brask Biᴵ 17."],"e":[]},{"a":"forsvaking","b":"nn","c":"","d":["försvagning, förlust. " at thet wore thenne fatige kyrkie oc mich tiil en stoor forswagning " BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":["-swagning )"]},{"a":"forsvar","b":"av","c":"adj.","d":["1) för tung. han bar för swaara bördhe RK 3: 3130 . ","2) för svår. retten war mik forswar FH 5: 156 ( 1491) ."],"e":["för swaar )"]},{"a":"forsvar","b":"nn","c":"","d":["1) vård, förvaltning. kallar jak i geen meth thätta breff the forswar jak hafdhe befält philpose päthersson wm thenne for:da godz SD NS 2: 328 ( 1440) . " somth haffwer domkirkionas herrar ok prelater i forsuar " BSH 5: 16 ( 1504) . " ervhiebiscopen haffde kirkenne oc biscopsbordet annat i seet forswar aff . . . pawen til at beskerme ock forbätre i sin liffs tiidh " ib 4: 228 ( 1497) . ","2) försvar, skydd. taghum wi the forscrefna goz . . . i wara enkannirlika häghn ok forswar SD NS 2: 93 ( 1409) . Bir 5: 112 . " til wärn oc förswar " LfK 53 . ib 159 . at biudä tik j nokot forswar Va 10 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . " nogre guldsmedz lärjunga . . . i tienist ellir forswar anamme " SO 162 . ","3) beskyddare, herre, förman. sten christiernson . . . som idher skikkis till forswar och höfuitsman BSH 5: 53 ( 1505) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsvar","b":"nn","c":"","d":["2) försvar, (lagligt) skydd. wtluenska borgara taga sik breff och forswar och bedriffwa landzkiöp STb 2: 103 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"forsvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) ansvara för? skal han ey lenger forswara the penninghe vtan oppa stocken ther han skrodher och mynther HSH 19: 13 ( 1480) . " skal han jngen annanstedtz thet gwldh och penningä som han slaar forantwärdhä oc forsware en paa then stoch som han töm skrodher ok mynther " ib 15 ( 1497) . ","2) taga i sin vård el. i sitt förvar? jach forswarer thet medh idhert herredöme, hwrw jach kan, til lmyn forwentillse BSH 5: 383 ( 1510) . ","3) försvara. " at forsvara thenna stad oc landzende " BSH 5: 11 ( 1504) . " han vardhe ok forswaradhe sannindena " Bo 115 . ib 126, 141, 162, 163 . KL 397 . MB 1: 24 . Su 192, 206, !SYNS_DÅLIGT? 214. forsvara sik, hålla sig till baka? hwi förswara thu tik Su 12 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) ansvara för, svara för, stå för (utgifter, hyra)? hwsset veth slotthet IX mark, thet för swarit fogden HLG 3: 90 (1527) . 2) taga i sitt hägn. wy wiliom met gudz hielp thet swa forswara, at ther sculu ey swadana forfal vthy koma Svartb 383 ( 1440) . " ath han ecke forswarar . . . gesta gotz " STb 1: 267 ( 1480) . " staffan vestgöte vort zacer til xl marck, fore at han widerkendes haffua forsvaret sin viderlax j swa manga aar vtan wardh, skot och daxverche " STb 3: 139 ( 1493) .","3) försvara, taga i försvar. engelbrecht van mönster ok johan van kleffue skole bade til hopa bethale fleskith, epter then ene solde och then andra mechlade och tet forswarade vnden kemmenerana, tha thet tet beslogo til retta STb 3: 436 ( 1499) . - pa[u] lus forswaradhe (troligen skirvfel för forwarandhe; jfr Lat. pr@æmonuerat) idher sighiandis, j ärin kalladhe j frihetena, wardhin thy ekke människio träla SpV 273 ). "],"e":["för- )","forsvara sik , 1) taga sig till vara (för). mz hwat warlikhet han gömdhe thz han offwan aath fik, ok j alla matto forswaradhe sik fore syndhinne SpV 221 . 2) försvara sig, rättfärdig sig. en rättfärdugh jomfru . . . är klen ok . . . vtan dyrffw til ath forswara sik fore awite ok mistanka MP 5: 73 ."]},{"a":"forsvaran","b":"nn","c":"","d":["försvar, skydd. " thy bidher iak thik, at thu tak mik i thina forswaran " SvB 354 (c. 1500)."],"e":[]},{"a":"forsvarande","b":"nn","c":"","d":[" = forsvarare. hans siel kom for gudz dom oc hafdhe manga akäranda i förstonne oc engin forsvaranda Hel män 232 ."],"e":[]},{"a":"forsvarare","b":"nn","c":"","d":["försvarare, beskyddare. jhesus christus war thera wäriare ok forswarare MP 4: 29 . ib 254."],"e":[]},{"a":"forsvarare","b":"nn","c":"","d":["försvarare, beskyddare. " jwdha haffwa nw enghin höffwitzman älla förswarare (adjuvantem) " MB 2: 265 . " landzins höffdinghe . . . skal them wara forswarare oc wärnare " Bir 4: 39 . - målsman, god man. hon hafuer han . . . valt til sin rätta malsman oc forswarara SD NS 2: 246 ( 1410) . " wara minna husfrv formyndara oc forswarara " FH 6: 20 ( 1449) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsvarbref","b":"nn","c":"","d":["skyddsbrev. Se Sdw 2: 1220."],"e":[]},{"a":"forsvarilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["forsvarilsa bref","forswarilse- FM 182 ( 1504) . ","förswarilse- . ","forswarilses- BSH 4: 150 ( 1491), "]},{"a":"forsvarilse","b":"nn","c":"","d":["försvarande, försvar. " the hälga tros miilla oc räthwisa fförwarilse JMPs 540. ""],"e":["för- )"]},{"a":"forsvarirska","b":"nn","c":"","d":["försvarerska, beskyddarinna. Su !SYNS_DÅLIGT? 209."],"e":["-iska Su 208, 209), "]},{"a":"forsvarirska","b":"nn","c":"","d":["beskyddarinna. waar förswarirska (ɔ Jungfru Maria) SkrtUppb 184 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["försvarande, skyddande. " at te ära myn käre son !SYNS_DÅLIGT? behiälpelige och !SYNS_DÅLIGT? om then !SYNS_DÅLIGT? 1: 178 (1502). ""],"e":["-lig )"]},{"a":"forsvika","b":"vb","c":"v.","d":["bedraga, svekfullt behandla. äre the aff the skalke oc förredere grepne oc förswikne mot all ere oc redelighet STb 5: 326 (1521; Kop)."],"e":[]},{"a":"forsvika","b":"vb","c":"v.","d":[" !SYNS_DÅLIGT? bedraga. j . . . bliffuen illä forswikne FH 1: 61 (1489, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"forsvima","b":"vb","c":"v.","d":["svimma, botsvimma. " aff solena skin ij then tima monde folkith moxan forswima " Al 4140 . LfK 228 ."],"e":["forswyma: -ande LfK 228 ),"]},{"a":"forsvinda","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forsvinda bort , försvinna, gå bort. sloknade han (ɔ elden) oc forswan bordt j röök Troj 258 ."]},{"a":"forsvinda för. forswinna. forswynna. forswända.","b":"vb","c":"v.","d":["1) försvinna. " som alzenkte then iis forswänder " Al 2184 . " biwder iac idher madka . . . at i alle döön oc forseynnen " LB 7: 188, at i skwlen all e samans döö oc forseinna, oc aldrig aterkomma ib 189 . " forswan for theres öghom " Va 43 . ib 44 . ST 377 . Al 2959 . MB 2: 86 . ","2) borttvina. om lman forswinder eller torkas borth LB 7: 230 . " om man forswinder eller tranar ib. ""],"e":["forswindar . ","forswänder . ","förswant MB 2: 86 . ","forswan Al 2959 ; Va 43 ), ","forsvinda bort , "]},{"a":"forsvälta","b":"vb","c":"v.","d":["förgås av svält, förhungra. folkit wart alth wanmaktogt oc forswalt MP 4: 164 ."],"e":[]},{"a":"forsväria","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom ed förbinda sig att öfvergifva, genom ed afsäga sig, afsvärja. landet forseria Va 10 . " jak hafwir min gudh widhirsakt oc forsworith " ST 28 . ib 25, 27, 303 . Lg 3: 687, 688 . " haffuer marsken konung erik forsworit " RK 2: 5510 . ib 5704 . - genom ed neka att mottaga. jac sage almogen, at jon trugutson hadde breff pa eder vägna, at han skulle wara fogthe, almogin gik til hopa oc förworo hanom BSH 5: 423 ( 1510) . " genom ed neka el. vägra. israels söner försworo at the nakotidh skullo giffwa beniamyn sonom nagra aff synom döttrom ltil lhwstru " MB 2: 138 . " vy haffuom forsworit . . . at aldrey konung eric anama jn " RK 2: 5426 . ","2) besvärja. " jach forswär ider rottor oc myss. " AS 108 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forsväria","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom ed förbinda sig att övergiva. tha scal honom om pascha ey gudzxlikame giffuas för än han hona (ɔ: frillan) til äktha taghit hauer äller oc hona alstinges forswurit Gummerus Syn-stat 44 (1440 ; vidim. fr. 1440). feste gudmundh skomare iiij mark vth för ena kono han forseorit hafuir ATb 199 ( 1464) . skal hon . . . siden forswera stadhin STb 1: 3 ( 1474) . - med ed förneka (innehav av ngt). hans moders morghon gaffua breff som han hadhe til foren forsworit Arfstv 47 ( 1461) ."],"e":["-swera STb 1: 3 (1474) . ","-swurit Gummerus Syn-stat 44 (1425 ; vidim. fr. 1440). -sworit ATb 199 ( 1464) ),"]},{"a":"forsyma","b":"","c":"","d":[" , se forsuma."],"e":[]},{"a":"forsyn","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) förutseende, förutbestämmelse. än hwi wilde han at war ytherste daghir skulde wara os owissir mz hans fructz foresyn ware ey lithin SpV 293 . 2) förtänksamhet, omtänksamhet. thz är försynena (prudentia), hwilka alt thz skämmer ok bedröffwer som genwardoght är SpV 270 . foresynen (prudentia) hon foreseer alt thz hända kan ib 156 . 5) furnering, anskaffande av utrustning. göirs försyn til örlögx PMSkr 165 ."],"e":["för- . ","fore- . ","före- )"]},{"a":"forsyn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) förutseende, förutbestämmelse. j mins gudhoms forsyn (providentia) äru al lthing foreseedh oc stadhgadh aff ophoueno Bir 2: 126 . " os bidhar then lhälghe ande hwilkin som är kärleker och godhwili i hwilkom lwi ärum foresedhe til äwärdhelikit lifth, och thy wil lhan wtan iäfh at hans foresyn (prædestinatio) fulkomnis " Ber 218 . " aff allo thy som tw, o äwerdelikin snille . . . haffwer skipat oc flyat j thinne äwärdelike foresyn oc owärdeliko walde " Su 329 . - betänkande i förväg. komaskolanda thinga forsyn (consideratio) Bir 3: 404 . LfK 71 . ","2) förtänksamhet, omtänksamhet, omtanke. bidhia for än böna timan komber är foresyn Ber 134 . " opta see sin ting oc boo huru the staa thz är stoor forsyn oc gangn " ib 288 . " haua ey för skällica forsyn vm sin bestandilse oc fordan " Bir 3: 407 MB 1: 302 . VKR 6, 33 . MB 2: 140 . Su 243 . Ber 170 . hafdhe han omak ok oro j hughenom for hänna forsyn (för omtanken om henne) Bir 1: 325 . " af sinne forsyn ib. " ib 327 . ","3) tillsyn, omvårdnad, !SYNS_DÅLIGT? gudh som lhenne . . .hafde . . . i sin eigen hagn ok foresyn tagit Lg 3: 552 . " ath . . .bätre foresyn hägdan oc foreskipan maghe koma " Bir 5: 130 . " the siälan som thine forsyn oc styrsll äru andwordadha " ib 2: 184 . " som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn " ib 4: 70 . " litha oppa hennas ämbete oc före syn " LfK 162 . - bestyrande, bestämmande, anordning. brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn Bo 58 . ","4) (gudomlig) styrelse, förnya, skickelse. thätta görs tho ey vtan gudz raaz vissa foresyn oc skipan Bo 108 . aff thins kärlex forsyn Bir 3: 111 . " thz var giort aff thäs hälgha anda forsyn " ib 413 . " gudhlic forsyn " Bil 352 . ib 353 . " mädhan gudh medh synne mille forsyn thet saa fögat haffuer " BSH 3: 4 ( 1449) . Bir 1: 249, 2 ; 33, 3: 285, 436. Lg 218 . Su 146, 168, 198, 329, 438 . iak är biscopir af gudz forsyn Bir 1: 309 . " vy heming gad aff guds försyn, electus till lincoping " BSH 4 350 (1503) . - Jfr oforsyn."],"e":["för- . ","forsyyn MB 1: 302 ; VKR 33 . foresyn. föresyn Lg 218 ; MB 2: 140 ; Su 146 ; LfK 71 . före syn ib 162), ","forsyna man , "]},{"a":"forsyn","b":"av","c":"adj.","d":["försiktig, saktfärdig. " piguus ua uum lather ok fforsyn " GU C 20 s. 447 ."],"e":[]},{"a":"forsyndra","b":"vb","c":"v.","d":["söndra. " at forsyndre eller attskilia rikith " DD 1: 160 ( 1497) han vill gerne richit forsyndra HSH 20: 209 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"forsyndring","b":"nn","c":"","d":["söndring. giffwer ingen nagher makth eller till ffelle til naghen fforsöndringh FM 130 ( 1502) . " richen haffue i forsyndring " HSH 20: 104 ( 1507) ."],"e":["-söndringh )"]},{"a":"forsynia","b":"vb","c":"v.","d":["förvägra, onde syna näffzstt skall man ey försönia RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 261. Jfr oforsunder."],"e":["försönia )"]},{"a":"forsynlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oforsynlika."],"e":[]},{"a":"forsynliker","b":"av","c":"adj.","d":["omtänksam, klok. en skelligin ok mykit forsynligin man Lg 3: 527 ."],"e":["-ligin )"]},{"a":"forsäghn","b":"nn","c":"","d":["förutsägelse, spådom. " preocinium ii fforsägn ok forloff " GU C 20 s. 476 ."],"e":[]},{"a":"forsäkra","b":"vb","c":"v.","d":["trygga, förvissa. " sidhen hanss nade saa foresecräth wore om en aff the iij articlä " FM 458 (1510, samt. afskr.). - trygga, gifva lejd åt? hadhe thet budh nöglige bliffuit ther i gönwm forsäkrat BSH 5: 521 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"forsäkra","b":"vb","c":"v.","d":["tillförsäkra. then legde eder nade them giffuit haffuer oc forsekret STb 5: 314 (1521; Kop)."],"e":["försekre )"]},{"a":"forsäkring","b":"nn","c":"","d":["försäkran. wij haffue inghen forzekringh met breff eller budt fangit aff them at the vele komma HSH 20: 253 ( 1508) . säkerhet, trygghet. till ytermere forsäkringh HSH 19: 136 ( 1506) ."],"e":["-zekringh )"]},{"a":"forsämia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forsämia sik , ingå förlikning. ath wi skullom forsämia os med kongen BSH 5: 437 (15111)."]},{"a":"forsända","b":"","c":"","d":[" , se foresända."],"e":[]},{"a":"forsända","b":"vb","c":"v.","d":["1) förutsända, förutskicka, låta stå främst. myna odwiwka helso oc rebona tiänistho altidh forsenda medh worom herra jesu cristo BSH 3: 153 ( 1464) . wara . . . kerl iga tro och helse nw och altidh forsend medh gudh ib 5: 30 ( 1504) . " vore wenlige och kerlige helse altiid forsändo med gud " ib 32 ( 1505) . " vare veluillughe trotienisth nw oc altid forzenth medh war herre " ib 148 ( 1507) . - Jfr humillima mei semper recommendatione premissa FM 291 ( 1506) . ","2) försända, sända. " jag ville thet (ɔ: hoffwidh breffet) forsendho op til ider " BSH 5: 59 ( 1505) . ","3) bortsända, förvisa. " han for sändes först for trone " Bu 397 . " forsände han til rom for gisla " Bil 300 . " keysare henrik fore sände gregorium wtländis " ib 769 . Lg 3: 332 . RK 3: (sista forts.) 4360 ."],"e":["för- Lg 3: 332 ; RK 3: (sista forts.) 4360. forzenda. fersända. fore sända),"]},{"a":"forsät","b":"nn","c":"","d":[" = forsäti? en mark quitadis for et bord och forsäth HLG 3: 44 (1518)."],"e":[]},{"a":"forsäta","b":"vb","c":"v.","d":["förlika, försonat? som lthen tu swa illa forsätir (gör oense?) MD 82 ."],"e":[]},{"a":"forsäti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forsäti","b":"nn","c":"","d":["lös bänk som står framför bordet. bonden . . . badh hanom sitia vppa¬ forsätet STb 2: 249 ( 1488) . "],"e":["*försätis ände , "]},{"a":"forsätia","b":"vb","c":"v.","d":["2) försätta, förflytta, föra. " män wäderid fordy forsatthe meg saa ath jac kom oppa en stad j haffwet " Troj 295 . " skal tonius skak betale kort ruth then hesten ortz gest solde . . . och tonius tale siden framdelis til then skiparen, hesten förstatte til bake STb 5: l101 l(1516). "","3) överlåta, föryttra, försälja, pantsätta. item ath engen forsätho bondans gryta Arnell Brask Biᴵ 35. thet wapn thet han försatt haffde . . . när en borgare för nogra penninga HSH 14: 80 (1525?; Brask). 5) icke bry sig om. achilles . . . forsatte tha j the jlbräsko plixene älskog Troj 220"],"e":["för- )"]},{"a":"forsätia","b":"","c":"","d":[" "","1) inssätta framtill !SYNS_DÅLIGT? på ett föremåls framsida. en gulringh mz en sten til forsettende SO 116 . ","2) försätta (ett farty el. den som befinner sig på ett sådant), förflytta. wädrit forsatte hanom j then stund hans skip stötte oc !SYNS_DÅLIGT? j grund vtan for lidö pa en sten RK 2: 7248 . " wädereth fforsatte thessä hiid j skäregorden " FM 343 ( 1507) . ","3) lemna från sig, öfverlåta, föryttra. lofuar jak . . . mit forscrifna ärfue engom sälia pant sättia eller i nokra handa mato forsätia eller forandra SJ 34 ( 1425) . ","4) afvisa, vederlägga. forsattes mangt tall, som nu alment wankar BSH 5: 476 ( 1511) . - Jfr foresätia."],"e":["efter Mnt. bildad gerundieform forsettende SO 146 ; " jfr Tamm, Tränne tyska ändelser i svenska s. 9 f.), "]},{"a":"forsöfter","b":"av","c":"adj.","d":["berusad. " the waro alle för söfto aff vinet " MB 2: 167 . " forsöftir aff hymelzlika wino " Su 356 . Jfr forsoffadher."],"e":["för- )"]},{"a":"forsökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) pröfva, försöka, göra försök med. [thu] ma forsökia siälfuan thik [än] thu honum hiälpa ma Fr 988 . forsökia hafwith Al 9168 . " han forsökte tha sin godha häst " ib 2341 . forsökte mangra läkiara konst KL 365 . " then konstenä magin j her sorsökiä " Va 43 . wj . . . försökom thz än thil war herra konungs nadha RK 2: 1655 . forsök thina wredhe oppa mik ST 107 . - pröfva, försöka, uppbjuda. hon forsökte tha sin awel mästa Al 10162 . - försöka, inlåta sig i. vm han thz ewintyr forsökte RK 1: 387 . ","2) sätta på prof, försöka. forsökto ther en riddara mang Al 5096 . " at diäfwllin vidhir fresta ey . . . at hanna han ok for sökia mz frestilsom " Bir 1: 188 .","3) undersöka, ransaka. " þolik mal forökyä " SD 5: 480 ( 1315, nyare afskr.) . " tha thetto forsöckt ok bepröffuat är " SO 80 . " thz iärtekn oppenbarligha försöktis oc kungiordis " Lg 3: 361 . " forsöktä the oc ransakade han " ib 80 . ","4) försöka, söka utröna ville forsökia (explorare) vm han varo gudz son Bo 48 . Va 19 . wiliandis försökia (scire) än han wille bliffwa vidh sin ordh MB 2: 184 . ","5) försöka, röna, erfara. kunne ey mera liidha oroo än swenske tha forsöktho MD 385 . thetta hafwer iak nw for söght Al 2916 . " skal thu försökia at nabogodonzer [är] alla wärldenna herre " MB 2: 153 . - part. pret. pröfvad, bepröfvad. the waro widh örlögh lit forsöght Al 1786 . " forsokter badhe i torney ok i striidh " RK 1: 793 . " mz manghom dröffwilsom försöktir (probatus) " MB 2: 159 . " som forstaandande oc forsökte män äru " VKR 33 . Su 352 . Bir 4: 72 . hwilkra liffwirne oc wmgängilse j mindra forsökt oc kunnokt är ib 66 . - som försökt sig? the vore forsökte i syöm dagen tilforen BSH 5: 502 ( 1512) . "],"e":["försöka: -sökom RK 2: 1655 . part. pret. forsoktor RK 1: 793 . ","-söghter: -söght Al 1786, 2916),","forsökia sik , försöka sig, pröfva sina krafter. ma iak ridha mik forsökia Al 585 . ST 383 . Di 281 . - (?) wil lata sik forsöchia (söka komma?) med sine fwlmektige til möthe med migh HSH 22: 3 ( 1491) . - Jfr oforsökter."]},{"a":"forsökilse","b":"nn","c":"","d":["1) prövning, prov. skodha ok the enkannelika stridhena som job ok abraham lidhw, aff hwilkom annar thera warth wtrönir aff gudz enkannelikom forökolsm (divina probatione) SpV 574 . 2) bevis, vittnesbörd, aff thässom dödhenom stort ok lmykit ok aff liffsins atskilnadh maa j the hälga scirfft, sammansankas til withnisbyrdh ok forsökilse (colligi possunt ex scripturis divinis probamenta) SpV 569 ."],"e":[]},{"a":"forsökning","b":"nn","c":"","d":["försök, prof. " samma drengh haffua till forsöchningk i xiiij dagha " SO 113 ."],"e":["forsöchningk )"]},{"a":"forsökning","b":"nn","c":"","d":["2) angrepp, anfall. ath tw oberädliga oc förhasteliga öffwera tiig j strydena mz giwpande forsökning Troj 118 ."],"e":[]},{"a":"forta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fortaka","b":"vb","c":"v.","d":["fråntaga, beröva. med dat. och ack. nar swa gar til tha ma biscopen ellir confessor fortagha them thera röster Abbedval i Vkl 101 . skilz thz ena fran thy andro, tha fortakir thz mykit fulkompnilsinne (multum detrahat perfecitioni) j the människionne, som hälagh skal wara SpV 545 . - förmena, förhindra. med dat. och inf. honum (ɔ djävulen) war fortakit mädh sancti ieronimj beläte at han fik ekke fram komit til nunnorna cella Hel män 215 ."],"e":[]},{"a":"fortaka","b":"vb","c":"v.","d":["borttaga, aflägsna, förtaga. " eth skabbot faar gör skadha androm farom, wtan thz förtax " LfK 148 . " fortakir ondh vätzska hörslena " MP 1: 263 . " for taka solina skin " Al 6557 . " fortaker alla thässa hems ysäld " Ber 187 . " at for taka thankana " Bir 1: 364 . " fortakno (med aflägsnande af, d. v. s. utan afseende på) aldra handa tilfälle, hwaria handa widhertorftt älla bön (remota omni occasione cujuscumque neccesitatis sive supplicationis) " ib 4: 13 . at hindra ok fortaka andelikit gagn ib 2: 39 . fortoks (afskaffades) then sidher Bil 409 . - fråntaga, beröfva. med dat. och ack. hafde hanom hans godz fortakit met welde DD 3: 19 ( 1399, nyare afskr.) . vm han gitir fortakit thy lifwit Bir 2: 98 . ib 1: 172, 3: 51 . KL 351 . Ber 22 . Su 334 . LfK 263 . fortagha os wara bärning ok rettoghet SO 50 . - undandraga, undanhålla. med dat. och ack. iak fortok (subtraxerim) idher änkte thet som idhir nytilikit var KL 164 . Bir 1: 63. ST 190 . - afskära från, förhindra tillgången till. med dat. och ack. han wille them watn fortage RK 2: 3858 . - förmena, förhindra. med dat. och ack. en munkir vilde giuas i klostrir hans modhor wilde honom thz fortaka KL 275 . " the höwidzmen them thz fortaka " RK 2: 8772 . SO 3 . - med dat. och inf. for toko tiberio främia sin vilia Bu 150 . Ber 207 . kalmare stadh och slot h hafwe förtaghith oss nogoth förkofras BSH 5: 360 ( 1509) . " fortaka smasweniom at läsa aue maria " KL 62 . - med dat. och en sats inledd af at. gato the näpplikat fortakit folkeno at the offradho eyg them swa som gudhom KL 158 . ib 26 . - med ack. the stora jsbergen thz fertagha RK 2: 8076 . - med en sats inl. af at. suärdhklotit fortaki at ey falle vanlica suärdhit aff handinne Bir 2: 174 . lather her ingen forsymelse fortages (i st. f. fortage) i nogen motthe, ath edert bwdh och scriffwelse jw komme till samme tingh BSH 5: 402 ( 1510) . ","1) förtaga sig, öfverskrida sina krafter. at thu fortakir thik ekke oc gör meer än matkin tilsigher Bo (Cod. B) 347 . ","2) med det refl. pron. i dativställning. aflägsna från sig, göra sig fri från, undandraga sig. witandhis thz henne omöghelikit wara, at förtaka sig gudz gaffuo oc tarannas wtgyuilse Lg 3: 398 . - göra sig af med, afstå från, försaka. aldrigh scal iak fortaka mik guz modhors miskun KL 75 . fortak thic nakat ib 265 . " fortak thik kropsens mak " Su 402 . " nim at fortaka thik thin eghen vilia " ib 403 . - bortlägga. fortak thik wana at swäria Ber 105 . Jfr foretaka."],"e":["för- . ","fore- L. ","fortaka sik , "]},{"a":"fortakilse","b":"nn","c":"","d":[" fasto oc sins eghins vilia fortakilsom MP 2: 106 . Bir 2: 309 ."],"e":["försakande . ","i"]},{"a":"fortal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fortala man , "]},{"a":"fortal","b":"nn","c":"","d":["förtal. Fr (Cod. F) s. 141. Gers Frest 13 . BSH 4: 282 ( 1501) ."],"e":["fför- Fr (Cod. F) s. 141. fortaal BSH 4: 282 ( 1501) ), "]},{"a":"fortala","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fortalu man , "]},{"a":"fortala","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppmana. förtaledhe ok manede hymerna ath slas mz them Di 255 . ","2) uppehpålla me tal. huat skal iak tik längre förtala Su 137 . ","3) förtala. " gyltir skrymptare som fortalar ok dömir annan " MP 1: 208 . haa marsken fortalande RK 2: 6976 . MB 2: 99 . Di 81 o. s. v. Gerts Frest 13."],"e":["för- )"]},{"a":"fortala","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ofortaladher."],"e":[]},{"a":"fortalan","b":"nn","c":"","d":["2) förtal, illvilligt tal. jak haffwer . . . forsmath myn iämcristnan oc dömth han i mino hiärtha mz ordom ok forthalan SvKyrkobr 307 .","3) yrkande, käran. " wastena inbyggiara . . . göre for:da wastena klostre for:da tomptöre . . . wtan alscona fortalan oc klaghan oc genkäran " Priv f Sv st 121 (1451?). - Jfr foretalan."],"e":[]},{"a":"fortalan","b":"nn","c":"","d":["uppmaning, förmaning. " trösto sina män ok varþuaþ tel martirium mz faghre fortalan " Bu 422 . Bil 109, 328 . - intalan. trayamus lydde for talan sinna manna Bil 369 . ib 305 ."],"e":[]},{"a":"fortalare","b":"nn","c":"","d":["1) förespråkare, förbedjare. " härran wilde wara hänne fortalare (prolocutor) " Mecht 195 . - Jfr foretalare."],"e":[]},{"a":"fortalare","b":"nn","c":"","d":["1) förordare, förespråkare, ombud. vara hans fortalara for almoganom Bill 847. Gr 319 .","2) förtalare. Fr (Cod. F) s. 141."],"e":["fför- Fr (Cod. F) s. 141), "]},{"a":"fortap","b":"nn","c":"","d":["förderf. PM 19 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortapa","b":"vb","c":"v.","d":["perdere. " "","1) förlora. " syrgh aldre fortappat thingh " Bil 613 . " the värdhoghet som änglane for tappadho " Bir 289 . " longiuns fortapdhe ey sith maal " ST 111 . - med dat. vi fortappadhom ware makt KL 81 . - förlora, förspilla, göra onyttig. fortapa thera tyma oc mödho ST 1 . ib 2 . " nw hawir thu fortappat thz thu mik thiänte " Gr 271 . Lg 668 . Su 218, 221 . " höghfärdoghir thanke fortapa (dissolvit) alla godha gärninga " KL 236 . ","2) förderfva. " at han maghe dräpa them ok for tappa " Bir 1: 357 . " the fortappadho os ib 3: 472. " ib 432 . " thu fordöme ämuäl ok fortappa menlösa siälar " ib 1: 124 . Bil 536 . Gr (Cod. D) 379 . Al 6654 . the fortapade loth han äpte MD 17 . " illa saar ok mykit for tappat " Al 2877 . " eet ont fortapa mangh godh " Ber 3 . ","3) göra om intet. fortappa (disperde) annars hadh och smälikhet mz siäfwm hwg och spako hiärta Ber 119 . ","4) förråda (kanske ordets bruk i dena betydelse är föranledt genom at i det Lat. orig. läsa perdere för prodere). om lthu ey fortappar (prodideris) oss oppenbarandis os MB 2: 6 " fortappä (produnt, beröfva svekfullt) thässe twe konunga manga siäla fra minom son " Bir 3: 358 . - refl. fortapas,","1) förloras, gå förlorad. alt fortappas thz man til howa läther GO 716 . ","2) periere, förgås, omkomma, fortappas af sylt Bil 267 . Bo 175 . MB 2: 105, 204, Lg 42 ."],"e":["-as Lg 42 ; -adhe St 111; -ade MD 17 . ","vanl . ","fortappa . ","förtappa: -at Lg 668 ; LfK 70 ; ","-ades MB 2: 105), "]},{"a":"fortapa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) refl. fortapas, 1) förloras, gå förlorad. gotzeth som förtapadis i syönom PMSkr 28 . 3) vara förgäves, vara utan nytta. läty ey thina (ɔ Kristus´) bitherligha pino oc hardha dödh fförtappas oppa them SvB 448 (början av 1500-talet). mädh tässom äptirscriffna ordom skulin j böria alla idhra gärninga oc mädh gudz hiälp skulu the ey ffortappas ib 497 (början av 1500-talet)."],"e":["för- . "]},{"a":"fortapare","b":"nn","c":"","d":["1) som förspiller, förstörare. aff timans förtapparom LfK 70 .","2) förderfvare. siäla fortapare ST 103 ."],"e":["förtappare )"]},{"a":"fortapilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" perditio. ","1) förlust, minsting, beröfvande, minzsta synd j hulke ther människian lustas vti ok bätra ey hona är hänne ympnin til fortapilse fran hymeriks rike (satis est ei al perditionem) Bir 1: 98 . - förlust, förspillan. tima fortapilse Bir 3: 330 . ST 2 .","2) förderf. " äpte thässa forradharins fortapilse " Bo 96 . " gör sik siälue skadha oc än fortappilse " ib. " gladdis af thera falle ok fortappilsom " Bir 1: 78 . ib 52, 2: 68, 196, 251, 3: 71, 211, 473 . Kl 145, 212. MP 1: 5 MB 2: 164 ."],"e":["vanl . ","fortappilse )"]},{"a":"fortapilse","b":"nn","c":"","d":["1) förlust. skulw the göra högxsta konungenom ihesu christio räkenskap aff the siäla fförtappilsom som them ärw anthwardadha JM Ps 451. 2) fördömelse. som swa när war komin til sin fortappilse oc kom tho än atir til gudz Hel män 228 . - Jfr siälafortapilse."],"e":["för- )"]},{"a":"fortekna","b":"","c":"","d":[" , se foretekna."],"e":[]},{"a":"fortekna","b":"vb","c":"v.","d":["præfigurare, förebilda. taka min sannan likama hulkin som . . . fore teknadhis fordom mz manna ok mz änkionna miöle Bir 1: 220 . thänne kostin foreteknadhis j hympna födhonne som kalladhis manna ib 3: 60 . ib 4: 59 . ST 200, 201, 202, 205, 206, 208, 218 ."],"e":[]},{"a":"forthakka","b":"","c":"","d":[" , se forethakka."],"e":[]},{"a":"forthanke","b":"nn","c":"","d":["1) betänkande, övervägande, överläggning. konungen sklall i inge tingh medh ssine gerninger ware hastiger, vthen haffwe gode företanker PMSkr 707 (senare avskr.). thz giordehe han ey aff ilhärdzsko, äller aff myklom forthankom Mecht 348 . Jfr 2. 2) föresats, uppsåt. at han thet ey giorde aff endhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet SD NS 3: 275 ( 1417) . ","3) omsorg, förtänksamhet. tha maa han hielppa sik aff sitt eghit, hurw han bätzst kan, doch sinom maghe ecke til trwg ellir skada meth oträngdom fortancka STb 2: 52 ( 1484) ."],"e":["för- . ","före- PMSkr 707 (senare avskr.) ), "]},{"a":"forthanke","b":"nn","c":"","d":["1) betänkande, öfvervägande, öfverläggning. meth fullom forthanka SD NS 2: 306 ( 1410), 327 ( 1410). ey dömis vilin äwerdhelika vtan grannan forethanka (deliberatione) Bir 1: 218 . " godhir for thanke (præmeditatio) j allom görande thingom " ib 282 . ib 283, 284, 285, 294, 2: 88, 3: 318, 377, 409, 469, 4: 33. VKR 76 . Ber 154, 170 . Lg 3: 423 . ","2) föresats, uppsåt. ij manlicom anda oc stadhughom forthanka Bo 101 . " ibl 127. thetta sama gudz wit oc forthanke kallas liffs book " MB 1: 347 . " göm godz lifwärnis fortanka och forakt " Ber 73 . mz . . . forthanka at bätra sina syndir (propasito emendani) Bir 2: 152 . synda aff forthanka älla ilzsko ib 3: 378 . Su 210 ."],"e":["förtanke: -a Lg 3: 423 . ","forethanke: -a Bir 1: 218 . ","forethanke: -in Ber 154 ), "]},{"a":"forthighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förtiga, hemlighålla. " at naturen är en ledhisrska til the thing, som osynlikin äru, haffwer ey sanctus paulus forteghat " SpV 29 . 2) genom tigande, d. v. s. underlåtenhet att framställa anspråk, förlora. at thet (ɔ arvet) ey scal fordölies jnnen nath och aar eller fortygias STb 3: 219 ( 1495) . "],"e":["inf . ","*forthighia sik , underlåta att ge sig till känna. at andere flere skyldenere . . . haffue fortiet oc duld sigh epther thes breffs data HLG 1: 111 (1467)."]},{"a":"forthighilse","b":"nn","c":"","d":["underlåtenhet att framställa anspråk. " ther medh war ther forsumelse ok fortygelse vtj komit j swa mangh aar HLG 1: 135 (1495). ""],"e":[]},{"a":"forthinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) träffa överenskommelse om, avtala. ath han ey mera gotz jnskipar, än han haffwer förtingath oc latith scriffwa PMSkr 53 . hwarth köpmannen haffdhe förtingath thet föra ib 20, 68."],"e":["för- )"]},{"a":"forthinga","b":"vb","c":"v.","d":["i förväg tinga el. göra aftal om.","1) genom aftal el. öfverenskommelse erhålla betinga sig. kan någor mere få eller förtinga TS 28 . - åtaga sig. ingen diärffuis til at förtinge mere argbethe och gärning än han kan genestan från sigh redha TS 27 . ib 29 . SO 147 . ","2) genom erläggande af lösen el. brandskatt friköpa från plunring el. brand. thera gard the fortinga at han skulle ey skimas eller brinna RK 2: 8917 . - mot erläggande af lösen befria från plundring, brandskatta. fortingade nogor tw herede thär RK 2: 8768 . "],"e":["för- . ","forthinga sik , göra öfverenskommelse, komma öfverens. vtan han fortinger sigh medh ämbetet SO 110 ."]},{"a":"forthingilse","b":"nn","c":"","d":["lösensumma för att undgå brandskattning el. plundring. the haffwe wthgiffwit sijn ffortingelse mooth the beesiglde breffh Priv f Sv st 170 (473, avskr.)."],"e":[]},{"a":"forthiokker","b":"av","c":"adj.","d":["alltför tjock. affhwgges oc söra qwista oc the färsko wm the wäxa förtiokke PMSkr 347 "],"e":["för- )"]},{"a":"forthiäna","b":"vb","c":"v.","d":["2) förtjäna, göra el. visa sig förtjänt av. människian vil synas ok hallas j store wärdughet, som hon är ey til fält ok hwarghin medh gudhi fortyänth MP 5: 128 3) genom återtjänst visa sig förtjänt av, vedergälla, gottgöra. thet förtiene wij altid gerne STb 5: 326 (1521; Kop). - Jfr oforthiänter."],"e":["förtiene )"]},{"a":"forthiäna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förtjena, genom tjenst el. arbete förvärfva. forthiänte gamble karlin iosep nakat mz sino äruodhe Bo 18, ib 14 . wilia hawa siin löön, för än the äre forthiänt MB 1: 92 . Bir 2: 37 . ","2) förtjena, göra el. visa sig förtjent af. äuinnerlika gudz ovinskap ther mz forthiäna Bil 598 . hwazske dödh älla slagh forthiänte han Bo 193 . " transageras hafdhe thz wäl forthiänt thz alexander hafdhe honum bränt " Al 1723 . " iak thänkte annat hafwa forthiänt fore mina mödho " ib 4207 . KL 317 . Bir 1: 185, 3: 69 . MB 2: 110 . " jach fortiänte aldrig annath än goth aff honum " BSH 5: 116 ( 1506) . ","3) genom återtjenst visa sig förtjent af vedegälla. vilin ij mik thz til äro gifua iak vil thz for thiäna mädhan iak ma lifua Fr 2866 . Iv 1643, 2264 . BSH 5: 59 ( 1505) , 115 (1506), 169 (1507). jag vill thet gerne forskulle oc förtiene ib 151 ( 1507) . ib 420 ( 1510) . aldrigh . . . ma iak thz forthiäna mz idher tha thu halp thär lifuith mik Iv 5610 . " her wtinnan ghörer, som min troo är til edher, och jach wil synnerlige fortiena medh eder " BSH 4: 247 ( 1500) ."],"e":[]},{"a":"forthiänist","b":"nn","c":"","d":["2) återtjänst. thet wij gerne med all ömkelig förtienst forskylle wele STb 5: 325 (1521; Kop.). ib 327, 331 . ","3) förtjänst, arbetslön. " ther med bödz hanom giffue sin stalbroder sine fortienist " STb 3: 142 ( 1494) ."],"e":["fortienist . ","förtienst )"]},{"a":"forthiänist","b":"nn","c":"","d":["1) förtjenst, förskyllan. " mik ey äpther mine forthiänist görandes " Lg 3: 594 . ib 663 . SO 82 .","2) återtjenst? bidher jach idher gansth ödmyklige pa all forthienst BSH 5: 115 ( 1506) ."],"e":["för- . ","forthiensth )"]},{"a":"forthrugha","b":"vb","c":"v.","d":["genom trug el. hot fördrifva. högh hans hesta wth ok hög hanss swena ok fogetther alla förthrwadhe aff then förläning, som i hadhen honum förlenth BSH 5: 542 ( 1514) ."],"e":["förthrwa )"]},{"a":"forthruthinhet","b":"nn","c":"","d":["öfvermod, trots, JP 84 ."],"e":["-trutinhet )"]},{"a":"forthrutin","b":"av","c":"adj.","d":["uppblåst, öfvermodig, trotsig, uppstudsig. thenne är tryskir ok fortrutin (protervus et contumax) MP 1: 263 . " superbi et elati högfärdoghe oc förtrothne " Su 126 . " the som fortrutne waro oc högfärdoge ädhmiukades " Bir 4: 7 . Ansg 233 . the varo forthrotne oc vanwyrdho hans ord ib 247 . war genstridhoghir oc forthruten ST 245 . Bir 5: 82 . Lg 3: 122, 137, 140 . " wm än jak swa wsal oc forthrutin wordhe at jak wil forsaka allir glöma min gudh " Su 208 . Jfr forthryta."],"e":["forthrotin . ","fortrothin )"]},{"a":"forthrutliker","b":"av","c":"adj.","d":["besvärlig? scal tu ekke dröffua the änkiona mz thinne fortrulighe script Lg 3: 8 ."],"e":["fortrutligh )"]},{"a":"forthrutliker","b":"av","c":"adj.","d":["onskefull, illvillig. " jak haffwer . . . i ffortrutheligom ordwm ällir mz gärningom bewisth mynom iämkristna tiil skada tiil hans liiff . . . ellir ära " SvKyrkobr 307 ."],"e":["ffortruthelig: -om SvKyrkobr 307 ),"]},{"a":"forthrykka för.","b":"","c":"","d":["1) trycka, påtrycka? marskens incigle han ther fortrögte (trol. dock för ther for trögte) RK 2: 5413 . ","2) stöta bort, tränga undan wil hwar annan tha forthrykkia Al 9686 . ","3) nedstöta (från hästen vid tvekamp). huar thera vilde en annan fortrykke (Cod. A thrykke. CDEF nider trykke) Fr (Cod. B) 1676 . ","4) förtrycka. hatade oc förtrykte the swenska PK 239 . drotzin vil mich altiidh fortrykkia RK 2: 5280 . ib 902. Lg 3: 344 . ","5) undertrycka. " haffuer . . . then vnge koningen . . . fortrycht, niderlagt oc tiil engte giort the lag, som sancte olaff koning gaff them i norge " BSH 5: 172 ( 1507) ."],"e":["fortrökkia: -trökta RK 2: 902 ), "]},{"a":"forthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["5) nedtrycka. j blyffwe siälffwe fortrykkte aff the byrda Troj 166 . - bildl. hans jomfrur äru slemogha ok fortrykta aff beskanom (oppressæ amaritudine) SpV 128 . - undertrycka, förkväva. therra eghin luste, framhop, ok snikth . . . fortrykkir alt tet godha the haffua tänkth ath göra MP 5: 168 . - underkuva, besega. troilus som wndersamliga nedersloo oc fortrikte grecana Troj 128 . han war jw wthe j dagh förtrykkiande grecana mz offwermakt ib 206 ."],"e":["-trikte Troj 128, 174 . part. pres. -trikkiande ib 161 ),"]},{"a":"forthrykkilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förtryck. aff wthlänska manna förtrykkilse SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":["för )"]},{"a":"forthrykning","b":"nn","c":"","d":["förtryck, förtryckande. " at affwärie swa cristendomzins som bode eders öc vor förtrykning " HSH 17: 114 (1523?)."],"e":["för- )"]},{"a":"forthrykning","b":"nn","c":"","d":["förtryck, förtryckande. " rijkens män til försmädilse och förtryckning " BtRK 104 ( 1436) ."],"e":["förtryckning )"]},{"a":"forthryta","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara motbjudande. opersonl. tha war härra jhesus talade vm thätta sacramentit sin värdoga likama tha fortröth mangom hans kenneswenom höra hans ordh MP 4: 81 .","4) tryta, fattas them skulde math ey fortryä Fredrik ed Noreen 2286."],"e":["förtröth ) , "]},{"a":"forthryta","b":"vb","c":"v.","d":["1) besvära, plåga, väcka ledsnad, väcka trötthet. med dat. el. i dess ställe ack. the bätra then thörst them för forthrööt Al 5026 . " tok sonenom thz forthryta (ledsna el. tröttna devid) " ST 275 . ib 320 . honom forthröt tha länger bidha Al 7999 . RK 1: 3746 . tha fortröt thz the hälada soma ib 1651 . " en riddare aldre dust for tröt " ib 1103 . ib 3444 . " andra fortryte (andre äro ovilige) them holla mz taak " ib 2: 7299 . - lata sik forthryta, låta sig förtryta, finna svårt el. obehagligt, undandraga sig (något ss motbjudande el. under ens värdighet). ödhmiuke herran ther lät sik enkte forthryta Bo 70 . ","2) väcka ånger. med dat. el. i dess ställe ack. för the koma hädhan scal them fortryta (skola de ångra sig) RK 2: 3973 . thz scal annen ware forthryte ib 3591 . ","3) väcka harm el. förtrytelse, förtryta. med dat. el. i dess ställe ack. tok thz hans herrom oc förstom j rikeno mykyt forthryta ST 412 . " them matte förtryta at the matte aldrig laghen niwta " RK 2: 1582 . ib 1970, 3: (sista forts.) 4481. - lata sik forthryta, misstycka. the loto sig tha ey fortryta at konung karl sin land oc slot väl nyta RK 2: 9301 . MD (S) 276 . ","4) tryta. folk och haffuor honum inthe förthryther RK 3: 3452 . - Jfr forthruthin."],"e":["för- )"]},{"a":"forthryzker","b":"av","c":"adj.","d":["trotsig. thän som fortrysker är ath han ey wil staa the hälghe kyrkio lydno JP 52 ."],"e":["-trysker )"]},{"a":"forthrötta","b":"vb","c":"v.","d":["trötta, uttrötta. " tha maa han snarth forthrött oss " HSH 20: 99 ( 1507) . "],"e":[]},{"a":"forthunga","b":"vb","c":"v.","d":["1) förtunga, betunga. " haffuer . . . her ake oos fortwngat i aar pa twnnor smör offuer war aarlighe skath " BSH 3: 146 ( 1463?) . " at han fortwngher them icke " ib 5: 282 ( 1508) . ","2) försvåra, göra svåråtkomlig. dirckis oc fortwngis oss alle waror som wij haffwe skole aff stederne HSH 20: 261 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"forthunga","b":"","c":"","d":[" ,v. 1) förtunga, betunga. skullom lwi warda förtungade thil sudana summor wi aldrig fingom äga HSH 13: 50 (1524; Brask). 3) pressa, sätta åt. anthenor wille ey fortwngaa aff agamenon Troj 268 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forthungning","b":"nn","c":"","d":["tunga, börda. " äro oc monge olaglige fortwngningh oc aalegningh paa laggdt baade paa landit oc stederne " HSH 20: 261 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"forthvinga","b":"vb","c":"v.","d":["1) betvinga, kuva, övervinna. " forthwingha j tik allan kötzens lustha " SkrtUppb 369 . 2) ansätta. menesteus . . . stak quintilientum aff hästen oc gaff honom eth stort saar, epter han swärast fortwingade konwng thóas Troj 140 ."],"e":["-ade Troj 140 ) , "]},{"a":"forthvinga","b":"vb","c":"v.","d":["betvinga, kufva, öfvervinna. fortwingar skörliffnat LB 3: 46 . - part. pret. öfverväldigad, medtagen. ther äru for twingadhe af hungir MP 1: 298 . " war han mykith af törst forthwngen " MD 22 ."],"e":["forthwngen ) , "]},{"a":"forthykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) misshaga, förbryta. med dat. el. i dess ställe ack. thz tocanum sara forthykkia Vis sten 4 . - misstycka. palamides . . . förtrykte ath han (ɔ: agamenon) war saa myndog worden Troj 146 ."],"e":[]},{"a":"forthykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) misshaga, förtryta. med dat. el. i dess ställe ack. swa som thik forthykit Bo 61 . " togh honom thz forthykkia " ST 328 . honum thz forthotte RK 1: (Albr.) s. 208 . marskenom thz tha saara fortögte ib 2: 5134 . ib 4702, 4728, 5279, 7141 . " konungen thz sara för thykte " ib 1537 . - lata sik forthykkia, låta sig förtryta, finna svårt el. motbjudande, undandraga sig (något ss motbjudande el. under ens värdighet). ey skalt thw forsma älla läta thik forthykkia tholkit af honom thänkia Bo 15 . " forsmadhe honom äkke oc lät sik ey forthykkia at fölghia them atir til nazaräth " ib 136 . " var herra . . . som lät sik ey forthykkia at tala vidh ensampna samaritnamn " ib 233 . - misstycka. lät thik thz enkte forthykkya at gudh gaff andhrum bätre lykko MD 83 . Su 389 . ","2) icke tycka om, finna motbjudande. the syslor som . . . somlike andre . . . forthykkia at göra Ber 252 ."],"e":["-thykte . -tögte),"]},{"a":"forthyngia","b":"","c":"","d":[" , v. komma (ngt) att väga mer, bildl.; förvärra, försvåra. thät förste som synden forthynger thät är ordo viels thy een vigd pärsone som gör en synd thän synd är suarere j hänne än j een vvigd pärsona SkrtUppb 439 ."],"e":[]},{"a":"forthyngilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. slöhet. crapula är söfdha ällir dwffna hiärtans förtyngilse (prægravatio), komen aff kötzsins owirflödöghet SpV 139 ."],"e":[]},{"a":"forthäkka","b":"vb","c":"v.","d":["betäcka, hölja (med tapeter e. d.). kostelika var thz (slottet) forthäkath tha Iv 1753 . Jfr forthäkkia."],"e":[]},{"a":"forthäkke","b":"nn","c":"","d":["sadeltäcke, schabrak. " baro thera örss fortäkky aff baldakin ok sindall " RK 1: 1393 ."],"e":["-täkky )"]},{"a":"forthäkkeri","b":"av","c":"adj.","d":["svekfull? wtan omyldha fortäcka män BSH 5: 383 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"forthäkkia","b":"","c":"","d":["1) öfvertäcka, öfverhölja. " haffwet förtäkte them " MB 2: 63 . ","2) täcka, förse med tak el. betäckning i en fortäkth slädha BSH 4: 352 ( 1503) . " förse med däck. then litla skwtan, sten brawedsson fortäkt hade, togo thee bort " BSH 5: 167 ( 1507) . twa wore fortechte pramä liggia innä op wnder mwren för badhe löönporthane HSH 20: 180 ( 1507) . ib 182 (1507?). ","3) svekfull, bedräglig, förrädisk. " taga vij oss ecke till vara i tiidh oc tima, eth fortecht stycke varder oss tilbudhet " BSH 5: 26 ( 1504) . at kalmarna stadh . . . riketh fran gangher antigia med makt eller andre förtäkte dägtinger ib 177 ( 1507) . mik paa förth är med nogith förtäckth ib 77 ( 1506) . met nagoth fortäckth forrädilsse beslika stadhen oss j ffra FM 233 ( 1505) . " förtäckth dobell ordh ib. swar . . . aldelis fortäght vtgiffwin " HSH 19: 157 ( 1506) . Jfr forthäkka."],"e":["för- . ","-te , ","-ter )"]},{"a":"forthäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) betäcka med schabrak. Se Sdw 2: 1220. 2) förse med tak el. betäckning. fornögdes her jöns jonsson x mark som han hade vthlagt före . . . the fortechtha batha som rede giordes mote slottith SSkb 35 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"forthäkning","b":"nn","c":"","d":["betäckning, täckmantel. " vndher helikhetz ok gudhelikhetz fortäknyngh " Gers Frest 39 . vnde fortokningh (för fortäkningh) höffwiszlighes begärilse ib 43 ."],"e":[]},{"a":"forthäkning","b":"nn","c":"","d":["2) falskhet, bedrägeri. ey sigh forwetha igen faa kronnenis slot, land oc län strax obehindret vthen alle fortäkningh oc nye funder Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"forthäkt","b":"nn","c":"","d":["falskhet, bedrägeri. " thet wii strax fritt oc vmbewaret magä fa optenempdh cronnenis fester oc land igen vtan alt fortecht " Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"forthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förut betänka. vm mannin for thänkir hwat nyttelikhet thädhan aff kombir Bir 1: 283 . ib 294 . ST 70 . Su 390 . Ber 154 . - betänka, öfverväga. jac . . . forethänker the wärlz äro, som gud mic i thässe wärld til thänna dag vnt hauer SD NS 2: 86 ( 1409). ","2) uttänka. " forthänkte jak nakra nya ok swiklica fundir ok skattir " Bir 3: 430 . ","3) hafva för afsigt, föresätta sig. han forthänir ok vil liua j syndinne Bir 3: 13 . " fore thänkir nw ey göra tholik thing nakan tima öptir meer " ib 1: 49 . ib 25, 105, 238, 338, 377, 2: 167, 3: 424, 470. Lg 111 . - förut besluta. gudh vilde fulcompna mz sancta clara thz han forethänkt hafdhe KL 355 . ","4) minnas, erinra sig. opersonl. med dat. el. ack. som ider väl fortänker BSH 3: 294 ( 1740) . " som ider alla vell fortencker adi icke haffwen hollidh ider konungx hesta " ib 4: 151 ( 1492) . ib 5: 70 ( 1505) . ib 85 ( 1506) . som edher herredöme fortencker, ath . . . erckebispen och j met flere gode herrer ware swa ens FM 107 ( 1498) . ib 271 (1506); på de båda senaste ställena kan konstruktionen fattas ss personlig. - part. pret. forthänkter, förut tillämnad, förut bestämd. at göras skulle forthänkta brullöpe Bo 285 . - förut betänkt, öfverlagd. meth forthenktom hogh SD NS 1: 44 ( 1401). meth . . .forthänkto modhe ib 2: 308 ( 1410) . " aat forthänkto modhe (med berådt mod) " Bo 18 . " gik fran mik aff forthänkto !SYNS_DÅLIGT? (ex industria) " Bir 3: 185 . " af giordho oc forethänkto radhe " Bo 149 . " mz forthänkto radhe " MB 1: 426 . ST 401 . " som förut betänkt, efter att hafva förut öfvertänkt. stodh . . . wäl forthänkter " SJ 3 ( 1421) . ib 4 ( 1422) o. s. v. - betänkt, förut betänkande. vara forthänkter, vara betänkt, tänka på, hafva i sinnet, söka uttänka medel el. sätt för. ath the huar j syn stadh affuerlighe her till vilie ffortientkt ath vara FM 525 (1511, samt afskr.). at ware alwerlighä fortänkt hwre sadanä skadhä oc forderff kan vtaff wäriess ib 97 (1497-1501). war nw förtänkter hurw han skulle henne läntelika gripa Lg 3: 308 . SO 112 . BSH 5: 85 ( 1506) , 352 (1509). "],"e":["för- . ","fore- . ","före- Bir 1: 283 . ","fortengter: -tengte BSH 5: 289 ( 1508) . ","fortenghther: -tenghth ib 290 ( 1508) . ","förtengter SJ 241 ( 1448) . ","ffortienkter: -tienkt FM 525 (1511, samt afskr.). ","fortienchter: -tienchte BSH 5: 542 ( 1514) . för tienchter: -tienchte ib 543),"]},{"a":"forthänkia","b":"","c":"","d":[" forthänynkter: - o SD NS 3: 313 ( 1418) ),v. 1) tänka på, överväga (vidtagandet av åtgärder). varen fortienckendes om thetta öregrundh och the andra seglasz i norlanden Hist Tidskr 1: 400 (1508). ","4) minnas, erinra sig. med personl. subj. lkere wenner som i wl förtenke . . . lothe wj . . . förkynne HSH 13: 52 (1524?; Brask). - part. pret. forthänkter, förut betänkt, uttänkt. hure the skole lijstelige beskatta almogen medh pålegninger och hielp, och anner förtäncktt tilfelle PM Skr 694 (senare avskr.). - betänkt, förut betänkande, besluten. niels och hans brodir varo ther om fortänkte ath gaa i garden oc göra hanom ska[da] ATb 316 ( 1469) . "],"e":[]},{"a":"forthänkiande","b":"nn","c":"","d":["erinran. " til forthänkiande ok til minnes " SJ 2 ( 1420) ."],"e":[]},{"a":"forthänkilse","b":"nn","c":"","d":["förtänksamhet, betänksamhet, övervägande. " thy haffwes godh förtänkilse til at stridha " MP Skr 148."],"e":["för- )"]},{"a":"forthörka","b":"vb","c":"v.","d":["2) torka bort, torka ut. alt vathnet j hafweno syntes opbrennä ok fortorka nider j grunden J Buddes b 153 ."],"e":["-torka J Buddes b 153 )"]},{"a":"forthörka","b":"vb","c":"v.","d":["förtorka. " som . . . all min inelffue förtörkar " Su 40 . " hwru snarlika falnar oc förtörkas tässen wärldenna blomster " ib 42 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortidh","b":"nn","c":"","d":["föregående tid. thet thee ropade . . .i företiidh skedth wara BSH 5: 369 ( 1509) . thet hommoth och skadhe som the haffwe rigith och mich giorth bande nw och i fortijder HSH 20: 161 ( 1507) ."],"e":["företiidh )"]},{"a":"fortidh","b":"nn","c":"","d":["föregpående tid. - i fortidh, fordom. the kopparsmidhione som joan skalme radman her j foortiidh . . . hade giffuet SJ 2: 37 ( 1478) ."],"e":["foor- )"]},{"a":"fortidha","b":"vb","c":"v.","d":["öfvergifva. " fortiddo sina gärning " KL 11 . " fortidde christofer then stadhin " ST 119 . " skalt thu ey thin cristindom ofwirgifwa ellir fortiidha " ib 90 . ib 11, 137, 291, 341, 481 ."],"e":[]},{"a":"fortinna","b":"vb","c":"v.","d":["förse med tinnar. loth them mwra om kring fortinna (yngre hds.: mura ok omkring förtinna) RK 2: 7300 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortinna","b":"vb","c":"v.","d":[" en] förtenna. iiij ortugh for porthryngen fortenadis HLG 2: 61 (1517)."],"e":["-tenadis HLG 2: 61 (1517) ), "]},{"a":"fortogh","b":"nn","c":"","d":["uppskof. " vtan alla nesäghu älla fortogh " FM 23 (1389, nyare afskr.). wij satthe then ytersthe articel j ffortogh (uppsköto) pa thet mötho ib 134 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"fortogha","b":"vb","c":"v.","d":["förtöja. med tåg fastgöra. ath i lathe göre nogro floter aff tijmber . . . thenne kan man förtege pa alle sider, som behoff görss BSH 5: 200 ( 1508) ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortolla","b":"vb","c":"v.","d":["betala tull för, förtulla. Skotteb 367 (1461 ; Kämn). tet löse salt . . . schal fortolles STb 3: 457 ( 1499) . hauer jak . . . opburit aff matis wise som han icka for tollede: . . . Skotteb 365 (461 ; Kämn). ib 365 . " betala i tull. hwar tretijonde penningh fforthollasz Priv f Sv st 171 (1473; avskr.). - Jfr ofortolladher. ""],"e":["för- . ","-ade . ","-tullet STb 5: 290 (1520) ),"]},{"a":"fortret","b":"nn","c":"","d":["1) förtrytelse. swarde mz stort fortreht RK 2: 1112 . ","2) förtret, skada. giordhe honom mykyt forhreth ST 87 . SO 111 . MB 2: 222 . BSH 4: 321 ( 1502) . ","3) trots. " hennes fortreet oc olydhna gaar offwir all landh " MB 2: 180 . ib 198 ."],"e":["-treet . ","fortträtth BSH 4: 321 ( 1502) . ","förtreet MB 2: 198), "]},{"a":"fortret","b":"nn","c":"","d":["1) förtrytelse, vrede, fienskap. ath han ecke medh nogat fortreth gik i hans hws STb 1: 203 (1479).","3) trots. " han will haffua lasse laurenssons hws mdh fortreeth " STb 1: 355 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"fortreta","b":"vb","c":"v.","d":["1) väcka harm, förtryta. med dat. thz mangom maa förtreeta RK 2: 339 . ","2) förtreta, vålla förtret el. skada. man reknar hanom ekke bätre om then fortrethar en som han tiänir SO 6 ."],"e":["förtreeta . ","-ar )"]},{"a":"fortretlika","b":"ab","c":"adv.","d":["trotsigt, hårdnackadt. " ath wl . . . förtretzkeleca af rät onska her aa moth giordhe " SD 5: 211 (öfvers. fr sl. af 1400-talet). som . . . förtrethelika (pertinaciter) framkalla ithem (synderna) in till dödhen Su 63 . förtretelika wäria oc orsaka sina willo oc syndher ib 153 ."],"e":["förtretelika . ","förtretzkeleca )"]},{"a":"fortretlika","b":"ab","c":"adv.","d":["trotsigt, uppstudsigt. ath . . . nakor . . . forthretdheligha star moth sinom forman Mecht 308 . - oförsynt. vilde han fortezliga herras ok byudha ouer alla andra engla SvKyrkobr 130 . - trotsigt, smädligt. ingan giffwe stadzens thienare . . . vnna ordh eller sware them fortekliga STb 1: 441 (1461; Burspr)."],"e":["fortredheligha Mecht 308 . ","fortreetzliga SvKyrkobr 130 . fortreklika STb 1: 441 (1461; Burspr)),"]},{"a":"fortretliker","b":"av","c":"adj.","d":["trotsig, tredskande, oförsynt. " haffwer jak . . . opta dröfft annan mz mino fortretelika ilzska SvKyrkobr 312. ""],"e":["fortreteliker: -a SvKyrkobr 312 )"]},{"a":"fortretliker","b":"av","c":"adj.","d":["trotsig. " läriungan wixer förtedtliken och olydoger mot sinom huszbonda " TS 26 . SO 47, 77 . " mz fortretzlighom ordhom " ib 66 . " satto moto gudi sith otulomodh oc syna förtresliga genkorran " MB 2: 159 ."],"e":["förtredtliken . ","fortretzligh . förtreslig),"]},{"a":"fortrolla","b":"vb","c":"v.","d":["förtrolla, förhäxa. at han edher owirkomma skulle förbannilse oc förtrolla idher MB 2: 64 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortröst","b":"nn","c":"","d":["tilltro el. tillit till egen förmåga, självtillit, självsäkerhet. vphof at allo ondo är manzsins dirwe oc fortröst Hel män 106 ."],"e":[]},{"a":"fortrösta","b":"vb","c":"v.","d":["1) tilltro sig, drista. swasom wärldinna mästara sik fortrösta at säthia sina akt, meningh oc doma stundom for gudz wilia Bir 4: 71 . ","2) mista mod och krafter? wanskas jak ällir fortröstir mik siälffwan (pre stupore deficio) Su 277 ."],"e":["fortrösta sik , "]},{"a":"fortvifla","b":"","c":"","d":[],"e":["förtwila . ","fortwela . ","fortwille . "]},{"a":"fortyvadher","b":"","c":"","d":["lögnaktig? är thet inthet anneth än eth förtyffweth sänghn BSH 5: 180 ( 1507) ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortälia","b":"vb","c":"v.","d":["förtälja, berätta. " fortelye for ider h[erredöme] . . . then owilye " BSH 5: 397 ( 1510) . " som mong ärinde och saker thöm fortälgher " ib 402 ( 1510) . " thenne sak annerlwnde förtälie " ib 463 ( 1511) ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortälling","b":"nn","c":"","d":["redogörelse? niels eodem iiii march for fortllingh till byfoghothen iii for en sath retth JTb 85 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"fortära","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra slut på. förtära, förbruka, utgifva, använda. hafdhe . . . forthärd sit goz for gudhz skuld Bil 731 . " huru han (ɔ: aarswäxtin) fortäris " VKR 35 . " at hans gooz skuli ey vt gifwas älla for täras onyttelika " Bir 1: 334 . ib 316, 3: 142 . 4: 30. Fr 3108 . VKR 36 . Di 97, 98, 99 100 . MB 2: 164 . " at tu skalt ey fafengelika förtära tyth godz oppa läkiarum " LB 3: 36 . " theris hälgha doma . . . willo the nw förytra oc förtära j win oc olya " MB 2: 164 .","2) förtära, uppäta. " nar han haffde förtärt brödhet " Lg 666 . BSH 4: 80 ( 1481?) . " tha förterde konungen sin spisningh mesta " RK 1: (sfgn) s. 177 . ","3) intr. " lefva (slösaktigt), slösa, rusta. the rytter förtäre paa her steens taska " RK 3: 3901 . " hwi haffuer thw sa kosteliga fortäret i fa dagom " Di 100 . mot otäkka oc fortärande sonenom Su 339 . ","4) förstöra mz swärdh förtärandis (consumens) alt thz ther war MB 2: 31 . ib 33 . ","5) tillbringa (om tid), framlefva. onyttelica oc illa fortära (expendam) mina tima Bir 3: 330. tilbör them tässin daghin framlidha oc forthära j threm thingom ib 4: 68 . ib 66 . Lg 666 . " tha sancta anna i xij aar swa strankt liffwerne förtärth haffde i öknet " ib 3: 655 . " mina dagha the ärw förtärdhe (ändade) " ib 601 ."],"e":["för- . ","-ir , ","-dhe . ","-dher . ","-adhe Bir 3: 142 . ","-ede Di 98 . ","-et Di 100 . ","-it ib 97, 98, 99 . ","-ede Di 97 ), "]},{"a":"fortära","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra slut på, förtära, förbruka, utgiva, använda. forthärde jac 2 öre suenska mällan stokholm oc nychöpungh VKJ Bil 284 ( 1466) . j march förtärde wij j scriffuerid Stock Skb 41 ( 1518) . ","2) förtära, äta el. dricka upp. magnus hade . . . fortärt hans öl ok hans math ATb 59 ( 1456) . 4) komma att täras bort, komma att avtyna, förinta. mine präste, oc mine älles män ärw förtärdhe (consumpti sunt) i stadhen thy at the oppleetho sik maath til at widherqwekia sina siäl JMÖ 145 . refl. "],"e":["för- . ","*fortäras bort , helt och hållet täras bort, försvinna. brennes thett sidan aldrestarkast tå förtäres brennestenen bortt PMSkr 616 (senare avskr.). -Jfr ofortärdher."]},{"a":"fortärare","b":"nn","c":"","d":["förslösare. " oskällikin rikedoma vtgifware ok fortärare " Bir 3: 353 ."],"e":[]},{"a":"fortärilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förtärande, förslösande. gudz gafwor oskällic fortärilse Bir 3: 327 ."],"e":[]},{"a":"fortäring","b":"nn","c":"","d":["2) mat och dryck, kost. them som strida skal ey j förtärningenne fattas PMSkr 165 . ","3) omkostnad, utgift. " fforteringk i thetta arith i skothuusitt " SSkb 27 ( 1501) . " stadzsens folk schulle liggie pa hans forteringh " STb 3: 261 ( 1495) . 5) förtärande, inmundigande (av mat el. dryck). swa skulle the hälga myölken omwändhas til fförtärningh, smältningh oc wtkasathningh som annar math JM Ps 467."],"e":["fforteringk SSkb 27 ( 1501)"]},{"a":"fortäring","b":"nn","c":"","d":[" "","1) förbrukning, användning. " mykit (fortärning fortäris " VKR 36 . ","2) förtäring, mat och dryck. sände han thit aff room budh mz nogh fortäring ST 38 . MB 2: 4, 24, 25, 89, 134, 277, 285 . Lg 670, 3: 332, 638 . ","3) kostnad, utgift. " hwilkin drapeleca skade och förtäringh haffwom wi oss oc wara eptherkomande och arffwa beplikath wpfylla och athergiffwa " SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet).","4) utmattat tillstånd? hafde ther vandrat j nagra manadho som pylagrima pläghä j stora mödho ok fortorningh Lg 3: 534 ."],"e":["för- . ","fortärning . ","forterningh . ","förtärning Lg 3: 332 . ","förtärningh MB 2: 4, 24, 25 o. s. v. förtärningh Lg 3: 638 . " förtärgning BfH 1: 217 (1507)), "]},{"a":"fortöfra","b":"vb","c":"v.","d":["2) fördröja; hindra. vi fortöfradom lthet at the ey fengo hanom skada giort ATb 200 ( 1464) . - hindra, besvära. thänne himilslike stadhin magh ällir kan nakot thz j sik haffwa, aff hwilko jnnebyggiarene omakas ällir förtöffras (quidquam haberet offensionis) SpV 51 . - Jfr oförtöfradher."],"e":["för- )"]},{"a":"fortöfra","b":"vb","c":"v.","d":["dröja fortöfra jach . . . tiil tess han fylger henne wp BSH 5: 102 ( 1506) . Jfr ofortöfradher samt fortöva."],"e":[]},{"a":"fortöfring","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskof. " vthan alla forthöffringh " SD NS 1: 536 ( 1406) . FM 525 (1511, samt. afskr.), 565 (1512)."],"e":[]},{"a":"fortöghra","b":"vb","c":"v.","d":["förhålla, undanhålla. " att sökia sijnn systers arf, fom honom medh rette tilkommer . . . det honom fortogradtt är " FMU 5: 484 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"fortörna","b":"vb","c":"v.","d":["förtörna. " förtörnadho ther mz allan israels almoga " MB 2: 57 . Lg 668 . - förnärma, förolämpa. wardher nokor förtörnadher klaghe thz före sinom capitenara PM 31 . - stöta, skuffa? fortärner brodher broders gesth sa thz han flyr aff enä sethe til annath SO 8 ."],"e":["för- . ","-ar ?, -adhe, "]},{"a":"fortörna","b":"vb","c":"v.","d":["1) förtörna, göra vred. jngen dirffwes förtörna the städher oc rike hwilken som jamlika mang örlögx skip haffwa PMSkr 171 . thän som fortörnar höxta wärnarins höhgra (offendentem dextram summi defensoris) SpV 572 . förnärma, förolämpa, förorätta. herman kleholth fortörnade olaff matsson STb 1: 70 ( 1476) . ib 86 (1477 .","2) attackera, ansätta. " the ridhande . . . ränne fiärmer vmkringh at förtörna fiendana " PMSkr 153 . troyaner . . . waro myket trötthe oc formatte nogliga siig wäria än seger (ɔ än mindre) androm fortörna (vis alios offendere) Troj 138 . " tha kwnne aldrig troyaner saa fortörnas (offendi), at grecana komma nageon tiid tiill segerwinnan " Troj 151 ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortörnare","b":"nn","c":"","d":["skadebringare. plågoris. hector är al ena troyaners wäriare oc beskärmare, oc grecanas dråpeligen fortörnare oc haskeligen fordärffware Troj 151 . at wij . . . hämnom offwer wara fyender oc fortörnara ib 42 ."],"e":[]},{"a":"fortörnilse","b":"nn","c":"","d":["oförrätt. " ath han wthan alla fortörnelse sak dryfwer oss här j fra thetta land " Troj 6 . mz lythen oc föga fortörnelses sak sökten j hans faders land oc rike ib 43 . - oförätt, skada, förfång. ath the ey skulle föra krij oc örlig mz grecana oc at the skulle them jngen fortörnelse göra Troj 267 . guds fortörnilse, missgärning. och ider herredöme tecktes swadana gudz förtörnilse och förderff bethaga med nogon wenlig förhandling Rydberg Tr 3: 600 ( 1518) ."],"e":["för- )"]},{"a":"fortörning","b":"nn","c":"","d":["förfång, skada, fördärv. " wij . . . haffwom . . . haffdt här swar fortörning oc fangit häär storan . . . skadha " Troj 20 . " laath skippen tiil redas som skullo tiill greciam grechomen tiill fortörning " ib 51 ."],"e":[]},{"a":"fortöva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ofortövadher."],"e":[]},{"a":"fortöva","b":"vb","c":"v.","d":["1) dröja (med), draga ut på tiden med, uppskjuta. med ack. för hwi han thz swa länghe förtöffwadhe Lg 3: 586 . ib 601 . - med inf. för hwat saak war til lkommande frälsare meer än fämtwsandh aar förtöffwat haffuer hiit at komma Lg 3: 587 . ","2) uppehålla, åpta dröja el. stanna. förtöffwade jak drenghen hoss mik . . . ena nath BSH 5: 235 ( 1508) .","3) töfva, dröja, stanna qvar. haffwa wij her förtöffwath BSH 5: 52 ( 1505) . ib 191 ( 1507) . ","4) bida, vänta. skole i inthe fortöffue epter oss, at wii jo wele vare ther thet förste ikomme kunne BSH 5: 325 ( 1508) . - Jfr oförtövadher."],"e":["för- . ","-adhe , "]},{"a":"fortövan","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål. " wthan lang förtöffuen " BSH 5: 220 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"forunder","b":"nn","c":"","d":["förundran, förvåning. " aff eder ordes framtall opröres jac j stora forwnder at j begären sadant aff meg som j haden meg offwerwondnan " Troj 92 ."],"e":[]},{"a":"forundra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förundra, väcka undran hos thz forwndradhe honum mykit Lg 3: 29 . - opersonl. mik forundrar, jag undrar. forwndrar oss storligha hwy wy haffwom swa siällen idher verdughetz scriffwilse ighen fongit HSH 22: 54 (1494?). mik förwndrar hwar kämpe är BSH 5: 275 ( 1508) . ","2) förundra sig öfver. wij forwndra . . . at wii faa huaske bodh eller breff aff idher FH 6: 86 (1495, afskr.). thet i ey kwnnä forwndre FM 127 ( 1501) . - refl. forundras. opersonl. mik forundras, jag förundrar mig, jag undrar. meg forundres pa eder BSH 5: 152 ( 1507) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forundra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förundra, väcka undran hos. opersonl. forwnder oss, hwij j sadant obestandt edr fforetage welle STb 5: 338 (1521; Kop). 2) förundra sig. ed prep. ivor. tha forwndrade han offwe siig siälff Troj 197 . - refl. forundras, opersonl. undra, förundra sig. meg forwndrades ther offwer Troj 295 ."],"e":["sg . ","forwnder STb 5: 338 (1521; Kop)),"]},{"a":"forursaka","b":"vb","c":"v.","d":["förorsaka, föranlåta, nödga. " hans rasmusson . . . hafuer . . . klageligen gifuitt tilkenne, dett han nogre gonger hafuer waridtt förordsackatt att sökia sijnn systers arf " FMU 5: 484 ( 1495) ."],"e":["förordsackatt FMU 5: 484 (1495)),"]},{"a":"forvagha","b":"vb","c":"v.","d":["våga, äventyra, sätta på spel. skynda tiig hädan thz snarasta tw kan saa framt tw forwaghar ey thit liff Troj 45 . - våga göra, drista sig till att göra. hwar thet forwagher, haffui altzuoldogx gudz wrede offuir sick SDNS 3: 517 (övrs. fr. sl. av 1400-talet). "],"e":["forvagha sik , våga sig, drista sig. förwågendes sigh iblandh hären PMSkr 712 (senare avskr.)."]},{"a":"forvagha","b":"","c":"","d":["våga, äfventyra. forwaagede jak it bwd . . . i fran calmarna ok till her electus BSH 5: 462 ( 1511) . "],"e":["forwaaga . ","fowoga . ","förwaagha )","forvagha sik , våga sig, drista sig, taga mod till sig. the lybskas rytther forwogade sig och gingo i landh BSH 5: 414 ( 1510) . - våga, understå sig. förwaagha sik moth brytha SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."]},{"a":"forvakta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","*forvakta sik , vakta sig, taga sig till vara. han hafwer haft sine bodbärer her in i riket som sig för svadanna listige bedrägilse icke kunne förwackte HSH 14: 32 (1525?)."]},{"a":"forvakta","b":"vb","c":"v.","d":["invänta. " ath the wille werdas tolegien os bidha och forwachta " BSH 5: 52 ( 1505) . ib 76 ( 1506) ."],"e":["-wachta )"]},{"a":"forvandla","b":"vb","c":"v.","d":["ändra, förändra. äre the scriffther i wort tiltal ey anners forwanlede, än the tha aff forscriffne erchebiscop iacob framsätte wore FM 132 (1502, samt. afskr.). - förändra, vidtaga ändring med, öfverflytta, öfverföra, öfverlemna. stode os icke tiil at forwandla nagot i then befaling HSH 20: 279 ( 1508) . " bliffwer vid then samma befaling . . . fför thii hans nadhe eller iach betröste ingelunde förwandle henne anners en som tha beleffwat wort ib 281 (1508?). huru alle slotzloffwer och äre forwandlade vethen i vel met ider sielffwe " ib 262 ( 1508) . " ath kalmarna slotzs och stadzloffwen i andre matthe och annars forwandladhe äre, än the oss i dectingis breffwith mellan riken giordh äre " BSH 5: 73 ( 1505) . ath for:ne slotzs och stadzloffwen . . . matthe . . .til . . . k. h[ans] och swergis rikes handh forwandlas ib."],"e":["forwanla . "]},{"a":"forvandling","b":"nn","c":"","d":["1) förändring, överflyttning, förflyttning. vor nadig herre screff oss til oml thess mötes förwandlung aff södercöpung till vesteraars HSH 16: 124 (1527; Brask). en copie til oregrunds borgere om theris förwanli[n]gh (från Öregrund till Stockholm) STb 5: 315 (1520; Kop)."],"e":["-wandlung HSH 16: 124 (1527; Brask), "]},{"a":"forvandling","b":"nn","c":"","d":["1) förändring, öfverflyttning. han hawer giorth fforwanligh j idhre och the andhre iij aff radith pa all the sloten han haffwer j finland och här (trol. felaktigt) FM 130 ( 1502) . om the foruandlingh till for:ne slotzloffuen, han i mine hender . . . giort haffuer BSH 5: 529 ( 1513) . swadane forwandlingh till slotzloffwen kan eij wäll skee med budh äller breff HSH 19: 99 ( 1505) . " wore thet saa sake ath i slottet faa kwnne strax . . . thaa radhe wij ath i thet sielff beholle och ingen forwandlingh göre " ib 20: 122 ( 150 7) . ","2) uppgörelse? ath jach ville halla the föruanlingh i en räth tro och äre, han fran siig sakth oc loffuat hadhe BSH 5: 529 ( 1513) . at for:ne jens laurenson siigh annars i then foruandli[n] gh, som forscriffuith star, hafft hade än i all äre oc redeligheth ib. ","3) upprättelse. " röra om then stora skada, vij finge paa vore fatige swena i calmarna, at the rytters motte nogen forwandling ther fore göre " BSH 5: 23 ( 1504) ."],"e":["föruanlingh . ","foruandligh . ","fforwanligh )"]},{"a":"forvandra","b":"vb","c":"v.","d":["förvandla. " tha skal pantsättninghen wara forwandrath i kok (för: köp) ok tha skal kopith verdhas oc laglica wpbiudas " Svartb 452 ( 1454) . Jfr forvandla. part. pret. "],"e":["*forvandradher , vilsefaren, vilsegången? hiälpp oss bort v thänne wanstrone som wij osla qwinnor ärom swa illa forwandradh vtj MP 4: 204 ."]},{"a":"forvanrdha","b":"vb","c":"v.","d":["ansvara för? skal han jngen annastedz thet gwldh och penningä som lhan slaar forantwärdho och forsware en paa then stock som han töm skrodher ok mynther HSH 19: 15 ( 1497) ."],"e":["-antwordhä )"]},{"a":"forvanskas","b":"vb","c":"v.","d":["1) försvagas, förtagas, svika (om rösten). honom forwanskades måled Troj 207 . - förlora sin kraft. han (ɔ ringen) haffwer wtan twäkan sadana dygd ath han bärs j moth hwart oc eth ethersdiwrs asyn drachas ormas paddas etc tha forwanskas the til döden Troj 22 . fören han myket forwanskades aff thz skot ib 232 . - försvagas, lida skada, göras (krigs-)oduglig. agamenon saa syna froma män saa forwAnskas j strydena Troj 214 . 4) förvandlas, förmultna, förruttna. sedan mängdes then smöria om lkring hiärnan oc hoffwodet oc ansikted ögon oc näsa kynner oc läpa tänder oc tannagard aff hwlka alt bleff wid syn makt oc ey kwnne forwanskas j nagon matthe ey nagot hans hoffwod haar Troj 188 ."],"e":["-ades ) , "]},{"a":"forvanskas","b":"vb","c":"v.","d":["1) försvagas, lida skada. aff huilko the hielge kirkie mwkit forwanskes FH 1: 61 (1489, gammal afskr.). ","2) förderfvas. " at winith ey alzstingx forwanskas " Bir 4: 7 . ","3) försmäkta. " at jak twinar ok forwanskas aff kerlekens hitha " Lg 3: 566 ."],"e":[]},{"a":"forvanskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["försvagad, kraftlös, oförmögen. " hector . . . giorde gresca hären saa klenan oc forwanskeligen, ath jngen aff grecomen kwnne haffwa tilfälle tiill ath bära nagon värn for siig " Troj 143 ."],"e":[]},{"a":"forvanskilse","b":"nn","c":"","d":[" ? trånad. Lg 3: 527 ."],"e":[]},{"a":"forvar","b":"nn","c":"","d":[" ? varning. lyda förwahr SO 298 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forvar","b":"","c":"","d":[" , se forevar."],"e":[]},{"a":"forvara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra uppmärksam på, varna. foreura jak han Bir 2: 251 . ib 77, 3: 131, 170. MP 2: 85 . " jak foruara jdhir aff jdhrom siäla vaadha " Bir 2: 85 . ib 1: 256, 332, 3: 337, 338, 342, 463 . " fför huilket förwarar os propheten " LfK 43 . annat tokit them förwandis (alia hujusmodi dicens, uttalande andra dylika varningar) MB 2: 283 . hwariom brodher tilsäya ok fforwara . . . ath the ey kniff heller swärdh mz sik bära SEG 112 . forewande them, at the skuldo bryta (varnade dem för att bryta) sina loffwan oc clostirs lypte Lg 3: 51 . " waro forwaradhe aff them hälgha anda " ST 363 . " at hon aff siinom winom war förwaradh huru hennis twa brödhersönir . . . wilia hindra oc eghna sich the godz " FH 5: 17 ( 1462) . ","2) förut gifva akt på, förut betänka. at wi . . . tilkommande tima . . . förewarom LfK 71 . " iak thin thänirska thzta före warandis " MB 2: 164 . - gifva akt på, taga i akt, se till. förwaren mz störste atwakt at j älsken idhan herra oc gudh MB 2: 62 . Su 246 . ","3) akta sig för, taga sig till vara för. jak formagh thz wel forwara ST 395 . " foresee oc forewara thz mykla onda, mik nw owirkombir " Su 237 . " o hwat rädeliken syn oc alstingx rädandes, oc mz störste athwakt förwande " ib 95 . ","4) afstyra, förebygga, söka förebygga. förwara allis theres til standande wadha MB 2: 290 . ST 329 . förwara at the ey brenda eller sköfla landen RK 2: 2335 . ib 4214 . PM 35, 37 . " forwara konung karls folk ey i vestergotland fara (hindra Karls folk att fara) " RK 2: 9207 . ","5) bestämma (ss försigtighetsmått el. till säkerhet för någon). war thz förra forwarit saa thz engen sculle annan forhamoda tha RK 2: 1060 . j dechtingen the oc swa förwara ib 1596 . ib 1733 . ","6) skydda, värna. at landit skulle forwaras tes bäther RK 2: 8058 . ib 2232, 2578, 7771, 7976, 1: s. 175. sidan forwaraden (befäste han) stocholm thz bäste han kunde ib 2: 9353 . " rikens besta bäther forwara (vårda, se till godo) " ib 7397 . BSH 5: 428 ( 1510) . " varer fortänchte i tiidh, hurv her skall forwares (hvilka åtgärder till försvar här skola vidtagas) medh folch, spisning och värgia " ib 352 ( 1509) . " hwat the sighia honum fore en rät, hwem han skal til standa vm abo hws a bo jonssons hustrw oc barna wäghna ther the äru a forwaradh vm thät huset oc jeppe til sinna äro " ib 1: 192 ( 1387) . - trygga, gifva säkerhet åt. wile lj mich medh gislen forwara RK 2: 4322 . ib 5515 . - bevara, rädda. om j them haffdhen liffwandis förwarat MB 2: 94 " i thy förwaradhe thu thit liff " ib 163 . " som han sina siäl forwara ok fore gudhi . . . antswara wil " SJ 1 ( 1420) . ","7) förvara, hålla i förvar, vakta. ad hogenskild maa forvares, ad han icke vntkomer BSH 5: 309 ( 1508?) . hwilke them inlykta män göma oc förwara skullo MB 2: 29 . forvara sik, taga sig till vara. the äru blinde oc oskälikom diwrom like som sith ytarsta oc huat äpte dödhin tilstandande är, ey forekomma ällir forewara sik Su 325 . at the . . . enkte sik redha ällir forwara moth snarlika dödhen tilstandhande ib. sik ther j forwara RK 2: 4419 . SJ 1 ( 1420) . " tha jwdhana högtidh hullo oc sik för enkte swek förwarado " MB 2: 294 . " sik göma oc förwara för the fördömelike syndenna " LfK 3 . - Jfr oforvaradher, oforvarandis. "],"e":["för- . ","fore- Bir 1: 256, 332, 2: 77, 251, 3: 131, 170, 337, 338, 463 ; MP 2: 85 ; Lg 3: 51 ; Su 235, 237 . ","före- LfK 71 ; MB 2: 164 . fore-, före- endast i bem. 1, 2, 3),"]},{"a":"forvara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) varsko, lämnas undrrättelse om. skolo wy forwarat meth budh oc breff in i norige Rydberg Tr 3: 248 ( 1453) . " tha wilia wy lata thet forwara ofirtöfrat ib. at thetta sa forwarat är ib. - tillsäga, tillhålla. moyses . . . giordhe thenna psalmen, wiliandis lära oc förwara almoghan at rädhas gudh JMP 15. 2) bestämma, förordna (ss försiktighetsmått). iak will saa beställadh oc forwarad, at hans nadh skall strax effter min dödh annamme oc faa upsale domkirkio slott Lagerbring " Saml 2: 286 ( 1459) .","6) trygga, giva säkerhet. sidan scole the förware honom med theris quiancia STb 5: 52 (1515). iag waar ey forwarad thär vtj om iag gaffwe migh j retta medh hanom Arfstv 57 (147475). ib 99 ( 1472) . " huilket breff for:ne mester örien till foren hade ey macht hade, swa ath han medh forwaredh war eller hans arffua, som tet tha scriffuit och giort war " STb 3: 337 ( 1497) . ib. 7) tillvarataga, bevara, förhindra att ngt förstöres. item förwara ath minste I tunna färga til kirsedrank Linkbiblh 1: 270 . - bevara, rädda (ngt) undan glömskan (genom att inskriva i tänkeboken). lata scriffwa och forwara i stadzsins böker for:na smidhia STb 1: 155 ( 1478) . war och helmich stadscriffueren ther ner, tha metith wort, som tette forwarede her j tenckiebokin. ib 3: 370 ( 1498) . the goffuer skole sta wid makt, effter tet han lot thet förware j th[e] nkeboken ib 5: 87 ( 1515) . som her strax tilförendh fforwaret är i stadzins tenkeboch ib 268 (1520). ib 101 ( 1516) . part. pret. "],"e":["för- )","*forvaradher , som tager sigtill vara, försiktig. galactides är en sten . . . j saker gör han förnomstogan oc förwaradhan PMSkr 474 . - Jfr oforvarndis, ävensom forsvara."]},{"a":"forvaran","b":"nn","c":"","d":["1) varnane, varning. " om hulkit vare bätre tighiä än thala om thet ey vare fore epterkomande forvaran " J Buddes b 147 . 2) bestämmelse, förbehåll. Se Sdw 2: 1220."],"e":[]},{"a":"forvarare","b":"nn","c":"","d":[" ] företrädare i ämbete. et breff, som wor forwarare, konung cristoffer them giffuit hade ther pa Priv F Sv st 130 (1454). wors forwarares konung albricts breff Meddel. fr. Österg. Fornm. o. MUsiefören. 1916 s. 92 (1455). (I båda fallen ur privilegiebrev utfärdande av Karl Knutsson.)"],"e":[]},{"a":"forvardha","b":"vb","c":"v.","d":["2) ödeläggas, förödas, decimeras? sidhan vtlänske män wordo radhande i swerige tha är riket forwordit aff folk (för a folk) for nidhertrykilse skuld oc forarmat til rikedoma Rydberg Tr 3: 167 (1436; avskr.)."],"e":[]},{"a":"forvardha","b":"vb","c":"v.","d":["1) försvinna. " forwordho the dödho män som för syntos swa som qwikke " Bil 876 . ib 834 . Bir 2: 262 . ","2) förgås, gå under, blifva om intet, tillintetgöras. ther sum engin rådhr älla styrer ther forwarder almoghen KS 17 (43, 18) . ib 2 (3, 2), 38 (101, 41), 60 (150, 66). han forwart aff sorgh oc harm MD 386 . " at iak aldir forwardhir j reddogha " ST 29 . Lg 3: 149 . Su 411 . " alstingx vanskas oc foruardha i mik siäluom (destitui ac deficere penitus a me ipso) " Bo 107 . Su 410 . " v thänne wantronne som wi . . . ärom forwrdhna wtj " JP 64 . " han wardh aff pynomen swa forwrdhen " ST 80 . Pa 22 . " then som for wil han for wardher " Al 2941 . RK 3: 1235 . mogho rädhas at the vmsidhe ey . . .inbyrdhes forvardha Su 422 . " thz litla som nokor waan var i at quart standa matte thykkes daghlika forvardha ok forgangas ib 420. at ey förminzkas älla förwarda gamalt kronona godhs älla konunglikt ingiäld " KS 73 (179, 80) . them förwarda thera skiäl ok likamlik hälsa ib 43 (112, 47). - Jfr forvärdha."],"e":["foruordha: -uordhe Bir 2: 262 . ","-vordho . ","-wurdhin Pa 22 ),"]},{"a":"forvardher","b":"av","c":"adj.","d":["förderfnad, förförd? almoghen är snarth forwardher BSH 5: 543 ( 1514) . Jfr forvärdha."],"e":[]},{"a":"forvardher","b":"nn","c":"","d":["förpost, förtrupp. " the aff gad komo foro wäpnte fore folkeno swa som forwaardher " MB 1: 266 . " laa thera eghin forvardh thär " RK 1: 1517 ."],"e":["-waardher )"]},{"a":"forvarilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 3) bestämmelse, förbehåll. Se Sdw 2: 1220. 4) bevarande, skyddande. förwarilse til yrtagardha PMSkr 355 . "],"e":["för- )","*forvarilsa hus , "]},{"a":"forvarilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) varning. " at tholik min gudhelik opinbarilse ok forwarilseskulle sändas jdhir " Bir 3: 347 . ib 4: 19, 92 .MB 2: 197, 203, 318, 331.","2) varsamhet, aktsamhet, försigtighet. cautela, foruarilse GU 2 . " mz största räddogha oc förwarilse " LfK 120 . tilstandande natzsens förwarilse ib 70 . " i allom tinghom oc görandhe ärandom haff iw til föranna granna förhyxsan oc förwarilse " Su 70 . hon (ɔ: dröffuilse) . . . !SYNS_DÅLIGT? föreuarilsen ib 175 . - (?) rätfärdogher om skälighetena förwarilse Lg 3: 40 . ","3) säkerhet, bekräftelse. til mera wisso ok forwarilse SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 485 ( 1405), 2: 75 ( 1408), 117 ( 1409). FH 5: 138 ( 1490), 139 ( 1490). ","4) bevarande, skyddande. " om idert herredömis sengerums förwarelsse, hulkit gudh kenne, thet wij . . . gerne och aldelis förware wele " BSH 5: 428 ( 1510) . "],"e":["för- . ","före- . ","förwarelsse )","forvarilsa bref","forwarelse- )"]},{"a":"forvaring","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fejdeförklaring. erik pughe . . . grepp mik ther myna swena ok thiänare aff . . . ok haffde mik äller myna än tha ängha forwaringh giort Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436).","2) säkerhet, bekräftelse. " thil ythermera vissen och betre forwaringe " STb 3: 346 ( 1498) . " til lthis mera visso, störrä schiell oc höghra forwaringer SDNS 3: 69 (1415), mädh fulle wissan oc foruaring lyse them i ban Nio handl rörande Vkl 235 (1445). ""],"e":["forvaringa bref , "]},{"a":"forvaring","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) varning. " bönder giorde hanom ey förwaringh stort " RK 2: s. 333. - krigsförklaring, fejdeförklaring. engen forwaring han aff them fik RK 2: 7767 . ati honom forwaringh giorde ib 3573 .","2) säkerhet, trygghet, garanti. wäl maat thu köpa kort til ena forwaring (för säkerhets skull) om thu fryktar at thz wardhir dyrare ST 490 . " skulom wi oc wiliom forwaring ok wisso göra badhe for giäld oc skuld som han kan skälika biwiisa sik wara i kompnan for warro skuld " HSH 16: 5 ( 1369) . " the breff oc forwaring som wi jeppa gifuit hafuum " BSH 1: 192 ( 1387) . ib 193. engelbrecht skal göra . . . war nadugom herra konung erich forwaring at när han affgaar, for:de slott och lään örebro skal komma frij til rijket och konungen igen BtRK 89 ( 1435) . - säkerhet, bekräftelse. til ytermer wisso ok forwaring SD NS 1: 61 ( 1401) . ib ( 1401), 102 ( 1402) o. s. v. tess til ytermer wissa oc högre forwaring SO 161 . ib 162, 164 . bekräftad el. fastställd öfverenskommelse, bestämmelse. at thässin deghtingan oc forwaring giordh ok begripen är mädh waror wit ok wilia oc fulbordh BSH 1: 196 ( 1387) . ","3) förvar. " " SO 195 . "],"e":["för- )","forvaringa bref","forwaringe breff )","forvarings bref","förwaringx breff )"]},{"a":"forvarlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oforvarlika."],"e":[]},{"a":"forvarliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oforvaliker."],"e":[]},{"a":"forvarna","b":"vb","c":"v.","d":["præmenere, i förväg påminna om, varnande påminna om, varna. foruarna jak thänna aff twem thingom Bir 2: 82 . " foreurna iak han af sinom skadha " ib 4: 297 . " iak är fore warnath " Al 207 ."],"e":["fore- )"]},{"a":"forvarna","b":"vb","c":"v.","d":["varna. " for warna alla fore them siäla wadha " Abbedval i Vkl 110 ."],"e":[]},{"a":"forvarning","b":"nn","c":"","d":["1) påminnelse, erinran, underrättelse. giffwa edert herredöme en san wnderuisning och klarlig förwarningh . . . öffuer thet som skedt är BSH 5: 318 ( 1508) . - varning. äptherkommandom til warnagla ällar förwarnigh Lg 3: 195 . ","2) säkerhet, trygghet, garanti, bekräftelse. göra mik ther wisso wppa mz oppinbara forwarningh Lg 810 . " skal hwar thera gifua och göra them andra swadanna forwarning oppa thetta skipthe, som the arw a bada sijdor bewaradhe medh " SD NS 1: 29 ( 1401, nyare afskr.) . " til thes mere wisso oc betre forwarning at thetta skal fast oc stadogt bliffua " ib 2: 46 ( 1408), ib 50 ( 1408), 54 ( 1408), 71 ( 1408). thil ytthermera wissa och hethre (för bethre) förwarningh SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). thil mere visso oc höghre forwarnigh ib NS 1: 3 ( 1401) . ib 2: 59 ( 1408) . ","3) bevakning, vakt. " ower thz fanga tornet haffde iak nw större förwarnigh, än iak nakontidh förra haffde " Lg 3: 190 . ","4) befästning. " stadzens starkasta förwarningh " MB 2: 240 ."],"e":["för- . ","forwarningh SD NS 1: 3 ( 1401), 2: 59 ( 1408). förwarningh), "]},{"a":"forvarning","b":"","c":"","d":[" ), f. 2) säkerthet, bekräftelse. tiill mera wisso och forwarningha Svartb 469 ( 1459) . ","5) försiktighet, varsamhet. " oppa thz at här aff matte widherfara christi jomfrum wisdomme[n] . . . ok forwarningin (cautela) wisdomsins kompan " SpV 253 . 6) förvar. thette forscriffne breff haffuer mi herre j sin ägon forwarning ST 5: 232 ( 1519) .","7) förbindelse, obligation. än tho at the äru kompne j gudz sons frihet, for midhlarans nadh afplanadho gambla träldomsins forwarningh (vetustæ servitutis cauitione deleta) SpV 61 . Jfr forvärning."],"e":["fforwardningh Svartb 557 ( 1504)"]},{"a":"forvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["1) eg. växa upp, växa till; stiga el. höja sig. och ähnnu förwexer och förhöes jorden åhrom meer Priv f Sv st 200 (1491 ; avskr.) fr. 1500-talet). 2) tilltaga el. ökas starkt. nar thän hitin . . . swa mykit ökadhis i mik oc forwäxste Mecht 117 ."],"e":["för- . ","-växa )"]},{"a":"forveghra","b":"vb","c":"v.","d":["förvägra, vägra. " thet warder honum forwägrat " BSH 5: 298 ( 1508?) . " förwegra waara fiendher . . . alla opföringer och afföringer " ib 303 ( 1508) . han . . . begärer en frii säker leyda . . . huilchen jak kan honum ecke forwegra ib 381 ( 1510) . " icke kwnne wij oc them waare strömmer oc haffner forwegre " FM 458 ( 1510) . Jfr oforvegh radher."],"e":["för- . ","forwägra . "]},{"a":"forverdha","b":"","c":"","d":[" , se forvända."],"e":[]},{"a":"forvidha","b":"vb","c":"v.","d":["utvidga, bredda. " eth alin breth rwm . . . medh grundit sm forscrifne lasse andersson medher forwiddet haffuer sin port gangk " SJ 2: 187 ( 1491) ."],"e":["-widdet SJ 2: 187 (1491) ),"]},{"a":"forvidha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["för- )","forvidha sik , "]},{"a":"forvidha","b":"av","c":"adj.","d":[" Bil 772 ."],"e":[]},{"a":"forvigha","b":"av","c":"adj.","d":["besegrad. " hertoghin vardh for vigha (för forvidha?) oc rymde til konungin aff vngariam " Bil 772 ."],"e":[]},{"a":"forvilia","b":"vb","c":"v.","d":["vilja för mycket, vilja för ifrigt? Jfr Kalkar, Ordbog 1: 745. then som for wil han for wardher Al 2941 . Jfr hwar som wiil han förwardher RK 3: 1235 ."],"e":[]},{"a":"forvilkor","b":"nn","c":"","d":["bestämmelse? med anner ordh och forwelkor HSH 19: 90 ( 1505) ."],"e":["-welkor )"]},{"a":"forvilkora","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-wälkora )","forvilkora sik , förbinda sig. breff . . . i hwilke the segh forwälkoradhä och . . . beplictadhä . . . jw veliä swaa segh moth mik bewisä HSH 19: 90 ( 1505) ."]},{"a":"forvilkora","b":"vb","c":"v.","d":["1) (av fri vilja) lova, utlova, förbinda sig till. huilket herre thure nekadhe at han thät icke forwilkoradhe Arfstv 103 ( 1473) . STb 2: 255 ( 1488) . alexander . . . forwilkorede ey ware i nagre matte pa barnssins skada SJ 2: 182 ( 1491) . huilkit forscrifne niels tet forwylkorade fore rettin ib 237 ( 1502) . 2) vedervåga; sätta i pant. ther forwilkerade pawal sin hals wijdh STb 3: 39 ( 1492) . ","3) underkasta vissa bestämmelser. thenne tompt forwlkorades joo swq ath hon schulle mwras epter hans ytersta macht SJ 2: 128 ( 1488) . "],"e":["fore- STb 3: 302 (1496) . impf. -welkorodhe Arfstv 29 ( 1461) . -wylkorede STb 3: 244 (1495). part. pret. n. forwylkoreth ib 149 ( 1494) ),","forvilkora sik , förbinda sig, förplikta sig. Se Sdw 2: 1220. clauus . . . forwilkorede sik ath tiene hanom vth til enda STb 2: 206 ( 1487) . ib 165 ( 1486) . - förbinda sig till (ngt). SJ 2: 182 ( 1491) . thät forwelkorodhe her thure sigh ta oppenbara for min herre Arfstv 29 ( 1461) . " huilket han fullelica sich fforwjkorede viidh sin ere " STb 3: 244 ( 1495) . hustrv birgitta . . . schal anname och betale all gieldh . . . huilket hon sich forewilkorede ib 302 ( 1496) . - förplkita sig till (ett visst straff), lova att underkasta sig (ett visst straff). stodh olaff hinsseson fore rettin . . . och forwilkorade sik fridlösan STb 1: 38 ( 1475) . giorde han sin edh pa ok forwilkorede sich ey frydh j kirkio och klosther, om han vndan fly ib 3: 133 ( 1493) ."]},{"a":"forvilla","b":"vb","c":"v.","d":["förvilla."],"e":["lforwillir MP 5: 146 . ","forwilther Hel män 262 ),"]},{"a":"forvilla","b":"vb","c":"v.","d":["föra vilse, föra i orätt riktning, förvilla. " iomfruna hugh forwilla " ST 307 . " han hade mankynith sa for wilth " MD 9 . " huilke alla godha gärnigha . . . förwilla oc förwärra " Su 6 . - refl. forvillas, ","1) förvillas, föras vilse. alzstingx wille aff hälsonna rättom wäghom ganga oc förwillas Su 10 . " at ey thine throne venir skulu förwillas " MB 2: 332 .","2) göras el. blifva villsam. förwiltes henne wäghen (hon vardt vilse om vägen) Lg 3: 638 ."],"e":["för- )"]},{"a":"forvinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öfvervinna. " at cristet folk mz truldoms listom forvinna alla pinor " Bu 494 . " iak foruan dödhin ok alla vara ouini " Bo 299 . foruinna the andra syndenar ib. " han är forwonnen af thöm " MP 2: 125 . Bo 16, 251 . Gr 278 . Bil 452 . MB 1: 131, 473 . KL 232 . Bir 1: 258, 2: 158, 238, 3: 180 VKR XV . Al 397, 1707, 4079, 5076, 8542, 9566, 10506 . Iv 3860 . RK 1: 4078, 2: 3498 . ST 136 . Ber 24 . Su 447 . " ey forwonno etirfullo draka tändir thina syni " MP 2: 182 . at han . . . sik swa foruindir Bo 31 . ","2) öfverträffa. gull hafwer iak yfrith ij lande miin swa at thz forwinder solena skin Al 1228 . ","3) öfvervinna (de skadliga el. obehagliga) följderna af, upphöra att känna olägenheten el. smärtan af. honum thotte som han hafdhe tha forvnit alla the ondo lokt Pa 20 . " the sorgh iak aldreg forwinder " RK 1: 627 . then skam i aldreg rorwynna ib 3384 . ib 2111 . Iv 3022, 5462 . " danmark then schada sent förwan " RK 2: 1965 . ib 1: (sfgn) s. 175 . MD 496 . ","4) befrias från straff för, få nåd el. förlåtelse för. sent the danske mot gud forvinna thz mord ther skede aa barn oc qvinna RK 2: 7887 . ","5) öfvervinna (i ordskifte), öfverbevisa, vederlägga. dömde godoliam for wnnan Bil 63 . " han . . . foruan diäfwlin mz scriptinne " Bo 48 . ","6) öfverbevisa (ss skyldig el. brottslig.) moth prestomen som daniel forwan aff thera eyghnom ordhom hafwa falsklika witnat ST 439 . - part. pret. öfverbevisad, förvunnen. the varo mz skälom forwne Bo 148 . sins lifs pröuadhum ok forwinnum (för forwunnum) forradharum Bil 320 SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 378. oqwädhiux ordh som är . . . forwnyn härinson äller forwyn skalk äller niding SO 25 . ib 109 . " han ledis fram som ein forwunen mann " MD 65 . ","7) fälla, döma. " forwan them mz rikesins räth til then dödh man haffde them iäth " RK 1: 4366 .","8) förstöra, göra slut på? swa monde han (för hans?) fägrindh strax for winde (för for swinde?) MD (S) 306 . ","9) förgå? the sorgh ma them aldre forwinne !SYNS_DÅLIGT? the matte ey barneth finne MD 13 (sannolikt !SYNS_DÅLIGT? dock här i rimslutet forwinne för forwinnes, refl. form af ordet i bem. 1). - Jfr oforvunnin."],"e":["för- . ","forwynna . ","forwina Su 447 . for winde. ","-wunno Al 5076 ; MD 496 . ","-wonno MP 2: 182 . ","-wunne Al 3542 . ","-wonnen MP 2: 125 . ","-wnnyn SO 25 . -wnyn ib. -wnen ib 109 ; MD 65 . ","-wnnit Bo 251 . ","-vnnit Pa 20 . ","-wnnan Bil 83 . ","-wnne Bo 148 ; MB 2: 244 . ","dag . ","-wnnom Ber 24 ),"]},{"a":"forvinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) övrvinna (de skadliga el. obehagliga) föjderna av. riket skal ecke forwinnath i x (10) aar effter STb 1: 112 ( 1477) . 6) överbevisa. - part. pret. överbevisad, försvunnen. forwnnen hora STb 1: 63 ( 1476) . " the forwunnena graskyns horer " ib 2: 250 ( 1488) . " hustrvn skal forlige sig med nilss hoffman om thet förwunnede tywffwrij ib 5: 254 (1519). 10) vinna, förvärva (ngt åt ngn). thär mädh forwan han oss äwärdelika glädi ok mätto j hymmerik " MP 4: 96 ."],"e":["för- . "]},{"a":"forvinnare","b":"nn","c":"","d":["öfvervinnare. " alla manna foruinnare oc owirman " Gr 288 ."],"e":[]},{"a":"forvinneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oforvinneliker."],"e":[]},{"a":"forvisa","b":"vb","c":"v.","d":["hänvisa. " forwistes clemit pungemakere ok hans hustru til bispen om theris dela ok tretta STb 2: 279 (1488). samma dach forwistes oleff klensmet oc quinnan til forlichan om arffuit " ib 3: 392 ( 1498) . - förvisa, hänskjuta. forwist är til gotland til retta STb 3: 460 ( 1499) . "],"e":["-wyste: -s STb 3: 392 (1498) ),","*forvisa sik , åberopa sig (på)?. forwiste sik hanis huffwendal ther vppa, ath hans gotz war komet medh skippet i skärin STb 1: 345 (1482)."]},{"a":"forvisa","b":"vb","c":"v.","d":["anvisa. " ära the . . . skickade hwar för sigh in i theres herberge, the beste wij kunde them beskicka och förwise late " BSH 5: 428 ( 1510) . - gifva anvisning på, lemna ss ersättning. thätta stenhws . . . gaff han sinom son ok forwliste for the hälftena han atte for sit nödherne i thät stenhusit fornempde her pether siter vti SJ 161 ( 1447) . - (?) atthe . . . skwllä förwiset (i st. f. förwisset, gifva säkerhet för det?) till myn wederlängjingh i thet nästhe vthan myn skade HSH 19: 90 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"forvisin","b":"av","c":"adj.","d":["vissen, förvissnad, förtorkad. " aridus tör ok forwisin " GU C 20 s. 35 . " napta te fforuisne oleo-quista lyn skäffuor ok andra tinga skäffuor " GU C 20 s. 342 ."],"e":[]},{"a":"forvisna","b":"vb","c":"v.","d":["bortvissna, förtorka, förtvina. atere verbum neutrvm forwisna GU C 20 s. 34 . flacceo ces cui cere forwisna ok forsmäkta ib 276 ."],"e":[]},{"a":"forvisnan","b":"nn","c":"","d":["bortvissnande; förtorkande, förtvinande. flacceo . . . forwisna ok forsmäktha inde flaccor oris p produkta foruisnan GU C 20 s. 2876 ."],"e":[]},{"a":"forvissa","b":"vb","c":"v.","d":["viss, bekräfta, stadfästa. " thetta forwissadho the mz starke lofwan a badha sidhor " ST 136 . " thzta wart stadfäst och bebreffuet och for wissät " Va 48 . RK 2: 5884, s. 345. en starkan frid the ther foriussa ib 7097 . - komma öfver ens om, bestämma. the thz förwissa ginstan thära at engen sculle a annors schada wära RK 2: 2613 . " wart ther forwissat swa til palma syndag i dag sta " ib 5876 . " ib 1: (sfgn) s. 191. jnnan en forwissaden [tidh] " SO 103 . - försäkra. the forwissade marsken vten fara vten arkt skulde thz wara RK 2: 6290 . - ställa säkerhet för. förwissadhe hanom tha thz guld RK 2: s. 344."],"e":["för- . ","-adhe , "]},{"a":"forvissa","b":"vb","c":"v.","d":["försäkran, lova. " tha forduissadhe iak honom ther fore meth twa välborna oc myndegha män . . . at thässin fornämpde articul . . . skulle honom . . . aldre til hindir älla skadha koma SDNS 3: 91 (1415). - tillförsäkra, lova. arwid olsson . . . hade . . . forwissath ok loffuat sinom stiwffsone . . . c (100) marck " STb 1: 7 ( 1475) . - tillförsäkra, givca säkerhet för. SDNS 2: 801 (1414). (Sdw 2: 1221)."],"e":[]},{"a":"forvist","b":"nn","c":"","d":[],"e":["forvista man , "]},{"a":"forvist","b":"nn","c":"","d":["1) styrande, omsorg, försorg. " iak bidher tik min antwardhadher aff alzwallogx gudz fforwist mik göma " SvB 356 (1400-talet). 2) försörjning. är thz oc swa at hon ey inkommer oc hon annor foruist fangir MB 1: 589 (1430-50)."],"e":[]},{"a":"forvit","b":"nn","c":"","d":["förvett. " släkkia sith forwit " ST 2 . Ber 255 . Jfr forviti."],"e":[]},{"a":"forvit","b":"nn","c":"","d":["klander; krav på besittningsrätt. hans nade ju fixk först forweet om skardala qwerna HSH 13: 71 (1524, Brask)."],"e":["forweet )"]},{"a":"forvita","b":"vb","c":"v.","d":["1) veta om, känna till. the skullo fara lankt bort i annat landskap. hwar the sik änkte foruisto (terram . . . quam ignorabant) Bo 12 . " ath hwar han säther forsath for menniskene. hon maghe forwetha sik Gers Frest Inl. "","2) förmoda, vänta. " eder nadige herre forwiste sigh inthet anneth än äre ok got aff the i lubeccdhe " HSH 22: 13 (1492?). ","3) göra sig förvissad? raader mik per monsson ingelwndh giffwa mik tiith nidh, för än jak forweth mik ok at jak haffwer jw makt medh mik BSH 5: 113 ( 1506) . - göra sig underrättad. iak wille mik forwethä om swanthe niels son ok andre friborne män . . . waro framdragne til stocholm BSH 4: 196 ( 1495) . ","4) göra visst för sig el. emellan sig, öfverenskomma, aftala, uppgöra, bestämma. wj wiliom . . . mz the danska oss förweta huru wj j thenna dechtingen sithia RK 2: 2014 . var jak och till tals medh the gode herrar in capitulo i vpsale och vilde forwethe mich medh töm, huro the vilde förholled BSH 4: 302 ( 1502) . ib 5: 149 ( 1507) . ath iach forwiste mich med honum om hans lön HSH 20: 178 ( 1507) . " vill iach forwethe mich med her cristiern paa bahuss i en dagh " ib 77 ( 1506) . " thet i ickä haffwä . . . forwesth eder hwre i skwäll forhaffwäth om eder ärendhä " ib 19: 67 ( 1505) . " jnän thet han forweth segh om tässä ärendä ib49 (1505). schal konghen ffa naghen macht i thenna somar, tha forwet han sig ther om i thet herremöte " FM 298 ( 1506) . ","5) vara i förstånd el. förbund (med). mz all almogen han sik forwiste RK 2: 3521 . ib 9145, 9344 . " niclis stensson och han sich forviste (voro i förstånd med hvarandra) " ib 5395 . Jfr forevita."],"e":["forwetha . ","förweta . ","-westh HSH 19: 67 (1505)),","forvita sik , "]},{"a":"forvita","b":"vb","c":"v.","d":["1) förevita, förebrå. " foruita mik at iak ätir mit brödh till mätte " Bo 133 . ämuäl forueet han thöm oc thera mistro ib 244 . Bir 2: 236 . ST 87, 372 . Lg 3: 605 . SO 188, 198 . " han forvitte thom thera skam " Ansg 205 . " the forvitto hanom oc forbradho, at han var ensamber sik um thro ib. - skylla, beskylla, (beskyllande) påstå. för then sielff ringh som niils tartila forl vitade hon skulde haffua stulit aff hans hustrv " BtFH 1: 194 ( 1508) . " förwtandis gudelika oppenbarilse oc hälga revelaciones wara kärlinga skrok " Su 6 . - anklaga (någon) för (något). ffri for then man drap som hann war forwitadh BtFH 1: 146 ( 1506) . ","2) förmena, hindra? hindra oc förwita them som äro i godhe akt oc förtanka Su 62 . - Jfr oforvitter."],"e":["forweth ST 87, 372 . ","-uitte Bir 2: 236 . - witte Lg 3: 605 ; SO 198 . ","-vitte Ansg 205 . ","-vitade BtFH 1: 194 ( 1508) . ","-vitto Ansg 205 . "]},{"a":"forvita","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillvita. effter tet claues laurensson . . . wille ecke viderkennis sine gerninger, som war fore wittet och tygat j ahsn ögan appenbarlica STb 3: 410 ( 1498) . ","3) klandra, väacka tvist om. gaffh han hanom fulle machtt pa sin broders vegna j norgie är hans deel ath forwithne som sin egin sTb 3: 368 (1498)."],"e":["fore- STb 3: 410 (1498) . före- PMSkr 19 . ","-wittet STb 3: 410 (1498)),"]},{"a":"forvita","b":"vb","c":"v.","d":["1) veta om, känna till. the som . . . sik forwiste aff the ärofulla glädhinne j hymerike MP 5: 155 . ib 58 .","2) förmoda, vänta. " thär slogh lhon til honom, sik enkte aff qwinnonna snidh forewithande (nihil minus sperantem) ok drap honom " SpV 163 . 3) göra sig underrättad. jtem ath naar man skal sökia fiendena, at huar sig föruet om lösn, march och anskrij Arnell Brask Biᴵ 20. "],"e":["fore- SpV 163 )","forvita sik , ","*forvita sik ut? , förvissa sig om?. ty at the tidande, the idher sagt haffuat, het är pur lygn, ther forwether jdher sielff vth (för vthi?) FMU 4: 18 ( 1451?) . - Jfr forevita samt oforvitter."]},{"a":"forvitan","b":"","c":"","d":[" , se forevitan."],"e":[]},{"a":"forviti","b":"nn","c":"","d":["el. n. 1) förvetenhet, nyfikenhet. naar han sin wnderstandilse och samwith wädner til wärlzlikan wisdom och forwithj (curiositatem) Mecht 270 . thätta är forwithis (curiositatis) lastir, ok ey wisdomsins kännedombir SpV 425 . SvKyrkobr 352 . "],"e":["*forvitis käte , "]},{"a":"forviti","b":"nn","c":"","d":["(Bo 16) och n. (VKR 11; Bir 4: 53) ","2) begär att väcka uppmärksamhet, tillgjordhet, konstighet. j sancti saliuatoris systra sange tha skal wara enkte for witi ällir nymäre (curiositas) Bir 4: 53 . klädhe . . . vtan alt forwiti j thera söm VKR 11 ."],"e":[]},{"a":"forvitilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. förevitande, förebråelse, beskyllning. jak haffuer hört thin förekast oc förewitilse aff thinne ofruktsamlikhet Lg 3: 606 . " haffdo riffwit oc slitit sina brödher oc systrar mz bannom oc hädilse oc förtwilsom " Su 126 . Bir 5: 12. - beskyllning, anklagelse. for ohöuiske fortwitilse BtFH 1: 238 !SYNS_DÅLIGT?."],"e":["för- . ","före )"]},{"a":"forvitilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 2) förödmjukelse, kränkning. minz wppa mit (ɔ: Krsitus´) thulomodh, som iak haffde j fatigdom . . . j forwitilse (in injuriis). Mecht 212 . " hiärtans ophöghilse är alla lrenlikhetinna ok hälaghetinna fordarff ok forwitilse (jfr Lat. totius mundiditæ ut integritatis exinanitio) " SpV 103 ."],"e":[]},{"a":"forvitin","b":"av","c":"adj.","d":["1) förveten nyfiken. foruitin speyare Bo 47 . Bil 771 . VKR XVII . ST 2 . Ber 262 . Lg 220 . LfK 208 . ","2) som röjer begär at väcka uppmärksamhet, konstig. engaledhis sculu thera sölghior wara . . .j noghra matto siällyna oc forwitna vtan til VKR 12 ."],"e":["för- Lg 220 ; LfK 208 ),"]},{"a":"forvitna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*forvitnahder , bekräftad genom föregående vittnesbörd, föregången av vittnens utlåtande. epter thenne forwitnade fulle edhe och landzynemen samtickio och ransakan Svartb 478 ( 1464) ."]},{"a":"forvitne","b":"","c":"","d":[" , n Se Sdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"forvitne","b":"nn","c":"","d":[" = forvit. han kom for (for) witne Bil 394 . " nakar man ther til forwitne komber ther " Fl 1029"],"e":[]},{"a":"forvitne","b":"","c":"","d":[" , f? spejande. Se Sdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"forvitne","b":"nn","c":"","d":["1) föregående vittnesbörd el. utlåtande (af synemän) hvilket bekräftas af efterföljande intyg (af nämd). epter thenne tolff widhonom ok edh ok thenne tolff synämen forwithnom SD NS 2: 251 (1410, gammal afskr.). ","2) förvittne, vittne som aflägger föregående vittnesbörd, hvilket bekräftas af efterföljande intyg (af edsgärdsmän, nämd el. syn). ffort vitne (för for vitne) niclis erixson keykala BtFH 1: 148 ( 1506) . " for vitne hans mauli saris oleff henricsson portas dömdes lauirs kandaia syn wtmarker och fiske watne ffri aff heuonemisby som the haffde sätth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fiske vatne wtan lahg oc dom som tesse ij swarne vitne föreginge och the xiii nämpde sotto ok all meningh soken then (för them?) til stade " ib 132 ( 1506) . " for vitne nilis henricsson orihrisj oleff niilsson ibidem dömdes erich laurisson i kekyala ffri för then drop maal . . .och xxiiij men honom wärde som thenne ij förne för vitne swore ath thz war med wade til komit " ib 159 ( 1507) . " for vitne oleff andersson sigffrid nilsson tesse förne vitne witande oc epter swore ath oleff oleffson war slagin i hiel j stokholm ty dömdes hans godz nestom frendom til skifftis epter . . . xiia ranzacan " ib 177 ( 1507) . " forvitne anders pasia tartila anders oleffson ibidem thomas laurisson ibidem tesse witnade och epter swore the icke fullelighe wiste athuilken tere dödde före, modern eller barnit . . . ty dömdes barns fader broder twe lut och moder fadern en tredingh epter xila ranzacan " ib 183 ( 1507) . för vitne jons henricsson icala lauri henricsson ibidem henric henricsson ibidem dömdes . . . anders nilisson sak til XL m. för waldzwerk effter xila ranzacan och iij sworne vitne som forginge ib 229 ( 1509) . for vitne eleff michelson !SYNS_DÅLIGT? . . . henric henricsson dömdes anders staffanson ffri for then !SYNS_DÅLIGT? tal som hans oleffsson sotala lade honom til at han skulde haffua slagit honom och tesse förne vj men honom värde och framdelis jons sak til iij m. for orette käre epter xila ranzcan ib 239 ( 1507) . dömdes henric backare i melkis sin änger ffri med aarswexten vtaff henric laurisson . . . epter iij förne för witne och xij landz syne men som förginge och redhe wore ath swarie ib 241 ( 1507) . ib 131 (1506), 133, 134 (1506), 135, 137 (1507), 138, 140 (1507), 142 (1507), 143, 144 (1506), 146, 150 (1507) o. s. v."],"e":["för- BtFH 1: 146 ( 1506) , 159 (1507) o. s. v.),"]},{"a":"forvitra","b":"vb","c":"v.","d":["försäkra, tillförsäkra. " lom the vedherkenninge till the peninge summe, koning hans forwetred oc tilsagde äre " Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ."],"e":["-wetred Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ),"]},{"a":"forvraka","b":"vb","c":"v.","d":["förkasta. " alexandrum . . . forwraka " Al 1720 ."],"e":[]},{"a":"forvädhi n","b":"","c":"","d":["pant (som tillfaller innehavaren om förpantningssumman ej betales). pro quibus sibi dimidiam molendinam in aby dictam nyquernä per modum forwäthi impignorauimus SD 6: 328 ( 1351) ."],"e":[]},{"a":"forvägha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forvägha sik , våga, drista sig till, besluta sig för. om han wilde thz forwäghä sik eller ey Va 31 . " the skulde forwägä sigh ath bärgä sigh medh lijthen kost " FH 5: 3 ( 1446, nyare afskr.) ."]},{"a":"forvägha","b":"vb","c":"v.","d":["part. pret. forväghin, oförvägen. medh thenna jndhomin . . fforstndas en ondha forwägna syndogha människior MP 5: 237 . "],"e":["forvägha sik , väga, drista sig till, besluta sig för. tha wardhir jec forweghia mic at etiet j rettha medh honom Arfstv 31 ( 1461) . - taga mod till sig. han föruog sik och gik in j diura gaarden Prosadikter (Sju vise mäst C) 237 . Jfr oförvägheliker. "]},{"a":"forväghra","b":"","c":"","d":[" , se forveghra."],"e":[]},{"a":"forvägian","b":"nn","c":"","d":[" Jfr oforvägian."],"e":[]},{"a":"forvälda","b":"vb","c":"v.","d":["öva våld mot, förorätta. hwilke ider j nagra mato forwlla eller offorretta Priv f Sv st 163 ( 1469) ."],"e":["-wella Priv f Sv st 163 ( 1469)"]},{"a":"forväldigha","b":"vb","c":"v.","d":["öfva våld mot; med våld hindra nyttjandet af. the aff nidher effre ok the aff offre effre for weldigada them thera fiskä watin FH 4: 3 ( 1420) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"forvälla","b":"vb","c":"v.","d":["förvälla, låta (ngt) koka upp. somme förwella honom (ɔ kålen) för än the honom sylta PMSkr 355 . the syla ok forwälla myggit ok haarkrankan ok swälga camelen GU C 20 s. 238 ."],"e":["förwella )"]},{"a":"forvända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bortvända, afvända, aflägsna. foruända likamliko sinnen af sinom naturlikom kraptom MP 2: 164 . mina sorgh maghin ij alla forvända Fr 1448 . Al 2520 . hwilkin skadha . . . wi . . . forwända, rätta och bätra wiljom BtRK 35 ( 1371) . ","2) förmena, förhindra. " vm oss thz engen man forwänder " RK 1: 2015 . (?) thz forwerdhe (för forwendhe?) then godhe job ok then benidhe gudz son LB 2: 89 . ","3) afböja, afstå från. thet i ecke kunne förwände thet möthe, i berammet haffue i wastena BSH 5: 517 ( 1512) .","4) bortgifva, förfoga öfver. slotloffwan sculle han förwenda RK 2: 1788 . " alle the andra län forwende ib 3460. giffuandis them fulla makt til at foruenda. bruka oc skiffta fornempde jord alleledis epter thera egen wilia " SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet).","5) använda, förbruka? medhen thet forwänth är BSH 5: 92 ( 1506) .","6) omvända, afvända från en föresats. tha hertoghin thz saa at han gat engalund han foruänt Bil 865 . " wij . . . forwende theris hugh swa paa thet yterste, at the antwardade oss then slotzloffwen opp " FM 497 ( 1510) . - omvända (till annan tro). hon gath forwenth then sama walerianum . . . til cristna tro JP 168 . ","7) vända, förändra. " hureledis thenne twisth . . . motthe affsettis och förwendis i bäthre motthe " BSH 5: 223 ( 1507) .","8) förvända, förvilla. han kunde hennes dygd engeledz forwendä effter sin wiliä Va 34 . " erik hade them forwent " RK 2: 3508 . ib 4397 . ST 412 . ","9) förvända, misstyda, förtyda. tå må ey giärnt förwendas thera akt ella ord KS 51 (131, 56) . - orätt uppfatta, orätt bedöma. witi wäl lhwath han sighia wil som han wil wardha wäl bekänder ok aff ängom manne forwänder Al 2754 ."],"e":[]},{"a":"forvända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) giva annan riktning, avleda. at then aa till norcöping fraa roxn motte förwendes till sudercöping HSH 14: 76 (1325?, Brask). han haffde . . . vpfylt strömen med steen oc grus swa at han förwendis aff gamlom gang ib 16: 86 ( 1527) .","6) omvända. " thays hwilka en godhir abothe . . . forwändhe fran syno syndhogha lifuirne til rätta bätringh " MP 5: 35 . 7) vända, förändra, förandla. panth sätning war forwndh j rät köp Svartb 508 ( 1472) . - förvandla, förbyta (gods i pengar). strax the tith komma skwla the sälya gotzeth skyndande segh hem oc faa them sin tingh j gen förwändh som mädh them sändo PMskr 68. 10) förvanska, förfalska. om än the (ɔ breven) kunde befynnas i nogra motto fforwendha antige meth planilsse eller scriffwilsse SJ 2: 319 ( 1472) . 11) vända om, vända ut och in? oppa thz ath anthenor skulle täsbätre forskila sith forräderij mz en forwänd offwerkåpa Troj 250 . 12) översätta. thette eptherscruffne breff är förwenth aff tyske pa swänske HSH 16: 23 ( 1525) . " iak haffver lathit förwnde hertig iöriens breff för the fattige clösrter iomfrur " ib 16: 60 (1526, Brask) . " bleff thenna hystorian forwänd aff latina oc oppa swänsca " Troj 315 . - Jfr oförvänder."],"e":["för- )"]},{"a":"forvändilse","b":"nn","c":"pl.","d":["kullkastande, förstöring, tillintetgörande. drukinskaper är . . . förvändilse hux ok skiäla (subversio sensus) KS 44 (112, 47) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forvänta","b":"vb","c":"v.","d":["förvänta, vänta. " jach forwänther alla thyma en bath medh klädhe " BSH 5: 91 ( 1506) . " förwänther siigh aff skotzland mäktig, drapelig makt ibl 140 (1507). thee . . . förwänthe, at wij skwlle storma til them " ib 139 ( 1507) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forväntilse","b":"nn","c":"","d":["väntan? jach forswarer thet medh idhert herredöme, hurw jach kan, til myn forwentilsse BSH 5: 383 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"forvärdha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. (forwerdhe LB 2: 89 troligen för forwendhe). Jfr forvardha, forvardher."],"e":[]},{"a":"forvärfning","b":"nn","c":"","d":["2) förtjänst, inkomst. " berningen är thöm fran handen och utlegninger pa alle sydher och ingen forverfningh Hist Tidskr 1: 398 (1508). ""],"e":[]},{"a":"forvärfning","b":"nn","c":"","d":[" = forvärvan. mz gudz modhers marie hiälp oc förwärffning Su 210 ."],"e":["förwärffning )"]},{"a":"forvärka","b":"vb","c":"v.","d":["förferka, förbryta. med dat. haffwi forwärkat fädherni oc mödherni sino SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . - med ack. el. en form som kan vara ack. forwärka thz MB 1: 347 . " hawer oppenbarlika föruärkat (Cod. A forbrutith 468) sit gotz ib (Cod. B) 563. mannen, huilken som om oskäliken lusta haffde föruärkat himerikis glädhi " Su 33 . hafwer lifwet forwärkat ib 413 . Lg 3: 261 . SO 147 . RK 3: (sista forts.). 5213. PM 22, 27, 28 o. s. v. "],"e":["för- . ","firi- L. ","fore- L. ","forvärka sik , förbryta sig. i hwario hawir han foruärkat sik Bo 160 . ib 212 ."]},{"a":"forvärna","b":"vb","c":"v.","d":["försvara. " haffdo the sik wäl förwarnat mothe hedhningomen Lg3: 169. (förwärnadhe för förwäruadhe " Lg 3: 171 .)"],"e":["för- )"]},{"a":"forvärna","b":"vb","c":"v.","d":["försvara, beskydda, bevara. " wärdhugas . . . mik forwärna j mynom ytherstha tima " SkrtUppb 378 . " tak läkedomen som läkia kan ok helar forewärnar (præservatiam) ok gömer " ib 55 ."],"e":["fore- SkrtUppb 55 )"]},{"a":"forvärning","b":"nn","c":"","d":["1) beskyddande, beskärmande. " klostirliffwärnith j sinne forfwärningh (cautela claustralis dispiplinæ) hänghir alt saman oppa beskedhelikx mästara wisdom " SpV 248 . 2) säkerhet, bekräftelse. thil yther mera wissa och bäthre fforwärningh hengher iak mith incigle nedhan ffor thätta breff UppLagmansdomb 102 (1490). rasks Kopieb 18 (1511). Jfr forvarning."],"e":["för- )"]},{"a":"forvärra","b":"vb","c":"v.","d":["1) försämra. " ath the thz bätra ok inkthe for wärra " SO 4 . alt förwärrat oc fördärffwat ather bötandhe LfK 90 . ","2) förringa, nedsätta, tyde till det värsta? huilke alla godha gärnigha !SYNS_DÅLIGT? till det värsta? huilke alla godha gärnigha !SYNS_DÅLIGT? förwilla oc förwärra äller oc mz allo nidherslaa oc fördärffua Su 6 . naar the ä ffresta huru hälstz the kwnna thera godha gärninga oc liffwärne förwärra (dammare) ib 62 ."],"e":[]},{"a":"forvärra","b":"vb","c":"v.","d":["1) försämra, fördärva. " at renowera x stykke j naturene, som fförwärradh äru om syndena JMPs 54. ""],"e":["*forvärra sik , försämra sig, försämras (i moraliskt avseende). haffuom wj oss nagat for wärrat a mothe hans wilia thät haffuom wj aff oss siälffuom MP 4: 252 . " for thera affwndh skuld forwärradho the sik " SpV 27 . - ds. (om länder med avseende på deras mynt). all land oc riike ther eij slaass ungerst eller ducata mynt forwerre sig pa mynthen HSH 15: 12 (1526?, Brask). - refl. ","*forvärras , bliva sämre, försämras (i moraliskt avseende). tha hären öffwas j arbedhe förbätras han, fafänger j lätio förwärras PMSkr 160 ."]},{"a":"forvärva","b":"vb","c":"v.","d":["1) forvärva, vinna. partus a um adictiuum idest adquistus forordher GU C 20 s. 413 . en giroger man ok nidother rädis koma vidh foruorwin tingh hwi ty at hopin skal ley mynskas ib 413 . ","2) utverka. " athe wildo gerna forwärffuat medh herskapet, saa ath gambla örtogin skulde gaa fore x (10) peninga " STb 1: 231 ( 1480) ."],"e":["-warff Prosadikter (Barl) 41. part. pret. -norwin GU C 20 s. 413 . -uordher ib 413),"]},{"a":"forvärva","b":"vb","c":"v.","d":["1) förvärfva, vinna. " thz alexander monde forwärffwa " Al 9701 . " hwat gotz the forworffuo ther medh " RK 2: 574 . Al 10479 . SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.). ST 515 . Va 18, 21 . Su 135, 176, 186, 272, 297 . " at forwärffwa sigh biskops dömit " Bil 638 . MB 2: 125 . Su 8, 23, 24 . Lg 670, 3: 168 . ","2) utverka. " med sine skäll och breff han j rom aff . . . pawen forwerfft hafwer pa siit preste embethe " FM 271 ( 1506) . " hon forwärffuade aff sinom wälsignadha son stadhin watzstena til at fundera j hanom sith closter Bir4: 75. iak haffwer thz forwärffwat aff gudhi at thu skalt komma äpther mik j biscops säte oc ämbite " Lg 636 . ib 821, 3: 163, 175, 191, 329, 677, 680 . " sanctus seruacius haffwer för wärffwat mz gudhi oc för thiänt, at haa som hälstz söker hans graff, bedhandes hiälp aff honom, tha skal honom giffwas aff gudhi, hwat honom i likamlike matto widhertorffteliket är 3: 168. forwärffwar thz mz sins herra hylle at hans herra honum hans pung fylle " Al 2665 . " än . . . nakor hafde mik forwärffuat j xxx aar mz knäfaal oc aldra handa miskunsamlika gärninga (obj. bortallet; aqud deum mihi præmia obtinere niteretur " Su 241 . " forwerff mik gudz miskundh " MD 161 . " forwärffue sik alla sinna synda forlatilse " Bir 4: 113 . SO 201 . " förwärffwa os aff lösn aff syndh oc pino " LfK 139 . " thet däktingisbreffwit nw emellan richena forhandledh och forwurffweth är " BSH 5: 343 ( 1509) . " ath the bref förwärfwas skwlle i rikesens thiänest moth rysserne " ib 360 ( 1509) . " bestämplade medh sinne modher komma rikeht i ban, som the och förwerfwo ib. "","3) uträtta. " sände han een diefwl til eeth land nokot forwerua ther ellir ända a hans wegna " ST 92 . ib 305 . RK 2: 9107 . Lg 3: 634 . FM 593 ( 1513) . - Jfr ater forvärva."],"e":["-ade Bir 4: 75 ; Su 23 . ","-de ib 8, 272 ; ","-des ib 135 . ","-do Su 297 . ","forworffuo RK 2: 574 ; SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.). förwerfwo BSH 5: 360 ( 1509) . ","-at Lg 636, 3: 168, 634, 680 . ","forwerfft FM 271 ( 1506) . ","forworwit ST 305 . ","forworuit ib 515 . ","forwurffweth BSH 5: 343 ( 1509) . ","forwurffuid FM 593 ( 1513) . ","forwerffvit Al 10479),"]},{"a":"forvärvan","b":"nn","c":"","d":["utverkande, bemedling. wm thina forwärffuan (te mediante) Su 208 . "],"e":[]},{"a":"forvärvilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förvarvande. til alla goda tingha fförwärffwilse JMPs 325."],"e":["för- )"]},{"a":"forväxa","b":"","c":"","d":[" , se forvaxa."],"e":[]},{"a":"forväzla","b":"vb","c":"v.","d":["växla, utväxa. Se Sdw 2: 1221. - utväxla, utbyta. swa thet han aldre forweslade them (ɔ 25 mark örtugar) och aldre satte in i dysken smaa peninga foe örtoger STb 1: 51 (1476). ib 52 . " ath han ecke forväslade gyllenen medh fynnanom " ib 253 ( 1480) . " pedher bennctsson feste lach sielff vj:e, thet han ey forweslade hwmblasech medh hanom vtan war samma seck " ib 3: 2621 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"forväþia","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forytra","b":"vb","c":"v.","d":["föryttra, afyttra. köpmannä warä, som the maagho . . . sälia oc forytra bondom oc androm thöm ther til sökia wilia FH 1: 17 (1441, nyare afskr.). ib 2: 131 ( 1441) . theris hälgha doma . . . wille the nw förytra oc förtära j win oc olyo hwete MB 2: 164 . " then malm annorstadz säls och förytres " BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forytra","b":"vb","c":"v.","d":["1) föryttra, avyttra. Svartb 332 ( 1430) .","2) omsätta (ngt i pengar). thet skall förytras i reda penningar FMU 5: 89 (1484, avskr.) . 3) förbruka. nar the suma peninga fförterdhe och fförytrade wore SJ 2: 273 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"forädhlas","b":"vb","c":"v.","d":["förädlas, förbättras. " aff huilke hans liffwrne oc omgängilse swa forädhles (nobilitatur) oc opnyas " Mecht 257 ."],"e":[]},{"a":"foräldir","b":"nn","c":"pl.","d":["förfäder. " jak skal atirfa thik alt thz thu aatte oc thine foräldir " Gr 265 . thera . . . fortällir SD NS 1: 303 ( 1403, gammal afskr.) . bliffuer godhe, trone swenskemen, som föder och forelder for eder varit haffue BSH 5: 206 ( 1507?) ."],"e":["-ällir )"]},{"a":"foräldir","b":"nn","c":"","d":["1) förfäder. 2) föräldrar. tha budhw hans förälder pilten fra julianum dragha J Buddes b 80 . " j hwario viku skal ther aa altarith haldas en messa . . . mina foräldhe til roo ok naade " Svartb 366 ( 1438) . (Det sista språkpårovet bör möjligen föras til 1)."],"e":[]},{"a":"foräldrar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L.","1) förfäder. " skipade han j opsala kirkio som gamble konungha hans foreldra hafdo byriat . . . gudz thiänisto män " Bil 884 . " naþoghe þera foräldra sialum " Bu 9 . " i warä forälldrä daghum " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), 636 ( 1347). sculu þe . . . for vara ärwingiä, foräldrä oc eftekomandä afminnilse hawa i þerrä messu oc bönum ib 565 (1346 ; kan äfven föras till 2). som . . . therra foräldra atto aff alder ib NS 2: 34 ( 1408) . " götstaff leksons foräldra hafwa thet haft een äpter then andra ib 210 ( 1409). for hänna siäl oc flere hänna foräldra, som framfarne varo " ib 236 ( 1409) . " ware foräldra hawa thät !TECKEN? österland ä j troscap oc j kiärlek funnet " BtFH 1: 455 ( 1362) . " som fadher och foräldra for idher giorth haffwa " BSH 5: 53 ( 1505) . Bil 593 . Lg 293 . RK 1: (LRK) s. 220 . " sunr äpte fadhr ella föräldra sina " KS 10 (24, 11) . " äpte fadher ok föräldre (för- a) sina " ib 5 (12, 6). undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans ib 10 (25, 11). ","2) föräldrar. " han foor alrigh at sökia sina forälra " KL 221 . " at födhas aff ärlicom foräldrom " Bir 2: 283 . " iak hafuer walt min lägherstadh ther när minom foräldrom " SD 2: 34 ( 1408) . föräldra visto ekke at ärendith war aff gudhi skipadh MB 2: 114 . Lg 3: 278 ."],"e":["foräldrar . ","foraldra RK 1: (LRK) s. 220 . ","forellara BSH 5: 387 ( 1510) ), "]},{"a":"foräldre","b":"nn","c":"","d":["sg. koll. 2) föräldrar. wi hawom gifwit wan äghodeel l. . . til vdhems closter fore wart forälre til vppehälelse SDNS 3: 43 (1415). hwat haffuir han ther til brutit oc syndaht ällir hans foreldre fadhir ällir modhir MP 5: 30 . "],"e":["*foräldris häfdh , "]},{"a":"foräldre","b":"nn","c":"","d":["sing. koll. (SD 5: 564 ( 1346); MB 1: 354 ; MD (S) 214) och pl. VKR III ; SD 2: 34 ( 1408), 68 (öfvers. fr. 1505); hit skulle kunna föras flere af de under foräldrar anförda ställena) ","1) förfäder. " thu giälder sönom foräldris synder " MB 1: 354 . " the haua thiänt ok lydhuge waridt fadher ok föräldre hans " KS 10 (24, 11) . ","2) föräldrar. " med afmynnilse varrä bäggiä sälä oc vars foräldres " SD 5: 564 ( 1346) . " fore hans foräldra siäl, efter huilkin miin barn erfdho thet sama godzet " ib 2: 34 ( 1408) . " hon war födh äptir wärldinna wärdhelikhet aff höghom ok gudhelikom foräldrom hulkin brännande waro j rätuisom gerningom ok gudz lagha gömo " VKR III !SYNS_DÅLIGT? barnen . . . gerna j forälridz kläde ffara MD syns dåligt] 214. piltens föräldre Lg 3: 362 . " effther thet forste !SYNS_DÅLIGT? (menniskoslägtets stamföräldrar) fölle j syndena " SD 2: 68 (öfvers. fr. 1505)."],"e":["för- . ","forälre )","foräldris tunga , "]},{"a":"forämna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["forämna sik , göra rätt för sig, betala sina skulder. Se Jansson, Fornsvensak legendariet sid. 37."]},{"a":"forämna","b":"vb","c":"v.","d":["förlika, bilägga, bemedla. " the fruor . . . forämpna thagher thenne striidh " Fr 2088 . thessa lund war thz for ämpt RK 1: 942 . " konungin skulle thz for forämpna (det före forämpna stående bör utgå) ib 3310. - intr. medla. jak wil forämpna mellom ider " RK 1: 2235 . "],"e":["-ämpt RK 1: 942),","forämna sik , förlika sig, försonas. forämpnadho tha ther sik RK 1: 2384 ."]},{"a":"forända","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra slut på, avsluta. oc för ändha ängillen sin ordh snarlika JMÖ 51 . 3) döda. hon (ɔ dorttningen) skulle forändas Troj 266 ."],"e":[]},{"a":"forända","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra slut på. drukkinscapir . . . forändar ok dräpir alla helso MP 1: 311 . ","2) afgöra. " waro tha flere högha saker som ekke kwnno tha förändhas " Lg 3: 195 . "],"e":["för- . ","-ar )","forända sik , taga slut, sluta. för ända sik (finiuntur widh stora haffwit MB 2: 44 ."]},{"a":"foränna","b":"vb","c":"v.","d":["tillämna, föresätta, bestämma. " nw wiliom wt nakot atirgaa til wara forämpnadha materiam (ad propositum) " Su 377 ."],"e":[]},{"a":"foränning","b":"nn","c":"","d":["förlikning, bemedling. haffde giort . . . eth wenligit ärffda skypte medh förempningh i swa mato SJ 219 ( 1452) . - försoning, godtgörelse, upprättelse, bot. tolik for ämning (Cod. A daghthingan, C for haming) aff honum taka Iv (Cod. B 2460. wppborith och anamath haffwom . . . ena sonan oc ena ganzska forenempningh . . . äpther war dödha frenda FH 2: 117 ( 1438) . - godtgörelse, ersättning. the acthä hanom inghen forträffningh for sin store skadhe kosth oc täringh BSH 4: 187 ( 1495) ."],"e":["förempningh . ","foräffningh )"]},{"a":"foräring","b":"nn","c":"","d":["föräring, gåfva, ersättning? godh föräringh latom (för lata) tem niwthe, som mesth skadhe finge BSH 5: 468 ( 1511) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forävintyra","b":"vb","c":"v.","d":["sätta på spel. hwar godh borgere forware sith hwss. vil lhan for ewntyre sine hustrv, piga och drengh medh sith gotz, rade sielffuer STb 3: 327 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"foräþa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forödha","b":"vb","c":"v.","d":["föröda, förstöra, förderfva, göra slut på. thz hafdhe the foröt swa sara Fl 16 . " fördarffwado oc föröddho jwdam oc beniamin " MB 2: 104 . " tha han bliffwer dödher ok werlden alt hans godz for ödher " MD (S) 307 . iak . . . ther nw skal wara swa for öd Al 2890 . ib 6914 . " thu äst nw forödh (det är slut med dig) " ib 10490 ."],"e":["för- . ","-öödha )"]},{"a":"foröfra","b":"vb","c":"v.","d":["få över, förvärva, förskaffa sig. hwad han haffwr för öffradh af sin gambla tiänest BSH 5: 304 ( 1508) ."],"e":["för- )"]},{"a":"forökia","b":"vb","c":"v.","d":["3) förbättra, stärka, förkovra. lo sötaste ihesu christe . . . fför öka os j allo godho SvB 52 (början av 1500-talet). 2) förbättra, sätta i bättre skick. staffan vestgöte schal bliffue wijdh appostla altaredh . . . ok forökie altare cleden STb 3: 359 ( 1498) . ","4) lägga el. oga (ngt till ngt) troyaner rorökte glädy tiill glädy oc högtiid tiill högtiid j attha dagar i gynom Troj 70 ."],"e":["fför öka )"]},{"a":"forökia","b":"vb","c":"v.","d":["föröka. " war aarlige skatther är forökter medh iii twnnor smor " BSH 3: 146 ( 1463) . hälga karen föröka MB 2: 307 . " j israels söners närwaru, hwilke dagliga wäxto oc föröktos " ib 80 . Su 202, 359 . Lg 3: 192, 278, 604, 605 . SO 144 ."],"e":["för- Lg 3: 192 . ","foröka Su 359 ; -at ib 202 . ","föröka . ","-te : -to Lg 3: 604 ; ","-tos MB 2: 80 . "]},{"a":"forökian","b":"nn","c":"","d":["förkovran. the hälgho kirkio gangn ok förökan Mecht 306 ."],"e":["förökan )"]},{"a":"forökian","b":"nn","c":"","d":["förökelse. " for ökan j nadhenne Gers Frest. 59. ""],"e":["for ökan )"]},{"a":"forökilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" förökelse. Lg 3: 592, 654 ."],"e":["för- )"]},{"a":"foröl","b":"","c":"","d":[],"e":["fforeell GU C 20 s. 26 . ","foreel ib s. 422), "]},{"a":"forþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. "","1) föra framåt, fortskaffa, befordra. fordadhe them wäl aff lendeno MB 1: (Cod. B) 545 . - föra, ledsaga. santus petrus fordadhe than til ierusalem Bil 269 . MB 1: 390 . RK 2: 5643 . " hon gat han ey swa wäl fordat til graff som h(o)n wilde " Bil 731 . - föra (undan), bortföra. döde oc saara teden forda RK 2: 8852 . - föra i skydd el. i förvar, taga vård om. fordhar hans wlwalla oc hans thing MB 1: 205 .","2) främja, sätta i verket, utföra, uträtta. the skulu hans budhskap ok wilia forda oc främia medh almoghanom KS 64 (158, 70) . " äru thön lagh dödh ok fåfäng, ther ängin är then thön forda ok fulkoma " ib 68 (167, 74). ib 73 (178, 80). medhan marsken sin ärende j dala forda RK 2: 5396 .","3) beforda, understödja, hjälpa. jak will myne gillesbrödher ok gillesysther . . . fordha ok främmie SGGK 103 . SEG 120 . " han skal thik fordha huath han ma " Fl 774 . Lg 3: 562 . PM 21, 30 . " the lotho han jn oc honom wel fordhe " RK 2: 1409 . - underhålla, uppehålla. at iak vili ey vp halda ok fordha them Bir 1: 163. ib 2: 166 . " han sculde hona fordha oc främia i henne liffs tima " SJ 191 ( 1450) . " the sculu mik födha fordha främia oc vppehalda til dödra dagha " ib 188 ( 1449) . " han skal henne födha ok fordha medh hws mat oc cläde til dödhra daha " ib 251 ( 1456) . "],"e":["foorda Lg 3: 562 . ","ffoordha SEG 120 . ","fora: foradho KL 149 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","fordhe RK 2: 1409 . " forde (dock möjl. af föra) " ib 6043, 6249, 7937, 3: 3982 . ","forda ib 2: 5396 ; " de tre sistnämda formerna endasti rumslut), ","fordha sik , fortskaffa sig. ena kafflabro hade the oc giorde mz hwilken the skulle sig till skepen forda RK 3: (sista forts.) 4782 . - skynda sig. fordhom os thy oc vi at inganga i the hwilona Bo 255 . Al 3117, 7975 . ST 391 . RK 2: 6043, 6249, 7774, 7937, 3: 3982 . Di 43 .","fordha sik ater , skynda sig till baka. fordhadh sik thäs för atir Bil 851 . ","fordha bort , föra bort (i säkerhet). fordhadho the han bort til tarsim Bil 898 . KL 149 . - Jfr fram fordha."]},{"a":"forþighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förtiga. " at jak förtigdeth " BSH 5: 178 ( 1507) . " thesse ärendhe och eder betalning skal linthet förtigias " ib 360 ( 1509) . ath the (ɔ: edert bwdh och scriffwelse) ecke bliffwe forteget eller nederlagth ib 402 ( 1510) . FM 410 (1509, samt. afskr.). ","2) förlora genom tigande el. genom underlåtande att framställa anspråk. är thetta ärendet ey fortighat FH 3: 84 ( 1446) . ib 85 ."],"e":["förtiga . ","förtydhe FM 410 (1509, samt. afskr.). -dhe. "]},{"a":"forþing","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"forþom","b":"ab","c":"adv.","d":["fordom. libie land. som troya var forþom bygh Bu 490 . mäster reþar, forþum kannuker i wästraaros SD 6: 129 ( 1349) . ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). Bu 416 . Bil 112, 226 . KL 182, 253 . Bo 139 . MB 1: 431, 432 . Bir 1: 122 . Al 2 . "],"e":["forþum SD 5: 377 (1344, nyare afskr.), 6: 129 ( 1349). fordhum ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), KL 253 ; Bil 226),","fordhom dags","fordendagx FH 1: 49 (1478, gammal afskr.)),"]},{"a":"fostan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"foster","b":"nn","c":"","d":["koll.","1) fosterbarn? wi ärom tith foster, oc thu äst war foster modher LfK 141 . ","2) afkomma. " fostr afla ok födha " KS 33 (86, 36) . " the glädhias aff sino foster " Lg 3: 1 . Jfr af-, barna-foster samt folster."],"e":[]},{"a":"foster","b":"nn","c":"","d":["koll. L.","2) avkomma. " prydhes högdhen i gudz bärghe mz fagro fosther " JMÖ 60 . 3) uppfödning. dwffwor haffwa til fosters bekombir wäl pa bygdenne PMSkr 258 ."],"e":[]},{"a":"fosterbrodhir","b":"nn","c":"","d":["fosterbroder. " Di217, 218. " LfK 141 ."],"e":[]},{"a":"fosterdottir","b":"nn","c":"","d":["fosterdotter. " " SD NS 2: 288 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"fosterfadhir","b":"nn","c":"","d":["fosterfader. " thäntidh ihesu han var tolf ara, foor han vp til ierusalem mz sinne modhir. oc sinom fostirfadhir " Bo 24 . " modhir hans oc fostirfadhorin foro thädhan ib. " ib 21, 27, 28 . Bil 194 . Bir 4: 133, 140, 146, 153 . Di 14 . LfK 141 . " hafdhe han varit hänne swa som fadhir ok hona röktat swa som fostir fadhir " KL 354 . " swa som gudh är ensamen ophoff aldra wärldinna swa är oc en man förste fosterfadher (Cod. B förfadhir; urskriften har väl haft forfapir) mankönsins " MB 1: 87 . Jfr folsterfaþir."],"e":["-fadhor )"]},{"a":"fosterfadhir","b":"nn","c":"","d":[" L: fosterfader, försörjare. jhesus war thera fosteradher til thera lifs bärningh MP 4: 29 ."],"e":["fooster- GU C 20 s. 367) , "]},{"a":"fosterland","b":"nn","c":"","d":["fosterland. " BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.). " ib 62 . Jfr folsterland."],"e":[]},{"a":"fostermodhir","b":"nn","c":"","d":["fostermoder. " nutrix icis f generis p procucta amma ok foostermoder " GU C 20 s. 367 ."],"e":["fooster- GU C 20 s. 367) , "]},{"a":"fostermoþir","b":"nn","c":"","d":["amma. " böþ dycolecianus hängia vitrum . . . ok cresenciam viti fostar moþor som aldre skeldes uiþ sin folstar son " Bu 526 . ST 115 . Bil 698, 1010 . Gr 282 . the . . . sändo hona heem til ysaac mz sändebudhanom oc delboram henna fostermodher mz henne MB 1: 206 . hänna röther sudne i watn äller i vin ok drokne gifwa fosthermoder miölk LB 5: 80 . ib 7: 146 . LfK 141 . - bildl. hedhir giri är . . . awndinna fostirmodhir Bo 96 . Ber 257 . Su 421, 442 . - Jfr folstermoþir."],"e":[]},{"a":"fosterson","b":"nn","c":"","d":["fosterson. prestins fosterson MB 1: 371 . Di 208 . loth keysarin taka witum . . . oc hans fostirmodhir hon heth crescencia som aldrigh skildis widh sin fostirson ST 115 . Jfr folsterson."],"e":["fosther son Di 208 ),"]},{"a":"fostersystir","b":"nn","c":"","d":["fostersyster, disyster. " emenciana catecumina fostersystir (collactanea) agnetis " Bil 571 . LfK 141 ."],"e":[]},{"a":"fostra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppföda, uppfostra. til ath fostra oc göra wnga skwla ey wthwälyas the dwffwor som ärw mykith gamble PMSkr 259 . 2) uppdraga, vårda, ansa. fostra winträn at the bliffwa länge waraktogh PMSkr 318 . - Jfr fram-, up-fostra."],"e":[]},{"a":"fostra","b":"vb","c":"v.","d":["nära, fostra. " frödhin skal inspringa j mit bryst ther han är vt aff fostradhir (de quo nutria est) " Bir 1: 61 . " mz henna signadha myölk fostras ib 4: 146. " ib 153 . " hwat mon thänna marken fostra (quid vero hunc vermen alit) annat än huxins gäld ok sannindinna glömsko (för -a) " Bo 96 . - uppföda, uppfostra. hwilkin kona swenbarn faar hon skal thz fostra om siw aar Al 4742 . MB 2: 227 . "],"e":["-adhe Bir 4: 153 . ","fostra fram , ","fostra up , "]},{"a":"fostran","b":"nn","c":"","d":["Jfr upfostran."],"e":[]},{"a":"fostran","b":"nn","c":"","d":["1) uppfostran. " tha swen barnit war födth war han honum j opfödho ok fostran som likamlikin fadhir " MP 5: 75 . " jtem skal then quinnan aff by, som hade tagit " ib bondhe barn til fostran STb 5: 104 (1516).","2) uppfödning. " än är ekke then them waktar härranom tro oc hönorna dyre til ath sälyas, tha är lithen winningh pa tessen fosthren " PMSkr 253 ."],"e":[]},{"a":"fostre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fota","b":"vb","c":"v.","d":["2) fota, låta (ngt) ha sin grun i (ngt). tha skall han thet hualff och siorstehen fota in pa olaff michelssons mwr SJ 2: 266 ( 1495) . ","3) stödja sig på, bygga på. bildl. haffwe j oc ingen vitzord ther jack kan fothe vppa tha . . . VgFornmt 8-9: 103 (1508). - Jfr infota."],"e":["foota STb 3: 215 (1495) ),"]},{"a":"fota","b":"vb","c":"v.","d":["hafva fotfäste (på), hvila (på). euert gulsmit skulle haffua macht at hugga in i förnempda pelle persons mvr !TECKEN? (1/2) sten ther hans mur skal fota vppa tha han willde hwelffua ouer grendena ower beggias thera inganga SJ 264 ( 1458) . " swa wijt och swa langt som euertz mwr nw fotat haffwer pa hans ib. ""],"e":[]},{"a":"fotangel","b":"nn","c":"","d":[" = fota angel. slas nidher j jordhena wmkringh slottith staka oc fästis j them järn spika hwasse oc thz är fothangla moth fothangara, äller göris trehörnotta fotangla löse oc skywtis äller kastis wth j fiendannas här PM 5 ."],"e":[]},{"a":"fotangel","b":"nn","c":"","d":["fotangel. Sktotteb 446 (1471; Kämn). hamus mi metekroker jtem hamus plaataskärff ok footh angil GU C 20 s. 327 . tyo lästher trehörnotta fothangla at stänkia pa jordena PMSkr 166 ."],"e":["fothangla PMSkr 166 . food anglä Skotteb 446 (1471 ; Kämn)), "]},{"a":"fotangladher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med fotangel. hamus . . . metekroker . . . hamatus ta tum krökter foot anglader ok skäruader GU C 20 s. 327 ."],"e":[]},{"a":"fotanglor","b":"nn","c":"pl.","d":[" podager. faa fott anglor LB 7: 286 ."],"e":["fott anglor )"]},{"a":"fotbladh","b":"nn","c":"","d":[" = fota bladh. Pa 6 ."],"e":["foot- )"]},{"a":"fotbälle","b":"nn","c":"","d":["fotsula. calix (för calx) kalker häl lok footh bälle calix (för calx) pro parte pedis est mas generis wersus calx mas pungit equum sed stringit femina murum GU C 20 s. 69 . " planta the wlgariter fotbäldhe " ib s. 454 ."],"e":["-bäldhe GU C 20 s. 454) , "]},{"a":"foter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fot. " peditare til foth gaa " GU C 20 s. 424 . ruina . . . fall vnde ruinosus a um vppa fallande foth ib s. 532 . " ware thet oc swa, at thöm som fridhen brutit hafthe, nakar äpter fyldgde a fluctoghom foot " Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - fjät, steg. pedetentim aduer remissiuum behändelika varliga ok foth vidh footh GU C 20 s. 423 . the drogo j foth (ɔ hack i häl) epter then andra hären mz hast Troj120. 2) ss längdmått: fot, fotsbredd, fotslängd. varj mellen hwarya radhena sex föther PMSkr 152 . " mellen pärwträn som plantheras skal wara xxx föther " ib 328 . " mällen hwan ordan skal wara sex föther " ib 137 . 3) fot, bas, det understa av ngt. fothen oc hoffwodet aa pelaren waro kosteliga wtgraffne Troj 187 . - Jfr bords-, gryto-, klunka-, krok-, malm-, nysto-, sokko-, studha-, thrä-foter."],"e":["*fota bredher , ","fota fäste , ","*fota gryta","fote grytor FMU 4 . 95 (c. 1445). fothagrijta HLG 3: 25 (1528)),","*fota häl , ","*fota langer , ","fota lukt , ","*fota orenska , ","fota palder , ","*fota prydhilse , ","*fota snara , ","fota sot , ","*fota stigh","-steg )","*fota thvätter , ","*fots mon , "]},{"a":"foter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) omedelbart, strax. her niels drogh honum aa moth thz snaresta han kunde footh för footh RK 3: 1415 . b) på djur. sua som största ögxa älla älghia fötir Bir 2: 96 . " hans föther swa som biörna föter " MB 2: 352 . " mz clodiura ramum ok fotom " Bu 493 . " the (hundarne) fölia them swinom äpter a foot (i häl) " Al 4099 . ","2) ss längdmått. fot, fotbredd. iak vil een foot ey fore thik vika Iv 3120 . hon faar aff vart fädherne arff swa mykith ey som een foot är bredh ib 4808 . - fot, fotslängd. at troþa fäm fota (pedum) brännande iarn hal Bu 419 . en hundradha fota akir j langlek ok vidhelek Bir 1: 385 . ib 382 . " hunradha föter war thera längd " Al 7561 . hänna längd war siäxtighi fota ib 4925 . " siw fota längd " ib 9449 . ib 959 . " siäx foto lang " ib 9363 . " siw fota war thz a thioklek sina " ib 9452 . ib 9468 . " iij föter tiwkker " Di 48 . ","3) fot, det understa af något. skanserne liggie pa fallendhe foth (äro fallfärdiga) BSH 5: 356 ( 1509) . Se fotgryta, fotkar, fotqvärn. - Jfr asna-, for-, ful-, fä-, fäar-., ganganz-, häst-, hästa-, krussu-, rossa-, svina-, þvär-, änglafoter."],"e":["footer . ","fötrene Bo 199 . ","fotom;","fottomen Bir 3: 47), ","fota angel , ","fota bladh , ","fota byld","-böld LB 7: 69 ), ","fota fästa , ","fota fäste","fothe feste )","fota ganger , ","fota il?","fotaklädhe","footekläde )","fota kyld , ","fota palder","-pallir )","fota siukdomber , ","fota sot , ","foto spor , ","fota sulme , ","fota trodh","-trudh Bo 129 ; MB 1: 89 ; ST 533 ), ","fota värker , ","fots bladh","fodz- )","fots il?","fots rum","fotz- )"]},{"a":"fotfolk","b":"nn","c":"","d":["fotfolk. RK 3: (sista forts.) 6031 ."],"e":[]},{"a":"fotfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["förfölja. " barach foth fölgdhe them " MB 2: 79, ib 69, 91, 93, 101 ."],"e":["foth fölgia . ","fothölia MB 2: 93),"]},{"a":"fotganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå till fots. foro the med storo nödh footgangande ofver langa wägha Ansg 193 . - till fots gå omkring, gående uppmäta? (vi havum?) footganget the godzen SD NS 2: 70 ( 1408)."],"e":["foot )"]},{"a":"fotgangande","b":"nn","c":"","d":["linfanterist. " vndher warth kors äre x m rydare velbogne mz alskons vaknom och x m fotgangandhe " Prosadikter (Joan Prest) 348 ."],"e":[]},{"a":"fotgangare","b":"nn","c":"","d":["man till fots, infanterist. the räknadhos siäx hundath thwsand fotgangara MB 1: 312 . " i stridh medh hästom ok fotgångarom " KS 53 (136, 57) . Al 1912, 2796, 3249, 5084 . ST 335, 340 . MB 2: 133, 155, 228, 265, 311, 312, 313 . BSH 5: 173 ( 1507?) , 197 (1507)."],"e":["footgaangare: -a MB 2: 311 . ","fothgengere BSH 5: 173 ( 1507?) . ","fotgängere ib 197 (1507)), "]},{"a":"fotgangare","b":"nn","c":"","d":["infanterist. " äffther alla ärw haffwandis wthwalda ridhandis oc fotgangara " PMSkr 153 . oleff scomare j bagerhuset fotgonger Stock Skb 235 (1524-25)."],"e":["fotgonger Stock Skb 235 (1524-25) ), "]},{"a":"fotgryta","b":"nn","c":"","d":["gryta med fötter. gifuer iak til siäla altaret j abo mina största footgrytha FH 6: 20 ( 1449) . ib 34 (1452, afskr.), 39 ( 1453)."],"e":["foot- )"]},{"a":"fotgryta","b":"nn","c":"","d":["gryta med fötter. item iiij kwlgritor och ii fottgritor och iij sma keslar HLG 2: 106. - Jfr fota gryta."],"e":["fottgritor HLG 2: 106) , "]},{"a":"fotgängning","b":"nn","c":"","d":["sätta att gå. peditatus tus tui pe pro idest proprietaas peditandi fot gänghningh GU C 20 s. 424 . GU C 20 s. 424 ."],"e":[]},{"a":"fotil pl. ack. med art. fot ylianor","b":"nn","c":"","d":["fotsula. " jnthe war bart aa honom wtan hans ansikt oc hals händer oc föthrena ey offwan tiill wthan opwndy fot ylianor " Troj 188 ."],"e":[]},{"a":"fotiärn","b":"nn","c":"","d":["fotboja av järn. pedana ne fiätur foth iärn ok forföthe GU C 20 s. 423 ."],"e":[]},{"a":"fotkar","b":"nn","c":"","d":["med fot försedt kärl. SD 4: 148 ( 1330) ."],"e":[]},{"a":"fotknekt","b":"nn","c":"","d":["fotsoldat, infanterist. " theföre ligger oss storlige makt pa att förstyrke oss med krygesfolk som swadane kunne affverie, bode ridswenner oc fotkneckter " HSH 14: 31 ( 1525) ."],"e":[]},{"a":"fotol","b":"nn","c":"","d":["fotsjuka, podager, gikt i fötterna. moth fotool oc sywkdom j lidha mothin PM 51 . hon . . . hiälper . . . nwmonom, senornas sywko, foth ol, rygwerk ib."],"e":["-ool )"]},{"a":"fotol","b":"nn","c":"","d":["fotsjukdom. podager. ey bekommer hönsom wäl ath sithya pa fiölom ath soffwa thi teh faa footh ool oc sywkdom aff sinom eghnom träk PMskr 252. salt miöl, honugh och olio stötes sammen, och bindes på fothel lsom kalles podagra ib 639 . (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"fotqvärn","b":"nn","c":"","d":["quarn med lodrätt stående axel och vågrätt hjul. Jfr Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne, 2: 128; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 218. dömdes then wält quarn wpkastas som hemingx jonsson haffde olaglige bygt wtan lag och dom och foot qwarn i samma stadz igen BtFH 1: 224 ( 1508) . forbiwtz, at the som the footqwarna, eller andra sina qwarna haffua, magha eller schola noghanlund mala for andra GS 57 ( 1474) . Jfr fotaqvärn."],"e":["foot qwarn )"]},{"a":"fotsigh","b":"nn","c":"","d":["steg. Bir 3: 456 ."],"e":[]},{"a":"fotspor","b":"nn","c":"","d":["fotspår. " enkanneligha eptir föliande jomfru maria ffotspurum " SkrtUppb 387 . " aff thässo foresagdho maa ok betqctas, at jomfru liffwirne är änglanna liffs withne ok komaskolande opstandilsa fotspor (insigne " SpV 17 ."],"e":["ffotspurum SkrtUppb 387 ) , "]},{"a":"fotspor","b":"nn","c":"","d":["fotspår. eg. och bildl. vardh han var eet litith fotspor Fr 126 . " ffar fram aat hans fothsporum " Bil 214 . Bo 98 . Bir 1: 272, 359, 3: 208, 308, 335, 4: 52 . - steg. sagde sampson til sin pilt äller sin thiänara hwilken hans foth spor (gresus) styrdhe MB 2: 123 . - Jfr fota spor."],"e":["footspor: -sporin Bo 98 . ","footspoor Bir 1: 272 . ","fotspaar ib 3: 335), "]},{"a":"fotspänne","b":"nn","c":"","d":["fotspänne, fotprydnad. dextralia lium ornmenta quedam foth spänne GU C 20 s. 181 ."],"e":[]},{"a":"foþer","b":"nn","c":"","d":["pabulum, foder. " nära sik vidh fodhir som annor oskällik diur " Bo 126 . " wtkastadhe fodhrit varom hästom " Gr 268 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). MB 1: 246 . Fr 306 . ST 137, 138 . MB 2: 131 . " alt thet foor- och hö, jak athä " BSH 5: 25 ( 1504) . " spwrde hwad som foryd war ib. Jfr hästa-, korn-, stra-fodher. ""],"e":["fpr- foor )"]},{"a":"fra","b":"","c":"","d":[" , jämte sammansättningar, i hvilka detta ord ingår ss första led, se fran."],"e":[]},{"a":"fra","b":"vb","c":"v.","d":[" = fräghna. kan hon thz ffra at tw gör saa MD (S) 223 . " tha han thässe tidhande frar (Cod. A faar) " Fl (Cod. C) 197 ."],"e":[]},{"a":"fradha","b":"nn","c":"","d":["fradga, skum. " giffwer haffwit lywd aff sig tha lwng är äller mykna fradho oc bwblor flytha thet merker frosth komma " PMSkr 294 . så är brennestenen som ehn frada och skum i jordene aff hietanom wärkatt ib 613 (senare avskr.)."],"e":["frade PMSkr 613 (senare avskr.) ), "]},{"a":"fradha","b":"nn","c":"","d":["fradga, skum. hafsins radha Bir 1: 121 . " vtflytir leedh fradha mällan tannanna " ib 2: 99 . Su 237 . LB 5: 293 . " thagha tz hwita af eggit och ätha tedh swa ath tz fradas och thagha sa aff fradana " ib 7: 57 . Jfr frödha."],"e":[]},{"a":"fradhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. fradgas. ST 112 . (Sdw 2: 1221)."],"e":[]},{"a":"fradhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. fradgas. thagha tz hwita af eggit och ältha tedh swa ath tz fradas LB 7: 57 . ib 126 ."],"e":[]},{"a":"fradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["fradgande. är han (blodet) offwantil fraadugher LB 3: 30 ."],"e":["fraadugher )"]},{"a":"fragha","b":"vb","c":"v.","d":["fråga surþar ok fraghaþar Bu 414 . " fragadho breffdragaren " Lg 220 . KL 379 . MB 2: 125 . - (fragha för frägha? viliom wi lthin hedher at fragha (ad . . . honoris tui celsitudinem restarandam) mz thzta silf ok päningom Bil 854). - Jfr be-, ut-fragha."],"e":[]},{"a":"fragha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr tilfragha."],"e":[]},{"a":"fraghin","b":"av","c":"adj.","d":["1) vaken, vaksam, beredd. hälghe män wisto aff tholighom synda sömpn enkte, thy at the forewisto sik j qwinnonna suiik, thär fore waro the fraghne j hiärtano (dotum femiceum corde vigilando prævenerant) SpV 43 . stath thy fraghin o jomfru, lthu som jomfru äst badhe j köteneo ok andhanom, offwir thina gömo ib 216 . wakin ok warin fraghne sigher härren (viligate jnquit dominus), for thän skul j within ekke daghin ällir timan ib 293. än läggiom til thätta forescriffna, thz ordhit j lästenom, ey soffwandis wthan fraghin, mz ypnom öghom ib 293 . " j thänno kötzsins ok andans sammanuarilse ällir atskilnadh, är widhertörfftogth at christi brwdh är faghin, for thy hon weeth ekke timan ällir daghin (vigilandum est Christi virgini) " ib 353 . stighin, hwilkins nidharsta ändan, drakin mykit war om sik ok fraghin (cautus), gömir ok waktar ib 392 . thu ästh mykit fraghen ällir wakande j thinom ärandom (vigilantissime procedis) ib 462 . 2) flitig, trägen. hwar skälin haffwa hiälp aff äpthirliknilsom, tha synis them enkte fattas som fraghne älir idhkelike (discipline studiois) wilia wara SpV 77 . j swa manghom ok margfallelighom lustilsom flytandhe, som hon (ɔ själen) kringaren ok fraghnaren är j himerslighom ärandhom ok gärningom (studiis celestibus studens) ib 154 . " for thy at thu synis mykit wara jdhin ok fraghin (studiosa) j the hälgha scripth " ib 107 . ","3) sansad, måttlig. purpura leth, viola ok rosen lith bära christo withne ok cristne människio, at millir wälwillighen ok froghin (mitis benignus sobrius) är christo saa myklo täkkaren som thänne lithin är allom lithom wärdogharen SpV 587 ."],"e":["sg . ","froghin SpV 587 . frain ib 233. komp. fraghnaren ib 154 ),"]},{"a":"frahet","b":"nn","c":"","d":["måttlighet. fraheten (sobriteas) mz sinom reglom ok laghom fortaghir alt thz som gar owir mattona SpV 157 ."],"e":[]},{"a":"frakker","b":"av","c":"adj.","d":["1) rask, flink. " wäldoghe män oc frakkir (Cod. A frägher 167) at ilgerningom " MB 1: (Cod. B) 544 . - superl. n. adv. raskast. frakkast altijdh när hanom gik RK 2: s. 339. ","2) ansenlig. " giordho israels sönir twa borgher pharao konunge, the frakkasto (Cod. A fräghasta 275) ther i egipto land äre " MB 1: (Cod. B) !SYNS_DÅLIGT?"],"e":[]},{"a":"frakker","b":"av","c":"adj.","d":["1) rask, flink. " thu äst frakkir oc starkir " Hel män 135 . - Se Sdw 2: 1221. 2 förnäm, ansenlig. potis . . . mäktoger ok mögelighin . . . pocior bätre . . . jtem pocior värdugare ok frakkare GU C 20 s. 473 . primór oris est mayor et dignior in populo nota primores dicuntur primarii wlgariter the frakkasta ok vtualdho ib s. 484 . principalis . . . then förste ok frakkaste ib s. 485 . thenna fracka mäktoga staden tyn om lkwl slaas oc til jnte göras Troj 92 . " mönsterlid är ey ath enast fwlt mz frakt folk wtan täslykes fwlt mz alla dyra haffwor oc rikedoma " ib 64 ."],"e":[]},{"a":"frakt","b":"nn","c":"","d":["1) avgift för transport av gods, transportkostnad. jtemheyne frome iij mark for iij leste korn til fracht kottenb 339 (1430-talets början; burit FMU 3: 100 ( 1436) . ib 113 (1437?). först 13 marc Borgm.). hulka fracht the kännas hawa hälftena wpburit FMu 3: 100 (1436). ib 113 (1437?). först 13 marc suenska til fracth for gotzit aff stocholm oc til sodherköpung VKJ Bil 280 ( 1466) . " jtem gaff jak skiper gynther j mark fore frakt i pulffuer Skotte b464 (1472; Kämn). han hade ecke meer opburet j frakth aff marchus sasse än xiiij (14) öre " STb 2: 60 ( 1484) . ib 81 ( 1485) , 251 (1488), 274 (1488). SSkb 155 ( 1505) , 314 (1509). STb 5: 90 (1516). scriffwaren är pliktogher giffwa kompanommen rekenskap . . . aff allo frakth, skiplön som han haffwer wpbwrith aff skipeno PMSkr 10 . ib 14. är thet swa ath nokor köpman giffwer myndre än x gyllene j frakth ib 15 . 2) forsling av gods el. varor. olan skrädare kraffde fasbyörn sin baath j gen oc bödh honom j öre pn for frakthin ATb 149 ( 1461) . " kan han ecke faa thet j fakth, tha skal han löpa meth skippet meth thet forsta jn for wislene " STb 2: 123 ( 1485) . " batzmannen plägha haffwa frj frakth til tre äller fira tynnor mädh sin lön " PM Skr 41."],"e":["sg . "]},{"a":"frakta","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhyra (fartyg för varors transport). bliffwer han qwar wthan köpmannannas samtykke som haffwa fraktath skipith PMskr 57. tha skl han jngom befalla föra skipith, wtan swa hände, ath thet ware fraktadh, oc ha wordhe suwker ib 72 . j skipeno hwilkith köpmannena haffwa leyth äller fraktath ib 76 . gaffz loff, at lthe sma skuter, som fractade äre, skole sigle loc göre theris bestå STb 5: 252 (1519). - befakta, lasta. hans skip, som thet war fracktadh medh köpmansgotz fraa danzeka STb 1: 132 (1477). benct smalenninges skip skal fractes medh lagx ib 120 ( 1477) .","2) sända (varor) som last. batzmannen är plikotgher jnläggia j skipith thet gotzeth han skal frakta frith PMSkr 41§. skiparen maa jnthe gotz jnföra latha j skipith til ath frakta thet vtan j scriffwarens närwarw ib 9 . "],"e":["*frakta sik skaffa sig befaktning (om skeppare). kanhan faa frackta sik hiit til stocholm ij (2) marck aff huari lest STb 2: 123 ( 1485) . " ok lata swa frackta sik hiit meth baysalth ib. "","*frakta in , på grund av avtal om transport införa (gods på fartyg). mange köpmän fraktado ey jn sith o thet skipith PMskr 38. taker skiparen thet förnämda gotz och fraktar jn pa nokoth annath skep ib 22 . - Jfr infrakta."]},{"a":"frakta","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhyra (ett fartyg el. en skeppare) till varors transporterande? vij haffue giort honum fulmyndog oc mectoge tiil at lata komat öhiit, om thet (fartyget) icke fractat är BSH 5: 23 ( 1504) . " en dansk skippare . . . wille löptet wth och är wäl frakthet medh järn " ib 358 ( 1509) . ","2) lasta, sända (varor) ss last. the gode män, som siith gotz hadhe fractadh ther vppa (på skeppet) BSH 5: 404 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"frakthärra","b":"nn","c":"","d":["»fraktherre», en av borgmästare och råd utsedd person som skulle kontrollera befraktningen i Stockholm. Jfr SAOB F 1280. StÄmb 200 ( 1521) , 203 (15422), 226 (1538). 231 (15341)."],"e":["ffractherre StÄmb 200 ( 1521)"]},{"a":"fraktlön","b":"nn","c":"","d":["lön för forsling av varor, frakt. frakth lön giffz jngen pMSkr 14."],"e":[]},{"a":"fraktman","b":"nn","c":"","d":["1) befraktare, bortfraktare. " per gudmwndsson skypperen gaff jnga skylling sine frachtmen, skypper crostoffer och skypper biörn bagge, fore ath the hade hanom forladit j nager matte STb 3: 454 (1499). ""],"e":[]},{"a":"fram","b":"ab","c":"adv.","d":["posit.","1) fram, ut (så att något kommer i dagen el. blir bemärkt). thro hauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr thz är stoor skam hon tör ey fram bland herrar oc frwr MD 394 . ","2) fram (till en rörelses mål el. slutpunkt), ända. som skipp komma hiith oc somme komma tiith somme komme fram in tiil nylandh RK 3: 3711 . ","3) vid tidsbestämmningar: ända (till). han screff ater aff ny wt aff sino hiärta alla bibliam fram til sinna dagha MB 1: 27 . ","4) fram, till fullbordan. thz skal ä fram (vinna framgång) var herra wil RK 1: 4537 . " mente vinna sin vilia fram (få sin vilja fram) " ib (sfgn) s. 191. ","5) fram, i riktning mot det som ligger framför. wädhrit matte bläsa them badhe hiit oc thiit, !SYNS_DÅLIGT? oc fram ST 419 . ","6) fram, framåt, vidare. !SYNS_DÅLIGT? skulle tho fram Al 1968 . " wille tho alle fram " RK 3: 3704 . alexander foor tha thädhan fram Al 8693 . " hon fölgdhe thässe flodh alt fram " ib 4983 . " bygdho alt fram fore sik ower tyzeland . . . oc bygdho swa wärldina fram sidhan swdher oc wäster in til iorsala haff " MB 1: 3 . han vil fram bätir ganga Bo 233 . ib 67 . Pa 18 . Di 65 . Su 138 . LfK 227, 229, 245 . " läten the foghata ella ämbitzmän thet ey fram om biudha til andra foghata " GS 28 (1375, orig.) .","7) vid tidsbestämningar: fram, vidare. j them litla timanom fram til natwardhin (quæ deinde protenditur ad cænam) Bir 4: 119 ; jfr 3. tha . . . mat thu länge sofwa fram a daghin (fram på, in på) ib 129 . " ärwotha langt fram a quällin " KL 206 . " när frambäthre liidher pa aaredh " BSH 5: 352 ( 1509) . - framdeles, ytterligare behala theem än fram eet aar ST 491 . " bewarar for fram görandom syndom " Su 317 . - komp. ","1) längre fram, på en främre plats. far vp höghra ok sit främmer meer MP 1: 306 . " främbirmeer j huseno skal wara eth höghre oc qwämmelikare säte " Bir 5: 82 . - längre fram, vidare. tha wi fram mera kommom Lg 3: 457 . wara folkith widh, at the gange ey främmermeer, än them war förra saght MB 1: 330 . " fölgh mik frammer " Bir 3: 24 . MB 2: 50 .","2) längre fram, i det följande. som . . . finna ma frammer i þässe bok Bu 198 . Gr 259 . MB 1: 41, 143 . ","3) framdeles. ware mannenom thz marght afaat, som han hawer nw til hedher oc skal främmermeer fa MB 1: 86 . - vidare, ytterligare. frammer sua sagþe han Bu 4 . " viliom vi nu frammer tala nokot af hans pino ib 72. " ib 6 . SD 5: 568 ( 1346) . Bil 265, 543 . MB 1: 1, 34, 111, 126, 131, 135, 259, 262, 263 . PK 222 . RK 1: (sfgn) s. 189 . SO 104 . BSH 5: 69 ( 1505) . ","4) ytterligare, mera. hwat thöm främermeer burdhe än thän gardhin oc halue källaren SJ 159 ( 1447) . " hafuin ij ärath mik främmermeer än siälfuan thik " Iv 516 .","5) förmer. " hwilkins thera släkt ther frammarmeer (Cod. A fromare 258) skal wardha " MB 1: (Cod. B) 551 . then yngre wardher frammarmeer (Cod. A framare 258) ib. ","6) förstärkande vid komp.: än, vida. tho matte en man främmermeer giwa sik allan til godhgerninga meer än annar MB 1: 101 . " myklo främmermeer bätra " ib 354 .","1) framåt. " foro mz honom alt fram aat pa slätta markena " MB 2: 154 . ib 236 . ","2) vidare. " oc swa fram aat " Su 133 . oc sidhan alt framaat Lg 3: 689 .","1) framför. " com en blinder gangande fram for them at gatu Bi 340. j skulen offwirga flodhena fram före idhra mädbrödher " MB 2: 4 . - abs. förut, i förväg thinne hälaghet bör väl til, at thu far fram före Bil 852 . " sände siin budh fram fore " ST 531 . Lg 3: 58 . ","2) inför. " kalladhe pawen s. ansgarium fram for sik " Ansg 197 . ","3) för att vid jämförelse uttrycka ett företräde: framför. vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan Bu 50 . " fram (för fram firi) alla satter " KS 80 (197, 87) . hawär han mål fram for al annor creatur ib 2 (4, 2). - framför, mer än han älskadhe mik fram fore al skapadh thing Bir 3: 84 . " hwi skal tha skapadh thing hedhras fram fore skaparan " KL 309 . " milder ok thydhelekur fram firi all annor wärlzlik diwr " KS 4 (8, 5) . swa myklo mere löön skulu the taka i himerike for thera ärfwodhe framfore them som framfarne äru (tanto prædecessoribus . . . majorem lin futuro mercedem) Su 426 . ","4) " i jämförelse med. alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara fram fore the äro han stundade til a gudz väghna Bil 860 . " litla äro kan wärlin gifwa fram fore ewerdhelika at lifwa " Al 26 . " är lithet batat, ällar wnnit, fram för thz bordhe sik " LfK 145 . Lg 3: 134, 486 . alt thzta ware mik än lidelikit fram för thz at iak wsal tith fadherlika . . . änlithe wredhgadhe Su 42 . äru the faa fram fore hineib 424."],"e":["frammer Bu 4, 6, 72, 198 ; Bil 265, 543 ; MB 1: (Cod. B) 530 o. s. v.; Bir 3: 24 . ","frammeer MB 1: (Cod. B) 525, 2: 50. fram meer ib 1: 143. främmer ib 41 o. s. v. frammarmer MP 2: !SYNS_DÅLIGT? frammarmeer SD 5: 568 ( 1346); Gr 259 ; MB 1: (Cod. b) 551 . ","framermeer SO 104 . ","främermeer MB 1: 259 . ","främmermeer ib 86, 101 o. s. v.; Iv 5116 . främmer meer MP 1: 306 ; MB 1: 1, 34 o. s. v. främbirmeer Bir 5: 82 . ","fremermer BSH 5: 69 ( 1505) . fram mera Lg 3: 457 . främmer mera PK 222 . fremmer mera RK 1: (sfgn) s. 189 . superl. främst, se under framber), ","fram at","-aat )","fram for","framfor Lg 3: 486 . " fram för " LfK 145 . fram fore. fram före. framföre Lg 3: 134 . " fram föri. fram firi), ","fram mäþ , ","fram um , "]},{"a":"fram","b":"pp","c":"prep.","d":[" L. Se Sdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"fram","b":"","c":"","d":[" Hel män 174 ) , I. posit. adv. L.","6) fram, framåt, vidare. tha hade han ey annor åd än han ram hwad ellir han wille ellir ey Troj 161 . ther han kom sökande baro the wndan oc gaffwo honom rwm väg fram ib 113 . " vi hörom at seriin norby . . . gör fast til bake thet her tyke haffuer giort fram " HSH 14: 26 (1525, Brask). 8) framtill. en vigge kallas eth tall fotganagara som är smal fram och bredharen til baka PMSkr 154 . II. komp. A) adv. 1) längre fram, vidare. han gar tha likawäl främbir mer (ipse tamen ultra procedit) SpV 515 . " formaa han enkte främbirmera koma ïb 233 3) vidare, ytterligare. allom som främmermeer kwnno ther aa tala " HSH 14:: 66 (1525?, Brask). wi akte ey främmermer oss för nogen beclage ib 15: 25 (1526, Brask) . " främemer sade och mortin ryaner ath han hade och aff samma barne peninga " SJ 2: 235 ( 1493) .","4) ytterligare, mera. " tha skulin i vtan ända pinas i heluite främbirmer än andre " Hel män 116 . " oc kanokin som ower kirkiona radher skal äinga makt hawa ower thet fornempda godzit radha främmer meer än prästins eghin wili är som kirkiona skal leghia " RP 2: 272 ( 1394) .","5) förmer. ey wil iak hellir sighia at ioernimus är främermera än petrus oc paulus Hel män 174 . " latin oc ekke wara i bland idhir nakan främbirmer ällir siwördhan ib 114. - B) adj. ytterligare. thy paa en god förbätring, gudz tienstes fremmermer förökelse ok wenskapz ok kerlekz stadugere bebindelse HLG 1: 115 (1475). ""],"e":["främbirmera SpV 223 . ","främermera","fram at , B) adv. 2) vidare. tha maghom wi haffwa fför öghom jomffru maria beläthe mädh piltenom lihesu, helsandhis hwart hännas ledamot . . . fförsth ögonen . . . öronen . . . mwnnen . . . oc swa ffram aath JMPs 481. ","fram for , prep. med dat. el. ack. 4) i jämförelse me. än the anstygga synanyn är ey storth räknandhe framfore the ryghelika synena som the haffdo syna mellan j heluithe som fordömpdhe waro MP 5: 130 . " ther kom gangandhe til honum en quinna vtländzsk ok främandhe wth aff the landzskapi som judane hyollo som fore hedningha, fram fram fore thet the waro " MP 5: 206 . ","fram um , B) adv. förbi. oc jämwel the minzsta sukkan aldrigh gaar swa fram om, at hon wardher ey hördh Mecht 246 . - Jfr framber."]},{"a":"fram","b":"pp","c":"prep.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fram bäter","b":"","c":"","d":[" , se under bäter 3."],"e":[]},{"a":"fram bäter","b":"","c":"","d":[" , se under fram."],"e":[]},{"a":"fram for","b":"","c":"","d":[" , se under fram."],"e":["-firi )"]},{"a":"fram höra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fram kalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) framkalla, framropa. fram kalladhe diwrin Lg 371 . framkalla, förekalla. then tidh paulus war fram kalladhir (citato Paulo) KL 169 . " her cristiern han fram kalla " RK 2: 1841 . ib 3444 . ","2) ägga, mana. " framkalla (provocare) litit gudhlika til mere gudhlikhet " Su 382 . ","3) reta, kittla. " som skola gita . . . framkallat swalghit (gulam provocent) " Bo 134 . - Jfr kalla fram."],"e":[]},{"a":"fram kasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr kasta fram."],"e":[]},{"a":"fram tälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fram varþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"framakin","b":"","c":"","d":["framkörd. " prouectus . . . fram akin fram lidhin ökader okphöger " GU C 20 s. 497 ."],"e":[]},{"a":"framan","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep. L. A) adv. eg. framifrån; framtill. brännas mädh eth glödgat järn jn pa beneth framman j pannone PMSkr 9 ."],"e":["framman )"]},{"a":"framan","b":"ab","c":"prep.adv.adv. prep.","d":["eg. framifrån; framtill. läg hanum en hank, frammän nidir langs at boginum HÄstläk. i AS 137 . " framman ij hans hiälme skeen een stolter liws karbunkil steen " Fr 161 . Bir 1: 356 . " nat kiorttillin skal wara oppen framan " ib 5: 39 . B) ","1) för att uttrycka ett varande vid ett föremåls framsida: framför. framan fore solinne varo satte sua sum tua predikaro stola Bir 4: (Art) 177. laa framman for henne Bo (Cod. B) 344 . Bir 3: 427 . ST 16 . ","2) för att uttrycka att något får sin plats på ett föremåls framsida: framför, på. huars band är sitiande framman for änneno (super frontem) Bir 3: 387 . " fästa them framman fore gudz altara " MB 1: 405 . II med ack. för att uttrycka en rörelse till ett föremåls framsida: framför. lagdho the eet faghirt klädhe framman fore piltin ihesum Bo 2 . satto sik frammanfore korsit ib 206 . " ib (Cod. B) 344. " Di 248 ."],"e":["framan a , ","framan for","-för Di 248 . -fore), ","framan til , "]},{"a":"framandel","b":"nn","c":"","d":["framdel. thet som tha war äfftrdelen af stokkenom wändis oc bliffwe frammandelin PMSkr 306 ."],"e":["framman- )"]},{"a":"framarla","b":"ab","c":"adv.","d":["2) i framskriden grad, i hög grad. the quinno som kranka äro frammarla medh barn gangande MP 5: 175 ."],"e":["främalla SkrtUppb 199 )"]},{"a":"framarla","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fram, långt fram, långt framme. som swa frammarla är komin Bo 31 . " at sithia frammarla " MP 1: 305 . ib 2: 223 . ","2) i framskriden grad, i hög grad, mycket. war framarla hafwande ST 451 . Lg 45, 3: 647, 716 . " komber hans frwo til kötlika frestning swa frammarla (Cod. B. framarlika 549), at hon talar oföghelika til iosep om syndelika gärning " MB 1: 233 ."],"e":[]},{"a":"framarlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" = framarla 2. MB 1: (Cod. B; Cod. A frammarla 233) 549."],"e":[]},{"a":"framber","b":"av","c":"adj.","d":["1) vid rumsbestämningar: som är framme. endast komp.: främre; och superl.: främst. främbre delane oc öghna borona Bir 3: 403 . " hugger aff hans örs the främbro been " Fl 1859 . Di 78, 82 . frambre stamnin (framstammen) Bil 251 . KL 174 . Bir 3: 187 . " i fräste (för främste väginne " Bir 4: (Avt) 177. thw var förste ok främste j stridhjnne Bir 2: 268 . " sitia i bland them. ey mz them främsto. vtan hällir mz them yttarsto " Bo 60 .","2) som (i förhållande till en annan) är stäld långt fram i en slägt, i aflägsen led beslägtad. endast komp.: som är längre fram i slägten, i aflägsnare led beslägtad. dömdes jons olefsson nwdala ij lwt at lose effter sin broder son och bertil matz ickala i treding effter ty han är en man främäre effter xiia ranzacan BtFH 1: 300 ( 1510) . ","3) vid tidsbestämningar: tidig, ung. superl. hon var tha i sin främstä ok vänästa alder Lg 3: 529 . ib 536 . ","4) framstående, ansenlig, betydande, utmärkt. julianus wardh swa framber aff thruldom. at han wardh en aff römska radhe Bil 591 . - komp. at hwar wille gerna thiäna främbra manne än han ware siälfwer MB 1: 102 . " then yngre wardher framare " ib 258 . " clärikä ok renlifues men äru främäre j gudz thienist än leckmen " LfK 279 . - superl. främst, förnämst. the främsto af folkeno Bo 191 . " then främmärste aff them allom sanctus augustinus " MB 1: 42 . lucifer war . . . främärste oc ärlikaste gudz ängel ib 51. talar han til sin främmasta swen ib 203 . " the varo the främärste oc mätughaste i stadhenom " Ansg 221 . " konungen kalladhe genstan samman . . . the främersto i sino rike " ib 229 . " kom en aff thom främsta ib. främersto män aff israel " M B 1: 288 . " en främmärste och förste höfdhinge aff symeon släkt " ib 418 . som främaster war oc förste ib. ib 404 . Gr 311 . ST 454 . Lg 220 . PK 242 . fangna . . . then främmersta gäst Fl 854 . - förnämst, hufvudsakligast. liifs trä war them fore främpsta födho MB 1: 99 . " thz war hans främmäste akt " ib !SYNS_DÅLIGT? ","adv. modig, tapper, rask, dugtig. främi män ok turughe KS 82 (202, 89) . - med gen. the män främsins (för främi sins) lifs äru KS 83 (205, 91) . - komp. och superl. frembr(e) waro änge j thera tidha for cristna mot hedhna mz at stridha Iv 17 . " een främbre riddare ther aldre vardh " ib 944 . ib 1214, 1274, (Cod. B, c, D) s. CLXXI j ärin än främbre (Cod. A fromare) än andre twa ib (Cod. B) 96. ij ärin thän främste man ib 2278 . ey kom ropit til främasta (strenuissimum) riddarin Bir 2: 125 . - n. framt, adv. i förbindelsen sva framt, så framt, så vida. swa framt ij viliu fara väl ij skulin the ordh här ater taka Iv 3310 . ib 4244, 4588, 5686 . RK 1: 741, 3861 . BSH 1: 143 ( 1373) . ST 243, 441, 442, 445, 459, 461 . VKR 21 . Ansg. 197. Bir 4: 32 . - swa framt at, d. s. swa frampt at thw vilt faa gudz vinskap Bir 2: 86 . " sa frampt at jak skulde eygh mit eghit mista " SD NS 1: 639 ( 1407) . RK 1: 687, 921, 1582, 2103, 2941 . MB 2: 128 . Di 139, 142 . Lg217, 219, 3: 293. LfK 141 . - sva framt um, d. s. swa framt om iak ma lifua Iv 3278 . ib 5103, 5540 . RK 1: 1631, 2524 . Al 5874 . KL 195 . PfN 140 . VKR 76 . - sva framt sum, d. s. thu skal thik väria at thetta sin swa framt som thu vil lifua Iv 4397 . Fl !SYNS_DÅLIGT? 829. Fr 234, 598, 2604 . Al 1232 3160 . SD NS 2: 361 ( 1411) . - superl. n. främst (äfven att föra ss superl. till fram), ","1) vid rumsförhållanden: främst. ganga främmäst i hwarie fölkning MB 1: 423 . " iwda släkt . . . skulle främmärst wara, oc först färdhas " ib 384 . " sätia sik altiidh frammarsth siälwe j bröllöpom och gästabudhom " JP 87 . hadhe gudhz likama främmärst j sinom munne KL 12 . hiult vp höght gudz likama främmarst a sino näwi ib 13 . RK 2: 8857 . Va 46 . Di 199 . thz (baneret) var främisth (inn yzta let) för gylth ib 239 . ","adv. det längsta, det mesta. i förening med en form af formagha. at halda . . . oc fulkoma al förnäfnd stökke . . . þet frammarstä wi formaghum (så mycket el. så godt vi fårmå) SD 5: 568 ( 1346) ."],"e":["främber: främi KS 82 (202, 89), 83 (205, 91) . n. framt. frampt. frampnth FM 183 ( 1504) . komp. främbre. frambre Bil 251 . ","framare MB 1: 258 . ","främare Di 82 ; ","-a ib 78 . ","främmari MB 1: (Cod. B) 536 . ","främäre BtFH 1: 300 ( 1510) ; LfK 279 . superl. främster. främpster. frammarster. frammarsther: frammarsth JP 87 . främaster. främmaster. främmarster: främmarst KL 13 . ","främmäster: främmäst MB 1: 423 ; ","främmäste ib 465 . ","främärster: främärst JP 87 ; ","främärste MB 1: 51 . ","främmärster . ","främerster . ","främmerster . främister: främist Di 199 . ","främisther: främisth ib 239),"]},{"a":"framber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vid rumsbestämningar: komp. främre. främbra stampnin (framstammen) Prosadikter (Sju vise mäst) 167. - superl. först i ordningen. jndex thz är hans främsta finger Mecht 337 ","adv. 1) främst, ytterst. hwilkith mankön som ey lathir om kringh skära köitit främärst a synom hemeliko tinghe MP 5: 83 . 2) främst (med avs. på vikt och betydelse), först och främst. särdelis äro först ok främpsth syw miscund samlica gärningha MP 5: 169 . " ath the först ok främbst giordho syna rätta tyondh " ib 160 ."],"e":[]},{"a":"frambiudha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framräcka, framlägga, erbjuda till mottagande. och haffuer jngen both frambodith venom ok frednom STb 3: 227 ( 1495) . alla the tiänist the skuldo hänne göra skuldo the frambiuwdha (exhiberent) hänna enda älskara til loff Mecht 204 . 4) räcka fram (ngt mot ngn), vända el. rikta (ngt mot ngn). med dat. och ack. christus frambödh aff thulukjodh riddarans spiwthe, gönomstingaskolandis sidhona (præbuit latus perforandum) SpV 402 . - Jfr biudha fram."],"e":["-bödh SpV 402 . ","-bodith STb 3: 227 (1495)),"]},{"a":"frambiuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framräcka, framlägga och erbjuda till mottagande. han frambiudhir (porrigit) mik stena Bir 3: 37 . " frambödh han pänigga för brödhet " Lg 438 . " huilkit han . . . ey hafde frambudhit eller til budhit " SD NS 2: 127 . ","2) visa. frambiudha sinom skapara . . . kärlek for kärlek ok wyrdhning for oändelikin hugnadh Bir 4: (Dikt) 233. teer han ok frambiudhir (exhibet) sin ordh ok miskund ib 1: 395 . ib 2: 240 . ","3) framhålla, förebära. nar andin frambiudhir (prætendit) krankdoms orsakan ok syndanna slättilse Bir 3: 171 . frambiudha sik, framträda, framställa sig, visa sig. the frambudhu sik han at lowa swa som värdoghan alt lof Bo 236 . " vm thu nakat sin frambödh thik (te exhibuisti) . . . när stadda hans ordhom oc gerningom " ib 242 . " för then aldra renasta oc ärlekasta herran orenan skamlekan oc smittoghan sik frambywdha " LfK 74 . " tee sik ok frambiudhe vndirdanomen tholkin at han vari astundelikin j sidhom " Bir 3: 148 . ib 1: 103 . - Jfr biudha fram."],"e":["-bywdha )"]},{"a":"frambära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) frambära, framställa, omtala, anföra. (de som ej gilla valet ab abbedissa skola) swäria oppa the helgha läst at the tro thät sant wara som the frambära Abbedval i Vkl 93. skula the frambära oc lata höra hwat thät är som the haffua mote thy walino ib 92 . han warth draghen fför gudz dom, hwar alla hans gärningha waro ffram borna JMPs 415. - framföra, uttala. BSH 4: 252 ( 1500) . (Sdw 2: 1221)."],"e":["-bärs Abbedval i Vkl 92 . part. pret. pl. -borna JMPs 415),"]},{"a":"frambära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) frambära. " lät fram bära wars herra breff " Bil 233 . " lät sik . . . frambära annan kost " KL 76 . ib 86, 103 . Gr 292 . MB 2: 76 . ","2) frambära, framföra, framställa, framdraga, omtala, anföra. jak hawir än mera frambära Bir 3: 266 . frambäri oc kännis siin brut VKR 19 . " swaradhe hon millelika til all ärandhe som han frambar för henne " Lg 3: 316 . " o hwat ömblikin skäl hafuin j fram bära " ib 507 . ","3) frambringa, bära. " the iordh frambär thorna ok tidzsla " MP 1: 88 . - Jfr bära fram."],"e":[]},{"a":"frambärliker","b":"av","c":"adj.","d":["värd att anföra el. omtala. vtan naghor ny skäl fynnis til at bewisa thät förra framburit war Abbedval i Vkl 93 . " ellir oc naghor gamul ärinde frambeghin wordhin them oppa nyo kungiordh hulkin the ey wisto ellir kunno wita mädh thät första " ib 93 ."],"e":[]},{"a":"frambögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["framåtlutande. " proclius ua et hic et hec procliuis uis [et hoc] ue p pro framböghin ok vikeligin et compartur " GU C 20 s. 487 ."],"e":["-bögligin GU C 20 s. 487) ,"]},{"a":"framdelis","b":"","c":"","d":[" , se framledhis."],"e":[]},{"a":"framdelis","b":"","c":"","d":[" , se framleþis."],"e":[]},{"a":"framdragha","b":"vb","c":"v.","d":["undandraga. " at thu han (kärleken) swa omskipter oc optha frandragher " Su 97 . " tha thu fraa dragher mik thina innerleka hugxsualan " ib 108 . "],"e":["frandragha sik , undandraga sig. at hon sik stwndhom fran dragher Su 97 . " tha thän käraste fraa dragher sik sinom älskara ib. " ib 9, 102, 140 ."]},{"a":"framdragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framdraga, framsläpa. " dragarana som bössan siellff framdrogho " SSkb 34 ( 1502) .","5) framdraga, hjälpa fram. jak framdrax om thinna nadh ok atherdrax for minna synda lastha skuld SvB 144 (1400-talet). 8) utsträcka, låta forfara. the fastan mystekkis warum herra som människian wt til quellin framdräghir MP 5: 186 . " min astundan warth swa länge framdraghin (protractum) " Mecht 295 . " tha gaffwos the ey swa sara, nar thera astundan framdraghx af gudz skipan ib. 9) fördröjamn uppskjuta. fortöffriney ellir länger framdraghin rättin oc laghdoma " Priv o skyddsbr 179 . " wilin i framdragha idhars sons dödh til morghon Prosaditker (Sju vise mäst) 119. 11) efterskänka. for:de päningha äw framdraghne för daxwerke skuld " VKJ 10 ( 1447) . ib 14 . Jfr dragha fgram."],"e":["-dräghir MP 5: 186 ) , "]},{"a":"framdragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framdraga, utdraga. at iomfru maria fram drogh sina spina KL 91 . - framdraga, framsläpa. diäfwlen j wäknarans liknilse war framdraghin nödhoghir KL 62 . - framtaga. lotframdragha iärnspika Gr 276 .","2) framkalla, vålla. tässe liffsens ondh tingh ledha oc fram dragha graat LfK 204 . ","3) frambringa, bära. " fychona trän ok annor bärandhe thrä, tha the frambdragha blomstir ok frukt wt aff sik " JP 156 . ","4) föra vidare. alzualdoger gud . . . framdaghi (för framdraghi) thz vj begynnät hafuom til en sälän ändha Lg 3: 526 . ","5) framdraga, befordra, gynna, hjälpa fram. at henna husbonde hawer formykith framdraghith wtläntzska män MB 1: 234 . " hafwer han mäst älskat, framdragit och vphögt the ther mäst kunde orätt göra " BtRK 78 ( 1434) . " at hon ena framdrogh ok andra forsmadde " Lg 3: 572 . ","6) framlefva, tillbringa. lustelika thiman framdragha LfK 52 . Su 282, 395 . ","7) utdraga (rösten). wphöghe ällir framdraghi röstena Bir 5: 63 .","8) utsträcka, låta fortfara. jak framdrogh i langhan tima mina wranghet oc thu herra gudh framdrogh ower mik thina mildhet LfK 94 . ","9) draga ut på tiden med, fördröja, uppskjuta. senkar oc fram dragher sina gaffwor LfK 62 . sandher lydogher framdragher ey budhordhit (d. v. s. uppskjuten ej att efterkomma budordet) til morghons ib 194 . " framdrogh then ädle herren hennes bön (fördröjde el. uppsköt uppfyllandet af hennes bön) ok astundan j naghan tyma " Lg 3: 529 . " hafwa fram draghit lofwanena fyritighi aar " Bir 1: 395 . " hwi fram draghir (protrahis) thu domen swa länge " ib 194 . ib 97, 195, 2: 30, 84 . " see iak ey senkadhe, ey framdrogh älla förlängdhe at älska min kärasta " Su 86 . " min scriptamal skal jak ey fram dragha (differre) " ib 251 . ST 69 . han fram drogh the färdhena fran enom tyma oc til annan ib 68 . 10) draga fram, tåga fram. hwru ocristelige the haffue leffuet met fatig almoge, [ther] the framdroge BSH 5: 442 ( 1511) . allir almoghe. om hulke the foro oc framdrogo gaffs widher MB 2: 238 . han brender oc skynnar alt thz han framdrager Di 22 . ib 186, 201, 231, 232 . - draga, begifva sig. om swanthe nielsson ok andre friborne män flere oc köpstadzmän aff opstädrna waro framdragne til stocholm BSH 4: 196 ( 1495) . "],"e":["framb- )","framdragha sik , hålla sig framme, upphöja sig. sik siälwan framdraghande JP 50 . - Jfr dragha fram."]},{"a":"framdräkt","b":"nn","c":"","d":["1) tillbringande. " san timans framdräkt " Bir 4: 59 . ","2) utdragande, uppskjutande. " framdräkt minna bätringx " Su 240 . timans framdräkt"],"e":[]},{"a":"framdrögher","b":"av","c":"adj.","d":["utdragen, förlängd. framdrögh länktan Su 89 ."],"e":[]},{"a":"framdröghia","b":"vb","c":"v.","d":["2) uppskjuta, fördröja. dilatus a um p producta margastadz förder ok fram drögder GU C 20 s. 187 ."],"e":["-drögder GU C 20 s. 187),"]},{"a":"framdröghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) framlefva, tillbringa. thenna lustelika timen, mz önskande glädhi oc gudhelika loffui fframdröfdher (för -drögdher; expensum) j thäs aldra sötasta oc gudelikasta brudhinna samtalan Su 378 . " j hans loffui oc täkka takkan wpnöta oc framdröga (ut ejus in laude expendantur) tholka nadher tik inguthna " ib 341 .","2) fördröja, uppskjuta. fram drögher stwndom gudh thz han wil ekke snarleka giffwa LfK 63 . " dagh fran dagh mina bätringh framdröghande " Su 240 ."],"e":["-drögha . ","-dröga )"]},{"a":"framdröghiare","b":"nn","c":"","d":["person som uppskjuter. " dilator oris m generis . . . framdrögiare ok oändoger " GU C 20 s. 187 ."],"e":[]},{"a":"framfa","b":"vb","c":"v.","d":["framlämna, framtaga. jach haffuer frem fangit swa manghe breff som jak wnde fynne Arfstv 82 ( 1474) . - Jfr fa fram."],"e":["frem- Arfstv 82 ( 1474)"]},{"a":"framfa","b":"vb","c":"v.","d":["framlemna, framtaga. thz fram faa Bir 5: 12 . Jfr fa fram."],"e":["-faa )"]},{"a":"framfalla","b":"vb","c":"v.","d":["falla framåt, falla framstupa. procidere fram falla GU C 20 s. 487 . sidhan skal iak ga bak om honum oc sla han swa mz minom näffwa at han skal framfalla ower bordhith Prosadikter (Karl M) 257."],"e":[]},{"a":"framfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) fortsätta att leva (på ett visst sätt). swa fram foor hon daglica bätir oc bätir j dygdhomen SkrtUppb 408 . 4) gå viadre, gå undan el. bort; framlida, avlida. part. pret. effter sin för:ne framfarne broder STb 5:106 (1516). ib 131 ( 1516) , 221 (1519). - Jfr fara fram."],"e":[]},{"a":"framfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) fara fram, fara förbi. the som framfara (transeuntes) at väghenom Bir 3: 151 . " röwadhe alla them ther framforo Kl 59. " ib 93, 146 . Gr 305 . brenner oc skenar alt thz han framfar Di 184 . - fara vidare. Bu 171 . RK 2: 5502 . ","2) gå fram, gå i fullbordan. saa skal en gudz wilia framfara RK 2: 6730 .","3) framlefva, hawer thw han (tiden) väl framfarit (transivisti) Ber 280 . ","4) gå vidare, gå undan el. bort; framlida, aflida. part. pret. en war swa fram farin (det hade kommit så långt med en?) at hanum laghdis händher a bryst saman Bil 287 . " äpter oss badha framfarna af thisso wäreld " SD NS 1: 466 ( 1405) . badhe the lifwandis äru oc framfarne äru ib 2: 308 ( 1410) . for mins framfarna bonda siäl BYH 1: 190 ( 1383) . FH 3: 107 ( 1447), 125 ( 1448). SO 151, 193, 212 . Su 343 . ","5) förgå, förflyta. mine dagha framforo rasklicare än lärofs tradhir sundhir skäras MP 1: 324 . " ängin timi lätis framfara vtan ranzsakan " Bir 1: 239 . " framfarna timans skodhan " ib. " tha langir time hafdhe framfarit " KL 101 . en nat ok en daghir äru alla redho framfarin ib 347 . mz framfarna nattinna syndom Bir 1: 312 . ällofwa aarom framfarnom ib 3: 365 . " thz som nu är framfarit " ib 1: 145 . " vm vi räknahdom thz nu swa som framfarit (transcata) " Bo 37 . " sörgh af framfarnom (transactis) lastum " Ber 41 . " alt til fram !SYNS_DÅLIGT? är thässa lifhsens myrker " ib 43 . " glömande framfarin thing ib 230. äru al naruarande ok framfarin (præterita) ok koma skolande thing när honom " Bir 1: 396 . " ib 2: 293, 3: 104, 419. aldra thinga näruaranda framfaranda (för framfarna, præteritorum) ok komaskolanda " ib 449 .","6) förgå, förgås, försvinna. " at af kömdin ok af födhan skulle ey framfara vtan barn " Bir 1: 79 . " astunda framfore (för at framfore; ut ranseat) wranglikhet " Ber 11 . " wi sem them (ɔ: iordhrikis thingh) daghlika framfara och forga " ib 126 . " världin framfar ok henne giri " MP 1: 154 . - part. pres. öfvergående, försvinnande. the (orden) äru ey vtan . . . swa som framfarande (pertransiens) wädhir Bir 1: 237 . - förgänglig. fly framfaranda thing at thu wardhe wärdhug hafwa äwärdhelik thing Ber 27 . ib 60, 127, 158, 160 . framfara sik, fara vidare. mz them wil iak mik fram fara Al 4217 . - Jfr fara fram."],"e":[]},{"a":"framfarliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oframfarliker."],"e":[]},{"a":"framfarliker","b":"av","c":"adj.","d":["förgänglig. " al iordzlik thingh äru fram farlik (transitoria) " Bir 1: 249 . glädhin (näml. är) framfarlikin ib 3: 321 . hon [tecken: thenna wärldhen) är framfarleken LfK 121 . Bir 1: 8, 368, 2: 99, 149, 185, 217, 325, 3: 96, 173, 4: 248. Su 405. flöt i wärldenne framfarlika (lustilse el. ett ord med liknande betydelse torde här vara utfallet; per labentia mundi oblectamenta deflueret) ib 383 ."],"e":["-likin . ","-leken )"]},{"a":"framflugher","b":"nn","c":"","d":["det tyngst och bästa kornet (det som föll längst bort vid kastning). oc giff fatika aff thino bäzste godz oc aff framflughen aff thinne sädh MP 3: 239 ."],"e":[]},{"a":"framfolsliker","b":"av","c":"adj.","d":["förveten? vtan alla kloka ranzakan älla framfolslika äxlan äller disputeran huat hwart skal betydha MB 2: 331 ."],"e":[]},{"a":"framfordha","b":"vb","c":"v.","d":["beforda vidar, fortskaffa. FM 244 ( 1505) . (Sdw 2: 1221). "],"e":["*framfordha sik , hjälpa sig fram, taga sig fram. en syndog människia som kranker oc siwker är til siälen ok swa halt wordin . . . at hon kan sik huarian fram forda mädh sina ägna forskyllan MP 4: 234 ."]},{"a":"framfordha","b":"vb","c":"v.","d":["hjälpa fram, upphjälpa. rikit framforda PM 1 ."],"e":[]},{"a":"framfostra","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppföda, uppfostra. th hon . . . födde han mädh sinne myölk framfoostrandis han mädh nyleghom sidh Skrt Uppb 360. 2) framföda, föda. hör alle the hälgha kirkio kännefiädhra barn, hwilke tik haffwa frafostrat (genuere) mz tronne SpV 90 ."],"e":[]},{"a":"framfostra","b":"vb","c":"v.","d":["uppföda, uppfostra. hwat gudh hafdhe them gifwit . . . thz skulde hon framfostra ST 441 . " aff huilkra thiänist wi skolom framfostras " LfK 177 . Jfr fostra fram."],"e":[]},{"a":"framfus","b":"av","c":"adj.","d":["1) ifvrig, brådstörtande, häftig, obetänksam. som framfose wara j theras idh MD (S) 241 . ","2) förmäten, oförskämd. præsumptuosus, framfoos GU 7 . så framfwse ware the hwstrur tha att the hade gerna lathet sig till riddare slå RK 3: (sista forts.) 5199 (kan föras till 1)."],"e":["framfos . ","framfoos )"]},{"a":"framfuseliker","b":"av","c":"adj.","d":["ivirg, obetänksam, oförvägen. " tyn ydkeliga sötha ord oc framfoseliga dyrffwa äggadhe meg ther tiill " Troj 247 ."],"e":["framfoselig: -a Troj 247 )"]},{"a":"framfushet","b":"nn","c":"","d":["förmätenhet, övermod. " än thän som seghe thätta brödherskap wara wiskipilse: fframffoshet älla dirffwe, gudhfförlate tik the dirffwena JMPs 511. än thu som segher at thät är fframffoshet äller dirffwe, mik tykker at j tik siälffwom är större fframffoshet, mädhan thu dirffwis korra moth swa hälghom ärandhom ib 511. ""],"e":[]},{"a":"framfärdh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) resa till ett ställe, ditresa, utresa. sidhan komo the thiit som sanctus dyonisius war ther the togho korsith i thera framfärdh Prosadikter (Karl M) 264 . - framryckning. drogo the astad . . . j forstandeliga oc toglia framfärd, j mot gresca hären Troj 117 . 2) framåtskridande, framgång. ej helle til thenne reeses frafärd ther thenne hielp haffde väl kommit til nytte HSH 3: 44 (1524?, Brask)."],"e":[]},{"a":"framfärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["föras framåt, fortskaffas. Bir !SYNS_DÅLIGT? !SYNS_DÅLIGT?, v. L."],"e":[]},{"a":"framfärþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) resa till ett ställe, ditresa. atirkoman är vansamare än framfärdhin (accessus) Bo 21 . " hvarte i framfärd äller atirfärd Ansg. 181. "","2) framåtskridande, framgång. ath koma the nye kora til ende, som langliga hafde olyctade stondit oc inga goda framfert fongit MD 503 . ","3) beteende, handlingssätt. " the haffwa thera framfärdh skipath swa " Iv 20 ."],"e":["framfert )"]},{"a":"framfödha","b":"vb","c":"v.","d":["uppföda, uppfostra. duco cas care framföda Gu C 20 s. 202. - part. pret. fullvuxen. exoletus a um p procucta vp vexer framföder ok fram växer GU C 20 s.242."],"e":[]},{"a":"framföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framföra, förete. SDNS 2: 607 (1413). (Sdw 2: 1221). 9) föra fram till bestämmelsorten. tha skla honom (ɔ skepparen) thet alth etalas likerwisth som han haffde alth framförth PM skr 59. 10) framflyta? han framförde ällir fram sköt mina födzlo, oc förekom mik mz sinne nadh j minne modhers liffue Mecht 135 . - Jfr föra fram."],"e":[]},{"a":"framföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) framföra, frambära, framtaga. vil han göra thik latan at framföra (proferendo) ok tee mit gul Bir 1: 235 .","2) erlägga. bescriffua hwan landbo wid sik oc byn han syt her vthi tha han sit affrad införe oc mykit (för huru mykit) han framföre Bir 5: 117 . VKR 36 . RK 3: 4176 . ","3) framföra, framställa, föredraga, uttala. hon (tungan) skal manz mål framföra, susåm thet är i hiärtano huxat KS 55 (138, 59) . " tha the sin ärende framfört haffua " SO 83 . " huart thz ordh j hänne (ordensregeln) är scrifwat, thz var honum jngiutit ok beuist aff minom anda ok sidhan framfördhe han ok tedhe androm the reghlonna " Bir 3: 276 . " hafdhe diktat faghir rim . . . ok formatte ey redhelika framföra them " KL 73 . framföra (profere) thessa helsona Bir 1: 391 . ib 27 . Lg 818 . " för än ordhin fram föras " Bir 2: 114 . " the ordh min herra hafuer fram fört " Fl 1693 . Iv 1386 . Al 7990 . RK 2: 4691 . Su 332 . " at framföra gudz ordh " KL 216 . MP 1: 4 . Bir 1: 167 . " thin mundir skal ey framföra ont ordh " KL 276 . " huru jak kan framföra mith tall " RK 3: 3528 . sorgelighit är thz jak framförer ib 3479 . ib 4167 . för idher framföra huru thz är gaangith i handh ib 2557 . tha domin scal framföras moot mik KL 260 . " som thän sötaste sanghin . . . skulu framföra " Bir 5: 67 .","4) frambringa, bära. the sädh hulkin som framförir (profert) aff sik hundradha falla frukt Bir 3: 353 .","5) föra framåt, fortskaffa, befordra. at lassit skal thäs raskare framföras (promoveatur) Bir 2: 291 . " lifwande andbudsom är asna ok hästa mz hulkom lifwande thingh ok dödh magho flytias ok framföras " ib 1: 290 . ib3: 190. hästin . . . framföre mannin at fulcomna nakan vägh ib 383 . " swa som natskone främia fötirna swa stodh mit samuit j tronne oc framfördhe siälina " ib 143 . ","6) framdraga, framskaffa, åvägabringa. hwar är the makt thu kan fram föra Al 8324 . ","7) utföra, sätta i verket. jak skal framföra (proferam) mina hämd Bir 3: 112 . ","8) bortföra, borttaga. gud framfördhe (transtulit) thina syndh MP 2: 233 . ","1) flytta sig framåt, förflytta sig. gat han sik ey mz fotum fram fört Bil 272 . - gå framåt. then gamble mannen sik fram fördhe Al 7555 . ","2) gifva sig företräde (framför). at thu wili ey thik framföra for andra (aläs te profere) Ber 59 . - Jfr föra fram."],"e":["framföra sik , "]},{"a":"framförare","b":"nn","c":"","d":["som framför el. frambär (ngt). aresponsis indeclinabil[e] konungs orda framförare GU C 20 s. 35 ."],"e":[]},{"a":"framförilse","b":"nn","c":"","d":["frambärande, uttalande. " vm enfalda ordhanna fram förilse (prolationem) " Bir 3: 419 . ib 425 . " mz false röstinne framförilsom " ST 543 . - svar? återgifvande? wrang hörilse gör wrang framförilse (re male percepta responsio prodit inepta) GO 843 ."],"e":[]},{"a":"framförliker","b":"av","c":"adj.","d":["lämplig el. möjlig att framfra el. anföra el. uttala. effabilis hic her et hoc le quod aptum est vt quis loquatur fraförlighit GU C 20 s. 208 . prolatibilis lis le com generis p c idest aptum proferri framförligit skälith ib. s. 491."],"e":["-ligh(hi)it GU C 20 s. 208 . ib. s. 491),"]},{"a":"framförsl","b":"","c":"","d":[" ., f. främjande, bekräftesle? SeSdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"framganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framgå, framträda. framgik (transibat) swa som en solgils jn til gudhz hiärta Mecht 42 . " sannelika dödzsins laagh borth gingo genast som liffwit, christus framgik (prodit) " SpV 579 . " i alle människor som framgaangen j tässom wägh " SkrtUppb 146 . 3) framgå, uppkomma, utveckla sig. högfärdh, oc allan thin eghin willa huilken framga oc wnkoma aff them flata, oc fafänga kärleknom Mecht 336 . " thän hälga anda, . . . huilken fram gaar aff fadhrenom oc sonenom JMö 178. " Troj 165 . 4) utgå, komma fram, uttalas. när wenner scriffua eller tala sigh i mellan that som warder, tha bör alffuar framgaa och smykkre flardh til rygghia sta Thomas Varningsbref 3 (1436).","8) verkställas, gå i uppfyllelse. thz skulle fram ganga som propheta spadho aff honom SvKyrkobr 105 . 10) gå till väga, förfara. j renliffnadhenom ok j andelighx ärffwodhis jdhkan, haffwer hon glömsligha framgingith (egisset) Mecht 70 . 11) förgå, förflyta. at thär war nath ok aar framganget sidhen han haffde köpt thät gotz Arfstv 95 ( 1461) . GU C 20 s. 477 . 13) överträffa. med ack. han gar tha likawäl främbir mer, thy at han wthan opbörian ok wthan ända bliffwandis änglanna ok människionna äwärdelikhet framghir (atenitatem præcedens præcedit) SpV 515 . - Jfr ganga fram."],"e":["-ga )"]},{"a":"framganga","b":"nn","c":"","d":[" Jfr värulds framganga."],"e":[]},{"a":"framganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framgå, framträda. " þor eigh framganga (accedere) " Bu 19 . " gladhelica framgingo thässe twe värdhelike gamblo karlane " Bo 7 . framga til kirkiogardhin Bir3: 387. framgingo för jouse juda söner MB 2: 39 . " badho fram ga thiwfua ginstan dö skolande " KL 297 . " tha han sculde framga at sighia sina första biscops mässo " ib 119 . " thu fram gikt til van herra ilzkelika " MP 2: 70 . - framträda, utgå. vidhir at han vpstodh framgik han af grafwinne Bo 221 . - utgå, utströmma. gudhliko lyuse mykit framganande af hänna werdhelikasto änlite Su 391 . ","2) gå, fram, komma fram. om gräns. framgar (pervenit) til nordh endels aff accaron MB 2: 41 . ","3) framgå, uppkomma, utveckla sig. är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at af beske hedhirgirinna root framgange (prodeat) söt kärleksins frukt Bo 99 . ","4) utgå, komma fram, uttalas. the (ɔ: laghin) framgingo af minom mun Bir 1: 46 . !SYNS_DÅLIGT? framgik af minom mun vtan sannind ib 59 . " framgar (uppstiger) bönin frälsare mz mere clarhet " Bo 103 . ","5) komma ut, blifva känd. framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdh lönlikhet KL 323 . ","6) (ss vägvisare el. ledare) gå i spetsen (för). vm dominicus vil swara sik hafwa vpfostrat them ok fram gangit (processisse) fore them ok lärt them Bir 1: 357 . ","7) gå framåt, framskrida, fortgå, fortsättas. thesse andelika hannanin byrias ok framgangir (progreditur) j genwärdogha thinga tholomodhe Bir 1: 238 . " thz gudhz tyenisth fik ey fram gaa " RK 1: (sfgn) s. 178 . ib s. 189 . ","8) gå fram, hafva framgång, verkställas. tha skulle hans vilia jo framga RK 1: (sfgn) s. 178 . - försiggå. sidhan thz var mest framgangith RK 1: (sfgn) s. 175.","9) gå fram, lyckas. opersonl. med dat. ondom oc orätuisom manne framgangir äptir hans vilia Bir 2: 279 . " alt er mik wel framgangith " JP 103 . 10) gå till väga, förfara. wm jak framginge (procederem) mot henne mz räwiso Birl 4: 36. VKR 79 . 11) förgå, förflyta. ner twa daga haffde fram gangit RK 2: 4320 . 12) förgå, förgås. wärlden fram gaar oc förlidher LfK 121 . - Jfr ganga fram."],"e":["framga . ","fram gaa )"]},{"a":"framgangeliker","b":"av","c":"adj.","d":["förgänglig. framgangelik thing MP 2: 89 . "],"e":[]},{"a":"framganger","b":"nn","c":"","d":["1) framgående, gång, framskridande. jak thigher wm allan hans aller (för allers) framgang (vitæ tuæ processum) SkrtUppb 74 . jac hade willed ath gudena skulle annarledes skypad myn framgang Troj 68 . 4) framgång. än tha at scriffthin haffwer framgnagh (interpugnabili veritate procedit), saa at hon kan ey fordriwas ällir om enkte wardha SpV 310 . " medh hyärtano ok vilianum ynska the wärldhinna framgagn, ok rykedoma " MP 5: 103 . ib. 135. 8) handlingssätt, tillvägagångssätt. hwat framgangh (præcessum) thu skalt haffua skal thik lära thän hälghe ande SkrtUppb 24 . " the skalke oc fforedere . . . skulle icke ytermere fremie theris onde wilie oc framgong " STb 5: 325 (1521, Kop). 9) tillträde, bildl. hwar kwnne nakon sin haffwa framgangh ällir tilgangh til mins guddoms wäroghet wm iak ey honom siälffwer badhe droghe oc kalladhe Mecht 156 . - Jfr värulds framganger."],"e":["-gangen MP 5: 103, -gong STb 5: 325, -gongh MP 5: 1345 ),"]},{"a":"framganger","b":"nn","c":"","d":["1) framgående, gång. vnnen os framgangh gynom jdhan stadh MB 2: 235 . " af mins sons fiätom kände iak hans framgangh (incessum) " Bir 1: 29 . " thin framganger dröfwe ey älla til synd draghi annars öghon " Ber 30 . fölgh himna ledhara mz wthrötom framgang (passibus) ib 128. - gång, framåt, fortgång, framskridande. j vidhir frestan ok manlikom framgang (progressu) Bir 1: 303 . är han (ɔ: wäghin) swa lustoghir j framgangenom (processu) ib 43 . " thre vägha tedhe thu mik j thinom framgang " ib 3: 142 . " äruodhe är j ingangenom j wärldinne ok sorgh j framgangenom ok beskelikhet j ändanom " ib 1: 237 . ","2) förkofran. " til andelika dygdha framgang (förkofran i) " Ber 243 . ","3) uppstigande, befordran. fik hans släkt framgang til rikith äpter han MB 1: 7 . ","4) framgång. " for . . . rättins framgangh " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). önskia sik tholkin framgång som thu skalt fa oc thiin äät MB 1: 177 . " orätuis mans framgangir " MP 2: 104 . swa mykyn framgang fik onda manna dyrfwe Bo 218 . han hawir fram gang Bir 1: 114 . ib 233, 283, 2: 78, 3: 420, 469, 4: 80 . om thz (folket) skal fanga sin fram gang Al 3987 . " göra then framgang (lycka) " ib 1925 . " fro är frälis framgang (mitis ades pueris si libertate frueris) " GO 537 . " som allan sin liffs framgang (omnem procesum vitæ suæ) fa " Bir 2: 179 . ","5) utförande, verkställande, förrättande. ämbite . . . hwilkin ey kunno framgang haffua (ej kunna förrättas el. skötas) wtan talan Bir 5: 27 . ","6) giltighet, bestånd. " dectingen scal jo haffue framgangh " RK 2: 3365 .","7) företräde. en drotning hafwer framgang for alla andra ädhla qwinnor Lg 3: 485 . - Jfr värulds fram-ganger."],"e":[]},{"a":"framgangilse","b":"nn","c":"","d":[" ? framgång. for . . . räþzins (för rätzins) framgangilse SD 5: 378 (1344, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"framgangilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 2) gång, utvecklingsgång, förlopp. aldra människio thinga tilhäfdh, wthan räth ok owir naturanna framgangilse (ultra naturam progressio) SpV 159 . " hwilka wägha opbörian war til thänna . . . omskipteligha ok rörligha skapaskolande, een ownskiptelighin ok osynlighin framgangilse (processio), mz sinom ordhom ok gärningom ib 191. ""],"e":[]},{"a":"framgent","b":"ab","c":"adv.","d":["vidare, sedan. Se Sdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"framgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) utgjuta. hon framgiwthir nadhinna oleo, hwilka hon anamat haffwer mz dygdhinna fructsamlikhet SpV 105 . " wthan twäkan thär är hoxsins mykinsöthme, hwar fafänga äran framföre ok framgiuthir (profundit) hwat on sik findher ägha ib 151. hwar kärlekin framgiwthir sik (profinditur) skikkeligha, til sin gudh ok jämcristin " ib 155 . ib 160 .","2) avla. " osmittat iomffrunna sängh, fram göth konungen ower alla konunga (regem regum intacte profudit thorus, res miranda) " JMÖ 194 ."],"e":[]},{"a":"framgiva","b":"vb","c":"v.","d":["frambringa. " the sädh som framgifwir af sik hundradhfalla fruct " Bir 4: 312 ."],"e":[]},{"a":"framgöra","b":"vb","c":"v.","d":["framlemna, erlägga. VKR 36 . Bir 5: 117 . - Jfr göra fram."],"e":[]},{"a":"framgöra","b":"vb","c":"v.","d":["erlägga, utgöra. . . . swa, ath tw . . . framgör tith retta affrat . . . i laga tiid Arnell Brask Biᴵ 16. - Jfr göra fram."],"e":[]},{"a":"framhald","b":"nn","c":"","d":["framhärdande, ihärdighet. o milda oc liofua jomffru, giff rätuisom människiom fframhaldh j godho SvB 333 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"framhald","b":"nn","c":"","d":["perseverantia, framhärdande, ihärdighet. " stadhughar j framhalle " Bir 1: 267 . " stadhukt fram hald lj godhom byriadhom gerningom " ib 2: 108 . " dygdha framhald " ib 3: 181 . ib 80, 381 . MP 1: 151 . Ber 68, 69, 146, 172, 267 . LfK 128, 129 ."],"e":["s . ","framhalde MP 1: 151 ; Ber 68 . ","framhalle Bir 1: 267, 3: 80 ; ","framhalleno LfK 129 ), "]},{"a":"framhalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framdraga (till anseende el. värdighet), befordra, gynna, hedra. the skulo hedhras och framhallas i keyserens gaardh Lg 3: 119 . " wart han mykyt mäktogher oc fram hallen ower alt riket ib 717. "","2) rikta (kosan) framåt, gå fram, följa, fortsätta (väg). eg. och bildl. tee mik at enast väghin oc jak vil gerna framhalda (sequor) han Bir 2: 197 . vi kunnom van vägh ey annars framholda LfK 223 . vm han fram hiolde ondan wägh KL 99 . - fullfölja, fortsätta (företag el. handling), fortfara med. gudh hulkin som byriadhe got mz thik han skal fulkompna oc framhalla thz til godhan ända Bir 2: 34 . " alla thina gerninga til dygdhinna fulkomplighet oc til skälika fulbordhan fframhalla (perducere) oc ända " Su 199 . har nödde þik tol at þät vptaca þu vilde eigh framhalda (perficere) Bu 520 . Bir 2: 114 . Su 6 . " bödh byria primit ok framhalda " KL 84 . " mz faghre matto skalt thu badhe böria thina maltidh ok framhalda " Ber 249 . " ey forma siälf maria . . . at byria älla stadhelica framhalda gudhelikit liuärne " Bir 3: 172 . " mykyt strangare liffwerne framhöldo the äpther appostlana waro, än the mz apostlomen först opböriadho hälga renleksens liffwerne " LfK 22 . " at fram halla sina bön " MP 2: 58 . " tha önkelikasta modher tässen oc annor tholken ordh fram hölt (persequeretur) " Su 214 . - abs. fortsätta. prestane waro alle j gudelikom bönom . . . jonata först böriande oc allom androm honom swarande oc framhallande MB 2: 282 . - fortsätta, framhärda, hålla ut. vm the stadhlike framhalda KL 273 . " lön gifhs them wäl framhalda (persecerantibus) " Ber 73 . ib 96 . " thu som mik gaft at vpbyria. gifoc mik stadlika framhalla " Gr (Cod. D) 366 . hulkin som thura älla framhallir til ändan. han vardhir heel ib 301 . " honom swa framhallande i gratenom ib 288. hwilke in til ändalyktinna framhiöllo manlika j alla dygdhanna idhkan " Su 260 . " huar en som swa stridhande fram haldir in til ändan j hänna tiänist " ib 362 . " framhalder i företakno godho liffwerne jn til dödhen " LfK 130 . ib 129, 131 . " ey blifua allir framhalla (perseveret) oskällica " Bir 3: 328 . ","3) fortsättas, fortfara, fortgå. gudh giffwet thet wille saa framhaalla (för framhallas?) som thet begynth är BSH 5: 235 ( 1508) . - refl. framhaldas, fullföljas, fortsättas. ey är ömnith at byria godh thing vtan at the wäl framhaldins til ändans Ber 70 . " swa at gerningen idhkelika framhaldz " Su 259 . - fortfara, förblifva. huilket fram haldz oc bliffwer til wärldennas ändha Lg 3: 168 . - Jfr halda fram."],"e":["-halla . ","-haalla . ","-holda . ","-höldo LfK 22 . ","-hiöllo Su 260 . "]},{"a":"framhalda","b":"vb","c":"v.","d":["1) framdraga (till anseende el. värdighet), befordra, gynna. GU C 20 (hand 2) s. 31. 2) fortsätta, fullfölja (företag el. handling), fortfaa med. äptir thet at han ey ville framhalla sin klagamal ellir ända som lagen vtuisa tha dömpde vi hanom aff iij mark ATb 1: 206 ( 1465) . tiande (ɔ högfärdens trppa) är geenstridh som är j thrätto oc j hwassom ordhom oc swarom oc wilia ä sina thrätto framhalda SvKyrkobr 333 . JMPs 584. ","4) part. pret. förfluten. tha thänna högtidhen war fram haldhin, for hwar gladhcelica hem til sin Prosadikter ((Barl) 13. 5) uppehålla, hålla vid makt. i sancti olaffs wara stadzkyrkyo skall byggias ok ewerdhelegha fram hallas eth siälakappall SD NS 3: 264 ( 1417) . ib 265 . - Jfr halda fram."],"e":["-halla )"]},{"a":"framhalda","b":"vb","c":"v.","d":["undanhålla. " gotz . . . som han hadde weldit sik til oc hennä orettalighen franhollit " FH 5: 72 ( 1476) ."],"e":["-holla )"]},{"a":"framhaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ihärdigt, beständigt. Bir 1: 357, 3: 318 . MP 2: 107 . Ber 4 ."],"e":["framhalleka MP 2: 107),"]},{"a":"framhaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ihärdigt, beständigt. " hon . . . las dageligha jomffru maria psaltara, . . . oc thätta idkade hon ffram halleligha, fför thy hwad wngdomen lärer thät haller gärna allerdommen JMPs 393. ""],"e":["ffram halleligha )"]},{"a":"framhaldilse","b":"nn","c":"","d":[" ? framhärdande. cristi . . . framhaldilse i fadhersins wilia oc budhordhom Su 308 ."],"e":[]},{"a":"framhaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["framhärdande, ihärdig, ståndaktig. JMPs 53. än hwilkom giffwer han sina nadh, sannelika ey hedninghom, wthan them som fframhalloghe bliffwa j rätthe tro ib 296 ."],"e":[]},{"a":"framhaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["framhärdande, ihärdig, ståndaktig. " the som i godhom gärningom äru fram halloghe " Gr 301 . Lg 3: 70, 441 ."],"e":["fram hallogher . ","framhalugher: -ughe Gr (Cod. D) 395),"]},{"a":"framhiälpa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr hiälpa fram."],"e":[]},{"a":"framhop","b":"nn","c":"","d":["hopp om framgång. MP 4: 157 . tha han war vnger . . . ok vmgik j wärldena fanytta glädi ok fram hopi ib 175 . ib 5: 26, 95, 236 . " tha gaar jo therra eghin luste, framhop, ok snikth, ffore gudz kärlek " ib 169 . 8."],"e":[]},{"a":"framhop","b":"nn","c":"","d":["hopp om framgång. han war . . . vmgongande j werdinne fanytha glädhi och framhopi JP 19 ."],"e":[]},{"a":"framhugsan","b":"nn","c":"","d":["framgång? at alle män hördho vnder eens mantz akt oc hugh til thera gaghn oc framhwxan (Cod. B som thera gaghn oc främd huxar 536) MB 1: 102 ."],"e":[]},{"a":"framhägna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["-hegna )"]},{"a":"framhälde","b":"nn","c":"","d":[" = framhald. mz fulcomplico framhälle j godho Bir 3: 315 ."],"e":["-hälle )"]},{"a":"framhämta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr hämta fram."],"e":[]},{"a":"framhärdha","b":"vb","c":"v.","d":["framhärda, envist o. oförtrutet fortfara (med ngt). perseuerare framhärda GU C 20 s. 439 ."],"e":[]},{"a":"framhärdhning","b":"nn","c":"","d":["framhärdande. " perseuerancia cie framhärdningh " GU C 20 s. 439 . framhärdhninging (perservantia) äras j dygdhinna fwlkompnanan SpV 157 ."],"e":["-härdinghinne SpV 92, -härninginne ib 467 ),"]},{"a":"framkalla","b":"vb","c":"v.","d":["2) egga, mana. thäns dwala är enghin som löpande är, hwar räddhin älthir ällir körir, ok han wälwileligha löpir ällir draghir, kärlekin biudhir, lönin framkallar SpV 473 ."],"e":[]},{"a":"framkasta","b":"vb","c":"v.","d":["framkasta, eg. o. bildl. " ok the godha men som tha fore rätthen saato tänctä at alla the vanta ok märken som the framkastade skulde höra landzynemannom tiil Svartb. 419 (1446). proicio cis cere framkasta ok förekasta " GU C 20 s. 490 . alla idhra wmhuxan framkastandis (prjicientes) til honom, for thy han haffwer omhoxsan om idher SpV 519 ."],"e":[]},{"a":"framkastan","b":"nn","c":"","d":["framstörtande. " furor är gramska o obedsladh idhelikin framkastan (jactatio) " SpV 140 ."],"e":[]},{"a":"framkoma","b":"","c":"","d":["1) framkomma, ankomma (till ett mål). . . . biscop niclis ii lincöpung ok herra äringils jarllen medh herra throtta pätarsson, the ther framkomo, än tho at flere, the nempde waro . . . Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . willir far thän som mädh kräselikhet oc rikedomum wil framkoma (till himmelriket) Hel män 126 . 3) framkomma, framträda. thet gud forbiwde, ath nager aff wordemennen hade framkomit, swa at the pa slottit hade thöm seet, tha matte the haffue aff slottit slagit jn vtj stadin STb 3: 333 ( 1497) .","4) komma fram (med). tha lade the honom tiidh fore tiil johannis baptiste nestkomendes ath fframkomme meth sin skel SJ 2: 311 ( 1497) .","8) trans. uträtta, fullborda. vm nokoth skip framkommith sina reso PMskr 60. 9) utbetlas, erläggas. STb 3: 458 ( 1499) . " item ath wart landgä redhelic framkomber " Arnell Brask Biᴵ 23. then förmer hielp till gellen är än ey all framkommen HSH 16: 123 (1527, Brask) . 10) företes. testament . . . hwilkit ok framkomit är HLG 1: 66 (1456). ib 132 (1490). samma breff sulle komma i rettin tiil vizorda om petri et pauli midsommars tidh oc ey tha fframkom SJ 2: 317 ( 1498) . 11) trans. framkomma med, förete. laurens matsson vort zacer til stupan fore tet jern medh hanom fandz och ey viste och kunne fram komma sin fangaman STb 3: 124 (1493). han kunde ey skelige breffuen framkoma som han sielff hadhe sagt SJ 2: 317 ( 1498) . 12) part. pres. kommande (om tid), stundande. thetta är omilda åtskillielsenes tekn j mällon tig oc meg j framkommandes tiid Troj 307 . - Jfr koma fram."],"e":[]},{"a":"framkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framkomma, ankomma (till ett mål). HSH 19:II ( 1359). riþu þe . . . ok uaro þa fram comne tel montem gaudii Bu 169 . " sua at brefwin mogho fram koma til brudhgommans " Bir 2: 145 . " wii höre inghen ware än framkommen aff the gode herrer " BSH 5: 299 ( 1508) . thän som framkomin är (näml. till Gud) Bo 45 . ","2) framkomma, frambäras. innan them rättom som fram komo MB 1: 246 . - om ord. at nagat thaal framkome fore wor keresthe nadege herre, som oss pa rördhe FM 107 ( 1498) . ","3) framkomma, framträda the framkomo som a han wildo kära KL 171 . ginstan thässa litla clara framkom i thätta liusit ib 322 . 4) komma fram (med). um nager framkomber medh thz som forbrent är j pressan SO 114 . " hvilken en broder i embetet som . . . framkomber mz swa vthuchteliga ordh " ib 149 . ","5) framkomma, gå fram, sträcka sig fram. om landsträcka el. gräns. aff thäs twngo som . . . framkommer (pervenit) widh esrom MB 2: 41 .","6) framkomma, uppkomma, uppstå. sagho the mere hedhir ok meer glädhi skula fram koma (provenire) gudhi aff thy Bir 4: 224 . ib 225 . ","7) komma till fullbordan el. verkställighet, främjas, verkställas. at thetta mit testament fram kome ok haldit vardhe SD NS 2: 361 ( 1411) .","8) åstadkomma, åvägabringa, uträtta. gifwir gudh mik stundom swa stora gudhlikheth oc sötma j mina siel oc hiärta, at iak mz them twem ordhum fram kombir ena hela messo ST 318 . " hwilkit wi kunnom ey, wtan talan j tystom tima, wälframkomma " Bir 5: 89 . jak kan oc thz wel fram koma at een iomfru skal göra thin wilia ST 307 . " vm han gitir ther fram komit mz (efficere possit), at i honom thz är hitanom gangis owarlika ok äkke mz skälomen " Bo 136 . " al thing äru foreseedh j gudhelike stadhelikhet ok j sinom tima gudhlelica ok skällica framkomin " Bir 3: 121 - få fram, genomdrifva. hwre han skulde sin wilia framkomma Di 117 . - Jfr koma fram."],"e":["-komma )"]},{"a":"framlagha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["främ- )"]},{"a":"framlata","b":"vb","c":"v.","d":["framtaga, framflyta. " tha war ther somastadhe bordh fram läten " Prosadikter (Karl M) 254 . " nu fram lathir (exponit) christus sina kostelika gaffwor, for sinom borgarom här til gömda " SpV 582 ."],"e":["-lata )"]},{"a":"framledh","b":"ab","c":"adv.","d":[" = framleþis 1. oc swa framledh (Cod. A fram a ledh 63) MB 1: (Cod. B) 533 ."],"e":[]},{"a":"framledhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? fördrifvande (af tiden). til . . . timans framledhilse (deducionem) Bir 3: 229 ."],"e":[]},{"a":"framledhis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) vidare, ytterligare. " en solgils . . . hwilkin som framdelis (ultra) ginom gudhz hiärta jnflöth j sancte agnetis hiärta " Mecht 42 . 3) sedemera, sedan, därefter. hwar syndogh människia som gudz myscundh ok afflat haffuir fangith fore syna syndhir, ok frambdelis är bestandhin ath wara lottakin aff äronne ok glädhinne j hymerike MP 5: 190 . 4) framdeles, hädanefter, längre fram. han haffuir plaghona äptir sins ordins sidhuienio, ok ther medh framdelsi eth fordömilse til syälinne MP 5: 27 . Troj 211 . 5) slutligen, till slut. framdelis (denique) gudz hälgha threfaldoghet inflytande i hänne . . . swa hänne gynom foor oc wpfylte at . . . Mecht 121 ."],"e":["framlydes Troj 211 . framdelis)"]},{"a":"framlepa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framleda, framföra. " bödh fram ledha thiwrin " Bil 85 . " lät binda toman vm händar ok framleþa for sik " Bu 188 . Bir 2: 27 . MB 2: 29 . leda fram, ledsaga fram. iak skal . . . framledha idhir ok atirledha idhir til thenna stadhin VKR XX . välsignadhir vari thu var gudh oc var herra ther them helar a thik hopa. framledhande (deducens) thit folk oc thina wtualda män mz frygdh oc glädhi Bo 247 . - framtaga. skal jak framledha (producam) mot honum hwast swärhd Bir 3: 78 . ","2) framkalla, vålla, medföra. närwarandhe godh tingh . . . framledha graatsens saak, thz är syndena LfK 204 . ","3) fullfölja. nar wi framledhwm (perducimus) til ändan thz godha wi byriadhwm Ber 17 . ","4) framlefva, tillbringa. framledde sit lifwrirne j gudz budhordhum til een sälan oc godhan ända ST 380 . huru han then daghin hafdhe framleeth ib 368 . " tilbör hänne thässa grötelico daghana i sinom änkiodom framledha (ducere) vndir annars thaki " Bo 214 . framledha sina dagha j lustelico lifuerne MP 1: 28 . ib 81, 138 . them (åren) framledde jak swa glömslika Su 240 . " framleddo ok nytiadho sin tima mz thankom ok idhkeliko ärfwodhe i hälaghet " ib 423 . - låta (någon) framlefva el. tillbringa (sitt lif). framleddo the mit lifwärne mz mästo besklikhet Su 434 . - Jfr leþa fram."],"e":[]},{"a":"framleþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) vidare, ytterligare. " framleþis staddom oc stadfestum wi " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 478 (1345, nyare afskr.). framleþis takum wi samu tolf fornöfdnä näfndämän vndi wara väryu ib 606 ( 1346) . ib 566 ( 1346), 6: 1 ( 1348). bidhar tholimodhelica ok ödhmiuklica thz som them bör framledhis göra Bo 8 . " framledis sagdhe gudhz mz prophetanum " Bil 859 . " framledhis sagdhe symeon " MP 1: 39 . " framdelis j lästenne scrifuas siw gudheliken ting ib. framledhis skal marie klädhe vara varkunnan " Bir 3: 170 . KL 191 . MP 1: 35 . Bo 142 . Bil 106 . MB 1: 33 . Bir 3: 176 . VKR 16, 20, 76 . SO 3, 4, 7 . Al 2971, 9965, 10227 . RK 3: 2200, 4161 . Di 207 . Lg 3: 155, 535 . - vidare, i sin ordning. at thu maghe sighia thinom barnom, oc thinom sona barnom, oc hwar sinom barnom framledhis MB 1: 302 . ","2) framgent, fortfarande. än the ökia sik swa framledhis (Cod. A fram a leedh 275) MB 1: (Cod. B) 552. ","hwar mz the skullo framledhis (in futurum) lifwa mz Bir 1: 257. ib 283, 294 . " the gudz nadher oc godhgerninga, som han skulle framledhis mannenom giwa " MB 1: 461 . KL 323 . Lg 220 . " framledhis tha siluiester pawe kom oc flero tha gaffs kirkionne mykyt gooz " Bir 2: 151 . " framledhis seer han at thz är vanskapat ib 244. "","4) posthac, framdeles, hädanefter, längre fram. til lösn varrä gyäldä som wi hawm saman draghit . . . oc framleþis kunnom saman draghä SD 5: 562 ( 1346) . ib 567 . BSH2: 39 ( 1396), 41 ( 1396). thu lofwadhe at wi skulum framledhis (in futurum) wardha cristne Bir 1: 233 . biuþium (för biuþum) wir þät ok wilium framleþes at þät haldes SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). skal þät framleþes (i det följande) scriuä ib 668 (1285, gammal afskr.). som thik skal framledhis beuisas Bo 243 . " thätta vt thydhis liuslicare framledhis j thesse fiärdhe bokinne " Bir 2: 7 . PK 237, 239 . - Jfr framledh och fra a leþ under leþ."],"e":["framleþes . ","framaleþes SD 6: 1 ( 1348) . ","framdelis BSH 2: 39 ( 1396), 41 ( 1396); Bil 106 ; MP 1: 35, 39 ; RK 1: 1940 ; SO 7 ; Di 207 ; VKR 16 ; Al 2971, 10227 ; Lg 3: 155 ; PK 237, 239 . ","framdeles Al 9965 . RK 3: 2200, 4161 . ","framdels Lg 3: 535), "]},{"a":"framlidha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) framlida, avlida, dö. han siäl, som nw fram liidher hädhen aff wärldena SvKyrkobr 272 . STb 1: 19 ( 1475) . " myn kera framledne fader " SJ 2: 96 ( 1487) . ib 137, 138 (1489) . MP 5: 13 . förgås. himyl ok jordh framlydha äptir forskipadha natur ok tima, än myn ordh skulo bliffwa äwärdelika standande ä for vtan ändha MP 5: 14 . 4) framlida, förflyta, förgå, gö över. amencia äuerdelikin gälniska demencia fram lida[n]de gähniska GU C 20 s. 20 ib (hand 2) s. 15. i desse framledne viij (8) dagha SJ 2: 145 ( 1489) . Stock Skb 242 ( 1524) . - Jfr lidha fram."],"e":[]},{"a":"framlidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["flyktigt. defuntorieaduerbium fram lidelika rapligha ok lätzligha GU C 20. s. 170."],"e":[]},{"a":"framlidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["flyktig. " perfunctorius a um ostaduger framlidelikin ok rapande " GU C 20 s. 434 ."],"e":["-lidelikin )"]},{"a":"framlidhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" framlidande, aflidande, bortgång, död. her biscop brynnolph[s] framlidelse aff thenne syndoghe wärld BSH 5: 39 ( 1505) . epter min käre herris framlidelse FM 545 ( 1512) ."],"e":["-else )"]},{"a":"framlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fram, långt fram. hafdho frammerlica gangit a sin alder (processissent in diebus suis, voro vid framskriden ålder) Bil 891 . " min hustru är frammelika gangin a sin aldir " ib 892 . ","2) tappert, manligen. the swa frammalik stridha Iv (Cod. B) s. 355. sik swa frammalik wisa ib s. 359 ."],"e":["frammelika . ","frammerlica . ","frammalik )"]},{"a":"framlius","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"framliva","b":"vb","c":"v.","d":["framleva, leva till ända. JMPs 21. nar han haffdhe sin aller gudeliga ffram leffwadh, athwardadhe han gudhi oc jomffru maira sina säla siäl ib 392 ."],"e":[]},{"a":"framliva","b":"vb","c":"v.","d":["framlefva, tillbringa, hawer thw illa oc glömsklika then daghin framliwat Ber 280 ."],"e":[]},{"a":"framliþ","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) framlefva, tillbringa. " naar han haffdhe framlidith XLVij [aar] j sino biscops döme ärlika oc wäl " Lg 638 . " som her haffwa framlidhit sina dagha i kräselikhet " LfK 115 . " tilhör them tässin daghin fram lidha oc forthära j threm thingom " Bir 4: 68 . ","2) genomgå, utstå. mz litzlom pynom nw framlidhnom (modico nunc dolore sustentato) MB 2: 301 . ","3) framlida, aflida, dö. saa sanctan petronillam wara framlidhna mz dödhen Lg 333 . " tha wi badhin ärom framlidhin " SD NS 1: 63 ( 1401) . ib 2: 448 ( 1411) . Bir 5: 93 . " epter sin framledna dandemans dödh " SO 87 .","4) framlida, förlida, förflyta, förgå. i warom wngdome som snart framlidher Su 74 . framledh nager tyme ok manadhe Lg 3: 582 . " i framlidhna timanom " Bo 29 . " tha langer time war fram lidhin " Bil 252 . the tio daghane varo framlidhne ib 598 . " tha fäm aar waro fram lidhin " KL 301 . ib 334 . Bir1: 192, 321, 3: 303. Lg 219 . " makrom aarom framlidhnom " Bir 3: 361 . ib 399 . " förr än thera pröwilsa aar är framlidhit " VKR 6 . " vm sancta jacops dagh nu framlydnum " HSH 19: II ( 1359). annat ve är oc framlidhit MB 2: 350 . - Jfr lidha fram samt halfframlidhin."],"e":["-lidhin . ","-lydhin Bir 1: 321. -lydin: -lydnum HSH 19: II ( 1359). -ledin: -ledna SO 87), "]},{"a":"framlop","b":"nn","c":"","d":["framlöpande, framskyndande. tessins lifs thime är ey annat än framlop til dödhin MP 1: 111 ."],"e":[]},{"a":"framlova","b":"vb","c":"v.","d":["utlofva. SD NS 1: 415 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"framlukka","b":"vb","c":"v.","d":["framlocka. orm vngin framlikkadhir (illectus) mz thässom manilsom Bir 3: 76, - Jfr lukka fram."],"e":["-lokka )"]},{"a":"framlukter","b":"av","c":"adj.","d":["böjd, benägen. " hon hafdhe framluktan (för framluttan?) wilia til gudhlikx hedhers giri " MB 1: 95 . " som framluktir (för framluttir?) vaaro oc skötir (Cod. A raske waro 37) til wantro ib (Cod. B) 531. ""],"e":[]},{"a":"framluter","b":"av","c":"adj.","d":["1) pronus, framåt lutad, framåt böjd. lagdh(e hon sik ad) veniam fram lutta (corpusculo . . . prostrato) for guz altara Bil 273 . " fiollo framlute a iordhina oc dyrkadho gudh " MB 1: 287 . ib 354, 358 . ","2) böjd, benägen? hon hafdhe framluktan (för framluttan?) wilia til gudhlikx hedhers giri MB 1: 95 . " som framluktir (för framluttir?) vaaro oc skötir (Co. A raske waro 37) til wantro lib (Cod. B) 531. ""],"e":["fram luttir MB 1: 354 . " fram lutter: fram lutta " Bil 273 . ","framlwtter: framlwtte MB 1: 358),"]},{"a":"framluto","b":"av","c":"adj.","d":[" = framluter 1. la . . . framluto (prostratus) a sit änlite KL 186 . " hon laa swa framluto mz änlitino owir hans fötir " Bo 74 . fiollo the fram lupo oppa änlitit ib 120 . MB 1: 402 ."],"e":[]},{"a":"framläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) framlägga, framställa, uppgiva. " om her ture ville fram läggia at thär war nath ok aar framgagnet " Arfstv 95 ( 1461) ."],"e":["-leghie Arfstv 35 ( 1461)"]},{"a":"framläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framlägga till betalning, erlägga, betala. tha iosep hafdhe them (penningarne) framlakt Bo 8 . ","2) framlägga, framställa, uttala. framlägh thin spörsmaal äller gaatha MB 2: 115 . " the xij for konungen framlade huru the j halmstada endat hade " RK 2: 8285 . " et annat swa the framlade " ib 8448 . - Jfr läggia fram."],"e":["-lägh MB 2: 115 . impf. -lade RK 2: 8285, 8448 . ","-lakt Bo 8), "]},{"a":"framlängia","b":"vb","c":"v.","d":["uppskjuta. " mäster bancillas skundadhe sik til kesaren. thz han skulle framlängia hans dödz tima " Prosadikter (Sju vise mäst) 118 ."],"e":[]},{"a":"framlängia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. framlängias, förlängas. swa framlängdhis (protrahebatur) lifwit besklika mällan wärkianna Bir 1: 84 ."],"e":[]},{"a":"framlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["3) förlida, förflyta, gå till ända. Se Sdw 2: 1221. timen oc tidhen är framlwpen PMskr 53. ib 55 . 4) fara vilt el. lättsinnigt fram? en qwinna . . . hwilken sins barndoms aller fframlöpandis, oc tappade j ffafängelighet, swa at hon om side warth . . . oppinbara almänninghis qwinna (annos adolescentioris vite perdidit et constumpsit lubricis discursibus) JMPs 328."],"e":[]},{"a":"framlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) framlöpa, framspringa. " the framlöpa bradhelica suasom wädhra " Bir 3: 7 . ib 292 .","2) löpa fram, rinna fram. huar twa keldor !SYNS_DÅLIGT? löpa (decurrunt) Bir 2: 31 . - Jfr löpa fram."],"e":[]},{"a":"framma","b":"nn","c":"","d":["Jfr bruþframma."],"e":[]},{"a":"framma","b":"nn","c":"","d":[" Jfr brudhframma."],"e":[]},{"a":"frammalik","b":"","c":"","d":[" , se framlika."],"e":[]},{"a":"framman","b":"","c":"","d":[" , se framan."],"e":[]},{"a":"frammarla","b":"","c":"","d":[" , se framarla."],"e":[]},{"a":"framme","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) framtill. " nw for thän skuld at wi haffwom sath frame j bokinne nakot enkannelikit om dödzsins green " SpV 155 . " bredden framma wijdh gatan xviij alna jth quarter myndre STb 3: 111 (1493). JMPs 460. - Jfr här framme. ""],"e":["frame . ","framma )"]},{"a":"framme","b":"ab","c":"adv.","d":["framme, tillstädes. " war genstan diäffwllin framme " Bir 4: 75 . " vaare han framme, fwnnes her anner radh " BSH 5: 146 ( 1507) . haffde thz (ɔ: swerdit) altiid framme Di 49 . (framme för främia? gud . . . läti han framme huat han wil RK 1: 1882 .) "],"e":["framme fore , "]},{"a":"frammelika","b":"","c":"","d":[" , se framlika."],"e":["frammerlica )"]},{"a":"frammälter","b":"av","c":"adj.","d":["som talar rätt fram el. rent ut, uppriktig. frammälth quinna hawer faa wini GO 236 ."],"e":[]},{"a":"framnit","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"framnämna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr nämna fram."],"e":[]},{"a":"framredha","b":"vb","c":"v.","d":["tillreda, tilltaga. qffwndin giordhe sonanen (ɔ mellan ormen och kvinnan vid syndafallet), til hwilkin fridz stadhga söndhirslitaskolande maria framredis (præparatur) SpV 198 ."],"e":[]},{"a":"framridha","b":"vb","c":"v.","d":["rida fram. a väghin ther som ihesus framredh MP 1: 8 . " dagen efter konungen framreden waar " RK 2: 8101 ."],"e":["-reden RK 2: 8101),"]},{"a":"framridha","b":"","c":"","d":[" . v. rida fram. MP 5: 92 ."],"e":["-rydah )"]},{"a":"framropa","b":"vb","c":"v.","d":["1) framropa, framkalla, förekalla. the skulu fram roopas j capitulo Bir 5: 28 . ib 50 . VKR 19, 28 . " tha fram ropadhes prästen reynerus för rätten " Lg 3: 439 . ","2) anklaga. " nar iak fram ropadhis ffor them (synderna; de illis accusatus fui) " Ber 227 . - Jfr ropa fram."],"e":["-roopa )"]},{"a":"framräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) framräcka, utsträcka, framsträcka. framrakte han handina Bir 3: 44 . ib 43 . tha leonith sin hals fram räkte Iv 2513 . " gak eygh mz vpräcktom hals älla framrecto bryste älla bränto " Ber 270 . " framreckte hanum gudz likama " KL 27 . framräkkia amot onda andomen hedherlika fatikdomsens tekn Ber 30 . ","2) framställa. " framräkkiom (repræsentemus) thy i os gudhz liknilse " Ber 201 . - Jfr räkkia fram."],"e":[]},{"a":"framräkkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? framräckande. porrectela, framrekkilse GU 3 ."],"e":[]},{"a":"framränna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ränna fram."],"e":[]},{"a":"framsagha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"framsighia","b":"vb","c":"v.","d":["framsäga, utsäga, uttala. " iac skal framsighia mina orätuiso for thik " SkrtUppb 227 . SvB 491 . Troj 159 . ib 55 . - Jfr sighia fram."],"e":[]},{"a":"framsighia","b":"vb","c":"v.","d":["framsäga, utsäga, uttala. " fullelika fram säghia ordhin " ST 161 . haffde framsakt tässen ordhen MB 2: 14 . " lät oc war herra sina godha ängla framsighia moysi lagh " ib 1: 445 . framsighiande mz ordhom thz min helghe ande inskiutir idhir MP 2: 107 . " näplika kan thz nakor fulkomlika fram sighia ällar skriffua " Lg 3: 270 . - omtala. framsigiande thz som minstz ok lättast är LfK 152 . - Jfr sighia fram."],"e":["-säghia )"]},{"a":"framskikka","b":"vb","c":"v.","d":["framlemna. GS 55 (1462, orig.) ."],"e":[]},{"a":"framskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["framlemna, erlägga, utbetala. " hvilken broder sit skot ey fram skywter " SO 83 ."],"e":[]},{"a":"framskiuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) framskjuta. för thän sörghelika gang, thu gik, nar thu wast fram skwtin til stwdhena S!SYNS_DÅLIGT?B 194 (börj. av 1500-t.). 3) framflytta. han framförde (anticipauit) ällir framsköt mina dödzlo Mecht 135 ."],"e":[]},{"a":"framskiutilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? framträdande, början? attandhe delin . . . hwar ok sex daganna gärninga atskilias, til sex aldrana framskiwtelse SpV 8 ."],"e":[]},{"a":"framskiutilse","b":"nn","c":"","d":[" ? dilacio translacio, framskiutilse GU 4 ."],"e":[]},{"a":"framskynda","b":"vb","c":"v.","d":["framdrifva. " thän sami athankan skal os frambära och framskynda til the hälgha kirkio " JP 47 . "],"e":["framskynda sik , skynda sig framåt. pelargrimin pröffwas fore gudhi altidh gaa och sik framskynda JP 67 . - Jfr skynda fram."]},{"a":"framskynda","b":"vb","c":"v.","d":[" 1) påskynda, framdriva. alt thät goda som människion gör thär henne siäl kan fram skynda til hymmerikis thät äär gudi kärt ok täkkelikit MP 4: 263 . " expedio dis p c expediui itum fram skynda gagnelikit waa " GU C 20 s. 243 . 2) lösgöra. få fram. extrico cas p producta vplysa ok fram skynda GU C 20 s. 246 . - Jfr franskynda."],"e":[]},{"a":"framskyndning","b":"nn","c":"","d":["framåtskyndande, skyndsamhet. a[n]nan tidh är thät (ɔ jomffru maria psaltara bandh) nyttogh til raskaren fframskyndhningh JMPs 503."],"e":[]},{"a":"framskyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["framåtskyndande, rask. " expeditus a um framskyndoger fräl ok redhoboen " GU C 20 s. 243 ."],"e":[]},{"a":"framspan","b":"nn","c":"","d":["ett längdmått, eg. utgörande afståndet mellan tummen och långfingret utspärrade? jnghin ma göra änglisko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala a windögha större än framspanna longha SO 19 ."],"e":[]},{"a":"framstamn","b":"nn","c":"","d":["framstam (på ett fartyg). GU C 20 s. 495 . " j bakstaffn äller framstaffn PMskr 12. " ib 75 ."],"e":["-staffn . ","-stampn GU C 20 s. 495) , "]},{"a":"framstamn","b":"nn","c":"","d":["framstam (på ett fartyg). skal han fly vndan honom j framstaffnen affwer länkiona PM XIII ."],"e":["-staffn )"]},{"a":"framstank","b":"nn","c":"","d":["1) förstling. thän ondzkofulle röffwarin (ɔ djävulen) fordarffwade nya wärldinna framstank (primitias novi saculi] SpV 199 . ib 346 (primitiæ). 2) dinkel, spelt. ador fram stank GU C 20 s. 9."],"e":[]},{"a":"framstank","b":"nn","c":"","d":["eg. " de korn som vid sädens kastning falla längst fram; förstling. giff fatikom af thino bädzsto framstanke (primiliis) " MP 1: 191 . " thäs hälgha anda framstank (primitiæ spiritus) " Bo 117 . " offra gudhi framstanket af thinom . . . dygdhom " Ber 247 ."],"e":[]},{"a":"framstigh","b":"nn","c":"","d":["steg framåt. öpte widh hwart framstighit samu akallan Pa 23 ."],"e":[]},{"a":"framstigha","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. framstighin, framskriden (i ålder). prestomen j aldrenom framstigne (provectis) är wnsampt owirgiffua thz the äru wani widher Bir 4: 69 . - Jfr stigha fram."],"e":[]},{"a":"framstigha","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"framstova","b":"nn","c":"","d":["rum innaför vardagsrummet el. »stugan». at ärwast ok hans hustrv skolo haffwa til dödra daga the lisla stuguna ok framsugu ok thet östirsta loftiht ATb 1: 45 ( 1455) . JTb 81 ( 1494) ."],"e":["-stoga STb 1: 45 (1455) . -stowan JTb 81 ( 1494) . ","-stugu ATb 1: 45 ( 1455) ),"]},{"a":"framstupo","b":"ab","c":"adv.","d":["framstupa. " liggia fram stupo " Pa 17 . " han styrte fram stupo oppa iordhena " ST 189 . ib 468, 513 . VKR 19 . Lg 3: 88 . Ansg 183 ."],"e":["fram stupa Lg 3: 88),"]},{"a":"framstupo","b":"ab","c":"adv.","d":["framstupa. " preceps pis c omnis generis fram stupo fallandis " GU C 20 s. 475 ."],"e":[]},{"a":"framsyn","b":"av","c":"adj.","d":["framsynt, förutseende, begäfvad med siareblick. een aff them war swa fram syn at han spadhe han skula vardha cristin konungh Bil 609 . MB 1: (Cod. B) 561 ."],"e":[]},{"a":"framsyna","b":"av","c":"adj.","d":[" = framsyn. iämsköt wordho the framsyna (Cod. B fram synir 561) män oc wise MB 1: 394 ."],"e":[]},{"a":"framsäghn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"framsäld","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"framsända","b":"vb","c":"v.","d":["framsända, uppsända. " huru manga persone som thänne bön laso, ok framsendo " Mecht 310 . - Jfr sända fram."],"e":["-senda )"]},{"a":"framsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta fram, föra fram. swa snarth !SYNS_DÅLIGT? mörkte wordhe the !TECKEN? bolwerken framsat RK 2: 2195 . ","2) framställa. " skulu the . . . framsäthia (proponant) thäs dagxsins läst " Bir 4: 74 . om the article tre, som the framsätya BSH 5: 89 ( 1506) . the saker alwarlige framsäthie HSH 20: 246 ( 1508) . framsätia ok wth reda with then siwka alt teth som foresagh är Gers Ars b 8. ","3) framsätta, sätta framom. med ack. och dat. thy at ey skuli framsätias likamlik thing andelikom Bir 4: 99 . - med ack. och prep. for el. framfor med följ. nomen el. pronomen. han fram satte petrum for iohannem Bir 4: 96 . ib 98, 106 . " at framsätia nakra fram fore andra " ib 5: 72 . " abbatissan är framsat for andra " ib 94 .","4) uppskjuta, fördröja. " vthen allä thing jo vpskiwtis oc framsättis til thet menighä möthä " FM 187 ( 1504) . hwre langt j wele thet möthe framsetthie ib 305 ( 1507) . - Jfr sätia fram."],"e":[]},{"a":"framsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta fram. föra fram. än nar teknen ok speghlanen j hwilkom gudh endels nw kännis, bortganga, tha skal thz framsäthias (representabitur), som är änlite widh änlite SpV 6 . 2) framställa, framlägga, föreslå. en artikel aff them, som wi framsattom i gar, liudeher: . . . Rydberg, Tr 3: 165 (1436 avskr.). STb 5: 174 ( 1517) . i suderköping tha i framsatte om thenne reesa untsatte iak eder aff min domkyrkia ower c lödig mark HSH 13 . 45 (1524? Brask). ib 128 (1525, Brask) .","3) framsätta, sätta framom, sätta främst. oc thenna dygdhen nä[m]pnes aff iordene fför thy ödhmyuke nidhra sigh siälwa, säthiandehe sigh ytherst aff allom, oc andra fframsäthiandhis fför gudz wörningh JMPs 269. then ämbetzmannen (ɔ en god konung) är wäll tilsatter, och är rättwijss. then ähr retwijsliga framsatter PMSkr 683 . " han war framsath oc som en prelaath for alla andra j syn fägrind " Troj 132 . 4) uppskjuta, fördröja. tha wethe wi ey hwad sak hans nade ther till haffve kunne sine croning lenger framsettie HSH 16: 123 (1527, Brask) . - Jfr sätia fram."],"e":[]},{"a":"framsätning","b":"nn","c":"","d":["2) utförande, fullbordan, hwat stadoght thz (ɔ talet) haffwr j sik ällir j sinom delom, thz bejisas (i trol. uteglömt) thäs framsätningh ällir fulbordhan (in ejus perfectione monstratur) SpV 500 ."],"e":[]},{"a":"framsätning","b":"","c":"","d":[],"e":["framsettning . ","framsätting . framsetting. pl. -ar?), framställning, uttalande. at höre her niels bossons tall och framsettinger BSH 5: 245 ( 1508) . " för saadana framsätning oc andre flere " ib 468 ( 1511) . " om sadana article och framsätninghe ib 520 (1512). the article och framsättinger ther the rydzer . . . hade till . . . kwng hans " FM 125 ( 1501) . aff theris egne framsettinger ib. " genswar paa the werff och framsetninger " HSH 19: 146 ( 1506) . swadane framsettinghe ib 22: 22 ( 1496) . " pa swadande tal framsetningh och scriffuilse " ib. " epther then thwedrächt ok framsättinger ther tha a ferde vare " SO 117 ."]},{"a":"framsökia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr sökia fram."],"e":[]},{"a":"framt","b":"","c":"","d":[" , se framber."],"e":[]},{"a":"framt tära","b":"","c":"","d":[" han radhir at swa länge skal sofwas at kroppin af lägho ledhis ok framt tära. skalt thu oc ändelica fasta. tha skalt thu sompninn längia Bir 4: 129 ."],"e":[]},{"a":"framtaka","b":"vb","c":"v.","d":["2) framhålla, hedra. " thän horkarlin forsmadde ath hans hustru wart nagat fram taghin j thera hyllist ok kärlek " MP 4: 239 . " afwndas människian thär widh, at iomkristin ofwerganger äller är mera framtakin än hon " SkrtUppb 255 . ib 256 . - Jfr taka fram."],"e":["-tagha )"]},{"a":"framtaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) framtaga. " tha the wildo framtaka gasena " KL 110 . " framtoko eet aldra fäghirsta klädhe " ib 359 . Lg 3: 716 . ","2) framhålla, hedra. wart han aff her delphin med ärlig tiänist fframtagen MD 447 . " wardher iak framtakin i blandh almoghan " Su 12 ."],"e":["-taga )"]},{"a":"framtal","b":"nn","c":"","d":["djärvt el. oförväget tal? aff eder ordes framtall opröres jac j stora forwnder Troj 92 ."],"e":["-tall )"]},{"a":"framtala","b":"vb","c":"v.","d":["framställa, afhandla. " til täss han standit haffwir för folket framtalaskolandis (expositurus) syna sak " MB 2: 54 . " nv kunno verckmestara ey förre til stempno koma än thry maal ärw framtalat " SO 78 . TS 19 ."],"e":[]},{"a":"framtala","b":"vb","c":"v.","d":["2) tala djärvt el. oförväget? nar som pertheus haffde syn ord framtalad bleff stort gny oc bwller j bland folket Troj 58 ."],"e":[]},{"a":"framtalogher","b":"av","c":"adj.","d":["framtalig, talför, frispråkig, oförvägen i sitt tal. aiax war . . . myket framtalog oc ey mykit drystog Troj 74 ."],"e":[]},{"a":"framtaloghet","b":"nn","c":"","d":["framtalighet, frispråkighet. thz war hans skade hans framtaloghet Troj 253 ."],"e":[]},{"a":"framtan","b":"nn","c":"","d":["framtand. " fyra hans framtändher lösnade " RK 3: (sista forts.) 4811 ."],"e":[]},{"a":"framtan","b":"nn","c":"","d":["framtand. " röffwarin haffdhe mist sina framtänder " Prosadikter (Sju vise mäst) 157 . the funno for magnus smetz dör twa hans framtendher ATB 1: 19 (1453). ib 163 ( 1462) ."],"e":[]},{"a":"framtea","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*framtea sik , visa sig. här thwärt amothe, lastanna swmma sik framteande (se monstrans) mz siw sinom wanskipilsom SpV 136 ."]},{"a":"framtea","b":"vb","c":"v.","d":["visa. " framteandis swasom ena lönlika glädhe j thino enlite " Ber 270 ."],"e":[]},{"a":"framthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["framtränga, framdrifva. j hulko . . . alle iämlcia framträngias MP 1: 111 . (framtrengdher för frantrengdher BSH 5: 99 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"framtidh","b":"nn","c":"","d":["framtid, kommande tid. wi kunne dock ey sua ytterlige radlege eder nade i thette ärende för mycket omtal som eder nades bestand i framtiidher tilkräfuer . . . HSH 13: 47 (1524?, Brask). wi trom at jacob lille skall holle wor oc sin ordh widmakt i framtiden ib 14: 29 (1525 Brask), 15: 26 (1526?, Brask)."],"e":[]},{"a":"framtugh","b":"","c":"","d":[" thz gifwer kropsins kääte ok framtugh opta obötelikin skadha Ber 251 ."],"e":[]},{"a":"framum ganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå förbi. pretergredi framomgaa GU C 20 s. 320 . pretergredior eris gressus gredi märgaa ok fram om gaa ib s. 483 ."],"e":[]},{"a":"framum skridha","b":"vb","c":"v.","d":["skirda el. gå förbi. prelabi peterlabi framomscridha GU C 20 (hand 2) s. 56."],"e":["framom- )"]},{"a":"framvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppväxa, bliva vuxen. han framuäxte j wishet och dygdom mot fatighom och rikom j allom sinom gernyngom Prosadikter (Sju vise mäst C) 221 . part. pret. "],"e":["-växa )","framvaxer (-växter), vuxen, uppvuxen. adolescens tis com g fram vexther framföder ok fram växter ib s. 242. 2) återväxa? subolere framwäxa GU C 20 s. 378 ."]},{"a":"framvaxilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? uppväxt. liff thy saa at äptir thin dödh matthin komma thinna söna framwäxilse (filiorum tuorum procreatio) j ärwinganna stadh SPv 461."],"e":["-växilse )"]},{"a":"framvaxter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-växt )","*framvaxts alder , "]},{"a":"framäskia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr äskia fram."],"e":[]},{"a":"fran","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["med dat, som dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes mot ack. ","1) vidrumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. ett aflägsnande från ett föremåls närhet: från. rymer fran konunge vndan hans baner SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars iv 479. wräkin fra ofre " Bu 3 . " star iak up fra borþe " Bu 182 . " ängelen flögh fra hanom tel annam " ib 4 . flyþo . . . fra hanom KL 187 . " slogho thom fran sik " Ansg 193 . " bortskipa fran sik ostyrogha oc osnäilla " Bir 3: 467 . " at gudh gik bort fran renliues människiom " ib 206 . " vm thu länge älla fiärkar thik fran os " ib 1: 233 . " vilde ägoleþes þät fran sik lata " Bu 12 . " paulinus fik thöm badha fran sinne handh mamertino " Bil 105 . " kastadho hwart ben fran andra " ib 210 . " komi feloghär for oss . . . oc fraan " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","2) för att uttrycka skiljande, afhållande, befriande, förlust o. d.: från. hon vände fran mik allan lughan Bu 22 (möjl. snarare att föra till 1). vända hänna hugh fran cristno ib 187 . alla synder frawända mannin fra gudhi MB 1: 470 . omöghelikit är at skilia hitan fran eldenom Bir 1: 82. omöghelikit är at skilia fadheren fran sonenom ok andan af them badhom ib. " swa som skenit skils aldre fran eldenom swa skildis aldre min gudhdombir vidh mandomin " ib 4 . " ängilin hafdhe budhit honum at han sculle engte skilias fran hänne " Lg 45 . " the ville sig nödogt framen skilia " RK 2: 9376 . " thäs samma rörilsens owerwaldh ränar mik fran mik siälffwom " Su 101 . " mith egith hiärta haffuer thu fran mik takit ib 102. then (ɔ: olaff baggis kapeseck) fiik jak fron een tiwff " BSH 5: 34 ( 1505) . " giwer mallseghändä rätt fra sik " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). affhändir iec mik forscreffna godz fran mik oc minom arffwom ib NS 1: 6 ( 1401). ib 12 ( 1401) . " thet (godset) war ol[a]ghlika bortgangith fra rättom arffwingiom " ib 2: 142 ( 1409) . at jordha thera likama som fran honom slaghne waro (som vore slagne för honom, som han i slaget hade mist) MB 2: 318 . " them hafdhe ängin fra thera (att underförstå; besittning e. d.) slaghit " Al 9730 . tha var herrä war löster firaan stodena Lg 3: 84 . her dör alth folkit fron mich BSH 5: 65 ( 1505) . han gat eigh frälsat sina dottor fra döþ Bu 491 . göma cristna siäla fra diäfwls willo Bil 569 . " fra siwkdoom . . . reen " Al 6154 . - stäldt efter det beroende ordet. han brende sich fra (brände upp för sig) sinna förborgh RK 2: 1331 . " hon var mik bort stolin fra " Fl 1602 (i rimslut). ib 1770, 1789 . kännis iak . . . mik hawa salth . . . raghwalde i granby !TECKEN? atwngh jordh . . . mik fran ok minom arwm SD NS 1: 307 (1403, afskr.). ","3) för att i andlig mening uttrycka ett aflägsnande el. afvikande: från. " ginge twert fraa thera lagh " RK 2: 17 . ","4) för att uttrycka öfvergång från ett andligt område: från. " wände them (böckerna) fra ebrezsko til latin " Bil 627 . ","5) för att beteckna frånvaro: från, borta från. bleff hema fran mässone KL 61 . " war ey gudz dygdh fran honom " Bir 1: 251 . Ber 287 . " hulkin som är swa som vtan husit thz är fran minna vina kompanskapi " Bir 1: 293 . enghen loffwadis wara fra the högtiidh Pk 225. hwiltis i androm stadh fra them KL 205 . ","6) för att beteckna afstånd: från. fiärren se han fran mik Bu 520 . eigh langt fran galghanom ib 26 . " betlehem som litith är fra ierusalem " Lg 33 . " uaro þa fram conne tel montem gaudii halua milo fra compostella " Bu 169 . - abs. war et kär fullitith fra (derifrån) MD 187 . ","7) för att uttrycka riktning: från. vardha herra fran eno hafwi ok til annars Bil 775 . " sagh twärt ofwir fran sig (ex adverso, gent emot sig) j eno andro lopt ena faghra qwinno " ST 502 . ","8) vid tidsbestämningar för att beteckna utgångspunkten: från. fra þänna tima vil iak eigh iþar þola längar guþa vanheþar Bu 514 . fra första daghän ok tel terz tima ib 5 . äruodha fran morgenom ok til quälz Bir 1: 121 . " fra adam oc til domadagx " MB 1: 302 . " fran först aff morgenom " Bir 4: 12 . " hon beätte honom fullelika alla sakena fran första oc til ända " ST 289 . ","9) för att beteckna sammanhang och omedelbar följd: från, för, efter. sökte thän ene äptir them andra land fran lande aff enom stadh til then andra ST 454 . " fara by fra by " BtRK 344 ( 1490) . " lete at hänne man fra man " Fl 1772 . thu minzskar folk dagh fra dagh Al 6201 . ib 9546, 10464 . Su 300 . SJ 151 ( 1446) . " screfwo . . . stundom ordh fran ordhe oc stundom ordhanna vndirstandilse ok siin " Bir 2: 332 . " swa ludhande ord fran ord " SD NS 1: 77 ( 1401) . ib 609 (1407-1410). lwdher oc wthvisar ordh fran ordhe ib 100 ( 1402) . 10) om, angående. konungin ok drötningin fölgdhe honum tha til the graff the sagdho fra Fl 368 . " thz är sant iak sigher fra " ib 1781 . ib 1788 . " fran kungesöner oc hertoge man ma mz sannind säya ther alle hade j hoge the sköna vienna ffryya " MD 446 . " mik är langth at skrifua fra aff thz ridderskap man ther sa (här !SYNS_DÅLIGT? fra el. af fattas ss stående plenoastiskt) " Fr 1867 . B) adv. ","1) från. bort. herra iwan fik tha een hadhan leek som man pläghar at väria steek annar til ok annar fra Iv 4511 . - til ok fran, till och från, fram och tillbaka. fara felig bade til oc fra RK 2: 63025 . han vände thz opta til ok fra Fr 921 . " for werk som skiwter til oc fran j hwffwdit " LB 7: 332 . ","2) borta. danske män kunde ey longth fraan wara RK 3: 205 . Di 36 . - Jfr här-, i-, thädhan-, thär-, up-, utan-fran."],"e":["fraan RK 3: 205 ; SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). fron SD NS 1: 609 (1407-10); BSH 4: 292 ( 1501) , 5: 34 (1505), 65 (1505). frän L. fra. fraa. frä L.),","fran for","fra fore )"]},{"a":"fran","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. med dat., som dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes mot ack. 2) för att uttrycka skiljande, avhållande, befriande. förlust. o. d.: från . . . at skulda myn her bispen sva lenga blifva i syn bedröfvelsa oc fra syn biskopsstol Hist Handl VIII 1: 20 (1464). debet 6 pund smör; vacat; thet är fra clostreno VKJ 276 ( 1466) . dömpdes jngewal . . . til swerdh . . . ath thet ther til kom fran repet, som hans forskullan wart, huilket som skedde for wor keresta nade frves bön STb 3: 419 ( 1499) . ","6) för att beteckna avstånd: från. war han aatspordher hurw langht oc wijt, som fiskerij oc notadrätenär liggia wt fran öne SD NS 3: 198 ( 1416) . " jtem v öre for hö oc korn them som fran oss lagho vti enom adher by " Skotteb 344 (1436, Borgm) . " antepenulitimus ma mum thridhi fraan ythersta " GU C 20 s. 26 . 7) för att uttrycka ritning: från. etth höght bärgh, obegriplika storth fran östan (ab oriente) ok j wäster Mecht 50 . twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen SJ 2: 126 ( 1488) . " ene affbrende malmtompt, ligendes wppa norre malm westan för sandbrone ffram almenningx gaten man gar til sancta clare " STb 5: 233 ( 1519) .","8) vid tidsbestämningar för att beteckna utgångspunkten; från. fran förstnne thär siälin ingöthz thik ok alt til lnw SkrtUppb 49 . 9) för att beteckna sammanhang och omedelbar följd: från, för, efter. aar fra aar thil äwerdhelika tydh SD NS 43: 417 ( 1419) . ib 573 (1420). jtem, . . . (fogden) late scriffua beskatningena beskedelica, stycche fran stycche Arnell Brask Biᴵ 16. B) adv. 1) från, bort. i äre ledoge ok feloge bade til och fraa i edhert behald igen STb 1: 397 (1482). - til äller fran. Se Sdw 2: 1221. - Jfr hvarghin-, hädhan-, i-, langt-, nidhan-, thvärs ivir-, thvärt-, thvärt ivir-, ut-, ut i -fran."],"e":["fraan GU C 20 s. 26 . ","fra SD NS 3: 417 ( 1419)","fron ATb 2: 215 ( 1483) . ","ffram STb 5: 233 (1519), "]},{"a":"fran fara","b":"vb","c":"v.","d":["bortgå, aflägsna sig. fran farande vil han hallas oc bort gangande atirkallas Bo 92 ."],"e":[]},{"a":"fran räna","b":"vb","c":"v.","d":["part. pret. med prep. " af som j nw mik seen thoman oc aff allo godho fraa räntan (privatum) " Su 243 ."],"e":["fraa- )"]},{"a":"fran skipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fran skipa","b":"vb","c":"v.","d":["afhända. med dat. thän forscrefne gardh . . . skal . . . i änge matto klostreno fran skipas SD NS 2: 93 ( 1409) . " thänna forscrefna gardh klostreno franskipa ib. ""],"e":[]},{"a":"fran slaghin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fran stiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["falla, från. " är ey swa mykit folk aather, at ty gither til jorda kommit, som fraan stielper " SD 6: 156 (1349? gammal afskr.)."],"e":["fraan stielpa )"]},{"a":"fran taka","b":"vb","c":"v.","d":["fråntaga, beröfva. med dat. ock ack. ther . . . mik hafuir fra takit wäruldinna wilia Bil 428 . " som min kärasta son, nw dödhan, wildo mik fran tagha " Su 215 . " fratagher gudh stundom sinom winom tholka nadher " ib 299 . " thz fran taker han otäkkom " LfK 93 . - part. pret. ","1) skild från, beröfvad. med dat. all waar clara ädelighet är oss frantagin MB 2: 224 . " fraa takin modherliko bryste " Su 164 . som nw franskildher oc frataghin är tässa liffsins wadelika stadga ib 344 . ","2) skild från, olik. med dat. hon är oc virago the almennelike qwinonne fran takin Lg 3: 614 ."],"e":["fra- . ","fraa- . ","fratagh . ","frantagha )"]},{"a":"fran thrängia","b":"vb","c":"v.","d":["undantränga, bortdrifva. " waro altid fraträngde aff them orsbomen oc morabomen " DD 1: 95 ( 1442, nyare afskr.) . - frånröfva. oppa thet at then landzende oss ecke skall vorde framtrengdher (för frantrengdher) BSH 5: 99 ( 1506) ."],"e":["fra- )"]},{"a":"fran vitia","b":"vb","c":"v.","d":["gå ifrån, gå bort? ey et sin wille han fra witia Al 9081 (i rimslut)."],"e":["fra- )"]},{"a":"franbyta","b":"vb","c":"v.","d":["genom byte afhända. thetta alt . . . hawm wi os ok warom arfwom laghlika franbyth ok salth SD NS 1: 307 (1403, afskr.)."],"e":[]},{"a":"francismässa","b":"nn","c":"","d":["högtid firad till minnet av den helige Franciscus, den 4 oktober. ATb 1: 7 ( 1452) , 18 (1453), 37 (1455), 72 (1457), 133 (1460). Jfr fransmässa."],"e":["fransis- ATb 1: 18 (1453, franscis- ib 37 ( 1455)"]},{"a":"frandela","b":"vb","c":"v.","d":["frånskilja, afhända. " at nokoth aff thessom forscrepno gozom . . . meth nakrom reth fran forsagdhom stadhe fran deldh vordho " SD NS 2: 213 ( 1409)."],"e":[]},{"a":"frandragha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["frandragha sik","fra- )"]},{"a":"frandriva","b":"vb","c":"v.","d":["bortdrifva, fördrifva. til at fra driffwa dieflänä af tolkit hinder LfK 276 . mz skam oc skadha frandriffwin MB 2: 294 . " thenna thins loffs krafft . . . firan driffue mik alla mina owiner " Su 346 . " allom fasa frandriffnom " ib 134 ."],"e":["fra- )"]},{"a":"frandriva","b":"vb","c":"v.","d":["bortdriva, fördriva. squalder, och orolikhet tädhan bort älthis, oc langt frdriffwis Mecht 341 . " elden sculde neefua ok fradrifwqa croppana fra paradiso J Buddws b 14. margit bonden fran dreff dedeit iij öre quit " SSkb 114 ( 1503) ."],"e":["fra- )"]},{"a":"frandödher","b":"","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"frandöia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr döia fran."],"e":[]},{"a":"frandöma","b":"vb","c":"v.","d":["fråndöma. " at thetta goodz wordhe hanum . . . affwnnet eller fradömt " SD NS 1: 99 ( 1402) ."],"e":["fra- )"]},{"a":"franeghna","b":"vb","c":"v.","d":["avhända, avyttra. " thy franeghnar jak miik, minne modher oc warom arffwm the forscriffna tompth " Svartb 407 ( 1443) ."],"e":[]},{"a":"franfal","b":"nn","c":"","d":["frånfälle, död. PK 234 . RK 1: (LRK) s. 225 ."],"e":["fra- RK 1: (LRK) s. 225), "]},{"a":"franfalla","b":"vb","c":"v.","d":["från, dö. " at nokor af thässom . . . godho mannom . . . een älla flere fra fyollo " BYH 1: 181 ( 1377) . " kunnum wi franfalla " SD 5: 566 ( 1346) . ib 563, 638 ( 1347). Jfr falla fran."],"e":["fra- SD 5: 563 ( 1346); BYH 1: 181 ( 1377)),"]},{"a":"franfalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) gå förlorad (för), frångå, undandragas. prualk her epter haffuer jntet taal til tet stenhuss . . . thy at oleff michelsson epter sin sworen breff tha är han nest epter börden ok ytermera ath tet är priuwalk medh arff fran fallit j anan slecht oc bördh STb 3: 148 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"franfärdh","b":"nn","c":"","d":["bortfärd. far han (ɔ skepparen) thädhan borth jnnan thän daghen komber, tha är han pliktogher bethala köpmanommen allan thän skadha the faa för thän fraanfördennas skwld PMSkr 80 ."],"e":["fraan- )"]},{"a":"franfärdh","b":"nn","c":"","d":["bortfärd, bortgång. " aff älskarans närwaru äldher franfärdh " Su 111 . Lg 3: 530 LfK 88 ."],"e":["fraferdh Lg 3: 530), "]},{"a":"franganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå bort. swa thoome oc kalle the til gaa, swa fafänge . . . the fraa gaa Su 293 . ","2) aflägsna sig från, affalla från. part. pret. med dat. allir min här är mik fran gangen (discessit) MB 2: 259 . nichanor war honom fran gangen ib 323 . " fiärren se han fran mik som guþi är fran gangen " Bu 520 . ib 101 . Bil 1007 . ST 128 . " rädes han vara fra gangen tronne " Bu 519 . ","3) frångå, afhändas. med dat. el. i dess ställe ack. at thetta goodz them fragar SD NS 1: 99 ( 1402) . " ib 391 ( 1404), 669 ( 1407). gozet war hänne meth vräth fran gangit " ib 568 ( 1406) . " at kalmarna stadh . . . riketh fran gangher " BSH 5: 177 ( 1507) ."],"e":["fra- . ","fragaa . fraa gaa),"]},{"a":"franganga","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["fra- )"]},{"a":"franganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå bort. ey kan oc hans närwara franwara aff thyramlidhit är älir franganga SpV 515 . - Jfr ganga fran."],"e":[]},{"a":"franganger","b":"nn","c":"","d":["bortgång. " Su 101, 104, 108. ""],"e":["fra- Su 101, 108 . ","fraa- ib 104), "]},{"a":"frangipter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frangiva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr giva fran sik."],"e":[]},{"a":"frangivin","b":"","c":"","d":["bortgifven, afhänd. med dat. af thy at han (viljen) nu hänne fullelika framgifwin är Ber 245 ."],"e":[]},{"a":"frangöra","b":"vb","c":"v.","d":[" " . . . swa lenge . . . the thet for:de landh geldh och tienäst redelica frangöra (säkerligen fel för framgöra) " Svartb (Skokl) 295 (1422?)."],"e":[]},{"a":"franhalda","b":"vb","c":"v.","d":["undanhålla. med dat. och ack. eth laxafiske . . . som . . . diäknen hafdhe them frahaaldet i noghor aar SD NS 3: 471 ( 1419) . - Jfr halda fran."],"e":["sup . ","frahaaldet )"]},{"a":"franhindra","b":"vb","c":"v.","d":["undandraga, undanhålla. med dat. och ack. . . . klagade, at vij her j landit haffue hanom medh jngen reth sin hustrv fran hindrat STb 3: 184 (1494)."],"e":[]},{"a":"franhugga","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr hugga fran."],"e":[]},{"a":"franhäfdha","b":"vb","c":"v.","d":[" Brasks Kopieb 30 ."],"e":["-heffda )"]},{"a":"frankaman","b":"nn","c":"","d":["fransman. the som aff frankerijke ähru hathe them som ähru aff engelandh, och så hate och engilske franke män PMSkr 709 ."],"e":["franke- )"]},{"a":"franker","b":"nn","c":"","d":["Franker. " the som bygdho j thydiske thungo kalladus franker " Bil 625 . " tel pippini franca konog(x) dagh " Bu 54 . Lg 3: 277 . Jfr francha rike Bu 54 . franka rike Bil 756, 758 ."],"e":[]},{"a":"frankis man m","b":"","c":"","d":["frank, fransman. " thz är frankis manna sidher at tala mangt tha the fara soffwa " Prosadikter (Karl M) 258 ."],"e":[]},{"a":"franklanda","b":"vb","c":"v.","d":["genom klander beröva. Se Sdw 2: 1221."],"e":[]},{"a":"franlidhande","b":"nn","c":"","d":["bortgång, död. ffuniorium (fel för: functorium) ii idest transiotorium fraanlidandhe GU C 20 s. 299 ."],"e":[]},{"a":"franläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr läggia fran."],"e":[]},{"a":"franses","b":"","c":"","d":[" , se franzeis, franzesare."],"e":["fransesare"]},{"a":"fransighia","b":"vb","c":"v.","d":["frånsäga, afhända. ath oss ok allom warom ärffuinghom schal fraansiges all makth ok räth tiil the fornemde godz SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"e":["fraan- )"]},{"a":"fransighia","b":"vb","c":"v.","d":["frånsäga, fråndöma, avhända. Arfstv 37 ( 1461) . " then ärffue deel l. . . är her thure fraa sakt ib. 51 (1461). - Jfr sighia fran. ""],"e":["fra- )"]},{"a":"fransitin","b":"","c":"","d":["som icke bebos, som saknar innehafvare el. brukare. jach haffuer pa edre vegne tilsagt oleff andersson en gammel konungx gardh nyderrotin som en gammel änckie hade och nw fransäden är FM 182 ( 1504) ."],"e":["fransäden )"]},{"a":"franskar","b":"nn","c":"","d":[" Fransmän. kallado franska (näml.) staden) r(em) Bil 758 . Jfr franzeskar."],"e":[]},{"a":"franskilia","b":"vb","c":"v.","d":["frånskilja, afskilja, afhända. " silff päninga hwilka thu . . . franskilde (separaveras) " MB 2: 124 . " hulkit iak afhändirmik oc ganzlika fraskil " SD NS 1: 227 ( 1403) . - vanl. part. pret. frånskild, afskild, skild. allo til skildo engo franskildo som thy gozeno hawer aff alder til hörth FH 3: 53 ( 1445) . - med dat, (el. i dess ställe ack.). henne är alt ilt fra skilt Al 7225 . " franskildher androm cineis " MB 2: 79 . " lath michas göra synom gudhi eth litit hws, androm hwsom franskildhno (för -skilt? ædiculam quoque in ea (ɔ: domo michæ) separavit) ib 124. ffranskild minne likamlike närwaru " Bir 4: 71 . alla wärldzlika hiälp oc hugnadh fran skildher Su 195 . fraaskildhe (abstrtacti) wärdzlikoml thingom ib 111 . ib 167, 217, 340, 344 . - med prep. af (ut af). Al 7144 . the äru fran skilde aff kirkionna endräkt Su 317 . huat hälzst aff tässe skodhan är nakraleedis fraa skild ib 258. vara franskildir wt af allom kötlicom thingom Bir 4: 124 . - med prep. ur. fran skelde w alla städher LfK 19 . - med prep. vidh. dragh thz (ɔ: mit hiärta) . . . franskilt vidh allan kötlikin kärlek Bir 4: 126 . "],"e":["fra- . ","fraa- . -skelia: -skelde LfK 19 ),","franskilia sik , frånskilja sig, skilja sig, söndra sig. med dat. at j edher ey fran skilen gudhi MB 2: 59 . - med prep. fran. ffran hwilkom the skulu sik . . . franskilia (separare) Bir 4: 67 . - refl. franskilias, skiljas från. med dat. franskildis pawen siälenne Lg 662 . - med prep. af. til thäs thän franskiles aff tik som smittadher är j tässe syndenne MB 2: 18 ."]},{"a":"franskilia","b":"","c":"","d":[],"e":["fra- )","franskilia sik , skilja sig, draga sig undan. med prep. af. älskande siäla som sik fran skildo aff allom wärldzlikom lustilsom Mecht 185 . refl. ","franskilias , skiljas från. at the ey skullo fraskilias mik Hel män 191 ."]},{"a":"franskynda","b":"","c":"","d":[" , v. exocupo pas p c idest expedire franskynda (säkerligen fel för framskynda) GU C 20 s. 241 ."],"e":[]},{"a":"fransmässa","b":"nn","c":"","d":[" = francismässa. Atb 2: 337 (1488). ib 3: 181 ( 1506) . "],"e":["frandz- )"]},{"a":"franstanda","b":"vb","c":"v.","d":["stå på avstånd från ngt. disto as re ath skilliaa fraan sthaa margha stadz staa ok ather wendha GU C 20 s. l95."],"e":["fraan sthaa )"]},{"a":"franstiäla","b":"vb","c":"v.","d":["stjäla från (ngn), bortstjäla. Se Sdw 2: 1291. . . . vidherkendes, ath han haffde arffuit olsson ratman franstolith j (1) stycke koppar STb 2: 192 (1487). ib 3: 325 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"frantaka","b":"vb","c":"v.","d":["frångtaga, beröva. med dat. coh ack. en hage som forsriffne laurens hadde hanom fra taghet med wald och welle. Uppl Lagmansdomb 71 (1493). - Jfr taka fran."],"e":["frataga )"]},{"a":"franthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["fråntaga, avhända. Se Sdw 2: 1221. . . . will mina ägo the litla iak ather haffuer fornempda mino torpte (fel för torpe) . . . swiklige affheffde oc frantrengia Brasks Kopieb 29 ."],"e":[]},{"a":"franvara","b":"nn","c":"","d":["frånvara. " gladha göri mik thin näruara. hulka som swa dröfdhe thin fran uara " Bo 222 . " i hans fran uaru " ib 94 . Lg 219 . Su 97 . " i edhers herredömes fraware som nerware " BSH 5: 69 ( 1505) . i [edert her] edömes narwara och franwara ib 318 ( 1508) ."],"e":["fra- )"]},{"a":"franvara","b":"vb","c":"v.","d":[" . swa well frawarande som närwarande BSH 3: 160 ( 1465) ."],"e":["fra- )"]},{"a":"franvara","b":"vb","c":"v.","d":["vara borta från, vara skild från. Se Sdw 2: 1221. ey kan ok hans närwara franwara aff thy som framlidhit är älir franganga SpV 515 . - part. pres. frånvarande. . . . at en quinna . . . solde iusse niclisson trdhedelene aff karkosby i synom samärffuigiom frawarandis oc owitandis SD NS 3: 376 (1418, avskr.) ."],"e":["fra- )"]},{"a":"franvara","b":"nn","c":"","d":["frånvaro. the byghning, han ther byghd haffe i karls frawaru FMu 1: 382 (1381). lasse hansson . . . giorde her anders suensson borgamestere och oleff scriffuere fulmectoghe . . . ath pa thala pa hans vegna j hans fraware STb 3: 452 ( 1499) ."],"e":["fra- . ","frä- Svartb. 416 (1445)"]},{"a":"franvaran","b":"nn","c":"","d":[" = franvara. imyn franwaren BSH 5: 145 ( 1507) . i iders fraavaren ibl 208 (1507)."],"e":["franwaren . ","fraavaren )"]},{"a":"franvarilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. = franvara. PM 39 . Su 101, 109, om thu nokot sin haffuer fullelika rönth oc pröuath minna närwarilses godhet oc mine fravarilses bristilse oc ofruktsamlikhet ib 107. i her stens frawarelse FM 298 ( 1506) . i myn fronwarilsse ib 353 (1507?). i myn frawerelse BSH 5: 194 ( 1507?) . " i myune franwarelse " ib 195 ."],"e":["fravarilse . ","fronwarilsse . ","franwarelse . ","frawarelse )"]},{"a":"franvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["1) avtaga, minskas, gå tillbaka. Se Sdw 2: 1221. jak sigher mz sanno, at honom som hälaghir är owir alla hälgha, aff waro loff han enkte tilwäxas, ey hällir aff ware tysto fran wäxa (decrescere) SpV 560 . 2) antaga i storlek li jämförelse med (ngt)? . . . at siälin wägxir, sik öffwandis j andhelikom ok äwinnelikom thingom nä nar hänne wansmakr tholikit ärffwodhe, tha framwäxir hon hamfuin SpV 34 ."],"e":["-växa )"]},{"a":"franvaxter","b":"nn","c":"","d":[" SpV 59 ."],"e":["-växter )"]},{"a":"franvisa","b":"vb","c":"v.","d":["bortvisa, utvisa, bortköra. samma dach lusscj beerkwten fran wystes aff by fore per calmarna skulldh, som hon medh bolede STb 3: 400 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"franvita","b":"vb","c":"v.","d":["vetta från, vra vänd el. riktad från (ngt). then fierde sidan (av ugnen) som från weter PMSkr 620 ."],"e":["veta- )"]},{"a":"franvända","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortvända, vända åt annat håll. huilken . . . aldrigh sin öghon aff tik framwänder Su 115 . " hwar som frawändher sin öron at han skulil ey höra gudz lagh " LfK 63 . är ängla natwr andelik oc swa eenfald, at ä hwart hon wänder, tha wänder hon sik swa eenfaldelika fast, at hon wardher aldre thädhan frawänd sidhan MB 1: 49 . ","2) skilja (från), aflägsna. alla synder frawända mannin fra gudhi MB 1: 470 . ","3) afvända, vända (någons) håg el. hjärta, förmå till affall. suaraþe sik þät haua giort som rättan cristen man ok eigh fra vändan tel nokra villo Bu 421 . " at han aldre ma wardha frawänder aff sinne astundan til säligheet " MB 1: 91 . - med dat. och ack. symon magnus hafdhe frawänt sancto petro alt antiochie folk Bil 355 . " een prouaster franuändir gudhi " ib 867 . Su 424 . " seandis nichanorem sigh frawändan " MB 2: 323 . tha wordho manghe . . . aff jwdhomen fran wändhe theras willo Lg 3: 440 . - abs. part. pret. bortvänd från Gud och det rätta, förvänd i sinnet. hör nw huru franvände (aversi) the ära Bir 2: 76 . " ib 3: 369, 387. them hon fan stranga oc franwändna (för franwända) " Lg 3: 505 . ","4) bringa utom sig el. ur fattningen, förvirra. drykkinskaper . . . fra wände (alienat) swa hwghin och binder at mannin wet ey sik siälfwan Ber 87 . "],"e":["fra- )","franvända sik , vända sig bort från. med dat. om thu fra wändher tik honom LfK 107 . - refl. franvändas, vända sig bort från, afvändas från. med dat. gudz vredhe franwändis (aversus est) israels folke MB 2: 20 . - Jfr i fran vända."]},{"a":"franvända","b":"vb","c":"v.","d":["3) part. pret. bortvänd från Gud och dett rätta, förvänd. än genwärdogha ällir franwända, akthin giorhe them fawidzskor (perversa intentio fatuos fecit) SprV 266. "],"e":["franvända sik . Se Sdw 2: 1221."]},{"a":"franvända","b":"nn","c":"","d":["bortvändande, avlägsnande. thin eghin ondzska skal awitha tik, ok thin franwändha skal skräma tik MP 5: 200 ."],"e":[]},{"a":"franvända","b":"nn","c":"","d":["bortvändande, aflägsnande. " thin frauända fran gudhi oc rätte tro til troldom " MP 1: 146 ."],"e":["frauända )"]},{"a":"franvändilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? bortvändande. SpV 259 . affwändilsen ällir franwändilsen aff indra sannindinna liws är alla mankönsins wanskelikhetinna fulkompnande saak ib. 413. thär om bidher iak tik, at thinna franwändilsa (aversionis) hardhet wardhir andhrom swa som lotz hustru til äpriliknilse ib 441 ."],"e":[]},{"a":"franvändisle","b":"nn","c":"","d":[" ? bortvändande. franwendilse i fraa syndene Lg 3: 71 ."],"e":[]},{"a":"franvänkia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. bortvinka? bortvisa? mith hiärta skal rätferdughet tenkia ok alla falskhet fraa wenkia (labia mea detestabuntur impium) MD (S) 211 ."],"e":["fraa wenkia )"]},{"a":"franvänkia","b":"vb","c":"v.","d":[" Artikeln Sdw. 1: 332 utgår; jfr E. Noreen, Meijebergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 4 f."],"e":[]},{"a":"franz","b":"nn","c":"","d":["2) Franska. ena book man kallar swa a franz Iv 4322 ."],"e":["frans Bu 172), "]},{"a":"franzeis","b":"nn","c":"","d":["Fransman. " the som bygdho j valsko thungo kalladus franzcesa " Bil 625 . " för gik . . . franzesa vald ofwer romara rike " ib 758 . tappado fransesa römska rike ib 759 . " marghin stoltan franzeis " Fr 1229 ."],"e":["franzces . ","franses . ","franzoos Fr (Cod. B) 1229 . -ar),"]},{"a":"franzesare","b":"nn","c":"","d":[" = franzeis. fransesara kalla han (staden) rem Lg 758 ."],"e":["fransesare )"]},{"a":"franzeskar","b":"nn","c":"","d":[" Fransmän. gamul sidwänia romara ok franzeska KS 71 (174, 77) . Jfr franskar."],"e":[]},{"a":"franzesker","b":"av","c":"adj.","d":["fransk. " al mith fsta godz . . . talande for xx angilska nobla, fem ok trätighij fräncenskä cronor j gull ok fämitighij mark swenska j räfflist mynt " Svartb 332 ( 1431) ."],"e":["fräncenskä Svartb 332 ( 1431) ),"]},{"a":"franzos","b":"nn","c":"","d":[" HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"e":["fransoos )"]},{"a":"frar","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr morghonfrar."],"e":[]},{"a":"frar","b":"av","c":"adj.","d":["karsk, vaken. " standin wp j responsoriis oc versomen . . . at the maghin thäs qwämmelikaren oc fraare wara " Bir 5: 61. Jfr arfra."],"e":["fraare ) , "]},{"a":"frasa","b":"vb","c":"v.","d":["fräsa, brusa, knastra, spraka. frasar vathnith j starandenne tha som lwgn wädher är, thet merker storan storm PMSkr 294 . wm the (ɔ alosbitarna) göra aff sigh j kättilenom eth lywdh frassandis ib 536 ."],"e":[]},{"a":"frazan","b":"nn","c":"","d":["fråssande, fråsseri. " jngluuies uiei f generis fatzan " GU C 20 (hand 2) s. 28."],"e":["fratzan )"]},{"a":"frazan","b":"nn","c":"","d":["fråssande, fråsseri. " han väfs j frazzan (comessationibus) " MP 1: 263 . for ouir matto frazan ib 267 . " tämplet var fult mz skörhet oc kräsliga fratzan " MB 2: 295 ."],"e":["fratzan . ","frazzan )"]},{"a":"frazare","b":"nn","c":"","d":["fråssare. " mz drinkarom oc frazarom " Bir 2: 168 . MP 8, 19, 53, 81, 190 . GO 132 . Su 16, 126, 370, 460 ."],"e":["frazsare GO 132 . ","fradzare: -in MP 1: 8 ; ","-a ib 19, 53, 190 . ","fratzsare: -en Su 370 . ","fradzsare: -ana Su 16 ), "]},{"a":"frazare","b":"nn","c":"","d":["fråssare. " buccellarius skämdagester ok fraazare " GU C 20 s. 62 . comedo ni p c fraasare ib s. 126 ."],"e":["fraasare . ","fraazare )"]},{"a":"frazirska","b":"nn","c":"","d":["fråsserska. Lg 3: 401 ."],"e":["frassirska )"]},{"a":"freadagher","b":"nn","c":"","d":["fredag. " fredhadghin näst äffter tiughunda dagh iula " RP 2: 32 ( 1384) . SD NS 3: 451 ( 1419) . SvKyrkor 292. i ären xii apostoli och xii äre fregedaga i arena hwilka fregedaga hwar cristin människa skulle gärna fastha vidh vatn och brödh til quildz ib. præcipue autefm feria sexta, a quo et dies illa erorum vulgari vocata frighdagher Scr. rer. svec. II, 1: 6. SvKyrkobr 289 . Stock Skb 303 (1524, Skip) . HSH 14: 63 (Brask. om en langan fredaghMecht 206. - Jfr imberg-, langa-fredaghaer. "],"e":["fredhagadhin RP 2: 32 ( 1384)","fredgedagher SvKyrkobr 292, p. -daga ib, -daghen STock Skb 303 (1524, Skip), ffregedagen HSH 14: 63 (Brask). pl. friedagha SvKyrkobr 289 . ","frighdagher Scr. rer. svec. II, 1: 6. fräidaghin SD NS 3: 451 ( 1419) ), ","freadags almosa","frigdax- )","*freadags aptan","ffredax- )"]},{"a":"fredagher","b":"nn","c":"","d":["fredag. " vm freadaghin " KL 269 . " siwnda dagh kalladho hedhne romara diem veneris oc ware forfädher fredagh aff frig drötning oldhins kono " MB 1: 68 . ib 69 . Bil 281 . SD 6: 156 (1346? gammal afskr.), 157. KL 335 . Bo 220 . Bir 2: 334, 3: 304, 4: 15 . VKR III, 62. RK 2: 2702 . Lg 3: 522 . " i freydagx droge the alle til skeps " BSH 5: 462 ( 1511) . i fregedax nath ib 225 ( 1507) . " þät sannaþes hänne fredaghen langa (långfredagen) " Bu 73 . - ss namn. SD 4: 505 ( 1336) . - Jfr langa-, matskuts-fredagher samt frigedagher. "],"e":["-daghin KL 269 ; Bo 220 ; MB 1: 69 ; VKR III . ","freodagher: -daghin SD NS 2: 172 ( 1409) . ","fredagher . ","freedagher : daghin Bir 4: 15 . freydager. ","fregedager: -dagen SD 6: 156 (1349? gammal afskr.), 157; -dax BSH 5: 462 ( 1511) . ","fräghedagher: -daghin SD NS 1: 136 ( 1402) . ","friadagher: -dagh SD 4: 505 ( 1336) . ","friedagher: -dagh Lg 3: 522 . ","fridagher: -dagh BSH 5: 435 ( 1511) ), ","freadags almosa","fredagx- )","freadags nat","fredax- )"]},{"a":"frest","b":"","c":"","d":[" , se frälst."],"e":[]},{"a":"fresta","b":"vb","c":"v.","d":["1) pröfva, försöka, göra försök med. helena wilde wiis wardha hwilkit korssit wars herra ware oc lät fresta them olikasto först Bil 87 . " lot alexander thetta fresta " Al 3224 . " ther war tha frestath marght got sw[ärdh] " ib 3325 . " the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta " RK 1: 137 . ib 2: 9264 . " frestar eeth tekn " MB 2: 88 . fresta huath han thik hiälpa ma Fl 1225 . " fresta hwru isen är tröst " Al 2200 . " han wil fresta oml thz ma dogha ib 9166. frestado om bredan beet " RK 1: 3093 . KL 240 . Bil 274 . " lot han aff drosten fräste (d. v. s. fråga drotsen) om han wilde honum ffaa the slot han haffde aff riket taa " RK 2: 5681 . " at man medh daghtingan freste " ib 4683 . " mz swärdh ok spiwt monde thz frästas " Al 5094 . - försöka, inlåta sig i, gripa sig an med. med ack. frestar (attempat) han omöghelik thing Su 17 . " örlögh mz mik frästa " Al 4826 . " ther flere äwintyr frjstä " Fr 8 . - försöka, bjuda till. med inf. jak frestadhe en thwem ok threm sinnum jnganga Bil 455 . - abs. til gak thy ok fresta (conare) Bir 1: 275. ","2) pröfva, sätta på prof, försöka. med gen. guþ frestar þin (probaris) ok svikar þik eigh Bu 489 . - med ack. mz blosot oc pestilencia han (Gud) them freste (hemsökte, ansatte) RK 2: 9306 . - (af misstroende) pröfva, försöka (någons andliga beskaffenhetel. egenskaper). thu . . . frestade (tentasi) them som sighia sik vara apostolos oc ey ära, oc thu fan them lyughara MB 2: 335 . - försöka, fresta. man skal ey fresta gudh MP 2: 56 . " israels sönir frestadho gudh " MB 1: 325 . ","3) fresta, locka, söka förleda. med ack. nar diäfwllin frästar thik Bir1: 213. hon frestadhe han . . .til fulan last ok ledhan lusta Bil 353 . MB 1: 136, 137, 138 . Ber 180, 181, 182 . frästande han af världz äro oc manna lofui MP 2: 56 . frest adhe han (ɔ: diafwllin) varn herra af gula som är oskälihet i mat oc dryk Bo 48 . ib 49 . MP 2: 55, 57 . - abs. lede christum tel ökna at fasta ok fresta Bu 206 . ","4) pröfva, röna, erfara, göra erfarenhet af, lära känna. j faan thz väl bradhelica fresta RK 2: 3902 . ib 5745 . " min wilia faar iak ey tha fresta (lära känna det som jag vill) " Al 9088 . "],"e":["frästa . ","fresta sik , pröfva sina krafter. rid !SYNS_DÅLIGT? en annar stadz oc fresta tik Di 17 . jak will . . . fresta mik wid didrik konung ib 58 . fresta til, försöka. han frestadhe til mz alla lista Al 5459 . Jfr tilfresta. ","fresta vidher , försöka, bjuda till. med inf. frestadho iudha widh at byggia op i gen ierusalem MB 1: 21 . ib 295 . - abs. Bo 240 . - Jfr vidherfresta. "]},{"a":"fresta","b":"vb","c":"v.","d":["1) pröva, försöka, göra försök. thär som saltha watn adhror skwla finnas j jordenna är ofrwktsam jord oc jnthe wäxtter . . . thär graffwes oc frestis j swärike PMSkr 296 . - försöka, bjuda till. med inf. min munde freestar oc ärfuodhar at lofua thik SBöner 368 (början av 1500-t).). 3) fresta, locka, söka förleda. med ack. j huario fan han empne eller tilgongh thöm at freesta SvKyrkor 141. "],"e":["freesta )"]},{"a":"frestan","b":"nn","c":"","d":["2) frestelse, försök att förleda ngn. haffde the ey samtykt j deifulsens freestan, ginstan hafdhe the stadfestet vorde SvKyrkobr 139 . - Jfr vidherfrestan."],"e":["freestan )"]},{"a":"frestan","b":"nn","c":"","d":["försök. " the sta j minne thiänist ena stunda . . . for vtrönilse ok frestan skuld " Bir 1: 45 . "],"e":[]},{"a":"frestare","b":"nn","c":"","d":["frestare. " frestarin som är diäfwllin " Bo 48 . MP 2: 55 ."],"e":[]},{"a":"frestilsa","b":"nn","c":"","d":["frestelse . . . at wj mughom mz wars herra jhesu christi hielpp gita forwnnit alla onda frestilssor MP 3: 98 . "],"e":["-or ) , ","*frestilso time , "]},{"a":"frestilse","b":"nn","c":"","d":["3) frestelse. oc laat os äi ledhäs i frestelse SvB 3 (1300-talet, senare hälften). SvP 159. - Jfr pafrestilse. "],"e":["-else . ","fröstilsom SkrtUppb 424 ),","*frestilsa time , "]},{"a":"frestilse","b":"nn","c":"","d":["1) prof. " thz (svärdet) war i stora frästelse " Di 86 . ","2) försökande, frestande. sidhan kallas then stadhen frestilse, thy at israels sönir frestadho gudh MB 1: 325 .","3) frestelse. " gafs widh ängin frestilse " Bil 620 . the varado han widh mangh frestilse Pa 21 . " til hiälpa for hwario frestilse " ib. " sighia ney gen all frestilse " MB 1: 138 . " stark var thässin frestilsin ok alt ofhardh " Bo 123 . Bil 711, 783 . Pa 15 . KL 188, 206, 207, 239 . MP 1: 19, 229, 230, 2: 55, 56, 57 . Bo 48, 94, 107 . Gr 318 . Bir 1: 188, 371, 2: 88, 119 . Ber 180, 181, 182, 183 . Jfr diäfla-, synda-frestilse. "],"e":["frästilse KL 239 ; MP 1: 19, 230 ; Gers Frest Inl. frästelse. dat. pl. frestilsom för frestilsom MP 1: 229), ","frestilsa vapn","frestilse- )"]},{"a":"frestin","b":"av","c":"adj.","d":["hafvande lust att försöka, viljande försöka. frestin at finna nokot aff sins barns benum Bil 362 ."],"e":[]},{"a":"frestmark","b":"","c":"","d":[" , se frästmark."],"e":[]},{"a":"frestning","b":"nn","c":"","d":["1 försökande, försök att sätta på prof, frestande. thu far mz frestningum oc heggoma Bil 349 . ","2) frestelse. " fräls af frestnigom " Bu 135 . thola frestningMB 1: 136. Bu 206 . MB 1: 138, 233 . " widh tholika frestninga räddis mange " Bil 402 ."],"e":["frestnig: -igom Bu 135, 206 . ","-ar ) , "]},{"a":"frestning","b":"nn","c":"","d":["1) försök, prov. " han kändis thz han henne thz giort haffdhe pa frestning Sv Kyrkobr 39. ""],"e":[]},{"a":"fria","b":"vb","c":"v.","d":["1) befria, frälsa. " napliga kwnne tha agamenon oc menelaus frij drotning helen " Troj 266 . 3) befria från juridiska förbindelser, överlämna med full äganderätt. tha hafwer iak han takit ki minna frw drötningena ok rikizsins thiänist swa at han skal ok ma sit godz fryia ok frälsa meth sinne thiänist meth hästa ok wapn SvSkr 1: 19 ( 1930) . SD NS 3: 89 ( 1415) . STb 1: 12 (1475). - skaffa (ngn) full äganderätt till. Se Sdw 2: 1221. ok til binder jak mik . . . at fri for:da birghe thuresson ok hans arwa thet for:da gotz SD NS 3: 207 ( 1417) . there fadher . . . köpte alasiokj for halff tredie hundradhe maevher peningha, som köpensbreff wthuisa, ok ther fore lösthe ok frdde for:de biscop magnus synom brodher j pargasa sokn först j kurilax x stgenger kringhom allan byin j aker Svart 370 (1439). ib 371 ( 1439) . ATb 1: l298 (1468).","4) skydda, värna, försvara. " at ingen dyrfwes til at forhegna, forswara heller fria andra främenda oc wtlendzska manna oc gest gootz fore sith egith Priv f Sv st 136 (1457). wil tw mith skip frj oc wä!SYNS_DÅLIGT? fram til then stadhen " PMSkr 25 . ib 26 . - Jfr fridha."],"e":["fri . ","frii . ","frigia ATb 1: 298 ( 1468)","fredde Svartb 379 ( 1439) ), "]},{"a":"fria","b":"vb","c":"v.","d":["1) fria, befria, frälsa. wiliom wi . . . jeppa . . . aff the feygdh friia BSH 1: 195 ( 1387) . friade oss aff allo ondho MB 2: 196 . ib 242 . " frias oc frälsas aff allo ondo " Su 325 . ","2) inlösa (pantsatt egendom). wilde fornempde andris wikhoff fria sin gardh, tha sculde han lösan for trätighi (30) marker inna solsäter SJ 137 ( 1445) . ","3) befria från juridiska förbindelser, öfverlemna med full egandrätt. at . . . jak kunne hanom thet äkke fri for hwariom manne SD NS 1: 200 ( 1402) . " kunde ey firä ok eghnä for:da herrä beynte niclisson thet godz i hulterstadha, som han honom salt hafde " ib 534 ( 1406) . " ware thet swa ath tässo fornämpda godzen i nokra handa maatha forhindrat wordo älla meth nokrom rät affginge, tha binder iak mik ok mina arfua honom swa got godz i gen faa til then dagh iak honom tässom fornämpda godzen friath gither " ib 31 ( 1401) . förra . . . än han haffde friat domkirkionne eeth godz ib 644 (1407, gammal afskr.). swa länge at han friar sancte henric thet forsagda . . . godz ib. ib2: 366 ( 1411), 401 ( 1411). ath fri ok hembla ok orgrant göra thet fornempdä goz ib 1: 314 ( 1404) . ib 334 ( 1404) o. s. v. - Jfr undfria. "],"e":["friia . ","fri . ","fria sik , fria sig, frälsa sig. haffde han näffst them, tha haffde han friat sik LfK 147 ."]},{"a":"fria","b":"vb","c":"v.","d":["begära till äkta, fria till. the sköna vienna ffryya MD 446 . oppa thäntidhen skulle hwar friia oc fästa sina eghna släkt Lg 3: 663 ."],"e":["friia . ","ffryya )"]},{"a":"fribonde","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fribonda gods","frijbonde- )"]},{"a":"friborin","b":"av","c":"adj.","d":["eg. friboren, född af fria föräldrar; af frälseslägt, af adlig börd, adlig. riddare oc andre friborne män VAH 24: 323 ( 1454) . " ath alle friborne men skole vt vid therass frälsse " BSH 4: 198 ( 1495) . samen kalle rikesins radh oc fribornemen alle RK 2: 2959 . " en frijboren man slogh en borghare i häll " ib 3: 2830 . " the friborne wille haffua riddare slag " ib (sista forts.) 5101 . ib 1: (LRK) s. 221, 2: 868, 5387, 9493, 3: 2833. MD 449 . Di 286 . MB 2: 218 . Lg 219, 291, 3: 695, 712 . friborne oc frälsismen FM 53 ( 1457) . " riddare friborne oc frälssesmän " BtRK 150 (1442, orig.) . klärka, frijborne män och frälsismän ib 138 ( 1439) . " medh flere gode friborne oc frelses men " BSH 4: 111 ( 1486) . friborna frelssemen bönder och landbo ib 3: 46 ( 1452) . alle friborne frelsemen som i the len bo ib. " riddere friborne frälsemen köpstadzmen " ib 284 ( 1470) . clercherij, friiborne, frelsemen, köpstadzmen ib 5: 33 ( 1505) . menige klercherie, friborne frelssismen, köpstadzmen ib 76 (1506). alle klärkie friborna men oc meneghe almogha ib 3: 294 ( 1470) . " är han ridder, eller ridhermans man, knape, frijboren man eller swen " ib 5: 625 ( 1520) . " fribornom oc skatthabondom " FH 2: 123 ( 1440) . skal ther tha komma alle lagmen oc hwar there skal haffue med sig VI friborne men oc VI odil bönder aff huar lagsagu HSH 18: 90 ( 1497) . " nagra aff the gode infödde frijborne men som han ther wid handene haffuer på slottit " ib 70 ( 1497) . " vi . . . helse eder welbwrduge men eric tweson . . . mickel nielson med flere gode friborne men som nw äre pa stok(holms) slot hoss welbyrdug man war höffwidz man her sten stwre " ib 71 ( 1497) . - ss titel i förening med ett namn. medh hedharlikom oc fribornom (nobili) manne herra matisse halztakani, domproste i västirars SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). friborn man bengt hammar SJ 172 ( 1448) . - Jfr välborin."],"e":["frii- . ","frij- . ","friborn . ","friburen MD 499 ; ","-burna Di 286 ),"]},{"a":"friborin","b":"","c":"","d":["eg. friboren, född av fri föräldrar; av frälsesläkt, av adlig börd, adlig. " friboren man her stens stwris thienere niels barwn HLG 1: 130 (1488). jach är swa godh dandesuen pa myne wegna, som j ären pa edera vegna oc waren j oc än fryboren etc . . . STb 3: 418 (1499). mange faana swaa wäl fribwrne. nilss helsing liiij mark HLG 3: 15 (1521). ""],"e":["frij- . ","friburen HLG 3: 15 (1521)"]},{"a":"fridha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bringa till fred, skaffa fred åt. hon lati sin nadhe skin a oss the rena signadha mö oc fridhi var siäl then tidh vi dö Vis sten 8 . " paco cas care fredha ok blidka " GU C 20 s. 397 . pascificare (fel för pacificare) fredho ok forlika ib. - refl. oc swa biwdhir thät (ɔ Jesubarnet) thik mwnnen at minnas widh tik, oc vinas oc fridhas som förra, war vret oc grält SkrtUppb 269 . 2) freda, skydda,svara. oc bindher iach mik ok mina arffwa thil lhonum the jordena fridha fore allom thöm, ther kwnno oppa tala FMu 1: 442 (1394, nyare afskr.). saa lenghä iach kan opkommä oc redhe myn skiip ock flere gode herrer ther oppä at fredhe wore köpmen oc godz genom siöen HSH 19: 149 ( 1506) . " än edhra gwdelika böner the haffwa oss fredhath oc gömpth " PMBref 302 ( 1508) . PMSkr 26 . - Jfr ofridha."],"e":["fredha )"]},{"a":"fridhborgh","b":"nn","c":"","d":["fristad. " förra än han kome til sinna fridhborgh " MB 1: 425 . ib 426 ."],"e":[]},{"a":"fridhbrutare","b":"nn","c":"","d":["fredsbrytare. BtRK 173 ( 1450) ."],"e":["-brothare )"]},{"a":"fridhbrytare","b":"nn","c":"","d":["fredsbrytare. " framdelis är thet swa daghthingat . . . at alle thee fridhbrytarä, röwarä oc ilgerningis män . . . thöm scal ängin man hwarä . . . " Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . ib."],"e":["-brutarä )"]},{"a":"fridhbrytare","b":"nn","c":"","d":["fredsbrytare. BtRK 251 (1468, orig.) ."],"e":["frijdh- )"]},{"a":"fridhbundin","b":"av","c":"adj.","d":["förbunden, i förbund. the äru . . . fridh bundhne mz israels söner MB 2: 27 ."],"e":[]},{"a":"fridhe","b":"","c":"","d":[" , se frödhe."],"e":[]},{"a":"fridher","b":"nn","c":"","d":["m 1) kärleksfullt el. vänskapligt förhållande, fred. hans fredher skal bliffua standande ä for vtan ändha MP 4: 238 . 2) fred som ingås efter föregående krig, fredstillstånd. pignoro ras aui atum are . . . fredh stadga ok fredh bindha GU C 20 s. 446 . " häller thet är örlögh äller fredher mellen riken " PMBref 333 ( 1519) . - biläggande av tvist, förlikning. bödz claus skreddare och laurens skreddare friidh them i millom STb 1: 105 ( 1477) . ib 106 ( 1477) 235 (1480), 2: 62 (1484). gudmund skinnere och per eriksson skole med kemmeneren för skinnere embethet om theris frider STb 5: 81 ( 1515) . ","6) fred, frid, trygghet, som påbjudes för vissa ställen, tider el. personer. tha taghom wy klostret oc them thera syslomen . . . vnder waara sunnerligha hegn fridh oc beskermilse Fyra handl rör Vkl 284 (1410). tha lyser ich met thette mit breff sancte erichz koningx myn och richesens freed vtoffuer eder Reuterdahl Kyrkohist III 2: 557 (b. av 1500-t.). STb 3: 26 (1492).","9) til frids, till freds. är thy troandis ath köpmannen war til fredz tinga segh eth annath skep PMSkr 22 . " ärom wij era tiill fredz om tyn konwngs haat oc hoot än om hans fred " Troj 45 . 10) frid, andlig ro och nås se Guds gåv. o ihesu christe sannir ängla fredher SvB 84 (senare hälften av 1400-talet). riiket oc oss alle til goda swa lenge gud fögde honom sin flyth (troligen fel för fryth) skicke oc bevake kunde i bätre motte HSH 17: 94 ( 1523?) . - Jfr bar-, gildis-, gilisstovu-, hem-, iula-, kloster-, konungs-, kämmenärs-, o-, värulds-fridher. "],"e":["fredher . ","friidh STb 1: 105, 106 (1477)","*fridha hus","freda hws )","*frids bandh","friidz- )","*frids daghare","fredz- )","*frids dagher","ffridz- )","*frids rum","fredz- )","frids stadhge (fridz-, fredz-. fredh- GU C 20 s. 176), ","*frids sändebudh","frez- )","*frids vis , "]},{"a":"fridhga","b":"vb","c":"v.","d":["1) lugna. " nar hughin är . . . fridhgadhir ok skildir fran värlzlico bange (pacata sæcularium tummulibus) " Bir 3: 180 . ","2) freda, försvara. fridgä syön for honum HSH 19: 158 ( 1506) . - Jfr friþa."],"e":[]},{"a":"fridhga","b":"vb","c":"v.","d":["3) sluta förbund. for thy at fingranna samanfögilse . . . sik omfämpnande, ok frihdgande (federans) bindha saman hustruna ok bondan. SpV 346 ."],"e":[]},{"a":"fridhgan","b":"nn","c":"","d":["förbund. " snödh ok alzstingis illalwktandis, ok rädhelikin är bryllöpenna wilkor, ällir nathur ok fridhgan, hwilkin andhra personan nödhdreff in i järnin, andra liffwandis j graffwena " SpV 317 . oppa thz han (ɔ kung Strato) y skulle wara persis sinom fiondom til atlöghe . . . hwilkra fridhgan (fedus) mz egipti sälskap han glömt haffdhe ib 332 ."],"e":[]},{"a":"fridhgiärn","b":"av","c":"adj.","d":["begärlig efter fred, fredsälskande. Bil 381 ."],"e":[]},{"a":"fridhgörare","b":"nn","c":"","d":["fredstiftare. " är fridhsamber och fridhgörare " Ber 66 . " christus som fridgörare oc midlare är mällan gudh ok mankönit " MP 1: 30 ."],"e":[]},{"a":"fridhkalladher","b":"","c":"","d":[" L.","2) fredad, fridlyst. " item ville vi ok, at then gillestughu i stocholm, som mene köpmannen effter gamble sidvänie til öker, skal varfa sva fridkalladh, at hva annan ther slar pust eller kinhäst, skal böta xl mark " UrkShist 1: 13 ( 1456) ."],"e":[]},{"a":"fridhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fredligt, i fred, fridsamt, lugnt. styrdhe fridhlica gudz kirkio Gr 325 . " iak halder annan wägh fridhelik " Al 4838 . " liff i späkt ok lätlynde fridhlika mz allom " Ber 263 . Bir 3: l401. RK 2: 8170 . MB 2: 152, 156, 204, 233, 270, 271, 333 .","2) vänligt. " helsande han fridhelica " KL 400 . MB 2: 394 .","3) tryggt, säkert. " them mz thinom wälsignadha son fridelika (fideliter) forlikar " Su 306 ."],"e":["fridhelica KL 400 ; Bir 3: 401 . ","fridelika . ","fridhelik Al 4838 (i rimslut). fridligha MB 2: 156 . ","fridhliga ib 152 . ","fridliga RK 2: 8170 ; MB 2: 204, 233, 270, 323 . ","fridhlegha ib 271), "]},{"a":"fridhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fredligt, i fred. ok är mangom godhom mannom witherlikit ath her ö[d]uidh besath fridelika ok oqualder for:da gardh ok gotz Svartb 333 ( 1431) ."],"e":["fride- )"]},{"a":"fridhliker","b":"av","c":"adj.","d":[" "","1) fredlig, fridsam. " iak komber spakker ok fridhelik " Al 5758 . " godhe men oc fredleke " LB 3: 187 . " han talade til them fridelikin ordh (verba pacifica) " MB 2: 220 . ib 264 . " mz fridligom ordhom " ib 256 . i fridhlike endräkt LfK 133 . her . . .stander alldelis vel til, alth fredeligit och endrechteligit BSH 5: 50 ( 1505) . " sua at thet bliffue frideligit med töm j danmarc " FH 1: 169 ( 1496) . ","2) tryggad, oqvald. " fornemda prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna medh allo fridelike oc rolike äghelikhet " SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). - Jfr ofridhliker."],"e":["fridlig . ","fridhelik Al 5758 . ","frideliker: -likom MB 2: 249 . " freidelikin (n. pl.) ib 220, 264. frideligin. fredleker. fredeligin), "]},{"a":"fridhlikhet","b":"nn","c":"","d":["fridsamhet. Mecht 356 . " huat min fridhelighet giordhe, oc bödh wm triani siäl ib. ""],"e":["freidhelighet . ","fridhelikhet )"]},{"a":"fridhlikhet","b":"nn","c":"","d":["fridsmahet. MP 2: 275 ."],"e":["fridhelikhet )"]},{"a":"fridhlös","b":"av","c":"adj.","d":["fredlös. Jfr T. Wensström, Vet.-Soc. i Lund. Årsb. 1933, s. 51 ff-, Dens., Tjuvanad o. fornæmi, s. 263 ff. Hist Handl VIII 1: 53 (1493)."],"e":[]},{"a":"fridhsama","b":"vb","c":"v.","d":["försona. gudh fadhir fridhsamadhe vm lsins älskelika sons blodh . . . al thing MP 2: 82 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fridhsamber","b":"av","c":"adj.","d":["fridsam, fredlig, fredligt sinnad. hon är änglanna glädhi ok ära, for thy at mällan thz högxsta ok diwpasta, är hon en fridzam (pacifica) midhliska SpV 182 . ib 498 . " hälge äru fridzammi (pacifici) " ib 547 . " helghe äro the som frydhsami, ok tholamodhoghe äro " MP 5: 9 . lib 37. - Jfr ofridhsamber."],"e":["frid(h)z- SpV 182, 498, 547 . frydhMP 5: 9, 37),"]},{"a":"fridhsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fridsamt, fredligt. byggia oc boa fridhsmalika KS 66 (164, 73) .","2) vänligt. " helsin han fridhsamlica " KL 400 . MB 2: 394 ."],"e":[]},{"a":"fridhsamliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = fridhsamber. the räthvise . . . hafua spakt ok fredsamligit samuet SvKyrkob r 198."],"e":["fred- )"]},{"a":"fridhsamliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = fridhsamber. Su 280 . (fridsamlike trol. för frygdsamlike Su 344 .)"],"e":[]},{"a":"fridhsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["fridsamhet. " mäd fredsamlighet kmme wij här " Troj 6 ."],"e":["fred- )"]},{"a":"fridhsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["fridsamhet. fridsamlikhet i vmgangilsom MP 2: 71 ."],"e":[]},{"a":"fridhskaper","b":"nn","c":"","d":["förbund. " jsrael . . . haffwir offwir gangit myn fridzskap " MB 2: 18 ."],"e":[]},{"a":"fridhskaper","b":"nn","c":"","d":["förbund. " jsrael . . . haffwir offwir gangit myn fridzskap " MB 2: 18 ."],"e":[]},{"a":"fridhskillinger","b":"nn","c":"","d":["friskilling, fredskilling, avgift som vi överlåtelse av fast egendom i en stad betalas till rådet. her pa gaff fornempde hanis smith vth sin ffridskyllingh epter thy som laghin giffua SJ 2: 2 ( 1474) . ib 101, 102 (1487), 127 (1488), 135, 145, 146 (1489) ., 281, 286 (1495), 293 (1496). ther meth gaff anderswt sin fritzskillin pa gardzins wegna ib 302 (1496) . STb 5: 115 (1516), 157 (1517)."],"e":["fritz- . ","fridzskeling STb 6: 115 (1516). ib 157 ( 1517) . ffritz(s)skillen sJ 2: 281, 286 (1495). -skillin ib 293, 302 (1496) . frydz skylling SJ 2: 101 ( 1487) . ","frysskilling ib 145 ( 1489) . frytskilling 146 (1489)),"]},{"a":"fridhskillinger","b":"nn","c":"","d":["fredskilling, afgift som vid öfverlåtelse af fast egendom betalas till rådet för att erhålla säkerhet om oqvald besittning. alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar antiggia mädh köp eller skipte eller androm giälgulne wardha eller giffne eller i arff kunno falla hulkoledhisthät hända kan ther fridzskillinger aa giffs SJ 1 ( 1420) . " thär gaff pether priwalk sin fridzskilling vpa som stadzlagh vtuisa " ib 4 ( 1422) . här gaff engeleka swarte fridzskilling a äpter gamblom stadhgha ib 5 ( 1422) . " thär gaff han friskilling upa effter thy laghin vtuisa " ib 64 ( 1436) . " her vpa gaff forscrifne peder jönsson sin friitskilling som lagin vtuisa " ib 195 ( 1462) . " her vppa gaff lasse sin fritsskilling " ib 198 ( 1450) . ib 7 ( 1438) o. s. v. her gafua the fridzskollinga aa a badha sidhor som stadzlagh vtwisa ib 5 ( 1425) . " her vppa gaff fornempde hinrik blok sina fridhskillinga som laghen wisa " ib 204 ( 1451) . huilket forrörde arff vij vor kere herre och höffuitzman oplatit haffuä i radstwffuen for sitiandhä retthan och han tha strax sin friitskilling oplagde som vor stadz lag vtuiser HSH 19: 169 ( 1506) ."],"e":["fritsskillinger . ","friitskillinger . ","friskillinger )"]},{"a":"fridhsämi","b":"nn","c":"","d":["fred, förlikning. fridhsämi leta KS 82 (204, 90) ."],"e":[]},{"a":"fridhsämia","b":"nn","c":"","d":["1) fred, sämja. " til gudhz hedher ok fridhsämio manna " KS 50 (127, 54) . halda . . . fridhsämio mz sinom jamkrisnom ib 64 (159, 70) . ","2) fred, förlikning, förbund. stadz folkit j gabaon haffdo giffwit sik j fridh sämio (essent fæderati) mz israels soner MB 2: 27 . ","3) fridsamhet. " " Ber 115 ."],"e":[]},{"a":"fridhsätning","b":"nn","c":"","d":["fredsslut. anthenor som skulle fara tiill grecana oppa daktingan och fredsätning Troj 249 ."],"e":["fred- )"]},{"a":"fridhugher","b":"av","c":"adj.","d":["fredad, trygg. Se Sdw 2: 1222. Jfr ofridhugher."],"e":[]},{"a":"friggedagher","b":"","c":"","d":[" , se freadagher."],"e":[]},{"a":"friggedagher","b":"nn","c":"","d":["fredag. " kalladis tha fredaghen friggedagher äpther frigh " PK 225 . Jfr freadagher."],"e":[]},{"a":"frigipt","b":"nn","c":"","d":["vid övrlåtelse av egendom av den överlåtande avgiven försäkran om obehnrad el. klanderfri bisittningsrätt, överlåtelse med oinskränkt bsittningsrätt. STb 5: 102 ( 1516) . per staffansson . . . gaff jacob lumppe raadman aldelsi quit, firij fför alt thet honum erffuä borde effter sin broder jeppe . . . pa hulken frigifft och quitterningh jacob lumppe sin ffritzskilling oplade ib 148 ( 1517) . ib 154 ( 1517) . " wppa hulken frigefft forscriffne her larens nilssons hustrv . . . tha sin fridzskeling oplade, som stadx lag wtwise " ib 157 ( 1517) ."],"e":["-gifft . ","-gefft )"]},{"a":"frigodhvili","b":"nn","c":"","d":["fri och god vilja, välvilja, gunst. thet wy met waar friigodhuilia epter wart älskeliga radh[z] radh j swerike wnt ok forlänt haffua . . . FMu 3. 238 (1441, gammal avskr.)."],"e":[]},{"a":"frihavande","b":"","c":"","d":["oberoende, oinskränkt, fri. Arfstv 30 ( 1461) . " at hans nadh skall strax effter min dödh anamme oc faa upsale domkirkio slott stäkid friit oc umbewaradh, uthan alle gensegn i sina frihafwandes wärjo Lagerbring " Saml 2: 286 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"frihet","b":"nn","c":"","d":["L.","1) frihet, fritt stånd, el. tillstånd. friiheeth är thz betzta thing ther sökias kan all wärldin vm kring MD 391 . " kan ey fridher bliiffua ffor vtan friiheet är ther när ib. " ib 392 . " skipadhe them frihet ok frälse " Lg 3: 510 . " thera likama frihet " Bir 4: 67 . " rikesens friiheeth oss forspilla " RK 2: 5425 . ib 5050, 1: (sfgn) s. 178. MB 2: 155 . ","2) frihet, tillåtelse. " haffui frihet . . . at göra ärffuode äptir sinom wilia " Bir 5: 84 . " badh hon giffwa sigh friheet om natta thyma gaa wt til syna böner " MB 2: 166 . ","3) frihet från utskylder til kronan, skattfrihet. sithia j friheth ok frälse SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). hafua wi wnt oc gifuit honum oc hans afkomande oc rätta arwingä wppa sik oc sit gotz . . . so dana friihet oc frälse, som andre ware frälsismän i riget rättelige nyta ib NS 1: 693 ( 1407) . " aff enom frälssisman, som het mathis paualsson, huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda, meth sino opno brefue oc hängiande incighle lib 2: 139 ( 1409). hafwom wij unt . . . frijheet oc frälsse uppa the godz " FM 39 (1417, nyare afskr.). ib 73 (1481, gammal afskr.). FH 1: 188 (1498, nyare afskr.). ","4) frihet, förmånsrätt, privilegium. friiheetir oc priuilegia BSH 3: 161 ( 1465) . FH 1: 40 (1458, nyare afskr.), 41. eptir thy som theres eghin stadgan skipilse oc friihetir lydha VKR 8 . " eptir clostirsins friihetom aff konungomjn gifnom " ib 39 . ib 9 . MB 2: 251, 252 . Lg 3: 270 . RK 3: (till. om Chr. II red. B) 6363 . ","5) priviligeradt område. henne wtdraghandis aff kyrkionnas friihet Lg 3: 290 . ib 291 . - särsk. det kring en stad sig sträckande område som tillhör stadens grund och lyder under stadens jurisdiktion. ingen fremende schomagara . . . magha göra nager schogerningh jnnan stadzens fryhet SO 31 . - pl. jnnan stazsens fryhether lyggia SO 31 . ib 32 ."],"e":["fryhet . ","friihet . ","friiheet . ","-ir ) , "]},{"a":"frihet","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) frihet, tilllåtese. " o jumffru maria glädhz för thy, ath äffter thens wilia friheyt wilkor ok goodhwiliughet skall allum thinom thiänarum fulkomligha j alla myllelighast aaterlönas " SkrtUppb 374 . 3) frihet från utskylder till kronan, skatefrihet. än komme til swärike finna yffnelika nogh som brwkado aaker oc ryddo skogh oc gaffwes them friheth nokor aar pa ödhe gotzen thär skoghen staar thär mädh matte landith oc kronan wphöyas PMSkr 192 . 4) frihet, förmånsrätt, privilegium. tha skal man forhöres om therres friheter STb 1: 172 (1478). . . . j swa motta, ath han ellir hans methbrödher skulo aldre her eptir göra nogrom hindher ellir forfong vppa stadzsins friheether STb 2: 191 ( 1487) . JMPs 412. 5) område kring stad som tillhör stadens grund och lyder under dess jursdiktion. loth op tyle hampe ena tompt . . . ffriit och qwith obehindrat pa stadzsins friihetz vegna SJ 2: 226 ( 1493) . "],"e":["friheyt SkrtUppb 374 . ","friheeter STb 2: 191 (1487) ), ","*frihets bref , "]},{"a":"frihet rum","b":"nn","c":"","d":[" (öppen) samlingsplats. concilicibulum (fel för conciliabulum) p c friheeth rwm ok raada rwm GU C 20 s. 133 ."],"e":[]},{"a":"frikunnist","b":"nn","c":"","d":[" Se frir 2."],"e":["friikonsther Troj 103 ) , "]},{"a":"frilika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fritt, obehindrat. gaar friligan til honom, i äre ledoge ok feloge STb 1: 397 (1482).","3) fritt, utan hinder el. förbehåll. thu och thine eptekomanda for:na kirkios kyrkoherrar ther samastdz maghin friligan tagha edher swadana cappellanär SD NS 3: 517 (slutet av 1400-talet). maghe the frieliga görä huat helzt the viliä SvKyrkobr 234 .","5) frimodigt, dristigt, oförskräckt. män grechana gaffwo syg frilliga j land aa alla sydor mz myken makt Troj 87 . ib 129, 212 . " the grescha störtte frillega for troyaner oc formatthe them jnthe j moth sta ib 31. 8) tryggt, säkert, fullt och fast. ther ma i eder frillige eptter rätta " HSH 13: 37 ( 1524) . at han maa frillige haffue sveriges riche til at thee om swa kan skee at han nödges till ath rymme för k. dristiern ib 15: 21 (1526, avskr.) ."],"e":["frieliga . ","friligan . ","frillega . lfrilliga, -e. frylliga),"]},{"a":"frilika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fritt. " ma hwar til annars . . . farä frilika ok ohindradher " BSH 1: 132 ( 1371) . fik frilega gaa hwart han wilde Su 348 . ","2) ledigt, otvunget. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . ","3) fritt, utan hinder, utan förbehåll, helt och hållet. swa at hwar warä for andrum a badha sidhur sith frilikä nyuta skal BSH 1: 132 ( 1371) . ib 166 ( 1376) . " at han hona frilica behalda ma " SD NS 1: 552 ( 1406) . " gaff honom ther til accharon oc all the land ther om kringh at friligha ägha til äwigh tidh " MB 2: 255 . " naar wi frieliga faam j gän wart rike " ib 274 . " hon som swa frieliga ok fulleliga ouergaff alt verldzligit " Lg 3: 550 . thu som swa frilleka wnkom oc owerflögh all förgangliken tingh Su 179 . ","4) rent ut, öppet. segh them frilegha tesse lwndh RK 2: 4324 . ib 5442 . " är thet nogit eder fattes, ther iach kan vnsätthie, ther sigher riiligen till " BSH 4: 244 ( 1499) . ","5) frimodigt, dristigt, oförskräckt. the vardho sik friligha, ok toko mote thom manligha Ansg 233 . " stridhom nu manlika oc stormom frileka " ib 235 . " the gingo ther äptir frilikan til " ST 85 . " badh honom frileca tiit at fara " RK 2: 5472 . ib 6280, 6989, 3: 2313 . MB 2: 21, 291 .","6) raskt, ifrigt, oförtrutet. " man som friliga arbetar, at swetten rinder aff honum " LB 7: 300 . ","7) obekymradt, lugnt. sat frieliga oc rolika j sins rikes säthe MB 2: 260 . " at han . . . fra hionelagx vmsorgh skilder matthe thes frieligare sökiä syna helga modher " Lg 3: 546 . ","8) tryggt, säkert, fullt och fast. j mogen ther friliga tro vppa RK 2: 5733 . - säkert, visserligen. tz hielper friiliga LB 7: 211 ."],"e":["frileka . ","frilleka . ","friligha . ","friiliga . frieeliga. frilegha. frilikan. friiligen), "]},{"a":"frilikhet","b":"nn","c":"","d":["frihet. " huru mäktogher jak är, oc fry, j minne fryelighet " Mecht 269 ."],"e":["fryelighet )"]},{"a":"frilla","b":"","c":"","d":["frilla. " olibrius grewe . . . bödh sina swena thaka hona hanum til husfru en hon fräls ware ellir til frillo en hon ofräls ware " Bil 540 . " eraclij frilla ib 729. " ib 106 . MB 1: 207 . Bir 3: 195 . "],"e":["friþla i ssättn. L.),","frillu barn","frilla- . ","frällo- )","frillu broþir , ","frillo son","frillo siäng","-säng )"]},{"a":"frilla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["frillo barn","frilla- )","*frillo man , ","*frillo stadhge","-stodghe )"]},{"a":"frimark","b":"nn","c":"","d":["ett slags spel hvarvid en hvar af de deltagande måste efter uppfordran af någon bland de andre med denne ingå byte af kläder, vapen o. d. Se Maurer, Germancia 19: 1 f. framledhis forbiudher min herre konunghen frimark hawa huar ther mz far wari alt ogilt ok varj sami rätter ther vm som dobbell MEG (red. A) 55 ."],"e":[]},{"a":"frimarknadher","b":"nn","c":"","d":[" = frimark. forbiudher min herre konunghen frimarknahd (texthds. frimakr) hawa MEG (red. A, Skoklostershds.) forbiuder min herra konungen nakrom frimarknat halla ella jdha ib (red. B) 60. ingin ma frimarknat hafua ellir j frimarkuat ridha widhir sama plikt som för är sakt om dobel EG 64 ."],"e":["frimarknadh . ","frimarknat ) , "]},{"a":"frimarknadher","b":"nn","c":"","d":["2) allmän marknad, frimarknad. j friimarknadha j skara Pri v f Sv st 115 ( 1448) . "],"e":["*frimarknadha dagher , "]},{"a":"frinter","b":"av","c":"adj.","d":["collerida panis tenuis subcinericius ooradh ok lithit frinth GU C 20 s. 123 . Jfr Du Cange, Glossarium II: 412."],"e":[]},{"a":"frir","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) fri, obunden, obehindrad. " vppa huilket arff for:de hustv birgitta sin fritskilling vplade, som stad llagh vtuise, at hon tet arffuit fri är " STb 3: 458 ( 1499) . - fritt el. utan hinder löpande. om vatten. Se Sdw 2: 1222. - fri konster, fria konster, sköna konster. aff syn barndom lärdes hon j the frij konster Troj 9 . ib 55 . cassandra war . . . myket klok j frii konster ib 78 . en gammall konwng myket beskedeligen oc lärd i friikonsther siw bogkleg ib 103 . 4) fri, obehindrad, öppen för alla. han hafdhe brutit vp hans bodh i en frii marknadh JTb 29 ( 1460) . " och ther som ffriigare och steckrä wthsigling woro " Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) . " vploth knut frijs . . . eth stenhus aff grunden medh ena treebögningk ther offuan a bögth medh fryan ingangh " SJ 2: 108 (1488?). ok är (tomten) langh xjx alin ok pa bredden xiii!UDDA_TECKEN? alin medh eth frijt dropparwm STb 3: 374 ( 1498) . " ytermere lysthe wii paa en frii radhstoffwe, ath . . . " JTb 85 ( 1505) . rekthe oleff gulsmed hondhene fför xxiiij mark, fför thet han hade slagit sine swere . . . ij blaned pa en ffri gate STb 5: 81 ( 1515) . " j stocholms frie gille stwe ib 174 (1516, avskr. från 1517). 5) fri, fritt stående. forrörda hws . . . meth frij mwr pa alla sidhor " SJ 2: 87 ( 1482) . fry kellerhalz ib 121 ( 1488) . loth vp michel jenssone sith stenhws . . . medh iij (4) fria mwra ib 130 ( 1489) .","6) befriad, fri (från). med prep. for. engen dräng bör wara frj for bära maat Arnell Brask Biᴵ 30. 7) befriad från skatt el. avgift. monges persson frii for skothet Stock Skb 65 (1517-18). 10) obehindrad, fri från klander, förbehåll el. minskning, överlåten med oinskränkt besittningsrätt, ställd till fritt förfogande. han satte thyrne skytta twa gartha j kroxthorppa ok louathe honom the delene fri göra som hans brothor mattius petarsson ok hans systor meth hanom ther innan egha Gadolin Pants Bil 277 ( 1383) . " staffan swärslipare vpläth . . . halfwa then garden . . . för vɉ mark ok tiwgho och ther för vtan frigian sinne hustrv dell i for:da halffwa gardh " ATb 1: l294 (1468). HistHandl VIII 1: 39 (1474). ther swarade ok her magnis swa til: han loth mik thet vpp friitt ok qwitt STb 1: 12 ( 1475) . SJ 2: 195 ( 1491) . ib 257 ( 1494) . 14) avgiftsfri, kostnadsfri. sollenära . . . skulo engte meer haffua än frij kost STb 1: 234 ( 1480) . homsquern, thär malz clöstersins mäld frij om aareth, rogh oc korn VKJ 26 . skiparen oc scriffwaren skwla haffwa frin kosth til math oc dryk aff skipeno PMSkr 10 . batzmannen plägha haffwa frj frakth til tre äller fira tynnor mädh sin lön ib 41 . ib 53 . "],"e":["fri . ","frii . ","friit . ","frigian ATb 1: 294 ( 1468) , frin PMSkr 10 . ","ffriigare Priv f Sv st 169 (1473, avskr)),","frit , adv. 1) (jfr 2 ovan) fritt, obehindrat. bliffuer han ick wed riget, tha geffuer ider frit til honum, thet är raadh, eder hustv och barn och jag wele bliffue tiil hopa oc vele lkomma aff landet STb 5: 232 ( 1519) . "]},{"a":"frir","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) fri (i mots. till träl, fånge el. underkufvad). war heller fry än annars träll MD 390 . fri ok frälse hwar nyte sit Al 5387 . " swa at the wordo mz dagtingan frii Rk 1: 4439. gaffue tik frälsan oc friian " Su 34 . ","2) fri, obunden, obehindrad. kom han frij oc fräls felikir oc oskaddher owir the brona Pa 20 . " the danske skullo frj j haffnen fara " RK 2: 7786 . ","3) fri, fritt bestämmande. medh friom vilia BSH 1: 164 ( 1376) . " aff frie wilians omskifftan " Su 147 . " wari j abbatissonna friia waalle " VKR 45 . ","4) fri, obehindrad, öppen för alla. thet rumet var gifvit oc unt til frian ingang Ansg 181 . " stadgom wi oc bywdom hallas frith torgh oc markandh j härenom twaa resor hwarya wikw " PM 32 ; jfr fritorgh. ","5) fri, fritt stående. mädh fira fria wäggia SJ 154 ( 1447) . ","6) befriad, fri, löst (från). med prep. af. var lidhugh ok ater fri aff the fängilse som hon var ij Iv 3649 . hon vardh tha af sorghin frie Fr 2634 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). skole the bliffue theris fengelse frij och qwitthe BSH 5: 95 ( 1506) . madhken . . . huilken sik swa jnfäster siälenne, at hon aldrigh honom frii wardher LfK 120 . - fri (från), i saknad (af). med prep. af. sina dotter . . . aff falsheet frie (utan falskhet) Fr 3070 . ","7) skattfri. renliffuis människor . . . oc klärkane . . . warin frii Bir 4: 94 . " iherusalem skal thz haffua frälzst oc frit mz allo lthy ther til hörir oc skal kallas hälgher stadhr (Jerusalem sit sancta et libera cum finibus suis) " MB 2: 252 . - fri från afgift. hafwi j (1) gästh frian (rättighet att utan särskild betalning medföra en gäst) SO 18 . " fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret " ib 163 (fritt kan här fattas ss adv.). ","8) efterskänkt? tha wardher mins fädhernis skatter fri (d. v. skatten skall icke mer utgå) Al 1121 . " han hafwer lära thunno þfry (d. v. s. han är befriad från) " SO 17 . " hafwer han frokosth fryan ib. "","9) ""],"e":["fri . ","frii . ","fry . ","fri . frie (i rimslut) Fr 2634 . ","frit . ","friit . ","frid RK 2: 7793 . ","frijdh ib 1731), "]},{"a":"fris","b":"","c":"","d":["Fris, innebyggare i Frisland. han wart släghin i häll aff frisa RK 1: 586 . - ss tilnamn. jönis skreddare som kallas friis ath vidhirnampne FH 3: 125 ( 1458) ."],"e":["friis . ","-ar )"]},{"a":"frisamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["fritt, öppet? kennis witerlika och frisamlika SD NS 1: 232 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"frisen","b":"","c":"","d":[" , n. viɉ (6 1/2) alin engelskt frisen (sannolikt fel för fissen) hans hustru til en kiortil SJ 2: 166 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"friska","b":"vb","c":"v.","d":["uppfriska. " luktin aff törre rosir friskir hiärnen " LB 3: 61 . Jfr upfriska."],"e":[]},{"a":"friska","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*friska sik . Se Sdw 2: 1222."]},{"a":"frisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) söt, färsk (om vatten). silas hallfz wathn gönom leer tha bliffwer thet fristh PMSkr 296 . ib 386 . 2) frisk, rask, kry. han skal wardha friskaren ok hetaren til störra SkrtUppb 94. han gör then honom bär rikan älseliken fryskan PMSkr 472 . - frisk, hurtig, oförfärad. Se Sdw 2: 1222. - Jfr färsker."],"e":["fristh PMskr 296, 386. kompl friskaren SkrtUppb 94 ) , "]},{"a":"frisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) färsk (om vatten). innan alscona watne friscu ok saltu Bil 388 . Lg 997 . ","2) varblåsa. " aff ene frismaa fik han the sooth " RK 2: 7328 . " bwlin mz boldom oc fresmom " Lg 3: 726 ."],"e":["frist LB 3: 81 ; Lg (Cod. D) 997 . ","friikxt ib (Cod. C)),"]},{"a":"frisma","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*frismo fulder , "]},{"a":"fritorgh","b":"nn","c":"","d":["fri torghandel. tordaghär skal wara tyswär i hwarre viku . . . med allo frälse þy som alle andre köpstaþa haua. þe som fri torgh haua SD 5: 639 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"fritorgh","b":"nn","c":"","d":[" Se E. Noreen, Arkiv f. nord. filol. 49: 228 f."],"e":[]},{"a":"friäls","b":"","c":"","d":[" , se fräls."],"e":[]},{"a":"friþ sökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþ vapn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-vakn )"]},{"a":"friþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) skaffa fred åt. thän sanne fridzmannin . . . som alt mankönit wilde frida oc säta mz gudh oc änglomen Lg 66 . ","2) freda, skydda, försvara. gud fride henna siäl aff pino oc nöd RK 1: 1135 . jak fridade rika oc fatoga alla ib (LRK) s. 229. fridha ok främia godha män KS 14 (33, 15) . warä vnderdanä fridhä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). then andre honom ey fridhar äller frälser PM 51 . " wilyandis frij sin del " ib 15 . - Jfr ofriþa, äfvensom fridhga."],"e":["frij PM 15 . ","-ar , ","-aþe )"]},{"a":"friþbiuþa","b":"","c":"","d":[" , se forbiuþa."],"e":[]},{"a":"friþbot","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþbrut","b":"nn","c":"","d":["fredsbrott. " thz fridbrot i hans rike war drefuet " RK 2: 8536 . BtRK 88 ( 1435), 97 (1435, orig.), 173 ( 1450). Jfr fridha brut."],"e":["frijdhbrut BtRK 97 (1435, orig.) . fridbrot. fridh broth BtRK 173 ( 1450) . frijdbrott ib 88 ( 1435)),"]},{"a":"friþdomber","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþer","b":"nn","c":"","d":["eg. kärlek.","1) kärleksfullt el. vänskapligt förhållande, fred. " bör os halda fridh mz gudhi . . . fridh mz varom iämcristne . . . fridh mz varo samvithe " MP 1: 128 . " ey är fridh mällan gudh oc siälena vtan hon aflate at synda " ib. " nar manzsins gärninga täkkias gudhi vmuändir han hans owini honum til fridh " ib 130 . " þa romara hafþo friþ goþan ok räþo rike mz ro " Bu 64 . " jak hafuer them . . . opta tha fridh budhit ok godha dagtingin " Bil 316 . hulke som gaa til hedhna manna land biudhin thom först fridh oc tro ok frälse Bir 3: 398 . ib 397 . " biudhande thom stridh (för fridh) " ib 407 . " the beddos fredh " MB 2: 261 . " ffredh oc wenskaper wari mällan os altidh " ib 269 . " at stadhga mz idher stadughan fredh " ib 268 . at fredher oc sämia varde owir alt wart rike ib 203 . ib 195, 242, 258, 290 . PM 14 . " the gambla script oc swa the ny the biwdha fridh j hwariom by togh kan ey fridher bliiffua ffor vtan friiheet är ther när som fridh ocfrelse vppe bär oc ofridh maa fordriffua " MD 391 . " almoganom til fridh och frälse ok sämio inbyrdes " KS 1 (2, 1) . ib 5 (11, 6), 6 (14, 7), 8 (20, 9), 12 (29, 13), 16 (40, 17), 40 (103, 42), 56 (141, 61), 77 (190, 84); med afs. på dessa nio ställen jfr 4 och 5. got är i fridh boa, tho är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som liutär ib 79 (194, 86). GO 706 . " vilin i ok haffua med mik frid " RK 1: 2043 . " bygdo þe mänstar ok vigþo þät friþi (d. v. s. fredens gudinna) tel heþar ok kallaþo þät friz mönstar " Bu 64 . " riken skulle jo i fridhi staa " RK 2: 6649 . ib 8132, 8160, 9186 . " som skole i friidzwilis (i vänskap el. sämja) ransake saken oc taghit i godhe " BSH 5: 340 ( 1509) .","2) fred som ingås efter föregående krig, fredsfördrag. " gören mz them stadughan fridh " MB 2: 239 . " fridhen mz them binda " ib. " bindha . . . een annan falskan friidh " RK 3: 2453 . " en starkan frid the ther foruissa " ib 2: 7907 . - fred som ingås för viss tid, stillestånd. bebundhe the ok giordhe thär en sworen fridh, hwilken som skulle sta i IX aar BtRK 344 (1490, orig.) . i sama dagh ok fridh BSH 1: 131 ( 1371) . haffua . . . giort en felig dag oc friidh medh k(onung) c(ristiern) oc säät (percusserunt . . . fædus) MB 1: 199 . iak haffwer saat fridh (pepigi fædus) minom (för mädh minom) öghom, at iak ey skuli tänkia oppa nakra jomffru LfK 104 . ","4) fred, frid, ro, frihet, från det som oroar. " at þe latin wara vnderdana i friþi wara " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). vm then tima hafdhe guz kirkiä fridh ouir alt samarie land KL 150 . " böþ allom halda þän daghen mz friþi ok frygh " Bu 61 . " far nw mz fridhi " MB 1: 306 . " ij fridhe lata wi fara them " Al 4854 . RK 1: 926 . ","5) fred, trygghet, säkerhet, frihet från angrepp (mot person el. gods). " bondom gaff han godhan friid " RK 1: 72 . " han gaff godhan rät i sina liffdagha mykin frid ok starkan agha " ib 1247 . " ther war . . . mykin aghe ok starker fridh " ib 1815 . ib 453 . " jak (Frode) . . . beskermade them (landen) fore orät oc wanda engen torde öffuer laghen trätta huo thz giorde them lot jac rätta thy är än nw en ordsigh far väl ok stat j froda fridh " ib (LRK) s. 217. äghär tawernes husbonde . . . i bonda friþ oc laghum att vara (åtnjuta allmän fred och rätt och ej den särskilda som är stadgad angående gästning), þa þe egh giästäs SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; se Schlyter, Ordbok s. 191. - särsk. säkerhet mot deras hämd mot hvilka man förbrutit sig, frihet från straff. fa aldre sin friþ ater SD 5: 478 (1345, nyare afskr..). haffui han huarghen fridh j warum riikum MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 62. EG 67 . ","6) fred frid, trygghet, som påbjudes för vissa ställen, tider el. personer. fiughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom. äru läsin a almänningx þingi. oc atär þär til war bref biwthä. at wir ärum aff lande farnir þa wäri frither mällin aldra manna aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). at friþin se althings starker ib är hin annan friþ bryter ib. þän friþ bryger a quinnom ib 5: 637 ( 1347) . " skal hawa friþ nästä iþär oc þär vara mäþ friþi ib. hawa fridh aa sik ok allu sino " ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 466, 5: 374 (1344, nyare afskr.). ängin hawer fridh å kisthom älla godz sino KS 65 (161, 72) . wi . . . gifuum oc kunnoghum een ganzskan frid allom mannom GS 27 (1375, orig.) thenna fridh bryta ib. swäria oc lofwa them fornempda fridh at halda ib 29 . " vtan thenna fridh wara " ib. " scal thenne fornempde fridh standa oc haldas thry aar äpter thenna dagh " ib. " een fridh man lyste thärä " Fr 2905 . tha bödh konungen en frid at halda Va 36 . takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu ok warn friþ SD 5: 609 ( 1346) . " hanum matte ther enghin man men göra vndi gudhz ok kesarins fridhi " Bil 567 . " the trösto ey wel a konungsins fridh (den frid el. lejd, som konungen utlofvat) " RK 1: 2065 . ","7) frihet. Se friþviter. ","8) ro el. tid att betänka en sak, frist, betänketid, uppskof? " bede friþ (Bil frest 943) tel anzsvara " Bu 62 . ","9) , ill freds. giva sik til frids, gifva sig till freds, blifva el. vara nöjd. gaff greffwen sik allaledhis wäl tilfridz Lg 332 . " giff tik til fridz oc war roliken " ib 3: 272 . ib 286, 401, 678. Bir 5: 141 . " sigh til fridh giffwandes " MB 2: 60 . " ath the skulle giffue thöm til fredz " BSH 5: 30 ( 1504) . goffwe the sek til fretz til pindsdage ib 453 ( 1511) . wil iak gerna gifwa mik tes (dermed) til fridhz Gers Ars A 3. gaffue the sig til fres (gingo de in på), ad xii (12) skattebönder bliffue i huar gierd oc xxiiii (24) landbor BSH 5: 163 ( 1507) . - sätia sik til frids, d. s. at sätthe sigh til friidh i then sach HSH 22: 3 ( 1491) . - lata sik til frids, d. s. lathe sig vell till fredz BSH 5: 342 ( 1509) . " lath ey sanctus eustasius sik til fridz (gaf sig ingen ro) mz fadhrenom för än iomffrun phara kom wt aff häktilsen " Lg 3: 275 . - vara til frids, vara till freds, vara nöjd. till friidz war iag än likawell tha RK 3: (sista forts.) 5165 . Gers Frest 28 . " war til fridh mz tik siälffwom " Lg 3: 91 " äre nw aldeles well till fredz " BSH 5: 342 ( 1509) . " äre the wel til fridz " ib 18 ( 1504) . jlla till friidz (illa till freds, missnöjd) tha monde iag wara RK 3: (sista forts.) 4635 . - vara villig el. beredd. waro the til fridhs, wara her iu til pingisdaga dag BSH 5: 272 ( 1508) . " konungen är til friidz at förzächre nogre städer her i swerige, at the icke skole bliffua brände i thenne feigd " ib 574 ( 1517) . 10) frid, andlig ro och nåd ss Guds gåfva. wari thäs (hjärtasts) örnagaat fredher oc rolikhet LfK 77 ; jfr 9. min fridh giffwer iak idher, fridhen leffwer iak idher ib. " frither wäri mäþ husi thässu " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; jfr 1, 4. fridhir vari thik Bo 229 . " nadh oc fridh vari idhir af gudhi " MP 1: 128 som ärna skulo mannom fridh aff gudhi MB 1: 385 . " gudz fridher see mz thik " Bil 106 . " do . . . i guz friþi " Bu 29, 209 . " faar han hymmerikis frid mz gud " RK 1: 10 . " ära wari gudhi j himerike oc fredher j iordhrike " Lg 46 ; " jfr 1, 4. - Jfra an-, buadhstovu-, bi-, bya-, disaþings-, garþa-, hem-, hemelikhus-, hus-, iula-, kirkio-, kirkiomässo-, kloster-, köpþ lands-, mässo-, o-, paska-, pingizdagha-, qvinna-, radhstovu-, skip-, snäkkiu-, stämno-, þings-, var-, öl-friþer. ""],"e":["friþar bot","friþir- )","fridha brut","frijdha brutt )","frids bref","fridz- . ","frijdz- BSH 4: 7 ( 1471) . ","fredz- FH 7: 95 (1513)),","frids hus , ","frids kus","fridz kos )","frids man","fridzman )","frids mönster","fridz- Lg 66 . friz mönstar Bu 64), ","frids stadhge","fridz stasdge )","frids tekn","fridz- MP 2: 10 . fridhz-)","frids tidh","fridz tiidh )","frids time","fridz- )"]},{"a":"friþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) skön, vacker. " tok . . . sinna moþor siäl ii sina händar friþa ok faghara " Bu 14 . ","2) förträfflig, dugtig, tapper. han är nw then fridaste (ágæztr) kempä Di 58 ."],"e":[]},{"a":"friþgärþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþhelagher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþkallaþer","b":"","c":"","d":["fredad, frikallad. " lathe them gesta gard fran gard for landredh baade prester och andhra fredhkallade " HSH 20: 261 ( 1508) ."],"e":["fredh- )"]},{"a":"friþköp","b":"nn","c":"","d":["böter genom hvilka dråpare köper fred af konungen. SD 5: 363 ( 1344) ."],"e":[]},{"a":"friþlös","b":"av","c":"adj.","d":["fredlös, inom ett rättsamfund (ss härad, landskap el. rike) dömd förlustig den fred och trygghet som samfundets medlemmar äro berättigade att åtnjuta. Jfr Schlyter, Ordbok s. 192; Amira Altschwedisches Obligationerecht s. 141 f; Lehmann, Der Königsfriede s. 12, 44 m. fl. st. redactus in exillium wlgariter dictum fridlös SD 5: 290 (1344, nyare afskr.). then som fridlös och biltuger är giord i danmark eller i norige GS 49 ( 1442) . " then som biltoger warder i swerige, fredlöös i danmarck, och vthlagder i norge " BtRK 123 ( 1436) . ib 125 (1438, orig.). dömdes mattis persson kaukoyla sak til XL m. för han födde fridlösen om eth aar BtFH 1: 265 ( 1508) . " han lagde fridlösan grefua aff lippoldh " Bil 771 . Di 52 ."],"e":["frijdlöös BtRK 125 (1438, orig.) . ","fridlöss Di 52 . fredlöös),"]},{"a":"friþlösa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþmaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-mander )"]},{"a":"friþsamber","b":"av","c":"adj.","d":["fridsam, fredlig, fredligt sinnad (mot) lefvande i fred (med). med dat. han är mik fridhsambir (pacificus est mihi) Bir 3: 23 . MP 1: 130 . MB 2: 252 . - med prep. mädh. var fridhsambir mz allom KL 247 . - abs. the skulo wara spake oc fridhsame som ärna skulo mannom fridh aff gudhi MB 1: 385 . MP 1: 56, 130 . Ber 66, 115 . " gör os fridsaman thenna dagh " Su 324 . " thz fridhsamma offer som kallas hostia pacifica " MB 2: 60 . " j fridsamme säfuelikhet " MP 1: 192 . " swa som fridhsamaste fridhir (pax pacatissima) " Bir 3: 230 . - af fredligt el. mildt sinne, godsint, ömsint. han war sua godher ok fridhsamber at han wilde engin man döma til dödh Bil 677 . " han war . . . swa fridhsamber at han gath ey set älla hört. at diurin drapus ib " ib 321 ."],"e":["fredsamber: -samt MP 1: 56 . frf. vok. i ändelsen -sam- MB 1: 385 ; Bir 3: 230 ; Ber 115 ; Su 324 . ","-samm- MP 1: 130, 192 ; MB 2: 60),"]},{"a":"friþviter","b":"av","c":"adj.","d":["fri. " medh frelsum attä mannum ok friþvitum " SR 6, 13 ."],"e":[]},{"a":"friþvitne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþätta","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"friþön","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frodher","b":"av","c":"adj.","d":["kunnig, lärd. " the ware mykith i werdenne frodhe " MD 11 ."],"e":[]},{"a":"frokoster","b":"nn","c":"","d":["frukost. " " SO 13, 31 . frokoster skal hallas ib 16 . " skal han göra frokosth ok allan annan räth " ib 18 . ib 17 . " giffui engin frokosth " ib 62 ."],"e":[]},{"a":"froma","b":"nn","c":"","d":["1) duglighet, styrka, tapperhet. vtan mik hiälper idhre (trol. för idher) froma Fr 2210 . ib 1846, 2163 . ","2) lycka. " forsökia sina froma " Fr 1646 (kan föras till 1). - Jfr frome."],"e":[]},{"a":"froma","b":"vb","c":"v.","d":["vara till fromma el. nytta, hjälpa, gagna. som . . . wil froma oc kan MD 185 . " jägharahunda kostha mer än the froma " Ber 292 . Va 46 . - med ack. el. dat. thu mat mik ok swa litith froma Iv 130 . " hwat fromadhe konung crasius alla hans rikedoma " ST 482 . " huat gagna thz ällir fromaa them thz höra " Bir 4: 49 . " thz fromadhe hänne meer än mik " Iv 2716 . Al 5982, 6517 . ST 154 . rijken thz jnkte fromar RK 2: 427 ."],"e":[]},{"a":"froma","b":"vb","c":"v.","d":["vara til fromma för, hjälpa, gagna. med ack. thu äst häller mädh mik ok gömer mik ok fromar (promeres) SkrtUppb 72 ."],"e":[]},{"a":"froman","b":"nn","c":"","d":["fromma, nytta, båtnad, fördel. " fornomstoghethin ällir klokskapin, han foreser sinom deel batan ok froman " SpV 156 ."],"e":[]},{"a":"fromber","b":"av","c":"adj.","d":["2) duglig, rask, manlig, tapper, käck. julianus scal steidha som een frömer kempä JBuddes b l75.","3) förträfflig, utmärkt, god. Troj 197 . stod drotning hucuba op mz syna dotther polixena oc the andra froma ädela frwgor oc jomffwr ib 197 . ib 271 ."],"e":["from Troj 271 frömer J Buddes b 75 )"]},{"a":"fromber","b":"av","c":"adj.","d":["1) framstående, förnäm, mäktig. stallit älla iätan hughna ey them som gärne synas fromo j kirkionne (amantes primas cathedras in synagogis) Bo (Cod. B) 345 . " som äkke vilia gaa älla vmganga vtan mz thöm störsto oc mz thöm fromasto ib (Cod. A) 233. the högxsto oc fromasta i mino palacio " Bil 598 . " hwi lösir thik at höra värlzlica manna gerninga ok froma manna stridhir (bella procerum) " Bir 3: 53 . ib 76. VKR IX . " aff minom radhom ok minom mandoom ärin ij wordhne riik ok froom " Al 4236 . ","2) duglig, rask, manlig, tapper, käck. hiolt sik fromastan j stridhom KL 82 . " j sins herra stridh frombir (strenuus " Bir 1: 67 . ib 68 . " mykyt frome riddara " KL 370 . Bil 606 . " een fromber man han ij vapnom är " Iv 2390 . han är konungx son badhe viis ok froom ib 1536 . ib 2156, 3603 . Fl 1829 . Fr 1230, 3126 . Al 452, 462, 2140 . RK 1: 393, 675, 793, 837, 880, 1384 o. s. v., 2: 3901, 7207, 7273. MB 2: 155, 233 o. s. v. Su 34 . Lg 436 . " han tröste !SYNS_DÅLIGT? a sina händer froma " Iv 785 . " rönter til froma gärninga " KS 6 (12, 6) . ib 78 (193, 85), 80 (197, 87). ","3) förträfflig, utmärkt, god. war fromer herre baadhe tiil raadh och daath RK 3: 92 . " hans hwsfrv war bada wän oc from (vitr ok vinsæl ok allra kvenna at ser gor bezt um alla luti) " Di 12 . antiochus kalladher illustris. som är frombir oc ädhel MB 2: 218 . liknadh widh liwsit fins hon (ɔ: snillen) större oc fromaren Su 12 . medh . . . fromum rådhom KS 59 (147, 65) . thera bygdher waro aller fromerst til korn PK 220 .","4) präktig, härlig. " vtan stadhin war een frombir lustelikin rosin gardh " ST 420 . " j himmelrike bär han crona froom " MD 313 . ","5) god, såt. " wnderstundom waare the wenner froma " RK 3: 2041 . ","6) (i sedligt hänseende) bra, god. göra . . . fromz (probi) manz gärninga Bo 30 . " fromum ok dygdelikum mannom " KS 31 (80, 33). är oc nakat thz i os som fromt thikkis vara thz !SYNS_DÅLIGT? vij Bo 39 . " idhnadh dygdh är klarare oc ä thäs fromare (probatior) at hon är mera kostwardh " ib 109 . " eeth frompt oc högt hiertha spör ey stort epter quinna gärning " Ber 290 . - ss epitheton ornans. frome män oc beskedhne SJ 89 ( 1439) .","7) from, gudfruktig. tässe ärw the frome männene huilke herran haffuer sik atherhaldit som ey bögdho sin knä för affgudhät baal Su 61 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276. - Jfr iämfromber."],"e":["fromer RK 1: 880, 3: 92 . froom. superl. fromaster. fromerster: fromerst PK 220 ),"]},{"a":"frome","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) nytta, gagn, fördel, fromma. han gat ey syst sin froma Vis sten 4 ."],"e":[]},{"a":"frome","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) duglighet, styrka, tapperhet. ij skulin them vakta mz idhan froma Fl 1618 . " thöm ower koma mz thin krapt ok thinom froma " Iv 4422 . ib 1848, 2356 . Fr 31, 542, 758 .","2) gagn, nytta, fördel, fromma. hielparädhe, the honom kvnna koma til skadha eller mik til froma SD NS 1: 642 ( 1407) . ib 2: 6 ( 1408) . " at han kunde ther engin froma oc inkte gaghn göra i thet sinnedh " Ansg 227 . ther af kan honom ängin frome tiluaxa Bo 88 . " nagon froma ffaa mz last eller vranga doma " MD (S) 259 . rikeno til tröst ok froma KS 58 (145, 63) . Iv 4057, 5653 . Fr 640 . RK 1: 128, 383, 801, 4468, 2: 1499, 3565, 4115, 6776, 7160 . MB 2: 384 . - förmån, lycka. takka gud for then fromma at han kunne mz liffuit thädhen komma RK 2: 7040 . " böriadis them iämber oc engen frome ib 3287. "","3) seger, segerpris. " tha fa wi froma " Al 2011 . froma taka ib 9502 . RK 2: 1029, 2823, 6021 . han foor thädhan mz sigher ok froma Al 1159 . " han reedh swa heem mz storan froma " ib 667 . " skal iak mädher sigher koma eller ey in til macedonia til mit fädhernis land mz froma oc priis " ib 7615 . " the vorffuo ther priiss oc storan froma " RK 2: s. 348. - Jfr froma, f."],"e":["fromme )"]},{"a":"fromhet","b":"nn","c":"","d":["1) duglighet, tapperhet. hwar är nw thiin fromheet bald Al 8326 . ib 848 . Bir 3: 408 . ST 520 . ","2) godhet, förträfflighet. tedhe han änga the gärninga ther teddo fromhetz oc mandoms hop Bo 30 . ib 58, 129 . ","3) förmån, lycka. mik til godho likko ok fromheth JP 103 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"fromhet","b":"nn","c":"","d":["2) godhet, förträfflighet. probitas tis f generis fromhet GU C 20 s. 486 . ib (hand 2) s. 23."],"e":[]},{"a":"fromlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tappert. " fromlica stridha " Bo 187 ."],"e":[]},{"a":"fromliker","b":"av","c":"adj.","d":["tapper. " Su 121. ""],"e":[]},{"a":"frommäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket mäkig. tw som war saa aff halden oc frommäktog j bland troyaner at tw war som theras herrä Troj 170 . - Jfr formäkogher."],"e":[]},{"a":"fror","b":"av","c":"adj.","d":["1) glad, munter. han var ij sit hiärta fro Iv 1656, 2391, Fr 133 . göre them alle fro Rk 2: 3759. ib 5768 . " ther war mangen man blidh ok froo " ib 1: 2543 . " gladh ok fro " Iv 4029 . Fr 38, 770, 2354 . RK 2: 3822, 6645 . hans thiänara . . . äro gladhy oc froo St 134. fro är frälsis framgang (mitis ades pueris si libertate frueris) GO 537 . - med gen. thäs är iak badhe gladh ok fro Fr 2818 . - med ack. alle ware thesse thidindhi fro Iv (Cod. D) 618 . ","2) hurtig, rask. " the äro starke men ok ffro " MD (S) 260 ."],"e":["fro . ","froo . "]},{"a":"frost","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) frigus, gelu, köld, frost; äfven frost, rimfrost, frusen dagg el. fukt. rädhis hwarce kyld äller forst Al 1683 . döö af fröst (frigore) Bir 1: 258 . " i . . . swa storo froste " Bo 13 . starcht frost FH 6: 89 ( 1496) . " aldra kallastir swa som !SYNS_DÅLIGT? (gelu) " Bir 1: 86 . " haghel oc frost " Iv 469 . " frost oc snio haghil ok iis " ib 690 . Bu 489 . KL 105, 175 . Bo 194 . Bir 1: 276, 277, 3: 56, 463 . RK 3: (sista forts.) 5798, 6142. ","2) frost, kylskada, kylsvulst. thz liim ther frost är i LB 5: 81 . " om gamalt frosth är i been " ib 7: 4 . " for saaro föther, ther frost er ynnan " ib 139 . " frost i ben oc föter " ib 288 . " ted . . . drager vt frostit ib. ""],"e":["fröst Bir 1: 258 ; RK 3: (sista forts.) 5798, 6142. forst), "]},{"a":"frost","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) köld, frost. " eelden ok fröstet sin m mellan opväkkiä störstä storma " SvKyrkobr 228 . ath sädhen kan rotha sigh för än frostith oc wintren kombir PMSkr 199 . " för än fröstigth kombir " ib 313 . - Jfr bar-, rim-frost."],"e":["fröst . ","fryst GU C 20, s. 308. Se E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 113 ff), "]},{"a":"fru","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) domina, herskarinna. hauande mik for sina frw ok ey for husfru Bir 3: 284 . " han kallade fatikdom sina fru " Bil 801 . ib 805 . Bo 66 . " wili är frwa sinna gerning " MB 1: 32 . ib 46, 89 . Bir 2: 190, 267, 3: 454 . MD 94, 96 . giordhe tik til ena fru ower alla wärldenna creatur LfK 140 . - fru kallas drottningen af undersåtarne och af hoffolket. war kära fru, drotning margareta FM 22 (1389, nyare afskr.). höwisman ii östragötlande, aa mina frughu weghna SD NS 1: 527 ( 1406) . min frw drötningh margareta ib 17 ( 1401) war kära frwä och modher drötningh margaretha ib 2: 62 (1408, i ett bref utf. af Kon. Erik) . thz thykker minne fruo (drötninginne) swa Iv 95 . ib 136, 138, 149 . - riksföreståndarens gemål af dennes underlydande. jach fech myn ffrvs scriwelse FM 510 ( 1511) . - den förnäma matmodren af tjenarne och tjenarinnorna. MB 1: 233 . " hon vilde ey sina fru at sky " Iv 1240 . " miin frw hafuer fangith swa mykin sorgh " ib 790 . ib 977, 1006, 1095, 1098 . " min kära frw latin idhra qwidha " ib 1100 . ib 1120, 1127 o. s. v. - fru nyttjas ss benämning på Jungfru Maria. världinna frw (domina cæli et terræ) Bo 219 . " waar fru (Jungfru Maria) " Bu 3 . ib 6, 7 o. s. v. af vare frwo sancta marie Bir 2: 335 . wara frughu closter ii aluastrum SD NS 1: 526 ( 1406) . varra fru fözlo daghar (Marie födelsedag, Mormessa, 8 Sept.) Bu 23 . - varra !SYNS_DÅLIGT? (vara fru dagher, varfrudagher) högtidsdag firad till Jungfru Marias minne. äpte varra fru dagh þrem vikum for mikialsmässo (Marie födelsedag, 8 Sept.) ib 523 . äpter warfw dagh som fore michels messo komber (d. s.) FH 2: 6 (1374, nyare afskr.). varfrw dagh . . . then öwermeer om höstin är (d. s.) RK 1: 3576 . tiil warffru dag j höst (d. s.) LB 2: 62 . varfrw dagh ther ywer meer (d. s.) RK 1: 2540 . " thär epter vm warfrw dagh (d. s.) " ib 4284 . " innan sidherme wara frw dagh (d. s.) " SD NS 1: 450 ( 1405) . " a vara fru dagh gen pascom (Marie bebådelsedag) " Bu 166 . äfter wara fru dagh wm warena (d. s.) Bil 457 . " ffran varffru dag j ffasto (d. s.) " LB 2: 62 . " xii daga epther varffru dag j fasto (d. s.) thz er nonas aprilis ib. " ib 63 . Bil 719, 880 . " innan wara frw dagh dyra, som kallas assumptio marie (Marie himmelsfärd, 15 Aug.) " SD NS 1: 378 ( 1404). om varffrw dagh dyre tydh (tiden omkring Marie himmelsfärd) FM 641 ( 1515) . - varra fru aptan (varfru-), aftonen el. dagen före en högtidsdag firad till minne af Jungfru Maria. wara fru aftna KL 92, 93 . " vppa warfru apton anunciacionis (dagen före Marie bebådelsedag) " SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). pa varfrv aptan sidhermeer (d. v. s. 7 Sept.) FM 336 ( 1507) . - varra fru nat (varfru nat), natten till en högtidsdag firad till minne af Jungfru Maria. vm varfru nat assumcionis KL 349 . - varra fru mässa (varefru-, varfru-), messa till Jungfru Marias ära. sagdhe hwan dagh ware frw messo (missam de betata virgine) Bil 788 . " äptir warfru messo " VKR 15, 16 . - högtid firad till minne af Jungfru Maria. han skipadhe atta dagha höghtiidh hwaria vare frw mässo Bil 755 . " for wara fru mässo j fasto (Marie bebådelsedag) " ib 699 . - varra fru tidh (varfw-), vårfrutid, tiden omkring en högtidsdag firad till minne af Jungfru Maria. smör som antigha er dragitt til hopa j may manad eller om var frw tiid (tiden omkring Marie himmelsfärd?) LB 7: 326 . tag eneber om dyre varfw tiidh (tiden omkring Marie himmelsfärd) ib 330 . RK 3: 4072 . FM 266 ( 1505) . ","2) matrona, fru. en ärlek ok väl burin fru Bu 11 . ib 25, 521, 522. Bil 266, 267 . KS 59 (147, 64) . RK 1: 113 . Fl 33 . Iv 903, 933, 955 o. s. v. Fr 1003, 1021 o. s. v. frw belafir ib 1214, 1288 . fru florie ib 3180 . ib 2389, 2633, 3168 . " frwor loc iomfrwr " Iv 44, 68 . ib 2157, 2950, 2969 . Fr 1495 . - ss titel var denna benämning förbehållen riddarnes hustrur. hwar frelses qvinna wille hetha frwga RK 3: (sista forts.) 5197 . " monde the epther fruga nampn letha " ib 5100 . " käre frv märete " BSH 3: 172 ( 1466) . - äfven om kon. Valdemars gemål heter det att hon lät sig nöja med denna titel. for en frwa hon sik forslogh RK 1: 1143 . - qvinna af stånd, dam (gift el. ogift). riddara oc frwor Iv 50 . Fr 1473, 2699 . " bland herrar oc frwr " MD 394 . " mz frur oc quinna " ib. " for ridderskap och frvr ärä " Iv 29 . ib 31, 53 o. s. v. iak henne sa ok fruor flere Fr 1210 . ib 1959, 1998 o. s. v. ","3) qvinna. " en frw (mulier) j flander födde thry dödh barn " Bil 834 . " enskona ormber är then, ther stander op rätter oc hawer enna frwgho änlite " MB 1: 160 . ib 397 . Iv 4113, 4157, 4201, 4295 . ","4) nunna. blanzaflor foor til fruor in ok flores til munka at thz sama sin Fl 2090 . Fr 3177 . RK 1: 1217 . SD 2: 23 (öfvers.). 24. - Jfr ensätu-, haf-, heþers-, hus-, !SYNS_DÅLIGT? kloster-, lands-, renlivis-fru."],"e":["frua Fl 33 ; Iv 138 o. s. v.; Fr 1053 o. s. v.; -an Bil 267 . ","frwa MB 1: 32 ; 46; -o ib 233 . frwä. ","fruwa: -o MD 94 . ","frugha MB 1: 89 o. s. v.; Fr 1208 ; Iv 903 o. s. v. pl. frur. fruor. dat. frwm MB 1: 397 ), ","frua kloster","frwe- SD NS 2: 63 ( 1408); RK 1: 1208 . ","frwer- SD NS 2: 62 ( 1408) . ","frwo- Iv LXXXVI . fruwo closter: -clostreno SD NS 1: 14 ( 1401)), ","frua smyrilse","frugasmörilse )","fruo vald , "]},{"a":"fru","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) domina, härskaarinna. " om drottning el. riksföreståndares gemål (el. änka). jak sten bänctzsson riddar ok minna frw drötningena höwitzman kännes openbarlika . . . " SvSkr 1: 19 ( 1390) . " ffor henne kom wor keresta nadege frves drötning cristines bön " STb 3: 412 ( 1499) . biörn, mj frugis suen ib 5: 272 ( 1520) . ib 274 ( 1520) . wor elskelige kiere ffruge ffrw cristine nielsse dotter ib 276 (1520). Stock Skb 122 ( 1520) . - husmoder, matmoder. Se Sdw 2: 1222. käre frw vilin j ekke sköt ga til bordz oc fa idhir mat Hel män 261 . - ss. benämning på jungfru Maria. gudhi til hedher ok ware fruwo SD NS 3 . 94 (1445). en gaardh . . . belegin widh swartbrödra twers offuer worffru gylles stuffw SJ 2: 18 ( 1476) . iomffrv maria . . . himerikis drotnigh, wärdhena ffru SvB 332 (omkr. 1520). JMPs 376. varra fru dagher, högtidsdag firad till jungfru Marias minne. a thorsdaghenum nest äpte vaare frw dagh i adventonne (Marie avledesdag, 8 dec.) Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . " löser iac ey thetta fornempdha goz innan thetta oc varra frugho dagh nu näst combir i höst (Marie födelsdag, 8 sept.) tha scal thet goz vara forpantha " ib 281 ( 1389) . " daghin äpther första wara frw dagh i somaren (Marie bösökelsedag, 2 juli) " RP 2: 216 ( 1391) . - minna fru kirkioganger, Marie reningdag el. kyrkogång, kyndesmässan, 2 febr samme dag wort anders karsson och longe niclis fortigte om thet tall the hade there mellan her på slothet j mi frvgis kirkegong STb 5: 160 ( 1517) . " ith am win oc vj kannor, som kom til mi frvgis kirkegongh " Stock Skb 114 ( 1519) . - varra fru pänninger varfru pänninger), skatt som utgick till förmån för Vadstena klosters uppförande och verksamhet, våfrupenning. Vårfrup 129 . the breeff som ware forfädhir swerikis konunga oc rikesins raadh haffua giffuit oc vnt oppa warfrrw pänningen orikit aarlica vt at giffua watzstena clostre til styrk oc oppähälde ib 133 ( 1442) . Fyra handl rör Vkl 284 (1440). - varra fru tidh, vårfrutid, tiden omkring n högtidsdag firad till minne av jungfru Maria. the i!UDDA_TECKEN?ᶜ (150) march som ware frwe tijder till höre SJ 2: 242 ( 1504) .","2) matrona, fru, dam. frwna satto sik saman widh annan ändan frwn aff huseno yterst Prosadikter (Sju vise mäst B) 195 . tha sätz iak widh annan bordz ändan mz frumen ib. - tilltal av konungen till drottningen. Se Sdw 2: 1222. kvinna av stånd. fruger oc jomfruer som godz hafver i dannemark forbyta sit godz her in i landet HSH 13: 89 ( 1524?) . 4) nunna. thz vaare ok got at en gudelig frua . . . lärdhe jomfrumen latina en halfuan tima äller helan Saml 6: 176 ( 1495) . - om abbedissa. Se Sdw 2: 1222. - Jfr haf-, hus-, iung-, riddar-fru. "],"e":["frua Saml 6: 176 ( 1495)","frwna Prosadikter (Sju vise mäst B) 194 ; dat. frumen ib), ","*frua dräkt","frva dreckt )","*frua mö , kammarjungfru? cristin frua möö i bidem dedit j öre SSkb 293 (1508-1509). ","*frua sälle","-er ) , "]},{"a":"frudomber","b":"nn","c":"","d":[" = frudöme. MD 96, 97 "],"e":["frwdoom MD 96, 97), "]},{"a":"frudöme","b":"nn","c":"","d":["makt ss herskarinna. lastene ok syndenar som nu halla frwdöme Bir 3: 454 ."],"e":[]},{"a":"frudöme","b":"nn","c":"","d":["2) hederstitel till el. om förnäm fru. hon loffuade fför:de oleff biörssone wppa then rekenskap swa dane forwarelsse loch quittancie, swa at han hennes ffrugedöme skulle tacke STb 5: 276 (1520)."],"e":["ffrugedöme )"]},{"a":"frukt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) frukt, gröda. then raamoga jord äryer oc lägger balk j mellen forerna. han förmenar frwkthena oc vanfröydar aarrsgangen PMSkr 211 . - bildl. fför thy glädhias tolko (ɔ böner, mässor o. d.) är thäs hälga anda ffrukt JMPs 273. 2) livsfrukt, unge, avkomma. thetta diwrith (ɔ fåret) tarffwas hiälp när the skwlw födha sina frwkth PMSkr 238 . ib 250 . 3) frukt, gagn, nytta. thimen framlwpen wthan frwkth PMSkr 55 . tak dy aff moswm oc kärrom oc för pa aakrana oc thet gör samma frwkth som dyngia ib 198 . - Jfr forbannilsa-, mispel-, nadha-, skogs-, skogsträ-, sädhis-, träs-frukt."],"e":["frwkth )"]},{"a":"frukt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) frukt (i sht af trän). oftast koll. huilkin dagh han ate forbuþna frukt Bu 20 . " mön at sik mätta af þäs (palmträts) frukt " ib 71 . " äta fructina aff bäzsto thrä " KL 351 . " nakra handa frukt j sudh " Bir 5: 31 . äple . . . ällir annor frukt ib 32 . " sudhin frukt ib. äta nya fructh " LB 3: 22 . " fructin är tha moyn oc qwäm til at äta " ib 26 . " ta är al lfruct moghin oc fulkomlikin bada i fruct oc sädhe " ib 43 . " at han fyller ey qwidin mz . . . monga handa fructer eller at han äter fore fructinna sötma skuld " ib. " äple älla andra fruktir " Bir 5: 33 . " iordhen . . . gaff riklegha sina frukther oc all bärande thrä täslikis thera frukter " MB 2: 271 . " annar (näml. åkern) bar frukt j vissom tima " Bir 2: 308 . " sädhin är litin ok fructin vardhir mykyn " Bo 106 . - Jfr daktila-, daktils-, paradis-, somar-, trä-frukt. ","2) lifsfrukt. thu äst hänna renasta lifs välsignadha frukt Bo 61 . Bil 894 . " nar thz (näml. djuret) ena hafwir sina frukt vntfangit " ST 215 . Va 5, 6, 7 . Lg 32, 661, 3: 52 . ","3) frukt, gagn, nytta. ij thy är alla thässa thänkilsinna frukt oc gagn Bo 55 . " thäntidh sanctus patricius tok först til at predica i ybernia tha giordhe han ther litla fruct " Pa 9 . " at komma til sins äroudhis frukt " Bir 2: 83 . " thz är thik en litin frukt " Al 6644 ."],"e":["fryckt VGL I . Br. -ir),","frukta gudh , "]},{"a":"frukt trä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["frykt- )"]},{"a":"frukta","b":"vb","c":"v.","d":["1) frukta, rädas. med prep. for. magnus stod op i drotzätit ok fik ena öxe ok froktade for larinsse ATb 1: 82 ( 1458) . 2) frukta, vörda, hålla i hlgd. med dat. thä fruchta ey hälgha dagz nathom älla fasto tima SkrtUppb 216 ."],"e":["frokta )"]},{"a":"frukta","b":"vb","c":"v.","d":["1) opersonl. med prep. " for åtföljd af sats inledd af at. fructer meg fore . . .at i skole fa her nogen !SYNS_DÅLIGT? fore " BSH 5: 152 ( 1507) . ","ss adv. förfärligt. wardh han fryktande blekir ST 527 . Jfr be-, for-frukta."],"e":["frokta MB 2: 315 . ","frykta . ","frökta . fröktha. "]},{"a":"fruktaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["fruktande. " war almoghen i !SYNS_DÅLIGT? lansende myket fröctactighie, ath honum skulle swa löness, som then verdiigh herre, biscop karl löntes " BSH 5: 367 ( 1509) ."],"e":["fröctacigh )"]},{"a":"fruktan","b":"nn","c":"","d":["1) fruktan, rädsla, oro. . . . ok ther fore, ty ath rikesens radh, for swadane saker y fruktan war, giordhe tht bund sigh y millan . . . HSH 18: 29 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"fruktan","b":"nn","c":"","d":["1) fruktan, försyn. han brukadhe skörheeth för wthan alla frykthan Lg Manfr 285. ","2) fruktan, vördnad (för). liffwandes i gudz fryktan Lg 3: 602 ."],"e":["fryktan . ","frykthan )"]},{"a":"fruktbärande","b":"","c":"","d":[" , part. adj. fruktbärande. Su 200, 342, 345 ."],"e":[]},{"a":"frukter","b":"nn","c":"","d":[" = frukt 1. fruktsins hop Bo 106 . " blomsther är fructins fästegift " GO 362 ."],"e":[]},{"a":"fruktfulder","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"fruktilse","b":"nn","c":"","d":["fruktan, farhågor. " haffuer . . . slotsfogten oss loffuat oc tilsat pa alles idre wegne, at ingen aff ider tage sig nogen fare eller fruktelsse fore j nogen motte " STb 5: 316 (1520, Kop.). ib 314 (1521, Kop). haffuer thij tagit en hoop folk ath bethäkkia sin fructilse HSH 1: 126 (1525, Brask)."],"e":["-else . ","frycttilsse VgFornmt II 1: 23 )1521)),"]},{"a":"fruktilse","b":"nn","c":"","d":["fruktan baadho honom komma tijth wthan alla frwcktilze Lg Manfr 288. Jfr befruktilse."],"e":[]},{"a":"fruktman","b":"nn","c":"","d":[" ib 50 ."],"e":["frykt- )","fryktman"]},{"a":"fruktqvister","b":"nn","c":"","d":["fruktbärande qvist. thz som the nyo frukt qvistana maghe hindra Bir 3: 65 ."],"e":[]},{"a":"fruktsamas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. blifva fruktbar. the människia . . . som . . . fruksamas til godha gärninga Mp 1: 87. gudhlik siäl fetma ok fructsamas af dröfwilsom swa som roose oc lilior af hymilsens dag Su 443 ."],"e":["fruksamas . pres. -as),"]},{"a":"fruktsamber","b":"av","c":"adj.","d":["fruktbar, fruktbärande, fruktbringande. " mz . . . frwktsamom träem (lignum pomiferum faciens fructum) " MB 1: 156 . " at onyttelika trät wardhe fructsamt " Bir 1: 372 . Al 7406 . " wthuida mina fruktsamma grena oc qwista " Su 160 . " han som alla vingardhana gör fruktsama (vineas !SYNS_DÅLIGT? " Bo 85 . " wädhrit gör iordhena fructsama " Bir 1: !SYNS_DÅLIGT? giuande . . . fructsama (fructifera) tima KL 158 . " at fructsamo biin wardhin frvctsamare " Bir 1: 258 . " tilbör at thu skalt wara . . . fructsam til at födha ok klädha " ib 116 . " fructsam j gerninghinne " ib 275 . " faa fructsaman idhrugha " ib 337 . ib 391, 2: 21 . - fruktsam, hafvande. swa skulle qvinnan fructsam wardha Bir 1: 77 . - som fått el. kan vänta barn. en quinna som ey war fructsam KL 8 . - Jfr ofruktsamber."],"e":["frf . ","vok . i ändelsen -sam-. -samm- Su 160 ),"]},{"a":"fruktsamber","b":"av","c":"adj.","d":["fruktbar, fruktbärande, fruktbringande. " tha findher han wm the (ɔ vinträden) ärw aarliga frwkthsam " PMSkr 308 . ib 336 . - fruktsam, havande. tha jngik ginstan thän hälghe ande . . . j jomfrunna siäl. . . ok wnderlighe mz gudhz son fruchtsama giordhe Mecht 13 . - som kan föda barn. härran mintis a rachel, han hördhe hänna bön, swa at han giordhe hänne fruc[t]sama SpV 47 . - Jfr ofruktsamber."],"e":["jfr . ","vok . i ändelsen -sam-. frvksamber GU C 20 s. 263 . ","frwksampth PMSkr 336 ),"]},{"a":"fruktsamhet","b":"nn","c":"","d":["förmåga att bära frukt, rikedom på drukt. somme latha bliffwa flere äller färre aff them grenommen äffther thy som frwkthsamhethen är PMSkr 317 ."],"e":["frwkth- )"]},{"a":"fruktsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett fruktbringande sätt, med el. till gagn. fructsamlika leta ok finna helsona Bir 1: 381 . ib 2: 130, 3: 325, 428 . ST 183 . ","2) ymnigt. " ffruktsamlikasta skänkiandis nadhinna wätzsko allom " Su 203 . ath j . . . gudz naadh . . . matthen . . . thes frucsamlikare (uberius) forskulda SD 3: 133 (öfvers.)."],"e":["frucsamlika: -are SD 3: 133 (öfvers.). superl. -asta Su 203 ),"]},{"a":"fruktsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett fruktbringande el. framgångsrikt sätt. nw höre tik til at döma, huru wi haffwom lopith fructsamlika (fructose) ällir fafängligha SpV 496 ."],"e":[]},{"a":"fruktsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["fruktbar, fruktbärande, fruktsam. eg. och bildl. al fructsamlic trän Bir 3: 65 . MB 1: (Cod. A 3) 541 . LfK 197 . aff idhra . . . fruktsamlika renlighet Su 203 . " skulle kärleksins blodh frvctsmalikit wardha j qvinnonna likama " Bir 1: 77 . " thu skalt wardha fructsamlikin mz andelike sädh " ib 60 . " göra fructsamliga gerninga " ib 3: 435 . " cristit folk hulkit . . . var . . . fruktsamelikit j godhom vmgangilsom " ib 118 . " nu är cristit folk . . . fructsamlikit til världinna ib. på gröda fruktbar, god. siw fruktsamlik aar " MB 1: 238 . Bir 4: 31 . - Jfr ofruktsamliker."],"e":["fructsamlikin . ","fruktsamelikin . ","ffruktsambliken: -liket LfK 197 ),"]},{"a":"fruktsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["fruktar, fruktbärande, fruktsam. eg. och bildl. hwat goth som han kan göra, thäs fructsamlighare (fructusius) komber thz j hans forskullan Mecht 63 . . . . uppä thet silfberg . . . matte thess mehra brukas, fruchtsamligit warda, och sweriges crona thess gagneligare och nyttogare blifwa Spegel Skrbbev 65 (1481). i tässe ensampne qwinnonne skin klar iomffrudomber oc fruktsamlik modherlikhet JMÖ 47 . - som kan få avkomma. een wfruktsampliker man skulde fra gaa til altarit oc offra j bland them ther fruktsamplike waro MP 3: 504 . - Jfr ofruktsamliker."],"e":["fruktsamplike MP 3: 504 ),"]},{"a":"fruktsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["fruktbarhet. ens rikes fruktsamlikhet Bir 3: 366 . " aff idhra hälgasta fruktsamlighet " Su 203 . dröfwilsen . . . gifwer idhkelika fructsamlikhet ib 443 . - fruktsamhet. the siäl . . . i hulke . . . fruktsamlikhetin hälghar iomfrudomin Bo 41 . ib 144 . Jfr ofruktsamlihet."],"e":["-lighet )"]},{"a":"fruktsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["fruktbarhet. han gör them drwkna aff aldra godhra thinga frwctsamlighet (ubertate) Mecht 52 . - fruktsamhet. hon (ɔ jung fru Maria) war gudz ffadhers eghen brwdh, aff hwilkom hon ffik osigelica ffruktsamlighet JMPs 550. - Jfr ofruktsamlikhet. "],"e":["-lighet )","*fruktsamlikhets dyghdh","ffruktsamlihgetz- )"]},{"a":"fruktväxter","b":"nn","c":"","d":[" = frukt 1. syntes them en aldra skönasta frukt wäxt Lg 3: 591 (trol. är stället på något sätt förderfvadt)."],"e":[]},{"a":"fruntskap","b":"","c":"","d":[" , se fryndskap."],"e":[]},{"a":"frusa","b":"vb","c":"v.","d":["fnysa; frusta. tha wardt achilles wred oc harmse oc opstodh fräsande oc frwsande j ilsko Troj 220 ."],"e":[]},{"a":"frustova","b":"nn","c":"","d":["frustuga. nar the jnkomma j wänhetzsens frwgastwffua ther som drotning heccuba saat Troj 157 . "],"e":["frwgastwffua )","*frustovu mö","frvstue- Stock Skb 51 (1517-18). frwstuge- ib 13 (1516-17). frwstugu- SSkb 255 (1507-08)), "]},{"a":"frustuva","b":"nn","c":"","d":["frustuga. " antwardas jn j frw stuffwona " MB 2: 181 . BSH 5: 185 ( 1507) . FM 426 ( 1509) . HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":["frwestoffue: -en FM 426 ( 1509) . ","frvstwge: -en HSH 19: 167 (1506)), "]},{"a":"frygdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med fröjd. ther aff ey dröfuäs vtan heder frögdeliga glädhiäs SvKyrkobr (Lucid B) 236 ."],"e":["frögdeliga )"]},{"a":"fryghdelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med fröjd. hwilas iak ffrögdhelika mz hänne Su 12 . ib 329 ."],"e":["ffrögdhelika )"]},{"a":"fryghdelikhet","b":"nn","c":"","d":["fröjd. Su 110 ."],"e":["frögdhelikhet )"]},{"a":"fryghdh","b":"nn","c":"","d":["fröjd. han (ɔ stenen) hauir then dygh ther människian fanger af glädhi oc frygh Vis sten 6 . " min högxsta frögh, oc kräselikhet är, at wara mz mannanna sonom " Mecht 357 . jak bidher tik, härra ihesu christe, himbla liws . . . gudhelikx hiärta glädhi, oc frgh SvB 169 (omkr. 1500). ib 316 (omkr. 1500), 401 (sl. av 1400-t.). i thz ythersta skal han när gudhi äwördelika glädhias, i mykle frögh JMÖ 7 . ib 120 . JMPs 274. tagh mich j thyn signadhe fryd, hielp jomfrw maria tha jac torff widh SvT 70 ."],"e":["frigh SvB 401 (slutet av 1400-talet) . Se Sdw 2: 1222. fryd SvT 70 . ","frygh Vis sten 6 . ffröd JMPs 274. frögh Mecht 357 . SvB 169 (omkr. 1500). JMÖ 7, 120 . Se Sdw 2: 1222. ack. pl. best. frögdhenar SvB 316 (omkr. 1500)), "]},{"a":"fryghdha","b":"","c":"","d":["2) växa yppigt, frodas. trän frögdas tha the komma wp j högdena PMSkr 316 ."],"e":["frögda PMSkr 261 . ","fröyda ib 474 . ","frydha SvRimd 45 . ","fryghdha sik . 1) fröjda sig, fröjdas. glez maria gudz modher frydha thic SvRimd 45 . 2) para sig. börya the (ɔ påfåglarna) sigh frögda mith j febrwarij manath . . oc sidhan the haffwa aflath tha bewaris hönorna j stallenom PMSkr 261 . - refl. fryghdhas. 1) fröjda sig, fröjdas. Se Sdw 2: 1222. the ondhe . . . blomstras j voldhe ok frögdäs j helbrögdh SvKyrkobr (Lu. cid B) 176). o sancte francisse, . . . gläs oc fröghas j äwärdhelikom hedher SvB 406 (början av 1500-talet). "]},{"a":"fryghdha","b":"vb","c":"v.","d":["fagher ordh frögdha een dara GO 240 . ib 540 . "],"e":["frögdha Bo 189, 240 ; Lg 3: 131 GO 240, 540 . ","-as ) , ","fryghdha sik , fröjda sig, fröjdas. hon . . . frygdhadhe sik i gudhi Bo 5 . ib 189, 221 . Iv 1565 . " som i blandh rossor och lylior sigh frögdha " Lg 3: 131 . " frygdha os vidh dröuilsen " Bo 106 . ib 240 . Al 3293, 6507 . " ther frygdhar sik !SYNS_DÅLIGT? " ib 2552 . "]},{"a":"fryghdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["fröjdefull, glad. " taka glädhinna frögdhelica andswar " Bo 228 . " the fylgdho honom mz osighelike glädhi oc frygdhelicom sang " ib 246 . ib 247 . " huldo the frögdeliga glädi mz jwdit " MB 2: 174 . KS 39 (101, 41) . Su 39, 40, 343, 344, 345, 391, 393 . " haua kununga ok herra fröghdelika (Fragm. föghelica 14) lekara ok sångara " KS 55 (139, 60) ."],"e":["frögdheliker . frögdelikin: -likit Su 39, 343 . frögdelig),"]},{"a":"fryghdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["fröjdefull, glad. sigh mik nw theres frödeliga glädhir SvKyrkobr (LUcid B) 235 . " thy atj hanom är all theres frögdeligin luste " J Buddes b 160 ."],"e":["frögdeligin )"]},{"a":"fryghdhsamber","b":"av","c":"adj.","d":[" = fryghdheliker. aller almoghen war gladlynter oc frögdsambir j theris änlitom MB 2: 174 ."],"e":["frögdsambir )"]},{"a":"fryghdogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = fryghdheliker. o huat trygh oc frödogh äru idur wälsignada hiärta Su 143 . liffuit, som är täkt oc frögdogt ib 333 ."],"e":["frögdogher . ","frögdoger )"]},{"a":"fryghþ","b":"nn","c":"","d":["fröjd. " af store hiärtans frygdh oc glädhi " Bo 7 . " skalt thu när os bo äwärdhelika j frygdh ok faghnadhe " Pa 23 . " ij skulin när mik mz frygdhinne blifua " Iv 1413 . Bu 61, 76, 141 . Bil 273 . Pa 10 . Bo 1, 234, 236, 248 . MB 1: 74 . KS 61 (151, 66) . Al 6509 . RK 1: 14 . första frögdhin ST 200 . ib 202, 205, 207, 210, 212, 218 . - pl. frygdhanna röstir Bo 225 . " mz frygdhom gingo " Al 9160 . " syu iomfru mario frögdhir " ST 199 . MD 49 . " kungör allom nya frögdir " Su 356 . - Jfr hiärtans fryghdh. "],"e":["frygh Bu 61, 76, 141 ; Bil 273 . ","fröghdh ST 202 ; ","-in ib 200 ; ","-ir ib 199 . ","frögdh ib 205, 207, 210, 212, 218 . ","frögd RK 1: 14 ; ","-ir Su 356 . ","-ir ) , ","fryghþa fulder","frygdefulder: -ful Bil 271),"]},{"a":"frykt","b":"nn","c":"","d":["fruktan. HSH 19: 114 ( 1506) ."],"e":["frycht )"]},{"a":"frykt","b":"nn","c":"","d":["fruktan, förskräckelse. at nogre skulle swadan frykt haffue för k. critierns HSH 15: 21 (1526, avskr.) medenn the skånske ey ähre inträdne till the judsche och haffwe frucht och fare för k. Linkbiblh 2: 179 (1523, Brask) ."],"e":["frucht )"]},{"a":"frykt","b":"","c":"","d":[" , se frukt."],"e":[]},{"a":"frykta","b":"","c":"","d":[" , se frukta."],"e":[]},{"a":"frykte","b":"nn","c":"","d":["fruktan, förskräkelse. " kom eeth wnderlighit rykte erchebyscopenom tiil stora frykte " RK 3: 684 ."],"e":[]},{"a":"frynd","b":"nn","c":"","d":["vän. " at forhöre, hwad heller the vore frint eller fygende " BSH 5: 502 ( 1512) ."],"e":["frint )"]},{"a":"fryndskap","b":"nn","c":"","d":["vänskap. " then store troo ok frwntskap, som alle menighe swerikes rikes inbyggere haffwe sagt eder til " BSH 5: 507 ( 1512) ."],"e":["frwntskap )"]},{"a":"fryndskap","b":"nn","c":"","d":["vänskap. " paa then tidt war her inthet forbudht wthen fridh oc fryndskap vpropet, thet huar matte frii och seker besökiä theris werff til annen " STb 5: 334 (1521, Kop)."],"e":[]},{"a":"frysa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) frysa. opersonl. om minnat tha böriadhe til at frysa Prosadikter (Sju vise msät) 155 ."],"e":["frysa inne , fryas inne, bova innefusen. effter ty ath skippet frös inne STb 1: 245 ( 1480) . - Jfr ater-, butn-, saman-, til-frysa."]},{"a":"frysa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) frysa, stelna af köld. hon (elfven) frys aller saa betidhe RK 2: 8066 . ib 8073 . ST 521 . yseen fröss saa fasth RK 3: 2900 . " aff frusno watne " MB 1: 41 . " ä är frwsin jordh for othriffnom swinom " GO 171 . - opersonl. frysa. thz fröss bleste och snöde sara RK 2: 4268 . " wille thet noget frysa " BSH 5: 133 ( 1506) . ","2) frysa, förfrysa, skadas el. förderfvas af köld. här skal aldregh frysa korn MD 355 . fruso manga om händher oc föther RK 3: 3723 . " the liggia wtan härbärghe frusne ok huslöse " Bil 267 . sulten frosen oc swa water All 9148. Bil 630 . Bir 2: 250, 3: 169 . ST 35 . " hafdhe han frosith ij häl " Al 5674 . ST 284 . " thimane äru wmpiptelike städhrene frosne (frigida) " Bir 4: 63 . ","3) frysa, känna köld, lida af köld. frös iämfast som hon för bran Bil 543 . alle swenane frusu owir matto Bir 3: 201 . MP 1: 188 . frysa ater, tillfrysa. isin frös ginstan atir owir them KL 101 . " fryys thz (vattnet) ater mz starkom iis " Al 2181 . - frysa inne, frysa inne, varda innefrusen. the fruso alle ynne RK 3: 3734 . - Jfr saman-, til-, ute-frysa."],"e":["frisa RK 2: 8073 . ","fryys . ","fröös ST 521 . ","fröss . ","frusu . ","fruso . ","frussin Bir 2: 250 . frosin), "]},{"a":"fryse","b":"nn","c":"","d":["köld. " dö for sylt oc frysa (fame et frigore mori) " Bil 266 . ib 267 ."],"e":[]},{"a":"fryst","b":"nn","c":"","d":[" Se frost."],"e":[]},{"a":"frä","b":"","c":"","d":[" , se fran."],"e":[]},{"a":"frägdheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr vanfräghdeliker."],"e":[]},{"a":"frägha","b":"vb","c":"v.","d":["prisa. " han är ärlika frägadhir (Cod. A frägher 317) " MB 1: (Cod. B) 556 . - göra känd, upphöja, upprätta? viliom wi thin hedher at fragha (för frägha? ad . . . honoris tui celsitudinem restaurandam) mz thzta silf ok päningom Bil 854 . - refl. fräghas, varda omtalad, varda bekant. mit nampn skal fräghas, (narretur) ther aff i allo iordhrike MB 1: 300 . " thetta maal fräghas fore pharao konunge " ib 280 . - varda ryktbar. änkte rike fräghadhis iämwidha i stakkit tiidh MB 1: 14 ."],"e":[]},{"a":"fräghdh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rykte, omtalande, berättelse. at hon . .. allom kwngiorde badhe främmandom oc wägfarandom, som ltil hänna kommo aff hwilka frägh mange kommo, oc sin lönlik budh . . . mz hänne sände til gudh Mecht 217 . opinio meningh mystanke ok frägh GU C 20 s. 383 . - vad ngn erfarit el. fpått reda på. batho the han tehm af sin frägh sighia Saml 34: , 3) gott rykte, frejd, ära. hälgha frägdhinna (opinionis) balsama swetthas thär SpV 493 . - Jfr vanfräghdh."],"e":["frägh )"]},{"a":"fräghdha","b":"vb","c":"v.","d":["refl. fräghdas, varda bekant, varda ryktbar hans snille ok renlifue frägdhadhis widha vm världinna Bil 124 . " naar sadhana iärtekne oppenbaradhis ällar frägdadhis i blandh almoghan " Lg 3: 281 . "],"e":[]},{"a":"fräghdha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr fanfräghdha samt vidhfräghdadher och vidhfräghdher."],"e":[]},{"a":"fräghdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["fräjdad, ärofull. " eth fredgelikt nampn " MD (S) 278 . Jfr vanfräghdheliker."],"e":[]},{"a":"fräghdhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vanfräghdhilse."],"e":[]},{"a":"fräghdhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vanfräghdhilse."],"e":[]},{"a":"frägher","b":"av","c":"adj.","d":["känd, bekant. med dat. hans gerninga mz guz iärteknom äro allum frägha Bil 784 . ib 723 . - med prep. for. wardh miraculum for kesaran fräght Bil 576 . - ryktbar, fräjdad. han bygdhe thz frägha mönster j rom star som panteon heet Bil 321 . " wardh en reclusus swa hälgaher ok frägher at alt folkit thok han til erchebiscop " ib 689 . " vardh vm sidhe fräghaste munkir " KL 211 . Bil 424 . MB 1: 175, 177, 275 . Iv 3512 . - prisad. han (Gud) är ärlika frägher (gloriose . . . magnificatus est) MB 1: 317 . " iak skal göra han (Gud) fräghan (glorificabo eum) ib. - beryktad. wäldoghe män oc frägher at ilgerningom " MB 1: 167 . - Jfr namn-, vidh-frägher."],"e":["-are Bil 424 . ","-aster : -asta MB 1: 275),"]},{"a":"fräghin","b":"","c":"","d":[" , se fräkin."],"e":[]},{"a":"fräghn","b":"nn","c":"","d":["1) omtalande, berättelse. " tha thässe fräghn (Cod. BCDE segn) een ända fik " Fr 2695 .","2) rykte, fräjd. " han gömer dighirt sina frägn gömir " GO 292 ."],"e":[]},{"a":"fräghna","b":"vb","c":"v.","d":["spörja, erfara, förnimma, få veta. thz freghnadho hänna nästa frendir Bil 894 . " til apulias borgh man the tidhande fra " Fl 59 . ib 249, 1426, 1980 . Fr 2415 . Iv 1725, (Cod. C) 3001, 3715, 3945. Al 59, 659, 4877, 5727 . RK 1: 354, 2280, 2377, 3286, 3378, 3982, 4146, 4212, 4376, 2: 3489 . Iv LXXV . " alla thöm fanga . . . som han freghnadhe a thz nampn tro " Bil 897 . ib 895 . frägnande winin dröwas aff fatikdom Bir 4: (Dikt) 254. ib 264. romara fräghna ij thy sinne at han hafdhe alt italiam inne Al 869 . " taghar han fra hwat ther war tiit " RK 1: 2604 . - spörja (till), förspörja (om), få veta (om). med ack. swa brat the alexandrum fräghna Al 4701 . - med prep. til. ther han ok til hänna fra Fl 718 . Fr 1238 . RK 1: 3139 . - med pronominaladverb som betecknar en rörelse till ett ställe. jadus tok skadha ä hwart han fra Al 1065 ."],"e":["fräghnar Al 659 . ","fra Fl 59, 249, (Cod, C) 606, 718, 1426, 1980; Fr 2415 ; Iv LXXV, 1725; Al 59, 1065, 4877, 5727 ; RK 1: 2880, 2604, 2: 3489 . ","fraa RK 1: 354, 2377, 3286, 3778, 4212, 4376 . ","freghnadhe Bil 897 . ","fragho Fr 1238 ; RK 1: 3892, 4146 . ","freghnadho Bil 894 . ","fräghnath Al 5935),"]},{"a":"fräghna","b":"vb","c":"v.","d":["spörja, erfara, förnimma, få veta. fräghnar thz almoghin tha thänkia the thz wara swik Prosadikter (Sju vise mäst) 157 . thätt är: äi satt. att ih´c (ɔ Jesus) stoth op af döth. sum i lhaua fratt Saml 34: 279 . - med prep. af. tha ma han dyawlin huarte höra ellir se oc enscons af honum freghna Vis sten 8 . "],"e":["sup . ","fratt Saml 34: 279 )"]},{"a":"fräghþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rykte, omtalande, berättelse. gik thär vm rikit gudz manz fregdh at han sculde thingat koma Bil 843 . " ouer alt landith the fräghdhin gär at hertugh fräderik ater komin är " Fr 2693 . kom frägdhin til hänna frändir KL 326 . " som frägdhin sagdhe hälaghan ok rätuisan wara " Bir 1: 401 . KL 397 . MB 2: 391 . Lg 3: 526 . MD 314 . " framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdha lönlikhet " KL 323 . " wtspredis iomfrunna clara hälaghetz frägdh vidha vm mang rike " ib 328 . " hördho theras frägd oc tilqwämd " MB 2: 228 . " ill ordh oc ond frägdh kom mällan thera vinskap " ib 869 . ","2) rykte, anseende, namn. för then stora frädgh skuldh som han hade öffuer all landh för sin mandom skuldh Di 244 . " lystis hans mykla fregdh " Bil 848 . " thär lät han äpter sik godh ordh ok godha fregdh " ib 862 . fik hon höra aff sancti francisci ärlike frägdh KL 323 . " at ga äpte swa store hälgha manzsins frägdh " Gr 306 . " i hafin þät (för þe) fulastu fräþ " Bir 4: (Avt) 184. Bo 147 . Bir 1: 356, 2: 260, 3: 314, 4: 100 . MB 2: 274 . Su 424 . - rykte, fräjd. skudhin baþe mandom oc fräghd hans SD 5: 477 (1345, nyare afskr.).","3) godt rykte, fräjd, ära. han com tel en mästan ok mästaran at frägh rican kunungh Bu 497 . Bir 1: 303, 3: 457 . " idhna enkto for manna frägdh (ryktet bland menniskor) " Ber 52 (kanske snarare att föra till 1). ","4) vanära. thz ware en stor fredg (vnser aller scande) ower werlden at man skulde brennä swadanna en förstinnä Va 10 . (frägdh trol. för frögdh el. frygdh MB 2: 173 .) "],"e":["frägh Bu 497 . Bir 1: 356 . ","fragh ib 4: (Avt) 180 . ","fräkt Bir 4: 100 . ","fräygdh: fräygdhin MB 2: 391 . ","frädgh Di 244 . ","freyd MD 314 ),"]},{"a":"fräkin","b":"av","c":"adj.","d":["tapper, modig. " frodhe hin fräghne äller hardhe (jfr frodi enn frækni Flateyjarbók 1: 27 o. s. v.) " Iv LXXVI ."],"e":[]},{"a":"fräklotter","b":"","c":"","d":[" , se fräknotter."],"e":[]},{"a":"fräkna","b":"","c":"","d":["fräkne, pigmentfläck på huden. neuus ui idest macula ue nascitur in corpore hominis et est mas generis frägna GU C 20 s. 352 ."],"e":["frägna )"]},{"a":"fräknotter","b":"av","c":"adj.","d":["fläckig. " dragonthea är ffräknoth som en orm (colubro similis maculoso cortice surgit) " LB 8: 41 ."],"e":[]},{"a":"fräknotter","b":"av","c":"adj.","d":["1) fläckig, prickig. Troj 76 . cassandra war wän, män frägloth war hon j syn ögon ib 78 2) fräknig. nuosus a um fräknoter GU C 20 s. 352 ."],"e":["fräknoter . ","fräknother Troj 76 . ","frägloth ib 78 ),"]},{"a":"fräls","b":"av","c":"adj.","d":["1) fri (i motsats till träl el underkuvad). thin thro giorde tik frälsa (salvam fecit) Mecht 114 . " emancipatus fräls giorder " GU C 20 s. 215 . ib (hand 2) s. 80. ","7) skattfri. Se Sdw 2: 1222. swa mykyn iordh aff mith fäderne, som frältz war af gammalt frälsse FMU 4: 92 (omkr. 1455)."],"e":["frälstz . Se Sdw 2: 1222) , "]},{"a":"fräls","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) fri (i motsats till träl el. underkufvad). kallä han frälsan man þräl SR 9 . köper thu hebreiskan thräll, han skal thiäna thik siäx aar, oc tha siwnda aarith komber, tha skal han fräls fra thik ganga MB 1: 334 . " frälsa manna köt oc tiänaranna " ib 2: 364 . " bödh sina swena thaka hona hanum til husfru en hon fräls (libera) ware ellir til frillo en hon ofräls ware " Bil 540 . " medh frelsum attä mannum ok friþvitum " SR 6, 13 . " all frälz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra " GS 28 (1375, orig.; frältz hion här dock snarare = frälsis hion). fri ok frälse (för fräls) hwar nyte sit Al 5387 . Jfr ofräls ","2) fri, obunden, obehindrad. lät mik . . . frälsan fara tel þin Bu 142 . badho thöm frälsa fara Bil 236 . Gr 261 . " är gudh aldra skiälikaster oc frälsaster " MB 1: 32 . " framgar bönin frälsare mz mere clarhet " Bo 104 . " at gudh hafwi frälsan !SYNS_DÅLIGT? " Bir 1: 296 . ","3) fri, hafvande fihet (att göra något), berättigad. ware han fräls at giwa them han wille MB 1: 449 . ","4) fri, fritt bestämmande. hon hafdhe frälsan vilia at wända sik til hulkin wäghin hon vilde Bir 1: 48 . " j sit eghit frälsa siälfwald " ib 5 . " swa som hon hafui thär frälst vald til " VKR 74 . - fri, beroende på fri bestämmelse. gudz thiänist är fräls Bil 236 . ","5) fri, befriad (från). med prep. af. sculu þe fräls warä af þe þyänist SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). SR 21 . fräls af frestningom Bu 135 . ib 141 . Bo 62 . MB 2: 251, 257 . " hwilka wi aff nokrom (för nokro) marka gielle enga ledhes frelssa hafwa wiliom " BSH 1: 143 ( 1373) . - med prep. undan. ma en konunger giwa en man . . . frälsan vndan them laghom han hawer almännelika giwith MB 1: 464 . - med prep. for. frelst landh for hwariom herra Bil 707 . " ij ärin frälse fore allom skat " Al 1142 . ","6) fri från ansvar el. straff. gytä þe han ey þär til wnnet, vari fräls SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ","7) skattfri; särsk. genom rusttjenst befriad från skatt, åtnjutande frälserätt. iherusalem skal thz haffua frälzst oc frit . . . oc skal kallas hälgher stadher (sit sancta et libera) MB 2: 252 . " ärkebiscopenom oc allum androm biscopum i rikeno i swerike, oc allom klärkdomenom thöm som sit godz hawa frälzt af alder hafft mz rät " BtRK 40 ( 1375) . " som sich mädh nokor breff frelsa halla willia " BSH 1: 142 ( 1373) . " hawer riddare äller swen barn äffter sik, et äller flere, är þär nokor son af, wari fräls alt þär til han warþer fämptan are gamal " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). BtRK 65 ( 1396) . kan . . . någon man som fräls är, sälia sina jordh vtgärdis bondum GS 22 ( 1360) . " badhe frälsom oc skatbondum " ib 28 (1375, orig.). hwilken frälst will hawa sit godz ib. " at . . . therra gotz ey aff alder hafde frels warit " BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) . " i frälso godze " SD NS 2: 134 ( 1409) . " mit rätta eghit fädherne, frälst af hedhindom " ib 1: 157 ( 1402) . " frälst af nath ib 425 ( 1405). Jfr nadha fräls. "","8) fri, stäld til fritt förfogande, öfverlåten till oinskränkt besittning. än nakar hafdhe swa frälst gotz at honum ware änkte giwith MB 1: 449 . " är ängin then til swa frälst gotz hawer, vtan gudh siälwer " ib. " dömpdom wi . . . karl philippussoni honum hans fiskewatn frii oc frelss a nyttiä " FH 3: 10 ( 1382) . " antwardhom wi honom thä for:da jordh . . . fria, frälsa ok vmbewaradhe fore allom skat " SD NS 1: 107 ( 1402) . ib 317 ( 1404) . ","9) frimodig, oförskräckt, glad? mz frälso röst KL 357 . Ansg 193 . - n. frälst, adv. skattfritt. hwar som vtgärdis bonde är oc hawer frälsis jordh mz sino jordh, han ma ey frälst hawa, vthan han hawir thridiungin mera a frälsis jordh än sit äghit GS 23 ( 1360) . som frälst hawa þyänt (på grund af rusttjenst hafva varit fria från skatt) SD 5: 476 (1345, nyare afskr.)."],"e":["fräls: friälsan Bir 1: 296 . frältz),"]},{"a":"frälsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) frälsa, befria, frigöra (från träldom el. fångenskap, från det område hvarest någon hålles i träldom el. fångenskap, från den som håller någon i träldom el. fångenskap o. s. v.). swa sum gvdh frälste oss, frälsa af hädne oc hädhjndom, sua haffwer oc han þem (trälarne) frälsat, oc fyr nämdir konungir med hanum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). frälsa min son fangen Bu 25 . " iak är frälsaþar fange ib 174. - med prep. af þom þu frälste af þräldom " Bu 76 . aff tholkom thräldom frälsir then helghe ande MP 2: 109 . " gudh fräladhe sanctum petrum badhe aff bandum ok banzsattum manne " Bil 112 . !SYNS_DÅLIGT? gik nöþoghar at frälsa (lösgöra, nedtaga) andream af corse (venit ut ipsum deponeret) Bu 141 . " war herra frälste israels sönir aff egipto " MB 1: 462 . " han (ɔ: christus) frelste os af hanom (djäfulen) " Bu 207 . nar jak mz minom dödh frälste (liberavi) aff hälwite alla mina vtualda män Bir 3: 344 . - frälsa, rädda (från det som är ondt el. från den som tillfogar ondt). hiälp os ok fräls os MP 2: 46 . " ihesus christus þolde döþ a corse . . . at frälsa väruldena mz sino bloþe (pro restauratione nostra) " Bu 138 . " hans höghra hand oc hans hälghe armbir frelsadhe (salvatit) os " Bo 231 . - med prep. af (ut af). thu som frälser (liberas) israel aff allo ondo MB 2: 282 . " the dyra bönin som honum hafdhe förra hulpit oc frälst vt af sua mangom pinom " Pa 19 . SD 4: 408 (1335, afskr.). Gr 284 . - med prep. fran. frälste þem fra grunne Bu 514 . " han gat eigh frälsat sina dottor fra döþ " ib 491 . - frälsa, skydda. med prep. fran. lofuadhe sancto olafuo at han sculde läta göra j hans kirkio eet kors aff silff: en han frelsadhe han . . . fra thöm konunghe Bil 865 . ","2) befria (från en afgift). med prep. for. þa frälsä garþen bryggyzona firi byjä giäldet ok bakara huset bakarän SR 34 . ","3) genom rusttjenst befria från skatt. fa hon frälsis man, þa frälse han hännä godz med sino SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). frälsä þän allä saman ib 477 . BtRK 66 ( 1396) . ","4) befria från, undanrödja. thz han hafdhe frälst thera vanda Iv 4703 . ","5) öfverlåta med full besittningsrätt. tilbinder jak mik . . . herra abram brodhersone . . . thetta goz ok gardh at fri ok frälssa ok hemolt göra for alla thöm ther kunno vppatala SD NS 1: 154 ( 1402) ."],"e":["fralsa Bu 491 . ","-ar : frälsä SR 34 . ","-ir MP 2: 109 ; ","-er MB 2: 282 . ","frälsa Gr 284 . ","fräls ib (Cod. D) 381 ; MP 2: 46 ; MB 2: 282 . ","-te Bu 76, 207 ; SD 4: 408 (1335, nyare afskr.); Gr 284 ; MB 1: 462 ; Bir 3: 344 . ","-ter ) , "]},{"a":"frälsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) frälsa, befria, frgöra (från träldom el. fångenskap o. s. v.). llibero as p c frälsa FU C 20 (hand 2) s. 80. - med prep. af. hwilka thu . . . ffrä[l]ste aff diäfflanna walle Mecht 86 . - frälsa, rädda (från det som är onte el. från den som tillfogar ont). gudh thera själ frälse SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr) . " o härre gudh frälsa thins tiä'nare siäl SVb 460 (1400-talet). ib. - med prep. af. vtän frälsä os af illu Svb 3 (senare hälften av 1300talet). fräls loos aff ondo " ib 3 (1430-talet). o härre gud ffrälssa thins thiänara siäl som thu ffrälste swsamman rätwisa quinno aff falskom vithnom SvKyrkobr 276 . fräls (libera) os aff ondo SpV 552 . thu som . . . frä[l] ste mariam magadalenam aff siw diäffwlskap SvB 163 (början av 1500-talet). PMSkr 26 . 2) befria (från skatt el. avgift). med prep. for. thet frelsar iak honum fore bornum ok obornum SD NS 3: 305 (1418).","3) genom rusttjänst befria från skatt. tha hafwer iak han takit i minna frw drötningena ok rikizins thiänist swa at han skal ok ma sit godz fryia ok frälsa meth sinne thiänist meth hästa ok wapn SvSkr 1: 19 ( 1390) ."],"e":["-ar SD NS 3: 305 (1418, från Jämtland) . -er PMSkr 26 . ","frälsa . SvB 460 (1400-talet). frälsä SvB 3 (senare hälften av 1300talet). fräls SvB 3 (1430-talet). ib 460 (1400-talet). impf. f(f)rä[l]ste Mecht 86 . SvB 163 (början av 1500-talet)),"]},{"a":"frälsan","b":"nn","c":"","d":["frälsning. " hon wili . . . giffwa syndarom frälsan JMö 101. - med prep. af. crisnom almoga effter there frelsän aff verldena op farandes mz christo " SvKyrkobr 163, me prep. ur. gudz engla thöm thz tilstädhiä til nagra vener at bidhiä om theres frelsän wr pynomen SvKyrkobr 219 ."],"e":["frelsän )"]},{"a":"frälsan","b":"nn","c":"","d":["frälsning. " " Su 191 ."],"e":[]},{"a":"frälsare","b":"nn","c":"","d":["frälsare (om Kristus). jak skal wända ödhknena j stora sioa, ok j skulin ösa watnidh mz glädhi aff frälsarens (salvatoris) käldom SpV 60 . Hel män 148 ."],"e":[]},{"a":"frälsare","b":"nn","c":"","d":["frälsare. " j dröuilsom leta gerna huar en frälsara " MP 1: 121 . " sagdhe til jacobum siäla frelsare (amimarum liberator): tak vidh mik til scriptamaal oc bätring " Bil 165 . - i kristlig mening: menniskornas frälsare. i dagh är idhir födir frälsare (salvator) MP 2: 36 . " sannir värdhenne frälsare (helare 2: 37) " ib 1: 25 . " som os leddo til varn skapara. frälsara oc atirlösara " Bo 2 . ib 83, 93 . KL 20 . MP 1: 12 . Bir 1: 190 . Ber 202, 273 . Su 193, 197, 202, 203, 210, 217, 279, 324, 325 . Lg 67 . LfK 136 ."],"e":[]},{"a":"frälsborin","b":"","c":"","d":[" L. Jfr mädhfrälsborin."],"e":[]},{"a":"frälsborin","b":"av","c":"adj.","d":[" L. friboren, af adlig börd. godhe frälsborne män, riddara !SYNS_DÅLIGT? SD NS 2: 199 ( 1409) . Jfr friborin."],"e":[]},{"a":"frälse","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) frälsning, befrielse, räddning. " hiit kom iac for thna siäl frälse skuld " Hel män 224 .","2) frihet, fritt stånd el. tillstånd. Se Sdw 2: 1222.","5) rusttjänst (ss grund för skattefrihet). thet wi thenna breförara nicholas diekn i östistom i wart oc kronona frälse oc thiänist taghum Lagerbring Saml 1: 197 ( 1380) .","6) frälsejord, frälsegods. li rosendall ägher clostridh en halfwan atthwng jordh frälse VKJ 13 ( 1447) . " samastadz ena saagho qwärn och then strömin är frelse, som hon gaar i " ib 169 ( 1447) . 7) frälse, frälsestånd, frälseklass. thenn frijhett haffwer baåde andeligit och verdzligit frelsse hafftt af hedenhöss Linkbiblh 1: 173 (1524, Brask) . - Jfr kirkio-, lagh-frälse."],"e":["frälsis iordh , ","frälsis man (frälsins-), "]},{"a":"frälse","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) befrielse, frälsning, räddning. idher til frälse giordhe iak swa Al 4233 . " j dröuilsom leta gerna huar en frälsara ok gifuin hielp älla frälse är sak til at älska frälsaran " MP 1: 121 . " af hans godhleek bidha hiälp oc frälse " Bo 94 . " nar jak mz minom dödh frälste aff hälwite alla mina vtualda män hulke som värdhe varu thässe atirlössn ok frälse (redemtione et liberatione) " Bir 3: 344. war herra frälste israels sönir aff egipto, oc teknadhe thz frälse som war herra gaff os allom mz sinom dödh MB 1: 462 . Su 340 . " fik þän man iam skyt bötar ok frälse aff illom gäste " Bu 205 . MB 1: 261 . ","2) frihet, fritt stånd el. tillstånd. hon löste os til frälse aff thräldom Bil 351 " hwar gudz ande är ther är frelse " MP 2: 108 . " frälse oc fridh nyta " MB 1: 425 . ib 86 . Al 6615, 6618 . KL 182 . Bir 1: 136, 352, 3: 398 . andans frälse Bo 117 . ","3) frihet (att föja sin vilja). lat mit folk lidhught at offra mik mz frälse wtländis MB 1: 298 . Bo 93 . Bir 1: 203 . " tha vare jak j mino eghno frälse " ib 3: 278 . ","4) frälse, frihet från utskylder till kronan (medgifven) de andlige samt de jordegare som gjorde rusttjenst), frälserätt. frälse . . . aff allum aarlikum konunglikum wtskulum ok alaghum SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). hawm wi gywit frälse ib 5: 476 (1345, nyare afskr.). þiänä for sins oc sinnä syzkenä godz frälse ib. þet samä frälse nyutä ib. " aff enom frälssisman . . . huilkom . . . konung magnus friihet oc frälse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda " ib NS 2: 139 ( 1409). taker iac thenna förnempda wnga men . . . ij krononne frelsse, them oc thera affödho rät frelsse halda, hafua oc nyta, som andre frelsis men hafua ii rikeno ii suerike FH 2: 16 (1396, nyare afskr.). at j welie vnc oss frälse opa j [1] !SYNS_DÅLIGT? godz FM 414 ( 1509) . " at thesse fornempde ey konungsens bref eller bewisning vppa frelse hafdo " BSH 2: 39 ( 1396) . frelse hawa ib. ib 41 ( 1396) . " ath alle friborne men skole vt vid terass frälsse " ib 4: 198 ( 1495) . " dömdom wy the for:da jordh . . . wndher frelse blifua " SD NS 1: 141 ( 1402) . " huilkit goz vndir frelse hawer warit aff heedhnom höös " ib 212 ( 1403) . ib 2: 54 ( 1408) . " äghodel . . . ther os tillhöre meth rät frälse af aldir " ib 1: 360 ( 1404) . thesse godz waro krono godz oc esbiörn dickn hafdhe them i frälse BSH 2: 63 ( 1399) . " domkirkian hafde hona (jorden) i frälse " SD NS 2: 152 ( 1409) . ib 154 ( 1409), 193 (1409, 201 ( 1409), 203 ( 1409), 206 ( 1409), 209 ( 1409) o. s. v. joan haki hawer them (jordagodsen) i frälsse ib 1: 136 ( 1402) . " hafthe thet i wärio i frälsse " ib 2: 199 ( 1409) . " the forscrepna iordher . . . hawa sa länge i frälse warith " ib 1: 136 ( 1402) . " dömpdom wy the for:na tw marc land . . . i rät frelse at bliua vtan allan skat ib2: 139 ( 1409). thet war wndan skat oc i frälsse gangit " ib 172 ( 1409) . " the skatta jordher oc krononne ingiäld som kommen waro i frälse " BSH 2: 67 ( 1399) . " haftho thet forscrepna markland jordh . . . sua länge i therra wärio haft vnder frälsse " SD NS 2: 199 ( 1409) . " the for:da iordh war olaghlica wndan frälse komin til skat " ib 184 ( 1409) . " the godz . . . som ware gangne fran krunän oc vnder frälse " ib 1: 417 ( 1405) . BSH 2: 42 ( 1397), 47 ( 1397). ","5) rusttjenst (ss grund för skattfrihet), skyldighet till rusttjenst. vm han forma þet frälsit vppe haldä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " mädhan jac aff alder är swa kranker oc jac ey barn hafuer, ther mit frälse wpe halda, tha scal for:de biörn mik frälse halde ib " NS 1: 338 ( 1404) . " at nakar frälsis man vil vndan frälse ganga " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). viþer frälse skiliäs ib. " alle the sit frelse kände " RK 2: 8556 . " til þäs at þe vndi eno frälse länger warin (gemensamt njuta skattfrihet på grund af rusttjenst som göres af en enda) " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.).","6) frälsejord, frälsegods. " the forscrepna iordher ärw gamalt frälsse " SD NS 1: 136 ( 1402) . ib 378 ( 1404), 386 ( 1404), 2: 125 ( 1409), 131 ( 1409). 137 ( 1409) o. s. v. hwilka jordh jon i häplinge haffdhe bort böt for eth orät frälse ib 142 ( 1409) .","7) frälse, frälsestånd, frälseklass, adel, de som mot rustningssyldighet äro fri från utskylder till kronan. vlff biörnsson war komen aff gamblo ok forno frelse SD NS 2: 139 ( 1409). aff frälsit wille han there gotz winna RK 2: 497 . " ib 3: (sista forts.) 5166, 5289, (till. om Chr. II red. B) 6375. knuth posse mz frälsit är fulth när " RK 3: 3183 . " all frältz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra " GS 28 (1375, orig.) . rikesens radh oc mene frelsith BSH 5: 52 ( 1505) . forwacthendis menige frälsith ib 76 ( 1506) . " alle thenne gotho män . . . hafdo sik vndan krononna skat vtan konungx minne eller bref sielwe oloflika til frelse giort " BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396); i dessa båda ex. skulle dock frelse möjl. kunna föras till adj. fräls 7. ","8) förmånsrätt, privilegium. med allo frälse þy som alle andre köpstaþa haua, þe som fri torgh haua SD 5: 639 ( 1347) .","9) trygghet, lugn. " almoganom til fridh och frälse ok sämio inbyrdes " KS 1 (2, 1) . ib 5 (11, 6), 6 (14, 7), 8 (20, 9), 11 (28, 12), 12 (29, 13), 16 (40, 17), 40 (103, 42), 56 (141, 61). - Jfr biärgs-, kirkio-, nadhafrälse."],"e":["frälsis bol","-bool )","frälsis bonde , ","frälsis bref , ","frälsis gods","-godhz . ","frälses gotz L.). n. L. ","frälsis hion","-hijon )","frälsis iordha skipte","frelses- )","frälsis kona , ","frälsis landboe , ","frälsis landbonde , ","frälsis man","frälses- . ","frälzsis- )","frälsis qvinna","frelses- )","frälsis äghodel","-ägadel )","frälsis änkia , "]},{"a":"frälsebref","b":"nn","c":"","d":["= frälsis bref. ther pa hafde konungh cristiern gifuit sith fräls breff FH 5: 134 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"frälsegods","b":"nn","c":"","d":["frälsegods. Se Sdw 2: 1222. en gardh i fastäthorp . . . som förre frälssögotz warit hauer SD NS 3: 89 ( 1415) ."],"e":["frälssägotz )"]},{"a":"frälseiordh","b":"nn","c":"","d":[" = frälsis iordh. Se Sdw 2: 222. halff niendhe örtogh land frälse iordh Uppl Lagmansdomb 114 (1493)."],"e":[]},{"a":"frälselandbo","b":"nn","c":"","d":["frälsebonde, landbo som innehar frälsemans jord. the ii hesta som andelige oc verdzlige frelse landtboer holle hanom som länet haffuer är ej aff gamble sedwanie HSh 13: 105 (1324, Brask)."],"e":["-landt- )"]},{"a":"frälseman","b":"nn","c":"","d":[" = frälsis man. RK 2: 5927 . " riddere friborne frälsemen köptstadzmen " BSH 3: 284 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"frälsgiva","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frälsgivi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frälshet","b":"nn","c":"","d":["frihet, fritt stånd el. tillstånd. j licamen hafua the vänleken snarhetena starkhetena fria frälshet SvKyrkobr 235 . rudis dis frälshet (hskr frärlshet) Gu C 20 s. 531. libertas frälsheth ib (hadn 2) s. 80."],"e":[]},{"a":"frälsilse","b":"nn","c":"","d":["befrielse. " glädhiandis j . . . idhra frälsilse " MB 2: 168 . aldrigh hopp at haffwa til nakor frälsilse LfK 119 ."],"e":[]},{"a":"frälsilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. befrielse, frälsning. saloghom siälom j pynonne til frälsilse (absolutio) Mecht 226 . ib 227. annan axillen math thu wndhirsta människionna athirlösn, j hwilkins frälsilse (redemptionis) skikkan wändhis alla scrifftinna skikkan SpV 46 . alth synis thz wändas j wars fridhedz ällir frälsilse (liberationis) axil ib 57 . ib 81, 308 . - försök att befria el. rädda. händher thet swa ath skiparen som haffwer loffwat frj oc frälsa thet andra skipith gör wärn oc frälsilse thet ythersta han förmaa PMSkr 26 ."],"e":[]},{"a":"frälsirska","b":"nn","c":"","d":["befriarinna, frälsarinna. " fanghomen äst thu (ɔ jungfru Maria) frälserska " JMÖ 102 ."],"e":["frälserska )"]},{"a":"frälsirska","b":"nn","c":"","d":["befriarinna, frälsarinna. war tw myn frelsirska fran allan wade MD 442 ."],"e":[]},{"a":"frälsleker","b":"nn","c":"","d":["fritt bestämmande, fri disposition el. dispotionsrätt? sculum wi hanum helsinghborgs hws medh sann frälsleka (för -leke) i allum stykkiom ater andwardha vtan alt hinder BtRK 32 (1353, orig.) ."],"e":[]},{"a":"frälslika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fritt, obehindradt. " magho frälslikä sökiä allä köpstaþa " SD 5: 638 ( 1347) . " thät mith fornempda godz . . . frilika ok frälslika nyuta ok behalda " BSH 1: 166 ( 1376) . " the skulo frälslika nyta sit " Al 10325 fläste . . . vidhir fresta äkke at äruodha frälselica til hwars manz helso Bo 110 . " at hon matte frälselika synda a mote mik " Bir 1: 218 . ib 296, 320, 3: 193, 468 . MB 2: 250 . ","2) fritt, frimodigt, öppet. öpa frelselika ok höght Bil 471 ."],"e":["frälselika . ","frälseliga MB 2: 250),"]},{"a":"frälslika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fritt, obehindrat. josaphat tok ther gladhelika vidher vppa thz at han thäs frälsalighare matte gudhi thiäna Prosadikter (Barl) 85 . SvKyrkobr 353 ."],"e":["frälsalighare ) , "]},{"a":"frälsliker","b":"av","c":"adj.","d":["fri, obehindrad. " for . . . frälselikare gudhelika thinga skodan " Bir 5: 46 ."],"e":["frälseliker )"]},{"a":"frälsliker","b":"av","c":"adj.","d":["fri, obehindrad. " the haffua sins eghins wilia frälslikasta wilkor (suæ voluntatis copiam) " Mecht 157 ."],"e":["frä [l]slighasta Mecht 157 ) , "]},{"a":"frälslikhet","b":"nn","c":"","d":[" (obehindrad) frihet. älffte (högfärdens trappa) är frälslika göra snödha gärninga oc frälsli[k]heth j syndo[m] SvKyrkobr 353."],"e":[]},{"a":"frälsning","b":"nn","c":"","d":["frälsning. the thridhi gudz godhgärningens som är frälsningen SkrtUppb 175."],"e":[]},{"a":"frälspika","b":"nn","c":"","d":["friboren flicka. camilla le frälspiga GU C 20 s. 69 ."],"e":["-piga )"]},{"a":"frälspilter","b":"nn","c":"","d":["friboren gosse. camillus li frälspilther GU C 20 s. 69 ."],"e":[]},{"a":"främadha","b":"av","c":"adj.","d":["1) främmande, som är från el. tillhör ett annat land el. samhälle. SVklE 163 . " wast thu mik swasom främande ällir okändh " Mecht 147 . " alienus a um frömande " GU C 20 s. 14 . " exter tra trvm ytrste ok frömindhe (hskr frönindhe) " ib s. 245 . SvKyrkobr 193 . " philippus ottesson och oleff sontwla, wtsoknis ok frömande goda bönder " Svartb 546 ( 1483) . " j eno främadho landhzskapi, langh[t] fran sinom fadere gudhi " MP 5: 216 . 2) som tillhör el. har avseende på en annan el. andra. nio främmända syndir (rubirk) första är at komma nakan til at synda (SkrtUppb 241. 3) avlägsnad (från), skild (från). med prep. fra. hwar een som sik gör frömende fra allom verldzligom gerningom JBuddws b 84."],"e":["främadho MP 5: 216 (dat. sing.) . fr-madha SVklE 163 (dat. pl.). främande Mecht 147 (nom. sing.). främmända SkrtUppb 241 (nom. pl.). främande GU C 20 s. 14 (nom. sing.). Svartb 546 ( 1483) (nom. pl.). frömende JBuddes b 84 (ack. sing.). frömendom SvKyrkobr 193 (dt. pl.). frö-¬ mindhe GU C 20 s. 45),"]},{"a":"främadha","b":"av","c":"adj.","d":["eg. aflägsen.","1) främmande, som är från el. tillhör ett annat landel. samhälle, en annan ort el. ett annat hem. iak fan een vägh . . . ther mik ledde til eet frömadha land Iv 164 . ib 2400, 3886 . Fr 1018, 1518 . RK 1: 1159, 2: 8578 . Va 28, 53 . Di 61, 79, 91 . Lg 535, 3: 533 . MB 2: 24, 25, 152, 293 . " badhe jnlennynge ok frömende " Lg 3: 561 . " bodhe han j staden gabaa som en främmende pelagrym " MB 2: 131 . " gorgias . . . sampnade sik frömonda sälskap oc giordhe jwdomen mykin skadha (assumtis advenis frequenter Judæos debellabat) " ib 309 . " främanda gudhom " ib 73 . " var han en främande man " RK 1: 1057 . Ansg 229 . wilia wij . . . göre oss engen wonda for en frömande man (firir okvnnigs manz sakir) Di 65 . ib 98 . Va 36 . them frömadhamnnom VKR 37 . " främadha prästir " Bir 4: 85 . hälga ängla, huilke mz os dagh oc nath wistas oc boo i warom cellom, ey swa som gäste ällar främmandha, wtan sannelika som wara hemes män oc stalbrödher LfK 72 . " hwar osämia är mällan män the som saate skulo saman byggia aff thera osämio margher mon hyggia thz en frömedhe man wil ther til häta tagher thz bort the badhe om thrätta " Al 9735 . ","2) främmande, tillhörig en annan el. andra. med dat. all thing ärw os främadha ensamber timen hörer os til LfK 70 .","3) aflägsnad (från), skild (från). med prep. af. at hwar en wari främanda aff hans wälgärningom LfK 63 . ib 119 . " at wi ey frömande aff idher (alieni . . . a vobis) vardhom " MB 2: 262 . " iomfrudomin . . . hwilkin af allom thässom fordom nödhom är fran skilder ok frömadha " Lg 3: 484 . ","4) främmande, som icke tillhör el. öfverensstämmer med det som är i fråga, obehörig. at ey grips hugen j fafängom oc frömande tankom Bir 5: 67 . - (?) at hafwa wilia til frömadha skörhet Lg 3: 484 . ","5) ovanlig. " swa som naghat nyyt hörändes ok frömende " Lg 3: 544 . ib 436, 574 . i oaarom och frömdhe (utifrån kommen?) siwkdom BSH 5: 175 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"främadher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) ovanlig. " the skulo ok tala nyt ok frömat mall Mp 4: 45. ""],"e":["frömat ) , "]},{"a":"främadher","b":"av","c":"adj.","d":[" = främadha 1. siik giffua i främäd landh RK 3: 3090 . han war j frömat landh MD (S) 251 . " han war en främäder man " Va 18 . " affläggis all wtspisning . . . vtan the främadhom ther abbatissan siälff wil noghra gönst ellir wärdhning göra " VKR 38 (kan föras till främadha)."],"e":["främäder . ","frömadher )"]},{"a":"främbre","b":"","c":"","d":[" , se framber."],"e":[]},{"a":"främd","b":"nn","c":"","d":["framgång, lycka. j hans daghum fik cristin [kir]kia främd ok fridh thässa hems Bil 561 . " hawa iordhrikis främd " MB 1: 253 . ib 252, 432. til alla wärldinna främd ib 44 ."],"e":[]},{"a":"främia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) främja, befordra, hjälpa. han . . . älskadhe innerlika conuenzsens sa[m]qwändh, oc främiadhe til thz bätzsa Mecht 348 . " conduco cis ere ducere p c legya främia i vägh ok feela " GU C 20 s. 136 . insignio is ire interpretarum pryda ophöya oc till äro fremmya äller fram hollan ib (hand 2) s. 31. "],"e":["främmes Mecht 254 . impf. främiadhe ib 348 . ","främmadhis MP 5: 102 ),","främia sik , gå framåt, framskrida. at letha ok spöria, äpthir thy som fäghra är, ok swa sik främia aff thy mindra, til thz som större är (ad majora promoveatur) SpV 12 . - refl. främias, 1) gå framåt, fram skrida. the ökes oc främmes j the godho Mecht 254 . then vnghe pilthin ihesus han ökadhis ok främmadhis daglika j gudz visdoom MP 5: 102 ."]},{"a":"främia","b":"nn","c":"","d":["främio trol. för sämio MB 2: 261 ."],"e":[]},{"a":"främia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) föra framåt, befordra. eg. och bildl. promovere, främia GU 4 . provectus, främter ib 2 . natskone främia (promovent) fötirna Bir 3: 143 . " var väl värt at han främiadhe (illuc proveheret) sin enkannelica vin ther som pätar korsfästis ok paulus lutar for swärdheno " Bo 81 . " jak haffwir hanom swa mykit främmiat j the sama hälga threfalloghetz kärlek " Bir 4: 55 . ","2) främja, befordra, hjälpa. at främia pippinum til thessa hems äro. thy at hans almosor ok offer fremdo hins siäl til himerikis äro Bil 732 . Bir 2: 76, 3: 257 . " fridha ok främia godha män " KS 14 (33, 15) . " han hauer huwdh ok (trol. för sum) främbr alt hans styrilse " ib 31 (80, 33). främia the (ɔ: scriptamalin) ok prydha siälina Bir 1: 293 . SGGK 103 . SEG 120 . ","3) bistå, underhålla. " the sculu mik födha fordha främia oc vppehalda til dödra dagha " SJ 188 ( 1449) . " han sculde hona fordha oc främia i henne liffs tima " ib 191 ( 1450) . ","4) få fram, utföra, uträtta, verkställa. for toko tiberio främia sin vilia Bu 150 . Bil 603 . KS 5 (11, 5) . Bir 3: 287 . Fl 1141 . Fr 2168 . Iv 1466 . RK 1: (Albr.). s. 214. läti han framme (för främia) huat han wil ib 1: 1882 . " vi gatom ängte främt " Bu 420 . skal han try enkannelika huxa ok främia KS 12 (29, 13) . utöfva. eenfallugheet pläghom wi främia Al 6458 . främia sik, gå framåt, framskrida. främia sik i dygdhomen oc godhom gärninggom Lg 3: 277 . Su 356 . - refl. främias, ","1) gå framåt, framskrida. främs thu til höghre thing KL 268 . " troo thik j ingo hafwa främiäz " Ber 270 . Bir 1: 349, 3: 370 . Lg 3: 263 . at främmias aff enne dygdh oc j andre Bir 4: 93 . ","2) få framgång. hwi godhe dröuas oc onde främias Bir 2: 35 . ib 3: 464 . Gr (Cod. D) 382 . MB 2: 126 . " at han skuli väl främias " MP 2: 254 . - opersonl. skal äntiggia thå fremias, ellar warder missämia ok stridh landa ok manna mellom KS 11 (26, 12) . ","3) sättas fram, sättas främst. vp höghias oc främias (promoveri, strax förut tolkadt: förestähias) j bland annor trä MB 2: 98 . - Jfr forfrämia."],"e":["främmia: -as Bir 4: 93 ; ","-at ib 55 . ","främmie SGGK 103 . ","främiar Su 169 . impf. ","främde: -dis Bir 3: 370 . ","främpde Fr 2168 . ","fremde: -do Bil 732 . ","främiadhe Bo 81 ; ","främidadhes Lg 3: 263 . ","främder L. ","främter GU 2 . ","främt L; Bu 420 ; Bil 603 . ","framt L. ","främmiat Bir 4: 55 . ","sup . ","främiäz Ber 270 . " främnande för främiande el. främiade " RK 3: (sista forts.) 4307),"]},{"a":"främian","b":"nn","c":"","d":["framgång, framskridande, förbättring. " hwat främian wi ther aff haffwom, ällar häloghet " LfK 145 ."],"e":[]},{"a":"främian","b":"nn","c":"","d":["framgång. " högfärdoghir är . . . snar til at loffwa, seen at bettala, bradhräddir om sina främian " SpV 160 ."],"e":[]},{"a":"främilse","b":"nn","c":"","d":[" ? främjande, framförande, befordran. promocio, främilse GU 4 . " i mins wärffs främilse " BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"främilse","b":"nn","c":"","d":["främjande, framförande. " härran sagde min röst är min gudhelikx wilie främilse " Mecht 209 . " till winningh och främielse " PMSkr 672 ."],"e":["främielse )"]},{"a":"främirska","b":"nn","c":"","d":["främjerska. " rätwisom äst thu främyärska " JMÖ 102 ."],"e":["främyärska )"]},{"a":"främliker","b":"av","c":"adj.","d":["som främjar, hjälper, befordrar. med dat. att man heller skall vara them och theres fordelig och fremmeligh på våre vegna på väge oc stige Priv f Sv st 72 (1433, avskr.) . Jfr tilfrämliker."],"e":["fremmeligh )"]},{"a":"frän","b":"av","c":"adj.","d":["frän, skarp. " lkom fwl oc snödhaste dön i mina näsa, swa frän at iac nästan k[r]ompuadhe " Hel män 217 ."],"e":[]},{"a":"frän","b":"","c":"","d":[" , se fran."],"e":[]},{"a":"frände","b":"nn","c":"","d":["frände, slägting. " medh . . . wara wina oc frändda raþe " SD 6: 180 ( 1350) . " hänna faþir ok moþer ok frändar " Bu 9 . ib 510 . Bil 125, 740 . Gr 265 . ST 372 . " thz freghnadho hänna nästa frendir " Bil 894 . Lg 3: 525 . Jfr faþur-, fäþernis-, moþor-, möþernis-frände. "],"e":["sign . frändo för -a ST 372 . pl. fränder. ","frendrene Bil 894 . ","frändrom Lg 3: 525 . ","frända . ","frändra SD NS 1: 29 ( 1401) . ","frendra ib 99 ( 1402), 431 ( 1405)), ","frända flokker , ","frända skokker , "]},{"a":"frände","b":"nn","c":"","d":["frände, släkting. meth winar och frändhare radhe SD NS 3: 49 ( 1415) . " thy affhender iak mik for:da field oc minom arfuom, vinom oc frändrom oc tilegnar iak han forscrefna her pether " ib 80 ( 1415) ."],"e":["frändhare SD NS 3: 49 ( 1415) . dat. pl. frändrom ib 80 ( 1415) . ","frändrome SJ 2: 37 ( 1478) : -ä STb 1: 154 (1478)), "]},{"a":"frändkona","b":"nn","c":"","d":["slägting, fränka. Bil 893 . Bir 3: 158 . RK 1: 1006 . Lg 32 . Jfr fränka."],"e":["fränkona L. ","frenkona Bil 893), "]},{"a":"frändlingar","b":"nn","c":"pl.","d":["fränder, de som äro i slägt med hvarandra. stodh swerike wel medhen the fränlinga (bröderne Philippus och Inge) radde PK 235 . mz thenna frendlinga styrde RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 281 ."],"e":["fränlingar )"]},{"a":"frändskaper","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) frändskap, släktskap. " ffränskaper mällan tik oc mik är nw swa stor JMps 22. ""],"e":["ffränskaper )"]},{"a":"frändskaper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ätt. " hwat hälzst släct lothen vppa faller tha vtlethin frändzskapen ther näst hwset (quancumque tribum sors invenerit, accedet per cognationes suas, et cognatio per domos) " MB 2: 18 .","2) frändskap, slägtskap. thz ey lata for frendskap wild eller redhuga RK 2: 7501 ."],"e":["frändzskaper . ","fränskaper L.),"]},{"a":"frändspiäl","b":"nn","c":"","d":["frändskap? theris eed som the haffde sworit, at the wid fattige ok riike i allom doomom rett fölie skulle oc thet ey för weeld rätzl affund fränspiell eldler wenskap latha HSH 16: l92 (1527). - Jfr fränsämio spiäl."],"e":[]},{"a":"frändsämi","b":"nn","c":"","d":["frändskap, slägtskap. " hwar som döme orätta doma före winskap älla fränsämi " KS 69 (170, 76) . ib (169, 75). SD 5: 606 ( 1346) . "],"e":["fränsämis spiäl","fränzämis- . ","frändzamis- . ","fränzames- . ","fränzemis- . ","fränsemis- . ","fränsimis- . ","fräncimis- . frenzsemes spial. fränzämes spiäld. fränzimäs-. fränzömis-. fränzämes späld. fränzimä spial. fränscimä spiäl),"]},{"a":"frändsämia","b":"nn","c":"","d":["= frändsämi. " them dughir hwaske frändsämia älla gamal vinskapir " Bo 129 . SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) MB 1: 403 . "],"e":["fränzsämia: -o SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","fräntzämia: -o MB 1: 403), ","frändsämio spiäl","fränsämio- MP 1: 318 . ","fräntzemio- MB 1: 260 . ","fräntzämio spiäld ib 506 . ","fränsimio spiäl L. ","fränzsama- L. ","fräncimma spial L.),"]},{"a":"frändsämia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["frändsämio spiäl (frendhsämia spel), "]},{"a":"fränka","b":"nn","c":"","d":["släkting, fränka. Svartb 323 ( 1428) . ib 345 (1434?). är synden swa thung som sigx at syndä mz synne frenka SvKyrkobr 192 . her erick . . . gaff fforscrifne tielffue östensson pa sine frencka wegna hustru elina tielffuans hwan tridie pening SJ 2: 116 ( 1488) . "],"e":["fränkia )","*fränko kränkiare , "]},{"a":"fränka","b":"nn","c":"","d":[" L. = frändkona. Bo 125 . SD 5: 677 (öfvers. fr. 1467). ib NS 2: 169 ( 1409), 240 ( 1409). RK 1: (sfgn) s. 179 . MB 2: 208 . Su 11, 40 Di 196, 224, 261 ."],"e":[]},{"a":"fränna","b":"vb","c":"v.","d":["dömdes lasse henrixson syn fäähärdz lön aff morten helso i ruduala innan iij vikur och frännede (för fornämde?) morten sin skada igen aff tesse epterne som teris fää haffde giort wppo hans änger BtFH 1: 210 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"fräsa","b":"vb","c":"v.","d":["fräsa (af ilska). the frästo oc ropadho MD 189 . " som et leon fräste han " ib 194 ."],"e":["-te )"]},{"a":"fräsa","b":"vb","c":"v.","d":["fräsa. " jason . . . fik först see oxena eld logha fräsande aff sig j wäderid " Troj 20 . - fräsa (av ilska). salulus adhuc spirans minarum et cedis in sisipulos domini saulus war fräsande mz hotom ok slagum mote herrans ihesu lärieungom GU C 20 s. 91 . tha wardt achilles wred oc harmese oc opstod fräsande oc frwsande j ilsko Troj 220 ."],"e":[]},{"a":"fräsan","b":"nn","c":"","d":["raseri, raserianfall? fren nen generis indeclinabile quedam exgitacio furoris a serebro (för cerebro) descendens fräsan ok pörsan GU C 20 s. 291 ."],"e":[]},{"a":"fräst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) spatium, tidrymd, begränsad el. bestämd tid (inom hvilken något sker el. bör ske). (doo jn)nan f(äm) dagha frest Bil 112 . " han skulde til the käldo fara . . . innan fiortan natta frälst " Iv 616 . " ij fäm dagha frest ma thz ey ske " ib 1281 . Fr 223 . SO 23 . " om xiij dagha frest " RK 2: 9467 . " ij faan än ater ij skamman frist mina fru ok alt thz ij hafuin mist " Iv 2719 . ib 5361. Al 945, 1302, 9074 . " iak thänkte at hafwa swa langan fräst (lång tid på mig, lång lifstid) " ib 9900 .","2) stund. " äpter middaghin ena litla frälst " Al 8202 . ib 1008. ","3) utsträckning, förlängning (i tid). vm gudh ville gifua mik lifs frest Bir 2: 96 . Bil 246, 796 . " huath skal mik längre lifsins frist " Iv 2590, 4571 . Fr 2570 . " medhan liffuit haffuer ey lenger friist " RK 1: 4409 . ","4) anstånd, uppskof. " gaf guþ hanom atta dagha frest tel anzsuara " Bu 20 . ib 491 . Bil 943 . .dröjsmål. thz war ekke länger frälst Al 302 . affuäpnto sik for vtan freste Fr 634 . ","5) västräcka. " foor han thädhan thre milor frest " Al 8668 . - Jfri middags fräst."],"e":["frästh SO 23 . ","frest Bu 20+, 491; Bil 112, 246, 943 ; Iv 1281 ; Al 8668 ; RK 2: 9467 ; Bir 2: 96 . ","freest Fr 223 ; ST 501 . ","frist Iv 2590, 2719, 4571, 5361 ; Al 1008 ; Fr 2570 . ","friist RK 1: 4409 . " freste (möjl. att fatta ss pl; i rimslut med meste) " Fr 634 ), "]},{"a":"fräst","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lifs frälst."],"e":[]},{"a":"frästilse","b":"nn","c":"","d":["e. f.? Jfr lifsfrästilse."],"e":[]},{"a":"frästmark","b":"nn","c":"","d":["prövande, kontroll. tha wände bilätit a korssena sit howd ok sin ögon epter honom tha gik thän riddaren j mangh rwm j kirkiona fore frest mark skul ok ä sagh han thät sama vndreth MP 4: 233 ."],"e":[]},{"a":"frästmark","b":"nn","c":"","d":["och n. L."],"e":[]},{"a":"frästning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frät","b":"","c":"","d":[" , se flät."],"e":["fräth Troj 31 )"]},{"a":"fräta","b":"vb","c":"v.","d":["fräta, förtära. thätta är madhken som näst gnagher ok altidh fräter Su 410 . " swa som the ther frätas ok vanskas af afwnd " Bo 160 ."],"e":["-er )"]},{"a":"frätare","b":"nn","c":"","d":["Jfr manfrätare."],"e":[]},{"a":"frätare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fiskafrätare."],"e":[]},{"a":"frätter","b":"nn","c":"","d":["underrättelse. " konung birger fik ther aff en frät at hertogomen war husit lät " RK 1: 2252 ."],"e":[]},{"a":"frö","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) frö. blomstrit bär . . . frö Bir 1: 178 . ib 235 . bölma hawer trighiahandha blomsther oc frö LB 5: 81 . thäs frö stöt mz vin ib. ","2) rom. " fiskane samanlekande j hafweno vt sända siin frö (ova) hulkin som fallande j hafwit göra fruct " Bir 1: 257 . - Jfr bölmodil-, dilla-, fänika-, fänikals-, hampo-, hör-, kal-, kattosta-, krassa-, lin-, malyrta-, märke-, märkis-, nätla-, purlöks-, sinap-, sinaps-, syro-, valmogha-, väghbredho-frö."],"e":["fröö Bir 1: 235), "]},{"a":"frö","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) frö. " thz som enkte thakir sädhis kornith ällir frödh, som jomfrunar göra, hwilka utskildha ok ödhelagdhe äru aff allo hionalagx sälskap " SpV 49 . " takes frödh oc säties j korgha mädh godho göddo jord " PMSkr 352 . ib 353 . - Jfr dudhra-, hvitkal-, hälinga-, kal-, laktuka-, löka-, pors-, rovo-, yrta-frö."],"e":[]},{"a":"frödh","b":"nn","c":"","d":[" = frödher. Lg 308 . ST 356 . tag sma twsker oc fröder ikerren LB 7: 193 ."],"e":["-ir ) , "]},{"a":"frödha","b":"nn","c":"","d":["fradga, skum. " hafsins hwadha älla frödha " Bir 1: 8 ."],"e":[]},{"a":"frödhe","b":"nn","c":"","d":["betättelse, exempel. coragium gii hielp frydhe gaatha ok äwäntyr ok iomfrv til snikkilse ok danz öffuer dödom GU C 20 s. 148 ."],"e":["frydhe )"]},{"a":"frödhe","b":"nn","c":"","d":["berättelse, exempel. " gyrughe män äre siellan blydhe thy märk här aff ith annath frydhe " MD (S) 231 . " arj jeet een viis man fride oc qwäda tha kwnne han " MD 313 . " han nam ther frogde oc quäde mongh " ib 314 . " ryma oc siwnga frido dyr " ib 350 ."],"e":["frydhe . ","fride . ","frido . ","frogde )"]},{"a":"frödher","b":"nn","c":"","d":["groda. agredula frodher (trol. fel för frödher) GU C 20 s. 13 . ib 515 . ropa fröderna meer än the ärw vane ropa PMSkr 295 . "],"e":["-er frodher.)","*frödha kiär","-kär )"]},{"a":"frödher","b":"nn","c":"","d":["groda. " födde han en (ändradt af senare hand till ena) frödh ok giördhe hanum mönster " Bil 308 . " calladhe then delin aff rom latran som tydher a wart mal fiäladher frödher ib. " ST 357 . " sände gudh the andro plaghona oppa landit, thz waro frödhir " ib 331 . " frödde (för frödhe) ok annor diur " Bir 1: 65 . " paddona ok frödhene " ib 2: 9 . ib 1: 61, 62, 63, 2: 116, 117, 315, 3: 444 . GO 1032 . MB 1: l295, 296, 297, 342, 2: 358. Su 163 . LB 1: 97, 3: 166 . De ex., som anförts från MB 1: 295, 296, 297, 342, 2: 358 ; Bir 1: 65, 2: 116, 117, 315, 3: 444 ; ST 331 ; Su 163 kunna föras till frödh, f."],"e":["-ir ) , "]},{"a":"fröghþ","b":"","c":"","d":[" , se fryghþ."],"e":[]},{"a":"frögna","b":"vb","c":"v.","d":["överlämna i ngn annans makt el. våld? alienare verbum actiuum frögna[!] GU C 20 s. 14 ."],"e":[]},{"a":"fröken","b":"nn","c":"","d":["fröken, prinsessa. " kongen han foldhe sin dotther frögdeken in i !SYNS_DÅLIGT? holsteten " BSH 4: 312 ( 1502) . !SYNS_DÅLIGT?, adj. Jfr iämfrökin."],"e":["frögdeken )"]},{"a":"fröken","b":"nn","c":"","d":["fröke, ogift furstinna el. prinsessa. then dag hans nade fich tidende, at han hade fonget en vng frowken med sin forstinna elzeby, gaff jag wt fför confecth och annet . . viij & Stock Skb 192 (1521)."],"e":["frowken )"]},{"a":"frökorn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frölimber","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frölön","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"frölön","b":"nn","c":"","d":["frölön, ersättning för utsäde. ok lykkian dömdis habordhe til, i swa mato, at han skulle gifwa biörne sina päninga i gen oc frölön JTb 19 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"frör","b":"av","c":"adj.","d":[" . Jfr ofrör."],"e":[]},{"a":"frörot","b":"nn","c":"","d":["späd rot? midodyrt hänna frö rot stöt doger mot ögna wärk LB 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"frösa","b":"vb","c":"v.","d":["göra frusen, belägga med is. winterin haffde älwena fröst RK 1: 3353 . Jfr saman frösa."],"e":[]},{"a":"fughl","b":"nn","c":"","d":["fogel; äfven i allmh. flygande djur. vedde han som fughalare fugel Bu 206 . " rymde rasklika. som fughl flughi " Bil 276 . " fenix fughl " ib 306 . tha flughu nidher adhughe fughla MB 1: 183 . thässe fughla äre idher forbudhne ib 359 . " natskäwa oc alt thz fughla kön som fyra fötir hawer " ib. " alt swart fogla kön (Cod. A fyghle 359) " ib (Cod. B) 561 . är han likir enom flygande örn vndir hulkom andre foghla flygha Bir 1: 51 . " the vildha foghla " MD 172 d. fisk fugl oc diur ib 20 . Bu 157 . Bil 112, 802, 806, 899 . Pa 4 . MB 1: 97, 157, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 236, 428 KS 2 (4, 2) . GO 263, 605, 762 . KL 117, 118, 317, 370 . Bir 1: 24, 52 . Lg 2: 1 . LfK 141 . " aff thenne sma fugla (näml. bina) lära sidher " MD (S) 268 . - Jfr pa-, somar-fughl. "],"e":["fugl MD 20 . ","fugul Bu 157 . ","fugel ib 206 . ","fughil Bil 112, 806 ; GO 263, 762 . ","foghil KL 117 . " foghl el. foghil förutsättes af formerna: foghlin " KL 117, 118 ; ","foghla ib 117 ; Pa 4 ; Iv 426 ; Bir 1: 51 ; MD 172 d; foghlom KL 317 ; LfK 141 . fagl el. fagil förutsättes af faglom Lg 3: 1 . ","-ar ) , ","fughla dun , ","fughla galder , ","fughla hamber , ","fughla hiärta , ","fughla kiöt","-köt )","fughla leker , ","fughla liknilse , ","fughla pänne , ","fughla ren","foghla- )","fughla sanger , ","fughla skari","foghla- )","fughla ärt , "]},{"a":"fughl","b":"nn","c":"","d":["fågel. " sua wet thet gudh jak aldrigh fik falk älla foghl " FMU 1: 350 ( 1374) . " om hon haffwir twäkat j tronne oc trot oppa dyäffwlsins gab dröma trwldom spamen fwghlar oc annat slikt " SvKyrkobr 357 . SkrtUppb 128 . PMSkr 268 . the (ɔ hökar) haffwa thes större begäran ath gripa föglana när the ärw hwngroghe ib 269 . Brasks Matordn 2 . - Jfr gra-, hälvitis-, här-, lek-, pa-, sio-, sma-fughl. "],"e":["foghl FMU 1: 350 ( 1374)","fwghlar SvKyrkobr 357 . ","föglana PMSkr 269 ), ","*fughla bo","fogla- )","*fughla bur","foghla- )","*fughla bärare","fogla- )","*fughla dyngia","foghla- )","fughla hoper?","*fughla konunger","fogla- )","*fughla kyn , ","*fughla lim","fogla- )","*fughla täkt","fogla- )","*fughla thräkker","fogla- )","*fughla vedhe","-weedh )","*fughla vi","fogla vii )"]},{"a":"fughl skari","b":"nn","c":"","d":["fogelskara. MD (S) 304 . Jfr fughla skari. och dåm i wäderett stod RK 3: (sista forts.) 4831 ."],"e":["fogel skari: -a MD (S) 304), "]},{"a":"fughlare","b":"nn","c":"","d":["fogelfängare. " vedde han som fughalare fugel " Bu 206 . " blifwa the (foglarne) ther faste af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet " Bir 1: 51. rangqualdo fuglara SD 4: 370 ( 1334) . Jfr föghlare."],"e":["fughalare . ","foghlare )"]},{"a":"fughlhunder","b":"nn","c":"","d":["fågelhund. en troen fogälhund Prosadikter (Sju vise mäst C) 233 . ib 234 ."],"e":["fogäl- )"]},{"a":"fukt","b":"nn","c":"","d":[" ? 2) vätska, fuktighet. fattas skipmannom j haffweno fristh vathn tha taki törra rena vlla fätta hängiandis them jämthe skipith swa dragha the j segh the sötha foktena aff haffwith oc fyllas jädh fristh wathn PMSkr 295 ."],"e":["fokt )"]},{"a":"fuktogher","b":"av","c":"adj.","d":["fuktig. " maghan är kaldh och fuktigh " LB 7: 169 . " then fuktogha hiithan " ib 171 . " om may manadhen, huilkin som är varm oc fwktigh " ib 178 ."],"e":["-igh )"]},{"a":"fuktoghet","b":"nn","c":"","d":["fukt, fuktighet, vätska. " fwctighet i ögonen " LB 7: 160 . " for then groffwa vesko oc fuktoghet som er i brytstet " ib 166 . " then fwktoghet om natthen er komen aff hoffwdit " ib 167 . " tz gör fuktighet i maghan " ib 172 . " then slemmen och fuctughetin varda qwiith " ib 179 ."],"e":["fuctughet . ","fuktigheth )"]},{"a":"fuktoghet","b":"nn","c":"","d":["fukt, fuktighet, vätska. " alwn äller lim . . . giffwa aff sigh en rök oc fotogheth " PMSkr 208 ."],"e":["foktog- )"]},{"a":"ful","b":"av","c":"adj.","d":["eg. rutten. ","1) oren, stinkande. thro krypir j skiwl oc warder swa fwll som rykande träk MD 396 . " jak slaar ey wth thz fula watn för än jak faar thz rena " GO 597 . KL 226 . Al 2673, 2676 . " ful sör ok smitan " Bu 183 . " thässköns diwr äre fwll oc oreen " MB 1: 359 . hulkins fulo lokt ängin forma at thola Bir 1: 71 . ","2) fædus, ful, stygg. andra siw köör . . . fwla oc maghra MB 1: 236 . " tha syntis trägardhin mykyt fwl (deformis) aff grafwomen " Bir 3: 65 . " fik fula sot " Bu 199 . " fik bradha banasot fula ok ledha " Bil 112 . han giordhe römska rike fwlt aff faghro Lg 307 . huath hon (skriften) är . . . fagher ella ful KS 52 (132, 56) . " grym ok fwl diur, suåsom äru biorne ok ulua " ib 29 (72, 31). Bir 1: 164 . - ful, simpel, torftig. thin klädhe ok thine sko varin ey mykyth dyr ok ey mykyt smälik älla full Ber 29 . ","3) vilis, låg, ringa, föraktad. j swa fulo ämbite sattir Bir 3: 229. j swa fule änkio ib 1: 254 . " högfärdhwgh är ful forsmadh och othäk for gudhz asyn " Ber 113 . ib 114. Su 191 . - ful man, bödel. aff fulum manne swärdhe halshuggin Bil 123 . ","4) (i sedligt hänseende) vederstygglig, skändlig, otillbörlig, oanständig. fulaste falsare Bu 19 . ib 22, 30 . Bil 304 . gak thu bort thiin fula vätär Iv 1122 . MD 396 . lät sik angra fula gärniga Bu 130 . " baþ mik tel fulan last " ib 136 . 168. släkte wt allan fulan lusta Bil 446 . ful ok smälek orþ Bu 77 . KS 24 (59, 26) . - liderlig, otuktig. vänte mina moþor vara sua fula Bu 136 . " draghas til fula quinna hws " Bil 570 . MB 1: 370 . ST 411 . " til fulan lifnadh " Bil 574 . " i fulo huse " ib 571 . - neslig, vanhederlig. wilde . . . han döma til fulasta dödh Bil 302 . " bekränkia ällar fwlt göra sith ädhelikhetz nampm " Lg 3: 291 . - Jfr iämful."],"e":["full Su 191 . ","ful fwll (i rimslut med skiwl) MD 396 . ","ful . ","full Ber 29 . ","fwll MB 1: 359 ),"]},{"a":"ful","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) oren. " jnquino as p c are smitta oc fult göra " GU C 20 (hand 2) s. 31. 2) ful, oskön, otäck. huru fatigh oc fwll brudh jak är Mecht 264 . " jnthe är högre ok fägre än guddomyn, ok inte fularin än jordhin " MP 5: 79 . 4) moraliskt förkastlig, otillbörlig, oanständig. fore thy äre waku nätter drykkia, dantz oc fwla wisor mykith gudhi ledha SvKyrkobr 6 . ib 265 . SvB 508 (1400-talet). engin är thär stadder swa fwll, at han ey bögher sik ödhmiuklika til honom Mecht 265 . PMSkr 660 . samme dag wort hans timerman stupe slagin, fför tet han hade kallet hans weneres hustrv en fforwunnen hore och mong andre oquedens ord, fulle och slem STb 5: 197 (1518). - liderlig, otukit. thw äst en fwl lqwinna. otroen oc aldra wärste qwinna Prosadikter (Sju vise mäst) 157 ."],"e":["fwll Mecht 264 . "]},{"a":"ful sirla","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket sent (på aftonen). han kom fwl serla for en stadh MD (S) 301 ."],"e":["fwl serla )"]},{"a":"fulakta","b":"vb","c":"v.","d":["fullkomligt hafva för afsigt. ffulachtendes framdeles kome met större macht FH 7: 81 (1509, afskr.) . ib 84 (1510? afskr.), 92 (1511, afskr.). FM 437 (1509), 532 (1511)."],"e":[]},{"a":"fularla","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket tidigt. ST 282 ."],"e":[]},{"a":"fulas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. Jfr forfulas."],"e":[]},{"a":"fulberadder","b":"","c":"","d":["som fullt ut har övertänkt el. beslutat något mandagin nest epter anne matris marie stode jens gudmwndsson ful beradh medh sin hustrv rade STb 4: 140 ( 1506) ."],"e":["-beradh )"]},{"a":"fulberadhin","b":"","c":"","d":["fullt överlagd el. övertänkt. bekennis jagh . . . thet jagh med mine elskeligä kiere hustrv anna olaffs dotters ja och ffwlbordelige samtyckio j begges wor ffrie wilie med welffortencktom hogh, ffulberaadne modhe haffwom giorth en kerligh contract STb 5: 303 (1513, Bil)."],"e":["ffulberaadne )"]},{"a":"fulbiltogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt. el. alldeles biltog. dömdes til en ful biltogher BtFH 1: 146 ( 1506) . ib 149 (1506), 167 (1508), 180 (1507), 212 (1507)."],"e":["-byltoger BtFH 1: 149 ( 1506) ; ","-byltogher: -byltogh ib 180 (1507), 212 (1507)),"]},{"a":"fulbiudhande","b":"","c":"","d":["härskande, mäktig. " jmperiosus a um werdogher oc fulbiudande " GU C 20 (hand 2) s. 14."],"e":[]},{"a":"fulbleka","b":"","c":"","d":[" , till fullo bleka, göra fullkomligt hvit. som . . . twaddhe sin klädhe oc fulblekadhe (dealbaverunt) them j lambsens blodhe MB 2: 334 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fulbliva","b":"vb","c":"v.","d":["förbliva full. the hälgha trefaldoghet, j eens liffuandis käldo liknilse . . . altidh fullelika fulbliffuandis Mecht 111 ."],"e":["-bliffua )"]},{"a":"fulblöter","b":"av","c":"adj.","d":["mycket mjuk. Al 1452 ."],"e":[]},{"a":"fulboa","b":"av","c":"adj.","d":["fullt besuten. ingen skattebonde köpe mera godz, än han kan wara fullboa (för -bola?) pa GS 44 ( 1437) ."],"e":["full- )"]},{"a":"fulbola","b":"av","c":"adj.","d":["fullt besuten. ingen bondhe skal mera skattagotz köpa . . . än som tolf owildughe män . . . tykkir ath han . . . ma wara fullbola vppa GS 54 ( 1459) . " the som ey hafwa the skattegårda som the äre fullbole på " ib 61 ( 1483) . Jfr fulboa."],"e":["fullbola . ","fullbole )"]},{"a":"fulbordh","b":"nn","c":"","d":["samtycke, bifall. thu skalt ey til skörhet radh ellir fulbordh gifwa ST 411 . ib 32, 200, 202, 429 . ja, samptykkio ok fulbordh tilgifwande SD NS 1: 93 ( 1402) . " mädh samptykto radhe oc aldra wara godhuilia oc fulbordh " BSH 1: 185 ( 1386) . ib 188 ( 1386), 196 ( 1387), 198 ( 1387). meth minom godhwilia oc warra nästa frända ja oc fulbordhe SD NS 1: 132 ( 1402) . " mädh samthykto radhe oc fulbordh wina oc frända " ib 170 (1402, gammal afskr.). mädh wina oc nästa frända samtykkio ok fulbordh ib 2: 235 ( 1409, nyare afskr.) . " mz radzsins fulbordh " SO 30 . ib 47, 61. TS 19 . " ath thetta war fwlkompne wilie och fwlbordh är " SD NS 2: 63 ( 1408) . - bekräftelse, stadfästelse. til alla thessa fornempa stykke fulbyrdh ok vitnilsse BSH 1: 166 ( 1376) . " at i them fornempda jeppa idhan godhuilia oc kärleek oc fulbordh gifuen . . . til thetta fornempda lagmansdöme " ib 185 ( 1386) . ib 188 ( 1386) . " emoth swodann wora stadhfestilse oc fuldburdh " FH 1: 41 (1458, nyare afskr.)."],"e":["fulbort SJ 322 ( 1465) . fuldburdh. fulbyrdh),"]},{"a":"fulbordh","b":"nn","c":"","d":["samtycke, bifall. " at thet är miin fulbordh oc godher 'wilia " FMU 1: 383 ( 1381) . " medh begis ware wenners och frenders rade, fulbordt oc samtyckio STb 3: 338 (1497). wi giffuom oc eder fulbord fulle makt oc besynnerlige befalning " HSH 16: 30 (omkr. 1525)."],"e":["fulbordt STb 3: 338 (1497) ), "]},{"a":"fulbordha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fullborda, bringa till fullbordan el. fulkomlighet. fnllbordat ärinde (perfectam rem) wil gudh mz tik göra MB 2: 164 . " nar sancta petronilla war fulbordhat i gudz räddogha " Lg 331 . ","2) fullborda, uppfylla. " tha som alt war fulbordhat, ther aff mik war scriffuat " Su 196 . ","3) gilla, bekräfta. " fulbordhar jac oc stadhfestir mädhir mino ja oc godhom vilia alt thät min herra konung albrict honum a mina oc minna barna väghna oc vara arfua, swasom var rättir formyndare sakt oc vnt hauer " BSH 1: 198 ( 1387) . ib 199, 3: 298 ( 1471). calmar daghtingan fulborda RK 2: 4601 . " aff allom . . . ranzachat oc samthykt, fulbordhat oc stadhfest " VKR 46 . ib 55, 56 . Bir 4: 111, 112, 115, 5: 109, 111 . SO 30, 47, 72 . FH 1: 40 ( 1458, nyare afskr.) . " thz dikta skälen, wtrönilsen pröffwar oc kärlekxsins makt fulbordar at thu mykit sörgde " Su 211 . " wilia thet fulborda medh theres eedh " BtFH 1: 75 ( 1469) . ib 121 (1461, nyare afskr.). bekräfta öfverlåtelsen af, med laga formaliteter öfverlåta. hona (jorden) fastfara oc fulbordha . . . klostreno til äuärdhelica ägho SD NS 2: 355 ( 1411) . - förklara för visst. ffulbordadho the at all the thing som the sama persone teedh waro haffua warit aff enkannelike thäs hälgha anda nadh Bir 4: 4 . - refl. fulbordhas, fullbordas, uppfyllas, gå i fullbordan el. uppfyllelse. at min ordh ey skuli kwnna fwlbordas äller fulkompnas MB 2: 153 . Lg 292 . - Jfr ofulbordhadher."],"e":["fulburda: -ade BSH 3: 298 ( 1471) . ","fulburdha: -om FH 1: 40 ( 1458) . "]},{"a":"fulbordha","b":"av","c":"adj.","d":["2) fullkomlig. " at jac mage finnas ffulborda i dödzsins thima " SvB 471 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"fulbordha","b":"av","c":"adj.","d":["bekräftad, faststäld, giltig. " thet stadfester iak nw meth thässo mino opno brewe ok gör thet maktugh, fulbordha (för -at?) ok gilt " SD NS 1: 675 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"fulbordha ar adher. pres. pl. refl. konj. ulbordhins spv 570","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fullborda, bringa till fullbordanel. fullkomlighet. alt thz som goth är j människionne stadhfästir ok fulbordhar thz (ɔ bröder) SpV 569 . ib 156, 570 . o ihesu . . . mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at thu mz nadhinne fulbordha war skäl ib 591 . 2) fullborda, uppfylla. thy var nödtorfft hanom koma tha thymana vcaro fulbradhe SvKyrkobr 151 . 3) gilla, bekräfta. Abbedval i Vkl 77, 79 . huru confessor skal lfulbordha abbatiosso wal ib 80 . jak . . . fulbordhar oc skipar höswizska personam syster. n. . . . til modhor oc abbatissam ib. b 81. än confessoris wal skal biscopen ranzsaka ensamen oc thet fulbordha oc stadhfesta Val af Conf gen 122 ."],"e":[]},{"a":"fulbordhan","b":"nn","c":"","d":["1) fullbordan. " offradhe han templens vigilsens offer oc thes fulbordans (consummationis) " MB 2: 284 . Su 199, 337 . " kärleken är ändhe oc fulbordhan til all lagh " LfK 50 . ","2) fullbordande, fullgörande, verkställande. til hans testaments fulbordhan SD NS 1: 545 ( 1406) . " i alla dygdha fulbordhan " Ber 243 . PM 30 . ","3) samtycke, bifall. " vtan wara oc wars capituli wilia oc fulbordhan " BSH 2: 36 ( 1396) . " meth godhwilia och fulbordhan mynna barna oc arffua " SD NS 1: 160 ( 1402) . ib 303 (1403, gammal afskr.). FH 3: 96 ( 1447), 5: 33 ( 1465). ","4) bekräftelse. til mere wisso fulbordhan och tygh thessa forscreffna ärinde SD NS 1: 233 ( 1403) . " til mere wisso, stadhfestilse och fulbordhan thessa forscreffna ordha och artikla " ib 300 ( 1403) . " allom thessom ärindom til mere wisso oc witnisbyrdh fulbordhan oc stadhfestilse " VKR 56 . " mz kirkionna formanna makt oc fulbordan " Bir 4: 102 . ib 104 . LfK 3 ."],"e":[]},{"a":"fulbordhan","b":"nn","c":"","d":["3) samtycke, bifall. kennomps . . . at wi meth beggia wara fulbordan ja och godhwilia hafwm eet köpp giort meth ärlikom manne bo jonsson Gadolin Pants Bil 273 ( 1370) .","4) bekräftelse. " ath han meth sinna breffwa fulbordhan haffwer stadfesth ath i sancti olaffs wara stadzkyrkio skall byggias . . . eth siälakappall " SD NS 3: 264 ( 1417) ."],"e":[]},{"a":"fulbordhe","b":"nn","c":"","d":["bekräftelse, stadfästelse. til thässins brefs mere visso oc fulbordha SD NS 2: 111 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"fulbordhe","b":"nn","c":"","d":["1) samtycke, instämmande. Se Sdw 2: 1223."],"e":[]},{"a":"fulbordhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fulkomligt, fullständigt, slutgitigt. " ath han maghe finnas j dödhzens stundh perfecte consumatus wäl lok fulbordheligha ändadher " Mecht 285 . . . . biörn fulbordeliga solt hauer then halffua mwren SJ 2: 136 ( 1489) . MP 5 . 47. loffwa köpmännena fwlbordelika j nokro sak äller waadha halla skipit oc skiparen skadhalösa PMSkr 34 ."],"e":["-ligha )"]},{"a":"fulbordhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fullkomligt. Su 112, 140, 204, 240 . Lg 3: 712 ."],"e":[]},{"a":"fulbordheliker","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. " alt war goth oc fulbordelikit " Su 58 . ib 19, 82, 97, 104, 204, 243, 266, 321 . fwlbordeliken lydhna LfK 26 ."],"e":["-likin- -liken )"]},{"a":"fulbordheliker","b":"av","c":"adj.","d":["fulkomlig. " ath min fulbordhelighasta menlöa thz bethre " Mecht 305 . " huat är at vndersta fadren ok sonen ok then helga andha vtan äuerdeligt liff, fulbordeligin helghet JBuddes b 161. aff mangom aarwm oc llerdom bliffwer jngen fwlbordeliken j thesso stridz konsht " PMSkr 138 . JMPs 310. - ss adv. järn filspaan drwkken äller wäöth mädh ätikio göres j kalk j xviij dagha, oc bliffwer fwlbordeliken til gwl PMSkr 384 . Jfr o-, väl-fulbordheliker."],"e":["-liken . ","-ligin )"]},{"a":"fulbordhelikhet","b":"nn","c":"","d":["fullkomlighet. " giff mik . . . mädh gudhelike astwndan födha han, mdäh fwlbordehlikhet " SvB 237 (början av 1500-talet). thy at hon (ɔ lydnaden) är grwndhwal ltil alla ffulbordelighet JMPs 310. ib 393 . - Jfr ofulbordhelikhet."],"e":[]},{"a":"fulbordhelikhet","b":"nn","c":"","d":["fullkomlighet, fullkomlig kraft. thz liffsens wathn som swa wardher giorth aff them haffwer fwlbordelikhet j en pwnct göra sina gerning LB 9: 94 ."],"e":[]},{"a":"fulbordher","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. " som fulbordhe waro i gudhz kärleke " Su 4 . ib 84, 293, 362 . Lg 291 ."],"e":[]},{"a":"fulbordher","b":"","c":"","d":[" , ajd. fullkomlig. j allom sinom gärningom haffwa fulbordha ödhmiwkt Mecht 307 ."],"e":[]},{"a":"fulbordhilse","b":"nn","c":"","d":["1) fullkomlighet. " aldra tingha fulbordilse (perfectiones) wthgaa aff högxta guddomsins walde " Su 23 . ","2) bekräftelse, stadfästelse. vppa . . . konung ericks tröst ok fulbordhilse FH 2: 128 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"fulbordhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? ","1) fullkomlighet. " hwat som hälzst thär gudh giordhe j thinganna creaturis, thedhe han j thera fulbordilse (perfectione), creaturanna höffdhinga wara fulbordoghan " SpV 44 . 2) bekräftelse, stadfästelse. bidhiom wi . . . om hans naadz secreth oc fulbordilse FMU 4: 352 (omkr. l470). 3) fullbordan. huat är thymanna fulbordilse SvKyrkobr 151 ."],"e":[]},{"a":"fulbordhin","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. at thu är ey än fulbordhin j kärlekenom Su 288 . " san oc fulbordhen dygdh " LfK 131 ."],"e":["-bordhen )"]},{"a":"fulbordhin","b":"","c":"","d":["fullkomlig. " tha varder allom een ok fulborden glädhi " SvKyrkobr 218 . thet är högxtä sälighty, störstä frögdh sant fresle, fulborden kerleker JBuddes b 167. "],"e":["-borden )","*fulbordhnadher","-bordhnat )"]},{"a":"fulbordhogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. Bir 5: 105 . LfK 257 ."],"e":[]},{"a":"fulbordhogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. sanneligha eth blomstrandhe creatur är fulbordogha (perfecti) skapa rens witne SpV 28 . ib 44 . JMPs 276. - Jfr ofulbordhogher."],"e":[]},{"a":"fulbordhoghet","b":"nn","c":"","d":["fullkomlighet. " hon födhir tha likawäl jomfrur, swa som loffwaskoandis for thronna fulbordoghet " SpV 85 . " thu haffwer här teeth fulbordoghetinna matto (perfectionis summam) j the jomfru som wigdh är ok hälagh " ib 436 . ib 496 . JMPs 310."],"e":[]},{"a":"fulbradher","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. fulbrat, adv. mycket snart, mycket hastigt. Al 9680 . RK 2: 3301 ."],"e":[]},{"a":"fulbradhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket snart. RK 2: 7401 ."],"e":["ful bradeliga )"]},{"a":"fulbredher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket bred, mycket vid. thit wälde wardher tho ful breet Al 7620 ."],"e":[]},{"a":"fulbrodhir","b":"nn","c":"","d":["hebroder. SJ 357 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"fulbränder","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt bränd. är han (blodet) ful brändher LB 5: 293 ."],"e":[]},{"a":"fulbyghþer","b":"av","c":"adj.","d":["färdigbygd. " för än kirkiän äller koren af förnöfndu klostre varþer fulbygder " SD 5: 562 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"fulbyr","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["full- )"]},{"a":"fulbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ofulbyrdogher."],"e":[]},{"a":"fulbätra betre","b":"vb","c":"v.","d":["fulkompna och fulbetre trol. för fulkompna och flrbetre STb 3: 138 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"fulder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) full, uppfyld. " nutin är altidh ful ok änkte är tompt j hänne " Bir 1: 330 . tha hon (kyrkan) er full RK 1: 1195 . med gen. vndhirs fulle Bil 351 . " fullast aldra dygdha (virtutum plenissima) " Bir 4: 227 . - med dat. skötum fuller som jghkulkuttir mz borstum Bil 479 . med prep. af. mz stuppadhum follom bwk aff alzskons födhu Bil 267 . " han war ä fulder aff wiin oc mat " Al 6941 . " hans howodh är fult aff wiin " Iv 539 ; med afs. på de tre sista ex. jfr 5. aff diäwlskap war han all innan ful Bil 479 . Al 51 . the boken . . . är al ful af minom syndom scrifwadh KL 319 . - med prep. mädh. til effron starkastan stadh . . . fullan mz alla köns hedhningom grymom oc starkom MB 2: 317 . " som . . . fwl vaf mz kärlek " Bo 3 . ib 175 . VKR II . Lg 41 . " heel maria full mz nadh " ib 31 . " war iak (Jungfru Maria) ful mz them hälgha anda " Bir 1: 330 . ","2) full, hel. " i skulin ey taka laxatiuam mananom fullom " LB 3: 115 . hon är XVIII aara fulla gamul VKR 7, 44 . " ey fulla xij ara gamol " ST 247 . " han hafdhe ey ful tiwghu aar " Fr 1335 . ey ful try aar RK 2: 7128 . " thz stod ey fulla daga iij " ib 7134 . - full, fullkomlig, fullständig. full wappn hawa sik till wärn SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 476 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347). mädh fullum wappnum iwer land rijdhä ib 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). eet fult par kläþä ib 563 ( 1346) . " hawi fullan staþuä " ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). gywom wi þem tolf . . . fult wald ok makt af vara veghnä ib 5: 606 ( 1346) . ib 567 ( 1346) . " þe hawin ok fullan warn dom ib 606 ( 1346). han huxa medh fulle forakt " KS 10 (25, 11) . thz är ful rätvisa haua fullan hugh ok wilia ängom skadha ib 26 (65, 28). rätte thz medh fulla hand ib (66, 28). siþan han fik fulla visso Bu 24 . þu hafþe . . . ful skäl lib 79. biblia sighar alt fult vt af vars härra prädikan ib 72 . " kendis ware wel betalet til fulla nögiä " SJ 357 ( 1469) . ib 302 ( 1462) . - (?) han war fulder som ilder knös Iv (Cod. B) 257 . - fulltalig. swa at näfnden se ä full SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). a fwllo ok satto thinge ib NS 2: 29 (1408, nyare afskr; kanske snarare att föra till 3). - til fulz till fullo, fulkomligt. thz kan ängin til fulz at tala Al 1383 . ST 420, 450 . Lg 3: 242, 500, 513 . - til fullo (til fulla), d. s. iak kunne thz ey til fullo skrifua Iv 1563 . - i fullbordan. skal hans vili til fulla gaa RK 1: 3394 . ","3) fullkomlig, verklig. " annames fore full broder " SO 146 . " fulder þywer " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). snattäre ok e fuldär þiuuär SR 41 . þät är ful skenä ib 53 " ffelte the xii nämpnde sotto mattis person warsonia til en ful man dräpere " BtFH 1: 133 ( 1506) . " for waar ful ok openbarlik brut " FH 3: 5 ( 1353) . " for sit retta folka köpp " SJ 301 ( 1462) gifuer iak fulla makt oc gör fulmäktughan häradzhöfdingian i sama skiplaghi for:da ärkebiscop henrike . . . thässa iordh . . . fastfara SD NS 1: 109 ( 1402) . skulu the for rördhe sändebudh hafwa oc thäslikis fullamakt aff oss at antwardha idher . . . gotland BSH 3: 8 ( 1449) . ","4) full, fullgiltig, fullgod, tillräcklig. wissa thet medh mångom ok fullum skälum KS 10 (24, 11) . " wärdher thät pröwät till hans mädh fullum skiälum " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 466, 5: 375 (1344, nyare afskr.), 377. þer til at thettä se fult oc fast ib 298 ( 1344) . " therrä witne medh fullan edzstaf her vppa gawo " BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396), 46 ( 1397), 51 ( 1397), 54 ( 1397). i gotha pänningä, som i swerikä nv fore fullä geuä oc gengä ärä SD NS 1: 62 ( 1401) . " i gothä penningä, som i swerike nw for fullä gangä " ib. " sagdhe them for vult wara at döpas j siälfsins blodhe " Bil 537 . " saalt haffua . . . fore fä ok fulla öra " SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.); jfr fulörar. hafwa salt fore fää ok fullä päninga ib 106 ( 1402) . halfdelen skal han köpä af honum fore fult wärþ SD 5: 637 ( 1347) . - n. abs. fullt motsvarande, full ersättning el. betalning. taki fult firi sit arwþi SD 5: 637 ( 1347) . x folt fult for theris hade RK 2: 8926 . " kennis iak . . . mik af henne . . . vpburit hawa fult fore tyo march päninga, i them werdhom som mik fullelika wäl anögher " SD NS 1: 162 ( 1402) . " huilkit for:da wthäs salde pedher . . . fore fulth beskedhelikom laghlika skipt äller fwlt mote fullo giffwit " SD NS 2: 154 ( 1409), ib 172 ( 1409), 193 ( 1409). at fult är gen fullo frälst j schat swa at hwargen kronona ingeldh minschas FH 2: 53 ( 1421) . ib 49 ( 1419) . fläste sagþo fult vara telbuþet Bu 155 . - giva fult, godtgöra. þär skal han giua hanum fult firi SD 5: 637 ( 1347) . " giua huariom fult for möþo " Bu 185 . försona, umgälla. fult gaff han fore thera kiiff RK 1: 3279 . - göra ful, fullgöra. mik tykkes ekke göra myn tiänest fwl, wtan jak warer eder i thet som skadeliget är BSH 5: 305 ( 1508) . ib 138 (1507), 332 (1508).","5) n. fult, adv.","1) fullt, fullständigt. " sighia . . . af allom guz apostolis . . . ok först af sancto petro fult ok fulkumleka " Bu 99 . " hwilca päninga swmmo ther vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua " SD NS 1: 11 ( 1401) . " tha war then flota fult bygder ther " RK 2: 1179 . ","2) helt, mycket. " vid ett adj. el. adv. här sitia thesse siw discupuli fult gladhi " Bo 240 . " honom thykkir ilt fult söt vara " Bir 2: 314 . Al 3972 . " eeth fulht stoorth breff " RK 3: 379 . " mith liiff takir fult snart een ända " ST 27 . ib 326 . RK 2: 1043, 2186, 2370, 3: 414 . fylte them mz jordh fult brad ib 2: 2196 . " thz toldhe han alt fwlt gerna " MD 46 . " tha gaffuo sik mange fult ille " RK 2: 7112 . ib 7574 . " thz fäste la thz bergh fult nära " Fr 261 . - Jfr aldin-, anger-, arvodhis-, blodh-, brädhis-, brädsko-, byrdhis-, delo-, diäfla-, diävuls-, drafls-, dvalu-, dyghþa-, eter-, flärþa-, fryghþa-, fäghrinda-, gen-, om-, grena-, gälda-, hads-, harm-, harms-, hat-, hats-, hägoma-, ilhärdsko-, ilzko-, isa-, ivir-, iäm-, kif-, kiöt-, kärleks-, käro-, lagh-, lasta-, lätis-, mödho-, nadha-, odyghdha-, ondsko-, ordh-, ordha-, othylda-, plagho-, qvidho-, rop-, sigher-, siuk-, sorgh-, storm-, sukka-, svalgh-, svik-, svika-, symns-, synda-, tara-, tungo-, thräk-, thräks-, thrätto-, vatn-, vredhis-, vädher-, värks-, älskogha-, äro-, fulder."],"e":["fuller . folder: follan VML II . M. 26: 10; follän UplL. Ä. 8: 1; follom Bil 267 ; ","folla SJ 301 ( 1462), 302 ( 1462). superl. ","fuldaster: -om Su 46 ),","göra fult","fult göra )"]},{"a":"fulder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) full, uppfylld. " the som öll tappa, giffui foll mate ok hawa ret stadz stopp STb 1: l437 (1460, Burspr). thär äpther gaff hymerikis keserinna honom swa mangha rikedoma, at all hans hws waro ffwul JMPs 380. 2) full, hel, fullständig. I fiärthungs attung jordh . . . liggiande, fullan ok fastan i tompt, i akir, i ängh . . . ängo vndan takno " SD NS 3: 88 ( 1415) . VKJ 158, 161 (1447) . " plenilunium nii fuller maane " GU C 20 s. 458 . STb 3: 227 ( 1495) . " j fullom manade " Sex ekon tr 263 . när the (ɔ bina) komma j gen fwlle läste PMSkr 297 . " epter jac är fwller oc aller när edert maiestat j trohetzsens kärlig optä'nd " Troj 57 . " til fulz till fullo, fullkomligt. jngin tung akan til fulz sighia " Prosadikter (Barl) 53 . JMPs 271. GU C 20 (hand 2) s. 33. - til fullo, d. s. himerikis äro ok glädhi forma engen människia . . . wndersta til fwllo Mecht 52 . - vara vidh sino fullo sinne, vara vid sitt fulla förstånd. vistes mechtil mans dotter aff stadin och stadz marker fore kiortillen honn widerkendes haffue stolit, och war ey wijdh sine fulle synne STb 3: 267 (1495).","3) fullkomlig, verklig. " han hafde giorth ena fulla hemsokn " ATb 1: 206 ( 1465) . " min fadher gaffh mik fullasta makth MEcht 84. 4) full, fullgiltig, fullgod, tillräcklig. for fä ok fulla öra " RP 1: 259 ( 1368) . " tyio gambla ängilska nobela, fulla aff wikt och godhe aff gwl " SD NS 3: 44 ( 1415) . witnade the, ath öffuer thessa for:na äng tha fik for:de walmar ena öö for mandrop och andhra sina fwlla päningha aff bänckt hapanemi FMu 4: 347 (1470). sama dagh jnuistes hinrik hillebrandh jn vtj per olssons hustrvc gaardh . . . fore sin fulle pant, huilken han lagelica stempd hade sTb 3: 169 (1494). ib 266 ( 1495) . - fult gen gullo, full valut för full prestation (i fårga om fullt likvärdiga bytesobjekt). oc sta badhe soknena til meth thässe fyre oc tiugw, swa som är jönis . . . pether . . . (o. s. v.) at fult är geen fullo SD NS 3: 441 ( 1419) . " swa ath bodha the, som köpa oc säle, fan fult gen fulla " STb 1: 438 (1460, Burspr). Arfstv 14, 16 (1461) . - göra ful (ful göra), fullgöra. ther med är icke lagen ffull giord thenne tiid STb 5: 122 ( 1516) . göra fult (fult göra), satisfacere. a) (till fullo) betala, gottgöra, ersätta. med dat. el. ack. han haffwer giort mik ok min baarn fwlt ok alt i alle maathe fore for:de godz SD NS 3: 209 ( 1417) . " kan thu läkia mik tha wil iak göra ther thik fult fore äpter thinom eghnom wilia " Prosadikter (Sju vise msät) 134 . skal lambert mason fultgöre the c mark, som . . . STb 5: 120 (1516). - göra fult ok fast, d. s. SD NS 3: 246 ( 1417) . b) tillfredsställa. om the vilie göre theris äre fult Arnell Brask Biᴵ 34. - med prep. til. nar naghat thät som frambers oc betyghas är giilth oc laghlighit oc gör fult til thera akth som frambära Abbedval i Vkl 101 . c)= fullgöra. med ack. FMU 4: 207 (1463, avskr.) . " tha vnduruiste och schippere busken, at han jngelundh wille giffue hanom syne hure, vtan han giorde sin resa fult som andre batzmen STb 3: 383 (1498). " ib 5: l19 (1514). hans lowus göra skal tile hamp sin hondscrifft ffult ib 52 ( 1515) . hulket hus och tompt är lagbudit och lag[s] tondit och alleledis ffulgiort, som lag tilsie ib 127 ( 1516) . ib 130 ( 1516) . d) till fullo motsvara, täcka. skal lambert mason fult göre the c mark, som icke panten ffulth gör, som star j helganshusset STb 5: 120 ( 1516) . - med prep. for. otta marc swenska göra fult for ena löda marc SD NS 3: 288 (1417, avskr.) . PMSkr 38 . e) göra fullgott arbete, visa sig vra fullgod. med prep. for. thet wynet, som pynnow had sentt . . . ath thet giorde eeke fultth fore reenskt win och war ganska onth STb 1: 60 (1476). the haffwa en doctorem til lconfessorem oc han gör fwlth för thet nampnit PMBref 301 ( 1508) . engen smaswen städis haffue smadreng, för än han sättis til bordss mz gammelswene oc daa drengen swa vaxen, ath ij göre fult för en skytta Arnell Brask Biᴵ 31. 5) ebrius, full, drucken. drikka sik druknan, ok fullan MP 5: 56 . - Jfr adhro-, aldina-, asko-, bena-, blomster-, blyghdh-, borsta-, drup-, dräg-, fikona-, fiädhra-, frukt-, glädhis-, grams-, gräs-, hadh-, hamna-, harm-, harmbrädsko-, harms-, hatsko-, hunags-, härnis-, hätsko-, ilzko-, iäm-, kadho-, kirtla-, kiär-, kiöt-, klädha-, korn-, käldo-, kärleks-, lasta-, last-, loppo-, lusta-, madhka-, miolka-, muld-, nads-, nidhskaps-, ondsko-, pino-, pänna-, qvista-, rik-, rimfrost-, rota-, räghn-, rök-, sighers-, sigher-, sinu-, skör-, sköro-, smiker-, smäleks-, snio-, sorgh-, sot-, spadom-, spe-, spyngio-, strids-, tanna-, tenlunga-, tro-, tungo-, thistla-, thryzko-, thrättio-, thörne-, unders-, vadha-, vatu-, villo-, vinbäralöf-, vädher-, vätsko-, yrta-, ärandis-, ärvodhisfulder."],"e":["fuller . ","ffwul lJMPs 380. foll STb 1: 437 (1460, Burspr). superl. fullasta Mecht 84 ),"]},{"a":"fuldiärver","b":"","c":"","d":[" , se foldiärver."],"e":[]},{"a":"fuldolder","b":"av","c":"adj.","d":["mycket dold, mycket hemlig. ther stämplas togh full döldh tingh RK 3: 127 ."],"e":["full döldher )"]},{"a":"fuldragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullborda, stafästa. war thenne daghthingän bigeppen fuldraghin oc wissath mellom . .. konung albrect i swrike ok hans ganzkä menä rike Rydbrg Tr 2: 451 (1381). j waara oc wart älskeligha raadz närwarilse aff swerige epther wart samtycke, tillatisle oc fulbord giordhis oc fuldrogs en daghthinghan FMu 3: 248 (1441, gammal avskr.)."],"e":[]},{"a":"fuldragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullborda, stadfästa. thet iordha skiptet wardh ey i therra liifdagha äpter landz lagum fuldraghet oc stadfäst SD NS 2: 426 ( 1411) . ","2) utföra, verkställa. " at det i alle matto saa fulldragas oc fulkomnas skal " BtRK 62 ( 1397) . ib 126 (1438, orig.), 188 ( 1455), 189."],"e":["full- )"]},{"a":"fuldristogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket dristig. Troj 122 ."],"e":["-drystog )"]},{"a":"fuldristogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket dristig. MB 2: 259 ."],"e":[]},{"a":"fuldriva","b":"nn","c":"","d":["genomdrifva, uträtta. " fulldreff . . . thet konung erich . . . wardt . . . kester til fullmäcktigh konung " BtRK 117 ( 1436) ."],"e":["full- )"]},{"a":"fuldygdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["mycket utmärkt. erses konung ful dygdhelik loot han byggia mädher makt (ful dygdhelik kan dock fattas äfvern ss adv., sål. ss stående för ful dygdhelika) Al 9550 ."],"e":[]},{"a":"fuldägheliker","b":"av","c":"adj.","d":["fullt el. fullkomligt vacker. MB 1: 101 ."],"e":["-daghliker )"]},{"a":"fulfagher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket fager, mycket vacker. mz ful faghrom skara Al 2426 . RK 2: 9037, " en ful fagher qwinno fwnd " Al 5442 ."],"e":[]},{"a":"fulfal","b":"av","c":"adj.","d":[" ? man skal ecke halla sin fyendhe for fulfal BSH 5: 589 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"fulfang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fulfang","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fulfanga iordh","fulfonga- )"]},{"a":"fulfang iordh","b":"nn","c":"","d":[" = fulfanga iordh. huar före affhende wi oss oc wart closter fornempda haga oc tilegnom honum fornempdom wrdogom fadher för fulfong iord tilwewerdeliga ägo Brasks Kopie b 32 (1514). ib 30 (omkr. 1511), 24 (1518)."],"e":["fulfongh )"]},{"a":"fulfar","b":"av","c":"adj.","d":[" - pl. ganska få. RK 2: 276, 9250 ."],"e":["fulfaa RK 2: 276, 9250),"]},{"a":"fulfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. ","1) mycket fast, mycket kraftigt. the (portarne) ära fullfast ther fore hängde Al 4027 . " läste han tornit ful fast " RK 1: 4052 . " slog fwlfast på både hende " ib 3: (sista forts.) 4848. ","2) ganska mycket. alexander vndra ok loo ful fast Al 1539 . ","3) mycket fort. Al 9532 ."],"e":["full- )"]},{"a":"fulfeter","b":"av","c":"adj.","d":["mycket fet. MB 1: 236 ."],"e":[]},{"a":"fulflytande","b":"","c":"","d":[" , part. adj. ymnigt flödande. en ful flytande käldha Bir 1: 173 ."],"e":[]},{"a":"fulfoter","b":"nn","c":"","d":[" - i fulfot, i hack och häl. jag foldhe honum epther allan then dag i fwlfott epther mz hwg och slag RK 3: (sista forts.) 4704."],"e":["fwlfott ) , "]},{"a":"fulfylghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) följa, följa efter. komma efter. aldrig haffer jac nagon spadom framsakt mz myn mwn at ther fwlfolgde jw sanningen epter Troj 55 . stragx fwlfolgde troilus ther näst mz xᴹ steidzfolk ib 173 ib 203 . 4) förfölja (en flyende). niels iönssonsom fulfolde oc hiärtsstak hanom ATb 1: 272 ( 1467) . 5) fullfölja, fortsätta. med dat. han skulle fullfölgia (handskr fulgölgia) sinne käro ATb 1: 59 ( 1456) . med ack. han skal fulfölgia ther om sina kära ib 266 ( 1467) ."],"e":["fulfölgia ATb 1: 266 ( 1467)","folfölghia Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390). impf. fwlfolgde Troj 55, 173, 203 . ","fulfolde ATb 1: 272 ( 1467) . "]},{"a":"fulfylghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sequi, fullkomligt följa, efterfölja, följa, rätta sig efter, efterlefva. med dat. el. ack. thän som . . . mz gärningom fulfölgher mina fotha spoor Su 36 . " kropsens giri allaledhis fulföliandhe " ib 16 . " om thu fulfölgher (secutus fueris) thinne tiänirskos ordhom " MB 2: 164 . " alla the thenna hälga book lärdom läsa, scriffua, ffulfölghia oc androm läre " Su 376 . ","2) exsequi, sätta i verket, verkställa, utföra. at alle skullo thz förstaa oc fulfölgia, at männene skulu wara formän oc radhande j synom hwsom MB 2: 181 . " at fulfölghia sit radh " Bo 160 . fulfölgdhe fadhirsins vilia ib 184 . " fulfölghia sit ämbite " Bir 5: 98 . " at fulfölghia hans budh " SD NS 2: 284 ( 1410) . Bir 3: 407, 4: 13 . RK 2: 4637, 4856 . VKR 10 . MB 2: 202, 269, 322, 323, 325 . SO 206 . " fulfölie thetta forscriffne testamenth " FH 6: 70 ( 1486) . " naar then dechtingan oc recesser . . . är swa fultfölgdt oc fultgiort i sina articla oc innehallilsse " BSH 4: 105 ( 1484) . - visa vara verksam el. lefvande? thina hardasta pino aminnilse är . . . badhe mz ordhom oc gerningom fulfölgiande Su 219 . ","3) följa, följa efter, komma efter, (sedan) infinna sig. o huat rädhelikin asyn stranga domarens mik nw närwarandis wm räddoghan oc genstan fulfölghiande (venturus) mz wtrönilsom Su 249 . ","4) insequi, persequi, prosequi, förfölja. med dat. el. ack. fulfölgdo the alle hedhningomen MB 2: 261 . " fwlfölghen . . . wara fiända " ib 29 . ib 5, 63, 92, 137, 226, 235, 244, 252, 255, 278 . RK 3: 64, 1395 . - med prep. äptir. fulfölgde äpther honom MB 2: 274 . ","5) prosequi, persequi, vidare följa, fullfölja, fortsätta. med dat. thy fulfölghia oc thz wtuidha Bo 15 . - med ack. byria nu til af vphofweno at thänkia gudz pino oc fulfölgh (prosequere) hona sidhan alt wt ij ändan Bo 183 . fulfölghia (prosequuntur) the hundane thrättelica sin falso käromaal ib 193 . " folfölgie thet taal " BSH 3: 173 ( 1466) . at fullfylie then bygning ib 5: 45 ( 1505) . fulfölghe then förnögningh helge hemmingh i gode betalningh, som fornempde frw ingeborgh begynnedhe göre FM 400 ( 1509) . sanhetena vt letandis aff läre fädherna diktan oc henne fulfölgiandis (vidare framställande med) stäkre talan MB 2: 285 . - med inf. konungen fulölgde at strida pa triphonem MB 2: 276 . Su 35 . - abs. RK 3: (sista forts.) 5381. ","6) persequi, fullfölja, befria. capitenaren fwlfölye the sakena före gardz mästarans dom PM 31 . som . . . monghe walzwerke brukat, som landzfogten jan mykelsson och niels mölnare skulle clagha och fulfylgia BSH 5: 490 ( 1511) . ","7) utkräfva. " fulfölgh thz sidhan atir aff honom mz rät " ST 492 . thera räät wäria oc fulfölghia PfN 135 . ","8) bekräfta, stadfästa (ett köp). tha thätta köpit stafgadhis a soknastämpno . . . ok fulfoldis mädh fastom SD NS 2: 406 ( 1411). köpit var rättelika oc laghlika giort oc äpter allom landzlaghom fulölght FH 3: 27 ( 1442) . bekräfta öfverlåtelsen af, med laga formaliteter öfverlåta. fulfilgh thetta herre meth allom landz laghom SD NS 2: 302 ( 1410) . " at han maghe lata fasta oc epter landz laghom fulfölgä a wara wäghna siäx öresland iord . . . fran os oc fran warom ärfuom oc vnder hälgä kors prebendo " ib 1: 23 (1401, gammal afskr.). thet sama godzsit . . . for:da herra laurens wlfsoni fastfara oc fäst wppa gifua oc meth allom rät fulfölia ib 2: 369 ( 1411) . " thenna samma jordh är vpbodhon . . . oc hembudhon nästom frändom, laghstanden oc altinges folfgdha (för -fulgdh) som war stads räth wisar " ib 2: 431 ( 1411) . " thätta forscrifna ärffue war arnd van bummellens panther, hulkin han lagligha mädh allom stadzrät fulfykt haffde " SJ 6 ( 1422) . ib 64 ( 1436), 261 ( 1457)."],"e":["fulfölghia . ","fultfölgia . ","fulfilghia . fulfölia. fulfölie. fwlföye. fullfylie. folfölgia: -fölgd SJ 261 ( 1457); -fölgdher ib 64 ( 1436) . folfölgie. ","fwlfolde RK 3: (sista forts.) 5381 . ","fulfolde: -is SD NS 2: 406 ( 1411) . ","folfulgdher: -dha (SD NS 2: 431 ( 1411). n. fulfylkt SJ 6 ( 1422)),"]},{"a":"fulfylghiare","b":"nn","c":"","d":["1) efterföljare. " gudz lagha fulfölgiare " MB 2: 289 . ","2) verkställare. " satto os ok mäktadho os till fulfölghiara sins testamentz som aa latino kallas exequtores " BYH 1: 184 ( 1380) . myt testamentz fulföliare FH 6: 69 ( 1486) . ","3) förföljare. " rymmande wndan ffulfölgaran " Su 299 ."],"e":["fulfölgiare . ","fulfölgare . ","ffulföliare )"]},{"a":"fulfylghilse","b":"nn","c":"","d":["1) följande, efterföljande. budar innerlika hugxsualisenna fulfölgilse Su 173 . ","2) utförande, verkställande. " Su 105, 240. ""],"e":["fulfögilse )"]},{"a":"fulfylghning","b":"nn","c":"","d":["utförande, verkställande. " människian [haffuer] gudhdompsins kyndskapp ok widherkänningh j rätta trone ädh sina godgerninga fulfölningh " MP 4: 222 ."],"e":["-fölningh )"]},{"a":"fulför","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullt i stånd, fullt duglig. fulföre män til stridh MB 1: 384 . ib 114 . ","2) fult tilräcklig. eyg skulu oc färre syster jnledhas än ath the seen fulfööra (sufficientes) til sit ämbite VKR 75 ."],"e":["-föör )"]},{"a":"fulföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utföra, verkställa, fullborda. bödh hanum fulföra thz han burdhe Bil 274 . ib 214 . ","2) bevisa. " þät fulföres mz hälghom vitnom " Bu 16 . ib 100 . Bil 267, 354 . ST 47 . gita thz a mik fulfört at jak hauer nokra sakir giort RK 1: 2440 ."],"e":[]},{"a":"fulganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå full tid. hon haffde fulgangit mz sit barn Lg 3: 372 ."],"e":[]},{"a":"fulgilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["fol- )"]},{"a":"fulgisla","b":"vb","c":"v.","d":["fullständigt gissla. wände han atir swasom flängdir och fulgisladhir Hel män 215 ."],"e":[]},{"a":"fulgiärna","b":"ab","c":"adv.","d":["mycet gärna. SpV 260 ."],"e":["-gärna )"]},{"a":"fulgiärna","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket gärna. Iv 543, 1525 . ST 209 ."],"e":["-gärna Iv 543, 1525 . ","-gerna ST 209 ),"]},{"a":"fulgladher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket glad. RK 2: 3180, 8842 ."],"e":[]},{"a":"fulgodher","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullgod, tillräckligt god. är han . . . bätre än thu oc flere andre som sik lata vara fulgodha Bo 40 . the warä godhä och ey ful godhä Pa (Tungulus) 37 . MB 1: 71, 101 . " mz fulgodh skäl " Fl 1887 . Iv 2703 . Fr 2888 . GO 482 . ","2) mycket god. han var een rätare ful godh Fr 3127 . " ther är fullgott at byggia " MD 391 ."],"e":["full- )"]},{"a":"fulgrander","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["*fulgrant , "]},{"a":"fulgranlika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket noga, mycket omsorgsfullt. tha eil liac spöria oc leta ful grannelika hwat hälder thet är mik forekommit i dröm äller sannind Troil 5 . 298 (1447)."],"e":["-grannelika )"]},{"a":"fulgrön","b":"av","c":"adj.","d":["fullt grön, alldeles grön. kom en drake skeen ful gröön Al 274 ."],"e":["-gröön )"]},{"a":"fulgärdh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr V. Voionmaa, Finska Fornminnesför:s tidskr. 27: 125 f., 129, 134, 136."],"e":[]},{"a":"fulgärþ","b":"nn","c":"","d":["helgärd, full gärd el. utskyld; äfven sammanfattning af ett visst antal bönder som förenade skola erlägga hela beloppet af en gärd. BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdrag). the fämtan marc som wpa wohr (för hwor) fulgiärth warä lachtä SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.). af hwar fulgiärth ib. "],"e":["full- )","fulgärþa bondi","fulgärdis- )"]},{"a":"fulgör","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig, fullvuxen, försigkommen. " staar oc teer sik stadhughan swa som fulgöran man " Bo 2 ."],"e":[]},{"a":"fulgöra","b":"vb","c":"v.","d":["2) fullgöra, uppfylla. skole siig ey aff forscreffna malmö giffue, for än en aff the III pwnchter aldeles fulgiordh vare vthen al lythemere skotzmall Rydberg Tr 3: 547 (1509, avskr.) . " jak skal wm mik siälfwan fulgöra henne astundan (desiderio ejus satifaciam) " Mecht 288 ."],"e":[]},{"a":"fulgöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullgöra, utföra, stå fast vid hålla. thet medh liff och makt störkia och fwlgöra BSH 5: 175 ( 1507) . " offwerwäygendis then recess oc contracht . . . hwre hwn best fwlgöris skulle " FM 458 (1510, samt. afskr.). ath fwlgiöre oc endelige beslutthe om een aff the iij articlä ib. " mädhen vore fwlmäctige vore til handlinghe met hanss nade oc fwldgiordhe then recess ib. "","2) fullgöra, uppfylla, betala. skal fulgöris och vederfaris effter hans breffwis vtwisningh och lwdilse HSH 19: 26 ( 1504) . - part. pret. fulgiordher, fullt färdig. Di 75 . - Jfr göra ful och göra fult under fulder 4."],"e":["fwld- )"]},{"a":"fulgörilse","b":"nn","c":"","d":["tillfyllestgörelse. " atirlösa til äwärdhelika äro mz sinne fullo bättring oc fulgörilse the siälana " Bir 4: (Dikt) 237."],"e":[]},{"a":"fulgörla","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket noga, mycket väl. fulgörla mynnes han mik RK 1: 3865 . " takin hans fulgörla vara " Iv 3934 . Fr 560 . alexander thz fulgörla fan Al 572 . " fulgörla kende honom the " RK 2: 6095 . ST 406 . - tillräckligt väl. jek [weith] ath jek dö skal tho weith jek ey fulgiölä (ej så noga) nar MD 19 ."],"e":["fulgiölä )"]},{"a":"fulhalda","b":"vb","c":"v.","d":["fulkomligt hålla el. iakttaga. ath thet wordher thöm ffulhaldet SJ 401 ( 1473) ."],"e":[]},{"a":"fulhalda","b":"vb","c":"v.","d":["fullkomligt hålla el. iakttaga. tha lath alla grescha konwnga oc höfdinga mäd fwllan hog thz jaka oc samtykka oc friiheth oc fwlhalla oryggeliga Troj 166 ."],"e":["-halla )"]},{"a":"fulhardelika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket fast. ful hardelika stodho the Al 5372 ."],"e":[]},{"a":"fulhardher","b":"av","c":"adj.","d":["1) mycket hård el styf? jord som foolharþär (för foolharþ) är SR 1: ","2) mycket fast. stodhe full harde RK 3: 2288 . ","3) mycket hård, mycket svår. them tykthe then leken war fwll hårdher RK 3: (sista forts.) 6000 . - n. fulhart, adv. mycket hårdt el. tungt. soff ful hart RK 2: 6038 ."],"e":["foolharþär . ","full harder )"]},{"a":"fulhedherlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med all heder, mycket ståtligt. lot them iordha ful hedherlik Al 5408 . ib 9826 ."],"e":["full- Al 9826 . ","ful hedherlik ),"]},{"a":"fulherbrygdho","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt frisk. Lg 3: 375 ."],"e":["fulhelbrigda )"]},{"a":"fulhet","b":"nn","c":"","d":["1) ruttenhet, föruttnelse, det som är ruttet. bort tager all fwlhetin och rotman LB 7: 232 . ","2) fulhet. " huilka all annor glädhi widherliknat är häldher sörgh än glädhi . . . all fäghrindh (näml. är) fulhet " LfK 127 . ","3) ringhet, uselhet. Su 17 ."],"e":["-heet Su 17 ),"]},{"a":"fulhet","b":"nn","c":"","d":["3) uselhet. SkrtUppb 423 . " om människionar scodhadhe oj jdkelika betractadhe . . . syndhinnas fulheth " SvKyrkobr 360 . swa myklo meer nakor wnderstar sina eghna ysäld ok fulhet SkrtUppb 80 ."],"e":["-heet SkrtUppb 433 )"]},{"a":"fulhet","b":"nn","c":"","d":["fullhet. snillenna fulheet Su 179 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"fulhugha","b":"av","c":"adj.","d":[" ÊÅ fulhughadher? han oplathir gudhelika hogxsins aflingh ällir meningh, at lära fwlhoga ok giroghir SpV 161 ."],"e":["-hogha )"]},{"a":"fulhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket modig. hector war . . . fwldrystog oc fwlhogad Troj 122 ."],"e":["-hogad )"]},{"a":"fulhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket modig. fulhugadhe ok diärfwe swa som riddara Bir 1: 163 . ib 2: 172. BSH 5: 146 ( 1507) . " nagra tröstoga ok fulhugxadha (troligen för fulhughadha) men " LfK 255 ."],"e":["-hogader: -hogade BSH 5: 146 ( 1507) ),"]},{"a":"fulhughan","b":"nn","c":"","d":["stort mod. tyn hiärtans omåtteliga drystoghet oc fwlhogan Troj 118 ."],"e":["-hogan )"]},{"a":"fulhugsa","b":"vb","c":"v.","d":["2) fullkomligt ämna el. bestämma fig för. abraham . . . drogh vth sith swärhd ful huxandhe, ath hugga synom son hoffwodhit aff MP 5: 161 ."],"e":[]},{"a":"fulhugsa","b":"av","c":"adj.","d":["fullt hågad el. besluten. tha gaffs eden til, och the stodo alle til och fulhuxa at ath ghaa lagen STb 2: 192 (1487; kanske till fulhugsa, v.). judhane waro fulhugxe twem synnom ath dräpa wan herra jhesum MP 5: 235 ."],"e":["-huxa . ","-hugxe )"]},{"a":"fulhugsa","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullt tänka, fullt uttänka, fullt utgrunda. forma ok engin fulhuxa (excogitare) the krononna fäghrind Bir 4: 273 .","2) fullkomligt ämna el. bestämma sig för. hwilkit iudas hafdhe tha fulhugxat göra MP 2: 6 . - part. pret. fulhugsadher, fullt tänkande, förståndig? badh thöm faa sik nagra tröstoga ok fullhugxadha (troligen för fulhughadha) men LfK 255 ."],"e":["-hugxa . ","-huxa )"]},{"a":"fulhvass","b":"av","c":"adj.","d":["mycket hvass. iärn kroka the fulhwasse äre MD 197 . " thera klöör hafdho ful hwast grip " Al 9586 ."],"e":[]},{"a":"fulhälde","b":"nn","c":"","d":[" ? hjälp, bistånd, skydd? at eders herredöme werdoges wilye wara mich swo til fullhälle, som eder herredöme war for:de werdog fader BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":["fulhälle )"]},{"a":"fulhänder","b":"av","c":"adj.","d":["med fulla händer? the gingo ther til ful henda RK 2: 1284 ."],"e":[]},{"a":"fulhändis","b":"av","c":"adj.","d":["duglig, duktig, rask. " loch thy behöfuin i her alstingx wäl en fulhändis man han faar her mer än nogh ath göra " Troil 5: 299 ( 1447) . " ey forma ok en fulhändis ok manlikin hoghir synda samptykia mz langhom dwlska halla " SpV 42 . ib 149, 162 . " apostolin sigher gudz ordh äru liffwandis ok fulhändis (efficax), ok hwassaren . . . än nakot hwast twäggiath swärdh " ib 508 ."],"e":[]},{"a":"fulhärdogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) mycket hård, mycket sträng? forstodho han fulhärdughan Bil 300 .","2) mycket, fast. " hon bleff oc stadogh oc fulhärdogh i alle ödhmykwt " Lg 3: 651 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"fulhögher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket hög. et fulhöght trä Al 7565 . - n. adv. mycket högt, mycket högljudt. swarar honum fulhöght Al 2231 ."],"e":[]},{"a":"fulika","b":"","c":"","d":[" , se fullika"],"e":[]},{"a":"fulilla","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket illa. RK 2: 4649, 9220 ."],"e":["ful ille RK 2: 4649 . ","ful ylla ib 9220),"]},{"a":"fulinnerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket noga. bidher thz ful innirlik vakta än vatnith vnfärghar sik Fl 1120 ."],"e":["ful innirlik )"]},{"a":"fuliämerliker","b":"av","c":"adj.","d":["mycket jämmerlig, mycket ömklig. et fuliämirlikit mordh Al 3377 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"fuliämn","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["fuliämt (full iempth), "]},{"a":"fulk","b":"","c":"","d":[" , se folk."],"e":[]},{"a":"fulkater","b":"av","c":"adj.","d":["mycket munter. RK 2: 6140 ."],"e":[]},{"a":"fulkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fullborda, fullända. hans altare, hulkit han hawer i waro kirkio bykt oc fulkomat aaff sin egno VgFornmt III 7-8: 157 (1384)."],"e":[]},{"a":"fulkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fullborda, fullända. " klostrenu. þer vi . . . skulum byggyä oc altzþinges fulcomä " SD 5: 562 ( 1346) . ","2) bringa till fullbordan el. utförande, fullborda, uppfylla, verkställa. äru thön lagh dödh ok fåfäng, ther ängin är then thön forda ok fulkoma, medh dom ok liwandes åthävom KS 68 (167, 74) . " fylghia ok fulkuma allan hans vilia " Bu 185 . " han vil folcoma för sina iaat " ib 18 . " at halda. styrkiä, oc göma vskad oc fulkoma al fornäfnd stökke " SD 5: 568 ( 1346) . Bil 254 . KS 73 (178, 80) . Kl !SYNS_DÅLIGT? martirium Iv CXVIII. - (?) gudh sieluer han giuer ok fulkoma dygdh mannenom KS 17 (44, 18) . ","3) fylla, lemna ss fyllnad, ytterligare gifva. byndom wi oss baþen oc hwart varra särdelis . . . til at fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit goþz som þer til räkker, oc afaat är SD 5: 564 ( 1346) ."],"e":["folcoma Bu 18 . ","fulkuma ib 185 . pres. -ir: KS 73 (178, 80) . ","-ar: fulkoma ib 17 (44, 18), 68 (167, 74) . "]},{"a":"fulkomilsa","b":"nn","c":"","d":["stadfästelse. Jfr lagha fulkomilsa."],"e":["folkommilsa )"]},{"a":"fulkomilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" L. ","1) fullkommande, utbildning. torf mannen mäst i sinne yngzko mere styrilse ok fulkummilse til sina skiäla än til sin lekama KS 51 (129, 55) . ib 52 (131, 56). ","2) fyllande, uppnående. tijl fullkomelse maghanda ara thera SD 4: 408 ( 1355, nyare afskr.) . ","3) fullbordande, uppfyllande, utförande. til fulkomilse alla fornäfndä stökke SD 5: 566 ( 1346) . ","4) stadfästelse, bekräftande. " til sanna vitsnysbyrþ oc fulkumilse aldrä förnäfndä þingä " SD 5: 568 ( 1346) ."],"e":["fulkumilse SD 5: 568 ( 1346) . ","fulkummilse KS 51 (129, 55), 52 (131, 56)), "]},{"a":"fulkomin","b":"","c":"","d":["fullkomlig, fullt utvecklad, fulländad. folkomin baþe at viti ok valde Bu 61 . " fulkumin ii trone " ib 183 . - fulkomlig, egande alla (el. många) goda egenskaper, fri från brist el. fel. waar herra ensamen, han är swa fulkomen, at han är alt oc hawer alla dygdher oc krapta i enne dygdh, oc enom krapt MB 1: 78 . " hwar then som fulkomin är han hafwir fulkomlikhetz dygdh af thik " Bir 1: 173 . " thes ödhmiukare at the fulcompnare äru " Bo 89 . " þera fulkomna lifwärne " KL 183 . - fulkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp, som finnes i högsta möjliga (el. i hög) grad. fulcomna bötir Bil 329 . fulcommit hop Bo 219 . " hafwa fulkommin vilia til wärldinna " Bir 1: 153 . " the ware her vm . . . well atskild till en folkamen ende " SJ 300 ( 1462) . " mz fulkompne skalka snille " Al 10100 . " fulkompnare plaghor " MB 1: 300 . - n. fulkomit, adv. mycket. fulcommit stora gärninga Bo 31 . ST 436, 505 . fulcommit gärna Bo 23 . ib 54, 164, 221 . " skynda nw fulkomith epter israels sonom at fanga them " MB 1: 315 . - Jfr iäm-, o-fulkomin samt fulkomnin."],"e":["fulkommin . ","fulkumin . ","folkomin . folkamen), "]},{"a":"fulkomin","b":"","c":"","d":["fullkomlig, fulländad. för thän stora oc aldra fulkomnasta kärleken som han haffdhe til os Skrt Uppb 342."],"e":[]},{"a":"fulkomlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fullständigt, fullkomligt. " sua som fulkumleka scriuas ii biblia " Bu 6 . ib 49, 99, 102 . KS 18 (46, 20) . Bo 254 . ängin teer them fulkomplika hwat the skulu göra Bir 1: 117 . " at fulkomplika neka ok af sighias sinom eghnom vilia " ib 42 . " the siäl som folcomlica älska varn herra ihesum " Bo 254 . Bir 1: 267 . RK 2: 5621 . MB 2: 139 . PM L. SO 163 . FM 125 ( 1501) . " til hon war fulkomalika gudhlic " Bil 329 . " wardha aldra fulkomplikasta (perfectissime) qwik oc stark " Bir 4: 4 . - fullkomligt, väl. fik hon swa fulkompnit maal ath hon taladhe fulkomplikare än swa alroghom barnom är naturlikit at tala VKR IV . - fullständigt, helt och hållet, till slut. lätin mik vara mädh nadum at höra fulkomlika (ad perfectum) gudz thiänist Bil 887 . ","2) nog. " gato ey fulkomlica vndrat thz the hafdho ey förra set " Bil 846 . ","3) med eftertryck, med allvar. är ey atenast äruodhande fulkomlika (efficatiter) vtantil Bir 1: 293 . foruare them fulkomplica aff sinom siäla wadha ib 3: 342."],"e":["fulkomplika Bir 1: 42, 117 . ","fultkomplika SD NS 2: 190 ( 1409) . ","fulkomliga RK 2: 5621 . ","fulkompliga MB 2: 139 . ","fulkumlika KS 18 (46, 20) . ","fulcomleka Bu 49 . ","fulkumleka ib 6, 99, 102 . ","folcomlica Bo 254 . ","folkomplica Bir 3: 342 . ","fwlkomlikan PM I . ","ffultkompligan SO 163 . ","fulkomlighen BSH 4: 249 ( 1500) ; FM 125 ( 1501) . ","fulkomalika Bil 329 . ","fulkompmelige BSH 3: 79 ( 1454) . ","fulkomplikare VKR IV . superl. fulkomplikasta Bir 4: 4 . fulkomplika och andra former med -mpl- torde hafva utgått från fulkompnlika o. s. v. och alltså med afs. på uppkonsten snarare vara att hänföra till fulkomnelika),"]},{"a":"fulkomlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fullständigt, fullkomligt, helt och hållet. skal swa ffultkompligan bliffua nw widh magt som the forscrifne gode men witnade och tygiade SJ 2: 95 ( 1485) . hwilkit for:de swen eriksson fwlkomlekan nekadhe JTb 86 ( 1498) . ib 97 ( 1513) ."],"e":["-kommeligha JTb 97 ( 1513)","ffultkompligan SJ 2: 95 ( 1485) eg. snarare att föra till fulkommelika), "]},{"a":"fulkomliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullkomlig, egande alla (el. mpnga) goda egenskaper, fri från brist el. fel. til hon war fulkomalikin och gudhlic (rättadt från fulkomalika gudhlic) Lg 329 . fulkomlikit lifwerne KL 183 . - fullkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp, som finnes i högsta möjliga (el. i hög) grad. til fulkomligha skäla SD NS 1: 44 ( 1401). fulkomplikin idhrughe Bir 1: 338 . haua folkomlica astundan ib 2: 18 . " fulkomplicare atirhald " ib 177 . Lg 44, 90 . ","2) fullkomlig, verklig, i besittning af fulla rättigheter och skyldigheter. samtyckias for een fulkomeligen companijs broder SO 191 . - Jfr ofulkomliker."],"e":["fulkompliker . ","fulkomlikin . fulkomplikin. fulkimalikin (f.) Lg 329 . fulkomeligen (ack. sing. m.) SO 191 . fulkomligh. ","folkomliker: -lica Bir 2: 18 . fulkompliker, fulkomplikin, som torde hafva uppkommit af fulkompnliker, fulkompnlikin, snarare att hänföra till fulkommeliker),"]},{"a":"fulkomliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullkomlig, ägande alla (el. många) goda egenskaper, fri från brist el. fel. aller theres sielä som fulkomplige äru varda tidh jnledda SvKyrkobr 208 . SpV 579 . " siälen är jw hel oc fwlkomliginj hwart oc eth kropsens ledamot " SkrtUppb 144 . - fullkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp. swa färdog ok fultkomplig, som andres jonssons breff vtwisar STb 1: 90 (1477). jdher glädi skal wara full ok fulkomlighen MP 4: 32 . " tha thette arff forligtes och atskyldes til en ewijg fulkomeligh ända " STb 3: 281 ( 1496) . bätring som tik wore ffulkomlig, oc minne siäl nytheligen SvB 34 (början av 1500-talet). STb 5: 211 ( 1519) . - (fulkimpligha sakir (causas effcientes) SpV 413 trol. fel för fulkompande sakir). - Jfr ofulkomliker."],"e":["-kompliker . ","-komligher . ","-komeligher . ","-kompligher . ","-komlighin . ","fultkomplig STb 1: 90 (1477) . fulkompliker, fulkompligher eg. snarare att hänföra till fulkommeliker),"]},{"a":"fulkomlikhet","b":"","c":"","d":[],"e":["fulkomplikhet Bir 3: 319 ; ","-hetin ib 231 . ","fulcomplikhet ib 2: 301 . fulkomplighet fulcomlikhetzsins Bo 31 . Formerna med -mpltorde hafva uppkommit af fulkompnlikhet o. s. v. och alltså snarare böra föras till fullkommelikhet), f. (dock på anf. st. i gen. sing. med artikelns form i m. el. n.) fullkomlighet. vara komin til höxsta oc vansamasto fulcomlikhetzsins trappo Bo 31 . " ledhis til enna nya fulcomlikhet " ib 180 . ib 56, 73 . KL 257, 343 . Bir 1: 173, 293, 371, 2: 80, 301, 3: 231, 319, 4: 67 . VKR 46 . Jfr ofulkomlikhet."]},{"a":"fulkomlikhet","b":"nn","c":"","d":["fullkomlighet. " thiins ensams ära fulkomligheyt gaar ey at enast offwer alla lhälhga manna äro Skrt Uppb 374. ""],"e":["fulkomplikhet SpV 5 . ","fulkomligheyt SkrtUppb 374 . fulkomplikhet eg. snarare att hänföra till fulkomnelikhet),"]},{"a":"fulkomna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fullkomna, fullborda. han (ɔ kalk) fwlkomnar segh syälffwer oc bliffwr rödh gol PMSkr 381 . ib. 383. 2) fullända, bringa till slut, fullborda. han hafdhe wäl fulkompnath sit äwintyyr Prosadikter (Karl lM) 260. 3) fullborda, fullgöra, verkställa, åstadkomma. iak skal fulkompna thik thätta mz minom fadher i hemerike SvKyrkobr 41 . wthan gudh gömde thik aff ondo. tha ware enkte swa thwnkt äller lastelighit at thu thätt ey fulkompnadhe (deduceres ad effectum) SkrtUppb 40 . " en tho at hon haffde fulkomnadh alla wärdhinna syndh " ib 352 . SvB 159 (omkr. 1500). - fulkomnande sak, orsak. affwändilsen ällir franwändilsen aff indra sannindinna liws är alla mankönsins wanskelikhetinna fulkompnande saak (causa effciens totius humani defectus) SpV 413 . ib. 4) stadfästa, bekräfta. tho at hon ey medh breff oc fastum fulkomnat war epter landz laghum SD NS 3: 199 ( 1416) . " än genstan them (ɔ 14 dagar) framlidhnom är thetta brefuit fulkompnat oc radh oc troscap vpsagdher Rydberg, Tr 3: 123 (143, samtida avskr.). - part. pret. fulkomnadher, 2) fulltalig. thy thär stodho brödherna j lx aar wtan systra, oc nw ärw systrana alle fwlkompnadhe j sith taall " PMBref 305 ( 1510) . - refl. fulkomnas, se Sdw 2: 1223."],"e":["fulkompna . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"fulkomna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fulkomna, fullborda. " siþan þär var kirkian ok cristnan fulcumnaþ " Bu 183 . Lg 94 . - göra fullkomlig. folkompnande vilian j godho Bir 2: 216 . ","2) fullända, bringa till slut, fullborda, tillryggalägga. nar siw aar varo fulcompnadh Bo 19 . " sidhan atta dagha varo fulkompnadhe fran ihesu födzlo dagh " MP 1: 31 .","3) fullborda, uppfylla, fullgöra, verkställa. iak fulkompnadhe vm mina pino al the thingh som spadh waro af mik Bir 1: 254 . " som all thera withne sannadhe ok spadom fulkompnadhe " Bil 83 . " fulkompnadhe sina akt ok jättan " ib 833 . " äptir iudhanna laghum hulkin han ville fulkompna " MP 1: 31 . " fulcomna alla rätuisona " Bo 38 . " han fulkomnaþe sina fasto " Bu 135 . " tha the hafdho thz oquemelica mordh fulcompnat " Bil 850 . fulkomna sin oquämelika lusta KL 51 . " gat ey fulkompnat sin onda vilia " ib. " än tho at han sin wilia ey fulkompnadhe " MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 . EG 65 . smälikasto ämbite . . . hwilkin han fulkompnadhe at mykle aatvakt KL 252 . " hafdhe . . . fulkompnat alla tho gärninga " MP 2: 101 . " huar som takr til at göra tuä syslor i sändr, han fulkomna huargha tera wäl " KS 55 (139, 59) . " fulcomnoþo mz þöm cristendom (eos baqizaverunt) " Bu 129 . " iohannes fulcomnaþe þät mz guz iartignom " ib 152 . " fulcompnande mz gerninginne thz iak predicadhe " Bir 1: 121 . ib 252 . Bo 233 . thetta skal iak . . . vppa thän fornempda dag fulkompna ok göra BSH 1: 166 ( 1376) . " tiänaren fulkompnadhe thz honom budhit war " Lg 3: 65 . RK 3: (sista forts.) 5261, 5517. ","4) stadfästa, bekräfta. " thessa fornempda gafuo fulkompnar iac j dagh " BYH 1: 182 ( 1378) . ib 183 . - stadfästa, befästa (någon i hans ställning). är then sami min vin som valdir vardhir tha vardhir han fulkompnadhir oc stadhfästir Bir 2: 261 . " ib 4: (Avt) 185. - gifva stadfästelse el. fastställelse åt, gifva bestämmelse om antagandet af. hanom var guz namn giuit . . . þöm eigh at spurþom som fulcomnaþo (Bil: plägadho stadfästa 964) heþna guþa " Bu 150 . ","5) bevisa. " fulkomnande (affirmans) at ihesus christus är sandär gudh (för gudhz) son " KL 149 . kan tz ey fulkompna SO 79 . " gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","6) göra. " fulkompnar (efficit) han raskan til gudz hedhir " Bir 3: 374 (troligen beror dock ordets bruk på detta ställe af orätt öfversättning). - part. pret. fulkomnadher, fullkomlig. fulkomnahdir (completus) wärldinna älskoghe Bir 1: 154 . " til hwilkit jak hänne fulkomnadhan godhuilia fangit haffuer " SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). - refl. fulkomnas, fullkomnas, uppfyllas, gå i fullbordan el. uppfyllelse. tha fulcompnadhis thz som ysayas propheta sagdhe af honom Bo 194 . KL 322 . MB 2: 153 . - fullbordas, utföras. tå fulkomnas huat uitna i sin naturlik skipilse (secundum naturam unumquodque verfictur) tå huatna gör sina syslo KS 54 (138, 59) ."],"e":["fulkompna . ","fulcumna . ","folkompna . folcompna: folcompnas !SYNS_DÅLIGT? 322. -ar, -aþe, -aþer. ","fulcompnoþo Bu 129),"]},{"a":"fulkomnadher","b":"nn","c":"","d":["1) fullhet, fullkomlighet. thit blygha samuit j hulko manzlikz visdoms fulkompnadhir är Bir 3: 314 . " thz hon moghi faa til sin fulkompnadh i alla dygdha fulbordhan " Ber 243 . Su 147, 402 . ","2) fullbordande, utförande. " ath . . . merkelikin ärinde vppa taghis til fulkompnat " Bir 5: 133 . - Jfr ofulkomnadher."],"e":["fulkompnadhir . ","-adh . -at),"]},{"a":"fulkomnan","b":"nn","c":"","d":["1) fulländning, fullkomlighet. " framhärdhningin äras j dygdhinna fwlkompnan (consummatione) " SpV 157 . " ok for thy at meningin är omskiptelikin, framgangir samma liwsit mz omskiptelighe fulkompnan (divis affectibus) " ib 260 . 3) stadfästelse, bekräftelse. Se Sdw 2: 1223."],"e":[]},{"a":"fulkomnan","b":"nn","c":"","d":["1) fulländning. j loflikom ända ok fulkomnan Bir 1: 303 . aldra dygdanna ändhe oc fulkompnan LfK 130 . - fullkomlighet. skinande mz alla dygdha fulkompnan Lg 3: 40 . ","2) fullbordande, fullgörande, utförande. effecktus, fulkomnan GU 5 . " atirsände sändebudhana til dyoclecianum toma vtan sins ärindis fulcomman " Gr 286 . " vm alla minna budhordha fulkompnan " Bir 1: 303 . Su 169, 191, 322 ."],"e":["fulkompnan )"]},{"a":"fulkomnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fullkomligt, till fullo. som a gudh trodo ok fulkompnelika prädikadho hona (näml. tron) Bil 895 . MB 1: 107, 143, 178 . MP 1: 151 . Lg 3: 70 . Gers Frest 48 . BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.). hauer mik betalat x lödhogha mark päninga folkmneka äpte minom vilia SD NS 1: 38 ( 1401) . Jfr iämfulkomnelika samt fulkomlika."],"e":["fulkompnelika . ","fulkompneligha BSH 3: 154 ( 1464, samt afskr.) ; Gers Frest 48 . " folkomneka för folkomneleka el. -lika " SD NS 1: 38 ( 1401)),"]},{"a":"fulkomnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fulkomligt, till fullo. fulkompmeligan fulbordet j alle matte STb 2: 67 (1484)."],"e":["-kompmeligan )"]},{"a":"fulkomneliker","b":"av","c":"adj.","d":["fulkomlig. " ath jak . . . haffuer vnt ok giffueth . . . thil clostrith i rysabergha mädher allum mynom fulkompnlikom wilia . . . myna aaboodh " SD NS 3: 416 ( 1419) . ärna mik . . . stadhwght hop fwlkommelighen kärlek SVB 295 (början av 1500-talet). en annan man som är snyäller oc fwlkommelikentil thet ämbethit honom palydher PMSkr 57 ."],"e":["fwlkommeliken PMSkr 57 . ","fwlkomnelighen SvB 295 (början av 1500-talet). dat. sing. fulkompnlikom SD NS 3: 416 ( 1419) ),"]},{"a":"fulkomneliker","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. SD NS 1: 94 ( 1402) . Su 156 . Lg 3: 571 . Jfr fulkomliker."],"e":["fulkompneliker: -lika SD NS 1: 94 ( 1402) . ","fulcompnelig: -ligasta Lg 3: 571 ),"]},{"a":"fulkomnelikhet","b":"nn","c":"","d":[" (dock på anf. st. i gen. sing. med artikelns form i m. el. n.) ","1) fullkomlighet. " Su 36, 112. at han skwlle giiffwa allom fwlkompnelighetzsins effterdömilse " Lg 3: 70 .","2) laglig bekräftelse? laga formaliteter? the (godsen) warre thingslyd oc skaftförd efter swerikis laghum mz the fulkompnlikhet som ther bör til wara HSH 17: 63 ( 1380) . - Jfr fulkomlikhet."],"e":["fwlkompnelighet . ","fulkompnlikhet . ","fulkomnelikhetz Su 36, 112 . ","fwlkompnelighetzsins Lg 3: 70), "]},{"a":"fulkomnilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) fulländning, fullkommande, fullkomlighet. hulkit . . . gar vmkringh som cirkil til thes thz kombir til fulkomnilse Bir 1: 274 . " swa som tltillin är glosadha ordha fulkompnilse swa är gudz ordh aldra thinga fulkomnilse " ib 249 . " kärleksins fulkomnilse " ib 339 . fadhorin hulkin som är alla thinga ophoff ok fulcomp.nilse ib 3: 449 . " thessin dygdhin hon är een fulkompnilse til alla andra dygdhir " VKR 17 . " skällikhetin är dygdhanna modhir oc fulcomnilsanna ändelykt " Bo 138 . " hwart thing faar alla sina fulkompnilse äpter sinne natwro " MB 1: 126 . Kl 185. Bo 45 . Bil 596 . MB 1: 57, 78 . MP 2: 102 . Bir 1: 311, 348, 388, 2: 42, 52, 62, 216, 296, 3: 322, 448 . Ber 85 . Su 350, 392, 456 . ","2) fullbordande, fullbordan, uppfyllande, uppfyllelse. min ordh . . . skulu swa som thrängia sik til fulkomnilsa Bir 1: 210 . " ey hafdho the (ɔ: ordhin) fulkomnilse för än iak fulkompnadhe vm mina pino al the thingh som spadh waro af mik " ib 254 . til sina böna fulkompnilse ib 2: 101 . " for . . . rätuisona fulkompnilse " ib 280 . - fullbordande, uträttande. godhra gerninga fulkommilse KL 106 . " hafdhe . . . fulkompnat alla the gärninga for hulka fulkompnilse han mandom tok " MP 2: 101 . " hauande änksins gooz fulcompnilse " Bir 3: 78 . Ber 282 . ","3) verksamhet. " jak seer thera äruodhe ok thera fulkompnilse mere än thera som stridha for sinne frv höghfärdhinne " Bir 1: 90 . ","4) verkan, följd, nytta, kraft. onde ok godhe hafwa ey lika gagn älla fulkomnilse (effectum) af minom likama Bir 1: 150 . " thänne drykkin gifwir the samo fulcomnilse oc makt som thän sami matin " Gr 272 . döpilsit . . . hauande fyra andelik fulcompnilse Bir 3: 384 .","5) stadfästelse, bekräftande. " tiil vitrilsee ok fulkumnilsee thässe gäf " SD 4: 390 (1334?). Jfr lagha fulkomnilse."],"e":["fulkompnilse . ","folkompnilse Bir 2: 42, 216 . fulkumnilsee),"]},{"a":"fulkomnilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) fulländning, fullkomnande, fullkomlighet. siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse (plentiudinem septiformiæ gratiæ) SpV 137 . " huru kwnne han haffwa tholgit ok swa mykit mz pänna scriffwat, aff gudz opfyllisom ällir fulkompnilsom (de dei plenitudine), thy sögh han aff christi bryst alt thz han taladhe ib 223. honom . . . j hwilkom liggir all duddomsins fulkomnilse (plenitudo) likamligha " ib 505 . 2) fullbordande, uppfyllande, uppfyllelse. swa at alle the som bedhas thera hiälp . . . skulw faa sinna bön fwlkompnilse SvB 373 (början av 1500-talet), 3) verksamhet. thässa likamligha sinna fulkompnilse (effectus), är at see, smaka, höra, taka, ok lwkta SpV 76 . ib. än drakans ok blamanzsins, swa som naturin är atskilikin, saa är ok atskilnadhir j thera ondzsko fwlkompnilse (effcacia) ib 393 . - Jfr lagha fulkompnilse."],"e":["fulkompnilse )"]},{"a":"fulkomnin","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig var mannin skapadhir fulcompnin Bir 3: 421 . " döpilse . . . fulkommins vilia " ib 1: 381 . " fulkompnit atirhald " ib 2: 175 . fik hon swa fulkompnit maal VKR IV ."],"e":["fulkompnin )"]},{"a":"fulkomnogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. o christe, alla hälaghetz fulkompnilse ok fulkompnogh (perfecta) opfyllilse SpV 491 ."],"e":["-kompnogh )"]},{"a":"fulkongogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullt kunnig, fullt skicklig. mz swa skäl ath han är fwlkynnogher til ath regera skipith j stormenom äffter kompassen PM 51 . ","2) mycket slug. nectanabus ful kyndogher war Al 263 ."],"e":["-kynnogher )"]},{"a":"fulkräster","b":"","c":"","d":["fullt el. väl förplägad. swenin fulkrästir thänkir koma w godhum daghum, til godha dagha Hel män 124 ."],"e":[]},{"a":"fulkyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullt kunnig. ath han är fwlkynnogher til ath regera skipith j stormenom äffter kompassen PMSkr 12 ."],"e":["-kynnogher )"]},{"a":"fulkyniaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["full- )"]},{"a":"fulkänna","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra fullärd? docere kenna conponitur addocere fulkenna ok lära GU C 20 s. 197 .","2) fullt erkänna. the xij fulkendho oc the ra för waro giorter oc met edh gildadhe FMu 1: 390 (1383)."],"e":[]},{"a":"fulkär","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt kär. än siälin haffdhe sin gudh fulkär MD 100 ."],"e":[]},{"a":"fulkära","b":"vb","c":"v.","d":["fullt beklaga, nog beklaga. wara nödh skadha ok wanda . . . kunnom wi thik ey swa fulkära Al 3081 ."],"e":[]},{"a":"fulkön","b":"av","c":"adj.","d":["mycket tapper, mycket modig. twa riddara the waro fulköön Al 1269 ."],"e":["-köön )"]},{"a":"fulla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fylla. " wil jach fulla tin skiöl full mz gull " Di 256 . ","2) fullborda, fullkomna. fulladhis ther mz thera faghnadher Bil 354 . ","3) göra fullständig el. fullgod; betala det som fattas i. ther meth fulladhe han sit skipte meth hänne SD NS 1: 36 ( 1401) . ","4) godtgöra, ersätta. han fulladhe mannenom thenna skadha MB 1: 82 . ib 374 . " nöter swa mykin mat, at han fullar thz blodh som hiten nöter i liweno " ib 108 . hafuer fullath sinom dydzkanom . . . fore thera ärfdhadeel i allum gudzomen SD NS 1: 94 ( 1402) .","5) fullkomligt öfverlåta. fasta oc fulla medh allom reth thetta ford:da godzit hakista framic oc minom arffwom in til forskriffna magnus ragwaldzsson oc hans arffwa, til äfwärdheligha ägho SD NS 1: 489 ( 1405) . Jfr fulfylghia. ","1) fullt. " han var ey fulla tiwghu aar " Iv 4240 . ","2) mycket väl. wy wrhom thz fulle RK 3: 2802 . Gers Frest 15 . ","3) för visso? vm swa är ath mennisken begärar ok wil fulkompneligha älska syn owen. hon kan thz ok fulle koma astadh Gers Frest 48 (kan föras till 2). - väl, visserligen. thu äst fulla ödmiukar j ordomen Bir 1: 222 . RK 3: (sista forts.) 5215 . FM 609 ( 1513) . - (?) bredleghin siger sik fulla sielff till SJ 298 ( 1462) . " ib 310 (1463?), 318 ( 1464), 323 ( 1465), 330 ( 1465), 334 ( 1466), 360 ( 1469), 376 ( 1471). Jfr meth lengdan oc bredläkin som thet nw staar vpmwret oc wel siälff tilsegger " SJ 379 ( 1471) . - Jfr fuller och fulväl."],"e":["fulla ater , ","fwlle RK 3: (sista forts.) 5215), "]},{"a":"fulla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) göra fullständig el. fullgod; betala det som fattas i. wy for:de skulom fulla oc i nöghio göra thiwghu march affgiäld SD NS 3: 506 ( 1419) . 6) fullt bestyrka. thänna försagdha vitne sighia swa, at¬ the vildo thet fulda ok fölghia medh sinom edhe hvar thet komber, at enar järunds magher blef först dödher SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr.) . "],"e":["fulda SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr) ,","*fulla up , fullgöra, gottgöra (brist el. försummelse). iak benkt ionison kennes . . . mik wnt ok gifuit hafua . . . til morgongafuo . . . atta marklandh iordh i ekolswnd ok i thöm gozemen ther näst liggia, wp til fullande huat ekke i for:de garden ekolswnd kan til räkkia SD NS 3: 190 (1416). ATb 1: 14 ( 1453) . " tha wille han altid fwlle thät wp huat thär briste wtj " Arfstv 54 (börj. av 1470-talet). tha skal niclis fulle örian sin skade op STb 5: 65 (1515)."]},{"a":"fulla","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fullt. " om hon är ey xxx aara fulla Abbedval i Vkl. 98. - fulla sätter = fulsätter. han kwnne jngelwnde bliffuä fullä setter med mynnä en han finge löse til seg the viɉ [6 1/2] ortug landhiordh i swdre edby " Uppl Lagmansdomb 73 ( 1493) ."],"e":["fullä )"]},{"a":"fullakt","b":"ab","c":"adv.","d":["fulleligen, till fullo. til thän dagh han fullaghtt byrädder warther SD NS 1: 484 ( 1405)."],"e":["fullaghtt )"]},{"a":"fullan","b":"nn","c":"","d":["Jfr dagsvärke fullan."],"e":[]},{"a":"fullanger","b":"av","c":"adj.","d":["mycket lång. om rum. leta ena fiädher . . . full langa Al 10095 . - om tid. ena stund ok än ful langa ib 2607 ."],"e":["ful langer . full langer),"]},{"a":"fullatogher","b":"av","c":"adj.","d":["som har fula later. scurrilis . . . ohöffuisker fwlaluger oc fwllatoger GU C 20 s. 557 ."],"e":[]},{"a":"fulledher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket obehaglig el. motbjudande. wars ingangh j värllena. hwilkin fulledhir oc grötelikin är SkrtUppb 270 ."],"e":[]},{"a":"fullelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fullt, till fullo, fullkomligt. thu haffer stulit min bath oc star jac fvldiga til at thu est min tivff Atb 1: 6 (1452). kändis han sik thet fullegir vpburit hafwa ib 239 ( 1466) . GU C 20 (hand 2) s. 40, 61. iak thro fuldelika, oc tröster at thu thz forma Mecht 143 . hwilket för:de larens ej fullelige neka kunde uthen föll till bön HSh 16: 84 (1527?)."],"e":["fuldelika Mecht 143 . fulleligan STb 1: 374 (1482). fullelige HSH 16: 84 (1527?). fvldliga ATb 1: 6 ( 1452) . ","fuldigha ib 8 ( 1452) . fullegir gir ATb 1: 239 ( 1466) . ","fullelegh ib 197 ( 1464) . ","fulleligx FMU 4: 318 ( 1469) . ","fullig STb 5: 329 (1521, Kop)),"]},{"a":"fullelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fullt, till fullo, fullkomligt. hwilka forscrefna päninga thän for:dhe niclis kändis sik fullelika oc redhelika haua opbureth SD NS 1: 12 ( 1401). ib 44 ( 1401), 536 ( 1406). atirgält fullelica allom thom som orättelica haua fangit skadha aff thik Bir 2: 86 . " thänna marcum giter engin fullelika mz faam ordhom lofuat " Bil 383 . " fik han sina syn fullelica atir " ib 897 . KS 26 (66, 28), KL 83, 105 . Bo 19 . Gr 317 . Bir 1: 23, 189, 332, 3: 103 . VKR 9 . RK 2: 2148, 2274 . SD 2: 433 (öfvers.). Su 17, 46, 149, 209, 217, 218 . Lg 809 . - fullständigt, utförligt. Bir 1: 25 . hulkin märke . . . fullelikadhen (plenius) vthtrykkias medh sinom nampnom SD 1: 354 (öfvers.). Jfr ärofullelika."],"e":["fullilika L. ","fuldelika Su 209 o. s. v. fulleligha SD NS 1: 44 ( 1401) . ","fwlleligha Lg 809 . ","follilika SD NS 2: 108 ( 1409) . " fullerlika " ib 1: 536 ( 1406); Su 228 . ","fulderlica SD NS 2: 134 ( 1409) . ","fullirligha SD 2: 433 (öfvers.). fulliliger ib NS 1: 437 ( 1405). fullelegher FH 2: 103 ( 1436) . ","fulleligh BSH 5: 222 ( 1507) . ","fwllelegh ib 480 ( 1511) . ","fullaligha RK 2: 2148 . ","fullaliga ib 2274 . ","fullalige SJ 350 ( 1468) . ","fullelikan Su 46, 149 . ","fullelighan BSH 5: 222 ( 1507) . ","fulleligan SJ 361 ( 1469) . ","kompar . ","fullelikare Bir 1: 25 . ","fullelikadhen SD 1: 354 (öfvers.)),"]},{"a":"fulleliker","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomlig. setiom wii fatigmen war folelege lyth til edert kiäre herradöme BSH 5: 498 ( 1512) ."],"e":["foleleg )"]},{"a":"fullelikhet","b":"nn","c":"","d":["fullhet i gudz fullelikhetz matto Gr 302 ."],"e":["gem . ","-hetz )"]},{"a":"fuller","b":"ab","c":"adv.","d":["1) för visso, visserligen. haffue i peninga, foller faa li gryther STb 1: 399 ( 1482) . ib 2: 9 (1483). the andra konwnga som waro fwller mera än xxx konwnga j taalll Troj 147 . 2) fullt. nwmis sokn, som är fuller 4 stengher jordh Svartb 525 ( 1477) . " grecana giorde resning oppa nyth igän j achillis tilkoman som tha kom mz färskt folk fwller iijᴹ stridzfolk " Troj 114 ."],"e":["foller )"]},{"a":"fuller","b":"ab","c":"adv.","d":["för visso, visserligen. PM LIX (bref af Peder Ingemarsson, anfördt efter Spegel)."],"e":[]},{"a":"fullest","b":"","c":"","d":[" , se fyllest."],"e":[]},{"a":"fullider","b":"av","c":"adj.","d":["mycket svår. RK 1: 2308 ."],"e":[]},{"a":"fullika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett stinkande sätt; vidrigt, illa. fulika loktande KL 119 . " swa som halff rutin man fulika loktande " Bir 1: 171 . ib 334, 2: 139, 159 .","2) fult, på et vanställande, sätt. äru the !SYNS_DÅLIGT? smittadhe ok orene Bir 1: 164 . " fulica rakadhe " ib 3: 458 .","3) skamligt, nedrigt. " a hwat manga thässe sottin hawir darat ocfulica (turpiter) nidhir kastat " Bo 96 . ib 189 . Bir 1: 145 . KL 120 . " liuer fulika ok odygdhelika " KS 33 (86, 36) . " bidher them ey göra swa illa oc fwlika " MB 1: 193 . ib 363 . RK 1: 3753 ."],"e":["fullica Bir 2: 139, 159 . ","fulika . ","fulelika RK 1: 3753),"]},{"a":"fulliker","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt lik. Al 1192 ."],"e":[]},{"a":"fullinflika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket kärligt, mycket förtroligt. the sofuo saman twa a annars arm full liofuelik Fl 1452 . "],"e":["full liofuelik )"]},{"a":"fullitit","b":"ab","c":"adv.","d":["ganska litet. fullitith mondhe han the edhe holda RK 2: 256 . " the thenkiä full litit a sin ända " MD 87 . " war et kär fullitith fra " ib 187 ."],"e":["full litit )"]},{"a":"fullova","b":"vb","c":"v.","d":["fullt lofva, nog lofva el. prisa. hans tokt giter engen man fullowat RK 1: 1429 . Al 9556 ."],"e":["full lofwa Al 9556),"]},{"a":"fulmakt","b":"nn","c":"","d":["1) full kraft, full giltighet. vppa thät at hon (boken) bliffwe widh fulmakt ok vtan misthanka SJ 1 ( 1420) . ","2) fullmakt, bemyndigande. haffue wij ingen acht ath giffue them nogen fulmacth HSH 20: 208 ( 1507) . Jfr fulder 3."],"e":[]},{"a":"fulmanger","b":"av","c":"adj.","d":["ganska mången. ther gatz ful mangom illa ath RK 2: 7197 ."],"e":[]},{"a":"fulmannelika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket manligen. han wardh ther full mannelika känder (känd ss mycket manlig) Al 8938 ."],"e":["full mannelika )"]},{"a":"fulmannelika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket manligt. epistropus gaff hectori mang speeord oc stak tiill honom mz slith starka glaffwen fwll manliga Troj 159 ."],"e":["fwll mangliga )"]},{"a":"fulmargher","b":"av","c":"adj.","d":["ganska mången. thz räkte them ful margha dagha Al 4147 . ib 4664, 9921 ."],"e":[]},{"a":"fulmodher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket trött, mycket utmattad. ther aff sorgh oc graat war ful modh Al 10160 ."],"e":[]},{"a":"fulmoin","b":"av","c":"adj.","d":["fullmogen. fulmoen äple GO 728 . wardha the (bär en) fulmoyn LB 4: 341 ."],"e":["-moyn . ","-moen )"]},{"a":"fulmykin","b":"av","c":"adj.","d":["ganska mycken. fulmykyt aff ätikkio Su 17 . - n. fulmykit, adv. ganska mycket. et swärdh ful mykith hwast Al 311 . RK 1: 3973 ."],"e":["-mykyn )"]},{"a":"fulmyndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med fullt bemyndigande, i fullt laga ordning. stode ok forscrifne andirs suensson . . . och pedher suensson ok fulmyndelige loto op bothwijdh giritegiwtere hwan iij ᵉ pening SJ 2: 104 ( 1487) . " samme dag stodh hans kock leffrerade och oplot ffulmyndelige per monsson wid torgit ene tompt " STb 5: 38 ( 1515) ."],"e":["fulmyndelige )"]},{"a":"fulmynder","b":"av","c":"adj.","d":[" = fulmyndogher. erich persson sysleman j sancta clara clöster . . . och gorius holste borgere ffulmynde wtsände och fulmektige giorde aff abetissene och menige conuens systra ther samme stadz STb 5: 238 ( 1519) ."],"e":[]},{"a":"fulmyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["bemyndigad, befullmäktigad. " jak haver fullmyundogh ok mektugh gyorth erlyk ok velbyurdhwgh man benkth gyllthe wth ath kreffve ok vp ath bere myn lansgylldhe VgFormt I 8-9: 104 (1515). " STb 5: 237 ( 1519) . ib 272 ( 1520) . for wtan hertoga oc andra froma ädela män fwll myndoga aff wardt folk Troj 190 ."],"e":["fulmindige ib 272 ( 1520) ),"]},{"a":"fulmyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["bemyndigad, befullmättigad. " at jak . . . fultmyndig ok mektig giort hauer ok medh thette mit vpne breff fulmyndug ok mektog gör . . . biscop brunioph . . . arwid trolle, niels clawsson oc arwid knutsson til at besöghe thet möthe " BSH 4: 170 ( 1494) . " vij haffue giort honum fulmyndog oc mectoge tiil at lata komat hiit " ib 5: 23 ( 1504) . eders herredömes fulmyndoge sendebodh ib 56 ( 1505) . ath ther nagre fulmyndoge herrer ware tilstedes aff hans macht eller hans raadh ib. " tilskicke en fulmyndog höffwidzman här i thenne landzände " FM 208 ( 1504) ."],"e":["fulmynduger . ","fultmyndiger )"]},{"a":"fulmäkta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*fulmäkta sik , göra sig fullmäktig? hade the wppa then tidh fulmäktadh sik pa terass sidho oc anamat the tilbiwdelse om förnämpda dagh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543-544 (1471?)."]},{"a":"fulmäkter","b":"","c":"","d":[" = fulmäktogher 4. laurens jönsson törbo ok niels scriffuer . . . som . . .fulmechte giorde ware pa magnusse och andersse wegna SJ 2: 114 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"fulmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) fullt mäktig, fullt stark. hon (som svimmat) genstan fulmäktoght wpstodh ok fulkompnadhe sina tiänist Mecht 190 . " pröffwe tha medh ith äg hwru mäctoger han (ɔ mjödet) skal warda . . flyter saa mykit offuan aa äggiena som en rinsk gylle tha är han fulmectoger at liggia ith aar for än han drikx Sex ekon tr 267. 4) fullmäktig, befullmäktigad. tha skulle wii oc flere wara honum fulmektige til al ära oc rät " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). STb 1: 39 (1475), 110 (1477). tha kom for rettin hanis priwalk och jämwel fultmektoger pa hustru elzaby ok hustru gertrude wegna ib 2: 175 ( 1486) . fore sittiende rettin tode hinrik van essen fulmechtok och vplot . . . en gardh SJ 2: 190 ( 1491) . STb 3: 439 ( 1499) . med gen. betecknande det som fullmakten avsder. ATb 1: 53 ( 1456) . " the giorde erich jonsson tess fulmechtok pa thera vegna " SJ 2: 153 ( 1489) . STb 3: 427 ( 1499) . med ack. betecknnde det som fullmakten avser. desse epterscriffne ware hans vithne, ath han tet arffuit fulmechtoger war pa sin moders veghne sTb 3: 91 (1493)."],"e":["fulmectoger . ","fulmechtoger . ","fultmektoger STb 2: 175 ( 1486) . ","-e ib 1: 39 ( 1475) , 110 (1477). fulmechtok SJ 2: 153 (1489), 190 (1491). fulmechtoch STb 3: 427, 439 (1499). fulmektiger),"]},{"a":"fulmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) mycket mäktig, mycket stark. ful mäktigh diwr Al 9318 . ","2) fullt mäktig, fullt i stånd, fullt tillräcklig. at the äru fulmäktoge wppe halla gudz tiänist Bir 4: 30 . ib 31 . ","3) utrustad med full makt, fullt berättigad. SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), war rätter pawe ok i allom [t]hawa rät fulmäghoger ib NS 2: 283 (1440). sidhen . . . kwng hans her till rigit fore fulmetig herre kom FM 124 ( 1501) . fulmäktig konung RK 1: (LRK) 231 . ib s. 227. PK 239 . 4) fullmäktig, befullmäktigad. SJ 37 ( 1426) , 65 (1437), 82 (1438) o. s. v. giffuer iak fulla makt oc göt fulmäktughan häradzhödingian i sama skiplaghi för:da äkrebiscop henrike . . . thässa iordh . . . fastfara SD NS 1: 109 ( 1402) . ib 336 ( 1404) . wi äller ware fulmechtoghe BSH 3: 8 81449, samt. afskr.) han eller hans fulmäktoghe sändebodh ib 9 . några fullmächtige af gullsmedz embetet i stockholm SO 167 (nyarre afskr. af en urlund fr. 1449). at hit motte kmma snarliga fulmectug bud och breff BSH 5: 19 ( 1504) .","5) fullgiltig, vedrbölig. " i thy i . . . sende till landztinget eders myndoge sendnigbudh med fulmectige befalanger " HSH 20: 74 ( 1505) ."],"e":["fulmäghtoger . ","fulmechtogher . ","fultmektoger SJ 391 ( 1474), 394 ( 1477). fulmäktugher. fulmectuger. fulmäktiger. fullmächtiger), "]},{"a":"fulmäktoghet","b":"nn","c":"","d":["egenskap el. uppdrag att vara fullmäktig. viterliget göre aff then fulmectughet vj aff them haffue STb 5: 248 (1519)."],"e":["fulmectughet )"]},{"a":"fulmär","b":"av","c":"adj.","d":["mycket utmärkt. Fl 30 ."],"e":[]},{"a":"fulmättadher","b":"","c":"","d":["fullt mättad. J Buddes b 175 ."],"e":["fulmettädhe ) , "]},{"a":"fulmättadher","b":"","c":"","d":["fullt mättad. MB 2: 364 ."],"e":[]},{"a":"fulmätter","b":"av","c":"adj.","d":["full mätt, fullt tillfreds- stäld. ey war min kärasta full lmäth aff mina ysäldh Su 162 ."],"e":["-full )"]},{"a":"fulna","b":"vb","c":"v.","d":["ruttna, multna, förskämmas. eg. och bildl. wiste thit aldra renasta kyt ey meer skula syndirlösas fulna älla rutna än sit hälaghasta köt Bir 4: (Dikt) 221 . " aff thz thrä som aldregh matte rutna ellir fulna " ST 200 . " tharothna nöthin ok fulna i sinom träk " MP 1: 65 . at the (ɔ: kroppen) ey fulnen (corrumpatur) iondom stundilsom ok ey rutnen i kötzsins lusta Bo 43 . " thu som fwlnadh är i swa stora synda thräk " ib 146 . - orenas, befläckas. smittas och fwlna aff fwlom thnkom VKR 20 . - blifva usel el. ringa. ödhmywken ät the dygdh, mz huilke mannen . . . fwnar sik siälfwom LFK 44. - ref. fulnas, ruttna. vndirstodh kötit föt aff sino kyti skulu fulnaz ok vmwändas i muld Bir: 4 (Dikt) 221."],"e":[]},{"a":"fulna","b":"vb","c":"v.","d":["uppfylla? thz fulne af smälek ok obryghilsom (veliicetur opprobriis) Bo 108 (kanske snarare att föra till föregåend ord)."],"e":[]},{"a":"fulna","b":"vb","c":"v.","d":["1) ruttna. " som saltet bewarar . . . swa bewara thennä röteliga syndärä at the ey fwlne eller rothne j syndennä träkke SvKyrkob r 194. 2) bliva ful el. motbjudande. wärlena lystelse oc höghtidh fwlnadhe j hans öghum " Prosadikter (Barl) 25 . refl. fulnas, ruttna. alt thz mannenom tilhörde thz scal opsta än thz blifuer ok fulnas som dyuromen tilhörde SvKyrkobr 226 ."],"e":[]},{"a":"fulnadher","b":"","c":"","d":[" Jfr forfulnadher."],"e":[]},{"a":"fulnadher","b":"nn","c":"","d":["ruttenhet. aff thera graff wtgik aldra sötasta lukt, oc ey fanz nokor styghet äller fwlnat j hänne Prosadikter (VBarl) 107 ."],"e":["fwlnat )"]},{"a":"fulnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fulhet. siunde stenin är alz lusta fulnadhir (plenitudo; Bir; fulstoplikhet) Nio kap ur Bir 24 . - til fulnads (til fulnads (til fulnadh), a) till fullo. otalika diäffla . . . hwilkras ffulastha skapadh enghen kan til ffwlnadz sighia JMPs 407. ib 468. C9 till fyllest, nog. jak wilde at thinna spegils wiidh kwnne wara thinne studeran til nöghio ok fulnath (tuis studiis sufficicat) SpV 497 . 4) mognad. läthin nw hellir badhe (ɔ vetet och ogräset) wäxa til lyka, thil sin fuldhnat, thil tess sädha thimyn kombir MP 5: 132 ."],"e":["fulnadhir . ","fulnath . ","fuldnath . gen. ffwlnadz),"]},{"a":"fulnaþer","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. fullmaðr] L. 1( fullhet. tekna wisdoms fwlnadh Ber 61 . ib 212 . Su 354 . - til fulnads (til fulnadh). til fullo. hafe ey til fulnas iordh j sith goz FH 2: 107 ( 1437) . " theris tall kwnne engintilfulnahd räkna " MB 2: 151 . " enghin kunne them til fulnatz vpp skriffwa ib 245. thz i söken kwnen i aldrig tilfulnadz finna " Su 91 . ib 84, 127 o. s. v. Lg 3: 371, 376 . LfK 223 . b) fullkomligt. til fulnadz oofostran i alla dygdher Su 53 . c) tillräckligt, nog. ätha och drikka til fulmatz Su 13 . - mädh fulnadh, till fullo. hafwa wpborit . . . the fornämpada LXXX march mät fulnadh SD NS 1: 65 ( 1401) . 2 fullt belopp, fullt belopp af det som tillkommer någon, ersättning, betalnng. þer til þe fornämda körka oc prester haua sin fulnaþ BYH 1: 170 ( 1363) . " hafwm wi annath enom stadz allan ful- nadh i thenna for-da gardhenom " SD NS 1: 94 ( 1402) . han hafuer mik fwllan fwlnath giroth ib 226 ( 1403) . dönom wy for:da herra boo dywra in till lherra karls arfwa aff thöptom vm sin fulnadh oc vidhergield ib 2: 178 (1409). honom fulnadh göra föe alth thet wi mellan os haua ib 456 ) (1411). swa t korin äller altait äy sin fulnad finghe ib 1: 73 ) (1401). - ersättning, betal- ning, mellagift. swa het han . . . herra päthers porsa mödherne j ölande . . . wnder mic laghde oc til min skipte oc mit godz finuidhe . . . ater them samma herra päthar porsa til skiptis fore gaff, och tär mäþer ena penninga swnmo til lofwadha oc annan fwlnadh BYH 1: 178 ( 1377) . " at thän samy herra þäthar porse hafwer sin funadh foresit forscripnamödherne j ölande j änga mato än lik fangit hafwer ib. hafwer jac . . . honum . . . sin funadh giort ib. the tyra hwndratha marker . . . skal han . . . til thässa skiptsins fwllnadh til sinna gaghna behalda " ib 179 . ib 181 (1377). ","3) obehaglig känsla f fullhet i maggropen, dyspesi? hafdhe thessa yrth (ɔ: genciana) til legedom for fulnadh LB 3: 107 . - Jfr gipta-, up-fulnadher."],"e":["fulnadz . ","fulnatz . ","fulnas ) , "]},{"a":"fulnär","b":"ab","c":"adv.","d":["1) mycket nära. ladhe sin kiipp full när K 3: 270. 2) nästan. tha . . . folkith hafdhe fulnär ätit Al 370 . ful när dödhir ST 72, 776 . ib 274, 275, 315 . RK 1: 4203, 2: 3925, 4303 ."],"e":["full när )"]},{"a":"fulnära","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket nära. thet fästä la thet bärgh full närä, ther the skuldo then apton wärä Fredrik ed Noreen (hs. B) 15 ."],"e":[]},{"a":"fulnödogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket stridande mot någons vilja, mycket motbjudande. fulnödhuct är mik owens wrangwiis mandz olia skulle smöria mit hofwdh Lg 3: 505 ."],"e":["-nödhugher . ","-not ) , "]},{"a":"fulotter","b":"av","c":"adj.","d":["1) ringa, föraktad. " lgiordhe . . . sik fulottan oc eet wtwrak af allom (vilem et objectum omnibus) " Bo 30 . ib 31 . 2) okunnig, okicklig hwat thikkis them pilte fulottare (inductius) vars som enkte weet vtan ensampnamordhorina spina Bo 98 . iak är fwlottir (Cod. B floter 329) oc stambir (ignarus et balliutiens) i ordhomen ib 180 . 3) obetänksam, dum- dristig? vakta at thu vari äkke aat annars vmgango ätiga fundoghirspeiare älla lok fulottir (merianius) domare Bo 123 ."],"e":["folotter )"]},{"a":"fulpanter","b":"nn","c":"","d":["pant, som utgör full säkerhet, fulgod pant. tha skal hon fornögia honom . . . antige medh fultpanth eller peninga STb 1: 126 ( 1477) . ib 387 ( 1482) , 2: 68 (1484), 130 (1486), 134 (1486)."],"e":["fulpanth STb 1: 126 (1477) ), "]},{"a":"fulpröva","b":"vb","c":"v.","d":["lfullkomlig bevisa. än eigh fulpröwis saki SD 4: 436 (1335, nyare afskkr.) - part. pet. fullt bepröfvad. thz är fwlpröfwah LB 7: 5 ."],"e":["full- )"]},{"a":"fulradher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket hastig, mycket ifriga a sit maal war han ful radher Al 584 . - n. adv. mycket hastigt, genast. MD (S) 298, 305."],"e":[]},{"a":"fulrasker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mycket rskt, mycket dugtig. wäl hundradha full raske män Al 8831 . " alexander wäxer stark ok stoor full rasker ä hwar han foor " ib 558 . 2) mycket rask, mycket snabb. thera fluh ok sprang war ful rask Al 5060 . - n. adv. mycket snart. förin han mik hiit ful rast Al 1351 . ib 1538 ."],"e":["full- . "]},{"a":"fulrasklika","b":"ab","c":"adv.","d":["lmycket hastigt. kastadho thöm ful rasklica iena grop Bo 206 . " skal wärken minska ful raskeligha " LB 3: 71 ."],"e":["ful rskeligha )"]},{"a":"fulriker","b":"ab","c":"adv.","d":["1)","2) mycket dyrbar. ful riik klädhe drogho the Al 5446 ."],"e":["-riiker )"]},{"a":"fulriklika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket dyrbart, mycket präktigt. Al 3400 ."],"e":["ful rikelika )"]},{"a":"fulsander","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt sann. miin ordh wänter iak fulsan at wara MD 95 . - n. fulsant, adv. fullkomligt sant, mycket sant. ij hafwin herra saght ful sant Al 1857 . RK 1: 2873 ."],"e":["ful sant . ","fulsath RK 1: 2873),"]},{"a":"fulsar","b":"nn","c":"","d":["fullsår, verkligt el. öppet sår. han slog laurens olsson iij (3) fultsaar i hoffwudet STb 1: 272 ( 1480) . ib 280 ( 1481) ."],"e":["fultsaar )"]},{"a":"fulsar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fulsara","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket svårt. RK 2: s. 361."],"e":["fulsaare )"]},{"a":"fulsatter","b":"","c":"","d":["fullsatt, fullt besatt. Su 3 . Jfr E. Noreen, Mejerbergs ark. f. sv. ordforsn. 3: 5."],"e":[]},{"a":"fulsighia","b":"vb","c":"v.","d":["med prep. af. " hwa mon gita fulsakt af (hvem kan fullt utsäga el. lemna en fullständig skildring af) thässe glädhi " Bo 248 . Gr 299 . Al 3338 . Su 413 . - med en sats inledd af huru. Su 460 ."],"e":["fulsäghia ST 269 . ","fulsakt Bo 248 . ","fulsaght Al 582 . ","fulsighat Bo 201),"]},{"a":"fulsinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["som är vid sina fulla sinnen. en fulsinnogher (sensatus) maan Su 174 ."],"e":[]},{"a":"fulska","b":"","c":"","d":[" , se folska."],"e":[]},{"a":"fulskap","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":[]},{"a":"fulskapadher","b":"av","c":"adj.","d":["fullskapad, till fullo skapad. MB 1: 38 ."],"e":[]},{"a":"fulskaper","b":"nn","c":"","d":["uselhet. bortält mina dröflica fianda. fordrif fran mic alrafulskap SvB 417 (början av 1500-talet)."],"e":[]},{"a":"fulskarper","b":"av","c":"adj.","d":["mycket skarp. mycket sträng. mz brotlegom hålla full skarpan rätt RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 ."],"e":["full skarper )"]},{"a":"fulskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) fulkomligt afmåla. MD 103 .","2) fullt beskrifva. Al 9163 ."],"e":[]},{"a":"fulskyt","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket snart. Iv 1827 . MD 13, 94 ."],"e":["-sköth MD 13 . ","fullskyt ib 94),"]},{"a":"fulskämma","b":"vb","c":"v.","d":["li full utsträckning bringa på skam. sannelika thänna pikan haffdhe manz stadoghet, ok manz hiärta, hwilken mz twäfalle dygdhz sighe fulskämde (confudit) sin owen SpV 231 ."],"e":[]},{"a":"fulsla","b":"vb","c":"v.","d":["genomprygla. ST 305 . MB 2: 289 ."],"e":[]},{"a":"fulsla","b":"vb","c":"v.","d":["genomprygla. debac[u]lare fwl slaa GU C 20 s. 47 ."],"e":[]},{"a":"fulslät","b":"ab","c":"adv.","d":["helt och hållet, alldeles. RK 2: 5105 ."],"e":[]},{"a":"fulsnart","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket snart. RK 2: 8890, 9254, 9514, 3: 29 . Di 266 ."],"e":[]},{"a":"fulstadhugher","b":"av","c":"adj.","d":["fullt stadig el. fast. han är . . . fulstadhugher j ware tro Prosadikter (Barl) 55 ."],"e":[]},{"a":"fulstarker","b":"av","c":"adj.","d":["fullt stark el. kraftig. MB 1: 101 . - mycket stark. Iv 168 . Al 55, 927, 9200 . RK 3: 3095 . - nog stark. pröfwin ij idher at wara fulstark at ij thörem (för thören) möta a the mark Al 1699 ."],"e":["full stark RK 3: 3095),"]},{"a":"fulstarker","b":"av","c":"adj.","d":["fullt stark, fullgod. ffolmer sta j en annen borgen fful stark fför thet tall lhan hade ftil longe niclis STb 5: 85 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"fulstarklika","b":"ab","c":"adv.","d":["fullt starkt el. kraftigt. then lön port . . . skal j gen mwres frwl sterkelige wiidh then andra mwren licha tiock STb 2: 286 (1488)."],"e":["fwl sterkelige )"]},{"a":"fulstopa","b":"av","c":"adj.","d":["ymnig, öfverflödande, rik, stor. giuir idhir . . . mina fulstoppa välsignilse MP 1: 256 . " giuir thik fulstopa hugnadh " Bo 15 . " blodzsins wtgiutilse som swa fulstopa var " ib 203 . " alt folkit hafde fulstoppa drikka " MP 1: 115 . " vi maghum fulstopa ösa gudlikit vatn " ib 116 . " jak hauir siälwir öfrit oc fulstopa j allom lthingom " Bir 2: 28 . hwat ey hafdho the petrus ok paulus fulstupa (copiosam) mins anda sötma ib 1: 240 . ib 101, 117, 197, 241, 327, 2: 44, 118, 169, 231, 3: 108, 233, 410, 4:209 . MP 1: 15, 33, 2: 49 . Ber 10, 129 . Su 73, 181, 416, 425, 458 . munnin tala gärna af thy som fulstopa är j hiärtano Ber 30 . ib l103, 176."],"e":["fulstoppa MP 1: 115, 256 ; Bir 4: 209 . ","fwlstoppa Ber 103, 129, 176 . ","fulstupa Bir 1: 240 ; Ber 10 ; Su 416, 425, 458),"]},{"a":"fulstoplika","b":"ab","c":"adv.","d":["överflödande, ymnigt. " tha thu vardher fulstupplika riekr skal thu ey vara wälluiliogher äller milder " Prosadikter (Varl) 105 ."],"e":["-stupplika )"]},{"a":"fulstoplika","b":"ab","c":"adv.","d":["ymnig, öfverflödigt, i ymnigt el. rikt mått. wtflöt olian swa fulstoplica KL 46 . " giwande fulstoplica almännelikit got " Bo 110 . Bir 1: 269, 327, 330, 3: 33 . ST 415 . Ber 284 . Su 449 . Lg 3: 70 . - mycket, i hög grad. mödha mit köt fulstoplika (abundantius) Bir 1: 321 ."],"e":["fulstuplika Bir 1: 327, 330 ; su 449. fulstupplika Bir 1: 269 ; ST 415 . ","fulstoppelika Ber 284 . ","fwlstoppelica Lg 3: 70),"]},{"a":"fulstopliker","b":"av","c":"adj.","d":["ymnig, riklig. fulstoplik välsignilse Bir 2: 338 . Su 448 ."],"e":[]},{"a":"fulstoplikhet","b":"nn","c":"","d":["ymnighet, öfvrflöd, rikedom. " j wärldz thinga fulstoplikhet " Bir 1: 274 . ib 95, 2: 240, 3: 386 . Mp 2: 142. j fatikdom oc lj fwlstoplikhet Ber 70 . ib 124 ."],"e":["folstoplikhet Bir 3: 386), "]},{"a":"fulstopnadher","b":"nn","c":"","d":["överflöd, ymnighet. jak kan ekke see i thik nakra dödhenz sak, wthan kärlegxens fulstoppadh (superbundantiam) SkrtUppb 104 ."],"e":[]},{"a":"fulstoppa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*fulstoppadher , överflödande, ymnig. loff hedhir ok ära wari thik min sötaste gudh, for thins fulstoppaha blodhz wtgiutilse SVB 82 (slutet av 1400-talet). - Jfr fulstopa, adj. Sdw 1: 358."]},{"a":"fulstoppa","b":"vb","c":"v.","d":["uppfylla vi som fulstoppadhe ärom mz syndomen Bo 82 . ib 204 ."],"e":[]},{"a":"fulstor","b":"av","c":"adj.","d":["mycket stor. Al 4560, 5482 . RK 3: (sista forts.) 4911, 5659."],"e":["-stoor Al 4560 . ","fwllstoor RK 3: (sista forts.) 4911 . ","fwll stoor ib 5659),"]},{"a":"fulsukkande","b":"av","c":"adj.","d":["djupt suckande. disnoycus p c [idest] su[s]piriosus fulsokkande GU C 20 s. 193 ."],"e":["-sokkande )"]},{"a":"fulsvara","b":"ab","c":"adv.","d":["i mycket hög grad. gik aff them ond lucth fwll swåre RK 3: (sista forts.) 5324."],"e":["fwll sware )"]},{"a":"fulsystir","b":"nn","c":"","d":["helsyster. som däkinsins fulsiister är DD 3: 25 ( 1418, nyare afskr.) ."],"e":["-siister )"]},{"a":"fulsädha","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fulsäl","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt säll. Bu 50 ."],"e":[]},{"a":"fulsära","b":"vb","c":"v.","d":["tillfoga fullsår. Se Neuman Vokbal 53."],"e":["-sera )"]},{"a":"fulsäre","b":"nn","c":"","d":[" L. = fulsar. ATb 1 . 11 (1452). gwnnar had iij fusäre ok ij skenor ok ödnir hade i fulsäre ib 226 ( 1458) . ib 136 ( 1460) . Stb 1: 3333 (1482)."],"e":[]},{"a":"fulsäre","b":"nn","c":"","d":["sår. SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . for j [1] fulsäre som han slogh powal mannis fää drengx näse ginom BtFH 1: 135 ( 1506) . för ij [2] fulsäre som han slog erich laurisson ib 139 ( 1507) . for i [1] fulsare som han slog henric ania ib 143 ( 1507) . slog . . . henric henricsson ij [2] fulsäre och iij bloduite ib 146 ( 1506) . ib 210 (1506), 267 (1508)."],"e":["fullsäri L. ","fulzäre SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). fulsare), "]},{"a":"fulsätter","b":"av","c":"adj.","d":["fullsutten, fullt besutten. om bonde, som äger så mycket jord, att avkastningen därav är tillräcklig för hans och hans familjs bärgning samt för utgörande av hemmanet åvilande utskylder. Uppl Lagmansdomb 45, 49 (1492) . " at han jngelwnde kwnnä bliffuä fulsetter med mynnä en han finge löse til segh then öris aker ib 81 (1492). - om hemman av ovan angiven beskaffenhet. han hadde köpt oc byth sigh til eth kronänes fulsettnä godz " ib 61 ( 1492) ."],"e":["fulsetter . ","fulsettnä Uppl Lagmansdomb 61 ( 1492) ), "]},{"a":"fulsökia","b":"vb","c":"v.","d":["fulltaligt begiva sig (till)? meg tykker wara en god gåffwa som jac troor oc menar ath gudena wilia giffwa oss j thetta landet cytharea om wij fwlsökom tiil veneris mönster Troj 64 ."],"e":[]},{"a":"fultaka","b":"av","c":"adj.","d":["2) mycket duglig, duktig. jndustrius . . . fighen kringher vakcher fulthagha stadugher och fornomstogher GU C 20 (hand 2) s. 24."],"e":["fulthagha )"]},{"a":"fultaka","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullt duglig, fullt i stånd. huilke fultaka (sufficientes) warin wärlzlichom herrom tiltala j clostirsins ärindom oc thiäna oc vndirlätta abbatissonna thunga VKR 4 . Bir 4: 95 . ","2) mycket duglig, dugtig, kraftig. efficax, fultaka GU 7 . drapo widh XM män alla starka oc fwltagha MB 2: 77 . " en godher drängh ok fultagha kempe " Di 265 . ib 19, 21, 31, 81, 85, 86, 110, 111, 114, 116, 148, 157, 158, 200, 217, 256, 269, 280, 290 . RK 3: (sista forts.) 4733 . ","3) dugtig, väldig, häftig. slogos ith fultaga badh MD (S) 260 ."],"e":["fultake Di 21 . ","fultagha Bir 4: 95 ; Di 265, 269, 290 . ","fwltagha MB 2: 77 . ","fulthagha Di 280 . ","fultaga . ","fwltaga RK 3: (sista forts.) 4733 . ","fultage Di 31 o. s. v.),"]},{"a":"fultaker","b":"av","c":"adj.","d":[" = fultaka 2. han war riker oc fultaker Di 13 ."],"e":[]},{"a":"fultakin fultagen di 131 132","b":"av","c":"adj.","d":[" = fultaka 2. fultagen i allom lekom Di 131 . ib 132 ."],"e":[]},{"a":"fultal","b":"nn","c":"","d":["fullt belopp. kendis ware wel betalede til takke oc fulla nögie oc ful tall " SJ 367 ( 1470) . " till fulla nögia oc full tall " ib 375 ( 1471) . ib 380 ( 1471) ."],"e":["fultall SJ 380 ( 1471) . " full tall), "]},{"a":"fultalugher","b":"av","c":"adj.","d":["ohövisk i sitt tal. scurrilis . . . ohöffuisker fwltaluger oc fwllatoger GU C 20 s. 557"],"e":[]},{"a":"fulthakka","b":"vb","c":"v.","d":["fullt tacka, nog tacka. aldre hafdhe iak thy hällir format at fulthakka gudhi for hans kärlek Bir 3: 28 . ST 169 ."],"e":[]},{"a":"fulthakka","b":"vb","c":"v.","d":["fullt tacka, nog tacka. STb 5: 322 (1521, Kop). swadane welgerninge oc bestond wij hans nade aldre ffultacke kunne ib 332 (1521, Kop) ."],"e":["-tacke )"]},{"a":"fulthrivin","b":"av","c":"adj.","d":["mycket rask. andre hälade fultryffne RK 1: 1860 ."],"e":["fultryffne ) , "]},{"a":"fulthänkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*fulthänkter , som har fullt betänkt sig. stode willam ryll köpsuen och var fultenckter medh sin frie wilie och giorde hans perlostickere fulmechtok ath . . . STb 3: 260 ( 1495) ."]},{"a":"fulthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["fullt tänka, nog tänka. huilken är then som kan fultenkia oppa tässa pinor Su 130 . fullt betänka, nog betänka. thin dröwilsso gitter engen fulthenkt MD 67 ."],"e":[]},{"a":"fultiþa","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fultroa","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullt tro, fullt lita på. med dat. war trygh oc fultroandhes minne loffwan Lg 3: 272 .","2) nog tro, nog föreställa sig. the glädhias alle aff käte stoor at thz ängin man ful tror Al 9158 ."],"e":[]},{"a":"fultroin","b":"av","c":"adj.","d":["1) fullt trogen. fultroen wen MD (S) 296 . gudhi foltroin Bir 2: 10 . KL 198 . ST 473 . ","adj. = fultroin 1. at han ware honum fultro MB 1: 459 . Al 1726 . RK 2: 6644, 3: (sista forts.) 5373."],"e":["-troen . ","fulthrohin ST 473 . foltroin),"]},{"a":"fultrygger","b":"av","c":"adj.","d":["fullt trygg, fullt säker. waare thu en hälhgir man, ey är thu än fultryggir Hel män 134."],"e":[]},{"a":"fultröstogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullt pålitlig? at jac skall wara eder oc riichet fultröstog til gagn oc bestand BSH 5: 45 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"fultyga","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fultygha","b":"vb","c":"v.","d":["fulltyga, fullt el. övertygande bevisa el. styrka. är thät swa . . . at the thtä som the frambära mote walino kunno fultygha mädh oppenbare gerning ellir wtnom Abbedval i Vkl 94 ."],"e":[]},{"a":"fulundra","b":"vb","c":"v.","d":["fullt undra, nog undra, känna nog förundran el. beundran öfver. oppa henna wenlek oc fäghrind kunno the ey fulwndra ST 342 . - fullt beundra, nog beundra. ängin then ij palazith siter alexandrum ful vndrath giter Al 2260 . ib 8116 . fulundra sik, nog förundra sig. Lg 3: 596 ."],"e":[]},{"a":"fulvaxin","b":"av","c":"adj.","d":["fullvuxen. " träit . . . växer til thäs thz är ful växit " MP 1: 237 . " ey at enast tha han var barn. vtan än tha han var fuluäxin " Bo 5 ."],"e":["ful växin . ","fuluäxin )"]},{"a":"fulvaxter","b":"","c":"","d":["fullt uppvuxen. oliagardhen som är fwlwäxther skifftis j twa dela PMSkr 336 ."],"e":["-wäxther )"]},{"a":"fulvikta","b":"av","c":"adj.","d":["fulvigtig. Ber 278 ."],"e":[]},{"a":"fulviktogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullvigtig. " sua got mynt af fyrä mark suensk göra fult fore en fullwightoghan engliskan nobel " FH 2: 93 ( 1432) . ib 100 ( 1434), 133 ( 1442). för XVIII fulviktige nobla ib 6: 35 (1452, nyare afskr.)."],"e":["fullwightogher . ","fulviktiger )"]},{"a":"fulviktogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullviktig. eg. och bildl. j swadana mynt at halff fämpte mark göra fult for een fultwikoghan ängliscan nobel Svartb 430 (14548) . " gudz ordh äro liffuandis, oc fulwiktogh (efficax) " Mecht 267 . JBuddes b 82. frvvictogh var helga mandzsens bön ok snart höördh ib 149 ."],"e":["fultviktogher )"]},{"a":"fulvirþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fulvis","b":"av","c":"adj.","d":["fullt viss. fulvis a þy KL 181 . " ther a skal thu ful wis wara " Al 7598 . " jak är fuluis at ey liff ok ey dödhir ok ey nokor skapat tingh skulu formagha at skilia os fran gudz kärlek " MP 1: 8 . - n. fulvist, adv. mycket visst, mycket säkert. Al 4760 . " jak tro full wist " Lg 3: 516 ."],"e":["full- )"]},{"a":"fulvis","b":"av","c":"adj.","d":["2) fullt säker, fullgod. hulkit huss han honum ffrit och quith j panth satte för för:ne peninge fför en ffullwiss och obehindrat pant til en ffasth forwaring STb 5: 89 ( 1515) ."],"e":["ffullwiss )"]},{"a":"fulviter","b":"av","c":"adj.","d":["fulkomligt vis. MB 1: 101 ."],"e":[]},{"a":"fulvitna","b":"","c":"","d":[" ,v. yga. contestor aris verbum deponens idest adiurarre firmiter assere fwl wetna GU C 20 s. 144 ."],"e":["fwl wetna )"]},{"a":"fulvordh fol","b":"nn","c":"","d":["mogen ålder. nw mädhan hwar een menniska som cristna tro haffuer takit j döpilsse, oc til storan alder oc fowordha är kommin, tilbör at taka gudz likama MP 3: 119 ."],"e":[]},{"a":"fulvordhin","b":"av","c":"adj.","d":["fullt utbildad, fullvuxen, fullt kraftig. the äre fulworne drängie Di 248 . " then wänaste thins oc mins herra likame, mz allom sinom storlek oc fulwordhno warilse " Su 268 ."],"e":["fulworne Di 238 ),"]},{"a":"fulvordhoghet","b":"nn","c":"","d":["fullkomlighet. " thz tillhöre gudhelika skälinna fulwordoghet (effcaciam divinæ rationis), haffwa tilsaman ok tillika thz som giort är, ok thz som är gömaskolande " SpV 188 . ib 224 ."],"e":[]},{"a":"fulvredher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket vred. RK 2: 563, 2406 ."],"e":["-wreeder: -an RK 2: 2406),"]},{"a":"fulväghin","b":"","c":"","d":["fullviktig. " tha schulle han . . . bethale niclis scriffuere her ena lest jern j stocholm j gen fulweghna STb 3: 167 (1494). ""],"e":[]},{"a":"fulväl","b":"ab","c":"adv.","d":["1) mycket väl, fullkomligt väl. han war oc ther fulwel vntfangin ST 276 . " thz skal här ful wäl vardha gömt " Fr 301 . rät ridderskap . . . ther mik stodh full wäl til mata Iv 1894 . ib 2862, 4310 . RK 1: 1311, 3400 . SD NS 1: 203 ( 1403) . MD (S) 250 . Lg 3: 31 . " tw skalt fulluell faara " ib 32 . " fatigh mans fora är ful wäl kändh " GO 703 . " wäghin war honum fulwäl wiis " Al 2343 . " ij ärin ful väl kompne (mycket välkomne) häre " Iv 1401 . " swa at mik full oc all wel atnöger " SJ 341 ( 1467) . ib 357 ( 1469) . " thz forma iak ffulwel (mycket lätt) göra " ST 308 . " j sagdhin ful väl (mycket riktigt) " KL 396 . ","2) mycket, synnerligen. " slan ful wel " ST 304 . " loot sik ok sina fulwäl plagha " Al 1806 . " mik lyster ther fulwäl a see " Iv 4482 . florena, the skäre äro ok ful wäl renä Fl 492 . ","3) för visso. full wäl wente jak at the han födha RK 1: 4332 (möjl. att föra till 1)."],"e":["folwel SD NS 1: 203 ( 1403) . " full wäl. fulwel. fulluell. fwltwel " MD (S) 250)),"]},{"a":"fulvän","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt skön. MB 1: (Cod. B) 536. - mycket vacker. hundradh örs ful wäna Al 592 . ib 9838 ."],"e":[]},{"a":"fulväpnadher","b":"","c":"","d":["fullt väpnad. full väpnädä men LfK 256 ."],"e":["full- )"]},{"a":"fulvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket värdig, mycket tillbörlig. ful wärdhigh löön han honum gaff Al 9516 ."],"e":["-igher )"]},{"a":"fulvördha","b":"vb","c":"v.","d":["vanvörda. " deprecior aris arifwlwördha aff slaa wanwörda ok neder trykkia " GU C 20 s. 176 ."],"e":[]},{"a":"fuläldrar","b":"nn","c":"","d":["föräldrar. " i wara fuläldrä (trol. skriffel för foräldrä) daghum " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"fulämna","b":"av","c":"adj.","d":["tillräckligt stor. vaxte bialken sua langar. at han var fulämna ok än iui Bu 417 ."],"e":[]},{"a":"fulända","b":"vb","c":"v.","d":["fullända, fullborda. " definio nis nire idest valde finire fuländha jtem idem est quod diffinire ända " GU C 20 s. 170 ."],"e":[]},{"a":"fulärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket präktigt. lät en stadh ful ärlika göra Al 8649 . ib 9553 ."],"e":["ful ärlik Al 9553),"]},{"a":"fulärliker","b":"av","c":"adj.","d":["mycket präktig. keysars klädhe ful ärlik Al 3832 ."],"e":[]},{"a":"fulörar","b":"nn","c":"","d":["full betalning? löst gods af fullt motsvarande värde? haffwa salt . . . en gard . . . för fä ok fulöra SD NS 1: 13 (1401, nyare afskr.). Jfr fulder 4."],"e":[]},{"a":"fund","b":"nn","c":"","d":["eg. finnande.","1) påträffande, sammanträffande, möte. gladher af godho funde Bil 405 . tha hafdhe ok varith thera fund mz mykle glädhi ij thän sama stund Iv 4919 . " kom ther löpande a mina fund (mig till mötes, emot mig) " ib 246 . " ij ärin kompne a hans fund (till honom) " ib 2832 . ib 178, 845 (jfr s. CLXIII), 3994, (Cod. B, C) s. CLXX. Fr 2356 . iak hafwer warith ij darius funde (jag har träffat Darius) Al 2400 . " iak hafuer . . . vaktadh här minna syster fund (väntat på min systers inställelse) " Iv 4799 . at möta ther olaff degra fund MD 321 . ","2) fynd. " mz godhe fund " Bil 211 . " hans bena fund " ib 284 . Fr 359 . Lg 93 . " vm tyufnath oc sua vm fyndher " MD 517 . ","3) påfund, påhitt, anslag. mankönit som swikit var oc fortappat aff diäfwlsins kloke fund Bil 536 . han halder j gen osynlika alla thera ondzsko akt oc fwndh Bir 4: 58 . " mz . . . false fund " MP 1: 319 . RK 1: (LRK) s. 221, 222. Al 2060 . " for stodh ey thässa fwnd " ib 8525 . " actede ey hans onde fund " RK 2: 3008 . " tänkte han ater ena fundh " ib 3100 . dräpa alexandrum mz nakre fund Al 9950 . " fan k cristiern eeth annath fundh (gjorde ett annat påhitt) " ib 3: 673, 905 . ib 62, 561, 1108, 1170 . " bar iak moth honom alla mina fund (list) " ST 305 . " wiisth hadhe tw warith marsk wtan all argha fundh (uttrycket är utan tvifve föranledt endast af behofvet att få ett till stund svarande rimslut) " RK 3: 1794 . - (?) litla stundh är werldzins glädi ok henne fundh MD (S) 306 . - pl. påhitt, anslag, funder. thera klokskapir ok snödho funde wordho aat ängo Bo 159 . " the vanskadhos i thera fundom ib 149. tilbör os at thänkia ok sinna nakra nya fundir til at skatta rikit " Bir 3: 430 . " at thänkia oc finna kloka funde " ib 469 . " konungen fan swa mange funder (gjorde så många påhitt) " RK 2: 1770 . Bir 1: 70, 209, 2: 163, 207, 330, 3: 241, 311, 359, 363, 440 . MP 1: 72 . MB 2: 74, 294 . Su 162 . Al 6376, 6437, 9362 . RK 3: 2001, 2505, 2773, 3756 . " wthan alth swik fwndher och hiälparedhe " SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). - Jfr diävuls-, faghnadha-, fäghins-, glädhis-, in-, sam-, synda-fund, butn-, strand-, vatn-, vägha-fynd, samt funder. "],"e":["fynd L.; SR 50, 51 ; Lg 93 . ","fyndh . ","find L. f. pl. -ir),","fundar luter","funda lön","fynda- )"]},{"a":"fund","b":"nn","c":"","d":["och n. L.","3) påfund, påhitt, anslag. " aff manghom ffalskom ffwndhom oc genstrigohom som göras moth thenna psaltaren sighia[n]dhis honom wara wiskipilse oc fframffoshet JMPs 509. - Jfr il-, nya-, sam-fund el. funder. ""],"e":[]},{"a":"fundacionbref","b":"nn","c":"","d":["stiftelsebref. " som the fundacion breffua (trol. skriffel för bref) vtuisa som ther vppa äro giordh " SJ 316 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"fundament","b":"nn","c":"","d":["grundval. " Su 163. eth fwndamänt oc grwndhwal til alt renliffwe " LfK 24 . lostans fundament MD (S) 293 ."],"e":[]},{"a":"funder","b":"nn","c":"","d":["kunna föras flere af de under fund upptagna ex., i hvilka af ordets form el. bestämningsord icke kan slutas till bestämdt genus, eller valet är lemnadt öppet mellan mask. och fem. el. mellan mask. och neutr.; särskildt på flere af de ställen, hvarest ordet förekommer i plur., kan det ej med visshet afgöras, om det är mask. el. fem.) Jfr höka-, koppa-, sam-funder."],"e":[]},{"a":"fundera","b":"vb","c":"v.","d":["grunda, grundlägga, lägga grundvalen (till något). han (staden) är funderadher (d. v. s. hans grundval är) aff saffiir Su 137 . " the hälgha kirkia funderadh ok bygd owir christum " Gr 300 . - grunda, börja uppbygga, grundlägga, genom gåfvor lemna bidrag till inrättandet af, inrätta, stifta. togh sigh före wpsala kyrkio . . . som forna kononga hans förfädher oc bördhamen funderat haffde Lg 3: 344 . " än the som klostrit fundera formagho ey vanlika alt klostrith oc gardhin fullelika fulkompna j stuntom tyma " VKR 74 . äpter thet ath klostrith är bygd oc medh vmpnyngo goze begafuath af them som klostrith fundera ib 75 . j allom oc hwariom eno j sancti saluatoris clostrom nu fundradhum swa oc j them som framdelis wardha fundradh ib 6 . Bir 4: 38, 46 . " hwar en persona aff foresagdom, som först fundera clostrit ingangandis j thenna renliffnadin " ib 31 . ib 33 . " a cenne prouento wägna, som herra hannes westmodzson ok gabriel, hans brodher . . . funderadho " SD NS 1: 78 ( 1401) . wara frw altare, thet som nw nylelika i strengenes domkirkio funderat är ib 319 ( 1404) . ib 322 ( 1404), 675 ( 1407)."],"e":[]},{"a":"fundera","b":"vb","c":"v.","d":["grunda, inrätta, stifta. " tha aardz mot höltz äpter han siäl, som thera kloster haffdhe funderat " Mecht 347 . the prebenda, som hustrv sigrid . . . skyckade och fwnderede i sancta katerine koor STb 1: 204 (1479). - dotera. Se Sdw 2: 1223. "],"e":["*fundera sik , runda el. stödja sig (på). för thy at . . . ärkebiscop jönis oss enkte birette om the hafdo haft nogoth thenne orden: acripio te, wtan funderade oss vppa for:da cedulam SD NS 3: 493 ( 1419) ."]},{"a":"funderan","b":"nn","c":"","d":["grundande, grundläggande. städernes funderen PMSkr 689 ."],"e":["funderen )"]},{"a":"fundogher","b":"av","c":"adj.","d":["fyndig, slug, listig. " mange äru snielle til wärldinne ok fundoghe til sin vilia ok astundilse " Bir 1: 285 . " o thu fundoghe räfwer " Su 409 . Lg 3: 503 . " vakta at thu vari äkke aat annars vmgango äntigia fundoghir speiare älla ok fulottir domare " Bo 123 . Jfr ilfundogher."],"e":[]},{"a":"fundogher","b":"av","c":"adj.","d":["fyndig, slug, listig. " hör thu fundughe falsare " Prosadikter (Barl) 82 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"funker","b":"nn","c":"","d":["dopfunt. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 42: 30+0 f. - Jfr fonter."],"e":[]},{"a":"funne","b":"nn","c":"","d":["beteckning på (liten) hund, hundracka? catulaster lithin funne idest paruus catus catlus paruus canis GU C 20 s. 87 ."],"e":[]},{"a":"funter","b":"","c":"","d":[" , se fonter."],"e":[]},{"a":"funtkar","b":"","c":"","d":[" , se fontkar."],"e":[]},{"a":"fura","b":"","c":"","d":[" , se fora."],"e":[]},{"a":"furstinna","b":"","c":"","d":[" , se förstinna."],"e":[]},{"a":"fus","b":"av","c":"adj.","d":[" - Jfr äro fus."],"e":[]},{"a":"fus","b":"av","c":"adj.","d":["1) villig, begärlig, ifvrig (att få el. att komma till). til dyghdh oc äro waro the fws Iv 8 . " the iomfru var til hästen fws " ib 3846 . " til india war han mz örlögh fws " Al 4302 . ib 10438. hwar äpter war thu hingath fws ib 8894 . the waro til stridha badhe fws ib 3266 . " som äpter goze war mykith foos " ib 6922 . ","2) kommen till styrka? än barn waaro ey hälder för fus (Cod. A föör 113) än nw, tha war pinlikt at mista marght thz the sagho lostelikt oc gato ey fangith MB 1: (Cod. B) 536. - Jfr framfus."],"e":[]},{"a":"fuseliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr framfuseliker."],"e":[]},{"a":"fyghle","b":"nn","c":"","d":["koll. foglar, fjäderfä. alt swart fyghle MB 1: 359 ."],"e":[]},{"a":"fyl","b":"nn","c":"","d":["föl. " " GO 1014. thz är opta häst som gnägiar som föl " ib 879 . 1 folle och et föll HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr häst-, mar-, skiut-, sumar-fyl. "],"e":["fyll L. ","fylsvat , "]},{"a":"fyl","b":"nn","c":"","d":["föl. " eth stod och eth fööl " Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) . - Jfr asna fyl."],"e":["fööl )"]},{"a":"fyla","b":"vb","c":"v.","d":["orena, smutsa. " ther komo flughur ok fylte alt hans sår " KS 41 (107, 45) . " the fyylto thit änlite mz slem oc spoth " ST 175 . " hans hälgha liofwa änlite war fyyl (trol. för fyylt) oc wanhamat som a spitälskom manne " ib 172 . Jfr befyla."],"e":["fyyla . -te -ter?),"]},{"a":"fyla","b":"vb","c":"v.","d":["orena, smutsa, söla. " hör thu fundughe falsare, diäwulslikin sädh. fyylter oc skämdir mz häluitis mörker " Prosadikter (Barl) 82 . "],"e":["p . ","pf . ","fyvylter )","*fyla sik , smuts sig. hundän . . . hafwer bitith waarth enda barn j häl och hafwer fylth sigh mz täs blode ib (Sju vise mäst C) 236 ."]},{"a":"fylbytare","b":"nn","c":"","d":["föbytare el. fölbitare? ss tilmäle. moralitas fylbytare se tik om MP 5: 114 . Jfr Axel Lindqvist, Bidrag till nordiskt filologi tillägnade Emil Olson, s. 131 ff."],"e":[]},{"a":"fylghaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) följaktig, ledsagande. med dat. at vare eder fölgacktuge medh theres hester BSH 5: 149 ( 1507) . som honom schole vara fölafftige ib 237 ( 1508) . ","2) rättande sig efter, hörsam, lydig. med dat. at j them oc ther vthi hörughe och folgaktuge waren BtRK 150 (1442, orig.) . " vij weliom wara lydoge, höroge och fölgaktige . . . her heming gad, electo tiil lincöpwng " BSH 5: 176 ( 1507) . ib 33 (1505), 138 (1507). ","3) behjälplig? wara oss fölactige saadant . . . fordarff wtaff at wäria FM 125 ( 1501) ."],"e":["fölgacktuger . ","fölgaktig . ","fölgachtig: -ige BSH 5: 33 ( 1505) . fölacktig. fölafftig. folgaktuger. ","folgactig: -ige BSH 5: 138 ( 1507) ),"]},{"a":"fylghaktoghet","b":"nn","c":"","d":["hörsamhet, lydnad. " at the skole vara eder tiil wilie thienist och fölgachtighed " HSH 19: 118 ( 1506) ."],"e":["fölgachtighed )"]},{"a":"fylghe","b":"nn","c":"","d":["följe, sällskap. abstrakt och konkret. " han kom j wars herra ihesu christi vmgangho ok filhe " MP 5: 149 . gaffs her anders hinriksson ix mark for tet han hade för tärt til stäget medsith fölie Stock Skb 40 ( 1517) . at the hade nogre werieactige skip wtoffuer til fölges hit med them STb 5: 344 (151, Kop). - Jfr mädhfylghe. "],"e":["fölie . ","fölge . ","filghe )","*fylghis lagh","fölgislagh )","fyghis laghi (fölgislaghi. fölyeslaghi. flögis läghi GU C 20 s. 126), "]},{"a":"fylghe","b":"nn","c":"","d":["följe, sällskap. " far sin vägh mäþ bätra fölghe än han vänte " Bu 19 . " kom eet leion ii fylghe mz þöm " ib 71 . ib 77, 135 . Bil 52, 409 . KL 283 . Bo 164 . MB 1: 225, 243 . Bir 1: 261, 3: 237 . MB 2: 21 . gaar alla hälgona fölie fran idher LfK 148 . föliet thera gaar fran them ib. " som i therra fölghe äru " BSH 1: 131 ( 1371) . " tiil fölgis vth skickandis sweriges edlingar och thro men " BSH 5: 624 ( 1520) . " i hans ärliga folgie " ib 625 . Jfr mädhfylghe. "],"e":["fölghe . ","fölge . ","fölie . ","folgie )","fylghia fal","fylghä- )","fylghis brodhir","fölgisbrodhir )","fylghis laghi","fölghis laghi )"]},{"a":"fylgheliker","b":"","c":"","d":[" , ajd. Jfr äptirflygheliker."],"e":[]},{"a":"fylghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fylghia","b":"nn","c":"","d":["Jfr hemfylghia."],"e":[]},{"a":"fylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) följa, gå efter, gå el. färdas med, ledsaga. med dat. el. i dess ställe ack. tolff iämpnunga . . . som honum (ɔ Karl Magnus) folgdho Prosadikter (Karl M) 251 . ib (Sju vise mäst B) 191 . " mz enom storom hälga siäla skara, som tik földhe " Mecht 382 . PMSkr 39 . HLG 2: 57 (1517). Stock Skb 76 ( 1518) . STb 5: 229 ( 1519) . HLG 2: 64 (1519). gaffs et semyngebud, som hade fölt her erich simonis j dalene, viij mark Stock Skb 189 ( 1521) . JMPs 55. oc tackom eder för thenne eder swen oss folt haffuer som en god karl HSH 16: 102 (1527, Brask): ","3) följa, gå i riktningen efter el. lmot. MP 5: 16 . the fuldho styärnonne ok henna lywsa skyn ib 91 .","5) följa, nämnas i det följande. här äpther fölgia nakra memorie oc collector JMÖ 138 . 6) åtfölja, medfölja, tillhöra. med dat. el. i dess ställe ack. thera egna gerningha fyllia them äptir dödhn MP 5: 9 . the godha gärninga som henne földe äptir döden SkrtUppb 152 . 8) följa, efterfölja, rätta sig efter. med dat. mädh huru myklo astwndan om swa ware, at sameitith folde wilianom, ok holpe honom SpV 203 . 9) eftersträva, beflita sig om. med dat. el. ack. jak nw vndirstar alt vara fals oc fiärdh thz jak hauer härtil fölght Prosadikter (Barl) 45 . " we idher som opstan arla til at fylgha drukkinskapenom " SkrtUppb 330 . 10) fullgöra, förrätta. Se Sdw 2: 1223. - fullfölja. med ack. thänna försaghda vitne sighia sva, at the vildo thet fulda ok fölghia medh sinom edhe hvar thet komber, at enar järnunds magher blef först dödher SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr) . " han skal fölga sina klagan " STb 1: 333 ( 1482) . - laghlika fylghia, lagfölja, lagligen förfara med. han (ɔ gården) war icke lagliga ffölgder icke budhin nesta boandes grannom SJ 2: 280 ( 1495) . refl. "],"e":["fölghia SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr.) . fölgia JMö 138. fölga STb 1: 333 ( 1482) . fylgha (SkrtUppb 330. fyllia MP 5: 9 .- pres. filghir MP 5: 16 . ","fölyes PMskr 270. impf. földhe Prosadikter (Sju vise mäst B) 191 ; Mecht 382 . ","földe SkrtUppb 152 . f(f)olde SpV 203 ; SvB 293 (början av 1500-talet) o. s. v. pl. fföldho JMPs 55. fuldho MP 5: 91 . ","folghdo Prosadikter (Karl M) 251 . part. pret. ffölgder SJ 2: 280 ( 1495) . ","fölght Prosadikter (Barl) 45 . ","fölt Stock Skb 189 ( 1521) . ","folth PMSkr 39, 57 . ","folt HSH 16: 102 (1527, Brask)),","fylghias , jfr atfylghias.","*fylghia hem , följa hem, ledsaga hem. med ack. jak wil strakx fölgia tig heem ATb 1: 128 ( 1460) . ","*fylghia mädh , följa med. skiparen ey wille syälffwr folth mädh skipeno PMSkr 57 . ","fylghia äptir , 1) följa efter. med dat. ware thet oc swa, at thöm som fridhen brutit hafthe, nakar äpter fylgde a fluctoghom foot Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . SvB 293 (början av 1500-talet). 2) efterföljan rätta sig efter. efterlikna. SeSdw 2. 1223. 3) följa, bliva en följd. Se Sdw 2: 1223. 4) efterfölja, rätta sig efter. fölyes thereas wilye äffther giffwandis them bittida ätha PMSkr 270 . - Jfr at-, for-, ful-, mäh-, ut-, äptir-, fylghia."]},{"a":"fylghia","b":"vb","c":"v.","d":["följa , följa efter, gå efter. at han wari ey latir at fölghia Bir 1: 272 . " alle apostoli folghþo " Bu 14 . MD 65 . - följa, gå el. färdas med, ledsaga. med dat. eet skabbot faar fölgher gerna andra (scabida vadit ovis pocius greye cum pare quovis) GO 946 . bedhes iak . . . thz ij vilin fölghia mik Fr 228 . at hans kompana honom hafdho folkt i väghenom Gr 316 . ville han . . . fölghia modhir sinne heem til siin Bo 63 . them wart tha venlika fölgt til strand RK 1: 119 . ib 3566 . " didrik fulde attilio konung till susa " Di 106 . fölgha likeno til kirkio KL 317 . - med saksubjekt. fylgþe fra corseno liuset sialene Bu 142 . - följa, sluta sig till (någons) följe el. sällskap, sluta sig till. varþ bartholomei känne suen ok flölgþe hanom Bu 208 . var herra ihesus . . . sagdhe til hans . . . fölgh mik . . . ok han fylgdhe honum ginstan Bo 63 . ","2) förfölja? med prep. äptir. se fylkia. ","3) följa, gå i riktningen efter el. mot. hördho the ena litla klokko ok fulgdho hänna liudhe KL 108 . ","4) följa, få långs med. med dat. han fölgdhe thässe flodh alt fram Al 4983 . ","5) följa, nämnas i det följande. mäþ faghurum skälum som här näst fyilghia Bu 10 . ","6) åtfölja, medfölja, tillhöra. med dat. el. i dess ställe ack. thetta är the som ängin synd fölgdhe Lg 39 . the thing som ey fulgdho världinna blygdh oc obrygdhilse Bir 2: 94 . " skör luste fölgher bukin fyltan mz mat oc windsdrykiom " Ber 87 . " thöm lastenom fylghe giärnt en fulare lastr " KS 44 (85, 35) . the (dygderna) fölgdho hans natwro MB 1: 115 . " swa fölgdhe manz naturu enkannelica at (lee) som nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia " Bil 213 . - med prep. mädh kunne ther fölgia bestand med BSH 5: 572 ( 1517) .","7) följa, öfverensstämma med? med dat. huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom, thz är thes bättra ok skiälikare at thz mera fylghr naturlikom skipilsom KS 7 (17, 8) .","8) följa, efterfölja, rätta sig efter. med dat. el. i dess ställe ack. fordhum war gammal villa ok fulgdho henne mange länge Bil 119 . fölgha thera radhe ib 234 . " tå tu fylghia (för -ir) hans wilia ok rådhom " KS 25 (64, 27) . " han skal ty fylghia, som flerom tikke skiäl wara " ib 77 (189, 84). fylgh ey tinne giri ib 23 (57, 25). ib 24 (57, 25). fylghia thykkio ok tharf sinne ib 7 (17, 8). filghia allom sinom likama lusta ib 3 (6, 4). ib 13 (31, 14). filghia ok främia wilia sinom ib 5 (11, 5). folghia sinom eghnom vilia Bir 2: 196 . " skulu . . . ey fylgia ofmykit kötlikan lusta " KS 59 (147, 65) . " fölghia sina foräldra godha gerninga ok fotsporom " Bir 3: 308 . - efterfölja, efterlikna, söka efterlikna. vidhir fresta fölghia honom i hans ödhmiukt oc tholimodhe Bo 86 . " gif thik vin vm at fölghia hans dygdhe " ib. " fölgh minne ödmiukt " Bir 1: 5 . " mange folgdho minom sidhom " ib 2: 95 .","9) eftersträfva, beflita sig om. med dat. el. i dess ställe ack. fölghia wärldzlik aterlön Su 456 . " at fölghia al the thing som dygdelik varo " Bil 860 . wita hvadh han skal fylghia ella flyghia KS 17 (43, 18) . mandom fylgia ib 80 (197, 87). fylghia thy sum gudhlikt ok manlikt är ib 14 (34, 15). maria fölgdhe mäst likams mak Bil 263 (möjl. att föra till 8). folghdho dygdha liuärne KL 195 . 10) leda, styra, foga? med ack. gerna fölia (för föghia?) al ting til bästa RK 2: 8416 . - refl. fylghias, följa hvarandra. herra gafuian ok iwan the fölgdhos badhe Iv 1959 . Di 61, 73 . then stadh ther all tingh fölghias wel j radh MD 391 .","1) följa efter. siþan fylgþo äfte þe cristno i þän staþ som hete sicera Bu 177 . the fölgdho fast äpte (persequebantur eum) Bo 86 . RK 2: 2680 . Di 209 . ","2) följa, varda en följd. vm han älskar meer biscopin likamlika än andelika tha fölghir äptir at han sighir honom hällir the thingh som honom lyster at göra Bir 1: 331 . - Jfr äptir fylghia. - Jfr for-, fot-, ful-, hem-, in-, lagh-, mädh-, til-fylghia."],"e":["fyilghia Bu 10 . ","fölghia . ","fölgha Bil 234 ; KL. 317. filghia KS 3 (6, 4), 5 (11, 5) . ","folghia Bir 2 . 196. fylia MB 1: 115 . ","fölia RK 2: 8416 ; Di 209 ; ","-as GO 195 (rättadt till fylghias). föllia BSH 5: 534 ( 1513) ; Di 208 . ","fiölia ib 209 . ","fölgie ib 2 . ","folge FM 492 ( 1510) . ","fölige SO 150 . ","fylgh Bil 214 . ","fölgh Bo 63 ; Bir 1: 5 . ","fiölgh Su 246 . impf. fylgþe Bu 142 " och ofta. fölgþe " ib 208 " och ofta. folgdhe " KL 57 ; MP 2: 12 . ","folgde RK 2: 6595 . ","fulgdhe KL 43 . ","fylde Di 10 . ","földhe MP 2: 146 . ","foldhe Di 209 ; Lg 218 . ","folde MD 65 ; ","-is (impf. konj. 1 pers. pl.) BSH 4: 198 ( 1495) . ","fulde RK 2: 2680 ; MD 37 ; Di 106 . ","fwlde BSH 5: 293 ( 1508) . pl. fylgþo Bu 177 " och ofta. fölgdho " Bo 86 och ofta. folghþo Bu 14 . ","folghdho KL 192, 195 . ","folgdho Bo 57 ; Bir 2: 95 . ","fulgdho KL 108 ; Bil 119 ; Bir 2: 94 ; Iv 4691 . ","földo Di 76 . ","foldo ST 284, 292 . ","foldho MP 2: 158 . ","fuldo MD 37 ; ST 243 . ","fylde Di 7 . ","földe BSH 4: 9 ( 1471) . ","folde RK 2: 8751 ; BSH 5: 594 ( 1517) ; Di 12 ; ","-is ib 73 . ","fölght MB 1: 97 . ","fölgt RK 1: 119, 3566 . ","fölkt Lg 3: 185 . ","folkt Gr 316 . ","fulght FH 3: 6 ( 1353) . ","fult MB 1: (Cod. B) 535), ","fylghia at , följa, hålla sig till. han folgde ysen aat RK 2: 6595 . ","fylghias at , följas åt, åtfölja hvarandra. wj sculom oc alla fölgis aat RK 2: 2018 . ib 3: 2206 . Di 196, 208 . Lg 3: 221 . BSH 4: 198 ( 1495) . " spoth ok skadhi fölias gerna aat " GO 195 . ","fylghia ater , följa tillbaka. fölghia them atir til nazaräth Bo 136 . ","fylghia ut , utforska, utransaka, ransaka. som vt skulu fölghiä all þe þing maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru SD 5: 605 ( 1346) . ","fylghia äptir , "]},{"a":"fylghia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fylghio madher","fölia- )"]},{"a":"fylghian","b":"nn","c":"","d":[" Jfr äptirfylghian."],"e":[]},{"a":"fylghiande","b":"","c":"","d":[" Jfr samfylghiande."],"e":[]},{"a":"fylghiare","b":"nn","c":"","d":["1) följeslagare. Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). gudz ängel som henne fölgiare 'r MP 4: 155 . wara mik kompana, oc föliara. SkrtUppb 313 - Jfr mädh-, äptir-fylghiare."],"e":["fölgiare . ","fölgere . ","föliare )"]},{"a":"fylghiare","b":"nn","c":"","d":["1) följeslage. " gaff sik gudhi j wald ok alla sina fölghiara " Bil 842 . ib 843, 845, 866 . MB 1: 319 . BSH 1: 165 ( 1376) . Bir 1: 401 . Su 325 . hafwande medh sik altidh höfwiska thiänisto quinnor oc fölghiara (följeslagerskor, ledsagarinnor) VKR VII . guz kärlekir sculde wara them fölghare ok ledhare KL 104 . " ensammin miskunnin är dödhra manna folghare " MP 2: 73 . ","2) efterföljare. " atirledha han ok hans fölghiara (ejus fidei sequaces) til hymerikis arff " Bir 1: 252 . ib 107, 128, 3: 10, 161, 207 . Ber 146 . sander cristi fölgiare (imiator) Su 451 . " i ärin dyäfwlsins fölghiara " MP 2: 66 . " lysir ihesu nadh sina folghara mz gudhelicom kännedom " ib 124 . thässa wärldinne konst hafhwer manga manlika älskara ok fölghara Ber 19 . " konst gudhelix kärlek ok räddogha hafhwer slioa folghara ib. - Jfr for-, ful-, mädh-, sam-, äptir-fylghiare. ""],"e":["fölghiare . ","fölghare . ","folghare )"]},{"a":"fylghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" följande, efterföljande, eftersträfvande. wisdomens makt och fölgilsse PK 219 . Jfr ful-, äptir-fylghilse."],"e":["fölgilsse )"]},{"a":"fylghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? efterföljande. thz är en rädhelik dompsins wäntilse oc eldzsins fölghilse som wars härra owinir skal fordarffwa SvKyrkobr 34 . - Jfr äptirfylghilse."],"e":["fölghilse )"]},{"a":"fylghirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr äptirfylghirska."],"e":[]},{"a":"fylghning","b":"nn","c":"","d":["Jfr äptirfylghning."],"e":[]},{"a":"fylghning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ful-, äptir-fylghning."],"e":[]},{"a":"fylghþ","b":"nn","c":"","d":["följande, ledsagande, följe. " mz twäggia skara fylgdh " MB 1: 226 . Jfr hem-, mäþ-fylghþ."],"e":["fölghþ L.),"]},{"a":"fylkia","b":"","c":"","d":["uppställa (krigsfolk) till strid el. marsch. räknadhe han (ɔ) oc härklädde sina hwardagx swena, adhertan oc thryhundradha, oc sins nästa granna, mambre aner oc äskol oc thera swena oc fylkto (för fylkte? el. kanske snarare för fylghdho el. fylghdhe; Cod. B lagdhe 545) thrifflilika äpter fyrom konungom MB 1: 181 ."],"e":["-te )"]},{"a":"fylking","b":"nn","c":"","d":[" = fylkning. Iv (Cod. D) 2345 ."],"e":["fylkingh )"]},{"a":"fylkning","b":"nn","c":"","d":["slagordning, här uppstäld till strid. ganga främmäst i hwarie fölkning MB 1: 423 . " herra iwan genom thän fölkning (ändradt fr. flykning) reedh " Iv 2345 ."],"e":["fölkning )"]},{"a":"fylkning","b":"nn","c":"","d":["här el. häravdelning uppställd till strid. haffwr . . . marsilius konung tio fylkninga ater mz sik Prosadikter (Karl M) 274 . ib (D 3) 336. - Jfr fylling."],"e":["ffölkning )"]},{"a":"fylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fylla, uppfylla. fyll mit horn MD 383 . bwkin ther opta fyltis Bo 139 . - med prep. mäþ. fylto the vatnkarin mz vatn Bo 62 . " fylte han sitt kar mz vatn " KL 235 . " skör luste fölgher bukin fyltan mz mat och winsdrykkiom " Ber 87 . - med prep. af. thu skalt . . . fyllas aff thöm hälgha anda Bil 897 . fyltä honä fullä aff helewagh Va 29 . ","2) bildl. mätta, tillfredsställa. " enkte fyller alla thera astundan vtan gudh siälwer " MB 1: 117 . ","3) fylla, uppfylla, rikligen förse (med). fylte alt acaie land mz kristno kirkiom Bu 137 . ","4) fylla, uppfylla, fullt upptaga. fyllen iordhrike MB 1: 111 . " hinna härscap . . . fylte huset " Bil 530 . ","5) fylla, fullkomna, göra fullständig. fylte thz affat var Bil 741 . " iohanni ewangeliste fyllas hans heþar þär mäþar. at hans daghar föres i vars härra sia[1]fs höghtiþ fözla " Bu 50 . ","6) ersätta, gifva ersättning. at fylla her wlfuei swa godhum oc gildum byium som hossaby är SD NS 2: 173 ( 1409) .","7) fullgöra. mik var dömt for hwarn mannen . . . een þrätylten eed at gangä ok iak engin þerä fylt gat FH 3: 6 ( 1353) . (fyllandis för hyliandis för hyliandis Su 28 .) fylla ater, fylla igen. fylto aater all the watn som han oc hans fadher hafdho grawith MB 1: 210 . Jfr aterfylla. - fylla in, taga in, förtära (i myckenhet). ffyl sidhan in swa mykit aff drykkin at thu hawir ängin afsaknadh aff natuardhin Bir 4: 129 . fylla up, ","1) uppfylla. " thet rumit skal fyllas vp medh jord " KS 86 (210, 94) . ","2) ersätta? erlägga? fylle cronone sin skat op FM 656 ( 1516) . - Jfr upfylla. - Jfr for-, i-, lagh-, til-fylla, äfvensom genom-, o-fylter."],"e":["fultis Lg 3: 259 . ","fylter ) , "]},{"a":"fylla","b":"nn","c":"","d":["fulhet, mätthet. buksens fylla Lg 3: 524 . Su 16 . - fylla, rus. fore fyllonne JP 99 . fore thenna offuir drykkiona ok fyllona ib. - Jfr ok-, sila-, öl-fylla."],"e":[]},{"a":"fylla","b":"nn","c":"","d":["fylla, rus, fylleri. " len welburin riddare, haffe fyllo ok drikkio daglika fore syndoghan osydh " MP 5: 59 . ib. ib 53, 183, 185 . - Jfr buks-, bukfylla."],"e":[]},{"a":"fylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fylla, uppfylla. " ey fyltes then vsle ther meder aff theres pynom JBuddes b 87. - utföra fyllningsarbete. her anders olsson vij öre han giffuit hade arbetis karle, som fylte wid södre torn STock Skb 75 (1518). - förse med fyllning. stekta gäs fylta Brasks Matordn 4. - fylla, uppstoppa. Se Sdw 2: 1223. 6) ersätta, gottgöra . . . geldhskyldoghan . . . at fyllä eth mark landh " RP 2: 89 ( 1385) . " bepliktar jac mik met thetta myt breff at fylla for:de mester haquon syn andeel j dalby " Svartb 511 ( 1472) . " tho mente han nästa nattena fylla thät förra brast " Hel män 227 .","8) lägga till. sidhen haffue the loffuet at fylla vnder prestebolet lx lass äng Svartb 546 ( 1483) . "],"e":["fylte . ","fylter ) , ","*fylla sik , dricka sig full, berusa sig. thesse danza ok skrala ok fylla sik SkrtUppb 222 . Spv 219. ","*fylla i gen , giva ss ersättning. Se Sdw 2: 1223. ","fylla up , 1) uppfylla. Brasks Cal 268 . 2) ersätta, gottgöra; erlägga. tha thilbindhom vi os . . . at fylla klärkomom vp ien korn SD NS 3 . 407 (1419, samtida avskr.). the skole fylle honum the peninge op, som the honum löffuade sTb 5: 154 (1517). - Jfr i gen-, ivir-, upfylla, ävensom saman-, vatnfylter."]},{"a":"fyllare","b":"nn","c":"","d":["arbetare som hade till sysselsättning att fylla murbruk i tråg el. dyl. och bära det till murarna. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 188 ff. xiiij öre kalkrörara yllara til skola stufwona Skotteb 337 (början av 1430-talet, Borgm). ib. ib 340 (:o). SSkb 358 ( 1510) . HLG 2: 52 (1516), 72 (1517). Stock Skb 83, 84, ib (1519) . - Jfr murfyllare."],"e":["fyllere . ","fvllare Skotteb 337 (början av 1430-talet, Borgm). fullere Stock Skb 84 ( 1519) ),"]},{"a":"fylle","b":"nn","c":"","d":[" Jfr buks-, buk-fylle."],"e":["-"]},{"a":"fylle","b":"nn","c":"","d":["1) fullhet. " af thäs hälgha anda fylle " Bir 4: 143 . ib 156 . ","2) fulhet, mätthet, öfverlastande. hata . . . qwidhsens sötma oc fylle KL 204 . " iak vil haua naturinna oc kropsins mätte o fylle " Bir 3: 34 . " til bukzsins fylle " Su 374 . hwar som fyllen ömningas Ber 87 . ib 84 . " kränkias älla vanskas aff ofmykle fylle " Bir 2: 276 . " omättelica swalghsins fula giri ok owir stopa fylle forbitus " Bo 126 . MP 1: 7, 41, 282, 2: 77 . Ber 1: 48, 2: 175, 194 . ST 539 . ","3) fyllnad? v fiärdinger strömyng fylle swen j medelby x[ɔ]x marc BtFH 1: 332 (1463-64). Jfr fylling. - Jfr buk-, eþa-, sila-, öl-fylle."],"e":[]},{"a":"fyllekalker","b":"nn","c":"","d":["blandning av småsten och kalk, avsedd att användas som fyllning i (tegel)murar. rudus di fyllekalker GU C 20 s. 531 ."],"e":[]},{"a":"fylleliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ofylleliker."],"e":[]},{"a":"fyllest","b":"nn","c":"","d":["1) ersättning. " bedhas fyllesth aff hans arffwingom " PM XVI . " betre mot bonden, oc honom fyllest göre epter lagen " GS 53 ( 1458) . til then tiidh at the haffue giorth hanom rädeligh wannell oc fullesth for sin skadhe kosth oc täringh BSH 4: 187 ( 1495) . jach vil . . . göre eder nade fyllest . . . huadh eder nade är till acters paa rigesens vegna ib 5: 298 ( 1508?) . " görä megh paa kronenis wegnä fyllästh " FH 1: 201 ( 1504) . " hade iack bliffuet i danmarkx hyllest thå skulle iack haffua giorth them fyllist (ironiskt: skulle jag hafva gifvit dem tillräckligt, skulle de hafva fått nog af mig) " RK 3: (till. om Chr. II) 6292 . swa hon och hennes arffwa fwlkomlica foe forscr:nä twsände mark fyllest haffwe FH 5: 95 ( 1485) . " her abiorn hoffmäster opanthwardade och tiileghnade her maanss och hanss arffvinghe i ghen tiil ffyllesth thenne effterskreffne gotz " SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). ","2) hjälp, understöd, gagn. at hwaske i eller vij motte nyte ther noget aff for wort fyllesth BSH 5: 449 ( 1511) ."],"e":["fyllästh . ","fyllist . ","fullesth )"]},{"a":"fyllest","b":"","c":"","d":[" , f.? och n. 1) ersättning. oc tilsee at the fyllest igen faa aff hwad the införa, oc siden strax igen wtföra Rydberg Tr 3: 308 (471). effther at the ecke vyste om han hade vpborit fyllist, tha vpsattes thet ärendit SJ 2: 207 ( 1481) . clx (160) marcker . . . huilke the kendos fulleligan vpboret haffue ock forscrifne erich sin föllist i en annar gardh viidh stranden Sj 2: 126 (1488). - 2) motsvarighet i värde. göra fyllest, (fullt) motsvara. SeSdw 2: 1233. 3) hjälp, understöd, gagn. herbergerer til fremede fok til stadhen komma ok tessz behöffua fore theris peninga ok fullest STÄmb 173 (1511). ib 176 ( 1512) . - Jfr upfyllest."],"e":["fyllist . ","fyllest . ","föllist . Se Sdw 2: 1223)"]},{"a":"fyllilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. fulhet. hwilkin är thänna akirs fyllilse (plentitudo), wthan maria ful mz nadh SpV 13 . - Jfr ater-, up-fyllise."],"e":[]},{"a":"fyllilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upfyllilse."],"e":[]},{"a":"fylling","b":"nn","c":"","d":["fyllning, fyllnad. - Jfr tunno fylling."],"e":[]},{"a":"fylling","b":"nn","c":"","d":[" = fylkning. hafwer then hdne magnus. k. tio fyllengia ok andra tio fyllengia sende han til bardaga Prosadikter (Karl M) 315 . ib 317 ."],"e":["fylleng )"]},{"a":"fylling","b":"nn","c":"","d":["fyllnad? oluff farman xij marc iij öre mynne i[ɔ] tunna torsk fylling ii[ɔ] pund smör BtFH 1: 332 (1463-64). ib 336 . " bernt olson vj marc them fich myn herre j tunna skelfisch j fylling (utstruket) vj marc v marc vj marc vj marc iiij marc vj öre ib. - Jfr sila fylling. ""],"e":[]},{"a":"fyllirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upfyllirska."],"e":[]},{"a":"fylning","b":"nn","c":"","d":["1) fyllning. " siden lata vpmwra fra sama balka laghet tweggia stena tiogt wthen fylning " STb 1: 266 ( 1480) . 2) fullhet, mätthet, överlastande. the akta mera bwksins fylningh en gudhz thiänist SkrtUppb 222 . JBuddes b 148.fylla, rus, fylleri. swa skulu drynkara the som synda medh fulom ordhom ok fylkingh [B: fylningh] fa hetan eldh ij sinom tungom SkrtUppb 221 222. ib 222 . - Jfr tharma fylning."],"e":["fulningh SkrtUppb 216 )"]},{"a":"fylning","b":"nn","c":"","d":["Jfr sila fylning."],"e":[]},{"a":"fylsan","b":"nn","c":"","d":["orenlighet, smuts. " summi tyrfda sör ok fylsän a hans houäþ " MK 165 ."],"e":[]},{"a":"fylska","b":"","c":"","d":["1) orenlighet, smuts. " likamligha orena fylskan (carnalis illecebra) " SpV 158 . - bildl. ihesus christus . . . haffwir jdhir frälst fraan äwärdelica syndenna fulsko SkrtUppb 178 . " o maria höffuiskasta ffägrind stryk aff mina ffylsko " SvB 224 (omkr. 1500)."],"e":["fulska )"]},{"a":"fylska","b":"vb","c":"v. refl.","d":[],"e":["fulska )","*fylskas , bliva oren el. smjtsig. mina siäl som ondhnas oc fulskas j lastanna diwpe SvB 370 (början av 1500-talet)."]},{"a":"fylska","b":"vb","c":"v.","d":["orena, smutsa. SR 34 . " thet är ok lastr ok odyghd, at taka sin mat ella dryk orenlika, ok fylska ther af sik siluan (för sieluan) ella sin klädhe " KS 43 (110, 46) ."],"e":[]},{"a":"fylska","b":"nn","c":"","d":["1) orenhet. " for karsens fyliskio " KL 87 . - orenlighet, smuts, träck. strök alt orent blodh oc fylsko af hänne KL 267 . " orenasta kar fult mz alle fylskio " Bir 1: 168 . " som fult är mz stikkom stram oc rutne fylsko " ib 2: 257 . ib 96 . Su 395 . - (?) LB 2: 64 . - orenlighet, oren vätska, var, slem. LB 2: 48, 3: 155 . Pm 52. - det som orenar el. vanställer, lyte, fläck. huar som fäghrind är vtan smitto oc fylsko (sine macula) Bir 2: 328 . - bildl. orenlighet, styggelse, vederstygglighet. lustas j syndanna fylsko ok orenlikhet Bir 1: 329 . ib 189, 282, 288, 2: 47, 3: 55 . LfK 94 . Ber 71, 226 . " falla j siälinna fylsko " ib 29 . ib 289. ","2) orenlighet, oanständighet, skamligt väsende. tro at alt är tolande vtan fyliskia ok !SYNS_DÅLIGT? lifnadr (præter turpitudinem) KS 24 (59, 26) . hulkin som hona skämmir mz alle fylsko ok obrygdilse Bir 1: 73. ","3) skam, blygd, vanära. han samansankka sik skam och fylsko Ber 237 . ","4) uselhet, elände. " hulkin som flyr världinna fäghrind forsmaande hänna sötma han skal ey koma til häluitis fylsko " Bir 2: 283 . Jfr synda fylska."],"e":["fylskia: fylskio Bir 1: 168 . ","fyliskia KS 24 (59, 26) ; -io KL 87 . ","fwlska Ber 289 ; ","-an LB 2: 64 ), "]},{"a":"fyltiond","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fyn","b":"","c":"","d":[" , se syn."],"e":[]},{"a":"fynbo","b":"","c":"","d":["person från ön Fyn. ss tillnamn. STb 2: 345 ( 148 9) . ib."],"e":[]},{"a":"fynd","b":"","c":"","d":[" , se fund."],"e":[]},{"a":"fyr","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[],"e":["för . ","for Mecht 319 . STb 3: 320 (1496) . föra Troj 48 . förrer HSh 14: 52 (1525). Se Sdw 2: 12223),","fyr än , konj. förr, än. Sj 2: 170 (1490). yttermere scruffue i om mester oloffs gipthemol veth gud at vi aff thet gipthemol ecke wiste förrer än thet skett var HSH 14: 52 ( 1525) . fiendar som sökte jn j theras land mz fienskap föra än the wrtha ther eth ord wtaff Troj 48 ."]},{"a":"fyr","b":"","c":"","d":[" L. A) adv. ","1) prius, främre, mera fram, framför (i rum el. i ordning). ey förmatte thw see . . . j litinom nakat för älla sidhirmeer mindra älla meera swa j the hälgho thräfallelikhet är änkte för älla sidhirmeer Bir 3: 449 . ","2) prius, förr, tidigare. þrätighi dagum för giptar Bu 154 . ib50, 200. warþer oc godzit . . . för ater löst SD 5: 160 ( 1343) . sancta cecila war för cristin än manne fäst Bil 370 . barnith . . . byria för grata än le Ber 120 . Jfr fyr än. 3) vid jämförelsemellan två föremål, handlingar el. tillstånd: först. executores varrä bäggiä oc þess varra som för dör SD 5: 567 ( 1346) . ","4) antea, förut, tillförene. än tho at þe se eigh för gömd SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som för är saktib 5: 568 ( 1346). var hon atar ii bönom som för Bu 5 . " sötare sang . . . än nocor öron för hörþo " ib 14 . " at han för viste sin döþ " ib 138 . jak sagdhe thik för hulkin thingh j warom husom skulu wara Bir 1: 286 . " gifwandis för honom al kirkionna vighilse " Gr 312 . Jfr fornämder. ","5) konj. förr än. " hon sompnadhe ey för sool op gik " Fl 1474 . " matte iak entima se guz apostolum för iak doe " Bu 151 . Bil 212 . Bir 2: 224, 3: 9, 294, 373 . Iv 3520 . Al 942, 2132 . RK 1: 1163, 2: 3010, 4203 . will han nagith werff haffwa pa k alamara sloth, for giselnen komber BSH 5: 225 ( 1507) . - Jfr for. "],"e":["för . ","for Bil 127 ; RK 2: 3010, 4203 ; BSH 5: 225 !SYNS_DÅLIGT?, adv. komp. och konj. ","fyr än , "]},{"a":"fyra","b":"","c":"","d":[" se flurir."],"e":[]},{"a":"fyra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["fyrde STb 2: 222 (1487) ),","*fyra (u)pa , fyra på, börja skjuta. j thet samma som the swa sato fyrde han pa Stb 2: 222 (1487)."]},{"a":"fyra","b":"vb","c":"v.","d":["fyra, affyra, gifva eld. rodenborg . . . fyrade the andra (näml. bössan) RK 2: 611 . - med prep. up a. fyrade han oppa then tridia bössa RK 1: 6114 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fyra stads","b":"ab","c":"adv.","d":["på fyra ställen. STb 2: 240 (1487)."],"e":["iiij stades )"]},{"a":"fyradobel","b":"av","c":"adj.","d":["fyrdubbel. Se Sdw 2: 1223."],"e":[]},{"a":"fyrafaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fyrfaldigt, på fyra sätt. syndadhe . . . fyra fallelica Bir 3: 8 ."],"e":["fyra fallelica )"]},{"a":"fyrafalder","b":"av","c":"adj.","d":["här er fyra fal mera gestning i östergötland en er anners stadz Saml 6: 176 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"fyrafalder","b":"av","c":"adj.","d":["1) fyrdubbel, fyra gånger så stor. henne burde at giäldä idher fyräfald kerlek igen Va 41 .","2) fyrfaldig, fyrahanda. " the som rättelica tionda fa fyrafald lön af gudhi som är ympnin iordhinna affuäxtir licamlik helbrygdan, synda forlatilse oc himerikis rike til löna " MP 1: 256 . " ui finnom . . . fyra falla vars herra tilquämdh " ib 2: 32 . ib 1: 72 . fyrafald rätuisa Bir 3: 423 . ib 441 . - n. fyrafalt, adv. fyrdubbelt. thz farit fyra faalt betala ST 505 ."],"e":["fyrä- . ","frf . ","-fall- Bir 3: 441: MP 2: 32 . ","-faalt ST 505 ), "]},{"a":"fyrafota","b":"av","c":"adj.","d":["fyrfota. fyrafota fä MB 1: 479 ."],"e":[]},{"a":"fyrafötter","b":"av","c":"adj.","d":[" = fyrafota. fyrä föt diur KL 151 . " thz som fyreföt är " AS 59 . " thz är fyräföt ib. ""],"e":["fyrä- . ","fyre- )"]},{"a":"fyrahrnotter","b":"av","c":"adj.","d":["fyrhörnad, fyrkantig. " bar han a sinom rygge fyra hyrnotta (Cod. D fyrahyrnutta 398) stena lätlika " Gr 304 ."],"e":["fyrahyrnutter )"]},{"a":"fyrahyrnadher","b":"av","c":"adj.","d":["fyrhörnad. " hulkit kors . . . var skipat fyra hörnat (Cod. D fyrahyrnath 366) " Gr 274 ."],"e":["fyrahörnadher )"]},{"a":"fyrahyrnotter","b":"av","c":"adj.","d":["fyrhörnad, fyrkantig. skärmana byggias stwndom trehörnotta, stwndom fira hörnotta PMskr 131. ib 132, 163 ."],"e":["firahörnotter )"]},{"a":"fyrahyrnter","b":"av","c":"adj.","d":[" = fyrahyrnotter. quadrangulus fyra hörnther G C 20 s. 506."],"e":["-hörnter )"]},{"a":"fyrakanter","b":"av","c":"adj.","d":["fyrkantig, kvadratisk. PMSkr 161 . " göris oc baas thär the skwla liggia oc wärpa mwrath firakanth " ib 263 . graff ena fira kanta hwlw j jordena ib 444 . ib 477 . then axullen . . . haffwandis ändalangs gönom sigh et fira kanl ib 508 . ib 621 ."],"e":["fira- . ","fire- PMSkr 161 )"]},{"a":"fyrakanter","b":"nn","c":"","d":["fyrkant, kvadrat. " skärandis firakanth wm kringh thär nokor knoppa sither pa träno " PMSkr 325 ."],"e":["-fira )"]},{"a":"fyraknöpadher","b":"av","c":"adj.","d":["som har fyra knutar. quadrinodis dis de p producta fyra knöpader GU C 20 s. 506 ."],"e":[]},{"a":"fyralitadher","b":"av","c":"adj.","d":["fyrfärgad. MB 1: 495 . Jfr flughurlitadher."],"e":[]},{"a":"fyrasins","b":"ab","c":"adv.","d":[" RK 2: 4287 . fyresins XX yxne kör BSH 3: 292 ( 1470, samt afskr.) ."],"e":["fyresins )"]},{"a":"fyrasins","b":"ab","c":"adv.","d":["fyra gånger. - fyrasins tinghu, åttio. fyrasins tiuga march reda päninga Brasks Kopieb 3 (1517)."],"e":[]},{"a":"fyraslindadher","b":"av","c":"adj.","d":["fyrkantig, kvadratisk. JMPs 413."],"e":[]},{"a":"fyraslindadher","b":"av","c":"adj.","d":["fyrsidig, fyrkantig, qvadratisk. aff wth hwghnom oc fyra slindadhom stenom MB 2: 145 . " fyraslindade varo thornane ib. " ib 250 . FH 3: 66 ( 1445) ."],"e":["fyroslindadher: -adhom MB 2: 250 ),"]},{"a":"fyraslinder","b":"av","c":"adj.","d":[" = fyraslindadher. Bir 1: 400, 401 . Jfr flughurslinder."],"e":[]},{"a":"fyraslindogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = fyraslindadher. somlige stena vare fyreslindoghe ok annars väl gnidde ok slätädhe SvKyrkobr 241 ."],"e":["fyre- )"]},{"a":"fyraslindotter","b":"av","c":"adj.","d":[" = fyraslindadher. templum war sielfft fyraslindot ST 417 ."],"e":[]},{"a":"fyratighi","b":"","c":"","d":[" , se fiuratighi."],"e":[]},{"a":"fyrbalder","b":"nn","c":"","d":["fyrbåll, granat, en med brännbara ämnen fyld och med sådana bestruken pung el. båll af lärft, hvilken fastas el. skjutes för att antända (om beredningen se PM 6, 8) . " nogra fyrbollar ok fyr piil " BSH 5: 480 ( 1511) . v (5) fyr ballar ib 506 ( 1512) . " nokra sma fyrball som andra nyther " PM 7 . ib 6, 8, 9 . - koll. brukede fyrebol oc annen skot BSH 5: 594 ( 1517) ."],"e":["fyrbal PM 9 . ","fyrebol BSH 5: 594 ( 1517) . ","fyrballar . ","fyrbollar ) , "]},{"a":"fyrbotare","b":"nn","c":"","d":["eldare, fyrbötare. " medh sina cappellana och andre embit[z)men, kocka, lechiara, stegara, fyrbotara, stalmestara och andre tolke embitzmen Rydberg TR 3: 490 (1502). ""],"e":[]},{"a":"fyre","b":"","c":"","d":[" , se flurir."],"e":[]},{"a":"fyrepil","b":"","c":"","d":[" , se fyrpil."],"e":[]},{"a":"fyreskutin","b":"av","c":"adj.","d":["eg. fyrkantig; undersätsig. " han war en liten man rät fyreskoten (Cod. B ffyreskuten; um herdar er hann ferstrendr) " Di 17 ."],"e":["-skoten )"]},{"a":"fyreskutin","b":"av","c":"adj.","d":["eg. fyrkantig; undersätsig. " the hwndana skwlw wara firskwthe ey longe äller stäkkotte " PMSkr 247 ."],"e":["fir- )"]},{"a":"fyretighinde","b":"","c":"","d":[" , se fluratighunde."],"e":[]},{"a":"fyri","b":"","c":"","d":[" , se for."],"e":[]},{"a":"fyri","b":"","c":"","d":[" , se for."],"e":[]},{"a":"fyrifal","b":"nn","c":"","d":["förlåt, tapet, omhölje. " skildos thässa thwe stadhir. sancta oc sancta sanctorum mz enom dwk oc fyrifalle som haffde fira liti " MB 1: (Cod. B) 487 . " thz fyughur litat skyul oc fyrafald " ib (Cod. B) 489 . " til hwars waro swa marghskyns thak ower eno hwse swa som fyrafall oc haardwker oc rödhlitath wädhra skin oc annor skin litath mz iacincto " ib (Cod. A) 482 . Jfr forfal."],"e":["fyrafall . ","fyrafald . Dessa båda former bero möjl. på en af afskrifvare giord förvexling med fyrafalder, adj.),"]},{"a":"fyrk","b":"nn","c":"","d":["eg. fjärdedel; fyrk, ett slags mynt. " at gamble ortigen matte lysis op i xii (12) peninge, then nye och i x (10) och fyrcken i fem peninge " BSH 5: 385 ( 1510) . " at gamble ortigen, nye, och fyrcken ma komme op ib. ""],"e":[]},{"a":"fyrk","b":"nn","c":"","d":["eg. fjärdedel; fyrk, ett slags måsmynt. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 853. HLG 2: 91 (1518). ib."],"e":["plur . ","fyrckor HLG 2: 91 (1518)"]},{"a":"fyrlänz","b":"nn","c":"","d":[" ? brandlans. iij (3) fyr lensar BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":["-lens . ","-ar )"]},{"a":"fyrma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) avhålla sig från. the . . . som synom maltidhom radha syälffue ath redha som the syälffwe vilia, ok ey tess hellir vil fyrma äntiggia myölk ällir smör j thenna langa fastunne MP 5: 175 ."],"e":[]},{"a":"fyrma","b":"","c":"","d":["eg. spara, skona; afhålla sig, öfva återhållsamhet, hålla lindrigare fasta hvarunder köttmat (men ej mjölkmat och fisk) är förbjuden. fyrmde ok fastadhe Bil 330 . " skalt thu gerna fasta förma oc bedhia " ST 117 . " the vildho fasta oc förma utan köt i siw dagha " Ansg 235 . " fastadho the oc förmado . . . XL. dagha " ib. " fäghin är hans som fyrme ok findher han fikh (för fiskh) a diska (carnibus abstentum pia pacat pisce perapsis) " GO 105 . "],"e":["förma . ","-adhe ) , v. "]},{"a":"fyrma","b":"","c":"","d":[" , se färma."],"e":[]},{"a":"fyrme","b":"nn","c":"","d":[" ? lättare fasta. var kunugar kräuar fasto ok förma af sino folke Bu 498 ."],"e":["förme )"]},{"a":"fyrmedagher","b":"nn","c":"","d":["dag då man håller lindrare fast. the som aldrigh vilia lydha fastodagh ällir fyrmedagh MP 5: 186 ."],"e":[]},{"a":"fyrmer","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fyrmer","b":"av","c":"adj.","d":["i tiden föregående, förre. alle gudz wini ok tiänare koma snarlika til hymmerikis swa som ath enom ginstigh fram fore the som j förramer aldrenom waro MP 4: 8 . Jfr fyrmer, adv. L."],"e":["förramer )"]},{"a":"fyrmilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1223."],"e":[]},{"a":"fyrmis mater","b":"nn","c":"","d":["mat som får ätas under lättare fasta. om the dagha j hwilkom the skulu äta firmis maat tha giffuis hwarie enne tw stykke fisk, smör, äg, ost ällir annat tholikt Bir 5: 31. äta firmis maat ib 44 ."],"e":["firmismaater )"]},{"a":"fyrmning","b":"nn","c":"","d":[" SeSdw 2: 12223. - Jfr misfyrmning. "],"e":[]},{"a":"fyrna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - refl. fyrnas L."],"e":["förna . ","forna )"]},{"a":"fyrning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["förning )"]},{"a":"fyrning","b":"","c":"","d":[" , se förning."],"e":[]},{"a":"fyrnämder","b":"","c":"","d":[" , se fornämder."],"e":[]},{"a":"fyrpil","b":"nn","c":"","d":["eldpil, brandpil. " een fyrepiil kom i hödh " RK 3: !SYNS_DÅLIGT?. I färdungh fyrepiill FH 4: 84 ( 1499) . forware them med torff för fyrpiil pa alle sider BSH 5: 290 ( 1508) . " nogra fyrbollar ok fyr piil " ib 480 ( 1511) . ib 506 ( 1512) ."],"e":["fyrpiil . ","fyrepiil . ","fyrepiill )"]},{"a":"fyrranämder","b":"","c":"","d":["förutnämd. förranempd !SYNS_DÅLIGT? jenissdotter SD NS 2: 296 ( 1410) . Jfr fornämder."],"e":["förra )"]},{"a":"fyrranämder","b":"","c":"","d":["förutnämnd, ovannämd. " þeem förra nemdo goþom mannom Gadolin Pants " Bil 275 ( 1372) . - Jfr fornämder."],"e":["förra- )"]},{"a":"fyrrarördher","b":"","c":"","d":["förut el. tidare el. ovan berörd, förutnämnd, ovannämnd. thy aktade jach thenne forscriffne sämia flere synne ryggia och oterkalla for förre rörde sake skuld Svartb 482 ( 1464) . " thy affhender jak mik oc mine ärffuingä förriörde min andel j forsaaby " FMU 5: 132 ( 1486) ."],"e":["förre- . ","förri- )"]},{"a":"fyrre","b":"av","c":"adj.","d":["motsvarande superl. fyrstr. L.","konj. förr än. " huarekn forre eller siden han hade kiöpt huseth aff hanis kröpelins arffua " STb 1: 6 ( 1475) . ib 5: 232 (1519). "],"e":["förre . ","förra . ","förro Svartb 423 ( 1447)","forra JMÖ 21 ), ","fyrra än , konj förr än. the bondhren skullo egh fara aff by, forra en the haffdho fulladh honom op thet som honom brast i the xii spen rogh ATb 1: 14 ( 1453) ."]},{"a":"fyrre","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) främre. " hwar thera var sik ok ängin androm förre älla äptre " Bir 3: 424 . ey swa som förra ok äptra vtan otalica huar änkte är förra ällir äptra ib 300 (förra kan här också fattas ss adv.). ","2) L. A) adv. ","1) = fyr 2. the sagdho them til nakrom daghom förra Bo 20 . tå är ä thes bätter, at teth warder förra fulkomnat KS 73 (179, 80) . " viliande förra göra thz som andelikit var än licamlikit " Bo 86 . Jfr fyrra än. ","2) = fyr 3. thän annan skal styra ok döma han scal förra döma sik siälfuan Bil 885 . " ville han förra fölghia modhir sinne heem til siin " Bo 63 . ","3) = fyr 4. sum fyrrä är (hör) sakt vppi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som förrä sighs ib 5: 567 ( 1436) . han þorpte väl viþ at þigia smam som förra gaaf ofstorom Bu 18 . " thz the hafdho ey förra set " Bil 846 . hon hafdhe thz konungin förra iät Fl 350 . MD (S) 286, 303, 305. Bir 5: 137 . Su 143 . RK 2: 1172 . B) konj. förr än RK 2: 3005 . "],"e":["förre . ","firri L.","forra Bir 5: 137 ; MD (S) 286, 303, 305. fora SD NS 1: 97 ( 1402) . ","förre RK 2: 3005 . ","före SR 22 . ","forre RK 2: 1172), ","fyrrä än , "]},{"a":"fyrredagher","b":"nn","c":"","d":[" - i fyrredags, häromdagen. wiste thu hwat iak i förradagx tholde oc rönte Hel Män 188. ib 190, 193 ."],"e":["förra- )"]},{"a":"fyrspeghil","b":"nn","c":"","d":["brännspegel. " effesites är en sten . . . aff honom kan tändas eld moth solenne hallen när han är thär til giordher som fyr speghla PMskr 473. ""],"e":[]},{"a":"fyrst","b":"","c":"","d":["1) först, främst. " sa . . . vara fru först ii skaranom " Bu 11 . ","2) först, före annat el. andra, till en början. sighin först frither wäri mäþ husi thässu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). scal han arwþä aar firi mark hwariä, först for malsäghändanom ok siþan for konunge ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). fyrst vil iac þik sighia huru þik äru andelik vnderstandilse gifin sea oc hora Bir 4: (Avt) 182. byri fyrst pafin mz sik siälfum ib 179 . " böge þem fryst mz taugene " ib 180 . ","3) först och främst, framför allt. hon skal thetta fforst at lära MD (S) 214 . ","4) först, för det första. sighr aristoteles, at thön äru siw, huart rike ok landskap widhr torf, vm thet skal wara i godhom skipilsom. först skal thet haua vitran ok rätvisan kunung ella höfdinga KS 56 (141, 61) . her giordis warom herra stoor smäleker oc obrygdilsä j fyra handha motta, fforsth i thy ath the förde han i eth röth cläde Lg 3: 85 . ","5) först, från början. hur waar fru warþ först scapath Bu 3 . fra þe stund moþer var först öken mäþ hanom ib 61 . KL 347 . MB 1: 62 . ","6) först, tidigt. " som thu sower först ij nat " Al 230 . " fran först aff morgnenom " Bir 4: 12. B) konj. så snart som. ward. ward awita först han inkom Bil 486 . " hataþe han furst han byrþade at varþa guþleka " Bir 4: (Avt) 183."],"e":["fyst L. ","först . ","föst L. ","fryst Bir 4: (Avt) 180. ","fforst MD (S) 214 . ","fforsth Lg 3: 85 . ","furst Bir 4: (Avt) 183), "]},{"a":"fyrst","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. 2) först, till en början. - vid första påseendet. Se Sdw 2: 1223. 4) först, för det första. FMU 4: 92 (omkr. 1455). item forsth vi!UDDA_TECKEN? pwndh smör for xj ortugh pwndhe HLG 2: 82 (1516)."],"e":[]},{"a":"fyrster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. och (i bem. 3) räkn. L.","1) först, främst (i rummet). achilles förster j blan grecana drog mz syn spetzs oppa banen Troj 159 . 2) först (i tid). forste tiidh kallas otosanger SkrtUppb 215 . " tha giorde pedher olsson, som tha war kemmener, forsta reeso rekinskap STb 1: 32 (1475). HLG 2: 57 (1517). "","3) för att beteckna en ordningsföljd i allmänhet: först. then sista pening meth then forsta SJ 2: 2 (1474), 4) först, förnämst. iach kännis . . . mik giorth hafua eth lagleghit iordhaskipte . . . meth ärleghom oc förstum kanokonum i vpsalum SD NS 3: 546 ( 1420) . - Särskilda kasus dels ensamt dels i förening med annat ord nyttjas ss adv. el. konj. - ack. sing. n. fyrst, se detta ord. - svag ack. sing. n. fyrsta (förste. förstä.), L. A) adv. 2) första gången. jtem skal lhan (ɔ klockaren) ringa . . . förste tha iij slaar äpter middaghen oc til hopa tha halff stunden forlidhen är ÅPK 61. ib. - substantiverat. at thet war icke mongses förstä at förswme sine wäkt STb 5: 178 (1517). "],"e":["förster . ","forster )","thät fyrsta (-första), ","*fran fyrstonne","-förstonne )","*fran thät fyrsta","-första )","*i fyrsta","-första )","i fyrstonne [[j] förstane SvB 179 (senare hälften av 1400-talet). j förstena Troj 42 . j förstinne Hel män 205 . Se Sdw 2: 1223)), ","mädh thät fyrsta (-första), ","*fyrsta band","förste- . ","-bant )","*fyrsta födslinger , ","*fyrsta mässa"]},{"a":"fyrster","b":"","c":"","d":[" L. ","1) först, främst (i rummet). eg. och bildl. fik leon se köpmän atirkoma. ok sin asna förstan j färdhinne Bil 627 . " är han likir them kämpa hulkin som förstir är j hwarre stridh " Bir 1: 51 . " han är ok ämuäl likir them kämpa som förstir är j !SYNS_DÅLIGT? ok vil ängom väghia . . . thy skal han wara förster j hwarre pino " ib 52 . ","2) först (i tid). saraa första modher þins äþles Bu 4 . " fra första daghän " ib 5 . ij the nat ij första sympn Al 273 . " hon berätte honom fullelika alla sakena fran första (från början) oc til ända " ST 289 . " her steen sculle förste (vid första) ypith watn all slotten faa " RK 3: 2685 . - förstfödd. drap han pharao konungx första son oc all försto barn egipto manna MB 1: 386 . ib 387 . ","3) för att beteckna en ordningsföljd i allmänhet: först. petrus var förste paue äpte van härra Bu 99 . " a första dagh februarii " ib 9 . " anno dominj thwsandeffemhwndrade vppa thz första aarit " SO 117 (i dessa tre ex. skulle fyrster kunna föras till 2). þär varo innan fäm kunuga. þän förste var af liiamäre. annar af benemarin: þriþi af granat Bu 176 . " torpara åthäue äru thessin: thet första är, tala mykit i samdrikkio manna " KS 44 (113, 48) . " thön första howdh dyghd är forhuxan " ib 18 (47, 20). oppa the första oc tiughu bladhino VKR 56 . ","dat. pl. ) L. A) adv. först, icke förr än. þät goz . . . som þa första hialpar: þär ängen af androm fa lan älla gauor Bu 519 . lärde tha förstä ganga pa ij föter Va 28 . " nu första vardh han mik gifwin " KL 347 . B) konj. det första som, så snart som. första sancti petri boior komo fram Bil 115 . ib 85, 350 . MB 1: 72, 244, 372 . GO 194, 227 . SD NS 1: 235 (1403, 2: 250 ( 1410). ST 242, 276, 277, 278 . Iv 241, 1801 . Al 8793, 9403 . RK 1: 1688 . - þät fyrsta (-första. -försto Iv 1632 ), ","1) i början. mz thz första war thz tysth RK 3: 1137 . Lg 3: 378 . ","2) med det första, strax, så snart som möjligt. fortaghi thz mz thz forsta Bir 5: 135 . " her liggher stor makth oppa, ath jw sa sker medh thet aldra förstha " BSH 5: 137 ( 1507) . "],"e":["förster . ","forster: forsta Bir 5: 135, 139 . oftast i svag form), ","fyrstom (förstom), ","fran fyrsto","fra förste )","i fyrsto","i försto )","mädh fyrsta","-första )","fyrstomässo öl","försto- )"]},{"a":"fyrstfödder","b":"av","c":"adj.","d":["förstfödd. MB 2: 333 ."],"e":["först födher MB 2: 333),"]},{"a":"fyrstnämder","b":"","c":"","d":["förstnämd, i början näml. wi förstnämpde SD NS 1: 543 ( 1406) ."],"e":["förstnämpder )"]},{"a":"fyrvärande","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fyssen","b":"","c":"","d":[" , se fissen."],"e":[]},{"a":"fä","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) egendom, gods, penningar. Se Sdw 2: 1223. for fä ok fulla öra RP 1: 259 ( 1368) . om her t[ure] t[uresson] vill ey aname fä äller förganglig värdöre Arfstv 50 ( 1461) . - Jfr fästninga-, gödhe-, qvik-, skattta-, val-, vädh-fä. "],"e":["fäar mark , "]},{"a":"fä","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) boskap. alzsköns fä war vnder träno oc badhe fä oc folk föddis widh thäs frwkt MB 1: 16 . ib 167, 185 . görin ey tompta gudhom min tionda aff idhro fää ok swinom Bir 3: 198 . " faarahirdha . . . som waktadho sit fä " Lg 33 . " thera fä är mäst i faarom " MB 1: 254 . mäst manna rikedomber war i them äwum i liwandis fä ib 281 . ","2) boskapsdjur. " til fäa (kan fattas ss gen. sing. och således föras till 1) födho oc diwra " MB 1: 132 . " thz war ijm oc ijc fää " Lg 3: 604 . han ma wel liknas widh ith fää MD 389 . ","3) egendom, gods, penningar. saalt haffua . . . fore fä ok fulla öra SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). hafwa salt fore fää ok fullä päninga ib 106 ( 1402) ."],"e":["fää . ","fäiär L. ","fäa MB 1: 132 (kan här vara gen. pl.). fear L; SD 4: 383 ( 1334) i ssättn. feär ib 348 ( 1334) i ssättn. fea L.; SD 1: 581 ( 1281) i ssättn. feiär L. ","feia L. ","fiär L. ","fär L. ","fääs MB 1: 303 i ssättn.), ","liggianda fä","liggiande . ","fäar foter","fear- )","fäarföling","fear- . ","fäiär )","fäarganger","fear- . ","feär- . ","fea- )","fäar garþer","fea- )","fäar giäld","fea giald )","fäarlästir","fäiär- )","fäar mark","fär- . ","fear- )","fäar nyt","fear- . ","fea nit),","fäar taki","fäa- . ","fear- )","fäs hiordh","fääs- )"]},{"a":"fä köp","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fä lat","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fä löt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fä sak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fä taki","b":"nn","c":"","d":["Jfr fäar taki."],"e":[]},{"a":"fä utganger","b":"nn","c":"","d":["boskaps drivande på bete. forfang besynnerliga for theras fää oc swin vthgang Neuman Vokbal 84 ( 1486) ."],"e":["fää- )"]},{"a":"fäbagge","b":"nn","c":"","d":["vallhjon, fäherde. " ffäbagge hans clawessson oc niels hinrecsson " StÄmb 84 ( 1467) ."],"e":[]},{"a":"fäband","b":"nn","c":"","d":["kreatursbindsle. klaffuar och fääbandh Arnell brask Biᴵ 24."],"e":["fää- )"]},{"a":"fäbet","b":"nn","c":"","d":["fäbete, betesmark. " two cronnonna gaarda . . . met . . . fääbeet oc alla andra tilliggelse " FM 73 (1481, gammal afskr.)."],"e":["fääbeet )"]},{"a":"fäbet","b":"nn","c":"","d":["fäbete, btesmark. " bucetum ti p producta fähws fää beeth ok rwm ther fää slaas " GU C 20 s. 62 . - Jfr granna fäbet."],"e":["fää beeth )"]},{"a":"fäbete","b":"nn","c":"","d":["fäbete, boskapsbete, betesmark. skoghen och fäbethet haffua the til sammans SD NS 2: 312 ( 1410, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"fäborgh","b":"nn","c":"","d":["plats till förvaring af boskap. leuite skullo . . . ägha fäborgher oc nakar thorp ena milo om kring MB 1: 424 ."],"e":[]},{"a":"fäbot","b":"nn","c":"","d":["Jfr fäar bot."],"e":[]},{"a":"fäbro","b":"nn","c":"","d":["fäbro, bro för boskap. Lg 95 ."],"e":[]},{"a":"fädder","b":"nn","c":"","d":["frände på färdensian, farbror, kusin även ss hedrande och vänskaplig benämning? Se Sdw 2: 1224. RP 2: 266 ( 1394) ."],"e":[]},{"a":"fädder","b":"nn","c":"","d":["frände på fädernesidan, farbror, kusin (förekommer endast om konungarne Albrekts af Mecklenburg och Eriks af Pommern Tyske fränder). hans (kon. Eriks af Pommern) feddre mz honom äre RK 2: 3233 . konungen . . . fich them (slotten) sina fäddre at valda ib 4580 . " thz haffwir os giort the fäddara oc oma ib 1: (Albr.) s. 210. Jfr fadder, faddra. ""],"e":["fäddara . ","fäddre . ","feddre ) , "]},{"a":"fädherland","b":"nn","c":"","d":["fädernesland MB 2: 320 ."],"e":[]},{"a":"fädherne","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) patrimonium, fädernearv. " patrimonium ii faderne " GU C 20 s. 417 .","2) fäderneärvt hus. samma dach stode anna staalz dotter fore rettin och bödh vp sit och sin systers fiärdenes hus primo STb 3: 462 (1499)."],"e":["faderne )","*fädhernis aterleva","fädhirnis- )","*fädhernis del","fäd(h)ernes- . federnes-),","fädhernis edher (fädhernes eedh SD NS 3: 343 ( 1418) ), ","fädhernis gardher","fädhirnis- ATb 1: 181 ( 1463) ), ","fädhernis hus (federnisSTb 5: 138 (1516)), ","fädhernis iordh , ","*fädhernis konunger","fädhirnis- )","*fädhernis mark","fädhirnes- )","fädhernis rike , ","*fädhernis stenhus , ","*fädhernis tomt","fädhernäs- )","*fädhernis värn , ","*fädhernis ärve","federnes ärffue )","*fädhernis ät"]},{"a":"fädherne arf","b":"nn","c":"","d":["= fädhernis arf. Iv 4806 ."],"e":[]},{"a":"fädherne byrdh","b":"nn","c":"","d":["härkomst på faderns sida, fäderne. han hether census hwilkins fädernebyrdh är vpbescruffuat GU C 20 s. 97 ."],"e":[]},{"a":"fädherne hus","b":"nn","c":"","d":[" = fädhernis hus 2. stode broder suen dinxsted och bödh vp sin deel j sin federne och möderne hus STb 3: 315 ( 1496) ."],"e":["federne- )"]},{"a":"fädherne rike","b":"nn","c":"","d":[" = fädhernis rike. Fr 1529 ."],"e":["-rik )"]},{"a":"fädherrike","b":"nn","c":"","d":["fädernerike, fädernesland. FM 492 ( 1510) ."],"e":["federike )"]},{"a":"fädhghar","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fader och son. them delenom som bätra skäl oc visso hauer viliom wi badhe fadga lydhan Prosadikter (Barl) 62 ."],"e":["fädga )"]},{"a":"fädrap","b":"nn","c":"","d":["slagt. " tholik war thin sänningh som thith fä draap (missio fit talis tua cedes ut pecualis) " GO 528 . ib 290 ."],"e":["-draap . ","fädraaph GO 290 ),"]},{"a":"fädrivare","b":"nn","c":"","d":["fäherde. " sama dach sades fore retta, thet fää dryffuarana lata iiij dandemen schatta kona STb 3: 122 (1493). ""],"e":["fää dryffuare )"]},{"a":"fädränger","b":"nn","c":"","d":["boskapsvaktare, vaktgosse. " han röffuade powal mannis fää drengx hath " BtFH 1: 135 ( 1506) . for j [1] fulsäre som han slogh powal mannis fää drengx näse ginom ib. ib 267 ( 1508) ."],"e":["fää- )"]},{"a":"fädödhe","b":"nn","c":"","d":["boskapsdöd, boskapspest. tha wardher . . . mykin fädödhe Iv LXXXI . ib LXXX . thagher wände fä dödhin (kan äfven föras till fädödher) atir Bil 447 ."],"e":[]},{"a":"fädödher","b":"nn","c":"","d":["= fädödhe. " tz teknar . . . fä dödh " LB 7: 86 ."],"e":[]},{"a":"fäfoter","b":"nn","c":"","d":["fäfot. " liggir han (åkern) oyrktir vndir fäfot " Bir 2: 308 . Jfr fäar foter."],"e":[]},{"a":"fäfylinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fäganger","b":"nn","c":"","d":["boskaps gång el. betande på gemensam betesmark; betesmark. iäk gaaf hanom min gardh . . . mädh akrum ok engh, skogh ok fä gangh SD 6: 288 ( 1351) . thetta ligger ödhe for fägangh skuld VKJ 266 ( 1447) . ib 214 (1480)."],"e":["fägangn Svartb (Skokl) 474 (1462)), "]},{"a":"fäganger","b":"nn","c":"","d":["boskaps gång el. betande på gemensam betesmark; betesmark. min forscripno godz . . . medh . . . omyordhom fägangom oc scoxlutom oc allom androm tillaghom BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) . " hafuom wi unt och gifuit almoghanom . . . til therafägangh the ängena widhir husit ligger " FH 1: 8 ( 1387) . " met . . . fämarkom ok fägangom " ib 2: 137 ( 1442) . " medh alla the ther til liggir som är j byom akrom fiska wathnom skoghom ängiom ok fägangom (pascuis) " SD 1: 92 (öfvers. fr. 1440). thet gooz skipa, radha oc alla lundom sik til gagn oc nytta wändha . . . meth thomptum oc fägangh ib NS 1: 256 ( 1403) . ib 301 (1403, gammal afskr.), 497 ( 1405) o. s. v. ranzaca huilken tere haffuer giort ogongh wppo then annars fäägongh och wtmark BtFH 1: 244 ( 1507) . Jfr fäarganger."],"e":["fäägongher )"]},{"a":"fägardher","b":"nn","c":"","d":["fägård, fähus. ladhugardh & fägardh Sv. rer. svec. I, 1: 145 (1423). ATb 1: 110 ( 1459) , 255 (1466). "],"e":["fägardh )","*fägards tomt","-tompth )"]},{"a":"fägarþer","b":"nn","c":"","d":["fägård, fähus. " clostirsins . . . fägaardh " VKR 39 . Jfr fäar garþer."],"e":["-gaardher )"]},{"a":"fägata","b":"nn","c":"","d":["fägata; marknadsplats. " boarium rii fää gato ok vxa gatho vbi venduntur " GU C 20 s. 58 ."],"e":["fää gato )"]},{"a":"fägata","b":"nn","c":"","d":["fägata, väg från fähusen till utmarken. wiidh fägathunne FH 6: 75 (1491, afskr.)."],"e":[]},{"a":"fäghebänker","b":"nn","c":"","d":["liggher pa fägebenken och ekke wil wara hemma hos [sin dan]ne quinne, . . . wtan sielffwe[liandes] giffwer sig til sköffwels i thetta örlögh BSH 5: 304 ( 1508) . Jfr fläskebänker."],"e":[]},{"a":"fäghekopar","b":"nn","c":"","d":["renad koppar? afhände nokor androm fäghekopar SD 5: 638 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"fäghin","b":"av","c":"adj.","d":["glad. " ther före waro romarene mykit glade ok fägne " MP 5: 76 ."],"e":["fägin )"]},{"a":"fäghin adj","b":"","c":"","d":["glad (öfver). med dat. fäghit huart andro Bu 4 . " fäghnare än fugil daghi " Bil 14 . " war fäghin them tidhandom " MB 1: 24 . Bu 12, 184 . Bil 682 . - med gen. (endast formen thäs). rikis herra wrdhu thäs fäghne Bil 230 . RK 1: 485, 1375, 2: 7445 . - med prep. af. varþ kunugen fäghin af þoliks manz þiänist Bu 497 . " fäghit . . .af guz buþskapi " ib 4 . Bil 109, 117 . Bo 234 . - med prep. at. fäghin aat mangom päningom MB 2: 281 . - med sats inledd af at. vardh tha fäghith at thz han fan Iv 5315 . - abs. grymbar karl kumbar mot hanom fäghin ok warþar ofäghin Bu 19 . " foro fägne huar hem tel sin " ib 56 . " lät them faghna (för fäghna) hem fara " Bil 566 . Al 5081, 6586, . RK 1: 713 . MB 2: 118, 260 . - Jfr bradh-, iäm-, o-fäghin. ","1) fägnesamt påträffande, fägnesamt sammanträffande. gräto baþen firi fäghins funde Bu 13 . " wardh swa ful fäghins fundh. swa som hwart thera ware comit af dödha " Bil 354 . ib 351 . " alexander gik tha mz fägins fund oc kyste the trään i sama stund " Al 7609 . ","2) fägnesamt fynd. som gladher thok aff allo hiärta widh fäghins fund Bil 232 . (De anf. ex., utom det fr. Bil 354, kunna föras äfven till ett fäghins funder, m.)"],"e":["fäghins budh , ","fäghins fund , ","fäghins koma , ","fäghins tidhande , "]},{"a":"fäghinsämia","b":"nn","c":"","d":["glädje. " tha sagdhe fadhrin j rätto fäghinsämio " MP 5: 214 ."],"e":[]},{"a":"fäghna","b":"","c":"","d":[" , se faghna."],"e":[]},{"a":"fäghnan","b":"","c":"","d":[" , se faghnan."],"e":[]},{"a":"fäghnaþer","b":"","c":"","d":[" , se faghnaþer."],"e":[]},{"a":"fäghnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med glädje, glatt. hercules bleff fängeliga (cum multa iocunditate) anamad aff konung theamon Troj 24 ."],"e":["fängneliga )"]},{"a":"fäghra","b":"vb","c":"v.","d":["försköna pryda. thz fägrade alla hans gerninga swa som gul the stena ther jnnan sta RK 1: 1432 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fäghrind","b":"nn","c":"","d":["fägring, skönhet, härlighet. wardh vndhers fulder, af henna fäghrindh (pulchritudinem) ok wittrom ordhom Bil 535 . "],"e":["fäghrin MD 50 . ","fäghring Bir 5: 67 . ","fägring MP 1: 58, 60, 74 . ","fäghringh Lg 3: 142 ; Gers Frest 60 ), ","kärlekin . ","ödhmiuktin oc renlekin the hawa ängin litin. än tho hawa the ey minzsto fäghrindena Bo 42 . skipilsin gifwir hänne (dygden) mattona ok fäghrindina (decorem) ib 140 . " lät thik thäkkias hans (fattigdomens) fäghrind " ib 127 . " rödhe litin tekna siälinna fäghrind oc al fäghrind är j dygdhom " Bir 2: 169. ib 1: 63, 177, 5: 67 . Iv 1444 . Al 5614, 6340, 6347, 6361, 6369, 6370 . MD 50, 55 . MB 2: 165, 173, 174 . Lg 3: 141, 142 . Gers Frest 60 . MP 1: 58, 60, 74 . som fäghrind ok soma hauar Bu 140 . " ther til styrer mannenom wärilzlik fikt ok fäghrind " KS 17 (44, 19) . herran . . . i fördhe sik fäghrindena (decorem) Bo 231 . " thit hws min herra sömir fäghrind " MB 1: 150 . är thz wärdhskyllight at wi hedhrum benin oc muldina, mädhan gudh hedhrar siälina, oc swa myklo hälder, at gudh skal än giwa allom saman ewerdhelikin hedher oc fäghrindh i himerike ib 269 . " sato vidh bordh män oc iomfrur otalica i störste fägrind glädhi oc hugnahd " Bil 916 . Lg 91 . Pa (Tung) 41 . Jfr iungfru fäghrind. ","fäghrinda fulder , "]},{"a":"fäghrind","b":"nn","c":"","d":["och n. fägring, skönhet, härlighet. gläz maria himerikis sol oc drothningh. fful medh alle glädh9 oc ferindh SvRimd 46 . ib 47 . all fägrind thän wä'nleker (pulchritudo et decor) är nw takin fran os Mecht 98 . SvB 355 (omkr. 1500). JMPs 266. oc laa hector j fägringzsens palatz j then froma borgen jlion Troj 178 . - konkretare: skön el. vacker bildl. thakith war scriffwath mz alzkna fäghrind Prosadikter (Karl M) 253 . " waro swänske stena saaghade swa j tafflor oc brwnerade som här görs j waland: tha fwnnos ther j them mangskona lithe ok figwre. dywr. trä oc andra fägrindher " PMSkr 494 . Jfr dyghdha fäghrind."],"e":["fägringzsens Troj 178 . pl. fägrindher PMSkr 494 ),"]},{"a":"fägiurdher","b":"nn","c":"","d":["eg. penninggördel, penningpung; skattkammare. " jak hawir swa som twafägiordha (gazophilacia) j them första fägiordhenom äru thung thingh swa som bly . . . j androm fägiordhenom synis wara skinande guld ok dyre stena ok välloktande drykkia ok söte " Bir 1: 14 . sighir aff twem fägiordom ib 40 . " thesse twe fägiordane " ib 42 . gullit som j them fägiordhenom innelykkis ib 43 ."],"e":["-giordher . ","-ar ) , "]},{"a":"fägiurdhil","b":"nn","c":"","d":["penninggördel, penningpung (som spännes om livet). thät war en fägördill fuller mädh päningom MP 4: 65 . " mera hyälpir tha eth goth samuith . . . än mangha fägiordela fulla medh gul lib 5: 43. ""],"e":["-giordel . ","-gördill )"]},{"a":"fägiurdhil","b":"nn","c":"","d":[" thänna fägiordelin (gazaphilacioum) älla riktena at faa Bir 1: 43 . " til thänna fägiordhelin ok rikedomana ledhir mannin hans eghin luste ok vili ib44. thes andra fägiordhelsins drykkia " ib 47 ."],"e":["-giordhel . ","-giordel . ","-giordell . pl. -giurdlar),","skattkammare . ","til"]},{"a":"fägiäld","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr fäar giäld."],"e":["-gäld )"]},{"a":"fägiäld","b":"nn","c":"","d":["gods, egendom. pecunia nie fägäl ok päninger GU C 20 s. 422 . ib. "],"e":["fägäl )","*fägiälds riker","-gäldz- )"]},{"a":"fägömare","b":"nn","c":"","d":["boskapsvaktare, herde. " hwat ey foruan dauidh nar han var fägömare starka kämpan " Bir 3: 407 . " tha komo hyrdhane ok fägömarene at see barnit " ib 283 . " hyrdha älla fägömara " MP 2: 36 . " ib 1: 24, 25, 38. " Lg 3: 296, 297, 298 ."],"e":[]},{"a":"fähiordh","b":"nn","c":"","d":["boskapshjord. " han löper mädhan til sinna fähiordh " MB 1: 189 . ib 213, 305, 407 . MP 1: 56, 2: 173 . Lg 4: 296 . Jfr fäs hiordh."],"e":[]},{"a":"fähirdhe","b":"nn","c":"","d":["herde. " mädh sinom fäherdekum (Cod. C fähirdhom 922) " Bil 3 . änglane synthos fähirdomen MP 1: 25 . " waro fähördhane widh bethleem " Lg 46 . ib 3: 41 . " en fähähirde satter ower gudhz almogha " Su 155 . "],"e":["fäähirde . ","fäherdhe . ","fähördhe )","fähirdha lön?","fäähärdz lön )"]},{"a":"fähirdhe","b":"nn","c":"","d":["herde. fähirda twe oc the wakte yxnena medh SVklE 161 . " armentarius rii fä hörde amos 7°GU C 20 s. 36. - ss tillnamn. ena yxe . . . som broder . . . tok aff anders fähirdha appo isakxtorp " JTb 35 ( 1462) . "],"e":["fähördhe: -om Fyra handl rör Vkl 292 . fä härde GU C 20 s. 36 . fähärdingh (Skolkl.: fäähordinga) Svartb 331 ( 1430) ), ","*fähirdha visa","fähörda- )"]},{"a":"fähoper","b":"nn","c":"","d":["boskapshjord. " equircicia cie stodh ok fä hoper " GU C 20 s. 226 ."],"e":[]},{"a":"fähunder","b":"nn","c":"","d":["vallhund. " tolke ärw godha fähwnda " PMSkr 222 ."],"e":[]},{"a":"fähunder","b":"nn","c":"","d":["vallhund. " agregarius, fähunder " GU 1 . Ber 291 ."],"e":[]},{"a":"fähus","b":"nn","c":"","d":["fähus. " " Bil 466 . MB 1: 423 . Bir 2: 315 ."],"e":[]},{"a":"fähus","b":"nn","c":"","d":["fähus. ATb 3: 397 ( 1532) ."],"e":[]},{"a":"fähusrum","b":"nn","c":"","d":["rum el. utrymme i fähus. JTb 52 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"fähärra","b":"nn","c":"","d":["ägare av boskapsdjur. Se Sdw 2: 1224."],"e":[]},{"a":"fäkarl","b":"nn","c":"","d":["kreatursskötare. " larins torsenson fäkarl wan burskap " STb 1: 158 ( 1461) . andirs fækarl ib 252 ( 1467) jtem honum bör haffua tilsyn mz fäkarren om göedevxa Arnell Brask Biᴵ 29. VKU 91 ( 1557) ."],"e":["fää- ATb 1: 158 ( 1461)"]},{"a":"fäkona","b":"nn","c":"","d":["ladugårdspiga. ffækoman eller mölkedelan Arnell Bras Bi¹ 32."],"e":[]},{"a":"fäkta","b":"vb","c":"v.","d":["fäkta, kämpa. " han fäktadhe fast " MD 385 . " fäckta mz suärde " ib (S) 201 . mz ära fecta ib 254 . " wi wiliom fäkta badhe twa " Al 5340 . ib 5342 . " at fäkta mz slika " ib 7374 . " then kamp iak mz thik fäkta wil thu bödh mik at fäkta mz thik " Al 5344-45. the kunde saa lithet mz wintheren fäkta RK 3: 1004 . " wy fekthom ekke eller stridhom moth människiom " Gers Frest Inl. - refl. fäktas, = fäkta. ilt är siwkum at fäktas GO 80 . " bätra är fly än illa !SYNS_DÅLIGT? " ib !SYNS_DÅLIGT?, 994. ville fäktas som en kämpe Bo 137 . " fäktas ällir stridha " MB 2: 134 . " fäktas . . . mz byörnen " Lg 3: 288 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"fäkta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forfäkta."],"e":[]},{"a":"fäktan","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 12 1224."],"e":[]},{"a":"fäktari","b":"nn","c":"","d":["fäktning. " med steen mz stong och fiäktarij ther til monde han sik öffua " MD 447 ."],"e":[]},{"a":"fäktning","b":"nn","c":"","d":["Jfr samfäktning."],"e":[]},{"a":"fäköp","b":"nn","c":"","d":["köp av boskap. kötmongere sazer xij mach, fö tet han fiorde bergarom förfongpa bron om fäköp effter burspraket STb 5: 255 )1519)."],"e":["fää- VKU 3 ( 1539)"]},{"a":"fäl","b":"nn","c":"","d":["fil. " senda siuko folke (mold) mz fäle af (stoft med fil afskrapadt af) hans iarnom " Bu 130 . " stundom faldar mulden lös vndi fäle ib. " Lg 956 . Jfr fil, f."],"e":["feel Lg 956), "]},{"a":"fäl","b":"nn","c":"","d":["fil. " en ögna waal oc II fäa " Inv cur Tynnelsö 7 . fä'lär ok saaghar SvKyrkobr 175."],"e":["-är Sv Kyrkoår 175) , "]},{"a":"fäla","b":"vb","c":"v.","d":["1) fila. " the fäla thz mz feel " Lg 956 . ","2) gläta. " thz suärdh skal vara väl fälat (limata) " Bir 2: 173 . - Jfr fila."],"e":[]},{"a":"fäladher","b":"nn","c":"","d":["boskap. " engin suen köpe nokon fääladh sijnom husbondha eller stadhenom til skadha " SO 49 . ib 51 . Jfr smafäladher."],"e":["fää- )"]},{"a":"fäladher","b":"nn","c":"","d":["boskap. " engin kötmangare göre borgharom forfang eller forköp pa noghan fäladh fra mikelsmesso ok til martinsmesso " STb 1: 464 (1476, Burspr)."],"e":[]},{"a":"fälagh","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr brytia fälagh."],"e":[]},{"a":"fälagh","b":"nn","c":"","d":["gemensamhet i egendom, gemensamt bo, gemensam hushållning, gemenskap; äktenskap. " cristins folkx fälagh (för hiona fälagh? Cod. B hiona fälagh 563) är thera andelika samfögha tekn, gudz sons oc the hälgho kirkio " MB 1: 506 . Jfr bo-, hiona-fälagh. - gen. fälags, adv. L."],"e":["fälags gärþ , ","fälgags hion , "]},{"a":"fälaghi","b":"nn","c":"","d":["1) äkta make el. maka. MP 4: 66 . tha griper man eller qwinna skalth ey göra hoor mädh annars fälga ib 67 . 2) kamrat. nw kallar roland olifernes til sik fälaghe min faar hiit til mik Prosadikter (Karl M) 278."],"e":[]},{"a":"fälaghi","b":"nn","c":"","d":["äkta man. Lg 3: 40 . bidher jak . . . min fälagha magnus länk SD NS 2: 261 ( 1410) . - äkta hustru. katerina olafsdottor . . . magnusa länkx fälaghi SD NS 2: 261 ( 1410) ."],"e":[]},{"a":"fälaghskap","b":"nn","c":"","d":["gemenskap, umgänge. " thz war aldra qwämelikast, at konan skapadhes aff mantzens sidho fore thera natwrlikt fälagxskap som the skullo saman hawa " MB 1: 89 . Jfr natura fälaghskap."],"e":[]},{"a":"fälaþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fäld","b":"nn","c":"","d":["Jfr samfäld."],"e":[]},{"a":"fälder","b":"nn","c":"","d":["skinnfäll? HLG 2: 31 (1512)."],"e":[]},{"a":"fälder","b":"nn","c":"","d":["Jfr hovudh-, iärfskinz-, skinfälder."],"e":[]},{"a":"fälla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fjälla, låta falla. med ack. tha togh hon yxena oc fälde siälff trädh nidher oc lot thz heem föra Prosadikter (Sju vise mäst) 138 . Skrt Uppb 265. thy skal tw engaledis lätha thina sora otaliga syndher skrämma tik, äller fälla tik j vanhop ib 153 . hökanan wmskiffta fiädrana och fälla them hwart aar PMSkr 270 . 2) uraktlåta, försumma. tha dömde jak, at the, som landin agha pa badha sidhir vidh bekkin, bör at halda brona ferdhogha oc gilda, som laghin biwdha, ella böata lagha bpir, ä nar hon vardhir lagligha feld, oc swara til lagmandz dombrut, om the thetta forsyma Uppspriv 14 ( 1454) .","4) fälla, sakfälla. ATb 1: 1 ( 1451) . the . . . fälte hanum til edzzörit ok til botinne som forescrifwit star ib 41 ( 1455) . item jon jönsson han wardh fäder for eth hors JTb 10 ( 1456) . " ok the fäldo honom til en thiwff " ib 15 ( 1459) . ","3) kasta sig, störta sig. fäller jak mik allan oppa syndaren (otus super eum ruo) Mecht 33 . "],"e":["-te el. -de. part. pret. -ter el. -der) , ","fälla sik , 2) foga sig, passa. göris ett lerkar starktt, och offwan på thett, ett annett lerkar, så att the fella sigh thätt samen PMskr 601. ","*fälla af , så av, nedsätta priset Se Sdw 2. 1224. ","fälla nidher , låta falla e. störtasamman, jak skal fämpna i morghin thenna stolpa som oppe halder hallene oc bryta han synder oc fälla nidher hallena Prosadikter (Karl M) 256 . ","*fälla saman , fälla samman, sammanpassa, sammafoga. the (ɔ: karen) wore ey gärd medh giordom vtan wåre sammen fällt bräden i små stolpa i fyra hörne, inge spike haffuendes ther till som en balker pläger fälles sammen PMSkr 643 . Jfr af-, in-, nidher-, sak-, saman-fälla, ävensom sam-, til-fälter."]},{"a":"fälla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fälla, låta falla. med dat. felde tarum Bil 117 . - med ack. hon grät oc fälte tarin vtan lisa Bo 210 . fälla growa taara MB 1: 251 . KL 346 . Al 10165 . MB 2: 291 . MD 391 . " thin öghon fäldo taar " ib 64 . medh fällande tarom (tårar som fällas) Bo 19 . blodoghan swet aff sik fella ST 170 . " thefälte theress sägil " RK 2: 8475 . " han fälthe ankar ib3: 3300. fälla sina wäryo oc waakn moth honom " PM 3 . - fälla, kullkasta. fälla eek raa ellir thörra ellir nokot bärande thrä annat TB 76 . " vilia themurin fälla " Bir 2: 254 . " han fälde först þöm alla viþ iorþ. han vildofanga. ok gaf sik siþan ii þera händar " Bu 139 . - nedslå, nedlägga. han felte mangan j then sand, til thäs the xxiiij bliffuä död Va 44 . - nedstörta, kasta ned. them the döde aff hestena fälle RK 2: 6507 . ","2) uraktlåta, försumma. fellir knape ellir skötta vaardh hald ellir wako EG 66 . " fällir minne man fore sik [ɔ]: vaardh hald ellir wako) ib. "","3) förhindra, afstyra, afskaffa. at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt ärände. the sum näfst thorwo wit äller rättilsi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ","4) fälla, sakfälla. hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). fällis äpte brutum sijnom ib 377 . " fore hans stor oc mangfald brwt, ther han fore fälder war " BSH 1: 179 ( 1381) . ffelte the xii i nämpnde sotto mattis person warsanoia til en ful man dräpere BtFH 1: 133 ( 1506) . huat the fälla warj fälth MEG 54 . ib (red. B) 59 . EG 67 . the sculo han antike wäria ellir fälla ib 63 . " vardher han fälther " ib. " hundrares rätten vpp bärä aff þem sakum som þe fällä (d. v. s. i hvilka de fälla den tilltalade) " SD 5: 606 ( 1346) . ","pl . af falla; motsvarande rimslut har stangha pelle) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 274. - part pret. ","1) hopfogad. " mz fagher wers oc mz wäl fäldom orhdom (strax förut: ordh . . . som för fiöllo wäl saman) oc til lika lagdhom " MB 1: 319 . ","2) passande, duglig, lämplig. til gerningh fälther (= det strax nedanför förekommande til gerning fallin) SO 18 . " alla the skip . . . som til nogro fälte wara " RK 2: 8797 . " som them tykker ther til fälte ware " FM 363 ( 1508) . Lg 3: 200, 330 . " thz rwm henne är fält " Bir 5: 42 . ","1) bringa sig (själf) på fall, bereda sin (egen) undergång? offstoor wördning fäller ok sik Al 3566 .","2) foga sig, passa. apthera på nokre formo som fäller segh äfth likamens skapnath PM XLVII . refl. "],"e":["fälla sik , ","fällas , skilja sig (från). stadhugheet fra honum fällis (lemnar honom) Al 7166 . ","fälla nidher , fälla, låta falla ned. han felthe sigel och ankar nidher RK 3: 3298 . fel nidhir hestin Hästläk. i AS 137 . " feller han kar nyder " SGG 129 . ib 130 . - kullstörta, välta. een lithen tuffwa fäller een stoor wangn nidher RK 3: 1284 . "]},{"a":"fälla","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fälla. " presten laghdhe een storan steen ofwir ena dör ther biscopin pläghadhe vth gaa oc gildradhe han ther som ena fällo " ST 351 . ","2) fällande, sakfällande. " sik at sämiä baþe vm värio oc fällo " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"fälla","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fälla. " decipula le p c fälla ok läm ok giller " GU C 20 s. 167 . " liggie vnder som mys vnder fellor PMskr 603. ""],"e":[]},{"a":"fälle","b":"nn","c":"","d":["Jfr mis-, mur-, sam-, til-fälle."],"e":[]},{"a":"fälle","b":"nn","c":"","d":[" Jfr af-, mis-, sam-, saman-, synda-, til-fälle."],"e":[]},{"a":"fällebodh","b":"nn","c":"","d":["bod som kan nedfällas? gifwer jac . . . ena fällebodh FH 3: 61 ( 1445) . " for ena fälboodh " ib 125 ( 1448) . fore ena fäldbodh j abo ib 132 ( 1448) . " ena fällebodh met tompt " ib 4: 45 ( 1456) . " ther for:da steenhws oc fällabodh staa " ib 47 . "],"e":["fälla- . ","fälboodh . ","fäldbodh )","fällebodha rum","fällabodha- )"]},{"a":"fällebodh","b":"nn","c":"","d":["bod som kan nedfällas (med utfällbar disk)? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 427. Se Sdw 2: 1224. ena ffeldbodhä met tompt ok kalgaard rwm Svartb 439 (1449-58)."],"e":["ffel- )"]},{"a":"fällebordh","b":"nn","c":"","d":["bord med klaff som kan nedfällas, klaffbord. FH 3: 65 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"fälleporter","b":"nn","c":"","d":["fältflyktig, som rymmer (slag-)fältet. fältfly[ktiga] fran rikesens baner BSH 5: 190 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"fällilse","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1224."],"e":[]},{"a":"fälling","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vardhfälling."],"e":[]},{"a":"fälna","b":"","c":"","d":[" , se falna."],"e":[]},{"a":"fälning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vardhfälning."],"e":[]},{"a":"fält","b":"nn","c":"","d":["fält (i en vapensköld). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 560 ff. feldet pa badhe sidher widh striket scal ware hwit Bergius, Nytt förråd 191 (1431). eth grönt felt mz three biälka langssz nedh ath skiöldehn Schlegel o. Klingspor 213 ( 1513) . - Jfr fiäld."],"e":["feld . ","felt )"]},{"a":"fältflyktogher","b":"av","c":"adj.","d":["fältflyktig. Se Sdw 2: 1224."],"e":[]},{"a":"fältskut","b":"nn","c":"","d":["fältskytt, fältartilleri. " allä hans bössär och fälskoth bliifwä dher " FM 589 ( 1513) ."],"e":["fälskoth )"]},{"a":"fälös","b":"av","c":"adj.","d":["utan boskap. nw ärom wi päninga löse oc fälöse MB 1: 256 ."],"e":[]},{"a":"fäm","b":"nl","c":"räkn.","d":["fem. hwan räffliskan (penning) räknande fore fiam swanska smapäningha SD NS 3: 27 (1415, avskr) . " här är en piltir j blandh oss som haffuir feem brödh, ok twa fyska " MP 5: 228 . - elliptiskt: klockan fem. thet war om afftanen j millom fäm och sex STb 2: 120 ( 1485) ."],"e":["feem MP 5: 228 . ","flam SD NS 3: 27 (1415, avskr)),"]},{"a":"fäm","b":"nl","c":"räkn.","d":["fem. " fäm människiona licamlico sin " MP 1: 193 . " iak gaff them fäm gawor " Bir 1: 159 . " then som tok fämp pund afladhe annor fämp " ib 367 . " fäm ar ok tiughu " Bu 99 . fäm hundraþa mark SD 5: 566 ( 1346) ."],"e":["fämp )"]},{"a":"fämark","b":"nn","c":"","d":["betesmark. " kaarathorpp . . . thet är wnt landbomen till fäämarch " VKJ 21 ( 1447) ."],"e":["fäämarch )"]},{"a":"fämark","b":"nn","c":"","d":["betesmark. " " SD 1: 554 (öfvers.), 2: 23 (öfvers.), 24. ib NS 1: 91 ( 1401), 334 ( 1404) o. s. v met . . . fämarkom ok fägangom FH 2: 137 ( 1442) . !SYNS_DÅLIGT? . . . ffä markiom ok fägangom ib 4: 75 ( 1460) . Jfr fäar mark."],"e":["fää- SD 2: 23 (öfvers.), 24. fe- ib NS 1: 334 ( 1404)), "]},{"a":"fämfalder","b":"av","c":"adj.","d":["femfaldig. " han skal faa fämfälla frwkt " Bir 2: 329 . ib 3: 419 ."],"e":["frf. vok. i änd. -fall- Bir 2: 329, 3: 419), "]},{"a":"fämgrena","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fämhyrnter","b":"av","c":"adj.","d":["femhörnad. " quinquangulus a um fäm lhörnter " GU C 20 s. 512 ."],"e":["-hörnter )"]},{"a":"fämia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr um fämia."],"e":[]},{"a":"fämlinger","b":"nn","c":"","d":["benämning på ett myntstycke; ett femtedels öre? Jfr F. A. Dahlgren, Glossarium. item xx mark femliggha och ortogha item xx mark klippinga HLG 2: 147 (1523)."],"e":["femliggha ) , "]},{"a":"fämna","b":"vb","c":"v.","d":["famna, omfamna. " fämpner han om hals " MB 1: 250 . ib 297 . " han fämpte darium om sin hals " Al 3517 . Jfr umfämna."],"e":["fämpna . "]},{"a":"fämna","b":"vb","c":"v.","d":["famna, omfamna. jak skal fämpas i morghin thenna stolpa som oppe halder hallenne oc bryta han synder oc fälla nidher hallena Prosadikter (Karl M) 256 . " tha fämpnar iak tik mz höghra handenne " Mecht 222 . refl. "],"e":["fämpna )","*fämnas , omfamna varandra. Se Sdw 2: 1224. - Jfr kringum-, saman-, um-fämna."]},{"a":"fämnan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umfämnan."],"e":[]},{"a":"fämnilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr umfämnilse."],"e":[]},{"a":"fämnilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" omfamning. haffde iak . . . thz omfämt mz innarsta warkkwnnilse fämpnilsom Su 190 . Jfr umfämnilse."],"e":["fämpnilse )"]},{"a":"fämning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umfämning. Se Sdw 2: 1224."],"e":[]},{"a":"fämninger","b":"nn","c":"","d":["Jfr vidha fämninger."],"e":[]},{"a":"fämt","b":"nn","c":"","d":["enskild sammankomst som på tinget utsättes att hållas mellan de tvistande på femte dagen efter det att ett mål förevarit på tinget? nullus eciam in placitis quoddam ius quod in wlgaris (annan afskr. har: wlgariter) dicitur fæmt super premissis emendis petendis. uel super aliis iuribus que ecclesia ab antiquo obseruauerat . . . episcopo uel suis officialbus audeat inposterum denegare SD 3: 43 (1312, gammal afskr.). jus, quod wlgariter dictur fæmpd ib 6: 153 (1349, gammal afskr.). "],"e":["fämt . ","fämpd )","fämta vitne , "]},{"a":"fämta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fämtan","b":"nl","c":"räkn.","d":["femton. " hon varþ fiurtan ara gamul hauande ok föde fämtan ara " Bu 12 . fämtan daghum siþan hon var döt ib 15 . KL 79 . Gr 291 . MB 1: 1 . Fl 19 . SO 18 ."],"e":["fämtan MB 1: 1 ; Fl 19 . ","fämthon SO 18 . ","fempthon SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400talet)),"]},{"a":"fämtan","b":"nl","c":"räkn.","d":["femton. blifuer jac honom skyldogher fiortanhundratha marker oc ena mark oc fämpntan pänninga FMU 1: 392 ( 1384) ."],"e":["fämpntan )"]},{"a":"fämtande","b":"nl","c":"räkn.","d":["femtonde. " a fämptanda aare sidhan the waro skapath " MB 1: 1 . Lg 36 . " femtande stadhin " ib 3: 107 ."],"e":["fämptande )"]},{"a":"fämte","b":"nl","c":"räkn.","d":["femte. " städer icke kere her bärend a t clerhcehr skole trengias till ath vigia them ther nembre äro skylle än till fierde oc femtpe som kerkione lag inneholla " HSH 13: 102 (1524, Brask). "],"e":["femte )","fämtaluter (-lother), ","*fämtedagher","femte- )"]},{"a":"fämte","b":"nl","c":"räkn.","d":["femte. " " Bu 185 . a fämpta daghenom skapadhe war herra alla fughla oc fiska MB 1: 71 . " ffor fämpta aarit oc tiwghu sins aller " Bir 4: 35 . " huart femta aar " Bu 9 . " hwar femtpe peningh aff theris arlige rente " HSH 20: 260 ( 1508) . iak gaff them fäm gawor . . . fämtatidh at the skullo hanna min renasta likama Bir 1: 159 . - Jfr halffämte. "],"e":["femte . ","fämpte . ","fempte . ","fämfte , se halffämte),","fämtaluter , ","fämtaluts attunger","fämptalutz- )"]},{"a":"fämtighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["femtio. " fämtighi mark pänninga " SD 5: 565 ( 1346) . " fämtyghi mark pänningä ib. " Bu 70 . KL 317 . fämtighi thwsand MB 1: 22 . Fl (Cod. B) 19 . Fr 211 ."],"e":["famtighi Bu 70 . ","fämtyghi . ","femtighio Fl (Cod. B) 19 . ","fämtij L. ","fämti SD NS 1: 5 ( 1401) . ","fämtio SJ 393 ( 1472) . ","femthio ib 293 ( 1461) . ","fänthigi SD NS 2: 9 ( 1408)),"]},{"a":"fämtighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["femtio. fämtighio mark penninga VgFornmt III 7-8: 149 (1370). symon skredere serdelses j marc mindre än femtigi Stcok Skb 77 (1518)."],"e":["femtigi Stock Skb 77 ( 1518)"]},{"a":"fämtighinde","b":"","c":"","d":["femtionde. " fämtighinda daghin " MB 1: 499 . " fämpta x aarith " ib 372 . " fämptatiwnda aar " ib 373 . " fämptationda aarith ib. " ib 374, 388 ."],"e":["fempthiende SO 118 . ","fämptatiwnde . ","fämptationde )"]},{"a":"fämtighinde","b":"nl","c":"räkn.","d":["femtionde. tak aff the wathneno oc blanda mädh win mostenom ottationda delen oc gipsum fämtionda delen PMskr 357."],"e":["fämtionda )"]},{"a":"fämtunger","b":"nn","c":"","d":["femtedel; särsk. femtedel af en gård el. af en by. " een femting j yllele gårdh " FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) . " all vaar andeel som vy äghom j rootzsama holm liggiande j lemmo soku som ärä thre dela eller thre fämthyngä offuer allan holmen ib 5: 80 ( 1481). vm een halffwan ffämtungh j iioki ib 3: 56 ( 1445). een tridiungh j leystilä ffämtunhg j jioki " ib 58 . ib 57 . "],"e":["-inger . ","-ynger . ","-ar ) , "]},{"a":"fämtunger","b":"nn","c":"","d":["femtedel. " all woor andeel som wy äghom j rotzama holml liggiende j lemmo sokn, som äre tre deelä eller tre fämpthyngä offuer allan holmen " Svartb (Skokl) 544 ( 1481) ."],"e":["fämpthyngä ) , "]},{"a":"fämöres borghare","b":"nn","c":"","d":["föemöresborgare, benämning på lantbo som mot erläggande av fem öre erhöll tillåtelse att i stad idka köpenskap men som slapp att deltaga i borgerskapets utskylder m. m. STb 1: 433 (1459, Burspr). enge v (5) öres borgare, the som ecke halda vp hws ok heeman ib 373 ( 1482) . ib. ib 3: 108 ( 1493) . " the v öres borgere, som bedriffue theris kopinskap j städerne, ider, oss oc alle besitiande borgere til stor draplig skade " ib 5: 328 (1521, Kop) ."],"e":["-borgere )"]},{"a":"fänas","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ilfänas."],"e":[]},{"a":"fänaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. fänad, boskap. wäghfarande mannom . . . läna . . . stallarum i uutt husum, þo swa att fänäþer äghandens egh uutt skiutis SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 2: 24 (öfvers.). MB 2: 4 . " naghra städher oc förstädher haffdo the hwar the bodho oc bewaradho sin fänadh " ib 39 . " brändhe opp hans korn oc fänat boskap oc alt thz han atte " Lg 3: 703 . " hwat han for sik findir baadhe j booskaps thingom ätande waro oc fänadh " VKR 40 . Bir 5: 124 ."],"e":["fänadh . ","fänat ) , "]},{"a":"fänden","b":"nn","c":"","d":["trol. eg,: fienden. djävulen; i svordomar. Se S. Pettersson, Ark. f. Nord. Fil. 54: 80 ff. Jfr fiande Sdw 1: 248 f. ta skal jak släppa idhir til saman i fändins nampn ATb 1: 109 ( 1459) . " fändin ware i tig " ib 120 ( 1460) . ib. gange fändin i hälwetmedh tig ib 128 ( 1460) . ib 147 (1461). pa sama dagh sagde per harlson til erik person . . . traatz j fendes nampn thet är fendes lygn thet thoghx aldre laas wr mith fath ib 153 ( 1461) . tw loght i fändens nampn ib 171 ( 1462) . ib 211 ( 1465) , 248 (1466). han hade stwleth c (100) marck och boreth heem til sin som en fändens tiwff STb 1: 136 (1477). ib 148 ( 1478) . " han badh fändin gaa i stocholms radzstuffw " ib 285 ( 1481) . ib 2: 250 ( 1488) . thin fendens skeffuel ok thin fendens skalk, thw haffuer mik befört, beropat ok fortalith som en fändans skalk ib 267 ( 1488) . hans dinxstede zacher til xij marck, fore tt han gaff sin broder, broders suen dinxstede, fenden i heluite ok kraffde hanom aldre i gen ib 3: 124 ( 1493) . ib 313 ( 1496) ."],"e":["fändin ATb 120, 128 (1460) . STb 1: 285 (1481). gen. -s ATb 1: 109 ( 1459) . fändan (fendan): gen. -s (-z) ATb 1: 211 ( 1465) , 248 (1466). STb 2: 267 (1488). gen. fendes ATb 1: 153 ( 1461) ), "]},{"a":"fänga","b":"vb","c":"v.","d":["smitta, smitta ned. then fängder (av pest) är drikke som hetasth han kan thet PMSkr 580 ."],"e":[]},{"a":"fängdh","b":"nn","c":"","d":["Jfr barnfänghd."],"e":[]},{"a":"fänge","b":"nn","c":"","d":["1) fångst. " salt . . . hawa . . . ii alawermanet siäx natta fänge aff tyo natta vmgangh " SD NS 1: 203 ( 1403) . " allt thet fänge som mårthen hafuer af hanns watne fånget " BtFH 1: 22 ( 1467, nyare afskr.) . Jfr fiska fänge. ","2) erhållande. Jfr barn-, vin-fänge."],"e":[]},{"a":"fänge","b":"nn","c":"","d":["2) erhållande, fång. " jons jnghonen . . . haffde nokot fangit met noghra lagliga fängio jnnan for:da domprouastens boolstadha skel loc raar " Svartb 434 ( 1449) . - Jfr barn-, fiska-fänge."],"e":["fängio ) , "]},{"a":"fängilse","b":"nn","c":"","d":["fängelse, fångenskap. SR 11 . KL 80, 171 . aduincula som thydher band älla fängilse Bil 111 . " thässa capiuitatem ther är at sighia fängilse propheteradhe ezechiel i babilonia " MB 1: 13 . " at han frälse mik aff thässo fängilse " ib 235 . " os redhis . . . vm vi gifwom fluktena skämmelikin fängilse " Bo 108 . " han hafdhe them vt leth af fängilsomen ok träldomenom " Bir 1: 153 . " thik skal bätirthäkkias min fängilse än thit eghit frälse " ib 3: 25 . " han wil iak frälsa aff allom hans fängilsom badhe til liiff oc siäll " Lg 44 . " la i fängilsens (för fängilsen el. fängilsene) " ib 3: 681 . Bil 779 . KL 296 . MP 1: 15 . SD NS 1: 51 ( 1401) . Bir 3: 472 . Va 47 . Lg 3: 189, 682 . " skipadhe honom swa som ena gömo ok fängilsa stadh (locum captivitatis) " Bir 1: 251 . " at han klapper fängilse " BSH 5: 503 ( 1512) . gaff them j händir oc fängilse konungenom aff mesopotania MB 2: 75 ."],"e":["fangilse SML; -om Kl 80, 171. fangelse VGL III ), "]},{"a":"fängilse","b":"nn","c":"","d":["sing. och pl. L. fångenskap. mz enom storom hälga siäla skara, som tik földhe aff häffuitis fängilsom Mecht 383 . effter richsens radz begerelse moste wii göre war edh, att inghen wt aff oss skulde annedt lathe sigh forludhe en thet skulde ware eth fast fengelse, vppa tet skulde bliffue eth wpbenbare ryckthe i landet j bland almogen STb 5: 356 (1522, Kop). med sadant forordt gaff han sig weluillelig i eth löst fengelse ib (1521 Kop). - bildl. guds fängilse, svår sjukdom? engeleka zandersson, som nw swarlighe ligger i gudz fengelse, haffuer giffuit sina hustrv marina hwan iij:e pening j lösth och j fasth STb 3: 193 ( 1494) ."],"e":["fengelse )"]},{"a":"fängsl","b":"nn","c":"","d":[" = fängilse. bildl. guds fängsl, svår sjuddom? englika zandersson som nw saarlige ligger i gudz fengxle SJ 2: 258 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"fängsl","b":"nn","c":"","d":[" = fängilse. klappede fengsell BSH 5: 484 ( 1511) . " wm han skal liggie länger i fängxleth pa stocholm " ib 570 ( 1517) ."],"e":["fengsell )"]},{"a":"fängsliös","b":"av","c":"adj.","d":["fri från fängelse, lössläppt ur fängelse. fängzlöss af danmarck reed MD 503 ."],"e":["fängzlöss )"]},{"a":"fänika","b":"nn","c":"","d":["1) liten fana som bäres framför härens särskilda afdelningar. sloo han sin fenekä wdh BSH 5: 300 ( 1508) . " wpresa falsk baneer, fänikkor, vaapn, äller tekn " PM 25 . ","2) kompani. " iij feneker knichter " BSH 5: 641 ( 1520) . - Jfr fäniken."],"e":["fänikka . ","fenekä )"]},{"a":"fänika","b":"nn","c":"","d":[" ? = fänikal, eth lod fenike LB 7: 297 . " os aff fenika " ib 232 . anis, fenika, oc komen ib 250 ."],"e":["fenika . ","fenike )"]},{"a":"fänika","b":"nn","c":"","d":["1) liten fana, använd ss fälttecken. mz ty komma grechana offwr mwren oc jn gynom fönsterin oc satthe syna fänekor oc banerä oppa mwren Troj 88 . - undir fänikone, under fanan, i krigstjänst. adam kötmangare vnder feneken Stock Skb 209 (1522-23). 2) avdelning av krigsfolkm fännika. . . . saa at hertug fredrik icke haffuer ower II fänik aff de krigsknekter HSH 17: 183 (1524, Brask). claffuus kötmangere tysk j feneken STock Skb 210 (1522-23)."],"e":["fäneka . ","feneke . ","fänik HSH 17: 183 (1524, Brask)), "]},{"a":"fänika frö","b":"nn","c":"","d":[" = fänikals frö. " LB 7: 208, 222, 223, 233, 241 ."],"e":["-fröö LB 7: 222 . " fenike fröö ib 223, 241), "]},{"a":"fänika os","b":"nn","c":"","d":["dekot på fenkål. dricka . . . en sked fwlla aff fenika oss LB 7: 298 . Jfr fänikals os."],"e":["fenika oss )"]},{"a":"fänika rot","b":"nn","c":"","d":["fenkålsrot. " tag . . . fänika röther " LB 7: 206 . " sywd fenik röter " ib 207 . " siwd feneka rötir " ib 304 . Jfr fänikals rot, fänikalrot."],"e":["fenik- . ","feneka- )"]},{"a":"fänikal","b":"nn","c":"","d":["fenkål. ffeniculum culi p c fänekall GU C 20 s. 261 . "],"e":["fänekall )","*fänikals sapper , "]},{"a":"fänikal","b":"nn","c":"","d":["fenkål. feniculus fenikol LB 6: 284 . " litith aff fenikaal " ib 3: 19 . " oos aff ffänical " ib 2: 55 . " röth ffenical ib. fenelal (för fenekal) stampat " ib 10: 7 . " grönt frö aff fenekal " ib. " taka . . . malyrth och skathana aff fenikaal " ib 7: 74 . " tagh fänikal " ib 233 . ib 2: 31, 3: 35, 118, 8: 50 . "],"e":["fenikal LB 3: 35 . ","fenikaal . ","fenikol LB 2: 31, 6: 284 . ","fenicol ib 3: 118 . ","fenekol ib 8: 50 . fenecoell ib),","fänikals frö","fänikals lagher","fenikals- )","fänikals os","fänikals rot","fenekals- . ","fenicols- LB 3: 119 . ","fenicole- ib 118 . fenicolos -ib 119. fenicolus rooth ib 120), ","fänikals stiälker","fenikolz- )"]},{"a":"fänikalfrö","b":"nn","c":"","d":["fenkålsfrö. LB 1: 97, 7: 124 . Jfr fänikals frö, fänika frö."],"e":["fenikaal fröö LB 7: 124 ),"]},{"a":"fänikalrot","b":"nn","c":"","d":["fenkålsrot. " fenekol roth stampath mz win " LB 8: 50 . Jfr fänikals rot, fänika rot."],"e":["fenekol roth )"]},{"a":"fäniken","b":"nn","c":"","d":["liten fana. hade her niels en feneken, vtslagen pa kernen BSH 5: 150 ( 1507) . Jfr fänika."],"e":["feneken )"]},{"a":"fänkta","b":"nn","c":"","d":["anskaffa. " at en man giti thet alt wanhuxat (för umhuxat), fånget ok fänkgt " KS 4 (8, 4) . alt få ok fängta thz manna liuerne tilhöre ib 76 (187, 73) . Jfr fortänkta."],"e":["fängta . ","fänkter ) , "]},{"a":"fänkta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) sträva (efter), möda sig. men en jdhen jäghare mädh snara hwnda ffängtar oc jäghar j skogha oc lwnda PMSkr 191 ."],"e":["fängta )"]},{"a":"fänyta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["fänita )"]},{"a":"fänöt","b":"nn","c":"","d":["fäkreatur. " fää nöth goodh " LB 3: 188 ."],"e":["fää- )"]},{"a":"fäpilter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fära","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"färdh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["fierde STb 5: 345 (1521, Kop) . dat. pl. fierdom ib 339 (1521, Kop)), ","alt thet them efffua borde, thet minste med thet meste j alle lössöre, wtan stad och jnnan, effte tet at inghen liggiende grvnd pa fferdom wore her i staden STb 5: 10 (1514). ib 77 ( 1515) , 209 (1519). her i . . . stocholm är noghen bröst paa fetalie och spisningh, effter sadane legligheter her paa fierde warit haffuer ib 345 (1521, Kop). - hava a färdhom, förehava. tha kom mattis i boo in o spordis fore hwat the hado a färdhom ATb 1: 121 ( 1460) . ib 120-121. - koma a färdhom (pa fierdom), inträffa. ville vii oc gernä skiffte med ider oförswmendes huat ther pa fierdom kan kome STb 5: 339 (1521, Kop). - (färden i heluete MD 454 för fänden i heluete enl. Hjelmqvist, Stud. 'i Nord. Fil. IV. 3, s. 26). - Jfra at-, fram-, fran-, hem-, högh-, in-, iordha-, mädh-, nidher-, o-, skiut-, två-, um-, up-, ut-, vatn-, väl-, äptir-färdh. ","*färdha bar","-baar )","färdha boin , ","*färdha ringer , "]},{"a":"färdha","b":"vb","c":"v.","d":["utrusta? ey skulu wij oc scrifua wara smaswena til the gode men som slothen och länen hafua oppa thiänist ath färda them, wtan lata war kammermestare i hwart rike them wtfärda BtRK 328 ( 1483) . Jfr utfärdha."],"e":[]},{"a":"färdha","b":"vb","c":"v.","d":["göra färdig till begagnande, göra i ordning, sätta i stånd, laga, reparera. andhers jänisson ɉ mark för tz han skulle färdha brona JTb 56 ( 1466) . SSkb 76 ( 1503) , 118 (1504). HLG 2: 44 (1515), 48 (1516), 57, 58 (1517). STock Skb 36 (1517), 72 (1518). HLG 2: 69 (1520). gaffz her erich jensson iij marc för it fat jern, som bössan färdades med, som skötz swnder paa helgans holman Stock Skb 158 ( 1520) . " palamides lanth bötha oc färda all the skip grecomen tilhörde " Troj 203 . - bota, göra frisk. vare thet sswa ad anders kwnde tän fforᵈᵃ hästen äkke ffärda the ville han äkke bedas en pänig tär fore ATb 1: 30 ( 1454) . - Jfr jp-, ut-färdha."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"färdhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. 1) färdas, fara, resa. STb 1: 86 (1477). jach wil ferdas aff by til skoo closter ib 3: 40 (1492). 2)framhärda, sträva. färdhins (pergite) thy gudz hälghe män, plitha ok pighor, män ok qwinnor, hälgha ok egypta, standhin stadoghe til ändan SpV 338 . " hwilke ekke städhia sin hiärta j enhetenna rAdh bliffwa, the färdhas til enkte (ad nihilum tendunt) " ib 513 . - Jfr ater-, tvä-färdhas."],"e":[]},{"a":"färdhinger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tväfärdhinger."],"e":[]},{"a":"färdhinger","b":"nn","c":"","d":[" Se fiärdhunger."],"e":[]},{"a":"färdhogha","b":"ab","c":"adv.","d":["ordentligt, väl. then brodher i wårt compani sitt arbete kan färdyga TS 28 ."],"e":["färdyga )"]},{"a":"färdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) helbrägda, frisk. " han ville göre tra häst ffärdogan ffor ij mark " ATb 1: 30 ( 1454) . " ther for jannan bliffwe achille färdog " Troj 190 . 5) i ordning, rustad, redo, färdig. och skall reedher wara, närh han warder till sagdt, såå färduger som lagbooken wttwjsar och som frellsseman böör att wara FMU 3: 84 (1435, avskr.) . ib. the smaswene, ther färdige äre mz hest oc harnisk Arnell Brask Biᴵ 31. 6) som är i sitt rätta skick, i gott stånd. thätta kännomps vi vissleka oos hafwa höört . . . oc seeth insighlin wäl bewaradh oc färdogh SD NS 3: 107 (1416, avskr.) . " en bryggepanna ferdugh oc en gamul oc synder Inv cur Tynnelsö 7. " VKJ 98 ( 1447) . " mölnarens skall halla qwärnena färdogha meth järn och stena " ib 240 ( 1447) . ib. Neuman Vokbal 82 (1467). PMSkr 53 . - Jfr högh-, o-, rät-, sakt,-, san-, spak-, tvä-, thiänist-, vä-färdhoger, ävensom san-, spak-färdhdoghet."],"e":["färduger FMU 3: 84 (1435, avskr) o. s. v. po. färdige Arnell Brask Biᴵ 31),"]},{"a":"färe","b":"","c":"","d":[" , se far, adj."],"e":[]},{"a":"färgha","b":"nn","c":"","d":["1) färg. " ithe klarhetene var aldrahanda dyraste liter oc färga (omnis color pretiosissimus) " Ansg 181 . " at iak ey fanytlika äris af muldinna färgho ok liti " Bir 1: 309 . " litat lärift mz aldra färghirste färgho " ib 385 (möjl. att föra till 3). fyra handa färgha liws ther skeen Fr 364 . brwn färgha ib 367 . " af hwite oc gröne färghu " SD 5: 563 ( 1346) . " aff gröne färgho " Fl 301 . " war scriffuit vpa (näml. på skölden) mz röd farga en hamar oc en tong " Di 59 (möjl. att föra till 3). mz vänasto färgho hwite ok rödhe Bir 4: 143 . " athskilia mällan lithena färgho " Su 117 . " mz forgylte färgho " KL 379 . Bir 3: 417, 4: 156 . Fl 1123 . Al 9214 . Di 136 . Su 80 . MB 2: 83, 370 . MD 172 m. ","2) ansigtsfärg, hy, hudfärg. nar människian omskiptir färghona Bo 104 . Al 6358 . " thera färgha var badhe gul ok bleek " Iv 4149 . " rätta dödz folks ferga finge the " RK 2: 7668 . ib 7870 . ","3) färg, färgämne. " tog han färga oc malade anlitit vpa weggena " Di 167 . " göra lacham thz är färgha " PM XLIII ."],"e":["farga . ","färya (af utg. rättadt fr. farya) MD 172 m), "]},{"a":"färgha","b":"vb","c":"v.","d":["färga. " wart färgadh mz manna blode röth " RK 1: 908 . BIR 3: 274, 289, 5: 45. Jfr undfärgha samt rödhfärgadher."],"e":[]},{"a":"färgha","b":"nn","c":"","d":["1) färg. " swa som malaren först vndhi legger swarta fargho at the hwithä eller rödhä färghan ther ouer lagdh sculi synäs thes ädläre ok vänäre. " SvKyrkobr 133 . lib 174. grön lither äller färgha PMSkr 555 . 3) färg, färgämne. laat sylta kyrsebär. item förwara ath minste I tunna färga til kirsedrank Brasks Cal 270 . - Jfr himils-, lazura-, purpura-färgah. "],"e":["fargha )","*färgho linia","-linea )"]},{"a":"färgha","b":"","c":"","d":[" -adhe], v. färga. bombicinare färga wil GU C 20 s. 59 . " then samma bloduga swetten, som färgade al tiin ledamoth " SkrtUppb 144 . PMSkr 553 ."],"e":["färga . "]},{"a":"färghan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gul-, säterväkis-färghan."],"e":[]},{"a":"färghare","b":"nn","c":"","d":["färgare, målare? the skioldhe, som paa holcken skwlle, them kan wy jngen lwde (för lunde?) faa ladeth giorth for ther er jngen fargere j byn FM 204 ( 1504) ."],"e":["fargere )"]},{"a":"färghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. färg. Se Sdw 2: 1224."],"e":[]},{"a":"färia","b":"nn","c":"","d":["färja. " tha kom them een färia ij geen " Fl 730 . Di 42, 177, 241, 242 . " wiidh ophöga färya " RK 3: 1763 . " vid färenär op i dalena " BSH 5: 290 ( 1508) . "],"e":["färio karl","färio man","färia- Fl 733 ; Di 241, 301 . ","färie- ib 301), ","färio toller , "]},{"a":"färia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*färio bro","färiebroo )","färio karl","ferie- SSkb 255 (1507-08) o. s. v. flerie- ib 217 (1506-07). feria- ib 178 (1505-06)), ","*färio ränta , ","*färio stadher","färie- )"]},{"a":"färiker","b":"av","c":"adj.","d":["rik på nötboskap. pecorosus a um färiker GU C 20 s. 421 . ib s. 422."],"e":["fää- )"]},{"a":"färinger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr siofäringer."],"e":[]},{"a":"färla","b":"nn","c":"","d":["förla, spö. .ffervla le enahandha yrth ok färla GU C 20 s. 263 ."],"e":[]},{"a":"färma","b":"vb","c":"v.","d":["konfirmera. bör smaswena halla handcledz, ther som färmes Arnell Brask Biᴵ 32. bör smaswena . . . forbinde the, som färmde äre ib."],"e":["-der ) , "]},{"a":"färma","b":"vb","c":"v.","d":["konfirmera, bekräfta dopet genom handpåläggning och bestrykande med olja (en handling som kunde förrättas endast af biskopen). ängin skulle swara oppenbarlika fore trona, för än han ware färmder MB 1: 505 . " som döpas oc färmas ib 441. " BSH 5: 414 ( 1510) ."],"e":["ferma L. ","fyrma L. -der),"]},{"a":"färmer","b":"","c":"","d":[" , se flärre"],"e":[]},{"a":"färmilse","b":"nn","c":"","d":["och f. konfirmation. the hälgho kirkio döpilse oc färmilse oc scriptamaal oc wigxl oc all sacramenta hawa gudhlikin kraft MB 1: 441 . färmilse oc !SYNS_DÅLIGT? ib 505 . " färmilse äre ther til skipadhe at giwas at then skal wara fulkomin i gudz tro, som thz sacramentum gifs " ib. " hafdho the änkte sacramentum, som swaradho kirkionna färmilsom ib. " ib 501 . " färmilsinna nadh " Bir 3: 185 . ib 1: 205, 234, 2: 214, 3: 198 ."],"e":[]},{"a":"färmilse","b":"nn","c":"","d":["och f. konfirmation. annath sacramentum är färmilse. oc heter a latino confirmcio. ok är swa mykit som stadhfästilse. oc menas thär mz. at mädhan barn kunne i köpsilse ey loffwa at halda gudz tro. oc widhersighia diäwlsins mädhfärdhom. tha skal thz tha thz komber til lsiin aar koma vnder biskops hand. oc stadhfästa mz sinom eghnom mwn the tro. som gudhfadher fore thz loffwadhe i döpilse SvKyrkobr 10 . MP 4: 141 ."],"e":[]},{"a":"färnissa","b":"nn","c":"","d":["fernissa. LB 7: 301 . PM XLIII, 8."],"e":[]},{"a":"färnissa","b":"nn","c":"","d":["fernissa. " eth puundh fä'rnissa och lynolia HLG 2: 31 (1512). ""],"e":[]},{"a":"färran","b":"","c":"","d":[" , se fiärran, fiärre."],"e":["färre"]},{"a":"färran","b":"","c":"","d":[" , se flärran."],"e":[]},{"a":"färre","b":"","c":"","d":[" , se flärre."],"e":[]},{"a":"färska","b":"vb","c":"v.","d":["uppfriska, förnya. " adra blod . . . färskar liiff " LB 7: 1 . sinaps rökir . . . färskarmanz liiff ib 4: 345 . thz färskar blodith PM XLV . " blodhit bätras ok färskas " Bir 1: 284 . ib 3: 25 . Jfr friska."],"e":["-ar )"]},{"a":"färsker","b":"av","c":"adj.","d":["ecens, färsk, frisk, icke förändrad genom tidens verkan el. genom konserverande behandling ss saltning el. rökning. färst köt MP 4: 216 . " tak färskth koo skarn oc törka thät j solenne " PMSkr 392 . JMPs 438. item !UDDA_TECKEN? öre förskan fisk HLG 3: 114 (1528). - färsk, söt (om vatten). stadzins fiskara mugho fri ok ohindradhe fiskia i allom crononna oc rikesins almenningx watnom kring vm stokholm i saltom sio, oc färskom Priv f SV st 79 (1436). en kaalgardh pa swdre malm in pa färska watnidh SJ 2: 92 (1480-talet?). - Jfr genom-färsker."],"e":["färst . forsk HLG 3: 96 (1528) . ack. sing. m. forskan, förskan ib 114 ( 1528) ), "]},{"a":"färsker","b":"av","c":"adj.","d":[" , adv. friskt, lifligt. huru opta iak sidhan thänkte vppa thessa röstena war hon swa som näruarande ok färst (möjl. för färsk) j minom örom Bir 1: 32. - Jfr frisker."],"e":["fräsker . ","färst ) , ","färst"]},{"a":"färskfisker","b":"nn","c":"","d":["färsk fisk. ferskfisk HLG 3: 100 (1528) Ev. att fatta som två ord."],"e":[]},{"a":"färskmater","b":"nn","c":"","d":["färsk mat. item x öre til kötboden for fer[s]kmath HLG 2: 94 (1519)."],"e":[]},{"a":"färster","b":"","c":"","d":[" , se far, adj."],"e":[]},{"a":"färugilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["-giller )"]},{"a":"färändähaghur","b":"","c":"","d":[" , se farande under fara samt hava, f."],"e":[]},{"a":"färþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) farande, färd, gång. sa hon wars herra färdh i eno hwasso wädhre MB 1: 186 . " sagþe hans pilagrims färþ haua varit sik länge liuua ok þäka. vtan þässa färþ vara vgilda " Bu 171 . " mannin thörffte ey diwra thiänist, til nakra likama thärfwa . . . ey til färdha (för att kunna färdas) eller föreleek " MB 1: 99 . " eigh aghu ok bönder samu mannum i samu fäärdh (då de under samma resa vistas på samma ställe) matt at sälliä vten till ens malls " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ffara ferdh Di 289 . RK 1: 1539 . " j thenne färdh " Di 247 . - bortgång. mödh thik äkke af minne färdh Bo 245 . - gång, steg, spår. jak kände all hans fiät oc färdh huart han gik (omnia vestigia ejus, quæ ivit) aff blodzsins märke Bir 2: 132 . thit blodh syntis j thinom ferdhum ST 177 . swasom skip owirlöpande rinnande watn, hwilkit tha thz framlupit haffwer kan engin höra ällir see thäs wägh, ällir äptir färdher leeta j flodhinne Su 236 . ","2) skara, följe. se . . . sin asna förstan j färdhinne Bil 627 . " the haffdo manga skalka i thera !SYNS_DÅLIGT? " RK 1: 3099 . ib 1854 . ","3) åthäfvor, beteende. " the gingo tho mz ödmiwke färdh " Al 8008 . - beteende, handlingssätt, handlingar. han rykte tha sit godha swärdh ther opta böttä fore hans färdh Iv 3138 . " sagde henne aff sine färdh (hvad han uträttat) " Di 289 . ","4) det som händer (någon), händelser. clemens talde for hanum fadhurs färdh ok modher ok sinna brodhra (quid matri et fratribus et patri acciderit) Bil 349 . skref hemelika sina färdh ok lifnadh ib 582 . ib 583 . ST 42, 47, 58, 59 . Lg 435 . FH 1: 50 (1478, gammal afskr.). att !SYNS_DÅLIGT? . . . foro tholka sama färdh (foro samma väg, gick det på samma sätt) Fr 698 . " andra flere fore och sorgeliga ferde " RK 3: (sista forts.) 4823 . ib 6006 . foor ondha ferdh MD (S) 263 . - omständigheter, ställning. ther war tha frestath marght got sw[ärdh] ther aldre kom för ij tholka färdh Al 3326 . ","5) förehafvande. vara i färdhom, vara i verket, vara under tillrustning. war archen i färdhom hundradha aar oc än nakath swa meer MB 1: 168 . - vara å färde, tillställas, förehafvas. rädhandis at swek skulle wara j färdhom MB 2: 321 . ib 323 . - vara a färdhom (affärdhom Lg 3: 450 ; Di 248 . a ferdha SO 188 . a ferda ib 197 . " a ferde " ib 117 . " paa färdom. pa ferdä " SO 153), vara å färde, förehafvas, förefinnas. vndradhä hwat ther war a ferdhom Va 16 . Di 247 ; 248. Lg 671, 3: 450 . " ther war onth aa färdom " RK 3: 2812 . " the ärände oc käromaal som nw här i lödhesom paa färdom äro " BSH 2: CXXVII ( 1442). tha stadzsens ärandhe a ferdha äro SO 188 . ib 153, 197 . epther then thwedrächt ok framsättinger ther tha a ferde varde ib 117 . " ther sorgh är a färdom " Su 159 . - förestå. seer han at tweggia handa ära a ferdom (firir hende) Di 22 . ","6) vicis, gång. " sagde andra färdh til hesters " MB 2: 190 . ib 182, 183, 275, 292, 320, 348, 349, 362 . Su 122, 263 . Lg 442, 3: 554, 562 . FH 5: 33 ( 1465) . hon kom ena färdh fraan kirkio Lg 3: 23 . - Jfr a-, at-, ater-, biskops-, bort-, bruþ-, dags-, fram-, fran-, hem-, himil-, himils-, här-, högh-, i-, in-, iordha-, ivir-, köp-, lik-, mädh-, nidher-, o-, pilagrims-, skiuta-, skiuts-, um-, undan-, up-, ut-, väl-, äptir-färdh."],"e":["fäärdh . ","fiärdh FH 1: 50 (1478, gammal afskr.). pl. -ir), ","färdha blaster","-bläster )","färþa boin , ","färdha dagher , ","färdha lagh , "]},{"a":"färþas","b":"vb","c":"v.","d":["färdas, fara, resa, begifva sig på väg. han huxaþe sik färþas Bu 171 . " ther . . . ryghelikit var at färdhas " Bo 12 . " nw färdhas abram " MB 1: 177 . " tha färdhadhis israels sönir iämskyt " ib 357 . ib 226 . " färdhas i annat landskap " Bo 12 . " at alle män . . . scullo färdhas til sin stadh " Lg 45 . MB 2: 70 . " hwariens foor eller färdädhes vtan tidh gudh sielfuer henne sende " Lg 3: 534 . " skal engin syster ellir brodher dirfuas at färdhas langt bort fraan clostreno vtan j rettom ärindom " VKR 20 . " vtlendes ferdas . . . sin resa eller ärende " SO 98 . " sin ärende ferdas " ib 110 . - Jfr bort-, fram-färdhas."],"e":[]},{"a":"färþogher","b":"av","c":"adj.","d":["eg. som kan fara, som kan gå. ","1) helbregda, frisk. " them flyande som färdughe ware " MB 2: 292 . " wart han (som hade fallandesot) färdoger " LB 7: 2 . " thedhan gik han karsker oc färdhugher som thiit fördhis döwer oc lamber " Lg 3: 253 . ib 260, 369, 380 . Lg 54 . " manne (som var blind) bleff strax ferdog oc frij " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 271. gaff honom färdogh öghon oc syyn Lg 3: 374 . thz lambith skal wara wtan smitto. vtan vanska. helbrygdho oc väl til räka. färdhugt oc got MB 1: (Cod. A 10) 555 . SO 51 . ","2) i stånd (att). hwart thera (af hennes fingrar) . . . räkte sik vt oc war ginstan färdhuct. badhe at räkkia oc krympa Lg 3: 224 . ","3) skicklig, duglig. är han dhå ostraffeligh och färdigh på sitt arbete SO 222 . - stridsduglig. ferdoge som hofmän bäst RK 2: 8628 . ib 8596, 8946 . FM 236 ( 1505) . ","4) snabb. mz . . . ferdogha (skiotvm) hästh[a] Di 239 . ey färdogere skip j then flota war RK 2: s. 337.","5) i ordning, rustad, redo, färdig. ware färthuge meth harnisk oc wärio til war oc rigesins thiänist SD NS 1: 693 ( 1407). wara ferdhoger i riknsins thiänist ib 2: 12 ( 1408). haffwer arborst färdogith PM 24 . the haffde icke sin wisko fierdogh BtFH 1: 187 ( 1507) . ","6) som är i sitt rätta, ordentlig, !SYNS_DÅLIGT? wi . . . lofwom hona (ɔ: deghtingan ok forwaring) j allom sinom articulis fasta oc ferdugha halda BSH 1: 196 ( 1387) . - n. färdhoght, adv. ordentligt, väl. om han kan sitt arbethe färdigt TS 26 . " talandes redheliga oc färdogt " Lg 3: 363 . - Jfr fagher-, högh-, lös-, o-, ren-, rät-, san-, sen-, väl-färþogher."],"e":["-ugher . ","färdigh . ","fierdogher . ","thät färdhoghasta","thet ferdogiste )"]},{"a":"fäst","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) fästning, fäste. " ower fäster borgher ok städher " Al 3795 . ","2) med föreskrifna formaliteter gjord stadsfästelse af köp, skifte, gåfva el. förpantning af jord. Se Schlyter, Ordb. s. 210; Amira, Altschwedisches Obligationenrech s. 279 f. i latiniserad form. martino de slyckio pre festa recepcionis huismodi proloquente SD 1: 556 ( 1279) . " martino de slyckio pro hac parte pre festa legaliter proloquente ib. dan de arastad pre festa alienacionis huiscemodi discernente " ib. " dan de arastad pre festa aliis discre cioribus commantentibus iustimode discernente ib. karulo falca de skortby pre festa huius curie disserente ib. per firmarios . . . fastæ dictos. videlicet . . . karolum birgersson. et lidhinuardhwm holmgerson. qui huisumodi fæstæ mencionem fecit et caucionem " ib 5: 545 ( 1346) . quod predium . . . olauo . . . pro eodem precio dimisit cum festis perpetuo possidendum ib 2: 381 ( 1303, gammal afskr.) . " per festas legittimas " ib 4: 688 ( 1339) . ib 690 (1399, gammal afskr.), 5: 289 ( 1344), 6: 26 (1348, gammal afskr.). cum fæstis ac omnibus laghufangum ib 3: 540 (1322, gammal afskr.). quarum fæstarum laurencius sweensson extitit proloqutor ib 4: 234 ( 1331) . - i svensk form. sing. och pl. omnia bona sua . . . per festæ & køpæ secundum leges terre appropiari fecit, johanne thoroson pro fest proloquente SD 2: 276 ( 1298) . notum !SYNS_DÅLIGT? me commutacionem quandam legalem cum festom & køpom fecisse cum . . . soroibus ib 289 ( 1299) . ib 300 (1299, nyare afskr.). omnem legis iusticam scilicet føst (för fæst) cum discretis viris andrea thorstensson et haraldo symonsson vna mecum totaliter fleri destinabo ib 4: 696 ( 1340) . " eandem terram per legalia wlgariter dicta festnæ calmarnie dictis soroibus . . . legaliter resignasse " ib 2: 358 ( 1302) . " hanc resignacionem rite cum legalibus que dicuntur festnæ wlgariter facientes " ib 279 ( 1299) . " tenuerunt super festnæ " ib (jfr halda a fäst i Schlyters Ordb. under fäst). nw ärw thesso festomän oc fest hafwa haldhit ib NS 1: 45 ( 1401) . ego . . . eandem resignacionem legaliter publicaui quod wlgariter intelligendum est. iac skildhi fyr festnum SD 2: 279 ( 1299) . " ipsam resignacionem secundum leges terre rite publicauit. wlgariter dictum skildhi fyr festnum " ib 280 . " pro cuius empcionis titulo proloqutor fuit saxo de karaby. id est. skilde firi fæst " ib 381 (1303, gammal afskr.) . " pro pacto appropriacionis quod wlgariter dicitur skilia fori feest " ib 4: 618 ( 1338) . jak fi[n] vidher skyldhe fore fästenne ib NS 2: 243 ( 1410) . cum fhest et protestacionibus ib 4: 417 ( 1335) . assignacione seu tradicione dicta fæst ib 617 ( 1338) . " super firmacionem dictam fæst et vmfærþ " ib 348 ( 1334) . medh fäästh oc medh vmfeerdh ib NS 2: 404 ( 1411) . fäästhin war giordh a lagberghe ib. " quos . . . per ligittimam prediorum permutacionem mæd festum oc lagafangum habuerit " SD 2: 404 ( 1304) . ib 565 ( 1309), 3: 282 ( 1316). per omnes legales appropriaciones fæster dictas . . . vendidisse ib 4: 6 (1327, gammal afskr.). per festæ [secundum] legum sanciones . . . vendicasse ib 89 (1329, gammal afskr.) . " per solempnitates legittimas dictas fæstæ " ib 493 ( 1336) . " per omnes legales tradiciones, fæstæ dictas " ib 6: 206 (1350, gammal afskr.). thet sama godzsit . . . for:da herra lauerens wlfsoni fastfara oc fäst wppa gifua NS 2: 369 ( 1411) . ","3) fästning, trolofning. vara i fästom, vara trolofvad. then tiid myn husfru oc ja warom j fästom FH 6: 35 ( 1452, nyare afskr.) . - sitia i fästom, d. s. mädhan hon sat i fästom Lg 31 . - Jfr aþal-, bol-, hand-, iordha-, köp-, lagha-, oþol-, väþia-fäst, öfvensom fast, fästa, f., fästir. ","1) pl. = fastar. SD 3: 128 (1313, nyare afskr.), 6: 29 (1348?). ","2) fästman. hon kom sin fästa man gryman som leon til lamba lundh Bil 390 . - Jfr fästeman, fästomän."],"e":["fest . ","fhest SD 4: 417 ( 1335) . ","feest . ","fäästh . pl. -ir. fästä. ","fästa kona , ","fästakonu barn","fästa kunnu barn )","fästa man , ","fästa pika","-piga )","fästa ruf , "]},{"a":"fäst","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) med föreskrivna formaliteter gjord stadfästelse av köp, skifte, gåva el. förpantning av jord. Se Sdw 2: 1224. tha läth iak laglegha feesth känna vppa eth . . . iordhaskipthä SD NS 3: 571 ( 1420) .","3) fästning, trolovning. the barn som afflles i feste oc fader oc moder sedhen skilies aat för skylskap . . . tha äre swadan barn oäkthe HSH 16: 101 (1527, Brask). - sitia i fästom, vara trolovad. SvKyrkobr 76 . han (ɔ: Josef) sat j festom medh jomfru maria MP 5: 74 . 4) kollektivt: fastar. oc thässe waro fäst at thässo köpe, som är abiorn iansson (o. s. v.) SD NS 3: 21 ( 1415) . ","1) faste, god man. SD 6: 357 ( 1352) ."],"e":["feesth )","fästa man , ","fästa pika","-piga )"]},{"a":"fäst iordh","b":"nn","c":"","d":["jord som besittes ss fast och orubblig egendom? böd en tredingh aff sin fäst jord BtFH 1: 236 ( 1506) . Jfr fasta iordh."],"e":[]},{"a":"fästa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fånglina till båt. iij (3) marck fore thet han hiog hans festa lös STb 1: 7 ( 1475) . ib 3: 27 (1492). wmskiffther älle flyther tht skipit som sidermere komj haffnena sin ankar oc fästo PMSkr 63 . 7) = fäst 2. a fästo hioldo . . . RP 1: 46 ( 1353) . " thy afhändir sik for:de hämminger . . . the sama jord . . . meth festo ok fullom skälum " SD NS 3: 62 ( 1415) . " jak haffver festhe haldith om thz godz som biritte turis dotthir oplatith oc salth hafver . . . Dela G Arch 2: 99 (1451). " ib 101 ( 1451) .","8) trolovning. " j them timanom, j hwilkom the satho j fästho, ok brwdhgomanom mz dödhenom borth taknom " SpV 344 . - Jfr härads-, iordha-, lands-, land-, skip-fästa. "],"e":["fästo män , m pl. = fastar. RP 2: 381 ( 1399) ."]},{"a":"fästa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fästa, göra fast, giva fast(are) konsistens. PMSkr 382 . " matteliken hithe stadgar wäskona oc fäste hänne " ib 385 . ib. 5) befästa, stärka, stadga. thu renleksins skinande spägil. fästa mina vaghrande thanka lat mic staa i renlikhetsinsstadhga SvB 417 (början av 1500-talet). 6) bekräfta, stadfästa. Brasks Kopieb 12 (1505). giffuer iak tha fulla makt häridzhöffdinganom i sama härede . . . thzta köp festa oc fastfara mz sino wpne breffue epter landzlag ib 17 ( 1513) .","8) utfästa, lova. " pa sama thid fäste jon niclesson hi siolundom j ffat järn ffor et saramal " ATb 1: 26 ( 1454) . fässte rawed hi arbogom lag ssiälw iij foreed han kallade olan mikkelson en skäwel lib 29 (1454). ib 226 (1456?), 74 (1457), 170 (1462). herman sothwse feste vj (6) manna lagh, ath han ecke haffuer brwkath olaga köpslagan STb 1: 47 ( 1476) . ib 132, 141 (1477) . Svartb 562 ( 1513) . - fästa i vald, eg.: utfärsta i någons våld, utfästa böter. ta fäste jap skredare i wald for thet han ward lagen nederfeldogh om en bath rauedh skylten fore ATb 1: 4 ( 1451) . ib 6 ( 1452) , 12 (1453), 99 (1459). wart gudmwnd badzstugu karl sakir vi mark for kniffdrag ok fäste i wal ib 176 ( 1462) . ib 183 (1463). per haralsons stiffson sone feste i waldh eth fat iärn for ib 212 ( 1465) . ib 270 ( 1467) , 290, 292, 298 (1468).","9) fästa, trolova. han skal . .. koma . . . medh sina bewsning, ath han är ecke fäst ellir gifft i norge STb 1: 46 ( 1476) . " ath hon skulle wara manne giffuin ok fäst " MP 5: 73 . HSH 16: 101 (1527, Brask). - fästa, trolova sig med. sinne hustru som han hafde ok hemfört MP 4: 100 . - om brudgummens fader. Se Sdw 2: 1224. - part. prt. lagvid? oleff moyse . . kendes, tet hans festa hustrv kerstin clemitz haffuer tridingen j skyppit STb 3: 452 ( 1499) . 13) fästa, fastna. topatius är en skinandis sten . . . pa honom fästher ey fiill äller järn PMSkr 492 . refl. "],"e":["-te . ","faste Svartb 562 ( 1513) . part. pret. -ter), ","fästas , trolovas (med), givas till äkta (åt). tha skulu the, som festas, sighia hwar till annan: accipio te SD NS 3: 493 ( 1419) . " at thu wille fästas ioseph " SvB 253 (omkr. 1500). ","*fästa til , utfästa böter? ok ökte for:de pädhar sina sak mz tre mark, for thi ath han lap fra rättin vtan minne, ok fäste ey til, ok ath skoghenom JTb 12 ( 1458) . ","*fästa ut ,' utfästa (böter). thy feste nisse daidson wt böter SD NS 3: 384 ( 1418) . ATb 1: 6 ( 1452) . fäste larins wt for the qwinnona som särkin stal aff lucie, ok sölf i särkin war viij mark ib 63 ( 1456) . ib 145 ( 1461) , 302 (1469). STb 5: 153 ( 1517) . - Jfr be-, kors-, stadh-, til- ut-, vidher-fästa, ävensom ofäster."]},{"a":"fästa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) firmare, fästa, göra fast, göra stadig. hinna äru feste mz gudz orde Bil 81 . " fäste ey älla bötte likamans skip mz atir haldz naglom ok spikom " Bir 1: 37 . ämbrat festos (consolidatæ sunt) hans sinor ok fötir KL 135 . ","2) fästa, sammandraga. " samman läkia äller fästa saar " LB 9: 105 . ","3) befästa, sätta i försvarstillstånd. the fästa thera stadh mz stoor awel Al 1751 . ","4) göra fast, göra hård el. styf. hon feste sin vilia (satte hårdnackadt sin vilje) mot mik Bir 1: 218 . ib 225, 2: 308 . ","5) befästa, stärka, stadga. fäste hon hana (bönen) mäþ ivirmato fasto Bu 55 . " fäste trona mz prädican " ib 199 . " gaf hanum gudhz likama. fästum oc fastum j gudhlike thro " Bil 604 . " vilt thu fästa thit hiärta ij manlicom anda " Bo 101 . at gudhelikt samhälle oc sämia skulle fästas (firmaretar) mällan manna Bir 2: 275 . " fäste almoghans styrilse " KS 48 (122, 52) . ","6) styrka, bevisa. " þät sama fästes ok mz heþnom vitnom " Bu 62 . ib 50 . Bil 601, 677 . MB 1: 449 . " ther mz fäste hon lyghnena ib 234. " ST 399 . " han fäste sina lygh " Bu 101 . - bekräfta, stadfästa. han feste sin lag mix iie ede BtFH 1: 277 ( 1509) . " the thera ordh mz breff och incigle fästa " RK 3: 1616 . ","7) bestämma, afsluta, afgöra. fästo nw badhe fridh oc säät (percusserunt . . . ambo fædus) MB 1: 199 . " fästo säät sik i mällan (inierunt fædus) ib. äpte tera rådhe skal kunungur älla kesare dom sin fästa (fälla) " KS 71 (174, 77) . ","8) utfästa, lofva. thz sölff han haffde honom fäst RK 1: 984 . farande är fäster öre GO 125 . ib 948 . " han feste lag " BtFH 1: 155 ( 1507) , 217 (1507). hwar som olagh fästher honum olagh gaar GO 77, 303 ; se vidare under olagh. ","huat vare jomfrun fäst älla ey Bir 2: 136 . är min fästa hwstrv (festacrona) Di 75 . - trolofvad, förenad genom trolofning. strax the ware fästä Lg 3: 34 . - förmäld, vigd? om samo affton wordo the fäst RK 2: 5165 . 10) fastknyta, knyta. bildl. the fäste mz swerige eeth stadukth bandh RK 3: 2890 . 11) figere, fästa. grep . . . kiurtellen ok fäste a märke starlica höghro handena til korsit medh enom iärn spik Bo 200 . " en litin stighi . . . som räkte op thiit fötrene skullo fästas " ib 199 . " feste (stack) spiutit j hans sidho " Bir 1: 33 . " swa som nakor fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näbb " ib 24 . " fik os . . . fyra godha hästa fore vaghnin skulde fästa (spänna) " Fr 1466 . " min snara är insat ok fäst hans tungo ok mun (ack. för dat.; möjl. är dock en prep., ss a el. vidh, bortfallen efter fäst) " Bir 3: 430 . - bildl. hulkin som sin kärlek fäste swa til mannin Bir 3: 84 . Lg 3: 291 .","1) befästa sig, innelsuta sig. thro hauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr MD 394 . ","2) göra sig fast el. styf, göra envist motstånd. j festin idhir ok ilhärdhin mot kärleknom Bir 1: 220 . ","3) fästa sig (vid), trygga sig (vid). vm vi vistom j hulkom (näml. underverk) wi skulum fästa (fundare) os Bir 1: 383 . - refl. fästas, trolofvas (med), gifvas till äkta (åt). alla iuffru (som) upfödes ii guz mönstar ok tel aldrar varo komna skuldo hem fara ok mannom fästas (jungerentur) Bu 5 . " fästis hon honum " Lg 31 . - Jfr be-, genom-, in-, kors-, rot-, saman-, staþ-, til-, up-, ut-, vald-fästa, äfvensom far-, lagh-, leghu-, o-, sam-fäster."],"e":["fästa öghom","ögha )"]},{"a":"fästa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tåg hvarmed något fästes; särsk. fånglina hvarmed fartyg fastgöres. casta þina fästo i (d. v. s. sök din trygghet i) guz cors Bu 489 . Jfr batfästa. ","2) fäste, stöd. " dughir thom litit min fästa (firmamentum) " Bir 2: 211 . finna äuärdelikx lifs fästo (firmamentum) j sins dödz falle MP 1: 98 . ","3) fäste, firmament. " annan daghin skapadhe war herra firmanentum, thz är at sighia, ena fästo, mällan watnanna oc kalladhe thz himil " MB 1: 57 . ib 156, (Cod. A 3) 541. ","4) fäste, slott? i ortnamn. jac sätir fornempda domkirkio til pant tidhisrumafesto SD NS 2: 287 ( 1410) . ","5) fastighet, fast gods. ägha the nakot i fäästo Su 118 . ","6) stadfästelse, bekräftelse. loffuode . . . breff och incigle til enne fästo och fulbord oppa thet sama köpit SJ 238 ( 1454) . ","7) = fäst 2. secundum justas et legittimas sollempnitates, dictas fæstu SD 6: 9 ( 1348) . " haffwir . . . lathit halla festo . . . aa then half thridi athongh " ib NS 1: 44 ( 1401). kungör iak . . . mik hawa hörth, seet oc a festo haldet vm the iordena, som joan grönunger salde jussa laurinsson ib 70 ( 1401) . " ärlike män . . .som a festonne hioldo a akirbo thinge " ib 307 (1403, afskr.). thässe waro fastomän oc a festonne hiuldo ib 687 ( 1407) . ib 2: 50 ( 1408), 226 ( 1409). FH 5: 95 ( 1485) kännis jac mic hafwa skilt fore the fästonne SD NS 2: 297 ( 1410) . ","8) trolofning. " aff ware frw fästo " MB 1: 28 . - Jfr ars-, iordha-, land-, spika-, stadhfästa."],"e":["fäästa )","fästo bref , ","fästomän , "]},{"a":"fästana fä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["fästänä- )"]},{"a":"fästar","b":"","c":"","d":[" , m pl. = fastar, fästir. ak . . . tiilegnar thet sama mit godz . . . magnus iäkn . . . met rätto ok laglika skö[t]ningh veeder fynneströms kirkio, met xij fästho (ev. till fästir) ok xiij forskäläman Svartb 242 (omkr. 1410). ok thässe tolff godhe män . . . wara fästa ath thässo köpe SD NS 3: 88 (1415)."],"e":[]},{"a":"fästare","b":"","c":"","d":[" , m Jfr korsfästare."],"e":[]},{"a":"fäste","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) = fästa 1. them (skeppen) hiolt ey ankar eller feste MD 345 . ","2) fäste, fotfäste. " ey aktir han (björnen) älla skötir . . . vtan at ena sighran stadh oc fäste at han maghe halda atolin " Bir 2: 210 . ","3) fäste, fästning. vinna land oc borghir. hws oc fäste Bo 31 . Gr 262 . KS 53 (136, 58), 74 (182, 81), ib (183, 82) . MB 1: 400 . Bir 2: 125 . ST 460 . EG 66, 67 . Fl 539, 964 . Fr 257, 1607 . Al 4985 . RK 1: 149 . Lg 45 . Jfr fota-, land-fäste."],"e":[]},{"a":"fäste","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr W Cederschiöld, Stud. öv. genusväxl. s. 67 f. 3) fäste, fästning. han . . . sprangh nider aff sino fäste ok nidher for mwren MP 4: 25 . - Jfr fota fäste."],"e":[]},{"a":"fästeband","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["fästi- )"]},{"a":"fästegipt","b":"nn","c":"","d":["handpenning. blomsther är fructins fästegift (flos est presaga sperandi germinis arra) GO 362 ."],"e":["-gift )"]},{"a":"fästekona","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr fästa kona."],"e":[]},{"a":"fästekona","b":"nn","c":"","d":["fästekvinna. at enghin läghre äller j sängh ganghe mz sinne festhe kwnu forän laghlica for them lyst är Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. 1440) ."],"e":["-kunna )"]},{"a":"fästekroker","b":"nn","c":"","d":["krok att fåst något i. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar, . . . festekrokar . . . Arnell Brask Biᴵ 26."],"e":[]},{"a":"fästeman","b":"nn","c":"","d":["1) den som vid köp, skifte, gåfva el. förpantning af jord förrättar fäst. fuit festeman SD 5: 472 ( 1345) . " presentibus laurencio thorisson festemanne, nichalao olafson, karolo stwch et aliis pluribus ad hoc vocatis et rogatis " ib 6: 24 (1348, gammal afskr.). ib 2: 21 (1287, i afskr. af 1337), !SYNS_DÅLIGT? ( 1305), 4: 207 ( 1331). - pl. fastrar. thässe ärw fäste män SD NS 2: 255 ( 1410) . " thässe äru fästemän oc lhioldo a skapte " ib 399 ( 1411) . ib 1: 70 ( 1401), 2: 400 ( 1411).","2) fästman. " sancte cecilie fästeman " Bil 390 . ib 537 . MB 1: 206 . Bir 2: 43, 143 . Ber 183 . Lg 32 . - Jfr fästa man, fästomän."],"e":["festemann SD 2: 462 ( 1305) . fäste ib 4: 207 ( 1331) . fästimaþer L.),"]},{"a":"fästemö","b":"nn","c":"","d":["fästmö. " wm nokorman dirfdhis til at locca til sin konungs fäste mö fran hanum " Bil 229 . talar nw ysaac widh sina fästemö MB 1: 206 . MP 2: 36 . Lg 33 . " kom j gudz glädhi guz fäste mö " Bil 539 ."],"e":["fästi- MELL G. 4 i var.), "]},{"a":"fästepänninger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ästepenning, handpenning. " arra re festepäningher " GU C 20 s. 36 . ib (hand 2) s. 18. jngen haffue makt ath nöde henne tiene, och jngen festa pening hade hon och vpborit STb 3: 213 ( 1495) . Stock Skb 73 ( 1518) . gaffz her andrs olsson ij marc för en rensk gyllen han giffuit hade hans skredere j festepening pa skepet ib 119 (1519)."],"e":["festa- STb 3: 213 (1495) . SSkb 31 ( 1502) ), "]},{"a":"fästepänninger","b":"nn","c":"","d":["1) handpenning. " kännoms wi os hawa vpburit 1/2 fat iärn aff herra ragwalle fornemdum til wengaffuo oc fästepänning " DD 1: 81 ( 1432) . " schall han giffue åldermannen fem öre till ämbetzens fästepenningh (afgift vid inträdet i ett skrå) " SO 223 . " tik gaff iak honom til kärleksens fästepänigh (arram) " Su 103 . ","2) = fästninga fä. bedhandis aff henne sinne troloffnadz fästninga fää ällir fäste päning (arram desponsationis) Su 366 ."],"e":["fästepenningher . ","fäste päninger . ","fästi päninger L.)"]},{"a":"fästeqvinna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["festre- )"]},{"a":"fäster","b":"nn","c":"","d":["fest. " fäm fästa oc höhtiidher waro them budhna " MB 1: (Cod. B) 563 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"fäster","b":"","c":"","d":[" , se far, adj."],"e":[]},{"a":"fästesven","b":"nn","c":"","d":["fästman. " hon (ɔ: warfrw) redde . . . sonenom oc fästeswenenom sinom thz the ato " Bo 33 . " brudhgomma oc fästewäna swngho veningx visor " MB 2: 220 . " iak är siala fästesven " Bu 101 ."],"e":["fästeswän )"]},{"a":"fästfara","b":"vb","c":"v.","d":[" = fastfara Sd NS 2: 786 (1414)."],"e":[]},{"a":"fästigher","b":"nn","c":"","d":["fästig, fäväg. " vallis lis f generis traanger fäästiger gU C 20 s. 68. ""],"e":["fää )"]},{"a":"fästilsa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1224."],"e":[]},{"a":"fästilse","b":"nn","c":"","d":["1) fäste, firmament. " wardhe fästilse " MB 1: 156 . ","2) stadfästelse, bekräftelse. " til vitnisbyrdh minnä sialfs vidþergangu ok festilse þessä breefs " FH 3: 6 ( 1353) . Jfr staþfästilse."],"e":[]},{"a":"fästilse","b":"nn","c":"","d":["3) fästande, befästande. höghre handenna fästilse til korseth SkrtUppb 283 . thässens korsins festilse i hiärtano . . . dogher til alla godha thinga failse SvKyrkobr 251 . - Jfr saman-, stadh-, til-fästilse."],"e":[]},{"a":"fästilseringer","b":"nn","c":"","d":["trolovningsring. hwadhd ey war thät stort wndher oc järtekne, at sancta katerina marthyr haffde ffästilse ringh aff waro[m] härra ihesu christo JMPs 471."],"e":[]},{"a":"fästing","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*fästinga fä , ","*fästinga stämna , "]},{"a":"fästir","b":"nn","c":"","d":[" = fastar, fästar. Se Sdw 2: 1224. presentibus firmarliis, dictis fästä, videlicet jacobo in ledernom (o. s. v..). Svartb 101 ( 1354) . " mäþ allom laghom oc skälum som gotz mughu mäþ af afhändis mäþ tolf festom som äru . . . " Gadolin Pants Bil 272 ( 1368) . Svartb 242 (omkr 1410). oc xii äro festä aath som äro pedher nielss i kolobryna martin i birkeholme . . . DelaG Arch 2: 100 (1451). Jfr Hylén-Cavallius, Wärend och Wirdarne 2: 404."],"e":["fästä Svartb 101 ( 1354)"]},{"a":"fästir","b":"nn","c":"pl.","d":["och fastir."],"e":["fester . ","fäste . ","fästär . ","festum SD 2: 442 ( 1305)), "]},{"a":"fästnadher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["fästnadha val , "]},{"a":"fästnaþer","b":"nn","c":"","d":["fästning, trolofning."],"e":["fästnahda fä","-fää )","fästnaþa man , ","fästnaþar stämna , ","fästnaþa val , "]},{"a":"fästning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stadfästelse, bekräftelse. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. ","2) fästning, trolofning. " vi varom vidhir i ioseps ok marie fästning " KL 382 . MB 2: 378 . at thu thenna thina hälga oc andelika troloffwan oc fästning lät ey swa glömas Su 360 . ib 361 . - Jfr stadh-, til-fästning."],"e":["fästninga fä","-fää )","fästninga ran , ","fästninga stämna , ","fästninga öl , "]},{"a":"fästning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stadfästelse, bekräftelse, försäkran. " widerwaremen i festninghen tha thette wtloffuades " SJ 2: 309 ( 1496) .","2) fästning, trolovning. " herre jönis . . . böriadhe tala om ena fästningh imellan lubbrecht oc helika " SD NS 3: 492 ( 1419) . ib 493 ( 1419) . for thy at wi seet oc hört hafwom at festninga hafwa opta warit syndhirslitna ib. the plägha giffua sik j mellom j theres festningh oc hionalgx band gulfingerne MP 3: 486 . SpV 48 . JMPs 22. ib. en ringh, märkiandhis jomffru marie ffästningh mädh gudhi ffadher, oc hänna gudelika siäls ffästhningh mädh gudz son ib 412. - Jfr hand-, natia-, stadh-, ut-fästning."],"e":["fästninga fä","-fää )","*fästninga gulringer , ","*fästninga pänninger , "]},{"a":"fät","b":"","c":"","d":[" , se fiät."],"e":[]},{"a":"fäthiuver","b":"nn","c":"","d":["boskapstjuv. " abigeus vel abiges gis fä tiwffuer " GU C 20 s. 2 ."],"e":[]},{"a":"fäthra bölme","b":"","c":"","d":[" , s fiädhra bölme."],"e":[]},{"a":"fätil","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fätillös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr fatalös."],"e":[]},{"a":"fätomt","b":"nn","c":"","d":["betesmark? fäbod? Se Sdw 2: 1224."],"e":[]},{"a":"fätomt","b":"nn","c":"","d":["betesmark? fäbod? godzs . . . meth . . . fätompttom oc vthväghum SD NS 1: 562 ( 1406)."],"e":["-tompt )"]},{"a":"fätrodh","b":"nn","c":"","d":["boskaps trampande, af boskap föröfvadt trampande. mz sino fä trudhe Lg 95 ."],"e":["-trudh )"]},{"a":"fätter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ulla fätter."],"e":[]},{"a":"fätter","b":"nn","c":"","d":["Jfr ulla fätter."],"e":[]},{"a":"fäver","b":"nn","c":"","d":["feber. kirwil er godh ffor ffäwer LB 2: 64 . merke er . . . goth ffor . . . fäwer ib."],"e":[]},{"a":"fävräkt","b":"nn","c":"","d":["kreatursväg. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998 (1487)."],"e":[]},{"a":"fävägher","b":"nn","c":"","d":["väg på vilken boskapen drives ut till betesmarkerna. jtem voldhe the xij synämän koskisby thän fäwag bruka til sioen som yläkylä bruka till skoghen huar met annan Svartb 474 ( 1462) ."],"e":["fäwag )"]},{"a":"fääghande","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"fäþerne","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) fäderne, fäderneslägt. " för än sandir ärfwinge kombir äntiggia aff fädhirnis älla mödhirnis afkömd " Bir 3: 402 . " plaghas opta foräldra ok fädhirnis syndir j barnomen " ib 2: 312 . MB 2: 96 . " lätha þöm af fäþerssens (för fäþernisens?) siþum " Bu 9 ; " jfr fäþernis siþer. "","2) patrimonium, fädernearf. brände gärþe ok akra sins molz manz. som räþ hans fäþärne Bu 176 . " skal thät samä för nämda goz warä barnä mödhärne warä ok egh fädhärne " SD 4: 390 (1334?). ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). warom barnom . . . till mödherness oc egh til fädherness ib NS 1: 389 ( 1404) . " thät mith fornempa godz ok alt annat mith fädherne ok mödherne. köpe godz ok afls godz frilika ok frälslika nyuta " BSH 1: 166 ( 1376) . " skiptu swa sino fadherne " Bil 263 . " han haffde vrskilt vm barnsens sins stiwff sons fädherne för än han wigdes widher sina hustru " SJ 274 ( 1459) . " skulle förnempde tompten och källaren wara barnsens fädherne " ib. " jak skal giua thom thz fädhirne som the ägha haua mz fädhirnis rät " Bir 3: 390 . Bil 433 . MB 1: 456 . Iv 3609 . RK 1: 545 . ST 24 . - fädernegods, fädernehem. rymde han fran bruþ ok fäþ ärne Bu 27 . " maria magdalena calladh aff magdallo borgh sino fädherne " Bil 263 . ib 487 . Bir 2: 256 . fädernebygd, fädernesland. far bort aff thino fädherne MB 1: 177 . " för gudhz oc sins fädhernis laghom " Su 67 . Al 1121 . Lg 3: 278 . - Jfr faþur-, fanga-, fasta-, moþor-fäþerne, äfvensom fäþprini. "],"e":["fädhrine . ","fadherne Bil 263), ","fädhernis arf , ","fäþernis eþer , ","fäþernis frändi","faþernis- )","fäþernis garþer , ","fädhernis gods","fäthärnes gooz )","fäþernis guþ","fäþernes- )","fädhernis hem","fädernis heym )","fädhernis hus","fädhernes hws )","fäþernis iorþ , ","fädhernis lagh","fädhernes- )","fädhernis land","fädhneslandh ib 534 . " fädhnes landh ib 535, 553, 562), ","fädhernis rike","fädhirnis- ST 531 . ","fädhnes- Lg 3: 566, 583), ","fädhernis rätter","fädhirnis- )","fäþernis siþer , ","fädhernis svärdh , ","fäþernis vita"]},{"a":"fäþghar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L.","1) fader och son. fara the fadhga abraham oc ysaac ater til thera swena MB 1: 202 . ib 200, 205, 228 . Bil 327, 619 . Lg 1004 . " the fädgha äru ey kärleks löse " Bil 81 . - fader och söner. MB 1: 254, 259 . ST 411 . ","2) moder och dotter. vptände thennä ij [2] helga fädgana j synom kärlex elde Lg 3: 525 . ","3) gubbar? alle skwla dö swa wnge som fadga PM XXVI ."],"e":["fäghdhar ST 411 . faþghar L.","fadgar: -a PM XXVI ), "]},{"a":"fäþrine","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["fädrene )","fäþrinis broþir , m. L.","fäþrinis vita , "]},{"a":"fäþringar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"födder","b":"","c":"","d":[" , pl. se fodher."],"e":[]},{"a":"födha","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) födande, alstrande. gudhz son ville ey thet ath nokor skulle twäka ok mistroo, vm hans likamlika födho oc tilqwmbdh här j jorderike MP 5: 73 . - Jfr af-, ars-, barns-, brödhs-, dags-, lifs-, människio-födha. "],"e":["*födho lösa","födhe- )","*födho time , "]},{"a":"födha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nutrire, pascere, föda, nära, underhålla. sic enim dictum est regi christopero: swerike skaledher födha; norike skal edher klädha; medh danmarck skole j stridha Scr. rer. svec. II 1: 130. 2) gignere, parere, föda (till värlen). Se Sdw 2: 1224. ve är thik at thu vast nakan tima födir Nio kap ur Bir 20 . ib 35 .","3) alstra, frambringa. " thänna yrtagardhin födhir aff sik swa marghskona lusteligha lwkt " SpV 10 . miölkin föödhis aff blodheno SkrtUppb 267 . "],"e":["-ir SpV 10 . ","föödhis SkrtUppb 267 . ","födir Nio kap ur Bir 20 . sup. föth JTb 9 ( 1456) ),","födha sik , föda sig, nära sig, lig. thrä the (ɔ: duvorna) kwnna wthflygha daghlika pa akrana oc födha sigh syälffwa PMSkr 258 . refl. ","födhas , 1) föda sig nära sig, leva. thz thu förra sagdhe, christum wan konung födhas (parit) j blandh lilia, swa länge daghin oprindher, ok skuggana nidherhöghias SpV 251 . Jfr aterfödhas.","födha up","-op )"]},{"a":"födhare","b":"nn","c":"","d":["den som gifver el. skaffar föda. gudz fara födhare Bil 106 . Bir 1: 123 . MP 1: 133 . " jak är badhe mannana domare ok födhare " Bir 2: 152 . ib 3: 385 ."],"e":[]},{"a":"födhe","b":"nn","c":"","d":[" ? återgivbande Lat. pascua, betesmark. bildl. JMÖ 18 . " wi ärom hans födhis faar (populus pascue eius) " ib 27 ."],"e":[]},{"a":"födheby","b":"nn","c":"","d":["födelsby, födelseort. PM 31 ."],"e":[]},{"a":"födhilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*födhilsa stund , "]},{"a":"födhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ","1) födelse. " fra guz födhilse " Fr 3220 . " hon hawer ey forgäffues sik swa enligä hafft j sinä barna födilsse (barna födilsse möjl. att fatta ss särsk. ord med bem.: barnsbörd) " Va 7 . ","2) nation. " aff alla släktir oc twngor oc folke oc födilse (natione) " MB 2: 341 . - Jfr af-, barn-, barns-, up-födhilse."],"e":["födhilsa tidh , ","föþilsa time","födilse thima )"]},{"a":"födhirska","b":"nn","c":"","d":["1) som föder el. närer, fostrarinna, amma. ödhmiwktin är . . . sidoghetinna idkelighin födhirska (nutrix) SpV 160 . 2) moder. Mecht 234 . " bid for os helog gudz födirska " SvB 215 . (omkr. 1500). ihesu christi födherska iomffru maria JMÖ 38 . SvT 18 . - Jfr barnfödhirska."],"e":["-erska )"]},{"a":"födhirska","b":"nn","c":"","d":["1) som föder el. närer. o maria fatika manna födhirska (alitrix pauperum) Bir 4: (Dikt) 221 . - fostrarinna, amma. war honom badhe för födirsko (nutricis) oc modher MB 2: 214 . fatikdom som är en födherska oc störkirska til renliffue Su 55 . " hon är ödhmyuktenna födherska (nutrix) " ib 174 . ","2) moder. " gudhz födherska VBN 15. thu hälgasta födirska " ib 3 . Lg 3: 105 . " hon är . . . kärlekxsens föderska (puerpera) " Su 174 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"födhning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr affödhning."],"e":[]},{"a":"födska","b":"nn","c":"","d":["födelse. " af mins mandoms födhzsko (trol. för födhzslo) " MP 2: 262 ."],"e":["födhzska )"]},{"a":"födsla","b":"nn","c":"","d":["födelse. " vars herra fözla " Bu 62 . ib 61 . Bil 259, 284 . Bo 252 . Bir 1: 137, 2: 142, 299, 3: 373 . Iv 5740 . Lg 3: 46, 50 . MB 2: 377 . " werldhenna skapare. som skop mantzsens födzlo " ib 300 . "],"e":["fözla . ","fözsla: -o Bil 284 . ","födzla: -o Bir 2: 142, 3: 373 ; MB 2: 300 . ","fötzla: -o MB 2: 377 . ","fötzsla: -o Bir 2: 299), ","födslo ar","föslo- )","födslo dagher","födzlo- MP 1: 31 ; MB 2: 295 ; Lg 67 . ","fözlo- Bu 23 . ","fötzlo- Bir 3: 307 ; VKR 61), ","födslo högtidh","födzlo- )","födslo krapter","fötzlo- )","födslo nat","fozslo- )","födslo time","fözlo- Bu 23, 176 ; Bil 877 ; Bo (Cod. B) 340 . ","fözslo- Bir 3: 47 . ","födzlo- ib 1: 25 . ","fötzlo- Lg 34 ; MB 1: 267), "]},{"a":"födsla","b":"nn","c":"","d":["1) födelse. o iomfru gudz födherska, thin födzla tilbudadhe alle wärldenne glädhi JM 184. ib. 2) släkt, släkte. betracta at the första födzlonar (cognationes) waro swa ofannogha j tronne ok gärningfinne SpV 368, at ey skulle thz wara fafänghlika sakt abrahe, gak wt aff thinne jordh, ok aff thinne födzlo (cognatione) ib 369. ib. - Jfr affödsla. "],"e":["födzla . ","födzsla )","födslo ar (fotzla aar), ","födslo dagher , ","*födslo far","födzla faar )","*födslo iordh","födzlo- )","*födslo lagh","födzlo- )","*födslo land","födzlo- )","*födslo nat","ffödzlo nath )"]},{"a":"fögha","b":"av","c":"adj.","d":["1) passande, lämplig. foro the . . . til een annan fögha stadh Fl 715 . " mz fögha ordh the vntfingo han " Iv 1739 . MD 34 . " hon badh tha mz fögha sinne " Fr 821 . ij thz besta gull . . . varo the (stenarne) lagdhe mz fögha sinne ib 928 . " iärnlänkior varo ther bundna fore mz mykith list ok fögha sin " ib 1537 . " vntfingo the fru mz fögha sinne " ib 1558 . ","2) sinnrik, artig, behändig, fintlig. hon (grafven) war aff en anatist ful rikelika giordh mz fögho list Al 3400 . ib 4579 . " the äro ther satte mz föghe list " Fr 386 . " ij thz vatnith rena man finder dyra stena . . . adamas ok amatist borillus mz föghe list (på ett prydligt sätt) " Fl 1099 . " thz giordhe hon mz fögha listä (med mycken konst, med mycken skicklighet) " Iv 3825 . ib 5307 . Fr 122, 577 . ","3) måttlig, måttligt stor. thera (ormarnes) öghon waro som mullögha the lyysto swa som lyktor fögha Al 9584 . lotho sik nöghia at föghe rikt RK 1: 1145 . ","4) ringa, föga. thine rikedoma the woro föghe MD 62 . är thet gansth fögha BSH 5: 13 ( 1504) . " gaff han paa byscops jöns fögha akth " RK 3: 1347 . ib 1369, 3312, (sista forst.) 4449, 4578, 4840, 5385, 5408, 6016, 1: (till. t. LRK) s. 233. HSH 20: 57 ( 1506) . - n. adv. föga. them giik föghe bäther i handh RK 3: 2994 . " ib (sista forts.) 5802. - Jfr ofögha. ""],"e":["fögho . ","föghe )"]},{"a":"fögha","b":"av","c":"adj.","d":["4) ringa, föga. mz lythen oc föga fortörnelses sak, sökten j hans faders land oc rike Troj 43 . lib l50. hwad rynga oc föga saak dreff till ath saa manga mäktoga froma hera . . . forwagade äptir göra nakot got SkrtUppb 152 . Troj 16 . lnar konung thelamon fik see honom, anamade han honom fögha wendzlig loc kärliga ib 44 ."],"e":["fögho )"]},{"a":"fögha","b":"vb","c":"v.","d":["se föghia."],"e":[]},{"a":"fögha","b":"nn","c":"","d":["eg. fogning, fogande, sammanfogande.","1) foglighet, eftergift. " tha fiöl jerlin jnnan en fögha (föll till föga, gaf efter) " RK 1: 199 . fiöl han til fögho oc böner MB 2: 320 . " full sara til föga " RK 2: 5700 . " ib 3: (sista forts.) 4883, 4905. "","2) det som fogar sig, det som passar. thz stodh them väl til fögha (det anstod dem väl) Fr 1674 . ","3) passane och lämpligt sätt att gå till väga, lämpa, sätt. juneta hafuer mz fagher fögha fangith the visso Iv 5549 . " thiänar honum til alla föghä (på allt sätt? med all höfva?) " Iv 4361 . skal hon . . . thiäna idher . . . som hon vare idhur thärna til alla fögha ib 5289. ","4) skicklighet, konst? then mwr är gör til föghä (skickligt, väl) Fl 972 . ","5) passande tillfälle, lägenhet. han kunne aldre fa the fögho Al 9925 . ","6) måtta, måttlig storlek. hans örs thz var til fögho (måttligt, lagom) stort Fr 143 . ","7) skick, lag, ställning. han gat thz komith ij the fögho (han lagade så) at the swa ower eno drogho Al 635 . Jfr ofögha, samt fogha.","1) måttlig el. hofsam man. MB 1: 112 . ","2) fintlig el. slug man. thz war en fögho man Al 9913 (på båda de anf. ställena kan dock fögho fattas ss adj.)."],"e":["fögho man , "]},{"a":"fögha","b":"nn","c":"","d":["1) foglighet, eftergift. ther medh fioll han til föga STb 1: 52 ( 1476) ."],"e":[]},{"a":"föghati","b":"","c":"","d":[],"e":["fögheti . ","föghöti . ","föghti . ","fögthy . fögdi), se foghati."]},{"a":"föghati","b":"","c":"","d":[" , se foghati."],"e":[]},{"a":"föghdh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samanföghdh."],"e":[]},{"a":"föghdheri","b":"nn","c":"","d":["fögderi, fogdeämbete. aff sitt fögderij iag honum dreff RK 3: (sista forts.) 5852 . ath jak skulle anamma thet fögderii BSH 5: 591 ( 1517) . - fögderi, län, område som förvaltas af en fogde. staa the i samme slottzlag och fögdery BSH 5: 420 ( 1510) . - Jfr foghati."],"e":["fögderii . ","fögderij . ","fögdery )"]},{"a":"föghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett passande sätt. at han tali föghelika ok hofsamlika KS 45 (114, 48) . ib 24 (59, 26). Jfr oföghelika."],"e":[]},{"a":"föghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett passande sätt. therra klädhe . . . staa them wel ok föghelika MP 5: 63 ."],"e":[]},{"a":"fögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) passande, lämplig. tin födha se fångelik ok fögelik KS 24 (58, 25) . " at hans män hauin renan kost ok föghelikan ib 42 (109, 45). "","2) skicklig? föghelica (lämpliga? behagliga el. angenäma? Bures ed. frögdhelika 55) lekara ok sangara KS Fragm. 14. ","3) täck, behaglig, intagande. swa war hon stolt ok fögelik RK 1: 619 .","4) måttlig. " ens mans natura hauer ympno af föghelik !SYNS_DÅLIGT? " KS 46 (118, 50) . - Jfr ofögheliker."],"e":[]},{"a":"fögheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr tilfögheliker."],"e":[]},{"a":"föghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) foga, sammanfoga. " circumero is re wppa alla sidhor föya " GU C 20 s. 572 . 6) foga, styra, laga, ställa. at mannen . . . alla sina gärninga, föghe oc skikke äpter mins liffwernes oc omgänglisa matto Mecht 257 . "],"e":["fögha SpV 96 . ","föya GU C 20 s. 572 . pres. -ir SpV 114 . ","-adher MP 5: 117 )),","*föghia saman , ","föghia til , 2) skaffa bereda. o miskunsam modher jomffru maria ffögh os til thina hälga nadher SvB 230 (omkr. 1520). ","*föghia tilsaman , = föghia saman, SpV 96 . " tha han skop, ok föghadhe til saman adham ok ewam " MP 5: 117 . - Jfr ater-, be-, in-, saman-, sam-, til-föghia, ävensom fogha."]},{"a":"föghian","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samföghian."],"e":[]},{"a":"föghilsa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1225."],"e":[]},{"a":"föghilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr saman-, sam-, tilföghilse."],"e":[]},{"a":"föghilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr sam-, saman-, tilföghilse."],"e":[]},{"a":"föghisan","b":"nn","c":"","d":["fasan? akirhöns oc föghisana ST 421 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"föghla","b":"vb","c":"v.","d":["fånga el. jaga fågel. ancupare verbum de fögla GU C 20 s. 43 ."],"e":[]},{"a":"föghla","b":"vb","c":"v.","d":["1) foga, sammanfoga, förena. gingo al stykkin ok benin saman ok fögdhos til sinna lima KL 55 . " gudz son wille föghia sina gudhlika natura widh wara natura " MB 1: 506 . föghiom os ok ämuäl samanbindom swasom mz threm repom Bir 3: 437 . ib 2: 95 . " the thry hwalffuen . . . skulu föghias in til klärkanna chor " ib 4: 83 . " fögdho (spände) köna for waghnen " Ber 23 . ","2) lägga samman, lägga i förvar, lägga i beredskap. bildl. ma hon (blygsamheten) väl föghias ok swa som i skywll lagdh hemelika mz thik gömas ther til hänna time atirkombir Ber 257 .","3) bringa, föra. " medh samma böör och wedher edher gudh fögede tijdh nidh til kronabeck " BSH 5: 56 ( 1505) . - visa. hon fögde honom fra sik mz fager ordh Va 34 . ","4) bereda, åvägabringa, låta ske. et vnderligt tekn gudh tha fögde RK 2: 6611 . ","5) bereda, förläna, gifva. wisasta mestara som gudh haffwer fögat wisdom och förstandilsse PK 219 . " ath han betale the sama sin gäll . . . nar gudh fögher honum magt eller ämpne till " FH 5: 29 ( 1465) . " gud almechtich föghe alles edre herredömer eth got samraadh " BSH 5: 56 ( 1505) . om gud . . . mik föger liffuandes igen koma ib 4: 196 ( 1495) . ","6) foga, styra, laga, ställa. när komin ij thz fögha swa at iak thän riddara sea ma Iv 1278 . " at världin hafdhe thz fögath swo " ib 1657 . Fr 2129 . Fl (Cod. B, C) 932. Va 14 . BSH 3: 4 ( 1449) . MD (S) 243 . RK 1: (sfgn) s. 184, 2: 8343. rikens raadh fögde thz annorlund ib 825 . " the fögde thz tha vti thz lagh (stälde det så) " ib 1680 . ib 3966 . gud han fögade toch sa thäre ib 7897 . Di 180 . föia alting til thz besta MD (S) 219 . " tha gud fögher at tilfelle kan kome til föret " FM 291 ( 1506) . " ner gud föyer, wij til ider komma " BSH 5: 18(1504). vij fögom iders herredöme til vetandes (låta veta), at wij äre . . . gansca illa oc hardeliga bekymbrade medh richesens fiende ib 11 ( 1504) . ","7) förordna. " engelbrect the ther til fögdhe " RK 2: 1616 . ","8) foga sig (i), bida, vänta? han skulde lthz (hornet) bläsa ok föghiande vara Fl 728 . ","9) opersonl. " passa. föger thz vell " SO 77 . " til thäs time är ok thik väl föghe ther vm tala " Ber 258 . ","1) foga sig, sluta sig, ansluta sig. iohannes fögdhe sik in til hans (ejus lateri se jungens) Bo 171 . " the wille siik föghia tiil k cristierns makt " RK 3: 2014 . ","2) göra sig i ordning, laga si i ordning. fögh (compone) thik höfwisklika til aat liggia Ber 273 . ","3) foga sig, hända. kanthz väl föghia sik swa, at iak ma hänne ater fa Fl 932 . "],"e":["fögha . ","föge Di 180 . ","föia . ","föya . ","-ir . ","fygde Va 14 . ","fögade . ","fögede . part. pret. -dher, se be-, in-, sam-, saman-, til-föghia. ","fögh Bir 2: 95 ; Ber 3, 273),","föghia sik , ","föghia til , "]},{"a":"föghlan","b":"nn","c":"","d":["fågelfångst. fågeljakt aucubium (fel för aucupium) fögland GU C 20 s. 43 ."],"e":[]},{"a":"föghlare","b":"nn","c":"","d":["1) fågelfängare. fiskara föylara, apotekara. väffwara . . . skwigh anamas j stridh PMSkr 125 . 2) ett slags kanon. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 842 f. Skotteb 289 (1467-68). "],"e":["föylara PMskr 125) , ","*föghlara lykka , "]},{"a":"föghlare","b":"","c":"","d":["1) fogelfängare. " liknas . . . vidh . . . föglara " Bir 1: 51 . " är han likir föghlara som pläghar sötelika bläsa ok sionga j pipo ib. han är ok likir föghlara ib. "","2) ett slags kanon. the xiiij föglara wände alla mot then nörre sida RK 2: 6081. giffuer jac her henrik bydz II fäghlärä FH 6: 34 ( 1452, nyare afskr.) . - Jfr fughlare."],"e":[]},{"a":"föghning","b":"nn","c":"","d":["Jfr tilföghning."],"e":[]},{"a":"fögta gästning","b":"","c":"","d":[" , se foghata gästning."],"e":[]},{"a":"fökebudh","b":"vb","c":"v.","d":["hastigt kringfarande budskap, löst rykte. jngen skal öffwergiffwa sin skikkilse äller stadga före nokor fökebod äller tidhande, äller wprop PM 26 ."],"e":["-bod )"]},{"a":"föketidhande","b":"nn","c":"","d":["hastigt kringfarande underrättelse, rykte. oss kommer daglig föke tidendhe fore, thet kwngen skall komma medh stor macth BSH 5: 365 ( 1509) ."],"e":["-tidendhe )"]},{"a":"föl","b":"","c":"","d":[" , se fyl."],"e":[]},{"a":"föla","b":"vb","c":"v.","d":["känna. " nw skal ä siälin hawa thäskyns andbudh, som swa äre skapath, at föla mz oc känna et aff andro " MB 1: 79 . aller likamen skal wara blöter oc lin at föla mz ib. - hafva el. få känning af. fföler thu (sentis) wiin tha fly sälschapp Ber 291 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"fölas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L."],"e":["folas )"]},{"a":"fölghþ","b":"","c":"","d":[" , se fylghþ o. s. v."],"e":["fölghe , ","fölghia"]},{"a":"fölkning","b":"","c":"","d":[" , se fylkning."],"e":[]},{"a":"fölska","b":"vb","c":"v.","d":["förfara. " dara äller fölska nakars brodhers j wara kompani dotther sisther möddhro äller magdh " SO 22 ."],"e":[]},{"a":"fölsker","b":"","c":"","d":[" , se folsker."],"e":[]},{"a":"fönster","b":"","c":"","d":[" , se fenster."],"e":[]},{"a":"fönster","b":"","c":"","d":[" , se fenster."],"e":[]},{"a":"för","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) färdig, vid sina lemmars fulla bruk, stark, kraftig. hwi halmkrankin then litzle markin haffuir sex fötir ok twa vingha, ok the första dyurin j wärdhinne som är flin ok annor the haffua ey meer en fyra föthir MP 5: 149 . 4) stark, stridsduglig, stridbar. j en stqckot tiid fyngo the känna panthasilee föra makt oc krafft Troj 236 . - Jfr lam-, lin-, qvinno-för."],"e":[]},{"a":"för","b":"","c":"","d":[" , se for."],"e":[]},{"a":"för","b":"","c":"","d":[" , se fyr."],"e":[]},{"a":"för","b":"","c":"","d":[" , se for."],"e":[]},{"a":"för","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) farbar. " man skal fara som förth är (är möjligt att fara) " GO 282 .","2) i stånd att fara, färdig, vid sina lemmars fulla bruk. än barn waaro ey hälder för föör än nw MB 1: 113 . " mz fullo mäghne oc förom likama ib. " ib 475 . Bil 255 . ","3) i stånd, duglig (att göra något, till något). han war ey för fotum flytia Bil 477 . Iv 1918 . för at fly Bil 798 . " föör at ganga " MB 1: 113 . " föör at styra likamen " ib. " föör eller mäktigh at fara til pharao konung " ib 282 . " föör at stridha " Iv 3404 . ib 2280, 2431, 3456, 3550, 3764, 4002 . Fl 192 . " sagdhe sin krop vara . . . ey !SYNS_DÅLIGT? til tholikt " KL 278 . " at . . . kroppin vare föör til kärlex äruodhe " Bir 2: 287 . " som . . . före äre til stridh " MB 1: 383 . ib 384, 418, 419 . Iv 2324 . ","4) stark, stridsduglig, stridbar. mz xi hundradha föra men RK 1: 1464 . ib 1747 . Lg 3: 696 . - Jfr arvodhis-, eþ-, far-, flut-, ful-, iäm-, kirkio-, men-, o-, sio-, skips-, thung-, van-, vapn-, väl-, värknaþa-, yrknaþa-för."],"e":["föör )"]},{"a":"föra","b":"vb","c":"v.","d":["eg. låta fara. ","1) föra. " förþe þik liten mällan landa " Bu 79 . " iak böt þik föra mik þina husfru " ib 19 . " þänna palm quist förþe iak þik aff paradis " ib 13 . " hwart stiärnan ledhe konungana cristo födhandes (för förandes) sith offer " Lg 3: 454 ; " jfr 4. the thogo honum, ok bundo honum, ok fördin til atilius konung " Di 253 . Lg 3: 363 . " til stokholm tha fördo the han " RK 1: 1266 . " huar man honom förde eller baar " ib 578 . " föra thz siwka (näml. folket) hädan ok heem " ib 1692 . " hon war vänlika förd til landa ib 428. loto thera örss föra til landa " ib 1655 . " thz fördo the mz sik hem til landa " ib 645 . " hitto vpa hans liik . . . ok fördot til landz i thera baat " ib 576 . alle apostoli föra mariam tel graua döþa Bu 14 . hwat karls egit war forden ther fra RK 2: 5837 . the toge thz opp och titt forde thz ib 3: (sista forts.) 5519. at han före fra thic (aflägsnar från dig, tager från dig) thässe frestilse KL 206 . " nar han badh föra fran sik pinonna drykke kar " Bir 1: 309 . " radhir honum föra fran sik (aflägsna från sig, bortlägga) höghfärdh " ib 3: 43 . ib 44 . - nedlägga, lägga. fatigh kona före höna äg (owm galline fert) at hon ma ffa gaas ägh GO 681 . ","2) lemna, gifva. " ey ma bruþgumi flere förningä förä sinne bruþ " SD 5: 479 (1345, nyare afskr. ). ey merä . . . magho þe förä ib. liggar asmoþaboþahult til jamkan fört ib 6: 180 ( 1350) .","3) tillföra, söka tillskynda. med prep. at lätar (honom) känna þa pino vi at hanom förom Bu 188 . - påföra, föra (krig). thz örlögh the hade förth a suerige RK 1: (sfgn) s. 171 . " then tiid hans konunglige maiestat kry och örlig förde " FH 1: 120 (1493, gammal afskr.).","4) föra, bära. " þänna paradis palm skalt þu föra firi mino like " Bu 13 . " eth baldakin a fyra stänger . . . thz war tha ower konungenom fört " RK 1: 1438 . " en riddare hans baner förde " ib 1401 . - bära, hafva med sig. konungen forde tha ena lykte RK 2: 3300 .","5) föra, hafva i vapnet. hertuga bugislavo aff pomeren eller androm them som gripen föra BtRK 78 ( 1434) . ","6) framföra, frambära, framställa, berätta. han foor ey slappe honom tidenden förde RK 1: 419 . " vil iak gärna fore idher föra alt thz iak veet idher lyster at höra " Iv 1200 . the (ɔ: miin ordh) fore idher föra RK 1: (Albr.) s. 207 . - bära, utbreda, utsprida, sätta i omlopp. fördhe hänna loff aldra wägna KL 83 . " swa föra iomfru marie loff for allom som han hafdhe förra fört wärdzliko frunna loff " ib. " her äre swa mangh tyände ffördh " FM 502 ( 1510) . - föra, bära (den enes yttranden till den andre). the ordh oc seghn, som mellan the fornempdo frw abdisso oc mic waro fördh SD NS 1: 539 ( 1406) . " tolkit . . . mellan oss föra " RK 3: (sista forts.) 5928 . - abs. RK 3: (sista forts.) 5891 .","7) framföra, aflägga, göra. " thän eþän skal föra " SR 13 . " orkar c han sin edh föra ib. "","8) kläda. " med personbeteckning föregången af prep. a. kläda (på), påkläda, ikläda. fördho a han hans bätzsto klädhe " Al 10543 . - med personbetckning föregången af prep. af. kläda (af), afkläda. fördhe aff sik klädhe Lg 386 . - med sakens beteckning föregången af prep. i kläda (i), iföra, ikläda. fördhe han varn herra i eet hwit klädhe Bo 192 . MB 1: 410 . KL 254 . Bir 3: 279, 285, 4: 19, 162 . VKR 66 . " fördhir j mässo klädhe " KL 18 . " paulus skal föra thik j kärleksins vakn " Bir 2: 44. vil jak . . . föra thik j mik siäluan ib 333 . " i rät trwlla ham tha war thz fört " Al 9844 . " föra sik i thöm (kläderna) " Bo 196 . Bir 1: 190, 309, 3: 13 . Al 105 . MB 2: 186 . " i hulkins liknilse iak före mik " Bo 65 . " föör tik j thin styrk (induere fortiudine tua) " MP 1: 121 . för thik j andelika glädhi Ber 39 . - med !SYNS_DÅLIGT? beteckning föregången af prep. af (ut af). afklädda. föra the han aff klädhom MB 1: 230 . ib 410 . KL 309 . Bo 193 . PM 20 . " fördo them wt aff thera tyghe " RK 1: 3090 . " fördhe han sik siäluir aff klädhomen " Bir 2: 132. Al 8830 . MB 2: 305 . - med sakens beteckning före gången af prep. ur. afkläda. före sik w sinom ytra klädhom VKR 49 . KL 254 . Bir 4: 162 . MB 2: 173 .","1) föra fram, köra fram. om kalksten balker och brädher at the förde them icke ffram i laga tiidh BtFH 1: 156 ( 1507) . - erlägga. te hade förth teres skat fram FM 358 ( 1508) .","2) frambringa, bära (om växter). träet förir fram aff sik (proferunt de se) löff blomstir ok frwkt Bir 3: 317. ","3) framföra, framställa, uttala. thz thw före !SYNS_DÅLIGT? munnenom Ber 278 . " sit äwintyr fram at föra " Iv 141 . ","4) framhålla, föredraga. " vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan " Bu 50 . - Jfr framföra. "],"e":["fööra . ","fordhe Bir 3: 29 ; ","fordhen Lg 3: 363 . ","forde RK 2: 3300, 3: (sista forts.) 5519; forden (d. v. s. forde han) ib 2: 5837 . ","foorde ib 1531 . ","fordhir Bir 4: 162), ","föra sik , fara, färdas, begifva sig. han förir sik iämskyt epter a bak them MB 1: 316 . " föra sik a skip bordhomin til landit " KL 175 . " thz konungen sich til stocholm foorde " RK 2: 1531 . " för thik hädhan ok vt j hawit " KL 116 . " föra sik vt j hawit ib. hänna fötir mz hulkom hon fordhe sik til lustans (ad delectandum se ferebat) " Bir 3: 29 . ","föra af , ","föra ater , VGL. II K. 72: 2. Jfr aterföra. föra bort, bortföra. guld oc sölff thz fördhis alt bort MD 386 . " förden bort mz sik " Di 106 . fördhe borth bönderna BSH 5: 526 ( 1507) . Jfr bort föra.","föra fram , ","föra i . ","föra sik i , kläda sig. tha han ville föra i sik atir Bo 194 . Jfr i föra. ","föra in , föra in. förþo huuuþet i staþen in mz heþar Bu 129 . ","föra in , ","föra ivir , föra öfver, sätta öfver (ett vatten). calla cristoforum at föra sik iuir Bu 499 . Jfr ivirföra. ","föra nidher , föra ned, släppa ned. fördho han ther nidhir ginom Bo 68 . af them lamsiuka mannenom som the fördho nidhir ginom thakit ib. - nedtaga. hon . . . förir sköt nidher karith aff axlinne MB 1: 204 . ","föra up , föra upp, upplyfta. com aff himnum skinande sky mäþ bläsande vinde ok förþe iohannem up ii väþret Bu 13 . Jfr upföra. ","föra up a , ","föra ut , föra ut, föra bort. dömdes . . . at före in thz the haffue fört wt BtFH 1: 177 ( 1507) . Jfr ut föra. "]},{"a":"föra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) föra, fortskaffa. " ath han aldre for for tog li nils persons skip tha han thet til stokholms förde " ATb 1: 85 ( 1458) . en deel llooth jac fora (för föra) til borgholm Arfstv 18 ( 1461) . " förri kalken tith som han skal brwkas til mwrningh PMskr 361. kort rut skal förlicke sig med kemneren. hans folk förde orenlighet " STb 5: 183 ( 1518) . the sma skep, som alänninge och andre bönder före oc brucke theris köpslagen med ib 250 ( 1519) . konwng priamus . . . stak honom saa mäkteliga mz siith glaffwn ath han förde honom aff hästen Troj 193 .","4) föra, bära. " then siollen före " Arnell Brask Biᴵ 32. 6) framföra, frambära, framställa, berätta. ock lhopas oos til gudz, thz wy ärom ey swa brothlike, som wy ärom hardhelike fördhe för edher JTb 45 ( 1464) . " är nogen ther förth haffuer för ider heller förer, thet wii li ackt heller lsinne haffue oss annerlunde . . . än faste tro vndersatte j nagen motte, tha setter ter inghen tro heller liith till STb 5: 337 (1521, Kop). - med prep. pa. om her jens . . . nogen tid talede eller offuerlade lom lnogen ffalsk stempling . . . som pa honum fört och sagt war för wor kiere herre " ib 145 ( 1517) . - föra, bära (den enes yttranden ill den andre). eder tienere oloff smoswen haffver och mygit förtt oss emellom HSH 16: 12 ( 1526) . 8) kläda. med sakens beteckning föregången av prep. af (ut af). avkläda her erik nielsons tiänara gripo hanom . . . oc förde hanom vth af allom klädeomen oc togh af hanom skiwrtto ATb 1: 260 ( 1467) .","9) driva, bedriva, utöva, idka. engilbrect . . . taledo til petter loffuen om tet oquedens ärende, som war fört pa hillebrants hustrv STb 5: 61 ( 1515) . [on nagre wore her j selskapet] som biihandel före wille aff för:ne goz ib 309 (1520, Kop). ib 311 (1520, Kop) . ","2) föra bort. Troj 183, 216 . " pirrus tok hermoniam mz wåld lönliga oc förde henne aff mz sig til, tessaliam ib 304. - borttaga, avlägsna. Se Sdw 2: 1225. ""],"e":["föra af , ","föra bort , bortföra, avlägsna. fören idhir bort w them gambla synda clädhabonadhenom Hel män 132 . ","*föra fore , ","föra fram , 3) framföra, framställa, uttala. accentuare rätteliga föra sillabas fram GU C 20 s. 4 . ","föra ut , föra ut, forsla ut. item . . . karlla . . . som gorffwo i kiellare[n] och förde vth HLG 2: 57 (1517. - Jfr af-, be-, bo-, fast-, fore-, for-, fram-, hem-, i-, in-, iordh-, ivir-, last-, nidher-, pa-, skapt-, til-, undan-, up-, upa-, ut-föra."]},{"a":"förare","b":"nn","c":"","d":["förare, vägvisare. " han later sik godha förara fa " Al 4878 . " älscoghin är siälinna förare bärande hona thijt han far " Bo 65 . " gifua thom gudz signadha likama i thera ytersta tima, huilken som skulde vara thera förare oc wäghuisare aff thässo wärdhlene " Ansg 213 . Jfr bort-, kors-, lagh-, ordh-, tekn-, tekna-förare."],"e":[]},{"a":"förare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr banera-, boka-, bref-, buxboms-, fram-, pram-, skip-, sten-, vald-, vatn-, vatu-förare."],"e":[]},{"a":"fördömilse","b":"nn","c":"","d":["fördömelse, dom till evig osalighet. han . . . taghi äuerdelika fördömilse fore gudz räjtisa doom SDNs 3: 195 (1416). hulkin människo som falsklika witnar a mothe sith samwith hon gör sit fordömilsse mädh sinom ägnom mwn MP 4: 66 . " huar som ekke stadelika tror ok lather sik döpa han är siälffuer sit fordärff ok sit fordömilsse " ib 50 . huilkin tet (ɔ tet welsignadha brödhit = Herrans lekamen) owärdelica takir, han takir sik eth fordömylse til synne syäl ib 5: 231 . ib 27. - fördömt el. olycksaligt tillstånd, tillstånd av fördömelse el. förtappelse, i sht evig fördömelse. tha thu bidher for them som äru i fördömilsa stadga (statu damnationis), at the omwändas til mik, oc wardha frälste Mecht 205 . " han haffuir jdhir athirlöst oc frälst aff äwärdeligha hälwitis fördömilsom " SkrtUppb 164 ib 159, l161, 352."],"e":["för- . ","-ylse MP 5: 231 )"]},{"a":"före","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) föe, väglag, godt väglag. thz besta före tha oc war hwar han tilbögde thz alt bar baade syoa elffuer maasa oc kär RK 2: 8747 . " tha gud fögher at tilfelle kan kome til föret " FM 291 ( 1506) . " met thet snariste föret komber " ib 501 ( 1510) . Jfr menföre. ","2) redskap. " Jfr eldföre. - Jfr iäm-, o-före. ""],"e":["foe L.),"]},{"a":"före","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) före, väglag. för thenne yslösning oc onda fööre HSH 13: 20 (1524?, Brask). Jfr eld-, men-, slädha-före. "],"e":["fööre )","*föres lön , "]},{"a":"före","b":"","c":"","d":[" , se for."],"e":[]},{"a":"före barker","b":"","c":"","d":[" , m (bit av) furubark. skär en före bark äffther slwdhenom som hornith är aff PMSkr 234 ."],"e":[]},{"a":"före qvadha","b":"nn","c":"","d":["furukåda. " takis . . . 15 besmara marker hwitha före qwadho PMskr 535. ""],"e":[]},{"a":"före qvadha","b":"nn","c":"","d":["furukåda. PM 5, 8, 11 ."],"e":["före qwaadha: -o PM s. fföre qwaadhe ib 5), "]},{"a":"före trä","b":"nn","c":"","d":["furuträ. " slaa thär j en wiggia aff feto före trä " PMSkr 344 ."],"e":[]},{"a":"förekarl","b":"","c":"","d":[" , se foro karl."],"e":[]},{"a":"förenne","b":"","c":"","d":[" , se til förenne."],"e":["forenne )"]},{"a":"förestek","b":"","c":"","d":[" , se forestek."],"e":[]},{"a":"förhet","b":"nn","c":"","d":["friskhet och färdighet, kraft, styrka. han opnötte sins lichames störk ok förheet JBuddes b 148. polidamas optänder j wrede gaff siig j mot honom mz siith bara swärd oc j syn förhetzs makt Troj 132 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"förilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr bort-, fram-, iämförilse."],"e":[]},{"a":"föring","b":"nn","c":"","d":["Jfr af-, til-föring."],"e":[]},{"a":"förirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bref-, ordh-förirska."],"e":[]},{"a":"förleker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["före- )"]},{"a":"förleker","b":"nn","c":"","d":["1) möjlighet el. tillfälle att fara. mannin thörffte ey diwra thiänist til nakra likama thärfwa . . . ey til färdha eller föeleek (för att kunna färdas el. komma fram) for hans mäghin MB 1: 99 . ","2) färdighet, fullt bruk af kroppens lemmar, styrka. at thu skulle giua honum sins krops helso oc förlek Bir 3: 69 . ib 432 . sua länge han var unger, oc hafdhe sin förlek Ansg 243 . - talförmåga. sin föroleek atir faa Bil 868 ."],"e":["föroleeker: -leek Bil 868 ; Bir 4: 392. föreleeker), "]},{"a":"förliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr framförliker."],"e":[]},{"a":"förmark","b":"nn","c":"","d":["smörskatt som i Nyland och andra delar af Finland erlades till biskopen. quod nos . . . hemingo . . . episcopa abosensi . . . solucionem butiri dictam førmark quam in nylandia et aliis locis suo dyocesis hactenus habuerat ab omnibus ex nunc quibus ante solui omnino volumnus et mandamus SD 5: 717 ( 1347, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"förmotte","b":"","c":"","d":[" hans förmotte kunde honum lithet froma RK 3: 1304 ."],"e":[]},{"a":"förna","b":"","c":"","d":[" , se fyrma."],"e":[]},{"a":"förna","b":"","c":"","d":[" , se fyrna."],"e":[]},{"a":"förning","b":"","c":"","d":[" , se fyrning."],"e":[]},{"a":"förning","b":"nn","c":"","d":["vad som forslas, last. pulicani dicuntur conductores vectigalium fisci wlgariter twllar ok förninga forstandare ok ämbetzmen GU C 20 s. 500. - Jfr ater-, bort-, vald-förning."],"e":[]},{"a":"förning","b":"nn","c":"","d":["förning, det som föres, skänk, gåfva. ey ma bruþgumi flere förningä förä sinne bruþ SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " presenteradhe os aldre tholka gafuo oc förninga " KL 411 . " j blandh andra förningh hafde han mz sik fornempa fru gitzsles gulkrona " Lg 3: 545 . Jfr raförning. "],"e":["fyrning L. -ar),","förninga fä","forneghä- )"]},{"a":"förre","b":"","c":"","d":[" , se fyrre."],"e":[]},{"a":"försl","b":"nn","c":"","d":[" hwar landbo göra sin huusbonde hwart aar ena försel GS 41 . " hwar annan aff edher bör hwart ar göra en förssel for:da her tordh " BSH 4: 99 ( 1483) . - Jfr afländis-, bort-, hus-, iäm-, klyf-, olagha-försl."],"e":["körsla . ","skal"]},{"a":"försl","b":"nn","c":"","d":["förande, forslande, fraktande. " thär sammastadz giordis samtykteth wm forslena mällen skiparen ok köpmannen " PMSkr 18 ."],"e":[]},{"a":"försla","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) körsla, fraktfärd. RP 1: 371 ( 1376) . aff 1 gardh i alekatorp . . . 2 förslar om aaryt fran hwndabergh vKJ 35. ib. ib 37 . anamar han (ɔ klockaren) roghen j abo tha skal huar oc en span strykes men aff sokna kirkiom faar han alt wvrökth for syna förtzla ÅK 63 . 2) fora, det som forslas. gaff jac landbonum, som förslona förhdo af stocholm, 1 öre til ööl-kööp VKJ Bi 283 (1466). "],"e":["förtzla ÅK 63 . ","-or . ","-ar VKJ 35 . ","forslor RP 1: 371 ( 1376) ), ","*förslo lön","försla )","*förslo pänningar , "]},{"a":"försla","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) körsla. " är thet swa at gaarzmestarin for förslo oc daxwärke sculd ridhir vm östragöthland wästan staanga bro " VKR 37 . Bir 5: 118 . " vm förslur som the haffua her tiil giort til vielanda " SD 5: 696 (1347, gammal afskr.). skulo the oss göra förslo at enne reso wm aret hwar therra met en slädha FH 2: 38 (1414, nyare afskr.). halft affradhe . . . dagxuerke oc förslo thet gifuer jac clostreno til lbygning oc bestandilse SD NS 2: 219 ( 1409) . ","2) fora, det som forslas. hon tok mz sik förslor ST 218 . " saa han mannen sithia vppa stadz gatonne mz synom förslom oc byrdhom " MB 2: 131 . - Jfr härra-, klyf-försla."],"e":[]},{"a":"försla","b":"vb","c":"v.","d":["forsla, transportera. forbiudendes töm noghun annen ath försle eller flythie, vthen thz schee medh theres besunnerlige gönst oc godwilie Uppspriv 20 ( 1497) . " laatt försla aff suderköping fisk, sallt & c. med före är " Brasks Cal 263 ."],"e":[]},{"a":"försla","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1225."],"e":[]},{"a":"först","b":"","c":"","d":[" , se fyrst."],"e":[]},{"a":"förstare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr korsförstare."],"e":[]},{"a":"förste","b":"","c":"","d":[],"e":["forste STb 1: 61 (1476) o. s. v. foreste STb 3: 345 (1498). Se Sdw 2: 1225), . förste, fuste, högboren forste her sten stwre STb 1: 61 ( 1476) . ib 72 (1476). högboren forste her erik axelsson ib 73 ( 1476) . SJ 2: 57 ( 1480) . ib. ","lhöghboren foreste, herre hans, danmarkx, norgis etc. kongh STb 3: 345 ( 1498) . - Jfr strids förste."]},{"a":"förste","b":"nn","c":"","d":["förste, furste. tholica härtogha. herra oc första . . . burdhe os hawa Bo 1 . " gudz folkz höfdhinga oc första " ib 248 . " han (konungen el. höfdingen) skal ok wara firi töm som herra ok förste " KS 78 (193, 85) . " konunga oc första " ST 188 . " höghburens herra oc första mins herra konung erikx domhafuande " SD NS 1: 9 ( 1401) . höghborens första konung eriks . . . stadder och skipadher gardz rätter EG 67 . Bo 36 . Bil 479 . RK 1: 410, 3979 . MB 2: 146, 148 . Su 371 . MD (S) 308 . store förstens (Ryske storfurstens) senningebud FM 305 ( 1507) . ib 451 (1510), 452. then storäförstä af rydzälandh ib 589 ( 1513) . wij jenis med gudz nadh erchebiscop i vpsala oc suerigis förste BSH 3: 148 ( 1463) . ib 160 ( 1465) . BtRK 235 ( 1464) . " engillin swaradhe ja är een försto ofwir gudz barn " ST 403 . Jfr grot-, lands-, stor-förste."],"e":["forste (pl.) MD (S) 308), "]},{"a":"försteliker","b":"av","c":"adj.","d":["furstlig. " eet förstelikit oc herrelikit domara säte " Bir 2: 11. ider högborne weldoge förstlige nade (till konungen af Polen) FH 1: 121 (1493, gammal afskr.)."],"e":["förstelikin . ","förstlig )"]},{"a":"förstelikhet","b":"nn","c":"","d":["furstlighet, furstlig värdighet. ss titel. ider högborne stormektige förstlighet (konungen af Polen) FH 1: 119 (1493; gammal afskr.). at eders furstelighet (riksföreståndaren) til städz komer FM 339 ( 1507) ."],"e":["förstlighet . ","furstelighet )"]},{"a":"förster","b":"","c":"","d":[" , se fyrster."],"e":[]},{"a":"förstinna","b":"nn","c":"","d":["furstinna aldra wärdogasta forsltinna iomfru maria Mecht 181 . wor kiere forstinne frv cristin STb 5: 247 ( 1519) . then dag hans nade fich tidende, at han hade fonget en vng frowken med sin forstinna elzeby, gaff jag wt fför confecth och annot . . . viij l & Stock Skb 192 ( 1521) . ib 306 (1531, Skip)."],"e":["forstinna )"]},{"a":"förstinna","b":"nn","c":"","d":["furstinna. " höghborin förstinna war kära fru, drotning margareta " FM 22 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 126 ( 1402) . " hörin qvinnor oc förstinnor ok alla frur oc thiänisto qvinnor " Bir 3: 294 . konunga oc första . . . oc forstinnor ST 188 . alzs helaghetz forstinna MP 1: 31 . ST 444, 449 . Va 9, 10 . RK 2: 228, 8367, 8408, 1: (sfgn) s. 178, 190. MB 2: 224 . Su 19 . Lg 3: 562 ."],"e":["forstinna MP 1: 31 ; RK 2: 8367, 8408 ; ","-an ST 444 ; ","-or ib 188 ; ","-ona ib 449 . ","forstinne RK 2: 228, 1: (sfgn) s. 178. ","forstynna: -or Lg 3: 562 ), "]},{"a":"förtrösta","b":"vb","c":"v.","d":["1) förtrösta. - part. pres. förtröstansfull, hoppfull. aff huilkit wij eders nades fatige wndersathe . . . storlige tilgladdes ock her medt mykid fortröastande ok wnseth wordnä äre STb 5: 359 (1522; Kop). 2) gripas av självtillit el. självsäkerhet. hwa ey rädhis han rasklika fortröstir Hel män 106 . ","3) lita (på), förlita sig (på). med prep. i brönian brasth j hwlka mereus myket siig fortröstade Troj 131 . 4) hysa självtillit, vara självsäker. sywnda (av högfärdens tolv trappor består i att) mz dyrffwe forthrösta sig SvKyrkobr 353 ."],"e":["fortrösta sik , "]},{"a":"fösa","b":"vb","c":"v.","d":["fösa, drifva. jag föste honum sa hasteliga frå then mwr RK 3: (sista forts.) 4701 ."],"e":["-te )"]},{"a":"föta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forföta."],"e":[]},{"a":"föte","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forföte."],"e":[]},{"a":"fötter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr snar-, stor-, tvä-fötter."],"e":[]},{"a":"fötter","b":"av","c":"adj.","d":["Jfr bar-, fagher-, fyra-fötter."],"e":["föter )"]},{"a":"föþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nutrire, pascere, föda, nära, underhålla, bespisa. þöm þu böde uiþ himna bröþ Bu 77 . " jak föddhe thik mz minne miölk " Bir 1: 137 . " han födde flest all klostrin widha vm wäruldena " Bil 714 . " hanom drömde som sanctus iacobus föde (pascebat) han " Bu 174 . " han födde (pavit) twem sinnom mykyn mogha af faam brödhom oc litlom fiscom " Bo 50 . " josep födde wärldina mz sino radhe aff likamens sylt war herra födde badhe likama oc siäl mz rätte tro oc gudhlikom nadhom " MB 1: 253 . ","2) gignere, parcere, föda, föda till verlden. han viste at timanom ledh at hans fästemöö skule födha Bo (Cod. B) 343 . " iak seer väl thu födha vil " Fl 91 . för än wi wentom at tymen kombir hafwa the föt ST 324. säx manaþom för än maria föde sin son. föde elizabet iohannem baptistam Bu 49 . ib 4 o. s. v. födde ewa adame annan son MB 1: 1 . " hwilkin kona som födher swenbarn " ib 361 . " skulle qvinnan bära barnit ok födha wtan wärk ok ginstan thz hafdhe warit födt skulle thz hafwa warit fulkommit " Bir 1: 77 . " jak födde thik vtan ängxla ok dröuilse " ib 137 . " wart hwstrun haffwande, oc födhe i enne reso thre söner " Lg 3: 677 . thz gudh lät honum födha Fr 974 . " thu födde mik aff thiit liiff " Lg 44 . " the föddo (regeneraverunt) thik til äuärdhelikit liiff " Bir 2: 170 . ib 31 . " sancta otilia war blindh födh aff modher liffwe " Lg 3: 443 . födher aff goth folk Lg 3: 702 . " en man födder aff israels sona släkt aff mödhernith " MB 1: 371 . " han är födht aff wore edht " RK 2: 92 . " fore thik födder äller nw " Al 2930 . " swa brat som barnen waro födh " Va 5 . tha var herra var födhir Bo (Cod. B) 347 . tha hafdho the wordhit födde mz allom kostom MB 1: 118 . for födhä oc ofödhä SJ 299 ( 1462) . " fore födda ok ofödda " ib 387 ( 1472) . ib 335 ( 1466) . - föda, afla (om mannen). enoch födde (genuit) son MB 1: 164 . ib 163, 165, 166, 175 . ","3) bära, frambringa. " skal iordhin födha (gignet) sit blomster " MB 1: 376 . " thän vingardhin som kallas engaddi hwilkin som bär oc födher balsam " Lg 68 .","4) alstra, förorsaka,. alt raat skaffwel föder i kroppen ondha vedzsko LB 7: 77 . ","1) föda sig, nära sig, lefva. the födhas widh laswr oc piper hwiit Al 8679 . Pa (Tung) 41 . " han föddis at enast af yrta rotum oc vatn " KL 196 . - näras. af tholke oleo födhis höghfördhinna eldir Bo 17 . - beta. födhis (pascitur) mällan lilior Ber 42 . ib 45 . Su 164 . - födas, fostras, uppfostras. the (barnen) föddis fyra vintre swa, at huart !SYNS_DÅLIGT? mz annath la; the ato ok drukko badhin saman Fl 113 . ","2) födas (till verlden). sidhan ihesus christus . . . lät sik födhas MB 1: 267 . them föddes set ib 2 . " ther barnith födhes blint " ib 115 . guz moþer födes þa natena Bu 24 . ib 5 o. s. v. föþes af manne ok quinno ib 62 . " all the swenbarn ther föddos af iudhiskom qwinnom " SJ 324 . " astunda at barnit skal födhas aff quidhinom " Bir 3: 36 . ib 261 . " alt thz som föddes aff adam oc ewa " MB 1: 2 . " aff noe föddes fore noe flodh thri söner " ib 3 . " war aff dan släkt, som antichristus skal affödhas (för af födhas) " ib 372 . thz ther misliika födhes aff enlitadhum (näml. får) ib 223. - komma till, aflas. war herra war kalladher helsare aff änglenom för än han föddes i modher liiff MB 1: 253 . ","3) födas, alstras, uppkomma. uppstå. aff raat skaffuil födis skelffwasoth LB 7: 77 . tenker hwath ther aff födhas will BSH 5: 20 ( 1504) . ther kunne . . . noget gooth födes vtaff ib 557 ( 1516) . födhandes för förandes Lg 3: 454 .) "],"e":["föde . ","födhe Lg 3: 629, 672, 677 . ","födher . ","födht RK 2: 92 . ","föt . ","födt Bir 1: 77),","födha sik , föda sig, nära sig, lefva. thin thräll, oc thiin ambot, oc thiäniste swen oc wtläntzsker man som födher sik i thino lande, oc thit fä, skulo födha sik widh siwnda aarswäxstin MB 1: 372 . - refl. födhas, ","föþa up . ","föþas up , uppfödas. at swen barnen föddos op MB 1: 276 . the wäxto oc föddos op widh thera ärffwodhe Lg 89 . - beta. siw faghra köör oc fulfeta föddos op (pascebantur) aff (för a?) waato lande MB 1: 236 . föddos op a strandinne (här kon dock op föras närmast till följande a) ib. - Jfr up födha. - Jfr fram-, in-, ut-föþa, af-, til-föþas, äfvensom barn-, dödh-, hem-, hema-, in-, ny-, o-födder."]},{"a":"föþa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) föda, mat. " hans föþa var bröþ ensamit ok oleum " Bu 100 . ib 5 . presenteradhe hanum tholika födho som han ath siälfuir Bil 601 . swenbarnit thränktadhe at modher spina gratande ok illa latande födhu löst ok alz hugnat ib 268 . nöter nakar cristin man thäskyns födho eller dryk MB 1: 145 . ödhmiuktenna födha (humilitatis fomenta; det hvarmed ödmjukheten näres) Bo 17 . " han foresaa . . . sinom döttrom gudz ordz födho " KL 351 . - sofvel. ther fan brodherin renasta födho ok brödh swept j renasta duke Bil 793 . " komo twe gudz ängla mz bästo brödhe oc födho " ib 794 . ","2) uppfödande, uppfostran. " i thera yngsko ok födho " KS 51 (129, 55) . ","3) L."],"e":["födho land , ","födho lös","födhä- Bil 119). adj. utan föda. lät fanga han oc sätia födholösan j häpto Bil !SYNS_DÅLIGT? ib 119, 330 . " sätto han ther födho lösan oc klädha " ib 616 . Jfr ib 268 ."]},{"a":"ga","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Pipping. Ä. Västgötalagens ordskatt s. 16."],"e":[]},{"a":"ga","b":"","c":"","d":[" , se ganga."],"e":[]},{"a":"ga","b":"","c":"","d":[" , se ganga."],"e":[]},{"a":"gab","b":"nn","c":"","d":["1) begabberi, gäckeri. " göra gudhi tholikt gab " KL 31 . tholde mykit gab aff androm sinom brodhor ib 79 . " giordhe gab ib 122. möddo han mz spot oc gab " Bo 190 . ib 201 . Bir 1: 205, 3: 106, 271, 273 . MB 2: 156 . " thz sigh wända til gab oc nötlöghe " ib 331 . 2) föremål för begabberi, åtlöje. o. fortappadhir höfdhinge . . . ängla gab KL 412 . " halla han for gab ok atlöghe " Bo 196 . är iak wordhen til gab oc aatzlöghe MB 2: 254 . som . . . idart menlösa oc hölga lifwerne för gab oc darskap räknadho Su 141 (möjl. att föra till 3) gyckelverk. bedrägeri. diäfwlsins gab forgik ST 378 ."],"e":[]},{"a":"gabba","b":"vb","c":"v.","d":["1) begabba, bespotta, håna. med ack. thänne mannen gabbar gudh mädh sinom ordom MP 4: 228 . JMPs 458.","2) gäcka, narra, bedraga. med ack. PMSkr 56 ."],"e":["-ar . "]},{"a":"gabba","b":"vb","c":"v.","d":["1) begabba, bespotta, håna. med dat. gabba thinom zelo. thz är thinom hita Bo 136 . - med ack. gabladho hona KL 51 . gabbadho han Bo 30 . " at the miswyrdhas. forsmas älla gabbas af androm " ib 4 . thw gabbas (derideris) aff allom vm thu ödhmiukir thik mykyt Bir 2: 144 . VKR XIV . Bir 1: 52, 271 . " gabbadhe gudz ordh ib 3: 339. folsker man gabba sins fadhers näfst " Ber 61 . 2) gäcka, narra, bedraga. med ack. mange hälghe män varo gabbadhe aff diäflenom Bir 3: 207 . at thu babbas vndi siäflikhetinna nampne af közsins snille Bo 132 . " aff tholkom inskiutilson daras oc gabbas (delusa) siälin " Bir 2: 144 . KL 191 . Bir 4: 4 . Ber 183 . jngen skal gabba then andra PM 53 . pa qwanswis gabbandis annan ib. waaro köpmännen skalka loch gabbadhe skiparen ib. - Jfr begabba."],"e":[]},{"a":"gabban","b":"nn","c":"","d":["begabbande, hån. Gr 276 . MB 2: 302, 327 . Su 191 ."],"e":[]},{"a":"gabbare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gabbara klädhe , "]},{"a":"gabbare","b":"nn","c":"","d":["1) begabbare, bespottare. KL 122 . Bir 3: 339, 340 . Ber 238 . Su 191 . 2) bedragare. Bir 4: 3, 4 ."],"e":["gabbara klädhe , "]},{"a":"gabbeliker","b":"av","c":"adj.","d":["hånfull, hånande. SvKyrkobr 348 . " theen gabbelico knäfallin the giordho for honom Skrt Uppb 293. ""],"e":["-ligher )"]},{"a":"gabbilse","b":"nn","c":"","d":["o. f. 1) begabberi; gäckande. synda bätringh är . . . änglana glädhi, oc fiäfflana gabbilse JMPs 306. "],"e":["gabbilsa klädhe","gabbilse- )"]},{"a":"gabbilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) begabberi. i . . . gabbbilsanna opnylsom Bo 197 . ib 181 . Bir 1: 5 . lSu 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113 . ","2) gyckelspel, gyckelverk, bedrägeri. Bir 3: 204, 4: 3 . antuordhas diäfwls gabbilsom (illusionibus) Bir 2: 119 (möjl. att föra till 1). - Jfr. begabbilse. -- "],"e":["gabbelse Su 451 )","gabbilsa klädhe , ","gabbilsa ordh , "]},{"a":"gadda","b":"vb","c":"v.","d":["förse med gadd(ar). tändrena waro som största trä, hwilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn JMPs 255."],"e":["-adha ) , "]},{"a":"gaddder","b":"","c":"","d":["aculeus, spets, udd, tagg. thik är hart at trodha mot gaddenom Bil 896 . KL 147 . Pa 17 . " mz hwassom stingandom gaddom ok stiongom " Bir 1: 41 . " mällan stingade gadda älla thörne " ib 42 . ib 156, 264, 301. - gadd (hos bin). biin haua oc gad ok döö nar the mista han Bir 2: 169 . ib 1: 259, 3: 22 . - Jfr eter-, men-, thorn-gadder. "],"e":["gad . ","gadh Bir 1: 259 . ","-ar ) , m. ","gadda flängia , ","gadda gisl , "]},{"a":"gadde","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ivirgadde."],"e":[]},{"a":"gadder","b":"nn","c":"","d":["galler. " huru nwnnor magho tala widh galdrana " Bir 4: 14 . ib 37, 84. - Jfr iärngadder."],"e":["gaddrar ) , "]},{"a":"gadder","b":"nn","c":"","d":["gadd, udd, tagg. hwlken kan aterhalla siig aff taara som saa twingas aff tolke sörgenas gadh som jac Troj 68 ."],"e":["gadh )"]},{"a":"gaddra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forgaddra."],"e":[]},{"a":"gadhing","b":"nn","c":"","d":[" ? t som lämpar sig el. är passande för (någopn). epter thu esth ecke hans gadingh, tha äst thu ey waar gading STb 2: 235 (1487). ib 237 ( 1487) ."],"e":["gading )"]},{"a":"gadhing","b":"nn","c":"","d":["den el. det som lämpar sig el. är passande för (någon). then tidh pylatus saa hans sidhy oc athäfwe pröffte han wel, han wara sin gadhing ffor thy ten ene war swa arghir skalk som then andre ST 88 . " han är oyke war gadhingh " BSH 5: l450 (1511). kan jach ffaa thet skep, som jach kan merkie eder - gadningh är FM 177 ( 1504) . han lot alt fran them taka hwat han sin gading (ss för sig passande el. behagligt) konde raka RK 2: 5743 . - gen. i adjektiv bemärkelse. passande, lämplig. om thet skep vore eder gadhnegx FM 318 ( 1507) ."],"e":["gadhung RK 2: 5743 hos Hadorph och i Scriptores rerum Sueciarum. gadningh. gadhneg), "]},{"a":"gaf","b":"nn","c":"","d":["gåfva. " lthakka honum . . . for hans nahde oc gafwir (för gafwor?) " Bir 2: 148 ."],"e":[]},{"a":"gaffel","b":"nn","c":"","d":["1) gaffel. Jfr Hildebrand, Sv., Medelt. 2: 251. gaffell, qniff oc skeed Arnell Brask Biᴵ 31. 2) gaffelformat redskap; pil med hullingar? catpultha ena handa kar vel sagitta gaffuäl GU C 20 s..85. Jfr du Cange, Glaosarium II: 221: satitta ferrea et hamata, quae vulgo catapulta dici solet. "],"e":["gaffuäl GU C 2) s. 85. pl. gaffa HLG 1: 90 (början av 1500-talet?), ","*gaffla harnisk , "]},{"a":"gafl","b":"nn","c":"","d":["gafvel. " östra gafflen jt hera kirkia " RK 2: 7338 . kirkionna gaffla MB 2: l230. fran sama husens gaffuel Bir 4: 86 . ib 87 . Lg 3: l462. SJ 216 ( 1452) , 217. Jfr hovudh-, kirkio-gafl."],"e":["gaffuel . ","gaffwel Bir 4: 87 ; SJ 217 ( 1452)"]},{"a":"gafl","b":"nn","c":"","d":["gavel. " per michelsson täcktes nagat pa then westra gambla gafflen mwra eller forhögie " SJ 2: 112 ( 1488) . - Jfr stenhusa-, stuvu-gafl."],"e":["gafflen SJ 2: 112 (1488) . STb 3: 217 (1495)), "]},{"a":"gaflbänker","b":"nn","c":"","d":["gafvelbänk, bänk innerst i rummet vid gafvelväggen. fra thän galbänk ok til thän dör Fr 325 ."],"e":["galbänker )"]},{"a":"gafning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr begafning."],"e":[]},{"a":"gaghn","b":"nn","c":"","d":["1) gagn, nytta, fördel, bålnad. thio gaghn som oss äro til komen aff jhesu christi tilqwämpd SkrtUppb 363 . hwar menedhin fore säthis fore eghit gangd, oc sanuindhin är forsmeod SpV 149 . " ty maa han . . . jenis faherssons deel sik til nytto ok gagn egha niwta och bruka " SJ 2: 51 ( 1479) . " likowäl göra the (ɔ drönarna) thet til gawgn ath the . . . thär til huälpa ath wngh bij warda " PMSkr 305 . jngen kan . . . nytya them (ɔ stenarna) til gawgn ib 493 . - göra sit gaghn, draga nytta (av något). ath olaff jonsson . . . aldre giorde sitt gagn medh jesper no[r] bys hest STb 1: 283 ( 1481) . thy han (ɔ skepparen) ey giorde sith gawn wtan bidhade affwer tidhen PMSkr 97 . ib 103 . Jfr almännings-, o-, siäla-gaghn."],"e":["gang SpV 26 . ","gangd ib 149 . ","gawgn PMBref 304 ( 1510) . PMSkr 103, 138, 206, 305, 493 . gawghn ib 21 . ","gawn ib 97 gen. gangs STb 1: 287 (1481). gangx SJ 2: 28 (1477)), "]},{"a":"gaghn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gagn, nytta. fördel. til lrikisens . . . värn och gagn SD 5: 561 ( 1346) . til berhsens nyttä oc gangh ib 638 ( 1347) , almoghänom til gagns ib 606 ( 1346) . ib 636 ( 1347) . " allom tel gangn ok änghom tel genvarþo " Bu 3 . " nakrom til gang ok ängom til skadha " Bir 4: 144 . " skal äldre helsa ällir gaghn koma aff thäs manz affödha " ib 3: 316 . göra mera skadha än gawn LB 9: 116 . " the göra mangum gagn " Bil 619 . spör . . . hwar them styrir mannum til gaghna ib 524 . " isoep thiänte swa tryglika hednom herra, at han änkte wände sik til gangx aff hans gotz vtan sina födho " MB 1: 233 . " som os är til skipilse giffwith oc til wara gaghna bliffwith " Al 7182 . Bo 50, 55, 73, 130 . Bir 1: 39, 40, 2: 39, 122 . MP 2: 53 . " som thöm kan häst til gangna koma " FH 3 . 71 (1446). til domkirkiuna gagna oc egho SD NS 1: 437 ( 1405) . " til sina egna gangna tarf " ib 356 (1404, nyare afskr.) . BSH 1: 197 ( 1387) . " hwa som menadhe allan skadha han hindrade flere gaghn " MB 1: 86 . xij hunda gangn eller fructer Lg 3: 71 . thiin eghin gaghn göra BEr 254. göra thit eghit gagn Bir 3: 131 . " for nakat wärzlikit gagn älla batna " ib 1: 99 . ib 4: 216. jag wil gerne legge meg al win om eder gaffu oc beste FM 501 ( 1510) . " eder till än trösth och eth öwigh gangn " ib 502 ) . " hwar jak kan wara pa ider herredömes gangn " ib 514 ( 1511) . mik är ey gagn at the ögha jak ey see mädh GO 580 . LfK 157, 160 . Di 157 . RK 3: (sista forts.) 4578 . onytteliget gangn (olägenhet) SO 121 . - hjälp, lättnad. huar dagh görin idhrom quidh gagn oc lösn LB 3: 113 . 2) ära, ståt? fördho han swa mz hedher oc gaghn aff babilonia margha mila Al 0548 . "],"e":["gangn Bu 3 ; Bo 50 ; Di 122 o. s. v.; Lg 3: 71 ; FM 502 ( 1510) , 514 (1511). gang Bir 4: l44; Ber 22 ; Su 351 . ","gangh SD 5: 638 (1377); Su 65, 155 . 160; Lg 3: 421, 628 ; LfK 157, l160. gaffn FM 501 ( 1510) . ","gawn LB 9: 116 . ","gagns SD 5: 608 ( 1346) . ganhs ib 636 (1347). gangx MB 1: 233 ; Bir 4: 216 . ","gangx MP 2: 53 ), "]},{"a":"gaghna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gagna. med dat. thu . . . gangnadhe wärdhenne, huilken belagdh war i mykle sorgh JMP 185. jnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 125 . thet gawnar mykith frwkthenne ib 319 . 2) inbringa. Se Sdw 2: 1225."],"e":["gawnar PMSkr 125, 319 . ","gawgnar ib 149 . ","gangnadhe JMÖ 185 ),"]},{"a":"gaghna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["gangna . ","-ar , ","-adhe )","gaghna sik , "]},{"a":"gaghningh","b":"nn","c":"","d":["gagn. fattige syge oc vandrende til ewige gaffwening sancte anne til ewige loff HSH 17: 180 ( 1523) ."],"e":["gaffvening )"]},{"a":"gaghnlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett gagnande sätt. the thingh . . . hulkin han äghir ok forma siälfwir ganglikare (fructosius) göra Bir 1: 317 . 2) commode, beqvämligen, på ett passande sätt. gif thy honum af thino thz thw gitir väl ok ganglica mist Bir 3: 431 . ökande the hälgho critsno tro, hwar the gita thz ganglica giort til min hedhir ib 359 . " swa stora oc widha thompt som the magho ganglika thera qärn hws oppa byggia " FH 3: 71 ( 1446) ."],"e":["gangnlica . ","ganglika )"]},{"a":"gaghnliker","b":"av","c":"adj.","d":["gagnelig, ghagnande, nyttig. " lhan hafdhe . . . jnkte vtan dygdh oc kärlek oc gaghnlighin radh aff hanom fangit Prosadikter (Barl) 16. thy findhir jak enkte lusteligharen, ällir ganghligharen, än thala mz thik om blyghetena " SpV 11 . " j alle stridhennas gärningh är witandis ath thet tik är gawgnelikith. skadar thinom fienda " PMSkr 159 . " nestor härtoge war . . . gangneligen tiill lgod raad " Troj 75 . - Jfr ogaghnliker."],"e":["gagnlighin Prosadikter (Varl) 16 (ack. pl. n.). gangenlegit (möjl. gangnlegit) GU C 20 s. 347 . ","gagneliker: gagnelikit MP 5: 86 . ","gagneligin GU C 20 s. 304 . ","gangneligen Troj 75 . ","gangleke SvB 20 (görjan av 1500-talet) (nom. pl. f.). ganghligharen SpV 11 (komp. ack. sing. n.). gawgnelikith PMskr 159),"]},{"a":"gaghnliker","b":"av","c":"adj.","d":["gagnelig, gagnande, nyttig. giordhe han alra största thing os mykyt gagnlikin Bo 29 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.). MP 1: 150, 2: 175 . thz som siälinne är ganglikit Bir 2: 229 . " thz som ganglikit är til siälinna " ib 1: 144 . " ville hon thz nu nytia ok vända til thz som ganglikit oc nytlikit var " Bo 75 . MD 42 . " gör gangnlica fruct j thom " Bir 2: 176 . ganneliket är haffua mattona i allom tinghom LfK 36 . Jfr ogaghnliker."],"e":["gangnliker: -lica Bir 2: 176 . ","gangnlikin Bo 24 (nom. sing. f.) , 29 (qc,. pl. n.); -likit Bo 25, 101, 150, 237 ; ST 232 ; MP 1: 150 . ","gawgnelikin: -likith PM 4 . ","gangnlikin: -likit Bir 2: 229 . ","ganknlikin: -likit SD NS 1: 211 ( 1403) . ","gangliker: -lik Ber 120 . ","ganglicher: -lichä SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ","gangligh MD 42 (nom. sing. f.); ST 388 (nom. pl. n.). ganglikin. gangliken: -liket LfK 64 . ganliker L. ganneliken: -liket LfK 36 ),"]},{"a":"gaghnlikhet","b":"nn","c":"","d":["gagn, nytta. SpV 138 ."],"e":["gang- )"]},{"a":"gaghnlös","b":"av","c":"adj.","d":["gagnlös, onyttig. " sagdhe gawnlösan dagh wara giävlösan " Bil 320 . - n. adv. gagnlöst, utan nytta. letto ok rönte sik gangnlöst manga läkedoma Bil 289 . " han sua giorþe sik gagnlöst " Bu 526 . ST 114 ."],"e":["gawnlös )"]},{"a":"gal","b":"nn","c":"","d":["tungo gal."],"e":[]},{"a":"gal","b":"","c":"","d":["galle. " þe släkto þik . . . ätikio ok galla (troligen för gal; ordet rimmar med al; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 110 f.) " Bu 77 . Jfr. galle."],"e":[]},{"a":"gal","b":"nn","c":"","d":["dån, rop, skri. " aff thz iämber ok aff thz gall " Al 3339 . " the hördho et roop ok iämirlikt gall " ib 3411 . " lther war både gall och gny " RK 3: (sista forts.) 4457 . ib 4650, 4830, 1: (Yngre red. af LRK) s. 285. the skria ok skräna op ij gall Al 5523 . " han ropadhe awi op i gall " ib 10067 . RK 2: s. 347."],"e":["gaal RK 2: s. 347. gall) , "]},{"a":"gal","b":"nn","c":"","d":["galla. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 229 f."],"e":[]},{"a":"gal","b":"nn","c":"","d":["dån, rop, skri. jak hörir hälder minna miohunda skal än iak hörir predika gall SvKyrkobr 32 . krattadhe sina kinder til blodh mz mykith gall oc roop Prosadikter (Sju vise mäst) 116 . Troj 28, 65 . " stordt gaald oc rop ypades j staden " ib 263 . " hans priwalk kallade clemit en tywff vp j gall Stb 3: 446 (1499). ""],"e":["gall . ","gald Troj 263 . gaald ib)"]},{"a":"gala","b":"vb","c":"v.","d":["1) sjunga: gala. om foglar i almh. qwitra the ɔ: fughla) oc sionga oc some kwra oc gala MB 1: 366 . - om tupp el. höns. fra thy först gool hanin Bil 159 . MP 2: 9, 14 . " om morgonen äldher middaghen, om aftonen äldher . . . om minnatz tima ädher tha hönsen gala " Su 114 . " wij skole hanne them i winther igeh, saa at hönsen skola [g]ala i them " BSH 5: 171 ( 1507) . - om korp. korpana galandhe Su 119 . - om kråka. han ka saa well som kraka gaala MD 242 . " krakan är thy ondh at hoon gaal opta sandh (genom galande spår sant; cornix censeri solet impia garrula veri) " GO 151 . 2) sjunga trollsågner, förtrolla. Se galder, m. och galin."],"e":["gaala . ","gal MP 2: 9 . ","gaal . ","gool . "]},{"a":"gala","b":"vb","c":"v.","d":["1) gala. - om höns. the hönor som plägha gala äller trodha andra PMSkr 256 . - om korp. crocitare . . . gala som korpin gal GU C 20 s. 155 . - om kråka,. ib s. 150 . - om gök. Se Sdw 2: 1225."],"e":["gal GU C 20 s. 155) , "]},{"a":"galbänker","b":"","c":"","d":[" , se gaflbänker."],"e":[]},{"a":"galder","b":"nn","c":"","d":["eg. galande, sång; trollsång, trollformel, äfven i allmh. trollkonst, trolldom. " en ilgärniges man. som baþe var vis tel etar ok tel galdra " Bu 494 . synom lass . . . galdra Bil 104 . " nytia han galdra ok somlik diäfwzlik ordh att han maghe faa manga fiska j siönom " Bir 3: l96. byridadhe synom läsa ofwir then dödha sin truldom oc galdra ST 130 . " foor mz throldom oc galdrom " ib 24 . " öfdhe koklarin sina galdra " ib 259 . alle the som tholik thing göra älla nakra andra galdra älla troldoma Bir 3: 293 . " ther the stodho j thera galdrom " KL 8 . mz . . . lifwom troldom oc dyäfwls galdrom MP 2: 85 . MP 1: 17, 146 . ST 535 . Jfr fughla-, orma-galder. "],"e":["galdrar . galrar: -a MP 1: 17 ) , ","galdra bref , "]},{"a":"galder","b":"av","c":"adj.","d":["ofruktsam. " är visselica thz eet osino äruodhe, at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, hulkit som äkke födhir " Bo 131 . - (?) at the swa siin j mällan riffuos oc slitos som hana ällir galla qvinnor (för galla hönor? el. för galna qwinnor? orig. lhar blott tanquam gallos) Su 227 ."],"e":["gaalt Bo 131 . ","galla (något osäker form) Su 227 ), "]},{"a":"galder","b":"av","c":"adj.","d":["o fruktsam. then thimen som alther är tha aff aareno ärw the (ɔ gässen) galle oc lidoge PMSkr 264 . "],"e":["*galda ko"]},{"a":"galderkona","b":"nn","c":"","d":["trollqvinna, häxa. " som leta raadh aff forbannadhom trolkonom ok gallirkonum " Bir 3: 292 ."],"e":["gallirkona )"]},{"a":"galdra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr begaldra."],"e":[]},{"a":"galdra","b":"nn","c":"","d":["galler. " jtem sa giore ja ena galdra til tiuvekellaren " Skotteb 44 (1460-61?). thet rwmet, som han haffuir latid opmwra widh galrane aath graabrödra pa sudre sydone STb 2: 63 ( 1484) . jens japson vid galdren Stock Skb 71 (1517-18). ib 112 (1518-19). - fällgaller i portvalv. vtan före porthen göres en förborg j hwilkens jngangh wari hängiande galdror aff järn som kan nidhersläppas PMSkr 164 ."],"e":[]},{"a":"galdran","b":"nn","c":"","d":["sjungande el. framsägande af trollformler, trolldom öfvad genom framsägande af besärjelseformler. thzx gör han ey meth galran eller boklighom konsthom Lg 3: l09."],"e":["galran )"]},{"a":"galdring","b":"nn","c":"","d":["galdrane, sjungande el. framsägadne av trollformler. thz dogde j moth all swartekondstz galring Troj 18 ."],"e":["galring )"]},{"a":"galdviþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"galeidha","b":"nn","c":"","d":["galeja, ett slags långskepp. reedhe loth han mang skip oc stora ena galeyde mz j then foora RK 2: 1487 . then longa galeyde ther för gik ib 1493 . " han haffde ena galleydo (galea) til siös " MD (S) 212 . ib 213 . Jfr läto þe vp hanta alla galeidas ok al annur skip Bu 178 ."],"e":["galeyde . ","galleyda )"]},{"a":"galgana","b":"nn","c":"","d":[" = galiga. galanga galgana LB 3: 47 . ib 2 ."],"e":[]},{"a":"galghe","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*galgha rätter","-räth )"]},{"a":"galghe","b":"nn","c":"","d":["galge. Bu 26, 170 . galgen staar af twem vp rättom träm ok thwär trät är thz thridhia Bir 1: 197 . " galgans rep ib. " ib 2: 105 . hon löste ericx liff aff galgn BtFH 1: 246 ( 1508) . " han ledhis bakbundhin til galghans " MP 1: 146 . " hängia j heluitis galgha huar som aldrigh bristir repit " ib 33 . ib 43, 55 . han gik rödher oc blodogher aldher til korssens gala LfK 112 . " som för honom tolde dödhen a korssens galgha ib 86. " Su 401 . " hwat stora pino cristus lidha skal opa korssens galgha " Lg 3: 653 . " äst thu thz oskyllogha lambet som offras skal i korssens galga " ib 649 . galgha stadher, m. galgbacke, afrättsplats. leeddo han til caluarie locum. thz är galgha stadhin Bo 198 . MD 66 . Su 395 ."],"e":[]},{"a":"galiga","b":"nn","c":"","d":["den se krydda nyttjade roten af alpinia galang Willd. galanga galigo LB 6: 2484 galigo et god for siwkan magha, oc for lwngo och hostho och giffwer godan anda ib 7: 58 . ib 2: 64. 7: 46, 75 o. ls. v., 8: 46. 47. ingefära ok galiga Bo 139 . Fl 107 . Jfr Grimm. Wörterbuch IV. 1: 1164 f. "],"e":["galigo . ","galliga Fl (Cod. C) 107; LB 8: 46, 47), ","galigo rot","galliga- )"]},{"a":"galin","b":"av","c":"adj.","d":["2) ursinnig, rasande (om djur). smaragdus . . . han hiälper moth galna hwnda PMSkr 489 . - Jfr hovudh-, mandadha-, vil-galin."],"e":[]},{"a":"galin","b":"av","c":"adj.","d":["incantatus, förhäxad genom trollsånger. 1) vansinnig, vanvettig, galen. þe sagþo þik vara galin ok deaw[l]s man Bu 77 . thän hughin gör galin Bil 126 . Lg 635, 636, 2) ursinnig, rasande, utom sig af vrede. iuþa biscopar var galin Bu 15 . Bil 125, 126 . Bo 86 . - rasande (om djur). þe samu þiura. för vro galne ok oþe. wrþo . . . spaki Bu 168 . " af eens galins hudz biti " KL 200 . LB 7: 304 . 3) galen, vild, ostyrig. jak syndadhe mykyt mz thom galna piltenom som thu känner glädhiandis ok lustandis j hans galno ok löghlico athäfwom Bir 2: 334 . 4) våldam häftig (om väder el. vind). et galith wädher Al 5621 ."],"e":["eg . "]},{"a":"galinhet","b":"nn","c":"","d":["galenskap. Se Sdw 2: 1225."],"e":[]},{"a":"galinskaper","b":"nn","c":"","d":["galenskap. " mz hoffmod ok galinskap " MD (S) 240 . Jfr. gäld, gälniska."],"e":[]},{"a":"galle","b":"nn","c":"","d":["galla. " colus vel colon dicuntur galle eller jnelffue " GU C 20 s. 125 . - Jfr hunda galle. "],"e":["gälla GU C 20 s. 121) , ","*galla blädhra","-bledra GU C 20 s. 56 . gälla blädra ib s. 121), ","*galla drykker , ","galla sot , "]},{"a":"galle","b":"nn","c":"","d":["fel, lyte, vank. jomfrw maria the mllä ros skär for vtan galla MD 172 . d. ib 172 g."],"e":[]},{"a":"galle","b":"nn","c":"","d":["galla, svulst (på häst). fore galla j rwmponne brän salkulona mz heth jern och tryst wth warith LB 2: 69 . Jfr Grimm, Wörtenbuch IV. 1: 1187 f."],"e":[]},{"a":"galle","b":"nn","c":"","d":["bandad med galle. MP 1: 264 . Su 401 . "],"e":["galla sot , "]},{"a":"galnas","b":"","c":"","d":[" , se gälnas."],"e":[]},{"a":"galnas","b":"","c":"","d":[" , se gälnas."],"e":[]},{"a":"galniska","b":"","c":"","d":[" , se gälniska."],"e":[]},{"a":"galnöt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"galrey","b":"nn","c":"","d":[" ST 320 ."],"e":[]},{"a":"galrey","b":"nn","c":"","d":["gelé. PMskr 533. Brask Matordn 7. ib 10 . Sex ekon tr 270 . galree giorth paa grisakötth ib."],"e":["galre . ","galree )"]},{"a":"galter","b":"nn","c":"","d":["galt. Bil 900, 901 . " margher godher galter feter " Al 4958 . " ther komo galta " ib 5117 . " thässe galta hioggo snara " ib 5137 . " som annor swärdh waro the galta tänder ib 5124. the galta börsta waro swa stinna " ib 5127 . Jfr far-, vil-, ville-galter. "],"e":["-ar )","galta ister","-iister )"]},{"a":"galter","b":"nn","c":"","d":["galt. - ss binamn inghe galtz uxor SSkb 6 (1501-02)."],"e":[]},{"a":"galtister","b":"nn","c":"","d":["galister. LB. 4: 354. Jfr galta ister. "],"e":["galt ystir )"]},{"a":"galvatn","b":"nn","c":"","d":["fisklöst vatten. pscina ne p pro aqua collecta non habens psces wlgartier galwatn GU C 20 s. 451 ."],"e":[]},{"a":"gamal","b":"av","c":"adj.","d":["1) gammal, ålderstigen, som lefvat länge (om lefvande varelser). hwa länge liffwer han wardher gamal vm sidher GO 963 . " ä gös gamal man tho at han widh eldh sither " ib 1047 . gamblir män SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). vm gamul (för gamal) man liuer ogudhelika KS 45 (116, 49) . at gamblan karl lyste leka Bu 157 . " gamul kärlingh ib 4. gamal j aldre " MB 2: 297 . " är frälses mannen gamal äller oför " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ä lekir rakke mz gamal hund wil GO 1025 . " swa grymtar griis som gamol swiin fore " ib 1073 . lib 390. wnger ängil ok gamal fiänden Bil 321 . " lhan sa hwru iomfrunna son kom nidher mz skylom, oc sattis näst them godha gambla gudhinom (Antiquum dierum; d. v. s. Gud fader; jfr Kalkar, Ordb. 2: 8) " MB 1: l18. - gamal alder, ålderdom. at han aff gamblom aldir ofwir gaff gudh ST 422 . Jfr gamals alder. - gammal, som lefvat el. är född tidigare. epter nabogondonsor gambla dödhan. togh widh rikeno nobogondosor hans vnge son MB 1: l17. ib 18 . cum sigillis . . . hillebrandi gamblæ . . . et hillebrandi vngæ SD 4: 704 ( 1340) . - gammal. som varat länge. af hans bamlo þiänist Bu 20 . före ärliga manzsens gambla wenskap MB 2: 297 . - gammal, inrotad. gamwl härpa är ey godh at twa GO 1058 . helar gambla hosto LB 7: 69 . - gammal, länge varande, varaktig. at fredin wil jcke bliffue gamell met tesse rytzer FM 146 ( 1503) . - gammal, sedan fordom bestående, som tidigare tillkommit (och ännu består). halda ok styrkia thön lagh ther godh ok gammul äro KS 30 (78, 33) . " manna samhäld forn ok gamul ib 62 (155, 68). aff gamblo ok forno frelse " SD NS 2: 139 ( 1409) . sigh . . . latha nöghia at thy som gamalt ok fornth haffuer warith SO 47 . " göma ok wäria gamalt kronona godhz ok gamblan kunnuxlikan rät " KS 58 (144, 63) . " ny kaar äru hionum kär ok gamwl vm eld fara (vasa nouella placent inface prisca jacent) " GO 1022 . " the gambla script och swa the ny " MD 391 . " gamalt galta lister " LB 7: 35 . mz gabmlom vtslithnom klädhom MB 2: 24 . " aff the gamble bookinne " Su 265 . " omnia bona mea in gambla rööshilta " SD 4: 692 ( 1339) . " ther ligger och en gamble raar " BtFH 1: 251 ( 1506) . " i mällen gambla stadzmuren oc longgatuna " SJ 154 ( 1447) . " bätra äro gamwl giäl len gamwl saak " GO 198 . FH 5: 19 ( 1462) . afläggia gambla synda sidhuänio MP 1: 125 . aflägghin j . . . gambla synda mannin . . . oc j förin idhir j nyan man ib. thän är thin gambleman (vetus hono tuus), hwilkin som wnder fot throdher thin anda Ber 237 . thenne mannin (ɔ: thin gambleman) war gamal ondra dagha (inveteratus dierum malorum) ib. 2) gammal, som skett i gamla tider, som tillhör forntiden. af gamblum guz dome tel adam Bu 20 . " then skat the gawo af gamblo ee " RK 1: 3472 . - gammal, fordom bruklig. xi alna medh gambla almenne mält Sj 181 (1449). sex gambla alan oc fyratighi ib 191 ( 1450) .","3) gammal, som lefvat en viss tid. esdras war swa gamal man, at han kunne vtan böker alla iwdhe biblian, för än han fördhis aff iersalem til babilonem MB 1: 26 . med gen. þrigla ara gamalt barn Bu 5 . ib 528 . KL 30, 348 . MB 1: 272, 2 . 297. ST 370 . Lg 3: 507 . war thz (barnet) . . . ey mer än halffs aars gammalt ib 725. - Jfr ars-, for-, läm-, manadha-, ut-gamal."],"e":["gamald KL 384 . ","gamall MB 1: 272 . ","gamell FM 146 ( 1503)","gammal . ","gamul . ","gamwl . ","gamull FH 5: 19 ( 1462) . ","gammul . ","gamol GO 1073 . ","gammal ib 390 . Då frf. ändelse, som börjar med vok., a i andra stafvelsen utstötes, har ordetsa första del vanligen formen gambl-: således gamblom, gamblo, gamblir o. s. lv..; dock gamlo Bu 20 ; MB 2: 297 ), ","gaals alder","-aller )"]},{"a":"gamal","b":"av","c":"adj.","d":["1) gammal, ålderstigen; som levat länge (om levande varelser). jtem x ort. for it gamblat faar Skotteb 363 (1460, Kämn) . jx lodh gamwlt sölffuer, STb 3: 181 ( 1494) . - ss subst. åldring. GU C 20 s. 27 . " senex vel sacerdos gamaldh ok presther " ib s. 313 . - gammal, som levat el. är född tidigare. synis thäs klarlighare thäs nadh ällir dygdh, som bätra är gambla adam skodha sithiande oppe j toppenom, a the lasteliko träno nya adam skodha styrslo ok waldit haffwa offwir andhelika sälhet ok andhelika prouento SprV 132. bätre är ath then gamb laren konwngen leffwr, thy the gamblo bin lydha ey them wngo PMSkr 300 . - gammal, inrotad. är hostan gammal PMSkr 229 . - gammal, sedan fordom bestående, som tidigare tillkommit. j gambla scripthinne MP 5: 31 . " epter gambel pleschidh " STb 3: 447 ( 1499) . ","2) gammal, som tillhör forntiden el. det förflutna. oc är märkiande thz i gambla laghin smordhos änge vtan konunga oc prästw SVKyrkobr 10. ATb 1: 86 ( 1458) . - gammal, förutvarande. Se Sdw 2: 1225. - föråldrad. antiquare gamalth göra aff scrapo ok vttöma hebeos 8 GU C 20 s. 27 . - Jfr dags-, flordh-, natta-gamal."],"e":["gamoldh ib s. 27 . ","gamwlt ib 181 ( 1494) . Frf änelse, som börjar med vokal, har ordets första del vanligen formen gamb-. Även gambel STb 3: 447 (1499). gamblat Skotteb 362 (1460, Kämn) . komp. gamblaren PMskr 300),"]},{"a":"gamalsven","b":"nn","c":"","d":["äldre el. fullvuxen sven. Jfr Hildebrand, Sv Medelt. 2: 262. " Arnell Brask Bi ᴵ 31. ""],"e":["gammel- )"]},{"a":"gaman","b":"nn","c":"","d":["glädje, fröjd, lust. SkrtUppb 98."],"e":["gamban )"]},{"a":"gaman","b":"nn","c":"","d":["gamman, jhöje, skämt. " thzta gaman vardh thöm orgaman " Bil 877 . " the hafdo burt danzin oc gaman " ib 879 . aff rätte glädhe hafdhe the gaman Al 9152 . the fingo ther gaman Fl 1415 . " thu gör thik gaman " ib 1192 . thz gaman the drifua tha ib 1418 . " göra gaman aff (göra narr af) wslom " MB 1: 130 . the . . . giorde ther aff gaman RK 2: 3968 . ib 1: (sfgn) s. 189 . the kalzadho markt ok giordho sik gaman (gjorde sig glada) Fl 1421 . " giorde sik gaman (gjorde sig lustig) " RK 1: 3915 . sighin mik thz for gaman (för ro skull) Fr 1095 . gaman är grön wndh (plaga recens vti fit ridiculosa cuti) GO 749 . " alwara ok gaman faller wäl saman ib 538. sla gaman til alwaro " ib 441 . " thz war thran alffwer och ey gamman " RK 2: 841 . " ther taladis bade alwara oc gaman " ib 6301 . " wordho talath margha handa gaman " Fr 3402 . ib 2702 . " thz war han snak ok gaman om han till widhe talade. oc encte spot eller hat Di114. thöm gik allom tha aff gaman miste sin glädje, fingo sorg) " Fr 1834 . RK 1: 3991 . thz gik tha thöm allum aff gaman Iv 3770 . ib 4922 . RK 2: 381, 793 o. s. v. thz gik lthem alt af gammen ib 2039. skula här göta göra aff gamman (skola Gögarne häraf göra sig ett nöje?) RK 1: 2985 . - mädh gamam. med glädje. ss rimfyllnad. RK 1: (Albr.) s. 214. - utan gaman. utan skämt (sagdt), i sanning. ss rimfyllnad. thz sculle ey saa tiil gaa wthan gamman RK 3: 1902 . ib 3554 . 3978. - Jfr. ogaman. "],"e":["gamman . ","gammen )","gamans ordh , "]},{"a":"gamber","b":"nn","c":"","d":["gam. Prosadikter (KarlM) 286 . "],"e":["gams ko , "]},{"a":"gamber","b":"nn","c":"","d":["gam. wurdhu thwe gama (löse) Bil 237 . kastade (näml. kroppen) för gamma MD (S) 201 . Bir 2: 96, 98 . " glwpande som en gam " RK 3: (sista forts.) 4849 . "],"e":["frf . ","vokal i ändelsen -m- el. -mm-. pl. -ar), ","gams klo , ","gams äg , "]},{"a":"gamblas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. blifva gammal, åldras. bökir, hwilke nw aff fläskom fforsmas oc j wanrökt gamblas oc fordarffuas Su 264 . Jfr forgamblas."],"e":[]},{"a":"gan","b":"nn","c":"","d":["gom? Se Sdw 2: 1225."],"e":[]},{"a":"gana","b":"vb","c":"v.","d":["gapa, med gapaande mun stirra. löpa och gana i alla glugga MD (S) 242 ."],"e":[]},{"a":"gang","b":"nn","c":"","d":[" Jfr rät-, skola-gang."],"e":[]},{"a":"ganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå. " nu är time ganga skulande thiit som han ledhir mik siälfuir " Prosadikter (Barl) 93 . " twe gingo i säng " ATb 1: 143 ( 1461) . FMU 4: 459 ( 1476) . " item är her stoor fatigdom . . och alzinghen dyrffwas gaa til thenna kyrkio vthw stadenom " Troil 5: 319 ( 1515) . - med ack. utmärkande vägen. getha hörden skal wara diärffwer til at gaa bärhg törne oc tranga skoga mädh getommen PMSkr 244 . gå, gå på bete. Se Sdw 2: 1225. - gå, gå upp (en rågång). Se ib. 2) gå, röra sig, utbreda sig (om livlösa ting). - om ljud. Se Sdw 2: 1225. thz stimet aff hästomen ok stangomen gik Prosadikter (Sju vise mäst B) 182 . - gå bort. ganga sin gang, gå förlorad. Se Sdw 2: 1225. 3) opersonl. gå, bära av. Se Sdw 2 : 1255. 5) gå, gälla. thet mynt som get ok gääft är ok mellom dondämanna ganger for fult innan sweriche SD NS 3: 310 ( 1418) . MP 4: 261 . " ath her mans schal anname kopperen, som han ghaar och gieller, aff kopperslagerana epter bismana wychten eller giffue per olsson her manss rede peninga STb 3: 102 (1493). ) gå, utgå, betalas. thär gyk stwndhwm 5 marc smör " VKJ 73 . - med prep. af. item en halff gardh i eke, som gar aff tolff öre SD NS 3: 504 ( 1419) . VKJ 239 ( 1466) . tompthöre, som gangher vtaff ij stall HLG 2: 17 (1510).","7) gå, avlöpa. med dat. el. ack. SeSdw 2: 1225. nw faar mik gaa harda här äptir MP 5: 185 . " aldra wadelicasta frstilse är thet, ath enne människio gaar altidh sälica vtan frestilse " ib 195 . - abs. gå, tillgå. tha begöntha han ath seye for oss allededis, hwre thz gight JTb 94 ( 1513) . - gå i uppfyllesle, slå in. Se Sdw 2: 1225.","8) gå, försiggå, äga rum. hwadhan gar thz (under hoc) SpV 432 . ib 513 . halles han (ɔ den magnetiska stenen) j handenne aff qwinno som födha skal barn gaar snarlika the födilsen PMskr 482. 9) gå, uträtta. nar han (ɔ prästen) skal sokna budh gaa ÅK 62 . - gå, göra, verkställa. huar man ganger sin warth, som tilbör ok lhanom tilbudet worder STb 1: 428 (1459, Burspr). the som wardh gange ib 443 (1462, Burspr) . sma iöns nigilz lagare . . . tesse gengo lagen ATb 1: 205 ( 1465) . ib 250 ( 1466) . STb 1: 281 ( 1481) . didrich . . . schal ghaa pelegrims resa til wazstena Kyrkohist. Årsskr 1920-21 s. 236 (1487). Svartb 562 ( 1513) . 10) gå, förgå, försvinna. med ack. tha människian wardhir hardlika takin aff sywkdomenom, tha kanth thu näplika annat tänkia, än oppa we ok wärk som thu kännir, for thy tikgaa all hugsins akt, som wärkin ok sorghin är nästh j kroppenom MP 5: 10 . 11) i förening med en prep. och följande subst. mer el. mindre bildl. ganga af, b) gå från, vika från, skiljas från. swa som koparen smälter mz gulleno alzstingx gaar (transit) aff sinne ömkelighet, oc omwändis j dyrt oc bästa gull Mecht 256 . " nar han wreder oc harmse warth kwnne han ey stylla siig j syno bräsko män thz gik snart aff honom " Troj 75 . - ganga i, a) inlåtas sig i. tha matthe thu dristelika gangha j kamp mz gambla drakanom SpV 116 .. b) ganga i kirkio, låta kyrktaga sig. om lhan haffwir boiffwit mädh qwinno . . . som är haffwande ellir ey gnagen j kyrkio eptir barn SvKyrkobr 351 . c) gå i, brista i. Se Sdw 2: 1225. - ganga innan till, inträda i besittning av. tha skal clostrit gaa innan til wighilskrwff SD NS 3: 37 (1415, y. avskr.) . Jfr ganga til. - ganga ivir, b) övergå, drabba. alt thet (ɔ gods) beuisseligit är, som kastat är aff nödz wegna, gange offuer skyp och gotz STb 3: 320 (1496). - ganga mote (a mot), d) ske till förfång för. at wj . .. wndherstandit hauom mang groff stycke gaa amot the helga kirkior j landena. och cristendompsens bestandilse Gummerus Synstat 41 (1425, vidim. från 1440). - ganga mädh, vara havande med. mädhan hon war gangande medh barneno MP 5: 55 . - ganga pa, b) ingå, avsluta. gaar hon epter hans dödh pa andra gifft Sj 2: 168 (1490). c) bekväma sig till (att äta), nöja sig med, hålla till godo med. Se Sdw 2: 1225. Jfr ganga up a. ganga til, a) ingå, avsluta. war . . . dottor byrgitta til lgiftomsla ganger SD NS 3: 259 ( 1417) . Hel Män 222. c) inträda i besittning av. hennis barn skuldo ok redeligan witta ath gaa til sin deel STb 1: 367 (1482). g) ansluta sig till, rösta på. om the ganga swa manga til henna mädh sinne samthykkio at . . . , tha wälis hon Abbedval i Vkl 89 . Jfr nedanför ganga til. h) skrida till, företaga. huru som gangnade är til nyth wal Abbedval i Vkl 94 . Jfr ganga innan til. ganga up a, b) angripa, anfalla. nw gaar thu vp (trol. för vp a) kirkene prelata och klarikritt Thomas Varningsbref 5 (1436). Troj 93 . c) handla om, avse. (skriften) gaar vppa them fäm heelsonar, ok psalmana ower jumffru maria nampn SkrtUppb 349 . Jfr ganga pa. - ganga vidher, b) störa el. falla till. mattis . . . kastade swa sina öxe handlöst ok ion i howdit ok ion gik wid gulwid ATb 1: 123 ( 1460) . ganga äptir, a) gå efter, eftersträva, söka. han gar ther äfftir ath han vil hängia mig i en galga ATb 1: 109 ( 1459) . refl. ","4) avgå (från tjänst el. syssla), taga avsked. gaar prester aff äller skils fra kirkio Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. från 1440+). 5) gå bort, försvinna. tak en swamp vätandis honom j the vathneno strykandis affwer scrifftena, oc hon gaar aff PMSkr 454 . ","1) gå tillbaka, återvända. bildl. SpV 283 . 3) gå åter, gå tillbaka. om köpt. STb 1: 229 ( 1480) . ","5) biträda (ett förslag), rösta bifall. Abbedval i Vkl 87 . ganga oc naghra til, thogh ey swa manga at the göra twädelena ib l90. Jfr ganga II. ","2) gå upp, röra sig i riktning uppåt. some thär the gespadho tha gik op thera ande SvKyrkobr 19 . MP 5: 159 .","3) komma fram, komma i dagen. huad som gömss under snön gaar up med tön HSH 14: 64 (1525? Brask).","3) börja, träda i kraft. nu om pascha scal thenne stadhgan ga uppa FMu 4: 6 (1451, avskr.). STb 1: 335 (1482). ","2) förfölja. " at han gik ykke hokone äpter mz awun " JTb 44 ( 1464) . "],"e":["ga Arfstv 66 (1474-75) o. s. v. gaa VKj 271 (1447) o. s. v. pres. ganger SD NS 3: 259 ( 1417) . ib 310 (1418). STb 1: 428 (1459, Burspr). gangher HLG 2: 17 (1510). gar Sd NS 3: 504 (1419) o. s. v. gaar SpV 513 o. s. v. pl. 1 pers. gam SpV 283 . 3 pers. gange STb 1: 443 (1462, Burspr). pres. konj. gange Uppl Lagmandsdomb 8 (1490). STb 3: 320 ( 1496) . impf. gik Prosadikter (Sju vise mäst) 182 o. s. v. lgyk VKJ 73 . ","gäk ib 239 ( 1466) . ","gägh ATb 2: 241 ( 1484) . ","gigh JTb 94 ( 1513) . ","giigh FMU 4: 459 ( 1476) . pl. 3 pers. gingo ATb 1: 143 ( 1461) o. s. v. geng(h)o ib 1: 205 (1465), 250, 254 (1466). impf. konj. pl. 3 pers. gingen SD NS 3: 2 (14145). part. pres. gangande MP 4: 261, 5: 55 . gandhe Atb 1: 14 (1453). goandis Svartb 562 ( 1513) . ","gaadh STb 1: 281 ( 1481) . Jfr Sdw 2: 1225),","gangas , gå i uppfyllelse, slå in. Se Sdw 2: 1225. ","ganga af , 2) avhändas, frånhändas. med dat. at thässe thre gardha . . . gingen clostreno aff krom rät SD NS 3: 2 ( 1415) . ","ganga ater , ","ganga bort , 4) avhändas. thet (gods) . . . som bort är gangit SD NS 3: 3 ( 1415) . ","*ganga for sik , gå för sig, få lov att ske. tha likowäl lather jak then sagona ga för sigh PMBref 318 ( 1512) . ","ganga fore , 2) gå före, gå framför. även bildl. jomfru stadhgin hwilkin foregangir, oh yppirste är i stridinne, han gaar ok fore som wärdoght är j lönomen SpV 61 . ib 492 . 3) gå i vägen för, välla (någon) förfång. äpther thet ath niels lhinzsä . . . i swa langhen tidh gat pädher redhersson fore meth sin skutzmall och fordraghit retthen ATb 1: 23 ( 1454) . ","ganga fram , 10) genomföras, gå i verkställighet. ty ath köpet gaar fram och ecke aather STb 1: 229 (1480). ib 415 ( 1483) . ","*ganga fran , fria sig (från en beskyllning el. ett krav). fore thät andra. gange (han) h enne fran med en eed Uppl Lagmansdomb 8 (1490). ","*ganga i genom , 1) gå igenom, trånga igenom. styngeth gaar gönom oc gör ddödelik saar PMSkr 217 . 2) gå igenom, undersöka, granska. at han skulle gaa thet ärende i genom med kwngens raad i paaland HSH 16: 36 (1526? Brask). ","ganga in , 2) inträda i besittning (av). med prep. i her thure menar at ga in j her abrams goz Arfstv 66 (1474-75). 3) ingå, börja. och ghar theris (ɔ ryttarnas) viku lön jn nw pa fredagh STb 3: 243 ( 1495) . ","ganga ivir , 1) vederfaras, hända STb 1: 283 (1481). ","*ganga kring um , gå omkring. Troj 296 .","*ganga mällom . Se Sdw 2: 1225 f. ","*ganga pa . Se Sdw 2: 1226. ","ganga til , 1) nalkas, rycka an. ther gaat til (accedit) . . . frestaren J Buddes b 174 . 4) gå till, ske, hända. Prosadikter (Sju vise mäst C) 228 . " swa gik til mellan magnus skaak ok dawid " ATb 1: 128 ( 1460) . ib 151 ( 1461) . Saml 9: 166 ( 1509) . ","*ganga til akters , = ganga til baka. STb 2: 388 ( 1489) . ","*ganga til baka , gå tillbaka, gå åter. om köp. köpet bör gaa fram ok ecke til bakak STb 1: 415 ( 1483) . SJ 2: 145 ( 1489) . ","ganga umkring , 3) vända sig, förändras. Se Sdw 2: 1226. ","ganga undan , 2) undgå, undslippa. Se Sdw 2: 1226. ","ganga up , ","ganga up a , 1) påkomma, träffa. med dat. el ack. är thz swa ath mik gaar alderdom oppa ellar krankdomber Neuman Vokbal 86 ( 1462) . STb 1: 283 ( 1481) . ","ganga ut , 1) gå ut. - skickas ut (om livlöst föremål). tha lati eth faat medh maat ganga vt aat bordheno SVklE 164 . 5) gå till ända. tha februarius gaar wth Sex ekon tr 265 . - förlora sin giltighet. naar then eed gaar uth thenna knecktä eder sworid haffue HSH 17: 88 (1523, Brask). 6) avvika, avlägsna sig. med prep. fran. thz matte ok wäl i mangom andhrom kännedomom kwngöras . . . om os ey händhe mykit lankt gaa wt (evagare) fran thy som wi haffwom böriadh SpV 438 . 7) utgå (från), förorsakas (av). med prep. af. thina thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh Prosadikter (Sju vise mäst) 141 . ","ganga äptir , 1) gå (bak) efter. rauit kom strax gandhe epthe medh sthadsens swen ATb 1: 14 ( 1453) . "]},{"a":"ganga","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gango käpper","gaango- GU C 20 s. 68), ","*gango rum","ganga- GU C 20 s. 434 . gaanga- GUJ C 20 s. 19). n. rum avsett att vandra omkring i. ambulatorium rii gaangarum GU C 20 s. 19 . ib s. 165 . ","*gango spang","-spaangh )","*gango stigher , "]},{"a":"ganga","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gango klädhe","gagno köpper","ganga- )","gangolidh","gangeldeh . ","gangeledh )","gango ren","gango staver , m. vandringsstaf. Pa 9 . ST 78 ."]},{"a":"ganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå. " hwat thu häldir ganr. staar. älla sitir " Ber 270 . " gaa mz brutnum gang ib. alt folkit saa han gangande " KL 135 . " gik in j mönstrit medhär thöm gangande ok springande ib. stat vp ok gak ib. vm hon ginge mz barum fotum owir alla bildna " ib 53 . " hans leon alt mz houm går " Iv 2799 . " guz ängel gangar mz hanom " Bu 204 . kom han gangande aat hafwino vppa vateno Bo 92 . the gingo aat väghinom til stadhin ib 215 . " at hon ginge tel offer " Bu 12 . stat up . . . oc gak hem tel þit hus ib 151 . " gaam til brödhranna samqwämd " KL 227 . jac ma hällir ga til min brodhor ib 274 . the stolta iomfrw til lhans gär Iv 4360 ., gak (hon) hit til mik Fl 1363 . " moyses gig oppa berghit til wan herra " ST 9 . " nar thw aff thz tornith gaar " MD 391 . iak hidhir idhir . . . at vi gangom heem ij vart hws Bo 215, han fölghe diäflenom och skal ga mz honom i äwärdhelika pino Ber 210 . " gaar thu ju dans " GO 683 . " j eenb aat herra frederik gik " Fr 2329 . gaa til skips Bo 100 . " drotning märita tha i kyrkio gik (gick i kyrkan, lät kyrktaga sig) epter sith första barn " RK 1: 1664 . " gaa wm bröth " Bil 357 . - med ack. lutmärkande vägen. þe gingo rättan vägh Bu 168 . þa (för þu) sat þina moþor ganga vaþeleka þunga ok lang (undeförstädt: vägha) ib 79 . " gangandes thäs stadzsens gatur " Lg 3: 424 . . med ack. utmärkadne rörelsens innehåll el. ändamål.hwat ey gik oc piltin ihesus hänna budhskap Bo 14 . " om i gaa (uträtten) bodet " BSH 5: 123 ( 1508) . gaa companiens ärednhe SO 48 . Al 7895 . " som een räth asyn byr at gangas " SD NS 2: 70 ( 1408) . Jfr 9. - med inf. uttryckande rörelsens ändamål. frvr gingo at vitia mörkohuset Bu 521 . " ga at spzera " KL 34 . tha gik hon (ɔ:) leonith) for herra iwan liggia Iv 2505 . time var at sofua ga ib 2966 . " folkit var sopfua gongith " Di 240 . - med rörelsen ändamål betecknadt genom ett verb som koordineras medelst ok. gangom ok glähiom os wt a mark MB 1: 163 . MD (S) 220 . - bildl. gå, vandra. ij gaan än aat idhrom vägh Bo 136 . " at i honom thz är hitanom gangis owrlica ok äkke mz skälomen ib. lgangom . . . äkke footsporin äpte forrädharenom " ib 98 . " the som hata sin brodher är j myrke och gar j myrke " Ber 46 . " gangern j älskelikhet ib. 2) gå, röra sig, utbreda sig (om liflösa ting), man slaar hälst thän wiggia som ga wil " GO 776 . " hiulet gik af laghi (ur lag) " Bu 510 . " skipit gik for vädherno " KL 174 . the (ɔ sool om mane) ganga skiotare oc optare kring om himilin än the (näml. himlakroppar) som owermeer äre MB 1: 62 . " manen ganger nidherst oc skiotast ib. en flodh gik ok wt aff paradiis " ib 158 . hon (floden Phison) ganger kring om thz land som eiulat heter ib. hon (floden Gyon) ganger owr alt blamanna land ib 159. swa ginog watnin ower iordhinna ib 170 . at sea huru widher ok högher rökren ginge Bil 308 . thz eeter aff honum (ornum) gär Iv 2496 . swa mykith liws aff tiällith gär FR 2941. -gå, spridas, utbreda sig. ouer alt landit the fräghdin gär Fr 2693 . jack lacher ga rycttet swa BSH 5: l72 (1505).","3) opersonl. gå, bära af. lot at gotland gaa (låt det bära af el. begaf sig till Gotland) RK 2: 3720 . ib 3: 3251 . leeth han til kalmara gaa ib 3489 . ib (sista forts.) 4296. lath iag willande strömen gå ib 5127 . 4) gå, sträcka sig, räcka. ther gik ower en bro RK 1: 2952 . " är sama ärfue beläghit när jacob skytta ärfue swa thät een gränd gar i mällen badhe " SJ 43 ( 1428) . " mwrin kring om stadhin ar " Fl 956 . skäg swa siit at a spinana gaar Al 5538 . 5) gå, gälla. the gingo for jumfyr. och ware ey Pa (Tung) 33 . " swa got mynt som sex swenszka marker ga fore ena lödugha mark " SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 97 (1492). thet gutnisch örtogh skal ey ga her äpter meer än for iij swenska sina päninga BSH 2: 236 (1425-29. samt afskr.). span rog for fäm hwita tha monde gå RK 3: (sidan forts.) 4592 . ib 4598 . swadant mynt. at een arnaldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro FH 2: 103 ( 1436) . þet mint som nu gar SD 5: 160 ( 1313) . ib 557 ( 1436) , gammal afskr.). ib NS 1: 200 (1402). i swa dana minte, som tha här i östergötlande gungande är ib 2: 238 ( 1408) . niotighi march oc twa march swenska päninga, som nw gangandis oc gift är offuer alt swerikis rike ib 1: 338 (1404, nyare afskr.). aff the myne som nw gaar lok geft är i serike ib l99 (1402). giffui en päning gangandis minth Bir 4: 94 . 6) gå, utgå, betalas. i allom þen sakum som i þräskipte gangä SD 5: 606 ( 1346) . " gonge thz andra til skrifftis som öffuer är " BtFH 1: 264 ( 1508) . " skulo fore thz engen giäld ganga " MB 1: 338 . " then skatt her goor vtaff länen " FM 207 ( 1504) . - tillfalla. om thet godz som . . . är thil arfs gangit mik meth mine systher SD NS 1: 554 ( 1406) .","7) gå, aflöpa. med dat. el. li dess ställe ack. lhurw resan war hans swena gangit RK 2: 5672 . " hurw resan war hans swena gangit " RK 2: 5672 . " hurw ma manne thz wäl ga (huru kan det väl bekomma en menniska) " Al 7170 . tha man ginge wärdldin bäzst til wilia kib 8301. the at werldin gik honom illa i hand RK 1: 1856 . the resa gik hanom illa j hand ib 2: 7237 . huath wärlilz ting hånom gånga meth ella mot KS 45 (115, 49) . abs. at hans ärande skulde i alla mattho vardha gangae äpter hans eghnom vilia Ansg 229 . skal hans viili til fulla gaa RK 1: 3394 . huru dectingen i calmarn gik RK 2: 3231 . " hurw thenna reesa war gan i ände " ib 9448 (kan föras till 1). - opersonl. med dat. swa gaar syndoghom MP 1: 70 . " thz vardher os allom ganga swa " Fr 3154 . " ä huru thz mik ganga ma " Iv 2916 . " spordhe huru honom gik " KL 230 . tå mannenom wäl gångt KS 22 (55, 24) . " tha thik gaar wel l(då det går väl för dig) " ST 317 . " ltha thik gaar ila ib. lib 318. gaar mi, wel j hand (går det väl för mig) " ib 317 . " ltha mik gaare ekke wel j lhand ib. ib 318. Se vidare under hand. - med prep.. mädh. mz poro thz nw hardhast gaar " Al 5304 . med honum plägher stwndom wndherliga gå RK 3: (sista forts.) 4542. - med prep. ltil. till mig så gik RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260 . - med prep. um. ganghe ther om somlaghin wthwijsa SO 49 . ib 50 . RK 2: 1300, 1301 . gongit (det må gå) om eedhen som thz kan ib 8273. - med prep. äptir. effther lagen hade hanom litit gongit RK 2: 7059 . - abs. bar hanum tidhande huru ther var gangith Ansg 229 . " ee huru thz och siden går " Iv 1904 . " ä hwru thz hafdhe sidhan gaat " Al 2842 . " ganzska wnderligha thz saa gaar " RK 3: 5558 . " huru thz är gannith i handh ib 2558. " ib 2582 . 3322. 8) gå, försiggå, ega rum. tha skal thz torney gangande vära Fr 1520 . - ega rum, hållas? som nempden mellom then saght hafde, tha hon i höghaby gek SD NS 1: 533 ( 1406) . 9) begå, uträtta. saa monde han thz mz ordom gaa thz her erik axelsson monde stokholm faa RK 3: 1400 . - gå, göra. verkställa. eedh ganga SGGK 103 . then edh iak gik Al 3776 . " een þrätsylten eed at gangä " FH 3: 6 ( 1353) . " for een lagh sum iak vretlikä gangit hafþe ib. her werner skulde ga hänne thet lagh fore " SJ 10 ( 1432) . " han gigh sin lag mz ix manne ede " BtFH 1: 237 ( 1509) . ib 288 ( 1509) . - ingåk afsluta. kännis mik hafwa gangith en ganzskan ända ok ena sämio SD NS 1: 423 ( 1405) . ib 2: 87 ( 1409) . hade her trulle . . . enga degtingan mz hanom gongit RK 2: 7638, 10) i förening med en prep. och följande subst. mer el. mindre bildl. ganga ä, a) inträda i. a gille ganga SGGK 103 . b) ingå, afsluta. til þän dagh hon a samur giptamal ganger SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). c) anfalla, öfverfalla. mente ther a landet gaa RK 2: 9080 . ib 9085 . d) bryta, öfverträda. gagner sidhan a göra säät mz gudhi MB 1: 301 . e) gå till, gifva sig till. hwar man ganger honum a hand (underkastar sig el. hyllar honom) Al 124 . honum alle gerna a händer ga ib 1594 . Se vidare under hand. f) gälla, sätta i fara. lkuna gialle all bruth siin sum madher, ok särlika þe a lijf ganga SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . " vm thz a liffuit gaar " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 67 . han hafwir bidhit ena bön ther gaar a hans liiff ST 414 . ganga af, a) utgå från, härröra af. gar þät af ilviliä SD 1: 669 (13285, gammal afskr.). thz gik aff engo godhe MB 2: 323 . Lg 3: 334 . " om then wärk gaar aff hita " LB 3: 61 . b) gå från, vika från, skiljas från, öfvergifva. marghe hans men (näml voro) aff honom gangen Al 8886 . " aldre gingo biscops öghon af hänne " Bu 144 . " the stolta iomfrua ther aldre ganger aff min hugha ok aldre aff mit hiärta gar " Iv 197 . c) skiljas från, mista. aff sinom skiälom gånga KS 37 (96, 39) . " han later os alla aff lifwith ga " Al 2556 . - opersonl. med dat. thöm gik allom tha aff gaman (den miste sin glädje, fingo sorg) Fr 1834 . RK 1: 3991 . " thz gik herra iwan tha aff later (miste sitt löje el. munterhet, blef bedröfvad) " Iv 780 . " thz gaar os aff allom laat " Al 10368 . d) afvika från. gig han aff riddarans radhe ST 234 . e) utgå, utgöra afkastningen af. aff thy samw gotze ga arligha IX pund korn oc iij marker penningha SD NS 1: 73 (1401). ett torp som . . . gar af en mark peninga (d. v. s. som afkastar en mark) ib 28 (1401, nyare afskr.) . " een äng som gar af tiugu lass höö ib. I maarkland jordh, som gaar af en half lästh korn oc I mark pänningha " ib 355 ( 1404) . suättoquarn, som afginge tree tynne miöll, möllotorpa quarn, som afginge tree tynna miöl ib 46 (1401, nyare afskr.) . swamporydh, som afgingo tree öra ib. et hemoll . . . som afga sex öre penninga ib. en attung jordh, som afganga thre thyna korn oc iij ore pänninger ib 685 ( 1407) . - ganga at, gå åt, anfalla, ansätta. nödhen gik aat them Bo 71 . Al 1722 . RK 1: 1993 . ST 499 . Su 421 . - ganga fran. a) skiljas från, afsändras från. saghde thet wara meth vrätta från konungenom oc krononne gangit SD NS 2: 139 ( 1409) . b) gå från, öfvergifva, lemna. gik allir värkir fra hanom, KL 203 . c) afvika från, handla i strid mot. ginge twert fraa thera lagh RK 2: 17 . ganga i, inlåta sig i, ingå. gik i handlagh mädher . . . pädher mikälsson SD NS 1: 626 ( 1407) . - ganga ivir, a) resa sig fver, hja sig öfver. a swa höghom iordhmwn at han gik owr alt thz wädher ther stormar oc sky wardha i MB 1: 158 ; jfr 4. b) öfvergå, drabba. laatin anghren oc bättringena gaa owir thz som brutit är Bir 4: 120 . " the plagar offuer them gaa " RK 2: 6735 . " gange rätten ywer han " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). lanzins rät lot han ouer them ganga Fr 3182 . " för än doombrin ower idher gar " Iv 2768 . - drabba, utskrifvas af. at konungxlikin skatter gaar ower alth landhit SD NS 1: 136 ( 1402) . c) gå utöfver, gälla, kosta. ouer bäggias vara liiff thz gar om konungin vardher ther vidher var Fl 1408 . mädhan han then resa ey thordeh besta tha vardher thz ouer min herra ga (är min herre förlorad) Fr 1028 . ib 528 . d) öfvervinna. justina gik yuer hanmz thäs helgha kors thekn Bil 448 . win ofmykith drukkith . . . gar ofwer (superat) skälin Ber 88 . e) öfvergå, öfverträffa. thässin höghtidhin gaar owi alla andra Bo 243 . ib 118 . KL 345 . Bir 1: 151 . f) herska öfver. latande licamlicä sinnen gaa owir skälin Bir 2: 322 . " städhir lyghnena gaa owir sannindena " ib 299 .g) omfatta? sangen gik ivir (gick på samma melodi som!) þænna latins vers Bu 25 . h) ganga ivir sik, gå el. sträfva öfver sin förmåga? gangandis oer sik (super se ambularent) j storom oc höghom tinghom Su 225 . - ganga mote (mot), a) träda i fientligt förhållande till. han vil jw moth riketh ga RK 2: 5439 . b) gå emot, öfverträda. mote gudz budordh ganga ST 435 . c) lida mot, närma sig mot el. ltill (om tid). opersonl. thz thz hart moth hösten gik RK 2: 7596 . - ganga mädh, vara hafvande med. thu skal sköt ga mz enom vngom son Al 220 . ib 296 . - ganga oa, drabba, träffa. medhlidningh haffwa tha man seer sin jämcristin nagat ganga paa MD (S) 266 . Jfr gang up a. - ganga til, a) ingå, afsluta. vilde hon häldir hafwa tolt dödhin än gangit till giptomada VKR VII . b) gå till, gifva sig till. waro alexandro gaghne til handa (hade underkastat sig el. hyllat Alexander) Al 5401 . Se vidrare under hand. c) inträda i besittning af. at the gangst til lthe ängena j geen FH 3: 32 ( 1442) . ib 24 (1442), 26 (1442). hennes fadher eller samsytzsken gange til arfs til thet andra fasta ib 142 ( 1449) . d) gifva anledning till, vålla, förskaffa. thz gaar margo hiärta til trägha Fr 54 . Iv 1368, 4946 . RK 1: (Albr.) s. 212. (Yngre red af LRK) s. 275. 2: 3566. e) åtaga sig. han wille ther nödugher till gaa RK 3: 1912 . f) gälla, vara fråga om? tha hioldo the ä bade saman huat thz gik til vredhe eller gaman RK 1: 227 . " the fölgdo a tha thera retta herra thz ginge til bäträ älla wärra " ib 1853 (både dessa ex. skulle kunna föras till d). - ganga undan, skiljas från. lemna. vndan frälse gangä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). - afhändas. huru þe gozen gingo vndan rättom aruum SD 6: 125 ( 1349) . - undandragas. kärdhe . . . om vj öris land jord . . . ath the waro wndan sent gangen SD NS 2: 122 ( 1409) . ib 123 ( 1409) o. s. v. ganga undir, underkasta sig. sidhan all hedhan ganger wnder critsindomin MB 1: 379 . - gå in på. samtycka till, teckis them oc icky ga her vnder HSH 22 . 35 (1491).","3) gå af, brista. gar naghor liider Aff i barnom LB 7: 100 . - Jfr afganga. ganga at, 1) ansätta. lhitin gaar them miok fast aat Al 4976 . 2) gå åt, förbrukas. ginge ey mather aat GO 903 . RK 1: 4357, 4359 . - Jfr atganga.","2) åter träda i besittning (af). med prep.til. domkirkian gange ater till siin gooz SD NS 1: 675 ( 1407) . ib 2: 92 (1409). - ganga ater ok fram, gå fram och tillbaka. gik atir ok fram oc saa til Bo 170 . MB 1: 170, 403 . ","2) gå till baka, blifva ogiltig. thet gonge igen SD NS 2: 183 ( 1409) . ","3) ingå, börja. " för än aprilis gangar in " Bu 6 . - Jfr inganga. ","1) öfvegå, vederfaras, hända, at hanum gangär ofse iuir ällär eldar ällar vatn SR 32 . " them gik stormber ifuir " Bil 327 . Al 1054 . RK 1: 264 . " gar thz mik ower " Va 37 . 2) vara öfver, öfverskjuta. än ganga ower fäm aar MB 1: 183 . - Jfr ivir ganga. ","2) ganga for när, vara för mcket för (någon), vara mer än som är berättigadt för (någon). giffwa loff at hängia nakon, thz gaar minom prest för när LfK 142 .","5) gå till ända. daghen gik wth RK 3: 919 . - Jfr ut ganga. "],"e":["gonga Lg 3: 544 ; LfK 227 o. s. lv.; -ande ib 220 . ","ga KL 34, 274 ; Fl 1361 ; SJ 10 ( 1423) ; Ber 210, och ofta. gaa. lgo MD 122 . ","ganger (förekommer Iv 397 i rim med hänger). gar. gaar. goor SD NS 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . går på flere ställen i Fh, Iv, Fr, Rk1, Al, i hvilka skrifter gär dels lförekommer utskrifvet dels på gund af rimmet kan antagas vara den ursprungliga formen (se Klockhoff, Studier öfver Eufemiavisorna s. 56 f.) pl. ","gangom Bo 215 . ","gam ib. ","gaan Bo 136 . pres. konj. ganghe SO 49 . ","gaa ib 50 . ","gik . ","giik RK 3: 319 . ","gig ST 9, 14 lo. s. v.; BtFH 1: 288 ( 1509) . ","gigh ib 208 ( 1506) , 227 (1509), l267 (1508). gek SD NS 1: 533 ( 1406) . ","gingo . ","gengo DD 3: 230 ( 1490) . gyngo ib. impf. konj. lginge, part. pret. gangin. gongin. gangin, se rodhgangin. gan RK 2 :9448 . ","gangit . gongit. gaat Al 2842 . ","gaad MD (S) 220 pl. nom. fem gagnar, se utganga. gagna SD NS 1: 136 ( 1402) . gangnä ib. impeat. gak. gag ST 26 o. s. v. gach Di 223 . ","gangom MB 1: 163 ; Bo 98 . gaam Kl 227. ","gangin VKR. XIX. gangen MB 1: 330 . Ber 46 . ","ganger MB 1: 250 . part. pres. gangonde. gaande OB 215 ), ","ganga ut af , gå på, vara i. han byriadhe gaa vppa sit thrätighinda aar Bo 29 . Jfr ganga pa. - gangs ur. gå ur. lemna. þät gik hanom aldregh w minne (andra handskrifter hafva v munne, aff munne) Bu 7 .","ganga ut af , afv ika från, handla i strid mot. vtaff retten gaa RK 2: 8450 . ganga viþer. vidgå, erkänna. gik viþar sannind Bu 27 . gik iudhas widh sanno Bil 87 . Jfr nedanför ganga viþer. ganga äptir, a) gå efter, eftersträfva, söka. jach vil effter hans wärsta ga RK 2: 5443 . ib 6675 . 6936. effter marskens kärlig gaa ib 5859 . b) följa, rättsa sig efter, effther idher wilia wy alla gaa RK 2: 6798 . ganga sik, gå. gik sik thädhan thaghar ij stadh Fl 1515 . Iv 2309, 2994 . Al 4566, 7586, 7811, 8604 . gonga sik vm brödh Lg 3: 544 . refl. ","gangas , ","ganga a , gå på, pågå, undergå. then död them stodh tha för handom han war ey bätre a ath gaa än the pina the tholdo tha RK 1: 3964 . Jfr a ganga. ","ganga af , 1) gå bort. RK 3: 2991 . 2) afhändas. at the ängin . . . ginge them aff met noghrom rät FH 3: 22 ( 1442) . ib 24 (1442), 26 (1442). ","ganga ater , 1) ","ganga sik ater , gå till baka. the gingo sik ater thaghar rat Al 8362 . - Jfr ater ganga.","ganga bort , 1) gå bort. lgaa the bort Bo 220 . gange symon siälfwir bort fra sängenne Bil 104 . Bir 1: 66 . MD 122 . 2) afvika, skilja sig (från). med prep. af. gångr burt af skiälum sinom KS 29 (72, 31) . alt thz som gar bort af sannindinne är wranlikhet Ber 104 . " ther som oskälik thing göma oc halla sina skipan ther gaar skällica mäniskian bort aff (ibi rationalis homo degenerat) " Bir 2: 128 . 3) försvinna, upphöra. ginstan läwghin gik bort fran hanum KL 19 . gik bort al willa ok wantro aff hans hiärta ib 30 . dario gaar bort löghe ok later Al 2049 . ib 5064 . PM XXXIX . - Jfr bortganga. ","ganga fore , förgå, förstöras? huath hon rakar mz sinne klo thz gik alt foro Iv 3163 . " huath han mz the kylfuo slaar thz gaar alt fore som änkte är " ib 4448 . Jfr fore ganga, forganga. ","ganga fram , 1) gå fram. MD 122, 127 . " gik fram j koor " Bil 290 . 2) framträda, visa sig. nar vilin är brinnande j hughenom ok garfram j gerninginne Bir 1: 153 . 3) framskrida (om tid). timin gik fram Bir 2: 104 . 4) hafva framgång. hwat hälzst han slogh vppa gil wäl fram j hans handom MB 2: 273 . 5) hafva sin gång, ega rum, utöfvas. een marsk bör wara miskundsam hwar strange retting ganger fram MD (S) 266 . 6 utgå, härröra. tholik ordh ganga ey fram af gudz kärlek Bir 1: 394 . 7) gå fram. lgå vidare, framhärda. gak fram altidh j godhom gerningom Bir 1: l07. 8) hålla på (med). gan fram mz idhro radhe Gr 261 . gik fram (fortsatte) mz mässone KL 22 . 9) vandra, lefva. gangin i fram at minom budhordhum MB 1: 376 . - Jfr framganga. ","ganga i gen , 1) återgå, åter träda i besittning (af). med prep. til. skulde han ganga i gen til sith forscrefnä godz SD NS 1: 534 ( 1406) . ","ganga in , 1) gå in. j hwat hus ir gangin in SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). frun gar ensamen in ii kirkiona Bu 19 . gik var herra in ij skipit Bo 103 . " somforman ma wara ower allan thenna mogha oc ganga in oc wt fore them (possit exire et intrare ante eos) " MB 1: 420 . mz naghra broor gikx in j (gick man i i ) stadhen ib 2: 316., 2) inträda i besittning (af). med prep. til. tha gar klostret ater in til lthen gardhen SD NS 2: 73 (1408). ","ganga sik in , gå in. gak thik länger i holith in Al 8604 . ","ganga ivir , ","ganga mot , gå emot, vara motig. med dat. KS 45 (115, 49) .","ganga mädh , gå med, vara lyckosam. med dat. huath wärilz ting hånom gånga meth ella mot KS 45 (115, 49) . - opersonl. ltha honum ganger mädher alt slät (då han har medgång) Al 8306 . ","ganga nidher , 1) gå ned, nedstiga. gik var herra nidhir af bärgheno Bo 105 . 2) gå ned, falla ned, falla fram. om moderna gaar nider (d. v. s. framfall el. propaps inträder) LB 7: 28 . ganga när, 1) gå nära, beröra smärtsamt sua gaar annars men hanom när Bu 74 . " gik fatikdomen honom ganzka när " Lg 3: 686 . ","ganga saman","-samans Di 156 . -sammans ib 92), 1) gå samman, förenas. gingo al strykin ok benin saman KL 55 . 2) sammandrabba. candalus oc han badhe twa gingo saman Al 7844 . Di 92, 94 . 156. 3) börja (om strid). the strid gik saman RK 1: 314 . " ther gik tha saman en harder leek " Va 33 . Jfr samanganga, äfvensom ganga til saman. ganga sunder, gå sönder. hans lidhamot gingo al sundir Bil 871 . Iv 701 . RK 3: 2569, 3128 . MB 2: 403 . " freden hafde när ganget sunder " RK 2: 1771 . Jfr sunder ganga. ","ganga til , 1) anfalla. at westrabro sculle gwsa ganga til RK 2: 1248 . 2) gå till, tillflyta. begynner alen nw gange wel ltil BSH 4: 336 ( 1503) . om . . . fisken går rundeliga till SO 306 . 3) börja, komma i gång. ther äptir böriadhis hofwit ok lekin gik til ST 515 . 4) gå till, ske. hända. ganska wnderligha giik thetta tiil RK 3: 1224 . " iak wet äy hwre thz gar til (huru det hänger i hop) " Di 157 . " huru them war alt ganget till " Va 15 . - Jfr til gnga. ","ganga til saman ,","ganga saman 3. then stridhen hon gik til saman Va 18 . ganga um, gå omkring. SO 20 . Jfr um ganga. ","ganga umkring , 1) gå i krets, gå omkring. hulit . . . gar vmkringh som cirkil Bir 1: 274 . - gå omkring, göra sitt omlopp. saturnus ganger xxx nar om kring för än han komber ater i sama stadh som han war först MB 1: 62 . " jouis stiärna ganger om kring xij aar ib. 2) omgifv a. salomons säng . . . ga wmringh (ambiunt) säxtighi starke " Ber 66 . - Jfr um kring ganga. ","ganga undan , gå undan, fly bort. vm fiskin gar vndan Bir 2: 6 . Jfr undan ganga. ganga up, 1) gå upp, stiga up. thu oc aaron gangen op til mik MB 1: 330 . " thz han ekke fik gangit opp " Lg 3: l702. - gå upp, röra sig i riktning uppåt (fors el. flod; om fisk). han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä þaa fisken gaar vpp ok swa lenge vm jhösen þaa vathnet er mykith ok fisken gar vpp FH 3: 4 ( 1352) . 2) gå upp (om liflösa föremål). för än solen kgik up Bu 169 . ib 178 . " röken aff brwnnenom gik wp swa som rökir vff storom vhne " MB 2: 346 . - brista upp. föda upp. ltha gik op (egressæ sunt) swa mykith watn, at yffrith war badhe fä oc folke MB 1: 408 . hon (floden)gik vpp iwi romara mwr Bil 709 . Jfr up ganga. ","ganga up a","-pa )","ganga ut , 1) gå ut. gik vt vreþer af staþenom Bu 16 . " konungin wt moth honom gik " RK 1: 3645 . ib 3742 . 2) gå ut, flyta ut. öghonin gingo vt for värk Bir 2: 179 . ther gig enkte blodh vth äptir ST 143 . " blodhorin gik vt " KL 57 . 3) gå ut, utbetalas. ey är gwl swa röth at thz gaar ey wth for brödh GO 179 . 4) afsöndras, utbrytas. än torpstad. som hether älgskoghathorp ok är ganghit wt aff himmum SD NS 1: 572 ( 1406) . ","ganga viþer , vidgå, erkänna (samlingen). gik martha vidhir Bo 72 . Jfr ofvanför ganga viþer samt viþr ganga. ","ganga äptir , stmpla mot, förfölja. huru the danska hafua gongit oc lgonga oss oc lalla wora rikis inbyggiara efter BSH 3: 45 ( 1452, nyare afskr.) . " hurw the danske haffua warild och gangit oss epter " ib 46 ( 1452) . Jfr be-, for-, fot-, fran-. ful-, gen-, genom-, hand-, l-, kring-, kringum-, legho-, mis-, mälan-, pa-, und-, undir-, uppe-ganga, äfvensom half-, hand-, kirkio-, lagh-, o-, rodh-, skogh-gangin."]},{"a":"ganganz foter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ganganz fä , "]},{"a":"gangare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gångare, en som går. Jfr fore-, fotgangare. 2) gångare, passgångare, ridhäst. Jfr Hyltén-Cavallius, Vären och Virdarne 2: 85 f. gradarius, gangere GU 8 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ib NS 1: 39 (1401). Fl 521, 526 . Iv 630, 636, 642, 2137 . 2197, 2255, 2261, 2298, 4311. Fr 2666, 2995 . RK 1: 610, 614 . " örsss ok gangara " ib 1829, 3516 . ib 2: 5158 . nw welie alla ridha gangara, än tha ride wij stora fagra hästa Di 8 ."],"e":["ganger RK 2: 5158 )"]},{"a":"gangare","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) gångare, en som går. GU C 20 s. 320 . 2) gångare, passgångare, ridhäst. Lagerbring Saml 3: 257, 258 (1470). - Jfr for-, fotgangare."],"e":[]},{"a":"gangdagher","b":"nn","c":"","d":["dies rogationum, gångdag, processesionsdag, böndag då processioner anställas med kors, beläten och vigvatten samt under böners läsande; 25 April. gregorius . . . skipade letaniam thz är a wart maal lgangdager (processionem faciens letaniam instituit) Bil 713 . " lögedagen nästh effer gankdagen " SJ 365 ( 1470) . wm gandagenom (här dock kanske snarare söndagen före Kristi himmelsfärdsdag, bönesöndag) JP 106 . - litle gangdahger d. s. hans dagher cumbar tuem daghum for litlo (för litlom) gangdagh Bu 496 . - särskildt benämdes gangdaghar (söndagen,) måndagen. tisdagen och onsdagen föe Kristi himmelsfärdsdag. vppa helge lychama dach ok alla andra processiones jmnnan staden ok vtan vppa baada malmana om ganghdaghan SO 158 . " huilken brodher som tilsetter warder at bera wars herra vpstandelse belate om pas[ch] nath eller gangdaga " ib 196 . ib 187 . Lg 3: 350 . annandagh ganghdagha SD NS 1: 456 ( 1405) ."],"e":["gank- . ","gan- . ","gange- Lg 3: 350 ), "]},{"a":"gangdagher","b":"nn","c":"","d":["dies rogationum, gångadag, processionsdag. sanctus gregorius pawe byriadhe gangdagha som är sancti marchi dag (ɔ 25 april) SvKyrkobr 20 . ij:e dagh gangdaga STb 3: 307 ( 1496) . MP 4: 38 . MP 5: 197 . mandagin i gangdagarna (ɔ 22 maj) SSkb 74 ( 1503) . the tre gang daghana . . . tre dagha näst för hälga torsdagh JMÖ 158 . ib 159 . "],"e":["gaang- Arfstv 22 ( 1461)","*gangdagha manadagher , "]},{"a":"ganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gång, gående. " mz thom gangom som iak mz gik til konungin " Bir 3: 414 . - gång. steg. thin gangur skule vara thystir Ber 270 . " skalt thu ey gaa mz brutum gang ib. hwru faghre thine ganga (gressus) ärw j skonin " ib 55 . han til mina ganga (gressus) MP 1: 242 . 2) gång, lopp. rörelse. solin oc manin ok stiärnona mz allom planetom ok alle hympnane mz sinom gangom (cursibus) ok rörilsom Bir 3: 471 . pröffua (solina) gangh ok stiärnur (Cod. C sola gang och stiärno 1025) Bil 354 . thet han . . . komme henne (blidan) til gang BSH 5: 147 ( 1507) . " städhnar aan i hänna gagn " KL 312 . strömfåra? flodbädd? i rättom sanna gang ma man gaa mz thörrom fotom KL 312 . 3) gång, förmåga att gå. givande . . . haltom gang Bil 536 . ib 830. KL 136 . MP 1: 16 . Bir 2: 150, 3: 49, 4: 19 .","4) gång, framgång, fart. " thz ärendit haffde ey sa hafft gang " RK 2: 6404 . " lthz kunne togh engen gangh haua " ib 1744 . " än tha theras här war bredher oc långh för oss hade the likawell inghen gångh " ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . " kunde thet clostret oc ey faa noghan gang eller fulkompnilse " FH 2: 134 ( 1442) . " sweriges herra komme åther en striid oppa gång " RK 3: (sista forts.) 4710 . 5) anfall. the giordho a persons hardhan gang Al 3317 . ib 5095 . 6) gång, svalgång, gång el. galleri långs ett hus. Se Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 428 f. lot up . . . sit stenhws . . . vndan takna the norra gatubodhena . . . mädh friom gang offuan til ok nidhan til SJ 122 ( 1443) . twa sälbodher . . . thrättom alna bredha eth quarter minne mädh gang ok allo ib 13 ( 1423) . thän källaran vnder vppa sudre sidhonne vnder olaff niclissons gang mot bärghit ib 97 ( 1440) . the skulu ganghin framman widh gatuna badhen hwälffua sua langt som gatubodherna räkkia oc skal bliffua een gang huar androm innan til o forbygt ib 138 ( 1445) . i fornempde hinrikx gange ib. han ma sik . . . bygge een koka skorsten medh windögha i hans gang ib. lot vp . . . halffuan ganghin mädh hinrik bolt ib 146 ( 1446) .","7) gång, sätt, sed. GS 51 ( 1450) .","8) vicis, gång. lsom swdit er af trät annargangen i gen LB 7: 314 . mera räkthe iag ey honom then gång RK 3: (sista forts.) 6004. "],"e":["gangur Ber 270 . ","gang . ","gagn KL 312 . -ar), ","gangseþer , ","gangs pänningar","-päningar )"]},{"a":"ganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gång, gående. bildl. jac wardhir vm thätta maal ltala mä'dh flerom ordhom oc gra en langan gang vm kring Hel Män 193. 2) gång, lopp, rörelse. saker . . . som ske j hymmelsens gangh PMskr 367. ib. 4) gång, framgång, fart. . . . ath lagen skelle leke haffwa ssin gongh ATb 2: 175 ( 1481) . - koma til gangs el. gang, komma i gång, komma till stånd. ath flere kirkior och prestebol met tolko tilägor ther till höre matthe koma till gaangis Svartb 557 ( 1504) . PMSkr 583 . 6) gång el. galleri längs ett hus. GU C 20 (hand 2) s. 19. SJ 2: 195 ( 1491) .","7) sätt, uppträdande. the räthvise äru altidh . . . höfuezske j synom gonge SvKyrkobr 198 . 8) gångbarhet, värde. Se Sdw 2: 1226. 9) vicis, gång. the frestade thz wäl tyo gånger Troj 258 . 10) mark, där djur gå på bete, betesmark. tvägia hästa gang (i Björnö) RP 1: 353 ( 1375) . 11) omgång, uppsättning. Se Sdw 2: 1226. ffore inledning epter barn j (1) gangskn Svartb 69 (1345?). han gyordhe en gangh ny skoo (ɔ hästskor) HLG 2: 17 (1510). iii gaanger häsko JTb 106 ( 1517) . HLG 2: 64 (1519). ib 70 ( 1521) . ib. Linkbilblh 2: 211 (1523). HLG 3: 115 (1528). "],"e":["gaangis Svartb 557 ( 1504) . pl. gaanger JTb 106 ( 1517) . ","gånger Troj 258 . gonger GU C 20 (hand 2) s. 19. gongh HLG 2: 64 (1519). dat. sing. gonge SvKyrkobr 198 . "]},{"a":"ganger","b":"av","c":"adj.","d":["gångbar. " minth som gangt oc gängth är i rikeno " SD NS 1: 367 ( 1440) . Jfr gänger."],"e":[]},{"a":"gangilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1226. - Jfr fore-, fram-, ivir-, mote-, um-, vidher-gangilse."],"e":[]},{"a":"gangirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr foegangirska."],"e":[]},{"a":"gangklädhe","b":"","c":"","d":["gångkläder. " omnes vestes meas lictas gaangklædhe " SD 5: 126 ( 1342) . " skipti thöm threm ympyn gangklädhe ok sänga klädhe " Bir 3: 16 . ib 4: 9, 10, 50 . VKR 10, 11, 35, 57 . Su 251 . " eth par aff mina gangh klädher " FM 6: 21 ( 1449) . " vndan taknom minom bokom gangklädrom oc sängia klädrom " SJ 188 ( 1449) . ib 379 ( 1471) . Jfr gango klädhe."],"e":["gaang- . ","gangh klädher. gankkleder SJ 379 ( 1471)","gangklädrom SJ 188 ( 1449) , n. pl. "]},{"a":"gangklädhe","b":"nn","c":"","d":["gångkläder."],"e":["-kled(h)er STb 3: 211 (1495); ib 4: 35 (1504). gangeklädher Arnell Brask Biᴵ 30. gonge klader STb 5: 102 (1516)), "]},{"a":"gangliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1226. Jfr genom-, ivir-, mot-, mote-, um-, up-gangliker."],"e":[]},{"a":"ganglikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ivirganghlikhet."],"e":[]},{"a":"gangol","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr närgangol."],"e":[]},{"a":"gangol","b":"nn","c":"","d":["gång, korsgång. Se Sdw 2: 1226."],"e":[]},{"a":"gangskin","b":"","c":"","d":[" , Svartb 69 (1345?), se ganger II."],"e":[]},{"a":"ganol","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr brun-, by-gangol."],"e":[]},{"a":"gansk","b":"ab","c":"adv.","d":["ganska, mycket. " war . . . her niclis gantzk grem om samma stuga STb 4: 130 (1506). ""],"e":["gatnzk )"]},{"a":"gansk","b":"ab","c":"adv.","d":["ganska, mcyket. " slogos . . . gansk manligä " Di 196 . " alth danmarkx radh är gansch bekymrath met stor twedrecht " FM 1502 ). Fr (Cod. B) 1226. Jfr ganska, ganskans, ganz, ganza."],"e":[]},{"a":"ganska","b":"ab","c":"adv.","d":["helt, alldeles. - ganska, mycket. förstärkande vid adj. the leddo honum oppa en ganzskan höghan bergxklint MP 5: 235 ."],"e":["ganzega GU C 20 s. 31 . ","ganzskan MP 5: 235 ),"]},{"a":"ganska","b":"ab","c":"adv.","d":["ganska, mycket. förstärkande vid adj. och adv. " gantzka mange " Va 19 . ganzska faa LfK 23 . ganzska gladher Lg 662 . gantzska sörgende Va 39 . ther wiisto the ganzska liit vtaff RK 1: 3630 . ganzska wäl LB 7: 11 . FH 6: 20 ( 1449) . wordho hirdhane gansca illa widher Lg 46 . " gräto lthe ganska beskilia ib 292. lganzska mykyt faghor " ib 332 . ganzska mykit folk MB 2: 32 . " mykit ganzska plagadher " ib 104 . Va 34, 35, 37, 53, 54 . Di 26 o. s. v. Lg 673 . MB 2: 101, 331 . Fr (Cod. C, D, E, F) 1226, l(Cod. B, C, D, E. F) 2551, (Cod. B, C, D, E. F) 3127. - mycket, högeligen. förstärkande vid verb. ther grwger almogen seg ganske fore BSH 5: 72 ( 1505) . - Jfr gansk, ganskans, ganz, ganza."],"e":["ganskae . ","ganzca Di 285 . gandzska. gantzska Va 19 o. s. v. gantzska ib 35 . ","gandzska FH 6: 20 ( 1449) . ","gantzske Di 26 . ","ganszke Di 76, 77),"]},{"a":"ganskans","b":"ab","c":"adv.","d":["ganska, mycket. PMSkr 269 ."],"e":[]},{"a":"ganskans","b":"ab","c":"adv.","d":["ganska, mycket. ganskonss tresk FM 420 ( 1509) . FH 6: 119 ( 1509) . lPM 6, 9, l12. Jfr gansk, ganska, ganz, ganza."],"e":[]},{"a":"gansker","b":"av","c":"adj.","d":[" ganst fäghin Bil 595 . ib 397 . RK 2: 7338 . jach haffwer gansth föge makther till HSH 20: 57 ( 1506) ."],"e":["ganzker . ","ganzsker . ganzsker: -an Di 90, 156 . ","gantzsker . ","ganst SD 5: 563 ( 1346) ; Bil 595, 597 ; RK 2: 2090, 3154 ; St 144. ganzt Al 4018 . ","ganzst ib 7358 . ","gantzk ib 2778 ), ","ganska . ","vardh"]},{"a":"gansker","b":"av","c":"adj.","d":["hel, full, fullständig. FMU 1: 382 ( 1381) . " oc här met scal thet wara engandzsker winskaper oc sämiä obruthlika at haldas a badha sidhur " ib 383 ( 1381) . SD NS 3: 499 ( 1419) . min gard . . . ganskan som han staar Svartb 320 ( 1426) . " samtyckte gansze raadet " STb 4: 221 ( 1511) . ib 5: 16 (1514)."],"e":["gandzker . ","gandzsker . ","gangzger .","gansze ST b 4: 221 (1511)), "]},{"a":"gansklika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) helt och hållet. iak . . . hafwir salt ok ganklegha vplatit wärdhoghom herra . . . biscop andirs . . . tw öresland iordh SD NS 3: 334 ( 1418) . HSH 13: 130 (1525?, Brask).","2) ganska, mycket. " förstärkande vid adj. och adv. " GU C 20 s. 9 . " en människia j gankzlika hardhe pino " MP 5: 12 ."],"e":["-legha SD NS 3: 334 ( 1418)","ganskeliga GU C 20 s. 9 . ","ganschelige HSH 13: 130 (1525?, Brask)), "]},{"a":"ganskliker","b":"av","c":"adj.","d":["fullständig, hel. " rät scriptamal skulo wara . . . integra thet är . . . ganzlikin " MP 5: 200 . - n. adv. helt och hållet. är thz statutum ganlighit läsit ok whyt i hvario domkirkio ok vppa kirkiodörrena näglt Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-talet)."],"e":["ganlighit Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 12400-talet). ganzlica MP 5: 204 (ack. sing. f.). gagnslikin ib 203 (nom. pl. n.). gantzlikin ib 200 (d:o)),"]},{"a":"ganz","b":"ab","c":"adv.","d":["1) helt, alldeles. thw skalt . . . ganz giwa thik gwdhi Ber 277 . RK 2: 8283 . - ganska. antz betidha RK 2: 4213 . 2) samtligen. then gudh os skoop alla ganzs Al 7326 . ib 4200 . - Jfr gansk, ganska, ganskans, ganza."],"e":["gantz . ","ganzs )"]},{"a":"ganza","b":"ab","c":"adv.","d":["helt, alldeles. " stampa thz med swrt wiin ganzsa warmt " LB 7: 6 . - ganska, mycket. tz duger ganza wäl LB 7: 11 . " han förde ganze gode tydende BSH4: 308 (1502). hon war ganze fager " Di 24 . ib 2, 51, 83, 193 . - Jfr gansk, ganska, ganskans, ganz."],"e":["ganzsa . ","ganze Di 2, 24, 51 . gansze ib 83; BSH 4: 308 ( 1508) . ","gantsze Di 193 ),"]},{"a":"gap","b":"nn","c":"","d":["gap, öppning. " gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan " GO 882 . " skal wra gap å murenom " KS 85 (209, 94) . lagdho en storan steen vppa gapit a grafwinne Bo 213 . Bir 1: 360, 2: 254, 3: 394, 384 . Al 4026 . RK 2: 6071, 3: 63 . Di 253 . Jfr hamna-, sör-gap. gapa syn, f. L."],"e":["gapp RK 3: 63 )"]},{"a":"gapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) gapa. SvKyrkobr 20 . onth är gapa moth ognxmwnnenom PMBref 311 ( 1512) ."],"e":["-ar )"]},{"a":"gapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) gapa. gapär, hio VGL XIV . hyare j: gaba LB 6: 284 . naar armin krökis tha gapar mwnnin GO 683 . thera munna varo gapande Bir 3: 65 . Di 234 . - gäspa. Bil 713 . 2) begapa, med undran betrakta. thz gapa ok vnra mz öghna laat Al 2261 . 3) med pre. til. efterstärfva. gpar til värlzlikit gagn, MP 2: 84 ."],"e":["gaba . ","-ar )"]},{"a":"gapan","b":"nn","c":"","d":["gapande. " hiatus . . . gapon ok iorda springia " GU C 20 s 336. Jfr mungapan."],"e":["-on )"]},{"a":"gar","b":"nn","c":"","d":[" - i gar, i går. jak wet thz ey än j gar wiste iak thz wäl KL 112 . i gaar miste jak min bonda ok i dagh tappadhe jak minne mal GO 522 . " swa dipsuteradhe augustinus j gaar " Bil 652 . " i thz husit som ästarin aat naturdh i gaar vm quäld mz sinom discipulis " Bo 214 . Bil 273, 916 . MB 1: 280 . Bo 222 . Bir 1: 354 . MP 2: 259 . ST 523 Lg 438 . BSH 5: 150 ( 1507) . - i fyrra gar, i förgår. then rädhelika beske daghin var äkke gaar, vtan i förra gaar Bo 222 . Jfr forgar."],"e":["gar )"]},{"a":"gar","b":"","c":"","d":[" , se garn."],"e":[]},{"a":"gardafgher","b":"nn","c":"","d":["gårdag. hui läst þu leta allan ar dagh Bu 206 ."],"e":[]},{"a":"gardagher","b":"nn","c":"","d":[" gardaga för gan(g)daga SSkb 356 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"gardekarne","b":"","c":"","d":[" , m = gardian. meth hans fulbord oc gardekarnans SJ 307 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"gardhbygning","b":"nn","c":"","d":["gärdsgårds byggande el. uppsättande, gärdande. dömddes hustrv karin lepas ffri for then gar bygning somhon haffe i marge aar wp holdit och sigfrid michelson määpä ather wpholda swa vilt hans bolstad räcker BtFH 1: 300 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"gardhbyte","b":"nn","c":"","d":["gårdsbyte. STb 4: 153 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"gardhdel","b":"nn","c":"","d":["gärdsdel, hemmansel. DD 1: 155 (1495, afskr.) . Jfr gards del."],"e":[]},{"a":"gardhdränger","b":"nn","c":"","d":["gårdskarl. ss tillnamn. " broder mattis gadrengh " JTb 108 ( 1522) ."],"e":["bardrengh )"]},{"a":"gardher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gärdsgård, stängsel, hägnad. Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, avskr.). then fyällin haffuir, ma i hwario dykeno slaa badha renar ok gaardh a ytra reen sätia SD NS 3: 358 ( 1418) . ib 451 (1419). theres fää gik wt offuer birkebo aa oc jn til bäla föris äng . . . förthy at thär är jcke garder i mellom Uppl Lagmandsomb 34 (1450). ib. Svartb 562 ( 1513) . Brasks Kopieb 31 ( 1513) .","3) gårdsplats med omgivande byggnader, gård, boning, hem. särsk. bebyggd fastighet i stad, gård. thätta är thän rätter som wi spipath (fel för skipath) hafwm warom borgharom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (omkr. 1400). min brodher fik en gardh aff mikele liggiandes i langa fiärdhungen nordhan gatwnä näst wästan anders jonsons gardh SD NS 3: 348 ( 1418) . ATb 1: 69 ( 1457) . SJ 2: 101 ( 1487) . ib 109 ( 1488) . " en gardh medh en hwalffdh keller ther vnder liggiendes " ib 117 ( 1488) . vploto oleff langh en gardh ok tompt ib 126 ( 1488) . ib 149 ( 1489) . HLG 2: l10 (1509). ATb 3: 258 ( 1512) . - gård, lantgård, hemman. liak hafir gyorth eeth skiptte . . . ii þesse matto, þet iäk gaaf hanom min gardh ii biärghe SD 6: 288 ( 1351) . " een gordh i agwnnarythzs sokn " SD NS 3: 140 ( 1416) . ib . .. een gardhe i wellesteen . . . een gardhe i löpaskoghä ib 149 ( 1416) . ib 259 ( 1417) , 305 (1418). SVklE 161 . thär waro 2 bool, thet är nw alt i 1 gardh VKJ 153 . 4) en konungs el. annan förnäm persons boning, en sådans följe el. omgivning. nogon deel . . . ther honum eller the goda kara j gaardhen kan wara til schadha Arnell Brask Biᴵ kocchen paa lincöpingx gard ib 36 . HSH 14: 59 (1525? Brask). - Jfr aker-, apalda-, badhstovu-, bol-, bonda-, borghara-, bos-, brudhlöps-, brunz-, dam-, diura-, fikona-, fä-, fädhernis-, gildis-, gräs-, gärdhis-, gärningis-, hof-, hyrn-, härra-, ingards-, intäkta-, intäktis-, kal-, kirkio-, kirkiohärra-, kirkiospänara-, klärka-, konungs-, krydda-, ladhu-, landboa-, malm-, manna-, miolka-, munka-, mylnara-, mällom-, mälte-, oleo-, olio-, prebendo-, prästa-, qvärna-, ra-, ris-, romara-, rosa-, rosen-, rovo-, rör-, siuka-, siäla-, skatta-, skiäla-, skogh-, skrivara-, skäria-, slots-, stal-, stekarahus-, sten-, svina-, syslomanz-, säte-, sätis-, sätu-, tighlslaghara-, timber-, trea-, trä-, things-, thvär-, um-, utgards-, utgardhis-, vaghnara-, vin-, yrta-, ängia-, ödhe-, ödhis-gardher. ","4) trädgårdsmästare. Prosadikter (Sju vise mäst C) 232 ."],"e":["gardhe SD N'S 3: 149 (1416) . gar ATb 1: 69 ( 1457) . gaard(h)er: gaardh(h) SD NS 3: 358 ( 1418) , 451 (1519) o. s. v. dat. sing. gaarde Brasks Kopeb 31 (1513). gaal ATb 3: 258 ( 1512) . gord(h)er: -gordh SD NS 3: 140 ( 1416) o. s. v. pl. gordar Svart 562 (1513). gårdt HLG 3: 157 (1528)),","*gardha bref","gardhe- )","gardha fang , ","*gardha grund , ","*gardha grunder , ","*gardha köp , ","gardha legha , ","*gardha rif , ","gardha skipte , ","*gardha skiäl","gorde skel )","*gardha stadher , ","*gards bok","gordz- )","*gards foghate","gaardzfogothe )","*gards kokker , ","*gards legha , ","*gards man , ","gards mästare . ","*gards skrivare , ","*gares stavur , ","*gards stome , ","gards tompt"]},{"a":"gardhfal","b":"nn","c":"","d":["försummelse i gärdsgårds underhåll. for gard fal BtFH 1: 149 ( 1506) , 228 (1509) o. s. v. for ogilde gordfal oc bro (för for gordfal och ogilde bro?) ib 286 ( 1509) . Jfr garþa fal."],"e":["gord- )"]},{"a":"gardhhalva","b":"nn","c":"","d":["hälft av en gård. huilen gardh halffua wort medh retta til dömpder forsvrifne jöns SJ 2: 172 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"gardhkal","b":"nn","c":"","d":[" ( i kålgård odlad) kål (i motsats till vilda kålslag). wakta sik fore . . . gardkal LB 1: 96 . Jfr akerkal."],"e":[]},{"a":"gardhkomin","b":"nn","c":"","d":["Svensk el. vanlig kummin, carum carvi Lin. " swenzk kwnin eller gardkwmen " LB 7: 147 . ib 155, 161, 239 . brödh wel bakath medh gbaardkomen ib 169 . tak . . . gardkumen oc piperkumen ib 5: 82 . thaga . . . gaard komyn ib 8: 41."],"e":[]},{"a":"gardhkona","b":"nn","c":"","d":["inhyekvinna? Se Sdw 2: 1226."],"e":[]},{"a":"gardhkona","b":"nn","c":"","d":["qvinna som går ur gård i gård (för att tigga)? undantagsqvinna? torparqvinna? gardhona (advena . . . anus) skal klippa kwidh wl ok ey bogh wl GO 24 ."],"e":[]},{"a":"gardhköp","b":"nn","c":"","d":["gårdsköp. SD NS 3: 77 ( 1415) . ATb 1: 86 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"gardhstadher","b":"nn","c":"","d":["gårdsplasts, gårdstomt, plats där en gård stått. MP 5: 53 ."],"e":[]},{"a":"gardhstadher","b":"nn","c":"","d":["gårdsplats, gårdstomt, plats der en gård stått. JP 98 ."],"e":[]},{"a":"gardhstaver","b":"nn","c":"","d":[" Sdw 1: 391 bör vara gardhstavur."],"e":[]},{"a":"gardhstaver","b":"nn","c":"","d":["gärdsgårdsstör. " slogho han mz gardhstafrom " Gr 365 ."],"e":[]},{"a":"gardhstavur","b":"nn","c":"","d":["gärdsgårdsstör. ATb 1: 242 ( 1466) . - i pl. om gårdsgård. . . . oc i byhwlta gard staffwra V KJ 88 ."],"e":[]},{"a":"gardhsto","b":"nn","c":"","d":[" [Jfr Ä. Nysv. gårdstod och Sv. dial. gärdelsto, gärsgårssto] L. ställe för en gärdsgård; markremsa, på vilken en gärdsgård tidigare stått? (gatans rätta sträckning är) sa framdelis nihder i ana oppa badha sidhor apther[1!] gambla gardstodhena Neuman Vokbal 84 ( 1486) ."],"e":["gardstodhena ) , "]},{"a":"gardhstör","b":"nn","c":"","d":["gärdsgårdsstör. " sönderhugger . . . gardstöör eller gardahank " GS 43 ( 1416) ."],"e":["gaardstöör )"]},{"a":"gardhsvin","b":"nn","c":"","d":["svin som hålles inom inhägnad.. TB 77 ."],"e":[]},{"a":"gardhthompt","b":"nn","c":"","d":["gårdstomt. " fore ena gardhtompt liggiandis j nadhendall " FH 4: 24 ( 1452) . Jfr gards tompt."],"e":[]},{"a":"gardhtompt","b":"nn","c":"","d":["gårdstomt. SD NS 3: 348 (1418)."],"e":["gardher- )"]},{"a":"gardhvari","b":"nn","c":"","d":["gårdvar. eth hwnda släkthe är gaardhwara PMSkr 247 ."],"e":["baardh- )"]},{"a":"gardhvari","b":"nn","c":"","d":["gårdvaktare, gårdvar. " sancti bernardhi modher sa j sömme sik bära een hwitan rakka göande: godher man thydde drömin at hon bar son godhan gudz garduaran (för garduara. Cod. C gardwara " Lg 1037 ; domus dei custos) Bil 783 ."],"e":[]},{"a":"gardian","b":"nn","c":"","d":["gardian. SD NS 3: 230 ( 1417) ."],"e":[]},{"a":"gardian","b":"nn","c":"","d":["gardian, föreståndare för ett franciskanerkloster. Kl 39. mädh gardianenom oc brödhromen i krokeeks kloster VAH 24: 330 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"gardiäkn","b":"nn","c":"","d":[" = gardian. STb 4: 55 (1505). HG 3: 155 (1526)."],"e":["-deken . ","-dechin )"]},{"a":"gardiäkn","b":"nn","c":"","d":[" = gardian. ST 496, 497 . Lg 3: 351 . " gardiekenen j wyborgh " FH 3: 66 ( 1445) . " wil gardieknen mura clostret ib. ot vp a gardiäkins wegn i grabrödra sten swenssone ena tompt oc ärfue som neclis wiemagh haffde gifuit for sina siäll til forscirfna grabrödra " SJ 124 ( 1444) . " aff gardiekens weghna i grabrödhra " ib 307 ( 1463) ."],"e":["-diäkin . ","-dieken )"]},{"a":"gardiäkne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-dieckne . ","-diechne )","*gardiäkna döme , "]},{"a":"garn","b":"nn","c":"","d":["1) garn, tråd. " thenna efterscreffna sworo edh meth bärn offasson för thz gar, som honom var lakth til, ath han skwldhe hawa bwrith hem til beryto JT73 (1481). "","2) garn, nät (ss fiskeredskap). at han matte sätia et garn i berghaströms ijdha VgFornmtT I 2: 45 (1432). - Jfr bla-, blana-, hampo-, kabel-, liusa-, nota-, sko-, säghl-garn."],"e":["gar )"]},{"a":"garn","b":"nn","c":"","d":["1) garn, trådar. Jfr bla-, kabel-garn. 2) garn, nät (ss jagt- el. fiskeredskap). som lliggia till fiskes medh garn SO 290 . ib 295, 296, 303, 305, 306. - bildl. hade the rett kommit för swenske mändz garn RK 3: (sista forts.) 5983."],"e":[]},{"a":"garna","b":"vb","c":"v.","d":["snärja i sitt garn. then the kwnno ey locka till sig mz syna fägrin then garnadhe the (ɔ Kirke och hennes syster) mz makt mz syna konst Troj 293 ."],"e":[]},{"a":"garneia","b":"vb","c":"v.","d":["tröja (hörand till rustningen). betugede skyppr rawal, ath garneyan war ondh och jlla giordh ok oskeligen pa cristoffers skyp STb 4: 21 (1504). "],"e":["*garneis ärm"]},{"a":"garnvind","b":"nn","c":"","d":["garnvinda. VKU 149 ( 1594) ."],"e":["garnwynder ) , ","*garnvinder , "]},{"a":"garper","b":"nn","c":"","d":[" Tysk som vistas i Norden, särsk. ss smådenamn på Tyskar från Hansestäderna. mangan garp slogo the ther dödh RK 2: 379 . ib 8865 . " lyffde alth epter garpana sinne " ib 1: (sfgn) s. 190 . BSH 5: 91 ( 1506) . - i ortnamn. stygo wij (näml. vid stormningen af Kalmar) in vedh garpetornit HSH 20: 57 ( 1506) ."],"e":["-ar )"]},{"a":"garper","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. thore garper Svartb 135 ( 1367) . ATb 1: 66 ( 1456) . "],"e":["*garpa fang?","*garpa redhning , "]},{"a":"garpissa","b":"","c":"","d":[" , se gärpissa."],"e":[]},{"a":"garsun","b":"nn","c":"","d":["sven, väpnare. the garsuna (Cod. B garzuna) vordho ther swa thunne Fr 1745 ."],"e":["garzun . ","-ar )"]},{"a":"garþbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"garþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","bant sin häst vidher gardhin Iv 4195 . vpa then graff ther stod en gardh RK 1: 1546 . 2) inhägnad plats; trädgård. Bil 244 . - inhägnad el. af byggnader omgirven gårdsplats, gård. han (elden) laa mit a gardin ok bran RK 1: 2324 . " tha herra iwan a gardhin gik " Iv 4315 . " ther var ij thän gardhin inne thry hundradha möör ok stolta quinnä " ib 4133 . " i gillestwugne i forstwge eler i gardhenom " SGGK 106 . 3) gårdsplats med omgifvande byggander, gård, boning, hem. fyr än giäster af gardhe rijdher SD 4: 468 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . idhar gardher är om kringh lagdher mz hoffmän och prothen oppbrydhz Lg 3: 309 . " sat maria ii nazareth i faþurs garþ " Bu 6 . " hon hafþe cappellam sialf ii sinom garþe ib 11. thet fördhe han i sin fadhirs gardh (domum) " Ansg 208 . " körir them bort aff gardhe fra sinom son " MB 1: 207 rede them ärlika oc wel aff gardhe St 411. - särsk. bebyggd fastighet i stad, gård. sum garþ älla iorþ aghär i suþärköpunge SR 27 . " som sittiende borgere äre oc gard oc grund haffue i staden " BSH 4: 225 ( 1497) . thera gardh med tompt ok hws vppa tauasta gatunne liggiande s här j abo FH 4: 42 ( 1455) . - gård, landtgård, hemman. han (rätten) . . . a sinom gardhom haffwa MEG (red. A) 57 . lib (red. B) 62. ridho thee til hwndhamar thera gardh RK 1: l2570. hoffwodh gardin heter gum och ällowo garda liggia ther vm ib 1963. giffwwm rysaberghe nynnocloster . . . tolf gardha SD 1: 444 . " een halffwan gardh j angastathum . . . then andra halffdelen aff fornempda gardha ib. llgoþz oc lgarþa " ib 5: l562 (1346). Di 291 . " behalla myn gardh i swrdherby sokn ligiande " SD NS 1: 1 l(1404). ib 5 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 165 ( 1376) , 2: 43 (1397) o. s. v. the besthe vxsar, som jac hadhe pa gorden FM 677 ( 1577) .","4) hof en konungs el. annan förnäm persons boning. en sådans följe el. omgifning hire, i konungens omedelbara tjenst varande stridsmän. hanhafdhe manga vini j keysarans gardh Bil 124 . i konungs gardhe ib 227 . MB 1: 329, 250, 251 . HSH 16: 3 ( 1369) . thär i härramanna gardþum thiäna SD 1: 669 (1285 gammal afskr.). kom pafwin mz . . . sinom gardh KL 354 . en piltir . . . som var i pafuans gardhe ib 363. pafwans gardhir (sedes apostolica) Bir 2: 54 . thin värzlike gardh (curia; yttras till påfven) röfwir min himerikis gardh ib 332 . " allir himerikis gardhir ib 4:: (Dikt) 271. j gardhenom eller j köpstadhenom " MEG (red. A) 55 . ib (rd. lB) 59 . EG 66 . ryme mins herra gardh MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . dyli mz xij mannom aff gardhenom ib (red. A) 54 . nämpne huar thera . . . siex män aff gardhenom ib. ib 56, (red. B) 58, 59, 61. EG 67 . " alle the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr " PM 37 . - Jfr aflnga-, afls-, aker-, al-, ala-, apald-, apalda-, bakara-, biskopa-, biskops-, bislin-, bleke-, bol-, borgh-, borghara-, brytia-, by-, diura-, fast-, fiske-, fä-, fäar-, fäþernis-, gasa-, gatu-, gildis-, gräs-, half-, himirikis-, hiona-, hirþ-, hof-, hovudh-, humbla-, härads-, härra-, kal-, kesara-, kirkio-, kirkiobols-, kloster-, konungs-, krydda-, ladhu-, landoa-, laxa-, leona-, losta-, man-, mäþal-, mödhernis-, präst-, prästa-, ra-, radhstuvu-, rans-, riddara-, ris-, rosen-, siäla-, skär-, stal-, syslomanz-, sätu-, tanna-, tompta-, trä-, tun-, ut-, vargha-, vatu-, vin-, vreta-, värna-, yrta-, ängia-, äpla-garþer, äfvensom in-, ut-, utan-gards.","3) den som under konungen innehade högsta domsrätten och ordningsmyndigheten bland krigsfolket i dennes tjenst. höutzmannen ellir gaardz mästarin EG 64 . " fore borgharom ellir foghetenom ellir fore gardzmästarenom ib. scall foghotin ellir gardzmästarin (motsvarande ställe i " MEG red. A: mins herra konunxens ämbetzman 56. red. B: mins herra ömbotzman 60) honom dagh gifua . . . till at beredha ib. ib 66, 67 . " konwngsens gardz mästare " PM 22 . jngen herre skal syälffwer taka segh härbärge annath än thz gardzmästaren honom skipar oc lägher ib 23 . ib 25, 27 o. s. lv. "],"e":["gordher: gordh Di 291 . ","gorder: gorda ib; gorde BSH 3: 145 ( 1483) ; gord ib; gorden FM 677 ( 1517) . ","garþa deld , ","garþa fal , ","garþa fang , ","garþa friþer , ","garþa legha , ","garþa lös , ","garþa nämnd , ","gardha skipte , ","garþa skiul , ","garþa syn , ","garþa viti , ","gards bref","gardhz- )","gards bro","gaardz- . ","garz- )","gards del","gaardz deel )","gards iäþur","garþsiadher )","gards kanzler","gardz cantzler )","gards liþ","bardzlid )","gards luka","gardz- . ","gardhz- )","gards mästare","gaardz- . ","gartz- . ","gaardz- . ","gaarz- )","gards rum","gardz- )","gards rätter","gardz- BSH 5: 362 ( 1509) ), ","gards staver","gardz- )","gards tompt","gaardztomtt )"]},{"a":"garþfastar","b":"nn","c":"","d":["fastar som voro närvarande vid föryttring af jord och nämdes hemma i gården der köpet aftalades? Jfr Schlyter, Ordbok s. 223; Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 217. firmatores . . . wigariter garthfastæ fauerunt SD 2: 155 ( 1293) . subscripti . . . fuerunt byfaster & gardfaster in negocio supradicto ib 2: 231 (1297, i ett af Stockholms stads magistrat utfärdadt fastebref på byte af en gård på Norrmalm mot jord i Markims socken i Uppland) ."],"e":[]},{"a":"garþhunder","b":"nn","c":"","d":["årdvar. Ber 291 ."],"e":[]},{"a":"garþlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr garþalös."],"e":[]},{"a":"garþsto","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gas","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. - Jfr bal-, gra-, vil-gas. "],"e":["gaas . ","gäs . Se Sdw 2: 1226) , ","gässena mykith ropa merker rägn ib 295. saltgrön gaas Brasks Matordn 2 . ib l4. hava ena gas oplukkadha medh, hava ngt otalt med. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 13 f. athe nerwaro och hördho, thet anders suensson talade til erik jonsson och sagde til honom: jach haffuer ena gaas opluckade medh tik. i lthet sama sprangh han vpp och kastadde tw stoop STb 1: 144 (1478). ","*gasa foter","gassa- )","*gasa haghi , ","*gasa hiordh","gaasa- )","gasa kras (gaasa kraas), ","*gasa pinne","gaasa- )","*gasa rova","gassa- )","gasa skarn , ","gasa vinge , ","*gasa äg","gaasa ägh )"]},{"a":"gas","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " petro dicot gaas " SD 4: 266 ( 1332) . - i ortnamn. excepta vna particula terre, que gaastegh nuncapatur SD 3: 35 ( 1311) . - Jfr vilgas. "],"e":["gaas . ","gäs . ","gäss Di 48 . ","gess FH 4: 83 ( 1499) , ","gasabogher , ","gasarþer , ","gasa hoper","ga asa hopp RK 3: 2752 ),","gasa hus","gaasa- )","gasa ister","gasa kiöt","-köt )","gasa kras","gaase- )","gasa skarn","gosa- )","gasa vinge , "]},{"a":"gase","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. Jfr gasse."],"e":["gasee )"]},{"a":"gasse","b":"nn","c":"","d":[" = gase. ss. tillnamn. andris gasse ATb 2: 348 ( 1489) (möjl. att föra till gase). - Jfr gasa fote, -rova."],"e":[]},{"a":"gaster","b":"nn","c":"","d":["gast, spöke. " wnge män ok starke gingu a gatum som gasta sultne " Bil 316 . ST 366 . jag bleknade om kindher som en gast RK 3: (sista forts.) 5699. "],"e":["-ar )","gasta lik , "]},{"a":"gasäg","b":"nn","c":"","d":["gåsägg. GO 681 ."],"e":["gaas- )"]},{"a":"gat","b":"nn","c":"","d":[" Jfr örnagat."],"e":[]},{"a":"gat","b":"nn","c":"","d":[" Jfr örnagat."],"e":[]},{"a":"gat","b":"nn","c":"","d":[" Jfr dura gat."],"e":[]},{"a":"gata","b":"nn","c":"","d":["gåta. " taladhe lamech fore sinom husfrwm gaator " MB 1: 164 . " iak skal edher föreläggia ena gaatho eller eth hemelikit spörsmaal " ib 2: 115 . " wppa sin jnbwndna ordh ällir gaatha ib. vplösto eller vthtyddho hans gaatha " ib 116 ."],"e":["gaata )"]},{"a":"gata","b":"nn","c":"","d":["gata. Jfr bak-, eriks-, fä-, kloster-, oxa-, sio-, smidhio-, sten-, thvär-gata. "],"e":["gatho Neuman Vokbal 83 ( 1486) , ","gatu bodh (gatho- VKJ 225 ( 1466) . ","ghate- Svartb 217 ( 1400) . ","gata- STb 4: 35 (1504), 144 (1507). gadeboodh GU C 20 (hand 2) s. 136.), ","*gatubodha fenster","gataboda- . ","gatwbode- )","*gatubodha rum","gatäbode- ATb 3: 371 (15238)), ","*gatubodha tomt , ","*gatubods vindögha","gathabodhz- )","gatu läggiare","gato- . ","-lägiare . ","-läkkiare ATb 2: 266 ( 1485) . -leg(g)er),","*gatu minne , se gatu mynne.","gatu mot","gatho- )","*gatu mynne","gata- )","*gatu nasker , ","*gatu vaskare? (-uasker), "]},{"a":"gata","b":"nn","c":"","d":["gåta. " taladhe lamech fore sinom husfrwm gaator " MB 1: 164 . " iak skal ledher föreläggia ena gaatho eller eth hemelikit spörsmaal ib 2: 115. wppa sin jnbwndna ordh ällir gaatha ib. vplösto eller vthyddho hans gaatha " ib 116 ."],"e":["gaata )"]},{"a":"gata","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) väg: i sht på båda sidor omsluten väg, väg genom by el.i stad, gata. dragha han . . . vm alla stassens gatu Bu 4967 . ib 501 . Bil 302, 339 . VKR XVII . " är tompten breedh widh gatona halffaattunda (7 1/2) alin " SJ 6 ( 1422) . ib 12 ( 1423) o. s. v. nordhan brödhra gatu ib 3 ( 1421) . " a grabrödhra gatu ib 105 (1440). oppa scomakara gatan " ib 241 ( 1448) . widher myntomestara gathana ib 247 ( 1456) . in til swartbrödhar gatan ib 259 ( 1457) . " i gramunka gAtan ib 270 (1459). wider kinesta gatu i 287 (1458). pa longagatuna " ib 336 ( 1472) . " sälia hans tompt liggiande a köpmanna gatu " ib 5 ( 1492) . a korsgatunne ib 64 ( 1436) . Jfr almanna-, almännings-, fä-, fäþernis-, hiorþ-, horn-, stafds-, sten-, sör-,"],"e":["gatu boþ","gathunboth SO 20 . gatha bodh ib 115. gatabodh: -bodhen Lg 3: 575 ),","gatubodha vindögha","gataboda vyndgha )","gatubro , ","gatu gardher , ","gatulop","-lup )","gatu läggiare","-lägger )","gatu mot","gatur moot )","gatumunder (gate-), ","gatu sten , "]},{"a":"gava","b":"vb","c":"v.","d":["begåfva. " iak oc mine vini gaudahom lmina kirkio " Bir 3: 192 . mz tholkom lönom är han hafwadhir ok löntir ib 395 . gafwadh af hans hälgha anda Ber 206 . Jfr begava."],"e":[]},{"a":"gava","b":"nn","c":"","d":["gafva. " abraham gaff abimelech godha gaffwor " MB 1: 199 . presentera honum gawor ib 252 . " kärlekin är höxste got lok guz gawa " KL 105 . " i skulin taka thes hälghä andz gafuo lib 135. siw thäs hälgha anda gafwor " KL 203 . " manzsens fulkomilse är gudhz gafhwa " Ber 5 . än wi ärwm fulkomme af gudhz gafwo ib. lj gafhwnne skipitilse taker hwar sina gafhwa ok ey gifhwas enom alla gafhwor ib. gudh wm sina hälgha myskundh, gifhwer os gafhwr ib 7 . " hwar är sinne gawo likeer badhe fatiker ok riiker " GO 259 . ib 218 . alla gawor äru godha wtan köluo hwg ib 541 . " ä män gawo winna äru dotter ok modher vini " ib 1035 . the taka gafwor ok wmuända rättan dom Bir 1: 193 . Bu 20 . KL 182, 187 . Bir 1: 159 . KS 70 (171-2, 76-7). RK 1: 1995 . BtFH 1: 225 ( 1509) , 202 (1508). Jfr brudhalags-, for-, hedhers-, hem-, hinderldags-, morghon-, nadha-, til-, vin-gava, äfvensom gaf."],"e":["gafhwa . ","goffua: goffuer BtFH 1: 225 ( 1509) , 252 (1508)), "]},{"a":"gava","b":"nn","c":"","d":["gåfva. " abraham gaff abimelech godha gaffwor " MB 1: 199 . presentera honum gawor ib 252 . " kärlekin är höxste got ok guz gawa " KL 105 . " i skulin taka thes hälghä andz gafuo " ib 135 . " siw thäs hälgha anda gafwor " KL 203 . " manzens fulkomnilse är gudhz gafhwa " Ber 5 . än wi ärwm fulkomne aff gudhz gafwo ib. " j grafhwnne skiptilse taker hwar sina gafhwa ok ey gifhwas enom alla gafhwor " ib. " gudh wm sina hälgha myskundh, gifhwer os gafhwr " ib 7 . " hwar är sinne gawo likeer badhe fatiker ok riker " GO 259 . ib 218 . alla gawor äru godha wtan köluo hwg ib 541 . " ä män gawo winna äru dotter ok modher vini " ib 1035 . " the taka gafwor ok wmuända rätan dom " Bir 1: 193 . Bu 20 . KL 182, 187 . Bir 1: 159 . KS 70 (171-2, 76-7). RK 1: 1995 . BtFH 1: 225 ( 1509) , 292 (1508). Jfr brudhalags-, for-, hedhers-, hem-, hinderdags-, morghon-, nadha-, til-, vin-gava, äfvensom gaf."],"e":["gafhwa . ","goffua: goffuer BtFH 1: 225 ( 1509) , 282 (1508)), "]},{"a":"gava","b":"vb","c":"v.","d":["begåfva. " iak oc mine vini gauadhom mina kirkio " Bir 3: 192 . " mz tholkom lönom är han gafwadhir ok löntir " ib 395 . " gafwadh af hans hälgha anda " Ber 206 . Jfr begava."],"e":[]},{"a":"gava","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr begava."],"e":[]},{"a":"gava","b":"nn","c":"","d":["gåva. " gudh himerike giffwe os swa halla lsiw sacramenta mz iw thes hälgha anda gaffwom " SvKyrkobr 78 . " jak är aff hans gawum skapat äpter hans liknilse " Prosadikter (Barl) 46 . - om donagionsjord. Brasks Kopeib 29 (1511). epter thz fornempda min faders breff ey wtwisa om lengd oc bredh pa forscriffne gaffuo epter stonga talj oc om mik förstäkkat worde leffuer engent thz bätre wiste min faders wilia än iak om fornempde gaffwor oc ägor ib 30 ( 1511) . - Jfr guds-, hedhers-, hindradags-, igen-, kesara-, kärleks-, morghon-, mädh-, nadha-, nyars-, siäla-, testaments-, vin-, vina-, vins-, vinskaps-, älskogs-gava. "],"e":["gaaffwen PMskr 107. pl. gaffwer SpV 259 ),","*gavo bref , ","*gavo värdher","gaffuo werdher )"]},{"a":"gavare","b":"nn","c":"","d":["gifvare. " the äradho ey visomsins gafwara " Bir 2: 307 . ib 135, 3: 114 ."],"e":[]},{"a":"gavare","b":"nn","c":"","d":["gifvare. " the äradho ey isdomsins gafwara Bi 2. 307. " ib 135, 3 . 114."],"e":[]},{"a":"gavel","b":"","c":"","d":[" , se gafl."],"e":[]},{"a":"gavel","b":"","c":"","d":[" , se gafl."],"e":[]},{"a":"gavilse","b":"","c":"","d":[" , jfr begavilse."],"e":[]},{"a":"gavirska","b":"nn","c":"","d":["frikostig kvinna. llargitrix p pro fe generis gaffuerska GU C 20 (hand 2) s. 65."],"e":[]},{"a":"gavul","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1227."],"e":[]},{"a":"gefund","b":"","c":"","d":[" , jfr ilgefund."],"e":[]},{"a":"gel","b":"nn","c":"","d":["gäl. " tak fisken i gelen " Lg 3: 302 ."],"e":[]},{"a":"gel","b":"nn","c":"","d":[" ? el. f.? gäl. Se Sdw 2: 1227. Jfr fiska gel."],"e":[]},{"a":"gel","b":"nn","c":"","d":["gäl. " tak fisken i gelen " Lg 3: 302 ."],"e":[]},{"a":"gele","b":"","c":"","d":[" , se gere."],"e":[]},{"a":"gellerduker","b":"nn","c":"","d":["gellerduk, tyg (av siden el. linne) från Geldern. VKU 13 ( 1540) , 26 (1542)."],"e":["gäller- )"]},{"a":"gelnas","b":"","c":"","d":[" , se gälnas."],"e":[]},{"a":"gelnas","b":"","c":"","d":[" , se gälnas."],"e":[]},{"a":"gemen","b":"nn","c":"","d":["menighet, folk, allmoge. " hyllades jak . . . aff sweriges gemen " RK 1: (till. till LRK) s. 232 ."],"e":[]},{"a":"gemen","b":"nn","c":"","d":["menighet, folk, allmoge. " hyllasdes jak . . . aff sweriges gemen " RK 1: (till. till LRK) s. 232 ."],"e":[]},{"a":"gen","b":"pp","c":"prep.","d":["med dat. el. i dess ställe ack. ","1) emot, till mötes, till mottagande af. som wtriidher gen sinom owinom MB 1: 137 . " han gaar wäl gen gästom " ib 188 . ib 192, 325 . " haffde swa geen them reet at the haffdot gerna bäter seet " RK 1: 3204 . ","2) emot, till. " a þem hans fingre. som räcte (för han räcte) gen varom härra " Bu 55 . " lypte up öghon gen himnom " ib 182 . Bil 107, 534 . " han sa þem (vände anletet mot dem) " Bu 501 . MB 1: 282, 355 . " kom han ater heem gen iordan " ib 181 . ib 423 . ","3) emot, midt emot, i närheten af. " teþes hänne en altare höght gen himnom " Bu 63 . " var en staþar . . . österst gen solenne när paradis " ib 508 . " hon (floden) rinder gen (contra) asirie lande " MB 1: 159 . " fornempda ärffue som langt är öwerst fra gatunne ok nidherst geen sionom " SJ 33 ( 1426) .","4) emot, bort emot, nära (en tidpunkt). " gen þy guz son födes " Bu 65 . Bil 362 . " gen hans ytarsta dagh " ib 158 gen fastogang RK 1: 2481 . " geen jwlin " ib 2726 . ","5) emot, i utbyte mot, såsom motsvarande. " at fult är gen fullo frälst j schat " FH 2: 53 ( 1421) . ","6) emot, i strid emot (för att motstå, bekämpa el. afvärja). een geen enum är ärghum leeth (prauus cum solo dicit configere nolo) GO 750 . " än ther komber wald mz orättu gen stadhenom " Bil 233 . " the resto sik gen hanom mz olydhno " ib 657 . " i allom þöm malom eigh äru gen varom guþi ok hans buþ " Bu 507 . Bil 471 . " dirwis til thässa gerning gen waarom högxsta gudhi " MB 1: 279 . " hon giordhe gen moysi laghom " ib 398 . ib 132 . " koma tho ey geen (d. v. s. måste underkasta sig) gudz dom " ib 135 . " mater är mantz hiälp gen dödhenom " ib 105 . ib 158 . " maria grep handom gen suerþeno " Bu 26 . ib 57 . " handen takar gen houoþ sare: sva som þät hänna eghet vare " ib 74 . eet klädhe la ouer honum geen the sool Fl 782 . til hughnaþ gen hänna langa frädaz sorgh Bu 17 . cristen tro sighar ne gen (säger nej till, nekar) androm guþum ib 150 . " sagdhe nei gen siluestri skälum " Bil 83 . MB 1: 234 . " vil iak þiia ok aldre ne gen sighia " Bu 136 . - stäldt efter det beroende ordet. baþ han for giua sik þät han giorþe hanom gen Bu 27 . " at pina them gudhum göra gen " Bil 238 . B) adv.","1) tillbaka. " swa länge han fördhe thz til rom ok ater gen til hänne " Bil 302 . " kom sion atir gen rinnande swa stridhir " ib 362 . ","2) deremot? thes wart han (Puke) ey mykit gladh marskens wener gladdis alle gen at han wr wel komen hem RK 2: 3126 . Jfr i gen.","1) gent emot, midt emot. han sath gen moth dörrinne a sino konungxliko säte ST !SYNS_DÅLIGT? ib 365, 521 . " om man smör geen moth magan (motsv. ställe i Dan. Harpestr. smør utæn geen maghæn 44; i var: legger wdhen paa bughen moed mawen) " LB 2: 47 .","2) emot, bort emot. moyses räkte wt sina handh oc sprotan gen moth haffweno MB 1: (Cod. A 557. "],"e":["geen )","gen mot , "]},{"a":"gen","b":"","c":"","d":[],"e":["geen )","gen mot (geem. Se Sdw 2: 1227), "]},{"a":"gen","b":"av","c":"adj.","d":["1) rak, lgen. " fforstha raaen widh skilgarden mellan hyastala aaker och forsby, andra raen thadhan ginasth till mosan " Svartb 426 ( 1447) .","2) lätt verkställd, bekväm. ey är geent kynnom kasta Hel män 220 . 3) lättfattlig, tydlig. Se Sdw 2: 1227. tha börias här en godher ok gen modus ath betractan ok bidhian SkrtUppb 349 . - Jfr genast, genstan."],"e":["genn . ","ginasth )"]},{"a":"gen","b":"av","c":"adj.","d":["1) rak, gen. " gik hon . . . en genare vägh " Bo 197 . " reedh opo til franz the genasta leedh " Fl 2033 . Iv 3230 . Fr 1468 . Al 963, 3937, 4131 . Lg 3: 87 . 2) lätt verkstäld, beqväm. war konungin . . . swa fiärran, at ey vare gint säna budh til hans Lg 3: 546 . - Jfr iäm-, o-gen. l- gent, adv. - gent af, gent emot. MB 1: 419 . - superl. best. form. n. med föreg. dem. pron. thät gensta, genaste vägen. til lwä drogh han thz geneste tha RK 2: 8717 . - Jfr genasta, genstan."],"e":["gin . ","gyn . ","genster , se gensta, genstan. gänster. se genstan. ginster, se genstan. gintzster, se genstan. genaster. genester. genister, se gensta. genisther, se gensta, genstan), "]},{"a":"gen","b":"av","c":"adj.","d":["1) rak, gen. " gik hon . . . en genare vägh " Bo 197 . " reedh op til franz the genasta leedh " Fl 2033 . Iv 3230, 3624 . Fr 1468 . Al 963, 3937, 4131 . Lg 3: 87.","2) lätt verkstäld, beqväm. war konunghin . . . swa fiärran, at ey vare gint sända budh til hans Lg 3: 516 . - Jfr iäm-, o-gen. - gent, adv. - gent af, gent emot. a moab slät widh iordan gent aff (contra) iericho stadh MB 1: 419 . - superl. best. form. n. med föreg. dem. pron. thät genasta, genaste vägen. til wä drogh han thz geneste tha RK 2: 8717 . - Jfr genasta, genstan."],"e":["gin . ","gyn . ","genne , se ogen. genare. ","gynare Lg 3: 87. ","genster , se gensta, genstan. ","gänster . se genstan. ","ginster , se genstan. ","gintzster , se genstan. ","genaster . ","genester . ","genister , se gensta. ","genisther , se gensta, genstan) "]},{"a":"gen","b":"","c":"","d":[" L. A) prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) emot, till mötes, till mottagande af. som wtriidher gen sinom owinom MB 1: 137 . han gaar wäl gen gästom ib 188 . ib 192 . 325. haffde swa geen them reet at the haffdot gerna bäter seet RK 1: 3204 . 2) emot, ltill. a þem hans fingre. som räckte (för han räcte) gen varom härra Bu 55 . " lypte up öghon gen hinnom lib 182. " Bil 107, 534 . " han sa gen þem (vände anetet mot dem) " Bu 501 . MB 1: 282, 355 . " kom han ater heem gen iordan " ib 184 . ib 423 . 3) emot, midt emot, i närheten af. teþes hänne en sitare höght gen himnom Bu 63 . " var en staþar . . . österst gen solenne när paradis " ib 508 . hon (floden= rinder gen (contra) asirie lande MB 1: 159 . " fornempda ärffue som langt är öwerst fra gatunne ok nidherst geen sionom " SJ 33 ( 1426) . ","4) emot, bort emot, nära (en tidpunkt). gen þy guz son födes Bu 65 . Bil 362 . " gen hans ytarsta dagh " ib 158 . gen fastogang RK 1: 2481 . geen jwlin ib 2726 . 5) emot, i utbyte mot, såsom motsvarande. at fult är gen fullo frälst j schat FH 2: 53 ( 1421) .","6) emot, i strid emot (för att motstå, bekämpa el. afvärja). een geen enum är ärghum leeth (prauus cum solo dici configere nolo) GO 750 . " än ther komber wald mz orättu gen stadhenom " Bil 233 . " the resto sik gen hanom mz olydhno " ib 657 . " i allom þöm malom eigh äru gen varom guþi ok hans buþi " Bu 507 . Bil 471 . " dirwis til lthässa gerning gen waarom högxsta gudhi " MB 1: 279 . hon giordhe gen moysi llaghomib 398. ib 132 . " koma tho ey geen (d. v. s. måste underkasta sig) gudz dom " ib 135 . mater är mantz hiälp gen dödhenom ib 105 . ib 158 . maria grep handom gen suerþeno bu 26. ib 57 . " handen takar gen honoþ sare: sva som þät hänna eghet vare " ib 74 . eet klädhe la ouer honum geen the sool Fl 782 . til lhughnaþ gen hänna langa frändz sorgh Bu 17 . cristen tro sighar ne gen (säger nej till, nekar) androm guþum ib 150 . " sagdhe nei gen siluestri skälum " Bil 83 . MB 1: 234 . " vil iak þiia ok aldre ne gem sighia " Bu 136 . - stäldt efter det beroende ordet. baþ han for giua sik þæt han giorþe hanom gen Bu 27 . " at pina them gudhum göra gen " Bil 328 . B) adv.","1) tillbaka. " swa länge han fördhe thz til rom ok ater gen til hänne " Bil 302 . " kom sion atir gen rinnande swa stridhir " ib 362 . 2) deremot? thes wart han (Puke) ey mykit gladh marskens wener gladdis alle gen at han war wel komen hem RK 2: 3126 . Jfr i gen. ","2) emot, bort emot. moyses räkte wt sina handh oc sprotan gen moth haffwno MB 1: (Cod. A 3) 557 . gatubodh."],"e":["geen )","gen mot , ","gatubodha vindögha","gatubro , ","gatu gardher , ","gatulop","-lup )","gatu läggiare","-lägger )","gatu mot","gatur moot )","gatumunderI","gate- )","gatu sten , "]},{"a":"gen qvädha","b":"vb","c":"v.","d":["sjunga emot, sjunga motsång el. vexelsång. SGG 132 ."],"e":[]},{"a":"gena","b":"vb","c":"v.","d":["genskjuta för att mota el. hejda; hindra, mota. tridhie capitenaren skal . . . haffwa bakstandara oc rydhanda wthan wm spetzen som gena oc möthaa vm fiendana biwdha sigh til velyandis wm thet hörnith PMSkr 154 . han (ɔ konungen av Spanien) hafffwer meer beställa j tässom landom än han mäktar bestyra äller gena aff sinom eghnom fiendom PMBref 335 ( 1519) ."],"e":[]},{"a":"genast","b":"","c":"","d":[" , eg. ack. sing. n. superl. av adj. gen. L. A) adv. 1) om rum: strax, närmast. ginasth nidhan thenna quernströmen äger clostridh i eno laxafiskerii VKJ 64 ( 1480) . ","2) om tid: genast, strax. ath jak . . nw gensit oplater . . . watzstena clostre . . . thessin miin goz SD NS 3: 593 ( 1420) ."],"e":["genist . ","ginasth . Se Sdw 2: 1227)"]},{"a":"genast eg.","b":"ab","c":"adv.","d":["genast, strax. " hulke som genast komo " KL 14 . " jak sighir ok genast är thz giort " Bir 2: 293 . ib 311, 3: 341. MB 1: 93 . BSH 1: 142 ( 1373) . SD NS 2: 237 ( 1409). Fl 1030, 1749 . Al 797 o. s. v. drapo the thaghar genast han Fl 38 . B) konj. genast, strax, så snart som. genast thw var afladhir Bir 2: 291 . Al 3119, 3185, 9025, 9847 . - genast som, konj. genast, strax, så snart som. genast som jak var afladhir Bir 2: 293 ."],"e":[]},{"a":"genbyr","b":"nn","c":"","d":["motvind. " fingo the starkasta genbör " Lg 3: 48 ."],"e":["genbör )"]},{"a":"genbyrdh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["genburdh )","genbyrdha skiäl"]},{"a":"genbära","b":"vb","c":"v.","d":["anföra emot, invända, svara. " thz som os war genborith " MB 1: 136 ."],"e":[]},{"a":"gendragha","b":"vb","c":"v.","d":[" " gendragh ey thyna handh . . . thinom thiänarom " MB 2: 27."],"e":[]},{"a":"geneþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"genfasta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"genfäria","b":"nn","c":"","d":["brudfrämma. " pronuba, genfäriä VGLIII. ""],"e":[]},{"a":"genganga","b":"vb","c":"v.","d":[" " sum geengangä warum dom " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). "],"e":["geen- )"]},{"a":"genganga","b":"nn","c":"","d":["motgång, vedervärdighet, olycka. " lönlek samband . . . göra opteleka bathe för mannum ok almänning stadhlikär geengangur " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " at kunungslik räfst härþer sik, crankom gierningom oc siþwäniom till blygdh oc gengango (motstånd?) " ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 467 (133 5, nyare afskr.)."],"e":["geen- )"]},{"a":"genganger","b":"nn","c":"","d":["motgång. then adhra (ɔ av avundens döttrar) är glädhias aff thins iämcristins geengang SvKyrkobr 353 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"gengiva","b":"vb","c":"v.","d":["ersätta, gottgöra. " styremannen är pliktogher betala oc gengiffwa allan skadha oc kosth som tilkomber skipeno " PMSkr 12 . " han är pliktogher geengiffwa oc betala thet gotzeth som förtapath oc fördräffwath är före köpmannenom " ib 59 . ib 63 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"gengiäld","b":"nn","c":"","d":["gengäld. Se Sdw 2: 1227."],"e":[]},{"a":"gengärdh","b":"nn","c":"","d":["sammanskott av livsmedel till konungen el. någon hans ämbetsman el. till en biskop el. dyl. under deras resor, sedemera förvandlat till årlig skatt; även om årlig avgift till stiftelse el. dyl. RP 1: 99 ( 1357) . " tillgingerdh hwar thera !UDDA_TECKEN? tunna ööl och kosten, som ther till hörer, tha wy sielffwe till thöm komom met män " Svartb (Skolkl) 295 (1422?). Svartb 299 ( 1422) . " ok prebendato som thet altaret haffuer skall han wara lydogher . . . ok göra honum arligha ena tunno ööll met kost ok fodher som ther tiil böör fore gengerdh " ib 372 ( 1439) . ib (Skokl) 441 ( 1450) . Arfstv 19 ( 1461) . Svartb 479 ( 1464) , 569 (1515). dat iiij talenta butiri, cum gingerd xij oras ib. Brasks Kopieb 3 ( 1517) . Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42. HLG 3: l106 (1528). ib. "],"e":["gin- . ","-gerd (h)","*gengärdhis pänningar","gengierdis- )"]},{"a":"gengärdhpänningar","b":"nn","c":"","d":["penningskatt el. penningavgift som utgick i stä'llet för gengärd. HLG 3: 111 (1529; om skatt som upptogs av Uppsalahospitalets landbönder)."],"e":["plur . ","gingerpenghan ) , "]},{"a":"gengärdhpänningar","b":"nn","c":"","d":["penningskatt som utgick i stället för sammanskott till konungen under hans resor. " iiij m. gingärdpeninger " BtFH 1: 353 ( 1464) ."],"e":["gingärdpeninger )"]},{"a":"gengärþ","b":"nn","c":"","d":["tillrustning för någons mottagande (jfr göra i gen, sända till mötes); i sht sammanskott af lifsmedel till konungen el. någon hans ämbetsman (äfvensom till biskopen) under deras resor, sedermera förvandladt till en årlig skatt. apparatus, gengerdh GU 5 . " quatinus spannamala gingerdh seu alias contribuciones regales a bonis pefate domine nullatenus exigatis " SD 2: 189 ( 1925) . ib 223 (126), 363 ( 1302), 489 ( 1307), 490 ( 1307). at engin foght, ämbitzman eller lakkere eller lensman . . . hauä macht til att leggä thöm ydermer nokor scat eller gingiärdh eller thungä til ib NS 1: 248 (1403, nyare afskr.). ib 290 (1403, nyare afskr.). BSH 3: 146 (14639?). konungen böryade sina färdh ok loot a biwdha gengerd RK 1: 3993 . " laten ther gengiärd saman tagha " ib 2: 8081 . " skulu . . . gifua . . . til gengerdh hwar therre ena halfua thunno öll " FH 2: 37 ( 1414, nyare afskr.) . " skulu the til gengärdh göra ena thunno öll alle til saman " ib. " the sculu ängom gingerd göra hedhan fra. vtan moot siälfwm konunge. tha han komber äller oc the som konungx dom hawa " PfN 136 . " giorde mot honum gingerdh " MD 347 . at ware (d. v. s. konung Albrekts), elles wars kära herra wars fathers foghata, höwitzmän ella ämbitzmän drogho til rikesins wärio . . . ginom nakur the häredhe ella foghati thöm ängin gingerd ware mote giort GS 28 (1375, orig.) . gingerdhen är mot honum giordh i rwtneby BSH 5: 237 ( 1508) . om then gengerd, ut scal göres mot var naduge herre kongen til hans nades ericsgate ib 4: 241 ( 1498) . at thenne for[skriff] ne gingerd redelie vtkomber ib. at thenne gingierd skall redelie utleggies ib 5: 148 ( 1507) . bestelle hiit bater och skuter . . . som kunne hente heden thenne gingierden fran relle ib. ib 150 (1507), 152 (1507), 156 (1507). ä som then ene skath och gengärdh är wte, sa leggher han strax en nye och större oppa ib 225 ( 1507) . " velie the före oss hiit theris gingerdh i polyxer, armborsth och klowahwgh " ib 229 ( 1507) . "],"e":["gengiärdh . ","gengerd . ","gingerdh . ","gingerd . ","gingierd . ","gyngerdh BSH 3: 146 (r363?)), ","gengärdhalösn","gin- )"]},{"a":"genhamar","b":"nn","c":"","d":["ett slags hammare, som hölls emot vid nitning av söm o. d. jtem honom (ɔ stallsvennen) bör aname . . . hofftyge, som är . . . geenhamer (o. s. v.) Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["geenhamer )"]},{"a":"genhöfta","b":"vb","c":"v.","d":["motstå, hålla tillbaka, bekämpa. gynhöftha honum ok swa wynna honum offwer Gers Frest Inl. ath . . . almoghen genhöffthen dyäffwlen ib 60."],"e":["gyn- )"]},{"a":"genkal","b":"nn","c":"","d":["återkallande, återtagande. " at gifwit hafwa utan alla geenkall (iirevocabiliter) " SD 3: 124 (öfvers., nyare afskr.)."],"e":["geenkall )"]},{"a":"genkalla","b":"vb","c":"v.","d":["återkalla. " til thes jak gen kallas " PM IXII . Jfr igen kalla."],"e":[]},{"a":"genkalleliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ogenkalleliker."],"e":[]},{"a":"genkallilse","b":"nn","c":"","d":["pterkallande. " men thär fattas j (ɔ i bullan) the genkallisen som skal wara moth thet förbodh som sakth är oc giordis jn capitulo montis gracie " PMBref 328 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"genknorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra, knota. SpV 471 ."],"e":[]},{"a":"genkor","b":"nn","c":"","d":["knorr, knot. " Ber 59. ""],"e":[]},{"a":"genkorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra, knota. " alra thera storo gärninga som genkurra idhir i sinom hiärtom (idhir bör kanske utgå; qui murmurcautes in cordibus siuis operatur in monasterio) " KL 219 . genkorrande hiärta LfK 191 ."],"e":["genkurra )"]},{"a":"genkorran","b":"nn","c":"","d":["knorr, knot, motsägelse. KL 123. MP 1: 284 . " satto mote gudi sith otulomodh oc syna förtresliga genkorran " MB 2: 159 . " thol sylt ok fatikdom vtan genkorran " MP 2: 77 . LfK 101, 190, 191, 192 . Lg 3: 538 . Su 170 . " twingas aff sins eghins samwitz genkorran " ib 352 . "],"e":[]},{"a":"genkorrare","b":"nn","c":"","d":["person som knorrar el. knotar; anmärkare. " en annar genkorrare sogher: om thänna pealtaren (för psaltaren) ffaar fframgangh, tha offwergiffwär ffolkid andra gudelighet JMPs 512. ""],"e":[]},{"a":"genkorrare","b":"nn","c":"","d":["25 (enl. Rietz, s. 190). ""],"e":[]},{"a":"genkökan","b":"nn","c":"","d":["knot. " wi skulom göma os af ottuskan och genkökan " Ber 131 ."],"e":[]},{"a":"genköp","b":"nn","c":"","d":["återköp. nor för:de suannte nielsson eller hans arfvinge vilie thette för:de godz igenn hafve, så skall thed stå them till ett friit genkiöp, obehindrett, utann någonn ginseyelsse Delag Arch 3: 146 (1496, avskr.) . ib."],"e":["-kiöp )"]},{"a":"genköpare","b":"nn","c":"","d":["154 (enl. Rietz, s. 190)."],"e":["geenköpere )"]},{"a":"genlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ogenlika."],"e":[]},{"a":"genliker","b":"av","c":"adj.","d":["gen. kort. spöriom scriptens, j hänne fam vi snaran ok genlighen wtgang om thänna ärandhe SpV 103 ."],"e":["-ligher )"]},{"a":"genliker","b":"av","c":"adj.","d":["gen, kort. Spec. Virg. s. 56 (enl. Rietz, s. 190)."],"e":["-ligher )"]},{"a":"genlop","b":"nn","c":"","d":["lopp el. färd tillbaka. lhans vthganck war aff högeste himelen och hans genlop (occursus) är til lhans högheste SvT 4: "],"e":[]},{"a":"genlädher","b":"nn","c":"","d":["sadelkåpa? " geenlädher (Cod. B steglädher) ok rema ther til höra varo aff skära silke göra " Fl 533 . "],"e":["geen- )"]},{"a":"genlösare","b":"nn","c":"","d":["14 (enl. Rietz, s. 190). ""],"e":[]},{"a":"genlöt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"genmäle","b":"nn","c":"","d":["genmäle, invändning. FMU 1: 212 (1348, gammal avskr.) ."],"e":[]},{"a":"genmäle","b":"nn","c":"","d":["genmäle, invändning. " wtan al genmäle " SD NS 2: 55 ( 1408) . ib 89 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"genom","b":"pp","c":"prep.","d":["med ack. 1) om rum; genom. vj men . . . the som droge pramen genomen (möjl. två ord) norre strömen Skotteb 392 (1462, Kämn) . " swa thz hwar skywther oppa sin hosbonde som löpe swa gymen landet " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 552 (1491). - utmed. A jula dagh förestech ginom bordhet (ɔ till alla igenom, allt igenom. fjngites är en sten hwither som marmor oc hardher lyws gönom PMSkr 473 . ib 483 . - Jfr i genom."],"e":[]},{"a":"genom","b":"pp","c":"prep.","d":["med ack. el. någon gång dat. ","1) om rum: genom. " skeen ginum hänna lif " Bu 10 . " slo mz käsio goþan karl ginum liuet " ib 189 . " gif at þinna pino sara snärþ: þin bla siþa ok bloþogh härþp: naghlar ginum händar ok fötar: groe ginum mina hiarta rötar " ib 73 . " skal han stingas ginom hand sina " MEG (red. A) 54. ran bloden ginom hans brynia Di 194 . thag dillefrö . . . och wridh genom j (d. v. s. et) klädä LB 8: 42 . " sile thz watnith gönom eth kläde " ib 3: 55 . seer thu gönom hwaria spryngio LfK 143 . sa han nidher ginom iordhinne Lg 91 . " taksins fenster gynom hwilkin soolen ingaar " Bir 4: 91. mvnnen genom hulkom . . . höördes osigeligin skryan ok vengan LfK 222 . honum thz (köttet) genom vindögath böödh Iv 2128 . ingaa swq som ginom tre porta Bir 1: 90 (jfr at). ib 2: 337 . " thesse tw brewin . . . som thetta waart breff er ginom hngt " SD NS 1: 589 ( 1406) . " lot läsa eth opit breff som thätta mit breff är ginomhänkt (för ginom hänkt) " FH 3: 27 ( 1442) . " rido the . . . gynom hären " Di 39 . " foro the gönom wermaland " RK 1: 2363 . " drogho til rikesins wärio . . . ginom nakur the häredhe ella foghati thöm ängin gingerd ware mote giort " GS 28 (1375, orig.) . " sidhan hiortin är lupin gynom by " GO 756 . ","2) om tid: igenom. efter det styrda ordet. alla ganzska nattena genom Bo 26 .","adv. genom, förmedelst. " sancti saluatoris regula giffwin aff gudhi gynom ihesu christi mwn (data divinitus ab ore Jesu Christi) " Bir 4: 3 . B) ","1) igenom allt igenom. tio milor är stadhin gönom langir Fl 954 . wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan genom all Al 1220 . ","2) noga, grundligt. " thu thänk thik ginom förra iämpt " Al 4692 . "],"e":["gennom LB 8 . 42. ","ginom Bir 1: 90, MEG (red. A) 54 ; Di 194 ; SD NS 1: 589 ( 1406); FH 3: 27 ( 1442); Lg 91 . ","gynom GO 756 ; Bir 4: 3, 91 ; Di 39, 188 . ","gönom Bir 2: 337 ; Fl 954 ; RK 1: 2363 ; LfK 143 . ","ginum Bu 10, 73, 189 . ","gynum MP 2: 21 . ","gönum Bil 114, 303 . ","gimon LB 10 . 6. ","gymon Di 3, 18, 163 . gömon i 28, 89. ","gemen RK 2: 8578 ; B 5: 594 (1517)) "]},{"a":"genom bakadher","b":"","c":"","d":["genombakad, genomgräddad. " iij lester skorpar . . . vel gynom backade " STb 3: 273 ( 1496) ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom bora","b":"vb","c":"v.","d":["genomborra. " gynum bora idhelikin vatndrupi hardhan steen swa blöte gudz ordh hart hiärta . . . . oc ginombura " KL 288 . " wordho . . . mz järn wiggiom gönom boradhe " LfK 54 . mina vänasta händher . . . mz hardastom spikom gönom baradha (för -boradha) Su 38 . " jak hafdhe händir oc fötir gönom boradha mz spikom " Bir 3: 391 . konungxsins samuit ginom boradhis mz diäfulsins jarne thz är mz syndenna härdzsko ib 439 . ib 2: 226 . Jfr bora genom."],"e":["ginom bora . gynum bora. gönom bora. ginombura), "]},{"a":"genom bora part. pret. giönum burath","b":"vb","c":"v.","d":["genomborra. " prestir ällir clostir folk som ekke älska miskunnena är som eth skip lanct wti hafuit: oc är alt giönum burath " Hel män 128 ."],"e":[]},{"a":"genom bryta","b":"vb","c":"v.","d":["genombryta. " perfringo gis gere fullelica ok gynom bryta (kanske snarast två ord) " GU C 20 s. 434 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom bränna","b":"vb","c":"v.","d":["bränna slltigenom, genombränna. görandis starkan eldh . . . swa ath yrhten kan gönom brennas PMSkr 560 ."],"e":["gönom- )"]},{"a":"genom drövadher","b":"av","c":"adj.","d":["helt bedröfvad. Lg 3: 146 ."],"e":["ginom- )"]},{"a":"genom en","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles ensam. ij midhiom här a en storan sten stegh alexander op ginom en Al 4192 ."],"e":["ginom- )"]},{"a":"genom fara","b":"vb","c":"v.","d":["genomfara, genomtränga. thina eghna siäl skal swärdhit ginom fara Bo 207 . " gönom farandhes (penetrantia) likamans öron oc hörsle " Su 77 ."],"e":["ginom- . ","gönom- )"]},{"a":"genom flängia ginom","b":"vb","c":"v.","d":["gissla el. piska alltigenom. nar thu hände oppa korseno . . . mädh ginom flängdom likama SvB 166 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"genom flöta","b":"vb","c":"v.","d":["komma (ngt) att flyta genom (ngt), sila. elique quas quare syla ok gynom flötha GU C 20 s. 214 ."],"e":["gynom flötha )"]},{"a":"genom fulder","b":"av","c":"adj.","d":["helt och hållet full. " thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom " Pa 18 . Al 99, 5456, 6681 . han [sa] ther diwr wara som trol gingo ther botnin all genom fol Al 9220 ."],"e":["ginom fulder . genom folder),"]},{"a":"genom föra","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1227."],"e":[]},{"a":"genom ganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) genomgå. JMÖ 48 . " maria wardher christi gönom gangandes porter " ib 89 . - genomgå, genomtränga. tha kom vppa henne oc j henne, en kraptande oc ginnom gangande dygd Hel män 261 . gudz ordh äro liffuandis, oc fulwiktogh, gynomgangande (penetrabilis) Mecht 267 ."],"e":[]},{"a":"genom ganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) genomgå. i huilket (näml. hafvet) gönom gingho israels barn mz törrom fothom Lg 3: 316 . - genomgå, genomtränga. then man huars öghon huassaste kniffwir ginom gik Bir 3: 36 . " þit lif som hans suärþp skal ginum gangha " Bu 73 . " hulkra siäla ginum gik beska sorghinna swärdh " KL 356 . " solin gaar ey gynom bärghin älla mannanna hugha ok iak forma badhe ginom gaa " Bir 1: 221 . " ödhmywk man bön gönom gaar himblana Lf K 62. "","2) genomgå, sträcka sig genom. om landsträcka el. ett lands gräns. genom gaar sitia MB 2: 41 . " ther fram gynom ganga[n]dis j asemona ib. "","3) genomdrifva. " swa skal han thz ginom ganga thz hans hierta epthe laanga " MD (S) 280 ."],"e":["ginom gaa . gynom ganga. gönom ganga. gönom gaa. ginum gangha), "]},{"a":"genom gangliker","b":"av","c":"adj.","d":["genomträngande. " gudz ordh är . . . gönumganglekare än nakot twägiath swär " Ber 268 ."],"e":["gönumgangleker )"]},{"a":"genom giuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) gjuta alltigenom. butus buta butum gynom guthin quasi metallum GU C 20 s 64. 2) genomdränka. buere verbum actium non est in vsu componitur inburere idest perfundere gynom giutha GU C 20 s. 63 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom giva","b":"vb","c":"v.","d":["thu aldra hälgasta jomffru maria, hwilkins siäl j thins sons pinilsa thima, bedröffwilsenna swärdh gönom gaff (fel för groff?) SvB 226 (b. av 1500-t.)."],"e":["gönom- )"]},{"a":"genom grava","b":"vb","c":"v.","d":["2) genomstinga, genomborra. " the gönom groffwo mina händhir oc föthir " SkrtUppb 331 . - Jfr genom giva."],"e":["gönom- )"]},{"a":"genom grava","b":"vb","c":"v.","d":["genomgräfva. " " Bil 318 . " hwars grundual mine owini gynom grofwo " Bil 1: 13 . " vm trät är väl rotat ginom graffs (perfoditur) thz ey aff mwlluerplenom " ib 3: 61 ."],"e":["ginom- . ","gynom- . ","ginum- Bil 318 ),"]},{"a":"genom hardher","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. genom hart, adv. mycket stark. folkith . . . war wapnad genom hart Al 8926 ."],"e":[]},{"a":"genom heter","b":"av","c":"adj.","d":["genomhet MB 2: 347 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom huggin","b":"","c":"","d":["genomhugen en swndrog hwffwdskal som ginom hwggen er LB 7: 328 . " aldre wart han (hjälmen) gymenhwggen " Di 16 ."],"e":["ginom- . ","gymen- )"]},{"a":"genom huladher","b":"","c":"","d":["urholkad, ihålig. " cauerna . . . iude cauernatus et cauernosus a um gynom holoder " GU C 20 s. 88 ."],"e":["gynom holoder )"]},{"a":"genom härdher","b":"","c":"","d":["alldeles hårdnad. tarmana oc ynelffwena the ärw opfylthe mz klympade och ginomhärde orenligheeth LB 7: 79 ."],"e":["ginomhärder )"]},{"a":"genom kasta","b":"vb","c":"v.","d":["kasta igenom. traiicere offuer oc ginom kasta GU C 20 (hand 2) s. 3."],"e":["ginom- )"]},{"a":"genom lysa","b":"vb","c":"v.","d":["lysa tvärs igenom, genomtränga med (sitt) ljus. mz solenna klarhet hwilken gynom lyste alla hänna limi Mecht 115 . " sith hälgasta skinande oc ginom lysande, swasom klarasta lampor (corsuum instar lampadis perlucidæ) " Mecht 210 . for thera kännedom i wars härra liwse wardha syndogha manna hierta vptänd oc gönom lyst Hel män 109 . ib 166 . prassius är en swarthgrön sten ey gönom lysandis PMSkr 486 ."],"e":[]},{"a":"genom löpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa el. sträcka sig igenom. en ägho lwt, som ligger fra aanne opp ginomlöpir prestins akir SD NS 3: 550 ( 1420) ."],"e":["ginom- )"]},{"a":"genom myrker","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles mörk. the gropin var innan til al ginum myrk Pa 9 ."],"e":["ginum- )"]},{"a":"genom näghla","b":"vb","c":"v.","d":["genomspika then höghre fotin ginom nägh[l]dis SkrtUppb 293 ."],"e":["ginom- )"]},{"a":"genom prövadher","b":"","c":"","d":["genompröfvad, genomluttrad. " hwilke som äru swqasom gynom pröffwat oc wtuald silffwir " Bir 4: 69 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom qvär","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles stilla. the thagadho ther til ginom qwar Al 3618. latom nw bäggia wara här standa ther til alt. ginom qwar ib 5318 . " alexander stodh fast genom qwar " ib 7377 . " folkith la alt genom qwart " ib 8925 . ib 9232 ."],"e":["genom qwar . ginom qwar),"]},{"a":"genom rädder","b":"av","c":"adj.","d":["helt rädd, mycket rädd el. förskräckt. vardh aller ginum räddher Pa 16 . " wordhom wi gönom rädde " Lg 3: 462 ."],"e":["gönom- . ","ginum- )"]},{"a":"genom sander","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles sann. han sagdhe alexandro brat aff candauli wanda genom sat Al 7902 . ib 9877 ."],"e":["-sant Al 9877 . -sat),"]},{"a":"genom sarghadher","b":"","c":"","d":["helt och hållet sargad. Bir 5: 74 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom sighla","b":"vb","c":"v.","d":["genomsegla. MB 2: 294 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom sila","b":"vb","c":"v.","d":["låta passera genom en sil, sila igenom. excolo las p c 2 ᴹ catolicon fulleliga twnna ok syla inde excolans tis rensandhe ok gynom sylandhe GU C 20 s. 238 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom skina","b":"vb","c":"v.","d":["genomskina. - part. pres. genomskinlig, genomlysande. rent gull swa som glas gynom skinande (perlucidum) MB 2: 367 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom skina","b":"vb","c":"v.","d":[" genomskinlig, genomlysande. Mecht 233 . eth löff aff silffwr gynom skinande som speghil ib 240 ."],"e":["ginom- . ","synom- )"]},{"a":"genom skiuta","b":"vb","c":"v.","d":["skjuta tvärs igenom, genomskjuta. iomffrun war kogreth, i huilke gudhfadher holdhe skotht, som gönom sköt owenen JMÖ 116 . - part. pret. genom skutin. Se Sdw 2: 1227."],"e":["gönom- )"]},{"a":"genom skodha","b":"vb","c":"v.","d":["se tvärs igenom, genomskåda. perspicor aris ari deponens idest perspicere gynom skoda GU C 20 s. 439 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom skär","b":"av","c":"adj.","d":["genomskinlig. " thridhia himpna natura är om liws oc swa genom skäär " MB 1: 41 . ib 54 ."],"e":["-skäär . ","gönom skär: -skäre MB 1: 54),"]},{"a":"genom sla","b":"vb","c":"v.","d":["genomborra. " hwa är honom vanmaktoghare. hulkom alle limine ginom sloghos oc fästos vidh korsit mz iärnspikom (cui omnia membra clavis sunt afixa) " Bo 98 . " hon saa fötrena swa sarghadha oc ginom slaghna (perforatos) " ib 211 . Bir 2: 133, 243. Su 404 . han ginomsla (transverberat) thz suasom mz straal Bir 2: 50 ."],"e":["ginom- . ","gynom- Su 404 . gönom Bir 2: 133, 243),"]},{"a":"genom spika","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"genom stinga","b":"vb","c":"v.","d":["genomstinga, genomborra. iärnit mz hulko the ginom stungo minda händir ok fötir Bir 1: 91. hans händer . . . gönom stwnghos mz iärn spikom LfK 178 . " badho han ginum stinga ihesu sidho mz spiute " KL 391 . " vilde ginom stinga han mz spiute sino " Gr 263 . ihesus var . . . ginum stungin mz spiute KL 403 . " then man huars hiärta ginom stungis mz huassasta suärdhe " Bir 3: 36 . ib 1: 84 . " aff thinom ginom stunghnom adhrom " ib 2: 173 . " the bitarlico hwassasto thornin ginom stungo hans hälghasta howdh " Bo 195 . " thässin ordhin gingo in ij thera hiärta ok ginom stungo thöm som eet hwast swärd " ib 172 . ib 177. ginom stak thässe sorghin hardhare mit hiärta Bir 3: 154 . " han gynom stinge oc gynom fäste (configat et transverberet) thina siäl mz sinna pino aminnilse " ib 4: 20 . VKR 67 . " all min siäl gynom stagx mz hardasta dröffuilsinna stiwngom " Su 213 . ginumstik mit syndoga köt mz thinom räddogha MP 1: 89 . Jfr stinga genom, äfvensom i genom stinga."],"e":["ginom- . ","gynom- . ","gönom- . ginum-),"]},{"a":"genom stinga","b":"vb","c":"v.","d":["genomstinga, genomborra. " hoon war genumstwnghen mädh sorghenna swärdhe " SkrtUppb 368 . ib 51,60. SvKyrkobr74. SvB 166, 200 (börj. av 1500-t.)."],"e":["genum- . ","ginom- . ","gönom- )"]},{"a":"genom stöpa","b":"vb","c":"v.","d":["genomdränka. at thu wärdoghas sargha mith hiärta mädh thinom saaromoc ginom stinga (cod. E: stöpa) thät mädh thinne blodheghe pino SvB 200 (omkr. 1500)."],"e":["ginom- )"]},{"a":"genom stöta","b":"vb","c":"v.","d":["genomstöta, genomborra. Se Sdw 2: 1227."],"e":[]},{"a":"genom thrädha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr thrädha genom."],"e":[]},{"a":"genom thör","b":"av","c":"adj.","d":["genomtorr, alldeles torr. tha wardh iordhen all genom thör MB 1: 171 ."],"e":[]},{"a":"genom vater","b":"av","c":"adj.","d":["genomvåt. Fr. 2513. ST 482 . Lg 3: 264 ."],"e":["gynom- ST 482, gönom- Lg 3: 264 . genom vaater: -vaat Fr 2513 ),"]},{"a":"genom vredher","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles vred. at cristna manna gudh var hanom allr gynom vredhir (omnimodis infensum) Ansg 203 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genom väta","b":"vb","c":"v.","d":["genomväta. " compluo is complui . . . verbum actiuum gynom wätha " GU C 20 s. 131 . "],"e":["gynom- . ","-väther GU C 20 s. 131),"]},{"a":"genomfylter","b":"av","c":"adj.","d":["helt och hållet fyld. mz rikom stenom all genom fylt Al 9810 ."],"e":[]},{"a":"genomfärsker","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles färsk el. ny. perrecens et quamrecens gynom färsker GU C 20 s.s 517."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genomfästa","b":"vb","c":"v.","d":["genomborra. " han gynom stinge oc gynom fäste (configat et transverberet) thina siäl mz sinna pino aminnilse " Bir 4: 20 . VKR 67 ."],"e":["gynom- . ","gynum- VKR 67),"]},{"a":"genomgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) möj- lig att genomgå el. genomtränga. penetrabile est quod penetratur vel aptum est penetrari gynom gang[leg]it GU C 20 s. 428 . - Jfr ogenomgangliker."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genomklar","b":"av","c":"adj.","d":["altigejom klar, genomskinlig. thz trät war ginom klarth (pespeicua) Mecht 136 ."],"e":["ginom- )"]},{"a":"genomlaghaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["gönum- )"]},{"a":"genomlater","b":"av","c":"adj.","d":["mycket trög el. lat. periger . . . gynom lather GU C 20 s. 445 ."],"e":["gynom- )"]},{"a":"genomlius","b":"av","c":"adj.","d":["genomskinlig. " pontica är en dyr sten golblaa gönom lyws PMskr 486. " ib 492 ."],"e":["gönom- )"]},{"a":"genomlägher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["gönum- )"]},{"a":"genomnakin","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles naken, spritt naken. nudulus a um p c gynom nakin GU C 20 s. 363 ."],"e":["gynm- )"]},{"a":"genomopinbar","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles uppenbar. perspeicuus a um gynom oppenbart ok liwsth GU C 20 s. 439 ."],"e":["gynom oppenbar )"]},{"a":"genomqvar","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1297."],"e":[]},{"a":"genomrutin","b":"av","c":"adj.","d":["genomrutten. " hännas köth warth ffwlt mädh matkom oc gynom rwtidh JMPs 354. ""],"e":["gynom- )"]},{"a":"genomsmiugheliker","b":"av","c":"adj.","d":["genomträngande. " gudz ordh äru liffwandis ok fulhändis, ok hwassaren ok gönomsmyelikaren (penetrabilior) än nakot hwast twäägiath swärdh " SpV 508 ."],"e":["gönom smygeliker )"]},{"a":"genomsmöghliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = genomsmiugheliker. penetale . . . quod penetrat el aptum est penetrare gynom smöigit GU C 20 s. 428 ."],"e":["gynom smöligit) , "]},{"a":"genomstiunger","b":"nn","c":"","d":["nomstingande. ij (ɔ det andra) är höghro handena ginom stiongir SkrtUppb 293 ."],"e":["ginom stingir )"]},{"a":"gensagha","b":"nn","c":"","d":["gensaga, invändning. " vtan all geensagu " HSH 16: 4 ( 1369) ."],"e":["geen- )"]},{"a":"gensighiare","b":"nn","c":"","d":["motsägare, afrådare. " manga vänte thu t han faar gensighiara " Bo 97 ."],"e":[]},{"a":"gensighilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. motsägelse, invändning. oc louadho the foresvreffno . . . forescreffna jordh at hemola oc fria fore hwars manz atalan oc geenseghilse SD NS 3: 170 ( 1416) . STb 3: 330 (1497), 4: 19 (1504), 153 (1507), 251 (1512), 5: 35 (1515), 238 (1519)."],"e":["geen- . ","-segelse . ","-seghile . ","-segielsse . ","-seielsse . ","-sigelsse )"]},{"a":"gensighilse","b":"nn","c":"","d":["motsägelse, invändning. " wnfly gensigilsenna lst " LfK 183 . " skal fornemda kronona leen . . . alstingx friith oc quith vtan alla lösn oc gensigilse komma til sweriges krona igeen " BSH 4: 78 ( 1481) . " vtan alt argdt gensighelsse oc hielparedhe " ib 105 ( 1484) . " vthen all mwr och gensägilsse " ib 296 ( 1501) . " vtan alt arght eller gensielse " FH 4: 62 ( 1457) . vthen all gensigilse FM 356 ( 1508) . " vthen all skotzmoll och gingighilse " ib 525 ( 1511) . - svar, invändning. met swar och genseghelse, ath inghen skulde biude segh ther tiil for nya aredh FM 667 ( 1517) ."],"e":["-sighelsse . ","-segilse . ","-sägilsse . ","-segehelse . ","ginsighilse . ","gensielse )"]},{"a":"genskikka","b":"vb","c":"v.","d":["12 (enl. Rietz, s. 190). ""],"e":["geen- )"]},{"a":"genskräp n","b":"","c":"","d":["gengäld, återgäldande. " lydom ey sadana bligd länger wthan genskräp oc atergäld " Troj 56 ."],"e":[]},{"a":"gensköta","b":"vb","c":"v.","d":["svara. " thöm gensköttis thet besta wij kwnnom " BSH 5: 272 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"genslagh","b":"nn","c":"","d":["motslag, slag som gifves till vedergällning. " geenslagh är ey forbwdhit " GO 606 . Bir 2: 195 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"genslagh","b":"nn","c":"","d":["motslag. " bätra är altidh hälghe sidhin, mz thulomodheno, än ondzskonna wärstha mothekiffwit ällir genslagith " SpV 461 ."],"e":[]},{"a":"genst","b":"av","c":"adj.","d":["tyg från Gent el. som efter denna stad (berömd för sin tillverkning af kostbara tyger) hade sitt namn. " vnum frustum panni viridi genst " SD 2: 703 (13001310). vnum frustum panni blauuei. dictum genst ib 3: 169 (1314?). nouem vlnas gænzt ib 287 ( 1316) . blaat genzt ib 707 ( 1326) . " de gienst ib. " ib 4: 3 (före sl. af 1327). vnam tunicam de panno gyenst ib 52 ( 1328) . de panno gyænst ib 62 ( 1328), 63. ib 93 ( 1329), 105 ( 1329), 128 (1329, 401 ( 1334). "],"e":["gienst . ","gyenst . ","genzt . ","gänzt )","genstblat , "]},{"a":"gensta","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Se Sdw 2: 1227."],"e":[]},{"a":"gensta","b":"","c":"","d":[],"e":["genistha SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). genistä ib), eg. ack. sing. fem. superl. af adj. gen. adv. L. "]},{"a":"genstan","b":"","c":"","d":[" , eg. ack. sing. m. superl. af adj. gen. L. A) adv. ","1) om rum: strax, närmast. grafwin vr ther gintan när Bo 213 . the thry hwalffuen genstan bak wm högha altarit Bir 4: 83 . Su 225 . ","2) om tid: genast, strax. gripa genstan hans sial Bu 8 . Bil 230, 537, 887 . KL 15, 17 o. s. v. MP 1: 18, 19 . KS 21 (51, 22) . Bo 10, 44, 63 . Bir 1: 186 . RK 1: 1082 . LfK 17, 19 . LB 6: 283 . " thaghr ginstan opuäktis mote thöm . . . en ny striidh " KL 341 . ib 362 . B) konj. så snart som. ginstan iäwghin gik bort fran hanum KL 19 . " ginstan the hördho thz gik ginstan hwar bort äftir androm " ib 108 . ib 362 . " ginstan konungane komo in farande " Bo !SYNS_DÅLIGT? ib 10, 102, 156 . Bir 2: 299 . MB 2: 282 . Di 76, 123 ."],"e":["gensten Va 37 . ","ginstan KL 15, 17 o. s. v.; Bo 1, 10, 44, 63 o. s. v. ; Bil 230, 537, 887 o. s. v.; Bir 1: 186, 2: 299 . ","gintzstan Su 51 . ","ginsten SJ 246 ( 1455) . ","gänstan MP 1: 19 ; LfK 19 ; Su 108 . ","genisthan LB 6: 283 . ","genestan TS 27 )","genstan som","ginstan- )"]},{"a":"genstan","b":"","c":"","d":[" . ginsthan. gänstan), eg. ack. sing. m. superl. av adj. gen. L. A) adv. 2) om tid: genast, strax. gänstan war jak skyldh fran dyälfomen, ok tilskärzeldhz dömbdh MP 5: 12 . " jllico aduer temporis ginsthan " GU C 20 (hand 2) s. 11."],"e":["genstan Saml 24 . 280 (omkr. 1360-70)"]},{"a":"genstand","b":"nn","c":"","d":["gengäld. " vil lhustrvn haffua skeden, swa sla swa mykit aff j the vj marck, som mölneren schal giffue hustrvne j genstande eller skeden wärdh är " STb 3: 272 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"genstanda","b":"vb","c":"v.","d":["motstå. med dat. suara ella giänstnda girughom ok grymum höfdingom KS 29 (72, 31) ."],"e":["giän- )"]},{"a":"genstigher","b":"nn","c":"","d":["genstig, genväg. GU C 20 (hand 2) s. 139. alle lgudz wini ok tiänare koma snarlika til hymmerikis swa som ath enom ginstigh MP 4: 8 ."],"e":["gin- )"]},{"a":"genstigher","b":"nn","c":"","d":["rak väg, rätt väg, genstig, genväg. en genstighir (compendium) är j thessom lustelika wäghenom Bir 1: 337 . kände honum genstigh til himmerikis ib 2: 52 . " ib 300, 3: 214, 326. " VKR XVII . Su 174 . Lg 3: 309 . i allmh. stig. j iabels daghom hwilades genstigane (semitæ) MB 2: 81 ."],"e":[]},{"a":"genstridh","b":"nn","c":"","d":[" är mik thola världinna dröuilse oc motgang oc mins hux genstridh än nakat annat Bir 3: 434 . " genstridh är swa som trolskaps älla trolkona synd " Ber 65 . " som mz olydhno och genstridh korra mot sinom forman ib. ""],"e":["motsträfvighet . ","thungare"]},{"a":"genstridh","b":"nn","c":"","d":["motstånd. the hälgha scriffth oc kyrkiona sacramäntha haffwa än til thenna dagh lidith genstridh aff jwdom oc kättarom JMPs 510. - motsträvighet. tiande (ɔ högfärdens trappa) är geenstridh som är j thrätto oc j hwassom ordhom SvKyrkobr 353 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"genstridha","b":"vb","c":"v.","d":["strida emot. genstridhom mothe tolkom lönom oc kärlek LfK 49 . at han (kroppen) ey tilbörie genstridha oc herras owir skälin oc siälena Su 350 . - part. pres. motsträfvig, upprorisk. med dat. tik genstridande Su 339 . - med prep. mot. kranke likamen är nödogher oc genstridande mot tholka pinor Su 348 . - abs. haffuer gudeliken snille otalika syndar til sik draghit, iämwäl nödoghe oc genstridande mz dröffuilsom indriffuit i liffuet Su 169 . haffdho . . . mindhre mothestandara ällar genstridandhe ib 62 ."],"e":[]},{"a":"genstridha","b":"vb","c":"v.","d":["strida emot. ey ytermero formaandes genstridha theres trätteliga ok gudliga astundan bidher jak . . . SvKyrkobr 121 ."],"e":[]},{"a":"genstridhare","b":"nn","c":"","d":["o. f. bekämpare, motkämpe. judith . . . (som) drap omilla höffdihingan . . . mz sinom ällir hans eghnom kniff, renleksins fionde, guddomsins genstridara (divinitatis rebellam) SpV 237 . JMPs 514."],"e":[]},{"a":"genstridhilse","b":"nn","c":"","d":["1) motstånd, motsträfvighet. " haffua sik oprest i tolka olydno oc genstridilse mothe sina förmän " Su 54 . med dat. mz wrangwisa menniskiors genstridilse clostreno PM LX . ","2) vidrighet, svårighet. " om mangra handa genstridilse gladelika lidhnigh " Su 50 ."],"e":[]},{"a":"genstridhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) stridig, motsträvig; motsägande. thänna thu synas nogh slättelika wara genwardogh, ok j ordhom ällir sinneno j nakra matto sik siälffwom genstrogh (sib requgnantia) SpV 505 . aff manghom ffalskom ffwndhom oc genstridoghom som göras moth thenna psaltaren MPS 509."],"e":[]},{"a":"genstridhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) stridig, motsträfvig, upproorisk. " at pina genstridogha " Bir 3: 166 . ib 337, 4: 295 . ST 245 . Ber 63 . - med dat. af olydoghum oc gudhi genstridhoghom MP 1: 131 . vm nochar brodhir ellir hion wardhir honom geenstridhughir oc olydhughir VKR 30 . " nar wi ärwm genstridoghe warom formannom " Ber 64 . ib 68, 225 . Lg 635 . MB 2: 257 . " skulu wara genstridoge mins sons ordhom " Bir 4: 71 . " med prep. mot. genstridogh mote sinom formannom " Su 354 . MP 1: 134 . " fwnnom wi ena handa folk genstridughet (för genstridught) mot alla andra " MB 2: 198 . ","2) motig, vidrig. " nar he känna genstridhogh thing " Bir 3: 328 . Ber 7 ."],"e":["geenstridhughir . ","ginstridogher: -oghe Bir 4: 295),"]},{"a":"genstridhoghet","b":"nn","c":"","d":["motsträvighet. (Den unga oxen, som skall tämjas, bör spännas för ådret mellan två äldre oxar,) thy hans genstridogheth hyälper honom jnte thaa PMSkr 225 ."],"e":[]},{"a":"genstörtogher","b":"av","c":"adj.","d":["motig, besvärlig. Se Sdw 2: 1227."],"e":[]},{"a":"genstörtogher","b":"av","c":"adj.","d":["genstörtig. " looth finne sik richens radh oc richens höffwitsman . . . genstörtigh ok offuerhörigh i manga matho B SH 4: 124 ( 1488). almogen, som nw ganst genstörtoger wordin är " ib 5: 349 ( 1509) . almogen är gansche genstörtigh emot thöm ib 381 ( 1510) . " almogen war miik ganska genstörtigh " FM 351 ( 1507) . " äre thä tiiskä städher hanom ganskä genstiircktige " ib 676 ( 1517) . " rijgsins raad er hanom ganskä gensturctege ib. ""],"e":["-igh . ","gensturckteg . ","genstiircktig )"]},{"a":"genstörtoghet","b":"nn","c":"","d":["genstörtightet, halsstarrighet. Rydberg Tr 3: 576 (1512, avskr.) ."],"e":["gönstörtughet )"]},{"a":"gensvar","b":"nn","c":"","d":["svar. Lg 3: 625 . BSH 5: 14 ( 1504) . " hwlkit ärände vij granliga randzakade effther tiiltal, genswar oc vetnä " ib 362 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"gensvara","b":"vb","c":"v.","d":["svra. " at thw ey giffwer tik til otolegh ordh at geen swara " Lg 821 . - motsvara. som sacramenta the hälgho kirkio hafdho i them gamblo laghomin genswarande sacrament oc ey som MB 1: 505 . - med dat. färmilse oc olning hadfho änkte sacramentum sik genswarande i them gamblo laghomen MB 1: 505 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"gensyn","b":"nn","c":"","d":["syn som träder ngn till mötes. om spegelbild. i speghlenom syni ok thäns biläte, som ser j honom, ok än tho at tilsynen ok gensynen (respectus) almenneligha är omskiptelighin, thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn oppa thz han astwndar SpV 5 ."],"e":[]},{"a":"gensägdh","b":"nn","c":"","d":["motsägelse. Su 226 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"gensäghn","b":"nn","c":"","d":["1) motsägelse, invändning, gensaga. tha skall ok maa min son for:de larens mattisson . . . for:na godz till sik lösa . . . wthen alle gensegen SD NS 3: 214 ( 1417) . STb 3: 457 (1499), 4: 229 (1511). samaledes oc troyaner oppa syna syda mz oppenbara gensängn ther j mot stodo Troj 167 . 2) motsägelse, inkonsekvens. mik synis j thänna wthgangenom nakor gensägn ällir motsängn SpV 69 ."],"e":["-segn . ","-segen . ","-seng SJ 2: 36 ( 1478) . ","-sign STb 1: 85 ( 1477) . -sängn),"]},{"a":"gensäghn","b":"nn","c":"","d":["motsägelse. " vpreste geensängn mote them " KL 161 . tholde . . . . gensäghu ib 163 . " fölghir vtan gensägn " Bo 189 . ib 199 . BSH 1: 166 ( 1376) . SD NS 1: 230 (1403, 275 (1403, nyare afskr.), 317 ( 1404), 349 (1404, nyare afskr.), 372 ( 1404) o. s. v. SJ 364 ( 1469) MP 1: 272 . VKR 42 . SO 115 . Ber 227 . PM 53 . " uthan huars mandz geensägn " DD 1: 82 ( 1346, nyare afskr.) . " vtan alla aterkallan oc gensäghn " BYH 1: 181 ( 1377) . " wten al gensägen ok skotzmol " BSH 5: 506 ( 1512) . " mins sons ordh ok kännedombir hafdho alla stadz gensäghn " Bir 3: 155. Su 134 . " gudz doma gensäghn (motsätelse el. klander mot Guds domar) " Bir 2: 108 ."],"e":["geen- . ","gensengn BSH 4: 99 ( 1488) . ","gensiäghn SD NS 1: 688 ( 1407) . gensägen. genseggen SJ 364 ( 1469) . ","geensängn . ","gensängh Su 134 ), "]},{"a":"gensänkia","b":"vb","c":"v.","d":["igenfylla. " at wij lothe gensänkä hampnä gapet " FM 186 ( 1504) . Jfr i gen sänkia."],"e":["-sänkä )"]},{"a":"gentaka","b":"vb","c":"v.","d":["mottaga, upptaga. " the hedhno budu sik til at nidher hugga ok han gentaka (nos hanc arborem succidemus et tu eam suscipe) " Bil 632 . - mottaga, uppbära. swaradhe hans ärw gen takna mere än hans mödha var wärdh Lg 1030 . - Jfr taka gen, äfvensom i gen taka."],"e":[]},{"a":"gentala","b":"nn","c":"","d":[" = gentalan. vtan alla geentala SD NS 1: 203 ( 1403) ."],"e":["geen- )"]},{"a":"gentalan","b":"nn","c":"","d":["motsägelse, invändning. " hördho prädikan ok mano thz gerna vtan alla gentalan " Bil 847 . ib 895 ."],"e":["gintalan Bil 895), "]},{"a":"genthrätteliker","b":"av","c":"adj.","d":["enträgen. Spec. Virg. s. 274 (enl. Rietz, s. 190)."],"e":["-trätteliker )"]},{"a":"genträdhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" skada, förfång. thet wore thenne fatige kyrkie oc mich tiil en stoor forswagning oc genträdelse BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":["-trädelse )"]},{"a":"genvart","b":"","c":"","d":[],"e":["genwert Bil 315), pep. "]},{"a":"genvarta","b":"nn","c":"","d":["bröstvårta (på män). sköt han konungin i brystit i genuartona Gr 263 . " sköt han konungän i brystith j geenwartona " ib (Cod. D) 354 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"genvädher","b":"nn","c":"","d":["motvind. " i myklom lifs wadha farande ok genwädhre " KL 173 . " j myklom storm ok genwädhre ib. " Lg 3: 357 . kom sa stort giinweder FH 6: 89 ( 1496) ."],"e":["ginwädher Lg 3: 357 . giinweder),"]},{"a":"genvärdh","b":"nn","c":"","d":["svårighet, vedermöda. " hunger ok thörst ok stora genwärdh leedh then här ij the färdh " Al 4145 . " waar likame skal ängin wilia hafwa vtan geenwärdh badhe nätter ok dagha " ib 6174 . " nidirkastas af nakre ginuärdh " MP 2: 95 . " nar genwärdenna ok fatikdomsins torn stingir han " Bir 1: 313 . " hwat tekna tornane vtan wärldinna genwärdha (adversitates) ib. ""],"e":["geen- . ","gin- . ","-ar )"]},{"a":"genvärdha","b":"nn","c":"","d":["1) motgång, vedermöda, lidande, skada. thw saat oc jwdhanna hardasta oc grymmasta vmgango oc ginwardho falsighin änlite SkrtUppb 172 . " värn mot alla världinna vandha oc genuardho " SvB 146 (1400-t.). Nunninv 352. 2) strid; uppror. rebillio onis et rebellium ii genwardha GU C 20 s. 517 . - Jfr värulds genvärhda."],"e":["gin- . ","-vardha )"]},{"a":"genvärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. stå emot, vra motsträfvig. genwärdhins enkte mot honum MB 2: 381 . " trätta oc genwärdas " LfK 14 ."],"e":[]},{"a":"genvärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["orätt, otillbörligt. " är thz swa at j giort haffwen o rättfärdeliga oc genwärdeliga (perverse) " MB 2: 98 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"genvärdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["motig, svår. hård ok gen wärdlik ting KS 19 (47, 20) . MB 1: 252 . " ey skal thik synas wara thz genwärdhelikt som sara hawer talath ower thinom son " ib 197 ."],"e":["gen wärdliker )"]},{"a":"genvärdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["motgång, vedermöda. thera sälikhet älla genwärdhelikhet (adversitas) Bir 4: 251 . Su 438, 440 ."],"e":[]},{"a":"genvärdher","b":"av","c":"adj.","d":["motig, svår. " i . . . ginuärdhom thingom " MP 2: 249 . " genwärdh thing thyker os godh " Al 6176 . " the thing j wärldinne ärw ärw gudhz thiänista mannom genwärdhwm (för genwärdh el. möjl. för genwärdhogh) " Ber 21 ."],"e":["gin- )"]},{"a":"genvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["eg. vänd emot, riktad emot. 2) motig, vidrig, svår, besvärlig; skadlig. med dat. el. i dess ställe ack. han motestar, oc nihertrykker alt thz genwärogh, oc skadhelikit kan wara trona siäl Mecht 338 . - abs. thär är ey siukdombir älla nokor gänuöärdogh thingh SkrtUppb 223 . " aduersus a um gyn wardoger onder ok ysal " GU C 20 s. 9 .a omilla människio, j ondhom sidhom ok genwardoghom willefarande SpV 125 . ib 446, ","3) motsatt. - abs. SpV 132 . " thänna thu synas nogh slättelika wara genwardogh (contraria), ok j ordhom ällir sinneno j nakra matto sik siälffwom genstridogh dat. hwat andanom är genwardoght (contrarium) ok hwat kroppenom är wäl bekommande " SpV 354 . 5) fientlig, upprorisk, motsträvig. med ack. SpV 442 . abs. GU C 20 s. 101 . " rebillis lis le geenwardoger ib s. 517. " ib (hand 2) s. 26. SpV 487 . " thin fakwnnoghet opuäkkir tik til genwardogh swar (ad strophas), at thu skalt wäria tik " ib 560 ."],"e":["geen- . ","-vardogher . gyn- GU C 20 s. 9 . ","gän- SkrtUppb 223 . ","gyndhwordugher GU C 20 s. 101),"]},{"a":"genvärdhoghet","b":"nn","c":"","d":["vedermöda. " som mz genwärdoghet twinghas " LfK 101 . " ledh myghen genwerdoghet " RK 1: (Yngsta red:s tillägg till sfgn) s. 202."],"e":[]},{"a":"genvärþa","b":"nn","c":"","d":["1) motgång, vedermöda, lidande, skada. aldre varþe mik þen gen värþpa at min bonde skils viþ hälgha martires Bu 520 . " scyt giurar han þik hughnaþ for genvärþ " ib 489 . " þol genuärþo þin lifs älla þins goz " ib. " änghom tel genvärþo " ib 3 . giordhe hanum mangha ginuärdo Bil 710 . " honum war enkte meen eller genwärdha at alzskyns thingom " MB 1: 59 . thul nådha ok genwärdo KS 19 (47, 20) . wara tulughr i allom genvärdom ib 49 (125, 53; kan föras till genvärdh). swa olidhelika pinor oc osighelika genwärdhor Su 29 . Bil 245, 269, 339, 368, 642, 879, 885 . KL 232 . Bo 82 . MB 1: 90, 104, 105, 126, 392, 457 . Bir 1: 238, 295, 2: 195, 3: 222 . Ber 2 . ","2) kamp, strid. " ther aff wäxer striidh oc genwärdha i likamenom mällan fyra elementorum krapta som hn är blandadher aff " MB 1: 78 . " i allom genwärdom ther ouini thet land ouarande skadha " KS 57 (142, 62 ; kan föras till genvärdh). ib 74 (183, 82). ","3) motsträfvighet. sculo haffua plaga ok neffst fore theris brwt ok genwordo SO 78 ."],"e":["ginuärda . ","genworda . ","genvärdho man , "]},{"a":"genvärþogher","b":"av","c":"adj.","d":["eg. vänd emot, riktad emot. ","1) motig, som går emot. i genuärdhogho vädhre (motvind) KL 269 . ","2) motig, vidrig, svår, besvärlig. med dat. nakat thz os är ginuärdoght Bo 83 . " fatighdomen är allom genwerdhogher " Su 421 . - abs. tholimodhelica vmbära ginuärdhogh thing Bo 101 . MP 1: 62 . Bir 1: 45, 2: 108, 3: 174 . Ber 21 . LfK 140, 183 . före tholka ginwärdogha lykko (d. v. s. olycka) MB 2: 296 . " tänkiandis sik enkte genwärdukt oppa kommandis " ib 93 . ","3) motsatt. " med dat. annor thry thingh thessom genwärdogh " Bir 1: 12 . " mit mönstir är alzstingis genwärdokt thino mönstre " ib 391 . - abs. skäl at skodha genwärdogh thingh af genwärdoghom (contraria a contrariis) Bir 1: 250 . ","4) stridande (mot, hinderlig (för). med dat. el. i dess ställe ck. alt thz som finz alstingx genuärdhokt vara äntighia systranna fridhi ok sämio. älla ok formanzsins ok seniorum lydhno Bo 147 . " alt thet odygdhelikit är ok skadhelikt ok genvärdogt är manna samhälde " KS 31 (79, 33) . Bir 2: 297 . skalt thu . . . hawa alla swa som thinna siäla helso genuärdhogha som for licamlikit mak . . . vilia thik dragha frau idhn oc äruodhe Bo 119 . " han är ey genuärdogher sik siälfwan " ib (Cod. B) 346 . - abs. nar iak redhe wäghin til hymerikis ok iak vp reff genwärdogha (hinderliga) buskana Bir 1: 244 . ","5) fientlig, upprorisk, motsträfvig. med dat. guþum gen värþoghar Bu 495 . ib 494 . Bo 206 . " var han the rätto tronne som cristne män hafua digirt ginuärdogher " Bil 895 . genwärdhogher gudhelike rätwiso och godhlek Ber 49 . Bir 3: 277 . " nakar synd ma kallas nadhelik . . . fore thy at hon är . . . ey swa mykith genwärdhigh gudhi, än tho at hwar synd är gudhi genwärdigh " MB 1: 147 . - abs. waro olydhoghe ok genwärdhoghe KL 10 . " ärw enbändhe oc genwärdoghe " LfK 159 . thänne min brodhir hulkin som skal callas genuärdoghir (adversarius) for thy at han skal vardha genuärdhoghir francisci reghlo Bir 3: 277 . ib 278 . miin genwärdhogha brwdh Su 433 . ib 434 . " gör sigh genwordug " TS 21 . " annor tolkin ginuerdog (förnärmande) forsmälikin ord " SO 25 ."],"e":["genwärdhigher . ","ginuärdhogher . ","ginuerdoger . ","genworduger . ","-ogt . -okt. -ukt),"]},{"a":"gerarcia","b":"","c":"","d":[" , jfr ängla garacia."],"e":[]},{"a":"gere","b":"nn","c":"","d":["kil, kilformigt stycke. af tyg. hans banere haffdhe oc en hwitan gera ther ower gik oc et röt kors MD 191 . - af jord. thät lot han aff sinom calgardh til hans rwm oc är som en gere aff norra ändan in til symon stenhus SJ 7 ( 1437) . " i geren mellom peder jönsson oc per jwte " ib 332 ( 1466) . ib 55 ( 1437), 88 ( 1445), 105 ( 1440), 336 ( 1466). beläget i gramunke gere ib 329 ( 1465)."],"e":[]},{"a":"gere","b":"nn","c":"","d":["kil, kilformigt, stycke, trekant. " av tyg; kjortelflik. segmentum ti vestis mulie[b]ris et longa cuius necesse est partem secare ea solent vti nubentes segmentum kiortilfoller gere oc snippa " GU C 20 s. 562 . - av jord. item oplater iak oc for:da herra johanni danielis sua mykit aff genarom, som ligger nordhan medh hans treagardh SD NS 3: 341 ( 1418) . " en gardh liggiendes i grabrödra gere pa norra sydonne i geren " SJ 2: 100 ( 1487) . STb 2: 374 (1489), 3: 220 (1495), 419 (1499). HLG 3: 3 (1516)."],"e":["gela HLG 3: 3 (1516) ), "]},{"a":"gersfers naghl","b":"","c":"","d":[" , se giffers naghl."],"e":[]},{"a":"gesl","b":"","c":"","d":[" , se gisl."],"e":[]},{"a":"gesla","b":"vb","c":"v.","d":["se gisla."],"e":[]},{"a":"gespa","b":"vb","c":"v.","d":["gäspa. " gespär, ocito " VGL XIV . ossitare j: gespa LB 6: 284 . gespeer (trol. för geesper el. gespar) offtha ib 8: 51 . " män doo widh t the nusu eller gespadho " Bil 713 . KL 227 . - gapa. ä gespar fughil a sit gäte GO 650 . ib 293 ."],"e":["geespa GO 293 . "]},{"a":"gespan","b":"nn","c":"","d":["gäspning. oscitatus tus tui et ossitamen geespan GU C 20 s. 394 ."],"e":["geespan )"]},{"a":"gesper","b":"nn","c":"","d":["gäspning, gäsp. moralitas gyspir MP 5: 90 ."],"e":["gyspir )"]},{"a":"get","b":"nn","c":"","d":["get. " get, som är fwlasta diwr " MB 1: 479 . Gr 301 . Bir 2: 87 . Al 4957 . " äru härtoghane licare kaatom getom än enhörningom " Bir 2: 149 . Jfr ra-, sten-get. "],"e":["getir Bir 2: 87 . ","geter Al 4957. ","getrena Gr 301 ), ","geta galle","geta hiordh , ","geta horn","gete- )","geta häptur , ","geta klöf","gete- )","geta land , ","geta lorter , ","geta miolk","geta myolk Su 388 . ","gethamiölk LB 7: 3 . ","getha miölk ib 6 . ","getha myölk ib 2: 10, 37 . ","gätha myölk ib 6: 282 . ","gete miölk Va 8 . ","geta mielk LB 3: 34 ), ","geta pis","-piiss )","geta pors , ","geta rag","geeta- Bir 4: 68), ","geta skarn","gete- )","geta skäg , ","geta smörmale , ","geta sör","getha söör )","geta talgher","gete- )","geta tunga , ","geta ul","geta wll )","geta vatle","-vazsle )","gets hovudh","getz hufwdh )"]},{"a":"get","b":"nn","c":"","d":["get. Jfr ra-, sten-get. "],"e":["*geta dyngia , ","*geta hirdhe","-hörde )","*geta hus , ","geta kiöt , ","geta mater","geta pika","*geta pika","-piga )","geta rag , ","*geta skin , ","geta skäg , ","*geta släkt , ","*geta thräkker , "]},{"a":"getskin","b":"nn","c":"","d":["getskinn. " i egypto lande hafwa alle munka . . . geetskin yterst iwir all siin klädhe " KL 251 . 1 deker gethskyn FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":["geetskin . ","gethskyn )"]},{"a":"getunger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1227. anders getingk SSkb 66 (1502-03). - Jfr bolgetunger."],"e":["-inger . ","-ingk )"]},{"a":"getunger","b":"nn","c":"","d":["geting. " at ey skulin getungane in koma j toma stadbana ok dröfwa godho biin " Bir 1: 258 . " nar getungin kombir som biin är wan at äta. tha hata the han al almännelika ib. " ib 260 . MB 1: 297 . ST 332 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"ghy","b":"","c":"","d":[" , se þu."],"e":[]},{"a":"gif","b":"nn","c":"","d":["= giäf. " gif löna " KS 70 (172, 77) . SD NS 2: 10 ( 1408) . Jfr guþsif-, hinderdags-, morghon-gif. "],"e":[]},{"a":"giffers naghl","b":"nn","c":"","d":["kryddnäjlika. " skärsötha oc gerzfors nagel " LB 7: 151 . - vanl. pl. gariphilus giffers nagla LB 6: 284 . ätha giffers nagglar ib 282 . " äta giffers naghla " ib 3: 171 . giffuers nagla . . . ma man vel ätha ib 2: 9 . tak skersötha ok giffers ngla ib 53 ."],"e":["giffuers- . ","gerzfers- )"]},{"a":"giffers naghl","b":"nn","c":"","d":["kryddnejlika. Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bopt. Bd 3 nr 14 s.6."],"e":["giffrslanagle ) , "]},{"a":"gifmilda","b":"nn","c":"","d":["givmildht. mz riffuasta gemillo oc mänzsko (profusa benignitate) Mecht 152 ."],"e":["gemillo ) , "]},{"a":"gifmilder","b":"av","c":"adj.","d":["givmild. Se Sdw 2: 1227. hwilka hänne inledde til giffmildasta konungen Mecht 222 . collati[u] us a um giffmildher GU C 20 s. 122 . ib s. 322 . liberatlis lis . . . gifmilder oc lifwffuer ib (hand 2) s. 80. ib s. 65 . Jfr giäfmilder."],"e":["gemyld Troj 75 . ","giffmiller GU C 20 l(hand 2) s. 65),"]},{"a":"gifmildhet","b":"nn","c":"","d":["givmildhet. " mädh bordhno teknadhes gemilhetin " Mecht 204 . lib 271. ärlighet: lgeffmilhet: sälighet JMPs 559."],"e":["geffmil- . ","gem(m)il(d)-"]},{"a":"gifning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr til-, undir-gifning."],"e":[]},{"a":"gifning","b":"nn","c":"","d":["gifvande. " Su 302. ""],"e":[]},{"a":"gift","b":"","c":"","d":[" , se gipt. Jfr bolgigt, etergipt."],"e":[]},{"a":"gift","b":"","c":"","d":[" , se gipt, gipta."],"e":["gifta"]},{"a":"gigha","b":"nn","c":"","d":["ett slags stränginstrument, giga, violin. Jfr Viollet-le-Duc, Dictionnaire du mobilier français 2: 273 f., Fétis, Historie de la musique 5: 166 f.; Schultz, Höf. Leb. 1: 432 f.; Grimm, Wörtebuch IV. 1: 2567 f. harpa äldher gigha, fidhla äldher huat hälst söth lywdh wara kan Su 77 . LfK 246 . Jfr fipla. "],"e":["giigha: -or LfK 246 ),","gigho bughi","-boghi )"]},{"a":"gilda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) finna el. förklara fullgod el. antaglig, antaga, gilla, godkänna the hafdho ganggit ower the bolstadhz ranan, som liggia mellan memala oc nämispä, ther xij men hafdhe för giort oc gildat j hans fadhers lifsans dagha FMU 1: 389 ( 1383) . SD NS 3: 250 (1417, avskr.) . " tha ranzakadhe the xij baden märken och gilladhe iärn märkit för ty the vndirstodho ath thet kom först pa tynnone " ATb 1: 358 ( 1471) . hwadanff han (ɔ Gud) gillar ällir hallir gilth, älir ok dömer ogilth, thz tha wardhir tänkt ok giorth j hiärtano SpV 103 . Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) . ib 21, 96 (1490) . " til spordes the viij och xl, om the wille driffue eller gille forscriffne vj witne STb 5: 228 (1519). - Jfr ogilda. ""],"e":["gilla )"]},{"a":"gilda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra fullgod el. fullkomlig, fullända. " hwar planeta stiärna . . . gillar (Cod. A gör 65) sit aar äpter sinom omgang " MB 1: (Cod. B) 533 . ","2) finna el. förklara fullgod el. antaglig, antaga, gilla, godkänna. stadfestir iak ok gilder hans breff SD NS 1: 277 ( 1403) . aatskilia, holchen lagboch skulle gillas eller ogillas BSH 5: 187 ( 1507) . " gijladhä och stadfestä for:ne gode männs eedh " FH 5: 214 ( 1543) . gilladhe thenna scrifft ib 3: 105 ( 1447) . " the . . . gildade tesse effterscriffne gambla raar " ib 5: 120 ( 1448) . ib 178 ( 1409) . the for:da raa som for:de synemän gildhad halfdhe ib 2: 45 ( 1418). BtFH 1: 16 ( 1494, nyare afskr.) . thz (näml. öl) the gilla thz skal vra gillth aff allom brödrom ok systrom SGG 129 . gilles han (den som någon inom skrået vill taga till lärling) SO 233 . j biscopshammar the mik ater hyllade oc til sin konung gijllade RK 1: (Till. t. LRK) s. 232 . "],"e":["gilla . ","giilla . ","gijla . "]},{"a":"gildbrodhir","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) deltagare med någon i ett gästabud. thykker thik tholik thing wara craser tha sigh os flere thina kompana som thine gilbrödher (Cod. C giäld brödher 1008) skulu vara Bil 412 . ","2) gillesbroder, medlem af ett gille el. brödraskap. SGGK 103, 107, 108, 109 . SGG 128, 131 . " mz helge andz gilbröders . . . samtykke " FH 1: 54 ( 1485) . - Jfr giäldbrodhir, gildebrodhir, gildis brodhir."],"e":["gil- Bil 412 ; SGGK 103, 107, 108, 109 ; SGG 128, 131 ; FH 1: 54 ( 1485) . ","gyl- SGG 128 ),"]},{"a":"gildbrodhir","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) gillesbroder, medlem av ett gille. [no]kor gildbroþer kan dö SvGst 67 . SkrtUppb 314 ."],"e":["gil- )"]},{"a":"gilde","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) utskyld. Jfr landgilde. 2) gille, gästabud, dryckeslag. tha the gingo fram til himilslika konvngxsens gilde Mecht 338 . bryllop, ällir annor gästhabudh ok gille SpV 284 . " ath dyäkna plägadho drykka gylle a sancti nicholai dag " MP 5: 187 . Hel män 118 . - dryckeslag el. sammankomst inom ett gille. at han sagde til lauirs lönson i gillene tw matte bätir vara een swina priare en var allirman ATb 2: 86 ( 1477) .","aff sancta oles gilde SSkb 273 ( 1508) . - Jfr hälga likama gilde. "],"e":["gille . ","gylle . ","giille Hel män 118 . gen. best. gillenes STb 4: 42 (1504)), ","gildis brodhir (gilles-,. gillis-), ","*gildis drinkare","gilles- )","*gildis fridher","gilles- . ","gillis- STb 3: 265 ( 1495) . ","gylles- . ","freden sTb 4: 168 (1507)),","gildis gardher (gilles-), ","*gildis insighle , ","*gildis lius","*gildis mur","gylles- )","*gildis pänningar","gillis- )","gilids rätter","gylles- )","gildis stuva (obl. gilliz stughw ATb 1: 251 ( 1466) . gylles stuffw SJ 2: 18 (1476)), ","*gildis stuvu fridher","gillisstufefreden STb 3: 211 (1495)), ","*gildis stuvu porter","gildis sven (gilles-. gylles-), ","*gildis väg , ","*gildis ärande , "]},{"a":"gilde","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) det som betalas el. skall betalas, afgift, utskyld. Jfr af-, ater-, half-, land-, tvä-gilde. ","2) gille, gästabud, dryckeslag (eg. sådant som bekostas genom afgifter el. sammanskott af deltagarne). sculu systra oc brödhir storlicha wakta at the ekke wari j brudhlöpom barnsölom ellir giillom oc ey j naaghrom adhrom gestabudhum ellir budhölom VKR 20 . " han väfs j . . . gillom oc ölfyllom (conviviis) " MP 1: 263 . ib 90, 91 . " i eno gilde " Al 10036 . " giuir thu thz rikom klärk om. tha göra the sik thär af gilde " KL 271 . hon hiolt eeth serdelis gestabudh ellir gilde ST 221 . thz at thu fiärkar mik af thino bordhe. skal vardha mik biudhile til mins herra ihesu christi gille Gr 272 . " o huat säle the ärw, som til tolkit gille bwdhne äro " Su 140 . " giordhe hwart aar klärkom sancti nicholai gilde mz höghtidh " Bil 578 . " giordhe gildit gladhare " ib 579 . " at han fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manna " KS 62 (154, 68) . - dryckeslag el. sammankomst inom ett gille el. brödraskap. medan gillet drykx SGG K 104. ib 109 . SGG 129, 130, sa länghe gillith staar SEG 112 . " sa länghe gilleth drikx heller haldz " ib 118 . " engen broder bäre nagar bana vapen med sick til gildes " SO 205 . ib 28, 65, 107 . ","3) gille, brödraskap. gilde siue conuiuio sancti petri SD 3: 680 ( 1325) . gillde saluatoris ib 4: 585 ( 1337) . " ib 6: 64 ( 1348). wara fru gilde ib " NS 1: 463 ( 1405) . " sancta johanissa gilde " ib 678 ( 1407) . " sancta jacobs gille oc sancta pedars " ib 2: 78 ( 1409) . " pa . . . helge andz gilles wägna " FH 1: 54 ( 1485) . ib 55 . " the brödher ok systrhrar i gildeno äru " SO 67 . " som alderman war i hälghakors oc sancti olafs gilde " SJ 60 ( 1436) . " sancte knutz gille " ib 126 ( 1446) . sancta barbara gille ib 213 ( 1452) . " helge likama gylle " ib 386 ( 1472) . " sancte örgiens gille " SGGK 103 . ib 104, 105, 106, 107, 108, 109 . SEG 111 o. s. v. SGG 128 o. s. v.","4) gillestuga. " widh gatuna bak for sancte gerthruda gylde " SJ 77 ( 1438) . " i mällen hälghandz huss rwm ok sancti laurenze gilde " ib 34 ( 1425) . " en gardh beläghin . . . i mellan warafru gille och olaff michelssons . gardh " ib 241 ( 1448) . ","1) deltagare med någon i ett gästabud. giordhe gildis brödher blidha Bil 579 . ","2) skrin hvari ett gilles kassa förvaras. skal thet betalas vtaff gildis byssone TS 24 ."],"e":["gylde . ","gille . ","giille . ","gylle . gilles för gillet SO 107), ","gildis blus","gillesbloss )","gildis bordh","gilles- )","gildis brodhir","gilles- . ","gylles SGG 131),","gildis bänker","gilles- )","gildis drykker","gilles- . ","gillis dricker),","gildis drykkia","gilles- )","gildis gardhe","gilliss- SEG 121 . ","gilles- SGG 130 . gillis gaardher),","gildis glädhi , ","gildis golf","gillis- SEG 122 . ","gilliss- ib 121), ","gildis hus","gillis- TS 22 . gilles-),","gildis redhskaper , ","gildis rätter","gilliss- SEG 117 . ","gilles- SGGK 108, 109), ","gildis skra","gilless skra )","gildis stuva","gildisstufua . ","gildesstwe . gilles stuffua: -stuffuw SO s. gilles stugha: -stugho SGG 131 . ","gillisstwga: -stwgw SEG 112, 114 . ","gyllesstugha: -stugho SGG 130 ), ","gildis stuvu golf","gillisstwgu- )","gildis stämpna","gillis- )","gildis sven","gildesswen . ","gillis- SO 78, 106, 109, 204 . ","gilles- ib 96, 158 ; SGG 128 ), ","gildis syster","gilles- )","gildis tompt","gillistompt )","gildis vägher","gillis- SEG 122 ; TS 23 . gillesSGG 130; SO 7 . gylles-, SGG 130 ), ","gildis väriande","gillisväriende . ","gillissväriende )","gildis värianda balker","gilliss väriende balker )"]},{"a":"gildebrodhir","b":"nn","c":"","d":[" = gildbrodhir 2. gillebrödher skulle sig aldherman wellia SGGK 103 . ib 106 . SJ 368 ( 1470) . Jfr gildis brodhir."],"e":["gille- )"]},{"a":"gildedrykkia","b":"nn","c":"","d":["dryckeslag som hålles av medlemmarna i ett gille el. skrå."],"e":["gylle drycke STb 4: 277 (1512)),"]},{"a":"gildefridher","b":"nn","c":"","d":[" = gildis fridher. STb 4: 361 (1514)."],"e":["gille- )"]},{"a":"gildehus","b":"nn","c":"","d":[" = gildis hus. ledha hanom aff gillehusit SO 108 ."],"e":["gillehus )"]},{"a":"gildepänningar","b":"nn","c":"","d":[" = gildis pänningar. STb 4: 33 ( 1504) . "],"e":["gille peninga )"]},{"a":"gilder","b":"nn","c":"","d":["och gildre."],"e":["gildar )"]},{"a":"gilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) giltig, gällande, antaglig, fullgod. dömdu gild scriptamal syndugha folke til himerikis nadha Bil 394 . " uari ok thz gilt " TB 79 . i halden thz got oc gilt Al 6896 . " hvilkin man sum e hawär gildävak firi sinum durum " SR 15 . " sculdo han hona behalda for the peninga for sit gille fasta köp " SJ 127 ( 1444) . for sit fasta gille köp ib. " for et gilt köp " ib 132 ( 1444) . at thenne for:ne raar gilde vare FH 2: 64 (1427, gammal afskr.). at the brefuin . . . gild waro SD NS 1: 277 ( 1403) . XLII marc j silffwer redhom peningom och gildom och lagligom werdörom FH 5: 145 ( 1490) . j androm gyldom oc lagligom werdhörom ib 168 ( 1495) . tusande rinscha gyllena gillde RK 2: 2527 . XXX marc swensca vti gylld myntt oc giängxssä SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). XL marc i godha giilla ok genga, hwita örtogh päninga ib NS 1: 334 ( 1404). ib 338 (1404, nyare afskr.). stokholms mynth, som nw gäpt ok menlegha gangande är fore gilt offuer alt rikith ib 2: 120 ( 1409) . " i swa godhum oc gildum byium, som hossaby är " ib 173 ( 1409) . " skodha gerningh ath witha holkin gil är äller ogil " SO 20 . ib 63 . giljt nött SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). x gilda köör ib NS 1: 167 ( 1402) . skodha oc skilia giilt jarn aff oglilde !SYNS_DÅLIGT? 138. en gylder oxse BSH 3: 145 ( 1463) . " een gillan öxnök " ib. " ib 5: 197 (1507). fäm gylla fiska " MD 370 . " gudh kunne aldrigh kona swa schapa at fogden wille henne for gilt (ss något fullgodt) vptaka " RK 2: 661 . " wille ey bära mig opp för gilth (gifva mig sitt erkännande) " ib 3: (sista forts.) 4202 . ","2) medförande skyldighet att erlägga böter el. undergå annat straff. gilt (näml. vare) . . . alt þätt þöm giorþes SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr eþ-, ful-, färu-, half-, iäm-, karl-, korn-, köp-, lagh-, o-, skat-, tvä-, vitnis-, þing-gilder."],"e":["gylder . ","gilt . !SYNS_DÅLIGT? giljt. frf. vok. i änd. gild-. gilld-. gyld-. gill-. giill-. gyll-),"]},{"a":"gilder","b":"nn","c":"","d":["giller. mädh thässom ordhum . . . redde hon gilder oc snarwr alla wägna om konungsins son Prosadikter (Barl) 78 . decipula le p c fälla ok läm ok giller GU C 20 s. 167 ."],"e":["giller )"]},{"a":"gilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 262 ff. 1)giltig, gällande, antaglig, fullgod fore hundrada gillia mark VgFornmt III 7-8: 150 (1373). tusende goda gälle rinske gyllene Mon Dipl Sv 71 ( 1456) . thässe xij . . . ranzsakako om stadzens grop hwar hon war gil ällir ogill Ab 1: 218 (1461). gylle ogxa STb 1: 19 (1475). GU C 20 s. 486 . SpV 103 . hulkit breff som nämpdin sagde myndugt oc gilt ware Uppl Lagmansdomb 104 (1490). STb 3: 267 ( 1495) . omgilt neffuers fförende STb 4: 193 ( 1511) . ","2) om person. skyldig att undegå straff. dömdis the (ɔ några tjuvaktiga munkars medbrottslingar) saa gilde wti then sak som munkana JTb 111 ( 1525) .","3) om person. lagligen berättigad (till ngt). RP 2: 230 ( 1392) . hon var gild ltil sin morgongaffuo Arfstv 37 ( 1461) . ib 41 ( 1461) , 8 (börj. av 1470-t.). - för vilken skall betalas el. bötas. sades wor kiere herres och höffuitsmans swen, som slagen bleff, cristoff, gud hans iel naade, giil tc., swa ath the som gerningen giorde, skole honum ffaste och böte igen STb 4: 196 ( 1511) . - Jfr korn-, o-, skat-gilderr."],"e":["giil STb 4: 196 (1511) . f. gil ATb 1: 218 ( 1461) . ","gilt . "]},{"a":"gildestuva","b":"nn","c":"","d":["2) stuga el. rum, där ett gästabud el. dryckeslag hålles. MP 5: 188 . - Jfr gildis stuva, gildstuva. "],"e":["gillestughu UrkShist 1: 13 ( 1456) . ","gillestuen SSkb 148 (1504-05); Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). gyllistuen SJ 2: 114 ( 1488) . ","gillistughw SD NS 3: 91 ( 1415) ), ","*gildestuvu fridher","gillestuefredhen STb 3: 119 (1493)), ","*gildestuvu pika"]},{"a":"gildestuva","b":"nn","c":"","d":[" = gildis stuva. i gillestwugne i forstwge eller i gardenom SGGK 106 . ib 105. SO 7 . " i gillestofwna i eneköpunge " SD NS 1: 558 ( 1406, gammal afskr.) . " j warfrug gillastuffwa ginge the jn " RK 2: 2167 . " j sancte gertruda gillestua " ib 7470 . til thes at alder almoghin saman kom i sancta gerthruds gildistufuu OB 213 . " komo a radzstufuonna i sancti gerthrudha gildestufuo " SJ 63 ( 1436) . " j sancti olaffs gillestwe " SO 118 . " bak swenska manna gyllestufwna " SJ 125 ( 1444) . Jfr gildstuva."],"e":["gildistufua . gyllestufwa: stufwna SJ 125 ( 1444) . ","gilleste . ","gillastuffwa . ","gillestofwa: -stofwna SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). gillestuga. gillestuge SGGK 105 . ","gillestwuga: -stwugne ib 106 . ","gyllestuga: -stugone SGG 131 ), "]},{"a":"gildesven","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. STb 1: 139 ( 1477) . jens gillesuen SSkb 56 (1502-03)."],"e":["gille- )"]},{"a":"gildesven","b":"nn","c":"","d":[" = gildis sven. när som werkmestare byudher gildesuena til sighia brödhrom til hoopa koma SO 68 . ib 110 . TS 25 ."],"e":["gille swän TS 25 . ","gillisuen SO 110 ), "]},{"a":"gildogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr skatgildogher."],"e":[]},{"a":"gildra","b":"vb","c":"v.","d":["gillra. " han fan sik siälfuan vara fallen j the samo snaru han hafhe lönt oc gildrat for androm " Prosadikter (Barl) 65 ."],"e":[]},{"a":"gildra","b":"vb","c":"v.","d":["lägga ss giller el. försåt (så att det lagda föremålet lätt faller ned), lägga på ett försåtligt sätt. presten laghdhe een storan steen ofwir ena dör ther biscopin pläghadhe vth gaa oc gildradhe han ther som ena fällo ST 351 . snardes j the snarw han gildradhe for androm Lg 3: 539 ."],"e":[]},{"a":"gildra","b":"nn","c":"","d":["och gildre."],"e":[]},{"a":"gildran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gildre","b":"nn","c":"","d":["och gilder, n."],"e":[]},{"a":"gildstuva","b":"nn","c":"","d":[" = gildis stuva. thz forkynnen morgon i warfrugilstuo RK 2: 5346 . " konungen gik i warfrugilstuga ib 9487. stodh a sancti gerthrudha gilltufwo, som tha radzstufua hiöltz inne " SJ 62 ( 1436) . " gen mot sancta katerine gilstughu " ib 230 ( 1454) . " then tiidh jak lagmanz tingh hiölt . . . j gildzstwfwan " FH 5: 119 ( 1488) . " the tydzsco gingo alle ig ildhstufvonna " OB 214 . " gar han wredher wth w gilstwgw " SO 24 . ib 34 . Jfr gildestuva."],"e":["gildzstwfwa . ","gillstufwa . ","gilstugha . ","gylstwga: -gw SO 34 . gilstua),"]},{"a":"gildstuva","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gilstwgen HLG 2: 81 (1516) , 85 (1517). fwu Atb 1: 245 (1466). gilstwen Stock Skb 264 (1525-26). gildstofw SvGst 68 ), ","*gildstuvu dyr","gilstugedören HLG 2: 84 (1517)),"]},{"a":"gildsven","b":"nn","c":"","d":[" = gildis sven, gildesven. SSkb 24 (1501-02)."],"e":["gil- )"]},{"a":"gilia","b":"vb","c":"v.","d":["2) locka, förföra. " lisman swika j thy mz hwilko the gilia (alliciunt) ällir lokka " SpV 149 .","3) fria. " procio cis cire et proco cas care bidia sig hustrv ok gilya " GU C 20 s. 487 . ib."],"e":[]},{"a":"gilia","b":"vb","c":"v.","d":["1) hafva begär till, begära. thän som älskar thz hanom lyster. han gil (ardet) säleka Su 388 . ","2) locka, förföra (en qvinna). gildo mz synd venisto jomfrw Bil 877 . " gilde (vann till hustru) ther ena drotningh mz listum " ib 726 . ","3) fria. " thz radher iak allom ther vilia gilia " Iv 1467 ."],"e":["gil . ","gilde ) , "]},{"a":"gilian","b":"nn","c":"","d":["kättja, trånad. " petulancia e skörheth käthe ok gilyan " GU C 20 s. 443 . " käthin ok gilian ällir skörhetin aff kropsins mädhfärdhom, teknar människiona omwändha j eth oskälikit diwr " SpV 149 ."],"e":[]},{"a":"gilla","b":"","c":"","d":[" , se gilda."],"e":[]},{"a":"gille","b":"","c":"","d":[" , se gilde."],"e":[]},{"a":"gilnadher","b":"","c":"","d":[" , jfr hiona gilnadher."],"e":[]},{"a":"gilta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skälla? kält, pocka, yttra pockande ord (till)? " man födher nw vp vnga pilta the först epther sin husbonda gilta hans godz stiäla röffwa ok räna " MD (S) 266 ."],"e":[]},{"a":"gilta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"giltan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gilzli","b":"nn","c":"","d":["Jfr afgärþabyagilzli."],"e":[]},{"a":"gimsten","b":"nn","c":"","d":["ädelsten. " at þe aldre sagho bätra gul ok gimstena " Bu 152 . !SYNS_DÅLIGT? Bil 282, 307 (på hvilka bda stälen gimstenum senare !SYNS_DÅLIGT? ändradt till dyrom stenum). Pa 23 . MB 1: 356 . Al 4632, 4635 . Su 444 . " maria thu äst . . . dyrasta gemsten " MP 1: 31 ."],"e":["gym- Pa 23 ; Su 444 . gem-),"]},{"a":"gin","b":"","c":"","d":[" , se gen."],"e":[]},{"a":"ginneris","b":"","c":"","d":[" subst. varth härberge wi soffwom i är off filsben och tecth mz gineris (korrumperat?; felaktigt återgivande av Lat. generis? Jfr: camera, in qua requiescit sublimitas nostmirabili opere auro et omni genrere lapidum est ornata F. Zarncke, Der Priester Johannes 1: 62) Prosadikter (Joan Prest) 348 . Jfr Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 6 f."],"e":[]},{"a":"ginum","b":"","c":"","d":[" , se genom."],"e":[]},{"a":"giolskaper","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"giolsämi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gior","b":"","c":"","d":[" , se gör."],"e":[]},{"a":"giora","b":"","c":"","d":[" , se göra."],"e":[]},{"a":"giordh","b":"","c":"","d":[" , se giurdh, *giurdhinger."],"e":["*giordhinger"]},{"a":"giorþ","b":"","c":"","d":[" , giorþa, giordher, giordhil, se giurþ, giurþa, giurdher, giurdhil."],"e":[]},{"a":"gips subst.","b":"","c":"","d":["gips. " läth j karith iij skala mädh pulwer aff stöttom gipsom " PMSkr 359 ."],"e":[]},{"a":"gipt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gåva. " siw the helgha andz gifft " SvKyrkobr 6 . Arnell Brask Biᴵ 35. - Jfr af-, eter-, fri-, in-, morghon-, mädh-, up-, ut-, vald-, vina-gipt. "],"e":["gift )","*gipta bref","giffte- )","giptar mal (giptermaal. gypta-), "]},{"a":"gipt","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) gåfva. " SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467). ib " NS 2: 93 ( 1409) . MD (S) 280 . scall the gifft alstings wra jgeen kalladh FH 2: 136 ( 1442) . " alla the gaffuor oc giffth som junfrv cristin jöness dotter gaff til nadhendals clostre fore sina prouento oc vppehelle " ib 4: 43 ( 1456) . " wi . . . stadhfästom . . . alla the gafwo oc gifft war fadher oc modher . . . gafwo " ib 3: 55 ( 1445) . ib 5: 139 ( 1490) . hindra sins ffaders gifft fore sina siäll ib 3: 58 ( 1445) . ib 136 ( 1449) . " thenne förscrifne gifft gaffwe och rente " SJ 325 ( 1465) . " thäs hälgha anda gift " Bil 927 . ","2) qvinnas bortgifvande till hustru, bortgiftande. Se giptarmal, giptarmaþer. ","3) L."],"e":["gypt . ","gift . ","gifft . ","gyfft SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467)), ","gipta fulnaþer","gifta- )","giptakuna , ","giptarmaþer","gipta- L. ","gifta- . gifta- L.),","giptar mal","gyptamaal " RK 3: 2952 . ","gyptamaall ib 2640 . ","gifftamal: -mala Lg 3: 695 . ","gifftemal: -mala ib 630 . ","giiffthermal . ","gijfther mool FH 9: 2 ( 1416)), ","giptar orþ","giftar- )","giptar qvälder","giftar- . ","gipta- )","gipta siäng","giptastämna","gifta- )","giptar vitni","giftar- )","giptar öl","giftar- )"]},{"a":"gipta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gifta . ","giffthe Di 261 ),","gipto bol","gifto- )","giptomal","-maal . ","gifto- L.),","giptamals alder","giftomals- )","giptoman","giffto- )","giptoqvälder","gifto- )","giptostämma , "]},{"a":"gipta","b":"nn","c":"","d":["gifte, giftermål. " vare saa gildh en giffthe til sin morgfangaffuo som annan " Arfstv 41 ( 1461) . SpV 318 . första (ɔ slaget av återhållsamhet) är thras, hwilka nakot haffwa, än thog at thz är litith, forsökt aff kötzsins syndh, wthan äktha gipto SpV 349 . - Jfr tvägipta. "],"e":["giffta: -o SJ 2: 168 (1490) . giffthe), ","giptomal (gifto-. giffte-), "]},{"a":"gipta","b":"","c":"","d":["gifva till äkta, bortgifta, gifta, förmäla (eg. en qvinna, men förekommer äfven om man). med dat. och ack. gipto sina dottor vngom svene Bu 30 . " vii ärom gifta twem brödhrom " KL 234 . - med ack. gifte mz hedher sina elzto dottir Bil 574 . " gipte sin son " ST 274 . ärlica gift Bir 3: 324 . " quinno badhe gifta ok ogifta " KL 101 . " thz iak är gifter " Fr 1250 . " mz eens giffs manz hustru " Lg 3: 56 . - bildl. hwariom idhar lim en affgudh gipta Al 6808 . " ther wardher thit liik iordhinne gipt " ib 8658 . "],"e":["gifta . ","giffta . -ir, -te, -ter. part. pret. ","giffs Lg 3: 56, v. ","gipta sik , gifta sig, ingå äktenskap (om s väl qvinna som man). med dat. wi . . . giptum ey os mannum Bil 446 . " giffter hustrvn sick androm manne " SO 85 . - abs. nar han ville hawa gipt sik Bo 57 . - refl. giptas, = gipta sik. med dat. ephygenia giptis hanum Bil 229 . - med prep. mädh. at giptas mz ihesu christo Bil 556 . - abs. han kuskaþo frändar at giptas Bu 26 . ib 143 . Bil 245 . Bir 1: 88 . RK 1: 77, 2431 . " engin giptis i annars wald " Al 7074 . " nw wäxer smaswennin . . . oc giptis (tager sig hustru) aff egipto lande " MB 1: 198 . - Jfr af-, saman-giptas, äfvensom fran-, lagh-, mund-, ny-, o-, tvä-, þrä-gipter."]},{"a":"gipta giffta. impf. gifftä stb 5 258 1519","b":"vb","c":"v.","d":["giva till äkta, bortgifta, gifta, förmäla. per kopman . . . som hedan aff stden falskelige och swyckelige vntrymedefran sin eghta giffto dandequinna hustru cristin SJ 2: 151 ( 1489) . "],"e":["gipta sik , gifta sig. opsade simon skredder peder matsons burskap, som gifftä sig il arboge STb 5: 258 ( 1519) . ","*gipta ut","giffta )"]},{"a":"giptandi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"giptning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gipning )","giptninga maþer , ","giptningamal","giftningamal )"]},{"a":"giptning","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr tvägiptning."],"e":[]},{"a":"girdinger","b":"nn","c":"","d":["tunna? wndsäther oss medh en girding (för fiärding?) polwer BSH 5: 171 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"girfalke","b":"nn","c":"","d":["Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 518. girfalka ärw store falka oc eth enkannelikith släkth PMSkr 286 ."],"e":[]},{"a":"giri","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) cupiditas, concupiscentia, begär, lust. toko guz ordh mz mykle giri KL 161 . " hafdhe mykla giri til at skilias widh thässa onda wärld " Lg 37 . - vanl. i dålig bemärkelse: begär, begärelse, lusta. af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl Bu 183 . " af onda giris atirlönom " MP 1: 320 . " at mannen forstyrer sik af onde giri ok odyghdelikom lusta " KS 20 (49, 21) . späk tin lusta ok fylgh ey tinne giri ib 23 (57, 25). tu skalt ey fylghia alle tinne giri ok likamlikom lusta ib 24 (57, 25). ängin ände ella återwände är å tera giri ib 60 (150, 66; kan föras till 2). tholke thanka . . . minzska girina Bo 16 . " girinna branda " Bir 1: 71 . ib 187, 335, 2: 7, 4: 51 . öghna giri Bo 17 . kändo the kötzsins giri ok lusta Bir 1: 77 . Ber 127 . thädhan foro the oc lagdhos i giri grawer (sepulcra concupisentiæ) MB 1: 424 . - med föremålet för begäret uttryckt med gen. valdzsins giri Bo 97 . ib 127 . Bil 835 . " mz manna lofs giri " MB 1: 277 . " hafdhe framluktan wilia til gudhlikx hedhers giri " ib 95 . - med föremålets beteckning föregången af prep. til. sta mote oskällike giri til mat oc dryk Bo 130 . kötsins giri til skörlifnadh Bir 1: 355 . Bil 782 . MB 1: 463 .","2) särsk. avaritia, begär efter egendom, girighet. " vänte sin broþor þät haua giort for giri sculd " Bu 514 . Ber 126 . " mot girinna last skipadhe han at änkte magha ägha vtan sins priara orloff " Bir 1: 355 . aldhre faar gyri nogh GO 572 . " giri älla nidzskapir " MP 1: 310 . " nidsker ok girugir brinner här j giris heta ib 66. giri är omät ok aldre ful " Al 6265 . " et omät giri " ib 6264 . ib 6267, 6269, 6273 . ","3) ambitio, äregirighet, skryt, prål. komin ok seen mik j bälle oc giri meer än salomonem Bir 3: 211 . " j the dikt oc scripter som gyrinna oc päninganna afflingh tilhöra " Su 228 . - Jfr hedher-, hedhers-, iordhrikis-, mat-, mata-, of-, pänninga-, synda-, värulds-giri."],"e":["gyri . ","giris Bir 1: 187 ; MP 1: 66, 320 ; Ber 125 ), ","giris hiärta , "]},{"a":"giri","b":"nn","c":"","d":[" L: 2) girighet. aff siälffua girona wägna MP 4: 249 . - Jfr köpgiri."],"e":[]},{"a":"girilika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) begärligt. skodha girlikare hällir värilz lusteliken ting än mina pino ok dödh MP 1: 91 . " änkte tax girulikare " Ber 222 . - med begär, med lusta, kräsligt. girlika pläghom wi ey lifwa Al 6107 . ","2) med girighet, egennyttigt. huar then som godz girilica samanläggir MP 1: 145 . " vm the hafwa sik sniellelika ok ey girilika (cupide) j sinom ämbitom " Bir 1: 317 ."],"e":["girulika . ","girlika )"]},{"a":"girilika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) begärlgit. then som otorsgoter är drikker girliga Sex ekon tr 264 ."],"e":["girliga )"]},{"a":"giriliker","b":"av","c":"adj.","d":["begärlig, girig. aff mykin gligin akt J buddes b 171."],"e":["girlligin )"]},{"a":"girilse","b":"nn","c":"","d":["el f. begär, lustar, lusta. for wranga ok syndogha girlsonna eld SkrtUppb 115 ."],"e":["girilsonna ) , "]},{"a":"girilse","b":"nn","c":"","d":["begär, lustar, lusta. " staa mot sinom frestilsom ok girilsom " Bir 1: 242 . " bort röra aff sinom hugh al jordzlik girilse " ib 3: 222 . ib 1: 262, 301, 2: 324 . Su 443, 450, 454, 455, 456 . " the kalladhe then stadhin girilsa (concupiscentiæ) graua " MP 1: 189 . ib 2: 172. Jfr synda girilse."],"e":[]},{"a":"girna","b":"vb","c":"v.","d":["begära, åstunda. Se Sdw 2: 1277. sacncta birgitta, gudz wth walda bwd thy at himerikis konwngher, han girnadhe oc astwnadhe thina ffä[g]rindh SvB 394 (omkr. 1520). - refl. girnas, ","2) begära, åstunda, längta efter. med inf. med at. christi brudher skullo gyrnas at komma oc see iomfrwnnas mykla frögdh JMÖ 1234 ."],"e":["gyr- )"]},{"a":"girna","b":"vb","c":"v.","d":["begära, åstunda. " girnadhe ok mykit astundadhe hona sik til husfru haffua " Lg 3: 536 . " grym diwr . . . girugh oc girnandhe at swälgha han " Lg 996 . - refl. girnas, ","1) med passiv betydelse. begäras, åstundas. hwat thinge är swa litit tillekande hughenom at gthz girnas ey ok huxas hetelikare ok mera än iak Bir 1: 141 . ib 3: 120 . ","2) begära, åstunda, längta efter. med ack. folkit som girnadhis köt MP 1: 321 . " nw hawir iak thet som iak girndhis " VKR XI . " som ey vil syndogha manna dödh vtan girnas synda bätring (önskar att de bättra sig) " ib 66 . " som . . . ey girnas sinna vndirdana goz " Bil 884 . " girnas han meth orättom sakom thz annors är " KS 47 (120, 51) . " fleste af os girnas vpfärdhina " Bo 96 . ib 152 . KL 165, 182 . Bir 1: 6, 88, 2: 4, 178, 3: 55, 99, 229. ST 459, 502, 507 . Al 2969, 6069 . Di 288 . MB 2: 19 . " sidhan girnas (får behag till) konungin thina fäghrind " Bo 46 . " then som quinno seer ok girnas hona " MP 1: 320 . " girnadhis ena gudhlika nonno " KL 75 . - med prep. til. swa som hiortin girnas til vatu källona Bo 113 . Lg 546 . - med prep. äptir. än mn girnas ofmykit äpte krasmäti ok dyran mat KS 43 (110, 46) . ST 203 . - med in. utan at. girnoms thy som han giordhe altidh sundirlösas Bo 256 . " han som mik girnas hafwa til brudh " Bir 1: 270 . Al 2785 . Pa (Tung) 39 . girnadhis synda MP 1: 320 . - med inf. med at. girnas at faa mina miskund Bir 1: 119 . ib 183, 352, 2: 241 . MB 1: 175 . KL 355 . ST 253 . - abs. dauidz son hulkin som ville faa rikit mot sins fadhirs dauid vilia wardh bort kördhir mz wanhedhir thy t han girnadhis (ambivit) orättelika Bir 1: 232 . " offmykith girnas thz är fiärdh " Al 2958 . seneca sigher at j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan (kan finnas galenskap eller begärelse) MD (S) 288 ."],"e":["gerna: -as ST 203, 459, 507 ; -adhis ib 253. "]},{"a":"girnilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. (häftigt) begär, lustar, lusta. wentris inglu[u]ies är een omatteligen gyrnilsenna (concupiscentiæ) nöian j allahanda maath SpV 139 . " at gyrnilse war nakor syndh " SvKyrkobr 335 . Jfr synda girnilse."],"e":["gyr- )"]},{"a":"girnilse","b":"nn","c":"","d":["begär, lustar, lusta. " nar then domsins daghir kombir oc the bökrena vplatas j hulkom al min hugxilse, girnilse ok gerninga skulo vptälias " MP 1: 219 . " forlata . . . sins hugx illa skipadh girnilse (affectiones) " Bir 2: 41 . thetta skipit är hans likame. stöttir ok ältir af diäflanna frestilsom ok sinom girnilsom (cupidatibus) swa som af bölghiom ib 1: 36 . MP 1: 90, 2: 55 . MB 2: 198 . Su 166, 454 . " kalladho then stadhin girnilsa (concupiscentiæ) grafua " MP 1: 321 ."],"e":["gärnile: -om MP 2: 55), "]},{"a":"girniska","b":"nn","c":"","d":[" (häftigt) begär; glupskhet. cupedia die math ok dryks girniska commvniter sliska GU C 20 s. 159 ."],"e":[]},{"a":"girs","b":"nn","c":"","d":["gärs, acerina cernua L. Se Sdw 2: 1227. aspegerus tyrne ok girss GU C 20 s. 39 ."],"e":[]},{"a":"girughe","b":"nn","c":"","d":["begär, lusta. " kalladho israels sönir then stadh girugha grawer (sepulcra concupiscentiæ) " MB 1: 395 ."],"e":[]},{"a":"girugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) med prep. " at girugher at hänna goz " Bil 425 . " diäfla äre owermato girughe at gudhlikom hedher " MB 1: 504 . - med prep. til. toco han til paua. girughan til walda Bil 394 . KL 323 . Va 22 . - med ack.? thu wasth altith gerogher dryk (troligen är dock här en prep. uteglömd frf. dryk) Di 289 . - med inf. föregången af at el. til at. girugher at thola dödh for thronne Bil 410 . KL 338 . Bir 1: 162 . " girughe til at skadha " Bo 124 . Bir 2: 65 . - abs. tel reþo giorþ girughum hughi Bu 141 . " en girugher (ifrig) gudhelika snilles känneswen " Su 223 . mz gyrughum (häftig) lusta Bil 485 . KS 19 (48, 21) . - glupsk. grym diwr . . . girugh oc girnadhe at swälgha han Lg 996 . wakte sik fore girugom fuglom Bir 1: 301 . ","2) girig. girughr ok grymbyr höfdinge (princeps impius) KS 29 (72, 31) . " rätvis kunungr rätte up sit land, ok then girughr är (vir avarus) han förderua thz ib (73, 31). " ib 57 (144, 63). styre männene äru gyrughe Bir 1: 323 . ib 3: 308 . " nidsker ok girugir brinner här j giris heta ok mycle omsorgh huru han skal sit goz at göma " MP 1: 66 . " nidzskir man ok . . . girogir vpfyllis ey af päningom ok girungx manz ögha är omättelikit " ib 310 . ib 11, 19 . Su 127 . " var alle !SYNS_DÅLIGT? gerusth (för alla el. aldra manna gerughast?) " Di 237 . ","3) äregirig. Bir 2: 147 . Su 174 . - Jfr blodh-, bradh-, goz-, hedher-, ivir-, mat-girugher."],"e":["gyrugher . gerugher? girogir. gerogher),"]},{"a":"girugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) begärlig. ss adv. kraftigt. " wjnqwistanan giffwa aff sigh grena tha the wäxa girogth PMskr 312. - Jfr for-, hedher-, iordh-, kamp-, köp-, vanäro-, värulds äro-girugher. ""],"e":["-ogher )"]},{"a":"girughet","b":"nn","c":"","d":["girighet. " " Al 6263, 6640 . Su 151 . FM 59 ( 1457) . Gers Frest 9 . - pl. föremål för girig lusta? ffaren nidher i grwndhen, i ondha girwghether LfK 24 ."],"e":["girigheet Al 6640 . " gyrikheth Gers Frest 9. giryhet " FM 59 ( 1457) . ","-ir ) , "]},{"a":"girughet","b":"nn","c":"","d":["2) häftigt) begär. viin ok alzkona drykkir, som gör folk drukkit, är thz swa at thäns giroghet, som takir (sumentis concupiscentia), är owirflödoght SpV 218 ."],"e":["-og )"]},{"a":"gisl","b":"nn","c":"","d":["gissel. " sco[r]pio . . . genus serpentis . . . et flagellum wlgariter swepa giizl oc skoth " GU C 20 s. 555 . " syndhernäs gislar ärw manga " SvT 43 ."],"e":["giizl . ","-ar ) ,. "]},{"a":"gisl","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sol-, öghna gisl."],"e":[]},{"a":"gisl","b":"nn","c":"","d":[" "","1) obses, gislan. hon war tit sat till gisl Di 169 . RK 1: (LRK) s. 226 . " han skulle fa ware gisell in pa borkholm " BSH 5: 225 ( 1507) . - vanl. pl. forsände han til rom for gisla Bil 300 (i detta och flere af följande ex. kan dock gisla fattas ss sing. el pl. olik kasus af gisle). war . . . sattir for gisla ib. thok til sin for gizla konungx som aff danmark ib 746. gisla fördo the med sik heem RK 1: 2978 . " ib 2: 5519, 5522, 8712, 9486, 3: 2680, 3301. sänt oss . . . twa hans sönir til gisla " MB 2: 267 . " the wilde for honom gisla gaa (ställa sig ss gislan) " RK 2: 6283 . sculle tiil gisla gaa ib 3: 870 . " til gisle staa " ib 2: 9140 . ner wij kommande worde i ith rike aff thet andre, tha skulu nakre aff thess rikes radh wij tilkommande worde, ämbetsmen och hofwesynner möthe oss i landemerkith, och oss fölgatoge wara i rikit mz grudh och gysle BtRK 328 (1483, orig.) . " beddis ey gysle aff wesgötom " PK 235 . ","2) fred el. lejd för hvilken gislan lemnas ss säkerhet. i then dag och gisell BSH 5: 225 ( 1507) ."],"e":["gizl . ","giisl: -la RK 3: 2680 . ","giizsl: -la ib 3301 . " gilz i b 1: (LRK) s. 226. gisell. -ar), ","gisla man","gisleman . ","gisles man)."]},{"a":"gisl","b":"nn","c":"","d":["eg. staf; gissel. diäffwllin räddis widh thz hälgha kors som hundher widh thän staff ellir gisl som han är opta slaghin mz Bil 446 . oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom Gr 291 . ält mz geslom oc styngom ib (Cod. D) 386 . the flängdo min klena fäghersta likama mz hwassastom geslom Su 395 . Bo 181 . Bir 3: 130 . GO 696 . MD 15 . thän risi hafdhe ij sinne hand ena dighra giisl mz thry band Iv 3048 . ib 3050 . " han skulde hafwa xviij slagh af ene gisl " ST 138 . - (?) än thu läner päninga fadherlösom barnom som bo när thik, tha skal thy ey kwska them til gisla (Cod. B: ey hardelika kuska them til atirgiälda 560; non urgebis eum quasi exactor) MB 1: 339 . - Jfr gadda-, iärn-gisl. "],"e":["giisl . ","gilz GO 696 . ","gilsl: gilslom MD 15 . gesl),","gisla flängia , ","gisla sar","-saar )","gisla slagh , "]},{"a":"gisl","b":"nn","c":"","d":[" Jfr solgisl samt gisle."],"e":[]},{"a":"gisla","b":"vb","c":"v.","d":["gissla, slå med gissel. läth han gesla omatens länge Lg 1008 . " loth dacianus hona gripa . . . oc swa länge gisla oc flängia at hon gaff vp sin anda " ST 126 . " see sidhan thän vnga . . . iunkherran . . . gisladhan " Bo 196 . Bu 414 . Bil 370 . KL 390 . ST 304, 305 ."],"e":["gesla . ","-ader )"]},{"a":"gisla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ogisladher."],"e":[]},{"a":"gisla","b":"vb","c":"v.","d":["gissla, slå med gissel. Prosadikter (Barl) 72. Jfr fulgisla."],"e":["giisla )"]},{"a":"gisla","b":"nn","c":"","d":["stråle. " aff hans hiärta wthgin[go] threfalla gislor swa som aff enom räghn bogha " Mecht 49 . Jfr solgisla."],"e":[]},{"a":"gisla","b":"nn","c":"","d":["gissel. " hon sagh . . . härran staa, oc haffua ena gitzslo aff gul lj sinom handom oc sigh höta mz gitzslonne " Mecht 193 . dödzsins anbudh som war studhin risen oc gislor SkrtUppb 172 . hwru opta wi wardhom knosadha aff gudz plagho, ällir gislo SpV 456 . SvB 293 (börj. av 1500-t.). "],"e":["gitzsla )","gislo slagh , "]},{"a":"gisla","b":"nn","c":"","d":["Jfr solgisla."],"e":[]},{"a":"gisla","b":"nn","c":"","d":["gislan. " satte han til gislo " ST 358 . RK 2: 4235 . " alla the fangha j gislo waro " MB 2: 250 alla the fangha j gislo stodho ib."],"e":[]},{"a":"gisla . gissel. sla töm mz rijk ok gislor btrk 345 1490 orig. .","b":"","c":"","d":[],"e":["gislo slagh , "]},{"a":"gislalagh","b":"nn","c":"","d":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 424 ff."],"e":[]},{"a":"gislalagh","b":"nn","c":"","d":["sponsione mutua confirmata societas plurium pagorum, ett visst område i Finland (särsk. Karelen), motsvarande Fin. kihlakunta. Jfr Strinnholm, Sv. Folkets Historia 5: 54; Thomsen, Den got. sprogklasses inflydele på den finske s. 124; Ahlqvist, De Vestfinska språkens kultorord. s. 198. dedit rex magnus iwrge cum omnibus de nogardia pro amicicia tria gislagh sawolax jæskis et ægrepæ carelsk gislalagh SD 3: 611 (1323, gammal afskr.). ib 612, 613 (öfvers. i afskr. fr. slutet af 1400-talet), 616 (öfvers. i afskr. fr. början af 1500-talet). om thenne try gizle lag, som är egrepe, huilkit nw kallis östre karelen, jeskis, ligiandis j samä land, ok sawelax, som nw är sancti oloffs borgx län FM 119 (1501, gammal afskr.) . " tesse trij gizle lag, som ere karele land j viborgx län ok sawelax sancti oloaffz borgx lään ib. " ib 120 . " han twingade carela swa omsider, at thet alt under wijborg laa, wäl fiortan gizla lagh stoor ok sm a (Klemmings uppl.: han twingade karela swa vm side ok alt thz ther vnder laa mz fiortan gislaslagh stora oc sma 1: 1347) " RK (Hadorphs uppl.) s. 56."],"e":["gizle lag )"]},{"a":"gislan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gislan. " wile j mich medh gislen forwara " RK 2: 4232 . " han honom til gislan kraffde " ib 4241 . " starke gislan nordmen sätte " ib 6166 . the ther fore for gislan staa ib 6169 . ib 7207, 8734, 3: 3292 . MB 2: 261 . " haffue vy . . . iiij danske ok tysker i gesslan ther fore, atth the skolle holle theres eedh " BSH 4: 321 ( 1502) . for giselmen (trol. för gislenen) komber ib 5: 225 ( 1507) . ","2) fred el. lejd för hvilken gislan lemnas ss säkerhet. i thy gislen är och felig dag BSH 5: 225 ( 1507) ."],"e":["gizslan RK 3: 3292 ; MB 2: 261 . gislen. gesslan),"]},{"a":"gislan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gisslan. SvKyrkobr 157 . " tha han skulle med lambert til konungens skep j gislan " Stock Skb 79 ( 1518) ."],"e":["gixzslan )"]},{"a":"gisle","b":"nn","c":"","d":["stråke. " solinna giisla " MB 1: 122 . ib 314 . " aff them klädhom gingo gnislä (för gislä?) som soll " Pa (Tung) 38 . Su 81 ; samtliga dessa ex. kunna dock föras till gisl. Jfr solgisle."],"e":["giisle )"]},{"a":"gisle","b":"nn","c":"","d":[" Jfr öghna gisle."],"e":[]},{"a":"gisle","b":"nn","c":"","d":["Jfr gisl."],"e":[]},{"a":"gisle","b":"nn","c":"","d":[" L: gisslan. pres edis riker enkannelika iordagozriker medlare loffwonsman ok gille (fel för gisle) GU c 20 s. 480."],"e":[]},{"a":"gisling","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gislinga brut , ","gislinga lagh , "]},{"a":"gisning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gisninga ek , ","gisninga eke , ","gisninga skogher , "]},{"a":"gisper","b":"","c":"","d":[" , se gesper."],"e":[]},{"a":"gissa","b":"vb","c":"v.","d":["gissa, förmoda. coniicere gitza oc ghätha GU C 20 (hand 2) s. 3. PMSkr 149 . jac gissar tiig for en fåne, nar tw wille taga tolked ärande twngdt oppa tiig Troj 45 . ib 51 ."],"e":["gitza )"]},{"a":"gissa","b":"vb","c":"v.","d":["gissa, förmoda, tro. " fingo the rät at gitzsa oc sighia (Cod. B at fakla 553) " MB 1: 296 . " tha gitzade thz alle the thz han wille sin haal bese " RK 2: 6078 . gissa, mäla ällar begripa mins kärlekx obegripelika ömpnoghet Su 38 . " thäs mildasta modhrinna graat oc sukkan, os okunnoga, skulum wi nakraledhis, swasom giizande, märkia " ib 211 . " han gitzsar sik fanyttelika haffua ärwodat " ib 148 . PM XXIX, LXVII . BSH 5: 18 ( 1504) , 74 (1506?), 122 (1506). Jfr begissa."],"e":["gisza BSH 5: 18 ( 1504) . ","gizsa . ","gitza . !SYNS_DÅLIGT? MB 1: 206 ; BSH 5: 122 ( 1506) ; ","-ar Su 148 . "]},{"a":"gissan","b":"nn","c":"","d":["gissning, förmodan. ther aff taghe alle godhe gissen thett han är sielffer godher PMSkr 690 . " j sinom v inwärtis si[n]nom, som är almänneliket sinne: betänkilse: gissan: owerwägilse oc minne JMPs 552. ""],"e":["-en )"]},{"a":"gissan","b":"nn","c":"","d":["gissning, förmodan. " somlige satte wp ena falska gitzsan " MB 2: 293 . hawer icke lagh aff myn gissan BSH 5: 116 ( 1506) . aff gisson och sägn CLX (160) karla ib 135 ( 1506) . ib 220 ( 1507) . epther war gissan ib 74 (1506?). - aning. begynnandhe nokra gissan oc försmakan tillkomande liffs Su 110 ."],"e":["-on . ","gitzsan )"]},{"a":"gissning","b":"nn","c":"","d":["antagande, förmodan. " jach mener aff mijn gissningh paa allis eders forbätringh ath . . . the moge niwthet till godhe " HSH 19: 135 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"gist","b":"nn","c":"","d":["gista, upptill klufven och i marken nedslagen el. mot vägg el. gärdsgård lutande stör hvarpå not el. nät upphänges till torkning. borttager annarss bredzsla, stänger, gister SO 292 ."],"e":["-er )"]},{"a":"gista","b":"nn","c":"","d":[" = gist. tager bort annarss bredestängher, bänkar eller och gistor SO 302 . " rycker vp annarss mans gista " ib 305 ."],"e":[]},{"a":"gista","b":"","c":"","d":[" , se gästa."],"e":[]},{"a":"gistin","b":"av","c":"adj.","d":["gisten. futile, gistit GU 1 . äru the [ɔ: winflaskanor) gistne oc lösgiordha MB 2: 25 ."],"e":[]},{"a":"gistning","b":"","c":"","d":[" , se gästning."],"e":[]},{"a":"gita","b":"vb","c":"v.","d":["eg. nå, få. 1) lyckas, förmå, kunna. nequio quis vi tum p c quire ey getha älle ey formaa GU C 20 s. 350 . - med part. pret. n. ther . . . som . . aller the gaten till komit, som thörten ok wilden ther til Rydberg Tr 2: 269 (1359). SpV 118 . " sigh mik hwat thu gast mik mera giort " SkrtUppb 75 . - med inf. med at. hon tykte sik ey gyta at liffua MEcht 114. med part. pret. och inf. koordinerade. hon swasom drukken wordhen, gitandis ey längger lönt, ällir löna the innerlikasta nahder Mecht 217 ."],"e":["gytra . ","getha GU C 20 s. 350 . ","githr SpV 118 . impr. 2 pers. gast SkrtUppb 75 . ","gaten Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) ),"]},{"a":"gita","b":"vb","c":"v.","d":["eg. nå, få. ","n . i refl. form. hans höhtiþ gat eigh haldes vm paskana Bu 51 . " änghen gat hanom liknas " ib 24 . " hon gat ey andas gynum munnin " KL 66 . " hiärtat gyter ey smittas nödoght " Bil 557 (i de tre senaste ex. kunna dock liknas, andas, smittas fattas ss inf. ). tro ey thik gita opstandit älla thrifwitz til böna älla contemplacionem Bo 127 . " huru skulle thz hiärta gita nalkatz gudz ok himerikis thinga fino klarheet ib. " Bir 2: 179 . then vidirgangan . . . gitir ey genstan giordz mz fullom hiertans idrogha MP 1: 169 . " hon gat siällan mins vppa them vtan ok tara " VKR V . - med inf. utan at. swa som han hafdhe äkke gitit kunna swara fore sik Bo 149 . " thz the gato näppelica see " Bir 2: 267. the gitto (för gitta) ekke komo (för koma) för idher ögon Di 293 . MD (S) 246 . Su 21, 131, 204, 232 . - med inf. med at. the gita (Cod. B orka 561) wäl at göra flere iämrika aff sik MB 1: 394 . RK 2: 6437 . med part. pret. och inf. koordinerade med hvarandra. ey en fother aff idher gither bidhit ällir staa j ware asyn MB 2: 254 . " han gath hwatzske läsit älla sionga äldher nakot goth giort " Su 183 . - med underförstådd inf. (el. part. pret . n.). iak giter (Cod. B orkar 546) ey (näml. gå) oppa berghen MB 1: 194 . " vidhirfrestadho the i alla the matto som the gato til hans vanfrägdh oc dödh " Bo 149 . " vm the hafdho gitit villo the thz haua forstyrt " ib 164 . " reedh heem alt thz han gat " RK 2: 767 . " pakkadhe sich bort hwat han gath " ib 3919 . - med underförstådd inf. (el. part. pret. n.) och en superlativ. lät stöttä ingifero. vp. i. scapin, þät öferstä þu gitir Hästläk. i AS 137 . " byndom wi oss baþen . . . oc vara ärwingyä til at fulcomä skulä oc tilläggio swa mykit goþz som þer til räkker . . . þet rascastä wi äller þe formaghum äller gitum " SD 5: 564 ( 1346) . hundraþa män . . . utsändä þer þe qwämelicäst gita ib 566 . " hwar man giordhe thz bäzsta han gat " Al 2438 . " rendhe vndhon thz mesta han gath " Di 220 . RK 2: 2361, 3988, 3: 3680, (sista forts.) 5133. - med ack. ther . . . litith got a mot mik gita Al 4284 . ","2) i förening med part. pret . n. uttryckande en omskrifning af det verb, till hvilket partiformen hör. viþ moþer döþ gat iak fast gratet (ɔ) syrkt ok illa latet Bu 74 . Bil 106 ."],"e":["gyta . ","gitta KL 293 ; Bir 3: 79 ; Ber 250 ; ","getha MD (S) 246 ; "]},{"a":"giudher","b":"nn","c":"","d":["fiskgjuse. Se J. Sahlgren, Ark. f. Nor. Fil. 44: 254 ff."],"e":[]},{"a":"giurdh","b":"nn","c":"","d":["gjord. the (ɔ karen) wore ey gärd medh giordom PMSkr 643 . ɉ mark for iiij giordar vppa the nyia hiwlen HLG 2: 48 (1516). Jfr iärngiurdh."],"e":[]},{"a":"giurdha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr upgiurdha."],"e":[]},{"a":"giurdher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr löv-, svärdh-giurdher."],"e":[]},{"a":"giurdher","b":"","c":"","d":[" , se fägiurdher."],"e":[]},{"a":"giurdhil","b":"","c":"","d":[" , se fägiurdhil."],"e":[]},{"a":"giurdhil","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fägiurdhil."],"e":[]},{"a":"giurdhinger","b":"nn","c":"","d":["gördel, bälte. " päninga lusthin fyllir ok thynghir pwnghin, ällir giordhinghin mz glimande malm " SpV 149 ."],"e":["giordhinger )"]},{"a":"giurþ","b":"nn","c":"","d":["giord, sadelgjord. " skyth är sadlath mz enne giordh " GO 878 . giordhin vnder sadhelin la Fl 527 . bedzill, girodha och stigläder Va 21 . " þ diwr som han reeþ a war giorþat mz þe giorþ " KL 191 . " kom viþ giorþena ib. Jfr saþugulgiurþ. ""],"e":["giorþ . ","-ar ) , "]},{"a":"giurþa","b":"vb","c":"v.","d":["gjorda, omgjorda. " þz diwr som han reeþ a war giorþat mz þe giorþ " KL 191 . " repe giurdhardir " Bil 801 . " som mz gulle giurdus (zonis aureis cingebantur) " ib 581 . " giordadhir mz reno gulle om ländena " MP 1: 49 . " ländänär giordadhis mz gulle ib. " " gyordhadhe sik mz handklädhe " ib 2: 7 . " han giordhadhe sik mz thässo swärdheno " Bo 32 . ib 174, 231, 241 . KL 154 . MB 1: 265, 308 . Bir 2: 21, 3: 13, 458 . " giordhadhe thu thik " MP 2: 28 . " giordhar örsith fastelika " Fr 489 . ST 55 . Ber 79 . Di 145 . MB 2: 229 . " mz belte gördädholm " Lg 3: 544 . wari giordadhir (præcinctus) ok redho Bir 1: 307 . Jfr um-, umkringgiurþa, äfvensom lösgiurþaþer, lösgiurþer."],"e":["giorþa . ","gyordha . ","görda: -ädhom Lg 3: 544 . ","giurde: -us Bil 581. "]},{"a":"gius","b":"nn","c":"","d":["gös. gyus, penula VGL XIV . Jfr Lorenzen, Gammeldanske glosser s. 43, 51."],"e":["gyus )"]},{"a":"giuta","b":"nn","c":"","d":["ränna; kvarnränna. " mölnaren ägher holla ferdigh quärna med damma och giwtor Arnelll Brask Biᴵ 26. " HSH 17: 186 (1524, Brask)."],"e":["-or . ","-er ) , "]},{"a":"giuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) fundere, gjuta, stöpa. ffictilia vasa läckio kar ok guthin kar GU C 20 s. 266 . wi haffwom thätta liggiande fää j guthnom karom (vasis ficitilibus) SpV 260 . v ortog, för lwse gwttes för primesser HLG 2: 112 (1522). ","2) effure, utgjuta. thu hiolt iomfrudom oc gotzst manga [ta]ra SvKyrkobr 76 . "],"e":["göt . 2 pers. sing. gotzst SvKyrkobr 76 . 3 pe5s. pl. pass. gwttes HLG 2: 112 (1522). part. pret. guthin: guthnom SpV 260 . Se Sdw 2: 1227),","giuta ut , utgjuta. MP 4: 36 . " annat sin göt han wt sith blodh " ib 5: 86 . - Jfr fam-, genom-, in-, ivir-, kringum-, mädh-, saman-, um-, ut-gkuta."]},{"a":"giuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) fundere, gjuta, stöpa. belätin af gulle gutin Bil 534 . ib 722 . MB 1: 343 . " nar een klokka gödz " Bir 3: 15 . " former till ath gythe slanger och andre bysser vtöffuer " HSH 20: 247 ( 1508) . gythe lodh BSH 4: 318 ( 1502) . iij (3) gotten järnlodh ib 5: 506 ( 1512) . viij (8) stor bly lodh gotten ib. the lotho smelta brinnande gwl ok gwtu then kesare ther mz fwl MD (S) 239 . - (?) wenskap liggher j hiertat besloten som han ware ther jnne goten MD (S) 292 . - bildl. forma, bilda? tha ewa haffde budordith brotith ok sith radh swa ille gotidh MD 8 . ","2) effundere, gjuta, utgjuta. wi gutum ey hans blodh MB 1: 231 . " ath man giwther ey for myken blodh " RK 2: 4343 . MB 1: 477 . Al 1663, 2366, 3367, 4539, 8353 . " at bly skulle vällas i store panno som i thera liiff skulde giutas " KL 372 . " bitra mirram gutu the i swamp " ib 391 . " göt a mik dagginna vatn " ib 401 . " sagdho sik haua gutit orent vatn iuir hona " ib 3 .04. - i andlig mening. thän hälge ande som fiöl öfvir apostlarna oc göts öfver thom medh sine nadh Ansg 179 . ","3) begjuta. " gutna ok stänkta mz blodheno " Su 404 . "],"e":["gythe . ","gyuto: wtgyuto MB 2: 357 . ","gothin: begothna Su 39 ; om gothna Lg 3: 195 . ","goten MD (S) 292 . gotten (n. pl.) BSH 5: 506 ( 1512) . ","giutin: jngiutit Bir 3: 276),","giuta ut , "]},{"a":"giuta","b":"nn","c":"","d":["1) gjutform. nar een klokka gödz vtsprang vällande malmin aff giutonne oc formonne (de formella) Bir 3: 15 . ","2) Jfr floþgiuta."],"e":[]},{"a":"giutare","b":"nn","c":"","d":["1) den som gjuter el. stöper, gjutare; krukmakare. hon wttandis in eculeo . . . sargadhis aff järnspikom. wändis hon j them hwassom wddom som j bland thz giwtare ok smidher hantera bortkastas SpV 233 . " än thu härra tu ästh war fadhir, wi ärum träkkin, thu war giwtare (fictor) " ib 479 . ss tillnamn. pädhar giwtare ATb 1: 69 ( 1457) . ib 261 ( 1467) , 336 (1470), 2: 136 81479). VKU 49 ( 1547) . Jfr gryt-, gryto-, in-, kanno-, klokko-, pot-, potto-giutare."],"e":[]},{"a":"giutare","b":"nn","c":"","d":["1) den som gjuter el. stöper: förfärdigare (af lerbilder el. lerkärl), krukmakare. suasom läergytan hoxe mot sinom giutara MP 2: 90 . jak är suasom giutare (fictor) hulkin som faghirt biälte gör aff leer Bir 2: 244 . Jfr bysso-, kanno-, ler-, malm-giutare. ","2) den som ingjuter. Jfr in-, nadha-giutare."],"e":[]},{"a":"giutilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) gjutande; göt. mith pa honom (ɔ axeln) skal wara en lithen tridza stöpth mädh samma giiwtilse aff messingenom PMSkr 508 . ","2) utgjutande. blodzens giwtilse PMskr 123. - Jfr be-, blods-, blodh-, ut-giutilse."],"e":[]},{"a":"giutilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blod-, in-, ut-giutilse."],"e":[]},{"a":"giutliker","b":"av","c":"adj.","d":["möjlig att gjuta el. forma, gjutbar, formbar. ffictilis lis et hoc fictile . .. quod facile potest fingi giwthelegit GU C 20 s. 266 ."],"e":["giwthelegit ) , "]},{"a":"giva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gifva, räcka, lemma. med dat. togh aff frwktinne thäs träsins oc aat oc gaff mannenom mz sik MB 1: 160 . - med dat. och ack. en prästir gaff folke gudz likama KL 19 . - med dat. och inf. gafwo honom drikka ätikkio oc galla Bo 203 . " lät giua drikka primo vällande bly " Bu 529 . " bidher sin brodher giwa sik äta mz sik " MB 1: 208 . GO 79, 313 . - gifva, gjuta. amelius gaff watn a hans händir ST 457 . - gifva, utdela. then marskalk wa ok foder gaff RK 1: 3600 . ","2) gifva, skänka. med dat. och ack. gauo kirkiom gul ok görsema Bu 395 . " lucia gaf rika almosor . . . fatöko folke " Bil 556 . " aff hans nathum oos hauer alt giutit " SD 1: 668 !SYNS_DÅLIGT? gammal afskr.). wi hafum gifit ware systor . . . fullan broþurlut oc jamnan wiþar os ib 6: 180 ( 1350). giwum vi . . . allom gramunkaklostrum . . . hundraþ mark ib 5: 565 ( 1346) . " thet iac . . . gifuit hafuer klostreno i gudheem . . . et godz innan hangar sokn ib " NS 1: 10 ( 1401) . " thän gifwir androm litith som sik siälwom goth an " GO 191 . - med ack. och prep. med nomen. gaf rikt goz vndi guz þiänist Bu 56 . " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu " SD 5: 293 ( 1344) . " giwum wi til varrä grift oc läghurstaþ . . . vart goþ vgleem " ib 562 ( 1346) . ib 563, 564, 565, 566 . SJ 130 ( 1444) . - med ack. morghongawor gywä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). laurencius . . . gaf gul ok self i guz namn Bu 415 . gaf han rika gawr Bil 383 . " gudh gifwer alt goth " GO 186 . thän giwer mäst som minst hawer ib 841 . - abs. han þorpte väl viþ at þipia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 . " hälaghare är at giwa än taka " KL 165 . " gif gerna mädhan thu lifuir " Bil 556 . - gifva ss hemgift. hwad the vildhe mz henne giffua Di 235 . öfverlemna, öfverlåta. gaff hon . . . herra häminge . . . allan sin rät ther hon hafde til the prebendone SD NS 1: 27 ( 1401) . - giva, lemna (ss vederlag vid byte). jak . . . kennis mich vppinbarleka . . . hava giort eth jordhaskipte meth . . . joane . . . ii swa matto at jak giver honom ii glumastum . . . tu örisland jordh . . . for tu örisland jordh ii skenastum SD NS 1: 24 ( 1401). ib 8 ( 1401), 11 ( 1401) o. s. v. 2: 74 ( 1408), 75 ( 1408) o. s. v. - gifva, lemna, betala, erlägga. eet stykke leiest klädhe som gifuit war foe eet halft örisland iordh SD NS 1: 30 ( 1401) . " the pänninga som . . . boo ioanson gaff före iordher " ib. " hafwer mik the förnempdo tolf marker wäl beret . . . som for the fornempdo jordhena gifne varo " ib 38 ( 1401) . gifwi swenenom ful lön SO 21 . " abbatissan . . . wardhe ofuir eno medh syslomannenom mykit han (för hon) scal honom oc hans thiänarom gifua til lön vm aarit " VKR 32 . Bir 5: 115 . " gifua keysarenom skat " MP 1: 311 . " giffwi xij öra wakna päningha ok mästar thunno " SO 17 . " giffui engin frokosth " ib 62 . " giffui . . . fult skuth " ib 70 . - gifva el. erlägga ss böter. huilken som tilsetther är ok valdher blyffwer (näml. till ålderman) ok segher ney gyffwe gillena i [1] tonno öl SGG 128 . ho thz (ölet) sedan straffar giffue gillena v marker vax ib 129 . ","3) gifva (till äkta), gifta, bortgifta. med ack. och dat. gaff hänna fadher hänne enom ärkekom härra til hionelagh BK 202 . hälder giwer iak thik mina dotter än androm manne MB 1: 221 . " en hertugha dottir . . . ey manne gifwin " Bil 237 . - med ack. os dogher ey giffua henne vtan mz hennes godh vilie Di 235 . ","4) öfverlemna, ingifva, insätta. som til renlifnadh i kloster gifne äru Ber 243 . " war giwin j klostir " KL 7 . " gaff hona j klostir " ST 450 . ","5) gifva, öfverlemmna, öfveranvarda. gaf decius han i vald valeriano Bu 415 . ","6) med sats utan inledande konj. " gudh gifui iak matte thz idher mz godho löna " Fl 842 . " gudh gafue iak hafdhe aldre seet thik " ib 1271 .","7) gifva, lemna, meddela, låta få. thesse vj riddara will iak giffua tik Di 198 . " sum här gawo sit ia til " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). bondom gaff han godhan friid RK 1: 72 . " gauo enom manaþe nampn af hänna nampne " Bu 9, " giuar guþi lof " ib 416 . jak gifwir thöm älla thom thz raadhit Bir 3: 100 . geffwa godh radh thom siwka Gers Ars A 3. giff mik swar Al 2239 . " gifuin mik orloff " Fl 469 . " gafuo hanum loff at fly " Bil 127 . " gauum vi herra gregoris styrbernson . . . fult wald at leta oc spyria sannind om huru þe gozen gingo vndan rättom aruum " SD 6: 125 ( 1349) . geffwer iak häreshöfdhingenum i oppundhe fulla makt ath fasta for:da herra karlle karlson the for:da qwärn ib NS 1: 26 ( 1401) . " tolkom swen aruodhe giffwa " SO 21 . " gaf honum siänga rwm när sik " Bil 287 . som ey vil gifwa thik sina näruaru i andra näruaru Bo 46 . " gaff henne siin welsighnilse " ST 405 . alz mektoghir gudh han lati oc gifwi ofwir idhir sina welsighnan ib. gaff jak them för ith swar ath jak ingha lwndh betrösthe migh tiil ath scrifwa edhor sadanth tiil DD 1: 197 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . dyrffuis . . . i känne giffua ok opinbarlica förclara, at noghra aff waara män . . . skullo hemlica haffua varit paa graabrödraholm BSH 4: 282 ( 1501) . " hwadh som han wordher eder til kennä gywyndes " ib 249 ( 1500) . " gaffwo the ware bekenna " ib 5: 83 ( 1506?) . " som jach gaff eder till bekennä " HSH 20: 56 ( 1506) . ","8) giva, medgifva, tillåta. giuum wir them tu slik timä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). war them daghir gifuin til anzswara Bil .433 han . . . gaff sik ey sa lenge bida (gaf sig ej til tåls) RK 2: 8695 . ","9) . þär gafin i ingte vm Bir 4: (Avt) 184. faar jak miölkena jak giwer ey vm kona GO 600 . ib 821. KL 10, 13 . MB 1: 214 . Bo 47 . Bir 2: 260, 4: 139 . Al 1186, 6068, 7751, 9384 . RK 2: 485, 6075 . MD 125, 131 . Ber 119 . Su 427 . " ther gaff han ganska lytith om " RK 1: (sfgn) s. 175 . " iacob hafdhe tha minna giwith om lyam " MB 1: 222 . - (?) tha gaff han sidhan mynna om (hade han mindre bekymmer?) RK 1: 3259 . ","1) gifva sig, begifva sig. gaffuo sik til ryggia Lg 3: 455 " wi . . . . gaffwom os midhwaktes i blandh blamännena " ib. " ware gaffwe sig i moth thöm " BSH 5: 14 ( 1504) . hon . . . viil giffwe sygh nedh tiil eder FM 503 ( 1510) . " athj gyffwe eder jn j västergödlandh " ib. " acther sigh giffue hiit vth " FH 7: 72 ( 1506) . " pa hwat tiid the skule sigh endelige giffue til wägx " ib. " siik giffua i främäd landh " RK 3: 3090 . gaffuo siik mz sorgh tiil hwiila ib 3988 . ","2) gifva sig (i), inträda (i). hafdhe gifuit sik i klostrit KL 348 . gaff sik i klostir ib 7 . " skal iak giua mik (intrare volo) j francisci reghlo " Bir 3: 277 .","3) gifva sig (från), skilja sig (från). the som haua gifwit sik fran (öfvergifvit) världinne Bo 5 . MB 2: 224 . RK 3: 1898 .","4) öfverlemna sig. tha karlana hadhe geffwith segh til theras händer BSH 5: 482 ( 1511?) . giff tik . . . til gwdhi Gers Ars A4. han gaff sigh (tog sin tillflykt) innerligha til gudhz naadh Lg 3: 371 . ib 555 . " vnder marskens nadhe scullo the sich giffua " RK 2: 4940 . " gifuer jac mic . . . i hans anduardhan " Bil 536 . (syns dåligt) wil . . . gifua mik . . . j edra haanda MD (S) 203 . the (syns dåligt) budhe sich j rätten giffwa RK 2: 1586 . " han gaff sig iomffrw marie i woldh " Lg 3: 61 .","5) hängifva sig (åt). med inf. augustinus gaff sik allan at thenkia thz diupa gudlikt radh jfuir mankyns helso Bil 649 . Su 10, 183 . - med prep. at. j torffuin idher ey at angist giffuä Iv 1851 . - med prep. til. gaffwo sigh til alla handa fafängo leeka MB 2: 291 . huar schal berghe sick aff sit embete som han sick til giffuit haffuer SO 156 . " gaff sik iämsköt til waku " Lg 3: 409. gaff sik til böner oc psalma ib 299 . ib 303, 304, 309, 346, 351, 423, 444, 455 , 564 . " ath the skulle engelundh ath geffwa sygh ther tiil (företaga sig), ath geffwa then grvffwa sa plath wt offuer " DD 1: 196 (1506, eft. aftr. hos Langbeck) . - med til åtföljdt af inf. gaf sik allan til at thänkia gudz pino Su 447 . - med prep. i. gaff hon sik ena nath i gudhelika böner Lg 3: 445 . ","6) vika tillbaka. thz (hafvet) gaff sik oppa twa sidhor Lg 3: 616 . ","7) gifva sig (till), blifva. med prep. til. gifua sik alstingx til läre jungha MD (S) 203 . ","8) gifva sig, erkänna sig. hwar som sig giffwer skillogan SGGK 105 . ST 476 . Va 8 . Di 194 . ","9) refl. givas","1) gifva sig, begifva sig, inträda (i). en riddar rik ok väl burgin gafs i clostar Bu 7 . en iudhe . . . gaffs j swart brödhra klostir KL 31 . ib 275, 298 . " giwas i kloster lifnath " MB 1: 453 . ","2) uppgifvas, duka under. skolom vi i them (ɔ: dröuilsom) hwazske mödhas älla ofmykyt gifwas oc halla os illa (nec extoli nec frangi debemus) Bo 11 . giwas oc falla ater aff bak i wantro MB 1: 265 . han gaffs j sino hiärta ofwir alla mato ST 465 . tok at gifvas i sino hiärta Ansg 179 . " alla mina modherlika inelffwe gaffuos oc sargadhos " Su 213 . ey gaffs (böjde sig) mit hiärta ffor nakra affwitilse Su 238 . han gafs ey vidh dröwilse KL 2386 . " gifs eigh viþ pinor som litla stund liþas " Bu 521 . " þe som gatuos uiþ pinor tel afguþa dyrk (deficibant et ydolis immobalant; läto förmå sig att affalla till afgudadyrkan) " ib 493 . ","3) gifva sig, erkänna sig besegrad? the mundo litit giwas moth cristna manna boka skiel Lg 1025 . ","4) jämra sig. illa gaffwos swenske af hans franfalle PK 234 . ib 235 . " gaffwos swenskä aff mina frafalle " RK 1: (LRK) s. 225 . ","1) gifva bort. then riddare hertoghins diisk baar eth höwelikit örss ok klede eth par gaff man bort mz första rät RK 1: 3592 .","2) bortgifta, bortlofva till äkta. gaff han sina dotter bort jonker magnusse RK 1: 3104 . - Jfr bort giva. ","1) insätta. gaff ther (i klostret) swa sina dotter jn RK 1: 1179 . ","2) gifva, leman (åt ett kloster vid någons inträde i det samma). holkit jordha gooz theris fadher . . . gaff in (contulit) med synne dotter ramfridhe warefrwbergha clöstre . . . til äwerdherlika ägo SD 2: 433 (öfvers.). hawer iak in meth mik gifwit til fornämpda klostrit vazstena, mik til prouento oc oppehälle . . . thässe min rätto eghin gooz ib NS 1: 201 ( 1402).","3) gifva invisning (åt någon på något). then huusen tha gaf han mik in vppa then fierdedeelen (öfverlät åt mig fjärdedelen af de husen?) SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). ","4) ingifva, intala. " at anders niclsson och en annen mijn swen . . . goffue almwegen in ath iach sielff begäredhe ath haffue thet heredit " HSH 24: 8 ( 1513) . - ingifva, låta uppstå hos. haan giffwer ok yn stundhom menniskene rättha eller ok falska gudhelikheth Gers Frest 6 .","1) uppgifva, gifva från sig þän tima iak giuar min anda up Bu 13 . ib 422 . Bil 110, 250 . Al 503, 6161 . - uppgifva, låta fara. hwo som friheet giffuer vpp MD 392 . - öfverlemna. gaf wp sin anda j gudz händher Bil 422 . " gaf vp rikit sinom syni ib 621. " ib 722 . " gaff han sin wapn op " Di 94 . ib 149, 158, 266, 268, 274 . " ad the giffue thet (slottet) snarligen vp " BSH 5: 163 ( 1507) . ","2) uppgifva, eftergifva, efter skänka. þär scal oc änkte vpp af gywas SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ","3) uppgifva, uppstämma. " gaff opp eth stoort ropp " Lg 3: 437 . ","4) gifva, låta ske. giva up et vik, gifva vika, vika till baka. the gaffuo eth wik opp for honom (se van en nemen den weke) Va 22 . " nordmen gawo wp eth wiik " RK 1: 3022 . ib 3197 .","1) gifva från sig. wärra war cociaranum ok mer wärkte thöm ok grätu saare, tha the gafuo wt etherit än tha the indrukko Bil 236 . ","2) utgifva, bortgifva. " han hafþe . . . giuit vt alt hans self i kerkio bygnig ok fatöko folke " Bu 184 . " at gifua vt jdhra päninga oskällica " Bir 2: 65 . - utgöra, utbetala. geffwa ith 1/2 skepund wth aff hwan fierdingh DD 1: 197 (1506, eft. aftr. hos Langebek). gifwer jak wt the forenämpda xxx marc SD NS 1: 34 ( 1401) . SO 34 . " at jak al aar rätteligha skyldugher är vt til gifuande . . . thre fiärdhunga lödhught silfuer " SJ 150 ( 1446) . " thässa . . . thre lödhugha fiärdhunga silfuer loffuar jak . . . redhelica vt til gifuande " ib 151 . - öfverlemna. gaff wt rom pauanom til hofwdh stadh Bil 569 . MB 1: 421 . " giff han wt i mina hand " ib 243 . ","3) utfärda. " som laghin gaff wt " MB 1: 465 . - fälla. tha gaf moyses vth domin ST 140 . ","4) utdela, tillfoga. " the . . . gaffwo wt margh rädhelik slagh " Al 8868 . RK 1: 1749, 4189 . äptärsta bikarin giwer vth första huggit GO 394 . gaff jag wth mongth riddare slag RK 3: (sista forts.) 5188. ","5) utrusta, företaga. " gawo wt ena reso mathelika stoor " RK 1: 1484 . - Jfr utgiva. ","1) uppgifvas, duka under. pukans hallara gaffuos vidher RK 2: 3983 . " gaffs ryze hären widher " ib 3: 3649 . ","2) böja sig, gifva med sig, låta förmå sig. som hwatzske af räddogha älla älskogha gifwas vidh swa at the forlata syndena Su 426 . ","3) upprifvas af ängslan, förskräckelse el. häpnad, blifva utom sig. matte wäl fadhers hiärta giwas widh MB 1: 200 . " aller hans kropper gaffs widher oc darrade (contremuerunt renes ejus) " ib 2: 225 . " vidh thässon ordhin gafwos al min inälue vidhir (tota conussa sum) " Bo 168 . " alle the thz höra giuas vidhir aff vndre " Bir 2: 263 . " allir almoghe. om hulke the foro oc framdrogo gaffs widher oc wart swa som aff sinne oc til enkte " MB 2: 238 . " jak giffs widher oc gither ey talat " Su 99 . - blifva ängslig el. orolig, visa tecken till oro. the gafwos al saman vidhir. thy at the al thing räddos Bo 217 . " hertugh fräderik gaffs ey vidher " Fr 2074 . " mästaren latz sik gefuas weder " MD (S) 203 . "],"e":["gyua: gyuum SD 5: 564 ( 1346) . ","gywä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). gewa !SYNS_DÅLIGT? geua: -as MD (S) 235 . ","geffwa Gers Ars A 3. !SYNS_DÅLIGT? SD NS 1: 183 (1402,), 570 ( 1406); -om ib 2: 75 ( 1408) . ","gywer SD 5: 478 (1345, nyare afskr.), 480. geffwer ib NS 1: 26 ( 1401) . ","giefuer ib 2: 74 ( 1408) . ","gäffwer Al 6068 . ","gaaf Bu 18 . ","gavo . ","gaaffuo RK 3: 81, 202 . ","gouo Bu 77 . ","gave . ","goffue HSH 24: 8 ( 1513) . ","giifin: giifit ib 181 . ","gywin ib 5: 605 ( 1346) . ","giefuin: -it ib NS 1: 570 ( 1406) . ","geffwin: -ith BSH 5: 482 ( 1511?) . ","goffuin: -it FH 5: 203 (1510, trol. skriffel)),","giva sik , ","sluta sig","till )","giva af , gifva efter, efterskänka, slå af. gifui enkte aff ellir til äwerdhelica aff clostirsins affradhe oc ränto VKR 32 . Bir 5: 114 . ","giva ater , ","giva bort , ","giva fore , ","giva fram . refl. ","givas fram , blifva öfvermodig. gauos ofdighart fram viþ ouina misfälle Bu 16 . - Jfr framgiva. ","giva i gen , återgifva Lg 221 . Di 84 . Jfr igen giva. ","giva in , ","giva sik in , öfverlemna sig, hängifva sig. gaf sik in til fasto oc waku oc gudhelica böner Ansg 229 . - öfverlemna sig till underhåll och vård. gaff sik in mädh sinom systerson salmon mikielson mädh sit steenhws oc mädh allo thy han atte i lösörom . . . ok for thy skal salmon mikielsson hanom fore see til födho oc klädhe i hans lifdagh SJ 3 ( 1421) . ib 55 ( 1434) . ","givas in , ","giva ivir , ","giva sik ivir , öfverlemna sig, hängifva sig. i thera valle giwir han sik owir Bo 191 . - refl. givas ivir, sätta sig öfver? o huadh mangh land och städer herra första och rättara mädher haalla liteth aaf lagh och rät och somme geuas öwer slät MD (S) 235 . Jfr ivir giva. ","giva saman , förena genom giftermål. thera barn gaffuo the ther saman RK 1: 1230 . ib 2128, (sfgn) s. 180. ST 405 . Jfr saman giva.","giva til , ","giva til hopa , förena genom giftermål, sammanviga. Lg 3: 634 . ","giva up , ","giva sik up , uppgifvas, blifva kraftlös? hiernin oc maghin giffua sik ta raskliga vp LB 3: 41 . givas up, uppgifvas, duka under. marghe gafwos ther op widher Al 4967 . - Jfr up giva. ","giva up a , anfalla? ther gaffs för hett oppå RK 3: (sista forts.) 463 . ","giva ut , ","giva sik ut , gifva sig ut (för). gaff sik wt fore en sangare och rimare Va 53 . " gaffuo sik wt fore qwädare och rimare ib. "","giva ut ivir , ","giva sik ut ivir , gifva sig utöfver. giff tek ekke siälff otöffver fför the vnghe herrer skuldh Di 221 . ","giva sik vidher , blifva ängslig el. förskräckt. the nordmen gaffwo sik illa widh RK 1: 3127 . ","givas vidher , ","givas illa vidher , blifva illa till mods, blifva förskräckt. tha munde fadher ok modher ok fästemö gifuas illa widh Bil 583 . " illa gaffuos tha nordmen widher " RK 2: 6196 . - Jfr be-, for-, hem-, kringum-, lof-, umkring-, undir-, valdgiva, äfvensom fore-, fran-, ny-, o-, tro-givin."]},{"a":"giva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) giva ss gåva. kennis . .. mik hafua salt . . . olaff ioansoni en halfuan gardh . . . som ey är gafuum gifvit ok salum salt SD NS 3: 305 (1418; från Jämtland). - efterskänka. huilket [sic] edh, som war giffuin, ey gangin STb 4: 30 (1504). ib 140 ( 1506) . " tet ffatades j wikthen ij pund huart ffat, thet gaffs för borgemesteres bön skull aff arboge ib 248 (1512). "","3) giva (till äkta), gifva, bortgifta. med dat. och ack. oc sidhan the hon wart manne giffuin, tho stadfäste han the förste goffwone Svartb (Skokl) 530 ( 1447) . MP 5: 73 . 4) övrlämna, ingiva, insätta. item for en tysk, som her lambrikth kyrkioherren gaff j gilleth, frater post mortem iiij mark dedit HLG 3: 19 (1522).","5) giva, överlämna, övervantvarda. med ack. och prep. med nomen. thesse twenne ärinde gaffua fornempde her thure thuresson och her erik erikxsson j rätten for oss medh there bewisninge Arfstv 90 ( 1461) . mästa[r] sigge hade gifwit thätta oppa härra magnus ok oppa härra gözstaff Beckman Stud 87 ( 1461) . " licamana haffwin j giffwit (tradidistis) j dödhin " Mecht 14 . " tha gaff jak thät pa her sten stwre " Arfstv 60 ( 1476) . " tha pa thet sista gaff her martin thet j wol " STb 4: 29 ( 1504) . goffue för:ne gode herre til en fförligning al lthen owilie . . . som warit haffuer r ib 5: 55 ( 1515) . - abs. FMU 1: 382 ( 1381) .","6) giva, beskära, förunna. med dat. och ack. gaffue fogodin . . . borgamesterne och raadet herman renttell liffuet fore . . . frv ingeborges . . . bön skuld STb 1: 262 ( 1480) . Gu C 20 (hand 2) s. 24. job XIX . . . huar giffuer megh thz ath myn ordh skula vttrykass i bogh mz iernstila äller i bly skiffwa äller vth huggis mz huggeiern i flynthe steen ib s. 61 . MP 5: 29 . - med dat. el. i dess ställe ack. och inf. saa honoc gaffs wnderstaa (sibi intelligi dabatur) at alzwaldogx maiestatis höglikhet nidherbögde sik i nidhersta diwpet Mecht 119 . " llactere sugha giffua " GU C 20 (hand 2) s. 58. jomfru maria giff mik tänkia hugxa oc skodha SvB 253 (omkr. 1500). när the (ɔ suggorna) giffwa dij skwla the haffwa nogh ätha PMskr 218. - med sats inledd av at. giff mik at jak älskar thik aff allo mino hiärta SvB 519 (börj. av 1500-t). 7) giva, lämna, meddela, låta få. SpV 532 . " in presencia istorum dominorum, som gaffua samtikke om thet köpeth HLG 2: 20 (1510). 9) giva, utfärda (en rättshandling el. dyl.). allegare ablegare vthsläktis tästamenth giffua " GU C 20 (hand 2) s. 71. ATb 2: 173 ( 1481) . 10) giva, tilldela, utdela, tillfoga. med dat. och ack. benct kog zaker vj (6) mark fore oqwedins oordh han gaff longe regurs STb 1: 1 (1474). vj (6) marck fore eth ygxehammars hiog han gaff andrees i kraka ib 336 ( 1482) . - med ack. tu gewer hon[u] gzs fullan kws GU C 20 s. 257 . 13) giva, låta utgå (frå sig). jnsto . . . sta re viindh gifva GU C 20 (hand 2) s. 33. PMSkr 312 . fikonaträ giffwa aldrigh bloster aff sigh ib 331 . ib 351 . alle the falsche article oc lääror som han (c: Luther) i fraa sig gifvet hafva HSH 13 . 53 (1524?), Brask). 14) giva, avkasta; medföra. hon wisthe ekke at thz skulde giffwa tholkin ända SpV 320 . 16) giva (fri, lös). hans gunnerson . . . oc jens andersson . . . goffuie hans effterleffua hustrv . . . aldeles quit, ffri, lidugh och löss STb 5: 163 (1517). 19) angiva, föreskriva. ATb 1: 84 ( 1458) . " tha varth han sakir xx mark som laghen giffwa " ib 233 ( 1465) . ib 242 ( 1466) , 348 (1471), 354 (1471). 373 (1472). 20) låta inräda. giffwa flygth oc tappa PMSkr 128 . " han staar fasther oc giffwer ey swigha " ib 159 . " grecana matthe gyffwa rymdning tillbaka " Troj 136 . 23) giva sig, begiva sig. wordo otaliga manga saara oc oföra oc ey formatho staa aff wanmäkt wtan giffwa w slaged Troj 206 . ","1) giva sig, begiva sig. wor kiere herre . . . begeredhe aff the gode herree och aff mene raadit ther en swar pa och och gaff sigh sielff fför dören STb 5: 6 ( 1514) . ty störtte the alle stadz troyaner ää hwar the gaffwo sig Troj 33 . ib 216 . JMPs 468. 4) överlämna sig. giffwa sik wnder hans budh ok wilia Mecht 305 . hans larensson . . . gafff sigh i retta meth dirick wesfal STb 4: 235 (1512). stod hustrv barbro . . . och gaff sig fulkomplica j rette om tet tall, som kort drvgenall hade hafft pa henne ib 5: 17 ( 1514) . - giva sig i ngns försvar. vrv biritta i hammersta . . . bekendes, ath hnon hade bebreffuat och giffuet til doomkirkione i vpsala sin gaard hammarsta tilforende, for än hon hade giffuet sik til högboren forste her erik axelsson STb 1: 73 ( 1476) .","5) hängiva sig (åt). med prep. ltil. giff tik meer til gudhelikhet SkrtUppb 208 . HSH 16: 75 (1527, Brask) - med prep. til och inf. med at. han (ɔ munken) haffuir sik giffuit til ath närmarst vmgha medh ishesu christo MP 5: 27 . 10) jämra sig, beklaga sig. hon . . . klagade sik for hanom adh hon hafde enga pᵍᵃ tha swaradhe olaff giff tik ekke vär inna iak vil läna tik hundradhe mark ATb 1: 259 ( 1467) . 14) yppa sig, erbjuda sig. thet gud kenne wi gerne gjorde om swa goffue sik legligheten HSH 13: 106 (1524, Brask). refl. ","3) giva sig, erkänna sig besegrad, medgiva, tillstå. llargior giris itus sum giffua äller giffuas GU C 20 (hand 2) s. 65. ","1) giva tillbaka. återgiva. gifvrom wj thessom bref förärä . . . the gotzen j geen som bo jonsson aff honom took Reuterdahl Kyrkohist III 2: 530 (1398). gaffs matis puluermakere igen vj öre Stock Skb 79 ( 1518) .","eue faal lgiffs nw i gän, i maria JMÖ 198 . Jfr gen-, i gen-giva. ","1) övergiva, lämna. " han skal giffwa pikone öffuir och haffwa kärlegh til thin " ATb 1: 360 ( 1471) . STb 3: 332 (1497). fore joan jönssons kerligha bön gaffs tet alth offuer ok vort medh wilie och kerligh offuergifuit til en fulkomen afftalit zach STb 4: 173 ( 1507) .","2) övergiva, upphöra att rätta sig efter. Se Sdw 2: 1227. Jfr ivirgiva.. ","2) efterskänka. " ther fore vart lauris olfson sakir lx mark och malzäganden gaf til sina sak " ATb 1: 207 ( 1465) . - med dat. och ack. at en härra enom sinom swen gaf til x thusand pund som han war honum skylloghir Hel män 123. - pass. raguald laurensson gaffs til bade vordh och waku fore hans olderdom STb 1: 66 ( 1476) . pruske skypperen zacer til xij mark. gaffs til fore herrene bön ib 4: 127 ( 1506) . - uppgifva (ngt) till ngns förmån. ath per fywmbo gaff hustrv elzabe til all mynstancka j sin ytersta sotta sängh STb 4: 14 ( 1504) . - tillgiva, förlåta. med dat. och ack. pass. hon (ɔ Helena) kom till nade oc henne gaffz all mystykke till Troj 252 . - Jfr tilgiva. ","2) uppgiva, efterskänka. med dat. och ack. tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for oqwädhe ok han gaff hanom edin op ATb 1: 31 ( 1455) . ib 98 ( 1459) , 284, 288 (1468). 5) kasta upp, kräkas? Se Sdw 2: 1227. ","1) giva sig, erkänna sig besegrad. Se Sdw 2: 1227. 3 begiva sig upp. sidhen mik ey war mögligit för mijn longlige krankdom . . . giffue mik op til edra högmektighet HSH 13: 230 (1524?), Brask). ","1) giva från sig. käldan gaff wt olio aff sik SvKyrkobr 102 . PMSkr 464 . - utveckla. vm warena tha som äpleträ äller päraträ giffua wt knuppen Sex ekon tr 266 . " fikonaträ giffwa aldrigh blomster aff sigh, wthan strax börya giffwa först wth frwktena " PMSkr 331 . ib 350. 2) utgiva, utgöra, ubetala. HLG 1: 54 (1449). her vppa gaff forsrifne pedher jensson vth sin fridskillingh som lagin giffua SJ 2: 30 ( 1477) . Stock Skb 34 ( 1517) . - överlämna, utlämna. Se Sdw 2: 1227. lhan gaff wt sonen, til lthäs at tiänaren skulle j gän lösas oc wardha qwitter SvKyrkobr 317 . Jfr utgiva. "],"e":["gifva . ","gifua . ","giffwa . ","giffua . ","giffue . STb 3: 332 (1497). HSH 13: 20 (1524?, Brask). ib 16: 75 (1527, Brask). geffua SJ 2: 238 ( 1493) . ","gyffwa Troj 136 . ","givr . ","gewer GU C 20 s. 257 . pass geffs SD NS 3: 265 ( 1417) . ","gaf . gaff. 2 pers. gapt (wndegapt) SkrtUppb 48 . pl. gavo. gaffua Arfstv 90 ( 1461) . HLG 2: 20 (1510). gaffue SJ 2: 186 ( 1491) . ","gofuo FMU 1: 382 ( 1381) . ","goffuie STb 5: 163 ( 1517) . ","göffwe Skotteb 391 (1465, Kämn) . impf. konj. goffue HSH 13: 106 (1524, Brask). part. pret. givin. n. geffwit Sd NS 3: 265 (1417). sup. givit. gifvet HSH 13: 53 (1524? Brask). giffuet STb 1: 73 (1476). giefuit SD NS 3: 192 ( 1416) . ","gäffwit ATb 2: 173 ( 1481) ),","giva sik , ","givas , ","giva bort , 1) giva bort. wi maghom äkke gifwa bort fran them wart goodz SD NS 3: 122 (1416). ","giva fore , 2) framhålla. taa gaff . . . biscop jöns aff fyn hanum fore om theris samtall tee tillforende sine j mellen hafft haffde STb 5: 355 (1522, Kop). - Jfr foregiva. ","giva i gen , ","giva in , 2) giva, lämna (åt ett kloster vid någons inträde i detta). VKJ 27 ( 1447) . - Jfr ingiva. ","giva sik in , överlämna sig. nar the waro samman komne til stridz wordho kättarana mästh alle slaghne til dödz än theras höffwis man gaff sigh in til lriddaren, oc beddhis nadh aff honom JMPs 371. - överlämna sig till underhåll och vård. änglika pädherson . . . ok hans hustrv . . . hafua gifuit sik iun i hälgha likama gille medh eenom mantle HLG 1: 65 (1455). hon hade giffuit sik in till sin maag siwrd kötmangara STb 1: 82 ( 1476) . Sj 2: 152, 155 (1489). STb 2: 386 ( 1489) . ","giva ivir , ","giva sik ivir , 2) tappa modet, bliva förtvivlad. han gaf sik wmatons illa oc gaf sik alztingis owir Hel män 250 . ","*giva mädh , giva (ngn ngt) att taga med sig; föreskriva. ty haffuom wii giffuit wor sendebuth saa medh, at the skule ingelunda stafeste the gamble breff Rydberg Tr 3: 423 (1493, avskr.) . - Jfr mädhgia. ","*giva mällom , giva el. betala emellan. Svartb 336 ( 1432) . skall mortin wlffsson emellom geffua xl l(40) mark stocholmska SJ 2: 228 ( 1493) . ","giva til , 1) giva ss mellanavgift vid byte, giva till, lägga till. fförst hwad oc hurw myit niels j orinpa gaff til millan then fiärdungen . . . oc then tridiungen Svartb 336 ( 1432) . ","*givas um , övergivas, lämnas i sticket. aporiamur sed non destravamur (fel för destituimur) wi göroms fateghe ok giffwoms ey om GU C 20 s. 30 . ","*giva undir , undrkasta (ngn ngt), utsätta (ngn för ngt). thu bär saren ok ekke iak . . jak skulle thän wara som wnde skulle giffwas sarommen SkrtUppb 101 . - Jfr undirgiva. ","giva up , 1) uppgiva, lämna från sig. some thär the skullo niwsa tha gaffwo the op andan SvKyrkobr 19 . STb 3: 360 ( 1498) . - överlämna. ther medh gaffue the bade vp thera fritskyllingk SJ 2: 186 ( 1491) . ","giva sik up , ","giva ut , ","giva sik ut , 1) giva sig ut, offra sig. Se Sdw 2: 1227. 3) begiva sig ut. SpV 242 . " en gudelikin ärmethe . . . som sik syälffwiliandis hafde wt fran wärldhinne giffuit " MP 5: 176 . ","giva ut ivir , övergiva. konung priamus gaff honom sedan wtaffwer oc sökte j grecan häär Troj 193 . Jfr af-, ater-, be-, for-, genom-, i mällom-, kring-, kringum-, lif-, makt-, qvit-, saman-, undan-, vald-giva, ävensom anger-, kloster-, reghlo-, tro-, undir-givin."]},{"a":"giva","b":"nn","c":"","d":["Jfr frälsgiva."],"e":[]},{"a":"givan","b":"nn","c":"","d":["gifvande, frikostighet. Bir 3: 305 . Jfr utgivan."],"e":[]},{"a":"givanz man","b":"nn","c":"","d":["gifvare. är iordh hanom gifuin taki atir iordh giuantz man sina MELL. Ä. 21: pr. (i en yngre hds. enl. Rydqvist 5: 85-86 not.; jfr ib 1: 418)."],"e":["gifuantz- )"]},{"a":"givare","b":"nn","c":"","d":["givare. SpV 274 . Jfr for-, gäst-, lagh-, nadha-, radhgivare."],"e":["geware GU C 20 s. 197) , "]},{"a":"givare","b":"nn","c":"","d":["gifvare. " är han . . . gifuare alla godha tinga " MP 1: 102 . Bir 1: 39, 96, 2: 39, 305 . Lg 214 . Jfr lif-, radh-, ut-givare."],"e":[]},{"a":"givi","b":"nn","c":"","d":["Jfr fräls-, radh-, sak-givi."],"e":[]},{"a":"givilamb","b":"nn","c":"","d":["dilam? ij far j giwelam BtFH 1: 350 ( 1464) . " ij far j giwi lamb ib. ij giwilamb " ib 351 . " j giwilam " ib 353 ."],"e":["giwilam . ","giwelam )"]},{"a":"givilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) givande. sigher sammi sanctus paulus, hwariom enom wara är giffwin nadh, äptir christi giffwilse (donationis) matto SpV 524 . ib 535. 2) medgivande, tillåtelse. engin menniskio magh herimothe sigia eller thenna wor wnnilsse och stadelika giffuilsee ellir mothe gaa SD NS 3: 517 (slutet av 1400-t.). - Jfr ater-, ivir-, kringumgivilse."],"e":[]},{"a":"givilse","b":"nn","c":"","d":["Jfr ivir-, undir-givilse."],"e":[]},{"a":"givins","b":"ab","c":"adv.","d":["1) för intet. thz som gud gaff gifuins MP 1: 289 . " the pärsone som alzstingis ärw fattika thakens gifwins (gratis) " VKR 76 . ","2) med tacksamhet, med tillfredsställese? thak gifwins (gratis) thinna helso kännedom, then abbatissa älla priorissa the thik Ber 63 . " thu skalt glädhias gifwins (gratis) i fwlstoppa rikedoma äro mz thinom brwdhgwmma ib 129. - Jfr for-, til-givins. ""],"e":[]},{"a":"givirska","b":"nn","c":"","d":["gifvarinna. Su 22, 394 ."],"e":["gifwerska Su 394 ),"]},{"a":"giäf","b":"nn","c":"","d":["gåfva. " skiptas män giäwm viþär " SR 46 . " til witrilsee ok fulkumnilsee thässe gäf " SD 4: 390 (1334?). ib NS 2: 44 ( 1408), 48 ( 1408), 53 ( 1408), 64 ( 1408), 134 ( 1409). vtan gudz giäff MB 1: 51, 52 . " natwrlik rätwisa är gudz gäff " ib 115 . ib 116, 491 . " fore godha gäuar nw giffna ib (Cod. B) 563. at han se war ok witur ok stadhlikr i gänum sinom " KS 45 (115, 48) . " meth blidhom ok mildom åthänom ok gänum må han wäl manna kärlek få " ib 47 (120, 51). Jfr ars-, bol-, hem-, hindradags-, ivir-, läkis-, morghon-, morghons-, siäla-, til-, undir-, ur-, vin-giäf, samt gif."],"e":["gäf . ","-ar )"]},{"a":"giäf","b":"nn","c":"","d":["gåva. " tha dömpde jac the gäfuin staduga oc fasta förnämpda jöns til euärdeliga äge Uppl Lagmansdobm 28 (1490). ""],"e":["gäf )"]},{"a":"giäflös","b":"av","c":"adj.","d":[" (Jfr Isl. gjaflaust, adj. n.) utan gåfva. sagdhe gawnlösan dagh wara giävlösan (ändradt till gaghnlösan; bör väl vara: sagdhe giävlösan dagh wara gawnlösan) Bil 320 ."],"e":[]},{"a":"giäfmilder","b":"av","c":"adj.","d":[" (Isl. gjamildr) gifmild. han war . . . swa giäfmilder herra at han engum swnde (syns dåligt) bön Bil 320 . ib 731 . Ber 237 . LfK 162 ."],"e":["gäf- Ber 237 . ","gäffmil LfK 162 ),"]},{"a":"giäfmilder","b":"av","c":"adj.","d":["givmild. Mecht 243, 323 . Jfr gifmilder."],"e":["gäff- )"]},{"a":"giäfpräl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["gäf- )"]},{"a":"giäld","b":"nn","c":"","d":["ofta pl. L.","1) betalning, ersättning. " ther war en riddare han haffde eth landh til gäldz at han sculde göma alla the ligerningis män som swa forderuadhes " Prosadikter (Sju vise m B) 204 . 3) det varmed betalning erlägges, penningbelopp, penninga. han sände sin son . . . at kräffwia sit giäld aff gabelo som han haffdhe honom länt i hans nödh SvKyrkobr 65 . 4) inkomster. lenar gwlsmydh ii mark qwitades för tz han slo dyderik belthare; för gääl lkonunghx JTb 38 ( 1473) . - särsk. inkomster av prästerlig befattning. swa oc marghe fore wärlz giri skuld standa äpter marghom giällom SvKyrkobr 63 . 5) det som man är skyldig att betala; gäld, skuld. päningaschuld ok gäld SD NS 3: 67 ( 1415) . ib 228 (1417 ; avskr.). foryttra mit fateka landzgootz til minna margha giella betalning ib 612 ( 1420) . hustru marghit . . . sagdhe sik badhe fra arff oc gäld ept´r sin bonda Beckman Stud 238 (1429). ib. Prosadikter (Sju vise m) 127 . Svartb 360 ( 1437) . bethaladhe jac . . . gamalt gäll for hombla, 45 marck gutnisca VKJ 282 ( 1466) . SJ 2: 122 ( 1488) , 200 (1491). STb 3: 119 ( 1493) . SvKyrkobr 350 . ATb 3: 370 ( 1528) .","6) skuld, syndaskuld. " i the adhre antiphona beddes the hälgha kirkia thässens gäldhzens lösn " SvKyrkobr 325 . 7) fastighet för vilken avgäld el. dyl. erlägges. thetta hwsith är ey gäl äller prebenda. wtan swa eghith hörer til watzstena closter som annor godz clostred ägher PMBref 314 ( 1512) . - Jfr af-, ater-, borghara-, bur-, fä-, gruvo-, gästa-, hovudh-, hönsa-, in-, kanunka-, kirkio-, korn-, korpa-, land-, marka-, mullögha-, pala-, prim-, skadha-, strand-, ström-, synda-, tomta-, um-, unt-, vidher-, vin-, ättar-giäld."],"e":["gielldh SJ 2: 122 (1488) . galdh Svartb 360 ( 1437) . ","geldh ATb 3: 370 ( 1528) . ","gelld SJ 2: 200 ( 1491) . ","gäld SD NS 3: 67 ( 1415) o. s. v. giäl Prosadikter (Sju vise m) 127 . giäll SvkYrkobr 350. dat. pl. -om ib 63 . ","giel STb 4: 22 ( 1504) . best. giellit STb 3: 119 ( 1493) . ","giella SD NS 3: 612 (1420). gell SJ 2: 200 ( 1491) . ","gäl PMBref 314 . ","gäll VKJ 282 ( 1466) . ","gääl JTb 38 ( 1473) ), "]},{"a":"giäld","b":"nn","c":"","d":["oftast pl. samt f.? (Fr 2730; RK 1: (Albr.) s. 211) (Isl. gjald) L. ","1) betalning. " skal han . . . giälda sidhan mz androm giäldom " MB 1: 373 . - ersättning. han (Gud) hafuir wald at gifua, ok sit eghit ather kräfia, ok fullam giällum ater giälda (ablata resiturere) Bil 269 . - vedergällning. hafwa radh alle saman hwat giäld the vilia hanum gifwa. som them vt kastar af thera husum Bil 212 . " thu fa gäl for gerninga thina " MD 81 . ","2) det som utgör full betalning; värde. sagþe . . . hans häst ok päniga biþa hans i fullom giäldom Bu 173 . ","3) det hvarmed betalning erlägges; penninbelopp, penningar. tha thetta gäld är samman kommit SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). MEG (red. A) 55, (red. B) 60. margha stolta tield ther värdh varo stora gieldh Fr 2730 . ","4) inkomster. " tå hånom minzkas rät kununglikt giäld " KS 73 (179, 89) . han gaff them alt for stora gälde (förläningar?) RK 1: (Albr.) s. 211. - särsk. inkomster af presterlig befattning. taki af honum gälet han hafar af kirkionne (præbenda sua) Bir 4: (Avt) 180. främia sina släkt til riik gäl i the hälge kirkio LfK 164 . - gäll, pastorat. mistha sith gieldh FH 1: 124 (1493, gammal afskr.). aff kalffs geld HSH 24: 5 ( 1513) . ","5) det som man är skyldig att betala; gäld, skuld. bätra äro gamwl giäl en gamwl saak GO 198 . FH 5: 19 ( 1462) . " galt thera giäld som the waaro skyldoghe them ther ärwodhat hafdho fore them " MB 1: 312 . " þer till alt geldit vardir guldit " SD 5: 160 ( 1343) . ib 6: 149 ( 1349) . " gield oc schuld ib " NS 1: 101 ( 1402) . " ejnghen ma annan vm gield ok skuld ohöwizslika mana " MEG (red. A) 55 . thöm som gield kräffuias ib 56 . " antwardha then som gieldhit ägher j händher them som gieldhit skal opbära ib " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.), 561 ( 1346) o. s. v. fornögha oc betala . . . her iwars geel BSH 4: 78 ( 1481) . " at bettala then stora geld ok skuld medh " ib 5: 493 ( 1512) . " jach hauer seth mich i stor gäl " ib 587 ( 1517) . edher kära ffaders weterlighet gäl FM 674 (1516?). han skal giälla sin giäld til ytarsta skärfwin Bir 3: 18 . waar syndogh natwra, hon löste siin giäld mz gudz sons dödh MB 1: 309 . MEG (red. A) 53, (red. B) 58. 60, 61. EG 64, 65 . GO 626 . Bir 2: 335, 3: 401, 441, 456 . 4: 16, 17. ST 67, 432 . RK 1: (sfgn) s. 172 . SO 115, 189 . Lg 3: 708 . FH 5: 28 ( 1465), 29. PM LX, LXI . Jfr af-, afraþa-, aker-, almännings-, ars-, ater-, blyghdha-, brodhor-, bur-, bura-, bya-, fä-, fäar-, halfmarka-, hovuþ-, in-, kirkio-, klokkara-, klokko-, korn-, lagh-, lagha-, land-, lifs-, läpa-, man-, marka-, morþ-, prästa-, pänninga-, redhe-, skaþa-, skulda-, smör-, spor-, stylda-, synda-, tompa-, torvo-, tvä-, þings-, thiänista-, ut-, vaþa-, viþer-, virþninga-, ängia-, ättar-giäld. "],"e":["giald L. ","gyäld SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ","gieldh . ","gäld EG 64 . ","geld ST 432 ; ","-inä SD 5: 160 ( 1343); -it ib. giäl. gäl Lg 3: 708 ; LfK 164 ; MD 81 ; PM LX ; ","-et Bir 4: (Avt) 180; -it ST 67 . ","gäll FH 5: 29 ( 1465); -it EG 65 ; ","-omen PM LXI . ","gell FH 5: 28 ( 1465) . ","geel BSH 4: 78 ( 1481)), ","giälda ruf","gälda- )","giälda rätter","gälda- )"]},{"a":"giälda","b":"vb","c":"v.","d":[" (Isl. gjalda) L. ","1) gälda, betala, gifva (det som man är skyldig, det som lemnas ss ersättning el. lön; också det som på grund af religiös pligt gifves Gud samt det som af Gud gifves ss nådelön). med dat. och ack. giälla thom som han var skylughir xx vaghir älla pund gul Bir 3: 432 . loffta kirkio giffwer iak oc gäller fore thän stora skadha hoon took, tha hoon bränd wardh aff minom hiälparom, hwndrada mark SD NS 2: 169 ( 1409) . the fornempda jordh war honum laghlica gifuin oc guldin ib 163 ( 1409) . " han loffuade them nogh gelle oc giffua " RK 2: 3080 . " gält gudhi thakke " Ber 8 . gällande (reddens) them äronna lön ib 45 . - med ack. þer till alt geldit vardir guldit SD 5: 160 ( 1343) . ib 562 ( 1346) o. s. v. waar herra . . . galt thera giäld MB 1: 312 . Bir 4: 17 . glömdir är guldin öre GO 444 . " ey wardh thz ther mz gullit alt " RK 1: 3319 . " gialda þät guþi louas " Bu 5 . lofwa thik siälfwa ok gält thik siälfwa Ber 169 . - med dat. vitä sik hanum hawä guldet SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). galt swa thom han atte Bir 3: 432 . MB 1: 311 . - abs. hwarghin hafdhe ämne at giälda Bil 264 . ib 748 . " the ägha epter then fornemda karl niclissen huarte ärfua äla gielda " BSH 1: 179 ( 1381) . skal han . . . giälda sidhan mz androm giäldom MB 1: 373 . " huat han giorde gaff ok galt " RK 1: 32 . - erlägga ss böter, böta giälde attatighi marker SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). giälle XL. marker ib. - plikta med, umgälla med. han gälle krop thr ey hawer koo GO 900 ; jfr böta 11. - genom betalning fullgöra, verkställa. thu hafwer ey guldit mit testament Bil 749 . " jak skal . . . giälda thik nwnno lofwan som är synda bätring " Ber 169 . - ersätta, gifva ersättning för. warber nakor man i kronunne þiänist fangen, þa agher konunger han lösä, häst oc vapn hans gyäldä oc hans skaþalösn györä SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . - återgälda, vedergälla. hwilkin som . . . gäldir ont mot ondo KL 282 . galt hanum illa wälgiort Bil 309 . " thu giälder sönom foräldris synder " MB 1: 354 . Al 3731 . Iv 5084 . Fr 678 . hadhe jach saa gäldhith crimilla sin jilska som jach galth jron mith sar Di 257 . " var herra gälle idhir for idhan kärlek " Bo 209 . ","2) umgälla, plikta för, lida för. med gen. swa giälda grise gambla swina Al 8402 . apostoli sagdho sik sändha wara dödhum gifua liiff ok ängin läta sin (för deras skull) giälda til döz Bil 235 . " thäs gälder margher räkke stark " Al 3349 . ib 1034. - med ack. hors gällir ondhan köreswen GO 478 . " opta giällir dör starfkarla wredhe " ib 183 . giälda sina synde KL 214 . " kuna gialle all bruth siin sum madher " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). gialda första faþur brut Bu 20 . Bil 310 . MB 1: 148 . MP 2: 175 . Bir 1: 251, 2: 290, 3: 42, 316 . Iv 4233 . Al 2587 . Di 210 . thu skal thetta sarlika giälda Iv 3135 . " opta giäller griis thz gamal swin haffua til giorth " GO 894 . gudh lati thik ey giälla thz j andre värild Bir 2: 219 . ib 3: 145 . MB 1: 143 . Fr 707 . Iv 471, 4505 . Al 8404 . 8874. RK 1: 3201, 3925, 4405, 2: 4394 Di 11, 119, 164, 179, 249, 259 . - med sats inleddd af at. opta gällir gryta at hon wil gerna aka GO 880 . - umgälla, straffas. lida. fiärren ware then dom fra mik, at orsaka män giälde mz skyl doghom MB 1: 248 . ib 142 . ST 409 . ","3) gifva, inbringa (ss betalning); kosta, gälla. vara värd. äptir thy sum thät giallder aa rättum torghdagh D 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 160 ( 1343), 375 (1344, nyare afskr.). the gälla mindra Bo 6 . " thz klädhe som litit gällir " Bir 3: 175 . " ängin thör annan tagha fra thz een päning gälda ma " Fr 2880 . ib 180 . Iv 4274 . SO 22 . RK 2: 7448, 3: (sista forts.) 4593, 4600. Ber 25 . FM 392 ( 1508) . " maltit gialdh tha xxxvj (36) mark " SJ 364 ( 1469) . " en lödhogh mark gielder siex marker " SD NS 1: 38 ( 1401). ib 536 ( 1406) . " swadant mynt. at een arnoldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro " FH 2: 103 ( 1436) . ","4) kosta, gälla, medföra förlust af. thz skal gäla thit liiff ST 516 . ib 353 . Va 13, 34, 47, 51 . RK 2: 9436 . 3: 2347. MD (S) 225 . BSH 3: 171 ( 1466) . Di 10 14, 40, 56, 65, 76, 118, 155, 239, 273, 274 . - gälla, gå ut öfver, träffa. sla leergryto wid steen ok steen widh gryto tha gällir gryto GO 1009 . - gälla, angå, vara fråga om. thz sculle them alle like gelle RK 2: 2788 . " ey skona the swenske ä hwath thz galth " ib 3: (sista forts.) 5218 . - med prep. um. thet galt them wm lifuit OB 215 ."],"e":["gyälda . ","gialda . ","gälda . ","geldha RK 2: 4934 . ","gielda BSH 1: 179 ( 1381) . ","giälla . ","gialla . gälla. gäla ST 516 . ","gella SD NS 1: 536 ( 1406); -e MD (S) 225 . ","gyälder SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). giallder. gälder. gelder SD 5: 160 ( 1343) . gielder ib NS 1: 38 ( 1401) . giäller. gäller. gälir ST 353 . ","geller MD (S) 228 . impf. galt. gialdh SJ 364 ( 1469) . ","guldo MD 28 . ","guldu Bil 310 . ","gullo Fr 180 ; Al 034 ; RK 1: 3925 ; SO 22 ; Lg 983 . ","gulde Bil 748 . ","gulden SD 5: 562 ( 1346) . ","guldit ib 160 ( 1343); Bil 749 . ","guldith Iv 5084 . ","guldet SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ","gullit Bir 4: 17 ; RK 1: 3319 . ","gullith MB 1: 148 ; Fr 707 . ","gwllit RK 3: (sista forts.). 4783. gullet SJ 125 ( 1444) . " giolthet " BSH 3: 171 ( 1466) . ","gäldhith Di 257 . ","gält Ber 8, 169 . ","giälda a , ","giälda i gen , ","giälda up a , gälla, komma an på, varda af nöden. opersonl. om sa hade gwllit harth oppa att the ey förmotte moth swenske stå RK 3: (sista forts.) 4783 . - Jfr at-, bort-, for-, giäld-, um-, und-, ut-, van-, vidher-giälda, äfvensom oguldin."]},{"a":"giälda","b":"vb","c":"v.","d":["1) gälda, betala. til at lösa oc gälla alla mina skuld Mecht 382 . 3) giva, inbringa (ss betalning); kosta, gälla, vara värd. Jfr K.G. Ljunggren, Objekt och adverbial s. 54 ff. skyppyndet galt tha xx march almenth Stock Skb 284 (1491-98, Skip). mortin skal betale . . . fför rogen, som han galt j thörne, som war viij ortuger spannen STb 4: 215 ( 1511) . fför then skuld klähit geller her gode peninge ib 5: 236 ( 1519) . ","4) kosta, gälla, medföra förlust av. wiste iak thz thu sagdhe mik thz til blygdh tha skulle thz giälla thit hoffwodh Prosadikter (Sju vise m) 124 . " giälda i gen, återgälda, återgiva. Gummerus Synstat 44 (1425, vidim. fr. 1440). ""],"e":["giälla . ","gälda GU C 20 (hand 2) s. 103. gälla. pres. geller STb 5: 236 (1519); VgFornmt II 1: 23 (1521). impf. galt),","*giäla til , gälla, angå, vara frågan om. Se Sdw 2: 1228. serdelis at thet ickii enesth geller eder och oss till, uthen thette menighe landt och ricke VgFornmt II 1: 23 (1521). - giälda up a. Se Sdw 2: 1228. ","*giälda ut , "]},{"a":"giäldare","b":"nn","c":"","d":["betalare. " thu skalt taka swarth salt aff ondom gällara " GO 14 . ib 205, 864 ."],"e":["giällare: -a GO 205 . ","gällare: -a GO 14, 864), "]},{"a":"giäldare","b":"nn","c":"","d":["person som är skyldig ngn ngt, gäldenär. " forgiff os wara skuld swa som wi forgiffwom warom giällarom " SvKyrkobr 17 . " ther näst sagdhe han til then andra gieldaren, hwro mykit äst thu skyldogher minom herra " MP 3: 312 . " kom for retthen pedher swensson medh sin gellare abram " ATb 3: 90 ( 1498) . Jfr vidhergäldare."],"e":["giällare . ","gellare ATb 3: 90 ( 1498) ), "]},{"a":"giäldbrodhir","b":"nn","c":"","d":["= gildbrodhir. Lg 1008 . Jfr gildebrodhir, gildis brodhir."],"e":[]},{"a":"giäldenär","b":"nn","c":"","d":["fordringsägare. " therfore stode for:ne gielnera ok vplot for:ne thomas scriffuere sasmma gardh " STb 3: 231 ( 1495) . ib 415 ( 1499) . bödz giellerana, som haffua til tal til framlidne falensten huss, at the nide thaga ok stötte tet vp, swa ath tet gör ey schada ib 424 ( 1499) . ib 5: 186 (1518)."],"e":["giellener: -ana STb 3: 424 (1499) . gellener: -a ib 415 ( 1499) . ","gielner: -a ib 231 ( 1495) . ","-omen ib 193 ( 1494) ), "]},{"a":"giäldenär","b":"nn","c":"","d":["fordringsegare. " huilkan forcrifne suma peninge hans falensten meth sinom arffuom wel oc skal wel betale thöm gieldanerom som hermen helmod haffuer falenstene i scrift giffuat " SJ 365 ( 1470) . ib 359 ( 1469) ."],"e":["gieldener: -ere SJ 359 ( 1469) . gieldaner),"]},{"a":"giäldgiälda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lemna ss betalning, öfverlåta ss ersättning. endast i part. pret. för all ting the honom oc mik haffue emellom warit till thenna dag . . . hafuer iak . . . vndt oc vplatit oc ganskelika giäldgullit then förenämda herra stene benchtsson riddara oc hans arffuum till äwärdelika ägo . . . thenne godz SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.). kännis jak . . . wara geldhskyldoghan . . . herre benkte . . . iiij fath iärn ok xx mark päninga, fore hwilkith iak geldhgullith gör honom (syns dåligt) (4 1/2) ortogh landh iordh ib 531 ( 1406) . " alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar anitiggia mädh köp eller skipte eller androm giälgulne wardha eller giffne eller i arff kunno falla " SJ 1 ( 1420) . ","n . jak . . . hafuer vplatet, antwardhat ok gielgullet . . . ärchebishop henrike . . . siex örislandh iordh . . . fore sextighi marker redha päninga SD NS 1: 99 ( 1402). wi . . . hafuom gieldguldit oc til äwerdhelica ägho vplatit . . . herra stene beinczson . . . halff fierdhe attungh oc en fierdhungs attungh jordh . . . fore hundradha swenska marcher oc trätighi marcher swenska päninga ib 216 ( 1403) . ib 274 (1403, nyare afskr.), 2: 142 ( 1409). görom wi . . . nissa swensone oc hans arffwm thet for:da godzit gälguldith fore [ɔ] (5 1/2) mark reda swenska päninga ib 1: 457 ( 1405) ."],"e":["gäld- . ","gield- . ","geldh- . ","giäl- . giel-. gäl-. ","-gullin ) , "]},{"a":"giäldgiälda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lämna ss betalning, överlåta ss ersättning. endast i part. pret. huilkit (ɔ jordagods) honum hauar länge pansat varit ok jak nu gälguldit gör huilka jordh jak afhende mik Gadolin Pants 272 ( 1367) . " kan thet henda . . . at thöm fornempda bo älla hans mädhlöwärom . . . ey worde betaldher thenna sama kopar . . . tha skal wart godz clingisbodha . . . them sama bo och hans arfwm rätlika tilfallit oc giäldguldit wara til äwerdelika ägho " ib 273 ( 1370) . ib 279 ( 1385) . ATb 2: 303 ( 1487) .","2) mot betalning överlåta, sälja. endast i part. pret. n. och sup. thät iach . . . salt, vplatet haua oc giäldgullet giort . . . en halff attungh iordh VgFornmt I 4-5: 66 (1390). wj . . . haffuom . .. geldguldit nyo mark skatta jordh i biornaby Svartb 212 ( 1397) ."],"e":["geld- . ","gel- . ","gäl- . ","-guldin . ","-gullin ) , "]},{"a":"giäldkare","b":"nn","c":"","d":["gälkare, konungens ombudsman i en stad el. (I Danmark) i ett landskap. Jfr A. Schück, Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst s. 319. thenne daghthingän . . . mellom . . . konung albrecht li swerike . . . oc werdoghom herrä . . . ärkebiscop magnus i lund, herrä tuuä galen, gyälkär 8o. s. v.) Rydberg Tr 2: 451 ( 1381) ."],"e":["gyälkär )"]},{"a":"giäldkare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["gälcare )"]},{"a":"giäldruf","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr giälda ruf."],"e":["gäld ruf )"]},{"a":"giäldskyld","b":"nn","c":"","d":["skuld, penningskuld. " aff rette gelskyld " SD NS 1: 338 (1404, nyare afskr.)."],"e":["gelskyld )"]},{"a":"giäldskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["pliktig att btala, skyldig. med dat. siw lesther rogh, som jac henne giäld skillogher war Svartb 117 ( 1363) . mester magnus waldemari . . . bleff gedlskylloghin for:de virma kirkio wid tigw nobla, tryhundrade mark peninge Svartb (Skolkl) 505 ( 1471) . - md ack. alt mankönit haffwer bethaladh sina eghna skuld, hwilka thz är nathurlika gälskylogth SpV 268 ."],"e":["gieldskylloger: -an STb 3: 471 (1500), ib 4: 160 (1507). gelskylloghin (nom.) Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . ","gielskyllogher Gadolin Pants 272 ( 1368) . ","gälskylogher: -ogth SpV 268 ),"]},{"a":"giäldskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["plightig att betala skyldig. med dat. och ack. " thwe waro enom gälskylloghe en hundradha päninga. annar halft hundrath " Bil 264 . " wi ärom gelskullöghe af rätto sculd . . . albrict van holten . . . fyoghortan fat järn " SD NS 1: 107 ( 1402) . " ib 135 ( 1402) o. s. v. jäk är giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia i (utgår?) fyrtighi march, attä march ok 1 orä swänskä pänningä " SD 6: 149 ( 1349) . ib NS 1: 5 ( 1401) o. s. v. - med ack. huru mykit abbatissan gäldskyllugh är vppa clostirsins vägna Bir 5: 132 . - gäldbunden. jak räddis at vardha mykyt giälskylughir Bir 2: 335 ."],"e":["geldh skyldogher: -oghin (ack. SD NS 1: 5 ( 1401) . giäldskuldugher. ","gältskylloger: -oge FH 3: 66 ( 1445) . ","gialskyllugher: -ughan SD NS 1: 518 ( 1406) . ","giälskyllogher . ","gäldskyllugher . ","giälskyllughir . ","gielskyllugher: -ugh SD NS 1: 135 ( 1402) . ","gelskyloger ib 27 ( 1401) . gelskullögher), "]},{"a":"giärn","b":"av","c":"adj.","d":["begärlig efter, begifven på. med gen. mannin är natwrlika samwaro gärn MB 1: 102 . - n. giärnt, adv. = gärna 2. hittas eg thz giärnt medh flerom mannom KS 7 (15, 7) . girughe ok odydhelike (för odygdhelike kununga ok höfdinga få giärnt illa ändelykt ib 29 (74 , 32). ib 15 (35, 13), 33 (85, 36), 35 (93, 38), 37 (96, 39), 38 (100, 41), 42 (110, 46), 43 (112, 47), 49 (126, 53), 51 (130, 55), 51 (131, 56), 52 (132, 56), 59 (146, 64), 76 (188, 84), 76 (189, 84), 81 (200, 88), 82 (202, 89), 83 (204, 91), 83 (205, 91). - Jfr fagher-, fridh-, hedher-, hedhers-, ren-, söt-giärn."],"e":["gärn )"]},{"a":"giärn","b":"av","c":"adj.","d":["begärlig efter. Se Sdw 2: 1228."],"e":[]},{"a":"giärna","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) gärna, viligt. " med lust el. nöje iak vil gärna bära hänna skuld " Bu 136 . þe þingh . . vilium vi här gärna sigha ib 49 . " kärlleek ok godhgerninghä wilium wi gernä tee allum them warä vnderdanä fridhä " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þiänist Bu 3 . " hon . . . gör giärna som han iþar " ib 19 . " trät ey giärna " KS 25 (61, 26) . " han storkt gerna skäll ok räth " RK 1: 69 . som gärne synas (d. v. s. som vilja el. tycka om att synas) frome j kirkionne Bo (Cod. B) 345 . - ifrigt, innerligt, mycket. wi . . . bidhium . . . allä män gernä . . . at the laten warä wnderdanä i fridhe wära SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). han . . . älskade gerna sin eghin äät RK 1: 70 . - gärna, väl, med skäl. iak matte swa gerna hema vära som iak är nw ij tholkin vadha Fl 806 .","2) gärna, lätt, som oftast, vanligen. all kiärumaal sum länge standa v kiärdh, dragha giärnä vsannind in till syn SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). fulmoen äple falla gerna GO 728 . thz (järnet) wardher gärna rothgängith MB 1: 133 . " then är gerna räddr, sik wet brutlikan wara " KS 23 (57, 25) . ib 11 (26, 11), 25 (61, 26). RK 1: 4277, 3: 2938 . ST 477 . Ber 258 . LB 5: 80 . - Jfr ful-, iäm-giärna."],"e":["giarna L. ","gärna . ","gerna . ","görna KS 11 (26, 11) . ss komp. nyttjas häldre och ss superl. hälzt, dock förekommer gärnast Su 95 ),"]},{"a":"giärna","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) gärna, villigt. " med lust el. nöje. libenter . . gerna " GU C 20 (hand 2) s. 79. STb 2: 291 (1488).","2) gärna, lätt. - om möjligt. Se Sdw 2: 1228. 3) ivrigt, enträget. bede wj eder gerne at j wille skicke nider till landemerket then förste makt j kunne affstad komme HSH 15: 20 ( 1526) . - Jfr fulgiärna."],"e":["gerna . ","gerne . garne STb 2: 291§ (1488)"]},{"a":"gladha","b":"nn","c":"","d":["glada. " LB 3: 67. ""],"e":[]},{"a":"gladha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["gladha sik , "]},{"a":"gladha","b":"nn","c":"","d":["glada. GU C 20 (hand 2) s. 142."],"e":[]},{"a":"gladheleker","b":"nn","c":"","d":["glädje. Bo 147 ."],"e":[]},{"a":"gladher","b":"av","c":"adj.","d":["gladgadhe i hardhom aarom oc gladhom FMU 4: 6 (1451, vidim. avskr.) . dulcis . . . söther gläder elskelighin ok miskunsamber GU C 20 s. l203. ib (hand 2) s. 20, 41, 76. ath jach skullle koma och göra mik gladh met edher herredöme och flere gode vener Reuterdahl Kyrkohist III 2: 558 (1504-12). - gladlynt. holmger karsson en hälade glader EK 1106 . - Jfr sam-, unders-gladher."],"e":["gläder GU C 20 s. 203) , "]},{"a":"gladhet","b":"nn","c":"","d":["glädje. Se Sdw 2: 1228. mz största thulimodhe ok gladheth bar han thz mz sino korse Mecht 72 ."],"e":[]},{"a":"gladhför","b":"av","c":"adj.","d":["gladlynt. Se Sdw 2: 1228."],"e":[]},{"a":"gladhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["gladligen, med glädje. ouanter et ouantim (fel för ouatim) . . . gladerlica GU C 20 s. 396 . " thär epter stridde han . . . ok gik gladerlica til sin dödh " MP 4: 202 ."],"e":["gladerlica )"]},{"a":"gladhliker","b":"av","c":"adj.","d":["glad, glädjande. " j allom thöm thingom som til koma hwat the äru hällir gladhelik älla dröuelik " Bir 3: 178 . " mz fäm glädhelikom ordhom " JP 61 ."],"e":["gladheliker . ","glädheliker )"]},{"a":"gladhliker","b":"av","c":"adj.","d":["glad, glättig. at hon saa oc hördhe gladhlikin ängla sangh SvB 49 (slutet av 1400-t.). haffwandis tha j idhre tilqwämd gladhlikare änlite än fför ib 371 (omkr. 1520)."],"e":["gladha- )"]},{"a":"gladhlikhet","b":"nn","c":"","d":["glättighet, munterhet; glädje. alla lidhra gärninga wardhen til almennelighit gagn oc nytto mädh mere idhn oc idhnare galdheligheet än om i ärffu[odh]adhen til idhra eygna nytta oc gangn FOVkl 215 ."],"e":["gladheligheet )"]},{"a":"gladhlikhet","b":"nn","c":"","d":["alacritas, hita ritas, glädighet, munterhet. til byria han at bära mina byrdhe mz wa store gladhelikhet Bir 1: 42 . " skodhande . . . mins hugx gladlikhet " ib 245 . ib 3: 380, 476 . Ber 213 ."],"e":["gladhelikhet . ","glädhelikhet Bir 3: 476 ), "]},{"a":"gladhlynter","b":"av","c":"adj.","d":["vid gladt lynne, glad. MB 2: 174 ."],"e":[]},{"a":"gladhskaper","b":"nn","c":"","d":["glädje, munterhet. sardonix är en sten . . . gör gladskap PMSkr 490 ."],"e":[]},{"a":"gladhskaper","b":"nn","c":"","d":["glädje, gladt utseende. änlittens gladhskap oc hiärtans frögdh Lg 3: 406 . - glädje, tillfredsställelse. med hwad gladiskap jach . . . fördes tiill for:ne högboren förstes skep BSH 5: 625 ( 1520) . - munterhet, uppsluppenhet. i löghe, i ordhom, aathäffuom oc i glädzskap LfK 161 ."],"e":["glädzskaper . ","gladiskaper )"]},{"a":"glafs eþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"glafsa","b":"vb","c":"v.","d":["gläfsa. " hwndana skälto oc glaffsadhe mykyt tiith " Lg 671 ."],"e":[]},{"a":"glafudder","b":"nn","c":"","d":["spjutsudd. " han . . . stak til hectorem j gynom sköllen mz siith glaffwen saa ath glaff wddentog jn i harnesked " Troj 124 ."],"e":["glaff- )"]},{"a":"glam","b":"nn","c":"","d":["dån, gny, sorl, stim. MD 15 . Jfr vapna glam."],"e":[]},{"a":"glam","b":"nn","c":"","d":["2) förtroligt samtal. nw är stadhin komen, hwar jak maa koma til glams mz tik (tecum conferendi) om the stykke, j hwilkom thu ey litidh rördhis j thänna bokinna opbörian SpV 360 ."],"e":[]},{"a":"glama","b":"vb","c":"v.","d":["gny, sorla. " ihesus bödh glamande (tumultuantem) almogha folkeno wtgaa " MP 2: 289 . ib 259 ."],"e":["glamma: glammande MP 2: 259),"]},{"a":"glamare","b":"nn","c":"","d":["person som glammar? ss tillnamn. olaff glamare STb 3: 324 (1519)."],"e":["glammara ATb 3: 335 ( 1523)"]},{"a":"glap","b":"nn","c":"","d":["felstående, missöde?"],"e":["glappa stigher","-stiigher )"]},{"a":"glapran","b":"nn","c":"","d":["prat, sqvaller. " hwat kan tik tha skadha enna ondha hwstru glapran " Lg 3: 329 ."],"e":[]},{"a":"glar","b":"nn","c":"","d":["glas. " scudadhe stora pilara som af glar waru giordhe " Bil 350 . ST 41, 207, 417 . MD 51 . " stampar man rökilse mz glar " LB 3: 151 ."],"e":["glaar ST 417 . ","klaar MD 5 ),"]},{"a":"glar","b":"nn","c":"","d":["glas. " reth som soln skin ginom eth glasär SvRImd 47. ""],"e":["glaär )"]},{"a":"glas","b":"nn","c":"","d":["glas. - glasfönster. nakot möstir, oplyst aff glasanna fägringh SpV 534 . - timglas (på fartyg). ss tidsenhet. mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge PMBref 336 ( 1519) . - Jfr ampul-, kristalla-, speghla-, spisa-, spisso-, stuvu-glas."],"e":[]},{"a":"glas","b":"nn","c":"","d":["glas. " vitrum er glas " LB 2: 38 . " solin skinande gynom renastan sten ällir glas " Bir 1: 3 . " solin skinande gynom glasit ib. swa som skört glas " ib 3: 426 . " blanka hielma som et glass " Di 148 . ib 192 . Al 9184 . " thera öghon (näml. voro) swa som lughande glas jnnantil brännande (Bir 3: 65. - glas, glaskärl. rätuist är at husit skuli rensas . . . ok glasit renlica thwas at drykkin skuli klar synas " Bir 2: 55 . " glas mästara . . . ther honum et glas göra konde " Al 9176 . ib 9177, 9187, 9195, 9251 . VKR XL . LB 7: 5 . PM XXVIII, XXIX . XXX o. s. v. - timglas, sandglas, sandur. BK 213 . - den tid (en half timme?) inom hvilken ett på fartyg brukad timglas utrinner. bildl. tha han wil ey wara godher tha stande han ith annat glas til rodher (må han umgälla det?) MD (S) 230 ; jfr Kalkar, Ordb. 2: 52. - Jfr tima glas."],"e":["glass Di 148, 192), "]},{"a":"glasaska","b":"nn","c":"","d":["aska el. askblandning som användes vid glastillverkning. PMSkr 564 ."],"e":["glass- )"]},{"a":"glasbughi","b":"nn","c":"","d":["glasbåge, ram ki vilken rutorna i ett fönster äro infattade. HLG 2: 68 (1520)."],"e":["glassbogan ) , "]},{"a":"glascirkel","b":"nn","c":"","d":["glasklot. Bir 3: 425, 426 ."],"e":[]},{"a":"glasera","b":"vb","c":"v.","d":["glasera. " j ena leer pwtto, som er glaserat " LB 7: 310 . " glasera leer kar förgylth " PM XLVI, j eno glaserado fath ib XXX . ib XXXII, XLVII ."],"e":[]},{"a":"glasering","b":"nn","c":"","d":["glasering. PMSkr 411 ."],"e":[]},{"a":"glasfenster","b":"nn","c":"","d":["glasfönster. SD NS 2: 169 ( 1409) . SO 164 ."],"e":["-finster SD NS 2: 169 ( 1409) . ","-fönsther SO 164), "]},{"a":"glasfenster","b":"nn","c":"","d":["glasfönster."],"e":[]},{"a":"glashiälmber","b":"nn","c":"","d":["kolv el. retort av glas. PMSkr 380 ."],"e":[]},{"a":"glashiälmber","b":"nn","c":"","d":["glashjälm, glaskolf, retort. PM XXVII, XXX o. s. v."],"e":[]},{"a":"glashögher","b":"nn","c":"","d":["glasklot. " var swasom j enom glashögh älla cirkle " Bir 3: 425 ."],"e":[]},{"a":"glaskar","b":"nn","c":"","d":["glaskärl. " än et glaskar är enlitath mz särdelis lit, tha synes engxins drykx liter genom thz " MB 1: 80 . Bir 3: 87, 259 . Di 119, 120 . Lg 551 LB 2: 55, 56 ."],"e":[]},{"a":"glaskar","b":"nn","c":"","d":["glaskärl. " tenkar oc glaskar aff hwilkom som menniskian äther pa bordeno, merker kommande storm " PMSkr 295 ."],"e":[]},{"a":"glaskunnist","b":"nn","c":"","d":["konsten att tillverka glas. PMSkr 559 . - glastillverkning. PMSkr 460 . twänne ogna skwla haffwas til lglaskonsth ib 561 ."],"e":["-konsth )"]},{"a":"glasmakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " nigels glasmaker " BGG 300 ( 1421) . didric glasemaker Skotteb 143 (1463-64). ib 236 (1466-67). "],"e":["glasmaker . ","glasemaker )","*glasmakara ämbite","glasmakare embete )"]},{"a":"glasmateria","b":"nn","c":"","d":["glasmassa. " öses the glas materia mädh the longo järn sleffwenne " PMSkr 564 . "],"e":[]},{"a":"glasmästare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " bendedictus glasmästare Scr. ver. svec. I 1: 120 (1406). " SD NS 3: 66 ( 1415) . pawal glasmestere STb 2: 461 ( 1490) . SSkb 23, 26 (1501-02), 110 (1503-04). lasse glasmester Stock Skb 21 (1516-17). ib 59 (1517-18), 143 (1519-20), 209 (152223). STb 5: 198 (1518), 270 (1520). HLG 3: 15 (1521)."],"e":["glass- . ","-mestere . ","-mester )"]},{"a":"glasmästare","b":"nn","c":"","d":["glasmästare, förfärdigare af glas. " jak är sua som godhir glasmästare hulkin mang kar gör aff asko " Bir 3: 117 . Al 9174 . - glasmästare, den som infattar glas? ängilbrikt glasmästare FH 3: 143 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"glasmästirska","b":"nn","c":"","d":["glasmästares hustru el. änka. SSkb 66 (1502-02), 110 (1503-04)."],"e":["-mesterske )"]},{"a":"glasskiva","b":"nn","c":"","d":["glasskifva. PM 14 ."],"e":[]},{"a":"glassmidhia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*glassmidhio ughn","-ogn )"]},{"a":"glasughn","b":"nn","c":"","d":["glasugn. PMSkr 380, 562 ."],"e":["-ogn )"]},{"a":"glasvindögha","b":"nn","c":"","d":["glasfönster. Se Sdw 2: 1228. vij ört. fore glass vindögonen Skotteb 463 (1472, Kämn) ."],"e":["glass- )"]},{"a":"glasvindögha","b":"nn","c":"","d":["glasfönster. " glas windoghonen skulu engin leeth haffua, wtan hwitan ällir golan " Bir 4: 85 . Di 43 ."],"e":["glas windogha . ","glaswindog Di 43 ), "]},{"a":"glasvirke","b":"nn","c":"","d":["glassmälta. " eth hol gönom hwilkken glas wirith skal wth takas och arbedhas oc ljnsätias oc regeras " PMSkr 562 ."],"e":[]},{"a":"glasöghon","b":"nn","c":"","d":["glasögon, infattande och framför ögonen satta glas. före öghonen fästis en glas skiffwa äller glas öghon tättelika PM 14 ."],"e":[]},{"a":"glata","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"glava","b":"","c":"","d":[" , se glävia."],"e":[]},{"a":"glaven","b":"nn","c":"","d":["spjut, glaven. ante falan (fel för falam) falerata falnx fregere falangas prydeligha monde stridz män sina glaffuina scaka för trätorn GU C 20 s. 250 . baneraföraren . . . som mädh wenstre handenne skal föra glaffwonith oc mädh höghre banerith PMSkr 130 . Arnell Brask Biᴵ 30. Troj 28 . " glaffwenen tog j hans hals lib 110. " ib 224 ."],"e":["glaffwon: -ith PMSkr 130 . ","-en Troj 28 ),"]},{"a":"glaven","b":"nn","c":"","d":["spjut, glafven. " med . . . armbörst glaffuen eller spiut och polyxe " BSH 3: 46 ( 1452) . " slo sit glauen vnder " Va 32 . han slogh sin glaffwan vnder armen Di 3 . " wefftade mz sith glaffwin " MB 2: 312 . " glauenen ginga sindher " Di 273 . glawanen spildradis Fr (Cod. D) 1670 . " han hafdhe en glauen ij sinne hände " ib (Cod. D, E. Cod. A ena gläfuio) 141. ib 100, (Cod. B, D, E, F) 181. Iv (Cod. C, E) 2399. swerd och glaffwen finge tha gång RK 3: (sista forts.) 5391 . " som glaffwen i striid well brytha kan " ib 4400 . ib 4694, 5612 . Di 18, 59, 69, 70 o. s. v. Lg 3: 332 . "],"e":["glaffwin glawan . ","glaffuan Di 69 . ","glaffwan ib 3 ; ","-et Lg 3: 332), ","glavens stumper , "]},{"a":"glavene","b":"nn","c":"","d":[" = glaven. swärliga the mz glaffuenne möttess RK 3: (sista forts.) 4800 . " hwgge och sloge oc mz glaffwenne stötte " ib 6036 . " glaffwenne brwste och swerdhen skrwlle " ib 4455 . " glaffuenne brwste och stwmpane flöge " ib 4803 . " sunder gik badä glaffuenä (möjl. att fatta ss nom. pl. af glaven, m.) " Di 19 ."],"e":["glaffwenne . ","glaffuenne . ","glaffuenä )"]},{"a":"glavenstaki","b":"nn","c":"","d":["spjutskaft. " hastile . . . gläffwinstaki ok liwssastako stolpe " GU C 20 s. 327 . " haffwandis draghin swärdh äller glaffwon stka j handenne " PMSkr 129 . Troj 241 ."],"e":["glaffwon- . ","gläffwin- )"]},{"a":"glavia","b":"","c":"","d":[" , se glävia."],"e":[]},{"a":"glaz","b":"nn","c":"","d":["ägghvita. " stamper man thz (ɔ: rökilse) ok temprar mz glacz (motsv. ställe " LB 4: 339 har: mz clar aff ägh; D. Harpestr. i Nyt Danske Magasin 1: 135: meth claar) eller medh quinno myölk LB 2: 39 . Jfr klar."],"e":[]},{"a":"glaþer","b":"av","c":"adj.","d":["med prep. vidh. Di 143 . - med prep. til. warä ther allä gladä til at thz war swa mz honom ganget Va 21 . - med inf. iak är . . . litit gladh at thola (ad patiendum minus hilaris) Bir 3: 115 . - Jfr ful-, iäm-, o-gladher."],"e":["glädher: glädhi GO 152 ; jfr äfven glädhi röst),"]},{"a":"glaþlika","b":"ab","c":"adv.","d":["gladeligen, med glädje. gladhelica lifwa i gudz thiänist Bo 101 . " badh hona gladhlika skipta thessa hems äro j äwinnelikt himerike " Bil 538 . KS (syns dåligt) (66, 28). KL 212 . Bo 7, 126, 141 . Bil 110, 853 . Bir 1: (syns dåligt) 282, 3: 133."],"e":["gladhelica . ","glädhelika Bir 1: 227),"]},{"a":"glema","b":"","c":"","d":[" , se glima."],"e":[]},{"a":"glidha","b":"vb","c":"v.","d":["eg. glida, lätt och hastigt röra sig; gå tillbaka, vika. " ingen wille för androm glidha " RK 3: 2245 . - opersonl. bära å stad, gå. saa wäl mondeth fraan danmark glidha RK 3: 602 . "],"e":["gliidha )","lata glidha , begifva sig. leetho aath danmark gliidha RK 3: 284 . ib 1081 . " the leetho tiil kalmara glidha ib 1562. " ib 1972, 4024 . " wth mz gotlandh leeth han gliidha " ib 3240 . - bildl. låta gå, låta passera, låta bero. konungh karlss swäna i rikit bliffua och motte the och laatha glidha RK 3: 588 ."]},{"a":"glidhra glidra","b":"nn","c":"","d":["glitter, sken? fucus ci quedam herba nota fucus dicitur color naturali glidra (texten korrupt) GU C 20 s. 296 . - Ordet kan tänkas vara fel för ett glindra, f. el. glindran, f. el. gliter, f. el. glittra, f. Jfr Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 7 f."],"e":[]},{"a":"glim","b":"","c":"","d":[" , ln. glimmande, glittrande. aff malmsens sken, ällir aff swärdzsins glim SpV 429 ."],"e":[]},{"a":"glima","b":"vb","c":"v.","d":["glimma, glänsa. " thz är ey alt gwl som glimar " GO 609 . " thera hielma glimado ok thera swärd " RK 1: 1538 . " " ib 1576 . Bir 1: 94 . Su 202, 409 . Di 215 . hans öghon varo glijmmande oc skinande som een brännande lughi Ansg 183 ."],"e":["glijmma."]},{"a":"glima","b":"vb","c":"v.","d":["glimma, glänsa. " coruscare verbum neu glema ok glindra " GU C l20 s. 152. the tridie skipilsse som en watsyftik människa haffuer thät är ath henne skin är altidh skinande vtan til som en mässingh ok glemar widh thät glemande skinet MP 4: 217 . SpV 105, 184, 579 . " syntes the helga sielenä swa som glymande gullet rensat j eldhenom " J Buddes b 84 JMÖ 197 . " gwl loc dyra stena är ey alth som glimma " PMSkr 501 . bresieida . . . war myket fagor . . . mz rödmorathom kynnom och gålt glymmande haar Troj 76 . ib 187. Jfr gulglimande."],"e":["glimma . ","glym(m)a . glema GU C 20 s. 152 . -ar. -ande. MP 4: 217 . Jfr B. Hesselman, De korta vokalerna i och y i svenskan s. 80 ff.),"]},{"a":"glimber","b":"nn","c":"","d":["glans. " gik swa mykyt glimbir ellir skin aff them " ST 373 . solinna glimber MB 2: 390 ."],"e":[]},{"a":"glimber","b":"nn","c":"","d":[" Jfr solglimber."],"e":[]},{"a":"glimbra","b":"vb","c":"v.","d":[" = glima. o huat wänleka nw glimbra gulkronor oppa idhart huffudh Su 143 . ib 176 . MB 2: 293 ."],"e":["glymbra: -ande Su 176 ),"]},{"a":"glinder","b":"nn","c":"","d":[" Jfr solglinder."],"e":[]},{"a":"glindra","b":"","c":"","d":[" , f. Jfr glidhra."],"e":[]},{"a":"glindra","b":"vb","c":"v.","d":["glimma, glittra. " coruscare verbum neu glema ok glindra " GU C 20 s. 152 ."],"e":[]},{"a":"glindran","b":"nn","c":"","d":["glitter, glimmande. konkret: glitter, guldtråd? ey är thz (ɔ klädnaden) ok litadh mz nakre glizzan ällir glindran SpV 179 . Jfr glidhra."],"e":[]},{"a":"glipa","b":"nn","c":"","d":[" hårliknande fiskredskap, glip. at bönderne aff kwmo matthe fiske met gliper, som här kallas lippa Svartb 446 ( 1453) ."],"e":[]},{"a":"glissan","b":"nn","c":"","d":[" SpV 179 ."],"e":["glizzan )"]},{"a":"glissan","b":"","c":"","d":[" , jfr padderops glissan."],"e":[]},{"a":"glissing","b":"nn","c":"","d":["ett slags slöja el. huvudduk. Se Sdw 2: 1228."],"e":[]},{"a":"glitadher","b":"av","c":"adj.","d":["väfd med brokad? II. paria mensalium slæta jtem vnum mensale cum. I. knyuaduk glitat SD 4: 710 (1340?)."],"e":[]},{"a":"glitan","b":"nn","c":"","d":["eg. något glimmande el. glänsande. tyg med invävda guldtrådar, brokad? " pluma me fiäder ok dwn . . . vnde hoc plumarium ii opus quoddam vestiplicarum glytan " GU C 20 s. 460 ."],"e":["glytan )"]},{"a":"gliter","b":"nn","c":"","d":["eg. glitter, glittrande. konkret: npgot som glittrar. haffwer han (ɔ stenen) brede stiernor eller glither i sigh, tå är ther ey mykitt bly PMSkr 60+5. Jfr glidhra."],"e":["glither )"]},{"a":"glitra","b":"nn","c":"","d":[" Jfr glidhra."],"e":[]},{"a":"gliugra","b":"vb","c":"v.","d":["svänga. " badh keysaren een man taka eeth draghit swärdh oc gliugra thz ofwir hans hofwdh " ST 355 ."],"e":[]},{"a":"gloa","b":"vb","c":"v.","d":["glöda. " swa gloande (rättadt till: mz glöiande) änlite sua som herbärghit brunne alt " Bil 267 . Jfr gltöia."],"e":[]},{"a":"gloper","b":"nn","c":"","d":["glop, fåne. liiknas han wiidh andrum glopum som haffue ey wiidh eller sinne MD (S) 242 ."],"e":[]},{"a":"glosa","b":"vb","c":"v.","d":["uttyda, förklara (ett ord). titillin är glosadha ordha fulkompilse Bir 1: 249 ."],"e":[]},{"a":"glosa f","b":"","c":"","d":["glossa. " glosa är wttydhnigh ällar oplysilse " JMÖ 12 ."],"e":[]},{"a":"glosögdher","b":"av","c":"adj.","d":["glosögd. Se Sdw 2: 1228."],"e":[]},{"a":"glosögha","b":"nn","c":"","d":["glosöga. ss okvädinsord. " erik tomesson kalladhe pedher kwntsson en horansson och glozögha " ATb 2: 177 ( 1481) ."],"e":["gloz- )"]},{"a":"glugga","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"glugger","b":"nn","c":"","d":["glugg, öppning, hål. " löpa och gana i alla glugga " MD (S) 242 . - om tom mage. thän är godher som glug fyllir (landatur patule qui replet antra gude) GO 476 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"gluggotter","b":"av","c":"adj.","d":["skarpsynt. " glugguth är gästa ögha " GO 402 . Jfr glägger."],"e":["-utter . ","glugguth GO 402 ),"]},{"a":"glupa","b":"vb","c":"v.","d":["sluka. " - part. pres. glupande, glupsk, glupande, grym. glwpandhe wargher " LfK 14 . " han war glwpande som en gam " RK 3: (sista forts.) 4849 ."],"e":[]},{"a":"glupa","b":"vb","c":"v.","d":["gapa; slukta. - part. pres. glupande, glupsk, glupande; stridslysten, ivrig. ty sökte achilles astad giwpande j hären oc sloo oppa bada sydor wider siig Troj 97 . ib 107, 118 . - med prep. opa. cario . . . som myket war giwpade oppa hectorem Troj 127 ."],"e":[]},{"a":"gluper","b":"nn","c":"","d":["gap, svalg, bråddjup. " fly badha thenna glupana ok gaa swa räth j weghen ath man oppa yngha sydhe wardher snardher " Gers Frest 50 . " tryggeliga koma offwer then farlegha glupen " ib 52 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"gluplika","b":"ab","c":"adv.","d":["stridslystet, ivirgt. " han . . . drog siith swärd oc sökte glwpliga oppa hertog nestor " Troj 29 ."],"e":["glwpliga )"]},{"a":"gluppa","b":"","c":"","d":[],"e":["*gluppo stigher","-stighaar )"]},{"a":"glutter","b":"av","c":"adj.","d":["grå, gråaktig. Se Sdw 2: 1228."],"e":[]},{"a":"glädhi","b":"nn","c":"","d":["glete, bygete, silfverglitu? j lod glädij LB 7: 328 ."],"e":["glädij )"]},{"a":"glädhi","b":"nn","c":"","d":["glädje, fröjd. " the haffdho ther thusandha glädhe " Prosadikter (Sju vise msät) 164 . Mecht 84 . SvKyrkobr 235 . SpV 580 . " loff hedher oc ära wari thik aldra sötasta jomfru maria, for the siw frögdhenar, oc glädhinar som thu haffwär j himerike " SvB 316 (omkr. 1500). the fem glädhir som thu fik vm pascha dagh SvB 208 (börj. av 1500-t). JMPs 411 cl jomffru maria glädher ib 412 . "],"e":["-ir . ","-er . ","glädhe Prosadikter (Sju vise mäst) 164 . ","glädhi SvB 208 (börj. av 1500-t.)), ","*glädhi fulder , ","glädhis fulder , adj. = glädhifulder. JMÖ 130 . JMPs 446, 524, 584. ","glädhis ordh , n. glädjeord, glatt el. muntet ord. konungin mälte wid drötning sina mz glädis orde Prosadikter (Karl M) 290 . MP 5: 143 . ","*glädhis röst , ","glädhis sanger , ","*glädhis time , "]},{"a":"glädhia","b":"nn","c":"","d":["glädje, glädjehögtid, fest. Se Sdw 2: 1228."],"e":[]},{"a":"glädhia","b":"vb","c":"v.","d":["glädja, fröjda. her sten, gud gledie hans siel STb 5: 150 ( 1517) . "],"e":["konj . ","gledie STb 5: 150 ( 1517) . ","gläs Mecht 133 . imperat. glädz SvKyrkobr 258 . ","gläs SvB 302 (börj. av 1500-t.)),","glädhia sik , gldäja sig, glädjas. Prosadikter (Karl M) 260 . med prep. til för att utmärka anledningen. the som glädha sik, til ath finna nokon nyan sidh j sinom klädhabonadhe MP 5: 25 . - refl. glädhias, glädjas. jubilare glädis GU C 20 (hand 2) s. 48. ib s. 76 . gläs jomfru maira gudz modher SvB 302 (börj. av 1500-t.). ib 303. - med gen. av dem. pron. thän. glädz thu thess, ath thu vilt liffua, oc döö j rätte . . . cristne troo SvKyrkobr 258 . - med prep. för att utmärka anledningen. hwar thera gläs mera aff annars godho än nakot sin kan nakor modher glädhias aff sinom enda sons uphögilse Mecht 133 . " abraham han glädis ther til, ath han skuli see then daghin, jak ware föddir oppa " MP 5: 234 . - Jfr mädh-, o-, sam-, til-glädhias."]},{"a":"glädhskapder","b":"nn","c":"","d":["glädje. ysterhet. gulsmetz suennin ringlade medh stendrican foe sit hoffwdh och giorde jngom skad vtan aff gledzschap STb 3: 455 ( 1499) . syden ginge til bordz och giorde them gladh met therris wnge herre j all kerlek oc gleskap STb 4: 258 (1512)."],"e":["gledzschap . ","gleskap ) , "]},{"a":"glägger","b":"av","c":"adj.","d":["skarpsynt. " thz är gamalt ordh, gläkt är gesta ögha, oc ää thes gläggare gestin är werre " ST 295 . Jfr gluggotter."],"e":["gläkt ) , "]},{"a":"glägögdher","b":"av","c":"adj.","d":["med skapr, el. vaken blick, skarpsynt. oculatus a um oppenbar ok glägögder videlicet cicrumspiciens GU C 20 s. 374 ."],"e":[]},{"a":"gläppe","b":"nn","c":"","d":["brist på tillfälle el. utsikt? Se Sdw 2: 1228."],"e":[]},{"a":"glävia","b":"nn","c":"","d":["spjut, glaven. käppen hafdhe han fore gläffwie SvKyrkobr 22 . riddaren holade hans sido med gläffuone SvT 41 . JMPs 437."],"e":["gläffwie SvKyrkobr 22 . ","gläffua: best . obl. gläffuone SvT 41 ),"]},{"a":"glävia","b":"nn","c":"","d":["spjut, glafven. " riste käsio mz afle . . . ok läggar glänio gen dracanom " Bu 492 . " hans glafwo ellir spyuth " ST 94 . stak han gynom mz sinne glafwio ib 95 . " tw hundradho glauor aff gul " ib 421 . " mangen glauia war ther bruten " Va 18 . " mz draghnom oc skipandom swardom, glimbrande gläffwiom förgyltom skiöllom oc allom androm rädeligom wapnom " MB 2: 293 . " the gläfuia . . . hon var väl thriggia alna lang " Fr 181 . " thän förste riddare ther han mötte han thaghar mz sinne gläfuio stötte ib 568. " Iv 2342 . " thera glafuior spindradho a them mold " Fr 1670 . Bil 784 . Fr 100, 141, 518, 1716, 1799 . Fl 1839 . Iv 699, 2399, 3345, 3354 . Al 4758 . RK 2: 2047, 3: 3627 . Va 24 . MB 2: 156, 161, 164, 202, 236 . Su 142 . Lg 3: 330 . " spjutlängd ss måttbestämning . var . . . the cronan . . . besatt uppe i hualfvet tva glafvor fra jordenne " TK 270 . - Jfr glaven. "],"e":["glauia . ","glafwia . ","glaua . ","glafwa . ","-or . ","gläffuiar RK 3: 3627), ","glävio skapt","glävio staki","glaffuio- )"]},{"a":"gläþi","b":"nn","c":"","d":["glädje, fröjd. " som mik böt ok buþaþe daghleka gläþi " Bu 18 . " gör hanom sva mycla gläþi ib 204. mäþ dighre gläþi " ib 395 . " halda þän daghen mz friþi ok frygh ok gläþi " ib 61 . " var ther mykin glädhi " Di 275 . Bu 520 . Bo 228, 243 . MP 1: 25, 27, 28, 29, 30 . Bir 2: 170, 3: 158 . Va 54 . Di 40 . BSH 4: 258 ( 1501) com mz mik ii guz gläzþi Bu 18 . - pl. thina glädi munno margha wara MD 49 . " aff hymerikis frögdher oc glädhir " Su 9 . wärldzlika glädhir ib 124 . ib 193, 351 . Lg 826 . (gläde för kläde Su 351 .) - Jfr bruþlöps-, himirikis-, hiärta-, höghtidhis-, iordhrikis-, o-, sam-, värulds-gläþi. "],"e":["glädhe Bir 3: 158 . ","glädhie BSH 4: 258 ( 1501) . ","-ir . ","glädhias Su 351 ), ","gldhi bot","-boot )","gläþi kälda , ","glädhi mot , ","glädhis dagher , ","glädhis fulder , ","glädhis fund , ","glädhis grater , . glädjegråt, glädjetårar. Bil 351 .","glädhis hop , ","glädhis hus , ","glädhis klädhe","-klädher )","glädhis klädha bonadher","-klädhebonadher )","glädhis krasir , ","glädhis later , . af glädje föranledt leende, glädjeskratt. ther aff fik hon glädhis later thz hon badhe leer oc grater Al (syns dåligt) ","glädhis leker , ","glädhis samqvämd , ","glädhis sanger , ","glädhis skri","glädhins skry )","glädhis skrudher , ","glädhis stund , ","glädhis visa","-viisa: -or MB 2: 173), ","glähis ämpne , "]},{"a":"gläþia","b":"vb","c":"v.","d":["glädja. " fröjda. gläþi[a] huar annan mz þy guþ giuar hanom " Bu 153 . hulkin som alt opfylle oc glädhir Bir 2: 177 . " thz gledde karela ok rytza land " RK 1: 487 . "],"e":["gläþa: gläþas Bu 24 ; ","glädhas Gr (Cod. D) 366 . ","gladde . ","glade: -os Bu 177 . ","glädde Al 9726 ; ","-is Bir 3: 158 . ","gläddhe: -os MP 1: 286 . ","gledde RK 1: 487 . ","glädz Bir 3: 224 . ","gläz Al 5022 . ","glädz Bo 116 . ","gläz Bil 903 . ","gläs MD 49, 50, 51, 52, 53, 54 . supin. gladz Bo 81),","gläþia sik , glädja sig, glädjas. med gen. af dem. pron. thän. thäs glädher iak mik Al 8407 . - med prep. för att utmärka anledningen. wi glädhiom os aff blomster Al 6498 . " wi glädhiom os widh wara skogha " ib 6503 . " glädde sik mot thetta spil ib 9726. - refl. gläþias, glädjas. med gen. af dem. pron. thän. thäs gläz han " Al 2869 . ib 2998 . Iv 1924 . -- "]},{"a":"glödh","b":"nn","c":"","d":["glöd. Se Sdw 2: 1228. Jfr eldglödh."],"e":[]},{"a":"glödha","b":"vb","c":"v.","d":["glöda. - part. pres. glödhande, glödande. j glödande wilias begärandhe kraffther fortwingades han aff myken sorg Troj 168 . - ss adv. tak en deghil görandis honom glödandis hetan PMskr 453."],"e":["glödandis PMSkr 453 ) , "]},{"a":"glödha","b":"vb","c":"v.","d":["glöda. " mz glödande iärn krokom " Pa (Tung) 29 . glödindhä iärn ib 34 ."],"e":[]},{"a":"glödhbrinnande","b":"","c":"","d":[" , part. adj. glödande. MB 2: 347 ."],"e":[]},{"a":"glödhgha","b":"vb","c":"v.","d":["glödga, smidin glödgar the thing som slionadh oc kolnadh äru Bir 4: 99 . eth glödgat järn PM 30 . ib XXXII, XLVI ."],"e":[]},{"a":"glödhheta","b":"vb","c":"v.","d":["glödga. " ath een vgn skulde glödhetas " ST 105 ."],"e":[]},{"a":"glödhning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["glödhninga hugormber , "]},{"a":"glödhogher","b":"av","c":"adj.","d":["glödande. Pa (Tung, Cod. D) 48. glödhogh koll MP 2: 277 . " mz glödoghom kulum " LB 1: 98 ."],"e":["-ugher: -ughe Pa (Tung, Cod. D) 48),"]},{"a":"glödhraka","b":"nn","c":"","d":["ugnsraka, eldskyffel. " anna yndare slogh hanum j munnen ij tänder lösä medh en glödhraka " ATb 3: 49 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"glödhraka","b":"nn","c":"","d":["ugnsraka, eldskyffel. thz hafdhe näsa som glödhraka tha man wil eld aff oghnen raka Al 9463 ."],"e":[]},{"a":"glödhvin","b":"nn","c":"","d":["glödgadt vin. dricker man kynnil med glöd wiin LB 7: 352 ."],"e":["glöd wiin )"]},{"a":"glöia","b":"vb","c":"v.","d":["glöda, vara eldröd. een brännandhe glöande vghn ST 52 . bära ena glöiande panno ib 69 . " mz glöiande änlite " Lg 267 . ST 53, 80, 258 . LfK 117 . Jfr gloa. "],"e":["glöa )"]},{"a":"glöma","b":"vb","c":"v.","d":["glömma, förgåta. med dat. Prosadikter (Barl) 8 . " han glömde alzwaldughum gudhi bi 11. " MP 5: 155 . " kom käraste gudh oc glöm minom syndom " SvB 160 (omkr. 1500). - med ack. alt thz hon bort tappat, oc afflakt äller glömth (neglecta) haffwer Mecht 266 . SpV 77, 332 . - med inf. än glämer prowester äller ey wil lrät skipa . . . wari saker til iij mark Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . hwi glömwm wi (negligimus) at fa thässa hwgsens fulkomnilse SkrtUppb 84 ."],"e":["gläma: -er Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . -de glömbde MP 5: 155 . sup. glömt),"]},{"a":"glöma","b":"vb","c":"v.","d":["glömma, förgäta. med dat. the glöma sannom gudhi Bil 619 . " vm thu glömir visdomenom oc skälikhetinne " Bo 136 . ib 227 . Bil 215 . KL 294, 346, 350 . MP 1: 74, 184, 287 . Bir 1: 393, 2: 133, 327, 3: 36, 262 . Al 4913 . Su 230 . MB 2: 103 . " glömis ey yndirskone som thzta screff " ib 3 . ib 370 . - med ack. glömde sin ald Bu 156 . ib 189 . Bo 37 . MB 1: 236 . MP 1: 184 . Bir 3: 36 . " varra fru fözlo daghar var längge glömdar " Bu 23 . Lg 44 . the glömdo gudhi . . . ok ty glömas the af honum MP 1: 287 . " glömdhis badhe hänne nampn maria ok swa widhernamnit magdalena " Bil 263 . - med dat. ock ack. iak skal tik thz ekke glöma Lg 3: 707 . - med inf. iak glömde at ätha mit brödh MP 1: 229 . glömde taka reep mz sik KL 294 . - förlåta. jach glömer aldregh them hwro sigordh swen war mördher Di 247 . - afstänga, skilja? fra allo godho ärin i glömd Al 7270 . "],"e":["glömma MD (S) 237 . ","-ir , ","-de , ","-der )","glöma sik , glömma sig, säga hvad man icke bör säga för mycket. Fl 914 . - Jfr bort-, for-, äptir-glöma."]},{"a":"glömber","b":"nn","c":"","d":["glömska. " han hafdhe them lango lagh i glöm (glömt dem) " Al 8512 ."],"e":[]},{"a":"glömilse","b":"nn","c":"","d":[" ? glömmande, glömska. alla wärldzslika thinga fulkomen glömilse Su 280 . Jfr forglömilse."],"e":[]},{"a":"glömska","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) , som icke worto rechnade aff retta glömsko Stock Skb 295 (1509, Skip) . " jac rädess at tw bliffwer sa forfärad . . . at tw läggher j glömsko thz jac haffwer tiig bwdit oc wnderwisth " Troj 20 (möjl. att föra till 2).","2) negligentia, försumlighet, försummadnde, försummelse. jncuria e glömska oc forsömmilse GU C 20 (hand 2) s. 21. SpV 135 . högfärdhin är . . . mästirskpasins glömska, ällir forgätilse (negelctio magisterii) SpV 158 . SvKyrkob 353. jak offra tik alla lmina synder oc glömskor som jak haffwir giort a mote tik SvB 139 (omkr. 1500). lägs thet j dölska oc glömska oc jnthe görs til tässen sywkdommen . . . tha swäller bwken stoor PMSkr 227 (möjl. att föra till 1). - Jfr forglömska."],"e":["-or SvB 139 (omkr. 1500) ), "]},{"a":"glömska","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) oblivio, glömska, förgätande. hänna aminne skal vara j glömsco Bir 3: 77 . " sins siälffs glömska " ib 327 . ib 404 . MP 1: 287 . ST 39 . MB 2: 291 . Su 20 . ","lydhnan är dygdh mz hulke . . . alla glömsco (negligentiæ) vtsläkkias Bir 3: 231 . KL 43 . LfK 194 . Ber 41, 194 . - Jfr forglömska."],"e":[]},{"a":"glömsker","b":"av","c":"adj.","d":["glömsk, försumlig. glömskr biskoper KS 49 (126, 53) . glömsk j sino embete VKR 28 . KL 191, 239 . Bir 1: 218, 316, 335. 2: 105, 246, 3: 183, 334. Su 285 ."],"e":["glömskt Bir 1: 335),"]},{"a":"glömsker","b":"av","c":"adj.","d":["glömsk, försumlig. om hon haffuir warith glömsk til gudz tiänist SkrtUppb 196 ."],"e":[]},{"a":"glömsklika","b":"ab","c":"adv.","d":["försumligt, vårdslöst, liknöjdt. " kdhnande glömslica oc dylsklica rätuisonna " Bir 3: 354 . ib 1: 250 . KL 219, 255, 275 . MP 1: 184, 241 . Ber 280 . Su 52, 54, 240, 282, 285, 293 . SO 122 . Lg 3: 72 ."],"e":["glömslika KL 219 ; Bir 1: 250 ; Su 240, 282, 285, 293 . ","glömslica MP 1: 184, 241 . ","glömskelica Lg 3: 72 . ","glomscelighe SO 122),"]},{"a":"glömsklika","b":"ab","c":"adv.","d":["försumlit, vårdslöst, liknöjt. j renliffuadhenom . . . haffwer hon glömligha framgangith Mecht 70 . " om hon illa oc glömsligha oc owyrdelica läs sina tidher ellir läsning " SvKyrkobr 344 ."],"e":["glömskeligha SkrtUppb 196 . glömsligha),"]},{"a":"glömskliker","b":"av","c":"adj.","d":["utsatt för glömska, som kan glömmas. al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken SD NS 2: 228 ( 1409) ."],"e":["glömskeliken (n. pl.) SD NS 2: 278 ( 1409)),"]},{"a":"glöpa orþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"glöþ","b":"nn","c":"","d":["glöd. " þät (liket) la äpte a glöþom " Bu 416 . " lätu the han barföttan trudha brännadhe glödhe " Bil 326 . ib 370, 479, sagho the en fisk vara la[g] dhan vppa glödhana Bo 240 . " bära fram . . . heta glödher " MB 1: 279 . " rädhis han glödhina ib. jämsköt som glödhirna kome fore moysen ib. swa brath glödhena sattos for piltin " ST 327 . " grep bradhlika ena glödh " ib. " thu bränner aff skalkheet som en glödh " Al 2086 . " brändo stadhen op i glödha (i rimslut med dödha) " ib 8968 . Jfr eldglödh."],"e":["glödher Bil 370 ; MB 1: 279 . ","glödhe Bil 326 . glödar, se eldglödh, glödha (i rimslut) Al 8968 . ","glödhirna MB 1: 279 . ","glödhina ib. ","glödhena Bil 479 ; ST 327 . ","glödhana Bo 240), "]},{"a":"glöþheter","b":"av","c":"adj.","d":["glödhet, glödgad. " mz glödhetom iärn skifwom " Pa 17 . ib 18. KL 53, 190 , 372 . LB 1: 97, 98 . ST 13, 21 o. s. v."],"e":["-heeter: -heet KL 190),"]},{"a":"gnagha","b":"vb","c":"v.","d":["gnaga; tära, plåga. GU C 20 s. 529 . " warin trygga soffwande . . . thy at idher gnaghir ekke hustrunnar säffwin ok ärffwodhe, som j hionalagh är " SpV 172 . " haat ok awnden thöm här gnogho ok op nötte swa som matka " SvKyrkobr 214 . "],"e":["gnogh PMskr 663. pl. gnogho SvKyrkobr 214 ),","*gnagha af , gnaga av. PMSkr 315 . " huru leijanett war frelsth medh mussene ssom gnogh aff snarone ib 663. Jfr afgnagha. "","*gnagha sunder","-synder )"]},{"a":"gnagha","b":"vb","c":"v.","d":["gnaga. " þröp . . . af musom alra vaghna gnaghit " KL 188 . " mit bryst är bart ok gnaghit aff madhcom " Bir 3: 139. mwlwärpelin . . . som röthrena gnager ib 4: 41 . klädhit gnax af marenom Ber 185 . Bir 1: 69, 290, 2: 83 . Su 229 . HSH 9: 4 . Jfr sunder gnagha."],"e":["gnowo HSH 9: 4 . ","gnaghin . ","gnax Ber 185 ),"]},{"a":"gnagha rum","b":"nn","c":"","d":["plats där något utsättes för gnagning; pinorum? rossorius (fel för rosorius) a um straffandhe oc gnagande et hoc rossorium ii gnaga rwm GU C 20 s. 529 ."],"e":[]},{"a":"gnal","b":"nn","c":"","d":["skriande, skri. " kom en örn flygande j wäderiid mz stort gnall " Troj 258 ."],"e":[]},{"a":"gnar","b":"nn","c":"","d":["knot. " far tw thz for vtan gnar " MD (S) 296 ."],"e":[]},{"a":"gnarra","b":"vb","c":"v.","d":["knarra, morra? han böria marra ok illa gnarra som hvnder a hölasse MD (S) 222 ."],"e":[]},{"a":"gnasugher","b":"av","c":"adj.","d":["besvärlig, svår att ha att göra med? hon wardhir mykit styrtandhe j sinom gärningom, hwar hon skulde wara rolighen, wardhir hon gnasogh (aspera) ok hwas j sinne omgango, j hwilko hon skulde wara säff ok spak SpV 105 ."],"e":["-ogher )"]},{"a":"gnatra","b":"vb","c":"v.","d":["grina, skratta? j tholkom owirflödoghom qwinno klädhom, är oftelika aff hälgom mannom diäffwlin seddir, at sithia aathande gnathrande, oc fwlika synas oc grymelika mz gnizslande tannom Bir 5: 103 ."],"e":[]},{"a":"gnidha","b":"vb","c":"v.","d":["gnida, gnugga. " mz hwitte hand gnedh (Cod. A vredh) hon hans baak " Iv (Cod. B) 1328 . gnidh ther mz lidhamothen PM XXXIX . LB 1: 96, 97, 7: 197 . ST 125, 264 . " hänna röther doga mot tanna wärk gnidhna mz sipus oos " ib 10: 8 . "],"e":["gnidhin . ","gnidh ) , ","gnidha sunder , "]},{"a":"gnidha","b":"vb","c":"v.","d":["gnida, gnugga. " somlige stena vare fyrslinoghe ok annars väl gnidde ok slätädhe SvKyrkobr 241. PMskr 425. emathites är en rödher sten . . . gör . . . händher rödha när han gnidz mädh nokre wätzsko " ib 471 . ib 478 . " then lithen wil ey wara gnidhen äller strwkin pa skinnen " ib 538 . ib 542 . "],"e":["-es PMSkr 234 . gnidz ib 471. part. pret. gnidhen. gnidder: pl. gnidde SvKyrkobr 241 ),","*gnidha in , gnida in. PMSkr 234 ."]},{"a":"gnidhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? gnidande, gnidning. gnidhis pa skinnen mädh handommen vm alla haar remmena swa ath thet smälther oc wärmes aff handannas gnidilse pa skinneno PMSkr 533 ."],"e":[]},{"a":"gnidhning","b":"nn","c":"","d":["gnidning. Su 150 ."],"e":["gnidnigh )"]},{"a":"gnist","b":"nn","c":"","d":["gnista. " een gnist är vptänd j mino hiärta som mik starkelika bränner " Prosadikter (Barl) 27 . Jfr gniste,"],"e":[]},{"a":"gnist","b":"nn","c":"","d":["gnista. " vm han gläse idhkelica at thässe gnistene " Bir 3: 40 (kan föras till gniste, f.). alth wärlz watn gither ey slekth eine gnisth Iv CV I."],"e":[]},{"a":"gnista","b":"nn","c":"","d":[" = gnist. flughu gnisto af þöm som af eldaþo iarne Bu 208 . liþe än nokor guz naþa gnista ii hans bryste ib (syns dåligt) Bil 719 . Pa 18 . Bir 1: 249 . GO 924 . Jfr eld-, elds-, iärn-, kärleks-gnista."],"e":[]},{"a":"gnista","b":"nn","c":"","d":["gnista. Mecht 123 . Jfr flugh-, syndagnista."],"e":[]},{"a":"gnistas","b":"vb","c":"v.","d":["gnistra. " äther eldhen sig siälffwer j grwffwonne . . . oc glödherna gnistas skinandis, thet merker storm " PMSkr 294 ."],"e":[]},{"a":"gniste","b":"nn","c":"","d":["gnista. " eld gik aff them (ɔ svärden) som andra gniste " Prosadikter (Sju vise mäst) 160 (kan fattas ss pl. av gnist)."],"e":[]},{"a":"gniste","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gniste","b":"nn","c":"","d":["gnista. " the dragha nakra nadha gniste (kan fattas ss pl. af gnist; Lat. texten har dock: scintilam gratiæ) j hiärtat til at faa kärlek " Bir 2: 161 ."],"e":[]},{"a":"gnistla","b":"","c":"","d":[" , gnissla. abs. när man taker sandhen j handena oc krammar starklika samman handena, gnislar äller skaffwar tha sandhen tha är han godher PMSkr 361 ."],"e":[]},{"a":"gnistla","b":"vb","c":"v.","d":["gnissla, trycka el. stöta samman med ett gnisslande ljud. med dat. gnizlande sinom tannom Gr 274 . " gnizladho ok bitu tannom (stridebant dentibus) " KL 143 . - med prep. mädh. gnizladho mz tannom KL 288 . ib 291 . - med ack. gnislado ower mik sina tändher Su 162 . ib 248 . Lg 3: 405, 463 . hwro the iärn tagghane gnysla syk inbördhis ib 143 . - abs. giua the arff sik fanyt ok gnizslande lindh nar the samanslas Bir 3: 220 ."],"e":["gnizla . ","gniizla: -ande KL 291 . ","gnizzla . ","gnisla . ","gnysla . ","-adhe )"]},{"a":"gnistlan","b":"nn","c":"","d":["gnisslande. " tannanna hardasta gnistlan " Su 132 . " i grymmasta lywde wt gangandis aff . . . bälganna gnistlan " ib 129 . Jfr tanna gnistlan."],"e":[]},{"a":"gnistlan","b":"nn","c":"","d":["gnisslande. Troj 21 ."],"e":["gnyslan )"]},{"a":"gnit","b":"nn","c":"","d":["gnet. " llendiculus culi lithen ängher oc gnidh i hoffuet " GU C 20 (hand 2) s. 73. ib. "],"e":["gnidh . ","gnydh )","*gnita fulder","gnydda- )"]},{"a":"gnit","b":"nn","c":"","d":["gnet. " dräper gnether i haaret " LB 7: 129 ."],"e":["gneth . ","gnether ) , "]},{"a":"gnoa","b":"vb","c":"v.","d":["gnida, gnugga. " gnoa . . . sarin mz hwassom flinto stenum " Bil 370 . " gnor ther mz manz krop " LB 3: 74 . gno ther mz thina tändher ib 90 . " take rån hamp ok gnoe mellan sina hande " ib 59 ."],"e":["gnor . ","gno ) , "]},{"a":"gnorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra, knota. " ringo gis xi ctum gere vreedgas ylskas gnorra ok lipa " GU C 20 s. 527 ."],"e":[]},{"a":"gnsklika","b":"ab","c":"adv.","d":["helt och hållet. skilde hon sik ther swa ganzklica vidhir Bo 3 . " idher ganzklica fordärffwa " MB 2: 384 . " kändis sik fornämpde kaarl ingwarsson fornämpde päninger . . . fulkomlika oc ganzlika hafua vpburit oc vntfangit " DD : 45 (1386). Al 1581, 9872, 10111 . BtRK 33 (1339, origl) . BSH 1: 182 ( 1381) . GS 29 (1375, orig.) . SD NS 1: 29 ( 1401) , 146 (1402) o. s. v. soo han hwar harnisk loo gankegha (ganska, nycket?) wel giorth (hvar liggr oll hermeskin) Di 283 ."],"e":["ganzklica . ","ganzsklica . ","ganzskelika BSH 1: 182 ( 1381)","gantzlika Al 10111 . ","gansligha SD NS 1: 539 ( 1406) . ","ganzleka BtRK 33 (1359, orig.) . ","ganzlekan SD NS 1: 563 ( 1406) . " ganskegha för gansklegha " Di 283 ), "]},{"a":"gnugga","b":"vb","c":"v.","d":["gnida, gnugga. nar thz (ɔ veteaxet) gnodghas mällan fingrana, tha gar thär wt wänasta korn JMÖ 5 . ib. gnwgga äller skwbla farith thär skabben är PMSkr 240 . ib 247 . "],"e":["gnodgha . ","gnwggis PMSkr 247 ),","*gnugga sik , gnida sig. när the (ɔ fåren) börya klaa sigh mädh hornommen . .. äller gnwgga sigh widher trän PMSkr 239 . - Jfr utgnugga."]},{"a":"gnugga","b":"vb","c":"v.","d":["gnugga. gnoggha han LB 7: 154 . gnwgga malyrt j reent vatn ib 332 . - skafva? trycka? ath thz ey gnwggas äller stötes j bwnkanom PM 47 ."],"e":["gnoggha . ","-ar )"]},{"a":"gnus gnuz subst.","b":"","c":"","d":["njutning, glädje? Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 8 f. kommom samman, oc fyllom os mz drukkinskap, oc swasom wj fangom nok gnuz j dag, swa faa wi oc j morghen, oc än myklo meer MP 3: 34 ."],"e":[]},{"a":"gny","b":"nn","c":"","d":["1) gny, larm; skri, klagorop. thäntidh folkit thätta hördhe, vardh osighhelikit ghny, jämber oc gratir j morghanom Prosadikter (Barl) 93 ."],"e":[]},{"a":"gny","b":"nn","c":"","d":["(Iv 249, 860; Al 2439 ; RK 3: 834, 959 ; Ansg 229 ; MB 2: 170 ; Di 203, 208) och n. (Fr 65; RK 3: 81, 202, 682, 1134, 1565, 2292, 2908, 3490, 3521 ; MB 2: 196 ) ","1) gny, larm. " ower margha milor höris then gny " Al 2439 . " mz stort bullir oc myklom gny oc roope " MB 2: 170 . " vardh ibland almoghan stoor ghny oc mykin thrätta " Ansg 229 . Fr 65 . Iv 249, 860 . RK 3: 834, 959 . MB 2: 196 . Di 203, 208 . " aldrigh sculom wy aa markena fly för än wy pröffua theres gny " RK 3: 56 . - skri, klagorop. gaaffuo eet gny RK 3: 81 . ib 202 . " ther hörde man jämber och storth gny " ib 1134 . ib 2292 . ","2) oväsen, upplopp. the som wulthe thetta gny RK 3: 2908 . ","3) rop tal. kom i blandh almoghen eeth stort gny RK 3: (syns dåligt) omtalande, rykte. giif aff hans färdh stoort gny RK 3: (syns dåligt) ib 682, 3521 ."],"e":[]},{"a":"gnäggia","b":"vb","c":"v.","d":[" " nöteno hörör at röta . . . ok hästenom at gnägia " Bil 213 . " thz är opta häst som gnägiar som föl " GO 879 . " pa sidhan wiidh k gnäggiadhe een hästh " RK 3: 1053 . " äru vordhue som stodh hesta hwar gnägiande til annars hustru " MP 2: 246 ."],"e":["gnägia . "]},{"a":"gnäggia","b":"vb","c":"v.","d":["gnägga. " han wrenade oc gnädgade som en häst " Troj 160 ."],"e":[]},{"a":"gnäggian","b":"nn","c":"","d":["gnäggande. Di 181, 208 . - gnäggande läte; skratt? gähniska är at lee mz gnäggian LfK 195 ."],"e":["gneggien Di 181 ),"]},{"a":"gobin","b":"","c":"","d":[],"e":["gobbin . ","gubijn STb 4: 140 (1506) ), n? vin el. must från Guben i Niederlausiz. j fat gobin Skotteb 360 (1460, Kämn) . ib. ib 369 (1461, Kämn) . iiij stopp gobbin ib 377 ( 1462) , Kämn). ib 398 (1466, Kämn) . ","*gobins fat","gubbins- )","*gobins moster","gobbins mwst )"]},{"a":"gobinsker","b":"av","c":"adj.","d":["från Guben i Niederlausiz. gobinst win Skotteb 369 (1461, Kämn) ."],"e":["gobinst ) , "]},{"a":"godesunden","b":"","c":"","d":[" el."],"e":[]},{"a":"godesvunden","b":"","c":"","d":["eg.: Guds (Jesu) sår. i eder el. kraftuutryck. Jf Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 10 Bureus, Sumlen s. 53. swor han om godhis wndhen at thär skulle en dane fore Arfstv 21 ( 1461) ."],"e":["godhis wndhen )"]},{"a":"godh sdunnen","b":"","c":"","d":[" loth komma them i godesdwnnenns nampn FM 333 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"godh thykkiande","b":"nn","c":"","d":["eg. godtfinnande; öfvertygelse. wogho the thät swa ower effter thera bätzsta godh thyckiande SJ 36 ( 1426) ."],"e":[]},{"a":"godha","b":"nn","c":"","d":["godhet. " warth han al lthen godho nywtande som gudh til crisne menniskiors sielegagn skikketh haffuer " Mon Dipl Sv 54 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"godha","b":"vb","c":"v.","d":["göra godt, hjälpa. godha te mot quartane krap[t]h LB 5: 82 . " the godha mot paralisim & ether ib. ""],"e":[]},{"a":"godhar","b":"nn","c":"","d":["godt år, ymnig år. om the försto siw godhaarin MB 1: 238 ."],"e":["godhaar )"]},{"a":"godher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) god, väl beskaffad, förträfflig. " tyio gambla ängilska nobela, fulla aff wikt och godhe aff gwl " SD NS 3: 44 ( 1415) . " gawe gudh at iak haffde nakat gut thz honom wäl behaghade " Prosadikter (Sju vise mäst B) 217 . " vnumquodque bonum non pellitur ante duonum eth goth kastar ey thz andra vth " GU C 20 s. 204 . " gudh som är thz högxtä godha " SvKyrkobr 134 . " swa gör ok huart eth guth trä goda frucht " MP 4: 145 . " skär thz smaat i ena putta mz gvth viin " Saml 27: l107. swa ath hans kreffuitta for:ne mattis lutke tackade foe godan klaran rekinschap j myndre och mera STb 4: 43 ( 1504) . - duglig, duktig, rask. Se Sdw 2: 1228. 2) god, dygdig, rättskaffens, bra. o godhaste (bone) ihesu Mecht 85 . " fore thy huar dagh ökäs medh oss thet ondha ok minzskas thet godha J buddes b 162. swa som een koodh wärldhinna jomfru bindher starklika sina spena til saman, thäntidh the böria wäxa, mz brystins klädhe " SpV 119 . - n. abs. gott, dygd, rättskaffenshet. mäktogare är indföt onth än owanth got GU C 20 (hand 2) s. 30. loto oss forstaa . . . ath peder skylte cristiern jntet vtan thet äre och goth war STb 2: 211 ( 1487) . ib 212 . hustrw anna schulle . . . föde . . . sine stwffbarn medh sit egit barn och haffua til äre ok gode STb 3: 323 (1497).","3) ansedd, aktad, hederlig, redlig, förståndig (ss hedrande benämning) i föening med följande karl e. sven. laurens godher swen in päärskyla Svartb 383 (omkr. 1440?). höffuidzmannen . . . bör . . . haffua tilsy, at the goda kara, honum fölgia, ära ferdoge Arnell Brask Biᴵ 18. the gode karla . . . bör wara . . . inghen then annan för godh ib 19 . 6) god, ansvarig. STb 1: 41 (1475), 86 (1477). tesse wore laurens zonesson godh for raguald aruidsson . . . om eth mansläkte ib 128 ( 1477) . ib 149 ( 1478) . och bliffuo bade endregteliga godh fore the erffuedeelar, som henrik wägenär äro tilfalne ib 337 ( 1482) . ib. ib 397 ( 1482) . SJ 2: 303 ( 1496) . HSH 16: 85 (1504, avskr.). STb 5: 34 (1515). HLG 3: 15 (1521). dominus henricus andree loffwadh en sölffskol til gillet, karl guldmidz hustrv är ther god fore ib 20 ( 1522) . " om clerken vil wara god ffor them til retta " Arnell Brask Biᴵ 17. 7) god, duglig, skicklig. en godher (fel för godher) bedyare skal hafwa een godh sönyare GU C 20 (hand 2) s. 27.","8) god, värdefull. SD NS 3: 397 ( 1420) . " ther meth ena koo godha om twa marker tel weld " ib 3: 622 ( 1420) . seldhe nicles diekn sama gardh . . . fore lxxx mark swenska peningha swa guth mynth som ix mark göra ena lögogha mark ATb 1: 23 ( 1454) . otte . . . skal bittala hestin effter ty han war godh tha han köpte honom STb 1: 391 ( 1482) . ib 5: 21 ( 1514) . Stock Skb 191 ( 1521) . " antworde jag daxuerkes karen en batz kedie. got som xij öre " ib 213 ( 1523) . - göra godhan. Se under göra 18. 9) god, passande, lämplig, nyttig. samotracia är en sten . . . han är godher qwinnom rökhter nädhan wndy för moderennas sywko PMskr 491. n. abs. gott, gagn, väl. thz största goth ok nyttoghasta mannen kan göra Mecht 296 . han . . . glädz aff allas thera godha swa som aff sino eghno ib 348 . J Buddes b 168 . " jak takkar ider for ära, kärlek och mykit guth, som j haffuen mik altiidh bewist " FMU 4: 455 ( 1475?) . MP 4: 233 . " kärlekin mädh hwilkom thu skulle . . . rökta hans (ɔ nästans) goth swa som tith eghit " SkrtUppb 61 . " lather honom nywte myn herre goth ath " FMU 5: 18 ( 1481) . " bidiandes idhra naadh . . . at j . . . unnen thet til godhe soom giort äär Scr. rer. suec. II 1: 147 (1431). " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). MP 4: 223 . STb 4: 94 (150), 5: 27 (1514). komber eder noget got viin til handa görer vel oc köper oss eth fat til goda HSH 17: 166 (1523, Brask). HLG 2: 117 (1523). togh jak til lans xxx mark . . . ath til thi förᵈᵉ hws opp retha meth och gilleth til godha ib 3: 73 (1525). ty begärade agamenon dag aff priamo j xxx daga oc priamus vnthe thz tiill godha Troj 179 . 10) god, behaglig. thät litla ok stäkkotta godha som menniskan haffwir aff syndinne SkrtUppb 237 . - n. abs. gott behag, glädje. at alth hänna (ɔ jungfruns) godha skal wara gudz kärlekir, oc thäs sama godha j jämcristins asyn forwarilse SpV 83 . 11) god, lycklig, gynnsam. jönis . . . sporde mästar siga at . . . än han hade nagwr klaghamal til then mannin här star näy sade mästar sigge jak hawir jnte medh hanum wtan godan dag ok godan morgan ATb 1: 142 ( 1461) . " marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh vmginges " STb 4: 97 ( 1505) . - n. abs. lycka. aller almogan . . . wnthe honom gath for syna dygdeliga seder skuld Troj 1 . 12) god, lätt. med inf. exorabilis lis et hoc le goder bidhia Gu C 20 s. 242. 13) god, rundlig, riklig. eth gut math väl mälth väl saman trykt oc väl vprogat MP 4: 111 . blandha t här til stöt salth granth swa thet tw haffwer ena godha stora ämbars grytho fwlla PMSkr 240 . - got ok nogh, mer än nog. Se Sdw 2: 1228. 15) god, välvillig, välsinnad. med dat. haffuir thu noket swa dant härinsons ögha, alth thu githir ekke seeth alth iak . . . är nokrom godhir aff myno MP 5: 158 . 17) god, uppriktig. tha han hona met godh woja feste FMU 3: 200 (omkr. 1440). renholt leeuhussen . . . widerkennis sigh vpborit och annamet haffua til ghoder nögie thusande (1000) mark stockholmske rede peninga SJ 2: 136 ( 1489) . ib. ib 143 ( 1489) , 166 (1490). - n. got, adv. sva got (som, nästan. paffagonie rike som ligger mykith öster wth aldra yterst saa gath Troj 102 . " grecana waro saa gath som offwerwondno ib 114. " ib 138, l167. hon war nw honom j äktescap loffwa saa gaat ib 227 . - Jfr hämnis-, iäm-, leks-. lika-, löns-, nödhogh-, siälf-godher, ävensom väulds got."],"e":["good HSH 16: 85 (1504, avskr.) . koodh SpV 119 . ","got Stock Skb 191 ( 1521) , 213 (1523). n. got . goth. gath Troj 1 . ","gaat ib 227 . ","gåth ib 167 . ","gu Prosadikter (Sju vise m B) 217 ; MP 4: 111, 233 . ","guth ATb 1: 23 ( 1454) ; FMU 4: 455 ( 1473?) ; MP 4: 145 . ","gvth Saml 27: l107. gen. sing. f. göder SJ 2: 166 ( 1490) . Se Sdw 2: 1228),"]},{"a":"godhesdunnen","b":"","c":"","d":[" . Jfr godesunden."],"e":[]},{"a":"godhgärning","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) välgärning. JMPs 473. Jfr skapilsa godhgärning."],"e":[]},{"a":"godhhet","b":"","c":"","d":[" , f ","1) godhet, förträflighet. " alla thinga kraffta godheet " Su 201 . - godt. begära . . . alla handa godhet Gers Frest 32 . ","2) godhet, god el. sedlig beskaffenhet. theras (gärningarnas) oppenbara godhet Su 62 . ","3) godht, välvilja, nåd. gudh aff sinne godhet bewaradhe mik Lg 674 . MD (S) 280 . Su 34, 84, 201 ."],"e":["godheet )"]},{"a":"godhhet","b":"nn","c":"","d":["3) godhet, välvilja, nåd. " aff alskons thinne goodheyt bewarandis mik j minom marghfallelighom grooffwnom syndhom " SkrtUppb 376 . " mildhetinne äru säffhetin ok jndhra godhetin (benignitas) nästho " SpV 527 . SvKyrkobr 126. gudh han är sielffuer all godhet ok all helghet ib 189 . STb 5: 329 (1521, Kop)."],"e":["goodheyt SkrtUppb 376 )"]},{"a":"godhleker","b":"nn","c":"","d":["3) godhet, välvilja, nåd. " at gudhz miskundh ok gudhleker är ey ömnogh äller nogh SkrtUpp 253. ""],"e":["gudh- )"]},{"a":"godhleker","b":"nn","c":"","d":["1) godhet, förträfflighet. jngen man gither vörth tesse yrtz godlek LB 2: 60 . " vtan kärlekin thäkkis ey älla takx tronna godhelir " Bo 43 Bir 1: 67 . VKR v. ","2) godhet, fromhet, rättrådighet. han (Salomo) gik af godhlekenom Bir 1: 366 . KS 39 (102, 42) . ","3) godhet, välvilja, nåd. mz godhlek forvinna ilzsko KL 232 . " thänkia thera . . . väluliloghan godhlek " Bo 6 . ib 11, 48, 130, 220, 232, 248 . Bir 1: 184, 3: 172, 392 . VKR 11 . Ber 223 ."],"e":["-leeker: -leek Bo 130 ; Bir 3: 392 . gen. godhlegx Ber 223 ), "]},{"a":"godhlikhet","b":"nn","c":"","d":["godhet, förträfflighet. Bir 4: (Dikt) 225 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"godhlykka","b":"nn","c":"","d":["lycka, tur? forte fortuna aduerbium euentus p producta godlykka (möjl. att fatta som två ord) GU C 20 s. 286 ."],"e":[]},{"a":"godhman","b":"nn","c":"","d":["god man, godeman. ther pa äre godmen god för drengen STb 5: 83 (1515)."],"e":["-men ) , "]},{"a":"godhminne","b":"nn","c":"","d":[" L. (ngns) goda minne el. fria vilja, samtycke. ath han redh hans hors fra redhaby oc til jönaköpung mot hans ja oc godhminne JTb 34 ( 1462) . ATb 1: 389 ( 1472) . " varfrv gillizbrödir gaffwo sith godhminne til om the tomptinne " ATb 2: 33 ( 1474) . STb 3: 187 (1494), 329 (1497). aff hedherlig herres min fadres her pedher i sancte birgitte hws antwordan godminne oc samtykte SvSkr 1: l39 (1504). STb 4: 284 (1512). 5: 4 (1514)."],"e":[]},{"a":"godhminne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"godhthykke","b":"nn","c":"","d":["gottfinnande, beprövande. Se Sdw 2: 1228 f."],"e":[]},{"a":"godhthänkiande","b":"","c":"","d":["välvillig. " kereste syster beder jach eder kerlige at j mich wilie eeth gothenkande (sic) swar tilscriffwe " Mon Dipl Sv 55 ( 1486) ."],"e":["gothenkande )"]},{"a":"godhvili","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) god vilja, gott el. rättrådigt sinnelag. Se Sdw 2: 1229. 5) samtycke, medgivande. ATb 1: 242 ( 1466) . ytimer stod vp var stollbrodir laris lönson neste vidhribondis man och tok i pedhir swennssons handh och loth sin godhwilia til ath han matte forscrifna gardh bihalla ATb 1: 309 ( 1489) . " thät bytit hennes bonde giorde. war aldre giort med hennis godwilia Uppl Lagmansdomb 30 (1490). ib. - Jfr frigodhvili. ""],"e":["-vilia ) , "]},{"a":"godhviliande","b":"","c":"","d":[" , part. adj. välvillig, välsinnad. fridh wardhe i iordherike godhwiliande mannom (hominibus bonæ voluantis) Lg 34 ."],"e":[]},{"a":"godhviliaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"godhvililika","b":"ab","c":"adv.","d":["välvilligt, med godhet, med mildhet. gaff os godhwilliliak hwat wi vidhirthorftom KL 175 . " han (Gud) . . . skipa godhwiilka " Ber 200 . - med saktmod. latir mannin godh vililika thola in fördhan älla giordhan orät Bir 1: 288. Ber 62 ."],"e":["godhwilllilika Ber 62 . godhwilghelia ib. godhwilika),"]},{"a":"godhviliogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) välvillig, god. " godhuilioghe liofwe herran " Bo 105 . ib 53, 218 . MB 1: 416 . Bir 3: 111 . VKR 27, 29, 34 . Ber 213 . med dat. än han är honum godhwiliogher MB 1: 453 . Bir 1: 194 . Ber 214 . ","2) frivillig. " syster oc brödher hawa lofuath godhwiluighan fatikdom " VKR 21 . " hafwer sin hosbondes och lärefaders godwillig (trol. likväl för godwilia) minne och orlof " SO 162 . ","3) villig, benägen. " är godh wiliogh til ath ödgmywkliga (för ödhmywkliga) swara til thänne fornämpda spörgies maal " Gers Ars b 2."],"e":["-ugher . ","godhwiliokt Ber 214 ),"]},{"a":"godhvilioghet","b":"nn","c":"","d":["välvilja. ath äffter thens wilia friheyt wilkor ok goodhwillughet skall allum thinom thiänarum . . . aterlönas SkrtUppb 374 ."],"e":["goodhviliughet . ","god uillighet STb 5: 348 (1521, Kop) ), "]},{"a":"godhvädher","b":"nn","c":"","d":["god väderlek. alzwaldogher gudh han giwe thik sina signilse . . . aff himpnom mz godhwädhre MB 1: 266 ."],"e":[]},{"a":"gods","b":"nn","c":"","d":["gods, egendom. märtha och kadrin, the waro giffue jn til abo met gul och peninga, swa at the skulde alder gaa til arffs til fasta godzen FMU 4: 453 (1§473?). sades fore retta, ath gozit schal selies och settes j retten til athskyldt wordher STb 3: 227 ( 1495) . - jordagods. abboten i nydal ok . . . gyrdasson bytto lagleca gozom SD NS 3: 543 ( 1420) . FMU 4: 339 (1470, avskr.) . - Jfr aflinga-, aflings-, afls-, barna-, borghara-, brytia-, byte-, fasta-, fribonda-, fräle-, gärdha-, gästa-, gömo-, hitto-, hovudh-, iordha-, kirkio-, klärka-, krono-, köpe-, köpmanz-, köpstads-, land-, landboa-, lands-, legho-, läningha-, rörands-, röringa-, sälskaps-, sändninga-, tunno-, thiuva-, värulz-, väzlo-, ärfdha-, ärve-, ödhe-gods. "],"e":["gots: -e FMU 4: 339 (1470, avskr.) . goz: -om SD NS 3: 543 ( 1420) . ","gosz: -it STb 3: 227 (1495). gozd: -en FMU 4: 453 ( 1473?) ,","godsa skipte","gotzaschipte )"]},{"a":"gods","b":"nn","c":"","d":["gods, det som är godt el. har värde, ting af värde. tilläggiä swa mykit goþz SD 5: 564 ( 1346) . " spilla þy goz som guþ skapaþe " Bu 152 . - gods, egendom. räntar sins goz Bu 173 . " spurþe huar kirkionna goz ok gul uar " ib 415 . kusca han mäþ pino tel viþargango ligianda goz ib. ib (syns dåligt) SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669. Bil 884 . " aff rät (syns dåligt) " Bir 1: 53 . " aff illa afladho gozze " ib 2: (syns dåligt ) Fl (syns dåligt) for alla the äro ij giort hafuin mik ij (syns dåligt) ib 1948 . RK 1: 220, 223 . af (syns dåligt) KS (syns dåligt) (51, 22). - gods, jordagods, egendom. loot han . . . fa . . . gripuns iärl döme then portanära ok annor mykin godh goz (besittningar) flerä Fl 1941 . " see granlicha til at clostirsins gooz blifua besatt oc the ödhe liggia besätis " VKR 32 . " wpbärä alt þet mit gödz skyldä kiätestadhä " SD 5: 160 ( 1343) . " warþer oc godzit a minä wäghnä för ater löst þa gangon oc wtskyldinna godzins ater vnder mic " ib. " frälse han hännä godz med sino " ib 476 (1345, nyare afskr.) . " goþz oc garþa " ib 562 ( 1346) . oppa þessin gozen ib 6: 125 ( 1349) . " huru þe goen gingo vndan rättom aruum " ib. " þet gozit, sum prouast mattis hauir klandat i yfragardenom " ib 169 ( 1350) . hafde knut lafrinson eet gotz i arisrydh bengt andrisson een gaard i olafsthorp BSH 2: 43 ( 1397) . ib 45, 46, 47 ( 1397), 48, 49, 50, 51. SD NS 1: 3 ( 1401) o. s. v. salde thet godzit bort j hwittis ok köpte et halft godz j gien j reso sokn FH 2: 46 ( 1419) . - Jfr aflinga-, arfs-, arva-, barna-, bonda-, frälsis-, fäþernis-, härads-, iordha-, iordhrikis-, ivirlöps-, kirkio-, krono-, köpa-, köpmanna-, lands-, panta-, skatta-, sköflinga-, tunno-, värulds-, ärfdha-gods. "],"e":["goþ SD 5: 562 ( 1346), 564 566; -e ib 561, 563 . ","godz ib 160 ( 1343), 476 (1345, nyare afskr.); FH 2: 46 ( 1419); RK 1: 220 och ofta. goodz SD NS 1: 3 ( 1401), 2: 404 ( 1411). gotz RK 1: 223 ; BSH 2: 43 ( 1397) . ","gootz SD NS 1: 6 ( 1401) . goz. gozz: gozze Bir 2: 86 . ","gooz VKR 32 ; SD NS 1: 437 ( 1405). gödz SD 5: 160 ( 1343) . ","göz L. ","gos SD NS 1: 436 ( 1405) . ","goss: gosset ib. ","gosse ib 2: 82 ( 1409) . ","goos ib 1: 59 ( 1401) . ","goosdh ib 1: 3 ( 1401) . ","gozt ib 470 ( 1405) . ","gudhzt ib 96 (1402; de båda sistnämda teckningarna föreställa gozit, gudhzit, former med suffigerad art.)), ","godsa skipte , "]},{"a":"godsgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["girig (efter gods el. egendom), sniken. hulkra hiärta hedhirgirugh äru oc goz girugh Bir 3: 304 . Su 460 ."],"e":["godhz- Su 460 . goz-),"]},{"a":"gok","b":"","c":"","d":[" , m? narr. (djävulen) gör manighin visan man til goca Vis sten 6 ."],"e":[]},{"a":"gok","b":"nn","c":"","d":["narr. " han skal blifwa gäk oc gook " Al 10029 ."],"e":["gook )"]},{"a":"gol","b":"av","c":"adj.","d":["se gul."],"e":[]},{"a":"golf","b":"nn","c":"","d":["golv. " tha stode thär iij tylther pa gwlwith som hanom alle wille fullelige wäriä " Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . Jfr stuvu-, sten-golf."],"e":["gwlwith ) , "]},{"a":"golf","b":"nn","c":"","d":["golf. " satto barnet niþar a guluet ii guz mönster " Bu 5 . til varrä grift oc läghurstaþ. þer vara scal mit a gulwenu i korenom SD 5: 562 ( 1346) . Bil 473 . Bir 4: 85, (Avt) 178. Al 700 . RK 3: 141 . " vidh kolff begare kastar " SEG 122 . " spiller nagor öl a golffuet " SGG 129 . ib 130 . " hwar skomari gör skoo vppa bondans golf " GS 51 ( 1450) . " thry golff aff steen ij tornith är inne " Fl 992 . " a nidhersta golfuith stolpa sta " ib 996 . ib 998, 1001 . Jfr farstovu-, gildis-, gildisstovu-, kor-, mälto-golf."],"e":["kolff . gaalff: gaalffuit RK 3: 141 . gulf. gullf: gulluit Bil 473), "]},{"a":"golflagdher","b":"","c":"","d":[" , försedd med golv(beläggning). panimentatus a um golff lagder G_U C 20 s. 419."],"e":[]},{"a":"golfliter","b":"nn","c":"","d":["färg hos ett golv. emblema est ornamentur vasorum kara prydilse jtem est varietas pauimenti flere handha golff lithi GU C 20 s. 215 ."],"e":[]},{"a":"golfsten","b":"nn","c":"","d":["golvsten, golvplatta. GU c 20 s. 441."],"e":["golsteen )"]},{"a":"goma","b":"nn","c":"","d":[" = gome. tha stik wp ena adhro j mwnnenom affwan j gomonne PMSkr 232 . skodha ath goman j mwnnenom oc twngan haffwa samma lith som wlen haffwer ib 237 ."],"e":[]},{"a":"goma","b":"nn","c":"","d":["= gome. " stampar man sinap mz lit watn ok twar for innan gomor " LB 4: 344 ."],"e":[]},{"a":"gome","b":"nn","c":"","d":["gom. " mädh twngone ok gomomen " MP 4: 99 (kan äv. föras till goma)."],"e":[]},{"a":"gome","b":"nn","c":"","d":["munnens öfvre el. nedre hvalf. på meniskan. nidhre siälinna gome skal vara dözsins räddoghe Bir 2: 164 . öfre gomin vari rädhelica domsins räddoghe ib.på hästen. wider goman LB 2: 69 . - pl. gom. på menniskan. hungr skal wäkia tina goma ok ey många handa mat täfia KS 24 (58, 26) . Bir 2: 15 . Su 283 . LB 7: 150 o. s. v."],"e":["goome: -a Su 283 ),"]},{"a":"gonnisker n. gonnest","b":"av","c":"adj.","d":[" = gutnisker? j tunne gonnest köt Skotteb 423 (1469, Kämn) ."],"e":[]},{"a":"gorböter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gorbötning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"goris","b":"","c":"","d":[" vthen j thääs goris och eder strax opa taghe vilie FM 524 (1511, samt afskr.)."],"e":[]},{"a":"gorkätti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gorthiuver","b":"nn","c":"","d":[" L. Se T. wenström, Tjuvnad och fornæmi s. 21 ff."],"e":[]},{"a":"gorunda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gorvargher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gorþiuver","b":"nn","c":"","d":["boskapstjuf. agiges, gurthuff GU 1 . een hans landbo hustrw och henne leghe pigha ginge i there grannes gardh . . . och staale ther tw eller try lamb oc fortärde them i theres hws, och hoo som saa gör tha kalles han gortiwffwer BSH 4: 80 ( 1481?) . " dömdes michel pippur . . . for en ful gwrd tiuff för han stal ij faar " BtFH 1: 204 ( 1509) ."],"e":["gurthuff (trol. skriffel för gurthiuff). gwrd tiuff),"]},{"a":"got","b":"nn","c":"","d":["gjutform, göt? PMSkr 438 . " wywth gönom holith koparen wth j gotith " ib 451 ."],"e":[]},{"a":"gotar","b":"nn","c":"","d":["eg. Goter; Götar. gethe som langt äpter kalladis götha eller gota och nw kallas swenske PK 220 . " östen stander gotana fore " RK 1: (LRK) s. 217 . Jfr göte. "],"e":["gota konunger , "]},{"a":"gotar","b":"nn","c":"","d":["gotter, götar. Se Sdw 2: 1229."],"e":[]},{"a":"goti","b":"","c":"","d":[" , se guti."],"e":[]},{"a":"gotländsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Gotländks. [1] gotlansk bonde FM 342 ( 1507) ."],"e":["-lansker )"]},{"a":"gotländsker","b":"","c":"","d":[" , se gutlänsker."],"e":[]},{"a":"gotnisker","b":"","c":"","d":[" , se gutnisker."],"e":[]},{"a":"goþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) god, väl beskaffad, förträfflig. got vaþmal SD 5: 637 ( 1347) . " got par sko ib. goodh graskin " BSH 1: 182 ( 1381) . godh andbudh Bil 382 . " en godh quärn " VAH 24: 319 ( 1414) . kötit aff te[m] (körsbär) gör godh blodh LB 5: 82 . a godhom gräswäxt MB 1: 236 . " ther komber tw i godan fägnad " Di 85 . " fiol j godha iordh " MP 1: 84 . saar godha sädh ib 85 . " godh ord äro gulle bätra (aurum fulgorum superat fauor eloquiorum) " GO 60 . saþo han haua . . . giort sua got torneament at änghen gat hanom liknas Bu 24 . " wärldina skapadhe han (Gud) . . . godha, oc tho ängaleedh iäm godha som sik siälwan " MB 1: 33 . " han (Gud) är renaste spgehel, oc äptersyyn altz thäs som got är skapath " ib. " the thing äre fulkompnelika godh i thera thinga bland, som gudh siälwer skipadhe, som ledha fulkomplika man til then som ensamin är godher, thz är til wan herra sialwan " ib 440 . " fadher ok modher äru godh, ok är gudh bästir (patres precenor iure deo sit honor) " GO 701 (möjl. att föra till 15). þän fiken är a pänigen takar tu il ok tapar i köpe tu goþ Bu 153 . " nu är triggia handa got, thr manzens hughr ok hierta står äpte " KS 27 (67, 29) . " är ödhmuuktin helsonna oc alz gooz grundual " Bo 33 . " mäþ goþe forhoxän varre " SD 5: 636 ( 1347) . witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo KS 57 (144, 63) . " giärnt fylghe lykka godhre nänno " ib 83 (205, 91) . godh lagh ib 56 (141, 62). wara i godhom skipilsom ib (141, 61) . ","2) god, dygdig, rättskaffens, bra. godhe ängla MB 1: 53 . " han tok sik husfru . . . goþa ok guþleka annam " Bu 3 . " slo mz käsio goþan karl ginum liuet " ib 189 . " baþe goþe ok ille " ib 21 . een skalk weth ey huru en godher man sik när GO 571 . han är godher som för gudh är godher ib 61 . ib 452. hwar som godher oc rätwiis är OB 215 . " terde sig i stadhen som en godh karl " BSH 5: 133 ( 1506) . thu är en godher drängh Di 268 . " lime gör goth barn " GO 16 . " domaren böt vägha gär[r]niggana goþa ok illa " Bu 21 . adam . . . weet nw badhe got oc ilt MB 1: 162 . KS 50 (127, 54) . " at bätra sik ok göra got " Bir 1: 295. gangandes daghlika aff dygdh oc til dygdh, fran godho oc til bättre Lg 3: 263 . - i hedrande tilltal. gak häþan goþar man Bu 135 . " var eigh räþ goþa guz dotter " ib 495 . " godher herra " Bil 350 . " dugen nw gode drenge " Di 84 . " goder drenger hwat man äst w " ib. " myn godhe her didrik " ib 268 . ","3) ansedd, aktad, hederlig, redlig, förståndig (ss hedrande benämning). oftast förenadt, stundom sammanskrifvet, med ett följande man. komber nokor godher man eller goodh quinna godher swen eller iomfrw eller theres skälikit budh til nokrom i embitteno SO 29 . " hedherligh och reenlifwes herra broder arwidh confessor generalis j nadhendall och twa godha bröder mot honom " FH 5: 125 ( 1488) . alle the godhe brödher och systror j nadendaals klosther ib 126 ( 1488) . " hwat wiltw göra bland godemen (dvgandi mannom) " Di 88 . " hwar godman kan tog forsta til skönhet jac idher ey likna ma " RK 2: 6922 . fore allä the godhä men j josedzhäredh boo BSH 1: 177 ( 1379) . ib 178 . " suasom mangom godhom mannom i suerike witerlikt oc kunnokt är " ib 179 ( 1381) . - tillhörande konungens hird el. kretsen af hans rådgifvare, tillhörande frälset, andlig. for hanum stodo mangä godhemen (skutilsveinar) Di 8 . ib 85, 86 . " een aff hans (konung Erik den heliges) godha men " Lg 3: 346 . gamblir män gother. þeer sum for sin alder latäs bort af warre thiänist äller härrä män gamblir SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " at wart raath. ok wärrä goþrä mannä " ib 668 . " ängo vndan takno, þy þär en goþer man ma sik med wäriä " ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). therra godhra manna jncighle VAH 24: 329 ( 1413) . " alle thenne gotho män som her efter nempnas . . . hafdo sik vndan krononna skat . . . sielwe oloflika til frelse giort " BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396). med wora goda mens och kere almogas hielp ib 3: 46 ( 1452) . " at bestalle gode mens garder " ib 5: 486 ( 1511) . " sina goda men han (konung Karl) tha saman kalla at möta hanom j arboga alla om michelsmesse ther nest hwar ferdig mz harnisk oc hest " RK 2: 7967 . " riddare oc swena mere oc mange godemen flere " ib 5781 . ib 5727 . - pålitlig, trovärdig. hafde han hört aff godhom oc beskedhelikom gamblom mannom FH 3: 86 ( 1446) . - betrodd, förordnad. een lagh sum . . . goþe tolf men a þingge vgilläþu FH 3: 6 ( 1353) . " mz godhom mannom myns herra j gardhenom latha mätha (syns dåligt) " MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 60 . EG 65 . marskens godemen RK 2: 6181 . " sände them godha män oc breff i geen ib 3: 2497. Jfr med afseende på de under detta mom. hittils anförda betydelserna Mnt. gude man, under hvars inflytelse dessa utan tvifvel utvecklats. - god, ansedd (om slägt el. börd). äy må konungär vtan af godho kyni komin wara " KS 5 (12, 6) . födder . . . af good äth MD 495 . ","4) god, pålitlig, trogen, tillgifven, såt. at engen aff hennes godha quinnor mate warä när henne Va 5 . " goder win är senfången " KS 37 (97, 40) . " hans goþar vin " Bu 146 . " midonia var hänna goþ vina " ib 186 . " godheweu didrik " Di 246 . FH 5: 136 ( 1489) . " wordho the godhe kompana " MB 1: 17 .","5) god, säker, orygglig. " widher sannind ok godha tro " BSH 1: 132 ( 1371) . FH 2: 13 ( 1390), 3: 19 ( 1442). ","6) god, ansvarig. ther är hosbonden godh fore SO 81 . " hosbonden warj godh fore swennin " ib 157 . " sex dande men woro mik godho före, at thý skulo stoo til rättha " BSH 5: 41 ( 1505) . " en radman war godh for honum " ib 133 ( 1506) . " han hawer warith töm godh for theres klädhe och peningha ib. "","7) god, duglig, skicklig. got folk rast ok triffwit RK 1: 4287 . " godr kännefadhr " KS 53 (133, 57) . godhr rådhgiui ib 72 (177, 79). godhr kunungr ib 31 (80, 34). godher bidhiare skal hawa godhan syniara (poscenti gnare subtilier inficiare) GO 734 . ","8) god, värdefull. " gör thu wäl, tha faar thu godh lön " MB 1: 163 . " abraham gaff abimelech godha gaffwor " ib 199 . " han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl värþer fyuratighi marker " SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " at han sua (syns dåligt) häst miste " ib 478 . " hafwa vpburit . . . xv marc swenska j godhom tinghom och laglicom werdhörom och redhom peningom " FH 5: 135 ( 1489) . " ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen " ib 2: 13 ( 1390) . ib 3: 18 ( 1442) . " en gangare swa godh som hundrada mark " Va 10 . ","9) god, passande, lämplig, nyttig. i swa godho läghe FH 3: 18 ( 1442), 5: 135 ( 1489). the möttes ther . . . i godhom tyma ok godh lagh RK 1: 4449 . " är et thing got til eet oc annath til annath " MB 1: 350 . " badhe trä ok barkir som vaxa i thy rikeno the äru godh for ether " Pa 5 . " hon är god for ögna soth " LB 7: 1 . " sempertina är god for queso " ib 3 . " hon (malört) er . . . godh tiil grön saar ib 2: 46. är han (senap) godh tiil ögon ok tiil hoffuid ok tiil lwngo ok til magha ok ffor hosto ok ffor wärk j laar . . . och widh bwlnan myälth " ib 50 . " öghom är han (senap) ey godher " ib 5: 80 . " thetta är goth thom som maal haffwa misth " ib 7: 5 . " tz är . . . goth badhe hoffdeno och lunghona " ib 78 . " är tz märkelicha goth " ib 6 . " göra goth draga plaster " ib 5 . " thz är goth. oc bötir ögon " ib. " fynna här amot et godt radh " OB 214 . " sa got är nw som annat sin " Di 114 . godh ware tiwgha ok haffdhe hon twa grena (apta foreet furca si dente biscupside facta) GO 43 . " godh är näpst är hon ey omykyn " ib 276 . - n. abs. godt, gagn. göra got vinum ok ouinum Bu 185 . " thz är alt manzens got at känna och älska sin skapara " Ber 212 . alt mit got (allt mitt goda) Bo 26 . " for hans godho (för hans gagn, för hans väl) " Bir 1: 202 . ib 3: 25 . hwilkit giorde jag alt för gode (i afsigt att göra godt el. gagn) RK 3: (sista forts.) 6071 . " badhe mz oc moot koma honom til godho " Bo 66 " jak wil idher hellar göra til godha " RK 2: (syns dåligt) BSH 5: 138 ( 1507) . bruke sic thet til nytta oc godho FH 2: 39 ( 1414) . marsken ville honom til gode wara RK 2: 5473 . ib 5532. MB 2: 313 . Di 125 . Lg 3: 15 . " giffua kötmangarenom til godha (d. v. s. utöfver själfva varans pris) ok for theras mödha eena halffua öre vpa oxan " SO 51 . 10) god, behaglig. giwer aff sik godha lokt oc rök MB 1: 480 . " the göra . . . godhan andha " LB 5: 82 . hon (bojan) war twngh ok ekke godh RK 1: 3946 . " godh ware ynskan ware ey fulskan (si non desiperet pubertas grata maneret) " GO 901 . alla gawor äru godha wtan köluo hug ib 541 . " thz är goth at hawa trudhit sina baransko " ib 262 . " thz är got män äpther wilia gar " ib 927 . " goth är wara prestir vm paascha barn vm fasto bonde vm jwl ok föl vm höst " ib 1014 . sig lithet hwila tyckte honum wara gått RK 3: (sista forts.) 4814 . " got är i fridh boa, tho är aldrei fridhren små godhr at han hauer iu skadhan som liutär " KS 79 (194, 86) . hon (friheten) är ey godh at mista MD 392 . - god, glädjande. godh tidendhe Di 268 . 11) god, lycklig, gynnsam. hon sighalde goþan bör fram Bu 523 . " mz godho aare " MB 1: 267 . " faar med folke godha häll " RK 1: 4460 . " bäträ är godh lykka än högh byrdh " GO 951 . " huar bödh annan godha nat " Fl 1231 . " sek honum tidendhe ok manga godha nätther " Di 221 . helsser . . . fru mette medh mange godhe nether paa myne vegne BSH 5: 32 ( 1505) . annars griper ey örlöghith godhan ändha PM 2 . 12) god, lätt. oftast med inf. them war ey got koma ij moot Al 4964 . thu skat w kenna hwre got thz är at arbeyde Di 122 . " the äe ey godhe at leka wedh " ib 268 (dessa tre (syns dåligt) kunna föras till 10). hon är äkke godh at fiäla Iv 3034 . GO 211 . RK 1: 4055 . ST 489 . thz är goth at simma tha annar haldher huwdhit vppe GO 31 . ib 603, 608, 611 . " mz them hafwer thu got at stridha " Al 6195 . Di 77 . " han hauer got (det är honom lätt) i staden bidha " RK 2: 9000 . " tha er ey goth til nokrä booth " MD 19 . " sigiandhes ther wara goth reglohal ther som ekke är " LfK 152 . 13) god, rundlig. the bliffuo tiil hopa een godhan riidh RK 3: 1326 . " thz var nu godha stund vppa quällin " Bo 235 . j hawen got til tooms (vacatis otio) MB 1: 288 . 14) god, fulkomlig. giffwin ider alle godha tröst RK 1: 3422 . hwilka päninga summo oc rogh wj kännopms os fulleliga o til godho nöghio vpburid hafua FH 3: 18 ( 1442) . tiil fullo ok godho nöghio ib 5: 70 )1476). ib 135 ( 1489) . 15) god, välvillig, välsinnad. med dat. (el. 23. iudha äru thik ey godhe Bil 231 . " thz han ware ider naduger ok goder " RK 1: 2135 . Bil 382 . RK 1: 2436, 4029, 2: 5221, 5941, 3: 3217, (sista forts.) 5000. god, välvillig, frikostig. goth brödthiägn (vir largus) GO 790 . 16) god, vänskaplig, fredlig. i godho, i godo, på grund af vänlig öfverenskommelse. hwilca päninga swmmo ther vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua i godho at nöghio SD NS 1: 11 ( 1401) . - i fredlig ställning. skulle alt j godo wara (vara godt och vä, vara fredligt) RK 2: 7785 . " thz sculle sa j godha sta (vara stillestånd) " ib 1421 . ib 1467, 2906, 5775 . " thet bleff standande i godho alt aff lögherdaghin oc til sönnodaghin " OB 214 . - mädh godho, med godo, med fred, med fredliga medel, utan våld. wy skilia s aldrich at mz godhe RK 2: 2819 . " bad fa sik hästin mz godo " Di 85 . ib 143 . 17) god, uppriktig. hawi godhan vilia at bätra sik Bir 1: 295 . vilia j . . . tha är thz myn godhe vilie Di 236 . godher wili dragher halfft las til by GO 382 . godher vili, fri vilja. tha sculin i thz sidhan göra nödhoghe thz i aktadhin ey göra mz godhom vilia Bil 598 . BSH 1: 177 ( 1379) . SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.), 70 ( 1401 ). Lg 3: 139, 141 . at thet swa war myn wily fulkompligha swa godh som myns bonda FH 2: 97 ( 1433) . - n. got, adv. sva got som, nästan. ther swa got som änkte atto Bo 8 . KL 343 . Va 36 . Di 268 . Lg 3: 361, 372, 377, 716 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 . - Jfr ful-, iäm-, löns-, siälf-godher."],"e":["goodher . ","got . ","godt OB 214 ; FM 494 ( 1510) . ","gut SD NS 1: 73 ( 1401); MP 2: 120 . KS gwt ib 624 ( 1407) . ","gooz Bo 33 . Ss komp. och superl. nyttjas bätre och bäzter),"]},{"a":"goþgärning","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) god gärning, dygd. hans ilgärnigga varo flere än hans goþgärniga Bu 20 . ib 21, 138, 152, 420. Bir 1: 15, 203, 2: 19, 259 . Su 192, 242 . ","2) välgärning, nådebevisning. " " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 466, 5: 375 (1344, nyare afskr.), 378. kirkian thänkir swa manga stora godhgärninga (beneficia) som hon hawir i dagh fangit Bo 1 . ib 112, 227, 246 . Gr 324, (Cod. D) 418. KL 356, 357 . MP 1: 45, 245 . Bir 1: 114, 115 . Di 192, 193 . " iosep oc hans godhgerninga til egipto land " MB 1: 275 . - Jfr kärleks godhgärning."],"e":["godhgerning . ","goþgerningh ib 152 . ","goþgärnigg: -igga ib 20 . ","gotgerning: -inga Su 242 . pl. -ar. -iar: godhgerningia Gr (Cod. D) 418), "]},{"a":"goþlynder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"goþvili","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) välvilja, kärlek. huus laanä them sum bedhäs mädh godh williä (sannolikt att föra ss bestämning till laanä; i händelse det föres till bedhäs att tolka: vänlighet, höf lighet) SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . forsma . . . hänna goþuilia Bu 514 . " faa thera godweilia " Bir 1: 193 . " älskar iak thik mz särlike älskelikhet ok enkannelikom godh vilia " ib 140 . " han hawir nu meere hedhir oc godhuilia aff mannom " ib 3: 33 . " gudh löne idher godhwilin (för wilia) " Iv 4107 . " then hälghe ande hwilkin som är kärleker och godhwili " Ber 218 . meth allom kerlek ok godhuilia SD NS 1: 84 ( 1401) . " ffore sins eghins hedhers kärleekx oc godhwilia sculd " BSH 1: 181 ( 1381) . " aff hans synderlika gothwilia oc nadhom " ib 182 . Bo 73 . Bil 265 . MB 1: 162, 296 . KS 16 (40, 17), 78 (193, 86), 78 (194, 86) . Bir 1: 179, 230, 331, 354, 3: 76, 99, 106, 172, 335 . Fl 190 . Iv 5695 . Al 8339 . om hon warit haffwer slyo oc andelika kaal i gudz kärlek, ey brinnandes i iämcristens godhwilia LfK 163 . vnderstaar thera godhwilia til beniamin MB 1: 249 . ib 247. KS 10 (25, 11) . Bir 3: 452. MD (S) 248 . ","2) ifver, åstundan, längtan, håg. hafþe digharan goþ vilia þiana vare fru Bu 11 . " jak gifwir tik . . . godhwilia til äruodhis " Bil 214 . " hwar som the läggia sin hugh til oc godhwilia " MB 1: 49 . " san älskelikhet är nar gudh älskas af allom godh vilia (toto affectu) " Bir 1: 338 . jak vände min godhuilia (affectum) til världinna fafängo ib 3: 436 . ib 1: 296, 3: 287 . Ber 212, 213, 222 . Su 382 . Lg 819 . - andakt. hialpa guz orþ þöm eigh. som þöm eigh höra mz goþvilia (devotione) Bu 186 . Bil 258 . ","3) fri vilja, frivillighet. späkta offer, som kalladhis hostia pacificorum, offradhe ängin vtan mz sin godh wilia MB 1: 478 . SD NS 1: 137 ( 1402) . Bir 4: 67 . SO 85 . Lg 3: 200 . ","4) samtycke, medgifvande. myn samthykkia ok kerlek ok gothuili er tel komyn ath clostridh skal thet sama forscrefna gotz behalla SD NS 2: 117 ( 1409) . " at i them fornempda jeppa idhan godhuilia oc kärleek oc fulbordh gifuen . . . til thetta fornempda lagmansdöme " BSH 1: 185 ( 1386) . " gaf samthykkio oc sin godhuilia til at halla pasca höghtidhena i samu huseno " Bo 169 . " til hwilkit jak hänne fulkomnadhan godhuilia fangit haffuer " SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). ofanghno waro lowe ok godhwilliä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). meth ia ok godhwilia mins sons ib NS 1: 29 ( 1401) . ib 22 ( 1401), 55 ( 1401) o. s. v . BSH 1: 188 ( 1386) . mädher samtikkio ok goduilia mins mags FM 13 ( 1376) . " medh wars fadurs . . . goduilia " SD 6: 180 ( 1350) . " met allas thera witskap ok godhwelia " FH 2: 133 ( 1441) . " epter hans nöghio oc godwilia " SD NS 2: 234 ( 1409) . " valdo the han til konungh mz allom almoghans godhwilia " Bil 883 . ib 286, 772. KL 298 . MB 1: 15 . VKR 71, 81 . Bir 4: 39, 126 . SO 152 . Di 235 . Lg 3: 550 . - Jfr kärleks godhvili."],"e":["gooþ- SD 5: 375 (1334, nyare afskr.). i oblik kas. -vilia. -welia FH 2: 133 ( 1441) . ","-uillia SD 6: 180 ( 1350) . - williä ib 4: 465 (1335, nyare afskr)), "]},{"a":"grabiärgh","b":"nn","c":"","d":["gråberg, gråsten. the haffwa . . . rympth borth wff henne (näml. grufvan) jordh och grabergh DD 1: 196 (1506, eft. aftr. hos Langelek)."],"e":["-bergh )"]},{"a":"grablakker","b":"av","c":"adj.","d":["grådaskig, gråblack. hieracites är en sten haffwandis grablakkan lith PMSkr 476 ."],"e":[]},{"a":"grabo","b":"nn","c":"","d":["gråbo, artemisia vulgaris Lin. " artemesia graboo " LB 6: 284 . ib 7: 71 . " artimesia hon hetir grabo " ib 3: 70 . tak graabo ib 10: 8 . " grabo dwger for mykin werk i hoffwd " ib 7: 68 . graabo, quinna som ey kan födha barn skal ätha henne mz ätikio ib 98 . " siwde grabo i watn ib. " ib 155 . " ätha graaboo . . . wel smaa stötta ib 278. " ib 2: 10, 7: 86, 279, 321 ."],"e":["graabo . ","graboo . ","graaboo )"]},{"a":"grabo","b":"nn","c":"","d":[" , jfr grabona."],"e":[]},{"a":"grabona","b":"nn","c":"","d":["gråbo, arteminsia vulgaris. artimeisa grabona Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s.7."],"e":[]},{"a":"grabrodherkloster","b":"nn","c":"","d":["= grabrödhra kloster. RK 3: 2835 ."],"e":[]},{"a":"grabrodhir","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["graa- )","grabrödhra kloster , "]},{"a":"grabrodhir","b":"nn","c":"","d":["gråbroder, franciskanmunk. STb 3: 423 (1499). - i gen. pl. om gråbrödrakloster. brodher villam sacristanus aath grabrödra SJ 2: 27 ( 1477) . ib. tha wij för rätto satho j grabrödere j stokholm HLG 1: 25 (1482). "],"e":["grabrödhra kloster","grabröder- )","*grabrödhra ordin","-ordon )"]},{"a":"gradh","b":"nn","c":"","d":["begär efter mat, matlust, aptit. som skola gita . . . opuäkt matlustan oc gradhena Bo 134 . " drakans graadh " MD 189 ."],"e":["graadh )"]},{"a":"gradh","b":"nn","c":"","d":["karat, vigtenhet nyttjad vid vägandet af guld. skal hwar gwlden gällä halffännän mark stocholms swaa ath wägen kolnisk mark ther aff skall hollä atten gradh och en gren finth nobel gwldh III grenä myndre aller mere HSH 19: 14 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"gradh m.","b":"","c":"","d":["grad, stånd. hwad staat, grad eller condicie, han är eller ware kan BSH 5: 625 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"gradher","b":"","c":"","d":[" , jfr matgradher."],"e":[]},{"a":"gradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["hungrig, glupsk. " kastadhu the dyonisium for gradhugh diur ok adhugh " Bil 343 . KS 42 (108, 45) ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"graf","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*grava brytare , ","gravar bakke , "]},{"a":"graf","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) fossa, fovea, graf, grop, håla. saa han eth stoort hws, som hafde stora graua j sik Pa 22 . " otalika grawa älla gropa " Bir 1: 241 . ther gör han (räfven) sina hwilo graff (requiei suæ fossam) ib 3: 174 . " then snödhe räff som wiste badhe hwl oc graff " RK 1: (Albr.) s. 208 . ib s. 212. HSH 20: 180 ( 1507) . " war siunkin swa diupt j synda graf " Bil 277 . - fästningsgraf. RK 1: 1544, 1546, 1548 . ","2) sepulcrum, graf, grift. växte vänast lilia up af hans graf Bu 7 . " skulu þik ärlek tel graua föra " ib 13 . ib 129, 514 . Bil 274 . KL 317 . Bo 71 . Bir 1: 206 . Al 3396, 3397, 3401 . ST 256 . ","3) grafhög, hög. kombir in til graffwanar äller gropanor MB 2: 49 . " j graffwomen äller bärghomen " ib 58 . " oppa iordanis bärgh ällir graffwar " ib (i de tre senaste ex. beror ordets bruk sannolikt på orätt öfversättning af tumulos, som originalet på alla ställena har). - Jfr asko-, iordh-graf."],"e":["grääff (i rimslut) RK 1: (Albr.) s. 212 . pl. -ar. -ir: graffuer HSH 20: 180 (1507)), ","gravar bakke","grava- )","gravalighare , ","grava stadher , ","grava öl , "]},{"a":"grafbakke","b":"nn","c":"","d":["brädden af en fästningsgraf; fästningsvall? om han wille sielff personliga gaa wth oppa grafbacken BSH 5: 201 ( 1507) . Jfr gravar bakke."],"e":[]},{"a":"grafdyr","b":"nn","c":"","d":["en grafs dörr el. öppning. hwar skal lypta stenin af graf dörrinne for os Bo 224 ."],"e":["graf dör )"]},{"a":"grafning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gräfning. " vatnit aff träskiomen met grafning oc dikom thil qwärnena ledha " FH 3: 71 ( 1446) .","2) utskärning, snideverk, skulptur. engin kostelikin graffning (sculptura) skal wara j dwromen ällir windöghomen, stwdhomen ällir wägghiomen Bir 4: 85 . Jfr begrafning."],"e":["gräfning L.),"]},{"a":"grafos","b":"nn","c":"","d":["mynning af en graf el. kanal. medietas dictarum pischacionum, & in ipso ampne, & in graf oseno SD 1: 648 ( 1284) ."],"e":[]},{"a":"grafsten","b":"nn","c":"","d":["grafsten. TK 269 . läsandes (för upläsandes) grafstenen och honom nederfällandes ib 273 ."],"e":["-steen: -steenen TK 269 ),"]},{"a":"grafughl","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. niclis grafugel ATb 1: 8 ( 1452) ."],"e":["-gugel . ","-fogil: -s ATb 1: 32 ( 1455)"]},{"a":"gragas","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " ragnild gragors STb 1: 99 (1477), 2: 79 (1485), 4: 326 (1513). " Stock Skb 18 (1516-17)."],"e":["graagaas STb 2: 79 (1485) . gragos ib 1: 99 (1477). pl. - gääs PMSkr 266 ), "]},{"a":"graharadher","b":"av","c":"adj.","d":["gråhårig. " cani sunt autem sensus hominis . . . människa synne skolo waro gra harat thz är wis " GU C 20 s. 73 ."],"e":[]},{"a":"grahära","b":"nn","c":"","d":["gråhårighet canicies ei graa hära eller allerdom GU c 20 s. 71. ib s. 73 ."],"e":["graas- )"]},{"a":"grahäras","b":"vb","c":"v.","d":["refl. bliva gråhårig, åldras. canere . . . graa häras GU C 20 s. 71 . ib."],"e":["graa- )"]},{"a":"grahärotter","b":"av","c":"adj.","d":["gråhårig. " canus a um graa härother " GU C 20. s. 73."],"e":["graa- . ","härother GU C 20 s. 73 . ","-häruitir Hel män 257 . ","-härutte ib),"]},{"a":"grahärotter","b":"av","c":"adj.","d":["gråhårig. " een gamal ärlikin man grahärottir " ST 531 . ib 367. Lg 245, 3: 468 . Ansg 179 ."],"e":[]},{"a":"grakiortel","b":"nn","c":"","d":["grå kjortel el. lifrock. brödhirne iordhis j sinom natkiortlom oc graaskiortlom VKR 43 ."],"e":["graa- )"]},{"a":"gral","b":"nn","c":"","d":[" Al 2562 . - lättsinnig hop. han wil tha göra siin scriptomaal oc rädhis tha fore then onda graal MD 106 . " mit i gralenom. thz är i bland wranga män gudhi frawända ok genwärdhogha (in medio nationis pravæ et perversæ). ok kallas thy graal. at thera lifwärne är skämteliket. gudz vini vptända ok lyusa swa som skinande hymeltungel sina iämkristna " Su 424 (möjligtvis anspelas i de båda sistnämda exemplen på en betydelse af gral, i hvilken det fattas ss ett ställe, hvarest ²multi sunt homines vivi et victuri usque ad diem judici, qui tripudiis et delicatis sunt dediti, et ludibriis diabolicis perpetuo irretiti²; se Lexer, Mittelhochdeutsches Handwörterbuch, grâl och det under detta ord anförda stället ur Thodorich a Niem; jfr för öfvrigt Diefenbach, Glossarium LationoGermancium, gralus och Oudemans, Middel- en Oudnederlandsch Woordenboek, grael 2)."],"e":["graal )"]},{"a":"graliter","b":"av","c":"adj.","d":["gråfärgad. " han hadhe een tabardh granlittan " Lg 3: 365 ."],"e":["-litter )"]},{"a":"gram","b":"nn","c":"","d":["vrede? jngom manne göra gram (grä melse?) MD (S) 227 . " öpta tykker enom manne gram göra wel ok är stoor skam " ib 275 ."],"e":[]},{"a":"gramber","b":"nn","c":"","d":["fiende, djäfvul. hon baþ han göma sik firi gramenom Bu 28 . " thän ledhe gramin " Bo 49 . - troll. fore then resa then ledha gram Al 7434 . - bildl. om en menniska: djäfvul, troll. hioldo fleste mz värsta gram a mot godum gudz vini Bil 887 . " mot tholik gram war han offweek " Al 632 ."],"e":[]},{"a":"gramber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vred, förbittrad. " war mykith gram " Al 1635 . ","2) gramse, afvog, obenägen. med dat. el. i dess ställe ack. tha konung hans thet förnam, som doctor hemming war fast gram MD 505 . swa ära th wärlz losta gram Al 7066 . ","3) förskräcklig, hisklig, vederstygglig. swa komo draka ij trulla ham marghe ok store ok mykith gram Al 5040 . ib 4492. thz (folket) syntis badhe litith oc grampt ib 9444 . grambir (motsv. ställe MB 2: 403 grymber, kanske rätta läsarten) diäfwl ok oren ande (spurcissime et fætidissime infere) KL 410 ."],"e":["grammer L."]},{"a":"gramhet","b":"nn","c":"","d":["vrede, förbittring. " bleff athe hwass striid j störe bräskonas gramhet " Troj 109 ."],"e":[]},{"a":"gramhet","b":"nn","c":"","d":["vrede, förbittring. MD 189 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"gramse","b":"av","c":"adj.","d":["gramse, förtretad, förbittrad. " ffuriatus a um . . . gramsee eller harmslagin " GU C 20 s. 302 . "],"e":["gramsee )"]},{"a":"gramsfulder","b":"av","c":"adj.","d":[" = gramse. ffuriosus a um gramz fuller eller harmfuller GU C 20 s. 302 ."],"e":["-fuller )"]},{"a":"gramska","b":"nn","c":"","d":["harm, förbittring. SpV 140 . nar wredhin mz sinne gramsko (furore) bedröffwir thin hogh ib 150 ."],"e":[]},{"a":"gramunker","b":"nn","c":"","d":["1) gråbroder, franciskanmunk. " jtem gramuncke xvj marck fore ijᶜ tymber " Stock Skb 81 ( 1518) .","2) ett slags bakverk? sod aff rötth vin . . . oc gramunka ther j vthan harda oc innan blöta Sex ekon tr 271 ."],"e":[]},{"a":"gramunker","b":"nn","c":"","d":["gråmunkekloster, Cistercienserkloster. allom gramunkaklostrum i swerike oc i gotlande SD 5: 565 ( 1346) . " tholff sara gamal gaffs bernardus i gramunka kloster " Bil 784 ."],"e":["gramonkir )"]},{"a":"gran","b":"nn","c":"","d":["gran, vigtenhet nyttjad vid vägandet af guld oc utgörande 1/4 karat. skal hwar gwldhen gällä halffännän mark stocholms swaa ath wägen kolnisk mark ther aff skall hollä atten gradh och en gren finth nobel qwldh III grenä myndre aller mere HSH 19: 14 ( 1497) ."],"e":["gren . ","-ar )"]},{"a":"gran","b":"nn","c":"","d":["gran. Prosadikter (Sju vise msät) 117 . ib. abies etis grän GU C 20 s. 2 . - koll. granskog. thär ligger wndher godher skogher badhe ek oc gtran VKJ 34 ( 1447) . ib234 (1480). - granträ. abiegnus vel abienus thz aff grän är giorth Gu C 20 s. 2."],"e":["graan VKJ 234 ( 1480)"]},{"a":"gran","b":"nn","c":"","d":["gran. " cum recentibus arboribus dictis graan " SD 5: 430 ( 1345) . " en gran stodh mith j thöm stadh (arborem (syns dåligt) pinum in media civitate habebat) " Bil 904 . thz thridhia (ɔ) är gran hon är läät Lg 92 ."],"e":["graan . grän, se granträ),"]},{"a":"gran","b":"nn","c":"","d":["viktsenhet nyttjad vid vägandet av guld, 1/4 karat. att en good föening giörs på alle sidor emellen riiken och städerne epter eth gran at ingen skulle vinna påa nners mynt HSH 13: 70 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"grana","b":"vb","c":"v.","d":["gråna, blifva gråhårig. mannen war gammal ok böriade grana MD (S) 219 ."],"e":[]},{"a":"grana","b":"vb","c":"v.","d":["bliva grå, gråna. när bären på trämen börya til ath graa och göras swarth PMSkr 339 ."],"e":[]},{"a":"granat","b":"nn","c":"","d":["granat (en ädelsten). smaragde ok granata Fr 169 . Fl 536, 1094 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"granband","b":"nn","c":"","d":["tunnband av granträ. en arbetiskarl . . . fgör eth gränbandh han satthe vppa öölkareth HLG 2: 10 (1509)."],"e":["grän- )"]},{"a":"granbar","b":"nn","c":"","d":["granbarr. koll. torka granbar sasom miöl LB 7: 102 ."],"e":[]},{"a":"grand","b":"nn","c":"","d":["ondt, fel. litit grand (exiguum malum) (ma dyghdena smitta) Bil 117 ."],"e":[]},{"a":"grand","b":"nn","c":"","d":["grand, solgrand. otalika diäffla, hwilke fflere worao än grandhen ärw j solenne JMPs 407. Jfr samgrand."],"e":[]},{"a":"grand","b":"nn","c":"","d":["grand, solgrand. eth litin (för litit) grandh spillir opta eth goth ögha GO 340 . Bir 1: 249 . Su 335 . hwru margh grand synas i soolgislomen MB 1: 93 . Al 5202 . MD 172 e. Jfr sol-, sola-grand."],"e":["graand: -e Su 335 ),"]},{"a":"granda","b":"vb","c":"v.","d":["skada. " at . . . ängin optare (ɔ) skulle) swa illa grandas " Al 4004 ."],"e":[]},{"a":"granda","b":"vb","c":"v.","d":["1) skada. " orenlikhet som henne siäl ok samwit kan granda " MP 4: 159 . 2) förarga, stöta. the skal enkte wara jnne thz som hans ögha skal granda äller misthäkkia MP 3: 314 ."],"e":[]},{"a":"grander","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fulgrander."],"e":["granner . ","grannaren PMSkr 202 . ","grannasta ib 517 ),","saagho spaan granner som myöl ib 385 . " thär j blanda grannasta malith saffran " ib 517 . 2) noggrann, sorgfällig, samvetsgrann. han är grander skodhare, oc ranskakare thäs hiärta som honom älskar Mecht 343 . mot en grannan rekenskap aff serkilax godz FMU 5: 146 ( 1486) . ib. ","-"]},{"a":"grander","b":"av","c":"adj.","d":["1) fin. " siktis gönom eth granth haar saaldh " PM 9 . " syla ginom eth grant kläde " LB 7: 47 . ib 335 . swepa han i eth granth klede Lg 3: 98 . II granne dwke vtkastede och en stacket gran duk HSH 19: 167 ( 1506) . - fin, finstött. stöth oc mal them granna som myöl PM XLVIII . ib XLII, II, 6 , 11. II skippund granth salth 1 tunno grofft salth HSH 19: 165 ( 1506) . ib 166 . - fin, beredd af finmalet mjöl. grant brödh Lg 3: 203 . ","2) noggrann, sorgfällig. " hawande . . . granna atwakt vm sin son " Bo 18 . Bir 1: 218, 239, 296, 2: 188, 3: 240, 244 . 4: 39. VKR 81 . Ber 160 . Su 32, 351 . " pröue människian sik siälua mz granne ransakan " MP 1: 183 . " wi skolum göra grannan räkenskap aff hwario eno fafängho ordhe " LfK 106 . - noggrann, nogräknad, samvetsgrann. wast thu swa gran om all thin ting, at thu wille enkte hafua, wtan fatikdomen LfK 141 . " hwru gran thu wast om tith loff " ib 142 . ib 143 . " huar en granner oc sniällir ranzsakare " Su 270 . " om thu mz grannom (uppmärksamma) oc kärlekxfullom öghom skadhar thin kärasta " ib 26 . - granntyckt, nogräknad. the waro ekke granne (Cod. B vandhir 547) at dryk eller födho MB 1: 204 . ","3) behaglig? letadho sik grant mak oc rolikit lifwerne Su 229 . - n. adv. noga, noggrant. ville grant se hulkit huset war RK 2: 8858 . ib 3: 3364 . hon sculde sik grant ok ynnerliga scripta for alla syna synder Lg 3: 558 . " wi . . . ransakadhom thz iärtekn thz grannasta wi kunnom " ib 364 . " the saker ällar ärandhe thu ey fullelika weth opspör oc letha aldra grannast " Su 71 . - Jfr ordhgrander."],"e":["granner Su 270 ),"]},{"a":"grangiflika grangifleghe","b":"ab","c":"adv.","d":["granneligen, noggrant. " hafue seet . . . oc hört grangifleghe fore oss ouerläset eet opet pärkmens breff " FH 8: 4 ( 1414) ."],"e":[]},{"a":"grangiva","b":"vb","c":"v.","d":["akta, fästa uppmärksamhet vid at i grangaaffwe myn scriffwelse BSH 5: 305 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"granhusfru","b":"nn","c":"","d":["grannhustru. HLG 2: 72 (1517)."],"e":[]},{"a":"grankadha","b":"nn","c":"","d":["grankåda. Se Sdw 2: 1229."],"e":[]},{"a":"grankadha","b":"nn","c":"","d":["grankåda vij lod smelt gran kado LB 7: 326 . " ij lodd terpentin eller gran kode i b 328. Jfr granqvadha. ""],"e":["gran kode )"]},{"a":"grankona","b":"nn","c":"","d":["granqvinna. " faar thu see godha hustrwr af thera grankonom " Bo 20 . " at naghor henna grankona ware swa dandis " Lg 3: 22 . Bo 14 . MD (S) 217 . MB 2: 214 . BtFH 1: 131 ( 1506) , 250 (1506). Jfr granqvinna."],"e":["gran konna BtFH 1: 250 ( 1506) ),"]},{"a":"granlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" iak granlika slaghsins liwdh Bir 1: 30 . ib 2: 57 . KL 345 . VKR v. komme ther breff eller san budh at the ey retwyse vare i sine stycker ok tz grannelica (bestämdt) spörs SO 159 . - fulkomligt. vp ato granlika oc fortärdho the feto oc faghra ST 400 ."],"e":["granglika Su 293, 296 . ","granlia MB 2: 283 . ","grannelika KL 252 ; Bir 1: 291 . grannelica Kl 214; SO 159 . ","granneliga Lg 818 . ","grannelagha FH 2: 129 ( 1441), 130),","tydligt . ","hördhe"]},{"a":"granlika","b":"ab","c":"adv.","d":["noga, noggrant, omsorgsfullt. wij systra ok bröder som först aff vphoffuith warum j tessom helga renliffnadz [stadga] samnade granliger aktwandis Nio handl rör Vkl 223. findz hon . . . hans ordh aldra grannelikasta gömt oc fulkompnat Mecht 122 . Jfr fulgranlika."],"e":["granne- Mecht 122 . ","grannerligen Priv f Sv st 203 (1491, avskr.) . granliger Nio handl rör Vkl 223. Se Sdw 2: 1229),"]},{"a":"granliker","b":"av","c":"adj.","d":["noggrann, omsorgsfull. MP 4: 29 ."],"e":["grannelikin )"]},{"a":"granliker","b":"av","c":"adj.","d":["noggrann. " mz granglike aatwakt " Su 293 ."],"e":["grangliker )"]},{"a":"granne","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " ragnualdo granna " SD 1: 735 (1230-60). - Jfr nagranne. "],"e":["granna eþer , "]},{"a":"granne","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*granna fäbet","-fäbeeth )","*granna syn","granne- )"]},{"a":"granqvadha","b":"nn","c":"","d":["grankåda. PM 6 . Jfr grankadha."],"e":["-qwaada: -o PM 6 ),"]},{"a":"granqvinna","b":"nn","c":"","d":["grannqvinna. MP 1: 200 . Jfr grankona."],"e":[]},{"a":"granris","b":"nn","c":"","d":["granris. STb 1: 465 (sl. av 1400-t., Burspr). HLG 2: 84 (1517)."],"e":["-riis . ","grän- HLG 2: 18 (1510)"]},{"a":"granris","b":"nn","c":"","d":["granris. SO 198 ."],"e":["-rijs )"]},{"a":"granrislöf","b":"","c":"","d":[" (grän-). gränrislöff (fel för gränris löff, d. v. s. två ord) HLG 2: 4 (1509). Se E. Li+en, Ark. f. Nord. Fil. 41: 308."],"e":[]},{"a":"granska","b":"vb","c":"v.","d":["granska. " höre granska och ranszake ophoffuen huars brijsth äller skyldh fynnes kan " HSH 19: 133 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"granstötter","b":"","c":"","d":["finstött. " bottnen skall göres aff gran stött kool " PMSkr 620 ."],"e":[]},{"a":"gransämia","b":"nn","c":"","d":["grannsämja. " togh fore wilie och gode grannsämie vnte och tilstadde her benct hanom sina bögning STb 2: 232 (1487). " ib 5: 336 (1521, Kop) . HSH 17: 168 (1523, Brask). uthan hafft mycket tolemoot i then motte oc monge andre motte för eendrekt oc god grannsemie skyll HSH 14: 59 (1525?, Brask). ib 15: 25 (1526, Brask) ."],"e":["-sämie . ","-semie )"]},{"a":"granträ","b":"nn","c":"","d":["granträ. " tag grönth graan trä " LB 7: 5 . ib 2: 56 ."],"e":["graan trä . ","gränthrä LB 2: 56 ),"]},{"a":"granträrot","b":"nn","c":"","d":["granrot. " tak granträ roth oc lägh i eeldh " LB 3: 163 ."],"e":[]},{"a":"granvardher","b":"nn","c":"","d":["vakt el. bevakning som utföres av en el. flera grannar. at j wele hafwe good grannwård oc wakt ut med siöösiden om the (ɔ kung Kristians folk) nogrestedz i edres landzende wille göra landgong HSH 15: 19 ( 1526) ."],"e":["grannwård )"]},{"a":"granzla eþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"grar","b":"av","c":"adj.","d":["1) grå. thu hauer mina gra älle vanwyrt Prosadikter (Varl) 60 . for en gran häst ATb 1: 64 ( 1456) . twå af the grå gångare wi hafwa wid åbo Laberbring SAMl 3: 257 (1470, avskr.). - Jfr myrkgrar."],"e":["gran ATb 1: 64 ( 1456) . ","gra Prosadikter (Barl) 60 . ack. pl. m. grå Lagerbring Saml 3: 257 ( 1470) ), "]},{"a":"grar","b":"av","c":"adj.","d":["1) grå. " vnum equm graan " SD 4: 201 ( 1331) . FH 6: 68 ( 1486), 69. FM 640 ( 1515) . Di 195 . iärnhat ok hiälm ok äkilhuwa ther för waro gra som en duwa som annor sool swa skino the blank Al 3328 . (syns dåligt) gaff hanom gran kiortil ok swarta kopo Bil 779 . (syns dåligt) 11, 57, 70. Bir 4: 10 . " the mwnka the äro graa (hafva grå drägt, d. v. s. äro Cisterciensermunkar) " RK 1: 532 . " vnam çappam lybist grath " SD 4: 105 ( 1329) . Jfr halfgrar. ","2) grå, ovänlig. " grath är mällan wini naar gawu tälias " GO 324 ."],"e":["grath . ","graat VKR 11 . ","graa ib 11, 70 ; Bir 4: 10 . ","gran Bil 779 ; Di 195 . ","graan SD 4: 201 ( 1331); VKR 11 . ","gro FH 6: 69 ( 1486) . ","groo ib 68 ; FM 640 ( 1515) . ","graa RK 1: 532), "]},{"a":"gras","b":"","c":"","d":[" , se gräs."],"e":[]},{"a":"grasiäþer","b":"","c":"","d":[" , se gräsiäþur."],"e":[]},{"a":"graskin","b":"nn","c":"","d":["gråskinn, gråverk, ekorrskinn. " testament oc gaffuor badhe i klädhom oc koperkarom graaschinnom mardhsknnom härmelinom " SVklE 162 . ATb 1: 169 ( 1462) . Se Sdw 2: 1229. "],"e":["graaschinnom SVklE 162 ) , ","*graskins fodher","-ir )","*graskins hora , ","graskins kapa"]},{"a":"graskin","b":"nn","c":"","d":["gråskinn, ekorre. skinn. fyra timber goodh graskin BSH 1: 182 ( 1381) . min rödha tabard medh graskinnomen SD NS 1: 514 ( 1405) . " han haffuer twa skinkiortla annan aff lambskinnum och annan aff graskinnum " AS 59 . graskin hermelin oc morde RK 2: 7154 . ib 7313, 1: (Ny början af Gamla Krönikan) s. 163. PK 221 . GO 332 . "],"e":["graskins kapa","graa- )"]},{"a":"grasse grassa pmskr 528 subst.","b":"","c":"","d":["benämning på ett slags (fett- el oljehaltigt?) färgämne. tak . . aff lithenom grasse ɉ [1/2] del, oc thäs meer tw läther thär j aff litenom grasse, thäs snarlikaren flyther thet (ɔ: »smaltum») PMSkr 529 . ɉ [1/2] vikth grasse ib. ib."],"e":[]},{"a":"grasten","b":"nn","c":"","d":["gråsten. " grasten til grundaualin HLG 1: 66 (1456). " Skotteb 114 (1462-63)."],"e":[]},{"a":"grasten","b":"nn","c":"","d":["gråsten. " medh grastenin teghil ok kalk " SJ 201 ( 1451) ."],"e":[]},{"a":"grata","b":"vb","c":"v.","d":["gråta. " " the gretu ok illa läthu " Bil 275 . Bu 76 . qinnonar som gräto Bo 198 . " tok han til at grata " ib 165 . vm thu viste hwat thik skal owir ganga. tha gräte oc thu ib. " vi läsom varn herra ihesum threm sinnom hawa gratit " ib. " gat . . . han ey atirhallit tarana. vtan grät af rätte ömko " ib 156 . " iak grät mykit " MB 2: 340 . " viþ moþor döþ gat iak fast gratet " Bu 74 . gräth hardelika Lg 3: 334 . " thw . . . grest mz taara " MD 62 . " grät mz största graat " Gr 288 . KL 165 . vi sculom grata (med tårar bedja) til gud for them MP 1: 248 . " gratir til modhirna hiälp mz grötelike röst " Bir 2: 250 . " mz gratande öghom " Bo 215 . medh gratande tarom (tårar som gråtas, flödande tårar) VKR VIII . ST 265 . " mz gratande tara " Fl 341 . Iv 3006 . Fr 1351 . " mz gratande beska tara " ib 1410 . gråta öfver, begråta. med gen. af dem. pron. thän. thäs magho persi alle grata Al 1123 . - med ack. grät sin bonda tapaþan Bu 4 . " il 124. " Bo 71 surþe . . . huem hon grät Bu 491 . " grata sin skapa " ib 30 . grät han mankönsins ysäld Bo 165 . " hwat gratir thu ib 225, 226. swa som israels folk grät ey annans dödh swa skulu ok ey mine vini grata owir hans dödh " Bir 1: 52 . KL 242 . MB 1: 202 . Bir 1: 354 . MP 1: 247, 248 . VKR VIII . Al 3427 . RK 2: 7288 . MB 2: 105, 109 . " huar en tolkin falsk oc fafäng renliffwis människin . . . är mykit storlika gratande " Su 353 . ib 452 . - med prep. ivir. grata owir hans dödh Bir 1: 52 . ihesus greth ouir them MP 1: 247 . ib 248 . Bil 312 . Bo 198 . - med sats inledd af at. grät sarleka at han giorþe guþ vreþan Bu 145 . Bir 1: (syns dåligt) ","1) gråta sig, genom gråtande blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. han grät sik allan mättan Ansg 245 . ","2) jämra sig. thu gräst thic i thässe värl KL 242 ."],"e":["graata MB 2: 109, 361 . ","grät . ","grätt Di 174 . ","gret Bil 311 ; MP 1: 247, 248 ; Di 79 . ","greth MP 1: 247, 248 . ","greeth Lg 3: 87 . ","graat Al 10425 . ","gräst Bu 76 ; KL 242 . ","grest MD 62 . ","gräzt ST 184 . ","grästz Ber 190 . ","grätz VKR IX . ","gräto Bo 196, 198, 202 ; Bir 1: 354 . ","gretu Bil 275 . ","gritu Lg 3: 576 . ","gritw ib 79, 87, 96, 96, 103 . ","grytw ib 79, 95, 100, 101, 106 . ","gräte Bo 165 ; MP 2: 196 . " grethe ib 1: 246. part. pret. gratin), ","grata sik , "]},{"a":"grata","b":"vb","c":"v.","d":["gråta. " o huru mykit gudz jomfru är j alle ysalhet grathaskolande (plangenda) " SpV 451 ."],"e":["graada GU C 20 (hand 2) s. 60. graatha ib s. 100, 102. limpf. pl. gräto Prosadikter (Sju vise m B) 188 . gritho ib),"]},{"a":"gratelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med tårar, sorgset, sorgligt, bedröfligt. blanzaflor mälte grätelik (kan fattas ss adj. och föras till grateliker) Fl 1786 . " taladhe til honum gratelika saara " Al 10166 ."],"e":["grätelik )"]},{"a":"grateliker","b":"av","c":"adj.","d":[" pinor MP 1: 117 ."],"e":["gratelig )","ömklig . ","gratelica"]},{"a":"grateliker","b":"av","c":"adj.","d":["sorglig. bedrövlig. llugubris . . . gratheligh GU C 20 (hand ","2) s. 102."],"e":["gratheligh )"]},{"a":"grater","b":"nn","c":"","d":["gråt. " sanneliga äskä the (ɔ: änglarna)oss . . . vara böner graata ok sukkan, förendes til hanom (ɔ: Gud) Jbuddes b 171. ""],"e":["graater: graat SvB 293 (börj. av 1500-t.) . ack. pl. graata J Buddes b 171 . ","graadh GU C 20 (hand 2 s. 60), "]},{"a":"grater","b":"","c":"","d":[],"e":["graater: graat Bo 209 ; Gr 288 ; Lg 38 ; MB 2: 361). m. "]},{"a":"gratfulder","b":"","c":"","d":[" 8graath fuller), ajd. full av gråt. GU C 20 (hand 2) s. 100."],"e":[]},{"a":"grava","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) intr. " gräfva. groff vndir yrtom mz spadha " KL 252 . " komo ibland mäþ þöm som grouo " Bu 51 . " män grouo tel rotema " ib 7 . RK 2: 1741, 1745 . ther groff marcellus epter Bil 53 . ","2) trans. " gräfva, genom gräfning åstadkomma. grouo grauena " Bil 405 . Bo 186 . hauar iak . . . grauit goþan brun Bu 188 . ther grofs en sio damber Bil 88 . - under gräfvande lägga. grouo een grundual Bil 743 . Bir 1: 143 . ","3) gräfva i, genomgräfva. grouo biärghit Bil 710 . grafwa gräfva, i, genomgräfva.. grouo biärghit Bil 710 . grafwa jordhinna Bir 3: 88 . " graua jordzlik hiärta " ib 89 . ","4) undergräfva. growo the (suffoderunt) mwrin MB 1: 261 . ","5) uppgräfva? keryrth swm graffwen (för up graffwen?) äre om voren LB 8: 44 . ","6) begrafva, nedgräfva. at graua likit Bil 405 . " döþar ok ii iorþ grauin " Bu 7 . Bil 53, 285 . Fr 3170 . " lät grafua thräth diwpt i iordhena " Bil 88 . ","7) utskära, gravera. " sa thaghar huar grafuith la huru pariis ledde helena " Fl 874 . " grafuin mz mang siälsyn par " Fr 434 . Al 7767 . loth gräffwa sinne hustrv modher[s] insegle SD NS 1 . 358 ( 1404). han loth . . . gräffwa siith eghit insegle ib 359 . FH 3: 93 ( 1446) . "],"e":["gräua Bil 684 . ","gräffwa SD NS 1: 358 ( 1404), 359. ","grava bort , gräfva bort, gräfva ut. groff gullith borth v bolstrenom JP 86 . ","grava i genom , ","grava nidher , nedgräfva, gräua . . . likit nidher Bil 684 . Al 4552 . RK 1: 1208 . Di 120, 172 . Jfr nidher grava. ","grava undir , undergräfva. at ängin graffwi ondir (suffodent) husins grundual Bir 3: 240. ib 241 . Jfr undirgrava. grava up, uppgräfva. gul ok stena . . . groffwo the op Al 3396 . " groff hona (grafven) vp mz sinom klööm " ST 266 . Jfr up grava. - Jfr be-, genom-, ut-grava."]},{"a":"grava","b":"nn","c":"","d":["1) fossa, graf. " diwpa grawor " MD (S) 289 . ","2) sepulcrum, graf. " thil graffwo fylgher " SO 27 . " graffwor ällir griffter " MB 2: 268 . ib 350 ."],"e":[]},{"a":"grava","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","härran groff (fodebat) iordhena som en yrtagardz man Mecht 185 . 6) begrava, nedgräva. bödh käisaren han qwikkan j jordh gräffwa Prosadikter (Sju vise m B) 188 . 7) utskära, gravera. JMPs 436. PMSkr 507 . " ath graffwa en sten wäl ib 512. " gräva, genom grävning åstadkomma. " jak for magh mw ey gräffua dike eller akeer yrkia " MP 4: 153 . 3) gräva i (ngt). han groff fotin a hästenom ok fan the war ok bloodh ATb 1: 47 ( 1455) . ib. "],"e":["gräffua MP 4: 153 . gräffwa Prosadikter (Sju vise m B)","*grava ut , gräva ut el. fram. bergh ther gull graffs vtt PMSkr 602 . Jfr utgrava. - Jfr be-, genom-, nidher-grava, ävensom ogravin."]},{"a":"graval","b":"","c":"","d":["gradual. " gradade lis p producta quia gradatim canitur in danigo graffual " GU C 20 s. 320 ."],"e":["graffual )"]},{"a":"gravare","b":"nn","c":"","d":["grävare. GU C 20 s. 2887 Jfr dödhgravare."],"e":["gräffuare )"]},{"a":"gravare","b":"nn","c":"","d":["gräfvare. Bil 646 . Jfr dödhgravare."],"e":[]},{"a":"gravera","b":"vb","c":"v.","d":["gravera, stämpla. sidhan skinnen ärw sath mädh sätherwärkis stokkenom skwla the gratueras, thet är stämplas, oc thäör til haffwes mangskona stämpla aff järn PMSkr 539 . ib."],"e":[]},{"a":"graverpan","b":"nn","c":"","d":[" ? (syns dåligt) hög af gråberg som blifvit afskild från malmen. hwad malm som wy kunna faa aff gammel grawerpen, som for wor bortkast DD 1: 184 (1503, eft. aftr. hos Langebek)."],"e":["grawerpen )"]},{"a":"gravilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr up-, ut-gravilse."],"e":[]},{"a":"gravilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? Jfr be-, nidher-, utgravilse."],"e":[]},{"a":"gravirska","b":"","c":"","d":[" , jfr dödhgravirska."],"e":[]},{"a":"gravärk","b":"nn","c":"","d":[" ÊÅ graskin HSH 16: 70 (1527, Brask) ."],"e":[]},{"a":"gredh","b":"nn","c":"","d":["svärd? mz spiuth greep och greedh han orädder är RK 3: 22 (möjl. är ordet här en felaktig läsart, ss sannolikt är förhållandet med gredhan på de två af (syns dåligt) under gred upptagna ställena; se Rydqvist 1: 193 noten)."],"e":["greedh )"]},{"a":"gredh","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":[]},{"a":"gredha","b":"","c":"","d":[" , f. ett slags vapen? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 608. EK. 3031 (var)."],"e":[]},{"a":"grekare","b":"nn","c":"","d":["Grek."],"e":["grekara land , "]},{"a":"greker","b":"nn","c":"","d":["grek. " tha komma troyaner tiill sig jgen, oc sökte swarliga j moth greechana " Troj 28 . ib 126."],"e":[]},{"a":"greker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-ar ) , ","greka konunger , "]},{"a":"greker","b":"av","c":"adj.","d":[" Grekisk. gaff sik grekom mannom j hender MD (S) 288 ."],"e":[]},{"a":"gremhet","b":"","c":"","d":[" , se grymhet."],"e":[]},{"a":"gren","b":"","c":"","d":[" , se gran."],"e":[]},{"a":"gren","b":"","c":"","d":[" L. ","1) ss tillnamn. " benedictus magnusa son gren " SD 2: 151 ( 1293) . " olauus dictus green " ib 4: 744 (1340, nyare afskr.). ","2) stråle. " hon (solen) spredher aff sik liwsa grena " Al 6481 . ","3) skiljande, urskiljande; mening, betydelse, beskaffenhet? pl. thiin ordh hafua swa vnderlika grena Iv 1152 . - Jfr trägren, äfvensom fämgrena. "],"e":["green . ","-ar )","grenafulder , "]},{"a":"gren","b":"nn","c":"","d":["1) det som skiljer sig ut från stammen, gren. han . . . vardh varsse litit honagh wtflyta aff qwistinsgrenom Prosadikter (Barl) 39. ib (Sju vise m B) 184 . GU C 20 s. 294 . " wjnqwistana giffwa aff sigh grena tha the wäxa giroth " PMSkr 312 . " tha dömpdis han till galghe och gren " JTb 100 ( 1515) . - bildl. del, avdelning. Priv o skyddsbr 188. jac haffwir mic fforbrwtit, j dödhelicom syndom, ellir thera grenom SvKyrkobr 280 . ib 305, 307. thet wii haffua nw stadfäst . . . eder stadzlag och priuilegia i alla matta i sina grena och artiklo Priv f Sv st 190 (1484?). thet är ok första grenyn högfärdhinne, ath vilia synas aff androm vtualdhir MP 5: 26 . Skrt Uppb 254, 256, 358. SvB 309 (omkr. 1500). - Jfr birke-, palm-, vin-gren."],"e":["green . ","-ar ) , "]},{"a":"grena","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["greena . ","-ter )","grena sik , dela sig, söndra sig. hans folk togh sik fast at grena Al 2451 . - (syns dåligt) grenas, söndras. at riikit skulle ey greenas MD 389 . - Jfr utgrena."]},{"a":"grena","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. frgrenad, försee med utgreninga. j hwaria tan (på draken) waaro otalika grenadha kroka hwar moth androm JMPs 255. - refl. grenas. 2) förgrena sig, förgrenas. thär som strömen grenas Uppl Lagmansdomb 107 (1491)."],"e":["-adher ) , "]},{"a":"grenadher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr thregrenadher."],"e":[]},{"a":"grenadher","b":"","c":"","d":["skarlakansfärgad? - n. skarlakan, skarlakansfärgadt tyg? vnum par vestimentorum grenet irst SD 4: 2 (före sl. af 1327)."],"e":["grenet ) , "]},{"a":"grenas","b":"","c":"","d":[" , se grönas,"],"e":[]},{"a":"grender","b":"","c":"","d":[" = grenadher? i [1] par grend laghen FM 76 (1483, daniserande)."],"e":[]},{"a":"grenis nal grönis el. gröms naal","b":"nn","c":"","d":["nål avsedd att skilja ngt åt med? discerniculum grönis naal GU C 20 s. l91."],"e":[]},{"a":"grenlas","b":"nn","c":"","d":["lass av grenar el. grenved? HLG 3: 99 (1528)."],"e":[]},{"a":"grenogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr thegrenogher."],"e":[]},{"a":"grep","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gripi."],"e":[]},{"a":"grep","b":"nn","c":"","d":["1) grepe, gaffel, se iärngrep. - gaffelformigt redskap el. klofve hvari en börda bäres? grepkorg? gerula, grep GU 7 . ","2) ett slags vapen? mz spiuth greep och greedh han orädder är RK 3: 22 . " förste lata sända til greep then andra skulle the offra til reep " ib 1: (Albr.) s. 213."],"e":["greep )"]},{"a":"grep","b":"","c":"","d":[" , jfr angrep."],"e":[]},{"a":"grepa","b":"","c":"","d":[" , se gröpa."],"e":[]},{"a":"grepor","b":"","c":"","d":[" , pl. (fett)grevar? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 11 f. min been äru forstokkade som andra grepor (formen sannolikt beroende på missuppfattning. Jfr Psalt. 102: 4 (Vulgata 101: 4): ossa mea sicut cremium aruerunt) SvT 45 ."],"e":[]},{"a":"greska","b":"","c":"","d":[],"e":["grezka: grezko Al 7604, 8820 . grezska. gredzka: gredzko ST 37 ). f. "]},{"a":"greska","b":"nn","c":"","d":["grekiska, grekiska språket. thet ordit sarcos är grescha PMSkr 491 ."],"e":[]},{"a":"greskar rot","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1299 och jfr gräskar."],"e":[]},{"a":"gresker","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["gretzsker MB 1: 50 ; ","-e Bir 3: 347, 348 ; MB 2: 369 . ","greezsker . ","grezth ST 4 . ","greetz Su 310 ),","greskar röter , "]},{"a":"gresker","b":"av","c":"adj.","d":["grekisk. iudha maal, gretzt maal, latin Hel män 167 . " the grescho waro myket dristoga " Troj 28 ."],"e":["grest JMÖ 175 . ","gretzt Hel män 167 ),"]},{"a":"greslöker","b":"","c":"","d":[" , se grislöker."],"e":[]},{"a":"greve","b":"nn","c":"","d":["eg. innehafvare af en högre domarebefattning; grefve (en värdighet hvilkens ss Svensk icke förekommer under medeltiden). " hon war grewans dotter aff getskogh " RK 1: 1142 . ib 792. hertugha ok grefua flere Fr 636 . ib 665 . ST 451, 452, 453 o. s. v. Va 4 . GO 615 . - herre. ower alla gudha ärin ij greffwe Al 4392 . - nyttjas för att återgifva Latinska uttryck, betecknande öfverhetsperson, högre ämbetsman. lisias greue (proconsul) Bu 514 . olibrius grewe (præfectus) Bil 540 . " fik appolinarem enum greua (centurioni) " ib 328 . " grep diäfwlin en hans (kejsar Ottos) greua (comitem) " ib 114 . - (?) ss tillnamn. petrus greui SD 1: 246 ( 1225) . - Jfr borgha-, här-, mar-, mäie-, stupo-, tämpla-, undir-greve. ","1) värdighet ss greve. böþ hanom fäþärnes greua döme ok römska raaz hedhir (potestatem præfecturæ tuæ et consulatum generis tui) Bu 489 . ","2) grefskap, distrikt. " thry hundradha greffwaskap " MD 196 . jnnan samu grefwaskap (uno vico) Bil 373 ."],"e":["greve döme , "]},{"a":"greve","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*greva daghthing","-dagtindh )","grevaskap (greffwe-), "]},{"a":"grevinna","b":"nn","c":"","d":["grefvinna, hustru till en greve. ST 467 . bötte han enne grefuinnu (uxore tribuni) siuke Bil 325 . ib 835 ."],"e":[]},{"a":"grevinna","b":"nn","c":"","d":["grevinna. STb 4: 273 ( 1512) . högboren förstinne, ffrw elizabet . . . greffunne j oldenborgh oc delmenhorst ib 5: 353 (1521, Kop) . - ss tillnam,n. margreta ib. greuynnen Skotteb 11 (1460-61). ib 146 (146364). greuejnne d:t viij ort. quit. ib 180 (1464-65). ib 385 (1464, Kämn)."],"e":["greffwynne . ","greffuinne . ","greuejnne )"]},{"a":"grevor","b":"","c":"","d":[" Se grepor."],"e":[]},{"a":"grima","b":"","c":"","d":[" , jfr begrima."],"e":[]},{"a":"grima","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["gryma )","*grimu pänninger","grimme- )","grimu skapt (grymaJ Buddes b 152. - skafft(h)), "]},{"a":"grima","b":"nn","c":"","d":["1) capistrum, grimma. thräng alla them i betzle oc grimo som äkke nalkas thik Gr 273 . " bätra är swlitin hästir än toom gryma " GO 296 . ib 786 . Ber 18 . ","2) (jfr Sv. dial. grima, strimma, fläck, i sht i ansigtet, samt Fdan. adj. grimet) strimma, fläck, genom barkens borthuggning åstadkommen ljus fläck på ett träd? (se Rydqvist 4: 58 not). i latiniserad form. gangam . . . iuerunt & grimas uteteres innouauerunt . . . & sic de teldra in teldram. de grima in grimam sunret vel opret SD 1: 247 ( 1225) . "],"e":["gryma )","grimu maþer , ","grimu skapt , "]},{"a":"grimber","b":"","c":"","d":[" , se grymber."],"e":[]},{"a":"grina","b":"vb","c":"v.","d":["grinande (sannolikt för girnande; motsv. ställe Cod. C.: girnandhe 996) Lg 343 ."],"e":[]},{"a":"grind","b":"nn","c":"","d":["af spjälverk el. stänger gjord dörr el. port; grind. alt mit godz . . . warande innan gardz ok grindha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). huat jnnan er grind ok gardzlid RK 1: 463 . TB 77 . - gallerdörr, galler. aldrig annorledhis maa talas j clostreno mz wärdz folke wtan widh grindena (ad crates) Bir 4: 60 . - dörr i allmänh.? the rumen sculu swa starkligha aatirteppas oc medh grindom laasom oc windom bewaras VKR 25 . - kyrkodörr. scal hon koma op j kykiona . . . oc staanda widh grindena aasiidhis j noghrom quämelichom stadh VKR 22 ib 48 . (syns dåligt) 3: 428. TK 269, 270, 272, 274 . - Jfr aker-, iärn-, qvi-grind. "],"e":["grinda skiul","-skyl )","grindastaþer , ","grinda stolpe , "]},{"a":"grind","b":"nn","c":"","d":["grind. " gaffz per bok kiij mark för rinden för södre port Stock Skb 159 (1520). han (ɔ: sågaren) äger ok holla dammen ferdigan oc grindena för waaglochena " Arnell Brask Biᴵ 26. - dörr i allmänh? janua e dör oc grin GU C 20 (hand 2) s. 5. han star bak ware wägh seandhes gönom fönstret oc skadhandes gönom grinddenar JMÖ 143 . - Jfr iärn-, vindögha-, värn-grind. "],"e":["grin GU C 20 (hand 2) s. 5), ","*grinda makare","-makore )"]},{"a":"grinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr iärngrindadher."],"e":[]},{"a":"grinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"grip","b":"nn","c":"","d":["1) grepp, sätt att gripa. thera klöör hafdho ful hwast grip (grepo mycket kvast, voro mycket hvassa) Al 9586 . ","2) ögonblick, stund? (jfr Norska tak, Skånska tag). swenin skämdis j samu gripi Bil 697 . - Jfr handgrip."],"e":[]},{"a":"gripa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gripa, fatta, taga. med ack. grep handom likabarenna Bu 15 . " greep käp " KL 215 . grep styrit mz makt Bir 3: 177 . " fingo thz (trät) grypa ther thz flöt " Bil 89 . " grep barnet v hänna kn " Bu 25 . " grep siälena af diäuelom handom " ib 171 . vi skolom gripas (raqimur) i skyno op mot cristo i vädhrit Bo 107 . " nar hiärtat grips vtan sik (raqitur extra) " Bir 3: 171 . " gripin aff swa storum reddogha " ST 61 . - med prep. grep handom gen suerþno Bu 26 . " grep mot honum swa skwtelik " Fr 1007 . hon griper mz bade händer till detzleff Di 93 . - abs. gripande foghla (roffoglar) Bir 3: 42 . Ber 153 . - gripa, fasttaga, fånga. lät gripa klärken Bu 166 . ib 26, 525 . Bil 111 . gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitiz Bu 8 . MP 1: 329 . RK 2: 6927, 9369 . " haffue greffuith fraa benth laurensson vij (7) karle " BSH 5: 483 (1511, daniserande) . " han varth sielff grippen till fanga " RK 1: (sfgn) s. 186 . PM 34, 35, 36, 40 . manga grepp han till swereges riike RK 3: (sista forts.) 4975 . " gripa hand a ( up a). gripa, fasttaga. somlike gripo hand a honom " Bo 181 . " härin grep handh oppa antiochum oc liseam " MB 2: 240 . ib 248, 279 . - bemaktiga sig, intaga. gripu ierusalem mz mäghin Bu 496 .","2) öfverraska. at myrkin skulu os ey gripa Ber 154 . ib 204. - ertappa. var gripin i hoordom Bo 159 . MB 1: 370 . - fånga, intaga, tjusa. manzens hwgher grifs mz syninne Ber 80 . - insnärja? nar thz (hjärtat) i them (jordiska ting) wäfs, tha grifs thz af thera fafängo i thera wmsorgh Ber 224 . - fånga, snärja, beslå. villo gripa varn herra ihesum ij ordhom Bo 149 .","3) fatta (i andlig mening), begripa. kan . . . ey thin snille grypas älla vpletas Bir 1 . 172. gripa them (ɔ: min ordh) ok vndirsta ib 196 . " vilia mz skälom gripa ogriplikin gudh " ib 2: 116 . ib 22, 107, 216 . KS 18 (45, 19) . - gripa til sinnis, besinna. verdens iders herredöme aluarliga tiil sinne gripa oc granth göm giffua, huat var brist är BSH 5: 12 ( 1504) . ","4) tillegna sig, antaga. huar en man haldr giärnt the sidhi ok thöm wan the gripa i sinne yngsko KS 51 (130, 55) . ","5) taga, få. annars griper ey örlöghith godhan ändha PM 2 . " ath stridhen griper en hedherliken oc segherliken ändha " ib. " greep thet alder jngen gode ända " FH 5: 230 ( 1516) . tå teth hauer medh skiälum en ända gripit (har tagit slut med skälen? på grund af skäl fått ett slutligt afgörande?) KS 73 (178, 80) . ","6) (med håg el. sinne) omfatta. vansamlik at atirhalla aff thy hon gripir (a suis conceptibus) ondo som hon gripir ib 60 .","7) gripa (till), fatta (till). med prep. til. grip til värn Bo 120 . " vita enkte til radz gripa 8consilium capere) " ib 174 . MB 2: 227 . griper swa til ordha (utbriste i dessa ord) ib 1: 232 . ST 308 . - gripa till, företaga. widh kwmblarwm grep han en wäria RK 1: 3222 . " grep han optha farlöst til at sighia oc siongha thenna ordhen " Su 22 . ","1) fatta tag (i). hon grep sik wt ij en klenan quist KL 363 . ","2) fatta sig, vara sig själf mäktig. min siäl formatte naplica gripa sik for glädhi skuld Bir 3: 158 . ","3) (med det refl. pron. ss indir. obj.) gripa til. at almoghe gripe sik nokora tröst ok wärio mote hans iliom åthäuom KS 62 (155, 68) . (gripa . . . sik för skipa . . . sik KS 39 (101, 42 .)"],"e":["grypa . ","greep . ","grepp RK 3: (sista forts.) 4975 .. pl. gripu. gripo. grepo MP 1: 329 . ","grippen RK 1: (sfgn) s. 186 . ","kripin: kripne Ber 88 . ","grepin: grepit RK 2: 6927 ; ","grepne ib 9359 . ","greffuin: -ith BSH 5: 483 (1511, daniserande) . refl. ","gripa sik , ","gripa up a , "]},{"a":"gripa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gripa, fatta, taga. med ack. tw gripir mik äkke ki dag ATb 1: 128 ( 1460) . - gripa, fasttaga, fånga. thu äst gripin a sanne gerning Prosadikter (Sju vise m) 131 . ATb 2: 3 ( 1473) . " grippen wid ferske gerning " STb 5: 115 ( 1516) . " nar han wille ffly warth han ather grippen oc ffördher fför konunghen JMPs 359. " ib 364 . JTb 94 ( 1513) . STb 5: 322 (1521, Kop). - gripa hand up a. gripa tag i. mykkel fiinne festhe i wol forre ad han olaghleghea hafdhe grepit hand oppa en kwnynno ATb 1: 12 ( 1453) . - part. pres. gripande, rovgirig. jnnan thera hiärtha äro the swikfulla ok falska swa som andra gripandhe warga MP 4: 145 . 2) fånga, intaga; angripa. än j thy greep hanom swa thunger sömpn J Buddes b 152 . han bleff optänder oc grypen j hänne fägrind Troj 62 . 7) gripa till, föetaga. gripa fluktena. Se Sdw 2: 1229.","8) begiva sig? vj mark som jach är til achter, tha jach war griipen til vpsale Skotteb 401 (1466, Kämn) .","9) rymma, innehålla. Se E. Noreen, Studeir rörande Eufemiavisorna 2: 56. swa mykit folk man ther sa som iordh ok vatn mäst gripa ma Fredrik ed Noreen 2821 f. "],"e":["-er . ","grep . ","greep . ","grepp Reuterdahl Kyrkohist III 2: 533 (1436); ATb2: 3 (1473). grippa JTb 94 ( 1513) . ","gripin . ","grippen STb 5: 115 (1516); JMPs 359, 364. griipen Skotteb 401 (1466, Kämn) . pl. greffne Stb 5: 322 (1521, Kop). sup. grepit Atb 1: 12 (1453). Jfr Sdw 2: 1229),","*gripa af , ","gripa up a , beröra, upptaga till behandling, inlåta sig på? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 225 f. EK 396 . - Jfr be-, fore-, hand-, saman-, til-gripa."]},{"a":"gripa fang","b":"nn","c":"","d":["börda (fång) som man kan gripa om? ss rymdmått. j gripa fang (jöjl. fel gör garpa fang) hampar Svartb (Skolkl) 536 ( 1515) . Jfr garpa fang."],"e":[]},{"a":"gripeiärn","b":"nn","c":"","d":["järnredskap avsett att gripa med. scrofina ne . . . grype iärn GU C 20. s. 557."],"e":["grype- )"]},{"a":"griper","b":"nn","c":"","d":["grip. " griiper oc örn " MB 1: 359 . " the gripa sla mz thera klöör " Al 8717 . ib 8703, 8713, 9092, 9093, 9096, 9098, 9105, 9117, 9138 . ST 2, 278, 530 . altaräbrun med (broderad med) gripom af gul oc silke SD 5: 563 ( 1346) . - ss sköldemärke. han (konung Erik) . . . hafwer thet latit bortebrefwa och besigla hertuga bugislavo aff pomeren eller androm them som gripen föra (motsv. Tyska red. har: andern dhe den grijff voren 82) BtRK 78 ( 1434) . "],"e":["griiper . ","-ar )","gripsklo , "]},{"a":"griper","b":"nn","c":"","d":["värdefullt ting, kostbarhet. hwar man wil hawa all siin thing godh, swa som godhan häst, godha gripe, oc godh klädhe MB 1: 414 . - särsk. om häst. taker nokor vten lef eller legho häst eller skyuth annärs mandz, aaker, rijdher, eller gör nokrähandä awerknädh mädh gripe theem SD 4: 466 (1335, nyare afskr.)."],"e":["-ir ) , "]},{"a":"griper","b":"nn","c":"","d":["Jfr a-, af-griper."],"e":[]},{"a":"griper","b":"nn","c":"","d":["1) grip. GU C 20 s. 323 .","2) i Liège präglat guld. el. silvermynt med bilden av eng rip. Se Fr. v. Schrötter, Wörterbuch der Münzkunde s. 236 och A. Lasch und C. Borchling Mittelniederdeutsches Handwärterbuch I 2: 162. twsende sware edwerdis nobele oc tu hundrede lödog mark j stral oc griip Arfstv 56 (börj. av 1470-t.)."],"e":["griiper )"]},{"a":"griper","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr a-, kätla-griper."],"e":[]},{"a":"griper","b":"","c":"","d":[" , .? ett slags musikaliskt instrument. aff bambor och aff pipa basun och ther til gripa war a siön swq mykit skall Fr 2364 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"gripfalke","b":"nn","c":"","d":["häger? rovgirig fågel i allm.? herodius dii est auis rapacissima wlgariter gripfalke herodion onis idem GU C 20 s. 332 ."],"e":[]},{"a":"gripi","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["grepe: grepanom ATb 1: 67 ( 1456)","*gripa kar","grepa- )"]},{"a":"gripilse","b":"","c":"","d":[" , jfr begripilse."],"e":[]},{"a":"griplika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr be-, o-griplika."],"e":[]},{"a":"gripliker","b":"av","c":"adj.","d":["i stånd att fatta. manzens siäl thu som är . . . ogriplik (trol. för griplik, capax) sälikhetinna Ber 206 . Jfr be-, o-gripliker."],"e":[]},{"a":"gripliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr begripliker."],"e":[]},{"a":"griplikhet","b":"","c":"","d":[" , jfr begriplikhet."],"e":[]},{"a":"gript","b":"nn","c":"","d":[],"e":["grift SD 5: 562 ( 1346), 563. grifft Al 3393, 6425 ; MB 2: 96, 245 ; RK 2: 8403 ; ","-er MB 2 . 268. ","griffth: -er ib 267 . -ir),","griptar bakke , ","gripta dagher","griffta- )","gripta stadher , ","gripta sten","grifta- )"]},{"a":"gript","b":"nn","c":"","d":["grift, grav, särsk. välvd el. murad grav. patroculi grefft bigdes oc mwrades aff dyrom märkeligom marmosten Troj 145 . gryfften skulle ey aterlykkas ib 187 . Jfr marmorstens-, sten-gript. "],"e":["grift: gryfften Troj 187 . ","grifter MP 4: 150 . ","grefft Troj 145, 179), ","*gripta bakke","griffto- )"]},{"a":"gripter","b":"nn","c":"","d":[" = gript. en graf hafwis j klostreno daghlika ypin sua som een grifter VKR 82 ."],"e":["grifter )"]},{"a":"gris","b":"nn","c":"","d":["gris, unge av svin, spädgris; svin (oberoende av ålder och storlek). dyrka the oskälik diwr for gudha somi kalffa . . . somi grisa, somi fugla Prosadikter (Barl) 68 . SvKyrkobr 165 . " lamben skolo dij iiij manadha . . . oc grisana ij manadha modherena " PMSkr 215 . ib 217, 218 . " hoppes oss at i them (ɔ några av biskop Brask översända skrifter) ey försymme wele uthen hellre ypne secken med griften (för grisen) är giffuen e hvad som hwar seger " HSH 14: 28 (1525, Brask). - ss maträtt. koköth gris Brasks Matordn 1 . ib 2. "],"e":["-ar: grisana PMSkr 215 . ","grisa Prosadikter (Barl) 68 . ","-ir: grise PMSkr 218 ),","*grisa kiöt","*grisa korn","grisse- )","*grisa maghi , "]},{"a":"gris","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["griis . ","-ir )"]},{"a":"grisa","b":"vb","c":"v.","d":["grisa, få grisar. the (ɔ suggorna) börya grisa när the ärw tw aara gamble PMskr 217."],"e":[]},{"a":"grisla","b":"nn","c":"","d":["grissel, brödspade, redskap hvarpå bröder sättes när det skal inskutas i eller uttagas ur ugnen. ss tillnamn. pädher grysla FH 2: 99 ( 1433) ."],"e":["grysla )"]},{"a":"grisla","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1229."],"e":[]},{"a":"grislikaka","b":"nn","c":"","d":["en med tillhjälp af s. k. handgrissel till gräddningsstället förd och vid ännu glödande eld bakad kaka. litaparida (?) grislllikaka VGL XIII ."],"e":[]},{"a":"grislöker","b":"nn","c":"","d":["ängslök, alium oleraceum Lin.? skogslök, alium scorodoprasum Lin.? " vilder hwiitlöök, som manga kallas griis löök " LB 7: 242 . " ten vilde hwitlök som man kallar greslök " ib 254 ."],"e":["griis lööker . ","greslöker )"]},{"a":"grislöker","b":"nn","c":"","d":["ängslök. Se Sdw 2: 1229."],"e":[]},{"a":"grissel","b":"nn","c":"","d":["grissel, brödspade. " slogo honom medh grislar ok stängher " STb 1: 205 ( 1479) ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"grisstek","b":"nn","c":"","d":["grisstek. Brasks Cal 263 ."],"e":[]},{"a":"griþ","b":"nn","c":"","d":["Jfr gruþ."],"e":[]},{"a":"groa","b":"vb","c":"v.","d":["1) växa, gro. " ther groor som hägnas " GO 377 . " ä groor gangande foth " ib 718 . " alt thz a iordhinne gro " Al 7192 . " ä hwar gul i iordhinne gror " ib 9377 . " al groande tingh " LB 3: 17 . " al ting gro ta i iordhinna " ib 19 . " gif at þinna pino sara suärþ: þin bla siþa ok bloþogh härþ: naghlar ginum händar ok fötar: groe ginum mina hiarta rötar " Bu 73 . ängin rätzl ij thera hiärta groor Al 5274 . " lätha henne (den heliga tron) mz grodgerningher groo " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . ","2) läkas. " tag alwita brk, oc bren honum renliiga oc läg askona viidh thz brendha, tz gror " LB 7: 37 . "],"e":["gro . ","groo . ","groor . ","grodder: athergroddom Su 367 ),","groa saman , gro samman, hopväxa, hopfästas. öghon . . . ther saman äro grohin aff grundh LB 3: 143 . ögon . . . ther samman äro grogen mz gundh ib 2: 41 . Jfr samangroa. - Jfr atergroa."]},{"a":"groa","b":"vb","c":"v.","d":["1) växa gro; till taga i storlek el. omfång. at iordhen wnder sängenne groddhe Prosadikter (Barl) 177 ."],"e":["groddhe ) , "]},{"a":"grobladh","b":"nn","c":"","d":["groblad, plantago major Lin. " plantago vel arnoglossa thz er brobladh eller wegbredha " LB 2: 48 . " plantago vel arnoglossa wäghbredha äller groblad " ib 5: 80 . " plantago grobladh " ib 6: 284 . " plantago är wägebrede a dansko ok grobladh pa swensko " ib 3: 79 . " fan han et groblad " ib 81 . tw ma wel hetha grobladh for thy ath thz som är synder slithet ok döt thz gör tw frist ib. ib 2: 9, 6: 281, 7: 5 . PM L. - plantago lanceolata Lin. plantago wägebreda, oc hetir groddablad . . . annath groblad lengre oc mindre duger for tz samma LB 7: 71 . annor hetir minne wäghbrede ellir groblad ok hon är längre ib 3: 80 . " stamper man the mindre wägh bredhe ellir grobladh mz gammalt swin yster ib. ""],"e":["groo- LB 7: 5 ),"]},{"a":"groddabladh","b":"nn","c":"","d":[" = grobladh. plantago wägebreda, oc hetir groddablad LB 7: 71 . ib 148 . " tagh the bredha grodda bladin " ib 217 . ib 246 . " te store grodde blad ib 249. tag . . . grodde blad oc rölika " ib 327 . ib 228, 231, 335 ."],"e":["grodde blad . ","groddeblat LB 7: 148 ),"]},{"a":"grofhet","b":"nn","c":"","d":["2) grovhet. exposicio litteralis, thz är exteliken wttydhnig, ällar likamlik oc textens groffhet JMÖ 19 ."],"e":["groff- )"]},{"a":"grofhet","b":"nn","c":"","d":["1) groflek, tjocklek. huart hans finger var c alna longt ok x alna j groffhetena om kringh LfK 237 . - vidunderlig storlek, obäklighet. henne tykte at all verlden var som jnthe moth hans fasuliga groffhet LfK 237 .","2) grofhet, svårhet. " äpther syndanna groffheet sätz oc groffuarä . . . plikt oc bätring för giordha syndher " Su 187 . ib 251 . LfK 4, 96 ."],"e":["groffheet )"]},{"a":"groflika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) konstlöst, okonstladt, enkelt. j sleth swar tha swarar iak groffligha Gers Frest 56 . ","2) groft, svårt. han syndar moth gudhy groflika ST 66 . ib 271 . Su 185, 283 . LfK 105 ."],"e":["-ligha . ","groffleka Su 185 ),"]},{"a":"groflika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) grovt, svårt. MP 4: 57 ."],"e":["groffwe- )"]},{"a":"groflikhet","b":"nn","c":"","d":["grofhet, svårhet. " alla thinna synda grofflekhet " Su 185 ."],"e":["grofflekhet )"]},{"a":"grofmater","b":"nn","c":"","d":["grov el. stark mat, kött? kött av storboskap, oxkött? item en skynko och ther til groffmath och nyrökth köth och twngor for v öre HLG 2: 43 (1515). ib 80, 82 (1516), 84 (1517) . " for ij skynkor och groffmath (orig. gorffmath), ther til faareköth och nötheköth för v öre " ib 89 ( 1518) . ib 117 ( 1523) . Brasks Matordn 1, 4. Jfr grofstek."],"e":["groff- . ","maat Brasks Matordn 1 )"]},{"a":"grofmater","b":"nn","c":"","d":["grof el. stark mat, kött? kött af storboskap, oxkött? jach kan ingen groffmath faa aff matz lydha, thij han köpara selff groffmath i suderköping BSH 4: 313 ( 1502) . " flesk och groffmath är her plath inthet " ib 5: 352 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"grofsalt","b":"nn","c":"","d":["grovt salt. eth pundh groff salth HLG 2: 26 (1511). ib 30 ( 1512) ."],"e":["groff salth )"]},{"a":"grofsmidhe","b":"nn","c":"","d":["grovsmide. groffsmederne skole ey mera haffue än iij mark fore faath jern til smydende j groffsmide STb 3: 373 ( 1498) . ib 380 . StÄmb 166 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"grofsmidhe","b":"nn","c":"","d":["grofsmide. " eth faat iärn i groffsmidhe " SO 72 ."],"e":[]},{"a":"grofsmidher","b":"nn","c":"","d":[" grofsmed. SO 72 . " per jönsson groff smidh " SJ 210 ( 1451) . "],"e":["groffsmedher (pl.) SO 72), "]},{"a":"grofsmidher","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. lHLG 2: 24 (1511). jakob grofsmet Stock Skb 23 (1516-17)."],"e":[]},{"a":"grofstek","b":"nn","c":"","d":["oxstek? Brasks Matordn 4. til middaghen primo groff stech aff ko köth, saa at fathet räkker til endan ib 5 . ib. Jfr grofmater."],"e":["groffstech )"]},{"a":"grop","b":"nn","c":"","d":["grop, grav. thässa bodherna liggia fran byia kyrkia gardhenen wt medh gropenne a höghra handina VKJ 8 ( 1447) . " swa mange blindhe som fölgä tolka blindha ledhare the falla ok mz thöm j syndenna groper " SvKyrkobr 168 . " ledh os aff ysäldennas groop " JMÖ 139 . Stock Skb 30 (1516-17). - fästningsgrav, vallgrav. thässe xij gingo om stadin ok ranzakado om stadzens grop hwar hon war gil ällir ogill ATb 1: 218 ( 1461) . " gräffua ena groop kring om stadhen oss til wärn oc tröst " Neuman Vokbal 81 ( 1467) . Troj 308 . - ther syntis jnthe qwarth wtan en stoor gröp (väl fel för grop) medh watn MP 5: 196 . - Jfr haafs-, iordh-, lönda-, styrto-, vatngrop. "],"e":["groop Neuman Vokbal 81 ( 1467)","krop: kroppene Svartb 407 ( 1443) . ","-ir : groper SvKyrkobr 168 ), ","*gropa bakke , "]},{"a":"grop","b":"nn","c":"","d":["grop, graf. " þär een grop (fovea) rensaþes " Bu 129 . " otalika grawa älla gropa " Bir 1: 241 . " vm nakor atir täpte nakra the gropena ib. " Pa 9, 10, 18 . Bo 206 . MB 2: 319 . Lg 3: 297 . - fästningsgraf, vallgraf. firi adhalportanom skal wara stor grop, ok tär jui windabro KS 85 (209, 94) . " är ok jord munin suä skapadhr at han må graua (trol. för göra graua) älla gropa bredha ok diupa, ok tär innan päla älla mura medh sten älla tighl, ok är täth möghelikt: tå skal watn ledha i ta gropa " ib (208, 93) . " helsinga lagho alle jnnan en hoop widh sudre ändan at then groop " RK 1: 1551 . om thz hws gingo gropir thre Iv 3819 . ib 3824 . gropane munde när fyllas Bil 316 . " en kalgaardh vpa sudhre malm liggiande i gropinne hart noordhan widh hustru cristine brwns kalgaardh " SJ 12 ( 1423) . - graf, grift. kombir in til graffwanar äller gropanor (tumulos) MB 2: 49 . Jfr graf 3."],"e":["groop Pa 9 ; Bo 206 ; RK 1: 1551 . ","gropp Lg 3: 297 . ","-ar : gropa KS 85 (208, 93) ; Bir 1: 241; Iv 3824 ; ","gropane Bil 316 ; " gropana " Pa 18 ; ","gropanor MB 2: 49 . ","-ir Iv 3819 ), "]},{"a":"gropa","b":"vb","c":"v.","d":["förse med gropar. all landhin gropath fra enom ända oc til annan Lg 1003 ."],"e":[]},{"a":"gropa","b":"vb","c":"v.","d":["förse med vallgravar el. vallar. Se Sdw 2: 1229."],"e":[]},{"a":"gropa","b":"nn","c":"","d":[" , se groppa."],"e":[]},{"a":"grope","b":"nn","c":"","d":["fästningsgraf. " orkade ey länger än til gropan, nest slotteth " BSH 5: 147 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"groppa","b":"nn","c":"","d":["grop, grav. " araciuncula lithin groppa 3ii regum 28 (fel för 18) " GU C 20 s. 32 . " fästis eth annath järn haffwandis j sigh ena hwlo äller lithla groppo PMskr 505. ned j jordena war han (ɔ muren) wl färdog oc frij mz källera oc manga andra jord cammera oc gropor " Troj 299 ."],"e":["gropa: -or Troj 299 )"]},{"a":"groppenbradh","b":"nn","c":"","d":["grytstek. Brasks Matordn. 4."],"e":[]},{"a":"gros","b":"nn","c":"","d":["ett slags (silfver-)mynt, groschen. at otta gotniska . . . gongen for en swensk ortogh; jtem fira grossa for en ortog GS 52 (1453, orig.) ."],"e":["grossar ) , "]},{"a":"gros","b":"nn","c":"","d":["ett silvermynt, goschen. JTb 50 ( 1458) . " wardh hon sak . . . for viɉ mark loc iiii grossa for hoor " ib 27 ( 1460) . skyllade 1 pund smör oc 6 grossa VKJ 196 ( 1466) . Jfr grosse?"],"e":["grossar ) , "]},{"a":"grosse ack. grossa","b":"nn","c":"","d":["ett ita- lienskt silvermynt, motsvarane groschen. Jfr Fr. v. Schrötter, Wb . der Münzkunde 241 f. talkis . . . ena halffwa besmara mark goma arabica, marken gäller en grossa, jtem vernice de grano PMSkr 535 ."],"e":[]},{"a":"grot","b":"av","c":"adj.","d":["stor, tjock; vid penningräkning. atta skilling grot SD NS 1: 61 ( 1401) . " ib 514 ( 1405). ""],"e":[]},{"a":"grotförste","b":"nn","c":"","d":["storfurste. " grotffursten aff rytzeland " FM 133 (1502, samt. afskr.). med grotförstens sendebudh aff rydzlandh HSH 19: 89 ( 1505) . " then grotforst aff lettogen " FH 1: 68 (1490-talet)."],"e":["grotffurste . ","grotforst )"]},{"a":"grover","b":"","c":"","d":[" adj. 3) grov, konstlös, simpel. x alna gropt twäskäpt lärofft JTb 25 ( 1460) . jnconditus . . . a condio . . . oskikchadher oprydher illasmakande oc groffuer GU C 20 (hand 2) s. 20. tha mat thu idhna thik til thätta a andra matto the grofwaren SkrtUppb 98 . maandagen kaal groff Brasks Matord 10. 6) stor, ymnig, betydlig. om then storen orätthen och groffua skaden them och there foräldrom widerfarä FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.) (kan även föra till 8). 7) stor, betydande, viktig. at wj . . . wndherstandit hanom mang groff stykke gaa amot the helga kirkior j landena GUmmerus Syn-stat 41 (1425, vidim. fr. 1440). 8) stor, svår. thät hardha oc growa fallith han fiöll vndi korsena SkrtUppb 282 . " ä thes engre är lifuet thes tyngäre ok grofuare är synden " J Buddes b 162 . ib 165 ."],"e":["gropt JTb 25 ( 1460) . n. pl. grooff J Buddes b 165 . ","-are"]},{"a":"grover","b":"av","c":"adj.","d":["1) grof, tjock. " af grofuo hästa taghle " KL 334 . " haarith war grofft som hästa maan " Al 5579 . " klöör . . . swa longa ok grofwa som störstä gläfwia skapt " LfK 237 . hans stierter var . . . x alna longer ok mykit grofuer ib. litit af hö boos som annat stalz wrak huast oc groft Lg 46 . " eth skippundh stangeiärn i smidhe grofft " SO 73 . - grof, fördelad i stora partiklar el. delar. groffth byssopwlffwer PM 5 . ib 6, 8 . II skippund granth salth I tunno grofft salth HSH 19: 165 ( 1506) . ib 166 .","2) grof, bastant, fast, kraftig. hwilkin ey thol widh stadugan oc groffuan maat (solideum cibum) Su 363 . ","3) grof, (syns dåligt) simpel. groff thing Bir 3: 330 . " groft oc kluddoght oc ofannokt äru ödhmiuktenna födha " Bo 17 . " aat i sins fatika discipuli huse nakan growan kost " ib 70 . KL 81 . Bir 3: 113 . Ber 289 . haart oc grofft brödh Su 118 . " af grousta klädhe " KL 334 . at haua the klädhe som äru groff ok smälik Bir 3: 214. ","4) grof, plump. " thz hiärta . . . ther . . . är vordhit iordzlikit oc groft (grossum) af sik " Bo 127 . ","5) obildad. " the varo vm man ma swa sighia grofwe oc ofannoghe (homines rudis conditionis) " Bo 58 . " the ware fasth groffue mz there snille " MD 29 . 6) stor, ymnig, betydlig. fälla growa taara MB 1: 251 . " ther sampnadhe pylatus saman groofft goodz oc mykla rikedoma " ST 359 . fulkompnadhe henna (kyrkan) med groffwa ok kösteligha bygning Lg 3: 344 . fortakir groft (starkt) liudh oc ängxlikit hörslena MP 1: 263 . " ey hetan alt for groff " MD (S) 293 .","7) stor, betydande, vigtig. " nogor groff rikesins erende " RK 2: 2799 . BtRK 149 (1442, orig.) . grofft örloghe Lg 3: 303 . " aff them dröffuilsom, som nakrom j groffuom saakom farlöst händer " Su 211 . " hände oc nakor groff ärande, aff hwilkom the räddos sik nakon likamlikan skadha " ib 299 .","8) stor, svår, sträng. äpther syndanna groffheet sätz oc groffuarä oc thwngare plikt oc bätring för giordha syndher Su 187 . grof, stor, svår. ängin är swa thung älla groff synd at hon bätras ey ok rensas mz idhruga ok scriptamalom Bir 1: 81 . " för groffwasta syndom " LfK 5 . ib 96 . ST 151 . Su 174 . " thu est stad j storum oc grofwum syndum " ST 165 . " större oc grofware synde " ib 384 . " en groffwer syndare " Lg 669 . Su 184 . - n. adv. groft, plumpt. förlather mik, at jak taler saa grofft BSH 5: 185 ( 1507) ."],"e":["groft . ","grofft . ","groofft . ","-are . superl. -aster),"]},{"a":"grugha","b":"","c":"","d":[" , se gruva."],"e":[]},{"a":"grumber","b":"","c":"","d":[" , se grymber."],"e":[]},{"a":"grun","b":"nn","c":"","d":["grundval, botten] L. ","1) = grund 1. frälste þem fra grunne Bu 514 . " flöt hälakt lik vp fran grunnom " ib 532 . " diäwlin välte up sion af grunnom ib 137. fiol . . . nidher aff brone til grunna Bl 256 foro nidher som steen til grunna " MB 1: 318 . " ib (Cod. B) 544. i diupa brunna, þe þär ängin grun hafa " Bir 4: (Avt) 178 . " et diupit war swa diup (för diupt) at thz hafdhe änkte grun vndir sik " Bir 1: 243 . - ganga a grun, taga slut. första goz gaar a grwn tha wäxir fatighdom GO 194 . - botten (i allmh.) en päninga säkkir . . . swa diupir at hwat som hälst j han lägx thz takir aldrig grun Bir 1: 222 . - Jfr hafgrun."],"e":["frf . ","vok . i änd. grunn-),"]},{"a":"grun","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"grun","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) grund, grunt ställe i hav el. sjö el. vattendrag. ligger alt til sidhöna oc alle andre öra oc grun, som byrias oc wtgaa af hänne SD NS 3: 198 (1416).","4) grund, grundval. " item än mwremestare[n] j mark, for han mwrade grwnnet HLG 2: 105 (1519). ib. ""],"e":[]},{"a":"grund","b":"nn","c":"","d":["grundval, botten] L.","1) grund, botten (af hafvet eller annan samling af vatten el. flytande ämne). ofta i pl. lypto hana lätta fran grundom Bu 505 . " sanc tel grunda " ib 137 . ib 167 . KL 372 . þöm dränkia tel grunda Bu 523 . " bathin gik när til grunda (i rimslut) " Fr (Cod. B) 2338 . " varin ii nu alle viþ grund döþe (d. v. s. dränkte; möjl. betyder dock viþ grund här: i grund, alldeles) " Bu 23 . " laa vidh grund " Bil 835 . ib 89, 165, 211, 347 . ST 108 . Fr 2388 . " i thz diwp, som ängen hawer grunden " MB 1: 352 . " sten hulkin som altidh nidhirsänkis ok aldre takir grund (når botten) " Bir 1: 87 . " thunghir sten hulkin som aldre stadhna för än han kombir j nidhirsta grundhit ib 127. swnko nidher j dywpa grwndit " MB 1: (Cod. A 3) 557. hitto vpa hans liik hwar thz a grunden laa RK 1: 575 . laghe . . . nidhre a hafsins grunda (i rimslut) Fr 887 . " aff thräsins krapt som laa j grundenom " ST 299 . gaff thrät sik vp aff grundenom ib. " scal han (blodet) vara . . . nidherst vid grundit swarter " LB 5: 293 . ther sigde tha hwar annen i grundh RK 2: 3298 . swnko . . . i grundh ib 3311 . ib 7249 . - flodbotten, flodbädd. kommo vatnen j gen j flodhene vppa grwnden (alveum suum) MB 2: 11 . " offwir törra flodhennas grwndh ib. - ganga a grund, taga slut. naar godz gaar aa grundh " GO 174 . - botten (i allmh.). bildl. han funne aldre ända älla grund j mino walde älla dygdh Bir 1: 146 . " hulkra giri ängen grund hauir " ib 2: 119 . " äru omättelike oc vtan grund til päninga giri " ib 156 . - Jfr fiskegrund. ","2) abysus, djup, afgrund. tha löstes all grundin i iordhinne som watnen löpa vnder (rupi sunt fontes abyssi id est aqua quæ est in visceribus terræ) MB 1: 170 . thu . . . atherdrogh mik aff iordenna grwndom Su 164 . nidhersänkia them (synderna) i haffzens grundh ib 45 . " thz är vpgangande aff haffsens grwndhom (de abysso) " MB 2: 359 . " sände han (djäfvulen) nidher j grwnden " ib 364 . " sänkias j hälfwitis grwnd " ST 336 . MD (S) 307 . " thinne siäls astundhan är eth oändelikit grwndh " Su 124 . nadhenna grwndh . . . som allom skapadhom andhom är obegripelikit ib 45 . Jfr afgrund. ","3) grund, mark. " all myn grwnd gotz oc eghiar " SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). med alle the grwnd oc egiädhommä szom ther til laåghä ib. " liggiande grund (fastighet, fast egendom) ib " NS 1: 678 ( 1407) . " baadhe i lösörom och swa i thera liggiande grundh " SJ 223 ( 1453) . medh allom gardzsins liggiande grunt ib 235 ( 1454) . som sittiende borgere äre oc gard oc grund haffue i staden BSH 4: 225 ( 1497) ena gatubodh met hennas grwndh ok tompth FH 3: 119 ( 1448) . " stadh . . . i sino mödhernis lande oc i sin eghin grwndh " Lg 3: 304 . komo . . . op a skotlanda grunda (i rimslut) Fr 2414 . ","4) grund, grundval. lagdhe grwndh wnder mangha kyrkior oc closter BK 198 . " han bygdhe op af grunde try hundradha kirkior oc fäm oc sextighi " Pa 3 . byggia hwss aa lösom grundom RK 3: 2587 . " ey haffdho . . . bärghen än sik stadhgat pa syna twnga grwndha " Su 78 . - i grund, till grunden, i grund, alldeles. han brände then stadhin all ij grund Al 1046 . ib 1513 . ST 367 RK 1: (LRK) s. 231 . MB 2 . 236. bliffwer jagh . . . forderwedh i grwndh BSH 5: 125 ( 1506) . " closter oc capelle . . . i grundh nederslagne " ib 163 ( 1507) . - i grunden, d. s. at the (städerna) wordo ey brende i grundin nid RK 1: 4355 . " wille ffordärffue mich . . . plat i grwnden " HSH 24: 77 ( 1516) . - a grunden, d. s. thz (ɔ: afgudz mönstir) nidhirbrutn the a grundin Gr 306 . - til grunden, d. s. skulu tha stadzsins mwra nidherfalla til grwnden (funditus) MB 2: 14 . - af grundom, från grunden, i grund, alldeles. thz helis siälfft aff grundhum LB 2: 71 . ","5) grund, orsak. " ängin finder grwnd a gudz wilia " MB 1: 32 . ib 448 . awund är grund fore alt swik Al 2591 . " sighia j hwario thin störste starkheet haffwir sin grwndh ällir varilse " MB 2: 121 . ","6) grund, det innersta el. väsentliga af något. som honom kwnne lära grwndhen i the hälge cristne troo Lg 3: 410 . " thz onda . . . hulkit som idhurghin vidhir frestar wtdrifwa af hiärtans grunde " Bo 152 . - allvar, mening. han grät fulcommit starklica af hiärtans grund oc kärlek Bo 166 . ib 180 . " the . . . mintos lioflika aff hiärtans grund " Iv 5710 . Fl 1394 . " her iwar loffuar mz syn mwn togh wthan hiertans grundh " RK 3: 2615 . tanke, afsigt, uppsåt, mening, sinne, sinnelag. tha thu hördhe herodis grundh MD 162 . jak . . . saa eeth hiertans grundh RK 3: 1588 . " hans hierta haffde en ondan grwnd " ib 1: 3750 . " i hiertath hade han en falskan grwnd " ib 3: (sista forts.) 4232 han kende well hans onda grundh ib 2: 5854 . ib 6092 . " the twe drogho thoch en onda grund til engelbert " ib s. 339 . faar almwgen en ondh grwndh till eder HSH 20: 36 ( 1506) . - Jfr hiärta-, kärleks-grund."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"grund","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) abyssus, djup, avgrund. aff nydharsta jordhinna grwndom (abyssis) Mecht 253 . SpV 569 .","3) grund, mark, tomt. " kännis jak . . . at jak . . . hafuer . . . wplatit . . . mith steenhws, grwnd ok tompt " SD NS 3: 91 ( 1415) . " oc thileghnar jak hona (ɔ aabodh) meth grwnd oc grwndwall for:da rysabergha closter ib 417 (1419).- kendes the thöm pa alle syder ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden " SJ 2: 149 ( 1489) . " wil han mera byggie, tha byggie medh theris mynne, som j grvndet äghe " STb 4: 14 ( 1504) . ib 88 (1505), 301 (1513). - fast grund el. liggiande grund, fastighet, fast egendom. STb 1: 259 ( 1480) . i allom lösören och fastom grwndom SJ 2: 104 ( 1487) . ib 107 (1488), 145 (1489). arffuit epter hans wlff . . . schulu arffuingana skyffta som tilbör, och manus wlff scal nest ware ath giffue skeligheet fore liggiende grwndhit STb 3: 20 ( 1492) . ib 92 ( 1493) , 263 (1495). ath han aldelis thera mellen skyfft och byt hade lösörene och rede peningana, som thera mellen waar vtan liggiende grvnden ib 394 ( 1498) . ib 4: 327 ( 1513) . 4) grund, grundval. tha loth karll ingeualsson vpp . . . sith stenhus . . . medh helan mwr fra grvndena och öffuarst STb 1: 12 ( 1475) . " hws ok tompt meth grundene ok alla bygning " SJ 2: 71 (481). ib 73 . stenhwseth . . . som thet nw vpmwrath ok bygt är meth kellare ok grvndene ib 75 ( 1481) . ib 106 ( 1487) . " hwffuendal haffuer latit vppmwra it nyt grvndh i sin egin keller " ib 126 ( 1488) . ib. ib 187 ( 1491) . " eth stenhuss medh thess wnderliggende grundh " ib 217 ( 1492) . - af grundenom, från grunden, noggrant. thaa fraagade han aaf grundenom huad saken war Prosadikter (Sju vis m C) 226 . 6) grund, det innersta el. väsentliga av ngt. hiärtans grund. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 669. - tanke, avsikt, uppsåt, mening, sinne. Se Sdw 2: 1229. än tho ath somlike äre the medh idher en hardhan grund hafua til min oc stora mistro Troil 5: 295 ( 1447) .","- Jfr af-, badhstovu-, källara-, sand-, smidhio-grund el. grunder."],"e":["grunder , "]},{"a":"grunda","b":"vb","c":"v.","d":["1) grunda, grundlägga. the (ɔ Guds ord) kwngöra enkte, hwat thz hälst wara kan, j thingom ällir ordhom, wthan thz är grwndat j sannindinne (semper nixum sit veritatis ratione) SpV 17 . " alth thz thu grwndar j andhrom kärlek (quod in amore alieno fundaveris), thz wndhandraghir thu gudhi " ib 88 . 2) gå till grunden med, grundligt överväga, begrunda, utgrunda. SpV 95 . hwilkin är thän som all thänna stykke kan begripa ällir gwnda (perscrutari) ib 414 . ib 586 . Hel män 163 . Troj 48 . vlixes . . . grundade j syn hog hwad han (ɔ drömmen) skulle bemärka ib 307 . - Jfr begrunda."],"e":[]},{"a":"grunda","b":"vb","c":"v.","d":["1) grunda, grundlägga. " thänne renliues mannanna stadhir är . . . grundadhir owir iis " Bir 3: 122 . " i tässo reglonne wphoffue oc wpbyrilse grwndar oc funderar christus henne wppa thre dygderib 4: 9. thu witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh grwnda " LfK 3 . ordh . . . grunddat oc rothat j the hälgo script läsningh Bir 4: 74 . " at christendomin oc the hälgha tro skulde grundas och stadhfästas i the rikena " Ansg 229 . - befästa, stadga sant tholomodh grundat oc styrkt mz christi (syns dåligt) Bir 2: 45 . Ber 114 . ","2) gå till grunden med, grundligt öfverväga, begrunda, utgrunda. hoo thz retteliga grwnda kan RK 3: (sista forts.) 5793 . " tenkia ok grwnda subtilighet " MD (S) 207 . Jfr be-, ut-grunda."],"e":[]},{"a":"grundaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["som gärna grundar el. funderar, grubblande, spekulativ; listig. han (ɔ Odysseus) alena aff sith grundaktoga forstånd sagde sig thz oppa fynna Troj 272 ."],"e":[]},{"a":"grundan","b":"nn","c":"","d":["noggrant övervägande, begrundande. humilitas är aff sinne eghne naturs ok stadgha skodhan ok grwndan, ällir skaparans, hoxsins wiliigh nidbögilse SpV 142 ."],"e":[]},{"a":"grundare","b":"nn","c":"","d":["grundläggare. " minna kirkio grundare " Bir 1: 126 ."],"e":[]},{"a":"grunddiuper","b":"av","c":"adj.","d":["mycket djup , som finnes i mycket hög grad. grund diup ödhmiukt Bo 112 . ib 129 ."],"e":["s . "]},{"a":"grundelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) i grund, alldeles. grundelica fordärua oc nidhirsla alt pesra rike Gr 265 . grwndelica vndersta gudz ord Lg 3: 70 . ","2) grundligt, allvarligt. " grwndelige offuersweges " BSH 5: 470 ( 1511) .","3) med allvar, uppriktig. älska skulu vnge sin mästara grundelika GO 220 ."],"e":["grwndelige )"]},{"a":"grundelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) grundligt, allvarligt. STb 5: 184 ( 1518) ."],"e":["grundlige )"]},{"a":"grundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["grundlig, allvarlig. hennes dywpa tanka oc grwndelika ordh Lg 3: 387 . Jfr obegrundeliker."],"e":[]},{"a":"grundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) grundlig, allvarlig. " aff grundelike gudelighet " SkrtUppb 407 . 2) = grundaktogher. vlxes swarade . . . seyande sig haffwa offwerwonned troyaners här j syn mandoms drisotghet oc sith snyälla oc grwndeliga råd Troj 272 . - Jfr ogrundeliker."],"e":["-ligher )"]},{"a":"grunder","b":"av","c":"adj.","d":["grund. grunth watn GO 387 . " ath the göre ey diwpet grunnare en thz nw är " FH 1: 32 (1455, gammal afskr.)."],"e":["grunnare ) , "]},{"a":"grunder","b":"","c":"","d":[" , se grun, grund."],"e":[]},{"a":"grunder","b":"av","c":"adj.","d":["grund. " somlikin korn fyollo oppa bergh hellor, ok grunt landh " MP 5: 166 . ib 167 . Jfr K. G: LKjunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan s. l106 ff."],"e":[]},{"a":"grundfaster","b":"av","c":"adj.","d":["grundfast, orubblig. bildl. grwndfasth venscap BSH 4: 253 ( 1500) ."],"e":[]},{"a":"grundilse","b":"","c":"","d":[" , jfr begrundilse."],"e":[]},{"a":"grundis","b":"nn","c":"","d":["bottenis. ss tillnamn. " knwt grundiis " VKJ 71 ( 1447) ."],"e":["-iis )"]},{"a":"grundläggia","b":"vb","c":"v.","d":["grundlägga, grunda, skapa. lhans händher grwndhlagdhe iordhena JMÖ 26 ."],"e":["-lagdhe ) , "]},{"a":"grundlös","b":"av","c":"adj.","d":["1) bottenlös. " a en musa. flytande oc grundhlösan " Bil 614 . Su 128 . aff hans nadh grunslösom brun MD 186 . - bildl. bottenlös, oändlig. gudz grvnlösa myskundh FH 6: 18 ( 1449) . " för thina milda grwndhlösa barmhärtoghet " Lg 3: 594 . ib 599, 600 . ","2) outgrundlig? gudz doma the äro lönlike oc grundlösö ST 498 ."],"e":["grunlös )"]},{"a":"grundlös","b":"av","c":"adj.","d":["1) bottenlös; oändlig. diwpit är thänna werdin ful mz dröuilsom oc dözsins snarom oc grundlös är hänna giri Prosadikter (Varl) 39 . tu alena aff thinne grundlösa godhet mik . . . skapadhe SvB 22 (senare hälfte av 1400-t)."],"e":[]},{"a":"grundmur","b":"nn","c":"","d":["grundmur. " mith stenhws . . . met grundhmwr oc keldarom HLG 1: 113 (1473). ""],"e":[]},{"a":"grundnigher","b":"nn","c":"","d":["gift gillesbroder som begått hor med gift gillessyster. SEG 118 ."],"e":[]},{"a":"grundogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) grundlig, djupgående, ingående. " är nakot grwndogaren ällir diwparen tilläggiande, j hwilkins liknilse skuli thz som sakt är om wngdomen ok allirdomen . . . nw wardha liwst " SpV 56 . 2) begrundande, eftertänksam. han war drystog oc homodog oc myket grwndog oc betänken Troj 76 ."],"e":["-are ) , "]},{"a":"grundogher","b":"av","c":"adj.","d":["begrundande, eftertänksam. besyndherlika dywp oc grwndogh aff sinneth oc förstandh Lg 3: 587 . Bir 4: 8 . " han war . . . grundugh i sinne " Di 1 . " han war saktmodug oc grvndug " ib 13 . ib 132 ."],"e":["grundugher )"]},{"a":"grundoghet","b":"nn","c":"","d":["djuphet. " hwilkin som dirffwis inganga, ällir omkringh wändha gudhelika skipadha diwphet, ällir grwndoghet (profundum), syndhirlika mädhan gudh haffwer sath mörkrith til sith skiwl " SpV 190 ."],"e":[]},{"a":"grundputa","b":"nn","c":"","d":["gift gillessyster som begått hor med gillesbroder. SEG 119 . "],"e":[]},{"a":"grundsten","b":"nn","c":"","d":["grundsten. " ena tompt . . . swo wiidh oc swo breedh som gambla grwnstena till sye " ATb 2: 366 ( 1490) . - koll. item samma tidh gaff jach vth aalenskan grwnsten vij mark HLG 2: 105 (1519)."],"e":["grwn- )"]},{"a":"grundval","b":"nn","c":"","d":["grundval. " grouo een grundual " Bil 743 . " affhändir jak mik ok minom arwom the fornemda jord ok vndir telbo kirkio ok vndir henna grundual " SD NS 1: 689 ( 1407) . fatikdom är alla andelica bygningiuna grundual Bo 64 . " är ödhmiuktin helsoma oc alz gooz grundual ib 33. " Bil 106, 567 . KL 330 . Gr 300 . Bir 1: 13, 197, 228, 2: 45, 155, 3: 377, 427 . VKR III . Su 257 . " the tio budordhin äru alla laghanna grunual " MP 2: 163 . ST 534 . takum . . . johannem swa som saman grundual vndir wara gärning (fundamentum nostri operis) KL 183 . lagdhe grwndwalen til hälga fatikdomsens liffwerne LfK 16 . " han hafdhe eet hedhirs mark oc een grunual j sino hofdhe " Bir 3: 88 . "],"e":["grunual Bir 3: 88 ; MP 2: 163 . ","grunwald Su 257 ), ","grundvals mur , "]},{"a":"grundval","b":"nn","c":"","d":["grundval. SD NS 3: 417 ( 1419) . " hans dinxstede schall haffua the twa alna rwm, vtan fore grndwalin äre, som han fan vtj jordin, ther han hade graffuit " STb 3: 306 ( 1496) . ib 436 (1499). giff mik ödhmyktenna nadh mädhan hon är grwnuald at allom dygdhom SvB 274 (börj. av 1500-t.)."],"e":["-wall SD NS 3: 417 ( 1419)"]},{"a":"grundvalsten","b":"nn","c":"","d":["grundsten. grundwalstenane äru vndan takne Su 420 ."],"e":[]},{"a":"grunk","b":"nn","c":"","d":["mummel? en ondh grwnk sigia alle höra BSH 5: 135 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"grunka","b":"vb","c":"v.","d":["mumla, knota. " the grwnka ganska illa " BSH 5: 254 ( 1508?) ."],"e":[]},{"a":"gruppa","b":"nn","c":"","d":["grop, fallgrop, hålighet på en väg. skula the idher wardha en snara oc gruppa oc hinder (foveam ac laqueum et offendiculum) vidher idhra sidho MB 2: 62 ."],"e":[]},{"a":"gruppa","b":"","c":"","d":[" , se groppa."],"e":[]},{"a":"grus","b":"nn","c":"","d":["grus. " lakarana lön fore grus " SSkb 234 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"grus","b":"nn","c":"","d":["grus. " St 99. ""],"e":[]},{"a":"grusanär","b":"nn","c":"","d":["till rustningen hörande pelsrock, vapenrock ? Se Schiller- Lüben 2: 159 f., Fritzner 1: 653. 1. par maliotygh . . . scilieet vnum par flækkio. vnum par grusænær. vnum skØzel. et I. kraghæ SD 4: 710 (1340?). I galeam, I skotzel, I grusanær ib 6: 214 (1350, gammal afskr.)."],"e":["grusänär )"]},{"a":"gruva","b":"nn","c":"","d":["gruva. " ljorden är rödh, aff huilko thett (ɔ nitrum) görs och dryper genum jordena i gruffuerna " PMSkr 647 . Jfr biärgh-, biärgs-, iordh-gruva. "],"e":["gruvo foghate , "]},{"a":"gruva","b":"nn","c":"","d":["nedböjd ställning? kroppens framsida?"],"e":["a gruvo , "]},{"a":"gruva","b":"nn","c":"","d":["grufva. " hwar berhoggäre agher coma i gruunä til sinä gyärningh hwarn morghon som af rensät är " SD 5: 638 ( 1347) . PfN 135 . BSH 5: 417 ( 1511) , 511 (1512, nyare afskr.), 512, 513. PM LI . Jfr iärngruva. "],"e":["gruvodel","gruvodränger","grvffwe- . ","grwffue- )","gruvo foghate","gruuufoghäte )","gruvo folk","gruvo mark?","gruffua mark )","gruvo skipte","gruffwaskipte )","gruvo vidher","gruffuaweder )"]},{"a":"gruva","b":"vb","c":"v.","d":["grufva sig, fasa, förskräckas. wij grwffuade fasth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270. ib 3: 2746 . - opersonl. grwffuar mik encte for thesse xij Di 170 . MD (S) 264 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . Gers Frest 45 . her sten hawer thet ryckte her nidhre, thet mik grwar BSH 5: 114 ( 1506) . "],"e":["grwa . ","grugha","grwga: -er BSH 5: 72 ( 1505) . gröywa. ","-er RK 3: 1704 ; BSH 5 . 72 (1505). impf. -adhe),","gruva sik , "]},{"a":"gruva","b":"nn","c":"","d":["eldstad, härd. Jfr Sdw 1: 427 spalt 2 och Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 68. eldhen . . . synes han bleker. oc mwrra j grwffonne thet bodhar storm PMSkr 294 . "],"e":["*gruvo giäld?","*gruvo län?"]},{"a":"gruvelika","b":"av","c":"adj.","d":["gryfligt. " folkith räddos grywelika " Al 5509 . tordönen gik mykyt gruffwelika Lg 3: 304 ."],"e":["grywelika )"]},{"a":"gruvelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ivirgruvelika."],"e":[]},{"a":"gruveliker","b":"av","c":"adj.","d":["gruflig, förskräcklig. " aatskiliende then gryeliga mvnnen " LfK 222 ."],"e":["gryelig )"]},{"a":"gruþ","b":"nn","c":"","d":["fred och säkerhet (som lofvas den som af någon kan befara fientlighet), lejd. konungin wille haffua grudh RK 1: 3405 . " ner wij kommande worde i ith rike aff thet andre, tha skulu nakre aff thess rikes radh wij tilkommande worde, ämbetismen och hofesynner möthe oss i landemerkith, och oss fölgaktoge wara i rikit mz grudh och gysle " BtRK 328 (1483, orig.) . Jfr griþ"],"e":[]},{"a":"gruþspillan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gruþspiäl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gry","b":"vb","c":"v.","d":[" for dagen grydde RK 2: 9399 ."],"e":["-dde )","som"]},{"a":"gry","b":"vb","c":"v. refl.","d":[],"e":["*gryas","-adhis )"]},{"a":"grymber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) rasande, vild, lgrym. " inhumanus grömber oc omiskunsammer " GU c 20 (hand 2) s. 1. jmmanis . . . grömber ospaker okc fasulighen ib s. 13 . " huat dwäls tu otroen ok grymer J buddes b 81. 3) vred, Arg, ilsken. med dat. sancte olaff . . . grömber guz owinom som leon " SvB 431 (börj. av 1500-t.). - med prep. om. war ror:ne her niclis gantzk gem om samma stuga STb 4: 130 (1506).","7) sträng. " jnclemens . . . omiller oc grvmmer " GU C 20 (hand 2) s. 19. swa grimber är han (ɔ Gud) j them rädeligha dagenom, at om swa waare, at jomffru maria worde ffw[n] nen j nakre dödelighe syndh, wthan twäkan toghe gudh ffran hänne alla the äro som hon nw haffwer JMPs 571. 8) förskräcklig, ryslig. ärw manans horn mykit tiok j vpgangenom. merker grymman storm PMSkr 292 ."],"e":["grumer J Buddes b 81 . ","grymmer: -an PMSkr 292 . grimber JMPs 571. grvmmer GU C 20 (hand 2) s. 19. grömber ib s. 1 ; 13. SvB 431 (börj. av 1500-t.). grem STb 4: 130 (1506)),"]},{"a":"grymber","b":"av","c":"adj.","d":["1) rasande, vild, grym. varþ grymum wreþ ok naþogh nöþstadom Bu 16 . " hötte han . . . alskons grymum diurom " ib 175 . ib 529 Bil 85 . Bir 2: 18, 96 . Su 161 . " ä thäs grömare. jak gör bäther widh the " Bil 369 . " the hafdho hört hwru grymi hedhniga j swerike waro " ib 841 . Bu 167 . Bir 1: 167, 2. 68. grymmer wid syna w wenner Di 95 . hwru ma iak swa grymber wardha at iak lätir dräpa minna wnderdana barn Bil 565 . " grymbr ok riuande " KS 73 (180, 80) . ib 61 (152, 67). ","2) rasande efter, ursinnigt åstundande. swa grymbir äst thu til menlösa lambsins dödh (innocentis sævis interitum) Bo 174 . " är mannanna hiärta girught oc grumpt at vtgiuta sins jamcristins blodh " Bir 2: 242 . ","3) vred, arg, ilsken. med dat. han wart honom grym ok mykit wredh MD (S) 211 lösto . . . hundin aff bandum: ok war ängom grymber vtan symon mago sinom härra Bil 104 . ","4) häftig, trotsig. " suaradhe grum (atroiora) ordh " Bir 3: 9 .","5) våldsam. " thz (näml. att konung tillsättes genom val) är wåghat ok grympt ok ostadhokt " KS 6 (13, 6) . " än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.).","6) hård. hänna (högfärdens) gröma herradöme Bo 44 .","7) sträng. " ransakadhos mz grymmasto ranzsakan " KL 43 . " skal rätuisan swa myklo grymare (severior) ok hardhare äptir fölghia ok koma them " Bir 1: 139 . ib 3 . 173. Ber 93 . Su 426 . " for gröma domaran " Ber 203 . ib 206 . ","8) n. grymt, adv. på ett rysligt sätt. " thola alra grymast the samo pinona " Gr 291 ."],"e":["grymmer . ","grymmir Bir 1: 167 . grömber. grumber. grimbr KS 61 (152, 67) . n. grympt. grumpt. komp. grymare. grymmare Bir 3: 173 . ","grömare . ","grimmare Di 122 . superl. grymaster. grymmaster. ","grummaster: -e Bir 2: 96 ; ","-a ib 68),"]},{"a":"grymhet","b":"nn","c":"","d":[" (dock sins grumhetz Bir 2: 311) ","1) raseri, grymhet, ilska. ouinin tedhe i honom sina grymheet Bo 83 . " wende thz (djuret) sik om mz en hast och mykym grymhet " Va 25 . ib 42 . Bir 1: 5, 3: 452 . KL 314 . Fl 1076 . Gr (Cod. D) 381. RK 3: 3594 . Di 59, 156 . MB 2: 74, 302 . HSH 20 . 202 (1507). - vildhet. stundom pinas ok diurin . . . for sins grumhetz (feritatis) minzskilse Bir 2: 311 .","2) hårdhet. grömheet oc omiskund Bo 159 .","3) stränghet. j hwarre rätuiso vari miskund ok grymhet Bir 3: 378 . ib 1: 127, 2: 91, 182, 3: 22 ."],"e":["-heet . ","grymhät Gr (Cod. D) 381 . grömheet. grumhet Bir 3: 22 ; ","-hetz ib 2: 182, 311 . ","grumheet ib 91 . ","grimhet Di 156 . ","gremheth HSH 20: 202 ( 1507) . ","-hetz ) , "]},{"a":"grymhet","b":"nn","c":"","d":["1) raseri, grymhet, ilska. " tho likawäl stadz wprldinne mz sinom höffdhinga wndhirsamligha giälnas mz grömhet, säthiande sik moth hälghom mannom " SpV 398 . 2) hårdhet? o troile hwad grwmhetz wngdoms wanskelighet nöddhe tiig ti ath troo briseide swekaktoga tåra Troj 169 . - Jfr änne-grymhet."],"e":["grwmhet . ","grömhet )"]},{"a":"grymleker","b":"nn","c":"","d":["grymhet. " thiäna grymlekenum " Bil 565 . ib 566, 898 . Su 161 ."],"e":[]},{"a":"grymlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ursinnigt, häftigt, med förbittring. the tre stridde tha swa grymeligä Va 38 . ib 42 . Di 218 . ropade grymmeliga ib 186 . ","2) grymt, med grymhet. awite konungin for grimileka giort vidh menlöst folk Bil 538 . " vardh grymelica kastadhir i thz draplica diupit " Gr 291 . Bir 3: 17 . " biudha grimlica (crudeliter imperare) " ib 306 . 39 med hårdhet. hwilkin som grömlika näfsis älla awitis Ber 61 .","4) strängt. dömdis han grymmilicast 8med största stränghet) til heluitis MP 1 . 36. ","5) förskräckligt. " brindig iak ä meer oc meer grymmelica " Bir 3: 71 . " redh han til resen ther han hölth ganzska grwmligha (d. v. s. förskräcklig att se på) " Di 293 . ","6) bistert. " grymelika seandes oppa os " Lg 3: 455 ."],"e":["grymligä Va 42 . ","grömlika . ","grwmligha . ","grimlica . ","grymelika . ","grymmelica . ","grymmilica: -licast MP 1: 36 . ","grymeligha MB 2: 305 . ","grymeligä . ","grymmeligha Di 218 . grymmeliga. grimileka Bil 538), "]},{"a":"grymlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ursinnigt, häftigt, med förbittring. hon . . . reff sina lukka j sundher ok krattadhe sik vm sin öghon siälff ok öpthe grömmelika Prosadikter (Sju vise m B) 180 . ","2) grymt, med grymhet. lfra then thyma j han hengden j galgan ok grömliga slogen J Buddes b 78 . 6) bistert. pa hulkan sanctus mauricius grömliga seandes sagde (o. s. v.) J Buddes b 150 ."],"e":["grömliga . ","grömmelika )"]},{"a":"grymliker","b":"av","c":"adj.","d":["5) fruktansvärd till utseenddt, barsk, bister. lät han vp öghonin mädh grimlike syn Hel män 186 ."],"e":["grime- )"]},{"a":"grymliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) gry, svår. " j grymlike mörkestoffwo (crudelitate carceris) " MB 2: 402 . ","2) häftig, våldsam. grymeleken stormber (syns dåligt) 93.","3) sträng. vndir gud z grymmeliko rätuiso MP (syns dåligt) ","4) förfärlig, fruktansvärd. then grymmelike dödh Fr 3151 . ib 1091, 2559 . " en grymeligen kamp (vig ogurlegt) " Di 156 . ","5) fruktansvård till utseendet, barsk, bister. hans anlite war oc blekt oc grymeligt Di 133 . war han bade grymmelig oc degelig ib. ib 1, 127, 167 ."],"e":["grymeliker: -lika Fr 2559 . ","grymmeliker . ","grymeleken . ","grymeligin: -ligit Di 127 . grymeligen. ","grymmeligin: -ligit Di 1, 167 grymmelig. ","grummeliker: -lika Fr 1091 ), "]},{"a":"grymlikhet","b":"nn","c":"","d":["2) stränghet. grymlikhetin (severitas) dömer strangligha, thz som olofflikit är SpV 157 . 3) förskräcklighet, fasa. tridhie stenen (i psaltarebandet) war röder, märkiandhis badhe enskylleliken oc almänneliken dom, oc cl teras grymmeligheter oc fförfärilse JMPs 411."],"e":["grymmeligheter JMPs 411) , "]},{"a":"grymlikhet","b":"","c":"","d":["1) grymhet. " giordhis honom swa stor grymelikhet " Bo 218 . KL 149, 177, 259 . Gr 315 . Bir 1: 167, 2: 65, 232, 3: 313, 4: 76. Ber 229 . ","2) stränghet. " mins doms grymlikhet " Bir 1: 132 . " var min gudhlica grwmlikhet winnin " ib 2: 293 . ib 296, 334, 3: 44, 4: 20 . MP 1: 14, 269 . VKR 66 . Ber 1: 61, 62 . Su 445 ."],"e":["grymelikhet KL 259 ; Bo 218 ; Gr 315 . ","grymmelikhet KL 149, 177 ; Bir 3: 76 . ","grymmelikheth MP 1: 14 ; ","-hetz ib 269 . ","grymligheth VKR 66 . ","grymelighet Bir 4: 20 ; ","-hetin ib 76 . ","grömlikhet: -hetz Ber 229 . ","grömmelikhet: -hedz ib 61 . ","grumlikhet Bir 3: 312 ; ","-hetin ib 2: 334 . ","grwmlikhet . ","grummelikhet ib 2: 65, 232), "]},{"a":"grymmas","b":"vb","c":"v.","d":["vara mycket vred, förgrymmas. ferocio . . . grymmas ok ylskas GU C 20 s. 262 ."],"e":[]},{"a":"grymmas","b":"vb","c":"v.","d":["vara förbittrad, rasa. seuire, grymmas GU 5 ."],"e":[]},{"a":"grymmoghet","b":"nn","c":"","d":["grymhet. MD (S) 249 ."],"e":["grymoghet )"]},{"a":"grymse","b":"av","c":"adj.","d":["rasande efter, ursinnigt åstundande. ey allenest äru wredz herrer så grömse thill stridh och örligh vthen iemwäll biscoper och prester PMskr 710."],"e":["grömse )"]},{"a":"grymska","b":"nn","c":"","d":["vrede, förbittring. in til thes växte ok ökädhes omilda keysaranna grömskä J Buddes b 77 ."],"e":["grömskä )"]},{"a":"grymta","b":"vb","c":"v.","d":["grymta, swa grymtar griis som gamol swiin fore GO 1073 . ib 390. Bir 5: 140 . - gifva ljud från sig, braka? bak han grymtar MD (S) 222 . " som koto sek man kaster ower hek swa böria gumman grymtha " ib 223 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"grymta","b":"vb","c":"v.","d":["grymta. " grvinio . . . grymtha " GU C 20 s. 324 ."],"e":[]},{"a":"grymtan","b":"nn","c":"","d":["grymtande. " grvnitus . . . gryntan " GU C 20 s. 324 ."],"e":["gryntan )"]},{"a":"gryn","b":"nn","c":"","d":["gryn. " koll. stötha the stenen . . . smaan som gryn " PM LI . " een fiärdungh gryn " RK 3: 4185 . BtRK 282 (1473, org.) . LB 2: 48, 3 . 79. Jfr hafra gryn."],"e":[]},{"a":"gryn","b":"nn","c":"","d":["gryn. l,lens utis gryn GU C 20 (hand 2) s. 73. ib. - koll. Brasks Matordn 7. i tunna grin HLG 3: 95 (1528). - Jfr hafra gryn."],"e":[]},{"a":"gryning","b":"nn","c":"","d":["gryning. " arla om morghonen j gryningenne " MB 1: (Cod. A 3) 557 . innan grynigenne om morghonin LB 3: 114 . Lg 3: 66 ."],"e":["grynig )"]},{"a":"grynkorn","b":"nn","c":"","d":["korn avsett att förmalas till gryn. koll. li spa[n] grinkoorn HLG 3: 124 (1529). ib 130, 133 ."],"e":["grin- . ","-koorn )"]},{"a":"grynna","b":"vb","c":"v.","d":["eg. nå botten, bottna; räcka till, förslå. " þera giri är sua diup, þät þär ma ingte i grynna " Bir 4: (Avt) 180."],"e":[]},{"a":"grynqvärn","b":"nn","c":"","d":["grynqvarn, qvarn afsedd för malning af gryn. grynkwarn maal alla handa korn GO 154 ."],"e":["-kwarn )"]},{"a":"grynsäkker","b":"nn","c":"","d":["grynsäck. " ss benämning på maträtt. Jfr A. Friberg, Vitt.-hist.-atn.-ak:s månadsblad 14: 142. steekfisch eller bachadh grynsäk galree " Brasks Matordn 10 ."],"e":[]},{"a":"gryseliker","b":"av","c":"adj.","d":["förfärlig. " ett gryselighet wädher " RK 1: (Yngre red. af LRK s. 279."],"e":["gryselighen )"]},{"a":"gryt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ulva gryt."],"e":[]},{"a":"gryt","b":"nn","c":"","d":["sten. " koll. bärgh äller sten pläghom wi ey bryta ey kalk ok änga handa gryta " Al 6412 . - småsten, grus. jdhar mwr sla swnder ij gryta Al 1552 ."],"e":["gryta Al 1552, 6412, i rim med bryta), "]},{"a":"gryt","b":"","c":"","d":[" (pl. -ir), subst. gryta. thenne xii ranssakado vm i (1) gryth, som wlff scrädare haffdhe salth ok latith stöpa JTb 76 ( 1481) . " the xvi pund kaper ok bly . . . som han stöpthe the falska gryther aff ib. ""],"e":[]},{"a":"gryta","b":"nn","c":"","d":["eg. af sten gjord kruka el. gryta; gryta. smidha . . . kätla oc grytor aff koppar mynteno Bir 2: 154 . " världin är ey vtan som een gryta än eldin vndir grytone oc askan äru gudz ouini vtan gudz vini äru suasom bäzste kostir j grytonne " ib 29 . grytan skal brytas ib. " han skal iak andwarda the osläkkeliko grytonne som är häluitis pina " ib 1: 51 . Bu 420 . KL 217, 302 . SD NS 1: 514 ( 1405), 2: 118 ( 1409). ST 91 . GO 337, 460 . RK 2: 1958 . LfK 85 . Jfr fot-, gul-, kiöt-, ler-gryta. "],"e":["grytta: grytto RK 2 . 1958),","grytogiutare , ","grytostek","grythastek SO 16 . ","grytasteck ib 80, 104 . ","grytasteech ib 193), ","grytostöpare","gryta- )"]},{"a":"gryta","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["grita STb 1: 390 (1482) , 3: 56 (1492). gritha GU C 20 s. 571 ; Svartb 526 ( 1477) . ","grötha GU C 20 s. 268 . ","gryttor STb 4: 126 ( 1506) . ","grytar SJ 2: 2 ( 1474) . ","grityr ib 242 ( 1504) . gritha HLG 2: 147 (1523). grvther STb 4: 35 (1504)), ","seraa (fel för seria) ie gritha ib s. 571 . eth skippund ketzlar och grytzar SJ 2: 2 ( 1474) . " alla lösöra innan stadh och vtan, sölff sengiekleder kannor grytyr koppar kaar " ib 242 ( 1504) . " item v gritha HLG 2: 147 (1523). Jfr fot-, fota-, halfpunda-, kopar-, kätla-, lifspund-, punda-, siäxtanmarka-, ämbarsgryta. ","*gryto foter","grytan- )","grytogiutare (gryta- HLG 1: 48 (1445), 3: 7 (1517). grytha- SD NS 3: 49 ( 1415) . gryteHLG 3: 12 (1520). grythe- SJ 2: 310 ( 1497) . gritaSJ 2: 15 (1476). Troj 38 . ","grite- STb 2: 197 (1487); HLG 3: 63 65 (1523). grvta- Skotteb 102 (1462-63), 135 (1463-64), 169 (1464-65). grvte- ib 201 (146566). gröta- Skotteb 66 (1461-62); ATb 3: 162 ( 1505) . ","gryt- Stock Skb 136 (1519-20). -giutere. -giuter. -gytere SJ 2: 310 ( 1497) . -gutare HLG 3: 63, 65 (1523)), ","*grytogiutara bodh","gritagiwtere- )","*grytogiutara ämbite","grytegiuter embete )","*grytomakare , ","grytostek (grytaBrasks Matordn, 5. gryte- ib 4 . HLG 2: 89 (1518). grithe- ib 3: 125 ( 1529) ), ","grytostöpare (grita- JTb 94 ( 1513) . ","grite- STb 3: 152 ( 1494) . gritte. SSkb 102 (1503-04). -stöpere. -stöper), ","*grytostöpara dränger","gritastöpare- )"]},{"a":"grytakarl","b":"nn","c":"","d":["krukmakare. " en fatöker grytakarl (figulus) " Bil 5 . " talar til grytakarlin ib. grytakarlin komber vndan ib. ""],"e":[]},{"a":"grytare","b":"nn","c":"","d":[" [formen gryter kan fattas ss familjenamn. Jfr Mnt. grûêr, bryggare. Mnl. gruyter, gruter] grytgjutare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1229 och E. Lidén, Ark. lf. Nord. Fil. 45: 208 f. herman grytare STb 2: 17 (1483), 43 (1483?). jon grytare ATb 3: 65 ( 1496) ."],"e":["gryter Skotteb 360 (1460, Kämn) , 10 (1460-61), 60 (1461-62), 96 (1462-63), 167 (1464-65). grittare ATb 2: 240 ( 1484) ), "]},{"a":"gryveliker","b":"","c":"","d":[" , se gruveliker."],"e":[]},{"a":"gräbba","b":"nn","c":"","d":["(vuxen) flicka. " abrothonueum ii f g grebba scilicet mulier complxibus apta " GU C 20 s. 3 ."],"e":["grebba )"]},{"a":"grädda","b":"vb","c":"v.","d":["grädda. " swa som brödhet gräddäs ok thorkas mz eldhenom " SvKyrkobr 165 ."],"e":[]},{"a":"grädde","b":"nn","c":"","d":[],"e":["grädda duker","grede- . ","gredde- )"]},{"a":"grädde","b":"nn","c":"","d":["grädde. " läg hwiit wl oc sötan greddan (för gredda?) oppo " LB 7: 324 ."],"e":[]},{"a":"gräfning","b":"","c":"","d":[" , se grafning."],"e":[]},{"a":"gräl","b":"av","c":"adj.","d":["skrikande av fgörbittring, förbittrad, vredgad. andelica görom wi barnit ihesum wret oc grält mädh warom syndom SkrtUppb 269 . barnit opta wreth oc grält gör at wi wiliom bärian mädh lyma slaghom ib. ib."],"e":[]},{"a":"grämia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["gräma . ","grämia sik , gräma sig. man skal ey mykyth gräma sigh LB 7: 181 . hwro han grämer siig BSH 5: 123 ( 1506) ."]},{"a":"grämse","b":"av","c":"adj.","d":[" = gramse. hon (ɔ människan) är nw grymmaren än oskälig dywr grämse jlhersk oc til örlögh wr PMSkr 120 ."],"e":[]},{"a":"grämskas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. vara el. bliva gramse. seuio uis uiui re grenskas (för gremskas) . . . conseuire . . . marghaledis gremskas oc ilskas GU C 20 s. 575 ."],"e":["gremskas . ","grenskas )"]},{"a":"grän","b":"","c":"","d":[" , se gran."],"e":[]},{"a":"gränd","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) grannskap, grannar. " ey at enast henna folk, vtan grändin alt vm kring the komo alle til henna hws " Hel män 199 . grannelag, gränd (i en by). hyällo grändh VKJ 277 ( 1447) .","3) gränd, tvärgata. " heyke i grennan " Skotteb 233 (1466-67). i hanis jenssons grend STb 1: 138 (1477) . en gardh belegin i neste grendh swnnan fore grabrödra gatw SJ 2: 39 ( 1478) . Stb 1: 334 (1482). i pedar rytters grendh SJ 2: 127 ( 1488) . ib 232 ( 1493) . bredleken siger sielff tiil twenne ffria grendha mellom ib 260 (1494). i lasse larenssons effterleffuande hustrw grendh ib 269 ( 1495) . " gak nw raskelika j gränder ok gator i köpstadin " MP 4: 95 . - Jfr bak-, sio-, thvärgränd. "],"e":["gend . ","grenn: grennan Skotteb 233 (1466-67). pl. -ir), ","*grända hvalf","grenda- . ","grende- )"]},{"a":"gränd","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) grannskap. " taki alla the fatika män som j hans gardh äru ok gränd " Bir 3: 18 . ib 197 . ","2) koll. " grannskap, grannar. swa at all grändhen tiith kom löpandhe " Lg 3 . 667. ","3) gränd. " the sama tomptena . . . hulkin som beläghin är i grändinne nordhan brödhra gatu " SJ 3 ( 1421) . " ib 5 ( 1425) o. s. v. i mällen twa fria gränder " ib 157 ( 1447) . " graamunka gränd " RK 3: 3568 . SO 202 . " i godzskalk skrädara grend " SJ 144 ( 1446) . i pether slachtara gränd ib 165 ( 1448) . " i the grändh som kallas kiusejärns grändh " ib 193 ( 1450) . " i gramunkegrende " ib 315 ( 1464) . " i gramunke grennä " ib 336 ( 1446) . Jfr bakgränd."],"e":["grend . green: grennä SJ 336 ( 1466) . -ir),"]},{"a":"gränia","b":"vb","c":"v.","d":["1) ryta, tjuta. " tha grännadhe thz (lejonet) " Iv 4460 .","2) under tjut gnissla med el. visa (tänderna), grina. med dat. grymbar karl . . . griäna (Cod. B gräniar, Cod. C grännande 993) tannom (infremuit) Bu 19 . diäfla . . . gräniadho thannum gen hanum dentibus in eum fremebant) Bil 246 . " diäfwlin . . . gränniande tannom mot mik (infremuit contra me dentibus suis) . . . sa til min mz rädhelikom öghom " MP 1 . 249. med prep. at (för att beteckna anledningen). alt sath han ok gränniadhe aath som eeth swidhit getz hufwdh ST 412 ."],"e":["griäna trol . skriffel för gränia Bu 19 . grännia. gränna. "]},{"a":"gränträ","b":"","c":"","d":[" , se granträ."],"e":[]},{"a":"gränz","b":"nn","c":"","d":["gräns, riksgräns. (syns dåligt) nest grensin BSH 5 . 12 (1504). nesth grensen boo ib 137 ( 1507) . " om i achte drage in i grensen mot danmark " ib. " danmarchs jnbyggere i grenssen och landemäreth boo " HSH 19: 135 ( 1506) ."],"e":["grens )"]},{"a":"gränza","b":"vb","c":"v.","d":["gränsa. förläning, som grentzer emot norgis rijke BtRK 373 ( 1501) ."],"e":["grentza . pres. -ar?),"]},{"a":"gränzland","b":"nn","c":"","d":["område invid en gräns. FMU 4: 165 (1460? odaterad vidim.)."],"e":["grentz landt )"]},{"a":"gräptan","b":"nn","c":"","d":["gräfning med hacka? " ut . . . fundum ecclesie . . . ad agricuturam redigant per operam dictam græptan " SD 4: 38 ( 1327) ."],"e":[]},{"a":"gräptan","b":"nn","c":"","d":["grävning? Se V. Jansson, Namn och bygd 28 s. 84."],"e":[]},{"a":"gräs","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gräs. " deherbare vprykkia riiffua eller slaa gräss " GU C 20 s. 330 .","3) gräsbete, ete. " han förde wth pa gräsith swen helsingx häst " STb 1: 262 ( 1480) . jesper no[r] bys hest . . . siden han forst kom a gräs ib 283 ( 1481) . erich persson . . . sades ffrij fför then oxan han hade i gress aff hustrv cicila STb 4: 362 ( 1514) . - Jfr aker-, by-, bölmo- el. bölma-, hafs-, näso- el. näsa-, o-, orma-, sipuls-, svärds-, vatu-, yrta-, öghna-gräs."],"e":["gräss . ","gress )"]},{"a":"gräs","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) koll. " gräs; äfven i allmh. gröna blad, grönt. the normen fiollo som gräss ther bönder sla ok läggia i hääss " RK 1 . 2962. komo otalike diäfla som gressit a markinne oc sandin a strandinne ST 91 . MP 1: 202, 229 . Lg 90, 666 . " ato mz honom ran kal. sudhnan mat som är gräs oc rötir " Bo 22 . ströddo väghin mz löf oc gräs ib 165 . RK 1: 13 . 29 ört, växt. nima gräsanna krapt MB 1: 291 . " haffdhe mz sik et gräs " Al 9003 . ib 9007, 9013, 9017 . LB 2: 92, 7: 5, 6 . - Jfr hönsa-, liver-, o-gräs."],"e":["gressit ST 919, "]},{"a":"gräsal","b":"nn","c":"","d":["gräsål. ss tillnamn. " jacob gressaal " SSkb 47 ( 1502) ."],"e":["gressaal )"]},{"a":"gräsbitare","b":"nn","c":"","d":["gräshoppa. locuste. thz är gräsbithara MB 2: 90 ."],"e":[]},{"a":"gräsbulla","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":[]},{"a":"gräsbulle","b":"nn","c":"","d":[" ib 11 ( 1442) ). eg. bunt, fång el. knippe gräs (hö)? ss benämning på en av Uppsala borgerskap erlagd naturaavgift. Se E. Lidén, Studier tillägnade Axel Kock s. 413 ff. per censum annuum dictum gresbullä Uppspriv 8 ( 1358) ."],"e":["gresbulde"]},{"a":"gräsduker","b":"nn","c":"","d":["nedersta randen af ett tält? matta som i ett tält betäcker gräset el. marken? the rikasta tiäl iak hafuer aff hört hafdho konunga thiit mz thöm fört gräsdukin all aff gulpäl är Fr 467 . eet annath tiäl tha slaar man thärä . . . een gräsdwk gaar ther om kring ib 2963 ."],"e":[]},{"a":"gräsfari","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gräsfulder","b":"av","c":"adj.","d":["grärik. graminosus a um gräs fulth GU C 20 s. 320 . herbilis . . . gräsfuller ib ls. 330."],"e":["-fuller )"]},{"a":"gräsganger","b":"nn","c":"","d":["2) bete, betesgång. then gresbulde, som the (ɔ Uppsala borgare) oss aarlighe giffue schwle for theris grässgang Uppspriv 11 ( 1442) ."],"e":["gräss- )"]},{"a":"gräsganger","b":"nn","c":"","d":["betesmark, äng. " vi vars herra menlösa faar skolom inganga ginom hans porta oc födhas i then gräsgangenom i the betinne ther adre vanskas " Bo 248 ."],"e":[]},{"a":"gräsgardher","b":"nn","c":"","d":["2) gräsbevuxen inhägnad. (gässlingarna). latis wth pa gräsgardhen PMSkr 264 . - Jfr gräshaghi."],"e":[]},{"a":"gräsgardher","b":"nn","c":"","d":["örtagård, trägård. " inganga j trägardhin ällir gräsgardhin " Bir 4 . 61. ib 5: 28, 42 . Di 126 ."],"e":["gres- Di 126 ),"]},{"a":"gräsgädda","b":"nn","c":"","d":["gräsgädda. nyttjadt ss smädenamn. " the sworo then gressgäde ey tit torde " RK 2: 6185 ."],"e":["gressgäde )"]},{"a":"gräshaghi","b":"nn","c":"","d":[" = gräsgardher 2. the som wilya halla affwel aff them (ɔ påfaåglar) . . . skwla hafsw en gräshagha wmkringh gärdhan PMskr 260. ib 263."],"e":[]},{"a":"gräshoppa","b":"nn","c":"","d":["gräshoppa. GU C 20 (hand 2) s. 95."],"e":["gres- )"]},{"a":"gräshoppa","b":"nn","c":"","d":["gräshoppa. vtgingo gräshoppor (loustlæ) paa iordena MB 2: 346 . locuste, thz är eeth litit dywr skapt som store gres huppor ST 333 ."],"e":["gres huppa )"]},{"a":"gräshoppare","b":"nn","c":"","d":["= gräshoppa. MB 2 . 346."],"e":[]},{"a":"gräshäster","b":"nn","c":"","d":["häst som lämnas på gräsbee. jtem fogten geste engen clärk vtan . . . en tid om sommaren mz gräshesta Arnell Brask Bi ᴵ 17."],"e":[]},{"a":"gräsiäþur","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["grasiäþur: grasiäþri VGL I . J. 13: 3),"]},{"a":"gräskal","b":"","c":"","d":[" , jfr sipuls gräskal."],"e":[]},{"a":"gräskar","b":"nn","c":"","d":["kurbits, pumpa, cucurbita pepo L. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 48. cucumer vel cucumis gräskar GU C 20 s. 157 . PMskr 271. gräskar skwlw saas j waatha jordh oc wäskofwlla först j mars maanad ib 352 . ib."],"e":[]},{"a":"gräskar rot","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1229."],"e":[]},{"a":"gräslika","b":"ab","c":"adv.","d":["gräsligen, förskräckligt. greslika skipadhir ST 116 . " taladhe rösten iämmerlika oc gräselika " Lg 661 . ib 3: 297, 349, 363, 401 . "],"e":["greslika . ","gräselika Lg 661, 3: 297, 401 . ","gräseligha ib 349, 363),"]},{"a":"gräsliker","b":"av","c":"adj.","d":["gräslig, förskräcklig. " eth vnderligit diwr och gräseligit " Va 25 . gräselik pina Lg 435 . " then ympka nw i kalmarna stad är, är gräselig ad see " BSH 5: 123 ( 1506) . Va 35, 39, 40 . MB 2: 277, 357 . Su 195 . Lg3: 156, 186."],"e":["gräsligen MB 2: 277 . ","gräslig: -ligasta ib 357 . ","gräseliker . ","gräseliken Lg 3: 186 . ","gräselig . ","gräseligin (n. pl.) Va 39 . gräseligen (n. pl. el. f. sing.) ib 35 . ","gräseligit Va 25, 40),"]},{"a":"gräsliker","b":"av","c":"adj.","d":["gräslig, förskräcklig. " tha giordhe thässa bön sanctus gregorius mot jnne greslighe plagho som plagadhe grymligha romarana " SvB 186 (senare hälften av 1400-t)."],"e":["gräslig: -it SkrtUppb 151 . ","greslighe SvB 186 (senare hälften av 1400-t.). gräseliken JMÖ 148 ),"]},{"a":"gräslikhet","b":"nn","c":"","d":["gräslighet. " " MB 2: 332 . Gers Frest 20 ."],"e":["gräselikheth Gers Frest 20 ),"]},{"a":"gräslikhet","b":"nn","c":"","d":["gräslighet, förskräcklighet. " sywndhe som os skal röra til at rädas gudz almännneligha strangha doom, är domarens högxstha gräselighet oc oblide JMPs 571. ""],"e":["gräselig- )"]},{"a":"gräslös","b":"av","c":"adj.","d":["utan gräs, gräslös. turpe pecus mutilum turpis sine gramine campus et sine fronte frvtex et sine crine caput rompolös diwer ok gräslös mark quistalöös trä ok skallot hwuut räkans fwl vara GU C 20 s. 69 ."],"e":[]},{"a":"gräsrot .","b":"","c":"","d":["gräsrot, örtrot. swa som faar afbithir gräsit owan iordhena oc gräs rotin blifuir qwar iordinne MP 1: 202 . Bir 1: 291 . första allirsins godha enfalloghet . . . j hulke människian lät sik nöghia aat fruktinne af trämen oc gräs rotomen Bo 140 ."],"e":[]},{"a":"grässmaker","b":"nn","c":"","d":["grässmak. " atacus . . . grässmaker " GU C 20 s. 41 ."],"e":[]},{"a":"grässpari","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["gräspari . ","grässpäri )"]},{"a":"grässäte","b":"nn","c":"","d":["husman. " curia caxstorp cum colonis et molendino et græsætæ, curia in calfsund cum colonis et græsæte, . . . in østensmarc cum colonis et græsætum vna curia (alla dessa gods belägna i Danmark) " SD 6: 204 ( 1350) . BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"e":["gräsäte )"]},{"a":"gräsugher","b":"av","c":"adj.","d":["gräsbevuxen. " herbosus a um et herbidus da dum gräsuger ok örtafuller " GU C 20 s. 330 ."],"e":[]},{"a":"gräsvalder","b":"nn","c":"","d":["gräsvall. " oppa een thörran gräswald ellir grönswärdh " ST 201 . ib 346 ."],"e":["greswallin ST 346 . ","gräswald ib 201, 346), "]},{"a":"gräsvalder","b":"nn","c":"","d":["gräsvall."],"e":[]},{"a":"gräsvägher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gräsväxter","b":"nn","c":"","d":["växande af gräs, gräsväxt. at solen eller nakath himeltungel göra gräs wäxt a iordhinne mz sinom wärma MB 1: 61 . ther war mykin gräswäxster ib 422 . ib 255 . - gräsbete. siw köör . . . föddos op a strandinne a godhom gräswäxt (in locis virentibus) MB 1: 236 ."],"e":[]},{"a":"grätelika","b":"ab","c":"adv.","d":["sorgset. " blanzxaflor mält grätelik " Flores ed. Olson 1863 ."],"e":["grätelik )"]},{"a":"gräteliker","b":"av","c":"adj.","d":["gråtande, sorgsen. " skal thät ware lacrimabilis thät är gräteligt swo ath thät skal göres mädh eet grädheligt oc sorgfult hiärta " SkrtUppb 438 ."],"e":["gräteligt SkrtUppb 438 . grädheligt ib) , "]},{"a":"grättinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gräva","b":"","c":"","d":[" , se grava."],"e":[]},{"a":"gräva","b":"","c":"","d":[" , se grava."],"e":[]},{"a":"grödha","b":"vb","c":"v.","d":["läka. " hon grödhir alt thz mensamt är om manz hiarthe " LB 3: 168 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"grödhe","b":"nn","c":"","d":["1) växand, växt. " the stora granen skal nidher huggas. oc the litla stande i sinom grödha Proadikter (Sju vise m) 118. 2) gröda. Se Sdw 2: 1230. ""],"e":[]},{"a":"grödhe","b":"nn","c":"","d":["1) växande, växt. bildl. tha han gaar til sin bäzsta grödha (sitt lifs blomstring, sin bästa ålder) Al 7164 . ","2) det som växer på jorden, jordens afkastning, gröda. aato jordhinna grödha Bir 3: 365 . som baro thera födha korn ok alla handa grödha Al 4950 . ","3) gräsplan? tha vardh han var een fagher grödha Fr 250 . - Jfr ars grödhe."],"e":[]},{"a":"grön","b":"av","c":"adj.","d":["1) grön. " palmquistär äpte stoþ grön " Bu 13 . " väna änghia ok gröna " Bil 845 . yrter badhe gull ok grön Iv 211 . " mz smaragd gröna " Fr 429 . grönt kamuk SD 5: 563 ( 1346) . " af hwite oc gröne färghu " ib. " inciglat . . . meth gröno vaxe ib " NS 1: 30 ( 1401) . Bo 158 . Lg 90 . ","2) frisk, färsk, ny. gaman är grön wndh GO 749 . " helir grönt saar oc gamul " LB 3: 125 . ib 2: 35, 46, 3: 152 . grönth kaaldwn ib 2: 32 . " gröne rosir " ib 3: 61 . " tag grönth graan trä " ib 7: 5 . " tak grönth gränthrä " ib 2: 56 . Jfr ful-, myrk-, salt-grön."],"e":[]},{"a":"grön","b":"av","c":"adj.","d":["1) grön ena aliska grena kaapa Stb 1: 95 (1477). ib. crisolitus är en sten gol som gwl oc stwndom finnes the som ärw gröne som haffz wathn PMskr 466. 2) frisk, färsk, ny. om djur: späd. aff baggasundh . . . 1/2 pund fisk oc 1 gröönt lamb VKJ 220 ( 1466) . - Jfr dyster-, myrk-, salt-, spans-, svart-grön."],"e":["gröön: -t VKJ 220 ( 1466)"]},{"a":"grönas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. grönska. frondere grenas GU C 20 s. 294 ."],"e":["grenas )"]},{"a":"grönbleker","b":"av","c":"adj.","d":["blekgrön. " caldaicus är en grönbleker sten " PMSkr 467 . ib 476 ."],"e":[]},{"a":"grönhet","b":"nn","c":"","d":["2) grön färg el. färgnyans. tak victril oc brän j enne järn panno til thäs all wäskan gaar borth oc all grönhethen PMSkr 433 . ib 462 ."],"e":[]},{"a":"grönhet","b":"nn","c":"","d":["grönska. Su 200 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"grönkal os","b":"nn","c":"","d":["saft af grönkål. stötis olya mz grön kaal oss oc dryk LB 7: 66 ."],"e":["grön kaal oss )"]},{"a":"grönklädder","b":"","c":"","d":["grönklädd. Mecht 58 . STb 2: 247 ( 1488) ."],"e":["-kledder )"]},{"a":"grönsalter","b":"av","c":"adj.","d":["grönsaltad. " j tunne grön salt köt Skotte b 414 (1468, Kämn). ib 423 (1469, Kämn). item för 4 pund grönsaltan aal " VKU 52 ( 1548) . Jfr saltgrön."],"e":[]},{"a":"grönska","b":"nn","c":"","d":["grönska. " aker oc ängh stodho j sinne bätzste grönsko " MB 2: 84 . MP 2: 53 . Su 289, 329 . " mz grönsko hällagx hops och godhra gärninga " Ber 142 . MP 2: 19 . Jfr somargrönska."],"e":[]},{"a":"grönska","b":"vb","c":"v.","d":["1) intr. grönska, bliva el. vara grön. part. pres. christi ffara gömara skulu ledha sin ffar til grönskandhe dygdana ffödho JMPs 451. 2) trans. komma (ngt) att grönska. SpV 13 . " hwat är thz godha som gudhi är enkannelikit wthan winit grönskandhe jomfrunar (quid enim bonum ejus est nisi vinum germinans virgies) hwat är thätta, huru grönskar winit nakot mz sinne w'äzsko, mädhan thz haffwer hwatzske rothena blomstir ällir löff " ib 16 . - refl. grönskas, 1) grönska, grönskas. juenio . . . wara oc wordha vnger grönskas blomstrass oc skyna GU C 20 (hand 2) s. 53. o ihesu christe faghre grönskandis lylia JMÖ 60 ."],"e":[]},{"a":"grönska","b":"nn","c":"","d":["grönska. Mecht 36 . SpV 13, 581 ."],"e":[]},{"a":"grönskas","b":"","c":"","d":[" , v . ","1) grönska, grönskas. " thän grönskas ok blomstras " Bir 1: 45 . " käppin took grönskas oc blomstras " KL 249 . " grönskadhis träät ib 283. mz aarons thörra vand som grönskadis " Lg 66 . Su 38, 200 . ","2) förnyas, uppfriskas? thz gör manzins inelffue at grönskas LB 3: 65 ."],"e":["-adhis )"]},{"a":"grönske","b":"nn","c":"","d":["grönska. " swa som syndhirligha fructh aff blomstrande grönskanom (graminis) " SpV 465 . rosenar wtspringande, blomstir ok grönske äru fulle m sötha honaghx dropanom ib 580 . ib. ib 581 ."],"e":[]},{"a":"grönsvärdher","b":"nn","c":"","d":["grönsvål, gräsmatta. mz them vlla fättenom som gedeon laghdhe oppa een thörran gräswald ellir grönswärdh ST 201 . ib 346 ."],"e":[]},{"a":"gröp","b":"","c":"","d":[" Se grop."],"e":[]},{"a":"gröpa","b":"vb","c":"v.","d":["urgröpa, urhålka, utskära, inrista. watnet . . . mz idkeliket affal gnagher oc gröper harda stena LfK 129 . alla rynkionar . . . blifwo ther quarra. som the hafdhin varit ther grepta Bo 86 . " aff stenom, ekke mz iärnom rördom thz är ey hugnom äller gröpthom " MB 2: 23 . " en deel aff wäggenne, i huilke gröpte waro bokstaffwa " Lg 3: 458 . ib 476 ."],"e":["grepa . -ir, -ter),"]},{"a":"gröpa","b":"vb","c":"v.","d":["urgröpa skiffwang röpes alt wm kri[n]g äggena ther strängen skal j liggia PMskr 507. "],"e":["*gröpa ut , "]},{"a":"gröpebrädhe","b":"nn","c":"","d":["bräda försedd med urgröpning )i kanten), falsAd bräda? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 966. ij tiogh gröpebrädhen HLG 2: 36 (1512). ib 45 ( 1516) ."],"e":["gryupe- ib 75 ( 1517) . grepe- ib 116 (1523). pl. -breden ib), "]},{"a":"gröpebutn","b":"nn","c":"","d":[" = gröpebrädhe? item xj tiogh gröpebotn for viij ortugh hwarth tiogh HLG 2: 55 (1516). ib. ib 79 ( 1518) ."],"e":["-botn . ","-boten )"]},{"a":"gröpeiärn","b":"nn","c":"","d":["järnverktyg för urholkning av trä, skedjärn. runcina ne gröpeiärn GU C 20 s. 533 ."],"e":[]},{"a":"gröpning","b":"nn","c":"","d":["urholkande, urholkning. " jncastratura . . . gröningh oc dyrebara stena jndhlökning " GU C 20 (hand 2) s. 18."],"e":[]},{"a":"grössing","b":"nn","c":"","d":["helsning. sidan grösinghen är giordh BSH 5: 72 ( 1506?) . helsning. sidan grösinghen (1507)."],"e":["grösingh )"]},{"a":"gröta","b":"vb","c":"v.","d":["komma (ngn) att gråta, bedröva. hon wili hämnas oc slaa thän barnet hafwir gröt SkrtUppb 269."],"e":[]},{"a":"gröta","b":"vb","c":"v.","d":["komma att gråta. opersonl. mik gröter af gläþi (d. v. s.. jag är färdig att gråta af glädje deröfver) at ia[k] se iþar sua fasta ok trösta i cristne tro Bu 508 . - bedröfva, oroa. wy viliom ey marskins hierta gröta RK 1: 1694 . ib 1775 . " illa grötter " ib 3507 ."],"e":[]},{"a":"gröta","b":"vb","c":"v.","d":["tala till, välkomna, helsa. swa ödhmiwklica han honom grötte RK 2: 879 ."],"e":["-te )"]},{"a":"gröte","b":"nn","c":"","d":["Jfr magha gröte."],"e":[]},{"a":"gröte","b":"nn","c":"subst.","d":["benämning på ett mndre tyskt silvermynt, groschen? iach¬ haffuer vplatidh . . . I silff skedh fore II 1/2 march och II grötha fore III 1/2 march (korrumperat?) FH 5: 169 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"grötelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med gråt, med sorg, sorgligt. talar grötleca tel sinna dottor Bu 491 . " lagdho the sik grötelika nidhir a iordhena " Gr 284 . Bir 3: 190 . ST 183 . Su 57, 145 ."],"e":["grötleca . ","grötölika ST 183 ),"]},{"a":"grötelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med gråt, med sorg. han (ɔ Jesus) . . . andwardhadhe hona (ɔ jungfru Maria) gröttelica sancto johanni SkrtUppb 297 . - Jfr grätelika."],"e":["gröttelica )"]},{"a":"gröteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lugubris, gråt vållande, sorglig, ömklig. tilbör hänne thässa grötelico daghana i sinom änkiodom framledha vndir annars thaki Bo 214 . o huru ryghelikit thut ok grötelikit roop af them hördhis Su 461 . MP 1: 252 . " grötelika gafwor " Bil 878 . huru höghelikin oc grötelikin kirkionna oc cristindomsins stadhga är Bir 2: 67 . ib 218 . Su 35 . ","2) obetydlig, liten? ther hitte han thre telninga alna högha standa oc togh them gröetelika op Lg 92 . ","3) lacrimosus, gråtande, sorgsen. mz grötelico änlite Bo 226 . Su 206 . mz grötelicom (strida) tarom Gr 293 . Lg 3 . 574. mällan grötelika sokkan oc innerlika böner Su 51 . ib 132 . " sungo grötelikin sang (sorgesång) " MP 2: 259 . " mz grötelika röst " Bir 1: 31 . ib 84, 2: 133, 250, 3: 272 . KL 275, 291 . ST 60 . Su 36, 402, 405, 406 . vtgyuta grötelika böne ib 428 . " min grötelike hogher " ib 49 . ib 415 ."],"e":["grötelikin . grötöliker: grötölike ST 60 . ","grötelig: gröteligom Lg 3: 574 . ","gröttelikin: -likit MP 1: 252), "]},{"a":"gröteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lugubris, gråt vållande, sorglig. gröttelikin antwardhan. tha han (ɔ Jesus) sina kära modher antwaradhe johanni flere grata mz taarom . . . flebilis . . . grytelegin GU C 20 s. 278 (kan även föras till 1). o iomffru . . . thu som gaff glädhina grötelike wärldenne JMÖ 188 ."],"e":["gröttelikin SkrtUppb 294 . grytelegin Gu C 20 s. 278)"]},{"a":"gröter","b":"nn","c":"","d":["1) gröt. " siwd tiocth som gröt " LB 7: 6 . ib 3, 3: 144 . " ärther oc bönor, gröther oc kaal, salt oc brödh . . . ärw ledh sam wärdzlikom manne " LfK 84 . GO 374 . ","2) ? iach haffuer vplatidh . . . I silff skedh fore II 1/2 march och II grötha (troligen felaktigt) fore III 1/2 march FH 5: 169 ( 1495) . "],"e":["gröta trä , "]},{"a":"gröter","b":"nn","c":"","d":["gröt. aplauda vel aplud[a] gryther wä llinger GU C 20 s. 31 . til affthanen grööth aff riis hers eller gryn eller roffwor Braska Matordn 8. ib 13 . Jfr biug-, hirsa-, miol-, miols-, ris-gröter. "],"e":["gryther . ","grööth )","*gröta kräkla , "]},{"a":"gubbe","b":"nn","c":"","d":[" Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 14 f. Jfr: noose gubben wijd wastena Stb 4: 228 (1511). Jfr almoso-, stekarahus-gubbe."],"e":[]},{"a":"gubin","b":"nn","c":"","d":[" ? Se gobin."],"e":[]},{"a":"gudh","b":"nn","c":"","d":["urspr. n. Se Sdw 2: 1230. L. Gud. for then dödhen ther gud toldhe for fatige och rike och for all werldhen Thomas Varningsbref 7 (1436). thz os skal ey thykkia hart wara fasta eller til kirkio ga. oc gudhe thiäna SvKyrkobr 30 . o huru mykit gudz jomfur är j alle ysalhet grathaskolande SpV 451 . " aff spiwte thyu som gudh war stungin mz " Prosadikter (Karl lM) 252 . " om the wilia ostraffadhe wara fore gudhe " MP 5: 27 . han (ɔ Kristus) skal presänthera thik stänktan mädh sin blodhe lgudhfadhere SkrtUppb 21 . SvB 209 (börj. av 1500-t.). gudhs fange, om svårt sjuk person. effter ty at per biörson ligger nw gudz fonge pa sin sotte sängh STb 4: 353 (1514). - gudhs fängsl, om svår sjukdom.Se under fängsl. - i eder och bedyranden, och andra kraftuttryck. Se Sdw 2: 1230. Jfr Bureus, Sumlen, s. 53. jach haffer . . . sworith myk meen ok lwgith oc warth liwgara mz edhom om gwdz dödh SvKyrkobr 308 . " swoor han om gudz dödh " Arfstv 23 ( 1461) . STb 1: 227 ( 1480) . " bidher jak edher [for] gudz haarda dödh ok pina skuld, ath i lather mik widerfares aff jenis kaare swa myket som rett är " ib 401 ( 1482) . " om hon haffweir sworidh om gudz dödh gudz glodh oc andra hans lima " SvKyrkobr 357 . Jfr godesunden. - i hälsningsformler. allum mannum þäätta breeff höra ok see sänder magnus knutsson ösgöta lagman helso ok kueþio medh guþi SD 6: 18 ( 1348) . alla men, thätta breeff höra äller se, helsar jak gudmund green ewärdeliga mz gude VgFornmt III 7-8: 149 (1370). ib (1372) . - i titlar angivande ngn ss tillhörande det andliga ståndet. stodh werdog fadher medh gudi wp i rettin STb 1: 247 ( 1480) . werdog fadher i gudi ärchebiscop jacob ib 259 ( 1480) . - i uttrycket gudh ok nogh. Se Sdw 2: 1230. - gud, hednisk gud. Se Sdw 2: 1230. - Jfra f-, dura-, hamna-, hälvitis-, skogs-, sol-, sändebuds-, vingudh. "],"e":["gud(h)e ),","*guds del , ","*guds gava , ","*guds hädhare , ","*guds lagh , ","gudslikami , ","*gudslikama budhker","*gudslikama kar , ","guds pänninger","-peninger )","*guds son , ","*guds thiänist","-tiänist SD NS 3: 264 ( 1417)","-tiänst SD NS 3: 327 ( 1418) ; ib 417 ( 1419) . ","-tienst Arnell Brask Biⱽ 50), ","*guds thiänista","-tiänssta )"]},{"a":"gudha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr äplegudha."],"e":[]},{"a":"gudha","b":"nn","c":"","d":["gudinna. " jak swär thz badhe wm gudha ok gudhur " Bil 412 . ib 468 . Gr 271, 274, 275, 281 . Jfr af-, älskogha-gudha."],"e":[]},{"a":"gudhbarn","b":"nn","c":"","d":[" L: gudbarn, dopbarn. foe thy skulu gudhfädher kenna sinom gudhbarnom gudz tro SvKyrkobr 4. helse wor faddra och gudbarn med monge gode nätter aa wora wegnaHSH 14: 87 (1526, Brask)."],"e":[]},{"a":"gudhbarn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gudhbrodhir","b":"nn","c":"","d":["gudbroder, man jämte hvilken någon stått fadder. et barn hon haffde medh sin gudhbroder HSH 10: 4 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"gudhdomber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gudom. (Kristus) äradhe sin guddom mz mangom vndirlikom oc storom iärteknom Prosadikter (Barl) 32 . samanfögdhis ok forenadhis gudz sons persona j gudhomenom ok gudhompsens natur mädh mandomenom ok ma[n] dompsens natur SkrtUppb 362 . ib 367, 370, 371 . war herra . . . oppinbaradhe sins gudhdompms dygdh MP 5: 96 ."],"e":["-dopm SkrtUppb 371 . gen. -doomps SkrtUppb 367 ),","*gudhdoms kar , "]},{"a":"gudhdottir","b":"nn","c":"","d":["guddotter. GU C 20 s. 271 . gaff oc wnthe the for:de koolgordz tompt synne guddotter oc närskilde frenka hustrv elseby götkis dotter Svartb (Skolkl) 530 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"gudhfadhir","b":"nn","c":"","d":["andlig fader, gudfader. compater p c gudfader ok döpilse fader GU C 20 s. 129 ."],"e":["godefader STb 4: 73 (1505) ), "]},{"a":"gudhinna","b":"nn","c":"","d":["gudinna. " proserpina idhar gudhinna " Al 6610 . ib 6757 . ST 529 . Su 75 . Jfr afgudhinna."],"e":[]},{"a":"gudhinna","b":"nn","c":"","d":[" Jfr af-, blomster-, skogs-, strids-, sädhis-, vatu-gudhinna."],"e":[]},{"a":"gudhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) gudligt med gudsfruktan el. andakt. tha saghde jomffrun til hans, o alffonci rädz ekke, thy thu haffwär guddelika tiänth mik j thätta aredh JMPs 434."],"e":["grudde- )"]},{"a":"gudhliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) divinus, gudomlig. o hälgaste ängil, sancte raphael gudhelikin läkiare, jak bidher tik, at thu mädh thinom gudhelika läkedom fordriff allan minna siäls krankdom SvB 352 (omkr. 1500). ib. 2) pius, gudlig, gudaktig, gudfruktig. GU C 20 s. 100 . thän klärken . .. togh sik thär epte staderlika eth got ok guderlikit liffwerne fore MP 4: 231 . SkrtUppb 63, 360 ."],"e":["gudhe- . ","-ligher- . ","-likin . ","gudhilekan GU C 20 s. 100 . ","guderlikin: -it MP 4: 231 ),"]},{"a":"gudhlikhet","b":"nn","c":"","d":["gudlighet, gudligt sinne; (religiös) hängivenhet. ath hänne . . . större ok söthare hughswalilse, ok gudhligheyt j gudhligho ärwodhe aff gudhi skuli giffuas SkrtUppb 360 . " opta bör enne menniskio til at faa ena gudhelikhet (unam devotionem) äller nakra gudhelica skipan i sigh mykith ärfwodha " ib 63 . han hadhe särlika gudelighet til jomffru maria psaltare JMPs 11."],"e":["gudhe- . ","-lighet . ","gudhligheyt SkrtUppb 360 ),"]},{"a":"gudhlikhet","b":"nn","c":"","d":[" (dock gen. sing. med art. gudhelikhetsins Bo 138) gudlighet, gudligt sinne, andakt. at tro mz alle gudhlikhet KL 20 . " kysto the hans fötir mz alle vyrdhning oc gudhelikhet " Bo 2 . tholke thanka gifwa gudhelikhet ib 15 . människiona gudhlikheet Al 5997 . KL 23, 62, 66, 90, 226 . Bo 138, 162, 235 . Pa 8 . Bir 1: 163, 255, 3: 17, 467 . Ber 76 . Lg 332, 807 . " hulkin vi mz samhalloghe gudhelikhet oc enom vilia . . . hafwom valt os til fadhor " Gr 311 . hängifvenhet (med afseende på Gud el. det som hörer till religionen). fik swa mykla gudhlikhet til hänna (Jungfru Maria) KL 91 . ib 97 . " hafdhe enkannelika gudhlikhethh til warfru " ST 236 . ib 231 . Bir 3: 39 . hvru stora gudhelikhet sancta clara hafdhe til gudz altara sacramentum KL 344 . " v uäkkias til mina gudhelikhet (devotionem meam, hängifvenhet för mig) " Bir 1: 242. the haua alla gudhelikhet til min hedhir ib 2: 169 . Ber 97 . Lg 3: 72 . - pl. andaktsöfningar. at loffs messor skole hallas thette aar om kringh 1 hwar manadh met fasta, almoser, oc andra gudeligheter FH 6: 90 ( 1496) . - Jfr ogudhlikhet."],"e":["gudhlikheet . ","gudlikhz Pa 8 . gudhelikhet. gudelighet. gudlighet Lg 3: 72 . gen. -hetz Lg 807 . ","-ir ) , "]},{"a":"gudhomodhir","b":"nn","c":"","d":["gudmoder. vm barnet händer aff lidha, tha frälas thz mz sama gudhmodhers loffuan Mecht 353 . " swa som gudhmödher, the lräa sina andelika dötter " ib 254 ."],"e":["godemoder STb 4: 73 (1505) . gen. -s. pl. -mödher), "]},{"a":"gudhsif","b":"nn","c":"","d":["kvinna med vilken mär är i andlig skyldskap. hon skulle giffwa gärtrude sinne gudzsof i kanno öl ATb 1: 166 ( 1462) . " ioans matzsons hustru j hoff hulkin som är förnämpda jacop pedersons twefald gudzöff " Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) ."],"e":["gussiff GU C 20 s. 127 . gudzsof. gudzsöff),"]},{"a":"gudhsiver","b":"nn","c":"","d":["den som är andlig skyldskap (med någon); fadder. engin systir ellir brodhir skal dirfuas til at wardha guzsowir for thy tholichin andelichin skyldskapir han är forbudhin allo clostir folke VKR 21 . - ss smeknamn. hit min käre gudzsöff AS 60 (kanske snarare att för till guþsif)."],"e":["gudzsöff . ","guzsowir )"]},{"a":"gudhsiver","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1230."],"e":[]},{"a":"gudhsivia","b":"nn","c":"","d":[" L. SDe Sdw 2: 1230."],"e":[]},{"a":"gudhsivia spiäl","b":"nn","c":"","d":["'nkning av andlig skyldskap, lägersmål mellan pesoner som äro i andlig skyldskap. hoordom oc gudzsiuespäld RP 2: 68 ( 1385) . gudzsiuiospäld, hordom oc annor stykke som han war biscopenom sakir fore ib 70 ( 1385) ."],"e":["gudzsiuiospiäld . ","gudzsiuespäld )"]},{"a":"gudhson","b":"nn","c":"","d":["andlig son, gudson. Se Sdw 2: 1230. " ffiliolus li p c lithin son ok gudhson " GU C 20 s. 271 ."],"e":[]},{"a":"gudhson","b":"nn","c":"","d":["andlig som (d. v. s. den döpte i förhållande till dopförrätaren el. till den genom hvilken han blifvit förd till kristendomen). marchus ewangelista . . . gudhson sancte petri Bil 247 . " marchus sände sancto petro til rom ærmagoram . . . sin guzson (quem ad fidem Christi convertit) " ib 248 . " iak är thin gudzson, thän thu döpte " Lg 673 . - gudson. BSH 4: 312 ( 1502) ."],"e":["gudzson . ","gudz son BSH 4: 312 ( 1502) . gwdz son ib. guzson),"]},{"a":"gudhtroin","b":"av","c":"adj.","d":["troende på Gud MB 1: 372 ."],"e":["-troen )"]},{"a":"gudhtroin","b":"av","c":"adj.","d":["troende på Gud. en gudhtroen (fidelis) siäl Mecht 31 ."],"e":["-en )"]},{"a":"gudhval","b":"","c":"","d":[" then wenskapen eller hyllesten haffwer gudhwalen (sannol. fel för ey grundhwalen), och är ey warachtigh PMSkr 689 (avskr. från 1500-talets senare hälft)."],"e":[]},{"a":"gul","b":"av","c":"adj.","d":["gul. " mz guli färgho " ST 320 . " glas windoghonen skulu engin leeth haffua, wtan hwitan ällir golan " Bir 4: 85 . " yrter badhe gull ok grön " Iv 211 . " han öghon gol som topasius " ib 263 . ib 1760, 4149. Al 4578, 5698 . " skiollen war gwll " Di 132 . gwlt krusat har ib 135 . ib 296 . " gola hare lokker " MD (S) 221 . " gool lylye rooth " LB 7: 28 . "],"e":["guul Iv 1760 . ","gull . ","gwll . ","gol Iv 263, (Cod. B) 211; -th Di 296 ; ","-a MD (S) 221: -an Bir 4: 85 . go9ol ib 28. goll Iv (Cod. C) 211),","gula sot","-sooth . ","gulu soth LB 3: 121 . ","gulesot ib 72, 74 . " gola sot b 4: 349. gola soty " ib 7 . 60, 67, 68, 69 o. s. v. gola sott ib 4: 349), "]},{"a":"gul","b":"nn","c":"","d":["el. (i bet., 2) m.? (STb 4: 34 (1504)), L.","1) guld. " thin siäl är skerare än göllidh rödh " SvRimd 45 . obrixum (fel för obrizum) . . . kol GU C 20 s. 369 . item 1 fingergul . . . mäst renst gul VKU 81 ( 1555) .","2) guldmynt, gyllen. tha kastade mattis fram en gul pa waadh jn fore rykesins raadh STb 4: 34 (1504). medh tet taal togh mattis sit gul j gen ib. - Jfr krako-, nobel-, talf-, värulds-gul."],"e":["göl . ","kol ?)"]},{"a":"gul","b":"nn","c":"","d":["häst (af ringare värde). markt eth (syns dåligt) ok mang en gwll (rimmande med jwl) tha haffuer iak här sidhan mist RK 1: 3293 ."],"e":["gwll )"]},{"a":"gul","b":"av","c":"adj.","d":["ul. " cerculeus a um gwldh " GU C 20 s. 02 . " crisolitus är en sten gol som gwl lPMskr 466. en brwn kiortil foderat uppwnher meth golt kläde HLG 3: 13 (1520). han hade gaalt haar skynande som guld " Troj 60 . " theras wapn waro gool wtan annor tekn " ib 119 . - thät gula i äggeno, äggula. Se Sdw 2: 1230. Jfr J. Sahlgren, Studier tillegnade Es. Tegnér, s. 416 ff. gul sot, gulsot. Se Sdw 2: 1230. - Jfr bla-, hvitrödh-, svart-gul."],"e":["gol PMSkr 466 ; HLG 3: 13 (1520). goll PMskr 171, 248, 470. gool Troj 119 . ","gooll ib 101 . ","gaalt ib 60 ),"]},{"a":"gul","b":"nn","c":"","d":["guld. " gul ok selver " Bu 18 . " thz rödha gull " Al 7759 . nittan vaghir guldz Bir 3: 432 . " cc pund bränt guld " Bil 761 . " een calk af syu mark gul " SD 5: 563 ( 1346) . eet huwuþlin . sänkt med gul. oc hwitom pärlom ib. sänct med gull vtan pärlor ib. " altaärbrun med gripom. af gul oc silke " ib. " eet kar aff gull " Fl 289 . wi ärum ey gulle clädde Bil 236 . " thz är ey alt gwl som glimar " GO 609 . " godh ord äro gulle bätra " ib 60 troen win är gulle bätre KS 71 (174, 78) . " gul ok gimstena " Bu 152 . Bil 307 . " gul ok görsema " Bu 492 . ib 19 . Bil 381 . kirkionna goz ok gul Bu 415 . " the budhu honum gul ok goz " Iv 2997 . - liggiande gul, skatt, dyrbart gods (jfr liggiande fä). the löntu sit liggiande gul (thesaurum) Bil 251 . ib 252, 543 . - Jfr fingergul. gulleboin, adj. guldsmidd. i fördhe han gulleboin klädhabonadh Gr 269 . Jfr gulboin. -- "],"e":["gull . ","guld KL 308 ; Bil 761 ; Bir 4: 316 . ","guldh MB 2: 95 . " gwldh ib; " BSH 4: 266 ( 1501) . ","gol LB 3: 188 . ","gold ib 187 . ","guls . ","gulz . ","guldz . ","gulle ) , ","gulkast , ","guls liter","-leter )","guls ringer , ","guls vagh","gulzvaagh )"]},{"a":"gulalmosa","b":"nn","c":"","d":["almosa i guld. SpV 81 ."],"e":[]},{"a":"gulaltare","b":"nn","c":"","d":["altare af guld, gyllene altare. offwir gul altaret MB 2: 345 . ib 347 ."],"e":[]},{"a":"gulbalder","b":"nn","c":"","d":["guldbåll, guldkula, guldklimp. Bir 3: 401 . " saa . . . swasom een gull ball ällir myll offuan til kommandis raan j blandh thenna mästarana oc discipulos " Su 226 ."],"e":["gulballir Bir 3: 401 . " gull ball " Su 226 ), "]},{"a":"gulband","b":"nn","c":"","d":["band av guld el. gudltråd (ss huvudprydnad). RP 2: 356 ( 1389) . " renleksins dygdh är . . . jomfrunna hampn, jomfrunna gwlbandh, dygdhanna göma " SpV 101 ."],"e":[]},{"a":"gulbindik","b":"nn","c":"","d":[" = gulband. gulbyndlik 3/7 1491 (Riksarkivet) enl. E. Hildebrand."],"e":[]},{"a":"gulbladh","b":"nn","c":"","d":["guldblad. PMskr 416."],"e":[]},{"a":"gulbladh","b":"nn","c":"","d":["guldblad. LB 9: 96 ."],"e":[]},{"a":"gulblar","b":"av","c":"adj.","d":["gulblå, blå med skiftning i gult. pontica är en dyr sten golblaa PMSkr 486 ."],"e":["golblaa )"]},{"a":"gulboia","b":"nn","c":"","d":["guldboja, guldkedja. " gulboyor mykith hängiande klar " Al 7464 ."],"e":["-boya )"]},{"a":"gulboin","b":"av","c":"adj.","d":["guldsmidd, guldbeslagen. " myn brynia är . . . gwlboen " Di 75 . Jfr gulleboin och gulbordh."],"e":["gwlboen )"]},{"a":"gulbokstaver","b":"nn","c":"","d":["guldbokstav. PMSkr 528 . JMPs 431."],"e":[]},{"a":"gulbokstaver","b":"nn","c":"","d":["guldbokstaf. Pa (Tung) 40 ."],"e":["gull- )"]},{"a":"gulbonadher","b":"nn","c":"","d":["till drägten hörande smycken af guld. allan gulbonadh (monilia . . . et cetera capitis ornamenta) lagdhe hon fran sik Bil 803 . offradho . . . all siin gulkar oc gulbonath til gudz hedher MB 1: 356 ."],"e":[]},{"a":"gulbordh","b":"","c":"","d":[" han gaff biorne fingher gull gulbordh (för gulboet? motsv. st. Ol. II. S. kap. 47 sverð búit) swerdh MD 332 ."],"e":[]},{"a":"gulbordh","b":"nn","c":"","d":["guldbord. ST 2, 3 ."],"e":[]},{"a":"gulbraz","b":"nn","c":"","d":["guldspänne. RP 1: 556 ( 1382) ."],"e":[]},{"a":"gulbraz","b":"nn","c":"","d":[" (och n.? MB 1: (Cod. B) 563) guldspänne. at taka thera gulbraz (Cod. A. gulkar 468) MB 1: (Cod. B) 563 . Su 180 ."],"e":["gull bradz Su 180 ),"]},{"a":"gulbraza","b":"nn","c":"","d":[" = gulbraz. guldbraza Urkund fr. år 1430 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Stuffe). guldbratze Urkund fr. år 1481 (enl. meddelande af den samme)."],"e":["guldbraza . ","guldbratze )"]},{"a":"gulbrun","b":"av","c":"adj.","d":["gulbrun, brun med skiftning i gult. arabus är en golbrwn sten PMskr 461. ib 477, 537."],"e":["gol- )"]},{"a":"gulbuklare","b":"nn","c":"","d":["sköld av guld. the gwlboklara, som salomon läth göra, for hwika roboam giordhe boklara aff eer SpV 314 ."],"e":["-boklare )"]},{"a":"gulbula","b":"nn","c":"","d":["smycke el. spänne av gud, guldbuckla. scrutula le quoddam munile rotundum ex auro et argento gul oc sils bula GU C 20 s. 558 . ib. (hand 2) s. 103. j them daghenom skal härran taka aff them thera fotha prydilse, gwlbulor (lunulas), halsbandh SpV 106 ."],"e":[]},{"a":"gulbälte","b":"nn","c":"","d":["guldbälte. Bil 581 . Bir 1: 375, 2: 74 ."],"e":["gulbelte Bil 581 ; Bir 1: 375), "]},{"a":"gulden","b":"","c":"","d":[" , se gyllene, m."],"e":[]},{"a":"guldental","b":"","c":"","d":[" , se gyldental."],"e":[]},{"a":"guldfingran","b":"nn","c":"","d":["guldring. " brazor, gulfingrän äller annor þolik eleynät " SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " han kastadhe sith gulfingran wt j vathnit " Bil 730 . ib 803 . SD NS 1: 678 ( 1407), 2: 118 ( 1409). GO 57, 607 . Lg 3: 532 ."],"e":["-fingrän . ","-fingren SD NS 1: 678 ( 1407), 2: 118 ( 1409)), "]},{"a":"guldrivare","b":"nn","c":"","d":["person som driver i guld, ciselör. ss tillnamn. erick guldryffuer SSkb 219 (1506-07). ib 258 (1507-08). Stock Skb 22 (1516-17), 60 (1517-18), 103 (1518-19)."],"e":["-driffuer . ","-dryffuer )"]},{"a":"guldrupi","b":"nn","c":"","d":["gulddroppe. St 9."],"e":["guldrupy )"]},{"a":"gulduker","b":"nn","c":"","d":["guldstickad duk? HLG 1: 1 (1383)."],"e":[]},{"a":"gulf","b":"","c":"","d":[" , se golf."],"e":[]},{"a":"gulfalda","b":"nn","c":"","d":["lmantel el. dyl. av guldtyg? äptir thz prydilsin haffwa sik, hwat the hällir äru j qwlfallom (auries fimbriis) ällir j them prydilsom, om hwilkin förr är rörth SpV 175 . ib 176 ."],"e":["-falla )"]},{"a":"gulfat","b":"nn","c":"","d":["guldfat. MD (S) 253 ."],"e":["-faath )"]},{"a":"gulfinger","b":"nn","c":"","d":[" = gulfingran. Bir 4: 73 ."],"e":[]},{"a":"gulfingran","b":"nn","c":"","d":["fingering av guld. RP 1: 556 ( 1382) ."],"e":["-fingrän )"]},{"a":"gulfingrini","b":"nn","c":"","d":[" L. = gulfingran. the plägha giffua sik j mellom j theres festningh oc hionlagx band gulfingrne MP 3: 486 ."],"e":["-fingerne )"]},{"a":"gulfingrini","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["gull- )"]},{"a":"gulflätta","b":"nn","c":"","d":[" ? en gwlfläde FM 76 (1483, daniserande) ."],"e":["gwlfläde )"]},{"a":"gulfärgha","b":"nn","c":"","d":["guldfärg. PMSkr 535, 537 . "],"e":["*gulglimande , "]},{"a":"gulgryta","b":"nn","c":"","d":["guldgryta. Bu 420 ."],"e":[]},{"a":"gulguþ","b":"nn","c":"","d":["gudabild af guld. bröt gulguþa ok silfguþa i sma styke Bu 504 . MB 1: 334 . " sten gudhi ällir gul gudhi " Bir 1: 6 ."],"e":[]},{"a":"gulgärning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gulhamar","b":"nn","c":"","d":["guldhammare, hauandis gulhamarin mz hulkom han slo iordhena Gr 300 ."],"e":[]},{"a":"gulhet","b":"nn","c":"","d":["gul färg el. färgnyans. al rödh tingh aff hwlkom golheten taks bliffwer hwith PMskr 380. egiptilla är en swarther sten hfaffwandis ytersth wm sigh ena golheth äller förgylta rände ib 473 ."],"e":["gol- . ","-heett PMskr 609)"]},{"a":"gulhoper","b":"nn","c":"","d":["guldhög. Mecht 139 ."],"e":[]},{"a":"gulhorn","b":"nn","c":"","d":["förgyldt horn. offra ioui tel bota en þiur mz gulhornom Bu 526 ."],"e":[]},{"a":"gulhovudh","b":"nn","c":"","d":["1) guldhufvud. " " MB 1: 14 . ","2) knapp el. kapitäl af guld. hwar stolpe hafdhe gulhofwth a Al 4573 . ib 4572 ."],"e":[]},{"a":"gulhuva","b":"nn","c":"","d":["mössa af ylletyg? 1 gu ringh 1 gull huffwe oc 1 skiorthe FH 6: 123 ( 1512) . 1 gul huffue 1 skiorte ib. " en myn gwll hufue ib. ""],"e":["gull huffwe )"]},{"a":"gulhytta","b":"nn","c":"","d":["hytta (el gruva?) för utvinning av guld. aurifodiua (fel för aurifodina) gul hytta GU C 20 s. 45 ."],"e":[]},{"a":"gulhögher","b":"nn","c":"","d":["guldhög. Troj 2 ."],"e":[]},{"a":"gulkalker","b":"nn","c":"","d":["kalk el. kalkjord som innehåller guld. tak then gwlkalken LB 9: 96 ."],"e":[]},{"a":"gulkalver","b":"nn","c":"","d":["guldkalf. " MB 1: 344, 346, 498. " Bir 2: 233, 252 . ST 9 ."],"e":[]},{"a":"gulkar","b":"nn","c":"","d":["guldkärl; i sht dryckeskärl af guld. gulkrit war fult mz rödhum rosum Bil 283 . " badh han läta göra kalka aff them gulkarom han drak aff widh sith bordh " ib 686 . " beym de klene skente for hanum oc hafde et gullkar vpa sinä hand " Di 85 . Bil 579 . MB 1: 19, 356, 468, 2: 356 . Di 8, 69 ."],"e":["gull- )"]},{"a":"gulklimper","b":"nn","c":"","d":["guldklimp. kastadhe gulklimp (massam auri) gönum vindögha Bil 574 . " vm nakar hafdhe gulklimp (globum aureum) i hand. oc sagdhe thöm som när stodhe. thänne gulklimpir är thin " Bir 4: 360 . ib 3: 401 ."],"e":[]},{"a":"gulklokka","b":"nn","c":"","d":["guldklocka, guldbjällra. Di 215 ."],"e":[]},{"a":"gulklokka","b":"nn","c":"","d":["guldklocka, guldbjällra. Mecht 11, 52, 164 ."],"e":[]},{"a":"gulklädhe","b":"nn","c":"","d":["gyllene kläder. kläder mz gulklädhom Lg 952 ."],"e":[]},{"a":"gulknapper","b":"nn","c":"","d":["guldknapp. " ther stat et annat tiell oc är röt oc är . . . en gull knapp vppa . . . än standa ther tw tiell oc the äre bade hwit oc gwll knappa vpa " Di 141 . ib 213 ."],"e":["gull knap )"]},{"a":"gulknöpe","b":"nn","c":"","d":["guldknapp. " härran . . . räkthe henne smwlur fra bordhit, som andra sma gul knöpa " Mecht 303 ."],"e":[]},{"a":"gulknöper","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":[]},{"a":"gulkorn","b":"nn","c":"","d":["guldkorn. PMSkr 477 ."],"e":[]},{"a":"gulkors","b":"nn","c":"","d":["guldkors. " (syns dåligt) 801. ""],"e":[]},{"a":"gulkranz","b":"nn","c":"","d":["guldkrans, diadem af guld. saa quandam speram aueram en gull kranz ällir cirkil Su 223 . " en gul kranz eller gulkrona " Lg 3: 544 . " satte gull krantz (mitram) a sith huffwodh " MB 2: 162 ."],"e":["gull kranz . gull krantz),"]},{"a":"gulkrona","b":"nn","c":"","d":["guldkrona. Mecht 150 . " tesse skattadhe ena gul lkrono " ATb 1: 205 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"gulkrona","b":"nn","c":"","d":["guldkrona. " satte gulcrono a hänna huwþ " Bu 491 . ib 11 . Bil 228 . Al 875 . MB 2: 321 . Lg 3: 544 ."],"e":["gull krona: -krono MB 2: 231 . ","golkrona: -krono Bu 11), "]},{"a":"gulkronadher","b":"","c":"","d":["krönt med guldkrona. Bil 799 ."],"e":[]},{"a":"gulkädhia","b":"nn","c":"","d":["guldkedja. MB 2: 19, 95 . " mijn dageligh gull klädhe " FH 6: 123 ( 1512) ."],"e":["gull klädhe )"]},{"a":"gulkädhia","b":"nn","c":"","d":["guldkedja. Mecht 166 . " erich jonsson bödh vp pant iije tijdh, en gul kedhe Stb 3: 260 (1495). " STb 4: 242 ( 1512) ."],"e":["-kiädhia . ","-kedhe . ","-kädie )"]},{"a":"gulladh","b":"nn","c":"","d":["guldband, guldprydt el. med guld virkadt band hvarmed håret sammanhålles, gyllene hufvudbindel. vlfuer mz sit fagra haar haffde om (derom) gullad MD 324 ."],"e":[]},{"a":"gullagdher","b":"av","c":"adj.","d":["belagd med guld, guldbeslagen. myn brynia är . . . gullagdh (Cod. A gwlboen 75) Di (Dod. B) 320 ."],"e":[]},{"a":"gullas","b":"nn","c":"","d":["lås av guld. läste thom (ɔ skrinen) wäl atir mz gul llasom Prosadikter (Barl) 30 ."],"e":[]},{"a":"gullilia","b":"nn","c":"","d":["lilja avb guld. JMPs 274."],"e":[]},{"a":"gullinde","b":"nn","c":"","d":["gyllene gördel. giordhade om bristit mz gullindom (zonis aureis) MB 2: 356 ."],"e":[]},{"a":"gullitadher","b":"","c":"","d":["guldfärgad. een gullitadher cirkil . . . syntes cringom solena om mynnatz thyma SvKyrkobr 152 . " thet bliffwer tha som gwl litath " PMSkr 415 ."],"e":[]},{"a":"gulliter","b":"nn","c":"","d":["gudfärg. Mecht 131 . skinande som gul lith (aurei coloris) ib 150 . ib 291 . " thär aff kasta en del pa 8 dela smält selff, oc thet faar gwl lith " PMSkr 415 . ib 538 ."],"e":[]},{"a":"gulliter","b":"av","c":"adj.","d":["guldfärgad. " at göre then messingen gull litt " PMSkr 623 ."],"e":["gull- )"]},{"a":"gullänker","b":"nn","c":"","d":["guldlänk. the laghdo sancta barbara likama i dyra ark älla skriin ok hängdo vp i thera mönster mz fira mz fira guldlänkar Kl 311. funno ena ark mz guldlänkiom hängiande ib 312 ."],"e":["guldlänker )"]},{"a":"gulmalmber","b":"nn","c":"","d":["guldmalm. PMSkr 598 ."],"e":[]},{"a":"gulmantol","b":"nn","c":"","d":["gyllene mantel. Mecht 353 ."],"e":[]},{"a":"gulmullögh","b":"nn","c":"","d":["guldskål. " han hafdhe twa gulmullögha a sin hand " Fr 412 ."],"e":[]},{"a":"gulmyl","b":"","c":"","d":[],"e":["gull myyl: -myylen Su 227 ), . guldkula. Su 227 ."]},{"a":"gulmynt","b":"nn","c":"","d":["guldmynt. Bir 2: 154 . Lg 3: 716 . HSH 19: 14 ( 1497) ."],"e":["gwldh mynth HSH 19: 14 ( 1497)), "]},{"a":"gulnaghle","b":"nn","c":"","d":["guldspiik. " ST 418. ""],"e":[]},{"a":"gulnäste","b":"nn","c":"","d":[" MP 4: 104 . ib."],"e":[]},{"a":"gulnät","b":"nn","c":"","d":["guldnät. " han for i fiske mz gulnätum " Bil 307 ."],"e":[]},{"a":"gulolia","b":"nn","c":"","d":["olja beredd af guld. LB 9: 108 ."],"e":["gwl olya: -an LB 9: 108 ),"]},{"a":"gulpanter","b":"nn","c":"","d":["av guldföremål bestående pant. " bödh ingeuall scriffuare vpp gulpanth iij:e (3:e) tiidh " STb 1: 46 ( 1476) . ib 2: 170 ( 1486) ; 3: 202 (1494), 369 (1498)."],"e":["guldh- STb 2: 240 (1487) , 3: 60 (1493), 205 (1495), 389 (1498)), "]},{"a":"gulpipa","b":"nn","c":"","d":["pipa el. flöjt av guld. Mecht 10 ."],"e":[]},{"a":"gulprydhilse","b":"nn","c":"","d":["guldprydnad. SpV 118 ."],"e":[]},{"a":"gulpäl","b":"nn","c":"","d":["1) gyllenduk. " tolff hundradh riddara alla ridderliak wäl klädda mz gul oc gul pällum Prosadikter (Karl M) 253. 2) gyllene päll el. baldakin. sat konungin a enom gulstole oc vnder eno gul pälle lib. ""],"e":[]},{"a":"gulpäl","b":"nn","c":"","d":["gyllenduk. " gräsdukin all aff gulpäl är " Fr 467 . " kunugen slet af sik gulpäll. som han var kläder mz " Lg 982 ."],"e":["gulpäll )"]},{"a":"gulpänninger","b":"nn","c":"","d":["guldpenning. " legdhe sik hirda for fäm gul päninga " Bir 1: 204 . ib 321, 2: 59, 3: 189 . Lg 3: 36 ."],"e":["-päninger . ","gull penin Lg 3: 36 ), "]},{"a":"gulqvister","b":"nn","c":"","d":["gyllene el. förgylld kvist. SpV 393 ."],"e":[]},{"a":"gulrand","b":"nn","c":"","d":["guldrand. " jt strik med gulrändir " SD 4: 129 (öfvers. i vidim. afskr. fr. 1440)."],"e":[]},{"a":"gulrandadher","b":"","c":"","d":["guldrandad. RP 1: 556 ( 1382) ."],"e":[]},{"a":"gulrandadher","b":"","c":"","d":["försedd med guldrand el. guldränder. fik hanum sin rikan hofwodh duk gulrandadhan (motsv. ställe Bil: aff silke ok gulle 1279 Lg 955 . Jfr gulränder."],"e":[]},{"a":"gulringer","b":"nn","c":"","d":["guldring. iönis diäkn ok jngemwnd smid skattado en gulring for ix öre ATb 1: 194 ( 1463) . ib 268 ( 1467) . STb 4: 35 (1504), 5: l17 (1514). Jfr fästninga gulringer. "],"e":["*gulrings finger , "]},{"a":"gulringer","b":"nn","c":"","d":["guldring. Bu 512 . SJ 360 ( 1469) . SO 146 . " thok en dyran gulring aff sinom fingre " Bil 159 . MB 2: 162 . Va 50, 51 . " twa gulringa som qwinde plägha hawa i örom " MB 1: 204 ."],"e":["gull- Va 50, 51 . ","gulring . ","gulrink SJ 360 ( 1469)), "]},{"a":"gulris","b":"nn","c":"","d":["guldspö, guldstaf, guldspira. " konungen räcker honom gulriisit (au ream virgam) " MB 2: 187 . " vt räkte mothe henne gull riisit " ib. " i 202. ""],"e":["gulriis . ","gull riis )"]},{"a":"gulrulle","b":"nn","c":"","d":["rulle af guld. ther fanz alla kysther fulla mz sölffuer skin wax och gull rulla RK 3: 4102 ."],"e":["gull rulle )"]},{"a":"gulränder","b":"","c":"","d":["försedd med guldrand el. guldränder. vnum aurifri(syns dåligt) velum wlgariter dictum gulæntstrik SD 3: 68 ( 1312) . (syns dåligt) 5: 563 ( 1346). unam wittam dictam strik gulrent ib 4: 127 ( 1329) . Jfr gulrandadher."],"e":["-render )"]},{"a":"gulrö","b":"nn","c":"","d":["guldrör, mätstång af guld. han maat staden mz gull röena MB 2: 367 ."],"e":["gull rö 9,"]},{"a":"gulrökilsekar","b":"nn","c":"","d":["gyllene rökelsekar. togh gull rökilse karit MB 2: 345 ."],"e":["gull rökilse kar )"]},{"a":"gulsalt","b":"nn","c":"","d":["guldsalt. PMSkr 381 ."],"e":[]},{"a":"gulseptrum","b":"nn","c":"","d":["guldspira. RK 3 . 139."],"e":["gull septrum )"]},{"a":"gulskal","b":"nn","c":"","d":["guldskål. " " Di 100, 205. ii [2] gulskalaa " FM 674 (1516-17)."],"e":["gwll skaall Di 100 . " gull skal ib 205), "]},{"a":"gulskedh","b":"nn","c":"","d":["guldsked. FMU 4: 340 (1470, avskr.) ."],"e":["gull- )"]},{"a":"gulskena","b":"nn","c":"","d":["guldskena, guldstång. " jak fik see . . . ena gulskena ällir klädhio (regulam auream) " MB 2: 19 ."],"e":[]},{"a":"gulskin","b":"nn","c":"","d":["guldskinn, förgylt skinn. PMSkr 472 . "],"e":["guldh- STb 4: 63 (1505) ), ","gulskins höghindi (gulskindz högiande FMU 4: 95 (omkr. 1455). -hyende STb 4: 257 (1512)), ","*gulskins kunnist","-konsth )","*gulskins thäkan","-täken )"]},{"a":"gulskin","b":"nn","c":"","d":["hyende öfverdraget med gyllenläder? iiij gwlskyndz hyonder FM 76 (1483, daniserande). VI gulskyns höijande FH 5: 237 ( 1524) . "],"e":["gwlskynd )","gulskins sängia dyna?","gulskins thäkan","gulskyns täken )"]},{"a":"gulskinande","b":"av","c":"adj.","d":["guldglänsande. Lg 3: 548 ."],"e":["gulskynande )"]},{"a":"gulskinande","b":"","c":"","d":["guldglänsande. " sith gwlskynandhe haar lossade hon aff laghe " Troj 168 ."],"e":[]},{"a":"gulskiolder","b":"nn","c":"","d":["guldsköld. Mecht 232 ."],"e":["-skiölder )"]},{"a":"gulskiva","b":"nn","c":"","d":["guldskifva, guldplåt. PM XXXII ."],"e":[]},{"a":"gulskor","b":"nn","c":"","d":["guldsko. " hon . . . skodde sigh mz gull skom " MB 2: 162 . " hennes gulskoo (sandalia) sköflado hans öghon " ib 174 . " fötir prydde mz gulskom " Bir 4: 338 ."],"e":["gull- )"]},{"a":"gulskrin","b":"nn","c":"","d":["guldskrin, gyllene skrin. Bil 236 ."],"e":[]},{"a":"gulskript","b":"nn","c":"","d":["gyllene skrift vndirstodh guldskriptena Bir 4: 313 ."],"e":["guldskript )"]},{"a":"gulskärare","b":"nn","c":"","d":[" " auriscidus . . . gul skärore " GU C 20 s. 45 ."],"e":[]},{"a":"gulslingadher","b":"","c":"","d":["försedd med insydda el. inväfda ränder af guld? mz gulslingadhom skiortom LfK 97 . ib 98 ."],"e":[]},{"a":"gulsmidher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Rp 1: 527 (1382). ATb 1: 202 ( 1464) . joan gulsmith SJ 2: 12 ( 1475) . ATb 2: 151 ( 1480) . STb 3: 406 (1498). Stock Skb 139 (1519-20). "],"e":["gulsmed Stock Skb 139 (1519-20) . gulsmed: -smederner STb 3: 226 ( 1495) . ","guldsmydhir RP 1: 527 ( 1382) . ","gultsmith SJ 2: 12 ( 1475) . ","goldsmedh STb 5: 12 ( 1514) . ","gyltsmid ATb 2: 151 ( 1480) ), ","*gulsmids drängee , ","gulsmids gärning (gulsmeds-, gwlsmedz-), ","gulsmids sven (gulsmetz- STb 3: 455 (1499)), ","gulsmids ämbite (guldhsmedz ämbetet), "]},{"a":"gulsmiþer","b":"nn","c":"","d":["guldsmed, guld. - och silfver-arbetare. godhir gulsmidhir Bir 1: 234 . ib 235, 2: 47 . SD NS 1: 359 ( 1404) . MB 2: 124 . " hvar en guldsmydt schal arbeyda got lödicht sölfuer " SO 144 . " ath han vare gultzsmedz sön ok födder i staden, eller finge guldtsmedhz dotther eller änckia aff embeteth " ib 145 . ib 141, 142, 143 o. s. v. ","1) guldsmedsyrke. som gultsmetz emb[e]te kan SO 142 . ib 143, 145, 155. ","2) guldsmedsskrå. " " SO 141, 144 o. s. v."],"e":["gull- L. ","gulsmit SJ 264 ( 1458) . ","gulsmedh: -smedhenom SD NS 1: 359 ( 1404); ","-smedhen MB 2: 124 . ","guldsmid SJ 262 ( 1458), 269 ( 1458). guldmsit ib 262 ( 1458), 264 ( 1458), 266 ( 1458), 267 ( 1453), 268 ( 1455). guldsmydt. guldsmedh SO 148 . ","gultsmed: -smedener ib 147 . gultz.smet ib 143 . ","gultsmydh ib 142 . ","gultsmyt ib 141, 143 . ","goldsmid SJ 275 ( 1459)), ","gulsmids bodh","gulsmiz . ","guldsmidz- SJ 266 ( 1458)), ","gulsmids gärning","gultsmytz gernyngh )","gulsmids sven","gultsmedsuen ib 143 . gultsm[e]tz swen ib 155), ","gulsmids ämbete","-embetet ib 141 . ","guldzsmede ämbete: -et ib 145 . " gultsmydz embet " ib 147 . gultsmytz embete: -et ib 143), "]},{"a":"gulsnöre","b":"nn","c":"","d":["guldsnöre. Mecht 11 ."],"e":[]},{"a":"gulsnöre","b":"nn","c":"","d":["4 (enl. Rietz s. 221)."],"e":[]},{"a":"gulspan","b":"nn","c":"","d":["guldspänne. " han hade et gulspan for i sin filthaat " RK 2: 8861 . FH 6: 25 ( 1451), 356 ( 1449). MB 2: 255 ."],"e":["gull span FH 6: 25 ( 1451); MB 2: 255 . gull spaan FH 6: 356 ( 1449)), "]},{"a":"gulspander","b":"nn","c":"","d":["guldmått, gyllene kärl. jhesus christus gudz son teknadhis oc mz them gulspannenom, som i archinne war MB 1: 493 ."],"e":[]},{"a":"gulspang","b":"","c":"","d":["guldspänne. Bil 743 ."],"e":["gul spangh )"]},{"a":"gulspangkapa","b":"nn","c":"","d":["kappa el. kåpa med guldspänne. cicla le las ladis gulspengh kapa GU C 20 s. 106 ."],"e":["gulspeengh- )"]},{"a":"gulspira","b":"nn","c":"","d":["guldspira. " vträcte konungen moot henne gull spirona " MB 2: 192 . kirkionna gafla . . . orneradho the oc pryddo mz kronom aff gulle oc gulspirom j skiölla liknilsom (coronis aureis et sutulis) ib 231 . " begaffwandis honom mz . . . ena gul spiro (palman) " ib 321 . Su 176, 203 ."],"e":["gull spira )"]},{"a":"gulspänne","b":"nn","c":"","d":["guldspänne. " bära gull spänne a sino bryste " MB 2: 260 . ib 95 ."],"e":["gull spänne . ","-er MB 2: 95), "]},{"a":"gulspänne","b":"nn","c":"","d":["guldspänne. Mecht 341 ."],"e":["-spennä )"]},{"a":"gulstaver","b":"nn","c":"","d":["gyllene bokstaf. vp a huario lilio blaþum var aue maria scriuaþ mäþ gulstavum Bu 7 . Bil 563, 743 . ST 84 . LfK 246 ."],"e":[]},{"a":"gulstaver","b":"nn","c":"","d":["gyllene bokstav. syntis ginstan hänne h[är]ran ihesus haffua gwlstaffua (litteras aureas) j sino bryste Mecht 273 ."],"e":[]},{"a":"gulsten","b":"nn","c":"","d":["ädelsten hvilken ser ut ss guld; krysolit? topas? hundradha gulstena riik oc skön Al 7763 ."],"e":[]},{"a":"gulsten","b":"nn","c":"","d":["gudfärgad ädelsten; jaspis; krysolit? topas? ena litla dör aff rödhom oc thiokkom gulstene (ex jaspide rubeo) som kallas iaspis Mecht 166 . " eth korrelleband meth gulsthena " SJ 2: 301 ( 1496) . " eth korealabandh medh guldhstena och guldhringhar STb 3: 298 (1496). ""],"e":["guldh- STb 3: 298 (1496) ), "]},{"a":"gulstol","b":"nn","c":"","d":["guldstol, stol av guld el. förgylld stol. Prosadikter (Karl M) 253 ."],"e":[]},{"a":"gulstykke","b":"nn","c":"","d":["1) guldstycke. " " Bir 2: 66 . ","2) guldtyg, gyllenduk? klädher hona til top ok til ta mz thz bäzsta gulstykke han a Al 1604 ."],"e":[]},{"a":"gulsäte","b":"nn","c":"","d":[" = gulstol. l wälsignadher se thin renaste wwidher, ihesu christi skinandhe brudha hws, äronna mönsther, gul säthit SvB 332 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"gultafla","b":"nn","c":"","d":["smycke (medaljong el. dyl.?) av guld. en gulkädie med en gultaffle STb 4: 242 (1512). item för gultaffla wi saldom VKU 37 ( 1543) . item 1 gultaffla om 10 gyllene ib 38, 39 (1543) ."],"e":["-taflfa . ","-taffle )"]},{"a":"gulten","b":"nn","c":"","d":["guldten. " gwl ltenana til korsset " Skotteb 352 (1440, Borgm) . wj . . . antuardadhom wt aff aflatz kistonne for eth laan om midh fastona en gwlhteen, som war beskattadher foe viiɉ mark ib."],"e":["gwltheen )"]},{"a":"gulthradher","b":"nn","c":"","d":["guldtråd. Troj 62 ."],"e":["-träder ) , "]},{"a":"gulthradher","b":"nn","c":"","d":["guldtråd. " syntis som en gulthradhir draghin owir hänna hals " KL 74 . " hafdhe . . . swa som ens gul thraz tekn iwir sin hals ib. ""],"e":[]},{"a":"gulthäkan","b":"nn","c":"","d":["guldstickadt täcke? mith bäzsta gulthäkan SD NS 2: 170 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"gultorn","b":"nn","c":"","d":["gyllene torn. Bil 722 ."],"e":[]},{"a":"gulul","b":"nn","c":"","d":["gyllene vädursskinn; om gyllene skinnet i Kolchis. om tw wille thän gul wllen oc dyra håffwan som konwng oetes aff colos j wåld haffwor mz makt wynna troj 3. Jfr gulvädhur."],"e":[]},{"a":"gulvagh","b":"nn","c":"","d":[" = guls vagh. fa mik swa manga guld uaghir Bir 4: 360 ."],"e":["guld uagh )"]},{"a":"gulvander","b":"nn","c":"","d":["guldstaf, guldspira. ST 225, 226 . Lg 3: 474 ."],"e":[]},{"a":"gulvikt","b":"nn","c":"","d":["vigt i guld. twsanda oc vij hwndrat siclar j gul wikt (mille septingenti auri sicli) MB 2: 95 ."],"e":[]},{"a":"gulvädhur","b":"nn","c":"","d":["vädur med gyllene skinn; om väduren i Kolchis. Troj 14 . Jfr gulul."],"e":["gwld- )"]},{"a":"gulväghin","b":"","c":"","d":["mot guld uppvägd, af lika värde med guld. kastodho bäzsta gözsko, gulwägh(na gärsom) hans hälgha been j haffuit Bil 215 ."],"e":[]},{"a":"gulväver","b":"nn","c":"pl.","d":[" kläder af gyllenduk. tok a houoþet i sin gulveps (Bil gul wäfts. Cod. C gul wäffs 941) kläþe (purpura) Bu 54 ."],"e":[]},{"a":"gulämbar","b":"nn","c":"","d":["gyllene ämbar. SV 184."],"e":[]},{"a":"gulämbar","b":"nn","c":"","d":["gyllene ämbar. i the arkenne war oc thz gulämbaret som thz hymelzska brödhet i laa Lg 3: 618 ."],"e":[]},{"a":"guläple","b":"nn","c":"","d":["guldäpple. " huru pallas venus ok iuno thrätto om gull äple eet " Fl 295 . RK 3: 138 ."],"e":["gull äple )"]},{"a":"guläsia","b":"nn","c":"","d":["ässja vari guld utsmältes. " aurificina . .. guläsia " GU C 20 s. 45 ."],"e":[]},{"a":"gulögdher","b":"av","c":"adj.","d":["gulögd. " achilles war myket fagor oc wän . . . gol ögder stor, mild oc kärlig opsyn " Troj 74 ."],"e":["gol- )"]},{"a":"gulöra","b":"nn","c":"","d":["öra el. handtag af guld. han (kalken) lyptes up mz tuem gul örom Bu 420 ."],"e":[]},{"a":"guma","b":"nn","c":"","d":["qvinna, gumma. talade til vilkin olsson oc hederlik gumma hans hustrw agneta DD 1: 138 ( 1487, nyare afskr.) . " böria gumman grymtha " MD (S) 223 . Jfr iordhguma."],"e":["gumma )"]},{"a":"guma","b":"","c":"","d":[" , jfr iordha guma."],"e":[]},{"a":"gumar","b":"nn","c":"","d":["bagge, gumse. " wm sidher stal han en fetan gwmar " MP 4: 17 ."],"e":[]},{"a":"gumarlamb","b":"nn","c":"","d":["hanlam. " thz skal wara gummar lamb " MB 1: (Cod. A 10) 555 ."],"e":["gummar lamb )"]},{"a":"gumarskin","b":"nn","c":"","d":["vädursskinn. " scortes . . . idest pellis arietis gwmarskn G_U c 20 s. 555. ""],"e":[]},{"a":"gumi","b":"nn","c":"","d":["man; gammal man, gubbe. ä liffwer gumme (motsvarande ordspråk i den Forndanska samlingen har: then gamble) mädhan gudh wil (nutus vt est diuus fit decreqitus rediuiuus) GO 627 . Jfr bruþgumi."],"e":["gumme )"]},{"a":"gumi","b":"nn","c":"","d":["gummi, gummilösning. " temperera mädh gwmj til at scriffwa mädh PMskr 416. tak gumj arabicum " ib 442 . ib 519. tämperera mädh eke äple watyn oc litith gwmj ib 555. ib 578 ."],"e":[]},{"a":"gumper","b":"","c":"","d":[" , jfr drusagumper."],"e":[]},{"a":"gund","b":"nn","c":"","d":["vätska el. var som flyter ur ögon. öghon . . . ther saman äro grohin aff gundh (glutine quodam) LB 3: 143 . ib 2: 41 ."],"e":[]},{"a":"gutar","b":"nn","c":"","d":[" L. Gutar, Gotländingar. RK 1: (sfgn) s. 183, 184."],"e":[]},{"a":"guti","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gute, gotlänning. ss tillnamn. jeppe guty STb 2: l181 (1486). niels lgute SSkb 352 (1509-10). hanss gwthy ATb 3: 257 ( 1512) .","2) gutnisk penning; gutnisk örtug. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 893, 941, f. och Sdw 2: 1230. fore hundrada mark redha päningha i danska, änglisca oc gota SD NS 3: 593 ( 1420) . " thre guta i örenom " VKJ 73 ( 1445) . affradit 6 guta ib 142 ( 1447) . 10 öra gutnisca oc 3 got. ib 51 ( 1466) . magnus ibidem 5 thyni korn oc 10 örea oc 3 gut. ib 52 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"gutländsker","b":"av","c":"adj.","d":["gotländsk22, gutnisk. at iak hafuer giort ther til mit beste synnerlige til thenne gullendkse rese HSH 13: 32 (1524? Brask)."],"e":["gullendsker )"]},{"a":"gutnisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Gutnisk, Gottländks. gifwa . . . gotniskan pänning fore fem swenska pänininga FM 23 (1389, nyare afskr.). for . . . gutniscan päning SD NS 1: 443 ( 1405) . BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). iiii t[unnor] gotnisk fisk ib 5: 133 ( 1506) . - substantivt. Gute, Gottländing. tuingga gutniska till both RK 1: (sfgn) s. 180 . - Gutnisk penning. all annor saak skal wara äpther gutnisth tal, som är fyra gotniske i ören GS 40 . " at gotniska oc annat mynt hwar dagh forfalskas " ib 52 (1453, orig.). at otta gotniska bode nye oc gamble gongen for en swensk ortogh ib."],"e":["gotnisker )"]},{"a":"gutnisker","b":"av","c":"adj.","d":["nisk, gotländsk. Se Sdw 2: 1230. gotniskan pänning fore fäm swenska pänninga RP 2: 174 ( 1389) . VKJ 73 ( 1445) . " laurens ibidem gör 3 thyn korn oc 7 öre gutnisca " VKJ 48 ( 1466) . ib 51 ( 1466) . ib. Beckman Stud 239 (1474). iij gunniska march Brasks Kopeib 8 (1508). ij marc gunniska ib 6 ( 1518) . - ss subst. gute, gotlänning. fem. gutniska. lucia gutniska STb 1: 158 (1478). - gutnisk penning. kornpängha 3 mark ok 1 gutnisk VKJ 156 ( 1480) . Jfr gonnisker."],"e":["gutnist VKJ 73 ( 1445) . gotnisker: -an RP 2: 174 ( 1389) . ","-a VKJ 51 ( 1466) . ","-o Beckman Stud 239 ( 1474) . ","gunniska Brasks Kopieb 6 ( 1518) ), "]},{"a":"gutta subst.","b":"","c":"","d":["benämning på en (reumatisk) sjukdom hos jaktfalkar m. fl. en annar sywkdom som kallas gutta, som komber j wingana äller laaren aff ondo väsko som gaar aff maganom, oc stwndom nidher j fötherna oc ta kallas podange] PMSkr 275 ."],"e":[]},{"a":"guþ","b":"nn","c":"","d":["Gud. gudh alzualdogher Bil 841 . " gudh i himmerike " SD NS 1: 539 ( 1406) . " aff ophowe skapadhe gudh aff alzängo himil oc iordh " MB 1: 155 . " hedhne män wisto ey sannan gudh " ib 67 . " gudh ma mit land väl beuara " Fr 1253 . " gvþi tel heþer " Bu 3 . " alt þät guþ gaf þöm at ägha " ib. " liuandes guþ " ib 63 . " þa iuþa ensamne þiänaþo guþi " ib 3 . " baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna i. badh til gudh " KL 15 . " kalladhe a gudh " ib 144 . " lofuadhe gudh " ib 160 . " sändir . . . gudzrotens qwädiu " SD 1: 668 (1285, gammal afskr. jfr drotin). gudz fadhirs röst hördhis Bir 1: 86 . " gudfadhir satte uir sin signadha son aldra vara synde " MP 2: 67 . ib 227 . " lywsens fadher, som är gudhfadher " Lg 3: 418 . " gudh fadhir vpreste han af dödh " KL 134 . guz son Bu 62 . " gvz ängel " ib 4 . " gudhz ängla " Bil 620 . gudz man (syns dåligt) jfr guds man. han sa hwru iomfrunna son kom nidher mz skyiom, oc sattis näst them godha gambla gudhinom (d. v. s. Gud fader) MB 1: 18 . met gudz nath SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). kärlekin är höxste got ok guz gawa KL 105 . " gudz fridher see mz thik " Bil 106 . " for gudz skylld " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). välsignaþar som kumbar ii guz namn Bu 151 . " at nima guz þiänist " ib 5 . " at ökia guz folk ok þiänist " ib 3 . " höra gärna guz þiänist (divinum officium) " ib 492 . " burdhis gudz thiänist siungas ok lä(sas j kirkiom aa) grescu (græco more . . . mysteria celebrata sunt) " Bil 378 . " klärka gatho ey vppe haldit gudz thiänist j kirkionne " ib 877 . " at höra fulkomlika gudz thiänist j swa mykle höghtiid (ad perfectum tantæ sollempnitatis audire mysteria) " ib 887 . sionga mässona oc gudz thiänist Bir 4: 23 . " at the gudz tienista skall ewiget bestandenes bliffue " SO 33 . guz mönstar Bu 5 . " gudz hws " MB 1: 482 . " all gudhz hws " Bil 658 . " gaa effter gudz almwssä " BSH 5: 111 ( 1506) ; se vidare under almosa. en siwcher man oc gudz fange ib 26 ( 1504) . " mz guz laghum " Bu 3 . " onyttelica vpnöta ok forgöra gudz laan " MP 1: 72 ; " se vidare under lan. saulus fordarwadhä mykit guz kirkio " KL 144 . " predicadho af guz rikie " ib. " mykin guz räddoghe var j allom almoghanom " ib 135 . " guz ordh " ib 157 . " han heth andru widhernampne theosophus som thydher guz wis " Bil 339 . " til gudz riddara han tha ouer foor " RK 1: 292 ; se vidare under riddare. iak offra enom guþi ihesu christo Bu 504 . " rena mö (näml. sömde) eigh föþa vtan sannan guþ " ib 62 . " guz moþer " ib 17 . äpte guz fözlotima ib 176 . " epter gudz byrd " SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 23 ( 1401) o. s. v. for gudz haardha dödz skuldh BSH 3: 282 ( 1470) . " epter gudz pino " Lg 1004, 1005 . " taka gudz likama " KL 9 ; " se vidare under likame och jfr gudslikami. han saþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio ok takit mz þöm þera guþup ii sit liif (cum iis communicasse) " Bu 22 . " taka siin gudh (gå till den heliga nattvarden) " Bir 4: 27 . " siin gudh taka " ib. " the thre röstena äry ey for thy hördha at thri gudhi äru " Bir 1: 86 . " jak ä´r gudh ok ey stengudh älla trägudh " ib 229 . " swa som annan stadh skal sighias än gudh wil " MB 1: 69 . i önskningsuttryck. män doo widh at the nusu . . . ther aff kom sihuänia at hwar bidher androm gudh hiälpa tha the nyusa Bil 713 . " gudh gifui idher allom godha naat " Iv 2968 . " gudh gafue iak hafdhe aldr seet thik " Fl 1271 . " thäs nadhe mik gudh " Iv 983 . " gud förbarme mik bade til liff oc siäll " BSH 5: 169 ( 1507) . gud laste then högha skada ther hende RK 1: 1785 . var gudhi väl komin Fr 1256 . " war gudhy wäl komen ok mik " ST 293 . ij skulin . . . bidhia han vara väl komin gudhi ok mik Iv 1730 . - i eder och bedyranden. jak swär vm gudh Bir 1: 233 . " wid gudz död " RK 2: 2808 . jak bedher mik gudh swa hul MD 300 . " badh sigh sa gudh til hielp " BtRK 231 ( 1464) . " gudh weet iomfrw sagdhe han ij skulin thz se alt annorlund ganga " Iv 797 . ib 569, 1364 . " thz veet väl gudh at thz är swa " ib 3864 . ib 3879 . " thz veet väl gudh ok godhe män " ib 3861 . " herre gud hwat them thz illa tykte " RK 3: 2799 . - gud, hednisk gud. egipte män dyrkado for gudha sith eghit fää kalua ok söde en ware cristne män dyrka en gudh som alt skapade Bil 620 . the dyrkadho han (ɔ) fore gudh MB 1: 68 . februus var ok en heþpna manna guþ som andro nampne hät pluto han saghþe þe vara valdoghan häluetis guþ Bu 9 . " þiäna proserpina haluitiz guþ " ib. " iþre guþa äru ängte vtan diäfla " ib 138 . " eigh virþer iak huat alle þine guþa äru vreþe " ib 504 . " at offra guþum ib. kalladhe sina gudhar arculem ok jouem " Bil 449 . " tro a thera gudhi " KL 374 . " i görin rät som gudhi idhre " Al 6613 . " the . . . badho han gudhom wäl komin vära " Fl 64 . " hafwir thu the gudhena (tomtgudarne) nokontidh seeth " ST 31 . " allan then gwdh (troligen felaktigt) wy görom waara gwdha thz reknar iak war dyäfwoll och fläthia " Lg 3: 129 . - Jfr af-, fäþernis-, gul-, silf-, skogs-, sten-, sädha-, tompa-, trä-, undir-, örlögs-guþ. "],"e":["guþi . ","gudhy ST 2, 5 o. s. v. pl. -ar. -ir), ","gudha dyrk , ","gudha dyrkan , ","guds gärning , ","guds man , ","guds pänninger","gudzpäninger . ","gozpäninger L.),"]},{"a":"guþdomber","b":"nn","c":"","d":["gudom. " lius tekna hans (Kristi) guþdom " Bu 11 . allom them hans guddom throa Bil 313 . Bu 63, 103 . Bo 31, 196 . Bir 1: 3 . " j them är ängin gudhdoms dygdh (nulla Deitatis virtus) " ib 227 . "],"e":["guddomber )","gudhdoms skole","guddoms- )","gudhdoms villa","guddoms- )"]},{"a":"guþdottir","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"guþfaþir","b":"nn","c":"","d":["fader. eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur Bu 151 . - dopförrättare. sialvar ihesus döpte hanna tel cristina namn. sins guþfaþurs Bu 505 . ib 58 . Bil 449 . - gudfader, man som vid dophandlingen håller och ur dopfunten upptager den som döpes. gudhfadher oc gudhmodher scal man ära thy at the mono andelike frändher wara MD 80 . " keysar lodhvik hiolt han til döpelse oc vard hans gudhfadher (de sarco fonte suscepit, sibique in filium adoptavit) " Ansg 185 . - fadder (manlig el. qvinlig). vm döpilsins tro hulka thine gudhfädhir (parentes) lofwadho a thina wäghna Bir 1: 374 . ib 3: 199."],"e":[]},{"a":"guþi","b":"nn","c":"","d":["offerföreföreståndare, (hednisk) prest. i ortnamn. in guthagarthom SD 2: 187 ( 1295) . apud curiam nostram gwldhathoorph ib 3: 7 ( 1311) . de gudhaby ib 593 ( 1323) . " jn guþabodhom " ib 5 . 618 ( 1346); ovisst är dock om ifrågavarande ord ingår i dessa namn. Se Lundgren, Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverge, s. 11, 12. Jfr liuþguþi."],"e":[]},{"a":"guþlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) gudomligt, på ett gudomligt sätt, af gudlomlig tillskyndelse. himerikis keysara book . . . ther gudhelica var teedh ok oppinbaradh sancta birgitto Bir 3: 299 . Su 6 . ","2) gudligt, med gudsfruktan. þe boþo saman guþleka Bu 3 . Lg 3: 604 . - med gudligt sinne, med andakt. hwat fulcomlica. gudhelica (devote). ok lustelica han läre thöm Bo 178 . ib 226 . Bir 2: 238 . Lg 400, 3: 642 . Jfr ogudhlika."],"e":["guþbleka . ","gudhelica . ","gudelikan Lg 3: 604, 642),"]},{"a":"guþliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) divinus, gudomlig, Gud tillhörande el. tilkommande. gudhlikä män (Dii similes facti hominibus) komo til var KL 157 . " skulum vi ey vänta at i gulle ällä silfue ällä stenom var nokot gudhlikit (divinum esse simile) " ib 161 . " giorþe guþleko valde guþleken heþar " Bu 63 . ib 31, 62, 189, 206 . Bil 249 . Bo 221 . " gudh som är j threm gudelikom personom en sandir gudh " Lg 68 . " gudhelik rätuisa " Bir 1: 86 . " gudhelikin swar " ib 3: 222 . " hans menlösa . . . liknath gudhelike menlöso " Ber 189 . " viis a gudhelicom thingom " Bil 339 . - af Gud sänd el. gifven. guz ängel . . . var hänna . . . guþleken gömare Bu 5 . " af guþlikum buþskap " ib 6 . " lifdhe länge . . . widh gudhlika födhu som en rampn hanum (syns dåligt) " Bil 401 . forgiordhe gudhlik wald at göra jerteghne mer ib 81. ib 115 . " mote gudhz budhordum ok gudhelikan rät " KS 50 (128, 54) . - Gud tillhörande. hwath han är hälder aff gudhliko folke (Guds folk, Judafolket) eller hedhno MB 1: 372 . - på Gud syftande. gudliks kiennedoms bökir Bil 649 . " hec est scola theologice veriatis thetta är gudeligx wisdoms samhetz skola " Su 224 . ","2) pius, gudlig, gudaktig, gudfruktig. han war godher ok gudhliker Bil 687 . " tok sik husfru . . . goþa ok guþpleka annan " Bu 3 . ib 18 . " at man haldr sik firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn, ther han ey är suå i hiertano " KS 36 (94, 38) . j thera closter tedis . . . ene gudliga menniske saa RK 2: 7426 . " vm gudhelikin siäl idhnar bönena " Bo 91 . guþleca siþi Bu 156 . " guþ likan älskogha tända " ib 75 . fic dighara guþlika räzl ib 8 . " fa gudilikan räddogha " MP 1: 34 . " gudhlighin beskodhilse " VKR 4 . gudhelika böner Bil 668 . ib 649 . KL 62 . Lg 332 . " vm almoghe . . . idhka sik i ängom gudhelikom åthäuom " KS 50 (127, 54) . - hängifven (åt Gud). med dat. mz thässo välsignadho härskapino . . . gudhi varom herra ihesu swa gudhlico (Domino deveto) ok älskelico Bo 155 . ib 117. - med prep. enom abota gudhelikom j gudhi (Deo devoto) Bir 4: 4 . " gudhelker til (devotus ad) gudh " Ber 214 . - andäktig. giordhe them gudhlika til tholika läsning KL 66 . - Jfr ogudhliker."],"e":["-leker: -lek Bu 18 ; ","-leka ib 3 ; ","-lekan ib 62, 189 ; ","-leko ib 206 . ","gudhlikin . ","gudhlighin . ","guþleken . ","gudheliker . ","gudhelikin . gudelig. gudlig. gudiliker. ","godeliker: -lik RK 2: 6703 . ","gudherleker: -leca SD NS 2: 48 ( 1408) . " gudhlike för gudh like " MB 1: 160), "]},{"a":"guþmoþir","b":"nn","c":"","d":["gudmoder, qvinna som vid dophandlingen håller och ur dopfunten upptager den som döpes. gudhfadher oc gudhmodher scal man ära MD 80 . sinne gudhmodher (cuidam . . . matronæ quæ ipsum ex sacro fonte levasset) thedis han sidhan han var döptir Lg 792 . ib 3: 238 ."],"e":[]},{"a":"guþsif","b":"nn","c":"","d":["qvinna med hvilken man är i andlig skyldskap. VML. II. Kr 24: 14."],"e":["guþziff . ","uþzeff )"]},{"a":"guþsifgif","b":"nn","c":"","d":["eg. faddergåfva, gåfva. " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr fori therä sial oc minnä til äuräþlighä guþzifgif " SD 5: 293 ( 1344) ."],"e":["guþzifgif )"]},{"a":"guþsiflagh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["gwziwlagh )"]},{"a":"guþsiva lagh","b":"","c":"","d":["andlig skyldskap, skyldskap som anses uppkomma mellan personer hvilka stå i ett visst gemensamt förhållande till en kyrklig handling, särsk. dopet; sådan skyldskap, hvilken utgör hinder för äktenskap, eger enligt den kanoniska rätten rum mellan dopförrättaren, den döpte, faddrarne, den döptes föräldrar och faddarnes barn. the (hertig Valdemar och hans gemål) skyldos fore gudzsitzwa lagh (annan läsart: gudz söva lag Script. rer. Suec. 1: 31) henna fader haffde han hallit til cristendom RK 1: 2425 . "],"e":["gudzsitzwa lagh . ","gudzövalag L. ","guzciua lagh L. ","guziwälagh L. ","guziwiälagh L. ","gudssivolagh L.),","guþsivalagh spiäl","gudsoffwalaghspiäld GS 47 . ","gudhsöwialagh spield ib 46), "]},{"a":"guþsivi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"guþsivia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"guþsivia häfp","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"guþsivia spiäl","b":"nn","c":"","d":["kränkning af andlig skyldskap, lägersmål mellan personer som äro i andlig skyldskap. j . . . fränsämio spiälle älla gudzsöfya spiälle MP 1: 318 ."],"e":["guzsiusiaspial L. ","guzziuiaspiäld L. ","guzziuiaspäld L. ","gudzsöfya spiäl . ","guziaspäil L. ","guziua spiäll L. ","gudzsöfya spiäll L. ","gudziuo spiäld L.),"]},{"a":"guþsiviar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"guþsystir","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gydhingar","b":"nn","c":"","d":[" Göingar, inbyggare i Göinge härad. gydinga hanum wäl vnfingo RK 2: 8731 ."],"e":[]},{"a":"gyl","b":"nn","c":"","d":["djup håla, avgrund, svalg. baratvrum . . . häluitis diwp oc gööl GU C 20 s. 49 . " gurgs itis gööl " ib s. 324 . ey löpir stridhe forsin nidher for högha bärghit, ok in i dowpa götlena swa hastokt, som människio nathurin SpV 432 . - göl, fördjupning i flod eller sjöbotten, swa al beckiagangen vth ok wildt i gölnne swnnan vid waagness bro Bergqvra 92 (omkr. 1490)."],"e":["göl . ","gööl )"]},{"a":"gylla","b":"vb","c":"v.","d":[" . thässe archin war gylt MB 1: 493 . ib 482 . " the bugha varo aff filsbene, gylte ok satte mz dyra stena " Fl 530 . Bil 282 . KS 44 (113, 47) . Iv 1664 . RK 1: 130, 3: 140 . ST 161 . Pa (Tung) 38, 41. MB 2: 292 . - bildl. förgyld, som har ett vackert sken, falsk. gyltir skrymtare (hypocrita MP 1: 208 . ib 283, 341 . " gyltra skalka skrymptelikhet (simulatio hypocritarum) " Ber 3 . ib 31 . - med guld försatt. thz gyltha wathnit PM XXXII . - som ser ut som guld, gyllene. then gylte litin Bir 3: 424 . satther mz gyltha sthena ok dyra (buinn með morgum dyrligum stæinom) Di 208 . - gyllene, af guld. dyrkado en gyltan kalff MB 1: (Cod. B) 509 . - Jfr forgylla."],"e":[]},{"a":"gylla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forgylla."],"e":[]},{"a":"gyllene","b":"av","c":"adj.","d":[" , jubelår. Israelitiskt. skulu prestane tagha vij baswener hwilka the plägha bruka om gyllene aaret MB 2: 14 . ib 15 . Jfr MD 451 . - Romerskt-katolskt. tha kom och wiisth gyllene aar RK 3: 3391 . - nådefull el. välsignelserikt år. budha helsonna ordh ok gyllena aarit (verbum et annum salutis) Bir 2: 245 ."],"e":["gyllena (n. best. form) Bir 2: 245 . gyllenes (gen. pl.) MB 2: 14 . ","gyldene ST 135 . ","gylline Su 202 . gyllinne ib, ib 203, 217), "]},{"a":"gyllene","b":"av","c":"adj.","d":["gyllene, av guld; guldskimrande, med utseende av guld. thär offwer skal hon föras j eth gyllene stykke (aureo amictu) Mecht 31 . " birgitta gullene styrit dedit 3 öre quit " SSkb 142 (1504-05). then som skulle wynna thenne wäderen mz then gillena wllen Troj 2 . ib l18. - bildl. tolff gyllene friedagha ärä j aareno hulke thy kallas gyllene friedaga at swa som gullet owergar allan malm swa ouerga thenna xij friedaga alla landra j störstä verdogheter som a thöm gud verldenne bewist hafuer SvKyrkobr 289 . - gyllene ar, jubelår (hos judarna el. katolikerna). jubileus . . . gyllena aar GU C 20 (hand 2) s. 48. then stora tilsökningh som nu instundar pa gyllena aarit af pelargrimonen Troil 2: 371 ( 1472) . " alth thät aaridh som war gyllene aar, war glädhis oc loffsangx aar JMPs 9. ib. ""],"e":["gyllena GU C 20 (hand 2) s. 48; ","gillene Troj 18 . ","-a ib 2 . ","gullene SSkb 142 (1504-05)),"]},{"a":"gyllene","b":"nn","c":"","d":["benämning på guldmynt av skilda slag. han tog igen sin gudz pening . . . en gylnenä och en skilling STb 1: 64 (1476). JTb 75 ( 1481) . " sagdes for retta, ath erich olsson anname sin gullene falzske j gen STb 2: 262 (1488). " ib 3: 440 ( 1489) . PMSkr 15 . " item bastwgekarren hans kynnegen ij göllen mik fath foor bastwgelön nw om sancte michils tiidh HLG 3: 51 (1520). - arnesker gyllene, se arnesker. - daniz gyllene, gyllen från Danzig. fore tiwffw daniz gillene " Svartb (Skokl)548 (1486). - lätte gyllene, gyllen av sämre slag (ss arnolsgyllen, horngyllen o. d.). for cc letta rneuiska (fel för arnemska?) gyldena Svartb 425 ( 1447) . " for viii lätta gyllenna " JTb 13(1458) . oc hade henne ther vppa giffuit ffem oc firatigi lette gylden FMU 4: 207 (1463, vidim. fr. 1507) . - rinsker gyllene, rensk gyllen. twa (2) renska gyllena SJ 2: l30 (1477). jak köpthe for en rensk gyllene plaaster STb 1: 397 (1482). SJ 229 ( 1493) . " en rynsk gullen " SSkb 232 ( 1507) . ib 236 (1507). STb 5: 206, 208 (1519). - ungersker gyllene, ungersk gyllen. tha ffandz i stadzsins kysta j nobel, twa vngerske gullen, twa rinska gullen och iiij horneken gullen SSkb 236 ( 1507) . STb 4: 122 ( 1506) . PMSkr 453 . - Jfr arnoldus-, horn-, horneken-, postolons-, postulatus-, rin-, rinsk-gyllene."],"e":["gyldene . ","gylnenä STb 1: 64 (1476) . gillene. gillen STb 5: 206 ( 1518) . gullene STb 2: 262 (1488); 4: 122 (1506). gullen SJ 2 . 229 (1493); SSkb 232 ( 1507) . ","-a JTb 13 ( 1458) ; SJ 2: 30 ( 1477) . ","-e PMSkr 15 . ","gyldena Svartb 425 ( 1447) . gillene ib (Skolkl) 548 (1486). gullene SSkb 2342 ( 1507) . ","gylden FMU 4: 207 (1463, vidim. fr. 1507) . ","gullen SSkb 236 ( 1507) . ","gulen STb 3: 440 ( 1499) . göllen HLG 3: 51 (1520)),"]},{"a":"gyllene","b":"nn","c":"","d":["gyllen, guldmynt, dukat fore c rinska gillena FH 4: 65 ( 1458) . 1 rengx gyllen ib 6: 123 ( 1512) . " the hundredhe rinska gyldene " ib 1: 42 (1467, nyare afskr.). for:de hundrede rynska gylden ib. " tusande rinscha gyllena gillde " RK 2: 2257 . xviiim [18000] wngers gyllana ib 3: 539 . 1 vngherss gyllen FH 6: 123 ( 1512) . " mz twsende gyllena ib 4432. " ib 3: (Till. om Chr. II) 6376 . PM XII, LX, LXI . M gyllene LfK 12 . Lg 3: 227, 228 . offra een gyllene ib 372 . " mynthe gyllena " ib 36 . " skal hwar gwldhen gällä halffännän mark stocholms " HSH 19: 14 ( 1497) . " ijc gyllen i gwldh " BSH 4: 266 ( 1501) . X (10) eller xii (12) gyllene ib 5: 502 ( 1512) . Jfr arnoldus gylden."],"e":["gyldene . ","gyllane: gyllana RK 3: 539 . ","gillene . ","gyllen SJ 210 ( 1451); BSH 4: 266 ( 1501) ; FH 6: 123 (1512); RK 3: (Till. om Chr. 11, red. B) 6376. gylden FH 1: 42 (1467, nyare afskr.); se arnoldus gylden. gwldhen. pl. -a FH 4: 65 ( 1458); RK 2: 2527, 4432, 3: 539, Lg 3: 36 ; ","-e RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6376; PM XII, LX, LXI ; LfK 12 ; Lg 3: 227, 228 ; BSH 5: 502 ( 1512) . ","gyllen SJ 210 ( 1451); BSH 4: 266 ( 1501) ; RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6376), "]},{"a":"gyllenstykke","b":"nn","c":"","d":["gyllenduk. " hwsit war innan dragt mz gyllenstycke (guðvef) " Di 8 . ib 97 . Jfr gyllene stykker under gyllene, adj."],"e":[]},{"a":"gyllenstykke","b":"nn","c":"","d":["gyllenduk. aff gull, gylke, gullenstykke, flogheeldh stucker schal her eper aff tollis som annat STb 3: 10 (1492). eth par messeskeden off gillen stikk HLG 3: 57 (1522). "],"e":["gullene- . ","gillens tikk)","*gyllenstykkes kiurtil"]},{"a":"gyllental","b":"nn","c":"","d":["gyllental, tal langivande ett visst års ordningsnummer i måncykeln. SvT 85 ."],"e":[]},{"a":"gylling","b":"","c":"","d":[" , jfr forgylling."],"e":[]},{"a":"gylning","b":"nn","c":"","d":["förgylning. PMSkr 433, 537 ."],"e":[]},{"a":"gylpa","b":"vb","c":"v.","d":["bryta sig (för att kräkas). takir hon til ath rapa och gylpa LB 7: 74 ."],"e":[]},{"a":"gylta","b":"nn","c":"","d":["sugga. " ss tillnamn. " SD NS 1: 225 ( 1403), 228 (1403, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"gynnare","b":"","c":"","d":[" , se gönnare."],"e":[]},{"a":"gys","b":"nn","c":"","d":["gös. " jtem iiij ört. for j geddo oc j gyss " Skotteb 343 (1436, Borgm) . " kööp i skäninge vermelands spikilax oc törr göss " Brasks Cal 269 . Brasks Matordn 6 . " llongor oc göös medh olia " ib 9 . "],"e":["gyss . ","gös . ","göss . ","göös )","*gysa nät","gyssenätt )"]},{"a":"gysa","b":"vb","c":"v.","d":["rysa, frysa. " ä gös gamal man tho at han widh eldh sither " GO 1047 . - opersonl. med dat. giös thöm gambla tho at han widh eldh siter GO 363 ."],"e":["gösa . ","giös ) , "]},{"a":"gädda","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " bero gædda " SD 2: 703 (1300-1310). - Jfr dagsvärkis-, gräs-, saköris-gädda. "],"e":["gedde RK 2: 3156 . ","giedda: -o Bil 730 . gyäddä. ","art . ","geddana RK 2: 6189), ","gäddohovudh (gedduhouud), ","gäddo ögha","gedde- )"]},{"a":"gädda","b":"nn","c":"","d":["gädda. 1 skippund fintzska gäddhor VKJ 283 ( 1466) . rökta geddor Arfstv 63 (1474-75). for torra gäddhar v ortugh HLG 2: 30 (1512). Jfr lappa-, skäria-gädda. "],"e":["gedda . ","-or . -ar HLG 2: 30 (1512) ), ","*gäddo ben , ","*gäddo dragh , ","gäddo hovudh (gedde hoffwit), ","*gäddo ref","gäda- )","*gäddo stiärter","gedde- )"]},{"a":"gäf","b":"","c":"","d":[" , se giäf."],"e":[]},{"a":"gäf","b":"","c":"","d":[" , se giäf."],"e":[]},{"a":"gäfleboar","b":"nn","c":"","d":[" Gävlebor. ath gefle bona matthe vtföre j (1) lest strömingh STb 2: 221 (1487). IB 3: 89 (1493)."],"e":["geflebo STb 5: 328 (1521, Kop) . pl. best. geffle bona: -bone), "]},{"a":"gäfleborghare","b":"nn","c":"","d":["borgare i Gävle. STb 4: 82 (1505)."],"e":[]},{"a":"gäfleiärn","b":"nn","c":"","d":["järn som utskeppas från Gävle. Stock Skb 287 (1505, Skip) ."],"e":["geffle jern )"]},{"a":"gäil","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1230."],"e":[]},{"a":"gäil","b":"nn","c":"","d":["gnaphalium arenarium Lin.? " venusta est quedam herba que wigariter dicitur gäll et crescit in antiqua terra et in agris desolatis " LB 2: 65 ."],"e":[]},{"a":"gäk","b":"nn","c":"","d":["gäck, narr, dåre. " halda han sannelika therföre giäk ok dåra " KS 58 (145, 64) . ST 173, 412 . Ber 290 . " konungin giorde sik siälff til gäk " RK 1: 3923 . ib 4371 . " han skal blifwa gäk oc gook " Al 10029 . ware iak folasta faana gäk ib 1921 . " han skulle wara före them som en gäk oc aatlögho " MB 2: 123 ."],"e":["gek ST 412 . ","giäk . ","giek ST 173 ),"]},{"a":"gäk","b":"nn","c":"","d":["gäck, narr. PMSkr 661 . när han . . . them (ɔ pengarna) rundelige giffwe lekarom, och gäckom ib 697 . - hovnarr? nilss klawesson myn frves geek HLG 3: 30 (1521)."],"e":["geek )"]},{"a":"gäkka","b":"vb","c":"v.","d":["narra, bedraga. " jngen skal gäkkka äller gabba annan mädh with oc wilya " PMSkr 56 ."],"e":[]},{"a":"gäkka","b":"vb","c":"v.","d":["narra, bedraga. " hädha gudh, huilken han gäkkar, tha han honom loffwar thz han wil ey sidhan halla " LfK 16 . Lg 3: 138, 402 . - bedraga, förföra. swa gäkkadhis the aff owinomen Su 226 . MB 2: 361 ."],"e":["gekke Lg 3: 138. "]},{"a":"gäkkare","b":"nn","c":"","d":["gäck, narr. sådane tingh skole frögda konungens hierte. och ey gäckeres leek och aperi PMSkr 684 . ib 705 . Jfr begäkkare."],"e":["gäckere )"]},{"a":"gäkkeri","b":"nn","c":"","d":[" PMSkr 6 ."],"e":[]},{"a":"gäl maþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gäld","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*gälda fulder , "]},{"a":"gäld","b":"nn","c":"","d":["1) galenskap, vansinne, ursinne. do i gäld Bu 512 . " bötte enom klärk af giäld " Bil 696 . Bu 526 . Bil 603 . MB 1: 428 . KL 348, 363 . ST 114 . Iv 2193 . LB 1: 96, 2: 40, 62, 7: 27, 8: 52 . huxsins giäld (förvirring) Bo 96 . KS 41 (112, 47) . - galenskap, dårskap. kom j swa mykla gäld ok darscap at tho dyrkadho affgudh Bir 1: 395 . Ber 223 . ","2) raseri, ursinnig vrede. räddos . . . at ey wara tryggare at thula leonins gäld än manna wredhe KL 298 . mz fullo gäld ok wredho ib 308 . " moth iudhana vredhis gialdh " MP 1: 106 . " j thinne vredhis gäld " ib 135 . at wäghia oc wndfly thera ondzsko gäld Bir 4: 57 . öpte decius j giäld ok harme Bil 413 . " thoko moth hanom oskiälika giäld " ib 869 . " kom atir gielda fuldir (full af raseri deröfver), at hon war ey sultin " ib 538 . the drapo mannen i sinne giäld MB 1: 261 . Bil 314 . KL 311, 341, 342 . Bo 12, 154, 160, 181 . MP 1: 249 . Gr 279, (Cod. D) 365. Bir 1: 168, 3: 274 . ST 18, 105 . Jfr hovudh-, hovuds-, lasta-gäld."],"e":["giäld . ","gield . ","gialdh . ","geld ST 18, 105, 119 ; LB 7: 27 . ","giieldh ib 8: 52 . Jfr galin),"]},{"a":"gäld","b":"","c":"","d":[" , se giäld."],"e":[]},{"a":"gälda","b":"nn","c":"","d":["raseri, ursinnig vrede. aiax aff syna gäldo oc oforwäyan sökte j slaget owänkter Troj 230 ."],"e":[]},{"a":"gälda","b":"","c":"","d":[" , se giälda."],"e":[]},{"a":"gälda","b":"vb","c":"v.","d":["snöpa, kastrera. " [köth af] geltom yxknom " LB 3: 109 . XIII gäldhe vedrä HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":["gelda . ","-der . ","-ter ) , "]},{"a":"gälda","b":"vb","c":"v.","d":["snöpa, kastrera. ltha the (ɔ: lammen) ärw fäm mandadha gammul skela the gällas PMSkr 216 . gella lkalffwa ib 236 . gälla hana ib 258."],"e":["gälla . ","gella )"]},{"a":"gäldinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gälkare","b":"","c":"","d":[" , se giäldkare."],"e":[]},{"a":"gälla","b":"vb","c":"v.","d":["gifva från sig ett genomträngande el. starkt ljud. ","1) ropa, skrika, tjuta. tha war myrkth vm werlden al ther ihesus christus a korsith gal MD 17 . " hon gall oc greth " ib 46 . " hwa ära the som swa skälla oc swa iämirlika ropa oc gälla " Al 10365 . öpte och gal som han ii elde laghe Bu 8 . siällan gällir hund widh beenshugh GO 837 . ","2) hvina, dåna, skrälla. swerdin bitu ok hielmano gullu RK 1: 316 . " swerdin klwngo ok bredhan gall " ib 3031 ."],"e":["gall . ","gullu ) , "]},{"a":"gälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) ropa, skrika, tjuta. " j tolket gällande roop " Troj 113 . folket skrålade oc gald som dwnkande ib 282 ."],"e":["gald ) , "]},{"a":"gällerduker","b":"nn","c":"","d":[" Se gellerduker."],"e":[]},{"a":"gälnas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. gahnas, vara galen el. rasande. j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan (kan finnas raseri el. begärelse) MD (S) 288 . " galnas thu j tholke käthe " JP 27 ."],"e":["gelnas . ","galnas )"]},{"a":"gälnas","b":"vb","c":"v.","d":["lrefl. galnas, rasa, vara galen el. rasande. GU C 20 s. 174 . furie gälnas ib s. 302 . insanire gälnass ib (hand 2) s. 31. SpV 398 . hon . . . böriade mädh them danza ok galnas MP 4: 249 . " try rädelikin tingh, som gälandhos offwer alla wärldena JMPs 43. ""],"e":["galnas MP 4: 249 )"]},{"a":"gälne","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1230."],"e":[]},{"a":"gälninger","b":"nn","c":"","d":["galning. MP 5: 136 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"gälninger","b":"nn","c":"","d":["galning gähnyngom oc affwithom PM XXXVIII ."],"e":["-ynger )"]},{"a":"gälniska","b":"nn","c":"","d":["1) galenskap, dårskap. nar som hon glädz ok skodhar sin wanskilse, ok tröstir j lsina falska gälniskor (insanias), bort wändh aff thinne sannindh SpV 478 . lhwilke forälera . . . latha barnyn radha allom synom vilia ok käthe, ok gälnisko MP onth JMPs !SYNS_DÅLIGT?. 2) raseri. huru haffwer hon hoolt mz mörkridh j sinne gälnisko (furore) syuns dotthir SpV 128 . ib 484 ."],"e":["gälniskia . ","-or SpV 578, 484 . Se Sdw 2: 1230),"]},{"a":"gälniska","b":"nn","c":"","d":["1) galenskap, dårskap. " huat gälniska är thz at astunda godz ok tappa himerike " MP 1: 281 . mykin gälniska och hardhelika pinaskolande, nar fulaste muldon säfwyrdher at höra alla thinga skaparo talande til sik Ber 223 . MB 2: 202 . Lg 3: 152, 484 . LfK 195 . Gers Frest 15 . ","2) raseri. " gia sina ondzsco oc gähnisco äkke längir lönt " Bo 160 . Lg 3: 146 ."],"e":["galniska: -o Lg 3: 146, 152 . gälnista (för gälnisca) ib 484 . ","gälniskia: -o Gers Frest 15 ), "]},{"a":"gälniskaper","b":"nn","c":"","d":["galenskap, dårskap. " hwi atherhiölt thik ey . . . daranna gäniskaper " SkrtUppb 58 ."],"e":[]},{"a":"gälskaper","b":"nn","c":"","d":["Jfr giolskaper."],"e":[]},{"a":"gämelika","b":"ab","c":"adv.","d":["muntert, skämtsamt. " konungin swaradhe honum gämerlik (Cod. B gämelik, C gameligh, D, E gammelig) " Fr 3025 ."],"e":["gämerlik . ","gämelik . ","gameligh . ","gammelig )"]},{"a":"gänge","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gänge","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umgänge."],"e":[]},{"a":"gänger","b":"av","c":"adj.","d":["gängse; gångbar. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 266 ff. fore hundradha marc redha päninga i swa dana mynt, som nw är gänt oc gäft i watzstenom SD NS 3: 267 ( 1417) . " i swa dana mynt, som nw i stokholm gäynt ok gilt är " ib 375 ( 1418) . " iiij sma peninga som ther nw gengis ärw, eller framdeles genge warda kunna " Svartb 383 (140) . Jfr arfgänger."],"e":["genger . ","gänt SD NS 3: 267 ( 1417) . gäynt ib 375 ( 1418) ), "]},{"a":"gänger","b":"av","c":"adj.","d":["gångbar. " xl marc i godha giilla ok gonga, hwita örtegh päninga " SD NS 1: 334 ( 1401) . " i swa dana peninga som nw ära gonge oc gewe her landeno " ib 147 ( 1402) . " päninga som nw ga ok gängha ära " SJ 16 ( 1432) . ib 27 ( 1425) o. s. v. gifwe en päning thz mynt som gänkt är (monetæ currentis) Bir 2: 336 . SD NS 1: 26 ( 1401), 62 ( 1401), 97 (14029. FH 3: 97 ( 1447) ."],"e":["genger . ","gänkt . ","gäncht FH 3: 97 ( 1447) . ","gänt SD NS 1: 97 ( 1402)),"]},{"a":"gängilse","b":"","c":"","d":[" , jfr be-, um-gängilse."],"e":[]},{"a":"gängla","b":"nn","c":"","d":["träsko? giff ey swa ängle at thu gaar siälwer aa gänghlo (Danska saml. har: træben; non superis, ita des quod calopedeum base vades) GO 616 ."],"e":[]},{"a":"gängla","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1230."],"e":[]},{"a":"gängliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = gänger. thiughu mark redha poäninga swa dana minth, som nw gäue oc gängleke ä'ro SD NS 3: 247 ( 1417) ."],"e":["-leker . "]},{"a":"gängning","b":"","c":"","d":[" , jfr fotgängning."],"e":[]},{"a":"gängse","b":"av","c":"adj.","d":["gängse, gångbar. " swa dana mynt nw är gäfft och gängsse öwer alt vpland " SJ 174 ( 1448) . " swadana mynt tha vppa sama tijt gäfft oc gänske war " ib 221 ( 1453) . " stocholms mynth som nw gänksse är " ib 338 ( 1472) . " wti gylld myntt oc giängxssä " SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400talet)."],"e":["giängxse SJ 361 ( 1469) . giängxssä. gänkse. giänksse SJ 382 ( 1472) . " gänskske " ib 224 ( 1442) . ","gienskse ib 226 ( 1453)),"]},{"a":"gängse","b":"av","c":"adj.","d":["gängse, gångbar. " för cxl march swensk, som är nw gengsth myntt " Svartb (Skolkl) 82 (1347, övers.). twhundrade marck stockholmske rede peninge, som nw j rykit genzse ok geffue ere sTb 2: 386 (1489)."],"e":["gengxe STb 3: 452 (1499) . gense ib 430 (1499). genzse ib 2: 386 ( 1489) . ","genzse SJ 2: 154 ( 1489) . ","gengis Svartb 383 ( 1440) . ","gengsth Svartb (Skolkl) 82 (1347, övers.)),"]},{"a":"gära","b":"vb","c":"v.","d":["se göra."],"e":[]},{"a":"gärande","b":"","c":"","d":["eg. begärande, tiggande; ordet nyttjas, dels i förening med följ. subst. dels ensamt, för att beteckna kringfarande gycklare el. spelmän; dessa omnämnas ss uppträdande vid de stores fester, då de rikligen begåfvades med kläder, hästar och annat af värde. gärande man, spelmän. gaff han then staff en gärande man RK 1: 3607 . "],"e":["gärende . ","gyrende )","gärande thet"]},{"a":"gäras","b":"vb","c":"v.","d":["refl. Se Sdw 2: 1230 och jfr göras."],"e":[]},{"a":"gäras","b":"vb","c":"v.","d":["jäsa. lath thz (ölet) sta j ii äller iij dagha oc goras (trol. för göras el. gäras) LB 10: 8 ."],"e":["goras )"]},{"a":"gärdh","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["gierd )","*gärdha kar","gärda- )"]},{"a":"gärdh","b":"nn","c":"","d":["jäsning. " lath ther nyth öl vtj som thz star j gärdhene " LB 10: 8 ."],"e":[]},{"a":"gärdh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gerder ) , ","gärdha folk","gierþa- . ","gier þä-),","*gärdha gods","gerdhagotz )"]},{"a":"gärdh","b":"nn","c":"","d":["1) stängsel, gärdsgård. Se Sdw 2: 1230. 2) = gärdhe 2. hans gardh . . . här i arbogha vth pa gärdene stodh ATb 1: 286 ( 1468) . MP 4: 95 . " farom in j gärdena ok saam " ib 277 . ib 278 ."],"e":[]},{"a":"gärdha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. gärda, uppföra gärdsgård. med obj. betecknande gärdsgård. framdelis skulu gorsungane gärdhe swdhra halff delen aff them gardhenom SD NS 3: 452 ( 1419) . elff ydhe ampn lydhe wysk nos tyn sæwæ tydhæ the gerdhe gardh göthom Cod. Holm. B 14 4nl. N: Beckman, Namn o. bygd 4: 155. en härra war hwilkin som plantade wingardh oc gärde gardh wm kring SkrtUppb 305 . - omgärda, hägna. bildl? the (ɔ: karen) wore ey gärd medh giordom PMSkr 643 . - Jfr in-, kringum-, um-gärdha."],"e":["gärdhe . ","gerdhe . ","gärde ) , "]},{"a":"gärdha","b":"nn","c":"","d":[" = gärdhe 2. Se Sdw 2: 1230. thore oc jnge . . . lotho honom wp j lempis by halfft annad punde land j huario gerdone oc xx lass eengh, ffore xv marc peninga Svartb 173 ( 1380) . ib."],"e":["gerda )"]},{"a":"gärdhe","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) gärde, inhägnat jordstycke. kennis jak . . . adh jak saalt hauer . . . eth gerdhe SD NS 3: 6 ( 1415) . een deel aff gorsungha giärdhe oc malmbo giärdhe ib 451 ( 1419) . 1 aker i thet östra gerdith VKJ 190 . "],"e":["gerdhe . ","giärdhe )","gärdhis gardher","gerdis- )"]},{"a":"gärdhelykkia","b":"nn","c":"","d":["lycka i ett gärde? 9 spen korn eller mera, liggiande i ballahältz gerdhelyckia VKJ 45 ."],"e":["gerdhe- )"]},{"a":"gärdhman","b":"nn","c":"","d":[" = gärdha man. SGGK 107 ."],"e":["gerdhman )"]},{"a":"gärdhning","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1231."],"e":[]},{"a":"gärdsl","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":["gärsl )"]},{"a":"gärdsla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["gärsþla )"]},{"a":"gärdsle","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"gärdsle","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gärdsel, virke till uppförande av gärdsgård. henrik lanthe honom sielfwir gerslidh som the och trätto wm ATb 2: 281 ( 1486) .","2) gärdsgård, stängse, hägnad. han hade tagit borth gerzle om een hagha ATb 2: 28 ( 1474) . ib. gaf han sinne sisthir allathe bygningh och gerzsle som brodhir laris hafwir bigth pa sinne tompt ib 194 (1482)."],"e":["gerz(s)le . ","gerslidh ATb 2: 281 ( 1486) ), "]},{"a":"gärdsle stang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gärligha","b":"ab","c":"adv.","d":["uppenbart? frimodigt? tha gik [han] gherligha fram för keseren Lg 3: 151 ."],"e":["gherligha )"]},{"a":"gärna","b":"","c":"","d":[" , se giärna."],"e":[]},{"a":"gärning","b":"nn","c":"","d":["1) gärning. handling. är thät swa . . . at the thät som the frambära mote walino kunno fultygha mädh oppenbare gerning ellir wtnom Abbedval i Vkl 94 . " orätwiisa människio syndh hindrar altiid goda manna gerninga (acta bonorum) " GU c 20 (hand 2) s. 29. SpV 177 . " vp thet at wi oc the for:de wiliom gerna deelaktoga worda aff the andeliga gerninga som wiid forscriffne altare . . . giord äre " Svartb 547 ( 1486) . ","4) konkret. arbete (som ngn håller på att förfärdiga el. har förfärdigat), verk (som frambringas el. är frambragt); arbetsresultat. thera (ɔ tjuvarnas) gärninga lago i rättenom oppa gulweno for them som the stulid hado ATb 1: 180 ( 1463) . kendes, ath han hade stwleth aff staffan beltare til xvj (16) marck gerning STb 2: 127 ( 1486) . " tak thet hwitha aff äggeno . . oc thär mädh wispa gärnena lenlika PMskr 554. - Jfr afunds-, bakara-, bulo-, godh-, gulsmids-, handa-, hämda-, il-, kon-, vents-, kärleks-, mandoms-, mis-, omildhets-, onäkta-, silf-, sko-, ul-, vald-, valds-, väl-, ödhmiukts-gärning. ""],"e":["*gärningis gardher , ","*gärningis lön","gerninges- )","*gärnings qvinna","gerningis- )","*gärningis sven","gerning(h)is- ),","*gärningis systir , ","*gärnings hus","gerningz huss )","gärnings lön (gerningx-. gernes(s)- HLG 2: 112 (1523), 131 (1525). gerniss- ib 111 ( 1522) ), ","*gärnings man","gerningx- )","*gärnings stuva","gerningx stoffua )"]},{"a":"gärning","b":"nn","c":"pl.","d":[" och gerningr, m.] L.","1) gärning, handling. med ordhom äller gärningom mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . " at alla wara gärnigga oc aat häffwir waren . . . höffwizske " LfK 72 . göra nokrä grymä giärningä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). göra the gudhelikhetz fruct ok hälgha gerninga Bir 1: 281 . " vägha gä[r]niggana goþa ok illa " Bu 21 . Bil 85 . " fangas han a färske gyärning " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","2) handling, verkställighet, verklighet. talar mz alware gerning MB 1: 290 ; jfr alvar, adj. ey fatades ällir brast eth ordh aff allo thy som gudh them loffwat haffde sik giffwa skolandis. men alt wart fwlkompnat mz gärningomen (rebus expleta sunt omnia) ib 2: 56 . ","3) verkan. " ökya theras gärningh j läkedommenom " PM XXXIII . i the naturenna virkan ok gärning Su 413 . ib 46 .","4) arbete, verksamhet. þär standä a sinne gyärningh til miþän dagh SD 5: 638 ( 1347) . " huru the aff them skikkas . . . hwar til sinna enskyldelika gärningga oc ämbethe " Su 139 . " än toth at gudz älskares gudhelikhet skal jnghen ända ällar engha mödho haffwa i sinne gärnigh, tho likowäl skal älzskarens ärffwodhe sina matto oc reglo behalla " LfK 36 . " jnkte är thz som . . . idken gärnigh ey owerwindher " ib 129 . - arbete, verk (som föreligger någon ss uppgift el. som utföres). swa myklo bätre mästare oc haghare är en köön gerningis man, thy för gör han sina gerning MB 1: 31 . " gangin oc görin idhra gärning, idher skulo ängin ämpne giwas til gerning, oc tho skulin i räkna iämfulla gerning som för " ib 289 . - arbete, verk (som frambringas el. el. är frambragt). gulsmidh hulkin som redhe godha gerning Bir 2: 47 . at thz värkit oc gerningin skuli rasklica fulkompnas ib. linnit klädhe ok vllit ok thz thridhia som wardhir af (syns dåligt) ib 1: 281 . " the gerning op a stangene la thz är sent at sighia fr (syns dåligt) " ib 540 . bazor varo aff bliald mz dyre gerning marghin fald ib 532 . et gulkar aff godha gerning rika Al 1224 . fordärfua swa godha gerningh Bil 478 . " tha tessan fornempdha gerninch redha är " SO 16 . " ath skodha thessa gerninch ib. " ib 62, 63 . - utförande. thz henne war saat til gärnigges Lg 3: 599 . " til enna monstrancie gerningh (till förfärdigande af en monsrans) " SD NS 2: 169 ( 1409). - förmåga att arbeta. han giuir . . . handomin gerning Bir 3: 49 . - arbete, slöjd, konst. sagdhe . . . sik wara slöghan at alscons script oc gärning Bil 117 .","5) handtverk. " skal han syna gerningh kunna " SO 15 . " ey magh hustru äpther bondha syn haldha gerningh äller swena mera än j ar wthan sin loff " ib 17 . ib 13 . ","6) trolldom. " är mik giordh aff gerning swik (jou cuit que soit enchantemens) " Fl 1430 . " han mz gerning (par enchantement) skipa swa thil thz blomster falder a the han wil " ib s. 97. - pl. drak georgius vtan skadha mäþ hans gärningga Bu 494 . " tro spaamannom oc manna gerningom " MB 1: 368 . ","7) handling, dokument? til witne oc ewerdeliken stadfästilse thessa breffs oc giärning BtFH 1: 456 ( 1362), - Jfr afguda-, almoso-, arvodhis-, at-, banz-, brödh-, dyghdha-, for-, goþ-, guds-, gul-, gulsmids-, handa-, il-, kärleks-, mantz-, mat-, mis-, mur-, mästar-, o-, ovita-, silf-, sko-, stykke-, til-, timber-, thakka-, vaþa-, valds-, vilia-, välgärning."],"e":["gärnyng: -ynga MD (S) 205 . gerning. gernich. ","gernyng: -ynga Gers Frest. Inl. giärning. gyärning. giarning L.","gärnigh LfK 36, 129 . gärnigg (frf. vok. i änd.). -igga ib 72 ; ","-iggana Bu 21 ; ","-igges Lg 3: 599 . ","gäringg: -ingga Su 139 . -ar),","gärninga man , ","gärningis man","gärniges- . ","gernigis ST 487 ),","gärningis öre , ","gärnings folk , ","gärningslön , "]},{"a":"gärninglön","b":"nn","c":"","d":["arbetslön. HLG 2: 20 (1510). dedi bartholomeo gulsmedh ÿ syn gerninghlön . . . xiij öre ib 27 ( 1511) ."],"e":["gerningh- )"]},{"a":"gärpissa","b":"nn","c":"","d":[" Tyska, Tysk qvinna (ss smädenamn). aldrig skulu tässa gärpissor (Cod. B garpissor) wardha mina arffwinga BK 212 . Jfr garper,"],"e":["garpissa )"]},{"a":"gärsala","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gärsam","b":"","c":"","d":[" , se görsem."],"e":["gärsom"]},{"a":"gärsäme","b":"","c":"","d":[" , se görseme."],"e":[]},{"a":"gärsämia","b":"","c":"","d":[" , se görsämia."],"e":[]},{"a":"gärþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gärning. " han rymer fore sina skamlika gärdh " Al 1629 . ib 461, 2339 . RK 1: 3098 . ","2) arbete, utförande. lenghe stodh han (salen) jnnan gärdh KK 1: 3529.","3) gärd, utskyld. thz (ɔ) swerige) the gärdh wth giorde RK 3: 4175 . ib 4180, (sista forts.) 4420. wij . . . welja at fogtene häredzhöfdingane vi bönder oc vi landbo af hwart häredh scola jemka for:ne gerdh BSH 3: 45 ( 1452, nyare afskr.) . " late redelige vtkomme gierderne " ib 5: 148 ( 1507) . ib 152 (1507), 155 (1507), 157 (1507), 225 (1507). later föra tel seg alth (för al) then gerdh, som er tel hopa giordh i skone ib 153 ( 1507) . ath göra ilectus noghen gerdh ib 292 (1508?). som gerder hiit förth haffwe HSH 20: 122 ( 1507) . - sammanfattningen af dem som böra förena sig om en viss gärd. sex män war een geerdh RK 3: 4172 . wij . . . welja ath hwarje vi skattabönder legges sik i gerd oc hwarje xii landbo legges sik i gerdh, oc at hwar gerd skal göra thre toma tunnor, iiii span siktat myöl BSH 3: 45 ( 1452, nyare afskr.) . huar gerd skal göra vth viii tolftt pila ib 46 ( 1452) . ib 4: 241 ( 1498), 5: 163 (1507). - afgift inom ett gille. swara för hans ingangh gerd ok skoth i then drykken SGG 128 . " göry sydan fullan yngang ok gerd " ib 129 (båda dessa ställen kanske att föra till 4). ","4) samqväm el. gästabud inom gille el. skrå. huilken brodher som gärdh skal göra SO 66 . " huilken brodher som gärdh skal göra fore sijn läriunga " ib. " then som til gerdeman valder vorder ok vil ey gerdh göre ib 112. " ib 99 . " halle gärdh (vare gärdeman) j neste drykken " SGGK 105 . " vardha brödher ok systra tilnempdha gärdh holla (att vara gärdefolk) " SEG 116 . SGG 129, 130 . ","5) = gärdha man? ära alle gerdenne vthe alle i sändher SGG 130 . ib 132 . - Jfr a-, af-, at-, borgha-, bruþlöps-, dara-, ful-, fälags-, gen-, half-, hem-, kirkiu-, kost-, lagha-, lidh-, mat-, mungats-, radh-, raþa-, sara-, siunättings-, skiuta-, sättar-, tidha-, til-, undir-, up-, ut-, vaþa-, vilia-, väl-, äptir-, öl-gärþ.","1) gärdeman, den som har uppdrag att inom ett område insamla en gård. haffue wi tilskicket velburdige men monss henricsson oc peder gersson med ij borgere, at the skole thet aname oc vpbäre i skeninge aff edre gerdemen BSH 4: 241 ( 1498) . ib 5: 163 ( 1507) . ","2) den som förestår (syns dåligt) till och anordningarna vid ett samqväm el. gästabud inom ett gille el. skrå. huilken brodher til werkmestare keester wardher bijsithiare gärdeheman eller gildesuen SO 68 . " then som til gerdeman valder vorder ok vil ey gerdh göre ok varda brödrom tieniistachtock som godhe men fore hanom giort haua kleda stugunne mz högiende om benckianer the[s]lijkes mz löff ock gressz ok halm tha tess tider är . . . böte i companit ena tunno öl " ib 112 . ib 113 . TS 19 . SGGK 105, 106, 108 . SEG 116 . - Jfr gärdhman. "],"e":["gerdh . ","gerd . ","geerdh . ","gierd . ","-ir )","gärdha folk","gärdhafolk balker","gärdheffolk- )","gärdha man","gärdheman . ","gerdeman . gierdeman: -mennen BSH 5: 163 ( 1507) , ","gärdha skatter","gärde- . ","gerde- )"]},{"a":"gärþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. gärda, uppföra gärdsgård. abs. hwa äkke wäl staffrar han ey wäl gärdher GO 888 . - med gardh ss obj. gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan GO 882 . - gärda, omgärda, hägna. han giärdhar mädh godhom radhum Bil 214 . " skulu wthualda manna wägha athertäppas oc gärdas mz dröffuilsanna thornom " Su 169 . ib 439 . - Jfr ater-, half-, in-, kringum-, um-, umkring-, utgärþa, äfvensom ogärþer."],"e":["giärdha . ","gierþa L. "]},{"a":"gärþe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stängsel, inhägnad. " innan gärdes ok vtan gerdes " SD NS 1: 80 ( 1401) .","2) gärde, inhägnadt jordstycke. styrløgs gerdi SD 1: 247 ( 1225) . " til rikmodha gyerdhe " VAH 24: 326 ( 1377) . duo agri huar i sino giærþeno SD 2: 289 ( 1299) . jn diuersis agrorum congeriebus dictis wigariter gierdhe ib 493 (1338, gammal afskr.). i östragärdhit ib NS 2: 87 ( 1408). brände gärþe ok akra sins molz manz Bu 175 . " skaro ok yrkto idhur garde " MP 1: 67 . thin gärdhis frukt ib 2: 173 . " kan . . . ey roghsädhin swa timelika saas j gärdheno " Bir 5: 120 . Lg 3: 672 . Jfr aker-, akra-, bya-, friþ-, half-gärþe, äfven som in-, ut-gärdhis."],"e":["giärþpe . ","gerdi . ","gierdhe . ","gyerdhe . garde),","gärdhis gardher","giärdhis- . ","giärdes- . ","gärdz- )"]},{"a":"gärþning","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr akra gärþning."],"e":["giärdning )"]},{"a":"gäslinger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gäslinga torva"]},{"a":"gäslinger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1231. "],"e":["gäslinga torva , "]},{"a":"gäst","b":"","c":"","d":["gästning. " kräffya aff bondanom skäppo ltil hest när han ridher j fordringennas gesth " PMSkr 120 . - liggia til gäst, vistas ss gäst. än kar ssom lagh til gesth hem til andriss köt mongare ATb 2: 154 ( 1480) . ij köpsuener, som laghe til gästh när pedher byyörnson HLH 2: 22 (1511)."],"e":["gesth )"]},{"a":"gäst hion","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gästa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) intrans. gästa, vara gäst, göra besök. första nattena gäste han til een fatikan man Prosadikter (BVarl) 96 . " tha han gäste hem til thera " Mecht 56 . - om främling på besök i stad; jfr gäster 2. jens ib. gester ner hustrv. karin lisle monges Stock Skb 231 (1524-25) (kan även föras till gäster 2). - Jfr frogästa."],"e":["gesta )"]},{"a":"gästa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. "","1) trans. " gästa, besöka. geste en staþ som hete tolosa " Bu 170 . " giästo enga hampn " Bil 215 . Bir 2: 256. Fr 1223 . RK 1: 4247, 2: 3941 . " þa þe egh giästäs (hafva gäster) " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). gästa, våldgästa hos, besöka i fientligt syfte, hemsöka. hwaar sum . . . giäster therä huus, aa moot therrä williä, ok thässum warum stadhwä SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). almoghen . . . som thässe aren hawer wareth hardhelika vtan alla miskun gäster röwadher oc skinnadher BSH 2: 35 ( 1396) . landith (näml. är) gest wtan nadhe ib 5: 254 (1508?). swa lot hn them gesta RK 2: 5998 . " jammerligha wardhe wj tha gesta mz brandh oc slagh manghelanda " ib 2400 . " mena the jdher gästa " ib 3903 . " skall han sigia at drengia häffua hanum hema gest " Di 143 . " för än os gäster dödhin härdhe " Al 6146 . wil biskop iadum hema gesta ib 1059 . - intrans. gästa, vara gäst, göra besök. a wäghinom gesto the KL 107 . " ther han gieste försto naat " Bil 731 . Bir 3: 197 . Iv 4393 . " giäste at ens cristins manz " Bil 225 . " geste än til then fatika riddarin " ST 441 . ib 442, 454. thunge gäste the gästa tha j marie hiärta Bir 3: 171 . - våldgästa. at þätt sinne þe gyästä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han lot sa omögliga liffua oc gesta RK 2: 5744 . " gestis aldre swarare j thera dagha " ib 1: (sfgn) s. 188 . ","2) aflägsna? nw mädhan silfkar oc horn äru aff landeno gäst tha äru bolin oc bekarin almoghanom bäst RK 1: (Albr.) s. 208. - Jfr for-, ut-, vald-gästa."],"e":["giästa . ","gyästa . ","giesta . ","gesta . geesta: -o RK 1: 4247 . " gista L. -ir, -te, -ter), "]},{"a":"gästbudhin","b":"","c":"","d":[" bjude], p. ladj. bjuden ss gäst. ath eth vngt par folk, waro gestbudhin til kyrkmässo, til sancti sebastiani kyrkio MP 5: 239 ."],"e":[]},{"a":"gästbudhin","b":"av","c":"adj.","d":["bjuden ss gäst. ath som hema staddir ok drik som gästbwdhin GO 403 ."],"e":[]},{"a":"gäster","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " per gest " Skotteb 6 (1460-61) (kan även föras till 2). 2) i stad sig uppehållande främling (i motsats till borgare); särsk. om främmande köpman. STb 1: 46 (1476), 135 (1477), 311 (1481). wordo fogodin . . . borgamestarene och radet swa eens, ath borgarene skulo lata skipa wtlendes xl (40) [l]ester lagx ok gestener xl (40) lester lagx ib 2: 169 ( 1486) . " michel jensson skreddere som fulmectoger war pa sin gestes wegna erland skreder sJ 2: 239 (1493). " ÅK 64 . skypper niclis alenningh gest STb 4: 1 ( 1504) . - Jfr skämda gäster. ","1) penningmedel ltillhörande främmande köpmän. engin tagi gesta peninga til sik STb 1: 373 (1482). ib 408 ( 1483) . thet andra . . . som han skulle aff werie, ath han ecke handtherade geste peninga STb 3: 259 ( 1495) .","2) avgift som erlades av främmande köpman i Stockholm för rättighet att driva köpenskap där. Jfr HIldeband, Sv. Medelt. 1: 394. inbare skotherrena . . stadzsinsskot, som the j thette för:ne aar wpburit hade j skothusit med geste pening ao ch paale peninga Stock Skb 34 ( 1517) . ib 71 ( 1518) . "],"e":["gester . ","gen gestes SJ 2: 239 (1493) . pl. -ir), ","gästabudh , ","*gästabuds folk","-bodz- )","*gästabudhrätter","estabodh- )","*gästabudhstova","gäste bostwgo),","*gästa giäld","gesta gieldh )","*gästa gods","gesta- . ","geste- . ","-gotz- . ","-goz . ","-gooz ATb 1: 125 ( 1560) ), ","gästa hus , ","*gästahusgömare","gesta- )","*gästa pänningar","gesta- . ","geste- )","*gästa skuld","-schul ib 3: 50 ( 1492) ),","gästa skut","gästhe- . ","gestha- . -skot),","*gästa stuva","gäste- )"]},{"a":"gäster","b":"nn","c":"","d":["1) främling, utländning. " han se bonde äller gäst " Al 3684 . ","2) i stad sig uppehålland främling (i motsats till borgare). BSH 4: 225 ( 1497) .","3) gäst. " fyr än giäster af gardhe rijdher " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). ängen man . . . ma flere gyäste byuþä ib 479 (1345, nyare afskr.). þa kom goþar gästar Bu 144 . ib 19 . Bir 1: 158, 3: 169, 171 . Al 2798 . SO 112 . " budhin til giäst " Bil 264 . Bo 73 . " bödh andra iudha til gäst " KL 38 . " xiij ara giäster annars hems (han som fjorton år vistas i den andra verlden) " Bil 118 . " skal iak iþar lata seia þän fula äst (d. v. s. djäfvulen) " Bu 208 . bidde leþan gäst (d. v. s. draken) ib 491 . " the wordho tha alexandri gäst (hemsökte Alexander) " Al 9304 . Jfr skadha-, skämda-gäster. "],"e":["giäster . ","gyäster SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); -e ib 479 (1345, nyare afskr. gester. pl. -ir: gyäste SD 5: 479 (1345, nyare afskr.); gäste Bir 3: 171 ; ","geste SO 112 ; " gestene " Bir 3: 169 ; ","gester SO 112 . ","-ar: gesta Al 2798), ","gästabudh","gestabudh VKR 21 ; ","-budhum ib 20), ","gästa hus","gäste hws )","gästa siäng","gestä seng )","gästa skut","gesta schot )"]},{"a":"gästeri","b":"nn","c":"","d":["gästning (ss skyldighet hvilken åligger el. utkräfves). omildheth eller ow[erw]ald antige med gestarij eller landredh BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . at intet olaglicth oc wskellict gestri skulle stedias GS 53 ( 1458) ."],"e":["gestarij . ","gestri )"]},{"a":"gästfolk","b":"nn","c":"","d":["jöns nielsson gestfolk dedit ɉ mark SSkb 257 (1507-08). Jfr gäster 2."],"e":["gest- )"]},{"a":"gästgivare","b":"nn","c":"","d":["gästgivare. GU C 20 s. 339 ."],"e":["gest- )"]},{"a":"gästgivare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gästkomin","b":"av","c":"adj.","d":["kommen ss gäst. wtländis man gästkomen til thit land MB 1: 338 . ib 340 ."],"e":["-komen )"]},{"a":"gästliker","b":"av","c":"adj.","d":["andlig, till andliga ståndet hörande. flere andre gräslige herre BSH 5: 171 ( 1507) ."],"e":["gäslig )"]},{"a":"gästman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"gästning","b":"nn","c":"","d":[" L: gästning (ss rättighet). warde the jord skifft mellan clostrit oc heslaby kirkio, tha vare biscopens gesningh thär helfftena mynne än hon är nw VKJ 124 . jtem michl koparsslagare iij mark fför han lop moth thom ssom gingha kringh om byn epther myn herress gessnigh ATb 3: 286 ( 1515) . Jfr foghata-, things-, vald-gästning."],"e":["gesningh . ","gessnigh )"]},{"a":"gästning","b":"nn","c":"","d":["gästning (ss skyldighet hvilken åligger el. utkräfves. " vara fatikom thungir ok skadhelikin j gestning " Bir 2: 335 . ib 3: 311, 4: 32 . VKR 75 . then gästning jak haffde giort almoganom i näreke . . . haffde jak medh en wenligh oc kerligh bön aff al-. mogan ther BSH 3: 131 ( 1460) göre ider nagon gesningh eller twnge ib 4: 151 ( 1492) . " ib 5: 122 (1506), 315 (1508), 316, 320 (1508), 387 (1510). mz myken gästning oc skatning oc andra twnga ålaga " RK 3: (sista forts.) 4284 . ib 5837 . - våldgästning. han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom firi gyästningh sinä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) Jfr konungs-, lagha-, vald-, valds-gästning."],"e":["gästnyng VKR 75 . gestning. gyästningh. ","gäsning: -ningen BSH 5: 122 ( 1506) . ","gesningh ib 4: 151 ( 1492) . ","gessningh ib 5: 315 ( 1508) , 316. ","gistning L. ","gisningh BSH 5: 387 ( 1510) ), "]},{"a":"gästqvinna","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig gäst. item escil met syn hustrv och sin gesthquinna alle tree for iiij daga HLG 2: 75 (1517)."],"e":["gesth- )"]},{"a":"gästreki","b":"nn","c":"","d":["inbyggare i Gestrikland. ss tillnamn. olaff gestrekie SJ 400 (1474, på tre ställen)."],"e":["gestrekie )"]},{"a":"gästreki","b":"nn","c":"","d":["inbyggare i Gästrikland. Se Sdw 2: 1231 och A. Schagerström, Namn och bygd 22: 126 ff."],"e":["gestrike STb 5: 328 (1521, Kop) ), ","gästringar , "]},{"a":"gästringar","b":"nn","c":"pl.","d":[" Gestringar, inbyggare i Gestrikland. RK 2: 4319, 4434 ."],"e":["gestringar: -a RK 2: 4434 ; ","-ana ib 4319), "]},{"a":"gästskut","b":"nn","c":"","d":[" = gästa skut. HLG 2: 33 (1513)."],"e":["-skot )"]},{"a":"gät","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1231."],"e":[]},{"a":"gät","b":"nn","c":"","d":["gissning. " thz weyt iak ey vtan a gäth " RK 1: 564 . - aning. ä geespa fughil aa sith gäth (euntus quales prenoscitat oscitat ales) GO 293 . - Jfr gäte."],"e":[]},{"a":"gäta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) = gita 1. iak gäther ey soffwin ingha nath Lg 3: 128 . ib 151 . ","2) omtala, nämna. " fore wisso wil iak thetta gäta " Al 8561 . ib 1809 . " aff thra högdh wardher gätith ää " ib 5848 . ","med personens dat. (el. i dess ställe ack.) samt at och följande dat. (el. i dess tälle en pronominal partikel). tha gaz allom väl aat hans ordhom Bil 842 . " gatz gudhi wäl at swa giordho " MB 1: 156 . ib 157, 172 . " ther gatz ful mangom illa ath " RK 2: 7197 . Iv 4154 . RK 3: 295, 1171, 2543 . MD 188 . olaff ther aat illa gadz ib 329 . " gaff honum nampn som honum gaz aath " ib 317 . "],"e":["gadz MB 1: 156, 157 ; RK 3: (sista forts.) 4478 ; MD 188, 329 . ","gass RK 3: 2543 . ","gassz MD 320 ),","gätas at , ","finna behag","i )"]},{"a":"gäta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vårda. " iosep som jomfrune gätte " MD 12 . ","2) gifva akt på, iakttaga, hålla, wilen j . . . mith bodh ey storlige gäthä MD 7 (båda de anförda ställena förekomma i en norvagiserande handskrift)."],"e":["-te )"]},{"a":"gäta","b":"vb","c":"v.","d":["2) omtala, nämna. ää wardher gät thera nampn ä mädna werlden staar Prosadikter (Karl M) 327, jfr 341. 3) gissa. conilcere gitza oc ghätha GU C 20 (hand 2) s. 3. refl. "],"e":["gätas . ","gätas at , finna behag (i), finna sig tillfredsställ (av). the äru än flere athir ther bä'ra skulu oc getas väl aat til the dö ther vnde Sv Rimd 44. - Jfr for-, saman-gäta."]},{"a":"gäta","b":"nn","c":"","d":["probleuma tis p c ne generis gätha (sannolikt fel för gatha) GU C 20 s. 486 ."],"e":[]},{"a":"gäta barn","b":"nn","c":"","d":["barn som går i vall med kreatur. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998 (1487)."],"e":[]},{"a":"gätan","b":"nn","c":"","d":["gissning? thu hallir mik swa som eth atlöghe, teknandis aff mik gäthan (getam representas) SpV 86 ."],"e":[]},{"a":"gätare","b":"nn","c":"","d":["en som gissar. coniector oris tolkin gätore spaaman ok helgamanna tiwffuer GU C 20 s. 139 ."],"e":["-ore )"]},{"a":"gäte","b":"","c":"","d":[" , jfr dura gäte."],"e":[]},{"a":"gäte","b":"nn","c":"","d":["aning. " ä gespar fughil a sit gäte (oscitat ad tales quas res prenoscitat ales) " GO 650 . Jfr gät."],"e":[]},{"a":"gätnadher","b":"nn","c":"","d":["behag. " manga . . . huilka mik oc flästo waro til gäthnat " Su 160 ."],"e":["-at ) , "]},{"a":"gätsla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["giäzla )"]},{"a":"gäva","b":"","c":"","d":[" gud hans gäwa (för siäl gäwe el. giwe?) nadhe SD NS 1: 106 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"gäva","b":"","c":"","d":[" , se giva."],"e":[]},{"a":"gäva","b":"","c":"","d":[" , se Sdw 2: 1231. Jfr värdhgäva."],"e":[]},{"a":"gäver","b":"av","c":"adj.","d":["1) oftast. swa drömer ok soena gäfuäst om drafuet thy at hon thz mäst älskär SvKYrkobr 221. 2) ss förstärkningsord? allra? släten (ɔ Josafats dal) är gäufäst näst ok vnder berghet SvKyrkobr 228 . - Jfr värdhgäver."],"e":["geuer . ","geffuer . ","gifft Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) ),","gävast (gäfuäst), "]},{"a":"gäver","b":"av","c":"adj.","d":["1) som kan utgifvas, gäf, antaglig, gångbar, bruklig. i swa dana peninga som nw ära genge oc gewe her i landeno SD NS 1: 147 ( 1402) . " swa goth mynth som nw gäfth ok gänkt är i rikeno " ib 26 ( 1401) . ib 47 ( 1401), 62 ( 1401), 91 ( 1401) o. s. v. FH 3: 97 ( 1447), 5: 60 ( 1471). - bruklig, vanlig. iblandh människior är gäfft oc genast (syns dåligt) först wnsätia oc hiälpa kroppenom Lg 3: 416 . ","adv. oftast. " thy the gäfuast borgha ok läna peninga aff androm " Lg 3: 549 . ib 558 . " som gäfuäst händer " ib 552, " som gäffwast skee " LfK 124 . ä gäwast (esomoftast) gik jak tädhan hwnrogher Su 282 . - Jr iäm-, of-, o-, rumgäver."],"e":["gewer . ","gefuer . geeffwer: geeff Al 1684, 4548 ; RK 1: 1839 . ","gäft . ","gäft . ","geefft SD NS 1: 91 ( 1401) . ","gäpt ib 2: 120 ( 1409) . ","gäfpt FH 5: 60 ( 1471)),"]},{"a":"gävul","b":"av","c":"adj.","d":["givmild. thet (ɔ barnet) är mylth ok gäffwlth, swa ath thet latir snart lukka aff sik hwat thet y synom handhom haffuir MP 5: 58 ."],"e":[]},{"a":"gödha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) göda, göra fet. nw är affradit 12 thyni och gödha 2 swiin VKJ 98 ( 1447) . jrriguus idest coratus (fel för stercoratus) gödder GU C 20 (hand 2) s. 45. gödha hönor fetha PMskr 257. "],"e":["götha GU C 20 (hand 2) s. 15. part. pret. gödder),"]},{"a":"gödhefä","b":"nn","c":"","d":["gödboskap. altilis et hoc atile gödefää GU C 20 s. 17 ."],"e":["gödefää )"]},{"a":"gödheoxe","b":"nn","c":"","d":["gödoxe. " oxakaren bör sköta gosoxar och drätoxar " Arnell Brask Biᴵ 24."],"e":["gödh- . ","-vxa Arnell Brask Biᴵ 29), "]},{"a":"gödhesvin","b":"nn","c":"","d":["gödsvin. ljtem twe swina hirda oc the wakte gödheswinen SVklE 161 . bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh Arnell Brask Biᴵ 25."],"e":["gödh- VKJ 240 )"]},{"a":"gödska","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1231."],"e":[]},{"a":"gödska","b":"nn","c":"","d":["godt. " syu fructsamlikin aar som först skulu koma mz fruct och korn oc alle gödzsko " ST 401 . - god el. värderik sak, dyrbarhet, skatt. kastdho bäzsta gözsko,, gulwägh(na gärsom) hans hälgha been j haffuit Bil 215 . - koll. gods. gudh hawer giwith honum mykla götzsko MB 1: 205 . ib 196, 203, 204, 211 . - båtnad, gagn. thet warder thöm äuerldllik gözka til tera siäl ok äuerulz lif KS 52 (132, 56) ."],"e":["gödzka . ","götzska . ","gözska . ","gözka )"]},{"a":"gödsl","b":"nn","c":"","d":["gödsel. " groof vndir yrtom mz spadha. oc bar siälwir gözlina til thera " KL 252 . akarin . . . hulkin ther . . . vidhrithorff gözsll Bir 2: 308 . " lägghia kringom hanom götzs[l]ena oc fitman " ib 4: 5 . ib 7, (Dikt) 234. Jfr rena gödsl. "],"e":["gödzl Bir 4: 7 . ","götzsl . ","gözl ib (Dikt) 234 ; -ina KL 252 . gözll),","gödsla ran","gözlä- )"]},{"a":"gödsla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["gödslu eþer","göþslu- . ","gö þzslugozlu-),"]},{"a":"göia","b":"vb","c":"v.","d":["skälla. " bära een hwitan rakka göande " Bil 783 . " like . . . göiande . . . hundom " MP 1: 342 . " latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufuin kombir " ib 2: 206 . en hundir mötte hanum ok ok gödhe at hanom KL 51 . göddo mz gäld mot honom som hunda Bo 154 . " baktuskara gö som hwnda " Ber 106 . " tho en hund ma mykith gö ther kan ängin man aff dö " Al 1241 . Bil 792 . GO 821 . Kl 24. Bir 1: 167 . ST 519 . Su 163, 434 ."],"e":["gö . ","ggö . ","göande Bil 783, 792 . ","gpdho KL 24 ; Su 434 . ","göddo Bo 154 ; Su 163 ),"]},{"a":"göia","b":"vb","c":"v.","d":["skälla. granni[o] . . . skälla eller göö skräkkia sicut wplpes GU C 20 s. 306 . ib (hand 2) s. 67."],"e":["göö . ","göö PMSkr 222 ) , "]},{"a":"göian","b":"nn","c":"","d":["skällande. hwndannas göyan LfK 64 ."],"e":["göyan )"]},{"a":"göker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["göks yrt , "]},{"a":"göker","b":"nn","c":"","d":["gök. " thu skalt ey thro . . . oppa gökin tha han gal " ST 32 . - i ortnamn. gøksholm SD 2: 496 ( 1307) . "],"e":["göks yrt , "]},{"a":"göl","b":"","c":"","d":[" , se gyl."],"e":[]},{"a":"göle","b":"nn","c":"","d":["spratt? jach wille göra honom ene göle (utgifvaren tillägger inom parentes: gökle?) FM 134 (1502, samt. afskr.) ."],"e":[]},{"a":"gölia","b":"vb","c":"v.","d":["kittla svalget för att framkalla kräkning? liguere j: göliä LB 6: 284 . - refl. gölias, känna benägenhet att kräkas. haffuir stor vämilse oc gölyes oc kan icke spy LB 7: 242 ."],"e":["gölyes LB 7: 242 ),"]},{"a":"gölilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" äckel, benägenhet (att kräkas). han hielper for kräkilse oc golielse til spy LB 7: 243 ."],"e":["golielse )"]},{"a":"göm","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*gömo gods","-godz )"]},{"a":"göm","b":"","c":"","d":[" se göme."],"e":[]},{"a":"göm","b":"nn","c":"","d":["med prep. um. " jak skal ok gifwa mik vin oc göm om at taka matelica af brödheno " Bo 133 (bruket af um är dock här troligen föranledt af det föregående vin). - med en sats inledd af ett indir. frågeord. granth göm giffua, huat var brist är BSH 5: 12 . (1504). - vita göm, = giva göm. med gen. thäs. wiste tess ey göm at däner än lagho i windeström RK 2: 9053 ."],"e":[]},{"a":"göma","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) gifva akt på. med ack. bör them som bidhia il ey at enast göma stadhin. vtan än ämuäl timan Bo 103 . K 43 (110, 46). the at þe (ɔ) þing) se eigh för gömd (påaktade, anmärkta) äller i lagh satt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). gömen görla hwath iak sigher Fr 777 . - med prep. at swa innerlika at honum gömde thz hon sina tokt ther mz forgölmde Iv 1380 . Bo 238 . " göm väl aat allo thy som här äpte six " ib 49 . " göm väl at väghinom hans " ib 113 . ib 115 . MB 1: 92, (Cod. B) 532. KS 38 (99, 40) . - gifva akt, se till. med sats inledd af at. göm at tin huxan se rät ok stadhugh KS 21 (52 23) . - akta sig, se till. med sats inledd af åtföljdt af negation. göm at tu ey suä rädhes wärulzmanna vpsy, at tu få blygdh ok synd före tin dom KS 69 (170, 76) . ","2) iakttaga, hålla. " þät gömä wir skipum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thätta buthorþ gömä ib. MP 1: 46 . Bo 177 . Bir 3: 228 . MB 1: 105, 2: (syns dåligt) göma þät nu är sakt Bu 185 . " göm thesse thry " Bil 613 . " hulke som tokin laghin af gudhi ok giömdin them eyg " KL 143 . " gömdo laghin " Bo 5 . RK 2: 4079 . MB 2: 306 . " som äkke gömir sunnandaghin " Bo 87 . " än ey gömdes thässe räkning mz bisext " MB 1: 64 . ib 65 . " at göma maatona " VKR 79 . aff thz hiärta som ey gömer ödhmiuk scriptamaal Bir 2: 327 . " sum rätwiso williä elskä ok gömä " SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . " gömmande nattinna vaku (custodientes viglias noctis) vm sina hiord " MP 2: 37 . - iakttaga, bevara. huar thöm (dygderna) göme KS 20 (50, 22) . Bo 129 .","3) gifva akt på, vara uppmärksam på, vaka öfver. göma siin ordh ok vara ey bradh Iv 578 . " göm thina thanka " Ber 220 . mz alle gömo göm thit hiärta (omni custolia serva cor tuum) ib 101 . - se till, taga vara på, hafva vård om, vårda, vakta. med gen. wakta ok göma hans lifz ok likama KS 63 (157, 69) . - med ack. gömande sina hiordh MP 2: 36 . " göma fää " Bil 466 . göma hänna faar ib 540 . KL 273, 296 . Bo 240 . Iv 308 . böþ hanom göma hans sial görla Bu 156 . hänne . . . som guz ängla göma ib 511 . " j . . . som ey gömdin (custodistis) idhan herra " MP 1: 54 . " thär waro tha j landeno tholff slecte, aff hwilkom alle the bäzsto gömdo laghin " Bil 847 . KS 50 (126, 53), 58 (144, 63) . " vart rike swa göma ok vakta " Fl 172 .","4) bevara, skydda. göma cristna siäla fra diäfwls willo Bil 569 . ST 504 . " thin fadhir göme thik af allom vadha " Bo 26 . KL 125 . Bir 2: 141, 3: 69 . " at han them göma och frälssä aff pino och nödh " Pa (Tung) 34 . skal han göma thöm för syndelikan lifnat ok af ont ok orent sälskap KS 53 (135, 57) . " hafdhe gudh gömt han fore alle genwärdho " MB 1: 105 . - bevara, afhålla. än thu . . . göme thina thwngo af alle fanytte talan Ber 107 . ","5) skydda, försvara, bevaka. settom her igen two som slottit skule göma Di 66 . - för-. vara, bevaka, vakta. waradach lät göma apostolos badha ok biscopana Bil 234 . " han gömir paradiis mz brinnande swärdhe " Lg 90 . KlL 170, 172. Bir 2: 143, 3: 58 . - taga i förvar, lägga beslag på. lot han göma alt thz sampson atte, oc giorde hanum biltog Di 3 . ","6) förvara, gömma. " min likama skalt þu göma ok görla göma " Bu 13 . Bir 2: 105 . " än är þän sami stauar gömdar mäþ soma ok heþar " Bu 101 . om hon (frukten) hämpthas om warena ok gömis swa tw aar LB 4: 341 . ib 346 . " gömde . . . al thing ij sino hiärta " Bo 7 . MP 2: 37 . " mz maria eptedöme manoms vj til at göma grannelica som hon gömde al gudz ordh j varom hiertom " ib 1: 55 . " säle äru the som höra gudz ord ok göma (custodiunt) thz ib. then som gömir (servaverit) min kennedom " ib. " thän stol gömdis (hölls i beredskap) enom myklom prest aff änglande " Bil 788 . flarþo lund (fjärde sättet att födas) gömde (förbehöll) han sik sialvar Bu 62 . Gr 264 . gömer man manne vredhe MP 2: 100 . - behålla, bibehålla. twingar thz alt ont blod wtlöpa oc alt goth blod ta gömir thz quart i kroppenom LB 3: 47 . ","7) bevara, behålla oskadd el. okränkt. mirra . . . gömir döda manna kroppa oröthelica LB 4: 342 . at göma LB 4: 350 . ","1) taga sig till vara, akta sig, vakta sig. han skal wardah thes atwaktogare at göma sik Bir 1: 283 . - med prep. for, göme sik . . . for sinum owinum SD 1: 669 (1285. gammal afskr.). hon baþ han göma sik firi gramenom: ok bätra sin brut Bu 28 . " göma sik före kunnax wredhe " KS 77 (191, 85) . ib 14 (33, 15), 33 (84, 35), 81 (200, 89). KL 226 . Su 422 . LfK 3 . göm thik görla ther fore, at lata nakan tima ysaac thiit koma MB 1: 203 . - med prep. af jak skal göma mik (afhålla mig) aff huarre vanskaplike fylsko Bir 3: 55 . med prep. fran. jak skal vakta oc göma mik fran (syns dåligt) Bir 3: 59 . - med inf. thu skal görla göma thik at tala nakath hardelika til iacob MB 1: 224 . - med sats inledd af at åtföljdt af negation. göm thik at han eygh smitte thik Gr (Cod. D) 380 . at han skulde sik göma i allom sinom åthäuom, at han skulde änkte thet göra han wiste gudhi åmot wara KS 15 (34, 15) . ","2) bevara sig, bibehålla sig, hålla sig. som . . . i renlikhet göma sik Lg 3: 486 . göma at, gifva akt, se till. hwar som görla gömir at oc granlica (söker) j thera bokum Bil 239 . Fl 1516 . göm at görla at thu gör all the tekn MB 1: 286 . sidhan han gömde at, hwath rät ware ib 144 . ib 366 . Bo 34 . Jfr atgöma. "],"e":["giöma gömma: -ande MP 2: 37 . ","gyma KS 50 (126, 153) . ","-ir , ","-de , ","-der )","göma sik , ","göma bort , "]},{"a":"göma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) giva akt p, iakttaga. med ack. göm (obserua) granligha gambla owensins hwisk, ok j örlögeno forsökthom, war atwaktol om ltik SpV 246 . 2) iakttaga, lhålla. for thy the gömbdho ey thin lagh ok lthin budhordh. MP 5: 189 . 3) giva akt på, vaka över. med ack. Se SDw 2: 1231. 4) besvara, skydda. viidher skioldh gömer megh myn venstre sidha fraa owenom GU C 20 (yand 2) s. 67. wardhir thz orent som är alztingx grant ällir purpura, ey är smittan saa lithi, at wi ey genstan wändhom bort öghonen, saa myklo snararin som thz skulle hafua varith bäthri gömft SpV 449 . 6) förvara, gömma. saa huad som gömass under snön gaar up med tön HSH 14: 64 (1525? Brask). "],"e":["-ir . ","pass gömss HSH 14: 64 (1525? Brask). part. pret. gömft SpV 449 ),","göma bort , gömma undan. haffwe the i stadhenom boendes ärw, någre fage döttrer thå göme fädärne them bottt PMSkr 697 . - Jfr for-, in-, inne-göma."]},{"a":"göma","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) iakttagande. " maa hwar en läsa thenna psaltaren fför sina wäner oc ffändher, at the matthe styrkias j gudz kärlek oc hans bwdhordha gömo som leffwandhi ärw JMPs 482. 4) beskydd. ärna mik aff thinom som ihesu christo . . . älskeligha göma aff syndom " SvB 295 (börj. av 1500-t.). gyllene wllenas segerwinning som war wndy stridz affgwdzsens martis wåld oc göma Troj 16 . 6) fänglsigt förvar, fängelse. stadsins göma, stadshäkte(t). huar ther wardher fangen medh, skal lisättias i stadszsins göma STb 1: 279 (1481). ther ffore wart han satter j stadzsens göme ATb 3: 182 ( 1506) .","7) förvar. " henning sagde at han fik iowane panzarit til gömo " ATb 1: 278 ( 1488) . STb 1: 135, 138 (1477). widerkendes ath haffua stolit handklede och annat mera och ey wiste hewm han tet hade antwordet j göme pa malmen ib 2: 214 ( 1487) . ib 4: 216 ( 1511) , 5: 76 (1515). noketh gull, som han haffde fangit ingerdh tordha till gymä JTb 91 ( 1511) .","9) gömma, gömställe. " sprang konwng peleus fram w ena lönliga göma " Troj 300 . - förvaringsrum. thusende (1000) mark stocholmske lsom nw niels mansson ok pedher mickelsson radmen kendes tha for retten redeligen annamet haffua epter radzsens befelingh ok ingömpt i stadzsens göme SJ 2: 139 ( 1489) . - Vissa språkprov skulle också kunna gföras till ett"],"e":["göma STb 1: 135, 138 (1477) ; SvB 295 (börj. av 1500-t.); Troj 16, 300), "]},{"a":"göma","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) uppmärksamhet, vaksamhet. " liuin mz högxsto gömo ok atuakt " Bir 3: 286 . " mz alle gömo göm thit hiärta " Ber 101 . " troen thiänare är altidh i gudhz skodhan ok sinne gömo (custodia sui) " ib 215 haf thy alla atwakt wm thina gömo ib. ib 221 . ","2) iakttagande. hafdhe vidhir thorft laghanna gömo Bo 5 . Bir 1: 252, 2: 218 . Lg 3: 51 . - bruk, sedvänja. thässe gambla göman ok sihuänian Bir 3: 252 . - (?) äptir naturinna skipilsom ok gömo (conservatione) Bir 1: 214 . ","3) tillsyn, vård. " lat mik liþughan af hans gömo (tillsynen öfver honom) " Bu 142 . henne anduardadhe han sins lifnaz gömo Bil 797 . " tön herra barn hånom setias i rökt ok göma " KS 53 (134, 57) . godhe hyrdhin vakar owir sins litla hiordz gömo Bo 188 . " äru öffro thingin som äru änglane gifue honum til gömo " Bir 2: 290 . KL 76 . Bil 266 . Bir 1: 24 . Lg 38 . Fl 107 . " haua gömo owir thz folkit them var anduardhat " Gr 324 . " the gudz iomfwr oc brudher, som hon (syns dåligt) wndir sinne gömo " Lg 3: 51 . ","4) beskydd. " gudhz ängla som iomfrumen är gifwin til wärn oc gömo " Lg 3: 487 . " andvarþa sik i guz gömo " Bu 492 . Lg 3: 486 . " baþ han fara v räddan a sina tröst ok gömo " Bu 181 . ","5) bevakning, vakt. " vaktado . . . alla stadsins porta mz idhelike gömo " Bil 898 . Bir 1: 384, 3: 244 . RK 1: 1318 . " sätin gömo jdhrom mun " Bir 2: 61 . - vakt, vaktpost the gingo fram ginom förstä giämono (custodiam) ok andra KL 154 .","6) fängsligt förvar, fängelse. fik thöm j gömo mästarum herra: paulino Bil 105 . " satto them i giömo (custodiam) Kl 137. " ib 140 . " anduardhandis än ämuäl han i band oc hardha gömo " Gr 267 . Bir 1: 251 . " j mino huse äru thre gömor (fängelserum) " ib 2: 211 . Fl 322 .","7) förvar. " iþur priulegia oc forn bref . . . varo iþär borto firi vangömo þerrä mannä som þöm i gömo skuldo haua " SD 5: 636 ( 1347) . " nykilin aat the gropinne anduardhadhe sancte patricus priacenom j the samo kirkione til gömo " Pa 10 . " aff then helewagx flaskän som clarina honom til gömä fik " Va 43 .","8) bevarande. manadhe han hona til iomfrudoms gömo KL 199 . " til ödhmiutinna gömo " Bo 73 . Bir 1: 291 .","9) gömma, gömställe . wnder spegelen war en göma MD (S) 238 . " the hafwa nidherstunget afgudhet i sinom gönom " Su 421 . " ath nokor breff funnos i peter krusa gömom eller nokorstadz i hans wärie " SJ 233 ( 1453) . - till-. håll. wart giort . . . til gömo allom orenom andom MB 2: 360 . - Jfr land-, siäla-, van-göma."],"e":["giöma . ","gömma: -o Lg 3: 51), "]},{"a":"göman","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"göman","b":"nn","c":"","d":["iakttagande, aktande, bruk. timans gran göman LfK 70 ."],"e":[]},{"a":"gömare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) den som iakttager (ngt). llegalis . . . lagha oc tro gömare oc thz laghom tilhöre GU C 20 (hand 2) s. 71. 2) vårdare. FOVkl 217 . thu som gömare äst til thätta himilslika liggiande fää SpV 242 . 3) vaktare. hwat skal farit göra i wargha hopenu.n tha borto är gömaren Hel män 158 . - Jfr afgudah hus-, arka-, asna-, boka-, gästahus-, hus-, konungsgards-, pänninga-, radhhus-, siäla-, siänga-, spitala hus-, äplegömare."],"e":[]},{"a":"gömare","b":"nn","c":"","d":["1) den som iakttager el. utöfvar. dygdhanna vidhirgangare oc gömare Bir 3: 91. ","2) vårdare, den som har vård om el. tager vara på. prestena skipadhe jak hans (min lekamens) särlica gömara Bir 2: 105 . " jdhur kläde haffuen all til saman wndir enom gömara ällir twem ällir swa manghom som them formaa at rökta " Bir 5: 9 . ib 10 . - vårdare, beskyddare. guz ängel . . . var hänna . . . guþleken gömare Bu 5 . " coma tue guz ängla ok sighia sik vara þera gömara " ib 183 . " romska borgh gömara " ib 102 . " siäla gömare " Bil 107 . Bu 516 . Bir 1: 35, 3: 241. jak skipadhe petvrm minna fara födhara ok gömara ib 1: 123 . " som är sins hosbonda atwaktoghir gömare " MP 1: 54 . - vårdare, förmyndare. riddarin hans gömare KL 76, 77 . ","3) vaktare, som vaktar el. förvarar. känz thik vara thinna päninga thräl oc äkke herra. gömara (custodem) oc äkke äghara Bo 66 . häluitis nykla gömare KL 412 . MB 2: 405 . - vaktare, väktare, uppsyningsman. rymde o räddir gönum sina gömara Bil 256 . KL 140, 154 . " skulu gömara koma hulke som granlika skulu skodha ok atwakta af hwat kyni the farin äru som in skulu lätas til herrans kost " Bir 1: 360 . ib 2: 143, 218, 3: 58, 151 . Lg 333 . " folksins glömske gömare oc domara " Bir 2: 105 . - Jfr fara-, fä-, kirkiu-, klädha-, torngömare."],"e":["giömare: -arä KL 154 ; - arana ib 140), "]},{"a":"göme","b":"nn","c":"","d":["el. ett"],"e":[]},{"a":"göme","b":"","c":"","d":[" se göma."],"e":[]},{"a":"gömilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? 3) iakttagande. vm renlifuis människa lyster altidh guz reddogha sik for öghon oc standa alloledis gömilse (för i gömilse?) oc hawa idhkelica ij aminnilse thät gudh hauer budit SkrtUppb 224 . 4) beskydd. cherbin var englanna värn ok gömelse SvKyrkobr 143 ."],"e":["-else )"]},{"a":"gömilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ","1) bevarande. " til ödhmiuktinna gömilse " Bo 11 . " mattan är kropzins gömilse " LB 3: 29 . ","2) tillhåll. " wart giort . . . til gömo allom orenom andom oc gömilse hwars ens fugils orene oc hadzlige " MB 2: 360 ."],"e":[]},{"a":"gömin","b":"av","c":"adj.","d":[" L. suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman later sinom vndidånum, suå dödhelike plågher han wardr gömen KS 50 (127, 54) . Jfr atgömin."],"e":["gömen . ","giömin L.),"]},{"a":"gömirska","b":"nn","c":"","d":["den som bevarar, vårdarinna. JMPs 253. alterhallidh är syndena besl, oc älzskar ängla liffwärne, oc är alla dygdha fföderska oc gömmerska ib 281 ."],"e":["gömerska . ","gömmerska )"]},{"a":"gömirska","b":"nn","c":"","d":["den som bevarar, vårdarinna. iomffrudomsens gömerska Su 174 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"gömol","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr atgömol."],"e":[]},{"a":"gömol","b":"av","c":"adj.","d":["aktsam, omtänksam. " herran athughul oc gömol vm sin faar " Bir 4: 293 . ib 3: 334 . Jfr atgömol."],"e":["gömel Bir 3: 334),"]},{"a":"gömsla","b":"nn","c":"","d":["Jfr vangömsla."],"e":[]},{"a":"gönköka","b":"vb","c":"v.","d":["bråka, gräla, knota, motsäga. " jdhua ey at genköka älla dela (decertare) j nakre sak " Ber 60 . " än wi byriom at genköka kifwa dela och thrätta mällan os " ib 130 ."],"e":[]},{"a":"gönnare","b":"nn","c":"","d":["gynnare, välgörare, beskyddare. redelighe och ärlighe men borgmestere oc radh innen räwelä, syn käre gunnara, kerlighe thetta breff FMU 5: 25 ( 1481) . " käre her borgmestee och godhe guner ib. ""],"e":["guner . ","gunnara ) , "]},{"a":"gönom","b":"","c":"","d":[" , se genom."],"e":[]},{"a":"gönst","b":"nn","c":"","d":[" (Svaretb 465 (1457). välvilja, tillgivenhet. tha ären j werdskylloge oc plictoge hanum sadanan tienst, gönst och wördning, som alla andra gode cristna människio Svarb 69 (1435?). helge men ok quyinnor hulkom the (ɔ: kristna själar i skärsedlen) nagra gonst kerlek ok thienist beviiste här j verldena SvKyrkob 210. - välvilja, godhet, ynnest, gunst. thy stadfestum wi aff ware enkannelige nadh och gönsthe alla friheet, pruilegia Svartb 465 ( 1457) . wor synderlig giönst til forendis HSH 16: 118 ( 1527) . - bevis poå erkänsla, gåva. anderss per kötmo[n]geres gest oc örian iij mark til gönst Stock Skb 42 ( 1518) . " örian bösseskyttan gaffs ij marc h til gönst " Stock Skb 156 ( 1520) . - erkänsla, tack? hwat gönst äller thak är thik görande for thz, ath thu swa hardlica ok omannelika wardh fländer Mecht 65 . Jfr ogönst."],"e":[]},{"a":"gönst","b":"nn","c":"","d":["välvilja, tilgifvenhet. " hawa mic . . . stora gönst oc kärlek bewist " SD NS 1: 317 ( 1404) . nu hylla honum macedones alle göra honum gynst thusand falle Al 826 . " mz store gynst the honum thiäna " ib 5266 . RK 3: (sista forts.) 4332, 5170. MB 2: 331 . - välvilja, godhet, ynnest, gunst. konungin . . . vntfik them alla mz store gönst oc äro ST 245 . än mere gönst han them thede RK 2: 3063 . MB 2: 272 . FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . " bewijser idher her swo vti, som j wilen fortiena wara gunst oc tack " BtRK 151 (1442, orig) . - bevis på tillgifvenhet el. erkänsla, gåfva, gåfvor, skänker. skalt thu göra mik nokra gönst ST 488 . " ma iak nokra gönst taka aff theem, ther iak mina päniga läna " ib. " för gånst (mutor) eller gawor skull " Lg 3: 344 . - ynnestbevis, bevis på till-. gifvenhet, hyllning. bön och gönst monde the ey spara RK 3: (sista forts.) 5192 . " the främadhom ther abbatissan siälff wil noghra gönst ellir wördhning göra " VKR 38 . " sökia iomffrwna mz gönst oc gaffwar " Lg 3: 66 . - erkänsla, tack? göra honom (Gud) gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . - Jfr ogönst."],"e":["gynst . ","gunst . ","ghwnst FH 1: 200 (1504, nyare afskr.). gonst ib 1: 120 (1493, gammal afskr.), "]},{"a":"gönstelika","b":"","c":"","d":[" , jfr ogönstelika."],"e":[]},{"a":"gönsteliker","b":"av","c":"adj.","d":["gunstig, välvillig. STb 5: 354 (1522, Kop). Jfr ogönstelkier."],"e":["gunsteliger )"]},{"a":"gönsteliker","b":"av","c":"adj.","d":["gunstig, välvillig. " takkandes . . . för eders herredömes gönstelige tilscriffwelse " BSH 5: 396 ( 1510?) . ider nadis enkede gonstlige scrifftlige swar FH 1: 121 ( 1493, gammal afskr.) ."],"e":["-lig . ","gonstlig )"]},{"a":"gönstogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ogönstogher."],"e":[]},{"a":"gönstogher","b":"av","c":"adj.","d":["nådig, mild. " sidhan lwtte gönstoghe (curialis) herran sik än nidhir " Bo 159 . " en gwnstog, godh, hwld herrä " BSH 4: 266 ( 1501) . " epter edher herredömes gode tiilbodh, vilie och gönstigh behagh " FM 572 ( 1513) . - gunstig, bevågen. mig gönstog wara RK 3: (sista forts.) 5176 . - Jfr ogönstogher."],"e":["gönstigh . ","gwnstoger )"]},{"a":"gönstoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ogönstoghet."],"e":[]},{"a":"gönstoghet","b":"nn","c":"","d":["Jfr ogönstoghet."],"e":[]},{"a":"göpa","b":"nn","c":"","d":["lodjur. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 53. thet dywrith som kallas lingx thet är göpa PMSkr 478 ."],"e":[]},{"a":"göpn","b":"nn","c":"","d":["göpen, krökt el. ihålig hand; göpen, det som rymmes i den krökta handen, hand full. taga . . . en gröpen fwlla aff hampa fröö LB 7: 307 . " en göpn ällar näfui klenasta lyyn blaar " Su 46 . " bättre är en fulle neffwi i handhom, än twa fulla göpnar i wanom " ib 13 ."],"e":["göpen . ","-ar )"]},{"a":"göpn","b":"nn","c":"","d":["göpen, hand hållen så att insidan bildar en håplighet. thän som alla wärdhena skapade, oc jnne haldher i sinne göpn JMÖ 91 . ss måttsbestämning. göpen, handfull. blandndis til hwarya skäppo aff bärwmmen twa göpna salth PMSkr 339 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"gör","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) färdig (jfr göra 1). ä giwer gudh aa göran teen (aptis ad cauma verubus dens vnit adauma) GO 44 .","2) arbetad, bearbetad (jfr göra 2). gul ok ädhla stena dyre alla handa ful wäl göra Al 5240 . ","3) giord, förfärdigad (jfr göra 3). ther war gör en höwelik saal RK 1: 2698 . " geenlädher ok rema . . . varo aff skära silke göra " Fl 534 . ib 972 . Fr 2989 . Al 185, 9553 . ST 200 . Va 20 . ","4) gjord, tillstäld (jfr göra 5). ther var gör swa mykin skal Fr 3033 . ","5) gjord, verkstäld (jfr göra 6). godha gernyngar omatteligha görra Gers Frest. Inl. war thässe räkning gör a moab slät MB 1: 419 . " tha maltidhin war gör " ST 403 . - gjord, begången. äffter þätt gyärningen war gyor SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). för än synden war gör MB 1: 98 . ","6) gjord, uppgjord, beslutad (jfr göra 7). iuþa como mz gyru (Cod. B, C giordho 979) raþe tel iacobum Bu 197 . þe läto suara mz göru (Bil giordho 1020) raþe ib 507. - ingången, afslutad. ganger sidhan a göra säät mz gudhi MB 1: 301 . " ganger aff göre sät " ib 349 . RK 2: 1600 . ","7) gjord, bevisad (jfr göra 8). förgäta the godhiärninga thöm äru göra KS 44 (113, 48) . - tillfogad. högher skadhe . . . ther konungenom är gör til oärä Fl 1697 . " orättin som os var af mannenom gör " Bo 185 . Bil 871 . ","8) gjord, vorden, blifven (jfr göra 18). ey är vars herra hand stunth gör MP 1: 70 . " uar nw tröster gör " Su 142 . marger riddare war ther gör RK 1: 3596 . - Jfr ful-, o-, um-, up-gör."],"e":["gior L.; SR 51 . ","gyor SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). gyr: gyru Bu 197 . ","frf . ","vok . i änd. -r. -rr: görra Gers Frest Inl.),"]},{"a":"gör","b":"av","c":"adj.","d":["3) gjord, förfärdigad (jfr göra 3). han war gör ok fore skipat aff gudi ok til reth som et gut köpmanna skip PM 4: 250 . 6) gjord, uppgjord, beslutad (jfr göra 8). gör och opläsin var thenna domber i vpsala kyrkio SD NS 3: 151 ( 1416) . - ingången, avslutad. mädhan thenne forscriffna sämian var ger met godhom vilia ok beradhno modhe Svartb 361 ( 1437) . ","8) gjord, vorden, bliven (jfr göra 18). stoodh ingeuall stadzscriffuare fultmektoger gör pa hustrv grete hanis fan askens vegnaSTb 1: 20 (1475)."],"e":["ger Svartb 361 ( 1437)"]},{"a":"göra","b":"vb","c":"v. refl.","d":[],"e":["*görias","göres )","*giordher , jäst, utjäst. SeSdw 2: 1231. tha han (ɔ mjölet ) är giorde i iij daga Sex ekon tr 267 ."]},{"a":"göra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","alth thet gogz som är jnscriffwith annath hwarth för, äller sidhan seghleth va giorth (hissat) PMSkr 35 . " bätre är göra manga bakstandara til hiälp. än sätya vidharla bredan spetz " ib 160 . göris leer wm them (ɔ: äpplena) oc töreks wm kringh them oc hengis wp thär kalth är ib 330 . - göra, anlägga (torp, gård el. dyl. på annan bys område), upptaga, utbryta. Se Sdw 2: 1231. 2) bearbeta, arbeta, thän som gwlith plägha göra (aurifex), ok kosteligha stena j thz läggia SpV 448 . 1 jernsmidhia, som jern görs vthy VKJ 204 . " c mark j peninge och giord koper STb 4: 199 (1511). "","item hustr karin för ii pund vax hon gorde vii höre HLG 2: 113 (1523). ib 124, 128 (1524) . - göra, förfärdiga. kosthelighen oc mz ärffwodhe giordh skip midher siwka i haffweno GU C 20 (hand 2) s. 57. eth sacramentekar, som han haffwer gorth til vorth gille HLG 2: 111 (1522). göra, utföra. sidhan mädh eno kleno hwasso järn gör figuras til äffther thät som wthkastmyngen är PMskr 431. 4) avla. til ath fostra oc göra wnga skwla ey wthwälyas the dwffwor som ärw mykith gamble PMSkr 259 . ib 302, 303 . - om mannen. med dat. och ack. ion fasbiörnson lägradhe sina pigho och giorde henne eth barn ATb 1: 316 ( 1469) . ib 2: 54 (21475). fore thet han giorde sina pigo barn STb 1: 90 (1477). Jfr 13. 5) göra, alstra, åstadkomma; förorsaka. thes lengir han (ɔ: elden) brendir thes hetare han er oc gudz kierleek a mot hanum gier Vis sten 7 . härran swarade . . . jnnan til skal iak wara liffgörandis tik liffwandis (intra te vita vivificans) Mecht 206 . swina skarn gör perstlenciam fäno PMSkr 226 . 6) göra, verkställa, förrätta, uträtta, företaga. Se Sdw 2: 1231. nu tha alle badhe systra oc brödhir äru saman kalladhe . . . til thätta walith görande Abbedval i Vkl l76. hurw j maghen äpthir forsagdom oordhom göre kraffteligha idhir scripamaal SkrtUppb 162 . GU C 20. s 7, 11. jnsultare raasprangh göra ib (hand 2) s. 33. sagde martin stadhenom tienist ok giorde sin eedh STb 1: 62 ( 1476) . " han hade köp gort her pa thenne här handz sidhes ända " FMU 5: 24 ( 1481) . " thette er giort oppa mik och myn stalbroder STb 2: 249 (1488). ib. han giordhe wisa manzens radh " SkrtUppb 120 . " klärkane oc laghwiso mennene giordho mäst til hans dödh " ib 320 . tet jernit, som tyskin sielff giorde köp på för xxij mark STb 5: 51 (1515). staffan skal göre stadzins bestä j alle motte ib 265 (1520). thet (ɔ: fällande av träden) göris wm hösthen PMSkr 171 . Arnell Brask Biᴵ 21. JMPs 254. bedhinahdis honom (ɔ: Kristus) göra wälsighnilse offwer sina tiänara ib 367 . " giordhe han mera gangh j eeth hallfth aar, än han för giördhe j alla sina dagha ib 486. - hava til görande mädh, ha att göra el. skaffa med (ngt). edoem die sagdes fore retto, ath andres nielsson . . . haffuer engte ath swara nic. person mansläcktid, ty han hauer ther engte medh til görande sTb 1: 317 (1481). - göra, föröva, bedriva, begå. än iak tager mik thet inthe aff, forti iak hauer tik inthe giört eller noghrom then tik tilhörer Thomas Varningsbref 4. stafan . . . wardh saker for vj mark for j blodh wite han giorde oppa didrikx drengh " ATb 1: 8 ( 1453) . " han giorde oäro medh henne medh ty ath han giorde henne eth barn " ATb 2: 54 ( 1475) . " aff ophoffsins syndh ällir giordhom (actuabilus) syndom " SpV 576 . 7) göra, uppgöra, besluta. Se Sdw 2: 1231.","8) göra, giva. " lauris lönson skal göra enom manne lika for fisken " ATb 1: 263 ( 1467) . " then stad ther han hade standit och giort sit watn fran sigh STb 2: 3418 (1490). sades fore retta, tet martin ryaner göre vpsala borgaren fult foe sin deel j tompten " ib 3: 417 ( 1499) ; se vidare göra fult under fulder 4. - giva; vedervåga. wistes för:ne jon scriueres deie aff by. komer her aldre j stadzmark mee wid sit liff görende STb 4: 361 (1514). - avgiva., avlägga. han bortgik for thän rätuisa domin göraskulande räkinskap af sino lifwerne Prosadikter (Barl) 92 . Stock Skb 211 ( 1522) . göra, bevisa, låta röna. jach go[r]dhe them alt got thet yterste jach kunde FMU 5: 24 ( 1481) .","9) utgöra, utbetla, erlägga. wy for:de skulom fulla oc i nöghio göra thiwghumarch affgiäld SD NS 3: 506 ( 1419) . " tha giordis thär aff (ɔ: ett laxfiske) 33 laxa " VKJ 98 ( 1447) . ib 18 . " tetta eptescripna skulo kemmentärane göra til calmarna reesa primo viij (8) leste ööl item iij (3) leste malth item i (1) lest kiöth (o. s. v.) STb 1: 360 (1482). at han ther aff skal göre all rettholeth, som gamalt ok forent hauer warit " STb 2: 196 ( 1487) . ib 3: 200 (1494), 5: 255 (1519). 10) utrusta, sända. Se Sdw 2: 1231. 11) göra, utgöra, vara lika med. ffore tw hundradh swenska mark stockholms mynt swa ath tre örthughe göro ören, och viij öra j markene Neuman Vokbal 80 ( 1474) . " item vii mark gambla ortoger effter (ɔ: höre stiket thy göre nw off sik xii mark och V ortog HLG 2: 150 (1523). 12) komma (någon) att. olefacere göra lokta " GU C 20 s. 377 . SpV 106 . " at thän indhra wisdomsins ande gör os at grata (facit nos lugere) " ib 551 . " dröffwilse göra os altidh löpa (faciunt currere) til större " SkrtUppb 81 . länge haffwa fred oc rygheth gör förglöma stridz konsth PMSkr 126 . ib 460 . " galactides är en sten . . . han gör ath glöma gambla vrede " ib 474 . ib 523, 584 . 13) göra havande. knwt gulsmit zaker xl (40) marck, ty han giorde ena pigha medh barn (STb 1: 31 (1475). Jfr 4. 18) göra (någon) till (något), få att bliva. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twiflar, ltha wilyom wi thes yfir sikker göra oc aff ider forwaring tka Rydberg Tr 2: 344 (1365). jnfelicito . . . osäangöra GU C 20 (hand 2) s. 25. jnfimo . . . krankan göra hindra oc kränka ib s. 27 . ib s. 31, 53. göre för reenth för sinne hustrv dör och tänke p aolaff scriffuare och pedhir kyrting ATb 1: 383 ( 1472) . med obj. och objektiv predikatsfylland. SD 6: 343 (1352, nyare avskr.) . " väsignahdir vari thu gudh som epte thina vpfärdh til himerikis gladha giordhe (lætificasti) thina modhir iomfru mairam mz idhkelicom hugnadhom " Nio kap ur Bir 19 . " item gyrom wi häridzhögdhingin mäktoghan . . . at (+) gyra likerwis som wi siälwm " SD NS 3: 38 ( 1415) . " afhänder jach mik . . . for:da gard och eghuan gör jach han for:dom niclisa pinkhana . . . til äuerdelika ägho " ib 382 ( 1418) . skal iak wara . . . fethme fetagörandis, oc glädhiandis thina siäl (sagina lætificans et inpinquans animam tuam) Mecht 206 . " ion bentson tog sin pant i geen af radstwn och lofwad at göra skadelöso kämenarana " ATb 1: 306 ( 1469) . " gör dödhan j mik allan kötzsins lusta " SvB 257 (omkr. 1500). - göra godhan, gottgöra, ersätta. sades aff for retta, at tönius öffuerskerer giffue hinrik hakere swa godh guldh sky j gen eller göre thöm swa godhe medh peninga, som the andre vare STb 4: 63 ( 1505) . - pass. med predikatsfyllnad. thet hon saar war giordh i räfliste Lagerbring Saml 2: 228 ( 1445) . GU C 20 ( hand 2) s. 67. for thy kom gudh giordhir man (dess factus homo) SpV 325 . SvB 101 (mot slutet av 1400-t.). at for syndogha manna skul. war hon girdh (facta sit) gudhz modher SkrtUppb 12. när nokor malm giordhe kalk standith¬ haffwer j tolkom eldh j xx dagha PMSkr 383 . ib 384 - med ack. och prep. i et. til lmed följ. subst. bly görs til kalk PMSkr 381 . " bly görs j kalk ib. kopar görs j kalk ib. 19) göra (något av någon). thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd " Prosadikter (Sju vis m B) 203 . 21) göra, vara verksam, handla. gör ffor then död ok pinom han tolde ok giff mik thin wenskap ATb 1: 128 ( 1460) . " han är thän som badhe gör os wilia ok göra (perficere) oppa thz wi skulum forskulla godhan wilia " SpV 106 . " först skal man göra oc sidhan preddika " Hel män 108 . ib l109. - handla, bete sig, göa, g till väga. item gyrom wi häridzhöfdhingin mäkthoghan . . . at (?) gyra likerwis som wi siälwm SD NS 3: 38 ( 1415) . " raghal lbenthson vardh saker forre iij mark forre thet han gyordhe olaghlegha medh nisse jngemarsons panth " ATb 1: 13 ( 1453) . " gak opp i radzstuguna ok pläga mik rät og gör rät for tig " ib 128 ( 1460) . jniurior . . . oreth göre GU C 20 (hand 2) s. 29. ib s. 48 . " hanis dyngxstadh hade giorth i alla motto moth honom som en retfärdogh, godh man STb 1: 299 (1481). " SpV 578 . " gör wäl käre son ok kasta ather j trägarden all the äpple som thu thär togh " MP 4: 15 . " hon girdhe ey swa som the giördho JMPs 399. - handa el. gå till väga med (ngn). Se Sdw 2: 1231. - med pep. af. avhandla? här til haffwom wi giorth (egimus) aff trem trappom, hionalagheno, änkiomen, jomfrumen " SpV 345 . 23) i stället för att upprepa ett i en föregående sats anfört verb): göra. nar thu thy tik forbätra j tronne, hwilkkin swa gör j kärlekenom hwat ey menar thu at tha hälghas christi nampn j tik SpV 561 . " huar wii kwnne ware ider till willie och kerlegh, göre wii altid gernä STb 5: 334 (1521, Klp). 25) operson. göra. swa gör ey onth j handena PMskr 504. "","4) göra sig, tillfoga sig. fför thy at thu glömdhe tre dela j psaltaren, thy til staddhe gudh at thu giörde tik try dödz saar JMPs 409. ","3) upplyfta, uppsätta, hissa (segel). PMSkr 36 . 4) bearbeta, förfärdiga; bereda, tillreda. tha varth nielss sskomakare ssaker (ɔ: mark för en hwdh han giorde op för michil timberman ATb 3: 308 ( 1517) . item til 2 stekepannor, som giordis op VKU 59 ( 1550) . - Jfr uppgöra. "],"e":["göre . ","göro SkrtUppb 162 . ","gyra SD NS 3: 38 (1415). gära GU C 20 s. 7 . ","gör . ","gier Vis sten 7 . ","göro Neuman Vokbal 80 ( 1474) . göre HLG 2: 150 (1523). refl. görs VKJ 204 ; PMSkr 354, 5: 24 (1481); HLG 2: 112, 113 (1523), 134, 128 (1524). giörde JMPs 409. golä ATb 2: 254 ( 1511) . ","giordher . ","giort . ","gyort . gorth(h) FMU 5: 24 ( 1481) ; HLG 2: 111 (1522). giört Thomas Varningsbref 4 . Se Sdw 2: 1231 och O. V. Friesen, Nysv. Studier 14: 123 ff.),","göra sik . ","*göra fore , Se Sdw 2: 1231. ","göra fram . 1) framlämna, utgöra. allan sman skat göra frm, som är lamb. hööns, ägh VKJ 38 . 2) utföra, få till stånd. vi hörom at severin norby . . . gör fast til bate thet her tyke hafuer giort fram HSH 14: 26 (1525, Brask). ","göra til . 1) tillreda; göra i ordning. henrik dalakarl giordhe fannunna til HLG 1: 53 (1448). - Jfr tilgöra.","*göra til baka , göra ogjort, upphäva. Se under göra fram 2. ","*göra til änkte","-engte . ","-int (he). -ingo Gu C 20 s. 69), tillintetgöra; förklara ogiltig. finz thät laghligit oc meghtoght wara til at göra thät walit til inte Abbedval i Vkl 92 . SVklE 168 . GU C 20 s. 353 . Jfr tilänktegöra. ","göra up , 1) göra upp, göra i ordning. the . . . giordho vp stoort baal Hel män 256 . göra, anlägga, bruka upp. swa manga lykkor som wp ärw giordha aff thässom for:dom 8 attwnghum, the räntha swa mykla afskuld, som thär wppa sas VKJ 10 ( 1447) . ","*göra äptir , Se Sdw 2: 1321. - Jfr afrät-, attafalt-, fast-, feta-, fram-, fran-, ful-, in-, kun-, köp-, lagh-, lisa-, livande-, mis-, myrk-, saman-, skinande-, ut-, vidher-, värre-, ymse-göra, ävensom lif-, väl-görande och handa-, lin-, ny-, o-, rädder-, väl-giordher."]},{"a":"göra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) bereda, göra i ordning. " lät kunugen bal göra i limoghne " Bu 188 . - tillreda, tillaga. om thu faar nakra willebradh, tha gör thz til mat MB 1: 212 . " nio (näml. fiskar) giordä i piper " AS 59 . fäm (näml. gg) giord i gryto och fäm i pano ib 60 . " thaga . . . olio giorth mz rösä " LB 5: 77 . Jfr 3. - tillreda, tillrusta. then som til gerdeman valder vord er ok vil ey gerdh göre SO 112 . - göra, anställa, hålla, fira .. þäs lanz kunugar giorþe brulöp sinna dottor Bu 182 . " tel kirkian gitar hanom giort särleka högtiþ " ib 51 . ","2) bearbeta, arbeta. the hafua gifuit conuenteno . . . gyordhan messing FH 4: 42 ( 1455) . " som . . . thässa wl til klädhe gör " Al 5255 . " beddis modherinne thz hon skulde göra " Bo 14 . " hwat ey bar han atir thz hon hafdhe giort ib. "","3) bereda, tillreda, göra. stöt ok giort som leium LB 5: 80 . löögh aff hänne (malört) giordh ib. " af ene-bärom maa man göra olio " ib 4: 341 . " göra ther aff plastir ib 1: 97. Jfr 1. - göra, förfärdiga. togho the biälkan oc giordho aff ena fä bro " Lg 95 . " kronulyus . . . ywer oss lata gyorä af þrym lifspundom vax " SD 5: 563 ( 1346) . " göra þolict palacium " Bu 181 . " eet torn . . . ther resa giordho mz sina händer " Fl 971 . " hon (taflan) war giordh alt vtan flärdh " Al 188 . " bödh han thaghar göra sik en waghn " ib 9076 . " gör os gudha " MB 1: 343 . giordhe ysaac ther altara gudhi ib 211 . - göra, författa. thässa bokena giordhe sanctus bernadus Ber 243 . Fr 3202, 3228 . - utfärda. þettä war giuit oc gört vndir mit inzighle SD 5: 160 ( 1343) . " þättä bref var gyort oc giuit i varom garþe viþ husäby " ib 639 ( 1347) . vi . . . györum . . . wart bäggiä testament ib 561 ( 1346) . ","4) afla (om mannen). med dat. och ack. giorde henne et barn Di 21 . " han war then samma son som wilkinus konung giorde ena (för ene el. enne) haffrw " ib 41 . ","5) göra, alstra, afkasta, gifva. somlik (ɔ) sädh) fiol j godha iordh . . . ok giordhe (fecit) hundradha falla frukt MP 1: 84 . - göra, frambringa. fidhla om hulka fidharin gör söta liudh Bir 2: 187 . " thässa dygdher wärka äller göra gudhz ängla " Lg 3: 487 . . göra, ställa till, åvägabringa. gyrum stridh mälla oos KL 234 . " gyry fridh mz missämiandom LfK. 175. tha matte oc enskyn offer göra syndox mantz säät mz gudhi " MB 1: 470 . göra, laga. med sats inledd af at. iak skal göra at the skulu komma oc bidhia före thina föther MB 2: 338 . - göra, åstadkomma, förorsaka. lönlek samband . . . the göra opteleka . . . stadhlikär geengangur SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ofmykin mogh ( syns dåligt) at göra dröghilse ib 670 . " gamul syndh gör nya skam " GO 213 . blodlat . . . gör läta rösth LB 3: 45 . " gör thät got blodh " ib 58 . " wardir hon . . . swa nöt tha ma thz nogit got göre " ib. " hwi görin ij lidher thässa nödh " Al 5376 . - bereda, förskaffa. hon gör trötte menniskio hwilo LB 3: 46 . " tha wart i stokholm howat aff makt swa at manz hierta giorde sakt ok mykla gläde hwo thz saa " RK 1: 1149 .","6) göra, verkställa, förrätta, uträtta, företaga. huar som takr til at göra tuå syslor i sändr, han fulkomna huargha tera wäl KS 55 (138, 59) . " thän skal göra gagn ther gagn wil hawa " GO 134 . göra got Bir 1: 295 . " haua . . . giort . . . got torneament " Bu 24 . " spurþe huat naþom älla iartigne guþ hafþe giort mz þöm (quantia per eos fecisset dominus) " ib 196 . " var herra ihesus hafdhe skipat at göra var atirlöselse " Bo 195 . " giordho . . . stort buldher ropp oc skrian " Lg 3: 610 . " göra sin scriptamall " RK 1: 4402 . " göre syn eedh " SO 148 . " at þe györä þänna warn wiliä oc buþ " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). att han fik egh allan wiliä sin györa ib 376 (1344, nyare afskr.). vm i gyrin min budhordh MP 2: 172 . " gör alt þät iak biuþar " Bu 139 . " thetta scal man                                göra huart manadha mot " LB 1: 98 . " hwat skulum wii wsle göra i them daghnom " Ber 190 ; jfr 20. thu badh mik skrifwa thik hällagx kännedoms ordh hwilkit iac giordhe mz gudhz nadhom ib 191 ; " jfr 23. thetta war ekke än alth her mz giorth (uträttadt, bragt till slut, afgjordt) " RK 3: 854 . ib 1639 . " the skullä warä i köbehampn om viij daghä epter olsmessen at senästhä wedh theris halss til görendis " FM 326 ( 1507) . " at i finge noget aandarwm i tw eler iij (3) aar tiil görendes " BSH 5: 248 ( 1508) . ib 281 ( 1508) . togha vij thöm in tel oss oppa en xiiij (14) dagha ath görendhe ib 296 ( 1508) . - göra, föröfva, bedrifva, begå. en man hafþe miok fula synd giorth Bu 168 . " än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora ib 5: 638 ( 1347). han giordhe ther draap ok mykith moordh Al 1757 . " som mykit ilt hauar giort " Bu 28 . wi wsle som mangh otalika ond thing giordhom Ber 190 . " giär fulla bospänd " SR 46 . ","7) göra, uppgöra, besluta. the giordo tha eth radh aff ny RK 1: 1049 . " mz swa giordho radhe " MB 1: 246 . giorþo sik raþ fara vp tel hans Bu 197 . " wrangä domä györa (fälla) " SD 5: 606 ( 1346) . Bir 3: 256 . ingå, afsluta. minti the säät som han giordhe mz abraham ysaac oc iacob MB 1: 280 . " giorde magnus sa dana dägtinge " RK 2: 6620 . " köp gyora " SD 5: 638 ( 1347) .","8) göra, gifva. " hawa giört klostreno lika " SD NS (syns dåligt) 415 ( 1405). honom . . . fult göra Bo (Cod. B) 342 ; se vidare göra fult under fulder. görin kesara kesarlekan rät ok guþi guþlecan Bu 507 ; jfr 9. kunno the engin skäl skäl göra konungenom MB 1: 237 . - afgifva, aflägga. þem rättän räkinscap györä . . . aff þöm jngäldom SD 5: 562 ( 1346) . " scalt thu göra rekinscap for mina siäl " KL 87 . - göra, bevisa, låta röna. med dat. och ack. giorþo hans moþor mykin heþar Bu 9 . ib 62 . KL 241 . KS 37 (97, 40) . " the thiänisten görs gudhi siälfwom " Ber 252 . skolom . . . wi särdeles göra honom (Gud) gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . gör (visar) honom nakra ödmiuk Bir 1: 120 . " gör fidhlarin thry thing sinne fidhlo (med sin violin) " ib 2: 188 . med ack. och prep. vip med följande nomen el. pronomen. baþ sin son göra viþ han lifs naþe Bu 28 . - tillfoga. med dat. och ack. gyor þöm bloþwite äller balnaþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). vm han gör ängom orät KL 257 . " gato hanom giort ägte men " Bu 26 . ib 197 . " thik ma ey elder göra skadha " Fl 545 . the giiordho hwar androm hadh och spot Al 9717 .","9) utgöra, utbetala, erlägga. györa skatt oc skyld SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " hurw dalakarla skatten giorde " RK 2: 5325 . ib 3497 . SD 5: 696 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), NS 1: 415 ( 1405) . BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . " görande rättan tiondha " MP 1: 194 . skulu the til gengärdh göra ena thunno öll FH 2: 37 ( 1414, nyare afskr.) . alth (för al) then gerdh, som er tel hopa giordh (d. v. s. sammanskjuten) i skone BSH 5: 153 ( 1507) . " wi haffuom giort won skath til hopa " FM 344 ( 1507) . 10) utrusta, sända. skal han swa göra hona aff gardhe som hon ware hans dotter MB 1: 335 . " frälse voro suderköp[un]gz män af thöm ledhungenum sum giörs langwägis " SR 21 ; jfr 1. 11) göra, utgöra. swa som mang hion ienom gardhe göra en boskap vnder enom husbonda oc swa som alle the riddara som lydha enom höffdhingia göra en här oc ridderskap MB 1: 37 . ib 257 . Ber 156 . swa goth minth at sex marc göa ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401). ib 26 ( 1401) o. s. v. viij stadio the göra ean swänska mila MB 2: 315 . 12) komma (någon) att. thu giordhe mik grata (latinism; me plorare (fecisti) Ber 190 . " käte gör mäniskiona engholedhis akta tilkomaskolande vadha " MP 1: 351 . " hon (malört) doger til ath göra pissa bade man ok quinna " LB 7: 2 . " dräpir thz madkin oc gör haar wäl wäxa " ib 1: 96 . " rädekya gör rapa " ib 7: 60 . ib 3: 56 . " swanzk kwmyn . . . gör pissa " ib 7: 10 . " gör thz wäl at sowa " ib 1: 96 . thz gör at nywsa ib 4: 348 . ib 3: 45 . 13) göra hafvande giorde iak tina dotter mz barn Di 56 . 14) tvinga. iak hafwer persos ok thera land giort them til skat idher til hand Al 4210 . 15) aftvinga, pålägga. han frälste ängland aff hardhe kära ok skat ther romara förra giordho Iv 13 . 16) tillbringa. ä hwar the kunno koma aat ther plägha the göra sina nat Al 5726 . 17) förlika göra thom om the gytha SO 24 (trol. är sata uteglömdt efter thom, i hvilken händelse denna betydelse utgår och språkprovet föres till 18). 18) göra (någon) till (något), få att blifva. med två ack., hvaraf den ene är ett adj. (och den andre kan ersättas af en objektssats). göra sonen bliþan Bu 9 . giorþpe väþret . . . siukt ib 199 . " daghin aff hymblenom skulde nidhir koma j vlafättin, oc göra han watan " ST 201 . ängin þän sakan gyorä saklös är SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han giordhe römska rike (fwl)t aff faghro Bil 307 . " iach . . . göör allom wittherlighet, thet jach . . . haffuer wnth och forlänth . . . thönne ericksson righesins och kronenis sloth sloth och fästhä raseborgh " FH 1: 200 ( 1504, nyare afskr.) . - med part. närmande sig en omskrifning. fore hwilkith iak geldhgullith gör honom v (4 1/2) ortogh landh iordh SD NS 1: 531 ( 1406) . - med två ack., båda subst. giorþo þöm slätta böndar Bu 533 . " tyberius giordhe mauricium kesara " Bil 708 . ib 127 . Bo 154 . MB 1: 237 . KS 20 (50, 22) . ST 410 . MB 2: 246, 338 . - pass. med predikatsfyllnad. han . . . var giordhir cristin man Gr 267 . han . . . vardh giordhir ärmete ib 319 . " vardh konungin teridacius giordhir som diur ok vmskiptir i swina liknilse " ib 289 . Jfr göras 1. - med ack. och prep. till med följ. subst. giordhe til konungh tiberium Bil 707 . ib 778 . " niels stensson giordhe han til marsk " MD 388 . höghfärdin giordhe änglana til diäffla Bo (Cod. B) 346 . giordhe mik til lamb aff wlfw Bir 2: 10 . " äru . . . til entke giordh " Gr 309 . 19) göra, utse. giorde (dubbade) riddara RK 1: 2930 . ib 2193 . " huru man pläger en marsk at göra " ib 2: 1850 . - göra (något af någon), jak skal göra af idher manna fiscara Bo 57 . " astundande at göra aff honum min örlöghis man " Bir 3: 412. man gör egh godhan ärkäbiscoþ aff een skalk GO 47 . - göra (af någon föremål för något), göra till föremål för. þe giorþo mäst af þik spot ok haþ Bu 77 . " göra gaman aff wslom " MB 1: 130 . " läthin i göra skam aff idher " Lg 3: 115 . 20) göra, företaga sig. han lofwadhe gudhy at han wilde gifwa sik j klostir oc giordhe ther enkte til (gjorde intet der vid) ST 69 . wiiste honum, hwath aff them manne skulle göra (hvad man skulle göra med den mannen) MB 1: 403 . " hwat är giort aff minnen gudhum " ST 251 . KL 69 . Bo 159 . " thz är vndirlikit som thw gör mz mik (quod facis mecum) " Bir 3: 132 . hwat gören i mz (hvad gören I med, hvad behöfven I) swa mangha klädhe parom LfK 97 . Jfr 6. - göra, skaffa. iak haffwer enkte göra mz honom Lg 3: 690 . 21) göra, vara verksam, handla. som for vara skul lata aller gyorä viliä SD 5: 568 ( 1346) . " nu är time at göra " Bir 2: 100 . - handla, bete sig, göra, gå till väga. gyrin sum iac idar raþar Bir 4: (Avt) 183. Bu 23, 25 . " swa gör en forradhare " MP 1: 351 . " þän swa hawer gyort " SD 5: 637 ( 1347) . " skal alt gruuufolk gyora hwar i sinom staþ. som gruuufoghäten þöm byuþär " ib 638 " at rättä ywir þolikä män som swa gyora " ib 639 . " görin (agite) manlica " Bo 246 . " göra starklika " Bir 1: 117 . " lifdho oc giordho mange hedhne dygdhelika " MB 1: 391 . þa þu giorþe aldra bäst Bu 77 . " gör väl ok hiälp (var god och hjälp) mik at bära " KL 318 . " badh for:de lytin mik at iak skuldo göra wäl och lösa thöm aff gulsmedhenom ather " SD NS 1: 359 ( 1404) . ib 390 ( 1404) . jak skal wäl göra til thik MB 1: 211 . " konungin lät illa göra widh jeremiam " ib 11 . " gör widh hona swa som thu wilt " ib 185 . " gör saray hardelika widh agar ib. swa giordhe jak thom samu minom vinom " Bir 2 .: 175. ib 3: 412 . RK 3: (sista forts.) 5733, 5808. aff thenna siönom kombir een rödhelikin draky, ther mik skal äta som han mangom menniskiom förra hafwir giorth ST 124 ; jfr 8 och 23. hwar sum aþrum gör a mot SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). som mooth thässom warom doom göra VAH 24 . 319 ( 1414). hwat tro mon thätta vara vtan thön som gör (operante; verkar) mz kärlekenom Bo 144 . gudhz nadh . . . gör mz os (coqeratur nobiscum) at wi fulkommen got Ber 6 . 22) för att i förening med en inf. uttrycka en omskrifning. gör han . . . halda krii och örlog BSH 5: 169 ( 1507) . 23) i stället för att upprepa ett i en föregående sats anfördt verb: göra. then gpägil forderffwa thz gör jak ey MD (S) 238 ; jfr 22. the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta som iak wenter at the giordo RK 1: 139 . " brodhrin saghdhe wil thu än gerna thina lofwan halda som thu hafwir lofwat warum herra, han nekadhe, oc wilde thz ekke göra " ST 69 ; med afs. på desa båda ex. jfr 6. fik en godhan döödh som hans fadher ok giorde Di 294 . funno som the för hafdo giorth MD (S) 237 . swa som morgonstiärnan föregaar tilkommandes solenna opgaangh, swa gör dröffuilsen människona (så gör vedermödan med afseende på menniskan) Su 173 . 24) träffas af, lida? indi giordho fastelika nödhe Al 5305 . 25) opersonl. göra. gör hände men þät hovoþet liutar Bu 74 . " drikker mera än honum goth göra kan " SEG 121 ; jfr 5. the sama földhgiwtor ypna halda höst oc waar, oc ä nar flodh är oc thäs behoff gör (det göres behof deraf, det är nödvändigt) VAH 24: 322 ( 1442) . thäs giordhe honum nödh (det var nödvändigt för honom, han nödgades dertill) Iv 2564 . " thz giorde mik nödh (dat dede my not) " Va 17 . Jfr nödh. göra sik, ","1) göra sig (till). hafdo sik . . . sielwe oloflika til frelse giort BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396) . - varda, blifva. gör brodher vredan sik SEG 122 . ful wredan han sich giordhe RK 2: 2406 . gantzska göra sig, låtsa sig. then mästare skal sik siwkir göra Fl 191 . ","3) gömma sig. giorde sik (absconderunt se) j bärgskrubbor oc j bärgxhallom MB 2: 343 (kanske är dock gjorde här skriffel för gömde). - refl. göras, ","1) gäras till, göras. med ett adj. ss predikatsfyllnad. at þät kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med subst. ss predikatsfyllnad. hälghe män . . . hulkra limbir thu skalt göras (efici) Bi 2: 178. - varda, blifva. än the göras wredhe Bil 328 . " tha han giordhis växin " Bo 30 . SD NS 1: 563 ( 1406). Iv 995 . Al 3889, 6551 . Di 122, 149, 237 . Lg 90 . " wägar göres nu onda " BSH 5: 572 ( 1517) . Jfr göra 18. - göras behof, göras behof, blifva behöflig. om behoff görs BSH 4: 241 ( 1498) . " thz scal ey göris " SO 1541 . " thz han sielffuer behoff giörs " ib 197 . RK 2: 1729 . SO 80, 143, 186 . MB 2: 131 . Su 116 . BSH 5: 62 ( 1505) , 150 (1507). FM 350 (1507), 354 (1507). ","2) ske. " sua giorþes som han saghþe " Bu 502 . ","1) tillreda, tillaga. " gör wäl til mat " MB 1: 245 . " gör man blöt äg til mz saffran " LB 3: 58 . ","2) medverka. hulkin som swa thänkir oc gör til mz gerninginne swa mykyt han forma Bir 4: 289 . Jfr til göra. ","1) göra upp, göra i ordning. göra opp en storan eeld Lg 293 . ","2) uppbygga, upprätta. giordho op altara gudi til hedhers MB 1: 228 . ib 343, 415 . " til thäs then wisaste konunger oc konung aff himerike ihesus christus giordhe op oc styrkte the hälgha kirkio cristna manna ib 486. "","3) upplyfta, uppsätta, hissa. tha skipith gör wp seghleth PM XII . - Jfr up göra. ","1) utrusta. " ath huarie siw bönder (syns dåligt) wth then viii och hwrie siw landbo göra vth then viii med panser skiol jernhat armbörst glaffuen eller spiut " BSH 3: 46 ( 1452) . ","2) utgöra, utgifva, utbetala. om then gengerd, ut scal göres BSH 4: 241 ( 1498) . " huar gerd skal göra viii tolftt pila med then som vtfar " ib 3: 46 ( 1452) . ib 5: 156 (1507), 163 (1507). ","3) utsända. " han giordhe wt sina sändebodha " Al 9072 . MB 2: 134 . ","4) utdrifva, aflägsna? görir (trol. för körir) vth onda wezko LB 3: 49 . Jfr utgöra. - Jfr at-, dödh-, fast.-, fet.-, for-, ful-, hö-, kun-, lagh-, mat-, mis-, mote-, mäþ-, saman-, um-, vidher-, vis-, väl-göra; äfvensom half-, hema-, lös-, o-, väl-, ödh-giordher (I thy ma han qwinnom iordha awita ok straffa mz skälike til talan Lg 3: (syns dåligt) är sannolikt antingen gjerdha felskrifvet el. något med detsamma (syns dåligt) (syns dåligt)"],"e":["giora SD 5: 567 ( 1346) . ","györa ib 376 (1344, nyare afskr.), 476 (1345, nyare afskr.); -um ib 561 ( 1346) . ","gyora ib 375 (1344, nyare afskr.), 638 ( 1347), 639. gyorä ib 563 ( 1346), 568. ","gyra: -om KL 227 ; ","-um ib 234 ; ","-in ib 241 ; Bir 4: (Avt) 183; MP 2: 172 ; ","-y LfK 175 . ","gira SD NS 1: 635 ( 1407) . ","gära ib 390 ( 1404); -in ib. ","giort . ","gyort SD 5: 637 ( 1347), 639 (kan förs till gör). gört ib 160 (1343 ; kan föras till gör). giört ib N 1: 415 (1405; kan föras till gör)),","göra ater , återbringa, återföra. allan kalk gör aather j sin stadga oc likamlighet aff hwilkom kalkana ärw giorde LB 9: 113 . Jfr ater göra. ","göra fram , fram-. lemna, gifva. göra sit offer fram MD (S) 284 . Jfr framgöra. ","göra i gen , göra ss vedergällning, å sin sida göra. thess lijkilse gor hon mi ighen ath iak skal haffua VI stengger iordh i rekijoky SD NS 21 ( 1408) . Jfr i gen göra. ","göra til , ","göra up , ","göra ut , "]},{"a":"görare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) görare. " laghana görara (factores) " MP 1: 55 . " vranglikhetz män oc göra " ib 287 . " godhra gärninga görara (factores) " Bir 4: (Dikt ) 272 . ib 1: 294, 2: 154, 3: 256, 4: 45 . KL 257 . - skapare, upphofsman. lifsins giörarä drapin j KL 136 . Su 452 . " gvdh är görare (operator) aldra (syns dåligt) ok dygdha " Bir 4: 228 . " han (Gud) hafwm wi görara (auctorem), at wi ärum " Ber 220 . ib 227 . afwndin bränne först sin görara (auctorem) ib 107 .","2) anklagare. " min rätuisa är at döma stupo grefwanom thz hans är ok görarenom (actori) thz hans är j hans sak " Bir 3: 464 . - Jfr fridh-, kun-görare."],"e":["giörare )"]},{"a":"görare","b":"nn","c":"","d":["1) görare. huar är tha syndenne göräre SvKyrkobr 173 . sielfuer mannen är görären än diefulen är äggären ok tilskyndären ib. SvB 411 (börj. av 1500-t.). diäffwlen som kallas dödzsens görare ällar mästare JMÖ 63 . ib 68. - Jfr ara-, arka-, missämio-, porta-, sipuls-, siänga-, strängia-, sälikhets-, ughnsvax-, vidhio-, väl-görare."],"e":["göräre SvKyrkobr 173 )"]},{"a":"görilse","b":"nn","c":"","d":["och f. görande, utförande, bevisande (av ngt). propter graciarum accionem som är thakkanna görilse Mecht 317 . jomfrunna koor . . . hwilkins gudhelikhet altidh wändis j thakkan, ällir nadhinna görilsom (cujus devotio semper in gratiarum actione versatur) SpV 37 Jfr rätviosgörilse."],"e":[]},{"a":"görilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr dödh-, for-, ful-, kun-görilse."],"e":[]},{"a":"görirska","b":"nn","c":"","d":["görerska. " änglomen är hon (ɔ: Maria) maktogharen, klaro skymen är hon klararin, dygdhinna görirska (operatrix) " SpV 200 . " maria dygdennas görr[r]ska " JMÖ 54 ."],"e":["görerscha SvT 22 )"]},{"a":"görla","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) fullkomligt, noga, tydligt, väl. swa sagde oc her iwar axelson til vor fader som oss görle minne tha wi wore dreng HSH 16: 51 (1526?, Brask)."],"e":["-el )"]},{"a":"görla","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) fulkomligt, helt och hållet. äta thäs howodh oc föter oc inälfwe oc alt görla MB 1: 307 . ","2) fulkomligt, noga, omsorgsfullt, tydligt, granneligen, väl. min likama skalt þu . . . görla göma Bu 13 . " haua män görla märkt. at þät flytar litet þa varen varþar " ib 142 . drötningen thet görala sa Fl 89 . " j thässom skipilsomen skulde thu han idhkelica giörla skodha " Bo 34 . " han huxa görla medh fulle forakt, huem han sätter i hender sin son øk styrilse landa " KS 10 (25, 11) . the sagdho sik görla han känna Bil 577 . ib 273, 373 . MB 1: 36, 57, 83, 123, 179, 287, 298, 392 . Fl 167, 662, 708, 794, 1553, 1564, 1700, 1956 . Iv 577, 925, 978, 1153, 1786, 2367, 2614, 2729 . RK 1: 2171, 2: 2271 . MD (S) 267 . SD NS 1: 611 ( 1407) . Di 133, 158 . " thäs nämäre ok innrlicare thu älskar fatikdomen. thäs görlare dömer thu af thy som thorftelikit är " Bo 128 . ","3) till äfventyrs, väl, kanske? ma görla (Cod. A diäfrflika 54) nakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc lugh MB 1: (Cod. B) 532 . " thänkte at thz ware görla (Cod. A wäl 141) möghelikt som han lowadhe " ib 538 . " nw är än äpter at spöria et märkelikith thing, som nakrom manne ma gorla i hugh koma (Cod. A ma i hugh koma 147) " ib (trol. är på dessa tre ställen görla, gorla skrifet för därla, dörla, dorla). - Jfr fulgörla, äfvensom därla."],"e":["giörla . ","giorla Di 158 . ","gorla MB 1: (Cod. B) 538),"]},{"a":"görlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) = görla 2. Hel män 260 . " om sancti michels tiidh bör honum . .. ey ringia tridhie syn til dagmessone för än daghen kan kännas giorlige " ÅK 59 ."],"e":["-legha . ","giorlige )"]},{"a":"görlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) = görla 1. quinnan laa görlika jnnestängdh j syno bönahuse MP 160 (kan för till 2). ","2) = görla 2. göm görlica aat Bo 196 . " görlika huxa " KS 67 (166, 74) . hans klädhe varo sua klaar at the görlica sagho likaman allan vara blodhrosughan Bil 916 . Fl (Cod. B) s. 105. Ber 243, 252 . MB 2: 373 . LfK 92 . RK 3: (sista forts.) 4335. Di 60, 251 ."],"e":["görleka LfK 92 . ","görligha Di 251 . ","görliga Fl (Cod. B) s. 105; RK 3: (sista forts.) 4335. giorliga Di 60 ),"]},{"a":"görsem","b":"nn","c":"","d":["dyrbarhet, klenod. margarita som är swa mykit som en finapärla äller gärsäme Lg 3: 498 . " blþ hanom gul ok görsema " Bu 492 . ib 19, 395 . Bil 381 . " sankadho män saman päninga oc görsömir " MB 1: 498 . " fan fäghin godha görsom (Johannes Döparens hufvud) " Bil 53 . " gärsam skal man wäl göma " GO 131, ib 990 . MB 1: 10, 251, 311, 312 . 990. Bir 2: 36 . Lg 215 . - dyrbar gåfva. thu gaft mik roser af rosengardh for gärsam (pro numere) Su 409 . - ? see huru hänna osigelike wänleker oc fäghrind opfyller thera glädhi oc alla opwäkler til största wndher oc gärsam (troligen felaktigt; in admirationem suspendit) Su 138 . - Jfr görsämia."],"e":["-sema Bu 395, 492 (ack. pl.). görsäm: -säme MB 1: 311, 312 . ","görsim . ","simar VGL II A. 23; -simär ib 24 . ","görsam: -sama Bil 381 . ","görsom ib 53 . ","görsum: -suma Bu 19 . ","görsöm: -söma MB 1: 251 ; ","-sömir ib 498 . ","gersäm: -sämer ib 10 . ","gerseem GO 990 . ","gärsim: -simär VGL II A. 23 (var.), 24 (var.); -sima ÖGL G. 18. gärsam GO 131 ; Su 138, 409 ; ","-same Bir 2: 36 . ","gärsom Lg 215 . ","gärsäme . ","-ar . ","-ir ) , "]},{"a":"görst","b":"ab","c":"adv.","d":["tydligast, bäst. " thz skl nw gud withä giörst " MD 383 ."],"e":["giörst )"]},{"a":"görsämia","b":"nn","c":"","d":["dyrbarhet, klenod. at the take sik gulkar oc silfkar oc godha gärsämio at läne aff egipto landz folke MB 1: 306 . Jfr görsem."],"e":["gärsämia )"]},{"a":"gös","b":"","c":"","d":[" , se gys."],"e":[]},{"a":"gösa","b":"","c":"","d":[" , se gysa."],"e":[]},{"a":"göt","b":"","c":"","d":[" tha ropade han göt ok sagde MP 4: 86 ."],"e":[]},{"a":"göte","b":"","c":"","d":[" göt? n. gjutning. actige gode men . . . som toge probam aff hwariä göte och smeltningh HSH 20: 261 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"göte","b":"nn","c":"","d":["Götar. " kastadho göta atir cristindom " Bil 738 . " aff sät adams söne, oc iaphet noe söne, äru göta oc swia wt kompne " MB 1: 4 . sweä kononger ok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). gethe som langt äpter kalladis götha eller gota och nw kallas swenske PK 220 . han infördhe . . . sanctam birgittam födda aff ärlikasta göta släkt VKR II . wändhes henna (Amalbergas) legenda oppa götha maal (d. v. s. Svenska) Lg 3: 320 . - Goter; ordets bruk i denna bemärkelse beror på en sammanblandning, som hade sin närmaste anledning och sitt stöd i det både Götar och Goter betecknande Latinska ordet gothi, på grund af det gemensamma namnet fattades båda folken ss egentligen utgörande ett enda, då Goterna betraktades ss i främmande land bosatte Götar, en åsigt, som fann stöd i Jornanes berättelse om Goternas utvandring från Skandinavien. fläst all europa är komin aff götom oc göta aff magog sonasöne iaphet MB 1: 3 . Bil 383 . " frödhgeer göta konunger " ib 629, wrdo göta arriani ib. ib 646, 681, 693, 696, 700, 703, 708 . göta drotnug som vtländes kallas longobardi Bu 56 . - Jfr väst-, öst-göte, äfvensom gotar."],"e":[]},{"a":"göte","b":"nn","c":"","d":["göt. i kungatitel. " wij magnus meth gudz nadh Swergis oc göta konungh " SD 1: 520 (1278, avskr.). [w]i erik mz gudz nadh danmargx swerikis norikis wendis. oc götes konungh Beckman Stud 219 (omkr. 14009. wy cristoffer mädh gwzs nadh swerikis danmarcs norges wndis oc göta konung palantzgreue paa rin oc herigh i beyern Priv o skyddsbr 175 . " wendis oc gotes konung " ib 185 . wy karl lmz gudhz nadh sueriges norges och göta koning Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 536 (1464). - Jfr västgöte."],"e":["götres Beckman Stud 219 (omkr. 1400), gotes Priv o skyddsbr 185 ),"]},{"a":"götsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Götisk. annär götskär ok annär þyskär SR 34 . " göskan ok annan þypiskan " ib 37 . " nequam som tydher wandwäter äller skaldelikin a gescu thung (af en senare hand rattadt till waart maal) " Bil 307 . - Gotisk. skal hwar aragum (Cod. C aragun 1031) konunger swäria sik gödskan (Cod. C götzkan 1031) Bil 681 . - Jfr västöst-götsker."],"e":["gödsker . ","gösker )"]},{"a":"götsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr väst-, öst-götsker."],"e":[]},{"a":"göþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra god. hertogh fräderik pläghadhe hunda . . . han hafdhe ok mästirlika gödhe (dresserade; Cod. B, D, E han haffde them och mäster (Cod. D, E, F mesterligh) godhä) ther siäldan vordho mödhe Fr 57 .","2) göda, göra fet. x göda yxkn ST 421 . BSH 5: 186 ( 1507) . som . . . sina kroppa gödha oc tyngia Su 16 . Bo 131 . Su 46, 388, 460 . " gödha the sin krop mz yfuirflödhoghet " MP 2: 77 . - göda, gödsla. ä huru mykyt jak han (åkern) yrkir ällir gödhir Bir 2: 308 . - bildl. vilt thu gödha (impinguere) thina siäl mz godhom ok hälghom thankom Bo 101 . - refl. gödhas, frodas, förbättras? skal winith ther aff fitma ällir gödhas (pinguescet) oc thäs ythermeere warda söth Bir 4: 6 ."],"e":["-dher . ","gööt Su 460 ),"]},{"a":"göþning","b":"nn","c":"","d":["gödning. " hwar hade syn deel alleledes forbätred bade med gödning rödning oc bygningh " DD 3: 230 ( 1490) . - pl. gödsel. som wingardhin plantade oc gödhninga wppa lagde Bir 4: 6 . Jfr rena göþpning."],"e":["-ar )"]},{"a":"ha","b":"nn","c":"","d":["eg. årfäste. Se (D. O. Zetterholm i) Ordgeografi och språkhistoria s. 34 ff. - underavdelning av skeppslag med skyldighet att uppställe en man, hamna. 1 gardh, han ligger vthen haa och hampn VKj 159 (1447). ib 268 (1447). thet är en ödemarch; ligger wtan haa oc hampn ib 274 ( 1447) . Jfr hamn."],"e":[]},{"a":"ha","b":"in","c":"interj.","d":[" " ha! ack! byriäde hon . . . swa som awita ropandes sighä ha ha ha " LfK 277 ."],"e":[]},{"a":"ha","b":"","c":"","d":[" , interj. ha1 ack! haa hyn hafwer tik til en prädicare giorth Prosadikter (Sju vise m C) 240 . Troj 70 . ib."],"e":["haa )"]},{"a":"ha bände","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"haband","b":"nn","c":"","d":["band som förenar åran med årtullen. " hwilken som tager hanck eller håbandh af annars bååt " SO 299 ."],"e":[]},{"a":"habit","b":"nn","c":"","d":["dräkt utmärkande andligt stånd, ordensdräkt. Se Sdw 2: 1232. Jfr STb 3: 182 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"hadh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hadher , ","haadh Prosadikter (KarlM) 259 . SkrtUppb 291 . ","hadhin ib), 1) hån, spott, spe, smälek, skymf. i skulin widher se annan tima tholkin haadh göra Prosadikter (Karl M) 259 . siätte (ɔ: vredens dotter) är hadhir oc spot mz wredhis eedhom SvKyrkobr 354. gudz hadh ib 355 . " marghfaal haadh oc gaab " SkrtUppb 291 . " thu bär biscops nampn gudhi til hadh oc ey til hedhir " Hel män 200 . ","*hads skript , "]},{"a":"hadhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["skamligt. " the onda quina . . . hadhelika hafuer swikith mik " Fl 1593 . RK 1: 3753 ."],"e":[]},{"a":"hadheliker","b":"av","c":"adj.","d":["hånande, skymflig, hädisk. " hadhelik ok smälik ordh " Bir 1: 35 . ib 2: 268 . MD 23 ."],"e":[]},{"a":"hadher","b":"nn","c":"","d":[" ? 1) = haþ 1. taladhe mykin hadh (möjl. att fatta ss n. pl.) mote hänne Lg 3: 239 . 2) = haþ 2. hon . . . war äfte almänneliko ordhqwädhe alz husens hadhir oc sput KL 302 . rätuisa manna hadhir (motsvarande ställe MB 2: l405 haadh) ib 412 (i båda dessa språkprof kan hadhir fattas ss n.; jfr förhålllandet mell. Fsv. hat och Isl. hatr)."],"e":[]},{"a":"hadhfulder","b":"av","c":"adj.","d":["hånfull. " sidhan giordho the knäfal. handhfwl for honom (ɔ Jesus) " SkrtUppb 296 ."],"e":[]},{"a":"hadhings ordh","b":"nn","c":"","d":["skymford. BSH 5: 303 ( 1508) ."],"e":["hadingx- )"]},{"a":"hadhmäle","b":"nn","c":"","d":["hånande el. smädligt tal, smädelse. Lg 954 ."],"e":[]},{"a":"hadhveta","b":"vb","c":"v.","d":["tillfoga hån, håna, häda. med dat. hadhuetto the honom badhe mz ordhom oc gärningom Bo 190 . " hadhweth ey hälghum mannum ellir thera ierteknom " ST 76 . " han hadhweette ärofulle guz modhor marie " KL 102 . MP 1: 321, 2: 166 . ST 538 . Bo 181 . 182. Gr 274 . Bir 3: 121 . MB 2: 380 . Ber 51 . at thik hatwetis ib 119 . - med ack. hadwette hans¨ nampn MB 1: 372 . " hadheta hans hälgha men " ST 72 . MB 2: 384 . Lg 3: 81 ."],"e":["hadhweeta: -weette KL 102 . ","haadweta: -wetir MB 2: 384 . ","haadhwita: -wite (impf.) Lg 3: 81 . ","hatweta: -wetis Ber 119 . ","hathwta: -wet ib 51 ),"]},{"a":"hadhveta","b":"vb","c":"v.","d":["håna. med dat. MP 4: 216 ."],"e":["hadwitte ) , "]},{"a":"hadhvete","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hadhvetis ordh"]},{"a":"hadhvetilse haad wetilse. haadhwitilse lg 3 85 . 88","b":"nn","c":"","d":["hån, skymf, smädelse. hwat som owinan obrygadhe hänne til hadhuetile Bo 125 . höra aff honum flere haad wetilse MB 2: 380 . Bir 3: 106 . Su 117 . Lg 3: 85, 88 "],"e":["hadhwetilsa ordh","haadwitilsa- )"]},{"a":"hadzligh","b":"","c":"","d":[" , se hatliker."],"e":[]},{"a":"haf","b":"","c":"","d":[" f? håf, fiskhåf. foro allan daghen mz haffuom j äluinne . . . äpter fiskom Lg 3: 9 . ib 10 ."],"e":[]},{"a":"haf","b":"nn","c":"","d":["hav. GU C 20 (hand 2) s. 57. o hälogh atherlösarens modher . . . haffsins stiärna (stella maris) JMÖ 48 . - havsvatten. fanga the skadha paa gotzith aff the ath haffwit slaar jn PMskr 87. "],"e":["haffwit . ","hafsins . ","haffweno ) , ","*hafs bylghia","haffzs bölia )","*hafsfiska skal , ","*hafs flödhning","haffs- )","*hafs grop","haffs- )","*hafs gräs","haffs gress )","hafs klippa , ","*hafs ledh","haffzs leed )","*hafs sogh","haffzs sog )","*hafs stormber , ","*hafs vatn , n- havsvatten. PMskr 353. ib 466.","hafs yrt , "]},{"a":"haf","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hafs butn , ","hafs diup","haffs- )","hafs grund","haffs- )","hafs nöþ , ","hafs strand , ","hafs yrt","haffz ört )"]},{"a":"haf vrak","b":"","c":"","d":[" ,n. L."],"e":[]},{"a":"hafdiup","b":"nn","c":"","d":["hafsdjup, afgrund. haffdiwpen huldo them MB 1: 318 . Jfr hafs diup."],"e":[]},{"a":"haffa","b":"vb","c":"v.","d":["hantera illa? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6."],"e":[]},{"a":"haffa","b":"vb","c":"v.","d":["fasttaga? then ene wil then andra haffa oc härya PM 19 . Jfr hava."],"e":[]},{"a":"haffisker","b":"nn","c":"","d":["havsfisk. Priv f Sv st 171 (1473, askr.) ."],"e":["-fiisk )"]},{"a":"haffru","b":"nn","c":"","d":["hafsfru. Di 21, 41, 240, 300 ."],"e":[]},{"a":"haffru","b":"nn","c":"","d":["havsfru. Troj 295 ."],"e":["-frwgor ) , "]},{"a":"hafgrun","b":"nn","c":"","d":["hafsdjup, afgrund. haffgrunnen (abyssi) sankadhos i midhio hawino MB 1: 318 . Jfr hafs grund."],"e":["frf . ","vok . i änd. -grunn-)"]},{"a":"hafkalver","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hafkalva skin","haff- )"]},{"a":"hafklippa","b":"nn","c":"","d":["hafsklippa, klippa i hafvet. VKR IV ."],"e":[]},{"a":"hafleþis","b":"ab","c":"adv.","d":["öfver hafvet, sjöledes. ryma mz smasuenenom haffþes tel anat land Bu 526 ."],"e":["-leþes )"]},{"a":"hafna","b":"","c":"","d":[" , se hamna."],"e":[]},{"a":"hafna","b":"vb","c":"v.","d":["med prep. vidh. elemens war en aff them som hafnadha (för hafnadho) mz spot vidh barnabam (ändradt till som mz hadh oc mz spot fix vidh barnbam) Bil 348 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"hafning","b":"","c":"","d":[" , se hamning."],"e":[]},{"a":"hafning","b":"nn","c":"","d":["otillåtet bruk, intrång. dömer jak for:de magnus joansson ok them aff forzaby theris landh och watn ffriit fore haffningh FH 1: 10 (1417, gammal afskr.) . Jfr hava."],"e":[]},{"a":"hafre","b":"nn","c":"","d":["havre. VKJ 285 (1466, Bil) . GU C 20 s. 43 . Jfr skapthafre. "],"e":["hafra gryn","hauer- Skotteb 448 (1470-71), Kämn). hagra- STb 1: 33 (1475), ","*hafra hosa , "]},{"a":"hafre","b":"nn","c":"","d":["hafre. " thre thyne hafra " SD NS 1: 594 ( 1406) . II lester haffwra FH 4: 83 ( 1499) . LB 3: 56 . "],"e":["hafra brödh , ","hafra gryn , ","hafrakorn , ","hafra miol"]},{"a":"hafrörilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. rörelse i havet. GU C 20 s. 282 ."],"e":["halff- )"]},{"a":"hafsidha","b":"nn","c":"","d":["kust. " huar som äruwidh hafsidho godha hampne " KS 66 (162, 72) . Lg 3: 388 ."],"e":[]},{"a":"hafskal","b":"nn","c":"","d":[" ? el. n.? musselskal, snäckskal. thänna steenen margari[t]a . . . wäxser j haffweno in concha marina, thät är j fiiska skal älla haff skal JMPs 535. Jfr hafsfiska skal."],"e":["haff- )"]},{"a":"hafskrär","b":"nn","c":"","d":["skär. " läta hafskärin oc klippona blutna " Bir 2: 84 ."],"e":[]},{"a":"hafstiärna","b":"nn","c":"","d":["om jungfru Maria. i tässe ympno prisas iomffrun aff marghskona dygdh oc liknas widh mangh ärleken tingh som är haffstiärnan, ädhlasta wiin (o. s. v.) JMÖ 83 . Jfr haf."],"e":["haff- )"]},{"a":"hafstrand","b":"nn","c":"","d":["hafsstrand. " stodh vppa hafstrandinne " Bo 240 . Bil 773 . KL 292 . MB 1: 202, 239, 264, 488 . Jfr hafs strand."],"e":[]},{"a":"hafsvalgh","b":"nn","c":"","d":["avgrund el. bottenlöst djup i havet. " tahkkom gudh thz wi ey drunknadho j hafsins diwpe. oc thz wi konom ey i haffswalgh " SvKyrkobr 29 . dödzens haffswalgh JMÖ 83 . Troj 295 ."],"e":["haff- )"]},{"a":"hafsvalgh","b":"nn","c":"","d":["hafsdjup, afgrund. äru omättelike oc vtan grund til päninga giri sua som haff swalghit (vorago maris) Bir 2: 156 . ib 4: (Dikt) 251 ."],"e":[]},{"a":"haft","b":"","c":"","d":[" , se hapt."],"e":[]},{"a":"haftilse","b":"","c":"","d":[" , se häptilse."],"e":[]},{"a":"haftrul","b":"nn","c":"","d":["hafstroll. Su 52, 418, 423 . Lg 3: 48 . Iv. LXXXVII. Jfr hafs trul."],"e":["hafftrull Iv LXXXVII . haff trull: -trullom Lg 3: 48 . ","haftrol Su 418 ),"]},{"a":"hagensker","b":"av","c":"adj.","d":[" STb 5: 110 (1516)), (stycke av) kläde från Hagen. Se Sdw 2: 1232. skipper jenis laurensson loffuade fore gisle maalare om hagnisket STb 1: 95 ( 1477) . " skattade njels gvlsmed ok erik tomosson et röth hagenst for xviij mark " ATb 2: 362 ( 1489) . " oleff fick iij mark peninga och sex alna hagensk " STb 4: 134 ( 1506) . JTb 98 ( 1513) . STb 5: 45 ( 1515) . " the ij hagenist, som lambert har " ib 110 ( 1516) ."],"e":["hangnisth Atb 2: 273 (1485). haningst el. hannigst ib),","hagnisk ib 2: 24 ( 1483) . best. -et ib 1: 95 ( 1477) . ","hagnist JTb 112 ( 1525) . ","hogenst Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . ","hagenist"]},{"a":"hagensker","b":"av","c":"adj.","d":["från Haag - n. hagenst (hagensk), tyg från Haag görs eder oc ecke hagensk behoff, tha will jag sende eder engilsk oc leisk FM 225 ( 1505) . xiiij (14) stykker leys oc iij (3) stykker hagensk BSH 5: 509 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"hagh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) inhägnad, stängsel, gärdsgård. inter sepem dictam hagh, et ampnem dictan beruaa SD 3: 643 ( 1324) .","2) inhägnad, inhägnad mark; mark (i allmh.)? ridhu swa bort w thz willa hagh wt aff the ödhkn ok wille marka Al 5332 . Jfr diura hagh."],"e":[]},{"a":"hagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) ordna, inrätta, ställa? bete sig? then oärlige cromedike hagade illa nog RK 2: 8126 . 2) gagna, passa, vara lämplig. jak wth siälfuer hwat mik bäzst haghar (quid mihi expediat) Bil 369 ."],"e":[]},{"a":"hagher","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, konstfärdig. swa myklo bätre mästare oc haghare är en köön gerningis man, thy för gör han sina gerning MB 1: 31 ."],"e":[]},{"a":"hagher","b":"nn","c":"","d":["ställning, förhållande; fördel, gagn. herra iwan gik tha väl ij hagh (gick det väl i hand, hade framgång; hagh för lagh Cod. C lag, Cod. E lagh) Iv 730 ."],"e":[]},{"a":"hagher","b":"nn","c":"","d":[" JMÖ 97 . Se hugher."],"e":[]},{"a":"haghi","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) inhägnad, stängsel. " een haghi var aldra väghna om kring " Fr 441 . gränsmärke? secundum istam gangan teldras locari & haga icidi precepimus SD 1: 247 ( 1225) .","2) inhägnad, inhägnad mark, hage. notum facimus . . . nos . . . nicholao thyrgilsson fundos nostros et possessiones nostras infra speeps, cultas et incultas, in nørralagha, østra, sydhra et væstra hagha . . . vendisse SD 6: 198 ( 1350) . omnes inclusiones, dictas hagha, sicuti nørrahaghan, østra, sydræ, et væstræ haghan . . . dimiseram ib 199 ( 1350) . liggiandis . . . öster a haghanom ib nS 1: 44 (1401). i . . . tostathorp hagha ib 611 ( 1407) . " wt i then lund ther ligger en haghe " RK 1: (Albr.) s. 208- beteshage, betesmark. Bir 1: 360, 3: 335 . MP 2: 86 . " tha forfor eth faar nar mannin syndade forlät äurdelikx lifs hagha " ib 1: 202 . - Jfr bya-, diura-, hema-, miþal-haghi. "],"e":["hagha gardher , "]},{"a":"haghi","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) inhägnad mark, hage. iak hafuir gifuith . . . minom maagh, I fiärdhungin i oblass . . . meth akir ok äng, meth hult ok hagha SD NS 3 . 407 (1419, från Jämtland). ib 451 ( 1419) . Uppl Lagmansdomb 71 (493) . - ss ortnamn. Se Sdw 2: 1232. - Jfr gräs-, häst-, hästa-, kalva-, ängia-haghi."],"e":["hage )"]},{"a":"haghl","b":"nn","c":"","d":["hagel. GU C 20 s. 321 ."],"e":["hagil )"]},{"a":"haghl","b":"nn","c":"","d":["hagel. skyn vp ga j hymlana mz hitanom af iordhinna wädzko ok thiokna ther ok swa wardha thrädhan af thry thingh som är rägn ok haghl ok snio Bir 1: 278 . tha wordho lywngeldea oc rösther oc iordhön oc stort hagell MB 2: 351 . ib 1: 360, 2: 345 . Bil 878 . Bir 2: 159 . Al 5294 . Su 118 . Jfr stenhaghl."],"e":["haghel MB 1: 300 . ","hagell ib 2: 345, 351 . ","hagääl Su 118 . ","haghil Bir 2: 159 ; Al 5294 ), "]},{"a":"haghla","b":"vb","c":"v.","d":["hagla. grandino . .. hagla (hskr. halgla) ok mz hagil fordärffua GU C 20 s. 321 ."],"e":["hagla )"]},{"a":"haghlskur","b":"nn","c":"","d":["hagelskur. för harda haghel eller regnskura PK 225 ."],"e":["haghel- )"]},{"a":"haghlsten","b":"nn","c":"","d":["hagelsten. MB 1: 301, 2: 79 ."],"e":["haghel- MB 1: 301, 2: 79) , "]},{"a":"haghn","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1232."],"e":[]},{"a":"haghthorn","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1232."],"e":[]},{"a":"haghthorn","b":"nn","c":"","d":["hagtorn. eth trä som kallas rampnus, thz är hagorn then som är lagher oc hwas MB 2: 98 ."],"e":[]},{"a":"haghthorn bladh","b":"nn","c":"","d":["hagornblad. " tagh haagtorn blad " LB 7: 220 ."],"e":["haagtorn )"]},{"a":"hak","b":"nn","c":"","d":[" ? klander, hån, begabberi. awund ok nidh lyghn ok hak thz görs marghom a hans bak Al 2695 . drotningen bar oc widher them hak (gjorde dem till föremål för begabberi) RK 1: 554 ."],"e":[]},{"a":"haka","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","*haka up , häkta upp. tha stodh iöns arwidson vp och hakade vp sina kapo ATb 2: 107 ( 1478) ."]},{"a":"haka","b":"nn","c":"","d":["haka. " tha fiöl hans haka ok skäg nidhir a brystit " Bir 2: 134 . ib 1: 68 . Iv 266 . Al 97 . Di 60 . LB 2: 63 . "],"e":["haku ben , "]},{"a":"haka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr storhakadher."],"e":[]},{"a":"hakare","b":"nn","c":"","d":[" = haka makare? ss. tillnamn. Svartb 518 ( 1474) . hinrik hackere STb 3: 172 (1494). ib 174 ( 1494) , 239, 242 (1495), 279 (1496), 438, 450 (1489). StÄmb. 131 (1495). ib 133 ( 1496) , 135 (1497), 137 (1498), 140 (1499), 146 (1501). SSkb 9 (1501-02). STb 4: 2 ( 1504) . ib 48 ( 1505) , 63 (1505). hustrw lusscj hakares ib 108 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"hake","b":"nn","c":"","d":["eg. ett visst måt jord (i Liffland och Estland); på ett sådant område bosatt bonde. ss beteckning för lifegen. " then andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka " BSH 5: 226 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"hake","b":"nn","c":"","d":["hadebonde, livegen. empticius träl ok haki GU C 20 s. 217 ."],"e":["haki )"]},{"a":"hakelsten m","b":"","c":"","d":["takplatta försedd med ett slags hakar (för upphängningen). sades, thet erick jngemwndsson skal forlicha sigh medh thöm om hakelsten STb 4: 106 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"haki","b":"nn","c":"","d":["hake.","1) båtshake. " mz een haka greep han then riddar rik " Fr 2508 . Jfr bats haki. 2) dörrhake. dörrin sprang aff haumen ST 268 . - hake hvarigenom ett lock är hopfogadt med tillhörande skrin, gångjärn. j hans skrine. lhwars look hängiande war swa som vppa fyrom axlom älla bakom (cardines) Bir 1: 61 . - bildl. hopit hafwe twa axla älla haka Bir 1: 295. - Jfr dura haki. 3) krok, metkrok. wilet ey nappa wil inthe hengia wid hns haka MD (S) 224 . 4) = haka byssa. VIII steen byssor, XL skerpatinär, ond ock godhe, II dwsen teel lhaker III dwssen andra hakar FH 5: 238 ( 1524) . Jfr telhaki. "],"e":["haka byssa","hake- . ","hacke- )","hakbysso lodh","hakabyssa- )","haka lina","-lyna )","haka skapt , ","haka stang , "]},{"a":"haki","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) hake. " lasse smedh fore hacker krampar och össicker iij ark " SSkb 34 ( 1502) . - dörrhake. j andelike skodhan wändis gudz kärlekir, swa som dörin oppa hakomen Sp 227. ib 379 . " iiij par dörrejern . . . met viij hakar HLG 2: 69 (1520). - i bälte fäst hake vari armbortsträngen fästes, då den spändes medelst ett vindspel, krikhake? " ATb 1: 208 ( 1465) . ib 313 ( 1469) . laris hakonson lyste een haka och spanbelte ATb 1: 366 ( 1472) . " erick matsson kendis annamet pa sin deel eth aremborst, haka, belte " STb 3: 445 ( 1499) . ib 4: 8 ( 1504) . " jach wil giffwe tigh eth gammalth spenne belthe och hakaa mz JT b95 (1513). - Jfr banda-, dura-, fenster-, hald-, hald-, hätto-, kri-, källara-, läse-, muldräfla-, mur-, port-, skur-, span-, spar-, tel-, trizo-, vända-haki. ""],"e":["hakaa STb 4: 8 (1504) . JTb 95 ( 1513) . pl. -ar. hacker SSkb 34 ( 1502) ), ","*haka makare","hakemakere )"]},{"a":"hakka","b":"vb","c":"v.","d":["hacka. PMSkr 229 . ib 387 . Jfr borthakka, ävensom smahakakkadher."],"e":[]},{"a":"hakka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr murhakka."],"e":[]},{"a":"hakka","b":"vb","c":"v.","d":["hacka. hackat swyn iister LB 7: 320 . hakkes sma MP XLIV ."],"e":["-adher )"]},{"a":"hakkilse","b":"nn","c":"","d":["hackelse. jtem (bör han) . .. skära hekkelse til breffdragarana Arnell Brask Biᴵ 24."],"e":["hakkelse )"]},{"a":"hakul","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr mässu hakul."],"e":[]},{"a":"hakul","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr mässo hakul."],"e":[]},{"a":"hakulvärk","b":"nn","c":"","d":["stängsel el. omhägnad bestående af korsins nedslagna pålarf mellan hvilka lägges törne o. d. ther om tha gik eet hakil värk badhe höght dighirt ok stark Iv 4131 ."],"e":[]},{"a":"hakyrt","b":"nn","c":"","d":["dictamus albus Lin. " dictamus hakyrt . . . fordriuer etyr " LB 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"hal","b":"nn","c":"","d":["sak. " aldre kom en ater i thera hal " Al 9428 . ther budhit bar i hallina hem ib 9430 ."],"e":[]},{"a":"hal","b":"nn","c":"","d":["häll, flat sten. bödh atirfylla alla ingangana biärghsins mz hallum (lapidbus) Bil 434 . sundir skaro the hänna quidh mz hwassom hallom Gr 287 . MB 1: 287 . " saxifraga växe mällan halla vppa bärghom " LB 5: 81 . " sla lthins hiärta hardha hal (silicem) " Su 46 . " oppa the hall ällar sten " Lg 3: 445 . Bir 1: 268 . - hä lleberg, klippa. vatnit som wtflöt af hallinne (motsv. ställe MB 2: 384: hällinne) KL 389 . " lät han watn aff hardha helinne vth flyta " ST 8 . " han gaff wqtn ff hardasta häl " Bil 695 . ib 361. MB 1: 325, 407, 408 . MP 1: 86 . Bir 1: 181, 184 . Gr (Cod. D) 379 . " owir thässa hällena skal iak byggia mina kirkio " Bo 119 . MB 1: 417 . hwaris huatzke äru stena äöllir store haller MB 2: 254 . bärghom oc hallom ib 343 . " jnde in hallinæ owæn odhens kyældu " SD 2: 23 (12387, i en råskilnadsdom). hallin a swinanæs slætw ib 3: 146 ( 1313, gammal afskr.) . i ortnamn. in rupen mobilem que qlgo dictur cupurhel SD 2: 133 ( 1292) . " in magnam rupem, que biornhæl appellatur " ib 4: 590 ( 1338) . " a suarto hal " ib 621 . (1338). - Jfr biärgh-, biärgs-, iärn-, sten-hal. "],"e":["hall MB 1: 287, 325, 417 ; Lg 3: 445 . hall(frf. vok. i änd..)","halla klinter","hälla- )","halla knopper","halla not","hella- )","halla skora","halla skriva","hälla skrifwa )","halla skrubba","hälla- )","halla sten","-steen )"]},{"a":"hal","b":"av","c":"adj.","d":["hal, glatt; slipprig. GU C 20 (hand 2) s. 56, 98. skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal (lubrica) ok oskälighin ällir otham stupan SpV 138 . " ormen är jlklokker hall eller sletter Sv Kyrkobr (Lucid B) 142. ib. ""],"e":[]},{"a":"hal","b":"nn","c":"","d":["1) sal, salsbyggnad. Prosadikter (Karl M) 253 . " en stolpe stodh vnder hallne ther stodh hon all pa " ib 254 . sidhan gingo the op i hallena til bordh ib 261 . 2) galleri el. övertäckt gång el. dyl. för försäljning av varor, saluhall. jtem ij art. akeren for fläsket kom pa hallen Skotteb 430 (1469-70, Kämn)."],"e":[]},{"a":"hal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["häll ib 442 . ","-er PMSkr 600 . Se Sdw 2: 1232),","*halla biärgh","-bärg )"]},{"a":"hal","b":"av","c":"adj.","d":["hal. war hon (bron) sua haal som en halaste ijs Pa 19 . ib 22 . Bir 3: 144, 424, 426 . ST 81 . MD (S) 222 . - bildl. otte r och hall, och wendehr sig til alla handa wädher BSH 5: 272 ( 1508) ."],"e":["haal . ","hall )"]},{"a":"hala","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*hala af , hala ort el. ut. jtem en ij men iii j penninge som schypet aff halade Skotteb 456 (1471-72., Kämn). - Jfr af-, for-hala."]},{"a":"hala v","b":"","c":"","d":[" . Jfr ivir-, ut-hala."],"e":[]},{"a":"halan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forhalan."],"e":[]},{"a":"hald","b":"nn","c":"","d":[" (STb 5: 269, 270 (1520). Möjl. att fatta ss n. pl.). L. ","8) förskansad ställning, befäst läger. j tunne öll som bönderne finghe pa holleth vppa helgensholme Skotteb 186 (1464- 65) möjl. att föra till 9). 9) vakt. - vakttjänstgöring. then tid wij skulle gå i hoold kringom byr för vor fiende STb 5: 178 (1517). thesse radzstuedage her emellom skulle ware opsattre för örlig och krig och hollen skul her j staden ib 269 ( 1520) . " frans scriffuere satte borgan för sig om the oquedens ord hanhade giffuit hans larensson radman pa gramunkeholm j hollen " ib 270 ( 1520) . jtem ath inghen forsyme sit haal medh sompn eller anna löshet Arnell Brask Biᴵ 19. ib l8. - Jfr be-, bön-, for-, fram-, mässo-, reghlo-, sam-, til-, up-, uppe-, väktara-hald."],"e":["haal Arnell Brask Biᴵ 19. hoold Stb 5: 178 (1517). holl: -eth Skotteb 186 (1464- 65). -en Arnell Brask biᴵ 18; STb 5: 269, 270 (1520), "]},{"a":"hald","b":"nn","c":"","d":["1) skydd, försvar. til llandzins wärn oc stadzins hald wago laghin giwin MB 1: 465 . - skydd, stöd, understöd, hjälp. haffdo aff hertoghanom eth hald RK 1: 884 . " ryma tit the wänta sik hald " ib 2156 . ödmiwkth ok wilie war the til haldh MD 31 . 2) hållande, fasthållande. gripa til halds, gripa fast. grep . . . boionar til halz Bil 115 . " hon griper han om kläden til haltz " MB 1: 234 . Bil 251, 374 . MB 1: 284 . ST 399 . 3) fäste, ankargrund? thzx är godher hungnadh at hawa got haldh (rector ouat pro re queat anchora quando tenere) GO 854 . 4) hållande, iakttagande. Jfr reghlo hald. 5) påstående. þän skäl: þe mato bäzst fästa mz hura sit hald Bu 50 . 6) håll, riktning? hon danzadhe ey thes mindra sit rätta hald mz enom arme (danzde si vort mit einem armen)ST 143. 7) tillhåll, vistelseort, boning. thz är ey tha rike vtan hällir röfwara hald (latrocinium) ok lomilda manna jnbyggilse Bir 3: 361 . siälin ok liwith äre mäst i bldheno oc blodhit är thera mästa hald MB 1: 477 . " blodhit som siälinna hald är ib. skyndadho sigh hans thiänara hwar til sith rwm äller haald (hospitia) " ib 2: 167 . (9 förskansad ställnign, befäst läger. thera hall wäl beeslogh RK 3: 1736 . - särsk. förskansad ställnign som innehfves af belägrande, af belägrande uppförd förskansning. jn j thera hold lugu the tha RK 2: 244243 . " the haffde for husit et haldh " ib 2886 . görom til pukans haldh en danz ib 3981 . " mannelica the j hallith söchte " ib 3984 . " thz han wille sin haal besee ib 6079. norra holli besee " ib 6085 . ib s. 342 . wy wyliom saa skikka waar hall ib 3: 25 . vij ackte om skiffta holin saa, at alle hoffmen skolo holla östen till vid syön och borgere och köpstedzmen vid kirkiogarden BSH 4: 295 ( 1501) . ","9) ""],"e":["haald . ","haaldh . ","hold RK 2: 2243, s. 342; LB 8: 44 . ","holdh ib 7: 99 . ","håld RK 3: (sista forts.) 4686. hall RK 3: 25, 1057, 1736 ; ","-it BSH 5: 333 ( 1508) ; ","-ith RK 2: 3984 ; ","-en Lg 3: 371 . ","haal RK 2: 6079 ; MB 2: 101, 119, 136 . ","holl Di 172 ; ","-it RK 2: 6085 . 6093; -in BSH 4: 295 ( 1501) . ","håll RK 3: (sista forts.) 4677 . gen. halz. haltz), ","halsbani , ","haldsbvana bot","holzbana- )","haldsbänd","hals- )","halds böter , ","haldsman","haldspänningar","halz- )","hals örar","halss- )"]},{"a":"hald haghi","b":"nn","c":"","d":["dömdes michel olefsson kuttis sin hald haga igen wt aff oleff henrixson kuttis BtFH 1: 162 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"hald haghi","b":"nn","c":"","d":[" Sdw 1: 455. Läs haldhaki."],"e":[]},{"a":"hald haghi","b":"nn","c":"","d":["beteshage. Se Sdw 2: 1232."],"e":[]},{"a":"halda","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanhålla (en hjord); hålla i bet. VGL. ÖGL. 2) sammanhålla, uppehålla, bevara. lgudh . . . styre al thing ok haldar (continet) al thing oc halz ey aff nokro Bir 3: 112 . - hålla, vidmakthålla, upprätthålla. thet wiliom wij fullvlica widh macht holda FH 3: 32 ( 1443) . " han hiolt hwsära ok ädela sidh " RK 1: 71 . pa myna swäna hölth iag skälighen agha ib 3: (sista forts.) 5843. han hiolt mangom manne liiff och helso i wärldinne MB 1: 253 . " wille gudh halda esau sonom oc lot thässe land " ib 433 . - hålla, upprätthålla (ett föryttradt föremål, särsk. jord, för innehafvaren fitt mot klander). beincte niclisson . . . all lthänno . . . godz oc ärfdhalut laghfull oc frii athalda SD NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). beincte niclisson . . . friit oc hemolt halda alt thet jac ärft hafuer ib all thänno forskrifuo godz . . . wil liac . . . härra bencte niclisson . . . frii hemoll athalda for hwariom manne, oc fore hwars manz atalan ib 171 . lbidher hemult halda iord SR 1 . - part. pret. välbehållen, oskadd. komo the hele ok halne til constantinopolim Bil 286 . mädh helom ok haldom incighlom SJ 62 ( 1436) , 113 (1442). - väl haldin, välbehållen, i full trygghet. mädhan the drikka oc huxa sik wäl haldna MB 1: 246 . ","hans ville holle sin jull paa vardbverg BSH 5: 335 ( 1508) . the hölle sine paske mz gledi ok dramb MD 37 . - med två ack. bödh halda thridhia dagh maii manaz helghan Bil 88 . hiolt hänna dagh dighra höghtidh ok dyra ib 277 . Jfr 20. 12) hålla, förrätta. nw ärw thesso festomän oc fest hafwa haldhit SD NS 1: 45 ( 1404) . haffwir . . . latith halla feto . . . aa then half thridi athong ib 44 (1401). prestena som ther huldo theris offuer oc ämite MB 2: 323 . " a skänningis samtalu sum nu var snima hallin " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). skal haldäs huwþ þingh ib 5: 638 ( 1347) . tha iac thing hiolt ib NS 1: 139 (1402). FH 3: 6 ( 1333) . MD 31 . " hwar han mz resan hiolt een striidh " Fr 1344 . " halda eet ärwe meth fira prester oc tiughu oc krono liusom oc blusom " SD NS 1: 147 ( 1402) o. s. v. tha maaltidh är halden Bir 5: 41 . " han hult eerth storth gestabvudh " ST 50 . kost . . . haldä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ther hulss saa merkelighen koste RK 3: 131 . ib 151. Di 165 . " thz möthit wille ekke halla (att de icke villa hålla mötet?) " ib 2511 . - med prep. a. a festonne hiuldo SD NS 1: 687 ( 1407) . kungör iak . . . mik hawa . . . a festo haldet ib 70 ( 1401) . Jfr uttrycket a skapt halda under 5. 13) återhålla, tillbakahålla. med dat. gat han eigh haldet tarom Bu 100 . ib 12 . Bil 106, 265 . MB 1: 246 . " gat hon ey länger haldit sino modhe " Bil 350 . - med ack. badh hona haldha sit modh Bil 350 . 14) uppehålla, upptaga tiden för. ath en quinna skall haldha tigh eth manghom ordhom Lg 3: 143 . 15) hålla, intaga. her peder tursons swena haffua hallit iiij (4) eller v (5) hall BSH 5: 333 ( 1508) . the hulle haldh aa baadha sydha RK 3: 447 . Jfr 21. 16) innehålla, rymma. the karin som skullo halda bäzstan dryk Bir 3: 422 . " hon hiolt ij sik sirkla three " Al 189 . ib 193, 307 . " holken aker halder a sina lengd atta stenger oc fämtighi " SD NS 1: 157 ( 1402) . the tompt . . . halde sina (för a sina?) lengd vidh aana fämtighi stänger ib 2: 99 ( 1409) . wäghna markin halder halff fiortonde lodh silffuer SJ 3 ( 1420) . ey holdher mz (för nw?) thetta wärdogha sacramentet manna Su 286 . ib 268 . " at the stadhga ok rät . . . halle änga villo mot kristne tro ok ey nakat kätteri " Bir 3: 249 . " j bokinne haldz oc scrifwas andelikin oc licamlikin kännedombir " ib 2: l110. VKR 32 . RK 2: 517 . Di 262 . hon (boken) halder tyughu ok tw capitula Ber 243 . " thän otalighe almoghen kunne ey hallas j litlo rwme " MB 2: 238 . 17) innehålla, innehålla en uppgift el. föreskrift, uppgifva, säga, föreskrifva. somliaka bökir hlda at salomon fik angir oc idrogha i sinom ytirsta ända ST 422 . somlika bökir halda swa ib 298 . " vaar lagh halda swa Kl 385. " MB 2: 380 . som (såsom) jwdannas lagh hyöldho Lg 3: 643 . 18) intyga, bekräfta. thet scal han haldha med sin edh sielffuer tridhie at swa sant är SO 145 . BSH 3 ; 45 (1452, nyare afskr.). FH 7: 54 ( 1476?) . 19) hålla, tillhålla. med prep. til. hallas til at skula göra langan oc thungan rekinskap Bir 3: 321 . hon hafdhe engin som hona hult sidhan til thz besta ST 238 . hon hult sina dottir til ond thing ib 266 . ib 380, 381, 382 . then holth han aff eth barn tiill studium j prage Lg 3: 33 ; jfr 4. 20) hålla, hafva, anse. med två ack. römsco härra hioldo han swa värþolghan. at þe läto hanom biläte göra Bu 102 . ST 57 . " tolf aff them hioldus visaste ok störsto mästara " Bil 80 . " af gudhi haldz han en dare " MP 1: 352 . halda han . . . giäk ok dåra KS 58 (145, 64) . " thz som ädla män ok dighelighe haua aff alder haldhit onda sidhi ällir goda haldit före godha ella onda sidhi Bures uppl. 54) ib Fragm. 12. hiollo alle män fore wars herra byrdh. then daghin som wi kallom lögherdagh, första wiku dagh " MB 1: 68 . Jfr 11. - med ack. och pre. for med följ. nomen. jak hafuer haldhit thik for en första römska rikis Bil 479 . " jak haldir for alz enkte idhra samquämd " Gr 261 . " wi cristne män . . . haldom sunnodaghin fore then första " MB 1: 68 . Bir 1: 112, 226 . Su 26 . - (?) hulla detzleffs fader och moder hanum for ögon (er feðr hans oc maðr mikil hvggan at hanom) Di 91 . - anse, mena, hålla för. swa hallandis (existimans) j sina högfärd at all iordhen skulle honom lydhan MB 2: 294 . ib 1: 121 . - sätta (mycket el. litet) värerde (på), bry sig (om). med prep. af. halla . . . litit aff sik siälfwom (minima sentire de se ipso) Bir 3: 330 . " hiolt sidan mykit aff egyill " Di 54 . " aff herra nampn monde the sa mykit holla " RK 3: (sista forts.) 5196 . " the haalla inthe aaff sina edher " MD (S) 202 . " haalla liteth aaf lagh och rät " ib 235 . 21) hålla, hålla stilla, fatta posto (i synneret om krigar, särsk. ryttare). viker vndan . . . thiit han hertughin halda viste Fr 578 . ib 71, 139, 1689, 1715, (B, C, D, E, F) 544. Al 2427 . vpa then patz ther konungen hiolt RK 1: 1442 . lib 1575, 1578, 1600, 1602, 1605, 1622, 3158, 2: 4301, 4337, 3: 1052. Va 30 . Di 67 . " lot thz strax bestalla om alla sidhor for hwsit halla (omringa slottet från alla sidor) " RK 2: 5693 . " vij ackte om skiffta hollon saa, at alle hoffmen skolo holla östen till vid syön och borgere och köpestedzmen vid kirkyogaarden " BSH 4: 295 ( 1501) . ii (2) halla om natten ib 5: 333 ( 1508) . han bödh sin här halla qwar Al 4189 . ib 3210 . - hålla vakt. wil iach halda her wtan for dörnä Va 11 . MB 2: 184 . " ther hiolt fore margher wäkter from " Al 7862 . " ligga i försåt. the hiollo j skoghin " RK 1: 1726 . heim hölt ther for hanum (þar er firir Heimir) Di 18 . lib (Cod. B) 319. jak will nw holla qwar for tik ib 145 . stå, vara stäld, vara. i hwlko rättelika först höffwes oc haldher (intager första platsen) abotans förmanzsens ämbete LfK 29 . - (?) kärleken är the dygdh, i huilke hwart eth tingh holdher (för holdhes, hålles, anses?) oc wördhes som thz wördande är LfK 47 . 22) afhålla sig. med prep. af. han hiolt aff köt vm lghodaghin KL 76 . " halda aff syndinne (a peccato contire) " Bir 2: 21 . ib. 1: 149, 294, 2: 42, 72. 23) hålla, hålla hel, bestå. aller sömar skal haldha medhan sulur häla ära SO 20 . lhan (vänskapen) haller ey lenge MD (S) 293 . lthz (svärdet) hölth thz förstha hugh Di 282 . " wiill nw axeelen holla fasth tha bliffuer han wthan lasth will han oc gaanga sundher tha är thz ekke storth wndher " RK 3 . 3126.","4) hållas, gå på. lät them nw ollas Di 72 . ","2) hålla samman, hålla i hop, vara i förbund. þa hioldo saman yspanie kunungar ok portugaliae Bu 176 . RK 1: 226, 2172 . - Jfr saman halda. ","2) fortsätta. ther (att strida) haffwer iack altiid sedhen hollet oppå RK 3: (till. om Chr. II) 6171 . - Jfr upa halda. "],"e":["haalda VKR 7, 42 . ","holda Bir 2: 234, 3: 481 ; LfK 231 o. s. v.; Lg 3: 579 ; SD NS 1: 17 ( 1401) , 609 (1407-10); RK 3: 904 . ","halla KL 76 ; Bir 2: 88, 3: 330, 4: (Avt) 184, 185; Bil 376 ; Bo 39, 65 ; MB 1: 237 o. s. v.; Lg 3: 209 ; ","-e SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); -is ib 668 ; ","-ande Ber 58 ; ","-anda KL 94 . ","hala: -ande ST 57 . ","haalla Al 3210 ; VKR 7 ; MD (S) 201 . ","holla RK 2: 1884, 2121 o. s. v.; i Di 145 ; ","-e BSH 4: 113 ( 1486) . ","halder . ","holder LfK 219 . ","holdher ib 47 ; Su 250, 286 . ","haller RK 2: 517 heller (trol. skriffel för haller) LB 2: 44 . ","hallir Bo 132 ; Bir 3: 409 . ","halir ST 432 ; ","behalir ib 431 . haallir VKr 32. holler SO 85 . ","imperf . ","hält KL 20 ; SD NS 1: l561 (1406). hiolt. hiolt MB 1: 208 ; RK 2: 8049 . ","hiölth PM 20 . ","hiölthe FH 5: 201 ( 1510) . ","hyölth PM 3 . ","hiult KL 8, l0, 13. holt BSH 5: l22 (1506); beholt Fr 1469 . ","holth Lg 3: 33 . ","hölt Di 15 lo. s. v.; behölt RK 1: (Albr.) s. 211; Lg 664 . ","hölth BSH 3: 143 ( 1463) ; Di 282 . ","hult ST 50, 238, 243, 266, 381 ; LfK 219 ; MB 2: 212, 287 . ","hulth RK 3: 133 . ","hylt: behylt FM 74 ( 1502) . ","hylth Di 282 . pl. 1 pers. hioldom BSH 2: 38 ( 1396) , 42 (1397) o. s. v. hyoldom ib l67 (1399), 69 (1399) höldom ib 40 (13967) . ","hwldhom SD NS 1: 594 ( 1406) . ","hiollom BSH 2: 74 ( 1399) , 90 (1399). hyollom ib 79 ( 1399) . ","hollom SD NS 1: 136 ( 1402) . 2 pers. hioldin KL 372 . ","hiolden MP 2: 11 . 3 pers. hioldo Bu 102, 150 ; B il 782; MP 1: 4 . ","hiöldo Bu 9, 375 ; MB 1: 449 . ","hyuöldho Lg 3: 643 . ","hiuldo KL 13 o. s. v.; SD NS 1: 687 ( 1407) . ","holdo Iv 5020 . ","huldo ST 437 ; MB 2: 323 . ","hiollo Bil 84 ; Bir 3: 276 ; MB 1: 68 ; ST 27 ; Al 2427 ; RK 1: 1575, 1578, l1726. hiolla RK 2: 18883 . ","hiolo ST 481 . ","hiöllo Bir 3: 276 ; MB 1: (Cod. B) 526 . ","hiölle Bir 3: 252 . ","hollo RK 1: (sfgn) s. 192 . ","holle BSH 4: 113 ( 1486) . ","hullo RK 3: 1034 . ","hulle ib 447 . ","hulla Di 21 . ","hyllo SD NS 2: 79 ( 1409) . ","hölle MD 37 . ","helde MD 32 (i en norvagiserande hds). impf. konj. lhiolde Bil 329 ; MB 1: 128 . ","hiölde ib 38 . ","haldin . ","hallin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); hedhir hallin Bo 95 . ","halin: halit ST 169 ; ","halne Bil 286 ; ","hedhirhalne Bo 5 . ","hollin: lhollidh BSH 4: 336 ( 1503) ; ","hollet RK 3: (till. om Chr. l1) 6171. imperat. halt. holt LfK 219 . ","haldz Bir 2: 110 ; MP 1: 352 . ","halz Bir 3: 112 ; Su 268 . ","hals Bu 52 . ","hioltz SD NS 1: 479 (405). hiöltz Bir 3: 252 . ","hiultz KL 34 . ","hulss RK 3: 131 . ","holdes SD NS 1: 479 ( 1405) . ","huldis Su 228 . pl. hioldus Bil 80 . ","hioldos KL 184 . ","hioldhos Bil 108 . ","höldhos Su 228 . ","hiollos Gr 315 . ","haldes Bu 51 . ","holss FM 204 ( 1504) ),","halda fast , bestå, ega bestånd. homodh plägher gerna falla och syällan fasth ath halla RK 3: 2938 . - fortfara, förblifva. the . . . i tolko ihärdz-sko hallit oc liffwat jn til dödhen Su 127 . 24) hålla (på), fasthålla (vid). med prep a (pa), helyo[do]rus hult stadugt p sin förstadgadha atanka MB 2: 287 . 25) halda um et, förena sig? dömdes thenne för:ne hwar tere sak til iij m. for the icke wilde holde wm eth pa vrdiala syn och skylie thwa träthände aat BtFH 1: 152 ( 1507) . 26) hålla (med el. mot). vaþe är striþa viþ guþ siäluan. som haldur mz andrea Bu 134 . Bil 657 . Bo 95 . Gr 263 . MB 1: 2317 . Bir 2: 261, 4: (Avt) 185. RK 1: 2174, 2: 2121, 2317, 2392, 3519 o. s. v. lthenne för:ne män suoro och thenne 12 i nempnden såth0 huldo medh them BtFH 1: 42 (1465, nyare afskr.; möjl. att föra till 18). tha hiollo badhe domaren oc constatntinus amot them mz siluestro Bil 84 . " moth k cristiern the ey holda torde " RK 3: 304 . (halda trol. för hulda. halda mz dödsins mörkior Mp 1: 46). ","halda sik , 1) hålla sig fast. at thu gryptir ey törnan gren at halda thik vm Bir 1: 270 . holda sik vedh en stok Lg 3: 579 . 2) hålla sig, förblifva. hallande jdhir j tholomodhe Bir 2: 88 . 3) hålla sig tillbaka, beherksa sig. gat hänna mästare var herra ihesus sik äkke längir haldit Bo 225 . " var min siäl opfylt j thom skodhilsomen mz swa store glädhi at hon formatte näplica at halda sik (se capere) " Bir 3: 162 . afhålla sig. med prep. af (ut af). iak skal lhalla mik af vin oc starkom drykkiom Bo 133 . KL 26, 76, 158 . KS 24 (59, 26) . Bir 2: 88, 177, 3: 58 . Ber 42, 278 . Lg 38 . " at halda sik wt af syndinne " Bir 1: 49 . 4) hålla sig (till), sluta sig (till). til honum skal thu thik halla Al 10225 . " hult sik in til absolon " ST 243 . sluta sig (till), sträfva (efter). wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting KS 51 (129, 55) . medh thz tridhia aldor (för halder) han sigh gerna til alt thz godt och dyghdelikikt är ib 13 (30, 14) . 5) bero (af). med prep. vidh. hans liiff halder sik (pendeat) widh smaswensins liiff MB 1: 249 . ST 409 . 6) hålla sig fram, förhäfva sig? ängen hafdhe om then tima halith sik siälwer mz hoghmodhe MB 1: 101 . 7) förhålla sig, bete sig. hurw the mz äru skulo sik haalla MD (S) 201 . " äpte ty höfdinge hauer sik i domom ok åthäuom lksinom: suå wilia sik halda (Fragm. haua si 14) alle the hans vndidåna ok tienisto män äru " KS 57 (143, 62) . " at man haldr sik (visar sig) firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn " ib 36 (9, 38) . halda sik väl, vara vid godt mod. badh at hon skulde sik wäl halda oc ekke söria ST 440 . ib 504 . halda sik illa, vara illa till freds, bedröfvas. vi seem somlica fatika människor dröuas oc halla sik illa Bo 65 . fadhir och modhir hiollo sik ila ST 27 . ib 398, 437, 441, 449 . Di 45 . " the suensca hiolla sich swa illa thz konungen the dechtinghia ey holla wille " RK 2: 1884 . ib 4581. - halda sik ömblika, d. s. hiollin the sik äkke swa ömblica Bo 65 . refl. ","haldas , 1) hålla sig stilla. lclosterlöpara, som siällan äldhär ey lnakot sin haldas i clostreno Su 60 . 2) uthärda. huat menniskio matte hallas ther vider (stå ut dermed) RK 1: 1681 . 3) hålla hvarandra. hioldhos j händer sate ok säle Bil 108 . Bo 7 . Gr 315 . RK 3 . 1853. ","halda ater , 1) hålla tillbaka, häjda. thön dygdh ther . . . haldr us åtr, at vi höghin os ey mera än skiäl säghia KS 36 (94, 39) . halder ater idhar losta Al 7095 . Ber 58 . " hiolt atir af the onzsko som the hafdho (böriat) " Bil 877 . 2) hålla qvar, behålla. hiolt hon atar halft (näml. liuset) ii sinne hände Bu 12 . " hioldo ater sidhan thz som the iätto fore gudz räddogha " MB 1: 295 . - med dat. en quinna hiolt alt tidh atir enne synd än thot hon scriptadhe sik for andra synde KL 113 . - Jfr aterhalda. ","halda sik ater , afhålla sig. hiolt sik atir aff sinom ilgerningom KL 60 . ib 276 . halda for (fore), förhålla. med dat. och ack. hiolt honum sina iordh fore meth wälde SD NS 2: 188 ( 1409) . hvilken hosbonde sinom swen holer sin lön fore SO 85 . Jfr forhalda. ","halda fram , rikta (kosan) framåt, gå fram. hioldo . . . fram rättan wägh Ber 23 . halt fram (procede) Su 15 . - fortsätta, framhärda med. halt nw fram thz thu mz mik bögynnat haffwer Su 172 . ib 182 . alt atherhald . . . thz wppa tagx oc haldz fram j min hedher mz gudhelighet Bir 4: l119. hiölt fran (för fran) sina belägningh (jussit obsidere) MB 2: 257 . - framhärda. vm thu blifwir stadugh ok hallir fram (perserveraveris) Bo 132 . - Jfr framhalda. ","halda fran , se halda fram. ","halda i gen , hålla tillbaka. han halder j gen osynlika alla thera ondzsko akt oc fwndh Bir 4: 58 . lJfr igen halda. ","halda inne , 1) innestänga, innesluta. han hölth them inne till watn oc land RK 3: (sista forts.) 5565 . 2) hålla inne, underlåta att betala. holla theris rettha oc aarligha skath inne BSH 4: 111 ( 1486) . - Jfr innehalda. ","halda nidher , ","halda saman , 1) hålla samman. med dat. wi hwldhom alle handom saman (till tecken och stadfästele af gjord öfverenskommelse) SD NS 1: 594 ( 1406) . - sammanhålla. med dat. then hånom (allmogen) halder saman KS 8 (19, 9) . - med ack. andelik thing the göma oc saman halda sin stadh oc rwm, swa som siälin halder saman licamen MB 1: 34 . ","halda til hopa , hålla i hop. om i hallen alla ltiil hopa RK 3: 3377 . ","halda up , 1) hålla upp, upplyfta. huilt vp höght gudz likama KL 13 . hölt hagen op sin gulringh Di 241 . - bära upp. hiollo henna kläder op Di 165 . - hålla uppe, uppbära. hiolt vp (sustentavit) . . . hans fötar mz sötom handum þry dygn Bu 26 . 2) hålla upp, upphöra. the holdo op ok giordho thöm maka Iv 5020 . Al 5310, 5386 . - Jfr up halda. ","halda up a , 1) företaga sig. mädhan han hädhan fran ville halla vppa (cellet intendere) at predica Bo 39 . - hålla på med, vara sysselsatt med. lgak i kirkiona til the biscopa ther äru, oc halla nv vppa guz thiänist Lg 3: 209 . haffuer ther holss vppa dag och nat FM 204 ( 1504) . ","halda uppe , 1) hålla uppe, hålla upplyft. med dat. moyses hiölt oppe handom MB 1: 325 . Bo 210 . hiölde them (ɔ: himil och iordh) änkte oppe MB 1: 38 . " halder oc them nakath oppe ib (i de båda sista ex. lemnar formen them oafgjordt, huruvida dat. el. ack. varit åsyftadt.) 2) uppehålla, upprätthålla. vtan han hiolde alt oppe thz han skapadhe mz sinne hand, tha wordhe thz at alzängo " MB 1: 128 . " holle embetet vppe " SO 87 . 3) upphöra. han hiolt vppe oc lät af at äta Bo 76 . - Jfr uppehalda. ","halda ut , 1) utspänna, hålla utspänd. järn traadha cirkla som halla wth then lwdhen PM 13 . 2) fortfarande el. till slut hålla? holle ord oc beff obretelig vth RK 3: (red. B) 6214 . holla them (bref och ed) obrötelig wtt ib (red. A).","halda äptir , hlla qvar, gömma. stundom vmbar oc hon thz hon skulde siälf äta oc hiol thz äpte synenom Bo 15 . - Jfr af-, be-, ful-, mis-, of-, til-, vidh-halda, äfvensom hedherhaldin."]},{"a":"halda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sammanhållning (en hjord). - hålla på bete och fodring. Se Sdw 2: 13. 2) hålla, uppehålla, vidmakthålla. jndemno . . . are skadalösan holla GU C 20 (hand 2) s. 22. til stadzsens swerdh ath holla renth StÄmb 125 ( 1492) . ÅK 57 . " thalade her thomas hinricj ath hans federnes och mödernes deel, ath han waar hanom wy hollin swa fullelica, som martin hanom loffuit hade " STb 4: 96 ( 1505) . cameraswen bör . . . halla han cläder reen Arnell Brask Biᴵ 30. swa länghe the hyöllo jomffru maria psaltra j gudelighet JMPs II. Jfr 6. - part. pret. välbehållen, oskadd. anders martenssons breff . . . besegelt medh helt och hollit jncigle STb 3: 312 ( 1496) .","3) vakta, vårda, skydda, försvara. thöm scal ängin man hwarä i swerike ällä i scane, ther i thenna fridh bigrepen är, haldä ällä hägnä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . " xx greffuäö hioldo reen 205. efftir thet ath han hade holdet honom till hielmekes hand " STb 2: 180 ( 1486) . Jfr hand. 4) hålla, uppehå lla, underhålla. jtem ɉ mark fore stadzsins hesth athalde Skotteb 388 (1463-64, Kämn). anders . . . sagde sig wilia at halda the förnämpde hustru katerine och staa henne ore Uppl Lagmandsdomb 29 (1490). - hålla, innehava, bestyra. Se Sdw 2: 1232. - hålla, tillhandahålla, bestyra. JTb 22 ( 1459) . " corth flaskedragere schal lholle och skenckie brenth wiin her j stadin " STb 3: 376 ( 1498) . " gaffs gardieknen x mark fför kosten han holt karene " Stock Skb 38 ( 1517) . ib 117 (1519).","5) hålla, hålla i, gripa om. hwilko krono thwe ängla hyllo offwer henne hwffwoth Mecht 48 . haals han (ɔ: stenen) j mwnnenom länge tha gör han bedröfft hiärta PMskr 475. - med prep. pa skapt och skäl hwllæ . . . SD NS 3: 89 ( 1415) . hålla fast. sua can han (ɔ: djävulen) for honum !UDDA_TECKEN? människan) nättiä at han veet ey för snaran haldir Vis sten 6 . " rymde vndhan fore honom i cammaren och hwldo dören " STb 1: 387 ( 1482) .","6) hålla, hava (i ett visst tillstånd el. förhållande). i matte wäl fa en rikan riddara oc mäktighan ther idher hiolde i stoor hedher Prosadikter (Sju vise m) 155 . Jfr 2. 8) behålla. med dat. oc hiolt eyg held´ iorþin likino Saml. 34: 276 (börj. av 1300-t.). med ack. thett vnger lärer han gammal håller PMSkr 657 . 10) hålla, iakttaga, bevara. thetta forbodit holt han äkke thy wart han sakir til ix mark ATb 1: 86 ( 1458) . " wm thu thina reghlo . . . haffwer wäl halleth " Mecht 80 . ib 353 . SvKyrkobr (Lucid B) 150. tha sade borgamestarene: wil thu jnglunda halle lydnen STb 3: 313 ( 1496) . han holler ey ordh, thaal eller forlickan ib 460 ( 1499) . SvB 359 (omkr. 1500). STb 3: 460 (1499), 4: 101 (1505). epter hon ey halt hanom thet hon hanom loffuede ib 116 (1506). ib 209 ( 1511) . - rätta sig efter, underkasta sig. Se Sdw 2: 1232. i mark for thz ath han hält ey thän rät, som honom sagdhis JTb 42 ( 1463) . 12) hålla, förrätta. Svartb 173 ( 1380) . ib 175 ( 1380) . FMU 1: 396 ( 1385) . " tha vi refstating hwldhom i nycöinge meth almoghanom i jonakershundare " Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) . SD NS 3: 51 (1415, avskr.) . hiöls radstuwo ATb 1: 3 ( 1451) . Uppl Lagmansdomb 66 ( 1493) . her benngtz tomptk, som grabrödra holle gudztienist aff Stb 3: 423 (1499). ib 4: 13 ( 1504) . - med prep. (up) a. a fästo hioldo RP 1: 46 ( 1353) . " medh tolf fastom oc enom forskiälmanne, som tha vppa thingeno waro närstaddhe jnnan kimitto oc vppa thesso skötningh hiöldo " FMU 1: 371 (1378, gammal avskr.) . SD NS 3: 375 ( 1418) . ib 611 ( 1420) . 16) innehålla, rymma. ena tompt . . . som i lengdene holler lv (55) alna SJ 2: 93 ( 1482) . " tha hiölt suman then ena som then andra (ɔ: inkomster och utgifter) intet myndre eller mera Stock Skb 286 (1499, Skip). 17) innehålla, uppgiva, föreskriva. theres lagh swa huldho tu scal älskä thin ven ok hatha thin oven " SvKyrkobr (Lucid B) 193 . och giffue hanom sin lön om afftonen, som scrifften holler STb 4: 79 ( 1505) . HLG 3: 125 (1529). 18) intyga, bekräfta. stodo alle forscrifne redabone ath hallath meth therris eedh athe ey bätre ok jempnare kundo them i millom byta SJ 2: 31 ( 1477) . STb 2: 199 (1487). Neuman Vokbal 83 ( 1488) . SJ 2: 145 ( 1489) . STb 2: 338 (1489). ib 4: 50 ( 1505) . 19) hålla, tillhålla. med prep. til. och är sidhan forlidhit wel xxxv aar tho for:de her knut hult for:de elseby til crisnedom Svartb (Skolkl) 530 ( 1477) . ib 531 . giordh jonsson, som tilforin framlidne anders persson tient hade och han her j staden hade til schola hollit STb 3: 443 (1499). 20) hålla, anse. SpV 334 . - med två ack. (i pass. nom). han holt thän fatiga syndaren ey wara wärdan at fa nagra nadher aff gudi MP 4: 170 . " them som aff wärldinne höllis fakwnnoghe " SpV 426 . MP 4: 108 . somlika . . . som sik hollo godha ib 169 . - med ack. och prep. for med följ. nomen. en qwinna . . . huilka sancta biritta väl kände ok holt for ena gudlika människio MP 4: 171 . ib 176. halandhis them fför enkte som wärdoghe ärw at hedras JMPs 255. ib 546 . - sätta (mycket el. litet) värde (på), akta. med prep. af. tha sculin j witha, at wi holde aff idher kor enkte i thenna mathe, och idher prowest for engen electus eller erkebiscop meth alle Lindblom Äbval 7 (1432). hon wilde täs mera aff sik latha haldas, j bland annat folk MP 4: 172 . 21) hålla, hålla stilla, fatta posto. - förbliva, stanna. med prep. vidher. iak haffuer . . . hollit her til vid sengen alle thenne fasthe GIReg 2: 276 (1525, Brask). - hålla vakt. karlene, som hulle pa malmen om natten Stock Skb 38 ( 1517) . ib 191 ( 1521) . Arnell Brask Biᴵ 8. jtem at han sägie them lösn hemliga, som holla sculo ib 19 . - ha sitt tillhåll, besöka. med prep. til. saa lenge i ären i vrbe holler till en apotheca oc varin tillatoge per seruicium vestrum och nogra smaa skänker at j motte lära laborare in apotheca HSH 13: 115 (1524, Brask) . 23) hålla, bestå. läth thät sywda thil thäs the pröffwilsen haaller PMSkr 399 . 24) hålla i med, forfra med. med ack. atir togh han til badhe ropa oc lata swasom för oc swa hiolt han thät vti dödhin Hel män 186 . - vidhålla. med ack. mz stadogha tro hallir ljak (teneo), at fadhrinok sonen ok thän hälge ande äru een natur, ok tre persone SpV 541 . " tha sagde tywffwen och hiölth alth thetta forscriffne tha som förre " JTb 96 ( 1513) . 26) hålla (med el. mo). ath lagin helth medh them j naghor ärande Arfstv 70 (1474-75). - halda sik,","2) hålla sig, förbliva; fortfara med. mang människia som sigh halder jdkelika til ath tiäna gudh MP 4: l71.","4) hålla sig (till), sluta sig (till). Mecht 130 . 8) uppträda (som), giva sig ut (för). med prep. for el. fore. Se Sdw 2: 1232. han . . . omskipte sin klädhe oc hult sik fore een krämara Prosadikter (Barl) 26 . farande folk. som . . . sic for hionalagh halla Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440) . 9) uppehålla sig, livnära sig. swa mykit . . . at en klärk han sik ther wäl aff halla SD NS 3: 517 ( 1419) . Annerstedt Ups Univ hist Biy 1 s. 8 (1509, nyare avskr.). 10) tillhandahålla sig, hålla sig med. wilio . . . nogre klärie, som her hema äro, messa fore sama altare, tha skulo the . . . sielffue halda sik win och ölfläte STb 1: 150 ( 1478) . - refl. haldas, 5) innehållas, föraras, gulleth hööls i träkkenom (aurum in luto conditur) mz huilko wärlden köpes JMÖ 118 .","6) hålla sig till, iakttaga, följa? med prep. a. han . . . helzt a tokt o godha sidhi EK 561 . Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 284. ","1) innestänga, innesluta. " the människia som siälffwiliandis halder syndena jnne j sina hiärtha " MP 4: 56 . 2) hålla inne, underlåta att lämna ifrån sig. at thu haffuir eller haldhir jnne mädh tik nokot aff annars SkrtUppb 209 . 3) hålla inne, hålla tillbaka, hålla förtegad. Se Sdw 2: 1232. 4) innehava. stekarin ok smaswenane thens godha mansins, som festit hyolth jnne MP 5: 185 . ","4) bekosta, bestrida, ther medh halla vppe allan stadzsins twnga STb 1: 168 ( 1478) . 5) abs. hålla tillbaka, undanhålla de kyrkliga nådemedlen. wi ärchebiscop fornempde bindom allom clrrikom i fornempdom heredom, at the halle wppe för them, som ecke wilia reth göra Hedqvist Kärleksv 146 (1442, vidim. fr. 1471). "],"e":["halde Skotteb 358 (1463-64, Kämn) . haldä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . ","holda ÅK 57 . ","halla SD NS 3: 517 ( 1419) ; SJ 2: 31 (1477); STb 1: 168 (1478); Arnell Brask Biᴵ 30. halle STb 3: 253 ( 1495) . 313 (1496). holla GU C 20 (hand 2) s. 22; StÄmb 125 ( 1492) ; VKJ 183 ; Arnell Brask Biᴵ 28, 19. holle Stb 3: 376 (1498); Annerstedt Ups Univ hist Bih 1 s. 8 (1509, nyare avskr.). pres. halder MP 4: 56, 171, 176 . ","haldher Mecht 10 . ","haldir Vis sten 6 . ","haldhir SkrtUppb 209 . haller HLG 3: 125 (1529). hallir SpV 541 . ","haaller PMSkr 399 . ","holler SJ 2: 93 ( 1482) ; STb 3: 460 (1499); ib 4: 79 ( 1505) . håller PMskr 657. häller ib 158 pl. 1 pers. holde Lindblom Äbval 7 (1432). 3 pers. halda Stb 1: 373 (1482). holda ib 328 ( 1482) . halla Gummerus Synstat 44 (1425, vidim. fr. 1440); Hellqvist Kärleksv 146 (1442, vidim. fr. 1471); STb 1: 283 (1481), 335 (1482). holle ib 3: 423 ( 1499) . ","haldz SpV 143 . ","haltz MP 5: 65 . holdhis JMPs 546. haals PMskr 475. pl. 3 pers. halles ib 512 . ","helth Arfstv 70 (147475). hält JTb 22 ( 1459) , 42 (1463). hiolt Svartb (Skolkl) 531 ( 1477) ; Hel män 186 ; Saml 34: 276 (börj. av 1300-t.). hiolth SJ 2: 145 ( 1489) . ","hyolth MP 5: 185 . ","hiölt STb 2: 338 (1489); Stock Skb 286 (1499, Skip) . ","hiölth STb 2: 199 (1487); JTb 96 ( 1513) . halt STb 4: 116 (1506). holt STb 1: 86 (1458); Uppl Lagmansdomb 66 (1493); MP 4: 170, 171 ; STb 4: 97 (1505); Stock Skb 38 ( 1517) , 117 (1519). holth STb 4: 101 (1505). hoolt Svartb 173 ( 1380) ; FMU 1: 396 ( 1385) . ","hult Svartb 175 ( 1330) ; ib (Skolkl) 530 ( 1477) ; Prosadikter (Barl) 26; SvKyrkobr 150 (Lucid B). hölt STb 4: 50 (1505). holde ib 3: 460 ( 1499) . refl. helzt EK 561 . pl. 1 pers. hwldhom Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) . ","hullom SD NS 3: 51 (1415, avskr.) . 3 pers. hioldo Fredrik ed Noreen 205 ; RP 1: 46 ( 1353) ; Prosadikter (Karl M.) 265 . hiöldo FmU 1: 371 (1378, gammal avskr.); Mech 128. huldo MP 4: 25 . ","hwldo STb 1: 387 ( 1482) . ","hwldho SD NS 3 . 375 (1418). hyldo SD NS 3: 611 ( 1420) ; Neuman Vokbal 83 ( 1488) . huöllo JMPs 11. hollo MP 4: 108, 169 . ","hwllä SD NS 3: 89 ( 1415) . ","hulle Stock Skb 38 ( 1517) , 191 (1521). hyllo Mecht 48 . ","höllo SpV 334 . refl. hiöls ATb 1: 3 ( 1451) . ","konj . ","hiolde Prosadikter (Sju vise m) 155 . pl. 3 pers. hiölden SvB 359 (omkr. 1500). refl. pl. 3 pers. höllis SpV 426 . ","halda fram , fortsätta. the hiöldo fram mässona intil slitzsta kyrieleyson Mecht 128 . ","*halda fran , ","halda inne , ","*halda qvar , stanna kvar. thässe tolff höffdhingia hioldo qwar i landmäreno Prosadikter (Karl M) 265 . ","*halda til , hålla till, hålla fram. när then smirille stenen mynskas pa kringlonne. tha halles ather markaskalen til (ɔ: till »kopparkringlan») PMSkr 512 . ","*halda til baka , hålla sig tillbaka, stanna efter. offta wthsändis en starker här affwr lönlika wägha, oc när then kombir til fiendana häller mäste delen til baka och nokre faa ränna fram PMSkr 158 . ","*halda til ryggia , hålla tillbaka, hejda. continecia är mz hwilko likamlika girnilse bräska haldz, the ryggia SpV 143 . ","*halda sik til saman , hålla sig tillsammans, hålla sig i sällskap. MP 4: 25 . ","halda up , 3) = halda uppe 2. the som ecke halda vp hws oc heeman STb 1: 373 (1482). ","halda uppe , 1) hålla uppe, hålla upplyft. Se Sdw 2: 1232. 2) uppehålla, upprätthålla, vidmakthålla. the borgare, som ecke halla vppe hws eller heman STb 1: 283 ( 1481) . ib 328 ( 1482) . al wärldhin haltz oppe medh ensampno gudhz ordhe MP 5: 65 . VKJ 183 . - underhålla. Se Sdw 2: 1232. andres jönsson skal halla them vppe medh math ok ööl STb 1: 335 ( 1482) . ","*halda vidher?"]},{"a":"haldare","b":"nn","c":"","d":["väktare, vaktpost. " tha fienderne wore huar annen sa ner at hollarene skotes med thöm etc. och sloges " STb 5: 229 ( 1519) . ib 291 (1520). Jfr bak-, be-, mädh-, stat-, statshaldare."],"e":["hollare . ","-ere )"]},{"a":"haldare","b":"nn","c":"","d":["väktare, vakthafvande, utpost. tha trängias väktarne äller hallarna (exploratores) at löpa til sin herra MB 2: 170 . Di 112 . RK 2: 3983, s. 346. mz sina haldara loth han forwara ath han for puchan wilde ey fara ib 4214 . Jfr mädhhaldare."],"e":["hallare: -a RK 2: 3983, s. 346; -ana MB 2: 170 . ","hollare Di 112 ),"]},{"a":"haldbani","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr haldsbani."],"e":[]},{"a":"haldbän","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr haldsbänd."],"e":[]},{"a":"haldfaster","b":"av","c":"adj.","d":["1) fast, svår att upplösa el. dyl. thätta saltith är hwassasth, och hlafastasth ath aandommen PMSkr 381 . - seg. när deghen är ey förmykith halfasther oc widherlodhar handommen PMSkr 552 .","2) som håller på vad man har, sparsam, snål. jlliberalis . . . non libaralis halfasther oc nidotther GU C 20 (hand 2) s. 11. liberatlitas är mz hwilko frie hoghin skipthir thz han äghir, ok märkis j engha mattho halfastir (tenax) SpV 142 . 3) som vidhåller sin ståndpunkt, ihärdigt. än tho at hoghin är halfastir (tenax) ok ey saktelika kan forlata sin oräth . . . SpV 570 ."],"e":["hal- . ","-fastir )"]},{"a":"haldfastoghet","b":"nn","c":"","d":["seghet. PMskr 536."],"e":["hal- )"]},{"a":"haldhaki","b":"nn","c":"","d":["hållhake, hake avsedd att fasthålla ngt. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 15. tha röffwadhe tässe thre arwidhz tiänare then ssamma timber man aff thwa öxar . . . och en halhaka medh ATb 2: 174 ( 1481) . ib 175 (1481). saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . som saager, filar, holhaka Arnell Brask Biᴵ 26."],"e":["hal- . ","hol- )"]},{"a":"haldilse","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1232. Jfr ater-, inne-, saman-, up-, uppe-haldilse."],"e":[]},{"a":"haldna","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1232."],"e":["halna )"]},{"a":"haldning","b":"nn","c":"","d":["1) h¨ållning, förhållande, beteende? sagdhä megh godh halning til FM 213 (1504() . 2) mening, omdöme. ath försthe domyn ok halnyngen skulle homom ekke wara mykith starkane ok wissane Gers Frest 57 ."],"e":["halnyng )"]},{"a":"haldning","b":"nn","c":"","d":["1) hållning, beteende. Se Sdw 2: 1232. 3) iakttagande, efterkommande (av ngt? ok kreffwiom ider ok formanom widh the tro ok halningh i hauen oss sacht ok loffuat Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 535 (1436). - Jfr behaldning."],"e":["hal- )"]},{"a":"haldogher","b":"","c":"","d":[" , jfr framhaldogher."],"e":[]},{"a":"haldsyrt","b":"nn","c":"","d":["2) valeriana offcinalis Lin., vänderot. " valleriana halsyrth Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. ""],"e":["hals- )"]},{"a":"haldsyrt","b":"nn","c":"","d":["inula heleium Lin., alant, ålandsrot. " hålsyrth dygdh " LB 8: 49 . " stöt holzyrt som kallas s elena root " ib 7: 303 . " dricka j !UDDA_TECKEN? [1 1/2] lood stötta hoz yrtt med varmt öll " ib 309 ."],"e":["hålsyrth . ","holzyrt )"]},{"a":"halera","b":"","c":"","d":[" , jfr forhalera."],"e":[]},{"a":"half","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1232."],"e":[]},{"a":"half","b":"nn","c":"","d":["hälft. vid komp. l= halvo. halffno (för halfinne el. halfine) minna MD (S) 269 ."],"e":[]},{"a":"half inter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"half tridhi","b":"nl","c":"räkn.","d":["halftredje, två och en half. ey mere än halff thridhia spanna lang Fr 351 . SJ 121 ( 1443) ."],"e":[]},{"a":"half trät","b":"av","c":"adj.","d":["n. L."],"e":[]},{"a":"halfannar","b":"nl","c":"räkn.","d":["halfannan, en och en half. the haffandra thunna öl SO 64 ."],"e":[]},{"a":"halfar","b":"nn","c":"","d":["halfår. Bir 4: 66 ."],"e":["halff aar )"]},{"a":"halfar","b":"nn","c":"","d":["halvår. STb 3: 369 ( 1498) ."],"e":["halff aar )"]},{"a":"halfattatande","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjutton och en halv. halff adherthande span PMSkr 574 ."],"e":["-adherthande )"]},{"a":"halfattonde","b":"nl","c":"räkn.","d":["sju och en halv. SD NS 3: 283 ( 1417) ."],"e":["-atonda )"]},{"a":"halfattonde","b":"nl","c":"räkn.","d":["halftåttonde, sju och en hlf. lhalffattunda alin SJ 6 ( 1422) ."],"e":["halffaattunde )"]},{"a":"halfattunger","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["-atungher: -ungh SD NS 1: 498 ( 1405) ), ","halfattungs land , "]},{"a":"halfattunger","b":"nn","c":"","d":["åtting. Vg Fornmt I . 4-5: 66 (1390)."],"e":[]},{"a":"halfbardher","b":"nn","c":"","d":["till hälften slagen el. agad. längre grather halffbaart barn (ejulat ubertim punitus pusio partim) GO 246 ."],"e":["-baardher )"]},{"a":"halfblandadher","b":"","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1232."],"e":[]},{"a":"halfbol","b":"nn","c":"","d":["halv bol. Jfr bol 4. j halff booll ljordh Svartb 218 ( 1400) ."],"e":["halff booll )"]},{"a":"halfbrodhir","b":"nn","c":"","d":["halvbror. STb 3: 232 (1495). ib 385 ( 1498) , 4: 74 (1505), 5: 103 (1516). "],"e":["-brod(h)er ),","*halfbrodhor son","halffbroderson )"]},{"a":"halfbroþir","b":"nn","c":"","d":["halfbror. Bil 239 ."],"e":["-brodher Bil 239 )"]},{"a":"halfbränder","b":"","c":"","d":["halvbränd. GU C 20 s. 565 ."],"e":["-brendher )"]},{"a":"halfbrödh","b":"nn","c":"","d":["halft bröd. mz brödstykkiom som är mindra än halffbröd (möjl. ltvå sammanskrfvna ord) Bir 5: 118 ."],"e":[]},{"a":"halfdel","b":"nn","c":"","d":["hälft. heter then delin aff wärldinne asia oc är wäl halffdelin aff wärldinne MB 1: 3 SD 5: 481 (1345, nyare afskr.), 637 (1347). KL 83, 333 . Al 9848 . MB 2: 4, 4, 57 . PM XI . " iak wissar ok oplater the fornempdo clostre . .. halfdelin innan thissom ödhethorpom " SD NS 1: 352 ( 1404) ."],"e":[]},{"a":"halfdel","b":"nn","c":"","d":["hälft. SJ 2: 108 ( 1488) . ib 109 (1488). STb 4: 75 ( 1505) . ib. ib 131 ( 1506) , 177 (1507). Stock Skb 193 ( 1521) . Jfr halvadel."],"e":["-deel )"]},{"a":"halfdödher","b":"av","c":"adj.","d":["halvdöd. GU C 20 (hand 2) s. 158. Jfr halffödder."],"e":["halff- )"]},{"a":"halfdöper","b":"av","c":"adj.","d":["halfdöd. atirläto han halfdöþan KL 187 . " vardh hon al half dödh af sorgh " Bo 197 . ib 223 . KL 343 . MP 1: 40, 270, 277 . Bil 282 . Al 2558, 3493, 5663 . " halffödher en man ib 3287. ""],"e":[]},{"a":"halffiughutande","b":"nl","c":"räkn.","d":["tretton och en halv. PMSkr 573 ."],"e":["-fiortande )"]},{"a":"halffiärdhunger","b":"nn","c":"","d":["halv fjärding. ss rymdmått. en halffiärdwngh salth PMSkr 337 ."],"e":[]},{"a":"halffiärþe","b":"nl","c":"räkn.","d":["halffjärde. halffyrþe örtogh SD 5: 637 ( 1347) . FH 3: 150 ( 1450) ."],"e":["halffyrþe )"]},{"a":"halffota langer","b":"av","c":"adj.","d":["en halv fot lång. semipedealis halffota langer GU C 20 s. 423 ."],"e":["-longth GU C 20 s. 565) ,"]},{"a":"halfframlidhin","b":"av","c":"adj.","d":["till hälften framliden. nar henne pröffuilse aar är nw halff framlidhit Bir 4: 65 ."],"e":[]},{"a":"halffriþiper","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halffughurtande","b":"nl","c":"räkn.","d":["treton och en half. fore halff fiortthunde mark SD NS 2: 103 ( 1409) ."],"e":["halff fiorthunde )"]},{"a":"halffämte","b":"nl","c":"räkn.","d":["fyra och en halv. fore halff fempte hwndrade mark STb 4: 74 ( 1505) ."],"e":["-fempte )"]},{"a":"halffämte","b":"nl","c":"räkn.","d":["halffemte, fyra och en half. SD NS 2: 139 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"halffärdhunger","b":"nn","c":"","d":["halffjärding, hälften af ett fjärdedels härad? in katunghalffiardhong SD 3: 55 ( 1312) ."],"e":["-fiardhonger )"]},{"a":"halffödder","b":"","c":"","d":["seminecis . . . halff föddher (fel för halff dödher?) GU C 20 s. 564 ."],"e":[]},{"a":"halfganga","b":"vb","c":"v.","d":["lgå sin halfva tid. om hafvande qvinna. hon war mz barn ok hade ecke mz barnidh¨ halff gangit Lg 3: 37 . - p. ladj. halfgången, halfliden. om tid. halff ganget war til middagx Va 18 ."],"e":[]},{"a":"halfganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå sin halva tid. om havande kvinna. STb 1: 151 (1478). - p. adj. halvgången, halvliden. om tid. jtem ringhe han (ɔ: klockaren) . . . tha siw slaar jn til halff ganget är til atto ÅK 60 . aprilis . . . 22 daghen är vartimen halffgangen PMSkr 370 . " som har gått ett halvt varv (från full timme). om klocka. tornwekterene skole klappe ij reser j hwar thima om nattren, ene reso tha klocken slar, annen thaa klocken är halffgaad " STb 5: 34 ( 1515) ."],"e":["-gangen . ","-gaad . ","supin . -gaath),"]},{"a":"halfgarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halfgilder","b":"nn","c":"","d":[" - n. halfva värdet. hvilkin man sum e vil ward veta sinom gatubrom ok fordervas þär nakat i geldi ater half gilt SR 15 ."],"e":[]},{"a":"halfgildi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-giälde )"]},{"a":"halfgiordher","b":"av","c":"adj.","d":["halfjord. halffgiordh gerningh skal man hwaske lowa älla lasta GO 966 ."],"e":[]},{"a":"halfgrar","b":"av","c":"adj.","d":["till hälften grå; till hälften ovänlig. - n. adv. tämligen ovänligt. the mento thz alt halff graat Al 1744 ."],"e":["halffgraar )"]},{"a":"halfgärþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halfgärþa man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halfgärþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["halfgirþi )"]},{"a":"halfgärþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halfhosa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1232 f."],"e":[]},{"a":"halfhughse","b":"av","c":"adj.","d":["vid halvt medvetande, halvdöd. semianimus a um halffuxe GU C 20 s. 563 ."],"e":["-huxe )"]},{"a":"halfhundare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["halfhundaris bro , "]},{"a":"halfiämlange","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halfiärn jern","b":"nn","c":"","d":["ath han hade engte aff hustru elina hanis ottes the halff jern, som hon pa talade (sannolikt korrumperat, en måttsbestämning bortfallen) STb 2: 105 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"halfkristin","b":"av","c":"adj.","d":["lhalvkristen. " halff crisne som rytzer ok andre tolke " SvKyrkobr (Lucid B) 241 ."],"e":["-crisne ) , "]},{"a":"halflidhin","b":"nn","c":"","d":["halfliden, halft förliden. then dagh war meer än halff lidhin RK 1: 1407 ."],"e":[]},{"a":"halflidhin","b":"","c":"","d":["halvt förliden, halvgången. tha octrobrj manadh är halflidhin PMSkr 256 ."],"e":[]},{"a":"halflivande","b":"","c":"","d":["blott till hälften levande, halvdöd. GU C 20 s. 563 ."],"e":["-liffuandis )"]},{"a":"halflutis","b":"ab","c":"adv.","d":["til lhalflutis, till halva lotten. viliom wij att her epther: schal kyrkian ghå thil halfluthis med prestha j looskinna tiendh Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.)."],"e":["-luthis )"]},{"a":"halflärdher","b":"","c":"","d":["halvlärd. semidoctus halfflärder GU C 20 s. 198 ."],"e":["-lärder )"]},{"a":"halfmanaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halfmark","b":"nn","c":"","d":[],"e":["halfmarkagiäld","-giald SD 3: 273 ( 1316) . ","-giäl ib 256 ( 1316) , 272 (1316), 273, 274. halmarkagiäldh ib 263 ( 1316) , 256. halfmargiäl ib 274 (1316, åtta ggr) . ","halmargiäl ib 275 ( 1316) ), ","halfmarkaland , "]},{"a":"halfmark","b":"nn","c":"","d":[],"e":["halfmarkaland , "]},{"a":"halfmarkland","b":"nn","c":"","d":["halfmarkland, jordegendom hvaraf en landbo ursprungligen erlade eh half mark i afrad? eet halfmarkand iorþ SD 5: 293 ( 1344) . Jfr halfmarkaland."],"e":[]},{"a":"halfmoin","b":"av","c":"adj.","d":["halvmogen. " iiij marker halff moghen laffwer bär " PMSkr 400 ."],"e":["-moghen )"]},{"a":"halfnadher","b":"nn","c":"","d":[" L: hälft . hulkin wiidh the baade jämpt skiffta skulo och ath skilia til lika haluade (väl fel för halnade) i wenskap och kerlek Sj 2: 224 (1493). - ganga til halfnadha, delas i två lika stora delar. skal hustru bireta . . . opbäre rentthen som ther arlige affgaar then i mellan bodhen tha til halffnadhe gaa swa wel som tet i mellom stenhusit ib 282 ( 1495) . STb 3: 251 (1495)."],"e":["halff- . ","halnader ?)"]},{"a":"halfnakin","b":"av","c":"adj.","d":["halvnaken. GU C 20 s. 565 ."],"e":[]},{"a":"halfnaþer","b":"nn","c":"","d":[],"e":["halfnaþa träþe , "]},{"a":"halfninger","b":"","c":"","d":[" , se hälfninger."],"e":[]},{"a":"halfnionde","b":"nl","c":"räkn.","d":["halfnionde, åtta och en half. SD NS 1: 157 ( 1402) . SJ 16 ( 1432) . half nyendha hundradha (850) lödugha mark SD NS 1: 16 (1401)."],"e":["-nyendhe )"]},{"a":"halfnionde","b":"","c":"","d":[" , räkn. åtta och en halv. SD NS 3: 91 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"halfnittande","b":"nl","c":"räkn.","d":[" SJ 121 ( 1443) ."],"e":["halff nyttonde )"]},{"a":"halfnittande","b":"nl","c":"räkn.","d":["aderton och en halv. ST b 3: 375 ( 1498) ."],"e":["-nyttande )"]},{"a":"halfnota","b":"nn","c":"","d":["halvton. " semitonus et semitouium idest non plenus tonus halff notha " GU C 20 s. 565 ."],"e":[]},{"a":"halfpart","b":"nn","c":"","d":["hälft. LB 7: 348, 349 ."],"e":[]},{"a":"halfpund","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*halfpunda gryta , "]},{"a":"halfpänninger","b":"nn","c":"","d":["half penining. siclus wogh op xx halff peninga MB 1: 387 ."],"e":[]},{"a":"halfrutin","b":"av","c":"adj.","d":["halfrutten. Bir 1: 171 ."],"e":[]},{"a":"halfryggia högher","b":"av","c":"adj.","d":["av halva ryggens höjd. kiortillin war swartir ok stod andhirsse nid til knät ok brämit nidan til war halfrygghia högt ATb 1: 91 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"halfsarghadher","b":"","c":"","d":["till hälften söndersliten. semilare (fel för semilacer) p c halffsargadher GU C 20 s. 564 ."],"e":[]},{"a":"halfsiunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["halfsjunde, sex och en half. haffua j sinne längd halff siwnde alin Bir 4: 83 ."],"e":["halff siwnde )"]},{"a":"halfsiunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["sex och en halv. Sd NS 3: 145 (1416)."],"e":["halfthsyuendhe )"]},{"a":"halfsiutande","b":"nl","c":"räkn.","d":["sexton och en halv. VKJ 266 ( 1447) . PMSkr 574 ."],"e":["-siottande . ","-sytthande )"]},{"a":"halfsiätte","b":"nl","c":"räkn.","d":["fem och en halv. klokka wm c besmara marker wil wara nädhan wm kringh halff syätte span PMskr 371."],"e":["-syätte )"]},{"a":"halfsiäxtande","b":"","c":"","d":[" , räkn. femton och en halv. SD NS 3: 68 ( 1415) . PMskr 574."],"e":["-siextande . ","-sextandhe )"]},{"a":"halfskipte","b":"nn","c":"","d":["delning på det sätt att man får hälften kvar, halfverande. ltil halffskipte FH 3: 150 ( 1450) ."],"e":[]},{"a":"halfskipter","b":"av","c":"adj.","d":["delad i två häflter med olika utseende el. färg. vnam tunicam halwskiptan SD 4: 201 ( 1331) ."],"e":["halwskipfter )"]},{"a":"halfskratte","b":"nn","c":"","d":["halvfåne? Se Sdw 2: 1233."],"e":[]},{"a":"halfslanga","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre kanon. i hel slagne medh the andra !UDDA_TECKEN? (halfslanger BSh 5: 12 (1504). ginomskoten medh !UDDA_TECKEN? (ɔ: en half-) slanga ib. medh then hel slange och badhe !UDDA_TECKEN? (half-) slangor ib 14 ( 1504) . " thet i sändder oss ij (2) halffw slanger " ib 480 (1511?). xxxij (32) järn lodh, som tiänte till de andra hwaffwodstykke ok till halffslangar ok sten byssor ib 506 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"halfslitin","b":"","c":"","d":["halvsliten. " en halfslitin rya " ATb 1: 227 ( 1456?) ."],"e":[]},{"a":"halfsten","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*halfstena thiokker"]},{"a":"halfstykke","b":"nn","c":"","d":["halvstycke. om tygräcka. ii halfstökke gamul alisk ATb 1: 95 ( 1458) ."],"e":["-stökke )"]},{"a":"halfsudhin","b":"","c":"","d":["halvkokt. GU C 20 s. 119 . giffwes them (ɔ: hönsen) yffnelika äta halffsedith bywgh PMSkr 253 ."],"e":["-swdin )"]},{"a":"halfsyster","b":"nn","c":"","d":["halfsyster. MB 1: 363, 369 . SD NS 1: 419 ( 1406) ."],"e":["halfsösther SD NS 1: 419 ( 1406)"]},{"a":"halfsystir","b":"nn","c":"","d":["halvsyster. Stb 3: 385 (1498)."],"e":[]},{"a":"halfsyzkine","b":"nn","c":"","d":["halfsyskon. theras halfsyskon DD 1: 126 ( 1478, nyare afskr.) ."],"e":["-syskon )"]},{"a":"halfthrätiughunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["tjugonio och en halv. SJ 2: 254 ( 1494) ."],"e":["-tretigende )"]},{"a":"halfthrättande","b":"nl","c":"räkn.","d":["tolv och en halv. STb 4: 152 ( 1507) . PMSkr 573 ."],"e":["-trättande )"]},{"a":"halfthör","b":"av","c":"adj.","d":["halvtorr. somme lägga fikonen halfftör j fiärdynga PMSkr 332 . ib 534 ."],"e":["-tör . ","-torth ) , "]},{"a":"halfthörkadher","b":"","c":"","d":["till hälften torkad. the halfftorkadha skinnen PMskr 534."],"e":["-torkadher )"]},{"a":"halftionde","b":"","c":"","d":[],"e":["-tyende . ","-tigind(h)e , räkn. nio och en halv. SD NS 3: 69 ( 1415) . ATb 1: 226 ( 1456) , 2: 168 (1481)."]},{"a":"halftionde","b":"nl","c":"räkn.","d":["halftionde. SJ 138 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"halfträþe","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halftunna","b":"nn","c":"","d":["halvtunna. fäm halftönnor bösso puluer Inv cur Tyndelsö 4. banden pa eenne halftynno ATb 1: 316 ( 1469) . en !UDDA_TECKEN? tunne hogströming Stock Skb 40 ( 1517) ."],"e":["-tynna . ","-tönna )"]},{"a":"halftunna","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hanis halfftunna " FH 4: 50 ( 1456) ."],"e":[]},{"a":"halfvakin","b":"av","c":"adj.","d":["halfvaken. MD 119 ."],"e":[]},{"a":"halfvaxin","b":"av","c":"adj.","d":["halfvuxen. spar än ey halffwägxnom aldre Su 235 ."],"e":["halffwägxin )"]},{"a":"halfvaxin","b":"av","c":"adj.","d":["halvvuxen. tha manen är halff wexen PMSkr 202 ."],"e":["-wexen )"]},{"a":"halfväghis","b":"ab","c":"adv.","d":["halfvägs. " för än the komo half väghis nidhir " Gr 280 . RK 1: 1498 ."],"e":["halwäghis RK 1: 1498 )"]},{"a":"halfväghis","b":"ab","c":"adv.","d":["halvvägs. STb 2: 466 (1490). - till hälften. Se Sdw 2: 1233."],"e":["-wegx )"]},{"a":"halfväpnter","b":"","c":"","d":["till hälften väpnad. GU C 20 s. 564 ."],"e":["-uenkther )"]},{"a":"halfällofte","b":"nl","c":"räkn.","d":["halfelfte, tio och en half. är thätta fornempad rwm breet halfällofte (10 1/2) aliin. SJ 167 ( 1448) . " halff ellifte öreland jordh " SD NS 2: 178 ( 1409) ."],"e":["halff ellifte )"]},{"a":"halfätin","b":"","c":"","d":["halväten. GU C 20 s. 563 ."],"e":["-ethin )"]},{"a":"halför","b":"av","c":"adj.","d":["halfgalen. MB 1: 17 ."],"e":["halfföör )"]},{"a":"halföre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halförtogh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["halförtogs land","halfortugs- )"]},{"a":"hali","b":"nn","c":"","d":["svans, stjärt. " thz är goth at stäkkia fik ey hala (stat bene galline caude non fidere fine) " GO 926 . Iv 4467, (Cod. C, D) 2513. halataghl, n. L."],"e":[]},{"a":"halka","b":"nn","c":"","d":["halka, slipprighet. " thera väghir är swa som halka (lubricum) j mörkre " MP 1: 85 . mine fötir . . . skridhu til värlzlica thinga halko oc ostadhughet (lubricaverunt in mundialibus) Bir 3: 215 . - halt ställe. Ansg 177 . "],"e":[]},{"a":"halka","b":"nn","c":"","d":["halka, slipprighet. " lubricum ci halka " GU C 20 (hand 2) s. 98."],"e":[]},{"a":"halla","b":"ab","c":"adv.","d":["muycket, ganska, högeligen. än talar abraham oc halla räddelika MB 1: 191 . landith wi saghom, är halla got ib 402 . GO 384 . Fl 835, 1163 . Iv 3765, 4147 . Fr 1226, 1352, 1783, 1839, 1982, 2251, 2762, 2974, 28o7, 2922, 2964, 3189, (B, C, E) 919. Al 4218, 5088, 5535, 8098, 8448, 9722, 9934, 10016 . RK 1: 2095 , 3663, 4418 ."],"e":["halda Fr 1839 . ","eg . ","samma ord som hardhla),"]},{"a":"hallandsfarare","b":"nn","c":"","d":[" = hallandsfari. ss tillnamn. andris hallansfarer SD NS 3: 519 (1419)."],"e":["hallansfarer )"]},{"a":"hallandsfari","b":"nn","c":"","d":["halläning. Se Sdw 2: 1233."],"e":[]},{"a":"halmber","b":"nn","c":"","d":["halmstrå. han ökte et korn i iordhinne stundom i manga halma oc agx MB 1: 90 . " siw ax wäxa aff enom halm lib 236. " ST 400 . - koll. halm. kan tugga tha som asne ensamin halmin Bir 1: 331 . ib 4: 9 . MB 1: 288 . VKR. 10. Lg 3: 549 . - Jfr langhalmber."],"e":["-ar )"]},{"a":"halmber","b":"nn","c":"","d":[" Jfr biug-, böno-, lang-halmber."],"e":["-"]},{"a":"halmklädhe","b":"nn","c":"","d":["öfver sänghalm utbredt kläde el. täcke. ofuir halmin hafwin matto . . . ellir eet halmklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal VKR 11 . L 3: 549."],"e":[]},{"a":"halmkranke","b":"nn","c":"","d":["ett slags insekt, harkrank? han sporde . . . hwi halmkrankin then litzle markin haffuir sex fötir ok twa vingha MP 5: 149 ."],"e":[]},{"a":"halmkranz","b":"nn","c":"","d":["halmkrans. RK 2: 3980 ."],"e":[]},{"a":"halmlaþa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"halmlidher","b":"nn","c":"","d":[" ? lada vari halm förvaras. at hon ligath hade medh olaf swarvare i fira aar oc optasth i siua fadirs halmlidhir ATb 2: 135 ( 1479) ."],"e":["-ir )"]},{"a":"halmmatta","b":"nn","c":"","d":["halmmatta. " engen tildirffues at vtkasta nager ballast eller halm matthor i koggha haffn " STb 1: 465 (1476, Burspr)."],"e":[]},{"a":"halmpipa","b":"nn","c":"","d":["halmrör. GU C 20 s. 124 ."],"e":[]},{"a":"halmskakul","b":"nn","c":"","d":["skakel af halm. thz är löös drät at dragha mz halmskakla GO 1013 ."],"e":[]},{"a":"halmskur","b":"nn","c":"","d":["halmlada. " hon gig een qwäld hemelika j eens manz halmskwr " ST 82 ."],"e":[]},{"a":"halmstra","b":"nn","c":"","d":["halmstrå. Lg 3: 179 ."],"e":[]},{"a":"halmvisk","b":"nn","c":"","d":[" ? halmviska. en halm wisk, som sat genom en glugh STb 4: 295 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"halna","b":"vb","c":"v.","d":["se handla."],"e":[]},{"a":"halninger","b":"","c":"","d":[" , se hälfninger."],"e":[]},{"a":"hals","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hals, nacke. " nw ändadho the thässa talan. oc gik hwar a hals androm oc mintos " Prosadikter (Karl M) 263 . - i talesätt som avse livets förlust. at rätta iwi hand oc hals HSH 16: 3 ( 1369) . " ville nakor göra paa var gygning paa hans eller hans tiänares halss skadha tha skall ther jnghen dag vara förbruthin " Mon Dipl Sv 38 ( 1464) . - för övrigt bildl. li åtskilliga talesätt. kasta up ivir halsin, skicka på halsen. för än man wisthe ordh aff skulle man formoghe sik xx eller xxx tusendh böndher til ath kastha vp en engilbricht riket offwer halsen HSH 18: 29 ( 1495) . - visa up a halsin, skicak på halsen. hwad haweir iak giort tig hwi wiste tw mik bödil ok byswena oppa halsen ATb 1: 184 ( 1463) .","3) landtunga, näs, låg bergssträckning. i ortnamn. Jfr J Sahlgren i Hälsingborgs historia 1: 150 ff.","4) bildl. " om ngt som genom sin form påminner om en hals. tha elden bliffwer swa starker ath halsen aff glaseno bliffwer weker som en degher PMskr 421. Jfr hardh-, källara-hals. ""],"e":[]},{"a":"hals","b":"nn","c":"","d":[". 1) hals, nacke. casta caþal vm hals iacobi Bu 165 . Bil 114 . Bo 233 . Su 15 . " tz er goth thom, som . . swlne äre i halsen " LB 7: 135 . - i talesätt som afse lifvets förlust. äru fälde vnder wara räfst, med hand oc hals (d. v. s. dömas att mista handen el. halshuggas), ärfter þy sum brutt äru till SD 5: 376 (1344, nyare afskr.; jfr MELL Kg 31). rättä iuir hwarn þär bryter vm hals oc hanþ ib 639 ( 1347) . retta ower hand ok hals höga ok lagha MD (S) 228 . liff, halss och all myn welferdh woga FM 565 ( 1512) . the skullä warä i köbenhampn om viij daghä epter olssmessen at senästhä wedh theris halss til görendis ib 326 (1507). - för öfrigt bildl. i åtskilliga talesätt. thu hawer hardhan hals (populus duræ cervicis es) MB 1: 349 . " thu lynghir rättelika j thin hals " ST 439 . hava a (up a) halsi, hafva på halsen, hafva öfver sig (ss fiende), hafva emot sig. anners haffuer han menige landet oppa halsen BSH 4: 317 ( 1502) . " falla ivir halsin, öfvefalla, anfall. ath the mik sa falla ower halsen " BSH 5: 133 ( 1506) . ","2) karl, menniska. " folilth äre hardhä halsa " MB 1: 354 . thu äst en hardhaste hals oc olydhikt folk ib 447 . vände . . . ordhin til iudhannä ok sagdhe o hardha, halsa KL 143 . fule lhalssa RK 1: l(Cod. B, C, D. E, F) 3091.","3) landtunga, landrygg, låg begssträckning. i ortnamn. sacerdoti de svanhals SD 1: 617 ( 1282) . - Jfr kneke-, källara-hals."],"e":["haals Su 15 . ","halz LB 7: 2 )"]},{"a":"halsa","b":"","c":"","d":[" , jfr langhalsa."],"e":[]},{"a":"halsband","b":"nn","c":"","d":["halsband. " han hadhe eth halsbond aff gull " Lg 3: 36 . j [1] halzband forgiilt FM 75 (1483, daniserande) . - halsboja. bröt idhur halsband oc lgiordhe idher frälsa MB 1: 377 . säth thin foot i hännas boyor oc thin haals i hämnas halsbandh Su 15 ."],"e":["halzband . ","halsbond . ","halsbondh Lg 3: 36 ), "]},{"a":"halsband","b":"nn","c":"","d":[" Jfr silfhalsband."],"e":[]},{"a":"halsbast","b":"nn","c":"","d":["nackmuskler, nacke. " thina händer skulo nidhertrudha thinna owina halsbast " MB 1: 282 . giwe han thik aldra waara signilse ower thit howodh oc ower thit halsbast ib 267 . " strök sik twärt ower halsbastet sit " LfK 142 . " stinnelse i halsbasthit " LB 6: 106 ."],"e":[]},{"a":"halsben","b":"nn","c":"","d":["halsben, nackben, nacke. " fiol koklarin nidher widher jordh dödher brutno halsbene " Bil 105 . " han laghþe sit hals ben viþ iorþ vndi persie kunungs fot " Bu 401 . ib 129 . Iv 5085 . Fr 2529 ."],"e":["halsbeen Iv 5085 ; Fr 2529 ), "]},{"a":"halsben","b":"nn","c":"","d":["halsben, hals, nacke. Troj 308 . - i talesätt avseende livets förlust. han hafdhe forwärkat hals benet äpter laghin JTb 34 ( 1462) ."],"e":[]},{"a":"halsbiärgh","b":"nn","c":"","d":["pansar. ther vnder (ɔ: vapenrocken) haffde han et halsbiärgh Fredrik ed Noreen 149."],"e":[]},{"a":"halsboia","b":"nn","c":"","d":["halsboja. Su 15 ."],"e":["-boya: -or Su 15 )"]},{"a":"halsbruni","b":"nn","c":"","d":["halsbränna. LB 7: 135 ."],"e":[]},{"a":"halsbyld","b":"nn","c":"","d":["halsböld. LB 5: 292 ."],"e":[]},{"a":"halsdragha","b":"vb","c":"v.","d":["draga (ngn) i halsen. colaphizare p pro hals slaa eller draga GU C 20 s. 122 ."],"e":["-draga )"]},{"a":"halsduker","b":"nn","c":"","d":["halsduk. Atb 1: 329 (1470). armelus . . . halsdwker GU C 20 s. 36 . ib s. 122. pectoralis . . . foreel ok halduker ib s. 422 . SpV 106 ."],"e":["halz- ATb 1: 257 ( 1467)"]},{"a":"halsfalla","b":"nn","c":"","d":["nedfallen tungspene. ljmphicus . . . är godher före halsfallo, hosto, oc hoffwod wärk PMSkr 480 ."],"e":[]},{"a":"halsfara","b":"nn","c":"","d":["livsfara. utthen hver och ens halssfare och forderff Vg Fornmt II . 1: 23 (1521). ib."],"e":[]},{"a":"halsfare","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":[]},{"a":"halshug","b":"nn","c":"","d":["halshuggning. morghon uil iak at mit martirium ändas mz halshuge Bu 502 . giua huarn tiiunda man tel halshugs (Bil wndi halshugh 1021) ib 508 . " dömde thre menlösa riddara til halshugh (Cod. C til halshuggha 1026) " Bil 576 . halshuggningsplats, afrättsplats. gik . . . thwo mila wägh fra halshuggeno som nu kallas martyrium biärgh til thän stadh han ligger nu Bil 344 ."],"e":[]},{"a":"halshugga","b":"vb","c":"v.","d":["halshugga. " dömde iacobum at hals huga " Bu 165 . " aff fulum manne swärdhe halshuggin " Bil 123 . 269. RK 1 ; 1088."],"e":["halshuga Bu 496 . " hals huga ib 165, 532. impf. halshiog " Bil 128 . hals hiog Bo 80 . ","halshugh Bil 723 . ","halshuggu- -us ib 344. part. pret. halshuggin. halshugen Bu 210, 496 . ","halshugder: -hugde ib 529 ), "]},{"a":"halshuggare","b":"nn","c":"","d":["bödel. " halshuggarin bar vp svärdhit oc mente mädh eno hugge skilia howdhit fra kroppenum " Hel män 198 ."],"e":[]},{"a":"halsiörn","b":"nn","c":"","d":["halsjärn. " thera halsiern waro thiok oc breed " RK 1: 3966 ."],"e":[]},{"a":"halsklädhe","b":"nn","c":"","d":["halskläde. " vi par forgilthe malior, som setiit hade i jomfrv maries halscläde J'Tb 111 (1525). ""],"e":[]},{"a":"halsklädhia","b":"nn","c":"","d":["halskedja. " wi anamadhom gulkronona oc hals kädhiana " MB 2: 268 ."],"e":[]},{"a":"halslös","b":"av","c":"adj.","d":["om gärning som är belagd med el. kan medföra dödsstraff. then halss löss sak STb 4: 317 (1513)."],"e":["-löss )"]},{"a":"halsprydhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. halsprydnad. GU C 20 s. 47 ."],"e":["-prydilse )"]},{"a":"halsprydhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? halsprydnad. MB 2: 83 ."],"e":[]},{"a":"halsrep","b":"nn","c":"","d":["halsrpe, rep om halsen. Bil 245, 250 ."],"e":[]},{"a":"halsskabber","b":"nn","c":"","d":["halsskabb. " for hals skab " LB 6: 106 ."],"e":[]},{"a":"halssla","b":"vb","c":"v.","d":["slå (ngn) på halsen. the kinpustadho han . oc hals slogho SkrtUppb 295 ."],"e":["-slaa GU C 20 s. 122 . "]},{"a":"halsslagh","b":"nn","c":"","d":["slag på halsen. for the omillo halsslaghin (colaphis) som the thik gaffwo Mecht 64 ."],"e":["halslagh SvB 293 (börj. av 1500-t.) ), "]},{"a":"halssmugh","b":"nn","c":"","d":["öppning på klädnaden vid halsen, halskrage. aff allo thy the thu atte wil iak ey halda fra halsmughino oc til hosonar MB 1: 181 ."],"e":["halsmugh )"]},{"a":"halssmugh","b":"nn","c":"","d":["lhalsöppning på klädesplagg; halskrage. melcher . . . togh hanom strax j halssmogit STb 4: 179 ( 1508) ."],"e":["-smog )"]},{"a":"halster","b":"nn","c":"","d":["halster. laurencius (ɔ: hawir til tekn) ristena äöllir halstrit a hulko han war stektir VKR XV . ST 21, 99 . Lg 472 . LfK 238 . FH 4: 83 ( 1499) . Jfr iärnhalster."],"e":["haaster: haastreno LfK 238 ; järn haastre ib 137 . ","halstrit . ","halsterit Lg 472 ),"]},{"a":"halster","b":"nn","c":"","d":["halster. Inv cur Tynnelsö 6 . Jfr iärnhalster."],"e":[]},{"a":"halsvapn","b":"nn","c":"","d":["vapen som betäcker och skyddar halsen. hals vaknin (arma colli) . . . äru nidhir fallin Bir 3: 116 ."],"e":["hals vakn )"]},{"a":"halsörghia","b":"vb","c":"v.","d":["strypa. " tha hals örgdhe honom owenen diäffwllen " Lg 3: 183 ."],"e":["-dhe )"]},{"a":"halta","b":"vb","c":"v.","d":["halta. haltaþe män han lifþe Bu 196 . MB 1: 226 . RK 1: (Ny början af Gamla Krönikan) s. 165 . " halta mz baadhom fotomen " Bir 2: 115 . MP 1: 18 ."],"e":["-ape )"]},{"a":"haltan","b":"nn","c":"","d":["haltande. RK 1: 68 ."],"e":[]},{"a":"haltare","b":"nn","c":"","d":["person som haltar. GU C 20 s. 23 ."],"e":["halthare )"]},{"a":"halter","b":"av","c":"adj.","d":["halt. - ss subst. lloripes . . . halther oc träfodher GU C 20 (hand 2) s. 97."],"e":["halther )"]},{"a":"halter","b":"av","c":"adj.","d":["halt. Bil 231 . MB 1: 226, 370 . MP 1: 16, l17, 18. Bir 1: 214 . " sullen been och halth " LB 2: 9 ."],"e":[]},{"a":"halva","b":"nn","c":"","d":["hälft (af en by). " ix päningxland iordh i salystom i flen sokn i östhra halffwonne, ij päningxland iordh i flenemo i östhra halffwonne, ij päningxland iordh j kramanes i westra halfwonne, eth örtogland iordh i mädelösom i östhra halffwonne " SD NS 1: 185 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"halva","b":"nn","c":"","d":["1) hälft (av en by). SD NS 3: 271 ( 1417) , nyare avskr.). ","2) halva. ss måttsord. " lucas vynman för ix halffuar vÿn, som her hans sigurdi haffuer tagith til messavÿn HLG 2: 21 (1511). - Jfr gardhalva. ""],"e":["halffuar HLG 2: 21 (1511) ), "]},{"a":"halvadel","b":"nn","c":"","d":["hälft. halfuadelin j thet stenhuset STb 2: 185 ( 1486) . Jfr halfdel."],"e":["halffua- )"]},{"a":"halver","b":"av","c":"adj.","d":["half. " i helom stykkiom oc halwm " SD 5: 639 ( 1347) . " helom hundräþum oc halwm ib. halft lusit (för liusit) " Bu 12 . halff wärlden MB 1: 174 . gäldhe halffh skoth SGG 129 . " jngen tilstede sin sen hlaft arbeyde mz sik " SO 141 . lib 147. forsta hlft (till hälften) sakt ordh GO 440 . " som äre halffwe (till hälften) bort tagna " LB 7: 331 . - til halfs, till hälften. öghonin som fr waro atir lykt til halfs Bir 1: 84 . sompnadhe iak . . . til halffs Lg 3: 472 . Bir 1: 223, 2: 134, 183, 3: l65, 68. PM 8 . - (?) hon hafdhe röktat sik en skinkiortil af swinskinom ok skipte han til halfs. oc vände swa thz ludhna til sin bara krop KL 334 . - i förbindelse med ett följande ordningstal. halver annar, halfannan, en och en half; halver þridhi, halffredje, två och en half o. s. v. haluir annar attonger SD NS 2: 238 ( 1409) . " halft annät pund " SD 5: 637 ( 1347) . " halwan annan dagh " RK 1: 2734 . fingo se . . . en . . . smaswen swa som halfs annars ara gamblan KL 30 . " halft þriþiä pund " SD 5: 637 ( 1347) . halft tridhia ar Bil 270 . " halft fiärdha aar " Bir 2: 116 . " halft fämtä markland " SD 4: 389 (1334?). hwar kolare skal haua halwan fämtä skiþärä. haluän þriþiä thäkkilsäman. oc en vtspisärä ib 5: 638 ( 1347) . förstärkande vid komp. hälften. skilium wir halw minni plikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). halffua mynne peninga SO 203 . - dubbelt; vida, långt, mycket, ännu. sugha sårlikare ok haluo mera KS 42 (108, 45) . Al 646, 1343, 4518, 5201 . lMD (S) 265. kunugen sände haldo flere Bu 500 . ST 120 . Al 421, 3230, 4519 . Di 223, 251 . Pa (Tunmg) 27 . " tha wordho öghlara halfwo minna " Al 2659 . lib 3280, 5326. aldrigh nakor förman maa thz siälffwer haffua, och halffwo mindhre nakrom loffwa LfK 15 . " halffwa större wranghet " ib 53 . ib 57 . worde hans men halffuo wredare än för DI 106. ib 243, 268, 284 . " tetmar hugh än halfua fathare oppa videke ib 218. han war halfuo fäghre " Pa (Tung) 39 ."],"e":["halft . ","halpth SD NS 1: 594 ( 1406) . halppth ib. lgen. s. m. halfs. halffs. halffz PM 8 . ","s . ","halvo . ","halw . ","halfua Di 218 . ","halffua SO 203 ; Pa (Tung) 27 ; Di 223, 243, 268, 284 . ","halffwa LfK 53, 57 . ","halffu Di 251 ), "]},{"a":"halver","b":"av","c":"adj.","d":["halv. VKJ 161 ( 1480) . semilunium ii halffuer maane GU C 20 s. 564 . seminaris . . . halffuer man scilicet castratus ib. eth halt godz Uppl Lagmansdomb 65 ( 1493) . alt halft, hälften. folmer fan lwnden . . . gaff sina kera elzskelica hustru hustru sigride alt halfft aff sin halffdeel SJ 2: 109 (1488). ib 108 ( 1488) . - til halft, i två lika delar. thöm (ɔ: skuldena) skole thee bade til hopa vphere och til halffueth skyffta och deela STb 3: 427 ( 1499) ."],"e":["halffuer . "]},{"a":"halyrt","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1233."],"e":[]},{"a":"hama","b":"nn","c":"","d":["håmma, ryssja. Se I. Modér, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder s. 22, 33 ff. til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . katizor. haamor ströö PMSkr 364 ."],"e":["haama )"]},{"a":"hamar","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hammare. GU C 20 (hand 2) s. 21, 113. SvKyrkobr (LUcid B) 175 . SkrtUppb 390 . iomffrun hördhe lyudhit aff hammaromen när herran mz spikomen wart gönom slaghin i händher oc föther JMÖ 110 . 3) portklapp. Se E: Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 197. Skotteb 361 (1459-60, Kämn). jtem ij hambra och ij ringha til thet hwsäth östan til for v öra ib 66 (1461-62?). ib 117 (1462-63?). 4) med buskskog el. dyl. bevuxen) stenig mark, hammar. rubetum . . . locus vbi rubi crescunt wlgriter hamar oc buska mark GU C 20 s. 530 . - Jfr gen-, här-, sko-, skogs-, spik-, stor-, strids-, trä-, vatn-, vatu-, öx-, öxa-hamar. "],"e":["hammar: -omen JMÖ 110 . hamer. hammer. hamor GU C 20 s. 157 . ","hambra Skotteb 66 (1461-62?). best. hanbrana SvKyrkobr (Lucid B) 175 . ","hambronom SkrtUppb 390 ),","*hamars band","hammers bondh )"]},{"a":"hamar","b":"nn","c":"","d":["eg. sten. 1) hammare. mz hambrom oc spikom Bo 199 . " hafdhe i sinom handom en hamar af gul " Gr 298 . " hambr liggia vidh wara fötir mz them skulum vi . . . sundir slaa vara fötir ok laar " Bir 1: 223 . ib 4: (Avt) 180 . Iv 187 . Di 57, 215 . Su 125, 224 . LfK 117 . 2) klippa, bergshöjd. i ortnamn. in möhamar SD 1: 596 (1282, i vidim. af 1286). ramshamar ib 735 (1230-60). in bierxhammarh ib 2: 13 ( 1286) . in kulhambri ib 104 ( 1291) . in smahambrum ib 280 ( 1299) . j ramshambre ib 5: 293 ( 1344) . - Jfr far-, gul-, iärn-hamar. "],"e":["hamber Di 57, 215 . ","hambre . hambri. dat. med art. hamarenom Gr 298 . pl. hambrar. dat. habrom. habrum), ","hambra liudh , ","hambra slagh , "]},{"a":"hamarband","b":"nn","c":"","d":["horisentellt liggande bjälke som sammanbinder uppstående bjälkar, hammarband. Skotteb 342 (1436, Borgm) . " cxl hamar band, huart stikkit stodh iij ört. " ib 355 (1440, Borgm) . ib 119 ( 1463) , 428 (1469-70, Kämn). SSkb 32, 37 (1502) . STb 4: 40 (1504). hamerbandh ok palar SSk 314 (150). STock Skb 34, 40 (1517)."],"e":["hamer- . ","hammer- , -bond Stock Skb 40 (1517)),"]},{"a":"hamare","b":"nn","c":"","d":[" = hamar. mz hamaranum Bir 4: (Av) 180 ."],"e":[]},{"a":"hamarsiäng","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hamar stangh )"]},{"a":"hamarskipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hamarskipte","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1233."],"e":[]},{"a":"hamarskäl","b":"nn","c":"","d":["hammarflaga, affall som uppkommer när någon metall hamras. hamnar skäl aff järn PM 10 ."],"e":["hammar skäl )"]},{"a":"hamarslagh","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1233."],"e":[]},{"a":"hamarslagh","b":"nn","c":"","d":["hammarslag. " ängin hördhe hamar slagh eller yxa bang " MB 1: 485 . ST 417 . LfK 117, 223 . Jfr hambra slagh."],"e":["hammarslaagh LfK 117 )"]},{"a":"hamarslaghare","b":"nn","c":"","d":["metallarbetare. LfK 103 ."],"e":["hammar- )"]},{"a":"hamber","b":"nn","c":"","d":[" L. eg. betäckning, omhölje, hud. 1) en fogels hud med fjädar och vingar; fjäderdrägt. rikare ham kan man ey se fanga Al 7580 . 2) antagen skapnad, skepnad, hamn. midla mö guz moþer . . . gar vt tel hans ii hans husfru ham baþe a växt ok kläþom lik ok talan Bu 19 . han (djäfvulen) skappaþe sik ii quinnanz ham ib 143 . " koma jämsköt diäfla j hunda hami a mot petrum " Bil 103 . Bu 23, 102, 137, 171, 523 . Bil 235 . " mannin gik tha widh sanno sik wara j manz hami thes bondans siäl som han lät swa sömelika til graf föra ok j hästins hami vara gudz änghil ib 732. " Bir 2: 116 . Gr 325 . Al 5039, 5544, 9001 . Su 418, 423 . " takande owir sik brudhgomma ham " Bo 92 . " takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse " ib 32 . MP 2: 149 . witte (möyomen) at the varo trolska ok wänt hans ham mz throldom Bil 486 . - skapnad, utseende. rädhelict diur. halft j lmanz hami. ok halft j häst like Bil 404 . Bir 1: 334 . Al 8694 . swa mykith war han vndersam i sina persona oc i sinom ham ib 7454. jak hafuir . . . hamm(en) (speciem) aff handomen ensamin ok änkte mäghin Bil 350 . 3) habitus, drägt, klädedrägt, yttre utstyrsel el. skick. skipar här nwnnona ham oc gangkläde Bir 4: 10 . ib 24. ij prydhin idher mz faghrom ham Al 6039 . wänlika kläd i konungx ham ib 8610 . " han kläde sik wt j riddars ham (i rimslut lmed nampn) " MD (S) 251 . han sat tha än i alexandri ham Al8078. Su 424 . i flästom stadhom vpwaxge lönlika undi mildhetzsens ham eghen älgskoghe ok vii Su 417 . - Jfr fara-, fughla-, klädha-, manz-, människo-, pilagrims-hamber samt likamber, äfvensom hampn."],"e":["s . ","hami Bu 102, 137, 523 ; Bil 103, 255, 732 . ","ham Bu 19, 171 ; Bil 2123 . ","haamen Bir 4: 24 ), "]},{"a":"hamber","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) gestalt, skepnad, hamn. MP 5: 16 . at dö ok föras af them gambla hammenom ok dödhelikom, ok wti odödhelika äronna klädhe SkrtUppb 133 . tho nidhradhe han sik takandis thräldoms ham Hel män 111. - Jfr likamber, ävesom afhma och hampn."],"e":["hamj MP 5: 16 . ","hammenom SkrtUppb 133 . ","ham Hel män 111 ),"]},{"a":"hambla","b":"vb","c":"v.","d":["stympa. gifwa dödum liiff ok hambladum nya limi Bil 788 . " vm nakre skula mista liuit oc nakre hamblas " Bir 2: 211 . ham namblaþe sik niþro lima Bu 172 . Bir 1: 264, 2: 236 . fötirne sua som hambradhe (muutilati) oc til lhalfs afhugne ib 3: 65 . ib 68 . " läta hambla sik (fra genom stympning beröfva sig) hwaria lidhamote " Lg 1036 ."],"e":["hambra: -adhe Bir 3: 65, 58 . ","-aþe , -aþer), "]},{"a":"hambla","b":"vb","c":"v.","d":["stympa. " ath han ey schulle them latha slaa, hambra och hantera som andra oskeliga skog dywr " STb 2: 458 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"hamblan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hamborgheröl och","b":"nn","c":"","d":["öl (särsk. vittöl) från Hamburg."],"e":["*hamborghöl"]},{"a":"hambra","b":"vb","c":"v.","d":["hamra. GU C 20 (hand 2) s. 113. Jfr samanhambra."],"e":[]},{"a":"hambra","b":"","c":"","d":[" , se hambla."],"e":[]},{"a":"hambra","b":"","c":"","d":[" , se hambla."],"e":[]},{"a":"hambra","b":"vb","c":"v.","d":["hambra. swa liggia the sammanläste hambrade (för saman hamnbrade?) oc trängde i brännande boyom Su 129 . som thöm hambrade LfK 233 . " hambradhe a nyyt maall pa städen ib. Jfr samanhambra. ""],"e":[]},{"a":"hamegha","b":"nn","c":"","d":["vårdtorn. " oppa beggia sidher om siön lath iag hammegher (kan äfven läsas håmoger, se s. 241) byggia " RK 3: (sista forts.) 6117 ."],"e":["hammegha )"]},{"a":"hamn","b":"nn","c":"","d":[" Se hampn."],"e":[]},{"a":"hamn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hamn. " ingen skipa sit gotz a malmana äller andra olaglica haffne STb 1: 438 (1460, Burspr). hwat skippar wil vthkasta sina rikedoma j hamffnena, huilka han mz fridh, oc stora ärffwodhe haffdhe fört offwer sion " Mecht 324 . vte wijdh holmerne i olaga hampnor STb 3: 26 ( 1492) . - Jfr bata-, kogga-hamn. "],"e":["*hamna fulder","hampna fuller )","*hamna gap , Sdw 2: 1233. ","*hamna gudh","hampna- )","*hamna lös","hampna- )"]},{"a":"hamn","b":"nn","c":"","d":["det som omfattar el. omsluter. 1) hamn. i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta Bu 489 . " giästo enga hampn " Bil 215 . een hampn wär for windh oc wagh MD 392 . Bu 166 . Bil 683 . KS 65 (162, 72), 66 (162, 72) . KL 173, 174 . Bir 1: 37, 324, 400, 2: l191, 3: 177. RK 2: 3350, 6610, 6612, 7786, 7799, 7824 . SO 198, 203 . " hoo som hafwer hampn och bodh j fiskie ståndande . . . och giör icke skattfisk ther af, hafwi förlorat och förbrutit både hampn och bodh " ib 303 . flydho af wärdinne wadha och til klostersins hafn Ber 78 . - i namn på hamnar i Stocholm. korn haaffn So 188. ib 198, 203, 206 . kogga haffn ib 188, 198 . - hamn, hamnkassa. böte s 3 mark till hampnen SO 292 . ib 290, 295 o. s. v. - Jfr fiskehamn. 2) betesmark, bete, rätt till bete. vtitia sua wlgariter dicta hugg, et hamn, et feærgang SD 4: 348 ( 1334) . "],"e":["hampn . ","hamfn RK 2: 3350 . ","hafn Ber 78 . ","haffn SO 188, 198, 203 ; ","-en ib 206 ; RK 2: 7786 . 7799, 7824. haaffn. pl. -ir: hampner KS 65 (162, 72) ; hampne ib 66 (162, 72) . ","-ar: hamna KL 173 ),","hamna foghate","hampnafougte: -en SO 290, 297 . ","hampnefougte: -en ib 295, 297 . ","hampnefogte: - en ib 295. hampnefogde: -en ib 303 . hampne fougde: -en ib 293 ; samtliga dessa former kunna dock föras under ett hamna foghat),","hamna lagh","hampnelag: -laget SO 309 ),","hamna läghe","hamna rätter","hamne- )","hamna skra","hamna stämna","hampnastempna: -o SO 290 . ","hampnestempana: -o ib 304 ),"]},{"a":"hamn","b":"nn","c":"","d":["underavdelning av skeppslag med skyldighet att uppställe en man, hamna. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. 1 gardh, han ligger vthen haa och hampn VKJ 159 ( 1447) . ib 268 (1447). thet är en ödhemarch; ligger wtan haa oc hampn ib 274 ( 1447) . - thär ägher clo stid ena hampn (fel för hampn?) swa stora som vij gardha stodo oppa ib 213 ."],"e":["hampn )"]},{"a":"hamna","b":"vb","c":"v.","d":["besitta, taga i besittning, intaga. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. o huru skinande oc faghir gik han (ɔ: Hieronymus) in j härrans hws, oc thär hafnar han thät höghelika äronna säte (ubi . . . gliriæ sedem obtinet) Hel män 172 . Jfr hamna 2 ovan, hamnilse och hamning."],"e":["hafna . ","-ar )"]},{"a":"hamna","b":"nn","c":"","d":["distrikt som är skyldigt att i krigstid uppställa en man. Jfr Schlyter, Ordbok s. 259; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 255 f. de quaibet hampna SD 2: 588 (1309, på två ställen). i foghelstadha hafno ib NS 2: 135 (1409). xvii hafne BSH 1: 62 ( 1365) . ib 63 ( 1365) , 64 (1365) 65 (1365) o. s. v. xxviii hafnor ib 73 ( 1366) . "],"e":["hampna . ","hafna )","hamnogiäld (hamnegäld), ","hamnu män , ","hamnu vapn , "]},{"a":"hamna","b":"vb","c":"v.","d":["se hanna."],"e":[]},{"a":"hamna","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. 1) förkasta, avvisa, stöta bort? Bil. 348 se Sdw 1: 449). 2) dämma upp (vatten)? Fallen kunna också föras till hamna, taga i besittning (se nedan). tha kerde the aff farza by pa the mwnka aff pades, ath the stodho pa farzaby land och hafnade farzaby watn i forzen SD NS 3: 219 (1417, gamml avskr.) . ok forbinder (fel för forbiuder) iak the for:de mwnka ok hwariom androm thetta for:da watn at haffna, hindra eller qwälia ib. ib. Jfr hamning."],"e":["hafna . ","haffna . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"hamnilse","b":"nn","c":"","d":["besittningstagande? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. saa giörde sancte erich konungh och andhra gode konunga . . som crisndomen huldho och the helge kirkio stctadhe oc äre nw the fore hamuilsom i hymerike äforwtan ändha Thomas Varningsbref 5 . Jfr hanna."],"e":[]},{"a":"hamning","b":"","c":"","d":[" besittningstagande? dömer jak . . . them aff forzaby theris landh och watn friit fore haffning SD NS 3: 219 (1417, gammal avskr.). Jfr hamna."],"e":[]},{"a":"hamnkarl","b":"nn","c":"","d":[" Jfr almännings hamnkarl."],"e":[]},{"a":"hampa","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " thyle hampa " SSkb 52 (1502-03). "],"e":["hampo garn , ","*hampo lime","*hampo mos","hampamoos )","*hampo stränger","hampa strenger )","*hampo tionde","hampa tiende )","*hampo tugh","hampe- . ","-togh )","*hampo vräkare","hampa wrakare )"]},{"a":"hampa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hampo lbla","-blaa PM III, 7), ","hampofrö , ","hampospinnare","hampe- )"]},{"a":"hampa","b":"","c":"","d":[" (obl. ampu VKJ 213 ), se hamn."],"e":[]},{"a":"hamper","b":"nn","c":"","d":["hampa. VKJ 272 ( 1447) . ib 128 . StÄmb 44 ( 1447) . " hamper wil haffwa starka feta oc gödda jordh " PMSkr 202 . - hampfrö. moos aff äple mandol hamp eller nöther Brasks Matordn 7 ."],"e":["hamp . ","hampar Svartb (Skokl) 585, 386), "]},{"a":"hamper","b":"nn","c":"","d":["hamp. canopus, hamper GU 2 . " weffyes blan oc hamp wmkringh " PM 7 . " canapis är hamp " LB 3: 59 . take rån hamp ib. FM 609 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"hampn","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hampph se människio hampn )"]},{"a":"hampn","b":"","c":"","d":[" SpV 34 ) , . 1) antagen skapnad, skepnad, hamn. thu synis badhe mz hogh ok hampn, helsamlika haffwa widhersakt thänna wärldinna fula ok oloffligha lwsta SpV 93 . " än tha at hon (ɔ: Semiramis) war j hampnenom (habitu) ok kyneno qwinna, tha likowäl war hon man j hoghenom ib 163. " ib 394 . MP 5: 184 . " sonsens persona anamadhe kötliken hampn " JMÖ 103 . 2) dräkt, klädedräkt. MP 4: 152 . " aff jomfruligha hampsins (indumento mystico virginali) andheligha wndhirstadilse " SpV 7 . at thänna hälgha mannen mykit haffwer plaghat sin likama, mz siälsynom hampn (habitu) ok födho ib 219 . - Jfr diura-, diäfla-, lamba-, männskio-, prästa-, thräla-, thräldoms-, ulva-hampn, ävensom hamber."],"e":["hamfning"]},{"a":"hampn","b":"nn","c":"","d":[" Se hamn."],"e":[]},{"a":"hamsa","b":"vb","c":"v.","d":["gripa med händerna, fäkta? magnus hampsadhe om kringh sigh ATb 1: 389 ( 1472) ."],"e":["hampsa . ","-adhe )"]},{"a":"hamulbughi","b":"nn","c":"","d":["knäveck. Se Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 57. tha röris samman olya oc salth oc smöryes knän. hammwlboghen oc benen PMSkr 231 ."],"e":["hammwlboghi )"]},{"a":"hamulburghi","b":"nn","c":"","d":["knäveck? gudh skal plagha thik wärstom boldom i knäm oc hamulboghom (in genibus et in suris) MB 1: 429 ."],"e":["-boghi )"]},{"a":"han","b":"pn","c":"pron.","d":[" , hans folk, hans följe. ää huar hans ginom skärgarden fara RK 2: 1954 . " han oc hans at dörren ginge " ib 2837 . ib 3: (sista forts.) 4245 . - gen. efter ett subst. för att uttrycka dettas genitivfunktion. SD NS 1: 39 (1404). - ss obestäämdt pron.: man, en, någon. sua gaar annars men hanom när som han är hanom liuvar ok kär Bu 74 . " hwat är san ödmiukt. vtan at tee sik tholkin som han är " Bir 1: 10 . han kom aldre swa arm aff thydhisland hafdhe han et swärdh wti siin hand kunne han danza springa oc hoppa han skulle haffwa skällo c gylta klokko RK 1: l(Albr.) s. 210. - han, hanne, af hankön; hon, hona, af honkön. hwar tw grymmasta leon waro badhe köns hon oc han Lg 3: 155 . " är thz gräsith (pion) tweskona köld loc oroo tilkomma " Su 299 .)"],"e":["hand RK 3: (sista forts.) 4682; BSH 5: 25 (1504, daniserande) . ","hans . ","hanom . ","hanum SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 9 ; Pa 21, 23 ; Bo 38, 48 . ","honom Bo 1, 2 o. s. v.; RK 1: 145, 211, 214 977 (i rim m. wanom) o. s. v. ","honum Fl 63, 66 o. s. v.; Iv 89, 230 o. s. v.; Fr 110, 113 o. s. v.; Al 8432 . ","honnom Md (S) 233. ","han Bu 7 o. s. v.; RK 1: 244, 582, 727, 728 . ","honom ib 558, 572, 578 o. s. v.; MP 1: 104 . ","honum lib 49, 53; Fl 184 . ","hannom LB 8: 41 . ","honnom ib. ","hon . ","hännar L. ","hännär SD 4: 389 ( 1334?) . ","hänna . ","hännä SD 4: 389 (1334?), 390, 5: 293 (1344). ","häna Bu 4 . ","henna RK 1: 431, 614, 621 o. s. v. ","hänne Bu 10 . ","hennne KL 132 ; RK 1: 9 (?) 360, 2: 21; MD (S) 306 . ","hännas Su 15 ; SD NS 2: 460 (1412). ","hennas MD (S) 304 . ","hennäs SJ 6 ( 1422) . ","hännes BSH 2: 36 ( 1397) ; SJ 6 ( 1422) . ","hänne . ","henne MB 1: 160 ; Fl 78 . ","hanne Bu 6 . ","hänna ib 5 . ","hunne SD NS 2: 460 ( 1412) . ","hana Bu 5 . ","o . ","s . ","v .; KL 13 o. s. v.; RK 1: 1234 . ","hona KL 14, 15 ; Fl 41 o. s. v.; RK 1: 390, 603, 802 ; SJ 15 ( 1426) . ","honä SD 4: 390 ( 1334?) ; FH 3: 4 ( 1352) . ","hänne Fl 154, 196 . ","henne Fl 47, 48 o. s. v.; RK 1: 414, 804 . ","henna MD (S) 304 ., - ham för hanum el. han SD NS 1: 531 (1406). ans för hans ib 668 ( 1407) . - enklitisk vid verb, stundom vid partiklar el. pron., förkortadrt: m. nom. -n. vmuändin Bo 223 ; lagdhin ib; studden ib; hedhradhen ib 38 ; ","matten RK 1: 1138 ; ","lagdin ib 231 ; ","haffdin ib 1318, 1857 ; ","borieden ib 2: 224 ; ","motten ib 302 ; haden ib 1497. dat. -nom. skullenom RK 2: 7080 ; ","möttenom ib 8425 . ","-n . ","loffueden RK 2: 1219 ; aff ffaddhen MB 2: 299 . ","-an . ","toghan ST 19 ; ","grepan RK 2: 1380 . ","-en . ","vändomen Bo 134 ; rätte vppen ib 229 ; ","foren ib 67 ; fangade hannen RK 2: 988 ; ","franen ib 2: 9376 ; ","läggeren Di 200 . efter vokal -n. drifwn Bo 86 ; leddon ib 192; fordon RK 1: 1308 ; saa gangan Bo 53 ; ","läkian ib 67 ; ","pinan Bir 3: 267 ; ","slan ib 2: 55 ; lät löpan ib; kanden Bo 38 ; ","kysten ib 229 ; ","giorden RK 1: 65 ; ","skulden ib 1062 ; ","älskadhin Bo 74: pläghadin RK 1: 1298 . ","-ina . ","widhina Lg 45 . efter vokal -na. sana Lg 45 ; ","komana ib 46 ; läsana ib 3: 681; haffdona RK 1: 2298 ; lot hörana ib 2: 9461),","gen . ","hans"]},{"a":"han","b":"pn","c":"pron.","d":["han. f. hon. han viste ey huar han sculde han (ɔ: stenen) fiäla sua at man sculdin ey af hanum röfua Vis sten 4 . tha varan (ɔ: stenen) honum til redho ib 5 . " ä hua sum han (ɔ: stenen) vil vacta lätana (ɔ: ey coma i dyawlsins clo ib. 6. thz sculde man görlä acta. at säliana (ɔ: stenen) ey bort for varalsius ödh ib. ib. the bodar stonda pa hunne Uppsrpriv 13 (1454). lauris gatolägiare iij öre for ena stämpnen nigilz laggare stämpde handh " ATb 1: 204 ( 1465) . " haffwer jac stadgadh . . . ath the skolo haffuana (ɔ: en varn) for 1 pund smör oc sidan biörn släperna, skal hon lägias for mögeligit langäl " VKJ 276 (omkr. 1480). pedher knwtson och hons hwstrw haffdhe lakth honom thri thwfwiri til ATb 2: 177 ( 1481) . " stallit som star nordan wppa gardhin hans medh hws och iordh " ATb 2: 321 ( 1487) . " tet war hans gerningk swa wel som henne " STb 3: 208 ( 1495) . " eth arffua schiffthe . . . j mellen hustrv kaderin . . . och henne stiwffbarnom ib 4: 73 (1505). ther med fförlathe wij henne ok hennes framlidne daneman . . . qwit, ffrij . . . fför the för:ne lxxvii ɉ mark " ib 366 ( 1514) . - med efterföljande subst. (apposition). thz tocanum sara forthykkia. thöm röuara thz then eeld sua bran Vis sten 4 . skiparen ma ey bywdha batzmannenom gaa äller fara tith som är stor waade wthan han syälffwer wil samtykkya tith fara batzmannen PMskr 44. strax hon är löpnadh myölken ib 245 . - pleonastiskt efter subj. pådher länzman i(n) hoby han vpläth aff sik . . . ij orthogha landh iordh SD NS 3: 571 ( 1420) . " at thu lös mic . . . swa som thu löste the jomffrwnna, som draken han wilde fförstäkkia hennas liff " SvB 408 (omkr. 1520). - ss reflexivt pron. sin. anders benctsson bekenne sig solt haffue her sten sture iij hans hesta fore xlv mark STb 4: 12 (1504?). - han, hanne, av hankön; hon, hona, av honkön. epicenum genus är thz som teknar han eller hona vnder ena artikilse som är hic et hec vt patet de auibus GU C 20 s. 62 . tha nokor fänadher skal affla och öxlas skal thet som han är enskylt haffwas j trätio dagha oc giffwas nogh ätha, oc thet som hon är skal giffwas litith ätha för än the släppas samman PMSkr 214-215."],"e":["hanum Vis sten 4 . ","honum ib 5 . ","honom ATb 2: 177 ( 1481) . ack. han Vis sten 4 ; ATb 2: 2 ( 1473) . handh ib 1: 204 (1465). haan SkrtUppb 281 . hanom J Buddes b 85. honnom Prosadikter (Sju vise mäst C) 223 . fem. hon. honn Stb 3: 407 (1498). hoon Vis sten 6 (om maskulint subst.); ATb 1: 11, 12 (1452), 56 (1456). hun SD NS 3: 309 ( 1418) . ","hwn Vg Fornmt III . 7-8: 154 (1378). han (se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 96: 37 ff.) gen. henne J Buddes b 85 ; STb 3: 208 (1495); ib 4: 73 ( 1505) . hennas(s) Trolles Jb Bil 211 (1481, avskr.) . ib. SvB 408 (omkr. 1520). hennes STb 4: 366 ( 1514) . dat. henne Abbedval i Vkl 90 . ","hunne Uppspriv 13 ( 1454) . ","hona Mecht 308 ; GU C 20 s. 62 . ","henne STb 4: 366 ( 1514) . ","han J Buddes b 85 . " enklitiskt vid verb; m. nom, -an " Vis sten 5, dat. -anum ib 4 . ","-n ib. fem. ack. -na ib 6 (om maskulint subst.); VKJ 276 (omkr. 1480). Se Sdw 2: 1233), "]},{"a":"hanabyggiamän","b":"nn","c":"","d":[" . = hanabyggiare. SD NS 2: 215 ( 1410, nyare afskr.) ."],"e":["hanabyggamen )"]},{"a":"hanabyggiare","b":"nn","c":"","d":["innebyggare i Hanabo socken (i Helsingland). SD NS 2: 245 ( 1410, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"hand","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hand. " handenna lif af hofþeno flytar " Bu 74 . " grep handom likbarenna " ib 15 . " warþ numin i handom ib. före þörran vand ii hände " ib 6 . " han togh thz fingirgull aff hans hände " Fl 793 . " han hafdhe een hök a sinne hände " Iv 173 . ward aff konungs birgers hand en förste riddere aff främade land RK 1: 1158 . ib 1162 . " binda hanom händar ok fötar " Bu 140 . " at i alle haffde loffwat och tilsagt medh ja och opräkta händher . . . her swanste nielsson hwlskap " BSH 5: 175 ( 1507) ; jfr 4 f. väpnadher wäl ltil foot ok handa Iv 161 . böte hand (d. v. s. miste till straff sin högra hand) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hals ok hand, se hals. - ss måttbestämning. hwar trappan . . . skal wara swasom handa högh Bir 4: 84 . " een halff hand ysop " LB 7: l227. j [1] hand bla kaal lok en hand mz en yrt heter rachel lib 2: 71. een hand ful mz thörrom stikkom Su 413 . een skäppa mz wänto är ey hand full mz wisso GO 447 . 2) för att uttrycka riktningen: sida. a hans höghro hand Bu 21 . Bo 250 . Bir 2: 253, 254 . " iak fan een vägh a höghro hand (till höger) " Iv 163 . - a (upa) badha händer, på båda sidor, åt båda sidor, åt höger och venster. han fälde ther folk a badha händer Iv 2347 . Fr 573, 1844 . Al 3323, 8937 . RK 2: 8703, 3: 4848 . hwgger vpa badha händer badä men oc hästa Di 11 . ib 105, 185, 186, 187, 203, 232, 255, 256, 284 . sag vpa badä händer ib 134 . 3) vägnar. helsadhe konungin a flores handa Fl 1999 . 4) mer el. mindre bildl. oftast i förbindelse med prep. särskildt i uttryck, uti hvilka genom detta ord åsyftas att beteckna: a) innehafvande, förvar, vård, förvaltning, mottagande, öfverlemnande. openbarleka i handum takit (om tjufgods) SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). taker . . . aaf þöm i handum hawer, huus, norþ, vatn, ällär vatswärk ib. aghe þän i handom hawer ib. som waaldh oc wälle haffuer i händher RK 3: 3027 . " som gozet handa mällom häfdhe " SD NS 1: 568 ( 1408) . som handa mällan haffdhe mästa delin alla städher MB 2: 309 . ib 310. the som handamälla haffwa closters pänigga LfK 17 . lib 11. mädhan han och hans formyndare . . . häradhit kynd handamellan hafwa SD NS 1: 623 ( 1407) . " läggiä vndyr iämpnä hand " SD 5: 280 ( 1344) . ma iak nokra gönst taka aff theem ther iak mina päninga läna oc mit godz vndir handum hafwa ST 488 . ib 489. af pinne hande taki han mik. som mik löste af döpa mz þik ( yttrande af den he. Andreas till korset) Bu 141 . " swa lenge han thz arbeydhe . . . rede gör fran syna hender " SO 154 (möjl. att föra till i). herra fräderik fik sit land aff hände (lämnade från sig sitt land) enom herra ther han väl kände Fr 3095 . konungin antwardhadhe ij hans hand krono ok rike ok alt sit land ib 3101 . satte thz (landet) sinom maghe i hand RK 1: 96 . ib 3883 . " fa mik minom mästara ii händar " Bu 141 . " huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa " KS 10 (25, 11) . " sum þätt i händer säz (få det i uppdrag) " SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). vi sätyum þöm i händer varom executoribus ib 567 ( 1346) . ib 478 (1345, nyare afskr.). lofwadhe gudhi jomfrudom i ens prestz hand (manus) Bir 2: 96 . VKR 4 . lofua j confessoris generalis hendir . . . thry lyffte ib 6 . ib10, 46. - til tro hand (jfr Äldre Dan. til tro hand. Mnt. to truwer hant), enligt (någons) uppdrag, för (någons) räkning), å (någons) vägnar? thetta lofwar jac . . . oc wi . . . esbyörn cristiärnson oc til hans tro hand höghorne förstinno ware nathughe frw drotning margareta, sten halason. twbbe ericson oc cristiärn esbyärnson, fast oc stadhukt at halda SD NS 1: 297 (1403). alle the tolff förskrefne goda män som wij hafde satt war saak och skäning til, som the oss nu hafwa vm aatskilt til bäggis wara troo hand BtRK 99 (1435, orig.) . Jfr c. b) innehafvande, besittning, egendom. thz alt matte lätzliga komma konungenom tilhanda (i konungens händer) MB 2: 286 . " han sadhe the (slotten) standa hans arffua tiil händer " RK 3: 2926 . swor honum til handa (öfverlät genom ed åt honom) allan then hedher som tilhörir then äldra brodher MB 1: 209 . staar girughet til lkonungx hand (har konungen girighet) MD (S) 229 . " goda frägd sik komma til lhand (förvärfva sig " ib 265 . " vij haffwe giorth . . . vaare wtlänthe peninga oss fran handhen " BSH 5: 318 ( 1508) . c) kraft, makt, våld, välde, myndighet. bönder fingo ther öffre hand (öfv erhand) RK 1: 3478 . quirinus härtughe hafdhe hand juer thöm (hade dem under sin hand) Bil 112 . iak hafuer wnt oc i hand sat (gifvit rättighet) clostreno i wazstenom oc thes formannom at lösa mit godz örsätra thorp SD NS 1: 388 ( 1404) . " sculde han faa gripa the menlösä hindena som then vnderliga hiorten tilförene hafde frälst aff hans handhom " Lg 3: 539 . ther alle thiäna vnder hans hand Fr 2816 . engin kan koma a idhart land oc engin kan fa idher hand Al 7248 . Va 14 . " skilde gotland fra sin retta herres hona " RK 2 . 7928. szom mick frå hondhen mone falle ib 3: (till. lom Chr. II, red. A) 6320. tha gar then stad och landzende oss och richet fra handen BSH 5: 330 ( 1508) . " iak hafuer vunnith thetta land sidhan iak foor bort til minna hand " Iv 1710 . " wynna rikit sik til handa " RK 1: 4027 . Di 206 . " sidan riket kom til henne handa " RK 2: 21 . " fik han til syna handh coastelholm oc alandh ib 6598. alle fornyadhe ther slotloffuan tha till marskens hand sculle hon sta (vara i marskens hand) " ib 5304 . hwi lokkar thu mina riddara thinum konunga til handa (d. v. s. i din kunungs tjenst) Bil 125 . " han hadhe manga riika och snille äpter hans handh (till sin tjenst?) hwarth han wille " RK 3: 228 . " blijffwo faghne til alexanders hand (blefvo fångne och kommo i Alexanders våld, blefvo fågne för Alexanders räkning) " Al 2800 . wardh ther gripen til marsken (för marskens) handa RK 2: 4411 . wardh han grypten til engelbrecz hände ib 2496 . gripa alla her niels stures tyänare siik till handh ib 3: 1485 . huat ey bidhom vj epter the fruena som iak ändeliga hafuer ment j dagh at gripa mik til lhandha Lg 3: 540 . " ä hwart swenske skipen sik wende the komo jo ltil konung erics hende " RK 2: 7103 . " som aldre wilia ganga til gudz handa (vända sig till Gud, hängifva sig åt Gud) " MB 1: 475 . - ganga enom til lhanda, underkasta sig någon, hylla någon. waro alexandro gaghne til handa Al 5404 . " hwa them wille til handa gaa " RK 1: 143 . ib 2: 1218, 7756, 3: 236, 585, 1393 . MB 2: 218 . " ganga enom til händer, d. s. the gingo hanom ginstan alla til hender " RK 2: 1407 . - ganga enom til lhand, d. s. the gingho honom alle til lhand RK 2: 4445 . ib 3203, 7093, 8116, 3: 582, 1227, 2906. - falla enom til handa, d. s. landith full honum tiil handa RK 3: 1575 . ib (sista forts.) 5062. - ganga enom a händer, d. s. honum alle gerna a händer ga Al 1594 . ib 9644 . RK 1: 2642, 4211, 2: 7961 . Pa 21, 22 . ST 79 . " ganga enom a hand, d. s. hwar man ganger honum a hand " Al 124 . ib 877, 1163, 1714, 4066, 4664, 8760 . RK 1: 723, 4508 . " cristin man thär gudhi är a hand gangin mz trone j döpilse " JP 77 . - giva sik til ens hand, d. s. til marskens hand skulde the sik giffua RK 2: 5650 . - til lens hand, för någons räkning, under någons lydnad. at hans fogata til hans handh swa lenge rado städher ok landh MD (S) 721 . Jfr a. - halda til lens hand, innehafva ss län af någon. försvara och hålla någon till handa. thrätighi grefua hioldo thera land nadhelika til mina hand Fr 206 . ib 1442 . " til erik pukes hand hiolt han thz (fästet) tha " RK 2: 997 . ib 6549, 9120, 3: 732, 2925 . MB 2: 256 . - taka enom fore hand, söka tillegna sig en makt som tillkommer en annan, ingripa i någons rätt. han taker fore hand gudhi siälwom, oc wil mena honum skipta sina nahder, som han wil MB 1 . 395. - taka enom for händer, hindra någon, afstyra någons företag el anslag? rikesins radh thom for hender togo oc forlikted mz en kerlek fogo RK 2: 2848 . d) våld, våldsam behandling. gripa hand a, lägga hand på, gripa, fasttaga. gripa hand a honom ST 125 . ib 149 . Su 11 . " taka hand a, d. s. toko the handh a honum " Pa 17 . ib 19. ST 5, 79, 342, 354 . Lg 3: 124, 137, 141, 149, 150 . e) börda, besvär. liggia pa annars hendher (ligga en annan till last) PM LXVII . f) löfte, förbindelse. scal jac for:da härra knwtz hand aff taka til härra karl magnusson oc honum ganzlika nödhlös halda oc omanadan, äpte thy härra knwt the peninga wt lofwat hafuer SD NS 1: 446 ( 1405) . " loffuado alle mz sampnada hand " RK 1: 4345 ; se vidare under samna. g) närhet i rum el. tid. lhans tyänare waare ey tha tiil lhanda RK 3: 1403 . " thzta wathnith skwllle altid wara redho til handa (till hands) " PM XXXVII . waren snara tiil lhanda (redo, i ordning) RK 3: 3823 . then som ey vijd handen (till hands, närvarande) är vm pascha nat SO 187 . ib 196 . lärdom, hwilkin thu til eth stadugt aminne maa altidh haffua för händir (ad manus; till hands) Su 256 . " swa at mannen tulelikare lidher the dröffuilse han för handom haffwer (som han har närvarande, som äro för handen) " ib 172 . vtan han laga forfall fore hender hade (vore hindrad af) SO 101 ; jfr i. örlighit stod fore händher (var för handen, pågick) MB 2: 243 . " solen är j sith högxstä lopp ok middager strax j handhom (för handen) " Lg 3: 540 . huat uaþa þöm var for hände (förestod dem) Bu 154 . then död them stodh tha fog handom (förestod dem9 RK 1: 3963 . skilia os vidh thän höghelika vanda ther os daghlika staar til handa (förestår oss, väntar oss) Iv 1523 . " haffuandis langa reeso for händir (ämnade företaga en lång resa) " Su 254 . " erix messe är swa när i hender " BSH 5: l10 (1504). sommaren är fast forlidhen ok höstdagen i henderne FH 7: 74 ( 1506) . alderdomenth gangär mik paa händher (är in på mig, är mig nära) BSH 5: 25 (1504, daniserande) . " thz finder iak nw for hender bade (alldeles uppenbart) " RK 2: 3587 . wore ok swa saker, att ingen sodane man haffua, som j kwnne vmbäre fra honden FM 251 ( 1505) . - a band, till, emot. som han thy (fäderneslandet) när komber a hand Al 404 . - emot. en här aff lättugha . . . ffoor the gudz riddara tha a hand RK 1: 294 . - a händer, till, emot. ihesus gik a hendir twa hedhna stadha MP 2: 58 . " han segilde a hender danmark " RK 1: 3048 . " reed hertugh erik then mille wt a hender landa merke " ib 3188 . ib 3707, l3741, 4231. - händer, d. s. ridhu hener tiwidh RK 1: 2464 . " konung cristiern är komen medh al sin macht hender löissö " BSH 3: 81 ( 1455) . FM 401 ( 1509) . FH 7: 76 ( 1507) . - i närheten af, vid. oddesundh hender limfyordh PK 253 (i var.). - henders, emot. inemot. om tid. lhendhers fastelaghen FM 388 (1508, samt. afskr.) . h) gagn, fördel, förmån. kan iak thik änkte radh til handa Fl 1227 . " the hiälp ther alexand bewiiste henna son til hand " Al 8128 . sanka almoghen tiil konungsens handh (för konungens räkning) RK 3: 410 . " widher säghiom wi til . . . boo jonssons hand oc hans arfwa allom rät oc alle erfdh efter karl nichlisson " BSH 1: 183 ( 1381) . i) verksamhet. hava til lhanda, förehafvca, uträtta. hwath the hafdho ther til handa Fr 4 . Rk 1: 1654, 1939. företaga. ä huat han ville haffua til handa RK 1: 271 . ib 1713 . - taka til handa, företaga. huath the toko ther til handa Iv 4350 . ib 5350 . Fr 2230 . ST 153 . - åtaga sig. hafdhe iak een kamp ey takith til handa Iv 3691 . - taka si til handa (til hand Iv 5425 ; Al 3560 ), företaga sig. wil liak taka mik til handa forna saghu fram at föra Iv 2 . Fl 1585 . Al 3560 . - åtaga sig. om nakar vilde . . . mit ärande taka sik til handa Iv 2739 . ib 4776, 5425 . - taka sik a händer, åtaga sig. ther sik slikt thordhe taka a händer Iv 2683 . - hava for (fore) händer (fore hende SO 143, 154), hava för händer, förehafva, hafva för sig. han haffdhe oppa thentidh högmälis ärandhe för händher Lg 3: 308 . Su 366 . LfK 68 . swa lenge han thz arbeydhe fore hender haffuer SO 154 . ib 143. om sua hedne alla lmwramestara nogh gerning fore hender hade ib 82 . k) förstärkande el. utfyllande verbets begrepp. än mere sorg fik han til honda RK 2: 9162 . - i synnerhet vid koma och ganga för att till samman med dessa uttrycka att något påkommer el. händer. koma til handa. med dat. ä huath os kan koma til handa Fl 502 . " för flores saka kom hänne til handa at hon vardh sald til hedhna landa ib 601. mik är een smälek komin til handa " ib 1629 . Iv 70, 1917, 2162, 4208, 4518 . Fr 747, 1295 . Al 42, 196 . " abs kan thz än swa koma til handa at leonith vil idher göra skadha " Iv 3322 . - koma a hand. med dat. os är här nu äwintyre komin a hand Fr 74 . " ganga i hand, gå, aflöpa. med dat. tho at werldin gik honom illa li hand " RK 1: 1856 . " the resa gik hanom illa j hand " ib 2: 7337 . - opersonl. hulkins släkt om langa tima hafdhe väl loc säkelica i hand gangit Gr 259 . " huru them gik ther i hand " RK l: 4101. lthem crisno gik ther wäl j hand ib 134 . Va 21, 27, 32, 34 . ST 104 . RK 1: 486, 2673, 2: 969, 7100, 3: 262, 518, 1372, 1487, 2714, 2994, 3451, 3874 . - abs. nw giik thz saa i handh RK 3: 2582 . ib 2558, 3322 . - ganga til handa, = ganga i hand. opersonl. at them skulle swa jlla til handa ga RK 1: 1789 . 5) slag, art, endast i gen. enna handa (Bo 124; Bir 1: 113, 114, 2: 292 ; Su 278 . enne handa. ena handa. någon gång, ss ST 200, 224, rättar sig en icke efter handa utan efter på detta följande subst.), af samma slag; enahanda. var herra gör daghlica swa oppa ena handa matto mz os andelica Bo 105 . - ett slags, en viss. fik han hanum ennehanda smörilse Bil 446 . " thz är och ena handa hughnödha " KS 36 (94, 38) . " som prophetin sighir mz enna handa liknilsom " Bo 1324 . " skal thwangin idhnas . . . mz ena handa (quadam) andelike disciplina " ib 140 . aff eno handa thrä, som kalladhis sethim ST 200 . eeth handa folk ib 224 . Bo 77 . Bir 1: 113, 114, 2: 292 . Su 183, 278 . - tväggia handa, två slags, tveggehanda. j twäggia handa matto Bo 3 . " for twäggia handa sak " Bir 2: 239 . tweggia handa manna kön ib 3: 275 . " mz twägge handa hoxswalan " LfK 87 . - utan förening med subst.: två ting. seer han at tweggia handa ära a ferdom Di 22 . aff thenna twägge handa LfK 58 . - thriggia handa, tre slags, treggehand. för thriggia handa sak Bo (Cod. B) 340 . Bir 2: 197 . LfK 113 . - utan förening med subst.: tre slags ting. the offradho thriggia handa som war rökilse, mirram oc gul ST 209 . - fyra handa, fyra slags, af fyra slag. fyra handa lundh haffwir gudh människiona skapat Lg 65 . - utan förening med subst. samwetet är firahanda LfK 76 . fäm handa, fem slags. for fämhanda sak sculdh MP 1: 25 . - hundradha handa, hundradefald, hundrafaldig. swa som . . . hwart kornit gafwe af sik hundradha handa fruct Bir 1: 382 . - thränne handa (thrändehanna), tre slags, af tre slag. j trenna handa lundh MD. (S) 293. papawer är walmogha hon är thrändehanna LB 2: 35 . - andra handa, annat slags. andra handa vaþmal SD 5: 637 ( 1347) . aff andra handa folke MB 1: 375 . - utan förening med subst.: annat. the lekara fingo ther . . . klede ok sölff ok andra handa RK 1: 1830 . - enna handa . . . andra handa, ett slags . . . ett annat slags. nw ena handha oc nw andra handa gaffwor skipte them j mällan MB 2: 283 .","1) verk som utföres med händerna, arbete, gärning. war herra skal giwa sina signilse . . . ower alt thit ärwodhe oc handawärk MB 1: 428 . ib 429 . " sik siälwan ok sin handawärk (handlingar) medh sinom skiälum styra ok rådha " KS 2 (4, 2)ä. änkte se thet faghert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom ella androm stadhom ther ey skal åkoma wår häfd ok handawerk (verkande, verksamhet) ib 61 (151, 66) . " aff hwars handa wärk (förvållande) ther scadhe timar " MEG (red. B) 59 . oleff hylta bleff död aff theras handa werkom BSH 4: 112 ( 1486) .","2) med händer gjordt verk. þu ueter ok lätar ueta guþlekan heþar þinom afguþum ok handauärkom Bu 189 . " folket som när stodh hörandes theras ordh, gingho jn i wäffhwset, skodandes theras handa wärk (det verk som de hade för händer) ällar gärningh " Lg 3: 195 . - särsk. om Guds verek, det som är skapadt, skapad varelse, skapelse. thu (Gud) . . . hawär han (ɔ: mannen) skipat iwi lt tit handawärk KS 2 (4, 3) . MB 1: 53, 74, 75, 128 . " thetta mit handa wärk forsmar mik mer hulkit iak skipadhe j mere hedhir " Bir 1: 217 . ib 379 . " for thz thu v ille man vardha ok thit handauärk sua dyrt köpa " ib 2: 265 . thin kärlek fore thino handmärke (genus humanum) vpopinbaradhe ib 4: 134 . " all lgudz handqärk äre äwinnelik " MB 1: 442 ."],"e":["haand: haanda VKR 69 ; haandena ib 22. haandh Su 11 . ","hond: honda RK 2: 6549, 7576, 7928, 9120, 9162 . ","hände . ","händer . hende (i rimslut) RK 2: 8703, 3: (sista forts.) 4848. med art. ack. händrena Lg 218 ),","nokra handa","nakra- . ","n ågon gång, ss SD 5: 280, rättar sig nokor icke efter handa utan efter derpå följande subst.), något slags. nokra handa skuld at giäldä SD 5: 567 ( 1346) . " vilia haua nakra handa fordela " Bo 5 . " j nokrom handä thingum ällär stykkyum " SD 5: 280 ( 1344) . - i nokra handa matt0, på visst sätt. Bo 93 . Bir 3: 420 . - utan förening med subst.: något. nakra handa thz som reglan ey til städher Bir 4: 9 . - margra handa (margha-. mangrq-. manga-. marghin- Al 6976 ), många slags, af många slag. marghändä sidhwänniur SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . manghahanda sithwäniör ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . till marghälhndä thungä ib 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) til manghra handa thungä ib 5: 374 (1344, nyare afskr..) . mangra handa diwr Bil 844 . " manga handa pinor " Bir 2: 254 . Bo 64 . Bir 1: 179, 3: l475. lmädh dyra thing margha handa Fl 1994 . " läru ok pinona mangra handa ok atskillica " Bir 2: 19 . - utan förening med subst.: mångahanda, mycket. Al 6976 .","aldra handa","alla- )","hvilikra handa","änga handa","enga- Al 7062 . enginib 7065, 8432), intet slags. änga handa wärlz lost Al 7072 . " ängahanda hafsins ohyryr " ib 9194 . lib 7602, 7065. - utan förening med subst.: ingenting. honum skal skadha engin handa Al 8432 . - þera handa, eg. det slags; såpdan. þerrä handa samband SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " thera handa huxens starkleker " KS 19 (47, 20) . " af thera handa thingom " Bo 85 . ib 125, 1239. Lg 3: l501. the som haua thera handa andbudh sua som tängir Bir 2: 65 . " han hafdhe när sik thera handa malara at nar the maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte. tha syntis thz ey vara biläte " Gr 282 . - utan förening med subst.: sådant. ey aktar fatikdomsins älgskoghe thera handa Bo 3 . ib 5, 16, 17, 18, 35, 64, l147. Bir 2: 290 . " alt thera handa giordhe ödhmiuktinna mästare gärna " Bo 70 . - thässa handa, detta slags, sådan. thässa haanda (hujusmodi) kloster VKR 69 . - Jfr harms-, krok-, manz-, sighers-, vreds-hand samt fianda-, iämnaþa-händer.","handa arvodhe","-ärffuode )","handa gärning","-gärningh )","handa lös","haanda- GO 13 ),","handa tak","-tagh )","handa tekn , ","handa trogh , ","handa virke , ","handa värke , "]},{"a":"hand","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hand. " iösse percussit nissa cum [!] manv displosa mz flta handene " GU C 20 s. 456 . " lleua ue wenstrhra hondh " GU C 20 (hand ","2) s. 76. gud hafwer ekke rörth mik mz sinne haant ath jak hafuer ekke faat barn mz edher Prosadikter (Sju vis m C) 225 . SvKyrkobr 343 . MP 4: 99 . " i uttryck avseende handslag (ss bekräftesle el. högtidligt löfte el. dyl.). Se Sdw 2: 1233. han togh i hand mz gwenel iärl at the skuldo swika roland Prosadikter (Karl M) 274. tha kom magnis olsson . . . och reckte fogodin . . . handene i radzsins nerwaro . . . swa ath han skla fornögia broder mattis aff the peningane, som (o. s. v.) Stb 1: 119 (1477). " ib 181 ( 1478) . nic. olsson . . . räckte handenä fore ath gaa vj (6) manna lagh ib 353 ( 1482) . ib 358 ( 1482) . SJ 2: 209 ( 1492) . " huilken gard roland hanom fore rettin medh handh ok mwn vploth " ib 231 ( 1493) . Hist Handl VIII . 1: 53 (1493). SJ 2: 248 ( 1494) . ib 313 ( 1497) , 237 (1502). räkkia handen och wara godh ther fore, ath jakthen skwlle komma in för stockholms sloth BSH 5: 303 ( 1508) . ib 304 ( 1508) . - i uttryck avseende edgång. ingemar fotä och erich j boor, som lagde sina händher å bookene och bodhe sig så gudh til hielp, att (o. s. v.) Trolles Jb Bil 121 (1446, nyare avskr.) . thässe vii witning gingo her strax fram fore rättin ok lagdho sina händer appo bokena JTb 8 ( 1456) . - ss måttsbestäming. handfull, näve. affrad 30 händher pors VKJ 257 ( 1447) . " een hndh korn " GU C 20 (hand 2) s. 117. 2) för att uttrycka riktningen: sida. sith vpbögda stenhus . . . vijdh stora torgit lyggiende pa södra sydan j hörnit pa venstra handen, som man gaar aff torgit til swarthabrödra STb 4: 11 (1504). ib 5: 4 ( 1514) .","4) mer el. mindre bildl. oftast i förbindelse med prep. särsk. i uttryck, i vilka genom detta ord åsyftas att beteckna: a) innehavande, förvar, vård, förvaltning, mottagande, överlämnande. Svartb 425 ( 1447) . " han togh hanom i figinde hendir vidh stäkäborgh " ATb 1: 206 ( 1465) . athe wntkomo fongan them fra handa STb 1: 221 ( 1479) . hulkit wij nw jnsat haffue j the werdugeste werduge feders oc erlige gode herrer rigsins raadz hender pa ider nades wegne ib 5: 343 (1521, Kop) . - mädh trone hand, för (någons) räkning, å (någons) vägnar? commissum mz trone handh anthwardat borgat GU C 20 s. 128 . - til troin el. troar(e) hand, d. s.? huilka c march jak antwarder til troen hond verdelighom herre och andeligen fadher, biscop magnus SD NS 3: 113 (1416, äldre avskr.) . " oleff japsson kendes tet han tet samma arff til lsigh annamet haff till troar handh at gömo " SJ 2: 156 ( 1489) . STb 4: 132 ( 1506) . iiɉ mark ortiger . . . som hans stiuffader staffan kortson hade honum fongit til trohare hond för:ne bro per steffanj til nytto ib 5: 172 ( 1517) . ib. " och holle tha [!] lige motte stocholms stadt hennes nade open fore tiil hennes nades troare handt " ib 313 (1520, Kop) . b) innehavande, besittning, egendom. inghan borger eller byman dyrffues til at köpa gestom gotz til handhom STb 1: 442 (1462, Burspr). then pant, som hustrv walborgh . . . pant sath hade j sancti nicolaj port j theris huss och grvndh, thet schal nw alt quit och fryt ware hustw walborge til hender ib 3: 154 ( 1494) . huilket for:de peyter hersze kende sigh plat altzamantz annameth haffue hwat j stenhwist waar j sine fulle anname vnder sine hender ib 4: 91 ( 1505) . thet godz i thenne lansende ligger skal icke komme oss fraa handen Vg Fornmt I . 8-9: 103 (1508). c) kraft, makt, våld, välde, myndighet. fam wi hand a hanom, tha skal han . . . atirkalla sin falska kännedom Prosadikter (Barl) 55. tha klokkare woldr är bör hanom . . . troheth swäria j hans (ɔ biskopens) handom swa sighiande ÅK 57 . " lathet them koma väl the danzkä til handa j gen " FMU 5: 25 ( 1481) . han war skylder vth . . . aff vor slotzherres tienist, swa ath han hade sin hand j gen aff hanom STb 3: 332 ( 1497) . huilken forlichan sich swa forlöp . . . ath the pa bade sydor gaffuo sich aldelis til the gode herrer och oss fram theris egne hedner ib 427 ( 1499) . " ganga enom a hand, underkasta sig ngn, hylla ngn. them som honom wilia a hand gangha mädh the hälga troo " MP 4: 7 . gudz tyänara, honum a handh ganghne medh the helgho troo ib 5: 64 . - til ens hand, för någons räkning, under någons lydnad the tiänä allä til hans handh Fredrik ed Noreen 1466 . hans hermansson . . . kan jntet ärffue, fore thy hans faderbroder haffuer arffuit forbudit til sin handh STb 3: 313 (1496). - halda til en hand, försvara för någons räkning, hålla någon till handa. efftir thet ath han hade holdet honom till hielmekes handh STb 2: 180 (1486). skule wij ware pligtoge at holle stocholms stadt til meninge suerges rigsins radz hondth wedt all äre ib 5: 313 (1520, Kop) . - taka enom fore händer, (egenmäktigt) fråntaga. j tagin tha wan härra fore händers sina rätwisa doma MP 4: 117 . d) våld, våldsam behandling. gripa hand a el. up a, lägga hand på, gripa, fasttaga. mykkel fiinne festhe i wol forre ad han olaghelghea hafdhe grrepit hand oppa en kwynno ATb 1: 12 ( 1453) . - taka hand a, d. s. han gaff loff till ath tagha handh pa honom STb 1: 205 ( 1479) . g) närhet el. avlägsenhet i rum el. tid. en stander forhanden örlogh oc s[t]rider Svartb 112 ( 1361) . hwa som sua hauir ofuer sik bygt honum standir for hand godh ändelyct Vis sten 8 . " at jdhir altidh liggia stoor oc marghfalloghin ärinde vppa handom " SkrtUppb 164 . thätta är een stor fawidzska ällir fawisk tryghet, sliolika haffwa sik j mällan drakana ok blamännena, mädhan dödhin är j handhom, oppa badha sidhor SpV 397 . ib 305, 323 . " ty ath vynttherdaga äro for hendernä " STb 1: 188 ( 1478) . ib 3: 88 ( 1493) , 163 (1494). wppa samma dagh woro alle wedh honena wthan all enest her benckt smalenninghe SJ 2: 316 ( 1498) . her er allrede en stor del af thöm af staden, som tit achte thöm och stycka there köpslagan fore thöm til hender moth opit vatn Hist Tidskr 1: 398 (1508). . . . som langt haffue til andre köpstädher och ey formage at före theres köpenskap tiil vatzstena, swedercöpungh eller andre köpstader langt fra handhen effter salt Priv f Sv st 252 ( 1514) . STb 5: 342 (1521, Kop). Troj 23 . " then tiid thetta alt skedde . . war han ey wild hand " ib 34 . ib 311 . - a händer, till, emot. thagan ioseph cum a händar irl´m !UDDA_TECKEN? Jerusalem) Saml 34: 280 (omkr. 1360-1370). - händer, d. s., i. thet han skulle med skip och goz och sin ffulle fförakt giffuit sigh nedh til richsins ffiende hender danmark STb 4: 249 (1512). k) förstärkande el. utfyllande verbets begrepp. i sht vid koma och gnga för att jämte dessa uttrycka att ngt påkommer el. händer. thät thänne salgho munkin räddis fore, thät kom honum wist til handa Hel män 226. jlla gar tigh j lhandh käre son, mädhan thu ffar swa willer JMPs 428. 5) slag, art, endast i gen. enna handa, av samma slag, enahanda. ok swa fynner jak j mynom hogh thes högxta trefaldoghetzsens ner jak j mynom hogh thes högxta trefaldoghetzsens ena handa byläte J Buddes b 161 . BSH 5: 305 ( 1508) . - ett slags, en viss. GU C 20 (hand 2) s. 43. jnstita . . . enahonda footslidh klädhe ib s. 32 . - fyra handa, fyra slags, av fyra slag. MP 4: 186 . - fäm handa, fem slags, av fem slag. pater moster gar offwer aue mariona j ffäm handa mattho JMPs 461. sin handa, sju slags, av sju slag. Prosadikter (Sju vise m) 151 . - marghra handa ((margha-), många slags, av många slag. utan förbindelse med subst. mångahanda, mycket. än thogh at margha handa (multa) ok othalighin sigias aff sonenom SpV 189 . - aldra handa (alla-), alla slags allehanda. - i alla handa, med allt, inalles. summa aff thet mik toogx ffran j kaskis löper iii!UDDA_TECKEN? hwndragde mark j alla handa FMU 4: 459 ( 1476) . - hvaria handa, av vad slag: vad. inledande indirekt frågesats. at the matto fa vita hwaria handa thät hafdhe thydha Hel män 222 . änga handa (engra-, jngra-), inget slags. engrahanda goth SpV 452 . - utan förbindelse med subst.; intet, ingenting. sedan wiliom wij hederliga hem fara oc jngra handa mera begära aff troyaner Troj 90 . thera handa (ther-), det slags. - utan förbindelse med subst.: sådan, dylikt. jtem vj öre for iiij tomme tönnor, som the sloge bröd och therhande vti Skotteb 394 (1463-65, Kämn). - Jfr ivir-, iärn-, krok-, samnadha-, saminga-, thvär-, vredhis-, vredshand, samt borghana händer, ävensom thäslikishanda. ","1) verk el. gärning som utföres med händerna. per mansson . . . feste lagh . . . ath mannen ey döde aff handa gerninger och handa verckan STb 4: 58 ( 1505) . "],"e":["handt STb 5: 313 (1520, Kop) . hant ib 172 (1517). haand: -omen SvKyrkobr 343 . ","haant Prosadikter (Sju vise m C) 295 . hond(h) SD NS 3: 118 (1416, äldre avskr.)(; GU C 20 (hand 2) s. 76; STb 5: 172 (1517). -ena SJ 2: 313 (1497); ib 316 ( 1498) . ","-honda GU C 20 s. (hand 2) s. 32, 43. hondht STb 5: 313 (1520, Kop). pl. händer. hender STb 3: 33 (1493) o. s. v. hendir ATb 1: 206 ( 1465) . Se Sdw 2: 1233),","*handa band , ","*handa bok","-book )","*handa giordher","-giorder )","handa gärning (-gerning), ","*handa iärn , ","*handa klappan , ","handa lös , adj. L. utan händer. JTb 49 (465) .","*handa spadomber","-spaa- )","*handa styfdher","hondastyffdher )","*handa syn","hande- )","handa värk , ","handa värkan","handa värke (-verke), "]},{"a":"handa","b":"","c":"","d":[" , se hanna."],"e":[]},{"a":"handarmer","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. vidare, ytterligare. vare thet swa . . . thet nokor man wille thenna for:da jönis laurensson hyndra eller qwelia hendermära fore then same manzens dödh SD NS 3: 370 (1418)."],"e":["hender- . ","hedne- Meddelanden från Östergötnads Fornminnes- och Musieförening 1916 s. 92 (1455). -mära SD NS 3: 370 ( 1418) ),"]},{"a":"handarmer","b":"ab","c":"adv.","d":["vidare, ytterligare. wij wiliä idher gernä thes handermer til wilghä oc gothä wärä SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr..; daniserande). skal tw oc tyne arffue wara qwitte frii ledoge oc löse for alla maningh äller tiltalqn om nogra slotloffuan hendermeer BSH 3: 4 ( 1449) . hafwa i äller idhra oss äller wart rike om naker hande stykke hendermeer at skylla ib 9 (1449, samt. afskr.) ."],"e":["handermer . ","hendermeeer )"]},{"a":"handarmere","b":"av","c":"adj.","d":["vidare, ytterligare. " bebinder jach mic . . . honum . . . skadalös halla fore alla hendemäre skylning eller feydh " SD NS 3: 370 (1418). SJ 2: 32 ( 1477) . " gaff han hustrv karina . . . fry . . . for alth henne mera til tal " STb 4: 161 ( 1507) . ib 295 (1513)."],"e":["händ(h)er- SD NS 3: 445 ( 1419) ; Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 546 (1471); SJ 2: 180 ( 1490) . ","hender- SD NS 3: 370 ( 1418) ; STb 4: 295 ( 1513) . ","henner- SJ 2: 180 ( 1490) . ","henne- STb 4: 161 ( 1507) . -mera. -märe SD NS 3: 370 ( 1418) . -mer Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 546 (1471)),"]},{"a":"handarmere","b":"av","c":"adj.","d":["vidare, ytterligare. " swa at enkte hendermera mord eller blodgiutelsse skedde her äpter " BSH 4: l9 (1471). lato hanom lidugh oc löös for hendermer maning SJ 184 ( 1449) . " for hwar mans vpakraff ok hendharmere tiltalen " ib 288 ( 1461) . ib 303 ( 1462) , 305 (1462) o. s. v."],"e":["hendermere SJ 305 ( 1462)","hendharmere . ","hednermer ) , "]},{"a":"handbok","b":"nn","c":"","d":["manuale, handbok, bok innehållande formulären för de presterliga förrättningarna utom den offentliga gudstjensten (ss dop, sista smörjelse, likbegängelse o. s. v.). FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"handbok","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) manuale, (kyrko)handbok. järpstadha kyrkia hauer . . . ena haandbook RP 2: 390 ( 1399) . " äpter thy at i waro handbok star, at ten tiidh hionalag skal bindhas äller the festningh, som hether de presenti, tha skulu the, som festas, sighia hwar till annan . . . " SD NS 3: 493 (1419).","2) översiktig framställnig av ngt ämne el. ämnesområde, handbok. encerido . . . handbok GU C 20 s. 218 ."],"e":["haandbook . ","hond bogh GU C 20 (hand 2) s. 119 (daniserande)), "]},{"a":"handbref","b":"nn","c":"","d":["egenhändigt bref. läs nycristnat barn . . . vars härra hand bref (bref skrifvet med vår Herres hand) Bu 190 ."],"e":[]},{"a":"handbughi","b":"nn","c":"","d":["handbåge. tha rees mattis i boo opp mot magnus skaak medh handboga ok bassapiwt ATb 1: 122 ( 1460) . "],"e":["-bogi )","*handbugha pila , "]},{"a":"handbughi","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. handbogi] L. lhandbåge, lätt båge som spännes med handen. skiuta medh armbuyrst ok handbugha KS 53 (136, 57) . " for handboga och hwdsko " RK 2: 992 ."],"e":[]},{"a":"handbyssa","b":"nn","c":"","d":["handbössa, handgevär. PM 12, 24 . "],"e":["handbysso lodh , "]},{"a":"handbälgher","b":"nn","c":"","d":["blåsbälg som skötes för hand, handpust. PMSkr 633 ."],"e":["-bäliom ) , "]},{"a":"handdraghin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["handraghin )"]},{"a":"handel","b":"nn","c":"","d":["el. n. (HSH) 13: 125 (1525, Brask). ","1) mellanhavande; förhandling, underhandling. giffua sik . . . till eth wenligt handell om gulland HSH 13: 125 (1525, Brask). ib 126 (1525, Brask), 16: 112 (1527, Brask). 2) i fråga om affärer och köpenskap; handel. Jfr köpmanz-, köpmanz sälskaps-, sälskaps-handel, ävensom bihandel (Stb 5: 309 311 (1520, Kop)). "],"e":["handell )","*handels forbund , "]},{"a":"handfa","b":"vb","c":"v.","d":["lämna i (ngns) händer, överlämna (ss pant el. till förvar o. d.). thet var handfangit goz ATb 2: 10 ( 1473) ."],"e":[]},{"a":"handfang","b":"nn","c":"","d":["3) handtag, grepe. bristher rep, handfaangh, äller nokoth thet, mädh hwilko tingen ärw bwnden . .. oc repeth, bandfangith, äller baandhen bliffwa j handenne PMSkr 61 ."],"e":["-faangh )"]},{"a":"handfang","b":"nn","c":"","d":["1) hand full, så mycket man på en gång kan gripa med handen. tak maioranam, bascilicon, balsamite, lika aff hwaryo x handfang LB 9: 107 . " vj handfangh ib. 2) svärdfäste. bade hielt oc klod oc handfang " Di 76 . ib 113, 158."],"e":[]},{"a":"handfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"handfat","b":"nn","c":"","d":["handfat, tvättfat. " eth handfat giort som eth torn " Inv cur Tynnelsö 6 . ATb 1: 317 ( 1469) , 388 (1470), 2: 95 (1477), 3: 26 (1494)."],"e":["ha- ATb 1: 183 ( 1463)"]},{"a":"handfat","b":"nn","c":"","d":["handfat, tvättfat. ST 419 . BSH 5: 529 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"handfäster","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"handfästning","b":"nn","c":"","d":["handfästning, av konungen given bekräftelse på privilegier o. d. försth at wi willia . . . then helga kirkia och hennes tiänare räth styrkia och alla ltheras privilegia, friihether, statuta, handfestningher och goda gambla sedhwäniar . . . stadfestha Rydberg Tr 3: 373 (1483, avskr.) ."],"e":["-festningher ) , "]},{"a":"handföst","b":"nn","c":"","d":["fäste för händerna, ltag. i honom fik han handfäst ok hoff han nider wnder sik RK 1: 3853 ."],"e":[]},{"a":"handganga","b":"vb","c":"v.","d":["underkasta sig. med dat. oc alt blekwng haffua handgongit hanom pa rikinsins vegna HSH 17: 116 (1523, Brask)."],"e":["supin . ","-gongit )"]},{"a":"handganga","b":"vb","c":"v.","d":["underkasta sig. med dat. nar almogen honom mäst handganga RK 2: 9203 . " all land oc städher som . . . seg wälwilyelika wndigifwa oc haand ganga konwngenom " PM 33 . " ther haffuer alt menige landet haandgaath härtwgh frädhrik " BSH 5: 388 ( 1510) . the herretere, som them vile handga ib 427 (1510, samt. afskr.). ib 98 ( 1506) , 473 (1511). Jfr ganga enom til handa, ganga enom a händer under hand 4 c. - part. pret. undergifven, under dånig. med dat. almoghin ther honom är vndigifwin oc handgangin Bir 4: 359 . PM 33 ."],"e":["handga . ","handgaa BSH 5: 473 ( 1511) ),"]},{"a":"handganger","b":"nn","c":"","d":[" [Ä. Dan. handgang, underkastelse] 1) framgång, medgång. ffors idest euentus handgaanger GU C 20 s. 286 . " loffuado thera gudha fore therra säla handghang " MP 5: 184 . - godher handganger, d. s., onder handganger, motgång. hon takke gudi bade fore godom hand gange ok londom MP 4: 273 . 2) un-. derkastelse. en vnghir wälborin man gaff sik j hans klostir, lok giorde genstan sina professionem, sith lättan gudhi ok stadughan handhgangh MP 5: 28 ."],"e":["-gaanger GU C 20 s. 286) , "]},{"a":"handganger","b":"nn","c":"","d":["framgång, medgång. aktir ey världinna handgang älla sälikhet Bir 2: 227 . ib 1: 274, 3: 167 . " spordhe vm hans handgongh (huru det gick med honom, huru det var med honom) " JP 29 . Jfr ganga i hand under hand 4 k. godher handganger, d. s. at the hafwin godhan handgang j wärldinne Bir 1: 109 . ib 2: 227 ."],"e":["handgongher )"]},{"a":"handgrip","b":"nn","c":"","d":["handslag, med handslag bekräftadt löfte. mot theris handgrep ok lyffthe BSH 4: 282 ( 1501) . ib 272 (1501, nyare afskr.) ."],"e":["-grep )"]},{"a":"handgripa","b":"vb","c":"v.","d":["gripa sig an med. thenna färden oc thetta ärende som wij haffwom handgryped war wtaff en stor gälnesko Troj 210 ."],"e":[]},{"a":"handhamar","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1233."],"e":[]},{"a":"handiärn","b":"nn","c":"","d":["handboja. " han thaghar hänta ther thz största handiärn ij skipith är ok ther innan sätia han " Fr 2538 ."],"e":[]},{"a":"handkalfle","b":"nn","c":"","d":[" = handfang 2. thetta suärdhit skal haua handkafla (capulum) Bir 2: 174 ."],"e":[]},{"a":"handklappa","b":"vb","c":"v.","d":[" - handklappa fängilse, genom handslag förbinda sig till att inställa sig i fängelse. Jfr J Palmér, Studier tillegnade Es. Tegnér s. 155 ff. sidhen the theris fengelse hade loffuet och handklappet STb 4: 262 (1512). - Jfr klappa."],"e":[]},{"a":"handklokka","b":"nn","c":"","d":["ringklocka som lvid ringningen hålle i handen. Skotteb 353 (1440, Borgm.) ."],"e":["-ur ) , "]},{"a":"handklovi","b":"nn","c":"","d":["handklove; handboja; tortyrredskap som tillskruvades omkring handlederna. fek bend clensmit iij mark for laas, hancluffuer, jonfrver etc. Skotteb 117 (1462-63). sönenar . . . satthos j järnklufwar ok handkluffwar, ok fördhos saa borth aff thera asyn SpV 315 . alle andre (blevo) . .. persädhe j järn boyom handklofwom ok jumfrum J Buddes b 83 . SvT 11 ."],"e":["-clwua Skotteb 117 (1462-63) . pl. -kluffwar SpV 315 . ","-cluffuer Skotteb 117 (146263). dat. -klofwom J Buddes b 83 ), "]},{"a":"handklädhe","b":"nn","c":"","d":["handkläde; hadduk. " i maghin halda watn fore mik tha iak skla mik thwa. ok miin modher at halda handkädith " Prosadikter (Sju vise m) 168 . ATb 1: 226 ( 1456?) , 256 (1467, 3: 24 (1494). GU C 20 s. 535 . - till mässkruden hörande linneduk, använd bl. a. vid den litugriska handtvättningen före mässan, handling. Jfr G. KNudsen, Namn och bygd 22 s. 92 f. så monga, som guds lekamen tage, offra om påscha en penningh pa altaret och annen i handkledet Hist Handl VIII. 1: 66 (1514, nyarea avskr.). i visitering aff gamblom sidh bör smaswena halla handcledz, ther som färmes ArnellBrask Biᴵ 32. - Jfr silke-hndklädhe."],"e":["han- . ","hond(h)- GU C 20 (hand 2) s. l119, 120. -kläde. -olede Arnell brask Biᴵ 37. best. .kledet Hist Handl VIII . 1: 66 (15414, nyare avskr.). Se Sdw 2: 1233),"]},{"a":"handkläpe","b":"nn","c":"","d":["handkläde, handduk. " handklädhe ok vatn til redho var tha " Fr 415 . Fl 1495, 1657 . Bir 3: 259 . MP 2: 7 . Di 165 . SGG 132 . giwum vi . . .til pulpita tu handcläþe striput oc fiughur af lärift SD 5: 563 ( 1346) . FH 4: 84 ( 1499) . Jfr bordhhandklädhe."],"e":[]},{"a":"handknap","b":"nn","c":"","d":[" ? försäkran? then tiidh thee keesto ederth herradöme til höffwidjz man, tha matthe ederth herradöme göra hand knap före x (10) eller xijM (12000) mark, som waar her sten stwra gäll BSH 5: 478 (1511, till Svante Nilsson (Sture)."],"e":[]},{"a":"handla","b":"","c":"","d":[" L.","1) med händerna taga på, vidröra. grät ifui hänna like ok thorde ey när koma eller hanla Bil 457 . " swa at the aff enghom willo thz (barnet) latha handla ällar hantheras, wtan aff sik siälffwom " Lg 3: 620 . " thera hold skulin i ey äta oc ey hanla (Cod. A hanna 359) " MB 1: (Cod. B) 560 . ib 559. lät hona föra til sin at halnas (ut tangeretur) af sancti stepahani helgho domum Lg 286 . - abs. the hawa händir oc sculu ey handla Gr (Cod. D) 364 . - nå. ma mannin al thing begrypa oc halna (conprehendere et attingere) mz tronne Bir 1: 20 . - träffa, slå. än skal iak hanla (tangam; Cod. A hanna 306) pharao konung mz enne plagho MB 1: (Cod. B) 554 .","2) behandla, bemöta. " thetta budhit skulin j wel halda oc halna oc sända han faghirlika heem til sin herra " ST 528 . 3) handhafva, gå till väga med. huilkom lundom hälzt älla af hwem älla hwar han oc hans ämbezmen hafua the samo vpbyrdh oc wtgift vpburit älla wtgifuit oc handlat BSH 1: 198 ( 1387) .","4) förhandla, afhandla. " hwath ther hanledas fa i wel wetha framdelis " BSH 4: 252 ( 1500) . - Jfr forhandla, skamhandladher, äfvensom hanna."],"e":["hanla . ","haldna L. hallna L. halna)"]},{"a":"handla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) behandla, bemöta. " tha wilyom wi lthem alla til lnadha taka, som nadher wilya sökia, hwilkaledhis wi hanladhom (för hanladhir?) ärom " Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . 4) förhandla, avhandla. giffue vij alle thom fwlle makt paa ware wegne handele, forfölgie, göre oc lathe STb 5: 348 (1521, Kop). - med ack.-obj. ( i pass. subj.). effer tet ath ärendet war til foren handlat ok fore retta warit j calmarne by STb 3: 444 ( 1499) . anthenor haffde trakterad oc handlad fred mz grecomen Troj 251 . ib 252 . - med prep. om. thaa wii swa försambladhe om samma tilbörlige cröninge handladhe Rydberg Tr 3: 623 ( 1520) .","5) handla, uföra handlingar, bete sig, uppföra sig. som erlige opriktiga köpmen p[l]ege at hanle STb 5: 311 (1520, Kop). Jfr forhandla och ohandladher."],"e":["handele STb 5: 348 (1521, Kop) . hanla. hanle. impf. -adhe), "]},{"a":"handlagh","b":"nn","c":"","d":["handslag (till tecken af sluten öfverenskommelse); öfverenskommelse. gik i handlagh mädher . . . pädher mikälsson SD NS 1: 626 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"handlakan","b":"nn","c":"","d":["handduk. " mappa . . . hondh laghen " GU C 20 s. 120 (danisirande)."],"e":["hondh laghen )"]},{"a":"handlan","b":"nn","c":"","d":["1) beröring, vidrörande. " maria huilken wtan blygha hanlan (sine tactu pudoris) är fwnnen frälsarans modher " JMÖ 182 . 2) handel, affärer. (skeppsskrivaren skall anteckna) thet han seer tracteras mällen them som handlan haffwa mällen segh MPSkr 8."],"e":["hanlan )"]},{"a":"handlan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forhandlan."],"e":[]},{"a":"handlidher","b":"nn","c":"","d":["handled. " alt kötith ffölgde stenom ffran hondhledhen och medh til hans arlmbog " STb 4: 211 ( 1511) ."],"e":["hondhledhen ) , "]},{"a":"handlin","b":"nn","c":"","d":["handlin, manipel. Se Sdw 2: 1233. SvKyrkobr 57 . " manipula som heter handliin " ib 61 ."],"e":[]},{"a":"handlin","b":"nn","c":"","d":["till den presterliga skruden härande linnekläde el. linnebindel som betäcker handen el. handleden, handlinning, linneärm? SD 5: 563 ( 1364) . nar han takir sik handlinit (manipulum) Bir 3: 13 . Su 308 ."],"e":["-liin Su 308 )"]},{"a":"handling","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sälskaps handling."],"e":[]},{"a":"handling","b":"nn","c":"","d":[" PM XLIII ."],"e":["handelingh . ","handlig )"]},{"a":"handlöfte","b":"","c":"","d":["med handslag gifvet löfte. at klappe nogen man handlyffte (träda i någons tjenst?) BSH 4: 181 ( 1494) ."],"e":["handlyffte )"]},{"a":"handlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr handa lös."],"e":[]},{"a":"handlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som icke styres av landen. - n. adv. handlöst, utan att styras av handen. Se Sdw 2: 1233. mattis . . . kastade swa sina öxe handlöst ok ion i howdit ATb 1: 123 ( 1460) .","2) handlös, utan hand el. händer. mancus . . . honlöss GU C 20 (hand 2) s. 115."],"e":[]},{"a":"handning","b":"nn","c":"","d":[" = handling? som enom dondeman bör handning oc wenscap at halla SD NS 1: 539 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"handogher","b":"av","c":"adj.","d":["händig, skicklig. " ärw the swa aff wngdom lärde oc jdkelika betänkya ok sig öffwa thes handogaren ärw the när thidhen kombir ath stridha " PMSkr 133 ."],"e":[]},{"a":"handqvärn","b":"nn","c":"","d":["handqvern. FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"handran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"handsal","b":"","c":"","d":["1) det som lemnas i handen, gåfva. thu skalt ey thro oppa hantzal (gelowen . . . off quader hant gif; härmed syftas på folktron att en under stillatigande utan begäran lemnad gåfva kunde bota vissa sjukdomar) ST 33 . Jfr SchillerLüben 2: 197 hantgifte. - drickspenningar. bedhas aff them drykke pänynga äller handzal PM 55 . 2) anförtrodt gods. Bil 269 (ordet är här sedermera utstruket)."],"e":["handsall Bil 269 . ","handzal . ","hantzal )"]},{"a":"handsalder","b":"","c":"","d":[" , p. laldj. L."],"e":[]},{"a":"handsalu fä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"handsana","b":"vb","c":"v.","d":["taga med händerna, fasttaga. handsamadhr (den som bliver fast tagen: Bure) SR 9 ."],"e":["-aþer )"]},{"a":"handsar","b":"nn","c":"","d":["sår på handen ATb 1: 198 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"handske","b":"","c":"","d":[],"e":["hantdzske: -a MB 1: 213 ; Bir 3: 142 . ","hanzske: -anom Bil 802 . ","hanske: -a Bir 1: 322 ; MD 352 ; ","-ana ib 321 ; ","-ä Di 67 ), "]},{"a":"handske","b":"nn","c":"","d":["handske. hon hafde stulit . . . eth par hanska ATb 1: 268 ( 1467) . Arnell Brask Biᴵ 31. Jfr biurskins-, stal-handske."],"e":["hanske )"]},{"a":"handskref","b":"nn","c":"","d":["tet eder werdeghe handscredfff mic vnderuiste FM 537 (1511-12?)."],"e":[]},{"a":"handskrift","b":"nn","c":"","d":["handskrift, handstil. scriffwadh med sama handscriffth SD 3: 644 (fr. sl. af 1400talet). til witnesbyrd to är thetta min handscript FM 514 ( 1511) ."],"e":["-script )"]},{"a":"handskript","b":"nn","c":"","d":["1) handstil. hulkit breffs wtludelssä oc innehollelssä fförscrifne marina makan haffuer aff ena handscrifft SJ 2: 250 ( 1494) . STb 3: 151 (1494). loth thet instrvmentere wnder ens notarij handscrifft ib 4: 249 ( 1512) . " then wtskorne scrifften, som gjord ok scriffuen är wnder notarij her mortin jonssons stil och hanscrifft " ib 279 ( 1512) . HSH 16: 89 ( 1527) . ","2) egenhändig skrift el. underskrift; skriftlig förbindelse el. försäkran; skuldsedel. peder erixsons modersyster vpbar xxx marc som bewislegit är met her nicolai mulle handscrifft Svartb 528 ( 1477) . STb 3: 91 (1493). som han . . . ythermera til stodh medh sin egen handscript j samma beseglde breff war ib 170 (1494). ther medh stode herman rogge fore retten . . . och döde alla handscriffter, som michel aff hanom haffde, om the her epter ytermera j michels värio finnes kunne glömde ware ib 198 ( 1494) . ib. som swen niclissons handscrift vtludde ib 255 ( 1495) . ib 269 (1496). jöns wil lhaffue peningana aff henne och icke fange henne handscripten j gen ib 380 ( 1498) . ib 4: 32 (1504). SvSkr 1: 40 ( 1504) . ib (1507) . haffwer han ekke notarij qwittanciam oc handscriffth ath han the päninga wpbar aff honom PMBref 332 ( 1518) . STb 5: 52 (1515). lot anders symonson presentere(?) ther thomius strax hanscrifft, at han offuer war then tid hans koch anamde then betalning j suderköpungh ib 99 (1516). HLG 3: 158 (1529)."],"e":["han- SvSkr 1: l40 (1507) ; STb 4: 279 (1512), 5: 99 (1516). hond- STb 5: 52 ( 1515) . ","-skrept HSH 16: 89 ( 1527) . ","-scrifft Svartb 528 ( 1477) o. s. v.),"]},{"a":"handskrivare","b":"nn","c":"","d":["sekreterare. BSH 5: 358 ( 1509) ."],"e":["hansscriffuare: -en BSH 5: 358 ( 1509) ), "]},{"a":"handsla","b":"vb","c":"v.","d":["genom handslag lova el. bekräfta (ngt). kom sidhan per windh jn fore rettenom oc handslog sielff anders gulsmidh for ᵈᵉ gardh ATb 3: 50 ( 1496) . thet huss, som hustrv birete albregx honum han[d]slagit hade personlige Stb 5: 69 (1315)."],"e":["-slo ) , "]},{"a":"handslagh","b":"nn","c":"","d":["handslag. " ss symbolisk handling vid bekräfteslea av avtal el. löfte. per swenson köpte een hesth aff een vesgöta och vesgöten anamadhe värdit för hestin . . . och gaff pedhirre eth handhslagh pa hestin " ATb 1: 322 ( 1470) . at hon . . . med god wilie och handslagh wnthe oleff kannegytere sin fulle vilie STb 5: 264 (1520)."],"e":["hond- STb 4: 354 (1514) ), "]},{"a":"handslagh","b":"nn","c":"","d":["handslag. SJ 109 ( 1441) . " thätta fornempa hws köpte pether haluidzson aff fornempdom pether törbo mädh gudzpäning oc handz slagh " ib 145 ( 1446) ."],"e":["handtzslagh SJ 109 ( 1441)"]},{"a":"handsten","b":"nn","c":"","d":["sten som slungas med handen. koll. krwth, byssorn dalapill, handsten BSH 5: 273 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"handsten","b":"nn","c":"","d":["sten som slungas med handen. var vdereth fijnderne vnder ögonen paa slottedh saa ath eldhen ok röken gik thöm vnder ögonen och kwnne eij anneth brukä vthan handsten HSH 20: 124 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"handsträkkning","b":"nn","c":"","d":["genom handslag given förbindelse el. borgen. vj ᵉ mark, som hinrik hanom skylloger waar j lubeke aff handstreckinges vegne STb 4: 182 ( 1508) . Jfr handsträkning Sdw 1: 464 f."],"e":["-streckinges ) , "]},{"a":"handsträkning 8handzsträkning. handstreckningh","b":"nn","c":"","d":["handslg, försäkran. " han giffuer ider sin handsträckning, ati scole varde i tiid oc tima vel betalde " BSH 4: 351 ( 1503) . " giorde benct och mich handstreckningh jn fore rikesins raadh pa edra vegna, oss (för ock?) tilsade huldskap, mantzschap och troskap oppa edhre och rikesins vegna " FM 180 ( 1504) . - försäkran, säkerhet. om thee ey faa handzsträkning för theras kläde oc peninga BSH 5: 113 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"handtafla","b":"nn","c":"","d":["liten tavla (för anteckningar o. d.). ephimeris . . . vnius diei digestio jtem ephimeris dicitur tabula manvalis handh taffla GU C 20 s. 222 ."],"e":["handh taffla )"]},{"a":"handtak","b":"nn","c":"","d":[" MP 4: 99, se handtäkt."],"e":["-tag )","hantäkin"]},{"a":"handtaka","b":"vb","c":"v.","d":["genom handtag el. handslag lofva. aldre skal thu handtaka eller lova fals witne fore ogudhlikan man (nec jungas manum tuam ut pro impio dicas falsum testimonium) MB 1: 339 ."],"e":[]},{"a":"handtäkt","b":"nn","c":"","d":["1) vidrörande, berörande? handlingen att med våld taga ngt ur händerna på nagn? syndh ok odygth som är styldh roff manslekt bardagha, ok andra olofflica handh täkthir MP 5: 87 . 2) känsel. Jfr hannan 2. hantäkin (fel för hantäktin) MP 4: 99 . " hörslin mädh öromen synen mädh ögomen ok hand täktin mädh handomen ib 159. ""],"e":["han- . ","täkth )"]},{"a":"handval wadh","b":"nn","c":"","d":["handtag (på handkvarn)? molucurum . . . handwadh (väl fel för handwal) GU C 20 (hand 2) s. 152."],"e":[]},{"a":"handvardha","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlemna. " iak . . . hafuer saalt . . . laurens domprowastenom ok vplatit ok handwardhat (för andwardhat?) then for:da halfdelin aff them husomen " SD NS 2: 33 ( 1408) . ib 260 ( 1410) . Jfr andvarþa."],"e":[]},{"a":"handvirki","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr handavirke."],"e":[]},{"a":"handviti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"handvärk","b":"nn","c":"","d":[],"e":["handvärka drap , "]},{"a":"handvärkaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"handvärki","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr handavärki."],"e":[]},{"a":"handöx","b":"nn","c":"","d":["handyxa. LfK 228 ."],"e":["handhyx: -yxom LfK 228 )"]},{"a":"handöx","b":"nn","c":"","d":["handyxa. " swa fik annan broderen ena pulöxe oc annar ena hand öxe " ATb 1: 210 ( 1465) . dextralis . . . handh yxe GU C 20. s. 181. ib s. 198."],"e":["-öxe . ","-yxe )"]},{"a":"hanfa","b":"vb","c":"v.","d":["lemna i handen, öfver. lemna. bethaladhe och handfik oss ottha twsin lödogh march pwrth siff SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400talet)."],"e":[]},{"a":"hanga","b":"vb","c":"v.","d":["hänga. lintr. Se Sdw 2: 1234. tha röwaren henk a korsseno Hel män 255 . " hon for wp at stighanom lagdhe repit vm halsin a sinom bonda oc bende han then staden ther hin hin för " Prosadikter (Sju vise m B) 205 ."],"e":["hänk MP 4: 231, 256 ; Sv Kyrkobr 74. henk Hel män 255 ; MP 5: 59, 165 . hink Prosadikter (Sju vise m B) 205. Jfr hängia Sdw 1: 554 f., A. Noreen, Aschw. Gram. § 543 Anm. 5), "]},{"a":"hangi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hani","b":"nn","c":"","d":["hane, tupp. xxxjx honss, iij hanna HLG 3: 100 (1528). Jfr flädher-, or-, pa-, thiädhur-hani."],"e":["hanna ) , "]},{"a":"hani","b":"nn","c":"","d":["hane, tupp. " fra thy först gool hanin " Bil 159 . GO 370 . Al 1045 . "],"e":["hana galle , "]},{"a":"hanke","b":"nn","c":"","d":["2) ring el. ögla (av gren, vidja, rep el. dyl.). plecta te hanker ok väga märke GU C 20 . 458. plecto . . . slaa pina ok hankagöra ib. - bildl. hava hand i hank(a) mädh, övervaka (ngn). haver hand i hanka met her sten, eller jag fröktar, ad thet gar ekke vel til BSH 4: 305 (1501-02). 3) det som ligger inom »hank och stör», gärde? Akir jord ligandis i sama by i lohöridhe hank i västra halvone a bynom SD NS 3: 271 (1417, yngre avskr.) . ","2) dryckeskanne med handtag? HLG 2: 82 (1516)."],"e":["-a ) , ","hanka stop , "]},{"a":"hanke","b":"","c":"","d":[" , se hanker."],"e":[]},{"a":"hanker","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":[]},{"a":"hanker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hank; snöre draget genom huden för att åstadkomma ett konstgjordt sår. läg hanum (hästen) en hank Hästläkedom i AS 137 .","2) bildl. " thet är radh holla handh i hanke med " BSH 5: 252 ( 1508) . - Jfr gardha hanker. "],"e":["hanka sten","hanckesteen )","hanka stop , "]},{"a":"hanna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med händerna taga på, vidröra, röra. finge alle bötar. som palmen hannaþo Bu 15 . hannaþe han . . . brännande iärn KL 190 . " thera händir mz hulkom som the hannadho mik " Bir 1: 150 . " mz hwat vyrdhning oc varilse ok millom räddogha munde hon hanna ok taka han " Bo 5 . Bir 1: 18, 64, 151, 219, 220 . VKR IX, 57. Ber 165 . Su 215 . " ey dirffwandis hanna äldher hantera pänigga " ib 56 . " waro thässkyns oreen thing . . . forbudhin at hanna " MB 1: 508 . " tha war mörk ower alt egipto land aff swa thiokkom skyym at hanna (palpari) matte mz handom " ib 305 . " the hawa händir oc skulu ey hanna " Gr 2783 . ST 263 . " vm j vilin ey höra ok ey see, hannin tha mz handomin (attretate manibus; förvissen eder genom vidrörande) at the thingh äru san som iak talar " Bir 1: 41 . wi . . . som aldra främmärst gangom til gudz altara oc hannom mz syndoghom hugh oc handom hans hälgha sacrament som han är siälwer i MB 1: 330 . - röra, beröra, komma vid (en qvinna.) jomfru maria . . . manadhe han ey hanna the quinnona KL 94 . - vidröra (med ett liflöst ting ss subjekt), träffa, nå. spiutit hannadhe rifwin Bir 1: 268 . " swa som räghn bughin star owir skyn hulkin mz badhom ändomin " ib 2: 156 . ib 212, 3: 425 . KL 260 . VKR v. Ber 143 . - bildl. röra, träffa, nå. kunne ey solinna wärme hanna thz inne j biärgheno ware Bir 1: 221 . " at thessin siälin skulde ey hannas älla wärmas af minom kärlek ib. latir ey gudz dygdh af at hanna han stundom mz sin sökilse " ib 4: 128 . - träffa, slå. län skal iak hanna (tangam) pharao konung mz enne plagho MB 1: 306 . ST 334 . - vidröra, omtala. stundom talar gudh aff komaskolandom thingom swa som aff näruarandom ok menar ok hannar (tangit) badhe komaskolande thing ok näruerende Bir 3: 419 . 2) känna. thässe fäm. se loch höra. lokta oc smaka lok hanna Bir 4: 130 . 3) röra, angå. at tala aff thom thingom som hanna ok röra aldra siäla helso Bir 3: 256 . ib 418 . 4) behandla. þe hannoþo illa maþeium Bu 133 . erlika hannadh Bil 463 . ib 214, 245, 795 . Fr 220, 648 . KL 67, 157, 252, 285 . MP 1: 4 . Bir 3: 310 . Ber 119 . - behandla, handlägga. hanna oc tractera al sin raadh mz godhom annom Bir 3: 466 . hanna ok traktera mz smekarom the radh hulkin som för äru manlica ok skällica hamnadh ib 309 . " göra i ordning? tha husit war bygt oc wäl hamnat " RK 1: 1634 . 5) (med händerna taga;) få. at . . . ena complexionem hwar en hannar Al 5840 . "],"e":["hanna sik til , tillegna sig. hwilken sigh hannadhe riket til Lg 3: 347 . - Jfr ohannadher, äfvensom handla."]},{"a":"hanna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med händerna taga på, vidröra, röra. SkrtUppb 161 . skwla the (ɔ: äpplen) ey handas sidhan wthan tha the skwla förtäras PMSkr 330 . 2) känna. fäm äru menniskionna yterme[r] sinne som är . . hanna mz haandomen oc allom limomen SvKyrkobr 343 . 4) behandla. ther the föreuiste sig inthet ont aff oc vardet ille hamede HSH 14: 59 (1525? Brask)."],"e":["handa . ","hamna )"]},{"a":"hannan","b":"nn","c":"","d":["2) känsel. JMPs 552."],"e":[]},{"a":"hannan","b":"nn","c":"","d":["tactus. 1) vidrörande, berärande. ther är dyäflanna hannan Bir 2: 18 . lib 20. lustelicasta liggianda fä . . . aff huars hannan aldre kännis verkir ib 231. jak vtgik vtan manna hannan ib 292 . huar thz (guldet) maghi faa sannan skapnadh i syyn oc hannan (när man ser det och vidrör det) ib 18 . the pröuadhe thz mz syn ok hannan ib 3: 204 . forbananadh warj thera hannan thy at the skulu ey hanna mik vtan äwärdhelikin eld lj häluite ib 1: 151 (de tre senaste ex. lkunna föras till 2). 2) känsel. aff likamins sinom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smak, oc hannan MB 1: 42 . Bir 3: 182 . " fämte sinnet som tactus, hannan, ällar hanternigh " LfK 108 . i . . . hannan älla kännigh MP 2: 230 . " the plaghas j hannainne thy at the känna otholikin eldz hita " Bir 1: 174 . ib 238, 3: 106, 110 ."],"e":[]},{"a":"hanneliker","b":"av","c":"adj.","d":["möjligt att vidröra med händerna, påtaglig. bordhduken är min mildhet, hwilkin är, swa som bordhwker, hanneligkin, och släth Mecht 271 . hanne- ligit mörker swa tiokt at vsla sieler ther j stonda sam fästä som tigel stenen j murenom SvKyrkobr (Lucid B) 213 . " han bewiste sik ok odödelikin epter sin vpstandilsse ok tha mädh handom handelikan " MP 4: 7 ."],"e":["hande- MP 4: 7 . ","-ligkin Mecht 271 . ","-ligit SvKyrkobr (Lucid B) 213), "]},{"a":"hanneliker","b":"av","c":"adj.","d":["påtaglig, märkbar. kände hon vndirlik oc hannelik rörilse j sino hiärta Bir 3: 204 ."],"e":[]},{"a":"hannilse","b":"nn","c":"","d":["känsel. SvKyrkobr 17 ."],"e":[]},{"a":"hanning","b":"nn","c":"","d":["1) tactus, känsel. thässe siäl thol thre pinor j syninne oc thre j hörslinne ok andra thre j hanninginne Bir 3: 109 . ib 1: 64, 238, 3: 107, 155. 2) förehafvande, företag. et got budh . . . ther darium kunne wäl bespee ok alla hans hanning wäl forsee Al 2144 . ib 2701, 3129 ."],"e":["hannig Bir 1: 64 . ","haning: -ingine Bir 3: 155 ; ","-inginna ib 1: 238 ),"]},{"a":"hanning","b":"nn","c":"","d":["1) känsel. " o härra ihesu christe j thinom krop oc hanning war thw möddir tyngdir oc flängdir mädh riis gislom oc swepom " SvB 107 (senare h. av 1400-t.). ib. 2) förehavande, företag. förty att mats göstafson och alla the ther i gierning, hielp, radh och hanning waro med honom then tidh han waru herra biskop gottscalck drap, äro i bande Spegel Skrbev 131 ( 1374) . ib."],"e":[]},{"a":"hantera","b":"vb","c":"v.","d":["1) hava i händerna, taga befattning med. ta fäste andhirs störbyärnson lag . . . ath han äy hanterade sin brodirs järn här j arbugum ATb 1: 125 ( 1460) . STb 1: 286 (1481), 374 (1482). ath han ecke handtherade geste peninga ib 3 . 259 (1495)."],"e":["hand- . ","-adhe . Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"hantera","b":"","c":"","d":["1) hafva i händerna, med händerna taga på, vidröra. at hantera thera hälgha licamma Gr 293 . ib 303 . " ey dirffwandis hanna äldher hantera päninga " Su 56 . " alt thz the hantterado (tetigerant) fördarffwado the " MB 2: 84 . ib 164. Lg 3: l620. Su 75 . " jak är then som daghlika offras ok hanteras a altareno vndir brödz liknilse sandir gudh ok sandir man " Bir 1 . 9. ib 219, 2: 109 . Lg 664 . " swa länge hälga offrit handteradis oc wigdis " MB 2: 282 . - lägga hand vid, handtera. the ther wl lok skin hantera MD (S) 291 . " thz fää wij sielffue hanterom ok slachtom " SO 50 . 2) behandla. wart . . . manlika wäl hanteradher aff hwsbondanom Lg 3: 271 . MB 2: 245 . " konungh cristiern drogh till kalmara aather illa handhteradher (illa åtgången) " RK 3: 2411 . 3) behandla, handlägga, förehafva, öfverlägga om, öfverväga. som the plägha göra ther haua hardh thing at hantera (tractare) Bo 163 . " al the werlzliken thing, som her i wrldinne hanteras eller göras " SD NS 2: 228 ( 1409) . hantera[n] dis almogans bestandh oc nyttoghet MB 2: 271 . " nar thässen människian . . . lönlika hanteradhe ok thänkte thätta " Su 389 . " thät är a radzstuwonne förre hanterat laghlica " SJ 7 ( 1438) . at hanterä, offeruwäghiä oc fulboordha met idher vm sama konungx valet FM 57 ( 1457) ."],"e":["hanttera: -ado MB 2: 84 . ","handhtera: -adher RK 3: 2411 . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"hanteran","b":"nn","c":"","d":[" = hannan 2. gustus odoratus auditus visio tactus thz är smaker mz munnenom . . . hanteran mz handomin JP 2 ."],"e":[]},{"a":"hanteran","b":"nn","c":"","d":["1) känsel. " thätta ärw fäm sinnin öghonin synyn öronen hörslön . .. händrena hanteranen " SkrtUppb 240 . 2) hantering, sysselsättning, förehavande. j thina hoffdhe wil jak wara styrara, thinna sinna ok thinna handa gärningh ok jak wil brwka al thin sinne ok thina hanteran Mecht 67 . MB 2: 321 . Su 257 . SpV 79 . - oloflik hanteran, onani? om hon (ɔ: människan) haffuir syndath j löskeläghe hordome älla mädh skyldom . .. om hon haffuir hafft oloflliga haneran äller om hon haffuir sik annarledhis oqwemmelika smittadh SkrtUppb 198 . - näringsgren, rörelse. alle the j siön sigla oc sina hanteran haffwa j haffweno MB 2: 361 . the hökerskor . . . och portruker skole ingen makt haffue effter thenne dagh meth theris hantheren huarke j portin eller på bron STb 4: 320 (1513)."],"e":[]},{"a":"hantering","b":"nn","c":"","d":[" L: el. hanterning, f. ","2) hanterign, sysselsättning. - handel, köpenskap. vtlänske skulu radha medh inlänskom i städherna for köpslaghan oc hanteringen skuld Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . FMU 5: 24 ( 1481) . GU C 20 s. 145 . huilken rekinschap the sade clarliga thera mellen lacht hadhe om all then hanteringk ok köpinscap the sina mellon hade STb 4: 136 ( 1506) . ib 5: 128 ( 1516) . - rörelse, drift. hwilken som skal wara gardzmestare oc staa för storan affwel loc hantheringh PMskr 205. 3) företag, bedrift. Se Sdw 2: 1234."],"e":["hand- )"]},{"a":"hanterliker","b":"av","c":"adj.","d":["hanterlig, foglig? thän wisdomen som kombir aff hgdhinne är rösth blyghir, thär nästh firdzambir . . . redhoboin ällir hanterlighin (suadiblils) SpV 498 ."],"e":["-lighin )"]},{"a":"hanterning","b":"nn","c":"","d":["1) = hannan 2. LfK 108 . 2) handtgering, sysselsättning. takher sigh fore swikfulla hanteryngh Gers Frest 36 ."],"e":["hanternyngh . ","hanternigh LfK 108 ),"]},{"a":"haper","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"haper","b":"nn","c":"","d":[" ? håp, benämning på olika slagas farkoster. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 202; E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 34; R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 473. hauer jag fat wt med the danske bater oc med the haapar j tre reser med wort folch effter wedt oc gräs, v tunnor öl Stock Skb 194 (1521-22). Ol. Magnus HIst. de gent. sepentr. IV c. 10. ib XIX c. 45."],"e":["haapar ) , "]},{"a":"haper","b":"nn","c":"","d":["ss farkost nyttjad urhålkad aspstock, kanot. the huggo sunder thera hapa ok brendo RK 1: 1512 (det omtalade egde rum i Karelen); jfr utgifvarens anm. ib 3: s. 268. Jfr "pristis een long och smaal lliacht, seghelskep, hååp" Variar. rer. voc. s. 174."],"e":[]},{"a":"hapt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["haft )"]},{"a":"hapter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"har","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) hår, hårstrå. i uttryck som förstärker en negation: en hårsmån, det ringaste. ath han aldregh affhende ion skomare . . . smör osta ellir annath pa eth haar ath görande en sidhir mer nokon tidh i sina dagha som ion skomare hanom tillakt haffuir ATb 2: 61 ( 1475) . - Jfr hovudh-, kryl-, manna-, qvinno-, si-har. "],"e":["haar )","*hars upresning","haars- )"]},{"a":"har","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"har","b":"","c":"","d":[" , se hvar."],"e":[]},{"a":"har","b":"","c":"","d":[" el."],"e":[]},{"a":"har","b":"nn","c":"","d":["1) koll. hår, hårbetäckning på menniskans hufvud. raka hanom alt har af hofþe Bu 149 . " hans har är suart ok karot " ib 204 . Pa 18 . " holkyn som drager annan i haar " SO 8 . 2) hår, hårstrå, skäggstrå. han hauar . . . sit skiäg mz fam harom Bu 204 . " syntis j hans öghna bram hwit haar " Bil 870 . - ss förstärkning af negationen: et har, en hårsmån, det minsta,m det ringste (jfr den liknande användningen af Mnt., Mht. har). thz the yngre (ɔ: syster) skulde ey fa aff thera goz rät ey eet haar Iv 3613 . " ther sik rördhe ey eet haar ib 2962, " ib 2396 . RK 1: 2456, 2924 . " iak aktar idher three rät ey eet haar " Iv 3308 . ib s. 207 . - föregånget af vidh (vidher). thz aktar iak ey vidh eet haar Iv 4675 . ib 3423 . (I wm thins hars bekasta dödhz besklighet Su 255 är, ss utg. s. 471 anmärker, hars meningslöst.) - Jfr bra-, hara-, hovudh-, ulvaldha-har. "],"e":["haar Bil 870 ; Iv 2396, 2962, 3308, 3423, 4675 ; RK 1: 2456, 2924 ; SO 8 ), ","hara lokker","hare- )","hars lokker","haars- )"]},{"a":"har","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":["haa ) , "]},{"a":"harband","b":"nn","c":"","d":["hårband. GU C 20 s. 191, 277, 519."],"e":["haar )"]},{"a":"harband","b":"nn","c":"","d":["hårband. " hon stal en inor band swa got som iij öre " BtFH 1: 193 ( 1508) ."],"e":["hor band )"]},{"a":"harbrok","b":"nn","c":"","d":[" - pl. byxor af hårdduk. sömade atir hans haarbrökir Lg 1038 ."],"e":["haar- )"]},{"a":"hardha","b":"ab","c":"adv.","d":["1) hårdt, fast. " dören waaro läst swa hardha " MD 170 . 2) hårdt, svårt. thz gik harde (det satt hårdt åt) för än the ens warda RK 2: 3243 . thz monde the bönder harda ga (bönderna hade det svårt) ib 1017 . " gud lat thz aldrig sa harda ga (varda så svårt, gå så illa) " ib 6384 . 3) svårt, mycket. gaff sik sa horla RK 2: 8265 . " jak frykther thz saa hardha " ib 3: 3749 . - Jfr hardhla."],"e":["harde . ","horda )"]},{"a":"hardha","b":"ab","c":"adv.","d":["2) hårt, svårt. ganga hardha, gå illa, nw faar mik gaa harda här äptir for thy iak forma jnghin fysk ath ätha MP 5: 185 ."],"e":["harda )"]},{"a":"hardher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","adv. om vin: kärv, sträv? göra klarth win aff hardo vine PMSkr 359 . - n. hart (haarth MP 5: 180 . ","1) hårt. falla hart, falla mot ngt hårt underlag. bildl. thu skalt ok loffwa thin gudh hwilkin ey loth han (ɔ: syndaren) hardharen falla SkrtUppb 40 . 2) kraftigt, eftertryckligt. tha sköt petter loffuen hart in på en, het jacob klyting, at han war hans sageman STb 5: 61 (1515).","6) nära (i tid el. rum). ena topp (ɔ: tomt) nordhan ana harth widh klosthir wth medh anne liggiande ATb 2: 156 ( 1480) . tha sath ther haarth fore honum en blindhir man, a weghenom MP 5: 180 . " then xxij dagen j decembrj manat hart fore julen sTb 4: 143 (1507). - Jfr il-, of-, sten-, stor-hardher. ""],"e":["harder . ","haarde GU C 20 s. 242 . ","hordher ib (hand 2) s. 63; hordha SkrtUppb 390 ),"]},{"a":"hardhet","b":"nn","c":"","d":["1) hårdhet. aff bördzsens huashet oc hardhet sarghadis hon jnwertes i mwnnen Lg 3: 401 . 2) bildl. hårdhet, oböjlighet. hiärtans hardhet blotnar Bir 4: 104 . 3) stränghet. näfse them mz hardhet Bir 3: 310 . 4) hårdt arbete, möda? mangha hardhether, pinlikhet ärffuodhe öwadhe hon Lg 3: 396 . - vedermöda, smärta, sorg. gifuer fienden yn hardheth ok bedröwilse j hennes hiärte Gers Frest 27 ."],"e":["-ir ) , "]},{"a":"hardheviksk","b":"nn","c":"","d":["tyg (kläde) från Harderwijk i Holland. iii alna hardhewisk JTb 25 ( 1460) ."],"e":["-wisk )"]},{"a":"hardhhals","b":"nn","c":"","d":["oförvägen el. övermodig (»nackstyv») person. späk the hard halsana som sa hoffmodoge ära Troj 49 ."],"e":["hard- )"]},{"a":"hardhhet","b":"nn","c":"","d":["1) hårdhet. " j benomen liknas han (ɔ: människan) vedher stenanna hardhet SvKyrkobr (Lucid B) 135. ""],"e":["*hardhhets kropper","haardh heetz- )"]},{"a":"hardhhänter","b":"","c":"","d":["hårdhänt. " callosus a um starker haarder feether ok hard hänter " GU C 20 s. 68 ."],"e":["hard- )"]},{"a":"hardhklädhe","b":"nn","c":"","d":[" ? grofva el. sträfva kläder. har idhkelika hardhkledha KL 44 (troligen står dock hardhkledha för harkledhe, harklädhe)."],"e":[]},{"a":"hardhla","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket, högeligen. hardla vreder RK 1: 3863 . " i egipto lande i them tima hafdhe diäfla mykith wald oc manga tro vina spamän härdla loc gäwa (tro . . . gäwa bör troligen vara trolkonor oc spamän härdla gäwa; Cod. A har trolkonor oc spamän halla giärna 237) mz konungenom " MB 1: (Cod. B) 550 . Jfr halla, hardha, harþlika."],"e":["härdla )"]},{"a":"hardhla","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket. " batho lhan cumma til irl´m (ɔ: Jerusalem) harla skinteleca " Saml 34: 280 (omkr. 1360-70)."],"e":["harla )"]},{"a":"hardhleker","b":"nn","c":"","d":["1) hårdhet, oböjlighet. fore idhars hiärta hardhlek skuld skreff moyses thz SvKyrkobr 68. 2) stränghet. rädhz gudhz räthwiso hardhlek SkrtUppb 39 ."],"e":[]},{"a":"hardhlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","3) hårt, häftigt. " tha togh war härra jhesus honom . . . ok sukkadhe hardalika " MP 4: 177 . - våldsamt, häftigt. bläsin j luda jdra ok gangin fran härdelika Prosadikter (Karl M) 315 . nar . . . troyaner trykte härdeliga äffter, matthe grecan rymma Troj 161 . - häftigt, sturskt. fordroch radit hanom jurien wulff, tet han hade swa hardeliga tiltalit radit STb 3: 408 ( 1498) .","4) svårt, illa. hwru vij (ɔ: bröder och systrar i Vadstena kloster) thil förne j thänne fforscriffna renliffnadth wrddom hadeliger twingade oc vthan matto mödhe ok rörde aff mangom bönum aff härra forste oc prelatis Nio handl rör Vkl 224 ."],"e":["harda- MP 4: 177 . harde- STb 3: 408 (1498). härde- Prosadikter (Karl M) 315 ; Troj 161 . ","-liga STb 3: 408 (1498); Troj 161 . -liger Nio handl rör VKl 224),"]},{"a":"hardhlimadher","b":"","c":"","d":["med starka lemmar. hector . . . war hard lymmad Troj 77 ."],"e":["hard lymmad )"]},{"a":"hardhmälter","b":"","c":"","d":["som är hård el. häftig i sitt tal. jnaffabilis . . . hardmäter GU C 20 (hand 2) s. 18."],"e":["hard- )"]},{"a":"hardhna","b":"","c":"","d":[" , jfr samanhardhna."],"e":[]},{"a":"hardhnadher","b":"nn","c":"","d":["förhårdnad. " bästh är ath förwara ath then hardhnadhen ey wäxer pa oxans hals " PMSkr 233 ."],"e":[]},{"a":"hardhnimugher","b":"av","c":"adj.","d":["som har svårt för att lära. jndocilis . . . hardnämmogher GU C 20 (hand 2) s. 23."],"e":["hardnämmogher )"]},{"a":"hardhsinnadher","b":"av","c":"adj.","d":["hårdsint, styfsint hon . . . war swa hardhsinnat at hon ekke wilde bidhia sina modhir sik thz forlata ST 240 ."],"e":["-at ST 240 ) , "]},{"a":"hardhvalder","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1234."],"e":[]},{"a":"hardragh","b":"nn","c":"","d":["hårdragande, dragande vid håret. al hugh ok hardragh SO 26 . ib 14, 69, 99 ."],"e":["haar- SO 69 . ","haardrach ib 99 )"]},{"a":"hardragh","b":"nn","c":"","d":["hårdragande. ATb 1: 11 (1452). ib 382 ( 1472) ."],"e":["haar- )"]},{"a":"hardragha","b":"vb","c":"v.","d":["hårdraga, draga i håret. Mecht 191 . " bänkt skrädare vi mark for thet han hardrogh ingewal byaswen " ATb 1: 208 ( 1465) . ib 242 (1466), 335 (1470). refl. "],"e":["haar- Prosadikter (Karl M) 257; STb 3: 94 (1493). hor- ATb 2: 175 ( 1481) . - draga. impf. -drogh. refl. -drochx STb 3: 94 ( 1493) . ","-dragx ATb 2: 28 ( 1474) ),","*hardraghas , draga (varandra) i håret. Prosadikter (Karl M) 257 . ATb 2: 28 ( 1474) . " the varo saman och hardrogos " ib 107 ( 1478) . - med prep. mädh. the ssagho thwa qwinor hordragas medh enne qw ino i stokholm och hennis pigho ATb 2: 175 ( 1481) . oleff persson . . . zacer til vj marck j twebothe, fore ath han haardrochx medh sin stalbroder for:ne STb 3: 94 ( 1493) ."]},{"a":"hardragha","b":"vb","c":"v.","d":["hårdraga, draga vid håret. somlike hardrogho han Bir 2: 186 . MP 2: 199 . ST 172 . So 26, 69."],"e":["haar- SO 69 )"]},{"a":"hardraghan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hardräkt","b":"nn","c":"","d":["hårdragande. " for en pust och hoor dreckt " BtFH 1: 167 ( 1508) ."],"e":["hoor dreckt )"]},{"a":"hardshudhin","b":"","c":"","d":["hårdkokt. ägge blomor, som hard swdne äre LB 7: 281 . ib 3: 163 ."],"e":[]},{"a":"harduker","b":"nn","c":"","d":["lhårduk, af hår förfdärdigadt tyg. MB 1: 482 . 495."],"e":["haardwker MB 1: 482 )"]},{"a":"harf","b":"nn","c":"","d":["harf. I hørfh SB 3: 759 (1318). ytro lanbudhin mz hulkom ther iordhin skal vtantil redhas til säädh ok gräsrötir vprifwas mz. swa som är ardhir ok harff Bir 1: 291 . ib 290 . GO 500 . GS 43 ( 1416) . "],"e":["hörfh )","harffwa kelke , "]},{"a":"harf","b":"nn","c":"","d":["harv. Se (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 1 ff. laath afften oc om ottona färda thin aarder harffvar arderskide oc torka ath the lätna oc them väl bitta Brasks Cal 264 . Jfr iärnharf."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"harfal","b":"nn","c":"","d":["hårets affallande. duger for harfall LB 7: 141 ."],"e":["harfall )"]},{"a":"harfilter","b":"nn","c":"","d":["hårfilt. filtrvm tri haar fiilther ok enahanda eether ful örth GU C 20 s. 273 ."],"e":["haar fiilther )"]},{"a":"harflät","b":"nn","c":"","d":["hårfläta. (the sagho han vara wrökin) vm harflätter (troligen för harflättor. Cod. C haarflätor 954) sina Bil 119 ."],"e":["harflätter ) , "]},{"a":"harflätta","b":"nn","c":"","d":["hårfläta. (the sagho han vara) örökan om sina haarflätor Lg 954 . " bant saman syna haar flättor " MB 2: 174 ."],"e":["haarflätq . ","haar flätta)"]},{"a":"hargher","b":"nn","c":"","d":[" ib 2: 12 ( 1286) . in thorshargi ib 60 ( 1288) ."],"e":["horgher )","othinsharg"]},{"a":"hari","b":"nn","c":"","d":["hare. " rädder som en hare " Al 8277 . RK 2: 1042 . Gers Frest 15 . "],"e":["hara RK 2: 1042 . häri L.)","hara blodh","hare- LB 7: 267 ),","hara galle , ","hara har","harahaar LB 1: 97 ),","hara hiärne , ","hara hiärta","haara- Bir 2: 167 ),","hara kiöt","-köth )","hara lorter , ","haralunga , ","hara skin","hare skyn )"]},{"a":"hari","b":"nn","c":"","d":["hare. " swa som haren sighx drypia, oc soffwa mz ypnom öghom " Mecht 286 . GU C 20 (hand 2) s. 75. - kött av hare. ss maträtt. Brasks Matordn 1 . salt hara ib 2. "],"e":["hara Brasks Matordn 1, 2) , ","*hara dun , ","hara hiärta , ","hara skin , "]},{"a":"hari","b":"nn","c":"","d":["grund (i vattenbrynet) el. litet skär? förste råån ähr på haran widh stradenna FMu 3: 451 (148, avskr.). fran ale öhr och så medh för:ne forsöö till ååna, som needh löper moot haaren ib 450 (1448, avskr.) ."],"e":["haaren . ","haran ) , "]},{"a":"hari","b":"","c":"","d":[" , se har."],"e":[]},{"a":"harkla","b":"vb","c":"v.","d":["harkla, rossla. - part. pres. ss subst. arteriacus . . . cuius fauces reumatizant wlgariter haarkläde (sannolikt fel för harklande) GU C 20 s. 37 ."],"e":[]},{"a":"harkla","b":"vb","c":"v.","d":["harkla, rossla. opersonl. thz harkladhe j hänna halse ST 426 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"harkluter","b":"nn","c":"","d":["hårduk. MD 197 ."],"e":["haar- )"]},{"a":"harkläþe","b":"nn","c":"","d":["klädnad af håpr el. hårduk. vnum cilicum nouum dictum harkledhe SD 4: 652 ( 1339) . " la i harkläþe " KL 189 . " thörka hänna saar mz haarklädhe ib 309. " ST 264 . " bar hon näst bara licammanom hwassasta haarclädhe " KL 384, the kläddo sik j harklädhom Bil 118 . ib 52, 466, 631, 711, 787, 885 MB 2: 150 . Lg 3: 405 . Jfr hardhklädhe. "],"e":["harkledhe . ","haarklädhe )","harklädhis kluter , ","harklädhis säkker","haar- )"]},{"a":"harkniver","b":"","c":"","d":[],"e":["haar- )","rakkniv GU C 20 s. 361 . ","*harkniva hus","-kniffue- )"]},{"a":"harkniver","b":"nn","c":"","d":["rakknif. aldre com harkniuar älla sax iui hans howþ Bu 194 . sasom hwassaste harkniff kunde bitä a skäg Di 84 . KL 128 . Bir 2: 3, 6, 3: 29 . GO 582 . Va 37 . MB 2: 111 ."],"e":["haarkniff GO 582 . ","harknyfwer: -a Bir 3: 29 ), "]},{"a":"harkranke","b":"nn","c":"","d":["harkrank. " culex . . mygh harkranke " GU C 20 s. 157 . " colant culicem et deglucient camelum the sylla harkrankin ok swälga camelin ib s. 170. " ib s. 238 . SvKyrkobr (LUcid B) 138 . SpV 267 . Jfr halmkranke."],"e":[]},{"a":"harkryl","b":"av","c":"adj.","d":["med lockigt el. krusat hår. cincinosus a um har kryl ok flätadh quinna GU C 20 s. 109 ."],"e":[]},{"a":"harlokkadher","b":"","c":"","d":["med lockit hår. cincinaculus (fel för cincinnatulus) . . . harlokkader scilicet qui magos habet crines GU C 20 s. 109 ."],"e":[]},{"a":"harlokker","b":"nn","c":"","d":["hårlock. " gräp diwälin vm harlukin " Lg 550 . " vij haar lwkka " MB 2: 121 . Jfr hara-, hars-lokker."],"e":["harluker: -in Lg 550 . haar lwkker),"]},{"a":"harlorter","b":"nn","c":"","d":["harlort. ss tillnamn. " kaderin haarlort " STb 2: 252 ( 1488) ."],"e":["haar )"]},{"a":"harlös","b":"av","c":"adj.","d":["hårlös. MB 1: 363 . haarlös skalle MP 2: 103 ."],"e":["haarlös )"]},{"a":"harma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sörja. " grät folkit oc harmadhe hans dödha " MB 1: 410 . " han monde när glöma sinna modher dödh som han hafdhe mykith harmath " ib 206 . 2) harma, gräma. thz harmar mik at aktilia konung slog myna brödrä i häll Di 38 . ib 110 . - refl. harmas, harmas. ther aff jämmerlika widh sik harmadhos Su 297 . Di 260 . - opersonl. honom harmadis ath skipith ey kwnne gaa Pm XVII."],"e":[]},{"a":"harmber","b":"av","c":"adj.","d":["harmsen. " tha warth hagen harm (Hogna verðr nv hermt við) ath hans modhers radh warth honom saa offta före kastat " Di 238 . - opersonl. är mik ther ganzske harmt fore (jag känner mycken harm el. förtrytelse deröfver: er mer við þvi hermi) Di 76 ."],"e":[]},{"a":"harmber","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) harm, förtrytelse, förbittring. tridhi (avundens dotter) är angir oc harmir aff thins iämcristins wälfärdh SvKyrkobr 353 . ib 354. "],"e":["harmir )","harms fulder , "]},{"a":"harmber","b":"nn","c":"","d":["1) olycka, skada, lidande, oförrätt. sagþe hanom sin harm. at han var arbar wþen Bu 18 . " hämnas min harm ib 19. " RK 1: 2610, 2866 . Di 35, 55, 246 . " begingo a honum storan harin " Al 3488 . 2) sorg. lbar saran harm ok angar i hiärta Bu 30 . grät . . . paulus aff harme Bil 117 . " syrgdhe mykit aff dighrum harme (nimio afficeretur tædio] " ib 256 . Bu 29 . Bil 347 . Al 3518 . Iv 2630, 2652, 4138 . Di 223 . Su 61 . 3) harm, förtrytelse, förbittring. decius öpte af harme Bu 414 . ib 30. Bil 103, 106, 412 . Al 5462 . "],"e":["harmer Su 61 )","harms fulder","-fullir MP 2: 206 ), ","harms hand , ","harms vili , "]},{"a":"harmbrädska","b":"nn","c":"","d":["häftighet, våldsamhet framkallad av förbittring. hector . . . rwsade j mot grecana främsta häär mz största harmbräsco Troj 124 . ib 194, 219 ., "],"e":["-brsca . ","-bräscha . ","-breska )","*harmbrädsko fulder","harmbräsk fwller )"]},{"a":"harmbrädskeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = harmbrädsko fulder. han sökte giwptande j moth grecana mz en harmbräskeligen hog Troj 112 ."],"e":["-bräskeligen ) , "]},{"a":"harmbrädskelikhet","b":"nn","c":"","d":[" = harmbärdska. han sökte j stryen j syna hetlogande harmbräskelighet Troj 113 ."],"e":["-bräskelighet )"]},{"a":"harmbrädsker","b":"av","c":"adj.","d":[" = harmbrädsko fulder. Troj 149 ."],"e":["-bräsker )"]},{"a":"harmelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) med harm, md förtrytelse. konungin . . . grep harmelika al lsiin affgudh . . . wrok thom vidh gulwit Prosadikter (Barl) 90 . " sökte epter paridem oc wille harmeliga hämpnas oppa honom " Troj 155 ."],"e":["harm- PMBref 327 ( 1518)"]},{"a":"harmelika","b":"","c":"","d":["1) sorgset, med sorg, med smärta. sagdhe tha swa harmelik Fl 1270 . 2) med harm, med förtrytelse. tha kronan kom ower hans howodh tha kastadhe han hona härmelika widh iordh MB 1: 278 . 3) sorgligen, jämmerligen, bitterligen. kärdhe sik swa härmelika Iv 5095 . swa harmeligä (Cod. A iämirlika) lata Fr (Cod. B, C, D, E, F) 1474. grät harmelika (amarissime) Bil 117 . ib 648 . ST 38, 349 . 4) ömkligen, grymt, förskräckligt. grep diäfwlin en hans grenua . . . swa harmelica (crudeliter) at han slet sik siälfwan mz tanum Bil 114 . lät hu[þ]strycka hana sua härmeleca Bu 504 . KL 211 . ST 80, 174 . Bil 413, 423 . hemmandis harmelika enac ok hans släkt Gr (Cod. D) 357 . 5) svårligen, högeligen, banadhe ökenum hermelika Bil 424 . ward tha sa harmeliga wred RK 2: 7176 ."],"e":["härmelika . ","hermelika Bil 413, 423, 424. härmeleca. harmeliga. harmelik),"]},{"a":"harmeliker","b":"av","c":"adj.","d":["3) harmsen, förbittrad. " j syn harmeliga bräsko fik han see sigamon " Troj 112 ."],"e":["-liger )"]},{"a":"harmeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sorglig, förskräcklig, svår. " lfingu all syskine harmelika hämdh j samustundh aff gudhi " Bil 289 . 2) ondskefull. gör mik alla the pino som tith harmelika hiertha kan noghen tidh tenkia Lg 3: 124 ."],"e":[]},{"a":"harmfulder","b":"av","c":"adj.","d":["2) fylld av olycka, ödesdiger. tha kom han (ɔ: klärken) mz harmfullom gnagh farandis til foresagdha jomfrunna sängh, hwilka han oärlika älskadhe SpV 78 ."],"e":["-fullom ) , "]},{"a":"harmfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full af harm, harmsen. Bil 447 . Di 220 . - argsint. MP 1: 264 . - Jfr harmsfulder."],"e":["harmfuller Bil 447 )"]},{"a":"harmhet","b":"nn","c":"","d":["skada, oförrätt, kränkning, thet wore migh en stoor forsmädilsse ok harmheth FM 567 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"harmkas","b":"","c":"","d":[" el."],"e":[]},{"a":"harmlund","b":"nn","c":"","d":["hamset sinne, vredesmod. somliga drap han mz allo ja harmlwnd Troj 130 ."],"e":[]},{"a":"harmlundan","b":"nn","c":"","d":[" = harmlund. pirrus neptolimus j syn drystoga bräsko oc harmlwndan mz sönderbrotna glaffwn staken han haffse j siig wäyde tha ey for siith liiff Troj 241 ."],"e":[]},{"a":"harmse","b":"av","c":"adj.","d":["harmsen, vred, förbittrad. när han (ɔ: höken) slaar äffther nokrom fogel oc faar honom ekke tha wardher han strax hamse PMskr 268. Troj 75 . " tha wardt achilles wred oc harmse " ib 220 . ib 272."],"e":[]},{"a":"harmskas","b":"","c":"","d":[" , se harmkas."],"e":[]},{"a":"harmskas","b":"vb","c":"v. refl.","d":["harmas, vredgas. hoffdingen thettä hörendes harmskadhes swa som galyn J Buddes b 83. Hel män 102, 120 . " the sörghia oc harmskas at the ey faa ällir orka fulkomna, alt thät illa the gärna villo " ib 121 ."],"e":[]},{"a":"harmslaghin","b":"av","c":"adj.","d":["träffad af harm el. förtrytelse. vredgad, förbittrad. decianus harmslaghin lagdhe wtlägha biskcopin Bil 471 . ib 567 . KS 30 (75, 32) . ST 257 . Lg 3: 198 ."],"e":[]},{"a":"harmsliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = harmse. fremebundus da dum harmslekin GU C 20 s. 290 ."],"e":["-lekin )"]},{"a":"harmynter","b":"","c":"","d":["harmynt, ss tillnamn. jacob harmynte STb 2: 222 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"harmäggia","b":"vb","c":"v.","d":["reta. " harm äggia sina husbönder til mångt thet kununge må koma til genvärdo " KS 59 (147, 65) ."],"e":[]},{"a":"harnisk","b":"nn","c":"","d":["harnesk, en af två delar - bröststycke och ryggstycke - bestående metallutrustning som betäcker kroppens öfre del. hingest oc harnesch SD NS 1: 514 ( 1405) . " hertugh fräderik sik hiälpa badh aff siin harnisk " Fr 341 . man saa ther margt eth harnisk blangt ok margha gäwa plato ny RK 1: 2659 . SR 49 . Bu 496 . RK 1: 2346 . SD NS 1: 553 (14069. BSH 3: 190 ( 1468) , 5: 361 (1509), 483 (1511). MD (S) 239 . MB 2: 170, 172, 237, 268, 271 . Su 31 . RK 3: 1150 . " gaa tiil harnisk war hwars mans ydh ib 820. " ib 1144 . " t embetet görs penniga behoff i nakar matte til lvtlegning til lharnisk " SO 80 . giffua vth . . . halff ottunda ortig peninga theras harnisk mz reent at halda ib 62 . Jfr härniske, härniskia. "],"e":["harnisch: -ischet SD NS 1: 533 ( 1406) . ","harnesk BSH BSH 3: 190 (1468), 5: 361 (1509). harnesch SD NS 1: 514 ( 1405) . ","härnisk SR 49: BSH 5: 483 ( 1511) ; ","-om Bu 498 ),","harniska kista","harniskä- )","harniska pänningar"]},{"a":"harnisk","b":"nn","c":"","d":["harnesk. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 339. fyra stykke harnisk Inv cur Tynnelsö 2 ( 1438) . Jfr gaffla-, skytta-harnisk. "],"e":["*harniska hus , ","*harniska lös","-löss )","*harniska makare","harniske- STb 2: 58 (1484) ; Stock Skb 28 (1516-17). harnske- Skotteb 238 (1466-67). hä'rneska- Troj 38 . ","-maker Skotteb 238 (1466-67); SSkb 148 (1504-05)), ","*harniska skurare","harneske- Stock Skb 137 (1519-20). -skurere Stock Skb 137 (1519-20). -skurer STb 3: 280 (1496)), "]},{"a":"harniske","b":"nn","c":"","d":["harnesk. " nar jason tiith kom . . . kastade han sith harneske oc wakn " Troj 20 ."],"e":["-neske )"]},{"a":"harniskmakare","b":"nn","c":"","d":["harnesmakare. STb 4: 273 ( 1512) . Jfr harniska makare."],"e":["harnesk- )"]},{"a":"harpa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. spela harpa. - bildl. " at the harpa (draga) jw pa then strängen, welia hafwa konwng hans in i riketh ighen " BSH 5: 175 ( 1507) . - allt jämt upprepat? med prep pa. seer jak inghen förbätring, wtan jw at the harpa pa thet gamble BSH 5: 168 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"harpa","b":"nn","c":"","d":["harpa. " dauid mz sangarom slo harpona (citharam percutiebat) ok alle lekto for varom herra i sinom harpom oc tympanis " Bo 251 . MP 1: 28 . MB 1: 164, 2: 230, 354 . ST 77 . Su 77, 134, 286, 327 . Bir 4: 59, (Dikt) 246. Lg 811 . Jfr kropharpa. "],"e":["harpo lekare","harpo leker","harpaleker Lg 3: 569 ), ","harpo liudh","harpo mästare , ","harpo sanger , ","harpo stränger , "]},{"a":"harpa","b":"nn","c":"","d":["harpa. GU C 20 (hand 2) s. 90. Jfr hiul-, krok-, mun-harpa. "],"e":["harpo lekare , ","harpo leker , ","*harpo slaghare","harppaslager )","harpo stränger (harpaa strengher GU C 20 s. 268), "]},{"a":"harpare","b":"nn","c":"","d":["harpspelare. " orion . . . enahanda harpare " GU C 20 s. 391 . ib (hand 2) s. 81. - ss tillnamn. benct harppare STb 1: 93 ( 1477) . ib 340 ( 1482) , 2: 78 (1485), 320 (1489). SSkb 19 (1501-02)."],"e":["-ere STb 3: 390 (1498) . -era STb 2: 320 (1489)), "]},{"a":"harpös","b":"nn","c":"","d":["harpix, harts, kåda. !UDDA_TECKEN? öre til olie oc harpöys Skotteb 375 (1461-62, Kämn). gluten . . . speklaer lym elle haarpös GU C 20 s. 319 . eth skaalapund granth stöttan haröps thet är för qwadha PMskr 545."],"e":["haar- . ","-pöys )"]},{"a":"harpös","b":"nn","c":"","d":["harpojs, kokt gran- el. furkåda. hon ma kasta haarpöss i eld och latha röken gaa in i halsen ginom mwnnen LB 7: 30 ."],"e":["haarpöss )"]},{"a":"harrem","b":"nn","c":"","d":["hårsidan på en hud. wälyes försth god barkadh skin, aff hwilkom haarith är alstingis wäl takith. swa ath haar remmen är jnthe riffwin PMSkr 533 . ib."],"e":["haar )"]},{"a":"harrep","b":"nn","c":"","d":["rep av hår. SpV 106 ."],"e":["haar- Prosadikter (Barl) 30), "]},{"a":"harrep","b":"nn","c":"","d":["rep af hår. pilorium, haarrep GU 8 ."],"e":["haarrep )"]},{"a":"harsald","b":"nn","c":"","d":["hårsåll, hårsikt. " siktis gönom eth granth haar saaldh " PM 9 . ib 11 ."],"e":[]},{"a":"harsald","b":"nn","c":"","d":["hårsåll, hårsikt. " strö thät !UDDA_TECKEN? pulvret) pa eth hwälff haar salt tynth, oc wndy harsallith gör en rök aff tässom tingom " PMSkr 391 ."],"e":["haar- . ","-sallith ) , "]},{"a":"harskin","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hara skin."],"e":[]},{"a":"harskna","b":"","c":"","d":[" , se härskna."],"e":[]},{"a":"harst","b":"nn","c":"","d":["köttstycke, stek (som halstras). olaf vindh fäste i valdh för raan bilaten pa een harst och een gryto stek ATb 1: 337 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"harsäkker","b":"","c":"","d":[" , lm. hårsäck, klädnad af hår el. hårduk. Lg 441 . " ekke hafdhe hon oc linneth klädhe näst köthet wtan en hwassan haarsäk " ib 3: 405 . Jfr harklädhis säkker."],"e":["haar- )"]},{"a":"harsäkker","b":"nn","c":"","d":["hårsäck, klädnad av grovt hårtyg. bleka limmana twingadhe aff harsäkkenom ok skuradhe (sacco trita cilicino), äru syndhirlikin tekn til lblyghetinna gömo SpV 445 ."],"e":["haar- SpV 288 )"]},{"a":"hartelninger pl. haartälningr","b":"nn","c":"","d":["teln (kantrep på nät) av hår? för haar-tälningar oc bastalöger til fisked VKU 140 ( 1570) ."],"e":[]},{"a":"hartiäld","b":"nn","c":"","d":["tapet el. omhölje af hårduk. MB 1: 496 ."],"e":["haartiäld: -tiäldom MB 1: 496 )"]},{"a":"hartopper","b":"nn","c":"","d":["hprlugg. " lhan togh thz barn j haar top " MD 334 ."],"e":["haar- )"]},{"a":"harund","b":"nn","c":"","d":["menniskokroppens yttre delar, hull, kött kropp. the som hawa blöt köt oc harund MB 1: 79 . " klenasta frwgha oc swa stolt at hon gat ey stighit fullo fiäte, a iordhina, fore sin blöta harund " ib 430 . " widh hänna bara horandh (af senare hand ändradt till licam; Cod. C harund 991) " Bil 289 . - hud, skinn. esau är alder lodhin oc iak hawer linna (Cod. B linan 547) harund MB 1: 213 . skipta om sina harund ib 214 . " seer prester malata likne a hans hwdh oc harund (in cute) " ib 361 . aff slike een särk hon hafdhe op a man hänna harund ther genom sa hwitare än nakar sino Fr 2004 ."],"e":["horandh )"]},{"a":"harva","b":"vb","c":"v.","d":["harva. " occare synderskära ok harffua " GU C 20 s. 372 . " thär som frösth är skal böno akren jnthe harffwas PMskr 202. ib 333, 373. ""],"e":["harffua )"]},{"a":"harva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"harva","b":"nn","c":"","d":[],"e":["härwa . ","härua: -o ÖGL B 49 var.) , ","härwa GU 8 . Jfr harf. ","harvu kiälke","-kialki )","harvu tindi?"]},{"a":"harva","b":"nn","c":"","d":[" L: Se (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 25."],"e":[]},{"a":"harver","b":"nn","c":"","d":[" Jfr akerharver."],"e":[]},{"a":"harþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L. eg. stark. 1) hård, fast mot intryck, oböjlig. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . " at the taghe xii sardasta (för harasta) stena " MB 2: 10 . å hårdom berghom KS 85 (207, 93) . hårda knokor ib 80 (198, 88) . hart kiöt ib. huals bruninar äru . . . ey hardha som been Bir 2: 227 . mädhär . . . horda staale LB 7: 14 . - svår att böja, styf. aff hardhom ok bänom bogha Bir 2: 3 . - hård, fast, stark. ryktä all lasen fra portanä mz sinä hardä hender Va 38 . - hårdkokt. hard ägh LB 7: 60 . ib 3: 57 . - hård, obstruerad. for hardan buck LB 7: 68 . ib 2: 33, 3: 66, 7: 138 . " for haarlan quidh " ib 2: 33 . li 38. for hardh mangha ib 41 . " binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth " ib 5: 80 . 2) bildl. hård, oböjlig, styf, styfsint, envis. adamas är mins hiärta moþ ii guz þäinist hart ok þört Bu 72 . " mz hardhom hugh dyrka een thän som korsfästir vardh " Gr 285 . görande siälina kalla ok hardha til ödmiukt Bir 1: 278 . gat ther litit gaghn giort thy at folkit war ther mykit hart Bil 163 . MB 1: 354, 447 . KL 143 . 3) hård, hårdsint, obarmhertig, grym. þät var hart folk ok grymt vm cring boþe Bu 169 . hardhasta men Bil 300 . för än os gäster dödhin härdhe Al 6146 . RK 3: 3726 . med dat. är hwar androm haardher RK 3: 1234 . 4) sträng. hardþäre plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). Bir 5: 135 . guþ gaf harþare hämd iuþom Bu 198 . " haldar hans capitolum harþare än han prästens (tillrättavisar honom strängare än han tillrättavisat presten) " ib 278 . fik hardhan dom Bil 116 . " sa mot sik gudz hardhasto rätwisto " KL 43 . hardhare rekinskap Bir 2: 283 . " the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand (stränghet, tvång) " Bil 885 . " keysar conradh war hardher rättare " ib 771 . ib 659. - med dat. vndirstanda huru hardhir jak är ondom oc huru mildir godhom Bir 3: 73 . lMB 1: 7. hård, häftig, bitter. smälikin oc hardh ordh KL 14 . ","adv. det hårdaste, på hårdaste el. fastaste sätt. i förening med den form af kunna. ltak myn hielm oc bint vpa mit huffuod. oc min skioll a myn winstra arm. thz hardaste ther tw kant Di 151 . - Jfr for-, ful-, genom-, il-, iäm-, kliäpt-, of-, sten-harþer."],"e":["haardher . ","haarder: -asta Bir 5: 135 . ","horder: hord BSH 5: 335 ( 1508) ; ","horda LB 7: 14 . ","härdher: -e (i rim med wardha) Al 6146 . ","härder: -um Bil 423 ; ","-are ib 410 ), "]},{"a":"harþlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) hårdt, fast. " la lfangen . . . harþleka smidar " Bu 168 . llät . . . dyonisium . . . hardhlika binda Bil 343 . - hårdt, tätt. bakin tyrängdis hardhelika til korsit Bir 1: 33 . " the thrängdo sik swa hardelika saman " Fr 1855 . 2) strängt, strängeligen. lät hona gripa ok hardhlika göma Bil 485 . straffadis hon mykit haardelica aff warfru Lg 813 . firibiuthum wir hardlikä SD 1: 689 (1285, gammal afskr.). ib 5: 562 ( 1346) o. s. v. VKR 29 . 3) hårdt, häftigt. hans arme kroppir fiol swa diupt oc hardhelica Bil 871 . - våldsamt, häftigt, ifrigt. swa härdhelika moot honum rände Iv 1653 . RK 2: 7864 . gonga hardeliga Di 255 . rida hordeliga ib 265 . " bad sinä men sökia hardeliga fram " ib 184 . ib 199 . " som striden stod hardeligastä " ib 186 hon . . . vpuäkke han sua hardhelica Bir 3: 74 . " harligh släpedhe the han alle " RK 2: 4474 . han bygynner saa hardeligha swäria ib 3: 883 . monde städher thz hardeligha clagha ib 2787 . hardeligha roopa ib 4097 . KL 7 . " thz gör höghfärdhin oc diäfwlsins awndsiuka ondzsca ther thäs hardlickare bär sik aat. at människian är fulcompnare (perfectiores quosque vehementius pulsans) " Bo 108 . frestadhis swa hardhlika KL 34 . ib 35 . - skarpt, häftigt. at jak swo - häftigt, sturskt. swara honom hardelica oc forkruplicha VKR 30 . 4) svårt, illa. slogho han j anlitit swa hardhelika ok maktelika Bir 1: 30 . pinas hans siäl än sua hardelica j purgatorio ib 2: 179 . Pa 19 . honum warth tha hardeligha tiil moodha RK 3: 1300 . han togh thz hardeligha widher siik ib 1742 . fiollo hardelikare (miserabilius) Bir 1: 251 . syndadhe hardelika ib 4: 29 . VKR 74 . " liggia hardelicha kranke ib 18. som hardelika är siwk " Bir 5: 42 . Lg 3: 381 (de fem senaste ställena kunna föras till 6). 5) bitterligen, jämmerligen. kärdhe them swa hardelighä Fr (Cod. C, E. F) 1476) kan föras till l6). 6) högeligen. harþlicä plicktugher guþi . . . til heþers . . . at varä SD 5: 561 ( 1346) . " wordho hardelica räd " KL 297 . - Jfr ful-, of-harþlika samt hardha och hardhla."],"e":["harpleka Bu 168 . ","hardelika Fr 1855 ; Bir 1: 30 o. s. v. hardelika Bir 4 . 29, 5: 42. hardelica KL 297 ; Bil 371 ; VKR 30 ; Bir 2: 179 . ","haardelica Lg 813 . ","hartelika SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). härdhelika Iv 1653 . ","hardheligha Lg 3: 381 . ","hardeligha RK 3: 883 o. s. v. hardeligha Fr (Cod. C, E, F) 1476. hardeliga Di 184, 199, 255 . ","haardheligha Lg 3: 381 . ","hordelikä BSH 3: 172 (1468, samt. afskr.) . ","hordeliga RK 2: 7846 ; Di 265 . ","harligh RK 2: 4474 ), "]},{"a":"harþliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) hård, svår. giffwer hon hårdeliig stwng RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260. 2) sträng. lhawm wi . . . harþlikä räfst hött SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). Jfr iämhjardlikher."],"e":["härdeliig )"]},{"a":"harþlynder","b":"av","c":"adj.","d":["hårdlynt, sträf, allvarsam. " varþ sua harþlyndar i scalynde at ängen gat han mz lek älla nokrom latom comit at le " Bu 395 ."],"e":[]},{"a":"harþna","b":"vb","c":"v.","d":["hårdna, stelna. " stundom harþna iarnen " Bu 130 . " hardhna watnen iordblandath som op äre lypt aff iordhinne, mällan twäggia hita som är eld oc wädhjer oc ther wardha aff myrk sky " MB 1: 122 . händrena waro swa harnadha at the gato ey nidhir lagx Bir 1: 33 . " alle mins sons limi harnadho " ib 268 . ib 2: 134. gaddin hardhna aff stiongdinna sidhuäino 3: 74."],"e":["harna . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"has","b":"nn","c":"","d":["has, knäsena, knäveck, knäled. på en menniska. " twa adror som pa badhä hasana liggia " LB 6: 106 . - på en hästs bakben. hästin bugnade wider nider i hasen (fell a ena æptri fætr) Di 145 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"hasa","b":"vb","c":"v.","d":["hasa; afskära knäsenorna på en menniska. tw lot ok hasa mik (þv toct sinor oc skart i svndr i baðom fotom minom; yttrande af Veland till Nidung) Di 56 . - på en hästs bakben. theras hästa skal thu hasa (subnervabis) thz är syndir skära senonar MB 2: 32 . " hestana hasade han ib. ""],"e":["-adhe )"]},{"a":"hasa","b":"vb","c":"v.","d":["hasa, avskära knåsenorna på. han hasadhe (subncruauit) alla vgndraghare GU C 20 (hand 2) s. 49."],"e":["-adhe )"]},{"a":"haskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förskräckligt, högeligen. " thet klaffwe wii haskeligh for gud och eder " BSH 5: 24 (1404, daniserande) ."],"e":["haskeligh )"]},{"a":"haskelika","b":"","c":"","d":[" ,"],"e":[]},{"a":"haskeliker","b":"","c":"","d":[" ,"],"e":[]},{"a":"hasker","b":"","c":"","d":[" , se hatskelika, hatskeliekr, hatsker."],"e":[]},{"a":"hasl","b":"nn","c":"","d":["hassel. Växtförteckn. fr. medlat af 1400-talet hos TH. M. Fries, Ark. . Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. - koll. thär ligger godhe skogher wiidher, badhe eek oc hasäll VKJ 266 ( 1447) . "],"e":["hasla nut (pl. hasel nyter), ","*hasla spruti","hassklasprottha ) , "]},{"a":"hasl","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["hasla nut","hassla- LB 7: 32 . ","haszle- ib 223, 224), ","hasla trä","hasle trä )"]},{"a":"hasla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"haspa","b":"nn","c":"","d":["hasp. " duo solidi pro ferro fabricato wlgariter dicto hspa ad cistam nostram HLG 1: 18 (1422). tha lade han oppa aspan wtan til " ATb 1: 144 ( 1461) . " iiij par haspor och viij kramppor HLG 2: 69 (1520). ""],"e":["aspa ATb 1: 144 ( 1461)"]},{"a":"hast","b":"nn","c":"","d":["oc f. ","1) hast, skyndsamhet. han foor swa thädhan margha rast dagh fra dagh mz storom hast Al 9546 . " mz hast " RK 2: 1435, 3861 . " mz en hast " ib 1142 . Di 187 . MB 2: 233 . Lg 3: 561 . " mz enne hast " MB 2: 189, 266, 306 . Su 234, 244 . mz eena hasth RK 3: 369, 440, 738, 1243, 1490, 1733, 3781, 4080 . ","2) häftighet, ifver. " swaradhe thöm mz haste " RK 2: 85 . " han gat tho weckt thera hast " Al 5122 . - häftig åtrå, ifrig åstundan. äpter goz ok flikt hafdhe han hast Al 2944 . " thz komber opta här hast tiill at hwar sina släkt ophögia wiill " MD (S) 242 ."],"e":[]},{"a":"hast","b":"nn","c":"","d":["och f. Se Sdw 2: 1234."],"e":[]},{"a":"hasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) intr. " hasta, skynda. the bönder ater til vestnaars hasta " RK 2: 817 . ib 2444 . " solen . . . hastadhe ekke at bärgas " MB 2: 28 . " hastadhe han swa mykyt äpther fiskaren " Lg 3: 337 . - opersonl. mik hastar, jag har brådt om, jag brådskar, jag hastar. hanom hastade ey mykit tädhen ila RK 2: 8668 . " monde honum lithet hasta " ib 3: 2681 . - lata sik hasta, göra sig brådt, skynda sig. laten ider enkte hasta Va 50 . " engilbrecht loth sik tedan hasta " RK 2: 1094 . ib 6588, 3: 1970 . " han leeth siik mykit hasta " ib 1999 . FH 7: 66 ( 1505) . - låta sig angeläget vara, vara angelägen. med prep. um. läthandis segh ther wm mykith hasta ath adam ey skwlle äta aff lifsens trä PM XXVI . ","2) trans. " påskynda. thiänaromen mik hastande " Su 94 . "],"e":["-adhe )","hasta sik , hasta, skynda sig. Su 293 . Lg 3: 182 . - Jfr forhasta."]},{"a":"hasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) intr. hasta, skynda. hasten ekke saa fast Prosadikter (Sju vise m C) 233 . thy the hastadho til ath fly aff räddogha före röffwara skip PMSkr 33 . - Jfr forhasta."],"e":["-adhe )"]},{"a":"hastelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) hasteligen, hastigt, i hast, snabbt, skyndsamt. the in til härin hastelika sprungo Al 9327 . " i skulin skynda idhir oc äta hastelika " MB 1: (Cod. A 10) 555 . Va 38 . RK 2: 1038, 2084, 3: 1018 . MB 2: 21, 32, 238, 293 . Su 29, 94, 305 . Lg 665, 3: 180 . hasteligen schriffuith pa hoff BSH 5: 541 ( 1514) .","2) hästigt, plötsligt. " j thenna harda timan, som mik swa hastelika owirkom " Su 237 . MB 2: 295 . LfK 226 . ","3) i häftighet, i öfverilning. at nakor aff bradho modhe . . . talar hastelika mote androm Bir 4: 120 . Va 16 ."],"e":["hasteligha RK 3: 1018 . ","hasteliga ib 2: 1038 ; MB 2: 21, 32, 238, 293, 29 ; LfK 226 . ","hasteligä Va 16, 38 . ","hastaligha RK 2: 2084 . ","hastelikan Lg 3: 180 . ","hastelekan Su 94 . ","hasteligen BSH 5: 541 ( 1514) ),"]},{"a":"hastelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) snabbt, skyndsamt. - fort, omedelbart, genast, strax. tha han om til henne om en morgon gantzska betyden hastelica begerede plaster och sade sigh wylia ferdes aff by hastelica STb 4: 51 ( 1505) . " at thet tall folk . . . eig swa hastelighe hith komber pa wor kosth och thäringh " ib 5: 333 (1521, Kop) . 2) hastigt, plötsligt. per kock, som hasteliga döde j skyppet STb 4: 141 (1507). - Jfr forhatelika."],"e":["-liga . ","-lighe )"]},{"a":"hasteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) i hastighet skeende, öfverilad. hasteliken mandraap PM 31 .","2) häftig. j minne hastelike länktan oc brädzsko Su 329 ."],"e":["-liken )"]},{"a":"hasthet","b":"nn","c":"","d":["skyndsamhet, brådska. " bukfylla är fäskona . . . fiärdhe är hastheet j aatonne " SvKyrkobr 356 . " gudlikin bön hon skal wara idkelikin ok langsam vtan alla hasthet " MP 4: 269 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"hastigha","b":"ab","c":"adv.","d":["hastigt. " Di 180. ""],"e":[]},{"a":"hastogher","b":"av","c":"adj.","d":["häftig, ifrig. är iak sua girughir ok hastughir oc bräzskofullir swasom nidhirfallande strömbir Bir 3: 98 . " warth han hasthogher och ghalin och mykith wrädher " Lg 3: 116 . mz enne hastige tilsökningh MB 2: 31 . " j thino hastogha modhe " ST 218 . MD (S) 276, 298. han war ganst hastog j sit sin RK 2: 7361 . " the gaffwo honom hastog ordh " MD (S) 271 . " mins hiärtas hastogh astwndan " Su 85 . ib 89, 101, 366 . RK 3: 2832 . Di 133 . -- ","1) hastigt, skyndsamt. " monde saa hastokth fly " RK 3: 1014 . ib 3612, 3982 . Lg 3: 693, 702 . BSH 5: 73 ( 1506?) . ","2) häftigt. " talede hastogt till hanum " Di 18 ."],"e":["hastughir . ","hastig . ","hastogt Di 18 . ","hastokt MD (S) 276 ; Lg 3: 693, 702 . ","hastokth RK 3: 1014, 3982 . ","hastocth FM 244 ( 1505) . ","hastocht MD (S) 298 . ","hastukth RK 3: 3612 . ","hastuckth BSH 5: 73 ( 1506?) . ","hastigh ib 4: 196 ( 1495)),"]},{"a":"hastogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) häftig, ivrig. her ture vorth athir hastik oc gik borth Arfstv 23 ( 1461) . " j theis hastoge modh STb 5: 100 (1516). "","2) hastig, plötslig. " epter sine hastoge rese " STb 3: 86 ( 1493) . " hstogh ting förföra (i¬ strid) " PMSkr 160 . - n. adv. 1) hstigt, skyndsamt; i hastigt mod. enom riddara . . . som hafde en troen fogälhudn och drap honom hastokt äpter sinnas hustru ordh Prosadikter (Sju vise m C) 233 . thz jak hafwer saa hstok t troth mynne hustru ordh och dräpit myn hund ib 236 ."],"e":["-oger . ","-ik Arfstv 23 ( 1461)"]},{"a":"hastoghet","b":"nn","c":"","d":["häftighet, uppbrusning. " drogh riddaren sith suärd och hiög j hstoghet hundenom huuordit aaf " Prosadikter (Sju vise m C) 236 ."],"e":[]},{"a":"hasäti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hat","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förföljelse? wende hans (Trajani) hugh af thera hati (förföljelsen mot dem?) Bil 371 . " klärka hatado han til thäs han vardh gripin ok hängdhir (for) thera hat (deras förföljelse, den förföljelse de utöfvade?) " ib 782 (båda dessa ex. torde dock kanske snarare böra föras till 2).","2) hat, fiendskap. " han har hat viþ fatökt folk (odio pamperes habuit) " Bu 396 . RK 1: 1013 . " fullir mz haat " Bir 1: 270 . " thz i driffuen mik for eth haat " RK 1: 710 . thz görin i alt for eth haat ib 2128 . " wäxte ther aff eeth nyth haath " ib 3: 1172 . " hiolt the vsla quinnan sin gudh j hati " KL 13 . ","adj. hatfull, hätsk. (syns dåligt) ok hadzfulla KL 119 . " hadz fuldher man gaar i wredhe " LfK 180 . Jfr hatfulder."],"e":["haat )"]},{"a":"hat","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) hat, fiendskap. j mällom them är thz hadh som ey kan forlikass GU C 20 (hand 2) s. 25. swa dana thaal är hanom aff hatz wegna pa fört och ey medh sanheth STb 3: 357 (1498). - hava for hat, hta. Troj 165 . han hade pirrum myket for haat ib 298 . - Jfr hovudhhat."],"e":["haat . ","hadh GU C 20 (hand 2) s. 25 (daniserande)), "]},{"a":"hata","b":"vb","c":"v.","d":["1) förfölja. med dat. han hatadhe cristne kirkin Bil 321 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). hata þöm christum prädicaþo Bu 150 . " han thok hata cristit folk " Bil 564 . ib 782 (möjl. att föra till 2). hataþe han Bir 4: (Avt) 183 (möjl. att föra till 2). thera handa fatikt folk hatas (conculantur) af allom Bo 129 . " huru rasklica han vardhir hatadhir (quam cito persevutionem patitur) " ib 12 .","2) hata. " med dat. enghom hatandes " LfK 25 . ","3) afsky. " swa som diäfullin hata (odio habet) alla ödhmiukt . . . swa skal jak . . . hata bälle " Bir 3: 244 . " hatande (detestantes) kötsins giri oc losta " ib 2: 70 . - Jfr forhata."],"e":[]},{"a":"hata","b":"vb","c":"v.","d":["1) förfölja. Se Sdw 2: 1234. refl. "],"e":["*hatas , hata (varandra). thät är oskällikin grymhet . . . ath cristith folk . . . skola sina mellan inbördis hatas ok dröffuas MP 4: 122 . " swasom the oskälika älzskados j sköro liffuirne . . . här j jorderike, swa skulo thön hatas ok wan älzskas j pinonne " ib 5: 131 ."]},{"a":"hatan","b":"nn","c":"","d":["hat. " somlige pynas her medh . . . krankdoma ok vranga manna hathan " J Buddes b 53 ."],"e":["hathan )"]},{"a":"hatare","b":"nn","c":"","d":["förföljare, fiende. " forlat warom owinom ok hatarom thät som the mothe os göra " SvB 175 (slutet av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"hatare","b":"nn","c":"","d":["förföljare. " thw forsmadhe ey thin hatare (persecutorem) paulum " Bir 3: 44 . konungin som för hafdhe varit thera hälghra kirkio grymaste hatare oc nidhir thrykkiare Gr 308 . ib 321 ."],"e":[]},{"a":"hatfulder","b":"av","c":"adj.","d":["hatfull, hätsk. exosus, hatfuller. GU 7 . Jfr hats fulder."],"e":["hatfuller )"]},{"a":"hatilse","b":"nn","c":"","d":[" ? hat, afsky. for syndanna hatilske ok ledho Bir 1: 313 ."],"e":[]},{"a":"hatlika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett förhatligt el. afskyvärdt sätt. them (de ting) . . . hulkin gudhi waro hatlika genwärdhogh Bir 4: (Dikt) 249."],"e":[]},{"a":"hatliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) förhatlig, motbjudande, vedervärdig. med dat. huru vi ärum gudhi oc hälghom änglom hatlike KL 224 . " iordhrikis thinga giri är swa hatlikin gudhi j mannenom. swa som orens ok fulika luktande watus vrenlikhet war noe i sinne ark hatlikit " Bir 4: (Dikt.) 219. ib 229 . " sighiande at syndin är ey swa thung ok gudhi swa hatlikin som six " ib 1: 112 . " liwsit är altidh hatliket krankom öghom " Su 27 . Bir 1: 18, 2: 193, 3: 459 . Ber 110 . Su 86, 257 . ","2) vederstygglig. " nw är sorgh at see ämuäl thera reghlo vmskipta j hatelica (detestabiles) osidhi " Bir 2: 70 . " o hatlike (abominanda) dagher " Ber 93 . " gömilse hwars ens fugils orene oc hadzlige (odibilis) " MB 2: 360 ."],"e":["hatlikin . hateliker: hatelica Bir 2: 70 ; ","hatelik ib 193 . hadzlig), "]},{"a":"hatliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) förhatli, motbjudande, vedervärdig. " hans forbannat lifuerne . .. vart allom lhatzligit ok fordömeligit " J Buddes b 148 ."],"e":["hatzligit ) , "]},{"a":"hatska","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*hatskofulder","hadzskofullir )"]},{"a":"hatskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hatfullt, hätskt. Troj 165, 183 ."],"e":["haskeliga )"]},{"a":"hatskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["l= hatsker. lathe förkynne och opläsä the haskelig oc trugelic scriffuelse och breff erchebiscpen j lund hade scriffuit wor kiere höffuisman til sTb 5: 158 (1517). Troj 151 ."],"e":["haskelig . ","haskeligen )"]},{"a":"hatsker","b":"av","c":"adj.","d":["hatisk, hatfull, hätsk. " odiosus et odiosicus hasker " GU C 20 s. 374 . ib s. 437 . " tiil sine opinbare haske fiender " STb 5: 229 ( 1519) . Troj 136 ."],"e":["hazsker . ","hasker )"]},{"a":"hatter","b":"nn","c":"","d":["hatt, manshatt. " alexander sa then biskop bära en hat a sit howdh " Al 1090 . " hwatte hyl hattär ällä huua " SR 53, 55 . " mz hath eller lwffwo " SGG 131 . - ss fredstecken uppsatt hatt. the stungo en hat vppa ene glaffwa RK 2: 2017 . daghen giik wth oc hattin full nidher ib 3: 919 . - hatt ss symbol af själfständighet. wille han egh sig wända rat thaa hauy oppaa sin egin hat (må det vara på hans eget ansvar) MD (S) 233 . - qvinnohatt. ey ma bruþgumi flere förnigä förä sinne bruþ än här sighs: en gangarä, saþul, betzil, ärmakapo oc hatt (motsv. ställe i MELL G 7 pr har hätto) SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . - Jfr bälgh-, filt-, iärn-, thova-hatter. "],"e":["hatta band , ","hatta soker","-socker )"]},{"a":"hatter","b":"nn","c":"","d":["hatt. " till krigarutrustning hörande hatt, järnhatt? skulo ath mynsta gaa i wordh hwaria nath pa gatwne xij (12) men medh skioldh ok hatt " STb 1: 9 ( 1475) . HLG 1: 86 (1486). - ss fredstecken uppsatt hatt. wi finge nw strax tha hattani wara opstwnge pa badhe sidher en script fr eder HSJH 18: 169 (1497?). hatt ss symbol för självständighet. göre the anders, haffwe sin hath oppa (ɔ: må de skylla sig själva) och se huru the igh beskydda kunno G. Carlsson, Hemming Gadh s. 70 (1500, H. Gadh). - Jfr biskops-, fiädher-, floghels-, iärn-, lin-, lädher-, ryo-, saians-, stra-hatter. "],"e":["hatta band , ","*hatta makare","hatte- . ","-makere )"]},{"a":"hatugher","b":"av","c":"adj.","d":["förhatlig. " wy warum för gudhi . . . stivgghe ok oss jnbyrdhis hatughe " SkrtUppb 367 ."],"e":[]},{"a":"hatugher","b":"av","c":"adj.","d":["förhatlig, motbjudande, vedervärdig. med dat. ormen är styggare ok människiomen hatughare än nakar annor diur Bir 1: 70 . " thetta liusit är mykit hatogh (för hatoght) giroghom " ib 304 . ib 2: 131, 145, 197, 3: 116, 117, 244 . - abs. vm han hafdhe syndena swa ledha oc hatugha Bir 3: 58 ."],"e":["hatogher: -ogh Bir 1: 304, 2: 131),"]},{"a":"hava","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hålla, hafva. " hafdhe gyltan wand j hände " Bil 282 . - hafva på sig, bära. thu hafdhe . . . särk ok kiortil skoo ok mantul oc braz j thino bryste Bir 1: 19 . hafwa dyra krono a sino hafdhe ok vträkt haar owir sina skuldror . . . ok forgyltan kiortil . . . ok blan mantol ib 94 . - bildl. hafþe for skämptan opta diäw[l] s namn i munne (nämde djäfulens namn) Bu 497 . hafva, vara försedd med. ä täs flere slindohorn wik älla utskäkla borghamur hauer, täs fastare är thet hus til alla wärn . . . ok täs flere barfridhi tän mur hauer, jwi allom portom, hormom ok wikom, täs fastare är täth hus, til alla wärn oc sikrlek KS 85 (108, 93) . godh ware tiwgha ok haffde hon twa grena GO 43 . hafva, hysa, innesluta. hauer ey borgh älla bårghastadhr watn innan sik KS 85 (209, 93) . then bruna nöten hawer then söta kärnan GO12 . ","2) hafva, innehålla. mönstrit hafdhe j höghdinne thyughu alna oc hundradha ST 417 . " hwar stang hafwer fäm alna " SD NS 2: 99 ( 1409) . ","3) hafva, behålla. " ati hafe hemmelige hoss eder thet jach vill then wägh ned till lincöpingh " BSH 4: 254 ( 1500) . " thetta haffwer hemeligan widh idher sielff " ib 352 ( 1503) . ","4) hafva, hafva stäld el. placerad. hon . . . fördhe iacob i esau bätzsta klädher som han hafdhe hema MB 1: 213 . " hawer jak pänning i punge tha hawer jak math i munne " GO 257 . " hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara " BSH 5: 423 ( 1510) .","5) hafva, innehafva. " then prästin som hafdhe sancti desiderii kyrkio " KL 17 . hafua thet i wärio hafwat BSH 2: 73 ( 1399) . thz fästa hafde greeffwa hanws RK 2: 1390 . " i mino vpno dombrewe som then förnempde iöniss panzäre aff mik hafuer " FH 3: 7 ( 1369) . " gifuer iak swart brödhrom j räfiä stadh en gra häst som dänhoff kalle aff mik hauer " FH 6: 40 ( 1453) . " hade sik til weldat for:de joordh vtan lagha doom och haffuer haft mangh aar fran clostret " ib 5: 125 ( 1488) . - innehafva ss län (af någon), innehafva för någons räkning. som slottet hafde af kongen thäre RK 2: 1345 . ib 972, 984, 1392, s. (syns dåligt) - hafva, hafva sig anförtrodd, hafva i uppdrag. sum varn doom hawa SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). konungx dom hawande BSH 2: 38 ( 1396) . ","6) hafva, innehafva ega. alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum FH 3: 5 ( 1353) . " iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä " SD 5: 293 ( 1344) . iäc hawir egh inzighle ib. " hafdhe af världinna ägho enkte " Bo 74 . - hafva till äkta. hauande laggipta hustrv Bir 1: 325 . " hans magher, som hans dotter hauer " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). han haffde konung sigmunds syster Di 115 . ","7) med ett obj. som mera allmänt betecknas ss på något sätt varande till för subjektet: hafva. hawer han dotter SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " at nakar þyänistoman hawer son äller syni " ib 477 . " hawer riddare äller swen barn äffter sik " ib 476 . " han haffde fäm barn medh sin eyen hustrues söstter " BSH 4: 159 ( 1493) . " iak hafuer ena syster her skampt ij fra " Fl 180 . " hon hafdhe ther hwarce viner äller fränder " ib 42 . " han hafdhe syw hundradha kronadha drotninga oc thry hundrat amior " ST 422 . " hafdhe han xiij thusand stenhuggara " ib 416 . at alle som formechte suena holda haua en suen huar thera SO 21 . " the sum ey haua kunung älla höfding enwaldughan " KS 9 (22, 10) . han . . . affdhe (för haffdhe) engin lofwandz man honom säthia ST 65. hauir tröghd hafuat en synderlik lagh TB 71 . konungin hafuer . . . een vndirlik sidh Fl 1042 . männene hafdho syndirlika eeth hws ther the skuldo bidhia vthi oc qwinnonar hafdho serdelis thera hws ST 419 . the . . . ther mästa makt haua KS 9 (22, 10) . hafua fridh ok frelse ok godha semio inbyrdis ib 8 (20, ","9) . haui vinin wald at witnä til salans SR 1 . vtän han haui san forfal ib 11 . ","8) med ett obj. som utmärker någon subjektets del (lem) el. egenskap: hafva. han hauar liusan hy ok breþ öghon Bu 204 . som nekaþo christum haua sannan licama ib 200 . þu hafþe ii moþor live ful skäl ib 79 . " han hafþe mere andelekan eld ok guþlikan älskogha bruna än andre apostoli " ib 100 . " iak hawer linna harund " MB 1: 213 . hon hafdhe badhe vit ok sinne Fl 108 . " haar tu thes hugh ok wilia " KS 25 (64, 27) . galanga . . . hawer mykla dygdher LB 3: 47 . ","n . af ett annat verb bilda perf. och plusqvamerf. af detta. han sig haua saght försto mässo äpte varn härra Bu 195 . " aff hans nathum oos hauer alt giuit " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þe stund wi hawm aff landeno . . . varit, hawa mange män . . . waþyät a moot þerre näfnd ib 5: 605 ( 1346) . " at wi hawm sköt ok vplatit . . . alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum " FH 3: 5 ( 1353) . " thässä forsagdä attä tigi marker sculu sona ärwingiä wtgifua innän thre wiku epter thet the brewet hört hafua " ib 7 ( 1369) . " han sum kopt hawär stemner hinum sum vingäþe " SR 1 . iak hauar länge biþit þik frälsa min son fangen Bu 25 . " vm hon hauar sin son atar fanget " ib. " väl hauin ii þu ok þin kona biþat " ib 4 . " hon hafþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folkä " ib 11 . " hafþe þu talat tel min þaghar först þolict orþ. þa hafþe iak lango lyt þino raþe ib 494. baþ guz moþor. som hon hafþe läng þiänog varit " ib 25 . " at iak vp hafþe borit af þrim bondom suikkillikä hans faþurs saköre " FH 3: 5 ( 1353) . hafde (syns dåligt) lenger biit ok haffde ey tha mz them (syns dåligt) haffdo bönderne wordit flere ok thera här haffde wordit mere RK 1: 4124-4127. - part. pres. havande,","1) prægnans, hafvande, i hafvande tillstånd. thu skalt hafuande vardha j thinom quidh MP 1: 31 . " war . . . haffuandis j qwidhen (in utero habens) " MB 2: 351 . " hon varþ hauande mäþ guz son " Bu 6 . Bir 3: 279 . " drotningin wardh aff konungenom hafwande " ST 87 . " hon war haffwande " Bo (Cod. B) 340. Lg 219 . ","2) som innhafves med full nyttjanderätt. for it hawandhe pant SJ 280 ( 1460) . ","1) förhålla sig, bete sig, gå till väga. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . ib 60 (149, 65), 81 (199, 88). Bo 10 . Bir 2: 32, 274, 3: 474, 5: 59, 60 o. s. v. LfK 162 . " sculu gerna hafua sik oc böya eptir abbatissonna oc confessoris wilia " VKR 20 . annorledhis hawir han sik mz siälinne Bo 91 . " at han hawe sik wäl til then som forman är i landeno " MB 1: 458 . ib 459, 460 . " swa som en man hawer sik til the lagh han hawer giwith swa hawer gudh sik ower the lagh som han hawer giwit " ib 463-464. ","2) förhålla sig, stå i förhållande (till). synden oc rätwisan the hawa sik swa som myrk oc liws MB 1: 116 . " alt thet skapat är ok sik må hafva swå älla annorledh til then ända thet är til skapat " KS 2 (3, 2) . " almoghen han må sik haua bådhe til (hafva förbindelse med) rika ok fatöka " ib 76 (189, 84). tolf dyghde, the sik haua til (afse) manzens sidhi ok åthäue ib 18 (45, 19). ","3) förhålla sig, vara beskaffad. berätte hänne . . . huru thetta ärandit sik hafdhe ST 467 . SO 113, 156 . " almoga ok landa fridhr ok frälse, hughnadhr ok hälsa ok allr stadhlekr hauer sik äpte (rättar sig efter, beror af) kunnux lifnadh " KS 49 (125, 53) . ","4) befinna sig. at nakar man maghe hawa sik i ens stadz eller landz rät oc saatlika boa MB 1: 458 . " han haffwer sik wäl LG 3: 341. haff tik wäl (var vid godt mod) " ib 322 . ","5) styra sig? tåla sig, vara tålig? om vi kunnom os hafwa oc vara stadughe oc thuloghe j dröfwilsom (vid hafwa är kanske väl, manlika el. något dylikt bortfallet) Bo 341 .","6) begifva sig, förfoga sig. haffwin idher hädhan RK 1: 2148 . ","7) hängifva sig (åt). hawa sik in til gudh oc himerikis thing medh medh allo hiärta Ansg 177 . ","8) kunna, förmå? vinlägga sig om, försöka? til wäl at tala han sik hafdhe Al 459 . " hafdhe hon sik til at bidhia " Lg 3: 517 . ","1) förehafva, taga sig till. tha the spöria hwath war herra hafdhis aat, för än han skapadhe wärldina MB 1: 33 . " huath sculom wy nw haffuas ath " MD 32 .","2) bete sig. haffuandis manlika aat Su 142 . - Jfr at havas. "],"e":["-ader: haffwadan Bir 1: 274. ","hauat Bu 418. ","hafuat TB 71 . ","hafwat BSH 2: 73 ( 1309) . ","hafuath Iv 1843 . ","hawidh SD NS 2: 117 ( 1409) . ","haft. hafft MB 1: 112 . ","haat FM 242 ( 1505) . ","haffs Bir 2: 127, 3: 184), ","hava sik , ","hava at . ","hava sik at , bete sig. her iwar hadhe siik saa wnderligha aath RK 3: 2918 . Jfr athava sik. ","havas at , ","hava ater , hafva qvar. mz thy han hafdhe atir af tungonne Bil 868 . KL 83, 283, 299 . Bir 1: 41 . Jfr ater hava. ","hava bort . ","hava sik bort , aflägsna sig. om thu hafuer thik ey rasklika bort hädhan Iv 4043 . Jfr bort hava. ","hava borta , ","hava in , föra in. medtaga. seä hwat the haua in SR 44 . " at han hauj ey en skärf in mz sik i klostrit " KL 254 . ","hava inne , innehafva, kastelholm hade han tha jnne RK 2: 3446 . ib 8789 . 9380. Jfr inne hava. ","hava til , hafva till hands. iak hafuer nu ey annath til (har ej annan utväg) Iv 5693 . Jfr til hava. ","hava up , ","hava up a , hafva på sig. thaa hauy oppaa sin egin hat MD (S) 233 . Jfr upa hava.","hava ut , föra ut. haffde manga kärrabyssar wt RK 2: 6193 . ","havas vidher , förhålla sig, bete sig. ther hafdhis han hemelica vidh i bland them (stat . . . familariter inter eos) Bo 234 . ib 93. MB 1: 352 . Va 21 . Su 400 . " haffs wäl widher (æquo animo esto) " MB 2: 163 . - Jfr for-, igen, mis-hava."]},{"a":"hava","b":"nn","c":"","d":["egendom, gods. vanl. pl. håvor, ägodelar. " archonium nii skyl ok andra tinga haffwor " GU C 20 s. 33 . " om the swa dagtingede med sine fiender, at the ginge aff med beholne haffuer Stb 5: 260 (1519). ""],"e":["haffwor . ","haffuer ) , "]},{"a":"hava","b":"nn","c":"","d":["egendom, gods. vanl. pl. håfvor, egodelar, egendom. han lot honum ther begafua mz örs ok dyra hafua " Fr 2658 . hwa thiit kop äpter gul ok hafuär ib 3015 . " gull ok sölff ok andra haffwa " RK 1: 643 . " som ofwir gaar alla hafwo " ST 169 . " ympninga riik i gooz oc hafuom " KL 321 . " kiesarin foor hem mz mykle äro ok dyrom hafuom " Bil 866 . ib 850, 865 . SD NS 2: 118 ( 1409) . Gr 259, 311 . Ansg. 193. Fl 326, 2010 . Iv 1556, 1684 . Lg 3: 504 . RK 1: 3177, 2: 45, 7713, s. 343, 344. latha mätha hans hawor MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 60 . EG 64 . haffwer fwnnit liggiandhe haffwor oc godz i iordhenne Lg 439 . " thu haffwer fwnnit gambla kesara haffwor ib. mit liggiandafää ok hafwor " Bir 3: 238 . ib 1: 340 . ther som thit liggianda fää är älla dyra hafwor ther är thit hiärta ib 183 . " skulu haua thz liggiande fä ok dyrasta hfwor " ib 3: 151 . " jorda godz oc farande hafuor " SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). consorti mee rangfridi . . . bona mea melrunggi assigno jtem omnes res meas. færendæ haghur. et cappellam meam cum omnibus suis pertineclis SD 4: 105 ( 1329) . haua giri til jordhrikis thinga hawor (jordiska egodelar) Bir 3: 245 . Jfr kosta havor."],"e":["havor . ","hoffuor RK 2: 7713 . ","hawur SD NS 2: 118 ( 1409) . ","haghur SD 4: 105 ( 1329) . ","haafwir Bir 3: 238 . ","hafwar RK 2: s. 343, 344. hafuär Fr 3015 . ","hawo RK 1: 3177 . ","hafwo ST 169 . ","hafuo Fl 326 . ","haua RK 2: 45 . ","hafua Iv 1566 ; Fr 2658 . ","haffwa RK 1: 643 ; " formerna på -o och -a, hvilka förekomma endast i rimslut, kuna dock på de flesta ställen fattas ss singularformer), "]},{"a":"hava","b":"vb","c":"v.","d":["sätta sig i besittning af, göra intrång i. kerede . . . ath the stodho pa ffarzaby land. och haffuade farzaby watn i forzen FH 1: 10 . (1417, gammal afskr.). thette for:de watn at haffua hindre eller qwälla ffor for:de forzaby ib. "],"e":["hava in , göra intrång. ath for:de mwnka haffde haffuet in pa thz for:de forzaby landh FH 1: 10 (1417, gammal afskr.). - Jfr haffa, hafning."]},{"a":"hava","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hava, hålla. " at erich i hielmista hadde icke mere aff her ericx landbo jöns i akerby en ij bondh UppLlLagmansdobm 86 (1493). - hava, hava i sitt våld. haffde paffwen honom !UDDA_TECKEN? Luther) han brende honom slapro " PMBref 329 ( 1518) .","2) hava, innehålla, omfatta. " första aldrin til lnoe, haffwande (habens) aar, tw thusandh, tw hwndrath firitighi, ok thu " SpV 381 . 3) hava, behålla. undrar mik ok ganzke storliga, hwi tw haffwer sten lylla fran skola Kyrkohist. Årsskr. 20: 346 (1500) (möjl. att föra till 4: hava, hava ställd el. placerad el. 13). 5) hava, innehava. jach . .. kännes . . . haua haft ona öö aff wazstena clostre SD NS 3: 146 ( 1416) . at clostret fullan rätt oc allan til sama for:da twa ortughland iord langelica hafpt(!) hafuer ib 562 ( 1420) . her jenis griis skal haffua helg kors altare STb 1: 150 ( 1478) . fyra päningx landh . . . som . . . doctor mattis aa syna ok vaxalda kirkes veghna raadde ok i syna haffuande värio haffde Uppl Lagmansdomb 113 ( 1493) . SJ 2: l180 (1490), 246 (1493). VKJ 80 . - hava i förvar. jak haffuer engte klede aff henne STb 1: 402 (1483). katerina hade (i sin tjuvgömma) eth par stor forgilth spennen JTb 111 ( 1525) .","6) hava, innehava, äga. thet (torpet) haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte aff herra nichlis VKJ 269 ( 1447) . " som lauerens baaswn, jdher borghare, til hustrv hadde " FMU 3: 487 (omkr. 1450). girinne, huilken som är oskäliken kärleker at haffwa SkrtUppb 341 . - hava till äkta. baardh berguensson hade peder bagges söster SJ 2: 96 ( 1487) . ib 118 ( 1488) . STb 3: 284 (1496), 421, 423 (1499), 4: l2 (1504), 116 (1506), 5: 170 (1517).","7) med obj. som mera allmänt betecknas ss på ngt sätt varande till för subjektet: hava, vAra i beesittning av. hänna hoffuodz krona teknadhe gudz tileningh, hwilka hon aldra mäst haffwer ower alla och all creatur (quam ipsa maxime habet præ aliis creaturis) Mecht 167 . " o hwat äro mankönsins nathur haffwir (o gloria conditionis humanaæ) " S pV 558 . " hwad käremal lasse fatmestare hwstrv hwaffde tyl sin bondha " ATb 3: 181 ( 1506) .","8) med obj. som utmärker ngn subjektets del (lem) el. egenskap: hava more juuenum se havbere haffua barna läthe GU C 20 (hand 2) s. 54. - hav (en viss ålder). Se Sdw 2: 1234. 10) hava, känna, erfara, röna for alla the glädki oc hughnat . . . som jach haffuer haffuat aff tik SvB 357 (senare h. av 1400-t.). ib. tw hagde aller swariste ok beskiste pine SvT 80 . 11) hava, få, mottaga. then tyandin tha vildo the hafua til sancta johanissa kirkio SD NS 3: 233 ( 1417) . ATb 1: 134 ( 1460) , 194 (1463). ath han ecke meer hade aff han[s] modherbroder än en gamwl kaapa Stb 1: 353 (1482). hans . . . vr thöm swaa mykit skylloger och the haffde jntet ther fore STb 3: 210 (1495). SJ 2: 305 ( 1496) . ATb 3: 184 ( 1506) . ffiscarana til lincöpingx gard, the i roxen fisca skulu, haffua alla reda . . . aff gardsfogatnom ARnell Brask Biᴵ 28. 12) hava, hava sig medgiven. om the haddehe samma nadh oc tillfälle som thu haffwr, ändeligha wändho the sigh til sanna syndabäri[n] gh aff alle makth JMPs 341. 13) hava, medhava, föra. tha hade . . . her sten fore rettin i radzstuffwne kiöpswenane STb 1: 227 ( 1480) . " tessin oordh hade och her hanis kröpelins drengin fore olaff benctsson ib 265 (1480). " ib 334 ( 1482) . " ok fich vty drengin ok hade honom pa gatwne " ib 400 ( 1482) . - bildl. föra rikta, hålla. hustru anna skulle i husszit sitia meth barnomen och fföda sin styufbarn meth sin äghen barn och haffua til äro och godo SJ 2: 310 ( 1497) . STb 3: 323 (1497). 14) förehava. thässe vi sworo . . . ath the waro wine oc wälsatte vm alt thz the mällom sin hafdho JTb 19 ( 1459) . 15) hava att skaffa. ATb 1: 142 ( 1461) . " jnte skyllar jak han ok inte kärir jak oppan hawir tw nagat medh hanum jnte hawir jak medh ahnum " ib 222 (1461?). ney, jach haffuer engte medh honom och engte lägger jach hono till STb 1: 116 (1477). ib 187 ( 1478) . " ämuäl sade hon hurv hon war een jomfru, och ath hans fader hafde inthe haft mz hänne " Prosadikter (Sju vise M C) 229 . 21) hava (ngt till el. ss ngt). - med prep. for och följ. nomen. hava ss föremål för (ngt). jngen konwng kwnne mera elska siit härscap oc haffwa siit folk oc syn almoga for lkärlig än han giorde Troj 76 . ib k165. han hade pirrum myket for haat ib 198 . 22) behandla. tha gudh medh änglenom budhadhe thic. han hafdhe thic for alle frwr j reeta mate SvRimd 45 . - hava, hålla, anse. med två ack. (i pass. två nom.). fadhir war i himiriki hälecht hauis þit namn SvB 3 (senar h. av 1300-t.). thänna eleccionem . . . skula alle fulbordha thekka oc anameligha haffua Abbedval i Vkl 79 . qui wlt wrbanus haberi . . . hwa som veel höffuisken vara äller haffuas GU C 20 (hand 2) s. 97. - med ack. samt prep. for med följ. nomen. thät haff for sant SkrtUppb 24 . 23) hava, hava med sig. närmande sig opers. anv. Se Sdw 2: 1234. ffore banden serdelis penninga, om swa behoff haffuer StÄmb 147 ( 1501) . 24) hava, hava sig förelagd, vara tvungen, böra. med inf. Se Sdw 2: 1234. - hava, hava rätt(ighet), äga. med prep. til och part. pres. will noger ther tala vppa, tha haffuo wii ther medh engt till görande STb 1: 50 (1476). hustrv ragnild hade engte medh then sama gardenom til görande ib 76 ( 1476) . ib 84 ( 1476) , 317 (1481). the aarliga rentto som sancte erik i vpsala haffuer op tilberande i ena stenbodh SJ 2: 91 ( 1482) . 25) bildande med en inf. ett omskrivande uttryck. war herre sigher här . . . oc haffwer här mz wndherstandas i andelike matto, at (o. s. v.) JMÖ 33 . 26) hava (ngt utträttat). Se Sdw 2: 1234. - ss hjälpverb brukat i pres. och imfp. för att jämte part. pret. n. (supinum) av ett annat verb bilda perf. och plusqvamperf. tha fik han liff af stensins mact oc vit oc skiel sua hauikhört sakt Vis sten 3 . the panta som oleff förbörson hadde didric porsöl pantsäth ATb 1: l17 (1453). quis vos facinauit veritati non obedire ho affwr swikit edher ey lyda sanindene GU C 20 s. 254 . " thy haffdhe thz mykit bäthri warit, at wi aldrig haffdhom wordhit skapath, än at mishta honom som os haffwer skapadh " SpV 289 . tha dömde iach forscriffne olaff iwarson sine peningher som the hadde lowath fore Uppl Lagmannsdomb 42 (1492). wi haden för nogen tiidh lagt en hielp paa wora kyrkior thill thenne gullendskee resa HSH 13: 48 (1524, Brask). - part. pres. havande, 1) prægnans, havande. - om djur. ey giffwe them haffwandom (stona) förmikth ätha PMSkr 221 . " tha asna moderen är haffwandis sparis henne j arbedeno " ib 250 . 2) som innehaves (med nyttjanderätt). - havande väria, förvar, innehavande, besittning. effte thet for:ne rad oc borgara haffua aff allar bygt for:na bro, then tid cronan haffde bade landet oc watnet i sin haffuande wäria . . . tha maga for:ne borgara thet ingaledis ryggia Uppspriv 13 ( 1454) . ATb 1: 94 ( 1458) . Arfstv 29 ( 1461) . " for en jec finghe thät arff oc myn breff j myn fry haffuende verio " ib 30 ( 1461) . " iak kan faa min hustrus (arr) j mina haffuande wärie y geen ib 50 (1461). " Uppl Lagmansdomb 25 ( 1490) , 113 (1493). SJ 2: 180 ( 1490) , 239 (1493), 281 (1495). huilkit godz . . . iak her til haffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis wärio obeknibit Brasks Kopieb 27 (1510). tesse . . . ginge lag . . . ath sama pänninge ey minskadis i alffs haffuandz wärio JTb 107 ( 1518) . ","2) bete sig. at huar . . . haffues aath manliga Arnell Brask Bi ᴵ "],"e":["haua . ","hafua . ","haffua . ","haffwa . ","haffue SJ 2: 39, 246 (1493); STb 4: 126 ( 1506) . ","hwaffwa ATb 3: 167 ( 1505) o. s. v. haffwe PMskr 710. refl. haffuas BSH 4: 196 ( 1495) . ","-er . ","haffwer Mecht 130 ; SPV 558. haweir ATb 1: 142 ( 1461) , 222 (1461?). hwaffwer ib 166 ( 1505) o. s. v. affwer GU C 20 s. 254 . ","har STb 5: 170 ( 1517) . Med enklitiskt pers. pron. i 1 pers.: hauik Vis sten 3 . pl. 1 pers. haffuo STb 1: 50 (1476). 3 pers. haffwa JMPs 341. haffua Abbedval i Vkl 92; Arnell Brask Biᴵ 28. haffue ib 34 . ","haffve Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . ","haffwe PMSkr 695 . pass. haffues Arnell Breask Biᴵ 20. hauis SVb 3 (senare h. av 1300-t.). impf. hafdhe SvRind 45. hafde Prosadikter (Sju vise m C) 229 . ","haffdhe SpV 289 ; Sb 343 (börj. av 1500-t.). haffde Arfstv 16 ( 1461) ; ATb 1: 296 ( 1468) o. s. v. hwaffde ATb 3: 181 ( 1506) . ","habde ATb 1: 29 ( 1454) . ","hagde SvT 80 . hadhe STb 1: 145 (1478); SJ 2: 305 ( 1496) . ","hade Arfstv 29 ( 1461) ; STb 1: 76 (1476), 187 (1478); SJ 2 . 169 (1490); STb 4: 116 (1506) o. s. v. haddhe JMPs 341. hadde FMU 3: 487 (omkr. 1450); ATb 1: 7 (143); VgFornmt I. 8-9: 98 (1488); Uppl Lagmansdomb 42 ( 1492) , 86 (1493). pl. 1 pers. haffdhom SpV 289 . ","haden HSH 13: 48 (1524, Brask) . 3 pers. hafdho JTb 19 ( 1459) . ","hafde SD NS 3: 562 ( 1420) . haffde STb 3: 210 (1495). imperat. haff ATb 1: 194 ( 1463) ; SkrtUppb 24, 414 . ","-ande . ","-ende Arfstv 29, 30 (1461) ; SJ 2: 180 ( 1490) . -andis Uppl Lagmandsdomb 25 (1490); Breasks Kopieb 27 (1510); PMSkr 250 . ","-andz JTb 107 ( 1518) ; ","-endes SJ 2: 239 ( 1493) . supin. haf(f)t SD NS 3: 146 ( 1416) o. s. v. hafpt ib 562 ( 1420) . ","haffuat SvB 357 (senare h. av 1500-t.). Se Sdw 2: 1234),","hava sik , 1) förhålla sig, bete sig, gå till väga. Ivan ed. Noreen s. 408 . hans (ɔ: den helige Bernhards) ordo haffwer sik ä j nakre matto alle the hälgho kirkio . .. til leth gagn oc räddningh Mecht 130 . ath thu säweliga, oc liwffliga haff, tik mothe them, tik nakot amothe göra SkrtUppb 414 . " han haffde sik swa wäl ok höfuislika at han wart allom mannom kärlikin " Prosadikter (Sju vise M B) 215 . Kyrkohist. Årsskr. 1920-21 s. 261 (1503, avskr.). Arnell Brask Biᴵ 34. med ack. betecknadne den mot vilken man beter sig på ett el. annat sätt. han skal haffua sik mik som en pilter, ther jnnerligha älskar sin fadher, oc altidh löpir til fadheren Mecht 321 . 3) förhålla sig, vara beskaffad. bidhiom the siätta bönena, hwilkin sik saa haffwer (quæ ita se habet) SpV 572 . 8) vinlägga sig om, försöka.? här jnnan giffs oss en forwarilse, ath haffua sk nokot goth liffuirne MP 5: 178 . med prep. ltil. mädh sinom beska dödh oc dyro blodhe hwilkit han wtgöth fför mik, aff sinom mästa kärlek, ther han haffdhe sik til at frälsa mina siäl aff hälffuitte SvB 343 (börj. av 1500-t.). ","*hava a , hava på sig. Se Sdw 2: 1234. Ivan ed. Noreen 282 . ","*hava af , ","hava at . ","havas at . ","hava bort , föra bort, avlägsna. laurens siggassons modher hadhe medh sik bortt ij (2) kledis kiortzsla STb 1: 145 ( 1478) . han wilde ändelica haffua hona bort v clostrena sik til hustru MP 4: 253 . Stb 5: 31 (1514). Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . ","hava borta , röva bort; roffa till sig. konungen skal och förware att någre få menn iblandh almogen haffwe ey borte alle winningena PMskr 695. noghet gooz, som han oc hans brodher haffde borthe fraa inge pädersson Vg Formt I. 10: 34 (1516). ","*hava i","*hava i gen , få tillbaka. han skal same huss haffue . . . tiil thess han haffuer sine ffulle peninga ighen sJ 2: 246 (1493). ib 244 (1504). ","hava inne , innehava. han hade goz inne medh sigh som min hustru til hörde Arfstv 29 ( 1461) . STb 1: 12 ( 1475) . " ath synnedagx almosan hauer inne i hanis ottes hws aarliga rentta ij (2) marck peninga " STb 1: 23 ( 1475) . " han haffde jnne med sig sinna hustrus fäderna " Uppl Lagmansdomb 27 ( 1490) . SJ 2: 160 ( 1490) . ","*hav mot , hava att invända emot (ngt). hwat the haffua moth siälffuo walino ellir moth them som walt haffua, ellir mothe hennes persona som wald är Abbedval i Vkl 92 . ","*hava mädh , ","*hava uppe , hålla upplyft? lyfta upp? bonden gaff hanom ondh ordh oc haffde vppe ögxene och ville sla erik ATb 1: 296 ( 1468) . ","hava ut , föra ut. mester peyter sades fore at haffue sin budh vth jnnan michaelis STb 4: 126 (1506). - Jfr ater-, bot-, for-, fore-, inne-, pant-hava, ävensom frihavande."]},{"a":"hava","b":"vb","c":"v.","d":["sätta sig i besittninga av, göra intrång i? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6 och jfr hamna."],"e":[]},{"a":"havande","b":"","c":"","d":[" , se hava."],"e":[]},{"a":"havandlösa","b":"nn","c":"","d":[" = havandslösa. i fatikdom oc hafwnlöso SvB 50 (slutet av 1400-t.)."],"e":["hafwn- )"]},{"a":"havandslös","b":"av","c":"adj.","d":["fattig, nödstäld. swika fatikan oc hfuanzlösan Mp 2: 224. gangande barfötter thunkläder oc alzstingx hawanzlös Lg 3: 218 . ib 40 ."],"e":["hawanzlös . ","hafuanzlös . ","haff . wanz lös Lg 3: 40),"]},{"a":"havandslös","b":"av","c":"adj.","d":["fattig, nödställd. " jnops . . . alz tingis fatigher äller haffuasslöss " GU C 20 (hand 2) s. 30. jak standir fore tik wsul, oc blot oc haffwindzlös SvB 141 (omkr. 1500). fatighir oc hafuandzlös föddis han fatighir oc mer än hawanzlös war han mädhan han lffdhe Hel män 111 ."],"e":["hawanz- . ","hafuandz- . ","haffuass .-. haffwindz-. -löss)"]},{"a":"havandslösa","b":"nn","c":"","d":["egestas, brist, fattigdom. " at ey sculi hafuanzlösan finnas i them stykkiom som tha sculle oppaa haallas " VKR 33 . " hon som stad var i swa mykle hawandzlöso " Bo 16 . " som sagho hänna fatikdom oc hawanzlöso " ib 18 . " thänne fatikdomen är äkke dygdhelikin ok thäkkir . . . vtan hällir pinsam oc tharflös hawanzlösa " Bo 127 . " mz fatikdoms hanzalöso " MP 2: 137 . Bo 60, 88, 89, 104 . SD NS 2: 222 ( 1409) . Su 386, 418, 421 ."],"e":["hawandzlös .a hawanzlösa. hauanzlösa. hafuanzlösa. hafwandzlösa: -onne Su 386 ; ","-an ib 421 . ","hafandzlösa: -onne ib 418),"]},{"a":"havandslösa","b":"nn","c":"","d":["brist, fattigdom. SvB 395 (omkr. 1520)."],"e":["hawanz- )"]},{"a":"haveska","b":"","c":"","d":[" , se höviska."],"e":[]},{"a":"haþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["haadh . ","haad . ","hath RK 2: 247, 785) , ","hads fulder","hadz- . ","haadz- )","hads ordh","haadz- )"]},{"a":"hebrear","b":"nn","c":"","d":["hebreer. " thätta är the säla oc hälga natten, som röwadhe oc skinnadhe egyptanan oc rika giordhe hebreana " SvKyrkobr 318 ."],"e":[]},{"a":"hebrezka","b":"nn","c":"","d":["hebreiska, hebreiska språket. vende þe läst sanctus mathens skrivar af hebrezko tel indye hans tungo Bu 210 . " a hebreisko " MB 1: 219 . ib 2: 373, 386 . KL 377 . Lg 291 . Jfr ebrezka."],"e":["hebreska: -o Lg 291 . ","hebresca: -o KL 337 . hebreiska. ","hebraiska: -o MB 2: 373, 396), "]},{"a":"hebrezka","b":"nn","c":"","d":["hebreiska, hebreiska språket. SpV 514 ."],"e":["hebrska )"]},{"a":"hebrezker","b":"av","c":"adj.","d":["hebreisk. " en hebrezk mö " Bu 182 . MB 2: 171, 375 . KL 379 . " kallas thz gambla maalith nw hebreist maal mB 1: 4. " ib 2: 373 . KL 377 . a hebreiske tungo MB 1: 208 . ib 209, 319, 409 . Jfr ebrezker."],"e":["hebreisker . hbraitzker: hebraitzk MB 2: 171 . ","hebraisker: -o ib 1: 209 ; ","-an ib 2: 375 . ","hebrezst KL 379 . ","hebreeczst ib 377 . ","hébreist MB 1: 4 . ","hebraist ib 2: 373, 375),"]},{"a":"hedh","b":"nn","c":"","d":["fält, slätt, hed. Se Sdw 2: 1234."],"e":[]},{"a":"hedher","b":"nn","c":"","d":["1) heder, ära, hedersbevisning. til hedhir oc til hindradags gafwo RP 2: 407 ( 1400) . " swa siungha drinkara¬ medh skrale ok danze ij dyäwlsins hädher SkrtUppb 216. 2) (högt el. gott) anseende. - i gen. sing. ss attributiv bestämning till ett subst.(högt) ansedd el. aktad. thän hedhirs mannin eusebius Hel män 181. til eustachiam the hedirs iomfru ib. kom . . . til ena hedhirs wälborna quinno " ib 199 . the wisto han ware en hedhirs helghan man ib 200 . - Jfr vanhedher. "],"e":["-ir . ","hädher SkrtUppb 216 )","*hedhers dagher , ","hedhers gava , f. hedersskänk. - morgongåva. Se Sdw 2: 1234. jach . . . kännis . . . mik . . . giffwit och vnth haffwa minne älskelighe husfrv birgitto magnussadotthir . . . til lhedhersgaffuo hundradha markir SD NS 3: 50 ( 1415?) . ","*hedhers man , ","*hedhers rop","hedhris roop )","*hedhers sändning , ","*hedhers vili","hedheirs- )"]},{"a":"hedhergiri","b":"nn","c":"","d":["äregirighet. Bo 96 . Jfr hedhers giri."],"e":[]},{"a":"hedhergirugher","b":"av","c":"adj.","d":["äregirig. GU C 20 s. 468 ."],"e":["-gervger )"]},{"a":"hedhergirugher","b":"av","c":"adj.","d":["äregirig. hulkra hiärta hedhirgirugh äru oc goz girugh Bir 3: 304 . KL 78, 119, 339 . Bo 96, 99 . Bir 3: 452 . Su 442, 460 . hedhir girughir til manna loff Bir 1: 348 ."],"e":[]},{"a":"hedhergiärn","b":"av","c":"adj.","d":["mån om sin ära. jak är thin herra oc thin gudh waldogher, oc swa hedher gärn, at iak thol engom gudhlikan hedher MB 1: 332 . Jfr hedhers giärn."],"e":["hedhner gärn )"]},{"a":"hedherhalda","b":"vb","c":"v.","d":["2) hedhra. " swa bör os allom wara lydoge gudhi: honom rädandhis oc lhedherhallandhis swa som ffadher JMPs 270. ib 538, 539. - part. pret. (högt) ansedd. mangir hedhir hallin man . .. latir sik til enna fula quinno " MP 5: 116 ."],"e":["hedhir- . ","-halla )"]},{"a":"hedherhalda","b":"vb","c":"v.","d":["1) hålla till heder (för någon), fira till (någons) ära. hon (högtiden) sculde hedher haldas sancto petro Bil 119 . ","2) hedra. " vilia . . . vara hedhirhalne swa som wtmärkte af androm " Bo 5 . ib 95 ."],"e":[]},{"a":"hedherlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med heder, med ståt, präktigt. sattis hedherlica a konungx stool Bil 883 . " wardh hedhirlika takin " KL 53 . ib 108 . MB 2: 286 . " wndfingo them hederlikä " Fr 2360 . " gingo the til sin härbärghe. hulkin ärlike constantinus hafdhe them hedhirlica reet " Gr 323 . han skal (syns dåligt) ok borghr ok alla köpstadhi wäl ok hedherlika (syns dåligt) ok tilsätia KS 59 (148, 65) . haffwer swa hedherlika ornerat hymblana mz stiärnom oc planetom Su 203 . Bo 167 . Lg 332 . " thu vilt wara swa som frv ok vilt hafwa rikedoma ok hedhir ok hedhirlika wara hallin (honorifice incedere; uppträda med ståt) j världinne ok höghfärdhas " ib 2: 274 . Jfr fulhedherlika."],"e":["hederliga MB 2: 286),"]},{"a":"hedherliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","hedherlikin man herra andris sigmari ib 537 ( 1420) ."],"e":["hedhe- . ","-likin . ","-liken . Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"hedhersamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) aktad, ansedd. " at han först sände (näml. vin) them hedhirsamasta manne ther var " Bo 63 . ST 109 . - (?) at han hfdhe tha thenct owergiwit allan guz kerlek oc sin hedhersama stadga Lg 3: 198 . ","2) ansenlig, ståtlig. " lät han byria byggia ena hedhersama kirkio i hänna hedher " Lg 3: 261 ."],"e":[]},{"a":"hedhersamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med heder. hedhersamlika oc wärdhelika styrdho konungx spirona i frankarike Lg 3: 278 ."],"e":[]},{"a":"hedhersamliker","b":"av","c":"adj.","d":["hedrad, ansedd. " giordhe herran gudh jouse storan. thz är hedhersamlighen (magnificavit) " MB 2: 11 ."],"e":["hedhersamlighen (kan fattas ss ack. sing. m.) MB 2: 11),"]},{"a":"hedherveta","b":"vb","c":"v.","d":["hedra, ära. at jak maghe wärdheligha hedherweta thinne kärasta modher SkrtUppb 9 . " warkwnnade han honom myket oc hederwethe honom mz syrom gaffwom " Troj 296 . ib 310 ."],"e":["-wethe ) , "]},{"a":"hedhervirdha","b":"vb","c":"v.","d":["hedra, ära. " wällusteliket är them boo tilsamman huilke aff hiärtans jnnersta hedherwärdha gudh " JMÖ 47 . ib 117 ."],"e":["-wördha )"]},{"a":"hedhervirdhan","b":"nn","c":"","d":["ära, (högt) anseende. " j halle edert härlgia rytke wid makt j hederwyrdan " Troj 210 ."],"e":["-wyrdan )"]},{"a":"hedhervirdher","b":"av","c":"adj.","d":["heder värd, vördnadsvärd? vördad? swa hedhir vyrdhir man KL 252 ."],"e":["hedhir vyrdhir )"]},{"a":"hedhervärdher","b":"av","c":"adj.","d":["hedervärd, vördnadsvärd hwar är hedhir wärdhe prestin Bir 1: 363 . " ib 2: 35 " KL 195 . " take ihesu christi hedhirwärdha licamma ""],"e":[]},{"a":"hedhervärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["hedervård, vördnadxärd. thän hederwärdogasthe härren sanctus loducicus JMPs 417. - prisvärd. te skuldö fa hehe wärdugh lön mz fadher oc son oc then hälghanda j hymmerikis glädhi Prosadikter (Barl) 6 ."],"e":["-ugher . ","-aster ) , "]},{"a":"hedhin","b":"av","c":"adj.","d":["hednisk, icke kristen. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998. j enom köpstad ther manghe hedne judha waro byggiande j blandh cristit folk MP 5: 111 . - af hedhnom hös, se hös."],"e":[]},{"a":"hedhindomber","b":"nn","c":"","d":["1) hedendom, hedniskt tillstånd, hednisk tid. pröfuar huru opta the waro wnne j hedhindom (då de voro hedningar) Bil 647 . " gvdh frälste oss, frälsa af hädne oc hödhjndom " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). mit rätta eghit fädherne, frälst af hedhindom ib NS 1: 157 ( 1402). then same fierdhadelen i fornempdo laxa fiskerino hafuer warit aff alder wt aff hedhendomen herrana sielff ägha BSH 2: 73 ( 1399) . fran hedhendom oc till thenna dagh TB 71 . ","2) hednisk verld. hedhindomin, hednaverlden, hednafolken, hednalanden. jak scal sända thik langlädhis wt i hädhingdomin KL 167 . " ey min son bliuande j licammanom vmuände alt judha landit sändir oc ey appostlane allan hedhindomin " Bir 2: 151 . KL 296 . ST 119, 122, 243, 485 ."],"e":["hädhin- . ","hädhjn- )"]},{"a":"hedhinhös","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"hedhinskaper","b":"nn","c":"","d":["2) hedendom, hednisk tid. thy wi finnom j scriptenne at j hedenscapenum, tha (o. s. v.) Svartb 464 ( 1457) ."],"e":["heden- )"]},{"a":"hedhinskaper","b":"nn","c":"","d":["= hedhindomber 2. binda . . . wantyktadhin hedhinskapin vnder the hälgha kirkio andelikan huhmath oc lydhno MB 1: 263 . mange skulu koma östan ok västan af hedinskapinom MP 1: 64 . ib 329 . "],"e":["hedhinskaps folk , ","hedhinskaps mal","-maal )","hedhinsskaps man"]},{"a":"hedhinstykke","b":"nn","c":"","d":["tyg av orientalisk tillverkning; sammet? hödhentykke älla floeell RP 2: 216 ( 1391) ."],"e":["hödhen- )"]},{"a":"hedhmark","b":"nn","c":"","d":["fält. lyuasto hedhmarka (campi) Su 406 . "],"e":[]},{"a":"hedhne","b":"nn","c":"","d":["1) hedendom, hedniskt tillstånd. gvdh frälste oos, frälsa af hädne oc hädhjndom SD 4: 408 (1335, nyare afskr.)."],"e":["hädhne )"]},{"a":"hedhninge","b":"nn","c":"","d":["hedning."],"e":["hedinge GU C 20 s. 232 . ","heninghe: -om SvB 127 (mot slutet av 1400-t.) kan även öfras till hedhninger)), ","*hedhninga höghtidh , ","*hedhninga präster , ","*hedhninga sidher","heedninga sedher )"]},{"a":"hedhninger","b":"nn","c":"","d":["= hedhninge. " sua som judhe älla hedhningir " Bir 2: 21 ."],"e":[]},{"a":"hedhninger","b":"nn","c":"","d":[" Se hedhninge."],"e":[]},{"a":"hedhnisker","b":"av","c":"adj.","d":["hednisk. " en hedhnisk quinna " Bo 111 . ib 69 . Lg 332 . MB 2: 218 . the hedniskä saratzinä Va 46 . ib 18, 21 . then hedniskä konungen ib 24 . ib 47 . " flydde the hedniskä bort " ib 46 ."],"e":[]},{"a":"hedhnisker","b":"av","c":"adj.","d":["hedniskt. - saracensk? xiiij (14) stöcker hedniska blomer STb 2: 298 ( 1488) . ib. Jfr damaska bloma."],"e":["hed- )"]},{"a":"hedhra","b":"vb","c":"v.","d":["hedra. Meht 385. ingin är annar gudh vtan war herra ihesus christus mz fadhernom o thom hälghanda hedhraskulande Prosadikter (Barl) 90 ."],"e":["hetra Svartb 465 ( 1457)"]},{"a":"hel","b":"","c":"","d":[" , se hal, f."],"e":[]},{"a":"hel","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) salvus, välbehållen, oskadd. " jnteger . . . heel " GU C 20 (hand 2) s. 33. jntegro . . . helan göra oc opnya . . . reintegrare ather igen helan göra ib. o fadhir gör mik helan (salvifica me) SkrtUppb 304 . - integer, bibehållen, bevarad, okränkt. for thy at the haffwa wnnith sigher, j thy at thera likama äru hele, ällir okränkte SpV 30 . ib 337 . " andin är heel (integer) nar wi liffwm mz andanom " ib 509 . 3) i välmåga, i välgång, lycklig. i tillönskan och hälsning. kom häl brodher SvKyrkob r 19. aue heel GU C 20 s. 43 . heel dyrebar marteler gudz erlige riddere SvT 65 . Jfr helsäl. 5) oskadd, obruten, hel. anders martenssons breff . . . besegelt medh helt och holit jncigle STb 3: 312 ( 1496) ."],"e":["heel . ","häl SvKyrkobr 19 )"]},{"a":"hel","b":"nn","c":"","d":[" Se häl."],"e":[]},{"a":"hel","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) sanus, salvus, helbregda, frisk. baþä hele ok siuke Bu 185 . " stodh han vp allum limum heel " Bil 290 . " stoþ hon up . . . hel ok välför " Bu 151 . " baþ han helan liua. [ok] vp standa väl föra " ib 165 . " opstodh heel ok heelbrygdho " KL 362 . ib 366 . Bil 109, 124, 868 . Al 2470 . - helad, botad (från en sjukdom). hel aff allom wärk Bil 290 . " hell aff thy orma biti " MB 1: 41 . Lg 95 . Di 191, 201 . - helad, läkt. tha ware han sar hell och til läkt Va 27 .","2) incolumis, salvus, välbehållen, oskadd. han gömde mik helan i brunnenom Gr 296 . " komo the hele ok halne til constantiopolim " Bil 286 . " stodh ther . . . heel ok helbrygdho " ib 542 . " han kom häl til härin ater " Al 9147 . - bibehållen, bevarad, okränkt. thön som helom iomfrudom (salvo pudore) afladhe Bo 61 . Bir 4: 144 . (syns dåligt)m helom ok helbrygdh ib 2: 267 (dessa tre ställen kunna föras till 5). - i orubbadt el. godt skick? all tingh bliffua tysta och häll(allt går tyst och väl?) RK 3: 3066 .","3) i välmåga, i välgång, lycklig. the förra saato hele oc säle Al 8292 . - i synnerhet i tillönskan och helsning. warin hel (varen helsade) KL 283 . " heel see thu (hell dig) " ST 198 . hel äuarþelekar kunugar Bir 4: (Avt) 177. ib 2: 89 . MD 66 . " aue domine ihesu. thz är. heel alla helare herra ihesu var gudh " Bo 51 . " hel ful mz nadh " Bir 1: 27 . Bil 893 . Lg 31 . ST 175 . heel thu Su 187 . stath heil konung aff iuda landh MD 35 . " badh honom koma hel och äl (vara välkommen) " RK 2: 4681 . både mig wara welkommen häll oc säll ib 3: (sista forts.) 4300. kom tw alle manna helsther (heilastr) Di 270 . hele sitia i gode drenge ib 142 . " sitin hele och sälä " MD 382 . " baþ hana mz heþer hela sitia ok säla af hans vägna som alla sina vini gör goþ ok helaa ok säla " Bu 12 . " hälsäl sägher mangher man ok menar tans tasko ok ekke han " MD (S) 249 . - i afskedshelsning; i synnerhet lif (el. blif) hel (merendels en helsning af den bortgående, till hvilken af den qvarstannande vanligen säges: far väl). far nu hel ok säl Bu 521 . Di 77 . " nu lato gudh mik idher hela finna " Iv 2900 . han badh thz folk heelt ok sält Al 5846 . " blifwin badhe heel ok säl " ib 4244 . " bliiff hel " MD 40 . " liff häl oc säl " Iv 379 . Fr 2892 . Al 10332 . RK 2: 5577 . Di 85 . badh sina sälla heela liffua RK 1: 1590 . Fl 559 . Bil 127 .","4) salvus, frälsad, salig. " hwar then som kallar a vars herra nampn han scal heel (salvus) vardhä " KL 134 . ib 137, 160 . r 301. MP 1: 132 . " wardher thin siäl hel ok säl " Bil 452 . " gör helth thit folk " ST 196 . kom at vpletha ok helt göra (salvum facere) mankönit som forfarid var MP 1: 27 . ib 35 . " han scal helt göra sith folk af thera syndom " ib 31 . " ey är annat nampn vndir himpnom gifuit mannom j hulko oss bör hela vardha ib. " MB 2: 392 . Ber 17, 26, 73, 96, 170, 172 . gör thik hela (salvam) j biärgheno som är clostrith ib 24 . ","5) oskadd, obruten, hel. ther bleff ekke een vnghn heel . . . i gaardhen BSH 3: 293 (1470? samt. afskr.). til min alboga i en helan sten slo jak min and vtan men RK 1: (LRK) s. 218 . var ä bröþet huar daghen helt Bu 175 . " lät saman läsa stenbruten ok sät þöm (d. v. s. stenarne) saman sua hela som þe för varo (fac ut redintegrentur) " ib 152 . ther helan kiortil hafdhe a sik Iv 4146 . " enkte war heelt a thino liffwe " ST 175 . " medhan sulur häla ära wnhdir fothe " SO 20 .","6) totus, plenus, hel, fullständig. eet helt par cläpä SD 5: 563 ( 1346) . " alt et helt aar war han mz sinom fadher " MB 1: 4 . " them hellar (för hell ar el. hel ar) oc yfrit lange tyma fore laghdhe waro " SD NS 1: 427 ( 1405) . ib 438 ( 1405), 440 (1405, nyare afskr.), 2: 219 (1409, nyare afskr.). thre hela (continuis) tima KL 192 . " i helom stykkiom oc halwm " SD 5: 639 ( 1347) . " helom hundräþum oc halwm ib. - fullkomlig. fik j samu stund hela böther " Bil 113 . MB 1: 411 . - (?) tha är mit hiärta hel (sanum) mz thino hiärta (yttrande af Kristus till bruden, d. v. s. Birgitta) Bir 2: 170 . ","7) uppriktig, innerlig. " giär huar androm hedher ok gaghn medh helom hugh " KS 37 (97, 40) . Fr (Cod. B, C, D. E, F) 3194. RK 1: 3440 . MD 14 . " mz helom wilia " RK 1: 3727 . " vardh iak skild vidh allan min hela hughnadh " Su 407 ."],"e":["heel . ","hell MB 1: 411 ; Va 27 (n. pl.); Di 85 ; Ber 17 . ","heell Di 191, 201 . ","heil MD 35 . ","heill ib 66 . ","heyll Di 77 . ","häl Al 9147 ; Iv 379 ; Fr 2892 ; MD (S) 249 ; -a SO 20 . ","hälll RK 3: 3066 (n. pl.), (sista forts.) 4300. superl. helsther Di 270 ), "]},{"a":"hel","b":"nn","c":"","d":["lycka. " somi hawa häl lok somi hängia widher " GO 409 . bätra är heel än hundradha mark ib 764 . " hwar skal mz sith häl til howa ridha " ib 817 . " faar med folke godha häll " RK 2: 4460 . "],"e":["yeel . ","häl . ","häll )","helafulder , ","helsamber , "]},{"a":"hel se hål","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"hela","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sanere, hela, bota, läka. med dat. gaff döfwm öron, oc blindom öghon, oc alzscons syndom (möjl. fel för syukom) heladhe SvB 51 (slutet av 1400-t.). - med ack. tha helte ängelin hans foot i gen SvKyrkobr 31 . 2) salvare, frälsa. swa wardh han heladh fra heluitis eld fore almoso oc scriptamaal lskuld SvKyriobr 23. thiänom gudhi oc helom wara siäla ib 78 . - refl. helas, 2) frälsas. först scal lhon frälsas och hälas for mina pino thy at hon hiolt minna kirkio rätta tro MP Fr 236 ."],"e":["häla: -as MPFr 236 . ","-adhe . ","-te SvKyrkobr 31 . ","-adher ) , "]},{"a":"hela","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) sanare, hela, bota, läka. med dat. var herra heladhe ok androm flerom Bo 126 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). var herra ihesus . . . heladhe them som siuke varo Bo 111 . " gärna helde var herra ihesus hona " ib 72 . " heladhe han en awita man " KL 46 . " vardh heladh " Bil 594 . " tha wardh oc han hedd " ib 870 . Bo 67, 121, 201 . VKR XII . ST 466 . Lg 825 . " wppinbare nw hona swasom sargadha helaskolande " Bir 5: 8 . " än thot the (ɔ: onde thanka) äru beske at thola som sinäpir tho hela the siälina " ib 1: 291 . " helde thz alt " Bil 869 . " thz . . . helir kladha " LB 1: 97 . " helaþe þins likama saar " KL 191 . ib 310 . ST 265 . " heela oc atherläk mina synda saar oc wndha " Su 187 . ","2) salvare, frälsa. " hielp oss ok hela os (salva nos; uttrycket afser räddande ur sjönöd; motsv. st. 2: 46: fräls os) " MP 1: 67 . " jac wil hela mina siäl " KL 275 . " välkomin var frälsare herra ihesu christe . . . thu frälste os af omilda manna wk oc thräldom. oc thu heladhe os " KL 410 . ib 401 . MB 2: 395, 404 . sighnat vardhe gudz nampn som alla vilde hela oc engin fordärfua Bil 840 . " välsignadhir vari thu vr gudh oc var herra ther them helar (salvos facis) a thik hopa " Bo 247 . " ihesus christus . . . hulkin som kom . . . at hela (salvare) siälina mz sino blodhe " Bir 1: 307 . the miskund som heter (misericordia salvans) ib 2: 122 . ib 1: 380, 3: 47, 186 . Ber 190 . Su 398 . - refl. helas, ","1) varda frisk. til thäs til thäs the heladhos oc wordho starke MB 2: 12 . - läkas. heltos all henna saar ST 254 . " alt hänna köt heltes genstan " KL 309 .","2) frälsas. " rätuis man skal näpplica helas (salvatibur) " MP 1: 46 . " sidhan människionne draghir luste til hedhrin. tha lukkas hon ther swa mykit til. at hon gitir äkke heelz (satiari, trol. läst: salvari) " Bo 95 . - Jfr ater hela."],"e":["heela . ","-ir . ","-de . ","-te KL 401 ; ST 265, 466 ; MB 2: 395, 404 ; ","-es KL 309 ; ","-o ib 310 ; ","-os ST 254, ","heela Su 187 . refl. supin. heelz Bo 95),"]},{"a":"helaghbär","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1234."],"e":[]},{"a":"helaghbär","b":"nn","c":"","d":[" LB 6: 284 ."],"e":["helughber )"]},{"a":"helaghdomber","b":"nn","c":"","d":["helighet. hwa är thin iämpninge mykin oc milder i hällighdom MB 1: 318 . Jfr hälghedomber."],"e":["häligh- )"]},{"a":"helagher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) helig, ren, ostrafflig. hua war . . . hälagare än samuel Bu 4 . " var maria . . . hälagh ok ren " ib 10 . " war swa hälger, at man iäwadho om, hwath han war man eller ängel " MB 1: 207 . " han liþe hälagstom lifnaþ af allom appostolis " ib 194 . KL 118 . LfK 72 . inbläsir . . . helghom ok hälaghom hiärtom allan sötma MP 2: 110 . - om Gud och väsenden som på ett särskildt sätt tillhöra Gud, om menniskor hvilkas lif el. hvilkas stånd är egnadt åt Gud. helghir helgir helgir herra gudh MP 1: 174 . gudh är helgir j allom sinom gärningom, helagir gudh al ting skapandhe, helagir gudz son os mz sinom dödh tirlösande, helagir gud sina wini mz äuärdelicom lönöm j himerike ärande ib 177 . " tro en vara saman guþ. ok þo at huaro þre personas. faþer ok son ok þän hälganda " Bu 185 (jfr under and och ande). j nafn faþurs. sons oc þes hälghä ande SD 5: 561 ( 1346) . " aaf guþi oc hans helghu naþom ib. en wis ok hälgahr man augustinus " KS 44 (112, 47) . en hälagher gamal man simplicianus Bil 648 . halghom mannom (helgon) tel lof Bu 3 . " hälgra manna aftna " Bir 3: 304 . " läsi sidhan hälga männena (letanias) ib 4: 59. " Ansg 245 . " hafþe tua dötar halagha (sacratissimæ) iugfru " Bu 200 . " the helga fruena sancta kadrin " Lg 3: 581 . " aff thöm hälgha gudz martire sancto erico " Bil 833 . " järteknen som hälogha människor göra " Lg 3: 277 . MB 1: 50 . MP 1: 30 . " en hälaghar ärmite " Bu 23 . " helga fadrens pafuans högeliga velsignilse " Lg 3: 562 . " skal hälogh qwinna (nunna) rädhas hanom mystäkkias " Bir 5: 7 . - förklarad helig, kanoniserad.. eptir at sanctus domincus war hälaghir aff the hälgho kyrkio ST 76 . - om det som är invigdt el. afskildt åt Gud el. religiösa ändamål, som på ett särskildt sätt tillhör Gud el. ett helgon. a mot þe hälgho script Bu 5 þa kom mik ii hugh hälagha läst i 135. vm hälghan dagh ib 78 . " hwarn hälaghan dagh " Bil 405 . " hwan dagh hälgan oc söknan " Bir 4: 39 . j hans lifdaghum gömdos väl hälghe dagha Bil 870 . SD 5: 563 ( 1346) . Bo 87, 145 . Bir 2: 72, 73 . at j then daghen hälgan hallen MB 2: 281 . " stor högtidh oc dyr hälghir time är vars herra ihesu incarnacio " Bo 252 . " judhane hiollo hälaght (sabbatum observare) vm löghirdaghin " ib 220 . MB 1: 288, 340 . " os är budhit at halda hälight aff thräla ärwodhe om sunnodaghin " ib 69 . " te helye v vnder " LB 2: 67 . ib 89 . " et stort stykke aff thy hälgha korse " KL 46 . SD 5: 564 ( 1346) . " vidh hälgho graff " Bir 3: 270 . Lg 3: 692 . thz hälga landet ib. " maang helg rwm " ib 363 . " jherusalem ok flera hälga städher " ib 562 . " j thinom (d. v. s. Jungfru Marias) hälgasta qwid " VNB 1 . hans (konung Eriks) helghe likame Bil 887 . " arch at göma i hälgha doma " MB 1: 343 ; " se vidare under domber 2. iordhin är häligh som thu stander oppa " MB 1: 281 . (syns dåligt) kirkio ib 219 . Lg 3: 277 . " mäþ hälghom bönom " Bu 5 hälgt offer MB 2: 281 . " hälogh dyrkan " LfK 17 . ","2) okränkbar. iherusalem samtykkir iak hälgt wara oc frälst MB 2: 274 . ","3) utmärkt, förträfflig? ansedd, hedrad? thz thycker somlegä wära ein ära oc latä sik thar af hellogh werä MD 89 . ","4) omtyckt? tha bleff iag aff herromen hellig oc godher RK 3: (sista forts.) 5359 (hellogh, hellig i de båda senaste språkprofven äro kanse att fatta ss former af ett särsk. ord; jfr Äldre Dan. heldig). ","5) och n.). hälaghe äru dödhe hulke som dö for vars herra skuld Gr 273 . hälaghare (beatius) är at giwa än taka KL 165 . " hälloghe ärw tolke, för thy them til höre hymerikis rike " LfK 16 . hälge ären i som ären wilielike fatike ib 23 . " hoff en quinna op sina rösth . . . ok sagdhe till honum, häl agher är then qwiderin, som tik baar til jorderikis, ok helaghe äro the spinane som thu söght, war herre jhesus swarade henne ok sagdhe, ja visselica swa helghe äro alle the som gudz odh höra, ok them granlica göma " JP 128 . LfK 36, 41, 53 . - Jfr al-, friþ-, san-helagher, äfvensom helaghdomber, hälghadoma, hälgha likama dagher, hälghedagher, hälghedomber, hälgheþorsdagher."],"e":["helagir MP 1: 177 . ","hälagher . ","hälogher LfK 23, 41, 53 . ","häligher Lg 951 . ","heligher Gers Frest 9 . ","helig RK 3: (sista forts.) 5359 . ","hälgher MB 1: 50, 207, 2: 324 . ","hälghir Bo 252 . ","helghir MP 1: 30, 174 . ","helgir ib 174, 175, 177, 283 . sing. nom. f. och pl. nom. och ack. n. hälagh. halagh Bu 183 . ","hälogh Bir 5: 7 ; LfK 17, 18, 31 . ","häligh MB 1: 281 . ","hälig MP 1: 114 . " heligh ib 138. hälgh " Lg 3: 105 . ","helgh ib 581 . ","helg ib 363, 557, 581 . ","hälaght . ","hälogth LfK 72 . ","hälokt Lg 217 ; LfK 72 . ","hälight MB 1: 69, 288, 340 . ","hälgt KL 118 ; MB 2: 274, 281 . ","helgt Lg 3: 532 . ack. sing. m. hälaghan Bil 405 ; KL 136 ; Bo 87 . ","hälghan Bu 78 . " hälan ir 4: 39; " MB 2: 281 . ","helghan ib 1: 308 . ","helghän SD 5: 563 ( 1346) . ","hälagha Bu 135 . ","helga Lg 3: 539 . ","hälghum KL 197 . ","helghum ib 196 . ","hälaghe Bil 683 . ","hällax Ber 1 . ","helaghe JP 128 . ","hälaghe Gr 273 . ","häloghe LfK 36 . hälloghe ib 16. hälghe Bu 49 ; Bil 239 . ","häle LfK 23 . ","helghe JP 128 . ","hälogha Lg 3: 277 . ","hälgha MP 1: 78 . ","helgha ib 176 . ","helga Lg 3: 562 . f. halagha Bu 200 . ","helgha MP 1: 173 . ","hälaghom MP 2: 110 . ","hälogom Lg 3: 277 . ","hälghom Bu 5 . ","helghom MP 2: 110 . ","halghom Bu 3 . gen. häloga Lg 3: 277 . ","hälghra KL 181, 186 . ","hälgra Bir 3: 304 . ","hälgha KL 407 . ","helgha Lg 3: 344 . best. form sing. nom. m. hälghe KL 133 . ","helghe Bil 840 ; Mp 1: 176; Lg 3: 345 . ","helge MP 1: 173, 176 . ","hälgha MB 1: 281 . ","helgha Lg 3: 345 . ","helga ib 562 . ","helghia MP 1: 78 . ","hälagha KL 49 . ","kas . ","hälgha Bil 893 ; KL 407 . ","hälghä SD 5: 561 ( 1346) . ","helgha MP 1: 79, 175 . ","hälga LfK 16 . ","helga MP 1: 178 ; Lg 3: 562 . ","helgia FH 6: 19 ( 1449) . ","heliä MD 440 . ","helie ib 441 . ","hälgho Bu 5 ; KL 197 ; Bir 3: 270 . ","helgho MP 1: 114 . ","hälgha MB 1: 263 . ","helgha Lg 3: 345 . " helga ib 560. hälghe " Bir 3: 304 . ","hälge Lg 3: 277 . n. hälgha KL 46, 49 . ","hälgho Bir 2: 202. hälghe KL 415 . ","helga Lg 3: 564 . ","helliga RK 3: (sista forts.) 5636 . obl. kas. hälghu Bil 286 . ","helghu SD 5: 561 ( 1346) . ","hälga Lg 3: 276 . komp. hälaghare KL 165 . ","hälgare Bu 4 . ","hälaghaster . ","hälagster Bil 611 . ","heligster: -ste BSH 5: 576 ( 1517) . ","hälghaster: -aste MB 1: 308 . ","hälgaster: -asta Lg 3: 692 ; VNB1; -aster Lg 3: 277 . ","helgaster: -asta ib 557 . " sammansmäter stundom med följ. subst. hälghanda " Bu 185 . ","helghamän Lg 3: 211 . ","helliandh MD 436, 437 . helienns (gen.) ib 172 k),"]},{"a":"helagher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","helge engla veder stygges theres samquemdher SvKyrkobr (LUcid B) 170 . J Buddes b 75. ib. helgasta fruen basilissa ib 7y. een helg jumfru justina ib l91. pinxdagha, the helge trefalloghet, helge licame, om alle warffrwdegha Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). swa kan han som hälaghir är owir alla hälgha, ey wardha aff os hälgahrin SpV 559 . " thess bodhe the tehm swa gud helppe och alth thet som hälackth är i hemerike oc i jorderike ath swaa war i sanningh som the haffde sagt " Vg Fornmt I . 3: 20 (1495). om hon haffwir sworidh om helgha men SvKyrkobr 357 . jak thror . . . ok a helgra manna samwäro MP 5: 208 . " kom thän hälge ande owir mik " SvB 28 (omkr. 1500). bid for os helog gudz födirska ib 215 (omkr. 1500). o hälgher härre sancte örian, ädhle riddare ib 407 (börj. av 1500-t.). - förklarad helig, kanonisead? cerimonialis . . . högtidhelighin tidhans man hälugher oc gudhilekan GU C 20 s. 100 . - om det som är invigt el. avskilt åt Gud el. religiösa ändamål, lsom på ett särskilt sätt tillhör Gud el. ett helgon. fadhir war i himriki hälecht hauis þit namn SvB 3 (senare h. av 1300-t.). til lhälgha likama gille HLG 1: 54 (1449). engen lata briggia i sin stekarehws om helga nätter oc helga daga STb 1: 434 (1459, Burspr). guz mönster är hälikt. hwilkith i äre SvKyrkobr 3 . ib 69 . (Lucid B) 136. tha besmitta the helg rwm ib 169 . " giffyn ey hwndom thz helgt är " ib 171 . ib 172 . " skoma gud och then hielge kirkie " Thomas Varningsbref 8 ( 1436) . helge graffs hws SJ 2 . 52 (1479). the hälgha script SpV 309 . tet hedne sig en helig dag om sommoren STb 4: 290 (1513).","5) salig. " syndogher man . . . wardher aller hällagher " Mecht 257 . " job ok thobia hulke toleliga lidhandes syna krankdoma ther foe vorde helgare giorde " SvKyrkobr (Lucid B) 178 . " här aff maa tu pröfwä the räthvisa altidh vara rika ok helga ok the vranga altidh vara fatiga oc vsla " ib 180 . " helger äst tu ok vääl scla ltik vardha " ib 197 . J Buddes B 74. Gu C 20 s. 52. hälaghe (beatæ) äru the ofructsamma SPV 309. ib 335 . " for thy han ä r hälaghir (beatus) som näpsis aff härranom " ib 456 . ib 547, 583 . " ändadhe han sith liff mädh häloghe ändelikth JMPs 367. - säll, lycklig. Se Sdw 2: 1234. - Jfr sanhelagher. ""],"e":["helager GU C 20 s. 52 . ","hälaghir SpV 456, 559, 583 . ","hällagher Mecht 257 . ","häligh SvKyrkobr (Lucid B) 102 . ","hälugher GU C 20. s. 100. helger SvKyrkobr (Lucid B) 197 ; GU C 20 s. 542 . ","hälgher Mecht 280 ; SvB 407 (börj. av 1500-t.). hälger MP 4: 141 . ","helog SvB 215 (omkr. 1500). helg SvKyrkobr (Lucid B) 169 ; J Buddes b 91 . ","helgh SvKyrkobr (Lucid B) J Buddes b 74 . ","hälgh Hel män 263 . ","hälacht VgFormt I 3: 20 (1495). hlecht SvB 3 (senare h. av 1300-t.). hälikt SvKyrkobr 3 . ","helgt SvKyrkobr (LUcid B) 130, 171. ack. sing. m. hälghan Mecht 307 . helig STb 4: 290 (1513). dat. sing. f. häloghe JMPs 367. gen. sing. f. helgra SvKyrkobr (LUcid B) 172 . pl. nom. m. helge ib 170 . ","hälghe Mecht 307 . ","hälge SpV 547 . ","helgha SvKyrkobr 357 . helga STb 1: 434 (1459, Burspr.); SvKyrkobr (LUcid B) 180 . ","hälgha SpV 599 . ","helgra J Buddes b 75 ; MP 5: 208 . ","helga J Buddes b 75 ; GU C 20 s. 542. best. form sing. nom. m. hälge SvB 28 (omkr. 1500). obl. kas. m. hälgha HLG 1: 54 (1449). hälga SvB 28 (omkr. 1500). helge SJ 2 . 52 (1479); Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). hielge Thomas Varningsbref 7 (1436). komp. helgare SvKyrkobr (Lucid B) 178 . ","hälgaharin SpV 335, 559 . superl. helgaster: -asta J Buddes b 76 . ","hälgaster: -asta JMPs 53. Sammansmälter stundom med följ. subst. helghans (gen.) MP 5: 83 . helgans Uppl Lagmansddobm 110 (1492). Se Sdw 2: 1234),","*helags mal","hälgaghs- . ","heligsmaal . heligxmol),"]},{"a":"helaghet","b":"nn","c":"","d":["och m.? (MP 1: 12, 31; KL 177 ; Bo 82 ; Lg 818, 3: 519) ","1) helighet, fromhet, renhet, ostrafflighet. som sagho . . . hänna hälaghet Bo 18 . " thesse godha gerninga äru mins helaghetz tekn " MP 1: 12 . Bo 43, 82 . KL 53, 211 303, 321, 323 . Bir 2: 230, 3: 342 . LfK 145 . adam ok (syns dåligt) j naturinna hälighet (de samitate nature, id est, natura generationis permanente incorrupta et integra) Bir 2: 300 . " hiärtans oc siälinna wigxler oc helighet " MB 1: 482 . - helighet. ss egenskap hos helgon. maria thu äst alz helaghetz forstinna MP 1: 31 . " hälaghetzsin nadh, mz hwilke iak war hälgat j modher liffwe " Lg 818 . " apostoli fingo alle iämna hälaghetz nadh Kl 176. the (Petrus och Paulus) tholdo dödh i room at ther som willonna hughir hafdhe warit ther sculde hwilas hälaghetzsins hofwdh " ib 177 . " sancte genouephe helighet " Lg 3: 237 . " han wthwäl til häloghet them honom täkkes " ib 276 . helghetzens vethne ib 519 . ib 521, 522 o. s. v. han är källa oc opphoff til alla häloghether ib 276 . - ss egenskap hos det som särskildt tillhör Gud el. ett helgon. daghxsens (näml. långfredagens) hälaghet Kl 40. - ss egenskap hos en person i andligt stånd. höxsta biscope oc främstom i alle hälaghet Gr 311 . ","2) helighet. " ss titel gifven åt en biskop. til idhra hälaghet sändom vi ärlican fadhir oc varn frälsara gregorium " Gr 311 . Bil 852 . Lg 3: 200, 227, 467 . hans helghetz (påfvens) könsteligin ledha breff ib 562 . " epther hans hellighets beger " BSH 5: 576 ( 1517) . - ss titel gifven åt en nunna. hwilka jak presentera thinne hällaghet Ber 1 . - åt ett helgon? mz . . . hennas hälaghetz orloff Lg 3: 417 .","3) salighet. " tholkin dödhir skal vardha mik hälagheet " Gr 273 . " ihesus lärdhe oc taldhe viij stykken de beatitudinbus, atta helhetenna stykke " LfK 24 . ","4) helgedom, heligt ting ther the haffwa hälga templet oc andra teris hälaghetir (sancta) MB 2: 152 . ib 149, 266, 271, 273, 284 . ","5) festlighet (vid ett helgons skrinläggning). ath sadan heligheet skulle i myn tiid skee RK (sista forts.) 4966 . ib 5633."],"e":["hälaghet . ","hälagheet Bo 43 ; Gr 273 . ","hällaghet Ber 1 . ","häloghet Lg 291, 3: 276, 277, 467 ; LfK 145 ; ","-hetz Lg 824 . ","helighet MB 1: 482 ; Lg 3: 200, 227, 237 ; ","-hetz ib 215 . ","hälighet Bir 2: 300, 3: 312 . ","häligheet KL 211 . ","hellighet: -hets BSH 5: 576 ( 1517) . ","helligheet RK 3: (sista forts.) 4966, 5633. helikhet Ber 75 . ","hälghet Lg 3: 159 ; ","-hetenna LfK 24 . ","helghet Lg 3: 521 ; LfK 273 ; ","-hetz Lg 3: 522 o. s. v.; -hetena LfK 272 ; ","-hetzens Lg 3: 519 . ","hälheth: -hether (trol. för hälghether el. hälaghether) MB 2: 149 . ","-ir ) , "]},{"a":"helaghet","b":"","c":"","d":[" SpV 62 ). f. 1) helighet, fromhet, renhet, ostrafflighet. aff them hälgha anda, hwilkin som är alla ljdhra gärninga hällaghet (sancificatio) Mecht 31 . " thär war hällaghetinna källa, som rensadhe siälina aff allo thy som olydhnana haffdhe giort " ib 51 . ib 141, 266 . jak (ɔ: Jesus) wälsignar thik j mik minna helloghet oc likamans oc siäls helbregdho ib 347 . the som . . . mz enkannelighe hällaghet . . . astunda gudh se ib 387 . " gudh han är sielfuer all godhet ok all helget " SvKyrkobr (Lucid B) 189. J Buddes b 75 . SkrtUppb 57 . at iak kwnne komma til swa stora hällaghet, at iak skulle älska ensampnan gudh ib 85 . Hel män 180 . liknadhe han widh . . . gudz helgha apostolos badhe i hälhget oc äro ib 234 . 3) salighet. helgra manna glädhir äru . . . äuerdeligt liff äuerdeligin helget (o. s. v.) SvKyrkobr (LUcid B) 235 . J Buddes b 163 . SpV 62, 202, 285, 491 . " huru siw bönir j pater nsoter ällir atta hälaghetir (beatiudines) . . . huru the samlydha ib 546. " ib 553, 578 ."],"e":["hälikhet Hel män 180 . ","häloghet Mecht 141 . ","helloghet Mecht 4347 . ","helghet SvKyrkobr (Lucid B) 189. hälghet Hel män 234 ; SvB 417 (börj. av 1500-t.). helget SvKyrkobr (Lucid B) 235 . gen. best. helghetzsens J Buddes b 163 . ","helgzhetzsens ib 75 . ","hälaghethir"]},{"a":"helare","b":"nn","c":"","d":["räddare, frälsare. at vi väliom os til biscop varn helara gregorium Gr 309 . " josep war kalladher wärldinna helare aff pharao konunge war herra war kalladher helare aff änglenom för än han föddes i modher liiff oc war hin kalladher wärldinna helare, thy at ha halp mangom manne liiff oc helso i wärldinne (på alla tre ställena motsvaras helare af helsare Cod. A 253) " MB 1: (Cod. B) 551. - vanligen i kristlig mening: menniskornas frälsare, Kristus. herra ihesu christe . . . thera frälsare och helare oppa thik thro ST 265 . " kalladhe han hans nampn ihesum som tydhir helare " MP 1: 31 . ib 35 . heel alla helare herra ihesu var gudh Bo 51 . va. helare bär honom vitne ib 81 . ib 230 . KL 18, 141, 189 o. s. v. MP 1: 15, 26, 115, 116, 2: 37 . Bir 1: 368, 2: 265, 323, 3: 159 . MB 2: 409 . ST 168, 200, 208 . Ber 284 . Su 403, 453 . Lg 33 ."],"e":[]},{"a":"helare","b":"nn","c":"","d":["räddare, frälsare. - om Kristus. var härra jhesus högxta konungen war skapare ok aterlösare ok helare MP 4: 252 ."],"e":[]},{"a":"helbryghdha","b":"nn","c":"","d":["1) hälsa. kropsens hilbrygdha SkrtUppb 168 . MP 4: 29 . J Buddes b 173. sTb 3: 377 (1498). mange ondhe snarliga ok j fulla hellbrödh ok sälighet, rykkäs hädhän til äuerdeliga pyno SvKyrkobr (LUcid B) 177 . ib. gud och jomfur maira . . . unne oss sine nade med hölbrögden Hist Tidskr 1: 401 (1509). STb 5: 280 ( 1520) . ffik hon ffwlkomlika helbrigdho til sin lekama JMPs 398. 2) välfärd, välgång. alle the ther wanwirda gudz nampn medh toliko geilnisko a mothe synom hylbrigdom ok skälom MP 5: 184 . - lyckligt resultat? fik han see en stad aff tässalite landscap tiill hwlkom han tillagde mz helbredo Troj 42 ."],"e":["hilbrygdha SkrtUppb 168 . ","helbreögde MP 4: 29 . ","hylbröde STb 3: 377 (1498) . helbrigdha: -o JMPs 398. hyulbrigda: -om MP 5: 184 . ","helbregde STb 5: 280 ( 1520) . ","helbrygdh J Buddes b 173 . ","helbrögdh SvKyrkobr (LUcid B) 177 . hellbrödh ib. hölbrögd: -en Hist Tidskr 1: 401 (1509). Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"helbryghdha","b":"nn","c":"","d":["1) helsa. " är thässom gifuin ful hel. brygdhä " KL 136 . ib 138 o. s. v. af them lamsiuka mannenom . . . hulkom han gaf helbrygdho Bo 68 . äpte thy som tharfwin ok helbrydhan til sighir ok kräfwir ib 131 . " alt kropsins godha är helbrydgdhan oc helsan ib. " MP 1: 256 . Gr 306 . Bir 1: 8, 291, 2: 153, 4: 65 . Va 27, 29, 50 . Al 6143 . RK 2: 6570 . MB 2: 280 . Ber 213, 231 . Su 42 . Lg 3: 353, 366, 369, 581 . JP 79 . Gers Ars A 3. PM XXIX . ","2) välfärd, välgång. " jac manar idher om keysarins helbrygdo " MB 2: 378 . KL 382 ."],"e":["heelbrygdha . ","helbrygdhä KL 136 . ","helbrygdhe ib 382 . ","helbrygde Lg 3: 353 . ","helbrögdha: -o MP 2: 203 . ","helbrögda: -o RK 2: 6570 . ","helbrögdä Va 27, 29, 50 . ","helbrighdha: -o Bir 2: 153 . ","heelbrigdha: -o Al 6143 . ","helbrigda Lg 3: 367, 369 . ","helbrigde ib 369 ; PM XXIX . ","hilbrigdha: -o JP 79 . ","helbregda: -onne Su 42 . ","helbreigda: -o Gers Ars A 3. ","helbrughdha: -o Gr (Cod. D) 399 . ","helbrögdh Lg 3: 581 . ","helbrigd ib 366), ","helbrygdhdho time , "]},{"a":"helbryghdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) helbrägda, frisk, sund. " hwar sannelika lydogher haffwi helsam oc helgrygdhelika siäl " Mecht 160 ."],"e":[]},{"a":"helbryghdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["lycklig. " badhe j helbrygdhelikom oc genwerdhoghwm thingom (sive in prosperis sive in adversis) " Ber 43 ."],"e":[]},{"a":"helbryghdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) hälsa. JMPs 581. "],"e":["-lig- )"]},{"a":"helbryghdher","b":"av","c":"adj.","d":["helbrägda, frisk. " han . . . badh honom ga hem til sin sok o göra han helbrögdan " MP 4: 244 . " ä sidhän iach var i stokholm senest tha var jach aldri helbrydh sidhän Reuterdayl Kyrkohist III. 2: 559. ""],"e":["helbrygdh Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 559. helbrögder. -an MP 4: 244 . ","helbrogd GU C 20 s. 125 . ","helbreder: -an Troj 121 ),"]},{"a":"helbryghdher","b":"av","c":"adj.","d":["helbregda, frisk. änkte må thz länte helbrykt wara, ther ey hauer stundom ro älla nådhr KS 38 (100, 41) . anduardhadhe mik atir idhir helbrygdhan Gr 296 . " fwll eth piltabarn . . . nidher j fallande ström . . . tridhie dagen . . . funno the banet liffuandes ok helbrogden holda sik vedh en stok " Lg 3: 579 . " skal ey batzstuffua forbiwdhas ämwäl helbrygdom människiom " Bir 3: 65 . " thän heelbrogdhe weth ey huru thöm siwka edher " GO 591 . mana helbrygdha människor Bir 2: 72 . " aff wngom oc helbrigdom människiom " PM XXIX . Bir 3: 133, 5: 5 . Su 216 . Lg 3: 367, 579 ."],"e":["helbrögdher: -an Ansg 207 . ","helbrigder: -an Lg 3: 367 . ","helbrughdher: -an Gr (Cod. D) 390 . ","helbrogder: -an FH 5: 152 ( 1490); -en Lg 3: 579 . ","heelbrogdher: -e GO 591, ","helbrykt KS 38 (100, 41)),"]},{"a":"helbryghdho","b":"av","c":"adj.","d":[" (rspr. adv.) L.","1) helbrägda, frisk. vppa min likama wanskeliken alt liko wl til min siäl helbrighe SD NS 3: 430 ( 1419) . GJ C 20 s. 543. thin smakir gör alla helbrughdo oc starka Hel män 151 . ib 152 . Arnell Brask Biⱽ 49 (1516). - helad, botad (från en sjukdom). til lhustrun vorder hulbrögde fore stenslagit Stb 2: 288 (1488). MP 4: 195 . " nar hänna fföräldra ffingho höra, at hon war helbrigdha wordhen JMPs 398. 2) okadd, välbehållen, i behåll. saluo . . . frälsa vnde saluus a um helbrod oc fälster " GU C 20 s. 541 . ib. incolumus . . . starker stadger gladher oc heelbreyde GU C 20 (hand 2) s. 20. MP 5: 12 . han (ɔ: Abraham) fik athir liffuandis ok hylbrigdo sin endha son MP 5: 162 . " haar som hyulbrigdo öro haffwa ath höra medh han höre granlica myn ordh ib 167. tw kanth . . . helbredo heem komma tiill tith fädhernes land " Troj 12 . ib 118, 191 . 3) i välmåga, i välgång, lycklig. tha thakkadhe k m k (ɔ: Karl Magnus konung) opta gudhi fore sina raska färdh oc helbrighdo heemkom Prosadikter (Karl M) 264 ."],"e":["hilbrögda MP 4: 195 . ","hulbrögde STb 2: 288 (1488) . helbrigdho Prosadikter (Karl M) 264 . ","hylbrigdo MP 5: 162, 167 . -dhom ib 12. helbrighe SD NS 3: 430 ( 1419) . helbrigdha JMPs 398. helbredeo Troj 12, 191 . -a ib 188. heelbreyde GU C 20 (hand 2) s. 20 (daniserande). helbrugdho Hel män 151 . ","-a ib 152 . helbrogd(h)a GU C 20 s. 541, 543. -brod(h)a ib s. 541; Arnell Brask Biⱽ 49 (1516). Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"helbryghdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["helbregda, frisk. SD NS 2: 169 ( 1409) . Lg 3: 105 ."],"e":["heelbrygdogher: -oghan Lg 3: 105 . ","helbrigdogher: -oghast SD NS 2: 169 ( 1409)),"]},{"a":"helbryghdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["lhelbrägda, frisk."],"e":["helbrigdogh SpV 161 ) , "]},{"a":"helbryghdhoghet","b":"nn","c":"","d":["1) helsa. " gaf helbrygdhoghet enom motstolnum manne, som hafdhe lighat wppa sänginne i try ar " Lg 3: 491 . Ber 39 .","2) lycka, medgång. gudhz thiänara glädhias mer af wärldinna genwärdhoghwm thingom än the lustas af helbrygdoghet Ber 21 ."],"e":[]},{"a":"helbryghdhoghhet","b":"nn","c":"","d":["1) hälsa badh i helbrygdhughet oc i krankdom Sd NS 3: 268 (1417)."],"e":["-ug- )"]},{"a":"helbryghdhohet","b":"nn","c":"","d":["helsa. " taker hon bort . . . siwkdom oc giffuer liffsins helbrugdohet " LB 3: 46 ."],"e":["helbrugdohet )"]},{"a":"helbryghdhohet","b":"nn","c":"","d":["hälsa. sywnde (skörlevnadens dotter) är wärldinna astundan som är til hedhir rikedoma heelbrygdhahet oc annwr tholkin kropsins thränktan som honom styrkke til skörheth SvKyrkobr 355 ."],"e":["heelbrygdha- )"]},{"a":"helbryghþelikhet","b":"nn","c":"","d":["helsa. venlekir, rasklikhet, helbrygdelikhet MP 1: 241 . " thins krofhs helbrygdhelikhet " Ber 17 . Bir 2: 49, 262 ; 3: 218, 435. - läkedom, bot. guþ gaf þic helbrygþelikhet (sanitatem) af allom þem siwkodom K 184. kom . . . gudz ängil, förandhes helso oc helbrigdelikhet aff alzskona krankdom Lg 3: 165 . 2 medgång, lycka. högfärdhas ey i helbrydhelikhet (prosperiate) Ber 127 . - sällhet, salighet. jdhir . . . skal rätuisonne sool christus vprinna ok helbrygdelikhet MP 1: 11 ."],"e":["helbrygdhelikit Bir 3: 218 . ","helbrigdelikhet Lg 3: 165 . ","helbregdhelikhet Bir 2: 49, 262 . ","helbrägdhelikhet ib 3: 435 . ","helbrugdhelikhet MP 2: 194), "]},{"a":"helbryghþo","b":"av","c":"adj.","d":[" (oftast predikativt; kan i flere af de anförda språkprofven fattas ss adv., en användning som får anses ss mera ursprunglig) L.","1) helbregda, frisk. " vi . . . györum . .. helbruþu til hugh oc licama . . . wart bäggiä testament " SD 5: 561 ( 1346) . kennis jak . . . mik hela oc hilbridha badhe till skäl oc til likama ib NS 1: 526 ( 1406) . ib 613 ( 1407) . än thoc iak see krank til licamen, tho . . . helbrygdha i mino samuiti ok skälom ib 71 ( 1401) . " tha matte han länge hilbrighdaho liwa " MB 1: 107 . " laban war wäl helbrigdho " ib 220 . " staar helbrygdho for idher " KL 137 . " þw oc þin man skulin wara helbryþo ib 184. opstodh heel ok heelbrygdho " ib 362 . " piltin min vardhir väl helbrygdho " Bo 67 . " färsk natur ok wäl helbrygdha " Bir 1: 74. j helbrigdha likama ib 218 . thz gifwir . . . helbrighdo mannom mannelikit hiärta ib 2: 153 . Bo 122 . Bil 227 . Pa 5 . KL 63, 71, 106, 322, 366 . MP 1: 64 . Bir 1: 99, 160, 257, 2: 26, 221 . Ansg. 207. Lg 42, 331, 3: 208, 226, 239 . MB 2: 289 . - helad, botad (från en sjukdom). helbrygdho aff sinne sot KL 57 . ib 184 . ST 464 . ","2) incolumis, oskadd, välbehållen, i behåll. som ey gato gömt min barn helbrygdho Bil 463 . " stodh ther . . . heel ok helbrygdho " ib 452 . " fa mik han helbrygdho (incolumen) atir " Bo 221 . " at han kom ater hilbrigdho " Al 2397 . Gr 316 . Pa 16 . MB 1: 159, 280, 422, 2: 29 . Al 8121, 8385 . - okränkt. jomfrudomenom helom ok helbrygdha Bir 2: 267 . ","3) i välmåga, i välgång, lycklig. helbrygdo at liffwa oc säle at wara MB 2: 308 . - Jfr ful-, väl-helbryghdho."],"e":["heelbrygdho Gr 316 ; KL 362 . ","helbrygdha Bir 1: 74, 99, 2: 267 ; KL 63, 322 . ","helbrygda RK 1: 1679 ; Bir 1: 160, 5: 5 ; MB 2: 29, 289 . helbryþa L.","helbrydhä FH 4: 69 ( 1459) . ","hälbrygdha Pa 5 . ","hylbrygdha ib 16 . ","helbrögda MP 1: 64 . ","helbrögdä Va 24, 29, 50 . ","helbrögde ib 16 ; LfK 242 . ","heelbrögha Bil 227 . ","höbrögho SD NS 1: 613 ( 1407) . ","helbrigdho MB 1: 220 ; Bir 2: 153 ; Lg 42 . ","helbrigdha Bir 1: 218, 257 ; LfK 40 ; Lg 221, 331, 674 . ","helbrigde ib 3: 367, 369 . ","hilbrighdho MB 1: 107 . ","hilbrigdho ib 159, 422 ; Al 2397, 8121, 8355 . ","hilbridha SD NS 1: 526 ( 1406) . ","helbregdho Bir 2: 26 . ","helbrägdho ib 221 . ","helbrugþu SD 5: 561 ( 1346) . ","helbrugdho KL 71 ; ST 464 . ","helbrugdha Lg 3: 208, 226, 239 . ","heelbrogdho SD NS 2: 169 ( 1409) . eg. dat. s. n.af helbrygdhdher, adj. el. dat. s. af helbryghdha, f.),"]},{"a":"helelika","b":"ab","c":"adv.","d":["helt, okränkt, orubbadt. " thinom iomfrudom helika (integraliter) gömdom " Bir 4: (Dikt) 220. gömde . . . helelika (kan fattas ss adj.) rätta tro ib 265 ."],"e":["helika )"]},{"a":"heleliker","b":"av","c":"adj.","d":["sund, frisk? hiärtat, hulkit färskast oc helikast (motsv. ställe 1: 98 samt 347 har hedhirlicast, hedhirlikast) war MP 2: 287 ."],"e":["heliliker )"]},{"a":"helelikhet","b":"nn","c":"","d":["okränkt tillstånd. iomfrudomsins helikhet (integrias) Bir 4: (Dikt) 253."],"e":["helikhet )"]},{"a":"helevagher","b":"nn","c":"","d":["helande wätska; balsam. antidotum . . . ether giffth ok hele wager GU C 20 s. 27 . "],"e":["-wåghor Troj 14 ) , ","*helevags kar","-wax- )"]},{"a":"helevagher","b":"nn","c":"","d":["och helevagh,"],"e":["helevags flaska"]},{"a":"helgh","b":"","c":"","d":[" , helgha o. s. v. se hälgh, hälgha o. s. v."],"e":[]},{"a":"helgöra","b":"vb","c":"v.","d":["hela, frälsa. helgör allan almogenmz korsens teken SvT 39 ."],"e":[]},{"a":"helhet","b":"nn","c":"","d":["intergritas, oskadat el. ofördärvat el. okränkt tillstånd. thänne nye sangin är jomfrudomsins ära, renleksins krona, helhetinna (intergritatis) fägrind SpV 202 . ib 336 . " hwilkit christi jomfru enkannelika gömer j likamans helhet (in carnis integritate), ok osmittan " ib 337 . ib 465, 509 ."],"e":[]},{"a":"helhugha","b":"av","c":"adj.","d":["uppriktig. " til helhugha oc obrutlika afflägning alz ouilia " BSH 1: 181 ( 1381) ."],"e":[]},{"a":"helika","b":"","c":"","d":[" , se helika."],"e":[]},{"a":"helikhet","b":"","c":"","d":[" , se helekhit."],"e":[]},{"a":"hella","b":"","c":"","d":[" , se hälla."],"e":[]},{"a":"hellebardh","b":"nn","c":"","d":["hällebard. " harnisk . . . wranger, hillebardar " Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) ."],"e":["hille- . ","hyllebord STb 4: 161 (1507). pl. f. -ar),"]},{"a":"hellebardh","b":"nn","c":"","d":["hellebard korsgevär, ett slags huggoch stickvapen, bestående af ett långt skaft, nedanför hvars spets är fäst vid ena sidan en bred hvass yxa, vid den andra vanligen en hvass nedåt krökt tagg latha nidherfalla j sändher alla sin folks hellebarda oc lwrangla PM 2 . " ath twa helle baardha räkkia samman " ib 3 . " viij (8) hillebard vordhe stunghen genom honum " BSH 5: 595 ( 1517) ."],"e":["helle baardh . ","hillebard . ","-ar ) , "]},{"a":"heller","b":"","c":"","d":[" , se äller."],"e":[]},{"a":"hellest","b":"ab","c":"adv.","d":["eljest. Di 51 . Jfr ällighis."],"e":[]},{"a":"hellinger","b":"nn","c":"","d":[" . Stb 1: 183 (1478). ath han ecke hade pening eller helling aff olaff ib 338 ( 1482) . ib 2: 4 ( 1483) . joan skobo feste xij (12) manna lagh, ath han aldre affhende vnga lydeka skreddare pening ellir helling ib 50 (1484). ib 61 ( 1484) , 98 (1485), 173 (1486), 4: 10 (1506)."],"e":[]},{"a":"helnamn","b":"nn","c":"","d":["lyckligt namn. Lg 3: 597 ."],"e":["hälnampn: -et Lg 3: 597), "]},{"a":"helnas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. läkas. vm the sarin helnados VKR XIV . " the saar som senth helnas " LB 7: 3 ."],"e":["-adhis )"]},{"a":"helning","b":"nn","c":"","d":["läkedom, lisa, hugnad. " petre min brodher . . . ok mins hiärta helning " Lg 117 ."],"e":[]},{"a":"helpänningsland","b":"nn","c":"","d":[" = pänningsland. iij ores- oc sex hläningxland jord SD NS 2: 220 ( 1409) ."],"e":["helpäningx- )"]},{"a":"helsa","b":"nn","c":"","d":["3) tillönskan av hälsa och välgång, hälsning. thänna fäm salutaciones eller heelsonar SkrtUppb 350 . JMPs 53. ib. aue marian är swa som bebodilse äller helsa ib 461 . - i brev. swa war hans breff . . . helsse tilforende, wet thet karl Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 534 (1436). ","4) frälsning, salighet. " ath j . . . betraktren om j ärren j nadhena oc äwärdeligha hilso staffga ällir om j skolen rädhas idhir waro j syndana oc fördomilsana staffga Skrt Uppb 162. " ib 186 . Mecht 47 . " j korsena är san helsa, ok wthan korseth findhz engen hilsa " ib 59 . ib 218. ffor mina ok mina ffornemda hustrv . . . siäla gaghn ok hilso Trolles Jb Bil 182 ( 1477) . - Jfr almännings-, lifs-, siäla-helsa. "],"e":["helsse Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 534 (1436). heelsa: -onar (pl. best.) SkrtUppb 350 . ","hilsa Mecht 47, 59 ; Trolles Jb Bil 182 ( 1477) . ","-o SkrtUppb 162, 186), ","*helso bärare","-bärore )","*helso drykker","hilso- )","helsosamber , adj. 2) hälsosam, nyttig, välgörande. watnadhis ofruktsamma iordhen aff helsosammom rängskurom JMÖ 60 . ","*helsosamhet , ","*helsosamlika , "]},{"a":"helsa","b":"nn","c":"","d":["19 helsa, helsotillstånd. alt kropsins godha är heelbrygdhan oc helsan Bo 131 . " skadde hanum hwarte til liff älla helsu " Bil 245 . " spadho hwilkin wädher skullo koma, oc hwilkin aar eller helsa, thy at wädher radher mykith om aar oc helsa " MB 1: 366 . - läkedom, bot. gaf helsu ok syn oc mannum som för wordhu siuke ok blinde aff them sama dryk Bil 245 . " han fik sina helso aff allom siwkdom " Lg 70 . " ropadho aff marghfallom dygdhom helsom oc läkedomom som ihesus haffdhe thöm giort " KL 388 . " tholka läkedoma oc siuka manna helso ib. " MB 2: 383 . ","2) välfärd, välgång. " vidhir sins sons helso ville hon ey dylsk älla forsumol vara " Bo 10 . vi swäriom . . . vm kesarans helso KL 382 . MB 2: 378 . " godh lagh skulo hiälpa almoghanom til helso oc gaghn " MB 1: 439 . ","3) tillönskan af helsa och välgång, helsning. thän tiidh elisabeth hördhe marie helso Bil 893 . " allom þöm þettä breff hörä eller sea. sendir israel birghirsson . . . eurär[de] licä helso med warom herrä " SD 5: 160 ( 1343) . " vi . . . sändom allom mannom þe som boä j vpländä laghsaghu helsu med varom herrä " ib 605 ( 1346) . FH 3: 5 ( 1353) . " venligh kerlig hilsa nw oc altidh forsenth medh gud " BSH 4: 279 ( 1501) . ib 335 (1503) o. s. v. höxsta biscope . . . lencio . . . sändir teridacius. stora armenie konungir helso oc quäldhio Gr 311 . skreff . . . breff . . . j swa matto. konung demetrius sinom brodher jonathe oc jwdha almoghanom helsor (för helso? salutem) MB 2: 258 . " bära älskogha inbyrdhis helso (salutationis) hemelikit ärinde mällan brudhinna ok brudhgomman " Bo 112 . " vndradhe iak . . . hwi han fram fördhe ok sagdhe til mik tholika helso " Bir 1: 27 . ib 391, 2: 44, 51, 3: 96 . Su 343 . Lg 820 . Di 189 . " idher manga helso sände " Iv 3675 . " sändandhis tik swa mangha helsor " Su 104 . - ss vördnadsbetygelse. älska . . . helsor a gatummen MP 2: 226 . ","4) frälsning, salighet. " þu köpte mik lif mäþ þinom döþ helso ok lif som aldre fa ända " Bu 75 . warrä bäggyä syälum til helsu SD 5: 561 ( 1346) . thz diupa gudhlikt radh jfuir mankyns helso Bil 649 . ouärdhoghe at höra helsonna sändebudha Bir 2: 324 . for then vilian är han j helso hopi . . . thy at hafdhe han ey haft then vilian tha hafdhe han varit for (syns dåligt) ända fordömder ib 3: 18 . KL 156, 157 o. s. v. MP (syns dåligt) Bo 185, 233 . Gr 322 . Bil 107, 536 . Bir 2: 142, 3: 81 . " min käre herra som all miin helsa äst " Lg 39 . helsonna hiälm Ber 172 . " gudz helso ordh äru sänd hedhningomin Kl 176. til at gifua hans folke helsonna visdom til syndanna forlatilse " ib 406 . MB 2: 399 . - Jfr iordhrikis-, o-, siäla-, van-helsa.","1) frisk, sund. ted gör mannen hiilsasamman i allan lichamen LB 7: 263 . ","2) helsosam, nyttig, välgörande, god. at bryta sit hälga oc helsosamma lyffte Lg 3: 275 . " moth hennas helsosama gärninggom " ib 395 . kwngörandhes henne sin helsosamma wilia ib 449 .","3) lyckosam. " ihesus cristus haffwer helsosamman giort thin wägh " Lg 3: 468 . "],"e":["heelsa: -o FH 3: 5 ( 1353) . ","hilsa BSH 4: 279 ( 1501) . ","hilsä Di 189 ), ","helso iärtekn , ","helso kälda","-kiälla )","helso läkedomber?","-lekedomber )","helsosamber","hiilsasamber . ","frf . vok. i änd. -sam- Lg 3: 395 . -samm),","helsosamliker","-liken . ","helsammelig )","helso värs , "]},{"a":"helsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hälsa, tillönska hälsa och välgång. med dat. huru gudh aterhilsar them som honom hilsa Mecht 251 . - hälsa, skriftligen tillönska hälsa och välgång. med ack. alle the thettha brääf höra eller see häälsom vy SD NS 3: 151 ( 1416) . Trolles Jb Bil 181 ( 1477) . - med dat. allum them mannum thetta bref höra eller see helsär iak SD 6: 271 ( 1351) . ib 288 ( 1351) . SD NS 3: 400 ( 1419) ."],"e":["heelsa: -ar SD 6: 288 (1351) . häälsa: -om SD NS 3 . 1541 (1416). hilsa: -ar Mecht 251 ; Trolles Jb Bil 181 ( 1477) . hilsser STb 5: 131 (1516). -adhe Se Sdw 2: 1235),","*helsa i gen , hälsa tillbaka. nar thu hilsar mik hilsar jak thik j gen (resaluto te) Mecht 251 . - Jfr aterhelsa."]},{"a":"helsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) helsa, tillänska helsa och välgång (jfr hel, adj. 3, genom ord el. tecken betyga (någon) vänskap, uppmärksamhet el. värdnad (i sht vid sammanträffande, då det oftast är den kommande som säges helsa). hon ridher skiotlika fram til han ok helsar han thz bästa hon kan Iv 3980 . " then tiidh han sin broder saa han helsade honom ok sagde swa jak er hiit komen a jdra nade " RK 1: 753 . " en dag som konung didrik sat offuer bord. ther kom en man jn gangande . . . han hilsade konungen höffuiskaliga. konungen bad hanum wälkomen wara " Di 102 . " gik han till konungen oc hilsade hanum gladeliga. konungen fagnade hanum well " ib 174 . " han . . . gik in j stuffunä oc hälsade konung thetmar, oc sidan wände han sik till didrik oc helsade hanum " ib 18 . " iohannes helsar sina fru ok moþir " Bu 13 . " maria sighir huru fyra handa manna kön helsa hona ok thiäna hänne " Bir 3: 95 . andreas . . . öpte tel corset þär han sa þät upräst iak helsa þik þät hälgha cors Bu 140 . the . . . gingo fore konungen at staa konungen dröwelika a them saa tho at hwaro helsade han them bada RK 1: 2166 . " med gratande tara hwar annan helsendes " BSH 4: 251 ( 1500) . " tha helsadhe hwar thera annan (om Petrus och Paulus, då de före sin afrättning togo afsked af hvarandra) " Bil 106 . - med dat? the helsan . . . ther ängelin helsadhe henne (Jungfru Maria) mz Lg 32 . " helsadhe henne som wäl til hördhe " ib 37 . ib 38 (formen henne, som förekommer på alla tre dessa ställen, kan dock här möjl. fattas ss ack). - helsa, skriftligen tillönska helsa och välgång. med ack. konung hakon sende tith breff . . . ok hälsade hertogh erik RK 1: 1840 . " allä the thettä bref hörä oc see. heelsär jäc " SD 5: 293 ( 1344) . ib 636 ( 1347), NS 1: 1 ( 1401) o. s. v. Bir 5: 125 . - med dat. allom them som thetta see helsar iak (omnibus presentes litteras jnspecturis . . . salutem) SD 3: 696 (öfvers. skrifven trol. under förra hälften af 1400-talet). allom þem þätta breff höra ok see helsar jak ib 6: 1 ( 1348) . ib 180 ( 1350), NS 1: 37 ( 1401), 38 ( 1401), 299 ( 1403), 2: 220 ( 1409). - helsa, framföra helsning (från en annan). hälsin han a mina väghna (saluate eum ex me) KL 205 . Bo 52 . " miin frw mz mik idher helsa badh " Iv 2012 . " helsendes them alle . . . med monga gode nätter " BSH 4: 259 ( 1501) . ib 260 ( 1501) . ","2) gifva lycka åt, skydda, bevara. gud helsa (guð hialpi) tidrik konung Di 179 . " gudh helsse idher allä saman " Iv 3227 . ib 3985, 4197 . Fr 185, 2805 . ST 515 . ","3) frälsa, saliggöra. helsa ok frälsa thänna samnad Bil 724. - refl. helsas, helsa hvarandra, önska hvarandra helsa och välgång. helsados jnbyrdhis mz godhan morghon Lg 437 . MB 2: 256 . - om afskedshelsning. folgdho them a thera hemfärdh . . . ok sidhan helsadhos the sin i mällan Gr 312 . helsados wel RK 1: 120, 2055 . - Jfr ohelsadher."],"e":["heelsa . ","hälsa: -in KL 205 ; ","-ar SD NS 1: 151 ( 1402); -ade RK 1: 1840 ; Di 18 . ","hilsa SD NS 1: 38 ( 1401); -ar ib 23 ( 1401), 27 ( 1401), 59 ( 1401), 226 ( 1403), 295 ( 1403); -om SD 5: 165 (öfvers. i hdskr. fr. början af 1400-talet); Bir 5: 125 ; ","-ade Di 102, 174 . ","hiilsa: -ar SD NS 1: 532 ( 1406) . 59 (höllssa: -ar ib 266 ( 1403) . ","-ar , ","-aþpe )"]},{"a":"helsamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) frisk, sund. hans natwra war tha bäter skipath oc helsamare MB 1: 112 . " helsam lokt (kändis) fierrin " Bil 473 (möjl. att föra till 2). ","2) med prep. mot. " thenna . . . smörilsen ära helsam moth alla sotter " LfK 100 . - helsosam, nyttig, tjenlig. helsam diur Bil 369 . " redde han os helsama vpfärdh " Bo 98 . " heelsam raadh " Lg 825 . Bir 1: 263, 3: 307 . j hänna . . . helsamo ordom VKR IX . " all helsam thing " Bir 2: 142 . " mz . . . helsami näfst " ib 3: 248 . Su 438 . - med dat. al thingh warin höuisk ok siälinne helsam Bir 1: 310 . Mp 1: 152. - Jfr ohelsamber, äfvensom helasamber."],"e":["heelsamber . ","hälsamber: -sam Su 438 . ","hiilsamber: -sam LB 7: 141 . ","helsampt Bir 2: 153 ; MP 1: 152),"]},{"a":"helsamber","b":"av","c":"adj.","d":["3) salig. " giff mik . . . helsaman affgangh aff thässe wärldinne " SvB 163 (börj. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"helsamin","b":"av","c":"adj.","d":["nyttig. " helsamen dispensacio ok skipan " Bo 92 ."],"e":["-samen )"]},{"a":"helsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett nyttigt el. tjenligt sätt. Bir 3: 192 . VKR 6 ."],"e":["heelsamlicha VKR 6),"]},{"a":"helsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett nyttigt el. tjänligt sätt. ath vndirwisa oc awita jdhir hilsamligha oc tryggeligha SkrtUppb 189 ."],"e":["hilsamligha )"]},{"a":"helsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) hälsosam, för (den själsliga el. kroppsliga) hälsan välgörande, hälsobringande. är hon (ɔ: Maria) alt mankönsins summa helsamlighin sak (summa salutis humanæ causa) SpV 200 . giff . . . them som liffwandis ärw helsamnelighit liff oc säla ändelykt SvB 295 (börj. av 1500-t.). - hälsosam, nyttig, tjänlig. thy är thät eth helsammelikit raadh at hwar een cristen människa hwan dagh . . . rantzsake sith sameith SkrtUppb 352 . ib 163, 193. SvB 105 (senare h. av 1500-t.). - Jfr ohelsamliker."],"e":["helsmalighin SpV 200 . ","hilsamlikin SkrtUppb 163 . ","hilsmalighin ib 193 ; SVB 105 (senare h. av 1400-t.). helsammelikin: -likit SkrtUppb 352 . ","helsammelighin: -lighit SvB 295 (börj. av 1500-t.)),"]},{"a":"helsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) saluber, salutaris, helsosam, för helsan välgörande, helsobringande. skänkin vinit flerom thy at thz är helsamlikit Bir 3: 133 . " ib 2: 125. badh onias för helyodorum oc för hans helso, offradhe gudhi helsamlikit offer " MB 2: 289 . - nyttig, tjenlig. tro vara helsamlikit alt thz han biudhir tik MP 1: 50 . " fölghiom honom som scriptin sighir. at os känne helsamlica opfärdh " Bo 98 . " idhre helsamlike maning " Gr 318 . " medh helsamliko raade " SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). j . . . adhrom helsamlichom vmsorghum VKR 6 . KL 212, 257 . Su 188 . ","2) lycklig, säll. helsamlig sälighet Su 380 ."],"e":["helsamlikin KL 257 . helsamlig. ","hälsamliker: -lika Su 188 . ","helsamlikit ) , "]},{"a":"helsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["helsa. " helsamlikhetz oc beskedelikhetz drykker (potus saluatris amaritudinis) " Su 179 ."],"e":[]},{"a":"helsan","b":"nn","c":"","d":["helsning, tillänskan af helsa och välgång. tha hon (Jungfru Maria) hördhe hans röst. tha wardh hon räd. oc thänkte mz sik hwilkin the helsan war ther ängelin helsadhe henne mz Lg 32 (kan föras till helsa, f.). Bil 893 (kan föras till helsa, f.). bywdha os. . . sina hugnelika helsan Su 93 . - ss värdnadsbetygelse. ödhmiuk helsan Bil 534 . Su 285 ."],"e":["hälsan Su 285 ),"]},{"a":"helsare","b":"nn","c":"","d":["räddare, frälsare. " föde iosep . . . wäruldenna helsara " Bu 4 . " kalladhe han ( Josef) wärldinna helsara (salvatorem) " MB 1: 239 . " josep war kalladher wärldinna helsare aff pharao konunge war herra war kalladher helsare aff änglenom " ib 253 . ib 254. Bil 231 ."],"e":[]},{"a":"helslanga","b":"nn","c":"","d":["ett slags större kanon. medh then helslange oc badhe (ɔ) (half-slangor BSH 5: 14 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"helsot","b":"","c":"","d":[" , se hälsot."],"e":[]},{"a":"helsudhin","b":"","c":"","d":[" , p. lajd. helkokt, kokad i ett stycke. beta heelsuden lag op i hoop oc owan oppa j stykke bergena fisk (ur matsedel) Sex ekon tr 272."],"e":["heelsuden )"]},{"a":"helsäl interj.","b":"","c":"","d":["ss hälsningsord. tha sagde pedhir til hanom helsäl ion finska ATb 2: 122 ( 1478) . Jfr hel 3."],"e":[]},{"a":"heltomt","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1235."],"e":[]},{"a":"hem","b":"ab","c":"adv.","d":["hem, till bostaden. ridher man hem at androm SR 57 . scal konungs näfnden hem fara till hans SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). - hem, till sitt (eget) hem. hem fara Bu 5 . " skynda sik hem tel moþor " ib 25 . " for glaþar atar hem tel sin " ib 173 . ib 172, 5§19. Di 236 . MD 493 . BSH 4: 266 ( 1501) . FM 361 ( 1508) . " at iudha skullo wardha frälse heem til ierusalem oc iudeam " MB 1: 20 . - hemma hwilchen hem sitther BSH 5: 462 ( 1511) ."],"e":["heem . ","hempn Di 236 . ","hiem BSH 4: 266 ( 1501) ; FM 361 (1508); MD 493 . ","eg . ","af hem,"]},{"a":"hem","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bostad, boning, hem. " at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum " SD 6: 358 ( 1352) . " thesso waro the som han war laghelghan hem bodbyn mädhe til hus och til hem " ATb 1: 17 ( 1453) . " o huru älskelighin thin heem (tavbenacula) äru härra " SpV 430 ."],"e":["heem -SpV 430) , "]},{"a":"hem","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) hem, till bostaden, at han äkke gik medh wredz wilia hem ath hanis klysnäre ATb 1: 117 ( 1460) . - hem, till sitt (eget) hem el. sin (egen) hemort. j ma n x penninge som skyttebaten hiem förde Skotteb 290 (1467-68). 2) hemma. erik grotogywtare slo een bondha heem i sinne smidhio ATb 1: 296 ( 1468) . item . . . mattis mwremesta[re] j ore for lappari hem i hwseth HLG 2: 70 (1521). - med prep. til. hemma hos (ngn). Se F. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 122. en finne ligger hem til olaf finne ATb 1: 1 ( 1451) . ib 6 1452?), 117 (1459). ath . . . jöns . . . kördhe . . . niclis . . . fra sinne hustru oc loth han sla hem til sin JTb 23 ( 1460) . ATb 1: 181 ( 1463) , 212 (1465), 2: 176 (1481). STb 1: 310 ( 1481) . at pigan . . . war j jx (9) netther hem til lhennis ok laagh vnder bordit STb 2: 236 ( 1487) . ib 3: 92 ( 1493) , 406 (1498), 4: 64 (1505). Stock Skb 189 ( 1521) ."],"e":["heem ATb 21: 296 ( 1468)"]},{"a":"hem","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) boningsort, by, stad. atwisa israels sönom, hurw margh hem (urbes ad habitandum) leuite skullo ägha i bland israels sönir MB 1: 424 . - i ortnamn. þer almennigshem SD 1: 566 ( 1279) . curiam suam fuglhem ib 3: 35 (1311; dessa namn kunna dock föras til hember). - bostad, boning, hem. köpa hws oc heem Bo 3 . Bil 642 . " wm thera almennelikin talport mz höghom oc stadughom mwr synderskipter oc aatskildom hemom ällir boolek " Bir 4: 86 . " ater komber i sit hem " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). then som hemit agher RK 1: 468 . skilias vid thera heem ib 110 . " haffdo ther hafft sith heem " Bir 4: 77 . " thän man ther änkte heem hafwer " Su 398 . " som ekke hafuir heem medh them " VKR 29 . glöma sino heme ok fädhirnis lande KL 350 . " the sagho swa mykla liusins klarhet i sino heme ok rike " ib 411 . af hiärtans heme (habitaculu) Bo 147 . ","2) verld, lif. " thu . . . lätir thik dröma vm annat heem (vitam alienam somniari) " Bil 112 . " som annat hem vänte wara bätre än thätta ib. - Jfr fädhernis hem, äfvensom hember. ""],"e":["heem )"]},{"a":"hem stämpna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hema","b":"vb","c":"v.","d":["mottaga i sitt hem, hysa. " at ingen skulle hysa eller hema the forrädara " BSH 3: 285 ( 1470) . " hoo som honom . . . hyser äller hemar " HSH 20: 295 (1510?)."],"e":["-ar )"]},{"a":"hema","b":"ab","c":"adv.","d":["hemma. Se Sdw 2: 1235. ärw the (ɔ: bina) langth bortho hema tha (o. s. v.) PMSkr 298 . VKU 53 ( 1548) ."],"e":["hiemma )"]},{"a":"hema","b":"ab","c":"adv.","d":["hemma. " hon gat eigh hema mässo hört " Bu 11 . ib 205 . SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). RK 2: 8296 . MB 2: 293 . " bodhe hema (hade sitt hem, var bosatt) hart widh clostrit " Lg 3: 326 . " sagdhe at gudh war ey ther hema (dominus non est in isto loco) " Bil 642 ."],"e":["hemma RK 2: 8296 ; MB 2: 293),"]},{"a":"hema","b":"vb","c":"v.","d":["mottaga i sitt hem, hysa. FMU 3: 218 ( 1441) . ATb 2: 2 ( 1473) . " ath hon ecke hyste eller hemade tiwffwn som stal mester lauerens STb 1: 279 (1481). ""],"e":["-adhe )"]},{"a":"hema","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1335."],"e":[]},{"a":"hema","b":"nn","c":"","d":["hem. " i uttrycket: ägha hema, hafva sitt hem, ²ha hemma.² sagdho sik ther ägha hema " Bil 464 . MB 1: 255 . Fr 1432 . ST 451 ."],"e":[]},{"a":"hema dräpin","b":"","c":"","d":[" L. Jfr hemdräpin."],"e":[]},{"a":"hema födder","b":"av","c":"adj.","d":["hemfödd. " flesk aff hema föddom swinom " LB 3: 42 . Jfr hemfödder."],"e":[]},{"a":"hema giorþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hema haghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hema hion","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hema hus","b":"nn","c":"","d":["boning, bostad. " badh sik gifua brödh ok hema hws " Bil 582 . " han gyui os . . . hema hus j hymerlike fanga " MD 516 ."],"e":[]},{"a":"hema kona","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hema kona barn , "]},{"a":"hema ägha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-agha )"]},{"a":"hemadiur","b":"nn","c":"","d":["hemdjur, husdjur. aff heema dyurom eller boscapp SvKyrkobr (Lucid B) 183 ."],"e":["heema- )"]},{"a":"hemahöns","b":"nn","c":"","d":["höns som hålles hemma (för att gödas). altile lis heema höns Gu C 20 s. 17."],"e":["heema- )"]},{"a":"heman","b":"ab","c":"adv.","d":["hemifrån. " reþ riddarän heman " Bu 18 . ib 508 . Bil 348, 731 . Fr 1240 . MD 194 . Va 23 . Di 90, 118 ."],"e":["hemen Va 23 ),"]},{"a":"heman","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) boningsplat; boning, bostad, hem. " han war slaghen i sino hemanne aff eric hakonsonne " ATb 1: 20 ( 1453) . j myns faders huse äru manga handha heeman eller blifua rwm SvKyrkobr (Lucid B) 184 . the borgare, som ecke halla vppe hws eller heman STb 1: 283 (1481). ib 306 ( 1481) . J Buddes b 160 . GU C 20 s. 128. ib s. 199 . mansiuncula .. . lithet rwm oc heman GU C 20 (hand 2) s. 118. SJ 2: 138 ( 1489) . hulkin myn stugo och hemman som jach medh min hustru nw solth och oplatet haffuer ib 234 ( 1493) . STb 3: 318 (1496). MP 4: 68, 113, 131, 151, 153 . fför hwadh sak gar thu här: haffwär thu ekke heman JMPs 321. - hemman, gård. Se Sdw 2: 1235. som fonempde hans olaglige byth och skifft hade och syndreth eth heman Uppl Lagmandsomb 82 (1493). ib 83 (1493). "],"e":["heeman SvKyrkobr (Lucid B) 184; GU C 20 s. 128 . - e J Buddes b 160 . ","hemman SJ 2: 234 ( 1493) . ","-nith Uppl Lagmansdomb 83 ( 1493) ), ","*hemans bref , "]},{"a":"heman","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) boningsplats, boningsort. " huru leuite heman ällir bolstädher skipadis midwakt j israel " MB 2: 45 . - boning, bostad, hem. hws oc heman oc alt thz iak äghir är idhart Bo 215 . " gören idher hws oc heman " MB 2: 47 . wil jak at en mwr aatskili bäggias thera heman (habitationes) Bir 4: 89 . ib 88 . " fari til sith heman " MB 2: 89 thän som sith heman haffwir j hymerike ib 289. Pa 18 . VKR 23 . Bir 4: 169 . Lg 666, 3: 189 . Angsg 183, 201. MB 2: 16, 72 . LfK 227 . RK 3: (sista forts.) 5946 . Su 220 . " syntis hanom swa som tw heeman ällir wista rwm huart thera skilt fran andro " ib 223 . ib 224 . - lägerplats, läger. nidhergaa til thina fiända heman (castra) MB 2: 90 . ","2) hus, familj. hwat oc iak mz [mi]na brödher oc mins fadhers (syns dåligt) (domus) haffwom giort för hälga laghin MB 2: 266 ."],"e":["heeman Su 220, 223 ; LfK 227 . ","hemman RK 3: (sista forts.) 5946), "]},{"a":"hemastadder","b":"av","c":"adj.","d":["varande hemma. äth som hema staddir ok drik som gästbwdhin GO 403 ."],"e":[]},{"a":"hematamber","b":"av","c":"adj.","d":["hemtam. " en hemtambir korpir " KL 25 . " hafdhe hematama apinio " ib 27 ."],"e":[]},{"a":"hemavarande","b":"","c":"","d":["befinnande sig i hemmet, hemma. hemawarandis rättas tyänarana mädh rdzlo ok nöffzth PMskr 162."],"e":["-warandis )"]},{"a":"hember","b":"nn","c":"","d":["eg. vistelseort. ","1) verld (ss vistelseort för menniskorna el. andra förnuftiga varelser). þe sändo buþ vm allan hemen Bu 507 . " aldar hembren ib. äptir thera thria släktir skiptes aller hemberen (Cod. A all wärldin 3) innan thry " MB 1: (Cod. B) 526 . i hemenom (Cod. A wärldinne) ib 548. han munde sköt skipta hemum (d. v. s..öfvergå från denna verlden i den andra) Bil 257 . teknar then heem oc wärld, som gudz ängla oc andelik creatwr äre mz gudhi MB 1: 490 . ib 491 . " hwru myklo mer wi brytoms i thässe wärdl, swa myklo mer fästoms wi i äwärdhelikom hem " Ber 120 . " for af þänna heme tel himirikis " Bu 12 . ib 206, 522 . KS 39 (101, 42), 52 (131, 56) . Ber 185, 191 . " i androm hem " KS 49 (126, 53) . Ber 64, 74 . MD 21, 101 . " prädica af þässa hems äro " Bu 150 . Bil 616 . Ber 55, 74, 123, 127, 130, 162, 175, 186, 187, 188 . " thässa hemsins pino " ib 120 . tak stridh mot thässa hems dröwilsom (contra temporales molestias) ib 119 . " vmskipta langa skärs(syns dåligt) pino i stunta ok lätta thässa heems bätring " Su 448 . Lg 3: 72 . " swa som siälin fölgher likamins thässa hems liwe (kanske för liwe thässa hems) swa fölgher oc likamin siälinna äro oc hedher i andre wärld " MB 1: 106 . - þässa hems, i denna verld, i detta lif. lifþe var härra sax manoþom þässa hems längar än iohannes baptista Bu 71 . " hon (själen) liwer först i likamenom om ena qwäldz stund, thz är mädhan mannen liwer tässa hems (Cod. A i thässe wärld 52) " MB 1: (Cod. B) 532 . Bu 24, 135 . MB 1: (Cod. B) 526 . " en ridare rikar ok miok rumgiäuir þässa häms " Bu 18 . " bedes . . . at han aldre varþe þässa hems fange sinna ouina " ib 175 . ib 57 . Pa 11 .annars hems, i den andra verlden, i det tillkommande lifvet. som prädica sälare liif annars hems (Cod. C j andre wärldh 929) ´Bu 14. Bil 112, 118 . MB 1: (Cod. B) 536. baþe þässa hems ok annars Bu 57 . " han ware fräls aff skärzsla elde annars hems ok alle script thessa hems " Pa 11 . ","2) den närvarande verlden, detta lifvet. han laa j banasoth jäm när häl som heme (lika nära döden som lifvet) Bil 110 . - Jfr man-, manz-hember."],"e":["hem . ","heem MB 1: 490 . ","hems . ","heems Bil 112 ; Su 448 ; Lg 3: 72 . ","häms Bu 18), "]},{"a":"hember","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1235."],"e":[]},{"a":"hembiudha","b":"vb","c":"v.","d":["hembjuda, erbjuda (till inlösen). iii resor är germundz gardh laghligha wpbywdhin paa radhstoffwon, nesthe frendher hembwdin JTb 98 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"hembiudha","b":"vb","c":"v.","d":["hembjuda, erbjuda (till inlösen). huss hulkit som laghlica war upbudhit ok heembudhit SJ 52 ( 1433) . " gardhin war hanom ecke heembudhin " ib 66 ( 1437) . " war laglika vpbudhin then same garden och hembudin skyllastom frendom som lagh til sighia " ib 233 ( 1454) . " huilkin gardher . . laghligha vpbudhin ok hembudhin är nästa arffwingiom och widherbyggiandes som rätteligha til bör " ib 235 ( 1454) . ib 68 ( 1437), 77 ( 1438), 85 ( 1438) o. s. v."],"e":["heem- )"]},{"a":"hembliver","b":"av","c":"adj.","d":[" ? förblifvande i hemmet? skall han . . . heem bliffuer födhas tiill aller da[gha] MD (S) 242 ."],"e":["heem bliffuer )"]},{"a":"hembole","b":"nn","c":"","d":["boningsplats, hemvist, hem. vpsökte sik hembole hwar the byggia oc boo matthen MB 2: 125 . ib 79 ."],"e":[]},{"a":"hembuþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hembyggilse","b":"nn","c":"","d":[" ? el. f.? 2) hemvist. wi thakom härbärghe ok hembyggilse mädh honom SkrtUppb 42. mädh willom diwrom skulle wara thin hembyggilse ib 101 . JMÖ 161 ."],"e":[]},{"a":"hembyggilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) hembygd. Jomfru Mariæ Yrtagardher s. 172 (enl. Rietz, Ordb. s. 251). ","2) hemvist. " Gr 302. ""],"e":["heem- Gr 302 ),"]},{"a":"hembära","b":"vb","c":"v.","d":["föra hem (till), hembära. swa som een jdhen ok nööff by hembärändes til sin bystok ympnogha helghetzens ok helgadomanna klaasa Lg 3: 568 . " när the skulle meg myn skatt hem bära Rk 1: (Yngre red. af LRK) s. 283. ""],"e":[]},{"a":"hemböle","b":"nn","c":"","d":["boningsplats, hemvist; bo. " ath tw findher theras (ɔ: binas) hemböle PMskr 299. ""],"e":[]},{"a":"hemdragha","b":"vb","c":"v.","d":["draga el. begiva sig hem. grecana . . . sagde sig tha wilia hemdragha syn wäg Troj 262 ."],"e":["-draga )"]},{"a":"hemdräpin","b":"","c":"","d":[" L. Jfr hema dräpin."],"e":[]},{"a":"heme","b":"nn","c":"","d":["SML Kp 14."],"e":["hemis man","hemes- )"]},{"a":"hemel","b":"","c":"","d":[" , se hemol."],"e":[]},{"a":"hemele","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet. " teþe man ganga ater til sit gotz, som bort war saalt, til sit hws oc hemele " MB 1: 373 ."],"e":[]},{"a":"hemeleker","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet. " teþe var härra hanom mer hemelek (Cod. C flere hemelik tingh 947) än androm " Bu 100 ."],"e":[]},{"a":"hemelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) i hemmet, i den husliga el. enskilda kretsen. at han se hofsamber i dryk ok åthäuom sinom ther han är hemelika KS 44 (114, 48 ; strax efter heter det: at han se gladhr ther han är opinbarlika). ","2) i ensamhet. war hemeleka fiärren i öknom Bu 3 . ","3) särskildt, enskildt, afsides, i enrum. nero badh petrum sighia sik hemelica sin wilia Bil 103 . ib 341 . Bir 1: 397 . spordhe them hemlika hwat synd the hafdho giort KL 203 . wägha thet hemelika medh androm witrom mannom KS 72 (176, 79) . " the talado opta saman hemelica " Bil 869 . " badh hwar heemeligh sich berätta " RK 2: 1813 . ib 2289, 2294, 7493 . " sigin þem opinbarleka þät i saghin (för saghdhin) konungi hemelika (in secreto) " Bir 4: (Avt) 185. höre ämuäl huar dagh twa mässor hemelica (privatas) läsna ib 3: 304 . - i det förborgade, i tysthet, i hemlighet, hemligen. mik är känt at hafwa mina mästa snille hemelika (in secreto) ok litit vppinbarlika Bir 1: 398 . RK 2: 8282 . " ati hafwe hemmelige hoss eder thet jach vill then wägh ned till lincöpingh " BSH 4: 254 ( 1500) . " thetta haffwer hemeligan widh idher sielff " ib 352 ( 1503) . än togh . . . iach thet her til hömlige hafft haffuer FM 409 ( 1509) . " twa swena kalladhe han hemelik " Fl 1306 . predicadhe fore them hemelika Bo 55 . ib 39, 210 . Bir 3: 76 . KL 300 . Fl 1362, 1512 . Va 5, 6, 8 . MD 448, 449 . " han lönte sik cristin wara: ther til at han gathe swa myklo hemelikare mz godhe fortalan tröst cristit folk " Bil 475 . ","4) i förtroende. var herra ihesus sagdhe thz hemelica (familiariter) sinom enkannelica älskelica iohanni Bo 173 . " wit thz alt hemelik " Al 2573 . - förtroligt. rådhgiua . . . thöm han må hämelika opinbara ok fulkumlika i lius lata alt sit hierta och hemelik ting KS 16 (41, 18) . " satte han sik hemelica (familiariter) mit vidh bordhit " Bo 70 . ib 233, 234, 235 . MB 1: 278 . Lg 3: 388 . " mädhan the swa hemelika saman ära " Fl 1573 . Fr 1076 . " som hemelighare thiento mik " VKR 2 . - Jfr be-, iäm-hemelika."],"e":["hemulika L. ","hämolika L. ","hemeleka Bu 3 . ","hämelika KS 16 (41, 18) . ","hemmelikä Va 5, 6 . ","hemeligha: -are VKR 2 . ","hemeliga RK 2: 7493 . ","hemmeligä Va 6, 8 . ","hemmelige BSH 4: 254 ( 1500) . ","heemaligha RK 2: 2289 . ","heemaliga ib 2994 . ","hemelik Fl 1306, 1362, 1512 ; Al 2573 . ","hemelig MD 448 . ","heemeligh RK 2: 1813 . ","hemmelig MD 449 . ","hemeligan BSH 4: 352 ( 1503) . ","hemlika KL 203 . ","hemliga RK 2: 8282 . ","hämlika KL 300 . ","hömlige FM 409 (1509, samt. afskr.)),"]},{"a":"hemelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","3) särskilt, enskilt, avsides, i enrum. ath i . . . taladhe hymmelike medh tom BSH 5: 322 ( 1508) . - i hemlighet. hemligen. thet iak scruffuer tik til i kerlig och godhan wilia och tro, thet seghia andhra flere tha hymmelige vnder skorstenen en ey för vppenbarligha Thomas Varningsbref 7 ( 1436) . han hedan rymde och hemmelica v ntwek sit eghtaxchap fran sin hustru och barn SJ 2: 151 ( 1489) . Troj 61 . 4) förtroligt. - som om man befinner sig hemma. är nakath mz os som thu will hafwa. tha tagh swa hemelika som thu thz siälffwer agher Prosadikter (Karl M) 263 . - Jfr ohemelika."],"e":["hemmelica SJ 2: 151 (1489) . hymmelike BSH 5: 322 ( 1508) . ","hemliga Troj 61 . ","hymmelige Thomas Varningsbref 7 ( 1436) ),"]},{"a":"hemeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) hemlig, förborgad. " giordhe strax ith hymligith bodh til ärlandh " BSH 5: 322 ( 1508) . - hemelikit thing, hemlig lem, könsdel. MP 4: 37 . " hwilkith mankön som ey lathir om kringh skära kötit främäsrst a synom hemeliko tinghe " ib 5: 83 . - hemelikit hus, hemlighus, avträde. GU C 20 s. 57, 118. wedh hemelige hwssit SJ 2: 313 ( 1497) . JMPs 383. 3) förtrogen, förtrolig. med dat. thenna konwng teutran war mynom fader myket hemligen Troj 98 . - förtrogen, bekant (med ngt). sändhe gudh fadhir sin son . . . ok wardh människa, oppa thet ath han skulle wara sunlikin ok hemelikin, ath pino tola ok dödh MP 5: 40 . 4) som går hemliga vägar, listig, lömsk. Se Sdw 2: 1235. - Jfr ohemeliker."],"e":["-likin MP 5: 40 . ","hemligen Troj 98 . ","hemelig HSH 20: 222 ( 1507) . ","-a JMIs 383; -e SJ 2: 313 ( 1497) . hemlig()h): -it GU C 20 s. 118 ; best. sing. n. -a MP 4: 37 . ","hemleg: -it GU C 20 s. 57 . hy mlig: -ith BSH 5: 322 ( 1508) . Se SDw 2: 1235),"]},{"a":"hemeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) till huset el. hemmet hörande; i det inre varande, inre. at stridha mot hemelikom (domesticum) owin (näml. köttet) Ber 234 . " mäst skadha hemelikin owin ib. "","2) hemlig, förborgad. " hedhri giri är behändokt ont ok hemelikit etir " Bo 96 . " föreläggia ena gaatho äller eth hemelikit spörsmål " MB 2: 115 . hemelik thing, hemligheter. skal iak tee thik nakar lönlik ok hemelik thingh VKR XIX . vndirsta the hemelico thingin (mysteria) Bo 163 . " tedhe var härra hanom flere hemelik tingh (Bu mer hemelek 100) än androm " Bil 947 . " the visto al thera hemelik thing " ib 850 . KS 16 (41, 18), 37 (99, 40), 71 (174, 77), - hemliga lemmar, könsdelar. MB 1: 173, 428 . Ber 87 . LB 7: 270 .","3) förtrogen, förtrolig. " fik tala . . . widh en römskan herra hemelican. vespaciani win " Bil 314 . KS 71 (174, 77) . " at haua trona ok vitra ok hemelika rådhgiua ib 16 (41, 17). wara rättelika ok hofsamlika gladhr ok hemelikin i ordom ok åthäuom sinom " ib 38 (99, 40). ey tee sik . . . ofmikit hemelikan ib. " fik ther hemelikin vinskap gaij " Bil 111 . KS 22 (54, 24) . Bo 162 . Bir 1: 157, 311, 2: 104. Fr 2156 . - med dat. ofmykit hemelikr allom mannom KS 35 (93, 38) . " varo varom herra mykyt hemelica " Bo 155 . " hon (ödmjukheten) pläghar altidh vara gudz nadh hemlik " ib 41 . " var frw var hanom (den helige Dominicus) mykit hemelik " Bil 797 . KL 41, 44 . Bil 368 . KS 25 (62, 27) . MB 1: 396, 398, 451 . Bir 2: 139, 3: 80 . VKR 12 . ST 40 . aldrigh är han oc thik swa heemelika (för -likin) älla swa gudhlikin som thw tala vidh Ber 277 . somlikom . . . som hanom varo hemlegaste hos (qui ei familarius adhærbant) Ansg 177 (bör kanske snarare föras till adv. hemelika). - bekant. med dat. een köpman honum var hemelik Fl 274 . - förtrolig, förtrolighet visande? hemelikan herra gör otroin hioon (ignauus seruos rector facit esse proteruos) GO 421 . ","4) särskild, synnerlig, speicel. wir . . . takum þeem . . . vndir warä hemelikä wärn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - (?) oss . . . med hemelikum buþum vmbiuþa . . . wiþer naffn alla þerä þe fäldo SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). - Jfr iämhemeliker."],"e":["-likin MB 1: 396 ; KL 41 ; KS 38 (99, 40) ; ST 40 ; Ber 234 . ","hemelikan GO 421 . ","hemleg: -legaste Ansg 177 . ","hemelican Bil 314 ; Bo 15 . ","-likin Bil 111 . ","-likit Bo 96 ; MB 2: 115 . ","-lik Lg 947 ; Bil 850 o. s. v. -lig LB 7: 270 . ","-likin Ber 87 . ","-lichin VKR 12), "]},{"a":"hemelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) förtrolighet, förtroligt umgänge. Mecht 321 . sannan kärlek, oc sötha hemelighetz (familatiritatis) bewisning ib 323 . 2) konkret. naturens hemelikhet, blygd. strax vplyffte ssin kläder alle qwinnernen, lätendes them see naturens hemligheett PMSkr 715 ."],"e":["hemelighet . ","hemligheett )"]},{"a":"hemelikhet","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet, förtroligt umgänge. ofmykil hemelikhet gör giärnt olydhno ok försmåilse KS 35 (93, 38) . scalt thu bortdragha tik af allom skadhelicom kompanaskapom oc hemelikhetom MP 1: 266 . " togh växa thom imällom stor hemlighet " Ansg 189 . sagdhe sik hawa bidhit gudz modhor ledha sik i hänua sons hemelikhet KL 36 . " är flyande quinno hemelikhet " MP 1: 266 . jak hadhe . . . swa mykin kynskap oc hemelighet mz gudhi oc hans änglom Lg 812 . Bir 1: 367, 3: 322 . - vänskap, kärlek, tillgifvenhet. giffs nakrom nakar gafwa for kärlek oc hemelikhet (familiaritatem) Bir 2: 204 . " for vinsins kärlek ok hemelikhet " ib 1: 219 . forwärffwa gudz sons enkannelika hemmelighet Su 369 . hafdhe swa storan kärlek ok hemelikhet til en präst KL 29 ."],"e":["hemelikhet Bir 1: 367 . ","hemelighet Lg 812 . ","hemmelighet . ","hemlighet )"]},{"a":"hemelikhus","b":"nn","c":"","d":["afträde. " kastadhe hon han nidher gynom et hemlikhws Kl 316. j manna oc hunda oc diura hemelikhus (latrinas) " Bir 2: 68 . " bödh kasta hans liik vndi sörogh hemelik hws (in cloacam) " Bil 480 (i de båda senaste språkprofven kan hemelikhus, hemelik hws fattas ss två ord). "],"e":["hemlikhws . ","hemelika hus L.),","hemelik hus fridher , "]},{"a":"hemelikhus","b":"nn","c":"","d":["avträde. tässe vi ogillade rawidz hemlighus han gygth hawir jn j jwla hustrvnne gard ATb 1: 194 ( 1463) . Jfr heil-, heils-hus."],"e":["hemlig- )"]},{"a":"hemfa","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1235."],"e":[]},{"a":"hemfara","b":"vb","c":"v.","d":["fara hem. at han matte heemfara ST 470 . Bo 242 . RK 2: 7179, 7990, 9320 . Lg 3: 48 ."],"e":["heem- )"]},{"a":"hemfolk","b":"nn","c":"","d":["gårdsfolk, husfolk. " then som radhande är j huseno mz alt sit hemfolk " MP 3: 517 ."],"e":[]},{"a":"hemfridher","b":"nn","c":"","d":["hemfrid; hemfridsbrott. " thenne . . . vi men . . . tyghadhe om then saramalen ok hemfredhen som magnus smeth kerdo oppa ad honom war skedh " ATb 1: 19 ( 1453) . " iij ärednhe som badhe drogho om hemfrit och saramal " ib 26 ( 1454) ."],"e":["-frit . ","-fredhen ) , "]},{"a":"hemfriþer","b":"nn","c":"","d":["hemfrid, den frid man är be rättigad att njuta i eget hus. gaff han (Birger jarl) hemfrid RK 1: 462 . " halla hemfridh (syns dåligt) 38 ( 1492). ath nythä hiäm friit " FH 6: 47 (1457, daniserande). badhä höstrvn sto sik for hws och hiem friit ib 48 ."],"e":["hiem- . ","hiäm- . ","-fridh . -frid. -friit FH 6: 47 (1457, daniserande), 48), "]},{"a":"hemfylghdh","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1235. Jfr Ebbe Kock, Om hemföljd (förtida arv) i svensk rätt t. o. m. 1734 års lag (1926)."],"e":[]},{"a":"hemfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["hem. " tilborde henne hederliga heemfölgiäs " Lg 3: 568 ."],"e":["heemfölgia )"]},{"a":"hemfylghia","b":"","c":"","d":[" , jfr fylghia hem."],"e":[]},{"a":"hemfylghia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-fölghia )"]},{"a":"hemfylghþ","b":"nn","c":"","d":["hemföljd, hemgift. " läggin henna hemfölgdh epter idhrom wilia " MB 1: 228 ."],"e":["hemfölgdh . ","hemfylgh L.),"]},{"a":"hemfärdh","b":"nn","c":"","d":["hemfärd, hemresa. Gr 312 . Lg 220 . MB 2: 92 ."],"e":[]},{"a":"hemfärdh","b":"nn","c":"","d":["hemfärd, hemresa. Troj 46 ."],"e":[]},{"a":"hemfödder","b":"av","c":"adj.","d":[" L. uppfödd i hemmet. han är hem födher inne MD (S) 242 . " thenne heemfödhe warghe äre sweriges farom till wersthe " BSH 5: 595 ( 1517) . Jfr hema födder."],"e":["hem födher . ","heemfödher )"]},{"a":"hemföra","b":"vb","c":"v.","d":["hemföra. " kungiorde . . . huat hugnat ok glädhi hon heemförde aff pafuans gardh som var synnes helgasta modhers badhe ordins ok reglonne stadfestilse, otalliga bullas papales ok cardinala breff pa aflat " Lg 3: 569 . - hemföra (en brud till brudgummen). hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och werdeligä hem fördh aff sinom fader Va 4 . " ära vari thik min iomfru maria at j dödhenom . . . gudh thän hälghe ande thina siäl sina tro lofuadha iomfru mz höxstom hedher hemfördhe " Bir 4: 142 . ib 155 ."],"e":["heem- )"]},{"a":"hemföra","b":"vb","c":"v.","d":["hemföra. " sinne hustru som han hafde fäst ok hemfört " MP 4: 100 ."],"e":[]},{"a":"hemföþa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hemföþo eþer , "]},{"a":"hemganga","b":"nn","c":"","d":["hemgång, svårare hemfridsbrott (i förening med övervåld). jon gulsmid slo gwnnar jngewalson ok giorde hanum ena hemgango ATb 1: 158 ( 1461) . JTb 38 ( 1463) . ATb 1: 212 ( 1465) , 241 (1466). per ingewalson sakir xl mark för hemangango han slo erik kniffwasmidz hustrv ib 2: 43 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"hemganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå hem. war i wäghenom hemgangandis til oegnies Lg 3: 419 ."],"e":[]},{"a":"hemganga","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hemganger","b":"nn","c":"","d":[" = hemganga. STb 3: 461 (1499)."],"e":[]},{"a":"hemgava","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1235."],"e":[]},{"a":"hemgava","b":"nn","c":"","d":["oftast i pl. ","1) hemgift. " gaff han sinne dotter borghena til brudhastod ällar hemgaffwor " Lg 3: 192 . ","2) morgongåfva (ordets användning i denna betydelelse beror kanske på felaktig öfversättning af Lat. dos). mädh siino hem gauo (af en senare hand ändradt till sinne morghongafuo) värdhe (dote sua) bygdhe hon rikt spital Bil 805 . lokkar man iomfrv manne ofästa oc swiker henne sidhan, tha skal han wtgöra henna hemgawor (Cod. B hemgäff 560; dotabit eam) oc hawa fore husfrw MB 1: 338 . " skal then man ey thy siidher henne wtgöra fulla hemgawor (Cod. B gemgäff 560; reddet pecuniam juxta modum dotis), swa som iomfrv äre wana at tagha ib. - Jfr hemgiäf. ""],"e":[]},{"a":"hemgipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-gift )"]},{"a":"hemgiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hemgiäf","b":"nn","c":"","d":["gåfva. MB 1: (Cod. B) 560 . Jfr hemgava.."],"e":["hemgäf L. "]},{"a":"hemgärþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hemhald","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-hall )"]},{"a":"hemil thing","b":"nn","c":"","d":[" = hemils thing. hemel tingen badhe j mannom ok qvinnom LfK 231 . leggie tz pa sit hemel ting LB 7: 268 ."],"e":["hemel ting )"]},{"a":"hemilhus","b":"nn","c":"","d":["avträde. STb 3: 7 (1492), 331 (1497)."],"e":["hemel- )"]},{"a":"hemils thing","b":"nn","c":"","d":["hemlig lem, könsdel. RK 3: 2104 ."],"e":["heemels tingh )"]},{"a":"hemilshus","b":"nn","c":"","d":["avträde. Prosadikter (Sju vise m) 127 ."],"e":["hemels- )"]},{"a":"hemkalla","b":"vb","c":"v.","d":["hemkalla. " wil skwldhe them hemkalla " BSH 5: 109 ( 1506) . PM IXVII, IXVIII ."],"e":[]},{"a":"hemkalla","b":"","c":"","d":[" , jfr kalla hem."],"e":[]},{"a":"hemkom öl","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1235."],"e":[]},{"a":"hemkoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma hem. alt iärn som hemkombir Bir 5: 117 . " när gudh fögher myn herre heemkommer " FM 464 ( 1510) ."],"e":["heemkomma )"]},{"a":"hemkoma","b":"nn","c":"","d":["hemkomst. " tha thakkadhe k m k (ɔ: Karl Magnus konung) opta gudhi fore sina raska färdh oc helbrigdho heemkomo " Prosadikter (Karl M) 264 . Jfr hemkoma, v."],"e":["heem- . "]},{"a":"hemkoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma hem. til tes gud föger, ath myn herre hemkome STb 3: 335 ( 1497) . - albrigt . . . satte borgar för thet hommot han firde sin wärd . . . at han war hans gest och giorde honum hemkomen (fel för hemkomo i en bet. »hemgång»?) oc slog hans folk ib 5: 261 ( 1519) . - Jfr koma hem."],"e":[]},{"a":"hemkomilse","b":"nn","c":"","d":[" ? hemkomst. STb 5: 352 (1521, Kop)."],"e":["-elsse )"]},{"a":"hemkynni","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"hemköra","b":"vb","c":"v.","d":["köra el. driva hem. jnigo . . . fää hemköra GU C 20 l(hand 2) s. 29."],"e":[]},{"a":"hemlof","b":"nn","c":"","d":["hemlov, tillåtelse att begiva sig hem. STb 5: 342 (1521, Kop)."],"e":["-loff )"]},{"a":"hemlof","b":"nn","c":"","d":["hemlof, tillåtelse att begifva sig hem. gaf ormomen hemlof tel skogs Bu 506 . MB 1: 22 . " artaxerses gaff nee´ie siw aar hemloff " ib 27 . RK 1: 831 ; 2: 5577. SO 112 ."],"e":["heemloff SO 112), "]},{"a":"hemlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["springa hem. pedher swerdhslipere zacher til iij marck fore werie han hemlöp epter och regerede medh her pa torgit STb 3: 297 (1496)."],"e":["-löp ) , "]},{"a":"hemlösa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hemohus","b":"","c":"","d":[" , se hemahus."],"e":[]},{"a":"hemol","b":"","c":"","d":[],"e":["-oll Beckman Stud 239 ( 1436)","*hemols bol"]},{"a":"hemol","b":"nn","c":"","d":[" halda hemol, försvara ss laglig egendom, försvara äganderätten till. hustru kadrin . . kwnnä hanom jngen hemel halle oppa the ij ortug land jordh Uppl Lagmansdomb 105 (1490). - bevis el. intyg om äganderätt? kom for retthin . . . hustru margrethä och begerede hemwl . . . om eth godz som heter eskistade Uppl Lagmansdomb 51 (1492). - Jfr hemold."],"e":["-wl Uppl Lagmansdomb 51 ( 1492)","-"]},{"a":"hemol","b":"nn","c":"","d":["jordegendom, hemman. " innan absolande i högzby sokn et hemoll i högzby, som afga sex öra penninga, ett hemol i husaby, som afga sex öra penninga, ett hemol i bötarum, som afga säx öra penninga, ett hemol i gambla bötum, som afgar (1/2 ?) mark, ett hemol i langamala, som afgar (1/2 ?) mark, ett hemol i wäckla bodum, som afgar (1/2 ?) mark, ett hemol i lamalahult, som afgar tree öre, ett hemol i barnabodum, som afgar tree öre penninga " SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.)."],"e":["hemoll )"]},{"a":"hemol","b":"nn","c":"","d":["besittning. " affhändhir . . . margit sik ok synom arwom thän iiii spanz affgäldh ok tilbindher biorne ok hans arwom . . . til rätha hemol ok äwerdelika ägho " SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.). Jfr hemold."],"e":["hemul L.),"]},{"a":"hemol","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) med rätta tillkommande någon ss egendom. skal han . . . sit hemolt ater taka MB 1: 373 . - försvarad ss någons lagliga egendom. hemol göra (med obj. som är n. pl. el. m. sing.), hemolt göra el. göra hemolt (äfven med obj. som icke är n. sing.), öfverlåta eganderätten (till något åt någon), öfverlåta ss laglig egendom, tillegna. aff hendom wi os fornempda gardh . . . . och warom arfuom ok hemolgörom wy han fornempda harald jönsson ok hans arfuom til äuerdelica ägha SD NS 1: 34 (1401, nyare afskr.). iak . . . tilegner then (ɔ) gardh) skäär och hemol gör for:de capelle til everdeliga ägo SD 3: 114 . " afhender jac mic thenna forscrepna godz oc minom arfwom oc tilegnar them oc hemol gör for:da herra beinte oc hans arfwom til ewerdhelika ägho " ib NS 1: 156 ( 1402). ib 172 (1402, gammal afskr.). BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) . aff händher . . . inggewaller sik oc sinum arfwum . . . öreslandith oc gy (för gyr) thet schätth (för schärth) oc hemolth for:da lundbyörne oc hans arffwm thil äwärdheliko ägho SD NS 1: 58 ( 1401). afhender jac mik oc minom arfuum thet sama godzet oc tileynar thet them fornemda gregris anundason oc ingeborge niclisadotter oc thera arfuum oc hemolt gör til euerdelika ägho BSH 1: 179 ( 1381) . SD NS 1: 256 ( 1403) . " til eghnar ika han (konstigt ord gardh) ok hemolt gör for:da klostre " ib 2: 73 ( 1408) . " ib 1: 179 ( 1402), 2: 74 ( 1408), 75 ( 1408) o. s. v. " FH 3: 142 ( 1449) . " bidher iach idher . . . ragwaldh magnusson, som nw är heretzhöffdinghe . . . i tyurbo hundare, thet i . . . fastin och hemolt gärin tessom for:da niclis swensson thetta ford:a godz " SD NS 1: 390 ( 1404) . - försvara ss laglig egendom, försvara föryttringen af och eganderätten till. sua at jac . . . gate honom . . . them (godsen) ei hemolt giort BYH 1: 187 (1381, nyare afskr. afskr.) . " tilbinder jak mik ok mina arfwa . . . herra abram brodhersone ok hans arfwingom thetta goz ok gardh at fri ok frälssa oc hemolt göra for alla thöm ther kunno vppatala, vmbeworit, til äwerdhelika egho " SD NS 1: 154 ( 1402) .","2) förtrolig, förtrogen. med dat. ey for thy at han är thik meer hemul äller kunnogher S. Marg. f. 175 (enl. Rietz, Ordbok s. 252). - förtrolig, förtrolighet visande? hemol (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens; den tryckta upplagan har hemel) herra gör otroen hioon (vernas morigeros non effcit improbus heros) GO 1037 . Jfr hemeliker. - n. adv. förtroligt hwat däält oc hemolt the hafdho vmga mz honom Bo 84 . - Jfr ohemol."],"e":["hemoll (ack. pl. n.) SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.), 172. hemul L.; S. Marg. f. 275 (enl. Rietz, Ordb. s. 252); -ult SR 1 ; SD NS 1: 256 ( 1403),","hemol halda"]},{"a":"hemol","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) förtrolig, förtrogen. " domesticus a um idest notus et famillaris quasi in eadem domo stans känder ok hemol " GU C 20 s. 199 . - med ack. for thy at han är thik meer hwmwl (famillaris) äller kwnnogher SkrtUppb 91 . - Jfr ohemol."],"e":["-wl )"]},{"a":"hemola","b":"vb","c":"v.","d":["överlåta eganderätten (till något åt någon), tillegna. " wi . . . afhendom oos . . . ok hemulum (näml. jorden) domkirkynne . . . thyl äuerdelika ägho " SD 6: 65 ( 1348) . " ib NS 1: 563 ( 1406). jak . . . hemola theem (ɔ) fem örisland (jordh) fornempdo domkirkio . . . til äuerdheleka ägho ib " NS 1: 11 ( 1401) . " hemoladhe hanom the samu tompt fri ok frälsa til äuerdheligha ägho " SJ 164 ( 1430) . SD NS 1: 24 ( 1401), 91 ( 1401), 99 ( 1402), 108 ( 1402) o. s.. v. mera kunde hon ey heemla magnus konungahanpoyan FH 3: 58 ( 1445) . " hemlar iak vndher myn systher . . . the for:de VI stengger iordh tiil äuerdheleca äghe " SD NS 2: 1 ( 1408) . " affhendher myn systher . . . the for:de VI stenger iordh oc hemlar vndhan sigh och syno arffwom och hemlar vndher mik och mynu arffuom till äuerdelica äga the for:de VI stengger iordh " ib. " thetta fornemdha thorph hemola jak vndan mik ok minom arwum ok fornemdhe hustrv ok hänna arwum til äuerdheleka ägho " ib 1: 215 ( 1403) . tileghnar iak thet oc oplater oc hemolar klostreno vazstenom ib 2: 110 ( 1409) . " thil egnar jach wpsala domkyrkio thetta for:da goz oc hemoldhar " ib 172 ( 1409) . hauer mik giort mektogan ok myndoghan . . . the forsagdä tompt at sälia och hemola them hona köper ib 103 (1409, gammal afskr.). han war mäktoger och myndoger at hämoldha . . . her olaue magnusson . . . VI öres landh iordh ib 215 ( 1409) . - försvara ss laglig egendom, försvara föryttringen af och eganderätten till. at wj . . . gaten honom . . . thet ey hemolat BYH 1: 194 ( 1385) . " tilbinde wi oos ok wara arfwa . . . ath fri ok hembla ok orgrant göra thet fornempda goz . . . for alla the ther kunno vppa tala . . . til äwerdheligh ägho " SD NS 1: 314 ( 1404) . " tilbinder jak mik ok mina arfwa for:dä herra abrem brodhersone ok hans arwa at fri ok hembla ok orgrant göra thet fornempda gooz . . . for alla the ther kunno vppa tala . . . til äwerdhelika ägho " ib 334 ( 1404) . ib 464 ( 1405), 602 ( 1406). tilbinder jak mik oc myna arfwa thet for:da goz forsagdha her abram oc hans arfwm fry oc hembla for hwars mans a talan ib 2: 89 ( 1409) ."],"e":["hemula . ","hemolla: -ar SD NS 1: 99 ( 1402) . ","hemoldha . ","hämoldha . ","hemla . ","heemla . ","hembla SD NS 1: 314 ( 1404), 334 ( 1404) o. s. v. hämlba (för hämbla) ib 601 ( 1406) . "]},{"a":"hemola","b":"vb","c":"v.","d":["överlåta äganderätten (till något åt någon), tillägna. at jak hauer hemolt en gordh honum, huilkin igger j räntamäkj Svartb 118 ( 1363) . " affhändir pädar sik oc sinum arvum oc hämulla kaderine arvum til äwerdilika ägho . . . all thässom fornämpa tässa forskriffna jordh " SD NS 3: 294 (1418, nyare avskr.) . bärtil swizsare . . . wpläth och hemlade biskedelegom manne pedhir laurissone i linde een gardh ATb 1: 207 ( 1465) . kom for retthin peder olson norden becken oc hemolde peder olson synden becken en wrfield Uppl Lagmansdomb 53 (1492). - försvara föryttringen av och äganderätten till. tha bindom wi os . . . honum . . . swa got gooz at fri ok hämla ok igeen giffwa SD NS 3: 418 ( 1419) ."],"e":["hemula: -ade Uppl Lagmansdomb 76 ( 1493) . ","hemwlla: -ade ATb 1: 15 ( 1453) . ","hemhulla: -ar Svartb 216 ( 1400) . ","hämulla SD NS 3: 294 (1418, nyare avskr.) (3 pers. sing.). hemulda: -adhe ib 297 ( 1418) . ","hemala: -ade STb 1: 207 (1465). hemle STb 3: 393 ( 1498) . ","hämla SD NS 3: 418 (1419). impf. hemolde Uppl Lagmandsdomb 53, 54 (1492). hemwlde ib 64 ( 1493) . ","hemolt Svartb 118 ( 1363) . Se Sdw 2: 1235),"]},{"a":"hemold","b":"nn","c":"","d":["hemul, försvar el. garanti för äganderätt. skötningha män til thenna hemuldh ok köpp ärw thesse Svartb 206 ( 1393) . Jfr hemol, m. el. f. "],"e":["-uldh )","*hemolds bref","hemwldz- )"]},{"a":"hemold","b":"nn","c":"","d":["hemul, försvar el. garanti för eganderätt. promittentes nos . . . domino siggoni veram caucionem wlgaliter dictam hemold facere SD 5: 646 ( 1347) . vi . . . giffwom honom här vppa hemoldh oc fasta ib NS 1: 451 ( 1405) . Jfr ohemold samt hemol, f."],"e":["hemuld L. L.),"]},{"a":"hemole","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hemuli )"]},{"a":"hemolgöra","b":"","c":"","d":[" , se hemol, adj."],"e":[]},{"a":"hemolhet","b":"nn","c":"","d":["förtrolighet, förtrolig vänskap. SD 1: 517 ."],"e":["hemwlhet: -hetz SD 1: 517), "]},{"a":"hemolhus","b":"","c":"","d":[" , se hemilhus."],"e":[]},{"a":"hemolman","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hemols man."],"e":[]},{"a":"hemols eþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hemulus- )"]},{"a":"hemolsman","b":"nn","c":"","d":["hemulsman, den som åt en annan lemnat en viss rättighet och vid uppkommen tvist skall försvara den samma; särsk. den som till en annan föryttrat fast el. lös egendom och vid uppkommet klander skall försvara den skedda föryttringen och den andres eganderätt. quartam partem omnium quæ possedi in elgiahult et myklahult . . . sibi et suis hæredibus assignaui, tali tamen conditione interiecta, quod quod si prædicta bona . . . contigerint calumpiari . . . me sibi appropriatorem, qui vulgariter dicitur hemulssman, obligo SD 2: 419 (1304, nyare afskr.). nos et heredes nostri ispis erimus veri in wlgari hemulsmæn in eadem ib 514 ( 1307). SR 1 . Jfr hemolman."],"e":["hemolz- SR 1 . hemuls-, hemulss-),"]},{"a":"hemresa","b":"nn","c":"","d":["hemresa. STb 3: 380 (1498), 4: 54 (1505)."],"e":[]},{"a":"hemresa","b":"nn","c":"","d":["hemresa. " tha the vore pa theris hemrese " BSH 5: 507 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"hemsighla","b":"vb","c":"v.","d":["segla hem. 'Troj 34."],"e":[]},{"a":"hemska","b":"nn","c":"","d":["1) blyghet, blygsamhet. at thu ville göra thinna modhir iomfrulico hemsco (teneram verencundiam) nakra blygdh Bo 61 . ib 196 .","2) dårskap, dumhet. " fore hans hemsko ok hägomma saka " Iv 4219 . ib 4223 ."],"e":[]},{"a":"hemskas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " varda blyg el. förlägen. nar människan omskiptir färghona oc rudhnar i änliteno ok hemskas som thän ther blyghis " Bo 104 ."],"e":[]},{"a":"hemsker","b":"av","c":"adj.","d":["eg. som varit endast i hemmet, som icke varit ute i verlden.","1) blyg, försynt. " thz människian är heemsk ok blygh (habere pudorem et verecundiam). tillhöre stundom store dygdh ok stundom storom last " Bo 151 .","2) försagad, underlig till mods, utom fattning, förvirrad, gripen af en genom något oväntadt el. hemlighetsfullt framkallad känsla af ängslan el. häpnad. iak lydde swa länge a thera sang at iak wardh hemsker aff thera bang (at ek fann at ek var af þvi mjölk heimskr) Iv 441 . " stodh ciprianus atir hemskir (förbluffad, skamflat) ok harmfuller (dedusum se videns tristis remansit) " Bil 447 . ","3) dåraktig, dum, tokig. thu giördhe som een hemsker man Iv 4173 . " gak thu bort thin hemska quinna thiin ordh hafua swa vnderlika grena " ib 1151 . " äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio " MB 1: 308 . " sagdo han hemskan wara (eum deliare putabant) " Bil 683 . " han fäste sina lygh for hemsco folke " Bu 101 . " kunugen saghþe han hemscan haua takit uiþ hemsco (stultum) manne ib 500. som prädica folke hemska tro " ib 138 . hemska blygdhin Bo 151 . " sua hemska varo heþna villor " Bu 9 . Iv 1039, 1546 ."],"e":["heemsker )"]},{"a":"hemskript","b":"nn","c":"","d":["kvitto. ther näst eske fogten paa heemscrifft paa landegellet oc alt annath Arnell Brask Biᴵ 16. ib 17 . " giffve them hemschrifft . . . som henne (ɔ: skatten) framföre " Linkbiblh 1: 201 (1526, Brask) ."],"e":["heem- . ","-scrifft )"]},{"a":"hemso","b":"nn","c":"","d":["tamsugga. citurris (fel för cicurris) . . . suyn föth aff valdbasse och hemsoo GU C 20 s. 107 ."],"e":["-soo )"]},{"a":"hemsokn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hemsokn","b":"nn","c":"","d":["hemgång. " han hafde giorth ena fulla hemsokn " ATb 1: 206 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"hemstämpnung","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hemsvin","b":"nn","c":"","d":["svin som hålles hemma (för att gödas). item acta thin hemswiin gödas scola om sommaren Brasks Cal 1: 265 ."],"e":["swiin )"]},{"a":"hemsysla","b":"nn","c":"","d":["göromål i hemmet. clientela thiänisth ok tiänare kompan ok hemsysla GU C 20 s. 117 ."],"e":[]},{"a":"hemsända","b":"vb","c":"v.","d":["hemsända. BtRK 375 (1501, orig.) ."],"e":[]},{"a":"hemsökning","b":"nn","c":"","d":[" L. = hemsokn. torsdaga om natt hafde kastas sig samman eth partii aff arby sogn oc gjorde hemsökning dörebrot oc bittogamol pa en wor landboo i liongby HSH 14: 88 (1526, Brask)."],"e":[]},{"a":"hemsökning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hemul","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se hemol o. s. v."],"e":[]},{"a":"hemulika","b":"","c":"","d":[" , se hemelika."],"e":[]},{"a":"hemvara","b":"nn","c":"","d":["hemvist. brodher swen nielson j eneköpingx clöster til hem warw ATb 2: 313 ( 1487) ."],"e":["-warw ) , "]},{"a":"hemvägher","b":"nn","c":"","d":["hemväg. Al 290 . ST 212, 520 ."],"e":["heem wägher: -wäghin ST 520 ),"]},{"a":"hemäng","b":"nn","c":"","d":["hemång (i motsats till utäng). tha hämminger joarsson vplät pedher cristmasson . . . iiij alna i fullingaruma heemäng SD NS 3: 62 (1415)."],"e":["heem- )"]},{"a":"hen","b":"ab","c":"adv.","d":["bort. " otte rwth fördhe en bysso hen " BSH 5: 272 ( 1508) . Jfr for hen."],"e":[]},{"a":"hen","b":"ab","c":"adv.","d":[" Se Sdw 2: 1235. A) ss adv. 1) bot. han wille ga heen och fa sig maath ARfstv 65 (1474-75). HLG 2: 46 (1516). en dagekarl, som samma tygel förde heen och körde sanden ther til ib 47 ( 1516) . kastade tet (ɔ det döda barnet) for swynen henn (snarast fel för hem) til loleff olsson jortula by STb 3: 167 (1494). B) ss subst. hädanfärd. giff myn salige siäl eth nadelikit heen SvT70. - Jfr hädhan."],"e":["heen . ","henn )"]},{"a":"henriksmässa","b":"nn","c":"","d":["högtid förad till mennet av den helige Henrik den 19 (i Findland den 20) januari. ATb 1: 27 ( 1454) . ib 1: 32 ( 1455) , 140 (1461). Jfr hindersmässa."],"e":["hindrix- . ","jfr -messa)"]},{"a":"hermelika","b":"","c":"","d":[" , se harmelika."],"e":[]},{"a":"hermelin","b":"nn","c":"","d":[" ? n.? hermelin, hermelinskinn. märdskinna heermelina . . . och andra tolgha småwärdha skinna tiendh Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . SVklE 162 . " ith timber hermelin STb 5: 127 (1516). ""],"e":["heer- . ","här- )"]},{"a":"hermelin","b":"","c":"","d":["hermelin, hermelinskinn. migale, hermelin GU 7 . VI timbrias hermelin SD 4: 2 (före sl. af 1327, samt afskr.). capucium meum cum hermelin ib 369 ( 1334) . I nouum par vestium de skarleto cum hermelyn ib 370 . pileum meum cum herlmelin ib. " var herra steen klädder i brunth flogeld under medh hujt hermelijn nidher uppa skona " TK 272 . " läkatta skin som nw kallas hermelin " PK 221 . " mz safuil skin, mardha ok swa hermelin " Fl 496 . RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 163, 2: 7154. "],"e":["hermeliin . ","hermelijn . ","hermelyn )","hermelins kiortil","härmelins- )"]},{"a":"hers","b":"","c":"","d":[" , se hirs."],"e":[]},{"a":"hes","b":"av","c":"adj.","d":["hes. " än thog at hon är hees wordhin aff daghlikom sangh til gudz hedhir " SpV 417 . GU C 20 s. 516, 517. thän som spittälsker är (ytterligare ett är uteglömt) mykit hes j sina male MP 4: 193 . SvB 166 (börj. av 1500-t.)."],"e":["hees . ","heess )"]},{"a":"hes","b":"av","c":"adj.","d":["hes. " thom ther . . . hese äre " LB 7: 133 . - dof, sträf. om ljud. swa som homblan nar hon flyghir nidhir sänker hon sik idhkelika til iordhinna ok gifwir af sik mykit hesa (racuam) röst swa höre iak nu j wärldinne the heso ok dummo röstina Bir 1: 134 ."],"e":[]},{"a":"hesa","b":"nn","c":"","d":["heshet. GU C 20 s. 517 ."],"e":["heesa )"]},{"a":"hesa","b":"nn","c":"","d":["heshet. " sep er godh ffor heso " LB 2: 65 . ib 1: 97, 2: 35, 5: 77, 81, 6: 105, 7: 11, 140 o. s. v. for jessa (för hesa el. heso; motsv. ställen 1: 97, 5: 77, 7: 11, hafva heso, heeso) ib 2: 31 . " lynar han (konstigt ord: kanelabark) alla hosto . . . oc vtdraghir alla heso mz syne maket aff halsenom " ib 3: 51 ."],"e":["heesa: -o LB 7: 11 . ","häsä ib 6: 105), "]},{"a":"hesna","b":"vb","c":"v.","d":["varda hes. jak heesnade oc miste röstena ffor graat oc hiärtans sokkan (syns dåligt) 214."],"e":["heesna . ","-adhe )"]},{"a":"hester","b":"nn","c":"","d":[" ? skog, skogsmark? hedmark? i ortnamn. Se V. Ekenvall, De svenska ortnamnen på hester (1942), I. Modéer, Namn och bygd 31: 13 ff."],"e":[]},{"a":"heta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) upphetta. lät heta siw panzara glödh heta KL 372 . MD (S) 289 . " thager man fenikolz stielke och heter och brenner i aska " LB 8: 50 . - opersonl. wnderstundom af indra inälfwom hether henne (upphettas hon, blir hon het) af blodhzins ömnoghet Lg 3: 483 . ","2) brygga. " Smål L. Kr 12: pr. Jfr Tamm, Ark. f. Nord. Fil. 2: 344. - bildl. brygga, ställa till. jak troor han illa for sik hätir " MD 82 (i rimslut). - Jfr glödheta samt hita, v."],"e":["häta . ","-ir )"]},{"a":"heta","b":"vb","c":"v.","d":["1) ropa, kalla, åkalla. med prep. a. thz er mit radh at vi hetum a hana (ɔ Guds moder) Vis sten 8 . Prosadikter (Karl M) 327. 3) intr. kallas, heta. GU C 20 s. 59 . ATb 2: 257 ( 1485) . SJ 2: 176 (1490), 194 (1491). tw litin landhzskap, som heto tyrus ok sydon MP 5: 205 . STb 5: 56 ( 1515) . - refl. hetas, kallas. herr birghes brodher som heestis järl Hel män 275 ."],"e":["heither STb 5: 56 (1515) . hathir ATb 2: 257 ( 1485) . ","heet Prosadikter (Karl M) 327 . refl. heetis Hel män 275 . ","-ande . ","-endes SJ 2: 176 ( 1490) , 194 (1491). Se Sdw 2: 1235),"]},{"a":"heta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ropa, kalla, åkalla. med prep. a hät han innerlika a vara frw oc sancta magnus Bil 980 . Bir 4: 76 .","2) kalla, benämna. " med två ack. man ma them thy wäl hunda heta " Al 5549 . ib 6852, 7301 . RK 1: 2437 . ","3) intr. " kallas, heta. hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konungs näfnd " SD 5: 605 ( 1346) . " han hete ängin bure merä " SR 11 . " medh eno þorppe, sum hete kimbara malle " SD 6: 180 ( 1350) . " met twem widþeruäru mannum. een . . . sum heteer olle kopenin ok annär . . . sum heter hincicä af masku " FH 3: 5 ( 1353) . " lius a latin hete candela " Bu 8 . " suarar sik haua hetet reprobum " ib 500 . " hans moþer hät februa " ib 9 . " som andro nampne hät pluto " ib. " hete þera þrigia staþa biscopar heþars namne patriarche " ib 195 . ib 4, 22, 28, 137 . Bil 82 . KL 354, 360 . Bo 59, 81 . RK 1: 63, 151, o. s. v., 2: 3849. Di 1, 7, 9, 13 o. s. v. thän (dygden) må höta föreakt KS 18 (45, 19) . ib 48 (121, 52). thz haffde heetit ostadoghet Bir 4: 80 . " jach heter inthet wtan een herrehyllare och lackarä aff them " BSH 5: 42 ( 1505) . heth af allom syndogh (quin)na Bil 263 . " het aff hwariom manne godh " MD (S) 211 . hwart landzskapit heet sith nampn PK 227 . - refl. hetas, sägas, berättas, påstås, hafva rykte för. somme hethas skule en nw wara ther i fängilse HSH 22: 40 ( 1493) . affgudhät baal, som mykyt hetz ätha oc drikka Su 61 . - kallas, hafva rykte att vara. bätre är heetas dygda fwl en agha bade silff oc gwl MD (S) 278 ."],"e":["heeta . ","heyta: -er RK 1: 63, 151, 690, 803 . ","häta Bil 82 . ","höta KS 18 (45, 19), 48 (121, 52) . ","hetz . ","häät ib 59 . ","het Di 7, 9, 13 o. s. v.; MD (S) 211 . ","heth Bil 263 . ","heet RK 1: 204, 222, 242, 594, 632, 634, 635, 1188, 1232, 2437, PK 227 . ","heyt RK 1: 75, 169, 1001 . hedh (i rimslut) ib 2: 3489 . ","-in ) , "]},{"a":"heta","b":"nn","c":"","d":["tillsägelse. " at . . . andris aff thöm päningom wtgifuit hafdhe äpter thomasa heto oc budhi LVIII mark " FH 2: 10 (1380, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"heta","b":"ab","c":"adv.","d":["hett. " nar liffren brinder heta " LB 7: 238 . om liffren brinner heta ib."],"e":[]},{"a":"hetaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["het, hetsig, häftig. drotning heccuba talade oc sagde j syna myklo hektatogha bräsko ha tyn wannardoge skalk oc forrädare Troj 264 ."],"e":[]},{"a":"hetelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hett, varmt; bildl. hett, varmt, häftigt, ifrigt. " thän eldin som var herra ville at hetelica skulle optändas " Bo 118 . " wart iak swa heteliga wptändh i hans älskoga. at mik syntis honom aldrigh kwnna äller formaagha saa heteliga loffwa, som iak gärna wille " Lg 816 . ib 812 . " älskar os swa mykyt hetelica " Bo 242 . ib 74 . astundar hetelica ib 46 . ib 148 . " the löpa mykyt trolica oc mykyt hetelica " ib 224 . Bir 1: 16, 71, 141, 185, 190, 242, 267, 298, 335, 2: 136 ; 3: 107. VKR V, XX . Ber 238 . Su 173, 212, 218 . MB 2: 166 . MD 449 . - (?) himerikis konungir giuir sik siäluan heterlica thöm han älzska KL 334 . - Jfr iämhetelika."],"e":["heetelika: -are Su 173 . ","hetirlica KL 344 . ","hetherlika Su 212 . ","hedhelika ib 218 . ","heteliga MB 2: 166 ; Lg 816 . ","heetlig MD 449 ),"]},{"a":"hetelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hett; bildl. häftigt, ivrigt. om hon omykit ellir bradhelika ellir hethirlika haffuir ätidh ellir drukkit SvKyrkobr 350 . (mädh therra äptedöme) som hätlika (innfiollo til ihesum at höra) hans kennedom MPFr 231 ."],"e":["hetir- . ","hät- )"]},{"a":"heter","b":"av","c":"adj.","d":["1) het, varm. ath han wardher vel warmbär eller häther LB 2: 12 . " himil är hvarce heter eller kalder " MB 1: 79 . " thera liws hawa heta krapt ower wädher oc watn oc iordh " ib 40 . GO 225, 226 . " han saa högt oc blijgade breet som han hade supet heet (kanske snarare att fatta ss adv.) " RK 1: (Albr.) s. 213 . är blodhit hät LB 5: 292 . hiith watn ib 2: 65 . het, hetsig (ss egenskap hos en dryck el. ett läkemdel). wiin är kalt aff thäff oc tho het mz krapt MB 1: 41 . galanga galgana är tört oc heth LB 3: 47 . mwscatum är wat oc het ib 49 . ib 50, 51 o. s. v. 4: 339, 344, 349.","2) bildl. varm, brinande, ifrig. hether älskare Su 113 . manadhe them vara . . . heeta j gudz elskogha Bil 159 . Kl 191. kärleken är hether oc hastogher Su 89 . til mästan oc hetastan kärlek Bir 2: 136 . ib 3: 419 . " nar han fölghe them thinghhom ther han hawir til hetare vilia " ib 1: 336 . - ifrigt längtande. varþ . . . än hetare ok harþare tel martirium Bu 520 . Bir 2: 10 . at the skulu thäs hetare vara til gudh ib 79 . ib 114. hete til mat MP 1: 190 . - Jfr genom-, glöþ-, of-heter. - n. adv. ","1) hett, varmt, þa solen sken hetast Bu 402 . " taa är ey got oc (för at) badha heth wtan liomt " LB 3: 14 . ","2) hett, ifrigt, häftigt. ther gaffs för hett oppå RK 3: (sista forts. 4653. iak framgik thes hetare (eo ferventius) Bir 1: 244 . at the mik . . . matten thäs hetaren astunda ib 4: 103."],"e":["heeter . ","häther . ","hett . ","het . ","heth . heet hät. hiith LB 2: 65 ),"]},{"a":"heter","b":"av","c":"adj.","d":["2) bildl. varm, brinnande, glödande, halt itk til hans hetasta (ferventissimam) adolscentiam Mecht 165 . Jfr siudhheter."],"e":["-aster . Se Sdw 2: 1235) , "]},{"a":"hetlughande","b":"","c":"","d":["hett lågande; bildl. han sökte j styrden j syna hetlongande harmbräskelighet Troj 113 ."],"e":["-logande )"]},{"a":"heu interj.","b":"","c":"","d":["o, ack. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 5. heu heu at mannen vart naghatsin scapader J. Buddes b 55. Su 285 . ib 295 ."],"e":[]},{"a":"heþ","b":"nn","c":"","d":["fält, slätt, hed. " iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa som heedh " Gr 298 . " a þe heþp som bufera hete " Bu 176 . Bir 3: 370 . Al 2772, 3389, 5405, 5570, 5660 . wi hafwom här hedho (för hedha?) ok stora mark ib 6499 . " ower bergh oc skogha oc hedha ganga ib 7666. " Iv 3881 . " likir thy lomstre som enkannelica vaxir a hedhinne (campo) " Bir 2: 51 . Ber 8 . seer . . . fagran oc lostelikan skog ällir heed Su 342 . " loot sik thädhen lidha a ena hedhe mykith widha " Al 9478 . " a the hdehe viidh " Fr 2728 . " fly aff thänne hedhä " Iv 3306 . een gardh, ligghiandhe a hedhene wit falabroo SD NS 1: 419 ( 1405) . - i ortnamn. jn maiori stupa filungx hedhe SD 2: 21 (1287, i afskr. af 1337). coloniam dictam sighurdhæ hædh ib 3: 69 ( 1312) ."],"e":["heedh . ","heþ . ","heedh Iv 3881 ; Al 3772, 3389, 5405, 5570, 5660 . ","heed . ","hädh . ","hedhe . hedhä. pl. -ar),"]},{"a":"heþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) heder, ära, hedersbevisning. hans blyght skal ändas mz heþar Bu 4 . " baþ hana mz heþer hela sitia " ib 12 . " är thz digher hedhr kununge ok höfdinga haua faghran sal " KS 41 (106, 44) . thet är ok kunnux hedhr ok ära haua vitr ok rönta syslomän i huarre syslo ib. " aller almoghen hiolt them likerwis j hedher som the hade warit guda " PK 226 . " gvþi tel heþer " Bu 3 . " byghþe rika kirkio i varra fru heþar ok sancti georgii " ib 492 . " hon fik hanom þän heþar mz sins sons ängle " ib 24 . " giorþo hans moþor mykin heþar " ib 9 . " giordhe hans hedher gerna " Bil 345 . bywd thinom ängil hädher oc vyrdhning Ber 270 . at ther halle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). jak . . . hafwer vnth och giffwith paa retthom hinderdagh mynne . . . hwstrv . . . til hedher och morghongaffwo thessin myn godz ib NS 2: 78 ( 1409) giordho honom hedhirsins höghtidh (festum honorificum . . . facientes) Bo 247 . ","2) ansenlighet, rikedom? gudh gaff henna hare swa mykin hedher (tantam densitatem capillis ejus deus contulit) at thz hulde alt hänna liif Bil 570 . ","3) godhet? at thu for hedher skuld mödh thik til hans Lg 3: 227 . - Jfr iordhrikis-, konungs-, van-, värulds-heþer."],"e":["hädher Ber 270 . ","hädhri Gr (Cod. D) 356), ","hedhers arf , ","heþers fru , ","hedhers gava , ","hedhrers giri , ","hedhers giärn , ","hedhers hälgh , ","hedhers hälgdh , ","hedhers härra , ","hedhers luste","-loste )","hedhers mark , ","hedhers stadhghe , ","hedhers stol","-stool )","heþers säta , ","hedhers säte , ","hedhers tekn , ","hedhers vald , ","hedhers värdher , ","hedhers ämbete","-ämbite )","hedhers ödhmiukt , "]},{"a":"heþerliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) hedrande, ärofull. " petrus lät sik alt tyz wara hedherlikit som hanum giordhis for gudz sculd " Bil 119 . " hedrik hämd " KS 23 (56, 25) . hedhirlica (honorificum) prestins nampn Bir 2: 193 . " ib 3: 112. "","2) hedervärd, vördnadsvärd. " hedherlike herra (i tilltal) " Bil 842 . Lg 332 . Bir 2: 67 . " hwar är nw hedhirlike biscopin " ib 1: 362 . " then hedhirlike gamble rätuise mannin symeon " ib 3: 236 . " han syntis swa hedhirlikin oc gladhir i asyn " KL 196 . ","3) hedrad, aktad, ansedd. biscops vigxlir hulka som äru storlika hedhrilika ok dyra när gudhi Bir 1: 335 . hon tror sik vara . . . hedhrilicare ok värdoghare än hon var van vara Bo 96 . " hedherlikin oc älskelikin aff allom almoghanom " MB 2: 294 . " en laghviis man hedhirlikin (honorabilis) allo folkeno " KL 141 . " haffwa hedherligit namnp j betleem " MB 2: 213 . " heederligit nampn mz ärom bar " RK 3: 4110 .","4) förnäm, högt uppsatt. mz ijM hederligä män Va 5 . - ss hedrande epitet i förening med följande personbeteckning. executores . . . välyom vi heþirlicä herrä. ärchibiscopen af vpsalum. biscopa af lynnköpunge oc scarum. herrä nicles obyornäson. gözstaff tunäson. magnus niclesson riddärä joan cristinäson swen SD 5: 567 ( 1346) . heþarlika manna oc erlika insigle . . . herra röriks bondda oc pätars bondda oc johannes bruzson ib 6: 181 ( 1350) . bedis jac hederlikä mannä incigillä . . . swa som är herra jon olafson i bärgundom, canik i wexio, hannes skallä härratzhöfdingä i kindwatzhärrat, oc swens hörrä ib NS 1: 5 ( 1401) . ib 9 (1401, nyare afskr.), 19 ( 1401), 22 ( 1401), 24 ( 1401), 37 ( 1401) o. s. v. FH 3: 6 ( 1353) . " hederliken man mestar jon erichsson af wpsala " PM LXI . " hedherlikin man her niclis magni lik gumma hans hustrw agneta " DD 1: 138 (1487 nyare afskr.). ","5) ansenlig, ståtlig, präktig. komo mz myklo fölghe ok hedhrilico sällskapi Bo 1 . mz them hedhirlica ängla moghanom ib 221 . " eet hedhrilikit ärffwe " SD NS 1: 449 ( 1405) . " hwru ärlika oc hedhirlika iordhafärdh iomfru sancta maria fikLg 39. wi . . . kommom til en hedherliken pladz aldra wänast " ib 3: 460 . ","6) utmärkt, förträfflig. " thäs hedhirlicare thu äst af enkannelike renleksins gawo " Bo 42 . " är iak giordh hedhirlikare änglom ok mannom " Bir 1: 130 . halda sina gerninga allom androm hedhirlikare ib 226 . mz hedherlikom (generosa) kwnskap Su 17 . " en besynnerlikin oc hedherlikin prisan (dommendatio singularis) gudz modhers marie " ib 199 . - Jfr vanhedherliker."],"e":["heþyrliker: -lix FH 3: 6 ( 1353) . ","hädherliker: hädhelika (för hädherlika) SD NS 1: 37 ( 1401). hedherlikin MB 2: 394 . ","hedhirlikin KL 141, 196 . ","hederliken PM LXI . f. hedherlikin Su 199 . ","hedherlikit Bil 119 . ","hedherligit MB 2: 213 . ","heedherligit RK 3: 4110 . ","hedherliken Lg 3: 460), "]},{"a":"heþerlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"heþervärþogher","b":"av","c":"adj.","d":["hedervärd, vördnadsvärd. " at seia þän heþar värþogha iacobum " Bu 193 . MB 1: 99 . Lg 471, 811 . Su 199 . - prisvärd. hans dödher är hedir wärdogher Bil 541 ."],"e":[]},{"a":"heþin","b":"av","c":"adj.","d":["hednisk, okristen (äfven Sarancensk). en heþna manna guþ som andro nampne hät pluto Bu 9 . " var mikin bardaghi saman sattar mällan heþna ok kristna manna " ib 176 . " þe heþno kunugane " ib 177 . " af heþnom faþer " ib 525 . " iui heþen land " ib 175 . ib 8, 210, 503 . Bil 618, 646, 658 . MB 1: 418 . Bir 3: 410, 452 . Fl 3, 109 . Al 27 . RK 1: 95, 138 . " þätta siugs ok ii heþnom (qvedium) " Bu 9 . " sua hemska varo heþna villor " ib. " þe heþne varo " ib. " hedhnu gripu han " Bil 327 . " här af toko þe heþno sik högtidh " Bu 9 . ib 55 . Bil 250, 328 . RK 1: 126, 142 . " huilkin hedin ey ville swa " ib 147 . ib 485 . lagdhis ok dömdis händhin oc ful mz vantro KL 15 . af hedhnom hös, se hös. - odöpt. tässen iomffrun rachel war än hedhen (om en Judisk qvinna) Lg 3: 433 . - ovigd. han laa ther i hedne jordh RK 1: 2510 . LfK 4, 5, 7 . - Saracensk, orientalisk? een dwg met heden söm oc blatraadh FM 76 (1483, daniserande). en dwg met cylke i heden söm ib. " iij handklede met heden sööm ib. ""],"e":["hädhin KL 15 . ","hedhin Bil 618 . ","hedhnan ib 658),"]},{"a":"heþinstykke","b":"nn","c":"","d":["stycke tyg af Saracensk el. orientalisk tilverkning. II hedhinstykke SD 4: 56 ( 1328) . vnum hedinstykke quod datum fuit ecclesie botwidharkirkiu ib. vnum hedhenstykke de valore xxv marcharum ib 686 ( 1339). tria hethenstykke ib 710 (1340?). I hædhinstykke ib NS 1: 682 ( 1407) . " otaliket vrwneth, skarleeth oc mangh dyrasta hedhenstykke " Lg 3: 316 . ib 481. reddes there sengh mz . . . alskons könsteligom hedhen stykkiom ib 524 . - tyg af orentalisk tillverkning. giwum vi . . . til lundä kirkiu . . . eet helt par cläpä af heþinstökke SD 5: 566 ( 1346) . loot han tericadium klädha mz hedhin stykke Gr 269 . hon giordhe väl fämtio corporalia. oc giordhe ther owir ärlikin hws af silke ok hedhinstykke KL 344 ."],"e":["hädhin- . ","hädhinstikke Gr (Co. D) 359 . ","heþinstökke SD 5: 566 ( 1346)), "]},{"a":"heþna","b":"nn","c":"","d":["verld. heþnan, hednaverlden, hednafolken, hednalanden. signa . . . alla heþonna (för heþnona) Bu 4 . " at göra hedhnunna gudhi muntökan mat " Bil 214 . " sidhan all hedhnan ganger vnder cristindomin " MB 1: 379 . ib 486 . " rädh hanum ryma til et spital mädhan hethman (hedningarne) ware galnast (propter furorem gentilium) " Bil 328 . " waro gudz vt valde män mange j hedhnonne swa som j ierusalem " Bir 1: 384 . ib 3: 413, 415 . "],"e":["heþnu byr , ","heþnospiäld , "]},{"a":"heþninge","b":"nn","c":"","d":["hedning, okristen (äfven Saracen). sammaþos heþninga saman Bu 177 . " en vsal hedhninge " Pa 8 . moyses . . . slo thaghar i häl hedhningan MB 1: 280 . " han war een hedhnunge oc afgudha dyrkare " ST 493 . " o min herra ihesu christe . . . jak bidhir thik at thin tro skuli vtuidas owir hedhningana " Bir 1: 375 . " the som crisne varo wordhne af hedhningomin " KL 158 . Bil 232, 597 . KL 153, 156, 157 o. 12. Su 146 . Flere af de anförda ställen kunna föras till hedhninger. "],"e":["hednigge: -anna Su 146 . ","hedhinge: -anna KL 153 ; ","-omin ib 158 ; ","-ä ib 157 . ","hedinge: -omin ib 153 . ","hedhnunge ST 4, 493 ; ","-a ib 12 ; -anna ib; -ane Bil 597 . ","heþnuge: -ane Bu 177 . ","hedhnuge: -ane ST 7 . ","hedhunge: -anä KL 153 . ","hedhenighe Gers Frest 55 . ","kas . -a: hedhningan MB 1: 280 . ","-ia: hedningia RK 1: 3951 . ","-ar . -iar: hedningia RK 1: 1344 ), ","hedhninga barn , ","heþninga här","heþniga- )","hedhninga moghe , "]},{"a":"heþra","b":"vb","c":"v.","d":["hedra . iak heþra sannan guþ ok eigh diäwlen Bu 189 . heþra präste ib 187, 492 . " hedhradho han mz lof oc sang " Bo 221 . " the hafdo hedräd kirkior mz kläder och lius " Pa (Tung) 41 . " ytalia hedhrat ok ärath aff dyru liggiande fä hans hälgha bena " Bil 248 . Jfr vanhedhra."],"e":[]},{"a":"hialäghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"higha","b":"vb","c":"v.","d":["narra? thet the gode karle haffwe mik sa hiigid och forasskhet BSH 5: 502 ( 1512) ."],"e":["hiiga . "]},{"a":"higha","b":"vb","c":"v.","d":["narra, bedraga, förleda. Jfr forhigha."],"e":["hyade Troj 293 ) , "]},{"a":"hikka","b":"vb","c":"v.","d":["flämta, snyfta, hicka. hikkär singulto VGL XIV singultare j: hikka LB 6: 284 . " hikkande äpter andan " MB 2: 298 . " aff sorg tha monde han altiid hikka " Fl (Cod. C) 242 . " keysaren böriade spy ok hikka " MD (S) 273 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"hikka","b":"nn","c":"","d":[" ? hikke, m.? hicka. han matte ey äta äller drikka for anger ok sorgh oc for mykin hikka Fl 242"],"e":[]},{"a":"hikka","b":"vb","c":"v.","d":["flämta, snyfta, hicka. korpen hikkar oc ey ropar ristandis sig merker vädher komma PMSkr 295 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"hikkan","b":"nn","c":"","d":["hicka. LB 2: 43, 3: 134, 7: 146 ."],"e":[]},{"a":"hilla","b":"","c":"","d":[" , f Se hylla."],"e":[]},{"a":"hillerskin","b":"","c":"","d":[" , se illerskin."],"e":[]},{"a":"himan","b":"nn","c":"","d":["svindel. " swa faar menniskian hoffwdgäldh oc hoffwdverk oc himan " LB 7: 77 . Jfr hovudhiman."],"e":[]},{"a":"himberdagher","b":"","c":"","d":[" , se imberdagher."],"e":[]},{"a":"himbermanadagher","b":"","c":"","d":[" , se imbermanadagher."],"e":[]},{"a":"hime","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hovudhime."],"e":[]},{"a":"himil","b":"nn","c":"","d":["himmel. Mecht 276 . " hymmel oc iordh ok all creatur mik loffua " ib 318 . SvKyrkobr (Lucid B) 124 . sub diuo i[dest] sub celo wlgariter vndher bara hymmell GU C 20 s. 197 . SpV 559 . " thänne sigher oplathir himblanna himmil, for allom hälhgom mannom ib 587. jak är liffwandes brödhit thär nidher for af himilinom " SkrtUppb 116 . " hymmelen som är som cristal, ällar stiärnornnas hymmel, ällar oc hymelen i huilkom the hälga teffalloghet boo, somkallas empyrien " JMÖ 186 . " hymmelsens lop haffwer sigh j tolke matto " PMSkr 367 . the (ɔ: mandelträd) wilya haffwa harda oc stenoga jordh oc hetasta hymmel PMSkr 343 . " ofta i pl. fadher waar som är j himblom " SvB 4 (senare h. av 1400-t.). the fruct . . . wart af iordhenna wpgangin ok ey af himilom SkrtUppb 116 . - Jfr himin. "],"e":["himmil . ","hym(m)il . hym(m)el(l). gen. best. hymmelsens PMSkr 367 . ","himilinom SkrtUppb 116 . ","hymelinom MP 5: 17, 94 . pl. best. hymblana SvKyrkobr (LUcid B) 124 . dat. himblom SvB 4 (senare h. av 1400-t.). himilom SkrtUppb 116 . ","himblana SpV 559, 587), ","*himbla kunnist","hymbla konst )","*himils dyrkare , ","*himils färgha","hymels- )","*himils liter","qck . ","hym(m)els leth JMPs 538, 552),","*himils lop","hymmels- )","himils tekn (-tekn GU c 20 s. 58), ","jfr ib XVII . - stjärnbild. boetes . . . eth himils tekin GU C 20 s. 58 ."]},{"a":"himil","b":"nn","c":"","d":["himmel. " al creatwr. himil oc iordh oc haf. oc al the thing ij them äru " Gr 271 . " at ophowe skapadhe gudh himil oc iordh " MB 1: 37 . " thässa fästona kalladhe gudh himil " ib 156 . " watnin the vnder himblenom äre " ib. " nw wardhe liwsen i himblinum ib. giordhe han manga stiärnor, oc satte them i himilin at liwsa ower iordhinna " ib. " skal iac giwa idher räghn aff himble " ib 376 . " skal iak ökia thina släkt swa som himils stiärnor " ib 209 ; " jfr himilstiärna. himils natwra " ib 40 . " gudz ängel for nidhir af hymilenom " MP 2: 22 . wpfoor han j himelin KL 131 . " sitar högra än nokor himil " Bu 145 . " ower attonda himilen . . . är än en högre himmel som . . . kallas celum empireum . . . oc thz är then konungxlike gardhen, himerikis palacium, alla hälgha anda oc siäla äwärdelikit heman " Su 136 . " ewinnelikt nampn oc wald the sälasta trinitas, hon kallas oc himil " MB 1: 41 . - ofta i pl. himblane ganga lukt kring om iordhina MB 1: 38 . " styrer war herra alla himbla mz änglom oc all likamlik thing i iordhrike mz himblom " ib 44 . " ey magho oc himbla röras aff sik siälwom " ib. " äre ey hälder himblane liwandis än skipith " ib. " himbla oc stiärnor äre dyghna tekn " ib 65 . " annor himbla natura är ey liws aff sik siälwe " ib 41 . " thu gaft thinom winom thilreth brödh af himlom (de cælo) " MP 1: 183 . " hans vpfärd til himla " ib 155 . " vars herra vpfärdh til himbla " ib. " mz änglanna härskapi som komo mz thy liuseno aff höxsta himlomen " Gr 298 . " i empireo högxsta himblum " MB 1: 41 . - Jfr himin. "],"e":["himel MB 1: 219 . ","himmel Su 136 . ","hymeldh LfK 113 . ","himelin Bir 3: 364, 365; KL 131 . ","himelen Su 136 . hymelin ib 287. hymmelin RK 1: 335 . ","hymmlen LfK 231 . gen. himils dat. himble MB 1: 376 . " med art. himblinom " ib 53 . ","himblinum ib 156 . ","himblenom ib 39, 156 . ","hymblenom Lg 3: 615 . ","hymilenom MP 2: 22 . ","himblar . ","med art. himblane MB 1: 38, 41, 44 . ","himbla MP 1: 155 . " himla ib. dat. himblum " MB 1: 41 . ","himblom ib 44 . ","hymblom ib 356 . ","himlom MP 1: 183 . ","himblomen MB 1: 47 . ","himlomen Gr 298 ), ","himbla ganger , ","himbla lius , ","himbla tekn , ","himbla tungl","himils färdh","hymmels- )","himils färds dagher","himils färdz- )","himils tekn","hymels- )","himils tungl"]},{"a":"himilblar","b":"av","c":"adj.","d":["himmelsblå. eth . . . klädhe som haffde hymelblaa färgho Lg 3: 621 ."],"e":["hymelblaar )"]},{"a":"himilfart","b":"nn","c":"","d":[" = himils färdh. then söndag mest epter wars herre hemmelfart BSH 4: 233 ( 1497) ."],"e":["hemmelfart )"]},{"a":"himilfärdh","b":"nn","c":"","d":["himmelsfärd. aff iomfru marie hymelfärdh Lg 3: 614 . Jfr himils färdh."],"e":["hymelfärdh )"]},{"a":"himilliker","b":"av","c":"adj.","d":["himmelsk. jak är thän saMe som himillighx fadhers wredhe milladhe Mecht 36 . Jfr himilsliker."],"e":["-ligher )"]},{"a":"himilliker","b":"av","c":"adj.","d":["himmelsk. han synis . . . swa som wara dödhir for världinne ok allir himillikin Bir 1: 348 . Jfr himilsliker, himneliker."],"e":["himillikin )"]},{"a":"himilrike","b":"nn","c":"","d":[" = himirike. Gers Ars A 3."],"e":["hymmelrike )"]},{"a":"himilrike","b":"nn","c":"","d":[" = himirike. SvB 131 (omrk. 1500)."],"e":["himel- )"]},{"a":"himilsker","b":"av","c":"adj.","d":["himmelsk, härande till el. härrärande från himmelen, aff hymmelskom eelde hafuer han synena SvKyrkobr 135 . " faaren faa hemmelskan eldh PMskr 241; jfr elder 2. ""],"e":["hymmelser . ","hemmelsker )"]},{"a":"himilsker","b":"av","c":"adj.","d":["himmesk. " ahörande allo mine hymelzsko härskapi " Bir 4: 44 . " hymilst brödh " Su 286 . syunga himmilskan sangh ib 173 . " frögdhas i hymmelskom sälikhethom " ib 83 . " then himmelske fadhren " LfK 114 . Lg 221, 3: 272 . Su 40 ."],"e":["hymilsker: -ilst Su 286 . ","hymelsker: -elske ib 40 . ","hymelzsker: -elzsko Bir 4: 44 . ","himmilsker: -ilskan Su 173 . ","hymmilsker: -ilska Lg 221 . ","himmelsker: -elske LfK 114 . ","hymmelsker: -elska Lg 3: 272 ; ","-elskom Su 83 ),"]},{"a":"himilsliker","b":"av","c":"adj.","d":["himmelsk. mz klokkom . . . hymmelslikit oc sötasta liwdh giffuandom Su 3 . hymmelsleker kärleker ib 17 . " gudeliken oc hymmelsliken tingh " ib 80 . ib 89 o. s. v. en wtualdh brudh mins hymmelslika fadhers Lg 3: 656 . " vm thw vilt vara himerslikin älla hälagh " Bir 2: 44, ib 3: 184 . Jfr himilliker, himneliker."],"e":["himelzliker: -lika Su 264 . ","hymelszliker: -lika ib 242, 346 ; ","-like ib 360 . ","himmelsliker: -lika ib 140 ; ","-like ib 194, 195 ; ","-liko ib 136 . ","hymmelsliker: -lika Lg 3: 656 ; ","-likom Su 89 . hymmelsliken (n. pl.) ib 80 . ","hymmelslikin: -likit ib 3 . ","hymmilsleker: -leka ib 105 . ","hymmelsleker ib 17 . ","himersliker: -lik ib 204 . ","hymersliker: -lika ib 209 . himersklikin (f.) Bir 2: 44, 3: 184),"]},{"a":"himilsliker","b":"av","c":"adj.","d":["himmelsk. " the wardha himilslighx fadher barn " Mecht 33 . hwat som sighx jomfrum til loff . . . fulföghis mz enom himerslikom brwdhasangh SpV 15 . solen oc maanen oc annor himmelsigen planet SkrtUppb 146 ."],"e":["hymelzsliker: -lika SvB 143 (omkr. 1500). himilsligher: -ligha Mecht 36 ; ","-lighx ib 33 . ","himmelsligen SkrtUppb 146 . ","himersliker: -likit SpV 3 ; ","-likom ib 15 ),"]},{"a":"himilstiärna","b":"nn","c":"","d":["stjärna på himmelen, stryks järn mädh honom (ɔ stenen adamas) tha wändis thet til himmelstiärnorna som arturus kallas, oc pläghas j compas PMskr 457."],"e":["himmel- )"]},{"a":"himilstiärna","b":"nn","c":"","d":["stjärna på himmelen. jak skal ökia thina affqwämdh swa som himilstärnom MB 1: 345 ."],"e":[]},{"a":"himiltekn","b":"nn","c":"","d":["det som synes på himmelen. domodaxens dröffwilse oc syndaranna plaghor gitta ey seet ällar lidhit sool ällar mana, stiärnor ällar nakor himeltekn LfK 114 . Jfr himbla-, himils-tekn."],"e":["himuel- )"]},{"a":"himiltekn","b":"nn","c":"","d":["himmelstecken. företeelse på himmelen. fiärdha daghin lääss thu giordh wara himiltekn (lukinaria), the större mz them mindra SpV 373 . - stjärnbild. aquarius rii eth hymil l(hskr.: hynil) tekn ok vatudragore GU C 20 s. 31 ."],"e":["-tekin MP 5: 13 )"]},{"a":"himiltungl","b":"nn","c":"","d":["himlakropp thiit waro oc komme . . . lv vise mästara vppa hymmeltungel oc stiärno gang Prosadikter (Barl) 12 . " järtekne skulo ske jj thenne threm hymillunglom, som är solin maanyn ok styärnor " MP 5: 14 . annat hymeltinglilit . . . är manyn ib 17 ."],"e":["hym(m)el- . -tungel. -tungil),"]},{"a":"himiltungl","b":"nn","c":"","d":["himlakropp. " hwi mom . . . scripten kalla manin et mykith himiltungel " MB 1: 60 . solin lyse owir al annor himiltungil Gr 300 . himiltunglin (sidera) thiäna människione Bir 1: 45 . " alle himpna mz allom himeltunglom (planetis) " ib 3: 470 . Bu 153 . MB 1: 40, 44, 45, 48, 57, 61, 66, 67, 101, 416, 430, 497 . KL 307 . Bir 1: 236, 2: 127, 264, 316, 3: 57, 120 . Al 44 . ST 109, 220 . MB 2: 404 . Su 421 . Jfr himbla-, himils-, himna-tungl."],"e":["himiltungel )","hymiltungel KL 307 . ","himeltungel Bir 2: 316. hymeltungel Su 424 . ","himiltungil Gr 300 ; MB 1: 44 " himil tungil " KL 411 . " hymil twngil " ST 109 . ","himeltungil Al 44 . ","himiltunglin Bir 1: 45, 2: 127 . himil twnglin ib 264 . ","himiltunglen MB 1: 66, 67 . ","himeltunglen Bir 3: 120 . " himil tungollin " ib 1: 236 . ","himiltungla MB 1: 67 . ","hymil tunglanna ST 220 . ","himeltunglanna Bir 3: 57 . ","himeltunglanne ib 120 . ","himiltunglom MB 1: 40 . ","himeltunglom Bir 3: 470 . ","himiltuglom Bu 153), "]},{"a":"himin","b":"nn","c":"","d":["himmel. " var härra giorþe himin ok iorþ " Bu 493 . " spurþe huar iorþen var högre än himinen " ib 145 . " huru lanckt är mällan himins ok iorþ " ib. " ipuaþe himinen " ib 531 . seia himins liu ib 532 . " nw wardhe liwsen i himblinum . . . oc skine i himpnenom oc lyse iordhina " MB 1: 156 . " all räghn skyyn aff himpnenom bradhnadho " ib 170 . " aff myrkom ok stormande himpne " Bir 3: 365 . " wpgangande i himenin " KL 131 . vpseande i himinin ib. Bo 249 . - ofta i pl. wiliom wi spöria hwru mange himpnane äre MB 1: 40 . dauid i (syns dåligt) sigher flere himpna ib. " himpna natura " ib 43 . (syns dåligt) af himnum ok himna gange Bil 382 . af hwario lande som vndir himnomin (sub cælo) var KL 133 . " stegh vp til hympna " MP 2: 30 . þär han tel hinna stägh Bu 12 . " teþes þre soler a himno " ib 63 . " com aff himnum skinande sky " ib 13 . com lius af himnom (de cælo) som lygne eldar ib 185 . hörþo röst af himnom ib 531 . " solinna liws hulkit som liwse j himnomin " Bir 1: 172 . " thu skin owir alla himnana " ib. " thz waldh är tegh af himnum senth " MD 15 . " thz brödhit som nidhirfor af hympnom (cælo) " MP 2: 134 . " löste sina wini fra häluitis elde til himna glädhi " Bil 612 . - Jfr himil. "],"e":["hymin L. ","himinar: -ana KL 144 . ","himnar . ","himpnar . ","hympnar . dat. himnom. himnum. himpnom MB 1: 41 . hympnom),","himna blivilse , ","himna brudha hus , ","himna brudhgumi","-brwdhgumme )","himna bröþ , ","himna födha (hympna-), ","himna ganger","himpna- MB 1: 178), ","himna härskap , ","himna lagh , ","himna ledhare , ","himna lius , ","himna lughi , ","himna mästare , ","himna rike"]},{"a":"himin . ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*himna bo , ","*himna drotning , ","*himna liter , ","*himna paradis , ","*himins dyr","himmins dwrom), pl. himmelsens port. excubare for himmins dwrom väkt halla GU C 20 s. 239 ."]},{"a":"himirike","b":"nn","c":"","d":["himmelrike, himmelen ss Guds och de salige andarnes boning. j ihesu christi hedhir ok namn skulu böghias al knä. badhe j himerike ok iordhrike ok hälwite KL 3 . " var herra til redde twa kosta . . . en j iordrike oc annan j himerike " MP 1: 194 . " þa han fiol af himirike oc tel hä[l]uitez " Bu 145 . kom gabriel af himirichi ib 6 . " kumbar af himirike röst " ib 5 . " huru var fru for af þänna heme tel himirikis " ib 12 . " at han sände för tel himirikis elgh hänne iamborit folk " ib 511 . " fara til himerikis " Bo 246 . vars herra ihesu christi vpfärdh til himerikis ib 242 . moysi lagh leddo ängin til himerikis MB 1: 444 . " the tro ledde them til himerikis hop " ib. " tha er war siel i hymmerik " RK 1: 342 . ib 353, 356 . " for allom thet hafdhe forskuldat vpsadhe thv himirike " Bir 4: 135 . gudh fadhir j himerikis högdh MP 1: 3 . " gudh fadher aff himerike " MB 1: 67 . " himerikis herra ok aldra thinga skapare " Bir 3: 405 . " himerikis portir star jdhir ypin ib. himerikis konungir ok änglanna herra ib. gudz son himerikis sool oc liws " MB 1: 52 . - gen. framför ett subst. ofta med nästan adjektiv betydelse: himmelsk. all jorderikis frygd oc hymmerikis nade RK 1: 3 . " hon yrke opt swa iordzlica giri at hon vil ey lydha ok fölghia them som hona til himerikis krase kalla " MP 1: 193 . " at the häldir vtuälia at smaka äuärdelica beskelikhet j heluite än fölghia them som them kalla til himerikis sötma ib; jfr himirikis sötme. thässin himerikis välsignadha adhran " KL 329 . " thera nampn äru nw scrifuat j hymmerikis bok (jam cælis nomina sua dederunt) " Bil 412 . mang thing . . . som scrifwadh äru j himerikis book (libro cælesti) Bir 3: 455 . " himerikis orghor " Su 137 . j hwpe himerikis godha thinga (spe cælestium bonorum) Ber 41 . thänne stadhin . . . j hulkom himerikis liggianda fää skulle liggia Bir 3: 444 . " hon hawir ok bär j sik himerikis gudz (cælestis Dei) biläte " ib 184 . gudh giwi thic hwilo ij himerikis ierusalem KL 217 . Ber 175, 232 . " j himerikis palaz " Ber 45 . himerikis palacium Su 136 . Denna adjektiva betydelse ingår i allmänhet i de sammansättningar, som anföras i det följande. Jfr iordhrike. "],"e":["himirichi . ","himerike (oftast; jfr Kock, Studier öfver Fornsv. Ljudl. s. 260). ","hymiriki L. ","himmerike: -riket Va 55 . ","hymmerike Lg 550 ; RK 1: 353 ; ","-rikis Bil 412 ; RK 1: 3 . ","hymmerik ib 342, 356 (på båda ställena i rimslut). ","hemmerijk MD 498 (i rimslut). ","hymmerige: -rigis RK 1: 4410 . ","hemerige BSH 5: 241 ( 1508) ), ","himirikis brudha hus","himerikis- )","himirikis brudhgumi","himirikis brödh","himerikis- )","himirikis fadhir","himerikis- )","himirikis fadhurland","himerikis fadherland )","himirikis faghnadher","himerikis- )","himirikis fädhernis land","himirikis fädhrinsland","himirlikis gardher","himerikis- )","himirikis glädhi","hymerikis- )","himirikis hember","hymerikis- )","himirikis härskap","himerikis- . ","himerikis herskap: -skapi Bo 249 . " hymerikes herskap " LfK 114 ), ","himirikis härskaps moghe","himeriksi herskaps- )","himirikis lif","himerikis lifh )","himirikis lius","hymerikis- )","himirikis läkiare","himerikis- )","himirikis ordh","himerikis- )","himirikis paradis","himerikis paradys )","himirikis rike","himeriks- . ","himmerikis- . himerikis rikie. hymmerliges riige BSH 5: 394 ( 1510) ), ","himirikis rikedomber , ","himirikis sanger","hymerikis- Bir 4: 149), ","himirikis skin","hymerikis sken )","himirikis säte","himmerikis- )","himirikis sötme","himerikis- )","himirikis thing","himerikis- Bir 2: 45, 3: 23 ; Ber 2 ; Su 3 . hymerikis-),","himirikis vin","hymerikis- )","himirikis vägher","himerikis- . ","hymerikis- Lg 3: 157 ), ","himirikis värdhelikhet","himerikis- )","himirikis ära","himerikis- . ","hymerikis Bir 1: 40), ","himirikis ödher","hymerikes- TB 72. ","hymmerikis- RK 1: 347, 3905 . ","hymmerigis- ib 4410 . " hymmerikis ööder: -ööd " ib 1379), "]},{"a":"himirike","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) himmelrike. " wardhe þin wili här i iordh riki swa sum han wardir i himiriki " SvB 3 (senare h. av 1300-t.). 2) bildl. ngt mycket lyckligt. thaa swarade her knwtz suen, at kunne man hielpe then fartige man, hans husbonde, thet ware stort himmerike STb 2: 246 ( 1488) . "],"e":["himme- STb 2: 246 (1488) . hemeSkrtUppb 422. hemme- SvB 358 (omkr. 1500). -riki ib 3 (senare h. av 1300-t.)), ","*himirikis smasven , ","himirikis vägher (himme-), "]},{"a":"himnadher","b":"","c":"","d":["försedd med (tak)himmel. llaqueatus . . . idest laquearibus ornata [!] hymnath oc sparradh llaquetatus snardher GU C 20 (hand 2) s. 64."],"e":["hymnath ) , "]},{"a":"hin","b":"","c":"","d":["hina. " membrana hynbd oc perman " GU C 20 (hand 2) s. 130 (daniserande."],"e":["hynd )"]},{"a":"hin","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) pron. " demonstr. den der, den andre. hin karl iatte hanom rikare varþa än han för var " Bu 18 . " sa kom hin draka " Di 84 . " hin swarade ib. lwcianus spurde hwat herra han ware hin sware (för swaradhe jak är gamaliel " Bil 282 . " talade for en hin " MD (S) 212 . " hans almosor ok offer fremdo hins siäl til himerikis äro " Bil 732 . " hon wiste hanum hwart hin red " Di 195 . " giorde en kniff. sa skapt som hin var " ib 45 . Lg 3: 198, 249 . " saltit swa mykit som hint alt saman " LB 1: 97 . " hint bleff alt helt " MD 372 . " han bödh swa allom androm hinom " Al 7553 . " förstalund göra wise män . . . oc daara hina lund " MB 1: 96 . " kumber e han sum eþen skal siä vari hin laghwarþär sum eþen skal ganga " SR 13 . " i motsättning till ett föregående el. efterföljande thässe. thässe siw ax aato alla hinna (Cod. A the andra 236) siw axa fäghrind " MB 1: (Cod. B) 550 . " thenne er ey bätre än hin " RK 1: 3866 . " thänne sten är bätre än hine thre " Fr 903 . Fl 1140 . Bir 1: 113 . " thessen (den ena (ɔ) andlig gärning) ledhe til hymerikis ok hin (den andra (ɔ) lekamlig gärning) til wärldinna thessin til äwerdhelikit liiff vtan pino, hin til mykin dröuilse mz pino " ib 238 . " hine sighia stort, än thesse beuise sannindena mz gerningene " Lg 3: 513 . - med följande rel. pron. tha low konungen at hinä som flyt haffde Di 140 . hvar hin, hvar och en? hon togh aff blomstrith ok gaff hwar hiin Fl 1351 . - hvar hin annar, hvar och en annan. hwar hyn annar aff thessom fornempdhom SO 23 . ","2) bestämd art. i förening med ett adj. med el. utan subst.: den. rodho i hinom stora stormenom Bo 92 . " taladhe vidh hina samritanam (den Samaritanska qvinnan) " ib 50 . " tå öpte hin såra (för -e) " KS 42 (107, 45) . " han war hin bezste riddarä. ther wära matte " Di 134 . " stor oc starker woxen oc hin bezste (en mycket god el. utmärkt) riddare " ib 133 . et swerd . . . mykit minne än hint förra war ib 48 . tog hint wärra swerdit ib 49 . " hin rike sampson ib 9. hin vngä roseleff " ib 87 . " hin starke widike " ib 112 . hint goda swärdit nagelring ib 60 . " ysung hin goda lekarä " ib 106 . " thz slog hin sama alfrid dwerg. som tit swerd nagelring slog " ib 75 . " þeodosius hin goþe " Bu 54 . " hillebrand hin gamle " Di 128 . " videfer hin hugmodige " ib 132 . " hin rikä brynild. hin fagra oc hin wiisa ib 16. the listur varo aff gull hint rena " Fr 158 . hin ondhe anden Lg 3: 681 . " hin ondhe " ib 686 . " hin ille " ib 688, 690 . þeem . . . är hin annan friþ bryter SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . hynum androm ib 5: 566 ( 1346) . " all hin annor (djuren) skälfua vidher " Iv 324 . " hin andra sin son " Di 21 . " hwart thera foor hint (syns inte) fra " Fl 2089 . " hwar vilde hin annan nidher (syns inte) " Iv 717 . ib 767, 1960, 2365, 3430 . " i utrop el. tilltal. hin rike melias konung (þu enn riki Melias konungr) tager mik till ider thiänara " Di 27 . ib 209, 225 . - förgånget af ett personl. pron. iak hin arma quinna Iv 5461 . " thz niwtom wi ey hin´ salgo quinnä " ib (Cod. B) s. CXCV. hwath sigher thu mik hiin salugha mö ib 2691 . " hwi latin ij swa hine salughe män " ib 4066 . " tw hin ille hundh " Di 220 . " thu en hälghe gudh " ib 282 . - föregånget af obest. art. en hin störste hund Di 109 ."],"e":["hiin . ","hyn . ","en . ","hint . hit L.),"]},{"a":"hin","b":"nn","c":"pron. subst.","d":[" L.","1) pron. demonstr. den där, den andre. iöns diäkn swarahde til hwem talar tw hin swarade til tik ATb 1: l200 (1464). thöm j nidhre hueluitet varo tykte som hyne varo j pradyes frögdeligom lusth SvKyrkobr (LUcid B) 216 . se se hin quinno skändarin är här Hel män 202 . giordho swa som hini haffde förra giorth ib 265 . " med följande rel. sats. tha giordhe thässa bön sacntus gregorius mot jnne greslighe plagho som plagadhe grymligha romarana " SvB 186 (senare h. av 1400-t.). - hvar hin, var och en. Se Sdw 2: 1235. abbatissan . . . warde owir eno medh syslomannenom oc hwariom hinom han vndir sigh skipar SVklE 158 .","2) bestämd art. i förening med ett adj. med el. utan subst.: den. haffuer hin andre satt them ther in, han kome them ther vth STb 1: 16 ( 1475) . hin rike frazaren Hel män 111 . " item stadzsens trwmpeslagare hyn tyske HLG 2: 81 (1516). "","3) subst. hin onde, fan, djävulen. haa hyn hafwer tik til en prädicare giorth Prosadikter (Sju vise m C) 240 ."],"e":["dt . ","jnne SvB 186 (senar h. av 1400-t) . pl. ","hini Hel män 265 . ","hyne SvKyrkobr (Lucid B) 216, 239),"]},{"a":"hind","b":"nn","c":"","d":["hind. " en hindh vithiade hans " Bil 751 . jäghade hindena ib. Al 3060 . Gr (Cod. D) 381 . RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164 . Di 120 . Su 237 . MD 485 ."],"e":["hiind Su 237 . ","hynd Gr (Cod. D) 381), "]},{"a":"hind","b":"nn","c":"","d":["hind. Gu C 20 s. 259."],"e":["hyndh )"]},{"a":"hindeltygh","b":"nn","c":"","d":["hintertyg, till sadel lhörande remtyg som fstgöres vid hästens bakdel och hindrar sadeln att glida framåt. a dyrom häst j forgyltom sadell bedzled oc hyndetyger war bedraget mz gwld Troj 69 ."],"e":[]},{"a":"hinder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) det som håller tillbaka, hinder. jmpedimentum hinder GU C 20 (hand 2) s. 14. for krankdoms hindher kan wara mällan männi skiona mwn ok gudz MP 4: 195 . ib 5: 31. - hinder, olägenhet, svårighet. ath landsens härre gör nokoth hindher äller förbod moth köpmännenan PMskr 104. 2) tvist, klander. om the nagat hinder göre wille pa then prebenda och tess renta SJ 2: 203 ( 1492) . STb 4: 229 ( 1511) . HSH 17: 71 (1523, Brask) . - invändning. votho borgamestaran, radit och xxiiij aff menigheten swa ens, at om thet folkit komber her swa mykit aff reffle medh sten cristiernsson, som ordh är ,m vijc, ath the jngelunde vele haffue thöm j stadin vtan hinder och alle gensegelse STb 3: 330 ( 1497) ."],"e":["hindher . ","hindhir MP 5: 31 )"]},{"a":"hinder","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) det som håller tillbaka, hinder. är hon them manne som astundar komma til fulkomplikhet stundom hinder Bir 3: 319 . ib 1: 113 . " wi skulum ey hata wara foräldra wtan thera hindher (impedimenta) the os hindra af rättom wägh " Ber 23 . " ath lagha fforffal heller hinder kwälia them " SEG 121 . - hinder, olägenhet, svårighet. kom andreas vtan hindar tel margundiam Bu 133 . Gr 300 . bundus hel saman handin ok armbrin . . . lytis löss ok lasta ok als hindris Bil 256 . ","2) bråk, tvist, klander. ther aldrigh ytermer hinder eller tiltalan vm lidha aff mik eller minom arfuom SD NS 1: 88 ( 1401) . " häredhz almenninghia oc häredz jordh som i hindär oc i qwal hafwer standith " BSH 2: 202 ( 1413) . " vtan alt archt eller noghors mandz hinder " SJ 276 ( 1459) . " epther tal eller hyndher giöra pa thenna for:de trediungh " DD 1: 178 ( 1502) . - bråk, invändning. betaläskvlende honom . . . vm sanctä michäls dagh . . . vtän alt hindär SD 6: 149 ( 1349) . at beredha wpa . . . sancta johannis dagh . . . wtan hindir ST 128 . vtan . . . hänna iomfrvdoms hindir ällir skadhilse Bir 1: 79 . " vakta thik at thu vare eygh sak älla tilfälle nakurs mans hindir (för hindirs?) " Ber 275 . - intrång, förfång. enkannelikit goth gör almänneliko godho enkte hinder Bir 4: 53 . ","4) uppehåll, afbrott. wi j allan tima vtan alt hindher (sine intermissione) görom idher amynnilse j warom bönom MB 2: 262 . - dröjsmål. ij hyllen honum häller vtan alt hinder Al 1704 . ib 2489, 4803, 9565 . ST 445 . MB 2: 222 . SO 185, 201 . - snarast ss rimfyllnad: för visst. thu tappar for honum vtan hinder Al 3153 . - Jfr forhinder."],"e":["hyndher . ","hindris Bil 255), "]},{"a":"hinderdagher","b":"","c":"","d":[" , se hindradagher."],"e":[]},{"a":"hindergava","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1235."],"e":[]},{"a":"hinderhald","b":"nn","c":"","d":["bakhåll. " kom han bak oppa mik i hyndher hal " DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"e":["hyndher hal )"]},{"a":"hinderlika","b":"","c":"","d":[" , jfr ohinderlika."],"e":[]},{"a":"hindernis hinris","b":"nn","c":"","d":["hinder, skada, förfång? gör hon hanom nagat hinris her epther, tha ware [zacher] sine xij mark STb 3: 414 (1499)."],"e":[]},{"a":"hindersdagher","b":"","c":"","d":[" , se hindradagher."],"e":[]},{"a":"hindersmässa","b":"nn","c":"","d":["= henriksmässa. Atb 3: 155 (1504)."],"e":["hynders messe) , "]},{"a":"hindersmässa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hindra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) drifva tillbaka, hålla tillbaka, afhålla, hindra. them . . . mödha älla hindra af andelico äruodhe oc thiänist Bo 62 . Bir 2: 143 . Su 398 . " thera hindher the os hindra (deviant) af rättom wägh " Ber 23 . hafþe häldar hindrat iuþa fra. än tel (hade hällre afhållit Judarne från än förmått dem till) hans döþ Bu 206 . vm þem hyndrar egh offmykin hötiþ SD 5: 565 ( 1346) . swa som then riddare som tynghes aff twnga byrdhe,¨ hindras til at stridha, swa hindras then kroppen til at waka som tynghder är . . . aff myklom maat LfK (syns dåligt) - drifva tillbaka, hindra färd el. förande af. at wiid stäket skulle wara hijndrat oxar och baather swa at the ecke komma tiil stocholm HSH 24: 56 ( 1516) . ","2) hindra, förhindra, lägga hinder i vägen för. andreas haþ þöm eigh hindra hans döþ Bu 140 . Bil 369 . " han hindrade enkte kristna kirkior " ib 465 . Bir 1: 185 . " hindra änkte at iak nytia wärldena ena stund äptir minom vilia ok lusta " ib 337 . " hvar sum rykker bok u eþätakans handum ällär hindrä hans eþingxvätte " SR 13 . " offnär skylskaper hindrar hiona fälagh " MB 1: 87 . ","3) förhindra tillgången till, förhålla. huxa ok leta, huru te mågho watu hindra, före töm å huse bilagdhe äru KS 86 (211, 95) .","4) förhålla, söka förhålla, söka tillegna sig, väcka tvist om. at hon hafdhe thän forscrefna större . . . for klostreno häfdhat oc hindrat i swa langan tima SD NS 2: 236 ( 1409) . " thässa iordh oc gafwor . . . fore klostrino hindra älla quälia " ib 238 ( 1409) . " at thetta for:da halft marklandh jordh . . . wordhe fore hanum . . . hindrat eller qwalt til rätta " ib 1: 391 ( 1404) . " hindradhe for honom wreta " ib 277 ( 1403) . ib 24 ( 1401) . " om nogher ware ämbitzman äller foghete noghet gotz hindra wilia for nogher man " GS 38 (1413, orig.) . then for:da gardh hindra eller qwälia SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). then for:da¨ gardhin ytermer hindra ib 10 ( 1401) . " hindradhe han grindaby " ib 2: 227 (1409, gammal afskr.). at nokot aff thessom godzom . . . kwnde aff noghrom . . . äþter mina dagha hindras (occupari) SD 6: 168 (öfvers. i vidim. fr. 1441). bedyandes honom inthe hindra mödha clandra äller qwälya then sance birgitte hwss Pm LXIII. forbyuþande . . . varom äringiom. äftekomandom. oc hwariom androm manni . . . þessä vara skipan. äller pant. at hindrä. qwäliä. äller til nokra handa skuld at giäldä med utsätiä SD 5: 567 ( 1346) . thässo for:do morghengafwo ather göra hindra eller qwälia ib NS 1: 9 ( 1401) . " kännoms wi the for:da sumo xx mark haffua wisselika wpbwrith oc latum han lösan aff allom thet hindra wil " ib 37 ( 1401) . " at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin äpther min dödha " ib 2: 170 ( 1409) . - söka tilskanska sig, göra intrång på, göra ingrepp i. warme at han ey hånom (konungen) mistyrne . . . ok hindre huarghen älla dröue hans godhs älla kununglikan rät KS 78 (192, 85) . ","5) börja tvist med, oroa. then fornämpa jäppa diäkn . . . nakat sin hindra älla quälia fore thenna fornämpa räkenskap BSH 1: 198 ( 1387) .","6) oroa, skada. " hindras af diäfwlsins frestilsom " Gr 318 . sancte iacop . . . haldir mik vppe swa at mik hindrar enkte ST 280 . ","7) upptaga, sysselsätta. hindradhir j androm ärindom Bir 3: 282 . VKR 28 . nar siälin . . . nytia värlzlik thing ok hindras j thom nöthogh Bir 2: 217 . ib 3: 54 . Bo 46 . " hindra af os (för oss upptaga el. från oss röfva) timan ib 121. "","8) intaga, besätta. " hindradho ey thera land som bygdo j öghiomen " Bir 3: 399 . " the af diäflom äru hindradhe " Gr 324 . ","9) fasttaga. " lät them hindra oc atirföra for thyfwa " ST 408 . 10) lägga beslag på. hindra hans lön SO 6 . - Jfr be-, for-hindra, äfvensom ohindraþer."],"e":["hyndra . "]},{"a":"hindra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","för ty ath fisken laa länge hindradhir tha fordarffwadis fisken ib. 5) börja tvist med, oroa. wi . . . forbiudhom huariom i sin stadh . . . thänna sama niclis . . . nokralethis hindra eller qwälia SD 6: 335 ( 1522) . . . . swa thet jakey ytermeer fore the saka, jak j thän tima giort hafde, skulle quälias, skullas älla hindradher wardha FMU 1: 362 ( 1376) . SJ 2 . 151 (1489).","6) oroa, skada. " jnffimo . . . krankan göra hindra oc kränka " GU C 20 (hand 2) s. 27. jnterpolo . . . aather stoppa smittha hindra oc skämma ib s. l37. mangha ffriborna män . . . sändho hänne älzskogha breff, fför hwilken breff hon mykidh hindradhis JMPs 399. 9) fasttaga, fänglsa. JGb 24 (1480). henrik grymholt loth hindra for:na olaff matsson medh bödla och byiaswäna STb 1: 70 ( 1476) . " ath engin stadztienare skal haffua aff noghan borgare meer än iiij (4) peninga for sin medha, tha te skulo lnogan hindra eller besättia " ib 173 ( 1478) . ATb 2: 138 ( 1479) . jrretio . . . snärya hyndra och innäthya GU C 20 (hand 2) s. 45. ib. "],"e":["hyndra . ","-ar , ","-adhe , ","-adher . ","-adha ATb 1: 345 ( 1471) . ","*hindra sik , 1) oroa sig. ena sak . . . j hwilke hon hafdhe sik wm qwällen foreeath nakoth hindrath Mecht 53 . 2) sysselsätta sig vara upptagen (med ngt). fiärdha är jomfrulika äronna fäghringh, sik altidh hindra i gudz ordhom (verbo divino vacare) mz renasta hiärta SpV 466 . ","*hindra fore , se SDw 2: 1235. - Jfr af-, be-, for-, fran-hindra, ävensom ohindradher."]},{"a":"hindradagher","b":"nn","c":"","d":["den följande dagen; dagen efter bröllopet. a henna rättom hindirsdagh SD NS 3: 50 (1415?). "],"e":["hinnersdager: -dag SJ 2: 244 ( 1493) . Se Sdw 2: 1236),","hindradags gava , "]},{"a":"hindradagher","b":"nn","c":"","d":["den följande dagen; dagen efter bröllopet. " a rättum hinderdagh " SD 4: 389 (1334?). a rettom hindredagh ib 6: 159 (1350, nyare afskr.). ib NS 1: 8 ( 1401), 297 ( 1403), 2: 78 ( 1409). FH 1: 187 ( 1498, nyare afskr.) , 3: 107 ( 1447), 4: 27 ( 1452), 5: 222 (1514), 6: 33 (1452, nyare afskr.). BSH 5: 488 ( 1511) . "],"e":["hindredagher . ","hinderdagher . ","hynderdagher: -dagh FH 4: 27 ( 1452) . ","hinderssdager: -dag BSH 5: 488 ( 1511) . ","hindirs dagher: -dagh FH 3: 107 ( 1447) . ","hyndersdagher: -dagh ib 5: 222 ( 1514) . hymer dagher: -dagh ib 6: 33 (1452, nyare afskr.)), ","hindradags gava","hindirsdax-? )","hindradagis gipt","hindradagxgift )","hindradags giäf"]},{"a":"hindran","b":"nn","c":"","d":["hinder, klander. " at the måga läfliga, utan hvar mans gemäle och hindran, sällia och kiöpa hvar androm . . . alla ätande vahro " FMU 1: 212 (13448, gammal avskr.). framdelis gör iak för:de niklise . . . the för:de godz . . . frij oc ombeworin för alle epterkommende tilltalan oc hindran SD NS 3: 419 (1419, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"hindran","b":"nn","c":"","d":["hindrande? tvist, försök att tillegna sig? dömom wi domproghustenom sin hus . . . ok giwum honom makt thöm afföra vthan nakars hindran (utan att någon får söka hindra honom? . . . söka att tillegna sig dem?) SD NS 2: 153 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"hindrare","b":"nn","c":"","d":["lhindrare, förhindrare. at j ey at enasth wardhen människionors befröffwara, wthan ä[m]wäl dygdanna oc laganna hindrara oc ffördärffwara JMPs 496. ib 518 ."],"e":["-a ) , "]},{"a":"hindrare","b":"nn","c":"","d":["hindrare, förhindrare. han hafdhe manga hindara (impeditores) j wärldinne Bir 1: 347 ."],"e":[]},{"a":"hindrilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) hinder. naghor wärdhzlik hindrilse kan thik hända at bortdragha thin hwgh fran gudz närwaru SkrtUppb 24 ."],"e":[]},{"a":"hindrilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) hinder. " snardher i mangom thankkom och hindrilsom " Ber 206 .","2) bråk, tvist, invändning. " saldhe wäghen ok strömen . . . fornämpdhom abote ok conuenit . . . äwerdelika at ägho ok styra vtan all hindirsle hiälparedhe geenseghn ok atirkallan (sine alicius impedimento) " SD 1: 160 (öfvers.). at the (artiklarne) . . . hallis stadhelika . . . vtan alla gensägn o hindrilse Bir 5: 112 ."],"e":["hindirsle )"]},{"a":"hindring","b":"nn","c":"","d":["Jfr behjndring."],"e":[]},{"a":"hingat","b":"ab","c":"adv.","d":["hit. " þa þu hit fort " Bu 498 . lätin hiit ledha grymmastan oc villastan thiwr Bil 85 . " komom vi alle hingat (motsv. ställe: " MB 2: 381 hiit) KL 386 . " vm thu ledhir han hingat " ib 408 . sände mik hingat ib 416 . " vilie wij . . . gerne omacha oss aater hingat " FM 496 81510). skicka hingat jogan jönsson ib. " gan . . . hingat til min " Gr 297 . hwar äpter war thu hingath fws (ifrig att komma hit) Al 8894 . the rytzer giorde hiit (här) skade RK 3: (sista forts.) 4888 . Pa 20 . Fr 1258 . RK 1: 2138, 3: (sista forts.) 6094. Al 4691, 4693, 4696, 8340, 8360 . LfK 233, 235, 236 . - hingat . . . þingat, hit . . . dit, åt ett håll . . . åt ett annat, till ett ställe . . . till ett annat. kastadhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt ä (för a) ömsa vägna Bo 204 . " som skipp komma hiith och somme komma tiith " RK 3: 3709 . " han loþ hiit och han lop kiþ thiit " Al 5173 . - hingat ok þingat, hit och dit, fram och tillbaka, af och an. han skötz hiit ok thiit KL 43 . " foor atir oc fram. ok gik hijt oc thijt manna mällan " Bo 30 . ib 196 . Bir 2: 171, 3: 136 . Al 8729, 9211 . Su 234 . - hingat . . . þär, hit . . . dit, åt ett håll . . . åt ett annat. han kastar een hiit ok annan ther Fr 595 . - hingat ok þär, hit och dit, åt skilda håll. han sände siin budh hiit ok ther Fr 2722 . ib 2377 . "],"e":["hingath Al 4691, 4693, 8340, 8360, 8894 . ","hingadh Fr 1258 . hängat L.","higat L. ","hit . ","hiit . ","hijt . ","hytt (i rimslut med nytt) RK 3: (sista forts.) 6094 . ","hiidh LfK 233, 235, 236) ,","här och"]},{"a":"hingat","b":"ab","c":"adv.","d":["hit. " jak kom ffor thy nw hingat til edher " Mecht 379 . " gaff han siig epter wort radh hengat til staden Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509, avskr.). ib. Jfr hit. ""],"e":["hengat )"]},{"a":"hingist","b":"nn","c":"","d":["hingst. " vnum equm dictum hingest " SD 4: 258 ( 1332) . sijtätä a sit örs äller hinghist ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). fore een brunan hengist ib NS 1: 78 ( 1401) . hingest oc harnesch ib 514 ( 1405) . " örs ok hingxsta " RK 1: 3307 . " en stolten hingest hwardrere gaff " ib 2: 3064 . the skönista hingxsta örss och hästa ib 3: 1101 . Jfr hängehäster. "],"e":["hingest . ","hengist . ","hingxstar: -a RK 1: 3307, 3: 1101), ","hingista foli","hinghästa- . ","hyngsta- )","hingista sadhul"]},{"a":"hingist","b":"nn","c":"","d":["hingst. at jak pansat hawer . . . mith gooz, sum jak agher i skalmeghum, fore en henghisth aff (för ok?) lx mark penninga Vg Formt III. 7-8: 156 (1384). "],"e":["hingster GU C 20 s. 64, 181. hinghester ib s. 563), ","hingista foli (hingsta fwli), "]},{"a":"hinker","b":"nn","c":"","d":["1) vattenfordringsverk. Se E. Noreen, Arkiv f. nord. filol. 46: 281. f., S. Erixson, Fataburen 1930 s. 205 f. windh ällir ingh (hauritorium) Mecht 151 . ther (ɔ: i brunnen) saa han sin fadir ok sin brodhir, hwan thera hänghia vti enom jngh, som gingo op ok nidhir MP 5: 127 . 2) et slags laggkärl, hink, spann. lasse smidh för iärnbandhen han slogh vppa hynken HLG 2. 12 (1509). item en ny wtwhyncha i bastwgen for ij öre. item smiden, som slogh jernen vpp samma hynka, ij öre ib 48 ( 1516) . - Jfr vatn-, vatu-hink och vatu-hinke. "],"e":["hynk . ","ynker GU C 20 s. 327 . obl. ingh Mecht 151 ; MP 5: 127 ),","*hinke"]},{"a":"hinna","b":"nn","c":"","d":["membrana, hinna. " hiärtat owir hulkit een klän hinna är väriande hiärtat " Bir 2: 212 . ib 217, 3: 121, 4: 164 . LB 7: 12, 9: 108, 109 . Jfr hiärna hinna."],"e":["hynna Bir 4: 161 ; LB 7: 12 ),"]},{"a":"hinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hinna, upphinna. " man ey kunde een ath hynna " RK 3: 3983 . ","2) hinna, förmå, orka. kom mit i strömen ty athan hynte ekke wtoffue Di 67 ."],"e":["hynna . troligen samma ord som inna. -te),"]},{"a":"hinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) upphinna, hinna fatt. the . . . menthe ath the skulle hynt them j siön, och wille ey bydha menelaum Troj 73 ."],"e":["supin . ","hynt )"]},{"a":"hinna","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr öghna hinna och hin, subst."],"e":[]},{"a":"hinnenhode","b":"nn","c":"","d":["arrière-garde, eftertrupp. " ther efterst waro skickade i himmenhode vel ijc [200] riddara oc swena godhe som hären skolo forwara saa at thom skal engen a ryggen sla " RK 2: 8617 ."],"e":[]},{"a":"hinnugh","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hinris","b":"","c":"","d":[" , se hindernis?"],"e":[]},{"a":"hinvägh","b":"pp","c":"prep.","d":[" L."],"e":["hinvagh )"]},{"a":"hiok","b":"nn","c":"","d":["gyckel, narrverk. " somi mina book ok somi mina hiook (fit scola bardorum doctrix vt grammatorium) " GO 342 ."],"e":["hiook )"]},{"a":"hion","b":"nn","c":"","d":["vanl. " i pl. "","1) medlem af huset el. familjen; pl. husfolk. husbondin . . . döptis ok al hans hion (cum tota domo sua) Bil 249 . ib 359 . ","2) äkta make, man el. hustru. iak tänkte thik haffwa rikelika gipt mz stoor äre et annath hion MD 190 . " thär mötos þöm (för þön) baþen hion fäghit huart andro " Bu 4 . ib 30 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), NS 1: 606 ( 1406) . MB 1: 1, 131 . Bir 3: 318 . RK 1: 369 . Fl 2088 . ","3) tjenstehjon, tjenare, underhafvande. thz ware mykit bäter fordragith ok ok konungsins hion ware oslagith RK 1: 2113 . " een herra ma wäl siälfwer biwdha sin wilia ower siin hion " MB 1: 96 . " vtan hion oc thiänara " Bo 1 . " hiona troskaph styrker väl bondans booskap " GO 343 . ib 421, 889, 1037 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 670, 5: 376 (1344, nyare afskr.). SR 46 . MB 1: 376 . Fl 632 . ST 485 . " hurw watzstena hion oc gotz skulo styras " Bir 5: 109 . " watzstena clostirs sysloman oc gaardz mästaren oc all hionen vtan fore clostrit " ib. " all clostersins hion " ib 110 . " at ey haffuis naghot owirflödhogth folk eller hion j clostersins tiänist ib. allom clostrisins landboom och hionum " ib 112 . ib 111, 118, 121, 122 . " all frälz hion som riddarom oc swenom oc frälse tillhöra, som ära brytia oc landbo " GS 28 (1375, orig.) . " alla the brytia landbo oc hion som byggia i mino godze " BYH 1: 179 ( 1377) . ib 182 ( 1377) . kyrkiones hion, som kyrkiones ägodeela abyggia DD 1: 88 (1440, afskr.) . " kyrkiones hion äller abyggiara " ib 91 (1440, afskr.). - (?) the sagho ther mang hion standa for wares herra Pa (Tung) 38 . - Jfr arvodhis-, frälsis-, fälags-, gäst-, hema-, hus-, hälgh-, legho-, reþo-, thiänista-, varþnaþa-hion.","1) äktenskap. " beuiste han at hionalaghit är af gudhi skipat " Bo 63 . " myklo värdoghare är andelikit hionalagh än licamlikit " ib. " kirkionna hälgilse som är döpilse ok färmilse ok olning scriptamal hionalagh " Bir 1: 205 . ib 234 . " tha andwardadhin the sin vilia j mina händir ok tokin (susciperent) hionalagh mz minom räddogha " ib 80 . " bygde han annat hionalagh " RK 1: 1955 . henric kesare ok raþegund kesarinna boþo saman i renlicus hionalagh Bu 419 . Bil 229 . KL 53, 110 . Gr 283 . KS 3 (6, 4) . MB 1: 329, 506 . ST 34 . MP 1: 37, 39, 40 . Bir 1: 75, 79, 2: 68, 214, 3: 221, 316, 4: (Dikt) 239, 240. Gers Frest 28 . Lg 3: 40 . " samtykte ok hon j . . . her eggertz riddars hyonelagh " ib 523 . " en iomfrw . . . beddis til hionalagh (till äkta) af enom rikom vngom man " KL 298 . " marghe rike grefwa beddos hona til hionalagh " ib 307 . " bedhis af them badhom til hionalagh " Bir 4: 124 . " the byria sina hionalax giri (concupiscentiam sui conjungii) j skörlimnadh " ib 1: 82 . " nar min fadhir ok min modhir komo saman äptir hionalax rät (matrimonialiter) " ib 3: 151 . " liua j smittoghom hiona- lax kötz lusta (in matriomoiali contamniosa delectatione carnali) " ib 253 (den adjektiva betydelse: äktenskaplig, som gen. här har, är mer el. mindre förherskande äfven uti de i det följande anförda sam mansättningarna, i hvilka denna gen. ingår). ","2) äkta par, äkta makar. tholikit hionalagh skal aldre see mit anlite Bir 1: 81 . " the wärlzliko hionalghin " ib 82 . " tw thing til höra hionalaghinom (för -ino) först gozsit . . . annantidh sonin älla barnin " ib 2 166. kom fram eth hyonelagh, ananias oc saphira hans hwstru LfK 21 . " saa hon ther jumfrvr, enkior och hionalagh " Pa (Tung) 32 . ib 33 . Lg 3: 40, 523 . huart par hionalagh SO 202 . ib 190 . "],"e":["hyon: hyonum SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hioon SD NS 1: 606 ( 1406); GO 421, 1037 . hiön L.),","hiona fälagh","-felagh MB 1: 468), ","hiona gardher","-gaardher )","hiona lagh","hyonalagh Gers Frest 28 . ","jonalagh Bir 3: 316 . ","hyonelagh Lg 3: 523 ; LfK 21 . ","hionalagh MB 1: 329 ; ST 34 . ","honalach SO 190 " för hionalach, ","hionalagha fälaghi","hione- )","hionalags band","hionalagx- )","hionalags folk","hionolax- )","hionalags fälaghi","hionalagx- Bir 1: 147. hionalax- ib 3: 151), ","hionalags kompanskaper","hionelax- )","hionalags lypte","hionalagx )","hionalags sambland","hionalax- )","hionalags samföghilse","hionalagx- Bir 3: 318 ; Lg 3: 40 . ","hionalax- Bir 3: 69 . hionalax samföghelse KL 314), ","hionalags stadhge","hionelagx- Lg 3: 64, 386 . hionlax- ib 272, 390, 478),","hionalags siäng","hionalags troskaper","hionalax- )","hiona mali , ","hiona spanan?","-span )","hiona vighning . f. L."]},{"a":"hion","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) tjänstehjon, tjänare, underhavande. PMSkr 203 . han (ɔ gårdsmästaren) skal altidh merkia til hwadh gärningh hwarth hion är qwämasth PMskr 204. - Jfr kirkio-, thiänista-hion. ","1) äktenskap. " then tiidh hionalag skal bindhas " SD NS 3: 493 ( 1419) . bengt pedersson . . . oc appollonia pedersdotter, j äktha hionelagh sammanbunne Svartb 428 ( 1448) . siwnda sacramentum är hionalagh SvKyrkobr 64 . vä[l]signadh vari thu (ɔ Sankta Anna) alra cristna hionalagha modhor SvB 384 (senare h. av 1400-t.). MP 5: 97 . 2) äkta par, äkta makar. at farande folk. som aff androm landom komber oc sic for hionalagh ¬halla ey sculu redhskap om pascha faa Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). SvKyrkobr 69 . ib. at hwart hionalagh i waart rike sculu aarlica giffua fornempda watzstena clostre twa swenska päninga Vårfrup 135 ."],"e":["*hiona gilnadher? (-nader GU C 20 s. 191), se hiona skilnadher. ","hiona lagh (hyonalagh: -it MP 5: 97 . ","hionelagh Svartb 428 ( 1448) . ","hionolagh SvKyrkobr 69 . -lagh), ","hionalags band","-lagx- . ","hiono SpV 320),","hionalags folk (hyonelagx-), ","*hionalags lagh","-lagx- . ","hionolax- SpV 369 ),","*hionalags lust","hionolagx- )","*hionalags qvinna","-lagx- )","*hionalags rätter","-lagx- )","hionalags sambland (-lagx-), ","hionalags samföghilse","-lagx- )","hionalags siäng","-lagx- . ","hionlagx- SpV 316 . -sängh(h)),","hionalags stadhge (-lagx-. hionolagx- Spv 172), ","*hionalags sälskap","-lagx- . ","hionalagx SpV 349)","*hiona lön , ","*hiona skilnadher","-naadher . ","-nader )"]},{"a":"hiona","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hiöna )"]},{"a":"hionalaghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["äktenskapligt. tilfögdhe sik annantima hionalaghlika (matrimonialiter) the samme sinne hustru Bir 4: (Dikt) 231."],"e":[]},{"a":"hionalaghskap","b":"nn","c":"","d":[" ? äktenskap. säthia venskap oc sambindningh j maghskap mz them mz hio[na]lagxskap MB 2: 62 ."],"e":[]},{"a":"hiongardher","b":"nn","c":"","d":["= hionagardher. then tiidh jak häredztingh hiölt medh almoghen som vnder nadhendall liggia j hiengardhen FH 5: 116 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"hiordh","b":"nn","c":"","d":["hjord, boskapshjord. GU C 20 s. 36 . Jfr asna-, gasa-, svina-hiordh."],"e":[]},{"a":"hiordher","b":"nn","c":"","d":["= hiorþ. bildl. godhe hyrdhin vakar owir sins litla hioredz gömo Bo 188 . " ärom vi hans folk oc hans hiordz faar " ib 231 ."],"e":[]},{"a":"hiordhganger","b":"nn","c":"","d":["betesmair. SVartb 206 (1393). thetta är clostersens hiordhganger til clostersens fää VKJ 266 ( 1477) . ib 62 ."],"e":["giordhgangh Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916 s. 91 (1384)),"]},{"a":"hiordhganger","b":"nn","c":"","d":["rättighet att låta boskap gå i bet. haffua tröggan hiordgang med sith fää huar honom tekkis SD 5: 27 (öfvers. fr. medlet af 1400talet). - betesmark. eeth goodz . . . medh aaker, änger, hiordtgangh, skoogh SD 6: 56 (öfvers. fr. 1400-talet). met . . . hiordhgangom DD 3: 9 (1369, afskr.) ."],"e":[]},{"a":"hiordhhug","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hiorþa hug."],"e":["hiordhug )"]},{"a":"hiordhlöt","b":"nn","c":"","d":["betesmark. Svartb 425 ( 1447) ."],"e":["hiordlööt )"]},{"a":"hiordhmark","b":"nn","c":"","d":["betesmark. aker oc äng, skogha, hiordmakr oc fiskivatn Svartb 109 ( 1539) . SD NS 3: 231 ( 1417) ."],"e":["hiord- )"]},{"a":"hiordhmark","b":"nn","c":"","d":["betesmark. j feta och lostogha hiordmarka MB 2: 408 . " met hyordhmarkom ok fägangom " FH 3: 107 ( 1447) . ib 109 ( 1447), 146 ( 1449), 4: 12 ( 1451). met hiordhmark oc fägangom ib 3: 148 ( 1449) . Jfr hiordha mark."],"e":["hyordh- )"]},{"a":"hiordhvalder","b":"nn","c":"","d":["betesmark. Se Sdw 2: 1236. VgFornmt I. 3: 16 (1382, avskr.). fyra örtugha land jordh meth huss, jordh . . . hiordwallom SD NS 3 . 113 (1416). item . . . en änngh; hon ligger for hiordhvall VKJ 85 ( 1447) . ib 235 ( 1447) ."],"e":["hiord- . "]},{"a":"hiordhvari","b":"nn","c":"","d":["vallhund. eth hwnda släkthe ä gaardhwarta. annath hiordhwara PMSkr 247 ."],"e":["-wara ) , "]},{"a":"hiordskillinger","b":"nn","c":"","d":["avgift för bete. RP 1: 389 ( 1377) ."],"e":[]},{"a":"hiorter","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " tomo hyort " SD 3: 128 ( 1313, nyare afskr.) . "],"e":["hyorter . ","-ar )","hiorta horn","hiorta hovudh , ","hiorta märgher","hyortha merger )","hiorta tunga , ","hiorta tungo bladh","hiorta tunga- )"]},{"a":"hiorter","b":"nn","c":"","d":["hjort. Prosadikter (Barl) 71 . medh hyorthinum . . . vndirstas dyäffuolin MP 5: 236 . Jfr dahiorter. "],"e":["hyuorther )","*hiorta ben","-been )","hiorta horn","-hörn GU C 20 s. 62), ","*hiorta hudh , "]},{"a":"hiortkalver","b":"nn","c":"","d":["hjortkalv. GU C 20 (hand 2)s. 30."],"e":["-kalf )"]},{"a":"hiortkalver","b":"nn","c":"","d":["hjortkalf. Su 75, 164 ."],"e":[]},{"a":"hiorþ","b":"nn","c":"","d":["hjord, boskapshjord. ii hiorþenne varo änge ygsn Bu 167 . MP 2: 36, 37 . GO 386 . - bildl. Bo 237 . " at han (abboten) waki bätir owir sinne hiordh " KL 79 . - Jfr fara-, fä-, geta-, nöta-hiordh, äfvensom hiordher. "],"e":["hiorþahug","hiorþähog )","hiorþalöt , ","hiordha mark","hyordha- )"]},{"a":"hiorþgata","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hiorþhald","b":"nn","c":"","d":["vallgång med boskapshjord. GS 41 . "],"e":["hiorþhalds man , "]},{"a":"hiorþhunder","b":"nn","c":"","d":["vallhund. " swa som hiordhhunder biiter faar, som skulle wäria faar fore warghe " MB 1: 385 ."],"e":[]},{"a":"hiorþlöt","b":"nn","c":"","d":["betesmark. " j hyordhlöthum " DD 1: 128 ( 1479) . Jfr hiorþalöt."],"e":["hyordh- )"]},{"a":"hiorþvalder","b":"nn","c":"","d":["betesmark. " pascua dicta hiordwaldæ " SD 4: 78 (1328, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"hira","b":"nn","c":"","d":["svindel, yrsel. tekna thässa myrko wärldena hoffwdz gäld oc hiro anda MP 2: 276 . Jfr Var. rer. voc. s. 44 ²vertigo . . . hijra.²"],"e":[]},{"a":"hira","b":"nn","c":"","d":["svindel, yrsel. Se Sdw 2: 1236. "],"e":["*hirogalin , "]},{"a":"hirdha","b":"vb","c":"v.","d":["vakta, vårda? gömma? förvara? the wiliä barnith drepa oc myrdhe thy scalt thu thz i annen stadh hyrdhe MD 13 . "],"e":["hyrdhe . ","härdha . ","-der )","hirdha sik , gömma sig. j skogha haffdo the sik härt RK 1: 3136 ."]},{"a":"hirdhdränger","b":"nn","c":"","d":[" [Fnord. hirðrengr, troligen från Fornsv., (syns dåligt) Das älteste Hofrecht Nordens s. 12 f.] till (syns dåligt) (d. v. s. en konungs el. stormans följe) hörande thenare. thz gaff man hördrengiom ok fantom RK 1: 3664. kallar man annan tiuff. härinson. eller annat oquädhins ordh, är han knape eller skytta ligge innan tornenom en manadh ok äthi vatn ok brödh, är han hyrdränger eller annar minne man ligge j stokkenom eller j kistonne samuled. är han smaswen wardhe hwdstruken MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 63 . är han hördrängir ellir annar ärfuodhis man ib 64 . hirþdränger thän sum slikt talar a mot riddarä äller swenavapn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). Jfr (syns dåligt) arb. s. 14, 74, 75."],"e":["hyrdränger . ","hördrenger )"]},{"a":"hirdhe","b":"nn","c":"","d":["herde. " thin son . . . thedhis hördhomen som wakadhe offwer sinne hiordh Skrt Uppb 365. - bildl. honom loffuandis oc takandis i enne lydhno wndher en herdda som war hälge fader pawen " JMÖ 172 . herre ihesu criste thw som är een god hörde SvT 69 .. - Jfr asna-, fara-, fä-, geta-, kirkio-, svinahirdhe. "],"e":["hyrdhe GU C 20 s. 422 ; SpV 377 . ","hördhe GU C 20 s. 451 ; -n PMskr 238, 244, 260; -anna SpV 377 ; ","-omen SkrtUppb 215, 365 . ","hörde GU C 20 s. 35 . SvT 69 . ","herdda JMÖ 172 ),","*hirdha käpper","hörda- )","*hirdha skräppa"]},{"a":"hirdhir","b":"nn","c":"","d":["herde. " faar vtan hirdhe " MB 1: 420 . Jfr hirþe."],"e":[]},{"a":"hirdhis lös","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["härdislös . ","härdi lös )"]},{"a":"hirdhkona","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1236."],"e":[]},{"a":"hirs","b":"nn","c":"","d":["milium, hirs. millium hers LB 6: 284 ."],"e":["hers )"]},{"a":"hirs","b":"nn","c":"","d":["hirs. " milium kallas pa swensko hers PMskr 201. - maträtt (gröt) av hirs. til affthons maltid risgröth, hers eller gryn eller roffwor " Brasks Matordn 7 . "],"e":["hers )","*hirsa gröter","hersagröth )"]},{"a":"hirþe","b":"nn","c":"","d":["herde. " när herdhin ok wlwin dragha ens tha hawer hiordhin tappat " GO 386 . " hyrdha älla fägömara " MP 2: 36 . han bödh then hirdha ower ga Al 1971 . " bidhir som troin hyrdhe fore sinom farom " Bo 100 . " jak är godher hirde " Bir 4: 47 . MP 1: 25, 2: 37 . KL 17 . Bo 10, 120, 188 . Bir 1: 204 . Iv 253, 378 . Al 1968, 1972, 1977 . ST 263 . Lg 34, 3: 243, 265 . Su 161 . RK 1: (LRK) s. 219 . then hälghe hyrdhen ansgarius Ansg 239 . - tjenstgosse, dräng? thän som jak kallade min son är wordhin olydogher likare enom hyrda (puero disculo), än lydoghom son Bir 4: 113 . Jfr fara-, fä-, svinahirþe, äfvensom hirdhir. "],"e":["hyrdhe Bo 100, 120 ; Bir 1: 204 ; Al 1972 ; ","-in Bo 188 ; ","-en ST 263 ; Ansg. 239; -an ST 263 ; ","-a MP 2: 36 ; ","-omen KL 17 ; MP 2: 37 ; Bo 10 . ","hyrde: -a Bir 4: 113 . ","hördhe: -in Lg 3: 243 . herþe, se fara hirþe. ","herdhe: -a ST 263 ; ","-in GO 386 ; ","-en Lg 3: 265 . ","herde RK 1: (LRK) s. 219 . ","heerde Su 161 ), ","hirdha hus , ","hirdha skiul"]},{"a":"hirþgarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hirþinge","b":"nn","c":"","d":["herde. Bil 373 ."],"e":["herþingi L. ","hyrdinge L. ","hördinge L. L.),"]},{"a":"hirþman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hisna","b":"vb","c":"v.","d":["hisna, häpna, rysa. " jak swa som hisnadhe ok slionadhe at köt ok blodh muld ok thräk vsul människa astundar swa lofwas " Bir 3: 327 . " tok han til at hisna (terrore horribili palpitaret) " Pa 16 . - opersonl. med dat. el. ack. togh honom hiisna widher MD (S) 301 ."],"e":["hiisna . ","-adhe )"]},{"a":"hispana man","b":"nn","c":"","d":["invånare på Pyreneiska halvön, spanjor. hwath ey waro romarannas häär til strid myndre oc färre än frankarikes, smärre folk än tyska landz almoge, wanskelikaren än hyspana män PMSkr 122 ."],"e":["hys- . ","-män ) , "]},{"a":"hissande","b":"nn","c":"","d":["vind? gudh se loff, i finghe goth hissandhe i dag, fore aff BSH 5: 541 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"hisset","b":"ab","c":"adv.","d":["der. " ath wij skole mistä baade her och hiissedh " HSH 20: 290 (1510, daniserande). Jfr hitzig."],"e":["hiissed )"]},{"a":"historia","b":"nn","c":"","d":["1) histora, legend. Se Sdw 2: 1236. 2) händelse, tilldragelse. j tänna bok warda rörda warastogha (för waraftogha) istorior ssom fordom waaro skedda Prosadikter (Sju vise m C) 221 ."],"e":[]},{"a":"hit","b":"","c":"","d":[" ,, adv. L. hit. collegare delegare hiith oc tiith sända GU C 20 (hand 2) s. 71. tha slogh han langt om kringk hijt och thijt STb 4: 97 (1505). Jfr hingat."],"e":["hijt . ","hiith )"]},{"a":"hit","b":"","c":"","d":[" , se hingat."],"e":[]},{"a":"hita","b":"vb","c":"v.","d":["19 upphetta. tha hethe olyo PMskr 236. tha hethes ognen ib 561 ."],"e":["hetha )"]},{"a":"hita","b":"vb","c":"v.","d":["1) upphetta. " belägger han !UDDA_TECKEN? skör luste) sköt allan kroppin och hita bränne, och wptände . . . kötit " Ber 232 . ","2) refl. hitas, upphettas, varda het. bildl. the som kalle waro wärmdos oc hitadhos Bir 4: 7 . " skynda mz alle akt til gudh som thu älska astunda oc hitas ok ängxlas (ad Christum quem diligis, tota mente suspires, ferueas, anheles, anxieris) " Ber 17 . - Jfr heta, v."],"e":[]},{"a":"hita","b":"nn","c":"","d":["hetta, brånad. " skörs lusta hita wptändis af nakrom litlom tilfällom " Ber 232 ."],"e":[]},{"a":"hiti","b":"nn","c":"","d":["hetta. " af solenna hita " Bu 174 . " lius ok hiti skilias aldre widh lughan " Bil 81 . " sik wäria för . . . hita ok kulda " KS 40 (105, 43) . " hiti eller kyld " MB 1: 236 . ib 73, 108, 314 . MP 1: 310 . ST 14 . Lg 674 . MB 2: 118, 344, 357 . RK 3: 3563 . - bildl. brinner . . . j giris heta MP 1: 66 . " mins goddoms hiti " Bir 1: 55 . vptänd medh gudhelikx kärlekx hita VKR VII . Su 201 . " tempradho ey i fastonne swalhsens heta " LfK 199 . - feber. brenno oc hitha LB 9: 105 . PM 55 . - brånad. til meere skörs lusta hita Bir 3: 101 . - ifver. gabba thinom zelo. thz är thinom hita Bo 136 . " är zelus hiti til at göra got ib. gladdis mykyt af tholke iomfrunna astundan oc hita " KL 332 . - Jfr elds hiti."],"e":["hyti MB 2: 344 ; ","-anom ST 14 . hete -an MB 1: 73 ; ","-anom MB 2: 357 . ","hethi: -a MB 2: 118, 357 . ","heette: -a RK 3: 3563), "]},{"a":"hiti","b":"nn","c":"","d":["hetta. " hittä oc frost " JMÖ 164 . så är brennestenen som ehu frada och skum i jordene aff hietanom wärkatt PMSkr 613 . - feber. galle, piss, och annor tingh, hwilke goll warde aff mykin hiete, i wäskone PMSkr 610 . - iver, häftig längtan. hon haffdhe aldrey nokun hita til sköran lusta MP 3: 508 ."],"e":["hittä JMÖ 164 . ","hythi GU C 20 s. 88 . obl. hiete PMskr 610; best. -anom ib 60, 610, 613), "]},{"a":"hitna","b":"vb","c":"v.","d":["1) varda het, varda varm. folkit hethnade j storom hetha MB 2: 357 . " konungen drak manliga got wiin, oc böriade hethna j skallan " ib 188 . " tå hitna thera blodh " KS 55 (139, 59) . - bildl. mit hiärta hitnadhe i mik Bo 232 . ib 178 . " heetnar jak allir aff gudhelika eldzsins hita " Su 201 . ","2) glöda? halsin (näml. på fogeln Fenix) hitnar (af senare hand ändradt till skiin) som gul Bil 306 ."],"e":["hethna . ","heetna . "]},{"a":"hitsända","b":"vb","c":"v.","d":["hitsända. Troj 64 ."],"e":["hiit- . ","-sändha . "]},{"a":"hitta","b":"nn","c":"","d":["fynd, hittegods. haffwa fyärdhe delen . . . aff hittonne PM 55 ."],"e":[]},{"a":"hitta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppsöka, taga reda på, få¨ tag i. iak skall snart hitta them oc hängia them bada twa Di 176 . - hitta, finna. leta oc hitta . . . gul ok selver Bu 18 . " lät at hanom leta tel han hitez " ib 7 . " ther hitte han thre telninga alna högha standa " Lg 92 . - abs. quirinus letar ok hitter Bil 113 . - hitta, påträffa. med prep. a (up a). hitto vpa hans liik RK 1: 574 . - finna, komma till. med prep. a. hitte fulkompnelika a gudz rätta tro MB 1: 178 . - finna, befinna. vi hittom scrifwat Bil 116 .","2) träffa, nå. at wärlin skulle . . . aff tholikt lifwerne ekke hittas Al 4002 . - träffa, råka. komber tw sa langt vtaff sassen. til et slot som bern heter . . . oc hitter ther didrik konung Di 91 . - med prep. a (up a). huru hafdhe stennin . . . hit oppa (attigisset) swa lärdhan Bir 3 408 . ","3) råka (att). hitte at skiwta cayn MB 1: 164 . ","4) uppfinna. " han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe " MB 1: 164 . " hitte göra först bokstawa ib 2. - hitta sik, befinna sig. nicholaus . . . hitte sik som sol vpran ifwi brunnenom " Pa 23 . - refl. hittas, ","1) finnas, finnas till, vara. första exemplum hittes i siälenne Bu 185 . " hittas the thz hux ok seghia " KS 6 (13, 6) . MB 1: 102, 135 . ","2) inträffa, hända. thz hittis opta, at innan gul scrinum gömas fatöko clute Bil 236 . ","3) befinnas. " hittis þät. at þät skal egh hardþäre plikt wära " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hittes thz suå medh skiälum ok äpte dömom KS 75 (185, 82) . "],"e":["-ir . ","-te , ","-ter . ","hite: -ez Bu 7),","hitta ater , ","hittas til , finnas till. thän man hittis äkke til Iv 4258 . Jfr tilhitta. - Jfr nyhitter."]},{"a":"hitta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hitta, finna. " ath han hytte engin pungh i maket STb 1 333 (1482). - finna, komma till. thän tiidh en oreen ande köris wt aff mannen. tha gaar han oc letar sik ro oc hitter ey " SvKyrkobr 24 . - Jfr aterhitta."],"e":["-er . ","hytte ) , "]},{"a":"hitta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*hitto ankare","hitte- . ","hittta- . -anchare. -anchere),","hitto barn","hitte- )","*hitto del","*hitto gods","hitta gooz )"]},{"a":"hittare","b":"nn","c":"","d":["upphittare. " een ondh hittare är wärre än een thiwff " GO 812 ."],"e":[]},{"a":"hittilkomilse","b":"nn","c":"","d":[" ? hitkomst. STb 5: 360 (1522, Kop)."],"e":["hiith tilkommelsse )"]},{"a":"hitto barn","b":"nn","c":"","d":["hittebarn. ST 87 . Va 16 . Lg 3: 329 ."],"e":["hittä barn: -barnet Va 16 ),"]},{"a":"hitza","b":"vb","c":"v.","d":["hetsa, egga, reta. hitzadhe them (de grymma djuren) all ath hänne ST 377 . " the starkasta dyuren elephantana öffwadho the oc hidzadho til örligx " MB 2: 237 . " han wille konungen paa swänska hiissa " RK 3: 3261 ."],"e":["hidza . ","hiissa . ","-adhe )"]},{"a":"hitzig","b":"ab","c":"adv.","d":["där. " ey dömer gud tyswär badhe här ok hizse SVKyrkobr (Lucc B) 200. ""],"e":["hizse )"]},{"a":"hitzig","b":"ab","c":"adv.","d":["der. " enghen plaghar gudh tösswar, badhe her hyzsek (för her ok hyzsek) " LfK 104 . Jfr hisset."],"e":["hyzsek )"]},{"a":"hiul","b":"nn","c":"","d":["hjul. - kvarnhjul. jtem vij mark af sudhro quern oc vij mark reknades af met hanom for ognin han bygde oc hyughlith Skotteb 349 (1440-41, Borgm). - pinohjul (för rådbräkning av brottsling). ther meder dömpdes samma claus lauerensom til hywll STb 3: 411 (1498). tha gik röster offuer alt, ath han hade döden fortient medh eth hiwll ib 4: 38 ( 1504) . - rådbråkning med hjul. ty then menige frelsse man oc almoghe her reget loffves(?) inthet anneth utan hyul oc hengendhe, mord oc brand VgFormt II. 1: 22 (1521). - Jfr damma klinka-, kärro-, vaghns-, vatu vinds-, vef-, vände-hiul. "],"e":["hiwll . ","hyughl: -ith Skotteb 349 (1440 -41, Borgm). Se E. Lidén, Studier tillägnade Axel Kock 418 f.), ","*hiula hus","hywla- )","*hiula mästare","hiwlla- . ","hiwlä- . ","-mestare )","*hiula vidher","hywghla- )","*hiuls naf","-naff )"]},{"a":"hiul","b":"","c":"","d":["hjul, vagnshjul. " thässe vangnsins hiwl " Bir 3: 328 . ib 329 . " swa är skalk i scola som fämpta hiwl a wanga " GO 1068 . - bildl. ä hwarth h[i]wlith hwelffwer pa wäghin ther jach nw är i stadher BSH 4: 252 ( 1500) . - vindhjul. gynom the hiwlen ällir windana, som äru j wägginne, mällan syster oc brödher, tildirffuis engin syster at intaka ällir wtsända nakot Bir 5: 98 . - hjul till kanon? ij (2) hywl, järnsläghen ok vi (6) sma hywl oijärnat BSH 5: 506 ( 1512) . pinohjul, stegel. lät dacianus gerogium sätia a hiul. hiulet sat vm cring mz huasom suärþom. hiulet brast ok giorþe georgio ängen scaþa Bu 494 . ib 505, 510 . ST 125, 126 . Lg 3: 144, 145 . - Jfr iärn-, mylno-, qvärna-, vaghu-, vind-hiul. "],"e":["hyul ST 125 ; ","-it ib 126 . huwl)","hiulastova","hiulastuw )","hiula värk","hywla- )","hiula virke","hywla- . ","hiwla wyrke: -ith Lg 3: 146), "]},{"a":"hiulare","b":"nn","c":"","d":["hjulmakare? ss tillnamn. hogen nielsson kalles hywlere Trolles Jb 45 - ss första led i ortnamn. störkar i hiwlarbodha RP 2: 385 ( 1399) ."],"e":["hywlere )"]},{"a":"hiulharpa","b":"nn","c":"","d":["hjulharpa. " piltisma . . . ludus quidam hiwll harpa " GU C 20 s. 452 ."],"e":["hiwill )"]},{"a":"hiulhus","b":"nn","c":"","d":["hjulhus (i kvarn). VKJ 240 ."],"e":[]},{"a":"hiulmakare","b":"nn","c":"","d":["hjulmakare. ss tillnamn. " henrik hiwlamakare STock Skb 245 (1525-26). ""],"e":[]},{"a":"hiulmästare","b":"nn","c":"","d":["hjulmästare, den som sätter upp el. styr ett pinohjul. hiulet gik af laghi ok bröt hiulmästaran (artificem) tel döþ Bu 510 ."],"e":[]},{"a":"hiulnavar","b":"nn","c":"","d":["nafvare till att borra hjul, hjulborr. II hiwlnaffrar, eth bor jern FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"hiulvidher","b":"","c":"","d":[" Brasks Cal 267 ."],"e":["hiuulved ) , ","hjulvirke"]},{"a":"hiupon","b":"nn","c":"pl.","d":[],"e":["hiupun )","hiupona ros","hiwpone- )","hiupona trä , ","hiupona thorn , "]},{"a":"hiupon","b":"nn","c":"","d":["2) nyponbuske. cornus hiuponaträ Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7."],"e":["*hiupona mark , ","*hiupona skogher","-skoger )","hiupona trä , "]},{"a":"hiva","b":"vb","c":"v.","d":[" VKR 23 . ib 50 . (quinna) scal hwiuadh j kirkiu ganga Bil 309 ."],"e":[]},{"a":"hiälle","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hiälma","b":"vb","c":"v.","d":["förse med hjälm. hiälmandhis them mädh brännande hiälmom JMPs 250."],"e":["-andhis ) , "]},{"a":"hiälmband","b":"nn","c":"","d":["hakrem till hjälm. hiälm bånden söndrbrwsto oc polidames hoffwod bleff barth oc owänkt Troj 134 . ib 139 ."],"e":["-bånd )"]},{"a":"hiälmber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hjälm. margaris kom vndan . . . mz hiälpme hognom Prosadikter (Karl M) 274 . - heraldisk hjälm. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 204 f., 555 ff., 595 ff. vnne wy them oc stadhfeste schyold oc hielm Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . " eet blaath gedde hoffwit i eet huilt böliefield uti skiolden oc een gedde stiert på hielmen Schegel o. Klingspor 83 (1461). " SvSkr 1: 36 ( 1482) . vnnar oc giffuer for neffnde mathis lydke . . . frihet oc frälse . . . med skiöld oc hielm, somär tre bla roser och stikkerne gröne Lagerbring Saml 3: 216 ( 1483) . HSh 19: 177, 178 (1508). DD 1: 210 (1509, nyare avskr.) . "],"e":["hielmber . ","*hiälms tekn","hielmstekin )"]},{"a":"hiälmber","b":"","c":"","d":[" L. ","1) hjälm, en hufvudet mot anfallsvapen skyddande betäckning. hiälmin vär hofwodhit for skutom ok slaghom Bir 3: 377 . " j thässom hiälm skulu vara twa boru fore öghomen " ib. " lösin jdhra hiälma " ib 403 . " han bant thera hiälma swa at främbre delane oc öghna borona varo j nakkanom ok hiälmanna äptro dele myrkto öghonin at the gato ey seet ib. " ib 51, 402 . Iv 3381 . RK 1: 895 . Di 18, 247 . " rasklika han sin hiälm op bant " Iv 3343 . Bir 4: 362 . Di 15 . " bant sin hielm vppa sit huffuod " ib 192 . " buudhe the thera hiälma oppa ib 266. " ib 248 . " bant aff sin hiälm " ib 285 . " mz viijc [800] ryddara ok swena som mz opgiorda hielma j stridhom tiena " RK 1: (sfgn) s. 181 . " hans hiälpm var badhe hwiit ok hardh " Fr 91 . " the herra iwans hiälm görla kände " Iv 2367 . SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). Bu 501 . Bil 87 . Bir 1: 67, 68, 2: 175, 182, 3: 116, 395, 404 . Al 4907 . RK 1: 103, 316 . Di 208, 230, 257, 267 . - ss tilnamn. karolo hyalm SD 1: 362 ( 1253) . ","2) glashjälm, kolf, retort. bren tz sydan i gynom een hielm LB 7: 209 . " j hiälmsens nidhernis glas " PM XXVIII . ib XXXI. - Jfr glas-, iärn-, stäka-, tornies-, örlöghis-hiälmber."],"e":["hialmber: hialm Bu 501 . ","hyalmber . ","hyälmber : hyälm SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). hielmber. hiälpm Fr 91 (nom.); Di 208 (ack.). hälm Di 230 (nom.); Iv 2367 (ack.), 3381 (ack.); -a Di 257 . -ar m. "]},{"a":"hiälmbora","b":"nn","c":"","d":["hål el. öppning i hjälm (för ögon äfvensom för mun). hiälmborona ther the skullo see ginom Bir 3: 404 . ib 2: 63, 182 ."],"e":[]},{"a":"hiälmholt","b":"nn","c":"","d":["handtag till roder, styrpinne. Jfr F. Tamm, Nordiska Studier tillegnade A. Noreen s. 36 f. bondans hustru . . . slog till quinnone meth eth hiälmholth STb 2: 164 ( 1486) ."],"e":["-holth )"]},{"a":"hiälmkamber","b":"nn","c":"","d":["kamliknande upphöjning på en hjälm. GU C 20 s. 155 . ib (hand ","2) s. 48."],"e":["hielm- )"]},{"a":"hiälmplata","b":"nn","c":"","d":["hjälmvisir. sikted eller hiälm plåttan Troj 138 ."],"e":["-plåtta )"]},{"a":"hiälmsikte","b":"nn","c":"","d":["hjälmvisir. Troj 141 ."],"e":[]},{"a":"hiälmtekn","b":"nn","c":"","d":["hjälmtecken, prydnad på hjälm. haffuer jak vnt och giffuit honum til wapn och hielmtekn een swart swalä vtinnen ith röt fiäld SVSkr 1: 36 (1432). crista te quoed eminet super galeam hielmtekän ok heilkamber GU C 20 s. 155 ."],"e":["hielm- . ","-tekän )"]},{"a":"hiälp","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hjälp, bistånd. " at . . . konungin hiälpe mz sine hiälp til at opbyggia thit klostir " Bir 3: 304 . " com þöm tel hialpa " Bu 523 . " kom hanom tel hialp " ib 26 . ib 22 . " til hiälpa koma " Bil 865 . surþo huat hanom va[r]p tel halp Bu 22 . " honom til hielpe ware " RK 2: 3737 . " war skit til hiälps när näst brindher " GO 909 . " inghin thil hiälpa hafwa " SO 16 . hafpen ii eigh hana callat tel hialpa Bu 23 . " ropadhe han hjälp " Pa 17 . " ropadhe sik hiäl (för hiälp) ib. hemelika sik til hiälpa badh " Al 772 . " bedhis iak til hiälpa thik " ib 3070 . " han badh gudh ok sancte olaff sik til hiälpa " Bil 872 . " swa bidhir jak mik gudh til hiälp oc al hans hälghon " Bir 5: 123 . " han frestar hwath til hiälpa dugher " Al 1950 . " wi hopoms mz thine help wor nödh forwinnä " MD 62 . " om hann ey help aff presten faar " ib 87 . " bedhas tholomoz hiälp (auxilium . . . patiendi) aff gudhi " Bir 3: 176 . " nu latin honom idhra hiälper dugha " Iv 5642 . ib 813 . " thu ma väl hiälper fanga " ib 2675 . ib 3713, 4715 . " mik hiälper tee " ib 2763 .","2) hjälp, gärd. " hafuom wij . . . hänne (drottning Margareta) ena hiälp gifuit ofuer alt rikit " FM 23 (1389, nyare afskr.). at i the hielpena . . . gifuin oc vtgörin ib. en hielp, som hwar rök vtgöre skal j peninge til at vppbyggiä rikxens slotth ib 254 ( 1505) . vm noghor hiälp kan läggis til bergx mennena PfN 136 . the hiälp som aa lägx scule the . . . wtgöra ib. ","3) hjälpmedel. mot thessom twem afflät ey dygdha fullir gudh at gifwa andra twa hiälpir (remedia) Bir 1: 252. är stundom görande mz manzlicom radhom ok hiälpom ib 3: 457 . - Jfr lifs-, mädh-, siäla-, värulds-hiälp.","1) hjälpande råd. hulke som han styrkto mz hiälpa rädhom (auxiliis et consilis suis; med råd och dåd til at vtuidha sina ilzsko Bir 2: 208 . - hjälp (i nöd), undsättning. lete hiälparädhe (auxilatores et intercessores) Ber 226 . ","2) undanflykt, förevändning (att slippa fullgörandet af en förbindelse). orsakar sik, oc nytiar mangskona hiälparädhe LfK 154 . " grep han til ith hielpe räde " FH 5: 203 ( 1510) . " wtan förordh ällar swekful hiälparädhe " Lg 3: 450 . " ath holda skolandes vtan alla argalist eller nogan hielpperede " SO 164 . hielpe räde oc nyafunder SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). tha är min jordh löös vtan alla hielpa rädhä. mik i geen at andwordhas BYH 1: 199 ( 1389) . skulo the . . . leydhadhe oc feloghe wara . . . vtan all hiälparädhe, oc vtan alt arght BSH 1: 187 ( 1386) . " vtan alt arght ok hielpa rädhe, the honum kvnna koma til skadha eller mik til froma " SD NS 1: 642 ( 1407) . " vtan alla hiälperädhe ok alt arght " SJ 35 ( 1425) . " at beredha . . . wtan alth hinder älla hiälparädhe " SD NS 1: 34 ( 1401) . " fför vthen all skothzmal hindher ellir hiälperäde " FH 5: 235 ( 1519) . " vtan alla flärd oc hielperädhe " ib 78 ( 1479) . vtan alla argha lister ok all hielpä redä SD NS 1: 61 ( 1401) . " wtan all hiälparedhe ok nesegning " ib 107 ( 1402) . wtan alle gensäghn oc hiälparädheib 230 ( 1403). vthan alt hälperedhe ib 543 ( 1406) . ib 99 ( 1402), 238 (1403, nyare afskr.), 275 (1403, nyare afskr.), 295 ( 1403), 350 (1404, nyare afskr.), 431 ( 1405), 450 ( 1405), 544 ( 1406) o. s. v. FH 3: 93 ( 1446), 98 ( 1447), 151 ( 1450), 4: 57 ( 1457). SO 201 . SD 1: 160 (öfvers.), 5: 209 (öfvers.)."],"e":["hialp Bu 26 ; ","-a Bu 23, 523 . ","halp ib 22 . hielp. help MD 62, 87 . ","hälp: -a SO 16 . -ir), ","hiälpa bot","-boot )","hiälparädhe","hiälperädhe . ","hielperädhe . hielpe räde. hyälporädhe FH 3: 151 ( 1450). hielpä redä SD NS 1: 61 ( 1401) . ","hiälparedhe . ","hielpperede . ","hälperedhe SD NS 1: 543 ( 1406), hälperedhe ib 2: 6 ( 1408) . ","hilpparädhe ib 82 ( 1409) . " hielperedha " ib 1: 544 ( 1406)), ","hiälpa skatter","hielpe- . ","hyelpe- FM 420 ( 1509) ), "]},{"a":"hiälp","b":"nn","c":"","d":[" (STb 5: 341 (1521, Kop)) L.","1) hjälp, bistånd. " rona ij waxtorp soghn lygiande som min fadher mik til hyulp wnt hawir " Gadolin Pants Bil 266 ( 1536) . GU C 20 (hand 2) s. 53. atj ffa got hielp oc wnsetning til lider aff findland STb 5: 341 (1521, Kop). - slag av hjälp. cl hiälper som hälghe män skulw hiälpa them som läsa thänna psaltaren JMPs 412. - hjälp, handräckning? vtgiffuit lom poske affton jon stadztiener ij !UDDA_TECKEN? til en hielp Stock Skb 212 ( 1523) . Se Sdw 2: 1236. 2) hjälp, gärd. ath thenne hälpin nu görs dragis ey til sidhwäniä Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 529 (börj. av 1400-t.). - Jfr mädh-, människio-, oxa-, silf-, til-hiälp. "],"e":["hielp . ","hälp: -in Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 529 (börj. av 1400-t.). hylp Gadolin Pants Bil 266 ( 1356) . ","hiälper JMPs 412),","*hiälpa karl","hielppe- . ","-karll . ","-kaar )","*hiälpa koster , ","*hiälpa qvinna","hielpe- Stock Skb 89 (1518-19). hielppe- HLG 2: 51 (1516), 103 (1522), 3: 9 (1518). hölpe-. ib 3: 73 ( 1526) . ","helpa- ib 65 ( 1523) . ","-quina . ","-qwinna )","hiälparädhe (hielpa-. hyuälpa rädhy PMSkr 70 . ","hielperädhe ATb 2: 107 ( 1478) . ","hielperedhe ib 337 ( 1488) . ","hiälpereedh SD NS 3: 150 ( 1416) . ","hiepperdhe SJ 2 . 34 (1477). helperäde: -rädom Nio handl rör VKl 224), ","hiälpa skatter","hielpe- )","*hiälpis man","hiälpis män) , "]},{"a":"hiälpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hjälpa, bistå (vid utförandet af ett företag eller i svår belägenhet och nöd). med personens dat. at huar måghe androm hielpa i thy han förmå KS 41 (105, 44) . " sände domicanus han tel patmos ö som ängen hanom hulpe tel likaman ok han ängom tel siälenna " Bu 149 . " i hafdhin äkke format hiälpa honom " Bo 218 . " sante petre halp mik þu est van at hapa nöþstadom " Bu 15 . " sancta maria: hialp mik (kan vara ack.) " ib 23 . " help allom syndarom " MD 61 . - pass. opersonl. them är marghom hoplith wäl MD 185 . - med personens dat. och inf. som hulpu grecum at lypta benin Bil 287 . " hielp mik (kan vara ack.) ath faa j hymerike roo " MD 56 . - med personens ack. (som vid satsens förbyting till pass. blir nom.). iohannes baptista hialpar þöm langobardos Bu 56 . " han . . . haffwer holpith marghin man " MD 186 . " hiälp tik siälffwan oc thina när skylda " Su 156 . " han wardher hulpin som gudh wil hiälpa " GO 368 . VKR 69 . - i edsformulär med dat. el. ack. thet mik saa gud hielpe BSH 3: 141 ( 1463) . " sa hielpe mik gud ath jak haffuer varit them myket til gode " ib 296 ( 1470) . " swa hielppe meg gud oc alle helgon " FM 230 ( 1505) . Jfr 2, 4. ","2) frälsa, rädda, hjälpa. med dat. gärna vilde iak min siäl hialpa Bu 174 . - med ack. thor inghen skippit hielpa MD (S) 290 . " tha är iak hopin sannelik " Iv 3978 . " ey fore all wärlzins öödh wordhe han hopin fra sin döödh " Al 2188 . - med dat. (?) och ack. tha thu halp thär lifuith mik Iv 5611 . ","3) hjälpa, gagna, vara till nytta. abs. badho gudh altidh om ena frwkt, huilket enkte halp Lg 3: 697 . " thz halp alt saman enkte " ST 293 . LfK 228 . " iak hauar länge biþit þik frälsa min son fangen. ok hialpar eigh " Bu 25 . - med dat. (el. en form som kan vara dat). the normän kastado mangin bro thz halffp them allom ey eth haar RK 1: 2924 . " mik hiälper ey at forsma han " Al 1843 . - hjälpa, bota (för sjukdom el. annan nöd). abs. thz hielper vel LB 2: 9 . hielper thz snarth ib 34 . " stamper man henne ok legger wedh etherbith tha hyelper thz " ib 36 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). en salogh kona þolde myckla nöþ ok möþo af enom diäfle: hänne halp huarce cors älla vikt vatn Bu 23 . " i allom siukdom tha hielper best magha horneno maghin aff wlfwenom thörkadir " LB 3: 171 . taa hielper bästh magahornith maghen aff wlfwen torkadher ib 2: 9 . " tz hielper wääl krankom maga " ib 7: 11 . " han !UDDA_TECKEN? löker) hielper oc saarom " ib 5: 82 . " hielper han !UDDA_TECKEN? brännesten) skab ok skorff ok blemor " ib 2: 37 . - med prep. for. enkte mästarscap kunne hiälpa for the sotinne KL 366 . " hon !UDDA_TECKEN? mediana, näml. om hon öppnas) hielper for hiertawärk " LB 7: 1 . ib 2: 45, 6: 105, 106, 107, 7: 2 o. s. v. tolgit halp fast for hungers nödh RK 2: 9238 . - med dat. och prep. for. haffdin med sik en läkia ther honom halp for dödelike soot RK 1: 2948 . ","4) hjälpa (ur el. till en ställning), förhjälpa, befordra, föra. med dat. (som dock kan utbytas mot ack. el. saknas) och prep. (af, i el. til). hertugh fräderik sik hiälpa badh aff siin harnisk Fr 340 . " gud hielpri fatighan man aff hans fatikdom " MP 1: 50 . " gudh han hielpe mik wt aff mina nödh swa wisseligä som iach ey weth huru thz är til kommet " Va 8 (ordet förekommer här i ett slags edsformulär; jfr 1). mik hopis at han !UDDA_TECKEN? nampnlos) skal än hielpä mik wt aff mina nödh ib 27 . hielper mik gudh j mina wäl makt igen ib 4 . iach wil hiälpä idher her wt aff staden j idhrä frihet igen ib 47 . " hiälpä them til theres rät " ib 20 . " hiälpa the hälghe kirkio oc hänna landbom . . . bonomen oc alla mena almoghanom tel rätta " BSH 2: 35 ( 1396) . ib 3: 296 ( 1470). KS 20 (49, 21) . " at j vighin ey nakra älla lätin vighia älla hiälpe til presta vixil " Bir 3: 256 . hielpa hanom til skola SD NS 1: 628 ( 1407) . þera aptedöme hafar mangum hulpit til for dömilse Bir 4: (Avt.) 181. bansattom oc hardhom hiärtom . . . hiälpir hans pina enkte til siälinna helso Bo 166 . " moysi lagh, the skadhadho meer til dödh, än the holpo til helso " MB 1: 439 . - förhjälpa till, förskaffa. med dat. och ack. linköpungz kirkia unte han vel, oc halp henna sina rentha meth skel, som henna hade lenge waret förhindrat MD 503 . ","5) hjälpa, bidraga medverka (till). med prep. til (el. ett med til sammansatt pronominaladv.). holpo thry thing til mina krono oc äro Bir 3: 224 . MB 1: 82 . " hielpa til hans oroo " MD (S) 284 . " at hiälpa til (främja) candauli saka " Al 7950 . forma the rätuisan ängaledhis hela han vtan thin miskund ther til hiälpe Bir 3: 47 . - med prep. for. the (ådrorna, näml. om de öppnas) dugha ok hielpa for stark been LB 6: 107 . ","6) underlätta. " hiälpir barnbördh " LB 4: 348 . ","7) söka afhjälpa. med dat. hiälpa swa store vidhir thorft KL 333 . hjälpa thera hawanzlöso (subreniendum ilis) Bo 88 . - part. pret. burgen. wardh sidhan en holpin man rätwiselika mz rät fagno goze JP 79 . "],"e":["hielpa . ","hyelpa . ","hialpa . ","halpa Bu 15 . ","helpe MD 16 . ","halffp RK 1: 2924 . ","hialp Iv 2699 . ","hulpu Bil 287 . hulpa (för hulpo) ib 254 . ","holpo Bir 3: 224 ; MB 1: 439 ; MD 31 (på sistnämda ställe i betydelse af ","hulpe Bu 149 . ","holpe FM 240 ( 1505) . part. pret. hulpin GO 368 ; ","-it Bir 4: (Avt) 181. hwlpin VKR 69 . ","holpin MP 2: 280 ; Al 2188 ; Iv 3978 ; JP 79 ; ","-ith MB 1: 455 ; MD 185, 186 . ","hiälp . hielp. hialp Bu 23 . ","halp ib 15 . ","help MD 61 ),","hiälpa sik , hjälpa sig, draga sig fram, reda sig. han wiiste henne kälde oc hwar som the matto byggias fore oc hiälpa sik MB 1: 198 . " han gat sik ey holpith vtan them " ib 455 . kroppin hauir oc thry mz hulkom han hiälpir sik som är hofwodhit oc händirna oc fötirna Bir 2: 212 . refl. ","hiälpas , ","hiälpa mädh , ","hiälpa nidher , hjälpa ned, hjälpa att stiga ned, föra ned. med dat. män hulpa hanum nidher menlösum Bil 254 . " han halp honum aff örsith nidher " Fr 1563 . ","hiälpa til , hjälpa till, vara behjälplig. med inf. hiälp til at bära piltin Bo 6 . ib 30 . - med sats inledd af at. vi viliom hiälpa til at han skal bätir liua Bir 2: 141 - Jfr til hiälpa. ","hiälpa up , hjälpa upp, hjälpa att stiga upp, resa upp. med dat. (el. en form som kan vara dat.). the frua fiol a knä for han halp hänne op som een ädhla man Fr 1054 . " tedh hielper henne (lifmodern) op " LB 7: 28 . Jfr up hiälpa. - Jfr be-, laghhiälpa."]},{"a":"hiälpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hjälpa, bistå (vid utförandet av ett företag eller i svår belägenhet och näd). med personens dat. henne (ɔ: bryggerskan) hiälpe the quinnor som i systra oc brödhra stuw äro tha widhertorff SVklE 161 . SkrtUppb 414. seer thu thät (ɔ: thins jämcristins tingh) illa fara hiälp thy ib. SpV 203 . " item en arbeteskar, som honom holptthe xx penga HLG 2: 145 (1526). med personens dat. och inf. ärwodhis folke, ther honum hulpthe til ath saa " MP 5: 133 . - med personens ack. (i pass. nom.). thär nakar niws. tha swarar man hiäöpe thik gudh SvKyrkobr 20 . " gud hielpe mik saa til liff och siell " Thomas Varningsbref 8 ( 1436) . the varde hulpne aff helgra manna bönom SvKyrkobr (Lucid B) 209 . GU C 20 (hand 2) s. 53. christo mik hälpande (christo adjucante) Spv 252. ib 470 . BSH 5: 304 ( 1508) . - med personens ack. och inf. twa men som hulpa lyndormen leggie wijdh bastuen SSkb 31 ( 1502) . - avbs. hjälpa till. thäs i millan at han thätta ey gör tha hiälpe i bryggia huseno SVklE 161 . item nils swensson för nakra wikur han halp här i garden VKU 78 ( 1544) ib 86 ( 1556) . - med inf. the hielpe baka ath gardenom tha widhertorff oc the lidugha ärw SVklE 161 . " gaff jak vth xvii hommen x höre, för thü helppthe vth sleche eldhe[n] aff helge lickome hvs östantil HLG 2: 135 (1525). " VKU 30 ( 1542) .","2) frälsa, rädda, hjälpa. pass. opersonl. männskian kan sik fa räddat ok holpit mädh the fiölena MP 4: 140 . 3) hjälpa, gagna, vara till nytta. abs. tha brefwit kom fram tha lyde thet ey swa som han sagde loch sidan thet kunne ey hiälpa tha sände han in i rettin medh forᵈᵃ andirs ATb 1: 289 ( 1468) . litidh älder encte hafdhe hulpit at wi haffdhom lärdhz ok atherlöstz, wm lwi äpther atherlösnena hafdhom blifwit i fängilsomen SvKyrkobr 325 . " tha kundä tet inthe heilpa, wtan hoffmannen slogh ltil honum meth en tigelsten " STb 4: 211 ( 1511) . - hjälpa, bota, avhjälpa. med dat. andhin han hiälpir (adjuvat)waro wanlikhet SpV 400 . 4) hjälpa (ur el. ltill en ställning), förhjälpa, befordra, föra. med dat. loch prep. han skulle lhwariom helpa til rätta Arfstv 46 (2461) . han . . . hielpthe them aff sinne widhermödho Prosadikter (Sju vise mB) 218. MP 4: 234 . - med dat., ack. och prep. el.adv. the skulo aff by ok vppa landet hielppa bonanom höö ok korn i hws STb 1: 366 (1482). item en man, som honom halp fää heim fran wärmeland VKU 48 ( 1546) .- förhjälpa till, förskaffa. med dat. och ack. at han wille heilpe hanom lag oc rett af för:de larens HSH 16: 94 ( 1527) . "],"e":["hielpa . ","hielppa . ","hielpe . ","helpa Arfstv 46 ( 1461) . ","-er . ","-ir SpV 400 . ","halp . ","hielpthe Prosadikter (Sju vise m B) 218 . ","hulptthe MP 5: 133 . holpthe HLG 2: 145 (1526). pl. hulpo SSkb 30 ( 1502) o. s. v. hulpa ib 31 (502) ; VKU 61 ( 1550) . ","holpo VKU 23 ( 1541) . helppthe HLG 2: 135 (1525). impf. konj. holpe SpV 203 . ","hälpande SpV 252 . ","holpin SpV 470 . hol- pen GU C 20 (hand 2) s. 53. supin. hulpit SvKyrkobr 325; MP 4: 234 . ","holpit MP 4: 140 . ","imperat . ","hiälp SkrtUppb 414 . Se Sdw 2: 1236, E. Lidén. Ark. f. Nord. Fil. 41: 314),","hiälpa sik , 2) hjäpa sig, skaff sig bot. tha fik han bradhlika wärk i sith liif oc skulle ga at hyelpa sik i hemelikhws Hel män 229 . refl. ","*hiälpas at , hjälpas åt, hjälpa varandra. SpV 65 . flere hyälpas ath illa göra MP 5: 202 (möjl. att föra till det enkla hjiälpas). hiälpoms ty ath ath wij ey bliffwom atskilda mz dödzens fordarff Troj 248 . ","*hiälpa bort , se Sdw 2: 1236. ","*hiälpa fram , hjälpa (att komma) fram. fore ath the hulp baarden fram til slottit SSkb 30 ( 1502) . ","hiälpa til , hjälpa till, vara behjälplig. Se Sdw 2: 1236. Arnell Brask Biᴵ 19. VKU 53 ( 1548) . Jfr til hiälpa. - Jfr at-, be-, mädh-, up-hiälpa."]},{"a":"hiälpaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig. " attj äre hanum wider rede oc hielpeaktige med ider dagxwerke " STb 5: 342 (1521, Kop)."],"e":["hielpaktiger )"]},{"a":"hiälpare","b":"nn","c":"","d":["hjälpare, medhjälpare, biträde. " wj ärom wars herra ihesu christi kennesena, ok hans hyälpara j the helgho scripth " MP 5: 134 . - ss yrkesbeteckning, hjälpkarl? matis jensson helper Stock Skb 5 (1516-17). ib 18 (151617). elin hielperes ib 27 (1516-17). ib 65 (1517-18), 97 (1518-19). - Jfre koppara-, mylnara-, nödhhiälpare."],"e":["hyupare . ","hielpere: -s Stock Skb 27 (1516-17), 65 (1517-18). helppare ib 97 (151819). helper ib 5, 18 (1516-17)), "]},{"a":"hiälpare","b":"nn","c":"","d":["hjälpare, medhjälpare, biträde. " taka fyra wälfrägdhadha män til brödher oc thiänara j hionagardhin hwilke som skulu wara abbatissonne hjälpara oc lätta henna thwnga j wärdzlikom ärandom " Bir 4: 94 . " sände han (djäfvulen) sina hiälpara (adjutores) swa som trolkonur ok andra tronne genuärdhogha mz hulkom mäniskian skuli swikas " ib 3: 396 . - hjälpare, den som bistår el. förhjälper. vili mz hulkom the (hedningarne) gerna vmuändins oc thiäntin mik vm the hafdhin hiälpara Bir 3: 118 . iuda oc hedninga the som gerna warin crisne . . . vm the bafdhin ther til hiälpara ib 1: 226 . - hjälpare. om Gud. war herra är fatika manna tillfyilse och hielpare j trangom oc dröfuilsom MP 1: 225 . jak är thera skapare ok atirlösare iak är thera hiälpare (auxilator) Bir 3: 387 . " siongin . . . varom hiälpara oc atirlösara frygdhinna lof (exultate Deo adjutori nostro) " Bo 248 . - rättegångsbiträde, advokat. sagdhe domarin hwa swara for thässa siälina älla hwa är hänna hiälpare (advocatus) Bir 3: 219 . - hjälpare, medhållare, anhängare. mädh hederlikum mannom ok herrom herra niclisse . . . henrik michielsdorpp . . . ok allum therra hielparum BSH 1: 131 ( 1371) . konung albrict . . . eller hans fadher eller hans wini ellä hielparä ib 132 . BtRK 31 (1358, orig.) . tha hoon (Lofta kyrka) bränd wardh aff minom hiälparom SD NS 2: 169 ( 1409) . - Jfr mädh-, nödh-hiälpare."],"e":["hielpare )"]},{"a":"hiälparinna","b":"nn","c":"","d":["hjälperska, frälserska. om Jungfru Maria. hielerinne aff syndom siukdom ok alle angisth MD 42 ."],"e":["hielperinne )"]},{"a":"hiälpe","b":"nn","c":"","d":["Jfr mädhhiälpe."],"e":[]},{"a":"hiälpilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1236. Jfr tilhiälpilse."],"e":[]},{"a":"hiälpirska","b":"nn","c":"","d":["lhjälperska. " tha forbarmadhe sik thenna milda, dröffdha manna hjälpirska (ɔ Mechtild) ower hans siäl " Mecht 349 . SpV 528 . om jungfru Maria. rätwisom äst thu främyärska, sakom syndharom hiälperska JMÖ 102 . - Jfr tilhiälpirska."],"e":["-erska )"]},{"a":"hiälpirska","b":"nn","c":"","d":["hjälperska. om Jungfru Maria. thu äst aldra manna frw ok hiälperska (adjutrix) Bir 3: 355 . VKR XVI . Su 209 . " ffadherlösom ast thu wordhin en hiälpirska " ib 207 . MD 68 . Jfr nödhhiälpirska."],"e":["-erska Bir 3: 355 ; Su 209 . ","helpirske MD 68 ), "]},{"a":"hiälpliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig, hjälpande. " wi wiliom ok skulum them fornämpda bo jonssynj . . . med fwl hiälp oc trolikom winskap hiälpelike wara i styrkilse . . . kunungsens ok kronunna rätz " HSH 16: 5 ( 1369) . Jfr behiälpliker."],"e":["hiälpeliker )"]},{"a":"hiälpliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig, hjälpande. " thee sculo hanom helpelike wara, som fridhärbrytaranum äpter fylghiä " Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . " j mothe thy han till förende j sina närwaru hafde them grannelikin ok hjälplikin warit " MP 4: 29 . Jfr be-, til-hiälpliker."],"e":["hjälplikin MP 4: 29 . ","hiälpelikin SvB 230 (omkr. 1520). n. hiälpelikit ib 152 (omkr. 1500). pl. helpelike Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) ),"]},{"a":"hiälplösa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1236."],"e":[]},{"a":"hiälpogher","b":"","c":"","d":[" , jfr behiälpgher."],"e":[]},{"a":"hiälpogher","b":"av","c":"adj.","d":["hjälpande, behälplig. med dat. var mik hiälpoghir (resurge in adjutorium meum) Bo 185 . " the skulu honum wara hielpoghe at han finge the päninga " SO 3 . - i edsformulär. badho sik swa gudh hullan oc hyälpogha (för -an) wara oc al hälghon j hymerike VAH 24: 321 ( 1424) . - Jfr behiälpogher."],"e":["hielpogher . ","hyälpogher )"]},{"a":"hiälprädhe","b":"nn","c":"","d":[" = hiälparädhe 2. Vm Fornm ÅPrsskr 3: 91 (1482)."],"e":["hielp- )"]},{"a":"hiälpskatter","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1236."],"e":[]},{"a":"hiälpthorftogher","b":"av","c":"adj.","d":["hjälbehövande. GU c 20 s. 292."],"e":["hielp törfftoger )"]},{"a":"hiält","b":"nn","c":"","d":["svärdsknapp (så väl den vid fästets öfvre ände befintlige som den hvilken skiljer fästet från klingan, d. v. s. parerstången); pl. svärdsknappar, äfven de båda svärdsknapparne med mellanliggande stycke, fäste (en bem. synes kunna tillkomma ordet äfven i sing.). bade hielt oc klod oc handfang är aff röt gwlle slagit Di 76 . ib 71 . löper ormen fra hieltit oc till vddin ib 76 . " satte swerdit wid sin ryg, oc hiolt i hieltit oc stötte vdden nider i ordena " ib 158 . " lath sik smidh[a] eth skarpt swärdh twäggiath oc haffdhe thz hiält (copulum) mit vppa sik " MB 2: 76 . " hiältith (capulus) äptirfölgde iärneth j vndhinne " ib. " thz (svärdet) stoth (i jorden) op til hiältit " Di 293 . " swerdit brast sunder i hieltit (i sundr brast i miðiu) " ib 150 . " swerdit brast sunder i hieltit (brestr i tva luti) " ib 154 . " brast swerdit sunder i hiälten (Cod. B hieltedh 311; firir framan hiolltin) " ib 19 . swerdit brast sunder i hälten (Cod. B hieltedh 319; brestr i svndr i tva lvti) ib 70 . " swärdit brasth syndher j hiältana (hiallit eptir brestr af) " ib 282 . " stak her didrik diwrit in at naffuelen swerdit op till hieltana (leggr þiðricr til dyrsens neðan i qviðinn sva at hioltin toco við) " ib 82 . [mäp] hornum ällä hiältum SR 53 ."],"e":["hielt . ","hält . ","-ar ) , "]},{"a":"hiält","b":"nn","c":"","d":["loch f. (Prosadikter (Karl M) 287) L. svärdsknapp, svärdsfäste. Prosadikter (Karl M) 268 . roland . . . hafdhe i sinne hand sit swärdh dirumdall alt lblodoght fra oddin oc til hiältith ib 276 . ib 283 . " sidhan togh han hiältena aff swärdhith fore the hälgedoma skuld som lther i waro " ib 287 . ib 324 ."],"e":["hielth GU C 20 s. 77) , "]},{"a":"hiärne","b":"nn","c":"","d":["hjärne. " slo sundar houþet iacobi sua at (vt) lop härnen " Bu 198 . " hiarnen vtflöt af näsom ok örom " KL 310 . " i höfdom är hiärne ther hauer try styrilse " KS 31 (80, 33) . then första lutren af hiärnanom han väkkr up hugh ok åthäue likamens ib. " röra manna hiärna mz truldom til dröma " Bil 557 . KS 39 (101, 41) . Bir 1: 13, 67, 100, 291, 3: 136 . MB 1: (Cod. B) 533 . LB 7: 332, 333 . Tref. tidh. f. 165, 188 (enl. Rietz s. 284). Jfr hara hiärne. "],"e":["hiarne . ","härne Tref. tidh. f. 165 (enl. Rietz s. 284); -en Bu 198 . ","hierna: -an LB 7: 333 ), ","hiärna fal","hierne- )","hiärna hinna","hiarna- )","hiärna hvarf","hierne hwarff )"]},{"a":"hiärne","b":"nn","c":"","d":["hjärna. GU C 20 s. 99 . topatius . . . läker them willo haffwa j hiarnanom PMSkr 492 . Jfr katta hiärne. "],"e":["hierne . ","hiarne: -nanom PMSkr 492 )","*hiärna värker , "]},{"a":"hiärnhvarf","b":"nn","c":"","d":["= hiärna hvarf. speker thz hiärnhwarff oc kombir hoffwdit til godhan stadga LB 3: 54 ."],"e":[]},{"a":"hiärnskal","b":"nn","c":"","d":["hufvudskål. " hiärn skalin (cranium) var borto j hofdheno " Bir 3: 136 ."],"e":[]},{"a":"hiärnvilla","b":"nn","c":"","d":["yrsel. " karabe thet är raff . . . röken aff the rörer meer hiärn willo " PMSkr 478 ."],"e":[]},{"a":"hiärta","b":"nn","c":"","d":[" heraldiskt hjärta. vpa hielmen en swort lylia vti et hierta Bergius, Nytt förråd 191 (1431). ","2) hjärta, sinne, själ. Se Sdw 2: 1236. o mins hiä[r]ta enaste glädhi Mecht 67 . " takke honom oc mz jnänärsta hiä[r]ta wälsignan " ib 282 . SvB 68 (slutet av 1400-t.). - ss säte för känslan (glädje, sorg, kärlem, vrede o. ld.). tak tik eth goth hiärta for thy thu sörgher äpther thy thik wardher enga böther Prosadikter (Sju vise M B) 204 . " j haffwin ey thz hiärtat ena stund som andra ib 2007. - gen. sing. best. hiärtans i förening med ett följande subst. jubilus . . . hierthans fröydh " GU C 20 (hand 2) s. 48. jak bidher tilk, aff mins jnnarsta hiärtans grwnd SvB 95 (slutet av 1400-t.). - ss beteckning för förstånd el. vishet. barlam . . . wttydde for hanom skriftena badhe gambla laghin oc the nyia, prophetana spadom . . . huilkit thän hälghe mannin hafdhe alt saman j sino hiärta for thy han var innanlyster oc lärdher aff thom hälghanda Prosadikter (Barl) 51. - Jfr blodh-, hara-, höno-, silf-, värulds-hiärta, ävensom sam-, stor-hiärtadher. "],"e":["hierta . ","hiärta Mecht 67, 282 ; SvB 132 (omkr. 1500). pl. hiärtan Mecht 145 . Se Sdw 2: 1236),","-","*hiärta bladh , ","hiärta blodh , ","hiärta kär","hierta- )","*hiärta lagh , ","hiärta pikkan (hierta-), ","hiärta rot","-röther ) , ","hiärta värker","hierta- )","hiärtans frygdh , f. Se SDw 2: 1236."]},{"a":"hiärta","b":"nn","c":"","d":["1) hjärta. i eg. och sinlig mening. likamen hauer hierta thz sum styre allom likamens limom ok åthänom KS 31 (80, 33) . diursins hiärta Bir 2: 5 . Bil 371, 652, 771 . RK 1: 3903, 3: 2105 . ","2) i andlig mening: hjärta (fattadt ss lifvets medelpunkt, ss grunden för icke allenast den lägre utan äfven den högre lifsverksamheten), själens innersta, själ, sinne. hiärtanna ransakare Bo 149 . " blöte manght hiärta tel guz lof " Bu 29 . " mius hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört " ib 72 . " blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkia mz þakom þina pino: af allom hugh ok hiärta mino " ib. " han badh til gudh ij himerik aff hiärta ok hugh swa imnirlik " Fr 1774 . reent hiärta MB 1: 473 . " hans hiärtä är hemme hos hans frv " Iv 1946 . " thera hierta skilde mykit aat " RK 1: 3749 . " hans hierta haffde en ondan grwnd " ib 3750 . gud i thera hierta skööt at the loto fara awund ok niidh ib 3445 . " mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta " SD NS 2: 10 ( 1408) . - läggia i (a el. vidh) hjärta (el. hiärtat), betänka, besinna. ey han tha i hiärtad lade at han för marsken i stocholm hyllat hade RK 2: 5309 . " äro tha meer i hiärtad ey ladhe än han förra bewiist hade " ib 9515 . " alexander hafdhe tha i akt stadhelika i sit hiärta lakt (gjort till föremål för sitt begrundande) hwath konst han matte ther til finna " Al 9056 . " konungen än tha ey a hiärta ladhe hurw gren gotland forrat hadhe " RK 2: 8145 . läghen widh idarth hiärta (ponite ad cor) hwru snarlika falnar oc förtörkas tässen wärldenna blomster Su 42 . - ss inneslutande förborgade tankar och uppsåt. hwath kunungin wil i sit hiärta mena thz wiste ängin vtan han ena Iv 61 . " vndistoþ hans hiarta (hvad han tänkte) " Bu 157 . " lyste ängte af sino hiarta (uppsåt) " ib 27 . " hylia cristona i sino hiarta " ib 415 . hon (tungan) skal manz mål framföra, suåsom thet är i hiärtano huxat KS 55 (138, 59) . " tu skalt ey tit hiärta huariom opinbara " ib 71 (174, 78). Al 7594 . hans hiärta enlika widh sik sagdhe ib 7612 . tala om theres hiertans mordh (det mord de i sina hjärtan beslutit) RK 3: 344 . - ss säte för känslan; särsk. för glädje, sorg, kärlek, vrede. hon tröste mz hiärtano ok öpte mz munnenom tel varra fru hialp Bu 30 . hans hiärta (är) som thz ware en mwr (d. v. s. obevekligt) Al 3058 . " bar saran harm ok angar i hiärta sorgh . . . aff innarsta hiärta " MB 1: 249 . " som bedröfdh hiärta hawa " Bo 107 . " vardh han i sino hiärta mykith dröfdhir (animum nimio affecisset mærore) " Ansg 239 . hans hierte fik tha et slagh RK 2: 2920 . " nw wardh hans hiärta nakath glat " Al 8361 . " en man war aldreg swa illa grötter at hans hierta matte ey lee " RK 1: 3508 . " tha munde thit jomfrolegä herta lee " MD 62 . haffwa them i thera hiärta kära Iv 56 . " thz ij mz hiärta ok sinne älzskin mik ower alla quinna " ib 1440 . min son älskir thik aff allo hiärta Bir 3: 3 . wred aff allt hiertä (brjóstreiðr) Di 77 . loffuandis wan herra ihesum christim oc hans wälsignada modher maria mz allo hiärta oc gudhelighet Bir 5: 102 . - I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst. iak seer nw min hiärtans harm Al 10144 . " war hiärtäns lust " Va 33 . " wänt ater aff thinom graat oc hiärtans mödho " Lg 3: 253 .","1) præcordia, hjärterot, mellangärde. hans lifuer ok lungur ok hiärta root droogh leonith wt alt mz sin foot Iv 3407 . han är . . . stungen genom sin hierte röth MD 16 . - pl. läke hyärtaröther LB 5: 80 . ib 2: 65, 7: 59 . scalf hanum mergher ok hiärta rötar (ipsius præcordia medulitus anhelare) Bil 272 . " stungo han i herte röther " MD 16 . " huat tilböriar ey . . . anden wauskas oc nidherst aff hiärta rötrena sik wpdragha " Su 248 . ","2) pl. i andlig mening: hjärterötter, hjärtats el. själens innersta. ginum mina hiarta rötar Bu 73 . " hafwa älskat gudh mädh allom hiärta rotom (præcordiis) " Bir 4: (Dikt) 230. lofwande tik oc takande aff allom minom hjärta rotom (ex intimis præcordiis) Su 47 . " thz twangh theres hierta röther " RK 3: 706 . (Jfr tik warkunna aff innersta mins hiärta rothom Su 30 .) - Jfr hiärtans rot.","1) hjärtlidande, smärta i hjärtat. hon hielper for hiertawärk LB 7: 1 . ib 2: 57, 6: 105, 7: 6, 165, 234 . ","2) hjärteqval. " huath munde hennes siel tha liidhe allen hiertewerk ok qwilde " MD 40 ."],"e":["hiarta Bu 27, 30, 157, 415 . hierta. hyertha LB 2: 65 . ","herta MD 62 . ","järta Bir 3: 292. pl. hiärta. gen. hiärta Bir 4: (Dikt) 210. ","hiärtanna Bo 149), ","hiärtans kär","kär hiärtans )","hiärta blinder , ","hiärta blodh , ","hiärta byld , ","hiärta glädhi","-glädhy )","hiärta grund , ","hiärta höviska","hyarttä haweskä )","hiärta kumber , ","hiärta pikkan , ","hiärta qvidha , ","hiärta ro","hierte roo )","hiärta rot","hierte roth: -röther MD 16 . hierte röth (för hierte roth; rimmade med foth) ib),","hiärta skut , ","hiärta sorgh","hiärta stängil","hiärta träghi , ","hiärta thyrster","hierte tyrsther )","hiärta ve , ","hiärta värker","hiärtans fryghdh","-frögd LB 7: 165, 234, 275, 341), ","hiärtans rot","-root )"]},{"a":"hiärtelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) i hjärtat, i själen. nectanabus hiärtelika widh sik loo Al 247 .","2) af hjärtat, hjärtligen, uppriktigt. til the . . . kännas hiärtelika widh, at the gingo thwärt aff rätto MB 1: 379 . " konungin badh swa hiärtelika " Fr 675 . ib 493 . Iv 1535, 1641 . " han älskadhe henne swa hiärtelika " Fl 152 . ib 607, 1381 . Iv 1033 . Fr 680 . hafdhe mannin hiertelica käran Bil 648 . Iv 214, 217 . MD (S) 301 . ","3) hjärtligt, kärleksfullt the vntfingo them wäl hiärtelika Fl 221 . " swa täkkelika oc hiärtelika (amorose) anamadher " Su 278 ."],"e":["hiärtelik Fl 607, 1381 ; Iv 214, 217 . ","hiärterlika ib 1641 . ","hiärterlik ib 1535 . ","hiärtalig MD (S) 301),"]},{"a":"hiärteliker","b":"av","c":"adj.","d":["hjärtlig, innerlig? o thu älskeliaste, oc hiärteliaste enda barn SvB 297 (omkr. 1520)."],"e":["-likaster ) , "]},{"a":"hiärteliker","b":"av","c":"adj.","d":["hjärtlig, uppriktig. " faa . . . hiärtelikin kärlek " Bir 3: 292 . af hiärtelike sorgh möd ib 4: 141 . ib 154 . Su 22, 182, 446 . RK 2: 2916 . MD (S) 207 . Jfr iämhiärteliker."],"e":["hiertaligh MD (S) 297),"]},{"a":"hiärtogher","b":"av","c":"adj.","d":["behjärtad, modig, frimodig. göra thik hiärtoghan (cordatum) i genwerdhoghom thingom Su 435 ."],"e":[]},{"a":"hiärtogher","b":"av","c":"adj.","d":["frimodig, uppriktig. " hiärtugh människa skodhandhis sik mer haffwa brwtidh än nakor annar . . . hämpnis gudhz oräth ok sin, j thy at hon affsighx sinom eghnom wilia " SkrtUppb 45 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"hiärtstinga","b":"vb","c":"v.","d":["sticka i el. mot hjärtat. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 15 ff. iak skyllar hanom (för min makes död) som försth slo hanom i lhofwudit och swa hanom niels iönsson som fulfolde oc hiärtstak hanom ATb 1: 272 ( 1467) ."],"e":["-stak ) , "]},{"a":"hiässe","b":"","c":"","d":[" , se iässe."],"e":[]},{"a":"hiässe","b":"","c":"","d":[" , se iässe."],"e":[]},{"a":"hiþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ho","b":"nn","c":"","d":["ho aluelous ösekar ok hoo danielis XIII GU C 20 s. 18 . Jfr badhstovu-, hö-, luta-, vatn-ho."],"e":["hoo )"]},{"a":"ho","b":"","c":"","d":["hå! ss uttryck af klagan el. förundran. i förbindelse med ett föregående o. o ho o ho o ho Iv 932 . " o ho o ho " ib 1670 ."],"e":[]},{"a":"ho","b":"nn","c":"","d":["Jfr svina ho."],"e":[]},{"a":"hof","b":"nn","c":"","d":["hof, hofsamhet, måtta. " gat hon ey länger haldit sino modhe mz hofue " Bil 350 . haf keysara hoof (den hofsamhet som anstår en kejsare) mz hughi: gör linare thina hardha doma ib 125 . aat ok drak fore vtan hoff Fr 1127 . " thu haff ther mädh mato ok hoff " Al 2963 . " a thina giri är enkte hoff " ib 6916 . ib 10008 . RK 1: 2208 . MD (S) 211 . " rätzsens twang mz hofwe spara " ib 266 . " thet är rät retuisa ther styris medh houe " KS 20 (49, 21) . Jfr magha hof."],"e":["hoff . ","hoof . ","hooff Al 10008 ; RK 1: 2208), "]},{"a":"hof","b":"nn","c":"","d":["eg. genom byggnad inhägnad plats, gård. ","1) gård, hemman? hedniskt tempel, helgedom? i ortnamn. datum hof SD 2: 608 ( 1310) .","2) , till hofs, till hofvet. til hofua fara Iv 3614 . ib 191, 4777 . " koma til howa " RK 1: 1997 . " tha konung darius hördhe thetta, sände han allom sinom förstom budh, at the skuldo til hofwa koma " ST 519 ; jfr 5. hwar skal mz sith häl til howa ridha (quilibet aulizat vt eum fauor intitulizat) GO 817 . " dragh leghodrängh til howq ok haff skam fore (garcio cum fuerit curio probra gerit) " ib 372 . " alt fotappas thz man til howa läther " ib 716 . - vid hofvet. the äldre syster til hofua alt var (hafði jafnan verit með hirðinni) Iv 4735 . ib 1604 . Fl 83 . " vara til howa när kesarinno " Lg 1025 . " war gamal til houa ok wngher til klosther " GO 58 . iach . . . wil ey thz til hoffua hörä Iv 1891 . ib 4025. - fra hova, från hofvet. han skildis fra hofua som een dare Iv 1625 . ib 1706 . ","3) hof, hofhållning. riddaren . . . haldar rikt hof Bu 19 KS 61 (151, 67) . Bil 307 . " aff alt thz rooff ther wi fa aff alexanders hoff " Al 3102 . ","4) de som vistas el. uppträda vid hofvet, konungens omgifning el. följe. ä hwar the stridha mz sit hoff (sina riddare) Iv 22 . de under konungen lydande stormännen. vi . . . lotom saman koma alt vart hoof Gr 286 . - til hova, i krigstjenst. lazarus war mäst til houa (plus militiæ vacaret) Bil 263 . " bondin kan ey bade lidha plöia ok wel til hoffwa ridha " MD (S) 255 ; jfr 6.","5) sammankomst af stormän. han hafdhe dighirt hoff (congregante . . . rege inficitam mulitudinem) Bil 609 . Fl 1625 . " the fyre bröder toko een stempna . . . thz hooff thz war a träno näss " RK 1: 648 . herredag, riksmöte. the ädela men i swerighe boo the haffdo eth hoff i örabro RK 1: 2817 . ib 776, 4253, 4260, 4397, 2: 5318 . ","6) festligt samqväm (oftas ett sådant som anställdes vid hofvet el. af en fustig person), gästabud; i sht med riddarspel förenad fest. þäs lanz kunugar giorþe brulöp sinna dottor . . . tomas ok abbanes como tel þät hof Bu 182 . när scal iak þins bruþlös hof halda ib 491 . " baltazar . . . hiölt dighert hoff i stadheno " MB 1: 19 . ib 24, 236 . KL 124 . ST 405 . Al 353, 675 . " hiöldo romara þär for (derför att 1000 år förflutit sedan Roms grundande) dighart hof ok höghtiþ miok dyra " Bu 395 . " ther saa han rikt hof ändas mz iammerlike striidh " Bil 686 . hiolt et hoff (hélt mikla hátið) Iv 42 . fiortan nätter stodh thz hoff Fr 2645 . " eth hooff i suderköpunge war swa höwelika wänt ok riikt " RK 1: 1807 . " lät til redha oc kriera eet stoort hoff " ST 460 . " ther äptir böriadhis hofwit oc lekin gik til " ib 515 . " en riddare . . . giordhe mang hooff ok budhöl " KL 82 . Fr 1223, 2713, 3055, 3059, 3073 . Al 3821, 3826 . RK 1: 1096, 2182, 2542, 2558, 3620, 2: 179, 5093, 7133, 7226, 7533 . Va 55 . Di 98, 99, 173 . mz hoff oc danz oc leek oc diost MD 190 . sökiä mangt eth hoff hwar torney och dyst kan saman komma Iv 1846 (kan, liksom til hova på de tre följande ställena, föras till 2). - til hova, till riddarspel. vil han honum til hofua halda Iv 1956 . til hofua ridha ib 1973 . ST 460 . - Jfr härra hof."],"e":["hoff . ","hoof . ","hooff . ","haaff RK 2: 7226), "]},{"a":"hof","b":"nn","c":"","d":["hov, måtta. Jfr härra hof."],"e":[]},{"a":"hof","b":"nn","c":"","d":[" L.","4) en konungs el. furstes omgivning el. följe. paris deiphebus anthenor eneas polidamas oc andra flere stygo tiil syna hästa oc folgde mz myket hoff drotningen Troj 69 . - Jfr drotninga hof."],"e":["hooff Troj 69 )"]},{"a":"hof","b":"nn","c":"","d":["hof. han (ormen) skal hugga hästen i howina (sing.? pl.? mordens ungulas equi) MB 1: 265 . " slo han til hälia mz hoff j quaf (cale percussum in flumine projecit) " Lg 429 . hästannas hooffwör (umgulæ) niderfwllo MB 2 . 82. "],"e":["hoof . ","hova vägher , "]},{"a":"hofdränger","b":"nn","c":"","d":["uppvaktande yngling vid ett hov. ibland hoffdrengia och arghe skalker PMSkr 661 ."],"e":["hoffdrenger )"]},{"a":"hoffenär","b":"nn","c":"","d":["till rustningen hörande hufvudbetäckning? vnam muzam cum plata & hoffæner SD 2: 280 ( 1299) ."],"e":["hoffäner )"]},{"a":"hoffenär","b":"nn","c":"","d":[" Se Hildebreand, Sv. Medelt. 2: 320."],"e":[]},{"a":"hoffolk","b":"nn","c":"","d":["till häst tjenande frälsemän, rytteri. jag böd wtbodh aff alla städher mykit hoffolk had iag oc mädher RK 3: (sista forts.) 5010 . meth ffultaga hoffolk som grijpa til wern MD 485 . hwad therom taläs och sigis jamwäl blandh almogen som hos hoff folket HSH 19: 18 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"hoffolk","b":"nn","c":"","d":["krigsfolk; rytteri. MP 5: 121 . Troj 69 . eneas oc anthenor kommo tha mz myket hoffolk till honom ib 249 ."],"e":[]},{"a":"hoffä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hofgardher","b":"nn","c":"","d":["gård hvarest en konung el. höfding håller hof. Di 301 . - herregård, sätesgård? en hofgordh oc thisse thorp thär vnder SD NS 1: 439 (1405, nyare afskr.). hofgardhen thyrisedhe ib 2: 209 ( 1409) . ib 660 ( 1413) ."],"e":["hofgordher . ","hoff gordher: -gordhen Di 301 ), "]},{"a":"hofgardher","b":"nn","c":"","d":["herregård, sättesgård. 3 päningxbool i hoffgardhenom VKJ 145 ( 1477) . " curia e garder commvniter hoffgarder " GU C 20 s. 160 ."],"e":["hoff- . ","-garder )"]},{"a":"hofgesin","b":"nn","c":"","d":["tjensteman tillhörande konungens omgifning el. följe. the breff och wärff wij her staggath haffwa medh k. h[ans] ho[ff] gesinner och capitener BSH 5: 271 (1508; hogesinner skulle äfven kunna föras till ett hogesin, en form som kunde tänkas utvecklad ur hovasin). Jfr hofsind, hovasin."],"e":[]},{"a":"hofiunkare","b":"nn","c":"","d":["eg. yngling som tjenar vid en furstes hof; yngling af förnämt stånd. " en wänasta wngher oc stolter hooffiunkare " Su 233 . vnghe hoff jonkara MB 2: 173 . ib 271 ."],"e":["hoofflunkare . ","hoff jonkare: -a MB 2: 173, 271), "]},{"a":"hofiunkare","b":"nn","c":"","d":["yngling som tjänar vid en furstes hov; yngling av förnämt stånd. Mecht 237 ."],"e":["hoff- )"]},{"a":"hoflika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett måttfullt sätt, lugnt. togh han thät hofligha mädh största thulumodh Hel män 200 . " radom wi eder atj tage then oc al annan eder mothegong vid eder hofliga " HSH 17: 176 (1523, Brask)."],"e":["hoffliga . ","hofligha )"]},{"a":"hoflös","b":"av","c":"adj.","d":["omåttlig, öfverdådig. " custoghe a bygningh ok hflöst hoff " Lg 307 ."],"e":[]},{"a":"hofman","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Stock Skb 7 (1516-17). karl homan ib 46 (1517-18). "],"e":["hoffman . ","hoffweman HLG 3: 22 (1514). homan ATb 3: 285 ( 1515) ; Stock Skb 46 (1517 -18) o. s. v. homman Arnell Brask Biᴵ 20. pl. hommen HLG 2: 135 (1525)), ","*hofmanna dränger","hoffmanna drengie),"]},{"a":"hofman","b":"nn","c":"","d":["hofman, förnäm man. " " KL 8 . " fik iohannes hofmanna hath " Bil 657 . " klärka ok hofmän (ss motsats härtill nämnes strax efteråt: alt almenninggis folk) trösto theophilum " ib. " i them landom fara ämwäl konunga oc hoffmän i dyrbonom waghnom " MB 1: 239 . - frälseman. bönder ok hoffmen RK 1: 4453 . " hoffmen ok bönder alle saman öpto ok sagdho alle amen " ib 4500 . FM 188 ( 1504) . - samordnat med frälsisman. frelsemän klärker oc andra sliike fogther oc hoffmän och embetzmän böndher oc bokarla oc alla köpstadz män RK 3: (sista forts.) 5745 (i inledningen till det efter Svante Stures död i hans namn uppsatta bref, som förordade hans son till efterträdare). - frälseman ss tjenande i krig; i harnesk klädd ryttare (frälsemännen utgjorde nämligen en från mängden skild klass, hvars medlemmar egnade sig åt krigets yrke och voro skyldige att i fält på egen bekostnad tjena med häst och i full rustning). han redh en dagh a wäghenom a moth hofmannom (milites) Bil 632 . " wäriarene som äru hof männene ok riddarne " Bir 1: 193 . badhe hoffmen ok bönder RK 1: 2362 . ib 2: 3961 . " the hoffmen drogho thera tygh vpa " ib 1: 4119 . " hoffman oc knape war han i stad " ib (Albr.) s. 213. the (de som tillhörde then andre almoge, skild från riddara oc swena samt köpstdzmän) waro en dels mz harnisk oc häst ferdoge som hofmän bäst ib 2: 8628 . alle hoffmen skolo holla östen tili vid syön och borgere och köpstedzmen vid kirkyogaarden BSH 4: 295 ( 1501) . mädhen hoffmen, rytteere och köpstadzmen storma tiil slottet ib 5: 199 ( 1507) . [200] hoffmän the bästa mz harnisk och godha hästa RK 3: 1649 . " thz giorde hoffmännena som waare tiil hästh " ib 65 . " the sankadhe hoffmän och manga swäna " ib 2650 . ib 1: 1557, 2720, 3746, 4106, 4134, 2: 2196, 2337, 2411, 2501, 2777, 3961, 4018, 4020 o. s. v., 3: 1653, 1774. MD (S) 256 . hoffmän äller tyänara PM 23 . " hwaryom hoffman äller sollanär " ib 24 . FM 114 ( 1499) . BSH 5: 485 ( 1511) . terdhe han siigh altiit pa marken moth rikesens fiendher som en hoffman ib 136 ( 1507) . "],"e":["höffman: höffmän RK 2: 5962 . ","homan FM 188 (1504); homen RK 2: 2237, 2501 . ","homman: hommen FM 114 ( 1499); BSH 5: 485 ( 1511) , ","hofmans modh","hofmans spil","hoffmans spell )"]},{"a":"hofmästare","b":"nn","c":"","d":[" BSH 3: 38] Tyska ordens högmästare. hoffmästeren aff prytzen BSH 3: 8 ( 1449) . " hoffmästerens oc the hänsestädherne sändebud ib. ""],"e":["hoffmästere )"]},{"a":"hofmästare","b":"nn","c":"","d":["1) hovmästare, rikshovmästare, förste minister. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 114 f. Hildebrand, Sv. statsförf. s. 126. hoffmästaren her erik axol(sson) Arfstv 47 ( 1461) . Prosadikter (Barl) 26 . her påwall llaxmann, hoffmestere j danmark Trolles Jb Bil 251 (1494, nyare avskr.) . " twre iönson riddere oc hoffmesthere " HSH 16: 7 ( 1526) . ","4) ss tillnamn. voller hoffmestere citauit anders ragwalsons hustru iij (4:e) resa STb 2: 400 (1489)."],"e":["hoff- . ","mest(h)ere ),"]},{"a":"hofmästare","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) den som förestår en konungs hof, hofmästare; rikshofmästare, förste ministe. han war konungens hoffmestara (raðgiava) Di 173 . ST 519 . her abiörn högmäktighe herris hertwge i sverighe hoffmäster SD 3: 121 . (öfvers. i gammal afskr.). mattis kätilmundason . . . konungh mans eriksons ffordem hertogz hoffmestare (dapifer) ib 413 (öfvers. i gammal afskr.). mattis kätilmundzsson hoffmestere (dapifer) ib 415 (öfvers. i gammal afskr.). knwth iansson . . . konungx . . . magnis swergis ok norgis hoffmästharä (dapifer) ib 705 (öfvers. fr. 1400-talet). iussa duwa hofmästare ib NS 1: 324 (1404, nyare afskr.). ib 264 (1403, gammal afskr.), 265 (1403, samt. afskr.), 398 (1405, gammal afskr.), 400 (1405, gammal afskr.) o. s. v. her erih axelson hoffmestare j swerge FH 4: 80 ( 1463) . ib 81 . " jagh sten sture . . . konungh hanses hoffmester i swerige " ib 1: 188 (1498, nyare afskr.). ib 187 (1498, nyare afskr.), 8: 10 ( 1498). her sten sture riddare och hoffmästare i swärige ib 1: 190 ( 1498, nyare afskr.) . sten stwre, hoffmestere j swerige FM 124 ( 1501) . " skal och konungen hafwa hoffmestare i hwart rijke " BtRK 119 ( 1436) . " her benct jönsson hommästare (nämnes näst efter drotsen och marsken) " SJ 83 ( 1441) . " her benct jönsson war nadhugh herrä konungx hommestare ok laghman i vpland " ib 147 ( 1446) . " een syhn som hoffmestaren hade dömdt till een konungzlige ransakan " BtFH 1: 67 (1460, nyare afskr.) . " effter hoffmestares befallningh ib. " ib 53 (1462, nyare afskr.). ","2) hofmästare, uppfostrare. " hofmästare enna ärlika iomfrw " Bil 594 . Lg 3: 371 .","3) magister eqvitum, anförare för rytteriet. fabius rutilus kesarens papirij hoffmästare PM 20 ."],"e":["hoffmestere . ","hommästare SJ 83 ( 1441) . ","hommestare ib 147 ( 1446) . ","hoffmestar Lg 3: 371 . ","hoffmäster . ","hofmester SD NS 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) ; ","-mesters ib 264 (1403, gammal afskr.). hoffmester), "]},{"a":"hofmästarinna","b":"nn","c":"","d":["1) hovmästarinna, kvinna som förestår en drottnings el. furstinnas hov. domina idha hofmestarinnan HLG 1: 64 (1455)."],"e":["-mestarinna )"]},{"a":"hofmästarinna","b":"nn","c":"","d":["1) hofmästarinna, qvinna som förestår en drottnings el. furstinnas hof? hon hylt mz ära en firue staat som en hommesterinna MD 444 .","2) hofmästarinna, uppfostrarinna. " tha war fru märetta hännas (drottning Margaretas) hoffmästerinna " BK 206 ."],"e":["hoffmästerinna . ","hommesterinna )"]},{"a":"hofmästirska","b":"nn","c":"","d":["hofmästarinna, uppfostrarinna. " skikadhe hona til at wara drotning p hilippa hoffmästerska " BK 206 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"hofriddare","b":"nn","c":"","d":["brudriddare, brudförare. " troen är thänne hofriddarin (paranymplus) som weet bäggia thera älgskogha " Bo 113 ."],"e":[]},{"a":"hofriddare","b":"nn","c":"","d":["brudriddare, brudsve. han war som een hofriddare (paranymphus), bärande bodzskap mällan brwdhhgoman ok lbrwdhena SpV 209 ."],"e":[]},{"a":"hofrätter","b":"nn","c":"","d":["rätt(snormer) gällande vid ett hov, gårdsrätt? iak skildis fra hanom swa på een hoffräth then tiidh iak skildis fraan andirse tha kom iak ti her niels stura oc her sten ATb 1: 326 ( 1470) ."],"e":["hoffräth ) , "]},{"a":"hofsamber","b":"av","c":"adj.","d":["måttlig, hofsam. " hofsamber i dryk ok åthänom sinom " KS 44 (114, 48) . ib 51 (128, 55), 59 (147, 65) . hofsambr . . . å mat (ij math Fragm. 13) ib 54 (138, 58). haui . . . hofsama (sobrios) rådhgiua ib 49 (125, 53). huat dughr retuisan vm hon är ey hofsam ib 20 (49, 21). "],"e":["hofsämber: hofsämi KS 51 (128, 55),"]},{"a":"hofsamber","b":"av","c":"adj.","d":["hovsam, måttlig. - medelmåttig? jtem warum wj mariobo kloster j tre nätter thär star wäl til jn obseruancia. jtem j marie waldh j twa nätther thär är thet hafmbth (felläst för hoffsamtth) PMBref 301 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"hofsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["måttligt, med måtta, hofsamt, med hofsamhet. alt thz dyghdelika görs, thet skal göras medh vitre forhuxan, retvijslika stadhlika ok hofsamlika (temperate) KS 20 (49, 21) . " vm han renlika ok hofsamlika lifde " ib 33 (85, 35). han skal wara rättelika ok hofsamlika gladhr ib 38 (99, 40) . " at han tali föghelka ok hofsamlika " ib 45 (114, 48) ."],"e":[]},{"a":"hofsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["tempererad, mild. " tha wardher mykin wintir. waar oc somar hofsamplikin IV LXXX. waar wardher waat oc höstir hofsampliking " ib. " hofsamplikin wintir " ib LXXXI ."],"e":["hofsamplikin . ","hofsampliking Iv LXXX ),"]},{"a":"hofsidher","b":"nn","c":"","d":["hofsed, sed el. skick som följes vid en furstes hof. MB 1: 452 . KS 54 (136, 58) ."],"e":[]},{"a":"hofsind","b":"nn","c":"","d":["tjensteman tillhörande konungens omgifning el. följe. komber en aff kwngens hoffsyndher op rydende BSH 5: 485 ( 1511) . Jfr hofgesin, hovasin."],"e":["hoffsyndher BSH 5: 485 ( 1511) ),"]},{"a":"hofsind","b":"nn","c":"","d":["person tillhörande en konungs el. furstes hov el. uppvaktning, hovtjänare. iowan torstenson konungx hofwasin HLG 1: 57 (1451). ib. erik hillassons bygla oc stigledher . . . ther en hoffzen stal aff för:da erik hillasson JTb 43 ( 1463) . tekkis och oss, ltha mage wii hafua medh oss IIII hofwesynner och swa mange smaswena, som behoff görs Rydberg Tr 3: 380 (1483). wij hade wor kiereste nadigiste herre til gesth med hoffsinner pa radstuen STock Skb 192 (1521)."],"e":["hoffzen JTb 43 ( 1463)","hofwesynner Rydberg Tr 3: 380 ( 1483) ), "]},{"a":"hofsinnare","b":"nn","c":"","d":[" = hofsind. Troj 11, 94 ."],"e":["hoff synnare )"]},{"a":"hofslagh","b":"nn","c":"","d":["hofbeslag. " skoningh mz nyth hofslagh " SO 72 . VKR 37 . Bir 5: 117, 118 ."],"e":[]},{"a":"hofslaghare","b":"","c":"","d":[],"e":["hoff- . ","slagore GU C 20 s. 262) , m. "]},{"a":"hofstokker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hofsven","b":"nn","c":"","d":["ryttare. " en hästh som en hoffswen antwordade andeers aaker for xx öre " ATb 3: 104 ( 1499) . Jfr hofman."],"e":["hoff- )"]},{"a":"hofsven","b":"nn","c":"","d":["i harnesk klädd krigare. her niels haffuer hoffswäna saa maanga RK 3: 1522 . ib 2147 ."],"e":["-swän )"]},{"a":"hofsämi","b":"nn","c":"","d":["måttlighet, måtta, hofsamhet. " tridhia howdh dygdh är hofsämi i hugh ok åthäuom manzens, ok thön dyghd hetr temperantia å latino " KS 19 (47, 20) . ib 20 (50, 22). the ther hofsämi haua i mat ok drik, i sympn ok i waku, i glädhi ok klädhom ib 19 (48, 21). ib 33 (84, 35). hofsämi är i thy, at mannen forstyrer sik af ondre giri ok odyghdelikom lusta ib 20 (49, 21)."],"e":[]},{"a":"hofsämia","b":"nn","c":"","d":["= hofsämi. Bil 899 . KS 14 (32, 15), 23 (57, 25) ."],"e":[]},{"a":"hoftan","b":"nn","c":"","d":["hinder, förtret? " ath nagher wille oforetthe myne fateghe lanboo eller göre mik nagher hoffthan poo myn gordh " BSH 4: 279 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"hoftang","b":"nn","c":"","d":["hovtång. Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["hoff- )"]},{"a":"hofthiänist","b":"nn","c":"","d":["krigstjenst. Bil 598 ."],"e":[]},{"a":"hoftyghe","b":"nn","c":"","d":["koll. hovslrverktyg. Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["hofftyge )"]},{"a":"hoftyghesäkker","b":"nn","c":"","d":["säck för förvaring av hovslagarverktyg. STb 1: 24 ( 1475) ."],"e":["hofftyge- )"]},{"a":"hofvärk","b":"","c":"","d":[" och"],"e":["hoff- )"]},{"a":"hofvärk","b":"nn","c":"","d":["krigisk idrott, krigiska idrotter. " oppa hofwerd (för hofwerk) sik wel for stodh " MD (S) 261 . alle the mz hoffwärk fara RK 2: s. 341. hoffueerk och striidh monde han öffua ib 3: 13 . ib 1075, 3635 . MD 446, 449 . Di 87 . Lg 3: 67 . " mykyt nampnfrägher aff sith hoffwärk (färdighet i vapen, tapperhet) oc mandhom til stridh " ib 64 . - krigisk bedrift, krigiska bedrifter. at man skal ganska föghe gagn eller hoffwerk bedriffue til siös i thette sinne FH 7: 74 ( 1506) . ebbe koppe haffwer giort mer hoffwerch . . . sielff xx, en alla vore tydzsker oc rytters gorde BSH 5: 12 ( 1504) ."],"e":["hoffwerch . ","hoffueerk )"]},{"a":"hofvärke","b":"nn","c":"","d":["krigisk bedrift, krigiskt företag. thaa vill iak . . . driffwe in oppaa eders och for:ne allis vore fyender eth hoffwrke för eders skyll HSH 19: 151 (506). aff myndre hopenom begaars offtha alth hoffwärkith när the ärw räth skikkadhe PMSkr 157 ."],"e":["hoffwerke )"]},{"a":"hofþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["höþpa )"]},{"a":"hog","b":"","c":"","d":[" , se hug, hugga."],"e":["hogga"]},{"a":"hoghal","b":"nn","c":"","d":["kulle. i ortnamn. Jfr B. Hellselman, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 12 f."],"e":[]},{"a":"hogher","b":"","c":"","d":[" , se hugher."],"e":[]},{"a":"hoghmeidh","b":"nn","c":"","d":["i muren på en förskansning utbyggd öppning hvarifrån sköts på fienderna. her didrik stodh ther hart när oppe en hog- "],"e":["hogmeydh )"]},{"a":"hoghmodh","b":"nn","c":"","d":[" sannolikt äfven hôchmôt och hogemôt af ho, hôch, hoge, altus; med det främmande elementet i ordets förra del synes, åtminstone för den allmänna uppfattningen, det inhemska hugher, hogher hafva sammansmält; särskild äro formerna med u i första stafvelsen att tillskrifva inflytelse härifrån) ","1) mod, tapperhet, ifver. ängin vilde for annan vika ey swa bret rät som en fot thz wlte thera hugamot Iv (Cod. B, C) s. 351. the slogos mz mykit hoffmod (kappi) Di 156 . stridde allan dag mz mykin hogmod ib 203 . ib 65, 105, 106, 129, 151, 153 . ","2) högmod, öfvermod, stolthet. fallir hon ij hoghmodh oc höghfärdh Bo 95 . knosa alt swnder hoghmodh oc bälde oc idhra härdzsko MB 1: 377 . " homodh plägher gerna falla " RK 3: 2938 . mz höghfärdh ok stoor hoghomodh Al 4345 . thera hoghmoodh är alt for bald Iv 2061 . " thet gör han aff hoghmodhe ok fåwisko sinne " KS 8 (18, 8 ; kan föras till hoghmodhe). Bo 165 . MB 1: 101, 139, 140 . Pa (Tung) 28 . Iv 458, 1390, 3315, 5377 . Al 1664, 2904, 3177, 3552 . RK 2: 1024, 3: 1697, 1789 . MD (S) 240, 270. SO 86 . Di 91, 266 . Ber 269, 270 . MB 2: 145 . Su 126, 225 ..","3) öfvermodigt beteende, öfvervåld, oförrätt, förolämpning. thz hoomodh giorde there hierta wee RK 2: 2031 . ib 3: 882 . " the danske them et hoffmod thede " ib 2: 2889 . " bör thek hämpnas hwadh homodh mik sker (minnar suivirðingar) " Di 227 . tykker mech, ath eder äär skeeth eth ganska storth hoffmodh, och mek en stoor skadhe BSH 5: 482 ( 1511?) . ib 542 ( 1514) . FM 665 ( 1517) . " thz stora homodh och oäre thz niclis och karl honom giordo " RK 2: 5499 . Di 113 . ath jach kwnne faa hwgswalilse for thet hommoth, megh giort är BSH 5: 389 ( 1510) . " som i suergie hade giort thz hogmodh " RK 2: 8516 . ib 3: 3578 . " idhert hogmod (den oförätt, I lidit) jac wel hempna will " ib 2: 5600 . howm riket och oss alle til blighd, hommot och fortreeth BSH 4: 219 ( 1497) . " honom til start hommath och skadhe " FM 410 (1509, samt. afskr.). - Jfr höghmoþ."],"e":["hoghmoodh Iv 2061, 3315 . ","hogmod Di 65, 106, 203 ; RK 2: 5600 o. s. v. ","hogmot SO 86 . ","hoghamodh Iv 458, 5377 ; Al 1664 . ","hoghomoodh Iv 1390 ; Al 2204, 3177, 4345 . ","hoffmodh Su 126, 225 ; MD (S) 270 ; BSH 5: 482 ( 1511?) . ","hoffmod MD (S) 240 ; RK 2: 2889 ; Di 156 . ","hoffmot FM 665 ( 1517) . ","homodh RK 2: 1024, 5499, 3: 882, 1697, 2938, 3578 ; Di 227, 266 ; BSH 5: 542 ( 1514) . ","hoomoh RK 2: 2031 . ","hommodh ib 3: 1789 . ","hommoth BSH 5: 389 ( 1510) . ","hommot ib 4: 219 ( 1497) . ","hommath FM 410 (1509, samt. afskr.) . ","hughmodh Ber 269, 270 . ","hugmod Pa (Tung) 28 ; Di 91, 105, 129, 151, 153 . ","hwgmod ib 113 . ","hugamot Iv (Cod. B, C) s. 351), "]},{"a":"hoghmodh","b":"nn","c":"","d":["2) högmod, övermod, stolthet. jtem är märkiande at höffärdhin är innan til oc wtan til theen indra kallas hoffmodh SvKyrkobr 352 . ehn målere haffwer hogmodh aff thet han haffwer målett ene fagre taflo eller belete PMSkr 683 . 3) övermodigt beteende, övervåld, oförrätt, förolämpning. at thy sama clostre tholikin orätter hogmodh oc offuirwald skee skal Nio handl rör Vkl 235 (1445). gar tu mik här til homodz tu skalt faa eth fallendöfuil ATb 1: 153 ( 1461) . tilloth fogitten ok radit, ath pedher kock forbidie hinrik erichsson borgamestar for thet homoth, som han hanom giorde pa almenningx ghata STb 2: 333 ( 1489) . ib 3: 237 ( 1495) , 4: 139 (1506)."],"e":["hoffmodh SvKyrkobr 352 . ","homod: -z ATb 1: 153 ( 1461) . ","homoth STb 2: 333 ( 1489) . hamot(h) STb 3: 237 (1495), 4: 139 (1506)), "]},{"a":"hoghmodha","b":"vb","c":"v.","d":["göra högmodig el. stolt? wisdomin hoghmodhar älllir wtpöser, kärlekin botar ällir byggir SpV 131 ."],"e":[]},{"a":"hoghmodhas","b":"vb","c":"v.","d":["högmodas. " hoghmodhas aff mine nadh " Bir 3: 32 ."],"e":[]},{"a":"hoghmodhe","b":"nn","c":"","d":[" = hoghmodh 2. firi olydhno ok hogmodhe sina KS 8 (19, 9 ; om sina här får antagas stå för sino, är hogmodhe dat. sing. af hogmodh, i hvilken händelse alltså ordet hoghmodhe utgår). Jfr hughmödha, höghmädha, höghmödhe."],"e":[]},{"a":"hoghmodher","b":"av","c":"adj.","d":["stolt, högmodig mäder syn hogmoda ordom oc oskäligom, lagde han myket straff oppa prianum Troj 43 ."],"e":["hogmoder )"]},{"a":"hoghmodher","b":"av","c":"adj.","d":["stolt. hwi äst thu ey nw hugmoder Pa (Tung) 28 . " han war hugmod oc otyden " Di 131 . Jfr höghmodher."],"e":["hugmoder )"]},{"a":"hoghmodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["högmodig, stolt. " han war myket fromer oc fwltaga örligxman oc jnthe hoffmodog aff synom dygdom " Troj 75 . ib 76 . the (ɔ: gudarna) äro allom stalttom hommodogom genstrioga Troj 89 ."],"e":["hoffmodog . ","hom(m)odog ),"]},{"a":"hoghmodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["högmodig, stolt. " som the hoghmodhogho ok höghfärdogho plägha göra " Bo 233 . ib 14 . " är . . . en höghfärdogh människia innan til hughmodogh " JP 49 . " thera hoghmodhogha akt " Bir 3: 7 . " scriffua sa hommodigh breff " FM 489 ( 1510) . han war riker oc milder oc hogmodug (allra konunga rikastr oc mikillastr) Di 24 . " vildefer hin hugmodige " ib 132 . ib 17, 49, 57, 141, 142, 206 . Jfr höghmodhogher, höghmöþogher."],"e":["hogmoduger Di 17, 49, 57 . ","hogmodig ib 206 . ","hughmodogher . ","hugmodig . ","hommodigh ),"]},{"a":"hoghmodhoghet","b":"nn","c":"","d":["högmod, övermod. " allom är weterligith hwro myket jldt kommer aff hommodoghet " Troj 89 . ib."],"e":["hommodoghet )"]},{"a":"hogströminger","b":"","c":"","d":[" Se hugströminger."],"e":[]},{"a":"hol","b":"av","c":"adj.","d":[" , se hul."],"e":[]},{"a":"hol","b":"nn","c":"","d":[" , se hul."],"e":[]},{"a":"hol","b":"nn","c":"","d":[" , se hul."],"e":[]},{"a":"hol","b":"av","c":"adj.","d":[" , se hul."],"e":[]},{"a":"hola","b":"vb","c":"v.","d":[" , se hula."],"e":[]},{"a":"hola","b":"vb","c":"v.","d":[" , se hula."],"e":[]},{"a":"hola","b":"nn","c":"","d":[" , se hula."],"e":[]},{"a":"holagh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hold","b":"","c":"","d":[" , se huld."],"e":[]},{"a":"holder","b":"","c":"","d":[" , se hulder."],"e":[]},{"a":"holker","b":"nn","c":"","d":["holk, ett slags större last. eller krigsskepp. tha the fore mota myn herre konungx hölk Skotteb 429 (1469-70, Kämn). Hist. Tidskr. 63: 24 (1470, samtida avskr.). STb 4: 148 ( 1507) ."],"e":["hölker: hölk Skotteb 429 (1469-70, Kämn)), "]},{"a":"holker","b":"nn","c":"","d":["holk, ett slags större fartyg, egentligen lastskepp, men ofta nyttjadt ss örlogsfartyg. the reedhe sik vt mz kogh och holk RK 2: 420 . ib 369, 7307, 7778 . " konungen war sielffuer i then holk " ib 1504 . " konung valdemar sith folk vthe hadde mz twa stora holka tha ok jce [200] ryddara ok suena ppa " ib 1: (sfgn) s. 181 . " smaa skiip och saa the holka stora " ib 3: 3575 . " stiiga i skepp och holk ib (sista forts.) 5940. mz skepp iachter och holck ib 6011. " ib 2: 1502, 8347, 8803, 3: 290, 3314, 3421 . BSH 4: 187 ( 1495) . FM 204 (1504), 416 (1509), 428 (1509), 481 (1510)."],"e":["hölker: hölk RK 2: 1502 . -ar),"]},{"a":"holker","b":"nn","c":"","d":["eg. urhålkat föremål, holk; cylindriskt träkärl, stäva? " thenne förscrepne tywffwr hadhe stulith . . . ä thwa holka fraa larens siggasson i wastenom " JTb 69 (14789 . - till besman hörande hylsa (viktlod?). et besman medh en beholk oc en holk aff bly ATb 3: 24 ( 1494) . - Jfr iärn-, knifs-holker."],"e":[]},{"a":"holker","b":"nn","c":"","d":["eg. det som är urhålkadt; cylindriskt träkärl, stäfva. thw skalt ey hawa holk vndher balke (nunquam mulctrale sub base frandis ale) GO 628 ."],"e":[]},{"a":"holkin","b":"","c":"","d":[" , se hvilkin."],"e":[]},{"a":"holländare","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1236."],"e":[]},{"a":"holländer skip","b":"nn","c":"","d":[" Holländskt fartyg. SO 207 ."],"e":["hollender skyp )"]},{"a":"holländiska","b":"nn","c":"","d":["holländks kvinna, holländska. ss tillnamn. margereta hollendeska HLG 3: 65 (1523)."],"e":["hollendeska )"]},{"a":"holmber","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["hulmber . ","holms tompt , "]},{"a":"holmber","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr biorka holmber."],"e":[]},{"a":"holme","b":"nn","c":"","d":[" L. = holmber. i vestra holmanom SD NS 1: 568 ( 1406) . " meden marsken pa holman laa " RK 2: 6138 . PK 229, 238 . OB 215 . - i ortnamn. in insula dicta wlgariter scaptholma SD 3: 220 ( 1315) . - Jfr flutholme. "],"e":[]},{"a":"holme","b":"nn","c":"","d":["lholme. MP 4: 224 . Jfr kalva-, qvärna-holme."],"e":["ob . ","-a )"]},{"a":"holmsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Stockholmsk. för x (10) mark holmeska SJ 175 ( 1454) . ib 216 ( 1452), 265 ( 1458) o. s. v. fore C och XV (115) mark holmes ib 312 ( 1464) . ib 348 ( 1468), 372 ( 1471). Jfr stokholmsker."],"e":["holmesker . ","holmes )"]},{"a":"holmsker","b":"av","c":"adj.","d":["stockholmsk. " tha lop skothet först aff söuerins mynt clxxiiɉ mark holmske, . . . jtem än¬ klippninga ox swenst mynt xvj mik iij öre holmske SToc Skb 221 (1523). Jfr stokholmsker. ""],"e":[]},{"a":"holsar","b":"","c":"","d":[" , se hulsar."],"e":[]},{"a":"holsild","b":"nn","c":"","d":["ett slags sill av sämre beskaffenhet (lämplig för tranberedning?). jacob rölick lzacher til sine xl mark, fore han solt hade holl sil fore skanesk sil STb 4: 63 (1505)."],"e":["holl sil )"]},{"a":"holster","b":"","c":"","d":[" , jfr aholster."],"e":[]},{"a":"holt","b":"","c":"","d":[" , se hult samt jfr bark-, hiälm-, knarre-, knip-, naghla-holt."],"e":[]},{"a":"holt","b":"","c":"","d":[" , se hult."],"e":[]},{"a":"holtzte","b":"nn","c":"","d":["holsteinare. ss tillnamn. hans holste STb 3: 210 ( 1495) . claus holste SSkb 24 (1501-02)."],"e":["holste )"]},{"a":"holtzter","b":"av","c":"adj.","d":[" Holsteinsk. the holtzte herra RK 2: 206 ."],"e":[]},{"a":"holtzter","b":"nn","c":"pl.","d":["Holsteinare. the holtzter giordis tha ey mygit meen RK 2: 221 . " örligade ma holsterna " PK 239 . "],"e":["holster )","holtzia land","holtzte land )"]},{"a":"holugher","b":"","c":"","d":[" , se hulugher."],"e":[]},{"a":"homeia","b":"","c":"","d":[" , jfr mura homeia."],"e":[]},{"a":"homper","b":"","c":"","d":[" , se humper."],"e":[]},{"a":"hon","b":"nn","c":"","d":["hån, skymf. menige sweriges rijke til haan och försmädelse BtRK 372 ( 1501) . " menige sweriges inbyggere til stoor haan, blygd och försmädelse " ib 373 ."],"e":["haan )"]},{"a":"hon","b":"pn","c":"pron.","d":[" , se han."],"e":[]},{"a":"hon","b":"nn","c":"","d":["hån, skymf, förolämpning. " enkte ther i scrufuet staar, som war nathuge herre konung till hoon eller blygdh komme kan " SD NS 3: 275 ( 1417) . " thet hoon han giorde här loduik vesman " STb 1: 83 ( 1476) . ib 149 ( 1478) , 2: 72 (1484). hans prip zacher fför tet hon och oquedens ord han gaff hans meynbom ib 4: 308 ( 1513) ."],"e":["hoon SD NS 3: 275 ( 1417)","han HSH 18: 100 (1497?), "]},{"a":"hon","b":"pn","c":"pron.","d":[" , se han."],"e":[]},{"a":"honadher","b":"nn","c":"","d":["hån, skymf. " androm til honnad " HSH 22: 38 ( 1492) ."],"e":["honnader )"]},{"a":"honagh","b":"","c":"","d":[" , se hunagh."],"e":[]},{"a":"honhet","b":"nn","c":"","d":["hån, skymf. " then honheth och forsm[ä]elsse mek ther vdi sketh är " BSH 4: 275 (1501, samt. afskr.) ."],"e":[]},{"a":"honlika","b":"ab","c":"adv.","d":["hånligen, skymfligt, vanhedrande. Se Sdw 2: 1236. var mich i vastena vnderuist . . . hwilkit mich storlige forwndrar at han sith godz saa hanlige vtsetther i oskilde mans hednder VgFormt I 8-9: 103 (1508)."],"e":["hanlige )"]},{"a":"hop","b":"nn","c":"","d":["hopp, förhoppning. framlethis tha bidher jac om hedherlikin man suna haquonson, at han wäl göre for gudz skuld loc som mith hwpp är til lhans Svartb 131 ( 1366) . sät til lhans (ɔ Gud) thin lit thit hop Vis sten 7 . thu tokt mik til thin a got hopp, huilkit thic ey swiker Prosadikter (Barl9 31. MP 4: 30 . tha haffuer siälin jnga wänta eller hopp vppa nagra atherwända ib 203. JMÖ 118 . Jfr for-, fram-, lifs-, van-hpo."],"e":["hopp Prosadikter (Barl) 31; MP 4: 203 . ","hup Hel män 140 . ","hwpp Svartb 131 ( 1336) ), "]},{"a":"hop","b":"nn","c":"","d":["hopp, förhoppning. " hop tro ok kärleker " KS 18 (45, 19) . vil eigh släppa sit hop oc tröst tel ihesum christum Bu 29 . " alt hopit mit sätia til hans " Bo 107 . KL 85 . hawa hop til ihesu christi pino ib 38 . " ey haffwandis hopp äller waan til naghra helso " MB 2: 288 . wtan hop til nadh och miskund Ber 211 . " mit hop staar nu til thinna nadh " Iv 4893 . " honum är liffs hop " Bir 2: 218. är han j helso hopi ib 3: 18 . Bil 352, 846, 860 . MP 1: 10, 61 . Bo 11, 15, 26, 78, 106, 118, 130 . Bir 1: 118, 119, 282, 387, 3: 315, 4: (Dikt) 235; RK 1: 344 . Al 6159 . Ber 4, 41 . Su 95, 96 . MB 2: 301 . Lg 3: 286, 366 . LfK 81, 100, 117 . Jfr glädhis-, kärleks-, mis-, van-hop."],"e":["hoop Bir 3: 315 ; RK 1: 344 . ","hopp LfK 81 ; MB 2: 288 ; Lg 3: 286, 366 ; ","-e LfK 100 ; ","-et ib 117 . ","hup: hupi KL 38 ; MP 1: 10 ; MB 2: 301 ; ","-e Bir 1: 387 . ","hwp: hwpe Ber 41 ), "]},{"a":"hop","b":"nn","c":"","d":["hopp, språng. MB 1: 387 . Lg 3: 543 ."],"e":["hwp: hwpi Lg 3: 543), "]},{"a":"hopa","b":"vb","c":"v.","d":["hopa, föra samman. sedhan gaff mattz ylmari two stenger jord ther till, och så hop pades the thw stenger i trigga pundland all i en hopp FMU 3 . 192 (1440, avskr.). aggerare hoa inde exaggerare nogh hopa GU C 20 s. 11 . "],"e":["*hopa til saman , föra samman, at thu wilde alt thätta som förra ärscriffwat ok sakt, hoa tilsaman i een stakkottan ok söthan epitalamium SpV 578 . - Jfr af-, saman-, up-hopa."]},{"a":"hopa","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. hopas, ","1) hoppas. " tha en människia . . . hopas vppa gudz miskundh " MP 4: 208 . " at wi lekke stadhelika hupoms til gudz " Hel män 185 . - opersonl. med ack. arfstv 66 (1474-75). tw haffuir mik offta oc jdheligha som mik hopos liwffligha anamath j minne synda bäthring SkrtUppb 182. - med ack. och efterföljande sats med el. utan inledningsord. Lagerbring Saml 2 . 252 (1450).huilked oss hapas ekke sant är Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). loss hopis nest gudz hielp, at wii ville föruare thenne jder nades stadt STb 5: 335 (1521, Kop). - Jfr for-, van-hopa."],"e":["hopades Lagerbring Saml 2: 252 ( 1450) ),"]},{"a":"hopa","b":"","c":"","d":["hoppas, vänta. " hopande stadheliga gudz hiälp " Bir 2: 226 . " ey hopa jak mine siäl helso " ib 3: 213 . " the . . . hopadho sik ewerdhelikt liiff " MB 1: 267 . Bir 1: 243 . Su 433 . " hopa synda forlatilse . . . ok hopa äwärdhelikit lifh " Ber 5 . aff swa store och swa hopadhe (sperato) glädhi ib 218 . MP 1: 205 . vi . . . hopadhom wan frälsara skula koma Bir 1: 190 . ib 3: 403 . " hwart wi hupum os i hwarre stund skula fara " KL 256 . " hopa sik faa nakot likamlikit gagn " Bir 1: 160 . ib 3: 448 . " nw hopar jak orloff aff ider faa " RK 1: 1977 . ib 2886 . " the . . . hopadho at thät sculde gudhi lönlikit vara " Bil 850 . KL 62 . Bo 218 . RK 1: 186, 747 . " hupande a hänna miskun " KL 68 . hopa a gudhz miskund Ber 4 . " hopa a gudhz milhet " ib 5 . " vm han hopadhe a mik " Bir 2: 199 . ib 3: 124 . Ber 221 . LfK 188 . " hopa til helso " Ber 5 . aller hälgher män hopado til vars herra dödh MB 1: (Cod. B) 490 . herre iak hopadhe til thik ST 196 . " j hulkra hiälp iak altidh hopadhe " Bir 3: 209 . - opersonl. med ack. (på de i det följande anförda ställena kan dock den vid verbet förekommande personbeteckningen äfven fattas ss dat.). hopar mik the glädhi fa Fl 413 . mik hopar iak ma thöm hema finna Iv 2182 . hopar mik än til riddara twa ib 2679 . ib 3809, 3859 . nu hopar mk a idhra tröst at allder min anger vardher nw löst ib 3285 . - refl. hopas, ","1) hoppas. " vthan os komme hög trang till annattyggiä aff utländskum, eller inlendskum som gudh förgöme, wij ok hoppoms " SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). thok han hopas Pa 19 . " man skal hopas ä thäth bästa " GO 200 . tha thu hawir dröuilse tha hopas hugnadhin Bo 11 . abbotin hopandis miskun fiol a knä for han KL 68 . Bo 102, 176 . " at han hopas tro och älskar thet han aldrigh så " KS 18 (45, 19) . KL 235 . " fore . . . otalikit goot wij af hänne funnit hafuom oc än hopoms at finna " FM 23 (1389, nyare afskr.). altidh hopadhis hon höra nakar tidhande af sinom kärasta Bo 226 . " the som ödmiuklika hopas sin nampn vara scriwat j liifsins book " Bir 1: 186 . " the hopas ok trösta at faa hymerike for änkte " ib 119 . " the hopas at syndin skal forlatas vtan rätuiso " ib. " jac hupas at han är min " KL 234 . hopadis än at han skulle husena föra maat RK 1: 4193 . " hopadis at han sculde faa annan hugh " Bil 865 . jak hopas til gudz at thz som här atir staar af hans thiänist thz scolum vi annars stadhs höra ib 887 . the til hans hopas Gr 283 . ST 196 . " hopas til hans nadh " MP 1: 12 . Pa (Tung) 32 . " at hopas til the thing som större waaro " Bir 4: 78 . Lg 3: 142 . " them ther a thik hopas " Bo 117 . " hopandis stadhlika vppa hans nadh oc miscundh " Bil 594 . " som altidh hoppades i tik " Lg 221 . - med gen. thäs. thäs hopas iak Al 1120 . thäs engen hoppas ällir begärar Su 232 . - opersonl. med ack. och gen. thäs. thäs hopas mik Fl 411 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.) och följande inf. them hopadis at fonga bätra aar RK 2: 7443 . mik är i dagh kwngiort nakot, aff hwilko mik hoppas wnfa hiälp Lg 661 . - med ack. och sats med el. utan inledningsordet at. mik hopis at han skal än hielpä mik wt aff mina nödh Va 27 . " mik hopes han komber wel til war " RK 1: 3681 . " thetta stora örlögh oc ofrijdh . . . ther . . . oss hopas, at een godhan oc raskan ända taka skal " FM 23 (1389, nyare afskr.). - med ack. och prep. til med följande subst. el. pron. samt en sats med el. utan inledningsordet at. som oss höghelika hopas til idher at i gerna wilin göra BSH 1: 1389 ( 1386) . " mik hopas til gudh thz wardhir än got om sidhe " ST 453 . ","2) med passiv betydelse: väntas, förväntas. the tingh . . . i hwilkom wäl hoppas at bättra maa warhda LfK 158 . at enghen förbättringh kan hoppas ib. " all widherthofftelik tingh skulu hoppas aff clostersens förman " ib 201 . - Jfr for-, mis-, van-hopa."],"e":["hoppa LfK 188 ; ","-as ib 158, 201 ; Su 232, 323 ; MB 2: 299, Lg 661, 826, 3: 142 ; ","-oms SD 4: 537 ( 1336, nyare afskr.) ; ","-adhis Su 225 ; ","-ades Lg 221 . ","hupa: -um KL 256 ; MP 1: 61 ; ","-ande KL 68 ; ","-as ib 234 ; ","-ums ib 235 . ","-as . ","-es RK 1: 1035, 2439, 3017, 3681 . ","-is Va 72 ), "]},{"a":"hopa kasta","b":"","c":"","d":[" , cv. hop, hopkasta. aceruare hoopa kasta GU C 20 s. 6 ."],"e":["hoopa- )"]},{"a":"hopan","b":"nn","c":"","d":["Jfr forhopan."],"e":[]},{"a":"hopare","b":"nn","c":"","d":["tunnbindare? endast ss tillnamn (familjenamn?). japer hopare SSkb 124 (1504 -05). ib 283 (1508-09). per hopare mongson Stock Skb 129 (1519-20). ib 166 (1521-22), 218 (1523-24), 234 (1524-25). Se E. Lidén, Namn och bygd 22: 22 ff."],"e":[]},{"a":"hopaskap","b":"nn","c":"","d":["sammangaddig? ath ey skuli wardha sambindninga hopaskap, twärdrekt äller osämia Bir 5: 135 ."],"e":[]},{"a":"hoper","b":"nn","c":"","d":["hop, mängd, skara. " gudh gafue at ey vare thera höpir större än hinna " Hel män 107 . hwndrade skip . . . the ypersta örligskip j höpen waro Troj 106 . - i hop, i hög. jtem beta heelsuden lagd op i höop oc owan oppa j stykke bergena fisk ( i matsedel) Sex ekon tr 272 . - til hopa, till hopa, till samman. eth panzar een iärnhat en sklö . . . som per karson oc nigilz murarmestrare hafde til hopa ATb 1: 211 ( 1465) . " som the ther til samans satho sina mellan, ware the til hopa och hugoss STb 2: 219 (1487). huilke peninge til höpa löp xxvj (26) marcker " SJ 2: 174 ( 1490) . ib 184 ( 1491) . STb 3: 405 ( 1498) . jtem skal han (ɔ klickaren) ringa . . . til hopa tha halff stunden forlidhen är ÅK 61 . STb 4: 75 ( 1505) . HLG 2: 81 (1516). - Jfr ara-, bova-, diura-, dyngio-, fughla-, fä-, gul-, muld-, rageta-, rosa-, rövara-, skalka-, skip-, skipa-, smastena-, stiärna-, svina-, thräkka-, varghahoper. "],"e":["hopper: hoppa STb 3: 405 (1498). höpir Hel män 107 . ","höpen Troj 106 . ","höpa SJ 2: 174 ( 1490) . höp STb 4: 75 (1505)), ","*hopa köp , "]},{"a":"hoper","b":"nn","c":"","d":["på en bys utmark upptagen odling, hopstycke. sedhan gaff mattz ylmari two stenger jordh ther till, och så hoppades the thw stenger i triggia pundland all i en hopp FMU 3: 192 (1440, avskr.) . grvnius (fel för grumus) nii hoper ok aker GU C 20 s. 323 (möjl. att föra till hoper, hop, hög). thet (ɔ 1öreslandh jordh) liggir i wästra ändhalagheno i bynom i cristina ingolffs hoop VKJ 250 ( 1480) . ib 253 (1480). til clostrins gardh i lööth ligger een hoper i betna ängh ib 2555 ( 1480) ."],"e":["hooper . ","hopper: hopp FM U 3: 192 (1440, avskr.)), "]},{"a":"hoper","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hoper","b":"nn","c":"","d":[" , till hopa, till samman. strax marskens tyänare alla monde snarth tiil hopa falla RK 3: 204 . " han kallade them ther alla til hoopa ib 2: 914. komber them til hoppa " LfK 133 . " som ey tiil hopa halla " RK 3: 2639 . " swänske sampnas tha alle tiil hopa " ib 2306 . ib 2312 . " samlade til hopa allan israels almogha " MB 2: 19 . ib 24, 27, 32 . tha huffwudh baneren the möttes tiil hopa RK 3: 2251 . " the . . . tiil hopa räne " ib 2956 . " sloghos badhe til hopa mz swärdhom " Lg 3: 333 . " tha the alle til hopa komme waro " ib 656 . " the sädhen som vpskwren war oc samanlagdh tilhopa " MB 2: 117 . " öfftherfölgdo alle tillhopa " ib 172 . " baswrna gaffwo alla tilhopa aff sik starkt lywdh " ib 14 . samqvämdher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe them om idkelika skuldo wara i gudz lwfwi LfK 18 . - Jfr gasa-, hunda-, iungfru-, myro-, rövara-, stena-, ugglo-hoper."],"e":["hooper . ","höp Di 281 . ","hopper: hoppa LfK 133 ; Di 209 . ","-ar ) , "]},{"a":"hopilse","b":"","c":"","d":[" , jfr vanhopilse."],"e":[]},{"a":"hoplika","b":"ab","c":"adv.","d":["hopvis, i hopar. cumulatim . . . hopligha GU C 20 s. 159 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"hoppa","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa. " wändo the !UDDA_TECKEN? männene) ey atir at flöghia älla hoppa " Bil 879 . " alt thz som hawer fyra föter och hopar a iordhinne mz misämpnom benom, swa som är locusta oc bruchus " MB 1: 359 . " homblona . . . flygha stundom swa som hopande ok springande " Bir 1: 135 . Al 3376 . hans hiärta . . . häfuir sik ok hoppar Bil 652 . " swa at alla thina inälffwer widhergaa han wara saman gudh oc man . . . oc at all thin ben skuli hopa thz samma (di ipsum proclament; genom hoppande förkunna) " Su 278 . - dansa. the vsla dottorin herodis huppadhe Bo 80 . ST 371 . " hans biorn hopade sa vppa golffuit som han slog for hanum " Di 108 ."],"e":["-ar , -adhe),"]},{"a":"hor","b":"nn","c":"","d":["ho, horsbrott. " kiöz bindoghe af hor ok löskaläghe " Bu 185 . MB 1: 221 . " om horit hafdhe wordhit oppinbart " ST 504 . hafua . . . giort mangh hoor Bil 620 ."],"e":["hoor )"]},{"a":"hor","b":"nn","c":"","d":["hor, horsbrott. Prosadikter (Barl) 67 . JTb 27 ( 1460) . " ty han giorde hoor medh laurens japsons hustrv " STb 1: 143 ( 1478) . " jöns arfwidhson och hans dagh (ɔ däja) ware sake til fämtüghü mark fore eth hor the giordh hadhe sin i millan " ATb 2: 202 ( 1483?) . JTb 112 ( 1525) ."],"e":["hoor )"]},{"a":"hora","b":"nn","c":"","d":["hora. " hwilken broder misfirmer sin embetz [broders] hustru mz noger vnampn hora ok sua dana vnampn " SO 113 ."],"e":[]},{"a":"hora","b":"nn","c":"","d":["hora. " at andhirs kallede hänne ena kradin horo " ATb 1: 35 ( 1455) . ib. ib 121 ( 1460) . " gak tin kradin hora " ib 129 ( 1460) . ib 283 ( 1468) . " han kalladhe anno ena forwunno horo " ib 337 ( 1470) . ib. ib 381 ( 1472) . tha sagde fasbiörn thet lögh thu mik öffuir som een hora ib 392 ( 1472) . STb 1: 63 ( 1476) . " thw solde mik en galth som en hora " ATb 2: 388 ( 1488) . Jfr graskins-, munka-, prästa-hora, ävensom hörra. "],"e":["-o . ","haara STb 1: 119 (1477) ), ","*horo barn","horä- )","*horo kräk?","hora kreghl )","*horo rum , "]},{"a":"horanson","b":"nn","c":"","d":["skökoson. ss okvädinsord. " älseby sagde ath laris war een kaakslagare oc een horinson " ATb 1: 243 ( 1466) . anna stubs dotthir kalladhe erik grytogywtare een forwunnen. horinson ib 337 ( 1470) . " karl lmartinsson kallade biörn laxekarll en skiölgasson och en haarensson STb 1: 320 (1§481). Jfr härians son. ""],"e":["horasson STb 1: 194 (1479) . horens(s)on ATb 1: 121 (1460, 272 (1467), 285 (1468); STb 1: 67, 73 (1476). horinson ATb 1: 243 ( 1466) , 293 (1468), 337 (1470). horonson STb 1: 67 ( 1476) . ","haarensson ib 320 ( 1481) . ","hörenson JTb 65 ( 1474) . Se Sdw 2: 1237),"]},{"a":"horanson","b":"","c":"","d":[" , se härianson."],"e":[]},{"a":"horbarn","b":"nn","c":"","d":["oäkta barn. ärin i vtan disciplinam. tha ärin i äkke adhol barn. vtan rät hoor barn Bo 106 . Mp 2: 67."],"e":["hoor- )"]},{"a":"horbarn","b":"nn","c":"","d":["barn. GU C 20 (hand 2) s. 120. effter lagenn sälje att prestebarnn, eij skole ärffva mere ähn annen hoorbarnn Linkbilblh 1: 178 (1525, B rask)."],"e":["hoorbarnn )"]},{"a":"horbot","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hordomber","b":"nn","c":"","d":["hordom, äktenskapsbrott. " nar en quinna var gripin i hoordom (in adulterio) " Bo 159 . MB 1: 178 . KL 291 . Bir 1: 12, 233 . otukt, okyskhet. ligger . . . j hoorndom (för hoordom) LfK 218 . Al 6318 . " frälste susannan af wrangasta gambla mannanna vptända skörlinnadh ok hoordom " Gr 284 ."],"e":["hoordoomber: -doom Al 6318 ), "]},{"a":"hordomber","b":"nn","c":"","d":["hordom, äktenskapsbrott; otukt, okyskhet. GU C 20 (hand 2) s. 126. the qwädha viisor . . . effter mandrapp, danzsa ok skrikka effter giorda hoordoma SvKyrkobr (Lucid B) 196 . MP 4: 239 . JMPs 422. "],"e":["hoor- . ","-domer SvKyrkobr (Lucid B) 145 . pl. -ar),","*hordoms siäng","-säng )"]},{"a":"horgher","b":"","c":"","d":[" , se hargher."],"e":[]},{"a":"horkarl","b":"nn","c":"","d":[" L: horkarl, äktenskapsbrytare. GU C 20 (hand 2) s. 126. JMPs 422. ss tillnamn. thet stodh andirs horkarl til pant ATb 1: 203 ( 1464) . thesse . . . beskedelige ok älderss dandemän, thore horkarl, per ödgersson (o. s. v.) Trolles Jb Bi 223 (1484, nyarare avskr.). min fadher bencht horkarl ¬ ib 236 (1486, nyare avskr.)."],"e":["hoor- )"]},{"a":"horkarl","b":"nn","c":"","d":["horkarl, äktenskapsbrytare. " the horkona som tok horkarlin for sin laggipta man " Bir 1: 233 . ib 10, 326, 3: 79 . KL 26, 96 . MP 1: 255, 2: 202 . - i ortnamn. vnum pratum dictum horkarlafyæld SD 5: 269 (1344, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"horkona","b":"nn","c":"","d":["horkona, äktenskapsbryterska. " thin brudh är vordhin horkona " Bir 3: 78 . ib 1: 169, 233 . - gift mans älskarinna el. frilla. thänne väghnare . . . var giptir ok hiölt oppinbarlica frillo j sino huse älla horkonu Bir 3: 195 . ib 2: 72, 3: 195 . Bo 80 . " tyberius forsände ok herodem antipam . . . ok herodiadem hans horkonu ok brodher konu til viennam " Bil 303 . "],"e":["-kaana: -kaano Bir 2: 72 ; -kaanu ib), ","horkonu barn"]},{"a":"horkona","b":"nn","c":"","d":["horkona, äktenskapsbryterska. GU C 20 (hand 2) "],"e":["hoor- . ","-kaana . ","-konor ) , "]},{"a":"horkärleker","b":"nn","c":"","d":["horisk kärlek. Ber 12 ."],"e":[]},{"a":"horlust","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1237."],"e":[]},{"a":"hormal","b":"nn","c":"","d":["hor, horsbrott. benth wesgöte festhe vth forre eth hormal liij fat järn fogothan ok stadhen ATb 1: 12 ( 1453) . STb 1: 264 ( 1480) ."],"e":["hoor- . ","haar- STb 2: 102 (1485) . -maal. -mall ATb 1: 323 ( 1470) , 2: 173 (1481); SvKyrkobr (Lucid B) 174), "]},{"a":"hormal","b":"nn","c":"","d":["hor. " nu kan thz sa henda ath systher är giffth ok hon haffwer mz broder i hoormal brwkath " SEG 118 . "],"e":["hoor- )","hormala balker , ","hormals bot , "]},{"a":"horn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) horn. SpV 37 . - bildl. om månens horn. synas hornen snwbboth j maananom fämthe daghen. märker räghn PMskr 291. ib 292 . 2) horn ss blåsinstrument. GU C 20 (hand 2) s. 93. 3) av ett ihålit horn bestående kärl. haff tilblotta färgo j eth horn PMskr 298. - dryckeshorn. hanss larisson . . . hadhe lafghliga oppbudit ii horn ssom han hadhe til pant ATb 2: 155 ( 1480) . " eth horn beslagit medh silffuer HLG 1: 133 (1491). "","4) horn, hornsubstans. - hornskiva (på s. k. hornlykta)? paual bälthare, som fästhe hornen vppa sama liktor HLG 2: 20 (1510).","5) hörn. huilkin tompt . . . item lengdin fra herra rangualz kalgardhz horn oc intill brödhragatu XXXIIIor alna SD NS 3: 554 ( 1420) . Svartb 309 ( 1423) . " eth bodervm liggendis nidher widh aan j halstens gardh widh ladhbronä i östra hornith " ATb 1: 24 ( 1454) . ib 40 ( 1455) , 81 (1458). VKJ 247 . stenhuss . . . liggiandes på swarbrödra gaten j hornid STb 4: 227 ( 1511) . PMSkr 462 . - Jfr aker-, akers-, bläk-, hiorta-, iäghara-, magha-, oxa-, silf-, stenbukka-, tregards-, vesne-, väsel-, älgs-horn. "],"e":["hörn: -en SpV 37 )","*horna lös","-löös )"]},{"a":"horn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) horn. " en wädhor hänger mz hornom mällan thörnebuskana " MB 1: 201 . swa styres barn aff byrdh som hiorth aff horn GO 1067 . " gudh gifwer alt goth ok ey ledher han vxa mz horn i gardh " ib 186 . " gudh gifwer allom som bedhis korn tho binder han thz ey oxan a horn " Al 1812 . teþes þöm en leþar i blamans like . . . ok hafþe horn i änne Bu 208 . - horn el. spröt på en insekt. thänne madkin (fjärilen) hafwir . . . tw horn j änliteno Bir 1: 348 . ","2) horn ss blåsinstrument. eth thorn ther en wäktar bläsir aff sith horn MD 391 . man matte höra ouer skoghin all aff hans horn swa mykith skall Fr 2792 . ib 2820, 2821 . " eet horn aff been " Fl 726 . " horna höghtidher oc ludhra " MB 1: 498 . mz lwdhra bläst, oc horna ib 499 . ","3) horn, dryckeshorn. fyll mit horn MD 383 . " skenker noger gesther mz horn eller bikare " SGGK 107 . han skal . . . skänkias mz horn ok bulla SEG 117 . SGG 130, 132 . (?) [nu slar man annan mäþ] hornum ällä hiältum SR 53 . ","4) horn, hornsubstans. " medh eenfaallughom sölgiom aff jern horn ellir been " VKR 12 . Bir 5: 40 . ","5) hörn. " jwi allom portom, hornom ok wikom " KS 85 (208, 93) . - Jfr bukka-, buks-, diurs-, drykkio-, fara-, geta-, gul-, hiorta-, magha-, slindo-, vädhra-, vädhurs-horn."],"e":["horna blaster","-bläster )"]},{"a":"hornblasare","b":"nn","c":"","d":["hornblåsare. GU C 20 s. 72, 150, 219."],"e":["-bläsare )"]},{"a":"hornblasirska","b":"nn","c":"","d":["hornblåserska. GU C 20 s. 72, 150. ib (hand 2) s. 92."],"e":["-bläsirska . ","-bläsärska . -bläsiska),"]},{"a":"hornblaster","b":"nn","c":"","d":["blåsande med horn. lowa gudh mz hornbläst oc lwdhra MB 1: 498 . Jfr horna blaster."],"e":["-bläster )"]},{"a":"hornblaster","b":"nn","c":"","d":["blåsande med horn. Prosadikter Karl M) 279."],"e":["-bläster )"]},{"a":"hornbodh","b":"nn","c":"","d":["hörnbod. KTb 68 ( 1431) . ath the sama bodh näst liggir hornbodenne östir pa torgit ATb 1: 325 ( 1470) . ib 381 ( 1472) , 2: 177 (1485). Jfr hyrn- bodh."],"e":["-bod )"]},{"a":"hornbärare","b":"nn","c":"","d":["hornförsedd varelse. corniger . . . horn bärore GU C 20 s. 150 ."],"e":["-ore )"]},{"a":"horneken","b":"","c":"","d":[" , subst. = hornekengyllene, horngyllene. en horneken (skulle gälla) for vj öre STb 3: 10 (1492)."],"e":[]},{"a":"hornekengyllene","b":"nn","c":"","d":[" = horngyllene. twa rinska gullen och liij horneken gullen SSkb 236 ( 1507) ."],"e":["-gullen ) , "]},{"a":"hornfisker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " tithikini hornfisk " SD 4: 476 (1336, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"hornfä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"horngata","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"horngyllene","b":"nn","c":"","d":["horngyllen. " om vissa under 1400-talet och början av 1500-talet företrädesvis i Nederländerna slagna, sämre guldmynt, urspr. om dem som slogos av Liegebiskoopen Johann IX av Horn (1484-1506). Jfr Fr. v. Shrötter, Wb. der Münzkunde 275 f. VkU 12 (1540). ""],"e":[]},{"a":"hornlekare","b":"nn","c":"","d":["hornblåsare. ss tillnamn. olaf hornlekre ATb 1: 212 ( 1465) . ib 214 ( 1465) , 250 (1466), 332 (1470), 2: 38 (1474. "],"e":["-läkare ATb 2: 220 ( 1483)","*hornlekara son","hornlekare- )"]},{"a":"hornotter","b":"av","c":"adj.","d":["behornad. thät swarta farith kom j gen farande mädh mangom androm hornotom ok swartom farom MP 4: 148 ."],"e":["-ot )"]},{"a":"hornskaf","b":"nn","c":"","d":["afskafda hornpartiklar, afskaf af horn. thagh horn skaff aff hiortha horn LB 7: 152 ."],"e":[]},{"a":"hornsköl","b":"","c":"","d":[" subst. benäming på en maträtt. hornsköl med bigoth Brasks Matordn 4 ."],"e":[]},{"a":"hornspini","b":"nn","c":"","d":["horn ur hvilket man diar. som barn mz hornspena deggias RK 1: (LRK) s. 221 . " degdis mz en horn spinä som annat barn " PK 230 ."],"e":["-spene )"]},{"a":"hornstokker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hornvipa","b":"nn","c":"","d":["vipa, vanellus cristatus Lin? storka oc hornwipa wuer oc fiske maka (struthionem et noctuam et larum et acripitrem juxta genus suum, bubonem et merghum et ibin) MB 1: 359 ."],"e":[]},{"a":"horqvinna","b":"nn","c":"","d":["horkona, äktenskapsbryterska. SvKyrkobr (Lucid B) 215 ."],"e":["hoorquinnor ) , "]},{"a":"horra","b":"","c":"","d":[" , se hörra."],"e":[]},{"a":"hors","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*horsa modhir , . Se Sdw 2: 1237. ","*horsa skräppa , "]},{"a":"hors","b":"nn","c":"","d":["häst (ss slägtbegrepp). oskälik diwr, swa som äre hors oc nöt MB 1: 110 . - sto. the driffuo ju bade hors och hästa RK 2: 4012 . ib 8088, 3: (Till. om Chr. II) 6325. - Jfr stoþ-, vildi-hors. "],"e":["hoors RK 2: 8088), ","horsa bladh , ","horsa födha","hörsa- )","horsa miolk","horsa märgher , ","horsa mynta , "]},{"a":"hors galle","b":"nn","c":"","d":["hästgalle. tak fic (?) hurs galla LB 5: 82 ."],"e":["hurs- )"]},{"a":"horsak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"horsiäng","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"horsnöker","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1237."],"e":[]},{"a":"horsskin","b":"nn","c":"","d":["hästskinn. " hwar som säl horskin for nötskin " SO 13 . "],"e":["horskin )","horsskins laske","horskins- )"]},{"a":"horstakka","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hortugha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hortuta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hortuta","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Axel Kock, Ark. f. Nord. Fil. 29: 335 ff."],"e":[]},{"a":"hos","b":"pp","c":"prep.","d":["eg. i hus med (någon). ","1) hos, hemma hos, i omedelbar närhet af (en person). kunungur skal . . . opta hos sik haua sina wälbyrdugha män KS 59 (146, 64) . thw (Jungfru Maria) sitter hws alz wallogh gudh MD 70 . " som hanom varo hemlegaste hos " Ansg 177 . hos henne (Cod. A när honum) blifua Iv (Cod. B, C) 5494. hans hiärtä är hemme hos hans frv ib (Cod. A) 1916. bleff hooss jron konung langa stwnd Di 168 . " hwat skulde iak hoss ider görä " ib 88 . at vare inne hos ider BSH 3: 296 ( 1470) . " jag hade gerna varit hoss ider " ib 4: 198 ( 1495) . " jach waar palmelögerdagh hooss myn herre erchiebispen " FM 182 ( 1504) . jach wille gerne haffwe the dane swena jamlighe hoss mek BSH 4: 345 ( 1503) . " blifuin hos mik thännä nat " Fr 867 . " mik lyster ey längre hos (Cod. A när) tik bliffua " Iv (Cod. B) 381 . " han vilde dödher hos (Cod. A när) honum blifua häldre ok hos (Cod. A när) honum mz fryghdine lifua " ib (Cod. B, C) 4967-8. se thz blomster her är hos mik Fl 1387 . " hon logh hooss haghen om nattena " Di 261 . ib 118 . jaspis haffwer stor dygd oc makt hoss qwinnor som pynes med barn LB 7: 277 . - hos, i någons inre. beder iach edher . . . ati hafwe hemmelige hoss eder thet jach vill then wägh med till lincöpingh BSH 4: 254 ( 1500) . - hos, i tjenst hos, i följe med. vi viliom hos idher . . . alla vara dagha blifua Fr 2234 . hwa sölff haffuer yffrit wt at giwa han finder manga the hooss honom bliwa RK 1: 3181 . ","2) vid (ett opersonl. föremål). polipodium änglafot vexer hoss eke roten LB 7: 250 . " tag hönsa gress, som vexer hoss vägen " ib 268 . " nysyrtt som vexer hoss jorden " ib 293 . twa adror som liggyä wthan oppa beggyä sider hoos (om) ankelen ib 6: 107 . " hos (på) mynsta fingeren ib. een hamar hoos thz bordith laa " Iv 187 . " lät hona sätia hoos thz kär " MD 191 . " iordhadhis han ij een högh hos lädhre " Iv s. LXXIV. dher ligger en kerke hoss min gard som mine foreldre haffue warit aff aller jws patronatus tiil BSH 4: 343 ( 1503) . DD 1: 81 (1434, afskr.) . ","3) vid, i besittning af. the vildo badhe hos (Cod. B, C, D, E, F widh) äro blifua Fr 1654 . ","4) i tidsbestämning vid, om. hoos sanctä andresä dagh SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). - Jfr i-, thär-hos."],"e":["hoss . ","hoos . ","hooss . ","hws )"]},{"a":"hos","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. med ack. 1) hos, hemma hos, i omedelbar närhet av (en person). satte wii for:de lasse röth i kystone hoss then andra tywffwn JTb 96 ( 1513) . " deeler med oss hvad ther wanker för tidende i then landzende hoos eder " HSH 16: 36 (1526?, Brask). - med. skyltha honom fore, thz han skulde lagath hoss henne JTb 89 ( 1510) . ","4) i tidsbestäming. vid pass, omkring. Se Sdw 2: 1237. B) adv. hemma, tillstädes. Se Sdw 2: 1237. almogen är gansche genstörtigh emot thöm, ther ecke ware hoss, när om thrängde BSH 5: 381 ( 1510) ."],"e":["hoss . ","hoos )"]},{"a":"hosa","b":"nn","c":"","d":["benklädnad, benbetäckning. " thz är synth aa hwsune hwar beenith är sundher (est vbi scissura calige dat cernere sura) " GO 267 . bödh ginstan at göras skulle swa som een husa af trä, swa som fotin ok benit var skapt, oc lot sätia i hans laar oc been Gr 275 . " göris en linnen pose som en posa " PM 7 . - vanl. pl. benkläder, i sht plagg betäckande benets undre del från knät, strumpor. schräddara mester skördh schal wara . . . ith par hoser mz forföte SO 104 . " aff allo thy ther thu atte wil iak ey halda fra halsmughino oc til hosomar (ad corrigiam caligæ) " MB 1: 181 . " mere rykt lägger margher man a sina hosor, eller sko, än a sina siäl ib 414.. " PM XIII . VKR 43 . " brödhrene haffu lagha skoo oc hwsur (caligas) om sommarin oc om vintrin skoo fodhrada mädh watmal oc hwsur ther medh " VKR 70 . Bir 4: 25 . - till rustningen hörande benbetäckning el. benkläder, benharnesk. een vapnrok hafdhe han op a . . . ther til twa hosur the varo hwiit Fr 89 . ib 155 . " loricam meam cum galea spaldenær, plato, lendenær, stichatha husu " SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). I par stikkathahuso ib 4: 711 (1340?). Jfr brynio-, lin-, malio-hosa."],"e":["husa Gr 275 ; ","-u SD 1: 740 (omkr. 1280talet); -o ib 4: 711 (1340?); -om VKR 43 . ","hwsa: -ur ib 70 ; Bir 4: 25 ; ","-wr PM XIII ; ","-une GO 267 ),"]},{"a":"hosa","b":"nn","c":"","d":["benklädnad. " caliga . . . lhosa " GU C 20 s. 67 . ib. "],"e":["hossa: hosser SJ 2: 312 (1497) ; hossuer STb 3: 117 ( 1493) . ","husa: -or ATb 1: 245 ( 1466) . ","hwsa: -or ATb 2: 203 ( 1483) ; ","-ur MP 5: 115 ; ","hwsonär STb 1: 16 ( 1475) . Se Sdw 2: 1237),","- vanl. pl. benkläder (med byxor och strumpor i ett stycke). eth par husor ATb 1: 245 ( 1466) . " eth par leiske hosser " SJ 2: 312 ( 1497) . han . . . strök sina hwsur, ok gik strunkir ok saa sik altidh om kringh MP 5: 115 . - Jfr hafra-, klädhis-, ridh-, skin-, stikke-, vadhmals-hosa. ","*hosu läster","hwso läster ),","*hosna vadhmal","hwsna- . ","-wandmal . ","-wantmal )"]},{"a":"hosen sko","b":"vb","c":"v.","d":["ikläda benharnesk. sik hosen skoo RK 1: 819 . ib 1586 . " the wämpto sik ok hosin skodho " ib 4009 . " aller wämpter ok hosin skoder ib 3877. ""],"e":["hosen skoo . hosin sko. husin skoo RK 1: 1586),"]},{"a":"hosen sko","b":"vb","c":"v.","d":[" Se E. Noreen, Studier rörande Eufemiavisorna 3: 55 ff."],"e":[]},{"a":"hospital","b":"nn","c":"","d":["el."],"e":[]},{"a":"hospitale","b":"nn","c":"","d":["barmhärtighetsirättning för vård av sjuka, invalider, orkeslösa och fattiga. thet vylkor han forelagt haffuer hospitalit STb 4: 69 ( 1505) . SvSkr 1: 40 ( 1507) . " wil jac leggia them (ɔ pengarna) wt igen j hospitaleds besta. N. Lindqist, Stud. öv. reformationstidens bibelsvenska. Bi 3 (1508, L. Andreæ). ""],"e":[]},{"a":"hosta","b":"nn","c":"","d":["hostafore hossto oc brysst wärk LB 1: 97 . KL 47, 57, 349 . ST 371 . MD (S) 222 . LB 4: 342, 351, 5: 80, 7: 3, 11 . " for torra hostho " ib 6 . - Jfr kyke-, thörhosta."],"e":["hossta )"]},{"a":"hosta","b":"vb","c":"v.","d":["hosta. " hostär, tussio " VGL XIV . tussire j: hosta LB 6: 284 . ST 273 . LfK 69 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"hot","b":"nn","c":"","d":["hot. " " the vardha swa rädde aff tholikt hoot " Fr 767 . Iv 3300 . Al 1750 . Bir 4: 57 ."],"e":["hoot . ","hota Al 1750 " i rumslut), "]},{"a":"hot","b":"nn","c":"","d":["hot. MP 5: 23 . - hotelse. saulus adhuc spirans minarum et cedis in discipulos domini saulus war fräsande mz hotom ok slagum mote herrans ihesu lärieungom GU c C 20 s. l91."],"e":["hoot )"]},{"a":"hota","b":"vb","c":"v.","d":["hota. GU C 20 (hand 2) s. 34. SpV 447 . - i part. pres. ss subst. hot, hotelse. at han thet aldrich girode aff erkebiscop jenis hotende, wilie eller raadh SD NS 3: 275 ( 1417) ."],"e":["hotha . ","-ar . ","-ende SD NS 3: 275 ( 1417) ),"]},{"a":"hota","b":"vb","c":"v.","d":["hota. " alt thz som vtan til synis hota. thz rädhir äkke " Bo 77 . dödhin hota thik hwan stadh Ber 221 . " thz ondha mz hwilko han idher hotade " MB 2: 62 . " hotadho henne liffuandis bränna wilia " Bir 4: 57 . " tolkom hotar then hälge andhe " LfK 26 . - refl. hotas, hota. ey hotas herran gudh swa som mannen MB 2: 158 . " the hotas at besmitta thin hälga rwm " ib 161 . " hans foghuthä här vpa slothen hothas vpa oss met hedhninghä oc ryzer " FM 60 ( 1457) . - Jfr höta."],"e":[]},{"a":"hotan","b":"nn","c":"","d":["hot, hotelse. " ey skal thu retha thin jämcristin . . . mädh hotan eller vnsägn " MP 4: 63 . JMÖ 112 ."],"e":[]},{"a":"hotare","b":"nn","c":"","d":["person som hotar. GU C 20 (hand 2) s. 142."],"e":["hoothare )"]},{"a":"hotilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hotilsa bref","hotilse- )"]},{"a":"hotliker","b":"av","c":"adj.","d":["hotfull. neptolomus pirrus . . . vndsade then alla vee mz hoteligom ordom Troj 273 ."],"e":["hoteliger )"]},{"a":"hova","b":"vb","c":"v.","d":["1) hålla festligt samkväm? om ey kan annars warea (d. v. s. om man ej kan föra hen deni strid fallne svennens lik), skikke hans hest oc hoffua för hans siel Arnell Brask Biᴵ 20.","2) pråla, stoltsera, hovera. " han gik oppa gatunne hoffwade, skrykkadhe ok dansadhe " MP 5: 115 ."],"e":["hoffwade ) , "]},{"a":"hova","b":"vb","c":"v.","d":["hålla festligt samqväm, fira med riddarspel förenad fest. tha wart i stokholm howat af makt RK 1: 1148 . ib 1428, 2200 . han (hertig Erik) . . . giorde riddara ok howade fast ib 2930 . - (?) aff högfärdoghom oc owirflödoghom klädebonat lustas the som j konungx gardhomen thiäna, oc howa skulu Bir 5: 103 . - kalasa. saato oc hoffwadho oc giordho them kata Al 8193 . " uppträda med ståt el. prakt. part. pres. ståtlig, präktig. ey war konungh salomon j sinne hoffwande äro swa behändelika ok ärlika klädder " JP 59 ."],"e":[]},{"a":"hovadher","b":"","c":"","d":["försedd med hovar. cornipes . . . hoffuader ok klöffuader GU C 20 s. 150 ."],"e":["hoffuader )"]},{"a":"hovare","b":"nn","c":"","d":["person som uppträder med ståt? " en forbulghin hoffware thän som höghfärdogha osidher förer j en by " JP 50 ."],"e":[]},{"a":"hovasin","b":"","c":"","d":[" , se hofsind."],"e":[]},{"a":"hovasin","b":"nn","c":"","d":["hird, lifvakt, i en konungs el. annan betydande persons särskilda och omedelbara tjenst anstäldt väpnadt följe. alla wara nadoge herra konungsens hovasin, godha män och tienare BtRK 137 ( 1439) . sende hon (drottning Margareta) honom til sverige jn mz hennes folk och hoffesyn RK 2: 104 . konungen fik honom sith heffwasin ib 578 . " for för sydhecöpung jn mz konungens makt oc hoffuesin " ib 5973 . ib 8523, 8771, 9209, 9371, 9386 . " siden foro the danske j haffmen in mz al thera makt oc hoffuesin " ib 7800 . " mekelborgh lagde till stigsnes mz vijc [800] ryddara oc swena . . . ok ther till thera hoffuasin ib 1: (sfgn) s. 181. - Jfr hovasinne, hofgesin, hofsind. ""],"e":["hoffuesin . ","hoffesyn )"]},{"a":"hovasinne","b":"","c":"","d":[" , jfr konungs hovasinne."],"e":[]},{"a":"hovasinne","b":"nn","c":"","d":[" = hovasin. slog hans (Didriks) fader (d. v. s. konung Thetmar) hanum till riddere . . . oc giorde hanum till höffitzman for alt sit hoffeusinne (innan hirðar) Di 13 . St 421. RK 2: 1510 . Jfr hofgesin, hofsind."],"e":["hofwasinde RK 2: 1510 . ","hoffuesinne . ","howo sinne ST 421 . hoff synne Di (Cod. B) 309), "]},{"a":"hovaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["hövaþer )"]},{"a":"hover","b":"nn","c":"","d":[" ? se hof, f."],"e":[]},{"a":"hovera","b":"vb","c":"v.","d":["1) roa sig i festligt samqväm, öfva sig i riddarspel. hwilkin som lyster hoffwera oc danza RK 1: (Albr.) s. 207. the danzte hoffere ware kathe ib 2: 192 . ther waro oc annor syndirlik wapn, ther konungin pläghadhe hofwera mz ST 420 . ","2) pråla. " hoffuerer gerna mz wapn oc kläder " Di 131 . ","3) eufemistiskt: hafva samlag. om quinnan . . . hoffuerar mz manne om nattena LB 3: 48 ."],"e":["hoffere . ","-ar )"]},{"a":"hovera vapn","b":"nn","c":"","d":["paradvaqen. " the fördho for honom hans howera wapn tw hundradho glauor aff gul, tu hundradha boklara oc thry hundradha skiolla aff skinande gulle " ST 421 ."],"e":[]},{"a":"hoveran","b":"nn","c":"","d":["festlighet; festligt prål. j tolka frögdh ok osigeliga hoffueran, leedhes fram aff syno brudhahuse the vänästä liliän basilissa J Buddes b 74 . " j tässom pinom syntis mangha konungha ok härra . . . oc enga hoffweran haffdho the JMPs 250. ""],"e":["hoffueran . ","hoffweren )"]},{"a":"hovudbref","b":"nn","c":"","d":["originalbref, originalhandling. " for ena päninga summo ther hofwdherbrefuit wäl wtuisar, som thetta är tilhängt " SD NS 1: 179 ( 1402) . ib 2: 46 ( 1408) . " som hufvudh brefven lyslika uthrykkia " ib 1: 365 (1404, nyare afskr.). FH 3: 55 ( 1445), 4: 35 ( 1453). SJ 265 ( 1458), 301 ( 1462). vtuiser hwffuibreffuit som copiän HSH 19: 29 ( 1504) ."],"e":["hofwdh- . ","howet- SJ 301 ( 1462) . ","hoffuid- ib 265 ( 1458) . ","hufvudh- SD NS 1: 365 ( 1404, nyare afskr.) . ","hwffuit- HSH 19: 29 (1504)), "]},{"a":"hovudh","b":"nn","c":"","d":["bildl. med hänsyftning på makt, styrka, överhöghet el. dyl. . . . oc oss aldre swadant omilth herskap oc omilde fogete ower howdh ath settie eller gestrii oc landredh tilstädie Lagerbring Saml 2: 268 ( 1464) . sedhan han fornam, jak wille ecke lathe jwther kliffwa mi pa hwffwudhet BSH 5: 381 ( 1510) . ","2) det översta el. yttersta av ngt. - av pelare. kapitaäl. pilara . . . haffuandis hoffuodh (capitella) ällir owerdela aff klarasta saphir sten Mecht 152 . - av (kyrk)klocka. klokka wm xxx besmarea marker wil wara nädhan wm kringh kafflan iii!UDDA_TECKEN? (3 1/2) span, affwan wm kring hoffwodith hälffthena swa widh PMSkr 569 . - om källsprång. aff thänna jordhinna paradis, käldan oprinnandis är skipt i fyra hoffwdh (capita) ällir opbyrilse SpV 62 . 5) överhuvud. här dröffwis alt hwsit ällir gardhin aff thera bäggias (ɔ makarnas) osämio, som hoffwdhin skuldo wara SpV 306 . " tha willo the (ɔ birgittinklostret Gnadenberg) ey haffwa wasten för hoffwod. wthan heller för en qwarters man, äller en siättungx man " PMBref 327 ( 1518) ."],"e":["hoffwdh STb 3: 172 (1494) . howdh ATb 1: 32 ( 1455?) ; Lagerbring Saml 2: 268 ( 1464) . ","huwdh Svartb 212 ( 1397) ; ib (Skokl) 534 (1477?). hoffuodh Mecht 152 . ","hoffwod PMBref 327 ( 1518) . ","hwod Svartb 242 (omkr. 1410). huffuodh HLG 2: 8 (1509). hoffwoth Mecht 47 . ","hoffwot SvB 478 (omkr. 1500). hwuoth SvB 83 (senare h. av 1400-t.). hwfwot SkrtUppb 415 . ","hoffwet SvB 35 (början av 1500-t.). gen. sing. hoffudhes SvKyrkobr (Lucid B) 164 . ","hoffwos Troj 168 . ","hofudhe SvKyrkobr (LUcid B) 164 . hoffwode PMskr 466. hoffde SvKyrkobr (Lucid B) 218 . best. nom. och ack. hoffwdhith ATb 2: 176 ( 1481) . ","hwffwudhet BSH 5: 381 ( 1510) . hwfdit SktUppb 229. hwgwdith ATb 2: 176 ( 1481) . ","hwuit GU C 20 s. 76 . hoffwodith PMskr 569. hwghoith ATb 2: 176 ( 1481) . ","hoffuet GU C 20 (yand 2) s. 73. dat. hoffdeno SvKyrkobr (LUcid B) 164 . ","hufhdheno SkrtUppb 292 . ","llendiculus . . . ängher oc gnidh i hoffuet GU C 20 (hand 2) s. 73. ljöns werkmestare drängghir slogh eth blodh saar j hoffwdith och en blanan i hwgwdith ATb 2: 176 ( 1481) . " sith gwlskynande haar lossade hon aff laghe oc rykte thz aff siith hoffwo miölkhwita skyn oc hwd " Troj 168 . ","hofdha bulster (hofda-. hoffda-. -bulstir. -bolster. -bolstir. pl. hofdabulstra ATb 1: 258 ( 1467) . ","hofdabolstra Beckman Stud 90 ( 1466) . ","hofdabolster Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) ), ","*hovuds batsman","hovuds man (hufudzman Meddelanden från Östergötlands Forninnesoch Museiförening 1916 s. 91 (1384). houesman Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). höffuid(h)zman: -mannyn MP 5: 96 ; -mannenom ib. höuidzman SD NS 2: 305 (1410, gammal avskr.) . ","höfwidsman Arnell Brask Biᴵ 8. höffuitsman STb 3: 454 (1499). höffuitzman SJ 2: 192 ( 1491) . höffwitzman Svartb(Skokl) 368 (1439). höutz(s)man Svartb 353 ( 1436) ; STb 1: 60 (1476); SJ 2: 57 ( 1480) . ","höwitzman SvSkr 1: 19 ( 1390) . höuizsman Abbedval i Vkl 80. höuisman BSH 2: CIX (1437); HLG 2: 23 (1511). höwesmen Svartb (Skokl) 354 ( 1436) . ","höffdzman ib 368 ( 1439) . höf(f)zman ib; AGb 3: 236 (1510). höffman (fel för höffzman?) GU C 20 s. 166), "]},{"a":"hovudh hime","b":"nn","c":"","d":[" ? = hovudh himan. for hwffwd hima LB 7: 333 ."],"e":["hwffwd hime )"]},{"a":"hovudh skorver","b":"nn","c":"","d":["hufvudskorf. " for hoffwet skorff " LB 6: 106 ."],"e":["hoffwet- )"]},{"a":"hovudha","b":"nn","c":"","d":[" = hovudhflodh. hon (floden) skiptis . . . sunder i fyra howoth äär (Cod. A howoth flodher 158) MB 1: (Cod. B) 543."],"e":["howoth a )"]},{"a":"hovudhadher","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1237."],"e":[]},{"a":"hovudhadhra","b":"nn","c":"","d":["vena cephalica, hufvudåder. sla the adrona, som hetir cephalica som är howd adran LB 1: 98 . hoffwdh aadran, som er oppo twman ib 7: 161 . " latha blodh aff hwffwd adran " ib 87 . " the twa adromar liggia pa armenom hedher sefalica hoffwet adrona " ib 6: 106 . ib 2: 62 3: 16, 6: 282 ."],"e":["howd adra . hoffwd adhra: -ona LB 3: 16 . hoffwdh adra: -one ib 6: 282 . hoffwdh aadra. hoffwet adra. hoffuid adra: -onar LB 2: 62 . hwffwd adra),"]},{"a":"hovudhadhra","b":"nn","c":"","d":["huvudåder. cephlargia vel ceffalea . . . huffwt soot eller huffwt andra GU C 20 s. 98 ."],"e":["huffwt aadra )"]},{"a":"hovudhankare","b":"nn","c":"","d":["hufvudmakare, förnämsta ankare. hofwodh ankarit (capitalis anchora) är brustit Bir 2: 171 . ib 172 ."],"e":["hofwodh- )"]},{"a":"hovudhar","b":"nn","c":"","d":["hufvudhår. en man, hwilkens hwffudh har war hwit Lg 3: 464 ."],"e":["hwffudh har )"]},{"a":"hovudhband","b":"nn","c":"","d":["hufvudbindel. MD (S) 214 ."],"e":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhbaner","b":"","c":"","d":[],"e":["hofwd- RK 2: 8601 . hoffwodPM 15. huffwudh- RK 3: 2251 . huffwdh- ib 2314), "]},{"a":"hovudhbani","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["huwdh- )"]},{"a":"hovudhbokstaver","b":"nn","c":"","d":["stor bokstaf, kapitäl. märkt oc scriffuat mz storom hoffuod bokstaffuom (magnis et capitalibus litteris) Su 367 ."],"e":["hoffuod- )"]},{"a":"hovudhbonadher","b":"nn","c":"","d":["huvudbonad. SpV 106 ."],"e":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhbonadher","b":"nn","c":"","d":["hufvudbonad. " " VKR 58 . " " Bir 4: 10 ."],"e":["hofwdh- VKR 58 . hoffuodhBer 4: 10. hoffuod- ib),"]},{"a":"hovudhborgh","b":"nn","c":"","d":["hufvudstad. Al 3443 ."],"e":["hofwdh borgh )"]},{"a":"hovudhbref","b":"nn","c":"","d":["originalbrev, originalhandling. at inscruffue her i stadzsins tenkeboch wtaff hoffud breffuit, ord ffran ord ludendes som forscriffuit staar STb 5: 73 (1515). JMPs 5."],"e":["hoffud- . ","hwffwodh- )"]},{"a":"hovudhbruti","b":"nn","c":"","d":["influensa, snufva. " tha läker thz snwffwe oc hwffwodh brotha " PM 56 . Jfr Var, rer. voc. s. 44 ²grauedo, hoffuubrote²."],"e":["huffwodh brothe )"]},{"a":"hovudhbulster","b":"nn","c":"","d":[" = hofdha bulster. HSH 19: 167 ( 1506) . FM 76 (1483, daniserande)."],"e":["hwffuedh bolster HSH 19: 167 ( 1506) . howet bwister FM 76 (1483, daniserande)), "]},{"a":"hovudhbulster","b":"nn","c":"","d":[" = hofdha bulster. eth höggin och huutbolth HLG 1: 90 (b, av 1500-t.)."],"e":["hoffuidh bolsther Arfstv 19 ( 1461) . ","hwffvdbwlster ib 62 (1474-75)), "]},{"a":"hovudhbyld","b":"nn","c":"","d":["böld i hufvudet. er tz goth for hoffwdh byldh LB 7: 134 ."],"e":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhdel","b":"nn","c":"","d":["huvudända. tak en swartan orm som är snook oc skär ena twärhand aff hoffwod delenom oc ena aff rwmpenom PMskr 281."],"e":["hoffwod- )"]},{"a":"hovudhdiävul","b":"nn","c":"","d":["at j hälffwithe ärw xv hwffwodh diäffla JMPs 261."],"e":["hwffwodh diäffla) , "]},{"a":"hovudhdrinkare","b":"nn","c":"","d":["stordrinkare. " archipota . . . huffwt drinkare " GU C 20 s. 33 ."],"e":["huffwt- )"]},{"a":"hovudhdyghdh","b":"nn","c":"","d":["hufvuddygd, kardinaldygd. " af allom dygdhom tå äru fira the sum äru howudh dygdhe " KS 18 (46, 20) . ib 47, 20), 19 (48, 21), 20 (49, 21). wil iak scrifwa . . . af syu hofwdh dygdhum ST 5 . " j tässom threm hoffuodh dygdhom som är troo, hop oc kärlek " Su 307 ."],"e":["hofwdh- . ","hoffuodh- )"]},{"a":"hovudhdyna","b":"nn","c":"","d":[" L: huvuddyna. Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) ."],"e":["huffwudh- )"]},{"a":"hovudhfastodagher","b":"nn","c":"","d":["stor fastedag, en af de fyra s. k. qvatemberdagarne. Jfr Bil 389 samt utgifvarens anm. s. 1146. fasta vm langa fastona oc howodh fasto dagha (in quattor temporibus) Bir 2: 72 . wm waarena, somarin, höstin oc wintrin, j them timanom wm aarit, som the hälga kirkia hoffuod fasta dagha hallir ib 5: 93 . Jfr imberdagher."],"e":["howodh fasto dagher . hoffuod fasta dagher),"]},{"a":"hovudhfastofreadagher","b":"nn","c":"","d":["fredagen i fastlagsveckan. Jfr Kalkar 2: 275. scriwith i wastena opa hwfoth fasta freadagh VgFornmt I 6-7: 23 (1455)."],"e":["hwfoth fasta- )"]},{"a":"hovudhfastosunnodagher","b":"nn","c":"","d":["fastlagssöndagen. Jfr Kalkar 2: 275. syndagen nest effter huffudfasto synnedag j fastonne Neuman Vokbal 82 ( 1488) ."],"e":["huffuadfasto synnedager )"]},{"a":"hovudhfat","b":"nn","c":"","d":["huvudbonad. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 327. eth huffwudhfat en nopposek oc en huffwudhyna ther til hörer Inv Cur Tynnelsö 5 (1443)."],"e":["huffwudh- )"]},{"a":"hovudhfiande","b":"nn","c":"","d":[" (ngns) förnämste fiende. PMBref 306 ( 1510) . Troj 91 ."],"e":["hoffwod- . ","hwffwodh- . ","-fiende )"]},{"a":"hovudhflodh","b":"nn","c":"","d":["hufvudflod, flodarm. en flodh gik oc wt aff paradiis, hon skiptis thädhan sunder i fyra howoth flodher (capita) MB 1: 158 . Jfr hovudha."],"e":["howoth flodh )"]},{"a":"hovudhfolk","b":"nn","c":"","d":["det förnämsta folket. amalech howodhfolk oc thz första (principium gentium) MB 1: 417 ."],"e":["howodh- )"]},{"a":"hovudhforrädhare","b":"nn","c":"","d":["ärkeförrädare. ytermere ranskades, hurw tesse bönder hade funnit then hoffuodförreden jens matson pa ene öö STb 5: 226 ( 1519) ."],"e":["hoffudförredere )"]},{"a":"hovudhfälder","b":"nn","c":"","d":["ss hufvudgärd nyttjad fäll? i [1] huvit fäld met bomwld FM 76 (1483, daniserande)."],"e":["huvit- )"]},{"a":"hovudhgafl","b":"nn","c":"","d":["hufvudskål? klöff ij midhio hans howdh gawil Al 5364 ."],"e":["howdh gawil )"]},{"a":"hovudhgalin","b":"av","c":"adj.","d":["sinnesförvirrad, förryckt, galen. GU C 20 s. 101, 291."],"e":[]},{"a":"hovudhgardher","b":"nn","c":"","d":["hufvudgård. " hoffwodh gardin heter gum och ällowo garda liggia ther vm " RK 1: 1962 . SD NS 2: 34 ( 1408) . FH 2: 125 ( 1440) ."],"e":["hoffwodh- . ","huwdh- SD NS 2: 34 ( 1408). ","hwdhgardher: -en FH 2: 125 ( 1410)), "]},{"a":"hovudhgiäld","b":"nn","c":"","d":["l. lånat kapital, skuldsumma. Gadolin Pants Bi 269 (1364)."],"e":["huwutgeld )"]},{"a":"hovudhgods","b":"nn","c":"","d":["kapital. " capitalis (fel för capital) . . . hwt godz domber ok hwffwt mista " GU C 20 s. 75 ."],"e":["hwt godz )"]},{"a":"hovudhgäld","b":"nn","c":"","d":["yrsel. " swa faar menniskain hoffwdgäldh oc hoffwdverk oc himan " LB 7: 77 . dugher thz fore howdh giäld ib 4: 315 . ib 2: 51 . Jfr hovuds gäld."],"e":["howdh giäld . hoffuid geldh LB 2: 51 ), "]},{"a":"hovudhgäld","b":"nn","c":"","d":["yrsel. oxia xie hoffuid gäldh GU C 20 s. 396 ."],"e":["hoffuid- )"]},{"a":"hovudhgärdh","b":"nn","c":"","d":["hufvudgärd. " al hans howdhgärdh war waath aff tarom Jp 79. Jfr hoþagärþ. ""],"e":["howdh- )"]},{"a":"hovudhhar","b":"nn","c":"","d":["huvudhår. JMÖ 167 ."],"e":["huffudh haar )"]},{"a":"hovudhhat","b":"nn","c":"","d":["våldsamt hat. jac skulle älska honom som meg haskeliga forfölier mz hoffwod haat Troj 165 . ib 197 ."],"e":["hoffwod haat )"]},{"a":"hovudhhiman","b":"nn","c":"","d":["svindel, yrsel. desipiencia hoffwd hyman LB 7: 79 ."],"e":["hoffwd hyman )"]},{"a":"hovudhhär","b":"nn","c":"","d":[" = adhalhär. RK 1: 1646 ."],"e":["hoffwod här )"]},{"a":"hovudhkal","b":"nn","c":"","d":["hufvudkål. " thag huit hwid kaal " LB 8: 41 ."],"e":["hwidkaal )"]},{"a":"hovudhkal","b":"nn","c":"","d":["huvudkål, brassica oleracea capitata Lin. " hwudkaal cloffuen j fiärdunga vel suden medh feeth färsk maat Sex ekon tr 270. " Brasks Matordn 6 ."],"e":["huvd- . ","hwud- . ","-kaal )"]},{"a":"hovudhkirkia","b":"nn","c":"","d":["den förnämsta kyrkan (i en stad el. inom ett visst område). thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia huar thera vijdt huaria sina kyrkio så vidh rijdkyrkio som hoffuedkyrkio Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . thera likama sattos ndiher j the sama howudh kirkio som josapat lot först byggia j sinom hofwdh stadh Prosadikter (Barl) 107 . JMPs 433."],"e":["hoffuedkyrkia . ","hwffwodhkyrkia )"]},{"a":"hovudhkirkia","b":"nn","c":"","d":["den förnämsta kyrkan. at römsker (för römsk el. römska) kirkia vare howd kirkia jwi alla kirkior Bil 720 . " vigdhe ther ena kirkio, som hofvudh kirkia sculde vara i thy landena " Ansg 195 ."],"e":["howd kirkia )"]},{"a":"hovudhkloster","b":"nn","c":"","d":["det förnämsta klostret inom en orden (utrustat med en viss myndighet över ordens övriga kloster). hwrw harmlika war ordans closther haffdo scriffwith til wastena seyandis sigh wilya taka sigh eth annath closther för hoffwod closther PMBref 327 ( 1518) ."],"e":["hoffwod closther )"]},{"a":"hovudhklädhe","b":"nn","c":"","d":["hufvudkläde, hufvudbbetäckning, slöja. " beddis hänna hofwodh clädhe (velum quod caput tuum tegit) " Bil 127 . Bir 3: 280 . " wiiste mik liikklädhit oc howodhklädhit (fasciale) j huilko han war swepter " MB 2: 395 . KL 401 . " han staal . . . i [1] hwdkläde " BtFH 1: 222 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"hovudhklädhe","b":"nn","c":"","d":["huvudkläde; huvubetäckning. " hon hafde stulit . . . eth hoffwudhklädhe " ATb 1: 268 (14679. item för lärifft, folkidh til hwffwodklädhe VKU 59 (1550-51)."],"e":["hoffwudh- . ","hwffwod- )"]},{"a":"hovudhkättare","b":"nn","c":"","d":["ärkekättare. Hel män 197 ."],"e":["howdhkättarin ) , "]},{"a":"hovudhlagh","b":"nn","c":"","d":["huvudlag, de del av ett betsels remtyg som anbringas på hästens huvud? segmenta . . . hwffuud lagh GUJ C 20 s. 562."],"e":["hwffuud- )"]},{"a":"hovudhlaster","b":"nn","c":"","d":["1) vitium capitale, hufvudsynd, dödssynd. är hughmödha en howdh lastr KS 35 (93, 38) . Jfr hovuþsynd. ","2) hufvudvärk? fördriuer huuudh laast LB 5: 81 ."],"e":["howdh lastr . huuudh laaster),"]},{"a":"hovudhlin","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":["hoffwodh- . ","howet- . ","-liin )"]},{"a":"hovudhlina","b":"nn","c":"","d":["till den prästerliga skruden hörande linnekläde som betäcker halsen och axlarna, stundom även huvudet. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 575. A. Branting, Fornvännen 1910 s. 170. humerale . . . howet liin GU C 20 (hand 2) s. 1. SvKyrkobr 60 . " item gaff jak vth, för en messeserk och en hwffulina gordis, ɉ mark sömquinna HLG 2: 142 (1527). - (hwulistha " ib 147 ( 1523) trol. fel. för hwulina)."],"e":[]},{"a":"hovudhlinne","b":"nn","c":"","d":[" = hovudhlin? VKU 154 ( 1595) ."],"e":["ofuodh- )"]},{"a":"hovudhlista","b":"","c":"","d":[" (hwulistha HLG 2: 147 (1523)), se hovudhlina."],"e":[]},{"a":"hovudhliughare","b":"nn","c":"","d":["storljugare. Lg 3: 82 ."],"e":["hwffwdh liwghare )"]},{"a":"hovudhlädher","b":"nn","c":"","d":["till betslet hörande rem som omgifver hästens hufvud. bäzlith ok hofuundhklädher skeen som sool mot thz vädher Fl 537 ."],"e":[]},{"a":"hovudhlös","b":"av","c":"adj.","d":["1) hufvudlös, utan hufvud, beröfvad sitt hufvud. thetta folk war hofwudhlöst mwn oc öghon sat a thäs bryst Al 9445 . " fan hans krop hufwdhlösan " ST 344 . " her liggir olofernes hofwdhlös ib. " Di 170. - (?) Al 1589 . ","2) utan höfvidsman el. anförare. howdh löös här wardher ey radh fore GO 527 ."],"e":["howdh löös Al 1589 ; GO 527 . ","huffuodlöss Di 170 . hufwdhlös), "]},{"a":"hovudhlösa köp","b":"nn","c":"","d":["egendom som lämnas för att befria en person från ådömt dödsstraff, huvudlösen? (3) alna landh minne en fyra örtogh landh mäther eno hwdhlösa köpe som hether pylsö RP 2: 348 ( 1398) . ib"],"e":["hvwdh- )"]},{"a":"hovudhmal howemaal","b":"nn","c":"","d":["viktig rättvist? peder siggesson . . . prsenterade . . . breff, anrörandes paa thet howemaal (?) som ffor:de peder siggesson haffwer hafft tiil hedherlig man mester swen canic i scara VgFornmt I 10: 82 (1525)."],"e":[]},{"a":"hovudhmärke","b":"nn","c":"","d":["vart särskilt av de förnämsta råmärkena på en gränslinje, huvudrör. ther ligger hwffwdhmärke: III sten pa en annan stoor steen, ok är hwffwdh märke mellan bärgquara mark, lekereedh makr ok lnybbele Berqvara 92 (omkr. 1490). ib. Jfr hovudhra."],"e":["hwffwdh- )"]},{"a":"hovudhordh","b":"nn","c":"","d":["viktigt ord. el. viktig utsaga. thätta klarast bärgith som är jomffru maria helsa, haffwer j sigh xv hwffwodh ordh, som teknas mädh xv stenhwggara bodher JMPs 529."],"e":["hwffwodh- )"]},{"a":"hovudhovin","b":"nn","c":"","d":["hufvudovän, dödsfiende. " han spardhe oc forgaff stor brut sinom howodh ouinom . . . oc giordhe vinskap mz sinom dödz fighianda oc howodh ouini " Bir 2: 20 . " thän är mi hofwodh ouin b 218. ""],"e":["howodh ouin )"]},{"a":"hovudhpanna","b":"nn","c":"","d":["huvudskål. hoffwdh pannona (calvariam) läth han swa til göra, som hon haffdhe warit en bwlle SpV 317 ."],"e":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhpanna","b":"nn","c":"","d":["frons, panna. " ezechias slipadhis swa at hofwdhpannan brast ok hiärnen flöt wt " Su 436 . RK 2: 2686 ."],"e":[]},{"a":"hovudhprydhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" hufvudprydnad, prydnad för hufvudet. hawande a sik al hawdh prydhilse hulkin quinnor plägha at hawa j them landomin KL 125 . Jfr hovuds prydhilse."],"e":["huwudh- )"]},{"a":"hovudhpänninger","b":"nn","c":"","d":[" = hovudhgiäld. Gadolin Pants Bi 284 (1399)."],"e":["houotpäninger )"]},{"a":"hovudhpänninger","b":"nn","c":"","d":[" = hovudhgiäld. herra abram scal wpbare aff then for:da gardh landgille oc hwat han skylla oc inte aff slagit i houdh paningen, swa lenge at han wardher retlika igen löster SD NS 2: 55 ( 1408) . - vanl. pl. skal han . . . wpbära arlika hwat ther affgifs, oc enkte affsla i howdhpäninger ä til thän dagh jac äller mina arfua betala äller i geen gifua swa manga päninger, som han thet fornämpda gotz fore löser SD NS 1: 235 ( 1403) . thet scal aff slas i thässe for:de howedh päninga ib 263 (1403, gammal afskr.) . " änkte aff sla i hwdhpenninggomen " ib 28 ( 1401) . " skal thet hwert ar slas in til hoghwth penningana " ib 61 ( 1401) . " thet scal enktä afslas i the howidpänningenä " ib ( 1401)."],"e":["howdhpäninger . hoghvth penninger. houodh paninger. howidpänninger. howedh päninger: -a SD NS 1: 263 ( 1403, gammal afskr.) . hwdhpenningger), "]},{"a":"hovudhra","b":"nn","c":"","d":[" = hovudhmärke. Se Sdw 2: 1237. fförsthe hwffut raen lakarwori, swa thedhen tiill harmwaha, annad hwffut reeth j mwssammas kiffwj Svartb 474 ( 1462) ."],"e":["howt-raa: -n SD NS 3: 250 (1417, gammal avskr.) . ","huwdhraa: -n Svartb 467 ( 1458) . ","huwdro: -en ib 478 ( 1464) . ","hwffutra: -en ib 474 ( 1462) ; -eth ib),"]},{"a":"hovudhra","b":"nn","c":"","d":[" ? hufvudsakligt el. egentligt råmärke. een medellråå mitt emillan bådhe huffuudh råån BtFH 1: 8 ( 1474, nyare afskr.) . ib 37 (1486, nyare afskr.) . " thesse effterschrefne äre rätte råår emillan kyrckeby och witziälä, förste huffwudh råån . . . medell råån . . . andre ende råån " ib 60 (1483, nyare afskr.) . ib 69 (1458, nyare afskr.), 75 (1467, nyare afskr.), 101 (1466, nyare afskr.), 112 (1484, nyare afskr.)."],"e":["huffuudh- )"]},{"a":"hovudhrot","b":"nn","c":"","d":["förnämsta rot. nar främsta ok starkasta hofwodh rotin är skadadh tha skadhas alla andra rötirna Bir 3: 62 . ib 63, 64 ."],"e":["howodh- Bir 3: 63 . hofwodh- ib 62, 64),"]},{"a":"hovudhsak","b":"nn","c":"","d":["huvudsak, huvudmål. " hon wart sak iij mark for edfällingena ok fallin til howd sakena " ATb 1: 181 ( 1463) . per olsson . .. zacer til iij marck fore lagen niderfeligh lch sware til huffuet zachen STb 3: 353 (1498)."],"e":["howd- . ","huffuet zach ,"]},{"a":"hovudhsar","b":"nn","c":"","d":["sår i huvudet. STb 2: 321 ( 1489) . ATb 3: 72 ( 1497) ."],"e":["huffwdh- . ","hwffwedh- . ","-saar )"]},{"a":"hovudhsilf","b":"nn","c":"","d":["silfversmycke afsedt att bäras på hufvudet. i [1] forgylt hoffuit sölff FM 708 ( 1521) ."],"e":["howosilff L. ","hoffuit sölff )"]},{"a":"hovudhsilf","b":"nn","c":"","d":["silversmycke avsett att bäras på huvudet. STb 2: 13 (1483). hans gulsmidh oc olaff gulsmidh skattadhe et huffuesylf ATb 3: 36 ( 1495) . JTb 97 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"hovudhsilver","b":"nn","c":"","d":[" L. = hovudhsilf. ATb 3: 5 ( 1493) ."],"e":["huffue sylffuer )"]},{"a":"hovudhskal","b":"nn","c":"","d":["hufvudskål. Di 56 . Lg 3: 552 . LB 7: 333 ."],"e":["hoffudh scaall Lg 3: 552 . huffuod skaall Di 56 . hwffwd skal: -skalena LB 7: 333 ), "]},{"a":"hovudhskal","b":"nn","c":"","d":["huvudskål. SvKyrkor (Lucid B) 220."],"e":["hoffudh skaall )"]},{"a":"hovudhskalle","b":"nn","c":"","d":["hufvudskål, hufvudskalle. han fan ena dödha människio hofwudh skalla ST 96 . " han fan en dödhan howdhscala (det slutande a är sedemera utplånadt) " Bil 403 ."],"e":["yowdhscale )"]},{"a":"hovudhskalle","b":"nn","c":"","d":["huvudskalle, huvudskål. caluaria hwt skalle GU c 20 s. 68. MP 4: 130 ."],"e":["huwd- . ","hwt- )"]},{"a":"hovudhskatter","b":"nn","c":"","d":["ordinarie skatt? j haffwe forlenth honum i thetta ar hoffwdhskatthen päninghana FM 266 ( 1506) . " then deel for:de her swanthe vpbar aff huffwdskatten i for:de län " HSH 19: 23 ( 1504) ."],"e":["huffwud- )"]},{"a":"hovudhskatter","b":"nn","c":"","d":["skatt som utgår pr huvud, huvudskatt? census . . . pänigh ok päninga aff gäl hwffwt skatther GU -C 20 s. 97."],"e":["hwffwt skatther )"]},{"a":"hovudhskurin","b":"","c":"","d":["som har huvudet avskuret. hoffwdskwren thorsk Fyra handl rör Vkl 293 . 2 thonno fyllinga thorsk howdhskorn oc styärthoggin VKJ 153 ( 1466) . ib 149 ."],"e":["howdh- . ","hoffwd- . ","hoffwod- . -skwren. -skorin),"]},{"a":"hovudhsky","b":"av","c":"adj.","d":["hufvudyr, förskräckt. RK 2: 7855 ."],"e":["huffuud sky )"]},{"a":"hovudhsmugh","b":"nn","c":"","d":["halsöpnning (å klädesplagg). Se sDw 2: 1237. kiortillin war swartir (hds. swartin) . . . ok brämit owan til om kring gar alt om kring howdsmogit ok nid til knöpana ATb 1: 91 ( 1458) ."],"e":["howdhsmog: -it ATb 1: 91 ( 1488) . hwt smogh GU C 20 s. 74 . huwt smögh ib),"]},{"a":"hovudhsot","b":"nn","c":"","d":["sjukdom i huvudet, huvudvärk. GU C 20 s. 98 ."],"e":["huffwt soot )"]},{"a":"hovudhsot","b":"nn","c":"","d":["sjukdom i hufvudet, hufvudvärk. een swar hofwd soth er som hether mefalia (för cefalia?) LB 7: 160 . Lg 3: 584 ."],"e":["hoffwd soth . hoffudh soth Lg 3: 584 ), "]},{"a":"hovudhstadher","b":"nn","c":"","d":["huvudstad, huvudort. item at effter thet at stokholm är hovudh stadhen i rikeno, tha bör härskapeno engin klärk presentera til stokholms kirkio UrkShist. 1: l5 (1436)."],"e":[]},{"a":"hovudhstol","b":"nn","c":"","d":["huvudstol, (ut)lånat kapital. tha schulle mattis lutke medh sine sokie rentan i husit medh huffuedhstolin frit och quit fore hwars mantz til tall SJ 2: 218 ( 1492) . STb 3: 79 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"hovudhstormber","b":"nn","c":"","d":["stark storm. PMSkr 63 ."],"e":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhstridh","b":"nn","c":"","d":["stor el. svår strid. stridde moth sin rätta herrä eghil viij hoffwdh stride PK 230 . RK 1: (LRK) s. 221, 3: 2703."],"e":["huffwudh striidh RK 3: 2703), "]},{"a":"hovudhstupo","b":"ab","c":"adv.","d":["huvudstupa. " swa at hon (: Jessbel) kastadhis hoffwdh stwpo nidhr for hwnda " SpV 312 . " han fioll rett hoffwd stwpa nidner til gatwne " STb 1: 396 ( 1482) ."],"e":["hoffwdh- . ","hoffwd- . ","huffud- . -stupa. -stupa STb 5: 69 (1515)),"]},{"a":"hovudhstupo","b":"ab","c":"adv.","d":["hufvudstupa. " mannen styrte hoffwodhstupa " Lg 3: 376 ."],"e":["hoffwodhstupa )"]},{"a":"hovudhstykke","b":"nn","c":"","d":["2) den största el. viktigaste delen, huvudstycke. SpV 488 ."],"e":["hoffwdstykkins ) , "]},{"a":"hovudhstykke","b":"nn","c":"","d":["ett slags grof kanon. skothe . . . störste huffwudstycked vtaff BSH 4: 291 ( 1501) . " medh alla tossa epterscriffna bysser ok wäryar, som först är iii (3) gotten hwffwodh stykke medh vi (6) kamra, item v (5) annar smyd hwffwd stykke medh ix (9) kamra . . . item iii (3) gotten järnlodh til te största hoffwodh stykke, item xxxij (32) järn lodh, som tiänte till de andra hwffwodstykke " ib 5: 506 ( 1512) . med hoffwitstycker och andre byssor HSH 20: 52 ( 1506) ."],"e":["hoffwodh- . ","hwffwodh- . hwffwod-. huffwud-. hwffwd-. hoffwit-),"]},{"a":"hovudhsumma","b":"nn","c":"","d":[" = hovudhgiäld. SD NS 3: 265 ( 1417) . FMU 3: 282 ( 1442) . jtem tha frelsedh är affreknädh, tha bliffuer jgen aff huffud summan iɉᶜ v mark xvij peningar ib 4: 20 ( 1451) . ib. hälftin aff thy bodhirna ränta om arid skal aff slas i howdsomonne ATb 1: 173 ( 1462) . SJ 2: 236 ( 1493) . her erich scla aldrick her epter vpbere antinge hoffuet summan elle och arlige reenten epter thenne dach STb 3: 378 (1498). SJ 2: 242 ( 1504) . STb 4: 30 (1504), 251 (1512). Jfr pänninga hovudhsumma."],"e":["hoffud- . ","howd- . ","hoffwodh- . huffud-. hwd-. hoffuidh-. huffwedh-. hoffuet-. -suma. -soma -somme),"]},{"a":"hovudhsumma","b":"nn","c":"","d":[" = hovudhgiäld. änkte aff sla i hufwdh summone SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 104 ( 1402), 107 ( 1402), 257 ( 1403). 305 ( 1403)."],"e":["hufwdh- )"]},{"a":"hovudhsvardher","b":"nn","c":"","d":["huvudsvål. " swärded tog j gynom hwffwod swärden " Troj 175 ."],"e":["hwffwod swärder )"]},{"a":"hovudhsynd","b":"nn","c":"","d":["dödssynd. karinalsynd. jak haffwer syndath i vii hoffwd syndhir SvKyrkobr 307 . SvB 215 (, ab 1500-t.)."],"e":["hoffwd- . ","hwffwodh- . ","-syndh )"]},{"a":"hovudhsäkt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hovoth- . ","huwt- . ","huwudh- . houoth sätt: -sättinne MELL þy 9 var.), "]},{"a":"hovudhsäre","b":"nn","c":"","d":[" L: Se Sdw 2: 1237."],"e":[]},{"a":"hovudhthiuver","b":"nn","c":"","d":["stortjuv. " han kallade peder ingeualsson . . . en hoffwd tiwff foe eth looskin " STb 1: 211 (14799."],"e":["hoffwd tiwff )"]},{"a":"hovudhthyngilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1237."],"e":[]},{"a":"hovudhvilla","b":"nn","c":"","d":["yrsel, sinnesförvirring. " taldhe i hoffwudh willa " Lg 3: 366 ."],"e":[]},{"a":"hovudhvilla","b":"nn","c":"","d":["lyrsel, sinnesförvirring. " frenesis . . . huffwt wiill hwiter . . . dogher moth hoffwodhwillo " ib 490 ."],"e":["hoffwod- . ","huffwt- . ","-wiilla )"]},{"a":"hovudhviller","b":"av","c":"adj.","d":["sinnesförvirrad. " freneticus . . . huffwt galen eller huffwtwiller " GU C 20 s. 291 ."],"e":["huffwt- )"]},{"a":"hovudhvärker","b":"nn","c":"","d":["hufvudvärk. " haffwir swa starkan hoffuodh wärk hoffuodh wärk " Bir 5: 43 . LB 1: 96, 2: 24, 38 o. s. v. Lg 3: 367 . Jfr hovuds värker."],"e":["hoffudh- . ","hoffwodwerker: -werk Lg 3: 367 . ","hoffwothwerker: -werk LB 6: 105 . ","howdhwärker: -wärk ib 1: 96 . " hoffuid wärker: -wärk " ib 2: 34, 38, 49, 52, 62 . hoffwidh wärker: -wärk ib 54 . " hwffuit wärker: -wärksins ib 3: 60; -wärk " ib 61 . " hwid werker: -werk ib 8: 42, 43; -wärker: -wärk " ib 49 . " hoffwer werker: -werk " ib 6: 105), "]},{"a":"hovudhvärker","b":"nn","c":"","d":["huvudvärk. JMPs 580."],"e":["hwffwodh- )"]},{"a":"hovudhvätska","b":"nn","c":"","d":["vätska i huvuet (som antogs vålla huvudvärk=). cephalargia huffwt wäkska GU C 20 s. 98 ."],"e":["hffwt wäkska )"]},{"a":"hovudhyrt","b":"nn","c":"","d":["hufvudört, framför allt vigtig ört. tesse yrther äre iiij hoffwdh yrther tiil maghan LB 7: 173 ."],"e":["hoffwd- )"]},{"a":"hovudhämbete","b":"nn","c":"","d":["förnämsta skrå, skrå med företräde. tz (guldsmedsskrået i Stockholm) är hoffwedh embetet i rikit offuer guldhsmedener SO 156 ."],"e":["hoffwedh embete )"]},{"a":"hovudhära","b":"nn","c":"","d":["huvudets ära. nar hoffwdh äran (gloria capitis) är bortho tho är enkte annath j wanom, them andra limmomen wthan skammen SpV 41 ."],"e":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhörsl","b":"nn","c":"","d":[" LB 6: 105 ."],"e":["hoffwet örzl )"]},{"a":"hovudstol","b":"nn","c":"","d":["hufvudstol, lånt kapital. lot han fornempdan jacob oc hans arffingia vm forscrifna hufwdh stool oc ränto quit ledugh oc lös SJ 188 ( 1450) ."],"e":["hufwdh stool )"]},{"a":"hovuþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ss tillnamn. " hermanno dicto hound " SD 2: 151 ( 1293) . " johannes huwd ib 525 (1308, nyare afskr.). "","2) det öfversta, topp, spets. af en växt: blomhufvud, blomflock. taga purlöök, med blad knoppar och hwffwd LB 7: 271 . - af en kolonn: kapitäl. saa iak . . . owir studhinne eet litit howdh älla knap af sky Gr 298 . ","3) hörn. " j alla gatunna höfdom " MP 1: 231 . " syndherstänkte äru mönstersins stena i alla gatonna hofdhe (in capita omnium plateurum) " Ber 178 . ib 177 . ","4) näs, udde. " i ortnamn. in parachia høkhouut " SD 3: 270 ( 1316) . " parachia høkhofudh " ib 5: 321 (1344, gammal afskr.). ecclesie høcobdi ib 4: 201 ( 1331) . " de høkhufdhe " ib 5: 238 ( 1343, gammal afskr.) . de høkhoffdhe ib 572 ( 1346) . in frøsakir skipalagh parochia høkhoftum (kan föras till høkhofþe) ib 332 (1344, gammal afskr.). ingimundus in hanahøfdi ib 3: 270 ( 1316) .","5) hufvudman, öfverhufvud. okir styre j thera (presternas) hofdhe ok höxsta for mannom Bir 1: 392 . " ther skalt thu wara huffwdh oc förman " Lg 3: 160 . ","6) individ, person, enskildt föremål. tok aff israel thwsand oc iijc lxv siclos, fore ijc oc lxxiij howodh första sona aff israel . . . ä v siclos fore hwart howodh (per singula capita) MB 1: 387 . " kan omärkt fä a scogha löpa löse äghande athir j scoghe fore iiij päninga huart hoffwdh " TB 73 . - Från en dylik betydelse är kanske att härleda ordets bruk i uttrycket ovir hovudh (sammanskrifvet owerhuffwd Su 128 ; jfr Mht. über houbet; ett liknande uttryck har troligen funnits äfven i Mnt.), öfver hufvud, i allmänhet, i det hela, med ett ord. huru stötelica oc dyrligha alle almänt öfver hofvud lofvade oc hedrade ther sin gudh Ang 181. alt thz gwikt är, oxa kör geter faar, hästa oc camela offwir huffwodh alt thz wi aghom MB 2: 148 . ib 219 . Su 139, 224, 263 . FH 1: 15 (1441, nyare afskr.), 3: 127 ( 1448). ","7) i många sammansättningar betecknande det förnämsta, det hufvudsaklika (troligen är dett bruk icke ursprungligt Nordiskt, utan omedelbart el. medelbart en efterbildning af Lat. caput, capitalis). - Jfr diura-, fiska-, gul-, gäddo-, hiorta-, hunda-, iärn-, purlöks-, silf-, trä-, thiura-, ödhlo-hovuþ. Jfr äfven barhofdhe, barhofdher. "],"e":["hoffwdh Al 6752 . ","hofuudh MP 1: 13 . ","hofudh: høkhofudh SD 5: 321 (1344, gammal afskr.). ","howþ Bu 13, 129 . ","howdh Gr 208 . ","huwuþ . ","huffudh Su 139 . ","huffwdh Lg 3: 160 . ","huwd SD 2: 525 (1308, nyare afskr.). ","höwdh KS 80 (198, 88) . ","howut L. ","houu: hokkouut SD 3: 270 ( 1316) . howoþ. huffwodh MB 2: 148 o. s. v. hofwot Bir 3: 145 . ","hoffuidh LB 2: 50, 51, 63 . ","hofwidh Bir 3: 313 . ","hoffwidh LB 3: 64 ; BSH 4: 279 ( 1501) . ","howid LB 8: 48 . ","hofwid Bir 3: 229 . ","hoffuid LB 2: 54, 63 . ","hwidh ib 8: 43 . ","huuith ib 51 . ","houit Bu 54 . ","hoffwit MD 419 . ","hwffuit LB 3: 60, 64 . ","hoffwedh: hoffwezsins Al 6757 . ","hwgedtt (kanske att fattas ss bestämd form) BSH 4: 321 ( 1502) . ","hoffue RK 1: (Albr.) s. 213 . dat. s. hofþe Bu 149, hofdhe Bir 1: 392 ; MB 1: 363 ; Al 9925, 9491 ; Ber 178 . ","hobdi: hocobdi SD 4: 201 ( 1331) . ","hufdhe: hokhufdhe ib 5: 238 (1313, gammal afskr.). howudhe KL 125 . ","höþe Bu 209 . ","höfdhe Bil 306 . ","höfdi: hanahöfdi SD 3: 270 ( 1316) . hofne (trol. skriffel för hofdhe) Ber 177 . dat. pl. hoþom Bu 129 . ","hofdum Bil 457 . huffdhom Mb 2: 351. höþom Bu 71 . ","höfdom MP 1: 231 ; KS 31 (80, 33) . ","huuuþet ib. " howþet ib. howdhit " GO 227 . houoþet. hwffuodet BSH 4: 220 ( 1497) . ","hwodit RK 1: 2193 . ","hwdhit ib 2: 4427, 4481 . ","hwedhet BSH 5: 443 ( 1511) . ","hofdhit LB 5: 292 . ","hofþeno Bu 74 . ","höfdino KS 32 (81, 34) . ","höfdeno ib (82, 34) . pl. ack. howdhin Bo 179), ","hofdha bulster","hobdabulstar . ","hoffdha bolster. hufþabulster L.","hofþaduker","hoþpoduker )","hofþa dyna","höfþa dyna )","hofdhagärds sten","hoffdhagärdz sten )","hovuds eþer","huuzs- . ","huwzs- )","hovuds gäld","hoffwdz- )","hovuds mal","huwzs- . ","hwzs- )","hovuds mal","huwz- )","hovuds man","howdzman: -män TB 74 . ","howtzman ib 73 . hofuodz man. hoffuidzman RK 2: 3690 . ","hoffwesman ib 3: (sista forts.) s. 158 . ","houeszman FH 2: 46 ( 1419) . " höfwodz man: -mans " Bir 1: 257 . ","höffuidzman RK 2: 5007 . höwidzman. höffuitzman. höwitzman. höwizman. höwetzman. höuisman Di 231 . ","höffuesman . ","höesman BSH 5: 485 ( 1511) . ","hössman ib 24 (1504, daniserande)), ","-dömith ib 4014), ","hovudsmanz döme","hovudsmanna döme","höfuismanna- )","hovuds mästare","hovuds prydhilse","hovuds sak","hwuzs- . ","huwzs- . ","huwtz- )","hovuds värker","howdzwärker . ","hoffwz werker: -werk Iv XCII), "]},{"a":"hovuþduker","b":"nn","c":"","d":["hufvudduk, hufvudkläde, slöja. " hon fik hanum sin rikan hofwodh duk " Bil 127 . ib 128 . Bu 128 . Jfr hofþaduker."],"e":["hofwodh- . ","howth duker: -dukin Bil 128 . ","howtdoker: -dok Bu 128 . huvuþduker L.),"]},{"a":"hovuþdyna","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hofþa dyna."],"e":["huvuþ- )"]},{"a":"hovuþgiäld","b":"nn","c":"","d":["kapital, skuldsumma. äfte þy. som hans huwuþgäld tilsigher SD 5: 562 ( 1346) . " landskildhen ok hwat aff gozit vpbärs skal egh affslas i howdgeldhit ib " NS 1: 20 ( 1401) . " ib 65 ( 1401), 115 ( 1402). 167 ( 1402), 200 ( 1402), 275 ( 1403), 333 ( 1404), 379 ( 1404) o. s. v. ""],"e":["howodh- SD NS 1: 167 ( 1402) . huwuþgäld. ","howdgiäld: -giäldit SD NS 1: 65 ( 1401) . ","howdgyäldh: -gyäldhit ib 200 ( 1402) . ","howtgiäld: -giäldit ib 115 ( 1402) . ","hwdhgiäld: -giäldet ib 225 ( 1403) . ","huwdgiäl: -giällit ib 333 ( 1404) . howdgeldh. ","howdhgiald: -gialdeno SD NS 1: 379 ( 1404) . hwfwm giäld: -giäldit (hwfwm troligen skriffel för hufwdh) ib 584 ( 1406)), "]},{"a":"hovuþlin","b":"nn","c":"","d":["till den presterliga skruden hörande linnekläde som betäcker halsen och axlarna. eet huwuþlin. sänkt med gul. oc hwitom pärlom . . . oc handin SD 5: 563 ( 1346) . humerale, som är hoffuod lin Su 308 . nar han (presten) läggir hofwodh linit (superhumerale) a sik Bir 3: 12 . - efod, den Judiske öfversteprestens axelklädnad. offre gudhi . . . gimstena at sätia ower biskops howodhlinin oc hans racionale (ad ornatum superhumeralis et rationalis) MB 1: 356 ."],"e":["houothijn L. ","huwthliin L. ","hoffuod lin . hofwodh lin. howodhliin. huwuþplin),"]},{"a":"hovuþluter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hovoþloter . ","huvuþloter . ","huwþ luter),"]},{"a":"hovuþramarkar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["huwþ- )"]},{"a":"hovuþsak","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hovuds sak."],"e":["huwþ- . ","howut- . ","howt- )"]},{"a":"hovuþsar","b":"nn","c":"","d":["hufvudsar, sår i hufvudet. handen takar gen honoþ sare Bu 74 . Bil 373, 717 . Bir 4: 135, 148 ."],"e":["hofwdh sar: -saromen Bir 4: 148. howdh sar: -saromin ib 135 ; ","-sars Bil 373 . howdh saar ib 717 . houoþ sar),"]},{"a":"hovuþstaþer","b":"nn","c":"","d":["hufvudstad, hufvudort. " com tel alexa[n]driam egipto lanz huuþ staþ " Bu 533 . " föddir j gripa (rättadt till ripa) juda lanz howdh stadh (Dacia Ripensi oriundus) " Bil 458 . " thu betleem j iudha landhe thu äst ey minst j iudha lanz hofwstadhum (principibus) " MP 1: 44 . - stor el. betydande stad. owirwan alla huffwordh städher (cicitates enunitas ) j egypto MB 2: 219 . ib 151, 258, 260, 271 ."],"e":["howdh- . ","huu þ-. huffwodh- MB 2: 151, 219, 260, 271 . ","huffwod- ib 258), "]},{"a":"hovuþsynd","b":"nn","c":"","d":["capitale, dödssynd, kardianlsynd. " aff syu hofwodh syndum " ST 5 . " göm mik fran hwffwdh syndom " MD 137 . Jfr hovudhlaster."],"e":["houod- L. ","hofwodh- . hwffwdh-),"]},{"a":"hovuþsäre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hovuþtekn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hovuþtionda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["hovodtiunda . ","houod tinda )"]},{"a":"hovuþtionde","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["houoþtiunde . ","houoþtinde )"]},{"a":"hovuþþing","b":"nn","c":"","d":["hufvudsakligt ting, lagtima ting? vm mandägahen . . . skal haldäs huwþ þingh SD 5: 638 ( 1347) ."],"e":["huwþ þingh )"]},{"a":"hozl","b":"nn","c":"","d":[" , f. lhot, hotelse. om hon haffuir syndath j bakmalom . . . j kiffuan älla hotzlom SkrtUppb 191."],"e":["hozla"]},{"a":"hozl","b":"nn","c":"","d":["hot. " annattyggiä for warä böön skylld, raadh eller hoozll " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.)."],"e":["hoozll )"]},{"a":"hozla","b":"nn","c":"","d":["hotelse. " mz lokkan älla hozlom " Gr 285 . awitadhe han mz hozlum Bil 254 (dessa båda språkprof kunna dock föras till hozl). Jfr hözla."],"e":[]},{"a":"hozlan","b":"nn","c":"","d":["hotelse. " mz hozlan älla lokkan " Gr 293 . ib 291, (Cod. D) 380. Jfr hözlan."],"e":[]},{"a":"hrotte","b":"nn","c":"","d":["eg. ett stränginstrument, musik, spel, samspel, kör? skara? " sanctus barnabas han fulcomnar thera jämnunga brotta (ordet är senare utplånadt och ändradt till choor) " Bil 295 ."],"e":[]},{"a":"hstoghet","b":"nn","c":"","d":["häftighet, uppbrusning. " saa sampnas the alla vtan skäll mz hastogheet och hastogh sinne " RK 3: 2832 . MD (S) 275 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"hudh","b":"","c":"","d":[" L. ","1) hud (på människa el. djur). PMskr 231. Troj 168 . 2) ett djurs avdragna hud. iij pund talgh oc hudhan Skotteb 377 (1462, Kämn) . Jfr biorna-, hiorta-, ko-, oxa-, qvigho-, stuta-, yxna-, älgs-hudh. "],"e":["hwd . ","hudhan Skotteb 377 (1462, Kämn) . ","-hydher JTb 8 ( 1456) . Se E. Lidén, Festskr. t. H. Pipping s. 324 f.), ","*hudha barker","huda- )","*hudha fat","hwda fath )","*hudha skavare","hwda skaffuore )"]},{"a":"hudhbinde","b":"nn","c":"","d":[" ? och"],"e":["hwdhbindhe )"]},{"a":"hudhbända hwdbenda","b":"nn","c":"","d":["sjukdom hos nötkreatur varvid skinnet fastnar vid ryggen och revbenen. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 60. PMSkr 198 . " hwdhbindhe fanger fää ib 231. hwdbenda är en sywkdom fää haffwe när hwdhen sithe swa sträwogh oc harth til lryggern ath naar man taker kan ey fatha wm hwdhena äller henne röra fran riffbenommen ib. ""],"e":[]},{"a":"hudhflängia","b":"vb","c":"v.","d":["hudflänga. " läth fadheren honom slaa oc hwdhflängia " PM 20 ."],"e":[]},{"a":"hudhflängia","b":"vb","c":"v.","d":["hudflänga."],"e":[]},{"a":"hudhflängia","b":"nn","c":"","d":["hudflängning. " mz penitencias mz hwdh flänghior oc annat " Lg 3: 589 ."],"e":[]},{"a":"hudhflängilse","b":"nn","c":"","d":["hudflängning. SvB 103 (omkr. 1500). ib 161 (omkr. 1500). alt thtä som iak leedh . . . krönilse hwdflängilse SkrtUpb 147."],"e":["nud- )"]},{"a":"hudhsko","b":"nn","c":"","d":["skinnsko, sko för färdigad af oberedt skinn och utan lädersulor. for handboga och hwdsko (d. v. s. för de Finske bönderne, som voro beväpnade med handbågar och iklädde skinnskor) thorde han ey holla slotet RK 2: 992 ."],"e":[]},{"a":"hudhsko","b":"nn","c":"","d":["skinnsko. culponeus hwdh skoo eller bwzo skoo GU c 20 s. 158."],"e":["hwdh skoo )"]},{"a":"hudhsla","b":"vb","c":"v.","d":["hudflänga, hudstryka. " pede persson . . . schal staa och hwde slaas wijdh stocken " STb 2: 303 ( 1488) ."],"e":["hwde slaa )"]},{"a":"hudhstryka","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1237."],"e":[]},{"a":"hudhstrykan","b":"nn","c":"","d":["hudstrykande, hudflängning. SvB 194 (börj. av 1500-t.)."],"e":["hwd- )"]},{"a":"hudhstrykan","b":"nn","c":"","d":["hudstrykande, hudflängning. " bärian . . . ok hudhstrykan " Bil 413 ."],"e":[]},{"a":"hug","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) huggning, hygge, rättighet att hugga el. fälla (trän i skog). quod . . . possideat . . . vtilia sua wlgariter dicta hugg et hamn et feærgang SD 4: 348 ( 1334) .","2) hugg. " herra iwan hog thän ormin tha at förste hugge sunder ij twa " Iv 2500 . " högh mz tw hogh aff honom huffwodit " MB 2: 167 . " tha fiälskapir hugghith fik " Iv 3147 . " sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl " Di 5 . " thz thridhia hugh hiögh han tha " RK 2: 2683 . " ensamit arrit syntis aff huggino " KL 51 . Bo 82 . " än siälin . . . rörir handina . . . til orät hug " MB 1: 142 . " han wan then stadh ij annan dagh mz mykin hog ok ful stoor slagh " Al 4560 . RK 2: 9623 . Di 156 . " eth hugh han honum tha gaff . . . genom hans hoffwdh och swa hans bryst " Iv 3186 . swa manghe . . . hugg äller styungh a han lagþu SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","3) hugg, bett. " läker orms hugh oc marka " LB 5: 81 . ","4) slag. " swa mangh hugh han slo a husin swa mange dödhe droghos thaghar wt aff huseno " Bil 481 . " moyses slo tyswar til hallinna, ör än watnith gik wt än han hafdhe slaghit til mz fulkompne tröst, tha hafdhe hallin iämwäl giwit wt watn at thy första huggi " MB 1: 408 . " hon skal hafua thäs flere hiog (der sleghe hebben mer) " Va 11 . " vp stodho hans ovini . . . ok fiendo hans likama . . . jak som när stodh nidhir fiol vidh första huggith (ictum) swa som dödh " Bir 1: 29 . ib 5: 51 . " han löpte tha opp sin iärn stang . . . och huxade sik strax leonit sla hon springer honum sköt ja fra . . . hon tordhe ey hugget bidhä " Iv 3180 . ib 3154.","5) slagsmål? ma e fori göra e i dobl ok e i dryk e i hog ok änginne sinne folsko SR 2 . Jfr af-, bana-, bens-, blok-, eke-, fordels-, hals-, hiorþ-, hiorþa-, käps-, of-, skoghar-, stanga-, stens-, storþa-, timber-, vaþa-hug."],"e":["hwg Di 5, 15 . ","hugg SD 4: 348 ( 1334), 5: 376 (1344, nyare afskr.); RK 2: 9623 ; för öfrigt alltid framför vokal i ändelsen. hugh Bil 481 ; Iv 3186 ; RK 2: 2683 ; Di 217, 274 ; LB 5: 81 . ","hog SR 2 ; Al 4560 . ","hogh MB 2: 167 ; " se vidare timberhug. hag " Di 156 . ","hiog Va 11 ), "]},{"a":"hug","b":"","c":"","d":[" , subst. hug oc flät, hack i hål, se flät 2. "],"e":[]},{"a":"hug hiog stb 1 201 1479 .","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi (1936), s. 278 ff. 2) hugg. hector . . . hwg honom saa grwffweliga mz siith swärd oppa hiämen hwg oppa hwg Troj 175 . ","4) slag. SD NS 3: 384 (14818). STb 1: 201 ( 1479) . vngdomsens käti tagx aff them, ey medh huggom, vthan medh ehno spckferdige och hederligho vmgenge PMSkr 660 . - Jfr sten-, stens-, svärds-, trä., thvär-, öxa hamars-hug. "],"e":["huggom SD NS 3: 384 ( 1418) ; PMSkr 660 ), ","*hugs mal","hogxmol )"]},{"a":"hugga","b":"vb","c":"v.","d":["1) hugga, med skärande vape el. redskap sönderdela. margaris kom vndan . . . mz hiäpme hgnom Prosadikter (Karl M) 274 . 3) hugga, tilldela (ngn) hugg, rikta hugg mot. manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . anders niclisson xii mark for thz han hyg sin swär til blodz JTb 19 ( 1459) . ib 56 ( 1496) . STb 1: 136 (1477, 397, 399, 400 (1482). ATb 2: 242 ( 1484) . " hemming wart huggin wt offuer sina näsa Uppl lLamansdomb 11 (1490). " JTb 106 ( 1517) , 112 (1525). - med prep. til. ltha hwggo andres scriffuare medhfölgiara stragx til for:ne pedher STb 1: 361 (1482). - abs. iak skal lhugga mz mino swärdhe dyromdall Prosadikter (Karl M) 269 . stinga oc hwgga skwla the alle kwnna PMskr 127. - med dat. (el. ack.) betecknadne redskapet. jach . . . synes tw hiogh i sama ygxenä STb 1: 334 ( 1482) . 4) hugga, genom hugg tillfoga. ty han hiogh katerina . . eth saar i handene STb 1: 305 ( 1481) . " the hwg han dragliga hwg mz siith swärdh " Troj 184 . 6) hugga, fälla (träd o. d.). niels lolsson . . . miste rodreth fraa skippet ok hiög mastenä offwer boordh STb 1: 105 (1477). VKJ 169 ( 1480) . ","7) hugga, tillhugga. the som hugge bysse stochken . . . lij mark Stock Skb 41 ( 1518) . - utskära, utstansa. hwilka kopar kringlor maagha hwggas mädh enom järn stämpil moth bly PMSkr 510 . 8) genom huggande göra. med två ack., av vilka den ena adj. Se Sdw 2: 1237. item en hofman, pär long, xii mark, som hyg jönis broka tre fingra fodäruadha JTb 39 ( 1463) . STb 1: 396 ( 1482) .","9) hugga, bita. om djur. walbassen . . . hog trädh mz tannomen swa at thz skalff alt widh Prosadikter (Sju vise m) 122 . 12) genom huggande infälla el. inpassa. IX andra stenbössor hugha i stokka Inv cur Tynnelsö 3 (1443). - genom huggande (bitande) ingjuta. binth thär etriith är hwggit PMSkr 235 . - refl. huggas,","1) hugga varandra, tilldela varandra hugg, kämpa. hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc huggas nw mz swärdhom loc stingas mz spiwtom Prosadikter (Karl M) 277 . " jon spät ok anders niclisson hyggos appo gatunne " JTb 21 ( 1459) . STb 2: 219 ( 1487) . 2) häftigt värka till. om kroppsdel. stinas äller hwggas klöffwana PMskr 233. ","2) genom huggande åstadkomma (hål o. d.) wm wintren hwggis en wak wp wm dammen frys PMskr 363. _ Jfr uphugga. "],"e":["-er . ","hogger STb 1: 334 (1482) . pl. 3 pers. hugha VKJ 16 ( 1480) . ","huggis PMskr 363. hwghs ib 33 . ","lhiogh STb 1: 305 (1481). hiög ib 105 ( 1477) . ","hog Prosadikter (Sju vise m) 122, 138. hög JTb 112 ( 1525) . ","högh ib 56 ( 1466) . ","hök ib 106 ( 1517) . ","hyg ib 19 ( 1459) , 39 (1463). hygh ATb 2: 242 ( 1484) , 389 (1491). hwg Troj 184 . ","hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . ","lhiogho STb 1: 136 ( 1477) . ","högho ATb 1: 243 ( 1466) . ","hwggo STb 1: 361 ( 1482) . hugge STock Skb 41 (1518), 123 (1520). refl. huggoss STb 2: 219 (1487). hyggos JTb 21 ( 1459) . ","hwggandis PMSkr 372 . ","huggin . ","fem . hughna Inv cur tynnelsö 3 (1493). hoggin STb 1: 397 (1482). dat. sing. m. hognom Prosadikter (Karl M) 274 . ","hioggien STb 1: 400 ( 1482) . ","supin . ","huggit . ","hogget STb 1: 396 (1482). hiogget ib 399 ( 1482) . ","hug MP 4: 37 . Se Sdw 2: 1237, 1345),","hugga af , avhugga. tha hog iak aff thz trädh Prosadikter (Sju vise m) 138 . MP 5: 161 . STb 4: 226 ( 1511) . PMSkr 88 . Jfr hugga utaf. ","*hugga bort , 1) genom huggande frånskilja, avhugga. hug borth aff tik thit hemliga tingh MP 4: 37 . 2) hugga ned, fälla (träd). forbödz honom ath lata hwgga borth skogin STb 1: 142 ( 1477) . - Jfr borthugga. ","*hugga fran , avhugga, genom huggande frånskilja. är thet swa ath ankareth hwghs fran ey kwnnandis snarlika windha thet op PMSkr 33 .","hugga nidher , nedhugga, genom hugg fälla till marken. giffes . . . faarwmmen äta löff oc qwista hwggandis nider före them PMSkr 372 . ","*hugga saman , hugga mot varandra. tha sagde meneka til pedhirs tw esth een skalk . . . oc swa högho the saman medh sina ögxer ATb 1: 243 ( 1466) . ","hugga sunder , södnderhugga. ATb 2: 389 ( 1491) . ","hugga up , 1) hugga ned. thu giordhe illa thz thu hog op thz trädh Prosadikter (Sju vise m) 138 . gaffs tymbermaennene, som hugge kiffuenebben op i watnid pa helgansholmen iiij marc Stock Skb 123 ( 1520) . ","hugga ut , se Sdw 2: 1237. Jfr uthugga. ","*hugga utaf , = hugga af. at jon skomager . . . haffde huggit hanum jt finger wt aff Uppl Lagmansdomb 20 ( 1490) . Troj 183 . - Jfr for-, in-, til-hugga, ävensom hul-, orm-, stiärthuggin."]},{"a":"hugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hugga, med skärande vapen el. redskap sönderdela. hoggo thera skiolda alla ij stykke Iv 716 . " en man hiog widh mz yxe " KL 50 . ib 225 . ","2) genom sönderhuggning fördela. prouentonar hafuis oc huggis som här til VKR 37 . ","3) hugga, tilldela (någon) hugg, rikta hugg mot. ther hioggo the han oc gafwo honom bana saar Gr 266 . Fl 1846, 1864 . drogh han swerdit oc hiwg then som baneret förde a hans winstra axl Di 3 . " han rykte tha sit godha swärdh . . . ok hiog honum ij hans änne " Iv 3139 . hog huarghin annars häst ib 727 . " han la hugghen " BSH 5: 183 ( 1507) . til hans hio Iv 3184 . " han hiögh til hanom " RK 2: 2675 . " han hwg till en annen baag vpa ryggen " Di 3 . ib 5, 213, 293 . " hiog at broder sin " ib 163 . allabrandh . . . hög ath hyllebrandh ok han moth honum j ghen ib 273 . " hiog vdi en sten " ib 77 . - abs. the hiogge fast mz swärdh Fr 1859 . högh alla. brandh badhe tiith ok harth Di 273 . huat helsingen sköt hiogh eller staak RK 1: 1555 . ","4) hugga, hugonde göra, genom hugg tillfoga. thz tridhia hugh hiögh han tha RK 2: 2683 . " sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl " Di 5 . ib 217 . han hiögh hanom annet sin swa diwpt eth saar j halsen jn RK 2: 2681 . " han . . . hugh hänne i [1] fulsare " BtFH 1: 167 ( 1508) . " hwgger man annan saar " MEG (red. A) 54 . EG 63 . " hug mik saar ouir saar " MP 1: 277 . " sidhan han var nidher slaghin ok huggin saar owan a saar " Bil 887 . " att läkya saar bade hwggen saar oc skwtten " LB 7: 325 . ","5) hugga, afhugga. " biudher hugga hofwod aff paulo " Bil 126 . ib 887 . KL 73 . Bir 3: 41 . MB 2: 167, 257 . thera limi . . . skulu huggas af them Bir 1: 128 . " han hugh ij [2] finger aff for:de lasse " BtFH 1: 164 ( 1508) . Iv 3141 . Di 274 . hwgh (præcidit) ena trägren MB 2: 101 . ib 102 . ","6) hugga, fälla (trä). hugger man eek flwghurkliffua TB 76 . " hugger man apald ib. " ib 75 . - hugga, genom huggning el. fällande åstadkomma. hwar som hugger lass aff raa hälse TB 76 . ib 75, 77 . " hioggo fore honom sköt j fra . . . hon tordhe ey hugget bidhä " Iv 3180 . ib 3154.","5) slagsmål? ma e fori göra e i dobl ok e i dryk e i hog ok änginne sinne folsko SR 2 . Jfr af-, bana-, bens-, blok-, eke-, fordels-, hals-, hikorþ-, hiorþa-, käps-, of-, skoghar-, stanga-, stens-, storþa-, timber-, vaþa-hug."],"e":["hiog KL 50, 73: Fl 1846, 1878 ; Fr 694 ; Iv 3139, 3141 ; Di 77, 123, 163 . ","hiogh RK 1: 1555 ; Va 25 . ","hiög Iv 1636 ; MB 1: 413 . ","hyög: wthyög Lg 3: 289 . ","hiögh RK 2: 2675, 2681, 2683 ; MB 2: 102 . ","hiwg Di 3 . ","hog Iv 727, 2499 . ","hogh Di 217 . ","hög ib 273 . ","högh ib 217, 273, 274 ; MB 2: 167, 257 . ","hygh Di 240, 293 . ","hug MP 1: 277 . ","hwg Di 3, 5 . ","hugh ib 217 ; BtFH 1: 164 ( 1508) , 167. hwgh MB 2: 101 . ","hioggo Bu 16 ; Bil 253, 936 ; Lg 94, 936 ; Gr 266, 287 ; Fr 1859 ; Al 5137 ; RK 1: 1729, 3122 . ","iogo Bu 26 . ","hioggio MB 1: 411 . ","huggo RK 1: 1570, 2: 454 ; Di 213 ; ","-os ib 150, 156 . ","hwggo ib 28 . ","huggho Bil 887 . ","huggu: afhuggus Gr 289 . ","hoggo Iv 716 . ","huggin ) , "]},{"a":"hugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hugga, med skärande vapen el. redskap sönderdela. hoggo thera skiolda alla ij stykke Iv 716 . " en man hiog widh mz yxe " KL 50 . ib 225 . ","2) genom söndrhuggning fördela. prouentonar hafuis oc huggis som här til VKR 37 .","3) hugga, tilldela (någon) hugg, rikta hugg mot. ther hioggo the han oc gafwo honom bana saar Gr 266 . Fl 1846, 1864 . drogh han swerdit oc hiwg then som baneret förde a hans winstra axl Di 3 . " han rykte tha sit godha swärdh . . . ok hiog honum ij hans änne " Iv 3139 . hog huarghin annars häst ib 727 . " han la hugghen " BSH 5: 183 ( 1507) . til hans hio Iv 3184 . " han hiögh til hanom " RK 2: 2675 . " han hwg till en annen bang vpa ryggen " Di 3 . ib 5, 213, 293 . " hiog at broder sin " ib 163 . allabrandh . . . hög ath hyllebrandh ok han moth honum j ghen ib 273 . " hiog vdi en sten " ib 77 . - abs. the hioggo fast mz swärdh Fr 1859 . " högh allabrandh badhe tiith ok harth " Di 273 . huat helsingen sköt hiogh eller staak RK 1: 1555 . ","4) hugga, huggande göra, genom hugg tillfoga. thz tridhia hugh hiögh han tha RK 2: 2683 . " sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl " Di 5 . ib 217 . han hiögh hanom annet sin swa diwpt eth saar j halsen jn RK 2: 2681 . " han . . . hugh hänne i [1] fulsare " BtFH 1: 167 ( 1508) . " hwgger man annan saar " MEG (red. A) 54 . EG 63 . " hug mik saar ouir saar " MP 1: 277 . " sidhan han var nidher slaghin ok huggin saar owan a saar " Bil 887 . " att läkya saar bade hwggen saar oc skwtten " LB 7: 325 . ","5) hugga, afhugga. " biudher huga hofwod aff paulo " Bil 126 . ib 887 . KL 73 . Bir 3: 41 . MB 2: 167, 257 . thera limi . . . skulu huggas af them Bir 1: 128 . " han hugh ij [2] finger aff for:de lasse " BtFH 1: 164 ( 1508) . Iv 3141 . Di 274 . hwgh (præcidit) ena trägren MB 2: 101 . ib 102 . ","6) hugga, fälla (rä). hugger man eek flwghurkliffua TB 76 . " hugger man spald ib. " ib 75 . - hugga, genom huggning el. fällande åstadkomma. hwar som hugger lass aff raa häsle TB 76 . ib 75, 77 . " hioggo fore honom en brota " RK 1: 3122 . FM 330 ( 1507) . hwar som huggir . . . tymbir TB 75 . " tymber huggit ok til draghith " RK 1: 1718 . - abs. huar som huggir vtan tridhiwngx TB 75 . ib 80 . ","7) hugga, tillhugga, genom huggning bereda. nv brister slädhi mandz j ako hafui wald ath bonadh hugga i scoghe at saklöso TB 79 . 8 genom huggände göra el. få att blifva. med två ack., af hvilka den ene adj. hengde sin kätill offuer elden oc hiog hanum full aff ormens köt Di 123 . ","9) hugga, bita. " om orm. the toko ormana jnnan sin sköt ok lätu them hugga ok bita coclarana siälfua " Bil 236 . MB 1: 411 . - om galt. abs. thässe galta hioggo saara Al 5137 . 10) hugga med spor rarne, slå. han hiög thz örs a badha sidha Iv 1636 . ib 3247, 4911 . 11) slå, nedslå, nedsänka. han thörff ey hugga hofwdh a bryst Al 2728 . hugga sik, ","1) hugga sig, tillfoga sig huggsår. en man hiog widh mz yxe ok hiog sik nidhir gynum halwan fotin swa at yxen sat fast j fotenom KL 50 . ","2) genom hugg bana sig väg. huggo sik gönom thz hedna vthet RK 1: 1570 . ib 1729 . Di 28 . refl. "],"e":["hiog KL 50, 73 ; Fl 1846, 1878 ; Fr 694 ; Iv 3139, 3141 ; Di 77, 123, 163 . ","hiogh RK 1: 1555 ; Va 25 . ","hiö Iv 1636 ; MB 1: 413 . ","hyög: wthyög Lg 3: 289 . ","hiögh RK 2: 2675, 2681, 2683 ; MB 2: 102 . ","hiwg Di 3 . ","hog Iv 727, 2499 . ","hogh Di 217 . ","hög ib 273 . ","högh ib 217, 273, 274 ; MB 2: 167, 257 . ","hygh Di 240, 293 . ","hug MP 1: 277 . ","hwg Di 3, 5 . ","hugh ib 217 ; BtFH 1: 164 ( 1508) , 167. hwgh MB 2: 101 . ","hioggo Bu 16 ; Bil 253, 936 ; Lg 94, 936 ; Gr 266, 287 ; Fr 1859 ; Al 5137 ; RK 1: 179, 3122 . ","iogo Bu 26 . ","hioggio MB 1: 411 . ","huggo RK 1: 1570, 2: 454 ; Di 213 ; ","-os ib 150, 156 . ","hwggo ib 28 . ","huggho Bil 887 . ","huggu: afhuggus Gr 289 . ","hoggo Iv 716 . ","huggin ) , ","huggas , hugga hvarandra, tilldela hvarandra hugg, kämpa. " the huggos bade tit oc hart " Di 150 . " sydhan hoghas the fasth " ib 274 . ib 156 . ","hugga af , ","hugga fra , ","hugga ivir , hugga af, kapa. somma huggo öffuer there mast RK 2: 454 . ","hugga niþer , nedhugga, genom hugga fällael. kasta till marken. tha hiogs thz (trät) nidher mz androm dyrastom thräm Bil 88 . " huggom henna baar nidher " Lg 41 . " genom hugg fälla till makren och döda. hioggo þöm niþar som nöt " Bu 16 . MB 1: 403 . - med hugg drifva ned? þe . . . iogo (näml. honom; Cod. C hioggo han 936) niþar mäþ swärþe ok vildo hals hugga Bu 26 . - Jfr niþerhugga. ","hugga sunder , ","hugga up , nedhugga. hugga skoghin op mz rätir Al 3213 . Lg 94 . Jfr up hugga. ","hugga ut , "]},{"a":"huggare","b":"nn","c":"","d":["huggjärn. " tak jth hwgiern " LB 2: 69 ."],"e":[]},{"a":"huggare","b":"nn","c":"","d":["stocapa p c et hosticinda et hosticida ouena fangare huggare ok dräpare GU C 20 s. 341. Jfr bom-, bysso-, hals-, sten-, ut-huggare."],"e":[]},{"a":"huggeiärn","b":"nn","c":"","d":["huggjärn. myn ordh skula . . . vth huggis mz huggeiern i flynthe steen GU C 20 (hand 2) s. 61."],"e":["-iern )"]},{"a":"huggestokker","b":"nn","c":"","d":["huggkubb. saaghes en stoor stokka ände swa at han kan standa som en hwggo stokker PMSkr 547 ."],"e":["hwggo- )"]},{"a":"hugha","b":"","c":"","d":[" , jfr ful-, tvä-hugha."],"e":[]},{"a":"hughadher","b":"","c":"","d":["modig,¬ tapper. jngen war tha aff grecomen saa drystog oc hwgad oc ey ellir saa stark ath nar han saa thenne mäktoga troyaners häär, han fik iw en annan hog ther wid oc wagadhe oc räddes Troj 107 . Jfr barn-, ful-, lika-, söt-, tvä-hughader."],"e":["hwgad )"]},{"a":"hughal","b":"","c":"","d":[" Jfr hoghal."],"e":[]},{"a":"hughan","b":"","c":"","d":[" , jfr ful-, um-hughan."],"e":[]},{"a":"hughas","b":"vb","c":"v.","d":["få mod, varda modig. mön hughaþes af hans orþum Bu 492 . - få mod, djärfvas, blifva dirstig. med inf. hughas the tå ok diruas til at tala mångt thet thöm är ey höuelikt ella tarflikt KS 55 (139, 59) . (?) the hogades (tänkte sig, trodde sig?) vara för suenska frij RK 1: (sfgn). s. 191. - Jfr storhughas."],"e":["hogas . ","-aþis )"]},{"a":"hughaþer","b":"","c":"","d":[" Jfr a-, dödh-, en-, ful-, iäm-, lang-, mykil-, räd-, stor-, väl-, ömhughaþper."],"e":[]},{"a":"hughelikhet","b":"nn","c":"","d":["kärlek? jak är sua som enna handa hughelikhetz (dilectionis; för hughnelikhetz?) eldir Bir 2: 170 ."],"e":[]},{"a":"hugher","b":"nn","c":"","d":["animus. " "","1) själ (i motsats till kropp). vi tappom äkke älla mistom lustan. vtan vändomen fran kroppenom i hughin (animam) Bo 134 . " hogren (animus) synis j kropsens athäfwm " Ber 30 . ","2) själ ss kännande, sinne. ey kan oc hugin eller hiärtat sva fulleliga smaka oc vndersta (nec ipse animus sentit) then sötman, som han var til Ausg 181. glädhiandis hwghr Ber 39 . han tröste sik ihoghen Lg 438 . " rördhe j hoghenom " MB 2: 311 . " wreder och illä hughom " Va 9 . - annars hughom, utom sig, bestört. jacob wardher annars hughom widh MB 1: 252 . ib 250 .","3) hug, mod, tillförsigt. vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan (magnanimitas . . . si insit amino two; om du är hugstor och hugfast) tå må tu liua medh mykle tröst KS 23 (55, 24) . hauer tu mykin hugh stadhugan ib. " haua mykin hugh ok stadught hiärta " ib 80 (198, 88). stighu j godha hughin ok striddu mz them hedhnu Bil 327 . " lat thin hogh ey offmykith radha thina höghfärdh ok hoghmodh " Al 3551 . ib 3039 . Lg 112 . " haf keysara hoof mz hughi (i förening med mod?) " Bil 125 . " arbedera skulo haffwa starka hoga " MD (S) 289 . ","4) själ ss tänkande el. föreställande sinne, tanke, tankar. huxa ok idhna i hugh tinom thz got ok dygdhelikt är KS 22 (53, 24) . thänktin the . . . j sinom hugh (amino). hwat iak giorde for thera skuld Bir 1: 119 . " ib 2: 227, 3: 468. " Di 61 . " thik hikke i hughenom. som thu vare närstad " Bo 228 . " lata alt firi hugh thin, thet til må koma " KS 21 (52, 23) . " honum war mäst hugher a gudz sons tilkömd i wärldina " MB 1: 260 . tha wart mik wslom theophylo i hoghen kommet at tänkia nakor wndhersamlik tingh Lg 3: 453 . " takin aff daghum thän hughin gör galin ( sensuum alienatorem) ok vitit vänder " Bil 126 . " then hugh torffwen i ey haffwa a ider skal vm konungin jäwa " RK 1: 3684 . " i girnins alt thz hughin seer " Al 6956 . " skal hon (menniskan) hwilas i contemplacione letande huxins (mentis) ensilikhet " Bo 143 . at hughin (mens) först i actiua vita rensis oc skäris oc strykis j dygdhanna idhn ib (med afs. på dessa båda ställen jfr 8). - - tankeförmåga, förstånd. helbruþu til hugh oc licama. guþ gawe at swa vare til syälinnä SD 5: 564 ( 1346) . " iämskyt som the . . . lagdho sin hugh til at nima " MB 1: 119 ; " jfr 7. "","5) håg, minne. ther til at gudz pina skulde altidh vara i hugh, komma i håg. med det erinrade betecknadt genom nom. kom honom i hugh thz hälgha ordhit oc the dyra bönin Pa 19 . - med det erinrade betecknadt genom ack. (el. en form som kan vara ack.). þa kom mik ii hugh hälagha läst Bu 135 . " thöm kom ey i hugh vars herra fözlo thima oc cristindomsins renliue oc ey the hälgho kirkio hörsämio " Bil 877 . Iv 495 . MB 1: 147 . " at hon läte sik j hugh koma thry thing " Bir 3: 325 . " skal godh klostirmänniska . . . sik idhelika ok opta tala (för lata) i hogh koma tw thing " Ber 243 . - med det erinrade betecknadt genom en sats. kom mik eigh ii hugh. at guþlck läst va[r] ii mino fölghe Bu 135 . Di 93 . " at hänne j hugh kome til hulkin hedhir hon är vtuald " Bir 3: 325 . läti sik konungin j hugh koma hulkin nadh giordh är j hans rike ib 415 . " lät sik i hugh koma hulkaledhis var herra stodh a sinom bönom " KL 346 . VKR 31 . - personl. koma i hugh, komma i håg, tänka på. han . . . sat ok thelgdhe oc kom ey j hugh at sunnedagher var Bil 870 . " at han skulle ey kötlikin kärlek swa j hugh koma " Bir 3: 261 . " hon är glömsk ok ey j hugh komande sina lofwan " ib 214 . Lg 438 .","6) det som tänkes, tanke. hugh ok wilia sin lysa KS 2 (4, 2) . " hwar thera weet annars wilia oc hugh " MB 1: 54 . " hälghe män äpter domadagh vardha swa liwse oc gönom skäre, at iämsköt som en seer til annan oc thänker, tha smygher hans hugher genom hans samwit " ib. " är wärra at wita ängelsins hugh än mantzens thy at mantzins hugh ma stundom pröwas aff likamins skipilse, än äkke ängelsins ib. waar hugher han är först hulder i sik siälwom . . . oc sidhan än hulder vnder likamenom, oc for thy skulom wi först hawa wilia at wisa androm manne waar hugh, oc sidhan tala han fram mz mwnne " ib 56 . alexander wil sina akt nw gifwa til annath sin oc andra hogha Al 9165 . " wrak fra thik iäfwgha och manga hwgha och willo " Ber 39 . - tanke, afsigt, utsigt. han hafdhe hugh (spem) atirkoma Bir 2: 303 .","7) själ ss viljande, sinne, vilja, håg. vm guþ skiuter oss nokat i hugh framleþis meer wiliä gyorä SD 5: 567 ( 1346) . kära cors . . . tel reþo giorþ girughum hughi (concupiscenti animo) Bu 141 . " seandis thera hugha redhobona vara at lydha hans budhom " Gr 296 . ähvart vi vildom oc hafdom hugh (quo tendebamus), ther varom vi genstan i sammo stundene Ansg 181 . haar tu thes hugh ok wilia KS 25 (64, 27) . summa !UDDA_TECKEN? dygder) äru i manzens hugh ok wilia ib 18 (45, 19). ib 17 (44, 18), 18 (46, 19), 19 (47, 20), 27 (67, 29), 27 (68), 32 (83, 35). medhan jak äy kan wända thin hwg Di 58 . " kom sancto gregorio i hugh (satte sig i sinnet, beslöt) at han ville . . . forlata världinna losta " Gr 318 . " tha haffde erik digert i hughe hans sworne swene os swa at the wille ther marsken sla " RK 2: 2801 . at thu hafwer hugh at lära Al 6107 . " thäs hälgha anda hugher (spiritus domini, id et spiritus sanctus dominus vel domini voluntas9 foor ower watnin " MB 1: 155 . - håg, böjelse. wändhe han sin hogh oc hiärta till enna wälsläktadha oc wänasta iomffru Lg 333 . " som allan sin hugh läggia (vända hela sin håg) til iordhrike oc enghin til himerike " MB 1: 434 . - längtan. han innerlik hugh til blanzaflor fik Fl 689 . - sträfvande. swa brytz thit modh ok hogha thine . . . alt äpter riikt ok wärlz hedher Al 6569 . lägger allan sin hugh (nitebatur) til at frälsa smaswennin aff thera handom MB 1: 230 ; " jfr 4. "","8) själ (ss kännande, tänkande och viljande) med särsk. afs. på den af viljan bestämda riktningen, håg, sinne hjärta. at þänkia mz þakom þina pino af allom hugh ok hiärta mino Bu 72 . " akta aat gudhz budhordhom mz allom hwgh " Ber 1 . " hafde gudleken hugh än tho at han war hedhin " Bil 840 . " han badh til gudh ij himerik aff hiärta ok hugh swa inirlik " Fr 1774 . " the som thit koma mz tronom hugh " Bir 3: 233 . " gudh älska mer renan hug än likamlikt goz " Ber 25 . " flärkas hwghren skaparens kärlek " ib 31 . " nero härdher illan hugh " Bil 126 . smittades thera hugher och hiärtä Pa (Tung) 33 . haffua bliwghan hugh Bir 5: 7 . " obliwkt ögha är obliwgx hugx hiärta sändebudh " ib. " vare hugha skulu vara brände af thäs hälgha anda elde " Gr 301 . iak see ok skodha aldra manna hugha (mentes) Bir 3: 223. draga sin hug (mentem) fran verldzlikom thingom Ansg 177 . vm thu . . . hafdhe hughin (mentem) när thik ok läte äkke flytan i världinne i fafängom oc omytlicom thankom Bo 236 . " vm thu ville redha thik ther til mz helom hugh ib. - med särsk. afseende på sinnesstämningen mot andra: sinne, sinnelag, hjärta, tänkesätt. rädh han ey thz fore godho, eller mz godhom hugh, vtan aff awund widh waar herra " MB 1: 261 . " giär huar androm hedher ok gaghn medh helom hugh " KS 37 (97, 40) . " wordo ther satte mz helom hugh " RK 1: 3440 . " han haffuer sin hwgh alt wänt om kring ok menar oss mz all godh tingh " ib 3686 .","9) lynne. " han hauar sama hugh ok hy (endem vultu et amino) " Bu 204 ."],"e":["hogher Lg 112 ; ","hogh Al 3039, 3551 ; Ber 243 ; Lg 333, 438 ; hoghen ib; hoghenom MB 2: 311 ; hogha al 6569, 9165. hoger: hogren Ber 30 ; ","hoga MD (S) 289 . gen. -s. ar: hugha Bu 16, 19, 129, 145, 505 ; Bil 124, 317 . ","hughi Bu 141 ; Bil 125 . ","hughe RK 2: 2801 . ","hugh Bu 72 ; Bo 236, KS 22 (53, 24) ; Bir 1: 119, 3: 468 ; MB 1: 261 ; RK 1: 3440 . ","-ar ) , ","annars hugha"]},{"a":"hugher","b":"nn","c":"","d":["2) själ ss kännande, sinne. waro samuledh alla nunnonar illa hughum Hel män 216 . " thu borth ält dödzsens mörker, huilket affwndzfulle flandhen plägha jnföra hoghomen " JMÖ 46 . 3) hug, mod, tillförsikt. ey torde wij mz nagan drostoghet taga oss hwgen tiill, ath dragha hädan Tro 105. 4) själ ss tänkande el. föreställande. sinne, tanke, tankar. SpV 108, 166 . " thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok sinneno (intellectu, voluntate, memoria, amimo, sensu), är samnaturlighin ymo " ib 508 . sanneliga mandzsens hooger j thy är hans byläte at han kan nagerledes vndersta ok begripa gud J Buddes b 160 . GU C 20 s. 25 . caput huffwit jtem caput teknar hoghin som är siälena huffwt ib s. 77 . 5) håpg, minne. - dragha til hugha, lägga på minnet. dragh thöt til hugha j thino hiärta SkrtUppb 271 . - i uttr. koma enum i hugh. komma ihåg. med det erinrade betecknat genom nom. nar hon kom j pinona. kom hänne j hogh jomffru marie milhet JMPs 427. - med det erinrade betecknat genom en sats. tha kom brudgwmmanom j hog, at han thän dagen haffde enkthe helsadh jomffru maria JMPs 430. personl. koma i hugh, komma ihåg, tänka på. kom inghen thera thetta i hugh ath swa giort war SJ 2: 316 ( 1497) . - koma i hugh, erinra, påminna (ngn om ngt). med dat. och ack . . . at han komi hänne thät i hwgh ok minne SkrtUppb 249 . 7) själ ss viljande, sinne, vilja, håg . . . huru thöm befalit war aff erich gulsmit medh enom kerligom godom wilie ther han lagh i sina sottasengh vel beraddom hogh ath vplata hans kera hustru elin hwan iijᵉ pening i löst och fast SJ 2: 177 ( 1490) . - håpg, böjelse; lust. tet andra synnith the haffdho hugh til, ath dräpa han MP 5: 237 . ","8) själ (ss kännande, tänkande och viljande), håg, sinne, hjärta. ofta svårt att skilja från 2, 4, 7. swa som hon var licamliga een mz mannenom swa sculde ok hon een vara mz hanom om kerleken, j enom hoogh ok eno hiertä SVKyrkobr (Lucid B) 139. o sancte bartolomee . . . wprät wara hogha til lhimerikis skodhan SvB 382 (omkr. 1500). o iomffru maria . . . dygdhena jnför i wara hogha JMÖ 56 . wälsignom . . mz loffsangh aff gudelikom haghom (benedicamus devotis mentibus) obegripelikom herra ihesu christo ib 97 ."],"e":["hugh SJ 2: 316 (1497) ; MP 5: 237 . ","hwgh SkrtUppb 249 . ","-ar : hugha SkrtUppb 271 . ","hughum Hel män 216 . ","hwger: hwgen Troj 105 . hogher JBuddes b 160. hoghir SpV 108 . ","hogh SJ 2: 177 (1490): JMPs 427. hoogh SpV 166 . ","hoghin GU C 20 s. 77 . dat. hoogh SvKyrkobr (Lucid B) 139 . ack. pl. hogha SvB 392 (omkr. 1500). dat. pl. best. hoghomen JMÖ 46 . ","hoger: hog JMPs 430. dat. best. hogenom SpV 508 . ","hooger GU C 20 s. 25 ; J Buddes b 160+. dat. pl. haghom JMÖ 97 ),"]},{"a":"hughfallas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. [Ä. nysv. hågfalla] behaga, tilltala. epter honom mera ynnes oc hwfals wanhede än heder om oss Troj 6 . ty kan ey hans bön mäg hogfallas ib 44 ."],"e":[]},{"a":"hughi","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) själ, sinne. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 218. swara thy til thänna opbörian aff the som thu äst, ok thz thu haffwer ok tha wardhir tith liws stadoght, ok lliwsins hogha (lucis pariceps) SpV 254 . - Jfr a-, at-, tvä-, um-hughi."],"e":["hogha ) , "]},{"a":"hughi","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) själ ss kännande, sinne. hon hafffde sorgh ok mykin jammer j sith hierta ok i sin hugha RK 1: 500 . " mz wredan huga " ib 2: 5816 . - annars hugha, se hugher. ","2) själ ss tänkande, sinne, håg, tanke, tankar. tha thänkte han ij sin hugha Iv 5359 . ib 5432 . Al 1476 . " hwi talar thu slikt ok hafuer ij hugha " Iv 1113 . " gange som gud skiuther thom i huga " RK 2: 6740 . ib 1: 1186 . the drötning dragher sik til hugha (tänker) Al 177 . thz kome aldre ij hans hogha at nakar löön ma honum dogha ib 3013 . ib 9807 . RK 1: 362, 3692, 2: 6476 . honum kom tha thz til hugha Al 10025 . " han komber aldrigh aff myn hogha " RK 1: 3651 . Iv 196 . " aff minne frugha the iak hafuer daghlika ij min hugha " ib 3474 . ","3) håg, sinne, minne. tha kom honum först ij hugha huath han hafdhe iät sinne husfrugha Iv 2001 . ib 3543. ","4) själ ss viljande, vilja, håg. hawer iak nw ij minom hugha thiit at fara mz allom minom mogha Al 1127 . ","5) själ, hjärta. " thz iak idher radher aff hiärta ok hugha " Iv 1141 . "],"e":["hugha modher","-moodher )"]},{"a":"hughli","b":"nn","c":"","d":["kulle. i ortnamn. Jfr E. Ekwall, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3. 44 F. Jfr hoghal.."],"e":[]},{"a":"hughlös","b":"av","c":"adj.","d":["huglös, modfäld. for storom räddogha vardh han allir hughlös Gr 264 ."],"e":[]},{"a":"hughmodh","b":"","c":"","d":[" , se hoghmodh."],"e":[]},{"a":"hughmodher","b":"","c":"","d":[" , se hoghmodher."],"e":[]},{"a":"hughmodhogher","b":"","c":"","d":[" , se hoghmodhogher."],"e":[]},{"a":"hughmödder","b":"av","c":"adj.","d":["1) förbittrad. " vreþe ok miok hugh mödde " Bu 491 . ","2) förvirrad, bestört. " tha wordho edom höffdhinga hughmödder (conturbati) " MB 1: 318 ."],"e":[]},{"a":"hughmödha","b":"nn","c":"","d":["högmod. " är ödhmiukt thön dygdh, ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse " KS 35 (93, 38) . " är hughmödha en howdh lastr ib. " ib 36 (94, 38), 48 (121, 52). Jfr hoghmodh, hoghmodhe, höghmödha, höghmödhe."],"e":[]},{"a":"hughna","b":"vb","c":"v.","d":["muntra, uppmuntra, glädja. " gaf hwariom nakat thz han hugadhe sik vidh " Lg 3: 511 . " bätra ware thik hognadha wara (habere solatium) j thinna foräldra hwse " Ber 60 . " haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga " SD NS 2: 117 ( 1409) . - hugsvala, trösta. formatte ey at hughna han Kl 63. iak siäluir scal hughna (consolabor) them MP 1: 30 . " hugadhe hon sin son mz liofwom ordhom " Bo 15 . ib 83, 156, 169, 216, 217 . VKR XXI . Bir 1: 78, 3: 100 . MP 2: 161 . Lg 437 . mildra, stilla, söka stilla. tha hughnadhe clemens thera grat Bil 360 . - refl. hughnas, uppmuntras, uppgifvas. män hugnaþos af hans tröst Bu 496 . " mange cristne män som för varo rädde hugnhaþos af eufemia orþom " ib 510 . somlike af them hugnas oc vidhirquekias ey at enast licamlica. vtan än andelica til thera siäla Bo 90 . riddare lätlika slaghin j stridh vpäkkis ok hughnas meer til stridhinna af thy slagheno Bir 1: 242 . " hughnas (consolatur) han (djäfvulen) . . . aff sina ilzsko framgang ib 3: 420. - muntra sig, glädja sig. ma han hugnas mz sinom hemelikom vinom " Bir 1: 311 . " nar andre brödher hughnadhos sin i mällan " Su 393 . - hugnas, förnöjas. gudh oc änglane hugnadhos (jucundabantur) j himerike aff hänna dygdhafulla stadhlikhet Bir 4: (Dikt) 259. - hafva nöje, finna behag. meer hugnadhis hon j dygdhelikom gerningom, än j alle värlz ägho oc äro Lg 3: 499 . - trösta sig, tröstas. glädz thy oc hugnas (consoleris) Bo 83 . " än thot hänna vini trösto hona. tho gat hon ey hugnadz " ib 25 . Ber 38 . hon dröfdhis mykit aff sins bonda dödh ok hughnadhis tho nakot aff wäknarans atirkomo KL 62 . - Jfr ohughnadher."],"e":["hungna MP 2: 161 . ","hogna: -adha Ber 60 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"hughna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr ohughnadher."],"e":[]},{"a":"hughnadher","b":"nn","c":"","d":["hugnad, tillfresställese, glädje. gudj til loff oc fatiga retuisse menniskor til bestandh och hwgnet ok ospakom til rätzsel och neffsth STb 3: 346 (1498). HSH 17: 168 (1523? Brask). - vederkvickelse, förnöjelse. thänne mathin haffwr äptir thy wiis manz ädhla är, alzskona sötma i mwnnenom, oc alzskona sötmans smak sik til andelikin ok äwärdelikin hwngnadh SpV 421 . - hugsvalelse, tröst. thennvn ordhin. skuldhe gerna hwar en syndogh människa, bydia . . . tha ma han hopas oppa en godh swar, oc hognad MP 5 . 125. ib 145 . - Jfr siäla hughnadher. "],"e":["hwngnadh SpV 421 . hwgnet STb 3: 346 (1498). hognad MP 5: 125 . ","hogned HSH 17: 168 (1523? Brask). dat. best. hognadenom MP 5: 145 ),","*hughnadha ordh , "]},{"a":"hughnare","b":"nn","c":"","d":["hugsvalare, tröstare. gudz ande skal wardha thin hugnare Bir 1: 275 . ib 316, 2: 111, 204, 248 . MP 1: 160 ."],"e":[]},{"a":"hughnaþer","b":"nn","c":"","d":["hugnad, tillfredsställelse, glädje. " hänne . . . tel heþar ok tel hughnaþ " Bu 17 . " hwru varfw hafdhe sik badhe i hugnadh ok dröuilsom " Bo 10 . " louadho sin gudh oc sin herra mz othänkelika frygdh oc hugnadh oc glädhi " ib 230 . Bu 3, 101, 149 . Bil 81, 289 . Bo 11, 228 . Mb 1: 161. KS 52 (132, 56) . GO 854 . MP 1: 32, 34 o. s. v. Ber 187 . RK 3: 3656 . " ve idhir rikom världz mannom hulke här hafuin idhan hugnadh (consolationem) " MP 1: 162 . " engin ma hughnas j badhom hughnadhomen ib. - vederqvickelse, förnöjelse, nöje. sik inblanda . . . mz likamlikom hugnadh " Bir 4: 61 . magho the ffor hugnadh skuld ganga oc spatzera ib 62. nytia gudz gafwo til kötzsins hugnadh ib 1: 308 . thera ondho hugnadha sculo them vmuändas j saar ok siukdoma MP 1: 334 . " huro manga burgadha vi här letom swa manga thorftelica läkedoma fortakom vi varom siukdomen ib. - hugsvalelse, tröst. hughandha son bil 243. skal jek giua thom hughnat äptir dröuilse " Bir 2: 55 . " jak skal bort dragha aff honum the godho aminnelse ok förro thanka ok hugnadha (consolationes) som han för hafdhe " ib 3: 468 . " giordo thine hugnadha (consolationes) mina siäl gladha " MP 1: 161 . Bo 236 . Bir 2: 34 . Ber 38 . " fa fatökdomsens hwgnadh (consolationem pauperatatis; tröst för el. i fattigdomen) " ib 34 . " iak var gratanda manna hugnadhir (consolator) " MP 1: 161 . " paraciltus som tydhir hughnadhir " ib (på båda dessa ställen står kanske hughnadir för hughnare). "],"e":["hugnadher . ","hungnadher: -adh GO 854 . ","hunghnather: -ath RK 3: 3656 . ","-aþ . -ath. -adh. -at MP 1: 32, 34, 103, 161 ; Bir 2: 55 . gen. sing. -ar: hughnadha Bil 243 ; MB 1: 161 ; hugnadha Bil 289 ; MP 1: 295 . ","-s . ","hughnadz ib 334 . ","hugnazins KL 139 . ","-ar ) , ","hughnads bref","hugnadz breff )","hughnads ordh","hughnadz- Su 431 . ","hugnadz- Bir 1: 23, 382), ","hughnads svar","hughnadz- )"]},{"a":"hughnedagher","b":"","c":"","d":[" Jfr rösthughnedagher."],"e":[]},{"a":"hughnelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ohughnelika."],"e":[]},{"a":"hughnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med hugnad, med glädje. j nakrom lustelikom thingom vtan hulkin iak gitir ey hugnelika lifwat Bir 1: 349 . - ljuft, ljufligt. huat sötelika oc hugnelika lydha tässa orghor Su 172 . " bedröffda modhrena hugnelika hugswalande " ib 215 . ib 122. - Jfr ohghnelika."],"e":[]},{"a":"hughneliker","b":"av","c":"adj.","d":["hugnelig, glädjande, ljuv, ljuvlig. " o hwgnelicaste ihesu, giff mik at (osv.) " SvB 49 (mot slutet av 1400-t.). cerannius är en sten . . . giffwir segher j stridh, oc giffwir hognelika drömma PMSkr 467 . - vederkvickande. ätin ey oc drikkin ey j threm daghum ok threm nattum takande nokot likamlika hoghnilikit MPFr 238 ."],"e":["hwgne- . ","hogne- . ","hoghnilikit MPFr 238 ),"]},{"a":"hughneliker","b":"av","c":"adj.","d":["hungelig, glädjande, ljuf, ljuflig. huru goth oc hugnelikit är at brödhrene byggia saman Bil 600 . KL 68, 357 . Bo 142 . Bir 2: 69 . " o dödher . . . hwru hwgnelikin thu äst gratande mannom " Ber 187 . " aller reddoge skifftes j hugneliga tryghet " LfK 240 . hugnelika (glada) högtidher MB 2: 221 . - uppmuntrande, tröstande. hördhe gudz hughneliko ordh Bir 1: 271 . ib 2: 34 . Lg 3: 441 . aff tolkom lioffwom oc hughneligom ordhom tröste sigh alla hans män til at manliga stridha MB 2: 326 . " mz tolkom hugnelikom radhom vplyste han almoghans hiärta ib. kwngörandis them . . . then hugneliga drömen ib. tröstande, villig att trösta? mathias . . . hvghnelikin ok miskundh sambir " Lg 245 ."],"e":["-lig . ","-likin )"]},{"a":"hughnilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. hugnad. - hugsvalelse, tröst, thu som är syndhogha manna hiälp wsla manna hoghnilse SvB 292 (börj. av 1500-t.). achilles ämwäll kwnne jnghen hwngnelse eller hwgswalan taka siig Troj 145 ."],"e":["hwngnelse . ","hoghnilse )"]},{"a":"hughnilse","b":"nn","c":"","d":["hugnad, vederqvickelse. at sökias medh gudhelikom hugnilsom ok vppinbarilsom VKR II . Su 388 . " huru thulumodhlika hon hafdhe sik j dröwilsom oc huru sniällelika j hughilsom (in consolationibus) " Bir 4: (Dikt) 259. hugsvalelse, tröst. tämpradhe hänna sorgh mz idhkelikom hughnilsom Bir 4: (DIkt) 262 ."],"e":[]},{"a":"hughnirska","b":"nn","c":"","d":["trösterska. " hon war . . . änkiom hughnirska " Bir 4: (Dikt) 267."],"e":[]},{"a":"hugho stor","b":"av","c":"adj.","d":["hugstor, modig. " the wäxto diärffwe ok hogho stoor (kanske för hoghom stoor) ängin rätzl ij thera hiärta groor " Al 5273 . Jfr hughstor."],"e":["hogho stoor )"]},{"a":"hughro","b":"nn","c":"","d":["hugnad, tröst. gat henne nokot til hughro talat Bil 347 ."],"e":[]},{"a":"hughrädde","b":"nn","c":"","d":["räddhåga, försagdhet, feghet. Bo 130 ."],"e":[]},{"a":"hughrädde","b":"nn","c":"","d":["räddhåga, försagdhet. wanhopit hädhir thän hälgha anda, hwar hwgräddin (pusillaminitas) standhir ekke stadwgh j motgangenomSpV 150."],"e":["hwgräddin ) , "]},{"a":"hughrädder","b":"av","c":"adj.","d":["försagd, rädd. " pussillanimis vel mu p c hoghrädder " GU C 20 s. 504 ."],"e":["hogh- )"]},{"a":"hughrädder","b":"av","c":"adj.","d":["försagd, rädd. " äru swa hughrädde at the thora äkke gripa til värio " Bo 154 . ib 162."],"e":[]},{"a":"hughrädhe","b":"nn","c":"","d":["hugskot, ingivelse. " thet hafde han giort aff sith eghet hugräde, oförtenkt " SD NS 3: 275 ( 1417) ."],"e":["hugräde )"]},{"a":"hughränna","b":"nn","c":"","d":["tanke. " hafdhe hon bradha hughränno til at wantro är nadhelik synd " MB 1: 144 ."],"e":[]},{"a":"hughränning","b":"nn","c":"","d":[" Se B. Hesselman, Språkformen i MB I, s. 23."],"e":[]},{"a":"hughränning","b":"nn","c":"","d":[" = hughränna. thz märkir iäuogha haffwa bradha hugränin (trol. för hugränning) MB 1: (Cod. B) 538 ."],"e":[]},{"a":"hughsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) tänka, hafva för tankarne. med ack. sighi for os huat iak huxa Bu 103 . " huxa (Cod. A thänkia 56) tholik ordh " MB 1: (Cod. B) 532 . hoxa (cogitat) the thingh som gudhi til höra MP 1: 40 . " hon hogxadhe oc vilde tholik thing " Bir 2: 96 . " the siäl som är vpfylt af honom gitir änkte annat huxat älla astundat " ib 1: 187 . " nar hughin . . . huxa gudh al tidh swa som näruarende " ib 3: 180 . - tänka, föreställa sig. ther war mere glädhi, än hiärtad giter huxat Pa (Tung) 39 .","2) uttänka, upptäcka. " huxadho the swiklikhetz radh " Bir 1: 251 . KS 71 (175, 78) . kötit hwgxa mik daghlika ilt Ber 234 . 3tänka, tro. iak huxaþe mina systor vara dara Bu 187 . Bo 113 . " at han skulle ey huxas vara teridadius " Gr 268 . prestin huxadhe at hon sofue Bil 879 . ","4) förmoda, vänta. iak huxar antswar Al 182 . ","5) tänka, hafva för afsigt, ämna. med inf. jak huxaþe hämnas min harm Bu 19 . ib 133 . Bil 785, 840 . RK 2: 1485, 2636 . - ämna sig. tith haffdo the huxat RK 1: 1491 .","6) trösta, uppmuntra. hwgxadhe (kanske för hwgnadhe) henne och sagdhe o kesarinna stath nw stark i thino hiärtha Lg 3: 131 . - (huxa för hus KS 87 (212, 95) . ","1) betänka sig. än han hugxar sik ey MB 1: 124 . " at huxa sik ther vm " Bil 865 . ","2) hafva för afsig, ämna sig. en tima han huxaþe sik färþas Bu 171 . "],"e":["hugxa Bir 4: 52 ; ","-ar MB 1: 36, 124 . ","hwgxa: -adhe Lg 3: 131 . ","huxsa . ","huxa . ","hogxa . ","hoxa KS 14 (32, 15) ; MP 1: 40 ; Ber 25 ; ","-e MP 2: 90 ; ","-at SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . impf. -te: huxste RK 2: 1485),","vända tanken","till )","hughsa sik , ","hughsa sik um , betänka sig. huxw sik om RK 1: 1614 . Jfr um hughsa. "]},{"a":"hughsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L:","1) tänka,, hava för tankarna. Se Sdw 2: 1237. - vända tanken (till), tänka (på el. över). med prep. ä mädhan jak är swa krangkir j minom skälom aff ostadugheeet. thät jach gither egh hoxsath aa thina sighnadha pino SvB 177 (senare h. av 1400-t.). refl. "],"e":["hogxsa . ","hoxsa . ","-adhe . ","-at )","*hughsas , rikta tankarna (mot) ha lust (till). med prep. up a. mangha mäktoga hogxsades oppa thenna haffwo dyra (ɔ guldskatten) Troj 3 . - Jfr fulhughsa, ävensom umhughsande."]},{"a":"hughsan","b":"nn","c":"","d":["tänkande, tanke. äpte marghfalde huxan ok mödho the haua i styrilse landa ok almogha KS 39 (101, 42) . at wita . . . annars huxan MB 1: (Cod. B) 537 . KS 21 (52, 23) . MB 1: (Cod. B) 538 . Su 115 . .bliffwandis stadugh i gudelika böner oc jnnerlike hwsan til gudh Lg 3: 319 . "],"e":["huxan . ","huxsan Su 115 . hwxsan),"]},{"a":"hughsan","b":"nn","c":"","d":["tänkande, tanke. wm the nattena lagh smaswennen i myklom dröfwilsom ok hugxan Prosadikter (Sju vise M B) 179 . Jfr umhughsan."],"e":["hugxan )"]},{"a":"hughse","b":"","c":"","d":[" , jfr halfhughse."],"e":[]},{"a":"hughsilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) tanke, föreställning. " at min hugxsilse ordh oc gerninga vardhe alla äptir hans signadha vilia " Bir 2: 263 . ib 3: 100, 210 . MP 1: 71, 75, 132, 141, 219, 2: 90 . Ber 31, 101, 102, 139, 147 . " orons lusta hoghsilse " ib 180 . " wrangx lusta hwghsilse " ib. " diwrlik hogsilse " ib 229 . " wpttänder . . . etherful hogxilse " ib 234 . ","2) betraktelse. nw mötir os här faghir oc mild oc mykyt varkunsam huxilse (mediatio) Bo 14 . ib 28 . Su 452 . thänne nytilikasto minna pino hughselse lösa skärsloeldz pino ib 447 . " väkne sina hugxsilsa (considerationis) öghon mz hualsins brunom " Bir 2: 227 ."],"e":["hugxsilse . ","huxilse . ","husxsilse MP 1: 141 ; ","-ilsom Bo 28 ; Bir 3: 210 . hughselse. hoghsilse. hogsilse. hogxilse. gen. . med art. hoxilsinina för hoxilsinna Ber 31 ), "]},{"a":"hughskot","b":"nn","c":"","d":["det som kommer (någon) i hågen, ingifvelse, tanke. fik gudhlikt hughskot (Bil genom ändring af senare hand: inskiutilse 795) at giffua sik gudhi Lg 1038 . wandhra äpther thins hiärta hogxskot ib 3: 453 . - tanke, uppsåt. reent offer teknar reent hiärta oc thäs hugskot (Cod. A thanka 473) som offrar MB 1: (Cod. B) 563."],"e":["hogxskot )"]},{"a":"hughslaghin","b":"av","c":"adj.","d":["modfäld, förskräckt. " hughslaghne oc rädde " MB 1: 378 ."],"e":[]},{"a":"hughstor","b":"","c":"","d":[],"e":["huxstor L.). adj. "]},{"a":"hughstulin","b":"","c":"","d":["modstulen, melankolisk. melancolicus hogstulin GU C 20 s. 121 ."],"e":["hog- )"]},{"a":"hughstödher","b":"av","c":"adj.","d":["försjunken i tankar, tanksrpidd. aurisia syn wändhin jtem aurisia hogh stöd tha en söker epth[e]r han j haandom haffuer GU C 20 s. 45 ."],"e":["hogh stöd )"]},{"a":"hughsval","b":"nn","c":"","d":[" ? hugnad, vederqvickelse. hans blidha laat ok milda taal thz är herrans folkx hugswal MD (S) 280 . - (?) tolamodh war hans hogswal MD (S) 271 . - Jfr hughsvali."],"e":["hogswal )"]},{"a":"hughsvala","b":"vb","c":"v.","d":["consolari; eg. svalka sinnet; hugsvala, trösta, vederqvicka. " trööste han oc hughsualdhe medh sinne hälgho nadh " Ansg 253 . " hughsuala han i sinom dröfuilsom " ib. " hogsuala then bedröffda " Su 172 . LfK 87 . Lg 221, 293 . - muntra, vederqvicka. them hoxswalandes mz hwgnelikom ordhom ällar mz likamlikom gaffwom Lg 3: 441 . " iak seer hwru mina samsystra wardha sökta oc marghfallelika hogxswaldha aff sinom föräldrom, wenom oc frändhom " ib 442 . - hughsvala sik, trösta sig, tröstas. aff thässom ordhom oc androm tholkom vilde ansgarius sik inkte hughsuala Ansg 253 . - refl. hughsvalas, trösta sig, tröstas. grät swa at han kunne ängaledhis hughsualas Gr 288 . " hwar en som wil hogxswalas aff gudhi, hans siäl skal widherstyggias her i wärldenne hogxswalas " LfK 87 . ib 88 . - muntra sig, vederqvicka sig, vederqvickas. hwghsualas mz sinom wenom oc frändom Su 21 . Bir 4: 119 . " hugswaladis aff henne alt himerikis härskap oc alle the j purgatario äru " ib 55 ."],"e":["hogsuala . ","hogxswala LfK 87 ; -ar ib; -as ib 87, 88 ; ","-adhe Lg 221 . ","hoxswala ib 293 ; ","-andes ib 3: 441 . "]},{"a":"hughsvala","b":"vb","c":"v.","d":["hugsvala, trösta, vederkvicka, tw hoghswala nw minne fatighe siäl j hänne stora dröffwilsse SvB 508 (1400-t.). - part. pret. docimaticus a um lärder sniäller wis ok hogh swaloder GU C 20 s. 198 ."],"e":["hogh- . ","-swaloder GU C 20 s. 198),"]},{"a":"hughsvalan","b":"nn","c":"","d":["hugsvaelse, tröst. thin himilska hogxswalan bort älther allan langlika ängxlan Su 172 . " lenas mz thinne sötaste hugxswalan " ib. " fik han stora hughsualan (för hughsualan) " Ansg 253 . MB 2: 158 . LfK 87, 88 . - hugnad, vederqvickelse, uppmuntran. at tik kwnne ther aff widherfara större glädhi oc större hugswalan Bir 4: 45 . ib 44, 176 . loffuas idher at haffua mattelika oc höffuidzska hugswalan til idhers krops styrkilse oc widherqwekilse ib 118 . " wysom spakom ok sniellom mannom til hoghswalan bestandelsse ok störkelse " SO 101 ."],"e":["hugxswalan . ","hoghswalan . hogxswalan. hoxswalan LfK 87 ), "]},{"a":"hughsvalan","b":"nn","c":"","d":["hugsvalelse, tröst."],"e":["hogswalanna SpV 292 ) , "]},{"a":"hughsvalare","b":"nn","c":"","d":["hugsvalare, tröstare. " ey hafuandes hopp eller hugswalare j synom dröfuelsom " Lg 3: 581 . " o mildaste hugxswalare " Su 89 . ib 235 . " gaar jak . . . owirgiffuen oc forsmadher til min enda hogswalara oc frälsara ib 279. then hälghe ande (näml. wari) them som komma til thit mönstir hugswalare " Bir 4: 115 . " wtan iak ey lekamleka gaar fran idher, tha komber ey til idher hogxswalaren som är then hälge ande " LfK 88 ."],"e":["hugxswalare . ","hogswalare . hogxswalare),"]},{"a":"hughsvalare","b":"nn","c":"","d":["hugsvalare, tröstare. SvKyrkobr 265 . GU C 20 s. 407 . paraclitus thät är hogswalare MP 4: 53 ."],"e":["hogh- . ","hog- )"]},{"a":"hughsvalelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hugsvalande, tröstande. " jomffru maria taladhe tha mykyt hogxswalelika til hans " Lg 3: 710 ."],"e":["hogxswalelika )"]},{"a":"hughsvaleliker","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"hughsvali","b":"nn","c":"","d":["hugsvavelse, tröst. " tilgladdes alle samen för then gode tröst oc hogswale, wij aff eders nades skriffuelse wnfinge STb 5: 354 (1522, Kop). " ib 357 (d:o)."],"e":["hog- . ","-suale . ","-swale )"]},{"a":"hughsvali","b":"nn","c":"","d":["vederqvickelse, lättnad. " thz war them tiil hughswala " RK 3: 1921 (kan föras till hughsval)."],"e":[]},{"a":"hughsvalilse","b":"nn","c":"pl.","d":[],"e":["hwgswalelsse . ","hoghswalilse Lg 812, 814 . ","hogxswalise ib 3: 412 ; LfK 87, 88 . ","hoswalelse DD 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek)), ","lättnad . ","vnnis them hughswalilse vtan til VKR 4 . Bir 4: 95 . ","hughsvalilsa ordh","hogswalelsa- )"]},{"a":"hughsvalilse","b":"nn","c":"","d":["hugsvavelse, tröst. " min frw sancta maria . . . glädhinna källa oc hwgxsuali(l)sinna " SvB 304 (börj. av 1500-t.). - upprättelse. STb 5: 231 ( 1519) ."],"e":["hwgx- . ","hogswalisle STb 5: 231 (1519). hwgeswalelsa BSH 3: 153 ( 1464) . Se Sdw 2: 1237),"]},{"a":"hughsvalirska","b":"nn","c":"","d":["hungsvalerska. " them som sywke ärw äst thu läkerska, owergiffnom oc dröffdhom hogxswalirska. " JMÖ 102 . ib 122 ."],"e":["hog- . ","hogx- )"]},{"a":"hughsvalirska","b":"nn","c":"","d":["hugsvalerska. " the aldra sötaste hoghswalerskan jomfru maria " Lg 809 . " thzta är . . . en tilkommandhe gudz sons modher . . . en hogswalirska oc tröstirska allom människiom " ib 3: 608 . ib 67, 412, 700 ."],"e":["hwgxswalirska Lg 3: 442 . ","hoghswalirska ib 700 . ","hogswalirska . ","hoghswalerska )"]},{"a":"hughsvalugher","b":"av","c":"adj.","d":["hugnande, vederqvickande. " hugnadher aff hännas lioffua tiltalan oc hughsualoga när warilse " Su 20 ."],"e":["-ogher )"]},{"a":"hughul","b":"","c":"","d":[" , jfr ahughul."],"e":[]},{"a":"hughulika","b":"","c":"","d":[" , jfr athughulika."],"e":[]},{"a":"hughvilla","b":"nn","c":"","d":["obeslutsamhet? sinnesförvirring? för fra thik sorgh, thy at hon är iäfwghans och hwgh willonna syster (soror dubieatis et animositatis) Ber 39 ."],"e":[]},{"a":"hugiärn","b":"nn","c":"","d":["huggjärn. " tak jth hwgiern " LB 2: 69 ."],"e":["hwgiern )"]},{"a":"hugliker","b":"av","c":"adj.","d":["möjjlig el. lämplig att hugga. dolatilis p c idest aptum ad dolandum tälgeligit ok huglegith GU C 20 s. 198 ."],"e":["hugelighit ) , "]},{"a":"hugning","b":"nn","c":"","d":["huggning. " dolatura e hugningh skyrdh aff hugh ok späne " GU C 20 s. 198 . Jfr uthugning. "],"e":["-ningh )","hugningis man , "]},{"a":"hugning","b":"nn","c":"","d":["huggning. Su 150 ."],"e":[]},{"a":"hugormber","b":"nn","c":"","d":["huggorm. " aff hugorms stiärt " Bir 2: 34 . ib 40 . Pa (Tung) 31 . MB 1: 264 . Jfr glödhninga hugormber. "],"e":["hugorma eter","hughorma etir )","hugorms bit (huggorms bith), "]},{"a":"hugströminger hog","b":"nn","c":"","d":["ett slags strömming (avsedd el. lämplig att användas ss agn?) gaffz x öre "],"e":[]},{"a":"huguza","b":"","c":"","d":[" , se hukiza."],"e":[]},{"a":"hugvapn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hug vakn )"]},{"a":"huka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. sitta hukad (ss månglerska)? mångla, idka mångleri el. hökeri. hon (Sigbrit) hukade (red. A hugede) j holland oc roffade j norge nöter oc aple förde hon til torge j bergän hölt hon krogara huss RK 3: (Till. om Chr. II red. B) 6277."],"e":["huga . ","-adhe )"]},{"a":"hukiza","b":"nn","c":"","d":["månglerska, hökerska. penestica, huguza GU 7 ."],"e":["huguza )"]},{"a":"hukiza","b":"nn","c":"","d":[" Jfr J Brendum Nielsen, Ark. f. Nord. Fil. 31: 107 f."],"e":[]},{"a":"hul","b":"av","c":"adj.","d":["ihålig. " j enne huli eek " KL 25 . ib 26, 127 . the graff war . . . al innan hul Al 3402 . ib 5774 . " göra een holan staff " ST 65 . " widh samma källo war en holsten (för hol sten) oc stor, hwar watnet lopp wndher " Lg 665 . Bir 1: 62 . Al 4905, 6415 . ST 354 . SO 143, 154 . - kupig, konkav. hul pänninger (jfr Fda. hulpenning; Mnt. hol pennink; Nht. hohlpfenning, hohlmünze), ensidigt prägladt mynt af konkav form, brakteat. söllfmynth skal han slaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä HSH 19: 14 ( 1497) . skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer ib 15 ."],"e":["hol Lg 665 ; ","-a SO 143, 154 ; ","-ä HSH 19: 14 ( 1497), 15; -an ST 65, 354),"]},{"a":"hul","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) hål, öppning. thz holith ther han in tradh mz glas han thz ater stoppa badh Al 9183 . " murin hafdhe mang gap oc hol " Bir 3: 334 . " ey war tha fullelica vtskiilt oc utthrykt hwadh the flödhgiwtor sculde wara i eno huli eller flerom " VAH 24: 322 ( 1442) . " effter thet at brodher niclis haffuer the flödhgiwtor bygth i threm hulum eller vtlöpom oc ey i eno " ib. " at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir aat xij eller xv alna hulum i flerom flödhgiwtom som aat vj alna huli i enne flödhgiwto ib. " Gr 277 . ST 354 . Bir 5: 70 . Lg 437 . RK 3: 3778, 3800, 3801 . ","2) håla. " gak thik länger i holith in " Al 8604 . ib 8659 . " swa kom ther i then snödhe räff som wiste badhe hwl oc graff " RK 1: (Albr.) s. 208 . ib 212. - Jfr biärgh-, biärgs-, hvalf-, skytta-, stanga-, þiuf-, virna-hul."],"e":["hol . ","holl RK 3: 3378 ; ","-it ib 3800 . " hool ib (Albr.) s. 212; " Bir 5: 70), "]},{"a":"hul","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ara-, bysso-, dura iärns-, kug-, skytto-, strupa-, särkia-, thvär-, väghskalahul."],"e":[]},{"a":"hul lhol. hooll","b":"av","c":"adj.","d":[" ""],"e":["hul pänninger . Se Sdw 2: 1237. Jfr ihul."]},{"a":"hula","b":"nn","c":"","d":[" Jfr arm-, vatu-hula."],"e":[]},{"a":"hula","b":"vb","c":"v.","d":["göra ihålig, urhålka. han hiwg om kwll et stort trä oc holade thz jnnan till Di 43 . stenen, huilken . . . graffs oc halas (caratur) aff idkeliket watnfal Su 113 . holar thz lungona LB 3: 69 ."],"e":["hola . ","hala . "]},{"a":"hula","b":"nn","c":"","d":["håla. " innelykte sik ij þrange hulo " KL 186 . een hola vthuggin v biärgheno Bir 3: 270 . Gr 284, 287 . Jfr arm-, biärgh-, biärgha-, biärgs-, ärmita-, örna-hula."],"e":["hola Bir 3: 270 ; ","-unne Gr 287 ),"]},{"a":"hula","b":"vb","c":"v.","d":["göra ihålig, urholka. thes offtare wathnith rymmeer (för rynneer?) j nokoth rwm, thäs dywpare holar thet rwmmith Mecht 278 . " cauo uas are holo trä . . . gutta caauat lapidem . . . drypin holor stenyn " GU C 20 s. 88 . - göra hål i (ngt). riddaren holade hans sido med gläfuone SvT 41 . - Jfr ater-, fore-, mällom-, undir-hula, ävensom genom huladher."],"e":["hola . ","holo GU C 20 s. 88 . ","-or ib. impf. -adhe),"]},{"a":"hulbötare","b":"nn","c":"","d":["person som lagar hål, kittelflickare? ss tillnamn. ATb 3: 252 ( 1511) ."],"e":["holbätare )"]},{"a":"huld","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) kött, hull. brister huld ok hudh SR 53 . ib 54 . böþ raka hänna huld fran riffom Bu 504 . ib 493 . Bil 472 . MD 94 . GO 743 . Lg 3: 130 . " for icth, thz är en soth som är i mellan hulleth och skynneth " LB 7: 53 . thz (folket) aat folk mz huld ok krop Al 3957 . " wille til räka göra hans (hästens) huld " ib 9482 . ib 9321 . MB 1: 360 . at liwa widh andra diwra huld ib 98 . ib 304 . ","2) kropp, lif, äfven ss beteckning för menniskans hela varelse (närmast för kroppen). thz i idhart vnga hwl tappin her fore mina skul MD 191 . " jak är omäktogher mino huld (menetipsum in potestate non habeo) " Al 3576 . " alexander swaradhe mz dröffdho huld (förbittrad) " ib 8327 . - Jfr människio- tanna-huld."],"e":["hull Al 9321 ; ","-eth LB 7: 52 . ","hwl MD 191 . hold L.; MB 1: 360 . " hol L.), "]},{"a":"huld","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kött, hull. " godh amma pläghar dröpa miölkena vppa barnit til thäs, at thät skal faa stadught huld " SkrtUppb 268 ."],"e":["hul Prosadikter (Barl) 50), "]},{"a":"hulder","b":"av","c":"adj.","d":["vid hull, hullig. oxa the som wåre well hwlle (vid godt hull) RK 3: (sista forts.) 4599 ."],"e":["hwlle ) , "]},{"a":"hulder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) huld, välsinnad, trogen, tillgifven. sagþo sik vara hulla vini Bu 129 . Bil 652 . KS 10 (26, 11) . RK 1: 818 . - med dat. sinom herra hulder ok tro wära Al 2757 . " hon skal mik flöghia ok vara hull " Fl 76 . PM 23 . " ath i veliä vara richet och mich en hwll thro man " HSH 20: 41 ( 1506) . Iv 2031 . Fl 542 . - med prep. til. bar hon et hierta holt til konungen RK 1: 421 . - med prep. at. thu . . . som är hullast aat tik siälffwom LfK 111 . - huld, nådig. hua som wil haua kärlek ok hult hierta af kununge KS 77 (190, 84) . bewisä segh moth sinä vndersaathä som en gwnstog; godh, hwldh herrä och kongh bör ath görä BSH 4: 266 ( 1501) . " troen oc huldher gudh later engen frestas owermatto " Su 170 . - i edsformulär. jak bedher mik gudh swa hul kan jak tik redda mz silff äller gul . . . thz wil jak alt for tik wagha MD (S) 300 . badho sik swa gudh hullan oc hyälpogha wara oc al hälghon j hymerike at ther war ey tha mere forbygth VAH 24: 321 ( 1424) . ","2) kär. " thin forrädhare hafwer thik nw hull " Al 7626 . - med dat. goz ok riikheet är hänne !UDDA_TECKEN? giri) hull Al 6266 .","3) benägen (för), hängifven (åt). swa ärin i idhre giri hulle Al 6954 . " til dryk ok mat ära wi ey hulle " ib 6118 . att iag skulle altiid ther till ware hwll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . ","4) trogen, god. " mz throno hiärta ok hulle tröst " Al 3520 . " thän är säl som hwlt hws sökir " GO 323 . - Jfr ohulder."],"e":["hwll RK 1: (Yngre red. af LRK) s 282; HSH 20: 41 ( 1506) . ","hwldh BSH 4: 266 ( 1501) . nom. sing. f. och nom. pl. n. hull Fl 76, 542 ; Al 6266 . ","hul Iv 2031 . ","frf . ","vok . i änd. hull-. ack. sing. m. i predikativ ställning hullan VAH 24: 321 ( 1424) . ","hull Al 7626 . ","hul MD (S) 300 . nom. och ack. sing. n. hult. holt RK 1: 421),"]},{"a":"hulhet","b":"nn","c":"","d":["huldhet, tillgifvenhet. thet som edher är til huldheth ok til trooheth BSH 5: 159 ( 1507) ."],"e":["huldheth )"]},{"a":"hulhuggin","b":"","c":"","d":["som har tillfogats ett så kraftigt hugg, att ett hål (sår) har uppstått. ytermere högh han per monssons dreng . . . j ryggen emellom hans skuldre, sa at han war holhugen STb 5: 66 (1515)."],"e":["holhugen )"]},{"a":"hulikin","b":"","c":"","d":[" , se hvilikin."],"e":["hulkin )"]},{"a":"hullelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hult, troget. " om han sig hullelige oc väl beuiser i sith ämbite " Arnell Brask Biᴵ 35."],"e":["-lige )"]},{"a":"hullelika","b":"ab","c":"adv.","d":["huldt, troget. " han . . . haffwer . . . bewisth sigh aldeles ärlige hullelige och wel emoote mik " FH 1: 56 ( 1485, nyare afskr.) . FM 206 ( 1504) . jach honom thet gerne vnner, for ty han thet hafuer hwllelige (d. v. s. ärligt) fortienth BSH 5: 386 ( 1510) ."],"e":["hullelige . ","hullälige FM 206 (1504),"]},{"a":"hulpipa","b":"nn","c":"","d":["pipa, rör. " calamus . . . holpipa pänne " GU C 20 s. 66 . " canna ne hol pipa strvpa hol ib s. 71. ""],"e":["hol- )"]},{"a":"hulsar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["holsar )"]},{"a":"hulskaper","b":"nn","c":"","d":[" , n. huldhet, trohet, tillgivenhet. STb 5: 263 ( 1520) . wij haffue . . . sworedt . . . cristiern . . . hulskap, manskap oc trotienst ib 312 (1520, Kop)."],"e":["hulskap"]},{"a":"hulskaper","b":"nn","c":"","d":["huldhet, trohet, tillgifvenhet. lofuen j abbatissonna hendir . . . lydhno, hulscap oc troscap VKR 46 . " nordmen hanom (konung Karl) hulskap sade " RK 2: 7749 . " rijkens raadh jätte them huldscap igen stadheligha holla vtan meen " ib 2145 . " ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 268, 3: (sista forts.) 4347, 4527, 5091, 5358. " PK 233 . swärya hwlskap PM 23 . " sigie honum mit hulscap oc manscap " FM 144 ( 1502) . " honum tilsigie nogod hulscap eller manscap ib. opscriffue eder nade mit hulscap, manscpap oc trotieniste " ib. " wij haffwe sakth howm wart hwlscap, manscap, troscap och lydactoghet " BSH 4: 220 ( 1497) . FH 1: 141 (1493, gammal afskr.)."],"e":["huldskaper: huldskap FM 180 ( 1501) . ","huldscaper . ","hwldskaper : hwldskap RK 3: (sista forts.) 5358)? m.? och hulskap, "]},{"a":"hulspor","b":"nn","c":"","d":["hjulspår. " orbita . . . holspor " GU C 20 s. 387 . ib."],"e":["hol- . ","-spoor )"]},{"a":"hulstinga","b":"vb","c":"v.","d":["stinga hål i (ngn). sswa lop lasse beltare borth och togh ssik sswerdh och komi gen och hol stak dreghin i ginom ATb 2: 119 . STb 4: 308 ( 1513) . holstwnghen j sidana meth hwasso spiwth SvT 102 ."],"e":["hol- . ","-stak . -stack STb 2: 51 (1484). part. pret. -stwnghen SvT 102 ),"]},{"a":"hulsäre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hult","b":"nn","c":"","d":["hult, liten skog, skogsdunge. gardh . . . meth allom tillaghom, närby ok ferin, i vatho ok thorro, lholt ok hagha SD NS 3: 305 (418, från Jämtland). ib 407 (1419, d:o)."],"e":["holt )"]},{"a":"hult","b":"nn","c":"","d":[" æholt ib. " granholt ib. bogholt skogh " ib 619 . Jfr hylta."],"e":["holt . ","hylt )","rinnguidahult ib 5: 364 ( 1344) . " in manerio nostro ringwidaholt " ib 543 ( 1346) . " watholt skogh " ib 618 ( 1346) . ","hagholt . ","hell"]},{"a":"hultighl","b":"nn","c":"","d":[],"e":["holtygell )"]},{"a":"hulugher","b":"av","c":"adj.","d":["ihålig, hålig; porös. porosus a um hwluger GU C 20 s. 471 . hologher bliffwer osthen nar han ey krammas wäl j ysthningenne PMSkr 245 . ib. " the pärlor som länge hafwa lighat j skalommen bliffwa hologhe " ib 480 ."],"e":["hwluger . ","hologher )"]},{"a":"hulyrt","b":"nn","c":"","d":["aristlochia, hållsrot. aristologia haalörth, hon är trehandhan, then ena syhwalff, then andra aflongh, then triidie hether clementhes LB 7: 143 . " aristologia thz er hwlörth ib 6: 284. aristlogia hether hwlörth " ib 2: 40 . hulörth doger ffor aanga ib. " tag te syhwallfwa holyrten ib 7: 295. " ib 2: 36, 3: 118, 5: 77, 81, 7: 90, 190, 217, 223, 226, 227, 294, 319 ."],"e":["hulörth . ","hwlörth . ","holyrt LB 5: 81, 7: 190, 217, 223, 226, 294 ; ","-en ib 295 . ","holörth ib 2: 36 . ","haalyrth ib 7: 90 . ","haalörth . ","halyrt LB 7: 227 ), "]},{"a":"hulyrt","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1238."],"e":[]},{"a":"huma","b":"vb","c":"v.","d":["misstänka. med prep. up a. thesse . . . xi gingo laag mz byörn affasson for thz tywfryd, som honom hwmmadis vppa JTb 70 ( 1479) ."],"e":[]},{"a":"humak","b":"","c":"","d":[" , se lomak."],"e":[]},{"a":"humbla","b":"nn","c":"","d":["1) humla. " jak höre af wärldinne swa som homblo (apis majoris) röst hulka som sanka saman honagh j iordhinne " Bir 1: 134 . homblan nar hon flyghir nidhir sänker hon sik idhkelika til iordinna ok gifwir af sik mykit hesa röst ib. ib 135 . ","2) gräshoppa. " skal iak i morghon wiisa a thit land humblo här, som är litith diwr, oc hawer langa äptrofötrena (inducam cras locustam in fines tuos) " MB 1: 303 . " swa margha humblor (locustas), at the fylto alt egypto land " ib 304 . " är thz märkelikt, at iohannes baptista lidhe widh humblo huld än pharao konungir räddis at humblor wordhe hans dödher " ib. " hwmblonar oc brinzsane (locuste et bruchi) " Bir 4: 113 ."],"e":["hombla . ","hömbla: -omen Bir 1: 135), ","humblo plagha , "]},{"a":"humble","b":"","c":"","d":["humulus lupulus Lin., humle. " säliä . . . salt i helom pundum allr halwm. humblä samuleþ " SD 5: 639 ( 1347) . " at köpa fää ellir fisk salt ellir humbla " VKR 40 . ib 33 . SD NS 2: 335 ( 1411). LB 7: 239 . SGGK 107 . GS 39, 40, 43 . RK 3: (sista forts.) 4605 . Jfr iordh-, vil-humble. "],"e":["homble FM 347 (1507); -en SGGK 107 ), ","humbla garþer","-gaardher: -um VKR 31),","humbla kätil","hombla- )","humbla rot , ","humbla spira , ","humbla stang , ","humbla säkker , ","humbla thiuver , ","humbla öl","humblöl )"]},{"a":"humble","b":"nn","c":"","d":["humle. ss ämnesnamn. " affradh är !UDDA_TECKEN? march peninga oc halfwer humble " VKJ 272 ( 1447) . ib 131, 132 (1480). affradit är . . . halffwan hombla oc 6 marc hamp ib 129 . STb 3: 319 ( 1496) . Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t.?). Jfr iordhumble. "],"e":["homble . ","*humbla hus , ","*humbla korn?","humblaa- )","*humbla man , ","*humbla sald","humla-saal )","humbla säkker","hwmblaa- ATb 2: 325 ( 1488) . humle- STb 5: 20 (1514). -säk. -sech. -seck),"]},{"a":"hume","b":"nn","c":"","d":[],"e":["huma mal","hwmma- )"]},{"a":"hume","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"humna","b":"vb","c":"v.","d":["svullna. SkrtUpp 292. ib. han . . . bandz widh stwdhena sidhan swa hardelika at fingrane hofnadho ib 296 . thär näst kinpustadho the han. swa länge at alt tanna kytit homnadhe ib."],"e":["hof(f)na . homna. -adhe),"]},{"a":"humna","b":"vb","c":"v.","d":["svullna. " the humpnadho i halsenom " Lg 3: 206 ."],"e":["humpna . ","-adhe )"]},{"a":"humpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"humper","b":"nn","c":"","d":["urfjäll, från en bys öfriga egor skildt jordstycke. duos agros dictos wlgariter hompæ SD 5: 284 ( 1344) twa attonga iordh . . . meth husom oc tomptom, akrom oc ängiom . . . hompum, flatum oc meth allom thöm tillaghum, som thesso for:do godze aff ader tillighat hafuer ib NS 2: 20 ( 1408) . Jfr ängia humper."],"e":["homper . ","-ar )"]},{"a":"humper","b":"nn","c":"","d":["urfjäll, från en bys (el. gårds) övriga ägor skilt jordstycke. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: 746. . . . terram meam ibidem in decem et septem mensuris terre dictis malum siue humprum RP 1: 58 ( 1354) . ib 2: 30 ( 1383) . SD NS 3: 131 ( 1416) . i sama by ägher clostrid en homp jord VKJ 66 . - i best. form. ss ortnamn. se Sdw 2: 1238. - Jfr ängia humper. "],"e":["humper . ","homper . ","hwppa RP 2: 239 ( 1392) ), ","*humpa mal , "]},{"a":"humul","b":"nn","c":"","d":["humle? ss tillnamn. " thorgils humul " SD 2: 504 ( 1307) ."],"e":[]},{"a":"hun","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"hun","b":"","c":"","d":[" , se han."],"e":[]},{"a":"hunagh","b":"nn","c":"","d":["honung. " litit aff ether kan fordärffua ena tunna honag " MP 4: 172 . Fallen kunna även föras till hunagher, m. Jfr skogs hunagh. "],"e":["honag MP 4: 172 . ","honeg Skotteb 458 (1471-72. Kämn). honogh VKJ Bi 285 (1466), ","hunags drupi (honogx droppe), ","hunags drypande (honogx-), ","hunags flytande (honogx-), ","hunags fulder (hon[u]gzs-), ","hunags kaka (honagx-), ","hunags ordh (honagx-), ","hunags potta (honochx-), ","*hunags skova?","honagx skoffwe )","*hunags sötme","honagx- )","*hunags vatn","honagx- )"]},{"a":"hunagh","b":"nn","c":"","d":["honing. " mz hunagh ok miolk väldar ok flytar iorþen al " Bu 77 . aat . . . hunaghit Bil 614 . " litit hunagh ib. litit honagh " ib. " liknas sötasta honagh " Bir 3: 22 . the yrtin biin dragha honaghit af MP 2: 237 . " tak swa honagh at by hawa sina näringh " GO 957 . Bu 402 . Bil 844 . Kl 26. Bo 231, 232 . MB 1: 282, 349, 471, 2: 115, 116 . Bir 1: 247, 3: 315 . MP 2: 25 . RK 3: 4108 . Su 40, 406 . Lg 3: 659 MD (S) 295 . L 2: 33, 35, 36, 40, 41, 44, 46, 48, 49, 53, 55, 56, 58, 7: 227, 8: 42, 43. 49, 50. Jfr hunagher (till hvilket ord flere af de anf. ställena kunna föras). "],"e":["honagh Bil 614, 844 ; KL 26 ; Bo 231 ; Bir 2: 34, 3: 22, 315 ; GO 955 ; Su 406 ; LB 2: 56 ; PM 56 ; ","-it Bo 232 ; MP 2: 237 ; ","-eth MB 2: 116 . ","honag LB 2: 33 ; PM 56 . ","honak LB 2: 56 . ","honogh MP 2: 25 ; RK 3: 4108 ; ","-ith MB 2: 115 . ","honog: -et Lg 3: 659 . ","honnogh LB 8: 43, 50 . ","honnog ib 42 . ","honug MD (S) 295 . ","honnug LB 8: 49 . honwg ib 42. honigh MB 1: 282, 349, 471 . ","hanogh Su 40 ; LB 2: 41, 44, 46, 48 . ","hanog ib 49, 53, 55, 58 . ","haanogh ib 36 . ","hanok ib 56 . ","hanagh Bir 1: 247. haanagh LB 2: 35, 40 . ","haanag ib 55 . ","hanigh ib 7: 227), ","hunags igrdher","hunags drupi","hunags drypande","hanogx- )","hunags flytande","honagx- . ","honogx- Su 76 . honnogx ib 40 . ","hanogx- ib 85, 110, 179, 225, 320), ","hunags fulder","honogx- )","hunags kaka","honogx- MB 2: 115 ; Lg 3: 461 . ","hongagx- LB 7: 254 . ","honigx- ib 292), ","hunags kar","hunax kaar )","hunags liker","honogxliker . ","honogxsliker . hongxliken (ack. sing. m.) Lg 3: 393), ","hunags söter"]},{"a":"hunagha","b":"vb","c":"v.","d":["bestryka med honung. gywtis jn honagh oc slas jn en naghle aff sammo träno honagdher PMSkr 344 ."],"e":["honaga . ","-adher )"]},{"a":"hunaghblandadher","b":"av","c":"adj.","d":["blandad med honing. Bil 459 ."],"e":["honagh- )"]},{"a":"hunaghbärande","b":"av","c":"adj.","d":["bärande el. innehållande honing. al gräs honagbärande Bir 4: (Dikt) 241."],"e":["honagh- )"]},{"a":"hunagher","b":"nn","c":"","d":[" = hunagh. sötare än honaghir Bir 1: 200 . KL 11 . MB 2: 348, 349 . Lg 3: 256 . LfK 127 . Jfr hunagh."],"e":["-in KL 11 . ","honogher MB 2: 349 ; LfK 127 ), "]},{"a":"hunagher","b":"nn","c":"","d":[" = hunagh."],"e":[]},{"a":"hunar","b":"nn","c":"","d":["inbyggare i Hunaland. Jfr I. Lundahl, Rig 17: 13 ff."],"e":[]},{"a":"hunar","b":"nn","c":"pl.","d":["inbyggare i Humaland. Di 185, 222 . Jfr hynir. "],"e":["hynar Di 185 ; ","-a ib 222 . ","hinar: hina ib 222 ; " se vidare " Di 339-90), ","huna här","-her )","huna konunger , ","huna land","huneland Di 24 . hwnelandh),"]},{"a":"hundare","b":"nn","c":"","d":[" n.? hundare, härad. Jfr S. Tunberg. Studier rör. Skandinaviens äldsta politiska indeln. s. 182 och E. Hjärne enl. HandlProfHistUpps. 1930 s. 148 ff. i näss sokn oc vllaraker hundara SD NS 3 . 199 (1416). a rättom oc opinbarom wala hundrades thingstadh ib 294 ( 1418) . i vaxalda hundara ib 358 ( 1418) . " i ekeby sokn oc frösaker hundara ib 535 (1420). ""],"e":["hundara?"]},{"a":"hundare","b":"nn","c":"","d":["hundare, härad (benämningen tillhör Södermanland, Vestmanland, Uppland, äfvensom Gottland och motsvarar häraþ i andra landskap). " at skipa ok aftaka domara i häradhe ok hundare huario " KS 68 (168, 75) . openbara hwar i manghum hundärum ällär häräþum hanum varþer skipat yuer att seya SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). a förstä þinge laanz, hundäris äller fyärþungs ib. ib 378, 4: 537 (1336, nyare afskr.). 6: 129 ( 1349), NS 2: 128 ( 1409), 131 ( 1409), 138 ( 1409). thessa aterstadhur ok laglikin ingield skulu böndrene införa . . . aff hwario folklande äller hundare BSH 1: 133 ( 1371) . bælahunderi & walandahunderi SD 1: 589 (1281, i vidim. af 1283) . in nerdungahunderi ib 2: 104 ( 1291) . ib 118 ( 1291) . " i habohundhare ib " NS 1: 3 ( 1401) . i twna sokn oc olanda hundara ib 8 ( 1401) . " ii norbo hundare " ib 11 ( 1401) . ib 12 ( 1401) o. s. v. de rönehundare BSH 1: 62 ( 1365) . " de iunakir hundare " ib 63 ( 1365) . ib 64 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366) o. s. v. i sylbo hundari DD 1: 41 (1382, afskr.) . " i öknabo hundari ib. ofwer dahla hundari " ib 74 (1417, afskr.). i tuuna sochin i daala hundare ib 84 (1438, afskr.). in parochia rasbohundari SD 2: 104 ( 1291) . "],"e":["hundäri . ","hunderi . ","hundar SD NS 2: 128 ( 1409), 138 ( 1409), 163 ( 1409), o. s. v.), ","hundara?","hundaris bro , ","hundaris kirkia , ","hundaris män , ","hundaris nämd , ","hundaris nöt","hunders- )","hundaris rätter , ","hundaris syn , ","hundaris þing","hundraretz ting )"]},{"a":"hundare thing","b":"nn","c":"","d":[" = hundaris thing. a satto hundare thinge SD NS 1: 265 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"hundbit","b":"nn","c":"","d":["hunds bitande, hundbett. dömdes . . . oleff oloeffsson for sak til iij m. for hund beet BtFH 1: 298 ( 1509) . Jfr hunda-, hunds-bit."],"e":["-beet )"]},{"a":"hundeken","b":"nn","c":"","d":["ett slags guldmynt, postulatusgyllen av sämre slag? item en godh postulatus for j marck. item en hwndeken for vij öre STb 3: 10 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"hunder","b":"nn","c":"","d":["hund. Se Sdw 2: 1238. hwilken tyänare är swa älskelighen oc tro sinom herra som en hwdner PMSkr 247. Jfr fughl-, fä-, iäghara-, kirkio-, mio-hunder. "],"e":["hwndher . ","hwndda JMÖ 29 ) , ","*hunda band","-baandh )","*hunda brödh , ","*hunda bär , ","hunda flugha","*hunda galle , ","*hunda har , ","*hunda hvälper , ","*hunda kaxe , ","*hunda käxe , ","*hunda mater","-mather )","*hunda släkte","-släkthe )","hunda tunga (-twngha), "]},{"a":"hunder","b":"nn","c":"","d":["hund. " hwat är mindra wärt j huseno än hundin älla kattin " Bir 1: 141 . " hundin skal thiäna herran ok katthin frwnne " GO 111 . " hundhir löpir om brödhith ok harin om liwith " ib 177 . " hundher är hema diärwastir " ib 59 . " hema är hundir rikast " ib 243 . thz är seent at taka hunda sidhan hiortin är lupin gynom by ib 756 . " thz skadha rakkan thz han leeker mz hundum " ib 197 . " frändher äru wslum wärst saghdhe räff til rödha hunda " ib 1086 . " hwat giwer jak vm at hundin göör ok bither han mik ey " ib 821 . " han lät . . . hunda quäþa " Bu 101 . " hunda dragha . . . bäter wädher än mannen " MB 1: 80 . " latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufuin kombir " MP 2: 206 . thera ben lagho vj dagh for hundum ok ramnum Bil 449 . " kasta wt hans lik for hund oc rampn " ib 473 . riidh oc sök mz hund oc hök MD 394 . Di 14, 280 . thu skalt . . . sende mik xl falkä oc xl hwndä the wäll bette äre, then bezste hwnd skall haffue en toring aff gwll ib 9 . " the . . . slogo theris hwnda lösä " ib 14 . tw wilt lata tina hunda bita min biorn ib 108 . hertogh fräderik pläghadhe hunda Fr 55 . " the slogho thera hunda ok loto them löpa " ib 67 . " diäfwllin är suasom hundir (canis venaticus) sloppin v bandom " Bir 2: 34 . koma jämsköt diäfla j hunda hami a mot petrum Bil 103 . Bu 137 . skapadhe han (djäjfulen) sik i ens swartz hwndz liknilse Lg 3: 690 . - ss skymford. rende han vndan som en onder hund. oc lot falla sit banner nid Di 200 . saa tu huru then ondhe hundh videke velanson drap hertogh nordungh ib 217 . " vtan jach far hempth pa tin ondha hwndh " ib 218 . " tw onde hund oc mordare " ib 80 . ib 293. - Jfr fä-, garþ-, hiorþ-, hälvitis-, ikorna-, mio-, okynnis-, vedhe-hunder. "],"e":["honder: -omen Bo 111 . -ar),","hunda bit","-byt . ","-beth )","hunda blodh , ","hunda flugha , ","hunda hiärta , ","hunda hoper","-hooper: -hoop Al 4103), ","hunda hovudh","hunda här , ","hunda munder , ","hunda pis","-piiss )","hunda tunga , ","hunda tungo rot","hwnda twnga roott )","hunda öra , ","hunds bit","hunzbit )","hundsliker","hunzliker )","hunds skin","hundz- )"]},{"a":"hundradh","b":"nn","c":"","d":["med det efterföljande subst. styrt av prep. " wäl thry hundrath mädh röwarom " Hel män 206 . - storhunrade, etthundratjugo. i stycketalsräkning. Se Sdw 2: 1238. affradit är ith hwndrat fisk VKJ 151 ( 1447) . 15 spet oc eth hundrat spetfisk ib 150 ( 1466) . honum bör wethe, hurw mykit järn han smidher om aarith epther hundrat Arnell Brask Biᴵ 27."],"e":["hundrat . ","hundrath . ","hundrit Stock Skb 300 (1519, Skip) . (urspr. gen. pl.) hwndragde FMu 4: 459 (1476). hwndrotha GU C 20 (hand 2) s. 77), "]},{"a":"hundradh land","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1345."],"e":[]},{"a":"hundradhafalder","b":"av","c":"adj.","d":["hundrafaldig. " taka hundradha faalt i thässe värld " Bo 116 . " thätta hundradha falla talit ib. " ib 117 . " gaff af sik hundrada falla fruct " Bir 1: 173 . ib 14, 384, 2: 20, 3: 69, 219, 4: (Dikt) 272. MP 1: 84, 339 . LfK 16 . - n. adv. hundradefldt. thz bliffwer hwndrada fath ypparen Lb 9: 96."],"e":["hundradha falt Bo 116, 117 ; Bir 3: 219 . " hwndrada falth " LB 9: 96 . hundradha faalt Bo 116 ; Bir 3: 69 . hundrafald ib 4: (Dikt) 272. ","hundradha fald MP 1: 339 ; Bir 2: 20 . ","hwndrafaal LfK 16 . frf. vok. i änd. -fall-),"]},{"a":"hundradhafalla","b":"ab","c":"adv.","d":["hundradefaldt. " at thu maghe af thässo hundradha falla fulcomlicare läras " Bo 117 . haffwer hwndrada falla starkare kraffth LB 9: 94 ."],"e":[]},{"a":"hundradhafallelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" [hundraðfaldiga] hundradefaldt. jak atirlöne thom hundradha fallelica Bir 2: 89. PM xxxIII."],"e":["hwndrada fallelikan PM XXXIII ),"]},{"a":"hundradhande","b":"nl","c":"räkn.","d":["hundrade. sywdis aller mosten swa länte ath tiwgwnde delen aff gipso PMSkr 357 ."],"e":["-rad- )"]},{"a":"hundradhe","b":"av","c":"adj.","d":["hundrafaldig. " saadhi ysaac i thy lande. oc bar honum hundradha awaxt " MB 1: 209 ."],"e":["hundradha ) , "]},{"a":"hundraþ","b":"nn","c":"","d":["hundra. " ss subst. eg. förendadt med följande subst. i gen.; oftast dock i bruket närmande sig ett adj.; då följande substantivs kasus beror af ställningen i satsen. fighur hundraþ riddara " Bu 502 . möta . . . datan oc abyron . . . oc mz them halfftridhia hundradha främmärsta manna MB 1: 404 . " thu atirgalt honum hundradha for eet " Bir 3: 69 . Bo 116 . " hundradh faar " MP 2: 152 . hundadhä mark SD 5: 160 ( 1343) . hundraþa män ib 566 ( 1346) . en staþar . . . mz hundraþ portvarþom Bu 507 . " sia hundraþ ok fantighi ok tu aar " ib 70 . " þusanda ok hundraþa arom äpte vars härra döþ " ib 189 . " thry hundradha aar " Lg 69 . " döpte ther mera än hundradha thusand oc niotio thusand folk " Gr 314 . " tiwghu hundrath hästa " Fl 2035 . " tiwghu hundrath pund " Fr 3030 . kom elder . . . oc brände . . . halfthridhia hundradha män MB 1: 405 . - i förening med ett följande ordinalt räkneord. the vordho pinte arom äpter gudz byrdh fyrahundradha oc vppa thridhio arom oc siäxtionda (fyrahundrasextiotredje) Bil 913 . " arom epter gudz byrdh tusanda fyrahundhra a sietta arena D NS 1: 561 ( 1406). " ib 56 ( 1401) o. s. v. - storhundrade, etthundratjugo (ordets ursprungliga bemärkelse). i stycketalsräkning. hundradh iärn, 120 stycken osmund. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 427 f. fore fyrahundrad iern DD 1: 36 ( 1367) . bergzgardh, som arliga räntar sexhundrat jern ib 113 (1464, afskr.). otta hundrat jern ib. ib 3: 227 ( 1489) . - stort hundradh vidh, 120 vedträn. ett stoort hundredt wedh SO 222 . "],"e":["hundrath . ","hundrat . ","hundräþ L. ","hunderdha ib 413 ( 1405) . ","hundraþe SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). hundradho Bir 2: 72 ; ST 421 ), ","hundrads tal","hundraztal )"]},{"a":"hundsim","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hundssim: -simina ÖGL B 51 var. hyndzsim ib ind. ","hynsöm: -sömena ib var.), ","hundsima son","hwnzämä- . ","hundzseme- Stads L R 31: 1 var. hunzama- ib),"]},{"a":"hundsima","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hyndzsima . ","hynsoma )","hundsimu son"]},{"a":"hundsivia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hundsivio son"]},{"a":"hundsker","b":"av","c":"adj.","d":[" = hundsliker. Lg 949 ."],"e":["hundzsker: -ska Lg 949),"]},{"a":"hunger","b":"nn","c":"","d":["af hunger vållad nöd, hungersnöd. han fördhe mz sik viin ok brödh thz dugher väl fore hungirs nödh Fr 2776 . " ware een människia j hungirs nödh " ST 433 . ib 483 . MB 2: 239 ."],"e":["hungor Bu 76 . ","hungur KS 86 (211, 95) . ","hugger Al 7043 . ","hönger FM 360 (1508, 364 (1508)), "]},{"a":"hungra","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1238. Jfr forhungra."],"e":[]},{"a":"hungra","b":"vb","c":"v.","d":["hungra, blifva hungrig, känna hunger. opersonl. med dat. tha hungradhe varom herra Bo 48 . - personl. guz ängel . . . gör hanom sva myckla gläþi. at han aldre þrötes. hungra älla þörste Bu 204 . MB 2: 344 . hungra efter. med ack. han thrste oc hungra rätuisona Gr 277 . - med prep. til. the äru swa som hungrande til at vita min wägh oc vilia Bir 1: 117. än thu hongra och thörster til hans Ber 84 . Jfr äptir hungra."],"e":["hongra . "]},{"a":"hungrogher","b":"av","c":"adj.","d":["hungrig. " iumfrun var miok hungrogh " Bu 71 . " hungrughir glädz aff mat " Bir 2: 19 . Bu 79 . Bo 15 . Bir 1: 116, 222, 3: 123, 356 . GO 590 . med prep. af. sato atir badhe thörstoghe oc hungroghe af (de; efter) sinom herra Bo 236 . ib 238 ."],"e":["hungrughir Bir 2: 19 ; ","-ughe ib 3: 123 ; ","-ughare ib 386 ; ","-ugha GO 590 ), "]},{"a":"hungrotter","b":"av","c":"adj.","d":["hungrig. jak gaar fram . . . hwngrot oc törstogh til liffsins källa SvB 136 (omkr. 1500)."],"e":["hwngrot )"]},{"a":"hurraka","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hurruka )"]},{"a":"hurta","b":"","c":"","d":[" , se hyrta."],"e":[]},{"a":"huru","b":"in","c":"adv. konj. interj.","d":[" L.","1) huru, på vad sätt, i direkt frågesats. huru gaar idhir, ällir hurw är thät mädh idhir Hel män 263 . - i indirekt frågesats. huru abbatissa skal och bör retteligha wälias Abbedval i Vkl 75. lsij hwr jak stond´r Beckman Stud 107 (omkr. 1450). hwar thera j syn stadh, skuldhe jnirlica bidhia wan herre ath thee sik hwro ther om ware MP 5: 211 . - huru som, d. s. huru som gangande är til nyth wal Abbedval li Vkl l94. - huru thät, huru, hurusom, att. kere herrer magi weta hurw thet kungen kom i lögerdagx til lvpsala lREuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?). item finge w8ij oc nw kung (c(ɔ Kristians) breff (näml. som visar) hurw thet han nw swa lenge leged haffuer ib 546 (1471). ib 547 (1471?). 3) hur än, på vad sätt än. - på samma sätt som? sama dagh sades, tet oleff jonsson schal bliffue wiidh gataboden til michelsmesse fore sama peninga, och hure han her til lhenne hafft haffuer STb 3: 155 ( 1494) .","8) huruvida. " hwath hälszt thu girdhe gudhi til hedhers, äller thinne siäl til ganghx hwru (utrum) thät ware wansampth, thät skwlle thu entke döma SkrtUpp 33. ""],"e":["hwro MP 5: 211 . hure Stb 3: 155 (1494)"]},{"a":"huru","b":"in","c":"adv. konj. interj.","d":[" [troligen eg. dat. sing. n. af pron. hvar; se Rydqvist 4: 66, 5: 135. Jfr Fdan. hvore, hure, hvor, hor, hur] L. ","1) huru, på hvad sätt. i direkt frågesats. huru äst thu komin här Fl 1429 . MP 1: 312, 313 . - i indirekt frågesats. ä spör thän rike hurw thän fatighe föder sik GO 148 . " spordhe huru thera lifuärne var " KL 234 . thu west hwru thet är mädh os BK 201 . MP 1: 312 . tha talade hermes for quirno huru alexander reste hans dottor aff dödh Bil 113 . " ärwodha thr vm huru the matten fly lygnina " Bir 1: 226 . " mik grömer huro nyfflingha dropa sigordh swen " Di 246 . af þy hur waar fru varþ först scapath Bu 3 . kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh lagh ok rätwis (näml. som bjuder och visar), huru the mågho byggia ok boa fridhsamlika huar medh androm KS 66 (164, 73) . - huru som, d. s. !SYNS_DÅLIGT? . . hurw som han wildhe thöm haffva SD NS 1: 359 ( 1404) . iach . . . wil sighiä idher aff huru som falantin war fonin Va 7 .","2) i sats som under form af direkt fråga innehåller utrop och uttrycker förvåning el. harm: huru. hurn sighar þu . . . han vara corsfestan mz vilia Bu 138 . KL 146 . " huru wart thu nokon tiidh aff swa ondä enä art, at thu skulde swa fordärffuä thin egnä liifs frvkt " Va 8 . ST 510 . " huru siter ey diäfwlin j honom ther aldre talar vtan diäfwlsins a kallan " Bir 1: 37 . ","3) huru än, på hvad sätt än. vy felom oss sielffue hurw thz kan ga RK 2: 4944 . hurw thz ginge skulde friden jo sta ib 8478 . " ib 3: 3390, 4013. " Va 33 . ","4) huru, huru mycket, i huru hög grad. i förening med ett följande adj. el. adv. i direkt frågesats. huru lanckt är mällan himins ok iorþ Bu 145 . - i utrop. o hwru mykyn klarhet hwru mykyn sötme hwru mykyn glädhi os blifwer i the synenne Ber 202 . " hworo langh war tik the fredax nat " MD 65 . - i indirekt frågesats. letto anzsvar af diäflom huru länge þät skulde sta Bu 64 . lyster mek maria spöriä oc finnä hworo lenge the frygdh munde tik vinnä MD 64 . " engen man gittir thenkt hworo tik war wel " ib 61 . " þin pina är sent tald: horo sar hon var ok manghfald " Bu 75 . " see . . . huru vsle the vardha hulke som for smaa mik ok huru mykyn sorgh the köpa sik for litin lusta " Bir 3: 371 . " atuakta grannelica huro myket thu trifs j godho älla huru mykit thu vanskas . . . huru likir om älla huro fiärra mz syndom " MP 1: 184 . ","5) huru . . . än, i huru hög grad . . . än, huru mycket . . . än. huru mykit the ärwodhadho gangande formatto the ey koma ena mila vt fran stadhenom KL 49 . " huru litit tu hauer, lif ther af gladhr ok osörghiande " KS 24 (58, 26) . " hulka ok huru manga dygdhe nakan hawir vm han lustas j nakre synd thäkkis ey han minom son " Bir 3: 225 . ST 89, 510 . IV CVI. ","6) så vidt? tw far thz ey huru jach thz veeth RK 2: 1113 . ","7) relativ partikel, nästan endast i skrifter öfversatta från Latinet. utan korrelat och med följande länge, opta, mange återgifvande Lat. quandiu, quoties (quotiescunque), quotquot: så . . . som, så.. wärdhin war wäl skipadh huru länge hans (Adams) äftirkomara giordho samuledh Bir 4: (Dikt) 233. ib 1: 38, 52 . " huru länge hon duäls vitandis j syndomen . . . tha är hon hällir kallande klostirlöpare for gudhi än maria " ib 3: 178 . ib 345 . !SYNS_DÅLIGT? maghe . . . opstanda huru opta han fallir ib 2: 173 . ib 1: 220 . ST 200 . " haru opta han känne j sik tholkin mins sons anda oc hita . . . tha läsi thässin ordhin " Bir 3: 83 . VKR XVII . - någon gång fogats som till följande adj. e. adv. huru länge som siälin blifwir mz likamanom är min miskund allom ypin Bir 1: 64 . ib 3: 12. huru mange som atto älgho ällä skrä äldä hus saldo ok lagdho for aposlanna fötir KL 139 . - med ett ss korrelat föregående el. efterföljande sva och med följande länge, opta, mykin, mange återgifvande Lat. quandiu, quoties, quantus, quot: som (hvarvid följ. adv. el. adj. ej öfversättes), så . . . som, så (då korrelatet sva följer efter). swa länge wet mannin ey sina synd . . . hwru länge han leta at awita granlika annars lifwärne Ber 149 . " hwru länge limin är j likamenom swa länge känne han lusta älla wärk ib 48. huru opta thw vmuände thin öghon mz höghfärdhinna syn swa opta kasta thu vällande etir j min öghon " ib 3: 136 . ib 31, 289 . KL 265 . " hwrw mang ärw hoffwod swa mang synne " PM 19 . " swa som skot ther wt skiutas gynom swa mang vindöghon huru opta diäfwllin nämpnis (per tot fenestras emituntur quotiens nominatur diabolus) " Bir 1: 38 . Su 425 . swa mykit är war siäl gudhz . . . huru mykith hon är hans bigriplikin Ber 201 . " bätra thik siälwa mz swa mykle idhn, mz hwru mykle thu awiter annars lifwärne " ib 106 . ib 25, 97, 150 . MP 1: 20 .Bir 3: 218. iuir swa manga (tantos) scal thu wara höfthinge i himerike huru manga (qunatoscumque) thu vände til helso i thesso liue KL 196 . " at han skuli thola swa manga pino huru manga män han drogh ok lodhe j fortappilse " Bir 1: 52 . ib 84, 376, 393, 3: 61, 421 . ST 541 . Su 104, 457 . Ber 231 . " vm möghelikit vare at jak matte swa opta dö huru mang siäla j häluite äru " Bir 3: 344 . - med följande som. jthir skal swa mykyt giuas aff pinomen huru mykyt som j älskadhin idhan lusta meer än mik idhan gudh Bir 2: !SYNS_DÅLIGT? "],"e":["huaru L. ","hworo MD 61, 64, 65 . ","huro MP 1: 184, 312, 313 ; Di 246 . ","hwro Bir 2: 151 . ","horo Bu 75 . ","hur ib 3 . ","huor Iv CVI),","huru myklo","mykit )"]},{"a":"hurudan","b":"pn","c":"pron.","d":["hurudan. i indir. frågesats. ath the skullo owirse, huru dant mynt i the for:da päninga war JTb 40 ( 1463) . Jfr Sdw 1: 523."],"e":["huro- )"]},{"a":"hurudana","b":"pn","c":"pron.","d":["hurudan. i dir. frågesats. hwrudana waro the männe MB 2: 94 . - i indir. frågesats. nw faa wij wita hwre dana the äre Di 148 . " betänkthe i hwrw dana mattha han kwnne thet bästh bekoma " SD 5: 9 . " hurudana aatherlön Lect. 39 (enl. Rydqvist 2: 508). mz hurudanom pynom ib. ""],"e":["hwre dana . ","vanl . oböjdt; dock dat. pl. hurudanom Lect 39),"]},{"a":"huruledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["huruledes, på hvad sätt. i indir. frågesats. forethänkia huat älla huruledhis suarande är Bir 3: 176 . ib 4: 74, 88 . VKR Lg 817 . Su 73 . BSH 5: 6 ( 1504) ."],"e":["horlediss BSH 5: 6 ( 1504) ),"]},{"a":"huruledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["huruledes, på vad sätt. i indir. frågesats. sone magnusson stodh inne för rätteh,om och birätthe huruledins silwast och hans tiänara baaro sik aath om then afftanen ATb 1: 285 ( 1468) . STb 5: 310 (1520, Kop)."],"e":["-ledes . ","huruledins )"]},{"a":"hurulund","b":"ab","c":"adv.","d":[" = huruledhis. i indir. frågesats. han spordhe huru lund thz kom til Fl 345 ."],"e":[]},{"a":"hurulund","b":"ab","c":"adv.","d":[" = huruledhis. i indir. frågesats. öfferwäghandes hurelundh och hwat staat och ärligheet . . . hennes nadh ginom landit före Rydberg Tr 3: 490 ( 1502) ."],"e":["hure- )"]},{"a":"hurulunda","b":"ab","c":"adv.","d":[" = huruledhis. i indir. frågesats. FM 566 ( 1512) ."],"e":["hwrelwndhe )"]},{"a":"hurulundom","b":"ab","c":"adv.","d":[" = huruledhis. i indir. frågesats. byg aat manne sighiande rätta sannind i iordhrike huru lundom han dömis af thöm här byggia i världinne KL 384 . MB 2: 379 . "],"e":[]},{"a":"hurusom","b":"","c":"","d":[" , se huru 1."],"e":[]},{"a":"hus","b":"nn","c":"","d":["eg. det höljande, omgifvande, skyddande. ","1) hus. " han !UDDA_TECKEN? mannen) torf hus sik wäria för räghu, sniö hita ok kulda, ok sikrlek sins lifs ok likama " KS 40 (104, 43) . " är thz digher hedhr kununge ok höfdinga haua faghran sal, thet är thön hus han skal äta ok drikka i medh sit härskap. nu skal thet hus af siäll syne gärning, witt, liust, rent ok lustelikt innan wara " ib 41 (106, 44). han tok mz vrätto þry hus (domos) af sancti laurencii kirkio Bu 418 . " alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar " SJ 1 ( 1420) . " hwa som säl androm hws (domum) " MB 1: 374 . " prästa hws oc gudz thiänista manna (ædes levitarum) " ib. " satte ther hws op (tetendit " ib tabernaculum suum) ib 177 . " ryþär þär ok sätyr vp hus " SD 5: 687 ( 1347) j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu ib 1: 688 (1285, gammal afskr.). at ingen myn owen forma fordöma mik, ey i wägh, ey vtan wägh, ey i hws, ey vtan hws VBN 14. än han vil þär i hus koma Bu 145 . " lette äptir honom vm sama quällin hws fran huse " Bo 25 . Lg 3: 644 . ma synas, at thz war vtan all skäl. at gudhi skulle nakath hws opbyggias MB 1: 481 . " skulle . . . wars herra hws wara swa skipath " ib 482 . " all the gudhlik dyrk, som tha war i gudz hwse " ib. " thz kallas gudz hws, badhe fore thy, at gudh dyrkas i thy swa oc fore thy, at män skulo dyrka ther gudh " ib 483 . " ledh them til mins hws döra, thz är sätta hws kallath (duces eos ad ostium tabernaculi faderis) " ib 393 . " nar thu gaar til gudz hws som är the hälga kirkia " VNB 14 . hwarin hälghä andzhuse i swerike (hospital stäldt under inseende af Helgeands-ordens medlemmar) SD 5: 565 ( 1346), se vidare under and. - hus, hem, boning, bostad. got rwm är i hans hwse MB 1: 204 . ii biscops hus Bu 144 . " gik in ij sancti pätars hws " Bo 70 . " at vi gangom heem ij vart hws " ib 215 . hws oc heman oc alt thz iak äghir är idhart ib. köpa hws oc heem ib 3 . - bildl. jak ledde thik wt aff egipto lande aff thräldooms hwse (de domo servitutis) MB 1: 330 . - hus, husrum, herberge. pa thet jag motte tes snarare komme til hws ighen BSH 5: 443 ( 1511) . " ther jag kan faa hws offuer hwdhet ib. hus läna þöm sum beþäs " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). hwar skal iak boo hwar tager iak hws aat qwelle MD 170 . ","2) slott, fäste. göra sik . . . hus ok fäste KS 53 (136, 58) . hus ok borghr ib 59 (147, 65). skal innan i husino stora jord grava göras ib 85 (209, 93). op a thz hws badhe riddara ok swena väpnto sik Iv 2331 . iak var ridhin til konung artws til karydol op a hans hws ib 2742 . " the crisne bygdo ther eth feste . . . thz hwss heyter taffwesta borg " RK 1: 151 . KS 85 (208, 93), 86 (210, 94), 87 (212, 95) . BSH 1: 131 ( 1371), 132, 133, 193 ( 1387). Iv 514, 659, 740, 832, 863, 871, 2333, 2888, 4033, 4035, 4051, 4082, 4096, 4128, 4731, 5618, 5621, 5629 . Fr 77, 79, 81, 84, 480, 599 . RK 1: 512, 972, 1295, 1304, 1328, 1334, 1340, 1473, 1477, 1578, 1634, 1698, 1705 o. s. v., 2: 1037, 1039, 1200, 1251 o. s. v. Va 33 . Di 274 . " höghborens första konung eriks . . . gardz rätter oc hans husa " EG 67 . - i ortnamn. gulbyäxhus SD 1: 673 (1285, enl. afskr. hos Suhm) . lödesa hwss RK 1: 991 . nyköpungs hws ib 1283 . " stokholms hws " ib 1667 . SD NS 1: 589 ( 1406) o. s. v. lyþosä (jfr Isl. ljóðhús) Bjärk R 13: 2. löþosä ib. " i löþesom " SD 5: 568 ( 1346) . - fast hus, d. s. ii eno faste huse Bu 7 . " fast hus ok borghr " KS 79 (196, 87) . - haldande hus, se halda.","3) afdelning af en byggnad; rum. nidhre i bunkanum (näml. af arken) skulo wara wisthws, oc annath hws fore orenum thingom, än owan a bunkanom skulo wara thry stoor hws (dicens super tabulum fnisse eum bicameratum una earum camerarum erat stercoraria, altera apotecaria, et super hans mansionem erat alia tricamerata) MB 1: 168 . - våning. eth stenhws eens hws högt SJ 312 ( 1464) . ","4) fodral. " gör han !UDDA_TECKEN? fidhlarin) hänne !UDDA_TECKEN? sinne fidhlo) hus (coopertorium) ther hon maghe j gömas " Bir 2: 188 . " hon giordhe väl fämtio corporalia. oc giordhe ther owir ärlikin hws af silke ok hedhinstykke " KL 344 . ","5) ändtarm? fori vatenstemmo, fel nidhir hestin, oc rensä hans hus mz þinnä hand Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 70 . ","6) hus, hushåll. " skipa ok styra sit hus ok huardax härskap " KS 40 (104, 13) . thu skal heel vardha mz allo thins hws folke (salvus eris tu et domus tua) KL 160 . - man af huse, man ur huse, hvar man, mangrant. the wille man aff huse ga RK 2: 803 . " man af huse han wt bödh " ib 1532 . - Jfr adhal-, almännings-, bakara-, blok-, brudha-, bruþlöps-, bryggiara-, bryggio-, budhöls-, böna-, fanga-, fara-, filsbens-, fiskia-, forstadhu-, forstovu-, frids-, fä-, fädhernis-, gasa-, gilde-, gildis-, glädhis-, gästa-, hema-, hemelik-, hirdha-, häst-, hörro-, intäkta-, invistar-, iordh-, kapitels-, klokna-, klädhe-, klädhis-, konunga-, konungs-, korn-, kölno-, mat-, muskus-, myrko-, nöt-, nöta-, qvärna-, radh-, sang-, siuka-, skat-, skripta-, steka-, stekara-, somar-, somars-, sten-, symn-, symna-, sät-, talu-, tavernis-, tighel-, tol-, trä-, tämpels-, tharva-, ut-, utvistar-, vapn-, vist-, vista-, väf-, ämbitis-, ärins-, ärmita-, öl-hus. "],"e":["hwss RK 1: 151, 512, 972, 991, 1328 . ","huus SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). gen. ","hws KL 160 ; MB 1: 393 . ","huss SJ 34 ( 1425)), ","husabygning , ","husabyman","husubyman )","husabyr , ","husa gärdh , ","husa högher","-höcht ) , ","husa legha , ","husalös , ","husa ra","hwseraa )","husa skiul","-skyl )","husa vilder","husewil )"]},{"a":"hus","b":"","c":"","d":[" STb 5: 144 (1517). husis (väl fel för hus) SD NS 3: 336 ( 1418) ); n. L.","1) slott, fäte. Se SDw 2: 1238 och jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan s. 84 ff. rätter som wi spipath (!) hafwm warom borgarom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman Stud 219 (omkr. 1400). 7) avträdeshus. Jfr pa huss gathonne (I Kalmar; även kallad hysike gata) KTb 101 ( 1481) - Jfr ala-, almoso-, badhstovu-, bak-, bakara-, bardhskärara-, bat-, bata-, boka-, brudha-, brudhlöps-, bryggiara-, brödh-, bysso-, bödhils-, dara-, döpilsa-, fara-, forvarilsa-, fridha-, fädherne-, fädhernis-, geta-, harkniva-, harniska-, hemelik-, hemil-, hemils-, hiula-, humbla-, hvalf-, hyrn-, häktilse-, hälgahadoma-, hö-, hönsa-, inbyggila-, intäktis-, iordh-, kancelära-, kapitel-, kapitels-, kirkiohärra-, klädha-, klädhe-, koko-, konungs-, korn-, källara-, köno-, köpe-, lagha-, ler-, miöl-, munka-, mylnu-, mälte-, mässodiäkna-, mästar-, mödherne-, mödhernis-, natvardha-, nöt-, nöta-, ordh-, pilagrima-, prebundo-, predika-, predikara-, pulver-, qvärn-, qvärna-, ringiara-, rogh-, rövara-, sang-, siäla-, siäla gards-, siäng-, siänga-, skip-, skrap-, skripta-, skut-, slaktara-, spamanna-, stadhd-, stads-, stekara-, svina-, symn-, talu-, tighl-,' tilhalds-, tol-, trap-, trappo-, trolla-, trä-, tharf-, thärtto-, thörka-, vagh-, vagha-, vapn-, vapna-, vatu-, vinter-, visdoms-, vist-, vista-, vra-, väghara-, vävara-, ärmita-, ärve-, ödhe-hus. ","1) byggande av hus. forbiudhom wj kirkioherromen ok kirkiowärednomen widher ban ath the her epter ey wtlägge kirkione päninga j hwsabygningh wppa prestabolen GUmmerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440). Kan även föras till 2.","2) byggnad. STb 3. 292 (1496). item dominus olaus erici xij öre och xij öre qwittadis i hwsegygningh dedit HLG 3: 42 (15189. Jfr husbygning. "],"e":["huss . ","hwsse . HLG 2: 137 (1526) . best. pl. hwsena SD NS 3: 16 ( 1415) . ","husenis","*husa beskatning","beschatningh )","*husa besyning","hussä- )","*husa brut","-broth . ","-brott )","husa bygning","husa byr , ","*husa byte","*husa hyra","huse hure )","husa högher (n. -högt), ","*husa knuter","-knwta ) , ","*husa knävil","-knäflom ) , ","*husa köp , ","husa legha (hwssa-. huse-. -lege. obl. -lägho ATb 2: 176 ( 1481) ), ","*husa längd","hwssa lengd )","husa lön","*husa mur , ","*husa radh","hussa- )","*husa rum , ","*husa röta","husse rötä )","*husa skatning","-ningk- )","*husa skipte","hus(s)e- . -skiffte. -skifftä. -skyffthe),","*husa stadher , ","*husa stoman","hswssa- )","*husa syn","husesin )"]},{"a":"husa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"husa","b":"","c":"","d":[" , se hosa."],"e":[]},{"a":"husan","b":"nn","c":"","d":["bostad, boning. dómicilium heman husan högheeth ok stoman GU C 20 s. 199 ."],"e":[]},{"a":"husarmber","b":"av","c":"adj.","d":["husarm, (ut)fattig. thä gooz som hwsarma folkit sitir oc gratir äptir Hel män 131 ."],"e":[]},{"a":"husarmber","b":"av","c":"adj.","d":["fattig som lider nöd i sitt hem men icke går omkring och tigger. pauperibus . . . dictis husarmt folk SD 5: 151 ( 1343) . fatikom oc ärländom, änkiom oc hws armom Lg 3: 604 . ib 649 ."],"e":[]},{"a":"husbonde","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) husbonde, husfader (i förhållande till tjenare). bör jdhir at haua granna atuakt vm thera jdhra thiänara liuerne som j hauän daghlica hema mz jdhir . . . skodhande atuaktelica thera liuärne swa som sandir husbonde Bir 3: 259 . LfK 131 . MP 1: 73, 77, 78 . ","2) husbonde, jordegare (i förhållande till landbo). skal landbon gifwa husbondanom ena tunna ööl tha burghit är GS 39 . skal landboon giöra husbondanom hwart ar viii dagzwärke ib 40 . kom lasse köpmanz lanbo och baadh . . . lone sig säädh til ath saa sin hosbondes aker met FM 553 ( 1512) . ib 554 . ","3) mästare (inom ett handtverk). skal husbondhe städhia pilth hurw länghia til lärothiano skal SO 18 . ib 3, 6, 21, 22, 29 o. s. v. ","4) husbonde (i förhållande till främmande menniskor), herre (i huset), värd. husbonden giorþe han druken Bu 170 . " hans husbonde mz honum gik " Fl 1236 . husbondin kom tha gangande thäre, badh sina gäste väl kompna vära ib 833 . Bil 225, 226, 264 . KL 206 . Bir 3: 31, 32 . RK 1: 467 . Fl 629, 691, 697, 847, 848, 1926 . Iv 172, 222, 231, 495, 502 . GO 166, 757 . ","5) husegare. " hosbonden som scadon fanget haffuer " SO 82 . " hosbondhen som mwra lather ib. "","6) egare. " enchte iarn war swa hwsbonde hwld som sporan. ty han räddade hans liiff " Di 90 . ","7) ss tillnamn. " nicholaus husbonde " SD 4: 751 ( 1340) . ib 747 ( 1340) .","8) äkta manmatidiana hafdhe dighra vro aff sins husbonda brodher til wloflikan lusta ok älskogha Bil 316 . änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . ib 4: 408 (1335, nyare afskr.) NS 1: 22 ( 1401), 95 ( 1402), 371 ( 1404) o. s. v. FH 3: 51 ( 1445), 106 ( 1447), 107. Bu 516 . Bil 347, 731, 804 . MB 1: 112, 234, 336, 430 . KS 59 (147, 65) . Bir 1: 120, 2: 252, 334. VKR IV . ST 402, 445 . SJ 319 ( 1464) ."],"e":["husbunde: -bundes SJ 319 ( 1464) . ","hosbonde SD NS 1: 95 ( 1402) . 2: 10 ( 1408); MP 1: 78: SO 85 ; FH 3: 107 ( 1447); FM 554 (1512); -en SO 81, 82, 85, 86 ; ","-a Bil 226 ; MP 1: 54 ; ST 402 ; SD NS 1: 95 ( 1402), 371 ( 1404); -ans MP 1: 73 ; ","-es FM 553 ( 1512) . ","hosbondhe: -en SO 82 ; ","-a LfK 131 . ","hossbonde: -en SO 81, 82 . ","hosponde: -a GO 166 (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens, tryckta uppl. har hosbonda)), ","husbonda lös","hosbonda- )"]},{"a":"husbonde","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) husbonde (i förhållande till tjänare). tha war han bekender thet han haffde takith fra sin hosbonde !UDDA_TECKEN? span korn oc iii bwgur halm ATB 1: 56 (1456). STb 4: 89 ( 1505) .","7) husbonde, herre, härskare. " tha hölth war hosbondhe eich erichson rastwfwo här medh oss alla borghemestare och radhmen och menoghethene " ATb 2: 318 ( 1487) .","8) äkta man. Svartb 309 ( 1423) . STb 4: 23 ( 1504) ."],"e":["hos- . ","-bonde ATb 1: 56 ( 1456) . gen. -bondes STb 4: 89 ( 1505) . ","-bondh Svartb 309 ( 1423) ), "]},{"a":"husbref","b":"nn","c":"","d":["köpe- el. fastebrev på ett hus. gaff för:ne asmund hustw birete . . . en wngersk gyllene för husbreffuit STb 5: 127 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"husbrut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-brot )"]},{"a":"husbygning","b":"nn","c":"","d":["hus, byggnad. " item dominus petrvs mattej qwittadis j hwssbygningh HLG 3: 42 (1518). " ib 43 ."],"e":["hwss- . ","-bignig HLG 3: 84 (1526)),"]},{"a":"husdel","b":"nn","c":"","d":["del, andel li hus. then halffuan huss delin som michel lhauer SJ 2: 104 )1487). ib 153 ( 1489) . STb 2: 387 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"husfoghate","b":"nn","c":"","d":["slottsfogde. SD NS 1: 589 ( 1406) . RK 2: 1347, 2434, s. 343."],"e":["hwsfoghode SD NS 1: 589 ( 1406) . ","husfogde: -en RK 2: 2434, s. 343), "]},{"a":"husfolk","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) husfolk. SSkb 203 (1506-07).","2) personer som bebo (hyra) ett hus (på landet) men ej ha del li byägor, husmansfolk. bysäthis eller husfolk, som giffthe äre, giffue preste (var. prestenom) om pasche fyre bogeskin SVartb 70 (1345?). Jfr husman."],"e":[]},{"a":"husfolk","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) husfolk. foor . . . mz alt sith hws folk til iherusalem Lg 3: 611 . ib 620 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. !SYNS_DÅLIGT? 268. ","2) inhysefolk, menniskor som bo i hus å annans jord, torparfolk? kom han til fatigh hws folk Lg 3: 213 ."],"e":[]},{"a":"husfrea","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr husfru."],"e":["husprea . ","hosprea . ","husfröa . ","huströ . ","hoströ )"]},{"a":"husfridher","b":"nn","c":"","d":["husfrid, hemfrid. hafwa oc nivta huusfridh, kirkiofridh, thingxfridh oc qwinnofridh GS 27 (1375, orig) . " badhä hösfrvn sto sik for hws och hiem friit " FH 6: 48 (1457, daniserande)."],"e":["huus- )"]},{"a":"husfru","b":"nn","c":"","d":[" L. ","3) uxor, hustru. STb 1: 438 (1460, Burspr). min höstru fader Arfstv 60 ( 1476) . " ty han gaff gylles swens hustrvna en pwst STb 1: 224 (1479). hans kere hustrua " ib 2: 64 ( 1484) . ib 188 ( 1487) . " bonden skal lata koma sina hustrua hiit jnnan iij (3) wykor " ib 189 ( 1487) . lleuir . . . hustruvnä bonde brodher GU C 20 (hand 2) s. 78. ffre crestina, herr berie trolles hösfrwe Bergqvara 93 . nilss gulsmet, som war nilss hemingsons hustrvne broder STb 5: 162 (1517). - 4) ift kvinna, fru. - ss titel i omdedelbar förbindelse med namn. hustrv walborg hanis smidz STb 1: 344 (1482). herman rogge och hans elskeligha kera hustua hustrw ingeborg SJ 2: 95 ( 1484) . stod per timberman . . . med sine hustrugis hustrv elzeby rad oc samtycke . . . oc oploth (osv.) STb 5: 245 ( 1519) .","5) en fågel (kråka e. korp?). Jfr B. Ejder, Ark. f. Nord. Fil. 59: 281 ff. en fughel som kallas hustrua (jöjl. feltolkning av lat. cornix el. corax, läst ss coniuxi en förlaga), hwilkins natur är at wara när dödhra människio griptom SkrtUppb 121 . - Jfr badhstovu-, bakara-, bona-, brodhor-, draghara-, fataburs-, fatmakara-, fiskara-, gran-, härbärghis-, knapa-, lands-, malara-, mylnara-, myntamästara-, prästa-, pulvermakara-, skinnara-, skomakara-, smids-, sokan-, tumbermanz-, tornvaktara-, vardhskrivara-, värkmästara-, äptir levo-husfru."],"e":["hösfrwe Bergqvara 93 . ","hsutrua SJ 2: 64 ( 1480) , 95 (1484); STb 2: 188, 189 (1487). gen. -as S 1: 389 (1472). hustrv STb 1: 344 ( 1482) . gen -vgis ib 5: 157 (1517). -ugis ib 245 ( 1519) . ","-vnä GU C 20 (hand 2) s. 78. höstru (gen.) Arfstv 60 ( 1476) . ","hustra SkrtUppb 121 . ","-an STb 1: 438 (1460, Burspr). Se Sdw 2: 1238), "]},{"a":"husfru","b":"nn","c":"","d":["eg. herskarinna i ett hus, husmoder. ","1) hustru, husmoder. ath forhörä aff höstvrnä och folkit som i gardin war FH 6: 46 (1457, daniserande). ib 47, 48 .","2) värdinna. hänna husfru Bil 347 . ","3) uxor, hustru. min kära husfru SD 6: 181 ( 1350) . bendict aghäson ok älisif hans hwsfru FH 3: 5 ( 1353) . " han tok sik husfru " Bu 3 . " adriani husfru surþe sin bonda fangen " ib 519 . " hafdhe fyra husfrwr " MB 1: 221 . skal han bindha ok rådha sinna husfru at hon älske wälborna fruor, ok heltz tera manna husfruor som mäst förmågho medh släckt ok godz, ok fromum rådhom KS 59 (147, 64) . SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). Bu 186 . Bil 266 . MB 1: 329 . KS 33 (85, 35), 59 (146, 64) . KL 88, 89, 90, 91 . Bo 43, 63 . Bir 2: 326 . Fl 154 . Iv 1567, 2002 . Lg 219 . BSH 1: 192 ( 1387), 193. SD NS 1: 12 ( 1401) . SJ 3 ( 1421) . FH 1: 143 (1494, gammal afskr.), 3: 17 ( 1442). äfven om träls hustru. MB 1: 335 . ","4) matrona, gift qvinna, fru. godha hustrur Bo 18 . " han kom eentidh til ena hustru " ST 31 . ib 32 . " theras (de scenske herrarns) qvinnor wille ey slätt hwstrwr hetha ty monde the epther fruga nampn letha " RK 3: (sista forts) 5009 . - ss titel i omedelbar förbindelse med namn. husfru hyllæ SD 5: 552 ( 1346) . " medh . . . wara moþur husfru benedicto . . . raþe " ib 6: 180 ( 1350) . hustru cristin fordhom jöns cannogiutares hustru SJ 3 ( 1421) . " hustru gerthrudha bonde " SD NS 1: 24 ( 1401) . herleke oc welbornne hwsfrw, hwsfrw ingeborghe ib 47 ( 1401). skal han ängom tilstanda vm abo hws vtan bo jonssons hustrw. hustrw. hustrw greto dwma BSH 1: 192 ( 1387) . " ärliken ok wälboren qwinna. husfrv greta dwma " ib 194 ( 1387) . " hans hustrv hustrv birgitte " FH 1: 143 ( 1494, gammal afskr.) . " hans hustrv hustrv judith " ib. " hustrv gretha hans van askens aterlefie ib. wälburin qwinna hustru anna " ib 5: 17 ( 1462) . Jfr brodhor-, härbärghis-, sona-husfru, äfvensom husfrea."],"e":["husfrua: -fruor KS 33 (85, 35), 59 (147, 64) ; -fruom ib (146, 64) . ","husfrwa RK 1: 363 (hvarest dock rimmet kräfver -frugha). husfrugha Iv 2002 . ","hustru KL 88, 89, 90, 91 ; SD NS 1: 12 ( 1401) o. s. v.; ST 31 ; Bil 266 ; ","-un KL 90 ; ST 31, 32 ; ","-ur Bo 18, 43 ; ","-una ib 63 ; ST 31 . ","hustrv BSH 1: 192 ( 1387); FH 1: 143 (1494, gammal afskr.), 3: 17 ( 1442). hustrw BSH 1: 192 ( 1387), 193. hwstru Lg 219 . ","hosfrw SD NS 2: 169 ( 1409) . ","hostrv: -vn FH 6: 46 (1457, daniserande). ","höstrv: -vn ib 46, 47, 48 ; ","-vnä ib 46 ; ","-vnäs ib. ","hustro BSH 5: 318 ( 1508) . ","hwstro ib 319 . ","-r . ","-or . ","huusfrum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). hus fruom KS 59 (146, 64)), ","husfrua folk","hustrva folk )"]},{"a":"husfrudöme","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"husfruliker","b":"av","c":"adj.","d":["från hustru kommande. hwsfrwedlighe kerlighä helsä FM 340 (1506 el. 1507, bref till Svante Sture från hans hustru Märta Ivarsdotter). husfrveligh kärligh helsä ib 349 ( 1507) ."],"e":["hwsfrweligh )"]},{"a":"husförsl","b":"nn","c":"","d":["husförsel, körsla el. fora för underhåll af rikets slott. promittimus . . . vt nos . . . vos . . . de vectigalibus non grauabimus. nisi pro expensis nostris. et fisco nostro regio. et vectura dicta hwsförsl SD 5: 555 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"husgömare","b":"nn","c":"","d":["person som vårdar el. sköter ett hus. " edillis . . . hus gömare " GU C 20 s. 208 . ib."],"e":[]},{"a":"hushion","b":"nn","c":"","d":["husfolk. " alt thz som föddes aff adam oc ewa tappadhos i noe flodh, vtan noe oc hans hwshion " MB 1: 2 ."],"e":[]},{"a":"hushvalf","b":"nn","c":"","d":["valv under hus. Troj 38 ."],"e":["-hwalff )"]},{"a":"hushyra","b":"nn","c":"","d":["hyra för (del av) hus. . . . wil lecke plega rett fore sik eller giffua honom sina hws hyra STb 1: 355 ( 1482) . ib 382 ( 1482) . hwar han thet hiter, tha magh han medh kemmenerana thet viderkennis och giffue hushure fore gotzith, hwar thet jnne ligger eller jnne staar STb 3: 351 ( 1498) . item fornögdes ingewal torstensson meth vj mark fore hwshöre kirkioherren sat i hans hus SSkb 153 ( 1505) ."],"e":["huss- . ","-hyre . -hure STb 4: 184 (1508). -höre SSkb 153 (15005)), "]},{"a":"hushyrne","b":"nn","c":"","d":["hushörn, husknut. " fran hans vestra nörre hwsshörne STb 3: 177 (1494). " SJ 2: s257 (1494)."],"e":["hwss- . ","-hören )"]},{"a":"hushärra","b":"nn","c":"","d":["2) slottsherre, en fyskeman . . fördhe han til et hws som la thrätighi mile fra then stadhin . . . Uoch) salde han fore tiwghu mark gull them husherranom. hwilkin han myikth elskadhe Prosadikte (Sju vise m) 168. ib."],"e":["-herra )"]},{"a":"hushärra","b":"nn","c":"","d":["egare af ett hus, husvärd. Bil 477 . MB 1: 338 ."],"e":[]},{"a":"huskaper","b":"nn","c":"","d":[" , se häskaper."],"e":[]},{"a":"husknuter","b":"nn","c":"","d":["husknut. " ffran per benctssons westra husknwt och til then östra knuthen STb 4: 239 (1512). Jfr husa knuter. ""],"e":[]},{"a":"huskona","b":"nn","c":"","d":[],"e":["huskonu barn","huskunu- )"]},{"a":"huskona","b":"nn","c":"","d":["kvinna som ngn har i sitt hus. at [han] matte ey bliffwa hem til si[n] för hans huss kono oc sagde titrvnne sinne at estu een hora thet haffuri tw siä[l]f valdhith ATb 2: 74 ( 1476) . Jfr husqvinna."],"e":["huss- )"]},{"a":"husköp","b":"nn","c":"","d":["husköp. STb 4: 65 ( 1505) . Jfr husa köp."],"e":[]},{"a":"husl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["huls )"]},{"a":"husla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"huslegha","b":"nn","c":"","d":["hushyra. Stb 3: 32 (1492). Jfr husa legha."],"e":["huss- )"]},{"a":"huslgipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-gipth )"]},{"a":"huslöker","b":"nn","c":"","d":["taklök, sempervivum tectorum Lin. " barba jowis är säfylla . . . oc hetir huslök (sempervium) " LB 3: 143 . taka hwslök ib 172 . ib 1: 97, 2: 9, 41 5: 77, 7: 24, 144, 256 ."],"e":["hwslögh LB 3: 143 . ","husslöker: lök ib 7: 144 . ","hwsslöker: -lök ib 266 . ","hwsslööker: -löök ib 2: 9), "]},{"a":"huslön","b":"nn","c":"","d":["el. f.? hushyra. hustrv margit skal sitie i husit och giffue arlige hus lön aff halffue hussit STb 5: 150. HLG 2: 127 (1524). Jfr husa lön."],"e":[]},{"a":"huslös","b":"av","c":"adj.","d":["husevill. " " Bil 267 . Jfr husalös."],"e":[]},{"a":"husman","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) person som bor ss hyresgäst i en annans hus. huar hwsman eller bystisman, then hwss leegt ffuer oc ingte saar, gore presten som andra leghodrengia, thet äre ij tridunge Svartb 69 (1345?). effter thenne tiidh skal lengin hsuman eller husquinno haffua koo eller sein her i stadin STb 1: 40 (1475). ib 178 ( 1478) . . . . en ploghbil for xiiii öre som mongs hokonson hafuir til panth af en sin hwsman som hätir jöns for hwssa lön ATb 2: 236 ( 1484) . SSkb 53 (1502-03). STb 4: 351 ( 1514) . husmannen, som haffuer sitith j niclis hemingsons huss, skal giffue niclisse the v mark fför tet han sat i hussit offuer wintern ib 5: 87 ( 1515) . - Jfr hus-folk, -qvinna."],"e":[]},{"a":"husman","b":"nn","c":"","d":["man. inquilinus, husman GU 6 . " huusmän som med bondanom inne ära " GS 40 ."],"e":["huus- )"]},{"a":"husnykil","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-lykil )"]},{"a":"husormber","b":"nn","c":"","d":["orm som har tillhåll i husen? abroth, hennes lwcth fordriffwer (husorma) hwgormen LB 7: 148 ."],"e":[]},{"a":"huspart","b":"nn","c":"","d":["del av ett hus. STb 4: 128 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"husqvinna","b":"nn","c":"","d":["kvinna, som bor (ss hyresgäst el. inhysing) i en annans hus. Svartb 146 ( 1373) . laurens slagtare zaker xij (12) mark, ty han stak sina husquinno i lsareth STb 1: 3 ( 1474) . ib. ib 40 ( 1475) , 92 (1477). ath andres hirotz husquinna skla fornögia andres hiroth alth thet fore hennis skuld war panttadh ib 2: 62 ( 1484) . ib 200 ( 1487) , 206 (1487), 3: 323 (1497). longe niclis husquinne skal forlica sig med honum STb 5: 134 (1516). Jfr hus-folk, -kona, -man."],"e":["huss- . ","-quinne . -quinno STb 1: 40 (1475), 2: 236 (1487)),"]},{"a":"husrum","b":"nn","c":"","d":["husrum. " at thet vara äpter annat kan lifwa, maghe ther i gardhenom älla annarstadz af klostreno haua frijt oc frälst swa mykyt hwsrwm thet ma nytia til sinna enkannelica tharfwa til dödhra dagha " SD NS 1: 656 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"husrum","b":"nn","c":"","d":["husrum. " tha skole radit besörgie them hurswmit i stadhen " SJ 2: 264 ( 1495) . STb 5: 33 ( 1515) . Jfr husa rum."],"e":[]},{"a":"husränta","b":"nn","c":"","d":["avgift som åvilar ett hus? hushyra? STb 5: 178 ( 1517) ."],"e":["huss rente )"]},{"a":"husstoman","b":"nn","c":"","d":["el. f.? = husa stoman. anna ketken . . . lot vp peder kannegiwtere j (1) huss stoman SJ 2: 99 ( 1487) . " jon darre bödh vp eth huss stoman secundo, offuen fore hans hws ligger STb 2: 472 (1490). ""],"e":["huss- )"]},{"a":"hussäta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hussätu folk , ","hussätu man","-maþer )"]},{"a":"hussäte","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hussätis folk , ","hussätis man , "]},{"a":"husthak","b":"nn","c":"","d":["hustak. " som flytande vatn aff hws thakx yklom " Bir 3: 145 ."],"e":[]},{"a":"husthiänare","b":"nn","c":"","d":["hustjenare, tjenare inom ett hus. al thing som the hälgha kirkia biwdhir manade alla sina hemelica hwsthiänara (domesticos) oc vndirdana Bir 3: 342 ."],"e":[]},{"a":"hustra","b":"nn","c":"","d":[" Se husfru."],"e":[]},{"a":"hustru","b":"","c":"","d":[" , se husfru."],"e":[]},{"a":"husvinder","b":"nn","c":"","d":["husvind. STb 4: 350 (1514)."],"e":["huss- )"]},{"a":"husyrt","b":"nn","c":"","d":["taklök, sempervirum tectorum Lin.? " husyrth er godh ffor wmäyen om hyertha ok ffore mathledha " LB 2: 65 ."],"e":[]},{"a":"husära","b":"nn","c":"","d":["husets ära, det som förlänar ett hus ära; gästfrihet, gifmildhet? han hiolt hwsära ok ädela sidh RK 1: 71 ."],"e":[]},{"a":"husöre","b":"","c":"","d":[" subst. hushyra? lasse dragare j jordstwgen xij öre !UDDA_TECKEN? husöre (möjl. fel för hushyra) debit HLG 3: 53 (1521)."],"e":[]},{"a":"huva","b":"nn","c":"","d":["hufvudbonad, mössa. " hvatte hyl hattär ällä huua " SR 53 . ib 55 . " gaff honum . . . ena hufwo mz rika bordha " Iv 1336 . Jfr gul-, þäkil-huva."],"e":[]},{"a":"huva","b":"nn","c":"","d":["huva. " han slo hanis ofwirskärara tu saar i howdit bade holde hattir ok hwa " ATb 1: 187 ( 1463) . retiolum . . . bundin hwffua GU C 20. s. 525. Jfr brudha-, iungfru-, panzar-, sighers-huva."],"e":["hwa . ","hwffua )"]},{"a":"huva refl. hwas mds 660 hs b huwas","b":"vb","c":"v.","d":["förse med huva? Jfr C. I Ståhle, Ark. f. Nord. Fil. 57: 130 f. the ära bradha hwas som pläga kransas MD(S) 660. Jfr skinhuvadher."],"e":[]},{"a":"huver","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr I. Lindquist, Oläst läst i Äldre Västgötalagen s. 17 ff., J. Brøndum-Nielsen, Sakkunnigutlåtanden ang. lediga prof-ämb. i nord. spr. vid univ. i Lund (1942; stenc. skrift) s. 6 f."],"e":[]},{"a":"huver","b":"","c":"","d":[" , jfr uver."],"e":[]},{"a":"huver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"huvuþ","b":"","c":"","d":[" , se hovuþ."],"e":[]},{"a":"huxa","b":"","c":"","d":[" , se hughsa."],"e":[]},{"a":"huza","b":"vb","c":"v.","d":["jaga, drifva. " älto som wlff: ok hudzsadho naknan koklaran wt aff stadhenum " Bil 105 . " hudzadho oc iäghadho han naknan borth aff stadhenom " ST 131 ."],"e":["hudza . ","-adhe )"]},{"a":"huþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) cutis, hud (på menniskan). brister huld ok hudh SR 53 . ib 54 . " lät . . . huþ fla af hans limum " Bu 209 . Bir 4: 114, 154. seer prester malata likne a hans hwdh oc harund MB MB 1: 361 . " wij tola wäll kalt jarn i wore hwd (hollde) " Di 32 . " siälinna skin älla hudh (pellis . . . seu cutis) " Bir 2: 170 . " iak skal idher sla a idhra hwdh " Fr 2054 . dömdes aff hänne hwd och bad öron BtFH 1: 193 ( 1508) . - mista hudhena, hudstrykas, hudflängas. MEG (red. A) 54, (red. B) 59. EG 63, 64, 65 . SO 296 . - ful hudh el. ond hudh] jfr Mnt. bose hût, ovele hût, quade hût] skymfande benämning på en ond qvinna. spilitin sundir the onda qwinnona the fulo hudhena ST 377 . ib 376, 412 . " soff ful hart när sinne brudh mz orloff sakt en onde hwdh " RK 2: 6039 . ","2) ett djurs afdragna hud. alla hudhir oc skin VKR 36 . hudhär, bokskin, wan mal SR 7 . " x eller xij bugxskin och andhra hudher " BSH 4: 352 ( 1503) . " skijn oc hudha ib 5: 296 (1508). thettha fornempdha skal han göra aff enne hwth " SO 16 . ib 18 . - Jfr diura-, kor-, orma-, ryggia-, siäl-hudh."],"e":["huud MEG (red. A) 54 . -ir. -ar),","hudha lös","hwde löss )"]},{"a":"huþstryka","b":"vb","c":"v.","d":["hudstryka, hudflänga. " lät hana . . . huþstryca " Bu 495 . varþ þär näst huþstrukin ib 521 . ib 140, 501, 504 . Bil 123 . MB 1: 129, 288 . Bir 4: 134, 135, 140, 148, 153 . LfK 54 . MD 22 ."],"e":["hustryka L. ","hustryca Bu 504 . ","hudstrika L. L.","hwdhstrokin: -strokne LfK 54 . ","hustrukin Bir 4: 135 . ","hustruken MD 22 ),"]},{"a":"huþsverf","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"hvadha","b":"nn","c":"","d":["fradga, skum. " är . . . swa som hafsins hwadha älla frödha " Bir 1: 8 . Jfr hvadhi."],"e":[]},{"a":"hvadhan","b":"ab","c":"adv.","d":["1) varifrån. d) i indef. rel. sats. från vilket håll som helst, varifrån än. Se SDw 2: 1238. 2) vareifrån. i rel. sats. driffwa skyn oc hymmellen är klar, merker thädhan komma vädher hwadhan skyn driffwa PMSkr 293 . "],"e":["hathan MP Fr 237, 241) ,","hvadhan af , 5) varmed. apostlane swaradho. hathan [af] formatte nokor mätta allan thenne moghan mädh brödh ähär i ödhninne MPFr 237 . 6) varom. i rel. sats. [tridhia tidh är räki]nskapir gö[rande af allum gärn] ingum. hathan [af scrifuat är] all the thing som var[dha undir] solinne . . . skal gudh ledha ktill sin dom MPFr 241 ."]},{"a":"hvadhi","b":"nn","c":"","d":["hvad? f.? skum. huar ölkar görs ther ophögir sik hwadhin bradhelica Bir 2: 60 . Jfr hvadha."],"e":[]},{"a":"hval","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fisken silurus glansis Lin., mal. i ortnamn. Se J. Sahlgren, Vet.-soc. i Lund. Årsb. 1920 s. 15 ff.","2) val, valfisk. " . . . skal han dräpa hwalin (cetum) haffwena " SpV 72 . "],"e":["hvalsöke (-oke GU C 20 s. 19), "]},{"a":"hval","b":"nn","c":"","d":["hval, hvalfisk. " ey kombir hwal hwart aar til lanz " GO 651 . ib 610 . " af biscopinom waro the swa visse. swa som hwalin af sinom vngom som han hawir gömt lifwande j sinom quidh mällan bölghiona " Bir 1: 321 . ib 2: 5, 226, 227. MB 1: (Cod. C) 542 . PM XVI . "],"e":["-ar: hwalana PM XVI ),","hvals brun , ","hvalsöke","-ökö )"]},{"a":"hvalf","b":"nn","c":"","d":["och (i bet. 2) f.? 1) valv, välvt tak, välvt rum. en hwaldh kellee vpvnder hwalffuit vnder hans dens scredders huss SJ 2: 121 ( 1488) . llacuna . . . hwalff GU C 20 (hand 2) s. 59. laquear hwalff ib s. 64 . - särsk. valv i kyrka. Arkiv för Norrländsk hembygdsforsning 1918 s. 105 (1512-14). 2) kistformad gravsten från tidig medeltid. S. Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid s. 485 (1200-t.). botilder: let: gera: hvalf: denna: ifir: sven: ib 486 (1200-t). ib 487, 488 (1200-t.). - Jfr grända-, hus-, port-, spis-, trappo-, ughns-hvalf."],"e":["hwalff . "]},{"a":"hvalf","b":"nn","c":"","d":["hvalf, hvälfdt tak, hvälfdt rum. tha darradhe bärghit mwr oc hwalff ST 177 . " all the hualff är aff een steen " Fl 980 . - särsk. hvalf i en kyrka. höxsta hwaluit hawir manga rifwor oc spryngior Bir 2: 155 . " ib 4: 82, 83, 84, 85. " ST 139 . " eth altara rwm pa norra hwalffuit (i norra skeppet?) i wara bykyrkio " SO 33 . - grifthvalf. Fl 327, 369, 453 . - kupa? ther affwan wppa göris eth hwalff rwnth som krwkomakare plägha göra krwkor rwndha . . . oc göris eth holl öffwersth j hwalffwith LB 9: 111 . " säth hwalffwith öffwersth wppa ib. - Jfr källara-, midh-, mura-hvalf. ""],"e":[]},{"a":"hvalfbughi","b":"nn","c":"","d":["hvalfbåge. " med . . . hwalfbogar " MD 503 ."],"e":["-boge )"]},{"a":"hvalfhul","b":"nn","c":"","d":["hvalfhål i en kyrkas hvalf anbragt hål. the lykther stode alle i en ring i hwalffholen all domkyrken om kring RK 3: (sista forts.) 5870 ."],"e":["hwalffhol )"]},{"a":"hvalfhus","b":"nn","c":"","d":["byggnda med valv, välvd byggnad. jpodromus . . . stall . . . hästa lop och hwalff hwss GU C 20 (hand 2 s. 43."],"e":["hwalff hwss )"]},{"a":"hvalfisker","b":"nn","c":"","d":["hvalfisk. een stoor hwall fiisk RK 3: 3394 . "],"e":["hwall fisk )","hvalfiska stima , "]},{"a":"hvalfisker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hvalfiska stima? Artikeln Sdw 1: 527 utgår. ","*hvalfiska stiman , "]},{"a":"hvalfkällare","b":"nn","c":"","d":["välvd källare. . . . ok lot vp oleff nic:sson j (1) gardh medh en hwalff kellere STb 2: 273 (1488)."],"e":["hwalff- . ","hwelff- STb 2: 375 (1489). -kellere),"]},{"a":"hvalper","b":"","c":"","d":[" , se hvälper."],"e":[]},{"a":"hvamber","b":"nn","c":"","d":["dat el. fördjupning mell. höga backar. ss ortnamn. in hwamum SD 2: 404 ( 1304) ."],"e":[]},{"a":"hvan","b":"ab","c":"adv.","d":["huru. " iak wyl wythä, hwan thet ärende hawer sick " BSH 3: 171 ( 1466, samt afskr.) ."],"e":[]},{"a":"hvan stadz","b":"ab","c":"adv.","d":["adv. på hvart ställe, allestädes. nar samuitit seer sik otholika hwan stadz sarghas Bir 1: 328 . Lg 823 ."],"e":[]},{"a":"hvansinne","b":"ab","c":"adv.","d":["varje gång, vid varje tillfälle. stoor syndh ok thymans tappilse är oss huansynne vi ey görom goth eller thenkiom J Buddes b163."],"e":[]},{"a":"hvar","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","interrog. " ho, hvem, hvad. a) i dir. frågesats el. utrop. hwar skal lypta stenin af graf dörinne for os " Bo 224 . " hwar är thän " Ber 237 . hwa est thu KL 147 . " hwar äst thu ther här talar swa " Iv 1689 . " hwa agher thetta hws här star " Fr 255 . hwar vilin i tha at konung skal vära RK 1: 193 . " hua war starkare än samson " Bu 4 . " har nöddo þik " ib 520 . hwar hafwer hört mera vsald en mina Bil 475 . " hwar kan vita hans vndirstandilse älla hwar hans radhgifware " Gr 312 . hwa är thesse bersabee . . . vtan (annat än) hedninganna tro Bir 1: 233 . Bo 81 . Bir 1: 45, 136, 230, 3: 377 . Lg 40 . Ber 94 . Di 270 . " hwem spör thu " Bo 255 . hweem skal iak här mädher mena Iv 2644 . hwem thorfft thu tha rädhas Bir 1: 93 . Bo 81 . Al 7167, 10397, 10399 . " hweem vil iak ther fore gifua sak " Iv 2627 . " aff hwas makt ällar orloff ginghen i her wt aff tornet " Lg 3: 190 . - nom. sing. m. med plural bemärkelse. hwar (qui) äru mine owini vtan höghfärdhin ok alla synde Bir 1: 118 . " hua äru the judhane som vilia dräpa lazarum " ib 2: 140 . ib 4: 7 . Al 3723 . - n. hvad. huat bristir thik Bir 3: 377 . hwat thykke thik ib 264 . " huath hafuer thu kompan här at göra " Iv 305 . " huath hafua the idher at känna " ib 2661 . " hwat skulum vi giörä " KL 134 . " huat hygar iþart harþa hiarta ok musa mäghin bu 507. hwat är vm hans wredhe som ängin rädhis " GO 156 . nw skal iak dö huat nw for (för hvad, för hvad orsak?) tho RK 1: 4422 . " for hwi vilia the idher at bränna " Iv 2662 . MB 2: 375 . - I denna och annan pronominal använding förenas hvat regelbundet med följande subst i dat., ehuru i stället stundom ack. el. nom. förekommer (i sådan förbindelse kan det vanligen återgifvas med: hvad för el. hvad för en). hwat konunge är thän j virdhin swa mykyt Bil 126 . hwat lönum fik han Lg 215 . Bir 3: 102 . " huath manne äst thu " Iv 5108 . ST 4 . MB 2: 404 . " hwat lön älla hwat ära väntin j idher aff hanum " Bil 126 . hwat kärleker ma wara bätre Lg 3: 482 . - med följande subst. föregånget af obest. art. o huat eth nadhelikit oc älskeligkit ordh Su 297 .","2) indef. " rel. eho, hvar och som, den som, som hvem hälst som, hvilken hälst, hvilken än. hwar þät brytir. haui þe samu plikt sum þeem är sakt. är hin annan friþ bryter " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwar þättä forsmyär . . . böte half mark ib 5: 638 ( 1347) . " böte twa orä hwa þät forsmyär ib. hwar ey will skiänkya tha skaffare eller gerdemen honom tillsega böthe !UDDA_TECKEN? (1/2) öre " SGG 133 . finna ma. hwa görla at hugxar MB 1: 36 . " hua mik fölghie mz godhom vilia han skal vara mz mik j hedhir ok är " Bir 2: 125 . " hwa eldhin wil hawa han skal leta i askonne " GO 800 . ib 158 o. s. v. hwo ther komber jn han komber aldrik thädhen Pa (Tung) 40 . hua thessa dygdh hauer, han gör enkte vtan forhuxan KS 19 (47, 20) . " hua minna förmå i allom skanzom, hånom är bätra wäghi ok fridhsämi leta " ib 82 (204, 90). ib 23 (57, 25). Fr 1645, 3015 . Al 2031, 2362, 3247, 3278, 5047 . RK 1: 66, 143, 919, 2715, 3: 2752 . SO 86 . Lg 42, 3: 242 . hwa til babilonen vil fara the skulu alle redho vara mz thera thing til stranda Fl 623 . " hwa (d. v. s. om någon) androm gafue tholka fund thz vare värt väl thusand pund " Fr 359 . Di 246 . " hwar äy wil swå, thet gör han aff hoghmodhe ok fåwisko sinne " KS 8 (18, 8) . huar ofmikit spar ok göme jorderikes godhz, thet är wärdoght at han miste ävärulzlikit odhz ok hughnadh ib 46 (118, 50). thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan ib 36 (94, 39). huar thöm (dygderna) göme, thå göra the han wälsidhoghan man ib 20 (50, 22). är lusteligit at hörä hwo ther wil giffuä liudh och akt pa Va 3 . " ha mik vil fölia tha wampne sik snart " Di 277 . " sannelika ware thenna lärdomen aldra nyttegaster, hwar hanom haffde swa wtrönt som thu nw haffwer " Su 241 . " hwa sina bygningu säter äpter hvars mans sägn hon wardher illa bygdh " GO 942 . " hwa sit korn latir a enda quarn thz wardher illa malith " ib 798 . " j ärin gudi welkompne här bönder ok hoffmen hwo här er " RK 1: 4453 . " haui han valþ . . . säliä sin lut hwem han vil " SD 5: 637 ( 1347) . hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd ib 378 (1344, nyare afskr.) . " huem war herre giuer mera wit ok snille, han wil af hånom haua mera godhgärninga " KS 45 (116, 49) . " hweem thiit lyster fara han ma thz finna " Fr 3178 . " taka til drotzeta hwem the gita " RK 1: 2010 . " bruto hwem then spetz the tilkomo " Di 106 . " aff hwem han then pilthen thil läns bädhes han ma honom then ey synia " SO 16 . " gywer länsman bondänom skuld, äller nakrom androm hwem þet är " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). hwem iak !SYNS_DÅLIGT? giffwa wärldina här hwem iak wil vnna lykko at bära thäs haffwer iak makt oc mogha alla Al 8589-90. med plural bemärkelse. hwem þässe väriä, äru warþe for os oc warom dome: hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). kirkior oc prester han ey spara köpstadzmen bönder eller ho the wra RK 2: 5741 . " riddara oc swena haa the ära " ib 7554 . - hvar . . . hälzt, hvem hälst, hvem än, hvilken hälst. tholkin hua han hälzst är (quicumque fuerit) skal ophöghia ok hedhra mit liggiandafä Bir 3: 239 . - med plural bemärkelse. hwa the hälzt ärw SD NS 1: 415 ( 1405) . " alla andra hwa the hälzth wara kunna wara vndhersata " FH 3: 124 ( 1448) . " wj . . . forbiudhum warom . . . foghatem . . . oc allom androm mannom hwe the helst ära " PfN 140 . - hvar som eko, hvar och en som, den som, hvem hälst som. hwar sum sik bindir thär til . . . brister sithan . . . taki vp þa plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatu eller vatnwerk . . . giällde aater skadhen ok aa XL marker ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). hua sum ryua vil, han legge fram fyratighi markar ib 6: 180 ( 1350) . " lete þär har som vil vita " Bu 6 . SR 13 . RK 1: 2722 . SGG 127, 128, 133, 134 . huar som olydhen är höfdinga, han hawer sin döhd förskuldät KS 64 (159, 70) . " hwar som aarla riis han wardher mangs viis " GO 9 . ib 141 o. s. v. hwa som oc hänte minna, han hafdhe ängin skadha MB 1: 323 . hwa som villir far fram mik ok vil atirkoma til mik . . . han skal hel vardha Bir 3: 28 . ib 102 . Lg 42 . KS 8 (18, 8), 15 (34, 16), 83 (204, 90) . MD 207 . hwa sum riþer !SYNS_DÅLIGT? fullom vapnom . . . vtan waart orlof . . . þe skulu mist hästä, waapn ok alt þe fa med þöm SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). hwaar sum (d. v. s. om någon) ok nokot taker af präste eller bondä, eller giäster therä huus, aa moot therrä williä . . . tha aghum wi ok skulum hanum lijf af latä takä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwa som här a mot györ. se swa gyort sum a oss syälwän ib 606 ( 1346) . " hwa som sit howodh wil mödha, tha är honum här ämpne giwin at räkna " MB 1: 66 . " hwa som äter blodh, tha skal iak hämpna ower han " ib 172 . " hwa som hänte meer än han thörffte, tha wardh honum ey thy mere gaghn at thy " ib 323 . huar som giwer älla städhr lagh, ok äru thön ey almoghanom til fridh älla tarva, thet äru olagh och wålzgärninga KS 67 (164, 73) . ib 26 (65, 28), 73 (180, 80). af hwem som offras nokor thing contuentone (a quocunque aliqua conventui oblata fuerint) . . . thakins ängaledhis VKR 76 . - hvar som hälzt, d. s. aff hwem som hälzst offras nakor thing contuentonne . . . thakins engaledhis Bir 4: 32 . " hwa som thz hälzst finna kan, tha wppinbare nw hona " ib 5: 8 . - hvar som hälzt som d. s. är iak swa miskunsambir at hwar som hälzst som (d. v. s. om någon hvem hälst det må vara) bedhis mina miskund ok sik ödmiukar mz bätringh jak forlatir them thz the hafwa brutit Bir 1: 5 . hvat, hvad, hvad hälst, allt hvad. huat han giorþe. þa hafþe þätta munhof Bu 143 . " hwadh for:de karl ericson her innan gör . . . tha latom wi oc wara arfua os ther wäl ath nöghä " SD NS 1: 23 ( 1401) . maghin j bedhas huad i vilin (quodcumque volueritis) MP 1: 239 . " hwat for:da godhz kan bätra wara än forscriffna päningha swmma thet vnom wj oc giffuom gudhi oc jomfrv maria oc sancte birgitto " FH 3: 18 ( 1442) . - hvad, allt hvad. i förening med en form af magha el. kunna. the thakkadho honum huath the mattä Iv 5291 . the . . . sigildo swa hwat skipen thäden fara ma Fr 2372 . " bönder slogho efter huat the kunde " RK 2: 8972 . " redh til axewold huat han kunde " ib 9424 . ib 9522 . Di 43, 51, 81, 242 . " med följande subst. j hwat hus ir gangin in " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " at wij skulom hwar annan hielpa i hwat nöd wij koma kunde " Di 81 . bör thek hämpnas hwadh homodh mik sker ib 227 worþo genstan helbryþo af hwat (quacumque) siwkdom þe hioldos KL 184 . " las þät . . . ä huar han var älla i huat syslo han var " Bu 7 . " vacta riddarans huat dagh han läte at läsa aue maria ok gripa genstan hans sial " ib 8 . " sänt mik tel huat land þu vilt " ib 181 . " hwad broder thz gör böte eth halfft pwnd vax " SO 84 . - hvat som, hvad hälst som, hvad som, det som, hvad. huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom, thz är thes bättra ok skiälikare at thz mera fylghr naturlikom skipilsom KS 7 (16, 8) . wilium wir . . . hwat sum wir skipum thär iuir. ok latum scriuä. at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " hwadh som bäthre är iordhin en päningana, tha vnnir iak (det, hvarmed jordens värde öfverstiger penningarnes, gifver jag) . . . til the prebendam ib " NS 1: 531 ( 1406) . " hwat som þer iwi löpär af goþzens ingäldom. þet scal vara til klostersens vphälde " SD 5: 563 ( 1346) . " hwat sum eigh beredhes fyr än giäster af gardhe rijdher, thät är röwät, ok eigh köppt än bonden aakiäre " ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . " hwat som idher äptir sidhwänionne läsit wardher, thz hörin mz granne aatwakt " Bir 5: 5 . " at hon bedhis w wist hwseno hwat som hon see hwario widhertorfft kan wara " ib 11 . - med (efter hvat) följande subst. (som efterfölje af som). hwat manne som hyltoghä varþyr i swerike . . . ma oc skal hawa friþ nästä iþär SD 5: 637 ( 1347) . - hvat thät som, allt hvad, allt som. mz . . . hwat thz (Cod. A allahanda thy 311) som them tillhördhe MB 1: (Cod. B) 556. - hvat hälzt, hvad hälst, hvilket hälst, hvilket än. baadhe j booskaps thingom ätande waro. oc fänadh. oc hwat thet hälzt kan wara VKR 40 . " med följande subst. el. ss subst. nyttjadt ord. hwath man kan hälzt lifwande nämpna " Al 3969 . " se hwat manne äller hwat skipilsi han hälzt är " SD 5: 606 ( 1346) . skulu alle domare . . . huath dom the hälzt haua . . . rätvise wara i domom sinom KS 68 (168, 75) . " hwat hälst krankom människiom tiith kommo " Lg 3: 182 . " j huat hälzst stund, tima ällir rwmme dödhin kan til komma " Su 232 . " mz hwat hälzst matto thz vare fangit ok aflat " Bir 3: 439 . - hvat som hälzt, d. s. halda hwat som hälzst vndir krononne var Bir 3: 439 . " aff hwad som hälsth landskap . . . the kwnna wara " PM 21 . - hvat alt som hälzt, d. s. hwat alt som hälzt iak satte i thz Ber 231 . - hvat som hälzt thär, d. s. hwat som hälzst ther görs for mik Bir 3: 147 . ","3) indef. hvat hälzt, hvad hälst, allt möjligt. med följande subst. tholomodzens dygdh är högre när gudhi än opresa dödha oc huat hälst (hvilka som hälst) annor miracula at göra Su 176 . ","4) rel. " hvilken, som. säter ther en forman annan hwem alexander siälfwer an " Al 1640 . morten nielssen bormestare, hues siäll gudh nadhe SJ 279 ( 1460) . BSH 4: 231 ( 1497) . FH 5: 212 ( 1512) . - med plural bemärkelse. her gren forböd alla ther mot swara ha ey wille konung karl förrädare wara RK 2: 7814 . - den som, någon som. ey war haa (qui) thz aktade Su 196 . - hvat, hvilket, som. annet huat honom mz retta borde RK 1: 1131 . ib 2829 . Di 43 . thänk . . . huru thz edde vars herra kärasto modhir. nar hon saa han swa ryma. oc hördhe at thz var sakin for hwi at the villo han dräpa (causam quia; att orsaken hvarför (han gjorde det) var den att de ville dräpa honom) Bo 161 . - hvat är, d. s. annat hwat är wir i skänningis samtalu skipathum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . - hvat, hvad, det som. vndirstar thu hwat thu läs KL 146 . " iataþo þem af hiarta huat þe bedos " Bu 167 . " fulkoma huat tu louat hauer " KS 22 (53, 23) . at i . . . fölghen hwadh till idher skriffuit är BSH 3: 152 ( 1464) . " hwadh wi haffuom idher nadh loffuat eller sagt, thet wiliom wi idher stadeliga at holdha " ib 153 . (hwad trol. för hwarn. epther hwad stadh engom glöma MD (S) 308). - Jfr ä hvar, hvat, hvi."],"e":["huar Bu 63 ; RK 1: 66, KS 15 (34, 16) 64 (159, 70) . ","hwar SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 5: 638 ( 1347); Bil 124, 475, 715 ; KL 252 ; Bo 81, 224 ; Gr 312 ; Bir 1: 45, 118, 13, 230, 3: 377 ; Iv 1689, 3208 ; RK 1: 193 ; GO 9 o. s. v.; Ber 94, 237 ; MB 2: 308, 352, 353 ; Lg 3: 242 ; Su 244 ; SO 86 . ","hwaar SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) , 466. hua Bu 4, 170 ; Bir 2: 125, 140; Fl 1547 ; Iv 2646 . ","hwa SD 5: 606 ( 1346), 638 ( 1347); Kl 123, 147; Bo 81 ; Gr 267, 312 ; Bir 1: 233, 4: 7; Al 2031, 2362, 3723 o. s. v.; Fr 235, 359, 1645, 3015 ; RK 1: 143 ; GO 158 o. s. v.; Lg 40, 42, 94 . ","hwaa MB 1: 245 . ","hwo RK 1: 181, 919, 2715, 4553 ; Va 3 ; Pa (Tung) 40 ; Di 45 . ","har Bu 6, 520 . ","haar Gr (Cod. D) 358, 405. ha RK 2: 7287, 7288, 7814 ; Di 270, 277 ; MB 2: 40 ; KS 23 (57, 25) . ","haa RK 2: 7554 ; Lg 661 ; MB 2: 69 ; Su 35, 36, 40, 44, 196 ; Di 226, 246 . ","ho RK 2: 5741 ; MD 207 ; Di 52, 85 . ","hoo RK 3: 2752 ; Lg 3: 74 ; Di 230 . ","hvat . ","huaat KL 43 . ","hwadh SD NS 1: 23 ( 1401), 531 ( 1406); BSH 3: 151 ( 1464), 152 o. s. v.; Di 227 ; MB 2: 173 . ","huadh MP 1: 48 ; Su 43 . ","hwad SO 84 . ","huad KS 7 (16, 8) ; MP 1: 239 . ","hwas Lg 3: 190 . ","hues SJ 279 ( 1460) . ","hwess BSH 4: 231 ( 1497); FH 5: 212 ( 1512) . ","hvem Bu 491 . ","hwem SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) , 637 ( 1347); Al 8589, 8590 ; Iv 2627 . ","hwi Bo 161 ; Iv 2662 ; RK 1: 319, 516, 1019, 2293 ; BSH 4: 352 ( 1503) ; MB 2: 375 ; MD 169 . ","hwy RK 1: 2717 . Jfr hvi, adv. ack. m. huem Bu 491 . ","hwem SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); Bo 81, 225 ; MB 1: 404 ; Bir 1: 93, 4: 70 ; Fl 1540 ; RK 1: 2010 ; Al 7167, 10397, 10399 ; Su 185 . ","hweem Iv 2644 ; Fr 3178 . pl. nom. hwe PfN 140 ), ","hvat thäs"]},{"a":"hvar","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L.","interrog. hvar, hvarest. i dir. frågesats. hwar är blanzaflor Fl 338 . " hwar äru . . . herra oc förste " Bo 36 . " hwar äru the höghtidhelico vagnane ib. mädhan rätuis man skal napplica helas huar skal tha omillir man ok syndogir synas " MP 1: 46 . - i indir. frågesats. spurþe huar iorþen var högre än himinen Bu 145 . spordhe huar blanzaflur monde värä Fl 332 . " iak veet ey huar hon mon vara " ib 342 . " viiste them hwar hofwodhit laa " Bil 52 . " vplypt thin öghon ok see huar thu äst nw nidhir slaghin j syndom, ok skodha huar syndoghe skulu vara for sina synder " MP 1: 46 . bör oss at spöria huar (hvaruti) ihesu christi vars herra fatighe ok harda lifuirne är ib. ","2) indef. " rel. hvar, hvar hälst. förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto hwar oc näär þöm þykker " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib NS 1: 5 ( 1401). hwar (ubinque) nakor gaas är mz fiädhrom sigh mik huat hällir kötit pläghir ätas älla fiädhrana Bir 2: 40 . " han brände oc skinnade hwar han fram for " Di 20 . " legger skatten vpa hwer hanum thäckes " ib thet the alt redhä begynth hadhä at brwkä huor the kwnnä faa tess ämpnä FM 281 ( 1506) . - hvar . . . hälzt, d. s. hwar þät hälzt är i rikino SD 5: 637 ( 1347) . " hwar the helzt äru " BSH 1: 131 ( 1371) . ib 165 ( 1376) . " pantsätter jac hanom mith godz . . . hwor thet helztä liggiä kan oc hwor han thet spöriä kan " SD NS 1: 5 ( 1401) . - hvar som, d. s. hwar sum thät wardþir pröuat . . . tha sköflös therrä goz SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hwar som (ubicunque) fyllen ömningas ther halder skörlifnadhin härradöme Ber 87 . Jfr hvar som under 4. - hvar som hälzt, d. s. alle män huarsom hälzt the warin Lg 45 . " hwar som hälzst män äru " Bir 5: 8 . - hvart hälst. hwar som hälzst är tarff at gaa Bir 5: 11 .","3) då, om. huar (ubi) nakir vagn vare fullir mz agxom ok mange män huar äptir annan bort toke sit agx tha minzskadhis oc thera tal oc thunge vm sidhe Bir 3: 111 . " hwar ey haldz thet, thå er thet oiflikt almogans fördervilse " KS 8 (20, 9) . - om, om blott, på det vilkor att. hwa gifwir mik ey at enasto kränkias. vtan än alstingx vanskas oc foruardha i mik siälum hwar iak stadhnar i gudz dygdh Bo 107 . " vil jach väl til marsken fara hwar han ville mich swa forwara at jach komber j mith behald j gen " RK 2: 5515 . " en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde (si lex permitteret) " Ber 290 . ","4) rel. " hvarest. huar (ubi) gudhelix älscogha brändaghi är ther är huärkin renlekin glömdir " Bir 3: 383 . " hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara " BSH 5: 423 ( 1510) ; med afs. på dessa båda språkprof jfr 2. the skullo fara lankt bort i annat landskap. hwar the sik änkte fornuisto Bo 12 . ib 23, 155 . KL 18, 24, 71, 123 . Bir 3: 304 . VKR XXI . Ber 176, 235 . Su 409 . Lg 221 . - hvar som, d. s. !SYNS_DÅLIGT? syon. hwar som eet stort palacium var Bo 170 . Gr 324 . MP 1: 46, 334 . Bir 1: 120, 4: 58 . Ber 235 . ey är ther atherhald räknande hwar som (ubi) är astundan til fylle ib 84 . Jfr hvar som under 2. ","5) rel. " då. ey kom än landz thinghin älla radhstofwo daghin hwar (placitum generale ubi) the magho höras " Bir 1: 74 . ","interrog. " hvaraf, på grund hvaraf (jfr af 11). i dir. frågesats. hwar aff scal jak thz vita " Bil 892 . ","2) rel. " a) hvaraf, i följd hvaraf (jfr af 11). judhane seandes konungxsins owinneliga makt oc otalighen almogha tall, drogh[o] sin här them naghot fiärre hwar aff konungxsens män täss trösteligare vp foro mot iherualem " MB 2: 238 . ib 287 . Su 300 . b) hvaribland (jfr af 17). thz första hemanet . . . ther j öffdhes alla boklika konsther oc ämwäl alla wärdzslika konsther huar aff oc philosophi oc andra dyra mästara öffde sina konsther Su 224 . ","interrog. " a) hvarför, för hvilken orsak (jfr for I 2). i dir. frågesats. hwar fore hiolt thu mz mik tha " MD 99 . " hwarföre äru fötherne aat hans waghnom swa senfärdughe " MB 2: 83 . ib 46. ","2) rel. " hvarför, för hvilken orsak, derför (jfr for I 12). konungh karl mykit om riikith wogh hwar före han her tordh tiil marsk togh " RK 3: 8 . " hwar före (itaque) giorde jwdei storan skadha owir syna ownir " MB 2: 194 . ib 318 . SD NS 1: 317 ( 1404) . FH 5: 59 ( 1471) . FM 274 (1506), 281 (1506). Ber 167 . Su 194, 201 . Lg 3: 155 . LfK 7, 45, 110 . " hvar i fra, rel. hvarifrån. aff vngenom hwarifra diäfullin gaff andswar " Bir 3: 198 . ","interrog. " hvarmed. i dir. frågesats. hwar mz hafwir iak thz forthiänt " ST 355 . ","2) rel. " hvaraf. atir bära ängin sötma älla hongah. hwar mz the skullo framledhis lifwa " Bir 1: 257 ."],"e":["hwor SD NS 1: 5 ( 1401) . ","huor FM 281 ( 1506) . ","hwer Di 20 ),","hvar a , ","hvar af , ","hvar fore","hwarföre . ","hwor fore FM 281 ( 1506) . hwar for Ber 167 ),","hvar fore hvi , ","hvar inne , rel. hvari. j eth closter hwar june war en hälogher abothe Lg 3: 326 . ","hvar mädh , ","hvar til","hwars tyl )","hvar um","huar om )","hvar up a , ","hvar äptir"]},{"a":"hvar","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) nom. sing. m. med plural bemärkelse. huru margha oc hwa the persone äru som nämpda äru j scrutinio " Abbedval i Vkl 84 . - n. vad. hwad hon las ällir lhwad hon giorde, thz wisto the äy Beckman Stud 88 ( 1461) . thän kan ekke wara ällir maa waar oskänioghir, j gudz wälgärningom, hwilkin som weth haa hällir hwat han är SpV 423 . - med följ. subst. el. subst. pron. föregånget av for. Se Sdw 2: 1238. 2) indef. rel. eho, var och en som, den som, vem helst som, vilken helst, vilken än. Se Dsw 2: 1238. har sik forsumar ath bidhia wan herra om syna myscundh . . . j tesse wärdldhinne, han wardhir inthe bönhördhir j andre wärldh MP 5: 51 . haar sin brodhir . . . hatar, han är mandrapare fore gudhi ib 22 . ib 95 . " swarade han wredeliga seyande myn wen hoo twä ästh ey troo wij ellir menom haffwa stort fortörnad konwng priamum " Troj 45 . - hvar . . . hälzst, vem helst, vem än. - med plural bemärkels. thy . . . forbiudher jag vener eller frändher ha the helstz vara kunno Neuman Vokbal 79 ( 1456) . - hvar som, eho, var och len som, den som, vem helst som. haa som mik manar oc bidher MEcht 380. haar som ydkelica älzska r bannor j synom mwn, han skal wara forbannadhir aff mik MP 5: 5 . ib 6, 23, 24 . " hwa eller hwilke som (d. v. s. om någon) thenna fornempda gardh wilia aterlösa aff klostreno, tha skal han giefua them fyra mark päninga ok tiwghu " SD NS 3: 606 ( 1420) . hwa som twaas aff then dödhe oc komer vedh then döde igen hwat dogher hans twogningh GU C 20 (hand 2) s. 68. - hvar thär. Se Sdw 2: 1238. - hvat, vad, vad helst, allt vad. hwad han haffwer för öffrad aff sin gambla tiänest . . . thet förtärers i rikesens tiänest BSH 5: 304 ( 1508) . - hvat som, vad helst som, vad som, det som, vad. huat som (d. v. s. om) ecke recker mwsin, tha skal han fornögia honom meth peningom STb 2: 180 ( 1486) . - hvat hälder. Se Sdw 2: 1238. - hvat hälzt, vad helst, vilket helst, vilket än. med följande subst. el. ss subst. nyttjat ord. . . . mina quärn . . . meth allom . . . thet til ligger . . . huath thet hilsth vara kan SD NS 3: 101 ( 1416) . " tha bipliktadhe sig andirs . . . at swara til alla tiltalan i hwat matto the kunno hanom helst ther i hindir göra " ATb 1: 354 ( 1471) .","4) rel. vilken, som. jak tacke tik gernä och wil forskulda med liff och godz om thu wilt thet aff mik haffua for thet hwath thu hauer lddith for riksens skuld eller for myne skuld Thomas Varningsbref 6 . " ath the äre ythermeer forplicthot viidh sin edh ath sithia naghen doom än andra gode men bwem k[ongen] skikker thär till " Arfstv 48 ( 1461) . " alth thet arff, ther thera fader erffue borde effther sina dotter kaderine oleffssotter . . . hwes siel gudh nade " STb 3: 296 ( 1496) . ib 345 ( 1498) , 467 (1500). thu är thän owir hwem gudz fadhirs röst hördhis i iordanis flodh Hel män 148 . 5) varje, var och en? hwar som thässe thry sannindh huat thima oc huat stadh ey mädh skrömtan älla flärdh af allo hiärta fram siger SvB 491 (börj. av 1500-t.). - i uttr. hvar och hvem. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem STb 4: 182 (1508). Jfr följane artikel hvar 3. - Jfr ä hvar, hvat, hvi."],"e":["huar Hel män 249 ; GU C 20 (hand 2) s. 61. hwar STb 1: 264 (1489); PMBref 304 ( 1510) . ","hwa SD NS 3: 606 ( 1420) ; Abbedval i Vkl 84 ; GU C 20 8hand 2) s. 68. har MP 5: 6, 51 . ","haar SpV 476, 477 ; MP 5: 5, 22, 23, 24, 95, 114 ; SkrtUppb 22 . ha Neuman vokbal 79 (1456); JMPs 350. haa Prosadikter (Sju vise m C) 240; SpV 423, 511 ; Mecht 380 ; SkrtUppb 143 ; JMPs 350. hoo SpV 511 ; Troj 45 . ","huat SvB 491 (börj. ab 1500-t.). hwat ATb 1: 200 ( 1464) ; SpV 223, 423 ; GU C 20 (hand 2) s. 68; Hel män 117 o. s. v. hwath Thomas Varningsbref 6 . hwad Beckman STud 88 (1461); STb 2: 246 (1488); BSH 5: 304 ( 1508) . ","hwes STb 3: 296 (1496), 467 (1500). hwess ib 345 ( 1498) . ","hwem Hel män 148 . ","hwen EK (Cod. C) 5 . ack. m. hwen FM 259 ( 1506) . Se Sdw 2: 1238, 1345 samt jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan s. 6 f.),"]},{"a":"hvar","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L.","1) interrog. var, varest. i dir. frågesats. SkrtUppb 57 . - i indir. frågesats. jtem begerer iak ath vitha . . . hwer iak skall lathe then betalning in ath koma Arfstv 50 ( 1461) . - hur. jngen weth, hwar thet blyffuer medh henne STb 4: 113 ( 1506) .","2) indef. rel. var helst. - hvar . . . hälzt, d. s. thera fisskärvatin . . . huore the helst kwnne ware SD NS 3: 577 ( 1420) .","3) om, om blott. som flere oc wel lgiort haffde huar eder nades upne breff til landet thet ey förthagett haffde HSH 13: 44 (1524? Brask). 4) rel. varest. - hvar som, d. s. SPV 115. "],"e":["hwar . ","huar . hwer Arfst 50 (1461)","hvar fore (hwarefföre STb 4: 236 ( 1512) . hwar fföre. huarfföre), 1) interrog. a) varför, för vilken orsak. (jfr for 1 12). i dir. frågesats. haffwer thu fangit thz aff androm, hwi ällir hwar fore tha äras thu swa mykit SpV 533 . 2) rel. varför, för vilken orsak, därför (jfr for I 12). . . . hwar foe afhender jak mik . .. thät fornämpda gooz til ewederligo egho Vg Fornmt III 7 -8: 149 (1370). SD NS 3: 250 ( 1417) . . . . huarfföre affhende karl gulsmet . . . fför:ne gard STb 4: 217 ( 1511) . ib 2367 ( 1512) . " än fför thy at j ey thätta wnderstan, tha aff lathen j ey at göra ondha gärningha . . . hwar fföre maghen j storlika rädas fför gudhz wredhe JMPs 283. " ib 304, 406 . ","*hvar undir , ","*hvar ur , "]},{"a":"hvar","b":"","c":"","d":[" ib 300, 401] L. ","interrog. " hvilken. a) i dir. frågesats. utan förening med subst. til huars dughr forhuxan, vm hon är ey stadhogh " KS 20 (49, 21) . högfärdhwgh är ful forsmadh och othäk for gudhz asyn . . . än for hwars skuld (hvarför) Ber 113 . i hwario hawir han fornärkat sik Bo 160 . MB 1: 482 . Bir 1: 205, 2: 147 . Pa (Tung) 32 . Al 1896, 5377 . För öfrigt kunna de under föregående ord hvar anförda ställen, på hvilka nominativformen hvar förekommer i direkta frågesatser, äfven föras hit. - i förening med subst. hwaria handa är thit wald Al 8581 . " for hwan skuld skildis thu fran mik " Bo 26 . Ber 12, 19 . b) i indir. frågesats. utan förening med subst. hördhe marchum spyria them, til hwars the waro kompne Bil 258 . " nw ma man spöria i hwario änglane thiänto honom " Bo 49 . ib 203 . MB 1: 77 . Ber 83 . skulu te hus wilia winna, skudha ok leta alla wäghi huarn te mågho töm bilagde äru, kost ok födho förläggia KS 87 (211, 95) . De under föregående ord hvar anförda ställen, på hvilka nominativformen hva förekommer i indirekta frågesatser, kunna äfven föras hit. - i förening med subst. han skal akta, huarn wäghen flere äru, the wani äru with stridh KS 82 (204, 90) . ib 84 (206, 92). 84 (207, 92). ","interrog. " hvilken, hurudan. i förbindelse med ett föjande en. see thy til huar en glömskir älskare thu är " Su !SYNS_DÅLIGT? ","3) indef. " hvar, hvarje, hvar och en. utan förening med subst. hwar gig heem til siin " ST 93 . " huar wil tha sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma " KS 11 (26, 11) . " ther wil huar rådha, ok thuinga land ok almogha, äpte thy huar mäst förmå " ib (28, 12) . huar sighr af ty han se ib 41 (106, 44). ma huar hälre biþa te naþa Bu 4 . " är huarom louat skilias viþ þik " ib 21 . " var fru sialf ofraþe först sit lius ok huar äpte hänne som huar stoþ " ib 12 . " hwariom skiptis swa som hwariom var vidhirthorftelikit " KL 139 . lata huariom thet hans är KS 19 (49, 21) . " tu skalt ey tit hiärta huariom (omni homini) opinbara " ib 71 (174, 78). tu skal ey firi huariom tin hugh lysa, ok ey huarn firi hemelikan win halda ib. SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). Bir 5: 11 . " hundrada rytza waro j hware !UDDA_TECKEN?: lagho) " RK 1: 1727 . " sände the . . . tio höffdinga . . . hwan aff hwarie släkt (singulos de singulis tribubus; en af hvar slägt) " MB 2: 58 . - med följande þän (samt efterföjdt af en rel. sats). hwar then som kallar a vars herra nampn han scal heel vardhä KL 133 . Bir 2: 113 . " aff hwario thy som liif hafdhe " MB 1: 421 . - med gen. hwart varra SD 5: 564 ( 1346) . vi . . . biudom oss alla saman oc hwarn varra särdelis ib 568 . " swa mykit som hwaryom varra är loflict " ib. " i hwars varrä artiiþ bäggiä " ib 562 . hwar wara MB 2: 120 . " thz hwart vara annath sa " Fr 1123 . aflat iak ey at mana hwarn idhra KL 165 . hwariom iþrä SD 5: 636 ( 1347) . ST 93 . Bir 3: 373 . BSH 2 35 ( 1396). at hwar idhar sände os vtan hinder hwar om sik thusand par klädhe Al 2488 . Bir 4: 332 . " huär idher " Iv 5265 . " all var goþz oc hwart þerrä särdelis " SD 5: 562 ( 1346) . " brynni hwart þerrä swa längi þet räkker " ib 563 . " af hwaryom þerrä " ib 564 . " böþ scriua huars þerra namn " Bu 518 . " huar thera annan i svndit trengde " RK 2: 8970 . Ber 78 . Su 223 . " en stolten hingest hwardere gaff " RK 2: 3064 . " for hwardere hem i sit rike " Di 159 . - i förbindelse med ett poss. pron. som rättar sig efter hvar. skiptis hwarie idhre aff idhrom formanne fiödho ok klädhe Bir 5: 3 . " jak helsade ider gerna wid hwars iders napn " Di 143 . - hvar sin, hvar . . . sin, hvar sin, hvar . . . sin. þa foro þe huar sin vägh . . . guz ängel tel hinna ok siwlen þit hanom var buþit Bu 208 . " giordhe hwariom sin rät " Bil 884 . Al 6833 . RK 1: 4109, 2: 2212 . " teþes þöm huarom þera sin patronus " Bu 50 . " duo agri huar i sino giærþeno " SD 2: 289 ( 1299) . " för än alla haffua gångit hwart (för hvar, på grund af attraktion verkad af sitt) sitt daxwerke " TS 28 . - hvar . . . annar, se annar. - i förening med ett subst. (el. ss subst. brukadt pron.). hwariu andru clostre SD 5: 565 ( 1346) . " hwar riddari " ib 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " hwar annar wart raaþ ib. huar o giptar man af dauiz konogs släkt " Bu 6 . huara nat stoþ han vp ib 100 . " var han huart ar fara tel sanctum iacobum " ib 171 . " dömde huar man vndi snärþ " ib 502 . forbyuþande . . . hwaryom manne SD 5: 562 ( 1346) . " laa ther hwarium manne lönt " Bil 52 . " j huars manz hiärta " Bir 2: 25 . " viþär hwarsmanz þre marker " SD 5: 638 ( 1347) . " af hwarie mark silfs " SR 11 . aff hwarie släkt MB 2: 58 . ib 1: 406, 2: 47 . Bil 108 . i huario renliwe liuärne KS 3 (6, 3) . haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo ib 41 (106, 44). nw skal ok nokor i huario landskapi ok aff kununge wald haua at skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare huario ib 68 (168, 75). ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik, äpte wilia sinom ib 83 (204, 91). te män thr . . . ey rädhas huarn såröka ib (205, 91) . " skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua " ib 58 (146, 64). hawir hwan stadh pino Bo 201 . " vp a huario lilio blaþum (för hwario lilio bladhe, ss C har, el. hwario lilio bladhino enl. Bil, se " Lg 924) Bu 7 . " älska hwarn sin iämcristin som sik sälua " Bo 77 . " äpte hwärio sino vitne " SR 32 . " mz waare hwars dagx (dagliga) födho " MB 1: 107 . " huar tima hon saghe diävulin " Bu 23 . huar tima han mintes vars härra söta sam varu ib 100 . " förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi varre grift tu staþlyus . . . oc hwarn helghän dagh fyughur ib 563 ( 1346) . " þer sculu sighiäs tw messur i hwarri wiku ib 564. " ib 565 . MB 1: 158, 322, 378 . - med följande subst. försedt med suffig artikel. hwars arsins wtskyld SD 5: 160 ( 1343) . " i hwarye landzskapino " ib 480 (1345, nyare afskr.). var ä bröþet huar daghen helt Bu 175 . quittir af hwarre pinonne Pa 18 . Bil 85 . MB 1: 260, 376 . FH 3: 6 ( 1353) . KL 30, 37, 79 . GO 816 . Bir 3: 173, 448, 4: 141, 154 . VKR 40 . Di 15 . PM XI, XXXVII, 3, 37. - med följande subst. (el. ss subst. brukadt adj.) föregånget af en form af þän (samt efterföljdt af en rel. sats). bröt viþ iorþ . . . huart þät af guþa bilätte. vm kring var mönstren Bu 207 . huar the siäl som ey höre han KL 136 . ib 46 . Pa 20 . Bir 3: 121, 322 . Al 10182 . " hwan then tidh iak höre diäfwlin nempnas " ST 116 . ib 117 . " göri huariom thom brutlica miskund som kombir til hans " Bir 3: 45. - med följande susbst. föregånget af en form af þänne. hwart thetta diwrit astundar annars dödh Bir 3: 357 . " aff huart thettä for[nemp]de härith " BSH 2: 50 ( 1397) . - med ett följande kardinalt räkneord. siwnda dagx höghtiidh, en tima i hwariom siw nattom eller wiku MB 1: 497 . " hwaria viij manadha wil bancaren lxxx ducata til okers " BSH 4: 237 ( 1498) . wij . . . wedlja ath hwarje vi skattabönder legges sik i gerd oc hwarje xii landbo legges sik i gerdh ib 3: 45 (1452, nyare afskr.). huarie siw bönder ib 46 ( 1452) . " hwarie siw landbo " ib. " hwarie siäxtan vm eth nöth " ib 2: 36 ( 1396) . - med ett följande ordinalt räkneord. huart fämta aar Bu 9 . ib 508 . Bir 3: 305 . RK 1: (sfgn) s. 168, 2: 6842. þua väl mz bränt salt huarn annä (för annän) dag Hästläkedom i AS 137 . aff rädde fiol hwar annar nidh Al 361 . - hvar en, hvar och en, en hvar. hwar een iþna at finnas mildare . . . än annar Kl 182. at hwar en skulde vmuendas fran sinne ondo vranglikheet ib 136 . " äptir thy som huario eeno til höre " Bir 3: 121 . " giffuis hwarie enne som widhertorfft kan wara " ib 5: 3 . " skiptis hwariom enom som hanom widherthorfftelikit war " ib. " thz pläghe hwar en mz alle fikt " Al 2731 . Bir 1: 249, 250, 2: 172, 3: 399, 4: 93 . Lg 813 . " böthe . . . huar sijn (för huar en) aff them andra eth halfft pundh wax " SO 68 . biudhom wi . . . allom them wart enasin är oc hwariom enom om sik MEG (red. B) 61 . " alle och hwar en " PM 37 . the ära ti for hwar en war Al 2403 . " thet är . . . hedher ok ära kunnux ok huars ens hofdinga " KS 42 (109, 45) . " stodh thenna striidh hwar en dagh " Al 4534 . hwart et aar Lg 93 . Bo 77, 82, 140 . Gr 305 . Bir 1: 45 . SO 3, 4 . " thentidh hwghin skiptis til mang thing tha wardher han minne til hwar en thing " Ber 22 . j huariom enom litinom Bir 3: 449 . RK 1: (sfgn) s. 188 . hwar en thän ther gudhi fulcomlica thiänar Bo 73 . " hvar ok en, d. s. the stigha wt aff iordhinne hwar oc en " Al 9380 . ib 6061, 10184 . RK 3: 1026, 1411 . äptir hwars oc ens wndirstand Bir 4: 74 . " biudhom vi . . . allom them j waart jngiäld ärw ok huariom ok enom vm sik " MEG (red. A) 57 . " hwar ok en aff idhra män " Al 4841 . LfK 65 . PM 3 . " huart oc eth creatwr " MB 2: 174 . Su 320 . Bir 4: 70 . - hvar thän . . . ok en, d. s. ther war hwar then disk ok en wäl giordher aff gullith reen A 2269. ib 4575 . - þo hvaro, eg. dock i hvart fall; likväl, icke dess mindre, det oaktadt. tho hwaro stodh han vp tridhia daghin aff dödha Bil 118 . " tho hwario styrktis han ä meer ok meer " KL 149 . Bu 74 . Bir 2: 333 . RK 1: 2758, 2905 . Jfr tho hvarist under hvaris. - þo at hvaro, d. s. tro en vara saman gudh ok þo at huaro þre personas Bu 185 . jdhane vaktado tho aat hwario alla stadsins porta Bil 898 . " mik bör tho at hwarro at pina han " Bir 3: 266 . MB 1: 19, 298 . Bir 3: 300, 404 . RK 1: 1569, 1857, 2166, 2215, 3135 . Jfr tho at hvarians under hvarians, tho at hvarist under hvaris. - än tho at hvaro, d. s. Iv 4335 . Jfr än tho at hvarist under hvaris. - thot hvaro, d. s. thot hwario skildos the vsatte RK 1: 666 . Bil 251 . Bir 2: 258, 260, 4: 126 . Jfr thot hvarist under hvaris. - tho hvaro at, ehuru. tho hwarro at the ey mer än thry nämpnis Bir 2: 254. - än tho hvaro at, d. s. än tho hwarro at the waro badhe dräpne en dagh Bil 110 . Jfr än tho hv arist at under hvaris. - tho at hvaro at, d. s. tho at hwario at the varo skylde tha wändo the ey atir at flöghia älla hoppa Bil 879 . tho at huaro at han veet thz motè gudhi vara Bir 2: 255. - þot hvaro at, d. s. þot huaro at ängin syntis Bir 4: (Avt) 177 . ib 182, 185 . - än þo at hvaro at, d. s. är (sidher) mäþ clostarmannom. at þe haua mere röst at raþa. som för como. än þo at huaro. at þe andre sen äldre Bu 194 . " är . . . war ihesus ä thän sami at guddom en tho at hwario at hanum er ymst ifuir gangit at hans mandom " Bil 83 . " sigher at han wil wisa them . . . margh vnderlik thing, ther koma skulo i ytersta wärldinna daghum, än tho at hwaro at som hans ordh fulkompnas marghom äwom fore waara dagha " MB 1: 260 . ib 146 . RK 1: 4299 . Bir 4: 144. Jfr än tho at huarist at under hvaris. än thot hvaro at, d. s. än thot hwaro at iak hawir mz gerningom til thz änkte forskyllat tho gör thz Bir 2: 262 . " gudh gaff hänne thän man som gerna tholde henne väl lifua ok gudhi thiäna en thot hwario at han var (sielfuer mykit) värlzliker " Bil 803 . än thot hwaro at thik thikkir nu sööt vara min vidhirtalan. thot hwaro. gak oc söma atir thinna dottor kiurtil Bir 4: 126 . MB 1: (Cod. B) 540 . Bir 3: 263 .","4) indef. ullus, någon. sculu the engeledhis synas aff clostirsins thiänarom ellir aff hwario handa andro werldz folke VKR 25 . " vtän hwars manz spordagh " SD 5: 638 ( 1347) . " ib " NS 2: 44 ( 1408) . ","5) indef. " hvar hälzt, hvilken som hälst, hvarje möjlig, all möjlig. aldher thän sötme som wth gaar aff hwario hälstz dyro oc wälsmakande thrä " Su 77 . tha huaria handa hälzst dröffuilse tik tilkomber ib 170 . ","hvilken . . . än. i hwarihandä staþ han se SD 5: 562 ( 1346) . medh orättom spannom ok bismarom älla huario handa måto älla wäght thet är KS 74 (182, 81) . - hvar !SYNS_DÅLIGT? d. s. hwarrä handä þe hältz äru SD 5: 562 ( 1346) . " hwariä handa skipilse han hältz se " ib 567 ( 1346) . i hwario thät helzt wara kan BSH 1: 165 ( 1376) . SEG 114 . " aff hwario hälstz ämbethe, liffuerne äldar stadh the wara kwnno " Su 66 .","7) rel. " hvilken. see huru ödhmiuklica han las sina försto läkze. i hwario han tok lectoris ämbite " Bo 56 . " thz war en koklare . . . til hwars en enfallir man ok siälfwir kom " Bir 1: 61 . " swa som dactilus hwars sötme mykit lustar " ib 179 . " moyses . . . til huars ordh som gudh bödh oc sagdhe (ad cujus verbum, quod jussit et protulit Dens) vardh vandin ormbir " ib 2: 113 ., hulkra (qvorum) tändir oplyptis mz diäfwlzlicom fingrom, hwaria (qvorum) kallo läpa smordhe vare mz diäfwzlico etre ib 3: 416 . ib 1: 181, 367, 2: 5, 216, 221, 3: 36 . Lg 293 . " til huars mere vitne, skäl oc städhfästilse " SD NS 1: 69 ( 1401) . " til hwars breff (för breffs) stadfestilse " ib 2: 55 ( 1408) . " aff hwario (unde; i följd hvara) somlike aff them hotadho henne liffuandis bränna wilia " Bir 4: 57 . - hwar som, d. s. for sinom fadhir, hwars hiärta som är (cujus cor est) äptir mino hiärta Bir 1: 179 . - Jfr annar hvar samt hvarin."],"e":["huar . ","hwär (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens; tryckta uppl. har hwar) GO 555 . ","hwar Bir 5: 36 . ","huär Iv 5265 n. hvart. gen. m. hwars SD 5: 638 ( 1347); MB 1: 107 ; Bir 1: 61; Lg 293 . ","huars Bu 518 ; Bir 2: 113 ; SO 155 . ","hwas SO 155 . ","hwarrä SD 5: 562 ( 1346) . ","hwaria Bo 77 ; Al 8584 ; Su 170 . ","hwariä SD 5: 562 ( 1346) . n. hwars Bil 258 ; MB 1: 482 ; Ber 113 . ","huars KS 20 (49, 21) ; Bir 3: 304 . ","hwarium SD 5: 566 ( 1346); KL 30, 79 ; Bil 52 . ","hwariom SD 5: 565 ( 1346); KL 139 ; ST 93 ; Bil 884 ; Bir 3: 449, 5: 3 ; Lg 813 . ","huariom Bir 3: 45 ; Lg 45 . ","hwaryom SD 5: 562 ( 1346), 568; PM XXXVII . ","huarom Bu 21, 50 . ","hwarri SD 5: 564 ( 1346), 565. hwarre Bo 140 ; Bil 85 ; Pa 18 . ","huarre Bir 3: 19 ; KS 41 (106, 44) . ","hware Bir 4: 411 ; RK 1: 1727 (i rim med flerre). hwarie SR 11 ; Bir 4: 154, 5: 3; MB 1: 260, 2: 58 . ","warie SD NS 1: 147 ( 1402) . ","hwarghe Ber 19 . ","huarghe BSH 2: 50 ( 1397) . ","hwario Bo 56 ; Bir 5: 11 ; MB 2: 47 ; SD NS 1: 73 ( 1401). huario KS 74 (182, 81) . ","hwaryo PM 37 . ","hwariu SD 5: 565 ( 1346) . ","hwario Bil 83, 803, 898 ; MB 1: 19, 77 ; Bo 49, 160, 203 ; Bir 1: 205, 4: 57, 5: 3 ; Pa (Tung) 32 ; RK 1: 666, 1857, 2215, 2905 ; Al 1896, 5377 . ","huario Bir 2: 147, 254; Lg 45 . ","hwaroio Bu 7 . ","hwarja MB 2: 120 . ","hwärio SR 32 . hvaro (v insatt af senare hand) Bu 74 . ","hwaro MB 1: 19 o. s. v. huaro Bu 185, 194 ; ir 4: (Avt) 177, 182, 185. hware (e i upplöst förkortn.) Iv 4335 . ","hwarro Bil 110 ; Bir 2: 254, 255, 3: 266. huarro ib 300, 404 (formerna hvaro, hwaro, huaro, hware, hwarro, huarro endast i förbindelse med ett föregående þo, þoat el. þot). ack. m. hwarn SD 5: 563 ( 1346), 564, 568, 638 ( 1347); Kl 165; Bo 77 . ","huarn Bu 100, 508 ; Hästläkedom i AS 137 ; KS 82 (204, 90), 83, (205, 91), 84 (206, 92), 84 (207, 92), 87 (211, 95) . ","hwan SD 5: 565 ( 1346); KL 240 ; Bo 26, 81, 201 ; Bir 5: 36 ; GO 816 ; RK 2: 6842 ; ST 116, 117 ; Ber 19, 68 ; MB 2: 58 ; Lg 512 . ","hwar Bir 3: 305 ; Di 15 . ","huar Bu 23, 100, 175, 502 ; Bir 3: 304 . ","waar SD NS 1: 17 ( 1401) . ","hwaria Bil 108 ; Bir 4: 70, 5: 36 ; Gr 305 ; LfK 65 . ","hvariä SD 5: 637 ( 1347) . ","hwargha Ber 78 . ","huara Bu 100 . n. hvart. pl. nom. m. hwarie BSH 2: 36 ( 1396), 3: 46 ( 1452). huarie ib. ","hwarje ib 45 (1452, nyare afskr.). gen. hwaria Bir 3: 416 . ","hwariom MB 1: 497 . ","hwaria BSH 4: 237 ( 1498), prom. [Isl. hverr, Fnor. hvarr; samt Isl. hvárr. Då formerna af det hvar, som motsvarar Isl. hvárr, och det, som motsvarar hvarr, ofta ej med säkerhet kunna skiljas, upptagas de från början skilda orden här såsom ett. Till det förra, som afser det ena af två föremål, höra särskildt de förut anförda och här nedan under 3 upptagna huar SD 2: 289 ( 1299); Bu 208 ; ","hwart SD 5: 564 ( 1346); Fr 1123 ; ","huart Bu 4 ; ","hwars SD 5: 562 ( 1340); huarom Bu 50 ; " hvaro ib 74; hwaro " MB 1: 19 o. s. v. huaro Bu 185, 191 ; Bir (Avt) 177, 182, 185; hware Iv 4335 ; ","hwarro Bil 110 ; Bir 2: 254, 255, 3: 266 ; ","huarro"]},{"a":"hvar","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) interrog. vilken. a) i dir. frågesats. - li förening med ett subst. för hwan skul sagde gyswenen aTb 1: 310 (1469). b) i indir. frågesats. - i förening med subst. at the matto fa vita hwaria handa thät hafdhe thydha Hel män 222 . - De under föregående ord hvar anförda ställen, som innehålla nom. hvar i direkt el. indirekt frågesats, kunna även föras till detta moment. 3) indef. var, varje, var och en, vardea. utan förening med subst. rend at göra. thz är tienda hwart som gudh han giffuer Gummerus Syn-stat 46 ( 1440) . SvB 491 (börj. av 1500-t.). skall fför:ne jaco lumpe och hans hustrv hwart effter anet samme tridei pening nywta och haffue STb 4: 297 (1513). thesse aro the skoga som satagunden tilhöre, hwaria wid sina nampne scriffuidh Svartb 58 ( 1515) . " sa at hwar i sijn sad skall thet nythe, som han är retther wdinnan " BSH 5: 544 ( 1515) . swa sätyes stwthen mith mällen co twa andre oxa tamme hwarya sin wagewn widher stwthen PMSkr 225 . - hvar ok hem, d. s. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem STb 4: 182 ( 1508) . Jfr föegående artikel hvar 5. - n. hvart, vart och ett, alltsammans. stod pädhar haralson jnne for rättenom ok sadhe at fasybyörn lög hwart ATb 1: 52 ( 1456) . . med gen. tha gifwm vi häradzhöfdhinganom . . . fulla makt . . . vatzstena clostre thässa forscrefna skattajordher . . . alla loch hwaria thera om sik, fastfara SD NS 3: 263 ( 1417) . " the waro swa lika . . . at iac kunde näplika huargha thera känna for andra " Hel män 250 . SJ 2: 3 ( 1474) . " huilka suma peninga . . . myn kere husbonde fornempde jacob skreddare och jach redeligan haffua opburet hälftenä hwwarth wora " ib 23 ( 1476) . . . . sighiandhis til hwiaria thera JMTs 419. - hvar annar, varandra, den ene . . den andr. ath the (ɔ två äkta makar) goffue hwart anit huan tridie peningh, baade j löst och ffast, och alt tet the ma huart annit giffue met lagen STb 4: 296 ( 1513) . - i förening med ett subst. (el. substantiviskt pron.). han gaff huarghi creature the skipilse som henne war natwrlikast MB 1 (Cod. C) 534. lowar jak hanum thät vhindrat fore hwarghiom manne VgFornmt III 7 8: 151 (1373). ib 152 ( 1375) , mullughagiallith aff scarum, swa sum äär twa örtogar aaff hwari stuwo ii scarum ib 157 ( 1384) . " three stänge j hwariom tegom wm allan akar " Svartb 186 ( 1485) . " ware man skal fisskä frijt vp vndher sith landh " SD NS 3 . 577 (1420). thär är engin breff wppa giffwin wppa hwarghia sidhio VKJ 269 ( 1447) . them . . . gom göamande sik hwarian tima af syndom oc lastom SkrtUppb 224 . til hwäria jwl draga noth til radzsins behoff sTb 1: 142 (1477). swa tilbör ok hwarighe crisne människio ath göra MP 5: 211 . " item en karll for vj daga . . . iiij ortugh hwardh(!) dagh HLG 2: 53 (1516). j hwiario hänna ledamoth syntis eeth rädelikid hwffwodh JMPs 245. ib 2354, 257, 336, 431. - med följande karinalt räkneord. item är withande ath hwarie twe aff tessin landboom skulo göra en hampolima " VKJ 132 ( 1447) . altidh först til wharia fäm wersin äpther antiphonan skal läsas första wersin Mecht 186 . ib 333 . " graffwes en dywp grop äller hwla pa hwäryo twa sior wm thär brönnen skal wara PMskr 208. - med följande ordningstal. Se Sdw 2: 1239. " STb 1: 22 ( 1475) . " gaff sinom kere bonda claus skreddare hwan tridie pening " ib 139 ( 1477) . ib 302 (1481). ATb 2: 201 ( 1483) , - hvar en, var och en, envar. huru mykit, hwär en är klostreno gälskylloghir Abbedval i Vkl 83 . (ugnar) aff hulkom huariom eene brinnande lughi opp gik J Buddes b 84 . JMPs 292. at gudh är j hwiariom enom warom jämcristne ib 303 . - en havr, d. s. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 95. ää meädhan wj liffuom alle, eth wart epter annath, tha lwiliom wj th siälff styra och radha Svartb 192 ( 1386) . - hvar hi, d. s. abbatissan . . . warde owir eno medh syslomannenom oc hariom hinom han vndir, sigh skipar SVklE 158 . - tho haviro, dock, ändå, likväl. han fanger tho huarum clädhe oc brödh Vis sten 6 . - annat hwart, se annar hvar. 5) indef. hvar hälzt nokor, vem som helst. at j allo älskis gudh jnnerligha offwer alth, ik ey hwars hältzst, nakors hällaghet äller godhgärninga storleker lwke hona til at naghon älska mädh enkannelighom kärlek SkrtUppb 7 . 7) rel. vilken. for hwan sculd tha forbyudhum vi (o. s. v.) SD 6: 343 ( 1352) . Svartb 155 ( 1375) . hiälpin mik . . . alle the hwa[r] s (möjl. fel för hwäs; jfr föregående artikel hvar 4) helgedoma och forskullan her i thätta mönstre hedhras SvB 498 (slute av 1400-t.). alle gamble swerigis herra hwars siela gud nade HSH 16: 110 (1527, Brask.) ."],"e":["hwar Svartb 186 ( 1385)","hwart Gummerus Syn-stat 46 ( 1440) ; ATb 1: 52 ( 1456) ; SJ 2: 3 ( 1474) o. s. v. huart STb 4: 296 ( 1513) . ","hwarth SJ 2 . 23 (1467); PMSkr 35 . ","wart Svartb 192 ( 1386) . gen. m. hwars SkrtUppb 7 . ","hwiaria JMPs 419. hwäria STb 1: 142 ( 1477) . ","hwiariom JMPs 303, 431. hwarghium Vg Fornmt III 7-8: 152 (1375). hwarghiom ib 151 ( 1373) . ","huarum Vis sten 6 . ","hwari VgFornmt III 7- 8:157 (1384). huarghi MB 1 (Cod. B) 534. hwarighe MP 5: 211 . ","hwarghia VKJ 269 ( 1447) . ","hwiario JMPs 245, 254, 257, 292. hwiariio ib 336 . ","hwan SD 6: 343 ( 1352) ; Svartb 155 ( 1375) ; ATb 1: 310 ( 1469) , 2: 201 (1483?); STb 1: 302 (1481) o. s. v. hwar STb 4: 182 (1508). hwardh HLG 2: 53 (1516). hwarian SkrtUppb 224 . ","hwaria SD NS 3: 263 ( 1417) . hwiaria JMPs 431. huargha Hel män 250 . ","hwarie VKJ 12 ( 1447) . ","hwaria Svartb 586 ( 1515) . hwarya PMskr 225. gen. hwaria Mecht 186 ; Hel män 222 . ","hwars HSH 16: 110 (1527, Brask). hwa[r]s SvB 498 (slutet av 1400-t.). dat. hwariom Svartb 186 ( 1385) . ","huariom J Buddes b 84 . ","hwäryo PMSkr 208 . ","hwaria Mecht 333 ), "]},{"a":"hvar staþ","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hvardagher","b":"nn","c":"","d":["hvardag. " tu par mässu cläþe. som presten scal hawa annat hwardagh oc annat til högtiþes daghä " SD 5: 566 ( 1346) . "],"e":["hvardags altara kläþe","hwardax altarä cläþe )","hvardags folk , ","hvardags härskap","huardax- KS 40 (104, 43)), ","hvardags kläþe","hvardags koster","hwer dags coster )","hvardags offer","hwar dagx offer )","hvardags sanger","hwvardagx- )","hvardags sven","hwardagx- )","hvardags tidhir","hwardagx- )","hvardags thiänist","hwar dagx- )"]},{"a":"hvardagher","b":"nn","c":"","d":["2) i gen. sing. ss adv. dagligen. quotidie est aduerbium temporis hwardagx GU C 20 s. 513 . "],"e":["hwardagx ) , ","*hvardags mater","-dax- )","*hvardags mässa","hwardagx messa )"]},{"a":"hvardaghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["dagligen. " jnnan thz annat rwmit som östir viste gingo alle prestir hwardaglika in " MB 1: (Cod. B) 488 . thz som han skapdhe i siäx daghum; thz styrer han huardaghlika (Cod. A hwar dagh daghlika 158) epter sin wilia ib 543 . " gange wt folkith huar daghlika (Cod. A¨ hwar dagh 322) a markina " ib 558 . " offras hwar daghlica (Cod. A hwar dagh daghlika 378) ä thz sama " ib 561 ."],"e":[]},{"a":"hvardaghliker","b":"av","c":"adj.","d":["daglig. " äpter thy som nw halder kirkian hwardaghlika tidha hälikt " MB 1: 497 ."],"e":[]},{"a":"hvarf","b":"nn","c":"","d":["hvarf, omgång. tå som stadhsens arbete skal göras, tå må wärkemestaren ingen broder tilsäya för än alla haffua gångit hwart sitt daxwerke, och hwaruith är omkring kommit TS 28 . Jfr hiärn-, hiärna-, sol-hvarf."],"e":[]},{"a":"hvarf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr solhvarf."],"e":[]},{"a":"hvarghin","b":"pn","c":"pron.","d":["ingen (av två), ingendera. - med dgen. herra mz idhart orloff sigher iak thz at hwarte thera är sant Prosaditer (Sju vise m) 119. - i förening med subst. wakta granlica at thu a hwarghin delin stadhelica thik stadhfäst (cave ne determinate in partem aliquam inclineris) SkrtUppb 26 . " ingen var nermuere paa hvarghen siden " Vg Fornmt I 8-9: l102 (1505)."],"e":["-en . ","hwarte Prosadikter (sju vise m.) 119 . Jfr hvarte),"]},{"a":"hvarghin","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ingenstädes. " tw kan hwargen göra thz diwr sart vtan tw kunde stinga thz i naflen " Di 82 . " öghonen hafdhe hon hwarghin vtan nidhir a iordhena " Bo 74 . ib 201 . Gr 282 . KL 48, 107, 174 o. s. v. Bil 306, 917 . MP 1: 274 . MEG (red. A) 57, (red. B) 62. EG 67 . Iv 436 . Al 1942, 3101, 3586, 4705 . RK 1: 3732, (Ny början af Gamla Krön.) s. 164, 2: 2226, 5573, 9043. Lg 3: 534, 565 . " om wi rymom ok tappom striidh tha hafwum wi hwarghin trösta widh (d. v. s. intet ställe att taga vår tillflykt till) " Al 1986 . ij skulin hwaarghin hädhan ganga Iv 1002 . RK 2: 6069, 8133 . " kwnno hwarghens vika äller fly hiit ällir thyt " MB 2: 22 . " all hans akt war huargens ythermera (var icke vänd någonstädes el. åt något mer) än til mandom " MD 449 . " göre thz fore tridhiwngx tinge oc hwarghin annars stadz " TB 75 . " some kome i swderköpunx skär oc some ther huargen ner (ingenstädes i närheten deraf) " RK 2: 3309 . " han fwnne thom huargen näre (ingenstädes i närheten) " ib 9034 . Flere af de anförda ställena kunna föras till 3. ","2) aldrig. viliande . . . hwarghin ga fran honom Bo 227 . the (ɔ: werulzlik ting) äru farande ok komande ok huargen stadhlik KS 20 (50, 22) . ib 15 (36, 16), 21 (52, 23), 49 (125, 53), 58 (144, 63), 78 (192, 85), 78 (194, 86). RK 1: 3889, 2: 3179 . " han hindra huar han må at huarghen (någonsin) bindes winskapr manna mellom " KS 62 (155, 68) . Flere af de anförda ställena kunna föras till 3. ","3) ingalunda, alls icke. ake uth aff scoghenom oc huarghin längra TB 75 . andra wtuägha weet iak mik hwarghin hawa Bo 75 . " än tha at thet lofuas taka ther til flere personas än nu är saght thogh biwdz thet hwarghin " VKR 9 . " skulde the . . . hwariens rikens (för a rikens) skada wara " RK 2: 6225 . SD NS 2: 170 ( 1409) . MB 2: 203 . Lg 3: 311 . sidhan bygddis eeth annat (ɔ: mönster), hwarghin när (icke på långt när) swa skönt som thz första ST 418 . - förstärkande vid annan negation: alls. hwarghin engho wndhantakno SD NS 1: 572 ( 1406) ."],"e":["hvarghi L. ","hwargen KL 107 . hwargen. hwarien MP 1: 274 ; MEG (red. B) 62 . ","huarien RK 2: 2226, 8133 . ","hwarghine Gr 282 . ","hwargins Bil 917 ; RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164 . ","hwarghens MB 2: 22 . ","hwargens RK 1: 3889 ; Lg 3: 311 . ","huargens MD 449 . ","hwariens RK 2: 6225 ; Lg 3: 534, 565 . hwariom (sannolikt felskrifning framkallad af det följande fynom) MB 2: 203 . ","huarikin KS 21 (52, 23)),"]},{"a":"hvarghin","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ingenstädes. wiliom älla skulom hwarghene i landom älla husom foghata älla andra ämbitzmän tilsätia älla affsätia HSH 16: 4 ( 1469) . " tho funnom wi hwarghens for:da herra niclisse sin fulnadh i töm för:da torpom, hwarche torp ällir torppastädher, hwarche a slääth ällir i skoghom " SD NS 3: 454 ( 1419) . ib 460 ( 1419) . athe skulo . . . hwargins slaa kopperen til hopa än wiidh wogenä ok vppa openbara gatw STb 1: 298 ( 1481) . ib 336 (1482). en syndog människia . . . swa halt wordin for syndena sidwänia skul ath hon kan sik huarian fram forda MP 4: 233 . SkrtUppb 47 . Hel män 215 . " hwarghene fanz nakt thät som muknat war a honum (ɔ riddar Birger Ulvsson) ffik nokor barn mädh henne thet ffinnis hwariens (d. v. s. det finns ingenstädes skrivet) " Hel män 278 . - i förening med annat negerat uttryck. thz er thz vatn han (ɔ djävulen) comber ey offuer huarghin äingha veghna Vis sten 8 . ey komber jac ällir gaar hwarghen, vtan jac hafwir han mädh mik Hel män 262 . Vissa fallkunna ävern föras till 3. ","2) aldrig. " mädhan hwarghine kan bewisas at ieronimus är mindr än the (ɔ Petrus och Paulus) " Hel män 174 (kan även föras till 3). 3) ingalunda, alls icke. wari thät min hiälp, min tröst, ath thu ffule dyäffwl hwareghin haffuin (för haffuir) makt skadha ellir hindra mic SvB 506 (1400-t.). aff tessom twem fornempda bythom bleff kronan oswikin, hwariens til lakthers, kränkt, forlammat äller i nokra handa maatto forminskat i synom skat Uppl Lagmansdomb 114 ( 1493) . MP 4: 209 . " hon wil sik hwargen röra till sit siäla gagn ib 245. " ib 5: 57, 128 ."],"e":["huarghin Vis sten 8 . ","hwarghin MP 5: 128 ; Hel män 215 . ","hwargin SvB 506 1400-t.). hwarghien SkrtUppb 47 . ","hwarghen Hel män 262 . ","hwargen MP 4: 245 . ","hwarien ib 5: 57 . ","hwarghine Hel män 174 . ","hwarghene HSH 16: 4 ( 1369) ; SD NS 3: 460 ( 1419) ; Hel män 237, 238 . ","hwargins STb 1: 298 (1481), 336 (1481); MP 4 . 209. hwarghens SD NS 3: 454 ( 1419) . hwariens Uppl Lagmansdomb 114 (1493); Hel män 278 ),"]},{"a":"hvarghin","b":"pn","c":"pron.","d":["ingen (af två), ingendera. utan förening med susbst. hwarghin hafdhe ämne at giälda Bil 264 . " the varo badhe stolt ok rika huarghin vilde for annan vika " Iv 725 . Di 150, 151, 152 . " är then lof värdhir ther hwarte bristir " Bo 140 . Iv 727, 4952, 5208 . MB 1: 94 . Bir 2: 307 . Su 344 . " huarce är glat vtan annath seer " Fl 150 . " äst thu komin her fore swik? . . . äller äst thu mäster man? iak är huarin (intetdera), sagdhe han " ib 1247 . " funno the for hans kofua mang diur ok foghla. än hwarte gato the ther skat " KL 370 . - med gen. the vilia thiäna twem herrom än thot the gita hwarghom þera wäl thiänt Bir 1: 46 . " huargens þera moþer " Bu 4 . hwarghit thera wiste aff annars lowan KL 53 . " hwarghen thera vilde vndan vika " ib 225 . " ma hwarco thra iämwäl wara fra andro som mz " MB 1: 76 . " hwarghen thera hauer i the mato enga til talan til thän andra " SJ 170 ( 1448) . Bil 86, 244 . MB 1: 51, 449 . KS 55 (139, 59) . Bir 1: 400, 2: 93 . Iv 4938, 4964, 5001 . Fr 2830 . LfK 226 . Di 78 . " hwarce vara annath hiälpa ma " Fr 1124 . Iv 5174 . " huarghin idhra iak ther fan " ib 2744 . - i förening med subst. huar gudhelix älscogha brändaghi är ther är huärkin renlekin glömdir (utraque munditia non est negleta) Bir 3: 383 . - i förening med en form af þän. kom tha hwargom them til skadä Iv 3181 ."],"e":["hvarghi L. ","hwargen KL 225 ; MB 1: 51 ; SJ 170 ( 1448) . ","hwargen Di 78, 150, 151, 152 . ","hwarkin Iv 4952, 5001, 5208 . ","hwarken LfK 226 . ","huarken Iv 4938 . ","huärkin Bir 3: 383 . n. hwarte KL 370 ; Bo 140 . ","hwarce MB 1: 76, 94 ; Fr 1124 . ","huarce Fl 150 . ","huarkin ib 1247 . ","hwatzske Su 344 . ","hwazske Bir 2: 307 . ","hwarghit KL 53 . Jfr hvarte, konj. gen. m. hurghins Bir 2: 93 . Iv 4964 . ","huargens Bu 4 . ","hwarghom Bir 1: 46 . hwargom (pl.?) Iv 3181 . ","hwarghin Bil 86 . ","huarghin Iv 2744 . ","huargha KS 55 (139, 59)),"]},{"a":"hvaria lund","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["hwariulund )"]},{"a":"hvarialeþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["hwaria leþes )"]},{"a":"hvarians","b":"ab","c":"adv.","d":[" ? i förbindelsen tho at hvarians (tha ath huarians), likväl, icke dess mindre, emellertid. tha ath huarians j ordom gaar huru knuther ville norge vinna MD 341 . Jfr þo at hvaro under hvar."],"e":[]},{"a":"hvarin","b":"pn","c":"pron.","d":["hvarje, hvar. huarin sysla KS 41 (107, 44) . skulu the liua ok wara dygdhelikare ok gudhlikare än huarn annor man ib 39 (101, 42). hvarn thera (af dygderna) hauer nokot samband medh andra ib 18 (46, 20). är dyghd ok odyghd huarin andre åmote ib 17 (43, 18). ther äghir huariom tölft sina wardhboot hafua TB 73 . " böthe hwarien thera " SEG 113 . ib 114, 115 . ffor hwarien there ib 112 ."],"e":["huarn KS 39 (101, 42) . ","hwarien SEG 113, 114, 115 . ","hwarion VML II . ","huariom TB 73 . ","huarin VGL I ; II, KS 17 (43, 18), 41 (107, 44) . ","hvarn ib 18 (46, 20). ","huarin Smål. L.","hwarien SEG 112 . "]},{"a":"hvaris","b":"","c":"","d":[" MB 2: 198 ; L 3: 384; och alltid i förbindelserna tho hvarist, tho at hvarist o. s. v.; Lg 3: 529, 554, 559, 562, 565, 567, 572, 574 har detta ord slutformen -is endast i upplöst förkortning; se Rydqvst 5: 147 f. terrog. hvar, hvarest. i dir. frågesats. huaris byggir thu MP 1: 47 . " hwaris äller hwilkin är theris gudh " MB 2: 157 . ib 210 . LfK 218, 219 . - i indir. frågesats. wnderwiste thom . . . hwarist thz skulle iordhas Lg 3: 384 . ","2) indef. " rel. hvar, hvarest, hvar hälst. hwaris han är gör han stoor ok vnderligh tingh " Lg 3: 529 . " huilka hon . . . hardeliga straffadhe . . . hwaris hon thöm fan brytä " ib 572 . - hvaris hälzt, d. s. hwrist hälzst han kwnne fynna tolka män MB 2: 198 . ib 208 . ","3) rel. " hvarest. doo j bethulia synom stadh hwaris han oc iordhadis " MB 2: 157 . ib 168, 211, 254, 290, 295, 365 . LfK 226 . Lg 3: 554, 559, 562, 565, 567, 574 . " ouer alt tyzlandh ok alle stadz hwaris hon vandradhe " ib 562 (kan föras till 2). - hvart, dit. gik han ju före portin til konungxsens palacium, hwaris enghen matte jngaa mz !SYNS_DÅLIGT? klädher MB 2: 186 . - hvaris som, hvarest, der hvarest. jak weth hwar thu byggher. hwaris som är diäffwlsens säthe MB 2: 336 .","4) i förbindelse med tho. tho (tha) hvarist, tho at hvarist, thot hvarist, = þo hvaro, þo at hvaro, thot hvaro. tha hwarist alla sina gärninga gören mz abbatissona orloff Bir 4: 35 . " tha hwarist ey nekas thz widhertorfftelikit är " ib 5: 9 . " tho at hwarist timar thz stundom " Al 6471 . Ang 181. thot hwarist alla syna gärnynga skulu the göra medh abbatissonna radh oc orloff VKR 79 . - än tho (thog) at hvarist at, = än tho at hvaro at. Bir 4: 60 . - än tho harist at, = än tho hvaro at. än tho hwarist, at (Cod. C än tho at hwarist 1016) mik thykkir wara erlekt at döö for guz skuldh, tha äter thz tho mith hiärta. at hedhne män ok fule scolu nythia mit fädherne Bil 488 . " än tho hvarist, d. s. " RK 1: 1304 . - änt tho at hvarist, d. s. ST 464 . Lg 1016 . - än thot hwarist, d. s. ST 452 . - än thot hvarist huru, ehuru. änthothwarist huru wel war herra throdhe honom war han är falskir ok otro ST 89 ."],"e":["hvarist Ansg 181 . ","hwarist"]},{"a":"hvaris","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","indef. rel. var, varest, vr helst. for nakra handa staffga . . . eller stadfestilse sculd. wari hwars the wara kunna Fyra handl rör Vkl 289 . - hvaris hälst, d. s. thy at huaris heltz jak gaar eller är är ok nä'r mik . . . mith syndoga samveth J Buddes b 172 .","4) i förbindelse med tho. - tho at hvarist at, erhuru. Se Sdw 2: 1239. - Jfr ä hvaris."],"e":["huaris . ","hwars . Se Sdw 2: 1239)"]},{"a":"hvarke","b":"","c":"","d":[" , se hvarti."],"e":["hvarkin"]},{"a":"hvarländsker","b":"av","c":"adj.","d":["från hvad land. i indir. frågesats. spordhe them hwar läntzske the waro Lg 985 ."],"e":["hwar läntzsker )"]},{"a":"hvarman","b":"nn","c":"","d":[" GU C 20 s. 388 . Se vardhman och jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93 f."],"e":[]},{"a":"hvarmber","b":"nn","c":"","d":["Jfr öghna hvarmber samt E. Lidén, Festskr. t. H. Pipping (1924) s. 318 f."],"e":[]},{"a":"hvars stads","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["hvar staþps )"]},{"a":"hvars stads","b":"ab","c":"adv.","d":["allestädes, överallt. Se Sdw 2: 1239. huarfore allestadxz är oss kiff ok örlogh, huarstadz vadhe ok sakdj ok thy huar stadz fasan ok reddoge J Buddes b 174 ."],"e":["huarstadz )"]},{"a":"hvarskyns","b":"","c":"","d":[" , se kyn."],"e":[]},{"a":"hvart","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","interrog. " hvart, hvarthän. i dir. frågesats. hwart gaar thu " Bo 36 . ib 164 . - i indir. frågesats. spurþo natalie fölghe huaþan þe foro älla huart þe uildo Bu 523 . Bil 106 . KL 42 . Bir 1: 125, 3: 133 . " tedhe han os väghin huart vi skulum fölghia " MP 1: 155 . - hvar. viste ängen androm visa. huart bartholomeus var evmin (hvar B. hade blifvit af) Bu 205 . Lg 3: 545 . " viste äkke hwart hon skulle leta äpte honom " Bo 22 . " iak veet äkke hwart the hawa latit han " ib. " fik wita huart ölandit la " Bil 616 . " se hwart alt rikith ligger fore thinom öghom " MB 1: 178 . ","2) indef. " rel. hvart, hvart . . . än. gak lidugher hwart thu vilt " Bil 164 . MB 1: 485 . Bir 3: 45 . Di 263 . ","3) rel. " dit. stadhgadho at sighla til andra hampn hwart vädharit bläste thom " Bir 3: 177 . " wid mörkin hwart thu skynder " Ber 184 . LfK 234 . " thy är andin styrande thiit hwart han skal ga " Ber 235 . - hvart til, d. s. Ber 73 .","4) huru? i indir. frågesats. viste ey huart hzta skedde Lg 3: 545 ."],"e":[]},{"a":"hvart","b":"ab","c":"adv.","d":["3) i uttr. hvart mera . . . äller, konj.: vare sig . . . eller, antingen . . . eller. SvKyrkobr (Lucid B) 206 . " hwort mere menniskien opätz aff dyurom, leller j syoenom aff fiskom . . . alle saman sculu opsta til domen " ib 226 . - hvart . . . mera . . . äller, d. s. hwart the mere varda aff taghne mz swärdh eller järne eller aff dywrom swnder slethne . . . altidh är gudhi tekker helgra manna dödher ib 206 ."],"e":["hwort )"]},{"a":"hvart","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) interrog. vart, varthän. - i indir. frågesats. - var. engen kan ällir weth sighia mik hwart han är blifwin ällir komyn (var han blivit av) Hel män 263 . 2) indef. rel. vart, vart . . . än . Se Sdw 2: 1345. 3) rel. dit. j them stadhenom hwarth gotzit är sändh, är hindher aff fiendom PMSkr 69 . "],"e":["hwarth )","*hvart ut , "]},{"a":"hvart","b":"ab","c":"adv.","d":["1) månne. " i dir. frågesats. hwort dömäs sielnä til theres pynor än varandes j croppana eller sidhan wtga " LfK 280 . ","2) huruvida. " i indir. frågesats. veeth ok seer sielen hwort hon scal til hymmerikis eller til purgatorium eller ok til helvitis " LfK 280 ."],"e":["hwort )"]},{"a":"hvarte","b":"kn","c":"konj.","d":["g. intetdera; hvarken. i förbindelse med ett eller flere följande älla. " bran hanom huate kiöt älla kläpe " Bu 176 . " han gat hwarkin rört händer älla föther " Bil 163 . " hänne lyste hwazske tala älla lät sik see " Bo 2 . mag iak huarke rida eller ganga Di 193 . SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 377 (1344, nyare afskr.). SR 53, 55 . Bu 23, 182, 204, 519 . Bil 370 . Bo 11, 33, 129, 140 . MB 1: 38, 276, 283, 291, 476 . KS 9 (22, 10) . KL 215 . MP 1: 28 . Bir 2: 110, 3: 81, 450, 4: 155 . VKR 40 . Fl 42 . Iv 517, 518, 1393 . Al 7011 . RK 1: 1249, 2: 457 . PK 239 . Va 24 . MB 2: 156, 187, 254 . LfK 4 . Di 10, 77, 88 . SD NS 1: 456 ( 1405), 477 ( 1405). FH 5: 26 ( 1464) . ath . . . jowan . . . then forscreffna teghen hwatzste salde eller gaff eller gaalt SD NS 1: 274 ( 1403) . swa at hwazske vi älla wara arfua älla husfrw greta, älla henna arfua älla boos barn älla thera ärvingia älla nakar annar skulo nakra makt hafua . . . jäppa diäkn . . . hindra älla quälia BSH 1: 197 ( 1387) . wi hafwm medh os hwaske swenskt tyst äller danzt mynt ib 2: 236 (1425-1429, samt. afskr.). hwaske hundh hane äller koo RK 3: 3994 . " hwaske köpman, batzman, äller annar " PM 56 . RK 2: 6759 . LfK 144 . " rördhe hwatzsko skot äller bugha ey skiöld ey swerdh " MB 2: 151 . - efter ett uttryck som innebär ett förhindrande. firiibiuthum wir hardlikä.. at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordthom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - efter föregående negation. om odlensdaghen skulu the ey ääta köth hwarto om middagh älla natwordh VKR 62 . " for hilken sak han icke haffuer hwarken breff eller bewisning, at häris nempd honom ther fore wort haffuer " FM 248 ( 1505) . " iak räds for engen konung hwaske tydrik eller tin fader " Di 167 . Bil 460 . LfK 7, 8 . SD NS 1: 286 ( 1403) . FM 174 ( 1504) . RK 3: (sista forts.) 5714 . " kan ey finnas j rikesens göma huarken breff eller ingedöma hwazske peninga eller smyda " ib 2: 535-6. är then vili thäkkir hulkin änkte astundar at haua aff sino huärce j !SYNS_DÅLIGT? ällir löst ey j genuärdho oc ey j sälikhet Bir 3: 328 . " med ett följande hälder. thz var hundazke reth heller skäl " RK 2: 4736 . " ib 3: (sista forts.) 5835. " Lg 3: 673 . - med föregående neg. och föjande hälder. þär scal oc änkte vpp af gywas, hwarken af warä väghnä häller þäs som kostin halder SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib NS 1: 689 ( 1407) . RK 2: 5362 . - med föregående negation och följande ok eigh. þa bet eigh sten älla skoghar huarce hans kiöt ok eigh hans kläpe Bu 176 ."],"e":["hwarte SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.); MB 1: 38, 476 ; KL 245 ; MP 1: 28 ; Iv 517, 518, 1393 ; Al 7011 ; VKR 62 ; RK 2: 457 . ","huarte Bu 176, 182, 204, 519 ; Bil 973 ; MB 1: (Cod. B) 538 . hwärtti L. huatti L.","hwatte L. ","huatte L. ","hvatte SR 53, 55 . ","hwaste SD 5: 280 ( 1314) . ","hwasthe SD NS 1: 456 ( 1405). hwatzste ib 274 ( 1403) . ","huatzte ib 689 ( 1407) . " huartke " MELL (Cod. F) Ä 15, B 8; pr. hwarske PK 239 ; RK 2: 6006 . ","hwarke Bil 370 ; Lg 3: 673 . ","huarke FH 5: 26 ( 1464); Di 193 . ","huarce Bu 23, 176 . ","hwarce Bil 460 ; MB 1: 38, 276, 283, 291 ; Fl 42 . ","huärce Bir 3: 328 . ","hwarkin Bil 163 . ","hwarken SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); RK 1: 1249, 2: 5362 ; Bir 4: 155 ; LfK 144 ; Di 88 ; FM 248 (1505) . huarken RK 2: 535 . ","huärkän MK 164 . ","hwarkit Di 10 . ","hwatke ÖGL i var. huatzke VKR 40 ; MB 2: 254 . ","hwatzske MB 1: (Cod. B) 538, 2: 151, 156, 187; Su 13 o. s. v. hwadzske Lg 816 ; LfK 4 . ","huadzke RK 2: 4736 . ","hwazske BSH 1: 197 ( 1387); Bil 973 ; Bo 2, 11, 33, 129, 140 ; Bir 3: 81 ; RK 2: 536 . ","hwäzske Bir 2: 110 . ","huäzske ib 3: 450 . ","hvazka KS 9 (22, 10) . ","hwaske Va 24 ; LfK 7, 8 o. s. v.; BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.); PM 56 ; RK 3: 3994, (sista forts.) 5835; Di 77, 88, 167 . ","huaske SD NS 1: 266 ( 1403); FM 174 ( 1504) . ","hwasske SD NS 1: 266 ( 1403), 477 ( 1405). hueske MD 505 . ","hwasken RK 2: 6759, 3: (sista forts.) 5714),"]},{"a":"hvarte","b":"kn","c":"konj.","d":["eg. intetdera; varken. i förbindelse med följanmden älla el. äller. 'bödh mine moder eller migh hvarske bön eller penningar Vg Fornmt I 10: 30 (1480, avskr.). - efter föregående negation: vare sig. Jfr C. Al Ljunggren, Studia germancia tillägnade Ernst Albin Kock (1934) s. 138 ff. hwz, jord, aker oc eeng . . . enga vndan taghno, hoske när eller fiärre Svartb 173 ( 1380) . han togh ey een bonadh aff fasiböiörn til bitalningh hwaske för öre ellir örtog i vij mark som fasbiörn atte erik ATb 2: 32 ( 1474) . " ingen hwaske legir ällä lerdhir ib 198 (1482). then dandeman . . . schal . . . jngen ytermera kost gör hwarkenne j gillistuen, j sit eghit hwss eller j sin werdz hwss " STb 2: 340 ( 1489) . ib 3: 25 ( 1492) , 75 (1493). tha maagha ey batzmennena bära withne them j mällen, hwasken moth äller mädh nokrom partenom PMSkr 73 . - före efterföljande negation, d. s. huerkin the eller theris efftekomanda skole aller thess macht haffue henne at hindre eller quelie SJ 2: 203 ( 1492) . - med föregående negation och följande ok. ther medh haffuer jngen makt her epther ther pa ath thale j jngen handa matte, hwerkene födder och offödder, som her til lgiort är STb 3: 449 (1499). - jntet fatades hwerkenne j hoffudswmman medh (för älla el. dyl.) arlige rentan STb 3: 78 (1493)."],"e":["hwarche SD NS 3: 454 ( 1419)","hwerkene STb 3: 449 ( 1489) . ","-enne ib 25 ( 1492) , 78 (1493). hvarske VgFornmt I 10: 30 (1480, avskr.). hwaske ATb 2: 32 ( 1474) , 198 (1482). hwasken PMskr 73. hwadzske JMPs 422. hoske Svartb 173 ( 1380) . Se Sdw 2: 1239 och jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 25. Formerna huarce, hwarce, huärce, Sdw 1: 535 tordxe vara fellästa för huarte o. s. v. Jfr E. Noreen, Stufier rör. Eufemiavisorna 2: 5), "]},{"a":"hvartiggia","b":"kn","c":"konj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hvartväggia","b":"pn","c":"pron.","d":[" L."],"e":["hvartigia )"]},{"a":"hvaru","b":"","c":"","d":[" , se huru."],"e":[]},{"a":"hvarva","b":"nn","c":"","d":["Jfr rovo hvarva."],"e":[]},{"a":"hvarva","b":"nn","c":"","d":[" Se V. Jansson, Namn och bygd 26 s. 138 ff., särsk. s. 156, f., 170."],"e":[]},{"a":"hvarver","b":"","c":"","d":[" , jfr solhvarver."],"e":[]},{"a":"hvarþing","b":"","c":"","d":[" pron. L."],"e":[]},{"a":"hvas","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) acutus, hvass, skarp, skärande. mz huassom suärþom Bu 494 . GO 290, 1055 . hans kniffwa äro slio ok warda aldrig hwasse MD (S) 222 . mz hwassom flinto stenum Bil 370 . Bir 2: 3 . " mz huassom nafwor " ib 5 . " the bitarlico hwassasto thornin " Bo 195 . eth högth bärgh, hwilkit mykyt höght oc hwast war Lg 3: 652 . " ä thäs höghre hon opp kom thäs hwassare wart bärghet, swa at henna föther alla söndher riffnadho ib. "","2) skarp, genomträngande. " iak hawir hwassare syn " Bir 1: 213 . LB 5: 80 . " sinap gör man hwast wit (sensus exacuit) " ib 4: 344 . ib 2: 50 . ","3) genomträngande, stormande häftig. i eno hwasso wädhre MB 1: 186 . ","4) ifrig. " een hwas kättare " Bil 641 . " gör mannen . . . hwassan j gudhz thiänist " Ber 88 . ","5) asper, sträf. " för känseln. päl som är hwast at tola " MB 1: (Cod. B) 489 . hwassasta haarclädhe KL 334 . " huas clädhe " MP 1: 20 . kunugxens gardher lustas af blötum klädhum än christi kirkia af hwassom ok ödhmikwkom Ber 28 . " letar biit andra yrt nakat huassa " Bir 3: 118 . Lg 46 . - för smaken. hwassa brödhit KL 42 . " lithet swart brödh, aldra huassast " Lg 3: 401 . " hwast oc kalt är watnit, wtan thz siwdz " Bir 4: 63 . " thera gärninga frukt äru onyttelica oc sura ok hwassa at äta " MP 2: 191 . - skarp, sur. wm tw wilth thz hwast haffwa LB 9: 107 . i hwasse ätikio Gr 277 .","6) ojämn, oländig. " aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan. hwassan ok obyggelican " Bo 13 . " til ena andra ökn, mykyt hwassa " Lg 3: 388 .","7) svår, besvärlig. " mädh ingho formaghom vi göra diäflenom hussare sorgha värkä " MP 1: 45 . " var ängxins värkir huassare " ib 117 . the thing som hardh oc hwas ärw j reghlona VKR 63 . ib 10. Bir 4: 16 .","8) skapr, sträng, barsk. han war huas (rättadt från hardher) j prädikan Bil 659 . swa som kämpe. hulkin som är rädhelikin ok starkir ok hwas Bir 1: 200 . " mz hwassom ordhom " Lg 3: 198 . ib 287 . " rädde mik mz wredhe syn oc hwasse röst Kl 200. "","9) ? the ära bradha hwas som pläga kransas MD (S) 221 . - Jfr fulhvas."],"e":["was Lg 3: 287 . ","frf . ","vok . i änd. hvass-),"]},{"a":"hvas","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) acutus, vass, skarp, skärande. Gu C 20 s. 7. ib s. 22 . " til ath skära lösa waxkakwrna skal wara giordher en enkalleliken hwas- ser kniffwer " PMSkr 305 . 2) skarp, genomträngande. cauticus hwas ok harder a medicis rute vis cautica dicitur esse läkia säya hwas är rutho makth GU C 20 s. 90 . " eldin är hwas oc hetir af sik " SkrtUppb 267 . " sywngas the mz höghe oc hwasse röst " JMÖ 13 . - skarpsinnig? j wisdommenom är wndihirstansins ande, hälaghir, enslika . .. sandir söthir älskande goth hwas (acutus), manzlikin SpV 545 . 5) skarp, bitande (för smaken?). thätta saslith är hwassasth, oc halfastasth ath aandommen PMSkr 381 . 8) skarp, sträng, barsk. - ilske, argsint. stwndom wthledes (hundarna) oc rethes til ath bitas swa bliffwa the hwassaren thär aff PMSkr 223 . ib 248 . " tw äst ey rätther domare, wtan en hwass motsegare " Troj 95 . nom. 9 Sdw 1: 536 utgår. Jfr huva, v."],"e":["hwass GU C 20 s. 7 ; Troj 95 . ","frf . ","vok . i änd. hvass-),"]},{"a":"hvas","b":"nn","c":"","d":[" ? L. Jfr vas."],"e":[]},{"a":"hvashet","b":"nn","c":"","d":["4) förmåga att genomtränga något, skarpsinne, (sinnets) skärpa. jak är alpha ok o, thän förste ok äpthirste, nar hogxsins hwaseth (acies) sik wträkkir, ekke findher hand gudz ords opbörilse dipwhet SpV 223 . i 440. 5) svårhet, besvärlighet. (Jesus) hwilkin hiit kom til jorderikis ath syndhirbrytha syndhinna hwasshet MP 5: 183 . ihesus . . . war härra hon tok sik vppa . . . hwashet oc hardhet j allo sino liffwärne SkrtUppb 267 . helias prophete oc iohannes baptista thwingadho sin krup mädh store hwashet thär the hafdho badhe i mat oc klädhom Hel män 165 . " tolffte är syndabätringena hwashet JMPs 311. ""],"e":["hwass- )"]},{"a":"hvashet","b":"nn","c":"","d":["1) hvasshet, skärpa, det som är hvasst. diursins swärdh oc huashet (det som på djuret är hvasst) skal äntighia böghias älla ingaa j diursins hiärta Bir 2: 5 . " iak skal opp tigha a bärgxsens hwashet (det hvassa el. af hvassa ställen uppfylda berget) " Lg 3: 652 . ","2) sträfhet. " för smaken. aff brödzens husahet oc hardhet sargadhis hon jnwertes i mwnnen " Lg 3: 401 . ","3) skärpa, stränghet. " mz qwemmelike hwashet näpsas " Bir 5: 8 ."],"e":[]},{"a":"hvaske","b":"","c":"","d":[" , se hvarte."],"e":["hvasken"]},{"a":"hvasleker","b":"nn","c":"","d":["hvasshet, sträfhet. för känseln. ey gita tholt swa storan hwaslek KL 334 ."],"e":[]},{"a":"hvaslika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) skarpt, strängt. " hwat hälghan man finnom wi . . . haffwa liffwat swa sparlika, ok hwasligha til sins krops födho " SpV 214 ."],"e":["-ligha )"]},{"a":"hvaslika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ifrigt, häftigt. " girnas kötit hwasselika mot andanom " Ber 234 . ","2) skaprt, strängt. " predikadhe huaslika " Lg 659 . " iak . . . affuite thom huasselica " Bir 3: 57. ib 89 ."],"e":["hwasselika )"]},{"a":"hvaslikhet","b":"nn","c":"","d":["1) hvasshet, skroflighet, hårdhet. hardha golfsins huasselikhet Bir 3: 281 . ","2) austeritas, stränghet. " pawin milladhe them reglonna hwaslikhet " Bir 1: 361 . " at hon taki nakra hwasselikhet j klädhabonadh " ib 3: 208 . ","3) svårhet, vidrighet, bitterhet. atirgömde thik swa storan fatikdom. smälikhet oc hwaslikhet (asperitatem) Bo 35 . pinonna hwasselikhet ib 108 . " sorghinna hwasselikhet " Bir 4: (Dikt) 264 ."],"e":["hwasselikhet )"]},{"a":"hvasthiädhur","b":"nn","c":"","d":[" Se vasthiädhur. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 94."],"e":["-tiäder GU C 20 s. 298), "]},{"a":"hvat","b":"ab","c":"adv.","d":["och konj. L.","1) huru. i dir. frågesats el. utrop. huat är ey thenne vdo som j gaar flengdes som een asinus ok j dagh är han störste philosphus J Buddes b 148 . hvat mera, vad mera (är). hwat meera (denique) thär finna pilagrima oc andra wäghfarande hospitalitatem bärghan oc tilflyilse Mech 130-131. huat mere hans snijle swa daghum mere ökädes at . . . J Buddes b 148 . - i indir. frågesat. och kwnnen j vel sielffwe merchie hwat mich stander aldeles alene at sware eder om nagor bebreffwingh MOn Dipl Sv 50 (1487). aff optendom vghnom ok huat vnderliga helge mennene aff thöm frelstes (överskrift) J Buddes b 83 . - hvat hälder, d. s. tho fan han sik wara i minom gardh, än kunne han ey fullelika vtskilia hwat hällir war Hel män 214. 5) hvat . . . äller, evad . . . eller, vare sig . . . eller, antingen . . . eller. hwat tw wilt nw hängia ällir stägla mik sade magnus ther fore ta giorde jak thet ATb 1: 82 ( 1458) . - hvat äller . . . äller, d. s. the trickte j mot troyaner swärliga och landstygo hwad eller the wille eller ey Troj 109 . ib 126 . hwad ellir han wille ellir eymatthe han aff hsäten oc tiill markena ib 129 . ib 161 . 6) såvida, om? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 254."],"e":["hwad Troj 109, 126, 129, 161) ,"]},{"a":"hvat","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. ","1) huru. i dir. frågesats el. utrop. hwat west tw thz Lg 3: 28 . ib 61 . " hwat alurlica oc vislica hon swepte hans spädho limi " Bo 5 . " a hwat rädhelikit skal idhir vslom än thätta howdihit oppenbaras " ib 195 . " o hwat gärna hon han söfdhe " ib 5 . " o hwat säl iak ware " Su 13 . " o hwat wndhersam är kärlekxsins makt " ib 14 . Ber 212 . Su 12 . MB 2: 174 . " huat iak ville thz nöduger lata " RK 1: 306 . - i indir. frågesats. skodha oc ämuäl hwat blidhelica varfrw gangir fore octhiänar Bo 60 . ib 5, 152 .","2) hvarför. i dir. frågesats. hwat (quid) höghfärdhas thu Bo 42, 124 . Su 170 . ","3) månne. " i dir. frågesats. hwat (numquid) är jac nakar jwdhe " MB 2: 379 . - hvat . . . älla, månne . . . eller. vm fadhir oc modhir gafwin sina dottir nakrom vngom man ok jomfrwn vilde haua han ok vnge mannin atspordhir suaradhe ey huat hällir han ville haua jomfruna älla ey huat vare jomfun fäst älla ey (utrum esset virgo desponsata vel non) Bir 2: 136 . - hvat hälder . . . älla, d. s. huat hällir (utrum) var thässa helsonna makt aff ersins styrk älla (ant) aff ormsins liknilse älla (ant) aff moisi godhlek älla (sen) aff lönlike gudz dygdh Bir 2: 113 . hwat heller wiltw fylgia mik eller wara konung attilia frilla Di 169 . " hwat hällir hawir thu stadhgat i thino hiärta thiäna mik . . . ällir wtualde thu äpte manga pinor af ränas thässa blomstrandis lifweno " Gr 274 . hwat nu burdhe hällir hans siäl j mina värio takas älla oc j thina händir gifwas Bir 3: 264 . - hwat eigh, månne icke. i frågor på hvilka väntas jakande svar. hwat ey (numquid non) spillis thz ok forfars som oskönighom oc othäkkom gifs Bo 153 . j hulko huse herran forsmas ok trällin hedhras hwat ey är thz ohöuislikit ok omanlikit Bir 1: 121 . KL 111, 112, 124, 138 o. s. v. Bo 14 . Lg 824 . Ber 57, 208 . Su 13, 14, 30 . 92. - månne väl. i frågor som innebära en ovisshet el. på hvilka väntas ett nekande svar. hwat ey son min giordhe iak thik nakat at mene Bo 26 . hwat ey äst thu större ok mere man än var fadhir abraham ib 153 . " hwat munde ey varfrw läggia thz nidhir. ther thz var väl beurat " ib 3 . " hwat ey (numquid) är thz höuislikit at mannin äruodha af morghnenom ok til quällin ok hustrvn !SYNS_DÅLIGT? j enne stund alt thz som saman sankat war " Bir 1: 121 . hwat ey tilbör swa ib 120 . Bo 9, 42 . Gr 291 . Bir 1: 352, 3: 194 .","4) om, huruvida. i indir. frågesats. eigh virþer iak huat alle þine guþa äru vreþe Bu 504 . Ber 249 . Su 195 . Di 136 . hvat . . . älla, om . . . eller. til thäs iak pröwar hwath i ärin falsara eller sanninda män MB 1: 241 . iäwghir . . . hwat han sculde borta ällas ey KL 43 . " for thy at hon ey vndirstar hwat hon skal koma til huilo äptir rensilsin älla vm hon är fordömd " Bir 2: 20 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Bil 126 . Bir 3: 419 . RK 2: 8881-2. Su 297 . Lg 3: 371 . - hvat hälder . . . älla, d. s. tha maga i se hwat heller jak är dwerg eller man Di 60 . at spöria, om the barn som tha hafdho warith föd, hwath hälder the hafdho hafft fulkomen krapt oc mäghin at styra sik eller ey MB 1: 112 . ib 110 . Bir 1: 279, 2: 136 . Ansg 205 . Di 112 . " iäfwadhe hwat thät war häldir diäfwl hällas ey " KL 3 . " medh them som takas til brödhir scal wtskilias oc wthtrykkias hwat hellir the sculu blifua wtan fore til dödhra dagha j conuentsins thienist ellir vm än the sculu blidha eptir a in koma j inlyktith til conuentith, hellir vm the sculu minna book ellir ey " VKR 10 . " skal wtskilias aff conuentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for lekmänniskio ellir lärdha, ellir hon scal lära book, ellir wighias ellir blifua vtan clausuram til dödhin, ellir intaghas j inlyktith " ib 44 . - hvat . . . hälder, d. s. sigh . . . huath thu godher hälder ilder är Iv 299 .","5) hvat . . . älla, ehvad . . . eller, vare sig . . . eller, antingen . . . eller. hwath han stod op eller lagdhis nidher tha skulle han sik iw bewara Al 9936 . Fr 954 . KS 21 (51, 22) . RK 1: 227, 2: 1538, 3364, 3565 . Ber 219 . LB 2: 67 . - hvat hälder . . . älla, d. s. scal oc hwar man hwat hälder han är riddäre äller swen, siäluer sin vapn vppa hawä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). hwat þän som gyuer, vill hälder i silf äller jorþ ib 479 . " hwat han är hälþyr kolare allr smältäre allr af andre iþrät " ib 637 ( 1347) . " vända alt til gudz loff oc hedhir. hwat thz gaar hällir mz älla moot. ok hwat thz är hällir bliit älla strijt. got älla ont " Bo 122 . Bir 1: 259, 2: 332 . Fl 786 . Al 10514 . Su 443 . Di 75, 82, 263 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275, 282. - hvat mera . . . älla, d. s. huat th meera äther ällir drykkir, ällir hwat hälzst thu gör, altidh liwdhe thenne röstin . . . j thinom örom Su 260 . ib 362 . ","6) så vida, om? huat jnnan er grind ok gardzlid warder man dräpin eller saar tha er thz ogilt huat han faar RK 1: 463 . - hvad, så vida icke, om icke. hwat hon war them sidhen wärre än han tha war hon inkte bätre PK 239 ."],"e":["hwatt RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275, 282. hwath MB 1: 110, 112, 241 ; Al 9936 . ","hwadh Lg 3: 61, 371 ; Di 263 ),"]},{"a":"hvat handa","b":"","c":"","d":[" , se hand."],"e":[]},{"a":"hvat stadh","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hvater","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. hvat, adv. Se Sdw 2: 1239."],"e":[]},{"a":"hvatländska","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hvatskona","b":"","c":"","d":[" , se kon."],"e":["hvatskons"]},{"a":"hvatskyns","b":"","c":"","d":[" , se kyn."],"e":[]},{"a":"hvatvitna","b":"pn","c":"pron.","d":["hvad hälst, allting, allt möjligt, allt. som gör huat vithna (od. A alt 7) thz iak wil MB 1: (Cod. B) 527 . " hui uitna thz (Cod. A hwilkith 45) nakar man gör swa nödhugher at han giter thz ey latith, for sit eghit liiff, thz gör han orskylloghan " ib 532 . " tha forfoors . . . huatuitna (Cod. A allahanda 170) thz gudh hafdhe skapt a iordhinne " ib 544 . ib 531, 534, 535, 548, 554, 560 . vidh . . . huatna thet hånom kan tilkoma KS 32 (83, 35) . " hwatna thz som öskia maa hafwer iak af thik " Su 394 . " huru han skal huatuitna til taka " KS 22 (54, 24) . " huatwitna redhas ib 23 (57, 25). thes mera huatna skils aff höfdes åldri, thes mera thz fördärvas " ib 7 (17, 8). ib 26 (66, 28), 54 (138, 59), 71 (175, 78)."],"e":["hwit witna MB 1: (Cod. B) 531 . hui uitna (ack.) ib 532 . " huiuitna (nom. el. ack.) " ib 534, 535, 548, 554, 560 huat vena KS Fragm. 13 (två ggr). huatna KS 7 (17, 8), 26 (66, 28), 32 (83, 35), 54 (138, 59) . ","hwatna ib 71 (175, 78); Su 394 ), "]},{"a":"hvaþan","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) hvarifrån (jfr af 1). a) i dir. frågesats. hwadhan komt thu Gr 278 . b) i indir. frågesats. spurþo . . . huaþan þe foro älla huart þe uildo Bu 523 . Bil 53 . c) i rel. sats. ödhmiukir man oplyptis til himerikis hwädhan högfärdoghir nidhir fiöl for sina höghfärdh Bir 2: 106 . LfK 47 . ","2) hvarifrån (jfr af 2). i rel. sats. nar the komo thijt i then stadh. hwadhan the gato äkke längir seet grafwena Bo 245 . ","3) hvarifrån (jfr af 6). i rel. sats. hart widh erarium, hwadhan han mönsterins gull och andra kosteliga haaffwor vth stulit haffde MB 2: 292 . ","4) svetoslav.marinovkam4atka9 hvaraf, hvarifrån (jfr af 8). i dir. frågesats. hwadhan hafdhe han swa mykith wit Mp 1: 93. ","5) hvarifrån (jfr af 9). a) i dir. frågesats. !SYNS_DÅLIGT? ärin i mine brödher the swara at the äre aff aran MB 1: 220 . b) i indir. frågesats. spurþo husþan þe varo Bu 23 . spurþe . . . husaþan han uar cumin (unde es tu). ok hans namn ok äþle ib 493 ; " jfr 1. c) indef. rel. hvarifrån än. alle hans riddare och hans thäghna hwadhan the waro alla wäghna " Al 10522 .","6) hvaraf, i följd hvaraf, hvarför (jfr af 11). a) i indir. frågesats. spurþe huaþan han fik þa dirue (qua presumtione andes). at calla þerra guþa diäfla Bu 493 ; " jfr 4. b) i rel. sats. fa þäþan af dözsens sak hwaþan (unde) hon vänte sik helso " KL 184 . ey hawir thu nakat kära vtan hällir hwadhan thu mat gudhi thakka af allo hiärta Bo 103 . " hunden (unde) diäffwllin trodde sik främmias oc haffua framgang, tädhan skal han fordriffuas mz blygd " Bir 4: 80 .","7) hvarmed (jfr af 13). i rel. sats. thz . . . huadhan andre maghin mäst hiälpas til siälinna Bir 2: 169 .","8) hvarest. i rel. sats. flygha j ökneth j sith rwm. hwadhan (ubi) hon födis om thyman oc tymana oc hälftena aff thimanom MB 2: 352 . ","1) hvarifrån (jfr af 1). a) i indir. frågesats. bildl. the skulu se j sinom vndhir standilsom hwadhan aff ordhin fram ginge Bir 1: 263 . b) i rel. sats. jngaa i sin stad oc j sith hws. hwadhan aff han vtgik MB 2: 53 . ","2) hvarifrån (jfr af 8). i indir. frågesats. the spurdho hona hwadhan aff hon hafdhe tholika makt KL 52 . ","3) hvarifrån (jfr af 9). a) i indir. frågesats. wart han aff honom fragdher hwadhan aff han komen war MB 2: 125 ; " jfr 1. b) i rel. sats. ioseph wilde fara til bethleem sin stadh hwadhan han war aff föddir " Bo (Cod. B) 343 . ","4) hvaraf, på grund hvaraf, hvarför (jfr af 11). a) i dir. frågesats. hwadhan af är thässin swa stor hughrädde Bo 120 . hwadhan af west thu thz Bir 1: 397 . ib 279 . " hwadhan af höghfärdhas mannin er 208. b) i indir. frågesats. godhir man känne ey huädhan aff älla huru thäs hälgha anda sötme inbär sik j hans hugh " Bir 3: 97 ; " jfr 1. c) i rel. sats. at the skullo iomfrv födha hwadhan aff wärldinna helsa skulle fram gaa " Bir 1: 22 . " the thingh . . . hwadhan af gudh vil andelika lustas mz hälghe siäl " ib 294 . ib 311 . " hwat är thik mz kötino hwadhan af thu thol thässin thing " Ber 206 . " varfrw kärdhe vm at them brast vinit. hwadhan af vi finnom at hon var äkke af them vidh bordhit sato " Bo 59 . KL 28 . Lg 3: 39 . " insände diäfwllin siälinne glömsko oc ledho at göra thz godha . . . hwädhan aff hughin vardhir latir oc dul " Bir 2: 145. ib 4: (Dikt) 218, 223, 224, 230. MP 1: 18, 21 . Bo 21 . Gr 302 . Bir 1: 10, 107, 2: 80, 239, 3: 39 . VKR III . Ber 41, 55, 56, 112, 154, 156, 165, 185 . Su 89, 108, 455, 458 . thädhan af (inde) skulum wi pinas, hwadhan af (unde) wi lustadhoms Ber 231 . " hwadhan af thu fiölt lastena thädhan af pinas thu " ib 124 . " then thz gör är fatigher, hwadhan af han skulde wara riker (unde deluerat esse dives, fit pauper) " ib 130 . ","5) hvarmed (jfr af 13). i rel. sats. bristir them äkke thz i thera licamma. hwadhan af (unde) the hiälpa them til got som äpte gudz foreskipan kallade äru hälaghe Bo 123 . "],"e":["hwädhan Bir 2: 106, 145, 3: 39 . ","huädhan ib 2: 80, 239, 3: 97), ","hvadhan af , ","hvadhan af hälzt , hvarifrån än (jfr af 2). hwadhan af hälzt iak ropas Ber 227 .","hvadhan fran , hvarifrån (jfr af 1 och fran 1). i dir. frågesats. hwadhan fran äst thu ther kommen Lg 3: 471 . ","hvadhan hälzt , hvarifrån än (jfr af 1). alle the thiit waro kallath hwadhan hälzt the hafdho wallath Al 3856 . ","hvadhan som , hvarifrån (jfr af 1). i rel. sats. eet ryghelica stort saar. hwadhan som wtflöt blodhir oc vatn Bo 207 . ","hvadhan som hälzt , hvarifrån än (jfr af 2). hwadhan som hälzt wädhärsins storma til blästo Bir 4: (Dikt) 217."]},{"a":"hvederum","b":"nn","c":"","d":["egha oc bruca forscrifne stenhus meth iiij (4) kellare ena gadebodh et intecta stenhus belägen offuan pa forscrifne kellare oc nidhan fore et hwederwm two mälteboder et stegerhus SJ 343 ( 1468) ."],"e":[]},{"a":"hvederum","b":"nn","c":"","d":[" Sdw 1: 537. Se Vidha rum och jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93."],"e":[]},{"a":"hvekesysla","b":"","c":"","d":[" , se hvikesysla."],"e":[]},{"a":"hvemleþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hves","b":"kn","c":"konj.","d":["1) om. hwes the widä at wor söns eller wor wilghä oc bwt är SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr., daniserande). afi wylle meg tilbyude hwes gode tidende i forfare FM 645 (1516, daniserande). BSH 5: 381 ( 1510) . ","2) såsom? hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara, oc gör jac gerna hwes eder liufft är BSH 5: 423 ( 1510) ."],"e":["hwess )"]},{"a":"hves","b":"kn","c":"konj.","d":[" Se Sdw 2: 1239."],"e":[]},{"a":"hves","b":"pn","c":"pron.","d":["1) vad. i indir. frågesats el. lindef. rel. suts. Se Sdw 2: 1239.","2) som. " alt hwes for:ne capella och prebendatum met rettha tilhörer " Svartb (Skokl) 529 ( 1477) . alla the peninga oc gotz, löst och fasth, hwes hanom j arff til fallit är STb 3: 151 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"hvete","b":"nn","c":"","d":["hvete. " ey komber hwetit j bondans binga vtan thz wardher för thryskit ok bart " Bil 426 . ib 575, 576 . Bir 1: 385, 2: 64 . MP 1: 73, 77 . Ber 157 . I pund hwethe FH 4: 83 ( 1499) . !UDDA_TECKEN? karp huite BtFH 1: 231 ( 1509) . Jfr sumar-, vinter-hvete."],"e":["hväte L. "]},{"a":"hvete","b":"nn","c":"","d":["vete. " iönis i blaxsta oc herree äringizl . . . talada til per martensson . . . om penninga sinna for hweta " ATb 2: 67 ( 1476) . thz sama hweta som wtloffwad war tilförena Troj 261 Jfr sädhis-, vinterhvete."],"e":["hweta )"]},{"a":"hvete aker","b":"nn","c":"","d":["hveteåker. " the yrth som wexer j hwethe aker " LB 2: 54 ."],"e":[]},{"a":"hvete bundin","b":"nn","c":"","d":["hvetekärfve. " fwl mz hwete bundom " LfK 225 ."],"e":[]},{"a":"hvete byrdh","b":"nn","c":"","d":["börda af hvete. mz syna hweeta bördh LfK 226 ."],"e":["hweeta bördh )"]},{"a":"hveteaghn","b":"nn","c":"","d":["veteagn. GU c 20 s. 436."],"e":["hwethe- )"]},{"a":"hveteax","b":"nn","c":"","d":["veteax. JMÖ 5 ."],"e":[]},{"a":"hvetebrödh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hvetebröd. " pläx at giuas herremen huete brödh oc almoghanom thz brödh som nakat är värra " Bir 2: 64 . nybakath hwetebröd LB 1: 96 . " krummona af hwyt hwätebröd " ib 4: 314 . MB 1: 324 . Di 286 . SO 80 . ","2) hvetebröd, hvetekaka. " tolff hwethebrödh " TS 25 . " ett liti hwetebröd " LB 7: 314 ."],"e":["hwätebrödh . ","hwetabrödh SO 80 ), ","hvetebröds krumi"]},{"a":"hvetebrödh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vetebröd. " item i höre för hw[e]tthebrödh HLG 2: 144 (1526). "","2) vetebröd, vetekaka. " cuneus skari wigge ok hwtebrödh " GU C 20 s. 159 . " huetabrödit schal her epter j thette köpit vege xx lodh " STb 3: 190 ( 1494) . ib 375 ( 1498) , 4: 101 (1505)."],"e":[]},{"a":"hvetebunga","b":"nn","c":"","d":["ett slags vetebröd, vetebulle? för hethebwnghar j ortugh HLG 2: 30 (1512)."],"e":["huethebwnghar ) , "]},{"a":"hvetekaka","b":"nn","c":"","d":["vetekaka, vetebröd. " ffore v öre hvetekakor " Skotteb 465 (1471-72, Kämn)."],"e":["-or . huethekakar HLG 2: 30 (1512)),"]},{"a":"hvetekly","b":"nn","c":"","d":["hvetekli. " tak . . . hwetekly " LB 2: 67 . ib 7: 320 ."],"e":["hwete klii LB 7: 320 ),"]},{"a":"hvetekorn","b":"nn","c":"","d":["hvetekorn. " saa iak . . . j hwario flätino siw hwete korn saadh " Bir 1: 384. ib 2: 137 . Bil 371 . Ber 157 ."],"e":[]},{"a":"hvetelever","b":"nn","c":"","d":["vetebröd. vetekaka. - ss tillnamn. wlf hwtelef RP 2: 373 ( 1399) ."],"e":["-lef )"]},{"a":"hvetelever","b":"nn","c":"","d":["hvetebröd, hvetekaka. " äta . . . en hel hwete leff " LB 7: 316 ."],"e":[]},{"a":"hvetemiol","b":"nn","c":"","d":["hvetemjöl. " taka . . . hwetemiöl " LB 1: 97 . ib 2: 64, 3: 169 . MB 2: 85 ."],"e":["hwetemiöl . ","hwetemyöl MB 2: 85 ; LB 2: 64 . hwethe myöl ib 3: 169), "]},{"a":"hveteskorpa","b":"nn","c":"","d":["veteskorpa. " iiij mark ffore hwete skorppar " Skotteb 473 (1472-73, Kämn)."],"e":["-skorppar ) , "]},{"a":"hveteskyl","b":"nn","c":"","d":["eg. hveteskyl, hög af hveteskärfvar; hvetekärfve. bärendes manga hwete skylä (manipulos) a sin ryygh LfK 226 ."],"e":[]},{"a":"hvetesädh","b":"nn","c":"","d":["utsäde af hvete. klint wäxir opta äpte hweto sädh (för hwete-) GO 740 ."],"e":[]},{"a":"hvetesädh","b":"nn","c":"","d":["utsäde av vete. MP 3: 70 ."],"e":[]},{"a":"hvi","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L.","1) interrog. adv. varför. i dir. frågesats. haffwer thu fangit thz aff androm, hwi ällir hwar fore tha äras thu swa mykit SpV 533 . GU C 20 (hand 2) s. 16. - hvi sv a, d. s., hur så. the kundo thz ey gör' (svar) HWJ SWA SVKYRKOBR (LUCID B) 131. IB 158. hwij saa, haffuer thw fangit hwgh aff nakrom STb 2: 236 (1487). - hvi äkke, varför icke. vilde tu han dräpä ther pa at verlden sculde frelsäs (svar) jngaledis (fråga) hwj ekke SvKyrkobr (Lucid B) 158 . i indir. frågesats. mik thikke thik vara än vndirlik gek jak sigher thik som min hwj SvRimd 43 . thy skal enghen wndhra oppa mik, hwi iak til lägher mykla swänsko JMÖ 12 ."],"e":[]},{"a":"hvi","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","interrog. " adv. hvarför. i dir. frågesats. hui þorf þu iþ diäuul stygias " Bu 13 . Bo 40 . Bir 1: 352, 353, 2: 288, 291, 295 . RK 1: 178 . - i indir. frågesats. sighia hui þe höghtiþ kallas kyndelmässa Bu 8 . ib 491 . Bir 1: 73, 2: 288, 289, 293, 3: 302 . Fl 188 . RK 2: 1581, 3: 726, 2822 . hwat tro thu hwi (quid credis quare; hvad tror du är orsaken att) thässe twe tees thik Bir 1: 352 . - hvi som, d. s. i indir. frågesats. hwi som diwrin haua ey skällik vndirstandilse som mannin swarar jak thik Bir 2: 290 . ","2) rel. " adv. havarför, för hvilken orsak. thz war adams skuld, hvi alt wart honom olydhokt " KS 8 (18, 8) . ","3) kaus. " konj. derför att, emean. nero snybde petro hui han rädes eigh s[i]monem " Bu 103 . Bil 657 . KL 14 ."],"e":["huij RK 3: 2822),"]},{"a":"hvika","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr kringum hvika."],"e":[]},{"a":"hvika","b":"vb","c":"v.","d":["vackla, vara i ovisshet el. ängslan. han hwikadhe fast ä hiit oc thiit Al 8729 . " alexander hwilkadhe rädder nw " ib 5170 . hwikadhe aff en tanka oc til annan LFK 57. "],"e":["-adhe )","hvika undan , fly undan, vika tillbak. the hwikadho vndan som the gato Al 9337 . - Jfr hvinka."]},{"a":"hvikare","b":"nn","c":"","d":["orolig, ängslig el. vankelmodig person. girouagus . . . ostaduger ok hwekore GU C 20 s. 316 . " vagus dicitur qui aliquantulum vadit de loco in locum hwikare " ib s. 399 ."],"e":["hwekore )"]},{"a":"hvikesysla","b":"nn","c":"","d":["oro, ängslan? hans hoger hade myken hwekosysla, som allas elskaras sedwänia plägar wara . . . han gth napligan soffwed for elskog Troj 179 ."],"e":["hweke- )"]},{"a":"hvikul wikun fel för hwikul gu c 20 s. 18 . nom. pl. hwilke fel för hwikle mecht 131 . jfr e. lidn festskr. t. h. pipping 1924 s. 321 f. k g ljunggren meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6 84 f. adj.","b":"","c":"","d":["vacklande, sviktande; vankelmodig? altriplex cis hwilkun GU C 20 s. 18 . thär (ɔ i den hel. Bernhards orden) finna pilagrima . . . tilflytilse, the fatigha födhona hwilke widherqwekilse hungroghe oc törstoghe maaltidhena (ibi inveniunt peregrini hospitalitatem, pauperes sustentationem, infirmi recreationenm, esuientes et sitientes refectionem) Mecht 131 ."],"e":[]},{"a":"hvil","b":"av","c":"adj.","d":["1) utvilad. SpV 466 . en trötther swetter oc löpande är ey lika moth then som är hwill PMSkr 151 . 2) som kännetecknas av, erbjuder el. innebär vila, vilsam, rofylld. at the ey atenast glädhias skulu, for thz at the haffwa fwnnith hwilan stadh (magnæ quietis litus), wthan for thz the haffwa wnflyth dödzsins wadha SpV 386 . " alzskona näpst j thänno liffweno synis enkte haffwa aff glädhinne, wthan mykit aff sörhinne än här äptir tha giffwer hon (ɔ tålamodet) alla hwilastha (pacatissimam) rätuisonna fruct ib 403. ""],"e":["hwill PMSkr 151 . ","-astha SpV 403 ),"]},{"a":"hvil ad.","b":"","c":"","d":["utvilad. " tha han var hwil " Iv 2615 .. Bir 2: 331 . RK 2: 8940 . the ok greca waro tha hwile Al 4523 ."],"e":[]},{"a":"hvila","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["hwillar JMPs 269. refl. hwilas ib 273. hwylas SkrtUppb 199 . ","hwylt Troj 111 ),","hvila sik , vila sig, vila. thänna fförsta dröthningh är ödhmyukten, hwilen sigh hwillar j thät konungxlika brudahwsith JMPs 269. - refl. hvilas, vila sig, vila. thenna drothningh som är andeliken glädhi, hwilas j thät konwngxlika brwdahwsidh JMPs 273. - vila, förvaras. när j komin thiit som thera helgadomor hwylas ällir äro SkrtUppb 199 . - part. pret. utvilad. nar han war worden hwylt, drog han wt mäd stranden Troj 111 ."]},{"a":"hvila","b":"vb","c":"v.","d":["1) hvila. " the ey mykit hwila " RK 2: 4437 . ","2) låta hvila. sin hugh i gudhi hwila KL 327 . " at hwila sina lime " ib 336 . " at hwilä idhrä hästä " Va 13 . Lg 3: 312 . "],"e":["-te : hwiltis Bil 281 ; KL 102 ; Bo 141 ; MB 1: 462 ; ","huiltos Bu 71 ; ","hwiltos MB 2: 81 . - de: hwildis Di 92 . ","-adhe: hwilades MB 2: 81 . ","hwilatz Bo 42 . hwilas ib. imperat. hwila Bo 127 . ","hwils KL 97, 245),","hvila sik , hvila sig, hvila. þön huila sik en staþp a vaghenom Bu 19 . ib 416 . Bil 464 . Bo 127 . " alla mina astwndilse . . . hwilo (för hwila) sik o roas i ensampna skaparans frögdelika nythian " Su 110 . - uppehålla sig? hoo kan siik ther huila RK 3: 3995 . - refl. hvilas, hvila sig, hvila. þär þe huiltos Bu 71 . " þa þe vildo huilas vndi eno bärghe " ib. " hwils j fridhi " KL 97 . Bil 281 . Bir 2: 170 . KL 102 . VKR XIV . Lg 40 . Su 454, 455 . Di 92 . the starke j israel the hwiltos oc huilades (cessaverunt et quieverunt; voro overksamme och hvilade) MB 2: 81 . hvila, hafva sin hvila el. ro. maria som hwiltis i gudz ordhom Bo 141 . - hvila, sofva. han maa rolica hwilas oc gladhelica vakna Bir 2: 85 . - hvila, uppehålla sig, förblifva. owir hwem skal min andes hwilas (requiscet) vtan owir thän ödhmiuka Bo 42 . " äkke hafdhe thän hälghe ande owir hänne hwilas ib. " ib 43 . - hafva ro, vara i fred. altidh astunda syndena ok aldrigh mättas älla fyllas af hänne vtan altidh astunda ok aldrigh hwilas Bir 1: 287 . - med prep. af. at the latin idhir hwilas af (för) diäflanna mödho oc dröuilsom Gr 297 .","afhålla sig"]},{"a":"hvila","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*hvilo kamare","-kammare )","hvilo rum","hwila- )"]},{"a":"hvila","b":"nn","c":"","d":["hvila, ro. hawande litla hwilo Bo 22 . gaffuó siik mz sorgh tiil hwilia RK 3: 3988 . " ägha hughsens hwilo " KL 245 . " the ro oc hwila oc höghtiidh, som wi skulom . . . hawa mz gudhi " MB 1: 499 . ib 462 . KL 247 . Bir 1: 43, 222, 3: 100 . Ber 147, 229 . Jfr höghtidhis hvila. "],"e":["hwiila )","hvilo dagher","hvilo rum","hwilarum Su 116 ), ","hvilo stadher","huilastader: -staden Su 143 ), ","hvilo studh","huilastudh )","hvilo time , "]},{"a":"hvilika lunda","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["hwilkalunda )"]},{"a":"hvilikaleþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","interrog. " huruledes, huru på vad sätt. i indir. frågesats. teer oc visar thiänaromen hulkaledhis the skulu rätta vppa " Bo 60 . ib 33, 99, 142 . Gr 259, (Cod. D) 350. KL 346 . Bir 3: 355 . Ber 153, 171 . Su 416 . Lg 3: 41 . BSH 3: 294 ( 1470) .","2) indef. " rel. hurledes än, på hvad sätt än. hulkoledhis thät hända kan " SJ 1 ( 1420) . Jfr ä hvilkialedhis."],"e":["hwilkaledhis Ber 153 ; Lg 3: 41 . hwilka ledhis Gr (Cod. D) 350 . ","hwilkaledhes Su 416 . ","hulkaledhis KL 346 ; BO 33, 60, 99, 142; GR 259; BIR 3: 355. hwlkaledhis Ber 171 . ","hulkoledhis SJ 1 ( 1420) . " huilkenledes " BSH 3: 294 ( 1470)),"]},{"a":"hvilikelikhet","b":"nn","c":"","d":["egenskap, beskaffenhet. " maria war ä sannelia aff äwärdhelikhetinne skikkat mz sonenom, ekke aff timans hwilkelikhet (temporis qualitate) ällir j hwilkom tima, wthan j gudz forewitandis skälom ok foresyn " SpV 190 ."],"e":["hwilke- )"]},{"a":"hvilikin","b":"pn","c":"pron.","d":[" L. Jfr W. Åkerlund, Studia germanica tillägnade Ernst Albin Kock (1394) s. 414 ff., E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 36: 39 f., Dens., Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil Olson (1936) s. 296 f., G. Lindblad. Relativ satsfogning i de nordiska fornspråken (1943) s. 118 ff., 132 ff. 1) indef. interrog. qualis, vilekn, hurudan. i dir. frågesats el. utrop. hwilkin war gudh til at se tha han war i iordhrike SvKyrkobr 104 . hwilkin war han til at se tha han foor op til himerikis ib 108 . i indir. frågesats. . . . jak ey kan vndersta mik sielfuän, hwi eller hulkan han mik skapade J Buddes b 159 . - n. huru. thässe xij gingo om stadin ok ranzsakado om stadzens grop hwar honm wa gil ällir ogill ok holkit hon skulle vm stadin ga ATb 1: 218 ( 1461) . ","3) interrog. vilken, vem. - i indir. frågesats. han . . . sende sidan hustrv ragnil ok hennis dotter til wagen och besee, huilen secken besth waar STb 3: 119 (1493) . . . at thu läth tässo ffolke see, hwilken han är som nw jngar JMPs 420. 4) indef. red. vilken, den som, vilken än, vilken som helst som. huilikin [e]y komber till hennä (ɔ mässan). böte een öre SvGust 67. SpV 545 tha scholo the pa bade syder hwar androm eth halff aar tilforen til segie, pa huilken sydan tet helst hend kan STb 3: 369 ( 1498) . hvilikin som, d. s. hwa eller hwilke, som thenna fornempa gardh wilia aterlösa aff klostreno, tha skal han giefua them fyra mark päninga SD NS 3: 606 ( 1420) . - hvilkin som hälzt, d. s. hwilken som hälsth wil läsa jomffru maria psaltara, han skal ffaa hiälp JMPs 433. 5) indef. rel. qualis, som (vid slavisk efterbildn. av lat. konstr.). hwilkin iak finder thik tholkin dömer iak thik SvKyrkobr 27 . 6) rel. qui, vilken, som. medh erchebiscopsens ok rikesens radh brefwm ok ärendom, hwilki os forelagdhdho oc aluarlika sagdho . . . Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . hundradha march penninga . . . fore hwolka hundradha march han mik quitan giordhe aff mit fengilse Gadolin Pants Bi 269 (1364). ib 272 ( 1368) . " fore hwilkan kopar then sami bo jonsson skal oss gifwa korn oc nööt " ib 273 ( 1370) . jak hawer saalt . . . mith ooz ii västathorpe . . . fore fämtighio mark penninga, hulka han mik . . . byreet hawer VgFornmt III 7-8: 149 (1470). Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). Vg Fornmt III 7-8: 155 (1378). til lhulkesins breffs mere visso oc stadhfästilse . . . SD NS 3: 256 ( 1447) . " til hulgens breffs mere wisso . . . bedhis jac ärlika manna incigle " ib 417 ( 1419) . ib 508 (1419), 595 (1420), 613 (1420). Beckman Stud 239 ( 1436) . ATb 1: 28 ( 1454) , 59 (1456), 150 (1461), 202 (1464). rafwidh . . . kärde och til bondan om eth swärdzdrägh och ekke om hemsokn som han hafde försth klagath til bondan hulkith vi borgamestara och radh spordom hanmom til lhwi han ville ekke fylgia the klagan om hemsoknena som han för hafde klagath ib 206 ( 1465) . ib 207 (1465), 238, 242, 244, 246, 251 (1466) lo. s. v. j abels rwm gaff gud hanom tridhie sonen seth aff hulkers slekt christus didhan föddes SvKyrkobr (Lucid B) 143 . ib 159, 178 . " tu sätte mannenom stadgan hulkan han ey kan ouerga " ib 201 . ib 219 . gudz son. wm hwilkan alt thz gudhi fdher offras, vpfar j högxsta thäknat Mecht 318 . ib 344 . J Buddes b 75, 85, 160, 161 . SJ 2: 111 ( 1488) . " brödh mz hulkers störk han gik j xl dagha " SvKyrkobr 290 . STb 3: 18 ( 1492) . GU C 20 (hand 2) s. 37, 56, 78. MP 4: 72 . UrkShist 1: 33 ( 1504) . . . . sinom tiänarom i huilkas hiärta oc siälom han siälffwer bodhe andelika JMÖ 25 . Hel män 180 . " vtan före porthen göres en förborg jhwilkens jngangh wari hängiande galdror aff järn " PMSkr 164 . STb 5: 48 (1515). - hvilkin som, d. s. strand oc grönsta . . . huilkin gooz som fiollo epter holmger jonsson SD 6: 335 ( 1352) . ATb 1: 206 ( 1465) , 289 (1468). - hvilkin thän, d. s. somlike synas människiom syndara, hwilkra thera inarmer wmganga är tho i himerike SkrtUppb 66 . 7) indef. vilken som helst. maria war ä sannelika aff äwärdhelikhetinne skikkat mz sonenom, ekke aff timans hwilkelikhet ällir j hwilkom ltima, wthan j gudz forewitandis skälom ok foresyn SpV 1890 . - hvilikin som häldzt, d. s. quicumque hwilkin som häslt GU C 20 s. 511 ."],"e":["huilikin SvGst 67 . ","hwilkin SvKyrkobr 104 ; GU C 20 s. 511 . hwilken JMPs 420, 433. huilken STb 3: 119 (1493). n. hwilkit SD NS 3: 613 ( 1420) ; SpV 545 . ","huilkt SJ 2: 111 ( 1488) . ","hwilketh GU C 20 (hand 2) s. 37, 56. hwelket Beckman Stud 239 ( 1436) . ","hwikith ATb 2: 287 ( 1486) . ","hulkit ib 1: 242 ( 1466) . ","hulkith ib 206, 207 (1465) . ","hulket STb 5: 48 ( 1515) . ","hulketh ATb 1: 289 ( 1468) . hwligith Vm Fornm Årskskr 3: 88 (1371). holkit ATb 1: 150, 218 (1461). gen. m. hwilkins Hel män 180 . ","hulkers SvKyrkobr (Lucid B) 193, 290. hulkars ib 178, 219 ; J. Buddes b 85, 160. f. hwikkens PMSkr 164 . ","hulkins Vg Fornmt III 7-8: 155 (1378). hulgens SD NS 3: 447 (1419). hulkesins ib 256 ( 1417) . ","hwilkom SpV 190 . ","holko MP 4: 72 . huilken STb 3: 369 (1498). hualke Hel män 251 . ","hualko ib. ack. m. hwilkin SD NS 3: 595 ( 1420) ; SvKyrkobr 27 . ","hwilkan Gadolin Pants Bi 273 (1370); Mecht 318 . ","hulkin ATb 1: 244 ( 1466) . ","hulken ib 238 ( 1466) . ","hulkan SvKyrkobr (LUcid B) 122, 159, 201; J Buddes b 75, 159, 161 . ","huilka Mecht 344 . hwelka Beckman Stud 239 (1437). hualka Hel män 251 . hvickæ UrkShist 1: 33 ( 1504) . ","holka ATb 1: 28 ( 1454) . pl. nom. m. hwilki Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . ","hwilke SD NS 3: 606 ( 1420) . ","huelke Gadolin Pants Bi 272 (1368). n. huilkin SD 6: 335 ( 1352) . ","hulken GU C 20 (hand 2) s. 78. gen. hwilkra SkrtUppb 66 . ","huilkas JMÖ 25 . ","hwilka ATb 1: 59 ( 1456) . ","hwilkio SD NS 3: 508 ( 1419) . ","hulka Vg Fornmt III 7-8: 149 (1370); ATb 1: 202 ( 1464) , 246, 251 (1466). ","hwolka Gadolin Pants Bi 269 (1364). huilkenne STb 3: 18 (1492). Se Sdw 2: 1239),"]},{"a":"hvilikin","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","interrog. qualis, hvilken, hurudan. i dir. frågesats. el. utrop. huilke erlike riddara varo the RK 1: 1087m Bo 8 . " huat ängxslikin är waar aatskilnadher, hwilkin swa söt oc lustelikin haffwer warit samwarilsen " Su 248 . - i indir. frågesats. hauin i eigh hört huliken (qualis) dombar giuin är iui cristet folk Bu 518 . " huxa hulkin iak war j mins sons dödh " Bir 1: 108 . ib 3: 197 . MP 1: 184 . Ber 192 . Lg 32 . Gers Frest 50 . tha hertugh fräderik sa them makt hwilka dygdh ok hwilka krafft (näml. !SYNS_DÅLIGT? hade) Fr 918 . - hvilikin en, d. s. i utrop. hwilket eth vnderligt diur Va 25 . - i indir. frågesats. seen hwilket eth vnderligt diwr ther löper !SYNS_DÅLIGT? ","2) indef. " rel. qualisvunque, hurudan än. hulka ok huru manga dygdhe nakan hawir vm han lustas j nare synd thäkkis ey han minom son " Bir 3: 225. ","interrog. " hvilken, hem. i dir. frågesats. hwilkin aff them thwem elska sin herra mer " Bil 264 . huilken kwnne oc swa slyor oc kaldher wara Su 90 . huilken är then MB 2: 191 . - hvilken. i indir. frågesats. deldo huiliken mate för martir varþa än annar Bu 508 . " baþ visa sik hulika lund þät vare möghelekt ib 140. " Bil 108 . KS 76 (187, 83) . GO 684 . Fr 1708 . Al 8446 . Bir 3: 325, 415 . - hvilkin som, d. s. i indir. frågesats. badh säghia sik, hulkin hans gudh som hanom var vredhir Ansg 203 . - hvilkin en, hvilken hvem. i utrop. huilken en kwnne haffwa swa hart hiärta aff stale Su 90 .","4) indef. " rel. hvilken, den som, hvilken än, hvilken som hälst som. hwilkin timä wir kallum saman wart riki til nokrä samtalu " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " hvilicä handä þe äru ib 5: 567 ( 1346). han skulde dö: huilkin dagh han ate forbuþna frukt " Bu 20 . " af huilkins þera vande blomstar vt spriggar . . . han skal fästa faghara iugfru " ib 6 . " hulkin människia thzta gither giort. hon scal rensas af allom sinom syndom " Pa 10 . " huilke men sin herra swa ärade the waro wärde godh löön " RK 1: 4515 . huilikin (om någon) thät ey giör, tha skal iak bo thät mädh laghum forfölghiä BSH 1: 133 ( 1371) . RK 1: 147, 2: 4444, 3: 3611 . KS 10 (25, 11,), 33 (84, 35), 33 (85, 35) . LB 3: 48 . SO 18 o. s. v. hvilkin man här kumbär ok brve wil warda, han skal giua ena half mark til bvrägiälz SR 11 . " hwilken warra wi älla testamentari thän rätten winder honum will oc skal jeppe til sta " BSH 1: 192 ( 1387) . - hvilikin en, d. s. hwilkin en swa ärlik man ware ij wärline swa som thu . . . han skulle hafwa matelik käte Al 2928 . huilken en mik findher, han findher fridhen Su 18 . SO 51, 142 . - hvilikin . . . hälzt, d. s. i huilika mato thät mik helzt medh rätto a komit är BSH 1: 165 ( 1376) . mit goz i romwndälef, alt hwilkit þät hälzt är SD 6: 149 ( 1349) . hulkin han hälzst är Bir 2: 232 . ib 12 . " j hulkom hälzst stadhga älla skipilse j ärin " ib 3: 294 . Ber 105 . hvilikin som, d. s. hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til opernbarl striþ i þem timä wir ärum j landit. hawi the samu plikt sum fyrrä är (här) sakt vppi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwilkin som gör olyudh äpther ath werkmestara byrdha alla sithia böte thwa mark SO 24 . " hwilkin brodher som wredher wardher j stempno gar han wredher wth w gilstwgw böthe ena mark wax ib. " ib 19, 25 o. s. v. hulichin systir vtanfore som ey findz liggia vm natta tiidh j söpn hvseno medh androm . . . ondo lifuerne VKR 29 . " hwilken man som (om någon) bryter nakrom (för nakrom) þässom styrkyom, þa scal lensmannen näfnä tolf astäþu män " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). huilkin lutar, sum (om någon lott) mishalldin er aff þessum, þa liggar asmoþaboþahult til jamkan fört ib 6: 180 ( 1350) . " hulke som (om någre) sta j minom forsmäilsom iak skal läta mina rätuiso koma owir them " Bir 1: 5 . " skaltu sielffuer sigia at tw komt aldre i störrä nöd. eller oc aff hwilka tinä men som (hverr annarra þinna manna; hvilken hälst af dine män som) lyster tit fara " Di 136 . - hvilikin en som, d. s. huilkin en broder som androm syrt rwm afftrenger i marcknadom han schal böte i embetet ena thunna ööll SO 151 . - hvilkin hälzt . . . som, d. s. hwilkin hälzst syster, som ingaar gynom thenna porten mz idhruga hiärta . . . hon skal faa nadhena j tässo liffue at främmias aff enne dygdh oc j andre Bir 4: 93 . - hvilkin som hälzt, d. s. hwilkin som hälzst (om någon) dirffuis til swa mykit ont . . . kännis hon thz siälffwiliandis, tha wmbäris mz henne Bir 5: 9 . - hvilikin som hälzt som, d. s. hulke som hältz som j thenna timanom äru j höxsto ok störsto skärslo eldz pino. skulu koma j med lasta pinona Bir 1: 174 . ib 3: 239 . - hvilikin swa som, d. s. hwilkin swa som nokrom sinom brodher giffwer ondh ordh . . . böthe ena mark wax SO 25 . ib 18, 19 . - hvilkin thär, d. s. hwilken ther winner, han skall eghä thess annars wapn Di 18 . " hvilken broher ther senasth är jn vtj embetet komen . . . han beplichtok är alt embetet till sägia ath saman koma " SO 78 .","5) indef. rel. qualis, som (detta bruk förekommer endast vid slafviskt öfversättning från Latinet). tolkin skal huar finnas fore gudz dom hulkin han hädhan gaar j sinom ytarsta dagh MP 1: 6 . " war tolik androm hwilka thu öxke andra wara widh thik " Ber 50 . ib 52, 103, 189. - hvilikin som, d. s. tholkit oc swa täkt loff, hwilkit som tha war änglanna loff Su 340 . ","6) regl. " qui, hvilken, som. ängen toks vndan a huiliken han !UDDA_TECKEN?: lutren) fiöl " Bu 490 (kan äfven föras till 4). ena taflu af trä. i hwiliche äru varra fru belätte oc sancti johannis ewangiliste SD 5: 564 ( 1346) . et kar af kristallo med dyrom stenom i hwilicu kari är spinea corona ib. " hundradhä mark . . . for hwilicä päningä þe sculu wpbärä alt þet mit gödz skyldä " ib 160 ( 1343) . " hawa vp burith fyra hundradha markir . . . for hwlykt han hawyr sit gooz fore saalt " ib 557 (1346, gammal afskr.) . " sculu fyuru präste tiltakas . . . hwilkie preste daghlicä sculu messu sighiä " ib 563 ( 1346) . ffor hulkit mik var dömt for hwarn mannen . . . een þrätylten eed at gangä FH 3: 6 ( 1353) . " hwilcket godz iönisse panzarä war epter landz lagum ater tildömpt ib 7 ( 1369). härätzhöffdengenom j hulkis härädhe forscriffna godz liggiä " ib 4: 73 ( 1459) . " till hulkis ythermere visso ib. for holka forskrifna iord . . . ragnar gaff . . . husfrv lucia adhärton päninxland " SD NS 1: 52 ( 1401) . for hwilka penningar jac honom oc hans arfwm til wissan pant säter min gardh ib 59 ( 1401) . " til hwilks mera wisso oc stadhfestilse henger jac mit incigle fore thetthä breff " ib 60 . " diäfwlen fiol a knä tha gudz likame kom ther huilkit han nödhoghir giordhe " KL 9 . " andelica tara hulka ängin kan faa vtan gudhelica nadh " Bir 3: 415 . " fik han see ena bro owir hulka han sculde ändelica ganga " Pa 19 . " andre hälghe män . . . hulkra ben äpter blifwo " Bil 212 . " tak thin enga son hulkin iak offra thik " Bo 8 . " i brullöpeno. i hulko ma väl vndirstandas ihesu christi ok siälanna andelikin samanföghilse " ib 1 . " thänne daghin . . . i hulkom gudh wtualde göra swa stoor vndarlik thing ib. hulkit the stadhelica trodho " ib. " til hwilkens breff (för breffs) witnesbyrdh oc stadhfästilse hafuum wi wart incigle här fore hängdt fore thätta breff " BSH 1: 193 ( 1387) . " skal hon taka plikt oc bätringh äpther formanzsins ällir prästins skön til hwilkins skipan thz tilhörir hwilka näpst wm hon widhersigher at lidha tha driffuis wt aff idhro sälskapi " Bir 5: 9 . Bo 13, 14 o. s. v. Gr 254, 275 . KL 17, 24, 25 o. s. v. Bir 1: 3, 63, 78 o. s. v., 2: 7 o. s. v., 3: 1 o. s. v. Pa 8 . VKR 13, 18, 21, 22, 25, 29 . RK 1: (sfgn) s. 183 . Lg 68, 217 o. s. v. - hvilikin som, d. s. en gudhlikin man hulkin som bödh sinne thiänistä quinno KL 9 . i iudhanna höghtidh. hulkin som stodh atta dagha vm kring Bo 24 . ib 22, 222 . Gr 276 . Pa 15 . KL 14, 29 o. s. v. Bir 1: 8, 162, 291, 331, 371, 2: 19 o. s. v., 3: 15 o. s. v. Lg 67, 217 . Al 376 . " hulikin jordh som mick laghlika " SD NS 1: 72 ( 1401) . hulkins wk som lint är Bo 108 . - hvilkin thär, d. s. indra dygdhanna hugnadhir. hulkin ther vi kännom medh wthrönilsom Bo 116 . Bir 1: 3, 5, 63, 162, 317, 371 . " hwelkit ther hans retta panta ära " SD NS 1: 61 ( 1401) . " hwilca päninga swmmo thr vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua " ib 11 ( 1401) . - Jfr ä hvilikin."],"e":["hviliker , som dock ingenstädes förekommer. ","huiliken Bu 508 . ","hwlkin SR 11 . ","huliken Bu 518 . ","hvilkin SO 20 . ","hwilkin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); Bil 264 o. s. v.; Al 2998 ; SO 17, 19, 20, 21, 22, 24, 25 . ","huilkin SD 6: 180 ( 1350); SO 17, 18 . ","huilghin VKR 18 . ","hvilken SO 78, 79 o. s. v. ","hwilken SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); BSH 1: 192 ( 1387); Di 18 . ","huilken Su 18, 90 ; MB 2: 191 ; SO 32, 42, 49, 61 o. s. v. ","huilkan BGG 316 . ","hvelken SO 32, 111 . ","hulkin KL 9 o. s. v.; MP 1: 6, 184 ; Bir 1: 237, 371, 2: 232, 3: 197 ; SO 27 ; Ansg 203 . ","hwklin SO 19 . ","hulken KS 10 (25, 11) . ","holkin MP 2: 110 ; RK 3: 3611 . ","holken SD NS 1: 157 ( 1402) . ","hokken SGGK 108 . ","hulikin SD NS 1: 72 ( 1401) . ","hwilkin Bir 4: 3, 93, 5: 9 . ","huilchin VKR 29 . ","huilken Lg 217 . ","hulkin Pa 10 ; Bir 1: 108, 3: 415 ; Bo 22, 24 . ","holkyn Gers Frest 50 . ","hwilikit UplK K 14: 2. ","holikyt SD NS 1: 390 ( 1404) . ","hwilkit SD 6: 149 ( 1349); Su 340 . ","huilkit KL 9 ; KS 76 (187, 83) . ","hwilkidh Bir 5: 106 . ","hwilket Va 24, 25 . ","hwilcket FH 3: 7 ( 1369) . ","hwilkint Lg 3: 46 . ","hwelkit SD NS 1: 61 ( 1401) . ","hwelkit ib. ","hwelketh BSH 5: 485 ( 1511) . ","hulkit FH 3: 6 ( 1353); Bo 1 ; Bir 1: 331, 3: 175 ; Pa 8 . ","hwlkyt SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) . ","hulket MB 2: 191 . ","holkith BSH 3: 292 ( 1470), 293. ","huikkith BSH 5: 29 ( 1504) . ","huikedh FM 169 ( 1504) . ","hukkit BSH 4: 113 ( 1486) . ","hucket ib. ","hwghet ib 5: 24 ( 1504) . ","hwilkis SD 6: 158 ( 1350) . ","huilikins Bu 6 . ","hwilkins Bir 5: 9 ; Lg 68 . ","hulkins KL 28 ; Bo 108 . ","hulkens MB 2: 191 . ","hulkis Fh 4: 73 ( 1459). ","hulkers LfK 221 . ","hulkars ib 227 . ","hvilikrä SR 23, 27 . ","hvilcä SD 5: 567 ( 1346) . ","huilkinna SR 8 . ","hulkra Bo 69 . ","huilkes LfK 25 . ","hwilks SD NS 1: 60 ( 1401) . ","huilkx FH 5: 191 ( 1504) . ","hwilkens BSH 1: 193 ( 1387) . ","hulkins KL 24 . ","hulkens SD NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). ","hukens SD 6: 170 ( 1350) . ","hulkis FH 4: 73 ( 1459) . ","hulkars LfK 242 . ","hulikom Bu 208 . ","hwilkom Gr (Cod. D) 368 . ","huilkom VKR 29 . ","hulkom Bo 1, 69 ; Gr 276 ; Bir 3: 197, 294 . ","hulkum KL 24 . ","hwiiche SD 5: 564 ( 1346) . ","hvilke Ansg 221 . ","hwilke MB 2: 191 . ","huilke Su 18 . ","hulke KL 17 ; Bir 1: 63 . ","hwilicu SD 5: 564 ( 1346) . ","huilko Su 18 . ","hulko Bo 1 . ","holko MD (S) 208 . ","huilikin BSH 1: 165 ( 1376) . ","huiliken Bu 490 . ","hulikin ib 20 . ","hwilkin SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ","hulkin Bo 8, 116 ; Bir 1: 291, 3: 325 . ","holkin RK 1: (sfgn) s. 183 . ","holchin SD NS 2: 12 ( 1408) . ","huilkan SJ 342 ( 1468); Su 32 . ","hucken BSH 4: 113 ( 1486) . ","huilika ib 1: 165 ( 1376) . ","hulika Bu 140 . ","hwilka Fr 918 ; Bir 5: 9; Ber 50 . ","hwilca SD NS 1: 11 ( 1401) . ","hwelka FH 2: 130 ( 1441) . ","hulka Bo 222 ; Bir 1: 5 ; Pa 19 . ","holka SD NS 1: 52 ( 1401) . ","holgha ib. ","holga LB 3: 48 . ","hwilghen VKR 57 . ","huikken FM 170 ( 1504) . ","hwilike SD 5: 563 ( 1346) . ","huilke RK 1: 1087 ; 4515. ","hwilkie KL 143 . ","hulke ib; Bir 1: 5, 174 . 291. ","hulki Gr 276 . ","hulkie KL 131, 143 . ","holka Gers Frest 50 . ","hwilkin Bil 108 . ","huilken FH 5: 51 ( 1467) . ","huilchin VKR 22, 25 . ","hwolkin SD NS 2: 52 ( 1408) . ","hulkin KL 125 ; Bir 1: 162 . ","hwilke Bil 108 . ","hulkra Bir 1: 3, 78 ; Bil 212 . ","hulkars LfK 222, 225, 240 o. s. v. ","hulkers ib 248 . ","hwilkom Gerst Frest 50. ","huilchom VKR 21 . ","hulkom KL 131 ; Bir 1: 3, 291 . ","hwilicä SD 5: 160 ( 1343) . ","hwilegha DD 1: 29 ( 1357, nyare afskr.) . ","hwilka Ber 50 ; Di 136 ; SD NS 1: 59 ( 1401) . ","hulka Bir 1: 317, 3: 415 . ","hwilka Bir 5: 8 . ","huilgha VKR 13 . ","hulka Gr 276 ; Bir 3: 225 . ","hwolka SD NS 1: 680 ( 1407)) ,"]},{"a":"hvililse","b":"nn","c":"","d":["hvila. thäs äwerdelika huilelses aldra sötasta luste Su 140 ."],"e":["huilelse )"]},{"a":"hvilker","b":"","c":"","d":[" (hwilke Mech 131), jfr hvikul."],"e":[]},{"a":"hviman","b":"nn","c":"","d":["yrsel. " saa stor war hans (ɔ Menlaus) sorg . . . at han formatthe [ey] sta oppa syna fötther wthan aff hwyman oc wanmäktoghet störtte han om kwld " Troj 71 ."],"e":["hwyman Troj 71 )"]},{"a":"hvims","b":"nn","c":"","d":["virrighet? virrigt beteende? virrvarr? altid skwla the (ɔ gårdvarar) wara hwasse moth främadhom. ey skella äffther hwims (ɔ lek, toj el. dyl.?) äller jnthe PMSkr 248 ."],"e":[]},{"a":"hvin","b":"nn","c":"","d":["1) grymtande? han bödh hwariom taka et swiin thz war thäs iw meer thz hwiin Al 5500 .","2) klagan, jämmer, nöd? opta är hwin vndher !SYNS_DÅLIGT? skin (sepe silet niuea sub pelle molestia seua) !SYNS_DÅLIGT? 892."],"e":["hwiin )"]},{"a":"hvin","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hvin","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi (1936) s. 451."],"e":[]},{"a":"hvina","b":"","c":"","d":["grymta. at the (svinen) skullo hwina fast Al 5505 . ib 9300 ."],"e":[]},{"a":"hvina","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1239."],"e":[]},{"a":"hvinan","b":"nn","c":"","d":["1) hvinande. " for swsen ok blesen ok hwinan j ören " LB 6: 105 . ","2) grymtande. " swinanna hwinan " LfK 64 ."],"e":[]},{"a":"hvinka","b":"vb","c":"v.","d":[" = hvika. han skal wara stadhughr ok ey huinkande i ordom ok rådhgärdh sinne RK 33 (83, 35) ."],"e":[]},{"a":"hvinska","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hvinsku þiuver , "]},{"a":"hvinska","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Wennströn, Tjuvnad och fornæmi (1936) s. 449 ff."],"e":[]},{"a":"hvirva","b":"nn","c":"","d":["gärde, lycka? de duabus areis dictis hvirwom SD 3: 195 (1315, gammal afskr.). de alia area dicta hirwo ib. " in vna triente dicta wlgariter hwirfwo " ib 5: 88 ( 1342) . - i ortnamn. in stenshwiruo SD 4: 616 ( 1338) . " in predio dicto baggæhvirø " ib 6: 202 ( 1350) . " partem predii dictam baggahvirwo " ib 214 (1350, gammal afskr.). in baggahvirwo ib 215 ( 1350) . " skäriungshwirnor (för -hwiruor) ib " NS 2: 94 ( 1409) . " til krösonamwla hwirwor " VAH 24: 326 ( 1377) . - Jfr qvärna hvirva."],"e":[]},{"a":"hvirva","b":"nn","c":"","d":["eg.: inhägnad, inhägnat område, gärde, lycka. Jfr V. Jansson, Namn och bygd 26 s. 148 ff. i hwirffwomen RP 2: 275 ( 1394) . then tyendin, som aff the huirfuo skulu ganga SD NS 3: 2434 ( 1417) . KTRb 66 (1431). ib. VKJ 248 ( 1447) . " aff enne hwrffwo ibidem debet 1/2 marc got. " ib 150 ( 1466) . ib 65 ( 1480) . " synnan mölstadha ass ägher vlosrit ena hwirffwo " ib 142 . Jfr härads hvirva."],"e":["huirfua . ","lhwirffwa . ","hwirffua )"]},{"a":"hvirvil","b":"nn","c":"","d":["1) hårvirvel på en häst. cesonia e quedam calcula (fel för caruncula) in fronte equini pulli cum primum producit quuod (fel för prodit ex) aluo matris wlgariter hwyrwil GU C 20 s. 102 . - Jfr vatu-, vädher-hvirvil."],"e":["hwyrwil )"]},{"a":"hvirvil","b":"nn","c":"","d":["1) hårhvirfvel på en häst. i huirflinum i liumscänum ib. " skär wp hwirwilen j lywskanom " LB 2: 68 . " j hwirwilen j strypanom ib. "","2) yrsel? for hwirwil tak abrothanum ok stampa mz swrth win ok haok ok giff them syyka drikka LB 2: 54 ."],"e":[]},{"a":"hvisk","b":"nn","c":"","d":["hviskande. " fly bakdantan kor hwisk ok thwsk " Ber 59 . " thwru länghe skal thz hwisket wara " Lg 3: 690 ."],"e":[]},{"a":"hviska","b":"vb","c":"v.","d":["hviska. " iak hwiskar namnit j hans öra " Bil 85 . KL 238 . Bir 2: 52 . - intr. han hwiskade laght ok matte ey tala Iv 5029 . Bil 471 . Fr 1982 . " hwiska vidh sin gudh " KL 336 . " at hwiska j biscopsins öra " Bir 1: 313 ."],"e":[]},{"a":"hviskan","b":"nn","c":"","d":["hviskning. " Su 115. mz tekn ällir hwitzskan j öra " Bir 5: 27 . ib 100. mz hwitzskan ib 83 ."],"e":["huiskan Su 115 . ","hwitzskan Bir 5: 27, 83, 100), "]},{"a":"hviskan","b":"nn","c":"","d":["viskning. SpV 206 . "],"e":[]},{"a":"hviskare","b":"","c":"","d":[" . m. hviskare, den som hviskar; örontasslare. gifh ey thit ör hwiskarom Ber 59 . ib 107 ."],"e":[]},{"a":"hvisla","b":"nn","c":"","d":["lväsande. etherlika owrens sweik doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo JMÖ 97 ."],"e":["hwitzlo ) , "]},{"a":"hvisla","b":"vb","c":"v.","d":["vissla. Gu C 20 s. 276."],"e":["hwiizla )"]},{"a":"hvisla","b":"vb","c":"v.","d":["hvissla. " ont är at wara hwars manz hundh som hwizsla " GO 275 . " thz skal meer til hästin än hwisla " ib 775 . PM 28 ."],"e":["hwizsla . ","-ar )"]},{"a":"hvislan","b":"nn","c":"","d":[" Lg 3: 299 . ib 457 ."],"e":["hwiislan Lg 3: 457), "]},{"a":"hvislan","b":"nn","c":"","d":["väsande. Troj 21 ."],"e":["hwytzslan )"]},{"a":"hvit","b":"nn","c":"","d":["hvitten, ett slags silfvermynt, i allmh. det minsta slaget af silfvermynt. span rog för fäm hwita tha monde gå RK 3: (sista forts.) 4592 . " span korn iiij hwither eller en skilling galtt " ib 4593 . " ey mera än vi [6] hwita stod hwarth pund " ib 4602 . " före tolff mark swenska goda gamla huita " BYH 1: 279 (1482, nyare afskr.) . LX mark danske hwita BSH 4: 218 ( 1497) . ib 266 ( 1501) . Jfr hviter pänninger under hviter."],"e":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"hvit","b":"nn","c":"","d":[" (Forsell, Hist. II 2: 33 (1513) och f.? L. vitten, det minsta slaget av silvermynt. Jfr Fr. v. Schrötter, Wb. der Münzkunde s. 748 f. Se Sdw 2: 1239. VKJ 4 ( 1479) . " hwar som vil . . . föra danska hwita hiit i riketh " STb 1: 180 ( 1478) . VKJ 111 ( 1480) . " affradit är eth aarit 13 gutniska, thet är 1 1/2 huit, oc annat aareth 7 huita " ib 139 . ho ther will ldanska hvitar införa . . . tha skal han them förtulla som annat god. och skall han (ɔ: mynet) gå här uppe . . . för iiij penningar Forssell, Hist II 2: 33 (1513). - Jfr hvitten."],"e":["-ar . ","huit VKJ 139 ) ), "]},{"a":"hvit","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr blyhvit."],"e":[]},{"a":"hvit","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hvitblakotter","b":"av","c":"adj.","d":["vitgul. " jtem finnes och the olyan natwrliken j jordenne oc kallas napta, hwilken stwndom finnes hwithablakkoth, stwndom rödhblakkoth " PMSkr 405 ."],"e":["hwithblakkoth )"]},{"a":"hvitbleker","b":"av","c":"adj.","d":["matt vbit? corinteus är sten hwithbleker PMSkr 469 ."],"e":["hwith- )"]},{"a":"hvite","b":"nn","c":"","d":["hvita (af ett ägg). tagha arwi oc hwitha aff äghit LB 5: 77 . taka . . . aloe oc huita ff äggit ib 1: 97 ."],"e":[]},{"a":"hviter","b":"av","c":"adj.","d":[" L:","1) vit. " man rensar hwsith oc bredher hwitan dwk a bordhith " SvKyrkobr 33 . olibanus . . . hwit rökilse videlicet myrram GU C 20 s. 378 . " talch är en stern . . . hwither som selff " PMSkr 492 . - hviter pänninger, om olika slags silvermynt. . . . hwitan swenskan pänning fore ena örtugh RP 2: 174 ( 1389) . . . . hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska b. thre hwyte pännia göre än öre SD NS 3: 235 ( 1417) . thär a moth lagde han en hwitan päning thät är en räth arigh MP 4: 264 . - hvit mynta. Se Sdw 2: 1239. hvit vin, vitt vin. teth win som söth är j smakenom thet är twnhgth, hwith win PMskr 356. ib 358 . - n. hvit. ss subst. a) mjölkmat (tillåten vid visst slags fasta). Jfr H. Pleijel, Ark. f. NOrd. Fil. 58: 284 ff. . . . atj mage äthe hwit the dager i fastelagen Saml 9: 166 ( 1509) . b) vitt tyg. ena kaapa, fodrath vnder medh huitt STb 1: 395 ( 1482) . " swaa mykit hwith engelst eller annat hwit om vj (6) öre alnen at the fanga theris kiedebonadh aff " SJ 2: 106 ( 1487) . c) vitt smink el. dyl. göra hwith til qwinnors prydilse PMSkr 395. - Jfr miolk-, snio-hviter, ävensom blyhvit."],"e":["hwither PMSkr 492 . ","hwit Saml 9: 166 ( 1509) ; SJ 2: 106 ( 1487) . huitt STb 1: 395 (1482). hwith SJ 2: 106 (187); PMSkr 356, 358, 395 . ","hwyte SD NS 3: 235 ( 1417) ),","hvita manadagher , ","hvita sunnodagher","hwita svndagh ATb 1: 6 ( 1452) . hwite syndagh ib 3: 148 ( 1504) . hwitta sondagh ib 2: 282 ( 1486) ), ","*hvita tisdagher","hwita tiisdag ATb 1: 83 ( 1458) . ","hwitä tisdaghen JTb 97 ( 1513) . ","tisdagen efter hvita sunnodagher."]},{"a":"hviter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) hvit. af hwite oc gröne färghu SD 5: 563 ( 1346) . " aff hwit fluel " ib. " suepte ii huito kläpe " Bu 25 . " krakan är ey thy hwitare at hon opta badhar " GO 490 . berilla godhe the skina hwite Al 4590 . " bygt aff hwitom marmorsten " ST 417 . " aff silfwer reent ok hwiit " ib 4639 . man saa ther marga brynio hwit RK 1: 1537 . the swarta ko molkar the hwito miolk GO 758 . af hwyt hwätebrödh LB 4: 344 . " sion gik hwit " RK 1: 1499 . hwit oc skärt trampnöl LB 1: 96 . huit wiin ib 97 . thz huita af eggit ib 7: 57 . ib 5: 77, 9: 115 . GO 514 . mz hwitte hand vredh hon hans baak Iv 1328 . hviter pänninger, penning af silfver, silfverpenning. thrätighi marcher godha hwita päningha SD NS 1: 478 ( 1405) . ib 314 ( 1404), 334 ( 1404) o. s. v. tw hundradha march redho huita thydzscha päninga ib 2: 127 ( 1409) . gifwa . . . hwitan swenskan pänning fore ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska FM 23 (1389, nyare afskr.). Jfr hvitpänninger.","2) hvithårig. " thu skal opstanda mot hwitom karle oc hedhra !SYNS_DÅLIGT? " MB 1: 367 . " mit hwita huffwod " ib 243 . " min !SYNS_DÅLIGT? alder (canos meos) ib 249. - Jfr sniohviter. ""],"e":["hwiiter . ","hwiither LB 7: 79 . hwyter. hwitter: hwitte Iv 1328 ),","hviter kal , ","hviter löker , ","hviter mater , ","hvit mynta , ","hvita löker","hwiita lööker: -löök LB 7: !SYNS_DÅLIGT?), = hvitlöker. LB 7: 34, 201, 221 .","hvita manadagher","huite manedagher: -dagh DD 1: 30 ( 1358, nyare afskr.) ),","hvita sunnodagher","-sönnodager . ","hwite sunnadager),"]},{"a":"hvitgul","b":"av","c":"adj.","d":["vit med skiftning i gult, gulvit. alabastrum är hwither sten haffwandis hwithgola strimor j bland PMSkr 460 . ib. ib 468, 484, 490."],"e":["hwith- . ","-gol . ","-goll )"]},{"a":"hvithet","b":"","c":"","d":[" , f vit färg el. färgnyans. haffwer manen . . . jämtho sig som en annan skinande hwithen, merker störm PMSkr 292 . " rödhethen haffwr hwithetena wndy segh " ib 380 . ib 385, 488 . " then andre leten är hwitheett " ib 609 ."],"e":["-heth . ","-heett )"]},{"a":"hvitia","b":"","c":"","d":[" dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe effter huitiom theris som vidher torff SD 6: 39 ( 1348, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"hvitkal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*hvitkalfrö , "]},{"a":"hvitkalker","b":"nn","c":"","d":["vit kalk. thenna mwren a brogena war ey wthan tiill hwitmerad mz hwitakalk thy han war aller aff klaar marmorsten Troj 39 ."],"e":[]},{"a":"hvitklädder","b":"av","c":"adj.","d":["hvitklädd. " Pa 16. " Lg 486 ."],"e":[]},{"a":"hvitleker","b":"nn","c":"","d":["hvithet. " " Bir 3: 314, 4: 143, 156 . MP 2: 22 . Ber 28, 43 ."],"e":[]},{"a":"hvitler","b":"nn","c":"","d":["vit lera. creta te hwith leer GU C 20 s. 54 (jöjl. att fatta som två ord)."],"e":["hwith leer )"]},{"a":"hvitlim","b":"nn","c":"","d":["hvitrappning. " hwitlimith war borthfallith " JP 10 ."],"e":[]},{"a":"hvitliter","b":"av","c":"adj.","d":["vitfärgad, av vit hudfärg. konw[n]g agamenon war en lang oc resog man hwitleeth som miölk Troj 74 ."],"e":["hwitleeth )"]},{"a":"hvitlädher","b":"nn","c":"","d":["vitgarvat läder, vitläder. huithlädher för eth skün HLG 2: 31 (1512)."],"e":["huith- )"]},{"a":"hvitlöker","b":"nn","c":"","d":["hvitlök. " alleum, huitlök " GU 6 . LB 3: 52, 67, 7: 59, 65, 149 o. s. v. vilder hwiit löök, som manga kalla griis löök ib 242 . ten vilde hwitlök som man kallar greslök ib 254 . Jfr hviter löker under hviter."],"e":["hwiit löök . ","hwyth löök LB 7: 59 ), "]},{"a":"hvitmater","b":"nn","c":"","d":["mjölkmat. " äta fisk oc hwit mat " VKR 62 . " ääta fiska oc hwit mat ib. Jfr hviter mater under hviter. ""],"e":[]},{"a":"hvitme","b":"nn","c":"","d":["vithet. albicies ci huithme GU C 20 s. 14 ."],"e":["huithme )"]},{"a":"hvitmeradher","b":"","c":"","d":["vitmenad. Troj 39 . Jfr hvitminadher."],"e":[]},{"a":"hvitmeran","b":"nn","c":"","d":["vitmening. konkret. takis winsten stötther som pwlwer oc en handh fwl mädh renth salth lika aff hwario, oc litith renth wathn rörandis samman oc sywdhande, oc thär j kastis the wthslagna materia glödgad oc thet kallas almenneliken hwithmeran PMSkr 515 ."],"e":["hwit- )"]},{"a":"hvitmering","b":"nn","c":"","d":[" = hvitmeran. PMSkr. 411."],"e":["hwith- )"]},{"a":"hvitminadher","b":"","c":"","d":["vitmenad. " we jdher som like ärin hwitmenadhom graffuom " SkrtUppb 307 . Jfr hivmeradher."],"e":["-menadher )"]},{"a":"hvitminadher","b":"","c":"","d":["hvitmenad. " like . . . hwiit minadhom (delbatis) grafuom " MP 1: 284 . " een stoor chrona af trä huilthmeenat " TK 270 ."],"e":["hwiit- . ","huiithmeenadher )"]},{"a":"hvitmos","b":"nn","c":"","d":["ett slags maträtt. Brasks Matordn 3 ."],"e":["huithmoos )"]},{"a":"hvitmyrker","b":"av","c":"adj.","d":["gråvit? kakabres är en sten liker cristallo men hwith mörker PMSkr 478 ."],"e":["hwith mörker )"]},{"a":"hvitna","b":"vb","c":"v.","d":["hvitna. " wm . . . näsa framman hwitnar " LB 3: 83 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"hvitna","b":"vb","c":"v.","d":["vitna. GU C 20 s. 14 ."],"e":[]},{"a":"hvitpänninger","b":"nn","c":"","d":["Jfr hviter pänninger under hviter."],"e":["hvitpänninga summa","huidh peninga summa )"]},{"a":"hvitrödher","b":"av","c":"adj.","d":["vit med röd nyans. rödaktigt vit. PMSkr 251 ."],"e":["hwith- )"]},{"a":"hvitskin","b":"nn","c":"","d":["hvitt skinn, hermelin. klädhe . . . aff brwnt skarlakan ok vnder hwiitskin Iv 205 ."],"e":["hwiitskin )"]},{"a":"hvitskin","b":"nn","c":"","d":["vitt skinn, hermelin. Svartb 69 (1345=, avskr.). item biskops räth aff hwar konungx krok iiij hwith skin Beckman Stud 54 (slutet av 1400-t.). ib."],"e":["hwiit- . ","hwith- . ","-skiin )"]},{"a":"hvitskinande","b":"","c":"","d":["vitglänsande. Mecht 353 ."],"e":["-skiin- )"]},{"a":"hvitskinande","b":"av","c":"adj.","d":["hvitglänsande. " i hwit skinande klädhom " MP 2: 69 ."],"e":[]},{"a":"hvitskrivadher","b":"","c":"","d":["hvitmålad, hvitmenad. o hwit skrifwath wäg KL 168 ."],"e":[]},{"a":"hvitten","b":"nn","c":"","d":[" Ê= hvit. (de) skulo giffua skipannone lön for therres arbeite . . . och danzska hwitten fore iiiij (4) peninga STb 1: 135 ( 1477) . Möjl. att föra till hvit."],"e":[]},{"a":"hvitvidhe","b":"nn","c":"","d":["vitsippa, anemone nemorosa Lin. " febrifuga hwidwidhe Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos th. M. Fries, ARk. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. ""],"e":["hwid- )"]},{"a":"hvitögha","b":"nn","c":"","d":["vitöga. Gu C 20 s. 14."],"e":["huith öga )"]},{"a":"hviver","b":"nn","c":"","d":["dok, huvudkläde. " hwiffwin saman bindhir harith " SpV 117 . " thu bant thina läppa mz rödhum hwiffwe " JMÖ 139 ."],"e":["hwiffwer )"]},{"a":"hviver","b":"","c":"","d":[],"e":["hwifw VKR 58 . -ar), "]},{"a":"hvälfning","b":"","c":"","d":[" , jfr ivirhvälfning."],"e":[]},{"a":"hvälma","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hvälper","b":"nn","c":"","d":["valp, hundvalp. PMSkr 222, 248 Jfr hunda hvälper."],"e":["hwelper )"]},{"a":"hvälper","b":"nn","c":"","d":["hvalp, hundhvalp. LB 1: 96 . " jak är blindir vordhin swasom hwalpir föddir j blinde letande modhirna baklot " Bir 3: 436 . " som en hwalpir fa af smolomen ther fiöllo af bordheno " Bo 111 . " äta hwalpane (catelli) af thöm smul om som falla af thera herra bordhum " MP 2: 58 . ib 59. Su 362 . Jfr bikiu-, biorna-, leona-hvälper."],"e":["hwelper: hwelp LB 1: 96 ; ","hwelpa MP 2: 59 . ","hwalpir Bo 111 ; Bir 3: 436 ; ","-ane MP 2: 58 ; Su 362 . -ar),"]},{"a":"hvälva","b":"vb","c":"v.","d":["1) välva, förse med valv, bygga med valv. tha skal han lata hwälffwa smidiane STb 1: 232 ( 1480) . " twa kellara then ena hweldan ok then andre balkaden " SJ 2: 93 ( 1483) . eth stenhws medh thwa hwalffda kelelra ib 110 ( 1488) . en gardh belegen i nesta hwelffda grenden ib 190 ( 1491) . " then hwalffda stenboden sTb 3: 405 (1498). mwramesterne iiij mark at han hwalffde södra torn " SSkb 155 ( 1505) . ","2) välva, stjälpa. strö thät (ɔ: pulvret) pa eth hwälff (fel för hwälfft?) haar sald tynth PMSkr 391 . "],"e":["hvälffwa STb 1: 232 (1480) . hwälffua ib 181 (1478). hwelffua ib 3: 215 ( 1495) . impf. hwalffde SSkb 155 ( 1505) . ","hwelth ib 76 ( 1481) . ","huelden STb 2: 228 ( 1487) . ","huälda ib 1: 405 ( 1483) . hwalffd(h)er: -an STb 2: 264, 282, (1488), 360 (1489); SJ 2: 114 (1488); -a ib 110 ( 1488) ; STb 3: 248 (1495), 405 (1498), 4: 144 (1507); hwalffdh STb 2: 309 (1488); SJ 2: 117 ( 1488) . ","hwaldh ib 121 (1488). Se Sdw 2: 1239),","*hvälva ivir , överbygga med valv. om än the vilia hwälffua offuer portin STb 1: 181 (1478). ther oleff haffuer begytn th hwelffua offuer for:ne kellera ib 3: 215 ( 1495) . Fallen äro möjl. att föra till det enkla hvälva. ","*hvälva saman , välva tillsamman. tak twa crital stena som ärw giorde jnwärtis hole oc kwnna hwälffwas samman PMSkr 527 . ","*hvälva umkring , stjälpa upp och ner. nar the (ɔ sjöjungfruarna) fornymma ath the äro sompnade j skipen oc skippen wanka wtan styreman hälffwa the them om kring Troj 295 . Jfr umkring hvälva. - Jfr be-, in-, kringum-hvälva."]},{"a":"hvälva","b":"vb","c":"v.","d":["kvälfva, vända sig. huru opta werldzens hiull huällfuer RK 3: 3019 . BSH 4: 252 ( 1500) . wåndher . . . ey hwartt lyckan hwelffuer RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269 . Jfr hvärva. - oper sonl. jak wander ey hwart thz hwelfwer MD 128 . iag acthade . . . aldriig wonda hwarth sedhen wille hwlffua RK 3: (sista forts.) 4214 . hwarth thz mone tha om siidher hwelffua ib 5001 . - Jfr undan hvälva."],"e":["-er )"]},{"a":"hvälva","b":"vb","c":"v.","d":["hvälfva, förse med hvalf, bygga med hvalf. templum ällir mönstrit war ey hwälft ST 417 . " loth hwälfwa thz !UDDA_TECKEN?: mönstir) mz säghil steen " ib 139 . " the skulu ganghin framman widh gatuna . . . hwälfua sua langt som gatubodherna räkkia " SJ 138 ( 1445) . " i thän hwälfdha källaren " ib 53 ( 1434) . " hwälffde twa källara " PM LXVII . aff hwilkom IX camarom twa ärw hwälffde ib. hvälva sik, kullstjälpas. hwälffde sik ekyan ällar skepeth Lg 3: 392 . - refl. hvälvas, hvälfvas, stjälpas. en annar deghil hwälffwes affwan wppa PM 10 . Jfr umkul hvälva."],"e":[]},{"a":"hvär","b":"pn","c":"pron.","d":["se hvar."],"e":[]},{"a":"hvärva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr um hvärva."],"e":[]},{"a":"hvärva","b":"vb","c":"v.","d":["eg. svänga el. vända sig i krets, vända sig om, vända sig kring. ","1) vända sig. ä hwarth thetta slaghit hwärffuer (huru än detta slag aflöper; för hwälffuer? rimmande med siälffuer) RK 3: 1063 . ","2) försvinna. " diäuulin . . . huarf som rökar i väþrä " Bu 8 . ib 145 . Bil 213 . hwärfwir han ginstan Bo 91 . Di 126 . Ber 127 . Su 264 . Lg 3: 653 . LfK 223 . " huarf asnen af hans öghsyn " Bu 173 . Bil 282, 715, 800 . Lg 3: 545 . " hwarf han fran thera öghon " MP 2: 24 . " the !UDDA_TECKEN?: framfarlik thing) huärfwa alstingx fran hänna syn " Bir 2: 99 . Fr 110, 113, 912 . " annar som hwrwin (Cod. A borto 241) är (non est super; icke mer är till, är borta) " MB 1: (Cod. B) 550 . - försvinna, gå sin kos, skingras. thz alexander monde forwärffwa äpter hans dödh monde thz hwärfwa Al 9702 . - hvärva bort, aflägsna sig, försvinna. hwarff han bort oc gik sin wägh Ansg 183 . " hwarf han ginstan bort " Pa 10 . ib (Tung) 30, 35. ST 309, 311, 428 . Va 11 . Su 75 . Lg 3: 670 Di 21 . " hwarf han bort fran them " Bo 239 . ib 241 . KL 337 . hwarf han bort w thera öghsyn Bo 234 . " hwarf swa bort af hans öghsyn " ST 294 . " josep är hworwin mik bort " MB 1: 243 . " alexander hwarff them allom brat " Al 2364 . Jfr borthvärva. - Jfr for-, kringhvärva, äfvensom siohurvin."],"e":["hwrwin MB 1: (Cod. B) 550 . ","hworwin MB 1: 243 ),"]},{"a":"hvärva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) försvinna. " o lthu wärldh, har äru thina ffigure, hwilka swa storth ok stadogth loffwadhe, hworffna " SpV 289 . " tha hwarf the röstin " Hel män 154 ."],"e":["hwärfuir Hel män 109 . imfp. hwarf ib 154 . ","worffna SpV 289 ),","hvärva bort , försvinna. Hel män 109 ."]},{"a":"hväsa","b":"vb","c":"v.","d":["hväsa. " ormane hwäästo mot mik " Su 434 ."],"e":["hwässa . ","-te )"]},{"a":"hväsa te","b":"vb","c":"v.","d":["väsa. Se Sdw 2: 1240. - med ack. the . . . gnizladho sina tänder, oc hwästo sina twngo offwer mik som ether orma (strindebant super me dentibus) Mecht 213 (möjl. att föra till hvässa)."],"e":[]},{"a":"hväsan","b":"nn","c":"","d":["hväsande. ormsins hwäsan Ber 159 ."],"e":[]},{"a":"hvässa","b":"vb","c":"v.","d":["1) hvässa. " hwästo badhe händir oc tängir mot honom som hwassasto swärdh " Bo 183 . at han huässe ey . . . swärdhit Bir 3: 378 . KL 265 . Su 161 . ","2) skärpa, göra skarp el. genomträngande. iaspis huässe synina Bir 2: 220 . LB 2: 56, 64, 3: 45, 163 . ","3) ägga, reta. " skal ärian koma . . . hwästir (exacantatus) aff thom sniällasta " Bir 2: 54 . " tha han hwasser (för hwässer) sina wredhe " ib 4: 98 . " han hwässer hwart eth creatur til at hämpnas ower syndaren " LfK 113 . - Jfr til hvässa."],"e":[]},{"a":"hvässa","b":"vb","c":"v.","d":["1) vässa. " item en jernstangh hwesth och enmwrhacha hwest HLG 2: 62 (1518). "","2) skärpa, göra skarp el. genomträngande. thät (ɔ brännvin) är goth them maledh vil förgha och hwesser thät Sex ekon tr 275 . wij haffwom giffwit warom fiendom läglighet tiill at reda siig oc hwässom thera synne oc wnderstand Troj 105 ."],"e":["hwessa . ","-er . ","-ter )"]},{"a":"hvässare","b":"nn","c":"","d":["slipare. GU C 20 s. 7 ."],"e":["hwessare )"]},{"a":"hvätia","b":"nn","c":"","d":["slipsten. " cos cotis . . . häl eller hwätia " GU C 20 s. 152 ."],"e":[]},{"a":"hvätia","b":"vb","c":"v.","d":["hvässa. " hwatte konungxens kniffua " Di 44 . - bildl. the sin knif hwetia oc slipa paa waar . . . rygh BSH 5: 360 ( 1509) ."],"e":["hvatte ) , "]},{"a":"hvätie biärgh","b":"nn","c":"","d":["skade . . . som the giort haffde wppo theris hwetie bergh BtFH 1: 166 ( 1508) ."],"e":["hwetie bergh )"]},{"a":"hy","b":"nn","c":"","d":["huj, hast. " the gingo af stadh alle medh enom hyij " Ansg 247 ."],"e":["hyij )"]},{"a":"hya hyia","b":"nn","c":"","d":["utseende, färg, hy. " o maria . . . thu war nesth jhesu christo . . . aldrafäghersta människia til thins krops licamligha liimj hyia ok sk[a]mat " SkrtUppb 356 . Jfr hyr."],"e":[]},{"a":"hydda","b":"nn","c":"","d":["hydda, skjul. " mins fadhers hus skal kallas böna hws än j gören aff thy röffuara hus, oc hyddo " SkrtUppb 302 ."],"e":[]},{"a":"hydda","b":"vb","c":"v.","d":["glömma. " y ihesu christi helga döde beskerma ok hydda tik " Gers Ars b 3."],"e":["hydda ) , "]},{"a":"hydda","b":"nn","c":"","d":["hydda, skjul. " han hafdhe ena fatigha hyddo som han vndir laa " ST 61 . ib 62 ."],"e":[]},{"a":"hyena","b":"nn","c":"","d":["1) hyena. PMskr 476. 2) hyena är en dyr sten och finnes j ögonen aff eno dywr som kallas hiena PMSkr 476 ."],"e":["hiena )"]},{"a":"hyfþinge","b":"","c":"","d":[" , se höfþinge."],"e":[]},{"a":"hygge","b":"","c":"","d":[" , jfr skogha hygge."],"e":[]},{"a":"hyggia","b":"nn","c":"","d":["eftertanke, förstånd. han loot stokholms stad at byggia mz dighirt with oc mykin hyggia RK 1: 511 . ib 2: 1117 . Jfr at-, bryst-, o-hyggia."],"e":[]},{"a":"hyggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tänka, gifva akt. iämskt som en gömer aat androm oc hygghir (Cod. A thänker 54) MB 1: (Cod. B) 532 . iämsköt som hwar hyghir (Cod. A thänke 56) at androm ib. ib 537 . KL 384 . MB 2: 379 . " hwar skall åth sinom lott och lagom hyggia " MD 422 . a rikedoma mon thu all tiidh hyggia Al 6638 . " til enkte gaghn tha wilin i hyggia " ib 7016 . ","2) betänka, besinna. " thz skulle tha transagoras hyggia " Al 1632 . ","3) uttänka. som han wille siälfwer hyggia swa loot han sik waghnen byggia Al 9079 . " tenkte vpa sina otukt som han haffde förra hugt " RK 1: 4047 . ","4) tänka, mena, tro. huat hygar (annan läsart: thenkia Lg 1020 ) iþart harþa ok musa mäghin Bu 507 . iak hughþe þik vaa väldoghastan härra ib 498 . Bil 574 . MB 1: (Cod. B) 535 . " hugde alt rikit ather faa " RK 1: 853 . ib 4040 . " the hughdo at ans lidhamot gingo al sundir " Bil 871 . Iv 293 (Cod. B, C) s. 323. RK 1: 677, 711 . Al 9734 . " swa monde han hyggia " ib 3642 . - opersonl. swa later jak mik hyggia (så menar jag) MD 391 . ","5) tänka, ämna, hafva för afsigt. haffde ther hugt lenge at wara RK 1: 1037 . ib 431, 897, 2565, 2661, 2865, 3233, 3989, 4105, 4454 . the haffdo . . . swa howat som the haffde hukt i 2200. ib 1892 . han wiiste ey huat the hade hokt ib 2581 . - ämna, bestämma. then kost haffdo the til bröllops hokt RK 1: 2703 . ","6) göra modig, uppmuntra. thin wiisdoom skulle mik opta hyggia Al 8545 . ","7) vara modig? sidhan togho borgare bäder at hyggia (att vara vid bättre mod? bättre tänka sig för, blifva mera eftertänksamme el. förståndig?) RK 2: 2259 . - Jfr athyggia."],"e":["hyggir MB 1: (Cod. B) 537 . hygghir i 532. hyghir ib. ","hygir ib 535 . ","hygar Bu 507 . ","hugt RK 1: 1037, 2565, 2661, 3989, 4047, 4105 . ","hught ib 3233 . ","hukt ib 431, 897, 2200, 4454 . ","hogth ib 1892 . ","hokt ib 2581, 2703, 2865 . ","hyg KL 384 ; MB 2: 379),"]},{"a":"hyggilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hyggilsa bref"]},{"a":"hyghia","b":"nn","c":"","d":["Jfr forhyghia."],"e":[]},{"a":"hyghinde","b":"","c":"","d":[" , se höghinde."],"e":[]},{"a":"hyl","b":"nn","c":"","d":["med vatten fyld fördjupning, djup vattensamling, djup. til hafsins som är almennelik hyyl aldra watna MB 1: 124 . " kome saman watnin the vnder himblenom äre . . . i een hyll som nw är oceanus haff " ib 156 . ib 158. Jfr vatz hyl."],"e":["hyyl . ","hyll . "]},{"a":"hyld","b":"nn","c":"","d":["staande skaden för thet som ther affbrändher i hyldhen HSH 19: 16 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"hylia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hölja, överhölja, betäcka, skyla. med ack. han slo hanis . . . tu saar i howdit bade holde hattir oc hwa ATb 1: 187 ( 1463) . " thänne hattin hööl thit hoffwdh " SpV 117 . " huru haffwer hon hoolt mz mörkridh (obtexit caligine) j sinne gälskio syons dotthir " ib 128 . kärlekin hööl (operit) mange syndhe ib 179 . SvB 83 (senare h. av 1400-t.). skyl thik ok fiäla i hans sidha saars källo. hyldho ok thäkta mädh kärlexens klädhe SkrtUppb 21 . thokman skylde, älla holde alla iordhena SvKyrkobr 335 . SvB 88, 164 (börj. av 1500-t.). 2) dölja, glömma. paulus sigher christum wara gudz dygdh, ok gudz wisdom, j hwilkom alle öffra ok nidhra thinga widsomma äru holde (absconditi) SpV 523 . thz wärdogha sacramentit är holdt oc obegripelikit aff allom sinnom Mecht 129 . " hööl mik wndhir thinom diwpa sarom, til thäs thin wredhe oc grymhet är owir farin " SvB 80 (mo slutet av 1400-t.). hännas syndher waaro höldha oc lönta fför människiom JMPs 576. "],"e":["hölia SpV 179 . ","hööl SpV 117, 179 . impf. holde Atb 1: 187 (1463); SvKyrkobr 335 . part. pret. f. hyldho SkrtUppb 21 . ","hwlt SvB 83 (senare h. av 1400-t.). holt ib 88 (börj. av 1500-t.). holdt Mecht 129 . ","holde SpV 523 . ","höldha JMPs 576. supin. hoolt SpV 128 . ","höl SvB 164 (börj. abv 1500-t.). hööl ib 80 (mot slutet av 1400-t.)),","*hylia um , "]},{"a":"hylia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hölja, öfverhölja, betäcka, skyla. med ack. huldo nästan alt änlitit hänna Bo 215 . " änlitit ok skäggit var alt holt " Bir 3: 272 . ib 2: 61, 177, 4: 11 . RK 3: (sista forts.) 5491 . " näkte sin hemelikin thing hwlkin han hafdhe holt " Ber 87 . Su 193 . " hulde han sit hofwodh mz howudh dukenom " Bil 127 . MB 1: 263 . Fl 1336 . Al 677 . Bir 1: 222, 2: 201, 243 . VKR 67 . LB 2: 9, 3: 181 . MB 2: 363 . herra . . . som hyl hymelen mz skymen. hyl min nakna krop KL 310-311. holde hona mz hwito klädhe. swa at hon syntes ey vm thre tima ib 311 . markin war mz dödha män huld Al 3361 . " skepit holdis ok fylthis aff bölghomen (operiretur flucibus) " MP 1: 67 . warda eldh glödar holda mz enasko LB 4: 341 . hvilkin som spiller vppa duken mer än han höl mz sinne hand SO 5 . ib 28, 70 . " hvilken broder som ööll spiller meer än han kan hölie vnder sina hender " ib 108 . [än han uarþär lyttär i anlite sua at] hvatte hyl hattär ällä huua SR 53 . ib 55 . " om man stywdher henne (malört) j reenth watn ok skärer ok hölyer sidhan om en dagh " LB 2: 45 . " at thu !SYNS_DÅLIGT? mik oc holde nidhre i hälwitte " LfK 112 . kyklinga . . . hulke som ämuäl glädhias än thot the formogho ey meer gripa än ena modhorinna fiädhir oc hylgha sik vndir hänne Bir 2: 87 . " jak bidhir tik . . . at thu . . . höll mik wndhir thinom saarom " ib 4: 201 . ib 208 . " kärlekin hyl syndanna mykelikhet " Bo 76 . MP 2: 75 . " waar hugher han är först hulder i sik siälwom . . . oc sidhan än hulder vnder likamenom " MB 1: 56 . - med två ack. hyll tik wäl hyldhen LB 2: 59 . " thera kroppa huldo markena ful " Al 9346 . - med prep. holde vppa them klädhin (höljde dem med kläderna) Bo 58 . " huldo vppa han " KL 71 . hylia for öghonin Bo 189 . MB 2: 191 . " hyl vm öghonin hans " Bo 181 . " hyle offwir karith mz eth klädhe " LB 1: 97 . ","2) dölja, gömma. " huldo . . . hälaght trä vndir snionom " KL 49 . " vnder them (tecknen) är sannindin huld " MB 1: 310 . " liwsa the thng som hwld ärw wndi myrkeno " Ber 149 . " þär tel at minna moþor skam är hold " Bu 136 . " hylia cristona i sino hiarta " ib 415 . Bo 117 . MP 2: 196 . Bir 1: 219 . " huru . . . thins oc mins herra likame . . . kan innehallas oc hölia j thy klena ämpne, som tillhöre the werdogasta sacramento " Su 268 . " alt thetta ärandit höliade the swa hemelika " ST (Cod. Asc.) 558 . - gömma, undangömma. swa at the (klosterfolk) enkte hylia älla hafwa af them thingom the hafdho i wärdinne Ber 133 . Su 200 . " idhra synde huldo (absconderunt) hans änlite for idhir " MP 1: 70 . " thro hauer sik holt oc inne dolt j swa hardhan steen " MD 393 . "],"e":["hylgha Bir 2: 87 ","hölia MB 2: 363 ; Su 193 ; ","-as Bir 1: 222 ; Su 268 . ","höie SO 108 . ","hölya VKR 67 . hölia, se aterhylia. ","hölghia: -ande Bir 2: 61 . ","hilya: hily LB 3: 181 . ","hiölia LfK 95 . ","hyölya: hyöly LB 2: 9 . ","höl MP 2: 75 ; Bir 2: 177, 201 ; Al 677 ; SO 5, 28, 70 . ","hölyer LB 2: 45 ; Su 73 . ","höls Bir 4: 11 . ","-o KL 49, 71 ; MP 1: 70 ; Bo 215 ; Al 9346 . ","holde KL 311 ; Bo 58 ; Bir 1: 219 ; LfK 112 ; ","-o MB 2: 191 . ","hylde: -is Bir 2: 243 . ","höliade ST (Cod. Asc.) 558 . part. pret. hulder MB 1: 56 ; ","huld ib 310 ; Al 3361 . ","hwlder: hwld Ber 149 . ","holder MB 1: 263 ; ","hold Bu 136 ; ","holda LB 4: 341 . ","holdher: holdh MP 1: 68, 2: 196 . ","hyldher: -en LB 2: 59 . ","hwlt Bo 117 . ","holt Bir 3: 272 ; Ber 87 ; Su 200 ; MD 393 . ","höldt RK 3: (sista forts.) 5491 . imperat. hyl KL 311 . ","hyll LB 2: 59 . ","höl Bir 4: 208 . ","höll ib 201),","hylia ivir , "]},{"a":"hylilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr ahylilse."],"e":[]},{"a":"hylilse","b":"nn","c":"","d":[" ? hölje. operimen . . . högilse (sANnolikt fel för hölilse) GU C 20 s. 381 ."],"e":["högilse )"]},{"a":"hylla","b":"nn","c":"","d":["hylla. " ketzslar oc gryther fwlle aff hyllerne " RK 3: (sista forts.) s. 175 ."],"e":[]},{"a":"hylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra huld el. bevågen, bringa på sin sida, förmå till hyllning. thu lokkar waa riddara ok swena hyllar them mz stora gafwor Al 2105 . " han hyllade almoghen " RK 3: (sista forts.) 4371 . ib 5376 . FM 337 ( 1507) . - med tillagdt sik, til sik el. til sina hand. haffde . . . hyllat sigh riken mothe antiochum MB 2: 321 . " hwilken til sigh hylladhe een mäktoghan man " Lg 3: 347 . RK 3: 909 . al. moghen tiil sina handh hylla ib 2008 . - upptaga i sin tjenst el. i sitt skydd. frälste ok hylladhe alla fangha MB 2: 270 . - med tillagdt sik el. til sik. haffwa the sik hyllat otalighen moghna aff arabia MB 2: 234 . hulka jwdas fridliga til sik hyllade ib 233 . FM 489 ( 1510) . ","2) hylla, lofva tro och huldhet åt. !SYNS_DÅLIGT? hylla honum macedones alle Al 825 . " at hylla mik ok lofwa tro " ib 1675 . ib 867, 1665, 2032, 3942 . RK 1: (D, F, G) s. 170 (sfgn) s. 179, 2: 9540. ST 517 . Di 277 . j . . . haffue . . . keesth, koredh ok hylledh . . . her swanthe nielsson . . . ffor herre ok höffuetman offuer alt swerigis rike FM 162 ( 1504) . - underkasta sig. med prep. a. hylla a hans nadhe Al 2237 ."],"e":["hilla: -ade RK 1: (sfgn) s. 179, 2: 9540. ","hulla: -ade ST (Cod. Asc.) 560 . hulde ib. -ar, -adhe, "]},{"a":"hylla","b":"nn","c":"","d":["hylla. L. Jfr M. Eriksson, Hjäll och tarre (1943) s. 246 ff. han . . hög sönder bord och benke, döre och döre gaather och hiller STb 5: 66 (1515)."],"e":[]},{"a":"hylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) hylla, lova tro och huldhet åt. . .. oc skulu honom (ɔ kung Erik) igen hylda oc manskap göra oc raadh swäria Rydberg Tr 3: 161 ( 1436) . " the gode verdege fäder, herrer ok gode men vppa nyt hullede hanom fore rikesins herre STb 3: 116 (1493). ""],"e":["hylda Rydberg Tr 3: 161 ( 1436)","hulda: -ath Lagerbring Saml 2: 266 ( 1464) ), "]},{"a":"hyllare","b":"nn","c":"","d":["Jfr härra hyllare."],"e":[]},{"a":"hylle","b":"nn","c":"","d":[" ? sambucus, hyll, fläder. sambuca hille LB 7: 142 . " sambuca hether hylle " ib 2: 38 ."],"e":["hille )"]},{"a":"hylle","b":"nn","c":"","d":["och n. huldhet. - ynnest, nåd. thy fforbiudhom wij allom worum ffogethom . . . oc allom androm, hwem thee helst äre, starklika vnder wortt hylle oc nadh Priv f Sv st 53 (1368, avskr.) . - Jfr ohylle."],"e":[]},{"a":"hylle","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"hylle","b":"nn","c":"","d":["huldhet, trohet. " thiänist oc hylle honum sworo " Al 9631 . - ynnest, nåd. hawä hylle oc kärlek af oss SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). for. wärffwar thz mz sins herra hylle Al 2665 . ädlä herra giffuin mik . . . idhrä hyllä Va 23 . " forbryþom oc vi vnþe varä naþyr oc hylle " SD 5: 638 ( 1347) . biudha . . . widh sina hylle oc sina nadh Al 7799 . ib 3211 . RK 2: 6980 ."],"e":["hyllä Va 23 hylla (i rimslut) RK 2: 6980 ), "]},{"a":"hylle barker","b":"nn","c":"","d":["hyllebark, fläderbark. " tak jnrynen af hylle bark " LB 2: 32 ."],"e":[]},{"a":"hylle blomster","b":"nn","c":"","d":["hylleblomster. " aff them tingom som rensa flegma oc segha wäskor som är euforium, turbit, hylle blomster äller crocus ortensis " LB 9: 114 . ib 7: 218, 240 . 9: 117."],"e":["hiide- LB 7: 218, 240), "]},{"a":"hyllelöf","b":"nn","c":"","d":["hyllelöf, fläderlöf. " siwdher man hyllelöff ok legger widh spinabyldh thz doger " LB 2: 38 . " then olyan ther man gör aff hyllelöff ib. " ib 1: 97, 2: 9, 65, 3: 181, 7: 142 ."],"e":["hille lööff LB 2: 9 ),"]},{"a":"hyllerot","b":"nn","c":"","d":["hyllerot. " siwd te vnga hiilda rötir j vatn " LB 7: 247 . thå wexer fögha frucht på hylle roth RK 3: (Till. om Chr. II) 6298 ."],"e":["hylla rod RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6298. hiilda-), "]},{"a":"hylleträ blomster","b":"nn","c":"","d":["fläderblomster. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 49. olya aff hylle trä blomsther PMskr 402."],"e":[]},{"a":"hylling","b":"nn","c":"","d":["hylling. . . . hwat hyllingh the gode men the hano[m] göre skulle her j staden STb 4: 131 (1506)."],"e":[]},{"a":"hylling","b":"nn","c":"","d":["= hylning. " manskap oc hylling hanom alle byrda " RK 2: 7673 ."],"e":[]},{"a":"hyllist","b":"nn","c":"","d":["huldhet, trohet. " philippus gaff hänne hyllist siin " Al 735 . " godh hyllest hade iag aff sweriges almoge " RK 3: (sista forts.) 4641. vi . . . biudhom hardelika . . . wndir alla lydho oc hyllist SD NS 1: 415 ( 1405) . - ynnest, nåd. loffuar han (Kristus) them renliffuis människiom hiälp oc hyllist Bir 4: 40 . " vndir gudz hyllist ok vinscap " SD NS 1: 656 ( 1407) . ib 2: 110 ( 1409) . " wi . . . biwdhom vnder wara gönst ok hyllist " Bir 5: 112 . herra hyllist är ey halla langh GO 384 . swenin fik sins herra hyllist LG 3: 254. konungen fik sua stora wr edhe til hans, at han kunde sidhan aldre offtarmeer koma i hans hyllist Ang 237. RK 1: 2389, (sfgn) s. 188, 2: 121, 274, 983, 1785 o. s. v. SO 121 . MB 2: 197, 224, 260 . " togho til fridh och hyllest alla them sigh til them laatha " ib 240 . " man kan ey thiäna thwem herran (för herrom) til hyllist (till behag; nemo facit dominis seruimina congrua binis) " GO 554 . - Jfr ohyllist."],"e":["hyllyst SD NS 2: 110 ( 1409) . hyllest. hylläst Hels L J 17. hullest SO 121 . ","hyollest RK 2: 274), "]},{"a":"hyllist","b":"nn","c":"","d":["huldhet. - ynnest, nåd. wm han wil ey wndher eens minsta gudhz höllist Mecht 342 . - Jfr ohyllist."],"e":["höllist )"]},{"a":"hyllistgava","b":"nn","c":"","d":["gåva ss bevis på ynnest. congriarium rii kesara hyllisth gaaffua GU C 20 s. 138 ."],"e":["-gaaffua )"]},{"a":"hylning","b":"nn","c":"","d":["hyllning, huldhet, trohet. tet göstaff erikson oc nogre med hanum . . . begynt haffue i moth then hwlningh, cristelige tro oc äre swerges lmoge sakt oc sworit haffue wor kereste nadigeste herre k(onung] c[ristiern] STb 5: 336 (1521, Kop). ib 340 (1521, Kop) ."],"e":["hwlningh . ","huldning )"]},{"a":"hylning","b":"nn","c":"","d":["hyllning, huldhet, trohet. " then hyldning och eeder, som rijkesens män honom giordo och sworo vppa morasteen, then tijdh han til konug walder war " BtRK 95 (1435, orig.) . thera eda och hyldning BSH 3: 121 ( 1558, nyare afskr.) . moth thera . . . trolofueede hylning ib."],"e":["hyldning )"]},{"a":"hylt dat. best. hyltenne atb 1 326 1470","b":"nn","c":"","d":[" ATb 1: 326 ( 1470) . han hade roffuet . . . eth belte medh en hylta STb 4: 8 ( 1504) ."],"e":["*hylta , "]},{"a":"hylta","b":"nn","c":"","d":["skogsdunge. i ortnamn. si qui miodhhyltu vel gydhningshyltu attinuisse vel attinere probarentur SD 3: 41 ( 1311) ."],"e":[]},{"a":"hyma","b":"vb","c":"v.","d":["mörkna, svartna? meg misklikade oc hymmade (det svartnade för mina ögon?) ther iag satt dödzens språng fik meg tha fatt RK 3: (sista forts.) 5697 ."],"e":["hymma . ","-adhe )"]},{"a":"hymmerdagher","b":"","c":"","d":[" , se imber-."],"e":["-freadagher"]},{"a":"hymn","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ymna."],"e":[]},{"a":"hymn","b":"nn","c":"","d":["hymn. " TK 273. ""],"e":["hympn )"]},{"a":"hynda","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["hyndo miolk","hynda miölk )"]},{"a":"hynda","b":"nn","c":"","d":["hynda. ss öknamn. " jens . . . kalladdhe per olsson vpa brona pedher hynda " ATb 2: 374 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"hyndsim","b":"","c":"","d":[" , se hundsim."],"e":[]},{"a":"hyndsima","b":"","c":"","d":[" , se hundsima."],"e":[]},{"a":"hynir","b":"nn","c":"pl.","d":[],"e":["hymer Di 256 . ","hymär ib 252, 253 (formerna med m bero troligen på missförstånd). hiner ib 247, 251, 252), ","hyna här","hyna land","hymalandh Di 225 . ","hymeland ib 235 . ","hymelandh ib 222 . ","hymmelandh ib 220 . ","himaland ib 271 . ","himalandh ib 247), "]},{"a":"hyr","b":"nn","c":"","d":["utseende, färg. " " alt thet ther var, thet !SYNS_DÅLIGT? olikamlikit, än thogh thet tykkis hafva likam!SYNS_DÅLIGT? hyy (speciem corporum habentia) " Ansg 181 . thz watn hafwer vnderlik hy Al 2177 " swa som himilen skipter sin hy " ib 7147 . - särsk. om menniskor. utseende, ansigtsfärg, hy. han hauar liusan hy Bu 204 . " han hauar sama hugh ok hy ib. " Bil 879 . gör thät . . . fagran liith ellir hy LB 3: 58 . vnderlik räddogha han tha fik han omskipte badhe lit oc hy Al 8255 . MB 2: 287 . LfK 141 . - utseende, skapnad. genast alexander a hona sa honum thykte tha hans modher na swa waro the lika i thera hy Al 8145 . at qwinnor skulo sik faghra skapa aff faghrom bonadh the a sik taka mz margha handa klädhom ny at göra sik en annan hy än som naturan giordhe henne ib 6352 . " i thy samu som hanom tykte at siälin var skild vidhir hans dödelica likama, fik siälin genstan annan aldra vänastan hy oc färgharsta skipilse (aliam pulcherriimam speciem corporis) " Ansg 179 ."],"e":["hyy MB 2: 287, " den enda anträffade nominativformen. ack. hy. hyy), "]},{"a":"hyr","b":"nn","c":"","d":["ansiktsfärg, hy. (drycken) läker guttam oc skab görandis goth blod oc faghran hy PMSkr 584 . " ty fälnade hans blidaktoga hyj " Troj 179 . Jfr hya samt tvähyadher."],"e":["hyj Troj 179 ) , "]},{"a":"hyra","b":"vb","c":"v.","d":["anställa i sin tjänst, leja. borgamestarene skulo hyra skipmennene STb 1: 359 (1482). petter bysse skytte, som hans skreddere hyrde, xij marc Stock Skb 119 ( 1519) ."],"e":["-dhe )"]},{"a":"hyra","b":"nn","c":"","d":["fullt uppp, i stor mängd. os är her nu äwintyre komin a hand ok full hyrä Fredrik ed Noreen 74 . " aff tumber mästara dyre var ther ful hyrä (hds. ohyrä sannolikt ändrat från hyrä) " Fredrik ed Noreen 1814 . (Jfr E. Noreen, Stud. rör. Eufemiavisorna 2: 20 f.). - Jfr ars-, hus-, husa-, skip-hyra."],"e":["hyrä Fredrik ed Noreen 74 . ","hure Stock Skb 284 (1491, Skip) ; obl. STb 2: 367 (1489), 3: 383 (1498)), "]},{"a":"hyrdha","b":"","c":"","d":[" , se hirdha."],"e":[]},{"a":"hyrdhe","b":"","c":"","d":[" , se hirþe."],"e":[]},{"a":"hyrdränger","b":"","c":"","d":[" , se hirdhdränger."],"e":[]},{"a":"hyrn","b":"nn","c":"","d":["hörn. " ena bratzsa som haffde fäm hörn ällir fäm ända " Mecht 123 . Jfr Sdw 1: 544 (under hyrne) samt horn, hyrne. "],"e":["nörn )","*hyrna sten , "]},{"a":"hyrna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*hyrno gardher , "]},{"a":"hyrna","b":"nn","c":"","d":["hörn. " brendhe fyra husins hörnor " MP 1: 130 . Jfr en-, stokhyrna samt hyrne. "],"e":["hörna )","hyrno sten , ","hyrnu stokker , "]},{"a":"hyrnadher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fyra-, två-hyrnadher."],"e":[]},{"a":"hyrnbodh","b":"nn","c":"","d":["hörnbod, vid ett gathörn belägen bod. SJ 2: 154 ( 1489) . Stock Skb 246 (1525-26). Jfr horn-, hyrngatu-bodh."],"e":["hörn- . ","-bod )"]},{"a":"hyrnbodh","b":"nn","c":"","d":[" = hyrnebodh. hyrn boden vppa östra sydhona SJ 191 ( 1450) ."],"e":["hyrn bod )"]},{"a":"hyrne","b":"nn","c":"","d":["hörn. " the skuldo senasta stenin läggia ofwarst j muren j eet hyrne " ST 418 . " stikkandes starkan eel oppa hwset i fira hörne " Lg 3: 455 . ib 474 . " oplyptis husit a fyra hörnomen " KL 401 . MB 2: 395 . " iak hörde ena röst wt aff iiij gul altarens hörnom (cornibus) " ib 347 . saa petrus . . . swa som eet mykit linnit skinande kaar nidhir sändas af himmomin mz fyrom hyrnom (initiis) KL 151 . " sighiande honom wara kläddan i purpura oc collobio, oc i allom hörnom sänkt mz pärlom " Lg 222 . - gathörn. j hyrnit vidh brödhra trägardh Bir 5: 122. i hyrnet upa norre sidhonne SJ 72 ( 1437) . widh hörnit ib 83 ( 1441) . De anförda ställena, utom ST 418, Lg 3: 455, 474, kunna äfven föras till ett hyrn; till hyrna kunna föras KL 151, 401, MB 2: 347, 395, Lg 222 ."],"e":["hörne )"]},{"a":"hyrne","b":"nn","c":"","d":["hörn. " tha läto the scriffwa siw handa bolkliste j threm hörnomen i hwseno Prosadikter (Sju vise m B) 176. haffdhe han sin sändebwdh kringom j wärldinna hörne (angulos) " SpV 166 . widher höghre sidhonnas hörne säties slätte cohors PMSkr 136 . the ridhande . . . skwla skikkas på hörnen j spetzenom ib. ärw maanans hören hwas oc klar teknar renth vädher ib 172 . ib 315, 462 . - gathörn. ATb 1: 118 ( 1460) . " en gard belegen j heluitit . . . vppa vestra norre hörnit " STb 3: 297 ( 1496) . ib 330 ( 1497) . SJ 2: 312 ( 1497) . " anund j hörnet " Stock Skb 63 (1517-18). hustrv elin . . . j hörnet ib 256 (1525-26). - sköldhörn. thz hyrne som fiermer är hielmen Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . Vissa fall kunna ävern föras till hyrn. - Jfr aker-, akergards-, akers-, hus-hyrne, ävensom siäx-hyrnadher och fyra-, fäm-, thrä-hyrnter."],"e":["hörne )"]},{"a":"hyrnebodh","b":"nn","c":"","d":["hörnbod, vid ett gathörn belägen bod. näst hyrnebodhinne SJ 71 ( 1437) . Jfr hyrnbodh, ortbodh."],"e":[]},{"a":"hyrngardher","b":"nn","c":"","d":["gård belägen¬ i ett gathörn. STb 2: 314 ( 1488) . SJ 2 . 126 (1488). Jfr hyrno gardher."],"e":["hörn- . ","hiörn- )"]},{"a":"hyrngatubodh","b":"nn","c":"","d":[" = hyrnbodh. SJ 2: 183 ( 1491) . Jfr hornbodh."],"e":["hörn- )"]},{"a":"hyrnhus","b":"nn","c":"","d":["hus beläget i ett gathörn. STb 3: 176 (1494), 5: 4 (1514). Stock Skb 223 (1324-25). elin j hörnhuset ib 238 (d:o)."],"e":[]},{"a":"hyrninger","b":"nn","c":"","d":["med horn el. med uppskjutande spetsar försedt föremål; med uppstående ändar försedt tvärträ? dretther, hyrninger, malat och sömath BSH 5: 529 ( 1513) . Jfr enhörninger."],"e":[]},{"a":"hyrnotter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fyrahyrnotter."],"e":[]},{"a":"hyrnotter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fyra-, thrä-hyrnotter."],"e":[]},{"a":"hyrnsten","b":"nn","c":"","d":["hörnsten. " swa som hörn stenen j gudz mönsther samman bant bada mwrana j en JMPs 455. Jfr hyrna sten. ""],"e":["hörn- )"]},{"a":"hyrntorn","b":"","c":"","d":[" , subst. hörntorn. ss detalj på möbel. enom domstol . . . prydder mz rödhom hörrom (för hörnom?) ällir hörn thorn (corneliis) Mecht 144 ."],"e":["hörn thorn )"]},{"a":"hyrsa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hyrta er. hwrta as","b":"vb","c":"v.","d":["eg.É stöta. 1) storma fram, spränga i väg. han rykker sit swärdh och hyrter her Fredrik ed Noreen 1023 . 2) refl.? hon kan hwrtas med herra biszanwm maxan hin daprastra H. Gadh (1506) enl. G. Carlsson, Hemming Gadh, s. 351."],"e":[]},{"a":"hyrte","b":"nn","c":"","d":["eg. stöt; med stöt förenadt anlopp i tornerspel, häftig fart. " mangt örss var ther a sidho röört swa at thz foor i sprung ok i yrte " RK 1: 1440 ."],"e":[]},{"a":"hyrä","b":"","c":"","d":[" , sannolikt för ohyre. full hyrä (Cod. A ful ohyre) Fr (Cod. B) 74 ."],"e":[]},{"a":"hysa","b":"vb","c":"v.","d":["hysa. " at ingen skulle hysa elle hema the forrädara " BSH 3: 285 ( 1470) . HSH 20: 294 ( 1510?) . " the som halla ok hysa tholka j sinom husom " Bir 3: 293 . VKR 43 . " rent näste hyser ey tholikt wärdh som swa wil orenlika byggia " Al 1630 . Jfr afhysa samt husa."],"e":[]},{"a":"hysa","b":"vb","c":"v.","d":["hysa. ATb 2: 2 ( 1473) . ath hon ecke hyste eller hemade tiwffwen STb 1: 279 ( 1481) ."],"e":["-te . "]},{"a":"hysikke","b":"nn","c":"","d":["avträde. ATb 1: 29 ( 1454) . Jfr: vppa hyseko gatw (I Kalmar) KTb 73 ( 1436) ."],"e":["-eke )"]},{"a":"hysikke","b":"nn","c":"","d":["afgräde, kloak. " wordho . . . liffwandes i hysikke nidher kastadhä " LfK 54 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 441."],"e":[]},{"a":"hysing","b":"nn","c":"","d":["ett slags tresträngad hamplina. STock Skb 35, 37 (1517)."],"e":[]},{"a":"hyskia","b":"nn","c":"","d":["hyska. Jfr I. Modéer, Den nord, ryssjans ursprung och ålder (1939) s. 112, 116 ff."],"e":[]},{"a":"hytman","b":"nn","c":"","d":[" = hytto man. ss tillnamn Stock Skb 97 (1518-19)."],"e":["hit- )"]},{"a":"hytta","b":"nn","c":"","d":["hytta, smälthytta, byggnad för malmers smältande. hafwer noghor mester man minna i noghro hytto en attunda delen PfN 137 . " hwar som nya hyttho [bygger] " SD 4: 749 (1340, nyare afskr.). mansiones dictas hytto ib 5: 593 ( 1346) . ib NS 1: 153 ( 1402) . DD 1: 88 (1440, afskr.) o. s. v., 3: 190 ( 1395), 193 ( 1427) o. s. v. - I latiniserad form. vna cum hyttis in monte ferreo SD 4: 54 ( 1328, gammal afskr.) - hyttas nostras in monte ferri nericie ib 5: 511 ( 1345) . - Jfr iärn-, kopar-hytta. "],"e":["höttha: -on SD NS 1: 153 ( 1402); -ör DD 3: 208 ( 1476) . ","hitta: -om ib 230 ( 1490), ","hytto andbudh","-anbodh )","hytto bygning , ","hytto del , ","hytto hogh? een hyttostadh . . . med hytto hogh DD 1: 29 (1357, nyare afskr.) . ","hyttokämpe","hytta- )","hytto stadher","hytthe- DD 3: 199 ( 1440) . hytta-),","hytto strömber","hytta- . ","höttho- DD 3: 208 ( 1476) . hitte- ib 230 ( 1490)),"]},{"a":"hytta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hytto del (hötto-. hötte-. -deel), ","*hytto man","*hytto redhskaper , ","*hytto ughn","-vgn )"]},{"a":"hyvel","b":"","c":"","d":[" , se hövel."],"e":[]},{"a":"hädha","b":"vb","c":"v.","d":["håna, häda. " then som hädhir (blasphemaverit) ihesu christi nampn " MP 1: 35 . häddo christi iärtekne ib 94 . " heddir ok slaghin oc sputtadhir " ib 47 . " wordho . . . fför hadh oc gab haldne, hädhne, slagne " LfK 54 . " en hädhir ok annar sputtar " Bo 181 . blyghiandis for thöm som han hääddo ib 196 . ib 195 . KL 156 . Bir 1: 16, 134, 271, 2: 299, 325, 3: 59, 224 . ST 58 . MB 2: 245, 248 . Lg 586, 3: 79 . Al 1577, 2115, 2717 . 4413. war han aff poro hädder ib 5535 . thenna fäghrind är här hääd (försmädad, föraktad) swa ära wara qwvinnor ey kläd ib 6361 . " hwar är swa hädher som han är klädher " GO 315 ."],"e":["häädha . -ir, -de, -der. part. pret. hädher GO 315 . ","hedher Lg 3: 79 . ","hädhin: hädhne LfK 54 ; formen är emellertid utan tvifvel framkallad af det föregående haldne och det efterföljande slagne),"]},{"a":"hädha","b":"vb","c":"v.","d":["håna, häda. " om hon haffuir häth ellir gabbat gudz ellir helgha menniskio nampn SVKyrkobr 343. tha war han fangadher sputtadher aff ok hedher aff iudum vm midhia nath " SkrtUppb 215 . j tolkom dröffwilsom kallade hon ey oppa gudh, wthan hädde gudz magestathis wal JMPs 407."],"e":["-ir SpV 150 . ","hädhä SvKyrkobr (Lucid B) 196 . impf. hädde JMPs 407. hädhe SkrtUppb 216 . ","hädo ib 293 . ","hedher ib 215. supin. hät ib 196 . ","häth ib 191 ; SvKyrkobr 343 . ","hädhäs ib (LUcid B) 196 . ","heddis SkrtUppb 388 ),"]},{"a":"hädhan","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) härifrån, borta. " thy hans broder war nw hädhen borthe " Svartb 521 ( 1477) ."],"e":["-en )","hädhan af , 2) härifrån, från detta hållet, från det ena hållet (motsatt thädhan af). hädhan aff gik glömskan, thädhan aff dödhin (hinc negligentia illinc mors) SpV 198 . " hwilkin som thaghir omskiptelika sidher, hädhan aff (hinc) älskande, thädhan aff ldidhande, ok saa samnklämer j eth " ib 464 . ","hädhan fran (-fraan), hädanefter, härefter. SD 6: 343 ( 1352) ."]},{"a":"hädhare","b":"nn","c":"","d":["bespottare, hädare. MB 2: 311, 325 ."],"e":[]},{"a":"hädhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr guds hädhare."],"e":[]},{"a":"hädhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["håligt, snöpligt. " far ey ädhon saa hädeliga " Di 264 . " saa hädeliga !SYNS_DÅLIGT? honum fara ib. ""],"e":["-liga )"]},{"a":"hädheliker","b":"av","c":"adj.","d":["hånande, hånlig. " thz war hädelikth " MD 35 ."],"e":[]},{"a":"hädhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. hån, smädelse, hädelse. dieflenom till skam ok hädhilse ok gudhi til hedher ok wrsägdh SvKyrkobr (Lucid B)137. Mecht 212 . - "],"e":["*hädhilsa ordh","hädilse- )"]},{"a":"hädhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. hån, smädelse, hädelse. vardom wi til atlöghe oc hädilse allo folke MB 2: 152 . för theris bannor oc gudz hädilse ib 311 . LfK 12 . hädilsenna nampn MB 2: 352 . " mz . . . löghe ällir hädhilsom " Bir 5: 77 . "],"e":["hädhils tekn","hädilse- )"]},{"a":"hädhning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*hädhninga ordh","hädningha- )"]},{"a":"hädzla","b":"","c":"","d":[" , se häzla."],"e":[]},{"a":"häfdh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) innehavande, besittning, bruk. Se Sdw 2: 1240. 2) hävdvunnen rätt. sades mattis laurensson kelleren til effther sin helffdh HLG 1: 132 (1490). forskreffne mattis haffuer ok jngen breff vtan retta heffden ib 134 ( 1491) . ib. PMBref 317 ( 1512) . Jfr for-, foräldris-, lagha-, ominnis-, til-, ur-, urminnis-häfdhd. ","2) jordbyte som avser endast brukanderätten (icke äganderätten). vitherlikit görum wi . . . os . . . giort haffua eet häffdhaskiffte meth liongx kyrkio SD NS 3: 552 ( 1420) . thet haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte aff herra nichlis VKj 269 (1447). - konkret. jordstycke som blivit föremål för dylikt byte. ibidem ägher clostridh eeth heffdaskiffte aff pella i hakaforss ib 49 ."],"e":["häffdh . ","heffdh . heffd: -en HLG 1: 134 (1491)),","*häfdha byte","häfdha skipte","häffdha- . ","heffda- . -skifte. -skiffte),"]},{"a":"häfdha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) (på orättmätigt sätt) tillägna sig och tag i bruk. häfdha til sik, d. s. Se Sdw 2: 1240. RP 2: 323 ( 1397) . thij forbywdom vij varom äptherkommandom . . . at the jngaledis forscripna tomp[t] ellir jordh hyndra qwälia . . . ellir til sigh häffdha ellir tilägna Nio handl rör Vkl 230. 2) hävda, lägra, hava könsumgänge med (ngn). om fadhren häffdar sina dott´r äll´r sonen sina modh´r Beckman Stud 52 (1425-50)."],"e":["häffd(h)a . heffdha. -ar. -at),","*häfdha sik til , se Sdw 2: 1240. - Jfr fran-, til-häfha."]},{"a":"häfdhning","b":"","c":"","d":[" , jfr forhäfdhning."],"e":[]},{"a":"häfia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta sig i besittning af. kaytalabone gingo ofuer the fornempda !SYNS_DÅLIGT? jn wppa kutala boanna eghit oc häfniädho (för !SYNS_DÅLIGT? iädho? annan hds. har häfwiäldhe) met räto välde thet som thöm war gifuit til rätä kunnux täktä gerdh, oc thera foräldrä hafdho hona fore thöm häfniät (för häfuiät? annan hds. har häfwiät) oc farit FH 2: 7 (1374, nyare afskr.). Jfr hafning, hava."],"e":[]},{"a":"häfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) höja, lyfta, häfva, se häfla sik. ","pret. hävin, svullen. är modren häffwen LB 7: 29 . ","1) höja sig, lyfta sig. hans hiärta . . . häfuir sik ok hoppar Bil 652 . ","2) börja. ther hoff sik tha en digher ofridh RK 1: 4234 . ","1) lyfta upp, höja. hoff han vp sina hand KL 56 . ","2) börja tala, upphäfva sin röst. hoff vp mz höghe röst . . . ok sagdhe Gr 323 . MD 189 . " hoff han wp oc las tässin ordh " Su 263 . - Jfr up häfla. ","1) lyfta sig upp, höja sig, stiga. thin ande häfwer sik thäshöghra vp at thänkia aa gudh Ber 246 . " tha modren heffuir sig swa op i quinonna " LB 7: 31 . " häffuir modren sig op " ib. " at hon !UDDA_TECKEN? modren) häffuir sigh op moth hiertat ib. "","2) börja. " tha hoff sik ather wp eth kiff " RK 1: 4158 . - Jfr uphäfla sik. "],"e":["hävia: vphävia KS 62 (156, 68) . ","häfwia: vp häfwia Bil 861 . ","hooff MD 189 . ","hävin ) , ","häfia sik , ","häfia nidher , kasta ned. hoff han nider wnder sik RK 1: 3854 . ","häfia up , ","häfia sik up , ","häfia ut , kasta ut. häffuin wt tha bansatta nistuna AS 60 ."]},{"a":"häfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) höja, lyfta, häva. " hector . . . war . . . offwer mattha föör tiill ath bära oc häffwa stora byrder " Troj 77 . ","1) lyfta sig upp, höja sig, stiga. mädh thy sama ordena hoff sik thät bärgit vpp v jordena ok vpp j wädret MP 4: 224 . - Jfr uphäfla."],"e":["häffwa Troj 77 . ","häffer Thomas Varningsbref 4. konj. pl. 3 pers. häffue PMSkr 635 . impf. hoff MP 4: 224 . Se SDw 2: 1240),","häfia saman , häva samman, ösa samman. PMSkr 635 . ","häfia up , 1) lyfta upp, upphöja. hon (ɔ världen) häffer op och hon kaster nidher hwem hon wil Thomas Varningsbref 4 . ","häfia sik up , "]},{"a":"häfli","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"häft","b":"","c":"","d":[" , se häpt."],"e":[]},{"a":"häfta","b":"nn","c":"","d":["se häpta."],"e":[]},{"a":"häfta","b":"vb","c":"v.","d":["se häpta."],"e":[]},{"a":"häfte","b":"","c":"","d":[" , se häpte."],"e":[]},{"a":"häftilse","b":"","c":"","d":[" , se häptilse."],"e":[]},{"a":"häfþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) innehafvande, besittning, bruk. SR 5 . " änkte se thet faghert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom ella androm stadhom ther ey skal åkoma wår häfd ok handawerk (som vi ej skola taga i besittning och bruka) " KS 61 (151, 66) . " meth swa längdh oc bredh som gambla häfdhin wt visar " SD NS 2: 114 ( 1409) . SJ 109 ( 1441) . ","2) häfdvunnen rätt. att the måghe ee niutta theres gambla häffdh af the lappar, som ther boo och byggia, huilkett theres gambla förelder och tilförende hafft haffua HSH 29: 32 (1498, nyare afskr.). - Jfr alder-, forn-, guþsivia-, iorþ-, lagh-, lagha-, ominnis-häfþ. ","1) fördelning af rätten att innehafva och bruka egendom, för viss tid gjord fördelning af egendom. quod castrum lithosie . . . fijholm et thiust . . . titulo divisonis dicto hefdaskiptæ usque ad quinque annos integros a data presencium numerandos, nobis duci erico et nostris heredibus cedere debant pacifice et quiete SD 3: 228 (1315, nyare afskr.). simili divisione dicta hefdaskipfte ib.","2) jordbyte som afser endast brukanderätten (icke eganderätten). iak . . . hafuer vndt ok tilsagt . . . gunar gylto mitt gooz . . . till rätt häfdhe skipte, swa länge som oss badhom at nögier, för thet goos som han i wärande hawer SD NS 1: 228 (1403, nyare afskr.). til hulkins laghu ok häfdeskipte mere wisso ib. wi . . . kennoms oss hafwa giort eeth hefdhaskifte meth . . . heneke bekmanne swa ath wi hafwa lakt hanom ok hans dotter . . . een gardh i skärestadha sokn . . . fore en gaardh i myrasio, swa länge som oss ok them atnögher ib 2: 174 ( 1409) . FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) ."],"e":["häfþa eþer , ","häfþa mal , ","häfdha skipte","häfdhe- . ","helfdaskipfte . ","hefdaskipftä )"]},{"a":"häfþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. (på orättmätigt sätt) sätta sig i besittning af at kunungur medh sitt wald take ey älla häfdi sina vndidåna godhs KS 73 (180, 80) . " huar som taker älla häfda annars godhs mote almoghans wilia, thz är rån älla tiufnadhr ib. - genom (orättmigt) innehafvande förhålla eller undanhålla. som them (godsen) her til vndan krononna skat hefdhat oc hollet hawa " BSH 2: 46 ( 1397) . thet thenne gods och torp . . . wåro häredz jordh . . . och olaghlika häfdat från häredheno ib 65 (1399, nyare afskr.). thet var häradzins almenninge oc olaghlika hefdhat fran häradheno vnder wreta clostor i frelse ib 66 ( 1399) . " at hon hafdhe thän forscrefna större gardhin . . . for klostreno häfdhat oc hindrat i swa langan tima " SD NS 2: 236 ( 1409) . - Jfr af-, for-, lagh-häfpa."],"e":[]},{"a":"häfþan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hägbär","b":"nn","c":"","d":["häggbär. LB 10: 6 ."],"e":[]},{"a":"hägger","b":"nn","c":"","d":["hägg, prunus padus Lin.?"],"e":["häggia barker","hägge- )"]},{"a":"hägha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr mishägha."],"e":[]},{"a":"häghdare","b":"nn","c":"","d":["hushållare, förvaltare. " wi skulum i thessom fafängelika thingom wara sanne hägdhara oc skiptara och ey gömmara ällir äghandz män (simus . . . in rebus tempralibus solum dispentorates et non possesores) " Hel män 130 ."],"e":["-a ) , "]},{"a":"häghdha","b":"vb","c":"v.","d":["hålla tillbaka, spara. sidhan bestalningen är giordh häydes sparlika j förstonne all förtärning, som gammalth ord är at man skal häyda widher bredden oc ey widher bothnen PMSkr 141 . Jfr forhäghdha."],"e":[]},{"a":"häghdhan","b":"nn","c":"","d":["skydd. " " Bir 5: 130 ."],"e":[]},{"a":"häghdhan","b":"nn","c":"","d":["skydd. " allom clostersins personis badhe innan oc vthen til mere gaghn ytermer bestandilse oc bätre föresyn häghdan oc foreskipan Bisk Nil´s vis-st 195. ""],"e":["häghdan )"]},{"a":"häghdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["sparsamt, i små portioner. hwath swa är jnförth förtäres häydelika aff försto bestalningennas dagh PMSkr 165 ."],"e":["häyde- )"]},{"a":"hägher","b":"nn","c":"","d":["e."],"e":[]},{"a":"hägher","b":"nn","c":"","d":["häger. " thz är onth at binda hägher i mees " GO 49 . " ä hwarth häghrin flygher tha fölgher honum stiärtin " ib 50 . "],"e":["häghra hiärta","-hyertha )"]},{"a":"häghn","b":"nn","c":"","d":["och m. (Stb 3: 279 (1496)). L.","2) hägn, skydd. " tha taghom wy klostret . . . vnder waara sunnerligha hegn fridh oc beskermilse Fyra handl rör Vkl 284. " SkrtUppb 182 . qwinnan . . . takkade honom ödmiwkelica for sina hägn oc godgärninga MP 4: 68 . " hustrv birgitte laterske scal anname garden j sin hegn pa barnana wegna " STb 3: 279 ( 1496) ."],"e":["hägn . ","hegn )"]},{"a":"häghn","b":"nn","c":"","d":["1) inhägnad, inhägnadt område. huruledhis the sculu vtan clostersins hägn ellir til landzherrana wt fara VKR 5 . ","2) hägn, skydd. gudh som henne . . . i sin eigen hägn ok foresyn tagit Lg 3: 552 . " anamom vi for:da naadhandals clostre . . . j wara konungxligha hägn, beskärm ok syndherligha forswar " FH 3: 124 ( 1448) . " the fatighe brödher i crononas häghen och beskerm äre " BSH 5: 540 ( 1514) . SD NS 1: 381 (1404, gammal afskr.), 2: 93 ( 1409). Bir 5: 110, 112 . Pm 1, 38. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. - Jfr forhäghn. "],"e":["häghen )","häghna skogher , "]},{"a":"häghna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom stängsel el. dyl. freda, hägna. han (ɔ kålgården) är hägnadher meth enom stengardh VKJ 151 ( 1447) . didrik . . . sade til jönis . . . hägna om thenne stakkin ATb 1: 87 ( 1458) (möjl. att föra till ett *häghna um). ath i plath incthe täppen eller hägnen sancte clara deel i fornempda ström Uppl Lagmansdomb 108 ( 1493) . "],"e":["häghna in , 2) inhägna. hionagardin byggis . . . oc hägnis swa jn oc lykkis swa vm kring mädh enom bolgardh Nio handl rör Vkl 233 . ","*häghna sik til , se Sdw 2: 1240. - Jfr for-, in-häghna, ävensom ohäghnadher."]},{"a":"häghna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom stängsel freda, hägna. ther groor som hängnas GO 377 . - (?) at wi . . . hafwom . . . afhent os oc wara arfua en gardh . . . holchin minna hustrv modher erfdhe epthe marcus booson oc en del hegnat SD NS 2: 12 ( 1408) . - afstänga. äghna häller hägna heller för hindhra mer än hälthen i öreswndh SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) hägna, skydda. " än the wilia häghna thz (landet) oc wäria " MB 1: (Cod. B) 545. iak wilh mit konungxrike fore thik heghna Al 615 . " thera skiolda varo swa forslaghnä thz the matto thöm ey häghna " Iv 4944 . " heghna os mz thit wald " MB 1: 354 . " wil thu antigonum häghna " Al 8447 . ib 10416 . RK 3: 1788 . Bir 4: 41 . ","3) bevara, iakttaga? särdelis lifwerne hafwer thu häghnath Al 5936 . "],"e":["hängna: -as (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens; tryckta uppl. har hägnas) GO 377 . ","hänghna RK 3: 1788 . ","-ar , ","häghna sik , skaffa skg skydd. flyddo tha nordmen alla vegna huar tit han matte sik hegna RK 1: 3161 . häghna in, gifva skydd åt. häghna in til sik, skydda, försvara. the . . . aktade thz (Brunkeberg) in til sig hägna RK 3: (sista forts.) 4780 . Jfr inhäghna. - Jfr franhäghna."]},{"a":"häghnadher","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) hägnad, stängsel. " tha kalle til sig dannemen til vitnes . . . oc skoda hegnadan Arnell brask Biᴵ 16. 2) inhägnat område. aldrich schal jngen swa dana mordare eller mandrapere fridh haffua j closters hegnet " STb 3: 396 ( 1498) . Jfr in-, kloster-häghnadher."],"e":["hegnet . ","hegnadan Arnell Brask biᴵ 16), "]},{"a":"häghnan","b":"nn","c":"","d":["skydd. " hona ok alla hänna systra taka i sina värn ok hägnan " KL 354 ."],"e":[]},{"a":"häghnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) hägnad, stängsel. " wingardhanna gardher oc hägnadher är synderbrwtin oc skingradher " Bir 4: 7 . SJ 169 ( 1448) . ","2) inhägnadt område. " diurin wtgangande af häghnadhenom " Bir 4: 293 . " ynnan closters hägnät " FH 4: 73 ( 1459) jnnan staden eller stadzsins hegnat eller äghar SO 159 . - i ortnamn. in . . . holmborghahegnæt SD 4: 417 ( 1335) . tokahægnat ib 5: 627 ( 1347) . ","3) hägnad, hägn, skydd. at wij haffuom takit j wara enkannelica wärn friidh, hegnat oc forswar ware frwe sancte anne oc sancte birgite closter j finland FH 4: 57 ( 1457) . haffde land j sinom hegnad MD 337 . - Jfr in-, oliva trä-häghnadher."],"e":[]},{"a":"häghnilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["häghnils bref","häghnilse breff )"]},{"a":"häghre","b":"nn","c":"","d":["Se Sdw 2: 1240. häger. häghren som ey symmer wathnith straffar PMSkr 192 ."],"e":[]},{"a":"häghþa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. genom stängesel freda, skydda; spara. abs. rikar ärwþar ok quiþer at häghþ Bu 153 . - med dat. han radher ey älla hägdhar päningenum sik til gagn älla hedher Bil 965 . - Jfr forhäghþa."],"e":["-ar )"]},{"a":"hägome","b":"nn","c":"","d":["fåfänglighet, dårskap, dumet. " þu far mz sighrom hägoma " Bu 151 . " þänna hägomma prädicaþe iþar guþ " ib 138 . " vende . . . ater af thesse hems heggoma " Bil 800 . " draghir til aminne. hwat häggoma hedhirgiri är " Bo 96 . " ey wiste han eller wyrdhe kunna allan häggumma " MB 1: 93 . " fore hans hemsko ok hägomma saka " Iv 4219 . Bil 452 . MB 1: 119, 128, 237, 277, 312, 403 . - fåfängt prat, hams. talaþo manggen hägoma Bu 22 . " sagþe þät alt hägoma vara " ib 40 . " them thotte thz wara häggumma oc kalz " MB 1: 194 . ib 121 . Iv 1472 . - gen. med el. utan suff. art. i adjektiv bemärkelse: fåfäng. war herra han är nytteliker mästare oc ey häggumma MB 1: 93 . i häggomma ok fafängom thrättom Su 421 . " mz hägummans losta " MB 1: 145 . Jfr de följande sammansättningarna. "],"e":["häggome . ","heggome . hägomme: -a !SYNS_DÅLIGT? Iv 4219 . ","häggomme: -a Su 420 ; MB 1: 237, 277 . !SYNS_DÅLIGT? ib 121 ; ","-a ib 119, 128, 312, 403 ; ","-ans ib 145 . ","häggumme: -a ib 93, 194), ","hägoma drömber","häggoma- )","hägoma fulder","hägumma- )","hägoma leker","hägumma leeker )","hägoma lof","häggoma luf )","hägoma man","höggoma- . ","haghuma- KS Fragm. 15), "]},{"a":"häkker","b":"nn","c":"","d":["häck, af törnebuskar o. d. bestående hägnad? häck, på en hö- el. packvagn el. annanstädes ss hägnad och infattning anbragt spjälverk? som koto sek man kaster ower hek swa böria gumman grymtha MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"häkla","b":"nn","c":"","d":["häckla, redskap för häckling (av lin o. d.). JTb 35 ( 1462) ."],"e":[]},{"a":"häkla","b":"vb","c":"v.","d":["häckla. " exstupo . . . klyftha eller häkla liin ok hampo " GU C 20 s. 246 ."],"e":[]},{"a":"häkt","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1240."],"e":[]},{"a":"häkta","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) boja. " vppa thät at ey städhis nakat oskälikit j bland closterisn hion tha vnnom wi oc stadhgom at the magha haffua kisto häktor oc jern. oc borghara rät " Fyra handl rör Vkl 288 ."],"e":["-or ) , "]},{"a":"häkta","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) häkte. " sätiäs i vars foghatä häcto " SD 5: 639 ( 1347) . j häkto säthia ST 361 . ib 371, 471 . EG 65 . Lg 952 .","2) det som fäster el. hvarmed något fästes; boja. alskona hektor lusnadho aff them fangom Lb 3: 230. - häkta. the hadhe smala stöffla oc mangh häkta RK 3: 1003 ."],"e":["hekta )"]},{"a":"häkta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) trans. " fästa, se häkta sik. "","2) intr. " hålla, hålla stånd, stå emot. ¨med dat. sa at hanum enchte hekte " Di 11 . med prep. for. thz (svärdet) är sa hwast at enchte skall hektä fore thz Di 76 . " iuthe harnisk häctadhe för honum " ib 284 . ib 216, 257, 268 . PK 229 .","3) häkta, fängsla. sätter them i torn och häcktar them BtRK 78 ( 1434) . "],"e":["hekta . ","häkta sik , fästa sig, haka sig fast. kringom spente alt hans änlite mz sinom klööm oc häktadhe sik swa fastelika at engin kunde hona ther fran skilia ST 275 . - Jfr ater häkta."]},{"a":"häkta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fästa. - med obj., prep. pa och efterföljande personbeteckning, lägga el. yrka ansvar på ngn. sades aff fore retta, tet quinnan aff arnön . . . jntet hechter pa helmick stadzscriffuere fore tet breffuit, som han medh dandemen vtgiffuit haffuer STb 3: 197 ( 1494) . " sades fore retta, ath effther thet ath arffuit til staar hans . . . screddere bade tall och bymerket, ther medh kan arffuit jntet hecte pa hans her epter eller haffue hanom nagat till thala ther om ib 320 (1496). "","2) intr. hålla, hålla stånd, stå emot. hans brönia kwnne jnthe häkta Troj 114 . - med prep. mot. var han j allom bookligom konstom swa krafftoger at hans mestäe ok alla andre häktäde jnthe moth e hans lärdom J Buddes b 148 . 3) trans. häkta, fängsla. nyonde pynan är brinnande bandh klädhor ok boyor mz hulkom vsla sielär häktäs ok bindhas SvKyrkobr (Lucid B) 213 . SpV 171 . " han togx mz owirwälle, häktadhis j mörkastwffw ällir torne " ib 215 . - innestänga. ey är stadhin swa lithin ällir trangir, at han formar häktha (concudit) tik SpV 476 ."],"e":["häktha . ","-adhe . hechte STb 3: 320 (1496). -er ib 197 ( 1494) . ","häktäde J Buddes b 148 ),"]},{"a":"häkte","b":"nn","c":"","d":["häkte. " hafuis kista häkte oc jern oc borghara rättir medh them ostyrughe äru oc brutlighe wardha " VKR 39 . " sath i sthokholms kerno j hektä " RK 1: (LRK) s. 229 . " vi aar jak ok fangen war j drötningh margretes hekte " ib s. 230 . ib 2: 9498 ."],"e":["hägte RK 2: 9498 . ","hekte . ","hektä )"]},{"a":"häkte","b":"nn","c":"","d":["och n.? L.","1) häkte. tha vm sidhir satte riddarin them j sina hekthe MP 5: 141 .","2) hava häkte pa, ha i i sin besittning, förfoga över? matis pedhirson talade til pedhir haralson och sagde ath han hade loffwat sinom drängh ath köpslagha tha sagde pedhir haffir tw pa ena ɉ mark häkte ok annat tha vil iak sta tigh til en mädan thu haffuir swa mykit (för ey swa mykit?) tha kan iak ey sta tik til ATb 2: 8 ( 1473) ."],"e":["hekthe )"]},{"a":"häktilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" (MB 2: 266, 365) och f.? L. ","1) band, boja. " hännas häktilse (vincula) är helsamleken bindnigh " Su 15 . - bojor, fängsligt förvar. haffdho ionathan mz sik j häktilsom MB 2: 266 . ","2) häkte, fängelse. " lykkias j clostirsin hektilse " VKR 5 . Va 37, 40 . MB 2: 173, 270, 335, 365 . Lg 3: 274 ."],"e":["hektilse )"]},{"a":"häktilse","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) band, boja. " leeth han aff tagha alla boyor ok hektilsen aff the helga " J Buddes b 86 . - bojor, fängsligt förvar. thän omilde mannen wilde . .. sätte honom j häktilsse ok mörkastuwo MP 4: 251 . " hans stadde drengh war . . . setter oforwunin j jern och hectilse vtan alla laga doma " STb 3: 250 ( 1495) . " mangha ärw oc ffrälstha aff häktilsom, sedan the loffwadho at läsa thänna psaltaren JMPs 448. " ib 586 . Fallen kunna även föras till 2.","2) häkte, fängelse. " taska makaren . . . som . . . swa lenge haffuer jnne sittit j hechtelse " STb 3: 286 ( 1496) . samma dach annamede fogitten aff stadzens hechtilsse en tiwff ib 322 ( 1497) . ib 475 ( 1500) , 4: 51 (1505), 121 (1506)."],"e":["hechtils(s)e . -els(s)e. pl. hektilsen J Buddes b 86 ),"]},{"a":"häktilsehus","b":"nn","c":"","d":["häkte, fängelse. SpV 405 ."],"e":[]},{"a":"häl","b":"nn","c":"","d":["Jfr tiuþerhäl."],"e":[]},{"a":"häl","b":"nn","c":"","d":["dödsgudinna, dödsrike. - i häl, ihjäl, till döds. hans brodir högh ey een hest i hell for lauris ATb 1: 213 (1465. judana pynte han oc stente honom j hiäl MP 4: 36 . - i sht i förbindelse med sla. Atb 1: 241 (1466). pedhir olffson som niels iönsson oc andirs andirsson slogho i heel ib 272 (1467)."],"e":["hell ATb 1: 213 ( 1465)"]},{"a":"häl","b":"","c":"","d":[" , se hal, f. och m."],"e":[]},{"a":"häl","b":"nn","c":"","d":["Jfr hälli."],"e":[]},{"a":"häl","b":"nn","c":"","d":["häl. " þolika varo hans knäskali som hans häla " Bu 195 . KL 292 . Bir 2: 48, 268, 4: 10 . " ondh quinna önskir bondans hääl (handskriftens läsart, tryckta uppl. har häl) wara wänt til gardh ok tä ij fraan " GO 998 ."],"e":["hääl . ","-ar )"]},{"a":"häl","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr fota häl, ävensom langhäladher."],"e":[]},{"a":"häl","b":"nn","c":"","d":["dödsgudinna, dödsrike (dessa både betydelser framlysa nämligen tydligt på flere af de i det följande anförda ställena), död. þän sami ihesus väldförþe vara drotning helena (ipam mortem, quæ regina nostra est, capivavit) Bu 207 . " läste mz eldez bandom varn mästara helena husbonda (ipsum nostrum principem autorem mortis) " ib. " fara til bana ok helsa hälena " Bil 476 (jfr Lg 1015). han laa ja banasoth jäm när häl som heme ib 110 . " finna hwru manzsins siäl är fräls for hel (af senare hand ändradt til dödh) " Bil 348 . " thu rädhis dödh o häl " Al 5806 . ib 9090 . " han thorff ey rädhas nakra häl " ib 9572 . " aff enkte iärn faar thu thiin häl " ib 7646 . " frälse them aff äurdelikä häll " Iv (Cod. B) s. 388. - til hälia, till döds, i hjäl. leion slet han tel hälia Bu 182 . " folk ok fä slaar han til hälia " Al 1163 . " tha alrin slaar then gambla til hälia " MD (S) 214 . " hwi wilin ij mik til hälia pina A 3468. " MD 47 . - i häl, i hjäl, till döds. han tyrfdo swear j häl Bil 738 . " bardhe swenen i hääl " MB 1: 164 . " vil iak mik syrghia ij häl " Iv 1107 . RK 2: 3801 ; 5797, 6727. Lg 32 . vij faar . . . som hans hundh beth ihiel BtFH 1: 298 ( 1509) . " wart han stangadher aff en galin tiwr i heel " PK 230 . - i sht i förbindelse med sla. slo . . . i häl hedhningan MB 1: 280 . ST 10 . Fl 329 . Al 2005, 3477, RK 2: 1290, s. 346, 3: 2815, 2821, 2830. FM 281 ( 1506) . at röffua, skynna, brenna och i helsa her i skären¨ ib 289 ( 1506) . " j hälslaa alla theris owenir " MB 2: 193 . - häl för i häl. thik darium siälfwan häl at sla Al 1176 ."],"e":["hääl . ","hel . ","häll Iv (Cod. B) s. 388; RK 3: 2821, 2830 ; MB 2: 305 . ","heel PK 230 ; RK 2: 6727 . " heell ib 5797. hiäl " FM 281 ( 1506) . ","hiel RK 2: 1290, s. 346; BtFH 1: 298 ( 1509) . ","hijell RK 3: 2815 . ","hyöl BSH 5: 302 ( 1508) ; de fyra sistnämda formerna i förbindelse med föregående prep. i gen. hälia Bu 182 ; Al 1163, 3468 ; MD (S) 214 . ","häliä MD 47 ), "]},{"a":"häladhe","b":"nn","c":"","d":["stridsman, kämpe, hjälte. " the hälädhe varo badhe blidhe " Fr 1803 . " margh en häladh from " RK 1: 837 . " een hälade goodh " ib 874 . " ith hälade godh " MD (S) 255 . Fl 1836 . Fr 1694, 1704 . Iv 695, (Cod. B, C) s. 352. Al 1712, 1772, 3352, 4558, 5022, 5044, 8936, 8991, 9933, 10566 . RK 1: 19, 102, 393, 675, 701, 793, 795, 837, 880 o. s. v., 2: 377, 2699, 3355, 3688. MD (S) 250, 261. Va 19 . helit hagen Di 142 . " helte van hagen ib 152. han var . . . eet hälädhe aff sit eghit liiff " Fr 1328 . " han var eet hälith til sit liiff " ib 3121 ."],"e":["helade RK 1: 1109 . ","hälädhe Fr 1328 ; Al 1772 o. s. v. häladh RK 1: 795, 837 o. s. v. hälädh Al 5044 . ","häläth ib 8891, 10566 . ","häled MD (S) 261 . ","heled RK 1: (LRK) s. 222 . ","hälith Fr 3121 . ","hellit Di 142 . ","helte ib 152 . ","l . ","häladha RK 1: 19, 102, 701 . ","hälada ib 675, 2: 377 . ","helade Iv (Cod. B) s. 532. häladhe Fr 1694 . ","hälade RK 1: 393 ; MD (S) 250 . ","helade RK 1: 961, 2: 3688 . ","hälädhe Fl 1836 ; Fr 1803 . ","hälede Iv (Cod. C) s. 352. helede RK 2: 3355 . ","hälädhe Al 1712 . " häläde ib 3352), "]},{"a":"hälagher","b":"","c":"","d":[" , se helagher."],"e":[]},{"a":"hälaghet","b":"","c":"","d":[" , se helaghet."],"e":[]},{"a":"hälda","b":"nn","c":"","d":["Jfr skakhälda."],"e":[]},{"a":"hälda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hälde","b":"nn","c":"","d":["Jfr böna-, ful-, sam-, up-, uppe-, väl-hälde."],"e":[]},{"a":"hälde","b":"nn","c":"","d":["hållande, iakttagande. " thätta är högxta cristendoms hälde ok widher gango ath thu . . .fölger honom epter j gärningom " MP 4: 50 . Jfr ater-, up-, uppe-hälde."],"e":[]},{"a":"häldeliker","b":"","c":"","d":[" , jfr samhäldeliker."],"e":[]},{"a":"hälder","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" SD NS 3: 101 ( 1416) . heelsther Saml. 6: 167), superl. A) komp. L.","1) med mera böjelse el. lust, hellre, snarare. erik person staar ekke sin breff til hellir en han ware hängdir ATb 1: 289 ( 1468) . thäs hälder, desto hellre. samma dach gaff tess bayske skippere loff at skippa hwar thera xx lester lax, pa thet at the skole tess heller eth annat aar j gen koma medh bayen sTb 3: 257 (1495).","2) med mera skäl, snarare, mera. thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilioanom . . . är samaturlighin ymo, thz är hällir ok sannelika, alt samman thätta är en siäl SpV 509 . tänkiande sik wara lofflicarin hellir nw än j andrum timom ath drikka sik druknan MP 5: 56 . thog är thät ey thänkiande at the första är wthan söthma. häller än the andra är wthan glädhi SkrtUppb 31 . tha skole helge lychame brodher ware näst ath lösa thet hws före fwlle peninge heller en noghen annen HLG 3: 152 (1511). - förbindande en nekad sats med en föregående: också. engen skin ffar han heller paa nogre wara garda Arnell Brask Biᴵ 36. - egbentligen? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 549. hwo weyt huat heller er förrän än han röne EK 2263 . snarare, fast mer, tvärtom huilkit wi ok i then mate ikke tilstandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff SD NS 3: 472 ( 1419) . othulumodhit haffwer altidh sna pino mz sik, saa at thz minzskar hona ekke, wthan hällr ökar SpV 419 . - hvat hälder, se hvat. 4) vel, aut, eller. Gadolin Pants Bi 271 (1366). SD NS 3: 30 ( 1415) . " allom mannom them som thetta breff see heller höra " ib 96 ( 1416) . til then dagh thet hawer warit fore enom kwngz dom helder lamans dom ib 254 (1417?). ib 334 ( 1418) , 571 (1420). hwilkin som weth haa hällir hwat (quis aut qui) han är SpV 423 . MP 4: 195 . SvB 504 (börj. av 1500-t.). STb 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop). hälder . . . äller ok, antingen . . . eller (ock). Se Sdw 2: 1240. B) superl. L.","2) snarast, mest, i synnerhet. thagen mina siel i idaarth föölge ok heelsther thu käre herra Saml 6: 167 . " at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne " FMU 5: 24 ( 1481) . thy bediom wij alle dandemen först och frempst helst borgamestare och radh STb 3: 90 ( 1493) .","3) helst, än. " i förening med hvar n. hvat, hvar n. hart, hvaris, hvilkin; se dess ord. - Jfr äller. ""],"e":["helder SD NS 3: 254 ( 1417?)","heldir Gadolin Pants Bi 271 (1366). häller SD NS 3: 108 (1416), 334 (1418), 571 (1420); SkrtUppb 31 ; SvB 504 (börj. av 1500-t.). hällir SpV 423, 509 ; Hel män 214 . ","hällr SpV 419 . ","hälär SD NS 3: 30 ( 1415) . ","heller ib 96 ( 1416) ; STb 3: 257 (1595), 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop); HLG 3: 152 (1511); Arnell Brask Biᴵ 36. hellir ATb 1: 289 ( 1468) ; MP 5: 56 . Se Sdw 2: 1240), ","hälzt (hälsth JMPs 433. helzt FMU 5: 24 ( 1481) . heeltz J Buddes b 172. helst ATb 1: 354 ( 1471) ; STb 3: 90 ( 1493) . ","hilsth"]},{"a":"hälder","b":"ab","c":"adv.","d":[" (med afseende på betydelsen sluter sig till dessa såsom positiv giärna) A) komp. L.","1) med mera böjelse el. lust, hällre snarare. the wildu sik tha hälder siälfua dräpa än swälta Bil 314 . " hafþe häldra hindrat iuþa fra än tel hans döþ " Bu 206 . KL 222 . Bir 3: 264 . Su 49 . " iw hendhelegaren och snararen thet ske han iw heller iach och !SYNS_DÅLIGT? thet gerna sse HsH 19: 103 (1505). "","om sa händher broder dräper brodher, ekke mz viliandess modhe heller mz vadha SEG 120 . " förstärkande vid en komp. ey skal han hawa meer aff eno hälder än aff andro " MB 1: 80 . sammaledes hade mig och sa gångit . . . och än heller werre RK 3: (sista forts.) 6089 . - thy hälder; för den skull snarare el. mer. än alt licouäl ok än thy hällir (immo multo magis) bödh var herra ihesus lypta af stenin Bo 157 . Jfr þytlder. - thy hälder at, för den skull att; om ock, om. korra ey älla del thy häldher at thik gifwas ful älla smälik klädhe, och thinne syser dyr (si præposita tua dederit tibi vile vestimentum, et soroi dederit pretiosum, de hoc non murmures) Ber 59 . - thäs häldeer, det aktadt. efter en föregående negation. fik aldre þäs häldar bötar Bu 513 . " än thot iak gifwir thessom mina nadh ok the höra minna manilsa ordh tha vpsta the aldre thes häldir til liifsins wärma " Bir 1: 149 . thentidh daniel thz forstodh läth han ey thes heldir aff hwan dagh at hedhra oc bidhia til sin gudh ST 15 . än tho at biscopin badhe badh oc straffadhe ey thes heller lät han aff sinom gambla owan Lg 3: 188 . ST 113, 331 . KL 98, 274 . MP 2: 237 . Bil 627 . Su 338 . MB 2: 267, 293 . Lg 3: 299, 415 . Jfr än thäs hälder under än. - i förening med en efterföljande negation. täss häller war han honum inthe hul RK 3: 1582 . - thäs hälder at oaktadt, ehur. at the til enkte got vptändas thes hellir at gudh sökte them mz sinne nadh MP 2: 127 . - eigh (eigh ok, äkke) hälder, icke mera, lika litet, ej häller. vanl. med föreg. negation. han skal hawa ängin friþ. antwiggiä i dalum. ällr a nokro bergheno . . . egh oc hälper berghännä. mällom SD 5: 637 ( 1347) . " hwar som oc biltoghä varþär i nokrom androm þässom fornäfndum berghum ma äi halþyr friþ när iþär hawa. oc äi i wästrä aros biscops döme ib. " Bir 3: 264 . VKR 42 . Lg 3: 194 . FH 1: 144 (1494, gammal afskr.). schal han och göre syn eedh ath han ecke smeltha shal rychesins mynt ock ecke heller thz til städia naghrom sin tiener eller ath göra SO 148 . - eigh hälder än, ej mer än, lika litet som. sagho han eigh häldar än (lika litet som om) þe varo blinde Bu 173 . " huars snille ängin forma at gripa ey hällir än ösa hauit " Bir 2: 216. ib 320 . - ängin hälder än, lika litet någon . . . som. fan ängen for sik häldar än för Bu 499 . - hvat hälder . . . älla, se hvat. ","3) neque, ej häller, eller. efter föregående negation. schal ock engen guldsmedh brucha embetet förre än han haffuer giort syn borghar edh . . . ok heller schal han förre ympa syt werck vyndöghe för än eedhen före them giorder är SO 148 . " han tordhe aldrigh hans at bidha häller oppinbara moot honum strindha " Iv 949 . RK 2: 2985 . BSH 4: 319 ( 1502) . - hvarte . . . hälder, se hvarte.","4) vel, aut, eller. " siällan häller aldrigh " Su 17 . allom obegripeliket är ther aff skriffua häller sighia ib 19 . ib 73. Lg 3: 113, 665 . SO 15, 24 . SGGK 103, 104 . SEG 112, 113 o. s. v. LB 7: 6 . RK 1: (sfgn) s. 182 . Gers Ars c 5. - hälder eigh, eller ej. aat spöriandes om the thz skulw halla som the loffwadho häldher ey Lg 3: 669 . - annat tväggia . . . häler, se annat tväggia. - hälder ok, eller ock. Su 49 . Lg 3: 624 . SO 158 .","5) eller, i annat fall, eljest, eller ock. jach vil honom her jn hielpa heller jach scal ther om stielpa RK 2: 5513 . ib 2808, 5595, 9926 .","6) nisi, utan, än. efter föreg. negation. engom androm höra eller swara heller thz budh han tiit sände RK 2: 5141 . B) superl. L.","1) häst. " vilde iak thola aldra hälzt at twe brännande branda gingin ginom min öghon " Bir 1: 104 . Se vidare under alder, adj. ","2) snarast, mest, i synnerhet. swaar at thz helst hittis a korseno Bil 213 . " wilt thu wita mz hwario skörlifnadhin hältz atherhalz " Ber 83 . " lönlek samband ok hälst wälborna mannä " SD 1: 669 (1385, gammal afskr.). ther hälst mäþ os äru ib. " juþa ok hälzt þe försto ok þe visasto läto sik þät dighart angra " Bu 197 . " ohindrat för allom helzst waara ärfwingiä " FH 5: 196 ( 1506) . KS 53 (133, 57), 54 (36, 58), 54 (138, 59), 55 (139, 59) . Su 51 . " förstärkande vid superl. hälzst the bäzste (de allra bäste) i landith waro " Al 7675 . RK 3: (sista forts.) 4500.","3) hälst, än. i förening med hvadhan, hvar n. hvat, hvar n. hvart, hvar, adv., hvilkin, nokor; se dessa ord."],"e":["häldar Bu 173, 206 . ","helder Bil 124 ; RK 1: (sfgn) s. 182 . heldir T 15, 113. hälþer SD 5: 637 ( 1347) . ","halþyr ib. " hälþyr ib. häller " Bil 627 ; MB 2: 267, 293 o. s. v. hällir KL 222, 240 ; Bo 9, 62, 92, 146, 157 ; Gr 274 o. s. v. heller RK 1: 2263 . ","hellir ib 178 o. s. v.; Bil 446 ; MP 2: 127 . ","haller GO 172 (handskriftens läsart; tryckta uppl. har häller). hellirs FH 1: 144 (1494, gammal afskr.)),","hälzt (hälzst. hälst. helst Bil 213 ; Rk 3: (sista forts.) 4500. halzt KS Fragm. 12. halzt ib 11 . ","hältz Bir 1: 174, 223 ; Ber 83 . ","hälstz Su 51, 66, 170 . ","hiedz BSH 5: 504 ( 1512) ), superl. "]},{"a":"häldogher","b":"","c":"","d":[" , jfr samhäldogher."],"e":[]},{"a":"häldre","b":"av","c":"adj.","d":["komp. " - n. adv. med mera skäl, snarare. gerna ma huar hälre biþa tel naþa ok tel bätra " Bu 4 . - fast mer, tvärt om. KS 1(48, 21) ."],"e":["häldra KS 19 (48, 21) . hälre), "]},{"a":"hälfninger","b":"nn","c":"","d":["hälft. " aff allom halfningenom (ex . . . media parte) israel sona " MB 1: 421 ."],"e":["halfninger . ","halninger L. ","halftninger L. ","hälmninger L.),"]},{"a":"hälft","b":"nn","c":"","d":["hälft. " tha wnthe ok gaff jak them . . . the fämthigi mark som jgen stodho, hiälptena hwariom thera " Svartb 411 ( 1444) . erik . . . tilpliktade sik til ath swara heltene for al gäl som her hinze burde vthgifua ATb 1: 215 ( 1465) . - hälften swa mykit, en halv gång så mycket. klokka wm thio besmara marker skal haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? ( 1 1/2) span, affwan wm kring hoffwodith hälfthena swa mykith PMSkr 569 ."],"e":["hälfth: -ana Svartb 364 ( 1438)","hälppt: -ena Svartb 411 ( 1444) . ","helfft: -enen (sic) STb 3: 203 ( 1494) . ","helt: -en HLG 2: 131 (1525). -ene ATb 1: 215 ( 1465) ; Uppl Lagmansdomb 107 (1491), 63 (1492). -enne HLG 2: 131 (1525). helth: -ena Arnell Brask Biᴵ 24. Se Sdw 2: 1240), "]},{"a":"hälft","b":"nn","c":"","d":["hälft. " han hafuer the hälfthane (för hälfthena) wth lofwat . . . at berädhe " SD NS 1: 16 ( 1401) . " wj . . . säliom . . . helftena aff ynes " FH 3: 17 ( 1442) . ib 4: 27 ( 1452) . " medh hälfftine aff öleno " VKR 37 . RK 2: 2175, 2176 . MD (S) 237 . MB 2: 57, 305 . SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). FH 4: 28 ( 1453) . " äta . . . om afftonen hälfftena sa mykyt " LB 7: 316 . "],"e":["hielffth: hielffthen FH 4: 28 ( 1453) . ","hälth: hälthen SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). halft: halftene MD (S) 237 (på två ställen)), ","hälftadel","helfthedel )"]},{"a":"hälgh","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["hälgha bardaghi , "]},{"a":"hälgh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iula hälgh."],"e":[]},{"a":"hälgh hion","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hälgha","b":"vb","c":"v.","d":["1) helga, göra helig. gör iak þätta hus hälaghat (möjligen dock för hälaght) ok rent af diäfla sör ok inuaru Bu 208 . haua hällaghat ämbite thiänade gudhi Bir 2: 68 . var siälin hälghat (sanctificata est) mz likamenom ib 1: 23 . " the stadhana. ther sandir gudh ok man hälghadhe mz sinom hälgho fotom " KL 321 . - helga, inviga. gygdo owir hans graf fäghirsto kirkio oc hälghadho hona hans nampne Gr 324 . " han skal wara nazareus, thz är hälogadher gudhi, aff synom barndom " MB 2: 111 . ib 284 . ","2) fira. " at han matte värdhelika helgha sins gudz födzlo högtidh " MP 1: 4 . om viij dagha hälgade (celebravit) han templens wigningh MB 2: 284 . "],"e":["helgha . ","hälagha . ","hällagha . ","hälogha . -adhe, "]},{"a":"hälgha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) helga, göra helig. hälgis (sanctificabor) thit namn SpV 547 . jak skal hälgas (sanctificabor) j them som mik nalkas ib 559. alla männsiskor . . . hwilka iak mz minne nadh hälghar (sanctifico) Mecht 242 . - prat. pret. hälghadher, ss subst.: gudom(sväsen). jndiges etis hälgadher GU C 20 (hand 2) s. 23. 2) fira. jnicior . . . börya hälga inledha oc offra GU C 20 (hand 2) s. 29."],"e":["hälga . ","-ar . ","-adher )"]},{"a":"hälgha ands hus","b":"","c":"","d":[" , se and."],"e":[]},{"a":"hälgha klarilse","b":"nn","c":"","d":["den heliga förklaringen. til hälge clarilsse alter KTb 95 ( 1478) . ib 96 ."],"e":[]},{"a":"hälgha kors","b":"nn","c":"","d":["det heliga korset, Kristi kors.","1) korsmessa thz war j hösten om helge kors tidhe RK 2: 7316 . ","2) högtid som den 14ept. firades till minne af korsets upphöjelse och återförande til Jerusalem genom kejsar Heraklius. Bir 3: 307 . Jfr hälgha kors dagher."],"e":["hälgha kors aptan","hälgha kors dagher (helgha-. helge-. helie-), ","hälgha kors tidhir","helge- )"]},{"a":"hälgha kors","b":"nn","c":"","d":["det heliga korset, Kristi kors. her jenis griis skal haffua helge korss altare STb 1: 150 ( 1478) . olaff capellanen, som sagde borgamestarene och radet tienist till helge korss nyia altaret ib 307 ( 1481) . "],"e":["helge korss )","hälgha kors aptan (-afftan), ","hälgha kors dagher (hälga-, helga-), ","*hälgha kors dags aptan","helie korsdagx affthen )"]},{"a":"hälgha lösn","b":"nn","c":"","d":["eg. det. heliga lösandet (om Jesu nedtagande från korset). ss benämning på bild (skulptur) föeställande Jesu nedtagande från korset (och föremål för dyrkan i vissa kyrkor, främst i Svartbrödraklostret i Stockholm). Se Sdw 1: 816 och jfr SAOB: L 1948 och B. Strömberg, Magister Mathias och fransk mendikantspedikan (1944) s. 31 f. . . . ath hon hade stwlith fraa helge lösn eth liws STb 2: 127 ( 1486) . then hwnga brodhirrin . . . som hadhe stwlith j fron the helgha lösn the peninga som helghe lösn waro offradhe ATb 2: 350 ()1489). til helga lösn altare j sielakoren giffuer jach en kalk STb 3: 137 ( 1493) ."],"e":["helga . ","helg(h)e ), "]},{"a":"hälgha thräfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["heliga trefaldighet. KTb 59 ( 1426) . "],"e":["*hälgha thräfaldoghet aptan","helghe treffalloghet aption )"]},{"a":"hälghadoma","b":"nn","c":"","d":[" = hälghedomber. när j komin thiit som thera helgadomor hwylas SkrtUppb 199 . " ihesus affladhes i henne aff them hälga andha oc gömdes thär i ix manadha som wärdogasta hälgadoma " JMÖ 135 ."],"e":["hälga- . ","helga- . ","-or ) , "]},{"a":"hälghadoma","b":"nn","c":"","d":["(blott i pl.) = hälghedomber. sancti serucaii hälgadomor Lg 3: 176 . " tok mz sik thz drykke kareth, huilket honom ängellen fördhe, oc then nykellen som sanctus petrus honom gaff, mz mangha andra hälgadomor " ib 167 . ib 172, 181, 182, 187, 289, 340, 454, 477 . " wart thenna dyra oc wärdogha hälgadomor sancta anna hwffudh först oppenbarat oc fwnnit " ib 722 . ib 725. "],"e":["hälghadomo kar , "]},{"a":"hälghaptan","b":"nn","c":"","d":["aftonen (el. dagen) före en helg. Reuterdahl Stat Syn 213 (sl. av 1400-t., nyare avskr.)."],"e":["helgaften )"]},{"a":"hälghaptan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-apton )"]},{"a":"hälghare","b":"nn","c":"","d":["som helgar, gör helig. alla hälga manna hälghare (sanctificator) Mecht 225 ."],"e":[]},{"a":"hälghdh","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) helg, högtid. SSkb 120 ( 1504) ."],"e":["helgd )"]},{"a":"hälghe gäster","b":"nn","c":"","d":["eg.: den helige ande. helgeandshus. " aa winstra handena tha som gangx til hälgha gäst " KTb 3 ( 1430) ."],"e":["hälgha gäst) , "]},{"a":"hälghe likamber","b":"nn","c":"","d":[" = hälghe likame. - om åt Kristi lekamen invigt altare. magnus nicolai, canik j abo och helelicams prebendato Svartb 484 ( 1465) ."],"e":["helgelicams ) , "]},{"a":"hälghe likame","b":"nn","c":"","d":["eg. Kristi lekamen; det i den hel. nattvarden invigad brödet. = hälgha likama gilde. aff helgä likamä wäghna SD NS 2: 104 (1409, gammal afskr.). "],"e":["hälgha likama altare","hälge- )","hälgha likama aptan","hälgha likama dagher","hälgha likama gilde","hälgha likama kor","helge likame koor )","hälgha likam nat","hälgha likama tidh (helghe likama tiidh), "]},{"a":"hälghe likame","b":"nn","c":"","d":[],"e":["helghe- . ","helge- . ","-lechame . -likome),","hälgha likama aptan (helghe likomme apthom (sic)), ","*hälgha likama brodher","hälgha likama gilde (hälga-. helge-. -licame. -licamme. -gylle), ","*hälgha likama mässa","helge licame- )","hälgha likama tidh (helge lekame tiidh), "]},{"a":"hälghe þorsdagher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hellige torsdag RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286 . oblik kas. hälgha thoorsdagh Bir 4: 135 . " helgha thorsdagh ib 149. hälghe thorsdagh " ib 3: 307 . ","helgetorsdag BSH 5: 276 ( 1508) . Ordet är icke träffadt i nom. utom möjl. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286), ","hälgha thorsdagh hälghdh , ","hälgha thorsdagh nat , ","hälgha thorsdags nat , "]},{"a":"hälghedagher","b":"nn","c":"","d":["helgdag. " oppa them tymanum war en judhanna helgodaghir " MP 5: 227 . "],"e":["helghodaghir )","*hälghadagha dagher","hälgadaga- )","hälghadags klädhe","-dagx- )","*hälghadags nat","helgho- . ","helge- . ","hällig- . -dagx-),"]},{"a":"hälghedagher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hälgho dagh KL 395 . ","hälghodagh MB 2: 389 . ","hälga daghen MB 2: 325 . ","hälgho daghin JP 80 . ","olik kas. hälghu- L.","hälgho- VKR 72, 77, 78 . ","helgho- ib 22 . ","hälgha- Lg 3: 9 . ","hälghe- GO 1021 ), ","hälghadags brut","hälghadags klädher","hälghudagha bardaghi , ","hälghudagha brut","helgha dagha- )"]},{"a":"hälghedomber","b":"nn","c":"","d":["heligt ting, i sht relik, helgons aflefva. at koma när hälghodomom MB 1: 508 . " räddos gudh siälwan, oc hans hws oc hälghodoma " ib. " fördhe mz sik dighran del aff korseno ok naghlana ok arons wand ok manna ok mangha andra hälgho doma " Bil 87 . " for vars härra bref dygþ skyld ok sancti tome ok hans hälgo doma " Bu 190 . " hon grep handena ok gömde for hälghodoma i sina scöte " ib 522 . " lofuas väl ath hafuas vtan om hälghodoma gul äller sylf oc dyra steena " VKR 78 . SD 5: 564 ( 1346) . gongin . . . om kyrkio medh heliedomom ib 6: 157 (1349? gammal afskr.). Bil 114, 539 . KL 241, 360 . Gr 290 . Bir 3: 220, 221, 238, 239 . Lg 3: 204, 235 . Di 294 . " han laghdhe sin fingir a hälgio domana och swoor " ST 65 . " tha thu läggir thiin !SYNS_DÅLIGT? fingir oppa hälghodomen " ib 64 . " at thu ekke swär !SYNS_DÅLIGT? wislika oppa gudz hälghon ellir hälghodoma !SYNS_DÅLIGT? ib 457. hon fik häne hälghadoma thärä ther the !SYNS_DÅLIGT? skulde a swäria " Iv 5523 . þätt . . . swäria a gyþ, hans hälghädomä oc þerä syälfrä iorþrikis heþär SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . " swäria om gudh oc om hälgho doma " MB 1: 333 . " jak . . . bidher thik . . . ower alla hälgho doma at thu glöm thinna brödhra ondzskap " ib 271 . - Jfr domber, helagher. "],"e":["hälghodoma KL 360 ; Bir 3: 238, 239 . ","hälgho doma. hälghodoma. hälghädomä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hälghadoma Iv 5523 . ","helghedoma Lg 3: 204, 235 . ","helgedoma Di 294 . ","helghudomum SD 5: 564 ( 1346) . hälghodomom hälghedomum Bil 52 . ","heliedomum SD 6: 157 (1349? gammal afskr.)), ","hälghodoma kar"]},{"a":"hälghedomber","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. heligt ting, heligt föremål, relik. " tha sadhe her twre thät han ville ekke swerie ath thät war laglika giort ok thär medh ladhe iak helghodomana fraa mik ok ville ey anama then edh " Arfstv 46 ( 1461) . " tha giorde jenis swerdskipare hustrv eedh pa helgedomane, ath hon ecke kallade joan . . . tiwff " STb 1: 16 ( 1475) . "],"e":["*hälghodoma hus","helgha- )","hälghodoma kar (helgha-. helga-. helge-. heij- ATb 3: 114 ( 1501) ), ","*hälghedoms kar","helghadomps- )"]},{"a":"hälghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["heligt. " hulkin som hälghelika ok ärofullelika hafdhe föt thera frälsara oc herra " Bir 4: (Dikt) 272. ib 247 . " som rätwitzslika oc hälgelika haffua liffuat " Su 207 ."],"e":[]},{"a":"hälghemanz edher","b":"nn","c":"","d":["ed vid helgon? med theris helgemanz eedh HSH 19: 20 ( 1504) ."],"e":["helgemanz eedher )"]},{"a":"hälghemän","b":"nn","c":"","d":["eg. heliga män, helgon. best. (allhelgona)litanian. thänne bönen scal oc strax läsas effther styw psalmana oc helgemennana som erchebiscopen jaco [ulfsson] haffuer styctat SvB XLI 1(1500-t.). Jfr helagher 1."],"e":["helgemen )"]},{"a":"hälghi","b":"nn","c":"","d":["Jfr manghälghi. "],"e":["hälghis bot , "]},{"a":"hälghi","b":"nn","c":"","d":["l: "],"e":["*hälghis mal","helgissmåhl )"]},{"a":"hälghilsa","b":"nn","c":"","d":["= hälghilse 5. sua är oc vm afflösena oc gudz licamma oc annor (för andra; det här nyttjade genus är det som skulle ha kräfts af ett följ. hälghilse) kirkionna hälghilsor Bir 2: 82 ."],"e":[]},{"a":"hälghilse","b":"nn","c":"","d":["1) helgande, helgelse. Mecht 135 . " nar iak them forwärffde synenna forlatilse siälenna hälgilse oc gudelika klarhet ib 238. " ib 338 . SpV 561 . ib 481 . JMPs 497. 5) sakrament. the helgha kirkio sacrament, ok hälghelse hulken som jach . . . anamath SkrtUppb 375 . MP 4: 129, 137 . " thtä förstha kirkiona hälgilsse thät är döpilsse " ib 138 . " thet war eth tekin til tet dyrasta helgilse som är döpilsin " ib 5: 88 . ib 97 ."],"e":["hälgils(s)e . hälghelse. helgilse),"]},{"a":"hälghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) helgande, konsekration. thz brödhit som är a altano. hulkit visselika är brödh för än hälgilsinna ordh äru fram owir thz Bir 1: 281 . ","2) helgonförklaring. at än sculde j tilkomande tyma gudz vener läthä sik vordha vm hennes (Katatrinas) helgilse ok stadfestilse aff helga fadren pafuan som hon sik tha leth fulleliga vordha vm synnes helga modhers helgilse ok canonizacione Lg 3: 561 . ","3) heligt skick. thit hws bliffwande j thynne hälghilse MB 2: 161 .","4) heligt ting, helgedom. stridom för waan almoga oc waarom hälgilsom (sanctis) MB 2: 228 . " all theris hälgilse (sanctum) war nidherslagen ib. " ib 229 . ","5) sakrament. kirkionna hälgilse som är döpilse ok färmilse ok olning scriptamal hionalagh takas swa som for gab Bir 1: 205 . " the hälgha kirkia ok cristnan hulkin som star af siw hälgilsom (sacramentis) " ib 232 . ib 264, 373, 374, 376, 2: 40, 214, 234, 3: 41, 195, 198, 249 . MP 1: 23, 178 . JP 77 ."],"e":["helgilse )"]},{"a":"hälghodagher","b":"","c":"","d":[" , se hälghedagher."],"e":[]},{"a":"hälghodomber","b":"","c":"","d":[" , se hälghedomber."],"e":[]},{"a":"hälghomässodagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hälghon","b":"nn","c":"","d":["helgon. " magus . . . lade sina hand oppa bokena ok bad sig swa gud till hyuälp ok alhälgon at . . . " ATb 1: 88 ( 1458) . giffuer jak sama nemis godzet wnder alla helgona altare j abo domkirkio Svartb (Sikokl) 530 ( 1477) . tha cläppe (klockaren) trem synnom til alle helgone korss messan ÅK 62 . - aldra hälghona aptan, aftonen el. dagen näst före allhelganadag. daghin näst fore alla hälghunna afftan SD NS 3: 196 ( 1416) .- aldra hälghona nat, natten till allhelgonadag. Hel män 265 . - Jfr forbudhhälghon. "],"e":["hälgon . ","helgona Svartb (Skolkl) 530 (1477). helghona ib 539 ( 1479) ; Hel män 265 . ","helgone ÅK 62 . ","helgonne Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). hälghuna SD NS 3: 196 ( 1416) . ","helgons Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). dat. hälghanom SkrtUppb 188 ; Mecht 133, 215), ","hälghona mässa","helgonemessa )","hälghona mässo dagher (helganmesso- ATb 1: 11 ( 1452) ), ","*hälghons edher","*hälghons man","helgans- )"]},{"a":"hälghon","b":"nn","c":"pl.","d":["helgon. " j . . . gudz modhirs mö äro ok aldra hälghona wari thz alt giort " Bil 836 . sighia mässor . . . aff allom hälghonom Bir 2: 335 sancte henricx och sancte eriex suergis patrones och alle gudz helghans forskuldan ib 6: 370 (1495, gammal afskr.). apostoli . . . hulke som varo hälghona hälghe män (sancti sanctorum) Bo 132 . KL 413, 414 . Bir 4: 22, 117 . Gers Frest 15 . Lg 3: 28, 35 . swa bidhir jak mik gudh til hiälp oc al hans hälghon Bir 5: 123 . " swa hielppe meg gud oc alle helgon " FM 230 ( 1505) . " at thu ekke swär orätwislika oppa gudz hälghon ellir hälghodoma " ST 64 . " tha han laghdhe sin fingir a hälghonen (d. v. s. helgonens aflefvor) oc swor sik men " ib. " hulke thät sworo i hälghon mädh vpräktom fingrom " SJ 148 ( 1446) . - aldra hälghona aptan, aftonen el. dagen näst före allhelgonadag. hans daghar cumbar alla hälghon apton Bu 532 . - aldra hälghona dagher, allhelgonadag. skipadhe alla hälghona dagh hälghan nouember manadh första dagh Bil 721 . ib 374, 621 . KL 335 . Bir 3: 307, 4: 32 . VKR 75 . " aldra gudhs hälghona dagher, d. s. manadagen nest fore alla gudz helgona dach " SO 87 . HSH 19: 103 ( 1505) . - aldra hälghona höghtidh, d. s. for alla hälgona högtidh Bir 4: 31 . " alla helgona högh tyder " SO 193 . - aldra hälghona tidh, tiden omkring allhelgonadag. oppa . . . alla helgona tijdh SO 188 . alla helghena tiidh RK 3: 3617 . - aldra guds hälghona tidhir, d. s. om alla gudz helgona tydher SO 199 . "],"e":["helgon . ","helghan Gers Frest 15 . ","helghen Lg 3: 35 . ","helgen ib 28 . ","hälghona . ","halghuna Bil 374 . ","helghena RK 3: 3617 . ","hielgans FH 6: 370 (1495, gammal afskr.). dat. hälghonom. hälganom Bir 4: 22, 117), ","hälghona dagher","hälghuna- )","hälghona mässa","helgona- RK 1: 4364 . ","helgene- SO 201), ","hälghona mässo dagher","hälghunamässu- )","hälghona mässo tidh","hälghona mässo time , "]},{"a":"hälghonar","b":"nn","c":"","d":[" ? = hälghon. ffore thins helge anlithetz aasyn . . . som lysir alla hälgona jäwärdhelica glädhi SvB 507 (1400-t.). kassstedhe the nerstadde vore luther offuer henne (ɔ: den sjuka) om xxx helgenner, och fel thet III reser paa sancte karlungh i rodhen Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) ."],"e":["hälgona SvB 507 (1400-t.) . lhälghene Arfstv 82 (1474?). helgana JTb 90 ( 1511) . ","helgenner Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) ), "]},{"a":"hälghonar","b":"nn","c":"pl.","d":[" = hälghon. alla gudz hälgonna j himmärik bidhin för hanom RK 2: 2697 . " thu hälgher owir alla hälgona " MB 2: 324 . " konughen ropadhe paa alle the helgenä han kunde nämpna " Lg 3: 29 . " gudh til hether iomfrw marie sancte anne sancte birgitto oc alla helghena til loff oc ära " FH 4: 64 ( 1458) ."],"e":["hälgona MB 2: 324 . ","hälgonna RK 2: 2697 . ","helghena FH 4: 64 ( 1458) . ","helgenä Lg 3: 29), "]},{"a":"hälghþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) helighållande. " sidhan martires thokos swa mange til hälgdh " Bil 562 . " til huat hälgd (destinationem; läst dedicationem?) thu skalt idhkelika halla thinna siäls öghon " Su 259 . ","2) helg, högtid. thäs daghs hälgdh Bil 112 . " alla wars herra högtidher oc hälgdher " MB 1: 461 . " swa som war herra bödh lögherdagx hälgdh, swa bödh oc han andra hälgdh " ib 457 . Su 258 . - Jfr for-, hedhers-, hälgha thorsdagh-, kirkmässu-, löghardags-, man-, paska-, pinizdagha-, skärdags-, skärþorsdags-hä lghþ, äfvensom hälgh."],"e":["-ir )"]},{"a":"häli","b":"nn","c":"","d":["Jfr häl."],"e":[]},{"a":"häling","b":"nn","c":"","d":[" ? rättika? raphanus hälingh LB 6: 284 ."],"e":[]},{"a":"häling","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["-a PMSkr 203 ) , ","*hälinga frö , "]},{"a":"häll","b":"","c":"","d":[" , se hal, f."],"e":[]},{"a":"häll","b":"","c":"","d":[" , se hel, f."],"e":[]},{"a":"hälla","b":"nn","c":"","d":["häll, klippa. ower ena hällu (Cod. A hall 325) MB 1: (Cod. B) 559 . Su 182, 183 . Jfr iärn-, silf-hälla. "],"e":["hällo skora , "]},{"a":"hälla","b":"","c":"","d":[" , se älla."],"e":["hella )"]},{"a":"hälla","b":"nn","c":"","d":["Jfr til hälla."],"e":[]},{"a":"hälla","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr biärghälla."],"e":[]},{"a":"hälla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) hälla, gjuta, utgjuta. " ath lwthen kan hellas fran tyäronne " PMSkr 353 ."],"e":["hella . ","-te )","*hälla sik , luta sig. the (ɔ kreaturen) githa ey ätith wtan standa oc fiämtha. loc synes som the hälto sigh jamligha paa andra sidhona PMSkr 232 . ","*hälla af , hälla av. sidan helles wathnith aff PMSkr 353 . - Jfr ater-, in-hälla."]},{"a":"hälla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bringa i lutande ställning, hälla. naar man thz (kärlet) häller. tha vtlöper thz som ther inne är Ber 258 . " tha the hälto j lätit at läta ther af j lampona: tha stodh skiärt oleum: starkt som sten swa at the gato ey mz fingrum draghit en drupa wt j läteno hälto " Bil 211 . ","2) hälla, gjuta, utgjuta. hälla i them (de fördömde) brännande wätsko Su 126 . PM XXX . " häl wppa aadrona sakta mz kalt watn " LB 2: 91 . "],"e":["hiälla: hiälto Lg 982 . ","-ir , ","-te , ","-ter )","hälla nidher , hälla ned, utgjuta. hälto the nidher watnit wppa jordhena Su 368 ."]},{"a":"hälle","b":"","c":"","d":[" , jfr mishälle."],"e":[]},{"a":"hällinger","b":"","c":"","d":[" , se hellinger."],"e":[]},{"a":"hälmninger","b":"nn","c":"","d":[" ? L. Jfr Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 3: 5."],"e":["hämpninger )"]},{"a":"hälmninger","b":"","c":"","d":[" , se hälfninger."],"e":[]},{"a":"hälraþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hälräþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hälräþum VGL I Md 3: 2), "]},{"a":"hälsa","b":"vb","c":"v.","d":["se helsa."],"e":[]},{"a":"hälse","b":"nn","c":"","d":["halsband. I ssg: brvdhilse GU C 20 s. 122 (artikeln brudhilse? s. 86 utgår). brodhelse PMSkr 223 . Jfr A. Sundqvist, Ark. f. Nord. Fil. 54: 240."],"e":["-helse PMSkr 223 . ","-hilse GU C 20 s. 122) , "]},{"a":"hälsinge","b":"nn","c":"","d":["Helsing. ss tilnamn. haquino helsingæ SD 4: 129 ( 1329) ."],"e":[]},{"a":"hälsinge och ","b":"nn","c":"","d":["hälsing. Jfr J. Sahlgren, Hälsingborgs historia 1: 153. erik balk war god för helsingen sTb 5: 123 (1516). ib 144, 160 (1517) . ss tillnamn. lsigwrd helsinge HLG 1: 11 (före 1421)."],"e":["hälsinger (hel-. pl. helsinge STb 5: 328 (1521), Kop)), "]},{"a":"hälsinger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " bero helsinger " SD 2: 400 ( 1303) . johannes helsinger ib 6: 185 (1350, gammal afskr.)."],"e":["-iar ) , "]},{"a":"hälsingsker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hälsinsker )"]},{"a":"hälslaghin","b":"","c":"","d":["ihjälslagen, dräpen. " var han hälslaghin j stridhin " MP 2: 187 ."],"e":[]},{"a":"hälsot","b":"nn","c":"","d":["helsot, dödssjukdom. " laa j sinne hälsoth " ST 471 . " fik sampson sin hälsot, oc bleff dödh " Di 12 . ST 453, 495 . Ansg 207, 211 . RK 2: 584, 6433, 7068, 1: (Yngre red. af LRK) s. 258. Di 102 ."],"e":["hälsooth ST 453 . ","helsot RK 2: 6433 . ","helsott ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 258 . ","hielsooth ib 584), "]},{"a":"hälsot","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*hälsotta siäng","he(e)lsotte- . -säng, sang),"]},{"a":"hälta","b":"nn","c":"","d":["hälta, halthet. PMSkr 230 . " kombir hälthan til aff seno wärk " ib 231 ."],"e":["hältha . ","helta: -o )"]},{"a":"hälta","b":"","c":"","d":[" , se älta."],"e":[]},{"a":"hälti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hälvan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hälvite","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["häluite MP 4: 86 ; ","-is SvB 249 (slutet av 1400-t.). hälwete SvKyrkobr 317 . ","hälwethe GU C 20 (hand 2) s. 26. hälwette SkrtUppb 333 . häluette SvKyrkobr 317 . ","heluite SJ 1: 199 (1451); -eno ib 217 ( 1452) ; ","-is SvB 64 (senare hälften av 1400-t.). MP 5: 208 . ","helwete: -et HLG 2: 47 (1516). hälffwite: -es SvB 62 (börj. av 1500-t.). hälffwitte: -es JMÖ 49 . hielffweth HLG 2: 50 (1516) (efter föregående prep. i). helwichit (fel för helwithit) ib 3: 152 (1510, avskr.) . Se Sdw 2: 1240),","*hälvitis bok","hälffwitis- )","*hälvitis diur","helffwitis- )","*hälvitis draki","hälffwitis drakas) , ","hälvitis elder (häluitis eeller), ","*hälvitis fughl","hälvitis gudh (häluitis-), ","hälvitis hunder (hälffwitis-), ","*hälvitis ughn","hälffwithis wngh )","hälvitis vägher (-väger), "]},{"a":"hälvite","b":"nn","c":"","d":["det straff som efter döden drabbar de onde; helvete, det ställe hvarest de onde efter döden lida straff; också fattadt ss djäfvulens och de onde änglarnes boning, samt i allmh. ss dödsrike el. vistelseorten för de aflidne som icke kommit till himmerikets glädje. dömde guþ han tel häluitiz Bu 28 . prädicaþe . . . af himirikis gläþi ok häluitis elde (pænis inerni) ib 154 (jfr hälvitis elder). af þöm rika: som . . . förþes at iorþa tel häluitis (Cod. C jordhadis j heluite 965; sepultus est in inferno) ib 153 . " giuas . . . for syndena vmskiptelica oc manga handa pinor j häluite (damnatis ad gehennam) " Bir 2: 254 . " hafdhe thän hedhningin . . . komit til mindre häluitis pino (monorem pænam inferni) ib 52. tedhe hanom hälwitis pino som judhomin äru redda " KL 80 . " thz myrka hws är hälvitis pina " KS 64 (159, 70) . " ledh til aminne rädheliko hälwitis plagho at hälwitis brändaghe och räddoghe skuli wtsläkkia sköralustans hita " Ber 83 . " the riffws ther oc slitws aff hälffwittes grymastom hwndom (jfr hälvitis hunder), leonom oc byörnom " Su 126 . " for skullandhe heluitis galgha " MP 1: 53 . " kommo the fram til heluites port " Pa (Tung) 35 . " han swara sik hedhin hafua warit ok innan häluiti (in inferno) wara " Bil 403 . " spurde hwat vndi hedhnu folke är j häluiti, han swaradhe at iudha oc nidherst vnder iudhum är falst cristit folk ok want " ib. " en hälagher man sa hans (Didriks) siäl siuda j heluits kätle ib 700. then kätilin i heluite weller " RK 1: 337 . löön taker han i helwitis poot ib 2917 . Bu 8 . MP 1: 14 o. s. v. Bir 2: 12 . LfK 81, 112 . " veeth ok seer sielen hwort han scal til himmerikis eller til purgatorium eller ok til helvitis " ib 280 . " börias somlicom här dödhin ok bliuir for vtan ända j häluite (in inferno) ok somlicom ändas dödhin j skärslo elde ok börias äuerdhelikin glädhe " Bir 2: 279 . " annar dödhin som är heluitis dödhir " MP 1: 19 . ib 35 . " maria talar vel dyävulen . . . far . . . niþir ii diupt häluite " Bu 20 . þa han fiol af himirike ok tel hä[l]uitez ib 145 . " j ihesu christi hedhir ok namn skulu böghias al knä. badhe j himirike ok iordhrike ok hälwite " KL 3 . " at thu ey atirlatär minä siäl j häluiti " ib 134 . " foor han !UDDA_TECKEN?: var herra ihesus) nidhir til häluitis til hälgha fädhrena " Bo 220 . " tha skal gudz son nidhir fara til häluitis oc wtledha thädhan thin fadhir adam " KL 407 . häluitis höfdhinge ib 409 . " o dödhir hwar är thin gaddir ok värkir. o häluite hwar är allir thin sighir " ib 410 . lyste owir häluitis myrkir ib. " alle häluitis porta lasa oc iärn grindir " ib. " bröt diupo häluits myrko stofuo " ib 412 . ib 413, 414, 415 . " bätzst är mik at dö, oc fara nidh til helwitis (in infernum) til min son " MB 1: 232 . " gudhlike män the ther doo fore wars herra byrdh . . . the foro alle til helwitis til then dagh ther gudz son foor nidher aff grafwinne oc til them i helwite oc frälste them än tho hafdho the ther änga andra pino, än at the sagho ey himerikis liws " ib. " ledhin i mit hwita huffwod mz mere sorgh til helwitis " ib 243 . ib 249 . " þätta siugs ok il heþnom (qvedium): at februus pluto tok mäþ wald een vänastan qvyne af manz hem tel häluitz " Bu 9 . " ss namn på en stadsdel i Stockholm. i mellan siela garden och gatuna som löper fra kirkio gardz hörnet och bort i heluitet " SJ 239 ( 1454) . " per olssen i helwite " ib 345 ( 1468) . "],"e":["häluiti . ","hälwitte LfK 112 . heluite. haluite Bir 2: 12 . hälfwitte. ","hälffwätte: -es LfK 81 . ","häluit Bir 4: 144), ","hälvitis diävul , ","hälvitis elder","hälwittes eelder )","hälvitis guþ","häluetis- . ","haluitiz- )","hälvitis hunder","hälvitis vägher , "]},{"a":"hälzt","b":"","c":"","d":[" , se hälder."],"e":[]},{"a":"hälädhe","b":"","c":"","d":[" , se häladhe."],"e":[]},{"a":"hämd","b":"nn","c":"","d":["hämd. " at eingin hämd äller forsaat göris thär fore " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). gaf guþi hämdena Bu 499 . KL 287 . taka hämd af artasira Gr 265 . " tagha hämpdh owir syna owenir " MB 2: 193 . - hämd, straff. skulu the siälana ropa hämpd (vindictam) owir orätuisan skipara ok styrare Bir 1: 316 . " skal han känna domarans hand som är hans hämd ok rätuisa " ib 72 . ib 4: 57 . han fik braþa guz hämd firi folsko derue Bu 15 . ey känne iak likahämd minna synd vindictam peccati mei) Ber 122 . Lg 3: 582, 583 . forbyuþande starklikä, vndi wara vreþe ok wara konungslekä hämd SD 5: 606 ( 1346) . ib 638 ( 1347) . " forbjudhum wii höghlica widh waara konugxlica hämpdh oc vredhä " FH 3: 32 ( 1443) . swo frampt som the wilia wara wredhe oc hempnd vntfly ib 4: 59 ( 1457) . - pl. straffdomar, domar. guz hemder Bil 313 . " kununga . . . skulu ey afbradhe wara i händom sinom " KS 36 (95, 39) . ib 47 (120, 51). "],"e":["hämþ SD 5: 638 ( 1347) . ","hämpd Bir 1: 316; Lg 3: 582, 583 . hämpdh Fh 3: 32 ( 1443); MB 2: 193. hempnd FH 4: 59 ( 1457) . ","s . ","hämps Bir 4: 57 . ","-ir ,","hämda dagher","hämpda- )","hämda giäld","hämdagäl ib 293 . ","hämdhagäl ib 196), ","hämda man","hämpda- )","hämda svärdh","hämpda- )"]},{"a":"hämd","b":"nn","c":"","d":["hämd, straff. " vnder guz höghasto häfndh. " SD NS 3: 430 ( 1419) . " wiid riksens hämpd ok plikt " Svartb (Skolkl) 529 ( 1477) . gudh hwilkin som är rätuis domare, han wträkkir sina handh til hämpnd SpV 408 . "],"e":["hämpd Svartb (Skolkl) 529 (1477). hämpnd SpV 408 . ","häfndh SD NS 3: 430 ( 1419) . heffndt STb 5: 323 (1521, Kop)),","*hämda gärning","hämpda- )","hämda svärdh (hämpda-), "]},{"a":"hämna","b":"vb","c":"v.","d":["hämnas, taga hämnd. med gen. för att betecknad den för vars skull hämnd tages: hämnas (ngn). ey atenast qwinnor borde hämpna hans (ɔ: Hector) wtan ämwäll all wärden Troj 239 . refl. hämnas, 1) hämnas, med gen. för att beteckna den för vars skull man hämnas: hämnas (ngn). warin mik lydoghe oc hämpnins minna manna Prosadikter (Karl M) 285 . ib 316, 319 . Se Sdw 2: 1240. - Jfr ohämder."],"e":["hämpna )"]},{"a":"hämna","b":"vb","c":"v.","d":["hämnas, taga hämd. med gen. för att beteckna den för hvars skull hämd tages: hämnas (någon). gerna wilia hans hemna Bil 233 . MB 1: 339 . " synis mz nakre matto haua hämpt sin " Bir 2: 88 . " een dell war tha hertoganna hämpt (voro hertigarne hämnade) " RK 1: 4396 . - med ack. för att beteckna den el. det för hvars skull hämd tages: hämnas (någon el. något), utkräfva hämd el. straff (för någon el. något). vilia hämna sin guþ Bu 189 . sin kompan leuiz tha hämpde han Fr 1662 . MB 1: 245 . guþ hämde sanvti iohannis döþ Bu 57 . " then sin skadha hempna wil " RK 1: 1359 . KL 287, 288 . Bir 2: 129 . RK 2: 5600 . Di 247 . " vele the hepned (hämnas det) sielffue " FM 612 ( 1514) . them (synderna) hämpner gudh MB 1: 348 . - med ack. för att beteckna den el. det för hvars skull man hämnas samt med prep. och nomen (el. pronomen) för att betecknad den hvilken hämden drabbar: hämnas el. taga hämd (för någon el. något på någon el. något). gudh ma mik a honum hämpna Iv 2866 . " ij skulin aldrigh thz a mik hämpna " ib 1227 . Bil 115 . Di 35, 72 . " hans dödh ofwir iudhana hempna " ST 363 . swa warder os war harm hempdher ower drötning phila Va 5 . - med prep och nomen (el. pronomen) för att beteckna den hvilken hämden el. straffet drabbar: hämnas (på någon), straffa (någon). vändo þe al ämne at hämna iui sanctum iacobum Bu 197 . " rätuise domarin skal hämpna owir jdhir " Bir 2: 86 . Bil 710 . Bir 3: 32, 366. ST 523 . " war herra hämpde . . . ower sina sönir iwdhana oc plaghadhe sit folk fore thera synder " MB 1: 15 . " hämpna jfwer han fore thz at the brunno " Bil 164 . ","1) hämnas. " med gen. för att beteckna den för hvars skull man hämnas: hämnas (någon). iak forma hämnas min ok minna guþa " Bu 508 . " ham hämpdis sins fadhers " Al 798 . Bil 328 . MB 1: 183 . - med ack. för att beteckna det för hvars skull man hämnas: hämnas (något). hafdho hämdz hans fadhirs dödh Gr 269 . " vil tw ekke hempnas mith homodh tha hemps thz tek er siäluer sketh " Di 227 . MB 1: 245, 2: 53 . - med ack. för att beteckna det för hvars skull man hämnas samt med prep. och nomen (el. pronomen) för att beteckna den som hämden drabbar: (hämnas (något på någon), utkräfva hämd el. straff (af någon för något). hämnas min harm a þina konu Bu 19 . MB 1: 245 . " jak hämpnis foräldra synder aff söne oc sonasöne " ib 332 . " thu . . . hämpnes wan blodh öffwir them som boo j wärldhenne " ib 2: 342 . ib 306 . - med prep. och nomen för att beteckna den som hämden el. straffet drabbar: hämnas (på någon), straffa (någon). tha monde gudh . . . hämpnas hardhelika ower sit folk MB 1: 417 . " til thäs almogen haffde hämpnadz offwir syna siända " ib 2: 28 . Bir 1: 134 . RK 3: 3434 . - med prep. och nomen (el. pronomen) för att beteckna den el. det för hvars skull hämd tages: hämnas (någon el. något). swa hämpnados the jonkare owir theris brödhers blodh MB 2: 247 . han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom firi gyästningh sinä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). abs. hämnas, straffa. Bir 2: 129 . " hemps icke i thina wredhe " ib 5: 141 . ","varda hämnadt, utkräfvas hämd. scall aldrigh . . . ther om . . . pa fornempa borgmestara raadhmen oc menigheten . . . eller theres medhallarom . . . wräckias eller hempnas BSH 3: 161 ( 1465) . Jfr ohämder."],"e":["hämpna . ","hemna . ","hempna . hepne: -ed FM 612 ( 1514) . ","hämpde . ","hämpnande: -ados MB 2: 247 . ","hempdher Va 5 . ","hämpt . ","hämdz Gr 269 . ","hämpnadz MB 2: 28 . ","hämpn ST 517 . hämpdh (i uttrycket hämpdh thz) Di 247 . ","hemps Bir 5: 141 ; Di 227 ),","hämna sik , "]},{"a":"hämnare","b":"nn","c":"","d":["hämnare. blodzens hämpnare MB 2: 53 . " gudh . . . hwilken som badhe är syndenna domare ok hämnare " Su 430 . swerdhit är vranglikhetz hämpnare MP 1: 220 ."],"e":["hämpnare )"]},{"a":"hämnilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["hämnilsa dagher","hämpnilse dagher )"]},{"a":"hämnisgodher","b":"av","c":"adj.","d":["som gärna vill hämnas, hämndlysten, med prep. vidher. the som omyldhe ok hempnis godhe äro, vidhir sin jamcristin MP 5: 59 ."],"e":["hempnis- )"]},{"a":"hämpninger","b":"","c":"","d":[" , se hälmninger."],"e":[]},{"a":"hämta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-te RK 1: (sfgn) s. 188 ; ","-to Bil 902 . hänta (oftast). henta RK 2: 7744 ; ","-at ib !SYNS_DÅLIGT? hentha ib 4265 . hanta, se up hämta. pres. -ir. ","-ter . ","hänt KL 266 ; Bo 163 ; MB 1: 213 ; Ber 220 ),","hämta in , hämta in, bära in. the hänto fore the herra in drykkia badhe miödh ok viin Fr 371 . - inkalla. han (konung Albrekt) satte ther effter alt sith sin förderua the honom hempte jn RK 1: (sfgn) s. 188 . - Jfr in hämta. ","hämta saman , ","hämta sik saman , samla sig, besinna sig. hänter samman allan sik innan LfK 194 . - Jfr saman hämta. ","hämta up , hämta upp, uppsamla. hempto hans blodh vp Bil 902 . " hänte vp the stykken " KL 55 . Jfr up hämta. - Jfr ater-, ut-hämta, samt ohämter."]},{"a":"hämta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hemföra, hämta. - skaffa sig. nic. bagge skal hämpta bewisningh aff andres andresson STb 1: 234 ( 1480) . hans wisse skal hempte maktbreff pa minthemestren om theris gell ib 5: 136 ( 1516) . ib. 2) plocka, insamla (ax som ligga kvar efter den egentlig skörden); skörda (bär o. d.). calmare hämpta ax GU C 20 s. 66 . ysaie XVII° [:5] spicas leget han skal hämta ax ib (hand 2) s. 72. winbären . . . hentes oc stöthes laghen äller mosthen aff them PMSkr 323 . j tessom thidenom hemtas oc pärsas olyo bären ib 376 . Till detta nom. höra vissa av språkproven Sdw 1: 554. Möjl. urpspr. ett annat ord än hämta 1. Se N. Lindquist, Studia germanica t. E. A. Kock (1934) s. 458 f."],"e":["hämpta STb 1: 234 (1480) ; GU C 20 s. 66; ib (hand 2) s. 72. hempte STb 5: 136 (1516); -om MP 5: 132, -in ib 214 . ","hänta Troj 73 . ","hentha PMSkr 322 . ","hemtas ib 376 . ","hentis ib 345, 350 . ","hentes ib 323 . Se Sdw 2: 1240),","*hämta af , plocka av, skörda. somme hentha winklasana aff ör än the ärw moghne PMSkr 322 . ib 345. Jfr afhämta. ","*hämta bort , rensa bort, plocka bort. vilt thu ath wj ganghom ok hempthom borth w the mykla tyslana MP 5: 132 . PMSkr 350 . ","*hämta fram , hämta fram, taga fram. hemptin mik fram tet bästha par klädhir jak haffuir j mynom gardh MP 5: 214 . ","*hämta i gen , hämta tillbaka. the . . . aktade hänta drotning helin jgän Troj 73 . ","*hämta ur , plocka bort, rensa bort. hempthin w klinthin försth MP 5: 132 . - Jfr uphämta."]},{"a":"hämtare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fikona hämtare."],"e":[]},{"a":"hämtare","b":"nn","c":"","d":["Jfr samanhämtare."],"e":[]},{"a":"hämtilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samanhämtilse."],"e":[]},{"a":"hämtning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samanhämtning."],"e":[]},{"a":"häna","b":"","c":"","d":[" , se höna."],"e":[]},{"a":"hända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) mottaga, antaga. " jak . . . anamadhe ok hende böter ok bäring aff . . . nissa " SD NS 3: 384 ( 1418) . " han hände lagin aff andhirsse " ATb 1: 222 ( 1461?) . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471). ATb 2: 29 ( 1474) . JTb 87 ( 1498) . Troj 17 . 6) hända, vederfaras. personl. el. opersonl. med dat. el. ack. SpV 256 . " om os ey händhe (contigeret) mykit lankt gaa wt fran thy som wi haffwom böradh ib 438. non accedt tibi thetta skal ey hända tigh " GU C 20 (hand 2) s. 17. - händelsevis vederfaras. swa som gudh sigx godhir, mildhir, ok rätuis, ey sigx thätta swa, at thz händhir (non accidentaliter) warom härra, thy at han är naturlika godhir, mildhir ok räwis SpV 509 . - med prep. huat händer vedher sielenä tha the skiliäs vedh there kroppa SvKyrkobr (Lucid B) 208 . 8) råka, komma att. med inf. Se Sdw 2: 1240. ffor alle dandemen, som thette breff hender fore koma STb 2: 195 ( 1487) . SJ 2 . 209 (1492). STb 3: 357 (1498). thet gotz som hände kastas j waadha PMskr 41. "],"e":["händha . ","henda . ","-ir . ","hände PMSkr 41 . ","-de . ","supin . ","-t ) , "]},{"a":"hända","b":"vb","c":"v.","d":["eg. fatta med händeran. ","1) gripa, taga. thu tenkte a iudhä harde radh som tegh skulde hende mz spot ok hadh MD 31 . " swa at dödhen matthe mik til sik hända " Fl (Cod. B) s. 82. dödhin skal hända alla os Al 2014 . " tha them skal dödhin hända " Fr 3230 . - uttaga. skatten wille han än aff thöm henda RK 2: 815 . ","2) mottaga, antaga kännis iach . . . mich haffwa lika och böther hänth aff kätil hwässinge SD NS 2: 9 ( 1408) . " jac . . . bekiennes . . . mic . . . hafue hänth ena sonan och like aff . . . herra nicles swarte " ib 190 ( 1409) . " han hände möghelica sona och böter " RK 2: 5368 . " cristendom henda " ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 . ib 270 . ","3) mottaga, öfvertaga, tillegna sig. enghen kom szom thet (det åt närmaste fränder till lösen hembjudna jordagodset) hända willä SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). ","4) mottaga, få. tha puken the tidende hende RK 2: 3768 (möjl. dock att föra till 5; i hvilket fall tidende är subj. och puken obj.). ","5) träffa, nå. når mig thenne tidhende hende RK 3: (sista forts.) 6099 . ","6) hända, vederfaras. " personl. och opersonl. med dat. (el. en form som kan vara dat.). at ey skulle vanlica nakat siälsynt hända varom herra ihesu " Bo 172 . ib 10, 125, 207 . Bir 1: 119, 131, 2: 86, 280, 3: 117 . " hwat hanum hafdhe hänt " KL 43 . " thz som honom var hänt " ib 136 . " hwat är thik hänt ällar widherfarit " Lg 643 . " alt thz honum war hänt " ib 3: 210 . hwat honum hänt hafdhe ib 211 . MB 2: 3144 . " taghar . . . them haffde al thera gläde hänt (det var slut med all deras glädje?) " RK 1: 3913 . " honum hände fly mz skam " ib 3: 2162 . ib 3511, 3596, 3932 . " hände thz honom oforurandis at han satte piken a konungxsins footh " Pa 5 . " som danieli prophete hände " Bo 50 . Bir 2: 168 . - med ack. swa hände dottrena som helga modrena Lg 3: 525 . hwar skippin äller folkit händher ath wara (händelsevis äro) RK 3: 3689 . - med prep. äggilse ok ingiutilse gooz anda ok ondz äntiggia som händo (factæ) vm thöm älla thra radh giura älla thera vini til (ad) konugxsins siäl Bir 3: 439 . " aktandes huat widh mik hände oc giordhes " Su 189 . MB 2: 306 . hwru mz them hänt war (hade gått) Lg 3: 184 . - vederfaras, tillfalla. them händir wärldinna sälikhet ok hand gangir äptir thra wilia Bir 1: 39 . hända, påkomma. for syndenna skuld händir stundom licamlikin siukdombir Bo 69 . " vtan onde thanka stundom mällan komin älla händin " Bir 1: 291 . nar iak skodadhe nagla stadhana ok pinona som skulde hända ok koma j mins sons limom ok likama (quando considerabam in nembris ffilii mei loca clavorum et passionem ejus futuram) ib 280 . " nar them hända dröuilse " ib 118 . ","7) hända, inträffa. " personl. och opersonl. thz som hänt var " Bo 231 . Gr 321 . tha tholkin ting henda Mp 1: 15. Bir 2: 39, 155, 280, 3: 361 . " af wars herra ihesu christi vndirs teknom som hände j hans födzlo tima " Lg 65 . " thz händ opta at han hafdhe piltin ihesum i sinom knäm " Bo 6 . hända ma at thw vardhir kalladh ib 67 . ib 18, 97 . Bir 1: 373. "],"e":["henda . ","-t ) , ","hända sik , ","hända at , "]},{"a":"händelika","b":"ab","c":"adv.","d":["till hands, nära. thet ligger mig hendelige vid bolstadhen BSH 5: 443 ( 1511) . " iw hendhelegaren och snararen thet ske kan iw heller iach och mene radit thet gerna see " HSH 19: 103 ( 1505) ."],"e":["hendelige . ","hendhelega )"]},{"a":"händeliker","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["thät händelikasta","-händeligasth )"]},{"a":"händeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ohändeliker."],"e":[]},{"a":"händer","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr en-, lang-, tvä-händer."],"e":[]},{"a":"händer","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr tvähänder."],"e":[]},{"a":"händermer","b":"","c":"","d":[" , se hanarmer, handarmere."],"e":["händermere"]},{"a":"händermer","b":"","c":"","d":[" , se handarmer, handarmere."],"e":["händermere"]},{"a":"händilse","b":"nn","c":"","d":["händelse. thet sigz wnderlika händhilse wider henne oc henna ffaders dödolika appgang Hel män 278 ."],"e":["händhilse )"]},{"a":"händis","b":"","c":"","d":[" , jfr fulhändis."],"e":[]},{"a":"händogher","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. raskt, snart. hwi wij ey så hendochth komom til kalmarna BSH 5: 72 ( 1506) ."],"e":["hendochth ) , "]},{"a":"händogher","b":"av","c":"adj.","d":["bekväm, passande. " honom . . . hart in til eder rykkia medh nogher then beleffningh, hanom hendog wara kan til gagn och bestand " BSH 5: 305 ( 1508) . Jfr ohändogher."],"e":["hendog )"]},{"a":"hänge","b":"nn","c":"","d":["hänge? jtem for the henge som kom til ille retten ɉ mark Skotteb 44 (1460-61?). Jfr forehänge."],"e":["henge )"]},{"a":"hängedy","b":"nn","c":"","d":["hängdy, gungfly. RK 3: (sista forts.) 8042, 6045. FH 1: 109 (1492, gammal afskr.)."],"e":["hengedy )"]},{"a":"hängedy","b":"nn","c":"","d":["gungfly. then andra (ɔ: hästen) blef dödhir j eth hengedy j försto wppith watn ATb 2: 287 ( 1486) . Prosadikter (Sju lvise m C) 243 ."],"e":["henge- )"]},{"a":"hängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hänga (trans.). hängde brutin iarn iui sin hals Bu 168 . " iak hängde sikil ii solgisl " ib 101 . " for thy hänghis ther wiin tekn at ther är viin inne " Bil 82 . " haffwe . . . nakra aff them hength ther widh (vid budkaflen) eth litith hywll " BSH 4: 111 ( 1486) . hängher iak mit inscighle fore tätta breff SD NS 2: 2 ( 1408) . ib 1: 10 ( 1401), 15 ( 1401) o. s. v. hafuum wi wart incigle här fore hängdt fore thätta breff BSH 1: 193 ( 1387) . " thet opna bref . . . som thetta mit bref är igenom hänkt " SD NS 1: 574 ( 1406) . " thesse tw brewin . . . som thetta waart breff er ginom hengt ib 589 ( 1406). - hänga i galge el. dyl. þe han hängdo " Bu 26 . " þe hängdo sonen " ib 170 . ib 501 . Bil 871 . dömdes at annan þera skulde hangia (kan föras till 2) Bu 170 . wardh han . . . hängdir j een galgha ST 231 . at han skulde hängias ofwer ena handa watn, som illa war lwktandes Lg 3: 491 . ","2) hänga (intr.). þär han (ɔ: skil) hängde ii väþreno Bu 101 . ib 57. mangt eth gamalt fädernis swerd wart tha nidher aff naglom kränkt som ther haffde manga dagha hengt RK 1: 118 . Fr 1528 . " ey är for thy viin j täwerne at ther hängher fore viin tekn " Bil 82 . then kätil ouer alle henger Iv 396 . " for vtan husith tha hängdhe eet bordh " ib 185 . " een ätir ödhla . . . hängde fast widh pauli hand " KL 175 . " meth sino opno brefue oc hängiande incighle " SD NS 2: 139 ( 1409) . ib 1: 589 ( 1406), 2: 1 ( 1408). Bir 5: 125, 126 . at mith incighle . . . ey for thy brefweno henger FH 3: 91 ( 1446) . - hänga i galge, på kors el. annat döds- el. pino-redskap. widh korsens footh oppa huilkit min käraste herre dödher hängdhe Su 190 . tu dygn hängde han liuande ii cors Bu 141 . " tha han hafdhe ther hängd i tre dagha " Lg 3: 492 . Bu 26 . Pa 18 . Lg 3: 492 . - varda hängd, hängas. dömdo han til at henghia Bil 871 . " deldo länge. hua för annan hängia skulde " Bu 170 . " stiäl man til ii öra päninga hänge fore " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . " skall han hängiä her for berne " Di 68 . ","3) hänga, bero. " oppa thenna degtinghen . . . henger mangis mantz helse och welfart " HSH 20: 206 ( 1507) . " wärdslighe tingha lop oc ändelygt hänger myket opa mansens lycko (sub fortuna laborent) " Ber 288 . j (in) thinne nadh oc godhet oc mildhet hängir (dependet) all waar helsa Su 360 . " kärlekin är höxste got ok guz gawa j hulkum al budhordhanna skipan hängir " KL 105 . "],"e":["hengia . ","henghia Bil 871 . ","hiängia: -as SD NS 1: 585 ( 1406) . hangia. ","henia: -andhess SD NS 2: 1 ( 1408) . ","hägde Bu 26, 141 . ","hängdt . ","hengt . hänkt. henkt SD NS 1: 315 ( 1404) . " hängkt ib ( 1404). henth " ib 2: 55 ( 1408) . ","hängd Lg 3: 492 . imperat. hänk Bo 195 ; Su 396 . ","henk MD 36 ), ","hängia up , ","hängia vidher , hänga fast, vara olycklig. somi hawa häl ok somi hängia widher (hiis fauor applandit illis opis hostia claudit) GO 409 . Jfr vidher hängia. - Jfr til-, ut-hängia samt hanga."]},{"a":"hängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hänga (trans.). Svartb 380 ( 1439) . " hänk ena naal pa en traad " PMSkr 482 . - avliva genom hängning. wordho the dömdhe til repith ok galagaräth ok wordho händhe JTb 58 ( 1457) . " dauid esbiörnsson som sik sielff hengde i samma hws i en mörchan kammar " SJ 2: 219 ( 1493) .","2) hänga (intr.). til thäss mera wisso ok stadhfästilse bidhiom wj hedherlika manna incighle at hängia fore thetta breff swasom herra olafs kanunx (o. s. v.) FMU 1: 436 ( 1392) . SvB 57 (mot slutet av 1400-t.). oppa thy hälgha korseseno händhe thu hardelika ib 69 (omkr. 1500). - varda nängd, hängas. rawid habde stoled mer än x matte hängia ATb 1: 29 ( 1454) . peder skomakare, som til forende hängde STb 1: 391 ( 1482) . " hit ey swa at thu henger " Linkbiblh (ny ser.) 3: 53. 3) hänga, bero. for then skulde at thet skal ey hengiä pa min fatige siel som mine foräldrä haffwa loffwad giffwe j gudz äre Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . SpV 301 . PMSkr 125 . the fatige . . . ganske klenlige . . . förmoge holle thesse skotter theris terning tiil förnögning, wtan henger jn pa oss, borgemestere oc raad t STb 5: 315 (1520, Kop).","4) om tvistemål, rättegångssak o. d.: vara oavgjord, hållas svävande. . . . och haffde thy samme sak i mong aar hänkt i trätthe them emellan HSH 16: 84 (1504, avskr.) . " bleff ty thenne trätte hängende nogen aar them emellom till thess konung hans redh sine eeredzgatha " ib 87 ( 1527) . "],"e":["hengiä Svartb (Skolkl) 530 (1477). pres. hängis SpV 301 . ","-er PMSkr 125 . henger Stb 5: 315 (1520, Kop). hengher HSH 17: 76 (1523, Brask). impf. hängde Prosadikter (Sju vise m) 157 ; Stb 1: 391 (1482). hengde SJ 2: 219 ( 1493) . hän[g]dhe SvB 57 (mot slutet av 1400-t.), 69 (omkr. 1500). part. pres. hängende HSH 16: 87 ( 1527) . ","händhe JTb 58 ( 1457) . ","hänkt HSH 16: 84 (1508, avskr.). heingth Svartb 380 ( 1439) . ","imper . ","hängh ATb 1: 248 ( 1466) . ","hänkt PMSkr 482 . Se Sdw 2: 1240),","*hängia nidher , se Sdw 2: 1240. ","*hängia saman , hänga samman, hänga ihop. wm swa waare thät (ɔ: massan) wille ey hängia samman, tha wärm thät nokoth litith widher elden PMskr 391. Jfr samanhängia. ","hängia up , upphänga, hänga. Prosadikter (Sju vise m) 157 . stiäl min piltir gräs tha hängh vp han i fändans nampn. ATb 1: 248 ( 1466) . Jfr uphngia. ","*hängia vidher , 2) hänga fast, hålla sig fast. thy ath han (ɔ Arvid Västgöte) hengher väll wedh (med belägringen) thet aldra likasta han kan HSH 17: 76 (1523, Brask) . - Jfr vidherhängia. - Jfr hanga samt uppehängia."]},{"a":"hängiande","b":"nn","c":"","d":["hängning (ss steraff). wm the fly . . . läggis ther widher eth hängiande äller stäghel PMSkr 144 "],"e":["hengendhe Vg Fornmt II 1: 22 (1521)), "]},{"a":"hängihäster","b":"nn","c":"","d":["hingst? equm meum dictum hænghihæst (trol. dock att fatta ss hästens namn) phaleratum SD 3: 286 ( 1316) . Jfr Rydqvist 4: 224."],"e":[]},{"a":"hängilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. = hängiande. Prosadikter (Sju vise m) 155 . Jfr tilhängilse."],"e":[]},{"a":"hängilse","b":"nn","c":"","d":["hängning; korsfästelse. haffe min siäl häldher wt walt hängilset mz honom Su 191 ."],"e":[]},{"a":"hänse","b":"nn","c":"","d":["sällskap, samfund, förbund. - hänsen, Hansan, det stora förbundet af de Nedertyska handelsstäderna. segä ath thet skep är hemme i hensen HSH 20: 168 ( 1507) ."],"e":["hense )"]},{"a":"hänsestädher","b":"nn","c":"","d":["pl Hansestäder, städer tillhörande Hansan. baadhe swänske danske och hönsestädher RK 3: 222 . " flere hönsse städher " ib 3403 . " wiliom wij och ey tilstädhia at nakre köpmen aff hönse städhernä segla til yslandh " BtRK 332 ( 1483) . " haffue vij screffuit stedrne till danske konungsborgh oc the andre hensesteder " FH 2: 147 ( 1495, gammal afskr.) . " aff the hänsse städer her i östersiön ligge " BSH 5: 208 ( 1507) . ib 3: 8 (1449, samt. afskr.)."],"e":["hänsse städer . ","hensesteeder . hönestädher. hönsse städher),"]},{"a":"hänsestädher","b":"nn","c":"","d":["hansestäder. STb 1: 38 (1475)."],"e":["hönska- )"]},{"a":"hänskhet","b":"","c":"","d":[" (hannsket FMU 5: 25 ( 1481) ), se härinskhet."],"e":[]},{"a":"hänta","b":"","c":"","d":[" , se hämta."],"e":[]},{"a":"hänter","b":"","c":"","d":[" , jfr hardhänter."],"e":[]},{"a":"häpt","b":"nn","c":"","d":[" ? (n. pl.? RK 1: 2822) m.? ","1) band, fängelse. " lotho the gangen osmiddan ok vtan häfft " RK 1: 1284 . " latha han wt aff then häfft " ib 2822 . ","2) hårdt lif, förstoppning. drikker man thz brwna walmogha oos medh win tha gör hon heffth (stringer ventrem) LB 2: 35 . " fore häfft scal man taka kattaost oc siudha i söthe miölk mz späk oc äthi thz sidhan " ib 1: 97 . - häpt a pissa, urinstämma, stranguri. fore häfft at pissa LB 1: 98 . - Jfr häpta, hapt."],"e":["häfft . heffth),"]},{"a":"häpt","b":"nn","c":"","d":[" ? eller m.? Se Sdw 2: 1240."],"e":[]},{"a":"häpta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) binda, fängsla, häkta. at häfta fatika starkarla Bil 117 . " lät gripa sanctum petrum ok smidha han j iärn ok häptha (möjl. för häptho af häpta, f.) " ib 111 . the helge män ther ware hepthe MD 17 . see likamans klena limi swa trhanglika hälfta i tholike vidhermödho Su 404 . ","2) afstänga, tillstoppa. " dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe " SD 6: 39 ( 1348, gammal afskr.) . ","3) stoppa, obstuera, hämna. at menniskian bindz och häfftas i liffwena LB 7: 78 . " thz heftar lös bwk " ib 138 . " thz häptir blodhruna ib 3: 154. - Jfr inne-, lagh-häpta samt häkta. ""],"e":["heptha . ","häfta . ","häffta . ","heffta . ","-ter ) , "]},{"a":"häpta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) stoppa, hämma. PMSkr 509 ."],"e":["hafftha )"]},{"a":"häpta","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) band, fängelse. " la fangin i häfftom oc iärnom " MB 1: 1 . " han j häptom hawa " MEG (red A) 56 . " mäþan þe sato i häptom " Bu 184 . Bil 111, 118 (dessa fem ställen kunna föras till häpt). lät fanga han oc sätia födholösan j häpto ib 117 . ","2) hinder, förfång? i sua dana mynt en dandeman maa androm fult ok lika meth göra vtan hefta SD NS 1: 588 ( 1406) . ","3) förstoppnin. " fordriuer . . . häpto " LB 5: 80 . " gör manne häfto " ib 3: 116 . " fore hepto " ib 181 . for hefftho ib 2: 9 . - Jfr geta-, nöta-häptur, samt häkta."],"e":["hepta . ","häfta , ","häftha: häfthum Bil 111, 118 . ","häffta . ","hefta . ","hefftha )"]},{"a":"häpte","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) band. " löstis hans twngo häpthe ok band " JP 24 . ","2) förstoppning. " han (ɔ: walmoga) gör heffthe " LB 7: 139 . for häffthe ib 67 . 2: 31, 64, 65. - urinstämma, stranguri. for heffthe (motsv. ställe: LB 1: 98 har häft at pissa) LB 2: 31 . Jfr häkte."],"e":["hepthe LB 2: 31 . ","häffthe ib 7: 67 . ","heffte ib 2: 64 . ","heffthe ib 31, 65, 7: 139), "]},{"a":"häpte","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) förstoppning. PMSkr 274, 282 ."],"e":["häffthe . ","heffthe )"]},{"a":"häptilse","b":"","c":"","d":[],"e":["häptelse. häftilse L. "]},{"a":"häptilse","b":"nn","c":"","d":["fängelse. " [ola]f hedmvndson lagde in i heftilsen en kloster swen " ATb 1: 6 ( 1452) . " han skal bliffua i stadzsins hefftilse " STb 1: 85 ( 1477) . ib 5: 174 ( 1517) ."],"e":["hef(f)tils(s)e) ,"]},{"a":"här","b":"ab","c":"adv.","d":["1) här, på detta ställe. - här ok thär, se Sdw 2 under þär A 1. 2) hit. the ringer per suenson taldede om skole staa j rettin ther tiil erik andersson komer her STb 5: 62 ( 1515) . ","5) förstärkande vid pron. þänne . huilkin aff mynom äuringom thetta häär vilia hindra ällir kränkia . . . tha gudh aldzuallogher kränke han SD NS 3: 195 ( 1416) . " innan thetta här och pinsdaga " STb 1: 340 ( 1482) . ib 373 ( 1482) .","6) med efterföljande prep.-uttr. inlett av prep. (ut) af, härifrån. när gudhi täckes honnm (för honom) her aff werldene kalla Lagerbring Saml 2: 277 ( 1465) . " her twre rymde här aff rykit " Arfstv 4 (börj. av 1479-t.). Stb 1: 202 (1479). enge v (5) öres borghare fare här vth aff stadhin ok vppa landet innan thetta här ok xx (20) dag jwl STb 1: 373 ()1482). 7) i förbindelse med följande prep. har ordet samma betydelse som oblik kasus av pron. þänne.","2) härmed, i och med detta. lasse smet iii!UDDA_TECKEN? marck j gerningxlon; her med staden honum jnthet skyllog Stock Skb 81 (1519). "],"e":["häär SD NS 3: 195 ( 1416)","här a mot , 3) häremot, såsom bot mot detta. här a moth (ɔ människornas ondska) wtgöt ihesus christus sith blodh SkrtUppb 339 . ","*här for nidhan","her for nedhen )","*här for ovan","her for offwan )","*här i , häruti, i detta. lhär j foreteedhis hänne, at krankdomsins dröffuilse skulde snart hänne owerkomma Mecht 194 . ","här i mällom (heremellom), emellertid, under tiden, härunder. thesse radzstve dage heremellom skulle ware satte op for örlig och fienderne skulld STb 5: 265 ( 1520) . ","här mädh (her med), ","*här pa , se Sdw 2: 1241. ","här til , 3) härtill, däran. Se Sdw 2: 1241. 4) härtill, till detta. saken härtil äpterfölgher i texten JMÖ 24 .","här um","-om )","här ut af , 2) härav, av detta. här wille han fata wtaff ena starka beusning at . . . Hel män 196. ","*här ut i","-wthi )","här ut ivir (-ofwir), 2) härutöver, utöver detta. här wt ofwir gaff iak ion person x öre päᵍᵃ ATb 1: 140 ( 1460) ."]},{"a":"här","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) här, på detta ställe, i denna trakt, i detta land. vi viliom idher ena stund her bidha Fl 24 . " vi ärum kompana iak ok han, halft är hans thz iak hafuer häre ok halfft är thz mit han hafuer thäre " ib 771 . " thetta hwalff, som thu seer häre " ib 438 . " han (Roland) giordhe ey mera mz sinne hand a runzefal tha han var thär än herra iwan giordhe här " Iv 2354 . " her i skeren " BSH 5: 56 ( 1505) . her i thenne egnen ib 57 . " här i hölbo hundare " SD NS 1: 8 ( 1401). for bot aff landeno for thy at mik rädhis, at thu wardher wäldoghare än wi som her boom MB 1: 7 . - här, på jorden, i denna verld, i detta lif. här i iorþrike SD 5: 561 ( 1346) . han takar högmoþ här ok fordömelse annars hems Bu 153 . ","2) hit. " hafþe þin kona här comit " Bu 19 . ib 181. Fl 1285, 1429, 1505 . Iv 330, 1293, 2913 . ","3) här, nu, vid detta tillfälle. þe þingh vilium vi här af vare fru visa Bu 6 . " thu skal thz göra iak bidher härä " Fl 639 . " högher skadhe är kärdher häre " ib 1696 . ","4) snarast ss rimfyllnad. än tho the hafdho fäm aar häre, tha syntis thera växte mera vara än annar barn aff thera aar Fl 115 . ","5) förstärkande vid pron. þänne. thenne här Al 8822 . " viste änkte aff thetta här " Fr 2410 . " then tridie saak er tesse häre " RK 1: 2104 . " thänna här bescrifning " Lg 45 . mz thettha här Gers Frest 35 . VKR 12 . Ber 101, 117, 131 . MB 2: 162, 225, 233, 309, 374 . ","6) i förbindelse med följande prep. har ordet samma betydelse som olik kasus af pron. þänne. ","1) härpå (jfr a II 1). ij läggin idhra hand här a ij stadh Iv 5527 . ","2) härpå (jfr a II 7 a). nar iak thänker hära Su 427 . ","1) häraf, i följd häraf, af denna anledning (jfr af 11). här af worþo mange cristne Bu 134 . ib 9 .","2) härom (jfr af 22). här af sighia Bu 8 . ","1) häremot, i strid mot detta. hwa sum hyär gyor a moott SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwa som här a mot györ ib 606 ( 1346) .","2) häremot, i motsats härtill. här amot tholde han annor siu thing Bir 2: 216 .","1) här framför, härpå (jfr for II 2). sätir iak mit insighil heer til vitnes förä SD 4: 686 (1339?).","2) här förut (jfr for II 5). af hulkom som sigx nästa sundaghin här fore MP 1: 198 . ","3) härför, af denna orsak (jfr for I 12). här fore war herodes hans owin Bil 301 . MB 2: 19 . - här forinnan, före detta, dessförinnan, innan dess. bidha til morghons oc her forinnan lat alt thith folk saman koma ST 243 . ","1) inom denna tid, härunder. her innan vil iak huxa op a huath bäst til radha vardha ma Fl 1286 . ","2) häri, härmed. härinnan forstadz människonna stora tryzska ok läthi JP 56 . ","1) häröfver, härom. " skulo wi her rätlika ower tala " MB 1: 40 . letha här jfuer annan stadh Bil 264 . ","2) härvid, här tillstädes? som her ouer waro tha thetta skiptes SD NS 1: 94 ( 1402). ","3) härutöfver, dessutom. " här ower faar han hedher oc ära oc äwärdelika skälighet " Su 351 . LfK 265 . " än här owir " Bo 134 . ","1) härefter, efter detta. här näst af kläde han sik siäluar Bu 141 . Su 139 . ","2) härnäst, nästa gång. sua brat the fa här näst see thik Pa 20 . ","1) hittills. " alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum " FH 3: 5 ( 1353) . " the vilia äkke längir swa skämmelica thiäna idhir hädhan fra. som the hawa giort här til " Gr 261 . Bo 54 . Bil 216 . Bir 1: 116, 3: 50, 228 . Ansg 227 . VKR 37 . RK 3: 3743 . ","2) till el. jämte detta, dessutom. här til skipathum wir oc wilium at þät staþlikä hallis SD 1: 669 (1285, gammal afskr.).","1) härom, angående el. med afseende på detta. härvm at dömar BSH 2: 39 ( 1396) . " gingo här til radh om " Gr !SYNS_DÅLIGT? hwath här ma nw sant om wära Al 212 . ","2) hvarför, för den skull. her om motte swänske illa laatha RK 3: 2688 . ","3) härmed. " hwre her om gangit war " Di 162 . "],"e":["her . ","hiär SR 8, 46 . häre Fl. 115, 263, 438, 771, 1696, 1896, 1906, 2061; Iv 236, 330, 466, 963, 1293 o. s. v.; Fr 235 o. s. v.; RK 1: 2104 (på alla ställena i rimslut). härä Fl 639, 1203, 1745 ; Iv 151 ; Fr 220, 226 o. s. v. (på alla ställena i rimslut)),","här a , ","här af , ","här a mot","hyär a moott )","här fore","här fran , hädanefter (jfr fran 8). SD 5: 479 (1345, nyare afskr.).","här i mot , ","här i mällom","här in , ","här in i","här inni )","här innan , ","här inne , ","här ivir","-ower . ","-owir )","här mädh , härvid, i detta ögonblick, i det samma. här mz waknadhe brodherin Bil 258 .","här mällom","-mällan Ber 6 . -mellan),","här näst , ","här til","hertiil RK 3: 3743),","här um","-om )","här up a","här vppa )","här uppe","-vvpi )","här ut , ","här ut af , ","här utan fore , härutanför, utanför detta ställe. at iac här her wten fore RK 2: 3707 . ","här utan til , utom hus, med afseende på det yttre? stande han (gårdsmästaren) oc fore aakrenom oc städhinne här vtan til VKR 35 . " här ut innan, häruit, i detta, i detta afseende. här wtinnan fölgde han . . . moysi äptirdöme " Lg 3: 346 . SO 81, 84, 102, 115 . ","här ut ivir","här äptir"]},{"a":"här","b":"nn","c":"","d":["här, krigshär. Se Sdw 2: 1240."],"e":[]},{"a":"här","b":"nn","c":"","d":["här, krigshär. kom oppa them om nattina mz thräskiptom här MB 1: 181 . " fa israels söne at se pharao konung oc allan hans här äpter sik farande " ib 315 . " for cristen här at vinna ierusalem " Bu 496 . ib 16, 177 . Bir 2: 252 . Fr 452 . Al 1990, 2393, 2412, 5027, 5143, 7363, 7373, 7376 . RK 1: 159 . med iij (3) härer BSH 4: 248 ( 1500) . Jfr adhal-, bak-, heþninga-, hovudh-, huna-, hunda-, hyna-, skip-, stylda-här. "],"e":["härrin Al 7373 . ","herren RK 1: 159 . ","-ir ?),","hära födha , "]},{"a":"hära","b":"nn","c":"","d":["grått hår. hafdhe . . . nakra häror Lg 987 ."],"e":[]},{"a":"hära","b":"nn","c":"","d":[" Jfr grahära."],"e":[]},{"a":"häradh","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr SAOB: H 2072. 1) bygd, nejd. tha anworades sendeboden swar pa tet breffuit, ther bergxmennene aff kopperbergit, sölffbergit ok jernbergit hijt til oss scriffuit hade j stadin aff alle dalom och anner herrijt STb 3: 325 ( 1497) . ","3) härad. " tha jak . . . laghthing hiölt meth almoghanum innan knista härädhe " SD NS 3: 622 ( 1420) . Svartb 357 ( 1437) . - Jfr hundare och häradhe. ","2) person som på häradshövdingens vägnar dömde i hans ställe. sigge i komblom, häretzdomare i kobla häredhe SD NS 3: 81 ( 1415) . ib 559 ( 1420) . Jfr härads dömare.","1) dom utfärdad på häradsting. Se Sdw 2: 1241. 2) häradsrätt, häradets domstol. jak sath for häredzdom pa pedher karpelans wegna Svartb 492 ( 1468) .","3) domsrätt inom ett härad. hannus pedhersson, herridzdom jnne hauande j thet sinne FMU 3: 275 ( 1442) . ärlix mans jnsigle fugil jönisson a wapn harodz dom hafondhe ower thw hundars lärodhe Neuman Vokbal 78 ( 1452) . ","1) häradshövingsämbete, domsrätt i ett härad. päthar dyäken, häradzräth hafvande i aasboland SD NS 3: 107 (1416, yngre avskr.) . "],"e":["herrijt STb 3: 325 (1497) . dat. häredhe SD NS 3: 81 ( 1415) . härädhe Sd NS 3: 622 (1420). härodhe Svartb 357 ( 1437) ; Neuman Vokbal 78 ( 1452) . Se Sdw 2: 1241),","härads domare (häradz-. häretz-), ","härads domber","härdz- . ","herridz- . ","hardoz- )","*härads dömare , ","*härads foghate","häridzffogte )","*härads fästa","härezfesta )","*härads hvirva","heritz- )","häradshöfdhinge (häradzSD NS 3: 322 (1418). herädzhöffdinge ib 2: 352 (1411, gammal avskr.) . ","härätzhöffdhinge ib 3: 622 ( 1420) . ","härodhshöfdinge Svartb 357 ( 1437) . ","härisshöfthinga Gadolin Pants Bi 272 (1368). härishöffdinge Uppl Lagmansdomb 110 ( 1492) . ","herishöffdinge STb 3: 214 (1495), 357 (1498). herreshöffdinge ib 445 ( 1499) . häräzhöfthunge Hist Handl II 1 (1352). dat. best. häradzhoffdungianom SD NS 3: 373 (1418, samtida avskr.) . ","häräzhofinghe Gadolin Pants Bi 267 (1357). heärazhödinge SD NS 3: 254 (1417). häridzhöddinghe ib 331 ( 1418) . Se Sdw 2: 1241). ","*häradshöfdhinga domber","härädzhöffdinghe- )","*häradshöfdhinga mal","häräzhöfþinga maal )","häradshöfdhinger (häridz-. -höffdinger), ","härads iordh (häradz-. häraz-. herridzjord VKJ 177 ), ","*härads kirkia , ","härads man (härädz-. herris-), ","härads nämd (häradz-. hertez-. -nämpd. -nemd), ","härads rätter","häradz- )","härads strömber (häridz-), ","härads syn","häridz- )","härads thing (häratzthiing: -thiinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). häerdstingh Hist Handl VIII 1: 53 (1493). häredztingh Svartb 415 ( 1445) . ","härädztingh SD NS 3: 375, 376 (1418, äldre avskr.). herridzstyng: -tynge ib 74 ( 1415) . heristingh STb 3: 357 (1498)), "]},{"a":"häradhe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) byggd, nejd. MP 4: 176 .","2) härad. " tessen epterscriffna häride liggia j vpland " Uppl Lagmansdomb 3 ( 1490) ."],"e":["härade MP 4: 176 . ","häride Uppl Lagmansdomb 3 (1490) ), "]},{"a":"häradhhöfdhinge","b":"nn","c":"","d":["häradshövding. " j nerwarw . . . jönis benktsons, härodhöfdinge j masko härodh " Svartb 357 ( 1437) . Jfr häradshöfdhinge, häradshöfdhinger."],"e":["härodhöfdinge )"]},{"a":"häradhhöfdhinger","b":"","c":"","d":[],"e":["härethöffdingh (ack.) BSH 5: 297 ( 1508) . häret höffdingh (nom.) ib, m. häradshöfding. BSH 5: 297 ( 1508) . Jfr häradshöfdhinger, häradshöfþinge."]},{"a":"häradhman","b":"nn","c":"","d":["häradsbo, inbyggare i häradet. är thet all häretzmendz bön till edher BSH 5: 297 ( 1508) . Jfr häradsman."],"e":["häret- )"]},{"a":"häras","b":"vb","c":"v.","d":["refl. Jfr grahäras."],"e":[]},{"a":"häraþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bygd, näjd. at thiin släkt maghe eghna sik thetta land, ther wi farom nw häradha mällan oc wtländis (terram peregrinationis tuæ) MB 1: 218 . " waro faarahirdha i thz sama häredh (regione) " Lg 33 . ","2) mindre område, socken. i ortnamn. ecclesie thumboherradh SD 2: 115 ( 1291) . ecclesie funbohered ib 124 ( 1291) . " sacerdoti de funboa herethj " ib 164 ( 1294) . " jn skoboheredþi " ib 518 ( 1307) . aff amnehäritz sokn BSH 2: 48 ( 1397) . " kirken i amnehärith ib. "","3) härad. " quarta pars provinciæ vulgariter dictæ hærad " SD 1: 592 (1281, nyare afskr.). in moaherath ib 737 (1260-70-talet). in moæ hæreth ib 2: 570 (1309?). væboahæred ib 25 ( 1287) . " in prouincia albohæreth " ib 96 ( 1290) . i warthofta herit i skara biscopsdöme liggiande BSH 2: 42 ( 1397) . j frökindzhärith ib 47 ( 1397) . " aff wazstbo härith " ib 48 . " aff kindehärith " ib 49 . " aff wallehärith ib 50. al thenna fornempdä härith oc gotz i scara biscopslöme liggende " ib. " sex bönder wppa almughens wegnä aff huart thettä for[nemp]de härith ib. som byggie och boo i wäredh, i the x (10) häradzla(g) (Tiohärad, omfattannde Värend, Finveden och Njudung). calmarna leen och menige smalandh " BSH 5: 33 ( 1505) . the som byggia oc boa i östkinda häradh VAH 24: 326 ( 1377) . " härazshöfdhunge i mymingx häradhe " ib 321 ( 1424) . " aff norwnde heret (i Uppland) " ib 324 ( 1473) . häretzhöffdinge j wemo häräde FH 3: 50 ( 1445) . " häretzhöfdinge j masdco härede " ib. " härradhet ydhre " SD NS 1: 16 ( 1401). ib 17 . " i edsbergx häradhe " ib 273 ( 1403) . taki andrä goþä män med sik af häraþeno SD 5: 481 ( 1345, nyare afskr.) . " i manghum hundärum ällär häruþum " ib 376 (1344, nyare afskr.). at skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare huario KS 68 (168, 75) . RK 1: 4386, 445, 4514 . Jfr hundare.","4) härad, inbyggarne i häradet. alt menegha häridhit stodh thäs til SD NS 2: 37 ( 1408) . " äpter thy som witnen ok nämpden for mik witnadho ok alt häradhit " ib 38 ( 1408) . - Jfr häraþe ","1) domare öfver ett härad el. motsvarande område. wm swa händher ath . . . härathz domara bliffwa gripne til fangha PM 34 . ","2) den som å häradshöfdingens vägnar utöfvar hans domsrätt i häradet? forskäla man: jowan i hidhinxstum, häretzdomare SD NS 2: 229 ( 1409) . med waars heradz domara oloff perssons incigle BSH 3: 283 ( 1470) .","1) häradsrätt, häradets domstol. hwar sin gillesbrodher stempner aff gilleno til häredz dom SGGK 108 . " sadh jak for häredz dom pa peder karpelanz weynen " FH 5: 54 ( 1468) . vidh III marc for häredzdom ib 117 ( 1487) . niels krwmme haffuer iij heretzdom oppa dall BSH 5: 331 ( 1508) . ","2) häradshöfdings domsrätt? häräz dom hawande a ärlix manz wägna sten haraldsons SD NS 1: 38 ( 1401) . " häradzhomhanande a erlikx mans vegna, herra niclis boson " ib 55 ( 1401) . " ib 473 ( 1405). " VAH 24: 320 ( 1422) . " jak bäinct niklisson häretzdomhawandhe i snäwingis hundhare " SD NS 1:57 ( 1401). peder scriffuare heradzdom hawande j dale herade DD 3: 230 ( 1490) . ","1) häradshöfdingämbete. " at i vele vnne honum idert samtycke oc breff pa thenne heredzret i vasboo " BSH 5: 294 ( 1508) . ","2) häradets andel i böter. är han skyldogher badhe härätz rät oc konung wt at giälda MB 1: 459 . att the effter thenne tijd intet beware sig med häredz rätt eller häredz skylder, ytermera än sweriges lagbook wthwijser GS 49 ( 1444) . "],"e":["härat RK 1: 4386, 4445 . ","häräþ . ","häreth . ","häredh Lg 33 . ","hered SD 2: 124 ( 1291) . ","heret VAH 24: 324 ( 1473) . ","härith . ","herit BSH 2: 42 ( 1397), 5: 51 (1505). herradh SD 2: 115 ( 1291); BSH 4: 78 ( 1481) . ","härredh SD NS 1: 16 ( 1401) . " herret " BSH 5: 477 ( 1511) . ","häradhit . ","häridhit SD NS 2: 37 ( 1408) . ","härradhet ib 16 ( 1401) . ","häritz BSH 2: 48 ( 1397); jfr för öfr. de genitivformer som ingå i de i det herradhe SD NS 2: 59 ( 1405) . ","häräde FH 3: 50 ( 1445) . ","härede ib. ","herethj SD 2: 164 ( 1294) . ","heredþi ib 518 ( 1307) . ","häritthe ib NS 2: 218 (1409, nyare afskr.). ","hära þeno. häredheno BSH 2: 65 ( 1399, nyare afskr.) . ","lika med sing. herreter BSH 5: 427 (1510, samt. afskr.) . gen. häradha. dat. häräþum SD 4: 376 (1344, nyare afskr.). Af dessa former kunna nom. och ack. sing. med art., dat. sing., nom. pl. herreter. gen. och dat. pl. föras till häraþe), ","härads afgiäld","häredhz aaffgeld )","härads almänninger","häradz . ","häratz -. häredz-. häredhz-),","härads asyn","häraz- . ","häräz- )","härads boe","häradz- . ","heratz- . ","häretz .-. heritz- SD NS 2: 218 ( 1409, nyare afskr.) . ","-bo ib 1: 427 ( 1405) . 2: 219 (1409, nyare afskr.). -boo VAH 24: 322 ( 1442)), ","härads bok","häresbog )","härads bro","häräz- )","härads brofal","häredzbrofal . ","häredzbrofall )","härads domare","heradz- . ","härathz- . ","häretz- )","härads domber","heradz- . ","häradhzhäräz- . ","häredz- . ","häretz- . SD NS 1: 57 ( 1401) . heretz-. häraz doomber: -doom VAH 24: 320 ( 1422)), ","härads doms brut","heredzdoms brott )","härads gardher?","heradhz- )","härads gods","härässgodz häretzgodz )","häradshöftinge","häradzhöfdhinge . ","häradshöfdhinghe . ","härratzhäfdingä SD NS 1: 5 ( 1401) . ","herradzhöfdhinge: -anom SD NS 1: 22 ( 1401) . ","häratzhöftinge: -en BSH 1: 179 ( 1381) . härädz hofdhinge. ","härezhöffdhinge: -en SD NS 2: 55 ( 1408) . ","härizhöfdhinge: -a ib 37 ( 1408) . ","härishöfdinge: -an ib 34 ( 1401) . ","hereshöfdinge BSH 5: 195 (1507. höreshöfdinge ib (på två st). häraðs hyfþinge: -ä VGL I MD 1: 3 . ","häradshyfdhinghe SD NS 1: 12 ( 1401) . " häräz höfþonge: -a " MELL Kg 23: 4. ","häritzhöfdhonge: -omen SD NS 2: 52 ( 1408) . ","häritzhofdhinge DD 2: 7 ( 1388) . ","häradzhöfdhunge VAH 24: 321 ( 1424) . ","häritzhöffdhunge ib 323 ( 1454) . ","häritzhöfthunge: -a SD NS 2: 219 (1409, nyare afskr.): -ans ib. ","häradzhöfdinge: -ia ib 70 ( 1408) . ","häratzhöffninghe ib 1: 218 ( 1403) . ","heritzhöfninge: -anom ib 633 ( 1407) . ","heritzhöfthilie: -anom ib 634 ( 1407) . ","häradzhöfinge: -ia ib 2: 70 ( 1408) . ","härezhyfinghe: -a ib 1: 37 ( 1401) . ","härashöfunge: -ans ib 334 ( 1404) . ","harazhofunge: -ans ib 106 ( 1402) . ","ärashöfdyghe: -a ib 518 ( 1406)), ","häradshöfdhinga dombrut , ","häradshöfþinga döme","häräzhöþinga- MELL i var. häratzhöftigna-. häredz höffdinge-. KrLL. häratzhöftinga-. häredz höffdinge-. häreshöfdhingadömö), ","häradshöfdhinger","härazhöfdningher . ","härashöfingh )","häradshöfdhings döme","häredzhöfingxdöme )","häradshöfdhings pänningar , ","härads ingiäld","häredz ingeldh )","härads insighl","härads insighle","häris ensigle )","härads kista","häredz- )","härads luter","häräz- )","härads man","härädz- . ","heredz- )","häradsmanna mal","härads märke","heredz- )","härads nämd","hertiznämpd . ","häris nempd. herris nämpd),","härads piäkker","häräþs- )","härads ra","häredz- )","härads räfst","härads rätna","häredz- )","härads rätter","härads skogher","häradz- . ","härez- )","härads skyld","häredz- GS 49 ( 1444) . häräskyld),","härads skäppa","heritskeppe )","härads snäkkia","häräzsnekkia )","härads strömber","häretz strömer )","härads syn","heredz- . heretz- L),","härads synaman","heredz syneman )","härads þing","härradhztingh: -tinghe ib 2: 51 ( 1408) . ","härradzting: -tinge ib. heratzthing. häritzthing. härdis ting BtFH 1: 127 ( 1464). häres ting), ","härads thorp","häradzstorpp )","härads vatn","häretzwatn )"]},{"a":"häraþe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bygd, näjd. " kom fram gönom eth landskap som heeth sydom myt gönom eth häradhe som x köpstädher waro wtj och thär fore källadhis thz häradhit decapole " JP 24 . ","2) härad. " " RK 1: 814, 3: 2009 . " eet häradhe som kallas aasunda häridhe " FH 1: 15 (1441, nyare afskr. ). atir anduardadhe jak konungenom sin häradhe (provincias suas) Bir 2: 335 . ","3) härads inbyggare. tha forsambles the besworne häredhe aff wärendh, möre ok gydinghe i skaane BSH 5: 402 ( 1510) . ","4) landskap. " her vlff lagman ok hofdinge ouer alt närkiä härädhe " Lg 3: 526 . - Jfr häraþ."],"e":["herade RK 1: 814 . häräþe L.","häradhis thing","häradhes- )"]},{"a":"härbamba","b":"nn","c":"","d":["krigstrumma, larmtrumma. här bläses j skalmeyo. j horn. äller härbamban gaar PMSkr 137 ."],"e":[]},{"a":"härbergherare","b":"nn","c":"","d":["härbergare. " huilken likare var enom qwättä karla ok skalka herbärgarera än dande manna " Lg 3: 541 . - värdshusvärd. et köptörp ther herbergherara kröghara ok fodhermarska agha vtj wara FH 2: 131 ( 1441) . härbergheran"],"e":["herbärgerare . ","herbergherare )"]},{"a":"härbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"härbärgha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) trans. härbärgera, giva härberge åt, hysa. gud herberge hans siel met allom crisnom sielom j hymmerikis rike FMU 4: 314 ( 1459) .","3) få el. hava härbärge. Jfr E. Noreen, Festskr. t. H. Pipping (1924) s. 407."],"e":["herberga )"]},{"a":"härbärgha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) trans. " härbergera, gifva härberge åt, hysa. ängin wilde them härbärgha " Bil 266 . " ij ärin nu herbärgadhe här " Fr 1566 . Bil 565 . Bir 2: 40 . Fl 678 . Iv 4092 . var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii ioþ[r]ike Bu 15 . guþ härbärgiar ok firi domadagh eigh at emost hänna sial ok anda vatn ok licaman ib. ","2) upptaga el. uppfylla med gäster. thän store stadh var ouer all herbärghtath badhe bergh ok dall Fr 1522 . ","3) intrans. få el. hafva härberge, i sht natthärberge. maghom vi ij nat herbärghia mz thik Fl 732 . her bärghadho ther om the samo nat Iv 1582 . ib 4755 . Fr 1261, 1277 . " mällan herra frederikx tiäl ok eet bergh herbärghadhe margher stolter dwärgh " ib 2934 . ib 461, 2968 . - refl. härbärghas, bergas, gå med (om solen). solin härberghadhis (för berghadhis?) vm midhian daghin MP 2: 32 ."],"e":["härbergha . ","herbärgha . härbärghia herbärghia. ","herberghia: -ade Bil 565 . -ar, -aþe, -aþer),"]},{"a":"härbärghan","b":"nn","c":"","d":["härbergerande, gästfrihet. thera härbärghan (hospitium) oc gästabudh han ey forsmadhe Su 297 ."],"e":[]},{"a":"härbärghare","b":"nn","c":"","d":["härbergerare, gästgifvare, värdshusvärd. " twe härberghärä skulu wara i köpstaþi hwariom " SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . eet köpthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara FH 1: 17 (1441, nyare afskr.)."],"e":["härberghäre . ","härberghere )"]},{"a":"härbärghare","b":"nn","c":"","d":["person som giver härbärge, värd. " war nu . . . millir härbärghare oc thulughir lärare " Hel män 146 ."],"e":["härbärgare )"]},{"a":"härbärghe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ställe varest en främling mottages, härbärge, logi. GU C 20 s. 196. hwsith, ther skypperen lagh til herberge STb 4: 51 (1505). ib. 3) boning, bostad. wij gingom til her sten j hans häbberg FMU 4: 454 ( 1473) . ","4) förrådshus, visthus (utgörande en mindre, självständig byggnad). Jfr Sdw 2: 1241. (Abbedissan Margareta Haraldzdotter och klostet i Askaby utarrendera . . . en) ladha, (ett) nötahws (två) härbärghe RP 2: 338 ( 1398) . SD NS 3: 167 ( 1416) . thy han stall lolaff kokkinpoycas härbärgh j mangh aar FMU 4: 91 (omkr. 1455). ther näst kom martin jönsson, fougthe pa aabo och leth säthia konungx laas för eth milth häboärgh j sawstala om hymmurdagx sonnedagh for jwl och for myn herberg j halliala om mandagen ib 454 (1473). ib 455 ( 1473) , 458 (1476). kadrine bondä gaff henne en stwffuo oc nogrä herbergä thär till Uppl Lagmansdomb 105 (1490). . . . och kirkienes tiende innan tiugonde dagh jul i kirkiones herberge HIst Handl VIII 1: 65 (1514 , avskr. fr. sl. av 1500-t.). Jfr kirkio-, korn-, källara-, slänga-härbärghe."],"e":["härbärghis husfru","herbergis hustrw )","*härbärghis laghi","härbärgis- )"]},{"a":"härbärghe","b":"nn","c":"","d":["eg. ställe, hvarest menniskor få skydd och tak öfver hufvudet. ","1) hospitium, ställe hvarest en främling mottages, härberge, logis. gik hon vrakin mällan härberghia Bil 805 . alle the ij herbärghith ärä Fl 571 . " then herbärgith hördhe til " Fr 1539 . " honom war fulgot herberge j wanom " RK 1: 1933 . " thänk . . . huru the lagho vm nattena älla hwar the fingo härbärghe " Bo 13 . " hafdhe entidh takit härbärghe j enom by " Bir 3: 195 . " rädhis han at taka härbärghe j j häluite " ib 2: 162 . " ey vilia the taka mik j herberghe älla läna mik hws " ib 1: 158 . " biwdher them til härbärghis " MB 1: 192 . " ther war han nakra dagha til herbärghes " Lg 3: 706 . å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp, ther som ey äru köpstadi, wäghfarande mannom til härberghia KS 65 (161,71) . ","2) kammare, rum, sofrum. var bort af härbärgheno Bu 183 . " af barnsens härbärghe " ib 525 . " han haffde . . . sith herberge han skulle i soffwa " RK 1: 1287 . Bil 715 . RK 1: 1418 . Fr 1568 . " fyretighi herbärghe äre ther inne " Fl 1004 . ","3) boning, bostad. tändo brand iui þera härbärghe Bu 134 . " bröt viþ iorþ sit eighet härbärghe " ib 207 . ib 13 . Bil 164, 238 . " ath her göstogs thenara skoldä go sin weyg j sit herbare ellir anden stat och drickä for sina peningä " FH 6: 47 (1457, daniserande). for sancte marie herbärghis dör Lg 38 . - Jfr bak-, biskops-, kirkio-, korn-, mat-, symn-härbärghe."],"e":["härberghe . ","herbärghe . ","herberge . härbyrghe L.","herbare FH 6: 47 (1457, daniserande). gen. pl. -ia Bil 805 ; KS 65 (161, 71, jfr tryckfelsförteckningen i Bures uppl.)), ","härbärghis husbonde","härbärghes- Bu 172 173 . ","härbärges- ib 171), ","härbärghis husfru","-hustru Bil 263 . herbärghis hustru),","härbärghis skaffare , "]},{"a":"härbärghera","b":"vb","c":"v.","d":["höärbärgera, tillhandahålla husrum (logi) åt främlingar. han vilde ey herbergere fremet folk STb 4: 30 (1504). tha warth per ffatmestara saaker iiij mark fför han ekke herbergereda ATb 3: 383 ( 1530) ."],"e":["herbergere . ","-eda ATb 3: 383 ( 1530) ),"]},{"a":"härbärgheran","b":"nn","c":"","d":["härbergerande. Lg 3: 485 ."],"e":[]},{"a":"härbärgherare","b":"nn","c":"","d":["person som härbärgerar resande, gästgivare. " tha sattis thenne dandhe men jn for . . . herberghara siwrd person jens japsson herbergera synnan a per mwramesthara " ATb 1: 20 ( 1453) ."],"e":[]},{"a":"härbärghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? härbärge. JMPs 59."],"e":["-bärg- )"]},{"a":"härdh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*härdha bladh","härdablad )","härdha bredher (häradabreder), ","*härdha drygher","*härdha luter , "]},{"a":"härdha","b":"nn","c":"","d":["2) hårdhet. " bwndin . . . mädh swa myklo härdho, at thina signadha händer oc fingra swlnadho " SvB 194 (börj. av 1500.t.). - Jfr ilhärdha."],"e":[]},{"a":"härdha","b":"vb","c":"v.","d":["3) göra hård, förhärda, förstocka. JMÖ 32 . 4) göra svår, ansätta. tha härdher ok thränger langa sotthen SvKyrkobr 256 . 5) uthärda, hålla ut med. iste diu durauit han härder thz länge GU C 20 s. 204 . ib. - Jfr fram-, il-, mot-härdha."],"e":["härda . ","härdda . ","-er SvKyrkobr 256 ; GU C 20 s. 204 . ","-ar JMÖ 32 ),"]},{"a":"härdha","b":"","c":"","d":[" , se hirdha."],"e":[]},{"a":"härdha","b":"nn","c":"","d":["hårdhet (i sinnet), styfhet. han forstodh hänna härdho (Cod. C härdzsko 1010) Bil 425 . " knosa . . . swnder . . . idhra härdho (Cod. A härdzsko 377) " MB 1: (Cod. B) 561 ."],"e":[]},{"a":"härdhe","b":"nn","c":"","d":["Jfr en-, il-härdhe."],"e":[]},{"a":"härdhelika","b":"","c":"","d":[" , se harþlika."],"e":[]},{"a":"härdher","b":"","c":"","d":[" , se harþer."],"e":[]},{"a":"härdhinger","b":"","c":"","d":[" , jfr ilhärdhinger."],"e":[]},{"a":"härdhis lös","b":"","c":"","d":[" , härdhi lös, se hirdhis lös."],"e":[]},{"a":"härdhla","b":"","c":"","d":[" , se hardhla."],"e":[]},{"a":"härdhning","b":"","c":"","d":[" , jfr framhärdhning."],"e":[]},{"a":"härdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["härdad, förhärdad. " tha the skildos at tha war ängin swa härdhogher ther ey grät fore then kärleek ther the hafdho saman hafft " Prosadikter (Karl M) 265 . - härdig, ihärdig. perseuerans . . . härdoger GU C 20 s. 439 . - Jfr ilhärdogher."],"e":["härdoger )"]},{"a":"härdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["härdig. " te män thr härdughe äru ok stadhugho " KS 83 (205, 91) . Jfr ful-, il-härdhogher."],"e":["-ugher )"]},{"a":"härdska","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. härdskas, förhärdas. tha härdhzskas thit hiärta SkrtUppb 40 . - Jfr ilhärdskas."],"e":[]},{"a":"härdska","b":"nn","c":"","d":["2) hårdhet (i sinnet), förhärdelse. fämpta (synden) är härdhska j ondo SkrtUppb 241 . " thättta är ledhas j frestilse ondzkonna härdzska (perseveratione), ällir bliffwilse " SpV 552 . " at thu ffräls mik . . . aff hiärtans blinde oc härsko " SvB 465 (omkr. 1520) - Jfr ilhärdska."],"e":["härdhska . ","härdzska . härska: -o)"]},{"a":"härdska","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forhärdska. - refl. härdskas, förhärdas. Bir 2: 309 ."],"e":[]},{"a":"härdska","b":"nn","c":"","d":["1) hårdhet, fasthet. vinna diursins härzsko (duritiam) Bir 2: 226 (jfr diursins skin hulkit som är suasom flinta ib 230) . ","2) hårdhet (i sinnet), styfhet, känslolöshet, förhärdelse. o thu arghasta . . . hiärta. hardhare än siälf häradzscan Bo 174 . " for sins hardha hiäart härdzsko " Bir 1: 189 . " siälinna häradzska til min älskogha " ib 289 . pharanonis härdzska ib 238 . ib 71, 92, 115, 2: 83, 308, 309, 329 . MB 1: 377 . Lg 1010 . Su 298, 445 . ","3) hårdhet, stränghet. til rätuisonna härdzsko Bir 3: 166 . " ib 1: 218, 252, 3: 22. - Jfr il-, iärn-, sten-härdska. "","1) hård, fast. " dyäfwlsins mynt är aff koppar oc aff blij aff koppa thy at hon hauir gudz (för gudz) liknilse oc är härdzskoful (habet duritiam) " Bir 2: 58. ","2) hård, hårdsint. " förhärdad. gammwl människia härskoful oc enbänd " LfK 208 . " at gifwa miskund ödhmiukom ok härdzsko fullom rätusio " Bir 3: 336. göra . . . ondom oc härzskofullom (för härzskofullom) rätuisio ib 4: 295 . " härdzskofulle iudane " ib 1: 226 . ib 212, 238, 3: 80, 309, 451 . MP 1: 88, 152, 203, 2: 231 . - Jfr ilhärdsko fulder."],"e":["härdzska . ","härdhzsca . ","härzska . ","härska: -o Bir 1: 115, 252), ","härdsko fulder","härdzsko- . ","härsko- )"]},{"a":"härdskelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ilhärdskelika."],"e":[]},{"a":"härdsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ilhärdsker."],"e":[]},{"a":"härdsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ilhärdsker."],"e":[]},{"a":"härf","b":"nn","c":"","d":["räfsa. Se (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 1 ff. Jfr härva. "],"e":["*hiärva skapt","härffwa- )"]},{"a":"härfangin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"härfughl","b":"nn","c":"","d":["härfågel, upupa epops Lin. " parafus . . . ondha lykko fogil scilicet här fogil " GU C 20 s. 408 ."],"e":["-fogil )"]},{"a":"härfärþ f","b":"","c":"","d":[" L.","1) härfärd, härnad. tha karlamagnus konunger for i härfärdh Bil 748 . SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). KS 83 (204, 91) . Gr 264 . Di 287 . ","2) härskara, här. " sändis thit wespacianus . . . mz härfärdh " Bil 308 . ib 310 . " i iwda släkt herfärdh " MB 1: 384 . ib 385 . " sampnadhe han härfärd " Lg 3: 345 ."],"e":[]},{"a":"härgreve","b":"nn","c":"","d":["härhöfvidsman, anförare, general. " sände konungin vriam til hergreuan ioab " ST 504 . thera höfwitzman oc hägrene wara ib 327 . ib 328, 340, 502 . MB 2: 78, 80, 135 . " wp restis en annar härgreffwe som kalladsi sanghär " ib 77 . - häfding. härgreffwa (duces) oc dommara MB 2: 23 . " fäm härgreffwa (satrapas) aff landit philistiym " ib 75 . ib 37 ."],"e":[]},{"a":"härgreve","b":"nn","c":"","d":["krigshövitsman, anförare. JMÖ 98 ."],"e":["her greffue )"]},{"a":"härhamar","b":"nn","c":"","d":["ett slags stridsvapen, stridsyxa . . . här hambra ellir nogan annan skadelig wäria STb 2: 5 ( 1483) ."],"e":["-hambra ) , "]},{"a":"häri","b":"","c":"","d":[" , se hari."],"e":[]},{"a":"häria","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med här infalla, härja, göra härnad. Se Sdw 2: 1241. - anfalla, angripa i allm. SpV 235 . äptirdöme takom först j sancto petro, nekandhe härran, saulo häriande (persequendo) ib 295 . mildhetin är gudz dyrkan, hwilkin som gör milla, thz är them som älska, them som them häria (persequntur) ok hata ib 552 . 2) plundra, häraj . . . ath the hadhe bliffwit i skogen röffwat och skinath och härigath sith egith folstirlandh ATb 1: 333 ( 1470) .","3) fördärva. " nu saa hämminghär dorrenä sundär stöttä ok sagdhi til þerä, ät þe skuldu hans tykki väriä [ok eigh] häriä E. Noreen, Fsv läseb 22 (1354). fordriff starklica minen siäls owini som mic wilia häria " SvB 356 (1400-t.). (kan även föras till 19. - Jfr til-, ut-häria."],"e":["-ande . ","supin . ","härigath ATb 1: 333 ( 1470)"]},{"a":"häria","b":"","c":"","d":[" L. ","1) med krigshär angripa, göra anfall mot. iak wil thik aldre optare häria Al !SYNS_DÅLIGT? ib 4845 . - med prep. a. a rikit herya RK 1: 2825 . " inghen scule aa annan härya " ib 3: 3325 . - !SYNS_DÅLIGT? anfalla, angripa. hwilken ey kan värya, han kan ey härya PM 4 . ","2) med plundringståg anfalla, plundra, härja. häria ok ödha sancti iacobs land Fl 4 . Al 969 . " häriar kirkior oc klärka " MB 1: 385 . " iordhrikis herskap ligger nw om kring kirkiona hälder at häria än at wäria " ib 386 . thu haffwer röffwath häritath oc bränt Al 8293 . ","3) förderfva. han wille drotzeten häria RK 2: 3723 . tha dödhin komber oc wil han häria MD 99 . - Jfr forhäria."],"e":[]},{"a":"härian","b":"nn","c":"","d":["fientligt anfall, angrepp, härjning. christus är . . . hwilan j sälffwe häriaenne (persecutione) ok owenanna twangh ok dröfwilsom SpV 149 . thy at han haffer enkte annadh j sinna owena härian (vastitate), ok alzskona thinga thwangh ib 314 . ib 402, 412."],"e":[]},{"a":"härians son","b":"","c":"","d":["skökoson, djäfvulsson, niding. vanl. ss skällsord. heth han nere nequam som tydher en härensen (Bil wandwäter äller skalkelikin 307) " Lg (Cod. C) 993 . " kallar man annan tiuff. härinson. eller annat oquädhins ordh " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 63 . SO 25, 52, 79 . " huilken brodher kallar annan onampn som är thiuff härinson eller skökinson " ib 65 . " kalla annan sin embetes broder horanson häranson tywff eller skalk " ib 149 . - Jfr horanson."],"e":["härianson L.; EG 63 . häriansun L. härienson MEG (red. B) 59 . herriäns son L. häranson SO 149 . ","herransson ib 79 . ","härenson Lg 993 . ","härinson MEG (red. A) 54 ; SO 52, 65 . ","häriuson ib 25 . " herinson L. L.),"]},{"a":"härians son","b":"nn","c":"","d":["skökoson, djävulsson, niding, ss okvädinsord. tw felar them som en skalk ok en härinson swa radman som tw äst ATb 1: 116 ( 1459) . " tw skulle sitia ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther dandemän sitia " ib 220 (1461?). ib 243 ( 1466) , 260 (1467). Jfr horanson. "],"e":["härin- . ","heren- STb 1: 416 (1483) ), ","*härianssons ögha","härin- )"]},{"a":"häriare","b":"nn","c":"","d":["2) angripare, förföljare, fiende. " sancte paul lsom war grymmer cristna manna häriare " SvKyrkobr 278 . SpV 165 . " o war gudh hwar äru thinna endasta brwdz wäktara ok hänna ondzskofulla häriara (persecutores) " ib 484 ."],"e":["-a ) , "]},{"a":"häriare","b":"nn","c":"","d":["hädare, försmädare. " thenne mandraparen oc gudz häriare (blasphemus) " MB 2: 308 . hedhningom oc gudz häriarom (blasphemis hominibus) ib 309 ."],"e":[]},{"a":"härilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. angrepp, förföljelse. swa som min fadhir sände mik, saa sänder jak idher . . . til härghilse (persecutiones) oc ey til kötzsins lustha fulkompnilse SpV 403 ."],"e":["härghilse )"]},{"a":"häringeband","b":"nn","c":"","d":["tunna så beskaffad som de i hvilka sill inlägges. ey heller schall någen effther thenne dagh dierffues till att sälie öl vth mz häringhebåndh eller sundisk trää, vthen mz the tynner som här i staden vthi ämbetedt giorde bliffue SO 224 . " häringebåndh och sundisk trää hålle sex eller otto kanner mindre, än the tymer som här i staden göries ib. ""],"e":[]},{"a":"häringer","b":"nn","c":"","d":["grå häst. Se Sdw 2: 1241."],"e":[]},{"a":"härinskhet","b":"nn","c":"","d":["ondska,elakhet, nedrighet. göra all härensketh, the kwnno BSH 5: 225 ( 1507) . lather ekke eder bedragha med falskheth egh härenskeedh ib 483 (1511?). thet är ey anneth en lyngh och härenskedh ib 535 ( 1513) . Jfr härniskhet."],"e":["härensketh . ","härenskedh . härenskeedh),"]},{"a":"härinskhet","b":"nn","c":"","d":["elakhet, nedrighet, skändlighet. " fordrogo borgomästare ok radit . . . annon . . . the mötztökkio the hado til hänne om ryona ok spännit swa medh skäl ath finna the annan tiid nagra härinskhet medh hänne tha skal wara oppit nyt ok gamalt Atb 1: 86 (1458). kan jacxh väl merkä och thro och thar väl swärie ther pa, at then (hds. upprepar then) fatigh man hans hielp viste eigh heller aff theris hännsket eller scalkhet " FMU 5: 25 ( 1481) . thet stora härinskedh . . . som niels pilth haffuir mik til lakth, i thy att han hafuer kallath mik en tywf ok min barn tiwfwngha, ok sagdhe att iak skuldhe hafwa stulith eth faath iärn aff honom 22/3 1483 (pappersbrev i Riksarkivet; avskr.). nephas . . . oloofflikhet ok härinskep (fel för härinskhet?) GU C 20 s. 348 ."],"e":["härinsketh ATb 2: 91 ( 1477)","hännsket FMU 5: 25 ( 1481) ), "]},{"a":"härinslika","b":"ab","c":"adv.","d":["nedrigt. " hwan stadh härinslica göra " Bo 199 ."],"e":[]},{"a":"härinsliker","b":"av","c":"adj.","d":["nedrig, skändlig, dålig. o härinslicasto (nequissimi) radhgifware Bo 160 . " thässa härinslica wärldina etirblanadha skot ib (Cod. B) 342. war härnslikir oc omdir " ST 91 . nero nequam, thz thyhir swa mykyt som skalkelikin ellir härinslikin oppa wart maal ib 357 . Jfr härnisli ker."],"e":["härinslikin )"]},{"a":"härinslikhet","b":"nn","c":"","d":["ondska, nedighet. swa manga orätthir han gör godhom människiom, swa mangha samanbindhir han j sik ensamnom, for sina härinslighet SpV 70 . ib 104 . härinslikhetenna (nequitiæ) andelika gärninga ib 394 . " hwar äru the ondzskofulla människionna härinslikhetir (argutiæ] " ib 484 ."],"e":["-lig )"]},{"a":"härklädha","b":"vb","c":"v.","d":["härkläda, ikläda rustning, utrusta till strid. räknadhe han oc härklädde sina hwardagx swema MB 1: 180 ."],"e":[]},{"a":"härlika","b":"ab","c":"adv.","d":["präktigt, härligt. " hult han härlika mz sik siälfwom " ST 372 . " the gaa härleka prydhe " LfK 98 . " them at kläda oc härliga rykta " MB 2: 182 . ib 179. eth hwss mykit herliga fagert LfK 242 ."],"e":["härliga . ","herliga . ","härleka )"]},{"a":"härliker","b":"av","c":"adj.","d":["ståtlig, präktig härlig. mz mykle äro oc härliko fölghe ST 379 . " mz sa manghen herlyken fana " RK 1: (sfgn) s. 191 . " twa qwinno skoo, mykyt härlika " Lg 3: 471 . " härligit gästabudh " MB 2: 183 . har vppe langha faallana aff hennes härliga klädhom ib 201. war han badhe härlighin oc rädelighen j synne vpsyn ib. ib 297 . " een härlighen man (reverenda quædam persona) " Lg 3: 367 . " han var een härligin langer man " Ansg 179 . ib 183 . MB 2: 326 . Jfr härreliker."],"e":["härlighin Ansg 183 ; MB 2: 201 . ","härligin Ansg 179 . ","härlighen MB 2: 297, 326 ; Lg 3: 367 . ","härligit MB 2: 183 . ","herlyken RK 1: (sfgn s. 191. best. form pl. dat. härliga MB 2: 201 ),"]},{"a":"härliker","b":"av","c":"adj.","d":["ståtlig, präktig, härlig. " fordhom war en riddare . . . mykith helik oc erlik i siin wäpn Prosadikter (Sju vise m) 162. llauticia . . . herligen rätter oc kräselighen " GU C 20 (hand 2) s. 69."],"e":["herlik Prosadikter (Sju vise m) 162. härligen Troj 265 . ","herligen GU C 20 (hand 2) s. 69),"]},{"a":"härlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) härlighet, prakt. JMPs 31."],"e":["-lig )"]},{"a":"härlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) härlighet, prakt. hyöldho the henne mz stor prydilse i dyrastom klädhom, oc til läggiandis gul oc dyra stena, oc alt thz härlikhet oc prydhelikhet war Lg 3: 480 . ","2) härlighet, förträfflighet, upphöjdt tänkesätt, redlighet. solen skal fore brista sin naturlig gang . . . en fabricus . . . wil ower giffwa sin herlighet MD (S) 265 ."],"e":["herlighet )"]},{"a":"härländsker","b":"av","c":"adj.","d":["inländsk. " hiärländsk eller vtländsk " SR 12 ."],"e":["härlänsker L. "]},{"a":"härma","b":"vb","c":"v.","d":["efterbilda, härma. effigio . . . göra beläte betekna beläte ok härma GU C 20 s. 209 ."],"e":[]},{"a":"härman","b":"nn","c":"","d":["krigare. " KS 83 (205, 91), 84 (206, 92). ""],"e":[]},{"a":"härmare","b":"nn","c":"","d":["person som härmar. " histrio . . . skämdagester ok härmare " GU C 20 s. 337 . representator omeliarum (fel för comediarum) härmare ib s. 439 ."],"e":[]},{"a":"härmelika","b":"","c":"","d":[" , se harmelika."],"e":[]},{"a":"härna","b":"ab","c":"adv.","d":[" = här 1. i rimslut. fore the nadher ij ghordhin vidher mik härna Iv 877 ."],"e":[]},{"a":"härnisfulder","b":"av","c":"adj.","d":["elak, ondskefull. " wredhis oc härnisfollir man opwäkker delo oc thrätto " MP 3: 341 ."],"e":["-follir )"]},{"a":"härniske","b":"nn","c":"","d":[" = harnisk. vnum hærniskæ & vnum gladium SD 2: 130 ( 1292) . " confero . . . vnum hærniskæ jta quod sacrista illud vendat " ib 3: 286 ( 1316) . Jfr härniskia."],"e":["härniskä . ","härniskä )"]},{"a":"härniskhet","b":"nn","c":"","d":[" = härinskhet. vederfrestadhe the mz ouervoldh ok härnisket fulcompna thz the vilde Lg 3: 543 ."],"e":["härnisket )"]},{"a":"härniskia","b":"nn","c":"","d":[" = harnisk. teþes allom härenom sanctus georgius i huito härnisko (ändradt från huitom härniskom, armis albis andutus) Bu 496 . " vnum equm rubeum & herniskyn " SD 2: 130 ( 1292) . " conffero . . . meum hernisskio " ib 603 ( 1310) . " conffero . . . vnum herniskio ib. Jfr härniske. ""],"e":["herniskya . ","härniska )"]},{"a":"härnisliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = härinsliker. hans swikfulle oc härnislike brodhir ST 38 ."],"e":[]},{"a":"härogher","b":"av","c":"adj.","d":["gråhårig. ther funnu the som grouo en gamblan karl sithia inne muradhan wänan man j änliti ok the härughan (Cod. C häroghan 904) Bil 318 ."],"e":["härugher )"]},{"a":"härold","b":"nn","c":"","d":["härold. Prosadikter (Barl) 74 . the (ɔ artiklarna) skole oprobes j morgon aff wor kierste nadige herres herholl, her hans STb 5: 293 ( 1520) . - (dipolmatiskt) sändebud . . . och ther fore haffwr sin häroldh mester dauid arlige liggiandes hoss grotforsthen i rytzlandh Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ."],"e":["häroldh . ","herol:-s Stock Skb 192 ( 1521)"]},{"a":"härop","b":"nn","c":"","d":["härskri. " alt herscapit thok han til konungh mz härop " Bil 606 . Jfr härrop."],"e":[]},{"a":"härotter","b":"av","c":"adj.","d":["gråhårig. nokot härutter (canis aspersus) Bil 250 . " thässo härotta hofdheno " Ber 29 . " vnum equm hæruttan " SD 2: 151 ( 1293) . Jfr grahärotter."],"e":["härutter )"]},{"a":"härotter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr grahärotter."],"e":[]},{"a":"härpa","b":"vb","c":"v.","d":["klämma, trycka, fasthålla, hålla? then höna är ondh june herpa som altidh wil sielff vthe werpa MD (S) 219 ."],"e":[]},{"a":"härpa","b":"nn","c":"","d":["ingrodd orenlighet. " gamwl härpa är ey godh at twa (vix lauat puram thecis antiquam liuionem) " GO 1058 ."],"e":[]},{"a":"härra","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) herre, husbonde, ägare. " sälye jnthe aff afflenom wthan härrans with oc wilya " PMSkr 205 . 2) äkta man. tha haffwer jach (ɔ: Ingeborg Thott) nu talidh ther om ltil min herre (ɔ: Sten Sture) Mon Dipl Sv 49 ( 1487) .","3) herre, härskare. om Gud el. Kristus. aarom epter herrens byrd medlxx pa thet förstha aareth Svartb(Skolkl) 505 (1471). särsk. i uttrycket var härra. war herre ihesus gik fram ath enom vägh MP 5: 30 . 4) herre, förnäm, man, adelsman, herreman. paafogla mädh sinne fäghrindh ärw härrom oc fatigom til losth PMskr 260. 5) ss titel (ofta i förening med namn el. annan titel). om el. till konung. herr konung vilt thu atirvinna thin son Prosadikter (Barl) 72 . " then tiidh myn herss nadh konwngh giöstaff saath her fför rätthä " ATb 3: 356 ( 1526) . - om el. till riddare. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 102. herre sten person tog aff honum i läst iärn for thetta ärindit for kongxsakena ATb 1: 78 ( 1458) . FMU 4: 459 ( 1476) . - om el. till andlig. scriut vndi ärlikä mannä insighle harrä ionnisä, kirkioharrä i kiäluästene SD 6: 358 ( 1352) . - om el. till helgon. thän gode härren sanctus gregorius MP 4: 196 . ib 204 . " o hälhger härre sancte örian " SvB 407 (görj. av 1500-t.). Kyrkohist Årsskr 20: 345 (1502). - Jfr arf-, frakt-, hus-, iunk-, kirkio-, lands-, skip-, skut-, slots-, sokna-, stuvu-, värulds-härra. "],"e":["härre SvB 407 (börj. av 1500-t.) ; -en MP 4: 196 . ","herre ATb 1: 78 ( 1458) ; FMU 4: 4359 ( 1476) ; MP 5: 30 o. s. v.; -en MP 4: 204, ss titel i omedelbar förbindelse med en annan titel (el. ett namn): herr Prosadikter (Barl) 72 . gen. harrä SD 6: 358 ( 1352) . ","herss ATb 3: 356 ( 1526) . ","härrans PMSkr 205 . ","herrens Svartb (Skolkl) 505 ( 1471) . dat. pl. härrom PMSkr 260 . Se Sdw 2: 1241),","härra barn (herra-), ","*härra bordh","herrabord )","härra dagher","härra domber , ","*härradoms tekn","härra döme","*härra fanter","herra- )","härra gardher (herra-. herre-. -gardher. -gaardher), ","*härra hof","herra hooff )","härra klädhe (pl. herra kläder), ","härra man","-men ) , ","härra möte","herre- )","*härra säte , ","*härra thiänare","herre tiänare )","härra öl (herreööl), "]},{"a":"härra","b":"vb","c":"v.","d":[" som jdher forman är räkne sik ey aff herrande walle sälan wara, wtan aff thiänande kärlek " Bir 5: 13 . - refl. härras, vara herre, herska. at han matte herras j minom stadh Bir 1: 123 . " ib 3: 197 " KL 414 . MB 2: 406 . " i hulkom ey herras luste til at vara forman " Bo 97 . - med dat. (el. en form som kan vara dat). hulkom diäfwllin herradhis opinbarlica Bir 3: 351 . " som . . . sinom högfärdhogha hugh oc modogha köti herras " Bo 31 . ib 78 . Bir 3: 115, 333. - med prep. ivir. han . . . böriade häras oc regera owir egypto rike MB 2: 219 . " han herras owir hänne " Bir 1: 89 . " ondir ande til byriadhe . . . at herras owir han " ib 399 . Gr 261 . MP 1: 94 . Bir 1: 13, 2: 106, 3: 351 . Lg 637 . MB 2: 95, 242 . Su 350 ."],"e":["herra . "]},{"a":"härra","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. härras, vara herre, härska. o hwru osäl the riken ärw, j hwilkom oräthwisan härras JMPs 289. - komma till rätta med, övertyga. os är enkte rwm thär til, at wi kwnnom idher göra nakra hiälp, for thy fordhom kwnne idher ekke härras (dominari) nakors raadz skäl ällir bewisningh SpV 273 . - med prep. um. thänna konungxlega saphirus som är dominus tecum, kan aldrigh brytas älla smittas, wthan om honom skulu jomffru marie tiänara äwärdeligha härras JMPs 539."],"e":[]},{"a":"härra","b":"nn","c":"","d":["1) herre, husbonde, egare (i förhållande till tjenare, träl el. husdjur). hirþdränger thän som slikt talar a mot riddärä äller swenawapn . . . tha fyr än nokor hämd görez thär äptir. tha wilium wir at þät kunnukt göres han härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). är han inländär. latis bort vr sins härrä þiänist ib. friþbiuthum (för firi-) wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä ib. " ey är tiänaren större ällir höghre än herran " Su 350 . hemol herra gör otroen hioon GO 1037 . " hundin skal thiäna herran ok katthin frwnne " ib 111 . " giptis han (trälen) sidhan han kom til sin herra " MB 1: 335 . oxans herra ib 336 . ","2) äkta man. fruan thordhe ey sighia sinum herra (viro) hwat hon sa Bil 267 . " met minom käre herre oc husbonda " FH 3: 51 ( 1445) . ","3) herre, herskare. föde iosep egiptä lanz härra Bu 4 . vardha herra fran eno hafwi ok til annars Bil 775 . " ey wil iak wara höffwidzman äller herra offwir idher " MB 2: 95 . siälfwir diäfwllin är herra owir the försto fruna Bir 1: 89 . " herra vtan dyghd " KS 47 (118, 50) . " huar som wil wara retter herra " ib (119, 50) . " huilke men sin herra swa ärade " RK 1: 4515 . " haffwer jach warith ner myn herre her sten " BSH 4: 251 ( 1500) . - skämtsamt. jomfrw karin, myn herre och hosbondhe BSH 4: 258 ( 1501) . - herre. om Gud (Kristus). himerikis herra ok aldra thinga skapare Bir 3: 405 . " then herrin, ther ey wil syndugh manz dödh tola eller see " Pa (Tung) 28 . sidhän räkte wt herra gudh sina hand KL 413 . MB 2: 406 . " herran gudh skal idher wara före en herra oc höffwidz man " ib 95 . " min härra (vok.) " Bu 75, 76 . herra gudh (vok.) KS 2 (4, 2) . " a herra gudh " Iv 3332 . - särsk. i uttrycket var härra. war herra skapadhe at ophvowe oc opbyrilse himil oc iordh MB 1: 31 . thässkyns offer, som war herra bödh israels sönom i iwdha laghom ib 469 . " var härra ihesus christus " Bu 61 . vars härra vpfärþ tel himirikiz ib. " þän tima var härra födes " ib 63 . " effte wars herra byrdh " SD 6: 181 ( 1350) . " sendyr . . . ewerþelikä heelso met warum herra !SYNS_DÅLIGT? 3: 5 ( 1353). vars herra pino forskyldan " KL 43 . !SYNS_DÅLIGT? wan herra (gå till den heliga nattvarden) Lg 1004 . Bir 4: 82 . " wan herra taka " VKR 26 .","4) herre, förnäm man, adelsman. rämsco härra Bu 102 . " hertoghin giorde at sina män bröllöp som herra plägha ok än " RK 1: 2545 . " thz er ädela herra sidh " ib 2548 . " herrarne gingo honom alle a hand " ib 4508 . " the swensko herra oc wälborne män ib (Albr) s. 209. mz sweriges herra hielp " ib 3: (sista forts.) 5182 . pryska herra ib 2: 30 . " nödhgades konungen aff allom sinom herrom oc radhe " Lg 217 . laten siwnkä idhrä wredä, som j haffuin til then vnga herrin och högbornä Va 17 . " herr knwt then edhle herre " BSH 4: 258 ( 1501) . " käre herrer ok besynderlige godhe wener " ib 6 (1471, samt afskr.; Jacob Ulfsson till Sten och Nils Sture). werdoghe fädher ok herrer ib 10 (1471, skrifvelse till rådsherrarne i Stockholm). oppa then tiidh mange werduge gode fädher oc herrar waro stadde i jöneköpungh ib 77 ( 1481) . verdugiste, verduge feder, erlige herrer, strenge riddare, bröder oc synderlige gode vener ib 5: 11 (1504, Svenske rådsherrar i garnison i Kalmar jämte stadens inbyggare till Svenska riksrådet). ","5) ss titel tillkommer denna benämning (oftast i förening med ett namn, en titel el. en annan personbeteckning) konungen. höghburens herra oc första mins herra konung erikx domhafuande SD NS 1: 9 ( 1401) . " innan mins herra konungens närwaru ib. " ib 14 ( 1401) . " myn herra konungen " RK 1: 2485 . " söte herra konung " ib (Albr.) s. 214. nadige herre ib 2: 6920, 3: (sista forts.) 5162. riddare. pa thz the swenske skulle herra wara RK 3: (sista forts.) 5191 . " aaf ärlikom riddara härra magnuse rötha " SD 5: 557 (1346, gammal afskr.). härra göstaff magnusson riddare ib NS 1: 6 ( 1401) . " ib 9 ( 1401). här bänkt lagman " BK 195 . " met minom käre herre oc husbonda her henric clausson riddare " FH 3: 51 ( 1445) . " käre her swanthe, son och besynnerlighe ven " BSH 4: 243 (1499, Sten Sture till Svante Nilsson) . " myn herre her sten " ib 251 ( 1500) . kere her swanthe nielsson ib 320 ( 1502) . kere her marsk ib 259 ( 1501) . " kere herre marskh " ib 337 ( 1503) . vor kere herre fader her sten stwre ib 290 ( 1501) . käre herra bror ib 5: 6 (1504, Biskop Matthias till Svante Nilsson). tha var hemma en riddare god . . . han heyt herra joar blaa RK 1: 169 . " then stolsse riiddare her tordh " ib 3: 2 . ib 8 o. s. v. Lg 3: 523, 545 . " ärlighen man ok riddare her götzstaff twesson " ib 531 . " aff thennä verdoga herren her jsrael ib. - (?) in hærræ arnolfs intæct in gyrgestorp " SD 2: 289 ( 1299) . - andlige. Bir 2: 68 . " incigle . . . herra niclissa clawssons kirkio herra i troso " SD NS 1: 8 ( 1401) . insigle . . . herra eskilz kyrkioprästins i säglorom ib 14 (1401, nyare afskr. insigle . . . herra niclasa kyrkioherra i fiwilstadum ib 28 ( 1401) . mädh . . . herra niclisse biscope i lyncöpunge BSH 1: 131 ( 1371) . " her hans bisschop i skara " ib 3: 191 ( 1468) . " war käre fadher her karl benedicti " Lg 217 . " herra !SYNS_DÅLIGT? sancte birgitte scriptafadher " Bir 4: 54 . " her niclis magni prester " SJ 51 ( 1437) . " kere her electus " BSH 4: 280 ( 1501) . " thet her doctor skulde komme ned till eder " ib 254 ( 1500) . " her doctor hans brask " ib 5: 82 ( 1506) . - Jfr baner-, dom-, doms-, folklands-, hedhers-, hus-, ia-, iordhrikis-, iunk-, ivir-, kirkio-, kor-, kors-, lands-, läns-, rans-, skip-, sokna-, stads-, valds-, värulds-härra. ","1) herradöme, herravälde. " som . . . engin herradom wildu thola " Bil 300 . " gaff honum herradom oc owerbudh ower alt babilonie rike " MB 1: 15 . " en ängla koor hawer herradoms nampn ower andra " ib 102 . Bil 739 . MB 1: 157, 172, 332, 404, 469 . KS 28 (70, 30) . Al 10306 . LB 3: 175 . " twänne hittas herradomar (Cod. A herradöme 102) oc twäskyns thiänist " MB 1: Cod. B) 536. ","2) ss titel (gifven åt riksföreståndaren at han skal ider herredom wel tiene FM 251 ( 1505) . " ati welgöre ok giffue ider herredoms samtyckie ok jaa ther til ib. " ib 211 (1504, 260 (1506), 261. BSH 5: 51 ( 1505) .","1) herradöme, välde, herravälde. thit herradöme star oc blifwir vtan vanskilse Bo 230 . " vndir jdhro herradöme vara " Gr 261 . maktogha i vald oc herradöme ib. " haffde herradöme offwir alla andra konunga j the landhen " MB 2: 33 . af husbondans thiänist ok hustrvnna herradöme Bir 1: 120 . ib 136, 281, 319, 3: 62 . Gr 267 . MB 1: 102 .","2) område öfver hvilket någon herskar, maktområde, styrelseområde. ä hwar vi (konung Magnus och drottning Blanka) kunnom dö i varum rikum äller härrädöom SD 5: 562 ( 1346) . " vm thu hafdhe thz herradömit oc thz höfdhinga dömit matte thw vara likir thinom fadhir " Bir 3: 7 . " j norghis konungx herradöme " ib 4: 3 . " wtanfore hans herradömdis land ib. " ib 3: 80 . ","3) ss titel: gifven åt riksföreståndaren. som edher herredöme fortencker FM 107 ( 1498) . " werduges eder herredöme vele vedhe, thet jach figh idre herredömes scriffuilse förste sonedagh j fastha " ib 166 ( 1504) . " the vilia liffua oc döö met edert herredöme ib 268 (1505). som iak screff iderth herredöme til " ib 284 ( 1506) . ederss herrisdöme ib 351 ( 1507) . " ider herredömss scriffuilse " ib 456 (1510?). til ider herredöm ib. jac tacker eder herredöme kerlige BSH 5: 45 ( 1505) . ib 50 (1505) o. s. v. som edher werdwghe herredömö väl vetterlighith är ib 450 (15111). FM 211 (1504), 212. FH 7: 62 ( 1505) , 63, 67 (1505), 68, 70 (1505), 71 (1506), 72 (1506), 74 (1506) o. s. . edher verdighetz herredöme ib 78 ( 1509) . ib 79 ( 1509) . - i allmänhet åt riksrådets medlemmar, pl. vij fögom iders herredöme til vetandes BSH 5: 11 (1504, till Svenska riksrådet) . " som ider herredöme ey wndra kwnne ib. alles iders herredömes swena " ib. " ath idhers herredöme sa hastuckth sig skynda willen " ib 73 (1506?). at idhers herredöme alle werdes wilia nogeth fortöffwa ib. " at ider werdughet ok herredöme wore tymelige fortenchte hurw thenne landz endhe . . . motthe bliffue forwaret " FH 7: 64 ( 1505) . " bedie wi alle ider verdugheter och herredöme " ib 65 . " epter ty ider !SYNS_DÅLIGT? dughetz herredömer ingen ffry sekeerheth vethe oss met fforwisse oc stadhelige tiilbiudhe betröster iag mig ecke ffulkomlighe edher verdughetz herredömers scriffuelse ffulfölge " ib 87 ( 1511) . ","1) konungens omgifning el. följe. thz han (konung Christiern) sculde laatha see siith herra hoff RK 3: 636 . ","2) herremöte, möte af stormän. om möte för rättskipning. entidh wille kesar henrik samla eth herra hoff ällar en herradagh oc ther mz skepa allom lagh och räth LG 3: 195. . om möte för underhandling. mz frygdh aatskyldes thetta herra hoff RK 3: 3353 . BSH 5: 20 ( 1504) . "],"e":["herra . ","härre VKR 67 ; ","-in Bil 254 . ","herre KS 47 (118, 50) ; RK 2: 6920, 3: (sista forts.) 5162: LfK 89, Lg 3: 554 ; ","-in Pa (Tung) 28 ; Va 17 . ss titel i omedelbar förbindelse med ett nam el. en titel förkortadt: här SD NS 1: 61 ( 1401), 62 ( 1401) o s. v.; BK 195 ; RK 3: 2826, 2844 o. s. v. herr SD 6: 170 ( 1350) . ","her SD NS 1: 61 ( 1401), 62 ( 1401); RK 2: 2, 8, 18, 20, 21, 51 o. s. v.; Lg 217, 3: 545 ; SJ 51 ( 1437); FH 3: 51 ( 1445); BSH 3: 191 ( 1468), 4: 243 ( 1499), 254 (1500), 259 (1501), 280 (1501), 290 (1501), 320 (1502). gen s. härra. herres Lg 3: 523 . ","-ar . ","herrer BSH 4: 6 ( 1471, samt afskr.) , 10 ( 1471), 5: 11 (1504). gen. -a. herras BSH 4: 77 ( 1481) . ","herrars RK 1: (Albr) s. 212),","härra barn , ","härra brödh","herre- )","härra dagher","herre- )","härra domber","herradomber . ","-doomber . ","herredomber . ","herrandomber: -dom LB 3: 175 ), ","härra döme","härrädöme . ","herradöme . ","herredöme . ","häredöme: -es FM 212 ( 1504) . herredöma (ack.) BH 5: 51 (1505). herredömö ib 450 ( 1511) . ","herrisdöme . ","herredöm . ","häredöm FM 211 ( 1504) . ","herredomme: -es ib. ","häredome: -es ib. pl. -döme. herredömer FH 7: 87 (1511)), ","härradömilse","herradömmelse: -a (gen.) BSH 5: 590 ( 1517) , ","härra färdh , ","härra försla","härra gardher","herragorder . ","herregaardher )","härra hof","härrahyllare","herre- )","härra man","-mentz BSH 5: 288 ( 1508) ),","härra mot , ","härra möte","herremöte . ","herremöthe . ","herremöde FM 225 (1505)), ","härra namn , ","härraskipte","herre- )","härra släkt , ","härra stat","härra sven , ","härra ägha , ","härra öl"]},{"a":"härreliker","b":"av","c":"adj.","d":["en herre tillhörande el. tillkommande, ståtlig. herilis, herrelikin GU 3 . thz härrelica fölghit (frequentia comitiæ) Bo 36 . eet förestlikit oc herrelikit demara säte Bir 2: 11 . härrelik (herilia) pallacia ib 3: 245 . " härrelica gerninga (facta dominorum) " ib 54 . " alt theris regement oc herrelige stadh " MB 2: 241 . Jfr härliker."],"e":["herreliker . ","herrelikin . ","herrelig )"]},{"a":"härrens subst.","b":"","c":"","d":[],"e":["*härrens par","herrens- )"]},{"a":"härrop","b":"nn","c":"","d":[" = härop. ropa nyffinga storth herrop Di 253 . " med almänth herrop " BSH 5: 368 ( 1509) ."],"e":["herrop )"]},{"a":"härse","b":"","c":"","d":[" , m Se Sdw 2: 1241."],"e":[]},{"a":"härskap","b":"nn","c":"","d":["krigsväsen, det som hör till !SYNS_DÅLIGT?. spöriandes om örlöhge oc herskap LfK 164 . - krigsmakt, krigsfolk, här, folk. vi viliom gärna härscapet vt giuta tel roma rikes värio Bu 507 . " af þöm staþ ok hans lande giorþos vt härscap tel kesarans garþ " ib 508 . " redde sik til stridh a mot jndie lanz härskap " Bil 234 . " rolwir ok alt hans härskap thok vidh cristindom " ib 758 . " at haua matelikit ok välskipat härskap " Bir 3: 409 . " vm konungin vtgaar mot hedhningom hawi foreskiptat härskaps tal (numerum populi præfinitum) " ib. " hofudz man for keysarins härscap " KL 339 . " skingradhis allir thän härscapin " ib 340 . " reddo the stort härskap at stridha mote konungenom artabano " Gr 261 . " drogh sik mz sinom härskap thädhan " ib 267 . Bu 490 . Bil 310 . MB 1: 315, 325 . KL 154, 338 . MP 1: 329 . Bir 1: 279 . Iv 1679 . ST 543 . RK 3: (sista forts.) 5108 . " konungxsens här oc härskap " MB 2: 225 . " römska radh ok herscap (senatus omisque populus) " Bil 370 . härskara, skara. tilfödho sik liusins härskapi Gr 299 . änglana här skap ib 297 . Bir 1: 90 . " thz skinande martyrum herskap " ST 196 . " thz säla herskapet " Su 138 . härskapanna herra (Sabaot) Bir 1: 201 . thridhi skarin älla härskapit ib 2: 5 . " hwart herskap äpter andro " MB 1: 388 . ib 389 . " sagho the mykit härscap koma til sik " KL 123 . - Jfr diäfla-, himna-, himirikis-, ängla-härskap. "],"e":["herskapp )","härskaps mästare , "]},{"a":"härskap","b":"nn","c":"","d":["krigsmakt, krigsfolk, här, folk. " wilde han tha i thet andrä härskap ridha oc ther hylle älla sik til thiänistä komä " Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) . ib. ib. MP 5: 121 ."],"e":["her- )"]},{"a":"härskap","b":"nn","c":"","d":["1) herravälde, välde. " heritudo . . . härskap " GU C 20 s. 331 . 3) överhet. . . . at wi skulwm met rätta troscap wort herräscap oc wort rikesins radh . . . lydoga oc höroga ware Svartb (Skolkl) 368 ( 1439) . " niels oc andirs andirsson skulle sitia i stazens iärn swa länge the kome budh til härskapit om klostirfriden " ATb 1: 275 ( 1467) . ib 333 ( 1470) . Jfr värulds härskap. "],"e":["herrä- )","*härskaps foghate","-fowta ) , ","*härskaps resa , "]},{"a":"härskap","b":"nn","c":"","d":["1) herravälde, välde. gaff honum thz bästa konungx rik, ther vnder alt hans herskap la Fl 1936 . " mit herskap nakath bäter ökia " Al 586 . " swa bleff han thz hersskap (näml. konungavärdigheten) qwit " MD (S) 270 . ","2) rike. " the skulo hafwa til thiäniste lön all india herskap the äre skön " Al 10288 . ","3) öfverhet. " biudä tik j nokot forswar moth tith herskap " Va 10 . " som wi wiliom fore guthi antswara oc härscapeno bekände wara " SD NS 1: 424 ( 1405) . ib 437 ( 1405), 438 (1405, nyare afskr.), 440 äpter herskapsins budh ib 2: 188 ( 1409) . " a härscapsins wäghna " ib 200 ( 1409) . !SYNS_DÅLIGT? oc herskapit hafwr rät til thässa jordegotz ib 218 (1409, nyare afskr.). FH 2: 56 ( 1422), 126 ( 1440). hindradher j marghom oc storom härskapins oc rikisins ärandom Bir 5: 125 . " the som göra lycha och reth herscapeno ock stadenom " SO 31 . ib 50, 51, 64 . VKR 54 . MB 2: 202 . MD (S) 256, 257. wi sändhom . . .. war myndug bud til romara herrskap MB 2: 263 . " pa thz böndherne skulle falla till mick ock emoth sith herskapp (sina herrar el. husbönder) sättia siigh " RK 3: (Till. om Christiern II) 6378 . ","4) herrskap, adel, förnämt folk, frälsemän. han (kon. Erik) war . . . af gudhi oc härskapena (principibus terræ) oc allom almoghanom myket käär Lg 3: 343 . bisper oc prelather wåre tha när mykit herskapp oc almoge war oc ther RK 3: (sista forts.) 5858 .","5) uppträdande som tillkommer en herre el. förnäm man, ståt, prakt? her erik foor aastadh mz herre staath mz herskap och mykin daath RK 3: 1361 ."],"e":["herskap . ","hersskap . ","herschap . ","herskapp . ","herrskap MB 2: 263 ; ","-edh ib 202), "]},{"a":"härskaper","b":"nn","c":"","d":["hus, hushåll, familj, slägt. " omganga . . . mz thässo välsignadho härskarpino som är lazaro, martha oc maria " Bo 155 . skipa soma ower alla ena släkt, oc soma ower hundradha herskap, soma ower halfft hundrath oc soma ower tio (constitue ex eis tribunos, et centuriones, et quinquagnenarios, et decanos) MB 1: 327 . " ioseps härskaper " ib 2: 48 . ib 71 . " siätte lotten fwl oppa neptalim söner oc theris herskap (per familas suas) " ib 51 . them andra härskapenom chath sönom leuites köns ärw tässe ägodela ib 55 . ib 52, 56 . " dan släkte oc theris härskaper (familæ) " ib 125 . " samankallade härskapen thz är stidz männena aff abiezer hwse (convocavit domum Abieser) " ib 87 (möjl. att föra till härskap, här, härskara). al þera släkt ok härskap Bu 155 . " domarn (för domaren) tok viþ cristno ok alt hans härskap (domus) " ib 136 .Bil 113, 325, 373, 468. thet härscap som qwärnena atte för än clostrit hona fik VAH 24: 322 (1422; möjl. att föra till föregående ord bem. 4). giorde änglana oc människiona til eth härscap MP 1: - omgifning, hofstat, hoffolk. pharao konunger glätz ther aff oc alt hans herrskap (familia) MB 1: 251 . " skal . . . kunungr ok höfdinge haua före sik ok sit härskap al tarwa hus " KS 41 (105, 44) . ib 61, (152, 67). Al 101 . Va 16, 17 . MP 1: 47 . ST 3 . Bir 4: 134, 147 . RK 3: (sista forts.) 4206, 4955, 6073. himerike ther han (Gud) är daghlika innan medh sit härskap KS 64 (159, 70) . - (?) han (Kristus) hafwir mik vthwalt til sith herskap ST 252 . - Jfr hvardags härskap."],"e":["häskaper VGL I, II ; MELL (den äldre formen, från hvilken härskaper genom inverkan af annat ord utgått). hasskaper ÖGL. hiskapir MELL i var. huskapper ib i var. pl. härskaper MB 2: 125), "]},{"a":"härskare","b":"nn","c":"","d":["härskare. ... om wy fatighe men ... maghom niwtha thz breff ther höxtha härskare haffuer oos vnth ock giffuth JTb 45 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"härsker","b":"av","c":"adj.","d":["härsken. takes hwith wax . . . oc swa slaas j the hersko olyona PMSkr 341 ."],"e":["her- )"]},{"a":"härskiolder","b":"nn","c":"","d":["härsköld, sköld som bäres i fientlig afsigt (ss krigstecken gälde den röde skölden i motsats mot den hvite, som var fredens symbol). bildl. krig, strid. thre delana wärlz thänna . . . hafwer iak wunnith mz härskiold Al 4817 . " ath jag monde stadhen mz hersköll få " RK 3: (sista forts.) 5398 . " iag in i danmark mz hersköll drog " ib 5588 . " reysa mz härskiold til eeth land " ST 92 . vpstigha . . . mz här skyöl mote sina sambrödher MB 2: 60 . MD 375 ."],"e":["härskiold . här skyöl. hersköll. härsköll MD 375 ), "]},{"a":"härskiolder","b":"nn","c":"","d":["härsköld. bildl. krig, strid. MP 4: 162 . " tytus ok vespasianus . . . belagade thän stadin jherusalem mädh härskiold " ib 164 ."],"e":["-skio MP 4: 162 ) , "]},{"a":"härskip","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"härskna","b":"vb","c":"v.","d":["härskna, bliva härsken. laat rökia thet flesk thuu vil ey hersna skaal Brasks Cal 273 ."],"e":["hersna Brasks Cal 273 . harskna. -nadh PMSkr 341 . Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 341),"]},{"a":"härskri","b":"nn","c":"","d":["härskri. Se Sdw 2: 1241."],"e":[]},{"a":"härsnär","b":"nn","c":"","d":["af järnringar förfärdigad el. med sådana besatt hufva. domo . . . unam plato unum lendener et unum hersner SD 3: 17 ( 1311) . Jfr kulder."],"e":["hersner )"]},{"a":"härspetz","b":"nn","c":"","d":["spets el. främsta del av en uppställd slagordning; till strid uppställd här, härskara. grym oc rädheliken som wälskepadher härspedz i sin tiäl (castrorum acies ordinata) JMP 128."],"e":["-spedz )"]},{"a":"härstrata","b":"nn","c":"","d":["landsväg. " härstratona skulin ij halla fri " Al 3689 ."],"e":[]},{"a":"härtaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"härtoghdöme","b":"nn","c":"","d":[" = härtogha döme. Al 3814 ."],"e":["härtugh döm )"]},{"a":"härtoghe","b":"nn","c":"","d":["2) hertig. ss tillnamn. " magnus härtoge " Kumla kyrkas rb 44 (1478?)."],"e":["-toge )"]},{"a":"härtoghe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) dux, den som förer en här el. härskara, anförare, härförare, öfverste. þera forman ok härtoghe (dux) var mauricius Bu 508 . " aurelius härtoghe " ib 401 . " en härtoghe (tribunus) sände !SYNS_DÅLIGT? tel nataliam " ib 522 . Bil 112, 468 . " war höfdhinge oc hertoghe ower sina släkt " MB 1: 290 . !SYNS_DÅLIGT? heth hertugin aff babilonia (dux regis Babyloniæ) Bil 233 . " o härtoghee aff bädhlem tha fulkompnadhe thu härtogha liuärne tha thu then stora skara aff myrke ok dröuilsom til äuerdhelica glädhi ledde " Bir 2: 264 . ","2) hertig. " härtogen aff norre india (för normandia; dux Normannorum) " Bu 16 . hertogen aff brwnswik RK 1: 1151 . " han wart hertoghe magnus yffuer sudermanna land " ib 541 . ib 546, 548 o. s. v. Flere af de anförda ställena kunna föras till härtogher."],"e":["hertoghe . ","härtughe Bil 112 . hertuge),","härtogha dottir","härtiga dotter )","härogha döme","hertogadöme RK 1: 2008 . ","hertugadöme: -it ib 542), "]},{"a":"härtogher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) = häroghe 1. konunger styrer ridderskap mz hertochom eller marskalk MB 1: 44 (kan föras till häroghe). ","2) = härtoghe 2. hertug aff sassan Bil 770 . " hertigh j pomeren " EG 67 . " härugh bändikter af finlande " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . insighli . . . härtugh bändiks ib. " wi waldhemar . . . hertoger j swerike " ib 3: 215 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). I. librum de hærtogh fræntrik ib 4: 710 (1340?). ij normandi . . . vr een hertugh ther heet fräderik Fr 29 . hertogh fräderik ib 55 o. s. v. hertugh magnus RK 1: 652 . ib 790, 808 . hertugh erik ib 1446 . ib 1832 o. s. v. hertugh wallemar ib 1822 . " hertugh rabod " Bil 740 . " görandis han til en hertogh oc herra " MB 2: 253 ."],"e":["hertoger . ","hertogh . ","hertogch . härtugh. hertugh. hertigh),"]},{"a":"härtoghinna","b":"nn","c":"","d":["1) en härförares el. öfverstes maka. komo . . . til cristindom claudium hertugha . . . ok härthoghinnena (Cladium tribunum . . . cum uxore ejus) Bil 468 . ","2) hertiginna. " hertoghinna aff dyringa lande " Bil 803 . KL 329 . Fr 2119 . RK 1: 3978 . Di 173 ."],"e":["hertoghinna . ","hertughinna Fr 2119 . ","hertwginna: -an Di 173 ), "]},{"a":"härtoghinna","b":"nn","c":"","d":["2) hertiginna, furstinna. ffrw elizabet, med gudz nade danmarkis, swerges, norges . . . drötningh . . . hertuginne j sletzwiik, holsten, stormarn oc ditmersken STb 5: 352 (1521, Kop). JMPs 393, 406. 3) härskarinna. j v härtoghinnor som alth mankönith. här til haffwen haffth j hardasthom bandhom JMPs 59. - Jfr äkerhärtoghinna."],"e":["hertuginne STb 5: 352 (1521, Kop)), "]},{"a":"härva","b":"nn","c":"","d":["räfsa. GU C 22 enl. (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 26 (återgivande Lat. rastellum). Jfr härf."],"e":[]},{"a":"härvapn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"härvapn","b":"nn","c":"","d":["steidsvapen. Prosadikter (Kar M) 290 ."],"e":[]},{"a":"härve","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr anhärve."],"e":[]},{"a":"härvil","b":"nn","c":"","d":["härvel, redskap för uppvindande av garn. alabrum härwil GU C 20 s. 13 ."],"e":[]},{"a":"härþ","b":"nn","c":"","d":["härd, skuldra. þin bla siþa ok bloþogh härþ Bu 73 . " röra hofwodh ok härdha, " Bil 104 . " wider axlana härdana oc brystigh " PM 14 . Bil 268 . Gr 263 . MB 1: 264, 2: 408 . Lg 3: 492 . Di 1, 12, 15, 83, 124 . "],"e":["-ar )","härdha bredher , ","härþa mantul","-mattul . ","-mantol )"]},{"a":"härþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra hård, härda. härde han swerdit Di 76 . ib 75 . härdha järn PM XLVIII . ib XLVIII, XLIX, L.","2) göra hård, stoppa. härdhe lösth liff LB 5: 80 . ","3) göra hård, förhärda, förstocka. mero härdher illan hugh Bil 126 . " iak skal härdha (induarbo) hans hiärta " MB 1: 286 . ib 292, 299, 433 . Bir 2: 115 . " thu äst härdhir i ondzskonne " Bo 175 . ","4) göra svår. thyngia ok härdha pinonnar Bir 3: 446 . ib 447 . ","5) uthärda, hålla ut med. taa kwnne i well thro, hwo lenge wij kwnno härdath BSH 5: 190 ( 1507) . - härpa sik, ","1) blifva hård el. sträng. at kunungslik räfst härþer sik SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). ","2) förhärda sig, förstocka sig. nar the . . . härdha sik at the skullin ey rädhas mik Bir 1: 92 . " the härdho sik i ondskap " Bil 236 . MP 1: 265 . " som sik härda mot honum j ondho " ib 333 . " som härdha sik mot gudz ordhom ok vilia " ib 87 . " som sik härdha mot gudhi " Bir 3: 82 . ib 1: 200. Su 427 . " somlike härdhu sik . . . . gen hanum " Bil 246 . - refl. härþas, göras hård, blifva hård, förhårda sig, förhärdas. härþes þa faþur hiarta viþ dottor Bu 504 . " at hughin skuli ey härdhas j syndomen " Bir 2: 51 . " at theras hiärta skullo härdas j them " MB 2: 33 . " hans hiärta härdhis amot gudz ordom " MP 1: 87 . " hata oc härdhas mot gudhi " Bir 2: 227 . " ib 3: 460. hwi some härdhas suarar jak at pharao härdhis aff sinom last oc ey aff minom " ib 2: 308 . "],"e":["härdha a , hårdt ådraga? later läggia a reep oc herda a fast RK 1: (Albr) s. 213 . ","härdha fram , fram härda. starker andhe härdher fram otrötter LfK 131 .","härdha ut , hålla ut. wi kwne herdath wth medh thöm BSH 5: 234 ( 1508) . - Jfr il-, samanhärdha, samt forhärdhas."]},{"a":"härþer","b":"nn","c":"","d":["härd, smält- härd; malm som på en gång smältes i en härd. hwar smältäre skal smältä hvriä syknä viku säx härþä oc fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ. i hwariom suluhärþ, nio barä. hwar þättä forsymär allr spillr en härþ meþ syalswiiliä. böte half mark SD 5: 637-8 ( 1347). Jfr sma-, sulu-härþer."],"e":["-ar )"]},{"a":"häs","b":"nn","c":"","d":["stack. " gräss ther bönder sla ok läggia i hääss " RK 1: 2963 ."],"e":["hääss )"]},{"a":"häs","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1241."],"e":[]},{"a":"häska","b":"","c":"","d":[" thet haller i häskonne (fel för wäskonne) PMSkr 522 . Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. l52: 341."],"e":[]},{"a":"häskaper","b":"","c":"","d":[" , se härskaper."],"e":[]},{"a":"häsle","b":"nn","c":"","d":["hassel, hasselved. " hugger lass aff raa häsle " TB 76 . - hasselskog. i ortnamn. hesleby SD 1: 719 (1275-6). in kaluundæhæsle ib 5: 592 ( 1346) ."],"e":["hesle )"]},{"a":"häsle skogher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"häsle yrt","b":"nn","c":"","d":["hasselört, asarum europæum Lin. " wlgago latin thz hetir . . . a thisko häsle yrth " LB 3: 196 ."],"e":[]},{"a":"häsleaki","b":"nn","c":"","d":["hanblommor på hassel. IV LXXXIV (i ett Latinskt recept)."],"e":["hesleake )"]},{"a":"häslevander","b":"nn","c":"","d":["hasselkäpp. Al 3242 . LB 2: 32 . Jfr hyllevander."],"e":["hesle- LB 2: 32 ),"]},{"a":"häst fyl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"häst hus","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"häst klif","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-klef )"]},{"a":"hästa","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. hästadher, försedd med hästar. nw är jach swa ille hästath jac haffu[er] ikke en hästh som iac kan ridha m[ed] x ell[]r xij mile GPM 2: 218 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"hästbaker","b":"nn","c":"","d":["hästrygg. " spannamaall . . . som pa hestbak jnföres eller medh sleder " STb 3: 108 ( 1493) . Jfr hästa baker."],"e":["hest- )"]},{"a":"hästbaker","b":"nn","c":"","d":["hästrygg. " huarn t[i]ma kunugen stegh a hästbak " Bu 401 ."],"e":[]},{"a":"häster","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) häst, hingst. " taker nokor . . . häst eller skyuth annärs mandz " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). bade hors och hästa RK 2: 4012 . ib 8088 . ","2) häst (ss slägtbegrepp). härtugh bändikter . . . hawe fiuretighi hästa SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). sik reþä . . . med häst oc wapn ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). sinä hesta eller vapn bort dobla MEG 55 . gaff her henric biidzce knut biidzce III köör oc II par wxe oc II hesta. then ena sza gode som VI marc, oc then annan sza gode som fäm marc FH 5: 229 ( 1516) . han skal hugga hästen i howina MB 1: 26 . " en otamber häst " Al 535 . " er hästir istädhugir Hästläked. i " AS 137 . " biþar hana skyt sitia a häst " Bu 19 . " slo mz spurum hästen " ib 156 . " stegh a bak sinum häste " Bil 374 . " stegh nidher ater aff hästenum " ib 375 . " j hästins hami " ib 732 . " en man a hwitom häste " ib 160 . häst blakkotther MB 2: 342 . " han haffde en la skioll. ther i stod en blaklat häst " Di 134 . " thina dyro hästa " Bir 1: 339. man skal ey giffnom häste i mun see GO 157 . gilz kännir häst at dragha ib 696 . " folk til hesth " FM 332 ( 1507) . - Jfr arvodhis-, fodher-, kin-, korn-, skiuts-, slädha-, sokna-, stodh-, tiuþer-, värkhäster. "],"e":["heisther: heisth SD NS 1: 39 ( 1401) . -ar), ","hästa ben","heste been )","hästa dyngia , ","hästa dödhe","häste- )","hästa foþer","hästa fodhring , ","hästa foter , ","hästa föþpa , ","hästa haghi","hestehage )","hästa hali , ","hästa hovudh","hesthe hwffwdh )","hästa korn","hästä- . ","hästhe- )","hästa kropper , ","hästa köp , ","hästa lop","hestalop . ","hestaa lop. hestaloop. hestelopp. hästalwp. hästälöpp),","hästa läkedomber","-doomber: -doom Iv XCII. hesthe läkedom LB 7: 102 ), ","hästa prang , ","hästa qvärn , ","hästa redhe , ","hästa skarn , ","hästa skipte , ","hästa sven , ","hästa vaktare , "]},{"a":"häster","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) häst, hingst. tha hafer jac . . . vpburit först een rödhan hsät SDNS 3: 507 (1419) (kan även föras till 2). hwilken stoodh äller hesta wil lhalla PMSkr 219 . 2) häst (ss släktbegrepp). STb 3: 353 ( 1498) . - Jfr drifte-, er-, gräs-, hörro-, kin-, laghmanz-, legho-, palt-, qvärna-, skiut-, skiuts-, slädha-, stodh-, togh-, värkhäster. ","1) havre . . . forwtan annan skat . . . som war 1 nöt, 2 faar . . . 4 las höö, 2 thyni hästakorn VKJ 43 ( 1447) . HLG 3: 124 (1529)."],"e":["hester )","*hästa baker","hestabach )","*hästa bethäkning","hesta betäkningh )","*hästa biärghning","-bärningh )","*hästa brims","hestabrymss )","*hästa brodning","hestebrwdnyngh )","*hästa byte , ","hästbyte VKU 102 ( 1561) . ","hästa fodher (heste-), ","hästa fodhring","-fodring )","*hästa ganger","hesthagongher )","hästa haghi (häste-. -hagi), ","*hästha klädhe (pl. hestecleder Arnell Brask Biᴵ 35), nb. hästtäcke?","hästa korn","heste- )","*hästa krak","hesta- )","*hästa legha","hesteläge )","hästa lop , n. 1) hästlopp. jpodromus . . . stall enahonda pyna mörkt rwm hästa lop och hwalff hwss GU C 20 (hand 2) s. 43. 2) hästlopp, fodring som av allmogen lämnades (ss ett slags skatt) åt kungens el. hans ämbetsmäns hästar. ","*hästa lops korn , n. säd avsedd för hästlopp (se d. o. 2). Jfr V. Voinamaa, Finska Fornminnesföreningens Tidskrift 27 s. 145. ","*hästa lädher","heste lädder )","*hästa läkiare","hästeläkeren STb 5: 180 (1517)), ","*hästa lön","hesta- . ","heste- )","*hästa man","hesta- )","*hästa modhir","hesta moder )","hästa qvärn","heste qwerne Skotteb 253 (1466-67), ","*hästa rumpa","-rompa )","*hästa skip","hästha- )","*hästa skoning","*hästa skor","heste- . ","*hästa skrapa","*hästa skuta","-skudha GU C 20 (hand 2) s. 43 (daniserande)), ","*hästa stadher","hestastaedher Hist Handl VIII 1: 5 (1463)), ","*hästastadha pänningar , ","*hästa stalder , ","*hästa topper","hesta- )","*hästa thiuver","hestatiwff STb 1: 95 (1479)), ","*hästa uk , ","*hästa äng , "]},{"a":"hästfoter","b":"nn","c":"","d":["hästfot. " trodh vndher häst fotum ena fatöka änkia son til dödh " Bil 375 . Jfr hästa foter."],"e":[]},{"a":"hästhaghi","b":"nn","c":"","d":["hästhage. VKJ 13 ( 1447) . FMU 4: 8 ( 1451) . Jfr hästa haghi."],"e":["hesth- )"]},{"a":"hästhaghi","b":"nn","c":"","d":["hästhage. " unum hästhaga " SD 2: 153 (1293, nyare afskr.). Jfr hästa haghi."],"e":[]},{"a":"hästskedhe","b":"nn","c":"","d":["plats för hästkapplöpningar o. d.? ss ortnamn. Jfr E. Wessén, Namn och bygd 9: 103 ff."],"e":[]},{"a":"hästskor","b":"nn","c":"","d":["hästsko. " lath jac sla the hestsko, som i mich befälte " BSH 5: 155 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"hästskor","b":"","c":"","d":[" JTb 106 ( 1517) . Jfr hästa skor."],"e":["häsko"]},{"a":"hästskosöm","b":"nn","c":"","d":["hästskosöm. " rykte fram een hamar oc dyro hesto söm (för hestskosöm? för hesta söm?) oc slogh een j hwan fotin " ST 268 ."],"e":[]},{"a":"hätiskhet","b":"nn","c":"","d":["hätskhet, hat. fa the til konung hätiskhet MD (S) 230 . Jfr hätskhet."],"e":[]},{"a":"hätskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med hätskhet, med fiendskap. haffeer hedzkelige ganget epter the . . . gode mens i radet . . . langlige skadeBSH 4: 226 ( 1497). vare ingom heskeliga vreder MD 420 ."],"e":["hedzkelige . ","heskeliga )"]},{"a":"hätskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["hätsk. " rigesins hetzskelighe fiendhe " FM 441 ( 1509) . " alles waress oc eders heskelighe fiendhe " BSH 5: 175 ( 1507) . " aff then heskelige almoge " ib 559 ( 1516) ."],"e":["hetzskeligh . ","heskeligh . ","heskelig )"]},{"a":"hätskelikhet","b":"nn","c":"","d":["hätskhet, fientlighet. Se Sd 2: 1242. Fin Handl 7: 91 (1511). ther medh feck hans nade mykit gangn . . . ock oss ther emot bewiste hälskelighet, haat och ond wilia Rydberg Tr 3: 598 ( 1518) ."],"e":["hedzskelighet . ","häskelighet )"]},{"a":"hätsker","b":"av","c":"adj.","d":["hätsk. " tiil at affuerie the hedzske rigsins fiendher " FM 403 ( 1509) . ib 480 ( 1510) . 518 (1511). BSH 5: 205 ( 1507?) . HSH 20: 71 ( 1506) . Jfr ilhätsker."],"e":["hädzsker: -ske FM 518 ( 1511) . hedzsker),"]},{"a":"hätsker","b":"av","c":"adj.","d":["hätsk. " hurw jon . . . hade ffarit . . . til rigsins och alle wore heske fiender oc owener " STb 5: 226 ( 1519) ."],"e":["hesker )"]},{"a":"hätskhet","b":"nn","c":"","d":["hätskhet, fientlighet, förbittring. " medh store hädzheth oc wrede " BSH 5: 303 ( 1508) . " at the ey finge bruke theres hedzkhet ok skade " ib 476 ( 1511) . ib 4: 66 ( 1479) . FH 1: 67 (1490?), 69 (1490?). Jfr hätiskhet."],"e":["häskheet BSH 4: 66 ( 1479) . ","heskhet FH 1: 67 (1490?). hädzheth. hetzhet FH 1: 69 ( 1490?) . hedzkhet),"]},{"a":"hätta","b":"nn","c":"","d":["hätta, kapuschong, mössa. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 290 ff. Atb 1: 171 (1462). swa mykit swarth amesterdampst ath hwarthera faar en kaapa och en hetta aff SJ 2: 106 ( 1487) . Jfr lin-, manna-, qvinno-, strut-hätta. "],"e":["hetta )","hätto brödher (hättebröder), ","*hätto haki","hätto klädhe","hetta- )","*hätto struter","hätte- )","*hätto timp"]},{"a":"hätta","b":"nn","c":"","d":["mössa. " tha ewangelium wardhir läsith skal thu staa, oc skalt taka thin hath ellir hetto aff thino hofdhe " ST 188 . göris en kappa äller hätta aff twädoblath skin äller lädher swa ath hon räkker nidher affwer axlana PM 13 . oppa hofdheno tha hafujn (näml. bröderne) ena graa hetto aff klädhe ellir wadhmal medh enom stakkutom strwt VKR 12 . " alle prästene oc brödrene magho hafua en kughul af graa watmale oc hättan wari sömnadh vidh kughulin " ib 70 . " fforacarij scuu ekke hafua kufla vtan mantolin vtan ofuir kiortelin huilkom vari hettan tilsömath som andre reenlifuis män ib 3. naar the ärfuodha läggin aff mantolin oc hafujn for han hettona ther til skipadha som the aff sancti benardi oc benedictj ordin " ib. " til widhirkennilse tekn hafujn (näml. stechirhws quinnor) skaplara vtan hetto ib. " ib 23, 43, 50 . Bir 4: 24, 101 . KL 84 . - bildl. han haffwer en dywpa hetthe i brysth radh BSH 5: 20 ( 1504) . - Jfr buigh-, manna-, prästa-, skarla!SYNS_DÅLIGT?. "],"e":["hetta )","hätto brödher","hetto- )","hätto klädhe , "]},{"a":"hätta","b":"vb","c":"v.","d":["våga. med prep. til. ther thordhe ängin til at häta Al 1961 . " wil ther til häta " ib 9735 . "],"e":["häta (i rim med thrätta) Al 1961, 9735 . -te),","hätta viþer , "]},{"a":"hätta","b":"vb","c":"v.","d":["upphöra. " hät (håll; orig.: hættv) herre tala ekke sa " Di 68 ."],"e":["hät ) , "]},{"a":"häva","b":"","c":"","d":[" ,"],"e":[]},{"a":"häver","b":"av","c":"adj.","d":["dugtig. " han vart häffuer mader " MD 318 ."],"e":[]},{"a":"hävilse","b":"nn","c":"","d":[" ? svullnad. tz borttager then heffuilse LB 7: 29 . ib 246 ."],"e":[]},{"a":"hävir","b":"","c":"","d":[" , jfr athäva, athävir."],"e":[]},{"a":"häzla","b":"nn","c":"","d":[" L. löfte, på löfte grundad gåfva till kyrkligt ändamål? ath . . . herra niclis ärkebiskop j vpsala . . . a sinne kirkio vägna aff olaffs hädzloo ok lösth (för löfth) sancte olaffue giorde när edher ok ränta loffuade for hans hedher oc högtydelicana dyrkan jnnan varth rike eller vthan ökande oc wthiudandhe (för wthuidandhe) som honom synes nyttog wara maa skikka oc radha (de votis beati olauj regis et nartyris gloriosi, vobiscum prouentientibus, pro ipsius honore et clebriori cultu infra regnum nostrum vel extra ampliando, prout sibi videbitur expediens, ordinet et disponat) SD 3: 132 (öfvers.)."],"e":["hädzla )"]},{"a":"häzla","b":"nn","c":"","d":[" L: löfte, på löfte grundad gåva till kyrkligt ändamål? item epther thz atth j almoghen j landena med vilio longligha giffued haffuen sancte olaffs hetzslo och än ghernna giffua vilin Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.). thå stadfestom wij thz viliandes att her epter å forscriffne sancte olaffs hetzslo väghna ey meer kräffuias schal än aff x män een halffuan mandtzluth ib."],"e":["hetzsla )"]},{"a":"häþan","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) hädan, härifrån, bort (jfr af 1). gak häþan Bu 135 . af naturo. som alla hit födde ok alla häþan före iäm fatöka ib 153 . ib 19 . Bil 113 . Di 254 . hon skulle rasklica hädhan callas af gudhi til äuärdhelica helbrygdho KL 355 . " ther til ath syndogh människia skal vitha huru wadlikit är hädhan kallas vthan scriptamal " MP 1: 6 . " tolkin . . . hulkin han hädhan gaar j sinom ytarsta dagh " ib. " aldre monde mik hedhan langa " Iv 220 .","2) härifrån, borta (jfr af 2). veet man ey af för än han är hädhan Bo 91 . " iak bygger hädhan ekke fiärre " Al 8052 . " han är ey hädhan ena mila fr 1587. " RK 2: 3530 . "],"e":["hädhon Di 264 . ","hedhan Iv 220 . ","hadhen Di 254 . ","heden RK 2: 3530),","hädhan ok thädhan , från ena och andra hållet, från alla håll. alla andra som the kundo til sik dragha hädhan oc thädhan (hinc inde) a alla sijdhor Ansg 191 . ","hädhan af , hädanefter, från denna stunde el. tid (jfr af 3). thetta skal wara idher sidhwänia nw oc hädhan aff MB 1: 307 . Bir 3: 267 . Fr 2570 .","hädhan fran","hädhan i fran"]},{"a":"hö","b":"nn","c":"","d":["hö. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). eet las hö BSH 1: 196 ( 1387) . räfsadho höö Ansg 247 . brände thet höödh alt i asko ib. " thok litith aff höö " Bo (Cod. B) 344 . " vppa höno ib. " Al 9325 . " viisnadhir som hö " MP 2: 260 ."],"e":["höö )"]},{"a":"hö","b":"nn","c":"","d":["hö. Sv Kyrkobr (Luci B) 138. SpV 69 . " pa same tijdh j war närwaru loth han slaa ther hödh wtoff met offuerhand oc woldzwerk " Svartb 562 ( 1513) . " jtem erik boxmonius en mark fför en tinä ssom han mistogh tha ssom hädh bran her i byn " ATb 3: 273 ( 1513) ."],"e":["hädh ATb 3: 273 ( 1513) ), "]},{"a":"hö tiund","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"höbiärghning","b":"nn","c":"","d":["höbärgning. PMSkr 372 ."],"e":["höö börgnyng )"]},{"a":"höbol","b":"av","c":"adj.","d":["behäftad med bråck? än han är mwskögdher eller kroplytter eller höbol (si gibbus, si lippus, si albuginem habens in oculo, !SYNS_DÅLIGT? jugem scabiem, si impetiginem in corpore, vel !SYNS_DÅLIGT? MB 1: 370 ."],"e":[]},{"a":"höbos","b":"nn","c":"","d":["höboss, boss af hö, groft hö (som ratas af boskapen). war ther jäta äller krubba bygdh huar asane ato w oc ther war vti litit af hö boos som annat stalz wrak huast oc groft som diurimim ofuer lop ther hadho ätit w Lg 46 ."],"e":[]},{"a":"hödys","b":"nn","c":"","d":[" ? höstack. boteck[t]e . . . hödösen med wat oclede BSH 5: 155 ( 1507) . ib 405 ( 1510) ."],"e":["-dös . ","höödöss B SH 5: 405 ( 1510) ), "]},{"a":"höfang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"höfdhadher","b":"","c":"","d":[" , jfr tvähöfdhadher."],"e":[]},{"a":"höfdhe","b":"nn","c":"","d":[],"e":["höfdhis alder","höfdes- )"]},{"a":"höfdhinge","b":"nn","c":"","d":["princeps, hövding, furste. han (ɔ djuvulen) forsmadde at vara een ärligin hofdinge j hymmerikis palacio SvKyrkobr (Lucid B) 175 . " siälffwir renleksins höffdhwnge christus " SpV 97 . Jfr härads-, kättara-, mässodiäkna-höfdhinge."],"e":["hofdinge SvKyrkobr (Lucid B) 175. höffdhwnge SpV 97 . ","hoffdingä SvKyrkobr (Lucid B 222), "]},{"a":"höfdhinger","b":"nn","c":"","d":["= höfdhinge. " huru konungir älla höfdhingir skal styra landh älla almogha " KS Fragm. 14. haua kunung älla höfding enwaldughan KS 9 (22, 10) . Al 7994 . "],"e":["höfdhings man , "]},{"a":"höfdhinger","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr diäfla-, härads-höfdhinger."],"e":[]},{"a":"höfla","b":"vb","c":"v.","d":["hyvla. " stadogth trää wäl släth oc jampth höfflath " PMSkr 544 . Jfr hövel."],"e":["höfflath ) , "]},{"a":"höflika","b":"","c":"","d":[" , se hövelika."],"e":[]},{"a":"höflika","b":"","c":"","d":[" , se hövelika."],"e":[]},{"a":"höfliker","b":"","c":"","d":[" , se höveliker."],"e":[]},{"a":"höfman","b":"","c":"","d":[" (höffman GU C 20 s. 166), se hovuds man."],"e":[]},{"a":"höft","b":"nn","c":"","d":[" ? . . . tagit med sig länsmannen å konungens vägnar samt kyrkoherren i Wallby med tolf gode män och lagt höft aff thässom bighiom som här äpte nämpnas först i märdhastom. ena halft markland iordh RP 2: 402 ( 1400) ."],"e":[]},{"a":"höfþa","b":"","c":"","d":[" , se hofþa."],"e":[]},{"a":"höfþinge","b":"nn","c":"","d":["princeps, höfding, förste. " fangaþo . . . kunugen af bene[m]arin ok hans son. maturgho quionnona ok andra flere höfþinga " Bu 177 . högboren höfdhinge erik . . . swerikes danmarks noriges rika konunger BSH 2: 35 ( 1396) . ens landz höfthinge KL 75 . " petrus war . . . apostolorum höfdhinge " Bil 110 . " war höfdhinge oc hertoghe ower sina släkt " MB 1: 290 . " um styrilse kununga ok höfdinga " KS 1 (1, 1) . " girughe ok odyghdelike kununga ok höfdinga " ib 29 (74, 32). af enom girughom ok orättom höfdinga ib 30 (76, 32). ib 1 (2, 1), 5 (12, 6) o. s. v. Bo 58, 72 . MB 1: 227, 291, 383, 384, 385 . " her vlff lagman ok hofdinge ouer alt närikä härädhe " Lg 3: 526 . " ey skal thu banna thinom höffdhingia (principi) " MB 1: 339 . " the omildo hyfdhingane (principes) oc pharisei " Bo 182 . ib 195 . lät han (Herodes) sampna alla höffdhingia (principes sacerdotum) saman Lg 34 . " een höfþinge (tribunus) baþ at hans hustru matte fa see han " KL 184 . " o sancte stephane, iak ser tik wara en storan höffdinga när thinom gudhi " Lg 294 . " figh . . . see märkrenna hoffdinge " LfK 236 . ib 239 . " saagh hon heluitis hoffdinga luciferum " ib 237 . " wredhinna höffdhinge " Bir 4: 76 . thenna bygninganna höffdinga (föreståndare) ib. jfr diäfla-, flärþungs-, härads-, höghväldis-, lands-, prästa-höfþinge. ","1) = höfdhinga domber. Bir 1: 256. MB 2: 246, 308 . ","2) höfdingedöme, område öfver hvilket någon är höfding. Bir 3: 75 . "],"e":["hofdinge Lg 3: 526 . ","hoffdinge LfK 236, 239 ; ","-a ib 237 . ","hofthinge: -anom KL 75 . ","hyfþinge: - .in ib 184 . ","hyfdhinge: -a Bo 58, 72 ; ","-ane ib 182 . ","oblik kas. höfdinga. höfdhingia MB 1: 384, 385 . ","höffdhingia ib 227, 339 . pl. -ar. -iar: höfdhingia MB 1: 383, 385 ; ","höffdhingia ib 291 ; Lg 34 . ","höfdhingiom MB 1: 383 ), ","höfdhinga barn , ","höfdhinga domber","höfdhingia domber )","höfdhinga döme , ","höfdhinga lös , ","här höfding . Bir 3: 75 . ","höfdhinga lös , "]},{"a":"höghaltare","b":"nn","c":"","d":["högaltare. " högaltaret j abo domkirkio " FH 6: 20 ( 1449) . Jfr högha altare."],"e":[]},{"a":"höghaltare","b":"nn","c":"","d":["högaltare. HLG 2: 19 (1510)."],"e":[]},{"a":"höghbetrodder","b":"","c":"","d":["högt betrodd . . . af alle högbetrodde männ, som för lagh och rätth sitie FMU 5: 484 ( 1495) ."],"e":["hög- )"]},{"a":"höghborin","b":"av","c":"adj.","d":["högboren, högättad. " allom scal gifuas liika godh prouenta höghbornom som laaghbornom fatighom som rikom " VKR 16 . Bir 4: 36 . " höghbornom qvinnom " ib 3: 206 . " swa mykykt rikare ok höghbornare thv äst swa mykyt hardhare rekinskap kräffs aff thik " ib 2: 283 . thu äst höghborin aff godhe äät Al 10493 . " fatighman höhburin är laghir i hedher " GO 378 . laten siwnkä idhrä wredä, som j haffuin til then vnga herrin och högbornä Va 17 . " e huru högburnir män þät äru hälst " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Ber 292 . " aff hogbornom förstom konungom oc rikissens raadh j swerike " Bir 5: 109 . " höghborins (illustris) herra konungzsins i swerighe drodhsätte " SD 6: 168 (öfvers. i vidim. fr. 1441). idher höghburnan herra oc första herra albrict . . . sweya oc göta konung helsom wi SH 1: 187 ( 1386)- höghboren höffdhinge erik mädh gudz nadh swerikes danmarks noriges rika konunger . . . oc höghboren förstinna . . . drotning margareta ib 2: 35 ( 1396) . " höghburens herra oc första mins herra konung erikx domhafuande " SD NS 1: 9 ( 1401) . ib 14 ( 1401), 400 ( 1405) o. s. v. EG 67 erligh och höyboren furstha och strenghe riddare her swanthe nigelsson sweriges rikes forstandare BSH 5: 197 ( 1507) ."],"e":["höghboren . ","höyboren . ","hogborin: -bornom Bir 5: 109 . höghburin),"]},{"a":"höghborin","b":"av","c":"adj.","d":["högboren, högättad. " wor kere höuitzman högboren forste her sten stwre STb 1: 72 (1476). ib. fore högborna quinna frv ingeborges . . . bön skuld " ib 262 ( 1480) . SJ 2: 57 ( 1480) ."],"e":["högboren )"]},{"a":"höghborinhet","b":"nn","c":"","d":["högborenhet. ss titel. iders naadis höborenhet FM 97 (1497-1501)."],"e":["högborenhet )"]},{"a":"höghbyrdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["högborenhet. ss titel. som edher högbördlegheth oc well betänckie kan BSH 5: 75 (1506, till riksföreståndaren) . eder her.redöme och högbördlegheet ib. " hermed eder högbyrdeleghet then alzzmekteg gudh befalandes ib. ""],"e":["högbyrdeleghet . ","högbördlegheth . ","högördlegheet )"]},{"a":"höghbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["högboren, högättad. Se Sdw 2: 1242. for thy han war stor stridz kämpe, högbordoghir ok rikir SpV 320 . " o högbordoge konwng " Troj 57 ."],"e":["högbordoghir SpV 320 . ","högbordoge Troj 57 ), "]},{"a":"höghbyrdhoghet","b":"nn","c":"","d":[" = höghybrdhelikhet. tala wiidh edra högbördigheet BSH 5: 75 (1506, till riksföreståndaren) ."],"e":["högbördigheet )"]},{"a":"höghbyrdhoghet","b":"nn","c":"","d":["hög börd. kötzsins högbyrdoghet (nobilitas carnis), är lastanna samanbindisle SpV 427 . Troj 34 ."],"e":["högbyrdoghet . ","högbordoghet )"]},{"a":"höghbälde","b":"nn","c":"","d":["gen. med adj. bem. prålande, öfverdådig. " göra tholik högfärdhogh ok höghbällis thing " Bir 3: 135 ."],"e":["-bälle MP 1: 284 ; Bir 1: 339 ; 2: 70, 3: 258. högbälle ib 4: 53, 54 . ","högbelle MP 2: 260 ; Bir 4: 80 ; MD (S) 243 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283), "]},{"a":"höghbälde","b":"nn","c":"","d":["och n. pompa, ståt, prakt. parate förtänkia rdha til skykka ok pryda . . . vnde apparatus tus tui höguälde (för höghbälde) ok kostnader GU C 20 s. 411 ."],"e":["höuälde )"]},{"a":"höghdh","b":"nn","c":"","d":["2) höjd, riktning uppåt, ovan marken varande rymd. (himmelens) höjd, Guds och de saligas boning. thz som j thänna härwarande liff är läth ok swa som eeth öghnablek, j dröffwilsom, owirmatta j hö[g]dhinne (super malum in sublimate), gör thz j os äronna äwärdelika byrdhe ok wigth SpV 399 . " thjän wisdomen som kombir aff höghdhinne (de sursum) " ib 498 . i himerikis högh SvB 353 (omkr. 1500). 3) höjd, högt belägen mark. - upphöjning i terräng? springa affwer dike mwra äller högdher skwla the sigh wänya PMSkr 127 . 4) det översta (av ngt). ith . . . huss . . . som tet nw fför öghom wpmwret staar aff grwnden och j högden STb 5: 3 ( 1514) . ib 126 ( 1516) . 6) i förbindelsen up i hökt, se hökt och jfr högher 4. - Jfr uphöghdh."],"e":["högd: -en STb 5: 3 (1514), 126 (1516). högt: -inne SkrtUppb 93 . ","högh SvB 353 (omkr. 1500)), "]},{"a":"höghe","b":"nn","c":"","d":["höjd, utsträckning uppåt. hundradha fampna hafuer han !UDDA_TECKEN? mwr) til höghe Fl 973 . (höghina MP 2: 149 " är sannolikt en missskrifning; sammanhanget fordrar ett ord med betydelsen: jordagods, gård, Lat. villa, nyss förut återgifvet med by.) ""],"e":[]},{"a":"höghebemälter","b":"","c":"","d":["om högt uppsatt person: bemälte, förutnämnde. ty hafwa höhbem:te konung och häredzhöfdinge dömbd mästar condradz arfwa bemel:te majila godz stadugt och fast att bruka FMU 44: 302 (1465-67)."],"e":[]},{"a":"höghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) högt. " swa höghelica vpfara " Bo 254 . " vp lypte min son mina siäl . . . höghelikare allom androm " Bir 1: 23 . " iak sitir höghelika " ib 89 . ","2) högeligen, i hög grad, mycket. som iþär myok höghelikä varþäþe SD 5: 636 ( 1347) . höghelika warna vm rikesins wärio ok fäste KS 74 (182, 81) . ib 71 (174, 77). thetta är them höghelicha forbudhit VKR 16 . ib 19, 33 . ST 97 . Va 17 . FM 215 ( 1504) . at huars eens hälga mans sinne oc wndirstandilse mykit höghelika (för höghelikare) owergaar hwars ens wisasta mästara wndirstandilse än mästaranna wndirstandilse owergaar hwars eens olärda oc fakunnoga manz wndirstandilse Su 270 . höghelikast godher Ber 15 . är renlikin höghelicast hallande (summe studentum est munditiæ) Bir 2: 106 . " godhe kronas höghelika (sublimius) " ib 1: 261 . ib 2: 38, 68 . " han vt rönte högeliga sin wisdom (magnifice . . . sapientiam tractabat) " MB 2: 284 . akthar thz högelikast (förnämligast; orig. har dock non quidem, hvilket kanske af öfversättaren blifvit orätt läst) j tässe book, them at lära, swa som fakwnnogha Su 2 . - mycket, ifrigt, innerligt. thz är thz iak höghelika bidher Al 3118 . Ber 286 . takkade hanum högeliga Di 198 . högheliga glädhiandis MB 2: 327 . - dristigt? thz skal iak saa högheligha waagha RK 3: 895 ."],"e":["höghelicha VKR 16, 19, 33 . ","högheligha RK 3: 895 . ","högheliga MB 2: 327 . ","högeliga ib 284 ; Di 198 . ","höghölika ST 97 . ","höghlika KS 71 (174, 77) . ","höglikä Va 17 . ","hoffig FM 215 (1504)),"]},{"a":"höghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) högeligen, i hög grad, mycket. han viste wäl at konungenom höghelighast bör lära sit folk rädhas gudh oc göma rätwiso Prosadikter (Barl) 87 . " thet är mik högeligan i mothe Stb 1: 399 (1482). ib. 3) högt, högljutt? hulkit forᵈᵉ magnus höghelegha nekadhe " ATb 1: 322 ( 1470) . SJ 2: 130 ( 1489) . MP 4: 55 ."],"e":["höglika MP 4: 55 . ","högliga STb 1: 399 ( 1482) . superl. höghelighast Prosadikter (B arl) 87 . Se Sdw 2: 1242), "]},{"a":"högheliker","b":"av","c":"adj.","d":["altus, excelsus, sublimis.","1) hög, högt liggande. föras i höghelicare stadh Bir 2: 22 . ","2) hög, upphöjd, ansenlig, utmärkt. höghelikin gudh ödhmyukadhe sik MP 2: 149 . " til hans (Guds) höghelica thing (sublimia) formaghom vi ekke vpfara vtan mz ödhmiuktinne " Bo 15 . " swa höghelikit vald (majestati) " ib 93 . " iohannis höghelica värdhelikhet " ib 82 . höghligh wärdughet MB 2: 195 . " the högheliko kämpana " Bo 246 . ib 187 . Bir 1: 48 . Lg 3: 44 . " mz margha höghelik (kanske för hövelik) skara the ridderlika plägha fara " Fr 1797 . " mz manga högelica (kanske för hövelica) jomfruwor skara " RK 2: 189 . " swa höghelike (excellentes) for androm som fingrin j handinne " Bir 1: 170 . " bidhia for thänna höghelikasta ok hälgha stadhenom rom " ib 381 . ","3) hög, upphöjd, högstämd.. hörande the högelico (excelsa) ordhin Bo 238 . - hög, högtrafvande. han astundar at lofwas aff mannom oc ey aff gudhi thy predicar han höghelik thing (sublimia) Bir 3: 91 . ","4) hög, stor, ansenlig. til swa höghelica fulcomlikhet Bo 31 . " dygdhanna höghelica storlikhet " ib 99 . höghelik lön Bir 1: 347 . Mp 1: 26. KL 106 . höghelikare dygþe ib 181 . MP 1: 40 . " gudz höghelike kärlekir " VKR XV . höghelik vadha Fl 476 . " een höghelik skadha " Iv 2855 . " een höghelik lykkä " Fr 1696 . " eet höghelikt gaman " ib 1793 . " hafdhom vi äkke fangit hans höghelicasta gafwo " Bo 254 . Lg 819 . " han swoor tha een höghelik (dyr) eedh " Iv 608 . ib 1192 . ","5) hög, vigtig. " thzta wnderliga oc högelica ärande " Lg 816 . MB 2: 195 . - Jfr iämhögheliker."],"e":["högelikin MP 2: 149 . ","höghelik . ","höghligh MB 2: 195 . " höglikin Mp 1: 40. n. höghelikt " Fr 1793 . ","höghelikit Bo 93 . ","höghelikin Iv 1192 . ","höglikin MP 1: 26 . ","högligh MB 2: 195),"]},{"a":"högheliker","b":"","c":"","d":["6) högljudd? stodh war stoll brodhir . . . och manadhe hanom högeleghir om nokor ärindhe ATb 1: 256 ( 1467) ."],"e":["-leghir . ","höghokit MPFr 239 . n. pl. höggeligh FMU 4: 458 ( 1476) . ","höghliker: -a SvB 394 (omkr. 1520)), adj 2) hög, upphöjd, ansenlig, utmärkt. thu wasth ffagher j thinom höghlika jomffrudhom SvB 394 (omkr. 1520). - om ngt som härrör från en högt uppsatt person. offwer jder werdoghetz höggeligh forbodh . . . war honom enkte om FMU 4: 458 ( 1476) . "]},{"a":"höghelikhet","b":"nn","c":"","d":["3) höghet, förträfflighet. - om högt (upphöjt) väsen. alzwaldogzx maiestatis höghlikhet (alitudo infinitæ maiestatis) nidherbögde sik i ndhersta diwpet Mecht 119 . o obegripelikx wisdoms högheli[g] het (o vere altitudo inscrubabilis sapientiæ), o huru mykin är thin miskund ib 335."],"e":["hög- . ","-li [g]het)"]},{"a":"höghelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) = höghþ 1. thw formatte ey begripa bokastolsins langlikhet ok vidhleek oc ey diuplikhet ok ey höghlikhet Bir 3: 448. ib 2: 104, 3: 112 . Bo 78 . ","2) höghet, upphöjd ställning, förnämhet. redhobone äru the til hedhir ok kirkionna värdhelikhetz höghelikhet Bo 99 . Gr 281 .","3) höghet, förträffflighet. af hans (Guds) mangfalle dygdh ok höghelikhet Bir 1: 135 . ib 111, 3: 62 ."],"e":["höghlikhet )"]},{"a":"högher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) hög, sträckande sig långt i höjden, reslig. stegh up iui tornet. som þät var högst Bu 168 . " ower högxsto bergen " MB 1: 170 . " högher at wäxe " Bil 281 . " a mykit hoghom häste " ib 732 . huru lankt är fran thy hym(ilen är) höghaster (oc til) häluitis ib 213 . ","2) hög, af en viss utsträckning i höjden. med gen. the waro thriggia fota högh Al 8695 . thre telninga alna högha Lg 92 . ","3) hög, högt belägen. steg styre mannen opp i thz högxta (toppen) oppa skepet Lg 3: 694 . ","4) hög, ljudlig. " mz höghom skälle latir Kl 186. mz makta högho rope " Bo 204 . ropandis mz höghe rösth MB 2: 355 . ","5) hög, upphöjd, ansedd, förnäm. bäträ är godh lykka än högh byrdh GO 951 . " aff höghe släkt " Bir 2: 283 . " afwnnande androm at the äru höghre än the " ib 1 101 . höghum sum laaghum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.). MD (S) 229 . " o högheste gudhz hiärta " Ber 285 . thäs höxsta son Lg 32 . " thz war höghre offer, ower all annor offer " MB 1: 478 . " thz högha altarit " Bir 4: 83 ; " jfr högha altare. waru ther höghasta (förnämsta) scola hösto connistä (scholæ liberalium artium) " Bil 339 . höxsta (förnämsta) stempnor SO 71, 72 . ib 107 . " högth (högt ansedt) är herra budh (jussio sweuit heri celsi sublimis haberi) " GO 461 . - utmärkt, framstående. þe visto han wara . . . höghan i goþo liurne KL 189 . ","6) hög, stor, betydlig. högh iärtekne Bil 747 . " högre lykka " RK 1: 291 . " til mere visso oc höghre beuaring " SD NS 1: 99 ( 1402). ib 102 ( 1402) . " tel thes höghra ok störra witrilse ok forwarilse ok stadhfestilse " ib 2: 117 ( 1409) . til höghan wadha MB 1: 324 . " högher skadhe " Fl 1696 . RK 1: 1785 . " en högre sorgh " ib 4393 . " the högha nödh " Fl 2502 . " een högh oskäl " Iv 1422 . " huru högh hans bruth the waara " RK 3: 2874 . " ödmiwk thiänist faar högh lön " GO 934 . högha päninga Fl 1549, 1841 . Fr 176 . " swa höga rikedoma " Su 42 . " thz höxta godha " Ber 15 . " een mästara han hafdhe a högha aliit " Iv 5352 . - i thät högsta, i högsta grad. til gwdhi som är alsmechtogher ok y thz aller högxsta godher ok wijs Gers Ars A 4. ","7) vigtig. " högh skiäl " KS 59 (146, 64) . " i allom höghom sakom " ib 71 (174, 77), 72 (176, 79). Iv 5440 . RK 1: 2114 . Lg 3: 195 . ","8) svår. " nar han hawir doma älla nakir högh (ardua) thing fore sik " Bir 3: 304 . - n. adv. ","1) högt, högt upp, högt uppe. lypte swärþet hiögt i väþret Bu 57 . stoþ höght iui folkeno ib 196 . " hans licame sitar högra än nokor himil " ib 145 . " örnin flygher fughla högist " Bil 157 . höghst (öfverst) jnnan sancti marchi thorne ib 254 . han war hökth paa brunkabergh oppe RK 3: 2271 .","2) högt, på el. till en viss utsträckning i höjden. med gen. flughu twäggia alna höght fra iordhinne MB 1: 395 . !SYNS_DÅLIGT? högt, ljudligen. sungo sua höght Bu 14 . öpte !SYNS_DÅLIGT? ib 422 . " hökt þiwtande " KL 190 . Bil 110 . Di 11 ","4) högt, högeligen, mycket. som mik aldra högxt täkkias Bir 4: 71 . " hwi rädhis thu nw swa höght " Al 8283 . " bidhiom wi thik mykith höght ib 6537. han kunde them ey högra trenge " RK 2: 1773 . morghongawor . . . þär häghre löper än hundraþe marker silfs SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). allirigh mere älla höghra (för högre belopp?) thet wt sätia SD NS 1: 97 ( 1402) . - kraftigt. höghre betigha SD NS 1: 543 ( 1406) . - Jfr alna-, ful-, iäm-, knä-, of-högher."],"e":["hogher: hoghom Bil 732 ; ","hoghum SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). n. höght. högt Lg 3: 14 . ","hökt Bil 110 ; KL 190 . ","hökth RK 3: 2271 . ","hiöght Bu 422 . ","hiögt ib 57 . ","hogt Di 11 . komp. höghre. superl. högster. högxter. högxster. höxster. höxter. höster: höstä VGL II F. 39; hösto Bil 339 . ","höghaster ib 213 ; ","-asta ib 339 ; ","-ast MB 1: (Cod. B) 563 . ","höghester: -este Ber 285 . ","högister: -ist Bil 157), ","högha altare , ","högha kor","högekor )"]},{"a":"högher","b":"nn","c":"","d":["hög, kulle. stodh oppa enom högh ST 343 . Al 8558 . - i ortnamn. grimshögh SD 2: 133 ( 1292) . - Jfr asko-, dyngio-, glas-, iordh-, myra-, myro-, stena-, vidha-, ättahögher. "],"e":["högha byr , "]},{"a":"högher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","4) hög, ljudlig. - up i thät högsta, mycket högt. han ropadhe vp j thz höögxsta MB 2: 171 . Jfr hökt. 5) hög, upphöjd, ansedd, förnäm. änkostadghin hwilkin höghre är them första (ɔ hionalags stadhge), ok läghre them ythersta (ɔ jungfru stadhge) Spv 61. hon war aff höghe släkt JMPs 399. ss subst. görandhis sigh de[l] aktoghan j fförskullelse mädh höghom oc laghom JMPs 494. - om mening, betydelse: upphöjd.? anag[og]e ges hökth synne GU C 20 s. 22 . - superl. som har avseende på Gud. llatria trie idest seruitus que soli deo debet ex[h]iberi hösta obedhningh GU C 20 (hand 2) s. 67. 6) hög, stor, betydlig. vilde her ture latä scriffue the breff lwdhendis pa höghare swm Arfstv 94 ( 1461) . " gudh som är thz högxtä godha " SvKyrkobr (Lucid B) 134 . 7) viktig. ffik hon ffwlkomlika helbrigdho til sin lekama . . . hwilkid som war högxstha sak at hon gaffs j closther JMPs 398.","8) svar. " vnder guz höghasto häfndh " SD NS 3: 430 ( 1419) . hon (ɔ: christi pino aminnilse ok ahwgxan) wptänder thic til höghia thinga (ad ardua inflammabit) SkrtUppb 51 . - n. adv. 1) högt, högt upp. hon stegh swa höght oc stunde medh annan fot stegh hon nidh som thän a styltom gaar SvRimd 43 . " jenis andrisson skall . . . vpp mwra vppa sama gambla mwren . . . swa högt som honom behoff görs " SJ 2: 45 ( 1478) .","4) högt, högeligen, mycket. " mange skipara lätha sin mwn för höyth op säyandis sith skip en triywng meer orka bära än santh är PMskr 51. thet som swmman löper höyre " ib 77 . - långt (ut). then tiid anthenor war kommen högdt j haffwt j hemfärden tiill troyam Troj 46 . - Jfr balka-, bodha-, halfryggia-, husa-, iäm-, knäs-, nakka-, stuvuhögher."],"e":["höght . ","högt SJ 2: 45 (1478) . högdt Troj 146 . ","hökth GU C 20 s. 22 . höyth PMskr 51. hoght SvRimd 43 . ","höghia SkrtUppb 51 . komp. höghre SpV 61 . ","höyre PMSkr 77 . ","höghare Arfstv 94 ( 1461) . ","högxter . höster: hösta GU C 20 (hand 2) s. 67. höghaster: -asto SD NS 3: 430 ( 1419) . Se Sdw 2: 1242),","högha altare , ","högha kor","-koor . ","höge kören HLG 2: 47 (1516)),","*högha mälis ogärning","höga- )","*högha mässa","högamessa )"]},{"a":"högher","b":"nn","c":"","d":["hög, kulle. Se Sdw 2: 1242. xvb alna ouer all bergh ok alla hööghä SvKyrkobr (Lucid B) 32 . " hwat är högfärdoghir wthan een högh aska ällir mwll hopir " SpV 147 . - af hedhnom högh, från heden tid. Se Sdw 2: 1242; jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998. Jfr hös. - Jfr gul-, mud-, skarn-högher."],"e":["-ar . ","hööghä SvKyrkobr (Lucid B) 232), "]},{"a":"höghfiäl","b":"nn","c":"","d":["högt berg el. fjäll. alpis vel alpes högfiäl GU C 20 s. 17 ."],"e":["hög- )"]},{"a":"höghfärdh","b":"nn","c":"","d":[" alexandra närwarandhis (vid torneringen), mädh store högffärdh oc wärdzlike äro JMPs 437."],"e":["högfärd . ","hogferdh SvKyrkobr (Lucid B) 223 . ","hogferd: -ena ib 144 . ","höffärdh: -en SvKyrkobr 347 ; ","-in ib 352 . ","hoffärdh: -en ib 347. höyfärdh GU C 20 (hand 2) s. 32 (daniserande). höyferdh ib s. 3, 42), ","jomffrunne"]},{"a":"höghfärdha","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. höghfärdhas, vara hgfärdig, högmodas. JMÖ 49 ."],"e":[]},{"a":"höghfärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["högfärdigt, med högfärd, med öfvermod. MP 1: 188, 2: 105 . Ber 112 . MB 2: 88, 288, 306 ."],"e":["höghfärdeliga MB 2: 288, 306 . ","högfärdeliga ib 88),"]},{"a":"höghfärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["högfärdigt, med högfärd. SvKyrkobr 345 ."],"e":["höffärdhelica )"]},{"a":"höghfärdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["högfärdig. Su 226 ."],"e":[]},{"a":"höghfärdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["högfärdig. SkrtUppb 97."],"e":["hög- )"]},{"a":"höghfärdher","b":"av","c":"adj.","d":["högfärdig. MP 2: 211 . Al 6551 . Lg 3: 538 ."],"e":[]},{"a":"höghfärdher","b":"av","c":"adj.","d":["högfärdig. GU C 20 s. 25 ."],"e":[]},{"a":"höghfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) högfärdig, övermodig. tha scal jak vsal nidherbögiä myn hogerdoga hals J Buddes b 162 . " han spilte thät altsaman mdäh enom lislom högfärdigom tanka " MP 4: 170 . ib 5: 137 . " kärlekxfful människia tro oc hop pas all godh tinhg, lc är ey fhögffardogh älla hedergirogh JMPs 302. ""],"e":["högärd- . ","högfärdiger: -om MP 4: 170 . högffardogh JMPs 302. hogferdoger: -a J Buddes b 162 . höffärdugh SvKyrkobr 347. höferdogher GU C 20 s. 101 . ","höyfärdogher ib (yand 2) s. 32 (daniserande). höyferdogher ib s. 42 . Se Sdw 2: 1242),"]},{"a":"höghfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) hägfärdig, öfvermodig. mz ödhmiuktinna swärdhe dräpa höghfärdogha owinin Bo 31 . " höghfärdhogha oc hoghmodogha oc ordhfulla quinnor " ib 14 . ib 233 . Bil 602, 651 . Bir 1: 52, 2: 106, 239, 3: 228, 327, 4: 78, 79 . " gifwa höghfärdoghe högh.färdhinna äpedöme " ib 3: 135 . " the som göra tholik högfärdhogh ok höghbällis thing " ib. " j höghfärdogho hiärta " ib 1: 331 . " mz höghfärdhoghum wilia " KL 10 . !SYNS_DÅLIGT? liffwerne Al 6186 . högferdoghe, girughe, skörlifnadz ok bukfyllis älskara MP 1: 11 . ib 2: 32 ."],"e":["höghfärdhugher . ","höffärdogher: -oghe MP 2: 32 . ","hoghfärdogher: -ogha Bir 2: 106),"]},{"a":"höghfärdhoghet","b":"nn","c":"","d":["l= höghfärdh 2. JMÖ 104 ."],"e":[]},{"a":"höghfärþ","b":"nn","c":"","d":["1) högfärd, öfvermod. höghfärdhin är alra synda vphof Bo 33 . fallir hon ij hoghmodh oc höghfärdh ib 95 . " for tryzko ok höghfärdh wilde han ey skripta sik " KL 10 . Bir 4: (Avt) 179, 180. Bil 225, 383, 794 . KL 108, 186, 188, 189 . Bir 1: 51, 4: 80 . LfK 45 . ","2) ståt, prakt, prål. foor til borghenna mz mykle hoghfärdh Lg 3: 192 . " aff store högfärdh oc onyttoghe " Bir 4: 80 . " koma til nakan hedhir älla wärldinna höghfärdh (mundi superbiam) " ib 1: 90 ."],"e":["hoghfärdh Lg 3: 192 . ","hogfärdh Bir 4: 80 . " hogh färþe " ib (Avt) 180 . ","hofärþe ib 181 . " höghfärfe (för -färþe) " ib 180 . ","höffärþe ib 179), "]},{"a":"höghfärþa","b":"vb","c":"v.","d":["högmodas. aff henne (dygden) högffärdha (för -as?) LfK 47 . - refl. höghfärþas, vara högfärdig, högmodas. abs. han höghfärþaþis Kl 185. hwat höghfärdhas thu Bo 42, 124, kan äkke höghfärdhas ib 89 . ib 105 . KL 189 . Bir 1: 90, 2: 239 . LfK 44 . - med prep. af. höghfärdadhos some aff sino myklo witi MB 1: 155 . MP 1: 17 . Bo 73 . Bir 1: 12, 301, 2: 127 . MB 2: 154 . Su 171 . - med prep. i . nar hon höghfärdhas j sine grymmelikhet Bir 3: 76 . Ber 51 . Su 440 ."],"e":["-ar , -aþe),"]},{"a":"höghfärþoghas","b":"vb","c":"v.","d":[" = höghfärþas. med prep. af. nakat . . . af hwilko iþir þikke at i maghen lowas älla höghfärþoghas aff Kl 189."],"e":[]},{"a":"höghgangande","b":"","c":"","d":["som går högt (upp). altigradus . . . högh gangandhe eller högh sitiande GU C 20 s. 17 ."],"e":[]},{"a":"höghhet","b":"nn","c":"","d":["1) = höghþ 1. i sinne längdh ällar höghet Lg 3: 456 . - bildl. wil aldra dygdenna höghet opstiga Su 180 .","2) höjd, högt ställe, hög trakt. bärgannas höghet MB 2: 99 . ib 100 . ","3) topp, spets. the som wilia haffua aff nakors högx trä fruct the wardha räkkia sik op äpter henne oc bögia sik äpter träsins höghet Lg 3: 14 .","4) spets, ände. fran höghhethenne (summiate) beskasta haffsens MB 2: 41 . " dalens raphaim höghhet ib. ""],"e":["höghet . ","högheet MB 2: 100), "]},{"a":"höghhet","b":"nn","c":"","d":["1) höjd, utsträckning uppåt . . . at haffwedh skal sigh oplypta xv alna offwer alla bärgha höghet JMPs 563. 2) höjd, högt ställe. crepiodo . . . strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 . 3) det högsta (av ngt), topp, spets. frqn öffuerste mwrsens höghet j grunden STb 2: 279 (1488).","5) höghet, om högt uppsatt person. wor kiereste, nadigeste herres höghet STb 5: 357 (1522, Kop). Jfr thaka höghet."],"e":["hög- )"]},{"a":"höghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) höja, förhöja, öka. . . . ath gafw äkke olaf dertire !UDDA_TECKEN? lästh järn om franscismässo tha skal han höya sina ränto ATb 1: 37 ( 1455) . " aff thy höghdhis thin ära i hans rike " SvB 222 (börj. av 1500-t.). - föröka, låta tillväxa. Se Sdw 2: 1242. "],"e":["höya ATb 1: 37 ( 1455)","höghia up , upphöja. tha thin som högde tik wp owir alla ängla chora SvB 259 (omkr. 1500). Jfr uphöghia. ","*höghia sik up , upphöja sig. SkrtUppb 220 . MP 5: 135 . Jfr forhöghia."]},{"a":"höghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bildl. " tha höghis min renlifuis krona mz thwäfaldom lönum " Bil 557 . " i kunnux rätviso höghis kunnux wald ok ära " KS 48 (122, 52) . Fr 1673 . Bir 4: 142 . kiände han sit hiärta höghias Bil 785 . ib 112, 383 . höghe huargen sin hugh ella åthäue KS 49 (125, 53) .","2) upphöja. " höia sik ok sina äät " MD (S) 270 . " ösgöta mik til konung högde " RK 1: (LRK) s. 226 . "],"e":["höia . -ir, -dhe, -dher),","höghia sik , upphöja sig. at vi höghin os ey mera än skiäl säghia KS 36 (94, 39) . ey är siälenne skadeliket . . . hwrw mykyt hon nidhrar sik wndher sik, wtan thz är storlika wadhelikit, om hon i nakro högher sik ower sik LfK 45 . ","höghia up , "]},{"a":"höghian","b":"","c":"","d":[" , jfr uphöghian."],"e":[]},{"a":"höghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" upphöjande, uppresande. aff . . . kostelika mwranna höghelse Bir 4: 80. Jfr uphöghilse."],"e":["höghelse )"]},{"a":"höghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr for-, up-höghilse."],"e":[]},{"a":"höghinde","b":"nn","c":"","d":["hyende, dyna. " tätta är thet gooz äfftir hustrv cristine törbärgx . . . ij gamblahätto iij höginde en kista " ATb 1: 227 ( 1456?) . the skattadhe en ryghio och eth hiinde for en ɉ march ib 2: 256 (1485). swa ärw the sinnen redho til at göra aff them althara prytdilse hyghinde, äller bonadha PMskr 540. Jfr boka-, gulskins-, siänga-, skinhöghinde."],"e":["höginde ATb 1: 227 ( 1456?)","höende ib 380 ( 1491) . ","hyghinde Inv cur Tynnelsö 5 ; PMSkr 540 . ","hyghindhe Arfstv 62 (1474-75). hyginde ATb 1: 237 ( 1466) . hyindhe ib 2: 219 (1483). hiinde ib 256 ( 1485) . hegendhe HLG 2: 147 (1523)), "]},{"a":"höghinde","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-it KL 334 . ","höghiande VKR 57 . ","högiende SO 112 . ","höijande FH 5: 237 ( 1524) . ","höiendhe ib 3: 101 ( 1447) . ","hygiandhe BSH 5: 529 ( 1513) . ","hyande: -om TK 274 . ","hygende HSH 19: 165 ( 1506) . ","hyghynde Lg 3: 445 . ","hoyandh ib 549), ","höghindis var","höghändeswar )"]},{"a":"höghkor","b":"nn","c":"","d":["högkor. " i högkores bygningh " FM 253 ( 1505) . Jfr högha kor."],"e":[]},{"a":"höghleker","b":"nn","c":"","d":["1) höjd, utsträckning uppåt. vt räkke sik j höghelk ok vidhlek owir annor blomstir Bir 1: 392 . ib 3: 471 . ","2) topp, spets. sa han et trä mykith höght at thäs höghlekir togh op til himilen Lg 91 ."],"e":[]},{"a":"höghleker","b":"nn","c":"","d":["3) höghet, upphöjdhet. " thär syntis lydhnonna höghleker (celsitudo) " SkrtUppb 43 . - om högt uppsatt person. . . . . ath thw emanuel elser mykit van höglek Prosadikter (Joan Prest) 345 ."],"e":["hög- )"]},{"a":"höghliudhande","b":"","c":"","d":["högt ljudande. mz höglyudhandhom röstom JMÖ 55 ."],"e":[]},{"a":"höghliudhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["högt och ljudligt. MP 3: 213 ."],"e":[]},{"a":"höghmal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["höghmala balker , "]},{"a":"höghmodher","b":"av","c":"adj.","d":["högmodig. Bir 1: 348 . Jfr hoghmodher, hughamodher."],"e":[]},{"a":"höghmodhlogher","b":"av","c":"adj.","d":["högmodig. högmodogt ok stort hiärta Bir 1: 36 . Jfr hoghmodhogher, högmöþogher."],"e":[]},{"a":"höghmodhoghhet","b":"nn","c":"","d":["öfvermod. " med högmodogheet kom han mz mykit bram " RK 3: (sista forts.) 5661 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"höghmoþ","b":"nn","c":"","d":["1) = hoghmodh 2. försmå ängin medh höghmodhe ella vndrlatom tinom KS 25 (61, 27) . Bu 153 . ","2) = hoghmodh 3. gör honom . . . höghmodh, wäldh eller skada TS 24 ."],"e":[]},{"a":"höghmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["högmäktig, stormäktig. i titlar. her abiärn högmätighe herris hertwge i sverighe hoffmäster SD 3: 121 (1313, afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). wor kerstie högmechtige herre (d. v. s. konung Hans) FM 107 ( 1498) . " wij screffue eder nade högmektig til " BSH 4: 223 (1497; till konung Hans)."],"e":["-igh . ","högmektig . ","högmechtig )"]},{"a":"höghmäktoghet","b":"nn","c":"","d":["makt. myndighet. - ss titel. thet kredencie kar, som the skenkthe wor kiereste nadige herre til hans nades högmektighetz cröningh Stock Skb 301 (1520, Skip) . Stb 5: 315, 320 (1520, Kop), 348 (1521, Kop). eder froma oc ädela högmäktoghet är beweffwad j stor fare oc wådhe Troj 245 ."],"e":["hög- . ","-mektighet )"]},{"a":"höghmäktoghhet","b":"nn","c":"","d":["makt, myndighet. aff hans nådz högmechtigheet FH 1: 188 (1498, nyare afskr.). - ss titel. ther eder höghmektighet werdigens wele sette fulkomlige tro til BSH 4: 223 (1497, till konung Hans) . " hans nades högmectughetz fader (kon. Kristian) " ib 231 ( 1497) . " iders nadis högmäctoghet " FM 96 (1497-1501). eder naadis högmectighett her med alzmectig gud befallendis ib 145 ( 1502) . ib 716 ( 1521) . BSH 5: 552 ( 1516) ."],"e":["högmectughet . ","höghmektighet . ","högmechtigheet )"]},{"a":"höghmäle","b":"nn","c":"","d":["vigtigt mål el. ärende. the al höghmäle skulu wägha ok röna medh skiäl ok sannind KS 71 (174, 77) . "],"e":["höghmälis afganger","-affgaangir )","höghmälis balker","högmelis- BSH 4: 113 ( 1486) . ","högmalis- GS 47 ( 1441)), ","höghmälis hindring?","högmelis hinring )","höghmälis ogärning , ","höghmälis sak","höghmäles- )","höghmälis ärande"]},{"a":"höghmäle","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*höghmälis huma mal","högmäles hwmma- )","höghmälis ogärning","hög- )","*höghmälis ordh , ","höghmälis ärande (hög-. -mäles-), "]},{"a":"höghmäleliker","b":"av","c":"adj.","d":["som avser grovt brott. tha ma[n] fu[n]ne ingh[e]n höghmälik sak m[edh] hono[m] GPM 2: 235 ( 1506) ."],"e":["höghmälik ) , "]},{"a":"höghmässa","b":"nn","c":"","d":["högmässa. item ii höre her bertil för ij hömesser ex parte corporis christi feria 5ta HLG 2: 125 (1524). ib 129 ( 1525) ."],"e":[]},{"a":"höghmässa","b":"nn","c":"","d":["högmessa. " för än höghmässan (summa missa) är sagdh " Bir 2: 158 . " tha högmessan war swnghin " Lg 3 189 . " han hult siälffuer hoghmessona sama daghen " ib 380 . KL 65 . Bir 3: 204 . VKR 22, 48 . Ansg 255 . RK 2: 7342 . Lg 3: 25, 512 . " i dag wnder höxmessan (för högmessan) " BSH 5: ; 168 (1507)."],"e":["hoghmessa: -ona Lg 3: 380), "]},{"a":"höghmödha","b":"","c":"","d":[" KS 44 (113, 48) . Jfr hughmödha."],"e":["högmod"]},{"a":"höghmödhe","b":"nn","c":"","d":["1) högmod, öfverdåd. " hauer hugh ok wilia til godhz ok höghmödhe " KS 48 (121, 52 ; kanske att föra till 2).","2) häftigt begär. hauin ey hugh ella höghmödhe til wärldzlik ting thöm the kunna ey få KsS 48 (121, !SYNS_DÅLIGT? - Jfr hoghmodhe."],"e":[]},{"a":"höghmödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["högmodigt, öfverdådigt. haldr sik höghmödhelika i hugh ordom ok äthäuom KS 48 (121, 51) ."],"e":[]},{"a":"höghmödhin","b":"av","c":"adj.","d":["högmodig. KS 48 (121, 51) ."],"e":["-en )"]},{"a":"höghmöþogher","b":"av","c":"adj.","d":["högmodig. höghmöþoghe riddara Bu 508 . KS 36 (93, 38), 48 (121, 52) . Jfr höghmodhogher, hoghmodhogher."],"e":["höghmödhogur KS 36 (93, 38) . ","höghmödughr ib 48 (121, 52)),"]},{"a":"höghning","b":"","c":"","d":[" , jfr uphöghning."],"e":[]},{"a":"höghre","b":"av","c":"adj.","d":["komp. dexter, högra, höger. SpV 292 . " pa the sidhonne som wither til the hoghre handena PMskr 510. myn siel haffuer ffölgt tig effther thin höger hand haffuer tagit mich " SvT 9 . - f. höghra. ss subst. a) högra sidan. at wi . . . mattom tilföias them som staa oppa höghro (quos dextra locaueris) nar domaren är sighiandis, jte, venite JMÖ 58 . b) högra handen. swa som höghran (dextra). j christo . . . är wthan jämuärdogh liknilse SpV 292 ."],"e":["hoghre PMSkr 510 . ","höger SvT 9 )"]},{"a":"höghre","b":"av","c":"adj.","d":["dexter, högre, höger. " þär iorþaþes han ok tua (hans) döttrar, annur venstra vägh ok annur höghra vägh viþar han " Bu 200 . " sat a hans höghro hand " ib 21 . aat höghra armenom Bo 199 . " for wärk höghra sidhona " LB 2: 9 . Bu 145, 197, 525 . Bil 719 . Ber 70 . han ägher staa j höghra choor Bir 5: 26 ."],"e":["höghdhre Ber 70 . ","höghore: höghoro Bu 197 . ","hoghre: hoghro Bil 179),"]},{"a":"höghsatter","b":"","c":"","d":["högt uppsatt. iohannes ewangelista . . . thu som är höghsattir i himerike SvB 416 (börj. av 1500-t.)."],"e":["-ir )"]},{"a":"höghsitiande","b":"","c":"","d":["högtsittande? altigradus . . . högh gangandhe eller högh sitiande GU C 20 s. 17 ."],"e":[]},{"a":"höghsläktadher","b":"av","c":"adj.","d":["högättad. Bir 1: 88, 3: 59 ."],"e":[]},{"a":"höghsäte","b":"nn","c":"","d":["högsäte. Jfr L. Carlsson, Rig 18: 65 ff. STb 2: 249 ( 1488) . " hon scal lhaffua sith lyffs vppehelle . . . ok holles fore modher, sittie j höghsetit j sin tidh her epter som til foren " ib 3: 318 ( 1496) . SJ 2: 309 ( 1496) . GPM 2: 35 ( 1511?) . han kleff jn i en gard oc slog bondan j sit ägit hogsäta och hög sönder bord STb 5: 66 ( 1515) ."],"e":["hö- . ","-säthe . -sete: -it STb 3: 318 (1496). högxsäte: -et ib 1: 397 ( 1482) . ","hogsäta ib 5: 66 ( 1515) ), "]},{"a":"höghsäte","b":"nn","c":"","d":["högsäte. " atilius konung . . . bad honum sitia när sik j högsätith " Di 224 . " konung atilius sath j sine höxsäthe mith för bordhit " ib 244 . ib 226, 277 . the sätte honum (Sten Sture då han blef riksföreståndare) i höghsäthe RK 3: 1921 . BSH 5: 138 ( 1507) ."],"e":["höxsäthe )"]},{"a":"höghtalande","b":"","c":"","d":["högt talande. GU C 20 s. 17 ."],"e":["hög- )"]},{"a":"höghthing","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*höghthinga talare","högtinga- )"]},{"a":"höghtidh","b":"nn","c":"","d":["högtid, fest. 2) fest, gästabud. ther a mothe byriado the . . . ena bulrandhe högtiid medh fulum ok oloflikom danzsom, ok lekom MP 5: 184 . 3) fröjd. o huru osighlikin högtidh är i hemerike. thy at hwar glädz thär aff annars glädhi oc frygdh SkrtUppb 422 . ib. 4) ära, härlighet. gersoma . . . smidhadha oc giordha j mangfalda höghtidheligha gerninga äpter thy som hans konungxlika höghtidh oc hedher tilhördhe Prosadikter (Barl) 4 . " han var en hedninghe oc dyrkadhe affgud oc giordhe thom hedher oc höktidh mz alle wyrdningh " ib 5 . ib . . . at thu al wärldz thingh oc rikedoma oc konungxlika högthit ower gaf SvB 418 (börj. avb 1500-t.). - Jfr afgudha-, blomstragudhinno-, hedhninga-, lands-, väruldshöghtidh. "],"e":["högtiid MP 5: 184 . ","högthit SvB 418 (börj. av 1500-t.). höktidh Prosadikter (Barl) 5), ","*höghtidhar aptan","högtiidher affthna ),","höghtidhis dagher (hög-. hogtidhes-), ","höghtidhis mässa (högtiides messa), ","*höghtidhis nat","hög- . ","-tides- )"]},{"a":"höghtidha","b":"vb","c":"v.","d":["hålla högtidlig, fira. högtidhades (för -adho) hans hälga dagh Lg 3: 195 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"höghtidha","b":"vb","c":"v.","d":["hålla högtidlig, fira. JMÖ 151 . " the tre gang daghana som hallas oc högtidhas i the hälge kirkio " ib 158 . ib 181, 183 . MB 2: 270 ."],"e":["hög- )"]},{"a":"höghtidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) högtidligen. " thz som han nw höghtidhelika lofuar " Bil 897 . " laso höghtidhelica til bordhz " Bo 51 . ib 254 . Gr 266 . MB 2: 231 . RK 3: (sista forts.) 5429, 5623, 5783. fastaganx synnedagh, hwilkin wärdslika daara oc kötlike älskara högtidelika halla (fira) Su 374 . ","2) sirligt, präktigt. gaa höghtidhelica ok hedhirlica klädde Bir 3: 27. ","3) högeligen. " gud sagh al the ting som han hafde skapat at the waro al högtidik (för -lika; motsv. ställe: 2: 47 höghtidhelika) godh " MP 1: 74 . jwdit bleff högtideliga vphögt (magna facta est) j bethulia MB 2: 175 ."],"e":["högtideliga MB 2: 175 ; RK 3: (sista forts.) 5623, 5783. högtidelig ib 5429),"]},{"a":"höghtidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) högtidlig. " seer thu hwat värdoghir oc höghtidhelikr thänne daghin är " Bo 253 . ib 252 . Bir 3: 476 . MB 2: 328 . Lg 332 . " högtidheliket bryllope " ib 333 . " for hans . . . högtydelicana (celebriori) dyrkan " SD !SYNS_DÅLIGT? (öfvers.). thätta var höghtidhelikin oc !SYNS_DÅLIGT? märkelikin gärning (solemne festum fuit hoc valde) Bo 76 . " lät sighia höghtidhelika mässo " KL 32 . " äradhe oc prisade . . . henna concepcionis högtidh oc prädikade allom henne hötidelika halla " Lg 3: 59 (dessa båda ställen skulle kunna föras till höghtidelika, adv.). vars herra tilqwämda thime hulkin helghe fädhir . . . tilböriadhe at halla högtidheliken (helig) MP 1: 4 . ","2) härlig, utmärkt, präktig. thätta miraculum är mykyt höghtidhelikit Bo 155 . " thänne naturardhin var mykyt höghtidhelikin (magnifca) " ib 170 . " the höghtidhelico vagnane " ib 36 . Bir 1: 394 . Lg 3: 52, 471 . - fräjdad, ansedd, förnäm. alla sik höghtidhelikit nampn Bir 3: 76 . " människionna son ärlikastir oc höktidhelikaste allom andrum " Gr (Cod. D) 392 . " mot swa höghtidhlikom gäst " Su 440 . " wt födh aff höghtidelikom föräldrom " Lg 3: 51 ."],"e":["höktidheliker: -likaste Gr (Cod. D) 392. ","höghtidheliker: -likom Su 440 . ","högtideligh: -lighan MB 2: 328 . ","höghtidhelikin Bo 170, 252 . ","höghtidhelikin Bo 76 . ack. sing. m. högtidheliken MP 1: 4 . ","höghtidhelikit Bo 155, 252 . Bir 1: 394, 3: 76 . ","högthidelikit Lg 3: 52 . ","högtidheliket Lg 333 . ","högtidheliken ib 3: 471), "]},{"a":"höghtidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) högtidlig. cerimonialis . . . högtidhelighin tidhans man hälugher oc gudhilekan GU C 20 s. 100 . lögherdaghen . . . war . . . jwdhomen mykyt högtidheliken JMÖ 120 . - höghtidheliker dagher högtidsdag. for högtidelige dagha pa falla . . ringe bitidere ÅK 61 . 2) härlit, utmärkt, präktig. gersoma . . . giordha j mangfalda höhtidheligha gerninga Prosadikter (Barl) 4 . ib 10 . thänna härtoghen haffdhe eth högtideligastha sloth JMPs 413. the högtidelika drothninghe[n] sancta blanka ib 416 ."],"e":["högtideliger: -e ÅPK 61. högtidheliken JMÖ 120 . ","högtidhelighin GU C 20 s. 100 . ","högtidhelighare Prosadikter (Brl) 10 . superl. högtidelligastha JMPs 413),"]},{"a":"höghtidhian","b":"nn","c":"","d":["högtidligförhålande, firande. " hedningha ok affguda dyrkara hffwa op byriat the dyäffuolsins högtidhian (för höghtidhan?) " MP 5: 183 ."],"e":[]},{"a":"höghvardhande","b":"","c":"","d":[" , p.. adj. högviktig. Se Sdw 2: 1345."],"e":[]},{"a":"höghvaxter n. högwäxth","b":"","c":"","d":["högväxt. Gu C 20 s. 487."],"e":[]},{"a":"höghvälde","b":"","c":"","d":[],"e":["högwälle . ","högwelle . ","hogwelle )","höghväldis höfdhinge","höghwällis- )"]},{"a":"höghvälde","b":"","c":"","d":[],"e":["höguäle GU C 20 s. 411) , se höghbälde."]},{"a":"höghvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["högvärdig. Se Sdw 2: 1242."],"e":[]},{"a":"höghvärdhoghet","b":"","c":"","d":[" ,. f. högvärdighet. ss titel. som edher höguerdogheet), wel fortencker om thet tal STb 1: 231 ( 1480) ."],"e":["höguerdogheet )"]},{"a":"höghþ","b":"nn","c":"","d":["1) höjd, utsträckning uppåt. hans högdh längdhen oc breddin waaro all lika MB 2: 367 . " tha är thinna siäl vidhlekir tholkir som himilsins oc högdhin ey oiämpn " Bo 78 . " flöþe niþar at eno siaxtighi alna högþ " Bu 168 . ","2) höjd (i motsats till djup), riktning uppåt, ofvan maken varande rymd, högre del af luftkretsen. en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena (tendebat sursum) Bir 1: 214 . " rökilse röker vpfar j hökt " MP 1: 50 . " vpuändhe thit änlite j hökt " ib 272 . " rät vpp thit hierta j höght " ib. " hulke som . . . hauande spiwt j handom halla them op j höght " Bir 3: 336 . käldo watnom vpspringandom j höght ib 4: (Dikt) 247 . ib 3: 435, 442 . ST 26 . Al 5051 . " saagh op i högth epthe honom " Lg 3: 13 . " loot konungän han vp hängia j hökt " Gr (Cod. D) 365 . " örnin see aff högdhinne hua hans vnga vil skadha " Bir 3: 222 . - (himmelens) höjd, Guds och de salige andarnes boning. gudh fadhir j himerikis högdh MP 1: 3 . ib 24 vm domicus fore nidhir af hymerikis högdh Bir 1: 357 . til the höghdhina ther ängin gitir begipit ändan j guddomsins valde ib 2: 268 . " ära wari gudhi j höghdhinne " Lg 69 . VNB 2 . ","3) höjd, högt belägen mark. the haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda KS 84 (206, 92) . ib 85 (208, 93).","4) det öfversta (af något), topp, spets. nar thu kombir j träsins högdh Bir 1: 270. hans (stegens) högdh (cacumen) hannadhe himilin Ber 143 . bärganna högdher Su 40, 164 . ","5) ofvanvåning, loft. lat raab männene vpstigha j sit loffte älla högdhena j sino huse MB 2: 6 . " een fyrepiil kom i hödh (i slottets öfversta del) ther före the oppe waare komme i nödh " RK 3: 613 . ","6) i förbindelsen: up i högdh, med hög röst, högt. Jfr Aasen, Norsk Ordb. høgd, bem. 5. thentidh thu thzta talade wp j högt Lg 636 . " ropa op i hökt " Su 44 . ib 63, 249 . LfK 215 . " tywtha op i höth " Lg 3: 152 . ib 387, 398 . lo vpj högth JP 10 . - Jfr biärgs höghdh."],"e":["högþ . ","höght MP 1: 272 ; Bir 3: 336, 435, 442, 4: (Dikt) 247; ST 26 ; Al 5051 . ","högt Lg 636 ; Su 249 LfK 215 . ","högth Lg 3: 136, 152, 398 . ","hökt MP 1: 50, 272 ; Gr (Cod. D) 365 ; Su 44, 63 ; Lg 3: 387 . ","högh KS 85 (208, 93) . ","hödh RK 3: 613 . -ir),"]},{"a":"högtiþ","b":"nn","c":"","d":["högtid, fest.","1) kyrklig högtid, högtisdag. annur vara fru höhtiþ Bu 8 . þe höghtiþ kallas kyndelsmässa ib. " sanctus petrus hawir tre högtidher " Bil 110 . " skipadha höghtidhir " Bir 3: 156 . sancti michels högtid ib 4: 14 . " horna höghtidher oc ludhra " MB 1: 498 . Bu 9 . Bil 111, 284 . Bo 243, 252, 253 . FM 606 ( 1513) . BSH 5: 10 ( 1504) . " haldar kerkian þär af högtiþ " Bu 6 . " þän daghen haldar kirkian höghtiþ af hanom " ib 166 . " hallir högtidh aff androm henna högtidom som är henna födzla oc färdh til hymbla " Lg 3: 46 . " thzta gästabudhit var änkte vtan en syn af the höghtidhinne i himirike scal morghon var af thessom trem helghom konungom " Bil 916 ; " jfr 2. "","2) fest, gästabud. til nakrä af þässom fornöfndom höghtiþom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ib 480 . " tha wardh konungxsens höghtiidh, epter thy som han war födder (natalius) " MB 1: 236 . " gör hans fadher mykla höghtiidh a then dagh smaswnin wandis aff modher mielk " ib 197 . ST 221, 226, 468 . Di 171 . - bröllopsfest, bröllop. the höghtiidh burdhis nu mz priis Iv 1554 . tha min höghtiidh skal vära Fr 2861 . ib 3013, 3035, 3094 . Iv 1574 . ST 454 . ","3) fröjd, ära, härlighet. o hwath stor högtidh iak faar Lg 3: 120 . " thz er formykin högtidh ib. iak haffwer nogh hög tijdh alth lykwell ib. - (?) ther daghlecha haltz messa aff eenkannerlechom siw jungfrw marie höghtidhom (fröjder?) i hwarre wichu " SD NS 2: 64 ( 1408) . - Jfr aflinga-, födslo-, iula-, kyndilsmässo- , paska-, pingizdagha-, samnadha-, skirsla-, tiälda-, utvälilsa-högtiþ."],"e":["höghtiidh . ","högtijdh . ","hyktiid FM 606 ( 1513) . ","hyctiid BSH 5: 10 ( 1504) . ","-ir ,","höghtidha blaster","höghtiidha bläster )","höghtidhis aptan , ","höghtiþpis dagher","höghthiþes- )","höghtidhis glädhi , ","höghtidhis hvila , ","höghtidhis klädhe , ","höghtiþis mässa","höghtiþes )","höghtidhis processio","höghthiþis siþer","hoghtiþis- )","höghtidhis stadhghe , ","höghtidhis time , "]},{"a":"högöra","b":"vb","c":"v.","d":["göra hö, ansa slaget och till torkning utbredt hö. fan jak ther en jöns nilesson landboo . . . som höögiorde FH 7: 56 (1476?)."],"e":["höö- )"]},{"a":"höho","b":"nn","c":"","d":["höbåt, höpråm? gaff iach för iij sommarslaas höö vi öre och legdhe arbetskarla, som fördeth fra hööhoon, math och ööll HLG 2: 16."],"e":["hööhoo )"]},{"a":"höhtidhan","b":"nn","c":"","d":["se höghtidhian."],"e":[]},{"a":"höhus","b":"nn","c":"","d":["hölada. ATb 2: 277 ( 1485) ."],"e":["-hwss )"]},{"a":"höker","b":"nn","c":"","d":["hök. - ss jaktfågel. Se Sdw 2: 1242. - Jfr slagh-, sparf-höker. "],"e":["höka PMSkr 268 ) , ","*höka slagh , "]},{"a":"höker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["hööker . ","höcher . ","högh Di 273 (ack.), 295. gen. s. ","högxsins Su 239 . -ar m. "]},{"a":"hökerneska","b":"nn","c":"","d":[" = hökirska. om the hökernske oc om eg, smör oc fisk, hösns: ey skule the sitia pa fiskestrand wider iij (3) mark STb 1: 447 (1462, Burspr)."],"e":[]},{"a":"hökhandske","b":"nn","c":"","d":["hökhandske, handske som betäcker jägarens hand då höken bäres på denna. II høkhantzskæ SD 4: 711 (1340?)."],"e":["-hanthzske )"]},{"a":"hökirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 190 f. hökerska, kvinna som drivier hökeri. the hökerskor, mongerskor och portruker skole ingen makt haffue effter thenne dagh meth theris hantheren huarke j portin eller pa bron STb 4: 320 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"höknippa","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. kadrin höknippan SSkb 17 (1501-02). erick höknippan nielsson ib 92 (1503-04)."],"e":["hööknipper HLG 2: 13 (1509) ), "]},{"a":"hökt","b":"","c":"","d":[" Jfr E. Wessén, Acta Philologica Scandinavica 1: 195 ff och E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 28. 1) upp, högt. thaa sprang han iii resor op j hökt Prosadikter (Sju vise M C) 234 . 2) med hög röst, högt. J Buddes b 58 . ib. 99. Jfr högher 4."],"e":["högt )"]},{"a":"hökunge","b":"nn","c":"","d":["hökunge. GU C 20 s. 450 ."],"e":[]},{"a":"hölas","b":"nn","c":"","d":["hölass. " " RK 2: 723 . Lg 3: 556 . illa gnarra som hvnder a hölasse MD (S) 222 ."],"e":["hölass RK 2: 723 . ","höö lass Lg 3: 566), "]},{"a":"hölaþa","b":"nn","c":"","d":["hölada. " BtFH 1: 212 (1507). ""],"e":["-lade BtFH 1: 212 ( 1507) ), "]},{"a":"hölfter el.","b":"","c":"","d":["hölster. " corintus ti inpositorium sagittarii hörper (fel för hölster? el. hölfter? el. dyl.) ok kogar idest farethra " GU C 20 s. 149 ."],"e":["*hölster? (hörpter) subst. "]},{"a":"hölia","b":"","c":"","d":[" , se hylia."],"e":[]},{"a":"hölter","b":"nn","c":"","d":["the flyga alle hölta (för höka?) mesth ther the finna a sith (sannolikt för asith) besth MD (S) 254 ."],"e":[]},{"a":"hömta man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"höna","b":"nn","c":"","d":["höna. " som kyklingane löpa äpte hönonne " Bo 179 . äta aff ene fete höno ST 146 . " hänt oos the hönona som nest sitir hanan " ib. " han hänte hönona oc hon wardh skaladh ib. " Bo 67 . Bir 1: 231, 2: 28 . RK 1: (Albr.) s. 212. MD (S) 219 . LB 2: 60 . "],"e":["häna: -onne Bo 67), ","höno skarn","höna- )","höno äg","höna äg )"]},{"a":"höna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*höno hiärta , ","*höno kyklinger , "]},{"a":"hönefridher","b":"nn","c":"","d":["bediandes eder alle wele swa see oppa med i thenna hönefredh i then landzende ath ingen finge skade som för sketh är HSH 24: 117 ( 1518) ."],"e":["-fredher )"]},{"a":"höns","b":"nn","c":"","d":["höns. " . . . ath henne son . . . stekte sik en kapun et gamalt fet höns " MP 4: 62 . - ss maträtt. Brasks Matordn 1 . " gammelth höns i riis ib 11. " ib 13 . - Jfr hema-, or-, pa-, ung-höns. "],"e":["*hönsa ben , ","*hönsa giäl","-gäl )","*hönsa hus , ","hönsa ister , ","hönsa kiöt","-köt )","*hönsa kräva","*hönsa mater , ","*hönsa skarn","hönssa- )","*hönsa vinge , ","hönsa äg (-ägh), ","*hönsa ägskal (-ägh-), "]},{"a":"höns","b":"nn","c":"","d":["höns. " mannin är . . . ey thy siidher falkans herra, at han giwer honum sit höns til födho " MB 1: 98 . " stakuth är höns flugh " GO 265 . eet höns BSH 1: 196 ( 1387) . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). Mp 1: 329. ST 146, 273, 274, 320 . Su 114 . RK 3: 2484 . Jfr aker-, rap-, ung-höns. "],"e":["hönsa fiädher","-fieder )","hönsa gräs","hönsa ister","hönse ijster )","hönsa kiöt","hönsaköth ib 2: 60), ","hönsa sudh","-sodh )","hönsa thräkker","hönsatrekker: -trek LB 2: 69 ), ","hönsa äg , "]},{"a":"hönsestädher","b":"","c":"","d":[" , se hänsestädher."],"e":[]},{"a":"hönsgalla","b":"nn","c":"","d":["hönsgäll, den tid på dygnet då hanen börjar gala. stoþ han vp vm försto höns gallo (Cod. B giällo, Cod. C gällo 947) Bu 100 ."],"e":["hönsgälla . ","hönsgiälla )"]},{"a":"hönskastädher","b":"","c":"","d":[" , se hänsestädher."],"e":[]},{"a":"höpänningar","b":"nn","c":"","d":["lösen som erlades för skatt som urspr. utgått i form av hö? jtem ɉ mark !UDDA_TECKEN? ortug höpeningar FMU 4: 19 ( 1451) . ib."],"e":["-peningar )"]},{"a":"hör","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hör","b":"nn","c":"","d":["lin. PMSkr 202 ."],"e":["höör )"]},{"a":"höra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) höra, genom hörseln förnimma. - med dat. och ack. el. två ack. hans brodhir hörde ena människio syn skriptamalMP 5: 205. tha hörde sanctus dominicus honom sc rifftamal JMPs 421. - abs. at see, smaka, höra, taka, ok lwkta SpV 76 . 3) höra (på), lyssna (till). med prep. (up)a. han haffde . . . hörth oppa en litzlan fughil MP 5: 156 . 4) höra, erfara, få kännedom om. men, som thetta bref hera[!] ällir sä SD NS 3: 4012 ( 1419) . " thät är siälsynt ok siällan hört ath thu gör nagra rätwisa " MP 4: 212 . Troil 5: 318 . - med prep. af. quinner tygande . . . ath the aff swa dana rychte pa henne [ey] hörde STb 4: 5 (1504).","5) förhöra, rannsaka. " om mens herre nadh tektis thet hörra heller skikka ter nakon til aff set radh " ATb 1: 14 ( 1453) . - refl. *höras fore (-före), höra sig för, förhöra sig. hörs fore, hurw thet erendet haffuer sik STb 1: 400 ( 1482) . giffwen swar . . . oc hörens före wm han haffwer scriffwit til nokra herrar PMBref 319 ( 1512) . HSH 13: 116 (1524), Brask)."],"e":["hörra ATb 1: 14 ( 1453)","hörör FMU 4: 347 ( 1470) . pl. 3 pers. hera SD NS 3: 401 ( 1419) . ","hörde MP 5: 205 o. s. v. höde Atb 3: 176 (1505). herde ib 250 (1511). herdhä ib 254 ( 1511) . ","härdhä ib 250 ( 1511) , 257 (1512). part. pret. n. hört MP 4: 212 . supin. hörth ib 5: 156 . ","imper . hörs STb 1: 400 (1482). pl. 2 pers. hörens PMBref 319 ( 1512) ; HSH 13: 116 (1524, Brask). Se Sdw 2: 1241), ","*höra pa , höra på. Lg 39 . ","höra til , 5) tillhöra. ängho wndantakno the gozze til hörer häller til haffuer hörth aff aller SD NS 3: 334 ( 1418) . . . ath for:de äng och öö hörör rätteligha walmar diekness arwingia til FMU 4: 347 ( 1470) . ATb 3: 176 ( 1505) . ena skedh som herde tydeman i säby til ib 250 ( 1511) . ib. ib 254 ( 1511) , 257 (1512). "]},{"a":"höra","b":"","c":"","d":[" L. ","n . iac hördhe sakt af enom brodhor thät som mic ey thäkkis KL 270 . som thettä breff sea älla höra läsit SD NS 1: 352 ( 1404) . - med underförstådt obj. el. abs. kumbar af himirike röst !SYNS_DÅLIGT? at alle höra Bu 6 . " þik är eg mer lofat at vita !SYNS_DÅLIGT? se oc höra andelika " Bir 4: (Avt) 182. honum alt äpte þy þu hörþe at sigha ib. " at the sculu höra oc ey vndirstanda " MP 1: 84 .","2) höra, kunna höra, hafva hörsel, få hörsel. hörande öron MP 1: 84 . " han lät döua höra " ib 262 .","3) höra (på), lyssna (till). med prep. a (up a). som granlica a domin hördhe Bir 3: 262 . " tha han hafdhe länge hört a thera graat " Iv 4164 . haffwir iak . . . gerna ther oppa hört VNB 33 . ","4) höra, erfara, få kännedom om. the hördho at gudh war til Lg 89 . hon bätrade huart thz mall hon horde RK 1: 1240 . ib (Albr) s. 211. - med prep. til. sigh mik . . . hwath thu hafuer til then riddara hört Fr 2453 .","5) höra, förhöra (en lärjunge). han är ey föör them at höra Fl 192 . - förhöra, ransaka. ey kom än landz thingin älla radhstofwo daghin hwar the magho höras Bir 1: 74 . - (?) at höra (motsv. ställe i Danska texten har gøræ] rät Iv 4816 . ","6) höra, bönhöra. " souin höre vtan iäff modherena " Bir 1: 391 . ib 40 . Bo 166 . sancta birgitta är mykit hördh mz gudhi KL 320 . Ansg 253 . ","7) lyssna till, lyda. med dat. (el. en form som kan vara dat.). om thu wil mino radhe höra Al 2073 . RK 1: 3399 . " engom androm höra ib 2: 5140. the som mic wilia lyda oc höra " ib 5610 . ib 4884 . ","8) tillhöra, tillkomma. " med dat. thz mik hörde aff rikit ok til retta borde " RK 1: 764 . þolik present höre äke mik vtan þöm þänna hem älska Bu 206 . " nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia ok hästenom gnägia " Bil 213 . " höre thz kunungom ok höfdingom wara ödhmiukom " KS 36 (94, 39) . Bil 81 . MB 1: 113, 120 . Lg 38 . ","9) höra (till), stå i sammanhang (med), syfta (på). med prep. til. med allom androm stökkyom til þe cläþin horä SD 5: 563 ( 1346) . the thing som höra til sannind ok höuiskhet Bir 2: 274 . kärlekin hafhwer thu budhordh eet hörande til gudhz kärlek ok annath til jämkristins älskelikhet Ber 15 . wi kunnom änga gerninga göra the til synda nakath höra Al 6326 . (hörande för görande) Su 342 ). ","1) höra på, lyssna till. rosade hanum noger annar, tha stodh han oc hörde till Di 2 . ib 8 . ","2) höra på, erfara. hören tiil . . . huru her erik axelsson hulth sina troo RK 3: 2588 . ib 2882 . ","3) höra efter. hör til hat honum lyster aat Lg 3: 20 . ","4) lyssna till, rätta sig efter, följa. med dat. the hördho til enom hans owini som heet knutir Bil 863 . ","5) tillhöra. " med dat. tu par messu kläþa som prestenom hör til " SD 5: 564 ( 1346) . ib NS 2: 33 ( 1408), 171 ( 1409). al annor landzskap som til hafdho hört chusaron Gr 266 . thz hördhe til vkunnughum gudhi Bil 340 . " thz hörde swerikis rike thel " RK 1: 4033 . ","6) tillhöra, tillkomma. " med dat. (el. en form som kan vara dat.). mik hörer til at bidhia gudh ok tik hörer til at biwdha a gudz wäghna " Bil 105 . " jac scal hanom oppinbaa hwru mykit hanom höre til at thola for mit nampn " ib 897 . mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin MB 1: 83 . ib 97, 113, 440 . KS 14 (34, 15), 21 (51, 22), 34 (89, 37) . Bo 109 . Bir 1: 40, 367 . ","7) opersonl. " vara tillbörligt, vara i sin ordning. hörir först til at sighia, hwat judas giordhe för än the saman komo " Bil 231 . " thz hörir bäter til at en man thole dödh, hälder än alt folkith forefars " MB 1: 261 . ib 61, 97 . Jfr til höra. ","1) höra till slut. hördhe vth alla messona ST 149 . ","2) förhöra, utfråga. hörer däkenen granth wth BSH 5: 168 ( 1507) . - Jfr ut höra. - Jfr be-, bön-, for-, fram-, up a-höra, samt ohördher."],"e":["hora Bir 4: (Avt) 182. horä SD 5: 563 ( 1346) . ","hera Bir 4: (Avt) 182. -ir, -þe, -þer. ","hörö KS 21 (51, 22) . ","höra a , höra på. sagdhe thom som hördhe a Bir 3: 420 . Jfr a höra. ","höra til , ","höra sik til , hra sig för, göra sig underrättad. höre siig till ock merke well RK 3: (Tillägg om Christiern II) 6275 . ","höra ut , "]},{"a":"höran","b":"nn","c":"","d":["Jfr ahöran."],"e":[]},{"a":"hörande","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ahörande."],"e":[]},{"a":"hörare","b":"nn","c":"","d":["hörare, åhörare. " hafdhe jak manga fölghiara oc hörara " Bir 2: 321 . ib 1: 351, 3: 89 . !SYNS_DÅLIGT? 256. jak hwilkin som är alla hiärta ranzakare oc alla ordha hörare Bir 4: 41 ."],"e":[]},{"a":"hörare","b":"nn","c":"","d":["2) hörare, biträdande lärare. ss tillnamn. tha kom andres hörare broder fore rettin STb 1: 231 (1480). JTb 75 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"hördhinge","b":"","c":"","d":[" , se hirþinge."],"e":[]},{"a":"hördränger","b":"","c":"","d":[" , se jorþdränger."],"e":[]},{"a":"höredhe","b":"nn","c":"","d":["redskap för höbärgning Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 185. VKU 149 ( 1594) ."],"e":["-rede )"]},{"a":"hörf","b":"","c":"","d":[" , se harf."],"e":[]},{"a":"hörfrö","b":"nn","c":"","d":["linfrö. " tercia pars skepe de hyrfrø " SD 3: 759 ( 1316) . " taka hörfrö " LB 1: 97 . ib 7: 217."],"e":["hyrfrö )"]},{"a":"hörilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) hörande. offtere börr konungenom ware vthe eblandh meniskiors vmgenge, giffwendes hörilsse vm rijckssens ärendhe PMSkr 705 (avskr.). 2) hörsel, hörelförmåga. SvKyrkobr (Lucid A) 99 . förlåt oss allt, det wij haffwe syndet med wårom hörelsom moth tijn helga willia Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). - Jfr be-, til-hörilse."],"e":["-iosse . ","-else )"]},{"a":"hörilse","b":"nn","c":"","d":["1) hörande. " wrang hörilse gör wrang framförilse " GO 843 . ","2) hörsel, hörselförmåga. gaff . . . döfwom hörilse MP 1: 16 . hulkin al sin syn ok höris oc ordh lathir löpa lös ib 85 . jak hörde tik mz mins öra hörils ib 88 . syn, hörils, mal ib 241 . " ther finga . . . döwe hörilse " Lg 553 . ib 3: 385. "],"e":["hörils )"]},{"a":"hörliker","b":"","c":"","d":[" , jfr be-, bön-, o-, til-hörliker."],"e":[]},{"a":"hörn","b":"","c":"","d":[" , se horn, hyrn, hyrne."],"e":[]},{"a":"hörnadher","b":"","c":"","d":[" , jfr siäxhörnadher."],"e":[]},{"a":"hörnekengyllene","b":"nn","c":"","d":[" = hornekengyllene. SSkb 232 ( 1507) ."],"e":["hörnecken gullene )"]},{"a":"hörninge","b":"","c":"","d":[" , jfr enhörninge."],"e":[]},{"a":"hörogher","b":"av","c":"adj.","d":["hörsam, lydig. med dat. lydha ok höroghe vara at enasto enne romara kirkio Bir 4: 306 . " at the them lydhoghe swiktoghe oc hörughe warin " ib 5: 112 . ib 2: 167 . SD NS 2: 81 (1409, gammal afskr.). SO 192 . RK 3: (sista forts.) 4518 ."],"e":["-ugher . ","hö [r]ich SO 192),"]},{"a":"hörogher","b":"av","c":"adj.","d":["hörsam, lydig. med ack. ath ware . . . wor kereste nadege herre, kong hans . . . aldelis hörige och lydege STb 3: 344 ( 1498) . Jfr ivir-, o-hörogher."],"e":["-okth SvB 331 (börj. av 1500-t.) . höriger: -e STb 3: 344 (1498)),"]},{"a":"hörpter","b":"","c":"","d":[" Se hölfter, höster."],"e":[]},{"a":"hörra","b":"nn","c":"","d":["frilla. " hulke som . . . haua sina hörror (concubinas) oppinbarlica oc oblyghelica . . . j sinom sängom vm nattina " Bir 2: 68 . the skodha sina hörror ganga mz thrudhmande quidh ib. - sköka. en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde Ber 290 . Bir 3: 8 . Ber 165, 166, 173 . MB 2: 295, 358, 360, 362 . Jfr almännings hörra samt hora. ","1) horkarl. " sköra oc orena hörrohästa händir (manus meretriceæ) " Bir 2: 92 . ","2) kopplare? äru tholke rätuislicare callande dyäfulsins hörro hästa (lenotes) än högxsta gudz vigdha klärka Bir 2: 69 ."],"e":["hörro anlite","hörra änlithe )","hörro bodh","hörra- )","hörro bonadher , ","hörro domber","hörradomber: -doms MB 2: 358), ","hörro döme","hörro hiärta , ","hörro hus , ","hörro häster , ","hörro klädhe , ","hörro krogher , ","hörro limber , ","hörro liverne , ","hörro skole , "]},{"a":"hörra","b":"nn","c":"","d":["1) frilla. - sköka. MP 4: 44 . " ganea hörra ok hörro läthe " GU C 20 s. 306. ib s. 425 . 2) kopplerska? llena ne horra oc rufferska GU C 20 (hand 2) s. 73. "],"e":["höra . ","horra )","hörro bodh , ","*hörro hampn , ","hörro häster","horra- )","hörro klädhe","hörro liverne","liiffuerne )","*hörro läte","-läthe )","*hörro rum , "]},{"a":"hörrari","b":"nn","c":"","d":["horeri, hor, otukt. " girinna folstirfadhir äru wkirkarla, dublara . . . hörrari pläghara " SvKyrkobr 354 ."],"e":[]},{"a":"hörsamber","b":"av","c":"adj.","d":["hörsam. " at vara hörsambir " Bo 137 . - med dat. BYH 1: 180 ( 1377) . war mik hörsam Al 10273 ."],"e":[]},{"a":"hörsl","b":"nn","c":"","d":["1) hörande, åhörande, äfven det som höres thesse hörslin skal meer wägha j wägh skalinne än sköra thinga hörslin Bir 1: 237 . " thins rädhelika doms hörsl " ib 363 . " af the hörslinne vpnyadhis min sorgh " ib 31 . ib 351, 2: 37, 175, 3: 35, 54, 421 . " glädhi oc frygdh är aldre borto aff minne hörssl " ib 29 . Mp 1: 30. til nyttelica talan ok hörls ib 299 . " foresaghe hänne ey längdan til . . . vtan j hänna närwarande hörsl (in faciem virginis) " Bir 4: (Dikt) 262. vm wi ärum döwe. dröwms ey thy at wi mistom fanyta hörsl KL 263 . ","2) hörsinne, hörsel, förmåga att höra. hawer . . . hörsl oc syyn oc all fäm wit MB 1: 99 . KL 95, 345, 349 . Bir 1: 64, 174, 200, 237, 278, 2: 37, 3: 109, 182 . MP 1: 262, 2: 194 . Lg 3: 253 . " gaf . . . döfhuom hörsl " MP 2: 33 . " thz hawir oc hörsl hulkin värlz lastir skal for gudhi äras " Bir 4: 130 . " gifh ey thina hörsl (gif ej dina öron åt, lyssna ej till) hwiskarom " Ber 107 . vände ey sina hörsl (auditum) til þera KL 187 . fortakir ondh vätzska hörslena MP 1: 263 . " fortakir groft liudh oc ängxlikit hörslena " ib. " fortakir oren licamans luste gudz budorhda lydhna oc hörsl ib. - Flere af de anf. ställena kunna föras till hörsle. ""],"e":["hörls MP 1: 299 . ","hörlls ib 30 . ","hörlz Bir 1: 174), "]},{"a":"hörsl","b":"nn","c":"","d":["2) hörsel, förmåga att höra. hon . . . nyttiar hälder sina helbrögda hörls ok öron til wärslika fafänga glädi MP 4: 178 . nar thu . . . gaff . . . döffwm hörsls ok lamom gangh SvB 40 (slutet av 1400-t.). SvKyrkobr 344 . JMPs 489, 552."],"e":["hörsl . ","hörsls )"]},{"a":"hörsla","b":"nn","c":"","d":["1) = hörsl 2. Lg 3: 263, 436 . Su 115 . " är i theras asyn oc hörslo " LfK 159 . ","2) = hörsl 2. Bir 3: 109 ."],"e":[]},{"a":"hörsla","b":"nn","c":"","d":["1) åhörande, hörsammande. " lärandhes them ekke haffua ilhärsk hiärta i gudz budhorda hörslo " JMÖ 18 ."],"e":[]},{"a":"hörsle","b":"nn","c":"","d":[" ? = hörsl 2. mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt Al 7184 . " gönom farandhes likamas öron oc hörsle " Su 77 ."],"e":["hörsle )"]},{"a":"hörsäghn","b":"nn","c":"","d":["hörsaga, hörsägen . . . nogen opröre j dalene aff göstaff ericsson oc hans parti, och befructandes aff hörsegen swadant flerestedz i landit aff för:ne göstaff ericsson oc hans parti förarbetes STb 5: 330 (1521, Kop)."],"e":["-segen )"]},{"a":"hörsämia","b":"vb","c":"v.","d":["hörsamma, lyda. med dat. badh them hörsämia sinom son salomoni Lg 94 ."],"e":[]},{"a":"hörsämia","b":"nn","c":"","d":["hörsamhet, lydnad. hioldho hörsemio j the helghä kirkio Pa (Tung) 39 . " thöm kom ey i hugh . . . the hälgho kirkio hörsämio " Bil 877 . ib 792 . Lg 1036 ."],"e":[]},{"a":"hörängiar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"hös","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hedhinhös."],"e":["höss )"]},{"a":"hös","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hufvud, hufvudskål. wroko starka ekespitir innan hans hös Bil 255 . " stungo hanom vt öghon aff höse " ib 133 . ib 736 . lät han skära them allom thungor aff höse ib 691 . GO 321 . " slaen thz swiin ij hofwoth ok höös " Al 4094 . ib 8676 . the swarade alle mz ein hös (med en mun) MD 36 . ","2) af hedhnom hös (jfr Fnor. frá heiðnum haugi; se Fritzner 1: 743 f.). från hedenhös, från urminnes tid. henna foräldra hafua thet i wärio hafwat aff hedhnom höös BSH 2: 73 ( 1399) . " the halff v örtugland iordh . . . som aff hednomffwer prestha bordena til hörth " SD NS 1: 185 ( 1402) . " hulkit goz vndir frelse hawer warit aff heedhnom höös " ib 212 ( 1403) . " ib 2: 117 ( 1409). war gamalt frälsse wt aff heydhin höss ib 210 ( 1409). - Jfr örsa hös. ""],"e":["höss . ","höös )"]},{"a":"hösmölker","b":"","c":"","d":["fnare avfall av hö (höfrö o. d.). gödhes änghen wäl, oc föris höö smölker thär wppa PMskr 203."],"e":["höö- )"]},{"a":"höstakker","b":"nn","c":"","d":["höstack. " var elden komen . . . i en höstak " BSH 5: 154 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"höstakker","b":"nn","c":"","d":["höstack. ATb 1: 87 ( 1458) ."],"e":["höö- )"]},{"a":"höstdagher","b":"nn","c":"","d":["högtid, höst. " sommaren är fast forlidhen ok höstdagen i henderne " FH 7: 74 (1506, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"höster","b":"nn","c":"","d":["höst. " avgvstvs . . . 12 dagen böryas hösthen " PMSkr 373 . j fiord om höst STock Skb 191 (1521). Jfr midh-, sidh-höstis. "],"e":["i höstas (j höstes FMU 5: 193 ( 1488) ; STb 5: 140 ( 1517) . i höstirs ATb 2: 8 ( 1473) ), i höstas, sistliden höst. oleff niclisson, som död bleff her j höstes STb 5: 140 ( 1517) ."]},{"a":"höster","b":"","c":"","d":[" , se högher."],"e":[]},{"a":"höster","b":"nn","c":"","d":["höst. " atumpnus är hösther " LB 6: 277 . vm hösten Bu 502 . Bil 284 . the sama födhgiwtor ypna halda höst oc waar VAH 24: 322 ( 1442) . " höstin pläghar nw in ga " Al 5650 . ib 5651, 5653. - i höstas (j hööstes. i höstres. i hösthers BSH 5: 187 ( 1507) ), i höstas, sistliden höst. som idher herredöme screff mik tiil j hööstes FM 222 ( 1505) . " nw senasth j höstass " ib 420 ( 1509) . bode nw och swa i höstres ib 488 ( 1510) . BSH 5: 187 ( 1507) . "],"e":["höstalön","höste- )"]},{"a":"höstfiske","b":"nn","c":"","d":["fiske om hösten. Arnell Brask Bi ᴵ 21. än om hösten fraan olavj skulu (fiskarna) wara paa höstfisket vid härskär ib 29 ."],"e":["-fische )"]},{"a":"höstfisker","b":"nn","c":"","d":["fisk som fängats under hösten. 2 tynnor höstfisk VKU 63 ( 1552) ."],"e":[]},{"a":"höstlax","b":"nn","c":"","d":["lax som fångats under hösten. Svartb 402 ( 1442) ."],"e":["hösth- )"]},{"a":"höstnat","b":"nn","c":"","d":["höstnatt. " " RK 2: 3304 ."],"e":[]},{"a":"höstresa","b":"nn","c":"","d":["resa som företages under hösten. Stock Skb 287 (1489-1533, Skip)."],"e":[]},{"a":"höstsild","b":"nn","c":"","d":["koll. " sill som fångats under hösten. VKu 16 (1541). ""],"e":["-sil )"]},{"a":"höstsädh","b":"nn","c":"","d":["höstsäd. PMSkr 200 ."],"e":[]},{"a":"hösttidh","b":"nn","c":"","d":["el. m. hösttid. thetta war om höst tiid hart jnne wiid wynteren Troj 277 ."],"e":["-tiid )"]},{"a":"höstvägher","b":"nn","c":"","d":["väg som (företrädesvis) brukas om hösten? olaff nielson och hans skiptisbrödher skulu haffua hwart attande tre ok olaff j böle ok hans granna hwart nionde trä i storä hermälax by skogh swa(t) at nywte ok bruke intiill höst wägen ok ey längre Svartb 524 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"höstþing","b":"nn","c":"","d":["höstting. " på s. martini dagh, då war höst tingh i padasjoki sochnn i nystelä by " BtFH 1: 26 ( 1487, nyare afskr.) . ib 37 (1486, nyare afskr.), 44 (1449, nyare afskr.), 45 (1484, nyare afskr.) o. s. v."],"e":[]},{"a":"höta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"höta","b":"vb","c":"v.","d":["hota. med dat. kesaren . . . honum oc sagdhe swa Prosadikter (Sju vise m) 123 . - med ack. betecknadne det varmed hotet utföres. tha hötte her sten sin neffue fore her benct smalenningx kynbeen STb 3: 331 ( 1497) . - "],"e":["hött(h)e ),","*höta sik , "]},{"a":"höta","b":"vb","c":"v.","d":["hota. " med personens dat. och sakens ack. höte hanom manga pino " Bu 140 . " hötte þöm illan döþ " ib 501 . Bil 266, 641 . KL 128, 187 . Gr 273 . MB 1: 134 . Bir 1: 122 . VKR XIV, XX . - med personens dat. och inf. höte hanom dö Bu 27, 166 . Bil 556 . med inf. römsca radh hötte at dräpa neronem Bil 125 . Gr 271 . - med personens dat. el. ack. och prep. mädh med nomen. han hötthe mik medh änglom Bil 103 . MB 1: 379 . - med personens dat. el. ack. hötadhe hanom Kl 94. MP 1: 339 . " hötir honum " Bir 3: 332. ib 135 . " han hafwir mik mik höth " ST 245 . jo fastara the the suensca höta RK 2: 2164 . ib 3579, 6557 . KL 138 . - med sakens ack. han hötir hardh thingh Bir 1: 112 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.). - abs. mz hötande ordhom KL 339 . har rykir swärdhit ok höter här Fr 1005 . han hiögh til hanom oc ey höte (utan att förut hota el. höta) RK 2: 2675 . - under hotelse förbjuda. hötom (comminemur) at the ey (ne) talin oftarmeer nokrom manne j thesso nampne KL 138 . - refl. hötas, ","1) hota. " med personens dat. el. ack. och prep. mädh med nomen. ryzer oss hötass mz thera her " RK 3: 4035 . " med personen betecknad genom a el. viþ med nomen (el. pronomen). han . . . höttis a thöm " Bil 895 . hötes simon viþ petrum Bu 103 . - med sakens ack. iak skötö enkte hwat thu hötis ST 107 . - med inf. gör thz i dagh som thu hötis tha vilia göra os Bil 598 . MB 1: 193, 2: 319 . - abs. ath the . . . trwges eller hötess inthet meer BSH 4: 317 ( 1502) . ","2) ängslas, qväljas? han skal . . . hytas j pinom Mp 1: 118. Jfr hota."],"e":["hötta: höttadhe VKR XX . hyta?: hytas MP 1: 118 . ","höte Bu 27 (kan fattas ss pres.), 140, 166; RK 2: 2675 ; ","-es Bu 103 . ","hötadhe KL 94 ; MP 1: 389 . ","höttadhe VKR XX . ","hötto KL 187 ; VKR XIV . ","hötadho KL 138 . ","höt . ","hööt SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . hötat Kl 128), "]},{"a":"hötilse","b":"nn","c":"","d":["hotelse. KL 138, 327 . MD 37 . äggia han. nw mz hötilsom, nw mz pinom Gr 267 . hördhe ther rädhelika doma ok hötilse VKR XIX . mz . . . pino hötilsom Bir 2: 231 . ib 3: 450 . MP 1: 56 . Ber 63 . Lg 3: 118 . "],"e":["hötilsa bref","hötilse- )"]},{"a":"hötilse","b":"nn","c":"","d":["hotelse. " thätta är een hötilse " SpV 72 . "],"e":["*hötilsa ordh","hötilse- )"]},{"a":"hötning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"höträ","b":"","c":"","d":[" ) , subst. släde avsedd för hötransport? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 448. item läg under tina sleda dröger höö träa oc andra alla tina sleda tha thuu them insäther Brasks Cal 265 ."],"e":["hööträa"]},{"a":"höva","b":"nn","c":"","d":["1) det som anstår. thy tillagdhe jak thänna gaffwor, skikkande äptir thäns hälga anda tknadh ok höffwo SpV 546 ."],"e":["höffwo ) , "]},{"a":"höva","b":"vb","c":"v.","d":["1) trans. " afpassa, måtta. thu kan thiin slagh swa väl höwa " Iv 5050 .","2) intr. passa, öfverensstämma. bör til thz som äpte liknilseno är qwämelika höfwa (convenire) mz siälfwo liknilseno Ber 201 .","3) passa, anstå, höfvas, vara tillhörligt, vara tjenligt. byudha hwat som tha kan höfwa Ber 246 . - med dat. aflata tholkin darscap oc smälikin lifnadh. hulkin ey höfwir hänna släkt KL 327 . " tholkin thing höfdho gudz syni " MP 2: 39 . thz höwir mik ensampnom vita Bo 61 . " gifwir öfryt. äptir thy som hwariom höwir " ib 35 . " vilde vara j androm stadhga älla liuärne än thik thäkkis- oc honum siäluom höfdhe älla nyttoght vare " Bir 2: 80 . Gr 286, 317 . Bir 1: 35, 59, 168, 394, 2: 303, 3: 194, 218, 411 . Al 388, 8636 . RK 1: 1297 . VKR 33 . Ber 99 . Su 38 . - med sats inledd af at. ey höfwir . . . at saphirin . . . läggis j träk Bir 1: 303 . " höfwir ey at liws vptändis blindom ib. -- " vara lämpligt, vara erfoderligt, behöfvas. med prep. til. " brödh oc dwk oc annat som ther til höfdhe toko the oc fördho varom herra " Bo 51 . - refl. hövas, ","1) passa sig, passa, anstå, höfvas. mz ängo andro höfdhis bätir än mz ödhmiuktinna swärdhe dräpa höghfärdhogha owinin Bo 31 . ib 212 . - med dat. höghelicom höfwis at göra stoor thing Bo 187 . Al 1355, 5512 . Su 97, 100, 241 . Lg 809, 813 . MB 2: 179 . " i the matto som han saa höfwas badhe stadh !SYNS_DÅLIGT? tima " Bo 148 . - med sats inledd af at. Bo 64 . ","2) vara berättigad att vara, med rätta el. med skäl vara? thz kan wäl mz skälom pröffwas thz thu ma wäl en höffdhing höffwas fore alla alexandri män Al 7994 . i hwlko rättelika först höffwes oc haldher abotans förmanzsens ämbete LfK 29 ."],"e":["-at Su 38 ),"]},{"a":"höva","b":"nn","c":"","d":["1) det som anstår. thz war hans höfwa MD (S) 308 . " giordhe han hänne wördhning äpther sinne höffwo " BK 210 . ","2) den som passar el. anstår? then iomffru skal nw wara thin höffwa MD (S) 301 .","3) behof, omständigheter. " lati antwardha thet ofuir är gaardzmästarenom . . . til at haalda oc forestaa folkit medh hwariom eptir sinne höfuo " VKR 42 . Bir 5: 120 ."],"e":[]},{"a":"höva","b":"vb","c":"v.","d":["1) trans. avpassa, måtta. complexionatus . . . höuader GU C 20 s. 131 . 3) passa, anstå, hövas. arrongancia thz är at lata sik höffua hedhir wald loff fordel oc wördning for alla adhra SvKyrkobr 353 . - med prep. til. lända (till). the tiil mäd hade hon eth lytet twnth aarr ellir som eth märke, mällon bada syna ögnabrår oc höffde hänne wnders mattho tiill fägrind Troj 74 . - refl. hövas, 1) passa sig, passa, anstå, hövas. hwat ey höffdhis thänna ädhla israels dotther (ɔ Susanna) ganga j tholikin lustelikin stadh, for sins krops twätz skuld SpV 82 . " non decet illa legi que sunt contraria legi ey höffues the tingh läsis hulken twär ära laghen " GU C 20 (hand 2) s. 78. - Jfr til-, väl-hövas."],"e":["höffua . ","höffde Troj 74 . ","höuader GU C 20 s. 131 . ","höffues GU C 20 (hand 2) s. 78 impf. höffdhis SpV 82 ),"]},{"a":"hövaþer","b":"","c":"","d":[" , se hovaþer."],"e":[]},{"a":"höve","b":"","c":"","d":[" Se B. Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50: 265 ff."],"e":["höffwe PMSkr 192 )"]},{"a":"hövel","b":"nn","c":"","d":["hyvel. " thaghin litz aff brädin mz höfvelin¨ " Saml 24: 144 (sl. av 1400-t.). scobs bis skaffui eller höffuil GU C 20 s. 554 . " leuiga ge skaff oc höffwil ib (hand 2) s. 77. ""],"e":["höfwel . ","höffwil . ","höffuil )"]},{"a":"hövelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett passande sätt, såsom det höves, såsom sig bör. honom bör alth thz som faghirliga ok höfflika (decenter) är giort, ok synis j konstinne SpV 205 . hon togh höfligha the bligdhena Hel män 210 . 3) mycket? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 502. hwlket tabernachell war ganska höffliga wänth mz fyra pelara aff bästa gwll begwnte Troj 187 . Jfr ohövelika."],"e":["höfflika . ","höflig(h)a ),"]},{"a":"hövelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett passande sätt, såsom det höfves, såsom sig bör. mz stime oc bange kan bönin äkke vardha höuelica Bo 45 . " mankönsins atirlösn . . . kan äkke swa höuelica (decenter) vardha vtan blodzsins wtgiutilse ib 187. nar the äruodha höuelica (decenter) for sins fadhirs siäl " Bir 3: 41 . " j tässom mwrenom skulu wara thry hus höffuelica (decenter) bygdh " ib 4: 87 . Ber 272 . han helsade konungen höuelika Rk 1: 2072. hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi ib 2069 . " redde them höwelika till " ib 3556 (de båda sistnämda ställena kunna föras till 2). til thera syslo oc embete. som the kunno ekke höflicha fulkompna oc göra vtan talan VKR 16 . ","2) skönt. " haffdo gull kronor prydda mz dyrom stenom höffuelika smidda oppa sin hwffudh " Lg 3: 460 .","3) mycket? eth hooff . . . swa höwelika wänt ok riikt RK 1: 1808 . - Jfr ohövelika."],"e":["höflicha )"]},{"a":"höveliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) passande, tillbörlig, lämplig. licitus höfflekin GU 3 . " ey är höwelikit at syndirskorne läpa siungin thit loff " KL 73 . " ey är thz höuelikit at iak lifwandis skuli afsätias rikeno " Gr 263 . " j sancti saluatoris clostrom . . . maa wara höfflichit oc lofflichit haalla oc hawa vtan for thera clostiris inlykke j bequemlichom oc höwizkum stadhum XL personas " VKR 6 . " iak skal giua thik klädhe oc höuelikin kost " Bir 2: 165 . " skipi först domkirkio i nakrom höuelicom (en annan handskrift har: quämelicom 3: 410; honesto et congruo) stadh " ib 4: 370 . " eet hus . . . hauande höuelica oc faghra höghelikhet (altitudinem decentem) " ib 2: 104 . " äruodhe han mz sinom handom the thing som höuelik varo (e quæ decentia erant] " ib 3: 157 . " höra höwelik gudz radh " ib 348 . Bo (Cod. B) 344. Ber 29 . MB 2: 389 . " man skal os ther plägha väl ok göra mang höffuelik skäl " Fr (Cod. B, C, E, F) 1534. - med dat. ey är os höuelikt at göra nakat mot thik a varom höghtidhis dagh KL 395 . är os äkke lofflikt älla höwelikit vara osköniogha Bo 114 . " som . . . hänne ensamme bewiser alla thiänist kärlekenom höffuelika (som tillkommer kärleken) " Su 91 . - med prep. til. nytia jak swa huars ens samuit som höuelikit är (sicut expedit) til min hedhir Bir 3: 134 . ","2) skön, ståtlig, präkitg. höwelik klede RK 1: 2695 . " en höwelik saal " ib 2698 . eth kloster loot han mwra thär swa wänt ok swa höwelikt ib 1190 . " eth höwelikit örss " ib 3591 . ib 3535, 3564, 4439 . " en höwelik skara " ib 1445 . ","3) höfviskt, belefvad. han war swa höwelik dugande oc wiis RK 1: 234 . " een stolt man ok höuelik " ib 633 . ib 1161, 3271 . en höwelik danz ib 1168 . " mangin höwelik dust ib 3595. höffuelich snach " ib 2: 4149 . "],"e":["höfflekin . ","höffuelich . ","höwelikt . ","höwelikit . ","höfflichit VKR 6 . ","höuelikin Bir 2: 165),"]},{"a":"höveliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) passande, tillbörlig, lämplig. competens . . . höfflegin ok leks goder GU C 20 s. 130 . decens . . . höfflighin ib s. 166 . höfflikit är (licet) fadhren tilbidhia j hymlomen SpV 66 . . . . ath han matthe här epter än nw hänne j höffliga ektescap mz hennes lyke samföga Troj 44 . "],"e":["höffliger: -a Troj 44 . ","höfflighin GU C 20 s. 166 . ","höfflegin ib s. 130 . ","höfflikit SpV 66, 445 . ","höffligh ib 109 . su+perl. höffweligaster: -a Troj 116 ),"]},{"a":"hövidsman","b":"","c":"","d":[" , se hovuds man."],"e":[]},{"a":"höviska","b":"nn","c":"","d":["1) höfviskhet, höfviskt beteende, hyfsning, finhet. änkte är annat höuiska ella ohöuiska, vtan at ädhla ok dygdhelike män haua af åldr haldit före godha ella onda sidhi KS 54 (137, 58) . Fl 1894 . ","2) anständighet, värdigt beteende. hwat ey mon . . . vanlica thin höuisca vara thäkkare än marie renlekir Bo 42 . ib 116 . j . . . sidhanna höffwidzsko Bir 4: 66 . " aldre kunne sees fäghre höuiska " KL 350 . - värdighet, förträfflighet. thik brast ängin höuiska (honestitas) Bir 1: 390. ","3) höflighet, vänlighet, godhet, tjenst. hwilka höwitzsko hon giordhe widh honum MB 1: 205 . ib 483. Fl 1211 . Iv 3918, 4303 . " huath hon matte honum til höfwizko gära " ib 4370 . " han forstoþ varra fru dygh ok höuisco " Bu 24 . - Jfr hiärta-, !SYNS_DÅLIGT?-höviska."],"e":["höfwizka: -o Iv 3918, 4370 . ","höfuizka: -o ib 4303 o. s. v. ","höfuizska: -o Fl 1211, 1894 . höffwidzska. ","höwitzska: -o MB 1: 205, 483 . haweskä, se hiärta höviska),"]},{"a":"höviska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ohöviska."],"e":[]},{"a":"höviske","b":"nn","c":"","d":["höfviskhet, höfviskt beteende. aff all the höfuizke man ther sa Iv 5204 ."],"e":["höfuizke )"]},{"a":"hövisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) eg. som tillhör hovet; hövisk, belevad. tha sanctus petrus kom först til room at predica the helgha troo, ware manghe höwiske mästare a mothe honum ok dysputerado medh honum j synne wantroo MP 5: 148 . llepidus . . . wiiss välthalande södh mälther höwisker oc leen GU C 20 (hand 2) s. 74. 2) honestus, anständig, sedig, dygdig. höffwiskastha jomffru maria MJPs 545. andromeda . . . aldra höffwest j bland qwinnor Troj 78 . - i titel. höffuidzker quinna, hustrv kaderin Svartb 482 ( 1464) .","3) anständig, passande. " bödz thöm wijdh theris peninga pa bade syder haffue en höfuisk mwn STb 4: 25 (1504). "","4) skön, vacker. " o min hiärtans käraste iak wilde at iak kunne redha tik, aff mino hiärta aldra lustelikasta, oc aldra höffwidzgasta gaffuo (decentissimum . . . xenium) " Mecht 222 . - Jfr ohövisker."],"e":["höffwiskasther : -a JMPs 545. höffwidzgaster: -a Mecht 222 . f. höffwest Troj 78 ), "]},{"a":"hövisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) eg. som tillhör hofvet; höfvisk, belefvad. han är een höfuizsk donde man Fl 857 . " en höffuisk (korteiss) riddare " Di 81 . Iv 2007, 4308, 4326, 5217 . Di 23, 38, 151 . ","2) honestus, anständig, ärbar, sedig, dygdig. ängillin ok een höuisk människia the hawa en atskilnadh mällan siin Bo 42 . " fäste sik brudh . . . höuiska j sinom sidhom " Bir 3: 78 . Bo 238 . Bir 1: 176, 267, 3: 22 . MD (S) 293, 294. SGGK 103 . SGG 128 . Lg 332 .","3) anständig, passande. " thz är äkke höwizst blifwa här oflänge " Bo 214 . prydh, mz höuiskastom klädhom Bir 1: 19 . " höwiskt laat ok synne " RK 1: 451 . Bir 2: 30, 3: 307 . Va 13 . MB 2: 298 . - lämplig. j bequemlichom oc höwizkum stadhum VKR 6 . " i nakre höffwiske matho straffa mith othol " Su 105 . ","4) ss tillnamn. " boecius höwiske " SD 5: 148 ( 1343) . - Jfr ohövisker."],"e":["hövizker: hövizk Iv 2007 . ","höfuizsk Fl 857 . ","höffwidzsker: -an Bir 5: 102 ; MB 2: 298 ; ","-asatom Su 202 . ","höuitzsker: -ast Bir 1: 22 . ","höffskir SGGK 103 . ","höwist ib 294 . ","höffuist Va 3 . ","höwizst Bo 214 . ","howist MD (S) 293), "]},{"a":"höviskhet","b":"nn","c":"","d":["1) höfviskhet, höfviskt beteende, finhet el. värdighet i uppträdande. lärä thokt och höffuiskhet Va 17 . Di 77, 230, 266, 280 . ","2) ärbarhet, anständighet. " thäkkare for blygho höuiskhetina " Bo 125 . Bir 2: 274, 3: 22, 187 . MD (S) 293 . - Jfr ohöviskhet."],"e":["höfwisheth Di 230 . höffuisheth ib 266. höuisheth ib 280), "]},{"a":"höviskhet","b":"nn","c":"","d":["2) ärbarhet, anständighet. hedhningane ouergongandes naturens höffuezkhet, scamliga leefde mothe naturen SvKyrkobr (Lucid B) 151 . " en aff klärkomen . . . fordarffwadhir j hogxsins blindhe, hälgha blyghetinna ok heffwikhetinna (honestatis), aldhra mäst sins eghins ordons ällir skikkilse glömande " SpV 77 . bödz hanom the til wijd sit liff och gotz at twchta sin mwn til höffuithzheet STb 3: 448 ( 1499) ."],"e":["höffuezkhet SvKyrkobr (Lucid B) 151; J Buddes b 167 . ","höffuitzheet STb 3: 448 ( 1499) . höffwishet JMPs 545. heffwikhet: -inna SpV 77 ),"]},{"a":"hövisklika","b":"ab","c":"adv.","d":["höfviskt, med värdighet, på ett passande sätt. " höfuizlika swaradhe herra gafuian " Iv 5123 . " thiäna idher höfuzlika " Fr 1488 . Va 30, 43 . Di 31, 102, 163, 272 . " huru the vyrdhelica oc höuisklica (reverenter et curialiter) standa. tala oc höra " Bo 2 . " höwislika prydh " Bir 1: 7 . " at liggiande fäit skulle höuisklica (honeste) oc tryglica gömas ib 2: 104. hafwin sina licamma höuisklica " ib 3: 475 . Bo 51, 76 . Bir 1: 329, 2: 158, 3: 308, 5: 102 . ledh ihesum höuitzklica (cum moderatione) for mik MB 2: 374 . KL 378 . Jfr ohövislika."],"e":["höuitzklica MB 2: 374 . ","höwitzslika Bir 5: 102 . ","höfuizlika Iv 5123 ; Fr 1488 . ","höwislika Bir 1: 7 . ","höffuislicha Di 272 . ","höffuiskeliga ib 163 . ","höffuiskaliga ib 102 . ","höffweskeliga ib 31 ),"]},{"a":"höviskliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ohövislkliker."],"e":[]},{"a":"höviskliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) anständig, sedig, dygdig. alt wart liffwerne . . . skolom wi the hälogth oc höfwidzliket för gudhi LfK 72 . ","2) passande, tillbörlig, lämplig, i sin ordning. hafwa höuslik klädhe Bir 1: 102 . ib 3: 307 . " visa mik höuislika matto (moderantiam congruam) " ib 1: 310 . " at höra höuislik gudz radh " ib 396 . " hwat ey är thz höuslikit at mannin äruodha af morghnenom ok til quällin ok hustrvn vpnötir j enne stund alt thz som saman sankat war " ib 121 . Su 277 . - Jfr ohövisliker."],"e":["höuisliker: -lik Bir 1: 102, 396 ; ","-likan ib 3: 307 ; ","-lika ib 1: 310 . ","höffwidzliker: -likare Su 277 . ","höuislikit . ","höffwidzliket ) , "]},{"a":"hövisklikhet","b":"nn","c":"","d":["1) honestas, höviskhet, ärbarhet, anständighet, dygd. JMPs 545. thy är radelikidh at anamma höffwislighetzsens klädebonadh, som är jomffru maria psaltara ib 577 ."],"e":["höffwislighet )"]},{"a":"hövisklikhet","b":"nn","c":"","d":["1) honestas, höfviskhet, ärbarhet, anständighet, dygd. wanfrägdhadha vm sins iomfrudoms hövizslikhet KL 118 . alskons hedhirs oc höuislikhetz vitlös Bo 152 . var . . . lustelik höfwitzlikhet j thera sambyggilsom Bir 2: 301 . glömande höuizslikhet (honestatis) ok iämnadh ib 1: 397 . " tapadhe hon höfwisklikhet och jomf udom " Ber 82 . Bir 1: 22, 176, 237, 2: 138, 3: 22, 281, 4: 71, 5: 67 . Ber 6, 160 . Lg 3: 565, 568 . ","2) det passande, måtta. jak gaff mannenom al vidhir thorftelik thingh til höuisklikhet ok matto Bir 1: 183 . ib 3: 155 . ","3) skönhet, glans, ära. är konungxsins fäghrind ok höwisklikhet almoghans hedhir Bir 3: 307 . - Jfr ohövisklikhet."],"e":["höuisklekhet Bir 3: 22 . ","höuitzlikhet ib 1: 22 . ","höfwitzlikhet ib 2: 301 . ","höuislikhet ib 1: 237 . ","höfwislikhet Ber 6, 160, höwidzlighet Bir 5: 67 . ","höffwidzlighet: -hetz ib 71. hövizslikhet KL 118 . ","höuizslikhet Bir 1: 397. höffuetzlighet Lg 3: 565, 568), "]},{"a":"hövudh","b":"","c":"","d":[" , se hovudh."],"e":[]},{"a":"hözl","b":"nn","c":"","d":[" L. (de båda ställen, för hvilka detta ord upptages, VGL II Add. 7: 16 och ÖGL Eþs. pr., kunna föras till hözla). Jfr hozl."],"e":[]},{"a":"hözla","b":"nn","c":"","d":["hotande ord) . . . forma at atirkalla han af syndomen " ib 1: .98 ey af latande at göra rätuisona for hödzlo älla obrygdilse ib 308 . " skal thera hörzla ey skadha jdhir " ib 2: 65 . späkiande hans grat mz hötzlom hulkin hödzla ey är wredhe vtan stoor miskund ib 316 . " ängin dör aff hözslom " GO 568 . " ängin borþe sakta ällä sökia firi hözlum " SR 57 . Bil 641 . KL 88 ; " de fem sistnämda ställena kunna föras till hözl. Jfr hozla. ""],"e":["hötzla: -o KL 310 ; Bir 1: 98 ; -om ib 2: 316. hötzsla. hözsla Bir 2: 65 ; ","-o ib 54 . ","hödzla ib 316 ; -o ib 1: 308 . ","hödzsla: -om KL 88 . ","höxla: -om Bil 641), "]},{"a":"hözla","b":"nn","c":"","d":["hotelse. Prosadikter (Barl) 48 ."],"e":["hötzla )"]},{"a":"hözlan","b":"nn","c":"","d":["hotelse. " rädhis iak ey thina hödzslan " KL 112 . " mz store hämps hötzslan " Bir 4: 57 . Lg 3: 491 . Jfr hozlan."],"e":["hötzslan . ","hödzslan . ","hödhzlan Lg 3: 491 ), "]},{"a":"hözlas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. hota. med dat. hözlandis hänne Gr 290 ."],"e":[]},{"a":"i","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":[" I. med dat., som dock stundom, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar, för att uttrycka ett varande i el. inom något, i det inre af något: i. fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ SD 5: 637 ( 1347) . " han laa ther i hedne jordh " RK 1: 2510 . " sat ii eno fasto huse " Bu 7 . " alla iuffru som uppfödes ii uz mönstar " ib 5 . " huarf som rökar i väþrä " ib 8 . " þu hafþe ii moþor live ful skäl " ib 79l före þörran vand ii hände ib 6 . " bätr är een fughil ij hände än fyre i skoghe " GO 263 . " i höfdom är hiärne " KS 31 (80, 33) . hon (tungan) skal täfka i munnenom manz mat ib 55 (138, 59). alt thet i wärildene är ib 2 (4, 3). himil oc iordh oc haf oc al the thing ij them äru Gr 271 nw wardhe liwsen i himblinum . . . oc skine i himpnenom MB 1: 156 . " han sitar höght ii himnom " Bu 197 . lifþe . . . ii skoghe ib 18 . " duo agri huar i sino giærþeno " SD 2: 289 ( 1299) . " hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz " KS 60 (150, 66) . fiskning i haui ok i androm watnom ib 42 (109, 45). hafde sama strömen oa i sama strömenom standande VAH 24: 322 ( 1442) . " ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen " ib. " a land älla i städhom " BSH 1: 197 ( 1387) . " skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundrare huario " KS 68 (168, 75) . " apostoli predicadho hwar i sit landskap " Lg 37 . " i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " haua thz hälzt til hof sidher i lande huario, thet sidher är . . . i thes kunungzgårdhe " KS 54 (137, 58) . " hans stauar ok stol var först ii östarlandom " Bu 99 . " treuer i þysco lande ib 200. iorþaþe iacobum viþ guz mönstar i ierusalem ib 198. behalla myn gardh i swdherby sokn ligiande . . . . . . oc myn äghodeel i waloberghe i wilskahäradh ligiande " SD NS 1: 1 ( 1401) . " jak gaff domkirkionne fem örisland jord ii ey ii skulptuna sokn ii norbo hundare " ib 11 ( 1401) . " wt aff stocholms hws eller stadhinom i stocholme " BSH 1: 132 ( 1371) . " war en iuþe ioachim at manne i nazareth " Bu 3 . " konungr i suerike norike ok scane " SD 5: 662 ( 1347) . " mädh . . . herra niclisse biscope i lyncöpunge " BSH 1: 131 ( 1371) . " härädzhöfdhinge i hölbo hundare " SD NS 1: 36 ( 1401) . wij proasta, domara och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151 (1449, orig.) . " oppa almoghan j rikeno " Bir 3: 466. jak sten sture i gripsholm BSH 4: 44 ( 1476) . ib 100 ( 1483). olafwer i skälby SD NS 1: 8 ( 1401) . the . . . innelykto han i thrangom mwr KL 395 . - i uttryck i hvilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet af ett varande på ett ställe: på. j þöm väghenom Bu 71 . " i eno haui sighla mang scip " ib 489 . j allom stadom Bir 5: 17 . Jfr de ofvan anförda Gr 271 ; MB 1: 156 ; KS 60 (150, 66) ; BtRK 151 (1449, orig.) ; BSH 4: 44 ( 1476) . - i uttryck som afse beskaffenheten af ett läge: i. at widher läggia hanum . . . swa got godz ok i swa godho läghe SD NS 1: 391 ( 1404) . - i uttryck som afse drägt el. rustning hvari någon är klädd: i. sueptar oc vafþar ii fatökom klute Bu 76 . " sa jak ena fäghirsta jomfru . . . fördha j huitom mantol ok klenan kortil " Bir 3: 279 . " mz hundradha mannum väl kläddom j huitom klädhom " Bil 428 . " stodho twe män när them i hwitom klädhom " KL 131 . " hon gange in j natkiortlenom oc kwfflenom " Bir 5: 39 . " skulu soffua j sinom natnatkiortlom " ib 42 . " i wapnom wara " KS 81 (199, 88) . - i uttryck som afse ställe, skrift el. dyl. hvarest något finnes sagdt: i. scrivas i bliblia Bu 49 . " þätta sigus ok ii heþnom (qvedium) " ib 9 . " swå som six i gamblo ordquädhe " KS 8 (17, 8) . - i uttryck som beteckna ett omgifvane el. en beröring med ett ämne: i. finna ther ensampna kroppen jnsweptan j syno blodhe MB 2: 170 . " badha sigh j thera varmo blodhe " Bil 565 . " ath man badar och basar bwkin i varmo vathne " LB 7: 80 . " döpte howth dukin j blodheno " Bil 128 . " jak döpir j vatne " MP 1: 22 . Jfr II. - för att beteckna ett ämne ss ingående el. förekommande i ett annat: i. skänkte hanom etar i vine Bu 494 . - i bildl. el. andl. mening: i, taker med walz wärkum aaf þöm i handum hawer, huuus, jorþ, vatn, ällär vatswärk SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . the (dygderna) äru summa i manzens skälum . . . ok summa äru i manzens hugh ok wilia . . . än !SYNS_DÅLIGT? alla äru i manzens sidhom ok åthäum ok hans na turalikom skipilsom ib 18 (45, 19). idhna i hugh tinom thz got ok dyghdelikt är ib 22 (53, 24). räkna sik enkte värdha i sinom hugh . . . än tho vilia the äkke swa vara älla räknas for androm i annars öghom Bo 4 . vaxste fatikdomsins astundilse i them ib 3 . " vm vi vistom j (vid) hulkom (näml. underverk) wi skulum fästa os " Bir 1: 383 . " the infästas swa j fordömilsom ok fortappilsom " ib 52 . " alla thessa articlä ok hwarn therra i sinom stadh lowum wi . . . stadhughä ok obrutlikä haldä skulä " BSH 1: 133 ( 1371) . " at han skulde läsa the samma ordhen for hanom i hans stadh " Ansg 257 . ","2) för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. sta for mik swa som j siw skipilsom älla trappom Bir 1: 163 . " koma jämsköt diäfla j hunda hami " Bil 103 . " rädhelict diur. halft j manz hami. ok halft j häst like " ib 404 . " kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse " Bo 231 . swa mykith war han vndersam i sina persona oc i sinom ham Al 7454 . " wij . . . kunnom ey nw sielffue i wor egen persone komma til ider " BSH 3: 148 ( 1463) .","3) för att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samling el. ett antal: i. som i therra fölghe äru BSH 1: !SYNS_DÅLIGT? ( 1371). ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne Bil 894 . - i bland. vpstodh paulus midhwakt j them KL 174 . " thu äst ey minst j (in) iudha lanz hofwdstadhum " MP 1: 44 . " swa som een är androm högre j (in) godhom andomen swa är ok en androm wrangare ok värre j ondom andomen " Bir 3: 199 . " j thässom väpnarom syntis ok fandz een godh man ok min win hulkin som thänkte swa mz sik " ib 366 . " skal swa stor gudhelikhet vardha j hedhningomen " ib 201 . ","4) för att beteckna ett varande inom ett förhållande, ett tillstånd, en ställning el. verksamhet: i. " fore þe huar sin vägh þäþan i folks asyn " Bu 208 . " äru the j myrkiom " Bir 1: 163 . " kom . . . j myrke till rom " Bil 724 . " i stridh ok storm å haui, hua sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit " KS 82 (202, 89) . i töm fallom, i bardagha kunno tima ib (203, 90) . varþ dräpin ii striþ Bu 174 . " var hon atar ii bönom " ib 5 . " liggar þär . . . i faghrom heþar " ib 54 . sagþe . . . hans häst: ok päniga biþa hans i fullom giäldom ib 173 . " skalt thu när os bo äwärdhelika j frygdh ok faghnadhe " Pa 23 . ho-. nom war thess mere nade j wanom RK 1: 2509 . " the systra som liggia j storom oc hardom siwkdom " Bir 5: 80 . thz wari j confessoris walde ib 20 . " mädhan the äru hindrada j gudheliko ärffuode " ib 81 . " thera gerninga skulu standa j abbatissona skipan " ib. " ärffuoda . . . j handa gerning ib. liwär i rätto hionalaghi " KS 3 (6, 4) . " vari j sami boot " SO 25 . " siw nättir ägha scogha j fridhi standa " TB 73 . " skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä " BSH 1: 133 ( 1371) . " i sinne fulle mact bliua scolande " ib 198 ( 1387) . " öpte decius j giäld ok harme " Bil 413 . " the drapo mannen i sinne giäld " MB 1: 261 . " adam oc ewa gräto fore abels dödh hundradha aar i reenliwe " ib 1 . ","5) vid tidsbestämningar för att hänföra något till en viss tid då det sker: i, under. varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum Bu 99 . " i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardä ok oganghlichä än ganglichä ok godhä " ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). ther fåfängr ok olydhen liuer i sinne yngsko KS 46 (117, 50) . " swa skolom ok vi göra i hans fran uaru " Bo 94 . " jak ffyk nw myna karlla op ffran smaalandh y tessa dagha " FM 673 (1517?). en konung j gamblo laghomen (veteri testamento) six haua astundat ens manz vingardh Bir 2: 85 . " haffwir nakor syster . . . orolikin laat j sömpnenom " ib 5: 42 . " sa ii symne sik vara ii vänasto mönstre " Bu 11 (med afs. på de båda sistnämda ställena jfr 4). annat hwat är wir i (vid) skänningis samtalu skipathum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku " ib 5: 564 ( 1346) . abbatissan skal göra räkinskap, eth siin j hwariom manadh Bir 5: 24 . wm räkinskapen kan ey göras j hwariom manadh ib. genstan i eno öghnablike stadhnar aan Kl 312. genstan i thy sammw uplypte han siin öghon til himmilin Angs 257. j thy (derunder, i det samma) reste falantin sik opp Va 25 . i thy (i det, i det samma som) männene komo for dörrenea Lg 3: 247 . " hiogh mot diwret j thy som thz kom til honom " Va 25 . " j dy ath (under det att) mennisken menar haffwa vndher trykth höghfärdh ok fafänga äe swa weth hon ekke for en hon faller ther mith vthi " Gers Frest 1 . thet radh, i lengdhen gangligith är BSH 5: 20 ( 1504) . " the som ey bedhas j tima " Bir 5: 11 . " thetta gloria in excelsis matte engin böria j förstonne, vtan biscopa " ST 188 . - i, på. nakan annan dagh i areno Bo 254 . " i þrätiugunda are sancti iacobi biscops döme " Bu 197 . " arom efter gudz byrd, thusenda firahundratha aar i thet andre aret " SD NS 1: 146 ( 1402). taki tha ey nakra födho wtan j skipnadhom tima Bir 5: 5 . " bökrena bedhins hwar dagh j wissom timom " ib 11 . " swa wäl j högtidhis daghom som j söknom daghom " ib 18 . " til then dagh, j hulkom han vpfoor til himerikis " KL 131 . " j tessom daghenom fulkomnadhis thz som prophetin for sagde " MP 1: 155 . hwilkit och i iij heredz tingh randzsakedh är FM 585 ( 1513) . - utan motsvarande ord i Nysvenskan. som när oss stadde waro i thetta sin BSH 1: 186 ( 1386) . änksins idhars lif älla heelbrygdha scal fortappas j thässo sinne KL 174 . " dualde han swara them j thy sinne " ib 170 . " i thet sin (då) han sina erikxgatu redh " SD NS 1: 9 ( 1401) . " som iak screff idher till i sisth (senast) " BSH 4: 299 ( 1502) . ib 5: 29 ( 1504) .","6) för att utmärka den tid något varar: i, under. i thessum daghinom ok thessin daghin ok forodh wt, skal konung magnus hederlikä ok myuklikä haldas BSH 1: 132 ( 1371) . " rädhandis gudh i allom sin liifs timom " Bir 4: (Dikt) 233 . " j första psalmenom är sithiande, j androm standande oc j tridhia sithiande " ib 5: 18 . Jfr II 8. ","7) vid tidsbestämningar för att beteckna något ss egande rum före en viss tidpunkt: inom, innan, före. fari bort af landi i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ath jak thet fornempda goodz egh igen löse i then fornempda wara fru dagh ib NS 1: 378 ( 1404) . ","8) för att hänföra en del till det hela; i, af. i westra thridhiungenom i närike SD NS 1: 273 ( 1403) . " for een fämtadeell i ramstadhum " ib 481 ( 1405) . " vm then fiärda fiärdung i sama garden " SJ 196 ( 1447) . Jfr 1. - för att beteckna delaktighet: i. aghä halfdelen i iorþinne SD 5: 637 ( 1347) . " hans deell i een quarn " BtFH 1: 79 (1485, nyare afskr.) . " vi hafwom ämuäl lut ok deel j thässe siäl " Bir 3: 88 . " mädh allo thy han atte i lösörom " SJ 3 ( 1421) . " som i therrä dagthingan begrine äru " BSH 1: 132 ( 1371) .","9) i uttryck som angifva hvaraf något består: i. mit goz . . . meth allom tillaghum i wato ok thorro SD NS 1: 18 ( 1401) . " aller mäste rikedomber i them äwum var i faarom ok nötom " MB 1: 220 . - för att betecknaf förhållandet mellan det hela och de mindre delar af hvilka det består: på. all annor saak skal wara äpther gutnisth tal, som är fyra gotniske i ären GS 40 . 10) för att hänföra en viss handling el. ett visst förhållande til den särsk. omständighet, med hänsyn till hvilken handlingen el. förhållandet utsäges: i hänseende till, med afseende på, i. i eno liknas olike simon ok sandar guz son Bu 102 . " domaren kändes sik i allom lutum vara wnuen " ib 511 . ey formattom vi i nakro honom hiälpa Bo 217 . " skulu i allum sakum swa stadhug forordhin haldas som daghin sieluer " BSH 1: 132 ( 1371) . " gören warn wilia oc skodhen wart bestand i thässom ärendom " ib 185 ( 1386) . " sik förgripa i onyttom ordom " KS 55 (139, 60) . " mykit troen i tidhindom vm ofräghd annars " ib 25 (63, 27). the ther hofsämi haua i mat ok drik, i sympn ok i waku, i glädhi ok klädhom ib 19 (48, 21). synda världinna rike älskara fäm lundom j miscundh MP 1: 191 . " skulo badhe j sik oc andrum haalda oc lätha halda badhe vtan oc jnnan fore thz som här epther fölgher " Bir 5: 130 . " giffue hanom sit i gen swa got j hwqr pening som han hanom fangit hade " SO 114 . - till. jac oc min kompan warom twe cristne män i nampneno Lg 3: 213 . - på. rika giordhe them i gul oc silf oc i androm myklom äghom Gr 265 . " äru fatikare j päningom " Bir 2: 70 . 11) för att betecka medel el. sätt: med. swor i hälghom stafuadhom edhe SJ 72 ( 1411) . " j hwaria namne thet hälst kan nämpnas " FH 3: 155 ( 1450) . - i, med, genom. om then owilliä som war kommen mellom migh oc borgemesterna radit oc meneheten i stocholm i thet at myn kere hustru . . . war skwffen slagen oc niddertrengd til gathwne BSH 4: 100 ( 1483) . " stundom bedröfuar fienden ganska mykith menniskena hogh i dy ath hankomber henne j the bedröwilse ok orättha tänkningh " Gers Frest 45 . ib 52 . " thär te warda äradhe i godhom lönom " KS 82 (202, 89): tagher waar herra vndan domadagh i twem ordhom MB 1: 172 . hulkom han tedhe sik liffuande äptir sina pino j mangom prövilsom (in multis argumentis) KL 131 . " hulkit väl beuisas i vndirsamlicom teknom " ib 392 . " engin vpfar til himerikis j sinne eghne makt vtan ihesus christus " MP 1: 156 . " vm han frestar thik j värlzlica manna vinskap " Bir 3: 30 . " säliä kläþe oc annät goz . . . i helom stykkiom oc halwm . . . salt i helom pundum allr halwm . . . smör oc fläsk helom skippundum allr halwm " SD 5: 639 ( 1347) . ath beredha . . . i smör ällir i gäfwm hästum ällir i andrum wärdhum ib NS 1: 443 ( 1405); jfr 9. görandis idhra syslo, j gudz kärlek oc räddoga Bir 5: 89 . på. them (gärningarna) giordhe han i vndirsami matto Bo 29 . " henna likama liknilse syntis j nakre matto (quodammodo) j minom likama " Bir 4: 103 . " kome i sialfsins kost " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - i Nysvenskan icke öfversatt. jäk är giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia, i fyritighi marsch, attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . 12) för att beteckna öfvernstämmelse med: i, enligt. sworo at swa j sannindenne är FH 3: 44 ( 1444) . BSH 3: 174 ( 1466), 4: 299 (1502), 5: 73 (1506?), 215 (1507). II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af något: i. at vi gangom heem ij vart hws Bo 215 . " j hwat hus ir gangin in " SD 1: 668 81285, gammal afskr.). a warra i färþ i land ib. " j een baat herra frederik gik " Fr 2329 . " hon sprangh i sängh " GO 21 . " lupu alle i skiul " KL 394 . " þa hon com ii väruldena " Bu 10 . " wpgangane i himenin " KL 131 . " ma hwar til annars i köpstadha ok annerstadz farä frilikä " BSH 1: 132 ( 1371) . " komen alla j choren " Bir 5: 18 . gaar thu j dans see hulikin thu ii hand takir GO 684 . lagdhe han i sina nyo stentro KL 394 . " jnsät thin krok j buruna " Bir 3: 428 . " watn ledha i ta gropa " KS 85 (208, 93) . " han lypte svärþet hiögt i väþret " Bu 57 . i kisto sätiäs SD 5: 639 ( 1347) . " tha satto the eld i then by " RK 1: 4130 . " vm thet bläs mot töm i tera öghon " KS 84 (206, 92) . " vm solen skin mote töm i tera öghon ib. - i uttryck som afse drägt: i. þu gräst nykomen ii var kläþe " Bu 76 . " fara ii fatök kläþe ib 186. swepte han i hwit rent sindal " KL 394 . - i bildl. el. andl. mening: i. kom eet leion ii fylghe mz þöm, Bu 71 . Bil 52 . " tok . . . sinna moþor siäl ii sina händar " Bu 14 . " i thina händer andwardhar jak min anda " Ansg 257 . " huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa " KS 10 (25, 11) . kennis jac . . . mik hafua anamat ok i mina wärio takit alt karl niclissons godz BSH 1: 178 ( 1381) . " läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh " KS 22 (54, 24) . " skreff wiisdom i böker " MB 1: 2 . " än tho at þe se eigh för . . . i lagh satt " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). kom honom i hugh thz hälgha ordhit Pa 19 . ","2) för att beteckna inträde i en samling el. ett antal. ho i warth forbundh inträdhen äre BSH 5: 20 ( 1504) . ","3) för att uttrycka en riktning: i. !SYNS_DÅLIGT? i himinin KL 131 . " en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta oc annor vp j högdena hwi halten j i twa dela (åt två håll, på båda sidor) " ib 18 . ","4) för att uttrycka öfvergång el. förvandling till något: i, till. bran ämskyt ii asko Bu 22 . nidhirfiol en not kärne oc . . . wäxte vp vm sidhe j högt trä KL 24 . " han skapaþe sik ii quinmanz ham " Bu 143 . " wändher kopar j gwl oc järn j selff " PM XLI . brast afguþa bilätte alt ii sma stykke Bu 155 . thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . " skipto thässa ätter wärdina i thre löter " ib 174 . " vi hafum skiptwort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti " SD 6: 180 ( 1350) . " hon skipte daghen ii þre tima " Bu 5 . ","5) för att uttrycka inträde el. öfvergång i ett tillstånd: i. com mz mik ii guz gläþi Bu 18 . " ga . . . i äwärdhelika pino " Ber 210 . " kmbir sik ther mz j storm ok stridh " Bil 360 . fioll . . . ij ofuit Fl 372 . " fallir hon i afwnd oc lat " Bo 95 . han tyrfdo swear j häl Bil 738 . " the haffdo . . . all annor rike oc theris konunga sigh vndir bögth oc j skat lagt " MB 2: 241 . hon (jorden) war klostrena aff gangin mädh dom ok ii skat SD NS 2: 89 ( 1409) . " vm the skatta jordher oc krononne ingiäld som kommen waro i frälse " BSH 2: 67 ( 1339) . tu skalt . . . uarlika läggia tik i nokrom (för nokron el. nokorn?) wädha KS 23 (57, 25) . satter i höght werulzlikt wald ib 56 (140, 61). ","6) för att uttrycka ett utbytande: emot. köpa ok sälia ok skipta et godz i annat KS 42 (109, 45) . " skipta thessa hems äro j äwinnelt himerike " Bil 538 . " byt iordhzlikit i himerike " Bo 66 . " hvilkit the tre förrenämpda bythede fast j fast " FM 66 (1460-72). bödh jag them . . . at wetsele i swenske peninge ib 256 ( 1506) . ","7) vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. konungen är wid ingen magt mere (än) han hade till söös nw j somar FM 343 ( 1507) . i nat (senaste natten) vast thu fangin Bo 217 . Jfr III. - b) tillkommande: i. eet hws ther vi herbärgha ij nat (i natt, nästa natt) Fr 1261 . the borgh ok fäste ther vi ij affton (i afton, denna dags afton) skulu gästä ib 1268 . " þik kombar i morghon (nästa morgon, i morgon) goþar kompan . . . tel hialp " Bu 102 . " vil (iak) them ider gerne flya i vinther " FM 371 ( 1508) . - c) närvarande: i. withe thessä ffonger aff inge fflere skip till sööss nw j hösth FM 343 ( 1507) . the siäl som flcomlica älska varn herra ihesum. skulle meer glädhias i dagh än nakan annan dagh i areno Bo 254 . i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . " the schole helfftene . . . giffue wt nw i jaar och the andhra aat aare " BSH 5: 282 ( 1508) .","8) för att beteckna utsträckning i tid: i. iäc skal hava thettä sama goz j minä lifdaghä SD 5: 293 ( 1344). at clostrit then sama sudhra strömen hafuer frij hafft nw i eeth aar oc fyrtighi VAH 24: 322 ( 1442) . " laa j thry aar vte for klostreno " ST 271 . Jfr I 6. ","9) vid tidsbestämningar för att hänföra en handling till förloppet af en viss tidrymd: efter, inom. varþ dräpin . . . i fa dagha (post modicum) Bu 174 . 10) vid tidsbestämningar för att utmärka den tidrymd för hvilken en bestämmele gäller: för. ey ma konungin minzska älla annars göra rikesins krono vtan vanlica aff skällike sak j (ad) sina dagha Bir 3: 400 . " än konungin hafdhe länt j sina dagha nakrom herra nakon !SYNS_DÅLIGT? ib. 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i och för. bygdo kirkio ii sancti iohannis heþar " Bu 155 . SD 5: 562 ( 1346) . " til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde " KS 19 (48, 20) . " i dräpin fä i thera loff " Al 6745 . " j thässa renlikhetsins tekn skäris först klärkiana haar " Bir 2: 206 . " bär hwart aar j min aminnilse eeth lyus til kyrkio " ST 104 . skalt thu wetha hona tik gaghna i twägge handa hugnath Su 183 . " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr " SD 5: 293 ( 1344) . " then räntho . . . haffuom vij wtlakt i klockor oc i högkores bygningh " FM 253 ( 1505) . " i känne giffua ok opinbarlica förclara " BSH 4: 282 ( 1501) . - i, till, såsom. fik hanum en gulring i wäd Di 37 . " ffor xx twsant nobele stoth thz j pand " RK 2: 53 . 12) för att vid superlativer beteckna sätt: på. bemannade wel thz feste oc bespisadet i thz beste RK 2: 3035 . ib 3621 . " wil iac i thet raska (för raskasta) iac giter (d. v. s. så snart jak kan) koma thet for:da godz medh flerom withnom stadhfästa " SD NS 1: 313 ( 1403) . - i. ware i thet nesthe alle framkompne in hendher jomfrwn BSH 5: 73 ( 1506?) . 13) för att beteckna grunden: i. gaf gul och self i guz namn Bu 415 . " latin idher döpä i ihesu christi nampn " KL 134 . " vm j bidhin gudh fadhir nakot j mit nampn " MP 1: 149 . 14) vid uttryck betecknande edgång: vid. swäriande i hälghon SJ 147 ( 1446) . " ib 148 ( 1446). III. med gen. vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till förfluten tid: i. thet i screffue oss til i vinters (i vintras) " FH 7: 73 ( 1506) . j sommars, som war FM 450 ( 1510) . " sua som i sunnodax var sakt " MP 2: 61 . " j aftons (i går afton) . . . giordhe thu os storan thäknadh " KL 6 . " i morghons (i dag på morgonen) arla (näml. vast thu) anduardhadir domarenom " Bo 217 . BSH 5: 215 ( 1507) . Jfr i höstas under höster. Jfr ock II 7 a. B) adv. inåt. swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhrin är i wänd (fit intus) GO 1015 . Jfr in-, innan-, inne-, up-, -ut-, þär-i. I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv. - i adhans, se adhans. ","1) = fran 2. franwendilse i fraa syn dene Lg 3: 71 . " röffwa honom nogot i fraa " BSH 5: 463 ( 1511) . " thu togh mik blanzaflor ij fra " Fl 1754 . byscop kätel doo honum i fraa RK 3: 12 " ath . . . en anner skal hylla them mik i fraan " BSH 5: 371 ( 1509) . ","2) = fran 6. standa them andra lit i fra Al 8468 .","1) emot, till mötes. konungin gik honum siälfuer ij geen Fl 324 . " then riddare springer honum sköt ij geen " ib 1849 . " the lupo thz folk genast ij gen " Al 5109 . Iv 1291, 1345, 1733, 1761, 3303, 3951, 4307 . Fr 140, 2889 . ","2) emot, i strid emot. om nakar mällir mik ij geen Fr 759 . " huath han hafdhe giort hänne ij geen " Iv 5500 . ib 3111 . RK 1: 2847 . " thz war them allom digert i geen " ib 3243 . ib 1217, 3873 . B) adv. ","1) igen, åter, till baka. ä som the villo vp w brunnenom tha thrykto diäflane thöm ä nidher i gen Pa 18 . thu scal än entidh mz likama oc siäl til världinna i gen ib 20. wilt thw j the snara j gen MD 390 . förmoder jak them ighen, för än jak far aff i dag BSH 5: 215 ( 1507) . " skreff breff mz then samma igän " Lg 220 . han helsar them blidhelika i gen MB 1: 246 . " beder jack ati ghöre meg tesselikies i ghän " BSH 4: 249 ( 1500) . tha läggis kirkia golffuit oc wmgangane til sin rätta stadga j geen Bir 4: 105 . " thz wilde the haua j geen " RK 2: 54 . " thänna steen mik ij geen ater faa " Iv 826 . " at i ville . . . vnne myn syster anna dhen ottingen egiän, hon hade i synnerbo " BSH 5: 515 ( 1512?) . ","2) igen, till baka, till ersättning, i stället. ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen FH 2: 13 ( 1390) . salde thet godzit bort j hwittis ok köpte et halft godz j gien j reso sokn ib 46 ( 1419) . " thenne man haffwer ey meen thy sätten mik j järn j gen " MD (S) 302 . igen, i utbyte, å andra idan. wilia wi oc skipä idher och idhra swa dana forwarningh i gen BSH 3: 9 (1449, samt afskr.) . ","3) igen, åter, å nyo. förr än noghar bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samthycht oc incighlat j sama stadhen j geen VKR 46 ; jfr 2. thz gör synen klar igen LB 7: 208 . warda the wnga igen ib 8: 50 . " nw wil modheren tagha man igen " Ber 293 . " hielper hon oss andre ariidh ighen " Lg 3: 61 . " funnos ather j tälgia igen " RK 2: 6365 . mötas i kalmarna midsommar igen ib 6837 . ","4) qvar. " the danske behölle en deel gotz j gen " RK 2: 7726 . " ther blifuo ey monge jnne igen " ib 5268 . " vij [7] släcther j israel waro än j gän " MB 2: 47 . " thär skal enkte vara qwart i geen af til morghonen " ib 1: (Cod. A 10) 555 .","1) = genom 1. thän wälsignadhe porten . . . igönom huilken ihesus, gik Lg 3: 617 . " sköt langx at salen i gömon two dörrer " Di 101 . ib 105 . LB 6: 105 . " thet opna bref . . . som thetta mit bref är igenom hänkt " SD NS 1: 574 ( 1406) .","1) mellan. om rum. j mällan twäggia röuara var han korsfästir Bo 221 . " sua sum et rum var e mällan solinna oc stolanna " Bir 4: (Avt) 177. han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käre Bo 113 . löp iswng konung oc sigord swen . . . i mellom them ok forlikte them Di 156 . - med underförstådt nom. el. pron. konung tidrikð sprang i mellom Di 113 . ","2) mellan. om tid. om broder siwnher heller kwäder j gilless stwgu i mellan minness karom SEG 122 . ","3) mellan. om ömsesidigt förhållande. oftast stäldt efter tillhörande nomen el. pronomen. al the stykke ther hans arfuom oc mik til thenna dagh hafua i mellom warit SD NS 1: 101 ( 1402) . " epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla " ib 611 ( 1407) . " begyntes tha et stort orligh jmellom osanttrix oc aktilius konung. oc haffde manga trider sik i mellan " Di 30 . at ther hallle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " wir läggium þät af therrä i mällin " ib. " än tho at the syndin ey sin i mäldan " Ber 161 . thenna äranden . . . sik j mällan betraktandis Bir 4: 4 .","4) ibland. " kunno the !UDDA_TECKEN?: godhe män) ey hrifwas j godho älla pröfwas vtan j mällan onda män " Bir 1: 67 . B) adv. igenom, allt igenom. tha riffnade hans skip enda i mellom Di 175 . - Jfr thär i mällom. "],"e":["ii . ","ij . ","y . ","hi SD 6: 65 ( 1348)),","i bland , se bland. ","i fram , ","i fran","i gen","i genom","i hos","j hoss )","i mälle , ","i mällom","jmellom ib 30 . " i mällan " Bo 113 . j mällan ib 221 ; Bir 1: 67, 4: 4 . " e mällan ib (Avt) 177. i mellan " SEG 122 ; Di 30 . i mäldan Ber 161 . i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr). i mellin ib NS 1: 611 ( 1407)),","i när","ij- )","i sän","ij- )","i sänder , "]},{"a":"i","b":"","c":"","d":[" , se ä."],"e":[]},{"a":"i","b":"","c":"","d":[" , pl. af þu, se detta ord."],"e":[]},{"a":"i","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" borgamesthare ok rodmen hii viborgh FMU 5: 53 ( 1482) . - i kuttryck i vilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet av ett varande på ett ställe: på. jak sten sture i gripsholm ridder SvSkr 1: 35 ( 1482) . ffulmyndug på sine moderss wegna och sine modersysters wegna, som hemme j landet äre STb 5: 48 ( 1515) . - med följande ordningstal i uttryck som avse punkt i uppräkning: för. (borgarna försäkrade) i thet forsta ath enga lösa borgara skulo halda oppen wndyga i bakgren.dher . . . framdeldes . . . ath . . . item ath . . . STb 1: 282 (1481). - i bildl. el. andl. mening: i. kunde her erich jensson bewise före rettin j hustrv annes ögön, ath . . . STb 5: 37 ( 1515) . ","2) för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. tha är jach nw then j myn egin person som betra schal STb 4: 79 ( 1505) . - i person, personligen. i!UDDA_TECKEN? ᶜ mark . . . som henne framlidne brodher . . . hade bekent j sith ytersta hans fossere skylloger ware, som han sielff j person bekendt hadhe fore rettin STb 4: 60 ( 1505) .","fiik birgel . . . ij marck, fore thet han war kogemestere j herredagen ib 81 (1519). ib 189 ( 1521) . lxxx march, som benct kogh med sich hade j findhlandz resan pa stadzsens wegne ib 287 (1489-1533, Skip). ve o ve os fförganghe thän dagen j hwilkom wi warom fföddhe JMPs 249. - utan motsvarande ord i nysvenskan. scal fornempde klärker j hwarie wiku ath halda thre messor KTb 4 ( 1430) . " tornwekterene skole klappe ij reser j hwar thima om natten " STb 5: 34 ( 1515) . 6) för att utmärka den tid något varar: i, under. haffuer then, som slog michel skreddere j häll, dagh j tre weker her effter STb 5: 121 ( 1516) .","8) för att hänföra en del till det hela: i, av. STb 4: 55 ( 1505) . jagh köpte icke mere än ij lispund j för:ne oxa ib 5: 32 (1514). gaffs monss persson vj marc pa matis bysseskyttes wegna, som matis war honum skyllig; sa myket skal quittes j matisse lön Stock Skb 80 ( 1518) .","hans kreffuitta . . . tackade fore godan klaran rekinschap j myndre och mera ib 43 (1504). - av. Se Sdw 2: 1242. 11) för att beteckna medel el. sätt: med. han skulle ey omaka hakon sadulmakare i ordh ellir gerninga ATb 1: 244 ( 1466) . " ath j matte nempne thöm j nampn STb 4: 131 (1506). thän andra sonen het paris hwlken kallades oc j andro nampne alexander " Troj 35 . - i, med, genom. j achillis makt motthe troyaner draga tilbakak Troj 183 . II. med ack. 1) vi rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre av något: i. - i bildl. el. andl. mening: i. han äggiar människiona . . . altidh til ondan wilis än hänne nödhga j syndinna ondzsko, haffwer han ekke makt SpV 575 . 3) för att uttrycka en riktning: i. ATb 1: 2 ( 1451) , 20 (1454). jngegher . . . oplodh . . . sin gardh . . . medh alle thil läghä hws jordh jnghe wndhen taknä fra ghatwnä och nidher i anä ib 25 ( 1454) .","4) för att uttrycka övergång el. förvandling till något: i, till. landsins hyfdhinga hulkin iak wtualde i min lim Nio kap ur Bir 30 . hon (ɔ skeden) war söndir i tw ATb 1: 141 ( 1461) . " jon fimbo iij marc för han smidde it fat jern j piil " Stock Skb 74 ( 1518) . ib 75 ( 1518) . gaffz jacob slotzmed v mark for it fat jern han slog i piill ib 157 ( 1520) . ib 159 ( 1520) .","6) för att uttrycka ett utbytande: emot . . . känne jac . . . mik hafua giort . . . eth jorda skipte fast j fast oc frälst j frelse Svartb 479 ( 1464) .","7) vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. - för . . . sedan. sit hus . . . som an fordom atthe ok han til foren j faa framliden aar stadenom solt hade STb 4: 63 ( 1505) . - utan motsvarande ord i nysvenskan. liggiende grvnd, som ärlige godemen henne tilskyfft och tilbyt hade j nagra faa dagha til forende STb 4: 96 ( 1505) . - b) tillkommande: i. FMu 4: 454 (1473). claus . . . schulle latha schatta hestana, som mwnchana atte, selie bort thöm strax eller j höst STb 3: 243 ( 1495) . ib 372 (1498). hinrik swart skal betale ten tysk femtigi mark nw oc l j wor STb 5: 66 ( 1515) . Stock Skb 34 (1517). 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i oc för. swa som han är skyllogher oc skadhelighen som sändher spywth oc skoth i i annerss döödh GU C 20 (hand 2) s. 101. hinrik bryningh vnderuiste om sin gests gotz han hade och hade j sit yterste bidet giffue alt j gudz ere STb 3: 258 (1495). j then sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . - i, till, såsom. wardhscriffuaren schal haffua xxiij mark om aarit j sin lön STb 3: 422 (1499). ib 433 ( 1499) . SSkb 32 ( 1502) . Stock Skb 37 ( 1517) . " anders worscriuere j mark skenkuning ib 41 (1518). " ib 75, 78 (1518), 115 (1519) . gaffz lasse jensson . . . iij march j fract för ijᵐ tigel ib 118 ( 1519) . ib 121 ( 1519) , 158 (1520). ɉ mark, som swarte sauen han hade giffuit j skreddere lön ib 162 ( 1520) . her clauus boi lade wt xv mark för morten skinnere j hans skot ib 171 (1521-22). 15) för att beteckna det sista el. yttersta av något: intill. huilken . . . tompt han til sigh annamede fore . . . xxxv mark ok strax dagen ther epther then betahalede j sijsthe och mynsthe pening STb 4: 85 ( 1505) . xxij mark, som jon lauerensson hade vel til tacka vpborti j sista pening ib 123 ( 1506) . 16) för att uttrycka en bestraffning och styrande ett subst. som betecknar det varmed bestraffningen verkställdes. ty dömpdes the bade i swärd STb 1: 136 ( 1477) . III. med subst. utvidgat med (vokal och) s för att hänföra en handling el. ett tillståndd till förfluten tid: i. Se Sdw 2: 1242. sworo jens andersson och lasse hauerensson, ath the j wares eth aar forlidet . . . STb 3: 372 ( 1498) . i walburgamessas nest foreledin 'SSkb 36 (1502). j fast[es] GPM 2: 40 ( 1502) . i iwless ib 154 ( 1502) . i höstadz ib 162 (1503?). i torsdagx ib 207 ( 1506) . " j jafftos ib 211 (1506). - med gen.? alder j myns liffs kende jak swa söthæ lukt " J Buddes b 85 . I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv.","3) igen, åter, å nyo. sworo, ad the aldreghe lenger mintos helder igen kwnno spöria en eälgiwik hafde ligat wndi wigby SD NS 3: 254 ( 1417) . " han wil riffue wp thät skipte j gen " Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). STb 1: 396 (1482). Trolles Jb Bi 225 (1484, nyare avskr.). the ther uthen varet hafve, vele ingelunde uth igen Hist. Tidskr. 1: 398 (1508).","4) kvar. " tw sade ney at tw äy hade korn (svar:) thet giorde jak for lthen skuld sade larins at jak wille gärna hafwa nagat i gen " ATb 1: 82 ( 1458) . Stock Skb 300 (1519, Skip) . STb 5: 265 (1520). "],"e":["hi SD NS 3: 40 ( 1415)","stod rawid jnne for sitiande retten hi ärbogom ATb 1: 29 ( 1454) . ib. ib 30 ( 1454) . ib. ","vi","i fran","j fra )","i gen (j gän SkrtUppb 150 . j göen ATb 1: 233 ( 1465) ), ","i genom (j gönom PMSkr 524 ), ","i mot , se mot. ","*i mädh , ","i mällom (j mellom FMu 4: 94 (omkr. 1455). i mellam ATb 3: 206 ( 1507) . j lmellan ib 1: l42 (1455); FMU 4: 94 (omir. 1455). emellom SJ 2: 228, 239 (1493). i emellom ib 217 ( 1492) . ","emillom HSH 13: 114 (1524, Brask)), ","*i mällom at","*i nu , ","*i sunder , ","i sänder (j sändir) adv. L.","*i vidh","*i vidher? (j wedher), "]},{"a":"i fram","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i fran","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i fran","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i fran thrängia","b":"vb","c":"v.","d":["tränga undan, avlägsna. . . . oc ey bliffue med swadant owerwold i fratrengd som nu gaar rykthet HSH 15: 27 (1526? Brask)."],"e":["i fratrengd )"]},{"a":"i fran vända","b":"vb","c":"v.","d":["afvända, förmå till affall. part. pret. med ack. i st. f. dat. (the wore aldelis riketh i frawendhe BSH 5: 124 ( 1506) . Jfr franvända."],"e":["i frawendha )"]},{"a":"i ganga","b":"vb","c":"v.","d":["ingå. " ij thz herbärghe han ij gär " Fr 2595 ."],"e":["ij ga )"]},{"a":"i geen giva","b":"vb","c":"v.","d":["1) återgiva, återskänka. o maria thu igängiffuer mz thinne hälge affkömdh . . . thz som befröffdha ena borthogh JMö 121. gudh igängaff fridhen ib 178 . 2) giva ss ersättning, giva i utbyte. tha tilbindir jach mik . . . clostreno swa got gooz . . . j gin giffuo Neuman Vokbal 81 (1474). - Jfr giva i gen."],"e":["igänggiffuer JMÖ 121 . ","konj . ","igängaff ib 178. part. pret. igängiffwin ib 56 ),"]},{"a":"i gen","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i gen","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i gen anama","b":"vb","c":"v.","d":["återtaga, återfå. " atj honom behelplige äe then hans kirchie virmo j gen aname " FM 272 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"i gen anama","b":"vb","c":"v.","d":["återtaga, återfå. " thy gör jac allom vterlichet . . . at abbatissan i i wazstena oc clostersens ämbitzman . . . sculu fulla mact haua the for:no vnöö igen annama " SD NS 3: 146 ( 1416) . Jfr anama igen."],"e":["-annama )"]},{"a":"i gen andvardha","b":"vb","c":"v.","d":["återlämna. SD NS 3: 129 (1416, avskr.) . Jfr andvardha i gen."],"e":["igeen antuardha )"]},{"a":"i gen andvardha","b":"vb","c":"v.","d":["återlemna. " oploot hon oc i gen anduardadhe klostreno thän fornämpda större gardhin " SD NS 2: 236 ( 1409) . ib 357 ( 1411) . Jfr andvardha. i gen."],"e":[]},{"a":"i gen bezla","b":"vb","c":"v.","d":["tygla, hålla tillbaka. min licama är som eth wilt oc otampt diwr som löpir . . . wtan thät wardhir igen bedzlat SvB 494 (början av 1500-t.). "],"e":["-bedzlat )"]},{"a":"i gen biudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) erbjuda att återlämna. SD NS 3: 129 (1416, avskr.) . 2) bjuda i stället el. i utbyte. SD NS 2: 741 ( 1413) ."],"e":["igeen budhne )"]},{"a":"i gen biudha","b":"vb","c":"v.","d":["erbjuda att återlemna. ath han honum sina peninga laglige i gen bödh SD NS 2: 319 ( 1410, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"i gen bliva","b":"vb","c":"v.","d":["blifva qvar. swa at ganska faa j gän bliffwo mz triphone MB 2: 274 . Jfr bliva i gen."],"e":["j gän- )"]},{"a":"i gen byggia","b":"vb","c":"v.","d":["2) bygga igen, tilltäppa. at almännings farlidh war igen bykt a mote laghom AktKungsådr 4 ( 1399) . ib 5 . - Jfr bygia i gen."],"e":["-bykt )"]},{"a":"i gen byggia","b":"vb","c":"v.","d":[" Lg 3: 168 ."],"e":["i gän- )"]},{"a":"i gen bära","b":"vb","c":"v.","d":["bära tillbaka, bringa tillbaka. maria gudhi lydandis, swek owenen, gaff i gän ärona oc bortälte dödhen oc i gän baar liffwet (vitam reportauit) JMÖ 64 . Jfr bära i gen."],"e":["i gän baar JMÖ 64 ) , "]},{"a":"i gen böta","b":"vb","c":"v.","d":["laga. systrana som conuentz klädhin skulu skära söma oc j geen böta Bir 5: 102 . Jfr böta i gen."],"e":["j geen- )"]},{"a":"i gen dragha","b":"vb","c":"v.","d":["draga tillbaka, draga bort. o söte ihesu, mina händir antwarda iak thinne mildhet . . . oc j geen dragh them ffran alle ondhe gärningh SvB 482 (ibörjan av 1500-t.). Jfr dragha i gen."],"e":["j geen dragh) , "]},{"a":"i gen driva","b":"vb","c":"v.","d":[" Bir 4: 53 ."],"e":["j geen- )"]},{"a":"i gen driva","b":"vb","c":"v.","d":["förkasta, upphäva, göra om intet. millaste herran ihesus wiliandhes nidhra oc igändriffua högfärdhena, ödhmyukte sik JMÖ 164 . - upphäva förvärvandet av el. besittningsrätten till (ngt). kan thet swa händha, at thetta for:da gooz kan igeen driwas meth lagh oc rättom domum SD NS 3: 194 ( 1416) ."],"e":["igändriffua . ","igeen driwas)"]},{"a":"i gen dämma","b":"vb","c":"v.","d":["dämma igen. . . . och sade, dhe hade igendämpt kungzådren Priv f Sv st 184 (1480, avskr.) ."],"e":["supin . ","igendämpt )"]},{"a":"i gen döma","b":"vb","c":"v.","d":["åter tilldöma, döma att återgå till. kännes . . . mich hafua igen dömpt ragnare i hakstum en gardh i löt liggiande, fran herra nicles boson riddara SD NS 1: 9 ( 1401) . ib 534 ( 1406) . Jfr döma i gen."],"e":[]},{"a":"i gen fa","b":"vb","c":"v.","d":["1) återfå. " sina päninger i gen fa " SD NS 1: 89 ( 1401) . hauer lika mykit ok lika got godz i gen fongit ib 2: 125 ( 1409) . MB 2: 287 . Di 45 . DD 2: 14 ( 1459) . ","2) återgifva j gen faa . . . thz orättelika fangit är Bir 4: 90. hwilkom han skulde the illa fangen thing j gen faa ib. - Jfr fa i gen."],"e":["j gän faa MB 2: 287 . " egen faa: -faar " DD 2: 14 ( 1459)),"]},{"a":"i gen fa","b":"","c":"","d":[" 1 pers jgenfinge, 3) få i gengäld, få som svar. eders nades gunstelige scriffuelsse och gode swar wij nw med wore . . . sendebud . . . aff eders nades högmektighet jgenfinge STb 5: 354 (1521, Kop). - Jfr fa i gen."],"e":[]},{"a":"i gen falla","b":"vb","c":"v.","d":["störtain, rasa samman. eder gruffue som igen fallen är HSH 19: 5 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"i gen fanga","b":"","c":"","d":[" , v. återfå. Se Sdw 2: 1243."],"e":[]},{"a":"i gen finna","b":"vb","c":"v.","d":["återfinna. " reperio . . . vppa finna oc igen finna " GU C 20 s. 523. . . . huilken gard tilforin vplatin war anno etc. xᶜ sexto, och kom jngen thera tette j hogh, at swa giort war, och hade baden forlömpt, at han war jnscriffuen, huilken vplatilse ther j gen fynnes til rantzzakan om corporis christi tijdh STb 3: 339 ( 1497) . SJ 2: 316 ( 1497) ."],"e":["-finnes . ","-fynnes )"]},{"a":"i gen fulla","b":"vb","c":"v.","d":["gifva ss ersättning. henne swa got godhz i geen fulla SD NS 1: 227 ( 1403) ."],"e":["i geen- )"]},{"a":"i gen fylla","b":"vb","c":"v.","d":["fylla igen. HLG 2: 11 (1509)."],"e":[" y geen filla )"]},{"a":"i gen föra","b":"vb","c":"v.","d":[" GS 40 ."],"e":[" i geen- )"]},{"a":"i gen ganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå tillbaka. thet medh orätth är bort gangit tha ma thet medh rätto i gen dömas ok i gen ganga ATb 1: 105 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"i gen gava","b":"nn","c":"","d":["gengåva. gudh gör allom gott, och ey tarffuer therföre någre igen. gåffwer eller löön PMSkr 670 (avskr. från senare h. av 1500-t.)."],"e":["igengåffuer ) , "]},{"a":"i gen giva","b":"vb","c":"v.","d":["1) åter- gifva, återskänka. som honom än liffwit j gän gaff MB 2: 289 . - återlemna, återbetala. the fornämpda xxvj marker i gen gyfwa oc beredha SD NS 1: 200 ( 1402) . ","2) återgifva, gifva ss ersättning. honom ok hans arffwm swa goth godz for the for:da qwärn i gen geffwo (för -geffwa) SD NS 1: 27 ( 1401) . ib 156 ( 1402), 235 ( 1403), 317 ( 1404). - ersätta. til binder jak mik . . . for:da henrik ok hans arffwm allan then skadhan oprätta ok j geen giffwa FH 2: 90 ( 1432) . - gifva i stället, gifva i utbyte. haffuer mig igen giffuit twa delana i grimstorp SD NS 1: 274 ( 1403, nyare afskr.) . - Jfr giva i gen."],"e":["j geen- . j gän-. i gen gyfwa. i gen geffwa), "]},{"a":"i gen giälda","b":"vb","c":"v.","d":["återbetala, återgålda. min herra do fore rättan elskogx kärlekheet. fore thy skal iak honum thz sama i gen giälda Prosadikter (Sju vise m) 155 . Jfr giälda i gen."],"e":[]},{"a":"i gen giälda","b":"vb","c":"v.","d":[" SD NS 1: 235 ( 1403) . Jfr giälda i gen."],"e":["i geen- )"]},{"a":"i gen halda","b":"vb","c":"v.","d":["vara återhållsam, försaka. then som byghinnar falla i armodh oc ey är alstings fallen, hanom är mindre blygd at i gen halda (absinere) än alstings falla Ber 288 . Jfr halda i gen."],"e":[]},{"a":"i gen hava","b":"vb","c":"v.","d":["1) hafva till baka, få till baka, återfå. siins faders breff . . . igen hafua SD NS 1: 29 (1401, nyare afskr.). ib 156 ( 1402), 200 ( 1402) o. s. v. ","2) hafva qvar. hwadh the j gin haffua Bir 5: 131 . " the enda faar älla laamb iak igänhaffde " Su 161 ."],"e":["igän- . ","j gin-),"]},{"a":"i gen kalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återkalla, taga tillbaka, förklara ogiltig(t). huilkit wi ok i then mate ikke tilstandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff SD NS 3: 472 ( 1419) . " at ryggia oc igen kalla the breffue oc ärandhe i skriffuit haffuen till pawen " BSH 3: 152 ( 1464) .","4) återkalla, kalla tillbaka. kesarins son war i gen kallath. oc mästarin byriadhe sit äwintyr Prosadikter (Sju vise m) 154 . ib. - Jfr kalla i gen samt oigenkallande."],"e":[]},{"a":"i gen kalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) återkalla, taga tillbaka. ighen kalla (revocare) alth thet rikena kan koma til forfang SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). thetta gotzit i geen kalla ib NS 1: 73 ( 1401) . ib 182 ( 1402), 2: 93 ( 1409). ","2) åter bringa på tal? som repper eller i gen kallar . . . en aff thalet zaak SO 98 . ","3) återföra, bringa tillbaka (från). somlike hafdho han gärna medh allo ighenkalladh, oc atherdraghit (revocare) aff thom vilianom Ansg 187 . - Jfr kalla i gen."],"e":["ighen- . ","i geen-),"]},{"a":"i gen kasta","b":"","c":"","d":["fylla igen. sades, ath tet (ɔ eth priueth och mack] skulle jg en kastas vtan alle hinder eller hielperede STb 4: 76 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"i gen koma","b":"vb","c":"v.","d":["1) återkomma, komma till baka. the som i gen komo Pa 11 . ib 18 . Di 34 . BK 210 . " ther som effraym waro j gen kommaskolandis " MB 2: 110 . " äpther naghra dagha j genkomandis " ib 114 . ","2) återkomma, återställas. " epter thy . . . the !UDDA_TECKEN? thessa thry rike) . . . igenkompna ära i godhe gamble sambindelse " FH 1: 39 (1458, nyare afskr.).","3) åter tillkomma, åter tillfalla. scal thet for:da gotz i geen komma til mik SD NS 1: 235 ( 1403) . " ib 264 (1403, gammal afskr.), 265 ( 1403). . Jfr koma i gen. ""],"e":["j gen komma . i geen komma. igängkomma BK 210 ),"]},{"a":"i gen koma","b":"vb","c":"v.","d":["1) återkomma, komma tillbaka. om gudh vil mic swa kränkia at jac ey liuande igen comber aff thässe reso SD NS 3: 146 (1416). ib 328 ( 1418) . " swekit gän kom (reversa est) til sin mästara " JMÖ 97 . om k. christ. i gän komme HSH 15: 22 (1526, Brask). 3) åter tillkomma, åter tillfalla; återkomma till tidigare innehavare. strax epther thera afflydelse schal hwsith j gen komma vtan alla hinder och gensegelse til prebende ath vppeholle gudztienist medh fore thöm ok alla cristna siela STb 3: 466 ( 1500) ."],"e":["igeen- . ","i gän-),"]},{"a":"i gen köpa","b":"vb","c":"v.","d":["återköpa. SD NS 2: 752 ( 1414) . wilio for:dä iiij stenger jgen köpa til sigh siälffua ath ägha Svartb 497 ( 1470) . ib (Skokl) 527 (1477). SJ 2: 241 ( 1493) . tha skulde han tet j gen köpe epther gode mentz skattingh Jfr köpa i gen."],"e":["ighen- )"]},{"a":"i gen lata","b":"vb","c":"v.","d":["lemna i stället, lemna i utbyte. hawer oss i geen laatidh siäx örisland jordh SD NS 2: 118 ( 1409) ."],"e":["i geen laata )"]},{"a":"i gen lifna","b":"vb","c":"v.","d":["kvarlämna. " wii moghom ärwä warom foräldhrom efther there döötz timom huat the oss igin lifna " SD NS 3: 166 (1416)."],"e":["igin- )"]},{"a":"i gen liggia ighen","b":"vb","c":"v.","d":["ligga kvar. wij . . . fatige karle lher ighen liggia BSH 5: 178 (1507, H: Gadh)."],"e":[]},{"a":"i gen liva","b":"vb","c":"v.","d":["lefva qvar. sa lengie . . . en man igen liffwer BSH 5: 462 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"i gen lykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tillsluta, stänga. " j gen lykte dörena " MB 2: 167 . Jfr lykkia i gen."],"e":[]},{"a":"i gen läggia","b":"vb","c":"v.","d":["gifva ss ersättning. them fornemdha philipusse ok hans arfum swa guth goos i ghen leggia SD NS 1: 59 ( 1401). ib 142 (1402, nyare afskr.), 203 ( 1403). Jfr läggia i gen."],"e":["i ghen leggia . i geen lägga SD NS 1: 142 (1402, nyare afskr.)), "]},{"a":"i gen läsa","b":"vb","c":"v.","d":["låsa. STb 4: 48 ( 1505) . Jfr läsa i gen."],"e":[]},{"a":"i gen lösa","b":"vb","c":"v.","d":["åter inlösa, återköpa. fora än the (godsen) ii geen löst äru SD NS 1: 97 ( 1402) . ib 234 ( 1403), 235 ( 1403), 378 ( 1404) o. s. v. at jac thet (godsett) i gen löst hafuer ib 2: 219 ( 1409) . Jfr lösa i gen."],"e":["ii geen- . i geen lössa: -lösser SD NS 1: 234 ( 1403)),"]},{"a":"i gen lösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) åter inlösa, återköpa. then waning, som hans . . . köptä aff stadin . . . skal stadin igen löse fför clxv mark STb 5: 28 ( 1514) . 2) återlösa, friköpa. bildl. iak haffwr mina siäl fförtapat som thu igen löste medh tith hälga blod SvB 34 (börj. av 1500-t.). han gaff wt sonen, til thäs at tiänaren skulle j gän lösas oc wardha qwitter SvKyrkobr 317 . - Jfr lösa i gen."],"e":["j gän- )"]},{"a":"i gen mura","b":"vb","c":"v.","d":["igenmura, åter tillmura. iblandh stenana ther holet i gän mwradhes mz Lg 437 ."],"e":["i gän- )"]},{"a":"i gen mäla","b":"vb","c":"v.","d":["lmäta tillbaka. j samma matto wi mälum wt andhrom, tha wardhir os betaldh, ok athir j gen mälth (mensura qua mensi fuimus remetietur nobis) SpV 570 ."],"e":[]},{"a":"i gen qvikna","b":"vb","c":"v.","d":["återkomma till liv. . . . ath han laagh langelica dödh medh henne och j ghen quechnade STb 4: 141 ( 1507) ."],"e":["j ghen- )"]},{"a":"i gen ropa","b":"vb","c":"v.","d":[" SD 5: 678 (öfvers. fr. 1467). Jfr ropa i gen."],"e":["jghen- )"]},{"a":"i gen sighia","b":"vb","c":"v.","d":["resa invändningar emot (ngt). thy bidiom wij alle epterkomande konunga . . . tessen forlenilsse och vnnilse i jngen mathe j gen sigia eller forkrenkia Mon Dipl Sv 18 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"i gen skikka","b":"vb","c":"v.","d":[" MP 3: 42 (möjl. två ord; jfr i gen 3)."],"e":["j geen- )"]},{"a":"i gen skipa","b":"vb","c":"v.","d":["återställa, återskaffa. " at thu minom son j geen skipadhe sina hustru " ST 528 ."],"e":["j geen- )"]},{"a":"i gen skipa","b":"vb","c":"v.","d":["återskaffa. i tässe antiphone prisas iomffrun . . . för thz at hon igänskepadhe os wan arffwa deel li hymerike JMÖ 56 ."],"e":["igän- )"]},{"a":"i gen skriva","b":"vb","c":"v.","d":["skrifva å nyo, skrifva i stället. oppa aattonda bladhino oc oppa the adhre sidhone är scrapath oc j geen scrifuat the ordhin til sik VKR 55 . " oppa nionda bladhino oc försto sidhonne är scrapat tyswa oc j gen scrifuat thet ordhit garzmestarans ib. ""],"e":["j geen- . "]},{"a":"i gen sla","b":"vb","c":"v.","d":["slå igen, slå till baka, gifva motslag. hwa i geen sla han brygger kiwith GO 808 ."],"e":["i geen- )"]},{"a":"i gen sla j geen","b":"vb","c":"v.","d":["slå igen, slå tillbaka, giva motslag. thz första godha thinget som är at j geen sla owinin mz thz är rät tro MP 3: 98 . - återstråla? for thänna sakir hogsins öghom aff guddomsins klara sken mothe, ällir j gen slaghno (reverberatis ergo oculis mentis), liwsit wmfangit SpV 224 ."],"e":[]},{"a":"i gen standa","b":"vb","c":"v.","d":[" |Fdan. igenstande] återstå, vara obetalt. hwat som i gen stodh aff the päninga SD NS 1: 140 ( 1402) . " tildömom wi . . . marghet til the fäm marcer i geen stodho aff huquon " ib 410 ( 1405) . Jfr standa i gen."],"e":["i geen- )"]},{"a":"i gen standa ighen","b":"vb","c":"v.","d":["1) återstå, vara kvar. tha wil jak göra thz thu astwndar tilföghiandhe, thy som nw är sakth, thz som j gen standhir SpV 27 . - återstå att betala, vara obetalt. framdelis skulle i gen standa clxxij (172) marcker aff forscrifne suma som obethalade ware SJ 2: 112 ( 1488) . Uppl Lagmansdomb 19 (1490). SJ 2: 167 ( 1490) . iɉ ᶜ (150) march ssom tillförendh aff samma köp ighen stodh ib 234 (1493). ","2) ha kvar obetalt, vara efter med. en aars rentta han i gen stode aff the i!UDDA_TECKEN? (150) mark SJ 2: 232: (1493). - Jfr standa i gen."],"e":[]},{"a":"i gen stoppa","b":"vb","c":"v.","d":["tillstoppa. then maath, som . . . i gen stoppar ynelffwanar LB 7: 78 . thee (!UDDA_TECKEN? aadronar) ärw igenstwppade ib. - åter tillstoppa. thet skal han lata i geen stoppa SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). - Jfr stoppa i gen."],"e":["i geen- . ","igenstwppa )"]},{"a":"i gen stoppa i gän","b":"vb","c":"v.","d":["tillstoppa. hans öron i gän stoppadhos SkrtUppb 338 ."],"e":[]},{"a":"i gen sända","b":"vb","c":"v.","d":["återsända. at for:de herra beint scal joane lafrintsone thet pantzaret i gen senda SD NS 1: 484 ( 1405) . " at . . beint thet pantzaret äy i gen sende " ib. " aat spöriande helyodore. hulen waare beqwämare än eth sinne j gän sända til iherusalem " MB 2: 289 ."],"e":["j gän- )"]},{"a":"i gen sänkia","b":"vb","c":"v.","d":["igenfylla, sänka, stäna genom sänkning. hampnerne (näml. äro) igensenckthe BSH 5: 163 ( 1507) . FM 186 ( 1504) . Jfr gensänkia."],"e":["igän- FM 186 (1504)),"]},{"a":"i gen taka","b":"vb","c":"v.","d":["1) återtaga. " hwilketh edere thro swena . . . igen togo " BSH 5: 396 ( 1510?) . ","2) taga till baka, vägra fullgörandet af. wild engha lund sin ordh j gen taka Lg 1033 . - Jfr taka i gen."],"e":["igen taga )"]},{"a":"i gen taka","b":"vb","c":"v.","d":["1) återtaga. ey wil ok hon . . . kiortillin aflagdhan j gen taka (recipere) SpV 74 . hulket gull borgemestara beffalthe honom ighen taga effter tompten ey opbuden är SJ 2: 246 ( 1493) . Saml 24: 148 (1488-90). - Jfr taka i gen."],"e":["igeen- . ","ighen- . ","-taga . ","-taghe )"]},{"a":"i gen tea","b":"vb","c":"v.","d":["visa till gengäld, bevisa, tillbaka. mädhan min herra do fore min kärlek skuld lthy wil iak thz sama honum kärlika i gen te Prosadikter (Sju vise m) 154 ."],"e":["-te )"]},{"a":"i gen thrängia","b":"vb","c":"v.","d":["tillbakatränga, dämpa, tygla. for . . j geen tränghiaskolandis !SYNS_DÅLIGT? stringendam) thera käthe, oc lusta som kathe äru Bir 4: 63 ."],"e":["geen- )"]},{"a":"i gen unna","b":"","c":"","d":[" . v. låta få tillbaka, upplåta tillbaka. item kan thet oc swa falla, at for:de erik karlsson wil thet i gen lösa, tha skal thet wara aff kärlekx skuld honom thet i gen vnna fore sama pänina SD NS 3: 62 ( 1415) . Jfr unna i gen."],"e":[]},{"a":"i gen upfylla","b":"vb","c":"v.","d":["ersätta. " kan thetta godzith . . . fore for:da frw katerine i nokra matto ath hindras, tha tilbindom wy oss . . . henne . . . thet igen wpfylla " SD NS 3: 146 ( 1416) ."],"e":[]},{"a":"i gen vaxa","b":"","c":"","d":[" ,, v. växa åter. Se Sdw 2: 1243."],"e":[]},{"a":"i gen vinna","b":"vb","c":"v.","d":["återvinna. " tw haffuer drengeliga thin häst igen wunnet " Di 147 ."],"e":[]},{"a":"i gen vinna","b":"vb","c":"v.","d":["återvinna. Sd NS 3: 304 (1418). Jfr vinna i gen."],"e":[]},{"a":"i gen välia","b":"vb","c":"v.","d":["välja i stället. Se Sdw 2: 1423."],"e":[]},{"a":"i gen äskia","b":"vb","c":"v.","d":["återkräfva. haffuer her akä . . . ighen elskath (för ighen eskath) skyp och gotz BSH 5: 203 ( 1507) ."],"e":["ighen- )"]},{"a":"i genom","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i genom","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i genom stinga","b":"vb","c":"v.","d":["genomstinga. Se Sdw 2: 1243. Jfr stinga i genom."],"e":[]},{"a":"i genom stinga","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"i häl","b":"","c":"","d":[" , se häl, f."],"e":[]},{"a":"i häl","b":"","c":"","d":[" , se häl, f."],"e":[]},{"a":"i lata","b":"vb","c":"v.","d":["hälla i, ifylla. Se Sdw 2: 1243. karen j hwilkom oleonna filthme wardhir j lathen (infunditur) SpV 259 . - med obj. betecknadsne kärlet i vilket ngt hälles och prep. af. hwilkin kalkin wilt thu först aff thässo watne haffwa j läthnan SpV 63 ."],"e":[]},{"a":"i mot","b":"","c":"","d":[" , se mot. Jfr thär i mot."],"e":[]},{"a":"i mot bryta","b":"vb","c":"v.","d":["jnfendo . .. möket imoth bryta GU C 20 (hand 2) s. 26."],"e":["imoth- )"]},{"a":"i mädh","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i mällom","b":"","c":"","d":[" , se i. Jfr thär i mällom."],"e":[]},{"a":"i mällom at","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i nu","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i sunder","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i svälghia","b":"vb","c":"v.","d":["svälja, sluka. " han hade i swolgit en wapnan man " Di 83 ."],"e":[]},{"a":"i sänder","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i sätia","b":"vb","c":"v.","d":["insätta, infästa. " skal hon hölya sit hofwth medh hwif biskopenom j sätyande nalena " VKR 67 . Bir 4: 20 . - insätta, inympa. gör jak sua som godhir träplantare hulkin som i sätir (inserit) planto quist älla telong j thorran stok Bir 3: 65 ."],"e":[]},{"a":"i tända","b":"vb","c":"v.","d":["antända, sätta eld på. - tända, påtända. Se Sdw 2: 1245."],"e":[]},{"a":"i tända","b":"vb","c":"v.","d":["antända, sätta eld på. j tände han stadhen oc vpbrände MB 2: 220 . - antända, upptända, anlägga (eld). jwdas . . . j tändhe elden oc bräne alt j röther MB 2: 233 ."],"e":[]},{"a":"i vidh","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"i vidher","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"ia","b":"","c":"","d":[" , interj. och subst. L. A) interj. 1) ja! tha swarade magnus dws martinne jaa wet jag swa hoo thet giorde ATb 1: 44 ( 1455) . "ällir haw´r tw warid här för?" "ja, haw´r jak swa" Beckman STud 87 (1461). lauris . . . badh hanom at han skulle läna¨ hanom een hesth pa bärgith ia sagde fasbiörn vil iak swa ATb 1: 207 ( 1465) . tha swar[e]dhe the alla jak m[ed] oprectha hendh[e]r GPM 2: 328 ( 1509) . - sighia ia, säga ja. Se Sdw 2: 1242. 3) ja! i sanning! nå väl! kadrin . . . sade först til lbörgemästaranna jaa thz lidir nw at nicolaus mässo ath i skolin sätia idart rad Beckman Stud 90 ( 1459) . B9 subst. n. samtycke, bifall. j skulin alle hawa et ja älli ney Hel män 113 . ib. - Jfr iakalla, -sighia."],"e":["jaa . ","jak )"]},{"a":"ia","b":"in","c":"interj.","d":[" L. A) interj. ","1) ja! wil thu fru at vi sighiom honum til? ja iak idher thz sama radha vil Fl 428 . " hafwir iak thz oppa thik forthiänt . . . sonen swaradhe jaa fadhir " ST 382 . " o älskelika syster wilt thu wita mz hwario skörlifnadhin hältz atherhalz ja min käre brodher jak bidher thik at thu sigh mik thz " Ber 83 . !SYNS_DÅLIGT? the swa LfK 267 . ib 276, 277 . sanctus germanus saghdhe hustru hafwir thu the gudhena nokontidh seeth, hon swaradhe iaa wel mangum sinom ST 31 . som ey ägher sik siälffwan, oc hwaske haffwer ne ällar jaa LfK 16 . - sighia ia, a) säga ja (till), lofva att lyda el. att uppfylla. sagþo ia viþ biskops buþi Bu 5 . röst com af hinnom ok saghþe ia viþ hans orþ ib 496 . b) samtycka (till). sighia ia gen färdhinne Bil 321 . sadhe ther till jaa RK 3: 3326 . c) gifva sitt bifall (åt) antaga, godkänna, erkänna. sighiom wi aldre ja til nokan annan BSH 1: 185 ( 1366) . ib 188 ( 1386) . " sighi alt conuentit jaa mote (consentiet in) hänne " VKR 63 . d) lofva, medgifva. sidhan henne är jaa sakt at ingaa j clostrit Bir 4: 16 . VKR 63 . ","2) jo! diäfwlen sagdhe ne ey ma thz wara . . . thänne sagdhe ia KL 58 . är ey ther a mooth noghor boot . . . jaa är swa LfK 276 .","3) ja! i sanning! nå väl! en min likame smittas gen hiärtans vilia ja tha höghis min renlifuis krona mz thwfäldom lönum Bil 557 . B) subst. n. samtycke, bifall. mäþ þera ia dömde guþ han tel häluilitz Bu 28 . vtan faders vitu oc ia MD 344 . " meth minna nesta frenda ok wena ja, godhulilia ok samthykkio " SD NS 1: 22 ( 1401). ib 29 ( 1401) . " gaf ja at bryta belatit " Bil 478 . " sum här gawo sit ia til " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - samtycket till giftermål, jaord. hon . . . wilde sith ia enghalund hanum gifua Bil 682 . hwilkin möö a giptirmal ganger vtan fadhurs ja SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ."],"e":["jaa )"]},{"a":"iaa","b":"vb","c":"v.","d":["säga ja till, lofva. ath . . . dragara thz iaa säghia göra vylia SO 206 ."],"e":[]},{"a":"iadut","b":"","c":"","d":[" , interj. o ve! GPM 2: 22 ( 1508) ."],"e":["jadhwth )"]},{"a":"iadut","b":"","c":"","d":[" RK 2: 8982] o ve! perse flyddo ok vndan löpa iadwt ij hvario buska öpa Al 2858 . " ropar iadwt widher " ib 5302 . hebrica konung ropadhe iadwt thz han haffwer sin älgskogha mist ib 8044 ."],"e":[]},{"a":"iafliker","b":"","c":"","d":[" , se iäfliker."],"e":[]},{"a":"iagha","b":"","c":"","d":[" , se lägha."],"e":[]},{"a":"iaghan","b":"","c":"","d":[" , se iäghan."],"e":[]},{"a":"iaghare","b":"","c":"","d":[" , se iäghare."],"e":[]},{"a":"iahärra","b":"nn","c":"","d":["jaherre, herre som alltid samtycker. ja herre mon the wara alle MD (S) 202 . " jdher jaaherra wil iak ey wara " RK 2: 1898 ."],"e":["jaaherra . ","ja herre )"]},{"a":"iak","b":"pn","c":"pron.","d":["jag. " iac skildhi fyr festnum " SD 2: 279 ( 1299) . " jak byrghe karlson vitna þet " ib 4: 686 ( 1339?) . " iak alexander thik helso tee " Al 5930 . viþ moþor döþ gat iak fast gratet Bu 74 . " jak þaka guþi ok sancto iacobo. at iak är frälsaþar fange ib 174. mädh allum thöm landum ok stadhum som jak bo inne hafdhe a mins herra konunxens wegnä tha han aff landeno foor, skal iak eller min wmbudh mik eller sik enkte bewäria " BSH 1: 132 ( 1371) . " jak som i dagh jngik j tiidh hws " VNB 16 . " thin ängil oc jak fölgdhom thässe siläline " Bir 3: 97 . " thänne är suasom annar jak (alius ego) " ib 70 . " at iak forma hämnas min ok minna guþ " Bu 508 . " kommen . . . til min " MB 2: 122 . RK 3: (sista forts.) 5691 . " mik tel aflat ok lösn minna synda ofra iak . . . mit äruþe " Bu 3 . þu köpte mik lif mäþ þinom döþ ib 75 . " þa hon skulde mik tel dozens föþa " ib. " hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan " ib 135 . " at iak marten och pavall hafom latit skälicom manne, anderse garpp, vaart goz ii viarby . . . for sexthigi marker penningä, hwilico som vit kyännoms hava fulleleca opburit; ok fore thy affhendom vit os thet goz fornempdä " FH 2: 9 (1374, nyare afskr.). bidom vit goda men . . . om thera jnsiglen ib. " scolom vith (af senare hand ändradt till vi) badhe fädhgha lydha thera redhe (för radhe) " Bil 619 . " wil iak at agar födhe oker (Cod. A os 184) badhom barn " MB 1: (Cod. B) 545 . hwar okar (Cod. A waara 196) ib 546 . " vi ärum kompana iak ok han " Fl 770 . " vi biþiom þik var for oss alla tima biþiande " Bu 18 . " tha the eller wi viliom thessin forodhin vpsighiä " BSH 1: 131 ( 1371) . " wi riddara ok swenä ib 133. af bäggiä varrä väghnä oc swa af þess varrä som äfte lywer " SD 5: 562 ( 1346) . " annar wara skal dödher blifwa " Iv 465 . ib 1601 . Al !SYNS_DÅLIGT? 6438, 7194, 8446. Lg 41, 3: 682 . MB 2: 120 . " for bäggiä varrä syäl äller annars vars " SD 5: 563 ( 1346) . " varrä bäggiä äller annars vars liik ib. " ib 565, 567, 568 . ängen waar Di 75 . ib 139 . " om thens wor huffuod som tapar " ib 100 . huars wara ytirste daghir Mp 1: 6. hwart varra SD 5: 564 ( 1346) . " i hwars varrä artiip bäggiä " ib 562 ( 1346) . for annadh warth som längxt liffwer ib 4: 129 (öfvers. fr. 1440). bäggia wara här Al 5317 . ib 5380, 5520, 7299 . til vaar Iv 2190, 2908, 4041 . Al 4344 . RK 1: 1691, 3681 . Ber 6, 154 . - med betydelse af sing. nyttjas pl., då den talande är en regent eller biskop. SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669, 670 o. s. v. biudhom vi konungh magnus MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . EG 67 . ui darius Al 1199 . " se swa gyort sum a oss syälwän " SD 5: 606 ( 1346) . ib 377 (1344, nyare afskr.). wi thordh mädh gudz nadh biscop i strengnes helsom ider BSH 2: 35 ( 1396) . - pl. förekommer äfven brukad, då den talande är en förf. þe mato vilium vi frammer vm al maal halda Bu 6 . " vi suarum þär tel " ib 8 ."],"e":["iach Gers Ars c 2; BSH 4: 243 ( 1499) o. s. v. ","jach PK 245 ; BSH 3: 173 ( 1466), 174, 4: 1 ( 1470) o. s. v. ","jack FM 534 ( 1511) . ","iag RK 3: (sista forts.) 4201, 4204 o. s. v. ","jagh BSH 4: 218 ( 1497), 276 (1501). ","jag ib 277, 5: 58 (1505). ","iäk SR 50 . ","iäc SD 5: 293 ( 1344) . ","jäk ib 6: 149 ( 1349), NS 1: 61 ( 1401); Bir 2: 8 ; MD 10, 14 . ","jäc SD 5: 293 ( 1344) . ","iek Di 15 . ","jek Bir 2: 3, 4, 6 ; MD 8, 10, 13, 14 . ","suffigeradt: -k vilik (för ville iak) RK 1: (LRK) s. 230 ; hadic (för hade iac) ib 231 . ","min . ","myn RK 3: (sista forts.) 5691 . ","mär VGL I ; ÖGL. ","mä VGL; ÖGL. ","mik . ","mik . ","mek (ack. el. dat.) SD NS 1: 61 ( 1401); BSH 4: 113 ( 1486), 5: 36 (1505); MD 61 . ","myk BSH 3: 172 ( 1466), 173. ","mich MD 168 . ","migh FM 210 ( 1504) . ","mig RK 3: (sista forts.) 4277, 4297, 4333. ","megh (ack. el. dat.) ib 4326 ; MD 8, 12 o. s. v. ","meg RK 3: (sista forts.) 4369, 4375. ","vit FH 2: 9 (1374, nyare afskr.; på tre ställen). ","vith Bil 619 . ","okar MB 1: (Cod. B) 546 . ","oker ib 545 . ","uir MB 1: (Cod. B) 532 . ","vir ib 533 . ","wir SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669, 670, 4: 407 (1335, nyare afskr.). ","wi ib 407 (1355, nyare afskr.), 5: 561 ( 1346) och ofta. ","vi Bu 6 och ofta. ","wii SD NS 1: 386 ( 1404) . ","wy FH 4: 25 ( 1452), 26. ","var KL 157 . ","war RK 1: 1691, 3681 ; SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 6: 180 ( 1350); KL 176 ; Ber 6, 154 ; Di 139 . ","vaar Iv 2190, 2908, 4041 . ","waar BSH 1: 131 ( 1371), 166 ( 1376); KL 234 ; Al 4344 ; Di 75 ","vor SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","wor Di 100 . ","vara KL 161 ; Iv 1601 ; MB 2: 120 . ","wara MP 1: 6 ; Iv 465 ; Al 4780, 5317, 5380, 5520, 6283, 6438, 7194, 7299, 8446 ; Lg 41, 3: 682 . ","waara MB 1: 196 . ","vora SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","varra ib 5: 564 ( 1346), 567. ","varrä ib 562, 563, 564, 565, 567, 568 vars (efter en föregående gen. på s) SD 5: 563 (1346; på två ställen). ","warth (efter föregårende adj. i n.) ib 4: 129 (öfvers. fr. 1440). ","os . ","oos KL 234 ; SD NS 1: 611 ( 1407); BSH 3: 146 ( 1463?) , 147. OSS SD 5: 562 ( 1346), 564, 565, 567, 568; BSH 1: 166 ( 1376), 186 ( 1386), 3: 146 (1463?); KL 182 . ","ws SD NS 1: 222 ( 1403), 233, 386 ( 1404); MD (S) 219, 244, 251, 271 (på sistnämda fyra ställen i rimslut). wss BSH 5: 445 ( 1511) ),"]},{"a":"iak","b":"pn","c":"pron.","d":["jag. " tha fik han liff af stensins mact oc vit oc skiel sua hauikhört sakt " Vis sten 3 . item köpthe jaa eth looss HLG 2: 47 (1516). hwi swegh thw megh GU C 20 (hand 2) s. 16. ty kan ey hans bön mäg hogfallas Troj 44 . " thetta är omilda åtskillielsenes tekn j mällon tig oc meg " ib 307 . " mon k m k (ɔ Karl Magnus konung) koma mz här sinom ok hämpnas war aa thesso folke " Prosadikter (Karl m) 319 . " huilka suma peninga . . myn kere husbonde . . . och jach redeligan haffua opburet hälfftenä hwarth wora " SJ 2: 23 ( 1476) . alla t9l lsaman skwlw ass . . . till aarlighit affgildh giffua viij mark Svartb (Skolkl) 295 (1422?). ib. oppa thenna domana och thetta dombreff bodhe the ass om stadhfestilse Svartb 358 ( 1437) . förlathe aas thessa iij syndher SvKyrkobr 90 . - pl. i st. f. sing. då den talande är en regent eller biskop. vi magnus, mäd gudz nad konunger SD 6: 343 ( 1352) ."],"e":["jaa HLG 2: 47 (1516)","myk Nio kap ur Bir 26 . ","meg Troj 307 . ","megh Beckman Stud 237 (omkr. 1400); GU C 20 (hand 2) s. 16. ","mäg Troj 44, 245, pl. ","vi SD 6: 343 ( 1352) . ","war Prosadikter (Karl M.) 319 . ","wora SJ 2: 23 ( 1476) . ","ass Svartb (Skokl.) 295 /1422?); ib; Svartb 358 ( 1437) ; ib (Skokl) 441 ( 1450) . ","aas SvKyrkobr 90 . Se Sdw 2: 1242 f.), "]},{"a":"iaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) jaka, säga ja, lofva. ville ängaledhis iaka Bo 167 . ","2) jaka, medgifva, erkännam med ack. med inf. thy at han sik hwazske nekadhe älla iacadhe vara gudz son Bo 48 . ","3) samtycka till. med ack. thz jachadhe alle nyffinga Di 254 . - med prep. til. ther will iak till särdelis iaka RK 3: (sista forts.) 4908 . ","4) gifva sitt bifall åt, antaga, godkänna, erkänna. med dat. monde honum alle iaka RK 3: (sista forts.) 4379 . " wile i honum alle iaka " ib 5757 . " jak jaka thic aff alzwllogs gudhz vägna " VKR 65 . ","5) vara af samma tanke el. vilja med el. som,, hängifva sin vilja åt. med dat. jak jakar mynom gudhi medh allom (för allo) hiärta VKR 65 ."],"e":["jacha . "]},{"a":"iaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) jaka, medgiva, erkänna. " med efterföljande sats. thy at alt conuentit hafuer jakit at jac hafuer thera kärlek ther til nytat " MB 1: 589 (1430-50). 3) samtycka. - med dat. och prpe. i ville hon jaka honom j äkteskap Troj 215 ."],"e":["supin . ","jakit MB 1: 589 (1430-50) ),"]},{"a":"iakalla","b":"vb","c":"v.","d":["samtycka till. med dat. hwilke boon (ɔ böön) jak sätte ok jakalladhum ok stadhfestum met thenno breffue Svartb 105 ( 1355) . ib. Jfr iasighia."],"e":["-adhe )"]},{"a":"iakan","b":"nn","c":"","d":["jakande, erkännande. " efter theres jakan och edhe thå dömde jak . . . " FMU 5: 88 (1484, "],"e":[]},{"a":"iakant","b":"nn","c":"","d":["hyacint. " framman ij hans hiäme skeen een stolter liws karbunkil steen a hans nakka een iakant " Fr 163 ."],"e":[]},{"a":"iakare","b":"nn","c":"","d":["person som (gärna) jakar el. samtycker. " assentaneus . . . iakare " GU C 20 s. 40 . " consentaneus a um rasker samtykkiare ok iakare " ib s. 140 ."],"e":[]},{"a":"iakka","b":"","c":"","d":[" , se iäkka."],"e":[]},{"a":"iakt","b":"","c":"","d":[" , se iäkt."],"e":[]},{"a":"iakt","b":"","c":"","d":[" , se iäkt."],"e":[]},{"a":"iam","b":"","c":"","d":[" , iamn o. s. v. se iäm-, iämn o. s. v."],"e":[]},{"a":"iammerlika","b":"","c":"","d":[" , se iämmerlika, iämmerliker."],"e":["iammerliker"]},{"a":"iaorþ","b":"nn","c":"","d":["jaord, samtycke. " thesse säth dömer iak staþughan met bondannä jaorþee " FH 3: 4 ( 1352). - samtycke, bekräftelse. at j then for:da bo knwtz son ja ord gifwen thil thet for:da häradzhöfftinga döme SD NS 1: 623 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"iaqväþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iarl","b":"","c":"","d":[" , se iärl."],"e":[]},{"a":"iarmark","b":"","c":"","d":[" , se iärnmark."],"e":[]},{"a":"iarn","b":"","c":"","d":[" , se iärn."],"e":[]},{"a":"iarper","b":"av","c":"adj.","d":["brun? mik thyker tik fasta wara skarp och blek och mio och mager och arp MD 383 ."],"e":[]},{"a":"iartekn","b":"","c":"","d":[" , se iärtekn."],"e":[]},{"a":"iasighia","b":"vb","c":"v.","d":["samtycka till, godkänna, erkänna. . . . . huilket her niclis sielffuer jaa sade och stadffeste STb 4: 69 ( 1505) . Jfr iakalla."],"e":["jja- )"]},{"a":"iaspis","b":"nn","c":"","d":[" ? jaspis. Fr 433 ."],"e":[]},{"a":"iasäghn","b":"nn","c":"","d":["påstående, försäkran. " vtan aala darotta iasägn (sine omni temeraria assertione) " Bo 29 ."],"e":[]},{"a":"iat","b":"","c":"","d":[" , se iät."],"e":[]},{"a":"iata","b":"","c":"","d":[" , se iätta."],"e":["iatta"]},{"a":"iava","b":"","c":"","d":[" , se iäva."],"e":[]},{"a":"iaþur","b":"","c":"","d":[" , se iäþur."],"e":[]},{"a":"idh","b":"nn","c":"","d":["id, gärning, sysselsättning. " thy är wärldin widh at hwar hawer sina idh " GO 130 . " hon plägadhe tholka sama iidh " Fl 596 . hadhe the ridderliga ydh RK 3: 2047 . " ib 1: (Albr.) s. 213, 2: 7365, 3: 520, 820 (sista forts.) 4222. " GO 673 . MD (S) 241 . Lg 3: 263 . PM 1 . " lägger aa sina fiende lythen iidh (bryg sig föga om) " RK 3: 3898 . Jfr vadha idh."],"e":["iidh . ","ydh )"]},{"a":"idh","b":"nn","c":"","d":["mörtfisken leuciscus idbarus Lin., id. " j pund idhe for iiij ortiger, ok j pund brassna for ij öre " Skotteb 362 (1459-60, Kämn). - koll. jtem xx öre for vᶜ iidh Skotteb 472 (1472-73, Kämn). vɉ pund fisk, gädda, syk och ydh HLG 3: 111 (1529). "],"e":["iidh . ","ydh . ","idhe Skotteb 362 (1459-60, Kämn). ydhä ib 436 (1469-70, Kämn)), ","*idha fiske (iidhe-), "]},{"a":"idh","b":"nn","c":"","d":["id. gärning. Jfr idher samt bonda idh."],"e":[]},{"a":"idha","b":"nn","c":"","d":["lida, bakvatten (i älv). Se Sdw 2: 1243."],"e":["*idho bänker","ide- )"]},{"a":"idha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["idha sik . Se Sdw 2: 1243."]},{"a":"idha","b":"nn","c":"","d":["1) sysselsättning, yrke. " the swara sik wara iudha . . . ok sina idhu ihesu christi thiänist " Bil 234 . ","2) utöfning. " aff . . . andelika liffuernes idhu äldher idkan " Su 59 ."],"e":[]},{"a":"idha","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra, hålla på med. thz bödh han swa länge idha MD 197 . ","2) idka, utöfva. liko wel at han äy idhe bergx bygning PfN 135 . - sysselsätta sig med, utöfva, uträtta. alla handa idha Al 7052 . "],"e":["-ir )","idha sik , öfva sig. vnge skulu sik idha badhe beka (för beta) ok barka GO 857 . - refl. idhas, idas latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufin kombir MP 2: 206 . ey idhandis ingaa ib 212 . - Jfr iþia."]},{"a":"idhan","b":"nn","c":"","d":["sysselsättning. " thz war hans mäste idan " Di 104 ."],"e":[]},{"a":"idhar","b":"","c":"","d":[" idarth GU C 20 (hand ","pron. poss. L. eder. ma i¨ wethe . . . thet jak haffuer edhrot breff vndh[e]rstandth FMU 4: 153 ( 1450) . " laten kalla edan son j gän " Prosadikter (Sju vise m C) 238 . " alla skola indswöpass i idarth orlogh " GU C 20 (hand 2) s. 15. bidhen fför os, at wi matthom enkannelika ffaa . . . at komma i edhrat wärdzskap oc glädhias mädhe edher SvB 462 (omkr. 1520). huar med wii ider alle befale then alzmektig gud oc sancte eric till att besinnende eders oc idre effterkomande oc meninge suerges riges beste oc bestond j lengden STb 5: 337 (1521, Kop). oppfostren nw siälffwa edhan son JMPs 350."],"e":[]},{"a":"idhelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ideligen, ständigt. " om the äru ällre j klostreno oc i större werdhogheyt, oc plägha idhegha finnas i godhom oc helsamlighom radhom " Abbedval i Vkl 85 . 2) enträget, ivrigt. ty biwder han eder jdeliagsth at j ofortöffwad wtan all dwale lägger här j fraa hans landh Troj 5 ."],"e":["-legha Abbedval i Vkl 85 . ","idhlica SkrtUppb 424 . ","idherlika SvB 330 (börj. ab 1550-t.). superl. jdeligasth Troj 5 ),"]},{"a":"idheliker","b":"av","c":"adj.","d":["3) mån. med prep. um. ehnom läkiare tilhörer . . . ware ideligen om then siwke PMskr 684."],"e":["-liken . ","ideligen )"]},{"a":"idheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) idelig, idkelig, ofta upprepad, ofta påkommande. äfte idhelika fasto Kl 197. var thz hans idhelik Bön Bil 830 . ib 868 . Al 3999 . " at sömpnen wardher ey oflanger älla idhelikin " Ber 251 . " vatsnens natwr är blöt oc stenin är hardhir tho gynum bora idhelikin vatndrupi hardhan steen Kl 288. "","2) trägen flitig. jdheliken a bönum Bil 885 ."],"e":["-likin . ","-likin )"]},{"a":"idhelikhet","b":"nn","c":"","d":["flit, trägenhet. fore thera idhirlikheth j tynne tyänist MP 5: 81 ."],"e":["idhir- )"]},{"a":"idhelikhet","b":"nn","c":"","d":["flit. Ber 292 ."],"e":["idhelighet )"]},{"a":"idher","b":"nn","c":"","d":["id, gärning, sysselsättning. " hwlkas qwynnors oc jomffrwes (ɔ amazonernas) seder är oc mästa jdher ath öffwa siig j hoffwärk oc hwro the skulo lära siig ath strida " Troj 24 . Jfr idh."],"e":[]},{"a":"idher","b":"nn","c":"","d":["ånger. " han skal ekke döö wthan scriffta mal och ydher ok aanger för syna synder " Lg Manfr. 287. "],"e":["ydher )"]},{"a":"idher","b":"nn","c":"","d":[" ? ånger. allom som äru sannelika scrifftadhe mädh idher oc anghir . . . them gaff han alla thera syndha fförlatilse SVB 592 (början av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"idher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oidher."],"e":[]},{"a":"idhia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Se Sdw 2: 1243."],"e":[]},{"a":"idhin","b":"av","c":"adj.","d":["idog, flitig, trägen. - stor, stark. engin ärffuodha sit eghit ärffuodhe vtan alla idhra gärninga wardhen til almennelighit gagn oc nytto mädh mere idhn oc idhnare gladheligheet än om i ärffu[odh]adhen til idhra eygna nytta oc gangn FOVkl 215 ."],"e":["idhnare ) , "]},{"a":"idhin","b":"av","c":"adj.","d":["idog, flitig, trägen. " dröfwilse . . . gör oröntan man varughan ok idhnan " Su 443 . the varo idhne j sino ämbete MP 1: 25 . " the varo altidh jdhne j dygdhom " Bir 2: 313 . ib 3: 160 . KL 83 . MP 1: 184 . VKR XIII . Ber 88, 136, 229 . idhin . . . a gudhlikom bönom KL 106 . " war hon mykit idhin ok brännande a gudhelikom bönom " VKR VII . " idhin til fasto ok gudhelika böna " ib XI . " idhin til ärwodhe " KL 290 . Ber 186 . the varo . . . idhna til at thiäna mik Bir 2: 139 . at fructsamo biin wardhin frvctsamre ok idhanre at äruodha ib 1: 258 . ib 361, 2: 128 . Ber 153 . Jfr oidhin."],"e":["idhnan Su 443 . ","idhna Ber 88 . pl. nom. m. idhne. f. idhna. komp. idhnare),"]},{"a":"idhisla","b":"","c":"","d":[" , se edhizla."],"e":[]},{"a":"idhka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra, utföra. " verkställa. huar thz idhka " KS 43 (111, 46) . MB 2: 14 . Lg 3: 558 . " at the helga messän j swa motto som her nw forescrifuit staar skal itkas ok holdas " FH 5: 98 ( 1485) . ib 101 ( 1486) . " hwilkin thing oc lärdom swa äru tämprat oc matat at enkte finz j them omögelikit . . . at göra oc fulkompna, wtan hwar en maa !SYNS_DÅLIGT? lättelika idhka oc öffwa " Su 364 . skulu vngara . . . !SYNS_DÅLIGT? lek ok skemptan al thön åthäue, män plägha i stridh . . . halda KS 53 (136, 57) . ","2) utöfva, öfva. " idkande sin lusta " Bir 1: 196 . " for mykit aterhald ok möclä fasto som hon altidh itkadhe " Lg 3: 521 . VKR 1 . Su 58 . ","3) öfva, inöfva? ärffuodha ther om ath sämia oc gudhliken kärleker mätthe ökias, koren bätre idhkas tystan bätre haaldas Bir 5: 130 . ","4) öfva sig. skulu the idhka skiuta medh armbyrst ok handbugha KS 53 (136, 57) . ","5) sysselsätta sig med, öfverväga. tässen oc annor tolken hugsualande ord idka[n]de i sinom leeke Su 159 . " o hanogx flytande ordh . . . alltid idkande (ruminadum) i gudhelikom hiärtom " ib 179 . ","6) bemöda sig. iak idhkadhe at lydha minom son Bir 1: 130 . ","7) fortsätta. " hanom idhkande sina snödha wägha " Su 339 . " ginghom wi moth öster idhkandes (oafbrutet) i x dagha oc c " Lg 3: 456 . ","1) öfva sig. idhka sik i ängom gudhelikom åthäuom KS 50 (127, 54) . Lg 436, 3: 275 . " som sik öffua idka (sannolikt har meningen här varit att ändra öffua till idka, ehuru båda orden hafva kommit att stå qvar; möjligt är äfven att ett ok mellan dem utfallit) i nakre gudhelikhet " Su 2 . ","2) bemöda sig. idka tik hänne igodh gärningomen (trol. för: idka tik likna hänne (min pina). orig.: ei . . . studeas conformare; enl. annan öfvers.: likna thik hänne 400) Su 35 ."],"e":["itka: -adhe Lg 3: 521 ; 558; -as FH 5: 98 ( 1485) . ","jtka: -as ib 101 ( 1486) . ","jdhkia VKR 1 . ","idhka sik , "]},{"a":"idhka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra, utföra, verkställa. " til thenne forscrifne messär wphälde, swa at the til äwige tiidh skulw idkas oc siwngande wphaldas tha haffuer jak . . . Svart(Skokl) 543 (omkr. 1480). 2) utöva, öva. gudh är . . . sinaps kornith for thy han war saa allir syndhir knosadhir j pinonne, ok läth han kännas sina makt, ydhkande hänne kringl om alla wärldena " SpV 283 . " huru thu skuli honom äpterfölghia, hans liffwrne idhkande oc fulfölghiande " Mecht 336 . 3) öva. thäntidh teh ok wildo honm göra til konungh, gömde han sik, om margh annor äpthirliknilse, mz hwilkom brwdhgomen idhkadhe (exercuit) sina brwdhir SpV 274 . for thy . . . at . . . hebredzska twngan latinis okwnnok, skulde idhka ok bruka thera hogha, som stwdera wilia ok läsa hebredzska sdvrifftena (ubi hebraici idioma, latine lingue incognitum, mentes legentium magis exerceret) ib 577 .","8) ansätta, gripa. nw idhkas (exercetur) han aff glädhi, nw aff änxla, nw aff dröffwilsom SpV 409 ."],"e":["idka: -as Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). -adhe. Se Sdw 2: 1243),"]},{"a":"idhka","b":"nn","c":"","d":["verksamhet? hwad hans regeringh eller idka (fel för idkan el. idkn?) war thz ey i scriffthen bewises eller star MD 434 ."],"e":[]},{"a":"idhkan","b":"nn","c":"","d":["1) verkställande, utöfvning. andelika gerninga idhkan Su 219 . ib 257 . aldra dygdhanna idhn oc idhkan Su 251 . ib 260 . Lg 3: 572 .","2) arbete, sysselsättning, öfning. " til födho höre fiura handa idhkan " KS 42 (108, 45) . " waars embetis vmsorgh oc idhkan " VKR 6 . " i faffangxsens idkan " Su 2 . ib 115 . sik öffwadhe til gudelika böna idkan oc idkeliken kyrkiogangh Lg 3: 278 . LfK 66 . " wm nakra gudelika bönir oc andra hälga idkan " Su 373 . " fore alla andra idhkan oc öffning " ib 364 . " aff wananom oc idkanen wardher thz söth oc lusteliket " LfK 129 . ","3) brukade, bruk. " ther scal wara . . . gudz ordha idhkan " Bir 4: 60 . aff thäs sacramentius idhkan Su 298 . ","4) bemödande, ifver. mz hwat idhkan, oc mz hwat akt tik bör at läsa LfK 51 ."],"e":["jtkan Lg 3: 572), "]},{"a":"idhkan","b":"nn","c":"","d":["3) brukande, bruk, förmåga att bruka (något). med objektiv gen. thär nässt sin lioffwasta öghon tilfögdhe han (ɔ Jesus) siälinne öghom giffwandis henne sinna hälghasta öghna jdhkan (exercitacionem) Mecht 11 . ib. ib 12 (på tre ställen).","4) bemödande, iver. impendium itkan GU C 20 (hand ","2) s. 14 - Jfr idhka?"],"e":["itkan )"]},{"a":"idhkare","b":"","c":"","d":[" , Jfr lagha lagha idhkare."],"e":[]},{"a":"idhke","b":"","c":"","d":[" , se idhkin."],"e":[]},{"a":"idhkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ideligen, ofta, ständigt, ouphörligen. thy tilbör, ath hon ydhekeligha spegla ok beskodha sith änlithe j speglonom Mecht 270 . " jactare fre a jacio . . . itkelica castha " GU C 20 (hand 2) s. 4. impendio aduer itkelica oc mz athwakth ib s. 14 . " ljntercurso as are itkelica mällom löpa " ib s. 35 . " jugiter aduer itkelika ib s. 49. llapso . . . itkelica skrida " ib s. 64 . än the sigher iak ey at ytthermer wmgangan liknas ey idhkeligast widh the indre SkrtUppb 66 . MP 5: 162 sik fore honum ib 176 . ib 230 . " stort rykte gik om hänne j staden för huilkyt han hänne idkelighan straffade " Prosadikter (Sju vise m C) 244 ."],"e":["ydhekeligha Mecht 270 . itkelica (-lika) GU C 20 (hand 2) s. 4, 14, 35, 49, 64. idkelighan Prosadikter (Sju vise m. C) 244 . idkirlica (ydkir-) MP 5: 162, 230 . ","idkyrlika ib 176 . superl. idhkelighast SkrtUppb 66 . Se Sdw 2: 1243),"]},{"a":"idhkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) idelig, idkelig, ofta upprepad, ofta påkommande. mz mangom jnnerlikom ok idhkelicom konungxsins bönum Bil 752 . MP 1: 53 . Bo 45, 146 . Bir 1: 299 . VKR XV . SD NS 2: 10 ( 1408), 11 ( 1408). Lg 3: 279 . LfK 51 . Su 259 . Ber 136 . for . . . thina idhkelika siwkdoma ib 88 . - ständig, oafbruten. ther a moot skal vara idhkelikin stridh Bo 130 . " til idhkelin (för -likin; continuum) dygdha thrifnadh " Bir 1: 361 . " nar gudh är siälinne sötir ok hans räddoghe idhkelikin j hughenom " ib 2: 217 . Bo 28 . Bir 4: 34 . VKR 78 . ","2) trägen, flitig. var han idhkelikin a bönom Bir 3: 156 . ib 159 . " waro idhkelikin a waku ok fasto ok bönum " KL 53 . " varo idhkelike i fasto oc vaku " Gr 318 . Jfr ofldhkeliker."],"e":["itliker: -lica MP 1: 53 . ","idhkerleker: -leca SD NS 2: 11 ( 1408) . nom. sing. f. idkeleken LfK 51 . ","idkeliken Lg 3: 279 . ","idhkelikin KL 53),"]},{"a":"idhkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) idelig, ofta upprepad. interdius a um daglelghen oc itkelighen GU C 20 (hand 2) s. 36. jugis . . . itkelighen ib s. 49 . " expers esse iugi veneris nequeo prece iugi jak ey kan vara lotlöss aff skörlöffnat mz itkelica bön ib. 2) trägen, flitig. " SkrtUppb 177 . " hwar skälin haffwa hiälp aff äpthirliknilsom, tha synis them enkte fattas som fraghne ällir idhkelike (discipline studiosis) wilia wara " SpV 77 ."],"e":["jdhkelikin SvB 177 (senare h. av 1400-t.). itkelighen GU C 20 (hand 2) s. 36, 49. ack. f. itkelica ib s. 49 . nom. m. pl. idhkelike SpV 77 ),"]},{"a":"idhkelikhet","b":"nn","c":"","d":["beständighet, ihållighet. " komma til mins loffs idhkelighet oc obrytelikit framhald (ad indiruptam laudis meæ perseverantiam) " Su 337 . " hwilkin som syndar mz forakt ällir idhkelighet (assiduiate) " Bir 4: 64 . - träget umgänge. hafwi enga idhkelikhet när thik (mullam tecum habeat assiduitatem) Ber 160 ."],"e":["idhkelighet )"]},{"a":"idhkelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) beständighet, ihållighet. jugitas . . . ithklegth GU C 20 (hand 2) s. 49. 2) trägenhet, bemödande, flit. studiositas thz [är] idhn ällir idhkelikhet Mecht 163 . " än anamar han tha bönena . . . älskandis siälinna ydkelighet (animæ amantis erga), at hon gärna wäl wilde, oc kan ey aasstadh kmma " ib 251 ."],"e":["ydkelighet )","ithklegth GU C 20 (hand 2) s. 49 (fäl fel för ithkelegeth)), "]},{"a":"idhkilse","b":"nn","c":"","d":["idkande, utövande. " ey forma ok en fulhändis ok manlikin hoghir synda samptykkia mz langhom dwlska halla, hwilkom skälin hiälpa j dygdhanna atirhallilsom ällir idhkilse (cui ratio suffragatur in virtutum repletione) " SpV 42 ."],"e":[]},{"a":"idhkin","b":"av","c":"adj.","d":["flitig, trägen. skal han wara idhken Su 113 . " trättit oc idhkit ärwodhe ib. enträttan oc idken gärnigh " LfK 129 . " war thenne waar helghe konong idke (trol. för idken el. idhkin) i gudhelighom bönom " Lg 3: 345 ."],"e":["idhken )"]},{"a":"idhkin","b":"av","c":"adj.","d":["flitig, trägen. war idken thär til at alle thine vndirane gömens i fridh oc rätwiso SkrtUppb 210 . " impendiosus a um iidhkin ok skötin " GU c 20 (hand 2) s. 14. - ivirg. siälenna mwn är een idhken (hans) astundan Mecht 124 ."],"e":["iidh- . ","id(h)ken ),"]},{"a":"idhkn","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skola idhkn samt idhka?"],"e":[]},{"a":"idhkn","b":"nn","c":"","d":["flit, ifver. MD 185 ."],"e":[]},{"a":"idhkna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) göra, utföra. " tess prestins som gudz thiänisto vppehalda ok idhkna skal i the sammo capalleno " KTb 116 ( 1393) . wänth ey aater thär aff, vthan ydhkna thät än träteligha SkrtUppb 359 . " hwilkin thessa bön gudhlika idhknar eth ar " SvB 178 (senare h. av 1400-t.). 3) utöva, öva. ther til . . . gudz wredha mage leggias . . . ödmywkt vexa oc rätuisa yknas, gothar gambla sithvenior vptakas oc saninde fölgias Svartb 112 ( 1361) . thär til oc (för at) kärlikar maghe ater koma . . . f(r)iþ röktas ödmywkt vexa oc rätuisa yknas Vårfrup 130."],"e":["-ar . ","-a . ykna: -as Svartb 112 ( 1361) ; Vårfrup 130 ),"]},{"a":"idhkna","b":"vb","c":"v.","d":["sig, sträfva. " idhkna at giöra alla thina giärninga fore gudhe " Ber 275 . Bir 4: (Dikt) 275. "],"e":["-a ) , ","idhkna sik , bemöda sig. Ber 275 ."]},{"a":"idhn","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1243. 3) strävande, bemödande, flit. studiositas thz [är] idhn ällir idhkelikhet Mecht 163 ."],"e":[]},{"a":"idhn","b":"nn","c":"","d":["1) verkställande, uträttande, till likamlika nyttelikhetz idhn Bir 1: 239 . - utöfvande. dygdha idhn Bir 1: 390 . Ber 123 . MP 2: 101 . öfuom os i androm dygdhanna idhnom Bo 35 . Su 251 . af lange idhn sinne ilzko Ber 234 . ","2) sysselsättning, öfning. munka oc nunno dhn oc äruodhe Bo 45 . varo i andelike idhn ib 130 . ib 28, 119, 139, 143 . Bir 3: 379 . äruodhande i alle andelike idhn KL 204 . - (?) blyghd är at sighia wnga quinno ok wärldzlika winnas j sinne idn ok ämbite nar mwnkana ok mwnnona astunda mer dyrlikhet j klädhwm än widhertorpteliket är Ber 29 .","3) studium, sträfvande, bemödande, flit, ifver. atwakte mz alle idhn ok atwakt Bir 1: 54 . " at thu skuli mz alle idhn göma thit hiärta " Ber 101 . ib 104, 106, 150, 153, 160, 192 . " wm fanytta äro idhn " ib 112 . " brunno af osighlike hälaghetz idhn " Su 456 ."],"e":[]},{"a":"idhna","b":"nn","c":"","d":["1) utöfning. " j dygdha ydhno " MP 1: 84 . ","2) öfning. " idhnan gör thz oc äruodhit " Bo 134 . " vilin gör vanan. vanin gör idhnona idhnan konstena ib. - Jfr oidhna ""],"e":["ydhna )"]},{"a":"idhna","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1243. Jfr oidhna."],"e":[]},{"a":"idhna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) idka, utöva, öva, bruka. then som älzskar renleken, han idhnar gudelika wakw JMPs 284. - refl. idhnas. 2) vara verksam. med prep. i. thu som idhnas i andelighe skodhan, ok thär hwilas (contempationi vacas) SkrtUppb 36. "],"e":["-ar . ","-as )"]},{"a":"idhnan","b":"nn","c":"","d":["1) utöfning. " i godha gerninga idhman " Bir 2: 58 . ib 108 . ","2) öfning, flit. " änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike idhnan " Bir 1: 275 . MB 1: 93 ."],"e":[]},{"a":"idhnilse","b":"nn","c":"","d":["öfning, sträfvande, studium. skalt thu sätia kring om thik . . . loflica idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte Bo 147 ."],"e":[]},{"a":"idhogher","b":"av","c":"adj.","d":["ido, flitig, trägen. war idhogher GO 855 . idhoghare (paratio) at thakka gudhi Bo 125 ."],"e":[]},{"a":"idhrar","b":"nn","c":"","d":["inelfvor, innersta. o mine inälffue oc idhra (o viscera mea) Su 210 ."],"e":[]},{"a":"idhrilse","b":"nn","c":"","d":["ånger. " med fullo ydrilse " SD 6: 157 (1349? nyare afskr.). finge iak rät jdhrilse for mina synde Bir 2: 261 . " mina synda jdhrilse " ib 265 . Ber 34 . j fastho ok idhrölsa MP 1: 300 ."],"e":["ydrilse . ","idhrölsa (dat. sing.?) MP 1: 300 ), "]},{"a":"idhroghas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " känna sorg el. ånger, ångra sig, ångra. thu vest at i thässo lifwe ware mino hiärta änkte !SYNS_DÅLIGT? än at iak gate idhkelika gratit thina pino mz !SYNS_DÅLIGT? hiärta. vtan thy är vär. mit hiärta swa thört ok mz härdzsko bundet at thz idhrughas ey til hänna aminne swa som wärdhoght ware " Su 445 . " hwar en syndare forstar sik tha sökias af warwm härra nar han idhrwghas til tara " Ber 33 . " idhrughas for syndena " Bir 3: 212 . vm han vili vanlica jdhrughas ok vmuändas ib 423 . tha idhughadhis ginstan vnge munkin. oc skriftadhe sik mz myklom tarom KL 259 "],"e":["idhrughas . -as, -adhis),"]},{"a":"idhroghe","b":"nn","c":"","d":["ånger. " kan thu ey thär mädh faa fullan angher eller ydhrogha eller naghan ydhorangs eller gudlikhetz värma SkrtUppb 359. tha j vilin göra gudhi nokra bätringh j idrogha ok angir, fore ydra syndhir " MP 5: 169 . ib 178 . JMPs 404."],"e":["id- . ","yd- . ","ydh- . ","-roge )"]},{"a":"idhrogher","b":"av","c":"adj.","d":["ångrande, ångerfull. " giff mik nämpt hiärta idhrukt oc ödmyukt " SvB 10 (börj. av 1500-t.)."],"e":["idhrukt ) , "]},{"a":"idhrogher","b":"nn","c":"","d":["Jfr synda idhrogher."],"e":[]},{"a":"idhrogher","b":"av","c":"adj.","d":["ångrande, ångerfull. " mz idhrugo hiärta " Bir 1: 55 . ib 130, 233, 2: 337 . mz idhrugha hiärta Su 448 . " aff idhrugha hiärta " Bir 4: 69. idhrwgher ande Ber 169 . " forlatir gudz miskund idroghom forsculdadha pinor " MP 1: 210 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"idhrät","b":"nn","c":"","d":[" Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 13 ff. yrke, hantverk. - färdighet, idrott. Se Sdw 2: 1243."],"e":[]},{"a":"idräkt","b":"nn","c":"","d":["ska da, hinder. Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 25. alle thenne for:na articla och welkor . . . loffuar jach . . . obroteliga at halla . . . vtan allahanda gensegelse, hielpäräde eller nogra handa idrächt, antiggia meth ord eller gerninga Lagerbring Saml 2: 249 ( 1456) ."],"e":["drächt )"]},{"a":"idzskan","b":"","c":"","d":[" , se ilzka."],"e":[]},{"a":"ifara","b":"vb","c":"v.","d":["ikläda sig. i fara brullöpis klädher Bir 2: 256 . VKR 66 . " waro thz hans offers klädhe som iacob war nw i farin " MB 1: 215 . kläda sig. jak är miskunninna modhir hulkin som sofwande dottir redhe klädhe ok jfarande (induenti se) dottir redhe kost Bir 2: 79 ."],"e":["j faara VKR 66),"]},{"a":"ifara","b":"vb","c":"v.","d":["ikläda sig. nw mädhan swa är, at wart dödhelika skal j fara (induetur) thz odödhelika SpV 495 ."],"e":[]},{"a":"ifaruklädhe","b":"nn","c":"","d":["kläder, gångkläder. kropsins jfaruklädhe Mp 1: 9. styrkir oc hedhri äru hans jfaru klädhe ib 2: 78 ."],"e":[]},{"a":"ifylla","b":"vb","c":"v.","d":["ifylla. " är han ä then sami hulkin som j fyllir (implet) ok af töme " Bir 1: 347 ."],"e":[]},{"a":"ifärþ","b":"nn","c":"","d":["uttåg, ankomst. " a warra i färþ i land ok bortärþ af landi " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"iföra","b":"vb","c":"v.","d":["2) ikläda. med två ack. pass. än han nw stadfester aff pafwanom ok pallium yförder lefde han . . . J Buddes b 148. - med personens ack. samt sakens beteckning föregången av prep. pass. hwilkin är thänna som tho är mz swa wndhirsamlighom klädhom j förandis (ornanda), thz är jomfrun SpV 582 . - med personens ack. och sakens dat. pass. JMPs 15. thän tridie drotninghen som j ffördh är klarasthom klädhom ib 16 ."],"e":[]},{"a":"iföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) föra i sig, hafva med sig? skipin j förande (motsv. ställe: 2: 115 förande) köpskt MP 1: 169 . ","2) bildl. " nar han före sik ij mässo hakulin tha iföre diäfwllin han j vantro " Bir 3: 13 . - med personens ack. och sakens dat. pass. iförde riffnom oc platadom säkkiom Su 143 . "],"e":["j fora: -e Bir 1: 309),","iföra sik , ikläda sig. med ack. nar the j föra sik presta klädhin Bir 1: 164 . ib 312, 4: 67 . MB 2: 149, 150, 160, 174 . - bildl. herran styrdhe oc i fördhe sik fäghrindena (decorem indutus est) Bo 231 . - med underförstådt obj. han häntir saman klädhin siin. nw eet oc nw annat. ok i före sik swa Bo 196 . - med prep. i och följande subst. j fördhe min son sik j sin klädhe Bir 1: 29 . " i thiin bäzsta klädhe lat thik i föra " Al 7908 . Mp 1: 121. MB 2: 186 . - bildl. j förin idhir j nyan man (induite novum hominem) MP 1: 126 . - refl. iföras, ikläda sig, iklädas. med ack. i fördhis han bäzsta klädhe Gr 291 . MB 2: 189 . " hafwin ey wmsorgh . . . idhrom krop hwath i skulin i föras " Ber 131 . " ifördhos lifsens wakn " Su 442 . - bildl. skulu the j föras (induentur) twäfalla skam oc blygdh Bir 2: 10 . " mz hwilke wi skulin i föras miskunnenna inälfwe " Ber 194 . - med prep. i och följande subst. bildl. til thes ij iförins owan til i dygdhena (induamini virtute) Bo 243 . " j föris han j hiärtans härdzsko " Bir 3: 12 . - abs. at han maghe klädhas ok j föras (tegi et indui) Bir 3: 44 ."]},{"a":"iförilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["iförilsa klädhe","j förilse- )"]},{"a":"iföroklädhe","b":"nn","c":"","d":["gångkläder aff idhrom i föro klädhom Bir 3: 259 ."],"e":[]},{"a":"igenkallan","b":"nn","c":"","d":["återkallande, ryggande. vtan alla igencallan oc aterlösn SD NS 2: 51 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"ighel","b":"nn","c":"","d":["igel. " tag blod aff yglar eller sniglar " LB 7: 193 ."],"e":["yglar ) , "]},{"a":"ighelbit","b":"nn","c":"","d":["igelbett. " dwger for igil biith " LB 7: 146 ."],"e":["igil biith )"]},{"a":"ighil igil gu c 20 s. 336 .","b":"nn","c":"","d":["igel. " hirudo . . . igil " GU C 20 s. 336 . " sanguissuga ge egil ib s. 543. är igillen wppe j mwnnenom tha takis bort mädh handenne PMskr 236. ""],"e":["-len PMSkr 236 . ","egil GU C 20 s. 543 . ","eeghil ib s. 229 . pl. ack. jghla PMskr 236), "]},{"a":"ighul","b":"nn","c":"","d":["igelkott. " ss tillnamn enl. E. Hellquist, Xenia Lideniana s. 97. Jfr " SD 1: 90 (1167-85). Beträffande en sidoform *iughul se B. Hesselman, Från Marathon till Långheden s. 67."],"e":[]},{"a":"ighulborster","b":"nn","c":"","d":["igelkott. " til han ware allir skötum fuller som ighelborster (ericius) " Lg 1015 . " thz !UDDA_TECKEN? hans leon) lagdhis tha nidher op a een pal som ighilbyrst han plägher at göra " Iv 4463 ."],"e":["ighelborster . ","ighilbyrst )"]},{"a":"ighulkutta","b":"nn","c":"","d":[" = ighulkutter. hulke som sik thynga mz klädhom swa som ighilkuttan (för ighilkuttin?) mz äplom Bir 3: 201 ."],"e":["ighilkutta )"]},{"a":"ighulkutter","b":"nn","c":"","d":["igelkott. " til han ware allir skötum fuller som jghulkuttir mz borstum " Bil 479 . LB 3: 189 . "],"e":["yghilkotter: -kottin LB 3: 189 ),","ighulkutta skin"]},{"a":"ighulkutter","b":"nn","c":"","d":["igelkott. högh bergh äro hyorthinom til flyningh, ok berghellir ygilkuttenum MP 5: 236 . " jgelkotten är hwas hwart han sig vänder " PMSkr 119 ."],"e":["yg(h)ilkutt(h)er: -kutthin MP 5: 236 ; -kuttenum ib. jgelkotter: -en PMskr 119. eghilkutther GU C 20 s. 113 . egelkotther ib s. 227. egeelkotter ib s. 337), "]},{"a":"ihald","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["yhald )"]},{"a":"ihul","b":"av","c":"adj.","d":["ihålig. Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 44. göris wax j holth jnwärtis oc täth oc tompth PMSkr 295 ."],"e":["j holth) , "]},{"a":"ihul","b":"av","c":"adj.","d":["ihålig. " är tannen i hul " LB 7: 213 ."],"e":[]},{"a":"ihärdhinge","b":"nn","c":"","d":[" , m. förhärdad varelse. j ilhärdhinga vee idhir vslum som här leen i skulin grata atir wändo Hel män 121 ."],"e":["*ilhärdhinger"]},{"a":"ikil","b":"nn","c":"","d":["istapp. " swa som flytande vatn aff hws thakx yklom " Bir 3: 145 . Jfr iskil.h"],"e":["ykil )"]},{"a":"ikke","b":"","c":"","d":[" , se äkke."],"e":[]},{"a":"ikoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) inkomma. " j komen templens fatabur " MB 2: 287 .","2) bringa i, föra i. af þräldom som farao kunug þöm ikom Bu 76 ."],"e":[]},{"a":"ikoma","b":"nn","c":"","d":["1) inkomma. - tillkomma, inträffa . . . ok vitne til war, ath fritzskilling waar utgiffuen och annan forswmelse ykomen medh scruffueren STb 3: 206 (1495)."],"e":[]},{"a":"ikorn","b":"nn","c":"","d":[" = ikorne. Se Sdw 2: 1243."],"e":[]},{"a":"ikorne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ikorna pänningar , ","ikorna skogher","ykornä- )","*ikorna stiärter , ","ikorna täkt , "]},{"a":"ikorne","b":"nn","c":"","d":["ekorre. " aspiolus, ikorne " GU 7 . - i ortnamn. ykurnahult SD 4: 595 ( 1338) . icornathorpp ib NS 1: 602 ( 1406) . "],"e":["ykorne L. ","ekorne L. ","ykorne )","ikorna hunder , ","ikorna skin","ykorna- )","ikorna skogher , ","ikorna täkt , "]},{"a":"ikt","b":"nn","c":"","d":["gikt. ST 269 . LB 2: 11, 3: 33, 5: 77 . iikth i fothom ib 7: 37 . " ikt in pedibus ib. icth, thz ä ren soth som är i mellan hulleth och skynneth " ib 52 . ib 127, 284, 285, 286. for ten flygande ickt som löper aff ene siido til te andra ib 338 . " for ickt eller annan tor verk j ben eller andra lemmer " ib 339 . - värk. ikth i öghen LB 6: 105 . "],"e":["iikth . ","yckth LB 2: 11 ),","ikta värker","ickte werker )"]},{"a":"ikt","b":"nn","c":"","d":["gikt, värk. Se I. lLindquist, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 125. "],"e":["ikta värker","jktha- )"]},{"a":"il","b":"nn","c":"","d":["il, stormby. " the styrto nidher fore swärdh ok piil rät som haghil wt aff et iill " Al 5294 . Jfr äl."],"e":["iill )"]},{"a":"il","b":"nn","c":"","d":["fotblad, fotsula. " iwi henna ilia " Bil 542 . " kyste hona vndir sina ilia " KL 331 . " at fotanna yliom ok til howdzsins iässa " Bir 1: 52 . MB 1: 362, 429 . Iv 2209 . Bir 1: 153, 328, 2: 94, 176, 3: 338, 435, 453, 4: 138, 140, 153, 158 . Su 39, 205, 404, 459 . Jfr fota il samt ili."],"e":["yl . ","il- . ill-: illia Bir 4: 140 . -iar),"]},{"a":"il","b":"nn","c":"","d":["fotblad, fotsula. " ffran hwffwodith oc in til iliana JMPs 245. ""],"e":[]},{"a":"ila","b":"vb","c":"v.","d":["dröja, uppskjuta. Se Sdw 2: 1243."],"e":[]},{"a":"ila","b":"vb","c":"v.","d":["dröja, uppskjuta. " the plägha i theres raadh ey länge yla " RK 3: 101 . " han wille ey längre mz förrädhri yla " ib 188 . ib 3985, 4087 . - dröja, rasta. saa motte th ther yla RK 3: 3987 ."],"e":[]},{"a":"ila","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskof. " thz motte wara wthan yla " RK 3: 1444 . ib 1145 . - rast. gaffuo siik inga yla RK 3: 1771 ."],"e":["yla; öfver allt i rimslut med hvila )"]},{"a":"ila","b":"vb","c":"v.","d":["ila, skynda. " the danske fult snart at slotet ijla " RK 2: 2186 . ib 3527, 8638, 8688, 8842, 9323 . Jfr undan ila."],"e":["ijla . ","yla RK 2: 9323),"]},{"a":"ilan","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskof. at wij varde jw vndsatte i tiid oc tima medh thet aldra första wtan iljan eller skotzmaal BSH 5: 13 ( 1504) . at i wille oss sända wndsätning oförtöffrath wtan all ilan medh thet aldra första ib 190 ( 1507) . " vil jach vthen alle ylen och forsymmelse komma til eder " ib 241 ( 1508) ."],"e":["iljan . ","ylen )"]},{"a":"ilbraghdh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ilbrädska","b":"nn","c":"","d":[" (häftig) ilska, harmvrede. Troj 125 . " achilles j jlbräsko rwsde tiill hectorem " ib 185 . " tha wardt achilles wred oc harmse oc opstod fräsande oc frwsande j ilsko oc forsatte tha j the jlbräsko polixene älskog " ib 220 ."],"e":["-bräska )"]},{"a":"ilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","3) skadlig, fördärvlig, olyclig. tha kom ok swa ilt eth ar at badhe folk oc diwr haffde mykla armödha fore sylth Prosadikter (Sju vise m B) 216 . - dålig. the thre jlla gerninga . . . the gingo aff thy illo blodhe som thu haffuer j tik Prosadikter (Sju vise m B) 195 . 5) i sedlig mening: ond. godhe män vordho . . starkare ok hetare til godh thing oc ille (Bir onde) vordho bätre Nio kap ur Bir 34 . the thre jlla gerninga Prosadikter (Sju vise m B) 195 . - n. abs. ont. laat os äi ledhäs i frestelse. vtän frälsä os af illu SvB 3 (senare h. lav 1300-t.). frälsa os aff jllo ib 4 (slutet av 1400-t.). "],"e":["ilz öke? (ils öki Schlyter, Westmanna-Lagen 44), "]},{"a":"ilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ond, svår, smärtsam, obehaglig. dö ilom döþa Bu 526 . " fingo alle illa gudhz hämdh " Bil 734 . " hans siäl vndirstar thz illa som j häluite är " Bir 2: 163 . " alt ilt haffwir iak fangith fore thässa kono " Lg 90 . " wäderith thz war ilt ok waat " RK 1: 3613 . " toldhe ther myket ilt " Pa (Tung) 35 . som ilt hafua i hals sin KL 374 . " for man ilth i öron " LB 7: 4 . " ilt är yffrith ont " GO 930 . ilt skal moth ondo ib 1002 . " ilt är ey goth for än wärra kombir " ib 185 . " hwi menin ij swa ilt (motsv. ställe: " MB 2: 381 onth) at göra ihesu KL 386 . " wardh hans husfrv !SYNS_DÅLIGT? fore (det smärtade så mycket hans hustru) " MB 1: 194 . " saa ylth giorde honum (smärtade honom, förbittrade honom) thz homodh " RK 3: 882 . - svår, påkostande. mik thykker ilt fra hänna skilia Fl 209 . the liggia ok sofua swa sötelik, ij annars arm huar ligger sik, at man tykker ilt at väkkia them ib 1532 . ","2) svår, besvärlig. harder oc starker oc iller at widerfas Di 127 . " ilt är siwkum at fäktas " GO 80 . ib 546 . ther war ilt at standa i geen RK 1: 3087 . ","3) skadlig, förderflig, olycklig. þän fiken är a pänigen. takar tu il (onda ting) ok tapar i köpte tu goþ Bu 153 . jilum tima (i en olycklig stund) äst thu här komin Bil 326 . thz är ey for thera illo (för deras förderf el. olycka). vtan them til mere äro Bir 1: 188 . ","4) n. abs. svårt (att få), ondt (om). med prep. til. ther war ilt til stena RK 1: 3227 . " itl är til vagn tha alle aka " GO 539 .","5) i sedlig mening: ond. baþe goþe ok ille Bu 21 . engin man wänte han godhan ok rättfärdoghan wara thy at han war sielfuir ful ok ilder Bil 307 . " ille män laghom spilla " KS 67 (165, 73) . " tw hin ille huundh " Di 220 . ildar diäwl Bu 23 . " fik . . . frälse af illom gäste (d. v. s. djäfvulen) " ib 205 . " som mykit ilt hauar giort " ib 28 . alla vändo þät til illo (gåfvo det en ond tydning, vände det till det värsta) ib 30 . " mädhan mannin rätte ey sit ilt mädhan han liuer " Bir 3: 195 . " the som härdha sik mot mik ok staa j sino illo " ib 1: 200 . " j girughet ilt klok (för j girughet ok ilt klok? för j girughet illok? ok swa swar " MD (S) 308 . - hin ille, hin onde, djäfvulen. tha öpte hin ille som i elde laghe Bil 115 . MB 1: 276 . " the bedhya hyn illa haffwa wart järn " DD 1: 214 (1510? eft. aftr. hos Langebek).","6) ond (på), förbittrad, hätsk (mot). med dat. hwarce iller eller godher iwdho MB 1: 26 . " war aldrigh godhom iljller " RK 3: 3038 . " attw wast mik ill oc ekke godh " ib 1: 4391 . Iv 2728 . - arg, argsint. är ilder innan sik Fl 1022 . " han är halla ilder ij sik " ib 1163 . - Jfr ful-, iäm-ilder."],"e":["ijller RK 3: 3038 . ","ylder: ylth ib 822),","ilz döme , ","ilz fundogher","ildz- )","ilz öke?"]},{"a":"ildiärver","b":"av","c":"adj.","d":["djärf att göra det som är ondt. onde ok iidiärue renliues män Bir 3: 6 ."],"e":[]},{"a":"ilfund","b":"nn","c":"","d":["1) illfundighet, illistighet, svekfullhet. " ware thet swa . . . at for:de skötningx breff . . . förfores i vatn eller j eldh eller noghor for ilfundh ok arghlist skuld vndan lönä widlhe " Svartb 380 ( 1439) . " ingeniositas p c ilfundh klokheth snilla " GU C 20 (hand 2) s. 28. 2) illfundig handling, svek, bedrägeri. ingen . . . skal makt haffua . . . at sälia . . . bykt eller vpbykt . . . allom vilkorum j tesso matto vndan taknom helperädom oc ilfwndom Nio handl rör Vkl 225."],"e":["-fundh )"]},{"a":"ilfundelika","b":"ab","c":"adv.","d":["illistigt, svekfullt. " han wort ther aff somlige her j rigit sweiklige och illfundelige bedragin " STb 5: 159 ( 1517) ."],"e":["illfundelige )"]},{"a":"ilfunder","b":"av","c":"adj.","d":["ilfundig. " aff koningh hans ilfunda tilskyndan " BSH 5: 83 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"ilfundogher","b":"av","c":"adj.","d":["illfundig, listig. " klokir oc ilfundoghir " ST 359, Su 44, 153 ."],"e":["ylffwndoger: -ast Su 44 ),"]},{"a":"ilfundoghhet","b":"nn","c":"","d":["illfundighet. Lg 3: 414 ."],"e":[]},{"a":"ilfänas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. Jfr L. Levander, Sv. Landsmål 66-67; 207 f. eg.: vara illa till mods. väsnas, skrika, bråka, ilfänas. deflagro . . . brinna commvniter ilfenas oppenbara ok ilsko afflägia saktas eller saktmodhas GU C 20 s. 170 . - huttra? frigucio . . . idest subtiliter garrie behändelika ropa ok ilfenas aff köldh ib s. 293 ."],"e":["-fenas )"]},{"a":"ilgefund","b":"nn","c":"","d":[" = ilfund 1. vtan alt argelist, [il]gefunder eller helperede BSH 5: 21 ( 1504) ."],"e":["-er )"]},{"a":"ilgärdhe","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ilgärdhis man","-gerdis- )"]},{"a":"ilgärning","b":"nn","c":"","d":["illgärning, ogärning, missgärning. " hans ilgärnigga varo flere än hans golþgärnigga " Bu 20 . hauar þu trägha þinna ilgärninga ib 141 . MB 1: 261, 271, 440 . KL 243 . "],"e":["ilgärnigg (frf. vok. i änd.)),","ilgärninga limber , ","ilgärninga man","ilgärningis folk","ilgernigis- )","ilgärningis man","-manz Bo 217 . ilgerningis man. ilgherningis man MB 2: 378 . ilgärniggis man; -män LfK 116 . ilgärniges man Bu 494 . " ilgernigis man: -men " ST 295 . ilgärniggis man: -män Lg 3: 391 . ylgernyngx man: -men ib 88), "]},{"a":"ilgärning","b":"nn","c":"","d":["illgärning, ogärning, missgärning. Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 100-t.). "],"e":["-ger- )","ilgärningis man","ylgerningis- . ","ildgärningis- )"]},{"a":"ilhardher","b":"av","c":"adj.","d":["förhjärdad ( i det onda). MP 4: 132 . " fyra handa människiona syndo laster . . . huilka hona ofmykit bära ok vppe halda ok jlhärdha göra " ib 206 . JMÖ 35 . " han war största syndare, oc swa ilhardher wordhen j syndenne, at allom synthis omögheligit. at han kwnne ffran hänne wändhas JMPs 419. " ib 422 ."],"e":["-härd(h)er ),"]},{"a":"ilhardher","b":"av","c":"adj.","d":["hård el. förhärdad i det onda, förhärdad. folkit var sua ilhart af sik Pa 9 . " hiärtat tynges oc wardher kalt oc ilhart " Su 108 . ST 384 . Su 286 . - hård, grym, ondskefull. pröuadhu at han war ilhärdhir Bil 300 ."],"e":["ill hardher: -hardhe ST 384 . ilhärdhir),"]},{"a":"ilhardhna","b":"vb","c":"v.","d":["förhörda sig. obstinare iilhaardna GU C 20 s. 370 ."],"e":["iiilhaardna )"]},{"a":"ilhet","b":"nn","c":"","d":["ondska, elakhet. " falla j the sthora ylhethene ok onzsko som är awundh " Gers Frest 32 ."],"e":["ylheth )"]},{"a":"ilhydhe","b":"","c":"","d":[" , se ilthydhe."],"e":[]},{"a":"ilhärdha","b":"vb","c":"v.","d":["göra hård, förhärda. ofirmare iilhärdha prouerbiorum XIX (fel för XXI) jmpius procaciter obfirmat wltum suum expone sic omildher man jlhärdher traabeetlegha sith änlethe GU C 20 s. 275 . jndurare ilhärda ib s. 204 . " tha skulen i ekke wilia ilhärdha idhwr hiärta mz olydhno " JMÖ 18 . ib 30 . - refl. *ilhärdhas, förhärda sig. j lthinne pino saat oc thw . . . judam . . . oc jwdhana tik förradha röya oc antwardha hedhningom til dödhin oc thär mädh wanhopas oc jldhärdhas SkrtUppb 172 . " likauäl ilhärdhis almoghen moth moysen " JMÖ 18 ."],"e":["iil- . ","jld- . ","-härda . ","ilhärdher GU C 20 s. 275 . ","ilhärdhis JMÖ 18 ),"]},{"a":"ilhärdha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["ilhärdha sik , förhärda sig. j festin idhir ok ihärdhin mot kärlekenom Bir 1: 220 ."]},{"a":"ilhärdha","b":"nn","c":"","d":["förhärdelse. pertinacia e ylhärda GU C 20 s. 440 . " tha swarade then vsle mannyn j store högfärdh, medh dyäffuolsins trydzsko ok lilhärdo " MP 5: 146 ."],"e":["ilhärda )"]},{"a":"ilhärdhe","b":"nn","c":"","d":[" ? hårdhet, ondska. genom sielfs voldz ok jlherdes sulwna Lg 3: 538 ."],"e":["jlherde )"]},{"a":"ilhärdher","b":"","c":"","d":[" , se ilhardher."],"e":[]},{"a":"ilhärdher","b":"","c":"","d":[" , se ilhardher."],"e":[]},{"a":"ilhärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["förhärdad, hård, ondskefull. ad thimoteos [!] 4 cauteriatam habentes conscienciam the haffua ilhärdoth ok fordärffuat samweeth GU C 20 s. 90 . " obstinatus a um ylhärdoger " ib s. 370. obstinax ylhärdoger ib. pertinax . . . ylhärdoger ib s. 440. hoghin osidoghir ok ilhärdoghir (pertinax) SpV 159 ."],"e":["-ir . ","-härdoger , n. -härdoth GU C 20 s. 90),"]},{"a":"ilhärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["hård, grym, ondskefull. " romara pröuadhu at han war ilherdogher (motsv. ställe " Bil 300: ihärdhir) Lg 992 ."],"e":["ilherdogher )"]},{"a":"ilhärdska","b":"nn","c":"","d":["förhärdelse, ondska. sywnde (girighetens dotter) är hiärtns idhärdska mote miskunnane warkunnan oc kallas aa latin jnhumanitas thz är omalighet SvKyrkob 355."],"e":["ild- . ","-härnzska MP 5: 236 )"]},{"a":"ilhärdska","b":"vb","c":"v.","d":["förhärda. " hwar människia nytie sin dagh . . . oc ilhärske ekke sith hiärta mothe ihesu christi budhordhom som thän gamble israels almoghe fordhom lgiordhe i öknenne " JMÖ 31 . "],"e":["-härska . ","jlhärdzskädhe SvKyrkobr 214 ),","*ilhärdska sik , förhärda sig. som the här sik jlhärdzklädhe j ondzskonne köldh oc froste SvKyrkobr 214 . --- refl. ","*ilhärdskas , förhärda sig. med prep. i. i skolen ey ilhärskas i prophetomen, görandhes them owerwaldh (in prophetis meis nolite malignari) JMÖ 181 ."]},{"a":"ilhärdska","b":"nn","c":"","d":["förhärdelse, ondska. " for hugxsins ilhärdzsko " Bir 4: 51 . MB 1: (Cod. A 3) 556. Su 127, 281, 299 . Lg 3: 141, 414, 418 . LfK 160 . "],"e":["ilherdzka: -o MB 1: (Cod. A 3) 556 . ilhärdzska. ","ildhärdzska: -o Su 127 . ","ilhärska ib 281 ; ","-an LfK 160 ; -O LG 3: 141), ","ilhärdskofulder","ilhärdszsko- )"]},{"a":"ilhärdskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hårdnackadt. " stodho mothe henne ilhärskelika " Lg 3: 413 ."],"e":["ilhärskelika )"]},{"a":"ilhärdsker","b":"av","c":"adj.","d":["1) förhärdad. engin är thär swa kaldher, oc yldhärskär j ondo Mecht 265 . hård, ondskefull. manghe thy wer wardha swa jlzhäfske ok dyälfflenom a handh gangne MP 5: 68 . war herre talar til enne ilhärsko menniskio, ok sagde ib 98 . 2) vred, ond. är thenne. almoge . . . wordne saa jl härdzske och wredhe pa the danske blodh GPM 2: 22 ( 1508) ."],"e":["yld- . ","-härsker . ilharzsker: -harzske MP 5: 234 ; ","-harzskom ib 79 . ","jlzhäfske ib 68 ),"]},{"a":"ilhärdsker","b":"av","c":"adj.","d":["förhärdad. " bidh ey for tesso ilhärdzsko folkeno " MP 1: 159 . " wee wslom ilherdzkom (obduratis) syndarom " Su 95 . ib 155 . Lg 3: 555 . LfK 8, 116 . JP 124 ."],"e":["ilhärdzsker . ","ilherzker: -herzk Lg 3: 555 . ","idhärsker: -härska Su 155 . ","ildhersker: -herske LfK 8 . ","ylhärker: -härske JP 124 ),"]},{"a":"ilhätsker","b":"av","c":"adj.","d":["illasinnad, arg. emot thenne openbare ilhedsche fiender BSH 5: 599 ( 1519) ."],"e":["ilhedsch )"]},{"a":"ili","b":"nn","c":"","d":["fotblad. fran ilia (planta pedis) oc vp til iässan Bo 205 . Jfr fota ili samt il."],"e":["kas . ","ilia ) , "]},{"a":"ilkloker","b":"av","c":"adj.","d":[" Bir 5: 100 . Su 426 . Lg 3: 300 ."],"e":["iil- Bir 5: 100),"]},{"a":"ilkloker","b":"av","c":"adj.","d":["illslug, illistig. " maliciosus . . . ontzskofuller ilclogher oc forsaathogher " GU C 20 (hand 2) s. 112. murgissor oris jdest fallax et fallax murmurator swighelghen oc ildheclogher kaarrare ib s. 165 ."],"e":["ildh- . ","-clogher , superl. l-klokasther JMPs 561. Se Sdw 2: 1243),"]},{"a":"ilklokhet","b":"nn","c":"","d":["illslughet. Lg 3: 475 ."],"e":[]},{"a":"ilklokhet","b":"nn","c":"","d":["illslughet, illistighet. JMPs 259. snillen bortdriffwer swek, ffalshet oc ilklokhet ib 287 . ib 561."],"e":[]},{"a":"ilkloklika","b":"ab","c":"adv.","d":["illistigt, illslugt. GU C 20 s. 112 ."],"e":["-ligha )"]},{"a":"illa","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) illa, på ett sätt som vållar obehga el. skada. haua illa luktande limi Bir 2: 114 . illaloktande madhka Gr 270 . " ermetin thokte sik illa hafua stat langhan thima j armödo ok fa ey mera lön " Bil 715 . hwi lönir thu mik illa wäl giort ib 277 . " trugade fast mere ylla göre " RK 2: 4554 . " wille ingen (mot ingen) göra illa " ib 3: 1040 . " hwi giordhe thu sielff swa ila widh thik " ST 41 . " at brödhirne ellir hionin farin ey iilla oc oskötelicha medh sinom klädhom " VKR 35 . " han sa sina illa falla " Al 5171 . " drotzin ther om swa illa sa (tyckte så illa derom) " RK 2: s. 350. han hafwer illa mot tik warit, MD 131 . " toko sua jlla vidh sik (togo el. lade så illa vid sig, bedröfvades så mycket) " Bir 2: 200 . " wreder och illä hughom " Va 9 . wardh illa (illa till mods, bedröfvad el. förfärad) wid sin misfälle Bil 245 . ib 771 . vardh han räddir oc illa vidhir Bo 23 . ib 92, 225 . Kl 100, 107, 230, 318. MB 1: 216, 247, 279 . Fl 1332 . ST 457 . Lg 46 . - illa, ömkligen. hon grät ok illa lät Bu 11 .","2) illa, svårligen, mycket. " slo falantin diwrit illä " Va 26 . " sa them rädhas illa " Al 5065 . " illa snala " ib 5129 . illa saar ib 2877 . BSH 5: 413 ( 1510) . jlla huggen RK 1: 715 . illa waat ib 577 . " iak foor illa wil " Bir 1: 11 . tha wart konungen illa vreder MD 333 . ","3) illa, på orätt sätt. han hafdhe sith goodz . . . ila oc owiislika forterth ST 24 . ","4) föga. " the skipta the bradh illa iämpt " Al 9697 . " alt war sändir at hon war ila (knappt; motsv. ställe " Bil 317: alla) mät, oc the bouane komo löpande ST 366 . - Jfr ful-, iäm-, of-illa."],"e":["iilla VKR 35 . ","ila ST 24, 41, 366, 457 . ","ildha Ber 289 . ","ylla RK 2: 4554 . ","ill Al 10426), "]},{"a":"illa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr oilter."],"e":[]},{"a":"illa","b":"ab","c":"adv.","d":["1) illa, på ett sätt som vållar obehag el. skada. (han) gladdis ther af inan sin hogha at thöm tooc thz ilda at edhä Vis sten 5 . tilböghel[ig]hetena til at synda oc göra ilda SkrtUppb 178 . ob (ɔ obludere) illa leka GU C 20 (hand 2) s. 102. malefacere illa göra ib s. 112 . " waro samuledh alla nunnonar illa hughum " Hel män 216 . - Jfr ofilla."],"e":["ilda Vis sten 5 ; SkrtUppb 178 )"]},{"a":"illa viliaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"illabekoma","b":"vb","c":"v.","d":["passa illa? dissido . . . mislundha illabekoma ok lmanga stadz sätia GU C 20 s. 194 ."],"e":[]},{"a":"illafangin","b":"","c":"","d":["på orätt sätt erhållen. ath han förra offuir giffuir sin gudh ok sith hymerike, en illafanghna päningha MP 5: 68 ."],"e":[]},{"a":"illalika","b":"ab","c":"adv.","d":["illa. " nu manghin ij herra göra vidh mik hwath häller ij viin väl äller illelik (Cod. A ondelik) " Fr (Cod. B, C, D, E, F) 2116."],"e":["illelik"]},{"a":"illaliker","b":"av","c":"adj.","d":["ond, elak. är swa illalik Iv 4993 ."],"e":[]},{"a":"illalukta","b":"vb","c":"v.","d":["lukta illa. ffeto (fel för feteo) . . . illalukta GU C 20 s. 265. "],"e":["-loktande . ","-lwktandhis )","*illaluktande , "]},{"a":"illan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"illaskikkadher","b":"","c":"","d":["i dålig ordning, oordnad? ordinare skykka . .. componitur jnordin[at]us a um yllaskykkader ok otokteligin GU C 20 s. 388 ."],"e":["yllaskykkader )"]},{"a":"illasmakande","b":"","c":"","d":["illasmakande. GU C 20 (hand 2) s. 20."],"e":[]},{"a":"illat","b":"nn","c":"","d":["ond låt, jämmer, klagan, tha mwn mäst oc wärst illaat (Cod. B illäte 554) wardha MB 1: 306 ."],"e":["illaat )"]},{"a":"illerskin","b":"nn","c":"","d":["skinn av iller. märdskinna . . hillorskinna och andra tolgha småwärdha skinna tiendh Gummerus Synstat 36 (1425, avskr.). en swartan kiortil fodradan medh yllir skin ATb 1: 194 ( 1463) . Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"e":["yllir- . ","hillor- )"]},{"a":"illistogher","b":"av","c":"adj.","d":["illistig. J Buddes b 175 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"illistogher","b":"av","c":"adj.","d":["illistig. yllistoghe fienden Gers Frest 34 ."],"e":["yllistogher )"]},{"a":"illäte","b":"nn","c":"","d":["= illat. MB 1: (Cod. B) 554 ."],"e":[]},{"a":"ilning","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskov. HSH 24: 122 ( 1518) ."],"e":["ylningh )"]},{"a":"ilradh","b":"nn","c":"pl.","d":[" ondt uppsåt. war thetta mandrap giort mz awund oc illradhom MB 1: 425 ."],"e":["illradh )"]},{"a":"ilradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["illrådig, illasinnad, som uttänker onda anslag. alt thzta onda woller hin ilraduge seueke Di 182 ."],"e":["-uger )"]},{"a":"ilskaper","b":"nn","c":"","d":["ondska. komber mannenom nakath krankt ellir ilt til. fore nakan illskap. wald ellir lykko. ellir fore nakath tholikt SvKyrkobr 112 ."],"e":["ill- )"]},{"a":"ilsnedhoghet","b":"nn","c":"","d":["illslughet. HSH 24: 95 ( 1517) ."],"e":["ijllsnedughet . ","-ir )"]},{"a":"ilstridher","b":"av","c":"adj.","d":["motspänstig, gensträvig. " contumax . . . treezsker högfärdoger oräötwis ok ilstrider " GU C 20 s. 145 ."],"e":["-strider )"]},{"a":"ilsträvogher","b":"av","c":"adj.","d":["motsträvig, genstörtig. almoghe[n] . .. som . .. nw ganzska moth edh[e] rth folk ilsträwoghe vordne ära GMP 2: 383 (1512)."],"e":[]},{"a":"ilthydhe","b":"nn","c":"","d":["dåligt folk, pack. fanta ok ilhyde (troligen för ilthyde) sputtadho hans knäfal Bil 582 ."],"e":[]},{"a":"ilvili","b":"nn","c":"","d":["ond vilja, ondt uppsåt, ondskefullt sinnelag, illvilja. SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " cayn offradhe mz ilwilia sin tionda " MB 1: 162 . " dräpa . . . mz forlaghum eller ilwilia " ib 335 . " then som ilwilia hawer til thik " ib 215 . före mannom som han hauer lönlikan ilvili (för ilvilia) å i hugh ok hiärta KS 47 (120, 51) . ib 5, (11, 6), 59 (146, 64). Al 6999 . " aff hwilko komber hath oc jlwilye " PM 31 ."],"e":[]},{"a":"ilviliande","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ilviliogher","b":"av","c":"adj.","d":["illvillig, ondskefull. " thäs helga anda snille skal ey inga j iluiliogha (malevolam) siäl " MP 1: 132 . " sagdho at en planete war godhwilioghare än annar . . . oc soma ilwilioghare " MB 1: 416 ."],"e":[]},{"a":"ilviliogher","b":"av","c":"adj.","d":["illvillig, ondskefull. GU C 20 (hand 2) s. 113."],"e":["ild- )"]},{"a":"ilvredher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket vred. rancidus a um swr p c ok ilvreder GU C 20 s. 515 .,"],"e":["-vreder )"]},{"a":"ilvädher","b":"nn","c":"","d":["ondt el. fördefligt väder, förderfvad luft. annor siw ax syntis honum fordärfwath aff ilwädhre (percussæ uredine) MB 1: 236 . " plagha thik mz . . . frost oc bruna oc ilwädher (aëre corrupto ac rubigine) " ib 428 ."],"e":[]},{"a":"ilzka","b":"nn","c":"","d":["1) ondska. " mykin ilzska war i iordhrike " MB 1: 167 . " ilzka foruindir ey andra ilzko " KL 282 . " mz godhe gärning forvinna annars ilzke ib. " Bir 1: 51, 3: 38, 4: (Dikt) 223. ther äptir af lät ey diäfwlin at orogha ok frestaa mannin än meer vtan gik til hans mz twem androm ilskom (malitiis) först insände han honom wantro annantidh wanhop ib 1: 252 . " mz thorn kronadhis aff ilsko brädhe " MD 66 .","2) vrede, raseri, grymhet. " wredhe ok ilzska ij honum röt " Al 4418 . " vptändher j yldzsko " MB 2: 319 . ib 358 . Su 453 . Lg 436, 3: 147 . " riis vp j thin wärsta hugh ok allo pino ilzska " Bil 472 . " at oprifwa thässa gadzsins oc ormsins ilzsko " Bir 3: 77 . " bläste han (draken) . . . gen staþenom etar ok ilsco ´Bu 490. "","1) ondskefull, ond. " är han awns fullir ok ilskofullir " MP 1: 45 . " aff ilzskofullom mannom " Bir 3: 217 . ilzkofulle thanka KL 282 . ib 182 . " vi thänktom ilzsco fult radh a mote thik " ib 400 . MB 2: 394 . MP 1: 80, 86, 87 . Bir 1: 189, 2: 158, 3: 393 . ST 148, 438 .","2) vred, förbittrad. " wardh ilzko fullir oc wredhir " ST 509 . "],"e":["ilzska . ","ilzsca: -o Bir 4: (Dikt) 223. ","iltzska: -o Su 453 . ilska -o MD 66 ; ","-om Bir 1: 252. ilsca. ","ilsska: -o Lg 3: 147 . ","yldzska: -o MB 2: 319), ","ilzko fulder","ilzskofulder . ","ilzsco fulder. iltzskofulder: -fult MB 2: 394 . ","ilskofullir . ","ilzscafullir Mp 1: 80; -fuldz ib 87 . ","ilzskafulder: -fult ib 86), ","ilzkofullelika","ilzkafullelika Ber 233 . ","ilzscofulleka Bir 4: (Dikt 223), adv ondskefullt. Bir 4: (Dikt) 223 . Ber 233 . ","ilzkohet","ilzskohet )","ilzkokloker","ilzscoklokir )"]},{"a":"ilzka","b":"nn","c":"","d":["2) vrede, raseri. hans vredhe vptändis hans awund oc ylzska bran thäs hetare Prosadikter (Barl) 7. "],"e":["ilzko fulder (iltzsko-. ilska-. -fuller. -fwld), "]},{"a":"ilzkas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. ondögras, förbittras, vredgas. ferocio . . . grymmas ok ylskas GU c 20 s. 262. ringo . . . vredgas ylskas gnorra oc lipa ib s. 527. malignare . . . iltzskas ib (hand 2) s. 112."],"e":["iltzskas . ","ylskas )"]},{"a":"ilzkas","b":"vb","c":"v.","d":["ondgöras, förbittras. " böriadhe folkit ilskas " ST 18 . " ilzkadhis j sinne höghfärdh " ib 341 . " jlzskandis mot sinom jamcristne " Bir 3: 331 . " jlzskas . . . ok afwndas mot valloghom gör forrädhilse ok opuäkke örlögh ok kiiff " ib 77 . KL 141, 157 . Ber 39 . Lg 3: 147 . ilzskadhes han mz största wredhe ib 682 ."],"e":["ilzskas: -adhis KL 157 ; ","-adhes Lg 3: 682 . ","jlzskas Bir 3: 77 ; ","-andis ib 331 . ","ilzscas: -adhos KL 141 . ","ilskas . ","-as , ","-adhis )"]},{"a":"ilzker","b":"av","c":"adj.","d":["ond, ondskefull. ilskir thräl MP 1: 339 . j sins ilsko (mali) hierta vranglikhet ib 68 . gudh . . . frälste tik aff waro iltzsko (maligno) radhe (motsv. ställe KL 400: af vara ilzsco radhe) MB 2: 394 ."],"e":["ilzsker . ","iltzsker . ","ilskir )"]},{"a":"ilzkhet","b":"nn","c":"","d":["ondska. " tha haffe han (#x0254;: djävulen) medh synne ilzkhet ok forrädilsom hyndrat ok sänkat wärldhinna atirlösin " MP 5: 74 ."],"e":["ilzsk- )"]},{"a":"ilzkin","b":"av","c":"adj.","d":["1) ilsken, (som lätt blir) ond. arg. colericus . . . jlskin GU C 20 s. 121 . jnuectiuus . . . träghandhe bagthalanda oc ildskindh ib (hand 2) s. 39. - om djur. hwarth sin the möttos, tha bythus the sina mälin, j the brännandhe pinonne, som twe ildzsne hwndha MP 5: 127 . 2) ondskefull, ondsint; elak. malignus . . . itzken GU C 20 (hand ","2) s. 112."],"e":["iltzken . ","lildskindh . ","jlskin . "]},{"a":"ilzkin","b":"av","c":"adj.","d":["ilsken. Di 122 . Su 166 ."],"e":["ildzsken Su 166 . ","ilsken Di 122 ),"]},{"a":"ilzklika","b":"ab","c":"adv.","d":["med ondska. thu gik ilzsklica til gud MP 1: 70 . ib 185 . " thu fram gikt til van herra ilzkelika " ib 2: 70 . ib 143 ."],"e":["ilzsklica . ","ilzkelika . ","ilzlika MP 2: 143 ),"]},{"a":"ilzkliker","b":"av","c":"adj.","d":["ilsken, våldsam. om sinnesstämning. j ilskeliga wredhe swarade han Troj 44 . " optändes han aller samman j stora jlskeligo bräsko ib 46. ""],"e":["jlskeliger )"]},{"a":"ilzkogher","b":"","c":"","d":[" , adj ond, ondskefull. mz . . . ilskoghom fundhom Su 125 . "],"e":["ilskogher )"]},{"a":"iländer","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1243."],"e":[]},{"a":"iläte","b":"nn","c":"","d":["det hvari något lägges eller ingjutes, förvaringsrum, kärl. the hälto j lätit Bil 211 . " j läteno hälto " ib. " hwa som gooz wil köpa. han skal mer scudha, hwat j är j läteno (för är j j läteno) än i lätit siälft " ib 236 . " hiltungel äre liwsins iläte " MB 1: 60 . liwsins iläte eller kar war giort för än liwsith ib 61. i thy owersto ilätino (canistro) MB 1: 235 . ib 236, (Cod. B) 549, 561. "],"e":["ilätis kar , "]},{"a":"iläte","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ilätis kar , ","*ilätis tunna","ilettztynor VKU 149 ( 1594) ), "]},{"a":"imberdagher","b":"nn","c":"","d":["kvatemberdag. iac haffwer (varit) . . . gyrwghir i orättom tyma om fastatydh hymerdagha ok forbwdna dagha SvKyrkobr 308 . "],"e":["hymer- )","*imberdags sunnodagher"]},{"a":"imberdagher","b":"nn","c":"","d":[" Bil 389 " samt utgifvarens anm. " Lg 1146 . " the fira nezsta synnodacha epter fira himberdacha " SD NS 1: 551 ( 1406) . Jfr hovudhfastodagher."],"e":["himberdacher )"]},{"a":"imberfreadagher","b":"nn","c":"","d":["fredag näst efter en av kvatemberdagarna. hymmer friedagh fore julena SvKyrkobr 291 ."],"e":["hymmer friedagh )"]},{"a":"imbermanadagher","b":"nn","c":"","d":["måndag näst efter en av kvatemberdagrna. om hinber mandagh ffeste niels . . . lagh ATb 3: 196 ( 1507?) . ib 199 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"imbersunnodagher","b":"nn","c":"","d":["söndag näst efter en av kvatemberdagarna. om hymmor sonedaghen for jwlen FMu 4: 458 (1476). "],"e":[]},{"a":"impa","b":"nn","c":"","d":["ympkvist. komber ther vtn vdj (ɔ ympskåran) tha ffordarffuas impan Sex ekon tr 264. läg . . . sidan cluta ytherst oc beläg thet medh traad sidan [oppa] thet ath väta ey til impona kobmer ib 205 . ib."],"e":["impane Sex ekon tr 265 . impona ib) , "]},{"a":"impa","b":"vb","c":"v.","d":["1) ympa, inympa. är thet träd stoorth som thw skal impa wdj Sex ekon fr 264. quisten som thw viill impha skal thu impa j mars manade ib. PMSkr 319 . ib 320. alla lhanda trä magha jmpas hwart j annath ib 325. - bildl. diäfuolin frestradhe at impa thär in nakat aff sinne sädh Hel män 209 ."],"e":["impha . ","ympa: -ad PMSkr 330 )"]},{"a":"impa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. ympa, inympa.","1) insäta. " blamans ben impaþes i sama staþen " Bu 515 . - bildl. cristna thro falsara som kallas heretici impatu (för impathu) widha (Cod. C impdho widha bantzat blandh 1005) oc jnsätto innan hans bökir sina willu Bi 393. ","2) sköta (ett trä med ympning och annan vård), bringa till full utveckling. swa som eth blomstrande trää, tho oc ey än tilfulnadz ympat äller rotat (arbor frondosa necdum natura) Su 160 . ","3) plantera. " pastinare, impa " GU 8 . " om än j ympadhin een qwist j idhan trägardh oc wm kring gerdhin han swa thrankt at grenana fingo ey waxa " ST 384 . ey afflater at ympa ny trä (a plantione non desistit) Su 147 . en faghor oc nyy trägardher aff ärlikom trääm oc lustelikom blomstrom, huilken iak aff min barndom ympat (plantaveram) ok örkt haffde mz mykyt ärwodhe ib 162 . ","4) förädla? ted !UDDA_TECKEN? brenth wiin) ympar onth win oc gör onth win bäträ LB 7: 130 ."],"e":["ympa . ","-ar , ","-aþe . ","-aþer ),"]},{"a":"impan","b":"nn","c":"","d":["ympning. jnsicio (för incisio) . . . ympan GU C 20 (hand 2) s. 32."],"e":["ym- )"]},{"a":"impare","b":"nn","c":"","d":["ympare. Se Sdw 2: 1244. - ss tillnamn. lars impare RP 1: 479 ( 1380) ."],"e":[]},{"a":"impetrera","b":"vb","c":"v.","d":["utverka. (nunna är ej valbar till abbedissa) om hon haffuir naghet jmpetrerath ellir burith wider at impetrera mooth reghlonne ellir lhenna skipan Abbedval i VIkl 99. en wäl bok lärder man . . . huilkin som kanikadöme mng hafde jmpitrerat j rom MP 4: 260 . PMBref 306 ( 1510) ."],"e":["jmpitrera: -at MP 4: 260 )"]},{"a":"impetrera in.","b":"vb","c":"v.","d":["utverka. " friiheetir oc priuliegha, som the fornempde borgmestere oc raadhmen i stocholm . . . faangit. forworfuet eller impetrerat hafua af herrom och förstom " BSH 3: 161 ( 1465) . " ware thz och swa, ath nakor breff äller privilegia ther oppa ärw inpeterande äller inpeterath worde " BtRK 321 (1483, orig.) ."],"e":[]},{"a":"impilse","b":"nn","c":"","d":["1) ympning, sätt att ympa. PMSkr 320 . " len jmpilse är nar trädh sagas twärt aff oc stobben klyffz affwan oc thär j sätyas qwista aff androm träm " ib 325 . ib (på tre ställen). 2) ställe (på trädstam) där ympning företagits. PMskr 320. läg feta jordh wm kringh wp til ljmpilsen ib 327 ."],"e":["ym- )"]},{"a":"in","b":"pp","c":"prep.","d":["dat.","1) = i I 1. ärw kläddhe jn äwerdelike clarhet Lg 3: 431 . ","2) = i I 4. in syne welmaght SJ 178 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"in","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) in. " nödhdriff them in, thz är saa mykit, at wilia the ekke, tho skulu the nödhgas " SpV 433 . " jnuistes quinnan peninga miste jn vtj per olssons gardh " STb 4: 41 ( 1504) . " stande wijdh stocken pa torgit . . . och mester mannen schal haffue iiij peninga fore han leser hanom jn och vth aff hans egna peninga ij peninga vth och ij peninga jn " ib 79 ( 1505) . - utan motsv. ord i nysv. lasse martinson . . . haffuer jntet ath sware om tet roffuerij, hans drengh giorde jn pa ware borger STb 3: 436 ( 1499) .","2) inne. " lion släth sath in til pedhir i vppeby loc qwadh ena viso Tb 1: 260 (1467). the saato in til pedhir laurisson til öls " ib 270 ( 1467) . stode hustrv birgitte halta martens ok til stode, at hon war jn pa slottit STb 3: 333 ( 1497) . ","6) för att beteckna en syftning: till, med avseende på, emot. Se Sdw 2: 1244. B) adv. in, inåt. jntro aduerbium loci indhtiil lvt iste introspexit han saa indtiil GU C 20 (hand 2) s. 39. - Jfr thär in til. ","2) inne på. the sculä thet mäth myndwgh bwth oc open bref wtierlikä opsighiä, thee af skane in op a kalmarnä hws, oc thee af swerike in opa lindholm Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) .","2) inne i. then samma lizsla tregardh ligiendes in vti grenden SJ 2: 101 ( 1487) . ib 126 ( 1488) , 164 (1490). per benctsson haffuer jntet tiltal til the godemen sit hade jn vtj hans skyb än alt tet beuisseligit är, som kastat är aff nödz wegna, gange offuer skyp och gotz STb 3: 320 (1496). "],"e":["*in a , ","*in af , ","in for","-fore )","in i , prep. I. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vi rumsbestämningar, för att uttrycka ett varande i el. inom ngt: i, uti. herra porsa geet ok hans hustru fru ingredhe siggadottor af finnedhe ok in i östirgötland RP 2: 123 ( 1386) . hwaria handa synd människian gör, tha är hon wthan om kroppin, än thän som liffwer skörligha, han syndar in j kroppenom (in corpus suum) SpV 240 . pröwadha areno . . . som i androm renlifwom pläghar vara in i klostreno Nunneinv 352 . 2) = i I 4. loffua mina modher in j (in) the trolikhet, j hwilka hon war mik trolikast ower alla lmänniskior j alla lsina dagha Mecht 173 . ","*in ivir","-over . ","-öfwer )","in mot , prep. med at. el. ack. inemot. " broades in mot gran by Saml. 6: l174 (1495). "","in pa , prep. med ack. 2) in på. haffuer han bygt sitt droprwm in pa nestboandom, swa thet gör them skada STb 1: 68 ( 1476) . 3) inne på. en sin tompth medh bögningen som hon nw sktander på pa stadzins vatn och eger SJ 2: 188 ( 1491) .","in til","indhtiil )","*in um","innom )","*in upa","*in up undir , ","in uti , prep. med dat. el. ack. 1) in i. vplot . . en halffuan¨ mwr fran öffuersta vestra gatan aff gambla mwren nydh öster in vit garden SJ 2: 146 ( 1489) . . . . riksins raadh honom inwist hadhe . . . in wit henrich wan deme buske huss ib 217 ( 1492) . ","*in vidher? Jfr i vidher."]},{"a":"in","b":"ab","c":"adv.","d":["1) inför. " gik han jn före portin til konungxsens palacium (usque ad fores palatii gradiens) " MB 2: 186 . ","2) innanför. " at abbatissan hafui ellir intaki . . . fyra stechirhws systra in for poortin oc j systranna inlykte " VKR 23 . ","1) intill, ända till. " om rum. en högher mwr skal ganga . . . in til ändan a klärkanna gardh " Bir 4: 82 . ib 83, 87 . iak lät . . . sargha mit köt alt in til rifwianna Bir 1: 100 . ","2) intill, ända till. om tid. bidha ful när in til middax tidha RK 2: 4304 . yn tyl des han ser beqwemen tydh Gers Frest 1 . ","3) till, i riktning mot, till öfvrenstämmelse med. vände in til gudh alla ybeniam Pa 4 . " alla mina akt oc gärnigga intill thin wilia regera " Su 85 . ","4) för att beteckna ett hänvändande till en person: till. dömom wy for:da herra boo dywra in til herra karls arfwa aff thöptom vm sin fulnadh oc vidhergield SD NS 2: 178 ( 1409) . " dömom wy for:da herra bo dywra in til erik skötta oc til clawos karlsson vm sit vidhergiäld ib. "","5) emot, till öfverbevisande el. fällande af. gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.).","6) för att beteckna en syftning: till, på. som lydha intil thenna daktinghan SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). med allom theras clausulis och articulis som dragha och lydha kwnna intill förnempda daktingan ib 213 . "],"e":["ind RK 3: (sista forts.) 4555),","in for","jn före )","in händer , ","in i , ","in i genom","-ginom )","in i mot , ","in mot , ","in pa , ","in til","yn- )","in uti , prep med dat. el. i dess ställe ack. i stadfester jn vtj embetet SO 145 .","in vidh","inwider )"]},{"a":"in","b":"pp","c":"prep.","d":["med dat. el. i dess ställe ack. 1) = i I 1. altiid skal messas jn kirkien ÅK 62 . 3) = i I 8. item kennis . . . iak . . . mic hawa vnt ok giwit . . . agnise . . . min deil (!) thessom forscrefna gozom SD NS 3: 70 ( 1415) . "],"e":["*in gen , "]},{"a":"in a","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in af","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in aka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"in andvardha","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlemna, insätta. " tesso penninga skola in antwardass i domkirkiona " SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). wi hawum . . . ingiwith ok inantwardhat wara kära dottir . . . in i sancti bernardi orden ok liwerne ib NS 2: 228 ( 1409). "],"e":["-antwardha . ","jnanwarda KrLL),","in andvardha sik , öfverlemna sig, hängifva sig. inne j clostromjn hwar the hafua sik gudhi in antwardhat til dötzins tiidh blifua sculande VKR 1 ."]},{"a":"in fa","b":"vb","c":"v.","d":["inskaffa, indraga. hwre han skulle kong hans ind få RK 3: (sista forts.) 4990 ."],"e":["ind fa )"]},{"a":"in for","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in händer","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in i","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in ivir","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in kasta","b":"vb","c":"v.","d":["inkasta. " med dat. än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä at " SR 44 . - inkasta, insätta. med ack. lät eufemiam incasta þär (grymmasta le)on lagho Bu 512 . " wardha the alle inkastadhe i mörkahws " MB 1: 241 ."],"e":[]},{"a":"in mot","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in pa","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in riþa","b":"vb","c":"v.","d":["rida, in. wilde in ridha gönum then port som war herra bar siälfuir korsit gönum Bil 723 . " the opna sin poort lothon inrida " RK 2: 1458 ."],"e":[]},{"a":"in til","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in um","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in up undir","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in upa","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in uti","b":"","c":"","d":[" , se in."],"e":[]},{"a":"in vita","b":"vb","c":"v.","d":["vetta in el. inåt. läg thz pa speghil glasit pa then waghen som jnwither PM XLIII ."],"e":[]},{"a":"in vitna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inakare","b":"nn","c":"","d":["inåkare, införare, inkörare. Se Sdw 2: 1244."],"e":[]},{"a":"inanama","b":"vb","c":"v.","d":["intaga, mottaga. " vpa hwad tiidh oc stadh han her inanamas schal " BSH 4: 105 ( 1485) . Jfr anama in."],"e":[]},{"a":"inanda","b":"vb","c":"v.","d":["inandas (ngt i ngt). gudh . . . opreste j människionne mz inandande nadh (per inspirantem gratiam), thz han haffdhe giffwit människionne mz naturinne SpV 325 ."],"e":[]},{"a":"inbalka","b":"vb","c":"v.","d":["medelst plank avstänga, inhägna. som hon (ɔ: en kryddgårdstomt) nw intept och inbalkt är STb 4: 213 (1511)."],"e":["inbalkt ) , "]},{"a":"inbinda","b":"vb","c":"v.","d":[" inbundin, 1) inneständgd, innesluten. . . . ok är then fyällin inbundhin mellan try dyke SD NS 3: 358 ( 1418) . - avstängd (medelst fiskbyggnad). the ther jnbondhen watn haffwa oc ey oppenbara hafstrand är Svartb 251 (1412-17). theris nothadrat mogho the haffua til samans hwar met androm j allom vtnäsiom so til almenningis vatn liggher, vndhantagno theris inbundna vika oc röwasaa ib 444 ( 1451) . ","2) invecklad, konstig, dunkel. " swa lärde han honom pater nsoter oc aue maria, ey nämpnandhis ihesus christu oc maria, wthan mädh inbwndum ordhum JMPs 384. 5) förenad, införlivad. med prep. mädh. äru the swa inbundna mädh honum t the hafua enghin annan wilia än thät gudh vil " Hel män 171 .","6) inristad? hopflätad? diket som löper fran ekene j holka standa ij gamal inbunden kors oc nidher i aana Brasks Kopeb 30 (1511). Jfr korsbundin. 7) invärtes, inre, inbördes. jutestinus jndbundhen jntestinum bellum indbundith kiiff scilicet intra muros ciuitatis jntestinum GU C 20 (hand 2) s. 38."],"e":[]},{"a":"inbinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) innestängd, intäppt, innesluten. hon lösir inbundit wäder LB 3: 46 ib 2: 12 . " en inbundhin (inclusus) kärleker " Su 24 . othami oc fangadhe fogla hallas inbwndhne i dröffuilsom ib 174 . - afstängd, afdämd? alle thera gambla inbundhna wathen oc ströma SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). dömdom wi them aff lwfje thera inbwndan (för inbwndna) wijkor ok thera fiskä watin ok thera strom . . . frijt ok frels ok obworen FH 4: 3 ( 1420) .","2) invecklad, konstig, dunkel. " wpfinner kloka saghur oc inbundna konsterlika predikan " Su 228 . " the jnbwndhna ordhen ällir spörsmalen " MB 2: 115 . wppa sin jnbwnddna ordh ällir gaatha ib. ","3) invecklad, invefvad. j swa mangom wärlz ärindhom ok vmsorgh ther hon war inbunden for rikesins bestandilse Lg 3: 502 . ","4) införlifvad, rotfäst, hafvande vunnit insteg. han sa huru mektelica diäwlin war her inbundin Lg 3: 232 . - införlifvad med, ingrodd i. med dat. fatikdomen är swa jnfödher oc jnbwndhin människionna natwr LfK 23 . ","5) med prep. mädh. " hwa som . . . kombir i gudz mönstir mz löso hiärta. hwarghin mz gudhi inbundno " Ber 247 ."],"e":["inbinda sik , invefva sig (i), inlåta sig (i). inbindha sik i wärdzlikom ärandhom Su 64 . - part. pret. inbundin, "]},{"a":"inbindning","b":"nn","c":"","d":["inbindning, inbindande. " commissura . . . in bindningh ok in sätningh ok samon fögilse " GU C 20 s. 128 ."],"e":[]},{"a":"inbiärgha","b":"vb","c":"v.","d":["inberga, insamla. the (foglarne) jnbärgha ey j ladhor Mp 1: 290."],"e":["jnbärgha )"]},{"a":"inblanda","b":"vb","c":"v.","d":["inblanda (ngt i ngt). solinna klarhet inblandat (immixtus) j thänna lithana Mecht 132 . saltet, som var inblandet falszt gotz STb 5: 283 (1520)."],"e":["-at . ","-et )"]},{"a":"inblanda","b":"vb","c":"v.","d":["inblanda. " j thy wineno kännes inblandat beskhet " Su 204 . "],"e":["inblanda sik , befatta sig (med), deltaga (i). sik inblanda . . . mz likamlikom hugnadh Bir 4: 61 ."]},{"a":"inblasa","b":"vb","c":"v.","d":["2) uppblåsa. säth tik ekke j människo mwn, thti loff bärandhis ok withnandis, inblästom kinbenom, wthan hällir säth honom til thti withne SpV 264 . -b bildl. uppblåsa, göra stolt. sägh th, hwat är högfärdogh människa ok inblästh (inflatus), wthan qwiddhen fullir mz wädhri SpV 147 . sanneligha smaka, thz är wndhirstanda ällir inbläsas (inflari) thz är högfärdhas, är dödzsins bandh ib 426 ."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"inblasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) inblåsa, ingifva med dat. och ack. onde ängla hulke som . . . inbläsa them thanka Bir 1: 102 . " thw herra . . . inbläste mik the bokina ordh " ib 3: 205 . " thän hälghe ande inbläsir oc helghom ok hälaghom hiärtom allan sötma " MP 2: 110 . " inblästis (inspirabatur) prophetanom andelik inskiutilse " Bir 1: 308 . - med prep. i. taladho swa som then helghe ande inbleste i thöm MP 2: 261 . " al the helgha script af gudhi är inblest i helgha manna hiärta ib. - abs. thwärt amot inbläste diäfullin " Bir 3: 433 . ","2) uppblåsa, göra stolt. mädhan manga aff them wärldzlikin wisdombir inbläse oc wtpöse (inflat) Bir 4: 70 . - Jfr blasa in."],"e":["-bläsa . ","-blesa )"]},{"a":"inblasilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ingifvelse. taladhe godhir ängil til konungsins mz sinom ibläsilsom Bir 3: 433 . " suarar ond jnbläsilse " ib 324 ."],"e":["-bläsilse )"]},{"a":"inblaster","b":"nn","c":"","d":["ingifvelse. " thäs hälgha anda inblästir " Gr 300 . aff thäs hälgha anda raadhe ok inbläst Bir 3: 276 ."],"e":["-blästir )"]},{"a":"inboa","b":"vb","c":"v.","d":["innebo. - inboande män, inbyggare. som enom godhum . . . herra göra bör sins rikes älskelikum inboandes mannom BtRK 35 ( 1371) ."],"e":[]},{"a":"inbora tighl","b":"nn","c":"","d":["tegel vari hål borrtats, håltegel? koll. tygelslagaren i horn gaffs xi!UDDA_TECKEN? mark fore inbora thyghel SSkb 273 ( 1508) ."],"e":["-thyghel )"]},{"a":"inborin","b":"","c":"","d":["infödd, inlendszskä och inborne sweriges men Priv f Sv st 181 (1474, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"inbrädha","b":"vb","c":"v.","d":["stryka in. stingas äller hwggas klöffwana tha tak bek. ysther oc brennesten . . . oc brädh thet förscriffna wppa fothen som saar är . . . än är sarith stwngith wndy fothen oc litith holith, tha tarfwas thet wpskära större oc jnbrädha thet förescrifna PMSkr 234 . Jfr bredha 1); det första språkprovet där bör rätteligen uppföras unde ett brädha (Jfr Sdw 1: 156)."],"e":[]},{"a":"inbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bo (i). allom bondhom allir inbyggiandhom (inhabitanibus) SD 3: 705 (öfvers. i hds. fr. 1400-talet). i rwmwm thöm . . . laglika tillskikkadhom . . . inbyggia ib. - bebo. säghen mik hwat folk thzta är som all tässen bärghen jnbyggher oc bemannar MB 2: 150 . swa länge hälge stadhenjnbygdis (habitaretur) j fridh oc rolighet ib 285 . " hälga stadhen iherusalem sidhan jnbygdis aff hebreis " ib 328 . ","2) bygga inåt. sidhan skal swdhin oc thakith inbyggias, at hon (arken) wardher ekke widhare owan än enna alna rwm MB 1: 168 . - bygga in i, bygga samman (med). hennes hws war inbygdh mz (hærebat) stadz mwren MB 2: 7 . - Jfr inne byggia."],"e":[]},{"a":"inbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["2) bygga in (ngt i ngt), bygga i. Se B. Hesselman, Språkformen i MBI. s. 39. 3) förse med åbyggnader, bebygga. ena tompt . . . som hon nw inbögdh är i bredh ok lengdh SJ 2: 176 ( 1490) .","4) inreda (ett hus)? alth husit offwan til som thet nw jnhögt är STb 2: 364 (1489). Jfr inbygning."],"e":["-bögdh . ","-bögt )"]},{"a":"inbyggiare","b":"nn","c":"","d":["inbyggare, invånare, bebyggare. " the siäl som hafwer christum inbyggiara " SkrtUppb 114 ."],"e":[]},{"a":"inbyggiare","b":"nn","c":"","d":["inbyggare, invånare, bebyggare. thässa husins inbyggiare hawir tw ond thing Bir 3: 196 . " straffuadhe roms inbyggiara owirgangr oc synder " ib 4: 57 . " for romara stadz inbyggiara " ib. " rikesins inbyggiare elskadhe han " RK 2: 2767 . Bir 1: 174, 224, 2: 9, 327, 328, 4: 91 . BSH 5: 57 ( 1505) , 163 (1507), 504 (1512). henna (jordens) inbyggiara Bir 4: 81 . " aff hymerikes jnbyggiara wardha äwerdelika hälwittis träla " LfK 118 . " husin skulu atirlatas tom vtan jnbyggiara " Bir 2: 76 . " huar thän hälghe ande är inbyggiare, ther haffs allir värlzlikin lute ledhir " ib 127 . Jfr innebyggiare."],"e":["inböggiare: -om BSH 5: 57 ( 1505) . inbiggere (pl. ib 162 ( 1507) . inbuggere (pl.) ib 504 (1512)),"]},{"a":"inbyggilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? boning. jak sigher tik . . . gudh wara kärlekin, hatit dödhin, thit hiärta gudz mönstir ok bo ällir jnbygilse (habituationem) SpV 572 . SkrtUppb 115 . "],"e":["-bygilse )","*inbyggilsa hus","-ilse- )"]},{"a":"inbyggilse","b":"nn","c":"","d":["boning. " nar vredhin rörir hughin dröfuir hon thäs helgha anda ingygile " MP 1: 280 . j thäs hälgha anda jnbyggilse (mansionem) Bir 2: 328 . at mit hiärta vari thik äwerdhelikit inbygilse ib 4: 210."],"e":[]},{"a":"inbyggirska","b":"nn","c":"","d":["inbyggerska. " thässa husins som var licammins byggirsca är siälin " Bir 3: 181 . " hymerikes borgerska oc jnbyggirska " LfK 118 ."],"e":[]},{"a":"inbygning","b":"nn","c":"","d":["inredning (i hus o. d.) samme huss haffue nw fförmindrene opbygt, mwret och fförbätred met all inbögning, mwrningh, fenster och alt thet the til behörendes wtan och jnnan STb 4: 360 (1514). item . . . . morten tymberman . . . for jnbyrgnyngh i her Per[s] hwss HLG 2: 53 (1516). ib 54 (1516)."],"e":["-bögning )"]},{"a":"inbyrdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["inbördes, jnbyrdeliken twädräkth förtakis PMSkr 141 ."],"e":["jnbyrdeliken )"]},{"a":"inbyrdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["inbördes, ömsesidig. jnbyrdhelikith kiiff PM 26 . ib 31 ."],"e":["jnbyrdelikth PM 26, 31),"]},{"a":"inbyrdhis","b":"av","c":"adv. adj.","d":["inbördes, ömsesidig. " jnbördes gudliga samtalan " J Buddes b 75 ."],"e":["ind- . ","-byrdis . ","-bördes )"]},{"a":"inbyrþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. ","1) inombords, om bord. the hafdho godhan inbyrdhis sanctum marchum Bil 251 . " sanctus marchus war inbyrdhis jnnan thera fylghe ib. "","2) inbördes, ömsesidigt, sinsemellan, mellan hvarandra. fyra thing . . . som sik vndarlica hiälpa inbyrdhi Bo 44 . " vm i hawin inbyrdhis mz idhir kärlekin " ib 77 . " at i skolin älskas inbyrdhis " ib 177 . " al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis " Pa 16 . " the munka som . . . ödhmiukas ey inbyrdhis (invicem) " KL 225 . " sagdho swa inbyrdhis " ib 149 . Bil 897 . " inbyrdhis aat hwart annath op " Al 3958 . " thz wi dräpom os här inbyrdhis " ib 8439 . at . . . the hafujn sämio oc kärleek inbyrdhis mellan siin VKR 34 . " maagha the tala sik inbyrdhis " ib 15 . thöm som fara inbyrdes äpte tarvom ok ärandom sinom KS 65 (160, 71) . ib 1 (2, 1), 5 (10, 5), ib (11, 6) o. s. v. Bo 172, 174, 248 . Bir 1: 77, 261, 2: 144, 4: 119 . VKR 25 . Al 8685 . MB 2: 21§, 22, 24. Lg 437 3: 143, 300 . PM 19 . " hwilken som styäl math äller hästa fodher jnbyrdis fran androm " ib 28 . B) adj. inbördes, ömsesidig. han skal bära älskogha inbyrdhis helso hemelikit ärinde mällan brudhinna ok brudhgomman Bo 112 . " til inbyrdhis kärlek ok hiälp " MP 2: 160 . inbyrdhis älskelikhet Bir 1: 77 . " jnbyrdis örlögh " PM 28 . Bir 1: 79, 256, 2: 143, 3: 69, 158, 421 . MB 2: 171 . Su 366 . RK 3: (sista forts.) 4632 ."],"e":["inbyrdes . ","inbördhis Lg 3: 143),"]},{"a":"inbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) inbära, införa. lät jnbera . . . köt ok flesk Bil 772 . inbärin j clostrit baarena Bir 4: 22 . " inbära the thing som inbärande äru j ämbitzhusen " ib 5: 30 . ib 4: 100 .","2) ingifva. diäflomen tillhörir at inbära os ondh äggilse oc huxilse MP 1: 75 . ","3) tillföra, medföra. " thz thik maghi inbära (imprtet) nokot manna lof " Ber 277 . höxte wiisdoom loff inbär Al 6019 . ","4) innebära, betyda. änkte är thz i hans gärningom. thz ey hawir ä nakat inbära Bo 29 . ib 144 . ST 506, 532 . a swänsko hafwer thz swa inbära Al 5717 . KL 379 . Bil 428 . hwat wil thzta ärandhetz jnbära ällar bethyda Lg 670 . innehålla. bref . . . hulkin swa mykyt hafdho inbära Gr 311 . ib 315 . "],"e":["inbära sik , "]},{"a":"inbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) inbära, införa . . . ath the jnbare her bennctz kopper meesse vtj hans holste [skip?] in pa stekit STb 3: at han aldrig mer eller mynne ophar aff then mansboth än som han ther forelägger oc jnbär at betale them met FMU 4: 207 (1463, avskr.) . ib. hwad sölfwer iag hafwer opburit, thet skal hon efter lagen med swordnom ed inbära ib 5: 90 (1485, avskr.) . STb 4: 55 (1505). sama peninge swmma ijᶜ mark jubar for:de erick jngemwndsson j rettin ib 103 ( 1506) . SSkb 354 ( 1510) . " ffredagin nest effter helge kors jnuentionis inbare skotherrena . . . stadzsins skot, som the j thette för:ne aar wpborit hade j skothusit " Stock Skb 34 ( 1517) . ib 71 ( 1518) . - Jfr bära in samt inborin."],"e":["inbär FMU 4: 207 (1463, avskr.) . konj. jnbäre ib. jnbere STb 4: 55 ( 1505) . impf. sing. jnbar STb 4: 103 ( 1506) . ","inbare (jn-) STb 3: 210 (1495); SSkb 354 ( 1510) o. s. v.),"]},{"a":"inböghia","b":"vb","c":"v.","d":["inböja, böja inåt. hanen wthwälyes . . . haffwandis . . . hwitasta öron. oc wndher kynningana hängiane hwith rödhe. swa som ljnbögdhe vidher PMSkr 251 . - bildl. thätta offwirgar människio naturs matto, thy inböghis thätta almännelika ordhit, aff sanno widherthörfft til enkannelikit kön (se ad speciem infecit) SpV 327 ."],"e":["-böghis . ","-bögdhe )"]},{"a":"indoppa duppa","b":"vb","c":"v.","d":["doppa (ngt) ned i (ngt). conficio . . . induppa oc sacrera then häla likama GU C 20 s. 136 . juficio . .. skämma bort driffua induppa oc forgiffua ib (hand 2) s. 26."],"e":[]},{"a":"indragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) indraga, införa, insläpa. lät ater indragha agatam Bil 428 . - indraga, införa, inskaffa. vtlänske män the han hawer indraghit KS 63 (157, 69) . han vil .. . konungen her jn dragha RK 2: 5440 . ","2) intåga. " härtogh crystiern . . . är här indragen i worth landh " BSH 5: 434 ( 1511) . ib 439 ( 1511) . "],"e":["indragha sik , insmyga sig. haffde sik tywfflika indragith Su 51 . - Jfr dragha in."]},{"a":"indragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) indraga. - bildl. alla sins mandoms gärningha . . . hwilka fadhren swa indrogh (intraxit) i sik . . . som han haffdhe thz altt lidhit j sinne eghno persona Mecht 95 . " först manadhe hon warfru wm the anamilse j hwilka hon . . . affladhe sin son oc honom j sik indrogh (intraxit) aff hans konungxlikom säthom ib 172. " ib 253 . " o söte ihesu, jak antwardha thinom kärlek mit hjärta, at thu thät in dragh i thit hiärta SVB 482 (börj. av 1500-t.). " ib 234 (sl. av 1400-t.). införliva. tha indragher han sik swa siälena (sibi animam . . . incorporat) Mecht 240 . eth syndokt samwith . . . som syndenna träkkir är langhligha jndraghin ib 320 . - med prep. i. thänna hälgha siälen, allaledhis indraghin (transiens) j gudh Mecht 202 .","2) intåga, draga in. thes mera vaade sathen j edhan stad vtj om fianda indragha Saml 6: 175 ( 1495) . tattere som indrage i rijkitt PMSkr 699 . 3) föranstalta att (ngn) blir invecklad el. inblandad (i ngt). - indragha mädh sik, draga (ngn) med in i sina egna intressen o. d. . .. wiliom wi ther vppa a badha sidhor trolica mana, oc wiliom ther til lindragha medh oss herra oc wener, the wii kunnom ther til formagha, mot then delen som owertrædhande wardher Rydberg Tr 3: 164 (1436, avskr.). är thet sa, at ther äre nagra inkompne met arff, köp eller schiffte, tha skule the drage effter theris andel oc engen fremede ther met sik inloffua eller indrage FMU 4: 267 ( 1466) .","4) insupa, inandas. bildl. mz thän fförsta jngangen jndragher (intrahit) ths til sik mjn gudhelika anda, hwadhan aff thz liffuer Mecht 253 ."],"e":["-draghe . ","-dragher . ","-drogh . ","-draghin . ","imper . ","-dragh SvB 482 (börj. av 1500-t.) . )),"]},{"a":"indre","b":"av","c":"adj.","d":[" A) komp. inre. gik . .. in i indra rumit KL 279 . kastadho vp hans quärna damp . . . badhe ytra damp oc indra hiulastw VAH 24: 320 ( 1422) . at indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghligha vtkastadh ib. " j jndra hwsit " MB 2: 186 . ib 187 . " the aktadho yttra renlekin ok äkke indra " Bo 115 . ib 116 . Bir 1: 292, 2: 180, 3: 170 . Ber 199, 230 . Lg 819 . B) superl. innerst. hauir sina siäl fala oc bortkastadhe sin innrsta ting (intima sua) MP 1: 135 . " thu ät j mins hiärta innersta blode och innarster j minne siäl " Bir 4: 45 . " aff innarsta hiärta " MB 1: 249 . af thera innärsta hiärta Bir 1: 17 . " allir thera innarste thanke ok astundilse " ib 80 . ib 113, 2: 133 . Ber 78, 103 . MB 2: 287 . - innerligast. siälinna innarste kärlekir ok astundan Bir 1: 186 . " giuir hon hiärtano jnnarsta sötelikhetz brändagha " ib 2: 46 . - n. adv. innerst. thenna mandom thwo han aldra innarsta (Cod. B renast 552. troligen rätta läsarten) i sinna modher blodhe, som han togh innärst, aff thy som hälgath war i henna modher liwe MB 1: 263 ."],"e":[]},{"a":"indre","b":"av","c":"adj.","d":[" , superl. Se Sdw 2: 1244. A) komp. ","n. adv. Se Sdw 2: 1244. innarst i warom hiärtom SkrtUppb 92. - best. n. ss subst. them thingom som sannelika äru stoor, hallir hoon sins hiärta jnnersta (intima) altidh öptith SpV 161 ."],"e":["indhre: -a SpV 28, 399 . ","inra SJ 2: 114 ( 1488) . ","ynnare J Buddes b 172 ),","innarster"]},{"a":"indrikka","b":"vb","c":"v.","d":["2) låta indricka el. uppsuga. mal samman alth thet j kareno är pa stenenom, oc jndrik thär til mädh aff oleonne PMSkr 414 . - Jffr drikka 1."],"e":["imper . ","jndrik )"]},{"a":"indrikka","b":"vb","c":"v.","d":["indricka, dricka. " wärra war coclanum ok mer wärkte thöm ok grätu sarare, tha the gafuo wt etherit än tha the indrukto " Bil 236 ."],"e":[]},{"a":"indriva","b":"vb","c":"v.","d":["driva in, tvinga in. tvinga in. GU C 20 (hand 2) s. 14. jmpulsus a um indhdriffwin ib s. 17 ."],"e":["indh- )"]},{"a":"indriva","b":"vb","c":"v.","d":["drifva in, tvinga in. jndrifuandes vsla sieler LfK 222 . aff wärldenna ophoffue haffuer gudeliken snille otalika syndara til sik draghit, iämwäl nödoghe oc genstridande mz dröffuilsom indriffuit i liffuet Su 169 ."],"e":[]},{"a":"indrypa","b":"vb","c":"v.","d":["drypa in, droppvis falla in. at nokor orenlikhet sculi ey mogha indrypa j hona (arken) Bir 4: (Dikt) 218 . " onde thanka ok dyälfwlsins frestilse indrypa i the människio som lat ok oidhin är " MP 2: 244 . " huat ey känne nw thins hiärtats mwn oc läpa then himmilska sötman fullelika oc ympnelika jndrypa i thina siäl " Su 181 ."],"e":[]},{"a":"infa","b":"vb","c":"v.","d":[" Se SDw 2: 1345. 1) få in, bekomma. - få i sin makt . . . thet (ɔ: Tynnelsö hus) han med them på ändalykten infek HSh 17: 93 (1523? Magnus Sommar). - Jfr fa in."],"e":["infek ) , "]},{"a":"infalda","b":"vb","c":"v.","d":["inlägga, ingifva. astunda at . . . bortföra tholka gudhelica lusta aff thino hiärta ok infalla (committere et implicare) andra lusta Bir 3: 244 ."],"e":["-falla )"]},{"a":"infalla","b":"vb","c":"v.","d":["bildl. " kom til os thu som jnfallin är (illapsus est) i prophetannas hiärta " JMÖ 69 . 3) anfalla, göra anfall (mot). med prep. til. haffwer påvern infallit thill tnrkenn (så!) bliffwer hans egitt fördärff Linkbiblh 1: 200 (1526, Brask) . 5) ansluta sig, förena sig. med prep. mädh. om j och then mene man tiltreder oc infalder med tom, ther sadant wradt och ogerningär begynt STb 5: 336 (1521, Kop). calcas byscop aff troya som war jnfallen mz grecana . . . oc offwergaff troyaner Troj 164 . 6) om gods el. egendom: tillfalla. med dat. then deel ther henne medh arff jnfallit är j hws, garda STb 4: 96 ( 1505) . - Jfr falla in."],"e":["indh- . ","infalder STb 5: 336 (1521, Kop). impf. infyöl SkrtUppb 329 ),"]},{"a":"infalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) falla in, infalla, nedfalla. ath . . . ögnö bran ei infallir LB 6: 105 .","2) falla in (i), störta (i), rusa blindt (på), råka ut (för jak inföl (irrui) ouarlica j thit sken Bir 2: 120. ","3) anfalla, göra anfall (mot). med prep. til. räddis at owinne sculdo först infalda til hans KL 49 . sabei . . . infollo (irruerunt) til thera MP 1: 197. - falla öfver, tränga på. som infollo hetelika til ihesum at höra hans kennedom MP 1: 212 . ","4) yrka. infalla the hart oppa haffue tesse sackz insetningh i theris hender HSH 20: 206 ( 1507) . - Jfr falla in."],"e":["infalda )"]},{"a":"infara","b":"vb","c":"v.","d":["kläda sig (i) ikläda sig. sidhan han war in faryn i syn clädhe Lg 3: 86 . - Jfr fara in."],"e":[]},{"a":"infara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fara in, falla in, rycka in. Se SDw 2: 12344. kerdhe til raguald siluastesson om eeth ödhess godz, som lkallas säxys by, at han hafde ther jnfarith mothe laagh ok räät ok gyort höö Svartb 470 ( 1460) . " nar the kommo jn farande j staden " Troj 253 ."],"e":[]},{"a":"inflykt","b":"nn","c":"","d":["flykt in i ngt. the motthe rymma jn j staden mz raska jndflykth oc j the jndflikt fyngo the margaritons lik jn mäd sig j troiana stad Troj 183 ."],"e":["jndflykth . ","-flikt )"]},{"a":"inflyta","b":"vb","c":"v.","d":["inflyta, inströmma. " strömen viliande jnga älla inflyta j nokot kar " Bir 2: 330 . " mins anda strömbir hafdhe jnflötid j hänna hiärta " ib. " nar fanytte thanka oc frestilse inflyta " ib 126 . ib 1: 104 . Jfr flyta in."],"e":["jnflötid Bir 2: 330),"]},{"a":"inflyta","b":"vb","c":"v.","d":["inflyta, inströmma. " gudz hälgha threfaldoghet inflytande i hänne (eam influens) " Mecht 121 . " nar jak thätta gör, känne jak osigeliken söthma in fflytha j alla mina limi JMPs 394. Jfr aterinflyta ""],"e":["inflöth JMPs 468) , "]},{"a":"inflytia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inflytilse","b":"nn","c":"","d":["och f. ","1) inflöde. " milhetzsins inflytilse (inundatio) opfyllir inäluen " Bo 102 . opfyltis hon aff thäs hälgha anda ströms inflytilsom (decursu) Bir 3: 411 . " ib 4: (Dikt) 237. "","2) inflytelse, inverkan. " the !UDDA_TECKEN? thin öron) stodho mot alla orena värlz thinga inflytilsom " Bir 4: 143 ."],"e":[]},{"a":"inflytilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) inflytelse, inverkan. at engen del älla kraffth j tik skal wara, som ey skal känna andelikin inflytilse, antigghia til at glädhias äller dröffwas JMPs 25."],"e":[]},{"a":"inflödha","b":"vb","c":"v.","d":["flöda in, öfversvämma. bildl. lyghnin ok mandrapp oc tiufnadhir oc hordombir jnflöddo ouir världenna älskara MP 1: 163 . Jfr flödha in."],"e":[]},{"a":"inflödha","b":"vb","c":"v.","d":["2) låta flöda in. än tho at han ey inflödher sin hwgnadh här swa som thär SkrtUppb 92."],"e":["-er )"]},{"a":"inflödhilse","b":"nn","c":"","d":["inflödande. " drwkin göras aff gudhelighom inflöilsom (influentia) " SkrtUppb 29 . " gudhz godhlex inflödhilse (influentiam) i minom iämcrisnom " ib 66 ."],"e":["inflöilsom SkrtUppb 29 ) , "]},{"a":"infodhra","b":"vb","c":"v.","d":["infordra, förse med (invändigt) foder el. (invändig) beklädnad? jlliminare troskil göra oc ynd fälla oc indh forä GU C 20 (hand 2) s. 86."],"e":["indh . ","forä )"]},{"a":"infota","b":"vb","c":"v.","d":["anbringa foten el. nedersta delen (av något i något). en half mwr . . . j sith litzla stenhus . . . j huilkin mwr per suensson sith hwlaff jnfotade, som nw vpmwrat är STb 3: 224 ( 1495) . SJ 2: 270 ( 1495) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"infrakta","b":"vb","c":"v.","d":["på grund av avtal om transport införa (gods på fartyg). ath hanis otte tunna . . . wordo ecke infrachtath i hans skip STb 1: 251 (1480). PMSkr 96 . " köpmannen som gotxith haffde jnfraktath " ib 97 . Jfr frakta in."],"e":["-frachta )"]},{"a":"infulghin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"infund","b":"nn","c":"","d":["infall, påhitt? hwar äffther sinne jnfwnd oc arth PM 20 ."],"e":[]},{"a":"infälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) infälla, infoga. jlliminare troskil göra oc ynd fälla oc indh forä GU C 20 (hand 2) s. 86. 2) tillfoga. tha aather infälte (infixit) kärlekin eth stort saar i hänna hiärta Mecht 114 ."],"e":["ynd- . ","infälte Mecht 114 ) , "]},{"a":"infälter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"infärdh","b":"nn","c":"","d":["linfärd. " jtem skall ingen . . . warä plictoghe tiil ath ffelle siith segl j infferdh eller wthfferdh ffor elffzborgh " Priv f Sv st 179 (1474, avskr.) ."],"e":["-fferdth )"]},{"a":"infärdh","b":"nn","c":"","d":["ingång, intågande. MB 2: 394 ."],"e":[]},{"a":"infästa","b":"vb","c":"v.","d":["1) infästa, göra fastsittande. the infästas . . . j fordömilsom ok fortapilsom Bir 1: 52 . aktom siälena wara . . . jnfästa i träkkenom LfK 44 . ","2) infigere, infästa, intrycka, instötta. nar förste spikin infestis honom Bir 1: 31 . " thok swärdhit aff höghre ländhinne synne oc infäste j qwidhen " MB 2: 76 . " infäste blamannin ena klo j bäggias thera hiärta " Bir 2: 100 . " sät vppa thik mins sons pino braz swa som thänne sanctus laurencius in thrykte ok in fäste hona j sik " ib 1: 286 . " mins grymhetz swärdh . . . hulkit som skal ingaa owantil j howdhit ok swa diuplica ok maktelika infästas. at thz skal aldre vt draghas " ib 127 . " suasom otalike swärdz odda varin infäste vidh nakan stolpa " ib 3: 72 . ","3) defgere, fästa, rikta. som . . . sins kärlex öghon altidh haffdhe oppa tik infäst Su 91 ."],"e":[]},{"a":"infödha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - part. pret. infödder, ","2) medfödd. " mäktogare är indföt onth än owanth got " GU C 20 (hand 2) s. 30. ib. 3) infödd. GU C 20 (hand 2) s. 30. nager jnrikes jnföder man STb 3: 331 (1497)."],"e":["ind- )"]},{"a":"infödha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - refl. infödhas, varda medfödt, i födelsen gifvas. at enkte matte infödhas mz rätwiso aff sinom fadher MB 1: 115 . - part. pret. ","1) född el. frambragt i. med dat. han lät gifua sik dryke til at hanum matte noot lifuandis inföt wardha Bil 308 .","2) medfödd, medskapad, någons natur el. väsende tillhörig, ingrodd. infödda (innata) ödhmiuktin Bo 206 . MB 1: 56, 2: 203, 297 . Su 331 . Lg 3: 343 . - med dat. som honum war natwrlikt oc inföt MB 1: 88 . jnföddir (adjuncta) war henne renlekx kärlekir ib 2: 175 . " ekke är thz hänne . . . skapat ellir inföt " ST 433 . af spitälsko sot, som hanum war länge infödh Bil 233 . eygelikhetzsens widhersäghnign är . . . jnfödh oc tilbwndhin closterliffwerne LfK 13 . ib 23 . - med prep. mädh och följande nom. el. pronom. ängelin hawer inskapadha oc infödda mz sik siälwom aldra thinga liknilse MB 1: 55 . ib 89 . ","3) infödd. " i rike no in födar " Bir 4: (Avt) 183. halden han swa som inföddan man MB 1: 367 . ib 246 . KS 63 (157, 69) . Bir 1: 229, 2: 259, 3: 333 . ST 329 . MB 2: 220 . BtRK 116 ( 1436) . - inföding, genom födseln tillhörande. med gen. war ey swärlikis infödher PM LX ."],"e":["infödder . ","infödher ) , "]},{"a":"infödhinger","b":"nn","c":"","d":["inföding. swerges herrar och infödhinghar BSH 5: 133 ( 1506) . - i samma land (som en annan) född, landsman. ey at enast halp hon infödhingom, vtan allom ää hwadhan the varo Lg 3: 510 . ib 501 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"inföghia","b":"vb","c":"v.","d":["2) infoga, inpassa. " jmpennare pänna insätia eller inhöghia " GU C 20 s. 429 . " j minom jnälffwm inföge (innava) een räthwisan andha " SvT 45 ."],"e":["imper . ","inföge SvT 45 )"]},{"a":"inföghia","b":"vb","c":"v.","d":["bereda, bestämma, beskära. med dat. ey skalt thu mote sighia at taka biscopsdöme. thy at thz är thik inföght (Cod. D inökt 403) af gudhi Gr 309 ."],"e":["inföght . ","infökt ) , "]},{"a":"införa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) införa. " jndo . . insätta insända indplanta och indföra " GU C 20 (hand ","2) s. 23. jnfero . . indföra ib s. 26 . engelbrecth van mönster giffue mannen sine peninga . . . epter han hade smaket winit och tet ladit jnfört och fylth STb 3: 425 (1499). o iomffru maria . . . dygdhena jnfer (infer) i wara hogha JMÖ 56 . - med dat. och ack. thu borth ält dödzsens mörker, huilket affwndzfulle fiandhen plägha jnföra (inferre)hoghomen JMÖ 46 . - låta inträda i besittningen (av). SD NS 2: 833 (1414) 4) ikläda. huilken . . . införde hona j menlöshetzsins klädhe Mecht 231 . GU C 20 (hand 2) s. 24. "],"e":["införa sik , 2) kläda sig (i). kroppane, huilka the sik ather jnföra swa som j klädhe Mecht 355 . - förvandla sig till. at christus . . . wil sigh införa swa ledhan thräl lok klädha ok prydha mädh sinom prydhilsom (servum vilissimum suis dignatur induere ornamentis vel lvestimentis) SkrtUppb 4 ."]},{"a":"införa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) införa. " han war . . . opta wtländis for sänder for tronne skuld oc ä lönlika infördher ater af cristnom mannom " Bil 390 . " scal han mich genstan lata införa twa lester korn " SD NS 1: 413 ( 1405) . " thessa aterstudhur ok laglikin ingield skulu böndrene införa epter lensmannana budhum " BSH 1: 132 ( 1371) . " alt annat som införis " Bir 5: 117 . " inbära thz som införandis är j ämbitz husen " ib 4: 100 . ","2) påföra, tillfoga, förorsaka. med dat. och ack. jnför mik ekke större pino Lg 292 . " the slagh thik konno jnföras " Bir 3: 368 . ib 371. Gr 277 . " ängin räddogha infördho the mik " ib 294 . - med ack. och prep. med nomen. oppa rigith . . . noger merchelige skade äller forderff jnföre HSH 20: 188 ( 1507) . - med ack. infördho storan räddogha Gr 307 . ","3) påföra, påtruga? om the ey fa the dectingen thöm ynnir i nesta til komande möte om rysseran, the ackte införa pa swergis land til teress ramerce FM 565 ( 1512) . ","4) ikläda. " iak infördhe han j then kiortelin " Bir 3: 250 . ","1) ingå. " then helghe ande införde sik j helgha siäla " MP 1: 42 . ","2) kläda sig (i). inför tik j faghir dygdana klädhe (speciosis indure vestibus) MP 1: 122 . refl. "],"e":["införa sik , ","införas , ikläda sig. med ack. införoms liusins vakn MP 1: 335 . - iklädas. med ack. j stadhenom arac infördhis han bäzta klädhe Gr (Cod. D) 386 . - Jfr föra in."]},{"a":"införilse","b":"nn","c":"","d":[" ? invisning (i gäldenärs egendom)? haffu[er] iach och jnförilse i swa mangh goos som h[är] benth . . . ag[er] i halstada hä[rd] dh . . . ffor my[n] wpbörilse skadegel kosth ok täringh GPM 2: 402 ( 1500) . ib."],"e":[]},{"a":"inganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ingå, inträda. " menaþe hanom inganga " Bu 145 . " in ganga i guz mönstar " ib 195 . tha the ingingo at kyrkio duromin KL 41 . " sa siuke mannin guz modhir inga til sin " ib 63 . " ginom the vindöghonin ingangir dödhin til vara siäla " Bo 45 . " suasom blästin ingaar oc vt at näsomen swa ingaar lifwit oc dödhin j sälina vm manzsins astundilse " Bir 2: 229 . " mins grymhetz swärdh skal inga (intränga) j thin likama hulkit som skal ingaa owantil j howdhit " ib 1: 127 . " hwar som gudz ande ingaar ther ingaar fadhorin mz thom hälgha anda " ib 3: 415 . - ingå i, inträda i. med ack. ingik teridacius sin camar Gr (Cod. D) 379. systranna hws oc inlykke ingaanga VKR 24 . " til thäs thu ingaar (ingrediaris) landhit emath " MB 2: 36 . ","2) ingå, inträda, upptagas (i ett samfund). then som in gaar (inträder i gillet) SGGK 103 . SEG 117 . ","3) inträda i besittning (af). särsk. för att skaffa sig vederlag. giuir iak klostersins syslomanne makt . . . inga i mit gooz annarstadz oc annama thet som klostreno swa läghelikit är SD NS 2: 237 ( 1409) . ","4) ingå, börja. " februarius som ingangar kyndelsmässo afton " Bu 9 . - Jfr ganga in."],"e":["ingaanga . ","inga . ","ingaa )"]},{"a":"inganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ingå, inträda. Prosadikter (Barl) 92 . jncedo . . . inga oc gaa GU C 20 (hand 2) s. 18. intrare . . . indgaa ib s. 39 . " medh tet kom domaren laurens j lydby jngandes j retten medh en annan bonde STb 2: 334 (1489). " ib 4: 133 ( 1506) . - ingå i, inträda i. med ack. hwilkin som dirffwis inganga, ällir omkringh wändha gudhelika skipadha diwphet, ällir grwndoghet SpV 190 . " swa skla lthik inga sannindin SkrtUppb 59. 2) ingå, inträda (i ett samfund o. d.). - tillträda. med prep. fore. her jngik nielss beesze fore fogith " STb 4: 80 (omkr. 1505). 3) inträda i besittning (av). SD NS 2: 833 ( 1414) . " vppa thet vort her confessor pa broder hanss vegne jngangende j halffua husit " STb 4: 159 ( 1507) .","5) om inkomster, avgifter o. d.: inkomma, inflyta. skypmens lön jn gich j gaar STb 3: 243 ( 1495) .","6) gå in, ha plats el. utrymme. the karen som wathnith skal wara j haffwe holl affwan swa ath hofwdit (på duvan) jnganger PMSkr 259 . - Jfr ateringanga samt ganga in."],"e":["inga . ","indgaa GU C 20 (hand 2) s. 39. pres. jnganger PMskr 259. ingar STb 4: 133 (1506). refl. jngaars JMÖ 6 . ","ljngik STb 4: 80 (omkr. 1505). jn gich ib 3: 243 ( 1495) . ","jngangende ib 4: 159 ( 1507) . ","jngangandes ib 2: 334 ( 1489) ),"]},{"a":"inganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ingång, ingående, inträde. GU C 20 (hand 2) s. 19, 39. SkrtUppb 54 . - tillträde. at enghin thän manköns war, skulde faa ingangh j thera hemeligha inlykke SpV 79 . 3) avgift som erlägges vid inträdet i ett gille el. skrå. bertil kannagiwtare gaff til ingang ena stora tygn kanno HLG 1: 11 (14141421). iiij mark hans ingangir i hälgha likama gille ib 65 (1456).","husit . . . medh en frian hwelffdhan ingangh SJ 2: 136 ( 1489) . then gatabodh . . . östan portzsins ingangh ib 202 ( 1492) . STb 5: 18 (1514). benytandes bade porthane offuan och nedan med theris wtgong och ingong ib 75 ( 1515) ."],"e":["ingond ib 18 ( 1514) ), "]},{"a":"inganger","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ingång, ingående, inträde. beddis ingang for valentinianum kesare Bil 631 . " faa ingang i landhit " ib 234 . ey scal werlz folk ellir clostirsins thiänara nochur vmgengilse ellir ingang hafua j thera hws VKR 23 . the okunnogha iomfrum borth hwarff ginstan vidh hänna ingang ib VI . " äruodhe är j ingangenom j wärldinne " Bir 1: 237 . " thäs hälgha anda ingang j hans hiärta " ib 3: 414 . " huru raskir ingangir är renom iomfrum til höxsta gudz radh hws " KL 344 . ","2) inträde, upptagande i ett samfund el. en inrättning. thw hawir beez thässa renliuis ingang KL 255 . " afeggiadho han aff klostris jngang (från att ingå i kloster) " Bil 784 . skal han som broder vardher, i inganghen giffwa ii öre päninga gillena SEG 117 . " hans hwszbonde giffue för honom i companit een öre penningar för hans ingang " TS 25 (möjl. att föra till 3). ","3) afgift som erlägges vid inträdet i ett gille el. skrå. tha vorder ok hwstrw hans söster mz samma jngang SO 84 . " tha giffue hon vtan nyan jngangh nw som för " ib 88 " ib 112. " SGG 128, 129 . - afgift vid inträde i kloster. thera eghit breff . . . thär the hafua conuenteno giffuit vppa thera ingang ok medhgift FH 4: 43 ( 1455) . ","4) inträngande. alexander giordhe ther första ingang (trängde först in i fiendens slagordning) Al 5291 . " vthen fiendherne faa noghen mothstand met förste ingangh " FM 438 ( 1509) . ","5) intrång? vm han ware gudh alzualloghir tha hämpdis han owir tholikin ingang ok orät (transgressionem) Bir 1: 141 . ","6) ingång, ställe hvarest man går in el. får tillträde. j andre sidhonne . . . war inganger oc dör i archina MB 1: 168 . " at the ängaledhis vppafunno ingang i mönstrit " Gr 313 . scal han göra sin port oc ingank i i ginom sama nya husit ok laurenz ingang vppe SJ 207 ( 1451) . " medh husins ingang ib. ower beggias thera inganga " ib 264 ( 1458) jak stodh j vägha moteno älla j wäganna ingang Bir 1: 44 . hon (ön) hafwer til sik ängin ingang Al 4702 . ib 4704, 4769. ","7) början. " i stridhinna ingang " KL 49 ."],"e":["yn- SGG 129 . ","ingang . ","ingank SJ 207 ( 1451)), ","ingangs porter","ingangs pänningar","jngangx päningar )"]},{"a":"ingards","b":"ab","c":"adv.","d":["1) inom hägnad; å inhägnade ägor. atta örtogha skipaan j steensätri meth allo thy ther til liggar när by ok fiärran jngars ok vgars engo vndantaknu Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) .","2) inom gården. han (ɔ: gårdssmeden) äger smida til herrans behoff epther ffogtans befalningh oc inthe wtgardis; ey heller ingardis för nogon annan en til lherrans behoff Arnell Brask Biᴵ 27."],"e":["jngars . ","ingardis )"]},{"a":"ingards","b":"ab","c":"adv.","d":["inom hägnad; å inhägnade egor. " iak hafwer honum gifwit min gaardh i nampnarwm . . . medh akrom ok ängiom, ingaardz ok vtangaardz " SD NS 1: 252 ( 1403) . ib 478 ( 1405) . " wtgardz ok ingardz " ib 2: 10 ( 1408) . ib 11 ( 1408), 134 ( 1409). wtgardhz eller ingardz ib 53 ( 1408) . ib 64 ( 1408) . Jfr innan gards under garþer."],"e":["ingardz . ","ingaardz . ","ingaarz SD NS 1: 478 ( 1405)),"]},{"a":"ingedomber","b":"nn","c":"","d":[" = ingedöme. stuffwn medh kledhe oc jngedom som hon star ATb 3: 1 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"ingedöme","b":"nn","c":"","d":["husgeråd, inventarier. alt thet s. ansgarius atthe, badhe i liggiande fä oc androm rikedomom, oc allom kirkione ingedömom Ansg 201 . hafuär bäggias thera ingedöme som ära en gulring en coperkätil . . . item (1) kätil oc ij (2) gryta . . . iij (3) tinkannor SJ 160 ( 1447) . gaff hänne . . . hwan thridhia päning aff allo sino godze rörliko ok orörliko . . . ok ther til i ingedömom swa mykit ok alt thät han hänne mädh stadzrät giffua maa. samwledhis gaff hon hanom i geen aff sino godze rörliko ok orörliko . . . hwan thridhia pänning ok ther til ingedöme swa mykit ok alt thät hon hanom til forene gifwa maa epter stadzrät ib 9 ( 1422) . ib 41 ( 1427), 42 ( 1428), 102 ( 1440). haffde thöm giffuit for ingedömana lösöra oc vtestandande sculdena . . . xlvj (46) marker ib 192 ( 1450) . " loto the hanom forscrifna tompt källara gardh ingedöma lösöra oc vtestandande sculd vp fri oc quit " ib 193 . " alt thet wy eghom . . . ii husum ok yngedömom " SD NS 1: 174 ( 1402) . " kan ey finnas j rikesens göma huarken breff eller jngedöma " RK 2: 535 . FH 2: 138 ( 1442) . alle hans howor, gull, silff, peningha och ingedömer BSH 5: 115 ( 1506) ."],"e":["ynge- . ","ingedöma SJ 193 ( 1450) . ","jngedöma RK 2: 535 (i rimslut, möjl. sing.). ","ingedömana SJ 192 ( 1450)), "]},{"a":"ingedöme","b":"nn","c":"","d":[],"e":["jngi- Svartb 400 ( 1442)","*ingedöma rum","-döme- )"]},{"a":"ingefär","b":"nn","c":"","d":[" = ingefära. sinciber ingofär LB 6: 284 . ib 1: 97 . Fl 1107 ."],"e":["ingefer Fl 1107 ; LB 1: 97 . ","ingofär ib 6: 284), "]},{"a":"ingefära","b":"nn","c":"","d":["ingefära. Hästläked. i AS 137 . pipar ok komin ingefära ok galiga Bo 133 . Bo 133 . " i [I] loodh ingheferra hwith " LB 2: 11 . " jngefär hon rensar bryst och gör klar ögon och styrker kaldhan magha oc smälther math " ib 7: 58 . AS 60 . LB 1: 97, 2: 70, 7: 46, 47, 48 o. s. v., 10: 8."],"e":["ingefera: -fero LB 10: 8 . ","ingefere ib 1: 97 . ","ingheferra ib 2: 11 . ","ingifera: -fero AS 137 ), "]},{"a":"inger","b":"","c":"","d":[" Se hinker."],"e":[]},{"a":"ingerboe","b":"nn","c":"","d":["ingermanlänning. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 265."],"e":[]},{"a":"ingerboe","b":"nn","c":"","d":[" Ingermanländing. haffde . . . striit mz rytzka ok ingerboo RK 1: 494 ."],"e":["ingerboo RK 1: 494), "]},{"a":"ingesighel","b":"nn","c":"","d":[" = insighle. til witnisbyrdh setiom wy fornempdom war jngesegel fore thetta breff FMU 4: 8 ( 1451) ."],"e":["jngesegel )"]},{"a":"ingesin","b":"nn","c":"","d":[" = ingesinne. byri fyrst pafin mz sik siälfum . . . þär näst skipi sit enga sin matelikit Bir 4: (Avt) 179. biudhom wi konung magnus allom them wart engasin är MEG (red. B) 61. aff waro engasin eller vtan ib. ib 62 ."],"e":["engasin MEG (red. B) 61, 62. enga sin Bir 4: (Avt) 179), "]},{"a":"ingesinne","b":"nn","c":"","d":["husfolk, hoffolk, folk i en herres tjenst. myn herre ok hans jngesinne MEG (red. A) 57 . " konungin oc drotnigen oc alt thera engasinne " ST 148 . Fr 218, 2193, 2420 . MD 27 . hans (Guds) höghre hand oc höghre armber haffwir frälst giort sit ingesinne MB 2: 407 . KL. 414. the som thz plägha göra äro diäfwlsins engasinne ST 153 ."],"e":[]},{"a":"ingin","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se ängin o. s. v."],"e":[]},{"a":"ingin","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se ängin o. s. v."],"e":[]},{"a":"ingipt","b":"nn","c":"","d":["1) ingivande, insättande ( i ett kloster), inträde; avgift som erlägges vid inträdande i klsoter el. gille. brodher kort clauus gudldsmidz il gifua sina ingript ok vara brodher for sith siälagagn skul HLG 1: 66 (1456). tet huss som hustrv margit ol[e]ff michelssons gaff til för sigh j inghifft j eskelstwnä STb 5: 105 ( 1516) . - det förhållande, att man inträder i en privatpersons hushåll för att där för framtiden få sitt uppehälle. ther medh haffuer hennis söner her epter jngen woldh . . . oleff eller hans hustru (till vilka modern "ingivit sig") till tla om forscriffne jngifft eller arff pa theris möderne STb 2: 472 ( 1490) ."],"e":["-gifft . ","-ghifft )"]},{"a":"ingipt","b":"nn","c":"","d":["1) ingifvande, insättande (i ett kloster), inträde; äfven betalning som vid detta tillfälle erlägges till klostret, inträdesafgift. lowadhe abbadisonne at göra fult for hänna jngift KL 67 . " kennis jak . . . hafua fore mik ingifuit erlikom reenliues systrom innan sancti martins closter i skeninge allan min äghodeel . . . fore mina retta ingift " SD NS 1: 22 ( 1401) . " jak hauer . . . ghiuit klosterno i gudheem . . . före katerina niclasdotters proenta oc ingift, mit godz i näs sokn " ib 275 ( 1403) . thet scal wara henna rätta ingift ib 466 ( 1405) . " ib 580 ( 1406), 624 ( 1407). " FH 3: 101 ( 1447) . ","2) ingifvelse, påverkan. aff hwars ingifft sadan skeer . . . äre wij gansth twiffwelatige BSH 5: 317 ( 1508) . - tillsägelse. HSH 20: 205 ( 1507) ."],"e":["ingift )","ingipta pänningar","ingifta päningar )"]},{"a":"ingiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) ingjuta, hälla el. slå i. eg. och bildl. Mecht 315 . " ware all astundan jngiwtin j ena människio " ib 351 . " ath the ecke hade plumpat eller fa[l]skat theris vyn, gubijn eller pöytho jngutith j rynzske vyneth " STb 4: 140 ( 1507) . - med ack. och dat. ginstan wp brasth een stoor beeker . .. wth aff wars härra hälgha hiärta, jngiutandis sik, oc wpfyllandis hänna siäl offwermatto Mecht 254 . " thän wälwilioghe härran . . . ingiwther (infundit) genstan äpther grathen the siälinne hwgnadh ok glädhi. som troligha ärwodha " SkrtUppb 14 . 2) gjuta in, gjuta fast. för kool oc kedier oc stenhuggeren, som the bulter oc ringer om grabrödereholm ingwte och hugge, xxxij (mark) ij öre Stock Skb 193 ( 1521) ."],"e":["supin . ","jngutith STb 4: 140 (1507)),"]},{"a":"ingiuta","b":"vb","c":"v.","d":["ingjuta. " eg. och bildl. bant hans saar ingiutande j them til läkedom viin ok olio " MP 1: 270 . " gudz kärlekir är ingutin j war hiärta " KL 104 . Bir 1: 252, 390 . " jak ingiwtir siälena j kroppin " ib 4: 102 . " han !UDDA_TECKEN? thän hälghe ande) gifs oc ingiutz til helso " Bo 110 . - med ack. och dat. pass. mit etir är ämuäl ingutit (infusum est in ) hans handom Bir 3: 430 . " hulkaledhis ättika tilblandadh galla sculde ingiutas hans munne (ori infunderetur) " ib 4: (Dikt) 260 . - ingiva. gaff siälwir gudh j pauans hiärta . . . annor lagh . . . ingiutande j hans hiärta at then sami paue skulle stadhga . . . at cristne preste . . . skullen ängaledhis liua j smittoghom hionalax kötz lusta Bir 3: 253 . - med ack. och dat. onde ängla hulke som them ingiuta (inspirant) ok lära thz the vilia nima Bir 1: 102 . - pass. wardh hänne vndarlika entidh ingutin fäghirsta bön aff wars herra ihesu christi pino VKR VIII ."],"e":[]},{"a":"ingiutare","b":"nn","c":"","d":["ingjutare, den som ingjuter. o aldra äronna konungir oc alla snille ingiutare (infusor) Bir 2: 154. ib 3: 133 . " o thu herra alla nadha ingiwtare " ib 4: 104 ."],"e":[]},{"a":"ingiutare","b":"nn","c":"","d":["ingjutare, den som ingiuter. JMÖ 187 ."],"e":["jngywtare )"]},{"a":"ingiutilse","b":"nn","c":"","d":["ingjutande, ingifvelse. nadhanna ingiutilse MP 1: 100 . " gudhelix raadz ingiutilse (infusio) " Bir 2: 25 . thäs hälga anda ingiutilse ib 29 . " aff thäs hälga andhas mz gifft oc jngywtilsom " Lg 3: 396 . " gynom mina pino oc gudelikx ingiwtilsa (inspirationis) krapt " Bir 4: 102 . ib 2: 34, 68, 249, 3: 253, 439 . Su 266 . Lg 810, 3: 8 ."],"e":["jngywtilse . ","ingiwtelse Lg 810), "]},{"a":"ingiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) insätta, låta inträda (i orden el. kloster). kennis jäc . . . mic . . . hafua ingifuit i systra closter innan skeninge ena jngfrw SD NS 1: 466 ( 1405) . " til ingift oc pruento ökilse the iomfrunne äline, som iak ingaff " ib 624 ( 1407) . wi hawum . . . ingiwith ok inantwardhat wara kära dottir . . . in i sancti bernardi orden ok liwerne ib 2: 228 ( 1409). min dotther monde iag oc ther (i Vadstena kloster) ingiffua RK 3: (sista forts.) 4565 . part. pret. inträdd (i orden el. kloster), insatt. klostersins prio ther hans fadhur war ingiwin KL 32 . en brodhir nylika ingiwin swarta brödhra lifnadh ib 34 . thz sama klostir som hänna son war ingifwin j ST 287 . ib 383. Su 263 . RK 3: (sista forts.) 5527 . ","2) öfverlemna, vid inträde i kloster erlägga (ss ersättning för underhåll). kennis jak . . . mik . . . hafua fore mik ingifuit erlikom reenliues systrom innan sancti martins closter i skeninge allan min äghodeel . . fore mina retta ingift SD NS 1: 22 ( 1401) . " kennumps vi . . . at hafwa ingifwit meth vare dotter birgitto I markland jordh " ib 353 ( 1404) . " hawom wi ingiwit vart jordha goz ok ägho meth os " ib 565 ( 1406) . BSH 2: 80 ( 1399) .","3) ingifva, intala. the danske them jngiffua thera retta herre konung karl fordriffua RK 2: 8187 . - anmoda, tillsäga. then deel, som iag hanom jngiffuit haffdhe eder herredom wnderwise FM 566 ( 1512) . ","4) meddela, låta veta, säga. hwath deel jag nw haffwer ethers kantzeler her þether indgiffweth BSH 5: 211 ( 1507) . huat rigesins stadge ingiffuer om the landbor, som swa liggie wnder gode herrers oc mens garde ib 320 ( 1508) . offwerwäghe, hurw besth thöm skall ingiffwes medh bodh och scriffwelse then opresningh emot kung hans ib 402 ( 1510) . "],"e":["ingiva sik , gifva sig, inträda (i orden el. kloster). ingifwa sik j kloster VKR X . huilkins ordins reenlifue är swa skipath . . . at the persone som sik ther ingifua sculu blifua vndir äwerdheligho inlykkilse ib 1 . " mik ingifwa til renlifnadh oc lydhno til gudz thiänist i wazstena klostir " SD NS 1: 201 ( 1402). wi . . . hawom os badhen ingiwit til nydala clostre i rettan ordansins brodherskap ib 565 ( 1406) . " thz äw the som bära swiklika oc kylas wndher reenliffues hampn oc klädhebonat, än innan til ärw sköre oc slupandis wargha, tha the . . . skämma oc fördärffua andhra meenlösa som sik ingiffua wndher thera gömo " Su 57 . - sluta sig. til lhwilked for:ne broderskap iag migh och fulleliga ingifwer BtRK 353 ( 1494) . - refl. ingivas, inträda (i orden el. klsoter), insättas. ingaffs pilten j thz sama klostrit KL 39 . foor . . . til eet klostir . . . oc beddis thär ingifwas ib 251 . - Jfr giva in."]},{"a":"ingiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) låta inträda (i ordern el. kloster), insätta (i hlgeandshus, hospital el. dyl.). ath hon hade jngiffuit j sywkastwgen pa helgeandzholmen cecilia sina systerdotter och henne bonde anders, ok medn thöm hade hon giffuit helgeandzhusit en gardh STb 4: 15 (1504). - part. pret. inträdd, insatt. helen ionsdotter . . . nw ingiwin syster i eskilstuna kloster SD NS 3: 574 ( 1420) . kom . . . hustru anna . . . meth beradno modhe . . . och sins sons samtyckio som nw är ingiffwen till graabrödra SJ 2: 53 ( 1479) . STb 3: 209 (1495), 5: 3 (11514), 37 (1515).","3) ingiva, intala. HSH 13: 44 (1524?, Brask). 4) meddela, låta veta, säga. ähr almogen hårder och genstörtiger . . . thå bide . . . och lempelige ingiffwe almogenom, hwatt nytte ther aff kon komme PMskr 693 (avskr.). ","2) begiva sig in. siälen . . . inflöt och ingaff sik i siälffuan guddomen oc guddomen ather inflöt oc ingaff sik i siälena Mecht 111 . at inghen god man betrösther pa then leyde siigh ingiffue i malmö besochte thet tiilkomande möthe Rydberg Tr 3: 547 ( 1509) , avskr.). - refl. ingivas, = ingiva sik 1. item um hälandzhuset ok hälandzholman ok thet folk ther ingifs oc inne bygger niute stadhen oc bruke i alle mato UrkShist 1: 5 ( 1436) . varen thäs lättare vedher them som ingewas Saml. 6: 175 (1495). - Jfr giva in, gia sik in."],"e":["ingiva sik , 1) giva sig, iträda (i orden, kloster, hospital el. d.). RP 2: 48 ( 1384) . - inträda i privatpersons hushåll för att där för framtiden få sitt uppehälle. med prep. mädh och personbeteckning. ath hon sigh jngaff medh sin magh och dotter medh alt lsith j swa matte, ath the henne föde och klede schulle ltil dödra dagha STb 2: 472 (1490). "]},{"a":"ingivilse","b":"nn","c":"","d":["tillsägelse. " epter minjn igiffuilse och befalningh " HSH 24: 34 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"ingiäld","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) inkomst. " wilia hwarce ägha aker eller äng, eller nakar ingield " MB 1: 410 . " bödh han henne swa mykit ingield som hon matte födhas aff " KL 70 . skipade henne . . . (särlikit) jngiäld til klädha ok födho oc til almoso som han viste rät fangit goz vara Bil 804 . war aarliken jngiäld vpp bära SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 377, 562 ( 1346), 563 o. s. v., 4: 466 (1335, nyare afskr.). MP 1: 133 . " at kronan oc herscapet hafuer rät til thässa jordher, gotz oc ingiäld " SD NS 1: 424 ( 1405). ib 427 . " bödh hanum halft sins rikis jngiäld " Bil 228 . " rikesins ingiäl " Bir 3: 441 . artaxerses gaff neemie . . . alt konungx ingiäld ower mang land til at byggia op mz ierusalem MB 1: 27 . ib 256 . KS 66 (163, 72) . " huilkin herra ella höfdinge . . . förgör mera än hans ingiäld honom förskulda " ib 61 (151, 67). at ey förminzkas älla förwardaa gamalt kronona godhs älla konunglikt ingiäld ib 73 (179, 80). at han ey förgiör . . . kununglik ingiäld ib 58 (145, 63). Bir 3: 305, 338. medh kronona ingeldom KS 58 (145, 63) . RK 2: 127 . " kronona ingäld war minzskat " SD NS 2: 172 ( 1409) . ib 209 ( 1409) . " at . . . kronan hafdhe ekke lika i sinum ingeldum " ib 173 ( 1409) . " gamol jngiäd ok krononna goz ok the räntor som tillhöra konungxlicom fatabur " Bir 3: 430 . BSH 1: 132 ( 1371), 194 ( 1387). biscops goz ok ingäld (bona episcopalia) äru siälanna gooz Bir 1: 316 . " en nokot är þät ingäld, älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka " ib 4: (Avt) 179 . minske af . . . þera ingälle ib 180. taki aff huariom thom sit ingäld (præbendam) som ey vil bätra si liurne ib 2: 92 . ib 3: 15, 257 . owerdhoghe klärka äru kompne til kirkionna ingiäld ib 457 . ib 2: 68 . KL 120 . " sancte sighfrider vidher sagdhe miok riikt ingield " Bil 839 . " gaf rik ingiald vndir kir kiona (magnifice ipsam dotavit) " Bu 168 . " giui sua mykyt ingiäld (tantum de reddibus) til altarit at een prestir maghe ewerdhelica oppehallas aff thy " Bir 3: 52. sancti saluatoris reghla sighir at systra oc brödhir sculu lifua aff aarlighe wisso rento oc ingielde VKR 41 . ib 75 . " medh clostirsins aarligho ingielle " ib 42 . afkastning, ränta. swa mykit gooz meth swa mykit ingel SD NS 1: 543 ( 1406) . ib 544 ( 1406) . " hwat som þer iwi löpär af goþzens ingäldom " SD 5: 563 ( 1346) . opbära godzsins ingiäld Bir 3: 124 . " offre nakot clostreno for almoso, tho ey gotz ällir ingäldh ib4: 32. " VKR 75, 76 . ","2) de som af någon uppbära inkomst el. lön, de som äro i någons tjenst, hushåll, hird, hof. Jfr Maurer, Hofrecht s. 33. biudhom vi konungh magnus allom them j waart jngiäld ärw (red. B allom them wart engasin är 61) MEG (red. A) 57 . j wara jngiälde eller räth (red. B aff waro engasin eller vtan 61) ib. - Jfr almännis-, fataburs-, häradsingiäld."],"e":["ingiald . ","yngiäld VKR 75 . ingäld. ingield. ingeld. ingiäl. ingel SD NS 1: 543 ( 1406), 544 ( 1406). dat. jngiälde MEG (red. A) 57 . ","ingielde VKR 41 . ","ingälle Bir 4: (Avt) 180. ingielle VKR 42 . ","ingeldom KS 58 (145 63) . ","ingeldum SD NS 2: 173 ( 1409) . ","yngäldom VKR 76 . ","ingiällom Bir 3: 338), "]},{"a":"ingiäldh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) inkomst. - avkastnig, ränta. ingen ma ärffwa ellir köpa ingeldh in i annars gardh vtan som lag tilsegia ATb 1: 335 ( 1470) ."],"e":["-geldh )"]},{"a":"ingrossera","b":"vb","c":"v.","d":["skrifva med stora och tydlia bokstäfver; renskrifva, utskrifva; expediera (en skrifvelse). jak lather nw strax ingrossera then membrane til wärendh FM 333 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"ingröpa","b":"vb","c":"v.","d":["urholka, urgröpa. brädden skal wara jngröpadher alth wm kringh thär snörith skal j liggia PMSkr 505 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"ingärdha","b":"vb","c":"v.","d":["ingärda, inhägna. " eet stykke iordh, som prouastin haffde ingärt " Svartb 307 ( 1423) . " ena jngärdath ängh som kallaas lokke " ib 442 ( 1450) . thet är ingert tiil längh VKJ 64 ."],"e":["jngärdath Svartb 442 ( 1450) . ","jngerdhat KTb 5 ( 1408) . ","ingert VKJ 64 . supin. lingärdath Svartb 562 ( 1513) . ","ingärt ib 307 ( 1423) ),"]},{"a":"ingärdha","b":"vb","c":"v.","d":["ingärda, inhägna. " til den hagan som han sielf ingärdat hafwer " DD 1: 221 ( 1513, nyare afskr.) . i then haghä iach forre ingerth hadhe ib 222 ( 1515) ."],"e":["ingerth . ","ingärdat ) , "]},{"a":"ingärdhis","b":"ab","c":"adv.","d":["inom hägnad, å inhägnade ägor. RP 2: 125 ( 1386) ."],"e":[]},{"a":"ingärþis","b":"ab","c":"adv.","d":["inom hägnad, å inhägnade egor. extra septa agrorum et non intra, wlgariter dicto wthgerdis ok æi ingerdis SD 6: 9 ( 1348) . " ingädis oc wthgärdis ib " NS 1: 126 ( 1402) . ib 680 ( 1407), 2: 98 ( 1409). - Jfr innangärþis."],"e":[]},{"a":"ingöma","b":"vb","c":"v.","d":["anbringa till förvaring. thusende (10000) mark stocholmske som nw niels lmansson ok pedher mickelsson radmen kendes tha for retten redeligen annamet haffue epter radzsens befelingh ok ingömpt i stadzsens göme SJ 2: 139 ( 1489) ."],"e":["-gömpt )"]},{"a":"ingöra","b":"vb","c":"v.","d":["inlämna, inleverera. " foro lthe aff forscriffne sancti johannis soken til her sten til dagxberg hwar the haffdo jngiort for honom gengerd ma androm Neuman Vokbal 83 (1488). - ffigmen . . . idest figmentum composicio vel linuencio genitus [!] in giordher " GU C 20 s. 269 ."],"e":["-giordher . ","-giort )"]},{"a":"inhalda","b":"vb","c":"v.","d":["innehålla, föreskrifva. " som theris gamble dombreff inholder " BtFH 1: 223 ( 1508) . Jfr innehalda."],"e":["-holda )"]},{"a":"inhalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Se Sdw 2: 1244."],"e":[]},{"a":"inhaldilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" innehåll. epther war copies inhallilse BSH 5: 225 ( 1507) . Jfr innehaldilse."],"e":["inhallilse )"]},{"a":"inhalding","b":"nn","c":"","d":["innehåll. " epter fredzbreffuitz och korskysningx inhollingh " FH 7: 95 (1513, gammal afskr.)."],"e":["inhollingh )"]},{"a":"inhaldning","b":"nn","c":"","d":["innehållande, tillbakahållande, förtigande. " offtha gör fienden ath menniskian gömer ok döl swa dane mystankar j syna hiärtha ok haller thom ynne mz sik ath swa dane mistro aff tolka yhnlyngh skal wäxa " Gers Frest 33 ."],"e":["ynhalnyngh )"]},{"a":"inhugga","b":"vb","c":"v.","d":["inhugga. GU C 20 (hand 2) s. 19."],"e":[]},{"a":"inhvälva","b":"vb","c":"v.","d":["omringa, inringa. the hwndrade striidzmän som hafdfdo jwneffwad oc jhnwälpdt hectorem Troj 128 ."],"e":["jnhvälpdt )"]},{"a":"inhysis","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. inomhus, i hemmet. twädräkt inhysis (dessentionens domesticæ) SpV 377 . B) adj. linhemsk, i hemmet befintlig. ysaac ok iacob tyngdos j lange pelargrims reso, josep aff inhysis (domewticis) ok främadom härrom frestas SpV 402 ."],"e":[]},{"a":"inhysis folk","b":"nn","c":"","d":[],"e":["inhysisman","inhyses- )"]},{"a":"inhäghna","b":"vb","c":"v.","d":["inhägna. " wingardhin pläghar inhägnas mz sinom inhägnadh " Bir 4: 41 ."],"e":[]},{"a":"inhäghna","b":"vb","c":"v.","d":["inhägna. " lene kkolgards tompt medh thess bögning som hon nw star inhegnat och bygd är " SJ 2: 238 ( 1493) . Jfr häghna in."],"e":["-hegnat )"]},{"a":"inhäghnadher","b":"nn","c":"","d":["hägnad, gärdsgård. " wingardhin pläghar inhägnas mz sinom inhägnadh (maceria) " Bir 4: 41 ."],"e":[]},{"a":"inhäghnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) inhägnande, skyddande? konung ericx breff oppa konungx tomptena til closterisins jnhäghandh oc closterwadha Nio handl rör Vkl 226."],"e":[]},{"a":"inhälla","b":"vb","c":"v.","d":["hälla i. ginstan jntryste the j hans vsla lmwn brinnande orma ok paddor jn hellande ginstan effter vellende brendestens lugha J Buddes b 153 ."],"e":["-hella )"]},{"a":"inhämta","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1244."],"e":[]},{"a":"inhärads","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["inhäradz . ","inhärqz . ","inhäräz )"]},{"a":"inhäraþis","b":"ab","c":"adv.","d":["häradet. " nisi . . . pontes inhærdhis uel hæræzsnekkior de nouo contingat fieri seu eciam reparari " SD 2: 52 ( 1288, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"iniorþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inkalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) inkalla (inför rätta), instämma. leth . . . ärkebiscop jönis inkalla lubbrecht oc helika SD NS 3: 493 ( 1419) . " odensdagen nest fore clementis tha jnkallades jöns j söderby jnnan lucta döra STb 2: 235 (1487). " ib 3: 424 ( 1499) .","2) infordra. hwar som ther sin part deel vpber, skal tet lata vpscriffue j tenckieboken til amynnilse ok wijdh hwar hteris tro, äre och sannindh lata tet jn retten jn koma, om radit ther pa kalle wele, eller om swa behoff giordhes, at thet skulle jnkalles STb 3: 125 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"inkasta","b":"vb","c":"v.","d":["inkasta. " wil lthw them (ɔ bina) tha späkia jnkasta nokon sandh äller nokra söta wäsko " PMSkr 300 ."],"e":[]},{"a":"inklädder","b":"","c":"","d":["iklädd ny dräkt (klosterdräkt)? samma dagh kom for rätthen olaff erichson, wngher ingiffwyn konwentz brlder i julita closther inklädder STb 4: 161 (1507)."],"e":[]},{"a":"inkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) inkomma. Atb 1: 14 (1453). huilke forscriffne godemen vtgingho ok jnkomo STb 2: 548 ( 1491) . " ath the schulle lata jnkoma theirs fangamen hiit j byn til retta " ib 551 ( 1491) . - inställa sig. han sculle jnkoma quasmodogenitj mandach j radzstuen medh clx mark STb 3: 422 ( 1499) .","4) komma i besittning (av). med prep. til. tha seghiom wi . . . at wi ey withom ok ey spyria kundom ath noghor ärkebiskopir inkommen är til vpsala kirkio annars en then som capitulum i vpsalum haffua siälue walth Troil 2: 370 ( 1432) .","5) ingå, börja. nar may manad war jnkommen Troj 59 . ","1) taga sig in (i ngt). ey kan jak sighia . . oppa hwilka sidhona ällir mz hwat konst han sik inkom, j christi jomfru sömpn hws SpV 78 . 2) ingivas utifrån? med prep. mädh. the samanläggia ey ällir affla, ällir wilia nakot thz som sik inkombir (se ingerit) mz them, hwat th hällir är mz thera opsalth, at thz kombir, älir lönligha, hällir oppinbarlika SpV 249 ."],"e":["-komma )","*inkoma sik , "]},{"a":"inkoma","b":"nn","c":"","d":["inkommande, inträde. bedes inkomo Bu 144 . KS 79 (196, 87) ."],"e":[]},{"a":"inkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) inkomma. " in koma i kirkiona " Bu 30 . ib 144, 145 . " tha the twe inkomo i kyrkiona " KL 40 . " inkoma j sith fädhärnis land " Gr (Cod. D) 416 . " aff then fatiga almoga, her dagliga indkomer " BSH 5: 11 ( 1504) . " enghin kwnne hwatzske in komma äller wt aff stadhen " MB 2: 274 . ","2) inkomma, inflyta, inbetalas. at the samu päningha kunnu igh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, i vidim. af 1373) . BSH 4: 319 ( 1502) , 5: 233 (1508). FM 253 (1505), 256 (1506). ","3) införa. " at han sculde in koma sina systir annan aff danzenom " Bil 877 . " wtkräwi oc inkomj aarlicha thet landbomjn bör wtgöra " VKR 31 . - Jfr koma in."],"e":["ind- . ","in komma),"]},{"a":"inkomilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" inkommande. som öfwerwinneligen (för oförwinneligen) skade finge för hans inkommelse BtRK 389 ( 1501) ."],"e":["inkommelse )"]},{"a":"inkorporera","b":"vb","c":"v.","d":["arbeta samman, hoparabeta. tak tynth wthslaghith then, oc thet blanda jncorporendis mädh qwekselff PMSkr 425 ."],"e":["-cor )"]},{"a":"inkria","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-at )"]},{"a":"inkrypa","b":"vb","c":"v.","d":["krypa in. viliande ther in krypa som han kröp wth ST 512 . af . . . ormom som ther waro . . . inkrupne KL 297 . Jfr krypa in."],"e":[]},{"a":"inkräfia","b":"vb","c":"v.","d":["inkräva, infordra. . . at . . . cristina scal jnkfreffuie och vpbere allae vthestande gieldh STb 2: 217 ( 1487) . " skot som lthe sidan inkraffdo " SSkb 29 ( 1501) . STb 4: 99 (1505), 158 (1507). - med personobj.: fordra att ngn infinner sig (ngnstädes). the spetelsche, som warda inkräffde oc ey wilia koma, böthi (o. s. v.) Hedqvist Kärleksv 146 (1471). - Jfr¨ kräfla in."],"e":["jnkräffya: -andis PMSkr 81 . ","jnkreffuie . ","limpf . "]},{"a":"inkräfia","b":"vb","c":"v.","d":["inkräfva, infordra. tha schall oldermannen thöm jnkreffuia SO 201 ."],"e":["jnkreffuia )"]},{"a":"inkrökia","b":"vb","c":"v.","d":["inkröka, inböja. " skal thin tunga vtdraghas . . . ok thina tändir inkrökias (incurvari) " Bir 2: 95 ."],"e":[]},{"a":"inköp","b":"nn","c":"","d":["inköp. " item än anamande per mansson til stadzins inköp l mark " SSkb 118 ( 1504) . ib 117 (1504). STb 4: 40 (1504?). SSkb 233 ( 1507) , 273 (1508). x mark til inköp hwat behoff är til staden til lfyllere oc kalkrörer ib 358 ( 1510) . STÄmb 161 (1507), 165 (1508), 168 (1509), 173 (1511)."],"e":[]},{"a":"inköpa","b":"vb","c":"v.","d":["genom köp insätta el. placera. forscriffne ewige rente skal ater igen inköpes i swadane faste liggiande grund och hws SJ 325 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"inköpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) genom köp insätta el. placera. . . . i huuilke badhstugu . . . helge licame bröder inköpt hade hundrade mark penningar HLG 1: 115 (1475). STb 1: 276 (1480), 2: 287 (1488). SJ 2: 124 ( 1488) . STb 3: 30, 31 (1493). then renta han almosen knköfftä ewge och aarliga in wti sins broders alexanders huss SJ 2: 245 (14934). ib. STb 3: 223 (1495), 4: 176 (1507), 235 (1512), 327 (1513). jtem än tighi march inköfft rentta ib 5: 304 (1513, Bil.) . 2) inköpa, anskaffa genoom inköp. mandagin . . . inköptes lx palar SSkb 74 ( 1504) . " vijij havom unth ok tylstath . . . benkth gyllthe ynköppe ok ighen lösse thet gosz " Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). ath han jnköpa skal ätanswaro som tarffwas PMSkr 81-82. ib 10, 112 . Jfr köpa in."],"e":["-köpte . ","-köpt . ","ynkyöppe Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). impf. inköfftä Sj 2: 245 (1443). part. pret. linköffft STb 5: 304 (1513, Bil.). supin. jnkofft ib 4: 2345 ( 1512) ),"]},{"a":"inköpare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " knut jnköper " Skotteb 241 (1466-67)."],"e":["jnköpere . ","jnköper pl. -ara)"]},{"a":"inköra","b":"vb","c":"v.","d":["köra el. driva in. jmpello . . . inköra oc indruffua GU C 20 (hand 2) s. 14. Jfr köra in."],"e":[]},{"a":"inkörning","b":"nn","c":"","d":["indrivande, impuls. thz honom ingötz aff thäs hälgha anda inkörningh (impulsu) Mecht 131 ."],"e":[]},{"a":"inlags fä","b":"nn","c":"","d":[],"e":["inlagx- . ","-inlax- )","inlags pänningar . m. pl. L."]},{"a":"inlana","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1244."],"e":[]},{"a":"inlas","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inlas","b":"nn","c":"","d":["lås som är anbragt på insidan av ngt. ther til eth goth wisterhws bade met jnlooss oc wtlooss Svartb (Skolkl) 503 (omkr. 1470?). Jfr innanläse."],"e":["jnlooss )"]},{"a":"inlata","b":"vb","c":"v.","d":["1) insläppa. " tha sade han jgnom wilie jnlate j genom sina laasa " STb 3: 313 ( 1496) . PMSkr 228 . 2) hålla el. lägga i. ath han (ɔ en apotekare) ey annat jnlote än som docteren hanom befalte eller hans vtscriffter jnneholle Stb 3: 309 (1496). sidhan härran oppstodh aff natwardhen, jnläth han watn i mwlöghena JMÖ 168 ."],"e":["-latha . ","-late . -läta: -is PMskr 228. -leta STb 3: 313 ( 1496) . ","-letha GU C 20 s. 39 . impf. jnläth JMÖ 168 . ","konj . ","jnlote STb 3: 309 (1496)),"]},{"a":"inlata","b":"vb","c":"v.","d":["insläppa baþ in lata goþan gäst Bu 145 . " baþ munkin sik inläta i sin cella " KL 185 . ib 279 . Bu 520, 521 . Bil 404 . Su 114 . - inlägga, införa. fan ther ena lönliga bärgx skrubbe. j hulko han inlät tabernaculum oc acram oc altarit MB 2: 283 . - Jfr lata in."],"e":["-läta )"]},{"a":"inlaþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inledha","b":"vb","c":"v.","d":["inleda, införa. inledh oss ey j frestilse SvB 3 (14030-t.). ib 4 (senare h. av 1400-t). GU C 20 (hand 2) s. 23. jnicior . . . börya hälga inledha oc offra ib s. 29 . " afstor sorgh inledher (inducat) störstan söthma " SkrtUppb 51 . ib 63 . Jfr ledha in."],"e":["ind- )"]},{"a":"inledhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. ngt som leder fram el. in till ngt. a thina wäghna magho wara nakor inledhilse (inductiva) ok skipan til thässa gaffwuna SkrtUppb 79 ."],"e":[]},{"a":"inledhing","b":"nn","c":"","d":[" = inländing. Se Sdw 2: 1244. . . . huilken konunx jnleding, som är fyratigi mark swenska Trolles Jb Bi 212 (1481, nyare avskr.). Jtr inledhning 2."],"e":["jnleding )"]},{"a":"inledhis","b":"ab","c":"adv.","d":[" 2) invändigt, i det inre. manzsins siäl hon rensas inledhis aff alle the synd thär människian födhis i mz the hälghe döpilse SvKyrkobr (Lucid A) 113 ."],"e":[]},{"a":"inledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["åt den inre kosan? skulde tiith beuäle sik inskäris met sodans skep ok farkosth som ther inleydis tienthe til FM 244 ( 1505) ."],"e":["-leydis )"]},{"a":"inledhis pänningar","b":"nn","c":"","d":[" " avgift som erlades, då brud "leddes" i kyrkan el. kvinna kyrktogs, inledning. inledspeninger, thä bruhd ledes i kirkio heller hustru efter barn " Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.)."],"e":["inledespeninger )"]},{"a":"inledhning","b":"nn","c":"","d":["1) inledande i kyrka av brud el. av kvinna som fött barn; avgift som erlades i samband härmed. ffore inledning epter barn j gangskin Svart 69 (1345?). ib 71 (1345?). prästä rätten i tawesta land . . . item liikstool bruda wigningh oc jnledhningh Beckman Stud 54 (slutet av 1400-t.). far hon (ɔ bruden) utsochns at bo, tage presten, ther hon kommer, för lenledningh om måndagen, som för är sagdt Hist Handl VIII 1: 67 (1514, nyare avskr.). 2) inländning. FMU 4: 86 (omkr. 1455). toch swa at then edzöre bruthit haffuer, ey inledhningh faa för en han haffuer forlicht sik met malsägandenum Svartb 465 ( 1457) . " toch swa at wj eller wore embitzmen vpbära inledningen som laghen vthuiser ib. 3) inledning, vägledning till el. översikt över ngn vetenskap el. dyl. jsagoga . . . lärdom oc indhledhning i kännedom " GU C 20 (hand 2) s. 46."],"e":["indh- . ","-ledning (h)"]},{"a":"inlevera","b":"vb","c":"v.","d":["inlämna, inleverera. " tha inlefuerade erick tomptören " Stock Skb 285 (1498, Skip) ."],"e":["-lefuerade ) , "]},{"a":"inlezla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["inlezlu lius , "]},{"a":"inlezn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inlezning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inleþa","b":"vb","c":"v.","d":["införa. " (thäntidh) the atir inleddos " Bil 467 . " inledh vidhirtorftogha . . . j thit hws " MP 1: 98 . Ansg. 247. inledde leoncius gregorium i stadhin Gr 311 . " iak in ledde idhir j thz land som iak lofwadhe idhrom for fädhrom " Bir 1: 125 . lät vp for mik ok inledh mik j hwilo i 222. Jfr ledha in."],"e":[]},{"a":"inleþning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inliggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga inne (i ngt). jon jönsson . . . vploth . . . sit vpbögda stenhus . . . medh tw stenhus nedanwatu porten, som jnligger i garden STb 3: 237 (1495)."],"e":[]},{"a":"inlikning","b":"","c":"","d":[" , se inlykning."],"e":[]},{"a":"inlova","b":"vb","c":"v.","d":["lova (ngn) att bli delaktig av ngt. är thet sa, at ther äre nagra inkompne met arff, köp eller schiffte, tha skulle the drage effter theris andel oc engen fremede ther met sik inloffua eller indrage FMU 4: 267 ( 1466) . ib 268 ( 1466) ."],"e":["-loffua . ","-loffwa )"]},{"a":"inlykke","b":"nn","c":"","d":["instängning, instängt rum, inhägnad. thät stenhusith j hwilko som är brödhranna talaporther stande j brödhranna jnlykke Nio hand rör Vkl 233 (1450). SpV 75 . Jfr innelykke. "],"e":["*inlykkis tekn , "]},{"a":"inlykke","b":"nn","c":"","d":["instängning, instängdt rum, inhägnad. engin aff renliffuis människiom ällir aff androm klärkom ingange j nwnnona closters inlykke (claustra monasterii monialium) Bir 4: 13 . " al anwr clostirsins hiona rwm oc maak komj al ther vti eth enlykke " ib 5: 122 . " jnnan idhan poort oc inlykke " VKR 3 . ib 6, 10, 23, 24, 25, 26, 39, 45 . Bir 4: 60 . Su 147 . kom jn i mins hiärta inlykke (reclusorium) ib 21 . Jfr innelykke."],"e":["enlykke )"]},{"a":"inlykkia","b":"nn","c":"","d":[" = inlykke. oppa systra oc brödhra jnlykkio (i Vadstena kloster) Nio handl rör Vkl 233 ( 1450) . " hwar hatar ekke the inlykionna ypnadh (clausuræ apertionem) at hwilkom wth maa gas fran gudhi " SkrtUppb 79 ."],"e":[]},{"a":"inlykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) innesluta, instänga. thetta breff, som inlukt och inläst är medh för:de synebreffue FMU 5: 213 (1488, äldre avskr.) . fran then palin ok medh them !UDDA_TECKEN? stenen, som palin jnlucker, är knwtz tompt xv!UDDA_TECKEN?:de alin jn til jngewal torstenssons balker STb 4: 77 ( 1503) . - Jfr innelykkia."],"e":["-lucker . ","-lukt )"]},{"a":"inlykkia","b":"nn","c":"","d":["= inlykke. " j thässe thrango inlykkionne Kl 328. ingingo mz makt i thära klostir ok inlykkio " Gr 283 . -(?) j thera klädha bonadh jnlykkia oc adhrom helsamlichom vmsorghum blifua bewaradha VKR 6 ."],"e":[]},{"a":"inlykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) innesluta, instänga. wars herra blod war in lukt j henne (brynjan) Va 20 . " j thässom stadhenom . . . inlykte sik sancta clara " KL 328 . " skulin i . . . göma them badhe (lammet och kidet) inlukt om fyra dagha " MB 1: 307 . latho han inlyktan j fanga hwseth staa widh qwärn ib 2: 122 . ib 281 . - i bildl. el. andl. mening. y hans wärdoga dödh indlyk ok indswep tik Gers Ars b 3. thesse astundanin inlykke siälina j gudhi ok gudh j siälinne Bir 1: 296 . " för än tron kom gömdoms wi inlukte i the tro, ther oppenbaras skulle " MB 1: 443 . - innesluta i kloster. som inlykta äru j sancti saluatoris ordins clostrom VKR 1 . " mendhan (för medhan) jak for alder skuld ey kan eller formagh ynne bliffua met ynlyctom syström " FH 4: 72 ( 1459) . ","2) innesluta, innehålla. sigh thu mik . . . j hwat matto en spegil synderskurin j flere stykke inlykkis (för -ir, recipere possit) j hwan sin deel ällir stykke fulkomplika manzins beläte Su 268 . " hwar en syndogh människia thär dödhelika synder haffwir giorth mothe gudhi och särdelis the dödhelik syndh haffwir som the alla andra haffwa sina vpbyrian aff och thäm alla inlykker mz sik Jp 49. - Jfr innelykkia. ""],"e":["yn- . ","indlykkia )"]},{"a":"inlykkiare","b":"nn","c":"","d":["person som innesluter el. infattar (ngt). " jnclusor oris . . . fääss indhlökchare oc dyre stena indhelöchiare vt aurifaber " GU C 20 (hand 2) s. 20. ib."],"e":[]},{"a":"inlykkilse","b":"nn","c":"","d":["1) = inlykke. jngaa j systrana klosters inlykkilse VKR 60 . " at engin maghe ganga wt aff inlykkilseno wtan sithia widh the windöga som ther til äru skipat " Bir 4: 14 . ib 5: 133 . ","2) instängning, instängdt tillstånd. bliffua vndir äwerdheligho inlykkilse VKR 1 . - Jfr innelykkilse."],"e":[]},{"a":"inlykning","b":"nn","c":"","d":["inneslutande, omslutande, infattning. " jncastratura . . . gröpningh oc dyrebara stena jndhlöning " GU C 20 (hand ","2) s. 18. - inhägnad. konunghen . . . loth thz (ɔ: palatset) mz starke inlikningh bewara som han bädzst kundhe Prosadikter ('Barl) 13."],"e":["inlikningh . ","jndhlökning )"]},{"a":"inlypta","b":"vb","c":"v.","d":["lyfta in. hakan j medelby . . . som salt tunnan hade stolit pa brona och jnlöpt j bathen STb 2: 218 ( 1487) . ib 216 ."],"e":["jnlöpt )"]},{"a":"inläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) inlägga. " badh han . . . ther inläggia gudz likama Kl 22. "","2) inberga. " thu skal mykit sa oc litith inläggia, thy at locusta skulo äta oc ödha thit sädhe " MB 1: 429 . ","3) inlemna till förvaring, deponera. sagdhe sith gooz wara jnlaght mz benedicto Bil 697 . - Jfr inneläggia."],"e":[]},{"a":"inläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) inlägga. " jenis andrisson maa och skal egha niwta och brwka fornempda halffua mwr och sin anckara och sparra ther inleggia swa myket honom behoff görs " SJ 2: 45 ( 1478) . ib 270 (1495).","3) inlämna till förvaring, deponera. han sware skall . . . oleff, ltil tet saltet, som han inlagt hade ner hans broder j danske STb 4: 239 ( 1512) . ib 5: 311 (1520, Kop). ib. skal fodermarsken grannelige tilsee, ath hwar (ɔ varje häst) bliffuer, ther han warder inlagder Arnell Brask Biᴵ 33. 4) inlämna inleverera. huilke suma xxx (30) marcker han tha inlade fran sigh in vppa disken SJ 2: 128 ( 1488) . Jfr läggia in."],"e":["inleggia . ","-e . ","-lade SJ 2: 128 (1488) . part. pret. inlagder),"]},{"a":"inländer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som har rätt att vista i landet, som fått tillåtelse att återkomma i landet. konung waldemar war tha inledder RK 1: 1126 . ","2) inom landet född el. bosatt, som inom landet har sitt hemvist. är han vtländer. fari bort af landi . . . är han inländer. latis bort vr sin härrä þiänist SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"inländing","b":"nn","c":"","d":["tillåtelse att återkomma i landet. fore min inlemnigh SD NS 2: 55 ( 1408) ."],"e":["inlänning L. "]},{"a":"inländing","b":"nn","c":"","d":["tillåtelse att återkomma i riket; böter genom vilkas erläggande en edsöresbrytare fick tillåtelse att vistas i riket. thesse gingo lagh mz erich skynnerä for nokra penninga, som lindorm brwnssonskylthe honom fore, som han skullde honom haffwa loffwedh for konwnghx inlenningh, som var vi march swenske JTb 2: 88 ( 1510) ."],"e":["-lenningh )"]},{"a":"inländinge","b":"nn","c":"","d":["1) inländing, inländsk el. infödd man, medborgare. wi ärum wtlänninga och han inlänninge (civis) Ber 234 . ","2) intagen ss medlem af ett klostersamfund? twe brödhir bygdho saman annar thera var inlänninge . . . annar thera war pelargrim KL 288 ."],"e":["-länninge )"]},{"a":"inländinger","b":"nn","c":"","d":["inländing, inländsk el. infödd man, medborgare. inländsker man, inlänninger och infödder är alt eens BtRK 116 ( 1436) . " at han skulle döma ok rät skipa inländningom ok vtländningom " Bir 3: 467 . " o ädlä romara höfdingä ok alle flere her när stadde ären badhe jnlennynge ok frömende " Lg 3: 561 ; de två senaste språkprofven kunna föras till inländinge."],"e":["inlänninger . ","jnlennynger . ","inländninger )"]},{"a":"inländis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. inom landet. vm ey är inländes ympno födha til KS 74 (181, 81) . inländis älla wtländis BSH 1: 197 ( 1387) . AS 104 . VkR 33, 40. Lg 988 . B) adj. inländsk, inhemsk. saa vtländningis som inlendis folk MB 2: 23 ."],"e":["-ländes )"]},{"a":"inländis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. L. A) adv. inom landet. STb 5: 9 ( 1514) . kort ruth skal sware tiill all beuisligit och witterligit gell jnlendis och wtlednis ib 196 ( 1518) . ib 249 ( 1519) ."],"e":["-lendes . ","-lendis )"]},{"a":"inländsker","b":"av","c":"adj.","d":["inhemsk, inländsk. " konung bör at fridha swa for wrangwisom inlänskom som for vtlänskom " Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) ."],"e":["-länsker )"]},{"a":"inländsker","b":"av","c":"adj.","d":["inländsk, inhemsk. MB 1: 240, 275, 280 . ST 405 . RK 2: 252 . Di 66 . sculu badhe inlendske oc vtlenzke then fridh niwta GS 29 (1375, orig.) . " är engen man inländsker i swerige vthan swensker man " BtRK 115 ( 1436) . är enger (för engen) rättir inländksir i swerige, som ey är swensker ib. inländsker man, inlänninger och infödder är alt eens ib 116 ."],"e":["jnländzker: -ländzka RK 2: 252 . ","inlendzsker: -lendzskom Di 66 . ","nläntzsker . ","läntzskom MB 1: 240 ; ","-läntzska ib 275 ; ","-läntzskan ib 280 . ","inlensker: -lenskom ST 405 ),"]},{"a":"inläsa","b":"vb","c":"v.","d":["låsa in. FMu 5: 213 (1488, äldre avskr.). iij onda gyllene . . . gangh kleder och böcher, alt ljnlest vtj ena kysta STb 3: 211 ( 1495) . . . . stande om dagin wijdh stupan . . . ok giffue mestermannenom . . . ij peninga om afftanen fore han jn och vth leste hanom ib 272 ( 1496) . Jfr läsa in."],"e":["-leste . ","-lest )"]},{"a":"inlödha","b":"vb","c":"v.","d":["lasta (fartyg). baathkarla, oc praamförara, och dragbara som huälpa jnlödha äller afflödha skip PMSkr 61 ."],"e":[]},{"a":"inlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["inlöpa, segla in. komme ther inlöpande nogre vtliggare i siön BSH 5: 505 ( 1512) . Jfr löpa in."],"e":[]},{"a":"inlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["inlöpa. jncurrere inlöpa GU C 20 s. l61."],"e":[]},{"a":"inlösa","b":"vb","c":"v.","d":["inlösa. " förstä han hawir thet for:de gotz in lööst aff for:de nissä krommä " SD NS 1: 61 ( 1401). ib 104 ( 1402), 444 ( 1405)."],"e":["-löösa )"]},{"a":"inmana","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) infordra, inkräva (skuld o. d.). skal . . . joan lyndorm vtkreffia ok inmana all vtestandande giäld STb 1: 394 ( 1482) . ib 2: 29 (1484), 404 (1489). widersade all gieldh bade vptilberende, jntilmanende och vt til giffuende ib 317 ( 1489) . SJ 2: 141 ( 1488) ."],"e":["-mane )"]},{"a":"inmana","b":"vb","c":"v.","d":["inmana, uppfordra el. förpligta att stanna (ss fånge). myne swenne . . . grepä them oc äre the myne faanger, innanledhe her i thessä städer FM 127 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"inmura","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inmura","b":"vb","c":"v.","d":["inmura. Svartb 428 ( 1448) . " alth thet wägh fasth och inmwrath war thet skulle garden til höra " ATb 1: 233 ( 1465) . " anders swerdsliperes forfader hade niclis scriffueres dropparwm jn mwrath " STb 3: 318 ( 1496) . eth stordt hästa hwffwd . . . aff marmorsten . . . jnfästh oc jn mwrad j mwren Troj 312 . Jfr mura in."],"e":["inmures PMSkr 628 ) , "]},{"a":"inna","b":"nn","c":"","d":["arbete som det åligger innehafvare af jord att utföra för kronans räkning. omnes familie et persone in esidem bonis commorantes, quas . . . ab expedicionis grauamine impeticione exactoria jnnæ et stuth ceterisque solucionum grauamini-bus. ad jus nostrum regium spectanibus. liberas damus penitus et solutas SD 5: 363 (1344, urkund hvarigenom konung Magnus åt Johan Kristineson upplåter alla sina gods i Tokatorp, sannolikt beläget i Skåne el. Halland)."],"e":[]},{"a":"inna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) trans. " hinna, upphinna. inthä honom " Va (Cod. B) 59 . " vth tröttho the alla som the kwnno inna " MB 2: 172 . ","2) intr. " hinna. kunde the [ey] ynna til höffueligit herberge " Lg 3: 541 . ","3) komma till slut med, genomgå. litla stund jnne jak pino Bil","4) vinna, förvärfva? niutom os i wårn tima innan werilzlikt godz, ätum ok drikkom, lekom ok hawom alla wårn wilia ok glädhi (venite ergo et fruamur bonis. quæ sunt, et utamur creatura tanquam in juventute celeriter) KS 60 (150, 66 ; det har föreslagits att på detta ställe läsa inom för inna, se Landtmanson, Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga, s. 18, 118; jfr dock innan B II 8). - Jfr af-, nidher-inna samt half-, ut-inter."],"e":["ynn . ","hinna L. -ir, -te, -ter),"]},{"a":"inna","b":"vb","c":"v.","d":[" han ey sit äwintyr tha skal lhan halshuggas ib 261 . 4) Mom. 4) Sdw 1: 598 utgår. 5) tala, klaga= hon . . . klagade sik for hanom adh hon hafde enga pga tha swaradhe olaff giff tik ekke vär inna iak vil läna tik hundradhe mark denariorum ATb 1: 259 ( 1467) . - Jfr af inna."],"e":["inne . ","-er , ","-te , ","-ter )","inner"]},{"a":"inna","b":"vb","c":"v.","d":["taga i besittning. Se T: Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 10. sagdes fore retto, ath henrik zerkenso skal vtaff gaardin, ther han nw bysitter, och then vnghe mannen, som gaardin egher skal inne gaardin STb 1: 128 (1477)."],"e":["inne )"]},{"a":"innan","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep. L. A) adv. eg. inifrån. 2)innantill, i det inre. - inne. epter at messen haffuer nw swa lenge warit nider lagdh, haffuer han forbodit rentan jnnen medh priwalk her epter STb 3: 378 ( 1498) . ","4) innanför, längre in. en jordstue och kelleren vnder stuen medh eth litet rwm jnnan swnnen stuenne STb 2: 573 ( 1491) . en tompt och bygning jnnan swannan samma forscriffne gardh ib. 5) förut, dessförinnan. KTb 26 ( 1412) . . . . ath han sigh giffthe skulle jannan STb 4: 55 ( 1505) . 6) in. tha skla clostrit gaa innan til wighilskrwff SD NS 3: 37 (1415, avskr.) . B) prep. I. med gen. el. i dess ställe dat. el. ack. 1) innanför, inom. kom marchus . . . in fore rettin innan lychtom doorom STb 1: 142 (1478). ib 229 ( 1480) . " at tw klagage (fel för klagade) på mik för raadit jnnan luktä dör ib 5: 90 (1516). nicodemus vinman . . . scriffwen innan mwrss STock Skb 248 (1525-26). 3) vid tidsbestämningar: innan, före. innan thes ath . . . her sten komber heem " STb 1: 333 ( 1482) . II. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande inom el. i lngt: inom, i. bade fore löst och fast innan stadh och vtan SJ 2: 190 ( 1491) .","8) för att hänföra ett visst förhållande till den särsk. omständighet, med hänsyn till vilken förhållandet utsäges: med avseende på. . . . at jac hafuer saalt . . . hannusse . . . alt mit godz . . . fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark . . . jnnan hwilkom päninger han girdhe mic lösan wid läppä diäkn, foghotha j abo, vm femptighi mark päninger a bo jonssons weghna FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) . - av. Se Sdw 2: 1244. 10) i uttryck angivande varav ngt består: i. fämtighi mark swenska jnnan redhom peningom KTb 2 ( 1402) . III. med ack. 3) vid tidsbestämningar för att beteckna utsträckning i tid: i, under . . . sculu oss vgiwa . . . allan halfuan sakören som innän tymän fader Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . - innan thät, härunder, under tiden . . . sculu oss vtgiwa halfdelen af allo thy som the samu förnämpd land oc städhi i them liggiände innän þät sculdä Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . - under det att. jnnan thz ottosanghin sangx (infra landes matutinales) . . . tha kom han . . . til lroresagdha jomfrunna sängh SpV 78 . 4) vid tidsbestämningar för att hänföra ngt till förloppet av en viss tidrymd: inom, inom loppet av, före utgången av. innan nath oc aar thär eptir Arfst 25 (1461). - innan . . . ok, under tiden från. . . . och till, mellan . .. och. linnan thetta ok xx:da (20:de) dagh jullä STb 1: 427 (1459), Burspr). peninga, som peder skytta skal anama . . . innan thetta här och pinsdaga ib 340 ( 1482) .","5) vid tidsbestämningar för att utmärka tidsgränsen inom vilen el. tidpunkten före vilken ngt sker: linna, före. han skulle faa lknwt . . . eth armbyrsth i geen inna (för innan) solasätir id sina iij mark ATb 1: 279 ( 1468) . " tha wele wi giffua kidher hwndradhe mark . . . indhan worffw dagh natiutitatis " FMU 4: 343 (omkr. 1470). ","2) s. 39. 2) innanför, längre in(ne). jnfra . . . indan tiil oc indanfore GU C 20 (hand 2) s. 27. thera hus . . . som tet nw staar medh gardhen jnnan fföre begge tathe mellom STb 4: 185 ( 1508) . _) prep. med dat. el. ack. 2) före utgången av. skipth skal alth wara redho giorth jnnan före sagdan dagh PMSkr 7 .","2) s. 2. jllido . . . innantiil oc myket skad ib s. 11 . ib. jntimas atis innan tiil bygandis oc indbyggare ib s. 38. jntus . . . innan tiil ib s. 39 . illu (för illucere) indan til lywsa oc fullelica lywsa ib s. l98. - delu (för delumino) fullelica innan til (utg.:s anm.: "Man hade väntat ett adv. med betyd. "nedåt." skyna lywss bort thagha oc mörka ib s. 103 . 2) innanför, länge in)ne). jnfra . . . indan tiil oc indanfore GU C 20 (hand 2) s. l27. "],"e":["jnnen . ","innän )","innan at , ","innan for (jnnan (f)före. linnan föra. indanfore), ","innan i , prep. med dat. inne i, inuti. - uggörrande den del av. for thy thz (ɔ talet sex) ensampth aff allom talom som äru jnnan j (inter) tio, aff sinom delom thz haffwer medio delin, ok tridhia delin ok siätta SpV 501 . Jfr innan uti. ","innan til (in nan tiil. indan til), ","*innan uti , "]},{"a":"innan","b":"ab","c":"adv. prep.","d":["A) adv. eg. inifrån. ","1) innantill, på insidan. thu skal göra i archinne flere rwm, oc brädha mz thy biki innan oc vtan MB 1: 168 . " loot man han (salen) jnnan bredha med klede ok medh baldakin " RK 1: 3537 . Di 8 . ","2) innantill, i det inre, invärtes. ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . ib 129 . " sva rörþe diäwlin hans hugh innan " ib 144 . " þina böne bränna mik innan " ib 205 . Bil 238 . Iv 3406 . Al 51, 6204 . jak är vndi vtan ok owan oc jnnan Bir 3: 54 . ","prep. I. med gen. el. i dess ställe ack. ","1) vid rumsbestämningar: innanför, inom. " alt mit godz . . . warande innan gardz ok grindha " SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). mit goz . . . mäþ allu þy þer til ligger . . . innän garz ok wttän ib 6: 149 ( 1349) . " ib " NS 1: 10 ( 1401) o. s. v. FH 2: 107 ( 1437) . " innan gardh ok wtan " BSH 1: 165 ( 1376) . bliffua vthe tech ynnan closters hägnät FH 4: 73 ( 1459) . skipit ther war owin är jnnan borz Bil 285 . innan mwrs BSH 5: 11 ( 1504) . " ey tiäner thet eller wäl at löpe innan skärs medh, men wthan skers weth man ey, hwrw wädret wiil haffwe siig " ib 583 ( 1517) . lagdhe hofwidhit innan bärggskoronna Bil 52 . ","2) vid tidsbestämningar: i, under. " innan thäs, härunder, under tiden, emellertid. innan thäs haffde konungen reth sik wt a mot falantin " Va 26 . " jnnan thäs skippto the theras fädherne " Lg 436 . " innan thäs kom biscopin ib 3: 54. " ib 241, 250, 518, 638 . Ansg 191 . MB 2: 243, 259 . ther äpther innan täss betänkte vrange män sin ondha radh ib 248 . - innan thäs at, under det att. inna thes ath sancta katerina laa i mörka stoffuona Lg 3: 125 . ib 136 . Ansg 177, 185, 213, 217, 223, 229 . " innan thäs at the haffde thetta swa änt . . . tha haffde . . . gawin lakt sik ther allä win om, at han skulde komma j philäs kerlek (under des hadde ghawyn gheleghen alle synen syn an de konynghynnen) " Va 34 . ","3) vid tidsbestämningar: innan, före. thet sker ey innan paske. innen tess (dessförinnan) skaffe wij war ffordell FM 134 (1502, gammal afskr.) . II. med dat. el. i dess ställe ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande inom el. i något: inom, i. the skulu see mina äro jnnan himilin (intra cælum) ok owan ok nidhan ok vtan himilin Bir 3: 38 . " jak är innan al thingh (intra omnia) owir al thingh vtan al thingh " ib 1: 146 . ib 225 . " ligger thu innan (in) palacio " Bil 267 . thän thina han laa fanghen innan häfftom oc iärnom MB 1: (Cod. B) 525 . " ther fan han for sik mariam magdalenam jnnan ängla handum vplypta " Bil 273 . " eet mark landh jordh i daby (för dalby) sokn innan haghunda hundare " BSH 1: 179 ( 1381) . " medh rikesins radh oc män innan suerike " ib 2: 39 ( 1396) . " vpläsa kistona som korssit laa jnnan " Lg 3: 517 . " ther var oc en del aff thy landeno som hälghe likame liggir: som varo innan omilde män " Bil 863 . " the siäl som han (anden) boor innan " Bir 1: 187 . then vaghnin ther the drotningin sat jnnan ib 3: 331 . thz landith ther waar herra byriadhe sina predikan innan MB 1: 264 . " biskopin j ty biskops dömenom klostreth ligger yman " VKR 63 . " fordärffwa alt thz kötlikt liif f är innan " MB 1: 168 . " alt thz som föddis aff adam oc ewa tappadis innan (Cod. A i 2) noe flodh " ib (Cod. B) 525. - i uttryck som afse drägt hvari någon är klädd: i. swepter innan silkis kyltum oc klädhum Bil 267 . funno hofwodhit swept jnnan har klädhe ib 52 . tha kom bartholomeus . . . jnnan pilagrims cledhum ib 212. ib 260 . - i uttryck som afse skrift hvarest något omtalas: i. än thot hwaro at moyses innan (Cod. A i 2) gensi talar enkte aff them MB 1: (Cod. B) 525 . egisippus witnar innan sinum bokum huru ängla lypta (för -o)) (hona) gen himum Bil 274 . - i bildl. el. andl. mening: i. hughin flögh aldär innan himomin Bil 264 . mathias waldis jnnan jude förrathera stath ib 243 .","2) för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt el. skapnad: i. fördhe hans siäl til himna innan duwu like Bil 277 . ","3) för att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samling el. ett antal: i. at sanctus marchus war inbyrdhis jnnan thera fylghe Bil 251 . ","4) för att beteckna ett varande inom ett förhållande el. tillstånd: i. thok innan thera asyn . . . wars herra likama Bil 273 . " tha the sighldu raskan bör jnnan storme " ib 251 . " war ther jnnan lifs wadha " ib 275 . " hua innan stridh gör froma gärninga " KS 80 (197, 87) . " adam oc eua gräto abels dödh c aar innan (Cod. A i 1) renliffwe " MB 1: (Cod. B) 525 . " han fan hiälp i hwat vanskilsom han innan var " KL 344 . ","5) vid tidsbestämningar för att hänföra något till en viss tid då det sker: i, under. jnnan samu stundh bundus hel saman handin ok armbrin Bil 255 . " jnnan samu daghum stridda fa cristne män mz wtallecum hethum " ib 260 . " innan mästum högtidhum " ib 248 . - innan thy at, under det att, då. jnnan thy at the swa vidher talados wurdho the salum hafdho fölght alle vndirs fulle Bil 896 . KL 147 . ","6) vid tidsbestämningar för att hänföra något till förloppet af en viss tidrymd: inom, inom loppet af, före utgången af. kyäre sik . . . innän nästu syäx vikum SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . Jfr III 4. ","7) för att hänföra en del till det hela: i, af. iak wissar ok oplater the fornempdo clostre okk conuente . . . halfdelin innan thissom ödhethorpom SD NS 1: 353 ( 1404) . ","8) för att hänföra ett visst förhållande till den särsk. omständighet, med hänsyn till hvilken förhållandet utsäges; i, med afseende oå, vid. ängin þän sakan gyorä saklös är, innän fornämdum brutum SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . " mannin kiändis widh guthlikt wald innan bradhum bothum " Bil 249 . " niutom os i wårn tima innan werilzlikt godz " KS 60 (150, !SYNS_DÅLIGT?); jfr inna. innan them rättom som fram !SYNS_DÅLIGT? tha rättis ä iämfult fore beniamin som fore andra twa MB 1: 246 .","9) för att beteckna medel el. sätt: med, genom? renser thz huuith innan manz niusan (motsv. ställe D Harpestr. s. 89: mäth nysän) LB 8: 51 . - i, på. innan swa matto SD NS 1: 358 ( 1404) . III. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af något: i. lagdhe ther hälagh ben jnnan scrin Bil 286 . - i bildl. el. andl. mening. skreff wisdom jnnan (Cod. A i 2) bökir MB 1: 526 . " hon gaff sin anda jnnan gudz händher " Bil 274 . " känne han andhelikin hughnadh ok nadher sötleka drypa diupt innan hans hardha hiärta " ib 277 . ","2) för att uttrycka öfvergång el. förvand ling till något: i. han ma thz omskipt innan nakot (Cod. A i 99) annor skipilse MB 1: (Cod. B) 535 . äptir thera thria släktir skiptes aller hemberen innan (Cod A i 3) thry ib 526 . " venda . . . sorgh innan glädhi " Bil 269 . ","3) vid tidsbestämningar för att beteckna utsträcknig i tid: i, under. ther äpther innan (per) atta dagha skal hon j enghe twang halls Bir 4: 22 . VKR 69 . - innan thät, härunder, under tiden. innan thz kom prästin KL 31 . LG 3: 200, 213, 239. emellertid. jnnan thz gik han i doctoris gamalielis skola (jnnan thz bör dock möjlighen här tolkas: under det att; i detta fall bör gik han ändras till han gik) Lg 293 . " jnnan thz hördes oc syntes cristus lära oc predika oc göra järtekne " ib. " jnnan thz foor germanus se vm landzins nytta " ib 3: 108 . ib 216 . " under det att. jnnan thz hon swa laa " Lg 3: 517 . " innan thät at, under det att. jnnan thz at sanctus germanus war i rawenna " Lg 3: 234 . - innan thätta, härunder, emellertid. jnnan thätta (interim) gik iohannes til varfrw Bo 190 . ","4) vid tidsbestämningar för att hänföra något till förloppet af en viss tidrymd: inom, inom loppet af, före ugången af. iak skal inna (stuntan) tima skilias widh likamän Bil 273 . " innan stakkotan tima (parvo tempore) giordo the thär een pilta skola aff tolff piltom " Ansg 191 . Lg 3: 718 . " tha scal hwar syster oc brodhir vtan til innan xxx dagha -läsa ccc pater noster " VKR 14 . höte hanom dö innan þrätighi dagha Bu 27 . Bil 111 . KL 155 . " innan faa dagha skulin ij vpfyllas mz them hälgha anda " Bo 243 . " gaf hon thz innan (infra) faa dagha fatiko folke " ib 3 . " innan nat ok aar " SD NS 2: 135 ( 1409) . them hafwom wi tildömt thera widher geld inan eet aar BSH 2: 79 ( 1399) o. s. v. innan thessin sama dagh ok forordh ib 1: 132 ( 1371) . Jfr II 6. inom, inom loppet af (närmast förfluten tid), sedan . . . til baka. at thenna forscripna jordh war vndan scat gangin medh skipte innan sex ar ok firtighi SD NS 2: 138 ( 1409) . ib 122 ( 1409), 123 ( 1409), 128 ( 1409), 135 ( 1409). - innan . . . ok, under tiden från . . . och till, mellan . . . och. at the skulu therra bewisning innan thätta (nu el. denna dag) oc sancti michaelis dagh lata fore koma fore jäppa BSH 1: 192 ( 1387) . at for:de herra beint scal joane lafrintsone thet pantzaret i gen senda innan thätta oc tyughunda dagh jwla nw näst koma SD NS 1: 484 ( 1405) . ","5) vid tidsbestämningar för att utmärka tidsgränsen inom hvilken el. tidpunkten före hvilken något sker: innan, före. scal han sik reþä innän þän daghen SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " komer thet folk her ned innen jwl " BSH 5: 72 ( 1505) . - innan þät at, inna, förr än. at nakar frälses manz häst forderwas, innän þet at han vthdragher i rikesen þiänist SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). ","6) för att utrrycka ett ändamål: till, för, i och för. the päninga som the mik länt hafua innan mina tharf SD NS 1: 352 ( 1404) . - Jfr for-, här-, thär-, ut-innan."],"e":["innän . ","innen . ","inan BSH 2: 79 ( 1399), 84 ( 1399), 90 ( 1399) o. s. v. ynnan VKR 63 ; FH 4: 73 ( 1459) . ","ynnen ib 69),","innan a","-paa )","innan af , ","innan at , ","innan for","innan i , ","innan til , "]},{"a":"innan hundaris man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"innan konungsrikis man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"innan siänga drap","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"innan sokna män","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"innan väfla","b":"vb","c":"v.","d":["invefva, insnärja. " andra fafängo i hulko människian ok nästan alt mankönit är othänkelica ok osighilica innan vaft " Bo 141 ."],"e":[]},{"a":"innanbinda","b":"vb","c":"v.","d":["binda el. fästa vid insidan. göra nidher skorna sko ok innan bunna sko (skor försedda med band som bindas vid skornas insidor?) ok snöradha manna sko SO 19 . ib 16 ."],"e":["innan bunna SO 19 . ","ynnanbunna ib 16),"]},{"a":"innanboa","b":"vb","c":"v.","d":["vara bosatt. habitare inneboo . . . inh[ab]itare innanboo Gu C 20 s. 326."],"e":["-boo )"]},{"a":"innandel","b":"nn","c":"","d":["innerdel, det inre (av ngt). . . . det iag gifwit hafwer min k. hustru thenne halfwa innandehl efter min k. fader i kädbåhlstadz gårdh FMU 5: 90 (1484, avskr.) ."],"e":["-dehl )"]},{"a":"innandöme","b":"nn","c":"","d":[" = ingedöme . . . ath mattes sskal geffwa ssin stiwbarn xixᶜ mark . . . j ffädhernä och modhernä fför vtan ssielff och al innandiömä ATb 3: 323 (15419)."],"e":["diömä )"]},{"a":"innanföra","b":"vb","c":"v.","d":["ikläda. - refl. innanföas, ikläda sig. jnnanföroms liusins wakn MP 1: 83 ."],"e":[]},{"a":"innangärþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"innanlands","b":"ab","c":"adv.","d":["inomlands. wm nkor komber jnnanlndz äller wtanländes ther sic räknar nämreskyldan til arfs FH 2: 60 ( 1425) . " innanlandz äller vtanlandz " BtRK 321 (1483, orig.) ."],"e":["-landz )"]},{"a":"innanlitadher","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. färgad innantill. jnfucatus . . . innan lethadher GU C 20 (hand 2) s. 27 (möjl. snarare två ord)."],"e":["-lethadher )"]},{"a":"innanliusilse","b":"nn","c":"","d":[" ? uars hiärta härbärghe hälgas wm gudhz nadh och thäs hälgha anda innanliwsilse (för innanliwilse? inhabitationen) Ber 129 ."],"e":[]},{"a":"innanlivilse","b":"nn","c":"","d":[" ? inneboende. Se innanliusilse."],"e":[]},{"a":"innanlysa","b":"vb","c":"v.","d":["1) lysa in i, upplysa (i det inre), genomtränga med ljus, genomstråla. aff the klarhetene vptändes oc innanlystes (illuminabatur) alle hälghe män i thera chorom Ansg 181 . " at han innanlysir siälena oc manzins hug oc wndirstandilse " Su 3078 . " inna lyste folkit mz gudz budhordhum " ST 110 . " innan lysw war hiärta mz sinne nadh " ib 211 . ","2) förklara, förhärliga. " huru gud ährade han, oc innanlyste (clarificare), medh mangom dygdelicom godom gerningom " Ansg 177 ."],"e":[]},{"a":"innanlysa","b":"vb","c":"v.","d":["1) upplysa (i det inre). jllu (för jllucidare) indan liwsa GU C 20 (hand 2) s. 99. - bildl. han var innanlyster oc lärdher aff thom hälghanda Prosaditer (Barl) 51. wptänder gudh nadhinna liws ok innan lyser wart hiärta siäl lok samwit SvKyrkobr 251 ."],"e":["indan liwsa )"]},{"a":"innanlysilse","b":"nn","c":"","d":["inre ljus, bildl. thässen innanlysilsen är ey annadh än gudhelikin kärlek SvKyrkobr 251 . " i the fämte antiphona behis the hälgha kirkia . . . liws ok innanlysilse " ib 326 ."],"e":[]},{"a":"innanläse","b":"nn","c":"","d":[" = inlas. eth looss . . . met vthläse och jnnanläse HLG 2: 47 (1516)."],"e":[]},{"a":"innanmuraqvarter","b":"nn","c":"","d":["kvarter (i stad) beläget innanför murarna. ss namn på en stadsdel i Stockholm. Stock Skb 219 (1523-24)."],"e":["-mwre- )"]},{"a":"innanmurskvarter","b":"nn","c":"","d":[" = innanmurarqvarter. STock Skb 206 (1522-23), 234 (1524-25)."],"e":["jnnen mwres- )"]},{"a":"innanrikis","b":"ab","c":"adv.","d":[],"e":["innanrikis man , "]},{"a":"innanskodha","b":"vb","c":"v.","d":["betrakta el. syna invändigt. jnspicio . . . innan skod GU C 20 (hand ","2) s. 32 (möjl. snarare två ord)."],"e":["-skoda )"]},{"a":"innanstädhis","b":"ab","c":"adv.","d":["inom ett område, i det inre. mo i vetha . . . at swo dant rykthe gik baade vtanstädes ok jnnanstädes at han war j rom Troil 5: 320 ( 1515) ."],"e":["-städes )"]},{"a":"innanträdha","b":"vb","c":"v.","d":["eg. intrampa. inprägla. inskärpa. jnculco . . . innanträdha oc oordh flerom sinnom intrökcha GU C 20 (hand 2) s. 21."],"e":[]},{"a":"innantända","b":"vb","c":"v.","d":["upptända (ngt) invändigt. bildl. thit . . . hiärta . . . som innan tände oc liwste thän hälghe ande SvB 329 (börtj. av 1500-t.)."],"e":["-tände )"]},{"a":"innantäppa","b":"vb","c":"v.","d":[" = innetäppa. AktKungsådr 25 ( 1484) ."],"e":["innen thäppa )"]},{"a":"innarmer","b":"ab","c":"prep.adv. prep.","d":["innanför. " the skulo tagha aff lamba blodhino oc smita badhe inarmeer oc vtan sin thryskula " MB 1: 307 ."],"e":["-meer . ","innermeer )"]},{"a":"innarmer","b":"av","c":"adv. prep. adj.","d":[" A) adv. komp. länge in. thu haffwer mik aldra jnarst j thino hiärta swa ath enkthe kan jnnermer wara Mecht 80 . C9 adj. komp. inre. somlike synas männisiom syndara, hwilkra thera innarmer (interior) wmganga är tho i himerike SkrtUppb 66 . ib 85, 168. j allom thinom indhermer oc ythermeer likamlikom sinnom ib 173 . ib. ib 194, 340 . han wwar thän som oss skulle vpplysa, aff allas waara jnnermeers synna ok samwitz mörkre ok blinde SvB 266 (senare h. av 1400-t.). jntervlus la llum idest interior indermeer GU C 20 (hand 2) s. 38."],"e":["inner- . ","indher- . ","-meers )"]},{"a":"innarmere","b":"av","c":"adj.","d":["inre. " maata köldena äpther innemera wärnanom " Bir 4: 50 . innermeere siälenna . . . astundan ib 5: 10 ."],"e":["innermeere . ","innermera Bir 4: 50),"]},{"a":"innarmere","b":"av","c":"adj.","d":["komp. " inre . . . för thy at wy warum för j waaro samwithy ok jnnermere synnom mörke lok blindhe " SvB 266 (senare h. av 1400-t.)."],"e":["jnner- )"]},{"a":"innarster","b":"","c":"","d":[" , se indre."],"e":[]},{"a":"inne","b":"nn","c":"","d":["1) inhysesfolk. Se Sdw 2: 1244. 2) tjänstefolk. än thätta wndhra mik hwi thu takir sindonem thz granna ok klenasta klädhit wnan, ok . . . ey wttydher mz flerom prydilsom, hwilkit starka qwinnan wooff, ok mz twänne klädhabonadh klädde sit thiänsist ällir innis folk (domesticos) SpV 121 . ib 122 ."],"e":["innis folk , ","innis man , "]},{"a":"inne","b":"ab","c":"adv.","d":["1) inne, i det inre, inomhus. ta stodh rauedh jnne for wan stiande reth ATb 1: 6 ( 1452) . larens person war jnne arätan rastwo dagh . . . for wan sitiande räth ib 12 ( 1453) . " tha wart jönis finne . . . sakir l mark for thet at . . . byffogotin tog hanum jnne när enne qwino " ib 127 ( 1460) . " sades fore retta, tet söluet schal bliffue wijdh sancte öriens gardh, effther ath quinnan war ther jnne til iij samfelt aar STb 3: 444 (1499). - hemma, i hemmet. hon skulle haffue henne jnne ner sigh j sin lyffs tijdh " STb 4: 26 ( 1504) . inne (i häkte el. fängelse). walram skal vtgiffue fore tet edzörith han her til j hectilsse fore jnne sittith hauer xl marck STb 3: 80 ( 1493) . drengen, som jnne sath ib 205 ( 1495) . - på insidan, invändigt. nyklan till suderport vte oc jnna StÄmb 91 ( 1472) . ib. ","1) innanför. " vplot albricht van lancken sit stenhus . . . inne fore portin vp moth gambla mwren vester aath " SJ 2: 185 ( 1491) .","2) inför. thermedh döddes breffuet tha stragx inne fore rettin sTb 1: 91 (1477)."],"e":["jnna StÄmb 91 (172) . ib.),","innest ående. . . .. ath kirkioherren . . . skal anname the ijᶜ mark j oleff taffuaste hus . . . her anders suensson haffuer ther och jnne STb 4: 58 ( 1505) . bildl.? skal lthet . . . linthet varde förgätt heller än annen eder gode förskyllen i haffue inne med oss HSH 17: 70 (1523, Brask) . ","inne for (inne fore), ","inne i , prep. inne i, inuti. conculauit cor meum intra me expone mith hierta värmdis inne i mik GU C 20 s. 67 . ","inne mädh , prep. hos. - i (ngns) besittning el. förvar, innestående hos. Se Sdw 2: 1214. kom for rettin tyle busman ok besatte the peninga inne medh jacob gulsmid STb 1: 368 ( 1482) . . . . ok forbödh inne medh knwt gulsmid the peninga, som obittalade äro ib 404 ( 1483) . ","*inne vidh","jnne wiid )"]},{"a":"inne","b":"nn","c":"","d":["hus, hem."],"e":["innis folk","innis man , "]},{"a":"inne","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) inne, i det inre, inom hus. han syntes ok stundom baþe vara vte ok inne. þy at mäþan han var inne när [nero]nem. þa talaþe diäwl i hans hami vte viþ folket Bu 102 . " hwar wte är stängdher han är inne glömdhir (est neglectus homo qui manet absque domo) " GO 280 . " tha the hade iij viker ynne (d. s. v. i fästningen) bit " RK 2: 9573 . mendhan (för medhan) jak for alder skuld ey kan eller formagh ynne bliffua met ynlyctom syström tha vnne the mik vilkor ok fryhet bliffua vthe toch ynnan closters hägnät FH 4: 72 ( 1459) . " at vare inne hos ider " BSH 3: 296 ( 1470) . ib 294 . ","2) om tid: inne, för handen. i thesso areno, som nw är inne SD NS 1: 147 ( 1402). af thy aareno som ynne är VKR 75 . Bir 4: 31 . Lg 3: 347 . - Jfr for-, här-, thär-inne. "],"e":["ynne FH 4: 72 ( 1459); VKR 75 ; RK 2: 9573 ),","inne for","inne fore )","inne i","ynne j )","inne mädh , "]},{"a":"inne bränna","b":"vb","c":"v.","d":["bildl. " thu wil enkte ängom känna thiin wiisdoom wil thu inne bränna " Al 5978 . - Jfr bränna inne."],"e":[]},{"a":"inne hava","b":"vb","c":"v.","d":["innehafva. " mädh allum thöm landum ok stadhum som jak bo inne hafdhe a mins herra konunxens wegnä " BSH 1: 132 ( 1371) . RK 2: 9191 . " claghadhe til her werner gest vm arff han skulde aff hänna wäghna inne hafua " SJ 10 ( 1433) . " skall fougtenn taga mantall aff thett läänn hann inne haffuer " SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). konungx eriks dom offuir östirlandin i thetta sinn innehafuande ib 324 (1404, nyare afskr.). ib 398 (1405, gammal afskr.), 399 (1405, gammal afskr.), 400 ( 1405) o. s. v. Jfr hava inne."],"e":[]},{"a":"inne häpta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["-häfta )"]},{"a":"inne lysa","b":"vb","c":"v.","d":[" = innan lysa 1. the ynne lysthe mörka stuffona meth osäghelikin klaar heeth Lg 3: 125 ."],"e":["ynne- )"]},{"a":"inne mura","b":"vb","c":"v.","d":["innemura. " ther funnu the som grouo en gamblan karl sithia inne muradhan " Bil 318 . ST 367 ."],"e":[]},{"a":"inne sitia","b":"vb","c":"v.","d":["lsitta instängd. - sitta i fängelse el. häkte. erich . . . huilken som jnne siteth haffuer offuer iij vekur fore samma thwa scheder STb 3: 196 (1494)."],"e":["-siteth )"]},{"a":"inne sitia","b":"vb","c":"v.","d":["sitta instängd. the ther j borgha murom jnne sitia Bir 2: 254 ."],"e":[]},{"a":"inne standa","b":"vb","c":"v.","d":["förestå, instunda. sädes timan, som nu inne står FMU 4: 136 (1458, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"inne takin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inne takin","b":"","c":"","d":["anträffad på bar gärning i lägersmål. än thoc at the vardha ecke inne takne med siäx mannom UrkShist 1: 6 ( 1436) . thz ärendit som mästar sigga hustru oppa rörir at hon wart jnne tagin mz enom gulsmidz swen Beckman Stud 55 ( 1461) . Jfr taka inne."],"e":[]},{"a":"inne vara","b":"","c":"","d":[" , 1) vra el. befinna sig inne. med prep. i. j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning, j them jnne är (inest eis) obegriplikin wisdomsins ande SpV 159 . " aff hulket huss eth windöga inne är i mogens kompans tompt " SJ 2: 239 ( 1493) . - med dat. for thy at ondzskofulla hoghenom jnne är (inest) altidh kärlekin til at döma SpV 461 . - innestå. om han nagre ytermera peninge intagit hae i sama hwsset eller nagre rente inne war än the c (100)marcker SJ 2: 130 ( 1489) . ","2) om tid(punkt): vara inne. tiden ämwäl synes nw anameligen jnne wara at wij wändom wara händer tiill wapn Troj 42 . - Jfr vara inne."],"e":[]},{"a":"innebinda","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. *innebundin, innesluten, inre, hemlig. i fråga om allegoriskt uttryckssätt. thätta innebwndhna (quod clausum est) bidher jak oplathas, at thz maghe wardha kwnnokt SpV 192 . j thera lönligha ok innebwndhna märkilse (velamine suorum mysteriorum) kännedom, skodadho the wara tima fwlla mz sannindinna liws ib 374 . Jfr inbundin."],"e":[]},{"a":"innebliva","b":"vb","c":"v.","d":["förbliva inne. . . . at hon . . . jnnebliffwe jnnan systrhrena jnlykke FMU 4: 352 (omkr. 1470))."],"e":[]},{"a":"inneboa","b":"vb","c":"v.","d":["innebo, bo (i). habitare inneboo GU C 20 s. 326 . " jnambulabo jn eis et inhabitabo jak skla jnga j tehm, ok jnne boo j them " Mecht 306 . " högxsta fadhersens ordh som . . . är gudz son b[l]iffwer äwärdhelika quod lhuilkit innebodhe i iomffrulika quidzsens konungx gardhe " JMÖ 44 ."],"e":["-boo . ","-bodhe )"]},{"a":"inneboa","b":"vb","c":"v.","d":[" inne bodde jupiter hospiatlis MB 2: 295 . " tha wardher gudhi hedher, oc radhelikit them som inneboo " Bir 4: 80 ."],"e":["-boo )","rwmet . ","hwaris"]},{"a":"innebyggia","b":"vb","c":"v.","d":["bo (i). ther stodh än I hws i huilko sanctus seruacius haffdhe siälffwer jnnebygdh Lg 3: 174 . - bo, i vara i, hålla besatt. äuärdelighin stygger är inne byggiande (inhabiat) MP 1: 46 . han quäl thöm som han äghir ok innebygge ib 2: 59 . at han andelika innebyggis af dyäflenom ib 61 . - Jfr inbyggia."],"e":[]},{"a":"innebyggia","b":"vb","c":"v.","d":["bo (i). gudhz son . . . skal jnnebyggia ok vmgangandhe wardha medh oss MP 5: 62 . - bo i, bebo. jncolo . . . innebygga GU C 20 (hand 2) s. 20. än thu skalt kallas min wili ok thin jordh jnnebykt (habitata) SpV 48 . ib. swa at hälghe stadhin ok thin hälgha ok wtwalda bliffwilse jnnebyggis (inhabitatur) swa aff tik, at han liffwe aff liffweno, lyse aff thino liwse ib 493 ."],"e":["-gyga . ","-bykt )"]},{"a":"innebyggiare","b":"nn","c":"","d":[" = inbyggiare. menige innebyggere i wplanden BSH 5: 434 ( 1511) ."],"e":["-byggere )"]},{"a":"innebyggiare","b":"nn","c":"","d":[" = inbyggiare. watzstena mädh allom sinom borgharom jnnebyggiarom och menighet Priv o skyddsbr 177 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"innedylia","b":"vb","c":"v.","d":["fördölja, förtiga. nager the ärende som han hauer jnne dolt mz sick SO 103 ."],"e":["jnne dolt )"]},{"a":"innedöme","b":"nn","c":"","d":[" = ingedöme. hwad lössöre tet . . . helstz är, koper, silff . . . och andre jnnedömer STb 5: 27 ( 1514) . " her emot beholt lucas alle jnnedomer (fel för jnnedömer?)) " ib 5: 31 ( 1514) ."],"e":["jnnedömer ) , "]},{"a":"innegöma","b":"vb","c":"v.","d":["gömma, innelsuta. Al 7269 . o hälogh modher sancta anna äwärdelikx konnwgx arch, huilken i tik jnne gömdhe rika haffwor JMÖ 80 ."],"e":[]},{"a":"innehald","b":"nn","c":"","d":["innehåll. " jach haffuer eders scriffuilse och myndelige befalinger . . . vel forstandhit i alle theris innehold och lydelse " HSH 24: 35 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"innehalda","b":"vb","c":"v.","d":["2) innehålla, innesluta, hysa inom sig. hörnhwsith . . . medh husena, grwndh ok kellara ok tompthens jnnehollende brwn STb 3: 176 (1494).","3) innehålla, hava till innehåll. STb 4: 56 (1505). . . . hulken copiä och stadsins thenkeok the tha dömbde widh sin fulle makt med alle theris jnnerhollende articla ib 5: 42 ( 1515) . bygdis ty . . . eth slott aff swenske men kallet landscrona som then gamble croneca inneholler HSH 16: 111 (1527, Brask). - föreskriva. folmer . . . gaff sina . . . hustru . . . alt halfft aff sin halffdeel loffuer hennis egin deel som mest lagen inne holle SJ 2: 109 ( 1488) . - utvisa. gaffs lambert masson xxɉ mark . . . för tet han wtlagt hade för stadin, som hans rekenskap inneholth Stock Skb 163 ( 1520) .","7) innehålla, hålla inne, förhålla. om hon länge haffwir inne hallith annars skul ällir gäldh SkrtUppb 197 . SvKyrkobr 350 . allom them som medh smälek ok hogmodh jnnehalla legho drängianna lön MP 5: 142 . 8) vidmakthålla, bevara. äpter thän herra os hafdhe at valda ok alla vara äro skulde inne halda Ivan ed Noreen 816. - Jfr halda inne."],"e":["-halla . ","-holle . ","inneholth Stock Skb 163 ( 1520) ),"]},{"a":"innehalda","b":"","c":"","d":["1) innesluta, hålla innesluten el. instängd. lotho husith bestalla och mentho them jnne halla RK 2: s. 349. hälwittes häktilse jnne halla mik äwerdelika fördömdha Lg 3: 411 . ","2) innehålla, innesluta, inom sig hysa. huru . . . thins oc mins herra likame . . . kan innehallas oc hölias j thy klena ämpne Su 268 . ","3) innehålla, hafva till innehåll, föreskrifva. BSH 4: 105 ( 1484) . FM 252 ( 1505) . ordinis priuilegia . . . huilka jnnehalla, at then som wtgywther människio blodh . . . han ällar hon är i ban LfK 165 . böte för veldet, som lag inneholle BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . SO 157 . " vpläsa . . . embetens skraa ok lagh bock huat hon jnne hollendes är " ib 148 . thenna skraa . . . mz sina jnnehollendh (d. v.s. här förekommande) punckta ok articuli ib 77 . ib 141 . ","4) hålla (till handa). acter än nw tesse slot och lenn till förste opit vaten besittie och inneholle eder herredöme och suerigis krone thöm ther forinnan tilbörligen till honde HSH 24: 21 (152). ","5) hålla till baka. formatto the äkke längir hiärtans etir innehalda Bo 154 . ","6) afhålla sig från. erchebiscopen kunne ey ynne holle konungens wersta göra aff all sin wolle RK 2: 8309 . ","7) innehålla, hålla inne, förhålla. dyrffues naghen med tryske, kronennis afradh eller tionda bar med sig inneholle BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . - Jfr halda inne, äfvensom inhalda."],"e":["-halla . ","inneholle . ynne holle),"]},{"a":"innehaldilse","b":"nn","c":"","d":["innehåll. " epter schrana jnnehollelse " SO 154 . BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . " naar then dechtingan oc recesser . . . är swa fultfölgdt oc fultgiort i sina articla oc innehallilsse " ib 4: 105 ( 1484) . Jfr inhaldilse."],"e":["innehallilsse . ","jnnehollelse )"]},{"a":"innehaldilse","b":"nn","c":"","d":[" ? innehåll. äpter then helge kyrkes rät inneholdelse Hist Handl VIII 1: 38 (1474). epter hans ottes rekinscaps boch jnnehollelse STb 2: 594 ( 1491) . ib 4: 88, 92 (1505), 5: 12 (1514), 136 (1516). Stock Skb 78 ( 1518) ."],"e":["-holdelse . ","-hollelse . ","-hollelssä )"]},{"a":"innehaldning","b":"nn","c":"","d":["innehåll. " epter sweirgis lag och recessers jnneholningh " HSH 20: 259 ( 1508) ."],"e":["jnneholningh )"]},{"a":"innehava","b":"vb","c":"v.","d":["innehava. eghedeel, som han meth mik inna hauer vti bestaldhe SD NS 3: 167 ( 1416) . the c (100) marcker her erich andree ther inne hade SJ 2: 130 ( 1489) . Jfr hava inne."],"e":[]},{"a":"innekräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["innesluta, instänga. " mange . . . trodho goth wara jnnekräkkia fiendana annathwarth ther meenföe war. äller haffwande mykith folk wmkringh fiendana PMskr 157. ""],"e":[]},{"a":"innekätta","b":"vb","c":"v.","d":["instänga. " när thee waaro innekättade i eth hwss i trawmynne " BSH 5: 412 ( 1510?) ."],"e":[]},{"a":"innekätta","b":"vb","c":"v.","d":["linstänga. PMskr 157."],"e":[]},{"a":"inneliggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga, vara belägen. i jeenäkers heradhe, som godzet inneligger Trolles Jb Bi 204 (1480, nyare avskr.). ib 206 (d:o)."],"e":[]},{"a":"innelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) innerligen, af hjärtat, af hjärtans lust, med andakt, ifrigt. hulken han sculde haua innarlicast älskat MP 1: 135 . " modhorin som han innärlicast älskadhe " Bo 25 . ib 52, 164 . glädhiandis jnnarlicast (intime) Bir 3: 395 . " innerliga bedröffwes " LfK 216 . beddis jnnelika. at the mattu with como (för coma) at offra hanum Bil 251 . " bidhia gudh innärlika " ib 359 . ib 290, 652 . KS 39 (103, 42) . Fl 1207 . Fr 1445 . RK 2: 4364, 5492, 5582, 7875 . MB 2: 150, 327 . allom þem þätta bref höra ok see helsar jak . . . innerleka medh varom härrä SD 6: 1 ( 1348) . FM 13 ( 1376) . hät han innerlika a vara frw oc sancta magnus Bil 880 . tha hon war innerlika j sinom bönom Bir 4: 4 . han thakkadhe honum swa innirlik Fl 520 . ib 549, 1323 . Iv 1552 . RK 2: 5676 . " the helsadho honum swa innirlik " Fr 1914 . " iak spordhe the fru swa innerlik " ib 1433 . RK 2: 5586 . MD (S) 218 . " the frugha mälte swa innirlik " Iv 3487 . ropadho innarlica (motsv. ställe: KL 390 " har iämerlica, trol. rätta läsarten) " MB 2: 385 . " skudha han . . . huru han them innerlica (affectuose) callar " Bo 57 . innärlica (affectuose) thänkia thera fatikdom ib 6 . hwat innelica (cordialiter et intente) han gaf sik vin vm at lära thöm af kärlekenom ib 177 . " innelica (viscerosius) vmfämpna i hughenom th som han tha sighir ok gör " ib 243 . " sik honom ödhmuiklica oc innelica (devotius) anduardha " ib. " thy monde belätit han swa innelika skudha " ST 303 . " tha vordho honum margh thusand pund presenterath innirlika " Fr 2705 . förlater jagh mich ynnerlige ther tiil FM 568 ( 1512) . " innerlika böria the kungöra (cordis lætitiam ostendere) mz lustelikom sangh mangskona röstir oc lustelika flykter j wädhreno " Su 200 . henne ordh . . . meth hwlkom hon wara gwdha straffwadhe saa innerlika Lg 3: 129 .","2) uppmärksamt, noggrant, sorgfällit. " huru opta oc huru innärlika (cuiose) hon skodhadhe hans änlite " Bo 5 . " jak skodhar thetta torn . . . swa innerlik " Fl 1248 . Jfr fulinnerlika."],"e":["innarlica . ","innärlika . ","innerlika . innirlika. innurlikä L. ","innirlig ib 5676 . ","jnneligh MD (S) 218 (de fem sistnämda formerna i rimslut). ynneliga RK 2: 7875 . ","ynnerlige FM 568 (1512)),"]},{"a":"innelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) innerligen, av hjärtat, av hjärtans lust, med andakt, ivrigt. for hwat sak lowar thu oc thakkar swa inelika thin gudh Prosadiikter (Brl) 46. ey hafuir en hälghir man mere ällir mindre äro än annr, vtan swa mykit som hwar skodha gudh innelikare ällir mindre Hel män 176 . - hjäörtligt. the quaddo iosepy i breuett mikitt innerleca Saml 34: 280 (omkr. 1360-70)."],"e":["ine- . ","innarleca . ","innerlikare ) , "]},{"a":"inneliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) inre. " hon . . . gitandis ey längger lönt, ällir löna the innerlikasta nadher " Mecht 317 . 2) innerlig, hjärtlig, ivirg, stark. alle . .. fingo storan hugnadh swa, at the thakkadho gudhi oc sancto iohanni . . . mädh innerlikom grat Hel män 237 . 3) innerlig. förtrogen. Se Sdw 2: 1244."],"e":["inner- )"]},{"a":"inneliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) inre. " en innarliken (internus) snillenna smaker " Su 386 . gönom stingas the swa som mz swa mangh jnnerlika dröffuilsa swärdhom (gladiis intim cordis) ib 61 . ","2) innerlig, hjärtlig, ifrig, stark. mz mangom jnnerlikom oc idhkelicom konungxsins bönum Bil 752 . " fik innerlica hiärtans sorgh " Bo 74 . " mz innelicaste glädhi oc hiärtans frygdh " ib 251 . Bir 4: 43 . " mz bränande astundan ok innarliko hiärtans vmfämmelsom fatar iak mik mällan thinna vträkta bara arma " Su 415 . " han innerlik hugh til blanzaflor fik " Fl 689 . " thu hawer en innerlig kerlek til then vnga mannyn " Va 41 . " hon stodh i innerlicom (häftig) graat " KL 336 . " tha . . . gudh giffwer tik jnnerlika tara " LfK 67 . Lg 810 . " war herra sände honum innirlikan sympn (soporem, djup sömn) " MB 1: 89 . ","3) innerlig, förtrogen. " dragh thik fran thinom innerlico vinom " Bo 46 ."],"e":["innarliker . ","innarliken . ","innerliker . ","innirliker . ","innerlig )"]},{"a":"innelikhet","b":"nn","c":"","d":["innerlighe, andakt, iver. MP 5: 86 . " wm the wilia hans hälghalifwerne skodha mädh innerlikhet " SkrtUppb 136 . Hel män 162. - tillgivenhet, kärlek. med prep. ltil. en stoltir vngir man . . . hafdhe storea innelikhet (devotionem et fiduciam) til sanctum ieroniumum Hel män 222 ."],"e":["inner- . ","jnnir- )"]},{"a":"innelikhet","b":"nn","c":"","d":["innerlighet, andakt, ifver. " bidiom wi . . . jder alle ödmywklighä met alla hiärthans jnnerlighet " FM 60 ( 1457) . han war i sinom gudelika bönom oc hiärtans jnnerlikhet Lg 661 . " loffuandes gudh oc honom takkandes mz störste jnnerlikhet " ib 3: 179 . " tha thu i thinom bönom wardher opplyfft til gudelika jnnerlikheth " LfK 67 ."],"e":["jnnerlikhet . ","jnnerlighet )"]},{"a":"innelustas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " hava sin lust el. sitt nöje i (ngt). " Su 3 ."],"e":[]},{"a":"innelykke","b":"nn","c":"","d":["1) instängning, innestängande, instängdhet. thit jnnelykke (incusio) o theodora, hwilkit thu haffwer fore tik takith, for thän skuld, t thu wilt fly wärldinna orolikhet SpV 72 . ib. 2) inneslutet rum, inhäögnat område. conuentzsins bakostuffua . .. nidher widh siom vtan systranna jnnelykke Nio lhandl rör Vkl 232 (1450). - Jfr renlivis innelykke samt inlykke."],"e":[]},{"a":"innelykke","b":"nn","c":"","d":["innesluet rum, inhägnadt område. gik in j tämplens innelykke (intra ambitum fani) MB 2: 281 . " i closters calusura ällar jnnelykke " LfK 165 . jnga i systra jnnelykke ib. Jfr inlykke."],"e":[]},{"a":"innelykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) innesluta, instänga. " sagdhe sik hafua ther sälan lifuat xl ar jnne luctan " Bil 318 . wurdhu thwe gama löse som läste oc jnnelucte waro Lg 237 . läth hänne jnnelykkias i mörko hwse ib 333 . Bo 219 . Bir 1: 18, 388, 2: 276 . MB 1: 137, 336, 361, 362, 2: 275, 394, 395 . " innelykte han j enne wra " KL 32 . ib 395, 396, 397 . " innelykte sik ij þrange hulo " ib 186 . " staar inneluktir j jodherliffwe " Bo (Cod. B) 342 . som i . . . scriwen i then inneluchtä scrifft BSH 3: 158 (1464, samt. afskr.) . " aff then vtscrifft her innelukt " ib 4: 8 ( 1471) . - i bildl. el. andl. mening. innelykkia hughin Bo (Cod. B) 342 . - innesluta inom kloster. siþan han sik i klostre innelykte KL 184 . Ber 178, 179 . " läöt sik innelykkia swa som ärmeta " KL 35 . " inuigdis ok innelyktis systrana " VNB 36 . " the sam jnnelykta persone " VKR 1 . - innesluta, infatta. eet litit silf skriin innelokt i filsbeen KL 338 . " ens lambs liknilse aff wax innelykt i silfwe " ib 39 . - innesluta, innefatta jomfrv maria sighir huru alla dygdhe ok nadhe innelykkias (includuntur) j hänne Bir 1: 130 . - innesluta, sammansluta. gudhdomin innelykte (conclusit) mik j sik mz siäl ok likama Bir 1: 131 . ","2) omsluta, omfatta. " himilin, oc the himbla, som omkring ganga alla himblana, the gita thik ey innelykt " MB 1: 484 . Bir 1: 76 . ","3) innesluta, innehålla. med al thera wilkor och articula som the inne lykkia SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - Jfr lykkia inne samt inlykkia."],"e":["-likkia Ber 179 ),"]},{"a":"innelykkia","b":"","c":"","d":[" ) , vc. 1) innesluta, instänga. conclauis . .. lönlekit rwm ok innelökth GU C 20 s. 134 . " septum ti inne lucht rwm " ib s. 569 . " alle thär innelikte ij te hwseno waren SVb 467 (mot s.. av 1400-t.). 3) innelsuta, innehålla. thät mena oc linnelykkia j sik the ordhin " SkrtUppb 188 . - inbegripa. ok finnas wäl mang annor flere hinder . . . och jnnelykkias thogh j tehssom forscriffno priarans ordhom Abbedval i Vkl 98 . - Jfr inlykkia och lykkia inne."],"e":["-luchth . ","-lökth . ","-likte"]},{"a":"innelykkilse","b":"nn","c":"","d":["inneslutande, afstängning. wtqn huxsins innelykkilse (reclusio) dogher kropsens innelykkilse antigia liti älla enkte Bo (Cod. B) 342 . the skulu altidh wara j innelykkilsom oc alzstingix siälan sees aff wärdz folke Bir 5: 100 . Jfr inlykkilse."],"e":[]},{"a":"innelykkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? = innelykke 1. lhwt nytta finnas kan j waro jnnelykkilse (inclusione) SpV 15 . ib 66 . han (ɔ Jesus) förmatrte ekke atherhallas i dödzsens jnnelykkilsom JMÖ 118 ."],"e":[]},{"a":"inneläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) inlägga. " swasom mätskal vare framsat j hulke jak ey annat inne lagdhe än mit eghit hiärta " Bir 2: 243 . ","2) innesluta. " funno the ey iosep i myrkosstofuonne ther the hafdho han innelakt (för innelukt?) " KL 396 . MB 2: 390 . - Jfr inläggia."],"e":[]},{"a":"inneläsa","b":"vb","c":"v.","d":["inneläsa, innesluta, instänga. " hans ovini fingo han ok inne lästo " Bu 25 . ib 133, 505 . jnne läster oc bunden Bil 123 . " lät them inne läsa j eno stekara huse " ib 485 . " hwi läsin ij idhra porta swa . . . starke män plägha sik ey inne läsa " Al 1547 . thro hauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr MD 394 . - inneläsa, förvara. i et hws ther genast mäst ther war the materia inne läst ther hon lät maala äpter han Al 8268 . - Jfr läsa inne."],"e":[]},{"a":"innermer","b":"","c":"","d":[" , se innarmer."],"e":[]},{"a":"innermere","b":"","c":"","d":[" , se innarmere."],"e":[]},{"a":"inneräkna","b":"vb","c":"v.","d":["inräkna, medräkna. " hermedh inne reknat en trägard " STb 1: 185 ( 1478) ."],"e":["-rekna )"]},{"a":"inneskipa","b":"vb","c":"v.","d":["inskeppa, inlasta. han atte iij partin j holken och hade ther och rogh jnneskyppit til reffle sTb 4: 130 (1506). Jfr inskipa."],"e":["-skyppit )"]},{"a":"innestängia","b":"vb","c":"v.","d":["instänga, innesluta. " laa görlika jnnestängdh j syno bönahuse " JP 160 . " ther ärin i swa inne stängde " Al 7251 . Jfr stängia inne samt instängia."],"e":[]},{"a":"innestängia","b":"vb","c":"v.","d":["instänga, innesluta. PMSkr 249 . Jfr stängia inne."],"e":[]},{"a":"innetäppa","b":"vb","c":"v.","d":["instänga, innesluta. Prosadikter (Barl) 21 . tha . . . lot han j eno bärghe wt hugga ena diupa kulo oc inne täpte ther sin son ib 73 . Jfr intäppa."],"e":["-täpte . ","-täpt )"]},{"a":"innetäppa","b":"vb","c":"v.","d":["instänga, innesluta. ST 11, 518 . " iosep huilkin j innetäptin j märkastoffwonne " MB 2: 391 . ib 393 . Kl 3999. Jfr intäppa."],"e":["-teppa ST 11, 518),"]},{"a":"innevanare","b":"nn","c":"","d":[" = invanare. met ware stadz jnnewanere FM 107 ( 1498) ."],"e":["jnnewanere )"]},{"a":"innevanare","b":"nn","c":"","d":[" = invanare. StÄmb 172 ( 1510) ."],"e":["-wanere )"]},{"a":"innevärtis","b":"ab","c":"adv.","d":["invärtes, i det inre. . . . oc förmode iak at seuerin skall wara ther till beneygh och innewertes befructa städernes makt HSH 13: 126 (1525, Brask) ."],"e":["-wertes )"]},{"a":"innoghet","b":"nn","c":"","d":["innerlighet, andakt. tha haffuer pawe sixtus then fierde fore sine innicheet oc gudelicheet giffuet xj. tusende aar afflath SvT 69 . GPM 2: 40 ( 1502) ."],"e":["jnneg- . ","innicheet )"]},{"a":"innoghet","b":"nn","c":"","d":["innerlighet, andakt. " at thu hafwir innogheth oc granna athwakt j thinne bön " ST 160 ."],"e":[]},{"a":"innätia","b":"vb","c":"v.","d":["snärja, fånga (i nät). jrretio . . . snärya hyndra och innäthya GU C 20 (hand 2) s. 45. ib."],"e":[]},{"a":"innöþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inoffra","b":"vb","c":"v.","d":["inlämna el. insaätta ss offer. mz the andra iomffrur ther waro jnoffradha Lg 3: 623 ."],"e":[]},{"a":"inplanta","b":"vb","c":"v.","d":["plantera i; inplanta. " jndo . . . insätta insända indplanta och indföra -GU C 20 (hand 2) s. 23. ""],"e":["ind- )"]},{"a":"inplanta","b":"vb","c":"v.","d":["plantera i. med dat. gudhlikin kärlekir inplantadhir (inserta) thässe ärofulle iordh Bir 4: (Dikt) 248 . - plantera (i) sätta (i). med prep. i. dactil stenin som är mins doms grymlikhet ok mins waldz mäktoghet vm han inplantas j tholikin hugh Bir 1: 132 . - inympa. med prep. i swa som planto quistir vm han inplantas (inseritur) j thörran stok Bir 1: 60 . - inlägga, inblanda. med prep. i astunda han at insaa ok inplanta (plantare et inserre) nakot lastelikit ok smittogt j mit gul Bir 1: 235 ."],"e":[]},{"a":"inridha","b":"vb","c":"v.","d":["in. SvB 40 (sl. av 1400-t.)."],"e":["-redh )"]},{"a":"inrikis","b":"av","c":"adv.adv. adj.","d":["inrikes. " at almoghen inrikes haui ok sina födho " KS 74 (181, 81) . SD NS 1: 101 (1402, nyare afskr.). om swa hende ath naghra swena eller drengia aff wthrikis komo och budho thöm här i staden gudhsmedz embetes tyenisth heller ock jnirliks aff köpstädener här jnkomme i samma mathe SO 158 . " inriges eller vtriges " BSH 4: 282 ( 1501) . B) adj. inhemsk. ther bådhe mågho wäl til koma vtrikes män ok inrikes KS 66 (162, 72) . " af inrikis mannom " ib 75 (184, 82 .) MD (S) 257 . - Jfr innanriis. "],"e":["inrikes . ","inrijkes SD NS 1: 101 (1402, nyare afskr.). inriges),","inrikis man , "]},{"a":"inrikis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. L. A) adv. linrikes. alle the godemen, inrikes bygie oc bo STb 5: 323 (1521, Kop)."],"e":["-es )"]},{"a":"inringia","b":"vb","c":"v.","d":["ringa in, genom ringning tillkännagifva inträdet el. begynnelsen af. tha gille är inrynkth SGG 129 ."],"e":["-ryngia )"]},{"a":"inrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["häftigt draga in, rycka in. j fiärda (ɔ kyssen) wart hon inrykt oc intakin i gudz hiärta (intra cor dei rapta est) Mecht 106 ."],"e":["-rykt )"]},{"a":"inryme","b":"nn","c":"","d":["det inre? tak jnrynen (för jnrymen?) aff hylle bark ok brädh medh smör j eenne panno LB 2: 32 . " taka ale thrä ok skaffwa jnrymen ok brädha medh smör ib. ""],"e":[]},{"a":"inräkna","b":"vb","c":"v.","d":["inräkna, medräkna. the c (100) marcker her erich andree ther inne hade och inrechnade äre i forscrifne summa SJ 2: 130 ( 1489) . Stock Skb 288 (1492, Skip) . SSkb 236 ( 1506) ."],"e":["-rechna )"]},{"a":"inrätta","b":"vb","c":"v.","d":["framsätta (mat), servera. Lg 1036 ."],"e":[]},{"a":"inröra","b":"vb","c":"v.","d":["röra in. immo (ɔ immouere) indh röra GU C 20 (hand 2) s. 158."],"e":["indh- )"]},{"a":"insa","b":"vb","c":"v.","d":["så i, plantera i, inplanta. bildl. fore thy at adam är then förste som rördhe människio natwro, til at öxlas, oc hwar sidhan, äpter thy han insadhe först, tha hawom wi syndena aff adam MB 1: 149 . - med dat. takin mz siäflike gudhlikhet idhir insaat (insitum) ordh MP 1: 88 . - med prep. i. lydhnan är the dygdh som insa j lönin alla andra dygdhe och göme them insadha Ber 67 . " astunda han at insaa ok inplanta (plantare et inserere) nakot lastelikit ok smittogt j mit gul " Bir 1: 235 ."],"e":["-saa )"]},{"a":"insa","b":"vb","c":"v.","d":["så (ngt i ngt). thu . . som aldra bsta dädhs hwete jnsadde i bästa iordh JMÖ 68 ."],"e":["-sadde ) , "]},{"a":"insamin","b":"","c":"","d":[" , se ensamin."],"e":[]},{"a":"insanka","b":"vb","c":"v.","d":["insamla. " hwetith insankin j mina ladhu " MP 1: 73 . ib 77, 80, 2: 214 ."],"e":[]},{"a":"insegul","b":"nn","c":"","d":["guldtråd. Se Sdw 2: 1345. GPM 2: 140 ( 1489) ."],"e":["jness(z)e- GPM 2: 204 ( 1506) . ib.),"]},{"a":"insighel","b":"nn","c":"","d":[" = insighle."],"e":["ingzegl FMU 4: 405 ( 1474)"]},{"a":"insighel","b":"nn","c":"","d":[" = insighle. at the hengie theres inciglä oppa myne weghne for thetta breff, medher claus bordhendrengz incigil til tygha SD NS 1: 173 ( 1402) . " henger jak mit insigill fore thetha bref oc bedis jak hederlika mana insigil fore thetha breff " ib 266 ( 1403) . " til thetta breffs mere visso . . . tha hengher jach mit jnsigel vitherlighe nädhan fore thette breff oc bedher jac the godhe men som her vt offwer ware . . . at the hengia oc theris jnsigel her nädhan fore met mino " FH 5: 21 ( 1463) . hans jncigell munde mz för dechtingen sta RK 2: s. 345. SD NS 1: 353 ( 1404), 520 ( 1406), 534 ( 1406), 535 ( 1406). FH 5: 87 ( 1482) . RK 2: 1686 ."],"e":["jncigel FH 5: 87 ( 1482) . ","jncigell RK 2: 1686 . ","insigil SD NS 1: 266 ( 1403), 353 ( 1404). insigill ib 266 ( 1403) . ","incighil ib 520 ( 1406) . ","incigil ib 173 ( 1402), 520 ( 1406). incighill ib 535 ( 1406) . jncigell. incigl SD NS 1: 534 ( 1406)), "]},{"a":"insighla","b":"vb","c":"v.","d":["1) försegla, förste med sigill. tha later iak thetta fornämpde breyf . . . fästa i mins . . . fadhers breef, intziglat meth mino eghno intzigle SD NS 3: 357 ( 1418) .","2) besegla, stadfästa. Jfr bonde sagde for rättin at hafwen i nokot b . . . (not: "Bladets kant avnött") insiglat i fadirskap thet veth iak inte af ATb 1: 257 ( 1467) ."],"e":[]},{"a":"insighla","b":"","c":"","d":[" , segla in. alle skip oc folk, som insegle till stockholm Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) ."],"e":["-segle )"]},{"a":"insighla","b":"vb","c":"v.","d":["1) försegla. " skref þär iuir bref . . . ok fik diäflenom insighlat " Bu 29 . " bindha drakans howdh mz silke thradhe ok insighla mz kors tekne " Bil 568 . " eet breff . . . inciglat a ryggen meth gröno vaxe " SD NS 1: 30 ( 1401) . breff . . . inciglat skäliga meth thera eghin incigle ib 77 ( 1401) . " breffwin . . . jnciglados mz hans gulringh " MB 2: 185 . Bil 718 . ST 27, 224, 228 . Lg 441 . MB 2: 192, 340 . " waktadho griptina och haffdo hona incighlath " ib 411 . ib 390, 391 . Ber 179 . " hans oppet breff . . . til hwilkit thetta mit breff är til stungit ok inciglat " SD NS 1: 78 ( 1401) . ","2) besegla, stadfästa. " förr än nogha bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samtycht oc incighlat " VKR 46 ."],"e":["incighla . ","incigla . ","inzigla SR 37 . -adhe, "]},{"a":"insighle","b":"nn","c":"","d":["insegel, sigill (oftast i bemärkelsen af sigallaftryck, men stundom i den af sigillstamp). jnsighlit brast Bil 771 . " iak saagh . . . bokena . . . märkta äller insgladha mz vij insiglom " MB 2: 340 . opläta bokena oc vplösa hennas insiglen ib. " til stadhfästilse sätium wi wart jnsigle for thässä skript " SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . ib 686 )1339?), 5: 293 ( 1344), 379 (1344, nyare afskr.) o. s. v. Bu 29 . " ther til vitnisbördh bidom vit goda men, herra niclis ii tövesalo ok melevaltä ii särkeax om thera jnsiglen, ok the äro här föresat " FH 2: 9 (1374, nyare afskr.). mz breff oc jncigella fore sätt RK 2: s. 345. takum þerrä inghli fore. sum här gawo sit ia til . . . oc vart inghli SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). til tyghi thessä sama forbvth, insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algvt bäncictsson þesso sama närvände breue är oppanbarleka tilhänd, myk insighle äigh hauande ib 5: 280 ( 1344) . " hafuum wi wart incigle här fore hängdt fore thätta breeff " BSH 1: 193 ( 1387) . " til thes mere wisso . . . tha hengiom wi . . . waar incigle fore thetta breff oc bidhiom thessa for:do godho men . . . at the ok hengen siin incigle her foe til withnisbyrdh " SD NS 1: 94 ( 1402) . " til mere wisso bedhis iac erlica manna insigle . . . medher myno eghno hengia for thetta breeff " ib 1 ( 1401) . " thil tessins breffs mere wisso oc höghre forwaringh tha hafwom wij betz oppa eth satth landz thing landzens jncighle ath hängia fore thetta breff " FH 2: 118 ( 1438) . " bidher hon . . . hartich iäpson laghman i norfinna vm hans jncigle hängias vndher thetta breff . . . särläste för thy at for:de hartikx jncigle hänger för baadhan breffwen ther gifwin äru vppa heedha oc nyagardz gootz swa oc wi . . . hänghiom waar jnciglen vndher thetta breff " ib 5: 19 ( 1462) . " lata the thera cnuentz incighle medh theras witu oc allas theras samthykkio at hengias vndir ryggin til witnisbyrdh for thessa book " VKR 46 at mith incighle . . . ey for thy brefweno henger FH 3: 91 ( 1446) . " meth sino opno brefue oc hängiande incighle " SD NS 2: 139 ( 1409) . " tel hwilkis mere witnesbyrdh ok stadhfästilse tha bedhoms wi mz warom insighlom wars kyrkioprest insighle " BYH 1: 183 ( 1379) . bidher iach erlix mans incighle finuit raualsons . . . for tetta bref SD NS 1: 3 ( 1401) . " bider jak . . . biscop magons . . . och borgemesterne och radit j abo om teris secreth och jncegle medh mit egit incegle nedhen fore thette breff " FH 5: 158 ( 1491) . " gaffuo breff ok incigle ppaa " RK 1: (sfgn) s. 173 . " min scriuare oc mit jncigle later iac her qwaar " ib 2: 5129 . þettä war giuit oc gört vndir mit inzighle SD 5: 160 ( 1343) . vnder alle waaris jndziglä oc secreter FM 300 ( 1506) . stenen veks for benom som vaks for insighle Bu 166 . " loth gräffwa sinne hustrv modher[s] insegle " SD NS 1: 358 ( 1404) . ib 359 . " vm thw kant ey faa pauans incigle oppa aflatit vtan päninga tha är min signilse thik ympnyn til stadfästo . . . min modhir skal thik vara for incigle " Bir 2: 248 . " hiertans reenleekir som insigle är til kötsins oc lichamsins reenleek " VKR 20 . Några af de anförda språkprofven kunna föras till insighel. - Jfr dom-, härads-, lands-, silver-, stads-insighle samt insighel."],"e":["jncighle . ","incigle Bir 2: 248 ; RK 1: (sfgn) s. 173, 2: 5143. inciglä SD NS 1: 173 ( 1402) . insighli. jndisgle FH 5: 94 ( 1484) . ","inzighle SD 5: 160 ( 1343), 293 ( 1344). jndziglä 300 (1506). ensigle, se härads insighle. insegle SD NS 1: 358 ( 1404), 359. incegle FH 5: 158 ( 1491) . " insygle " Bir 5: 111 . ","ingzigle SD NS 2: 12 ( 1408), 46 ( 1408), 112 ( 1409), 180 ( 1409). jncigla FH 4: 47 ( 1456) . ","incigillä SD NS 1: 5 ( 1401) . " incegellä " BSH 4: 68 ( 1480) . ","incegelle ib 101 ( 1483); VAH 24: 325 ( 1473) . ","insegale SD NS 1: 32 ( 1401) . ","jncigella RK 2: s. 345. jn geseyle FH 5: 55 ( 1468) . ","insiglen MB 2: 340 . ","jnsiglen FH 2: 9 (1374, nyare afskr.). inciglen ib 5: 31 ( 1465) . ","jnciglen ib 19 ( 1462), 24 ( 1464), 89 ( 1482)), "]},{"a":"insighle","b":"nn","c":"","d":["insegel, sigill (avtryck). thes til witnesburd oc tilstandelsa lather jac hengia myt jnsegla fore thetta breff FMu 4: 421 (1475). met for:ne myn kiere hwstrws oc mit begges vore indsegler till vitnesbyrdt FMu 5: 2 (1481, gammal avskr.). ath saa i sannyngh er thaa trykker ak myth ynxelle nedan thette breff Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). Jfr gildis-, lands-, sokna-insighle. "],"e":["jnsigelle STb 4: 127 ( 1506) . ","yndsegle FMU 5: 2 l(1481, gammal avskr., daniserande). jnsegla ib 4: 421 ( 1475) . ynxelle Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). pl. nom., ack. = sing. incighler SD NS 3: 613 ( 1420) . ","indsegler FMU 5: 2 (1481, gammal avskr., daniserande). Se Sdw 2: 1245), ","*insighla vax","jncigla- . ","jncigle- )"]},{"a":"insighlemakare","b":"nn","c":"","d":["sigillgravör. Troj 38 ."],"e":["jndcigle- )"]},{"a":"insighling","b":"nn","c":"","d":["insegling (i el. till ngt). vnne wij them theres handell i alla motto med in- och vtsegling at hafwa oc niutha Priv J Sv st 69 (1421, avskr.). sckola och wtlednzskä men ffrii hampn och inseglingh haffwä ib 170 (1473, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"insighling","b":"nn","c":"","d":["inlopp. " i enom stadh vidh siosiidhona, ther som insighling var, oc godh hafn " Ansg 221 ."],"e":[]},{"a":"insior","b":"nn","c":"","d":["insjö? j tridhie deelin aff insyom (fluminum) MB 2: 345 ."],"e":["-syor )"]},{"a":"insior","b":"nn","c":"","d":["insjö. " j skipeno tha thet är j älffwenne, äller jnsyö " PMSkr 92 ."],"e":["jnsuyö ) , "]},{"a":"insitia","b":"vb","c":"v.","d":["innebo. " theris huss ther the insate ok bodde " SJ 2: 124 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"insiudha","b":"vb","c":"v.","d":["inkoka, koka in, afdunsta genom kokning. tha vatnith er ner inswdit LB 7: 23 . " latt tz insiwda !UDDA_TECKEN? fingers brett " ib 329 ."],"e":[]},{"a":"insiunka","b":"vb","c":"v.","d":["sjunka in. näsan oc ögonen insiwncka LB 7: 257 . " öghonen wmvändas oc insionka aat mik wslom " Su 248 . - part. pret. insjunken. tha syntos . . . hans kindir in swnkna (submersæ) Bir 1: 31 . " öghonin syntos vmuänd oc insunkin " ib 2: 15 . ib 244 . MB 1: 361, 362 . Lg 3: 93 ."],"e":["-sionka )"]},{"a":"insiunka","b":"vb","c":"v.","d":["sjunka in (i ngt). thes dywpare jnsyuonker (immergitur) han j mik Mecht 278 ."],"e":["-syonka )"]},{"a":"inskaffa","b":"vb","c":"v.","d":["inskaffa, införa. " jnskaffa aldrahanda ätandis warw " PM 3 . konungenom borde inskaffwe och komme alskons ämbete rijkene till frome MD 484 ."],"e":["inskaffwe )"]},{"a":"inskapadher","b":"","c":"","d":["medskapad. " ängelin hawer inskapadha oc infödda mz sik siälwom aldra thinga liknilse " MB 1: 55 . ib 89 ."],"e":[]},{"a":"inskikka","b":"vb","c":"v.","d":["1) inskicka, insända. " o menniskienne siel, bemerkt medh gudz bylette . . . aterlöst medh hans blodhe, jnskikkat (deputata) medh englomen " J Buddes b 163 . 2) undervisa? hör alla the hälgha kirkio kännefädhra barn, hwilke tik haffwa framfostrat mz tronne, inskikkat mz gärninghiinne (insituerant per operationem), tik lärandhe höffwiska ok faghra sidhir SpV 90 ."],"e":[]},{"a":"inskikka","b":"vb","c":"v.","d":[" BSH 5: 215 ( 1507) ."],"e":["-skikkia )"]},{"a":"inskina","b":"vb","c":"v.","d":["instråla. solin jnskinandis (irradians) j nakat hws synis ey swa som hon är j sine fäghrind Bir 2: 280 ."],"e":[]},{"a":"inskipa","b":"vb","c":"v.","d":["göra (ett fartyg) klart till afsegling? hans skip la pa redhen och skulle inskepas BSH 5: 14 ( 1504) ."],"e":["-skepa )"]},{"a":"inskipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7. 1) inskeppa, inlasta på fartyg. fintz thet ath han meera inskipper, tha skal thet gotzet bliffua forgiort STb 1: 67 ( 1476) . " engin annar skla inskipa lagx än raadet " ib 120 ( 1477) . ib 2: 152 ( 1486) . ib. lybske schippren vpskype laxen widh sine xl (40) marck, som han jnshipet hade ib 580 ( 1491) . samtyckhtes, ath rogen schal jntet vtföres her epter än the iij lestre, som jnschipade äre, bliffue jnschipet, thet andre bliffue i landit ib 3: 20 ( 1492) . ib 24 ( 1492) , 356, 397 (1498). skiparen är pliktogher göma oc bewara ath köpmannom . . . alth thet jnskipth är PMskr 11. ib 14, 19, 31, 42. - med obj. (i passiv form subj.) betecknande fartyget. hans skip la pa redhen och skulle inskepas BSH 5: 14 ( 1504) . ","2) inskeppa sig. om then schada ther forscriffne bazener fangit hade vppa schipper hans conradz schip medh flere köpmen, ther medh sith jnschipet hade STb 2: 464 ( 1490) . Jfr inneskipa."],"e":["inschipa: -ade STb 3: 20 (1492) ; -at ib 3: 356 ( 1498) ; ","-et ib 2: 464 ( 1490) , 580 (1491), 3: 20 (1492). inskippa: -er STb 1: 67 (1476); -at ib 2: 152 (1486)),"]},{"a":"inskipa","b":"vb","c":"v.","d":["insätta. " thässa fyra systor äru nu fordrifna . . . ok j thera stadh oc sätom äru fyra andra oäkta systir opsatto ok inskipadha (instituæ) " Bir 3: 454. Jfr skipa in."],"e":[]},{"a":"inskipta","b":"vb","c":"v.","d":["genom skifte el. byte placera (kapital o. d. i ngt). tå skall nu min elsklige hustru . . .förenämda gårdh niuta ok tka annorstädz så myckin ränto, som iak ther inskifft haffuer Trolles Jb Bi 138 (1467, nyare avskr.). ib. alla mina ägodelar och rättogheet, som iak ok min hustru . . . haffuom oss inskipt, bytt eller köpt in i Edz gåprdh ib 182 (1477, d:o)."],"e":["-skipt . ","-skiffta: -skifft )"]},{"a":"inskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) inskjuta, ingiva, bibringa. thätta oradit insköt honom diäflin MP 4: 211 . inskiuth mik bequema matto swa giffua minom licama sina tarff SvB 500 (omkr. 1500). - med bisats, inledd av at. (djävulen,) hwilken som wil them hndra at the skulu ey scriffwa, iskywtandhis j theras hog, at the skulo rädhas syukdom oc wanskilse JMPs 502. 2) skjuta in sträcka sig in. SD NS 2: 485 ( 1412) . een deel aff haghanum, swa mykit, som in kiuther fore gorsunga boolstad ib 3: 451 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"inskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["inskjuta, ingifva. manna loff. hwilkit diäfla inskwta i þan þanka KL 190 . MP 1: 160 . MB 2: 332 . " gudh hulkin som in sköt (inspiravit) j thit hiärta at fram föra thessa helsona " Bir 1: 391 . " jnsköt i ens borghara hiärta . . . at han byggia wille staal oc hws sinom hyrdhom oppa thz för näpmdha bärghet " Lg 437 . " stundom inskiutir oc visar ämuäl gudh ondom godh thing " Bir 2: 78 . " j the daghlico bönine som min son thik insköt ok diktadhe " ib 3: 163 . " thu prydde thik suasom han (djäfvulen) thik thz insköt " ib 2: 94 . " thz min helghe ande inskiutir idhir " MP 2: 107 . " inskötz honom thanka " KL 250 . Bir 2: 79, 3: 64, 4: 75, 126 . Su 6, 13, 15 o. s. v. äggir dyäfwllin oc inskiutir siälinne at göra nakat mot gudhi Bir 2: 145 ."],"e":[]},{"a":"inskiutilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["ingifvelse. " vm thu röris af thäs hälgha anda inskiutilsom " Bo 46 . " aff diäfwlsens inskiutilsom " KL 13 . " inblästis prophetanom andelik inskiutilse " Bir 1: 3089 . Kl 61, 105, 158, 323. VKR XVIII . Bir 1: 225, 259, 314, 355, 368, 393, 2: 89, 94, 3: 32, 277, 4: 115, 116 . MP 2: 261 . ST 203, 451 . Ansg. 185, 229. Lg 795 . PM 57 ."],"e":["inskyutilse ST 203 ; ","-om ib 451 ; Bir 3: 277 . ","inskywtilse PM 57 ), "]},{"a":"inskiutilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? ingivelse. giiff mik enlikhet oc rolikhet for allom diäfwlsins inskyutilsom SbB 50 (mot sl. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"inskridha","b":"vb","c":"v.","d":["skrida in. jllabi indh scridha GU C 20 (hand 2) s. 56."],"e":["indh- )"]},{"a":"inskrifning","b":"nn","c":"","d":["inskrivning (i en sammanslutning). JMPs 514."],"e":["jnscriffning )"]},{"a":"inskript","b":"nn","c":"","d":["1) inskriven anteckning (i bok). sancta clara och hustv anne störiens. alibi inscifften STb 5: 191 (1518).","2) inskrift, skrift? opus inscreffth skrvbba barker ok syn GU C 20 s. 384 ."],"e":["-scrifft . ","-screffth )"]},{"a":"inskriva","b":"vb","c":"v.","d":[" naghat minzska aff thy thiänista folkeno som i thy breffueno jnscriuat standher SVklE 168 ( 1448) . " ath thet matte jnscriffues och vptechnes ordh wijdh [ordh] . . . j stadzsins tenckiebock STb 4: 31 (1504). her inskriffwe alle läkedome som göres aff sallt, wåre altförmykitt langt " PMSkr 639 (avskr.). - inskriva (ss medlem i en sammanslutning). han oc alle the mädh honom waro scrifftadho segh fför sancto dominico, oc in scriffwadhos j bröderskapidh JMPs 424. sedhan thera sokna ffol[k] warth in scriffwadh j thätta bröderskap ib 514 ."],"e":["ath"]},{"a":"inskriva","b":"vb","c":"v.","d":["inskrifva, upptekna. " som j thässa reghlo skulu jnskrufua hwru brut skulu bätras " VKR 81 . Bir 4: 39 . " nokor gotz . . . som . . . ära ey inscrefuin i thetta breff " SD NS 1: 439 ( 1405, nyare afskr.) . MB 2: 195, 197, 242, 279 . at the jnscriffwa oss bodhen i äwliga bönhald FH 5: 196 ( 1505) . " pelargrimen skal ga til scriffwaren latande segh jnscriffwa " PM XII . " jnskrift j mith hiärta thyn blodogho oc diypa saar " Ber 282 . " til jhesum cristum huilkan hon aff synom barndom j syno hiertä jnscreffnan hafdhe " Lg 3: 523 ."],"e":[]},{"a":"inskut","b":"nn","c":"","d":["inskjutande, anfall. " idhkelik bön . . . är första dygdh amot frestilsa inskutum (tentationum incurtus) " Ber 183 ."],"e":[]},{"a":"inskut","b":"nn","c":"","d":["inskjutande, ingivelse. thera wärnara som for mik stridha mot alla owinsins inskotom oc frestilsom Mecht 164 ."],"e":["-skot )"]},{"a":"inskära","b":"vb","c":"v.","d":["skära in. jncido . . . inhuggha o indhskäre GU C 20 (hand 2) s. 19. hwar som tarffwas meer jnskäras äller graffwas j stenen PMSkr 512 ."],"e":["indhskäre )"]},{"a":"inskäris","b":"ab","c":"adv.","d":["inomskärs. " skulde tiith beuäle sik inskäris " FM 244 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"insla","b":"vb","c":"v.","d":["1) slå in, instöta. ey wth drogh han swärdhit vtan som han haffde thz inslagith swa lat han thz sta j kroppenom MB 2: 77 . Bir 3: 29 . - ingjuta, inspruta. lot swa vatn insla bak til i han Gr 278 .","2) med slag drifva el. jaga in. the rödha iudha . . . monde alexander ther in sla Al 4022 . ","3) slå in, lägga in, innesluta. schall ock engen j dragara embetet i meesan mera jnsla än fyra skyppundh SO 197 . ib 187 . - Jfr sla in."],"e":["-slaa: -slaasz SO 187),"]},{"a":"insla","b":"vb","c":"v.","d":["1) slå in, instöta. med obj. betecknande resultatet. hötzlonna ok hogswalanna, höghra ällir winstra handinna känna, inslar (incutiat) ok ingiwthir räddina stiwngh SpV 292 . 2) driva in (ngn el. ngt ngnstädes). finnes gotz . . . aff haffweno jnslagith til strandena PMSkr 88 . 3) slå in, hälla. iij tömme tunnor ther som soldenäre spisinge jnslugx Skotteb 387 (1463-64, Kämn). - Jfr sla in."],"e":["jnslugx Skotteb 387 (1463-64, Kämn)),"]},{"a":"inslika","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*inslika sik , smyga sig in. om onda oc fafänga tankanna röffwara kunna sik jnslika Mecht 341 ."]},{"a":"insluta","b":"vb","c":"v.","d":["innesluta. " wi fwnne thenne her inslotne copie " BSH 5: 204 ( 1507) ."],"e":["inslotin ) , "]},{"a":"insläktis","b":"ab","c":"adv.","d":[" (in) till släkte. om andris balk wil thet (ɔ en egendom som testamenteras till Åbo domkyrka) lösa jnsläctis j gen for c mark ok fäm Svartb 470 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"insläppa","b":"vb","c":"v.","d":["insläpa. " bidher oplatha oc sik insläppa " Su 103 ."],"e":[]},{"a":"insmidder","b":"","c":"","d":["insnärjd, införlivad. Se Sdw 2: 1245."],"e":[]},{"a":"insnäria","b":"vb","c":"v.","d":["insnärja. " at i skulin ey insnärias i thera syndom " MP 2: 162 . " the insnäria (implicant) sik nw thes meer j syndomin " Bir 1: 64 . " j syndenna mörkiom insnarde " Su 210 . " aktom siälena wara . . . jnsnardha aff lastom " LfK 44 . ib 56 ."],"e":[]},{"a":"insnäria","b":"vb","c":"v.","d":["insjärja. " jllaqueare indh snärya " GU C 20 (hand 2) s. 64. gudz fadrs eendhe son . . . seandes henne (ɔ själen) nw vara jnsnarada j syndennä bandhom J Buddes b 165 . Jfr snäria in."],"e":["indh- . "]},{"a":"insoknis","b":"ab","c":"adv.","d":["insockn es, inom socknen. SGGK 107 ."],"e":["-soknass )"]},{"a":"inspringa","b":"vb","c":"v.","d":["2) trans. " springa in el. upp i. hans . . . brudgumma sänga war gryma oc hardhasta korset, huilka han swa gladhelika, oc mz brännande kärlek, jnsprangh (insilitit) " Mecht 339 ."],"e":[]},{"a":"inspringa","b":"vb","c":"v.","d":["springa in, hoppa in. frödhin skal inspringa (insilet) j mit bryst Bir 1: 61 ."],"e":[]},{"a":"insprängder","b":"","c":"","d":["språcklig, melerad. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 318. en blaa jnsprenghd (ɔ blåmelerad) kiortil fore iij marck medh lamskyns foder STb 3: 163 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"installa","b":"vb","c":"v.","d":["sätta (häst) i stall el. i rum som (för tillfället) användes ss stall. wi haffuom nw fwnnidh i thenna landzända maanga kyrkior oc kyrkiogardher oskira för then wanhedher, the dantzske gudi giorht haffwe med theris hesta, the haffua ther installdt BSH 5: 538 ( 1514?) ."],"e":[]},{"a":"installa","b":"vb","c":"v.","d":["sätta (häst) i stall, abs. tha han herberge hade fangit . . . och hade jnstallet, wort han varsee myn herres swenSTb 2: 249 (1488)."],"e":[]},{"a":"installera","b":"vb","c":"v.","d":["installera, insätta i andligt ämbete. nu genast efftir thät abbatissa är installerath Abbedval i Vkl 80."],"e":[]},{"a":"installera","b":"vb","c":"v.","d":["installera, insätta i andligt ämbete. ath i willen werdas scriffwa til capitelith i linc[öping] for idher cappelan her erik swensson, däkin i linc[öping], ath the wille latha icke thet mynsta brysta, ath installera honum som honum bör BSH 5: 93 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"instanda","b":"vb","c":"v.","d":["förestå, instunda. for instandande (instantis) pinona hardha besklikhet Bir 3: 36 . nar sancti seruacii högtidh war jnstandandes Lg 3: 194 ."],"e":[]},{"a":"instigha","b":"vb","c":"v.","d":["stiga in, komma in. bildl. jndulgencia är annars brudz forlatilse, aff sinne eghne betractan instigane (descendens) ällir komande SpV 142 ."],"e":[]},{"a":"instigha","b":"vb","c":"v.","d":["bildl. " ath !SYNS_DÅLIGT? alle i thet nestä waro saa harth medh honum instigne til hulskap och manskap " BSH 5: 124 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"instikta","b":"vb","c":"v.","d":["uppföra, inrätta? han sagde then borgena alla wara jnstiktad aff xij stenar, alabastrj Troj 178 ."],"e":[]},{"a":"instinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sticka in. trvelz ormsson zacer til liij marck, fore han vthdroch kniffuen, och iij marck, fore han hanom j gen jnstack STb 3: 339 (1497). smör thina hand wäl mädh olyo oc henne jnstik j arsen pa thet sywka fäth PMSkr 227 . ib 508 .","2) stinga. lbildl. om glömskan haffdhe ekke sik swa lönligha instwngit (subintrasset) SpV 216 ."],"e":[]},{"a":"instinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sticka in. instak et swärdh gynom hänna mun KL 126 . " instak spiut j hans höghro sidho " Bir 3: 274 . ib. 1: 62, 64, 3: 29. ","2) sticka, tända. " for än for:ne skadelig eeld oc brand . . . paa stadzins hws oc ägedela instungen war " BSH 4: 282 ( 1501) . - Jfr stinga in."],"e":[]},{"a":"instrument","b":"nn","c":"","d":["instrument, urkund, aktstycke. tha gange ther om, som jnstrvmentit vtluder, som ther pa giort är, som her i rettin vplesith worth STb 4: 143 ( 1507) . her marthin johannis gaffs i sin notaria fore instrumentit han skulle göre . . . xiiij öre Sskb 39 (1502). PMBref 306 ( 1510) . " hwath skepscriffwaren haffwer scriffwith skal wara stadogth oc giffwas troo meer än nokre jnstrumänth " PMSkr 11 ."],"e":["jnstrumänth )"]},{"a":"instrument","b":"nn","c":"","d":["instrument, urkund. " wnder myndoga notarii instrumenth " PM LXI ."],"e":[]},{"a":"instrumentera","b":"vb","c":"v.","d":["uppsätta i urkundsform. . . . oc thet hauom wi jnstrventerat etc. Skotteb 354 (1440, Borgm) . " war stadz priulegia, som han (ɔ stadsskrivaren Helmik) . . . haffuer reformereth och jnstrvmentereth " STb 3: 208 ( 1495) . togh fför:ne knvth scriwere . . . tw witne och tygh pa hans ordh . . . och loth thet instrvmentere wnder ens notarij handscrifft ib 4: 249 ( 1512) ."],"e":["-at )"]},{"a":"instunda","b":"vb","c":"v.","d":["instunda, förestå, vara att förvänta. hielp nw mik i min ithersta tima som lnw instundhar Saml 6: 167 . " for then stora tilsökningh som nu instundar pa gyllena aarit af pelargrimomen thit äro komande her af rijkena " Troil 2: 371 ( 1472) . Jfr stunda in."],"e":[]},{"a":"instunda","b":"vb","c":"v.","d":["instunda, förestå, vara att förvänta. domadag instwndar BSH 5: 274 ( 1508) . " thette kri och blodz vtgiwtilsse . . . (näml. som) tess ver mer jnstwndar " HSH 20: 103 ( 1507) . " om all skath och vpbyrdh nw jnstwnder aff forscriffne raseborgh och tess leen " ib 19: 91 ( 1505) . " för vinther dage skuldh som nw jnstwndä " ib 20: 198 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"instädhia","b":"vb","c":"v.","d":["insläppa, låta komma in. var ther inghen instad lenghre, än til nötteborgh FM 667 ( 1517) . " vorthe the icke lengre instadde, än til raan, oc sidan matte the komma ändelige tiil bacha igen, swa the ingelunde vilde nogre senningebud ther instädie " ib 670 ( 1517) . " ther fore the icke betröstede nogre senningebud ther instädie ib. ""],"e":[]},{"a":"instädhis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"inställa","b":"vb","c":"v.","d":["installera. " anno diminj mdxxviijᵒ tha varth jak instelath i helganhwsset Uppl. Fornmt 46: 197. ""],"e":["linselath ) , "]},{"a":"instämna","b":"vb","c":"v.","d":["instmma, inkalla. " widh nogra böndher, jak instämpdt haffwer " BSH 5: 202 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"instämpla","b":"vb","c":"v.","d":["instämpla, inprägla, intryck. bildl. huar the siäl som hauir gudz tekn oc biläte instämplat j sik (habet impressionem Dei) Bir 2: 58 ."],"e":[]},{"a":"instängia","b":"vb","c":"v.","d":["instänga. " instänkda j skärzloeldenom oc pinonna rwmom " Su 371 . Jfr innestängia."],"e":[]},{"a":"instöta","b":"vb","c":"v.","d":["genom stötning packa ihop. jtem ketilbiörn iij öre for iij halffue tunnor som smöret jnstöte oc for tilslande Skotteb 435 (1469-70, Kämn)."],"e":["-stöte ) , "]},{"a":"instöter","b":"nn","c":"","d":["pådrifvande, tillskyndelse. lydde ther til aff ena handa manna thykkio ok braadhom instöt (impulsu) Bir 3: 318 ."],"e":[]},{"a":"insvepa","b":"vb","c":"v.","d":["insvepa, inhölja. PM XIV . finna ther ensampna kroppen jnsweptan (vvolutatum) j syno blodhe MB 2: 170 . - bildl. y hans wärdoga dödh indlyk ok indswep tik Gers Ars b 3."],"e":["indswepa )"]},{"a":"insvepa","b":"vb","c":"v.","d":["insvepa, inhölja. bildl. vestro prelio omnes implicab untur . . . alla skola indswöpass i idarth orlogh GU C 20 (hand 2) s. 15. PMBref 313 ( 1512) . - part. pret. insvpter, invecklad, dunkel? perplexus . . . radlöös ok inswepter GU C 20 s. 438 ."],"e":["indswöpass )"]},{"a":"insvepan","b":"nn","c":"","d":["svepning, hölje. ljnuolurcvm . . . indusuepan äller indusuepelse GU C 20 (hand 2) s. l40."],"e":["ind- )"]},{"a":"insvepilse","b":"nn","c":"","d":["svepning, hölje. jnuolucrvm . . . indsuepelse GU C 20 (hand 2) s. l40. - bildl. osvep. llogium gii jdest rqcionnabile responsum swaar vtan inswepilse GU C 20 (hand 2) s. 95."],"e":["indusuepelse )"]},{"a":"insvälghia","b":"vb","c":"v.","d":["svälja, sluka. thik biudz diäful at thu skalt ey inga hona oc ey inswälgha hona j thik Bir 3: 106 . Jfr svälghia in."],"e":["-swälgha )"]},{"a":"insvälghia","b":"vb","c":"v.","d":["svälja. sluka. behaldhir hona swasom jn swigna j sith hyäörta MP 5: 116 ."],"e":["fem . jn swlgna MP 5: 116 ),"]},{"a":"insäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["lägga el. stoppa (ngt) i säck(ar). saccus ci säkker vnde . . . jnsaccare insäkkia GU C 20 s. 535 ."],"e":[]},{"a":"insända","b":"vb","c":"v.","d":["insända, inkasta, inströ. " jndo . . . insätta insända indplanta " GU C 20 (hand 2) s. 23. - insända, inskjuta, ingiva. med dat. och ack. alla them, som gudh haffwer jnsänth (infudit) sin kärlex anda Mecht 6 . " jnsänt warom owinom räddogha oc wanmakt " SvB 175 (mot sl. av 1400-t.)."],"e":["imper . ","ljnsänt SvB 175 (mot sl. av 1400-t.)),"]},{"a":"insända","b":"vb","c":"v.","d":["insända, inkasta, inströ. at dyäfullin skal insända älla blanda nakar thing j thäs hälghe anda ordh Bir 2: 33 . - insända, inskjuta, ingifva. med ack. jac vänte änkte vara större ärwodhe. än aathughulika bidhia til gudh thy at tha insända diäflane mäste hindir KL 271 . " at han ma insända wranga thanka " Bir 3: 62 . - med ack. och prep. i med följande subst. insändande sin thräk j siälina Bir 1: 251 . ib 252 . äpter thy som gudh insände i hans hierta (Deo inspirante) Ansg 217 . - med prep. i med följande subst. samt sats inledd af at. jak insände (inspirabo). j thera hiärta som mik älska at the skulin göra godha gerninga minom vinom Bir 3: 223 . ST 399 . - med dat. och ack. insände (immisit) han honom wantro Bir 1: 252 . ib 2: 145, 3: 244, 468 . Su 385 . Jfr sända in."],"e":[]},{"a":"insändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ingivelse. skodha ok lthe enkannelika stridhena som job ok abraham lidhw, aff hwilkom annar thera warth wtröntir aff gudz enkannelikom forsökilsom, thän andhre aff owensins insändilsom (immissione), aff gudz tillat, ok hwat kärlek j them war SpV 574 ."],"e":[]},{"a":"insändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ingifvelse. tedhe gudh honum sina rädhelica doma oc insändilse (immissiones) oc frestilse vm onda ängla Bir 2: 39 ."],"e":[]},{"a":"insänkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["insänkia sik , försänka sig. Mecht 185 . " thu skal tik inskänkia altidh j sanna ödhmuiktinna grund " ib 214 . ib 279 . Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 28 f."]},{"a":"insänkia","b":"vb","c":"v.","d":["försänka. " thäs sälikare wardher hon insänkt (försjunker hon) i thz obegrwndhelika haffuet gudelikx clarhetz " Su 140 . "],"e":["insänkia sik , försänka sig. at iak allaledhis owergiffui mik oc insänkia (för -i) mik i osäla wanhopsens hälwite Su 44 . " taladhe sin ordh, hwilken . . . insänkte sik (inträngde?) i hiärtans lönkamara " ib 77 ."]},{"a":"insänkia","b":"vb","c":"v.","d":["brodera, sira (med guld, ädla stenar el. dyl. som insys i tyg). j syno pawlune hwilkit alt war aff purpura oc gulle. jnsänkt mz smaragdus oc alla handa dyrom stenom MB 2: 163 . " qwinnan var . . . jnsänkt mz gul oc dyrom stenom " ib 359 . ib 361 ."],"e":[]},{"a":"insätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) insätta, sätta el. placera inne (i ngt). jmpono . . . insätta GU C 20 (hand 2) s. 16. judo l. . . insätta insända ib s. 23 . " ltet mannen medh gedderne, som thöm solde, schal setie borgen fore sich, ath . . . göre skeel foe the stenana j fisken war jnsette STb 4: 135 (1506). sedhan toko the honom (ɔ påven) mädh störstha äro, oc leddho honom til sith palacium, insäthiandhis honom j lsith säthe JMPs 442. - insätta i fängelse. niels i asby . . . kered thil olaff skynare ath han haffe hanom jnset til wretthä i fanghehusit " ATb 1: 21 ( 1454) . " annamede fogitten aff stadzens hectilsse en tiwff, lhuilken som biscop bryniolffs swena aff schare haffde jnsath " STb 3: 322 ( 1497) .","3) insätta, inlämna (till förvaring el. ss pant), deponera. wardh jon i broby for lacht at han skulde in sätia i rethen vij mark som han war skyldoger lasse sek ATb 1: 8 ( 1452) . STb 1: 9 ( 1475) . oleff . . . insattre lx (60) mark rede pening ai retten pa then gardh SJ 137 2: (1489). ib 156 ( 1489) . STb 3: 201 (1494). samma dach jacob . . . zacer til vj marck fore then fatiga quinnan han slogh, som han sielffuer fore rettin widerkendes, och sidan loth jnsettie ib 211 ( 1495) . ib 5: 11 ( 1514) , 267 (1520).","6) insätta (i innehavandet av egendom, av en ställning el. syssla). Se Sdw 2: 1245. säther iak edher aff edhrom ämbithom, oc insäther j samma stadh nyia drotningh JMPs 56. - insätta, förordna, antaga. her jens jonsson, som tha insat war för en ny borgemester Stock Skb 297 (1513-14, Skip). STb 4: 363 ( 1514) . wort oleff . . . jnsat fför en ffogthe pa nyt ib 5: 54 ( 1515) . "],"e":["-sätta . ","-satte . ","-satter . ","*insätia sik , sätta sig, placera sig (i ngt). sigh alla insäthia (immittunt) j thän äwärdelika eldin Mecht 141 . - Jfr stia in."]},{"a":"insätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) insätta. " jnsät thin krok j buruna " Bir 3: 428 . " tha var krokin insattir ib. - bildl. vndrandes pa the stora nadh gudh hafde jnsäth j hennes läppä " Lg 3: 536 . " lydhna är the dygdh huilkin om alla adhra dygdhir insätir j menniskionna hugh oc insatta gömir " VKR 31 . - insätta, inställa. pläghadho stundom ther in sätia sin frkost Lg 46 . - insätta i fängelse. lät kunugen fanga þöm baþa . . . ok þär myrkast var insätia Bu 184 . " lät han insätia i ypoliti gömo " ib 414 . KL 159 . RK 3: 2871 . han sagdhe sik wara joseph af arimathie som warn herra jordadhe ok ther fore insättan (näml. i stenmuren) aff iudhum. at han giordhe swa Bil 318 . ","2) påsätta. " the konungxlica dyra kronan . . .. skulle änge qvinno jnsätias (imponi) vtan thik ensampne " Bir 3: 316 . " nar han insätir sik (imponit sibi) stolam " ib 13 . - pålägga. jnsät (impone) snaru Bir 3: 429 . ib 435, 440 . ","3) insätta, inlemna (till förvar), deponera. deposita jnsät godz MB 2: 286 . ib 287. jnsätya the päningana ther the bliffwa trygge PM XIII . hafdhe insat . . . i kirkiona VI mark oc XX SD NS 2: 188 ( 1409) . ","4) tilldela, gifva. " iak insätir (impono) hänne nu först helsonna nampn " Bo 139 . " fadhorin ok modherin insätia ok skipa sona quänne boskaps syslo oc äruodhe " Bir 3: 205 . " al obrygdilse ok al sorgh jnsätz them ok tilläx swa som diäfwls mannom " ib 1: 16 . ","5) anförtro, öfverlemna, öfverlåta, hänskjuta. är all ting in sath til idhr herredöme BSH 5: 20 ( 1504) . HSH 20: 205 ( 1507) .","6) insätta (i innehafvandet af en ställning el. syssla). atj honom behelplige äre then hans kirchie virmo j gen aname och ther jnsäthie FM 272 ( 1506) . - insätta, förordna, antaga. haffue eder anamedh och in säth for en höffwidzman och forstandere ower swerigis righe FM 167 ( 1504) . " hvilken som i staden komber ok arbeter mote embetet ok haffuer ey wnnit burscap . . . böte i companit eth halfft pund vax . . . vtan borgamestarana hanom jnsetter eller loff giffuer " SO 81 . ","7) framställa? at wj scriffue ok insätte ffor edre mongfollelig käremal på . . . kong hans FM 132 ( 1502) . Jfr sätia in."],"e":[]},{"a":"insätning","b":"","c":"","d":[" , f, öfverlemnande, öfverlåtande. haffue tesse sackz insetningh i theris hender HSH 20: 206 ( 1507) . "],"e":[]},{"a":"insökia","b":"vb","c":"v.","d":["söka sig in, infalla (i ngt). hwro the aff oskälien sak optände j hommod jnsökte j wart fädrne land Troj 41 ."],"e":[]},{"a":"insöma","b":"vb","c":"v.","d":["insy. " han hafdhe insömat gudz likama vndir thäs hängda manzsens skin " KL 23 ."],"e":[]},{"a":"intaka","b":"nn","c":"","d":["intaga, mark som hägnas til odling. in terra dicta intaku SD 4: 661 ( 1339) ."],"e":[]},{"a":"intaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) intaga, införa. engin systor dirffues til . . . noghot intagha äller wthsenda j trägaardhenom Bir 5: 133 . ","2) intaga, upptaga, antaga. intakas j clostrit Bir 4: 16 . beddis intakas i !SYNS_DÅLIGT? klostir Kl 249. som bedhis intaghas til !SYNS_DÅLIGT? Bir 4: 66 . " the dwaldo länge at intaka han " KL 251 . ib 253, 255 . ","3) intaga, mottaga ss gäst. wtgingo the mot honom. intakandis han i stadhin medh store glädhi Gr 291 . swa som wägfarande man stötande mangra manna dör at han skuli in takas Bir 1: 221 . " hafdhe han budhit intaka tolf fatöka män " Bil 715 . Bir 3: 16, 476 . " wurdhu kärlika intakne " KL 49 . " han intok hona til sik " ib 185 .","4) mottaga i landet, antaga ss konung. iag wille honum well in taga RK 3: (sista forts.) 5145 . ","5) intaga, bemäktiga sig. tha konung valdemar slotten j skane jntogh RK 1: (sfgn) s. 180 . " at then holmen skulle intages nw for sönnedaghen " BSH 5: 401 ( 1510) . - Jfr taka in."],"e":["-tagha )"]},{"a":"intaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) intaga, införa. huilken wynman, som wyn jntager j sin kellere ok tet vpstynger vtan fogatens och borgamesteres loff, haffue forgiort fatigh STb 3: 375 (498). - inlasta (i fartyg), taga ombord. forbödh skypperana aff lubecke nagat gogz jntake vtan the wele jnthagha suenske mentz gotz medh the tyskes STb 4: 85 ( 1505) . han . . . hade . . . intaghit j sith skip . . . ene !UDDA_TECKEN? lest lax ib 5: 96 (1516).","4) mottaga i landet, antaga ss konung. GPM 2: 372 ( 1511) .","5) mottaga, uppbära. Se Sdw 2: 1245. - uppbära ss lån (mot säkerthet i fastighet), mottaga (till placering i fastighet). SJ 2: 130 ( 1489) . the i!UDDA_TECKEN?c (150) mark han haffuer intagit aff folmer van lunden i sith hws ib 232 ( 1493) . tet iagh . . . haffuer anamet och intagit oc met tette mith opne breff welwilige anamer ok jntagher tre mark aarlige rento jn wdj mith stenhws STb 4: 327 ( 1513) . hulke peninge . . . herman ruge nw intagit haffuer i sith hus ib 5: 58 (1515). ib 169 ( 1517) .","7) mottaga, få. " helder skal liak giwa wt stoor lhug eller lintaka ther til iak ligger fore thy at mine arma äru dömpde til dödha " Prosadikter (Karl M) 268 . 8) intaga (jord), inhägna, el. avgränsa (jord). Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi s. l301. . . . vthan bliffwe vidh fornempde askaböle ok haffui frijt met the raa som thet aff aller intagith är Svartb 471 ( 1460) . - Jfr taka in."],"e":["-tag(h)a ),"]},{"a":"intaka","b":"nn","c":"","d":[" L: Se Sdw 2: 1245."],"e":[]},{"a":"intakilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" intagande, mottagande. hwad jach giordhe for miju käre herre i hans intagilsse till swerigs riike BSH 5: 627 ( 1520) ."],"e":["-tagilsse )"]},{"a":"intaking","b":"nn","c":"","d":["antagande? alla godha gambla sidhanna förlidhningh oc nyya osidhanna oc owananna intakingh Su 68 ."],"e":[]},{"a":"interdikt","b":"nn","c":"","d":["interdikt. " at mich skall komme han eller interdicht oppa " FM 241 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"interesse","b":"nn","c":"","d":["intresse, ränta. " tha är thän kompanen pliktogher betala the läntha pänyngana, och okreth mädh sina äghodela, hwilkit kallas jnteresse " PMSkr 82 ."],"e":[]},{"a":"inthinga","b":"vb","c":"v.","d":["träffa avtal om plats (för gods i fartyg). thet gotzeth som ey fördhes mädh the skipeno oc war jntingath som förscriffwith är PMSkr 21 . lib."],"e":["-tinga )"]},{"a":"inthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["intrycka, insticka, instöta. " hafdhe ouarlica inthrykt en litin sten i sina näsa " KL 348 . " huru myklo meer mannin in trykkir (intruserit) spiutit j diursins in älfwe swa myklo meer in thrykke diurit sik siälff vppa spiutit " Bir 1: 244-5. sät vppa thik mins sons pino braz swa som thänne sanctus laurencius in thrykte ok in fäste hona j sik ib 286 . - intrycka, inprägla, inrista. eg. och bildl. tok war herre aff malanrom hans linna klädhe oc lagdhe vidh sit änlite oc inthrykte j linna klädhit sins änlitis skapnadh Lg 232 . " inthrykke han oc stämpla j människiona sina script oc tekn älla mot " Bir 2: 57 . gudh inthrykte sit biläte j människiona siäl MP 1: 341 . skriffwo til them thässin äptirscriffwin ordh jntrykt j tafflor aff malm äller koppar MB 2: 242 . fornemda wyskypelse äre . . . swa yntrukth j swa dane menniske hiärta Gers Frest 15 . - med dat. o thu aldra kärlekx mästirska ower alla intrykt mino hiärta Su 21 . " loffuen the thry som är lydhnan fatikdomjn oc reenlicheet äru swa thesso som allo adhro reenlifue infest oc inthrykt at j them maa eengin dispensera " VKR 8 . - Jfr thrykkia in."],"e":["yn- )"]},{"a":"inthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["intrycka. eg. och bildl. enkte swa mykith intröktir oss i gudz kärlekx omfämpnilse som jdhkelikin . . . gudz godhgärninga betraktilse SkrtUppb 164. siälin . . . thog barneth jntrykkiandis honom til lsith hiärta Mecht 21 . " lj thy wart hon alstingz intrykt (rapta) j gudhi " ib 202 . " medh en hast jntrykkäs huar helger man j sin lvngh J Buiddes b 84. impedo . . . indhtrökka " GU C 20 (hand 2) s. 14. jmprimo . . . mere indhtrökka ib s. 16 . - med dat. thog hon barneth til sik, jnthrykkiandis barneno thre sötast kwssa Mecht 20 . - pass. thre sötasta kwssa aff hwilkom hon wardh swa mykith jntyrcht ok tilfögdh the hälgho trefalloghet ib. - intrycka, inprägla, inpränta. bildl. jnculo . . . inntradha oc oordh flerom sinnom lintrcha GU C 20 (hand 2) s. 21. satthe thu före sagdha figuras, ok liknilse, scrifftinne intrykkiande (imprimens) hwat betractaskolande är j högsins skälom SpV 351 ."],"e":["intröcha GU C 20 (hand 2) s. 21. indhtrökka ib s. 14, 16. pres. intrökkir SkrtUppb 164 ),"]},{"a":"inthrysta","b":"vb","c":"v.","d":["trycka el. pressa in. J Buddes b 153 ."],"e":["-tryste ) , "]},{"a":"inthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["draga in, draga fram, framskaffa, förhjälpa? hafdhe olaglica wtan dom oc allan rät inträngt pädher smedh til ad widher kännas for:da half öres landh iordh SD NS 2: 184 ( 1409) . " nakon intränghia til kirkionnes ingeldh " BtRK 321 (1483, orig.) . "],"e":["inthrängia sik , tränga sig in. herra iwan tho sik ther in thrängde Iv 759 ."]},{"a":"inthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["2) inpressa, inrycka . . . synnerlighe for then articul lintengd är i dagthings breffuet ved thette synne Rydberg Tr 3: 547 (1509, avskr.) ."],"e":["-trengd )"]},{"a":"intilföghia","b":"vb","c":"v.","d":["ltillfoga. ljniungere intil föya oc befällä GU C 20 (hand 2) s. 51."],"e":["-föya )"]},{"a":"intrado","b":"nn","c":"subst.","d":["intrad, inkomst . . . förhopendes at eder erlighet ey vele tilstädie att för:de vor rättighet eller intrado i andeliges sakder skulle varde oss förhindqat i nogen motto HSH 14: 81 (1525? Brask)."],"e":[]},{"a":"inträdha","b":"vb","c":"v.","d":["inträda, ingå. " thz holith ther han in tradh " Al 9183 . - bildl. tenker til ho i warth forbundh inträdhen äre BSH 5: 20 ( 1504) . " ath the lybske ära mere inträdne med kongen i rigesens ärende än the haffua befaling aff andra städer " ib 224 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"inträdha","b":"vb","c":"v.","d":["linträda, ingå. - bildl. linträda i besittning av (egendom). hinrik bisterfell skal ljntrede j arffuit medh sina hustrv STb 3: 391 ( 1498) . " ath han medh sin hustru rade . . . hade intredit j sina barna hws ok grundh besittiende " ib 4: 169 ( 1507) . - ansluta sig till (ngns sak). wii alle . . . met alla andre gode inföddhe swenske menn, met oss inträdie velie i tesse sack Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) . - Jfr trädha in."],"e":["trädie . ","-trede . ","-tredit )"]},{"a":"intäkia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["intäkiu man","intekiu- )"]},{"a":"intäkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) besittningtagande av jord (å utmark) för uppodling; intaga (å utmark). fframdelis om thera ängia, som när biscopens boolstadh liggia, gärde then som intäkter göra wil Svartb 417 ( 1445) . " forbyudher jak fornempde olaff kyntäyä intekt at tagha eller hndra her epteher thom j sama vtmarken " ib 471 ( 1460) .","2) inkomst, uppbörd. (ingen äger rätt att från klostret avyttra ngt) aff the egadela thär ligiandis ära j klosterwaldene vnder clostres intäkt Nio handlrör Vkl 225 (1390, avskr.). clostridh haffwer siälfft halffwan gardin til lintekt VKJ 225 ( 1447) . "],"e":["-tekt . ","-ir ) , ","*intäkta bodh","intaktaboodh )","*intäkta gardher","intäkto- )","*intäktis gardher","intäktis hus , "]},{"a":"intäkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) intaga (å utmark). in hærræ arnolfs intæct SD 2: 289 ( 1299) . ","2) inkomst, uppbörd. Se följande sammansättningar. "],"e":["intäkta hus , ","intäkta man","intäkto man )","intäkta stenhus , ","intäktis hus , "]},{"a":"intäppa","b":"vb","c":"v.","d":["omgärda, omsluta. " en wnganger skal wara kringom kirkiona innantil widher wägghiana intäppter (cicumsæptus) mz iärngaddrom " Bir 4: 84 . Jfr innetäppa."],"e":[]},{"a":"intäppa","b":"vb","c":"v.","d":["omgärda. omsluta. som hon (ɔ en kryddgårdstomt) nw intept och inbalkt är STb 4: 213 ( 1511) . - instänga. sancti johannis tompt . . . som lknut pouelson haffuer intäpt med sin tompt ib 5: 252 ( 1519) ."],"e":["-täpt . ","-tept )"]},{"a":"invanare","b":"nn","c":"","d":["invånare, inbyggare. " ath thet mene besthe, tesse iij (3) rikenes och inwaneres, jw matthe berames " BSH 5: 72 ( 1506?) . " mz menige rigsens inwoneres beste " BtRK 379 ( 1501) . Jfr innevanare."],"e":["inwanere . ","inwonere )"]},{"a":"invanare","b":"nn","c":"","d":["invånare, inbyggare."],"e":[]},{"a":"invara","b":"nn","c":"","d":["innevarande, inneboende. " gör iak þätta hus . . . rent af diäfla sör ok inuaru " Bu 208 ."],"e":[]},{"a":"invarþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"invarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"invaþi","b":"nn","c":"","d":["intaga på allmänning. sua witt hans eghor landwasse oc inwadhi til räkker FH 3: 10 ( 1382) . ib 158 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"inventarium","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*invenarii bref , n. förteckning över inventarier. biudhom wj allom prestomen at the ey forsyme jnuentarij breff at thaga tha the widher kirkion , thaga Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. 1440) . ","*inventarii pänningar","inuentariä- )"]},{"a":"inveva","b":"vb","c":"v.","d":["omsluta, omvärva. " grecana striddo fast oppa hectorem oc wille fanga oc jnweffwa honom j syn häär " Troj 127 . ib 128, 133 . the kwnne kringläggia oc jnweffwa troilum j syn häär ib 221."],"e":["jnd- . ","-weffwa )"]},{"a":"invidher","b":"nn","c":"","d":["husgeråd, lösegendom. " ther medh bänkte frith och qwit at bihalla the invidhe han köpte medh gardhen " ATb 2: 98 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"invidher","b":"","c":"","d":[" Jfr i vidher."],"e":[]},{"a":"invighia","b":"vb","c":"v.","d":["inviga. latha sik för jomffru jnwighia LfK 75 . " thil then dagh hon wardher inwiigdh ok tagher wiil ok krono met systrom i sama clostre " FH 4: 5 ( 1441) . " inuigdis ok innelyktis systrana " VNB 36 . inuigdis brödhrene ib. " tridia aarith äpter the hälgha frw war dödh jnwigdhis conuentith oc siwndha aarith äpther ath conuenthin war jnuigth tha war canonizacio giordh ib. ""],"e":[]},{"a":"invisa","b":"vb","c":"v.","d":[" SD NS 1: 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), ib ( 1403). - invisa, gifva rätt (att förfoga öfver något ss säkerhet för fordran). i hulkit ärffdhaskipte ingemar fornempder inwiister war SJ 27 !SYNS_DÅLIGT?. the wordho in viiste i theris liggende grund ok lösöra ib 192 ( 1450) . - Jfr visa in."],"e":["-wiisa )"]},{"a":"invisa","b":"vb","c":"v.","d":["invisa, giva rätt (att förfoga över ng ss säkerhet för fordran). kännis . . . thet . . . jac meth rätta in wisther war aff radhit innan stokholm SD NS 3: 283 ( 1447) . SJ 2: 217 ( 1492) . ib. tha inuistes fförscrifne joan nielsson wti hustru walborge heyne bussens effterleffua huss ib 246 ( 1493) . STb 3: 266 (1495), 4: 173 (1507). Jfr visa in."],"e":[]},{"a":"invising","b":"","c":"","d":[" . f. invisning (i säkerhet). stode hustrv könne . .. ok fulbordade then samma jnwisingen, som . . erick gislasson jnwist hade om for:ne vc maeck STb 3: 52 (1492)."],"e":[]},{"a":"invistar","b":"nn","c":"","d":[" ? pl. L."],"e":[]},{"a":"invistar hus","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["invista- )"]},{"a":"invitra","b":"vb","c":"v.","d":["göra veterlig, kungöra. huilket som langeliga tilforendhe medh dandemen jnwittredh ware medh bredff och skeel lj theris kera faders nerwarilse STb 4: 74 ( 1505) ."],"e":["-witthra )"]},{"a":"inviþar","b":"nn","c":"pl.","d":[" VML II Ä 12: 5."],"e":["inwiþär )"]},{"a":"inviþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["inwiþi VML I þg 5: pr.), "]},{"a":"inviþior","b":"nn","c":"pl.","d":[" L. husgeråd (eg. af trä), bohag, inventarier, tillbehör. quatuor marcheas denar. pro in (torde böra utgå) jnwidhium SD 3: 325 (1317, samt. afskr.). husin oc gardhin meth allom inuidhiom ib NS 1: 580 ( 1406) . skuþi sin egin garþ oc hans in viþio, sua sum är i gulle oc silfe, diurum oc kläþum Bir 4: (Avt) 179. thera äghor är licammans frälse ok världinna vmgangilse ok alla the inuidhio hänne til höra (cum omnibus sibi antinentibus) ib 2: 256 ."],"e":["in viþio . inuithiur L."]},{"a":"invrak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["invräk )"]},{"a":"invräka","b":"vb","c":"v.","d":["in. wedhin inwakin (injecta) i eldon Mecht 115 ."],"e":["-wrakin )"]},{"a":"invräka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["-vraka )"]},{"a":"inväfia","b":"vb","c":"v.","d":["invefva, insvepa. " skulu the falla mz sinne byggilse ok in wäfwias (involventuf) j stormenom " Bir 1: 226 . - invefva, inveckla. jnväfrande (för jnväflande) ok nidirkastande sik . . . j grymmasta högferdhina ok girinna ok orena kötzens lusta bölghior MP 1: 76 . " nar judha folkit forsmadho min budhordh ok inwafdho sik inblandhos (för ok blandadhos?) mz ondzsko ok omilhet " Bir 3: 187 ."],"e":[]},{"a":"inväfia","b":"vb","c":"v.","d":["insvepa, inveckla. bildl. swa är oc wanskelikit oc mykit höght ärande wärzlikom mannom, inwafdhum j wärldena wmsorgh oc lifwandom j kräselikhet Prosadikter (Barl) 37 ."],"e":["-walfdher )"]},{"a":"invägher","b":"ab","c":"adv.","d":["i det inre, invändigt. . . . att jorden är som ehn punct standandes inwägen i ehnom cirkill, hwilken cirkill himelen är PMSkr 603 (avskr.)."],"e":["-wäger )"]},{"a":"invälda","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["supin . ","jn welle STb 3: 453 (1499) ),","*invälda sik , med våld taga sing in (ngnstädes)? niels gregersson och oleff j helle . . . vellede sich jn vtj hwist vtan henne tack, huilket the haffde sich iij resar swa til lforin jn welle STb 3: 453 ( 1499) . Jfr välda sik in."]},{"a":"invändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["invändigt, i det inre. medh allo thy henne inwendelica til hörer SJ 178 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"invändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["linvändig. " jntrorsus a um idest intrinsecus indhvändelighen " GU C 20 (hand 2) s. 39."],"e":["indhvändelighen )"]},{"a":"invänder","b":"","c":"","d":["inåtvänd. " calaminaris . . . godher läkedom them som haffwa ögnabraa jnwenda äller ondha " PMSkr 469 ."],"e":[]},{"a":"invärtelika","b":"ab","c":"adv.","d":["invärtes, i det inre. theen och koper . . kunne ey fulbordelige blandes hwar j annen, inwärtelige PMSkr 609 ."],"e":["-lige )"]},{"a":"invärteliker","b":"av","c":"adj.","d":["inre, invärtes. selff j sinom inwärtelika warilsom är gwl PMSkr 384 . then inwärtelige wäskan skal tae the andre wäskona ib ib 608."],"e":["-liger )"]},{"a":"invärtis","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. invärtes, i det inre. hwilkom aldirgh mer skal nakor owen hindra aff thino loff, ey människia, ey ängil, ey inwörtis (intermus) ällir wthwärtis SpV 490 (möjl. att föra till B). SvB 143 (omkr. 1500). lägh thär jnwärtis manga marka som skina j mörkeno PMSkr 527 . nar jason thetta alt samman hört haffde wart han aller opretther tiill wredhe oc hiärtens sorg jn wortes Troj 6 . ib 20 . B) adj. inre, invärtes. jak wpiinbarar tik all min inwyrtis thing Svb 141 (omkr. 1500). är thet swa ath kärnan wthga slätte swa ath jnthe aff jnwertis bäreno hengher widher them pMSkr 322. ib 527. j sinom v invwärtis s[n] nom, som är almänneliket sinne: betänkilse: gissan: owrwägilse oc minne JMPs 552."],"e":["-wertis . ","-wyrtis SvB 141 (omkr. 1500). -wörtis SpV 490 ; SvB 143 (omkr. 1500). jnwortes Troj 6, 20),"]},{"a":"invärtis","b":"av","c":"adv. adj.","d":["invärtes, i det inre. ther tolkith dyrth gotz waare lönlika jnwertis (näml. i skeppet) lagth PM XIV . " sagde mz sigh jnwärtis i sinom thankom " Lg 822 . ib 292, 3: 278, 283, 405 . B) adj. inre. jnwertes ellen Lg 3: 406 . " styrkya then inwertis verman " LB 7: 184 ."],"e":["inwertis . ","jnwertes . ","jnwörtes Lg 3: 278 . ","jnuörtis ib 283 . ","jnuörtes ib 405),"]},{"a":"inälfmatker","b":"nn","c":"","d":["inälvsmask. " llumbricus . . . indälff oc lända matker " GU C 20 (hand 2) s. 102."],"e":["indälff- )"]},{"a":"inälvar","b":"nn","c":"","d":[" = inälve. jntestina indelwa GU C 20 (hand 2) s. 38. mana norum idhälffua ib s. 108 . the dräpna diwrenas jmälffwa wåro lagde oppa altaren til loffers Troj 258 . ib."],"e":["jnälffwa . ","indhälffua . ","indelwa )"]},{"a":"inälvar","b":"nn","c":"pl.","d":[" = inälve. syntis som han ey haffde inälffwa i sigh Lg 3: 93 . " i gen stoppar ynelffwanar " LB 7: 78 . - i andlig mening. tha ropado endräktelika alla inälffwanna Su 204 . tha gladdos alla inälffwanna ib."],"e":["ynelffwar )"]},{"a":"inälve","b":"nn","c":"","d":["inelfvor. " tel inäluen teþos " Bu 493 . " lät fiura starka män sua han husþstryca at inälue mate synas " ib 521 . " gör mans inelffwe reen " LB 7: 101 . Pa 17, 22 . KL 46 . MB 1: 307 . Bir 1: 3 . " taki sidhan en hwelp ällir en vng kat ellir en hana oc klyffue mit sundher at ryggenom oc kaste bort inälffwin " LB 1: 96 . " for bwlin inelffwer " ib 7: 101 . - i andlig mening. al hänna inälue gafwos ther widhir Bo 10 . ib 168 . " thön som hona skodhar granlica af hiärtans grund oc allom inäluanna kraptom (totis viscerum medullis) " ib 180 . " aff allom minom inälffwom (viribus; af öfvers. läst visceribus, som kanske är den rätta läsarten) astwndar " Su 92 . ib 216, 225 . " i föras miskunnenna inälfwe " Ber 194 . Några af de anf. ställena kunna föras till inälvar el. inälvir. "],"e":["innälwe KL 46 . ","inelffwer LB 7: 101 ),","inälva värker , "]},{"a":"inälve","b":"nn","c":"","d":["inälvor. - iandlig menign. gudhz ordh . . . gynomgaar hona oplysande all henna jnälffwe (interiora) Mecht 267 . ib 345 . "],"e":["-älffwe )","*inälva blodh","inwälffue- )","*inälva spaman","jnelffue spaaman )"]},{"a":"inälvir","b":"nn","c":"","d":["och m. pl.? = inälve. lthän som alla wärdlhena skapadhe, oc jnne haldher i sinne göpn, jnnelykto iomffrunnas jnälffwer JMÖ 91 ."],"e":["jnälffwer )"]},{"a":"inälvir","b":"nn","c":"pl.","d":[" och m. pl.? (Su 210, 274) = inälve. siwka inelffwer LB 7: 36 . ynelffwena hafwa swgit aat sigh groffwa och ondha vedzsko ib 78. grep han syna jnälffwer MB 2: 325 . - i andlig mening. tha gaffos alla wara inälffwer Lg 3: 116 . mine inälffue oc idhra skulde innerlikast röras at sörghia Su 210 . " alla mina modherlika inelffwe gaffuos " ib 213 . at . . . alle mine inälffwir kwnno nw sik böghia tik til loff oc ära ib 274 . ib 218, 240, 272, 278, 331 ."],"e":["inälffwer . ","ynelffwer: -ena LB 7: inälffue. inelffwe), "]},{"a":"inöghia","b":"vb","c":"v.","d":["åtnöjas. opers. med dat. SD NS 2: 645 ( 1413) , 676 (1413). swa ath the . . . moghu them godzom styra . . . som them sielfoum wäl linögher, ohindradhe fore oss ib 3: 94 ( 1415) . ib 95 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"io","b":"","c":"","d":[" , se iu."],"e":[]},{"a":"iomfru","b":"","c":"","d":[" , se iungfru."],"e":[]},{"a":"iomfru","b":"","c":"","d":[" , se iungfru."],"e":[]},{"a":"iordh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) jord ss bearbetad och odlad, ss fruktbärande, ss mottagande och gömmande det som däri nedgräves. han laa ther i hedne jordh EK 2510 . " förbywdz them at iordhas . .. i wigdhe iordh . . . wtan i hedhne iordh " LfK 5 . " tha skal hon vtan alla bön sätias pa sudre malm i jordene fore thet stulet är STb 1: 327 (1481). " ib 392 ( 1482) . " thy dömpdis hon quik i jordh. pie memorie " ib 2: 349 ( 1489) . ib 409 ( 1490) . - med tänke på jorden ss de dödas vilorum, i fråga om begravning. lnar hon her aff verlden kallat är, tha schal oldermannen j samma gilde. . . lathe til ljorden komme met bröderne processio HLG 3: 151 (1507). ij mark, som han skal komma til jorda medher ib 28 ( 1518) . " then tha allerman är skall henne lotha komma til ljorda erlige " ib (1518) . ib 31 ( 1521) , 32 (1522).","abrahe , gak wt aff thinne jhordh (terra) ok aff thinne födzlo SpV 369 . - jordstycke, plats? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 379. konung birger war ther til riddara giord rät vpa the sama jordh ther thz kloster stander nw aa EK 1153 .","4) jord (i motsats till himmel och ss människornas boning). jac troor a gudh fadhur alzwaldughen. skaparä himins oc iordher SvKyrkobr 303 . 6) jord, mull. limus mi slemmog iordh GU C 20 (hand 2) s. 87. - Jfr aflinga-, arva-, buds-, frälse-, frälsis-, fädhernis-, födslo-, härads-, kloster-, köp-, land., ler-, lösinga-, mala-, panta-, rumpo-, sand-, skatta-, sma-, sädhis-, täliout-, ödhe-iordh. "],"e":["jord . ","jörd ATb 1: 173 ( 1462)","iol ATb 3: 294 ( 1515) . ","iordher SvKyrkobr 303 . ","jordhär SvSkr 1: 35 ( 1482) . Se Sdw 2: 1245), ","*iordha balker , ","iordha bok (-book SJ 2: 37 (1478); STb 1: 154 (1478)), ","iordha bref (iorde-. -breff), ","iordha byte","jorda- )","*iordha del","iordha dela (iorda-), ","iordha färdh , ","iordha fästa (iorda-. -festa), ","iordha gods","jorda- . ","-gotz . yordhägotz Sd NS 3: 607 (1420)),","*iordhagodsriker","iordagooz- )","*iordha guma","*iordha hakka","iorde- )","iordha köp (jorda-. -kööpp), ","iordha köpe , ","iordha mun","iorda- )","iordha skatter","iorda- )","*iordha skipt , ","*iordha skipta","jordhe- )","iordha skipte","jorda- . ","jora- Trolles Jb Bi 142 (1470, nyare avskr.)), ","*iordha skript","jorde schreffther Arfstv 55 (börj. av 1470-t.)), ","*iordha skötning , ","*iordha spadomber","*iordha spryngia","iorda springia )","*iordha säkker , ","*iordha torva","jordatorffue )","*iordha thrätta","jordäträta )","*iordha ägholuter , ","iordherike (jorde-), ","*iords darran","jordz- )","*iords äghande","jordz- )"]},{"a":"iordha","b":"vb","c":"v.","d":["jorda, begrava. " humare jordha jnde humatus . . . jordahder " GU C 20 (hand 2) s. 2. - bildl. blygx skämandhes girwgh människia at iordhas i iordzlika tingha giri SkrtUppb 323. "],"e":["jorda . ","-adher )","iordha nidher , 2) nedmylla. PMSkr 315 . " skäre en gren aff hwaryo träno j rättom tidh oc binth them hardelika samman jordanis nidher ib 333. "]},{"a":"iordhalver","b":"nn","c":"","d":["adv. hårdare jordlager under matjorden. när harda jord alffwen möther böyer rothen sig wp oc skiffthes swa j grena PMSkr 347 . "],"e":["jord- )"]},{"a":"iordhan","b":"nn","c":"","d":["jordande, begrafvning. Bir 4: (Dikt) 273 ."],"e":[]},{"a":"iordhare","b":"nn","c":"","d":["person som jordar el. begraver. " bustarius rii kroppa brännare ok kroppa iordare " GU C 20 s. 64 (möjl. att fatta ss ett ord)."],"e":["iordare )"]},{"a":"iordhbiärgh","b":"nn","c":"","d":["landthöjd? the watn som rinna aff paradiis käldo, the lykkias ater vnder iordhberghum MB 1: 124 ."],"e":["iordhbergh )"]},{"a":"iordhblandadher","b":"","c":"","d":["blandad med jord. MB 1: 82, 122 ."],"e":[]},{"a":"iordhbok","b":"nn","c":"","d":["jordebok. " i her oleff tatuästes jordh böker " BtFH 1: 189 ( 1508) . Jfr iordha bok."],"e":[]},{"a":"iordhbref","b":"nn","c":"","d":[" = iordha bref. Trolles Jb Bi 216 (1483, nyare avskr.)."],"e":["iord- )"]},{"a":"iordhbär","b":"nn","c":"","d":["jordbär, smultron. BK 215 . mz iordhbäriom LB 10: 7 . distilera wathn aff jordbärom som wäxa försth wm sommaren ib 9: 114 . " thak the jordbären moghen ib. ""],"e":[]},{"a":"iordhdel","b":"nn","c":"","d":["jordstycke. " giff mik thin wälsignilse som thu mik gaff iordelin vppa swdhra sydhona " MB 2: 42 ."],"e":["iordel )"]},{"a":"iordhdyn","b":"nn","c":"","d":["jordbäfning. " vardh ginstan stor iordh dyn " Gr 302 . " jordhdyn ok thordhyn komo j samu stundh " Bil 571 . Bu 526 . Bil 428 . KL 160 . Lg 427, 543, 3: 693 . MB 2: 342, 345, 350, 351, 358, 390 . Jfr iordha dyn."],"e":["iorddyn Lg 427 . ","iordyn Bu 526 ; KL 160 . " iordh dön " MB 2: 350 . ","iordhön ib 345, 351 . ","iordöön ib 358 . ","jordön Lg 3: 693 . ","iordon MB 2: 342 . ","jorddynnen Bil 428), "]},{"a":"iordheliker","b":"av","c":"adj.","d":["jordisk. " iordhelika thinga älskara " MP 2: 200 . Jfr iordsliker."],"e":[]},{"a":"iordhföra","b":"vb","c":"v.","d":["begrav, jorda. hans döda lik skulle föras hem till persia rike, oc jordföras ther hederliga Troj 195 . ib 229, 243, 252 ."],"e":["jord- )"]},{"a":"iordhganger","b":"nn","c":"","d":["gång i jorden. lönlika jordganga PM 12 ."],"e":[]},{"a":"iordhgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["girig efter jordagods. MP 4: 99 ."],"e":["jordgirwger )"]},{"a":"iordhgods","b":"nn","c":"","d":["jordagods, egendom i jord. vtan the morghongaffuo är giffuin j fasto iordh godz Arfstv 41 ( 1461) . Jfr iordha gods."],"e":[]},{"a":"iordhgraf","b":"nn","c":"","d":["grav i jorden. MP 4: 150 ."],"e":[]},{"a":"iordhgraf","b":"nn","c":"","d":["graf el. grop i jorden. skal innan i husino stora jord grava göras KS 85 (209, 93) ."],"e":[]},{"a":"iordhgrop","b":"nn","c":"","d":["grav el. grop i jorden. JMPs 361, 362. en man . . . hwilken som war dömder til dödh, oc kastadher j ena iordh grop j blandh orma oc paddor ib 584 ."],"e":[]},{"a":"iordhgruva","b":"nn","c":"","d":["grop el. hål li jorden. sommom stadom haffues jordgruffuer till att göra innan nitrum PMSkr 647 (avskr.)."],"e":["jord- )"]},{"a":"iordhguma","b":"nn","c":"","d":["jordegumma. the waro iordhgommor oc pläghadho wara när qwinnom tha the föddo barn ST 323 ."],"e":["-gomma )"]},{"a":"iordhhumble","b":"nn","c":"","d":["2) backtimjan, thymus serpyllum Lin. " thimus thet är jordhwmble " PMSkr 296 . ib 355 . ","3) åkervinda, convolvulus arvensis Lin.? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7. colobium iord homblä GU C 20 s. 124 ."],"e":["iord- . ","-homblä )"]},{"a":"iordhhumble","b":"nn","c":"","d":["jordhumle, betonica officinalis Lin. " bethonica ior[d]humbla " LB 6: 284 . " betonica är iordhumble " ib 3: 97 . " jordh humblä swdin i wiin " ib 7: 163 . " jordhombla dygdh " ib 8: 42 . " jordhombla gör at pissa ib. ""],"e":["jordh humblä . ","iorhumbla . jordhomble. jordhombla),"]},{"a":"iordhhus","b":"nn","c":"","d":["underjordiskt hus el. rum. gömde sik . . . wnder eno iordhuse (domum subterraneam intravit) Bil 314 . gatu fangit kistuna . . . mz benum ok ascu ok iordhadhu diupt j eno iordhhuse (cripta) ib 296 ."],"e":["iordhus )"]},{"a":"iordhhus","b":"nn","c":"","d":["2) jordhus. lbildl. om människans kropp. the siälin som tilfögha är jordhusejo SpV 359 ."],"e":["jord- )"]},{"a":"iordhhögher","b":"nn","c":"","d":["jordhög, jordkulle. " hans graff är en iordhöger vid hoga swnd " MD 316 . ib 314 ST 497 . MB 2: 33, 319 . BK 215 ."],"e":["iordhöger )"]},{"a":"iordhilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["iordhilsa dagher , "]},{"a":"iordhkamare","b":"nn","c":"","d":["underjordiskt rum. Troj 299 . ib."],"e":["jord kammare )"]},{"a":"iordhkanna","b":"nn","c":"","d":["kanna af jord el. ler. aff jordh kannom ok leer fath nöt han bade dryk ok math MD (S) 279 ."],"e":[]},{"a":"iordhkula","b":"","c":"","d":[" , . jordkula. lät kesaren athermwra iordh kwlona Lg 437 . " silfweridh lagde iak j ena iordh kwlo " MB 2: 19 . " ther mwres en jordkwla starkelika som en oghn moth mwrenom " PM 12 ."],"e":[]},{"a":"iordhkula","b":"nn","c":"","d":["jordkula. JMPs 407, 563."],"e":[]},{"a":"iordhkupa","b":"nn","c":"","d":["jordkupa, skansverk af jord. beskodhandis grannelika hwar fiendana kwnna haffwa tillfälle göra skadha mz bysso skoth, äller stegha, oc ther byggis j moth kiffwo näbba, jordkwpor, bolwärke, kärffwa, torn mz androm bygningom PM 4 ."],"e":[]},{"a":"iordhkällare","b":"nn","c":"","d":["= iordhhus. " gik j een iordhkällara " ST 363 ."],"e":[]},{"a":"iordhkällare","b":"nn","c":"","d":["i jorden nedgrävd källare. medh hwss jordh källare sten hwss inthä wndhan tagandes ATb 3: 378 ( 1529) ."],"e":[]},{"a":"iordhköp","b":"nn","c":"","d":["1) kontrakt om jord; köp el. byte af jord. dömdes then jord köp stadug och fast som nilis laurisson i niwa giörde med henric laurisson i hyrsyle . . . swa ath för: de nilis aff hende sigh iord mot jord BtFH 1: 136 ( 1507) . " giorde en laglige jordh köp syne millan " ib 150 ( 1506) . " dömdes thz jord köpet swnder som jöns valdos giorde mz birgitta huitula ib 221 (1508). "","2) genom köp förvärfvad jord. fore IIII stengher oc ther til xxx marc jordh köp (jord som köpts för 30 mark) som closter ägher j suxila by FH 6: 7 (1444, afskr.) . the sama IIII stenger med for:de xxx mark jord köp ib 60 ( 1469) . - Jfr iorþa köp."],"e":[]},{"a":"iordhköpe","b":"nn","c":"","d":[" ? kontrakt om jord; köp el. byte af jord. dömdes then jord köpe swnder som lasse persson nemis giorde mz oleff jonsson linnas BtFH 1: 273 ( 1508) . ib 286 ( 1509) . Jfr iordha köpe."],"e":[]},{"a":"iordhlegha","b":"nn","c":"","d":["arrende. " arrendeafgift. the VI marc som han thöm var skyllogh for jordh lego " FH 5: 117 ( 1487) . Jfr iordha legha."],"e":[]},{"a":"iordhlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) det jordiska. om kroppen (i motsats till själen). jordhlikhetenne som är likamen redde han (ɔ Gud) til hwgnat iordhrikis paradys SkrtUppb 113 . 2) jordhalt. thett (ɔ salt) wärkas medh hietanom aff watstena, som haffwer i sigh groffua iordlighett. PMSkr 635 . Jfr iordslikhet."],"e":["iordlighett )"]},{"a":"iordhmadhker","b":"nn","c":"","d":["i jorden levande mask, daggmask. jord marka krypa op merker kommande rägn PMSkr 295 ."],"e":["jord marka) , "]},{"a":"iordhmark","b":"nn","c":"","d":[" = hiordhmark. . . . allan skoghin ok jordhmarkena oc andra wmäghom Svartb 343 ( 1434) ."],"e":[]},{"a":"iordhmun","b":"nn","c":"","d":["jordstycke, jordområde, jord. " enghom iordmone . . . vndantakno " SD NS 2: 120 ( 1409) . FH 3: 71 ( 1446) . S 85 ( 1438). paradiis är swa högher iordhmwn at han räkker op til maanans MB 1: 120 . " paradiis är en stadher oc iordhmwn i iordhrike " ib 121 . " paradiis är . . . en wänaste iordhmwn oc lostelikaste ib. " ib 123, 158, 2: 3 . " ther war en iordhmon fwl ok leedh " Al 3390 . vardha mik vitnisbärara alt til yttarsta iordhmonin (usque ad ultimum terræ) Bo 244 . " i them iordhmonsens ända " ib 131 . " j norighe som är eet land som mykin jordmon hafwer begripit " Bil 859 . " ther war ey iordhmun älla rum at grafua wndi likino (præ duricia foveam non potuisset effodere) " ib 269 . " är ok jord munin suå skapadhr at han må graua (trol. för göra graua) älla gropa bredha ok diupa " KS 85 (208, 93) . vm suä är jordmun skapadher, at man torf rädhas nokor stadh åt huseno sten kast aff blidhom ib 86 (210, 94; i de tre sista ex. synes betydelsen i viss mån närma sig den nyare: jordmån, jordbeskaffenhet). Jfr iordha-, iords-mun."],"e":["-mon )"]},{"a":"iordhmun","b":"nn","c":"","d":["1) jordstycke, jordområde. GU C 20 s. 97 . " centuaria rie är swa mykin lkiordhmon som tw hundrada par exa träda en dagh " GU C 20 s. 98 . hinrik gulsmidh . .. pantsätte . .. ena bodh . .. liggiandis hwsith och iordhmunen för x mark AT 1: 336 (1470). ib 380 ( 1472) . ib. SJ 2: 152 ( 1489) . !UDDA_TECKEN? treboder j grenden, som stande p theris egna jordmon och tompt STb 3: 251 ( 1495) . ","- Jfr iordha mun."],"e":["jord- . ","-mon . ","-maan GU C 20 (hand 2) s. 77), "]},{"a":"iordhmur","b":"nn","c":"","d":["af jord uppkastad mur. KS 86 (210, 94) ."],"e":[]},{"a":"iordhning","b":"nn","c":"","d":["jordande, begrafning. Lg 3: 151 ."],"e":[]},{"a":"iordhpadda","b":"nn","c":"","d":["groda? tag en jordpadda LB 7: 351 ."],"e":[]},{"a":"iordhpänningar","b":"nn","c":"","d":["penningar som erhållas för försåld jord, köpeskilling? larins ingemundason köpir II örtoghir . . . for half IX mark jordpäninga SD NS 3: 271 (417, nyare avskr.)."],"e":["jordpäningar )"]},{"a":"iordhrike","b":"nn","c":"","d":["jorderike, jord (i motsats till himmel och helvete samt ss människornas boning). wardhe þin wili här .i. iordh riki SvB 3 (senare h. av 1300-t.). - gen. framför ett subst. med mer el. mindre adjektivisk betydelse: jordisk. iak finge swa stora skam thz aldre iordhrikis qwinna finge meer Prosadikter (Sju vise m) 134 . jordhlikhetenne som är likamen redde han (ɔ Gud) til hwgnat iordhrikis paradys SkrtUppb 113 . " hwa är the iordhrikis människia thär ey skal lskilias vidh kropsins byrdhe Hel män 104. - Jfr iordherike. ""],"e":[]},{"a":"iordhrinnande","b":"","c":"","d":["om vatten: som rinner fram direkt ur jorden. han visthe honum til eth jordhrinnande watn, ath twa sin öghon MP 5: 34 . Jfr iordhul."],"e":[]},{"a":"iordhriva","b":"nn","c":"","d":["spricka, remna i jordden. casma . . . hyatus terre iord reffuo GU C 20 s. 83 ."],"e":["iord reffuo )"]},{"a":"iordhröker","b":"nn","c":"","d":["jordrök, fumaria officinalis Lin. " stöta jord rök " LB 7: 297, 298 . ib 299 ."],"e":["-röök LB 7: 299 ),"]},{"a":"iordhröker","b":"nn","c":"","d":["2) damm som virvlas upp från marken. stat op oc se twa milor langt fram fore thik. tha man thu se mykin¨ iordhrök Prosadikter (Karl M) 285 ."],"e":[]},{"a":"iordhsatter","b":"","c":"","d":["jordad. " " Lg 3: 474 ."],"e":[]},{"a":"iordhskalf","b":"nn","c":"","d":["jordskalv. JMPs 18."],"e":["iorskalff )"]},{"a":"iordhskalf","b":"nn","c":"","d":["jordskalf. " " RK 3: (sista forts.) s. 175 ."],"e":[]},{"a":"iordhskatter","b":"nn","c":"","d":[" = iordha skatter, tyonde, tyondefisk, urdskat, som manapoli kallas Svartb 532 ( 1477) . FM 73 (1481, gammal avskr.) ."],"e":["jord- )"]},{"a":"iordhskipte","b":"nn","c":"","d":[" = iordha skipte. SD NS 2: 312 (1410, gammal avskr.). FMU 5: 168 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"iordhskiälfnadher","b":"nn","c":"","d":["jordskalv. " kom . . . stor lygneldh oc iordh skiälffnadher JMPs 17. " ib 563 ."],"e":["-skälffnadher )"]},{"a":"iordhskrubba","b":"nn","c":"","d":["jordkula. " apogeum . . . jordh skrubba " GU C 20 s. 29 . ib (hand 2) s. 43."],"e":[]},{"a":"iordhskräppa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1245."],"e":[]},{"a":"iordhskräppa","b":"nn","c":"","d":["kardborre, lappa Tourn.? buglossa iordskräppa (för thordhskräppa? D. Harpestr. har boglossa thorth skræppæ s. 105) LB 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"iordhskälfning","b":"nn","c":"","d":["jordskalf. ST 115, 513 ."],"e":["iordh skielfning )"]},{"a":"iordhstuva","b":"nn","c":"","d":["av jord täckt el. (till ngn del) under jorden belägen stuga. myn gardh . .. meth twa stwgor ena jordstwgw nordast i gaardin och andra loffstugw östarst SJ 2: 93 ( 1483) . " oleff jenson j jordstuen " Stock Skb 20 (151617). hustrv cristin j jordhstwen HLG 3: 76 (1524)."],"e":["jord- . ","jor- STock Skb 28, 30 (1516-17), 186 (1521-22). -stuffue SJ 2: 195 ( 1491) . ","-stuffe: -en SSkb 346 (1509-10). -stuga: -w SJ 2: 93 ( 1483) ; ","-wn Stock Skb 256 (1525-26). stwge: -en HLG 3: 36, l37 (1516), 39 (1517). -stoge: -en Stock Skb 111 (1518-19). -stue STb 2: 573 (1491): -en ib 205 (1487); SSkb 14 (1501-02) o. s. v.), "]},{"a":"iordhtal","b":"nn","c":"","d":["jordtal. bryster ther nogot aff for:ne jordtaal äller jordhen är ey swa god som medlunghe jord är j soknena Svartb 400 ( 1442) ."],"e":["jordtaal )"]},{"a":"iordhthak","b":"nn","c":"","d":["tak av jord . . . lik enne andro yrth som wäxer paa jordtakommen j swärike PMSkr 559 ."],"e":["jordtak )"]},{"a":"iordhul","b":"av","c":"adj.","d":[" MP 5: 31 . Jfr iordhrinnande."],"e":[]},{"a":"iordhvalder","b":"nn","c":"","d":["jordvall. Bir 4: 86, 87 ."],"e":[]},{"a":"iordhvalder","b":"nn","c":"","d":["vall av jord. PMSkr 163 ."],"e":["jord- . ","-wallen )"]},{"a":"iordhväxter","b":"nn","c":"","d":["jordens afkastning, gröda. thän daghen the ätith haffdo aff landzsins fruct oc iordh wäxst MB 2: 13 ."],"e":[]},{"a":"iordhäghande","b":"","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1245."],"e":[]},{"a":"iordsliker","b":"av","c":"adj.","d":["3) jordisk, till jorden hörande. swa wardher jordlikin oc syndogher man opnyadher oc forbätradher Mecht 257 ."],"e":["jordzlikin )"]},{"a":"iordsliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lik jord. hauande jordzlikin lit Bir 1: 350 . ","2) af jord. jak arm synderska . . . hwlkin som . . . hafer jordhzlikin grwndwal Ber 95 . ","3) jordisk, till jorden hörande. byt iordhzlikit i himerike Bo 66 . " iordzlik thingh " Bir 1: 205, 249, 329 . ib 164, 2: 7, 44, 3: 191 . MP 1: 14, 2: 84 . Bo 127 . Su 460 . " mz iordzliko brödhe " MP 2: 52 . thzta wsla, iordzlika hiärtat Su 42 . " alla iordzlika glädher " ib 193 . ib 336, 389 . " tha taladhe gudz modhir maria . . . o min herra ok käraste son . . . thu hälghadhe mik som war eth iordzlikit kar (vas terrenum) mz thinne wärdhelikheth " Bir 1: 14 (kanske snarast att föra till 2). hon yrke . . . iordzlica giri MP 1: 193 . - Jfr iordheliker."],"e":["iordz- . ","iordhz- . ","jordz- Bir 2: 7, 3: 191 ; Su 336 . ","jordhzs- . ","-likit Bo 66 ; Bir 1: 14 . ack. sing. m. -likin ib 350 ; Ber 95 . ","-likin Bir 1: 164),"]},{"a":"iordslikhet","b":"nn","c":"","d":["ljordpartiklar, jord. " tucia bränner bortt kopernom jordzligheten " PMSkr 623 (avskr.)."],"e":["jordzlig- )"]},{"a":"iorþ","b":"","c":"","d":[" L.","1) jord ss bearbetad och odlad, ss fruktbärande, ss mottagande och gömmande det som i den samma nedgräfves. tha thu ärwodhar iordhina MB 1: 163 . " blomstirs iordhen mz grönt gräs " ib 156 . " huru iordhin ok trän bära fruct " Bir 1: 184 . siþan han var döþar ok ii iorþ grauin Bu 7 . " fa muldena iorþene sinne moþor " ib 142 . " är ey swa mykit folk aather, at ty gither til jorda kommit, som fraan stielper " SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","2) jord, jordyta. sa sit bloþ a iorþenne flya Bu 134 . " han felde mangen man till iorda " Di 199 . " grät oc iomfrw maria som han hafdhe först takit af iordh (quæ ipsum natum de terra levavit) " Bo 83 . ","3) jord, jordegendom, åker. SR 1, 3, 4, 27, 33 . " eet halfmarkand iorþ " SD 5: 293 ( 1344) . " äpte þy som þe jorþ är wäl wärþ ib 479 (1345, nyae afskr.). i skatskyldughum jorþum ib 377 (1344, nyare afskr.). godz ok jordher " ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 30 ( 1401) . VAH 24: 326 ( 1377) . " köpte garþa mangha ok iorþe " Bu 19 . räkna . . . hurw mykith iordhin skyllar MB 1: 373 . lösir iordhin sik siälff ib. " iordhinna herra " ib. " at engin fordäruar idhra iordz frukt " MP 1: 256 ; " jfr 1. "","4) jord (i mots. till himmel och ss menniskornas boning). skapadhe gudh . . . himil oc iordh MB 1: 155 . huru lanckt är mällan himins ok iorþ Bu 145 . ","5) jord (ss fast land i mots. till vatten). kalladhe war herra thört land iordh, watntz hylina kalladhe han haff MB 1: 156 . ","6) jord, mull. " tha syntis trägardhin mykyt fwl aff grafwomen ok aff jordhina (pulveris) ograuilsom " Bir 3: 65 . - jord såsom ett af de fyra elementen. the fyra elementa som är vädher och vatn iordh oc eldher Pa 16 . är . . . watnith . . . höghra elementum än iordhin är MB 1: 72 . - Jfr aflinga-, aker-, akers-, almännings-, arva-, aterläghu-, buds-, bygninga-, en-, fasta-, frälse-, frälsis-, fäþernis-, fäst-, härads-, in-, kirkiu-, köpe-, landboa-, lös-, oþol-, panta-, skatta-, sma-, sädh-, sädhis-, um-, ut-, ärfþa ödhis-iorþ.","1) fördelning af jord. MB 2: 50 . ","2) jordbyte. " SD " NS 2: 220 ( 1409), 242 ( 1410). SJ 153 ( 1447) . FH 3: 28 ( 1443) . ","1) kontrakt om jord; jordköp. til stadfästelse ok mere wisso þässa iordaköps DD 3: 6 ( 1358, nyare afskr.) . " the gyordho eeth jordha köp mellan sin i swa matho ad for:de ingewaller saldhe for:da lundhbyörna eeth öres landh jordh i lidhum . . . fore atta mark pänigha " SD NS 1: 58 ( 1401) . ib 12 ( 1401), 577 ( 1406). thet jorthaköp gesta cristin . . . met . . . niclisse ingason giort hafthe FH 2: 14 ( 1392) . hvilke vm thet jordha köp . . . witnadho ib 10 (1380, nyare afskr.). thet jordhaköp fore olaff hindhra oc onyt göra SD NS 2: 81 ( 1409) . " dömdes then jordhe köpet swnder som janus persson taurala giorde med per henricsson ibidem " BtFH 1: 253 ( 1506) . - jordbyte. possessionibus allis quas ipse et vxor sua pro possessionibus suis in lagedhe titulo permutacionis wlgariter dicto jordhacøp acceptauerant SD 3: 521 ( 1321) . ib 4: 232 ( 1331) . ","2) genom köp förvärfvad jord. vm eet jordha kööp, ther andr. garp aff thomase kööpt hafdhe, j wialaby liggiändis, fore cxx mark FH 2: 10 ( 1380, nyare afskr.) . - Jfr iordhköp. "],"e":["-ir )","iordha arf , ","iordha bok","-book VKR 31 . ","jordebok SJ 382 ( 1471) . " jorde bock " ib 325 ( 1465)), ","iorda bevan","-bäwan )","iordha bref , ","iordha byte , ","iorþa dela","-deela FH 2: 57 (1424, afskr.)), ","iordha dyn","iordha dön )","iordha fasta , ","iorþa fastar , ","iordha färdh , ","iordha fäst , ","iordha fästa , ","iorþa gipta , ","iordha gods","-godz SD NS 1: 297 ( 1403) . ","-gotz BSH 2: 42 ( 1397), 47 ( 1397); RK 2: 1710 . ","-goz SD NS 1: 565 ( 1406); BSH 3: 298 ( 1471) . ","-guoz SD 2: 433 (öfvers.)), ","iorþa klandan , ","iorþa köp","-köpp SD NS 1: 577 ( 1406) . -kööp),","iordha köpe","iorde köpe )","iorþa lagh , ","iordha lagha , ","iordha legha , ","iordha luter , ","iordha läghe , ","iorþa lösn , ","iordha mun","-mon )","iordha mätare , ","iorþa ran , ","iordha rum , ","iordha räkning , ","iordha skatter , ","iorþa skipte , ","iordha skrubba , ","iordha stykke , ","iordha syn","jordhesyhn )","iorþa väþsätning , ","iordha värþ","iorþa värn , ","iordha ägha , ","iordherike , ","iords kula","jordz- )","iords mun","jordzmonnen ) , ","iords säkker","iordz säkkir )"]},{"a":"iorþa","b":"vb","c":"v.","d":["jorda, begrafva. " böþ iorþa . . . moþer licama " Bu 14 . maximilla . . . iorþaþe sanctum andream ib 142 . " swa bundin oc sweptir som han var iordhadhir " Bo 158 . " syntis pafwin för vilia hona canonizera än hon var iordadh " KL 360 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 562 ( 1346). Bu 51, 169 . Bir 2: 299 . Al 3389 . Lg 92, 3: 446 . johannes hans discipulus ok hans thwe compana gatu fangit kistuna vm nat mz benum ok ascu. ok iordhadhu diupt j eno iordhuse Bil 296 . " förþes at iorþa tel häluitis (om den rike mannen) " Bu 153 . " jordhadhis j hälwite (likaledes om den rike mannen) " Ber 85 . MP 1: 20 hans siel är jordhat nu när diäflomen j hälfwite ST 497 . "],"e":["yorþa SD 5: 562 ( 1346) . iarþe L. ","iordha Lg 92),","iordha nidher , "]},{"a":"iorþattare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iorþbro","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iorþhäfþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iorþrike","b":"nn","c":"","d":["jorderike, jord (i motsats till himmel och helvete samt ss menniskornas boning). här i iorþrike SD 5: 561 ( 1346) . ib 562 . alz iorþrikiz härra Bu 62 . " var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii iorþ[r]ike " ib 15 . " hulkom swa mykin fatigdombir var j heluiti huru mykin ofuirflödlikhet här var j iordrike " MP 1: 20 . " var herra til redda twa kosta . . . en j iordrike oc annan j himerike " ib 194 . " hördhe jak aff jordhrike otalica thusanda röste " Bir 3: 471 . mörkir ward offwir iordrike MB 2: 387 . - gen. framför ett subst. ofta med adjektiv el. nästan adjektiv betydelse: jordisk. til iordhrikis giri (ad terrenam cupiditatem) Bir 1: 315. himerikis dagher är en werdheliken vtan ända, bätre ower alla thwsanda dagha iordhrikis glädhi MB 1: 256 . " mz iordhrikis gotz " ib. " j iordhrikis gärningom " Ber 45 . iorþrikis heþär SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han giwer badhe iordhrikis helso oc himerikis MB 1: 254 . " mista . . . sins iordhrikis herra winskap " ib 51 . " iordhrikis lagh oc rät " ib 458 . " the fa iordhrikis lön oc ey himrikis " ib 276 . ST 324 . fördhe han aff iordhrikis paradiis til himerikis paradiis MB 1: 109 . ib 296 . " jak akta ängte iorþrikes þing " Bu 206 . MB 1: 67 . Bir 3: 245, 461 . SD NS 2: 53 ( 1408) . Ber 2, 6 . skil thik fra llom iordhrikis ärindom ib 148 . ib 206 . - Jfr iordherike."],"e":["iurþ- VGL IV jordhriche: -riches SD NS 2: 53 ( 1408), "]},{"a":"iorþägha","b":"nn","c":"","d":["jordegendom. " härrelik palacia hallande hws jordh ägha (för -o el. -or) Bir. 3: 245. Jfr iordha ägha. ""],"e":[]},{"a":"iorþäghande","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["-eghandi )"]},{"a":"iorþäghande","b":"nn","c":"","d":["jordegare. " " SD 5: 637 ( 1347), NS 2: 174 ( 1409) . GS 40 ."],"e":[]},{"a":"ipersker","b":"av","c":"adj.","d":["från Ypern. ena kapo aff ypirst kledhe SD NS 2: 87 ( 1409) . . n. tyg från Ypern. ipärst oc kortrist ma oc skal gyäldäs fore half mark SD 5: 637 ( 1347) . " tiio alna brwnt iperst ib " NS 1: 255 ( 1403) . " eet halft stykkä ypirst brwnt " BSH 1: 182 ( 1381) . " et halft stykke röt yperst " SJ 27 ( 1425) . 1/2 stykke j pärst FH 5: 44 ( 1467) . 1/2 stykke yperst b."],"e":["iperst . ","ipärst . j pärst. yperst. ypirst),"]},{"a":"ippokras","b":"","c":"","d":["hippokras, dryck av vin tillsatt med socker, kryddor m. m. " at j motte lära laborare in apotheca göre confecth pillulas ipocras clarret marspan " HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"e":["ipocras )"]},{"a":"ir","b":"","c":"","d":[" , se þu."],"e":[]},{"a":"irboteth","b":"","c":"","d":[" hvadh jak haffwer irboteth föra sian jak for wth BSH 5: 216 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"irboteth","b":"","c":"","d":[" Se SDw 2: 1245."],"e":[]},{"a":"ireos","b":"nn","c":"","d":["violrot. tak (till saapa wäl lwktande) . .. yreos goth oc granth PMSkr 387 ."],"e":["yresos )"]},{"a":"irsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Irsk, Irlländsk. I blaueam kordhumblo yrska SD 6: 214 ( 1350, gammal afskr.) . - n. tyg från Irland. vnam tunicam de yrsth SD 3 .: 707 ( 1326). vnum par vestimentorum grenti irst ib 4: 2 (före sl. af 1327)."],"e":["yrsker . ","irst . ","yrsth ) , "]},{"a":"is","b":"nn","c":"","d":["is. var hon (bron) sua haal som en halaste ijs Pa 19 . " aldre kombir lughi af isenom " Bir 1: 149 . " at iis äla vwäther kunne them hindra " BSH 1: 187 ( 1386) . Bu 489 . KL 101 . Iv 355 . Al 2181, 2184, 2185, 2200 . RK 2: 8072, 8090, 8095, 8655, 8657, 3: 1232 . LFK 229 SO 198 . " isä mällum (ifrå våren till hösten isen läggs: Bure) " SR 49 . "],"e":["iis . ","ijs . ","ys RK 2: 8655 ; . en ib 8072, 8090, 8095, -een So 198. yys LfK 229 ., ","hiis sen RK 3: 1232), ","isafulder","ysa- )"]},{"a":"is","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr grundis."],"e":[]},{"a":"isa","b":"vb","c":"v.","d":["isa, hugga up is, göra vakar. jtem dragerne j tunne öll, tha the isade vm kring staden Skotteb 380 (1462-63, Kämn). ib 387 (1463-64, d:o). Stock Skb 194 ( 1521) ."],"e":["yse . ","-ade )"]},{"a":"isa","b":"vb","c":"v.","d":["isa, hugga upp is, göra vakar. på aswndhen lath iag fwllwell ysza RK 3: (sista forts.) 6116 ."],"e":["ysza )"]},{"a":"isbilder","b":"nn","c":"","d":["isbill. Arnell Brask Biᴵ 28."],"e":[]},{"a":"isbilder","b":"nn","c":"","d":["isbill. VII yssbyllar FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["yssbylder )"]},{"a":"isbiärgh","b":"nn","c":"","d":["isberg. " the stora jsbergen " RK 2: 8076 ."],"e":["jsberg )"]},{"a":"isfoghate","b":"nn","c":"","d":["isfogde, den som inom dragareämbetet i Stockholm valdes att hafva tillsyn öfver isen i hamnarna. huilken broder i embetet som aff mene brödanar vordher til yszfogit walder " SO 198 . " then som til yss fogit kester warder han schall dagelycha til see hure starcker yseen är " ib. " naar oldermannen yssz fogeten til segiende worder till ath weckia waken " ib. " skeer schada offuer waaken aff yss fogatens forsumelse ib. " ib 188 ."],"e":["ysfogate: -ens SO 188 . ","yss fogate: -ens ib 198 . ","yssz fogete: -en ib. ","ysfogitte: -en ib 198 . De anf. formerna kunna dock föras till isfoghat),"]},{"a":"isgata","b":"nn","c":"","d":["isgata, is som bildar väg. thz watn hafdhe sina iis gato Al 2190 ."],"e":["iis- )"]},{"a":"isikil","b":"nn","c":"","d":[" GU 7 . " tha ysykil hänger wte " GO 1000 ."],"e":["ysykyl . ","issikil )"]},{"a":"islosning","b":"nn","c":"","d":["islossning. BSH 5: 124 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"islupin","b":"","c":"","d":["isbelupen, isbelagd. " glacialis . . . frvsin ok ilsöping " GU C 20 s. 316 ."],"e":["iislöpin )"]},{"a":"islösning","b":"nn","c":"","d":["lislossning. HSH 17: 76 (1523, Brask) . ib 98 (1523? d:o). för thenne yslösning oc onda fööre ib 13: l20 (1524?) d:o)."],"e":["iiss- . ","ys- )"]},{"a":"ismugs kläpe","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"isning","b":"nn","c":"","d":["ugghuggande af is. at i komme sielff oc komme almoghen til brothningh oc isnyngh, som gamble sydwane BSH 5: 433 ( 1511) ."],"e":["isnyngh )"]},{"a":"isop","b":"","c":"","d":[" , se ysop."],"e":[]},{"a":"istadh","b":"nn","c":"","d":["stigbygel. " sidan stegh k m k (ɔ Karl Magnus konung) a hest sin ok hugin kesare hiolt j jstad hans swena hugisn hiollo i idzstad hans manna " Prosadikter (Karl M) 303 ."],"e":["ystadh GU C 20 s. 550 . jstad Prosadikter (Karl M)","itzstädh ib (Sju ise m) 171), "]},{"a":"istadhugher","b":"av","c":"adj.","d":["istadig. " er hästir istädhugir Hästläkedom i " AS 137 . at hesten er ystadoger LB 2: 70 ."],"e":["istädhugir . ","ystadoger )"]},{"a":"istaþ","b":"nn","c":"","d":["stigbygel. " hiolt . . . norgis konungh hans istadh nar han stegh pa sin hest " PK 248 . sölghior ok izstadh varo aff gull Fl 535 . " hioldo frvr och jomfrvr hans istädh " Va 21 . " sprang opp j sadin wtan stigläder eller istäd ib. " Bir 3: 385 . Di 18, 59, 137, 293 ."],"e":["izstadh . ","y stad Di 137 . ","ystad: ystadit ib 18 . ","istädh . ","istäd . ","jstädh Bir 3: 385 . ","ystädh Di 293 ), "]},{"a":"istaþa man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["istadhä- . ","ista þu-),"]},{"a":"ister","b":"nn","c":"","d":["1) ister. " suþin i ullände oleo ok tiäru ok istre saman blandat " Bu 532 . Bil 449 . Hästläkedom i AS 137 . MB 1: 476, 477, 2: 76 . Bir 1: 180 . LB 4: 354 .","2) isterhinna. " loth han skära op sinth (för sin) buk ok windha ther istrith (istruna) wth " Di 268 . - Jfr anda-, biorn-, biorna-, galt-, galta-, gasa-, hönsa-, mat-, räva-, svin-, svina-ister."],"e":["histir Hästläkedom i AS 137 två gånger. iister MB 1: 476, 477 . ","ysthir LB 4: 354 ), "]},{"a":"ister","b":"nn","c":"","d":["1) ister. " aruina . . . ysther " GU C 20 s. 38 . 2) insterhinna. hon stak lasse holstenson j buken medh sin kniff sa thet isteret gik wth ATb 3: 173 ( 1505) . - Jfr hönsa-, mat-, met-ister."],"e":["yysther )"]},{"a":"isterlever","b":"nn","c":"","d":["i ister bakad el. med ister smord brödkaka? han thänkir swiik som smör ystir loff (motsv. ställe i Danska texten: istherleewen 395; fraude quid emungit quicunque popisma perungit) GO 359 ."],"e":["ystir lover: ystir loff GO 359 ),"]},{"a":"isterlever","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1245."],"e":[]},{"a":"istoria","b":"","c":"","d":[" , se historia."],"e":[]},{"a":"iu","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. ","1) alltid, beständigt. " thänk io thin ända " ST 523 . Al 3569 . " om daghin är thra sidher swa thz the iw owan iordhina sta " ib 9388 . " thankin (näml. är) iw reen ok aldre onder " ib 6444 . " thyska fik jak land ok sloth ok hiolth swänska jo fore spot " RK 1: (LRK) s. 230 . - alltid, vid alla fällfällen, hvar gång. nödh är iw enga koster Al 1969 . " then wäkker iw brunnen ther först thyrste " ib 2136 . ib 2007 . RK 2: 6489 . " i allom tinghom oc görandhe ärandom. haff iw til föranna granna förhwxsan " Su 70 . " hwart thz sin hon skulde taka gudz hälgha licamma. tha vättis ioo först hänna kindir mz hetom tarom " KL 344 . " the fila ware tame swa at när man skulle til stidha ga tha waro the iw först til redho " Al 4445 . " swa idha thu hafwer örlögh drifwith thu hafwer iw widh sigher blifwith " ib 9780 . hwat ofögha ther skedhe thz hafdhe io han giort ST 337 . " oppa thz at ä naar pelargrima komo skuldo the ioo finna redha päniga " ib 488 . Al 9937, 9943 . RK 1: (Albr) s. 212, (sfgn) s. 190. ä hwar han gönom rikit redh han hade mo manga hesta ib 2: 7194 . ib 8740, 9020. Va 28 . " the danske skulle the iw taga till daga " RK 3: (sista forts.) 5212 . " han lagade thz iw hwre han kunde " ib 5329 . - plenoastiskt: ä iu, alltid, hvar gång. ey hwart the vildo färdhas tha war ä jw herrans hand owir them MB 2: 73 . - iu altidh, alltid, hvar gång. the budho flere stadz a landet gaa öningia thom io altid aff sla RK 2: 9066 . ib 9141. ","2) allt jämt. thz diwr . . . stak iw genom folk ok häst Al 5166 . " konungxsens sändebudh stodh jw ther oppa at thz skulle alt til konungen sändas " MB 2: oppa at thz skulle alt til konungen sändas MB 2: 286 . " mädher hans ysäld oc krandombir j hwarie stwndh jw ökadis " ib 307 . " tha hon sagh at han io hafdhe sama acht oc wilia " ST 444 . ","3) vid komp. förstärkande: allt. jo !SYNS_DÅLIGT? the the suensca höta RK 2: 2164 . " fik swar jo wärrä " Di 117 . " hans priiss woxte jo mer oc mer " ib 159 . ST !SYNS_DÅLIGT? Lg 3: 678 . " myn hwgh optändes iw tha mera " RK 3: (sista forts.) 5246 . - iu thäs, dess, så mycket, allt. marsken trodhe honom jw tess bädher RK 2: 55559 . Lg 3: 637 . " lifde jo hwar dag tess werra (för hvar dag allt värre) " RK 2: 6475 . iu thäs . . . at, dess . . . iu. en stor flodh iw thäs min dhre wardher, at hon i flere äär äldher bäkkia skifftes Su 85 . " til huilka hwar en ärffwinge joo sik thäs hetelikare skyndar, at han weth timan stäkre oc wadhelikare " LfK 71 . - iu . . . iu thäs, ju . . . dess. VKR 44 . " yw the til sängenna nämber kommo, yw thäs mera glädhi fingho the " Lg 3: 608 . - iu . . . iu, ju . . dess. jw flere ther är när jw liwffuare mich thz är RK 2: 4766-7. jw för vij kwnne komme till sammens jw för kwnnom vij forwareth oppas alle sijder HSH 20: 210 ( 1507) . " yw hon nämber stadhenom kom yw större skriandhet wart " Lg 3: 646 . " io förra io bätir " ST 287 . - pleonatiskt: ä iu . . . ä iu, ju . . . dess. ä yw sparlekare wi wt sem ä yw wiskelekare LfK 144 . - iu . .. thäs, ju . . . dess. mig behagade thet iw mera tess werre (ju mer tiden led dess mindre, allt mindre och mindre) RK 3: (sista forts.) 4338 . - iu står vid första jämförelseledens komp. utan motsvarande ord vid den senare. bleff thz sedhen iw mere werre (ju mer tiden led dess värre, altt värre och värre) RK 3: (sista forts.) 5929 . - thäs . . . iu, dess . . . ju? thz war thäs (för thäs bäter?) iw meer thz hwiin Al 5500 . - vid super. förstärkande: allra. ther hafdhe han örlögh iw hardhast Al 9746 . the syrgdho alle ij hans här iw macedones först ok säär ib 2560 (möjl. att föra till 7). thz bläste iw then mäste storm ib 5623 (möjl. att föra till 2). han gaff them alt for stora gälde at han behölt iw sielffuer the minsto wälde RK 1: (Albr) s. 211 (snarast att föra till 1). konungen reedher siik mz manga hästa riddare oc swäna jw the bästa ib 3: 990 . ib 44, 442, 1102, 1357, 1548, 3670, 3970 . MD (S) 286, 288. - pleonastiskt: ä iu, allra. moth honum gingo . . . riddare ä iw the bästa RK 3: 642 . ib 2905 . - iu aldra (alla), allra. ther waare hofswäne mäste iw the alla bäste RK 3: 2148 . ib 1377 (möjl. att föra till 7).","4) distributivt: ju (dock vanl. ej ätergifvet i Nysv.). han gaff hwariom land oc mark hwariom iw sin sunderlik park Al 9710 . " ther waro nio langa bänkia, jo then ene benk ofwir then andra " ST 285 .","5) i alla händelser, bestämdt. skulo the . . jo leydhadhe oc feloghe wara BSH 1: 187 ( 1336) . lofwar jac . . . at for:de joan scal yo pantzaret älla penengana faa SD NS 1: 484 ( 1405) . " hertog buggesleff sculle jo slotten fa vm konungen sieluer dödhe fra " RK 2: 508 . ib 511, 3393 . " tha var jw thz hans fulla akt " ib 5570 . " trodhe jw fullelica wara gudz vilia at konungen sculle fra riket skilia " ib 5552 . " j allom thessom fallom esth thu io pliktugh wara lydhugh thinom bonda " ST 484 . oppa thz at then nyfödde konungen skulde io dräpas mz androm ib 370 . " han wiste . . .at hwat man gudhi haffwer loffwat, at man thz yw halla skal " Lg 3: 631 . bad them alla forwarat saa thz marsken jo aldre wyborg faa RK 2: 7071 . - i alla händelser, ju. wy wardom jo nogot fore taga RK 2: 5818 . " then (kampen) skalt thu jw besta; thu kant ey mz mindrä komma ther aff " Va 37 . - - bestämdt, ändtligen, nödvändigt. jösse erixsson hielper jo til rätta RK 2: 771 . ST 166 . bad thom alla i thz synne at the joo skulle däner finne RK 2: 9044 . " huat han ville taga ppa tha skulle hans vilia jo framga " ib 1: (sfgn) s. 178 . " tha keysarin hördhe at thz skulle jo wara " ST 450 . " the hafwa wantrona at människionne skal io ofwirga thz henne är skapat " ib 33 . ib 122, 473, 499 . " war thz at hon yw matte döö " Lg 3: 678 . " wilin ij iw örlögh mz mik frästa tha fordärfwins ij ok blifwa dödha " Al 4826 . ib 4802 . " han ville jw wara ther tha " RK 2: 5466 . ib 2279, 5502, 6179, 8456, 8744, 1: (sfgn) s. 189, 3: (sista forts.) 5216. ST 311 . Su 66 . Di 58 . - iu for visso (fore wisso, till wisse, wist), bestmdt, verkligen. thz han hafwer iw fore wisso seet Al 2746 . - helt säkert, helt visst. han menthe till wisse iw stocholm taga RK 3: (sista forts.) 6013 . bestämdt, ändtligen, nödvändigt. the sagde . . . att iag wille iw tha förrada honum wist RK 3: (sista forts.) 5926 . - iu ändelika, bestämdt, äntligen, nödvändigt. thz matte iw vara ändelica Pa 20 . thz skal honom io ändelika ofwirgaa ST 33 . " thz är thik ekke swa skapat at thz skal io ändelika skee " ib 48 . skal iak io ändelika döö, tha lat mik vthwälia hwat dödh iak wil ib 356 . " keysarin sagdhe at han skulde thz ioo ändelika göra " ib 449 . ib 149 . " jädhan thu io ändelika wilt thz wita " ib 464 . ib 337, 529 . " han vilde io ändelica fara the resona fram " Pa 16 . Fl 483 . Al 5484 . - iu stadhlika, bestämdt, afgjordt. thz hafdhe han iw stadhlika thänkt Al 10137 . - allaledhis iu (aldelis jw), bestämdt, ändtligen, nödvändigt. om i aldelis jw wilia sa ske skall BSH 5: 19 ( 1504) . ","6) i alla händelser, dock. ä hwre thz ganga kan. tha giffuen io konungenom sin skat Di 143 . " hwath the swara ia eller ney thz är idher iw alt til ilt " Al 6985 . " huat konungen liffuer eller är i dödzins twang dectingen scal jo haffue framgangh " RK 2: 3365 . " hurw thz ginge skulde friden jo sta " ib 8478 . " skulle the än sökia thom a gotlande the skulle jo koma thom j wande " ib 9046 . ib 6331. Al 2172 . - dock, åtminstone. kan han thöm (dygder och goda gärningar) ey alzstingis forkoma elle til inthe görä tha legger han sik jo alla vin at thöm forhindra Lg 3: 530 . " skonin io minom kära son " ST 244 . " thu gör iw thz fore äro thiin " Al 8054 . ","7) förstärkande uttrycket: i sanning, i själfva verket? emellertid? slotloffwan jo swa til gik RK 2: 507 . - tilläggande en närmare bestämining: (och) det, särskildt (T. zwar). han badh iobam leta ena fiädher ther iak ma mik hiälpa mädher oc iw full langa Al 10095 . " han wil til gotland fara oc jo at marsken skulle mz hanom wara " RK 2: 7209 . - iu allaledhis (aldelis), särskildt, specielt, framför allt. ath strax scriffwa danmarks radh til medh alle the godhe herrar, ther oppe äre, jw aldelis erkebiskoppen BSH 5: 19 ( 1504) . ","8) nempe, ju. hafwir thu reddogha for them cristo, tha är han iw mäktoghare än thu ST 117 . " saghdhe at han war io engaledh hans eghin son " ib 338 . " hwi gör thu swa, jak är io thiin modhir " ib 395 . " wj mona jo konung erics thienare wara och wardom jo medher hanom holla " RK 2: 2394-95. thetta är iw vnderlik läte Al 7198 . ib 7077 . RK 2: 2098m 2108, 7073, 9030. ST 313 . 397, 528. Va 27 . Lg 3: 3332, 600 . ","9) jo (i jakande svar på nekande eller med tvifvel framstälda frågaor, samt bekräftande efgter en nekande utsaga, hvilken icke innehåller fråga). oftast i förbindelse med ett el. flere andra bekräftande ord. hwat ey vil gudh miskunna os äpte swa manga giordha synde. gregorius swaradhe them. jw. ändelica Gr 295 . " thu sighir wanlika thy thorff ängin predika for them. jw ändelika skal predicas for them (sed dices forte: ergo non est eis prædicandum? utique) " Bir 1: 66 . " huat ey hafdhe petrus . . . fangit gull vm han hafdhe vilit jw sannelica ändelica hafdhe han fangit thz " ib 2: 150 . " aat sprodho the sanctum ioachim om swa santh war som pighan för them sagdhe, han swaradhe yw sannelika ärw xvi dagha förlidhne " Lg 3: 612 . Su 14, 48 . " saa clärkin oppa hona oc sagdhe, iak haffuer enga syster . . . tha sagdhe jomfrun, jw wisselica " Lg 3: 20 . " äst thu ey atenast menlösa manna herra. hwat ey ok thera som läta angra sik sina synde ok sik vilia bätra. jw ok än (immo et) syndogha manna herra äst thu " Su 414 . diäfwlen swaradhe ok sagdhe at han til hans enkte kände ok han aldrigh seet hafdhe riddaren swaradhe ju thu hawir mik wäl förra seet KL 7 . 10) efter en nekande sats: ju, ju icke. vnal. i förbindelse med ett föreg. at. ey är gest swa argh at hosbonden skal io hawa til forna GO 757 . " är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som liutär " KS 79 (194, 86) . ST 165 . Lg 3: 132, 694 . RK 2: 9108, 1: (yngre red. af LRK) s . 267. loth ater bidhia drotzin . . . at han thz engalunde forlathe at han jw til sudhercöpung ridha RK 2: 5470 . Va 37 . engen embetz broder dyrffues ath bortha wara tha stadzins ärendhe a ferda ära vppa malmen at han jo strax redha är mz sit kexe SO 197 . " thz rm war ey a hused tha thz war joo fult " RK 2: 5188 . the laago ey til sa arm en man the fodrade jo ij [2] hest om j [1] span ib 6467 . " them skal ey swa arbeyd behgag the skulu jw halla helga daga " MD (S) 286 . " thet mich dogh alz inthet twiffler i jo gerne göre " FM 330 ( 1507) . - efter föregående utan: ju. hon ville aldre wara vtan swa at hon ödmiulika lydde iw nakrom j thy som hon skulle göra VKR XIII . the kwnno ey a naghra sidho fram fara. wtan at the skullo jw mith gynom stadhen MB 2: 235 . - Jfr ä."],"e":["iw . ","yw . ","io . ","ioo . ","yo )"]},{"a":"iu","b":"ab","c":"adv.","d":["1) alltid, beständigt. thage en soa aff främsta vörthenne oc slaa han til iij tynnor miöd oc swale jw wprthena at hon är som ny molket miölk Sex ekon tr 267 . 3) vid komp. loch superl. a) vid komp. förstärkande: allt. tha nokra gudhz nadhir haffwa lysth människionna hugh ok hyärtha, tha wexir henne til saman jo större dyäffuolsins frestilse MP 5: 139 . hulkit wij hoppes j oc her epter trolige oc jw yterligere beffuise skule STb 5: 340 (1521), Kop). - in thäs . . . at, dess . . . som. eldhin wäxir jo thes mer ath widhin bärs til saman MP 5: 129 . - in thäs . . . thäs, jn . .. dess. jo täs mer han them thät forbödh täs ytermer prädikade the aff honom MP 4: 177 . " jw thäs ytermeer j jdhir thär til skipin . . . thäss ytermeer styrkir han jdhir oc ökir " SkrtUppb 181 . ","5) i alla händelser, bestämt. som gudh forbiude ath sadant onth skal nogentidh koma eller skee och jo synnerlige so lenge wy leffuom Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464).","6) i alla händelser, dock. skal thät waktas at biscopen ey kallis eenkanneligha thär ffore til klostrit . . . än är thät swa widherthörfft at biscopen skal jw kallas Abbedval i Vkl 96 . giff mik thin wenskap jak hawir jngen ownskap medh tig sade magnus än tha gig dawid jw at magnusse ok bad hanum om wenskap ATb 1: 128 ( 1460) . hwat hellir man haffuir giffuit meer äller minne till morghongaffuo tha haffuer man io giffuit then pa rettan hinderdagh Arfstv 40 ( 1461) . " sagdhe the swa ath viste engenthen sak medh hanom at han mathe iw withne bära " ATb 1: 233 ( 1465) . . . . wtan lästen eller epistola ära nogot langa maa clokkaren bytidere ringe swa thät tiidgerdhen om matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar ÅK 60 . " tha nagar grymber man draper kroppin tha är jo siälin niwthande ath sinom goda wilia " MP 4: 24 . " nw hafuer thu yuw naagra märkeligha sak til mik, mädan thu wil inthe tala til mik " Prosadikter (Sju vise m C) 229 . desse for:ne kunne ey värie jngerwal, fore ath han joo dolt tet halffua timber marda vndan myn herre kongen STb 3: 420 (1499). - dock, åtminstone. nw tha alla röstenar äru swa saman scriffna aff twem ellir jw aff enne systor oc twem brödhrom thär til skipadhom Abbedval i Vkl 1123 . " vpräkjn jdhra syndir oc jw the som j ey haffuin förra scriptat " SkrtUppb 190 . aldrigh fanz swa troen wen, nokot sin, at han ey jw nokot litith swik giordhe Mecht 244 . bethänkin atskillilegha . . . alla ällir jw nakra c jw först oc främst jdhra dödheligha syndir SvB 109 (senare h. av 1400-t.). - in at minsto, d. s. lnu tha alla röstenar äru swa saman scriffna aff twem ellir jw at minsto aff enne Abbedval i Vkl 78 . " mädh jhrom eyghnom syndom hwilka j haffuin oc annars äwärdeligha lidith jw at minzsto mädh flerom hälghom fädhrom j hälffuitis förborgh " SkrtUppb 177 . 7) förstärkande uttrycket: i sanning, i själva verket? emellertid? thenne tompt forwilkorades joo swa ath hon schulle mwras epter hans ytersta macht SJ 2: 128 ( 1488) .","9) jo (i jakande svar på nekande el. med tvivel framställda frågor, samt bekräftande efter en nekande utsaga, vilken icke innehåller fråga). tha sade magnus til olaf, jak besätir thetta iärnit oppa minz herra wägna, lat warad magnus sade olaf tw far jnte aff thy jw sade magnus ATb 1: 133 ( 1460) . STb 1: 400 (1482), 2: 466 (1490). tha skal liak sighia thz idher. vtan i wyrdhin ey hwath iak sigher jw sagdhe kesarin Prosadikter (Sju vise m) 158 . ib (d:o B) 191, 196. thz göri gudh sagde keisaren, jw sagde mestaren ok gik borth ib 206 . " hon swaradhe hwat är idher ther wm nw jw sagdhe han jak wil see thz " ib 211 . SpV 310, 269 . " haffwär thu ekke heman . . . yw haffwär jak swa JMPs 321. ""],"e":["iw . ","jw . ","yw . ","yuw . ","jo . ","joo )"]},{"a":"iubilera","b":"vb","c":"v.","d":["jubla. " jubilerande oc wywngande " Lg 3: 621 ."],"e":[]},{"a":"iudhe","b":"nn","c":"","d":["jnde. MP 5: 111, 163 . Jfr äldris iudhe. "],"e":["iudha folk , m. judafolk. GU C 20 (hand 2) s. 48.","*iudha kirkio höfdhinge? (iwda kirkio höffdinge), ","iudha mal","iuda maal )","iudha moghe , ","iudha mästare","jwda- )","*iudha offer?","-affar )","*iudha sidher","-sedhor )","*iudha släkt , ","*iudha smasven , ","*iudha tunga , "]},{"a":"iudhinna","b":"nn","c":"","d":[" Judinna. Lg 294, 3: 442 ."],"e":[]},{"a":"iudhinna","b":"nn","c":"","d":["judinna. MP 5: 106 ."],"e":[]},{"a":"iudhisker","b":"av","c":"adj.","d":["Judisk. " af iwdhiske slekt " ST 12 . ib 13, 1 32, 323, 324, 325 . Lg 3: 60 . MB 2: 223 ."],"e":["jödisker: jödiske Lg 3: 60 . ","iwdasker: iwdaska (trol. skriffel) MB 2: 223 . n. iudhist ST 325 ),"]},{"a":"iudhisker","b":"av","c":"adj.","d":["judisk. MP 5: 106 ."],"e":["judisker )"]},{"a":"iudhsker","b":"av","c":"adj.","d":["judisk. aff jwdzska slekt J Buddes b 91 ."],"e":["jwdzsker )"]},{"a":"iudsker","b":"av","c":"adj.","d":[" = iudhisker. aff jwdzska släkt MB 2: 190 . " i 195, 303. fordärffwa jwdzska folket ib. " ib 196, 220, 221 . 222, 242."],"e":["jwdzsker )"]},{"a":"iughul","b":"","c":"","d":[" , se ighul."],"e":[]},{"a":"iul","b":"nn","c":"pl. f.","d":["jul, ursprungligen namn på den hedniska midvinterfesten, sedan öfverflyttadt på den kristna kyrkans nära samtidiga högtid till minne af Kristi födelse. hans förte höghtiþ är hans fözla: som män kalla iul ok fik þät nampn fö[r] än var härra födes. þy at iulius kunugar väldoghar ivi väruldena böþ allom halda þän daghen mz friþi ok frygh ok gläþi sik tel heþar ok kalla þät iula dagh af sino nampne som hät iulius Bu 61 . " j thässe fözlonne som man kalla iulin " Bo (Cod. B) 346 . " hans ben funnus wm julin " Bil 284 . " han var vm iul mz keysar henrik ib 775. " MB 1: 64, 65 . RK 1: 1841 . " thz er mik last ath i vilin ey wara her jwlin all (yttras af konung Hakon, då hertig Erik nionde dag jul tog orlof) " ib 1906 . sina jwl hiolt han täre ib 2: 5460 . ib 4663 . " jwlen han j arbogha drak " ib 4148 . ib 3: 3897, (sista forts.) 5689. BSH 4: 291 ( 1501) , 5: 313 (1508), a wareffru dagh mot juline DD 1: 74 (1417, afskr.) . " wm annan dagh jula " Bil 284 . " hans (Sylvesters) dagher komber siwnda dagh jula " ib 569 . " hans (Marcellini) dagher är iij daghum fra attundadagh jula: thz är tolfte dagh jwla " ib 466 . a þrättanda dagh iula Bu 72 . Bil 481, 572, 590, 602, 690, 915, 917 . " xiii daghin äpte xx dagh iula " ib 474 . lät han dräpa fämpta dagh iula ib 788 . RK 1: 1895 . nyonda dagh jwla ib 1902 . " flerda dag iula " ib 2: 7432 . a xiij dag iula ib 477 . " daghen nest epter tiwgnda dagh jula " SD NS 1: 6 ( 1401) . " om xx dagh iula " RK 3: 2542 . " xx dag jwl " ib 2: 6816 . " ix dag jwl " ib 8529 . xiij dag jwl ib 8533 . ","1) juldagen. " " Bu 8, 61 . vm min fötzlo dagh som faakonughe almoghin kalla jula dagh (in die nativitatis meæ) Bir 3: 307 . BSH 4: 257 ( 1501) .","2) dag i julen. om xiij jula dagh (trettonde dag jul) RK 2: 7324 ."],"e":["iull RK 3: 3897 . ","iwll MB 1: 64, 65 ; RK 3: (sista forts.) 5689 . ","jwll BSH 4: 291 ( 1501) ), ","iula aptan","-apton )","iula dagher","jwledagher: -dagh BSH 4: 257 ( 1501) ), ","iula friþer","iule- )","iula gava , ","iula hälgh","jwla helgh )","iula högtidh","-högtiid RK 3: (sita forts.) 5693. -höktiidh Lg 3: 511), ","iula luk , ","iula nat , ","iula otta , ","iula tidh","-tiidh . ","-tijdh . ","jwle tiid),","iula time , "]},{"a":"iul","b":"nn","c":"","d":["jul. VgFornmt III 7-8: 149 (1372). til hwäria jwl draga noth til radzsins behoff STb 1: 142 ( 1477) . nw til jwlande ib 398 ( 1482) . ihesum christum . . . som the helgha kyrkia nw hallir sin sangh ok läsningh aff, j aduentith til julanna MP 5: 14 . " vm tiughunda dagh jwla " Gadolin Pants Bi 280 (1386). nästa odinsdagin äffter xx dagiul ATb 1: 139 ( 1461) . måndagen nest effter 13 dag jull Trolles Jb Bi 152 (1474, nuyare avskr.). mellan nilände dagin och tiändhæ daghin jwl ATb 3: 394 ( 1532) . ","1) juldag. Prosadikter (Sju vise m B) 194 . VKU 55 ( 1459) . "],"e":["jull . ","jwl . ","jwll )","i iulas , i julas, förra julen. jtem j pund vax lagde jak wth til koren j jwlas Skotteb 462 (1471-72, Känn). ","iula aptan","iula dagher","jwla- . ","ywla- )","iula fridher","iwla- . ","jwle- . -frider. -freder),","iula hälgh","-helgd )","iula tidh","jwla- )","*iula vist , "]},{"a":"iultidh","b":"nn","c":"","d":["jultid. " the skula her epter komma vpa skothuset medh sit skot innan jull tiidh widher sine xij (12) marck " STb 1: 451 (1463, Burspr). STock Skb 188 (1520-21). Jfr iula tidh."],"e":["jull- . ","-tiidh )"]},{"a":"iunge","b":"nn","c":"","d":["kniv, slidkniv? miswörde han radit medh ty th han kastade een iwnga i rättin för vädh ATb 2: 18 ( 1473) . . . . ath han ey stal grysen eller stack hanom medh jwngen STb 2: 289 (1488)."],"e":[]},{"a":"iunger","b":"nn","c":"","d":["i ssgn brunz junger, brunnsvind, brunnsstång. mergus . . . brwntz jwnger GU C 20 (hand 2) s. 136."],"e":[]},{"a":"iungfru","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) jungfru, ung ogift kvinna av hgöre börd. - ss titel för (unga) ogifta döttrar till konungar och andra furstliga personer, prinsessa. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 218 f., 294. EK 370 . " then helge konung erik han haffde twa dödher epter sik thet ther ogipta waro ok jomfrw nampn baro " ib 593 . wi wnnom oc forlänom ärligha oc welbordugha jomfruer, jomfrw margarete oc jomfrw magdalene konung karls döttere, swartasiö Lagerbring Saml 2: 259 (14557). 3) flicka, jungfru. vm paska dagh . .. togh hon (ɔ en änka) mädh sik sina jumfrur ok annor barn MP 4: 249 . " ss titel omedelbrt före namnet. jomfrv elyn skypar eleffs sister dotter HLG 1: 69 (1455). jomfrv ingeborgh iöns magnissons piga " ib 70 ( 1465) .","4) jungfru, mö, kysk, lintakt kvinna. a ällefouthusanda jomfruo dagh SD NS 3: 614 ( 1420) . Troil 2: 370 ( 1432) . gudhi til lhedher oc äro jucfrw marie oc sancte birgitte Fyra handl rör Vkl 283 . Mecht 145 . J Buddes b 73, 74 75, 76 . " kallas ok thänna sama lithla book speculum virginum, thz är jomfrunnar speghil " SpV 5 . theodora, christi jomfru ib. ib 205 . JMPs 455, 521. ällivu thusand iungfrur, elvatusen jungfrurs dag (den 21 oktober). fredaghen för XIᴹ jomfrv HLG 2: 17 (1510). tha wi sisth räkinskap giordom, som war om II twandh jomffrur VKU 80 ( 1555) . - Jfr: jomfrwr (avser sannol. dateringsdagen) vort fogaten, borgamestara ok radit swa ens STb 3: 122 ( 1493) .","6) tortyrredskap, ett slags tumskruv. fek bend clensmit iij mark for laas, handcleffuer, jonfrver etc. til stadzins behoff Skotteb 117 (1462-63). ib. J Buddes b 83 . . . . for huilken sack hon hade sitith j jern och hecthilsse pa slottit jt jempt aar ok pa hennis fingra swnder vredne twa jomfrwr STb 2: 248 ( 1488) . segenbo[r]gx dotter zack fore pigan hon loth bast, binda och pina medh jomfrw oforwunnen xl marck STb 3: 356 (1498). - om redskap av annat slag? tesse skattadhe pantha aath andirs . . . ena iomfrv for ɉ mark eth snödhre for ij öre ena kisto for ɉ mark ATb 1: 245 ( 1466) . " skatthade eth par bögla och en iomfrv och eth flätwrskakka los ffor xxiiii örtog " ib 2: 177 ( 1481) . - Jfr stekarahusingfru."],"e":["jucfrw Fyra handl rör Vkl 283 . ","iumfru: -frur MP 4: 249 ; ","-fruom J Buddes b 75 ; ","-frum ib 83 . ","ljnfrv Skotteb 117 (1462-63). iomfru: -fru HLG 2: 17 (1510) (pl.); -fruer Lagerbring Saml 2: 259 ( 1457) ; ","-frwr STb 2: 248 (1488); -ffrunor JMPs 425 (nom. pl.); -fru Troil 2: 370 ( 1432) (gen. pl.); -fruo SD NS 3: 614 ( 1420) (d:o); -frunnar SpV 5, 205 (d:o). jomdfru MJPs 521. jonfru: -frver Skotteb 117 (1462-63)), "]},{"a":"iungfru","b":"nn","c":"","d":["eg. ung fru el. herskarinna. ","1) herskarinna el. matmoder som är ogift. hon !UDDA_TECKEN? hänna thiänisto mö) hafdhe enkte at iordha sina iomfru mz Bil 464 . ","2) jungfru, ung ogift qvinna af högre börd. eufemia uäl bur[i]n iugfru första manz dotter af römsca rike Bu 510 . " haffuer tak jumfrv " Di 95 . " härtogh magnus haffde kär älskoga j tytzland til een jofrwa gambla grewa gertz dotter " RK 1: 791 . ib 370, 420. haffdhe iomfrwn fämptan aar Fr 1500 . at the iomfru var swa inne ok henne thiänte ängin vtan qwinne ib 1945 . ib 1956 . " skulu thässe riddara sik fordarfua fore thässa iomfrughor arfua " Iv 4958 . " jak sigher idher thz iomfrw nu ij skulin vara hänna frw " ib 5283 . " frwor oc iomfrwr the waro ther bliidh " ib 44 . " frwor oc iomfrwr oc höffwitzka quinna " ib 68 . ib 509 . - ss titel omedelbart framför namnet. meth sinne dotter iomfrw greto SD NS 1: 162 ( 1402) . " idher käre dotter iomfru ingiborgh " BSH 3: 173 ( 1466) . jomfrw cristin ib 5: 75 ( 1506) . - tjenande el. uppvaktande ogift qvinna af högre börd, hoffröken. jomfru luneta mälte tha til sinna frw Iv 1388 . " the iomfru mälte ok sagdhe swa miin kära frua ij thänkin ther a " ib 1126 . " nu kom een iomfru ridhande thär fra the fru som honum var kär " ib 2005 . " tolff iomfrwr toktelika göma the iomfrw rika " Fr 1955 .","3) flicka, jungfru. " böþ biscopen at alla iuffru som upfödes ii guz mönstar ok tel aldar varo komna skuldo hem fara ok mannom fästas " Bu 5 . " tua väna iugfrur " ib 500 . " än iomfrwr aff stadhenom koma her til brunnen " MB 1: 204 . iomfrwan hon ganger thrifflika heem til sinna modher ib. han skal iomfrv fästa til husfrv, ey änkio ib 370 . " är iomfrwn möö " Di 168 . ","4) jungfru, mö, qvinna som bevarat sin kyskhet. iumfrun (Maria) var miok hungrogh Bu 71 . " iomfrunna son " KL 39 . " jungfru sancta maria " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). war frw iomfru sancta maria Lg 36 . " iomfrw maria " ib 42 . RK 2: 2695 . ST 216 . af the hälgho iomfrunne sancte ripsimie Gr 282 . alla iuffrur af himirike Bu 25 . " af ällyuu þusand iumfru " SD 5: 563 ( 1346) . xiM [11000] iumfru dag RK 2: 6430 . " byriadhe fatika iomfruor liuärne " KL 361 . met fatighom iomfrwm ok brödhrum som ther ära til gudz tiänisth j clostre gifne FH 3: 123 ( 1448) han ville at hon skulle altidh blifwa jomfru Bo (Cod.) 340 . hwilkin som jomfrw var för oc bleff sidhan oc bliffwir äwärdelica Lg 66 . " the gingo for jumfrvr och ware ey " Pa (Tung) 33 .","5) ss tillnamn. " petro dicto jvncfrw " SD 2: 494 ( 1307) . " martinum dictum jomfru " ib 4: 445 ( 1335) . se ortnamn. framkompne in hendher jomfrwn ( Jungfrun, klipppö i norra delen af Kalmarsund) BSH 5: 73 ( 1506?) . - Jfr kloster-, renlivis-, thiänistaiungfru."],"e":["juncfru RK 2: 2695 . ","jvncfrw SD 2: 494 ( 1307) . ","iughfru Bu 510 . ","iugfru: -fru (pl.) Bu 5 ; ","-frur ib 500 ; ","-frum ib 11 . ","iuffru: -fru (pl.) ib 5: -frur ib 25 . ","iumfru: -fru SD 5: 563 (1346; ack. pl.); RK 2: 6430 (gen. pl.); -frun Bu 71 . ","liumfrw SD NS 1: 162 ( 1402) . " jumfrv " Fr 2344, 2370 ; Di 95 ; ","-frvr Pa (Tung) 33 . ","iumfrua: -an Bil 317 . iomfru. ","jonfru: -fruen SJ 359 ( 1469) . ","iomfrua Iv 195, 208 ; ","-fruor KL 361 . ","iomfrwa: -an MB 1: 204 ., iomfrugha Iv 1364, 2049, 2151 ; ","-an ib 2036 . pl. -fru. -frur. -fruor. -frughor),"]},{"a":"iungfru fäghring","b":"nn","c":"","d":["jungfrulig fägring. myn iomfrv fägringh Lg 3: 141 ."],"e":["iomfrv- )"]},{"a":"iungfru hoper","b":"nn","c":"","d":["hop el. skara af jungfrur. ther ingik een stoor iomfru hopir KL 359 ."],"e":["iomfru- )"]},{"a":"iungfru kloster","b":"nn","c":"","d":["jungfrukloster, nunnekloster. foreseare iuir eet iomfru klostir KL 298 . i iomfruklostirsins thiänist ib. Lg 218, 3: 281, 282 ."],"e":["iomfru- )"]},{"a":"iungfru kor","b":"nn","c":"","d":["kor af jungfrur. them thedis . . . jomfru koor Bil 371 . " fik han see ena wänasta klena iomffru i iomffru choren " Lg 3: 284 . " stodh i iomffru koren " ib 450 ."],"e":["jomfru koor . iomffru kor. iomffru chor),"]},{"a":"iungfru liverne","b":"nn","c":"","d":["jungfruligt el. rent lefverne. thz han iomffru liffwerne wille i sina liffs dagha halda Lg 3: 633 ."],"e":["iomffru- )"]},{"a":"iungfru mantul","b":"nn","c":"","d":["jungfrumantel, öfverklädnad buren af flickor. collobium är jomffru mantil sidher nidher oppa hälana Lg 222 ."],"e":["jomffru mantil )"]},{"a":"iungfru skare","b":"nn","c":"","d":["jungfruskara, skara af flickor el. jungfrur. Lg 333, 3: 282 ."],"e":["iomffru- )"]},{"a":"iungfru spiäl","b":"nn","c":"","d":["mökränkning. huat skörlifnadhin idhnas j . . . gudzsöfya spiälle älla iomfru spiälle MP 1: 318 ."],"e":["iomfru- )"]},{"a":"iungfrudomber","b":"nn","c":"","d":["jungfrudom. " martirium at lidha, verldena ouergifua ok jnmfrudomen osmittadhan holda äru ekke gudz budhordh sed consilia ewangelica " SvKyrkobr 209 . - ogift, kysk levnad. lhwa som ey wil lhalla iomfrwdom eller änkiodom han ma lofflika . . . sik husfru taka ib 65 ."],"e":["jumfru- . ","iomfrw- )"]},{"a":"iungfrudomber","b":"nn","c":"","d":["virginitas, jungfrudom. " hwat ey är hon thön som helom iomfrudom afladhe ok thik ospiälladhom iomfrudom födde " Bo 61 . ib 33, 41 . MB 1: 397 . MP 1: 39, 40 . VKR n. Bir 1: 3, 375 . Lg 547, 814 . lowadhe at göma iomfrudom KL 52 . " thz hon gudhi iomffrudom loffwat haffde " Lg 3: 633 . - ogift, kysk lefnad. huar thän som . . . forethänkir stadhlica at blifwa j jomfrudom huat hällir han är man ällir qvinna Bir 2: 366 . ib 4: 93 ."],"e":["iumfrudomber: -dom MP 1: 39 . ","jumfrudomber: -dom Lg 547 . iomfrudomber. iomfrudombir MP 1: 40 . ","jomfrudombir ib 39), "]},{"a":"iungfruhuva","b":"nn","c":"","d":["huva som bars av jungfrur. amiculum li iomfrv huffua ok särker GU C 20 s. 20 ."],"e":["iomfrv huffua )"]},{"a":"iungfrukor","b":"nn","c":"","d":["kor av jungfrur. JMP 86. "],"e":["iomffru chor )"]},{"a":"iungfrukränkiare","b":"nn","c":"","d":["mökränkare. " thetta war rawidz ordh oppa lafrins byörnsson ath han war en jomfrv kränkiare " ATb 1: 42 ( 1455) . GU C 20 (hand 2) s. 19. the wåre dobbare, drinkare, horkarla, öffuerwällere, jungfru krenckiare PMSkr 666 ."],"e":["jomfru- . ","-krenckiare )"]},{"a":"iungfrukränkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? mökränkning. JTb 112 (15254) ."],"e":["jonffrv- )"]},{"a":"iungfrukyn","b":"nn","c":"","d":["jungfrustånd. större gärningh är at jomfru könit (sexum virginum) mz sinom renlek, lfor christi ihesu kärlek, owirgar naturenna lagh SpV 31 ."],"e":["jomfru könit )"]},{"a":"iungfruliker","b":"av","c":"adj.","d":["jungfrulig, kysk. aldra renste oc iomfrulicaste härra ihesu SvB 55 (mot slutet av 1400-t.). ganga tiill syn jomffrwliga cammare Troj 15 ."],"e":["jomffrwliger )"]},{"a":"iungfruliker","b":"av","c":"adj.","d":["jungfrulig, kysk. " swa täktis jomffrulika renliffwis brudhgomma ihesu christo tik begraffwa mz häloghetzsens nadh " Lg 3: 282 . " jak föddis af iomfrvilke modhir " Bir 1: 146. iomfrulikin licamme KL 334 . " han (Kristus) pinadhis yfuir allan sin klena oc iumfrulica likama " MP 1: 117 . hulkra iomfrulico spina thik söfdho (för sögdho) Bo 61 . VKR 11 . Bir 1: 178, 2: 249, 3: 204 . Lg 815 . MD 62 . jomfrulikin kärleker Bir 4: 104 . " mz iomffrulikom renlek " Lg 332 . ib 3: 282 . LfK 75 . " mz iomffrwilke blyghet " Lg 3: 633 ."],"e":["iomfruliker . ","iomfruliker . ","iomffruliker . ","iomfrulikin . ","jomfrulikin . ","iomffrwleker: -lekom LfK 75 . ","jomfrulig: -liga Lg 815 . ","jomfroleg: -legä MD 62 ), "]},{"a":"iungfrulikhet","b":"nn","c":"","d":["jungfrulighet, kyskhet. j hänne sken först oc mäst största iomfrulikhetzsins fägrindh Mecht 177 . " aldra renaste oc iomfrulicaste härra ihesu, iak vsull syndhirska, bidher tik for thina iomfrulikhet " SvB 55 (mot slutet av 1400-t.)."],"e":["iomfru- )"]},{"a":"iungfruspiäl","b":"nn","c":"","d":["mökränkning. " affgudhum huilkra hedher oc loff är hordom mandrap jumfru spield, roff oc styld " Prosadikter (Barl) 82 . SpV 341 ."],"e":["jomfru- . ","-spield )"]},{"a":"iungfrustadhge","b":"nn","c":"","d":["jungfrustånd. " hionalagx stadghin är godher, bätre änkio stadghin, aldra bäst jomfru stadghin " SpV 31 . ib 61 ."],"e":["jomfru- )"]},{"a":"iungfrutilsnikkilse","b":"nn","c":"","d":["prydnad för jungfrur. coragium gii heilp frydhe gaatha ok äwäntyr ok iomfrv til snikkilse (möjl. att fatta som två ord) ok danz öffuer dödom GU C 20 s. 148 ."],"e":["iomfrv- )"]},{"a":"iungsvin","b":"","c":"","d":[" , se ungsvin."],"e":[]},{"a":"iunkhärra","b":"nn","c":"","d":["ung herre, junker. domisellus . . . iunkare GU C 20 s. 199 . ihesus thän kåäsarlika jwnkaren (imperalis jurenculus) Mecht 338l han gik in for sin jnkhärra (ɔ: prins Josafat) Prosadikter (Barl) 27 . Jfr hofiunkare."],"e":["iunkare . ","jwnkare )"]},{"a":"iunkhärra","b":"nn","c":"","d":["ung herre, junker, ung ädling, adlig yngling (som ännu ej blifvit riddare), äfven i allmh. ung man. wälia sik husbonda aff allom frankarikis härrom ok jonkarum ogiptum Bil 731 . ib 570 . KS 135, 57), 53 (136, 58), 54 (137, 58) . RK 3: 1131, 3177 . MB 2: 173, 247 . Lg 3: 322, 323, 528 . " iak se en vänastan ionkara (juvenem pulcherrimum) standa for þik " Bu 414 . Bil 413 . LfK 218 . see . . . thän vnga stolta. ärlicasta. menlösasta. oc älskelicasta junkherran (juvenem; om Kristus) Bo 196 . " vngkara olydhen ok fåfängr " KS 46 (117, 49) . ib 38 (100, 41), 43 (112, 47). hennes (staden Jerusalems) vnghe oc frome ionkara (juvenes ejus) MB 2: 223 . -ss titel (utan bestämdt hänseende till ålder), oftast omedelbart framför namnet. junker karl (som af Folke jarl) RK 1: 242 . ib 262, 272, 301 . " jonker vilin i mz oss stridha (yttrande till junker Karl) " ib 302 . ib 321, 328, 343 . " konung ermentrik kallade en aff sit rad till sik som junker sänken het. han war konungens hoffmestara " Di 173 . ib 277 . - särsk. ss titel tilllagd en prins. jonker magnus (som af konung Birger) RK 1: 1666 . ib 4072 . " jonkherra magnus ok herra benedictus " ib 4181 . " gaff han sina dotter bort jonker magnusse " ib 3105 . " at jocherran skulde fangin wara " ib 4318 . ib 4066, 4309 . junkar hanis ib 3: 2842 . ib 2539 . wardha hans (konung Pipins) sons jwnkar kars fästemö Lg 3: 284 . ib 288, 289 . " i ywnkar her kars bryste " ib 286 . - ss titel tillagd adelsman af utländsk börd. jwnkar willam wan dem welde FH 1: 143 (1494, gammal afskr.). ib 144, 145 . - förnäm yngling i en furstes tjenst, page. the (näml. apostlarne) äru hans (Kristi) grefwa. ok the äru hans iärla. riddara. oc iunkherra (barones et comites sui domiceli et dextratores) Bo 166 . " at hans vngara ok andra män sen sidhughe " KS 42 (109, 45) . ST 25, 421 . - Jfr hofiunkare."],"e":["iuncherra (nom. pl.) ST 25 . ","jonkherra RK 1: 4181 . ","joncherra ib 4036 ; ","-herran ib 4309, 4318 . ","jonkher ib 4072 . ","junker ib 242 ; Di 173 . ","jwnker RK 1: 262 . ","ionker ib 321 . ","jonker ib 301, 302, 328, 1666, 3105 ; FH 1: 144 (1494, gammal afskr.), 145. joncker RK 1: 272 . ","junkare ib 3: 3177 ; ","-en Lg 3: 528 ; LfK 218 ; -a (nom. pl.) ST 421 . ","ionkare: -en Lg 3: 323 ; ","-a Bu 414 (ack. sing.); MB 2: 223 (nom. pl.). jonkare Bil 570 ; MB 2: 247 (nom. pl.); -en Lg 3: 322 ; ","-um Bil 731 ; ","-om MB 2: 173 . ","iunkar RK 3: 2543 . " junkar ib 1131, 2483, 2539. jwnkar " FH 1: 143 (1494, gammal afskr.); Lg 3: 284, 288 . ","ywnkar ib 286 . ","jonkar FH 1: 145 ( 1494, gammal afskr.) ; Lg 3: 289 ; Di 277 . ","vngkara KS 46 (117, 49), (gen. pl.) 43 (112, 47). 54 (137, 58), (ack. pl.) 53 (136, 58); -om ib 38 (100, 41)), "]},{"a":"iur","b":"nn","c":"","d":["vildsvin. li ortnamn? Se J. Sahlgren, Namn ocy bygd II: 33 f."],"e":[]},{"a":"iute","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["jwthe )","*iuta kona","jutekone )","*iuta salt","jwthe- )"]},{"a":"iute","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jeppe jwte " BSH 3: 149 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"iutsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jutsk. the juska herrarss folk BSH 5: 334 ( 1508) ."],"e":["jusker )"]},{"a":"iuver","b":"nn","c":"","d":["jufver. " altidh skal bätre sädh a sta a annars aker . . . ok större jwuer a annars fää en thz staar ok är a mino " MD S) 288. XXX jwger HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["jwger )"]},{"a":"iuver","b":"nn","c":"","d":["juver. " geterna pröwas gode . . . när the hafwa stor jwffwer oc nogh myölk " PMSkr 243 . ib 475 . - ss matratt. Brasks Matordn 3 ."],"e":["jwffwer )"]},{"a":"iuþe","b":"nn","c":"","d":["1) Judisk lag. Lg 3: 60, 62 . ","2) Judalandet. KL 152 . ST 4, 5 . MB 2: 222, 410 . KL 418 ."],"e":["jodhe: -ane Bir 3: 3 . ","iodhe: -omen ST 518 ; -a ib. ","iodhe: -om Al 1066 ; ","-a ib 1068, 1103, 1133, 1138 . ","jodhe: -ä Lg 3: 61), ","iuþa biskoper , ","iudha folk","iudha höfdhinge , ","iudha kirkia , ","iudha konunger , ","iudha lagh","jödhelag ib 60), ","iudha mal","-maal )","iudha moghe , ","iudha mästare , ","iudha präster , "]},{"a":"ivinaxladher","b":"","c":"","d":[" L. Se O. v. Friesen, Studier tillägnade Axel Kock s. 456 ff. och T. Wenström, Tjuvnad och fornæmi s. 531 ff."],"e":[]},{"a":"ivir","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. I. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande el. en verksamhet ovanför ett ställe: över, ovanför. oler . .. let gera hvaf (för hvalf) henna ifär gvnnvrv S. Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid s. 488 (1200-t.) (möjl. att föra till en bet.: efter, till minne av). - på. owir (super) moysi kännedoms stool sato scribe oc pharisei SkrtUpb 306. 3) för att uttrycka vakande över, närvaro vid o. s. v.: över; vid. tha woro tesse tilnempde ath sittia offuer then rekinskap STb 1: 328 (1481). desse ware offuer köpit tha tet stadfestes SJ 2: 115 ( 1488) . STb 3: 406 (1498), 5: 31 (1514). HLG 2: 117 (1523). ","7) vid rumsbestämningr: på andra sidan om, över. min tomp, liggiandess i wastenom på gropegatone iämpt äffuer gatone från the tompt iak ärffdhe Trolles Jb Bi 242 (1487, nyare avskr.). Jfr nedan II 10. 8) (på andra sidan) mitt emot. forbödz oleff hoppander at byggie medh tree twert offuer vrweder vtan medh steen STb 3: 297 ( 1496) . II. med ack. 1) vid rumsbestämninr för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. en ställning ovanför ett föremåls yta: öve. han . . . stodh op och ständgdhe hänne wthe och satthe sigh siäluer öwör dören j eth fönster Prosadikter (Sju vise m C) 238 . härtoghen . . . kastade . . . sith pater noster bandh offwer hans hals . . . oc satthe in ffot ower hans hals JMPs 413. - ivir ena sidho, åt sidan, avsides. tha nempdom vi xii men som thet skulle ranzaka . . . tha gengho the xii offwir ena sidho och funno thet for räth ath . . .ATB 1: 133 (1465). remo semo (ɔ remouere) aaffuer ena sio rör oc atskilya GU C 20 (hand 2) s. 158. 2) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse bort över ngt: över. kasta affwer skipbordhit gotz PMskr 26. längs. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 606 f. han .. . took ther fää far ok swin ok ville hwar deriffua hem til sin ouer berga stigh er en liten stwnd EK 3010 . 4) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den betecknade tidrymden: över, allt igenom, under. in til fornämpda pingxdaga offuer eeth aar Rydberg Tre 3: 255 (1453). nw fore ottho aar hade clemet, affwer then tiid mester mognus landbo landbo, stulit en häst Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) . hyberno . . . öffuer vinter boo GU C 20 s. 334 . . . . at then skrederen, som siter wnder her per fortis, skal sitie offuer wintern, om presten skal sitie offuer wintern STb 5: 123 ( 1516) . - ställt efter tillhörande subst. ther ginge the godemen til harnisk pa slottit och höllo all mattin offuer blancke som en spegil STb 3: 333 ( 1497) . " her erich jensson borgamestere scal haffue och nywta kelleren fore x mark eth aar offuer " ib 359 ( 1498) . ib 400 ( 1498) . han bleff the nattena ouer j gudhelikom bönom Prosadikter (Barl) 75 . SkrtUppb 265 . Stb 4: 94 (1505). PMSkr 269 .","6) för att beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el. sinnesstämning går ut över el. avser: över. . . . ath egh teras onda bön öwör edher kombär Prosaditer (Sju vise m C) 232. epter han swa war offuerenter medh malseinden, tha bödz fridh offuer hanom wiidh liff och gotz STb 3: 202 ( 1494) . ib 320 (1496). skypperen schall haffwa sin fracht. hwat skada pa grvndet skede, tet gange offuer schip och gotz ib 4: 12 ( 1504) . " the haffwa loffwat ath wij skulle faa segerwinning affwer troyana stad ath ändalykten " Troj 229 . - ställt efter tillhörande subst. thette betugede han henne offuer oppinbrliga STb 2: 238 ( 1847) . thu siger mich mynne än reth offuer ib 518 ( 1491) .","7) för att beteckna makt el. myndighet över: över. . . . ath jagh i min persone liiffs tiidh haffua skal wold öffuer same brwnd SJ 2: 256 ( 1494) . diacodos är en sten . . . han haffwer största kraffth affwer diäffla PMSkr 470 . 10) vid rumsbestmningar: på andra sidan om, över. eth . . . stenhus thwers offuer gatan fran tet andra for:ne hws STb 3: 238 ( 1495) . Jfr ovan I 7. II) vid uppgift om antal: över, mer än. geldith war betalad öwer ir ar til förende ATb 1: 6 ( 1452) . - stället efter tillhörande subst.- gaffz her eric jensson ix mark för en twnne smör, vog it pund öffuer Stock Skb 157 ( 1520) . 12) för att beteckna ett företräde: över, framom, framför, mer än. ihesus, aldra karskast ower alla mannanna söner Mecht 340 . vill henne arffua samma halffua grden j gen lösze . . . tha skole the meder lagen nemesth ware offuer alle andre hanom köpe wele STb 3: 195 ( 1494) . thätta är en bön ower alla andra böner SvB 97 (omkr. 1500). 13) för att beteckna ett tilläggande: över, utöver, jämte. . . . oc offuer al styckä gaff han mik VI mark peninga SD NS 3: 593 ( 1420) . " gaffs helmich x mark offuer sin lön i tet aarit forledt är " SSkb 74 ( 1503) . STb 4: 20 (1506). - med efterföljandes sats: utöver det att, utom att? kade rin . . . klagade til niclis persson om en kaapa, som han henne aff röffuede pa brona om lywsa dagen . . . och offuer han hade thagit kapan, tha hande han henne slagit, thet klagade hon aller mest STb 3: 117 1493). på, efter. Se sdw 2: 1245. 14) för att beteckna ngt ss icke möjligt att nås av ett annat: över. thz synis wara owir os j omskiptelike matto, älthas ällir wardha driffnom, ok ey röras ällir oroas (super nos esse videtur modis divisis nos impeti nec moveri) SpV 461 . 15) utöver, med överskridande av, emot. rauit . . . . gyordhe honom ower waldh ower lagh ok räth ATb 1: 14 ( 1453) . " thet skiparen haffwer blygth affwer theras samtykkio oc förordan " PMSkr 4 . - ivir sik, över måttan. the ware bade offuer sich drvchne STb 3: 131 (1493). ib 4: 138 ( 1506) . JMPs 349. III. med gen.? för att beteckna det som en verksamhet går ut över el. avser: över. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikker göra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . B) adv. 2) tillstädes. kennomps wy . .. ath wy a och offwer warom . . . wm then rätten SD NS 3: 208 ( 1417) . ib 349 (1418). sades aff fore retta, thet hustrv cristin clemitz schal haffue sit bud offuer eller forscriffuit om oleff pancermakeres smör han pa thaler eller fornögie hanom tet her jnnan olauj STb 3: 424 ( 1499) . ther var ii dande men offwer HLG 3: 54 (1525).","3) vid tidsbestämning: genom, alltigenom. the witnade och, ath the lage ther medh samma malt j twa daga offuer och bode thet her falt STb 3: 16 ( 1492) . ib.","4) över, till andra sdian. STb 3: 440 ( 1499) .","5) därutöver, mer. " soma in toto ij skeppund minus l och ij lispund och it m[a]rkpund offuer " STb 5: 7 ( 1514) .","6) ovan, ovanför, förut. " som offwer sagdis " Lg 822 .","7) på andra sidan. myn gardh . . . oppa köpmannagatho thwärt ywer fran her äwerth grefwaradz gardh SD NS 3: 283 ( 1417) .","8) borta. mattis jonsson, gud hans si[el] nade] , som nw nylian druncknade pa galten (ɔ en fjärd i Mälaren) offuere j meler STb 3: 103 ( 1493) . "],"e":["affwer Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) ; PMSkr 4, 18, 26, 269, 470, 504 ; Troj 229 . aaffuer Gu c 20 (hand 2) s. 158. Se SDw 2: 1245),","*ivir al","-all . ","-alle )","*ivir alt , ","*ivir hovudh , se hovudh 1. - Jfr in-, ovan-, thvärs-, thvär ut-, up-, ut-ivir."]},{"a":"ivir","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":[" I. med dat. som dock ofta, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande el. en verksamhet ofvanför ett ställe, ett läge högre än ett föremåls yta (med el. utan beröring af denna): öfver, ofvanför. en heþers fru som standar ivir cristno altare Bu 22 . " taflan war fäst thwärt ifuir stolpan ifuir ihesu hofdhe " Bil 89 . " tedhis henne sanctus petrus mällan twiggia blusa som ofwir hänne brunno " ib 109 . " hördus ängla siwnga iwi funkari " ib 649 . giordhe kors tekn ower vatneno KL 46 . " giordhe kors tekn owir karit " ib. " skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi vare grift tu staþlys " SD 5: 563 ( 1346) . kronlyus . . . ywer oss lata gyorä ib. " hiolt gudz likama owir hans hiärta " KL 20 . " täs flere barfridhi !SYNS_DÅLIGT? hauer jwi allom portom, hornom ok wikom " KS 85 (208, 93) . som äru . . . iffwir iordhena oc vndher iordhena MB 2: 341 . " arren teþes ensamen iui hans sarom " Bu 172 . " wada öuer foot i blod (d. v. s. i blod hvars yta står öfver foten) " RK 1: 315 . - på. wi fitum ifuer eno fiöl Bil 351 . " sath ofuir asnan " MP 1: 6 . " j skulin sta stadhelica owir (supra) jdhra fötir " Bir 2: 88 . MB 2: 350 . " äftir hans dödh syntos fäm roose ouir hans graff " KL 66 . - vid (bordet el. måltiden). at the tala ey mykit iui borde sino (Fragm. widhir sith bord 14) KS 55 (139, 60). länge sitiande owir bordh (vid bordet el. till bords) Bir 3: 16 . Fr 557, 1986 . RK 1: 733, 2: 3992 . ST 76 . Di 10, 50, 67 . " swa som the owir bordhit satho " RK 1: 1678 . ib 988 . " tha vi satom . . . ouer mat " Fr 1114 . Iv 2844 . " thet them fattas ofuir bordhe " VKR 15 .","2) för att i tidsbestämnin uttrycka en följd: för. i uttrycket dagh ivir dagh, dag för dag, dagligen. jak far hommen aff danmakr ok norge dagh aaffwer dagh BSH 5: 485 ( 1511) . ","3) för att uttrycka vakande öfver, närvaro vid o. s. v.: öfver. wacto iuir hänne Bu 14 . " las iui þöm siuko (Cod. Bil, Cod. D siukom 975) " ib 185 . thu skalt enga handa beswernign ellir maning göra hwarte ofwir iern ellir nokot annat ST 33 . - vid. hon (Hagar) . . . wille ey wara ower barnsins dödh MB 1: 198 . hwilke owr thässo köpp waro SD NS 1: 156 ( 1402) . the dandemän ouir skipit waro ib 558 (1406, gammal afskr.). som ower asynenne meth waro ib 2: 70 ( 1408) . när vi (de båda domhafvande) ouir nämdh sathom ib 214 ( 1409). thesse tolf beskedhne män . . . the som öfuer nemþdene woro ib 230 (1409, nyare afskr.) . som affuir thera stempna sithia mz thöm SO 5 . " affuir thässä endrakth ok stahfestilse til tesse försciffna skroo ware satho fore verkemästara biskedelika män " ib 7 . stodh mykit folk owir (sysselsatt med) nokrom ärindom KL 4 .","4) för att beteckna makt el. myndighet öfver: öfver (vanl. med ack.). han herras owir hänne Bir 1: 89 . Jfr II 7. ","5) för att beteckna ett viljans förhållande, ett beslut el. en bestämmelse: öfver. i uttryckt ivir eno, öfver ens. the dragha hade owir ene Bo 146 . " iak vil idher giärna göra ower ena " Iv 3722 . " äftir thy wi oos forlikadhom oc jvir eno vordhom " SD NS 1: 69 ( 1401) . Se vidare under en. Jfr äfven förbindelsen ivir ens under ens. ","6) öfver, angående, om, med afseende på. thz . . . som sara hawer talath ower thinom on oc ower hans modher MB 1: 197 . " hör hwat sanctus bernardus sighir owir thätta " Bo 46 . " vndarstanlikit samuit owir (supra) hiärnans natur " Bir 1: 100 . " är thins sons tholomodh mykyt ämuäl owir (super) wranga män " ib 2: 84 . " huat görande vare owir (super) tholka misthykkio " ib 105 . lather jak . . . quittan tenne for:de päder offuer alla maningh SD NS 1: 232 ( 1403) . " swäria the edha hwar androm ower fridh oc säät " MB 1: 211 . miskunna thik owir mik syndoghom man Pa 16 . Jfr II 6, 8. II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. en ställning ofvanför ett föremåls yta: öfver. badh . . . prästin sätia gudz likama iwir sina sidho KL 20 . duua . . . sattes iui blomster quisten Bu 6 . hängde brutin iarn iui sin hals ib 168 . " a swa höghom iordhmwn at han gik ower alt thz wädher ther stormar oc sky wardha i " MB 1: 158 . " gak thy owir ena sidho (afsides) " Bo 46 ; " se vidare under sidha. - på. leddo til hans asna modhirna ok asna folan ok lagdo sin klädhe ofwir them ok ihesus sättis ofwir asna folan ok redh " MP 1: 3 . - i andlig mening: öfver. lypt thik vp owir thik siälua oc än owir änglana Bo 46 .","2) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse bort öfver, äfvensom en utsträckning öfver ett föremåls yta: öfver. var färiokarl fatöks folks iuir þät sundet Bu 498 . " gik sidhan thörfötis jwi wathnit " Bil 456 . " lagdhe sith swärdh iwi bekkin " ib 710 . archen flöt ower watnen MB 1: 170 . " gaanga afwer dywpa älffwer " PM 13 . gik . . . orädder jwi brona Pa 23 . han kom jwi ena järn bro in j eet biärgh Bil 710 . iwer land att riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). skal iak lata flödha watn ower iordhina MB 1: 168 . en biscopir aff kanturia farande farande til rom sagdhe thänna sith munkomin ther han foor iwir (under sin färd besökte, passerade) klostir KL 66 . " han pinadhis yfuir allan sin klena oc iumfrulica likama " MP 1: 117 . at thätta hallis egh iuir eet land at eno. utan iuir all þy iuir vart rikij är (för vart riki iuir är, öfver hvilka vårt herravälde är el. vårt rike sträcker sig? SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " stoor räddughe oc fasan gik aff honom offwir all landh oc städher " MB 2: 148 . star hans rykte ouer alla wärldena Di 50 . ","3) för att uttrycka en rörelse genom något: genom. bild. os bör owir (per) mang dröuilse inga i himerikis rike KL 158 . - i. dyrwis han at . . . taka gudhz lagh och withne ofwär sin mwn (assumit testamentum ejus per os suum) Ber 237 . ","4) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den betecknade tidrymden: öfver, allt igenom, under. til at hiälpa rikeno ower siw aara sylt MB 1: 238 . " födde iosep them ower oaaranith " ib 256 . " bestallado stadhen owir liij dagha " ib 2: 311 . " sitia . . . fore brödraschapit offuer thet aarit " SO 107 . - stäldt efter tillhörande susbst. thw dygn owir brwno tornanna MB 2: 311 . aaret offuer SO 101 . ib 108, 194, 198 . ","5) för att uttrycka en riktning till vakande öfver el. närvaro vid: till narvaro vid el. hos. vorto nagre aff radit radit sende aff radzstuen offuer screddera ämbetz stempna SO 117 . " swa at aarligan wardhe tilskikkadhe thwa radhmen . . . offwer smidha companiens höxsta stempnor " ib 72 . " äru alle brödher begärandhe thwa resor om aarith thwa aff radhit offwer höxsta stempnor " ib 71 . wordho badhe kalladhe . . . jfwir een dödhan man Bil 104 .","6) för att beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el. sinnestämning går ut öfver el. afser: öfver, på. at hänna iui sanctum iacobum Bu 197 . jak skal . . . hans dödh ofwir iudhana hempna ST 363 . MB 1: 271 . " iwer them att rättä " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). rätta ivi hvar then är brytur widh annan KS 9 (22, 10) . rätta . . . ivi brut manna ib (21, 9) . SD 5: 639 ( 1347) . " lanzins rät lot han ouer them ganga " Fr 3122 ; se vidare under ganga 10. bedes . . . dom iuir mannen Bu 21 . " iui alt þit fölghe lysto þe ban " ib 77 . " laatin anghren oc bätringena gaa owir thz som brutit är " Bir 4: 120 . " miscunna thik owir mik syndoghan man " Pa 15 . jak hawir miskund owir (med) moghan Bo 88 . " bidhiandes honom om miskundh oc mildhet ower (med) the fangana " Lg 3: 268 . " var swa stoort haat ofwer cristna män " KL 307 . hans blodh vari owir os ok vara affödho ib 384 . MB 2: 380 . Jfr I 6. ","7) för att beteckna makt el. myndighet öfver: öfver. justina gik yuer (besegrade el. öfvervann) han Bil 448 . " thu . . . hawär han skipat iwi alt tit handawärk " KS 2 (4, 3) . MB 1: 238 . " wille danske män öffuer siik tagha " RK 3: 592 . " mista vald iuir väruldena " Bu 206 . " baþ þöm känna sik sin troldom. som iamuäl hauar crapt iuir hauet " ib 514 . " fik ey makt owir han " Bir 3: 4 . " haffdhe än diäfwllin hop at faa nakat (kanske för nakat vald) owir han )prævalere in eum) ib. radhir ofwir ängla ok all hymil twngil " ST 109 . rädh owir thz som ther giordhis Bo 59 . " wi styrdhom öffwir iordhena " MB 2: 341 . " at han ensamen skulle kallas oc wara gudh offwir allan then almogha " ib 148 . foghodhe jwir all spania landh Bil 471 . " är mannin herra . . . iui al werlzlik diur " KS 28 (71, 30) . Jfr I 4. ","8) öfver, med anledning af. jak gläz meer owir en syndara hulkin som gör synda angir än owir nio oc niotio rätuisa som äkke thorfwo vidhir synda angir Gr 295 . - med anledning af, om. wardh oc dela ower thenna brunnen MB 1: 211 . - med anledning af, för. swa hämpnados the jonkare owir theris brödhers blodh MB 2: 247 . ","9) i eder och böner: vid, för . . . skull. jak manar thik iwi henna nampn som thik bötir gaff Bil 556 . " swär ower himerikis oc iordhrikis gudh " MB 1: 203 . " swär iak ower gudz liiff " ib 299 . " jak bidher thik . . . ower all hälghon " ib 192 . " jak iacob bidher thik iosep ower alla hälgho doma " ib 271 . " bidher iak thik ower all häligh thing " ib 354 . ib 347, 396 . 10) vid rumsbestämningar: på andra sidan om, bort om, bort öfver, öfver. hindradho ey thera land som bygdo j öghinomen oc owir (ultra) vatnin Bir 3: 399 . " som boddho öffwir (trans) iordhans flodh " MB 2: 12 . ib 39, 234, 260 . sändha sina dotter til en stadh ower ryneth liggiandis Lg 3: 436 . owär (vltra) iämpäbyergh hwgghe SD 2: 24 (öfvers.). - förbi. en prestir foor ther fram oc sa han oc for iuir han MP 2: 207 . - bildl. med förbigående af, utan att taga hänsyn till, utan att räkna? ivir hovudh, öfver hufvud, i allmänhet, i det hela, med ett ord. alt thz gwikt är, oxa kör geter faar, hästa oc camela offwir huffwodh alt thz wi aghom MB 2: 148 ; se vidare under hovudh 6. 11) vid uppgift om antal: öfver, mer än. ey öffwer hundradha väractuge BSH 5: 7 ( 1504) . fan nykyllen . . . som han ower xvij aar (för mer än 17 å sedan) haffde mz bwndhit oc läst (näml. Gregorius) widh stenen Lg 3: 339 . engin thera war ower sex aara (för aar; gen. föranledt af detta ords bruk i gen. vid åldersbestämningar) ib 22 . 12) för att beteckna ett företräde: öfver, framom, framför, mer än. haua han iui alt märan: iui faþor ok moþor liuvan ok käran Bu 74 . hafþe andream käran ok märan iui andra apostolos ok hälgha män ib 143 . " swa är thu wän jfuir alla quinnor som margarita iwi alla stena " Bil 541 . " af þty goþze. guþ hawer oss . . . iwi andrä män . . . laant oc giwit " SD 5: 561 ( 1346) . " han var faghir owir (præ) alla människionna synir " Bo 2 . " thin ordh äru söt owir (super) honagh oc honagx dropa " Bir 3: 315 . MB 1: 102 . Lg 37 . " bätre ower alla thwsanda dagha iordhrikis glädhi " MB 1: 256 . Bir 2: 285 . Su 175, 179 . mannen är ärlikast ofwer al creatwr KL 309 . " som var aldra ärlicast owir alla " ib 359 . " fulatir owir (præ) alla " Bir 1: 68 . ib 100, 235 . Fl 1308 . Al 6979 . RK 3: (sista forts.) 4225. Di 132 . Lg 3: 238 . " thok han ifuir alla män mat ok dryk ifuer matto " Bil 305 . " hafdhe högdh owir annor blomstir " Bir 1: 393 . " thiin fingger ärens wfwir alla dyra stena " ib 4: 157 . " ower alt (super omnia) . . . haff iw til föranna granna förhwxan oc förwarilse " Su 70 . " ofwer al thing göm sämio mz allom ib 430. - (?) ther han til herra togh ouer (framför, med förbigående af, i stället för?) mik " Fr 708 . 13) för att beteckna ett tilläggande: öfver, utöfver, jämte. hwat hanum gafs ifuir sina nerningh thz gaff han fatökum Bil 581 . " ouir alla thenna willebradh skulde han daghlika hafwa x göda yxkn oc xx yxkn aff hiordhinne " ST 421 . Bir 3: 159 . BSH 3: 146 ( 1463?) . FH 5: 89 ( 1482) . " nu gör han mik suasom grat owir (super) sorghena " Bir 3: 37 . " göra nakat got thz man gititr owir budhordhit (se supra mandatum extendere) " ib 2: 300 . " framledhis owir thz sagdhe han " KL 385 . MB 2: 380 . 14) för att beteckna något ss icke möjligt att nås af ett annat: öfver. trea !UDDA_TECKEN? dygdhe) äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe, ok äru iui al manzsens skiäl KS 18 (45, 19) . " the ting som tik äru ofögh iui tina makt " ib 22 (55, 24) . Su 153 . " taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). 15) utöfver, med öfverskridande af, emot. ämuäl vatn oc bröþ vm þz taks mz giri iuir enkannelika viþirþorpt. þz är atirhalloghom kräselikin lastir KL 185 . hulke som snärias j tholkom thingom owir (ultra) gudz skiptan Bir : 2: 209 . MP 2: 57 . " idher scal inthe skee öffuer lagh " RK 3: 1233 . " swaa ath the saffwer hans bodh ey göra " PM 2 . " thok han ifuir alla män mat ok dryk ifuer matto " Bil 305 . " watnin mäktadhos ower mato " MB 1: 170 . " til swa owir matto storan fatikdom " Bo 126 . - ivir sik, öfver måttan. wardh han ith sin ofwer sik drukkin Lg 3: 15 . gangandis ower sik (super se ambularent; öfver sin förmåga?) j storom ok höghom tinghom Su 225 . - öfverdådigt? tha talar än synom ifwir sik Bil 103 . ST 130 . 16) efter, enligt? för thy at gudh ey til städher syndaren länge synda owir hans eghin wilia (ex sententa agere; öfversättningen beror trol. på ett missförstånd) MB 2: 296 . B) adv. ","1) deröfver. " octouians bygde eet altare lät iui scriua liuandes guþ " Bu 63 . ","2) tillstädes. " ware the a oc öuer mädh fornempdom ludeke kaara tha fornempda kalzgardz tompt mäldis " SJ 38 ( 1426) . " vtoffuer thette fulle och faste köp ware när och offwir her birger jonsson . . . staffen störbek . . . algut gultsmit " ib 318 ( 1464) . eskia twa gode men aff thöm som när ok offuer äre SO 154 . " nar the gode men twa aff radit schulu i stempnan offuer (näml. vara) mz brödraner " ib 143 . ","3) vid tidsbestämning: genom, alltigenom. swa bidhiandis j try dygn owir MB 2: 319 . ","4) öfver, till andra sidan. ran aat bekkonom ok vilde iwi Bil 710 . " tho at the haffdona (näml. bron) alla bränt jak skal öwer " RK 1: 2229 . hwa ower wil Al 5916 . " the ropadho ower til thz folk ib 5893. atj kunne hitt wffortörffuet vpkomme och offuer strax till findland " FM 182 ( 1504) . ","5) derutöfver, mer. " vaxte bialken sua langar. at han var fulänna ok än iui " Bu 417 . ","1) derutöfver, dessutom. " jak lifdhe xv aar j världinne sidhan min son for op til himerikis oc swa langan tima owir at som är fran hälgha thorsdagh ok til min dödh " Bir 3: 285 . " en ower ath gaff for:de henrik mik XII mark peninga " FH 2: 97 ( 1433) . ","2) till öfvers, qvar. vm een siäl vare owiraat Bir 3: 67 . " giuin gudhi thz owir aat är " ib 259 . - Jfr här-, ovan-, thvärs-, þär-, up-, -ut-, utan-ivir."],"e":["ivi . ","iwi . ","iui . ","liwer . ","ifuer . ","ywir SD 5: 639 ( 1347) . ","ywer ib 563 ( 1346) . ","yfuir MP 1: 117 . ","yuer Bil 448 . ","öffwir . ","öffwi . ","öwer . ","öfuer . ","öffuer . owir. ofwir. ower. ofwer. wfwir Bir 4: 157 . ","affuir SO 5, 7 . ","affwer PM XIII, XIV, 13, 25. aafwer BSH 5: 78 ( 1506) . ","aaffwer ib 78 (1506), 485 (1511); PM 2 ),","ivir at , "]},{"a":"ivir andvardha","b":"vb","c":"v.","d":["öfverantvarda, öfverlemna. " haffuer hanom kerlige offuer antwordet oc faat hans fäderne oc möderne " SJ 345 ( 1468) ."],"e":["offuer antworde )"]},{"a":"ivir flödha","b":"vb","c":"v.","d":["flöda öfver. sidhan owir flödhe (superfluit) watnit Bir 1: 36 . ib 37 ."],"e":["owir flödha )"]},{"a":"ivir sa","b":"","c":"","d":[" , v- öfver (det som redan är sådt). i thesso helgo läst nämpnas fyre först then som sadde godha sädh swa then som öfuir sadde (motsv. ställe MP 2: 47: iuir sadhe) ondha sädh, swa akirsins gömare ytirsta akirsins skärare MP 1: 73 . " ouinlike mannin kom owirsadhe thizstillin " Bir 3: 232 ."],"e":["öfuir- . ","owir- )"]},{"a":"ivir sighia","b":"vb","c":"v.","d":["beskylla för. han hafwir mik thz falsklika mz orät ofwir sakt ST 457 ."],"e":["ofwir- )"]},{"a":"ivir sima","b":"vb","c":"v.","d":["simma öfver. the . . . wildo ofwir sima ST 525 ."],"e":["ofwir- )"]},{"a":"ivir sitia","b":"vb","c":"v.","d":["vara aflägsen? then hauer annan som iwi sitter KS 79 (194, 86) ."],"e":["ivi sittia )"]},{"a":"ivir siudha","b":"vb","c":"v.","d":["sjuda öfver. kätilin böriadhe ofwir syudha ST 21 . RK 3: (sista forts.) 4483 . Jfr siudha ivir."],"e":["offuer- RK 3: (sista forts.) 4483 . ofwir syudha),"]},{"a":"ivir ymningas","b":"vb","c":"v.","d":["taga öfverhand. vranglikhetin iuir ympningas iuir matto MP 2: 219 ."],"e":["-ympningas )"]},{"a":"ivirata","b":"nn","c":"","d":["omåttligt ätande, fråsseri. wi älskom rät änga ower aato Al 6111 . " vakten thz idhir hierta tyngis ey . . . aff ofuiratho oc drykkenscapp " MP 1: 20 . vaktha sigh . . . for alla handha öffwer aatha oc dryckyo LB 7: 180 ."],"e":["ofuiratha . ","ower aata . ","öffwer aatha),"]},{"a":"ivirata","b":"nn","c":"","d":["omåttligt ätande, frosseri. JMPs 585."],"e":["offweraatha )"]},{"a":"iviraxladher","b":"","c":"","d":[" L. Se ivinaxladher."],"e":[]},{"a":"iviraxlaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["iwin- . ","ower . ","owor- )"]},{"a":"ivirbeskedha","b":"vb","c":"v.","d":["bestämma, fastställa. som offuertalit, forlicht ok offuerbeskedith war j dandemantz nerwaran STb 2: 442 ( 1490) . haffuer . . . hinrik forwylkoret sigh at föde och vppeholle beggis theris hustuer moder . . . som thera mellen offuerbeskedit är och offertalit i dandementz nerwaran SJ 2: 168 ( 1490) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirbetygha","b":"vb","c":"v.","d":["överbevisa. med dat. och ack. . . . ock offuerbetngedes hanom tet at han swa sacht hade STb 2: 579 ( 1491) . - med dat. och bisats, inledd av at. wytne, som hanom offuer betugade, at han hade sent budh til quinnan STb 3: 117 ( 1493) ."],"e":["offerbetuga )"]},{"a":"ivirbetygha","b":"vb","c":"v.","d":["öfverbevisa. med dat. och ack. worder hanom thz offuer betygat SO 151 ."],"e":["offuer betyga )"]},{"a":"ivirbevisa","b":"vb","c":"v.","d":["överbevisa. " hulkit han kunde honum ingelund offuer bewise STb 5: 50 (1515). ""],"e":["offuer bewise )"]},{"a":"ivirbiudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) befalla, öva myndighet, regera. . . . at rätwise herra the owerbiwdha ey for giri, vtan for thiänist skuld MB 1: 103 . 2) befalla, pålägga. thu . . . nw mik offwirbödh (impunxisti), thetta ärffuodhe Mecht 279 ."],"e":["ower- . ","offwir- )"]},{"a":"ivirbliva","b":"vb","c":"v.","d":["vara öfvrig, återstå. them androm sönomen chaath som waro leuite oc offwirbliffwo MB 2: 54 ."],"e":["offwir- )"]},{"a":"ivirblodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["översköljd av blod. han war aller offwerblodoger aff gresca manna blod (totus in occisorum sanquine cruentatus) Troj 128 . Jfr ivirvater."],"e":["offwerblodoger )"]},{"a":"ivirbläsa","b":"vb","c":"v.","d":["blåsa (ngt) över (ngn). the makten som all tingh ouerbläsende sin helga andha thom wedherqwäker ok j liifwe holder hon kallas then helge andhe SvKyrkobr (Lucid B) 123 ."],"e":["ouer- )"]},{"a":"ivirbot","b":"nn","c":"","d":["bot för begången synd. MB 1: 284 ."],"e":["owerbot )"]},{"a":"ivirbudh","b":"nn","c":"","d":["2) erbjudande? sielffuer bödh erich sigh j retten offuerbodit at staa och plega hwariom reth, hwo hanom hauer til ath thale STb 2: 462 ( 1490) . Jfr ivir budhugher."],"e":["offerbod )"]},{"a":"ivirbudh","b":"nn","c":"","d":["makt, myndighet. " radha blodhe mz juirbudhi: ok mena likanum oloflican lusta " Bil 353 . ST 47 . " gaff honum herradom oc owerbudh ower alt babilonie rike " MB 1: 15 . " styrsl oc owerbudh til aldra thera gaghn som sins herra budh lydha " ib 86 . " at the magho nagher thing skapa, eller omskipta mz sit owerbudh " ib 293 . Bil 249 . MB 1: 21 ."],"e":["jfuer bodh Bil 249 . owerbudh),"]},{"a":"ivirbudhugher","b":"av","c":"adj.","d":["sig erbjudande, villig, redobogen. her waro the ouerbudhoghe sin rät göra til SJ 66 ( 1437) . ib 73 ( 1439). BSH 5: 471 ( 1511) , 538 (1514?), 556 (1516). FM 569 ( 1512) ."],"e":["ouerbudhogher . ","-budhoghe SJ 66 ( 1437) . ","öffuerbodugher: -bodugh FM 569 ( 1512) . ","ouerbödhugher: -bödhughe SJ 73 ( 1434) . ","offuerbödugher: -bödugh BSH 5: 538 ( 1514?) . ","öffuerbödigher: -bödigh ib 556 ( 1516) . ","öffuerbödiger: -bödige ib 471 (1511)),"]},{"a":"ivirbudhugher","b":"av","c":"adj.","d":["sig erbjudande, villig, redobogen. stodh arwidh olsson . . . fore rettin oleydet ok ofelath fiärde tiidh offwrbögdog ath swara till retta STb 1: 14 ( 1475) . ib 72 ( 1476) . thesse efftirscriffne wara offuerbudhigh oc ginge lagh ATb 3: 14 ( 1493) ."],"e":["offerbudhigh ATb 3: 14 ( 1493) nom. pl. m.). ouerbodugh ib 2: 393 ( 1492) . ","offwerbögdog STb 1: 14 (1475), 399 (1482). öffuer bödich ib 2: 403 ( 1489) ),"]},{"a":"ivirbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["bygga (öfver) bygga (på). bildl. lärandhes os oppa fatikdomsens grwndhwal owerbyggia alla andra dygdher LfK 25 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirbygning","b":"nn","c":"","d":["överbyggnad? påbyggnad på hus? . . . ther medh alth thet andra for:ne fryt och quit medh then offuer bögningen öster ath bögdh är fran kocha skorstenen STb 3: 237 ( 1495) . ib 238 (1495). eth opbygd stenhuss . . . medh smedie grund och öffuerbogningh SJ 2: 274 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"ivirbyrdh","b":"nn","c":"","d":["överlåtelse (av jordegedndom) till annan släkt? " iak . . . haffwer giort et iordhaskipte oc offwerbyrdh i rinkastom . . . meth hedherlikom manne herra jönisse bäinctzson " SD NS 3: 537 (1420). ib 542 ( 1420) ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirbära","b":"vb","c":"v.","d":["fördraga, hafva öfverseende med. med ack. räddos ioseps brödher at iosep monde hawa ower borith thera ondzskap fore sins fadhers skuld MB 1: 271 . Jfr bära ivir."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirdadh","b":"nn","c":"","d":["1) öfverdåd, öfvermod. " hommodh och öffuerdath " RK 3: 1789 . - öfvermodigt el. fräckt beteende. war sthorä fauisko ok owirdadh. ther wi moth idher nadhe giort haffwm BSH 3: 176 ( 1466) . - öfverdådig el. omåttlig gamman. giordhe sik mykla frögdh oc glädhi oc mykyt owerdadh mz ätandhe oc drikkande oc danz oc frögdh Lg 3: 192 . ","2) ståt, prakt. " han holth thetta staath mz moodh och stoort öffuerdath " RK 3: 152 ."],"e":["owerdadh . ","öffuerdath )"]},{"a":"ivirdadhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["övermodigt, fräckt. flere klagemall, som han hade giort alt oerlige och offuerdadelige STb 5: 66 ( 1515) ."],"e":["offuerdadelige )"]},{"a":"ivirdadhogher","b":"av","c":"adj.","d":["övermodig, fräck. eptir sa dana offuerdadhogh ordh Arfstv 22 ( 1461) . gaffs oleff . . . liff fore then offuerdadige gerning, ssom han giort hade appenbarlica a lywsa dagen vtan lauerens guldsmetz gataboda fönster, ath han rychte han[s] sölff vth pa gatan STb 3: 192 ( 1494) . ib 237 ( 1495) . . . . at the eygh i ölsmatte medh offuerdaich ordh sich sielffue forbrythe i nagre matte medh ordh, taal eller gernynger Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . " kom her eth rychte, thet k. h. (ɔ: kung Hans) hafver legt 4 overdagia schalka hit up til vor stadh Hist. Tidskr. 1: 400 (1509). - presumpcio . . . skamdierffua ok owärdaadoger (fel för owördaadoghet?) " GU C 20 s. 483 ."],"e":["offuer- . ","-dadiger . ","-dadich . ","owördaadoger GU C 20 s. 483 . "]},{"a":"ivirdadhoghet","b":"nn","c":"","d":["överdåd, övermod. " wi torffuom ey lenger effter epterdömilse sökä vthan konung e. som med offerdodoghet giörde huat han wildhe " Thomas Varningsbref 7 . tha stande then ena zachen vpbruthen medh then andra for sina offuerdaadicheeth STb 2: 448 ( 1490) . ib 537 ( 1491) . . . . och ath the eygh i offuerdadicheet stycke eldh pa hwss eller byn, ther schad aff komma kwnne Ryberg Tr 3: 492 (1502). - överdådig el. övermodig handling. at nogre offuergeffne skalke . . . j dalane haffue them företaghit stor offuerdaghet STb 5: 324 (1521, Kop). - Jfr ivirdadhogher, slutet."],"e":["offer- . ","-dadighet . -dadicheet(h)"]},{"a":"ivirdadhoghet","b":"nn","c":"","d":["öfverdåd. DD 1: 237 (1521, afskr.) ."],"e":["offuerdadighet )"]},{"a":"ivirdagga","b":"vb","c":"v.","d":["bestänka (ss med dagg). hwlka (ɔ Brieseis) han (ɔ Troilus) j bland söthom kiilss mz gratande tarom offwerdaggadha Troj 169 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirdaghthinga","b":"vb","c":"v.","d":["överenskomma. . . . at tet swa therra mellen forsletit wort och offuer dachtingat til len fulkomen ända bade om löst och om fast, alt quit thera mellen STb 3: 418 ( 1499) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirdarliker","b":"av","c":"adj.","d":["mycket dåraktig. tha är alt wardt arffwode oc möda fafäng och offwer darligen Troj 255 ."],"e":["offwer darligen )"]},{"a":"ivirdel","b":"nn","c":"","d":["överdel. " pilara ällir stolpa haffuandis hoffuodh ällir owerdela (capitella) aff klarasta saphir sten " Mecht 152 . korsens owerdeel teknar min kärlek ib 193 . - på kjol. reno . . . wlgariter offuerdeel GU C 20 s. 523 . tesse skattade . . . een quinno kiortil för xij öre nidirdelin oc xii öre öffuirdelen ATb 2: 106 ( 1478) . - om högre el. längre upp belägen del av tomt. STb 1: 228 (1480), 2: 330 (1488)."],"e":["offuer- . ","ower- . ","öffuir- . ","-deel )"]},{"a":"ivirdela","b":"vb","c":"v.","d":["dela, fördela. " worth swa offwerdeelth och offuerlagt, ath fornempde laurens matssons deel är jteht hwseth " STb 2: 141 ( 1486) ."],"e":["offwerdeelth )"]},{"a":"ivirdomare","b":"nn","c":"","d":["överdomare. Beckman Stud 81, 82 (omkr. 1450)."],"e":[]},{"a":"ivirdragha","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. ","1) öfverdragen, öfverhöljd omgifven. syntes alt änneth owerdragit mz blodh oc blanat Su 35 . " wart hymellan snarlika owerdraghin mz mörkasta sky " Lg 3: 304 . komo the til een rädheligan dall . . . ouerdraghnan mz dödzens mörkre LfK 220 .","2) [Jfr Mnt. overdragen] öfverensstämmande. medh enom godhom owerdraghnom wilya SD NS 1: 676 ( 1407) . ib 677 ( 1407) ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirdragha","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. ","1) överdragen, överhöljd, omgiven. " obductus a um öffuer dragin " GU C 20 s. 368 . "],"e":["ower- . ","öffuer- )","*ivirdragha sik , upphäva sig över. med dat. jak war swa mykit ödhmiuk aff minom barndom, at iak mik aldrigh owerdrogh ällir foresatte nakre creature (numquam me creaturare pratetuli) Mecht 136 ."]},{"a":"ivirdrykkia","b":"nn","c":"","d":["omåttligt drickande. fore thenna offuirdrykkiona ok fyllona JP 99 . " fultgöra for kräslica ato oc langa bordsatu oc ofuirdrikkio " MP 1: 98 . LfK 200 ."],"e":["owerdrykkia: -o LfK 200 . ","offuirdrykkia . ","ofuirdrikkia )"]},{"a":"ivirdrykkia","b":"nn","c":"","d":["omåttligt drickande. fore thenna offuir drykkiona ok fyllona, fforwarar os sanctus paulus MP 5: 53 . ib 56 ."],"e":["offuir- )"]},{"a":"ivirena","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma över ens, avtala. j alla hande vort kirkian skyllogh hans attes arffuinga cxlvij (147) marck . . . ok ther medh swa ner offuer talit och offuerent STb 2: 595 ( 1491) . " allaledes som vtskorne scrifften jnneholler ok wtluder, som the gode men ther offuer ware medh begges theris samtyckio thera mellen offuerenth " ib 3: 175 ( 1494) . " om theris fedorne war alt affskilth och ouerent tilforind som tenkeboken jnneholler " ib 4: 286 ( 1512) . ","2) part. pret. om person: över ens, ense, förlikad. kendes the thöm pa alle syder ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden SJ 2: 192 ( 1489) . worto forscriffne erich ok hinrich swa offuer enthe och forlichte STb 2: 563 ( 1491) . SJ 2: 192 ( 1491) . STb 3: 61 (1493). epter han swa war offurenter medh malseinden, tha bödz fridh offuer hanom wiidh liff och gotz ib 202 ( 1494) . ib 250 ( 1495) . " at the offuer ente ware medh en kerlige sämia och gaffue hwar androm hwan iij:e penning " ib 255 ( 1495) . SJ 2: 282, 284 (1495). STb 3: 394 ( 1498) . " ath the sina mellen vel offuerente ware til en fulkomen ända " ib 4: 8 ( 1504) . ib 133 (1506).","3) göra till föremål för övrenskommelse el. uppgörelse. Se sDw 2: 1345. - refl. *ivirenas, komma överens. samma dach sades och offuerentes radit, swa ath . . . STb 4: 94 ( 1505) ."],"e":["offuer- . ","ouer- . ","ower- . ","-enter . -enther. -eenther),"]},{"a":"ivirfal","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["ouerffald )","*ivirfalz qvärn?"]},{"a":"ivirfalla","b":"vb","c":"v.","d":["överfalla. " är eij under att turken öfverfaller christendomen, när han höre them eij eens för thenne nye lere Linkbiblh 1: 200 (1526, Brask). ""],"e":["öfuer- )"]},{"a":"ivirfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öfverfara, genomfara. innan all the land thu ower foort Al 9776 . enghen wari the blomster ängh, huilka ey ower fari waar skörhet Su 74 . - öfverfara, fara omkring. saawith swm the offwer fore BSH 5: 445 ( 1511?) .","2) öfverfara, fara öfver (ett vatten). tha han ville owir fara flodhina eufraten Gr 313 . " sat quar tha andre cristne herra iwir foro " Bil 827 . " swa ath frw jngeborgh ingelunde hedan offuerkomme for än hon met eder offuerfarer til hopa " FM 182 ( 1504) . ","3) genomgå. thessa lifsins ände . . . hulkin alle skulu hafwa ok owir fara Bir 1: 216 . ","4) gå förbi. seer thu thins owins asna thröttan vnder byrdhe liggia, tha skaj thu ey för owerfara än thu lypter op byrdhe mz honum MB 1: 340 . - bildl. thera äghor är licammans frälse ok världinna vmgangilse ok alla the inuidhio hänne til höra ther skulu the mz vilianom owirfara ok aldre meer atir koma (aquibus tota voluante se debeant irremedialiter seperare) Bir 2: 256 . ","5) gå förbi, tillryggalägga, lemna bakom sig. wngdompsins aldher . . . hafuer thu nw rena owerarit Su 164 . ofwerfor thu nu . . . barnarät ib 435 . Lg 3: 467 . ","6) tanklöst rabbla up. all the halff ordh oc brutin som thesse brödhir ofwir fara oc forsuma j thra tidhum ST 162 . ","7) förbigå, underlåta att tala om. med prep. um. i nakrom besynnerlikom dygdom om huilka nw fläste tigiandhe owerfara Su 153 . - med ack. pass. hulkit ey vare värt ouerfaras mz glömsko Lg 3: 582 . ","8) förbigå, åsidosätta. tha han hanom haffwer, owirfar han wäl alt annat Su 287 . ","9) gå öfver, gå förbi, förflyta. at engin time skuli owir fara wtan gangn oc frukt Bir 4: 118. sidhan noe flodh var owirfarin ib 3: 422 . " tha huxins retilse ok wredhe är owir farin " ib 9 . " snart owerfar thz som dröffuer " Su 142 . 10) öfverträda, bryta. hulkin hans tio budord hauir opta brutith oc ouir farit MP 1: 244 . Bir 4: (Dikt) 230. Ber 38 . " han hawir owirfarit döpilsins lofwan " Bir 4: 344 . " iuer fara þet som nu är sakt " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). II) besegra, öfvervinna. af hulkom nakar är ofuir farin oc foruunnin, hans thräl är han MP 2: 108 . ofwärfar (supera) mz thuliomodh thera hat Ber 116 . ib 119 . 12) vederfaras. alt thz honom war owerfarit Lg 3: 399 . - Jfr fara ivir."],"e":["iuer- . ","owir- . ","ower- . ","-farer FM 182 (1504)),"]},{"a":"ivirfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","9) gå över, gå förbi, förflyta. huilken peninge swmma the bekende thöm vel fornögde ware j fye termyn, huilem thermyn ey är mera [än] iij offuer faren ok swmman all är bethalit STb 4: 176 ( 1507) . 10) olovligen gå in (på annans område), göra intrång. Jfr Sdw 2: 1245."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirfarilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" öfverträdande. gudz budordha ouirfarilse MP 1: 342 ."],"e":["ouir- )"]},{"a":"ivirfaring","b":"nn","c":"","d":["överträdesle, övervåld? viliom vy haffua honom . . . i war leyda felighet fridh häghn och beskermelsse for alla the gerninga och öffuerfaring som han giort hauer Mon Dipl Sv 8 ( 1441) . "],"e":["öffuer- )"]},{"a":"ivirflygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga över. höghelighere offwer fliwhger (perrolat) hans hiärta guddomsens dipa lönlighin thing, offwer andra hälgha män Mecht 28 . - flyta över, höja sig över.- thu som swa frilleka wnkom oc owrflögh all förgangliken tingh Su 179 ."],"e":["ower- . ","offwer- . ","-fliwgha )"]},{"a":"ivirflyta","b":"vb","c":"v.","d":["1) flöda över. eg. och bildl. superfluere öffuer flyta GU C 20 s. 281 . thär som formykit war owiorflytande lastin, mz eue affgangh, war nw owirflytandhe nadhin mz wwinnonna forbätringh SpV 167 ."],"e":["owir- . ","öffuer- )"]},{"a":"ivirflyta","b":"vb","c":"v.","d":["1) flöda öfver; äfven bildl. öfverflöda, finnas i öfverflöd, vara ymnig. swa som thz kar ther staar vndir nakrom ström opfyllis aff vatneno ok swa som vatnit owir flytir (effluit) ok tho är karit altidh fult aff strömsins fluti Bir 3: 411 . " aff owerflytandis tharannas watn " Lg 3: 399 . " thz fulstoppa oc owirflytande blodh hulkit thu vtgöt " Bir 4: 209 . " gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst och saman stöt ällir samanält ok jfwi flytande (supereffluentem) " MP 1: 207 . " lönin äru . . . rokadh oc yuerflytande " ib 211 . " her owerfflyter alt thz som kan astundas " Su 137 . " til tekn oc märke mins största kärlekx oc owerflytande mildhetz " ib 186 . - öfverflöda, hafva öfverflöd (af). gudz modhir kungör huru hon är vpfylt kar, ok owirflytande mz nadh Bir 4: 371 . ","2) vara öfver, öfverskjuta. siäx stunder eens dagx som ower flyta MB 1: 63 . " siäx owerflytande stunder eens aars, oc siäx annars aars, oc siäx thridhia aars, oc siäx owerflytande stunder flärdha aars " ib 64 . " i swa mangom aarom hafdho owerflotith niotighi dagha oc en dagher än ey gömids bisext " ib 65 . - trans. öfverskjuta. nw hawom wi en dagh owerflytande wart aara tal hwart fiärdha aar MB 1: 64 ."],"e":["jwi- . ","yuer- . ","owir- . ","ower- . "]},{"a":"ivirflytelika","b":"ab","c":"adv.","d":["i överflöd. Gu C 20 (hand 2) s. 17. han mätther them offwerflyteligha (affluenter) j äwärdhelighe frälse Mecht 52 ."],"e":["offuerflythelica . ","offwerflyteligha )"]},{"a":"ivirflyteliker","b":"av","c":"adj.","d":["som flödar över? dilutus a um bortflytin jtem dilutus a um idest distrempratus otemprader ok öffuerflydelikin GU C 20 s. 188 ."],"e":["öffuerflydelikin )"]},{"a":"ivirflytilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. överflöd, ymnighet. här är hwitha lilianna renlekir här är andeligha äplanna owirflytilse (exuberandtiæ) SpV 120 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirflödha","b":"vb","c":"v.","d":["2) överströmma (ngn med ngt), komma (ngt) att överströmma (ngn). tha skal offwerflödhas mik al lustelikhet SkrtUppb 20 . thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas mdäh alle luste[li]khet ib 26 . iak wil . . efwerflödhas i lustelikom thingom ib 82 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirflödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["öfverflödigt, i öfverflöd. nar vi hawm . . . brödh oc klädhe. äpte thy som tharfwin tilsighir. ey owirflödhelica Bo 35 . PK 221 . - i för stor mängd. oppa thet at ey hafuis ofuirflödhelicha folk j clostirsins brödh VKR 38 . Bir 5: 121 ."],"e":["öffwirflödhelica Bir 5: 121 . owirflödhelica. ofuirflödhelicha. öffwerflödelige PK 221 ),"]},{"a":"ivirflödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["överflödigt, i överflöd. . . . at thu . . . them skipt oc deelactogha göri owerflögdheliast (affluenstissime) allom siälom Mecht 5 . ib 119 . " thän hälghe ande wpfylte honom swa sötelika oc swa owerflödelika " ib 131 ."],"e":["offwer- . ","ower- . ","-flödelika . superl. owerflögdhelikast Mecht 95 ),"]},{"a":"ivirflödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) öfverflödig, onödig. gifuir sinom likama enkte ifuirflödhelikit MP 2: 77 . fly owirflödhelik thingh Bir 1: 144 . ib 1: 60, 358, 2: 44 . MP 1: 150 . ","2) omåttlig, öfverdrifven, allt för häftig. owirflödhelik glädi Bir 1: 154 . " skule thin laatir eygh vara ofwirflödhelikin (excussus) " Ber 270 ."],"e":["ifuirflödhelikin . ","owirflödheliker . ","ofwirflödhelikin )"]},{"a":"ivirflödhelikhet","b":"nn","c":"","d":["2) överflöd, omåttlighet, yppighet. Mecht 301 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirflödhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) öfverflöd, ymnighet, rikedom. " hulkom swa mykin fatigdombir var j heluiti huru mykin ofuirflödlikhet här var j iordrike " MP 1: 20 . ib 92 . " then som lös os quittir är af rikedoma thunga oc iwirflödhelikhet ib 2: 103. "","2) öfverflöd, omåttlighet, yppighet. ouirflödhelikhet i mat oc dryk Bo 45 . ib 140 . MP 1: 22, 189, 260, 267, 311 . Bir 1: 12, 81, 120, 121, 132, 192, 239, 248, 289, 310, 369, 2: 75, 229, 238, 3: 84, 4: (Dikt) 248. ST 146, 392 . VKR 20 . LfK 20 . " af klädha fanytte ouirflödlikhet " MP 1: 187 ."],"e":["ifwirflödhelikhet Bir 4: (Dikt) 284. öwerflödelikhet LfK 20 . ","ouirflödhelikhet . ","ofuirflödhelicheit VKR 20 . ","ofuirflödlikhet MP 1: 20, 22 . ","ouirflödlikhet ib 187, 189 . ","ofwirflödhlikheth ST 146, 392 . ","ouirflodhelikhet MP 1: 260, 267, 311 . ","ofuirflödlikhet ib 92), "]},{"a":"ivirflödhogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) omåttlig. " jtem immunis dictur ventri indulgens fratzare oc offuer flödhogher " GU C 20 (hand 2) s. 13."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirflödhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) öfverflödig, onödig. " tha sampnas mikin ofwirflödhugh wetzska i kroppenom " LB 3: 173 . ib 174, 175, 176 . owirflödogh ordh Bir 4: 74 . " at ey haffwins nakat owerflödhwkt folk " ib 5: 121 . ","2) öfverflödig, omåttlig, yppig. ath han ey wordhe off kaater oc ey ofuerflödugher af kräselikom kost VKR 79 . Bir 4: 36 . LfK 83 . Su 128 "],"e":["owirflödogher . ","ofwirflödhugher . owerflödhwgher: - flödhwkt Bir 5: 121. ofuerflödugher. ","offwirflödegher: -flödegha LB 3: 174 . ","el . ","ofwirflode (för ofwirflodoge?) LB 3: 174 ), "]},{"a":"ivirflödhoghet","b":"nn","c":"","d":["1) överflöd, mer än behövligt förråd. oleum philosophorum . . . wärmer, smälther, lossar gönom gangher, förtärer öffwerflödhogheth PMSkr 405 . 3) överflöd, omåttlighet, yppighet. SkrtUppb 358 . " hans största atherhaldh haffwer wpfylth alla mina offwerflödhoghet (intemperantiam) " Mecht 71 . SvB 71 (senare h. av 1400-t.). GU C 20 s. 403 . JMPs 552."],"e":["offwer- . ","öffwer- . ","öffuer- . öuir-. -flödhugheyt. -flödighet),"]},{"a":"ivirflödhoghhet","b":"nn","c":"","d":["1) öfverflöd, mer än behöfligt förråd. nar ofwirflödheth halz i gen moth naturinne lop som äro menstrua oc amoride LB 3: 173 . ","2) öfverflöd, ymnighet, rikedom. kärlekssens ympnoga owerflödoghet Su 82 . ","3) öfverflöd, omåttlighet, yppighet. gödha the sin krop mz yfuirflödoghet MP 2: 77 . alla retir han til iuirflödoghet ib 190 . " han (Bachus) radher fore offwerflodogheet alla " Al 6780 . ib 6957 . Ber 289 . Su 58, 239 . " vtan ofuirflödhugheet j rynkiom oc storom faalom " VKR 11 . " af klädha fanyte ouirflödoghet " MP 2: 132 ."],"e":["yfuirflödhoghet . ","owerflödoghet . ","ofuirflödhugheet . ","ofwirflödigheth . ","offwerflodhogheet . ","owerflodigheet Al 6957), "]},{"a":"ivirflöghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["offuir- )"]},{"a":"ivirflöþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ivirflöds vatu","ouärflöþzofuerflodz- )"]},{"a":"ivirflöþe","b":"av","c":"adj.","d":["öfverflöd. " þät þe lägia af . . . ald ifir flöþe " Bir 4: (Avt) 180. alt þät är ifir flöpe, þär til ing sins gömis, vtan til höffärþe ib 179 . - gen. ivirflödhis (iwiflödhis. ywerflödhis Lg 468 . ","1) öfrig. mz manasses söner, them som offwirflodes (reliqui) waro MB 2: 45 . ","2) öfverflödig, onödig. " predikativt. the rikedoma ther owirflödhis varo " Bir 2: 259 . " vm nakre (näml. tjenare) äru owirflödhis " ib 3: 259 . " bedhandis thz som iwflödhis är " Ber 131 . Su 416 . " finz nakot när tik owerflödhis, thz skel snarleka fran tik " LfK 142 . - attributivt. owirflödhis atirhald Bo 137 . " owerflödhis ordh " LfK 195 . owerflödhis tanka ib 198 . " owirflödhis thing " Bir 2: 92, 184, 3: 124 . " aff owirflödhis oc oloflicom thingom " ib 2: 41 . " al liuir flödhis thing Mp 2: 72. for ofwerflödhis tharfwa skuld " Su 421 . " taker ey fanytta oc ofwerflödhis (superfluitatis) gafwor af mannom " Ber 169 . ","3) öfverflödig, omåttlig. " attributivt. af ouirflödhis oc kräselico ato " MP 1: 189 . " j rika manna gardhom är ouirflödhis kostir " ib 334 . " j owier flödhis mat ok dryk (comessationibus) " Bir 1: 397 . " ofwerflödhis krase " Su 457 . - öfverflödig, yppig. attributivt. af iwirflödhis (ornatis) klädhom KL 229 . MP 1: 187 . Lg 468 . Bir 2: 175 ."],"e":["owirflödhis . ","owerflödhis . ","ofwerflödhes Su 416 . offwirflodes), "]},{"a":"ivirforgylla","b":"vb","c":"v.","d":["förgylla. aller campen j ahns sköld war offwrforgyldt oc gooll Troj 122 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirfulder","b":"av","c":"adj.","d":["öfverfull. " tha bwken är owerfuldher " LfK 83 . " himerikis glädhi är ful ok ofuirful " MP 1: 29 ."],"e":["ofuir- . ","ower- )"]},{"a":"ivirfylla","b":"nn","c":"","d":["omåttlighet ( i mat och dryck). MP 5: 52 ."],"e":["offuirfilla )"]},{"a":"ivirfärdh","b":"nn","c":"","d":["öfverfarande. " wars herra pascha äre oc hans owerfärdh (transitus), fore thy at iak skal the nat fara ower alt egipto land " MB 1: 308 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["öfvermäktig? iak wardhir thik än owerfärdog (Cod. A öfrit 519) man ST (Cod. Asc.) 560 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirföra","b":"vb","c":"v.","d":["föra öfver (ett vatten). the mö, som iak her sniman ouer fördhe Fl 736 . " warth strax öffuer fördher " Di 301 . skal tik oskadda owerföra tässa flodhena Lg 3: 300 . Jfr föra ivir."],"e":["öffuer- . ","ower- . ","ouer- )"]},{"a":"ivirföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) föra över. wi mattom . . aff wärldhennas smittehelikhet ower föras til hymmelska tingannas asyn oc beskadilse JMP 139. mz födzlomen owirförir (transfert) han (ɔ visdomen) sik j hälgha siäla SpV 191 . - föra över (ett vatten). om the ouerkome kunne swadan olage köpmen, skola [the] them behindre oc ouerfföre hit til stocholm med skep oc godz STb 5: 328 (1521, Kop). 2) föra (ngn) över el. genom (ngt). hwar lucas christum wan härra twa oc siw tio forfädhir owirförde (per CXXVII patres transduxit) SpV 504 ."],"e":["owir- . ","ower- . ","ouer- )"]},{"a":"ivirgadde","b":"nn","c":"","d":["överman? " jngen aff grechan war hans (ɔ: Achilles´) offwergaddhe " Troj 74 ."],"e":["offwergaddhe )"]},{"a":"ivirganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) gå över el. igenom (ngt). abs. thär man enkte omskiptas, thy at han är thär alla thima owirgangande (transcendens) SpV 583 .","7) gå förbi, förflyta. siex saker äru at forman ma skäligha epsäia sith ämbite . . . ok en tho at han ma atir welias nar the sakenar äru ouirgangna Abbedval i Vkl 99. äptir thet flodhin (ɔ syndafloden) war offuir ganghin MP 5: 160 . 8) överträda, överskrida. nakra the människio, som osidogh är, ok owirgangandhe mz sinom osidhom sinna eghna nathurs lopp SpV 125 . 12) övergå, överträffa. med ack. el. dat. skodhin lilionar j akrenom . . . huru the owrigaa konungxsins salomonis prydilse SpV 25 . " the kraffthin ällir fägrindin, som naturlikin är j thingeno, är mykit owirgangande thz som görs aff människionna kosnt ib. ib 536, 576. mannighe syons dottere the sankade sigh til hope rikedoma än thä äst thom allene owerganghen (superata es) " SvT 25 . JMPs 394, 403. - vara (ngn) överlägsen. tha komma troyaner tiill sig jgen, oc sökte swarliga j moth grechana oc giorde them storan skada nar konwng pollux thetta wart war th (troyaner el. dyl. sannolikt uteglömt) offwergyngo grechena (dum . .. prospicit aduersus suos Grecos preualere Troyanos) kom han . . . j striden Troj 28 . - abs. SpV 193 . afwndas människian thär widh, at iomkristin ofwerganger äller är mera framtakin än hon SkrtUppb 255 . än tha t hänna wranghet war stor, tha offwergik gudz miskundh JMPs 407. - part. pres. överlägsen, utomordentlig. jpersophia . . . owergongande wiisdom GU C 20 (hand 2) s. 43. anama tässa böner i them owrgangande kärlekenom, i hwilkom thu anamade al thins aldra hälgasta licoma vnder oc saar SvB 510 (börj. av 1500-t.). hwi min pyna war swa offwrgangandis oc osäliga stoor SkrtUppb 148 . äpter tinne offwärgangandhe milhet JMPs 263. ib 274 . 14) övervinna. SpV 37 . " thär fore skullin the owirganga ((superabunt) kötzsins kärlek " ib 334 ."],"e":["owir- . ","ouir- , offuir-. offwir-. owr-. ofwer-. offwer-. offwär-. owergonga: -ande GU C 20 (hand 2) s. 43. owirga: -gar SpV 25, 536 . ","offwergaa: -gaar JMPs 394. awirga: -gar SpV 576 ),"]},{"a":"ivirganga","b":"nn","c":"","d":["1) öfverträdande vthen dyns bodz offwer gango Gers Frest 52. ","2) upphöjdhet, förträfflighet. " aff guddomsins owirgango (excellentia) " Bir 4: 24 ."],"e":["owir- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","öfverflödande . nogh ömpnogh owergangandes (superbundans) synda both Su 187 . ib 331 . ","2) öfvergå (ett vatten). offwir gak tässa iordanis flodh MB 2: 3 . ib 4, 7 . " gudh borttörkade vatnet j ware asyn til täss wi alle offwir ginghom " ib 12 . ","3) genomgå, tillbringa. " thiman . . . skälika owirgaa " Bir 4: 61 . ","4) öfvergå, tillryggalägga. then (bron) skulde nicholaus vm ens iwi gangha Pa 23 . ","5) gå förbi, undgå. at owerga then oändelika dödhen Lg 3: 693 . ","6) öfvergå, förbigå, försumma. öfwerga (præterie) böna timan är glömska Ber 134 . " tilböriar jak alla handa forgänglikin tingh owirgaa oc forsmaa " Su 329 . ","7) gå förbi, förflyta. thän tidh nons time war iwirgangin Kl 229. ther skulo warä j fengilsse swa lenge then kampin är ower gan Va 37 . ","8) öfverträda, öfverskrida. " mattona offwer ganga " MD (S) 276 . " girin hulkin som owir gar alla mato " Bir 1: 194 . ","pres. öfverlägsen, utomordentlig. maria hafdhe ok owir gangande (excedentem) kärlek Bir 1: 393 . " ä huru mykit renliffnadz ällir owirgangandis (supereminentem) liffwirne hon kan haffua " ib 4: 72 . Lg 3: 38 . 13) öfvergå, vederfaras. med dat. el. ack. hanum er ymst ifuir gangit Bil 83 . " thu som . . . mykin orättir är jwergangin " ib 854 . " hwi spadhe thu ey thinu lande ok frändum thz them nu ifuir ganger " ib 314 . " han vilde io ändelica fara the resona fram. honum owir ginge hwat honum owirginga (för -ganga) kunne " Pa 16 . vm thu viste hwat thik skal owir ganga Bo 165 . " at os i tänne reso einkte ofwerwald ällir tunge öfwergaadh är aff idher tiänara " BSH 3: 180 ( 1467) . SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 379 (1344, nyare afskr.). Al 1073 . MP 1: 340, 2: 155 . MB 2: 140 . RK 2: 7191 . MD (S) 233 . - med prep. ivir. redhandis at them skulde ga swadanne oräth och offuerwoldh vtoffuer, som offuer then fatighe almoghe j sathegundän är offuergoth FM 548 ( 1512) . - abs. pestilentia skal offuergaa at mange garda öda staa RK 2: 6728 . - Jfr gang ivir under ganga 10, samt ganga ivir."],"e":["jwerganga . ","iwi gangha . ","owir ganga. owerganga. öfwerga. öuör gaa: -gaar MD (S) 233 . offuergaa. ","-gan Va 37 . ","-gaadh BSH 3: 180 ( 1467) . ","-goth FM 548 ( 1512) ),"]},{"a":"ivirgangare","b":"","c":"","d":[" . Bir 4: 338 ."],"e":["owir- . ","öfverträdare"]},{"a":"ivirganger","b":"nn","c":"","d":["1) överskridande av rätta måttet., omåttlighet. jak sagdhe j mins hogx owirgang (in excessu mentis meae), jak är borth kastadhir aff thinna öghna asyn SpV 46 . 2) överträdane, överträdelse. ebrietas är mz hwilko hoghin fallir j sina eghan glömsko, fore mattonna owirgangh j math ok dryk SpV 139 . 4) utomordentligt, förträfflighet. tha likowäl thänna hedhniska qwinnonar, aff naturlike dygdh ok owirgang (naturalis excellentiae respectu), höllo the oloflikit renleksins äro smitta SpV 334 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirganger","b":"nn","c":"","d":["1) öfverskridande af rätta måttet, omåttlighet. thera ouirgangir j mat ok dryk oc vina budölom MP 1: 172 . ","2) öfverträdande, öfverträdelse. " for naturlikx lagx owirgang " Bir 4: 51 . " affwitte oc straffuadhe roms inbyggiara owirgang oc synder " ib 57 . MB 2: 58 . ","3) bortgång, död? biidhar hans owergang MB 1: 198 ."],"e":["owir- . ","ouir- . ","ower- )"]},{"a":"ivirgangilse","b":"nn","c":"","d":["1) överskridande. excessus sus offuergängilse GU C 20 s. 237 . 2) utomordentlighet, förträfflighet. mz trifolio wnderstodh hon betheknas the äraffwlla threfalloghetz offwer [gan]ilse (excellentiam) Mecht 83 . " hwilkin är thän som forma wttrykkia thinna owirgangilse (excellentiam) ällir hälaghet " SpV 482 . ib 543 . " härrans röst j owirgangilsinne (vox domini in magnificentia) " ib 551 ."],"e":["owir- . ","offwer- . ","offuer- . -gängilse),"]},{"a":"ivirgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som övergå el överträffar (ngt). med ack. pacienci är for äwärdhelighin hedhir, wälwillighin ok owirganglighin (insuperabilis) alla genwärdogha thinga lidilse SpV 143 . - med prep. ivir. thogh är mith guddoms hiärta swa offwergänglighit (supereminens) offwer thna siäl Mecht 80 .","2) utomordentlig. Jfr Sdw 2: 1246. ath loffwa hans offwergänglighin (inscrutabilem) wisdom Mecht 58 . SpV 554 . " for the owirganghlica bitherlikhet, tw ledh " SvB 57 (mot sl. av 1400-t.). ib 509 (d:o). min pina war swa offwergangligen oc säyliga stoor SkrtUppb 147 . " o gudz wärdogha brudh . . . thin owergan[glika hälaghet gör mik glädhi " SvB 395 (omkr. 1520). - Jfr ovirgangliker."],"e":["owir- . ","ower- . ","offwer- . -gangeliker. -gangligen. -gänglighin), "]},{"a":"ivirganglikhet","b":"nn","c":"","d":["ngt som övergår el. överträffar ngt annat, företräde. med prep. ivir. ena offwer gängelighet (eminentiam) haffwer han j allom sinom sinnom offwer andra hälgdha män Mecht 28 ."],"e":["offwer gängelighet )"]},{"a":"ivirgifning","b":"nn","c":"","d":["öfvergifvande, uppgifvande. thins eghens wilia fullelika owergiffningh Su 193 ."],"e":["owergiffningh )"]},{"a":"ivirgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket girig. alla ouergirugä okerkarlä LfK 223 ."],"e":["ouer- )"]},{"a":"ivirgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["gjuta (ngt) över (ngt). Se Sdw 2: 1246. - övergjuta, begjuta. Se Sdw 2: 1246. min mando[m]ber, aller owergwthin mz blodh Mecht 332 . " mädh hwat tharum ok grath thu offwergiwdhz " SkrtUppb 28 ."],"e":["ower- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirgiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) öfverlemna, uppgifva. " iag skulle them offuer honum giffua (för them honum offuer giffua) " RK 1: (yngre red. af LRK) s. 279 . naar hon allan sin wilia owirgaff oc antwaradhe j mina händer Bir 4: 51 . ","2) öfvergifva, lemna. " at städherne bliffwo öpne standandis oc offwirgiffne " MB 2: 21 . - öfvergifva, draga sig från, försaka. som manlica owirgaf al thing for fatidomen Bo 3 . hulke som sannelica haua owirgifwit oc af sakt världinna Bir 3: 407 . ib 383 . " nar the all wardzlikin thing hafua mz godhwilia owirgiffuit " ib 4: 67 . " at owirguffua tässa wärldinna fafängo " ib 19 . " alla iordzlika glädher oc nyttoghether owergiffwande " Su 193 . " swa offta thu oc thina kärasta wener oc frändher owergiffuer för thins frälsara kärlek ib. - öfvergifva, skila sig från. han villey tidzska öffuer giffua " RK 1: (sfgn) s. 189 . öfvergifva, upphöra att egna sin hjälp el. kärlek åt. iak for lät ey them älla owirgaff Bir 1: 78 . " gudh . . . som enghen owergiffwer som hoppas a han " Lg 292 . ib 809. Bo 194, 196 . MB 2: 3 . " huru iak aff allom owergiffuin ensammen tröstelika oc manleka gik til beskasta dödhen " Su 193 . - öfvergifva, affalla från. hwi haffwen j ofwir giffwit herran israels gudh MB 2: 58 . - öfvergifva, afvika från, upphöra att rätta sig efter. at the skullo owrigiffwa gudz lagh oc theris förfädhers hälga sidher MB 2: 295 . - öfvergifva, aflägsna sig från, upphöra med. thin första kärlech haffwir thu offwirgiffwit MB 2: 335 . - afstå (från), upphöra (med). med prep. um. haffuer jak alstinges offurseet oc offergiffuit om then owillilä BSH 4: 100 ( 1483) . - afstå från, underlåta. gudz son . . . vilde när offvir giffwa människia at wardha Lg 69 . Ber oc ekke alstingx swa owirgifwa at vi skolom thz ey thänkia nar vi kunnom thäs atkoma Bo 54 . " äkke vil iak ther stort af sighia ok tho ey alstingx owirgifwa " ib 140 . ","4) upphäfva. " öffwergiffwom wi oc ogillom (adnullamus) all the breff " SD 3: 697 (öfvers.). ","5) öfvergifva, öfvergifva el. uppgifva hoppet, förtvifla. part. pret. öfvergifven, hopplös, förtviflad. grät hon ganzska bitherleka, oc war alzstingx owergiffwin Lg 3: 335 . - förtviflad, öfverdådig, tygellös. offuergiffuit örliges folch BSH 5: 434 ( 1511) . nogre offuergeffne skalke DD 1: 237 (1521, afskr.) .","6) ? hwilkom allom owirgiffwom (för owirgiffnom) hiölt [? halt] thetta ena for sannasta skäl oc reghlo Su 299 . "],"e":["öffwer- SD 3: 697 (öfvers.). öffuerRK 1: (sfgn) s. 189. owir-. ower-. offuer-), ","ivirgiva sik , gifva sig öfver, varda öfvergifven, uppgifva hoppet. then som them !UDDA_TECKEN? guz godhleek oc hugnadh] ekke takir, han skal ekke owir gifwa sik (non dejiciatur amino) Bo 11 . MB 2: 219 . Su 299 . refl. ivirgas, uppgifvas, duka under. hwilken . . . marfaldelika wanskadis oc maxan owergaffs mz allo Su 219 . " haffde thu tulumodh oc ledh för mit nampn oc ey offwirgaffs (defecesti) " MB 2: 335 . - Jfr giva ivir."]},{"a":"ivirgiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) överlämna, uppgiva. STb 3: 387 ( 1498) . ","2) övergiva, lämna. linquere offuergeffua GU C 20 (hand 2) s. 89. wi wiliom athir ganga til thz wi haffwom owirgiffwit SpV 37 . STb 3: 460 ( 1499) . " huilket alt offuer giffuit och fordragit er medh swa skel, at bruckar han swadana gerningh fremermer, stande tet ena ypit medh thet andra " STb 3: 464 ( 1560) . ib 4: 73 ( 1507) . " övergiva; skilja sig från. tha offuergaff han vara preblendamessa vÿdh höghaltareth HLG 2: 19 (1510). - övergiva, anfalla från. tha konungin hördhe at hans män forläto han oc awergafuo hans tro Prosadikter (Barl) 6. - övergiva, upphöra med. " ATb 1: 109 ( 1459) . jntermitto . .. tiil en tyme offuer giffua oc oppe holla Gu C 20 (hand 2) s. 36. likauel oergiffuer hon aldrigh wara blindh JMÖ 195 . wor kiereste nadigeste herre högboren fförste haffuer jw offuerset oc offuergiffuit all owilie och ogunstighet ther j emot hans nade eder förset haffue sTb 5: 319 (1521, Kop). - avstå från. tha mane confessor the personam ssom wald är oc them som walt haffua, at the sin rät som the synas haffua ouirgiffuin Abbedval i Vkl 94 . the, ssom wilia magho ouirgiffua sina röstir . . . thogh magho the sidhan inte thät hindra som giorth är aff them andro ib 101 . " pa thet han skulde offwergiffua kiöpet " STb 1: 387 ( 1482) . PMSkr 18 . - avstå från, efterskänka. philippus offuirgaff . .. gingerd som thöm bordhe göra BYH 1: 244 ( 1439) . - avstå från, utelämna. nw andhrom äpriliknilsom, här owirgiffjnom (ut alia exempla omittam) SpV 416 . 5) part. pret. övergiven, hopplös, förtvivlad. han war vm sidhe swa owirgiwin, at han wille sich sielwan hafwa dränkt Hel män 215 . - förtvivlad, överdådig, tygellös. haffue wij oc förnummit, at nogre offergeffne skalke oc oförstondige men i dalane haffue them föetaghit stor offuerdadighet STb 5: 324 (1521, Kop). "],"e":["owir- . ","ouir- . ","offwir- . ","offuir- . ower-. offuer-. offwer-. awer- Prosadikter (Barl) 6 . ","aaffwer- PMSkr 18 ),","ivirgiva sik , giva sig över, bliva förtvivlad. läth hon som hon hafdhe sik alzstingx offwrigiffwit (diffdentia quadam quasi rebus desperatis simulata) SpV 163 then tiiden wij komom j syön, tha war skypperen then förste sigh offuer ghaff ok sath j schipet som en dwmbe STb 2: 465 ( 1490) . JMPs 565. christus . . . hwilkin lydhogher wille wara fadherenwm alth til dödhin enkte atherhallandis sik aff thy som eghin wilii pläghar at astwnda vthan offwer gaff sik (se exinanivit) til lfulz SkrtUppb 42 . Jfr giva ivir."]},{"a":"ivirgivilse","b":"nn","c":"","d":["övergivande. övergivet tillstånd. nar hon j thänna owergiffuilsinne (desolatione) haffde warit j siw dagha Mecht 216 ."],"e":["owergiffuilse )"]},{"a":"ivirgivilse","b":"nn","c":"","d":["öfvergifvande. " thenna lustanna owergiffuilse " Su 193 . wärldena owergiffwilse LfK 57 . - öfvergifvet tillstånd. opnyiar mina owergiffuilse Su 193 . ib 198 ."],"e":["owergiffwilse )"]},{"a":"ivirgiäf","b":"nn","c":"","d":["det som gifves utöfver (något). mz gudz owergäff ower natwrena (det som Gud gifver utöfver naturen el. de naturliga krafterna) MB 1: 43 ."],"e":["owergäff )"]},{"a":"ivirgruvelika","b":"ab","c":"adv.","d":["övermåttan gruvligt. tha bleff stort rop oc gald offwergrwffweliga önkelighet oc ängxliget aff them som störtthe oc slagne blyffwo Troj 115 ."],"e":["offwergrwffweliga )"]},{"a":"ivirhalder","b":"","c":"","d":[" ? liggia the . . . i hälffwittes mörke owerhalde oc opfylte oc owerholde mz slitande madkom Su 129 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirhand","b":"nn","c":"","d":["öfverhand, öfvermakt. " sigh owir handhena manligha stridhandis " MB 2: 252 ."],"e":[]},{"a":"ivirhand","b":"nn","c":"","d":["överhand, övermakt. th[e]r är[e] s[m]me iiij (4) ell[e] r vj (6). so[m] offu[er] honden och fordelen haffue GPM 2: 11 ( 1504) . " pa same tijdh . . . loth han slaa ther hödh wtoff met offuerhand oc woldzwerk " Svartb 562 ( 1513) ."],"e":["offuer- . ","-hond )"]},{"a":"ivirhvälfning","b":"nn","c":"","d":["valv. " oppa hwario sydor om gatorna war mz pelara ganska otaliga mz hwalff bogar oc offwer hwalffnings oprestning mz hws offwan oppa " Troj 37 ."],"e":["offwer hwalffning )"]},{"a":"ivirhvälva","b":"vb","c":"v.","d":["slå valv över. oleff mickelssons porth gang, som han haffuer offuer hwelfft STb 3: 404 ( 1498) . Jfr hvälva ivir."],"e":["offuer hwelfft )"]},{"a":"ivirhylia","b":"vb","c":"v.","d":["öfverhölja. at the swa som mygghit owirholdo alla iordena Mb 2: 147. slogh thz (vattnet) sigh atir tilhopa oc them alla . . . offwir huldhe ib 151 . " offwirhuldo altaren mz haarklädhom " ib 149 . ib 281 . " liggia the . . . i hälffwittes mörke owerhalde oc opfylte oc owerholde mz slitande madkom " Su 129 . " offwirholde them ther wndher linskäffuor " MB 2: 6 . - öfverskyla. bildl. wilia sina eghna ondzsko owerhölia mz annars broth oc syndher Su 71 ."],"e":["owir- . ","ower- )"]},{"a":"ivirhylia","b":"vb","c":"v.","d":["överhölja. sängh offwer hold mz hwitasta linklädhom Mecht 117 . ib 129 . - bildl. at dödzsens skugge skuli os ey owerhölia (cooperiat) JMÖ 63 ."],"e":["ower- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirhärra","b":"nn","c":"","d":["öfverherre? thu som wil nw ey for thina ädhlahet nakon ofwer man lidha älla ofwer herras (för ofwer herra?), ok iämwäl ey thina foräldra Lg 3: 482 ."],"e":["iwi- L. ","ofwer herra )"]},{"a":"ivirhörogher","b":"av","c":"adj.","d":["olydig, ohörsam. " jac . . . var them alric offörhhörogh at leggie them theris deel oc räthigheeth vth " Arfstv 16 ( 1461) ."],"e":["offörhörogh )"]},{"a":"ivirhörogher","b":"av","c":"adj.","d":["olydig. " looth finne sik richsens radh oc richsens höffwitzman . . . genstörtigh ok offuerhörigh i manga matho " BSH 4: 124 ( 1488) . " ther riksens höffuismen haffue varid öffuerhörughe " ib 5: 164 ( 1507) ."],"e":["öffuerhörugher . ","offuerhörigher )"]},{"a":"iviriärna","b":"vb","c":"v.","d":["fferro . . . smidha iärn sufferrare sko hesta tranferrare öff[u]er iärna GU C 20 s. 262 ."],"e":[]},{"a":"ivirkalla","b":"vb","c":"v.","d":["kalla (ngn) att övervara el. närvara. med prep. j dandementz nerwaran, som the til loffuerkallade ware sTb 2: 588 (1491). ib 3: 280 ( 1495) . " erich biörnsson och niclis akara . . . berette fore sittiende radit, hure the offuerkallade ware offuer ena forlichningk j mellen for:ne hustrv cristine lasse bagges epterleffue och hans arffua " ib 246 ( 1495) . SJ 2: 268 ( 1495) . STb 4: 32 ( 1504) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirkapa","b":"nn","c":"","d":["kåpa, kappa. bildl. oppa thz ath anthenor skulle täsbätre forskila sith forräderij mz en forwänd offwerkåpa, begärade han aff grecomen ath konwng talcibius . . . skulle fölia honom jn j troya stad Troj 250 ."],"e":["offwerkåpa )"]},{"a":"ivirkast","b":"nn","c":"","d":["överändakastande, kullkastande. MD 393 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirkasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) kasta över. traii cere offuer oc ginöm kasta GU C 20 (hand 2) s. 3.","2) överhoppa. Se Sdw 2: 1246."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirkasta","b":"vb","c":"v.","d":["kasta öfver, kasta på, pålägga. al the thing iuirkastas af gudhi KL 260 ."],"e":[]},{"a":"ivirkloker","b":"av","c":"adj.","d":["öfverklok, mycket klok. klokir hawer tappath tha owerkloker kombir (callidus opprimitur dum calidior reperitur) GO 99 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirkläþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ivirkoma","b":"vb","c":"v.","d":["3) komma över, överstå, gå igenom. giff mik hiälp at jak matthe thätta liffuith oskat owerkomma SVB 392 (omkr. 1500). lather jomffru maria sina tiänara offwärwinna alla sina owäner, oc mädh store glädhi offwärkomma all sin dröffwisle JMPs 455.","7) överkomma, påträffa. the (ɔ: gässen) bitha alth thet the öfferkomma PMskr 263. 8) påkomma, vederfaras. med dat. the ömkelihet . . . som han före wiste owerkomma skulde stadhenom ierusalem JMÖ 144 . 11) part. pret. inrotad (i ngt), införlivad (med ngt). är thät swa at thu äst swa offwerkomen i thässom (inebriata es istis) at thu wilth them ey fran thik skilia SkrtUppb 59 ."],"e":["ower- . ","ofwer- . ","offwär- . ","öffwer- )"]},{"a":"ivirkoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma öfver (i sht ett vatten) þ han iuir com Bu 499 . " första han atar iui com ib. varia monde cristoforus vaþalös iui cuma " ib. " enkte raadh han ther til wiste huru han ower koma skulle " Al 5460 . " swa ath frw jngeborgh ingelunde hedan offuerkomme for än hon met eder offuerfarer til hopa " FM 182 ( 1504) . " paradiis är swa skilt widh manna byghning, fore haffs skuld oc bergha oc heta landa, at engin gat ther aldre owerkomith, sidhan adham war thädhan wt kastadher " MB 1: 125 . - (?) tha konungsins makt all ower kom (kom fram genom skogen?) RK 1: 3246 .","2) öfverfara, genomgå. " thz som förra syntis vansamt oc än omöghelikit. thz skal owirkomas oc vinnas (percurrantur) mz myklom sötma ok kärlex astundan " Bo 132 . ","3) komma öfver, öfverstå. lowar . . . gudh, at han är ower komin wadhan MB 1: 261 . ","4) öfverhopa, nedtynga, besvära? slykkes thenne hite swa myklo meer at han wardher mera mödder mz owerkomande födho oc dryk MB 1: 108 . ","5) öfverväldiga, öfvervinna. om gudh mik the lykko an thz iak ower komber han Iv 3090 . ib 4421, 511, 5190 . at iätten skulde them ower komma mz sinä grymhet Va 42 . iak faar ey ofwerkomet ok wnnet thik KL 315 . hafdhe hon . . . owirkomit al världz thing ib 336 . " af hulkins dygdh iak owir kombir oc foruindir thna gryma pinor " Gr 278 . " ey owir komas thina pinor mz koklara konst " ib 279 . ","6) öfverbevisa. " - part. pret. öfverbevisad försvunnen, fäld. thu skal ower komin vära alt foro thina vranga kära " Iv 5269 . ","7) öfverkomma, påträffa. toge wth . . . all thet the offwer komme BSH 5: 445 ( 1511) . " i hel sla alt thet the offwer komme " BSH 18: 113 ( 1497) . MB 2: 248 . ","8) påkomma, vederfaras. med dat. annur ärlek þing hanom siþan döþom ivirkomo Bu 51 . " hwat petro war ofwir komit " Bil 117 . iak giter ey tholt widh alla the ysäld ther minom fadher ower komber, än han saknar smaswenin MB 1: 249 . ib 260, 2: 102 . Ber 50 . KL 164 . " fförwaren idher at thz äwerdelika wee ey idher owerkomber (för komber) " Su 132 . ","9) öfversända, öfverföra. " wisthe iach jngen radh, hwro iach mith bodh offwerkomme kwnne " FM 442 ( 1509) . 10) låta komma öfver. at han edher owirkomma skulle förbannilse MB 2: 64 ."],"e":[]},{"a":"ivirkomputera","b":"vb","c":"v.","d":["överräkna. " thenne forscrifne vthgifft är offuer computeret i all radzsins nerware " SSkb 236 ( 1507) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirkosteliker","b":"av","c":"adj.","d":["mycket dyrbar el. präktig. j thenna offwerkosteliga bigning Troj 40 ."],"e":["offwerkostelig )"]},{"a":"ivirlagh","b":"nn","c":"","d":["olag, övervåld. GPM 2: 117 ( 1498) . "],"e":["offwer- )","*ivirlagha böter","öwer- )"]},{"a":"ivirlagh","b":"nn","c":"","d":["kränkning af lag, olag, öfvervåld. ati vile myne fogoder, tienere och bönder . . . for all offuerlagh och orette försware FM 569 ( 1512) ."],"e":["offuerlagh )"]},{"a":"ivirlaghman","b":"nn","c":"","d":["överlagman, lagman (i motsats till undirlaghman). " jagh bengdtt larson. öffuerlagman(?) i suerie " SD NS 2: 245 (1410, nyare avskr.) . " her götstaff karlsson, offwerlagman j vpland " STb 2: 3 ( 1483) . ib 7 ( 1483) , 4: 314 (1513)."],"e":["ouer- . ","offwer- . ","öffuer- . ","-lagman )"]},{"a":"ivirlast","b":"nn","c":"","d":["för stor börda, för stort betungande. at thöm ey hereffther skedde nogen . . . offwerlasth BSH 5: 343 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"ivirlata","b":"vb","c":"v.","d":["utbreda över (ngt). ginstan saa hon bordhit reeth, oc hwitastan bordh dwk offwer lätman Mecht 204 ."],"e":["offwer läta )"]},{"a":"ivirledha","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1246. 1) föra (ngn) över. mz frögdh skolen i wtgaa, oc mz glädhi skolin i owerledhas (deducemini) JMÖ 163 . bidhiandes at han os hädhan samman ledhe, oc framledis lwerledhe til then sötman ib 193 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirlidha","b":"vb","c":"v.","d":["1) tåga över l. genom? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 624 f. dänomen took fast ower lidha EK 3238 . 2) lida, förgå, förflyta. - part. pret. förfluten. þa som þänne forlagder tyme är ifui liþin Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . FMu 4: 136 (1458, avskr.). tha jula helgdin war offuirlydhin MP 5: 80 ."],"e":["ifui- . ","öfver- . ","ower- . ","offuir- )"]},{"a":"ivirliggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga ovan på el. över. twa kellara . .. ok boder offwan offwerliggiandes SJ 2: 93 ( 1483) ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirliugha","b":"vb","c":"v.","d":["ljuga (ngt) på (ngn). . . . huilkith thw mik haffuer skammelica offuerlogit som jngen godh karl STb 2: 267 ( 1488) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirliva","b":"vb","c":"v.","d":["överleva (ngn). ware thet och swa, thet . . . hoon mich ower liuer SD NS 2: 801 ( 1414) . ib."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirlop","b":"nn","c":"","d":["1) däck. giffs ower skip ok owerlop MD (S) 290 . ","2) det som återstår el. är öfver. i uttrycket: vara til ivirlops, vara qvar el. öfvrig. äru än nw mangha släkther aff the hedhninga til offwir lops (supersunt) MB 2: 61 . ","adj. L. öfverskjutande, till öfvers, qvar. predikativt. om än swa mykit owerlöps är FH 3: 66 ( 1445) . - Jfr ivirlöpa. "],"e":["ifwilöp . ","offwir lop . ","owerlop . ","owerlopp )","ivirlops gods","öffuerlöps godz )"]},{"a":"ivirlop","b":"nn","c":"","d":["1) däck. garneringen hade jngen schul j schipet, än all then schada som schipperen hade fangit, then hade han aff offuerlöpit fangit STb 2: 533 ( 1491) . PMSkr 51 . " köpmän som sith gotz frakta jn paas nokoth skip som jnthe affwerlop hafdfwer " ib 87 . 2) det som återstår el. är över, återstod. tha baro kämenärane vp aff langa niels öffuirlp aff skatten ATb 2: 139 ( 1479) . BtFH 1: 137 ( 1507) . - överskott. gyordhe borgmestare och radh rekenskap . . . ffor stadzens saköre och ffor all stadzens ingäldh och offwer loop ATb 3: 180 ( 1505) . tha war thet lyka pa bade syder bade opbörd och vt gyffwet sa thet ther war inkte offwer lööp ib 183 ( 1506) . - vara til ivirlop, vra kvar el. övrig. tha al swman war offer lagdh medh och kongx slat war alder wte tha war til offwer löp iiii mark ATb 3: 167 ( 1505) . ","3) överflöd. " wart ouirlop skulm wi skipta them fatigha " Hel män 130 . 4) överskrdiande, avvikande. sannelika kännedombir ok wisdombir äru thäs hälgha anda witnisbyrdh, aff hwilkom the första fortakir siälinna skadhelika owirlop ällir affgang ((noxios excursus animi restringit), j christi räddogha SpV 197 ."],"e":["owir- . ","ouir- . ","offwer- . ","offuer- . ","öffuir- . affwer- PMskr 51, 87. -loop. -löp. lööp)","ivirlops (ifwilöps), "]},{"a":"ivirlut","b":"ab","c":"adv.","d":["överljutt. tha kemmenterana bade hanom gha ther fore sade hans offuer ljwdh: then oreth j mik gören, then schole j . . . STb 3: 313 (1496). ib 390 ( 1498) ."],"e":["offuer lywdh )"]},{"a":"ivirlut","b":"ab","c":"adv.","d":[" (Mnt. overlût] öfverljudt. ropar ower lwt Al 2550 . " ropadhe höght ower lwt ib 8436. högt. hören var ärende offuerluth (öppet afhandls) " RK 2: 4771 . " sagdo offwerlwt " MB 2: 390 . " ath öffwer liwdh sägs i stockholm . . . ath jach mich bewisthe som en ereste forrädhere " BSH 5: 625 ( 1520) ."],"e":["offuerluth . ","ower lwt . ","owerlyut . ","öffwer liwdh ),"]},{"a":"ivirlädher","b":"nn","c":"","d":["öfverläder. " j sulum äller j owerlädhrom " SO 20 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) belägga. " all balyen är offuerlagt mz röt gwll " Di 76 . ","2) pålägga? om syndhena skal nakor plikt owerläggias Su 54 . ","3) öfverväga, öfverräkna. nar iak thzta til samman owerlägher i mith hiärta Lg 3: 586 . RK 2: 9329 . ","4) öfverväga, öfverräkna, beräkna värdet af? fore thy at wi ald godzen beskedhelika ouerlaght hafwm alla stadz hwar the helzt liggia . . . eftir affgiellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . ","5) beräkna, afse, bestämma. som offuerlagt war konung karl at twinga RK 2: 8446 .","6) öfverenskomma, aftala. " the hade thz oc sa ofuerlagt at konung cristiern skulle draga mz magt strax ofuer holfwiden jn " RK 2: 9199 . ib 6366 . MB 2: 58 Lg 218 . " han hade oc mz danska offuerlagt " RK 2: 7707 . ib 3: (sista fort.) 4289. Lg 3: 436 ."],"e":["offwir- MB 2: 58 . owerläggia. owerläghia),"]},{"a":"ivirläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) belägga. Troj 38 . gwlffwet war offwerlakt mz marga handa giroda materia ib 40 . " nar skinnith är alth affwer lagth mädh selfbladommen " PMSkr 534 . 2) lägga ngt på el. över (ngt). eg. erth gulbordh, och bordh duken offwerlagdher (desuper positum) Mecht 271 . 4) överväga, överräkna. . . . owrlagdhe alle vpbyrdh oc wtgift FMU 1: 392 ( 1384) . " om philippi et joacoj tha rekinskap hioltz j radzstuffwne all ting reknat ok offuerlagd met pedher olsson " Skotteb 474 (1473, Kämn) . vprechnade och offuerlade borgamestara och radet theris rekinscap pa stadzsens vegna, var staden til acters vel vijdh viᶜ march huansswijs STock Skb 287 (1494, Skip). STb 3: 253 ( 1495) . huilken rekinschap . . . wij samdrecthelige offuerwoge, offuerlade och forslogo ib 4: 32 ( 1504) . ib 136 ( 1506) . . . . moth huilken offuerlagdan rekinschap hartwick ey kunne mothe sighia ib. - värdera. the spisnengenä . . . huilka han til sik anamade ok bleff rekandh ok offuerlagd . . . for femtio ok vj (6) mark STb 1: 52 ( 1476) . ","6) överenskomma, avtala. " tha vnderuiste the godemen swa ath the tet swa offuerseeth hade och tet swa offuerlade vppa bade syder thera mellen j venscap ok kerleck, at the schulle baden mwra thera bögningh STb 3: 218 (1495). the forscrufne gode men tet offuer ladhe formidlade ok fulkomplice stafeste retuiselige til en fulkomen ände " SJ 2: 243 ( 1504) . STb 5: 149 ( 1517) . Troj 248 . " ty gik ho till rådzs mz argiuis . . . oc offwerlagde saa mz them ath hon wille sända bod äpter diomedem " ib 287 . " the offwerlagde och ath the wille hem draga " ib 267 . - komma överens om, träffa överenskommelse om (ngt). tha the dandemen thet forscrifne arff offuerlade och forlichte SJ 2: 243 ( 1504) . STb 4: 74 (1505).","7) överlägga, överväga, rådslå. . tha thu owirlägghir thänkiane at thu wilt synda (peccare cogitas) SpV 242 . Troj 116 . alla gresca herrar . . . råddes wid oc offwer lagde j manga mattho hwad lämpa the kwnne fynna ther tiill at the matthe dräpa oc forgöra hectorem Troj 151 . - Jfr läggia ivir."],"e":["owir- . ","ower- . ","offuer- . ","offwer- . affwer-. PMskr 534),"]},{"a":"ivirlägning","b":"nn","c":"","d":["1) beläggning. cammara som mycket beprydda war mz malning oc wthwgningh mz forgilt offwerlägningh Troj 9 . 2) överenskommelse, avtal? kännis iak . . . at hafua giorth ena offuerlängh badhe i akirthegomen ok swa i eno tompntha skipte . . . meth . . . frv mechtilde Sd NS 3: 16 (1415)."],"e":["offwer- . ","offuerlängh )"]},{"a":"ivirländare","b":"nn","c":"","d":[" [Jfr Mnt. overlant. a) överloppsjord (till by, hemman o. d.); b) benämning på Sydtyskland] ss. tillnamn. claus offuerlendere Stock Skb 28 (1516-17). ib 62 (1517-18)."],"e":["ouer- . ","offuer- . ","-lendere )"]},{"a":"ivirläng","b":"","c":"","d":[" se ivirlägning."],"e":[]},{"a":"ivirläps äng öffuerläps","b":"nn","c":"","d":[" . . . met alla tess godzens gambla tillaghur, besynnerlige met then öffuerläps änghen oc alla andra wmäghor Svartb (Skolkl) 522 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"ivirläsa","b":"vb","c":"v.","d":["1) genomläsa, läsa. perlgere aawer läsa GU C 20 (hand 2) s. 72. 2) läsa över. rrepetere atherbedas ok öffuer lässa GU C 20 s. 442 ."],"e":["öfferu- . ","aawer- . ","-lässa )"]},{"a":"ivirläsa","b":"vb","c":"v.","d":["genomläsa, läsa. pauin siälffuir gat varla ifwi läsit brefuit for grate Bil 583 . enghin gate alla hans bökir scriat ellir iwi läsith ib 650. nar bokin är owir läsin Bir 1: 273 . " hawir for sik swa som thry boka bladh hulkin som han owir läs perlegit) " ib 338 . " owirläsit breff syndir riffs j stykke " ib 2: 252 . " hwar som omsöker och offerläs gambla crönekär " PK 219 . " hwilken copie edert herredöme maa lata öffwerläsa " BSH 5: 204 ( 1507) war idhin at oferläsa the hälgho skript Ber 153 . Bir 3: 229, 455 . VKR VII, 46, 54. Ber 192 . Su 264 . " hälgra fädhrenna liffwerne oc collaciones patrum som thu daglika läs oc owerläs ib 167. thzta hon offta laas oc ower laas " Lg 3: 625 . Jfr läsa ivir."],"e":["iwi- . ","ifwi- . ","öffwer- . ","owir- . ","ower- . offwer-),"]},{"a":"ivirläsare","b":"nn","c":"","d":["läsare. " huar en troen oc idhen owirläsare " Su 351 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirläsning","b":"nn","c":"","d":["läsning. thäs hälga skrifftz idkeleken owerläsnigh LfK 51 ."],"e":["owerläsnigh )"]},{"a":"ivirlöp","b":"","c":"","d":[" , se ivirlop"],"e":[]},{"a":"ivirlöpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) löpa över, genomlöpa. for thän skuld, at wart liff owrilöpir ekke sina tima (tempora sua non peagit) wthan stridh SpV 575 . 2) genomgå (i tankarna) wilde hon . . offwirlöpa, och gudhelika bethnkia alla lihesu christi bitterlika pino Mecht 274 . SvB 123 (mot sl. ab 1400-t.). SpV 144 . 6) löpa över, öveskrida. näsadyrffwen owirlöpir (excurrit) rätta skikkilsinna lineam, ällir läng SpV 150 ."],"e":["owir- . ","offwir- )"]},{"a":"ivirlöpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) löpa öfver, fara öfver, löpa omkring, genomlöp. thu . . owerlöper flere wärdzens ändha LfK 123 . " om thu än owerlöper alla wärldena, ey kan thu finna hännas widherlika " Su 13 . " swasom skip owirlöpande rinnande watn ib 236. "","2) genomgå (i tankarne). owerlöpande flere wndherliken tingh Su 149 . " owerlöp gudelika mina pino ib 183. nar jak tässa oc andra thina otalika godgerninga ower löpir oc tracterar j minom hugh " ib 339 . - genomgå, genomläsa. thin snille jwirlpe atwaktelica thässa bok Ber 2 . ","3) löpa förbi, skynda förbi. bildl. kan ske at them stundom händir oc tilkombir nakra gudhelika tanka ällir nadhinna inskiwtilse, ther owirlöpa the snarlika oc glömslika Su 293 . ","4) vara öfvrig, vara till öfverlopps. stalz wrak huast oc groft som diurimim ofuer lop Lg 46 . " gifwa widhirthorftoghum alt thz thöm ivir löpir " KL 253 . " mz thy smabruthna brödhe som ofuir lop them som atho " MP 1: 97 . " hwat som þer iwi löpär af golþzens ingäldom " SD 5: 563 ( 1346) . thet som owir löpir aff fornempda gotzins räntho ib 4: 129 (öfvers. i vidim. af 1440). Bir 4: 30, 31 . VKR 75 . MB 2: 210 . ","5) öfverflöda. " tha skal än glädhi ofuirlöpa " MP 1: 29 . - Jfr löpa ivir."],"e":["iwi- . ","öfuer- VKR 75 . ","owir- . ","ofuir- . ower-. ofuer-),"]},{"a":"ivirlöpe","b":"av","c":"adj.","d":["öfverflödigt, onyttigt. predikativt. mondo the hawa twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat owirlöpis (superflua) älla wtkorlica tilsat Bo 16 . iwdha offer war owerlöpsis sidhan MB 1: 378 . - Jfr ivirlop."],"e":["owerlöpe )"]},{"a":"ivirlöpse","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["yue löpse . öwe löpse),"]},{"a":"ivirlös","b":"av","c":"adj.","d":["öfverplagg. " hon lagdhe sin skin för vtan thz tiald ower löös hon in for the herra gik " Iv 2009 ."],"e":["ower löös )"]},{"a":"ivirmaki","b":"nn","c":"","d":["överman. . . . saa ath jngen man ellir qwinna j then tiiden kwnne fynnas hennes (ɔ Medeas) offwermake Troj 9 ."],"e":["offwermake )"]},{"a":"ivirmakt","b":"nn","c":"","d":["1) öfvermakt. " MD (S) 254. "","2) makt, besittningsrätt? thessen panth haffuer hafft meth retthe offuerwalde ok offuermak i margh aar SD NS 1: 255 (1403, gammal afskr.)."],"e":["owermakt MD (S) 254 . offuermakt),"]},{"a":"ivirmakt","b":"nn","c":"","d":["1) övermakt. fryyctther jach, ath offwermattchen er for stor VgFornmt II 1: 17 (1521)."],"e":["offwermactth )"]},{"a":"ivirman","b":"nn","c":"","d":["1) förman, styresman, herre. sinom iuirmannom wil han jämnas KS 36 (23, 38) wara herra ok iwir män almoghans ib 18 (46, 19). godher thiänisto man han gör gladhlika sins owermantz budh oc wilia MB 1: 134 . Bir 2: 278, 4: 60 . Ber 246 . Su 257 . SO 121 . Lg 3: 482 . ","2) öfverman, besegrare. " han var alla manna foruinnare oc owerman " Gr 288 . Bil 595 . Va 12 . ","3) förtryckare? han !SYNS_DÅLIGT? fatöka män aff sinom jwer mannom Bil 884 . ","4) skiljedomare, medlem af kopromissnämd. the gafuas thöm aff radhit twa ouermän SJ 36 ( 1426) . " ij (2) aff radhet som borgamestarne finge oss til öwermen ib 174 ( 1448). ""],"e":["jwer- . ","owir- . ","ower- . ","öwer- )"]},{"a":"ivirman","b":"nn","c":"","d":["1) förman, styresman, herre. räthwisan giffwär hwariom enom thtä thonom til hör: offwärmannomen lydhno JMPs 289. 2) överman, besegare. iac funne näpligha nakan hans owirman Hel män 166 . JMPs 435. "],"e":["yfyer- Rydberg Tr 2: 247 ( 1357)"]},{"a":"ivirmata","b":"nn","c":"","d":["övrmått. SkrtUppb 28 . " swa som första offwrmathon (ebrietas) for mykla glädhi loth hona ekke hwilas " ib 30 ."],"e":["offwermatta . "]},{"a":"ivirmatelika","b":"ab","c":"adv.","d":["öfver måttan. ropadho the oc skraladho owermattelika Lg 3: 300 . - i öfvermått, ymnigt. blodit wtflöt owermattelika Lg 3: 404 ."],"e":["owermattelika )"]},{"a":"ivirmatelika","b":"ab","c":"adv.","d":["över måttan. PMSkr 139 ."],"e":["affwer mattelika )"]},{"a":"ivirmatis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. A) adv. över måttan, högeligen. tå tilsporde . . . arwidh trolle . . . offermats i hwart haradh i allä menlika allmogenss närwara, om . . . Trolles Jb Bi 208 (1481, nyare avskr.)."],"e":["offuermats )"]},{"a":"ivirmatis","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. öfver måttan, högeligen iffwir mattis illa MB 1: (Cod. B) 545. brännande är thit ordh . . . owermatis Lg 996 . ib 3: 549, 563 . Va (Cod. C) 59 . B) adj. öfver måttan stor. thän owermathas (tantus) kärleken Su 37 . " haffue giorth här owermatis skade " FM 441 ( 1509) . - Jfr ivirmätis, ivirvättis."],"e":["iffwir mattis . ","owermatis . ","ouermattes Lg 3: 549, 563 . offuer måttes Va (Cod. C) 59. owermathas),"]},{"a":"ivirmato","b":"","c":"","d":[" , se mata."],"e":[]},{"a":"ivirmer","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. 1) högre upp. göris thet andra hwalffwith v spanna affwirmer affwer thet första PMSkr 562 . 3) längre fram, senare. Se Sdw 2: 1246. 4) ytterligare. hwath fornemda hws yffwer meer är werth, en thet jac haffwer thet saalth fore HLG 1: 114 (1473). ","5) bildl. " aff thinom innermer oc yffuimer skälom " SkrtUppb 173 . ib 340. kärlekenom oc sötmanom som ihesus christus tha haffdhe j sinom öwermer skälom ib 341 ."],"e":["yffuir- SkrtUppb 173 . yffwer meer HLG 1: 114 (1473). ower-. offwer-. öwer-. öffwer-. m. obl. öffwirme ATb 1: 295 ( 1468) . ","affwir- PMSkr 562 . Se Sdw 2: 1246),"]},{"a":"ivirmer","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. ","1) högre upp, upptill ofvantill. tedhe thz i räghnboghanom mz hans twem litom. som öwermeer är bla oc nidhre rödher MB 1: 195 . thet !UDDA_TECKEN? thetta samma rwm) liger öffuermere widh gatun, och then andre delen ligger nidhan fore SJ 319 ( 1464) . ","2) ofvanför, förut (i en skriftlig framställning). alt giordho the som the sagdho mz diäfuilskap, wm the matto öuermer är sakt aff sancto bartholomeo Bil 235 . " swa som öwermeer i bokinne pröwas " MB 1: 233 . " som ower meer skriwas " KL 167 . Bil 229, 320 . MB 1: 15, 292, 391, 448, 505 . Bir 2: 15, 27, 3: 458 . MP 1: 338 . ","adj. längre fram, senare. varfrw dagh ther ywer meer RK 1: 2540 . " varfrw dagh . . . then öwermeer om höstin är " ib 3577 . B) ","1) öfvre, högre belägen. himblane äre ä thy widhare, at the owermeer äre MB 1: 62 . " thridhi stadhin är owirmeer (superior) " Bir 2: 17 . " nidhra koren skulu the !UDDA_TECKEN? haffua oc systranna koor ska wara owirmeer (superius) wndir takino " ib 4: 23 . På dessa ställen kan ordet dock fatts ss adv. i bem. 1.","2) ofvanämd? huilkit öffuermer stenhus oc grund SJ 131 ( 1444) ."],"e":["ywer meer . ","öuermer . ","öwermeer . ","owirmee . ","owermeer . ","offuermere )"]},{"a":"ivirmodh","b":"nn","c":"","d":["öfvermod. thit eghit ofwermodh. läghia Ber 263 . ib 245, 256 ."],"e":["ofwermodh )"]},{"a":"ivirmorghon","b":"nn","c":"","d":["öfvermorgon. " om morghon eller offwermorghon " Lg 3: 132 ."],"e":["offwermorghon )"]},{"a":"ivirmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["öfvermäktig. med dat. (el. i dess ställe ack.). at blandamär skulde honom wardä owermäktig Va 12 . tha warto the hednä the cristnä owermäktigä ib 19 . ib 33 . Lg 3: 290 ."],"e":["owermäktogher Lg 3: 290 . ","owermäktiger: -ig Va 12 ; ","-igä ib 19, 33),"]},{"a":"ivirmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["övermäkitig. " wm swa händher affwermäktogher stoor storm thet hindrar PMskr 25. " Troj 46 ."],"e":["offwer- . ","affwer- )"]},{"a":"ivirmänska","b":"nn","c":"","d":["stor frikostighet. o thu herra . . . thu wtgiwtir tik j os aff enne flytande owirmänzsko (superbundanti larigate) Bir 4: 104 ."],"e":["owirmänzska )"]},{"a":"ivirmärkis","b":"av","c":"adj.","d":["utmärkt. the owirmärkis kryde RK 1: (Albr) s. 207 . ib 210 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirmätis","b":"av","c":"adj.","d":["öfverflödig, omåttlig. " skalt tu alt lata thet iurmätes (i de til Bures uppl. fogade ²Errata² ändras ordet på detta ställe till iurvåtes, som, i fall å ej är felaktigt för ä, skulle föreställa ett tidigare iurvates; superfluum) är " KS 23 (57, 25) . " läg alt thet af, ther iuir mätes (ordet ändras i ²Errata² till iuiruätes) är " ib 24 (58, 25). the owermättes kräselikhetzsens synen Su 138 . " til iuir mätes (ordet ändras i ²Errata² till iuriätes) lusta " KS 24 (58, 25) . Jfr ivirmatis, ivirvättis."],"e":["iuirmätes . ","owermättes )"]},{"a":"ivirnatur","b":"nn","c":"","d":["högre natur. nar som mäniskian libbar ällir skämmer sinne oweirnathurs statum (statum superioris naturæ suæ) mz ondom lustha SpV 241 ."],"e":["owirnathur )"]},{"a":"ivirnäghla","b":"vb","c":"v.","d":["med hjälp a v spikar överkläda. Se Sdw 2: 1246."],"e":[]},{"a":"ivirnödh","b":"nn","c":"","d":["stor nöd, vis major? . . . swa frampt storm lthem ey ath skylle eller offuer nödh thöm ey pa ginghe STb 4: 147 ( 1507) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirpasladhning","b":"nn","c":"","d":["överbelastning (av fartyg). fore hans (ɔ skepparens) offuer passz ladning schul köpmannen owitandes STb 2: 464 (1490). Jfr pas."],"e":["offuer passz ladning )"]},{"a":"ivirprydha","b":"vb","c":"v.","d":["smycka, pryda. nar hon (ɔ Helena) war all dyrliga offwerpryd Troj 69 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirransaka","b":"vb","c":"v.","d":["undersöka. , granska. rikesens tolböcher, som tha offuer rantzakede worde STb 2: 403 ( 1489) . " swa lenge ärendet är j norrebotn offuer rantzakt " ib 590 ( 1491) ."],"e":["offuer rantzaka )"]},{"a":"ivirredh","b":"nn","c":"","d":["el. n. ritt över el. genom ngt. litem hwat som war frw drotningene thiänere oc män . . . i thera ouer redh vp eller ndiher i riket . .. til hänne oc rikesens nytto oc gagn toko Rydberg Tr 2: 659 ( 1396) ."],"e":["ouer- )"]},{"a":"ivirrinna","b":"vb","c":"v.","d":["flöda öfver, rinna ymnigt. the owerinnadhe nadhenna ströma Su 82 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["nå utöfver. diurit . . . hafde ierntendir vpätande ok fordärwande alt thz som the ouirräkthe MP 1: 72 ."],"e":["ouir- )"]},{"a":"ivirräkna","b":"vb","c":"v.","d":["räkna över, räkna igenom. peder . . . sade sich wilie lata atnögie hwadh som dandemen offuerseth, offuerrechnath oc rantzakedh hade epter hans ottes rekinscaps boch jnnehollelse STb 2: 592 ( 1491) . ib 4: 136 ( 1506) . GPM 2: 253 ( 1507) ."],"e":["offuer- . ","-rechna . ","-räcknä )"]},{"a":"ivirrätta","b":"vb","c":"v.","d":["tillfoga oförrätt, förorätta. förbiudendis allom, lehwo the helst äre eller ware kunne, för:de steen hendersson her vti athindra, mödha, qwäla, vmacka eller öffuerrättha FMU 4: 461 (1476, avskr.) . Jfr oforätta."],"e":["öffuerättha )"]},{"a":"ivirrätter","b":"nn","c":"","d":["öfvervåld, oförrätt. gör oss mykydh öffwerwal och öffwerrätth DD 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"e":["öffwer- )"]},{"a":"ivirrätter","b":"nn","c":"","d":["övervåld, oförrätt. STb 1: 72 (1476). om han jackrom hade offuer rette giort, tha schulle han hwar man staa til retta ib 2: 461 ( 1490) . preiudicium . . . offuer räth forfangh GU C 20 s. 478 . Jfr oforätter."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirsea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) överse, genomse. " then rekinscap thera mellen waar, som dandemen tet offuerseth ok offuerlaght had sTb 3: 253 (1495). - överse, taga i betraktande, skärskåda. skulle dandemen offuerwar samma skad offuersea hwadan han hende " SJ 2: 126 ( 1488) . STb 3: 218 ( 1495) .","5) förbise, icke fästa av seende vid. til togh han lenteliga ouergifwa . . . gudz moders radh . . . ourse syna eighna helso J Buddes b 148 . 6) avstå från, avlägsna, låta fara. samma dach offuersago och fordrogho fogaten, borgamestara och alt radit sten olsson . . . retten som han forschullat hade STb 2: 447 ( 1490) . ib 3: 207 (1495). offre in thil lthen helge herre sancte karlungh, ath han werdugas til ath offuersee edher store skingdom Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) . wor kierste nadigeste herre högboren fförste haffuer jw offuerset oc offuergiffuit all owilie och oguntighet STb 5: 319 (1521, Kop.). - med prep. mädh och beteckning för den, till vars förmån avståendet etc. sker . . . at the . . . wilde ofueerse met domkirkionne, hwad thet hälst rättighet the hafde til henne godz i brysaby Svartb 335 ( 1432) . " borgemästrana ok the andre dandemän . .. fordrogo ok ofwrisago medh fasbyörne thenne forscrifna saköre " ATb 1: 158 ( 1461) . - Jfr sea ivir."],"e":["ofwir- . ","offuer .- ofuer-. -se(e)"]},{"a":"ivirsea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se öfver, se på. iak winder hwath iak ower see Al 4299 . - öfverse, öfverblicka. så granneliga hans her allan offwerså RK 3: (sista forts.) 4414 . ","2) hafva uppsigt öfver. sinom foghotom, oc them ther ower sagho gerninga MB 1: 288 . " til thäs mantz ther iffwir saa (Cod. A owerstodh 234) mörkahwsith " ib (Cod. B) 549 . ","3) öfverse, genomse. iij breff . . . hulche wij . . . opbrötte oc öffuersaghe FM 175 ( 1504) . - öfverse, taga i betraktande, skärskåda. i hulka book vi fwnnom oc granne lica öwersaagom nogor heradzmerke SD 3: 484 (1320, nyare afskr.). nar j haffue thet (brefvet) läsit oc offuersett FM 227 ( 1505) . ","4) förbise, förbigå. " owerseddom (med förbigående af, för att icke nämna) allom androm gudz godh gärninggom " LfK 114 . - förbise, visa förakt mot? tha som wi mz syndom haffuom wredgat strangasta domaran . . . owerseet alla hälga män Su 206 . ","5) förbise, icke fästa afseende vid. thz alt owerseer thu Su 98 . " han owersee offta hans bön " LfK 63 . " atk för henna skuld owersaa alla andra, oc hona mik til brudh . . . anamade oc wthualde " Su 160 . - förbise, öfverse, icke märka. alt thz ondha wi förglömom oc ower seem LfK 110 . - öfverse med, hafva öfverseende med. konungen öffuersaagh hans sak RK 3: 375 . ","6) afstå från, aflägsna, låta fara. vi . . . badhom at han skulle owirsee (transferet a vobis) thässa pinona Bo 187 . " haffuer jak alstinges offurseet oc offuergifuit om then owilliä " BSH 4: 100 ( 1483) . " huat mistancka wii haffuä til nagon aff them i staden, wele vii aldelis milleligen offuersee " ib 232 ( 1497) ."],"e":["öwer- . ","ower- )"]},{"a":"ivirsima","b":"vb","c":"v.","d":["simma över. GU C 20 s. 356."],"e":["öffuer syma )"]},{"a":"ivirsitia","b":"vb","c":"v.","d":["2) sittande övervara, närvara. lögerdagen . . . stode erick thuresson for rette i radzstuen j nerware och offuersittiende her jwer gren, erick trolle (o. s. v.) STb 3: 12 (1492)."],"e":["offuersittia )"]},{"a":"ivirsiudha","b":"vb","c":"v.","d":["sjuda över. GU C 20 s. 205 ."],"e":["öffuer- )"]},{"a":"ivirskinande","b":"","c":"","d":["starkt skinande. maria äwinnelika liwsins owirskinande (perfulgida) portir, himilsligha palacii ära SpV 199 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirskript","b":"nn","c":"","d":["överskrift. " epigrama . . . öffuerschipth " GU C 20 s. 223 . " sigher ffulla tytulus oc owerscriffth, ihesus aff nazaret, iudha konunger " SvB 465 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"ivirskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) sända över (skriftligt meddelande o. d. från ett land till ett annat). om thet andra skal hans pulle offuer scriffue om sin rekinscap ok ther pullen setie borgen fore, at han scal swara hanom til alt hwadh hiith offuerscriffuit worder eller ghaa hanom fraa medh retta STb 2: 427-428 (1490). huilketh feyesack sade sigh then rekinschap her herman til lubeke offuerscriffuet haffue ib 4: 13 ( 1504) . ","2) skriva ovanför. til witnisbyrdh for thz:o öff:r scriwitt . . . DalHembfT 3: 75 (1452) (möjl. att fatta som två ord)."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirskyla","b":"vb","c":"v.","d":["överskyla, överhölja, övertäcka. marken offerskywltes mz döda kroppa Troj 111 ."],"e":[]},{"a":"ivirskyma","b":"vb","c":"v.","d":["skymma, fördunkla. " fusco . . . öffuer skyma " GU C 20 s. 303 . obumbrare öffuer skyma ib s. 371 ."],"e":["öffuer- )"]},{"a":"ivirskära","b":"vb","c":"v.","d":["1) överskära (kläde). ix alma kläde krompit oc vffuerskurit Svartb 208 ( 1396) . " tet kledit tonius ouerskar at honum STb 4: 234 (1512). - Jfr oivirskorin. ""],"e":["ouer- . ","vffuer- )"]},{"a":"ivirskära","b":"vb","c":"v.","d":["1) öfverskära, med sax gifva ruggadt kläde en glänsande yta. mesther skördh mz offuerskeraom schal vara attha alna leyrsk krumpit klede ok thom schal then vgn bröderen offuerskera j sex stunder SO 105 . " eth halft stykke kumist kupit oc ofuerskurit " SD NS 1: 255 ( 1403, gammal afskr.) FH 5: 89 ( 1482), ","2) omskära. ouir skäras äptir moysi laghom KL 158 . MP 1: 31 . Bir 2: 291 ."],"e":["ouir- . ","ofuer- )"]},{"a":"ivirskärare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hannus ouerskärare " KTb 163 (omkr. 1449). hinrik öfwirskärare ATb 1: 277 ( 1468) . ib 321 ( 1470) . STb 1: 65 ( 1476) . "],"e":["yfwer- RP 1: 574 ( 1366)","*ivirskärara dränger","offuerskerer drengh )","*ivirskärara lön","offuerskiräare- . ","owerskärer- )"]},{"a":"ivirskärare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " aff claus yferskärara " SD NS 2: 218 . (1409, nyare afskr.). pether ouerskärare SJ 67 ( 1437) . "],"e":["yferskärare . ","ouerskärare . ","offuerskärare . ","offuerschärare . offue[r]skarare: offue[r] skarara SO 101 . ","offuerskerer ib 96, 105), ","ivirskärara flokker","öffwerskärara- . ","affwerskärara- )","ivirskärara ul"]},{"a":"ivirskäre","b":"nn","c":"","d":[" = ivirskärare. schreddara ok offuerschera companij SO 95 . " schal offuerskera hafua oforborgat fyra saxar medh then redzschapp ther til höre " ib 103 . ib 100, 105 . - ss tillnamn. jacob ouerskäre SJ 374 ( 1471) ."],"e":["offuerschere . ","offuerskare: -skara SO 100 . ","offuerskera . ","offuersskär SO 105), "]},{"a":"ivirskäre","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " thymme ouerskär " Skotteb 110 (1462-63). ib 145 (1463-64). ATb 1: 250 ( 1466) , 2: 389 (1491). SJ 2: 272 ( 1495) . Stock Skb 62 (1517-18). "],"e":["ouer- . ","offuer- . ","öuer- . ","öfwir- . -skere. ouerskär Skotteb 110 (1462-63)), ","*ivirskära dränger","offuerskere- )","*ivirskära redhskaper","ouerskere- )"]},{"a":"ivirskärilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" omskärelse. gaf honom ouir skärilsä tekn KL 143 ."],"e":["ouirskärilse )"]},{"a":"ivirsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) i grund slå. thiin höghre hand owerslo (percussit) sin owin MB 1: 318 . ","2) öfvergå, förbigå? wiil jak thetta laatha staa och ther till öffuer slaa RK 3: 1842 ."],"e":["ower- . ","öffuer slaa),"]},{"a":"ivirsla","b":"vb","c":"v.","d":["3) slå utöver vad som med rätta tillkommer en? i samma theghen mitt i engen hade henric larsson i taypala offuer slaghit itt fong höö FMU 5: 47 (1482, avskr.) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirspringa","b":"vb","c":"v.","d":["öfverhoppa. " han matte thänna mur ey ower springa " Iv 891 . Bir 1: 343, 345 . - bildl. enghen ordh ällar silabas ower springande LfK 69 ."],"e":["owir- Bir 1: 343, 345 . ower-),"]},{"a":"ivirstanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) stå öfver, stå bredvid. ängla . . . owersta os tha wi soffwom LfK 134 . ","2) förestå, vara föreståndare för. til thäs mantz ther owerstodh mörkahwsith MB 1: 234 . ","3) öfverstå, föra till slut. naar the !UDDA_TECKEN? dröffwilse) äro owerstanden oc owerwnnen Su 170 . " swa lenge kampen 2är ower stan (genomkämpad, slutad) " Va 37 . " tha thz hoff war offuer standit " Di 96 . ib 173, 286 . ","4) gå öfver, förgå, upphöra. swa länghe thin wredhe owerstodhe (pertranseat) LfK 112 . ","5) förestå, vänta. " wnkoma then hardha domyn som tigh offwer standher " Lg 3: 140 ."],"e":["öffuer- Di 286 . ","ower- . ","owersta . ","-stan Va 37 ),"]},{"a":"ivirstanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) stå över, stå bredvid. (the helga engla) owersta thöm tha the sik om nättherne hwila J Buddes b 170 . 3) överstå, föra till slut. tha thz är offwestandith (percato convetio) tha skilias the aath Mecht 84 . STb 1: 277 ( 1480) .","4) gå över, förgå, upphöra. naar thet (ɔ perlamentit) waar ner offuerstat, tha . .. STb 4: 160 ( 1507) ."],"e":["ower- . ","offwer- . ","offuer- . ","-sta . part. pret. n. -standith. -staat STb 4: 160 ( 1507) . ","-stadh ib 1: 277 ( 1480) ),"]},{"a":"ivirstarker","b":"av","c":"adj.","d":["öfvermäktig. " med dat vm owin ok skadhaman är ey rikesins makt iwi starkr " KS 75 (185, 82) wardh them ouir starkär KL 163 . " han wart hedhningom owirstarker " MB 2: 302 . Ansg 193 . FM 127 ( 1501) ."],"e":["iwi starkr . owir starker. ","owerstärker: -stärkä FM 127 (1501)),"]},{"a":"ivirstigha","b":"vb","c":"v.","d":["stiga upp över, överväldiga. i morghin skal iak swa mykith ögra thz han skal mik aldre owerstigha Prosadikter (Sju vise m) 118 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirstopa","b":"","c":"","d":[" , subst. överflöd, omåttlighet (i mat och dryck). stwndom tedde han honom mykin kräslikin math ok dryk ok rette honom till owerstoppa MP 4: 280 ."],"e":["owerstoppa )"]},{"a":"ivirstopa","b":"av","c":"adj.","d":["1) överflödande, ymnig, stor. " jak bidher tik fför thit ömasta hiärta fwlstoppa (Cod. E: offstwppa; K: owirstupa) wärk, ok bitherlika stiwng " SvB 200 (b. av 1500-t.)."],"e":["owirstupa )"]},{"a":"ivirstopa","b":"av","c":"adj.","d":["1) öfverflödande, ymnig, stor. ifwistupa rikedoma hans godhlex Ber 213 . ifwistupa glädhi ib 214 . " owerstoppa lön " Lg 3: 53 . ","2) öfverflödig, omåttlig. " owir stopa fylle " Bo 126 . Bir 1: 48, 154, 2: 175, 182 . MP 1: 7 . ouirstoppa (motsv. ställe MP 2: 213: iuistopa) fylle ok drukkinscapir ib 282 . " wpfostras och styrkias alle laste j kroppenom mz ifwistopa fylle " Ber 85 . " halda sik af ifwistopa mat ib. " ib 53, 86 ."],"e":["iuistopa . ","ifwistopa . owir stopa. ouirstoppa. ofuirstoppa MP 1: 7 . owerstoppa. iwistupa Ber 53 . ","ifwistupa . ","owirstupa Bir 1: 48, 154 . ","owirstuppa ST 539 ),"]},{"a":"ivirstoplika","b":"ab","c":"adv.","d":["högeligen. " stadhfästes han owerstoplika i gudz oc iämcristens kärleke " Lg 3: 263 ."],"e":["owerstoplika )"]},{"a":"ivirstor","b":"av","c":"adj.","d":["mycket stor, ofantligt stor. i thz samma templed . . . war eth offwerstort belethe Troj 83 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirstridha","b":"vb","c":"v.","d":["1) segra. " han ok oueruan ok ouerstridde j tesso ärände " Lg 3: 529 . ","2) genom strid besegra. til at offwir stridha (exqunaret) triphonem MB 2: 270 . ib 231, 232, 237 . Su 64 ."],"e":["offwir- . ","ouer- )"]},{"a":"ivirstridha","b":"vb","c":"v.","d":["2) besegra. " alle . . . badho til gudh at han skulle radha all thera maal at ey skulde hughin kesare owerstridha them swa wredher som han war " Prosadikter (Karl M) 259 . swa ofta naghor diefull vardher ouerstridder ok vunnen aff nagra rethuisa menniskio SvKyrkobr 204 . J Buddes b 196 ."],"e":["ouer- . ","ower- )"]},{"a":"ivirstryka","b":"vb","c":"v.","d":["öfverstryka, släta öfver. bildl. skrympthe, späne, oc owerstryke hwar som wil, ällar hwru han wil LfK 13 . " jnghen owerstyrke syndena " ib 53 ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirstryka","b":"vb","c":"v.","d":["2) överstryka, bestryka. " johannes aat löff af them träm som varo owirstrukin af sik siä[l] fue mädh skogx honogh " Hel män 100 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirstänkilse","b":"nn","c":"","d":["öfverstänkande. " med tenna öwerstenckilse oc med tetta vidgevatn " AS 108 ."],"e":["öwerstenckilse AS 108 ),"]},{"a":"ivirsummera","b":"vb","c":"v.","d":["hopsummera? giorde oleff eliffson rekinscap fore sich fore alt tet han hade vpborit och vtgiffuit . . . alt klarligan offuer summerat och affrechnet ok een deelz aff rekinscapz bokin offuer summeret Stock Skb 286 (1499 Skip)."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirsvar","b":"av","c":"adj.","d":["mycket svår. hon . . . sargade oc drap oc kwldrände myket aff them görande them offwerswåran skada Troj 238 ."],"e":["offwersvår )"]},{"a":"ivirsvämma","b":"vb","c":"v.","d":["simma över. Se Sdw 2: 1246. Jfr svämma ivir."],"e":[]},{"a":"ivirsynas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " synas över el. ovanför (ngt). j ryngmwrens kringang war torn wid torn . . . som j skikkeligen högd offwersynstes ryngmwrena " Troj 37 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirsäghn","b":"nn","c":"","d":["tillvistelse? saadana opinbara fortaal (för fortaal oc?) offwersägn till all ära oc rädheligheth aff wäria BSH 4: 282 ( 1501) ."],"e":["offwersägn )"]},{"a":"ivirsäkt","b":"nn","c":"","d":["ursäkt. giorde store förstens offuersägt om thet möthe FM 305 ( 1507) . giorde han sin offuersägt ther om thet bäste han kwnne ib."],"e":["offuersägt )"]},{"a":"ivirsäktbref","b":"nn","c":"","d":["ursäktsbrev. Se Sdw 2: 1246."],"e":[]},{"a":"ivirsända","b":"vb","c":"v.","d":["1) sända över. delegare öffuersända ok gefäla GU C 20 s. 172 . " transmitttere offuer sända ib (hand 2) s. 148. michel jensson . . . tilthalade mans biörnsson om vii!UDDA_TECKEN? skyppund kopper och ith lispundh, som han medh hanom offuersent hade til lubeke STb 3: 59 (1493). "","2) förordan (ngn) till (ngt). mattis martensson och nic. mansson, radmen . . . vnderuiste om then beschatning, som the offuersende ware aff fogtten och radit medh flere dandemen STb 2: 6606 (1492). ib 3: 215 (1495, på 3 st.), 4: 58 (1505). huilke gode men offuersende ware aff sittiende radit . . . ath ware offuer kirkiona rekinschap ib 95 ( 1505) . ib 99 (1505), 143 (1507). med prep. ivir. almenningx grender schole bliffue, som the dndemen samtycht haffwe, som ther offuersende ware offuer synen at bygie hwar sin part STb 3: 271 ( 1496) . " offuer huilket arff offuersende ware aff radit tesse forscrifne gode men " SJ 2: 242 ( 1504) ."],"e":["offuer- . ","öffuer- )"]},{"a":"ivirsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) pålägga. bära andra swa som jwirsatta sik byrdhe (onus superpositum) Ber 61 . - bildl. pålägga. förelägga, bestämma. uee wardher them för haardan dom gudh them owersäther i sinne hälge läst Su 57 . them wslom är oersat eth äwinelikit mörker ib 129 . ","2) öfverföra, föra. at kongen haffuer lathet offuersaat eth tal folch nw her i jwl til thet folch her i halland tilfören war BSH 5: 242 ( 1508) . "],"e":["ower- )","ivirsätia sik , sätta sig öfver, tillegna sig företräde framför. med dat. om thu i thinom tankom tik nakrom ower säther som sannelika är thin widherlike LfK 45 ."]},{"a":"ivirtal","b":"nn","c":"","d":["öfverläggning, öfverenskommelse. " wi haffwom thz altara vplygt mz swa dana offwirtall os jnbyrdis oc mz sadhana tanka (cogitatione atque tractatu) " MB 2: 59 ."],"e":["offwirtall )"]},{"a":"ivirtala","b":"vb","c":"v.","d":["3) överenskomma, avtrala. hafdhe jac swa ouertalat medh abbatissan SD NS 3: 146 ( 1416) . STb 1: 362, 368 (1482), 2: 201 (1487) . . . ath . . . mans . . . haffuer jntet tiltall til . . . falkensten om sith möderne vtan allaledes quith ok offuertalit wiidh the skel och wilkor . . . ib 13 ( 1487) . ib 243 ( 1487) . SJ 2: 105 ( 1487) . " haffuer hinrik forwilkoredh sigh ath föda moderen til dödra dagha, som offuertalit, forlicht ok offuerbeskedith war j dnaemantz nerwaraan " STb 2: 442 ( 1490) . SJ 2: 168 (1490), 194 (1491). ib. STb 2: 548, 570 (1491) o. s. v. Hist Handl VIII 1: 53 (1493). STb 3: 368 ( 1498) . " tha war thet swo ouertaladh medh en endrach oc kerleek . .. ath (o. s. v.) " ATb 3: 79 ( 1498) . " ath han hade offuer thalit . . . mera . . . än hanom til hörde ath thale STb 4: 173 (1507). bede wi . . . at thettte möte motte swa warda öfwertalt at swensche men motte komme til sin godz igän i danmark och i norge " HSH 13: 69 (1524, Brask). ","4) tala över, diskutera, kommenera? sidhan wiliomwi samanhäntha mz thinna böna tilhiälp . . . ok mädhir tik owirtala ällir kwngöra om prydilsin (de ornamentis conabimur) SpV 107 ."],"e":["owir- . ","ouer- . ","over- . ","offur- . ","öfwer- . öffuer- -talat. -taladh -talet. -tali(h)"]},{"a":"ivirtala","b":"vb","c":"v.","d":["1) tala till slut, utföra. tha thzta var alt kungiort ok ouertalat mz faom ok gudligom oordhom Lg 3: 570 .","2) bilägga. zacher. som langelica offuertallade äre ok forente SO 118 . " om dägtingen haffuer saa framgongh och opslagh skeer emällom riken skall vara en offuertalet sak med allom andeligom !SYNS_DÅLIGT? verdzligom ehwäss medhollere the vareth haffue " HSH 19: 135 ( 1506) .","3) öfverenskomma, aftala. !SYNS_DÅLIGT? wii owir talath meth warum winum SD NS 1: 443 ( 1405) ."],"e":["owir- . ","ouer- . ","offuertalla )"]},{"a":"ivirtalan","b":"nn","c":"","d":["öfverenskommelse. " samtykth haffwa . . . alla wänleka offwertalan och daktinghan (placiationibus) som giorde äre offwer förnemdpa articula " SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":["offwertalan )"]},{"a":"ivirthighia","b":"vb","c":"v.","d":["förtiga. Se Sdw 2: 1246. "],"e":[]},{"a":"ivirthäkkia","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1246. 2) övertäcka, hölja, bekläd. hiwlen waro . . . offwertäcktar mz klardt gwll Troj 120 ."],"e":["offwertäcktar Troj 120 ),"]},{"a":"ivirthäkkie","b":"nn","c":"","d":["täckelse, hölje. " thu omschipther thom saa som eth öffuerläkkie (opertorium) " SvT 46 ."],"e":["öffuertäkkie )"]},{"a":"ivirthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["öfvertänka. med ack. nar iak thzta mz största wndher owertänker Lg 3: 587 . ib 411 . " om hon . . . haffwer . . . ey owertänkt gudz wälgärninga när sik siälffwe " LfK 163 . - med gen. at . . . wi thes wel ofuir thenkt hafuom BSH 2: 115 ( 1400) ."],"e":["owertänkia . ","ofuir thenkia )"]},{"a":"ivirtrodha","b":"vb","c":"v.","d":["öfverträda, bryta. offwirtrodhandis budhit MB 2: 15 . " offwiertrodho gudz budhordh " ib 17 . ib 19, 59 . " j haffwen offwirtrudhit thän sambundhna fridh " ib 62 ."],"e":["offwir- )"]},{"a":"ivirträdha","b":"vb","c":"v.","d":["överträda, bryta. " skedde thet swa . . . at noghor aff forscreffne dela owerträdhe äller brute mot thässe dachtingen " Rydberg Tr 3: 163 ( 1436) . " mot then delen som owerträdhande wardher " ib 164 ( 1436) ."],"e":["ower- )"]},{"a":"ivirtygha","b":"vb","c":"v.","d":["1) styrka, bevisa. " hvilken brodher som falszt vitne bär mote nakrom sinom embetz broder o thz med skälom ey offuertyges eller beuisas kan " SO 79 . ","2) öfverbevisa. " om. om ther äre fyra vitne til som hanom thet kunne offuer tyge " SO 117 . at inghen idher schall sägia eller öffwer tyga mich awag skiöld fört haffua moth mijn rettha herra eller fädhernis rijke BSH 5: 627 ( 1520) ."],"e":["öffwer- . ","offuer- )"]},{"a":"ivirtygha","b":"vb","c":"v.","d":["2) överbevisa om. STb 3: 295 ( 1496) . SJ 2: 299 ( 1496) . - Jfr tygha ivir."],"e":["offuer- . ","-töga )"]},{"a":"ivirvald","b":"nn","c":"","d":["1) makt, besittningsrätt? thessen panth haffuer hafft meth retthe offuerwalde ok offuermakt i marhg aar SD NS 1: 255 (1403, gammal afskr.). ","2) öfvervåld, våld. giorde mik offuerwald (våldtog) Di 174 . the willo göra offwir waldh owir honom (prope vim inferentes) MB 2: 92 . " styrde hon sin likama skälika, at han skulde ey brytas aff nakre owirflödoghet oc owirwalle (violentia) " Bir 4: 62 . " rom thz ledh then offwer wal " MD (S) 238 . " wiliandhes honom mz owerwaldh wt aff kyrkionne dragha " Lg 3: 690 . MB 2: 294 . - öfvermakt, våldsamhet, häftighet. thäs samma rörilsens owerwaldh Su 101 . ib 102 . - öfvervåld, orätt. göra mik tholikth ower vald Iv 3710 . " adh dhe göre mik ikele !UDDA_TECKEN? icke] sadant avervaal " BSH 5: 583 ( 1517) . "],"e":["offwir waldh . ","owerwaldh . ","ouervold . ","offwerwal . ","avervaal BSH 5: 583 ( 1517) . dat. sing. offuerwalde. owirwalle Bir 4: 62), ","ivirvalds dirve","ouervoldz dyrffwä )"]},{"a":"ivirvald","b":"nn","c":"","d":["2) övervåld, våld. dödzsins awirwald (mors violenta) wänkte ok styrkte scedaci dötthir SpV 342 . mik är lofflighit j swa matto at göra honom offwärwald (violentiam) SkrtUppb 12 . - övermakt, våldamhet, vis major. tha kom stoorm ok offuerwald STb 1: 105 (1477). - övervåld, orätt. gudz son j sinom guddom, är j alle matto jämlikir fadhrenom, hwilkom aff guddoms naturanna wäghna, är ey nakot affwiruald (rapinam) at wara jämlikom fadhrenom, än j mandoms naturanna mindre än fadhren SpV 541 . "],"e":["offuer- . ","offwär- . ","awir- . ","affwir- )","*ivirvalda gärning","offuervolle gerningh )","*ivirvalds gärning","offuerwaldz- )"]},{"a":"ivirvaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["genom övervåld. komber han j ander zach offuerwollelige her j staden . . . stande tet ene yppit medh tet andra STb 2: 560 (1491)."],"e":["offuerwollelige )"]},{"a":"ivirvaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["som innebär övervåld, våldsam. vorde han her effter befunnen medh swa dana offuerwaldiga gerninga STb 2: 448 (1490)."],"e":["offuerwaldigher )"]},{"a":"ivirvaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["våldsam. äru violente, owersalloghe ällar trättelike LfK 41 . Jfr ivirväldogher."],"e":["oweruallogher )"]},{"a":"ivirvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara närvarande (vid) öfvervara. wi saghom, hördhom ok owerwarom SD NS 1: 151 ( 1402) . " at wi owerwarom thän tijdh hustru cristin . . . gaff . . . pether olafsone sina brodher dotter " SJ 79 ( 1433) . " kännoms wi . . . os hörth haffwa oc offuer warith thet byte " SD NS 1: 595 ( 1406) offwer wara stempno SO 24 . " ther skulu ouer wara twa mestermän " ib 30 . " mz the godamen aff radit som ther offuarit (för offuerarit) haffue ib 117. mz twa aff radit offuer varend " ib 194 . ","2) vara öfver. hittis thz owerwar rotith om morghonin MB 1: 323 ."],"e":["ower- . ","offuer- )"]},{"a":"ivirvara","b":"nn","c":"","d":["närvaro. medh dannemanne offuerware sTb 4: 203 (1511). "],"e":["offuerware ) , ","*ivirvaru man (offuer-. öffuer-. -ware), "]},{"a":"ivirvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara närvarande (vid), övervara. SD NS 3: 256 ( 1417) . epter thy at . . . konung eric hafdhe os . . mäktogha giort at ower vara aa hans oc krononna väghna eno jordha oc goza skipte SD NS 3: 262 ( 1417) . STb 3: 198 (1494), 421 (1499). vorto tesse effterscreffne til nempde ath offuerware och see, tha kopperen veges ib 453 ( 1499) . - med prep. ivir. offuer huilken synningk dandemen til foren haffue offuer warit SJ 2: 183 ( 1491) . KTb 107 ( 1492) . - med prep. um. .. . bekende thöm haffue offuerwarit medh flere godemen . . . om then forlichan STb 3: 405 (1498). - undersöka, besiktiga? om swa ware . . . at nagre aff desse tw husen annath thera schade giore, tha skulle dandemen offuerwara samma skada SJ 2: 126 ( 1488) .","2) vara över. Se Sdw 2: 1246."],"e":["ower- . ","offuer- )"]},{"a":"ivirvaring","b":"nn","c":"","d":["uppsyn, tillsyn? med prep. ivir. j medllen gataboden . . . som biscop rogge j verie haffuer medh then byghningh och offuerwaringh offuer hinrik strobuckx stenussom STb 3: 211 (1495)."],"e":["offuerwaringh )"]},{"a":"ivirvarning","b":"nn","c":"","d":[" = iviravring. emellan gatuboden . . . som biscop rogge i werie haffuer meth then gygning och owewarningh offuer henrich strabugx stenhusom och effue SJ 2: 263 ( 1495) ."],"e":["owerwarningh )"]},{"a":"ivirvater","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles våt, genomvåt. achilles . . . bleff saa gåth som offwerwåther aff synom egen sweth Troj 167 ."],"e":["offwerwåther )"]},{"a":"ivirvatis","b":"","c":"","d":[" , se ivirmätis."],"e":[]},{"a":"ivirvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["växa över, taga överhand. Se Sdw 2: 1246."],"e":[]},{"a":"ivirvikt","b":"nn","c":"","d":["över. vikt, överskjutande vikt. HSH 9: 23 ( 1427) . item iij pund engilsth theen . . . for xij makr och ij öre for öffuervikth HLG 2: 55 (1516). fersk gös före xx mark med offuer wikt STb 5: 168 ( 1517) ."],"e":["offwer- . ","offuer- . ","öffuer- )"]},{"a":"ivirvinna","b":"vb","c":"v.","d":["2) övervinna, besegra. " the . . . alla laster offweruonno wm kärleken " Mecht 224 . SpV 160, 379 . eth blomster huilkit klädha skulle nakudha . . oc owerwonnom dödzsens galla os oppresa mz guddomsens häloga hanoge JMÖ 152 . " han war saa när offer wondyn aff troyaner " Troj 271 . - Jfr vinna ivir och oivirvunnin."],"e":["owir- . ","ower- . ","offwir- . ","offwer- . impf. offwan (för offuerwan?) JMPs 351),"]},{"a":"ivirvinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) vinna, segra. " han ok oueruan ok ouerstridde j tesso ärände " Lg 3: 529 . ","2) öfvervinna, besegra. " för än min son är offuerwunnen " Di 155 . Lg 3: 47 . MB 2: 231 . " hwilkin mz hiärtans renlighet mannelika bestridde, owiewinnande (debelabat) diäfwllen " Bir 4: 98 . " ä wardher han thäs ömare, hwru offtare han wardher owerwinnin (för -wunnin) " LfK 102 . nar the !UDDA_TECKEN?: dröffwilse) äro owerstanden oc owerwnnen Su 170 . - eröfvra. owerwinna thetta riike RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264. gingo twärs in j stadhen oc offwir wnno honom MB 2: 16 . ib 27, 101 . - besegra, vederlägga. for kättara owirwinnas skolandis (confuntandis) Bir 4: 61 .","3) störta, fälla, bringa på fall. hurw the skulle marsken ofuer vinne RK 2: 5212 . ","4) fälla, öfverbevisa. at the honom medh rettha offuervinna RK 2: 4745 . ib 4827 . " the wordho för kesaren klaghade oc owerwnne at the cristne män waro " Lg 436 . - förebrå, klandra, tadla. toogh hon först fore sik helga fadren biscopen ok ouervan han mz dotterliga vördningh ok awitte vm nagra oskeliga fasto Lg 3: 570 . ","5) öfverträffa. " fan han thär paulum, huilken stephanus owergik oc owerwqn, oc siälffwan gamalienem (för gamalielem) i konst oc wisdom " Lg 293 ."],"e":["öffuer- RK 2: 4827 . ","owier- . ","offwir- . ","ower- . ","ouer- . ","ofuer- )"]},{"a":"ivirvinnare","b":"nn","c":"","d":["besegrare. " attalus ytalie offwiruinnare, ällir thän mannen som wan ytaliam " SpV 319 . Troj 245 ."],"e":["offwir- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirvinneliker","b":"","c":"","d":[],"e":["öfwerwinneligen (ack. sing. m.)). adj. som öfwerwinneligen (för oförwinneligen?) skade finge BtRK 380 ( 1501) ."]},{"a":"ivirvinneliker","b":"","c":"","d":[" , jfr oirvinneliker."],"e":[]},{"a":"ivirvinnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? övervinnande, besegrande. ottondhe är diäffwlsens offwerwinnilse JMPs 311."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirvinnirska","b":"nn","c":"","d":[" (kvinnlig) besegrare. gambla firdzstadhgans owirwinnirskonna (victriecem) ondzskona affdriffwande SpV 361 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirvisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) anvisa. " arendt sprwngh til achter xxIIj marck v öre offuer viste peninga " STb 3: 129 ( 1493) .","2) förordna (ngn) till (ngt). STb 3: 126 ( 1493) .","2) förordna (ngn) till (ngt). STb 3: 1236 ( 1493) . " samma dach offueruistes tesse epterscriffne gode men til ath forlicha mauricius van dalen och hinrik fosserth om then geldh eller tretthe, the sine mellen ahde " ib 265 ( 1496) . ib 4: 57 (1505). - med pep. ivir. hade arffuingen warit til talz j godementz nerwaren och seet gotzit ok hört gielden ok warit ther om for rette, offuer huilkit ther ware dandemen offuerwijste, som ware jacob moyse, nic. scriffuer och pelle persson sTb 2: 610 (1492). ib 3: 28 (1492)."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirvisning","b":"nn","c":"","d":["förordnande (av synemän, skiljemän o. d.=? . . . som skattade vare for lxxv mark epter borgamestere och radzsins offuerwisningk STb 4: 47 ( 1505) ."],"e":["offuerwisningk )"]},{"a":"ivirvitna","b":"vb","c":"v.","d":["överbevisa . . . huilkith forscriffne bonde jöns j swderby och martha henne offuerwitnada, at swa war STb 2: 237 ( 1487) ."],"e":["offuer- )"]},{"a":"ivirvägha","b":"vb","c":"v.","d":["1) överväga, betrtakta. tha ofwerugho the thet swa ath thet war omögheligith ath dräpa sigh til arfdz SD NS 3 . 343 (1418). Rydberg Tr 3: 122 (1434, samtida avskrr.) . Svarrb 350 (1435). STb 3: 241 ( 1495) . tha sade the gode for:ne men, ath the tet hade offuer vegit thet ena moth thet andra STb 4: 73 ( 1505) . JMPs 463. - undersöka. . . . tiil at see, skodha och offuerwägia om prestens sätrij j akas Svartb 546 ( 1483) . huilken rekinschap . . . wij samdrechtelige offuerwoge, offuerlade och forslogo STb 4: 32 ( 1504) . - överlägga. tha wort ther swa ouertalet ok offuer wägit them emellom STb 4: 219 ( 1511) . - med prep. um. vore thesse epter:ne gode men j radzstuen adh offuer wägä om stadsins ärende sTb 5: 278 (1520). - med idfir. frågesats. ty wiliom wij nw offwer weya hwro bäst wij kwnnom främia won wilia Troj 26 . ib 36 . 2) avväga. eua swikande adam, mannen thz är kötzsins girnilse swikande andhan, j hwilkom kamp är ällir öglögh, wthan skälin ällir wisdomen midlins ällir owriuäghins (moderetur), hwart thera mz the andhra, tha faar thz ena illa aff the abdra SpV 350 ."],"e":["owär- . ","of(f)wer -. offuer-. ofor-. -weya Troj 26 . ","imfp . ","-wyädhe ib 36 ),"]},{"a":"ivirvägha","b":"vb","c":"v.","d":["öfverväga, betrakta. ofuirwäge rikesens bästa RK 2: 5215 . " dechtingen the ther för sich togho oc all ärende öffuer wogho " ib 1985 . " til at bespeya oc offwir wägha !SYNS_DÅLIGT? oc folksens skipilse j thzta landhit " MB 2: 39 . !SYNS_DÅLIGT? 133, 322. Su 185, 293 . Lg 3: 315 . besynne oc offuerweige hette orlog, som nw paa ferde er, at thet motte !SYNS_DÅLIGT? komme vdi en bedre made FM 334 ( 1507) . " granlika öffwierwäghandis oc betraktandis alla puncta oc stykke j fornempda breffue " Bir 5: 125. at wi skullom tha thz breffuith til oss thaka oc owirläsa betraktandis oc offwierwäghandis vm ther nakat jnnan funnis som droghe vt af ällir moth reghlonne ib. hwejka theras tilscriffning vndervisilse oc bön wij haffuum thäkkelegha hört ok grannelegha owerwäghit FH 2: 130 ( 1441) . " hwilkit the met fullom skälom owerwogho " ib 3: 105 ( 1447) . - undersöka. ath höre ransaka offuerwagie och athskilia en thräthe FH 1: 143 (1494, gammal afskr.). hwilkit the granneliga ransakde och offwerwoge DD 3: 218 ( 1484) . " hwilked breff iak lade for the XII som i rätten satho oc the insigle ransakade oc offwerwogho at the breff ware i alle matto redelighe oc skälige utgifne " ib 1: 138 (1487, afskr.). - öfverlägga (om). med ack. tha rikesens radh oweruoghä calmarana och nylödose degtingen HSH 18: 17 ( 1495) . . med prep. um. om nogre rigesens merkelige ärinde at forhandle och ofuerwigie medh rytzen pa suergis krona weghna FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). thet jach med . . . rigessens rad, teskeliges med . . . borgamestere och radit i stocholm haffwer öwerwägit om thän segling BSH 4: 330 ( 1502) . - med indir. frågesats. alle swerges herrar samnadess tha offwerwäga hvilken rikit skulle förestå RK 3: (sista forts.) 5512 ."],"e":["öffwir- . ","öwer- . ","öffuer- . ","offwir- . ","ower- . ","offuerweige . ","ofuerwegie . ","offuerwagie )"]},{"a":"ivirväghan","b":"nn","c":"","d":["övervägande. " noe j archinne mz sonomen skildis fran hustrumen, teandhis thär mz äptir gudz doms owiruäöghan (ex consideratione divini judicii) " SpV 308 ."],"e":["owir- )"]},{"a":"ivirväghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? övervägande, betraktande. hällir thz är ok hänna skipilse wthmärkilse, aff hwilkins owiruägilse (consideratione) nytian ällir äpthriliknilse, osynligha thinga dygdh skuli kwnnoghas SpV 175 . ib 335, 480 . " j sinom v inwärtis si[n]nom, lsom är allmännelikhet sinne: betänkilse: gisslan: owägerwägilse oc minne JMPs 552. ""],"e":["owir- . ","ower-; -wägilse. -uägilse)"]},{"a":"ivirväghning","b":"nn","c":"","d":["öfvervägande. " epter een gran rantzsakan och offuerwägningh " FH 1: 61 (1489, gammal afskr.). BSH 5: 520 ( 1512) ."],"e":["offuerwegning BSH 5: 520 ( 1512) . offuerwägningh),"]},{"a":"ivirvälda","b":"vb","c":"v.","d":["öfverväldiga, bemäktiga sig. wranghe män haffwa owir wällat (obtinuerunt) waaara förfädhers rike MB 2: 274 ."],"e":["owir wälla . "]},{"a":"ivirväldare","b":"nn","c":"","d":["våldsverkare. PM 14 ."],"e":["öffwerwällare )"]},{"a":"ivirväldare","b":"nn","c":"","d":["våldsverkare. . . . att the wåro doblare, drinkare, horkarla, öffuerwällere PMskr 666. ib 672, 676 ."],"e":["öffuer- . ","-wällare . ","-wällere )"]},{"a":"ivirvälde","b":"","c":"","d":[" , n. ","1) öfvermakt. " diäfwlen ropadhe ginstan nödhoghir sighiande o iuirvälde. gudz budhordh wtlärir mic " KL 285 . ","2) våld, välde, makt. thu haffwir os frälsat aff madyans händher oc offwirwälde MB 2: 95 . " leddo mik swa hannadhan i dödhzsens ofwerwälde " Su 405 . ","3) öfvervåld, våld, våldsamhet. skalt thu göra kärleksins rike owiruälle. oc bekräkta thz Bo 78 . " gör sik siälwom owiruälle " Bir 3: 189 . Lg 3: 290 . Su 415 . " thol hymerikis rike ofwerwälde " ib 436 . " nödhgas aff vidhir thorfft älla owieruälle at bortläta nakan kronona deel " Bir 3: 400 . " for vädhirsins makt oc owiruälle " ib 145 . Lg 3: 315 . - öfvervåld, rättskränkning, orätt. i marghskona owerwälle i mothe kyrkionnas frihether Lg 3: 270 . " the som staa j sinne ondzsko skulu plaghas swa som the som ingingo ok owiergälle giordho (ut invasores) " Bir 1: 14 . " jak skal hela ok läkia them som mz owiruälle (vi) äru nidhir thrytkte " ib. " them som owirwällit ok orättin giordho (violentis) skal iak gifwa fridh ok miskund vm the bedhas miskund ib. aftok honum vingardhin mz orätuiso oc owiruälde " ib 2: 85 . säls nakat thing . . . for owiruälle oc orätuisa doma ib 163 . ib 3: 73, 463 . MP 2: 84 ."],"e":["iuiuälle MP 2: 84 . ","owiruälde . ","ofwerwälde . ","owirwälle . ","owiruälle . ","owerwälle )"]},{"a":"ivirvälde","b":"nn","c":"","d":["1) övermakt . .. at war land hafwa oss här til vm langan tima warit aff thrängd aff wtlänzskom herrom fori thörra gie oc oworwälde skuld Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . ","3) övervåld, våld, våldsamhet. " somliga aff them sidhan the haffdho lidhit owiruälit (ɔ blivit våldtgna), lagdho the hällir sälskap mz dödhenom, än mz liffweno " SpV 342 . ib 102 . the som mädh offeruälle (violenter) taka himerikis rike SkrtUppb 12 . - övervåld, rättskränkning, orätt. Se Sdw 2: 1246. forbywdher iac allom . . . thetta for:da goodz oc gafwo for wadzsten closter hindra, qwälia älla meth nakrom fwndom älla öwerwälde aterkalla SD NS 3: 242 ( 1417) . . . . at them görs marghfalleligha openbara offwirwälde oc waalgästning i thera gardhom . . mothe lagh oc räth Nio handl rör Vkl 234 . STb 3: 274 (1496), 4: 54 (1505). ware fiendha som thär hemma göra ware clostre öffwer wälla oc oreth PMBref 307 (1512?). "],"e":["owir- . ","offwir- . ","offuer- . ","offwer- . owor-. över-. öffwer.-. -wälle. -uälle. -velle. öffwer wälla PMBref 307 (1512?). best. owiruälit SpV 342 ),","*ivirväldis arvodhe","owiruällis ärwodhe )","*ivirväldis man","owiruällis- )","*ivirväldis människia","offwirwällis- )"]},{"a":"ivirväldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["våldsamt, med våld. the formagha aldrigh blifhwa j henne (tron), af hwlkom hon ofweruäldigha wtkräfs Ber 2 . " thak äptedöme af nyplantadha thrä hwilkins höghd wm nakar ifweruäldelica nidher thrykker thän thidh hon lösis, ämbrat wmuendis hon j thz hon war för " ib. " owiruällelica saman thrykkiande sik " Bir 2: 15 . " thz thu hafwir owir thina vidhirthorfft thz takar thw owriuällelica ok orättelica " ib 284 . MP 1: 256 . MB 2: 7. Lg 3: 386, 451 . " starlika oc owiruällika skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta " MP 2 . 102."],"e":["ifweruäldelica . ","iuriuällelika MP 2: 203 . ","ouirväldelica ib 1: 256 . ","owieruällelica . ","owerwällelika Lg 3: 336, 451 . ","ofweruäldeligha . ","offwärwälleliga MB 2: 7 . owiruällika),"]},{"a":"ivirväldogher","b":"av","c":"adj.","d":["öfvermäktig, mycket stark. for konungh karlls offuerwäldughe macht FM 60 ( 1457) . Jfr ivirvaldogher."],"e":["offuerwäldugher )"]},{"a":"ivirväpnter","b":"","c":"","d":["beväpnad (med harnesk o. d.?) sedan steg konwng thelamon oc konwng peleus jason oc hercules til syna hästar mz theres hoffolk wäl offwer wänkta mz syn harnesk oc wapn Troj 27 . ib 106 ."],"e":["offwer wänkter )"]},{"a":"ivirväta","b":"vb","c":"v.","d":["väta. " drotning helin . . . offwer wätthe syna kynner mz ympeliga taara " Troj 66 . ib 168, 231 ."],"e":["offwer- )"]},{"a":"ivirvättis","b":"av","c":"adv. adj.","d":["A) adv. eg. på ett öfvervägande sätt. ","1) öfver måttan, ofantligt. eth owerwättes stort ball Va 36 . ","2) öfver måttan, omåttligt, i allt för stor mängd. än ey är ofmykith owerwätis takit MB 1: 145 . ","3) i ymnigt mått. gaff iordhinne alzscona fruct juerätis mz wild a vädhrum ok tima regnum Bil 257 . B) adj. ","1) öfveskjutande, som är tilll öfverlopps. tha människian är vng oc färsk, tha är natwran swa heet, at hon nöter swa mykin mat, at han fullar thz blodh som hiten nöter i liweno oc än swa myken owerätis at likamen wäxer äpter sinna natwra mylikheet MB 1: 108 . ","2) öfver måttan stor, omåttlig. bindoghe iviruätes luste (för lusta) tel mat ok öl Bu 185 . " at han munde sot hafua fangit af ifewätis glädhi " Bil 315 . ST 365 . " thit korn wända til owerwättis winning " MB 1: 375 . ","3) öfverflödig, obehöflig, onödig. han !UDDA_TECKEN? mantzenslikame) hawer ey öwerwätis hita eller kyld MB 1: 78 . " trä kast siin owerwätis thing owan aff sik oc rensa sina natwra " ib 83 . " war herra skapadhe entke owerwättis i mantzins natwro " ib 88 . ib 97, 482, 504 . ","4) öfverflödig, omåttlig. än mannin fordarwar ey siälwer sin likama mz öwerätis mat oc dryk MB 1: 78 . " aff owersätis mat oc dryk " ib 108 . " forbiwdha owerwätis krasa " ib 477 . - öfverflödig, yppig. bära a sin licama owärrättis klädhe fore synd oc häggoma skuldh Lg 1014 . Jfr ivirmatis, ivirmätis."],"e":["juernätis . ","ifwerwätis . ","iviruätes . ","öfwirwättis ST 365 . ","öwärwättis . ","öwerwätis . owerwättis. owerwättes. owerwätis),"]},{"a":"ivirymnungas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. överflöda, vara ymnig. Se Sdw 2: 1246."],"e":[]},{"a":"ivirände","b":"nn","c":"","d":["övre ände. Se Sdw 2: 1246."],"e":[]},{"a":"iäf","b":"nn","c":"","d":["tvifvel. " hafuin ther ängin iäff op a " Iv 2174 . " vi throm wtan iäf " Ber 54 . throdhe biscopin vtan ieff oc twäkan thz wara wist oc sant ST 94 . " sagdhe visselika vtan alt iäff han vara lifwandis gudz son j himerike " Bil 897 . " foor han vtan iäff til hymerikis glädhi " ib 855 . Kl 184. MP 1: 46, 49 . Bo 6, 42, 100, 138 . MB 1: 109, 439 . Bir 1: 391 . Ber 45, 63, 74, 90, 91, 100, 128, 133 . Su 413 . MB 2: 402 . är thz vtan iäff, at han hafdhe ey än seet gudh siälwan MB 1: 91 . ib 323 . - uttrycket utan iäf, for utan iäf, snarast ss rimfyllnad. alexander for vatn iäff wan them allom stridhenna aff Al 8879 . ib 9881, 10556 ."],"e":["iäff"]},{"a":"iäfliker","b":"av","c":"adj.","d":["tvifvelaktig. " i owis om ok iaflikom tingom " KS 71 (175, 78) . Jfr oiläfliker."],"e":["iafliker )"]},{"a":"iägha","b":"vb","c":"v.","d":["jaga, förfölja, driva. han . . . iäradhe hanss drängia w hanss skipp och in pa brone Atb 2: 122 (1478). sten köpsuen zacer til xll makr, fore han jegede tydeman som hanom jnthet hade giort STb 4: 157 ( 1507) . hwilken en annan skal jägha han skal skyälffwer fasth löpa mädh PMBref 314 ( 1512) . PMskr 137. jägha thet (ɔ kreaturet) snarlika tw stenkasth ib 227 . STb 5: 37 ( 1515) . om han jeger sine dannequinne pa gater om nettertidh ib 89 (1516). - särsk. jaga el. förfölja vilda djur. han fölgdhe sinom herra een dagh til skogx at jägha diwr oc wdha Prosadikter (Barl) 14 . - Jfr bort iägha."],"e":["iäga . ","-adhe . jega: -er STb 5: 89 (1516) ; -ade ib 37 ( 1515) ; ","-ede ib 4: 157 ( 1507) ),"]},{"a":"iägha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. jaga, förfölja. eet rädhelikit diur vnicornis jäghade en man wth a en musa Bil 614 . " jagade the som flydde " Di 22 . MB 2: 21, 22, 233, 236 . " fran en stadh oc til annan jägadher " ib 293 . " thänne ängil ok jak äptefölghiom ok jäghom (insequimur, eftersträfva) eet thing os astundelikit " Bir 3: 424 . - intrans. jägadhe äpther them Di 216 . ib 219 . " een sa man lägha ok annan fly " Fr 1869 . - särsk. jaga el. förfölja vilda djur. karls jäghare jäghade hindrena fram til ermetans hws Bil 751 . byggyntä til at iägi diwret Va 24 . " at iägha wildyur j skoghenom " ST 322 . " swa som galne hwndha iägha oc skälla öm haara " Su !SYNS_DÅLIGT? vnderwan the samo bradh ther owinin hafdhe för iäghath i them faghra paradiis skoghe MB 1: 262 " jak läter thik ena stundh iägha mik ther til at iak gi(i) iäghat thik " Bil 372 . - intrans. reedh ij skogh at iagha Fr 2770 . ib 60, 75 . Iv 1824 . iägha äptir, jaga efter, förfölja. alexander iaghadhe äpte mz sit folk ST 525 . 525. Jfr äptir iägha. - Jfr foriägha, oiäghadher."],"e":["iagha Fr 2770 ; ","-adhe ST 525 . ","iaga Iv 1824 . ","jaga: -ade Di 22 . ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"iäghan","b":"nn","c":"","d":["jagt. " hanum tedhis j jäghan en hiortir " Bil 372 . " ther han redh a jaghan " ib 709 ."],"e":["jaghan )"]},{"a":"iäghare","b":"nn","c":"","d":["jägare skoghmän ok iäghara sendus wt at vedha leonit Bil 468 . ib 751 . MB 1: 282 . Bir 2: 54 . Fr 68, 2773, 2790, 2838 . "],"e":["iaghare )","jaghare: -in Bir 2: 54 ), ","iäghara hunder , "]},{"a":"iäghare","b":"nn","c":"","d":["jägare. Arnell Brask Biᴵ 8. - ss tillnamn. lasse jeghare KTb 148 ( 1432) . - Jfr utteriäghare. "],"e":["jägare . ","jeghare . med art. jäiaren VKU 5 ( 1539) ), ","*iäghara horn","jägara- )","iäghara hunder , "]},{"a":"iäkka","b":"nn","c":"","d":["kort rock el. tröja, jacka. Jfr Hildebrand, Sv Medelt 1: 968. IIII jekkor Inv cur Tynnelsö 2 . " tesse skattadhe pantha aath andirs . . . eena iäkko . .. twa iärnhatta " ATb 1: 245 ( 1466) . ib 2: 38 ( 1474) . langa hängiande ärma, som riddara, oc härra plägha haffua oppa thera jäkkor Mecht 352 . dypolis (fel för dyplois) . . . jäkka GU C 20 s. 189 . "],"e":["-o . ","-or . jekka: -or. pl. jackar STb 3: 305 (1496)),","*iäkko stikkare","jekko- )"]},{"a":"iäkt","b":"nn","c":"","d":["jakt, ett slags enmastadt, lättgående fartyg. en liten jackt BSH 4: 5 ( 1471) . en pram II jacther FH 4: 84 ( 1499) . " han togh sina jäkt oc wille ey biidha " RK 3: 1310 . " kong cristiern . . . kom till stocholm . . . bådhe mz skepp iachter och holck ib (sista forts.) 6011. " ib 5987, 5998 . " the skip och iaktar " FM 439 ( 1509) . ib 315 (1507), 534 (1511). Jfr rodara iäkt."],"e":["iakt . ","jackt . ","jagt FM 315 ( 1507) . - ir. -ar),"]},{"a":"iäkt","b":"nn","c":"","d":["jakt, ett slags enmastat, snabbseglande fartyg. wor jakkt läliekniffwen Hist Tidskr 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). ib. ingemund sielff v:te xx öre för tet han öste jacterne op oc redde them til Stock Skb 77 ( 1518) . ib 115 ( 1519) . " thet skal strax pa wägien j morgon med jecter oc espinge " STb 5: 329 (1521, Kop). Brasks Cal 266 ."],"e":["ject . ","jact . ","jacht . ","jaktt . ","-ir )"]},{"a":"iäkt","b":"nn","c":"","d":["jakt. Jfr diura läkt."],"e":[]},{"a":"iäkt","b":"nn","c":"","d":["jagt. " redh konung pipping j jäkt " Va 24 . ib 25 . Di 280 . Lg 3: 198, 283, 286, 687 . MD 447 . gaa swa som i jäkth äpther hwngren LfK 83 ."],"e":["iakt MD 417 ; Lg 3: 286 . ","iacht ib 283), "]},{"a":"iälra","b":"vb","c":"v.","d":["väsnas, larma. " bleff stort gny oc bwller j bland folket oc jälradhe hwar j moth annan " Troj 58 . forsamladha folket frögades oc jälradhe j mönstriid ib 63 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"iämalder","b":"nn","c":"","d":["person af samma ålder. han är min inmalder Di 58 ."],"e":["iamalder )"]},{"a":"iämaldra","b":"av","c":"adj.","d":["jämnårig, lika gammal med. med dat. honum iämäldra MB 1: 24 ."],"e":["iämäldra )"]},{"a":"iämaldre","b":"nn","c":"","d":["lika ålder? "],"e":["iämaldris make , person af samma ålder, jämnärig person. gingo the ower alla thera iämaldris maka Lg 3: 502 ."]},{"a":"iämaldrogher","b":"av","c":"adj.","d":["jämnärig, af samma ålder. mz andhra sina iämdroghom skola systrom Lg 3: 279 . ib 523 ."],"e":[]},{"a":"iämber","b":"nn","c":"","d":["1) smärta, sorg. swa mykin iämbir fik han tha Fl 353 . hon haffde sorgh ok mykin jammer j sith hierta ok i sin hugha RK 1: 499 . Iv 4163 . ","2) elände. " hade marsken sa there iember wist " RK 2: 3188 . ST 184 .","3) jämmer, det som är ömkligt. saa är thet wt pockat, skattat oc gest i thenne tiid . . . thet jemer är at höra aff then fatiga almoga, her dagliga indkomer oc claga sin briist BSH 5: 11 ( 1504) . ","4) det som är hemskt och förskräckligt, järtecken. ropado innerliga til gudh. at swa vndirligit jämbir skulle them wändas j thz bätzsta (in bonum monstra converti) MB 2: 293 .","5) jämmer, klagan. " ängin tunga fulsighia kan aff thz iämber ok aff thz gall " Al 3339 . " största iämbir oc önka war owir allan israels almogha " MB 2: 233 . Iv 905 . MB 2: 269 . RK 2: 4029, 3: 2292, 2300 . the ropadhe baadhe jamber och wee ib 2424 . "],"e":["jamber RK 3: 2424 . ","jämmer ib 2992 . ","jammer ib 1: 499 . ","iämir ST 184 . jemer),","iämbers kära","jamers käre )","iämbers nödh , "]},{"a":"iämberlika","b":"ab","c":"adv.","d":["jämmerligt. " han . . . sporde huad hon ther mz menthe ath hon saa jammerlighan gräth " Prosadikter (Sju vise m C) 230 ."],"e":["jammerlighan )"]},{"a":"iämberlikhet","b":"nn","c":"","d":["ngt som är hemskt och förskräckligt. . . . oc skedhe tässen iämmerlikheten daghlika oc langhan tima JMÖ 159 ."],"e":["iämmer- )"]},{"a":"iämberstund","b":"nn","c":"","d":["sorglig stund. tha sagdhe margher man vali va ouer thenna iämir stunda thz han skal siwnka nidher til grunda Fr 2387 ."],"e":["iämir stunda (i rimslut),"]},{"a":"iämborin","b":"av","c":"adj.","d":["jämbördig med, af lika god börd som med dat. hänne iamborit folk Bu 511 ."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämbra","b":"vb","c":"v.","d":["jämra sig. the bönder jämbrade fast RK 2: 4026 . ST 449 . "],"e":["iämra: -ade RK 2: 6189 . -adhe),","iämbra sik , jämra sig. the jämradhe sich sara RK 2: 3997 . ib 6189 ."]},{"a":"iämbrat","b":"ab","c":"adv.","d":["och konj. Se B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildninar med temporal linnebörd 1: 293 f. B) konj. genast då, så snart som. jämbrat hon war bort gangin tok han swärdh j hand ST 465 . "],"e":["ämbrat )","iämbrat som , konj. genast då, så snart som. Bir 1: 146 ."]},{"a":"iämbrat","b":"ab","c":"adv.","d":["eg. lika hastigt.","1) hastigt, plötsligt. " ämbrat nar han vänte hallas veet man ey af för än han är hädhan (subito dum teneri putatur elabitur) " Bo 91 . " kom thaglan ämbrat var herra ihesus " ib 222 . " widher at iak swa badh innerliga til gudh. fik iac ämbraat see eth största sken " Lg 815 . ib 808, 814 . ","2) hästigt, snart? the lagde åstadh oc komme iämbrått för thetta land till stekeholms slott RK 3: (sista forts.) 5949 . ","3) strax, genast. " ämbrat (protinus) festos hans sinor " KL 135 . ämbrat (confestim) tillburdh hänna wili at styra sin likama äftir thera bläst Bir 4: (Dikt) 251. j thy ordeno afladhis iämbrat (illicio) min son j mino lifue Bir 1: 28 . tha syntis ämbrat (illicio) sanctus iohannes baptista hänne ib 94 . " ämbrat (statim) syntis een jomfru for domsins säte " ib 2: 14 . " the komo til hans iämbrat alle " Al 3664 . " tha han sa sancta margareta . . .. iämbrath girandis han til hona " Lg 546 . KL 191, 193, 367, 391, 405, 417 . MB 2: 386, 398, 409 . Bir 1: 84, 3: 61, 280, 381 . MP 2: 36 . Al 5799 . LfK 143 . "],"e":["iämbrått RK 3: (sista forts.) 5949 . ","ämbrat KL 135, 191 ; Bo 91, 222 ; Bir 1: 84, 94, 366, 2: 14, 3: 61 280, 381, 4: (Dikt) 220, 251: LFK 143. ämbraat Lg 814, 815),","iämbrat som , "]},{"a":"iämbredher","b":"av","c":"adj.","d":["j-mbred, lika bred. - n. adv. lika brdt. bredhlekin xvij !SYNS_DÅLIGT? jembreth offwon och nidan i breddhenne SJ 144 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"iämbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["jämbördig. med. med dat. the honum til släkt iämbyrdogh är Fl 165 ."],"e":[]},{"a":"iämbytter","b":"","c":"","d":["jämt fördelad. thet skal parteres . . . j twa jembygge dele medh lotter STb 5: 27 (1514). ib 28 ( 1514) ."],"e":["jem- )"]},{"a":"iämdaghi obl. jempnadagha","b":"nn","c":"","d":["utjämnande, utjämning? . . . ok beholda honum eller hans epterkomandom swa mykit ok swa got gotz ok j jempndagha läggia jnnan siäx wikur Svartb 497 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"iämdigher","b":"av","c":"adj.","d":["lika stor. hwar thässe aln är iämdighir swa som vara ix alna MB 1: (Cod. B) 544 . difla giordhu jemdighra vro ther som för j rom Bil 303 . annat iemdighrit (för -dighirt) vndhers miraculum ib 289 ."],"e":[]},{"a":"iämdrygher","b":"av","c":"adj.","d":["lika dryg. thz brödh war oc iämdrykt minna som mera MB 1: 324 ."],"e":["-drykt ) , "]},{"a":"iämdughande","b":"av","c":"adj.","d":["lika dugande, lika god. wy ärom ämdughande som i RK 1: 1018 . MB 1: (Cod. B) 544."],"e":["iämdoghandis MB 1: (Cod. B) 544. ämdughande),"]},{"a":"iämdygheliker","b":"av","c":"adj.","d":["lika utmärkt el. förträfflig. som med dat. comodus war [ey] ämdygdheliker sinum fadher marco wtan at han en tima stridde faghran sigher aff thydiscum Lg 385 ."],"e":["äm- )"]},{"a":"iämdyr","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iom- )"]},{"a":"iämdöghn","b":"nn","c":"","d":["dagjämning. PMSkr 197 . marcivs . . . 25 dagen är jamdygn vm vaaren ib 369 . til thes höstens jamlynghn kombir ib 372 . ib 374 ."],"e":["jam- . ","-dygn . ","-dynghn )"]},{"a":"iämerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sorgligt, ömkligt, olyckligt. ändadho thera liiff iämärlika ST 372 . RK 1: 568, 3961 . ","2) förskräckligt, ohyggligt. " syntis henna lykame swartir som kol oc iämerlika skaptir " ST 142 . - förskräckligt, förfärligt, högeligen. läta hona iämmerlika ok sarlika flänghia ok slaa KL 315 . j haffuen brotith swa jammerligh widh wan herrä MD 9 . " tha vardh han swa iämmerlika vreedh " Iv 3437 . hans näff war swa lankt och iämmerligä hwast Pa (Tung) 35 . " ropadho hökt oc iämirlika sara " Al 10347 . gret hon iämmerligä sare Va 35 . ","3) jämmerligen, med el. under jämmer, bitterligen. iämerlika skre Fr 947 . iämirlika lata ib 1474 . Al 9490 . " iämmerlika ropandhe " Lg 661 . KL 390 . Al 10366 . " tha öpte hon swa iämerlik " Fr 1023 . " the andro mondo i skoghin löpa oc swa iämirlika swa illa öpa " Al 9350 . " gräto swa iämmerlika " Iv 2839 . " grät hon iämerlica (amartissine) " Bo 211 . " badhe arma swa ok rika kärdhe them swa iämirlika " Fr 1476 . " hon reeff sit haar swa iämmerlik " Iv 909 . (+) sik jämerliga (för innerliga?) ouer thöm barmande Lg 3: 560 ."],"e":["iämmerlika . ","iämärlika . ","iämirlika . ","iämmerligä . ","jämerliga . ","jammerlika RK 1: 568, 3961 . iämerlik (i rimslut) Fr 1023 . iämmerlik (i rimslut) Iv 909 . jammerligh (i rimslut) MD 9 ),"]},{"a":"iämerliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ömklig. " laa ther vtan andha oc iämmerlighen (miserabilis) " MB 2: 83 .","2) svår, förskräcklig, förfärlig. " then jammerlika nödh " RK 1: 1786 . ib 1797 . MB 2: 219 . " ther saa han rikt hof ändas mz iämmerlike striidh " Bil 668 . " fik thz leon . . . ena swa iämmerlika vnd " Iv 3432 . Al 2778 . jemmerligt fordeff BSH 4: 14 ( 1471) . herren . . . giordhe stoor wndir oc iämmerligh thing (signa magna atque portenta) MB 2: 196 . " sagho gämirlik qwinno flokka " Al 5589 . ","3) jämmerlig, jämrande, klagande. venadhe sik mz iämerlik lata Fl 376 . " hon öpte mz swa iämerlika graat " Fr 949 . iämirlikt skri Al 5297 . ib 3411 . Fr 2390, 2393 . Lg 661 . - Jfr fuliämerliker."],"e":["iämmerliker . ","iämirliker . ","iämmerligh . ","jemmerlig . ","iämmerlighen . ","iämerligh: -ligha MB 2: 219 . gämirlik, iammerliker. ","jammerliker: -lika RK 1: 1786, 1797), "]},{"a":"iämfagher","b":"av","c":"adj.","d":["lika fager. siunda daghen var hon iamfaghar ok fri som första Bu 511 ."],"e":["iamfaghar )"]},{"a":"iämfaster","b":"av","c":"adj.","d":["hel, full. i tidsbestämningar. grät iäm fsta sex dagha Gr 289 . j the jamfasto try aaren PM LX . - n. adv. lika mycket. hon . . . frös iämfast som hon för bran Bil 543 . ib 80, 81. MB 1: 25 . Al 3302, 3892, 6734 . " swa fast macedones sik gladde iämpfast stodho the persi rädde ib 3296. mädhan folkit ropar i iämfast " MB 1: 402 ."],"e":["jam- Bil 80 ; PM LX . ","iämp- Al 3296, 3302),"]},{"a":"iämfatöker","b":"av","c":"adj.","d":["lika fattig. af naturo. som alla hit födde ok alla häþan före iäm fatöka Bu 153 ."],"e":[]},{"a":"iämfromber","b":"av","c":"adj.","d":["lika förträfflig som. med dat. toco . . . vespasianum til römskan keysare . . . aff litlu folke föddan ok tho hwarium första jämfroman Lg 310 ."],"e":[]},{"a":"iämfrökin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["äm- )"]},{"a":"iämful","b":"av","c":"adj.","d":["lika liderlig. hänna nyio döttrum jemfulum som thera modher Bil 425 ."],"e":[]},{"a":"iämfulder","b":"av","c":"adj.","d":["lika full, lika stor, lika mycken. togh iämfullan skiptis lot MB 1: 258 . innan them rättom som fram komo, tha rättis ä iämfult fore beniamin som fore andra twa ib 246 . ib 288, 289, (Cod. B) 559."],"e":["ämfuldhir MB 1: (Cod. B) 559),"]},{"a":"iämfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full. SpV 182 ."],"e":[]},{"a":"iämfulkomin","b":"av","c":"adj.","d":["lika fullkomlig. än þo at huaro at þe andre sen äldre at aldre ok iamfolcomne at dygh ok viti Bu 194 . " aldre magho diäffla nakar thing iämfulkomen göra som gudh siälfwer " MB 1: 294 ."],"e":["iämfulkomen . ","iamfolcomin )"]},{"a":"iämfulkomnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lika fullkomligt. är mannen lottakande aff thässe fulkompnilse, tho ey iämfulkommelika som ängelin MB 1: 78 ."],"e":["iämpnfulkommelika )"]},{"a":"iämfädhra","b":"av","c":"adj.","d":["sin fader jämlik. thz är fadhers naturlik astundan, at som wardhe iämfädhra MB 1: 33 . ib 494 . Bil 84 . Lg 1027 ."],"e":["iamfädra Bil 84),"]},{"a":"iämfäghin","b":"av","c":"adj.","d":["lika glad. han bodhe mz hänne j kotkarls gardhe jämfäghin som j riko fädherne Bil 617 ."],"e":[]},{"a":"iämfödder","b":"av","c":"adj.","d":["lika född, på lika sätt el. i lika mån född. alle äre iämfödde aff adam MB 1: 134 ."],"e":[]},{"a":"iämför","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iämföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iämföre","b":"nn","c":"","d":["delning i jämgoda delar. by . . . dömpdher til iämföres oc rättha soolskipte FH 3: 112 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"iämföre","b":"nn","c":"","d":["delning i jämgoda delar. Se Sdw 2: 1246."],"e":[]},{"a":"iämförilse","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iämförsl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämgamal","b":"av","c":"adj.","d":["lika gammal. han är honom iämpn sinom fadher at guddominom, oc iämgamal MB 1: 19 . " wärldina skapadhe han . . . gambla oc tho ängaledh iäm gambla som sik siälwan " ib 33 ."],"e":[]},{"a":"iämgen","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iam- . ","iom- . ","äm- )"]},{"a":"iämgilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämgiärna","b":"ab","c":"adv.","d":["lika gärna. wi thiänadum gerna (thinom) foreldrom . . . ok ingangerna thik en thu ware ey gudhi fragangin Bil 593 . MB 1: 179 . " at han wille synda mz andre iämgerna, som wara mz sinne, än hon ware ey näär " ib 330 . " haffdo bade jamgerna seet at annar skulle radha som han " RK 1: 2211 ."],"e":["iämgerna . ","iamgerna . ","jamgerna . ","iämgärna MB 1: 179),"]},{"a":"iämgladher","b":"av","c":"adj.","d":["lika glad. MB 1: 430 ."],"e":[]},{"a":"iämgodher","b":"av","c":"adj.","d":["1) jämngod, lika god. SD NS 3: 216 ( 1417) ."],"e":[]},{"a":"iämgoþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) jämgod, lika god, lika förträfflig. lät annat !UDDA_TECKEN?: kar) göra iämgot at väkt Bil 579 . gudh skapadhe alla siäla sänder mz änglum, oc alla iämgodha MB 1: 76 . Bir 3: 96 . Al 6410 . " födde gudh ewerdhelika vtan ophoff sin signadha son, iämgodhan som sik siälwan " MB 1: 32 . ib 33, 112, 167 . ","2) lika god, lika värdefull. sadhe konungx dotter wara jämgoda som alt rikit Bil 732 ."],"e":["iom- L. ","iämp- MB 1: 112 ; Al 6410 . äm- L.; MB 1: 167 ; Bir 3: 96 . ","iämgot . ","ämgot Bir 3: 96 . ","ämgut SR 48 ), "]},{"a":"iämgudhliker","b":"av","c":"adj.","d":["lika gudfruktig. Bil 581 ."],"e":["jam- )"]},{"a":"iämgäver","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iämhardher","b":"av","c":"adj.","d":["1) lika hård. hafdhe han iämhardha waror oc tungo som nw hawa annor diwr MB 1: 83 . ","3) lika hård, lika förhärdad. pharao war iämhardher som för MB 1: 304 . ib 297 ."],"e":[]},{"a":"iämhardhliker","b":"av","c":"adj.","d":["lika hård, lika svår. iak fik aldrigh ij minnä tiidh jäm hardelik en lithin stridh Iv (Cod. B, C) 5042."],"e":["jäm hardeliker )"]},{"a":"iämharmsfulder","b":"av","c":"adj.","d":["lika full af harm, lika harmsen. moþeren gik !SYNS_DÅLIGT? þäþan som þit Bu 504 ."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämhemelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lika förtroligt. at gudh siälwer talar iämhemelika widh hopa som widh moysi MB 1: 397 ."],"e":[]},{"a":"iämhemeliker","b":"av","c":"adj.","d":["lika förtrolig, lika förtrogen. sins lifs pröuadhum ok forwinum (för forwunnum) forradharum gaff han . . . jemhemelikan winskap ok samwäru som för Bil 320 . - lika förtrogen med. med dat. fiska äre ey iäm hemelike oc ey iäm nyttoghe mannenom, som annor diwr MB 1: 474 ."],"e":[]},{"a":"iämhetelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lika varmt. the älskadho han jamhetelica Bir 2: 137 ."],"e":["jamhetelica )"]},{"a":"iämhiärteliker","b":"av","c":"adj.","d":["lika hjärtlig. ij mina dagha iak aldre sa iämpn hiärtelik kär amur Fl 1528 ."],"e":["iämpn hiärteliker ),"]},{"a":"iämhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["jämn till sinnet, lugn. gör han jämhoghadhan (aninæquirorem) at thola tilkomande ok aliggiande ond thing Bir 3: 374 . ib 4: 333 . MP 2: 76 ."],"e":["jämhoghadher . ","iämpn hughadher: -hughadhan Bir 4: 333 ; Mp 2: 76),"]},{"a":"iämhughlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med jämnmod. jämnhughlika (æquanimiter) bärane thera vanskilse Su 444 . ","2) med lika sinnelag? halt iämhughlica oc alt ens lica i thinom hugh. thän som thik loua. ok thän som thik lasta (æquanimiter et æqualiter tene in amino tuo landatem et vitperantem) Bir 4: 418 ."],"e":["jämn- )"]},{"a":"iämhögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["lika hög, lika stor. iemhögelik ära Iv (Cod. B) s. CLX."],"e":[]},{"a":"iämhögher","b":"av","c":"adj.","d":["lika hög, jämnhög, i jämnhöjd (med). til thenna altara wille ey war herra at wara trappor, eller opganger, vtan altaren skulle wara iämhögher (näml. med den offrande) MB 1: 494 . - med dat. sa en lugha ganga fra iordinne jamhöghan himnom Bil 602 . - med prep. vidh. hofdhergerdhin war iämhögh widh bulstrin Lg 3: 204 . - n. adv. ","1) lika högt. jämhökt haffuandes hwffudhet som fötrena Lg 3: 389 . - i jämnhöjd med. med dat. jamhöght bådhom muremen KS 86 (210, 94) . ","2) lika högt, lika högljudt. suarar iam höght som þe surþo Bu 197 ."],"e":["iam- . ","jam- . ","-höght . ","-hökt ) , "]},{"a":"iämhögher","b":"av","c":"adj.","d":["lika hög, jämnhög. slätten är god när hon ey är alstngis jämpnhögh PMSkr 195 ."],"e":["jämpn- )"]},{"a":"iämilder","b":"av","c":"adj.","d":["lika ond. thenne war iämpn ilder oc ogudhliker allan sin alder som hans fadher war tha han war vnger MB 1: 7 . " mange ille män äre tho ey iäm ille, som andre wärre män " ib 432 ."],"e":["iämpn ilder )"]},{"a":"iämilla","b":"ab","c":"adv.","d":["lika illa. iosep rädhis, at the hawa giort iämpn illa widh beniamin som the willo för göra widh widh han siälwan MB 1: 243 ."],"e":["iämpna illa )"]},{"a":"iämiämn","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. iämlämt? (ämiamt), L."],"e":[]},{"a":"iämka","b":"vb","c":"v.","d":["5) fördela . . . som fflere synnom thet arff jemkade och bytthe STb 4: 241 (1512).","6) jämföra. " iämkande talit af godhom oc illom finnas the mykit faa thär nakat got göra " Hel män 221 . - refl. iämkas, 2) vara el. varda jämlik med. med dat. jac giordhe oc ämuäl orät änglomen . . . om orens mans andes ksulle iämkas (æquatur) them Nio kap ur Bir 34 . "],"e":["*iämka af , jämna av el. till. saagaren bör och jämka aff skogzsueddena Arnell Brask Biᴵ 27. ","*iämka saman , "]},{"a":"iämka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. jämna, utjämna.","1) jämka, modera. " wij . . . welja at fogtene häredzhöfdingane vi bönder oc vi landbo af hwart häredh scola jemka for:ne gerdh effter ty som hwar formaa " BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . ","2) inrätta. " alt sith liwerne iämkadhe hon2 swa matelika, at thz war allom til dygdhelikit äptedöme " Lg 3: 501 . ","3) afpassa, bestämma. " then timan skal abbatissan iämka oc maata " Bir 5: 43 . ","4) öfverenskomma. iämkadhe iak met mynom magh andirs ath hwat han hadhe kosthwarth vppa mynne dottir . . . ther a mothe sculdhe han swa mykit meer behaldha i lösoromen FH 3: 100 ( 1447) . - uppgöra, afgöra, bestämma. hwad wi them j millan om forscr:ne godz midlande ok jempkande warde FH 5: 84 ( 1482) . " tha wi thetta swa som forscriffuit staar offuerwegit ok jempkat haffdom " ib 85 . ","5) fördela. " at jänkä och skiffte det them millan som oskifft är " BtFH 1: 135 ( 1506) . ath skiffte och jänckte them millan bad fast och löst ib. ib 142 (1507), 154 (1507), 163 (1508), 165 (1508), 174 (1506), 202 (1509), 233 (1510), 239 (1507), 249 (1506), 250 (1506), 255 (1507), 256 (1507), 259 (1507), 264 (1508), 269 (1508), 278 (1509), 282 (1508). at jänckä och skiffte theris wtmarker effter bryst jordh och krok tal ib 286 (1509). ib 298 ( 1509) . " at skiffte och jänka them millan " ib 299 ( 1510) . - refl. iämkas,","1) jämnas, utjämnas. iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa som heedh Gr 298 . ","2) vara el. varda jämlik med. med dat. hon wilde iänkas (coæquari) gudhi Bir 4: (Dikt) 232 . - Jfr oiämkadher."],"e":["jänka . ","jänkä . ","jäncke . ","jängke BtFH 1: 282 ( 1508) . ","jempka . ","iamka L. -adhe, "]},{"a":"iämkalder","b":"av","c":"adj.","d":["lika kall. hon (källan) är ämkaald (Cod. B lämkald; Cod. C jäm kall) som annar iis Iv 335 ."],"e":["ämkaalder )"]},{"a":"iämkan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) jämkning (af arfslotter). huilkin lutar, sum mishalldin er aff þessum, þa liggar asmoþaboþahult til jamkan fört SD 6: 180 ( 1350) .","2) bestämmelse. " thän time wari j abbatisse oc confessoris iämkan ällir skipan " Bir 5: !SYNS_DÅLIGT? ","3) uppgörelse, delning, skifte. göre ene kerlige sämie ok jempkan millan them. om wilke gard. nynäss . . . ok engelsby. huilke till thenne tiid haffue warit them j millan obytthe FH 5: 84 ( 1482) . ib 85 ."],"e":["jamkan . ","jempkan )"]},{"a":"iämkning","b":"nn","c":"","d":["uppgörelse, delning, skifte. " kom iak . . . till en iänkning ok venliget skiffte medh . . . erich åbiörnsson " FH 1: 46 (1477 nyare afskr.). dömdes en reth jänkningh wtöffuer alle pickäierffui by om skogh ok wtmark som oinkat är them millan effter ret rekänskap och xiia ranzacan BtFH 1: 132 ( 1506) . " dömdes en reth jänchningh imillan henric henricsson sexinemi och lauri henricsson kutila epter theris broder " ib 152 ( 1507) . ib 227 ( 1509) . dömdes en ret iämkningh millan henric riduala och oleff eskilson kangis mz flere theris syskäne at skiffte broder broderdel och syster systerdel ib 229 ( 1509) . ib 258 (1509), 264 (1508). - Jfr skiutsiämkning."],"e":["iänkning . ","jänchningh )"]},{"a":"iämkristin","b":"av","c":"adj. subst.","d":["jämkristen, medkristen, medmenniska, nästa. thätta laghit (Moses lag) wisadhe hulkaledhis gudh sculde älskas ok iämkristin Bir 4: (Dikt) 239. älska . . . sin iämkristen swa som sik siälwan KL 105 . " henne bör älska gud ouir al tiug oc sina iämcristna swa som sik siälwa " MP 1 . 205. skal man alz enkte älsca vtan gudh oc sin iämercristin for gudz skuld Bo 65 . " thz som thik oc thinom iämcristne är nyttelikit " ib 103 . " han hafdhe mykin kiärlekt til gudh ok rättan jämpnad til sin iämcristin " Bil 862 . " til wan nästa oc iämercristna äre wi skylloghe at hawa os wäl " MB 1: 460 . " til iämcristins (proximi) nytto " Bir 1: 292 . han drap sin jämcristin (proxinum) owiliandis MB 2: 53 (öfvers. af Jos. 20: 5). sin iämkristin skadha Al 6316 (Dindimus till Alexander). ib 6405 . KL 238 . MP 1: 4, 23, 165, 2: 100 . KS 64 (159, 70) . Bo 139, 142 . Bir 3: 378, 5: 141 . ST 5 . Ansg 243 . L 833. Ber !SYNS_DÅLIGT? 15, 35 o. s. ."],"e":["iämp- . ","iam- . ","jamn- KS 64 (159, 70)),","jamcristnan Bir 3: 378 . ","iämkrisnan Ber 50 . ","iämcristna MB 1: 460, " hvilken form dock kan föras till en substantiv nom. iämkristne. afgjordt substantiva former: dat. sing. iämcristne " Bo 103 ; MP 1: 165 ; Bir 1: 238 ; St 5. iämpcristne P2: 100. iämkrisne Ber 50 . med art.: gen. sing. iämcristinsens Bo 142 . "]},{"a":"iämkristin","b":"av","c":"adj.","d":["jämkristen, medmänniska, nästa. MP 5: 8 ."],"e":["iämkristenom SkrtUppb 256 . Se Sdw 2: 1246. iamcrisnom MP 5: 26 ), "]},{"a":"iämkunder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämkyrnis män","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["iam- . ","iämp- . ","iamp- )"]},{"a":"iämkär","b":"av","c":"adj.","d":["1) lika kär. haf jäm kära thom som thik lofwa ok thom som thik lasta Bir 3: 460 . - med dat. mit bäzta barn. mik iamkärt som min öghon Bu 504 . RK 1: 369 . - lika kär som. med dat. hafdhe thre wini. en kärare än siälfuan sik. annan iämkäran sik. tridhia minna käran Bil 615 . ","2) lika kär (i) lika älskande. med dat. el. prep. at. han war them allom iämkär älzkadhe ey en fore annan säär Al 4918 . " tha war engin bälde, vtan hwar iämkäär at androm som sik siälwom " MB 1: 100 ."],"e":["iam- Bu 504 . ","äm- RK 1: 369 . iämkäär),"]},{"a":"iämlaghkomin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["ämlaghkumin )"]},{"a":"iämlangde","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämlange","b":"nn","c":"","d":["eg. lika mängd, lika tidslängd; den tid eller dag på följande året efter det något skett, då lika stor del af året förflutit, som på den dag hvarifrån tiden räknas, årsdag; ett års tid. Jfr Schlyter, Ordbok s. 329. hawi han loff at lösa innan iämlanga MB 1: 374 . " stander hwsith olöst ower iämlanga ib. sidhan iämlange var lidhin ok wtgangin fra hänna pinu dagh ok til hänna höghtidhis (rättadt af samma hand till: aartidha) dagh " Bil 429 . - år. saturnus gör sin iämlanga swa langan som ärw war xxx aar MB 1: 65 . ib 66 . " faar ey wärlden alla sina iämlanga fulla " ib 313 . " en tima om iämlangan " ib 488 . " siäx aar skal thu qwista thin wingardh, oc samansanka frwkt oc affwäxt a siwnda iämlanganom skal iordhin liggia qwar " ib 372 . ib 383, 389, (Cod. B) 528, (Cod. B) 533, (Cod. B) 550 (på sistnämda tre ställen motsvaras ordet af ar i Cod. A). skal hon föra mz sik til gudz hws thäs iämlanga lamb(agnum anniculum) MB 1: 361 . - Jfr halflämlange. "],"e":["iämlanga dagher","iämlanga mot","iam- )","iämlanga offer","iam )","iämlanga þin","iam- )"]},{"a":"iämlanger","b":"av","c":"adj.","d":["n. adv. lika långt. " iämlangt är hon (jorden) hwars weyna fra himillin " MB 1: 40 ."],"e":["iämp- )"]},{"a":"iämlanger","b":"av","c":"adj.","d":["lika lång. ey ligge en klöff pa andro wtan warj jamlonge PMskr 218."],"e":["jamlonger )"]},{"a":"iämlika","b":"vb","c":"v.","d":["jämna. med ack. och dat. jämlikade (coæquavit) thz iordhenne MB 2: 90 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"iämlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) jämnt, lika. - pa samma sätt? huru kombir solskenith j¬ the öghonen som äru rinnande (scar) jämpligha (æqualiter) som jak menar SpV 531 . 4) jämt, ständigt. . .. ath the jemmelige til see, ath the skelighe äre StÄmb 163 ( 1507) . ib 166 ( 1508) , 171 (1510). blandis alt saamman rörandis j tre thima jamlika PMSkr 386. swa bar iak idkeliga oc iämpliga the samma korssen pino j mit hiärta SkrtUppb 144 . Troj 96 . - Jfr oiämlika."],"e":["iämplig(h)a , jemnelig(h)a): -lige. jamlika. jämligan Troj 96 ),"]},{"a":"iämlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) jämt. " lika. thetta likamlika syninna pund ok andelika syninna. . . . skal ey iämlika æqua lance) wäghas " Bir 1: 237 . " thet scal hon kärlicha oc iemlicha mellan thera skipta " VKR 27 . Bir 3: 6 . MP 2: 110 . Lg 824 . MB 2: 22, 227 . ","2) billigt, rättvtist. " tholikin mäle ey iämlika (æque) " Bir 1: 239 . ","3) lika, lika mycket, i lika hög grad. aff jämlike mykle jordh FH 3: 161 ( 1450) . " bredden xj (11) alna jempligha oppa badha sidhor " SJ 232 ( 1454) . ib 241 ( 1455) . ey giffuis allom iämplika for thy at j ey alla iämlika widherthorffwin Bir 5: 3 . " iak älskar idhir alla iämlika " ib 1: 376 . " huat thin dottir star hällir j jomfrudom älla j hionalghi thz är mik jämlica thäkkelikit " ib 2: 138 . MP 2: 53 . Ber 14, 16 . ","4) jämt, ständigt. " fyoghärtaan raþmän. som iämlikä skulu vara " SD 5: 638 ( 1347) . " the skulu jamlika i wapnom wara " KS 81 (199, 88) . MB 1: 172 . RK 1: 3628 . Su 244 . PM XXVIII, LI, 1, 15. BSH 4: 345 ( 1503) . " fatadhe hon i watn oc brödh fran hälga kors dagh om hösten, oc til paska dagh, oc thz giordhe hon i thry aar jämlika (på lika sätt?) " Lg 3: 402 . " alt iämlika, se alder, adj. ""],"e":["jämlike . ","iämplika . ","iämpnlika MP 2: 110 . ","jämpnlica Bir 3: 6 . ","iemlicha . ","iämligha MB 2: 227 . ","iämliga ib 22 . ","jämliga Lg 824 . ","jemliga SJ 241 ( 1455) . ","jempligha . ","jamlika KS 81 (199, 88) ; RK 1: 228 ; PM XXVIII, LI ; 1, 15. iamliga L.","jamlighe BSH 4: 345 ( 1503) ),"]},{"a":"iämlike","b":"nn","c":"","d":["jämlike, like. - Ang. Mecht 291 se iämmaki."],"e":[]},{"a":"iämlike","b":"nn","c":"","d":["jämlike, like. Su 173, 295 ."],"e":[]},{"a":"iämliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) jämlik, fullkomligt lika. iämlika äre twäggia hiona siäla om alla sina natwra MB 1: 131 . " han skildhis aldrik fran gudhi fadher ok then helgha andha . . . vtan bleff jamliker i waldeno äronne ok nadhinne " JP 159 . - jämlik, fullkomligt lika med. med dat. ville han thän sama iäm lican sik göra i sino rike Gr 264 . Su 88, 173, 288 . - (i sitt beteende) lika (mot). med dat. till at straffa syndhena war han allom iämliker Lg 3: 269 . ","2) billig, rättvis? thet som jämlichit ma wara FH 2: 124 ( 1440) .","3) ständig. " jamliken skälffwo soth " PM XXXVIII . Lg 3: 406 ."],"e":["jamliker . ","jamliken PM XXXVIII . ","iämlikt Su 173 . ","jämpnliikt ib 288 . ","iämliket Lg 3: 406 . jämlichit),"]},{"a":"iämliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) jämlik, fullkomligt lika, likadan. renliffnadin j änglomen han är naturlighin, j människiommen swa som marghongaffwa ok enkannelikin nadh . . . j motegangenom orörlikin, j framgangenom ällir sälikhetinne jämlighin ok moghin (in adversis immobilis, in prosperis eadem) SpV 161 . ib 250 . han skildhis aldrik fran gudhi fadhir . . . vtan bleff jamlikir j waldeno äronne ok nadhinne MP 5: 16 . . . ath hon hallir sina v[n]dhirdana smälika fortryktha ok latha sik altid bätre wara, än syne jamlike ib 26. iämlika ära (equalis gloria), iämäwärdhelik wärdoghet fadhrenom oc sonenom oc them hälga anda JMÖ 161 . - jämlikt, fullkomligt lika med. med dat. (el. i dess ställe nom.). han skal sätias wppa första grappona iämpliker änglomen Mecht 386 . MP 5: 21 . ära wari tik o hälga trefalloghet, iämliker en guddomber (equalis una trinitas) MMÖ 157. - med prep. vidh. thet äär gudhz budhordh, medh the högxta ok jamlykith vidh gudhz kärlek, skalt thu älzska thin jämcristin MP 5: 8 3) ständig. . . . at sämia oc gudhelikin jämlighin kärlekir matte ökias Bisk Nils´ vis-st 195."],"e":["iämpliker Mecht 386 ; ","-liko SpV 250 . ","jamlikir MP 5: 16 ; ","-likan ib 21 . ","jamlykith ib 8. jämlighin Bisk Nils´vis-st 195; SpV 101 ),"]},{"a":"iämlikhet","b":"nn","c":"","d":["jämlikhet. " liknilsen haffwer han (ɔ Gud) wnth os . . . jämplikhetena haffwer han wndhantakit " SpV 491 ."],"e":["jämp- )"]},{"a":"iämlikis","b":"ab","c":"adv.","d":["lika. " är sami tompten epter gambla almenne xxj (20 1/2) aln langh xiij (14) alna bredh jämpliges oppa badha sidhor " SJ 226 ( 1453) ."],"e":["jämpliges )"]},{"a":"iämliklika","b":"ab","c":"adv.","d":["lika mycket. thy at han (ɔ den helige ande) eenskyldeliga ok jemlikliga vtgaar aff thöm badhom (ɔ Fadern och Sonen) SvKyrkobr (Luc B) 124."],"e":["-liga )"]},{"a":"iämlius","b":"av","c":"adj.","d":["lika ljus. Bil 602 ."],"e":["jamliws )"]},{"a":"iämlänge","b":"ab","c":"adv.","d":["lika länge. Bil 604 . the thry ganga all iämlänge om kring hwar om sin himil MB 1: 62 . " liffdhe aldre nakar man i thässe wärld iämlänge som adam " ib 2 ."],"e":[]},{"a":"iämmaki","b":"nn","c":"","d":["1) jämlika. han smordhe thik mz glædhinna olie offwer alla thina jämlika (av utg. felaktigt ändrat från jämaka) Mecht 291 (jfr ib s. 372). J Buddes b 166 ."],"e":["jemmaka . ","jämaka Mecht 372 . Se E. Noreen, Meijerbergs rk. f. sv. ordforskn. 6: 29),"]},{"a":"iämmaki","b":"nn","c":"","d":["1) jämlike. " mz minom iäm makom i aldre (sodalibus coæquis) " Su !SYNS_DÅLIGT? ","2) make, äkta make. swa som turturdufuan, mystom synom jemmaka, alder befatar sik mz androm Lg 3: 536 ."],"e":[]},{"a":"iämmangir","b":"av","c":"adj.","d":["lika månge. beniamin gaff han särdelis thryhundradha stora silffpäninga oc fäm par klädher, oc iämpmanga peninga, oc par klädher sänder han sinom fadher MB 1 . 251. iämp mange föddos tha män som konor, oc iämp manga qwinnor som män ib 115 ."],"e":["iämp- . ","äm- L.),"]},{"a":"iämmarghir","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iam- . ","äm- )"]},{"a":"iämmykin","b":"av","c":"adj.","d":[" L. lika mycken, lika stor. iämpmykin wardher thiin affkömd MB 1: 182 . " hawa iämpmykith wald som gudh siälfwer " ib 51 . " iämmykith war fore at göra frödhe som vsalt myg " ib 296 . ib 112, 248, 334, (Cod. B) 551. Bir 2: 169 . Lg 3: 7 . "],"e":["iämpmykin . iam- L.","iom- L. ","ämmykin: änmykit (för ämmykit) Lg 3: 7 . ","ämykyn: ämykyt Bir 2: 169),"]},{"a":"iämmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["lika mäktig. the waro iämpmäktoghe som thu Al 1379 ."],"e":["iämpmäktogher )"]},{"a":"iämmälunger","b":"nn","c":"","d":[" = utmälinger. läto saman koma alla mästa iämmelungana (Co. Bil wt mälingia 235) Lg 985 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"iämn","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) jämn, slät. a jämpne jordh Bil 803 . " han hauar . . . iamna näsa (nares æquales) " Bu 204 . - i ortnamn. vltra montem dictum jampnæbiærgh SD 2: 23 ( 1287) . ","2) jämnhög med, i jämnhöjd el. jämbredd med. med dat. el. prep. viþ. tornet bögþe sik som burgha niþ tel iorþ. sua at baþe ända varo ianne iorþene (Bil jämne vidh jordhinna 972) Bu 173 . ","3) lika, enahand, of oföränderlig, samme. j alzsköna maalom skal wara iämpn domber ower wtläntzskan oc inläntzskan MB 1: 372 . widh iämpnan sidh wara Al 7136 . " all tiidh !SYNS_DÅLIGT? 1: 372. oc sin som annor nöt " ib 7137 . ib 7143 . " ey lifwer länger en än annar swa är war dödher iämpn ok sanner ib 6152. wi hafwom thz ä wist ok iämpt " ib 6147 .","4) lika, lika stor. skulu the . . . vpbära till iämpt skipte alla vtskyller DD 3: 237 ( 1496) .af allom guz apostolis. som hafþo iamt vald af guþi Bu 99 . " haua ey alla jämpna (æqualem) pino " Bir 2: 17 . ib 53, 3: 75, 451 ; 4: 36, 37. VKR 79 . " värlz goz äghir allom vidhirthorftelicom vara almännelikit oc jämpt (Äqualia; lika mycket tillhörigt) aff kärlek " Bir 2: 284 . - med prep. viþer. wi hafum gifit ware systor . . . fullan bro þur lut oc jamnan wiþar os SD 6: 180 ( 1350), sagdhe hans lön wara iämpn widh gregorij paua lön Bil 715 . MB 1: 257 . " synda giäld fore adams synd war ey wäghin iämpn widh hans synd " ib 140 . " egh seer iak at vaar fatikdombir gitir varit iämpn (æquiparari) vidhir hans fatikdom " Bo 128 . ","5) lika, jämlik, jämgod. takin atar gul ok stena iam (för iamn; jämgoda el. af lika värde med dem som) i guþi gauin Bu 153 . " än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek " MB 1: 100 . " förste daghin oc siwnde the skulo wara hälgaste oc iämpne at högtiidh " ib 308 . the äru alle ienne at waldum gudz apostoli Bil 295 . the thre persone waro ok äru j allom thingom iämna Bir 4: (Dikt) 215 . " han skop oss alla iämpn ok liik " Al 6402 . the gafwo ower herra sin wille iämpne wara alle som swiin ib 1592 . ib 6400, 6407 . Bir 2: 138, 3: 425 . ST 462 . öfvra thingin hafwer han til glädhi jämno thingin (æqualia) til kompanskap Ber 214 . atirgiälla jämpn (æqui pollentia) ordh älla värre Bir 2: 61 . - med dat. han föddis vp j fadhurs gardhe mz sinom brödher drotningena syni sic jemnum at aldre Bil 300 . thw äst gudz son jämpn (coæqualis) gudhi fadhir Bir 2: 319. ib 1: 167, 2: 289, 3: 300 . MB 1: 18 . Lg 588 . huat nw tässin wmwändilse syntis meere wara, än aldra tinga skapilse, ällir oc mindre, ällir oc allaledhis thenne iämpn Su 269 . - med prep. viþ. byghde wp stadhin swa godhan. at han dömdis jampn widh siälft rom Bil 569 . " iämpn vidh sin fadhir " Bo 184 . Bir 2: 323. - med prep. mäþ. jämpn arwinge (lika mycket ärfvande) . . . meth joan bondason SD NS 1: 103 ( 1402) . ","6) om ord: som gifver till känna jämlikhet, som brukas mellan likar. kunugen vredes viþar. at han ta[la]þe iamn orþ (de pari) viþar han Bu 189 . Bo 84 . " thu wil . . . tala mz mik mz iämpnom ordhom ok wara min liik " Al 2098 .","7) jämn, lika mot, opartisk, rättvis, billig. gudh ther wägher mz jempne wikt MD 386 . iämpn mälningh MP 2: 110 . " läggiä vndyr iämpnä hand (i opartiske mäns vård) " SD 5: 280 ( 1344) . " iämpn domare skyldom oc oskyldom " Lg 1003 . " han skal . . . wara jämn ok rätwis i domom ok räpstom sinom " KS 78 (193, 86) . Bir 2: 174, 190, 3: 6 . " hurw är gudz domber iämpn om mantzens ärwodhe " MB 1: 134 . syntis them thz badhom iämpt Al 8075 . " thychte oss . . . rät likt oc jämpt wara " SJ 54 ( 1441) . - tillbörlig. ey är os iämt at forlata guz ordh KL 142 . ","8) om sinnesstämning: jämn, lugn, sansad. formatto the ey mz iämpnom hugh (æquo amino) thola ordhin vm hans bortfärdh Bo 244 . ","iämt , adv. L.","1) jämt, i jämn ställning el. yta. then tiidh iampth ligger hoffuudh oc foth MD 19 . ","2) lika, på enahanda sätt. at liffwa som os lyster bäzst . . . oc ey swa iämpt som diwr the willo Al 7132 . " ängin thera förra sa swa iämpt twa riddara mällan ga " Iv 5000 . ","3) jämt, lika, lika mycket. skipta chanaan land iämpt mällan sik MB 1: 419 . ib 421 . " ey ärwodha tho alle iämpt " ib 134 . " af himiltuglom. som allom skina iamt rikom ok fatokom mannom " Bu 153 . " alt thiänar honom iämpt swa lint som strijt " Bo 66 . " reth som jämpnt var dagh och nath (i skymningen; jfr lika , adv.) " RK 2: 4926 . - med prep. viþ. godh gerninga hulka tho ey wogho iämt widhir syndena KL 85 . ","4) lika, i lika grad. thee göra iämpt offta vrätt som rätt SD 5: 383 ( 1344, gammal afskr.) ; jfr iämopta. ","5) rättvist, billigt, tillbörligt. mz wiisdoom han thz iämpnast dömde Al 4914 . ","6) på passande el. lämpligt sätt, lämpligt? hwilkin bäst weet . . hwad thöm nyttast oc iämpnast koma ma BSH 1: 188 ( 1386) . som for:de systra clostre betzt ok jampnast til nytto koma kan SD NS 1: 545 ( 1406) . ","7) med jämnmod, lugnt. thu skalt . . . lata thik iämt koma (æquaminiter sustinere) thz ont thik görs Su 416 . ","8) väl, noga? i haffwin ider ey jämt vmskudat RK 1: 2089 . " thu thänk thik ginom förra iämpt hwru thu komber hingath swa at thu aff os ey skadha fa " Al 4692 . " thu skodha thik wäl iämpt ok liikt " ib 4796 . ","9) jämt noga. hans höffuismansdöme wardher nw i aar som jämpnesth xi aar RK 3: 2465 . - jämt, precist; alldelses. hwlka atta march, som göra jämt ena lödhogha march FH 2: 37 (1414, nyare afskr.). loth vpp .. . sin eghadele i thet stenhus vpa swarte br ödra gathu . . . som war iempt helften som fornempde hinrek tillhörde SJ 294 ( 1461) . " jempt halfft saa moket honom bör haffue " ib 385 ( 1472) . 10) öfver allt, helt och hållet. at malata likn är gangith mz skinada lite iämpt fra iessa oc til ilia (operuerit omnem cutem a capite usque ad pedes) MB 1: 362 . 11) jämt, ständigt. himbla krapter wräker aldra weyna iämpt fra sik allan söör oc oren thing iäpt ok altidh Gers Ars b 3. alt iämt, se alder, adj. ","12) långs åt, ut med. " dorgh iämpt the öö " Al 8819 . "],"e":["iemn . ","iämpn . ","jempn . ","iamn . ","jampn . ","jäfn VKR 79 . ","iämt . ","iämpt . ","jämpnt . ","iamt . ","jampt . ","iapmth ) , ","iämt a , ","iämt af , ","iämt vidh , "]},{"a":"iämn","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) jämn, slät. pa jampno markenne PMskr 163. läggis paa jamna markena ib 361 . 2) jämnhög med, i jämnhöjd med. med prep. mädh. en nagle . . . gangandis wp gönom skiffwena jämpn affwan mädh henne PMSkr 504. 4) lika, lika stor. Se Sdw 2: 12446. par . . . liker ok jämpn GU C 20 s. 407 . hwadhan aff gaar thätta, mädhan for syndena hwilkin ekke är olika, tilhöre jämpn ok wiis (par et certa) syndarins pina SpV 449 . ib 466 . 5) lika, jämlik, jämgod. är han mik likir oc iämpn j äronne Hel män 176 . med prep. vidh. the (ɔ prästerna) haffwa ämbete iämpt mz apostlom oc störra än ängla SvKyrkobr 61 . han är iempn widh them j äronne Hel män 174 . med prep. jädh. han är hällir iämpn mädh them än mindre Hel män 175 . 9) jämn, full, hel (så att intet öveskjuter el. understiger). fran solbärgan wm hälgan apthan ok til soll säther vm hälgan dagh som är eth jämpt dygn MP 4: 60 . " huilken nedhersta bodh som är j lengden viij alna jempna " STb 3: 416 ( 1499) . - n. iämt, adv. L.","3) jämt, lika, lika mycket. jempt swa myket j alle matto ladhe hon til fru birgitto her abrams dotthers deel Arfstv 56 (b. av 1470-t.). . . . athe ey bätre ok jempnare kundo them i millom byta än som forrört är SJ 2: 31 ( 1477) . . . . at them war icke jämpt arff mellom skipt Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . - med prep. vidh. iak skal föra mith säthe ok rwm op iämpth widh gudhz säthe MP 5: 39 . j tesse helghe läst äro nokor tingh märkiane, först är thet ath josep nämpnes lika jämpt vid jomfru maria j the helgha script ib 72 . 6) på passande el. lämpligt sätt, lämpligt? . . . at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesens mannum ther mötä, som allo rikeno jamt kome Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) .","9) jämnt, noga. - jämt, precis, alldeles. jemth nidre widh qwernhusit Uppl Lagmansdomb 107 ( 1491) . (hon) saagh allan there helga jumfruna skaran, hulke jempt tusandh varo til hopa J Buddes b 76 . . . . at bredden aff thw swara jämp mädh holeno PMskr 562. 11) jämt, ständigt. MP 4: 247 . " iämt ok samt, d. s. getha släkth skal wara wpfostrdh aff enom hop somjampth oc samth haffwa waridh wpfödh samman PMskr 216. 13) i jämnt antal. the (ɔ bina) ärw best . . . tha the haffwa jämpt prikkor litadhe pa sigh oc ey wlda " PMSkr 296 ."],"e":["jämpn . ","iempn . ","jampn . jam,n. n. jämpnth. iämpt(h). iäpnth. ljämth. ljämp PMskr 562. jempt. jemth. jampth. jamt. komp. jempnare SJ 2: 31 (1477),","iämt a , prep. jäms med. gan hit til weggena jämpt a mina sängh MP 4: 194 . ib 195 . thön (ɔ den heliga familjen) komo iäpnth a the träno, tha lutthe sik trät nydhir MP 5: 77 . ","iämpt af , prep. i jämbredd med, vid sidan av. een qwerna ström, som ligger östan landz j tostafors jempt af the qwernenne, som . . . Bjärka-Säby 352 ( 1370) . MP 4: 42 . ib 5: 205. oleff . . . roffuade meh sich ena schedh bort jempt aff mattis gulsmedz bodh, för än han henne slepte STb 3: 192 ( 1494) . tompten, som han aff stadin köpte fore nager aar, tha han bodde jempt aff tompten ok henne köpte fore XXX marck ib 298 ( 1496) . SJ 2: 300 ( 1496) . ","*iämt ivir , ","*iämt til","iämtil )","*iämt vidher , "]},{"a":"iämna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) jämt dela. librare vägha oc ieffna GU C 20 (hand 2) s. 82. tha skal tet skelige jempnas thera mellen STb 3: 455 ( 1499) . - dela på lämpligt sätt, avväga? proporcionatus iämpnader GU C 20 s. 495 . 2) göra jämn el. slät. trodha jordena wäl wm kringh jämnande henne PMSkr 310 . - tha the (ɔ stenarna) skwla jämnas äller slättas ib 504 . 3) utjämna (genom att avlägsna el. minska olikheter). recompenso . . . vederläggia ok jämpna GU C 20 s. 518 . swa at thesse fye skulu ware walgiptismän wara, oc mäktughe . . . mellom oss thetta skipte lika oc jämpna oc allaledhis ful[kompna] Bjärka-Säby 354 ( 1371) ."],"e":["jämpna . ","jempna . ","ieffna GU C 20 (hand 2) s. 82),"]},{"a":"iämna","b":"vb","c":"v.","d":["dela. " effte allo þy warum winum oc warum frändum þykkir jamnat (kan fattas ss ack. sing. af iämnaþer, m.) wara mällan war " SD 6: 180 ( 1350) . - refl. iämnas, ","1) jämnas, utjämnas. jordhin tok al til at jämnas oc vardha slät god med. med dat. sinom iurimannomwil han jämnas KS 36 (93, 38) . ","3) jämföras, förliknas (med). med prep. vidh. " wardh swa mykin wäxter alzkoma korns, at iämpnas matte widh sande a haffstraninne " MB 1: 239 . ib 296 ."],"e":["iämpna . ","jamna . iampna L."]},{"a":"iämnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) jämlikhet, likhet. SpV 436 . " thuanda dödha som martyres lidho, kwnno enghin thän jämpnat göra (tale non equant meritum), at the magho tik liknas ib 587. 2) jämn el. lika fördelning. proporcio lonis befatningh ok iämpnader " GU C 20 s. 495 . - jämkning (av arvslotter). them war icke jämpt arff i mellom skipt thy dömpde iac them alle til iämpnade . . . som ärffua skole Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . - Jfr o-, väghskala-iämnadher."],"e":["iämp(p)nader . ack. -at),"]},{"a":"iämnarf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["iämpn- . ","iamn- )"]},{"a":"iämnarva","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iämpn- . ","iamn- . ","iampmn- . ","iamnärvi . iämpn ärwä),"]},{"a":"iämnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) jämlikhet, likhet. " hwar som ängin forsmar annan mz oþbälde, ther är iämpnadher manna mällan " MB 1: 100 . " aff naturinna jämpandh skal huar forman ödhmiuka sik " Bir 3: 148 . egheligheth hwilken . . . syndersliter almennelikin jämpnath VKR 74 . Bir 4: 29 .","2) jämn el. lika fördelning, sätt för utdelning. aff iämpnadhenom j matenom Bir 5: 31 . widh thenna fornämpda iämpnadh oc maato skulu oc brödhrene staa allaledhis ib 32 . ","3) jämt el. rättvist förhållande, rättvisa, rättfärdighet, billighet. the älska hälzt kärlek ok iamnadh i samwaru sinne KS 76 (188, 83) . " thz kan ey giärnt warda kärlekr mällen rika herra ok fatökt folk, ty at ther är ängin iamnadhr (proportio) tera mällom " ib (189, 84) . ib 19 (48, 21). annor rätvisa är thön han skal haua, thz är rättr jamnadhr manna mellom (justitia . . . æqualis est qædam v huar tu wmgångr medh iämningom tinom ella minutom mannom KS 25, (61, 27) . " sina jamninga holdr han för änkte " ib 36 (93, 38). kompana och iämnunga Ber 58 . Bil 295 . MB 1: 300, 318 . Al 9794 . - särskildt om kämpar af lika anseende. skulo wij heta hwars annars jamptninge Di 81 . äre the nw xi jampninge i bern ib 102 . " tok hanum till sin iampunger (för iampunga) ib. - om Karl den Stores pärer. han wardh en af xij iamnunghum fremsto riddarom j konungx garhde " Bil 747 ."],"e":["iämnadher . ","iamnaþer L. "]},{"a":"iämndagh","b":"","c":"","d":[" se iämdaghi?"],"e":[]},{"a":"iämnfulkomnelika","b":"","c":"","d":[" , se iämfulkomnelika."],"e":[]},{"a":"iämnhet","b":"nn","c":"","d":["1) jämlikhet, liihet. parilitas atis idest equalitas iämpn (Hskr.: vämpn) heeth GU c 20 s. 410. 2) jämnt el. rättvist förhållande, rättfärdighet. hon stridher mote gudhz rättwiso iämphet SkrtUppb 254 ."],"e":["iämpn- . ","-iämp- . ","-heet )"]},{"a":"iämnhiärteliker","b":"","c":"","d":[" , se iämhiärteliker."],"e":[]},{"a":"iämnhughadher","b":"","c":"","d":[" , se iämhughadher."],"e":[]},{"a":"iämnhughlika","b":"","c":"","d":[" , se iämhughlika."],"e":[]},{"a":"iämnhögher","b":"","c":"","d":[" , se iämhöhger."],"e":[]},{"a":"iämnilder","b":"","c":"","d":[" , se iämilder."],"e":[]},{"a":"iämnilla","b":"","c":"","d":[" , se iämilla."],"e":[]},{"a":"iämnrengiärn","b":"","c":"","d":[" , se iämrengiärn."],"e":[]},{"a":"iämnskipadher","b":"","c":"","d":[" , se iämskipadher."],"e":[]},{"a":"iämnskylder","b":"","c":"","d":[" , se iämskylder."],"e":[]},{"a":"iämnstadhugher","b":"","c":"","d":[" , se iämstadhugher."],"e":[]},{"a":"iämnstarker","b":"","c":"","d":[" , se iämstarker."],"e":[]},{"a":"iämnunge","b":"nn","c":"","d":["jämlike, like. " nw mädhan thin iämpningä aldre föddis. thy at thu war badhe gudz win oc manna " Prosadikter (Karl M) 282 ey skulle nakor aff them görä sinä iämnongo oräth SkrtUppb 408 . Hel män 114 . - om Karl den stores pärer. tha sattis karl lkonung a then stool som war herra sat a. oc tolff iämpnunga mz honum . . . hwar sinom stool Prosadikter (Karl M) 251. ib 258, 266 . " tha kom iämpninge en som thräl heter aff eno lande som heter salangis ib 267. " ib 291 ."],"e":["iämnonge . ","iämpnunge . ","iämpninge . iämpningä pl. jämpnuga Prosadikter (Karl M 291), "]},{"a":"iämnunge","b":"nn","c":"","d":["jämlike, like. louaþo guþ oc þöm iamnugga baja (näml. Joyannes baptista och Johannes evangelista) Bu 50 . " rätuisonna dygdh. hulkin . . . gifuir . . . jämpnonga älskelikhet oc iämpnat " MP 2: 78 . " fore sätia sik sinom iämnonga " Bo 38 . vänta sik vara gudz iämonga ib 105 . " huar tu wmgångr medh iämningom tinom ella minutom mannom " KS 25, (61, 27) . " sina jamninga holdr han för änkte " ib 36 (93, 38). kompana och iämnunga Ber 58 . Bil 295 . MB 1: 300, 318 . Al 9794 . - särskildt om kämpar af lika anseende. skulo wij heta hwars annars jamptninge Di 81 . äre the nw xi jampninge i bern ib 102 . " tok hanum till sin iampunger (för iampunga) ib. - om Karl den Stores pärer. han wardh en af xij iamnunghum fremsto riddarom j konungx garhde " Bil 747 ."],"e":["iamnunghe . ","iamnugge . ","iampnunge . ","iämnonge . ","iämpnonge . ","iämninge . ","iämpninge MB 1: 300, 318 ; ","-a Al 9794 . jamninge. jampninge),"]},{"a":"iämnyttogher","b":"av","c":"adj.","d":["lika nyttig. fiska äre . . . ey iäm nyttoghe mannenom, som annor diwr MB 1: 474 ."],"e":[]},{"a":"iämnär","b":"ab","c":"adv.","d":["lika nära. jäm när häl som heme Bil 110 . MB 1: 349 ."],"e":["iom- L. ","äm- L.),"]},{"a":"iämnärvinge","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["iamn- )"]},{"a":"iämnätladher","b":"","c":"","d":[" , se iämätladher."],"e":[]},{"a":"iämonder","b":"av","c":"adj.","d":["1) lika svår. the äre badhin iämp ond at thänkia MB 1: 176 . ","2) lika ond. thän är jäm ondher som haldher som thän som slaar GO 710 ."],"e":["iämp- )"]},{"a":"iämopta","b":"ab","c":"adv.","d":["lika ofta. þe gyora þäm offta (för iäm offta? en annan afskrift har iämpt offta) wrangt sum rätt SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). Jfr iämt 4."],"e":["-offta )"]},{"a":"iämoviliogher","b":"av","c":"adj.","d":["llika ovillig. Se Sdw 2: 1246."],"e":[]},{"a":"iämredder","b":"av","c":"adj.","d":["lika rustad. med prep. mäþ. iak är äy nw jämredder mz tik Di 75 ."],"e":[]},{"a":"iämren","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iom- )"]},{"a":"iämrengiärn","b":"av","c":"adj.","d":["lika renfärdig, lika renlig. natwren war tha iämpn reengiärn som nw MB 1: 106 ."],"e":["iämpn reengiärn )"]},{"a":"iämrift","b":"av","c":"adj.","d":["n. L."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämriker","b":"av","c":"adj.","d":["lika rik. MB 1: 394 . - (?) han groff them nidher all iämriik Al 4552 . " mz lööff ok gräs the thäkkia sik en dagh som annan ä iämriik " ib 6634 (iämriik synes dock på dessa båda ställen snarare vara adv. med betydelsen: lika)."],"e":["-riker . "]},{"a":"iämrädder","b":"av","c":"adj.","d":["lika rädd. sagdhe at the giordho andra släkter iämrädda, oc owiliogha som sik siälwa MB 1: 422 ."],"e":[]},{"a":"iämrätlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lika rätt, lika riktigt, med lika mycket skäl. annath ma oc kallas wanwit, oc tho ey iämprätlika MB 1: 119 ."],"e":["iämprätlika )"]},{"a":"iämsamber","b":"av","c":"adj.","d":["likadan. orörlighin j jmothegang, j mädhgang jämsambir (inprosperis eadem SpV 161 ."],"e":["-sambir )"]},{"a":"iämsamt","b":"ab","c":"adv.","d":[" ""],"e":["iämsampt )","iämsamt mädh , "]},{"a":"iämsamt","b":"ab","c":"adv.","d":["2) tillika, jämväl. " ey al ena jdhir vthen iämsampt alla wärldena förnyghe han til en bätra . . . stadhga " SkrtUppb 179 ."],"e":["iämsamt mädh , prep. tillsamman med, tillika med. ath jak matthe thik haffwa jämsampth mz them ena glädhi Mecht 87 ."]},{"a":"iämsatter","b":"","c":"","d":["likformigt sammansatt? nw for thy at omskiptelikin läsningh lustar hoghin, enfalloghir ok iämsatthir (uniformis et concinnus) tractatus . . . tynghir hans akt, som läs SpV 6 ."],"e":["-satthir )"]},{"a":"iämsidhis","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" A) adv. jämsides. taker nokor skipare märke aff annars ankar äller läther taka, som lighe jämsidis j haffnenne PMSkr 86 . mellen the jamsidis ga varj tre föther (ɔ tre fots avstånd) ib 137 . et stenhus ligia[n]des jempsides pa norre sidon op med forscriffne nils hinriksons hus STb 5: 148 ( 1517) . - runt omkring. synas cirkla jämsidhes vidher nokra stiärno, merker rägn PMSkr 293 . B) prep. utmed, parallellt med. haffues mångh kar ståndendes ther iämsides vgnen i ett huss PMSkr 643 ."],"e":["jemp- . ","jam- . ","-sidis . ","-sid(h)es ),"]},{"a":"iämskipadher","b":"av","c":"adj.","d":["med jämn skapnad, jämn, rak. en man som war krwkotter oppa ryggen, wart iämpn skepadher oc slätter oppa sin kropp Lg 3: 178 ."],"e":["iämpn skepadher )"]},{"a":"iämskipte","b":"nn","c":"","d":["lika fördelning. giwum vi . . . allom gramunkaklostrum ji swerike oc i gotlande hundraþa mark penningä til jämsciptes SD 5: 565 ( 1346) . ib 566 . Jfr iämt skipte under iämn 4."],"e":[]},{"a":"iämskipte","b":"nn","c":"","d":["lika fördelning. Svartb 425 ( 1447) . " tha gaff jach them badhom tilsamans oc jamskiptis . . . " ib 472 ( 1460) ."],"e":["jam- )"]},{"a":"iämskiäla","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["iamskiala . ","iamskila . ","iomskila )"]},{"a":"iämskylder","b":"av","c":"adj.","d":["lika beslägtad med. med dat. mondo the thänkia at iämskyld war ewa adame som the waaro sinom fadher MB 1: 195 ."],"e":["iam- L. ","-iamn L. ","iämpskilder L. ","iamskilder L. ","iampskilder L. ","iamnskilder L.), "]},{"a":"iämskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["berättigad. " varo the alla jamskyllugha (æque dignæ) at haua hans kärlek " Bir 2: 137 ."],"e":["iämskyllogher L. ","jamskyllugher )"]},{"a":"iämskyt","b":"kn","c":"adv. konj.","d":["A) adv. ","1) lika snart. wardher han iämskyt drukkin som andre män MB 1: 25 . ib 31 . ","2) ""],"e":["iamskyt Bu 71, 152 . ","iamscyt ib 510, 526 . iam scyt ib 501 . ","ämskyt Bu 22 . ","iämsköt Bil 104, 248 ; Lg 3: 156, 269 . ","jämsköt Bil 87, 118 ; Pa 22 ; Al 5861 ; MB 2: 16 . ","jemsköt Bil 226 . ","iamsköt Pa 22 . ","jamsköt ib 7 ; RK 1: 4197 . " jamsköth ib 2739), ","iämskyt som , "]},{"a":"iämskyt","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[],"e":["iämskyt som , konj. så snart som. Se Sdw 2: 1246. - lika snart som, lika lätt som? Se Sdw 2: 1247, B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 294 f."]},{"a":"iämstadhugher","b":"av","c":"adj.","d":["lika stadig, lika fast. hafwande thik iämnstadhughan j sälom ok genwerdhoghom thingom Su 397 ."],"e":["iämnstadhugher )"]},{"a":"iämstarker","b":"av","c":"adj.","d":["lika stark, lika kraftig. sagdhe, at enkte thing ware iämstarkt som konunger MB 1: 25 . - lika stark som. med dat. meente vara them jämstark MD 367 . - lika stark, lika kraftigt verkande. om dryk. thz (vinet) är iämnstarkt som thz war för MB 1: 107 ."],"e":["iämpn- )"]},{"a":"iämstarker","b":"av","c":"adj.","d":["lika stark, lika kraftig. med prep. mädh. hwilken som tror sig ey wara jamstarkan mädh fiendommen PMSkr 161 ."],"e":["jam- )"]},{"a":"iämstor","b":"av","c":"adj.","d":["lika stor (till omfång el. växt). resa iämstore nästan som enachim släkt MB 1: 431 . - lika stor, lika betydlig. jämstor skat wille konungin haua som thz war lagt a första daga RK 2: 658 . " jämstor stadga sculle the giffwa " ib 655 . " fore swärdh ok kniiff war jämstort fall " Al 2782 . " vm alle yrtagada kring vm alla wärldinna warin til fögdhe älla liknadhe vid rom. visselika rom ware iämstor aff them martirbus " Bir 1: 385 ."],"e":["-stoor )"]},{"a":"iämsvarter","b":"av","c":"adj.","d":["lika svart. brände diäfwlin til alt hans änne wardh sswart som kol ok een gnista flögh aff blusino ok giordhe al hans klädhe iäm swart Bil 719 ."],"e":[]},{"a":"iämsyskine","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["-syskene )"]},{"a":"iämsäl","b":"av","c":"adj.","d":["lika säll. säl är alexandria . . . jemsäl är ytalia Bil 248 . " iämsköt wi thänkiom waar wilia til waar iämsäl (Cod. B vaan iämsälan 533) win " MB 1: 57 ."],"e":[]},{"a":"iämsärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lika särskildt? then läster är skyllogher at hämpnas aff gudhi iämsärlika (kanske för iämsarlika, lika svårt, lika strängt) som gamul synd, tha hon war ny MB 1: 349 ."],"e":[]},{"a":"iämsöter","b":"av","c":"adj.","d":["lika söt. Bir 2: 9 ."],"e":["äm- )"]},{"a":"iämt","b":"","c":"","d":[" , se iämn."],"e":[]},{"a":"iämte","b":"pp","c":"prep.","d":["med dat. el. i dess ställe ack. jämte, bredvid. komo iämte thäs riddarsens kappal Kl 85. iämpte thz hws han sik lagdhe Al 4988 . " mädh tomptine näst owan fore som räkker up jampto gambla stadzmurenom " SJ 106 ( 1441) . säth hona oppe iämthe hywlomen Lg 3: 143 . " lagdhe han sik a iordhena iämpte them dödha " ib 231 . ST 376 . Jfr thär iämte."],"e":["iämpte . ","jampto )"]},{"a":"iämte","b":"nn","c":"","d":["jämte. jämtlänning. ss tillnamn. dauidh skrädare stämpde olaf iämpta andra reso ATb 1: 241 ( 1466) . olaff jemthe ib 3: 120 (1501)."],"e":["iämpte . ","jemthe )"]},{"a":"iämte","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[],"e":["jämthe . ","iämpte . ","jämtho . ","jamtho . jampta),","*iämte sidhis , ","*iämte mädh , ","*iämte vidh , "]},{"a":"iämthunger","b":"av","c":"adj.","d":["lika tung. bild. war än pharao hiärta iämpt thungt som för MB 1: 294 ."],"e":["iämp- )"]},{"a":"iämtröster","b":"av","c":"adj.","d":["lika säker. epte iämlanga dagh waro badhin hans been iamtröst Bil 424 ."],"e":["iam- )"]},{"a":"iämtsker","b":"av","c":"adj.","d":["jämtsk, jämtländsk. fore VIII march iämpska SD NS 3: 305 ( 1418) . ib 387 ( 1418) ."],"e":["jämsker . ","iämpsker )"]},{"a":"iämtsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jämtsk, Jämtländsk. for xxx mark jemzka SD NS 1: 232 ( 1403) ."],"e":["jemzker )"]},{"a":"iämvaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["lika mäktig. war äm wallogher som hans fadher MB 1: (Cod. B) 529 . - lika mäktig som. med dat. christus fadhrenom iämualloghir MP 1: 78 . - Jfr iämväldogher."],"e":["-ualloghir . ","äm wallogher),"]},{"a":"iämvaldoghhet","b":"nn","c":"","d":["lika makt. J. M. Yrtag. 3 (enl. Rietz s. 296)."],"e":["iämvalloghet )"]},{"a":"iämvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["iak tror i . . . ihesum christum . . . sannan gudh aff sannom gudhi, föddan oc ekke giordhan iämwarlighen fadhrenom (genitum non factum consubstancialem patri) JMP 178."],"e":["-warlighen ) , "]},{"a":"iämvidha","b":"ab","c":"adv.","d":["lika vidt. änkte rike fräghadhis iämwidha i stakkit tiidh MB 1: 14 ."],"e":[]},{"a":"iämvis","b":"av","c":"adj.","d":["n. adj. för visso? genast? " alexander waknadhe iämwist " Al 922 ."],"e":["iämwiis . ","ämuiis )"]},{"a":"iämviter","b":"av","c":"adj.","d":["lika vis. at andre epterkompne äre äldre oc jämwitre Lg 978 ."],"e":[]},{"a":"iämväghin","b":"av","c":"adj.","d":["i vigt lika. thz sama silff hawom wi ater fört thik i händer at sälia, oc annath iämwäghith til wara köpa MB 1: 245 ."],"e":[]},{"a":"iämväl","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","3) lika väl, i lika hög grad. wet tu nakan then konung . . . som jämwäl höwe krono at bära som mik Prosadikter (Karl M) 290 . 5) jämväl, även. thiins ensams ära fulkomligheyt gaar ey at enast offwer alla hälgha manna äro vthan jamwell offwer alla hälgha ängla . . . äro SkrtUppb 374 . PMSkr 164 . bydher jak edher ok emvel bryudher alle myne lanboo . . . lath . . . Vg Fornmt I 8-9: 105 (1511)."],"e":["jamwäl . ","ljamwell . ","emvel . Se Sdw 2: 1247),"]},{"a":"iämväl","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) lika väl, lika bra, lika förträffligt. seia siþan iam väl som för Bu 502 . Lg 17 . " han sagdhe them badhin hafwa väl anzswarat: oc tho möna ämuäl " Bil 213 . ","2) lika väl, lika lätt, med lika mycket gagn. ma hwarce thera iämwäl wara fra andro som mz MB 1: 76 . ","3) lika väl, lika mycket, lika högt, i lika hög grad. hwar vnte androm iämwäl hans thärffwer som sik siälwom sina thärffwer MB 1: 110 . " han vnte mik iämwäl som sik " Fl 1655 . ","4) lika väl, så väl, på samma sätt. enkte war thz hws, at ey la naghar dödher i, jämwäl pharao älzste son, swa wäl som ambuta son MB 1: 311 . " iämwel konungxsins elste son som ambata son " ST 334 . ","5) jämväl, äfven. skodha ok ämuäl varafrw Bo 2 . " ämuäl var them oc thz til dröuilsa at the skullo fara lankt bort i annat landskap " ib 12 . " eyg skulu oc färre syster jnledhas än ath the seen fulfööra til sit ämbite oc ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl ath siönga hwan dagh ämbitit af tymanom " VKR 75 . Bo 54 . Bir 1: 11, 12 . Ber 13 . SD 1: 444 (öfvers.). giffwis thera kranklighet thz som them widhertofftelikit är, jämwäl om thera fatikdombir naar the wtan til waro, ey formatto sina widherthorfft finna Bir 5: 3 . sem (för wi sem) klenar, oc jämwäl wingha qwinnor, oc ämwäl gambla qwinnor, gaa, wandhra oc fulkomna langha oc wansamleka pilagrims resor LfK 129 . " huruledes wij then gamble oc vnge herre jemwäl oc danmarcs raads beseglda leyder fangit hade " BSH 5: 9 ( 1504) . mange . . . ey at enast af almoghanom vatn ämuäl af riddarskapino Kl 212. MP 1: 64 . " mädh fridhsins möster nidherfal oc romuli beläge . . . oc ey atenast ther vtan ämuäl fiöllo nidher all annor margh aff gudh j hedhninga landom " Lg 67 . SD 1: 445 (öfvers.). BSH 5: 571 ( 1517) . " han scal ey at enast see oc skodha onda manna pino oc plagho vtan än iämuäl hälgha manna frygdh oc glädhi " Pa 10 . " the röra wppa clostirfolk . . . oc ey än ämwäl clostirfolk wtan huan en owir hoffudodh, som synderlika wil täkkias gudhi (trol. för ey at enast clostirfolk wtan än ämwäl . . ..) " Su 263 . - äfven, till och med. aldar staþren vaknaþe viþ hans op. ok como tel hans iam väl valerianus foghate Bu 526 . " baþ þöm känna sik sin troldom. som imauäl hauar crapt iuir hauet " ib 514 . ib 522 . Bil 211, 264, 429, 714 . VKR 34 . Lg 814 ."],"e":["jämpwäll BSH 5: 571 ( 1571) . iam väl. iämuäl. ämuäl KL 212 ; Bo 2, 12, 25, 54 ; Bil 213, 831 ; Bir 1: 11, 12 ; VKR 75 ; Lg 67 . ","ämwäl Ber 13, Su 263 ; Lg 814 ; LfK 129 . ","ämuel Bil 211 . ","enwäl SD 1: 444 (öfvers.). 445. iämul (för iämuäl) MP 1: 164 ),","eigh iämväl","iämväl eigh )"]},{"a":"iämväldogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) lika väldig, lika mäktig. thenne nabogodonosor war iämwäldogher som hans fadher MB 1: 17 . Bu 63 . Bil 766 . MB 1: 175, 494 . ","2) enväldig. " han stridde mz sinom twem brödrom til roma rike när öddis ok vardh jämuäldoghir (för enväldoghir? Cod. C en waldogher 1035) om sidhe " Bil 755 . - Jfr iämvaldogher."],"e":["iamväldoghar Bu 63 . ","iämwällogher MB 1: 175 . ","jamuällogher Bil 766),"]},{"a":"iämvän","b":"av","c":"adj.","d":["lika skön. - lika ståtlig. wet tu nakan then konung . . . som . . . jäm wän är j härwapn som iak Prosadikter (Karl M) 290 ."],"e":[]},{"a":"iämvän","b":"av","c":"adj.","d":["lika skön. iäm väne som sool om morghin skin Fr 2950 ."],"e":[]},{"a":"iämvärdher","b":"av","c":"adj.","d":["lika värd. MB 1: (Cod. B) 545."],"e":["äm- )"]},{"a":"iämvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) lika värdig, lika i värdighet el. anseende. SpV 292 . 2) jämförlig, värd att taga i beräkning. med prep. til. til (condignæ ad) kommaskolande ärona SpV 384 ."],"e":["-värdogher )"]},{"a":"iämvärþogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) lika värdig med. med dat. baptista är hanom iämvärþoghar at halda þät hanom bär tel äldre rät Bu 50 . - lika värdig, lika i värdighet el. anseende. þe äru väl iamvärþoghe ii himirike Bu 50 . " j östra rwmeno som ey war iämwärdhikt " MB 1: 491 . ","2) jämförlig, värd att taga i beräkning. med prep. viþ. ey äru iämwärdogha thässa världinna pinor vidh komaskolande äro som oppinbaras skal i os Gr 271 ."],"e":["iamvärþogher . ","iämwärdhikt MB 1: 491),"]},{"a":"iämäldra","b":"","c":"","d":[" , se iämaldra."],"e":[]},{"a":"iämärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med lika mycken heder, lika förträffligt, lika väl. androm giwer han änkte (näml. örs), som han wänter ey skal hawas iäm ärlika widh MB 1: 352 ."],"e":[]},{"a":"iämärliker","b":"av","c":"adj.","d":["lika förträfflig. siälin är sidhan iämärlik som för MB 1: 34 ."],"e":[]},{"a":"iämätladher","b":"av","c":"adj.","d":["lika mycket ämnad. at ey ängelin oc mannen äre badhe iämpnätladhe til himerikis MB 1: 125 ."],"e":["iämpnätladher )"]},{"a":"iämävogher","b":"av","c":"adj.","d":["lika evig. JMÖ 39 ."],"e":["-ewogh )"]},{"a":"iämävogher","b":"av","c":"adj.","d":["lika evig. J. M. Yrtag. 75 (enl. Rietz s. 296)."],"e":["-evogher )"]},{"a":"iämävärdheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = iämävogher. JMÖ 161 ."],"e":[]},{"a":"iäns","b":"nn","c":"","d":["svärd. " bindha jänss wiidh siidha " RK 3: 363 . ib 427, 889 ."],"e":[]},{"a":"iäns","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags dolk. Se Sdw 2: 1247."],"e":[]},{"a":"iärfskin","b":"nn","c":"","d":["järvskinn. Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"e":["ierff- . ","jierffschin )"]},{"a":"iärfskin","b":"nn","c":"","d":[],"e":["iärfskinz fälder , "]},{"a":"iärl","b":"nn","c":"","d":["jarl, höfding, innehafvare af högre adlig värdighet, förnäm man. the (apostlarne) äru hans (Kristi) greffwa. ok the äru hans iärla. riddar. oc iunkherra (barnets et comites sui domecelli et dextratores) Bo 166 . " loto saman koma härtogha oc iärla. höfdhinga ok alla riddarskaps män " Gr 308 . " hertoghar iärlar greffw(ar) " Iv 24 . " konunga ok iärla komo ther " Fl 1622 . " gripun iärl " ib 1337 . Gr 281 . Iv 2236, 2335, 2337, 2423, 2450 . Al 2486 . MB 2: 146 . Di 1, 2 ., 3 o. s. v. - i Norge och dess biland: höfding som i värdighet stod konungen närmast; titeln jarl af Orkenöarna innehades äfven af den svenske stormanne Erengisle Sunesson. greffwa oc ierla the villo at styria MD 314 . han (Harald hårfagre) fik järlom land oc län ib. " hakons ladierls (Ladejarls) dotter " ib 315 . swen iärl ib 327 . " incighle . . . herra erengisla iärls " BtFH 1: 456 ( 1362) . " herra eringisl sonasson jerlin af orknöö " GS 30 ( 1376) . " her eringisll sonasson jerll " FH 3: 83 ( 1446) . " at boo joansson fik for:da gooz oc laxafiske . . . aff herra eringisll sonasson järll, oc at järlen hafde thet hafft . . . i mang aar för än boo fik thet aff honom " ib 86 . - i Sverge under den äldre medeltiden; jarl, konungens högste ämbetsman (den siste innehafvaren af detta ämbete var Birger + 1266). litteras patentes domini magni regis filii birgeri jarls SD 4: 224 ( 1331) . " han (Birger) . . ward en järl för än han doo " RK 1: 84 . ib 261, 278 . birge jerl ib 175, 210, 244, 252, 354, 362, 456, 509, 522, 536 . " birger jerl ib 191, 202. jon jerl " ib 491 . "],"e":["iarl . jarl: jarlen Di 1, 2 . 3. 9. jarll ib 1, 9. ","jerlan ib 11 . ","jarlan ib 12 . gen. jerlans ib 4 . ","jarlans ib 10, 87 . ","-ar . ","jerlo MB 2: 146), ","iärls namn","jrls naffn )","iärla döme","jarladöme )"]},{"a":"iärl","b":"nn","c":"","d":["jarl. Se Sdw 2: 1247. the sendu til war hederlikän fadher biscop niclis ii lincöpung ok herra äringils jarllen (av Orknöarna) medh herra throtta pätarsson Rydberg Tr 2: 269 (1359). Bjärka-Säby 353 ( 1370) , 354 (1371) (i båda fallen om Erengisle Sunesson). thenna fornempda gardh hafwer jach fangit aff karle holgersyni ok aff jerlsens arwm SD NS 3: 239 ( 1417) ."],"e":["jerl . ","jarll . Se Sdw 2: 1247)"]},{"a":"iärldöme","b":"nn","c":"","d":["jarldöme, område öfver hvilket en jarl styr. grippuns iärl döme Fl 1940 . Jfr iärla döme."],"e":[]},{"a":"iärn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) järn (ss material); klump el. stycke järn av en viss vikt. Se Sdw 2: 1247. thär är oc 1 jernsmidhia, som jern görs vthy VKJ 204 . affradit 500 jern VKJ 219 ( 1447) . ATb 1: 52 (1456, på tre st.) . " han hade opburid iᵉ järn " ib 123 ( 1460) . Skotteb 366, 367 (1460-61, Kämn), 373 (1461-62, d:o) ","2) järn, järnstycke, av järn arbetat föremål. mölnaren skall halla qwärnena färdogha meht järn och stena VKJ 240 ( 1447) . HLG 2: 25 (1511). - järn för gräddande av bakverk, oblatjärn. ithem baka retterne med kyrkionna jernn Kyrkohist Årsskr 1920-21 s. 251 (omkr. 1498). 3) pl. järnfjättrar, järn vari fånge hålles bunden, bojor, fängelse. niels jönsson . . . loffwadhe han wth aff iärnen ATb 2: 2 ( 1473) . sama dach sades, tet he erich andree anname mandraparen och sla jern pa hanom pa halsin til leth aminnelsse STb 3: 213 (1495). - Jfr adhro-, axul-, bodhafenster-, brand-, branda-, byrdha-, dura-, eld-, fanga-, fot-, gripe-, gröpe-, gäfle-, half-, handa-, hugge-, kors-, lang-, loppe-, läse-, märke-, osmunds-, port-, porta-, pärmans-, rif-, skaf-, skardha-, skat-, skofl-, skorstens-, skuf-, slädha-, stenhuggara-, svedhe-, takko-, tanna-, tionda-, ughns-, vindögha-, vrak-, äg-iärn."],"e":[]},{"a":"iärn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) järn (ss material). lät smiþa vaghn af iarn Bu 505 . jak skal skapa himilin ower idher som iärn MB 1: 377 . i haffwin ey iärn eller eer Al 7023 . " skodha oc skilia giilt jarn aff ogildo " PfN 138 . säliä . . . jarn heldom hundräþum oc halwm SD 5: 639 ( 1347) . ","2) järn, järnstycke, af järn arbetadt föremål. lät koma brinnande iarn hällo. ok lät thoman standa barfötan a brännanda iärne Bu 188 . " skal thänne stadhin först rensas mz huasso jarne " Bir 2: 104 . " port luka . . . å iärnom gångande " KS 85 (209, 94) . " stötte iak a porten mz min foot sa at ianrnen brusto sunder " Di 98 . j kistom, wäl bewarandom mz iärnom oc twem laasom Bir 5: 95 .","3) pl. järnfjättrar, järn hvari fånge hålles bunden, bojor, fängelse. hängdo hins händar ok arma ii väþreno. som hugga vilde: som þe varin iarnom bundne Bu 57 . varþ . . . bunden mz þrem iarnom ib 175 . " brusto iarnen " ib. " lät gripa sanctum petrum: ok smidha han j iärn ok häptha " Bil 111 . han hafdhe hona för sät j iärn ok myrkahws ib 743 . Bu 130, 168 . Bil 113, 125, 256 . Gr 279 . MB 1: 1, 241 . ST 373 . " hafuis kista häkte oc jern " VKR 39 . " schole haffue ena kisto vel förwarit med tylbörlig richens jern, ther ogerningxmen innä schole forwares " BSH 5: 512 . (1512, nyare afskr.). fangas oc sätias i kronones jern oc kijsta ib 513 . " j idher torn och järn later mik bewara " RK 2: 752 . " läggis j järnen Pm 23. " ib 28, 29, 31 o. s. v. - Jfr bor-, dura-, fat-, fiske-, hals-, hand-, hug-, kappi-, plogh-, rif-, rist-, smidhis-, stanga-, thvär-iärn."],"e":["iarn . ","jarn )"]},{"a":"iärn malmber","b":"nn","c":"","d":["järnmalm. PfN 138 ."],"e":["jarn- )"]},{"a":"iärn tunna","b":"nn","c":"","d":["järntunna. " at han lagde thz dyra gotzith j the skymnesena, äller järn tynnorna " PM XV ."],"e":["-tynna )"]},{"a":"iärn vigi","b":"nn","c":"","d":["järnvigge. " mz järn wiggiom gönom boradhe " LfK 54 ."],"e":[]},{"a":"iärna","b":"vb","c":"v.","d":["bestå med järn. deferrare väl iärna eller iärn afftaga GU C 20 s. 169 . ib s. 262 . " lassde smedh x marc fför it ffat piil och vij bysse han jernade " Stock Skb 77 ( 1518) . "],"e":["iärnadher , p. adj. järnbeslagen. iiij jernath skofflor HLG 2: 50 (1516). - Jfr af-, ivir-, til-iärna."]},{"a":"iärnadher","b":"av","c":"adj.","d":["järnbeslagen, järnklädd. " port luka järnadh (ferrata) " KS 85 (209, 94) . j kirkionna iärnahdom (ferreo) wmgang Bir 4: 84 . nyo hwndrat iärnadha (falcatos) stridz waghnar MB 2: 79 . Jfr be-, o-iärnadher."],"e":[]},{"a":"iärnanbudh","b":"nn","c":"","d":["järnredskap. GU C 20 s. 263 ."],"e":["-bodh )"]},{"a":"iärnaxul","b":"nn","c":"","d":["järnaxel. PMskr 507."],"e":[]},{"a":"iärnband","b":"nn","c":"","d":["järnband bundos hans händir oc fötir mz iärnbandom Kl 250. Lg 546, 3: 230 ."],"e":[]},{"a":"iärnbiogher","b":"","c":"","d":[" m? järnring, järnkedja? smidha them sidhan thungum iärnbioghum (magno pondere catenarum constricti) Lg 343 ."],"e":[]},{"a":"iärnbiärgh","b":"nn","c":"","d":["järnberg, järngruva. Se SDw 2: 1247. "],"e":["*iärnbiärgs adhra","iärnbärgz ädrer) , ","iärnbiärgsman (jernbergx-), "]},{"a":"iärnbiärgh","b":"nn","c":"","d":["järnberg, järngrufva. " han skal hawa ängin friþ antwiggiä i dalum. ällr a nokro bergheno. som är iarnbyärgh silfbyärgh. stalbyärgh " SD 5: 637 ( 1347) . GS 31 ( 1380) . BSH 5: 511 ( 1512, nyare afskr.) . "],"e":["iarnbyärhg . ","jernbergh GS 31 ( 1380)), ","iärnbiärgs malmber","järnbärgs- )","iärnbiärgsman","järnbergs- BSH 5: 632 ( 1520) . järnbergx-),"]},{"a":"iärnblasare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["iarnbläsäre )"]},{"a":"iärnblägdhe","b":"nn","c":"","d":["järnkil. haff en tynnan järn bläyda älle aff been, oc honom ganskans warlika driff mällen barken oc trädh PMSkr 326 ."],"e":["-bläyda ) , "]},{"a":"iärnboia","b":"nn","c":"","d":["järnboja. JMPs 331."],"e":["-boghiom ) , "]},{"a":"iärnboia","b":"nn","c":"","d":["järnboja. " lagdhe han iärnboyor a hona " KL 315 . ST 251 . Su 234 ."],"e":["-boya )"]},{"a":"iärnbolt","b":"nn","c":"","d":[" ? järnbult. lösa järn bultar BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":["järn bult )"]},{"a":"iärnbolt","b":"","c":"","d":[" , m? järnbult. stock meth jern bolter SSkb 34 ( 1502) . HLG 2: 51 (1516), 71 (1517). gaffz j march för ij jernbulte Stock Skb 124 (1520)."],"e":["jern- . ","-bult . ","-bwlth )"]},{"a":"iärnborþ","b":"nn","c":"","d":["järnbord. Bu 501 . " som aathe af iärnbordhe " Bil 470 ."],"e":["iarn borþ Bu 501), "]},{"a":"iärnbro","b":"nn","c":"","d":["järnbro. " huru han kom jwi ena järn bro in j eet biärgh " Bil 710 ."],"e":[]},{"a":"iärnbränna","b":"vb","c":"v.","d":["bränna medelst ett glödgat järn. han lot honom järn bränna oc märkia hart vppa mwnnen mädh et bränannde het järn MP 4: 226 ."],"e":[]},{"a":"iärnbughi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["iarn boghi )"]},{"a":"iärnbughi","b":"nn","c":"","d":[" L: järnbåge. Kumla kyrkas rb 50 (1481)."],"e":["-bogana )"]},{"a":"iärnbuker","b":"nn","c":"","d":["järnbuk. " drinkara hulke iern buk synas ath hafua " MP 1: 72 ."],"e":[]},{"a":"iärnbyrþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iärnbänker","b":"nn","c":"","d":["järnbänk. ST 121 ."],"e":[]},{"a":"iärndyr","b":"nn","c":"","d":["järndörr. RK 43: 4105 ."],"e":["jern dör: -dörer RK 3: 4105), "]},{"a":"iärndyr","b":"nn","c":"","d":["järndörr. Stock Skb 289 (1492? Skip). HLG 2: 79 (1518)."],"e":["jerndör )"]},{"a":"iärnfat","b":"nn","c":"","d":["fat innehållande el. avsett att innehålla järn. Skotteb 440 (1469-70, Kämn). STb 1: 250 (1480)."],"e":["jern- . ","ierne- Skotteb 361 (1159-60, Kämn). järne- ib 362 (d:o). Betr. de sistnämda formerna se under järn), "]},{"a":"iärnfat","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iärnfenster","b":"nn","c":"","d":["fönsterbåge av järn? HLG 2: 53, 55 (1516). gaff jach mattis mwremestare, for han . . . mwreth jn iij jernfensth[er] ib 60 ( 1517) ."],"e":["-fensther . ","järne finster Skotteb 115 ( 1462) ), "]},{"a":"iärnfil","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"iärnforma","b":"nn","c":"","d":["järnform, gjutform af järn. II iern formor till hakabysse lodh FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"iärngadder","b":"nn","c":"","d":[" ? järngaller. läth them hestenom göra een stal aff starkom iärngaddrom ST 514 . han (ɔ: choren) skal kringom gärdhas mz iärngaddrom (gerris ferreis) Bir 4: 84 . " en wmganger skal wara kringom kirkiona innantil widher wägghinana intäppter mz iärngaddrom " ib. " innan iärngaddran (infra ambitum ferreum) ib. ""],"e":[]},{"a":"iärngisl","b":"nn","c":"","d":["järngissel. " mz hwasse järngisl " Bil 793 . Bu 501, 524 . Pa 17, 22 . MB 2: 363 ."],"e":["iarn gisl: -gislom Bu 501, 524), "]},{"a":"iärngiurdh","b":"nn","c":"","d":["bälte av järn. han skulle eeth helt aar om kringh bära haar kläde, bwndhen om kringh mädh enne järn giord JMPs 372. ib 449."],"e":[]},{"a":"iärngnista","b":"nn","c":"","d":["gnista från glödgat järn. flögh salught folk som järngisto v brunnenom Pa 22 ."],"e":[]},{"a":"iärngrep","b":"nn","c":"","d":["järngrepe, järngaffel. " varþ . . . han ouan a mäþ iarn grepom (cum fucis ferries) þrängdar " Bu 416 ."],"e":["iarn- )"]},{"a":"iärngrind","b":"nn","c":"","d":["järngrind, järnbom. kastin offwer iärngrinda (vectes ferreos) sunderbröt han ib 403. heluitis porta laasa oc iärngrindher (insoluta vincula) gingo sunder ib. KL 409, 410 . - järngaller. wtan wm iärngrindena (extra . . . antibum ferreum) skulu altara byggias Bir 4: 85 . " widh iärn grindenar " ib 5: 39 . ib 27 . " konung philippus läth them hestenom göra een sadel aff starkom jern grindom (texhandskriften: stal aff starkom iärngaddrom 514) " ST (Cod. Asc.) 560."],"e":["-grynd: -grynda KL 409 . ","-ir . -ar),"]},{"a":"iärngrind","b":"nn","c":"","d":["järngaller. " gerre arum iärn grindh " GU C 20 s. 314 . "],"e":["*iärngrinda makare","-makore )"]},{"a":"iärngrindadher","b":"","c":"","d":["försedd med järngaller. gerratus . . . iärngrindader GU C 20 s. 314 ."],"e":["-grindader )"]},{"a":"iärngruva","b":"nn","c":"","d":["järngrufva. " mz theem delom jak haffuer haffd j järn grwffwom ther om kring " DD 3: 237 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"iärnhal","b":"nn","c":"","d":["järnplåt, järnskifva. " dömde hänne skärsla at troþa fäm fota brännande iarn hal " Bu 419 . troþ . . . vt iui alla iarn halla (Cod. C. iärnhälla Lg 1010) ib. " sänkia brennande järnhälla j thera sidho " Pa 22 . Lg 977, 1008, 1014 ."],"e":["iarn hal . iarn hall (jrf. vok. i änd.). iärnhäll (jrf. vok. i änd.)),"]},{"a":"iärnhalster","b":"nn","c":"","d":["järnhalster. Lgf 3: 156. LfK 237 ."],"e":["järn haaster: -haastre LfK 237 ), "]},{"a":"iärnhalster","b":"nn","c":"","d":["järnhalster. JMls 259."],"e":[]},{"a":"iärnhamar","b":"nn","c":"","d":["järnhammare. MB 2: 80 ."],"e":["iärn hammar )"]},{"a":"iärnhand","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " philiippus iärnhand (av utg. felläst för ierenhand) " Skotteb 78 (1461-62). "],"e":[]},{"a":"iärnhandske","b":"nn","c":"","d":["järnhandske. " drogh en brinande järnhanzska a sina hand " Bil 762 ."],"e":["järnhanzske )"]},{"a":"iärnharf","b":"nn","c":"","d":["harv (med pinnar) av järn. Uppl. Fornmt 46: 203 (omkr. 1513). HLG 3: 100 (1528)."],"e":[]},{"a":"iärnhatter","b":"nn","c":"","d":["järnhatt, ett slags (enklare) hjälm. ATb 1: 206, 211 (1465), 246 (1466), 321 (470)."],"e":[]},{"a":"iärnhatter","b":"nn","c":"","d":["järnhatt, ett slags hjälm. mestärämannom louas þät at haua . . . iarnhat SD 5: 638 ( 1347) . järnhat ok hiälm ok päkilhuwa Al 3327 . RK 2: 8862 . FH 4: 84 ( 1499), 6: 48 ( 1457). iiij armbörst oc vj hiernhatte FM 76 (1457, daniserande)."],"e":["hiern- . ","iarn- )"]},{"a":"iärnhiul","b":"nn","c":"","d":["järnhjul. Bu 510 ."],"e":["iarn- )"]},{"a":"iärnhiälmber","b":"nn","c":"","d":["järnhjälm. LfK 170 ."],"e":[]},{"a":"iärnhiärta","b":"nn","c":"","d":["hjärta af järn. bildl. hawande iärn hiärta KL 214 ."],"e":[]},{"a":"iärnholker","b":"nn","c":"","d":["holk el. hylsa av järn. PMSkr 541 ."],"e":[]},{"a":"iärnhovuþ","b":"nn","c":"","d":["järnhufvud. ss tillnamn. " de jacobo dicto jernhuuud " SD 1: 739 (omkr. 1270-talet)."],"e":["jernhuuud )"]},{"a":"iärnhuggin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["iarn huggin . ","iarnhoggin )"]},{"a":"iärnhumble","b":"nn","c":"","d":["humle som i skatt erlägges i stället för järn BtFH 1: 316 (1413, J Bures utdrag) ."],"e":["järnhumbla )"]},{"a":"iärnhytta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*iärnhytto strömber"]},{"a":"iärnhytta","b":"nn","c":"","d":["hytta el. masugn hvarest järn smätes. jarnhyttonar a silbergheno PfN 136 . DD 3: 189 ( 1392) ."],"e":["jarn- . ","iärnhyta DD 3: 189 ( 1392)), "]},{"a":"iärnhälla","b":"nn","c":"","d":[" = iärnhal. lät koma brinnande iarn hällo (Cod. C. iärnhällor 977; laminas ferreas) Bu 188 ."],"e":["iarn hälla )"]},{"a":"iärnhärdska","b":"nn","c":"","d":["järnhårdhet. o mins hiärta ohöghelika iärn härdzska (duritia ferrea) Su 408 ."],"e":["-härdzska )"]},{"a":"iärnkalker","b":"nn","c":"","d":["järnoxid. PMskr 382."],"e":[]},{"a":"iärnkamber","b":"nn","c":"","d":[" Bu 530 . ib 422 . Bil 370, 902 ."],"e":["iarn- Bu 422, 530), "]},{"a":"iärnkamber","b":"nn","c":"","d":["järnkam. SkrtUppb 314 ."],"e":["-kombom ) , "]},{"a":"iärnkil","b":"nn","c":"","d":["järnkil. 1 iernkill FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"iärnklimper","b":"nn","c":"","d":["järnklump. J Buddes b 153 ."],"e":[]},{"a":"iärnklo","b":"nn","c":"","d":["järnklo. " Gr 278. " Pa 22 ."],"e":["iärn klom Gr 278 . ","järnklöm Pa 22 ), "]},{"a":"iärnklot","b":"nn","c":"","d":["klot el. större kruka av järn. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 842. hulke som haffue nagre jernkloth, bere them pa slotthet wed pligt STb 5: 291 ( 1520) ."],"e":["jernkloth )"]},{"a":"iärnklovi","b":"nn","c":"","d":["handklove av järn. SpV 315 ."],"e":["-klufwar ) , "]},{"a":"iärnklubba","b":"nn","c":"","d":["järnklubba. PMskr 628."],"e":["jern- )"]},{"a":"iärnklädhia","b":"nn","c":"","d":["järnkedja. " war han mz iärnklädhiom bwndhin " Lg 3: 459 . leddo the mz sik wiwlff i ena jarnkläde (Cod. B iernklädia 313) Di 26 . " sleet sunder jarnkläderna " ib 28 . lath jak . . . göre en lithen järnkädhe til praamen BSH 5: 371 ( 1509) ."],"e":["järnklädhe . ","jarnkläde )"]},{"a":"iärnkroker","b":"nn","c":"","d":["järnkrok. " rifwa hänna köt mz iärnkrokom mz iärnkrokom " KL Pa 223 . Su 127, 128, 248 . " mz stupagrefwom hafuandes brinnandes järn tywgor ok tregrenogha järn kroka " LfK 221 ."],"e":[]},{"a":"iärnkrökter","b":"","c":"","d":["försedd med järnkrokar. mz iärn kröktom gislom (flagelis nodosis) Su 350 ."],"e":[]},{"a":"iärnkädhia","b":"nn","c":"","d":["järnkedja. Stock Skb 194 ( 1521) ."],"e":["jern- . ","-kedie . "]},{"a":"iärnkätil","b":"nn","c":"","d":["järnkittel. " smältis bly i enom iärn kätle " Gr 279 ."],"e":[]},{"a":"iärnkäxe","b":"nn","c":"","d":["järnhake, järnkrok. faa mik iärnkäxset thz thu i thinne handh haldher Lg 3: 288 ."],"e":["-käxse )"]},{"a":"iärnlime","b":"nn","c":"","d":["järnspö. Lg 3: 124 ."],"e":[]},{"a":"iärnlodh","b":"nn","c":"","d":["järnlod, järnkula,. gywtha järnlod til byssor PM XLVI . ib XLVII . BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"iärnlänkia","b":"nn","c":"","d":["järnkedja. JMPs 521."],"e":[]},{"a":"iärnlänkia","b":"nn","c":"","d":["järnkedja. " hafdho bundit ena iärnlänkio vm henna hals " ST 151 . " gaffwo henne ena iärn länkia " Lg 3: 723 . lot hans broder sla jarnlenkior oc bundo hanum mz Di 24 . " the ridha fore the porta storä iärnlänkior varo ther bundna fore " Fr 1536 . " giordhe a murenom starka döra. hulka atirlyktos mz iärn länkiom " Gr 305 . lät han göra een starkan korgh aff iärn mz langom iärnlänkiom ST 530 . " fästin kistona mz starkom iärnlänkiom widh kyrkionna wäggia ok pilara " KL 128 . Al 536 . ST 121 . Af de anf. ställena kunna KL 128 ; Gr 305 ; Al 536 ; ST 121, 530 föras till iärnlänkiar."],"e":["jarnlenkia )"]},{"a":"iärnlänkiar","b":"nn","c":"pl.","d":["järnlänkar, ringar i en järnkedja; äfven järnkedjor. the slogo jernlenker a hanns hals MD 32 . gik . . . widwlff rese i starka jernlenker Di 109 . gripana til waghnen binda leet rät mz starka iärnlänkia Al 9097 ."],"e":["jernlenker )"]},{"a":"iärnmalmber","b":"nn","c":"","d":["järnmalm. SD 6: 481 (1354, avskr. fr. senare hälften av 1800-t). PMSkr 631 ."],"e":["jern- . ","jarn- )"]},{"a":"iärnmark","b":"nn","c":"","d":["brännjärn. " sone . . . mäkrte tynnoner pa laggen medh iärnmark " ATb 1: 319 ( 1471) ."],"e":[]},{"a":"iärnmark","b":"nn","c":"","d":["brännjärn. cauterium iarmark VGL XIII . Jfr Var. rer. voc. s. 134: ²Cauterium . . . iern som brennes merke medh, merke iern²."],"e":["iarmark )"]},{"a":"iärnmur","b":"nn","c":"","d":["järnmur. MB 2: 313 ."],"e":[]},{"a":"iärnmärke","b":"nn","c":"","d":["medelst brännjärn inbränt märke. sona märke stodh pa laggen (av tunnan) eth iärn märke iöns gulsmidhs märke stodh pa bothnen märkt medh bleko tha razakadhe the xij baden märken och gilladhe iärn märkit ATb 1: 358 ( 1471) ."],"e":[]},{"a":"iärnnaghle","b":"nn","c":"","d":["järnspik. " mz iärn naghlom ginom styngas " Bir 4: 134 . ib 147 . Bil 528 . MB 1: 322 ."],"e":[]},{"a":"iärnnal","b":"nn","c":"","d":["järnnål. PMskr 509, 510."],"e":["-naala . -naalo PMskr 509 (sannol. fel för naala)),"]},{"a":"iärnnät","b":"nn","c":"","d":["järnnät. " kläd mz jarn näti " Bir 3: 215 ."],"e":["jarn- )"]},{"a":"iärnpanna","b":"nn","c":"","d":["järnpanna. " gör ter een deeg vtaff oc baka honum . . . pa een jern panno " LB 7: 190 ."],"e":[]},{"a":"iärnpanna","b":"nn","c":"","d":["järnpanna. PMSkr 637 ."],"e":["jern- )"]},{"a":"iärnpanzare","b":"nn","c":"","d":["järnpansar. " " MB 2: 346 ."],"e":["-panzare: -pantzsara MB 2: 346 ), "]},{"a":"iärnpikka","b":"nn","c":"","d":["järnhacka. PMSkr 139 ."],"e":[]},{"a":"iärnpinne","b":"nn","c":"","d":["järnpinne. PMSkr 504, 508, 541 ."],"e":[]},{"a":"iärnpinne","b":"nn","c":"","d":["järnpinne, järnspets. " giordes i them rum med högom jernpinnom för storom vaxliusom " TK 269 ."],"e":[]},{"a":"iärnpipa","b":"nn","c":"","d":["järnpipa, pipformigt rör af järn. PM XLVI . TK 270 ."],"e":[]},{"a":"iärnporter","b":"nn","c":"","d":["järnport. " KL 154. ""],"e":[]},{"a":"iärnporter","b":"","c":"","d":[" , järnport, järndörr. HLG 2: 55 (1516). 61 (1517)."],"e":["jern- )"]},{"a":"iärnraka","b":"nn","c":"","d":["järnraka. PMskr 561."],"e":[]},{"a":"iärnringer","b":"nn","c":"","d":["järnring. " tha fioll honum aff then iärnring han hafdhe om sina händer twa " Fr 2578 . " brynian är aff mangom iarnringom " Bir 3: 374 ."],"e":["iarn- )"]},{"a":"iärnris","b":"nn","c":"","d":["järnris. " han skal styra them j iärn rise " MB 2: 337 . ib 351."],"e":["iärn riis: -riise MB 2: 351), "]},{"a":"iärnrist","b":"nn","c":"","d":["järnrist, järnhalster. lät feceninus stekia dyonisium a glödhum ifuir järn rist Bil 343 ."],"e":[]},{"a":"iärnrost","b":"nn","c":"","d":["järnrost. PMSkr 463 ."],"e":[]},{"a":"iärnroste","b":"nn","c":"","d":["järnrost. ferrugo er jern rwsthe siwdher man han j ätikio ok dryper j ören tha doger thz LB 2: 39 ."],"e":["jern rwsthe )"]},{"a":"iärnränta","b":"nn","c":"","d":["i järn utgående ränta el. avgift. FO*Vkl 211. GPM 2: 396 ( 1499?) ."],"e":[]},{"a":"iärnsaffran","b":"nn","c":"","d":["järnsaffran, engelskt rött. PMSkr 413, 415 ."],"e":[]},{"a":"iärnsagh","b":"nn","c":"","d":["järnsåg. " axolen och naffuan a hywlemen the skulo wara beslaghin innan och wthen mz hwassom spykom, och iärn saaghom " Lg 3: 143 ."],"e":["-saagh )"]},{"a":"iärnsidha","b":"nn","c":"","d":["järnsida. ss tillnamn. " kalladho han konung iärnsidho " Lg 3: 498 ."],"e":[]},{"a":"iärnsidha","b":"nn","c":"","d":["järnsida. - ss terrängbeteckning. en tompt j söderåkra sokn på järndsidhan frå almänne wägen och j siön Trolles Jb Bi 140 (1467, nyare avskr.)."],"e":[]},{"a":"iärnsili","b":"nn","c":"","d":["sela av järn? betsel? HLG 2: 64 (1519)."],"e":["jernseela )"]},{"a":"iärnsiäng","b":"","c":"","d":[" ATb 1: 63 ( 1456) ."],"e":["-säng )","järnsäng"]},{"a":"iärnsiäng","b":"nn","c":"","d":["järnsäng. Bu 416 ."],"e":[]},{"a":"iärnskapt","b":"nn","c":"","d":["järnskaft. PMSkr 564."],"e":["jern skaffth )"]},{"a":"iärnskatter","b":"nn","c":"","d":["järnskatt, skatt som utgår i järn. GPM 2: 171 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"iärnskatter","b":"nn","c":"","d":["järnskatt, skatt som utgår i järn. RK 3: 1378 ."],"e":[]},{"a":"iärnskiva","b":"nn","c":"","d":["järnskifva, järnplåt. Bir 2: 3 . " flängdho thöm mz glödhetom iärn skifwom " Pa 17 . " sänkiande brännande iärnskifwor j thera sidhor " ST 79 ."],"e":["jarnskiwä Bir 2: 3), "]},{"a":"iärnskofl","b":"nn","c":"","d":["järnskofvel. tak ducata oc sla them wth j tynna skiffwor oc them lägh pa ena järn skoffwel PM XXXII ."],"e":["järn skoffwel )"]},{"a":"iärnskofl ljern. skoffuel mecht 185 . scowell hlg 2 71 1517. pl. skofflar pmskr 638. scofflor hlg 2 62 1518","b":"nn","c":"","d":["järnskovel. " rörendes ther i medh iärn skofflar " PMSkr 638 ."],"e":[]},{"a":"iärnskrin","b":"nn","c":"","d":["järnskrin. PMskr 483."],"e":[]},{"a":"iärnskrin","b":"nn","c":"","d":["järnskrin. ST 139 ."],"e":[]},{"a":"iärnsla","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. iärnslaghin (-släghen), järnbeslagen. II piilekoffwer iernslaget FH 4: 84 ( 1499) . " ij (2) hywl, järnsläghen ok vi (6) sma hywl oijärnat " BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"iärnsla","b":"vb","c":"v.","d":["slå i järn (blojor). hon skulle jern slaass pa alsin och henderne STb 4: 108 (1506). quinnan fik nader och wort jernslagen och vist aff by ib 5: 45 ( 1515) ."],"e":["jern- )"]},{"a":"iärnslag","b":"","c":"","d":[" , subt. järnslagg. tak . . . nokoth litith aff sindher aff järnslag malith PMSkr 444 ."],"e":[]},{"a":"iärnslanga","b":"nn","c":"","d":["järnslanga, ett slags kanon. mi herre och morten stigson togo ij store jernslanger pa lumpans skep med iiii kambre STb 5: 235 (1519). Stock Skb 302 (1520, Skip) . ib."],"e":["jern- )"]},{"a":"iärnslef","b":"nn","c":"","d":["järnslev. " tak lena flata järn sleff som haffwer mang hol " PMSkr 396 . ib 564 ."],"e":["-sle()ff ),"]},{"a":"iärnslef","b":"nn","c":"","d":["järnslef. III iern sleffwa at stöpa lodh met FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"iärnsmidhe","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"iärnsmidhe","b":"nn","c":"","d":["järnsmide. " han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe " MB 1: 164 ."],"e":[]},{"a":"iärnsmidhia","b":"nn","c":"","d":["järnsmedja. 1 jersmidhia, som jern görs vthy VKJ 204 ."],"e":["jern- . ","-smedyen Trolles Jb 58 )"]},{"a":"iärnspadhi","b":"nn","c":"","d":["järnspade. " mz . . . järnspadom " LfK 228 ."],"e":[]},{"a":"iärnspadhi","b":"nn","c":"","d":["järnspade PMskr 533."],"e":[]},{"a":"iärnspiker","b":"nn","c":"","d":["järnspik. " fäste starklica höghro handena til korsit medh enom iärnspik " Bo 200 . Bu 532 . KL 117 . Bo 98 . Gr 276, 279 . MB 1: 326 . Bir 1: 244, 2: 15, 3: 271 . " han lot thz glasith fulwäl giwta . . vtan til alt thz wäl beläggia mz iärnspika oc !SYNS_DÅLIGT? wäggia " Al 9180 . ib 9189, 9196 . "],"e":["iarn- Bu 532 . ","jarn- Bir 2: 15, 3: 271), ","iärnspika stadher , "]},{"a":"iärnspiker","b":"nn","c":"","d":["järnspik. PMskr 171."],"e":[]},{"a":"iärnspilare","b":"nn","c":"","d":["person som packar järn i laggad fat el. tunnor. StÄmb 133 ( 1497) , 136 (1497), 138 (1498), 141 (1499)."],"e":[]},{"a":"iärnspit","b":"nn","c":"","d":["järnspett. Inv cur Tynnelsö 6."],"e":["jern- )"]},{"a":"iärnstadhghe","b":"nn","c":"","d":["järnskatt, skatt som utgår i järn. her komber inthe in aff matw häller aff iärn stadhgan BSH 4: 319 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"iärnstang","b":"","c":"","d":[" ) , järnstång. Stock Skb 82 (1519)."],"e":["jernstengher"]},{"a":"iärnstang","b":"nn","c":"","d":["järnstång. " lät fiura män röra vaghnen mz iarn stangom " Bu 505 . " the haffdho klöör ä swa langa som nakra stora iärn stanga " Al 8710 . " slot til falantin mz sinä iärn stang mangt eth slagh " Va 51 . II iernstenger FH 4: 84 ( 1499) . Iv 3175 . St 99. Lg 472 . Di 26, 28, 33, 105, 138, 283, 299 . " resten sköth til honum mz en järn stangh " ib 293 ."],"e":["iarn- . ","jarnstong Di 28, 33), "]},{"a":"iärnstil","b":"nn","c":"","d":["skrivstift av järn. . . . ath myn ordh skula vttrykass i bogh mz iernstila (stilo ferreo) GU C 20 (hand 2) s. 61 (citat från Job 19: 34). "],"e":["iern- )"]},{"a":"iärnstämpil","b":"nn","c":"","d":["stamp el. stämpe av järn. PMSkr 510 ."],"e":[]},{"a":"iärnstänge best. jernstanget","b":"nn","c":"","d":["järnstaket? erick trolles hwss, som ligger offuer hwalfuit ther jernstanget vndoer är wijdh trappander j hörnit STb 4: 83 (1505)."],"e":[]},{"a":"iärnstängil","b":"nn","c":"","d":["järnbom. " wm portane oc dörenar j clostrena äru wäl atirlykta mz lasom oc iärn stänglom starklika stengda " Bir 5: 86 ."],"e":[]},{"a":"iärnsumma","b":"nn","c":"","d":["belopp af järn, vigtsumma af järn. at wi ärom gelskullöghe . . . fyoghortan fat järn . . . fore hwilca järn summo wi honom pant sätiom . . . tw marchland jord SD NS 1: 107 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"iärnsvipa","b":"nn","c":"","d":["järngissel. " mz järn sweppom hwdhstrokne " LfK 54 ."],"e":["-sweppa )"]},{"a":"iärntaggadher","b":"","c":"","d":["med järntaggar försedd. mz iärntaggadhom (falcatis) strdiz waghnom MB 2: 70 ."],"e":[]},{"a":"iärntagger","b":"nn","c":"","d":["järntagg. " the iärn tagghane " Lg 3: 143 . Su 35 . LfK 237 ."],"e":[]},{"a":"iärntan","b":"nn","c":"","d":["järntand. " fiärda diurit . . . hafde ierntendir " MP 1: 72 ."],"e":[]},{"a":"iärntang","b":"nn","c":"","d":["järntång. LfK 228 . Lg 3: 144 ."],"e":[]},{"a":"iärntang","b":"nn","c":"","d":["järntång. ATb 1: 129 ( 1460) ."],"e":[]},{"a":"iärnten","b":"nn","c":"","d":["järnten, smal järnstång. läggis stöt kol j kwpona, oc järn tenana wm kringh affwan kwpona MP XLVI ."],"e":[]},{"a":"iärnthradher","b":"nn","c":"","d":["järntråd. " beläggis bade deglana samman mz järn tradh " PM 10 . "],"e":["iärnthradha ciril","järn traadha- )"]},{"a":"iärnthradher","b":"nn","c":"","d":["järntråd. HSh 13: 113 (1524, Brask)."],"e":["-trad )"]},{"a":"iärntinde","b":"nn","c":"","d":["järntagg, järnpigg. " kötidh riffwis alth wth fran benomen mädh iärnthindom (dentibus ferries) " SkrtUppb 98 ."],"e":["-thnde )"]},{"a":"iärntinne","b":"nn","c":"","d":["järnnagel, järnspik? thz hälgha kors fästes genom henna adhror mz starkom iärn tinnom (Cod. A iärn naghlom 322) MB 1: (Cod. B) 558."],"e":[]},{"a":"iärntiuva","b":"nn","c":"","d":["järntjufva. " the toko iärnthyufwor oc iärnstängir " ST 99 . " rördho waggona mz iärnthyughum " ib 256 . " brinnandes järn tywgor " LfK 221 ."],"e":["iärnthyufwa . ","iärnthyugha . ","järn tywga),"]},{"a":"iärntorgh","b":"nn","c":"","d":["torg för handel med järn. pa swdra jerntorgit STb 2: 506 ( 1490) ."],"e":["jerntorg )"]},{"a":"iärnvagga","b":"nn","c":"","d":["järnvagga. ST 256 ."],"e":[]},{"a":"iärnvaghn","b":"nn","c":"","d":["järnvagn. MB 2: 47 ."],"e":[]},{"a":"iärnvapn","b":"nn","c":"","d":["vapen af järn. bär järn wakn LfK 170 ."],"e":["-wakn )"]},{"a":"iärnvapn","b":"nn","c":"","d":["vapen av järn. aff järn waknom ällir anbudhom gönom slaghin SpV 231 ."],"e":["-wakn )"]},{"a":"iärnvidhia","b":"nn","c":"","d":["järnkedja. " vtan adhalport skal wara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn widhiom " KS 85 (209, 94) ."],"e":[]},{"a":"iärnvigger","b":"","c":"","d":[" , se iärnvägger."],"e":[]},{"a":"iärnvikt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iärnvikt","b":"nn","c":"","d":["och n. (STB 3: 464 (1499)). L. vägning av järn. STb 3: 375 (1498) (möjl. att föra till en bet-: järns vikt). anders, som lrympning giorde aff staden foe tet jern wicht han wighit hae ib 464 ( 1429) ."],"e":["jern- . ","-wicht . ","-wycht )"]},{"a":"iärnvinder","b":"nn","c":"","d":["rev av järn. PMSkr 507 ."],"e":[]},{"a":"iärnvindögha","b":"nn","c":"","d":["gallerfönster af järn. tali widh iärn windöghat Bir 5: 46 . ib 24 ."],"e":[]},{"a":"iärnvägger","b":"nn","c":"","d":["vigg (huggmejsel?) av järn. item en öre for en jervigh, som slogx swnder vid mwren HLG 2: 76 (1517)."],"e":["jernvigh )"]},{"a":"iärnyrt","b":"nn","c":"","d":["1) järnört, verbena officinalis Lin.? " verbena jernörth " LB 6: 284 . ib 3: 84 . " then stora bla jern yrtens frö " ib 7: 209 . " the litzla iern yrtens bladh ib. stöt jernyrtt oc drick hennes lag " ib 305 . ","2) järnrost. ferrugo jern yrth LB 7: 142 (tydl. genom missförstånd af Danska originalets iærnrwth)."],"e":["jern yrth . ","jernörth )"]},{"a":"iärnyrt","b":"nn","c":"","d":["järnört, benämning på olika örter, ss verbena officinalis Lin., cichorium intybus Lin. (bla iärnyrt), sannolikt även om gulblommiga, storväxta arter av släktena hieracium Lin., crepis Lin. Se Sdw 2: 1247 oc O. Gertz, Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 106 samt jfr SAOB: J 468 f."],"e":[]},{"a":"iärpe","b":"nn","c":"","d":["hjärpe, jach sender tigh x jerper BSH 4: 335 ( 1503) . - nyttjadt för att återgifva Lat. coturnix. idhar gudh . . . gaff idhir iärpa köt KL 389 . MB 2: 384 . - ss personnamn. olaff jerp DD 1: 94 (1442, afskr.) ."],"e":[]},{"a":"iärpe","b":"nn","c":"","d":["järpe. jtem wilberad flr xij öre fugla, jerppa etc. Skotteb 410 (1466-67, Kämn). ib 425 (1468-69, d:o). Brasks Cal 266 . Brasks Matordn 2 . " galree aff iarpar medh swart sodh " Sex ekon tr 270 ."],"e":["ierpe . ","jerppe . ","iarpe .)"]},{"a":"iärtekn","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) järtecken, tecken, under. " the städhirna j hwilkom han (ɔ Jesus) war pinter oc giordhe sin iärtekne SkrtUpp 387. miraculum . . . dicitur quod contra consuetum cursum fit nature vt partus virginis iertegn " GU C 20 (hand 2) s. 144. järtekne skudo ske jj thenne threm hyrmiltunglom, som är solin maanyn oc styärnor MP 5: 14 . . . aff hwilko jerntekne theophilus wendis til cristna tro Svt 74. "],"e":["iertegn GU C 20 (hand 2) s. 144 (daniserande). järn(e)kn SvB419 (b. av 1500-t.). iärnthekn: -om ib 391 (d:o)), ","iärtekne (jerntekne SvT 74 . Se Sdw 2: 1247),","*iärtekna stadher","iärtekne- )"]},{"a":"iärtekn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bekräftande tecken, tecken som bekräftar en utsagas sanning, bevis. halft lusit (för liuist) hiolt hon tel iartekn Bu 12 . " jak är iosep idhar brodher, oc är thz til iärtekna, at i salden mik til egipto land " MB 1: 250 . Lg 33, 3: 63 . Di 139 . screff frw ingeborgh migh til om then störe folan och sadhe sig haffwa honom köpt aff benkt for xx march örtuger, och sadhe til jertekne, ath han hadhe iii syö bladh pa lareth FM 210 ( 1504) . ","2) bevis, exempel. ther wil iak sighia thik eeth iertekne aff ST 49 . ","3) underbart tecken som bevisar el. bekräftar en religiös sanning el. någon persons helighet, tecken, under. min ordh skulu först kungöras ok höras ok sidhan skulu gerninga kom ok iärteknin VKR XX .. teþes ängen iärtekn för än iosep lypte sin fand som han lönte längho han bar blomstar a þörrom grenom Bu 6 . " for stoþ guz iartighne hälghom domen ok giorþos mäþ mangh faghar iart[e]kn " ib 12 . " þe gouo þik ful ok smälek orþ firi manght got fartigne giort " ib 77 . " gudh tedhe for hans skuld stoor oc vndarlik iärtekne " Bo 216 . " han opuäkkir gamul iärtekn (antiqua miracula suscitans) ib 110. " Bu 51, 135, 150, 166, 21§0. Bil 165, 363, 536 . KL 18, 39, 41, 52 o. s. v. Bir 1: 159, 3: 57, 282, 451, 452, 4: 133, 147 . MD 63 . MB 2: 353 . Su 195, 444 . Lg 3: 129, 147 . Gers Frest 25 . AS 104 . - berättelse om järtecken. j eno jertekne star scriwath JP 72 . ib 83 . Jfr helso iärtekn. "],"e":["järteekn Su 195 . ","iartekn Bu 12 . ","jarteken MD 63 . ","jerteghen Lg 3: 63 ),","iärtekne (Bo 216; KL 138 ; Bir 1: 159, 4: 133, 147 ; MB 2: 353 ; Su 444 . ","järtekne Bil 165, 536 . ","iertekne ST 49 . ","iertegne: -tegnum Bil 363 . ","iartekne Bu 135 ; KL 140 ; Bir 3: 57, 282, Di 139 . ","iärtikne KL 41, 52 o. s. v.; -tiknit ib 18, 39 . ","iärtigne Bu 12 . ","iertigne Bil 363 . ","iartigne Bu 77, 210 . ","iartighne ib 6, 51 . ","iärtigne AS 104 . ","iartingne Bu 166 ; ","-tingnum ib 150 . ","iartinghne: -tinghnum ib 6 . ","hjertekne Lg 3: 129 . ","hiärtekne Gers Frest 25 . ","hyärtekne: -teknith Lg 3: 147 ; några af dessa former kunna föras till iärtekn), ","iärtekna lös , "]},{"a":"iärver","b":"nn","c":"","d":["järv. " migale . . . animal quoddam iärffuer " GU C 20 (yand 2) s. 141. ierff . . . lingua germancia vielefrass Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVIII c. 7."],"e":["iärffuer . ","ierff )"]},{"a":"iärver","b":"nn","c":"","d":["Jfr iärfskin."],"e":[]},{"a":"iässe","b":"nn","c":"","d":["hjässa aff iässens ällar benonna lokka oc til nidhersta thins fodz ylia äst thu wtan smitto JMÖ 185 . " han slogh niclis dcriffueres drengh med en stongh offuer hans hiesse STb 4: 242 (1512). ""],"e":["hiese )"]},{"a":"iässe","b":"nn","c":"","d":["hjässe. " fran ilia oc vp til iässan är enkte heelt i honom " Bo 205 . " alth fra hans hiesse oc thil hans tha " MD 22 . " fran hiesse oc til föther " ib 35 . MB 1: 362, 429 . MP 1: 117 . Bir 1: 4, 52, 328, 2: 94, 176, 3: 338, 435, 4: 138, 140, 151, 153, 158 . Su 39, 405, 459 . Lg 3: 84 . LB 7: 5 ."],"e":["hiässe: -a Lg 3: 84 ","hisse MD 22, 35 ; ","-a LB 7: 5 ), "]},{"a":"iästadher","b":"","c":"","d":[" Jfr oiästadher."],"e":[]},{"a":"iäster","b":"nn","c":"","d":["jäst. " tag iäst " LB 7: 4 . tagh ferskan iesth ib 102 . ib 2: 69 ."],"e":[]},{"a":"iästoster","b":"nn","c":"","d":["genom jäsning afsöndrad ost, jäsmjölk? tak jest osth (kanske för jest ok osth; raden nedanför står oost hanog, troligen för oost ok hanog) ok binth thz wid LB 2: 58 ."],"e":[]},{"a":"iät","b":"nn","c":"","d":["löfte. " mäþ nokre trolekre iaat " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). bryta sina iat viþ guþ sialuan Bu 5 . folcoma . . . sina iaat ib 18 . " lowadhi gudhi sina iät " MB 1 . 219. thz kötlica folkit vndirstodh oc ville haua alla thässe lofwanena oc jättena värlzlica Bir 2: 38 . mina jättir oc lofuan ib 3: 459 . MB 1: 139, 447 . Bir 1: 52, 78, 152, 2: 39 . Su 47 ."],"e":["iat . ","iaat . framför vok. i änd. iätt- Bir 1: 52, 78. jätt- Bir 2: 38, 39, 3: 459 . ","iäth- Su 47 . -ir),"]},{"a":"iät","b":"nn","c":"","d":["löfte. tak´r domarin muto j hand ell´r han went´r sik nokot thrä fore at faa fore nokra läth honom är gordh Beckman Stud 81 (omkr. 1450)."],"e":["iäth )"]},{"a":"iäta","b":"nn","c":"","d":["krubba. " leth thu thik läggia i iatuna mällan diwranna " SkrtUppb 73 . Jfr asna iäta."],"e":["iata )"]},{"a":"iäta","b":"nn","c":"","d":["krubba. " vidh iätuna " Bo 4, 6 . lagdho han i asna iätw Lg 33 . " jäta äller krubba ib 46. " KL 331, 345 . MP 1: 24, 38, 46, 247 . Bir 2: 294, 3: 279, 280, 282, 283, 4: 133, 140, 146, 153 . MD 11 . Ber 128,¨ 268. Lg 3: 454 . LfK 178 . VNB 1 . 2. JP 92 ."],"e":[]},{"a":"iätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lova, utfästa sig. en abote beddis enna jngfru en oc iacte scrinleggia hona j gulle Saml. 34: 276. - lova, försäkra. framleþis lofuum vi oc jattom trolicä, at . . . encte af varrä väghnä brytäs Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . Jfr: policeor . . . loffua in danico iätta GU C 20 s. 465 . "],"e":["jatta . ","iacte Saml 34: 276 . ","iäth . Se Sdw 2: 1247 och E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 36: 42 f.),","*iätta ut , "]},{"a":"iätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) säga ja till, lofva, lofva att utföra el. uppfylla. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. iataþo þem af hiarta huat þe bedos Bu 167 . " iak . . . skal gaa oc fulcompna thz iak thik iättadhe " Gr 265 . " hon hafdhe thz konungin förra iät " Fl 350 . " huath han hafdhe iät sinne husfrugha " Iv 2002 . ib 2004, 3019 . - med ack. thz som gudh iätte ok moyses skreff är fulkompnat Bir 3: 150 . swenin hiolt alt hath han iätte Iv 644 . mykith wardher iät oc litidh haldith ib 52 . " lögh alt thz han iäth oc loffwadh haffdhe " MB 2: 260 . " göra amoot thy han hafwer iät " Al 988 . - lofva, aflägga löfte om, genom löfte förbinda sig till. konung artws hafdhe thz förra iät at han ville thz eenkannarlika see huath äwintyr honum matte ther ske Iv 1583 . hon hafdhe thz for sin bonda iäät, tha han do hon skulde thiit fara Fl 34 . " hwath iak hafuer gudhi iat " ib 2051 . tha iätte iak gudhi . . . matte iak siäx vintre lifua mz ro, tha skulde iak sidhan ij kloster bo ib 2053 . " lofva att hålla el. iakttaga. iomfrw maria, som försto sinne iättadhe gudhi renliwe " MB 1: 134 . eenfalught liffwerne reent ok slät hafwom wi warom gudhi iät Al 6064 . " the dechtingia han hafde töm jätt " RK 2: 1881 . - lofva, utfästa sig. mz hanom iättar guþ signa vm siþe alla heþnona Bu 4 . " han iatte guþi mz svornom eþe. aldre lypte svärþ älla dragha at cristnom manne " ib 57 . " äpte sva iatat ok svorit " ib. " iätte honum thiäna " Fl 1285 . " jätta at göra huat han wille " RK 2: 2304 . rijkens raadh jätte them huldscap igen stadheligha holla vtan meen ib 2145 . Bil 653, 833 . RK 3: (sista forts.) 4901 . " laghin waro giwin thy folke, som ihesus christus gudz son war iättadher at födhas " MB 1: 453 . - lofva, försäkra, gifva löfte el. försäkran om. tha skal man honum iäta swa, at hon komber ater ij dagha twa Fl 199 . " jättadhe hänne at the skuldo alle warda cristne " Bil 535 . Bir 3: 282 . Iv 231 . iatte hanom rikare varþa Bu 18 . " alzwaldogher gudh iätte minne släkt at eghna alt chanaan land " MB 1: 257 . swa som gudh hafdhe iättath thera forfädhrom ib 448 . - lofva att göra. med två ack. iättar them lidugha MB 1: 299 . - lofva, lofva att gifva, lofva att få. med dat. och ack. iäte þöm rika gauo Bu 500 . then styreman badh flores braat gifua sik thz han hafdhe honum iaat F 670. han jätte allom them hanum trodo paradys Bil 726 . " ormin taladhe til henna, oc iätte henne gudhlikt wit, än hon aate " MB 1: 95 . ib 182, 184, 410, 447, 448, 462 . Fl 674, 1939 . Al 2805 . RK 2: 99, 3334, 6551 . Ber 170 . " han jätte oc gaff them först världzlik thing " Bir 2: 37 . " jätte vplänzskoma mannom ofriid " RK 1: 2869 . " hwi war herra höte oc iättar kononne thz fore syndagiäld som henne war natwrlikt för än hon syndadhe " MB 1: 134 . - pass. iates os lif äpte döþen Bu 489 . " abraham waro iättadha gawor " MB 1: 447 . Bir 1: 60 . RK 2: 489 . - med ack. han lofwir oc jattar stundom oc gifwir licamlik thing Bir 2: 37 . stundom jattir han kötlikin thing ib. - samtycka till att mottaga, förklara sig villig att mottaga. iak vil honum ater late häre . . . thz hertugha döme han förra atte otrik thz ödhmiwklika iate ok thakkadhe honum hiärtelik Fr 716 . - lofva, uttala (löfte el. ord som innehålla löfte). at war herra skulle fulkompna sina iät oc siin ordh, som han iätte mz swornom edh abraham, ysac, oc iacob MB 1: 447 . " hwath ordh, som war herra iätte abraham thz wiisar os sanctus paulus ib. "","2) lofva, helga, inviga, offra. thu skal ey lowa eller iätta diäfflom, eller nakrom affgudhom thz som födhis aff thik siälwom (de semine tuo non dabis, ut consecretur idolo Moloch) MB 1: 364 . (jatte trol. för atte RK 2: 6624 . - jath trol. för sat af sätia MD 114 ).","1) lofva, utfästa sig, förbinda sig. wi . . . jättum . . . oss thylikä storflockä . . . minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " iate sik aldre äta älla drikka. för än hon finge sina bön " Bu 55 . Bil !SYNS_DÅLIGT? RK 3: (sista forts.) 5095. han haffde sik !SYNS_DÅLIGT? komaskolande til iordhrike MB 2: 410 . Kl 418.","2) hängifva sig, inviga sig. iata þesik (se devorens) sancto iacobo Bu 176 ."],"e":["jatta . ","iäta . ","iääta . ","iata . ","iaata . ","iättar Bu 4 ; MB 1: 134, 182, 299 . ","jattar Bir 2: 37 . jätter Bil, 113. jattir Bir 2: 37 . ","iates Bu 489 . imp. iättadhe Gr 265 ; KL 365 ; MB 1: 134, (Cod. B) 535. iättade RK 3: (sista forts.) 4901 . ","jättadhe Bil 535 ; Bir 3: 282 . ","iataþe Bu 176 . ","iätte Bil 653 ; Bir 3: 150, MB 1: 95, 182, 257, 447, 448 ; Fl 1255, 2053 ; Iv 644 (i rim med matte); Al 2805 . ","jätte Bil 653, 726, jethe RK 2: 99 . ","iatte Bu 18, 57 ; Fl 1939 . ","iate Bu 55 ; Fr 716 (i rim med atte). pl. iättadho MB 1: 410 . ","iataþo Bu 167 . ","iätthe RK 3: (sista forts.) 5095 . refl. sing. iättadhis Bir 1: 60 . ","iättadher MB 1: 453 . ","iättat KL 418 . ","iättath MB 1: 182, 184, 448, 462 . ","iättadh ib 2: 410 . ","iät MB 1: 410 ; Fl 350, 587, 674, 1664 (i rim med nat); Iv 52, 1583 (i rim med nat), 2002, 2004 (i rim med sat), 4846; Al 998, 6064 . ","jät RK 2: 3534 . ","iäth MB 2: 260 . ","jätt RK 2: 1882 . ","iäät Fl !SYNS_DÅLIGT?. jäät RK 2: 489 . ","iat Fl 2051 ; Iv 3019 . ","iaat Fl 670 . ","jaat RK 2: 6651 . ","iättadha MB 1: 447),","iätta sik , ","lofva sig"]},{"a":"iättan","b":"nn","c":"","d":["löfte. " fulkopmandhe sina akt ok jättan " Bil 833 . KL 131, 182 . Gr 263, 265 . Bir 2: 30, 38, 324, 3: 472 . Su 47 . Lg 819 . Ber 41, 170 . " somlika iättan oc lofwan (quedam vota) ärw allom almännelike " ib 169 ."],"e":["jattan Bir 2: 38), "]},{"a":"iätte","b":"nn","c":"","d":["jätte. Troj 102 ."],"e":["jätthe )"]},{"a":"iätte","b":"nn","c":"","d":["jätteslägt. aff enachym, thz är aff iätta släkt MB 2: 34 . "],"e":["iätta släkte"]},{"a":"iätttan","b":"","c":"","d":[" f. och n. (Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 17 f.) löfte. len vnghir wälborin man gaff sik j hans klostir, ok giorde genstan sina proffesionem, sith iättan gudhi ok stadughan handhgangh MP 5: 28 ."],"e":[]},{"a":"iätun","b":"nn","c":"","d":["jätte. " ss enkelt ord träffadt endast i pl. risar oc iätnar (Cod. A iätta 167) " MB 1: (Cod. B) 544 . ib (Cod. B) 561 . Al 17, 7346 . - i ortnamn. jätundal Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 313 (urk. fr. 1483)."],"e":["iätnar ) , "]},{"a":"iäva","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr oiävande."],"e":[]},{"a":"iäva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vara i ovisshet, tveka. iauþo huat þe häldar sculdo göra Bu 515 . ","2) vara i ovisshet, tvifla. ther skal ängin iäffwa oppa MD 186 . " hwi rädhis thu ok iäfwar af minom ordom " Bir 1: 11 . ib 189, 3: 152, 160 . " abram iäfwadhe enkte om gudhlika sannind " MB 1: 182 . ib 187 . " ath ey yäfuas om hänne lifuerne " VKR 63 . " monde sara . . . iäwa om at hon skal gamul födha barn " MB 1: 189 . " ängin thorff iäfwa ther vm at the äru gudz gerninga " Bir 1: 45 . " jäffua ther encte vti " Di 148, 191 . " änghen iävaþe þär. at þät var eigh (att det var) howoþ sancti pauli " Bu 130 . hon iäwadhe at j thy oflätino war ey sandir ihesu christi likame KL 9 . " iäwande at thz ware ey sant kyt " ib 14 ; or. det kan på de tre sistnämda ställena föras till 4. iäfwadhe at thz ware gudz likame i 18. iäfwadhe, hwath thz monde sant wara MB 1: 144 ; " jfr 3. skalt thu ey iäfwagudz godhan anda wara mik thik " Bir 1: 12 . " skolom vi vara stadhoghe oc enkte iäfwa " Bo 71 . " prestin jäfuadhe oc twäkadhe " Bir 2: 122 . ib 1: 401 . " vm thet mål han wardr åtspurder är fast iauande (tvifvelaktigt) ok ouist " KS 72 (175, 78) . - opersonl. med dat. el. ack. iävar mik ängte at han är sandar guþ Bu 155 . thik thörff enkte iäfwa. at engin dröfwilse lätir han sinom vinom komma vtan the äru them nytlikin Bo (Cod. B) 341. hwem ma thz iäfwa at i thänkin mästa ondzskap MB 1: 304 . " os ma iäfwa om the thing ther wardha skulo " ib 320 . " honom iäfwadhe " Bo 105 . ","3) vara i ovisshet, undra. man iäwadho om, hath han war man eller ängel MB 1: 207 . " iäfwadhe hwat thät war häldir diäfwl hällas ey " KL 3 . " tok at iaua. huat han sanneleca var þän sami ällar eigh " Bu 516 . ","4) frukta, misstänka. " är eig sanpröuat til oc eingti vtan man iäuar vm þeem " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). iufuadhe storlica at han sculle alre väl koma owir the brona sik vtan skadha Pa 19 . är iäfwauade (intendum) at cristindomin forgaar rasklica Bir 2: 73 . VKR 30 . Lg 3: 304 . BSH 4: 14 ( 1471) . " är them iäfwande ok mogho rädhas at the vmsidhe ey wanlika inbyrdhes forvardha " Su 422 . iäwar (Cod. A rädhis 243) om them at the mondo skadha iosep MB 1: (Cod. B) 550 . " jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " jäwadhe han thz oc hänt wara illa " Bo (Cod. B) 341 . " iäwande at taka gudz likama " KL 9 . " iäuade huar thera om sik " RK 1: 276 . ib 1305, 2432, 3023, 3776 . " jak jäffwade thet nw för ögon är " BSH 5: 113 ( 1506) . - opersonl. iäwar mic (timeo) at ondir ande skiwtir nakra höghfärdh i mit hiärta KL 213 . " mik iäfwar at han vnder mik grafwer " Al 1848 . " at ider skal vm (för) konungin jäwa " RK 1: 3685 ."],"e":["jewa: -endis BSH 4: 14 ( 1471) . yäfua. iaua. ","-ar , ","-aþe ),"]},{"a":"iävan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"iävughe","b":"nn","c":"","d":["1) tvifvel. " gik alder iäwghe v hans bryste " Bil 648 . " hade jäfuga vm hans vnder " ib 802 . " sagdhe han hänne til mere styrkilse ok minne jäfwgha sinna budhan " ib 893 . " hafuin ther ängin iafuogha op a at iak vil gärna göra swa " Iv 640 . MB 1: 144, 408 . Bir 2: 86, 3: 247 . Ber 39 . ","2) ovisshet, undran. än jfafwghe är hwat häller the offradho thing ärw väl afladh älla jlla VKR 77 . Bir 4: 33 . ","3) misstanke. tok iäwgha Bu 516 . " fik zozimas jäfwgha. at thz munde wara nokor ilder ängil " Bil 455 . " ther til at aller jäwghe owili oc mistronadher ganslika afläggis " BtRK 39 ( 1383) ."],"e":["iäwghe . ","jäfwoghe Bir 3: 247 . ","iäffwoghe ib 4: 33 . ","jafwghe VKR 77 . iafuoghe. ","jäfwaghe: -agha Bir 2: 86), "]},{"a":"iävughe","b":"nn","c":"","d":["3) misstanke. . . . vm alla the twädrägt oc iäfwgha, som mällan kirkionna oc klärkdomen a ena sidhona ok oss oc kronona a adhra sidhona til thänna dagh warit hafua FMU 1: 360 ( 1376) ."],"e":["iäfwgha ) , "]},{"a":"iävugher","b":"","c":"","d":["1) tveksam. " med följande sats. iäwghir . . . hwat han sculde borta ällas ey " KL 42 . ","2) tviflande, misströstande. ij thörfuin ey iäfuigh vära Iv 5601 . - med gen. iak finder at ij thäs iäwugha ärä Iv 2787 . - med prep. u.m. war jawgher wm sigher Bil 562 ib 589 . ","3) tvifvelaktig. " blandadhis myrk thing oc jäffwogh (dubia) mz hugnelicom " Bir 2: 39 . ib 147, 3: 311, 374 . MP 2: 165 . ST 537 . Ber 91 . Su 438 . " är nagot mörckt eller jäfwugt i lagumen, thet bör them vthtyda som lagin satto och skipadh hafwa " BtRK 116 ( 1436) . " är nogot jäfwugt och twäkande i lagom, tha bör thet vttydas til thet bästa oc nyttasta. ib. ""],"e":["iäwghir . ","jäffwogher . ","jawgher . iäffuigh. n. jäfwugt. iäwokt ST 537 . ","iafwkt MP 2: 165), "]},{"a":"iäþur","b":"","c":"","d":[],"e":["jadhur . iadher, se gards iäþur), m "]},{"a":"iþar","b":"pn","c":"pron.","d":["eder. " iþar guþ " Bu 138 . " iþur orþ ok raþ " ib 174 . iþart harþa hiarta ib 507 . " j iþre laghsaghu " SD 5: 606 ( 1346) . at i (konung Albrekt) . . . vnne thöm sama jäppa idhan godhwilia oc nadh til thätta laghmans döme BSH 1: 189 ( 1386) . wilie i (konung Kristiern) . . . kalla idherd folk thädhan ib 3: 8 (1449, samt. afskr.). i idhert beholdh ib 9 . " at the tha hafwä makt aff idher oc idhras (för idhra; d. v. s. edert folk) at antwardhe oss thet slotith " ib 8 . " vtan fara oc ald argt for idher, idhra, oc alla the som for idhra skuld wilia oc skola göra oc late ib. 9. the mine skole vara edhers " ib 4: 254 ( 1500) . " till eders oc Smith folk " ib 5: 290 ( 1508) . " i och edra (edert folk, de med eder; tilltal til konung Hans) neppeliga till danmark komma " RK 3: (sista forts.) !SYNS_DÅLIGT? idher nadhe BSH 3: 175 ( 1446) . idher nadh ib. " eder ärlighet " FM 534 ( 1511) . " edher fadherligha werdhogheth Gers Frest Inl. - med gen. pl. ss appos. widher idhra bergxmanna XL marker " PfN 138 ."],"e":["edher MB 2: 6 . ","edherss RK 3: (sista fort.) 5755 . f. idhur MP 1: 10 " jdhur " PfN 138 . idhir Mp 1: 15. idher BSH 3: 175 ( 1466) . ","edher Gers Frest Inl. n. (nom. och ack.) iþart idhert idherd. idheret BSH 4: 319 ( 1502) . ","edhert MD (S) 204 . ","ederth ib 203 ; Gers Ars b 5. eders BSH 5: 290 ( 1508) . ","iþrom Bu 204 . ","idhrom MB 2: 6 . edhrom ib. f. iþre SD 5: 606 ( 1346) . ","iþan KL 190 . ","idhan BSH 1: 188 ( 1386); MB 1: 188 ; VKR XII edhan MB 2: 6 . ","ederss BSH 5: 290 ( 1508) . ","idhra BSH 3: 8 ( 1449, samt afskr.) . ","edra MD (S) 203, 204. edher RK 3: (sista forts.) 4342 . ","eder FM 534 ( 1511) . ","idhers BSH 5: 36 ( 1505) . pl. nom. m. iþre Bu 138 . ","edra RK 3: (sista forts.) 5256. f. iþra KL 190 . ","edhers BSH 4: 254 ( 1500) . ","idhor ib. ","idhir ib 20 . ","idhar ib 8 . ","idhrom ib. ack. m. idhra MB 1: 188 ; MD 203 . ","iþra KL 190),"]},{"a":"iþelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ideligen, ständigt. bidhia gudh innärlika ok idhelika Bil 359 . ib 653 . Kl 53, 183, 188, 190 o. s. v. MP 1: 44 . MB 1: 500 . Bir 1: 338 . Fl 128, 153, 1023, 1024, 1223 . Iv 4026 . Fr 3117 . RK 2: 2954, 4851 . Lg 43 . " ath jdhur kista scal . . . alt idherlek " Lg 43 . " ath jdhur kista scal . . . alt idherlekaa oppe haldas " PfN 138 . Ber 13 . " ganga nidher alt idhelik " Al 5862 . ib 5766 ."],"e":["idilika Mp 1: 44. iþerlika KL 188 . ","idherleka PfN 138 . ","idherlika Bil 653 . jdhr-. lika Ber 13 . idhelik (i rimslut) Al 576, 5862 ; Fl 128, 1023 . ","ydhelika Iv 4026 . ","ydelika Fr 3117 . ","ydhelica RK 2: 4851 . ","ydeliga ib 2954), "]},{"a":"iþia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr idha."],"e":[]},{"a":"iþkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ideligen, ofta, ständigt, oupphörligt. baþ guþ iþeleka Bu 55 . " iak war idkelika j gudhliko äruodhe " Bir 1: 2809 . " at mannin skulde älska mik swa myko mer ok idhkelikare (frequentius) aminnas mina godhgerninga " ib 4 . " swenske herrars godz idkeliga skatte " RK 1: (Albr) s. 212 . Bil 752 . KL 83, 150 . MP 1: 41, 54 . Bo 92 . Bir 1: 134, 188, 279, 284, 3: 256 . Su 169 . Lg 636 ; 3: 530, 454, 550. LfK 238 . ","2) å nyo? vtan thu idhkelica oppinbara the synena thu seer Gr 290 ."],"e":["iþeleka . ","idkeleka: -lekast Su 169 . ","idkielikä KL 150 . ","idhekliga Lg 636 . ","jteliga Lg 3: 530, 545, 550 ; LfK 288 . ","idkelige . ","itklica MP 1: 54),"]},{"a":"iþna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) göra, verkställa, förrätta. the willo ey idhna nyttelikt ärwodhe MB 1: 135 . " hon idhnadhe thz ä mädhan hon lifdhe " Bil 901 . " tilburdhe at idhna (frequentare) synda vidhirgango " Bir 3: 40 . " lönlico thingin idhnadhos (frequentabantur) oc scriptin fulcomnadhis vm van herra ihesum " Bo 164 . - utöfva, utföra, verkställa. the höra oc see mina rätuiso hulka iak idhnadhe j pharone ok godomis Bir 1: 134 . - sätta i verket, låta komma till utbrott. idhnadhe swa sina wredhe mot mik Su 432 .","2) idka, utöfva, öfva, bruka. the som thruldom idhna Bil 370 . " at idhna skyrdha skirsl " MB 1: 501 . " nar þe haua iþnat nokat litit afhald " KL 185 . " atirhallit är mykyt lofwande oc for thy fulcomlica idhnande " Bo 134 . idhnadh dygdh ib 109 . " lidhna bönina " ib 101 . läti oc glömska til guz þiänist oc til för iþuaþa böne KL 188. jak idhandhe dysteran oc andra världinna fafängo Bir 2: 334 . " skal thwangin idhns äkke til skadha " Bo 139 . ib 91 . KL 127 . MP 1: 12 . Bil 82 . MB 1: 83, 309, 441 . Bir 1: 297, 310, 2: 25, 73, 129, 198 . idhnadhe mot mik ny dröfwilse Su 433 . - med dat. hafdho idhnat truldom ok diäfuuslikom konstom KL 163 . iakttaga föra. iþnaþe fulasta liuärne KL 186 . idhna andelikit lifwärne Bo 101 . ","3) bruka, nyttja. " j them limumen. som the mäst idhnadho til höghfärdh " KL 123 . " jdhna thina limi i rätwiso ok hälaghet " Su 417 . sagdhe sik aldre hafua idhnadh läkedom Bil 427 . at ey idhnins älla pläghins mange rätte Bir 3: 246 .","4) bruka, pläga. med inf. han war . . . köpman ok idhnadhe (hade till yrke?) föra dyra stena fra indie land til egyptum Bil 726 . ","5) sysselsätta sig med. idhnadhe han äkke swa sina prädican . . . som han giordhe sidhan Bo 56 . - sysselsätta sig med, öfverväga. huxa ok idhna i hugh tinom thz got ok dygdhe likt är KS 22 (53, 24) . - studera. the mästara som natwrlik thing idhna ok känna MB 1: 148 . ","6) sträfva, bemöda sig. med prep. til. vtan wi idhnom ther til mz myklo ärwodhe MB 1: 92 . - med inf. idhna iak (studeo) at hawa rent samwit KL 170 . hwar een iþna at finnas mildare ib 182 . " idhna at fölghia minne ödhmiukt " Bir 1: 131 . ib 2: 106, 119, 3: 170, 258 . VRR XV. Ber 29, 46, 48, 56 o. s. v. ","7) fortsätta. at . . . människian jdhne thz hon hauir illa byria t Bir 2: 48 . ","8) öfva, pröfva. " hon skulle pröus oc idhnas j dygdhom " Bir 3: 181 . " idhnadhir j godhom gerningom " ib 1: 185 . ","9) verka, vara verksam. gudz mykla valdz hand hafdhe idhnat mot them MP 2: 112 . "],"e":["iþna sik , öfva sig. idhanr sik i ödhmiukom gärningom Bo 33 . ib 44, 111, 125, 142, 143 . VKR VII . KL 321 . " iþnin iþir til alla dygþa " ib 190 . Ber 275 . - arbeta (för), vara verksam (för). allan sin aldir jdhade han sik til cristna tro värn gen vi(llo) ok vantro Bil 830 . - refl. idhnas, iadas, kunna förmå sig till. ey idhnadhis (motsv ställe: 2: 212 idhandis) inga MP 1: 280 ."]},{"a":"iþra","b":"vb","c":"v.","d":["i sitt inre el. i sinnet uppgöras (öfver), känna sorg el. förtrytelse (öfver); ångra. tha togh dauidh konung idhra sina syndir Lg 93 . " mz idhrande hiärta " Bir 4: 90 . -refl. iþras, ","1) ångra. " idhadhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa " SD NS 1: 162 ( 1402) . siälin lysis nar hon idhras til tara Ber 34 . ","2) förbittras. " idhradhis pylatus mz gryme wredhe " KL 383 . MB 2: 378 ."],"e":[]},{"a":"iþroghe","b":"nn","c":"","d":["ånger. " stunter och siälzsyn idhroghe (compuntico) " Ber 229 . giordhe hon thz af idhrugha Bo 162 . " mz fullom hiertans idrogha " MP 1: 169 . " hafwir thu angir oc idrogha " ST 29 . " fik mannen idhrogha oc starkan graat ib. om han vilde sik scrifta oc anger oc idhrugha fore hona (synden) hafua " Bil 753 . " at hon hafwe jdhrugha fore giordha syndir " Bir 3: 325 . " at hon hafwi idhrugha af giordhom syndom " ib 4: 286 . " tak idhruga ok bätringh for thina synde " VKR XIX . " johannes döpte folkit mz idroghans (pænitentiæ döpilsom " KL 162 . " vmuändis til iþrugha oc bättring (pænitentiam) " ib 186 . ib 10, 18, 19 o. s. v. MP 1: 6, 7, 19 o. s. v. Bo 152, 211 . Bir 1: 19, 37, 49, 64, 3: 212 . VKR 66 . Ber 32, 33, 34, 35, 36, 38, 52 . Lg 669 . JP 130 . Jfr kärleks-, synda-idhroghe."],"e":["iddhroghe: -a Ber 36 . ","ydroghe: -a JP 130 . ","iþrughe: -a KL 186 . ","idhrughe Bir 1: 49, 64 ; ","-a KL 10, 18, 19o. s. v.; Bil 753 ; Bir 4: 266; Bo 162 ; ","-in ib 152 ; Bir 1: 19 . ","idhruge: - a ib 37; VKR XIX ; ","idhrwghe: -a Ber 33, 34, 38 . ","jdhrughe VKR 66 ; ","-a Bir 3: 212, 325 . ","jdhrwghe: -in Ber 35 . idhrwgha (nom.) ib 36), "]},{"a":"iþrät","b":"nn","c":"","d":["yrke, handtverk. " hwat han är hälþyr kolare allr smältäre allr af andre iþrät " SD 5: 637 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"julep","b":"","c":"","d":["julep, ett slags ss läkemedel el. läskedryck brukad lugnande och välsmakande dryck. " at j motte lära laborare in apotheca göre confecth . . . marspan tersies iwlepp " HSH 13: 115 (1524. Brask). "],"e":["iwlepp )"]},{"a":"kaap","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kabel","b":"nn","c":"","d":["tåg, rep, särsk. skeppståg, kabel. " kabellen slogh mennena offuer bordh STb 3: 286 (1496). han hade annamet en kabel aff per slatte " ib 380 ( 1488) . ib ib 5: 137 ( 1516) , 139, 146, 164 (1551). (på en anordning för bestigande av murr är) eth langh reep j then andra ändan äller kabil PMSkr 169 . "],"e":["*kabla garn","kable- . ","kabelle Stock Skb 289 (1492, Skip). gable -ib 284 (1491, Skip)),"]},{"a":"kabel","b":"nn","c":"","d":["tåg, rep. " kastar kabel (Bu motsv. ställe: caþal 165) om hals iacobi " Lg 968 . - kabel, skeppståg. PM XVII . BSH 5: 396 ( 1510) . " fore borth til nils bosons skep och huggu kabelen vtaff " ib 120 ( 1506) ."],"e":["kabbla BsH 5: 396 (1510),"]},{"a":"kabelgarn","b":"nn","c":"","d":["kabelgarn. " ath köpe honum kabelgarn " HSH 20 159 (15079 . FM 230 ( 1505) . BSH 5: 395 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"kabelgarn","b":"nn","c":"","d":["kabelgarn. ther fore sades her benct kabbelgarnit til, som aff kopperen wordet war, eller annat STb 2: 366 ( 1489) . ib. Stock Skb 289 (1400-t, Skip). STb 3: 223-24) (1495)."],"e":["kabbel- )"]},{"a":"kabelstränger","b":"nn","c":"","d":["skeppståg, kabel. 19 pund hapa till en kabelsträngh til skepith VKU 23 ( 1541) ."],"e":[]},{"a":"kabusa kal","b":"nn","c":"","d":["hvitkål. " äta . . . kabwsa kaal Lb 7: 317. ""],"e":["-kaal )"]},{"a":"kadha","b":"nn","c":"","d":["kåda. resina, kadha GU 7 . " ena j mark kaadho " LB 7: 3 . ib 326 . Jfr grankadha samt qvaþa."],"e":["kaadha . kode, se grankadha),"]},{"a":"kadha . se sdw 2 1247.","b":"","c":"","d":[],"e":["*kadho fulder","kaado fuller )"]},{"a":"kaf","b":"nn","c":"","d":["djup, hafsdjup, djupt vatten. springa a kaf, neddoppas i vatten. ss straff. springe a kaff EG 66 . Jfr Äldre Dan. sprynghe han i grafuen (d. v. s. i den vattenfylda grafven som omgaf borgen) Den gamle Gaardsret udg. ved Kolderup Rosenvinge s. 25. - Jfr qvaf."],"e":[]},{"a":"kafle","b":"nn","c":"","d":["den nedersta (något) förtjockade) delen av en klocka, slagring. klokka wm thio besmara marker skal haffwa windheth nädhan wm kring kaflan iɉ [1 1/2] span PMSkr 569 . ib."],"e":["kkaffle )"]},{"a":"kafle","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kafla bro , "]},{"a":"kafle","b":"nn","c":"","d":["kafle. " stik en kaflä i nosinä Hästläkedom i " AS 137 . LB 7: 103 . " lade en kafla i hennes mun " Lg 3: 359 . ib 360, 361 . - kafle nyttjad vid lottning. particione ac diusione hereditaria dicta wlgariter lut et kawlæ SD 3: 477 ( 1320) . Jfr Schlyter, Ordbok kafli, luter, Schiller-Lüben, Mittelniederd. Wörteb. kavele. - Jfr buþ-, hand-, lut-, svärdhkafle. "],"e":["kafla bro , "]},{"a":"kaia","b":"nn","c":"","d":["kaja. " födh kaio hon giwer thik skarn til lön " GO 192 . ib 973 ."],"e":[]},{"a":"kaitalaboar","b":"nn","c":"pl.","d":[" inbyggare i Kaitala. kaytalabone gingo ofuer the fornempda ramerke jn wppa kutala boanna eghit FH 2: 7 (1374, nyare afskr.) ."],"e":["kaytala- )"]},{"a":"kaiuta","b":"nn","c":"","d":["kajuta. " pretorium . . . litit radhus ok kayuta " GU C 20 s. 483 ."],"e":[]},{"a":"kaka","b":"","c":"","d":[],"e":["p . ","koker ? PMSkr 656 (avskr.)), f kaka kakor oc eggiaosth Brks Matordn 4. ej ähr altidt giffuandes honung ock soker i ekedoms konst medh saffran och koker PMSkr 656 (avskr.). Jfr bitzara-, flat-, hunags-, vete-, ost-, pipar-, vax-, äggia-, öflätis-kaka. ","*kaku bakare , ","kaku dagher , ","*kaku läghe"]},{"a":"kaka","b":"nn","c":"","d":["dag då kakaor bakas. äkke är hwar dagh kaku dagh GO 722 ."],"e":[]},{"a":"kaker","b":"nn","c":"","d":["1) kåk, schavott. " mediastinus, kaker " GU 7 . OB 215 . ","2) kåk, fästning af ringa betydenhet. at wij motte faa en ände pa thenne förbannade kaak, wij belagt haffwe BSH 5: 139 ( 1507) . Jfr träkaker."],"e":[]},{"a":"kaker","b":"nn","c":"","d":[" wilde scriffua eth breff . . . och sla thet pa kaaen ib 275 ( 1480) . ther medh skal sama kannan (som befnnits "orätt) spikas pa kaakin ib 279 ( 1481) . " hanis kiärkow war vtptagin och skulde haffua staath på kaakin " ib 234 ( 1481) . vijd almenningx torgit swnnan kaakin SJ 2: 154 ( 1489) . STb 3: 164 (1494), 310 (1496), 4: 15 (1504)."],"e":["kaaker )","hon"]},{"a":"kakil subst.","b":"","c":"","d":["kakelugn. " eedem anno bygdes kakilen i nyyo stuugune Sv. rer. svec. I 1: 222 (1546). i 253 (1542). ""],"e":[]},{"a":"kakslaghare","b":"nn","c":"","d":["prson som dömts till kåkstraff. älseby sagde ath laris war een kaakslagare och een horison (ATb 1: 243 (1466)."],"e":["kaakslagare )"]},{"a":"kal","b":"nn","c":"","d":["kål. " bläd swa kaal at han ii geen wäxir " GO 1069 . ib 249, 614 . " yrter oc kaal " MB 1: 172 . " ato mz honom ran kal " Bo 22 . LB 3: 128, 7: 61, 251, 317 . kaal dughir fore wärk i sinor hwar som hänna (bruket af feminint pron. synes vara föranledt af det nyss förut förekommande mot kaal svarande Lat. uttrycket caulis romana) warma oos takir wel opta ib 3: 126 . ätir man idhkelika grönan kaal (grönkål) ib. " krosa grönan kaal mellan thina [tänder] " ib 128 . " stal kaal af minom fatöka kaalgardh " KL 192 . - i allmh- stjälk och blad (af ätlig växt). taka kaal aff kath oosth ok siwdh !SYNS_DÅLIGT? sötha myölk LB 2: 32 . - kål, af kål beredd maträtt, kålsoppa. lät hon hänta sik gräs oc yrther . . . sik til kaal ällar födho Lg 3: 412 . " om aftonen som the kal inbära " RK 2: 9429 . " nythien enna handa spadh, kaal ällir annat söpe " Bir 4: 119. xvij (17) flesk til kaalss BSH 5: 268 ( 1508) . fäm (näm l. ägg) sudin i kale AS 60 . " söpe aff haffra gryn, ällir aff äggiom . . . oc grönan kaal aff wmskiptelikom yrtom, tettä er idher nyttokt oc ey hwitan kaal (hvitkål) " LB 3: 109 . " gör thik kaal ällir vellingh aff fersko fiska sudhi ällir fersko köthsudhy " ib 182 . malua hether kathosth äther man honum som kaal ib 2: 38 . sywdher man henne (ɔ) som kaal medh salt ätikio ok gryn ib 48 . Bir 5: 31. - Jfr aker-, gardh-, grön-, hovudh-, kabusa-, rovo-, skräppo-, spiki-, sylte-kal. "],"e":["kaal . ","kol LB 7: 61 ), ","kals aska , "]},{"a":"kal","b":"nn","c":"","d":["kål. " laktuca . . . planeris som " PMSkr 351 . - kål, av kål el. liknande växt beredd maträtt. Brasks Matordn 7 . kaal groff ib 10 . (beta och målla) ärw godhe til kaall PMSkr 352 . - Jfr bla-, brudhlöps-, hovudh-, spiro-, sylta-kal."],"e":[]},{"a":"kal","b":"nn","c":"","d":["uppmaning. " h[v]ilken broder som mynnesbeger faar ok oldermannen beder hanom vpsta gör han tz ecke mz första kall böte fyra peninga fore annat kall i artog ok thridhia kall ena marck vax " SO 108 . Jfr ater-, gen-kal."],"e":["kall )"]},{"a":"kalamin","b":"nn","c":"","d":["galmeja. " en sten som heter calamin " LB 1: 97 ."],"e":[]},{"a":"kalbladh","b":"nn","c":"","d":["kålblad. " tagh . . . kaal bladh " LB 7: 218 . blaa kalblad ib 2: 71 ."],"e":["kaal- )"]},{"a":"kalcedonius subst.","b":"","c":"","d":["kalcedon, ett slags halvädelsten. eth rafbandh medh nokra calcdeonius ATb 3:6 (1493). Jfr kastidonien-, kaatidonius-sten."],"e":[]},{"a":"kalda","b":"nn","c":"","d":["feber, frossa. thän osighelika vrk swidha oc kalla som (ɔ: Kristus) tolde SvB 189 (omkr. 1520)."],"e":["kalla )"]},{"a":"kalda","b":"nn","c":"","d":[" = kaldasot. for the kalo som kombir mz kild oc sidhan äptir mz hita LB 3: 100 ."],"e":["kala )"]},{"a":"kalda pis","b":"nn","c":"","d":["kallpiss, stranguri. LB 7: 269 ."],"e":["kalle pis )"]},{"a":"kalda reste","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kalda roste","b":"nn","c":"","d":[" åla resta (felläst) för rosta enl. E. Holmkvist Ark. f. Nord. Fil. 52: 340) ib 598 ."],"e":["k"]},{"a":"kalda siuke","b":"nn","c":"","d":[" = kalda sot. haffuir kalda siwke LB 7: 255 . ib 215, 229 . aff heta kalla siwke ib 252 . ib 234, 235, 248 . for dagligin kalla siwke ib 289 . " for fierde dagx kalla siwke " ib 291 ."],"e":["kalla siwke LB 7: 229, 252, 289, 291 . ","kalla siwkä ib 235 . ","kalla sywke ib 248 . ","kallesiwke ib 215 . ","kalda syyke ib 234 ), "]},{"a":"kalda sot","b":"nn","c":"","d":["feber, frossa. Jfr A. Kock, Ark. f. Nord. Fl. 36: 158. JMPs 431."],"e":["allosoth )"]},{"a":"kalda sot","b":"nn","c":"","d":["feber, frossa. " thwingadhis aff kallo soot " KL 36 . " fräls aff kallo sottinne " ib. " ib 43, 175, 349. driffuir hon bort th kaallosot som kallas febris acuta " LB 3: 66 . " för en kalda sot grypir man " ib 4: 343 . ib 345 . " hafdhe hardha kallosoot (magnis febribus tenebatur) " Bo 70 . han är . . . kallo soot tholande thy at han hauir hita wtantil oc köld jnnantil Bir 2: 114. forlät kallo sotten han MP 1: 334 . LB 2: 47, 48, 64, 5: 80, 7: 1, 38 o. s. v. Lg 44, 3: 219, 231, 235, 254, 724 ."],"e":["kaldasot Lg 447 . ","kaalda soth LB 2: 64 . ","kalla sot Lg 3: 219 . ","kallasot ib 235 ; LB 4: 345 . ","kalla soth Lg 3: 724 ; LB 2: 47, 48, 7: 348 . ","kallasoth ib 5: 80, 7: 1 . ","kalla soot Lg 3: 254 . ","kaallasot ib 231 . ","kallosot KL 349 . ","kallosoot . ","kallo soot . ","kallo sott (frf. vok. i änd.). ","kaallosot )"]},{"a":"kalder","b":"av","c":"adj.","d":["1) kall. " kald kälda " Bu 188 . alt käldovatn ib 529 i kaldo bazstowo KL 121 . " iuir kalde gryto ib 246. " ib 249 . Al 2539, 2543, 2547 . LfK 221 . ST 21 . hiärnin som är aller kalder MB 1: 84 . " ath maghen är kaller och kölder " LB 7: 74 . tola . . . kalt jarn Di 32 . vm callo nättrina KL 352 . " funno the han alzstingx dödhan oc kaallan " Lg 3: 231 . " tha kallast är vm alt arit " Bo 13 . - med dat. the lögh war honum illa kaal Al 2541 . - bildl. iak är somlicom sua kallir at min väghir thäkkis thom ängaledhis Bir 2: 216. - kall. ss egenskap hos ett läkemedel. pwrlök är watir oc kalir LB 3: 52 . ib 54 o. s. v. - kall, som känner köld, som fryser. värma . . . thom som kalde äru Bir 2: 133. ","2) kall, kallsinnig, likgiltig, slapp. calla gerninga Bir 2: 162 the siäl som är kald j gudz älskogha ib 1: 371 . thera kärlekir är allir kallir til min ib 119 . ib 219, 3: 463 . " som kallir är i kärlekinom " KL 247 . LfK 163 . ängin är ok swa kallar af (frigidus ab) guds kärlek Bir 1: 24 . " gör kalla fran gudhelikom kärlek . . . wranga män " Ber 182 . ","3) fientlig, ond, fördeflig. " cassander bär mot thik thanka kalla " Al 9986 . wakna mz kalla dröme ib 1580 . " kalt är qwinno radh " GO 139 . - Jfr iäm-, of-kalder."],"e":["kaaldher MB 2: 338 . ","kaller LB 7: 74 ; MB 2: 338 . ","kallir KL 247 ; Bir 1: 119, 2: 216. ","callir ib 203 . ","kallar Bir 1: 24. ","kalir ST 21 ; LB 3: 52 . f. ","kald Bu 188 ; Bir 1: 371. ","kal ib 219 . ","kaal LfK 163 ; Al 2541 . n. ","kalt . ","kaallan Lg 3: 231 . ","kalde KL 246, 249 . ","kaldo ib 121 . ","kallo LB 3: 39 . ","kalde Bir 1: 371, 2: 123. ","kale LB 3: 46, 47 . ","kalla Al 1580, 9986 ; Ber 182 . ","calla Bir 2: 162. ","kaalla Al 2547 . ","kaalla Al 2543 . ","callare Bir 3: 463. ","kaldaster: -asta LfK 221 ; -asto ib. ","kallaster: -ast !SYNS_DÅLIGT? 13), "]},{"a":"kalder","b":"av","c":"adj.","d":["1) kall. fore harda thorna ok kalda kistor varde the (ɔ: de goda) jnsette j äuderlighin hymmerikis palacia Sv Kyrkobr (Llucid B) 130. märkiandis är ath gödhis akren jnthe tha är han förmykith kaller PMSkr 197 ."],"e":[]},{"a":"kaldesker","b":"av","c":"adj.","d":["Kaldeisk. nam han ebrezsko thungo ok kaldesko (af samma hand rättadt till kaldeghsko) Bil 627 ."],"e":["kaldeghsker )"]},{"a":"kaldna","b":"vb","c":"v.","d":["kallna. PM L, 12. - bildl. the som brännande waro til syndanna lusta kalnadho (refriquerunt) af hans reno lifwirne Bir 1: 329 ."],"e":["kaldhna PM L. ","kalna ib 12 ; ","-adho Bir 1: 329 . -adhe),"]},{"a":"kaldraghare","b":"nn","c":"","d":["person som transporterar kål? " olitor . . . kaal dragore ok plantare ok dyngio dragae " GU C 20 s. 379 ."],"e":["kaal dragore )"]},{"a":"kaldun","b":"nn","c":"","d":["innanmöäte av slaktat kreatur. - ss maträtt. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 475. GU C 20 s. 304 . Brasks Matordn. 6."],"e":["kaal )"]},{"a":"kaldun","b":"nn","c":"","d":["innanmäte af slagtadt kreatur. medh späk ok grönth kaaldwn (1506)."],"e":["kaaldwn . ","koldwn )"]},{"a":"kalfat","b":"nn","c":"","d":["kålfat. " rät meddagx tid som kålfated stod oppa bordet " Troj 316 ."],"e":[]},{"a":"kalfboe","b":"nn","c":"","d":[" Kalfbo, inbyggare i Kalf. aff forscrefne kalffbo HSH 24: 7 ( 1513) ."],"e":["ack.","-bo HSH 24: 7 (1513)), "]},{"a":"kalfrö","b":"nn","c":"","d":["kålfö. PMSkr 353, 355 . Jfr hvitkalfrö."],"e":["kaal- )"]},{"a":"kalfrö","b":"nn","c":"","d":["kålfrö. " tag kaal frö " LB 7: 254 ."],"e":["kaal- )"]},{"a":"kalgardher","b":"","c":"","d":[],"e":["*kalgards porter , ","kalgards rum , n. Se Sdw 2: 1247. kålgårdstomt. ATb 1: 170 ( 1462) . Jfr kalgardhrum. ","kalgards tomt (kaal-. -gardz-. -garz-. -garss-], ","*kalgardha tomt"]},{"a":"kalgardhrum","b":"nn","c":"","d":[" = kalgards rum. Svartb 439 (1449-58)."],"e":["-gaard- )"]},{"a":"kalgardhtomt","b":"nn","c":"","d":[" = kalgards tomt. ATb 2: 31 ( 1474) , 3: 208 (1507). STb 3: 84 (1493), 405 (1498)."],"e":["kaal- )"]},{"a":"kalgarþer","b":"nn","c":"","d":["kålgård. " stal kaal af minom fatöka kaalgardh " KL 192 . rökta brödhranna kaalgardh ib 252 . SD 3: 112 . cum vno fundo ortuli wlgariter dicti kalgardh ib 604 ( 1323) . ib 748 ( 1326). SJ 7 ( 1437) o. s. v. - (?) som tha for rätthän sathä j kolgardhen nidher i forborghänne for abo sloth FH 4: 80 ( 1463) . "],"e":["kaal- . ","kol- . kalgaardher: -gaardh SJ 12 ( 1423)), ","kalgards rum","calgardz- )","kalgards tompt","kalgardz- SJ 37 ( 1426), 38), ","kalgardha krydde","-kridde )"]},{"a":"kalgryta","b":"nn","c":"","d":["bildl. " at henta nagoth i kaalgrythene " BSH 5: 147 ( 1507) ."],"e":["kaalgrythe )"]},{"a":"kali","b":"nn","c":"subst.","d":["sodaört, salsola kali Lin. " lj rom och waland görs glas aff treskona materia som är . . . aff swarto akso som är brend aff enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa valsko soda " PMSkr 559 . " theyrthen kall wäxer ath enast vidr hafz, strandena ib. Jfr alkali (felaktigt tolkat s. 13). ""],"e":[]},{"a":"kalippe","b":"nn","c":"subst.","d":["dryck tillredd av en krydda. " i noumembri manadeh . . . vakte teg fför kull tin drik skall väre canel ingefär calippe " LB 14: 22 (s. 482))."],"e":["calippe )"]},{"a":"kalkbalia","b":"nn","c":"","d":["kalkbalja. STb 2: 287 ( 1488) . HLG 2: 71 (1517)"],"e":[]},{"a":"kalkband","b":"nn","c":"","d":["murbruk. " een mwr . . . j hulkom . . . skynw alla dyrästä stena, swa at theres kalk bandh syntes ey annat vara än dyrastä gullet (habere videretur aurum pro cemento) " LfK 248 . "],"e":[]},{"a":"kalkbiärgh","b":"nn","c":"","d":["eg av kalksten. Saml 6: 177 ( 1495) ."],"e":["-bärg )"]},{"a":"kalkbodh","b":"nn","c":"","d":["bod för förvaring av kalk. HLG 2: 48 (1516)."],"e":["-bod )"]},{"a":"kalkbräkare","b":"nn","c":"","d":["kalkbrytare, kalkkrossare. ss tillnamn. " mathie kalkbræcare " BSH 1: 99 ( 1365) ."],"e":[]},{"a":"kalkbrännare","b":"nn","c":"","d":["kalkbrännare. ST 148, 149 ."],"e":[]},{"a":"kalkbrännare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " simon kalkbrenae " ATb 2: 231 ) (1484). ib 3: 80 (1498)."],"e":[]},{"a":"kalkdisker","b":"nn","c":"","d":["paten. item 3 lödigh marc ok 4 lodh wi fiugom aff brödromen; thät war 4 kalk diska VKU 36 ( 1542) ."],"e":[]},{"a":"kalker","b":"nn","c":"","d":["bägare, kalk. - på ljusstake. morten maalare for stakana han forgylthe i höge köen och giorde nyia kalkar ther vppa HLG 2: 47 (1516)."],"e":["bet . ","karlkin STb 5: 305 (1513, Bil), "]},{"a":"kalker","b":"nn","c":"","d":["bägare, kalk, nattvardskalk. " en calcar af cristallo var i sancti laurenii kirkio " Bu 417 . giffwens thrätighi kalka for hans siäl j hulkom ther gudz bloodh ma offras Bir 2: 22. prestä ok andre vigde men herliga orneradhe swa som til at syunga messo hafuandes klaka klädher ok all vedertörffteligin tingh LfK 242 . SD 5: 563 ( 1346), 564, 565, 566. Bil 409 . Bir 2: 335, 3: 125 . VKR XI . ST 192 . - bildl. om lidande: kalk. tak fran mik thänna bitarlica kalkin (calicem istum) Bo 185 . Jfr drövilsa kalker."],"e":[]},{"a":"kalker","b":"nn","c":"","d":["kalk, kalksten. " bygia mwr mz stenom . . . vtan liim oc kalk " Bir 2: 230. Al 6412, 7694 . Lg 3: 242, 243 . LB 9: 108 . " för then kalk som nilis michelson matiala staal aff sexemäki kirkiö " BtFH 1: 231 ( 1509) . ib 258 (1509). för bälker bräder och kalk ib 171 ( 1506) . ib 146 (1506). tässa kalkana magha wppenb[a] rlika föras LB 9: 96 . " allan kalk gör aather j sin stadga oc likamligheth aff hwilkom kalkana ärw giorde " ib 113 . osläkther kalk PM 9 . ib 10, 11 . LB 7: 297 . Jfr gul-, mur-kalker."],"e":[]},{"a":"kalker","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*kalka rörare","kalke- . ","kalkä- . ","kalcke- . ","-rerare )"]},{"a":"kalkförare","b":"nn","c":"","d":["jöns werkestae kom jn forsitiandhe retin och sadhe ath pedher benktson kallade honom en fändens kalkförare (fd för kalkrörare?) ATb 2: 274 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"kalkkista","b":"nn","c":"","d":["kista för förvaring av kal. HLG 2: 72 (1517)."],"e":[]},{"a":"kalkluk","b":"","c":"","d":[" ,m. lock till en kak. han . . . lagde sacramänit vppa kalk lokit MP 4: 84 ."],"e":["-lok )"]},{"a":"kalkmakare","b":"nn","c":"","d":["person som bereder kalk, tillreder murbruk o. d. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 190. laath kalkmakaren stöpa kalk Brasks Cal 266 . SSkb 337 (150910). Kumla kyrkas rb 96 ( 1512) . - ss tillamn. goskalk kalmaker Skotteb 142 (1463-64) ib 246 (1466-67), 271 (1487-68). Kumbla kyurkas rb 44 (1487?). SSkb 217 (1506-07)."],"e":["kalch- . ","-maker )"]},{"a":"kalkpakkare","b":"nn","c":"","d":["person som packar kalk. StÄmb 160 (1506)."],"e":[]},{"a":"kalkröra","b":"nn","c":"","d":["redskap för omröring av kalk o. d., kalkraka. för tet hans . . . dreng . . . kloffuit honum handhem j tw med en kalk röre STb 4: 323 ( 1553) ."],"e":[]},{"a":"kalkrörare","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. " michel kalkröres vxor STb 2: 194 (1487). ib. " ib 324 ( 1489) . SSkb 12 (1501-02), 347 (1509-10). HLG 2: 24 (1511), 49 (1516). Stock Skb 31 (1516-17). - Jfr kalkförae. "],"e":["kalc- . ","-rörar . ","-rörer . ","-rörere )","*kalkrörara lön","-rörare- )"]},{"a":"kalkskuta","b":"nn","c":"","d":["skuta varpå kalk transporeras. Stock Skb 302 (1524, Skip) ."],"e":[]},{"a":"kalksla","b":"vb","c":"v.","d":["kalkslå, rappa. " tekin kirkione medh kalkslaget tygell " STb 1: 113 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"kalksten","b":"nn","c":"","d":["kalksten. " for slotzins bälker och kalk sten och bräder " BtFH 1: 153 ( 1507) . " for slotzens retoghet om kalksten balker och brädher " ib 156 ( 1507) . ib 178 (1507), 182 (1507), 243 (1507), 255 (1507)."],"e":[]},{"a":"kalkstötare .","b":"","c":"","d":["person som bereder kalk (till murbruk o. d.), kalkslagare. VKU 29 ( 1541) ."],"e":[]},{"a":"kalktrogh","b":"nn","c":"","d":["kalktråg. HLG 2: 50 (1516), 71 (1517)."],"e":[]},{"a":"kalktunna","b":"nn","c":"","d":["tunna för förvaring av kalk. HLG 2: 50 (1516), 71 (517)."],"e":["-wna )"]},{"a":"kalkughn","b":"nn","c":"","d":["kalkugn. ST 149 . Lg 3: 243 ."],"e":[]},{"a":"kalkughn","b":"nn","c":"","d":["kalugn. Nio handl rör Vkl 223 . ATb 1: 194 ( 1463) . PMSkr 360, 642 ."],"e":["-vgn . ","-oghn- -ogn),"]},{"a":"kalkvräkare","b":"nn","c":"","d":["peson som har till upgift att konrollera (salförd) kalk. StÄmb 172 (1510)."],"e":["kalch wrekere )"]},{"a":"kalkvällinger","b":"nn","c":"","d":["kalkvälling, i vatten upplöst kalk. sywdhande kalwällingh PM 5 ."],"e":[]},{"a":"kalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ropa på, kalla, tillkalla. eya hwat söth wardher hans röst kalllandis (vocantiis) Mecht 293 . - tillkalla, tillsäga att infinna sig. Se Ddw 2: 1347. tillkalla, förordna. tha haffde jac nämpt och kallat ena landzsyn wildoa Akt Kungsådr 18 (1478). - kalla för rätta, stäa, instämma. Se Sdw 2: 1247. ljtem gunnar jngwalson iij öre swarsöso didrik porsäl kalladen ATb 1: 68 ( 1457) . ib. ib 74 ( 1457) , 84 (1458), 179 (1462) 262 (1467). - infordra. med prep. a(pa). hwar som ther sin part deel vpber, skal tet lata vpscriffue tenckieboken til amynilse ok . . lata tet jn j retten jn koma, o radit ther pa kalle wele STb 3: 125 ( 1493) . _ hädankalla. mädhjän gud . . . haffuer all vaar käreste barn här aff werldenne met dödenom kallat FMU 4: 351 (omkrl. 1470). HLG 3: 28 (1518), 31 (1521), 69 (15234). STb 5: 313 (1520, Kop). 2) kalla, åkalla, anropa. - med pep. (a (upa). tha kallis först oppa thäns helgha anda nadh Abbedeval i Vkl. 76. jac kallar aa tik, härre gudh SvB 508 (1400-t.). 3) kalla, bjuda; mana. jnieo . . . kalla maa oc reda (ɔ: reta) GU C 20 (hand 2) s. 19. 4) säga, påstå. - tilllägga? med dat. och ack. thet förwunnende tywffwerij hon kallade honum STb 5: 254 ( 1518) .","7) kalla, benämna. " sanctus iohannes ok andre gudhz wini som stora gudhz nad hafwa kallas paradiis SkrtUppb 115. - opersonl. kallas, heta. Se Sdw 2: 1247. - refl. lkallas, kala, benämnas, heta. niclis oloffson, kalladhis blymestre " SD NS 3: 222 ( 1417) . thän andra sonen het paris hwilken kallades oc j andro nampne alexander Troj 35 . "],"e":["kalla ater , 2) återkalla, återtaga, återkräva. kan tät swa warda, att the sama messur eigh vppe hallaz . . . th ma han . . . thät fornämpda ullughagiall oc tompt oc kaalgaard aater at kalla Vg FornmtIII 7-7; 1457 (1384). Jfr aterkalla. ","*kalla fore . kalla för rätta, instämma (som vittne). hafwum wi . . kallat the fore, som llagmannin . . . haffde ämpt SD NS 3: 150 ( 1416) .","kalla hem , hemkalla . . . at wort folk skal hem kallis fran calmarna aff bestallingen STb 4: 9 (1504). ","kalla i gen , 1) återkalla, kalla tillaka. laten kalla edan son j gän Prosadikter (Sju vice m C) 238 . 2) återkalla, återtaga, återkräva. han . . . gik siden fran hanum oc til en annen oc kallade sina iord i gen Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . - upphäva. item kallo wi i gen ok affläggiom allan then toll . . . som vpkomen ok alagdher är Priv f Sv st 79 (1436). "]},{"a":"kalla","b":"vb","c":"v.","d":["eg. ropa. ","1) ropa på, kalla, tillkalla. iuþa . . . calloþo huar annan Bu 14 . lät biscopen kalla þeophilum ib 29 . " engelbert kalldhe sit folk " RK 2: 2499 . " han kallade them ther alla til hoopa ib 914. thu kalla mik min kantzcelära " Al 10189 . kalladhe til sik the wisasta män som i iudea waro Lg 94 . tha þeer äru . . . firi os kallaþir mäþ wart bref SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer mäþ wart bref äller buþ ib. hafþen ii eigh hana callat tel hialpa " Bu 23 . " vm guþ wil oss baþin äller annat varrä kallä här af väräldynne " SD 5: 562 ( 1346) . " wet jac ey nar gud mik kalla (hädankalla) wil " ib NS 1: 563 ( 1406). ib 2: 11 ( 1408) . med ack. och instrumental dat. el. i dess ställe at med dat. kallar waar herra abraham tyswar hans namne (vid hans namn) MB 1: 199 . gudz ängil . . . kallar abraham tyswar at nampne ib 201 . Jfr 7. med prep. a och ack. han kalladhe rasklika a sin sween Iv !SYNS_DÅLIGT? ib 4117 . - med prep. at och dat. kallar war herra at adame MB 1: 161 . Fl 1496 .","2) med prep. til med gen. el. ack. " kalladhe han til gudh oc sancte olaffs konunghx: at the matto honom til hiälpa koma " Bil 865 . " calladhe han til sanctam claram. " KL 386 . " kalla til gudz hiälp " MB 1: 455 . Al 6708 . MB 2: 324 . ","3) kalla, bjuda, mana. med prep. til. med följ. subst. thz kalla till (provocat) ödhmiukt Bir 3: 175. - med ack. samt pep. til med följ. subst. el. pron. pass. han blygdhis at vara ödhmiukir munkir ok sta j sine callan ok reghlo til hulka han var calladhir Bir 3: 188. ey varo mange kötlica sniälle älla ärlike först kalladhe til tronne MP 1: 114 . ","4) säga, påstå. kallaþe han falsara renliue louat Bu 27 . " þe callaþo þik vara timbremanz son " ib 78 . ","5) säga, uttala. lekfolket . . . callar kyndelsmesso fore candelmesso Bu 8 (möjligen är dock efter callar att underförstå höghtiþena, i hvilken händelse stället föres till 7). ","6) säga, framsäga. " gik i mönstrith oc sina böner kalla " Al 7502 . ","7) kalla, nämna, benämna. med två ack., af hvilka den ene är obj., den andre predikativ ack. bygdo þe mönstar ok vigþo þät friþi tel heþar ok kallaþo þät friz mönstar Bu 64 . " thu skalt kalla han johannem " Bil 892 . - med två ack. samt prep. at med dat. han kalladhu män at ädhla nampne wäräldinna blomster Bil 320 . - med två ack., af hvilka den ene är yttre, den andre inre obj. hwilken som annan kallar oqvädins ordh eller oqwäm SO 294 . SGG 127, 133 . " hwat nampn kallom wy thz bäzst " PK 242 . - stundom förekomma predikativ ack. och inre obj. koordinerade. kallar man annan tiuff. härinson, eller annat oquädhins ordh MEG (red. A) 54. ib (red. B) 59 . EG 63 . - med yttre obj. underförstådt samt predikativ ack. och inre obj. koordinerade. calle eigh vtroen. ok eigh liughärä. ok egh morðthärä. ok ängte vquäþins ordh annat SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med dat. och ack. kaller androm horansson SO 142 . " om drengen kallar thz nampn sinom hosbonda ib. - opersonl. kallas, heta. viþ en staþ som callar carnotum " Bu 16 (se Lg 931 ). ib 4 (se Lg 923 ), 54, 199. Bil 106, 894 . Lg 925 . - part. pret. kallad, benämd. i nichea. sua callaþom staþ ( i en stad som heter N.) Bu 136 . - vara kalladher, kallas, heta. är th watn kallath bärsabee MB 1: 199 . han war kallas (för kalladher el. kalladh; dock har Cod. B kalles) en middelma,, ty han war altiid bland store men Di 129 .","8) instämma till, hänskjuta till? tridhiungx thing kalla TB 73 . - refl. kalla,s kallas, benämnas, heta. han callas . . . vars härra broþer Bu 194 . " lius a latin kallas (motsv. ställe i " Bu har hete 8) candela Bil 925 . " hui þe höghtiþ kallas kyndelmässa " Bu 8 . " callas höghtiþin candelmässa rät nampn (motsv. ställe i " Bil har at rätto nampne 926, i Cod. C rätto nampne ib) staden jebus, hwilken andro nampne kallas iherusalem MB 2: 130 . ib 343 . iosep hulkin som andro nampneno kalladhis (cognominatus est) barnabas KL 139 . " ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne han skulde kallas " Bil 894 .","1) återkalla, kalla tillbaka. kalla ater thina thwa brödher KL 313 . ","2) återkalla, återtaga, upphäfva. at i . . . kallin ater (ad irritum perducatis) mina säät MB 1: 377 . " hwi kalladhe thu ater mit budh " KL 308 . - Jfr ater kalla. "],"e":["kalda SD NS 2: 11 ( 1408); -as ib. -ar, -aþe, -aþer. ","kalla ater , ","kalla fram , ","kalla i gen , återkalla, återtaga. om all siälarycht skal kallas igen SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). Jfr i gen kalla. kalla saman, sammankalla. callar eraton philosphus saman mykit folk Bu 151 . " lät tomas calla saman alt landet " ib 184 . ib 50 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 670. Bil 54 . SO 79 . Jfr saman kalla. ","kalla til , ","kalla ut , utkalla, uppbåda till krigstjenst utom landet. at thet föghe folk, som her är i landhet, kalledis swa mottelige wth FM 263 ( 1506) . "]},{"a":"kallan","b":"nn","c":"","d":["1) kallande (till ngt). skal thu loffua mik for mina wenlika kallan (vocatione) j hwilko iak them kalladhe til äroma rike Mecht 156 . sance andrea . . . hwilkin som at enno (hskr. K: enne) hans kallan . . . wärdhena ffasfängho ower gaff SvB 381 (omkrl. 1520). "],"e":[]},{"a":"kallan","b":"nn","c":"","d":["1) kallande, ropande. " " Su 22 . ","2) kallelse, kall. " han blygdhis at vara ödhmiukir munkir ok sta j sine callan ok reghlo (vocatione) til hulka han var calladhir " Bir 3: 188. MP 1: 114 . "],"e":[]},{"a":"kallare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr akallare."],"e":[]},{"a":"kalleliker","b":"","c":"","d":[" , jfr aterkalleliker."],"e":[]},{"a":"kallilse","b":"nn","c":"","d":["kallelse, kallande. paulus kräfwir ok bedhis wars hiärta oplysta öghon at wi matthom witha, hwikin hans kallisa hop (spes vocatiois) är SpV 298 . ib 514 . " miskunna mik häre ihesu christe för apostlanna kallilse SVB 39 (slutet av 1400-t.). Jfr a-, gen-kallilse. ""],"e":[]},{"a":"kallilse","b":"nn","c":"","d":["kallelse, kallande. " skudha han i thässom kallilsomen (vocationibus) " Bo 57 . hällir löpi iak äpter enne mins skapara kallilsa röst Bir 3: 128. Jfr a-, ater-kallilse."],"e":[]},{"a":"kallirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr akallirska."],"e":[]},{"a":"kalmadher","b":"nn","c":"","d":["kålmask. " eruca kal madhkter " GU C 20 s. 108 . ib s. 228. somme taka asko brända aff fikons trä ochströ pa kal markena PMSkr 355 ."],"e":[]},{"a":"kalmarna borghare","b":"","c":"","d":[" , m borgare i Kalmar. STb 5: 140 ( 1517) ."],"e":["kalmere- )"]},{"a":"kalmarna esa","b":"","c":"","d":[],"e":["i . ","-ressor Stock Skb 293 (1504, Skip)), f färd till Kalmar. Stock Skb 293 (1504, Skåp) ."]},{"a":"kalmarsker","b":"av","c":"adj.","d":["ltill stadsnamnet Kalmar(ne) lx calmarska spen korn Arfstv 62 (1474-75). - i best. form ss. subst. om person från Kalmar. kalmarske ib. d:t (ɔ: dedit) ij öre quit Skotteb 231 (1466-67). ib 260 (1467-68), 3+02 (1468-69)."],"e":[]},{"a":"kalmus","b":"nn","c":"","d":["kalmus, actorus calamus Lin. Se Sdw 2: 1247."],"e":[]},{"a":"kalning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utkalning."],"e":[]},{"a":"kalrot","b":"nn","c":"","d":["rot af kål. brännir man thörra kaal rötir til asko LB 3: 128 ."],"e":["kaal- )"]},{"a":"kalstokker","b":"nn","c":"","d":["kålstock. PMSkr 354 . - ss tillnamn manus kaalstok ATb 1: 248 ( 1466) . ib 321 ( 1470) . dawid kaastoch ib 3: 114 (15400)."],"e":["kaal- . ","kall- ATb 1: 293 ( 1468) , 321 (1470)), "]},{"a":"kalstokker","b":"nn","c":"","d":["kålstock. LB 1: 96, 7: 194, 220, 287 ."],"e":["kaal stocker: -stock LB 7: 220 ; ","-stocka ib 287 . ","kolstocker: -stocka ib 194 ),"]},{"a":"kalstrith","b":"","c":"","d":[" sust. iak viil germa m[ed] forst moth drykke ed[ra] skol i kalstrith [etc] G_'2- 260 (1507)."],"e":[]},{"a":"kalva","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr kälva."],"e":[]},{"a":"kalve","b":"nn","c":"","d":["benkalf, vad. lot konungen skära sunder the synner som offwan hans kalffwa lago Di 52 . Jfr benkalve."],"e":[]},{"a":"kalver","b":"nn","c":"","d":["3) kil p not, i vilken fisken stannar vid ppdragandet. pretedrea deffinetum fuit, quod de sagenis sigulis cardam, dictam kalff, habentibus detur curato vna pars, dicta maskuth Svarb 146 (1373). . . ath konungx gardhen i kwmo skal i fornempda sioom loch trskwm haffwa halff kalff met sio nöther ib 455 ( 1455) . - Jfr ben-, hiort-, not-, nota-, qvigho-, ren-kalver. "],"e":["*kalva haghi , ","*kalva holme , ","*kalva hovudh","*kalva mule , m. kalvmule, ss tillnamn. mattis kalwamwle ATb 2: 181 ). ib 191 ( 1482) ."]},{"a":"kalver","b":"nn","c":"","d":["1) kalf. " dyrkado . . . kalua ok söde " Bil 620 . han löper . . . til sinna fähiordh oc tagher ther en mörastan kalff MB 1: 189 . Bir sio-kalver. ","2) lös pergaments- el. papperslapp, innehållande fortsättning el. tillägg till en skrifvelse och vidfogad denna, postskriptum. hwad her for tiende er, fynen i vti en kalff her innelucht BSH 4: 314 ( 1502) . " somen aff tessä oxer fyndes i thenne kalf ib 5: 400 (1510). i then kalff i breffuit laa " FM 645 ( 1516) . HSH 24: 7 ( 1513) .","3) kil el. förlängning af en not der fisken stannar vid uppdragningen. Se nota kalver."],"e":["-ar )","kalva ben , ","kalva kiöt","-köt . ","kalffua köth),","kalva miärgher"]},{"a":"kalz","b":"nn","c":"","d":["skämt, gyckel. " jocus . . kaalz 'ller smak in singulari t me in plurali " GU C 20 (hand 2) s. 41. lib."],"e":["kaalz )"]},{"a":"kalz","b":"nn","c":"","d":["skämt, gyckel. " them thotte thz ¨wara häggumma oc kalz " MB 1: 194 . " baadhe j kalze (joco) oc aluara " Bir 2: 25. höfuizlikt kalz ok gaman Fr 1281 . " thera gaman kals ok löghe Mp 1: 29. " ib 27 . war herra far altidh mz aluara oc ekke mz kalze ST 72 . " lät aff alt kalz oc fafänga älla fafänglikhet " Su 232 . Bo (Cod. B) 345 . Bir 2: 218, 334, 3: 218. ST 157 . Ber 80, 176, 177 . Su 238 . LfK 160, 196 . - prat. a tholkith kalz vil iak ey lydha Iv 1155 . " tholikt är rät skalka kalz " Al 2692 . " hans herra gitr han ful wäl hört swa länge han hafwer sit kalz wt fört " ib 2708 ."],"e":["kalzs MP 1: 27 ; ","-e Bir 2: 218, 334, 3: 218. kals), "]},{"a":"kalza","b":"vb","c":"v.","d":["skämta, gyckla, prata. sagdhe . . . swa som kalzande Bil 830 . " the kalzadho marght ok giordhe sik gaman " Fl 619 . ib 1421 . Fr 1070, 1378, 2132 . Iv 51, 1817, 3926 . KL 218 . MP 1: 249 . LfK 195 . tha thu kombir j kyrkiona skal thu enkte tala onyttelika, ey runa, ey kalza ellir snakka ST 186 . " han kalzadhe mz hänne " ib 305 . ib 72 . Ber 233 . Su 130 . diärflika til hans kalzsa ST 392 . " ther vordho margh höfuizlik ordh kalzath " Fr 2701 . ib 558 ."],"e":["kalzsa . ","kalsa: -at Mp 1: 249. -adhe, "]},{"a":"kalza","b":"vb","c":"v.","d":["skämta, gyckla, prata. " jocor . . . kaalä " GU C 20 (han 2) s. 41."],"e":[]},{"a":"kalzin","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kalzlika","b":"ab","c":"adv.","d":["skämtsamt. " kalzlika älla alworlika " Ber 274 ."],"e":[]},{"a":"kamar","b":"nn","c":"","d":["oc f.? (SJ 2: 156 (1489) och n, (i bet. 3).","1) kammae, mindre (eskilt) rum, sovrum . . . st juan . . . och hans hustrv christin skulu mich vppehaldhe mina wlfordhan meth maath . . oc en kammar jak liggher i SD NS 3: 49 ( 1415) . SJ 2: 62 ( 1480) . " on skal haffua stugukammaren eller en andra kammer " ib 156 ( 1489) .","3) kammae, den del av ett skjutvapen i vilken krutladningen antänes och vilken i början var ett särskilt stycke, som fästes vid tbössan. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 846, Dahlgren, Glossar s. 436. en stoor stenbössa met III kambra Inv cur Tynnelsö 2. Stock Skb 289 (1492? Skip), 40 (1518). asnamande erlig man seurein . . . en stenbysse med ith kammer ib 30: (1520, Skip). ib (d:o)). - Jfr bysso-, slänga-, skärpentina-, slagh-, spisa-, stenbysso-kamar."],"e":["kammar . ","kammer . ","lkamrer Stock Skb 289 (1492? Skip). kambra Inv cur TTynnelsö 2. kambe Stock Skb 40 ( 1518) , 302 (1530), Skip)),"]},{"a":"kamar","b":"nn","c":"","d":["och n. (endast i bet. 3)","1) = kamare 1. brödhranna sömpnhws thet scal swa byggias at hwar brodhir scal hafua sin chamar oc sin cella VKR 43 . MB 2: 130, 311 . - klädkammare? skattkammare? j hans (konung Eriks) kaamar (en afskrift har fatabur, se Hadorphs uppl. s. 220 samt aftrycket i Scritp. rer. suec. s. 77) hafde han thiänt förre oc stundom tha wakte han hans dörre RK 2: 1950 .","2) kammarrätt. " wii äre nw stempde i kesarens kammär " HSH 20: 211 ( 1507) . ","3) = kamare 2. IIstore skerpentyner med II kamer hwar ther oc II andre store med et kamer hwar there HSH 19: 166-167 (1506). IIII andre smaa skerpentyner med II kamer hwar there ib 167 . skärpentijner medh lxiiij (64) kamra BSH 5: 506 ( 1512) . Jfr karm. Jfr böna-, lön-, slapo-kamar."],"e":["chamar VKR 43 . ","kamer . ","kammar MB 2: 120 . ","kaamar RK 2: 1950 . ","kamrar ) , ","kamars dyr","-dör )"]},{"a":"kamara","b":"nn","c":"","d":["= kamare 1. thetta husit är ey thz kamara som jak sagdhe thik Bir 3: 237."],"e":[]},{"a":"kamare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["cammare . ","kammare . ","caera SJ 2: 136 ( 1489) . kamere Skotteb.289 (1467 - 68)),","*kamara byssa","kamara dyr (kammare döör), ","*kamara las","-laas )","kamara mästare , ","*kamara nykil","camera- )","*kamara rätter","camare- )","kamara sven","camera- )"]},{"a":"kamare","b":"nn","c":"","d":["eg. hvalf.","1) kammare, mindre rum, enskildt rum, sofruim. gik varfrw i camara a sina böne Bo 25 . " en litin kamare " ib 34 . " wtgik lönlica af camarenom konungsins " Gr 260 . " fik honom een kamera han skulde blifwa vth j " ST 57 . KL 346 . Gr 298 . Bir 3: 190, 236, 237. VKR XX . ST 29, 59, 113, 137 . Lg 3: 511 . bygdho sik cellar oc smaa kammara, i wingardhom oc akrom LfK 22 .","2) kammare, den del af ett skjutgevär i hvilken krutladdningen antändes och hvilken i början var ett särskildt stycke, som fästes vid bössan. kamaren vtaff byssone sprang RK 2: 6112 (kan föras till kamar). - Jfr lönkamare, äfvensom kamar. "],"e":["kamere: -a Bir 3: 236; ST 29, 57, 113 . ","camere: -a ib 59, 137 ; ","-ran ib 113 . ","kamerä Bir 3: 237 . ","kammare: -ara LfK 22 . ","-ar ) , ","kamara dyr","-dörr (jrf. vok. i änd.)), ","kamara mästare","camera- )","kamara sven , "]},{"a":"kamarlas","b":"nn","c":"","d":["kammarlås. Hlg 2: 78 (1518), 69 (1520). Jfr kamara las."],"e":["kammar- . ","-laass )"]},{"a":"kamarmästare","b":"nn","c":"","d":["kammarherre, öfverste kammarherre. the aff wort radh som slotzlofwen vppa tar, som är hofmästere, cantseler, camermästere, köghemästare, skenk ok fodhermarsk BtRK 146 (1441, orig., daniserande). ib 327 (1483, nrig.), 328. Jfr kamara mästare, kämmermästare. "],"e":["kamermestare: -en BtRK 327 (1483, orig.) . ","kammermestare ib 328 . camermästere),"]},{"a":"kamba kamma. v.","b":"","c":"","d":[],"e":["*kamba aff , kamma av . . . thäs the (ɔ: rävens här) bliffwa brwn ath olyan kan kammas aff them PMSkr 403 ."]},{"a":"kambare","b":"nn","c":"","d":["person som har till yrke att kamma ull, ullkammare? ss tillnamn. " johan kambae " RP 1: 555 ( 1382) . "],"e":[]},{"a":"kamber","b":"nn","c":"","d":["1) poeten, kam. jtem (bör honum [ɔ: kammartjänaren]) see til, ath bächin, kamb, skoo oc pantoffle ära ene Arnell Brask BiI 31. 2) crsta, kam. Schlegi o. Klingspor 212 (1480). hanen . . . haffwandis . . . bögan blodhrödhan oc standande kamb PMSkr 251 . 3) takås, ryggås. diäwlin . . . satte honu öwarst loppa mösterins aam eller ryggas MP 3: 94 . - Jfr hiälm-, iärn-, kirkio-, ulla-kamber."],"e":["kaam MP 3: 94 ),"]},{"a":"kamber","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kamber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) pecten, kam. " war thän kambin hänne swa thungir " KL 125 . gifwa mannom . . . kamba Ber 165 . " kamba oc speghla ib. Jfr iärnkamber. "","2) crista, kam, fjäderkam. han (fogeln Fenix) . . . hafuir camb a höfdhe Bil 306 . Al 7574 . ","3) takås, ryggås. Jfr kirkio kamber."],"e":["kambin KL 125 . ","camb Bil 306 . ","kaamb Al 7574 . ","kambar ) , "]},{"a":"kamel","b":"nn","c":"","d":["kamel. " han lot . . . ther mz ladha een kameel " Fr 2661 . hwar äru . . . hästa oc camela oc vlualla (equi et cameli, elephantes) Bo 36 . ST 475 . Bir 4: 46. MB 2: 84, 90 . "],"e":["chamel: -um ST 475 ; -ane ib. kameel. pl. -ar. cameler MB 2: 84 ), ","kamela har , "]},{"a":"kamelot","b":"nn","c":"","d":["kamlott, tyg af kamelgarn. sex telas de camelot SD 1: 633 ( 1283) . " eth stycke swarth cameloth " FH 6: 123 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"kamfer","b":"nn","c":"","d":["kamfer. " LB 1: 97, 7: 259. j qwintin camfer omalitt " ib 325 . "],"e":[]},{"a":"kamfer vatn","b":"nn","c":"","d":["kamfervatten, vatten hvari kamfer är upplöst. PM L ."],"e":[]},{"a":"kamgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["ivrig att hålla sig framme, påträngande, anspråksfull, äregirig. Se Sdw 2: 1247. lhon war ey kangryogh ällir offyärff, ath trösta oppa okra sina forskyllan MP 5: 209 ."],"e":["kangyrogh )"]},{"a":"kamilla bloma","b":"","c":"","d":[" , se komilla bloma."],"e":[]},{"a":"kamos","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags fartyg. en pram II jacther och II kamosser FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["kamosser ) , "]},{"a":"kamp","b":"nn","c":"","d":[" PMSkr 553] yta. giff lim pa campen (på ett skrin el. dyl.) mädh enom pinzil PSr 553. ib. aller campen j hans skiöld war offwrforgyldt oc gooll Troj 122 ."],"e":[]},{"a":"kampa","b":"vb","c":"v.","d":["kämpa, strida i tvekamp. the skuldo ther badhe vm kampa ST 457 . iak . . . skal mz honom kampa ib 458 . " gingo the sammans oc kampade " Di 92 . " haffua wij nog länge kampad " ib 93 . ST 459 . Va 37 . Di 74, 75, 94, 113 o. s. v. Jfr kämpas."],"e":["-adhe , ","-at )"]},{"a":"kampa","b":"vb","c":"v.","d":["kämpa, strida i trekamp. agonizare . . . certare kampa GU C 20 s. 12 . decerno . . . döma mena eller täkia otänkia stadga ok kampa ib s. 167 ."],"e":[]},{"a":"kampan","b":"nn","c":"","d":["kamp, strid. " confcitus kampan ok stridh " GU C 20 s. 137,"],"e":[]},{"a":"kampare","b":"nn","c":"","d":[" (envigs)kämpe, glaciator. campio . . . skirmare ok kampae -GU C 20 s. 70. duellator kampare ib s. 203 ."],"e":[]},{"a":"kamper","b":"nn","c":"","d":["kamp, strid. " j thänna twägia manna kamp (in hoc duello) är bätra at winas än winna " SpV 461 ."],"e":[]},{"a":"kamper","b":"nn","c":"","d":["kamp, strid. " halda camp mz leonum " Bil 370 . " som the skullo en kamp bestaa " RK 1: 4228 . ib 875 . " drogho mote them trösteliga til kampin oc slagit " MB 2: 238 . " tröste han sigh ey sätia j kamp mot honom " ib 323 . - om Kristi lidande. vtan stadhin hiolt han kampin ok stridhena swa som starkaste kämpe (tamqwam pugil fortissimus campum et pugnam detinebat) Bir 1: 392. ib 344, 2: 105 . - särsk. tvekamp, envig. !SYNS_DÅLIGT? kamp sik taka op a Iv 3684 . then kamp iak mz !SYNS_DÅLIGT? fäkta wil Al 5344 . iach wilde for thenne !SYNS_DÅLIGT? sak skuld ga mz ider j en kamp Va 9 . Iv 3691 . Va 10, 36, 37 . Di 58, 67 o. s. v. war han offtä badhä i stridh oc i kamp (hann framdi opt orrostur ok einvigi einn vid marga) ib 1 ."],"e":[]},{"a":"kamperman","b":"nn","c":"","d":["ett slags större fartyg. kom griipeklow med en camperman BSH 5: 532 ( 1513) . tog han till seeg then camperman och lot bereden till syös ib. then camperman bleff well häden skyldh ib 533 ."],"e":[]},{"a":"kamperman","b":"nn","c":"","d":[" Sdw 1: 643. skepp från den holländska hansestaden Kampen?"],"e":[]},{"a":"kampgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["ifrig att hålla sig framme, påträngande, anspråks full, äregirig. som kam giroghe och näsadärffwe war o til ath sätia sik altiid frammarsth siälwe j bröllöpom och gästabudhom JP 87 . " at j enne kamgiroghe hiärtans rooth (avara radie ambicionis) bränder nokor kärleksins sötme ib. ""],"e":["kamgirogher . ","kam girogher )"]},{"a":"kampgirugher","b":"","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1247 och jfr kamgirugher."],"e":[]},{"a":"kampning","b":"nn","c":"","d":["kamp, strid. JMPs. 437."],"e":[]},{"a":"kamuk","b":"nn","c":"","d":["ett slags siden. Jfr Du Cange, camoca, camucum; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 704. giwum vi . . . til sama altarä eet fult par kläþä grönt oc blat, ströt med dyurum af gul, at hawa i duplicibus. jtem eet par af röþu kamuk at hawa i apostlä messu daghum. jtem eet par cläþä grönt kamuk. at hawa i semiduplicibus SD 5: 563 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"kancelär","b":"","c":"","d":[],"e":["kanceler L. ","canceler . ","kanseler . ","kantzeler BSH 5: 211 ( 1507) . ","cantseleer BtRK 146 (1481, orig. daniserande) . ","kansälär FM 380 ( 1508) . ","cancellär . ","canceller L. ","kanzälär L.), "]},{"a":"kancelär och ","b":"nn","c":"","d":["kansler. " h[ä]re hans my[n] s h[ä]ra biscopins kanseläre[e] GMP 2; 148 (1500f). " ib 311 (1508?). "],"e":["kanceläre (kanseller. kanseläe. best. kanseleren Stock Skb 222 ( 1523) . seläre. best. kansleren Stock Skb 222 ( 1523) . gen. cancelärins HLG 1: 61 (1454)), ","*kancelära hus","canceläre- )"]},{"a":"kanceläre","b":"nn","c":"","d":["kansler. " var sanctus thomas först konungx cancaläre j englande " Bil 787 . Al 10189, 10269 . RK 3: 691 ."],"e":["canceläre RK 3: 691 . ","kanzeläre Al 10269 . ","kantzceläre: -a ib 10189 . ","cancaläre Bil 787 ), "]},{"a":"kancelärska","b":"nn","c":"","d":["kanslerska, kanslerhustru. SJ 391 ( 1474) ."],"e":["cancelereska )"]},{"a":"kandelmässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*kandelmässo dagher , "]},{"a":"kandelmässa","b":"nn","c":"","d":[" = kyndilmässa. Bu 8 ."],"e":[]},{"a":"kanefas","b":"nn","c":"","d":["kanfas, ett slags (grov) hampväv. Skotteb 340 (b. av 1430-t., Borgm.)."],"e":[]},{"a":"kanel","b":"nn","c":"","d":["kanel. sinamomum caneel LB 6: 284 . SD 4: 711 (1340?). LB 2: 53, 4: 346, 7: 151 . - hvit kanel. costus caneel LB 6: 284 . "],"e":["caneel . ","kanil LB 7: 151 ),","kanela barker","canellabark . ","canilla barker. kanelabarch LB 7: 99 ), "]},{"a":"kanelbarker","b":"nn","c":"","d":["kanel. " cinamonum kanilbark han dwger for hostho " LB 7: 58 . ib 75 ."],"e":["kanilbark . ","canilbark LB 7: 75 ),"]},{"a":"kani","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre fartyg, båt. " the sändo en man a en kana " Al 5923 ."],"e":[]},{"a":"kankirlat","b":"nn","c":"pl.","d":[" skratt? alla osidhi, som warda mz otämelikom latom, oc kropsins ällir hoffudzins aathäffuom, oc kankirlaatom oc löghe ällir hädhilsom (in cachinno seu derisone) Bir 5: 77. wphöghiandis sina röt j cankirlaat oc omatelikit löghe ib 82. "],"e":["-laat )"]},{"a":"kanna","b":"nn","c":"","d":["2) kanna. ss måttkär el. mått. Jfr L. Former, De svenska spannmålsmåtten 44 ff. " j kannua öll " ÅK 64 . iiij kannar vÿn HLG 2: 22 (1511). ib 30 ( 1512) . item en höre for ii kanna ööl ib 116 ( 1523) . - Jfr draghara-, konvents-, kopar-, standa-, stekarahus-, tin-, trä-, vatu-kanna. "],"e":["-ar . ","kanno giutare (kanna-. HLG 1: 11 (före 1421). kanne- Stb 3: 315 (1426) o. ls. v. - giwtere. -giwter. -gutare. -gwtthare. -gytare. -gytere. -gyter), ","*kannogiutara magher","kannegiwtere- )","*kanno mule","*kanno stöpare","kannestöper )"]},{"a":"kanna","b":"nn","c":"","d":["kanna, dryckeskärl (med handtag och lock). " twa grytor oc twa kannor " SD NS 1: 678 ( 1407) . " tak ena kanno äller eth krws " LB 10: 8 . " hwar som bär kanno heller begare heller annath aff gillis stwgw " SEG 122 . kanna offuer gardh oc amur i geen gör godhan winskap GO 36 . siex stora kannor mz wiin ST 16 . SO 66 . FH 6: 21 ( 1449) . LfK 12 . LB 2: 71 . MD 435 . ","2) kanna. " ss måttkärl el. mått. om nogor är siwker medan gillit drikx ta bör hans grannom som gilbrödher äro hempta honom första dagen ena kanna ööll om ij stop " SGGK 109 . " nw kan gillesbrodhr sywker vara tha gille-drikx . . . tha skal allermann nämpna ii bröder som skulo honom ena kanno öl om första qwellen bära " SGG 130 . SO 84 . hoo som spillar eth stop lö, böthä ena thunna öl . . . ho som (på dessa fyra ställen skulle ordet dock möjl. kunna föras till 1). thet (vinet) vttappa medh stoop, kannom hela aam eller halfwa aam GS 58 ( 1474) . tagh . . . ena kanno ström vatn LB 7: 48 . - Jfr iordh-, kopar-, provento-, tin-, trä-kanna. "],"e":["kannogiutare , "]},{"a":"kannika","b":"","c":"","d":[" , se kännika."],"e":[]},{"a":"kanonication","b":"","c":"","d":[" , subst. lkanonsering. iak . . hafuir . . . andwardhath . . . snäkona . . . halua til biscops niclasa . . . ok halua till hälgha ingridha i skeninge canionizaion SDNS 3: 249 (1417)."],"e":["canonizcacion )"]},{"a":"kanonicera","b":"vb","c":"v.","d":["kanonisera. " syntis pafwin för vilia hona canonizera än hon var iordadh. thz är at hon skulle af allom hälgah haldas oc til scrifuas hälgha manna tali i the hälgho kirkio " KL 360 . " hon är eyg canoniceret " AS 104 . " tha varth sancta birgitta canoniserat " VNB 36 ."],"e":["cononisera . ","canonizera . ","-adher )"]},{"a":"kanonicera","b":"vb","c":"v.","d":["kanonisera. JMPs 409."],"e":[]},{"a":"kans","b":"nn","c":"","d":["utsigt el. möjlighet till framgång, tillfälle. " i myn match är thet ecke länghre thenne kanzen oppeholla " BSH 5: 236 ( 1508) . " är radh then kansen forware i tiidh " ib 402 ( 1510) ."],"e":["kansz )"]},{"a":"kansa","b":"","c":"","d":[" , jfr bekansa."],"e":[]},{"a":"kanske","b":"ab","c":"adv.","d":["kanske, till äfventyrs. huar een som eetzsynne thöm tilföges han skils alder ytermere fra thera ok helgra manna sälscapp, vthan kanske at (nisi forte) hon eller han är reen jumfru LfK 247 ."],"e":[]},{"a":"kanske","b":"ab","c":"adv.","d":["kanske, till äventyrs. Jfr E. Noreen, Meierbers ark. f. lsv. lordforskn. 6: 29. kanzske at naghat orät ok ylla fanget goz eller peninga äru kompne j the bygningena Sv Kyrkobr 162 (Lucid B). swa som een leerkruka makare ämpnär ena kruko aff leere ok kanzske oe nagra saker hona ginsan slar swnde ib s226."],"e":["kanzske )"]},{"a":"kantabona","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["cantäbonä )"]},{"a":"kantarakapa","b":"nn","c":"","d":["kåpa som bäres af den andlige hvilken leder korsången? [lego] . . . capelle beati erici inferiori . . . vnam kantæræskapo SD 5: 572 ( 1346) . giffwom wy . . . til fornempda kloster högha altarä . . . en mässo kakwl (för hakwl) med alla mässo redhe ok ena cantor kapo (unam cappam pro cantoe chori) ib 4: 129 (öfvers. i vidim. fr. 1440). "],"e":["cantor kapa )"]},{"a":"kantarakapa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1248"],"e":[]},{"a":"kantarikor","b":"","c":"","d":[" , lm..? sångkör. Se Sdw 2: 1248."],"e":[]},{"a":"kante","b":"nn","c":"","d":["hörn, vinkel, kant? ss tillnamn. olauus kante BSH 1: 140 ( 1371) ."],"e":[]},{"a":"kanter","b":"nn","c":"","d":["hörn, vinkel, kant. tornin wari rwnd äller mäd manga kanther mwradha PMskr 163. göris oc baas . . . mwrath firakanth hwar kanthen tre föther langer i 263. smirillius äther och formerar stenen mädh kanther äller slidor"],"e":["-er ) , "]},{"a":"kanter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fyrakanter."],"e":[]},{"a":"kanterlena","b":"nn","c":"","d":[" Mecht 228 . " jak weth twa digahwlasta cantelemor JMPs 383. ""],"e":["canti- . ","cante- )"]},{"a":"kanterlena","b":"nn","c":"","d":["sång. " sötasta canterlenor (ymnos) sywnga " Su 83 . " siongade mik nakra aff syons wisom ällir canterlenom " ib 280 . ib 21, 43, 82, 177 ."],"e":[]},{"a":"kanterlene","b":"nn","c":"","d":[" = kanterlena. the qwädha viisor oc cantilenar effter mandrapp J Buddes b 45 ib 73 ."],"e":["canti- . ","cante- )"]},{"a":"kanterlene","b":"nn","c":"","d":[" = kanterlena. sywngandes gudhi til loff sötasta canterlenar Lg 3: 430 ."],"e":[]},{"a":"kantnäsadher","b":"","c":"","d":["spetsnäst? syma interpretatur curuum vnde sinus (fel för sinus, plattnäst) . . . kathhnesadher GU C 20. s. 580."],"e":["kanthnesadher )"]},{"a":"kantor","b":"nn","c":"","d":["kantor, präst som vid en domkyrka bl. a. hade hand om ledningen av körsngen . . . att cantor, som lnu är eller framdeles warde kanu, skall dagelige holla tree prester, som i linköpig cor tiena skule Bjärka-Säby 359 (1384 ; asvskr. från b. av 1600-t). her jöns magister cantor i lincöping Troil 5: 314 ( 1505) ."],"e":["cantor )"]},{"a":"kanunker","b":"nn","c":"","d":["kanik, domherre, ledamot af domkapitel. ängen man . . . ma flere gyäste byuþä än här näfnis. först en byscop oc þe kanunkä hanom fölghiä, twa andrä kanunkä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . ib 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) , 6: 129 ( 1349), NS 1: 5 ( 1401) 29 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 181 ( 1377, nyare afskr.) . SJ 318 ( 1464) . " saghde thz an gustinum wara ok hans kanunka (cum suis canonicis " Bil 652 . " han vardh kanukir ok kanunka prouastir ib 793. " Bir 1: 88, 321, 322, 323, 2: 68, 3: 258, 5: 47, 139. VKR 54 . Ber 22 . Lg 3: 56, 385, 569 . LfK 231 . "],"e":["kanunk SD NS 1: 69 ( 1401) . ","kanuniker L. ","kanuker: -uks SD NS 1: 668 ( 1407); ","-ugsins Bir 1: 332; ","-ukenom ib 321 ; ","-uka Ber 22 . ","kannuker SD 6: 129 ( 1349) . ","kanukir Bir 1: 88. ","canoker SD NS 2: 10 ( 1408), 11 ( 1408); -ok ib 1: 30 ( 1401); -oke ib 29 ( 1401) ","kanok ib 2: 16 ( 1408) . ","canocher ib 1: 30 ( 1401) . ","canoker: -oks BYH 1: 181 ( 1377, nyare afskr.) . !SYNS_DÅLIGT? -okkom Lg 3: 569 . ","kaniker ib 56 ; -ik (dat. VKR 54 . ","caniker: -ik (gen. i appositionsställning) SD NS 1 . 5 ( 1401); -ikana Bir 5: 47. kanik FH 4: 7 (1450. canick: -icker BSH 5: 261 ( 1508) . ","cannik SJ 318 ( 1464) . ","kaneker: -ek Bir 5: 139; FH 6: 123 . (1512). ","oaneker: -eka Lg 3: 385 . ","canekker: -ekkom LfK 231 . -ar -er BSH 5: 261 ( 1508) ), ","kanunka döme , ","kanunka giäld","canika geld )"]},{"a":"kanunker","b":"nn","c":"","d":["kanik, domhee, medlem a domkapitel. kirkenne prelatis som äru hennes formen biscopa ok canokka SvKyrkobr 194 (Lucid B). her erick lauentij canick j vpsala STb 4: 87 (1505). Jfr mädj-, sam-kanunker. "],"e":["canick . ","canokka ) , ","kanunka döme (canoka- Bjärka-Säby 359 (1384, avskr.) . ","kanika- MP 4: 260 ), ","kanunka giäld"]},{"a":"kanzler","b":"nn","c":"","d":["kansler. " the wille ikke giffue cantzleren swa marga peninger han wille haffue " FM 445 ( 1509) . " skal konungen hafwa een öfwerst cantzler vthi hwart sit rijke " BtRK 119 ( 1436) Jfr gardskanzler samt kancelär, kanceläre."],"e":[]},{"a":"kap","b":"nn","c":"","d":["eg. kapp, strid; täflan, kapp. " ränna a kapp " Al 2454 ."],"e":["kapp )"]},{"a":"kapa","b":"nn","c":"","d":[" L.","dalmatica , subtile twa capur antipendium ib. - munkkåpa. togh kappa ok mwnkaclädher oc gaff sik j ordhon mz them Di 291 . kastadhe kappana (kuflinum) ib 296 . een brodhir kastadhe kapponne oc lop bort aff ordine St 385. at bära kwffuel oc kappo Su 151 . " skall hon vpa halle fornempde broder nigels alt thet han widher törffuer kappa cleadaning skoo " SJ 311 ( 1463) . " är jak jnthe äroloss mz thz jak bär kappom (för kappo) " PM LXIII . ","2) hufvudbetäckning, kapuschong, mössa. göris en kappa äller hätta aff twädoblath skin äller lädher swa at hon räkner nidher affwer axlana PM 13 . ib 14 . - Jfr graskins- kan.tara-, kor-, mantol-, munka-, qvinna-, vadhmals-, ärma-kapa. "],"e":["kaapa FH 6: 21 ( 1449), 357 ( 1449); -o MB 2: 212, 385 ; ","-or Su 226 . ","kopa FH 6: 42 ( 1455), 43, 69 ( 1486), 357 ( 1449); -o Bil 779 . kappa (i sht i bem. munkkåpa)),","kapobanaþer","kapu- )","kapo ladher","-laader )","kapo lös , ","kapo säkker","kapeseck )"]},{"a":"kapa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hela kroppen betäckande och ofta med huvudbetäckning försedd överklädnad (buren av såväl män so kvinnor) kappa, kåpa. Se Sdw 2: 1248 och jfr Branting, Textil skud 101 f. her jöänis grafff sinä dea katrina ena kope ATb 1: 24 ( 1454) . " swa mykit svarth amsterdampst ath hwarthera faar en kaapa och en etta aff " SJ 2: l106 (1487). - bildl. nw witt tw omwända tyna kåpo o mantell och radha thz som owyrdeliet oc ogagneliget [är] Troj 246 . - munkkåopa. oc är jak inthe ärolös mädh thet jak bär kappona PMBref 316 1512) . 3) spiskåpa, frökhuv? svenoni muramestare, som muradhe kapan vppa quinsydan ÿ bastughunne HLG 2: 12 (1509). - Jfr floghels-, graskins-, gulspang-, ivir-, klädis-, kor-, kragha-, manna-, opin-, quinno-, ridh-, skarlakans-, vadhmals-, vindskapa."],"e":["kape Skotteb 407 (1466-67, Kämn). kabe ib 388 (1465_66, d:o] 406 (1466-67, d:o). kaapa SJ 2: 106 ( 1487) . kope AT 1: 24 (14354). kåpa: -o Troj 246 . kappa ( i sht i ben. munkkåpa): -ona PMBref 316 ( 1512) . ","koppa: -o HG 3: 59 (1523). köpe: -en STb 5: 73 (1515)),","kapo bonadher , ","kapo ladher , m. Se Sdw 2: l1248. ","kapo lös , ","*kapo malia","kapa malyer ),","*kapo ringer","kapa- )","*kapo spänne","kapa- . ","kaapo- . ","-spenne )","kapo säkker (kape-. kapoa-. kaapa-), m kappsäck. STb 1: 34, 342 (1482), 4: 234 (1512). ATb 2: 371 ( 1490) . HSH 18: 264 (1525?)."]},{"a":"kapel","b":"nn","c":"","d":["kapell. " haffde sakt mässo j cappelleno for henne " Bir 4: 54. widh sancta anno cappal Lg 3: 10 . Iv (Cod B) 3230, 3234. Lg 3: 37, 53, 194, 195, 279, 673 . FH 6: 122 ( 1512) , 123. bygdho ther vp . . . et cappal oc et altare mit j hänne KL 11 . " j the capällinne " ib 14 . v cappellinne ib. " j kappelline " ib. " ib 20, 26, 73. byggia faghra kappal " ib 85 . " aff the kappaleno ib. " ib 109 . " til helge kors cappel " SJ 140 ( 1445) . Jfr träkapel."],"e":["capel Lg 3: 53 . ","capell: -elle Kl 20. -ellen Iv (Cod. B) 3234 . ","cappel SJ 140 (1445,) ; FH 6: 122 ( 1512) , 123; -elen Iv (Cod. B) 3230 . ","kappell: -ellino KL 26 ; ","-elline ib 14 . ","cappell Lg 3: 37 ; ","-ellinne KL 14 . ","-elleno Bir 4: 54; -ellet Lg 3: 194 . ","capäll: -ällinne KL 14 . ","capall: -alleno ib; -allit ib. " kappal " ib 85, 109 ; Lg 3: 673 ; ","-ale KL 73 ; ","-aleno ib 85 . ","cappal ib 11 ; Lg 3: 10, 194, 279 ; ","-alet ib 194 . ","cappall: -allit Kl 109; -allet Lg 3: 195 ; ","-allino KL 109 ),"]},{"a":"kapel cappel sins ktb 115 1393. capal alet saml 6 176 .","b":"nn","c":"","d":["m. och f. kapell. Jfr siäla kapel."],"e":["kappal: -aleth SD NS 3: 265 ( 1417) . Se Sdw 2: 1248), "]},{"a":"kapeldiäkne","b":"nn","c":"","d":["vid kapell tjänstgörande djäkne. Arnell Bask BiI 28. Jfr kapella diäkne."],"e":["cappel- )"]},{"a":"kapella","b":"nn","c":"","d":[" = kapel. sancti yriens capelle huru thet bliffua regheras häffdas oc styras scal Uppland 191 s. 53 (1459). ib (passim.) forstendara til capellet a capellens wäghna ib s. 55 (1460). ib (passim). joki, hwilko biscops döme the skule heldre tilhöra sSvartb 155 (1375). scal aff hwario mederkirkio sokn och capelle tesskes (o. s. v.) ib 550 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"kapella","b":"nn","c":"","d":[" = kapel. la for altare sinna capellu Bu 11 . Iv 2639, 3915, 4381 . atirbyggia capallana Kl 109. ib 26 ."],"e":["cappalla )"]},{"a":"kapella präster","b":"nn","c":"","d":["präst som förr'ttar gudstjänst i ett kapell, kaplan. KTb 117 ( 1393) ."],"e":["capala- )"]},{"a":"kapellalas","b":"nn","c":"","d":["lås till ett kapell. Stock Skb 159 ( 1520) ."],"e":["cappele las )"]},{"a":"kapellan","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " petrus dictus kaplan " SD 2: 515 ( 1307) ."],"e":["cappelan FH 6: 123 ( 1512) ; Lg 3: 177, 702 . ","cappellan ib 366 ; SJ 177 ( 1449), 178. cappelaner Lg 662 . ","kaplan SD 2: 515 ( 1307) . ","caplan Bu 27 . capplan),"]},{"a":"kapellan","b":"nn","c":"","d":["präst som förrätta gudstjänst i ett kapell; kaplan, hovpräst, huspräst, präst i en särskild persons tjänst, tjänande präst. her ragwald . . . sancte trinitatis capellan i abo domkirkio SD NS 3 578 (1420, avskr.). . . . ath her olaff johannis skal bliffua stadzins capellan och halda forsta messone, som honom retteligan tilbör STb 1: 4 (1474). SkrtUppb 160 . " hwat kan nw höras ällir sighias slemare, än at . . . christi vicarius ällir capellan, slar sik lösan, farande mz barnalathom, käthe oc löshet " SpV 238 . STb 3: 461 ( 1499) . Arnell Brask BiV 50."],"e":["capellan . ","cappalan )"]},{"a":"kapelle","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kapella präster","cappala- )"]},{"a":"kapitel","b":"nn","c":"","d":["1) kapiitel, huvudstycke i en bok el. skrift. som rönis j ärffdabalen j xv:de capitel STb 4: 102 ( 1506) .","2) kapitel, domkapitel. Trolles Jb Bil 129 (1453, nyare avskr.) . för:de werdwgesta werdugä ffäder ervhiebiscopa med theris hederlig och fförnompstigh capitill STb 5: 306 (1513, Bil). GPM 2: 292 (omkr. 1508). ib 369 (1511). "],"e":["cappittel . ","capitil (l). capital),","kapitels dagher (capituls-), ","kapitels hus (capitals-), ","*kapitula hus , ","*kapituli hus , ","*kapitulo-hus , "]},{"a":"kapitel","b":"nn","c":"","d":["1) kapitel, hufvudstycke i en bok el. skrift. som skriffwat staar, iohannis i försto capitlom Lg 293 . " som skran vtuiser ok jnneholler j femthiende capitel ock artickel " SO 118 . ib 117 . ","2) kapitel, domkapitel. capitelith i linc[öping] BSH 5: 93 ( 1506) . capitelen . . . aff strengnäs oc vpsala RK 2: 9471 . capitell . . . aff skara ib 9537 . ärchebyscop jacob oc capetelith ib 3: 3657 . ib 2: 552, 601, 611, 9504, s. 334. MD 440 . FH 1: 57 ( 1486, gammal afskr.) , 59. HSH 18: 246 ( 1497) . " hiid skicke en godh fornwmstogh man aff cappellet) (för capitlet) " FM 411 (1509, gammal afskr.).","3) kapitelt, högtidlig sammankomst af medlemmar som tillhöra en orden el. ett kloster. om helghe likama tiidh war munka mooth swarthbrödhra capitell i stokholm stoodh RK 3: 630 . "],"e":["capittel RK 2: 552, 611 . ","capitell ib 9537, 3: 630 . ","capittel SO 117 ; ","-ellet RK 2: 601 . ","cappittell ib s. 334 . ","capital HSH 18: 246 ( 1497); -als FH 1: 59 ( 1486, gammal afskr.) . ","capitul ib 57 . ","capetal: -alsens MD 440 . ","capitlom Lg 293 ), ","kapitels dagher","capitals- )","kapitels hus","capitals- ST 285 . ","capetals- Lg 3: 449 ), "]},{"a":"kapitelbrodhir","b":"nn","c":"","d":["manlig medlem av ett kapitel. GU C 20 s. 76 ."],"e":["capitl- )"]},{"a":"kapitelhus","b":"","c":"","d":[" , = kapitels hus. kom . . . herr otte i frösundhe for oss i capital huset j swäartbrödhre closter HSH 18: 248 ( 1497) ."],"e":["capital- )"]},{"a":"kapitelhus","b":"nn","c":"","d":[" = kapitels hus. GU C 20 s. 76 ."],"e":["capital- )"]},{"a":"kapitelval","b":"nn","c":"","d":["af domkapitel förrättadt val (till biskop). han fik moth capitel wal lincöpungz kirkia til en commenda MD 507 ."],"e":[]},{"a":"kapiten","b":"nn","c":"","d":[" = kapitenare. en kwngens capiten HSH 24: 104 ( 1517) . medh k. h[ans] capitener BSH 5: 272 ( 1508) . " med nogne aff the yppersthe caputeyner och bonda kwnger " ib 343 ( 1509) ."],"e":["caputeyn . ","-er ) , "]},{"a":"kapiten","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1248."],"e":[]},{"a":"kapitenare","b":"nn","c":"","d":["kapten, höfvidsman, anförare för en afdelning soldater. capitenaren som regerar oc skikkar stridz folkith, han skal wara wthwaldher blandh twsanda yppasta män PM 1 . ib 2, 3, 4, 14, 20 o. s. v."],"e":[]},{"a":"kapitenare","b":"nn","c":"","d":["kapten, hövitsan. PMSkr 150, 153 . " balzar myn kera frugis capitener " Stock Skb 122 ( 1520) . " the cappteynerer the slotthet oc landit haffue inne " HSH 14: 91 (1526?, Brask)."],"e":["capitener Stock Skb 122 ( 1520) . pl. cappteynerer HSH 14: 91 (1526?, Brask)), "]},{"a":"kapitule","b":"nn","c":"","d":[" = kapitel 2. mz waart elsklige capitules raadz (för raad?) fulbordan och godwilie FH 1: 57 ( 1486, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"kaplla diäkne","b":"nn","c":"","d":[" = kapeldiäkne. läsin mäd jdhro capellano ällir capala diekna SrIååb 165. aff thz offer . . . ffaa smaswena oc cappelediekenen helfften moot capellenen Arnell Brask BiI 32."],"e":["capala- . ","capelle- )"]},{"a":"kapostokker","b":"nn","c":"","d":["rulle för upp och neddragande av båtar? vindspel? Jfr Meijerbergs ark. f. svensk ordforskn, 7: 17. ff. puluini dicuntur machine quibus naues deducuntur et subduncutur in portum kapostok ok vindhas G C 20 s. 502."],"e":[]},{"a":"kapp","b":"","c":"","d":[" , se kap."],"e":[]},{"a":"kappa","b":"nn","c":"","d":["Former, De svenska spannmålsmåtten s. 58 ff. jtem in cwruapää iii_tecken) stang ciera arum de s2 capper Sartb 377 (1515). Jfr kappi."],"e":["-er Svartb 577 ( 1515) ), "]},{"a":"kappa bodh","b":"nn","c":"","d":["bod, försedd me något slags huv eller överbyggnad (skyddstak)? bod där man försäljer "kappar", ett slags dryckeskärl? Jfr SAOB K; 483 och Meijerbergs ark. f. svensk ordforskn. 7: 19 ff. HLG 3: 1239, 135 (1529) (ib s. 143 förklarat som: bod med 'kappfönster', d. v. s. takfönster, taklucka; jfr SAOB: K 484)."],"e":[]},{"a":"kappara","b":"nn","c":"","d":["at the skulde vnna hanom en stadge aarliga vppo seppälä goz om skat oc alle andre alägher vndan tagno länsmanzens kappara FH 6: 45 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"kapparis","b":"nn","c":"","d":["kaprisbuske. capparis skal sas thä för jordh är, oc mwras wm kring thär hon star PMSkr 352 ."],"e":[]},{"a":"kappi","b":"nn","c":"","d":["ett visst rymdmått (för järn). Se Sdw 2: 1248 och jfr L. Former, De svenska spannmålsmåttens 688 f. 15 marcas denaritorum in unum cappi jern SD 2: 153 (1293, nyare avskr.). Jfr: capi neu geeris indeciblinabile quedan mensura en mattha GU C 20 s. 74 . Jfr kappa."],"e":[]},{"a":"kappi iärn","b":"nn","c":"","d":["15 marcas denariorum in unum cappi jern SD 2: 153 (1293, nyare afskr.)."],"e":["cappi jern )"]},{"a":"kappi iärn","b":"","c":"","d":[" , Sdw 1: 646. Artikeln ig¨r- Kfr kappåi."],"e":[]},{"a":"kapris","b":"nn","c":"","d":["bock. " vij sagom inga färska nötha klöff i wor mwn kom . . . wtan smaa caprissar " BSH 5: 186 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"kaprätter","b":"av","c":"adj.","d":["kapprak. " stodh han vpp kapräter sielfuer j mylögena " Lg 3: 522 ."],"e":["-räter )"]},{"a":"kapsamber","b":"av","c":"adj.","d":["ifrig, driftig. " milder oc kapsammer " Di 130 . " fameloger oc kapsammer ib 131. ""],"e":["kapsammer . ","kampsamer Di (Cod. B) 330),"]},{"a":"kapun","b":"nn","c":"","d":["1) kapun, kastrerad tupp. jak hawir en fetan kapun KL 110 . stekia kapunin ib. " ffersk mat som er höns, capunar, kiid " LB 7: 317 . ","2) snöping, kastrerad man. ängin man ma thiäna thärä vtan han sal kappvn (Cod. A snöpter) vara Fl (Cod. B) 1021."],"e":["kappvn . ","-ar )"]},{"a":"kar","b":"nn","c":"","d":["det hvari något förvaras, kista, skrin. hofwodhit laa j lukto kari nidher grafwit Bil 53 . lagdhe han (den nyfödde sonen) innan thätasta car (fiscella) ib 244 . MB 1: 278 . SD 5: 564 ( 1346) . - kärl. tedhe hanum fighur car (calatos) thry af gul ok eth af silfuier Bil 283 . " thera owirfödhelikhet j gul ok sylff oc karom ok klädhom " Bir 2: 75. bäträ är thwnth öl än tompt kaar (bachus quam ciatus sicus prestat tenuatus) GO 78 . " gamul mö slar aal karin syndir " ib 150 . Al 4637, 4645 . Fl 289, 303, 311, 326 . - särsk. dryckeskärl, bägare. giorþe cors tekn for karino Bu 494 . " skipadhe sit kar andrum swene (gjorde en annan till sin munkskänk) " Bil 124 . MP 1: 124, 183 . " drikker man mosth aff te yrth ther bwna hether hwar dagh ith halfft kaar " LB 2: 31 . - bildl. kar, käril. han är mik eet wtualt kar Bil 897 . Bo 146 . Bir 1: 14 . Lg 3: 232 hon är renleksins kar Bir 1: 96. - (?) the sin ordh i mangh kar ladhe RK 3: 1153 . - Jfr altara-, bordh-, bro-, broa-, bryggio-, drykkio-, eld-, eter-, font-, fot-, glas-, gul-, hunags-, hälghadomo-, hälghodoma-, ilätis-, kopar-, krisma-, ler-, lögha-, malm-, minnis-, miödh-, miödha-, mässings-, nytio-, ost-, pino-, rökilsa-, saþul-, silf-, sten-, svamp-, tin-, trä-, vatn-, vax-, vidhio-, vighþa vatus-, yrta-, öl-, öse-kar. "],"e":["kaar )","karsyrt","-ört )"]},{"a":"kar","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kar, kärl. llacus . . . kär oc kupa in qua vinum dcerrurit GU C 20 (hand 2) s. 59. sade thöm jntet arff haffua wylle, epter gielden swa stoor war, utan togo kop och kaar, hwath testamentarij kunne vmbore fore gielden, och gaffuo the theris testamentarios quit och fri STb 4: 151 (1507).","2) kar, av sjpjälor o. d. byggt rum för fångande av fisk. all kar ther i strömmen teslikes oc laner . . . äre all ny affueris HSH 14: 68 (1525? Brask). - Jfr abyrdha-, alabaster-, bi-, bref-, bryggio-, drykkio-, dyrbära smyrilsa-, dyrsmyrilsa-, döpilsa-, eld-, glas-, gripna-, gudhoms-, gudislikama-, gärdha-, hetevags-, hälghedoms-, hälghodoma-, ilätis-, -köt-, kredenzza-, krismolaxa-, läko-, minnis-, olio-, ost-, ovan-, pino-, rökilsa-, sakramenta-, salt-, salta-, sila-, silf-, slätta-, smiör-, smyrilsa-, sten-, tappa-, tin-, thva-, thvätto-, uphöghilsa-, vatu-, vighdha vatns-, vin-, yst-, ätikio-, öse-kar. "],"e":["kaar . ","lkär )","*kara prydhilse","-prydilse )"]},{"a":"karat subst.","b":"","c":"","d":["1) karat, viktenhet. tak aff musco karat 15, zibeto karat viij PMSkr 387 . 2) karat, beteckning för guldmängden i en legering (angiven i 24-delar av legeringens vikt). b[l]ffwer gwl lith til 18 carath PMSkr 416 ."],"e":[]},{"a":"karbadh n","b":"","c":"","d":["karbad. " loot eet karbadh göra " Iv 1324 . ib 2318 . Va 27 ."],"e":[]},{"a":"karband","b":"nn","c":"","d":["band omkring ka. VKU 81 ( 1555) ."],"e":[]},{"a":"karbunkule","b":"nn","c":"","d":[],"e":["karbunkula sten","karbunkla- )"]},{"a":"karbunkule","b":"nn","c":"","d":["karbunkel (ädelsten). karbuncula oc smaragda Al 8215 . ib 8675 . "],"e":["karbunkula sten","karbunchula- . ","karbunkala Di 59 . ","karbunkla- ib 129, 141), "]},{"a":"karbunkulsten","b":"nn","c":"","d":[" = karbunkule. a hwar then knap ther var a standa karbunkul stena twa Fr 2948 . ib 162, 2957 . Fl 297, 988 ."],"e":["karbunkel steen Fl 297 . ","karbunkil sten: -stena Fr 2957 . ","karbunkil steen Fl 988 ; Fr 162 ), "]},{"a":"kardamomom","b":"nn","c":"","d":["kardemumma. " kardamomom oc näghlikor " Bo 133 ."],"e":[]},{"a":"kardamomom","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1248."],"e":[]},{"a":"kardemona","b":"nn","c":"","d":[" ? = kardamomom. the owirmärkis kryde . . . som är muskaat oc kardemoma RK 1: (Albr.) s. 207 . Fl (Cod. B C) s. 96. LB 8: 52 . tag . . . cardemome ib 7: 283. kordomoma skal tw ätha ib 86 ."],"e":["cardemome . ","kordomoma )"]},{"a":"kardh","b":"","c":"","d":[" , se skardh."],"e":[]},{"a":"kardher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr klädhis kardher."],"e":[]},{"a":"kardinal","b":"","c":"","d":[" , = kardinale. een cardinal heth vilhelmus ST 85 . " her elziarius cardinal " Lg 3: 554 . BSH 5: 185 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"kardinal","b":"nn","c":"","d":["kardinal. " han gaff paffwonom fämtyo twsandh ducata före ath wardha cardinal " PMBref 334 (1519) ."],"e":[]},{"a":"kardinale","b":"","c":"","d":[],"e":["kardenale: -a Bir 4: (Avt.) 180), m. "]},{"a":"kardinaler","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"karelar","b":"nn","c":"","d":[" Kareler. RK 1: 475, 515, 1345, 1697 . SD 5: 696 (1347, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"karena","b":"nn","c":"","d":["fyrtio dagars fasta (ålagd som penitens); efterskänkande af dylik fasta. " till henna (näml. bönen) gaff . . . vrbanus quintus vijc dagha oc iijc karenor " Su 321 . VNB 13 ."],"e":["karina L),"]},{"a":"karena","b":"nn","c":"","d":["fyrtio fasta. gaff alom them hänne läsa daghligha fäm hwndradha aar afflat oc vij kaenar SkrtUPpb 181. j haffwen stwndo alla sydha skwl aff gifth, stwndom flere och stwndomfärre aar oc carenor PMBref 328 ( 1518) . SvB 180 (okr. 1500)."],"e":["-or . ","-ar SkrtUppb 181 ),"]},{"a":"kargher","b":"av","c":"adj.","d":["karg, snål. " han war bade karger oc asniken " Di 22 . Jfr karughhet."],"e":[]},{"a":"karghet","b":"","c":"","d":[" , f. snålhet. . . . huro misthäkkelikin gudhi är kargheth MP 85 ."],"e":[]},{"a":"karl","b":"nn","c":"","d":["1) karl, (vuxen) mansperson, man. en dagh saa barnabas carla ok quinnä danza nakin Bil 296 . qwinde oc karla mz barnom oc fä MB 1: 299 . ib 433 . nu göme idher gudh badhe karl ok quinnä Iv 3095 . tak bokkaland karromon ath drikka ok quinnomon gethaland LB 2: 58 . " grät iui blindom karle " Bu 133 . han er en dugeligen karll BSH 5: 154 ( 1507) . fogthen sende vth two kara ib 41 ( 1505) . " sloghoo thy i hiäl then ena karen " ib. " ib 196. (1507). en miok räþeleken karl " Bu 18 . hin karl iatte hanom rikare varþa ib. " sagþe karlen ib. grymbar karl " ib 19 (på de fyra sista anf. ställena är djäfvulen åsyftad). ther styrte bådhe kar oc hest RK 3: (sista forts.) 4461 . ib 4807 . - särsk. om ålderstigen man: karl, gubbe (med el. utan föeg. attribut med betydelsen: ålderstigen). en aldrogar karl Bu 135 . " var kunnaþe saloghom karle " ib. " at gamblan karl lyste leka ib 157. see gambla karls tyberij keysara dödh " Bil 111 . sagdhe rikum karle tyberio keysare ib. " tedhis honum en gamal karll " ib 281 . " komber ater godher carl gamaliel " ib 283 . mz . . . gambla karlenom iosep Bo 4 . MB 1: 189 . " thu skal opstanda mot hwitom karle " ib 367 . gambla kärliuga oc kala PM 3 . " ther pa sath gamalt folk, karll och qwinnor (seniores viri et feminæ) " Pa (Tung) 40 . lifnar hughin i karlenom MB 1: 252 . ","2) fri enskild man, bonde. hawa badhe karl oc konunger rät ower then som bryter laghin oc är han skyldogher badhe härätz rät oc konungx wt at giälda MB 1: 459 . bätre är at wara karl like (för liker?) än konungh (par fore malo mei quam regis progeniei) GO 695 . - Jfr afrads-, aker-, aldin-, almännings-, bo-, boþa-, bonda-, dagha-, dala-, diura-, drafls-, dreve-, drifte-, färio-, gryta-, hor-, kola-, kot-, kroklo-, krökio-, ladhu-, gards-, legho-, mala-, nöta-, oker-, qvätta-, repa-, rods-, skäria-, staf-, stovu-, stubba-, synda-, trol-, þorpa-, vaghn-, ända-karl samt birkarlar, bruþkarlar."],"e":["kar BSH 5: 196 ( 1507) , 386 (1510); FM 408 ( 1509) ; RK 3: (sista forts.) 4461 . kare (i rimslut) ib 4807. kall L.","karen BSH 5: 41 ( 1505) . pl. karlar. karla. karra BSH 4: 337 ( 1503) , 5: 155 (1507), 515 (1512). kara ib 41 ( 1505) , 302 (1508). karer ib 599 ( 1519) ; FM 344 ( 1507) . kalla, se bruþkarlar. kala PM 3 . ","karromon LB 2: 58 . sing. träffas nyttjad äfven då plural betydelse åsyftas, se MB 1: 459 ; Iv 3095 ; Pa (Tung) 40), ","karla bo , ","karlavaghn , "]},{"a":"karl","b":"nn","c":"","d":["1) karl, (vuxen) mansperson, man. the same godhe kara wore her hoos mich FMU 5: 24 ( 1484) . . . at i skwlle rkkia then karlen harth in til edher BSH 5: 304 ( 1508) . STb 4: 253 ( 1512) . vm mark . . . som han är skyllig en kar j könsberg ib 5: 11 ( 1514) . höffuidzmannen . . . bör . . . hafua tilsyn, at the goda kara, houm fölgia, ära erdoge Arnelll Brask BiI 18. ib. ib 20. - Jfr almosa-, arbedis-, badhstovu-, bat-, biärgs-, but-, butna-, dagha-, dags-, dagsvärkis-, ffäl-, fore-, fä-. färio-, hiälpa-, hor-, kirki-, krykio-, laxa-, lego-, lögho-, mora-, märsa-, nöta-, oker-. oxa-, pram-, qvarters-, runo-, ryxa-, siäl-, siäla-, skäria., slattar-, släggi-, stubba-, stumbla-, sund-, sunda-, svingards-, sylto-, trol-, trägards-, ärio-. öla-karl. "],"e":["kar . ","*karla brodhir","karlla- )","karla vaghn (käla waghen), "]},{"a":"karlgilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["ka-"]},{"a":"karlin","b":"nn","c":"","d":["karolin, ett slags guldmynt. ath iach ecke hadhe mere än iij karliner FM 241 ( 1505) ."],"e":["-er ) , "]},{"a":"karlkyn","b":"nn","c":"","d":["kön, hankön. " är annath thera karl kyn, oc annath qwinkyn " MB 1: 85 . " aff allo manadha gambla karlkyni leui släkt " ib 386 . ib 87, 88 . - gen. af mankön, af hankön. lamb skal wara eens lita oc karlkyns MB 1: 307 . ib 169, 478 ."],"e":["-kön L.),"]},{"a":"karlman","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kar- MB 1: 112, 228, 386, 407, 420 . carBu 100, 503, 521. karmaþer L.),","karlmanna kläþe","carmanna- )","karlmanz klädhe","carmanz- )","karlmanz namn","carmans nampn )"]},{"a":"karm","b":"","c":"","d":[" " IX stenbysser met XXXIX karmer (för kamer el. kamrer, se kamar 3) " FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"karmber","b":"nn","c":"","d":["ram, infattning, uppstående kant. läggis paa jamna markena the osläkthe stenana (ɔ: kalkstenarna) . . . oc wm kringh them läggis en högher karm mädh sandh täth samman slaghen mädh skofflom PmSkr 361. eth bord som haffwer karma wmkringh seg ib 410 . ib 547, 562, 598 . "],"e":["*karma fat , n. fat med uppståede kant. göres ehn täst aff the förscreffone, wätandes henderne och askone, tryckiandes henne stadelige sammen, så att hon står som ett stortt karma fat worden PM-för j mark Uppl Skr 621."]},{"a":"karmslädhi","b":"","c":"","d":[" VKU 133 ( 1549) ."],"e":["-släda ) , ","karmsläde"]},{"a":"karni","b":"","c":"","d":[" taka . . . kyrsebära kärrna karni (för karui?) oc plomkärna LB 1: 98 ."],"e":[]},{"a":"karotter","b":"av","c":"adj.","d":["krusig. " hans har är suart oc karot (crispi) " Bu 204 ."],"e":["karot ) , "]},{"a":"karp","b":"nn","c":"","d":["karp, ett i Finland brukat rymdmått, motsvarane en fjärdeles tunna el. en halv spann. Se Sdw 2: 1345 och jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 751, SAOB K: 610 och (V. Voiaumaa mi) Nordisk kultur 30: 71. huar gerningxman, som ingte saar, göre presten om pascha ij tridunge, om han ensamer är; ära the tu saman, göre tha karp fullan Svartb 69 (1345? senare övers. från lat?) jtem fore liikstool ij karpa sädh, ffore brvdhawigningh j karp säädh ib (d:o). tho wilim wi oc sculu giffua hoom aff huariom prestekrok en karp korn och en tridhiungx karp rogh tiil hielp aarliga ib 400 ( 1442) . j kaap (fel för karp?) ärter FMU 4: 463 (1476, avskr) . - i latiniserad form . . . s[e]licicet vnam karp siliginis cumulatan Svartb 139 ( 1369) . "],"e":["karpa Svartb 69 ( 1345) ), ","*karpa fang","garpa- )"]},{"a":"karp","b":"nn","c":"","d":["karp, ett i Finland brukadt rymdmått, troligen motsvarande en halfspann. Jfr Ahlqvist, De vestfinska språkens kulturord s. 176-7; Falkman, Om mått och vigt 1: 296. iij karp sädh BtFH 1: 217 ( 1507) . vij karp stampe myöl ib 216 ( 1507) . en !UDDA_TECKEN? [1/2] karp huite ib 231 ( 1509) . i [1] karp bönner ib. !UDDA_TECKEN? [1/2] karp arther ib 232 . j [1] karp silignis ib 359 ( 1511) . ij [2] karp silignis ib. " iij modios & !UDDA_TECKEN? [1/2] k[arp] " ib 406 ( 1516) . j [1] span oc j [1] k[arp] ib. " ib 163 (1508) 205 (1509), 223 (1508), 278 (1509), 360 (1511), 365 ( 1469) 366 ( 1469), 367 ( 1469), 368 ( 1475), 369 ( 1478) o. s. v. " FM 78 ( 1483) - i latiniserad form. due carpe ordei planate wlgariter dicte strucne carpe SD 4: 392 (1334, gammal afskr.). vna planta carpa auene ib. " tributum nostrum de finlandia et alandia jn pellibus variis . . . ac carpo regio proueniens " ib 739 ( 1340) . Jfr roghkarp."],"e":[]},{"a":"karpa","b":"nn","c":"","d":["karp, fisken eyprinus carpio Lin. ss maträtt. " carpor medh swart sood " Sex ekon tr 272 ."],"e":["-or ) , "]},{"a":"karpa","b":"nn","c":"","d":[" jtem karpanfisk för j mark Uppl Format 46: 195 (1517). - i latiniserad form . . . selicicet loco oblacinum et martyrdh vnam karpam siligiiuis cumulatam in iure ffnnocio Svartb 138 ( 1369) ."],"e":["karppa )"]},{"a":"karpland","b":"nn","c":"","d":["karpland, ett i Finland brukadt ytmått betecknande så mycken jord som kan besås med en karp säd. mit rätte arffua godz 111 1/2 carp land i aker FH 5: 207 ( 1512) . " dömdes knwt tewrolaynen i [1] karp land ffri med aarswexten aff lauirs kandaia " BtFH 1: 131 ( 1506) . " haffua vj karpland i vridialaby " ib 146 ( 1506) . ib 51 (1477, nyare afskr.), 109 (1470, nyare afskr.), 156 (1507), 246 (1508), 248 (1508), 297 (1509)."],"e":["carpelandh BtFH 1: 109 ( 1470, nyare afskr.) . ","carpe landh ib 51 (1477, nyare afskr.)), "]},{"a":"karpland","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 242."],"e":[]},{"a":"karse","b":"","c":"","d":[" , lm. Jfr fiska karse och kas."],"e":[]},{"a":"karskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["duktigt. oppa tet ath hon tess karskelicarin skaal ätha MP 5: 186 ."],"e":["-arin ) , "]},{"a":"karsker","b":"","c":"","d":[" MP 4: 240 . Se Sdw 2: 1248), ATb 1: 94 ( 1458) . ","2) vacker, ståtlig. " tha openbaradhe sik thär widh eldin en karsk jumfru . . . hullkin som eth karst swen barn hafde j siom fampne " MP 4: 240 ."],"e":["karst"]},{"a":"karsker","b":"av","c":"adj.","d":["1) dugtig, rask, liflig, munter, kry. hon haffdhe thre söner karsk Al 7699 . MB 2: 260 . Su 140 . RK 3: 3451 . " födhe drotningen karskan oc faghran son LG 219. hans moodh war karsth " RK 3: 39 . " wngher karsker hogher (recens animus) " Su 74 . dugtig, stark, styf, modig. han war en man til ordh swa karsk MD 338 . - duktig, kry, frisk. han wardh karsk röster ok säl Al 2633 . han vardh . . . karskír oc friskir af sik Pa 20 . " om afthonen karsk om morgonen död " RK 2: 3191 . " hon war karsk oc helbrygdha oc all henna saar waro läkt " ST 265 . " karsch och swnd " BSH 5: 503 ( 1512) . FM 350 ( 1507) , 492 (1510). Lg 3: 37, 252, 253, 273 . ","2) vacker, ståtlig. " han var karsker oc resoghir i sino änlite (vultu decorus) " Ansg 183 . han fik . .. kärlek til enna faghra oc karska iomfrw Lg 3: 58 . " kom til hänna en mäktogher grewe, myndogher oc karsker man " Lg 332 . " han är wngher oc karsker " ib 333 ."],"e":["karsch . ","karsth ) , "]},{"a":"karskhet","b":"nn","c":"","d":["1) välbefinnande, helsa. ath gudh thöm oc idher holle i all swnheet och kars[k]het BSH 5: 107 ( 1506) . ","2) skönhet. " fik han se . . . ena wänsto pigho, aff huilkas karskhet han wart gripin i sith hiärta " Lg 3: 64 . ib 294, 386 ."],"e":["karshet )"]},{"a":"karskleker.","b":"nn","c":"","d":["skönhet. " forma me karslek ok fägringh " GU C 20 s. 284 ."],"e":[]},{"a":"karskliker","b":"av","c":"adj.","d":["vacker, präktig? mz frwom hawa the wärm klädhe oc fagher oc karsklek (Cod. A tharflik 135) MB 1: (Cod. B) 537 ."],"e":["-leker )"]},{"a":"karsyrt","b":"","c":"","d":[" , se under kar."],"e":[]},{"a":"karta naghl","b":"nn","c":"","d":[" = kartnaghl. LB 7: 115 ."],"e":["karta nagel )"]},{"a":"kartbiork","b":"nn","c":"","d":["björk med tjock bark. ther liggia stenmerken vthi en dall op widh een stoor kortbyrk Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"e":["kortbyrk )"]},{"a":"kartek subst.","b":"","c":"","d":["ett slags sidentyg."],"e":["*karteks mässohaki","kartegz mesze- )"]},{"a":"kartenspel","b":"nn","c":"","d":["kortspel. " PM 29. ""],"e":[]},{"a":"kartenspel","b":"nn","c":"","d":["1) kortspel. " huilke peninga . . . hade köpmannen forsamleth pa sky[p]sbardh aff theris tykörth j kortelspeel och wardhtaffuel " STb 3: 883 ( 1498) .","2) uppsättning a spelkort, kortlek. ljöns . . . fick pa sin deel . . . eth kortensspeel STb 3: 445 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"karter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr birke-, eke-karter."],"e":[]},{"a":"kartis","b":"","c":"","d":[" , se kirtis."],"e":[]},{"a":"kartnaghl","b":"nn","c":"","d":["kartnagel. PMSkr 644, 653 ."],"e":[]},{"a":"kartnaghl","b":"nn","c":"","d":["kartnagel. " kartnaghle lang " Iv 271 ."],"e":[]},{"a":"kartog","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags stor kanon. PMSkr 165 ."],"e":["-er ) , "]},{"a":"kartog","b":"nn","c":"","d":[" ? Mnt. katouwe. Jfr GrimmHildebrand, Wörterb. 5: 223] ett slags stor kanon. brwchede han sine kartoger och andhre swore skoth BSH 5: 364 ( 1509) . " för södreportt i stocholms by giorde jagh medh kartoger stor gny " RK 3: (yngre till. om Chr. II) s. 232 ."],"e":["-er ) , "]},{"a":"kartuse","b":"nn","c":"","d":["kartusam. " joan j steenhuset kartuse " Stock Skb 170 (1521-22). "],"e":["*kartusa klostr","kartuse clöster )"]},{"a":"kartusian","b":"nn","c":"","d":["kartusian . . . at the carusianer måtte bliffve vid Lindholm Linkbildh 1: 190 (1526, Brsk). Jfr kartyse, kartyser."],"e":["*kartusianer? m. "]},{"a":"kartusthiänare","b":"","c":"","d":[" , . tjänae i ett kartusiankloster. STb 4: 234 ( 1512) ."],"e":["-tienere )"]},{"a":"kartyser","b":"nn","c":"","d":["kartuisan. " eth miraculum aff en cartyser " Lg 3: 691 . "],"e":["kartysa ordin","kartwse orden )"]},{"a":"kartyser","b":"nn","c":"","d":["kartusian . . . tet han sich . . . jngiffuit hade til crtyseren ath ware en tree j alla sine liffdaga STb 3: 131 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"karughhet","b":"nn","c":"","d":["snålhet. wi elskom ey nidhskap äller karugheet Al 6321 . Jfr kargher."],"e":["karugheet )"]},{"a":"karve","b":"nn","c":"","d":["karv, kummil, curum carvi Lin. " karffwa dygdh " LB 8: 45 . dansth commin hether karffwa ib. Jfr karni."],"e":["karffwa )"]},{"a":"karve","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre, lättgående fartyg. then stadh hafwer mist badhe folk ok karfwa Al 1767 . " snäkkior ok karwa oc löge skutor " RK 1: 3562 . OB 213 ."],"e":[]},{"a":"karve","b":"nn","c":"","d":[" , ett slags mindre, lättgående fartyg. Jfr Falk, Altnord. Seewesen 93 f., f. Skotteb 346 (1438, Borgm.) ."],"e":[]},{"a":"karve","b":"nn","c":"","d":["kare, kummin. Se Sdw 2: 1248. _ "],"e":["*karva taska","karffwa- . ","-tascha )"]},{"a":"karver","b":"nn","c":"","d":["korg. " the haffdo nakra brotna brödh stompa i sinom karffwom " Lg 3: 298 . Jfr korgher."],"e":[]},{"a":"kas","b":"","c":"","d":["kasse, korg, låda. binth hönona (som skall gödas) j en kas PMSkr 257 . ib."],"e":["kassen ) , subst. "]},{"a":"kasi","b":"nn","c":"","d":["värme, sängvärm? mos, gröt? " thz synis wäl a kiu hwar kasi masaar (constat maxillis quantum quis mandin in illis) " GO 142 ."],"e":[]},{"a":"kasi","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 23: 1248."],"e":[]},{"a":"kasker","b":"nn","c":"","d":[" = kaskland. swa är skipt j porkala: fförst faar olaff thawest v pund land pa hanu pedersons wegnä' j bryst jord ok xx las engh ok kasker iij pund land FMU 4: 86 (omkr. 1445)."],"e":[]},{"a":"kaskland","b":"nn","c":"","d":["sved, svedjeland. jtem ante ravtiayn j span korn vpa !UDDA_TECKEN? stykke kaskelandh FMU 4: 85 (omkr. 1455)."],"e":["kaske- )"]},{"a":"kaskland","b":"nn","c":"","d":["svedjefall, land der trän fällas el. blifvit fälda (för svedjande)? nystelä boar hade huggit kasklandh vthöfuer råån BtFH 1: 26 ( 1486, nyare afskr.) . om ther wore något kaskelandh, som the kunde bruka på både sijdor, thz skulle och inge there hindra huar annan, vthan dhe skulle taga rennewedh och näffuer ramattha flätha huar medh androm öfuer thenna råå ib 43 (1465, nyare afskr.) . " huilken tere haffuer giort ogongh wppe then annars kaske land " ib 261 ( 1508) . " för owerk som han giorde pa raguald jonsson epaiala kaskeland ib. ""],"e":["kaske- )"]},{"a":"kaskstokker","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1248."],"e":[]},{"a":"kaskstokker","b":"nn","c":"","d":["fäld stock? togho timber och kaskstockar öfuer vrajerfuis råår BtFH 1: 4 (1467, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"kasna vargher","b":"nn","c":"","d":["mordbrännare. " SR 41. ""],"e":["kasnä warghär SR 41 . ","kaxnä wargher L.),"]},{"a":"kasna vargher","b":"nn","c":"","d":[" L. Se T. Wennströ, Tjuvnad och fornæmi 270 ff."],"e":[]},{"a":"kast","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kast, kastande. " jactus . . kast " GU C 20 (hand 2) s. 3. pawal lringeres hustrv zack til xi marck fore kasstidjdh hon tillstode STb 3: 314 (1496) . . . at thu wärme mik oc göme . . . fföre, kast, oc stywngh SvB 502 (omkr. 1520). 4) kast, antal av fyra. S. Owen Jansson i Nordisk kultur 30: 38. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XIII c. 47, vid räkning av mynt. störbeskessde d:t vj mark for iii(sns dåligt)aar skot en kast minus quit Skotteb 200 (1465-66). x(1 1 1 ) kast gambla örtoger STb 1: 295 ( 1481) . - vid räkning av järn. jtem haffwa wij opburit v jerem ok ij kasth, som the stene ware vti Skoteb 379 (1462-63, Kämn). - Jfr ovan-, sten-kast."],"e":[]},{"a":"kast","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kast, kastande. " eth kast kastade han medh en sten " BSH 5: 147 ( 1507) . kastning, stöt. thz (skeppet) kom i maangh kasth saa ath bandith aff eena twnna brasth RK 3: 255 . ","2) tärningskast. them faller fast sees j hwart kast MD 395 . - bildl. pröva kast, göra försök. the pröffua mz honum all kasth RK 3: 2960 . ib 2525 . " han pröffuar all sin kasth (uppbjuder alla sina krafter) " ib 1635 . ib 2776 . tha tw hadhe pröffuadh thz kasth (inlåtit dig i det företaget, företagit dig detta) ib 191 . " huar sin kasth pröffuer (försöker sin lycka, får stå sitt kast) " ib 3044 .","3) skalkstycke. " the fore mz liisth och ondh kasth " RK 3: 1617 . ","4) kast, antal af fyra. vid räkning af sill. vt parrochiani . . . jn myklaby xv kasth . . . jn myreby VII kast . . . jn myklaby VII kast . . . jn sandby VIII kasth . . . in gresgardh XV kast de quolibet reti cum alecia cepernit soluere teneantur SD 5: 620 (1346, diplom från Öland; gammal afskr.). - vid räkning af !SYNS_DÅLIGT? (fr Mnt. worp). vtaff tesse for:ne march wägnä skal han skrodha trätige firä kasth, en penningh mynnä HSH 19: 12 ( 1480) . vppa thenna wägna march skal han skrodhe femtigi och try kast ib. " ib 14 ( 1497). - Jfr blidho-, fore-, guls-, ivir-, kapo-, koto-, sten-, vaþa-kast. ""],"e":[]},{"a":"kasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) kasta, uppkasta (i en hög el. dyl.). funno the thär gamul rör oc skäl kastad Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) . laath kasta teel lleer hvad som fattades i höstas Brasks Cal 266. ib 271 . 2) kasta, slunga. jacio . . . kasta GU C 20 (hand. 2) s. (syns dåligt)3. med dat. el. i dess ställe ack. betecknande den el. det som kastas. han wille kasta warom gulbal swa fast a borghamwren at . . . Prosadikter (Karl M) 3261 . swor jenis . . . ath han eeke kastae eldler slog olaff skomakare drengin STb 1: 56 (1476). twa wnge drrengä togo the bort met them och mörde, kastandes j syön STb 4: 262 ( 1512) . när tw kastar falkan aff handenne PMSk 285. - pass. thxz om sädhis timan takas twnge kärffwa, thz bör försth sädhinne wäl kastadha (bee jacto semine) SpV 406, en del aff thässo qwekeselffweno kastadher pa x dela kopar . . . wändhe thät j selff PMSkr 383 . med innehålsobjekt. jughemar skoare warth aff sakth xij mark foe et stenkasth han kastadhe i ärwastha gardh ATb 1: 12 (§453). 3) kasta (tärning, lott el. dyl.). - med prep. mädh. lkastade wi om kort medh en terning Arfstv 55 (b. av 1470-t.). 11) framlägga, erlägga. effther . . . jnghen sith wadh her j mot kastha wille FM 4: 347 (1470=. 15) kasta, gia från sig. än nokor kastar watn aff sik vp a g[il]dis weggenä SvGst 67 . " tha bliffwer thät !UDDA_TECKEN? järn) stadogasth, oc ey kastar sin lith " PMSkr 385 . 16) bortkasta, lbortlägga, övergiva. lhan ville lata kasta syna tiltaal och skyllinga som han til migh hade pa scriffter Arfvst 69 (1474-75). ","2) kata upp, kräkas. SkrtUppb 197 . " hwarth tet sin hon tok gudz likama tha kastadhe hon tet op, ok kunne han ey behalla " MP 5: 99 . 4) slå upp, leta rätt på (ställe i bok el. dyl.). sidhan !UDDA_TECKEN? sedan man sett efter i registret) kases wp captulum j thesso förscriffno book, oc ther ransake PMSkr 495 . - Jfr upkasta. "],"e":["kasta sik , 1) kasta sig, störta sig. for eth ömth, oc flath ordh kasta sik genstan j otholamodh, oc wredhe Mecht 326 . ","kasta fore , förebrå. beskylla. med dat. och ack. jste oblicit sibi furtum thenne kaster honom tywffri faare GU C 20 (hand 2) s. 3. STb 5: 134 ( 1516) . ","*kasta in , kasta el. slunga in. bildl. huilke äre the forredera edher tilscriffuit haffue, ath j matte nempne thöm j mampn ok ey kasta swa jn vtj hopen til oss alle STb 4: 131 ( 1506) . ","kasta nidher , 3) nedkasta, nedslå, störta. lhon !UDDA_TECKEN?världe) häffer lop och hon kaster nidher hwem hon wil Thomas Varningsbref 4 ( 1436) . - Jfr nidher kasta. ","*kasta sik saman , slå sig samman, sammansluta sig. torsdags om natt hafde kastat sig samman eth partii aff arby sogn oc gjorde hemsökning HSH 14: 88 (1526, Brask) . ","kasta um , ","plötsligt )","kasta sik um , (plötsligt) v'nd sig om. llifernes . . . kastadhe sik om oc hiog hoffweidhit aff enom hetugha Prpsadiker (Karl M) 275. ","kasta umkring , ","*kasta sik umkring , ","plötsligt )","kasta up , 1) kast upp, kasta i höjden. sa stor larins opp ok kastde opp sina kapo ATb 1: 82 ( 1458) . - bildl. för än man wisthe ordh aff skulle man formoghe sik xx eller xxx tusendh böndher til ath kaastha vp en engibricht riket offwer halsen HSH 18: 29 ( 1495) . - i fråga om skriftlig framställning. (hastigt) skriva ut. el. formulera. tha loth iag kasta en scrifft vp ludandis at . . . Arfstv. 70 (1474-75). ","kasta ut , 1) kasta ut. lPMSkr 28, 30. - stöta ut el. lifrån sig när falken kasar wth mathen gönom nasbwrorna PMSkr 280 . 21) utdriva, fördria. vnumquodque bonum non pelitur ante duonum eth goth kastar ey thz andra vth GU C 20 s. 204 . - Jfr utkasta. - Jfr bort-, fore-, fram-, genom-, hopa-, i gen-, in-, ivir-, mote-, pa-, saman-, til-, um kul-kasta."]},{"a":"kasta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. kasta i hög? ","1) kasta, uppkasta, genom kastning åstadkomma (en hög). kastadho storan stena högh vpa thera hälgha likama Bil 850 . ","2) kasta, slunga. " med dat. el. i dess ställe ack. betecknande det föremål som kastas. nu skiutär man spiuti. ällr kastär stene iwir hus !SYNS_DÅLIGT? M 4. the skulu ok sik wänia skapt skiuta ok sten kasta " KS 53 (136, 58) . castadho stena Gr 307 . " kastadhe han sin wand fore pharao koning " MB 1: 293 . " hwa som kastar bwlyxe at varom herra han kastar nydhio i geen " GO 416 . " lät kasta iudham j diupastan thörran brun " Bil 87 ; jfr 8. þa castaþo män stora linor vm afguþa stok Bu 207 . - pass. þät (hufvudet) var kastat diup i en dal Bu 129 . - med föremålet som kastas underförstådt. han grep handom likbarenna ok vilde viþ iorþ casta Bu 15 . - kasta på, utsätta för kastning. med dat. betecknande det föremål som kastas och ack. för att beteckna den på hvilken man kastar. pass. stenum kastadher Bil 123 . samt med prep. mäþ och följande subst. för att beteckna det som kastas. han kaste hona mz första stenenom Bo 159 . ib 182 . ST 131 . MD 37 . RK 1: (sfgn.) s. 181. - med ack. betecknande den på hvilken man kastar. vändom atar at casta (d. v. s. stena) rätuisan man Bu 198 . - med ack. uttryckande det inre objektet samt med prep. mäþ och följ. subst. för att beteckna det som kastas. eth kast kastade ham medh en sten BSH 5: 147 ( 1507) . - med prep. mäþ och följ. subst. för att beteckna redskapet med hvars tillhjälp man kastar. han kan ekke finne på laget at kasta medh henne (blidan) BSH 5: 147 ( 1507) .","3) kasta (tärning, lott el. dyl.). terning kast offuer taffwellbord RK 3: (sista forts.) 5284 . " j dublara husom hulke som thry öghon kasta a enne tärning (in domo taxillatorun, qui tres punctos super unum taxillum jaciunt) " Bir 3: 26 . " dws oc aas them kaster hon mäst " MD 395 . kastadhe han loth Lg 3: 371 . " at the skuldo kasta lutij uppa thera gudha, til thäs at the matto fa vita huru thom thäktis " Ansg 229 . ib 223 . ","4) kasta ivir sik, kasta öfver sig, i hast taga på sig. petrus var nakin ok kastadhe ginstan owir sik kiurtilin Bo 240 .","5) kasta, sätta i rörelse (ngn af kroppens lemmar). rördhe oc kastdho hwffudhet Su 74 . - kasta händer a el. ivir, taga fatt på, gripa (ordagrann öfversättning af Lat. injicere manus). kastadho händär a them (injecerunt in eos manus) KL 137 . MP 2: 11 . kastadhe händir ouir aposlanä (injecerunt manus in apostolos) KL 140 . ","6) kasta, rikta. " wm idher öghon kastas a nakon man fästis wppa engom " Bir 5: 7.","7) kasta, lägga, låta komma el. utbryta. gudh kastade plagho oppa them JP 124 . " kasta tina wrede uppa thz landzskap som inthe kalla oppa tik " ib 163, hanom thykte som gudh kastadhe en storan räddhuga uppa alla hans oviner (erat in omnibus contumacibus terror divintius illatus) Ansg 251 . ","8) kasta, med våld !SYNS_DÅLIGT? lät han gripä sanctum petrum ok kastä !SYNS_DÅLIGT? KL 154 . - störta, bortdrifva. som thik kastade aff himerike KL 16 . " kastdhe gudh fadhrin aff presta ämbite " ST 381 . ","9) störta, bringa, förmå (till). hafdho han i synd kastat KL 210 . 10) bringa (under någons välde). med prep. undir. at kasta vnder (underkasta el. underlägga) han all riken MB 1: 22 . 11) framlägga, erlägga. hwilka penninga tha genistä thaldis oc kastis (för kastadhis; soluit adque tradidit) vti mynä närwara SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). han kastade sitt wadh emoott nempnden BtFH 1: 3 ( 1481, nyare afskr.) . olef bödz . . . att han skulle kasta sitt wadh mooth thenne tijo synemän förre än the sworo och han wilde ey ib 5 (1467, nyare afskr.). ib 11 (1484, nyare afskr.) . o. s. v. FH 5: 87 ( 1482) . 12) framkasta, anföra. kastadho (obijcientes) margh hardh käro maal mot hanom KL 171 . 13) kasta undir öghonen, förebrå. kastadhe honom wndher öghonen säffika thz han giort haffde Lg 3: 389 . 14) kasta från sig. han castaþe suärþe Bu 511 . 15) kasta, gifva från sig. kastha siith watn LB 7: 171 . SGG 130 . - kasta, framföda (genom förtidig börd). wardher henne (mjödörtens) blomsither ffangith qunno ath döma til. ther mz barn är tha kastar hon barnith LB 2: 42 . lwktar kona aa henne (mjödörtens) blomster som hafwande er, hon kastar döth barn ib 7: 45 . 16) bortkasta, bortlägga, övergifva. med dat. el. stundom ack. hon kastadhe wärldz klädhum Bil 109 . kastade biscops klädum ib 690 . " thz hände at een brodhir kastadhe kapponne oc lop bort aff ordine " ST 385 . kastadhe kappana Di 296 . " ilth är kynom kasta " GO 373, 388 . at kasta fädhernis sidhum Bil 453 . " castaþo þe cristno " Bu 199 . trone kasta Bil 1020 . Su 149, 150 . trona kasta RK 1: (LRK) s. 224 . PK 233 . MB 2: 297 . 17) uppkasta upprifva. skullo the bro kasta RK 1: 2284 . ib 2923, 2: 2504, 5925. ","1) kasta sig, störta sig. at thu ey kasta tik i otwlimodh Su 149 .","2) kasta sig, vända sig. strax katadhe sigh wädhret (contrarius ventus venit) Lg 3: 373 . ","3) vädja. " the kastade sigh medh tirmola boar moott eena heredz syhn och vnder een landzsyhn " BtFH 1: 107 (1468, nyare afskr.) . ","1) bortkasta. " kaste bort inälffwin " LB 1: 96 . " aff thy thrä. som bort war kastat " Bil 87 . kastin ey bort äwärdhelika krono ib 476 . ","2) bortkasta, upprycka, upprifva. the kastade bortt the 2 gamble råår och flytede opå annan rwm BtFH 1: 17 ( 1500, nyare afskr.) . ib 31 (1466, nyare afskr.) . ","3) fördrifva, utdrifva. kastadho hona bort aff barna fädherne Bil 804 . " casta bort thänista qwinnonna " MB 1: 197 . - Jfr bort kasta. ","1) kasta ned. kastade henne !UDDA_TECKEN?: klobbona) badhä opp och nidh Va 28 . ","2) kasta till marken, bortkasta. the kasta nu nidh thänna spadhan Bir 3: 89. ","3) nedkasta, nedslå. " casta niþar hans märke " Bu 206 . - Jfr niþer kasta.","1) kasta upp, kasta i höjden. kastadho muld wp i wädhrit KL 167 . " kastade henne !UDDA_TECKEN?: klobbona) badhä opp och nidh " Va 28 . " þär een grop rensaþes. kastaþes vp houþet sancti pauli " Bu 129 . ","2) kasta upp, kräkas. än man kasta gerna vp aff math LB 5: 80 . ","3) kasta upp, upprifva, upprycka. kastadho vp hans quärna damp VAH 24: 320 ( 1422) . the som kastade vp the gamble råår och giorde nyie råår BtFH 1: 75 ( 1467, nyare afskr.) . - Jfr up kasta. ","1) kasta ut. kastin wt nätit Bo 240 . " vildo eigh þola þem (benen) i sino lande. vtan lagþo i blykisto. ok kastaþ vt i haf " Bu 210 . ","2) utdrifva, fördrifva, störta. kastadhis mz vald vt aff paua döme Bil 768 . ib 769 . kastahdis wt fra mannom oc waldom MB 1: 17 . - Jfr utkasta. - Jfr for-, in-, ivir-, mote-, ordh-, saman-, sunder-, umkul-, undir-kasta."],"e":["-aþer )","kasta sik , ","kasta af , ","kasta ater , kasta tillbaka, förkasta. huat naþom þe castaþo atar Bu 154 . - bortkasta, förkasta, öfvergifva. sidhan kastadho göta atir cristindom Bil 738 . - Jfr ater kasta. kasta bort, ","kasta fore , ","kasta fram , kasta fram. mästarene kastadho sina wänder fram MB 1: 293 . Jfr fram kasta. ","kasta i gen , ","kasta niþer , ","kasta um , ","kasta umkring , ","kasta up , ","kasta upa , pålägga, hemsöka med. somliga haffwer gudh kastad kranedom oppaa BSH 5: 109 ( 1506) . ","kasta ut , "]},{"a":"kastale","b":"nn","c":"","d":[" = kastel 1. Iv (Cod. B) 3602 . Jfr forkastale samt kastel, kastelle."],"e":["kastalä )"]},{"a":"kastalen","b":"nn","c":"","d":["kastiliansk häst. hans örs var röt rät som eet blodh en kastalen räth öffrit godh Fr (Cod. B D E F) 108 ."],"e":[]},{"a":"kastan","b":"nn","c":"","d":["Jfr um-, up-kastan."],"e":[]},{"a":"kastan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bort-, fore-, frm-kastan."],"e":[]},{"a":"kastanee nut","b":"nn","c":"","d":[" ib] kastanj, frukt av (äkta) kastanjträd. PMSkr. 333."],"e":["nyter ) , ","castanee"]},{"a":"kastare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr trokastare."],"e":[]},{"a":"kastel","b":"nn","c":"","d":["1) kastell, borg, slott. war forman for ett torn ok castel Bil 314 . een kastel ther var badhe högh ok stark Iv 2802 . ib 2803, 4767 . Di 94 . ","2) by. gangin til thz castel (castellum) som fore idhir är MP 1: 3 . " ihesus gik in ij kastelit " Bo 143 . - Jfr kastele, kastelle."],"e":["kasteel . ","kastelit Bo 143 . ","kastellit Di 94 ), "]},{"a":"kastelle","b":"nn","c":"","d":[" = kastel 1. een riddare . . . ij een kaställa (Cod. B eth kastalä) la Iv 3602 . ij thänna kastella ib 4217 . xv kastalla Di 185 . Jfr kastale, kastel."],"e":["kaställe . ","kastalle )"]},{"a":"kaster","b":"nn","c":"","d":["qvast. " stänk the askona . . . mz wathn mz enom kaasth " PM 57 . - blomknippa? tagha costa aff rutha oc aff komiin oc thz hwitha aff äghit oc tömpra saman LB 5: 77 . - Jfr qvaster."],"e":["kaasther . ","coster . ","-ar )"]},{"a":"kaster","b":"nn","c":"","d":["kvast. Artikeln Sdw 1. 650 utgår. Jfr koster."],"e":[]},{"a":"kaster","b":"nn","c":"","d":["hög (af lik). aff hednom mannom mangen kast war ther saman dragen ok brender RK 1: 325 . " wa drogh man saman them ther i kast " ib 2964 . Jfr löf-, viþa-kaster."],"e":[]},{"a":"kaster","b":"nn","c":"","d":["hög. - vedhög, vedstapel. laat hugga thin aars ved första barfrost . . . oc lägh i kaast Brasks Cal 272 . - Jfr vidha kaster."],"e":["kasaster )"]},{"a":"kastidoniensten","b":"nn","c":"","d":[" == kastidoniussten. FMu 4: 341 (1470, avskr.)."],"e":[]},{"a":"kastidoniussten","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kastilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bort-, fore-, nidher-, up-, ut-kastilse."],"e":[]},{"a":"kastilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fore-, nidher-, um-, utkastilse."],"e":[]},{"a":"kastlaþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kastläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kastning","b":"nn","c":"","d":["kastande, utkastande. !SYNS_DÅLIGT? 118."],"e":["-igh )"]},{"a":"kastning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ra-, ut-kastning."],"e":[]},{"a":"kastöx","b":"nn","c":"","d":["kantyxa, yxa använd ss kastvapen STb 2: 5 ( 1488) . " saa longth som man kan kast meth ena kastygxsse " VKJ 116 ."],"e":["-yx . ","-ygx )"]},{"a":"kasul","b":"nn","c":"","d":["kasula, mässhake. Jfr Branting, Textil skrud 93. (casula lithit hus ok kaswl messo hakul GU C 20 s. 84 . planeta casull ib s. 454 ."],"e":["casull )"]},{"a":"katarinamässa","b":"nn","c":"","d":[" Katariamässa, den 25 nvember. millan martins mässo ok kadrina mässo ATb 1: 143 ( 1461) ."],"e":["kadrina- )"]},{"a":"kater","b":"av","c":"adj.","d":["1) yster, uppsluppen. " juenilis . . . barna lättogher kaather darotther " GU C 20 (hand 2) s. 53. 2) glad, lustig, munter . . . ath thätta gästabodhith . . . som är ymmerikis glädi oc äro magh väl sighins ok kallas stort . . . ok thär mädh rikt ok kath MP 4: 96 . ss tillnamn. laurens kaath laciuus (änderat till lasciuus) in latino HLG 1: 70 (1465).","3) självsvådlig, okunnig. . . . hwaris twa kotha prestä liggendis j sengena lasso theres natsangh mz gab ok löghe SvKyrkobr 220 (Lucid B). 5) utsvävande, lättsinnig. en man . . . war lös oc kater til sit liiff SvKyrkobr 71 . SpV 319 . 6) (alltför) frodig, kraftig. lJfr SAOB K: 3593. jtem skal thw oc aff hugga the quistana som vaxa paa stubbenom som impar är vdj oc swa aff limpane vm hoon kasth warder Sex ekon tr 265 ."],"e":["kaathe . ","kother . ","kaadher GU C 20 (hand 2) s. 65 (daniserande)),"]},{"a":"kater","b":"av","c":"adj.","d":["1) yster, uppsluppen. " han rende catum heste " Bil 375 . KL 276 . kaastom getom Bir 2: 149 . " kötit vardhir stundom oskällica kaat ib 275. kaath röst " Su 74 . ","2) glad, lustig, munter. at eigh sculu saloghe van hopa ok eigh säle ok cate trösta sik Bu 489 . " the varo badhe gladhi oc kate " Fl 53 . ib 68 . Fr 1055, 2514 . Iv 1967, 2837, 4209 . RK 2: 192, 3930, 5462 . Di 130, 131, 174, 203, 223 . " the gingo til bordh ok giordho them kata " Fr 376 . Al 8193 . RK 1: (sfgn) s. 186 . - med gen. thäs wardh iak badhe riker oc kater (gen. utan tvifvel framkallad af kater) Al 8424 . ","3) själfvsvåldig, okynnig. " j geen tränghia skolandis thera käthe, oc lusta som kathe äru (petulantiam lasdiventium) " Bir 4: 63. en ware the pa husit kate oc foro offuan wt oc jn mz sina bate RK 2: 6062 . ","4) yppig, veklig, vällustig. kastet (delicatus) man oc kräslika op födder MB 1: 430 . Bil 463 . om iak maa äldher törst at sighia, en widher oc kather älskare äst thu Su 88 . ","5) utsträfvande, lättsinnig. " manga kata quiano . . . danzadho mz skörom latom " KL 101 . " sköra oc kata mwnnor " Su 128 . kata qwinnor oc danzserskor ib. - Jfr ful-, of-kater."],"e":["kaater . ","kaather . ","koth Di 233 . ","kaat Bir 2: 275 ),"]},{"a":"kathet","b":"nn","c":"","d":["ysterhet. vngdomsens käthe eller kootheet J Buddes i 164."],"e":["kootheet )"]},{"a":"katiza","b":"nn","c":"","d":["katsa. Se Sdw 2: 1248 och jfr. I. Modéer, Namn- och ordeografiska styudie 176, 179, Dens., Den nord. ryssjans ursprung o. ålder 152. PMSkr 364 .Arnell Brask BiI 16. catissan med iij band aff linför Brasks Cal 264 . "],"e":["catissa . ","-or . Se Sdw 2: 1248),","*katiza rum","kattisse- FMU 5: 374 (1492, (avskr.)), . plas för en katsa. the agä rethelicat alt thet fiske vathen, vasse, katzia rwm ok alt thet the kunnpo sik met fiskeri til godhä bruca FMU 4: 255 ( 1466) .","*katiz vidher","chatisse- )","katizo stadher? (kattzissor-), "]},{"a":"katiza","b":"nn","c":"","d":["katissa, katsa, i ett vattendrag anbragt och för fångande af fisk afsedd byggnad af spjälväggar, så anordnad att fisken på ömse sidor af en från land utgående sprötgård (landgård) lockas in i själfva byggnaden ur hvilken han derefter svårligen kan komma ut. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 212. gifwer jak oc wnner for:do clostre allan myn booskap ok jngedöme, badhe met fää ok sädh wppa aakrenom staar, katidzor, ok annat hwat thet hälzt kan wara FH 2: 138 ( 1442) . Jfr katize, katse."],"e":["katidza )"]},{"a":"katize","b":"nn","c":"","d":[" = katiza. drogho the oc noth in i wikenne i blandh thera kattizzar mothe clostersens wilia FH 4: 15 ( 1451) ."],"e":["kattizze )"]},{"a":"katlika","b":"ab","c":"adv.","d":["vekligt, vällustigt. " mit köt är jlla oc kaatlica opföt " Bir 3: 330. kaatlika oc kräselika liffwandis Su 129 ."],"e":["kaatlica )"]},{"a":"katse","b":"","c":"","d":[" , lm. Se Sdw 2: 1248 och I. Modéer, Småländska skärgsnamn 178."],"e":[]},{"a":"katse","b":"nn","c":"","d":["kasse, flyttbart säckformigt fiskredskap bundet af garn, bast el. vidjor och försedt med öppningar genom hvilka fisken kommer in men icke kan komma ut? the haffde sätth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fiske vatne BtFH 1: 132 ( 1506) . Jfr katiza, katize."],"e":["katze )"]},{"a":"katskin","b":"nn","c":"","d":["kattskinn. " LB 2: 11, 3: 33. ""],"e":[]},{"a":"katta","b":"nn","c":"","d":["1) katta. - ss (del av) tillnamn. gertrdh hwia kattan SSkb 208 (1506-08). - pl. katter. kattor haffwa hwassa klöör SvKyrkobr 26 . ob- GI C 20 s- 87. PMSkr 13 . 2) ett slags fisk? Jfr katto hovudh 2. ","2) huvud at ett slag fisk (havskatt?). radiam är en swarther sten . . . somme seya ath han finnes j kattohoffdom som ganga j haffweno (in capite attis maris) PMSkr 488 . "],"e":["*katto hovudh","-hoffwudh )","*katto kiöt","-kött )"]},{"a":"katta","b":"nn","c":"","d":["katta. MD (S) 233 . Lg 1033 . - pl. katter. hunda kattor oc rottor ST 388 . " tha ärw hans kattor flagna " MD (S) 221 . - Jfr kätta."],"e":[]},{"a":"katter","b":"nn","c":"","d":["katt. " tha fingo the quinnonar [se] när sik en swarthan kat " MP 4: 204 . Jfr läkatter. "],"e":["*katta hiärne","-hierne )","*katta skalle , "]},{"a":"katter","b":"nn","c":"","d":["katt. " hwat är mindra wärt j huseno än hundin älla kattin " Bir 1: 141. hundin skal thiäna herran ok katthin frwnne GO 111 . " gamal kather lapar ok miölk " ib 469 . taki . . . en vng kat LB 1: 96 . " then som haffwer katta fagra " MD (S) 221 . Al 9680, 9683, 9695 . RK 1: (Albr) s. 212 . LfK 141 . Jfr lä-, skogs-katter. -katta oster,"],"e":["kather GO 469 . ","kath ib 724 . ","-ar katta Al 9680, 9683, 9695 ; MD (S) 221 . ","-ir: katte RK 1: (Albr) s. 212 (i rimslut)), ","katta skarn , "]},{"a":"kattoster","b":"nn","c":"","d":["kattost, malva Lin. " malua vel valua katthost " LB 7: 142 . ib 2: 38 . taka . . . katost ib 1: 97 . ib 7: 5, 321 . " stampe kath osth mz olyo " ib 2: 38 . taka kaal aff kath oosth ib 32 . " malua kattosta sudne som kall oc ätne " ib 5: 81 . Jfr katta oster. "],"e":["katoster . ","kathosther: -osth LB 2: 38 . ","kath osther . ","kath oosther )","kattosta frö","katostha- )","kattosta gräs","kattosta gres . katthosta gress. katosta gres),","kattosta rot","kat osta- )"]},{"a":"katughet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr lönkatughet."],"e":[]},{"a":"kausa","b":"nn","c":"","d":[" , kåsa, ett slags dryckeskärl. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XIII c. 35. ib c. 38."],"e":["kosa )"]},{"a":"kausa","b":"nn","c":"","d":["ett slags dryckeskärl utan lock och utan fot. gifuer iak graa brödrom j vibort ena kawsa aff silff FH 6: 21 ( 1449) . gifuer iak . . . en kausa beslagna med silff ib 38 ( 1453). Jfr silfkausa."],"e":["kawsa )"]},{"a":"kaver","b":"","c":"","d":[" huad ther offuer löper thet skal koma j the lawer (för gawer el. gawor?) som myn husfrv skal lota göra ffore myn fatiga siäl FH 6: 69 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"kaves","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags fartyg. the (Ryssarne) haffua forsamnath offuer xx och cm lydugior sneckior strwa jacther och kaweser at draga in mot thette rikit FH 6: 369 ( 1495, gammal afskr.) . Jfr det af Rosenborg, Bidrag till jordbeskattningens historia i Finland under medlet af sextonde seklet s. 91 omtalade kaffues korn, en afgift af korn som från hvarje fjärding i Savolaks hvart tredje år utgick för underhåll af slottets färjbåtar."],"e":["kaweser ) , "]},{"a":"kaxe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hunda kaxe."],"e":[]},{"a":"kaþal","b":"nn","c":"","d":["tåg, rep. " casta caþal vm hals iacobi " Bu 165 . " romanus want honum brödh j kadals ända " Bil 694 ."],"e":[]},{"a":"keikola boar","b":"nn","c":"pl.","d":[" inbyggare i Keikola. FH 5: 131 ( 1489) ."],"e":["keykola- )"]},{"a":"kennika","b":"","c":"","d":[" , se kännika."],"e":[]},{"a":"kerna","b":"","c":"","d":[" , se kirna."],"e":[]},{"a":"kertis","b":"","c":"","d":[" , se kirtis."],"e":[]},{"a":"kerva","b":"","c":"","d":[" , se kärva."],"e":[]},{"a":"kesa","b":"vb","c":"v.","d":["2) välja, utvälja, utkora, use. med ack. ATb 1: 367 ( 1472) . FMU 1: 332 ( 1381) . " tha keistä the . . . hedhrilikin man äurke äurkess DalHembT 3: 71 (1400). Stb 5: 134 (1516). - pass. -. . ath ware och bliffue . . . kong hans, och hans nades epterkomara, kesta och samtyckta konunga j suerige, aldelis hörige och lydege STb 3: 344 (1498). - med två ack. pass. erick jonsson, huilken som olderman kester war i helge graffs gille " SJ 2: 178 ( 1490) . - med prpe. til. samme tiid kestes michel niclisson och hans burmestare till höffuismen för folket, soml til stäket skulle STb 5: 129 (1516). - Jfr til-, ut-kesa."],"e":["keesa . ","keisa: -tä DalHembT 3: 71 (1400). impf. -te part. pret. -ter. Se Sdw 2: 1248),"]},{"a":"kesa","b":"vb","c":"v.","d":["1) pröfva, anse. keste tha fore thz besta RK 2: 905 . - pröfva lämpligt, besluta. hans wenner th monde thz kessa loffua honum tiil stiernabergh eena reesa RK 3: 3472 . ","2) välja, utvälja, utkora, utse. med dat. och ack. at kesa kroppenom forgylta graffwa Al 6669 . " kesa thöm een olderman " SO 95 . - med ack. ij kesin thz idher synis bäzst Al 4855 . ib 6532 . " hafuom wi keest warn lägherstadh i forscreffna klostre " SD NS 1: 570 ( 1406) . RK 3: (sista forts.) 5785 . MD 491 . " widh sama rwmet som for:de systror oc brödher . . . keesa therra closterstadh " FH 1: 17 ( 1444, nyare afskr.) . " badh han fornempde laurenz kesa oc wälia en deel af thässa twa, tha keste fornempde lauerenz stenhusit owan til " SJ 103 ( 1439) . keys eeth thrä ST 355 . RK 2: 1782 . " keysen en aff thenne wägänä " Va 39 . " j skulen engin man keysä för än han haffuer nokon mandom giorth " ib 16 . kess thu sielffuer hwilka (näml. män) thu wil RK 2: 5613 . ib 1820, 7377. the hade hanom kest !SYNS_DÅLIGT? thz sinne af staa for rikit ib 7399 . " kesa hwem oss lysthe ath slass mz " Di 251 . " the skuldo kesa hwar thera upa sina sihdo twa män " SJ 36 ( 1426) twa gillisväriende välia ok kesa SEG 113 . " een nyian höffuisman keesa " RK 3: 1882 . ib 1904 . SO 10, 106 . MD (S) 215 . " kesthe the ok korade VI friborne men ok VI bönder aff sama lagsagw som vpnemde ok ladhe i walet tesse epterscreffne III gode men " FH 7: 70 ( 1506) . war . . . kesther j sins brodhers stadh MB 2: 266 .med prep. upa el. pa. keesa pa finlanda RK 2: 6662 . " jac wil tik ffaa hwem tu sielffuer kesar vppa " ib 5603 . kest pa them ib 7411 . - med två ack. the keste hans söner bade eric konung offuer suerige hakon offuer norges ryke RK 1: (sfgn) s. 178 . - med ack. och prep. til el. for med följ. subst. the keste tha til höffitzman engelbrecht engelbrechtis son RK 2: 800 . ib 3740 . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). SO 144 . haffue . . . keesth, koredh ok hylledh . . . her swanthe nielsson . . . ffor herre ok höffuetzman offuer alt swerigis rike FM 162 ( 1504) . ib 163 . " wart kestir til högxste prest " MB 2: 273 . " huilken brodher til werkmestare keester wardher " SO 68 . ib 22, 186, 194, 204 . kesadis hans lange til olderman BGG 299 . " kesadis clawis buman for olderman " ib. " tha han sither a bänke i then stadh han är til keester (der han är genom val- berättigad att sitta?) " SO 66 . - Jfr til-, ut-kesa, äfvensom kiusa, kora."],"e":["keesa . ","keisa: -te MD 491 . ","keysa . ","kesar RK 2: 5603 . ","kees Al 6532 kess RK 2: 5613 . ","keys ST 355 ),"]},{"a":"kesar","b":"nn","c":"","d":["lkejsare. lP 4: 259. Jfr kesare."],"e":["keyser )"]},{"a":"kesar","b":"nn","c":"","d":["kejsare. " kesar hinrich " Bu 419 . kesar otte Fr 3202 . darius keysar Al 3497 . " bliiff en keysar riik ok bald " ib 3524 . " war ther keyser " Iv 11 . mz keysarins lofwi Bil 123 . Jfr kesare. "],"e":["keysar . ","keyser )","kesars klädhe","keysars- )","kesars krona","keysars- )","kesars rike","keysars- )","kesar säte","keysars- )","kesars vald","keysars- )"]},{"a":"kesare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " matis kesere Stock Skb 17 (1516-17). lib 56 (1517-18), 174 (1521-22). birgitta keysarens " ib s203 (1522-23). "],"e":["kesere . ","keysare . ","käysare )","kesara döme , . 2) kejsardöme kejsarrike. PMBref 335 ( 1519) . ","*kesara gava , ","kesara lagh , n. pl. L. kejsarlag, romersk rätt. jak är biscop oc doctor j theologia , oc j kesara oc kyrkio laghom JMPs 395. ib 505 . ","*kesara lags mästare , "]},{"a":"kesare","b":"","c":"","d":["1) kejsarvälde, regering ss kejsare, kejsarvärdighet. satte j ban fredhrik ok aff keysara döme Bil 828 . " sidharsta at hans keysaradöm (för -dömes) " ib 299 . Bir 3: 455.","2) kejsardöme, kejsarvälde, kejsarrike. foresat romara kesara döme Gr 282 . ib 321. Lg 45 ."],"e":["keysare )","kesara domber","keysare- )","kesara döme","kesare- Lg 45 . keysara-),","kesar gardher","käsara- )","kesara krona","keysare )","kesara lagh","kiäsärä- L.),","kesara rätter , ","kesara säte , ","kesara välde , "]},{"a":"kesarinna","b":"nn","c":"","d":["2) kejsarinna, härskarinna. jmperatrix käyserinna GU C 20 (hand s2) s. 14. om jungfru Maria, jomfru maria h(i)merikis drotningh wärlhena ffru oc kesarinna offwr helu ite SvB 236 (omkr. 1500). ib 332 (omkr. 1520). - om "den sanna tron". o san tro storth är tith loff, thu ästh the hälga kyrkios keserinna JMPs 295."],"e":["keser- . ","-kesär- . ","käyser- )"]},{"a":"kesarinna","b":"nn","c":"","d":["1) kejsarinna, en kejsares hustru. raþegund kesarinna Bu 419 . Bil 768 . ","2) kejsarinna, herskarinna. " om Jungfru Maria. til höxsto keysärinna kronadhe " Bir 2: 267 . " keysrinna owir alla drotninga " ib 3: 316 . maria hymmerikis keisarinna Md 63. mariä keisarinna f hym merik ib 68 ."],"e":["keisarinna . ","keysarinna Bil 768 . ","keysärina . ","keyserinna )","kesarinno döme , "]},{"a":"kesarliker","b":"av","c":"adj.","d":["kejserlig. SvKyrkobr 227-228 (LucidB). thet skedde syällan ath then kesilike stadin rom, war j frydi MP 5: 75 . " om otalica wärlder waro ffwlla mädh dyrasta keeserlica rätther oc dyra drykkia JMPs 34. - om Guds rike, dn heliga trefaldigheten, Kristus o. s. lv. saa hon äronna konwngh khesum, j sdino käarligx wahz säthe Mecht. 53. " ib 270 . ihesus thän käysarlika jwnkaen ib 338 . jak andhuardha mik i thins !UDDA_TECKEN?: faderns, sonens och den helige andes) keyserlika waldz händir SvB 25 (sl av 1400-t. j hymerike aw try keeserliken rike JMPs 45. ib 55 ."],"e":["käsar- . ","keser- . ","keysar- . ","käysar- . ","keyser- . -likin -liken. -ligin. kesiliker: -like MP 5: 75 ),"]},{"a":"kesarliker","b":"av","c":"adj.","d":["kejserlig, kejsare tillkommande el. tillhörande, från kejsare utgående. görin kesara kesarlekan rät ok guþi guþlecan Bu 507 . " hauar þin broþer takit uiþ kesarleco buþi " ib 529 . thänk thz . . . keysarlica valdit vordhit man Bo 196 . Bir 3: 453, 455. mz eno keysarliko läte Al 3830 . " sitiande j höghxsto kesarlico säte " Bir 3: 343. Su 94 . " thz kserlika palatz " Su 136 . ib 88. MB 2: 218 ."],"e":["kesarleker . ","keserliker: -lika Su 94, 136 . ","keserleker: -leke ib 88 . ","keysarliker . ","keysarlig: -liga MB 2: 218 ), "]},{"a":"kesning","b":"nn","c":"","d":["val. " " SO 14 ."],"e":["keesningh )"]},{"a":"kessa","b":"nn","c":"","d":["ett slags fartyg. en ängelsk kessze BSH 5: 108 ( 1506) ."],"e":["kessze )"]},{"a":"kide","b":"nn","c":"","d":[" PMSkr 254 ."],"e":[]},{"a":"kidh","b":"nn","c":"","d":["kid. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 3833. ryke oc fatigh, hwilke ärin til saman i the hälgho kirkio, som farin i fara huseno, lamben mx kidhiomen SvKyrkobr. 336. swa skulu lamben skilias fran kindhen JMÖ 71 ."],"e":["kiddhen . ","kidhiomen ) , "]},{"a":"kidhlinger","b":"nn","c":"","d":["lungt kid, killing. PMSkr 215, 243 . " killingana äthes äller säljyes " ib 244 . "],"e":["kedlingher GU C 20 s. 77 . ","killinger . ","kyllinger )","*kidhlinga kiöt","killinga köth )","kidhlinga skin (killinga-), "]},{"a":"kidhskin","b":"nn","c":"","d":["kidskinn. " MB 1: 213. ""],"e":["kidh skinnith MB 1: 213 ),"]},{"a":"kif","b":"nn","c":"","d":[" . 1) streid, kamp, jntestinu bellum indundiith kiiff scilicet intra muros ciutatis jntestinum G C 20 (hand 2) s. 38. 3) ordväxling, tvist, träta, kiv. jurgium gii kiff oc slagh GU C 20 (hand 2) s 51. 5) oro, bekymmer, olycka? Se Sdw 2: 1249 och jfr R. Pipping Komentar t. Erikskrönikan 704, 600. EK 4331 . - Jfr lagha-, motekif."],"e":["kiff . ","kiiff )"]},{"a":"kif","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) strid, kamp. " jak kiuadhe got kiiff (ertamen) " KL 207 . " redde sik til kiiff . . . mote konungenom artabano " Gr 262 . framgaa the til kiiff ib. " ib 264. gafwo ther alexandro kiiff (inläto sig i strid med A.) " Al 1023 . " iak wil han ärlika winna ij kiiff " ib 1281 . " swa wan han them ok thz kiiff ib 1792. " ib 1305, 1707, 2807, 3077, 3299, 4223, 4513, 5355 o. s. v. RK 1: 4016, 4158, 4331, 2: 4448, 5281, 6596, 6773, 3: 2196, 2346, 3169, 3843 . " hwar al kifsins makt är " Bo 108 . " opuäkte örlögh ok kiiff " Bir 3: 77. MB 2: 82 . utan kif, utan strid, i ro. hwa them wille til handa gaa ok cristin warda ok doop wntfa honom lotho the gotz ok liiff ok friid at liffua alt !SYNS_DÅLIGT? kiiff RK 1: 146 . " rädh honom at han skulde far tith han matte liffua vtan kiiff " ib 282 . ","2) kif, oenighet. " alle wilia rådha, oc få wl göra, ok engin ret thola, vtan kif ok osemio " KS 8 (19, 9) . " koma sik i kif älla delo medh sinom wälbornom mannom " ib 59 (146, 64) . swa matte förstyras trätta oc kijfwa (i rimslut med bliffwa) RK 2: 1892 . ","3) ordvexling, tvist, träta, kif. Bil 762 . fly all bakmaal, kiff oc trätta Lg 809 . " thrätta oc kiif " KL 234 . " at en thom andra inkte kiff byria " SO 4 . ä röris kiiff aff thz wärra hiwl (a peiore rota sepe sunt iurgia mota) GO 73 .","4) fientligt förhållande, stämpling? styrer tw ey thetta kiiff vist tha skal thz gälla tit liiff RK 2: 9435 . - Jfr enkif."],"e":["kiiff )","utan kif"]},{"a":"kiffulder","b":"av","c":"adj.","d":["full af kif. Ber 72 ."],"e":[]},{"a":"kifsamber","b":"av","c":"adj.","d":["trätgirig, trätlysten. Hel Män 146."],"e":["kiifsamir )"]},{"a":"kikare","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1249."],"e":[]},{"a":"kikarlat","b":"nn","c":"","d":["kikskratt, häftigt skratt. äffther then söthma och kikerlath kombir offta badhe wee oc grath PMSkr 120 ."],"e":["kikerlaath )"]},{"a":"kil","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vinterkil."],"e":[]},{"a":"kil","b":"nn","c":"","d":["Jfr iärnkil."],"e":[]},{"a":"kilta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kiltispänningar","b":"nn","c":"","d":[" Jfr: "tiondeordnigen . . . var (I Finland) olika för olika landsdelar . . . än benämdes den (ɔ: avgiften) tionde, än "näbbeskatt" än "bågapenningar" och "kiltispenninar" Forsell, Hist. 1: 181 (cit. från omkr. 1156). Jfr gildis änninar."],"e":[]},{"a":"kim","b":"nn","c":"","d":["söt. " tak kym som är j smidyo ognenom " PM L. Jfr ughns kim."],"e":["kym )"]},{"a":"kima","b":"vb","c":"v.","d":["nedsmutsa me sot, sota ned? per karson knuadhe (not: eller kimadhe) per konung ATb 1: 290 ( 1468) . Jfr knoa."],"e":[]},{"a":"kimba","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mioka kimba."],"e":[]},{"a":"kin","b":"nn","c":"","d":["kind. " gena ne kiin kyn " GU C 20 s. 309 . "],"e":["kiin . ","kyn )","*kinnabakka blok","kynne- )","*kinna bughi (kynneboghi), "]},{"a":"kin","b":"nn","c":"","d":["kind. " sua var hans kindar som þe uaren brenda af tarom " Bu 100 . " hänne waxte skiäg a kinnum " Bil 109 . kinnin blandadhe KL 346 . " hon aktadhe änkte hwem hänna kin ware thäk vtan til " Bil 109 . Bo 189 . Bir 1: 31, 68, 4: 11 . GO 673, 686 . RK 1: 626, 2109, 3957 . Iv 4147, 4719 . Fr (Cod. B) 973 . VKR 58 . Su 202 . Di 132 . - käke (på häst)? fori kirtläfnuk skiär vp vnde kinnum, mällum strupen oc adrinä, oc rensä väl vt kirtslänä oc þerä rötir Hästläkedom i AS 137 . "],"e":["kiin GO 673 . ","kinnin KL 346 . pl. kindar Bu 100 . ","kindir Bir 1: 31, 68; GO 686 . ","kinder Iv 4147 . ","kynder RK 1: 626 . ","kyndher Su 202 . ","kiiner Fr (Cod. B) 973 . ","kinnar Di 132 . kinna (i rimslut) Iv 4719 . ","kinnana Bo 189 . ","kynnener VKR 58 . ","kinnonar Bir 4: 11), ","kinna bakke","kynnebake )"]},{"a":"kinbakke","b":"nn","c":"","d":["käke, käkben, kindben. rwmeth som kallas kinbacka stadhen (locum maxillæ) ib 118 . Jfr kinna bakke."],"e":[]},{"a":"kinben","b":"nn","c":"","d":["kindben, kind. KTb 152 ( 1437) . torbiörn . . . slo hanom vidh kinbenith mdh eenne öxe ATb 1: 296 ( 1468) . " han hiwh jöns monson eth blodz sar i kinbenith " ib 2: 199 ( 1483) . " om ofridh kommä j mellen riken, tha äre the (ɔ: ridderskapet) the samme som först skole vage kinbenet och liffluet " HSH 18: 18 ( 1495) . " tha hötte her sten sin neffue fore her benct smalenningx kynben STb 3: 331 (1497). ""],"e":["kyn- . ","kind- SkrtUppb 242 . kinnSTB 4: 226 (1511). kim- ATb 1: 135 ( 1480) 197 (1464). 2: 199 (1483); STb 5: 169 ( 1517) . kym- STb 1: 320 (1481). -been),"]},{"a":"kinben","b":"nn","c":"","d":["kindben, kind. ruthnadhe hans kinben Bil 253 . " pusta han vidh kinbenin " Bo 181 . " idkeliga runne honom tararna på kinbenen " TK 271 . Bir 1: 29, 69, 3: 281 . KL 237, 346 . Gr (Cod. D) 365 . MB 2: 119 . LB 7: 257 . Su 209 . " skurith aff flykke kynben (demebrando genam de perna) " GO 234 . ss tillnamn. magnus kinben SD 2: 358 ( 1302) . - Jfr asna kinben."],"e":["kinbeen . ","kiinben: -beneno Bir 3: 281. ","kynben . ","kimben: -benen LB 7: 257 . ","kinbän: -bänit KL 237 . ","kymbän Gr (Cod. D) 365), "]},{"a":"kinbughi","b":"nn","c":"","d":["kindben, käke. lechi som tydher kinboghe (maxilla) MB 2: 118 ."],"e":["-boghe )"]},{"a":"kinderdagher","b":"nn","c":"","d":[" viil jach nödig haffus ed[er] jn i bijn i dag for til t[et] är kijnn[er]dagh GPM 2: 294 (1508, i brev från Metta Ivarsdotter, daerat tisdagen näst efter fastlagssöndag (7 mars?)."],"e":[]},{"a":"kinfeter","b":"av","c":"adj.","d":["fet om kinderna. GO 63 ."],"e":[]},{"a":"kinhästa","b":"vb","c":"v.","d":["kindpusta. GU C, 20 s. 13."],"e":[]},{"a":"kinhästa","b":"vb","c":"v.","d":["kindpusta. LfK 102 ."],"e":[]},{"a":"kinhäster","b":"nn","c":"","d":["kindpust, örfil. gaff en kinhäst then sama dräng Al 1054 . SEG 119 . - i ortnamn. vppa kinhästa gatan SJ 185 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"kinhäster","b":"nn","c":"","d":["kindpust, örfil. Mecht 64 . qui bibit extremus erit intra verbera primus hwar som drikkir ytersta bekarin han faar första kinbästin GU C 20 s. 246 . STb 5: 113 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"kinlagha","b":"nn","c":"","d":["kindent täckande flik af hufvudbonaden. systrana sculu hafua . . . eet hwit strik medh kinlaghu VKR 11 ."],"e":[]},{"a":"kinninger","b":"nn","c":"","d":["kind(flk) (hos höns). Jfr SAOB K: 966. githa the ey äthia tha skäris medh enom kniff j kinnigana PMSkr 256 . Jfr undirkinninger."],"e":[]},{"a":"kinpusta","b":"vb","c":"v.","d":["kindpusta. kinpustado mik Su 28 . ib 316 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"kinpusta","b":"vb","c":"v.","d":["kindpusta. JMPs 458."],"e":["-adhe )"]},{"a":"kinpustan","b":"","c":"","d":[" , f. pindpustande. SvB 19 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"kinpuster","b":"nn","c":"","d":["kindpust, örfil. SO 14, 26 . 69."],"e":["kynpusther: -pusth SO 26, 69), "]},{"a":"kinpuster","b":"nn","c":"","d":["lkindpust, örfil GU C 20 s. 13 . Svb 514 (b. av 1500-t.)."],"e":["-pusth . ","-bwsta ATb 2: 1§58 (1480)), "]},{"a":"kint","b":"nn","c":"","d":["eg. barn; adlig yngling i en furstes tjenst. " swa marght eet stolt kint " Fr 2910 ."],"e":[]},{"a":"kinxa","b":"vb","c":"v.","d":["vrida, sträcka. med prep. mäþ. thu . . . kinxar mz thin hals LfK 141 ."],"e":[]},{"a":"kiol","b":"","c":"","d":[" , se kiöl."],"e":[]},{"a":"kiol","b":"","c":"","d":[" , se kiöl."],"e":[]},{"a":"kiortil","b":"","c":"","d":[" , se kiurtil."],"e":[]},{"a":"kiortil","b":"","c":"","d":[" , se kiurtil."],"e":[]},{"a":"kiot","b":"","c":"","d":[" , se kiöt."],"e":[]},{"a":"kiot","b":"","c":"","d":[" , se kiöt."],"e":[]},{"a":"kiphatter","b":"nn","c":"","d":["lek hvardvid hatten rycktes af hufvudet. leek hwat thu wilt ok ey kiphat sigher scorwoth man Go 748."],"e":[]},{"a":"kipla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kippa","b":"vb","c":"v.","d":["rycka, gripa, bortföra, hänföra. wart hon opta gripin oc kipt (rapta). swa at hon hörde mangh thing j andelike syn Bir 4: 4. wart hon kipt j ena andelika syn ib 44 . Lg 3: 397 . " wart jak mykyt rädher oc kipther aff min sinne ib 475. - Jfr upkippa. ""],"e":["-ter )"]},{"a":"kippa","b":"nn","c":"","d":["knippa, but? Jfr SAOB K. 969. fractillus li kippa GU C 20 s. 288 . Jfr basta kippa."],"e":[]},{"a":"kippa","b":"vb","c":"v.","d":["rycka, gripa, bortföra, hänfra. " tha schal thet (ɔ: gosdet) ey af konunges fogatte eller af nakrom androm ryckis eller krypes för än thet . . . aghvunnit är " UrkShist 1: 27 ( 1494) . aff tolko wart paris myket krypther j elgskogens bronnogha Troj 62 . Jfr ukippa samt borkipter."],"e":["-ter )"]},{"a":"kippi","b":"nn","c":"","d":["Jfr bildkippi."],"e":[]},{"a":"kirkia","b":"nn","c":"","d":[" L. ","karlungskirkiu ib 2: 36 ( 1287) . " aput köpungskyrkiu ib 3: 230 ( 1315). "","2) kyrka, församling. " raþa oc styra ierusalem kirkiu " Bu 194 . " johannes scriffwir til syw kirkior som äru j asiam " MB 2: 333 . - till en stiftskyrka hörande församling med utsträckning till underlydande stift, biskopsdöme. kyrknä biscopä SD 5: 568 ( 1346) . " the kyrkian bremen (Bremensis parrochia) var lydhkirkia undir ärkebiskopsdömith i colne " Ansg 217 . skulde the kirkian i bremin vara oc blifua undir domkirkiona i hamborgh, oc the kirkionar (diæcess) skuldho aldri offtamer kallas äller vara thva kirkior, utan the skuldo badha blifua en kirkia ib. - kyrka, kyrkan, den kristna kyrkan el. församlingen. lijgge ogiljder badhe firi kirkiu ok konunge (d. v. s. dråparen vare fri från både kyrkligt och borgerligt straff) SD 4: 466 (1335, !SYNS_DÅLIGT? afskr.). haldar kerkian þär af höghtiþ Bu 6 . kirkin (för kirkian) siongir MP 1: 157 . som . . . kirkion siongir ib 243 . ib 247 . kirkian !SYNS_DÅLIGT? swa manga stora godhgärninga Bo 1 . " kirkionna oc himerikis konungir " ib. " girin blomstradhis ok öktis j thynom tima j kirkionne " Bir 3: 165. var herra giordhe twa koste . . . första i stridhande kirkionne i iordherike annan i sighrande kirkionne j hymerike MP 2: 146 . " saulus fordarwadhä mykit guz kirkio " KL 144 . " hwa som far syndalös aff wärldinne oc the hälghe kirkio " MB 1: 219 . " gudz eller the helgha kerkyo bodh " Gers Frest 20 . - Jfr afgudha-, by-, bya-, dom-, hovudh-, hundaris-, iudha-, konungs-, lands-, lydh-, modhor-, munka-, sokna-, stor-, tolftakirkia.","1) kyrkofrid, den kyrkorna tillkommande rätten att vara fridlysta områden. atir kalla kyrkio frelsins rät them til kyrkio ryma rädde for ilgerningom Bil 657 . ","2) jord hvilken ss tillhörande kyrkan är fri från utskylder till kronan. for the for:da x ortoghlandh iordh war giwit lika mikin iordh gammalt kyrkiofrelse SD NS 2: 145 ( 1409) . ","1) gärdsgård el. mur som omgifver plats kring kyrka el. kyrkogård. reuelacio hwilka sancta birgitta fik wm watzstena kirkiogardh huru han skal mwras oc säthias Bir 4: 86. ","2) kyrkogård, inhägnad plats kring kyrka, begrafningsplats. hulkin som vil vardha riddare skulle framga til kirkiogardhin (canterium ecclesiæ) mz sinom häst oc bonadh Bir 3: 387. skikkis kirkiogardhin innan stora mwren ther han qwämmelikast kan wardha, j hwilkom systrana iordhins ib 4: 105 . ST 142, 266 . han bygdhe thän kirkiu gardh som callas calixti ok manga hälgha martires liggia Bil 389 . - Jfr by-, bya-, dom-kirkiogardher."],"e":["kiirkia . ","kyrkia . ","kyrkkia . ","körkia BYH 1: 170 ( 1363); -ionne SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.); -ona ib. ","kerkia: -an Bu 6 ; ","-yo Gers Frest 20 ; -in (för -iu) SD NS 1: 53 ( 1401) . ","kiurkia L. ","kyrka: -onna Lg 3: 445 . ","kyrkna HSH 16: 5 ( 1369) . ","kyrknä SD 5: 568 ( 1346), ","kirkio bakke","kirkie- . ","kyrkio- )","kirkio balker","kirkyu balker L. ","kirkiu bolkär L. ","kirkebalker )","kirkio bol","kyrkiu- L.),","kirkio bols garþer","kirkiu bols- )","kirkio bonaþer","kirkiu- )","kirkio bro","kirkiu- )","kirkiobrytare","kyrkio- GS 48 ( 1442) . kirkiu kirkiu brytäre L.),","kirkio bygning","kirkiu- L. ","kyrkiu- L. ","kirke bygningh )","kirkio byr","kirkiu- L. ","kyrkio- SD NS 1: 378 ( 1404) . ","kirkiö- BtFH 1: 247 ( 1508) ), ","kirkio drap","kirkiu- )","kirkio drotin","kirkiudroten )","kirkio dyr","kirkiu- L. ","kyrkiu L. ","kirkiodörena KL 312 . kirkia dörena Di 165 . ","kyrkiodörinna VKR 26 . kyrkio dörrena ST 268 . ","kirkodörrena VKR 63 . kirkio dorena Bir 4: 16. kirkio dörran VKR 63 . pl. ","kyrkio duromin KL 41 . ","kyrkioduromin ib 102 . kirkio dwromen Bir 4: 16), ","kirkio friþer","kirkiu- . ","kirkia- . kyrkiu- L.),","kirkio frälse","kyrkio- )","kirkio fä","kirkiu- )","kirkio för , ","kirkio ganga","kirkiu- )","kirkio gangin , ","kirkio ganger","kirkiogangs öl","kyrkyo- SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)), ","kirkio garþer","kirkiu- . ","kyrkiu- L. ","kyrkio- ST 142, 266 . ","kirkiegordher: -en FM 554 ( 1512) .),","kirkiogards horn","kirkiogarz- )","kirkiogards mur","kyrkiogardzmur )","kirkio gif","krkiu- )","kirkio giäld","kirkio gods","-gooz )","kirkio gulf","kirkio gärþ","kirkiu- )","kirkio härbärghe","kirke herberg )","kirkio härra","kirkoherre FH 3: 137 ( 1449); SJ 341 ( 1467) . ","kirkiö herre: -en BtFH 1: 283 ( 1509) . ","kirkerherra SD NS 1: 108 ( 1402) . kyrkio herra. kyrkioherra L.; Lg 3: 383 . ","kyrkioherre ib 373, 377, 379, 381 ; -en ib 355, 359, 376. ","kyrkyoherre: -en ib 360 . ","kyrkiaherre: -en ib 362 . ","kyrkyaherre ib 360 . ","körkyoherra SD NS 2: 86 ( 1409), 87 ( 1409). ","kirkaherra: -ans SJ 282 ( 1460), ","kirkio iorþ","kirkiu- )","kirkio kamber , ","kirkio kläþe","kirkiu- )","kirkio lagh","kirke- )","kirkio landboe","kirkiu- )","kirkio lykil","kirkiu- )","kirkiomässo dagher","kirkiumässu- )","kirkiomässo fridher","kirkiömesse- )","kirkio nykil","kirkiu- )","kirkio prydhning , ","kirkio präster","(kirkiu- L.","kyrkio- SD NS 1: 14 ( 1401, nyare afskr.) ; FH 3: 111 ( 1447) . kyrkyo-. kyrkye-. kirke- FH 2: 101 ( 1436)), ","kirkio ran","kirkiu- )","kirkio rätter","kirkio sidher , ","kirkio skruþper","kirkiu- )","kirkio skuld","kirkiu- )","kirkio skärning","kirkiu- )","kirkio sokn","(kirkiu- L.","kirkie- . ","kyrkio- )","kirkio staþer , ","kirkio stigher , ","kirkio styrare , ","kirkio stämna","(kirkiu stämpna L.","kyrkio stämpna . ","kirkestempne )","kirkio stätta","kirkiu- )","kirkio tiund","kyrckio tijendh )","kirkio tiunde","kirkio thak","kirkio þing","kirkiu- )","kirkio þiuver","kirkio vigsl","kirkio vigsla spiäl","kirkio wighsla spield )","kirkio väg","kirkio vägher","(kirkiu- L. ","kyrkiu- L. ","kyrkie- ),","kirkio väriande","(kirkiu- L. iowärande. kirkiowerende. kirkiowerenddhe. kyrkiavärende. pl. -ar. -e. med participal form: kirkio weriandes Pa (Tung) 41),"]},{"a":"kirkia","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kyrka, för (kristen) gudstjänst avsett hus. Svartb 333 ( 1431) . kyrka ss juridisk person. len tregaard . . . j helwitith emellen kirkionis huhussz oc helganshusene hussz HLG 3: 154 (1520). ganga i kirki, gå i kyrka (efter barnsbörd), kyrktagas . . . ath hon (ɔ: jungfru Maria) i kirkio gik äftir sin son a xl daghenom SkrtUppb 271 . SvKyrkobr 351 . - ganga til kirkio, d. ls. . . . tha the offra, oc gaa til kirki äpther brnom Mecht 170 . 2) kyrka, församling. i the fyrithhahl dhaghana hon (ɔ: jungfru Maria) . . . vtan kirkio stod SVB 50 (mot sutt av 1400-t.). SkrtUppb 277 . - kyrka, kyrkan, den kristna kyrkan el. församlingen. hwar som swa swornan eedh ey haller taghi scrifft som menedhare oc stande wtan kirkio swa länge han hona fäst eldler ouergiffuit hauer Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. från 1440) . aldra helgra manna samquendh som är the helga kirkiä SvKyrkob 232. thänna bönir . . . the sta opp[a] latino j hälge romarsco kyrkio bokom ib 272 . eclesia triumphans . . . thet är sighirfulla kyrkia MP 5: 63 . ib 64 . JMÖ 87 . " tha ska han wäntha segh eth banz breff oc sätas wthan kyrkyo " PMBref 301 ( 1508) . - Jfr hovud-, kloster-, klosters, lands-, ridh-, romara-, sokna-, stads-kirkia. ","1) gärdsgård el. mur kring kyrka el. kyrkogård. item xiii öra för kirkiogarden kiäradis Kumla kyrkas rb 54 (1485 . 2) kyrkogård, inhägnad plats kring kyrka, begravningsplats. cimiterium . . . kirgaardh GU C 20 s. 109 . ","1) kyrkolag. " docktor . . . j kesara oc kyrkio lagho JMTs 395. 2) församling. jagh åke sack, dommare i kinnetou kyrkiolalgh " FMU 1: 375 (1379, avskr. från 1600-t.). "],"e":["kyrkia . ","kyrkya . kerkia: -io SD NS 3: 406 (1419, äldre avskr.). kiorkia: -inne Svartb 333 ( 1421) ; ","-iona Hel män 213 . ","kirkiä SvKyrkobr 232 (Lucid B). kirka: -onis HLG 3: 154 (1520); -enis STb 4: 288, 289 (1512), 5: 271 (1530). kerka: -or Sv. ver. svec. I 1: 237. kerke STb 5: 303 (1513, Bil. Se Sdw 2: 1249), ","*kirkio bodh","kyrkia- )","kirkio bol (dat best. kyrkiobollene), ","*kirkio byggiare (kirkia bögger), m. kyrkobyggmästare?; person som reparerar kyrkor? SSkb 220 (1506-07).","kirkio bygning , ","kirkio byr (kerke-), m L.","*kirkio bänker , ","kirkio dyr","kyrkedör )","*kirkiodura vaktare","-doro )","*kirkio fadhir , ","*kirkio forstandare , ","kirkio frälse , ","kirkio ganger","kirkegongh )","*kirkiogangpänningar","kirkegonpengha )","kirkio gardher","kirkia- Svartb 380 ( 1439) . kirka- HLG 3: 71, 72 (1525). kirke- ATb 2: 93 ( 1476) . kyrkeArkiv för Norrländsk hembygdsforskning 19 18 s. 111 (1554). kerke- Prosadiker (Sju vise m C) 249, SJ 2: 256 ( 1494) . ","kirgaardh GU C 20 s. 109), ","*kirkiogards dyr","kirkegardzör )","kirkiogards mur , ","kirkio giäld (-gäld(h), ","kirkio godz , ","*kirkio hion","*kirkio hirdhe","kyrkieherde . ","kirk- )","*kirkio hunder","kyrkia- )","kirkio härbärghe , ","kirkio härra (kyrkya-. kiärkoFMU 1: 388 (1382). -härre. -harrä SD 6: 358 (1532)), ","*kirkiohärra arbeide , ","*kirkiohärra gardher","krky- . ","kyrke- . -herre),","*kirkiohärra hus","kyrkeherre- )","*kirkio häster (kyrkio-), ","*kirkio höfdhinge , ","*kirkio karl","kirkekar )","*kirkio knuter , ","kirko lagh (kyrkio-. laagh), n. pl. L.","kirkio landboe (kirke.- bo), ","kirkio mässa (kirkie-), ","kirkiomässo dagher","kirkie- )","*kirkiomässo lius","kyrkio- )","*kirkio mästare","kyrkio- . ","kiörkio- . ","-mäster . ","-mestir )","kirkio nykil , ","*kirkio porter , ","kirkio präster","-presters Sd NS 3: 69 (1415), 375 (1418, avskr.). Se Sdw 2: 1249),","kirkio rätter , ","kirkio skuld , ","*kirkiosokna man , ","*kirkio span","kyrchiospaan )","*kirkio spänare","*kirkiospänara gardher","*kirkio stomn","stompn )","*kirkio stuva","kyrkciostugn ) , ","kirkio stämna (-stempna), ","*kirkio sökning","-sokningh )","*kirkio talare , ","*kirkio tidh , ","*kirkio tiund , ","*kirkio torn","krkie- . ","kirke- . ","-kyrkio- . kyrke-. kirka-. -thorn. -törn),","*kirkiotornvaktare","kirkia- )","*kirkiothakbot","-takbodh )","kirkio thiuver (kirkia), ","*kirkio thiänare","kirketienare )","kirkio väg (kyrkio wegg (jfr. vok. i änd.)), ","kirkio vägher","kirke- )","*kirkio väktare , ","*kirkio värdh (kirkie-. kyrke-. -wääldh), ","kirkio väriande","kirkie- . ","kirke- . ","kerke- . -wäriende. -wärende. -werende. -verinde. -wärens Stock Skb 171 (1521-22). wärindh StÄmb 179 (1513). - werend ib 182 ( 1504) . -nerend ib 200 (1521), Stock Skb 201 (1522-23). -werindh StÄmb 199 ( 1520) . ","-weren Stock Skb 228 (1524-25), 2560 (1525-26). -ueren ib 229 (1524-1525)), ","*kirkio värie","kirkia- StÄmb 71 ( 1461) ; STb 4: 94 ( 1505) . kirka.- StÄmb 75 ( 1463) . ","kirke- ib 82 ( 1467) , 86 (1469). kirki- ib 77 ( 1464) . kyrke -ib 79 (1465). -wäria ib 89 ( 1471) . -wärio STb 2: 195 (1487). pl. -wärie ATb 3: 2 ( 1493) ), "]},{"a":"kirkmässa","b":"nn","c":"","d":["kyrkmessa, messa som hålles årsdagen af en kyrkas invigning. widh alem är kirkmesse sancte birgitte dagh BSH 5: 114 . (1506). - om högtid firad till minne af Jerusalems tempels invigning; tempelinvigningsfest. om kirkmässona (in festo encæniorum, id est in festo delicationis templi) Bo 154 . - Jfr kirkio mässa. "],"e":["kirkmesse . ","kirmässa L. ","kyrmässa L.),","kirkmässo dagher","kirkmessu- )","kirkmässo friþer","kirkmässu- )","kirkmässo hälghþ","kirkmässu- )","kirkmässo ridh?","kyrkmässa rydh )"]},{"a":"kirkmässa","b":"nn","c":"","d":["lkyrkmässa, ässa som hålles årsdagen av en kyrkas invigning. SvKyrkobr. 69. Mecht 158 . Kumla kyrkas rb 64 ( 1492) . eth vngt par folk, waro gestbudhin til kyrkmässo, til sancti sebastani kyrkio MP 5: 239 . Jfr kirkio mässa. "],"e":["kyrk- . ","kyr- )","kirkmässo dagher , "]},{"a":"kirkon","b":"nn","c":"","d":[" Se krikon."],"e":[]},{"a":"kirna","b":"nn","c":"","d":["1) kärna, smörkärna. " I kirna " SD 3: 759 ( 1316) . buterula kirnä VGL XIII .","2) hög och (jämförelsevis) smal byggnad, kärna, den innersta byggnaden el. hufvudbyggnaden af en fästning. sath i stok holms kerno j hektä RK 1: (LRK) s. 299 . konung magnus fördes till stokholm tha ok lotz j kärnen j thz sinne ib (sfgn) s. 187."],"e":["kerna . ","kärne )","kirno miölk","kerna- )"]},{"a":"kirna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kirno miölk (kermo-), "]},{"a":"kirnare","b":"nn","c":"","d":["peson som kärnar? ss tillnan. pädhar chrnarne. RP 2: 211 ( 1391) ."],"e":[]},{"a":"kirsebär","b":"nn","c":"","d":["körsbär. Skotteb 374 (146162). "],"e":["kissa- )","*kirsebära trä","kyrse- )"]},{"a":"kirsebär","b":"nn","c":"","d":["körsbär. ther wäxer i swa marhg godh frwkt som frwr haffwa aff badhe smak ok lwkt som är äple päror oc kirsebär RK 1: (Albr) s. 207 . " onth är äta kirsebär mz herra barnom " GO 375 . cerusa kyrsebär LB 5: 82 . ib 7: 67, 181, 250 . "],"e":["kyrsebär . ","kyrsaber LB 7: 181, 250 . ","körsabär ib 67 ), ","kirsebära kadha","kirsebära kiärne","kyrsebära kärne )","kirsebära qvadha","kirzabära qwäda )","kirsebärs kiärne","kyrsobärs kärne )"]},{"a":"kirsedrank","b":"nn","c":"","d":["körsbärsvin. " miöd ok öll ok kersedrank oc wiin " RK 1: 1412 . TK 275 . SO 207 ."],"e":["kirsedranck SO 207 . kyrsedranck ib. kerssedrank),"]},{"a":"kirsedrank","b":"nn","c":"","d":[" ? körsbärsvin STb 1: 2 (1474)."],"e":["kyrsse- )"]},{"a":"kirska","b":"nn","c":"","d":["kersing, ett slags ylletyg. en alin af goþo kirsko SD 5: 637 ( 1347); detta ställe synes dock snarare böra föras till ett adj. kirsker."],"e":[]},{"a":"kirska","b":"nn","c":"","d":["kersing, ett slags ylletyg. Jfr Hildebrand, Sv Medelt. 1: 710."],"e":[]},{"a":"kirtil","b":"nn","c":"","d":["körtel; körtelsvulst (i pl.) skroffer. Jfr N. Lindqvist, Bidrag t. nord. fiol. tillägnade E. Olson 368. ff. scroffule dicetur qudam apostemata que solent nasci pueris in collo krizla GU C 20 s. 557 . "],"e":["kirzla ) , ","*kirtla fulder","-fuller )"]},{"a":"kirtil","b":"nn","c":"","d":["körte. Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 69 . "],"e":["kirtzlana LB 2: 69 ), ","kirtla fnuk , ","kirtla rot","kirtzla- )","kirtla värker","kirtzlä- )"]},{"a":"kirtis","b":"nn","c":"","d":[" ? en hästsjukdom? fori kertis Hästläkedom i AS 136 . " þa slaas vt kirtisen ib. ffore karthiis " LB 2: 67 . " the kunna wel thenna hesthen bötha ffore kathiis " ib. " som karthiis synes stik han wth mz en kniff " ib. " fore kathiis " ib 68 . tha slos wth karthiisen och sedan tak glass och stöth wel smoth . . . och blanda med hanogh och leg j hwirwilen j strupanom oc skär wth ib. " fore karthiis ib 70. ""],"e":["kertis . ","karthiis )"]},{"a":"kirvil","b":"nn","c":"","d":["körfvel. trifolium (trol. för cerefolium) kirfwil LB 6: 284 . cerifolium kyruidh ib 5: 80 . " cerefolium thz är kirfwil " ib 3: 124 . ib 2: 64, 3: 125 . kyrwils dygd ib 7: 100 . " varder kirwiil stampader mz olio " ib. " legger man kiruil vid mans ambud ib. tha skal kirwiil siwdhas " ib. " vngh kirwiil " ib 179 . ib 8: 49."],"e":["kirwiil . ","kiruel LB 8: 49 . ","kyrwil . ","kyryildh )"]},{"a":"kirvil","b":"nn","c":"","d":["körvel. Se Sdw 2: 1249. Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n 14, s. 7."],"e":["kiruild )"]},{"a":"kista","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kista. Bu 25 . Bil 588 . Bir 4: (Dikt) 241. een budhk hon aff sinne kisto tok Iv 2187 . " ängin hawer fridh å kistom älla godz sino " KS 65 (161, 72) . mer lustadhis iak vm iak hafdhe nakot j kistonne än vm iak hafdhe nakot gifwit mz minne eghne hand Bir 1: 353. gaafwe kisto fulla mz gul fore toma kisto ib 3: 337 . BSH 3: 293 ( 1470) . - kista hvari dödas (särsk. helgons) ben förvaras. gatu fangit kistuna . . . mz benum ok ascu Bil 296 . " gik eet stykke aff sancti thomosa benom fram aff kistone " Bir 3: 240. the toko han wp aff then mark hans kisto ok swa hans ark RK 1: 2527 . ","2) fängelse. i kisto sätiäs SD 5: 639 ( 1347) . hafuis kista häkte oc jern oc borghara rättir medh them ostyrughe äru VKR 39 . " ligge j stokkenom eller j kistonne (i mots. till innan tornenom) " MEG (red. A) 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63, 64, 66 . PfN 136, 138 . jern ok kisto gesta. MD (S) 277 . - Jfr ala-, bly-, harniska-, härads-, krydda-, skip-, sten-, träkista. "],"e":["kysta: -o Bil 588 . ","kystha: -or BSH 3: 293 ( 1470)), ","kisto fä , ","kisto luk","-lok )"]},{"a":"kista","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kista. lthenne räkenskaper scal j kirkione kistho gömas Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim. fr. l1410). 2) fängele, häke. een mektoger konunger opbygde han sik . . . ena probe eller kistho thz är thenä verldena SvKyrkobr (Lucid B) 128 . ib 180 . " ena gatwbodh i eneköpine östan torget rätt östan fra kystone liggiandes " SJ 2: 92 ( 1482) . ATb 3: 137 ( 1503) .","3) kista (för fångande av fisk). til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . myärda lana kisthor PMSkr 364 . - Jfr afats-, ben., brödh-, dara-, kalk-, kämmeära-, pänninga-, skut-kista. "],"e":["kistha . ","kysta )","*kisto dränger , ","*kisto makare (kistemaker), ","*kisto slädhi","kysta slee )"]},{"a":"kister","b":"nn","c":"","d":["kista. " thet bruna cledhet som ligger j kystenom " FH 3: 66 ( 1445) ."],"e":["kyster )"]},{"a":"kita","b":"nn","c":"","d":[" Jfr stenkita Sdw 2: 502."],"e":[]},{"a":"kitla","b":"vb","c":"v.","d":["1) kittla, klia. " bildl. hulke som kla oc kitzlA (purientes) thera öron mz lustelicom ordom " MP 1: 264 . ","2) kittlas, känna kittling el. retelse. at ey skoli vanlica fule bwkin taka til at kitzla mz snödhom lusta (usque ad titillationem pertingat libidinis) Bo 133 . han (kroppen) är . . . kitlande i lusta giri (puriens concupisentiis) Ber 207 ."],"e":["kitzla )"]},{"a":"kitla","b":"vb","c":"v.","d":["1) kittla, klia, reta. bildl opteder han (ɔ: licamen) allan croppen, kitzlar opwkter til syndenne samtykki J Buddes b 173 . ","2) kittlas känna kittling el. retelse. huru han ((ɔ: licamnen) är . . . kizslande (pruviens) j olofligom lustom J Buddes b 164 ."],"e":["kitzla kiizsla )"]},{"a":"kitlan","b":"nn","c":"","d":["kittling, retelse. j likamans ällir limanna oloflikom rörilsom ällir kitzlan (så ändradt af utg. från handskriftens litzland, se s. 475) Su 341 ."],"e":["kitzlan )"]},{"a":"kiurtil","b":"nn","c":"","d":["kjortel, lifrock (hörande till så väl mans- som qvinnodrägten). vare fru kiurtel Bu 16 . " johannes fik ar[i]stodemo sin kiurtel (tunicam) " ib 155 . hans klädhe (var) en kiurtäl ok een enbyrdh kapa älla mantul Bil 947 . vföre sik hon ellir han aff sinom ytra klädhom oc stande j hwita kiortelenom oc confessor lägge ofuir honom graa kiortelin VKR 23 . gifuer jak . . herra clawsse sacriste min rödha kiwrtil fodhradhan medh mardhskinnom SD NS 1: 514 ( 1405) . thu (Birgitta) hafdhe för särk ok kiortil (tunicam) Bir 1: 19. sa jak ena fäghirsta jomfru . . . fördha j huitom mantol ok klenan kiortil ginum hulkin jak saa skärlica hänna jomfrulica licamma ib 3: 279 . " kiortilin hulkin som fordhom rakto til fotanna forma nw näplica at hölia knän " ib 2: 70 . at haua panzara oc annor vakn vndir sinom kiortlom ib. han sade sig haffwa herbärgiat v (5) stocholms borgara . . oc i blandh them wqr en medh en grön sidh kiortell BSH 5: 214 ( 1507) . " myne kaper kiortlar oc annar gangh cläde " FH 3: 65 (1445, Henrik Makerlands testamente). giwer jak . . . her synmoni nicolai en brunan kiortil aff yperst ib. " myn bruna kiortil met räffskins benlingha giwer jak her tordh ib. gifuer iak her niels j nosis min swqrta kiortil foodrat met maardh " ib 6: 21 ( 1449) . Bil 633, 723, 801, 834 . Bo 240 . KL 159 . MB 1: 231, 232 . Fl 1330, 1303 . RK 1: 196, 3848 . VKR 11, 12 . Di 49, 243 . Jfr hermelins-, manna-, nat-, qvinno-, reghlo-, skin-, stafkarls-, undir-kiurtil."],"e":["kiurtel . ","kiurtäl . ","kortil Bil 834 ; Bir 1: 19, 3: 279; RK 1: 196, 3848 ; Fl 1300, 1303 ; FH 3: 65 ( 1445), 6: 21 ( 1449); VKR 11 . ","kiortill Di 49 . ","kortiil BSH 5: 34 ( 1505) . ","kiortel MB 1: 231 . ","kiortell BSH 5: 214 ( 1507) . ","kiurtilin Bo 240 . ","kiurtelin VKR 12 . ","kortilin Bir 2: 70 . ","kiortelin MB 1: 222 ; VKR 12, 23 kiortelen MB 1: 232 . ","kiurtle Bil 723 . ","kiurtzle ib 801 . ","kiortelenom MB 1: 232 ; VKR 11, 23 . ","kiortelenom Bil 834 . pl. ","kiurtlar: -ä KL 159 . ","kiortlar FH 3: 65 ( 1445); skinkiortla VKR 12 . ","cwrtlar: cwrtla Di 243 . ","kiortlom Bir 2: 70), "]},{"a":"kiurtil","b":"","c":"","d":[],"e":["kywrthil MP 5: 171 . ","kiortil SD NS 3: 536 ( 1420) . ","kiortildh Mecht 35 . kiörtil(l) ATb 1: 62 ( 1456) ; STb 5: 342 (1521, Kop). kyörtil ATb 1: 62 ( 1456) . kirtell STb 5: 342 (1521, Kop). kortil HLG 3: 66 (1522). kortill JTb 99 ( 1514) . ","korthel STb 5: 44 ( 1515) . med art. ki[o)rtilen Mecht 183 . ","kyörtillin ATb 1: 62 ( 1456) . dat. kiortzle RP 1: 336 ( 1382) . ","kyurtzla MP 5: 171 . ","kiorzla ATb 1: 203 ( 1464) . ","kiorsla ib 52 ( 1456) . kiortilar HLG 3: 18 (1552)), . . kjortel, livrock (hörande till såväl mans- som kvinnodräkt). skattado the en grönan kyöril for !UDDA_TECKEN? mark ATb 1: 62 ( 1456) . " thär äpther sythis härran jhesus . . . haffwande kiortildh aff grönum oc hwitthem lith Mech 35. swasom ki[o] rtilen är näst kroppenom " ib 183 . haar som haffwir twa kyurtxzla, han skal giffwa andrum kywrthil, som jnghin haffuir MP 5: 171 .-_fr barna-, biläte-, dokkers-, floghel-, gyllenstykkes-, kädhis-, lin-, loskins-, mardhskins-, qvinnoridh-, räfskins-, sarduks-, sidh-, skin-kiurtil. ","*kiurtla klädhe","kiortlä kläde )","*kiurtla knöpe","kiorzla- )","*kiurtla knöper , m. späne, knapp el. ldyl. ltill en kjortel. ATb 1: 209 ( 1465) . Jfr kiurtilknöpe. ","*kiurtla skal","kiortla- . ","kiortzsla- . ","-skaal )","*kiurtla spänne","*kiurtla ärm","kortle erm )"]},{"a":"kiurtilfalder","b":"nn","c":"","d":["kjortlfåll, klädfåll. segmentum kiortilffoller gee oc snippa GU C 20 s 562. MP 4: 265 . ib."],"e":["kiortil- . ","ffoller )"]},{"a":"kiurtilfalder","b":"nn","c":"","d":["kjortelfåll, klädfåll. " togh a mins herra ihesu christi kiortelfald " MB 2: 383 . KL 388 . Su 296 . Lg 3: 563 ."],"e":["kiortilfalder: -fald KL 388 ; Su 296 . ","kiortelfalder: -fald MB 2: 383 . ","kiortel foldher: -foldh Lg 3: 563 ), "]},{"a":"kiurtilklädhe","b":"nn","c":"","d":["käde till kjortel. SD NS 2 699 (1413) ."],"e":[]},{"a":"kiurtilknöpe","b":"nn","c":"","d":[" = kiurtla knöpe ATb 1: 332 ( 1470) . STb 2: 297 ( 1488) ."],"e":["kiortil- . ","kiortel- )"]},{"a":"kiurtilsköt","b":"nn","c":"","d":["kjortelsköte, kjortelflik, kjortelveck. " hwi tgx ormin i barm, hwi eldrin i kiortilstötidh " Ber 161 ."],"e":["kiortil- )"]},{"a":"kiurtilsmidhe","b":"","c":"","d":[" , n (smit) kjortelspäne? STb 4: 237 ( 1512) ."],"e":["kiortel smide )"]},{"a":"kiusa","b":"vb","c":"v.","d":["2) förtrolla. lffacino . . . trwlla kiwsa oc swika GU C 20 s. 254 ."],"e":[]},{"a":"kiusa","b":"vb","c":"v.","d":["1) välja. " tha war han en herra korin " Al 9647 . " tha the han til konung koro " RK 2: 251 . ib 1719, 1725 . af sucentore til biscop koren MD 500 . ib 498 . ","2) förtrolla. " thz swarta kiws ey alth (non gerit atramen fatasmatis omse grauamen, jfr Peder Lolle 574: thet kyws eij alt, som soorth ær, motsvarande det Latinska: luridus aspectus non fascinat obvia quævis) " GO 598 . hon är saa kusin i syna hiärta meth kokell och trwldom Lg 3: 138 gudh weeth om the swänske äre nw kyste RK 3: 4031 . - skrämma? han sa til mik swa rädhelik som han vilde kiwsa mik Iv 288 . - Jfr utkorin, äfvensom kesa, kora. "],"e":["kiws . ","koro RK 2: 251, 1725 . ","korin . ","kyster . Af de anf. formerna träffas koro, korin blott i bem. 1, de öfvriga blott i bem. 2),"]},{"a":"kiusaiärn","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. laurenz kiusajärns tompt SJ 192 ( 1450) . laurenz kiusierns tompt ib."],"e":["kiuseiern )"]},{"a":"kiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) kämpa, strida. swa kifwadho the optelica Gr 262 . kifwom vi badhe ensampne ib 267 . " the hafwa swa länge kifwath oc strit " Al 9721 . ib 5369, 9715 . " o herra gudh . . . starklikhät allra thera som for thit hälgha nampn kifwa " Gr (Cod. D) 379 . " mädhen the katta om hona kifwa " Al 9695 . " kifwa ey längir mz mik " Gr 262 . kyfwa thy mannelika mz teridacio ib (Cod. D) 380 . ib 381. jac forma ok ey tha mot honom kifua RK 2: 6673 . jak kiuadhe (certavi) got kiiff KL 207 . ","2) tvista. twe kifua mällan sin Bir 2: 190. SO 14, 24 . MP 1: 92 . " kiwa älla thrätta " KL 234 . " ey kiudahom wi älla deldom mällan os " ib. " wi pläghom ey kifwa äller thrätta " Al 6277 . " wi kifwom hwarte om iordh äller goz ib 6276. the kiadho vm siälina " KL 89 . Iv 5155 . mik bör ey widher thik at kifua ib 125, 584 . " thz är ey goth at kiwa wid sin domara " GO 608 . tha stekaren kiwar ib 413 . - Jfr mote kiva."],"e":["kifwa . ","kyfwa ),"]},{"a":"kiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) tvista. jurgo . . . om lagh trätha kiffua straffa GU C 20 (hand 2) s 51. ib. tha worde the kifwande och arwidh gik w stugunne ATb 1: 242 ( 1466) . then iorden . . . som he sin i mellom kiffwande varo ib 2: 77 ( 1476) . - med pep. lupa. ingin kifwar vppa os äller delar. Prosadikter (Barl.) 49 ."],"e":["kiffua . ","lkif (f)wa),"]},{"a":"kivan","b":"nn","c":"","d":["lkiv, tvistande. SvKyrkobr 344 . -[] jtem kemneren bölte förste sin i kiwan STb 5: 194 (1518)."],"e":["kiffwa )"]},{"a":"kivo nakke","b":"nn","c":"","d":["trätgirig människa, kverulant. causarius kiffua nakke ok saker GU C 20 s. 89 . cntensus . . . qu non recte aliquid sed sola pertinacia contendit träto dryher ok kiffuo nake qui semper contendit ib s. 144 ."],"e":["kiffuo- . ","kiffua- )"]},{"a":"kivo näb","b":"nn","c":"","d":["och n. ett slags skansverk av trä utanför huvudfästningen. Se A. Schück, Arkel. stdier tillägn H. K. H Kronprins Gustaf Adolf s2132 ff. tymbermennennene, som hugge kiffueneben op i watnid pa heleansholmen Stock Skb 123 ( 1520) . - om anordning på el. lvid fartyg. först oc främst skickade grecana hwndrade skip . . . som väl forbygda waro mz skermar oc kiffwa näbbar, the skulle löpa främst for allan hopen Troj 106 ."],"e":["kiffue- . ","kiffwa- . ","-ar ) , "]},{"a":"kivo näb","b":"nn","c":"","d":["ett slags skansvrk af trä som af de försvarande uppfördes till ytterligare skydd utanför hufvudfästningen. gawgnelikith är ath capithenaren gangher wth wmkringh stadhen äller slottith . . . beskodhandis . . . hwar fiendana kwnna haffwa tillfälle göra skadha mz bysso skoth, äller stegha, oc ther byggis j moth kiffwo näbba, jordkwpor, bolwärke, kärffwa, torn mz androm bygningom PM 4 . " brendhä op kiffwenäbbeth " HSH 20: 124 ( 1507) . " som skulle haffue brutit op the kiffuinebber som han oppa alle sider om slottit hade bygt emot mich och sweriges almwge " ib 24: 85 ( 1516) . haffwe . . . thee pa slotteth intageth allt then wed och kyffwenäbber wtan slotteth waare ther nest om kring BSH 5: 139 ( 1507) . oss hopis, ad then kiffue neeb skall fornimme tidene ib 154 ( 1507) . engin vedhen är her inkomen eller tymber, ey heller nogen blockhwss eller andre kiffwanebber opbygdhe ib 237 ( 1508) ."],"e":["kiffuinebb (frf. vokal i änd.). kiffue neeb. kiffwanebb (frv. vokal i änd.). kyffwenäbb (frf. vokal i änd.). pl. -ar. -er),"]},{"a":"kiäbbe","b":"","c":"","d":[" STb 2: 57 ( 1484) . samtyc(t] es aff mestan delin aff radit edh fogatten, ath kebbe schal vtan hinder bliffue wiildh macht . . . är han borta, öte j (1) öre kommer han sent, böte !UDDA_TECKEN? öre ib 486 (1490=."],"e":["keble )"]},{"a":"kiäfia","b":"nn","c":"","d":["cimbia orum enahandha drikkekar kyeffwio GU C 20 s. 108 ."],"e":["kyeffwio )"]},{"a":"kiäke","b":"nn","c":"","d":["käk. " hölth hoom j sin käka (manu, sannolikt läst malo el. maxilla) fasth " MD 304 . " nar man haffuir sadana böldh vnder kekan " LB 7: 219 ."],"e":["käke . ","keke )"]},{"a":"kiälke","b":"nn","c":"","d":["biorn kialki VGL IV . 14: 2."],"e":["kälke . ","kelka )"]},{"a":"kiälke","b":"nn","c":"","d":["kälke. " vpa kelka hafde marsken byssor thäre " RK 2: s. 347. Jfr harva-, harvu-kiälke. "],"e":["kelke )","kiälka drät"]},{"a":"kiäpte","b":"nn","c":"","d":["käft. fiskgäl. GU C 20 s. 61 . - Jfr fiska kläpte."],"e":["käpte )"]},{"a":"kiäpter","b":"nn","c":"","d":["1) ss tillnamn. " bero kiepter " SD 2: 378 (13039. ","2) svalg, gap, klyfta. jordin rifnadhe . . . ok vpleth sin käfth MP 1: 131 . " heluit vplät sin köpt " ib 2: 105 . ib 1: 158 . ","3) pl. käftar, våld. dragha them til siin wt w ouinan käptom (faucibus) Bo 148 . Bir 2: 74. Su 149 . - Jfr asna-, nidher-kiäpter."],"e":["käpter . käfter: käft MP 1: 158 . ","käffter: käfft TK 273 ; ","käfftana Bir 5: 5; käfftom Su 149 . ","käfther: käfth MP 1: 131 . ","keffter . ","-ar )"]},{"a":"kiäpter","b":"nn","c":"","d":["1) käft, käke. tannaköt oc käffer som ärw sargade läker thet (ɔ: stött korall) PSkr. 465 han wndrade a hennes tände som . . . jämlika satho j hennes fagra käffte som en syrkell Troj 62 . - ss tillnamn erik käfft KTb 162 (omkr. 1449). ","2) svalg, gap, klyfta. " ffaux . . . käffter " GU C 20 s. 258 ."],"e":["käffter )","*kiäpta byld","käfftaböldh )"]},{"a":"kiäpthardher","b":"av","c":"adj.","d":["stor i truten. han öpte siluestrum yfrit ordoghan vara ok kiäpt hardan, ok enghin til nokra gerninga Bil 85 ."],"e":[]},{"a":"kiär","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kärr. lOl. Magnus Hist. de gent. septemtr. l VII c. 15. - Jfr frödha-, mys-, äle-kär. "],"e":["keer )","*kiärra rot","käära- )","*kiärra vidhia","kärra- )"]},{"a":"kiär","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kärr. " kär (paludes) oc sioa " MB 1: 294 . " änkte är skapat vtan sak ok nytto . . . ey kär (lacus) oc ey diwr " Bir 2: 315. mos ok kär Al 4136 . the . . . söchte bade skogh oc kär RK 2: 3926 . ib 1: 718, 3012 . Su 247 . Lg 3: 458, 459, 472 . MB 2: 246, 247 . " widh iebusei kär äller mosa (orig. har latus, som väl blifvit läst lacus) " ib 49 . j kärrit (stagnum) fult mz brännande elde oc brännestens ib 364 . ib 365, 406. - i ortnamn. exceptis tantumodo quibudsam paludibus dictis miskær SD 6: 185 (1350, gammal afskr.). ","2) vinpress. " ängillen . . . vpbörgde iordhena wingardh oc sände j stora kärrith (lacum; tydl. har öfversättaren ej känt ordets betydels. här) gudz wredhe " MB 2: 356 . " blodit wt gik aff kärreno ib - Jfr pors-, rös-, äle-kiär. ""],"e":["kär . ","käär RK 1: 718 ; Lg 3: 472 . " frf vokal i ändelsen: kärr-. kaar (för käär) " Lg 3: 458 ),","kiärra yrt","kärrä- )","kiärslykkia","kärs- )"]},{"a":"kiärfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av kärr(marker)., GU C 20 s. 402 ."],"e":["kärfuller )"]},{"a":"kiärna","b":"vb","c":"v.","d":["uttaga kärnen el. inkråmet af. thak i [1] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twärt ok ände lankt LB 3: 199 ."],"e":["kärna )"]},{"a":"kiärne","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nuta-, pära-, äpe-kiäre."],"e":[]},{"a":"kiärne","b":"nn","c":"","d":["nuleus, kärne (i en frukt). ätir äpilsins kärna Bir 1: 37. ib 131, 2: 328 . Lg 92 . kernen aff hassla nytter LB 7: 32 . " litith är vm een noth ok än minna än kärnin är w " GO 861 . the hafdho skalena oc ey kärnan Bir 2: 106. nw hawom wi brutith skalina nw wiliom wi äta kärnan MB 1: 309 . - kärne, det inre af sädeskornet, säd. korn oc kärne MB 1: 300 . GO 450 . MD (S) 282 . - medulla, kärne, märg ( i ett trä). wanadir hulkins kärne (medulla) . . . bleff i himerike Bir 4: (Dikt) 243. ib 244 . - Jfr kirsebära-, kirsebärs-, mandol-, mandola-, nut-, nuta-, piona-, plom-, valnuta, äple-kiärne."],"e":["kärne . ","kerne . ","kerna MD (S) 282 (i rimsl.), "]},{"a":"kiäryrt","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1249."],"e":[]},{"a":"kiäryrt","b":"nn","c":"","d":["poterium sangiusbora Lin.? pipinella kerörth LB 6: 284 . " baldimonia käryrth ib 5: 81. käryrth dygdh " ib 8: 44 . " keryrth swm graffwen äre om voren i tielgongen för en leggen wpvexer aff henne ib. Jfr kiärra yrt. ""],"e":["kerörth )"]},{"a":"kiöl","b":"nn","c":"","d":["köl. " tälghia bordhwidh til skip oc köll " MB 1: 445 . " skip herra hulkin som latir watnit ingaa gynom kölin " Bir 1: 36. Jfr flatkiol."],"e":[]},{"a":"kiöl","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) höglät områe mellan (bebyggda) dalar. e. låglandsområden? ödemark, utmark? ss ort- namn. Se C. Lindberg, Terrängordet köl (khäl, kielas) 6 f., 268 ff., Des., amn och bygd 31: 108 ff., D. Strömbäck ib 29: 150 ff., N. Ahnlund, Svenskt och nordiskt 19 ff."],"e":[]},{"a":"kiöl svarf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["kiol suarf . ","kiolsuarf )"]},{"a":"kiölar","b":"","c":"","d":[" , subst. (Skotteb 477), se kögler."],"e":[]},{"a":"kiöt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kött (på en kropp). þa bet eigh sten älla skoghar huarce hans kiöt ok eigh hans kläþe Bu 176 . " grep eet stykke af sino bloþogha kioti " ib 504 . " wäxer bolde a köte eller a hwdh manne " MB 1: 362 . " the skulu haua . . . hart kiöt ok litit " KS 80 (198 88) . " kindirna varo mattelica fulla mz köt " Bir 2: 135. han är wth swllin innan kytino oc hwllit är blöth LB 3: 180 . " thz thörka wp wetzkona som standir mellan hwdhinna oc kötit ib. " Bu 505 . MB 1: 361 . KL 16 . MP 1: 29, 201, 2: 151 . ST 249 . thetta been är aff minom benom, oc köt aff mino köte MB 1: 159 . " han är waar brodher, oc aff samo köti födder ib 231. kött af ett slagdtadt djur och ss födoämne. raat köt " KL 231 . " fisk köt oc fläsk " VKR 33 . ääta köth ib 62. Bir 5: 31. - kött, kropp (i sht med afs. på könsförhållandet), sinlighet. the nödh oc oro, som mannen hawer aff kytino, oc likamenom MB 1: 496 . fik han köz frestilse Bil 679 . Ber 253 . " the som hittas j ondo kötzsins liffwirne " Bir 5: 52. af . . . kötzsins samblande (commixtione sexus) ib 1: 77 . ib 6 . for thins kötzhugnat MP 1: 34 . - kött, sinliga varelser. hulkin som math gifuir allo lifuandhe kyti MP 1: 79 . ib 2: 260 . ","2) kött, den inre, mjuka delen af frukt. kyrsebär kötit aff te[m] LB 5: 82 . - Jfr biorna-, bukka-, diura-, dödh-, dödha-, fara-, fughla-, gasa-, hara-, hönsa-, kidhia-, ko-, kyklinga-, lamba-, nöta-, saltavatns-, so-, svina-, tanna-, thiura-kiöt."],"e":["köt . ","kiot MP 1: 29 . ","kyt KL 16 . ","kötz . ","köz Bil 679 . ","kötzsins Bir 1: 77, 5: 52. kytsens KL 231 . ","köti MB 1: 231 ; MP 1: 201 ; Bir 1: 44, 5: 31 . ","kioti Bu 504 . ","köte MB 1: 159, 362 . ","kyti Bu 505 ; MP 1: 79, 2: 151 ; Ber 253 . ","kyty ST 249. kythy LfK 178 . ","kytino MB 1: 496 ; LB 3: 180 ), ","kiöts luste","kötz- . ","kötz löste),"]},{"a":"kiöt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kött (på en kropp). hans hul oc köt var alt twänat oc bort twingat Prosadikter (Barl) 50 . SvKyrkobr (Lucid B) 166 . " kött av ett slaktat djur oc ss födoämne. item . . . viii mark keth ok j skinka HLG 3: 97 (1528). i sticks fersk köuth j kalen " ib 125 ( 1529) . - kött, kropp, sinnlighet. tha jak lifdhe äpte kytino thiänandis syndens Prosadikter (Barl) 48 . ib. aff syndannas bandh, aff flandemom, kyleno oc wärldennes fräls os o maria JMÖ 188 . - Jfr buldra-, buller-, geta-, grisa-. hönsa-, katto-, kidhinga-, ko-, lamba-, nöt-, oxa-, tanna-, thör-, yxna-kiöt. "],"e":["köt . ","kööt . kyth HLG 3: 137 (1529), köuth ib 125 ( 1529) . keth b 97 (1528). dat. med art. kyteno JMÖ 188 ; ","-ino Prosadikter (Bard) 48 . Se Sdw 23: 1249),","*kiöta öx","kitthahixsa ) , "]},{"a":"kiötata","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["köt ata )"]},{"a":"kiötbodh","b":"nn","c":"","d":["köttbod. " tha badh han sin kögemestare gaa til kötboden ok köpa sik färskt köt " MP 4: 216 . SJ 2: 140 ( 1488) . HLG 2: 82 (1366), 84 (1517)."],"e":[]},{"a":"kiötbodh","b":"nn","c":"","d":["köttbod. RK 2: 2245, s. 341."],"e":["köt- RK 2: 2245 . ","köth- ib s. 341), "]},{"a":"kiötbulde","b":"nn","c":"","d":["böld på el. i köttet. for andra kött boldar LB 7: 324 ."],"e":["kött bolde )"]},{"a":"kiötfasta","b":"nn","c":"","d":["fasta som består i återhåll från köttmat. MB 1: 171 ."],"e":["köt- )"]},{"a":"kiötfulder","b":"av","c":"adj.","d":["kötttfull, lrik på kött (muskler). han (ɔ: stridsmannen) skal . . . rättan hafws halsen, bredha bredha härdhana ok köthfwlla axla PMSKr 125."],"e":["köthfuller )"]},{"a":"kiötfulder","b":"av","c":"adj.","d":["köttfull. var . . . ey mykyt kötfullir vtan j sinum ok benom bäzst skipadhir Bir 2: 135."],"e":["kötfullir )"]},{"a":"kiötgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["kättjefull, fräck. lata coma tel hänna stora män ok kiötgirugha ok nöþa hänna licama ok lif af hänne (petulantes juvenes . . . qui tamdiu eam illuderent donec fatigata deficeret) Bu 511 ."],"e":[]},{"a":"kiötgryta","b":"nn","c":"","d":["köttgryta. ther (i Egypten) saatom wi ower wällande kötgryto MB 1: 322 . Bir 3: 54, 414 ."],"e":["köt- )"]},{"a":"kiöthiärta","b":"nn","c":"","d":["kötthjärta, hjärta af kött. til thäs sten hiärta vmuändis j kötlikit hiärta oc köthiärta j andelikit hiärta Bir 2: 200."],"e":["köt- )"]},{"a":"kiötkar","b":"nn","c":"","d":["köttkar. VKU 134 ( 1569) ."],"e":["köt- )"]},{"a":"kiötkorver","b":"nn","c":"","d":["köttkorv. " nyrökta feta kötkörffua Brasks Matordn. 6. ""],"e":["kötkörffua ) , "]},{"a":"kiötkorver","b":"nn","c":"","d":["köttkorf. kötkorffue och meister HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["köt- )"]},{"a":"kiötlika","b":"ab","c":"adv.","d":["köttsligen, lekamligt, sinligt. " kötlika saman bo " Bil 468 . Bir 1: 23. holga quinno han ta kötlika kennir LB 3: 48 . " hulkin ther thu kötlica älskadhe owir alla " Bir 2: 252. Bo 62 . - på ett köttsligt sätt, i köttslig el. sinlig mening. som kötlica vndirstodho laghin. hulkin gudh ville at andelico skullo h allas Bo 87 ."],"e":["kötlika )"]},{"a":"kiötliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som är av kött. carneus a um kötlaghin ok fether GU C 20 s. 84 . " jak weth ey bätre thät som kötligit är än twngen " MP 4: 216 . 2) köttslig, naturlig. hennis kötxligen fadher STb 1:8 (1475). ","3) lekamlig, sinnlig, materiell. " gudh . . . är thän som allom kötslikom creaturum giffuer sina födha " MP 4: 19 . " kthlighin människia wnderstar ekke thässin gudhz snillis lönlik thing " SkrtUppb 39 ."],"e":["kötsliker: -om MP 4: 19 . ","köthlighin SkrtUppb 39 . ","kötligit MP 4: 216 . ","kötzligen STb 1: 8 ( 1478) . ","kötleghin GU C 20 s. 81),"]},{"a":"kiötliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som är af kött, lekamlig. jak siälwir gudz son ville kötlikin vardha (incarnari) Bir 3: 187. ib 1: 201, 330, 3: 224 . " swa tok iak mandom ok kötlika natur " ib 1: 3 . ib 44 . " ihesu kötzlika mandoms takilse " MP 2: 153 . " fordärffwa alt thz kötlikit liiff är innan i wärldinne " MB 1: 168 . alt thet som kötligith och liff actogt är FH 1: 108 (1492, gammal afskr.). 2köttslig, naturlig. vtan kiötlikan faþur Bu 11 . Al 512 . kiötleke bröþar Bu 513 . Bil 231 . RK 1: 3657 . FH 5: 11 ( 1481) . " vm sina kötlico frändir " Bo 62 . ","3) lekamlig, sinlig, materiell. stundom jattir han kötlikin thing (carnalia) j hulkom han vndirstar oc menar andelik thing Bir 2: 37. ib 38, 39 . ","4) turen. twefal snille kötlikin ok andelikin Bir 1: 273. kötliker älskoghe MB 1: 358 . " i kötlikom syndom ib. kiötleka[r lu]ste " Bu 4 . KS 33 (86, 36) . - köttsligt sinnad. kötlike älskara Su 374 . " thz kötlica folkit " Bir 2: 38 ."],"e":["kötliker . ","kötzliker: -lika MP 2: 153 . ","kötlikin Bir 1: 201, 330, 3: 187, 224. kötliken FH 5: 11 ( 1481) . ","kiötleker . ","kiötelekar [r]. ","kiutliker: -lika KS 33 (86, 36) . ","kötlögh RK 1: 3657 . f. kötlikin Bir 1: 273. n. kötlikt. kötlikit Bir 2: 38. kötligith FH 1: 108 ( 1492, gammal afskr.) . pl. nom., ack. n. kötlik Bir 2: 38, 39. kötlikin ib 37 ), "]},{"a":"kiötlikhet","b":"nn","c":"","d":["sinnlighet, kött. skälighin dygdhnne framganghir j människionn pröffwas wara ködzikhetinne genwäroghir SpV 367 ."],"e":["ködz- )"]},{"a":"kiötluste","b":"nn","c":"","d":["köttslig lusta. for hans kötlosta MP 1: 48 . kötlusten nidhirkastadhe manga sargadha mz syndom ib 65 . ib 2: 245, 260 . ördriffwer kötlystha LB 8: 43 . Jfr kiöts luste."],"e":["köt- . ","kötloste . ","kötlysthe )"]},{"a":"kiötmadhker","b":"nn","c":"","d":["köttmask. eymex . . . kiöth madhker GU C 20 s. 108 ."],"e":["kiöth- )"]},{"a":"kiötmangare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. HLG 1 30 ( 1431) 48 (1440), Skotteb 397 (1455-66, Kämn). STb 1: 21892 ((1479). HLG 2: 53 (1516) 3: 72 (1527), 92 (1527). "],"e":["köt- . ","keth- HLG 3: 72 (1522). -mongare ib. -moggar ib 92 ( 1527) . ","man . ","gres Skotteb 397 (1465-66, Kämn). pl. -mangara. -mangare ATb 1: 4 ( 1450) , 5 (1452)), ","kiötmangara bodh (köt-), ","*kiötmangara dränger (köt-), ","*kiötmangares sven (kötmangres-), "]},{"a":"kiötmangare","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) köttmånglare, slagtare. " SR 18. engin kötmagare slacte paa opinbara gathur " SO 52 . ib 51. MD (S) 291 . Lg 3: 724 . ","2) bödel. " bödh han at kötmangara mz gislom . . . skuldo flängia hona " KL 310 . " thola sins licamma kötmangara (carnifices) " Bo 118 . " kallas tha almohsens köthmangher " RK 3: 848 . Al 6854 . LfK 278 ."],"e":["kötmangare . ","kötmangäre SR 18 . ","kötmaangare . ","köttmaangare SO 51 . ","köthmaangher . ","-mangara . ","kötmangra MD (S) 291), ","kiötmangara bodh","kötmangara- )","kiötmangara ämbete","kötmaangare )"]},{"a":"kiötmater","b":"nn","c":"","d":["köttmat. " aldere at han kiöt mat " Bu 194 . " forbödh hanum kötmat " Bil 696 . KL 76 . MB 1: 169 . ST 388 . Bir 4: 15."],"e":["kötmaater: -maat Bir 4: 15), "]},{"a":"kiötsar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr kiötsäre. "],"e":["kötsar . ","kötsaar )"]},{"a":"kiötsidha","b":"nn","c":"","d":["köttsida. " binda ten feta köt sida til föterna med skynnet " LB 7: 287 ."],"e":["köt- )"]},{"a":"kiötstykke","b":"nn","c":"","d":["köttstycke. " Bil 717. vil iak byggia j thino hiärta. hulkit som tho är ey vtan et litit köt stykke " Bir 1: 93. ib 2: 264 ."],"e":["kötstykke Bil 717 . köt stykke. kötsticki L.","kytstykke: -stykkit Bir 2: 264), "]},{"a":"kiötsudh","b":"nn","c":"","d":["afkok af kött, köttsoppa. " aff . . . fersko köthsudhy " LB 3: 182 . " tag röne bark och aspe bark, siwdh tiil saman som köth sodh och stenck oppa kaalin " ib 7: 162 ."],"e":["kötsudh . ","köth sodh . köth soth)"]},{"a":"kiötsudh","b":"nn","c":"","d":["avkok av kött, köttsoppa. Sex ekon tr 267 ."],"e":["köth sodh )"]},{"a":"kiötsunnudagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["kötsunnu- . ","kiotsunu- . hözunnu- för közunnu-),"]},{"a":"kiötsäre","b":"nn","c":"","d":["köttsår, sår som går in i köttet, men ej är af den svåraste beskaffenhet, att det är fullt sår. Jfr Schlyter, Ordbok s. 367. [han] slog niclis jonson kalaxi i [1] kötsäre BtFH 1: 169 ( 1506) . ib 130 (1506), 210 (1506), 211 (1507). Jfr kiötsar."],"e":["köt- . ","kötsare BtFH 1: 130 ( 1506) , 210 (1506), 211 (1507)), "]},{"a":"kiöttunna","b":"nn","c":"","d":["köttunna. StÄmb 166 ( 1508) ."],"e":["köt- )"]},{"a":"kiötvist","b":"nn","c":"","d":["köttmat. " tha them lyste at kötwist (Cod. B til kötuisins 561) " MB 1: 391 . ib 350, 393 ."],"e":["kötwist MB 1: 390, 391, 393 . kötuist),"]},{"a":"kiötvägher","b":"nn","c":"","d":["köttsida (på hud el. skinn). gnidhes affwan paa kötwaghen aff skinneth mädh enom kaffla PMSkr 538 . ib 429 ."],"e":["köt(h)wag(h)er )"]},{"a":"kiötvälder","b":"nn","c":"","d":["afkokning af kött. tak hyortha horn ok skaff aff ok sywdh j wathn thre köth wella ok lath sudith ridha gynom jth kläde LB 2: 57 ."],"e":[]},{"a":"kiþ","b":"nn","c":"","d":["blod af kid, killingblod. patriarche litadho ioseps kiortel i kidhia blodhe MB 1: 253 . "],"e":["kyt L. ","keed LB 7: 231 . ","keedh HSH 19: 168 ( 1506) . ","kidhia . ","kydia ) , ","kidhia kiöt","-köth )"]},{"a":"kiþlinger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-unger L. ","kidhinga blodh , ","kidhinga skin , "]},{"a":"kla","b":"vb","c":"v.","d":["1) gnugga, riva. Prosadikter (Sju vise m) 122 . " mz andre handinne klo han swinith swa länge at thz sompnade " ib 123 . ib (sju vise m C) 237 . GU C 20 s. 292 . " j thet samma hon henne twagh ok rychtade j bastuen ok klogh henne pa sin rög STb 2: 236 (1487). " Hel män 225 . PMSkr 224 . när the (ɔ: fåren) börya klaa sigh mädh hornommen ib 239 . ","3) med besvär skaffa, skrapa ihop. then förste ssom inthett annet achter. vthen huru han kan meste penin- gerne klå PMSkr 681 . (avskr.)."],"e":["klaa . ","klo Prosadikter (Sju vise m) 123 . ","klogh STb 2: 236 ( 1487) . ","clade Prosadikter (Sju vise m B) 184 . Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. S: 137),"]},{"a":"kla","b":"vb","c":"v.","d":["1) bildl. " hulke som kla oc kitzla (purientes) thera öron mz lustelicom ordom " MP 1: 263 . ","2) röra vid. hwo badh tik then muren kla Fl (Cod. C) s. 98. ","3) skafva, med besvär skaffa. alth theth jach kan fla och kla til hopa, thet fortäres i idhers thienst BSH 5: 234 ( 1508) ."],"e":["klaa )"]},{"a":"klabbadher","b":"av","c":"adj.","d":["groft arbetad, otymplig? win j flaskor gambla oc klabbadha osynliga förstötta oc pluggada (utres vinrios scissos atque consutos) MB 2: 24 ."],"e":[]},{"a":"kladhe","b":"nn","c":"","d":["klåda. LB 1: 96, 97, 2: 36, 65 . 5: 77. 80, 7: 2, 10 o. s. v., 10: 7. Gers Frest 47 . " flyr ffran honum skorff ok kladha " LB 2: 53 . " then swedhen oc orolike kladen " PM 19 . opta kombir swidhi äpta sötan kladha (post joca pruritus vredo sepe fit multus) GO 739 . Jfr handa-, o-, örna-kladhe."],"e":["kladha . ","klaadhe: -a LB 2: 36 . ","klaade: -a ib 7: 10 . ","klodhe: -a ib 5: 77 ), "]},{"a":"kladhogher","b":"av","c":"adj.","d":["klådig, hehäftad med klåda el. skabb. GU C 20 s. 498 . scabidus . . . kladoger oc skabotter ib s. 549 . "],"e":["kladoger )"]},{"a":"klaffa","b":"vb","c":"v.","d":["tala illa (om ngn). med prep. pa. en lather bonde pa sin aker klaffar PMSkr 192 ."],"e":[]},{"a":"klaffa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. slamra, prata högljudt; tala ondt (om någon). " aa theras rygh at klaffa " MD (S) 260 ."],"e":[]},{"a":"klaffare","b":"nn","c":"","d":["baktalare. " then klaffuer han är swa vndherlig alt mz sin falska tungha " MD 172 l. for then klaffers rad ib 172 m. thz är then klaffers vilia ib. een klaffer led ib 515 . " fför klaffer kan syk ykkä värriä ib. ""],"e":["klaffer . ","klaffuer )"]},{"a":"klagha","b":"vb","c":"v.","d":["2) klaga, anklaga, anföra klagomål (mot). med prep. j teh rettha daghe thil fornä som pädher redhersson haffde til fornepde nielssa claghit ATb 1: 23 ( 1454) . STb 1: 339 ( 1482) . pass. thu thär wast leddher bundhin fför annam biskop, oc thär klagadher SvB 74 (omkr. 1520). JMPs 458.klaga över, framställa klagomål över. med ack. Se Sdw 2: 1249.med innehållsobjekt. han ville ekke fylghia the klagan om hemsoknena som han för hafde klagath ATb 1: 206 ( 1465) .med prep. iak klagar om eth swärzdragh ATb 1: 206 ( 1465) . anklaga (ngn för ngt). med sakens ack. och personens beteckning före- gången av prep. rafwidh --- kärde och til bondan om eth swärzdragh och ekke om hemsokn som han hafde försth klagath til bondan ATb 1: 206 ( 1465) . item mons olsson iiii march for hoor hans hustrv clagade til honom JTb 112 ( 1525) . med såväl sakens som personens beteckning föregången av prep. kom magnus skagx hustrv ... ox kladadhe (för klagadhe?) til rawidz om ena brygge panno ATb 1: 233 ( 1465) . kom ... arwidh ... och klagadhe til swartha erik om eth saramal ib 242 ( 1466) . anders ... klagadhe paa ... peder ... om een j mark land iord Wm Fornm Årsskr 3: 90 (1469). Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . clagade herman till mickelle om nager pening vtleg- ning STb 3: 198 (1494). ","4) göra anspråk (på), väcka tvist (om). Se Sdw 2: 1249. tha klagade michel niclisson effter xj mark, som hans ... war honum skylligh STb 4: 196 (1511). "],"e":["-ar , ","-adhe , ","-adher )","klagha sik , beklaga sig. ATb 1: 259 ( 1467) . hwi klaghrar (för klaghar?) christi jomfru sik swa som owirgiffna SpV 46 . Jfr be-, pa-, til-klagha. ävensom oklagadher."]},{"a":"klagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) klaga. " abs. thera korran, som klagha " Su 145 . - klaga, yttra (klagan el. klagande ord). thin klangamal, som thu för nakra dagha swa grötelika klagadhe Su 145 . - klaga, klaga öfver, beklaga. thz ma ängin sidhan klagha Al 1356 . RK 2: 268 . " ffor thik klagar jak mina nödh " Su 282 . Lg 3: 189 . BSH 5: 24 (1501, daniserande) . " for gwdi klagath " DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langbek) . ","2) klaga, anklaga, anföra klagomål (mot). med prep. sidan komo mange a marsken klaga RK 2: 7054 . " wille oppa honum för rikesens raadh klaga " ib 3: 756 . ST 173 . klagadhe han paa them om theris förrädilse MB 2: 310 . ib 243, 257 . om nagar . . . klagada pa nakrom i embetet SO 100 . " klaghade oppa sik för nakra syndher " Lg 3: 400 . alt folkit klakadhe ofwir han ST 337 . ib 144 . Lg 3: 195 . " clagadhe til her werner gest vm arff han skulde aff hänna wäghna inne hafua " SJ 10 ( 1433) . - med ack. wart thän foghotten mykyt wredher moth them böndher som han klagha willo Lg 3: 195 . ath inghen skulle them för skalkhet klaga RK 3: (sista forts.) 5844. - pass. the wordho för kesaren klaghade Lg 436 . - klaga öfver, framställa klagomål öfver. med ack. pass. skal thz klaghas for radhit SO 50 . ib 53 . klaga för (något på någon), anklaga (någon för något). med sakens ack. och personens beteckning föregången af prep. thz mena the nw pa mik clagha RK 2: 6679 . " iak skal thz ower tik klagha om doma dagh " Lg 667 . ","3) förkunna, tillkännagifva, förklara. erchbyscopin oppa bursprak monde thz klagha RK 3: 621 . - utropa? kommer åldermannen ey til stämpno för än try mål äru klagat (af käranden framstälda?) och framtaladt TS 19 . ","4) göra anspråk (på). klaghade a j [1] gardh . . . ther hanom laghligha pantsättir var SD NS 1: 268 ( 1403) . "],"e":["klaka: -adho ST 144 ; ","-adhe ib 337 . ","klaffwe BSH 5: 24 (1504, daniserande) . ","klagha sik , beklaga sig. iak ma mik sarlika fore idher klagha Iv 774 . " wilandis sik klagha ower kesarans omila fogotta " Lg 3: 195 . " tha klagada jak m ik nagor ordh for herre sten twreson " DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek). - Jfr be-, for-, fore-klagha."]},{"a":"klaghamal","b":"nn","c":"","d":["2) klagomål, anklagelse, käromål. jönis ... sporde mästar sigga at ... än han hade nagwr klaghamal til then mannin här star ATb 1: 142 ( 1461) . ib 206 ( 1465) . andirs raulson stodh fullelegha til om klaghamalen om sina oxa ib 333 ( 1470) . " hade han hugit marcus gilswen swa ner axlen aff, ther med en drager och flere klagemall, som han hade giort alt oerlige STb 5: 66 (1515). " ib 254 ( 1519) ."],"e":["klaga- . ","klage- . ","-mall )"]},{"a":"klaghamal","b":"nn","c":"","d":["1) klagan, knot, klagande el. knotande ord. hwii öker thu tha thin klaghamal, som tik nakot nyth oc ohörlikit hänt haffdhe Su 121 . ib 145 . ","2) klagomål, anklagelse, käromål. han hörde . . . klagha maal om sina söner LfK 147 . " samtykkiandis hans falska klagamaal " MB 2: 322 . " kom ber ther klagamal vtjnnan pa nokrom broder " SO 82 . ib 83, 113, 114, 206 . " som klagamaal haffuer til nagan vtj embetet fore gieldh " ib 115 ."],"e":["-maal . ","klagamaall SO 113 ),"]},{"a":"klaghan","b":"nn","c":"","d":["2) klagomål, anklagelse, käromål. iak oc mine arffua skulum sta alla fara om alla the klaghan ok akäro, som noghor aff minne äller thera släkt gör SD NS 3: 373 (1418, äldre avskr.) . ATb 1: 206 ( 1465) . med prep. til. hinrik gulsmidh sakir iij mark för thet han ekke fulfolde sin klaghan til matis gulsmidh ATb 1: 270 ( 1467) . med prep. pa. ... fore han ey folfolgde sina klaga (för klagan?) pa fangan han jnsatte i siszkabwrit STb 3: 19 (1492). Jfr forklaghan."],"e":["klagan )"]},{"a":"klaghan","b":"nn","c":"","d":["1) klagan. " Su 116. " Lg 3: 183 . ","2) klagomål, anklagelse. " ST 338. mz käromaal oc klagan " Su 354 . " käre sin klagan " SGGK 104 . ","3) rätt till klagan, rätt att väcka anspråk. ath wi . . . skelo til förnempde landh alrik här epther haffwa nakon klakan heller tiltal SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - Jfr naklaghan."],"e":["klakan )"]},{"a":"klaghare","b":"nn","c":"","d":["anklagare. söndagen nest effter clagare påuals dag, som kallas conuersio (ɔ: 25/1) FMU 4: 222 (1464, avskr. från 1500-t.). Jfr anklaghare."],"e":["clagare )"]},{"a":"klaghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["under klagan, med klagomål. ... at henrich spith oc niliss andersson ... haffua opta klagelige kärt fore oss om then storen orätthen FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.) . ib 5: 484 (1495)."],"e":[]},{"a":"klaghliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Rydberg Tr 3: 326 ( 1473) ."],"e":["klageliger )"]},{"a":"klakke","b":"nn","c":"","d":["Jfr biärgs klakke."],"e":[]},{"a":"klakker","b":"nn","c":"","d":["Jfr biärgs klakker."],"e":[]},{"a":"klakker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr biärghklakker."],"e":[]},{"a":"klambra","b":"nn","c":"","d":["krampa, klammer. " then andre änden fästis nidher gönom bordith stadelika mädh enne klambro " PMSkr 504 . ib 505 ."],"e":[]},{"a":"kland","b":"nn","c":"","d":["smädelse, förtal, klander. " säther last och kland (ponit scandalum) mot sinna modher son " Ber 237 . - (?) aff galilea ok thil iudhe landh haffuer han farith mz swik ok klandh MD 33 . - smädelse, smälek, skymfö. the fiölle a kne ok giorde honom kland MD 35 . - Jfr lagha kland. klandalöst, adv. L."],"e":[]},{"a":"klanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) klandra, väcka tvist om, genom rättegång söka tillegna sig. mit fäthärnes gooz . . . nokrolethes at klande ällär afuärkiä SD 5: 280 ( 1314) . þet gozit, sum prouast mattis hauir klandat ib 6: 169 ( 1350) . thet godzet, thär thordh skytta klandadhe ib NS 2: 70 ( 1408). nu klandas firi þöm þighat havär SR 46 . - genom klander af hända. aff lenkala klandades een fiärduger FH 5: 43 ( 1467) . ","2) anklaga? wil os landzherran wäffwia oc klanda (bringa på fall? ut devolvat in nos calummiam) oc döma os sik til ewerdhelika thräla MB 1: 245 . ","3) göra till föremål för anmärkning el. klander. alla stadz ther eek klandas ellir annat thz scoghenom är scadhelikit TB 77 . - Jfr ater-, fran-, lagh-klanda, oklandaþer, äfvensom klandra."],"e":["-adhe , "]},{"a":"klanda","b":"","c":"","d":[" ATb 2: 320 ( 1487) ). v. L. ","1) klandra, väcka tvist om, genom rättegång söka tillägna sig. jak klandade thät pa kalmarna radstughu Arfstv 10 81470) . then bondhan, som hade klandat hestin fore jenis STb 1: 11 (1475). thenne ... hestin war först klandhir i jöns andhrisons hendhir ... och han ledden fron sik Atb 2: 320 (1487). STb 3: 392 (1498). Jfr ater-, pa-klanda."],"e":["-adhe . ","klandhir"]},{"a":"klandan","b":"nn","c":"","d":["Jfr iorþa klandan, äfvensom klandran."],"e":[]},{"a":"klander clander","b":"nn","c":"","d":["klander, yrkande att utfå viss egendom. SJ 252 ( 1456). " ath . . . herr jöns matte . . . forbywdas göra nokoth clandher wppa hwsith " PMBref 318 ( 1512)."],"e":[]},{"a":"klandra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) klandra, genom rättegång söka tillegna sig. som vil klandra then för:da hesslobogardhen SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). hindra mödha clandra äller qwälya then sancte birgitte hwss PM LXIII . ","2) anföra klander el. anmärkning (mot). at jngen haffue makt noghen tiid her epter ytermera tala. klagha eller klandra pa fornempde jempkan FH 5: 85 ( 1482) . - Jfr oklandradher samt klanda."],"e":[]},{"a":"klandra adhe","b":"vb","c":"v.","d":[" L.1) = klanda 1. tesse godhe men . . . sworo pa bokene at eth hyginde een barna kiortil eth onth lakan eth hanklädhe tilhörde hans krokfoth oc hans deya klandradhe thet ATb 1: 256 ( 1467). ib 347 ( 1471). SJ 2: 198 ( 1496). med ack. och personbeteckning föregången av prep. thet swärdh som iöns dän klandradhe til per haralndson ATb 1: 282 ( 1468). 2) anföra klander el. anmärkning mot. the ij tunnor lax per mongson clandrat för ogille twunnor STb 5: 255 ( 1519). ","3) tvista. " är mykit förunrende, hw[i] swerigis herrer wilia sigh bekymbra och klandre medh them " PMSkr 704 (avskr.) - Jfr upaklandra samt oklandradher."],"e":[]},{"a":"klandran","b":"nn","c":"","d":["klander, försök att tillegna sig, tvist. uthan alt qwaal, klandran eller nagorlunda ydermehra tilltlalan SD NS 1: 615 ( 1407, nyare afskr.) . Jfr klandan."],"e":[]},{"a":"klang","b":"nn","c":"","d":["klang. " aff bambor ok basunar mykith klang " Fr 1784 . Jfr örna klang."],"e":[]},{"a":"klanka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr oklnkadher."],"e":[]},{"a":"klapholt","b":"nn","c":"","d":["klapppholtz, tunnstav j skwta ful m[ed] klapphult ok m[ed] butnar GPM 2: 289 ( 1508) , Jfr knarholt, knipholt."],"e":["-hult )"]},{"a":"klaplika","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"klappa","b":"vb","c":"v.","d":["1) klappa, bulta, stöta. med två ack. tag raa egge blomor oc klappa tom smaa LB 7: 282 . - pulsare, klappa (för att gifva hörbart tecken el. ljud), bulta, knacka. klappadhe fast oc beddis jn koma Bil 212 . hawir idhkelika clappat ok bidhit for miskunnina por tom Bir 3: 268. klappar for portenom ST 462 . MB 2: 170 . " klappadhe a dör " Iv 2975 . ST 51 . EG 68 . MB 2: 131 . Di 180 . " klappadho a the taflo som man pläghar klappa mz for tholkom syukom mannom " ST 462 . rynger eller klapper til lyudz SO 108 . - klappa fängilse (fängsl), förbinda sig att inställa sig i fängelse, lössläppas mot förbindelse att inställa sig i fängelse? wnner honum til goda, at han klapper fängilse och nyter sama velkor, som andre fonger BSH 5: 503 ( 1512) . klappede fengsell ib 484 ( 1511) . " holpe tiil ath jac bleff än tiil liffs oc motte klappe oc wisse fängelsse ib 594 (1517). "","2) palpitare, klappa, bulta, slå. at hiertat klappar och böstar LB 7: 79 . ","3) palpare, klappa, smeka. klappar thu bondan GO 1090 . kysto . . . ok klappadho hans föter Bil 119 . ib 165, 350 . Lg 3: 23 . - (?) hwilkit som wi klappum nw här skrymtande ( quiquid hic dissimulando palpanus), thz skal alt hämnande lughin ther bränna Ber 204 ."],"e":["-adhe , "]},{"a":"klappa","b":"vb","c":"v.","d":["1) klappa, bulta. sidhan thet (ɔ: skinet) är klapppath mädh gwlfärgonne PMSkr 529 . klappa (för att göra hörbart tecken el. ljud), bulta, knacka. klapin oc idher skal oplatas SvB 150 mot sl. av 1400-t.). tornwkterenne skolæ klappe ij reser j hwar thim om natten STb 5: 34 (1415=. 4) åstadkmma handsag. - klappa handlyfte. SeSdw 2: 1249. - klappa fängilse, genom handslag förbinda sig att inställa sig i el. kvarstanna i fängelse. Jfr J. Palmér, Studier tillegnade Es. Tegnér 155 ff. suerin klappede olaff biörsson fför sitiande rettin ith witterligit fängelse STb 4: 262 ( 1512) . i 5: 203 (1518), 260 (1519)."],"e":["klaa . ","imf . klappede STb 4: 262 (1512)),","*klappa pa , medelst klappande pålägga (ngt). klappes twa resor lithen pa PSkr 559. ","*klappa ut , bulta ut (till större yta el. tunnare form). swa som fathakwr plägha klappas wth j dalommen, oc norghe PMSkr 538 . ib. ","- Jfr hand-, saman-klappa."]},{"a":"klappa trä","b":"nn","c":"","d":["klapptrrä. " han sog erik hansson medh klappaträdh Stb 1: 130 (1477). ""],"e":[]},{"a":"klappan","b":"nn","c":"","d":["klappande, smekande. om hon haffuir haf[t] skör athäfue j famtakan oc kysan älla klappan SvKyrkor 346. then som älzkar renlighet, han hatar skörhet . . . ffrsma kyssan oc klappan JMPs 243. ib 585 . Jfr handa klappan."],"e":["kagn )"]},{"a":"klapper","b":"","c":"","d":[" , se kläpper."],"e":[]},{"a":"klapursten","b":"nn","c":"","d":["klappersten. koll. HLG 2: 7, 12 (1509)."],"e":[]},{"a":"klar","b":"nn","c":"","d":[" ? hvita, ägghvita. stampar man rökilse ok temprar mz clar aff ägh LB 4: 339 . Jfr glaz."],"e":[]},{"a":"klar","b":"av","c":"adj.","d":["1) klar, ljus, strålande, glänsande. en klarasta stiärna Lg 664 . fik iac . . . see eth största sken, mykit clarare oc skär aktoghare än thänna werlenes sool hon är j sigh ib 815 . solin . . . skinande j clara skiällana aff gull. silffwir oc alzskons malm MB 2: 237 . " amatiste ok robine the klare varo " Fr 166 . Bir 4: 105. tha wardh iac war ene mullögh aff gul swa klaar Iv 391 . Al 4638, 9813 . sände han konungxlikin klädhe sömadh mz silke oc sat mz gulle ok syluir ok alskona dyrom stenom . . . at hon i klarasta klädhabonadh skulle til hans koma Gr 286 . en vngir man mykyt faghir oc klaar (om en ängel; kanske snarare att föra till 7) ib 290 . - bildl. at ey skulde orena världinna muld smitta hänna hux clara spöghil KL 325 . - klar, ljus, fri från mörker, moln el. dimma. thän nattin wardh clar oc liws Lg 67 . " sidan wart thz ater clart som för " RK 2: 6618 . - klar, skär, genomskinlig. hans klädhe varo sua klaar at the görlica sagho likaman allan vara blodhsughan Bil 916 . " clarare cristal man aldrey saag än then ysen for honom lagh " RK 2: 8089 . Lg 3: 461 . " at drykin skuli klar synas (clavescat) " Bir 2: 55. röth win klarth PM XXVIII .","2) klar, ren, oblandad. aff clart (i mots. till snöfyldt) watn hon (älfven) ey frisa kan RK 2: 8073 . " gik strax ater elfuen claar (fri från is) " ib 8102 . aff foresagdho elementis swa renom oc clarom Bir 4: (Dikt) 217. haffwandis mz sik en skiöl aff clara gulle MB 2: 272 . " aff clarasta myöl taaren " ib 13 . clarasta myöl moos ib. watn, som lith haffde som hwitasta myölk, oc wi i sannindh trodhom thz wara clarasta myölk Lg 3: 461 .","3) hvit. " tz klara aff eggit " LB 7: 71 . ib 2: 48 .","4) ren, obesmittad. " osmittat oc klar iomffru " Lg 3: 478 . klaran iomfrudom Bir 4: 158. at thin iomfrudombir war gömaskolande alt til thin dödh swa claar ok reen. at engin synda smitta skulde mogha myrkia han ib (Dikt) 219.","5) klar, ren, ljus, lugn, blid. klar i änliteno (vulto serno) Bo 222 . " som hafwa klar (serenos) öghon ok liws " Bir 1: 234. ib 235 . ST 172 . mz klarom (mundatis) hiärtans öghwm Ber 18 . hwat klar (serena) oc blidh hon (ɔ) bönin) är Bo 104 .","6) glättad, putsad, prydlig. skulu wmgangane . . . läggias mz clarom oc renom stenom (lapide polilo et mundo) Bir 4: 105. ","7) skön, härlig. födde een son swa klaar Fl 96 . the stolta frua klara Fr 327 . ib 1285, 2667 . Iv 664 . " i halden hona (Minerva) faghra oc klara j iouis hoffwdh födde wara " Al 6752 . " all war clara ädelighet " MB 2: 224 . ","8) klar, ljudlig. mz clare röst Lg 294 . ","adv. klar, klart seende. klar ögon LB 7: 68 . ib 207 . " fik klara syn " KL 106 . Bir 3: 338. MP 1: 90 . owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka Bo 92 . 10) klar, tydlig, noggrann, redig. en klar gudz vidhirkänna Bir 3: 197. göra kompanommen klaran räkenskap aff skipsens räntho oc wthgiffth PM XVL . n. ","1) klart, ljust. " nar solin skin clarast " Lg 46 . ","2) klart, tydligt. " seer thy klarare gudz valdz mykenlikhet " Bo 89 . Bir 3: 381. ","3) öppet, rent ut. borgarene siga klarth, i förlente thöm alth thet ther gar aff länith BSH 5: 252 ( 1508) ."],"e":["klaar . ","claar )"]},{"a":"klar","b":"av","c":"adj.","d":["1) klar, ljus, strålande, glänsande. änglane hulke som haua klarne öghon än liusit är Nio kap ur Bir 24 . - bildl. nw äru hälghe männene fladhe klare aff alzkona rwsth SpV 588 . patronculus war . . . myket klaar j godom sedom Troj 123 . 2) klar, ren, oblandad, obemängd. wth aff the högre kyrkio weg ginne vtran klarth watn MP 5: 88 . " göra klarth win aff hardo vine " PMSkr 359 . 4) ren, obesmittad. j klaar oc reen jwmfru äria Hel män 262 . 10) klar, tydlig, noggrann, redig. lade for:ne jacob oc hans nagat mera vth än xvj marck om arith, thet skulle scriffues vp al til claran rekinschap vtan alt ocker STb 3: 259 (1493). 11) i god el. vederbörlig ordning, avgjord, uppgjord. swa sagde hustrv margit at war ting äro al klaar os i mellom ATb 1: 258 ( 1467) . anno domini medlxxjj tha all ting woro klar ok affreknat met swen helsing ok clemit benctsson Skotteb 466 ( 1479) , Kämn). ib. ib 480 (1473, Kämn.) . Stb 1: 340 (1482). hwar göre sin bock klaar ib 3: 451 ( 1499) . n adv. 2) klart, tydligt. wpbar och anamade sone stensson pa samma c march l march, swa at stadin är honum inthe mere skylkig en 1 march, sidhen them emellom klart affalt Stock Skb 297 (15113, Skip). Jfr genom-, o-klar."],"e":["klaar . ","klarane Nio kap ur Bir 24 ),"]},{"a":"klara","b":"vb","c":"v.","d":["1) klara, göra klar el. ren. tha klaras blodit LB 3: 17 . ","2) klara, göra klar el. klart seende. klaarer swrblindh ögon LB 7: 68 . " tz klarar thom (ögonen) mykyt " ib 207 . thz klarar öghonin ib 3: 154 . ib 49 . - Jfr forklara."],"e":["klaara . ","-ar )"]},{"a":"klara","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forklara."],"e":[]},{"a":"klarera","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra klar el. ren, klaa, rena. klarerra tiärw PMSkr 353 . " exebenus ä en hwither sten fagher mädh hwilkom gwlsmedher pläha karrera gwl b 472. 2) genom rening borrtaga. Se Sdw 1: 60. ""],"e":[]},{"a":"klarera","b":"vb","c":"v.","d":["genom rening borttaga? aff röth win klareras mera drägh än aff the hwitho PM XXVIII ."],"e":[]},{"a":"klaret","b":"","c":"","d":[" , subst. ett slags kryddat, med honung el. socker el. lmjöjd blandat vin . . . at j motte lära laborare in apthca görre confecht pillulas i picoras clarret HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"e":["clarret )"]},{"a":"klaret","b":"nn","c":"","d":["kryddadt, med honing blandat vin. klareet ok marat Fr 373, 845 . klarheth oc most ST 422 . " clarhet win myöd ok mwst " RK 2: 5169 . "],"e":["klareet . ","klarheth . ","clarhet )"]},{"a":"klarflytande","b":"","c":"","d":["karflytade. GU C 20 s. 214 ."],"e":["klaar- )"]},{"a":"klarhet","b":"nn","c":"","d":["klarhet, glans. liusins clarhet KL 332 . " stiärnan är ey vtan klarheth ok sken " Bir 1: 188. ib 332, 3: 365 . - i sht öfvernaturlig, himmelsk klarhet. ginstan kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them at ekke kunne liusare wara middagx tima nar solin skin clarast Lg 46 . " vi bidhom helaran wan herra ihesum christum hulkin vpnya skal wan ödmiuka licama liknadhan sinom klarhetz (claritatis) likama " MP 1: 15 . var herra ihesus tedhe sins ärofulla licamma klarhet Bo 119 . gita nalkatz gudz ok himerikis thinga fino klarheet ib 127. vndarlik ok obegripelik klarhetz sken Bir 1: 90. ib 126, 3: 443 . Ansg 181 . ","2) glans, härlighet. " fik see . . . hans clarheet j gull oc j sylffwir " MB 2: 276 . " nidhirthrikkias af vaalzins oc clarhätunna (för -inna) äru " Ber 269 . - himmelsk, gudomlig härlighet. at the skulin see mina klarheet Bo 178 . MP 1: 204, 2: 97 . MB 2: 244 . ","3) klarhet, renhet. " han war ok swa som saþir j fingir gulle j frägdh ok lifwirnesins klarhet " Bir 1: 303. framgar bönin frälsare mz mere clarhet (liberior exit purirque oratio) Bo 104 ."],"e":["-heet . ","claarhät )"]},{"a":"klarhet","b":"nn","c":"","d":["1) klarhet, glans, stenen topasius . . . äpther fölgher oc mannanom hade j clarhet oc mörkhet JMPs 551. 2) glans, härlighet. - himmelsk, gudomlig härighet . . . swa at jak maa . . äpther min dödh thit sinande änlite oc sötasta wnda klärhet j thinne äro at skodha SvB 163 (b. av 1500-t). 4) klar vätska. nectar . . . est dulcis [liquor] . . . et vinum pigmentatum commvnlter honax dropi ok klaarheth GU C 20 s. 347 . " thär j läth ""],"e":["klaar- . ","klär- )"]},{"a":"klarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) klart, tydligt. " lfasbiörn ollfson var hanom swa mykit skyllogir som klarlegir oc lyuselegir j hans räinskap stodh scrifuat " ATb 1: 197 (14764). . . huilka for:de messär met sine colectis äre klarligen scriffne j for:de gudz helgons dagliga messä book Svrtb (Skokl) 543 (omkr. 1480). . . . som scla clarigan fynnes appenbarlica i tencieboken SJ 2: 83 ( 1482) ."],"e":["-ligen . ","clarlighan Prosadikter (Sju vise m C) 226 . clarliger Ni handl rör Vkl 224. klarlegir ATb 1: 197 ( 1464) ),"]},{"a":"klarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) klart, ljust. " eet lius. ther clarlica skal lysa världina " KL 322 . " solenne clarlka skinande " Su 93 . ","2) klart, tydligt. " skodhar likamlik thing . . . klarlika " Bir 1: 104. RK 3: 2823 . Lg 3: 364, 598 . clarlika liwda Su 327 . " mädhan thu oppenbarleka sannindena swa klarleka kwngör " ib 177 . MB 2: 299 . FH 2: 124 ( 1440) . BSH 5: 402 ( 1510) ."],"e":["klarlicha FH 2: 124 ( 1440) . ","klarleka Su 177 . ","klarligha RK 3: 2823 . claarligha L 3: 364. clarlega MB 2: 299 . ","klarlige BSH 5: 402 ( 1510) . ","clarlikan Lg 3: 598 ), "]},{"a":"klarliker","b":"av","c":"adj.","d":["klar, tydlig. giffwa edert herredöme en san wndruisning och klarlig förwarningh BSH 5: 318 ( 1508) ."],"e":["klarligh )"]},{"a":"klarliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) klar, glänsande. än alt goth aff fralidhom ltimom, tinom hälghom. mannom lskikkat war, swa klarlighit j liffwande rikeno (sic in regine virorum caruerunt) SpV 495 ."],"e":["l-lighit ) , "]},{"a":"klaröghdher","b":"av","c":"adj.","d":["klarögd, som lhar klara (glänsande) ögon. andromeda . . . war . . . klarögd mz röda kyder Troj 78 ."],"e":["-ögder )"]},{"a":"klasalöst","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"klase","b":"nn","c":"","d":["klase. Al 7496 . " ther wäxer a godh wiinbär hwar en klase swa stoor är thz ängin ma swa starker wara ther en klasa orkar at bära " ib 8108-8110. swa som een jdhen ok nööff by hembärändes til sin bystok ympnogha helghetzens ok helgadomanna klaasa Lg 3: 568 . Jfr smaragada-, vin-, vinbära-klase."],"e":["klaase . klasse, se vinklase),"]},{"a":"klasi","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fikona-, vinbära-klasi."],"e":[]},{"a":"klavi","b":"nn","c":"","d":["klave, ett slags bindsle som anbringas kring halsen på kreatur. jtem houm bör hlolla ferdigt . . . klaffuar och fäbandh Arnell Brask Bil 24 . Jfr klovi."],"e":[]},{"a":"klavi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["klävi )"]},{"a":"klavikordium","b":"nn","c":"","d":["kavikord, ett äldre slags klaver. lher peder i skanald (testemerar jag) mit claauicordium Liber eecl. Vallentumenis 65 (1515)."],"e":["claauicordium )"]},{"a":"klef","b":"nn","c":"","d":[" ib 4: 698 ( 1340) . j spyntho kleff FH 2: 57 (1424, afskr.) ."],"e":["klewaquern"]},{"a":"klef","b":"nn","c":"","d":[" Se klyf."],"e":[]},{"a":"kleia","b":"vb","c":"v.","d":["känna klåda. hwar skal then kla som ey kleiar GO 975 . - opersonl. klia. man skal ey klaa ther som ey kleyar GO 625 ."],"e":["kleya . ","-ar )"]},{"a":"kleia","b":"vb","c":"v.","d":["känna klåda. pvrio . . . klya ok leddas GU 20 s. 498. fooor swllen oegon oc watn fvl oc mykit kliya tagh fäniculo roter Saml 27: 107 . - opersonl. klia. lhon kan liggia oc plokka sigh mädh näbbenom wm henne klighyar PMSkr 257 ."],"e":["klya . ","kliya . ","klighya )"]},{"a":"klema","b":"vb","c":"v.","d":["klena. PMSkr 199 . swa kemes leer wm holith ib 230 . ib 426 . " twa krwkor hwarya täth klemda pa andra " ib 440 . Jfr ater-, til-klema."],"e":["klem PMSkr 429 . ","klemda ib 440 ),"]},{"a":"klema","b":"vb","c":"v.","d":["klena. " stötis alth samman wäl oc lätis j en deghil , oc klemes täth mz lwto sapientie bebwndith " PM 10 . ib 7 . "],"e":["klema saman , klema samman, limma i hop läth thz j mällen tw lerkar klemandis them wäl samman LB 9: 96 ."]},{"a":"klen","b":"av","c":"adj.","d":["eg. glänsande. ","1) fin, nätt, prydlig, förträfflig. sofwa i swa kleno maki Bo 144 . " i somlikom stykkiom är lofflikit at göra klena oc faghra gärning ib 18. aff klenä värk tha var han giördh " Fr 151 . " i dyrom oc klenom klädhom klädda " Su 80 . span klenasta klädhe oc sömadhe KL 344 . " fördha j huitom mantol ok klenan (subiltem) kiortil ginum hulkin jak saa skärlica hänna jomfrulica licamma " Bir 3: 279 (kan föras till 7). sik hölia mz klemasta linno hwito oc skinande MB 2: 363 . " aff klemasto wax drupum " KL 11 . giff hänne kleynare (delicatorem) kost Bir 3: 113. Lg 3: 512 . " rent ok clent brödh " Bil 379 . " en span klenasta hwetemyöl " MB 2: 85 . " klok ordh siktat oc tämprat swasom klenast miöl (här likom i närmast föreg. ex. har ordet kanske betydelsen: finmalen) " Su 225 . " thz menlösa kötit. klena oc faghra. ther kötzsins ok alz mandomsins natwr blomstir är " Bo 193 . ängin hafdhe swa klenan (delicatum) likama som han, thy at han war af twem bästom naturom gudhomin ok mandomin Bir 1: 111. gör thz (soflet) klenare (delicatiorem) köt ok bätra blodh ib 284 . - fager, tjusande. o kleen, stoltir oc ärlikin piltir (o puer egregie ac delicate) Bo 21 . kleen (delicata) fagher ok älskeliken brwdh Su 384 . Bir 3: 281. ","2) fin, lätt. " medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno som raskast är (summitates ventorum, id est, partes illæ, quæ præcedunt et veloires sunt) " Bo 249 . liwdhit aff hans wingon, slaandis klena (levem) wädhrit Su 236 . - lätt, lättsmält. klen mathir LB 1: 96 .","3) fin, veklig. klenasta frwgha MB 1: 430 . en klen oc kräseliken stridzman äst thu, som swa mykyt rädhis mothegangilse Su 120 . ","4) ömtålig. " änge limi äru klenare ok sarare än öghonin " Bir 1: 104. sua uar thin licamme klen ok ömbir owir ala licamma ib 2: 268 .","5) klen, svag. " modhorin som klen (tenera) var oc alstingis vng " Bo 13 . " focarie sculu hielpa systromjn j sinom embetom oc thiänist them som klena äru oc mindra formaa " VKR 24 . " för syna klena spädheet oc vanskandes cleenhet " MB 2: 201 . " ey gitandis siälff bara äller oppehalla sin klena likama ib. " Su 160 . kleen i tronne Bo 131 . - svag, föga stark, föga sträng. wintren är klen oc weker BSH 5: 144 ( 1507) . ","6) späd. " af thy klena barneo " KL 345 . MB 2: 23 . i sinom klema barndom Lg 3: 394 . " en klen röst " KL 339 . ST 118 . ","7) fin, tunn. " mz klene saagh " KL 47 . hawir . . . klenan (gracilem) vd Bir 1: 392. hiärtat owir hulkit een klän hinna är ib 2: 212 . " ysin är ganzska kleen " RK 3: 3105 . ib 3112, (sista forts.) 4626 (ordet kan på de tre sistnämda ställena föras till 5). - (?) hans hofwdh panna slo han swa klen RK 2: 2686 .","8) liten. " tak lagherbär oc stöt kleen " LB 10: 7 . ij gull äller dyra stena badhe stora swa ok klena Fr 842 . " alla klena städher (oppida) " MB 2: 31 . ib 46 . humme hin clene Di 291 . ib 290, 294, 298 . Jfr heyme de kleyne ib 73 . Se vidare ib 380-381. Jfr ock Storm, Sangkredense om Karl den store og Didrik af Bern s. 149. - liten, ringa, knapp? klen, föga närande? at hon ey aat wtan ganzska lithet oc klent Lg 3: 402 . aff then klena mathen ib."],"e":["kleen . ","kleyn . ","klän )"]},{"a":"klen kleen","b":"av","c":"adj.","d":[" 3) fin. veklig. rike oc högfärdoghe redskaps män, oc klena oc kräseligha qwinnor . . . skulo tha pinas j eel oc brännestens logha JMPs 580. 5) klen, svag. en . . . greffwe . . . haffde ena ffäghersta dotther . . . hwilken mykydh len oc swklegen war til sin lecama JMPs 397. 6) späd. j then klena alleer som han war tha han opfostradhis mädh jmfrugleghom spönom JMs 266. 8) liten. ringa, knapp, obetydlig. lhan . . . viderkendes fore retin henne deel kleen wae SJ 2: 199 ( 1491) . efter thy wil fornymme, at her komber en klen siglas aff stadernä STb 5: 347 (1521, Kop). - i så förhållanden levande. Se Sdw 2: 1249."],"e":[]},{"a":"klenat","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) smycke, dyrbahet, klenod. " item gifwe wi wår k. son karl karlsson . . . några wåra klenodier " FMU 4: 340 (1470, avkr.) . (Hist. Tidskr. 63: 25 enl. samtida avskr.: nagra wora clenodia). 2) klenät, ett slags bakverk. uethemjöl til klenath HLG 2: 26 (1511). ib 25 (1511). -Jfr klenät, klenäte."],"e":["klenath . ","klenoth LG 2: 25 (1511). pl. klenodier FMU 4: 340 ( 1170) , avskr.)),"]},{"a":"klenat","b":"nn","c":"","d":["fint arbetadt föremål, smycke, dyrbarhet, klenod. tha gaff konung malnrit slin klenot toktelika the andra herra rika Fr 3075 . " mz gul ok klenat manga handa " RK 1: 1949 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Fr 417, 2647, 2662 . Fl (Cod. B) 1994 . RK 1: 644, 3573 . GO 881 . Va 4 . PK 221 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 276."],"e":["klenadh L. ","klenät SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ","cleynät ib. ","klänat Fl (Cod. B) 1994 . ","klänaþ L. ","klenet Fr 417 . ","klenot ib 2662, 3075 . ","klänot ib 2647 . ","kleenodh L. ","clenodh PK 221. ","clenod: clenodum Va 4 . pl. ","clenodier RK 1: (yngre red. af LRK) s. 276 ; denna form utgår sannolikt från det latiniserade clenodium),"]},{"a":"klenefoter","b":"nn","c":"","d":["lien fot? ss tillamn. KTb 157 ( 1443) ."],"e":[]},{"a":"klenhet","b":"nn","c":"","d":["1) svaghet. för langliken krankdom oc clenhet Su 108 . ib 160 . MB 2: 201 . ","2) litenhet. " Su 124. ""],"e":["cleenhet MB 2: 201 ),"]},{"a":"klenhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["klenmodig. " störkte oc tröste them som klenhugadha waaro " MB 2: 236 ."],"e":[]},{"a":"klenlika","b":"ab","c":"adv.","d":["4) litet. . . . at the fatige . . . ganske klenige betröste them eller förmoge hole thesse skotter theis terning ill förnögning STb 5: 315 (1520, Kop)."],"e":["-lige )"]},{"a":"klenlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) fint, lätt. " tok hans naghla (för nafla) klenlica (subliter) mz sinom fingrom " Bir 3: 281. KL 260 . ","2) ömt. " jac älska swa klenlica thessa salugho siälana " MP 2: 199 . ","3) svagt. klenliga draghandes andhan LfK 216 ."],"e":["klenliga )"]},{"a":"klenliker","b":"","c":"","d":[" , adj fin, späd. bändir oc föter som klenlikin waro SkrtUppb 268 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"klenlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) finhet. wilt thu nw nakot aff thäns (ɔ: wndhirstandzins anda) mästerlighet ällir klenlikhet ok smidoghet wita (vis nunc de sublitate eius aliqua cgnoscere?) SpV 508 . 2) finhet, spädhet, vekhet. klena qwinnan ok karska, hwilkin ey formaa wtganga oppa jordhena, ällir fästha sins fotz supr for mykla klenlikhet (teneritudinem) ok blödhet SpV 314 ."],"e":[]},{"a":"klenodium","b":"nn","c":"","d":[" Se klenat."],"e":[]},{"a":"klensmidher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jhanni kleesmyd HLG 1: 18 (1422). " ATb 1: 277 ( 1468) . STb 3: 218 (1495)."],"e":["kleen- . ","kene- . ","-smyd . ","-smet . klentz smet Stock Skb 218 (1523-24)), "]},{"a":"klensmidher","b":"nn","c":"","d":["klensmed. " ss tillnamn el. ingående i ett sådant. jac jngemundh klenasmismagh " DD 3: 192 ( 1425) . " lot vp olaff andrissone cleensmidh eth steenhws " SJ 145 ( 1446) . laurenz clensmid jöns clensmid ib 232 ( 1454) . " loth forscrifne niels mangson klensmith synne hustrua stiwffadher mikel klenasmith vpp allan then erffwedeel som hans hustrua tilfallin war " ib 402 ( 1473) . forscrifne mikel klenesmith ib."],"e":["cleen- . ","klene- . ","klena- )"]},{"a":"klenvärk","b":"nn","c":"","d":["klensmide, finsmide?? ther foe scal han (ɔ: hans syeremaskaren) frith arbeyde jn til passcha oclandret aff smederne oc ey annat arbedh än klen werk STb 2: 232 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"klenät","b":"","c":"","d":["kenät, ett slags mindre, flyttyrkokt bakverk. Hagganum (fel för laganum) . . . klemeth GU C 20 (hand 2) s. 39. til afftenen . . . äplemoos swineryg clenäthe Brasks Matordn 4 . ib 12 . Jfr klenat."],"e":["kleneth )","*klenäte (clenäthe), n.? "]},{"a":"klevakalver","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. enar cleuakalfr SD 1: 247 ( 1225) ."],"e":[]},{"a":"kleverbladh .","b":"","c":"","d":["klöverblad, klöver, trfolium praatense Lin. LB 7: 200 ."],"e":[]},{"a":"kli","b":"","c":"","d":[" , se kly."],"e":[]},{"a":"klif","b":"","c":"","d":[" , se klyf."],"e":[]},{"a":"klif","b":"","c":"","d":[" , se klyf."],"e":[]},{"a":"klifse","b":"nn","c":"","d":["hög, hop, bundt, klunga. denge thöm mz hambrom alla j eeth brinande klyffse LfK 233 ."],"e":["klyffse )"]},{"a":"klikka","b":"vb","c":"v.","d":["klena, anbringa i klickar. tha tais aff them gwl litheom . . . oc strykis thär oc hwar swa som klikkandis pa skinnen PMSkr 538 ."],"e":[]},{"a":"klimpadher","b":"","c":"","d":["klumpar bildande, samlad i klump el. klumpar. tarmana oc ynelffwena the ärw ofylthe mz klympade och ginomhärde orenligheeth LB 7: 79 ."],"e":["klympader )"]},{"a":"klimpas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. klimpa sig, bli klimpg. qwecksölfritt tager gullit til sigh och klimpes som smör PMSkr 599 (avsjr,(, ub, "],"e":[]},{"a":"klimper","b":"nn","c":"","d":["klimp, klump. orena klimpa ST 395 . " syntos vara som en klimpir " MP 1: 325 . Jfr eld-, gul-klimper. "],"e":["klimpa smör , "]},{"a":"klimper","b":"nn","c":"","d":["klimp, klump. Jfr R. Liljefors, Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson III ff. PMSkr 556 . . . . ther the gullitt grofwo vpaff jordene klart och reentt och så stor stycke i ehnom klimp, wogh xij"],"e":[]},{"a":"klinga","b":"vb","c":"v.","d":["kinga. Se Sdw 2: 1249. koper, och jern gifua klingande lidh aff sigh PMskr 618 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"klinga","b":"vb","c":"v.","d":["klinga. " swärdh ok niiff lata the klinga " Al 2441 . ib 3320, 5333 . RK 1: 1735, 3031 . gull a hänna mantil klang Fr 352 . klingadhe skällo JP 149 . baswner clinggado MB 2: 15 . naar baswrne lwdher j mynne handh tha klinghen (clangite) oc j ib 91."],"e":["klang Fr 351 ; Al 5353 . ","klwngo RK 1: 3031 . ","klingado ib 1735 . ","clinggado MB 2: 15 ),"]},{"a":"klingra","b":"nn","c":"","d":[" Se kringla."],"e":[]},{"a":"klinka","b":"nn","c":"","d":["slagbom? GPM 2: 122 ( 1508) . . . thet i welä wärdhens finnä raadh til swadane penningä hith at sändä med thette budh swa framth at i weliä ickä haffuä eth ödhä sloth ch jach skal lensammär sithä wedh klincken i 331 (1509). "],"e":["*klinka las","clinncha- . ","-laas . ","-los )"]},{"a":"klinka","b":"vb","c":"v.","d":["klinga, givaett klingande ljudifrång sig. trachius är en swarther sten oc klinkar kastadher PMSkr 492 ."],"e":[]},{"a":"klinka","b":"nn","c":"","d":["slagbom? maa i vethe . . . som i skriffwe mich til, ath jak skal vel för vara klinken, taa twiller ther inthet oppo, nästh gudhs hiälp, jak vill saa för varane, ath hon skal komme ider til nytthe ok ganghs BSH 5: 66 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"klinka","b":"vb","c":"v.","d":["bygga (ett fartyg) på klink. mektog skip . . . klinkes häller oc byggis mädh kopar spika än mädh järnspika PMSkr 171 ."],"e":[]},{"a":"klinkare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. jöns klinkare Skotteb 287 ( 1478) ."],"e":[]},{"a":"klinker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr rs-, bakstaks-klinker."],"e":[]},{"a":"klinta","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1249."],"e":[]},{"a":"klinta","b":"nn","c":"","d":["klint, agrostemma githago Lin.? " lolium vel nigella klinta stöt mz piperroot " LB 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"klinter","b":"nn","c":"","d":["klint, agrostemmu githago Lin.? " tha . . . kom thera owin oc saddether offwan j tystil ok klinth, ok annor ogräsan " MP 5: 132 . " dwdhra frö äller klinth stöth j pwlwer PMSk 226. ""],"e":[]},{"a":"klinter","b":"nn","c":"","d":["klint, klippa. ss tillnamn. " magnus klinter " KTb 141 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"klinter","b":"nn","c":"","d":["klint, klippa, höjd. " han ledde hana högh vp a eet bärgh ok vilde hana þär for vt sciuta for en clint " Bu 516 . RK 2: 7829, 7857 . Su 427 . MB 2 . 149, 155. collis dicti clint SD 4: 550 ( 1338) . Jfr biärgh-, biärgha-, biärgs-, halla-klinter."],"e":[]},{"a":"klinter","b":"nn","c":"","d":[" " lolium klinther kola idem " LB 6: 284 . blanda mz . . . liinfrö oc klint ib 7: 297 . " klint wäxir opta äpte hweto sädh (post frumenta sata fit sepe nigella renata) " GO 740 ."],"e":[]},{"a":"klippa","b":"vb","c":"v.","d":["klämta. " morgen ok aften naar jomfrw maria loff ringis eller klippis SvtT 97. Jfr kläppa. ""],"e":[]},{"a":"klippa","b":"nn","c":"","d":[" = klippapänninger. item iiii basiwgeqinor, for the twe[o]dd thet fatige folkith, hwrtera en klippa, thet är ijij öre HLG 2: 100 (1521)."],"e":[]},{"a":"klippa","b":"nn","c":"","d":["lJfr blinda-, hafs-klippa."],"e":[]},{"a":"klippa","b":"nn","c":"","d":["klippa. " läta hafskärin oc klippona bluna " Bir 2: 84. alle the andra öyra, skär, klippor oc holma, som liggia i thesso for:ne häritthe SD NS 2: 218 ( 1409, nyare afskr.) . MB 2: 273 . Su 104 . Jfr biärgh-, biärgs-, blind-, haf-, skäria-, sten-klippa."],"e":[]},{"a":"klippa","b":"vb","c":"v.","d":["klippa. " swa som lambith thigher fore them som thz klipper " MB 1: 201 . KL 146 . Bir 3: 109, 4: (Dikt) 263. klipt lamb ib 2: 329 . " gardh kona skal klyppa kwidh wl ok ey bogh vl " GO 24 . klipte . . . hänna haar KL 343 . " klyppa eller taga aff sith egit haar " LB 7: 195 . "],"e":["klyppa GO 24 ; LB 7: 195 ; ","-ir Bir 4: (Dikt) 263. -ir, -te, -ter), ","klippa af , "]},{"a":"klippa","b":"vb","c":"v.","d":["klippa . . . vidha swäria mz lenar for the pänina, ath han aldrig klipthe them for lynghe malare JTb 72 ( 1481) . " tak tyna kopar skiffwor oc klip sma som päninga PMSk 451. " ib 566 . "],"e":["-te )","*klippa bort , ","*klippa til , tillklippa (tyg o. ld.). magha skinnen klippas til för n the klistras pa stokken PMSkr 542 ."]},{"a":"klippare","b":"nn","c":"","d":["klippare, mindre ridhäst. for en klippare at forlegghia mz vj stampeskoo een öre SO 73 . " for een lithen klippare (näml. at forlegghia) mz hans eghin skoo ok sööm iij öre " ib (på dessa ställen förekommer klippare i motsats till häster)."],"e":[]},{"a":"klippare","b":"nn","c":"","d":["klippare, den som klipper. Su 55 ."],"e":["klyppare: -anna Su 55 ),"]},{"a":"klippepänninger","b":"nn","c":"","d":[" klippinger. iiij mark en klippepening mydre HLG 3: 14 (1521). Jfr klippa."],"e":["klipp- )"]},{"a":"klippinger","b":"nn","c":"","d":["klipping, klipt fårskinn. loffwar honom en halfwan dikker klippingia SO 18 . " siäl klippingh äller siälskin äller märskin for nöthskin " ib 19 . göra änglisko aff klippningh ib. " wnköpär bark äller lädher äller klippninga " ib 21 . GS 51 ( 1450) . "],"e":["klippings lask","klippinx- )"]},{"a":"klippinger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " nils klippningh " KTb 126 ( 1471) . SSkb 118 (1503-04)."],"e":[]},{"a":"klippinger","b":"nn","c":"","d":["klipping, ett slags genom klipping tilverkadt mynt af fyrkantig form; förekommer äfven ss binamn tillagdt Kristiern II, som låt slå det. RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. B) 6313, 6315. "],"e":["klippings mynt","klippingx- )"]},{"a":"klippinger","b":"nn","c":"","d":["lklipping, ett slags tidigast under Kristian II 1519-23 genom klippning tillverkat mynt av fyrkantig form. Se F. v Schrötter, Wb. der Münzkunde 310. HLG 2: 101 (1522). vii klupninar för vÿn Kumla kyrkas rb 115 (1523) lib 116 (1524). fek jak c mark klippiga niles . . . oppo nogan gambla gel HLG 2: 114 (1523). i 116 (1533). ATb 3: 345 ( 1524) . " eptter thet eu stoor deel aff almoen haffde taget krkones sölffuer pa klippinge " HSH 13: 38 (1524?), Brask). Ol. Magnus Hist de gent. seqtenur l. VI c. 18. - koll. iv!UDDA_TECKEN? mark klipping HLG 2: 111 (1522). ib 112, 115, 3: 66, 75 (1523). - Jfr klippa. "],"e":["klyppinger . ","lklippin HLG 2: 112 (1533). klippig ib, ib 115, 3: 66 (1523); -a i 2: 114 (1523)), ","*klippings pänninger , "]},{"a":"klister","b":"nn","c":"","d":["klister. " sidhan takes klisthe oc strykes thär och hwar pa köthwaghen aff skinneno " PMSkr 541 ."],"e":["klisther )"]},{"a":"klister","b":"nn","c":"","d":[" PMSkr 228 ."],"e":[]},{"a":"klistera","b":"vb","c":"v.","d":["giva (ngn) lavemang. . . . at motte lära laborare in apotheca . . . brenna alla lhonda vatn klistera HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"klistra","b":"vb","c":"v.","d":["klistra. " stokken som skinneth er wppa klistrath " PMSkr 541 . ib 542. "],"e":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"kliva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) kliva, klättra upp. scandere klyffua GU C 20 s. 550 . sedhan han forman, jak wille ecke late jwther kiäffwa mik pa hwffudhet BSH 5: 381 ( 1510) . - trans. klättra upp för el. . Se Sdw 2: 1249. matis smidh feste lagh . . . ath han ey kleff anno stubs hws ATb 1: 337 ( 1470) . - Jfr nidher-, up-kliva."],"e":["kliffwa . ","klyffua: imf. kleff )"]},{"a":"kliva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) klifva, uppklättra. vildo þe kliva i huset Bu 134 . RK 3: 3803 . " vilia the mz stigha klywa " Bir 2: 254. ","2) klyfva. ther worder mangen skiold broten oc hielm kleffuen Di 2 . "],"e":["klywa Bir 2: 254. imfp. cleff Di 283 . part. pret. kleffuen Di 2 ),","kliva in , klifva in. kliffue in mz liste RK 2: 7622 . ","kliva up , klifva upp, klättra upp. at kliffwa oppa (d. v. s. up a) valdzsins bärgh Bo 97 . " klifwa vp a hwarn lostelikan kulla ok klint " Su 427 . Di 283 . Jfr up kliva. - Jfr klyva."]},{"a":"klo","b":"nn","c":"","d":["1) klo. the !UDDA_TECKEN?: wärulzlik diwr) haua . . . hwassa klor KS 4 (7, 4) . MB 1: 82 . ST 125 . Su 128 . swa som nakor fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näff Bir 1: 24. ib 51 . KL 81, 231 . Fl 300 . Al 8709, 8717 . Ber 153, 157 . kath wil hawa fisk ok wil ey wäta klona (pisci catus hiat nec wlt quod pes madeflat) GO 724 . han (björnen) groff hona vp mz sinom klööm ST 266 . " een stoor rädhelikin padda . . . kringom spente alt hans änlite mz sinom klööm " ib 275 . " slogh draken sik nidher pa konungen ok fik honum mz clörna " Di 233 . " j diäfla klom " Bil 749 . Pa (Tung) 35 . Bir 1: 24, 2: 100, 3: 427, 438. Ber 205 . - bildl. the willo ey koma i thera klo RK 1: 4178 .","2) dryckeskärl med i metall infattad klo ss fot. III clør SD 4: 2 (före sl. af 1327). I. kloo ib 3 . cum vna vngula deargentata dicta klo ib 5: 571 ( 1346) . vnum cornu dictum kloo fabriatum cum argento ib 191 ( 1343) .","3) kolik. ffor kloon (contra coliam) LB 7: 38 . ffor klon ib 53 . Jfr kloref. - Jfr gams-, grips-, iärn-klo."],"e":["klona GO 724 . ","klon LB 7: 53 . ","kloon ib 38 . ","klör Pa (Tung) 35 ; Bir 1: 24, 2: 96, 100. clör SD 4: 2 (före sl. af 1327). klöör MB 1: 82 ; Fl 300 ; Iv 272 ; Al 8709, 8717 . ","klö Bir 3: 427, 438 ; Ber 153, 157 . ","klöö Bir 3: 65. klor KS 4 (7, 4) . ","clörna Di 233 . ","klom Bil 749 . ","klöm KL 81, 231 ; Bir 1: 24, 51; ST 125 ; Ber 205 ; Su 128 . ","klööm ST 226, 275), "]},{"a":"klo","b":"nn","c":"","d":["1) klo, kater hafffwa hwassa klöör SvKyrkobr 26 . en örn .. . . tog mz syna hwassa kloor alla jnälffwenar Troj 258 klöv. dauid sigher thz thäkkis härranom offra wngha kalfwin framdraghande hornin ok klönar (ungulas) SpV 35 . _ bildl. lä hua som han (ɔ: stenen) vil vacta ätana ey coma i dyawlins klo Vis sten 6 . Idre wenner frykta fore ath dwälges j nogot j kloon pa them . . . ath j lathe ider om wända GPM 2: 35 ( 1511?) . 2) ett slags dryckeskärl. lJfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 357. ","3) kolik. " colica passio en siwka j jnälffwe dicitur klo " GU C 20 s. 121 . saphirus . . . drwken ädh myölk saktar bwkreff oc klona PMSkr 488 . 4) klo (på segel). prpes . . . funis qua pedes veli alligantur kloo GU C 20 s. 493 . - Jfr gas-, räva-, örnaklo."],"e":["kloo . ","klöna SpV 35 ),"]},{"a":"klobba","b":"","c":"","d":[" , se klubba."],"e":[]},{"a":"klodiur","b":"nn","c":"","d":["med hvassa klor försedt djur. slita sundar alt hans huld af hanom mz clodiura ramum ok fotom Bu 493 . ib 504 ."],"e":[]},{"a":"kloflöker","b":"nn","c":"","d":["hvitlök, allium savitum Lin. " alleum är klofflök " LB 3: 51 . allium kioflögh ib 6: 284 (förut alium hiuter löker). alleum, klofflök uel hwitlök ib 7: 149 . " fore heso scal man taka klofflök oc skära han sman " ib 1: 97 . ib 2: 31, 49, 3: 161, 5: 77, 7: 11, 64, 66, 68, 10: 6 . Jfr hvitlöker."],"e":["klofflöök LB 7: 64, 66, 67 . - lögh,)"]},{"a":"kloflöker","b":"nn","c":"","d":["vitlök, alium satium Lin. " alium kloflff Växtförteckn. fr. sl. a 1400-talet hos Th. M. Fries, Avk. f. Bpot. Bd 3 n 14 s. 7. ""],"e":["klklofloff )"]},{"a":"klofna","b":"","c":"","d":[" , se klufna."],"e":[]},{"a":"klofryggiadher","b":"","c":"","d":["om hst som är så fet att den ha en fördjupning längs ryggen: med kluven rygg. Jfr E. Smeedberg, Peder Månssons landmansskap 57. när föiith . . . (är) kloffryggiat och jgnomlwndhom rygataffla wpastandandis Pskr 220.,"],"e":["kloff- )"]},{"a":"klofsadhul","b":"nn","c":"","d":["lklövsadel. ATb 1: 62 ( 1456) ."],"e":["-sadi )"]},{"a":"klohamar","b":"nn","c":"","d":["klohammare. Se Sdw 2: 1249."],"e":[]},{"a":"klokas","b":"vb","c":"v.","d":["göra sig klok, komma med spetsfundiga påståenden. nw maa nakor klokas som manghe göra thy wär, thz the töras ey siälffwe haffwa ällar hantera, thz sätia the jn til förmannen LfK 11 ."],"e":[]},{"a":"klokbetalning","b":"nn","c":"","d":["betalning för klocka. dömdes anders laurisson mälse ij m: oc ij öre deninger wt aff oleff niclisson sittala som han lade wt for hanom j klock betalningh innan iij wickur BtFH 1: 151 ( 1507) ."],"e":["klock betalningh )"]},{"a":"kloker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kunnig, skicklig, klok. clokir j bokum Bil 352 . han . . . war mykit i laghen klook RK 3: 3193 . ij elgskogx bragdhom war han klook Al 172 . sa clokan hiölt han sig ther aa RK 2: 8860 . " wardh sinom mästara yffrith klook " Al 446 . " hans kloko tungo gifwer thu priis ib 6626. - (?) han lots tha wara kloka " RK 2: 5981 .","2) klok, förståndig, vis. " christus uar clokare än han " Bu 206 . " thän herra var badhe viis ok klok " Iv 1777 . mik tykte the svenska ey wara kloke tha the henne til höffdinge toke RK 2: 13 . ib 6928 . " at hafwa kloka snille " Bir 2: 306. klok vndirstandilse ib 321 . klokare nämne ok vndirstandilse ib. Ber 84 . " thu skal nu . . . läggia mik fore nakar radh mz thina kloka lista " Iv 5443 . " ey är tolkin qwinna . . . j ordhanna cloka synne " MB 2: 165 . ","3) slug, listig. " koklare en klokar " Bu 101 . ib 196 . kloke (callidus) ouinin Bo 136 . ormin war klokaster aldra diwra MB 1: 160 . Bir 2: 40. war . . . klok (astuta) mot diäfwlsins frestilsom Ber 152 . aff diäfwlsins kloke fund Bil 536 . " diäfullin forma at vndirstanda mang komaskolande thing aff sine kloko natur " Bir 3: 396. thänkia oc finna kloka funde ib 469 . mz klokom ordhom vil thu mik swika Iv 1211 . kloka forsator Ber 153 . " mz thera kloka swekligheet " MB 2: 203 . " fore idhra kloko lista " Iv 4874 . ","4) konstfärdig. " jak är icke kloker (fatt kannec at gera i hagleic) " Di 46 . ib 47, 107 . ","5) konstfull, konstig. " han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe oc alzkoma kloka gärning " MB 1: 164 . ","6) subtilis, djupsinning, svårfattlig. suara tel cloka pröuelse (quæstio satis gravis) Bu 144 . " talande klok ordh (subtilizando verba) " Bir 3: 175. konstelica disputera aff swa klokom thingom (subtilibus) ib 197 . ib 3: 229 . " nam aff honum mang klok thing " MB 1: 175 . Lg 3: 715 . Su 223, 228, 231 . langt oc klogt ware ther aff släghia ällir scriffwa MB 2: 179 . - spetsfundig. vtan alla kloka ranzakan MB 2: 331 .","7) vacker, ståtlig? tapper? fin, belefvad? (jfr Mht. kluoc) en stolt riddare skön ok klook RK 1: 1041 (kan föras till 2). - Jfr il-, ilzko-, ivir-, laghakloker."],"e":["klook . ","klog Di 107 ),"]},{"a":"kloker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kunnig, skicklig, klok. scribe oc pharisei, om waro clokasth j laghen JMPs 510. ty waro thenna landz jnbyggara myket kloka mz gafwen oc hand bpgar oc annor skooth Troj 102 . Jfr il-, lagha-, mang-kloker."],"e":[]},{"a":"klokhet","b":"nn","c":"","d":["1) skicklighet, konstfärdighet. " weland . . . wart prisat ouer alla land for sin klokhet skuld " Di 57 . ","2) klokhet, förstånd. till klokhet var ey tha henne lyke RK 1: (sfgn.) s. 187 . ib 3: 5 . ","3) konstgrepp, råd, medel. iach wet än swa manga handa klokhet (vunt) at iach skal befinnä sanhetena mz henne Va 8 . - Jfr ilklokhet."],"e":["-heet RK 3: 5 ),"]},{"a":"klokhet","b":"nn","c":"","d":["1) skicklighet, konstfärdiget. ingeniosoitas . . . ilundh loketh silla GU C 20 (hand ","2) s. 28. thätta klädhit haffwwer ekke wärds högfärdh ok klikht saman sömath (vestem istam non arrogantia secularis disciplinä contezuit) SpV 179 . 2) klikhet, förstånd . . . at hon haffwer offta . . . syn skäll oc sinne til wärdzlika bekymbren ok klokhet (rtonem swam ad tereman sapientiam curiose transferendo) Mecht 247 . - Jfr ilklokhet."],"e":[]},{"a":"klokilika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ilklolika."],"e":[]},{"a":"klokka","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) klocka, ringklocka. Se Sdw 2: 1230. 2) klocka, bjällra. eet silfbälte met clokkom FMU 3: 289 ( 1442) .","3) klocka, ur. " ltha klokkan var vedh sex om orghonen J Bddes b 76. fran vij klockan och til vij om quellen " STb 3: 106 ( 1493) . - Jfr daghmässo-, gul-, hand-, prim-, prim-, vrfrua-klokka. ","2) ekorrskinn, gräverk, ith timber hermelin för vj mark et stymper j klockewerke ij mark STb 5: 127 ( 1516) . "],"e":["*klokko giutare","klokko kläpper","klochaca- )","*klokko stokker (klock-), ","*klokko stova","klokko stränger","klokka- )","klokko time (klokka), ","*klokko torn","klokka- )","klocktorn GU C 20 s. 70 . ","*klokko tyghil","*klokko värke","klokna odhinsdagher","klocka )"]},{"a":"klokka","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) klocka, ringklocka, i sht kyrkklocka. nar een klokka gödz Bir 3: 15. sancte pätars kirkio klokkor ib 211 . " i klokkan slaa " RK 3: 1728 . " wppa thakino a conuentz stuffuonne skal skikks en klokka, mz hwilke som skal ringhias til bordz oc strängin skal nidherlastas gynom eth litit hool in j conuentzstuffuona " Bir 5: 70. äptir thet at klemptath är marie clokko (efter aftonklämtningen genom hvilken man påmintes att läsa Ave Maria) VKR 15 . ","2) klocka, bjällra (omtalad ss under senare hälften af 14 årh. tillhörande de förnämares drägt). hwilkin fram kom mz skällo eller klokko RK 1: (Albr.) s. 209. han skulle haffwa skällo oc gylta klokko ib 210 . BK 208 .","3) klocka, ur. tha klokkan slo vij RK 2: 7021 . ib 3: 465, 2859 . FM 57 ( 1457) . " tha klokkan sla " PM 8 . ib 9 . Lg 3: 471 . " then tiid klokkan är wiid VIII " FH 1: 54 ( 1485) . - Jfr bordh-, gul-, radhstuvu-klokka. "],"e":["klukka L.),","klokkogiäld , ","klokko kläpper","klukku klappir )","klokko köp , ","klokko liudh , ","klokko sträner , ","klokko stund","klocka stund )","klokko time","thyme: -a LfK 216 . klokka thyme: -a ib 244 . klokke tijme),","klokna hus , ","klokna oþinsdagher"]},{"a":"klokkare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " anti klukkare " FH 2: 107 ( 1437) . paual klukkare ib. "],"e":["klokare . ","klukkare L.; FH 2: 107 ( 1437); -en ST 57 ), ","klokkara gardher","klokhara giäld","-giald )","klokkara mali , ","klokkara stova"]},{"a":"klokkare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. STb 5: 14 (1514), 86 (1515). hustrv karin klockars LG 3: 20 (1532). "],"e":["klokkere . ","kluckere Stb 5: l56 (1515). klucker ib 14 ( 1514) . klackare HLG 2: 124 (1524). gen. klockhars ib s3: 20 (1522)), ","*klokkara bol , ","*klokkara dränger","klokare- . ","klakare HLG 2: 128 (1524), 1329 (1525). kluckere.),","*klokkara döme , ","*klokkara husfru","klokkare- . ","-hustru , f. klockarhustru. Kumla kyrkas rb 80 (1507?) HLG 2: 94 (1519). HSH 14: 88 (1526, Brask). ","klokkara stova","klokker- )","*klokkara ämbite","klok )"]},{"a":"kloklika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) skickligt, konstrikt, konstmässigt. " j kloclica talande (elquentes) mästarom " Bir 2: 231. Al 6435 . " biit är litit ok kan tho kloklica honagh samanbära aff mangom yrtom " Bir 2: 315. hafde thz sa klokeliga giort Di 55 . RK 3: 3781 .","2) fint, skickligt, varsamt. " o äwärdeliken oc höxta snille, huru klokleka oc länteleka thu nw frestar mina ofulkomlikhet " Su 105 . ","3) slugt, listigt. " MB 1: 215. huru gabonite folk clokliga wärnadho sith liff " ib 2: 24 . " tänkto the kloklika (callide) " ib. " synden swiker mannen kloklika " Su 454 . Ber 228 ."],"e":["klokleka Su 105 . ","clogliga MB 2: 24 . ","klokeligha RK 3: 3781 . ","klokeliga Di 55 ), "]},{"a":"klokskaper","b":"nn","c":"","d":[" L: 2) illisthgt, list. engin sätis til forman mädh maghra handa owiruald, klokscap ellir tilkskyndilse Abedval li Vkt 75."],"e":[]},{"a":"klokskaper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skicklighet, konst. giordhe mz klokskap at folke syntis reghna gönum thornit, tha han wilde Bil 722 . " mästarens konst oc klokskaper " Su 81 . ib 224 . Di 45 . " af ensamnom boklika konsta klokskap " Bir 1: 331. ","2) slughet, list. diäwlin . . . lette allan sin clokskap (tota calliditate se contulit) at koma hanom tel oquemelek þing Bu 143 . " vndirstanda diäfwlsins klokskap " Bo 101 . ib 159 . KL 189 . MB 1: 160, 296 . Bir 1: 53, 2: 34, 114, 143, 188, 3: 413, 469, 4: 89. wilia mz siin klokskap swika rikit Bil 235 . wlfwa . . . hulkra röst ok klokskapir skadhlikin är faromin Bir 1: 303. ib 3: 309, 401 . MP 2: 253 . Va 34 . MB 2: 96 ."],"e":[]},{"a":"klokstapul","b":"nn","c":"","d":["klockstapel. " dömdes anders laurisson sin lön wt för klock stapulen som han bygdhe wpp " BtFH 1: 217 ( 1507) ."],"e":["klock stapul )"]},{"a":"klokstränge","b":"","c":"","d":[" , m. klocksträng. ij före for en klokstrenga Skottb 362 (1445-60, Kämn). Jfr klokko stränger."],"e":[]},{"a":"kloref","b":"nn","c":"","d":[" ? kloref, kolik. tenna siwkdom i tarmana oc j sydorna kallas colica passio, klo reff, eller vred i qwid LB 7: 256 ."],"e":[]},{"a":"kloster","b":"nn","c":"","d":["kloster. " gafs i clostar " Bu 7 . " han kom them alla til klostirs " Bil 784 ingingo mz makt i thära klostir ok inlykkio Gr 283 . " kyrkio ok kloster giordhe han rika " Fr 3106 . Bu 22 . Bil 627, 631, 649 . Fl 2055, 2081 . Fr 3139, 3169 . SD 1: 520 (öfvers. ), 2: 433 (öfvers.); 5: 479 (1345, nyare afskr.), 562 ( 1346), 563, 565, 566, 567. VKR 1, 2 o. s. v. Bir 4: 13 o. s. v., 5: 3 o. s. v. - i ortnamn. in gamblacløster SD 2: 608 ( 1310) . in parochia gamblakloster ib 3: 465 ( 1320) . in clræclostir ib 4: 225 ( 1331) . - Jfr brödhra-, frua-, grabrodher-, grabrödhra-, gramunka-, iungfru-, manna-, munka-, nunno-, qvinno-, systra-kloster, äfvensom klostre. "],"e":["klöster L.; FH 6: 376 (1504-1514). ","clöster SD 2: 608 ( 1310), 3: 216 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). ","klösther FH 5: 122 ( 1488), 6: 122 (1512); Lg 3: 61 ; SEG 120 . ","klöstir . SD 1: 520 (öfvers.); ","-irsins Bir 5 : 113), ","klosters gods","klosters klädhabonadher","closters klädhebonat Lg 3: 310, 450), ","klosters lifnadher , ","klosters lyft","-lypt )","klosters lyfte","clostirs lypte )"]},{"a":"kloster","b":"","c":"","d":[],"e":["clostrins VKJ 49 . Se Sdw 2 1280), lm. L. kloster. item til clostherhins gardh i motahala ligga 4 lyckor VKJ 26 . ib. ","- Jfr brödhra-, grabrödhra-, hovudh-, katrysa-, konvent-, predikarordhins-. svartbrödhra_, systra-kloster. ","*klosters kirkia (closthers-), ","*klosters thiänare , ","*klosters valder","klösters- )"]},{"a":"kloster vigsl","b":"","c":"","d":[" . f. L."],"e":[]},{"a":"klosterbarn","b":"nn","c":"","d":["jungfru som intages el. intagits i kloster. for eth kloster barn, som hetir systor cristin jönesadottir SD NS 1: 161 ( 1402) . " thet iach gaue nakta klosterbarn in i thet sama klostrith " ib 2: 310 ( 1410) ."],"e":[]},{"a":"klosterbok","b":"nn","c":"","d":["bok i ett kloster, bok med anteckningar o. d. rörande ett kloster. om thessa twa syster kommo til hionlagx ffinnis ey i wao closterbook Hel Män 277."],"e":["-book )"]},{"a":"klosterfolk","b":"nn","c":"","d":["klosterfolk, munkar och nunnor SkrtUppb. 248."],"e":[]},{"a":"klosterfolk","b":"nn","c":"","d":["klosterfolk, munkar och nunnor. klärka oc klostirfolk Bir 2: 71. ib 75, 76, 3: 279, 4: (Avt) 178. VKR 21 . Ber 22, 245, 248 . Su 429 . LfK 3 ."],"e":[]},{"a":"klosterfridher","b":"nn","c":"","d":["klosterfrid, fred och trygghet som tilkomer person som tagit sin tillflykt till) kloster och i vissa fall även andra ställen. ATb 1: 275 ( 1467) , 2: 93 (1476), 248 (1484). niclis jnthe . . . gaffs dack til laurensij om drapit j sigtuna giordes och haffuer sidan legat j closter fridh ibidem STb 3: 434 ( 1499) . " tha lyses oc om clöstefridh, at huar som slaren karll j häll oerlige .. . haffue fredh huarke j kirke eller clöster ib 5: 272 (1520). - område inom vilket klostefrid härskar, asylomrråde. closter fridhin är ju til graffwena vidh biscopsins stalgardh oc thädhan fran (o. s. v.) " Nio handl rör Vkl 223 ."],"e":["klostir- . ","clöster- . ","clöstir- )"]},{"a":"klosterfridher","b":"nn","c":"","d":["klosterfrid, fred och trygghet som tillkommer kloster och i vissa fall äfven andra ställen. thet her steens godz closteherffrid eyniutha motte FM 133 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"klosterfru","b":"nn","c":"","d":["nunna. KL 354 . ST 305 . VKR III ), BK 199 . med ekonimibyggnader, bostäder för bröder och systrar ²ab extra², tjenstefolk m. m. the systor vtan fore bliffuandes som wardhir funnen gaa nidh j byn vm dagh ellir nat nochat langht wt fraan clostirgardhenom VKR 29 . honom (gårdsmästaren) scal antwardhas clostirgardhin medh allom embetzhusom oc thiänista folke ib 34 . " abbadissan oc conuentit hafwa mic lofwat kost oc klädhe til dödhra dagha . . . swasom andra syster oc brödher hafwa, ther wtan til ära ii clostergardhenom " SD NS 1: 369 ( 1404) . FH 1: 35 (1457, nyare afskr.)."],"e":["klostor fru VKR III ),"]},{"a":"klostergata","b":"nn","c":"","d":["gata som leder til el. förbi ett kloster. Nio handl rör Vkl 229."],"e":[]},{"a":"klostergivin","b":"","c":"","d":["som givit sig i kloster. clostergiffuit folk SvT 51 ."],"e":[]},{"a":"klostergivin","b":"","c":"","d":["som gifvit sig i kloster, tillhörande kloster. han är en klosther giffuen man FM 519 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"klosterhäghnadher","b":"nn","c":"","d":["inhägnad kring ett kloster; ett klosters inhägnade (och fridlysta) lområde. then rwdhodammen, som ligger vidh biscapardhen aff skara i closterhagnanom VKJ 7 ( 1470) . . . . om änhan (ɔ: minister i clostred) will giffua loff till ath tagha bödhelin vth [ur] closter hägnadh STb 1: 205 ( 1479) ."],"e":["-hagnaom VKJ 7 (1470?)), "]},{"a":"klosteriordh","b":"nn","c":"","d":["jord tillhörig ett kloster. VKJ 99 ( 1480) ."],"e":[]},{"a":"klosteriungfru","b":"nn","c":"","d":["klosterjungfru, nunna. closter iomffrwm som gudhi til wigdh oc til enadha ärw LfK 73 . " aff iomffrwlekom renlek som godha closter iomffrur skulw älska " ib 75 ."],"e":["-iomffru )"]},{"a":"klosterkirkia","b":"nn","c":"","d":["klosterkyra. SVklE 169 . Jfr klosters kirkia. "],"e":["*klosterkirkio gardher , "]},{"a":"klosterklädhe","b":"nn","c":"","d":["klosterdräkt. Hel MÄn 227."],"e":["closir )"]},{"a":"klosterlifnadher","b":"nn","c":"","d":["klosterlefnad, lefnad i ett kloster, munk- el. nunnelefnad. wi haffuom os fore takit clostirliffnadh at gudhi thiäna Bir 5: 45 . - munk- el. nunne-orden. aff enom klostir lifnad, som hetir duniacensis (för cluincensis) Bil 845 . " giwas i kloster lifnath " MB 1: 453 . - Jfr klosters lifnadher. "],"e":["klosterlifnads klädhe","klosterlifnaz- )"]},{"a":"klosterliker","b":"av","c":"adj.","d":["klosterlig, kloster tillhörande. clostrliga jumfrur . . . skemmä ok bekrenkiä J Buddes b 147 ."],"e":["l-liger )"]},{"a":"klosterliker","b":"av","c":"adj.","d":["klosterlig, kloster tillhörande. the som closterlika näffst oc stranghet wilia wnfly Su 71 . Lg 3: 394 . closterliket liffwerne ib 453 . ib 583 . " thin closterlika professio (klosterlöfte) " Su 155 . ib 257 . closterliken klädhe LfK 7 . met closterleco inlykke FH 2: 128 ( 1441) ."],"e":["closterleker: -leco FH 2: 128 ( 1441) . ","closterlig: -ligo Lg 3: 583 . ","closterliket Lg 3: 453 . ","p . ","closterliken LfK 7 ),"]},{"a":"klosterliverne","b":"nn","c":"","d":["klosterleuad. JMPs 446."],"e":["-leffwärne )"]},{"a":"klosterliverne","b":"nn","c":"","d":["klosterlefnad, mun k. el. nunnelefnad. ödhmiukt oc lydhn är klostir liurnis (religionis) fulfompnilse Bir 2: 193. som . . . haffua . . . bundit sik til strengt closter liffuerne FH 2: 128 ( 1441) . VKR 63 . LfK 13 . - kloster. til closter liffuärnes förstandhara Su 57 ."],"e":["klostir liurne . closter liffuärne),"]},{"a":"klosterlovan","b":"nn","c":"","d":["klosterlöfte. VKR 63 ."],"e":[]},{"a":"klosterlyft","b":"nn","c":"","d":["= klosters lyft. naar som closter lyfften är giordh Bir 4: 68."],"e":[]},{"a":"klosterlöpare","b":"nn","c":"","d":["person som lupit bort från el. öfvergifvit ett kloster, förlupen munk el. nunna. thu ower gaf thz hälgha lifwernit thu vast i komin oc äst en closter löpare Bil 598 . " han är renlifwis man ok munkir j klädhabonadh ok sinne vidhirgango ok klostir löpare j sidhom " Bir 1: 401 . Bu 23 . Bil 597 . Bir 3: 178, 189. Su 60, 406 ."],"e":[]},{"a":"klosterman","b":"nn","c":"","d":["munk. " gaf sik ii guz þiänist ok guz moþor allan sin aldar mäþ clostarmannom " Bu 27 . " j sancti petri clostre war en sälughir closter man " Bil 116 . Bu 194 . Bil 344 . MB 1: 135, 451, 452 . KL 236 . Bir 2: 76, 3: 117. VKR 21 . Pa (Tung) 33 ."],"e":[]},{"a":"klostermunker","b":"nn","c":"","d":["munk. Lg 116 ."],"e":[]},{"a":"klostermur","b":"nn","c":"","d":["klostermur. widh clostermuren SJ 161 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"klostermänniskia","b":"nn","c":"","d":["menniska som lefver i kloster, munk el. nunna. VKR 15 . Ber 243, 245, 256 . Su 59, 354, 429 . LfK 3, 4 ."],"e":[]},{"a":"klostermänniskia","b":"nn","c":"","d":["människa som lever i kloster, munk el. nuna. JMPs 446."],"e":[]},{"a":"klosterne","b":"nn","c":"","d":["kloster. " meth thy pafwans oc klosternis (för klosterins el. klostersins?) offre " SD NS 1: 415 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"klosterosidher","b":"nn","c":"","d":["oseded i kloster. Se Sdw 2: 1259."],"e":[]},{"a":"klosterreghla","b":"nn","c":"","d":["lklosterregel. SkrtUppb 228 ."],"e":["clöster reghola )"]},{"a":"klostersidher","b":"nn","c":"","d":["klostersed. " tha han vard giordir til munk, oc var tyktadher oc lärdhir medh klostersidhom (tonsurtatus atque in monasticis disciplinis positus) " Ansg 177 ."],"e":[]},{"a":"klosterstadher","b":"nn","c":"","d":["ställe för kloster. keesa therra closterstadh innan for:da hälghaa gaardz äghodeelom FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) . ib 2: 136 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"klosterstadher","b":"nn","c":"","d":["ställe för kloster. . . . en almenniliken tiänst til vare fru closterstadh oc bigningh i vastenum Svartb 112 ( 1361) ."],"e":[]},{"a":"klosterstova","b":"nn","c":"","d":["klosterstuga, stuga el. sal i ett kloster. RK 2: 4471, 5286, 5288 ."],"e":["kloster stwa RK 2: 4471 . ack. sing. ","closter stwffn ib 5286 . closter stwffwn ib 5288 ), "]},{"a":"klostersven","b":"nn","c":"","d":["klostertjänae. ATb 1: 6 ( 1452) ."],"e":[]},{"a":"klostersystir","b":"nn","c":"","d":["klostersyster, nunna. Bil 110 ."],"e":[]},{"a":"klosterthiuver","b":"nn","c":"","d":["klostertjuf, person som stjäl från ett kloster. Su 56 ."],"e":["closther tywffuer: -tywffua Su 56 ), "]},{"a":"klosterthorp","b":"nn","c":"","d":["torp som tilllhör el. har tillhört ett kloster. jak hauer giwith henne . . . klosthirtorpit meth allum tillaghom som jak thet köpte SD NS 1: 215 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"klostertomtöre","b":"nn","c":"","d":["tmtöre till kloster. lHSH 13: 130 (1325? Brask)."],"e":["clöster- )"]},{"a":"klostertorn","b":"nn","c":"","d":["till klosterbyggnad hörande torn. STb 3: 417 (1489)."],"e":[]},{"a":"klostervadhi","b":"nn","c":"","d":["klosterområde. " huruledhis oc j huat matto the skulu wtan closterwadhan (motsvarande ställe " VKR 5: clostersins hägn) ällir til landzherra wtfara Bir 4: 96. han lagh her i closter vadhenom (för -anom) TK 271 ."],"e":[]},{"a":"klostervadhi","b":"nn","c":"","d":["klosterområde. Nio handl rör Vkl 225, 226."],"e":[]},{"a":"klostre","b":"nn","c":"","d":[" = kloster. at warefrwbergha clöstre oc renlifwes jomfrwar ther sama staz atto thessom jordha guoz SD 2: 433 (öfvers.). at hindra dröfwa älla tingia fornempda clöstre ällas jomfrwar offwar tesso fornempda goze ib. afeggiadho han aff klostris (kanske skriffel för klostirs) jngang Bil 784 ."],"e":["clöstre )"]},{"a":"klot","b":"nn","c":"","d":["1) klot, kula. " Jfr blyklot. "","2) svärdsknapp. " bade hielt oc klod oc handfang (hiolt hans oc meðalkafli) " Di 76 . ib 71 . sloo mz clotith för hans brysth ib 274 . Jfr svärdhklot."],"e":["klod )"]},{"a":"klot","b":"","c":"","d":["3) ett slags stridsordning. en annar stikkilse är som kallas saargh oc gaar före spetzenom, en annar som kallas kloth PMSkr 155 . Jfr iärn-, svärds-klot."],"e":[]},{"a":"klovare","b":"nn","c":"","d":["tjenare (hos en rid dare), vapensven? ss tillnamn. hermanus clouæri SD 4: 603 ( 1388, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"klovi","b":"nn","c":"","d":["1) klyfta, stenklyfta. " i ortnamn. clovasten " SD 1: 688 (1210-16, nyare afskr.).","2) klufven gren el. stång; hop fisk som fästes i en sådan, ett visst antal fisk; hundra el. hundratjugo fiskar Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 453. II klofue spiitfisk HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["klova hug , "]},{"a":"klovi best. clwffuen sex ekon tr 270. obl. klöffua stämb 175 1511 .","b":"nn","c":"","d":["2) kluven gren el. stång. smaa ploccat oc wel blötth begira fisk suden medh clwffuen som ferska fiska medh sood oc ther j good söööth olia är j god räth Sex ekon fr 270. - hop fisk som fästes i en klove; ett visst antal (100 till 240) fisk, näver m. m. ss måttsord. Se (S. Oven Jansson i) Nordisk lkultur 30: 38. vj öre for ij klowe fisk Skotteb 387 (1463-64, Kämn). xxx(30) kloffuer flat fisk STb 1: 360 ( 1482) . ib 3: 22 ( 1492) , 407 (1498). xvi kloffua spetffysk GPM 2: 288 ( 1508) . iiij klofuar näfuer HLG 2: 17 (1510). ib 36 ( 1512) , 48, 53 (1516), 106 (1521). StÄmb 175 ( 1511) , 178 vndhir alzkona piner, for gudz skuld, hwat thz hällir war häkttilsehws, korsins dödh, boior ok kloffwar SpV 405 . - Jfr hand-, iärn-, lang-, näverklovi samt klavi. "],"e":["klawa Uppl Fornmt 46: 192 ( 1515) . ","klaua ib (1504?), HLG 2: 120 (1524)), ","*klova fisker , ","*klova trä","klofwaträä )"]},{"a":"kloza","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*klozo makare","closse- )"]},{"a":"kloza","b":"nn","c":"","d":["yttersko, träsko? patena, kloza GU 6 ."],"e":[]},{"a":"klubba","b":"nn","c":"","d":["klubba. " mina händir äru swasom klynda älla klubba " Bir 3: 139. studdes sik vidh sina klubbo Iv 284 . Va 28, 30, 32, 33, 36, 38 . MB 2: 292 . Jfr träklubba. "],"e":["klobba: -an Va 28 ; -ona ib; -o ib 28, 30, 36), ","klubbo här"]},{"a":"klubba","b":"nn","c":"","d":["lklubba. Se O. v. Friesen Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson 319 ff., V. Jansson, 200. Jfr iärn-, trä-klubba. "],"e":["*klubbo bärare (-barore), ","*klubbo siäl , "]},{"a":"kluddogher","b":"av","c":"adj.","d":["klumpig, grof, simpel. groft oc kluddoght oc ofannokt äru ödhmiuktenna födha (rudia et grossa sunt humiliatis fomenia) Bo 17 ."],"e":[]},{"a":"klufna","b":"vb","c":"v.","d":["klyfvas. " thz skiolin klofuar (för klofnar) sunder ij twa " Fl 1847 . " axeelen han kluffnadhe widher " RK 3: 2701 ."],"e":["klofna . "]},{"a":"klufväghin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"klukka","b":"","c":"","d":[" , se klokka."],"e":[]},{"a":"klukkare","b":"","c":"","d":[" , se klokkare."],"e":[]},{"a":"klumper","b":"nn","c":"","d":["klump. Jfr R. Liljefors, Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson 111 ff. eth annath starkth järn . . . j androm ändanom haffwj en klwmp aff sigh syälffwo PMSkr 505 ."],"e":[]},{"a":"klumpotter","b":"av","c":"adj.","d":["lklumpig, klimpig. warda lywsa brandana klwmpotte, thet merker rägn äller snyö PMSkr 294 ."],"e":[]},{"a":"klumse","b":"nn","c":"","d":["namn på en kreaturssjukdom, trumsjuka. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 60 f. PMSkr 227 . . . . tässen sywkdommen som kallas paa swä[n)sko klwmse, tha swäller bwken stoor. oc görs värken jnvärtis. oc jnthe gither ätith. oc röthar. loc ey gither standith en stadz ofta lägger sig oc wräker hoffwidt, oc winkar rwmpona ib."],"e":[]},{"a":"klunka","b":"vb","c":"v.","d":["klunka, klunkvis sätta i rörelse, gurga sig med. klwncka tz op nider i halsen LB 7: 216 . ib 218, 219, 220, 221 ."],"e":[]},{"a":"klunker","b":"nn","c":"","d":["klup. " eth annath starkth järn . . . j androm ändanom hafwj en klwmp aff sigh syälffwo . . . oc ena hwlw jn j then klwnken pa the sidhonne som nidher skal witha " PMSkr 505 . "],"e":["*klunka foter , "]},{"a":"klus","b":"nn","c":"","d":["eremitboning. " en hälagh iomfru j eene klus " ST 155 ."],"e":[]},{"a":"kluter","b":"nn","c":"","d":["klut, lapp, litet ygstycke. Se Sdw 2: 1250."],"e":["*kluta palter","klwtha palth )"]},{"a":"kluter","b":"nn","c":"","d":["klut, lapp, litet tygstycke. sueptar ok vafpar ii fatökom klute Bu 76 . " hawa widh nidhersta sööm sinna klädha rödha klwta " MB 1: 403 . " hon aktadhe sua mykit mina handa saar swa som thyndir klutir syndir riffwos (si pannus gracilis rumperetur) " Bir 3: 56. Bil 236 . KL 302 . GO 162 . Iv 4153 . Al 10124 . Jfr har-, harklädhis-, klädha-, lin-, silkis-, vamba-kluter."],"e":[]},{"a":"klutra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr oklukltraþer."],"e":[]},{"a":"klutra","b":"vb","c":"v.","d":["lJfr okluutradher."],"e":[]},{"a":"kluva","b":"vb","c":"v.","d":["belägga med handklofvar. stockade och klufde them RK 2: 671 . ib 695, 1019."],"e":["kluffuade RK 2: 1019 . kluffade ib 695. klufde ib 671 ),"]},{"a":"kly","b":"nn","c":"","d":["kli. " cantbrum . . . kiii ok hwnda brödh " GU C 20 s. l72. ffurfur . . . sada . . . ok klyy ib s. 301 . " ij spän klÿ ath hönsen HLG 2: 39 (1512). Jfr biugmiols kly. ""],"e":["klyv . ","klii )"]},{"a":"kly","b":"nn","c":"","d":["kli. " sadher ok kli " Lg 3: 491 . Jfr biug-, hvete-kly."],"e":["kli )"]},{"a":"klyf","b":"nn","c":"","d":[],"e":["klif )","klyfla häster","cläffuia hesther )"]},{"a":"klyf","b":"nn","c":"","d":["klöv, klövjebörda. Sr. rev. svec. III. 2: 265. - ss måttsord. taghe kesarin i morghin fyra kliff bly Prosadikter (KarlM) 237 . fyra kluwar bly ib (Karl M D 3) 332 . " eth fiiskerii vidh orholma, thär görs aff 8 kleff näfwer " VKJ 219 ."],"e":["kliff . ","kliff Prosadikter (Kal M) 237 . ","kleff VKJ 219 . kluwar Prosadiker (Karl M D 3) 332),"]},{"a":"klyf försl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["klif- )"]},{"a":"klyf försla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["klöf- . ","klif- )"]},{"a":"klyfia","b":"vb","c":"v.","d":[" = klyva? som klyffia sina klöuffua (Cod. A: som kloffna hawa klöwa 359) MB 1: (Cod. B) 560 ."],"e":[]},{"a":"klyfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["clyuika . ","klyfwia . ","kliwia . ","cliuia )"]},{"a":"klyfliker","b":"av","c":"adj.","d":["mjlig att klya. fissills . . . klffegin ok brakth GU C 20 s. 276 ."],"e":["klöffegin )"]},{"a":"klyfsadhul","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"klyfsaþul","b":"nn","c":"","d":["klöfsadel. I clifsaul SD 5: 416 ( 1345, nyare afskr.) ."],"e":["clifsaul )"]},{"a":"klyft","b":"nn","c":"","d":["skåra? somme ympandis skära badha ändana aff winqwistenom som sma wiggia och sätya j köftena PMSkr 230 . ib 343 . " tha thw vil ima . . . skär quisten paa sidor oc säth han swa j clyftena " Sex ekon tr 265 . vacta vel . . . ath ey komber vatn j clyptan ib 264 ."],"e":["klöfft . "]},{"a":"klyfta","b":"vb","c":"v.","d":[" GU C 20 s. 246 ."],"e":["klyftha )"]},{"a":"klynda","b":"nn","c":"","d":["klubba. Se O. v. Friesen, Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson 319 ff., V. Jansson, Ark. f. Nord. Fil. 55: 163."],"e":[]},{"a":"klynda","b":"nn","c":"","d":["klubba. " mina händir äru swasom klynda älla klubba " Bir 3: 139 ."],"e":[]},{"a":"klysnare","b":"nn","c":"","d":["eremit. ss tilnamn. " hanis klysnare " ATb 1: 69 ( 1457) . ib 97 ( 1459) , 112 (1458)."],"e":[]},{"a":"klyva","b":"vb","c":"v.","d":["klya. hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc . . . klyfwa skiola oc riffwa brynior Prosadikter (Karl M) 277 . ib 282 . kluffwen äg medh ätikia Brasks Matordn. 11. PmSkr 504. ij öre the som kluffue lindweden Stock Skb 123 ( 1520) . "],"e":["lkloff . ","klöffdhe SkrtUppb 318 . klyva impf. köff. klöffdhe SkrtUppb 318 . pl. kluffue Stock Skb 123 ( 1550) ). klöffuo Prosadikter (Karl M D 3) 338. part. pret. kluffwen. clofuen Sex ekon tr 270 ),","klyva sunder , sönderklyva. Stb 1: 117 (1477), 4: 210 (1511). - Jfr sunderklyva samt två-, thrä-kluvin."]},{"a":"klyva","b":"vb","c":"v.","d":["klyfva. " diwr oc fä som kloffna hawa klöwa (habet divisam ungulam) " MB 1: 359 . " hwath som drypiar oc ekke hawa klofna klöwa (habet ungulam, sed non dividit eam; motsv. ställe Cod. B: klyffuir ey sina klöff 560) ib. alt thz som klofna hawa klöwa (motsv. ställe Cod. B: som klyffuir sina klöff 560), oc ey druypia " ib. " han klyfwir vilians rot " Bir 3: 62. klyfwa thina hiälma Al 620 . hafdhe han alexanders hofwdh kloffwith ib 2821 . " klöff ij midhio hans howdh gawil " ib 5364 . Di 3, 10, 72, 73, 170 . klyva sunder, sönderklyfva. klööff sundir ij tw hans stora höös Al 652 . taki . . . en hwelp . . . oc klyffue mit sundher at ryggenom LB 1: 96 . "],"e":["klööff . ","klovin . ","klöffwen Di 10 ),"]},{"a":"klädha","b":"vb","c":"v.","d":["med ack. och prep. mädh med följ. subst. Se Sdw 2: 12350. - kläda, överdraga. med ack. jtem bör honum (ɔ: klickaen) oc klädha ok affklädha högha altaret Å 59. - pass. tornen hwilken ware så hög at the kläddes oc skiwltes aff skymen Troj 29 . - betäcka, bekläda. i uttr. klädha stäghl, bli steglad. han skulle haffua sakt, at skulle han klede iiij stegel, the skulle icke en thaa jn ghangha j genom hans lassa eller dörer STb 3: 313 (1496). ","2) kläda förse med kläder, giva kläder åt. sic enim dictum est regi christophero: swrike skal edher födha: norike skal edhr klädha; medh danmarck skole j stridha Scr. rer. svec. II 1: 130. 3) kläda, anstå. deceo . . . höffuas ok wäl kläda GU C 20 s. 166 .","5) med objektväxling: anbringa (klädesplagg). med ack. och prep. pa och följ. subst. then som klädher then (ɔ: kläder doppade i vatten md "sal armonicum") pa segh bliffwr strax sywker PMSkr 437 . - bildl. utgöra måltavla för. nar iak stodh bwnden widh studhena thär klädde iak for tik oc anamada j mik alla thina owina skot oc pila Mech5 258. "],"e":["kläda . ","klede Stb 3: 313 (14696). pres. jfr -ir. impf. klädde. part. pret. klädher GU C 20 s 111),","klädha sik , käda sig; hålla sig med kläder. Se Sdw 2: 1250.","*klädha kringum , svepa omkring. circunamictus . . . kädher kringhom ex omni parts GU C 20 s. 111 . - Jfr afklädha, ävesom grön-, in-, svartklädder."]},{"a":"klädhbonadher","b":"nn","c":"","d":["= kläþa bonaþer. han hafdhe lekara laat ok clädhbonadh Bil 307 ."],"e":[]},{"a":"klädhe","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kläde, tyg. Se Sdw 2: 1250. gaff jac 6 marc gut. for groffth clädhe VKJ 282 (1466, Bil) . Stb 3: 397 (1488). skoren clede ib 469 ( 1500) .","2) kläde, duk, tygstycke. llascinia (för lalcinia) . . . reffuet och åiältoth clädhe GU C 20 (hand 2) s. 58. 3) klädnad, klädesplagg. lhwilkit är thz klädhit (vestis) wthan hwilkitengin kan koma til tith brylöp Mecht 299 . - vanl. i pl. kläder. lho scal haffua sith lyffs vppehelle, öll och math, klede ok föde j sin lyffs tidh STb 3: 318 (1496). hafua the clädhen eller blifwa nakne SvKyrkobr 214 . " jtem aff vptaghen oc forbudena cledera, guld et graskin " Skotteb 399 (1465-66), Kämn). . . . laagh vnder bordit och kom ey aff sine (detta ord tillskrivet i marginalen) klederen, swa lenge honther slag STb 2: 236 (1487). hemptin mik fram tet bästha par klädir jak haffuir j mynom gardh MP 5: 214 . ","1) klädebonad, dräkt, skrud. " thå bröt han sig wtaff clostersins jern och fförswar och gaff sig pa nyt ffran sanctum dominicum och hans ordens clädebonat " STb 4: 263 ( 1512) . - Jfr synda klädhabonadher. ","2) hus för förvaring och besiktning av kläde. fförst at stadhin stockholm haffue ok äghe till äurdelikian tijdh . . . waghena oc klädhe- husit Priv f Svst 79 (1436). ib 94 (1442, avskr.) .","2) s. 58. "],"e":["klede . ","lclede . ","lpl . klede Stb 3: 318 (1496). klädhir MP 5: 214 . ","cledera Skotteb 392 (1465-66, Kämn). clädhen SvKyrkobr 224 (Lucid B). bet. lklederen *STb 2: 356 (1487). Se Sdw 2: 1250), ","*klädha bonadher","klädebonada MP 4: 96 . ","clädebonat STb 4: 263 (1512) cledebonat ib), ","*klädha fulder","klädafuller )","klädha hus (kläd(h)e-), ","*klädha kona","klede . ","-konne . ","-kune )","*klädha litare","kläde )","*klädhalitares kunnist? (klädhe letare kosnt), ","*klädha madhker","klede- )","*klädha quaster","cläde- )","klädha stang (kläde staangh), ","*klädha sälirska (clederselerse), ","klädha thiänista? Artikeln Sdw 1: 667 torde böra utgå Se Sdw 2: 1250. ","*klädha thvaare","kläde twaare )","*klädha vaskare","kläda- )","*klädhis fulda","clädis folla )","*klädhis hosa","klädhes husr),","*klädhis kapa","klädhis kiurtil","klädis- . ","kledis- . ","kledes- . -kiorti),","*klädhis kordher","klädis kaarder )","*klädhis litare","klädes- )","*klädhis pakke","klädis- . ","kledes- )","*klädhis panter","klädes- . ","kledes- )","*klädhis svamper","klädis )","*klädhis vepa , "]},{"a":"klädhefärgha","b":"nn","c":"","d":["fäg på kläder. i fråga om uniform el. ämbetsdräkt. Se L. Carlsson, S:t Eriks årsbok 1934 s- 102 och (G. Carlsson i) STb 2: 629. stode erich laurensson . . . ok begerede at ware mesterman her j staden ok badh radit vnne sich tet och merkie sich medh stadsens klede ferga STb 2: 577 (1491)."],"e":["klede ferga )"]},{"a":"klädhestykke","b":"nn","c":"","d":["tygstycke. pecia, klädhestykke GU 6 ."],"e":[]},{"a":"klädhing cläding kledingh","b":"nn","c":"","d":["klädning, klädnad. " ware ryttara . . . schole medh thöm haffue j kleding och rede peninga vij marck " Stb 3: 243 ( 1495). redeswens löön . . . ära sex mark o[c] j cläding aff marborst Arnell Brask Bi1 29, - klädutrustning, klä- der. STb 3: 387 ( 1498) . " gaffs oleff galle til kledingh x mark " SSkb 39 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"klädhnadher","b":"nn","c":"","d":["klädnad. " MB 1: 335. ""],"e":[]},{"a":"klädhning","b":"nn","c":"","d":["klädning, klädnad. - klädesutrustning, kläder. Skotteb 390 (1463-64, Kämn). . . . wille thom . . . aname haffue och besörgie tiil thera welfordran medh mat och ööll och kledningh wtan huserwmaet SJ 2: 279 ( 1495) . STb 5: 28 (1514) Stock Sk 161 (1520)."],"e":["kläd- . ","kled- . Se Sdw 2: 1250),"]},{"a":"klädhning","b":"nn","c":"","d":["klädning, klädnad. " skall hon vpa halle fornempde broder nigels alt thet han widher törffuer kappa cleaning skoo " SJ 311 ( 1463) . - omhölje, öfverdrag. görandis twa äller tre klädhninga ther wppa the ballana PM 6 ."],"e":["cledaning . ","-ar )"]},{"a":"kläfia häster","b":"","c":"","d":[" , se klyfla häster."],"e":[]},{"a":"kläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["förslå, räcka till. the fortärde there spisning mädhan hon räkte tha hon thöm ey lenger kläkte til konungin the tha ganga RK 2: 429 . " huat som öled ther ey klachte wäter thom tess bäther ragte " ib 9241 . thöm klecker icke litith BSH 5: 252 ( 1508) ."],"e":["klecker BSH 5: 252 ( 1508) . impf. kläkte RK 2: 429 . ","klachte ib 9241 ),"]},{"a":"kläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["förslå, räcka till. the sorghin käkke entkte til lthät som sörghande wa Hel män 217 ."],"e":["kläkte ) , "]},{"a":"kläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["kläcka, utkläcka. PMSkr 262 . - abs. rwm thär honorna skwla wärpa äller liggia och kläkkia PMSkr 252 . -Jfr saman-, ut-kläkkia."],"e":[]},{"a":"kläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["kläcka, utkläcka. tak äggiskal som kyklingin är aff kläkter LB 3: 34 . tak ägiaskal the som wnga äre aff kläkte ib 166 ."],"e":["-ter )"]},{"a":"kläma","b":"nn","c":"","d":["spjut? tha togh thän hertugh aff normandi j siin hand en klämo (sannolikt oriktig form beroende på felläsning, möjl. i förening med godtycklig ombildning; Cod. A gläfuio) Fr (Cod. F) 100 ."],"e":[]},{"a":"klämma","b":"nn","c":"","d":["1) redskap varmed man trycker; stort sigill. Spegel Skrbev 65 ( 1481) . haffue wij witterliga hent sweriges clemma och alless wara secretis och jncigle medh stockholms stadh jncigle nedan fore tette . . . wort apne breff STb 3: 345 ( 1498) . HSH 13: 128 (1525, Brask) . 2) klämma, betryck, trångmål. Se Sdw 2: 1250."],"e":["clemma )"]},{"a":"klämma","b":"nn","c":"","d":["|Fdan. klemme] stort sigill. lathe wij alle weterlighä hengiä rigisins klämmä med nokrä vore jnsigle och secrete paa allis voris vegnä nedhen vedh thette breff HSH 19: 55 ( 1505) . ib 110 ( 1505) , 113 (1505), 120, (1506), 131 (1506). wndher rikesens klämma BSH 5: 360 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"klämma","b":"vb","c":"v.","d":["klämma, trycka, pressa. " the j försatten ärw slaa pa ryggen aff fiendan oc klämme them swa " PMSkr 159 . ib. 404. Jfr samanklämma."],"e":[]},{"a":"klämma","b":"vb","c":"v.","d":["klämma, trycka. " thöm klemmer han " LfK 238 . " ysälden gaar mik nu swa när ok klämmer mik swa hardelika " Su 411 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"klämta","b":"vb","c":"v.","d":["klämta. " äptir thet at klemptath är marie clokko " VKR 15 . " genstan klämptat är til aue maria " Bir 5: 37 . Jfr kläpta."],"e":["klämpta . ","klempta . "]},{"a":"kläppa","b":"vb","c":"v.","d":["klämta. . . . at her epther här j landet scal . . . kleppas warfrv loff Gummerus Sytat 45 (1440). Reuterdahl Stat syn 213 (sl. av 1400-t. nyare avskr.). jtem ör honom (ɔ: klockaren) kläppa til warfrw loff ÅK 59 . ib. ib 62 . per fywmbo zacher til vj march fore kloickan klepte fore hans forswmelse schl STb 3: 265 ( 1495) . Jfr klippa."],"e":["lklepte ) , "]},{"a":"kläpper","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr klokko kläpper."],"e":["klapper )"]},{"a":"kläpper","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr klokko kläpper."],"e":[]},{"a":"kläpta","b":"vb","c":"v.","d":[" Artikeln Sdw 1: 688 utgår. Se Sdw 2: 1250."],"e":[]},{"a":"kläpta","b":"vb","c":"v.","d":[" = klämta. for ena dödha quinno waar kläpt siälaringning Lg 3: 355 ."],"e":["kläpter ) , "]},{"a":"klärkbeläte","b":"nn","c":"","d":["eg. " bild af klerk; religiös bild. var målat tu kleerk beläter, christi och sanctæ birgittæ " TK 270 ."],"e":["kleerk- )"]},{"a":"klärkdomber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lärdom, lärda ting. kununga ok höfdinga skulu umgånga medh klerkdom i mångom sakom KS 51 (130, 55) . ","2) kleresi, presterskap. märkiande mz them pafwan ok klärkdomin Bir 1: 122. ib 385, 2: 73, 149, 3: 188, 258, 472 . Al 1157 . Su 94 ."],"e":["-doomber: -doom Al 1157 . klerdomber),"]},{"a":"klärkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["till kläker: kyrklig. andlig. cleralis . . . klärkelikin GU C 20 s. 116 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"klärker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) klerk, prest, andlig (äfven den som icke fått presterlig invigning utan innehar endast ett lägre kyrkligt ämbete). klärchä ok leekmän SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . " tha scal lagmannen koma met klärkom oc tolff mannom aff almoghänom " BtFH 1: 455 ( 1362) . " lagman met klärkiom oc almogha " ib 456 . magho swa lekmän koma til himerikis, mz almännelikom rät, som klärker mz särdelis rät MB 1: 451 . skal . . . ängin af reenlifuis mannom älla androm klärkom jngaa j systrana klosters inlykkilse VKR 60 . togho the mz sik präste, biskopa ok klärka, the ij landith varo bäste Fl 2073 . " loot her erligha beganga mz klerka the han kunne fanga K 1: 62. en klärkar (clericus) vare fru giärna þiänande " Bu 17 . kirkiona klärkom ib 56 . ib 27 . MB 1: 135, 385 . MP 1: 234 . Bir 1: 320, 3: 258. Pa (Tung) 41 . VKR 66 . Iv 914, 918 . Fr 2688 . Fl 147 . RK 1: 359, 4407, (sfgn) s. 173. LfK 216 . PM 21 . the klärkia (clevici) som ville vighias til gudz ämbite Bir 2: 68 . mädh . . . riddarum ok swenom. klerkum. köpmannom. bondum ok bokarlum BSH 1: 131 ( 1371) . at nagre bönder eller klerker mage the iakt bruke ib 4: 125 (1488, nyare afskr.). - Judisk prest. thine clärka (sacerdotes) äru giordhe til graat MB 2: 229 . - andlig som går biskopen till handa och fullgör af honom gifna uppdrag. biskopen visaþe hänne tel sin klärk (pönitentiali suo). som hans vald hafþe at lösa ok binda Bu 143 . " martinus bödh klädha mannin sin klärk (archicidiacono) ok klärkin dwaldhe " Bil 633 . kom biscopin mz sinom klärkom Lg 3: 54 . bödh han sinom klärkom faka henne lönlika ower ena sidha ib. trodhe han klärkana wara legdha mz päningom ib. ib 55. - andlig af lägre ordning, diaconus; äfven djäkne, yngling som undervisaf för det andliga ståndet och biträder vid messan. prest ok klärka (presbyteris et diaconibus) Bil 229 . " biskoper thänker at wighia en klärk til prest " MB 1: 215 . " skikkado nazareos oc leutias. thz äru clärke them til lagho aldher waaro kompne " MB 2: 229 . " sa hon þär näst tua vänasto klärka (juventes) byria mässo sangh " Bu 11 . ib 26 . ","2) studerad man, lärd. wäl borin man oc godher klärker Bil 245 . ib 647, 759 . Bir 1: 101. ","3) skrifvare? josias en iuþa klärkar (scriba; skriftlärd?) Bu 165 . ib 166. - Jfr kättara-, lands-, parisa-, skola-, vigslo-, värulds-klärker. -klärka altare, n. til warfrva altare som kallas klärka altaret FH 6: 42 ( 1455) ."],"e":["klerker . ","kläreker: -a MP 1: 21 . ","kläriker: -a ib 234 ; ","-ä Pa (Tung) 41 . ","cläriker: -ä LfK 216 . ","-ar . ","klärkia Bir 2: 68. klerkia RK 1: (sfgn) s. 173 . ","klärker MB 1: 451 . ","klerker BSH 4: 125 (1488 nyare afskr.). clärke MB 2: 229 . ","kläricker FH 1: 61 (1489, gammal afskr.). cläricker ib; -ene ib 50 (1478, gammal afskr.). dat. klärkom. klerkum. klärkiom Bir 3: 258), ","klärka kor","klärikke chor )"]},{"a":"klärker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kläriker: -änä J Buddes b 77 . ","kläreker: -enom Svartb 180 ( 1383) . ","clarker: -en Skotteb 446 (1470-71, Kämn). klaricker: -a Thomas varningsbref 5 (1436)), ","*klärka domber","klärkedomber )","*klärka dränger (klerke-), ","*klärka gardher","klärkia- )","*klärka gods , ","klärka kor (klärika koor), ","*klärka sak","clerche- )"]},{"a":"klärkeri","b":"nn","c":"","d":["kleresi, prästerskap. nw gaar th vu [ɔ: uppå] kirkene prelata och klarikritt Thomas Varningsbref 5 ( 1436) . " mz tolkom falskom ok swikligom jerteknom drager han (ɔ: Antikrist) til si alt clarkryet SvKyrkbr (Lucid B) 222. ""],"e":["klrckierij Svartb 545 ( 1483) . clercherij STb 5: 290). med art. clärkryet Sve- Kyrkobr (Lucid B) 222. clärkeryet ib. klärikrith Thomas Varningsbref 6 ( 1436) . ","klarikritt ib 5 . ","klarkriit JMÖ 73 ),"]},{"a":"klärkeri","b":"nn","c":"","d":["klerisi, presterskap. " at ey warde klärkerino (clero) nakot formeen " Bir 4: 104. alt klärkeriet i vpsala byskopsdöme BSH 3: 180 ( 1467) . RK 3: (sista forst.) 5827 . Lg 3: 266, 362, 389 . SD 1: 208 (öfvers. i ung hds.). 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). vanwörde kirkens formän. biscopa prelata ok theris clärkerii FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) . " hans kirker och clärkerii ib. at i wele haffue oss oc wart clerherj i edra gudelige böner " ib 6: 90 ( 1496) ."],"e":["clercherj . ","klärkiari SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). clärickerii FH 1: 50 (1478, gammal afskr.) . ","klärkerit Lg 3: 389 . ","klärkeriet ib 362 ; BSH 3: 180 ( 1467) . ","klärkeriid RK 3: (sista forts.) 5827 . ","klärcheriidhet SD 1: 208 (öfvers. i ung hds.). klerkerithet Lg 3: 266 ), "]},{"a":"klärkkor","b":"nn","c":"","d":[" = klärka kor. warfru altare som kallas klärkkorr, j abo domkirkio Svart 435 (1449)."],"e":["-koor )"]},{"a":"klärkman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"klärkskap","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kläsn","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1250."],"e":[]},{"a":"kläþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) kläda, bekläda, smycka. med ack. wi klädhom hwarte hand äller foot Al 6168 . - pass. sa hon präst klädan (d. v. s. i sin skrud] Bu 11 . med ack. och instrumental dat. - pass. sände sin swen kläddan konungx klädhum Bil 696 . thedhis wänaste smaswen koma gulle klädher ok silke ib 428 . þe sagho . . . smasuena r[i]þa som ridara gulle kläda Bu 152 . - med ack. och prep. mäþ med följ. subst. lät han atar cläþa mäþ ridara cläþom Bu 422 . - pass. kläder mz gulwäflum Bil 112 . " klädda mz solinne liwse " ib 107 . klädde mz hwitom klädhom Pa 15 . " the ther sungho ware badhä män och qwinnor, och klädh mz dyrom klädhom " ib (Tung) 38 . - med ack. och prep. i med följ. subst. - pass. mz hundradha mannum väl kläddom j huitom klädhom Bil 428 . - med ack. och prep. af med följ. subst. - pass. iak helsa þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui oc sua klät af hans limum. som þu vare sat mz dyrastom stenom (ex membris ejus tamquam margaritis ornata) Bu 140 . - kläda, pryda. bildl. med ack. och prep. mäþ med följ. subst. at klädha trona mz kärlekx gerningom Bir 1: 116. war herra . . . klädde hwria natwr mz sinne dygdh oc krapt MB 1: 36 . - kläda, öfverdraga. med ack. lätin . . . alla vägiana kläþa vm cring Bu 501 . med ack. och prep. mäþ med följ. subst. man haffde wäggiana alla klät mz päll ok medh sindall RK 1: 3543 . " kleda stugunne mz högiende om bencianer " SO 112 . ","2) kläda, förse med kläder, gifva kläder åt. döþ är drusina . . . som os kläde ok föde Bu 151 . han skal hänne bad clade och föde til döder dag BtFH 1: 232 ( 1509) . 236 (1506). kläddo thera riddara alla aff ny mz tw par klede oc soma mz try RK 1: 3498 .","3) kläda, anstå. " jldha klädher en wng man at wardha drocken aff wiin " Ber 291 . - med dat. thz (högmod) . . . illa herrom klädher MD (S) 270 . ","4) kläda hugg (för), utsätta sig för anfall (af). med prep. for. amelias . . . klädde for weland Di 49 . " ren till mik . . . iak will kläda for tik " ib 70 . "],"e":["kleda . ","clade BtFH 1: 232 ( 1509) , pres. -ir. ","kläde Bu 151 . ","klädade Di 79 . ","kläder . ","klädher . ","klät ) , ","klädha sik , kläda sig. at han skulde sik klädha tha ij stadh Iv 2980 . klädade [the] sik i gwll oc silke Di 79 . haffde sik klät mädh sin ridderleka skrudh BK 208 . - refl. kläpas, kläda sig. han badh them klädhas thaghar ij stadh Fl 1616 . - med instrumental dat. kläþas vighþom kläþom Bu 398 . - med prep. mädh och följ. subst. wi klädhomps mädher löff ok gräs Al 6169 . ","klädha af , "]},{"a":"kläþe","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kläde, tyg. " III. sorkot de rathklathe militium " SD 4: 711 ( 1340?) . " loot man han (salen) jnnan bredha med klede ok medh baldakin " RK 1: 3538 . mz . . . enom mantle af grouasta klädhe KL 334 . skipadhe ey at hafwa klädha bonadh af bäzsto klädhe ok ey aff smälikasto Bir 1: 361. aff rödho klädhe ib 4: 11 . VKR 58 . " thet bruna cledhet " FH 3: 66 ( 1445) . marenborst kledhe SO 115 . " vlenst klede ib. "","2) kläde, duk, tygstycke. suepte (näml. Kristubilden) ii huito kläþe Bu 25 . ib 49 . Bil 163, 302 . " lägge thz j et klädhe " LB 1: 97 . " lägge thz j et tunth litit klädhe linnit ib. lagdho the eet faghirt klädhe (panum vel tapetem) framman fore piltin ihesum " Bo 2 . " vm then thranga skaplaren som hawir et klädhe (paliolum) framman j brysteno ok annat bak til " Bir 1: 356. reghlonna sänga redhe warin aff halm oc owir halmenom haffwin tw klädhe (toralia) aff watmal ib 4: 9 . ","3) klädnad, klädesplagg. fördhe han varn herra i eet hwit klädhe (veste) Bo 192 . " fara i thz klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe " MB 1: 365 . annat klädhit (vestimetum) som är skinkiortillin Bir 1: 287. linna klädhit (indumentum) hulkit quämelikit är vidh bara kroppin ib. ib 281, 286, 288, 289, 3: 373 . - vanl. i pl. kläder. hon hafþe siin kläþe saalt Bu 11 . " föris var herra af klädhomen " Bo 193 . " fördhe iacob i esau bätzsta klädher " MB 1: 213 . " the drogho the rikasta klädher a " Fr 1591 . " alla hans cledhrä " SJ 318 ( 1464) . bad cläde och föde BtFH 1: 163 ( 1508) . ib 167 ( 1508) , 233 (1510). skulu mic wppehaalda met födho ok klädhe FH 2: 138 ( 1442) . ib 4: 68 ( 1458) . Bu 76, 100, 141, 186, 398 . Bil 386, 428, 648 . Bo 194, 196, 199 . MB 1: 206, 231, 234 . Bir 1: 281, 286, 288, 2: 132, 3: 373, 374 . Fr 964, 1994, 2512 . Al 6337, 6344, 7063, 10543 . RK 1: 611, 644, 1296, 1298, 1320, 2582, 3430, 3495, 3588 . Pa 15, (Tung) 37, 40, 41. Va 26, 27 . VKR 49, 66 . Lg 3: 559 . " riddara the hans klede baro (d. v. s. voro i hans tjenst; en furste hade att förse sin hofstat med kläder, ²hofkläder²) " RK 1: 999 . par klädhe, se par. ","1) klädebonad, drägt, skrud.. amictus, klädhabonadh GU 1 . saghþe . . . manzens kläþabonaþ KL 184 . " i fördhe han gulleboin klädhabonadh " Gr 269 . " aff klädhabontzens stranghet " LfK 108 . Bir 1: 81, 143, 309, 355, 3: 24, 4: 29, 30. Al 6336 . LfK 162 . " j fördos äronna clädebonat " MB 2: 271 . ib 174.","2) väggbonad. " wäggiaua klädda innan til mz fyra litadhom klädha bonadhe " MB 1: 495 . - Jfr glädhis-, manna-, munka-, nunno-, prädikara-, renlivisklädhabonadher, samt klädhbonadher. "],"e":["klathe SD 4: 711 (1340?), se vidare yrtahandkläþe. kledhe. cledhe. klede. pl. kläþe. clade BtFH 1: 167 ( 1508) . ","klädher MB 1: 213, 234, 251 ; Fr 964, 1591, 1994, 2512 ; FH 4: 68 ( 1458) . ","kläder RK 1: 1320, 2582, 3430, 3588 . ","cläder Va 26 . ","cledhrä SJ 318 ( 1464) . ","klädhen Pa (Tung) 40, 41. clädhen Lg 3: 559 . ","kläden Pa (Tung) 37 . cläden Var 27),","kläþa bonaþer","kläþa bonaþ . ","klädhabonadh . ","klädhebonath Al 6336 . ","klädhebonat MB 2: 174 ; LfK 162 . ","klädebonat Bir 4: 29, 30. clädebonat MB 2: 271 ), ","kläþa falder , ","klädha hamber","klädhe- )","klädha hus","kläde- . ","kladha- L.),","klädha hätta?","klädie hätta )","klädha kamare , ","klädha kluter","klädhe- )","klädha lös , ","kläþa lösa","klädholösa: -löso MB 1: 160 ), ","klädha par","klädhe- )","klädharif , ","klädha sidher , ","klädha sköt","klädhe- )","klädha stang , ","klädha säkker","klädhe- )","klädhasäks sadhul , ","klädha thiänista","klädhe tienste )","klädhis falder","-fald . ","-faaldh . ","-fallom Su 81 ), ","klädhis hus , ","klädhis kiurtil","-kiortil )","klädhis köp","klädhes- )","klädhis lösa , ","klädhis rynkia , "]},{"a":"klöf","b":"nn","c":"","d":["1) klöv. - ganga köf um el. lmädh klöf, i fråa om kreatur som tillhöa olika ägare men gå i bete på samma betesark. skal ga klöff vm klöff af badhom biomen oc i badha haghana SD NS 3: 452 ( 1419) . " tha dömde jak . . . yxona saman gang j skoghum ok klöff mot [k]öffwe j fämarkom til oatskipto " Svartb 332 ( 1450) . ","2) klo. " misther falken klöffwana " PMSkr s284. -Jfr oxa klö."],"e":[]},{"a":"klöf","b":"nn","c":"","d":["klöf. " all the diwr oc fä som kloffua hawa klöwa " MB 1: 359 . Gr 304 . Al 8697, 8715 . - med klöf försedt djur, boskapsdjur. swa at en klöff (ungula) bliwer ey epter mz thik MB 1: 305 . - Jfr geta-, nöta-, svina-klöf. "],"e":["klöva vägher , "]},{"a":"klöftroþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"klöker","b":"av","c":"adj.","d":["svag, icke sark, mild. tha bliffuer thz en löch oc weech vinter LB 11: 9 (s. 472)."],"e":["klöch )"]},{"a":"klökler","b":"nn","c":"","d":["lera av viss beskaffenhet. jtem bothvidh iie järn för han trodhe ler och rönsadhe clöger (utg:s anm.: eller thögler) Kumla lkyrkas r 93 (1510)."],"e":["clög- )"]},{"a":"klöster","b":"","c":"","d":[" , se kloster."],"e":[]},{"a":"klöstre","b":"","c":"","d":[" , se klostre."],"e":[]},{"a":"klövadher","b":"","c":"","d":[" I. försedd med kövar. cornipes . . . hoffuader ok klöfnader GU C 20 s. 150 ."],"e":[]},{"a":"klövaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"knaggoter","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med knaggar. dumare idest spisare törnekth eller knaggoth göra GU C 20 s. 203 ."],"e":[]},{"a":"knaka","b":"vb","c":"v.","d":["knaka. " hördhis swa som knaka ok eet liudh i hans benom " KL 366 ."],"e":[]},{"a":"knap","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr handknap."],"e":[]},{"a":"knape","b":"nn","c":"","d":["eg. gosse, yngling; yngling i tjenst hos en furste el. förnäm man, ung man som går en riddare till handa, vapensven; man tillhörande adelns lägre klass i värdighet kommande närmast efter riddarne. tha komo wt knapa oc stogare wilde bäria mik Di 98 . " är han knape eller skytta (mots. till hyrdränger eller annar minne man samt smaswen) " MEG (re. A) 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63, 66, 68 . riddarom knapom (armigerorum) äller klärkom SD 4: 427 (öfvers. i hds. fr. början af 1400talet). hoffman oc knape war han i stad RK 1: (Albr) s. 213 . " friborne knapar och andra flere " ib 3: 2010 . PM 34 . meth. . . . benctte magnussoni . . . knapa SD NS 1: 8 ( 1401). ib 36 ( 1401), 77 ( 1401) o. s. v. BSH 5: 304 ( 1508) . " är han ridder, eller ridhermans man, knape, frijboren man eller swen " ib 625 ( 1520) . "],"e":["knapadränger","knape- )"]},{"a":"knape","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["knappe )","*knapa husfru","knape hustruv )"]},{"a":"knaphofdhe","b":"nn","c":"","d":["ss binamn. ragualdus knaphöfdha (tillagdt af yngre hand) VGL IV . 15: 10. " [ragwald] knaphoffde Pk 235. Jfr knaphovudh. ""],"e":["knaphöfdha )"]},{"a":"knaphovudh","b":"nn","c":"","d":["ss. binamn. ragwal knaphoffwdh RK 1: (LRK) s. 226 . Jfr knaphofdhe."],"e":[]},{"a":"knapnal","b":"nn","c":"","d":["twsen knapanale GPM 2: 215 (506)."],"e":["-naale ) , "]},{"a":"knapper","b":"nn","c":"","d":[" L. knut? skötin aff ärmene vidher handena bindis matelika til armen medh enom knap (nodo; motsv. ställe i Regula Savatoris: knöpa Bir 4: 10) swa som andra ärma VKR 58 . - knapp, rund topp. på ett torn. ofuan a tornith een knapper star Fl 982 . - på ett tält. knapin var aff gullith rödh Fr 469 . " the knappä owan pa them (paulunerna) stodho " Va 44 . Di 141 . " a hwar then knap ther var a (på tältet) standa karbunkul stena twa " Fr 2947 . ib 2955 . - på locket af ett kärl. knappin var karbunkel steen Fl 297 . ib 299 . - kapitäl. saa iak . . . owir studhinne eet litit howdh älla knap af sky Gr 298 . " owan a studhomen varo satte knappa ok owan a knappomen varo sat skinande kors ib. pessulus, rigel, bom. bad töm setia knap fore lada " RK 1: (LRK) s. 229 . - Jfr bly-, gul-, trä-knapper."],"e":["knapir L. ","knap Di 141 . ","knap . ","knappin Fl 297 . ","knapin Fr 469 . ","knappin Fl 299 . ","-ar ) , "]},{"a":"knapper","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr pärlo-, sadhul-, trä-knapper."],"e":[]},{"a":"knaptiäld","b":"nn","c":"","d":["tält med kanpp på tältstången? vnum langtiald grossum. jtem I. knapitald. jtem I. skyttætiald. jtem I. tentorium ad fiscum regis. jtem I. tentorim ad capellam regis SD 4: 711 (1340?)."],"e":["-tiald )"]},{"a":"knapögha","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. marghit knap ögha KTb 155 (1439?)."],"e":[]},{"a":"knar","b":"nn","c":"","d":[" Jfr käftio knar."],"e":[]},{"a":"knarholt","b":"nn","c":"","d":["tunna ekbräder. ij art. lfor knarreholt till bathin Skotteb 449 (1470-71, Kämn). Jfr klapholt."],"e":["knarre- )"]},{"a":"knark","b":"nn","c":"","d":[" ? knot. ath the äre lydoghe hör[u]ge och folgactige, wtan skotzmall eller knark BSH 5: 138 ( 1507) . " falla j otulekheth ok knark moth gudhi Gers Frest 16. ""],"e":[]},{"a":"knarka","b":"vb","c":"v.","d":["knota, knorra. " j gudz mildha näpsth tha skalt thu ekke knarka (non murmures) " SpV 456 ."],"e":[]},{"a":"knarka","b":"vb","c":"v.","d":["knota. " the knarkadhe ganst fasth alle saman " BSH 5: 80 ( 1506) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"knarra","b":"vb","c":"v.","d":["knarra, gnissla. " kärro hivlit hwilkit som bär högt oc knarra widher " Bir 5: 73."],"e":[]},{"a":"knartogher","b":"av","c":"adj.","d":["knölig, kvisslig. " contilomaticus . . . blemoger skatbother ok knartoger " GU C 20 s. 135 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"knek","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"knekehals","b":"nn","c":"","d":["en som sträcker på halsen, högfärdig? thz skal een knekehalz koma i hugh at gasen luter undher väg (di recolat mancer valvis curuat caput ancer) GO 418 ."],"e":["-halz )"]},{"a":"knekehals","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1250."],"e":[]},{"a":"knekt","b":"nn","c":"","d":["dräng. TS 24 ."],"e":["knechte TS 24 ),"]},{"a":"knekt","b":"nn","c":"","d":["ss redskapsbeteckning. kärl för förvaring av (armborst)pilar. Se Meijerbergs akr. l. lsv. ordforskn. 7: 22 ff. XI knikta medh stickade pila Inv cur Tennelsö 2. -Jfr fot-, krigsknekt, "],"e":["knikt )"]},{"a":"knifdragh","b":"nn","c":"","d":["utdragande af knif (för att anfalla någon); knifhugg. om knyff dragh SO 142 . ib 157 ."],"e":["knyff- )"]},{"a":"knifdragh","b":"nn","c":"","d":["utdragande av knvi, knivhugg. ATB 1: 10 (1452). per larisson finne wart sakir vj mark for knifdrag ib 165 ( 1462) . STb 1: 45 (1476), 132 (1477). Jfr kniva dragh, knifsdrgh."],"e":["kniff- . ","-drag )"]},{"a":"knifskapt","b":"nn","c":"","d":["knivskaft. eth silfbodeth kniffskapt ATb 1: 226 ( 1468) ."],"e":["kniff- )"]},{"a":"knifskapt","b":"nn","c":"","d":["knifskat. Di 53 ."],"e":["kniff skafft )"]},{"a":"knifskidha","b":"nn","c":"","d":["knivslida. " skattade oleff gulsmet en kniff skyde aff syälfff " ATb 3: 151 ( 1504) ."],"e":["kniff skyde )"]},{"a":"knifskor","b":"nn","c":"","d":["knivfodral? STb 1: 331 (1482)."],"e":["kniff skoo )"]},{"a":"knifsmidher","b":"","c":"","d":[" . m. knifsmed. ss tillnamn. lot up lagha knifsmidhi . . . eth källara rwm SJ 60 ( 1436) . Jfr kniva smidher."],"e":[]},{"a":"knifsmidher","b":"nn","c":"","d":["knivsmed. ss tillnamn. Stock Skb 20 (1516-17). Jfr kniva smidher."],"e":["-smet )"]},{"a":"knifstyng","b":"nn","c":"","d":["knifstyng. " [for] hwar kwijnstyngh (ɔ: knijwstyngh) " SD 4: 749 (1430, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"knifstynger","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1250."],"e":[]},{"a":"knipare","b":"nn","c":"","d":[" Se knippare."],"e":[]},{"a":"knipholt","b":"nn","c":"","d":[" klapholt jtem art. tha jak skuld lathe brnnä the fath oc thet kniphold Skotteb 435 (1469-70, Kämn)."],"e":["-hold )"]},{"a":"knipkärra","b":"nn","c":"","d":["ett slags kärra med der på hvilande skjutgevär? i hwilken spees marggrewens fok enskiljth skicket var med knipekerror hellebarder och lwranger HSH 20: 201 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"knippa","b":"vb","c":"v.","d":["binda i knippor el. buntar. engen landzman knyppe höö innan bomen eller pa malmana STb 1: 493 (1452, Burspr)."],"e":["knyppa )"]},{"a":"knippa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr höknippa."],"e":[]},{"a":"knippare","b":"nn","c":"","d":["person som binder (hö el. ärn?) i knippor el. buntar. Se Meierbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 24 f. ss tilnamn. " arend knippere " Stock Skb 11 (1516-17). ib 49 (1517-18), 93 (1518-19), 133 (1519-20), 170 (1521-22), 249 (1525-26)."],"e":["knipare . ","knip (p)ere. lknip(p]er] ,"]},{"a":"knippe","b":"nn","c":"","d":["knippe. " j eth wälluktande bunden ällir j blomstrande knyppe " Su 202 ."],"e":["knyppe )"]},{"a":"knippe","b":"nn","c":"","d":["och n. knippa, knippe ffs[s]ciculus lithin börde oc lithin knippe G C 20 s. 254. ib s. 255 . - ss måttord. iije knippar näffier HLG 2: 5 (1509). för xxxij knipper höö ij denarios knippan ib 23 ( 1511) . " ffye knippe gedder STb 4: 278 (1512). vij knipper gedder " ib 279 ( 1512) ."],"e":["-a HLG 2: 5 (1509). -er ib 23 ( 1511) ; STb 4: 279 (1512). knippe ib 278 ( 1523) ), "]},{"a":"kniver","b":"nn","c":"","d":["knif. " nar han bedhis knifwin sättir han äkke. vtan brytir hällir sundir brödhit aat honom " Bo 103 . lät . . . huþ fla af hans limum mz kniuom Bu 209 . Bir 3: 36. gifuer jak myna syster gertrudh II silff bonade kniffua forgyltte FH 6: 25 ( 1451) . " gifuer jak her henric martini en silff bonadh kniff " ib 26 . " eth par knifua beslagna oc forgylte ib 43 ( 1455). - ss vapen. dragha swärhd äller kniiff " Al 626 . " swärdh ok kniiff lata the klinga " ib 2441 . ib 2782, 3319 . Lg 3: 2317 . " then lete lith, thr liten hauer kniwen (som har små stridsmedel el. krafter) " KS 82 (204, 90) . - Jfr bitzara-, bordh-, har-, lang-, mat-, plato-, sten-, stämmitza-, trä-, tälghe-kniver. "],"e":["knivaduker","kniuä- . ","knywa- . ","knyua- )","kniva smidher","kniuesmid . ","kniuesmit SJ 339 ( 1467)), ","knis holker","knyffs- )","knifs udder , "]},{"a":"kniver","b":"nn","c":"","d":["kniv. " underblisser bör om lögerdaxafftenen bisserakuiffua oc blisseraduk, gaffell, qniff oc skeed " Arnell Brask Bi I. - ss vapen. han oc hans dreng droga kniff aaath hanis dingxstad STb 1: 28 (1475). -Jfr banda-, bitzara-, har-, lang-, skrif-, skär-, sma-, tälghe-kniver. "],"e":["kniff ) , ","*kniva dragh","kniffua- . ","-drag )","kniva duker , lm. duk med vilken bordsknivar avtorkas? RP 2: 321 ( 1397) . ","kniva smidher (knif(f)ua-. knifwa-. kniwe-. smid. -smidt. -smet), ","*knivasmids dränger","kniffua- . ","kiffwa- , m. knivsedsdräng. STb 1: 173 (1478), 283 (1481), 330 (1482).","*knivasmids son","kniffwa- )","*knifs bladh","*knifs dragh","kniffs- . ","knifz- . knifx- -drag),","knifs holker","kniffs- )","knifs udder (kniffz-), ","*knifs äg","kniffs ägh )"]},{"a":"knoa","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"knodha","b":"vb","c":"v.","d":["knåda. " bröz deghir skal starklica knodhas oc äruodhas " Bir 2: 64. j thy at deghin knudz oc äruodhas ib."],"e":["knudz Bir 2: 64), "]},{"a":"knoe","b":"nn","c":"","d":["knoge. condilus . . . knoe GU C 20 s. 135 . " tha strykes pa knoghan aff höghre handemans twmmänelfingher " PMSkr 512 ."],"e":["knoghe )"]},{"a":"knoka","b":"nn","c":"","d":["knota, benknota. " bondin hawir . . . stinna knokor " Bo 134 . KS 80 (198, 88) . MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"knol","b":"nn","c":"","d":[" ? karled? owan vid knolana Hästläkedom i AS 136 . Jfr knula, knyla."],"e":[]},{"a":"knopnal","b":"nn","c":"","d":["knappnål. " LB 7: 336. ""],"e":[]},{"a":"knoppa","b":"nn","c":"","d":["skott, knopp. the hambrana (ɔ: hammarliknande sticklinga a vinranka) sätyas wäl dywpth j jordena . . . swa ath the haffwa affwan jordena tre knoppor som skwla waxa wth PMSkr 309 . ib 314. thär nokor knoppa sither pa träno ib 325 . Jfr löf-, pors-knoppa."],"e":["-or ) , "]},{"a":"knopper","b":"nn","c":"","d":["knopp. " vm wareno tha som äplerä äller päraträ giffua w knuppen Sex eko för 266. ""],"e":["knupper )"]},{"a":"knopper","b":"nn","c":"","d":["knopp. " tagh birkelöff ther som try löff äre wekxt aff en knop eller af een stielka " LB 7: 158 . " tag knoppana aff palma trä, nar te först vtga om waren " ib 240 . " taga knopperna ff palama trä ib 250. taga purlöök, med blad knoppar oc hwffwd " ib 271 . tag blomstren oc knopperna aff spine korn som oc kallas bwksmäcke ib 296 . Jfr hallaknopper."],"e":[]},{"a":"knor","b":"nn","c":"","d":["knorr, knot. JMÖ 75 . . . . fförsmade theris ret meth knor och mor STb 4: 225 ( 1512) . ib 5: 75 (1515)."],"e":[]},{"a":"knor","b":"nn","c":"","d":["knorr, knot. " knor oc korran " Lg 3: 317 . knor oc morran ib 455 . " höra mor äller knor " PM LXVIII ."],"e":[]},{"a":"knorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra, knota. kny äller knorra moth israels synom MB 2: 29 . ib 140 ."],"e":[]},{"a":"knorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra, knota, om hon haffir knorrat j mothgang oppa päninga ällir wena wäghna SkrtUppb 196 . SpV 105 . JMÖ 75 . Jfr genknorra."],"e":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"knorran","b":"nn","c":"","d":["= knor. " morran oc knorran " Lg 809 ."],"e":[]},{"a":"knosa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr snderknosa."],"e":[]},{"a":"knosa","b":"vb","c":"v.","d":["1) krossa. " knosadhe (contrivit) han allan i dofft " MB 1: 346 . ST 9, 65, 27 . LB 2: 42 . PM XLIV . - söndergnugga. huru apostoli knusadho axin oc ato Bo 125 . ","2) hårdt stöta, slå. stötis thy vinstre sidhan ok knosis (tundatur) Bo 109 . then thu lättelika vplypte knussar (allidis) thu osaktelika Su 410 . "],"e":["knusa: -adhe ST 9, 65 ; ","-adho Bo 125 . ","knwsa: -as LB 2: 42 . ","knussa: -ar Su 410 . ","-ar , -adhe),","knosa sunder , "]},{"a":"knosan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sunderknosan."],"e":[]},{"a":"knosilse","b":"nn","c":"","d":["el. lf. Jfr samanknosilse."],"e":[]},{"a":"knostnadher","b":"","c":"","d":["förbereddelse (till strid)? procinctus . . . stridh högbälde knostadher ok stridh GU C 20 s. 487 ."],"e":["-ader )"]},{"a":"knot","b":"nn","c":"","d":["knott, liten mygga. muggor oc knoth fördriffwas mädh brennestens rök PMSkr 356 ."],"e":["knoth )"]},{"a":"knugha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr undir knugha."],"e":[]},{"a":"knugha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forknugha."],"e":[]},{"a":"knula","b":"nn","c":"","d":["knöl (på en växt), utväxt, skott. thre wiinträs knwlor oc qwist (propagines) thydha thre dagha MB 1: 235 . - knöl, fotknöl. vndhir knwlunne innan a fotenom LB 1: 98 . Jfr knol, knyla."],"e":[]},{"a":"knuter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) knutigt uppsväld led (på en stjälk), knöl. mz rättom stiälk bul ther änga knwta älla wranglikhet hafdhe Bir 1: 175. ib 176. ","2) knut. " fiol . . . gulringin vt af knyttu bande ok vlöstum knute " Bil 289 . " hwassasta haarclädhe samanbundit mz knwtom af grofuo hästa taghle " KL 334 . en linda mz thrättan knwtom hafdhe hon . . . näst sinom bara licamma ib 346 . " store knuta varo ther a (på gisseln) " Iv 3049 . ","3) knut, husknut? lote the vpp . . . ena tompt hart widh stenhuset nidhan for som är xxvj (26 1/4) alne lang meth knwtan oc et quarter och xj (11 1/4) alne bredh meth et quarter ok meth knwtan SJ 345 ( 1468) . - Jfr pänninga knuter."],"e":["knuta band , ","knuta bälte , ","knutarum , "]},{"a":"knuter","b":"nn","c":"","d":["1 förtjockning, knut klump . . . j ens kranz liknilse hwilkin fuller war mz silwalwom knöpom ällir knwthom Mech 150.","2) knut. - bildl. knut, problem, svårighet. om thu ey lösir thänna knwthi (nodum), tha äst thu mz thäno argumentis thz är mz thäniom skälom om enkte SpV 520 . " thu far letande äptir kntenom, hwar enghin är (nodum in scirgo queris) ib. 3) knut, husknut. niels . . . badh them byggia väll in til sin hws knwt moth kwt swa ath swinen kome ther ey i melom " ATb 1: 324 (470). . . huilken gardh sm är lengden xx(21) alen medh knwtana widh ghatan nidh ath grenden STb 2: 207 ( 1487) . SJ 2: 98 ( 1487) . oleff kochx gardh och then anda ware samanbygda medh en knwt ib 145 ( 1489) . ib 201 ( 1492) . STb 5: 156 (1517?). 4) tillknuten penningpung. Jfr R. Pipping, Kommentar till Erikskrönikan 122 f. antwaradhade jak marqwardhe skerff besighilt vti enom knwt medh abbatisse jncigle, xij (12) oc c (100 rinska gyllene Konsthist. sälsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). -_fr hus-, husa-, kirko-, ladhu-, stalz-knuter. "],"e":["-ar )","knuta bälte , n. bälte ed knuta (för späkning). JMPs 425. ","*knuta lös , "]},{"a":"knutogher","b":"","c":"","d":[" , zadj. lknutig, ful av knutar el. lknölar. är thz (ɔ: palmträdet) knwtogth (nodosa) ok mykit oliikt, at thz skal nakon tidh wardha fruktsamlikit SpV 222 . J Buddes b 78 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"knutogher","b":"av","c":"adj.","d":["knutig, full af knutar. han bardhe siälfwir sin bak mz knutogho repe Bil 801 ."],"e":[]},{"a":"knutsmässa","b":"","c":"","d":[" , f Knutsmässa, den 7 januari (Knut hertig) och den 10 juli (Knut konung). HSH 13: 76 (1524? Brask)."],"e":[]},{"a":"knutöx","b":"nn","c":"","d":["yxa för klyvning av hårt, kotig trä? mölnaren skal haffua sin eghen ökia . . . med . . . lina och berieiärn oc goda knutyxe Arnell Brask BilI 26."],"e":["-yxe ) , "]},{"a":"kny","b":"vb","c":"v.","d":["knysta, mucka. " kny äller knorra moth israels synom " MB 2: 29 ."],"e":[]},{"a":"knyla","b":"nn","c":"","d":["knöl (på en växt), utväxt, skott. mik syntis . . . eet wiinträ fore mik oc thre knylor a wiinträno som thre wiin qwista wäxsto wt aff oc giordho blomster (tres propagines crescere paulatim in gemmas) MB 1: 235 . - karled? fore skinko wider nyklona LB 2: 68 . " offwan wid knylona (motsv. ställe i Hästläkedom i " AS 136 har knolana) ib. - Jfr larknyla, äfvensom knol, knula."],"e":[]},{"a":"knyppel","b":"","c":"","d":[" knöplom. knopom). m. knölpåk. swa han dengen medh knwtogom knoplom J Buddes b 78 . ib 79 . Jfr träknyppel."],"e":["pl"]},{"a":"knyppel","b":"nn","c":"","d":["knölpåk. " bödh han sla mz kryuplum " ST 103 . ib 113 . Bil 1023 ."],"e":["knyplom ST 113 . knyplum),"]},{"a":"knyppelskytta","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 1: 670 s. v. knäppelskytta och 2: 1250."],"e":[]},{"a":"knyst","b":"","c":"","d":[" II knysther FH4: 84 ( 1499)."],"e":[]},{"a":"knyst","b":"","c":"","d":[" , Art. Sdw 1: 670 utgår. Jfr knyster."],"e":[]},{"a":"knyster subst.","b":"","c":"","d":["stor slägga, knoster. II knysther FH 4: 84 ( 1499) . sidan slå the then steen malmen sönder medh hambrom och knystor (felläst för knyster enl. E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 340) PMSkr 598 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"knyta","b":"","c":"","d":[" Troj 308 . kyter G C 20 s. 456: best. lobl. lknuyta ib knytten STb 3: 315 (1496). knwt Stb 5: 64 (1515). supin. knyth SpV 335 ), v 1) knyta, slå en knut el. knutar. nodo das dare knyta ok knöpa GU C 20 s. 358 . ","2) knyta, knuttimra. " engin träbyghningh skal knytas höge än iij (8( alna " STb 1: 21 ( 1475) . - förena, sammanbygga genom knuttimring . . . en gardh . . . belegen nest oleffs egin ardh . . . ok knytten är medh samma hans egin gardh STb 3: 315 ( 1496) . SJ 2: 308 ( 1496) . . . . med en bod ostan til . . . knwt med per suensson od STb 5: 64 ( 1515) . 3) sammandraga, hoptrycka. lhanis smith . . . sagde swa . . . tw lögxt, och knitte näfwan STb 1: 173 ( 1478) . claudere manus knytha näfuon GU C 20 s. 456 .","4) innesluta. " än hwat han haffdhe thz war alzstingis litith, han matthe thz wäl haffwea knyth (concludi) j sinom näffwa " SpV 325 . "],"e":["knytha . ","knitte STb 1: 173 ( 1478) . part. pret. knytter SJ 2: 308 (1496); best. lobl. knytta ATb 1: 88 ( 1458) ; ","knyttha","*knytter nävi , knytnäve. larins däkin slo fasbyörn medh knytta näfwanum for mwnnin ATb 1: 88 ( 1458) . complosus . . . samon knter ok samon fögder vi laurencius percussit petvm manu complossa laris slo päder mz knyta näffuonom GU C 20 s. 456 . thelganus . . . wandt op syn knyttha näffwe oc sloo en aff wäknarna oppa halsen Troj 308 . ","*knyta fore , knyta för. läth thet alth j en posa . . . trykkandis harth samman oc täth före knytandis PMSkr 289 . - Jfr saman-, til-knyta."]},{"a":"knyta","b":"vb","c":"v.","d":[" knytter, ","1) knuten. " af knyttu bande " Bil 289 . ","2) innesluten. " then som nakot hawir knyt (clausum) j sinom näua " Bir 1: 373. ","3) full af knutar. sönderslitne ok sarghadhe mz knyttom gadda flängiom (flagellis nodosis) Su 451 . - Jfr saman knyta."],"e":[]},{"a":"knytbygning","b":"","c":"","d":[" (, f. - knyto byging STb 4: 109 ( 1506) ."],"e":["-bögning )"]},{"a":"knyte","b":"nn","c":"","d":[" Jfr pännina knyte."],"e":[]},{"a":"knyting","b":"","c":"","d":[" Se lmutmomg."],"e":[]},{"a":"knytning","b":"nn","c":"","d":["1) knytande, mexio . . . bindnigh ok knötnigh GU C 20 s. 348 . "],"e":["knytningk . ","knötnigh (utg:s anm.: "Eller: knötingh") GU C 20 s. 348), "]},{"a":"knyto bygning","b":"nn","c":"","d":["hus som på visst sätt är förenat, "knutet", med närliggande byggnad. Se (G. Carlsson i) Stb 2: 629. STb 2: 286 (1488). Jfr knytbygning och knytning 2."],"e":["knytha bögningh )"]},{"a":"knyto klädhe","b":"nn","c":"","d":["huvudkläde som knyutes fast om huvudet. enga qunnor, som beryctadhe äro, bäre gwl, silff, korell leller graasin . . . haffue sielffue skadhan, om the mysadh, ok gane medh knytaklede STb 1: 459 (1476, Burspr). . . . ath engin löös quinna skal . . . draga annan dräth än näek och alisk i theres klädher . . . och engin dwlk annath än eth knithecläde ib 125 ( 1477) ."],"e":["knyta- . ","knithe- . ","-cläde . -klede),"]},{"a":"knä","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) knä. " the . . . lesi (bönerna) hema ij sno herberhe a kneum " SkrtUppb 219 . 2) knä, vinkelformit stöd (av trä, ss detaj i takkonstruktion). item ii kara, som gode knän och mwlreflana til, ii höre HLG 2: 138 (1526). "],"e":["kneum SkrtUppb 219 . nom, ack. med art. knän HLG 2: 138 (1526). Se Sdw 2: 1259),","*knäs högher","-höger )"]},{"a":"knä","b":"","c":"","d":["knä. " kiortilin hulkin som fordhom rakto til fotanna forma nw näplica at hölia knän " Bir 2: 70. om somarin skulu the hafua lagha skoo oc syklinga högha all til knään om vintrin högha skoo alt til knäna VKR 58 . " wi standom faste alt til knäs i dywpom dya " LfK 203 . " fiol a knä " Bu 8 . ib 501, 522. MB 1: 227 . Al 1099 . fiöl . . . a sin knä Bo 184 . " fiollo for kne iohannis (ad pedes apostoli) " Bu 154 . " the standa a knäm fore honom " Bo 2 . ib 174 . knä, sköte. teþes hänne . . . eet kronat suenbarn ii hänna knä (in gremio) Bu 63 .¨"],"e":["kne . ","knään . ","knäm Bo 2, 174 . ","knämen PM 58 ), "]},{"a":"knäa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","knäa sik , knäböja. ther knäade han sik fagherlika aa RK 1: 4426 ."]},{"a":"knäböghia","b":"vb","c":"v.","d":[" knäböghia sik, knäböja. med prep. for. knäböya sik ödhmywklika för iomffru maria beläte Lg 663 ."],"e":["-böya )"]},{"a":"knäfal","b":"nn","c":"","d":["knäfall, knäböjning. las þikla hänna helso värs mz knäfallom Bu 26 . offraþe christo knäfal ok böne ib 503 . ib 204 . MB 1: 227, 490 . Bo 181 . Bir 1: 154. VKR VIII . XIII."],"e":["-fall MB 1: 227 . ","frf . ","vokal i ändelsen -fall),"]},{"a":"knäfal","b":"nn","c":"","d":["knäfall, knäböjning. SvB 454 (senare h. av 1400-t. ib."],"e":["kne- . ","knee- . ","-faa )"]},{"a":"knäfalla","b":"vb","c":"v.","d":["knäfalla. GU C 20 (i hand 2)s. 28."],"e":[]},{"a":"knäfalla","b":"vb","c":"v.","d":["knäfall. " fan hans likama. . . knäfalin " Bil 405 . - med dat. knäfaldar christo Bu 503 . MB 1: 239 . - med prep. for. knäfalla for sin son Bil 797 . " hwi knäfol thu fore then biskop " Al 1106 ."],"e":[]},{"a":"knähögher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"knäkker","b":"nn","c":"","d":["knäck, slag, hugg. " bygangol höna faar antigia korn älla knäk i nakka (sepe vagans victum reperit galina vel ictum) " GO 883 ."],"e":[]},{"a":"knälimber","b":"nn","c":"","d":["sköte. " aff tässa hälffwitis modhers knä lim älla proth wtgik swa stor slemheth oc ond lwkth JMPs 244. ""],"e":[]},{"a":"knäpe","b":"","c":"","d":[" , . SE knöpe."],"e":[]},{"a":"knäppa","b":"vb","c":"v.","d":[" knäppa saman, knäppa samman. med dat. knäp litla stund saman handomen Su 386 ."],"e":["knäp ) , "]},{"a":"knäppa","b":"vb","c":"v.","d":["knäppa. bildl.? ytirmer sagde han the sithia oc knäppa ther inne ATb 2: 100 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"knäppe","b":"nn","c":"","d":["knäppe, spänne (på ok). palearium dictur pellis que sub collo bouis fluitat . . . palearia dictuntur queda partes iugi que sus illa pell clligantur knäppe GU C 20 s. 399 ."],"e":[]},{"a":"knäppelskytta","b":"nn","c":"","d":["med knölpåk beväpnad skytt; illa beväpnad man; värnlös man? forderffwa mik fatig knäppelskyttha BSH 5: 134 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"knäpper","b":"","c":"","d":[" Jfr stovu knäpper."],"e":[]},{"a":"knäs","b":"","c":"","d":[],"e":["knäsän Prosadikter (Sju vise m C) 223), se under knape 1."]},{"a":"knäskal","b":"nn","c":"","d":["knäskål. " þolika varo hans knäskali som hans häla " Bu 195 ."],"e":[]},{"a":"knästokker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"knästöflar","b":"nn","c":"","d":["stöflar som nå upp till knät. höga stöfla half mark swenske, knä stöfla for 2 öre GS 51 ( 1450) ."],"e":[]},{"a":"knävil","b":"nn","c":"","d":["1) kort pinne, tvärslå? fragus . . . knäuil ok knä GU C 20 s. 288 . poples . . . knäskaal lok knäuil ib s. 468 . 2) husknut. item breddin (på tomten) fran matissa owersta kueflom litet nidhan brvnnen oc intil tregardhin xix alna Sd NS 3: 554 (1420. - Jfr husa-, stovu-nävil."],"e":["kneflem SD NS 3: 554 ( 1429) ), "]},{"a":"knävärker","b":"nn","c":"","d":["värk i knäna. Se Sdw 2: 1250."],"e":[]},{"a":"knöpa","b":"vb","c":"v.","d":[" GU C 20 s. 358 . Jfr tilknöp, ävensom fyraknöpadehr."],"e":[]},{"a":"knöpan","b":"nn","c":"","d":["knyting? bära ofstung älla oflang klädhe mz knöpan älla snöran MP 2: 133 ."],"e":[]},{"a":"knöpe","b":"","c":"","d":[" . m. och knöper, m. (pl. ack. knäpa STb 1: 236 (1480.) knapp; knut. lJfr Hildebrand, Se. Medelt. 1: 970. tesse skattade hustv getruvdhe panta . . . knöpa oc spänne ATb 1: 247 ( 1466) . ib 2: 8 ( 1473) odellus li lithin knuter oc lithin knöper GU C 20 s. 357 . " nodus di knuther ok knöpe ib. jnterdoium dii rwm mällom knöpa " ib (kand s2) s. 37. j ens kranz liknilse . . . hwilkin fuller war mz silwalwom knöpom ällir knwthom Mecht 150 . v (6) forgylta knöpar j kiortla STb 2: 298 ( 1488) . Jfr axla-, bryst-, gul-, kiurtil-, silf-knöpe el. knöper."],"e":[]},{"a":"knöpe","b":"nn","c":"","d":["knapp, äfven knut. gifuer jak til sancta anna altare VII knöpä forgylte FH 6: 25 ( 1451) . ib 42 ( 1455) . " skrädare taki for manna kiortil oc qwinno kiortil medh XXX knöpe 1 öre " GS 51 ( 1450) . " hafwin sina licamma höuisklica at the skulin ey synas . . . miörre älla klenare for nakir band älla knöpa älla tholka flöghe (per aliquas ligaturas vel similia artificia) " Bir 3: 475. skötin nidher hängh iande widh handena bindhins matelika til armen mz enom knöpa (nod; motsv. ställe VKR: kanp 58) ib 4: 10. han radher sik en treköpadhan pwngh, at nakor bedhes aff honom pänig, strax känner han oppa then första knöpan, om han är wäl tiköpadher, oc swa then andra oc thridhia LfK 143 . " skalt thu tilköpa thin mwn mz tre knöpa, som är twa läpar, oc tan för twngo ib. Flere af de anf. ställen kunna föras till knöper. Jfr träknöpe. ""],"e":[]},{"a":"knöper","b":"nn","c":"","d":["Jfr träknöper. "],"e":[]},{"a":"knös","b":"nn","c":"","d":["troll, förskräcklig menniska. een ilder knös Iv 257 . foor at klawse them onda knöös Al 651 ."],"e":["knöös )"]},{"a":"knös","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdew 2: 1250."],"e":[]},{"a":"ko","b":"nn","c":"","d":["kohud. " lägia rakor huder (för ra kor huder; orig. nautahuðer, rablauatar) oppa ärther " Di 250 . Jfr kohudh."],"e":["koo . ","kör MB 2: 148 ; BSH 5: 114 ( 1506) , 491 (1511). köör SD NS 1: 167 ( 1402); BSH 3: 144 ( 1463?) ; MB 1: 236, 2: 146 ; Al 4957 . ","koor FH 3: 66 ( 1445) . ","köna Ber 23 . ","köm Bir 3: 214), "]},{"a":"ko","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1251. - Jfr drifte-, galda-, legho-, milka-ko."],"e":["koo . ","qo ATb 2: 261 ( 1485) . ","quo ib 1: 38 1455). koa Kumla kyrkas rb 79 ( 1505) . ","kö Vg Fornm I 4-5:: 66 (13890). med art. könar PMskr 218. qöör ATb 2: 255 ( 1483) . ","kor Vrml skatteb 91 . ","qwor ATb 3: 382 ( 1530) . Se Sdw 2 1250 f.),"]},{"a":"kobas","b":"nn","c":"","d":["kobås. PMSkr 266 . . ."],"e":["koo baas )"]},{"a":"kobeba","b":"nn","c":"","d":[" ? kubeber. Växtförteckn. fr. sluet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n 14 s. 6. Jfr kalippe."],"e":["cobiba . ","cuiba )"]},{"a":"kobeba","b":"nn","c":"","d":["kubeber, frukt af piper cubeba Lin. " cobeba kobeba " LB 6: 284 . tak . . . cobebo ib 5: 82 . tak . . . cobebar ib 7: 155 . cobeba gör mans hwg gladhan ib 162 . ib 8: 45 . " slikt aff yrter man hafua vil ther är alla hand til: muskata ok thera bloma, ingefer ok galiga . . . kobeba badhe stora ok sma (Cod B: kobeba ok sidde fär) " Fl 1108 . VIII. pund cobebur SD 4: 711 (1430?)."],"e":[]},{"a":"koben","b":"nn","c":"","d":["koben. " tag ko ben oc bren " LB 7: 291 ."],"e":[]},{"a":"kodder","b":"","c":"","d":[],"e":["kudder: -a LB 3: 122, 127 . -ar)? m. "]},{"a":"kodyngia","b":"nn","c":"","d":["kodynga, koträck. " taga . . . koo dyngio " LB 7: 245 ."],"e":["koo- )"]},{"a":"kofart","b":"nn","c":"","d":["handelsfartyg? haffuer han eij mer en XVIII skep smaa och store med koofarter all sammen HSH 20: 188 ( 1507) ."],"e":["koo- . ","-er ) , "]},{"a":"kofart","b":"nn","c":"","d":[" Se Meierbergs ark. f. sv. ordforskn. l7: 25. f. 1) handelsjöfart? samtyckt[t]e radith, at stadzsens skyp skal löpe for kofart til lubeke STb 2: 377 (1489) möjl. att föra till 2). ","2) hndelsfartyg Se ovan unde 1 och Sdw 1: 671.","3) handelsvaror, varor? ännu gifwer iak henne (ɔ: min hustru) allan järnan, koftar (möjl. fel för kofart; jfr koft) och bolagstyg, hwad det hälst kan nämnas, som här är FMU 5: 89 (1485, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"kofna","b":"vb","c":"v.","d":["gräfvas. " the quäfwias älla kofna " Bir 3: 244 . ib 261 . ST 146, 274 . Lg 3: 399, 724 ."],"e":["kufna Bir 3: 261. "]},{"a":"kofna","b":"vb","c":"v.","d":["l. kvävas. Se Th. Hjelmqvist, Stud. i nord. filol. IV 3: 36 f. kom fwl oc snödhaste dön i min näsa, swa från at iac nästan k[r]ompadhe (r felaktigt insatt av utg. Hel män 218 ."],"e":[]},{"a":"kofoter","b":"nn","c":"","d":["kofot. ss redskapsbeteckning. Uppl Format 46: 203 (omkr. 1513)."],"e":["koofoth )"]},{"a":"kofra","b":"vb","c":"v.","d":["upphjälpa, befordra. thör thrä kofra latan eldh GO 52 . "],"e":["-adhe )","kofra sik, repa sig . the koffrado sik ey än i dagh RK 1: 269 . - Jfr forkofra."]},{"a":"kofra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["kofra sik , förkorvr sig, tillväxa, frodas. sua som eldin kofar sik oc växir aff thy at widhin vppa lägx Prosadikter (arl) 9 . man vatnar trä ok örther mädhen the ära lithen sedhan kofra the sig siälff Saml 6: 176 . - refl. @kofras, förkovra sig, frodas . . . vppa the theras by mage byggas oc förbättras, oc the sielfwe thess bättre kofras oc bestande blifwa Priv f Sv st 69 (1421, avskr.) . - Jfr forkofra."]},{"a":"kofring","b":"nn","c":"","d":["upphjälpande, förkofran. for stadhsen i wyborgh kofringh bestandilse och bätringh skul FH 1: 8 ( 1387) ."],"e":[]},{"a":"koft","b":"nn","c":"","d":["ett till mansdräkten hörande överplagg Se Meijerbergs ark. f. s. ordforkn. 7: 25 ff. ännu gifwer iag henne allan järnan, lkoftar (möjligen fel ör kofart; jfr kofart 3) och bolagstyg hwad det hälst kan nämnas, som här är FMU 5: 89 (1484, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"kogge el.","b":"","c":"","d":["kugg. hug ämpue trä til träller väler kogger oc hiulved Brass Cal 267. "],"e":["*kogger? m. (pl. kuggar Arell Brask BiI 26) ","*kogga vidher , "]},{"a":"kogger","b":"nn","c":"","d":["ett slags större fartyg af bred, oval form. tha loth konungin skip til redha kogga stora ok butzor bredha ´RK 1: 4191. ib 4239, 4240 . " finge swa mangen kogh och holk " ib 2: 369 . ib 420, 7307, 7778. - i ortnamn. i kogga haffu SO 188, 198 ."],"e":["kog RK 2: 7778 . ","kogh ib 3569, 420, 7327 . -ar),"]},{"a":"kogger","b":"nn","c":"","d":["kogg, ett slags större fartyg. Se Sdw 2: 1251. "],"e":["*kogga bom","*koggabomnykil","*kogga bro , ","*kogga hamn","-haffn )"]},{"a":"kogher","b":"nn","c":"","d":["koger. " kogar idest farethra " GU C 20 s. 149 . " erick matsson kendis anammet pa sin deel eth armeborst, haa, bete, kogher STb 3: 445 (1499). Jfr stralkogher. ""],"e":["kogar )"]},{"a":"kogher","b":"nn","c":"","d":["koger. tog iij pyla aff sit koger Di 54 . " ath then som skytta är hafwer arbost färdogith oc xxx pila ällersläktor j koghreno " PM 24 . Jfr pila kogher."],"e":[]},{"a":"kogherbyssa","b":"nn","c":"","d":["= kogher. " fik han eena kogerbysso oc pilja vti " RK 1: (Albr) s. 212 ."],"e":[]},{"a":"kohudh","b":"","c":"","d":[" GS 51 ( 1450) . Jfr kor hudh."],"e":["koo- )","kohud"]},{"a":"kohudh","b":"nn","c":"","d":["kohus. Arnell Brask BiI 28. HLG 3: 110 (1529)."],"e":["koo- . "]},{"a":"kojekkerska","b":"nn","c":"","d":["ss. ltillnamn. kadrin kojeckerska SSkb 97 (1503-04). Jfr korkirska."],"e":[]},{"a":"koka","b":"vb","c":"v.","d":["koka, genom kokning bereda el. tillaga. wi viliom til redha äller koka tik eth kiidh MB 2: 113 . them som lifwa vislica ok sobrie är öfryt kokat salt ok bröth oc hungrin Bo 133 . " frokoster skal hallas mz iij räthe mz skinkom grythastek ok (trol. att underförstå: köt) kokith mz salth a watn " SO 16 ."],"e":[]},{"a":"koka","b":"nn","c":"","d":["koka, jordkoka. " en aker fwl aff kokor " MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"kokel","b":"nn","c":"","d":["trolldom, förtrollning. " hon är saa kusin i syna hiärtha meth kokell och trwldom " Lg 3: 138 ."],"e":["kokkell )"]},{"a":"kokelskaper","b":"","c":"","d":[],"e":["kokil- . ","kokul- Gr (Cod. D) 371), m.? kokelskap? n.? "]},{"a":"kokelspel","b":"","c":"","d":["trolldom. MP 3: 128 . then steen (ɔ: elitropus) brwkas til kokelspel oc troldom PMSkr 4712 ."],"e":["kokil- )"]},{"a":"koker","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kokia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["kokia ater , jäsa, sjuda? upphettas? solinna giisla the slas ater op aff iordhinne som kokiar (Cod. B kolmar 537) ater aff mwr oc berghe MB 1: 122 ."]},{"a":"kokirska","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SSkb 53 (1502-03). margit kockerske ib s297 (1508-09). Stock Skb 6, 30 (1516_17), 240 (1524-25), 265 (1525-26)."],"e":["kokarska )"]},{"a":"kokiöt","b":"nn","c":"","d":["kokött. Prosadikter (Sju vise m) 125 . Stock Skb 284 (1490-98, Skip)."],"e":["koo- . ","-kyt- . ","-köt )"]},{"a":"kokiöt","b":"nn","c":"","d":["kokött. TS 26 . " ii pund koköth oc faaraköt " BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . " eth skipund kokött " ib 5: 268 ( 1508) . XII tunnor saltgrönth kokyth HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["koköth . ","kokött . ","kokyth )"]},{"a":"kokker","b":"nn","c":"","d":["kock. " till kocken i stegherhws gik " RK 3: (sista forts.) 4417 . ib 4419, 4423. 4424, 4432. Jfr mästarkokker."],"e":[]},{"a":"kokker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " bennckt kogh " StÄmb 113 ( 1487) , ib 115 ( 1488) , 117 (1489). oleff köch STb 4: II (1504). - Jfr gards-, mästar-, skip-kokker. are, "],"e":["kooch . ","kogh . ","köch )","*kokka dränger"]},{"a":"kokla","b":"vb","c":"v.","d":["trolla. " prestigiare kogla oc syn vändha " GU C 20 s. 482 ."],"e":[]},{"a":"koklan","b":"nn","c":"","d":["rolldom. G C 20 s. 482."],"e":["koglan )"]},{"a":"koklan","b":"nn","c":"","d":["trolldom. Bil 461 . ST 37 ."],"e":[]},{"a":"koklare","b":"nn","c":"","d":["1) trollkarl. " var i ierusalem koklare en klokar. hät sinom magus " Bu 101 . ib 196 . Bil 225 . KL 144, 226 . Bir 1: 61. ST 37, 45 . Ber 156, 157 . MB 2: 374, 381, 410 . ","2) gycklare. een kloklare (motsv. ställe i Bu: goliardus 497) lekte een dagh for konugxsins bordhe ST 116 . LfK 215 ."],"e":["kloklara galder , "]},{"a":"koklare kokklae. koglare. cöglare","b":"nn","c":"","d":["1) trollkarl. Se Sdw 2: 1251. the visasta aff caldea oc iuda som finnas kundo j hans rike, cöclaa oc spamän Prosadikter (Varl) 63 . " prestigiator koglare oc synvändae " GU C 20 s. 482 . 2) gycklare. om hon onytteligha haffwir skingrat sin thing ellir gooz j bland kokklara daara skämdagästom SvKyrkobr 350 ."],"e":[]},{"a":"koko hus","b":"nn","c":"","d":["kokhus. StÄmb 291 ( 1541) . VKU 78 ( 1554) ."],"e":["koke- )"]},{"a":"koko skorsten","b":"nn","c":"","d":["kokspis, köksspis. " lot vp jössä swiin ena muradha gatubodh mädh enom koko skorsten " SJ 145 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"koko skorsten","b":"nn","c":"","d":["skorsten till kokspis; kokspis. . . . gardh . . . medh . . . en kocha skorsten offuan thakit Stb 3: 459 (1499). ib 4: 77 ( 1505) . pedher murarmestare, som . . . muradhe ärlien til kokaskorsthen och lagadhe kokaskorsthenen när iohan kannagiuthare HLG 2: 37 (1512)."],"e":["koka- . ","kockha- . ","koke- )"]},{"a":"koko sten","b":"nn","c":"","d":["lkokspis, köksspis. the litzsla stwfwn, som i trägardin är, och windhen ok kokastenin STb 1: 69 ( 1476) . ib 2: 179 ( 1486) ."],"e":["koka- )"]},{"a":"kol","b":"nn","c":"","d":["kol. " swart som kol " Bil 719 . Bu 208 . Al 9367, 9474 . Lg 3: 377 . " hans ryggir är swa som bränt kool " Bir 1: 68. hans bakir är swa som kol. hulkin som tho skulle wara swa som fils been ib 70 . 71, 188. tha kolin äru vpnöt ok malmin flytir j eldenom ib 328 . ib 2: 161, 162 . " hwa som androm afhände kul " SD 5: 638 ( 1347) . pläghar kooll ath bränna RK 3: 3023 . Di 121, 123 . för än thz war brunnit alt i koll ib 66 . " i the faghro sermone . . . ther fullir är mz sötmans ok älskoghans kulum " Bo 176 . "],"e":["koll Di 66, 123 ; Lg 3: 377 . ","kool . ","kooll RK 3: 3023 . ","kul SD 5: 638 ( 1347); -um Bo 176 ; ","-in Bir 2: 162 . ","cul Bu 208 . ","kwll Di 121 ), ","kolabrännare , ","kolakarl","kula- )","kola vidher","kolawedh )"]},{"a":"kol","b":"nn","c":"","d":["kol. " xvi stigha koll " ATb 1: 257 ( 1467) . " vij tunnor kol " Stock Skb 73 ( 1518) . PMSkr 626 (avskr.). Jfr linda-, sten-kol. "],"e":["kll . ","lkooll )","kola brännare (kolebernare), ","*kola mila","-myla )","*kola skogher","koola- )"]},{"a":"kola","b":"vb","c":"v.","d":["kola. ATb 2: 340 ( 1488) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"kola","b":"vb","c":"v.","d":["kola, bränna kol. theres kolre skulu kola IIII mila för v kipsund DD 1: 168 (1499, gammal afskr)."],"e":[]},{"a":"kolare","b":"","c":"","d":[" kolas,), . lkolare. ss tillnamn. lerich kolere Stock Skb 33 (1516-17). ib 70 (1517-18), 179 (1521-22). hustrv elin jkolas HlG 3: 9 (1518). Jfr kölare."],"e":["kolere . "]},{"a":"kolare","b":"nn","c":"","d":["kolare. SD 5: 637 ( 1347), 638. Bir 2: 161, 162. DD 1: 168 ( 1499, gammal afskr.) . BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . "],"e":["kolara dräner","kolare- )"]},{"a":"kolbergs salt","b":"nn","c":"","d":["salt utskeppat från Kolbeg. lhan salde kolbergx salth for traffwn salth ok j traffwen twnna STb 2: 106 ( 1485) ."],"e":["kolbergx )"]},{"a":"kolbränna","b":"nn","c":"","d":["kolbrännare. " ss tillnamn. amund kolbrenna " RK 1: (LRK) s. 224 . folk kallar mik kolbrenna ib. PK 255 (i var.). Jfr kolabrännare."],"e":["vulbrenna L.),"]},{"a":"kolbrännare","b":"","c":"","d":[" Vm Fornm Årsskr 26: 83 (1360, senae avskr.) . Jfr kola brännare och korbärare."],"e":["lkolbränare"]},{"a":"kolder","b":"","c":"","d":[" , se kulder."],"e":[]},{"a":"kolegha","b":"nn","c":"","d":["oc serdelis kirkio oc henne embtzmannom at the ey läner aff koolegho thagi än hon j iffue är Gummers Syn-stat 43 (1425, vidim. fån 1410). Kumla kyrkas rb 3 (1421). ib (1422) . ib 15 (1443, 32 (omkr. 1442 - 72?). VKU 134 ( 1569) ."],"e":["koo- . ","-lega , ","-leka . ","-or ) , "]},{"a":"kolelder","b":"nn","c":"","d":["koleld. " oppo een sakt kool eld " LB 7: 326 ."],"e":["kool- )"]},{"a":"kolelder","b":"nn","c":"","d":["koleld. PMSkr 405 . Jfr värmis koleder."],"e":[]},{"a":"kolhuppadher","b":"","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1251."],"e":[]},{"a":"kolhuppadher","b":"av","c":"adj.","d":["tha äter herra abote fäm eg stekt och fäm sudhin och fäm giord i gryto och fäm i panno och fäm sudin i kale och fäm kolhuppad (annan läsart: kolfhufwdh; för kallhovudh?) AS 60 ."],"e":[]},{"a":"kolin","b":"av","c":"adj.","d":["kulen, frusen, af köld hopkrumpen. nordhan wädhrädh hwilkit som är kalt och gör man kolnan och walin (in frigore constringit et torpents facit) Ber 182 ."],"e":[]},{"a":"kolke","b":"nn","c":"","d":["kolk, ett slags mot not utan kil, nyttjad i fiskebyggnader Se Sdw 2: 1251. . . . at the dame men som kolkä och nodh haffuä ther i elfwennä Akt Kungsådr 21 (1470-86). gaff . . . synom barnom en halff korck lagxafiske STb 1: 372 ( 1483) . tydeke hansson loth kasta hennis fyrskedhe vppa landet vtaff sama or:a halffwa korcka ib s373."],"e":["korcka Stb 1: 373 (1482)) och ","kolker (obl. korck Stb 1: 372 (1482)),"]},{"a":"kolker","b":"nn","c":"","d":["i laxfiskebyggnad nyttjad not utan kil. Se Rietz s. 378 f. forfiske göra med kolkwm näthiom eller nothom SD 5: 729 ( 1347, gammal afskr.) . hade . . . screfuet ther wti nodh for kolcke FH 1: 52 ( 1484, nyare afskr.) . ther som scrifuet är nodh for colcke ib. " ib 5: 11 ( 1453). med lippo nooth kolk fara " ib 8: 9 (1463, afskr.) ."],"e":[]},{"a":"kollas","b":"","c":"","d":["kalas, festmåltid. " jtem til collas bacada munka beströdda suceher " Sex ekon tr 271 . - bildl. lhwat dellas (felläst för collas enl. fil. licl. S. Gustafson) pa all holl BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) ."],"e":["collas )"]},{"a":"kollations bref","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kolle","b":"","c":"","d":[" , se kulle."],"e":[]},{"a":"kollekt","b":"nn","c":"","d":[" ? kollekt[bön). HLG 1: 124 (1481). GPM 2: 390 ( 1491) ."],"e":["-er ) , "]},{"a":"kollekta","b":"nn","c":"","d":["kollekt, bön som i messa läses el. sjunges näst före episteln. then andhrä collectan skal wara aff jomffru marie bedröfwelse then tredie af sancte birgittä then fjärde aff allhelgon then fämte fore liffuandes ok dödha FH 1: 54 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"kollekta","b":"nn","c":"","d":["kollekt(bön). Se Sdw 2: 1251. JMÖ 138 ."],"e":["-or ) , "]},{"a":"koller","b":"nn","c":"","d":["halsbeklädnad, till rustningen hörande, af tjockt läder förfärdigad betäckning för halsen och bålens öfre del, kyller. partes cuisdam armature videlicet . . . coleer SD 3: 287 ( 1316) ."],"e":["coleer )"]},{"a":"kollotter","b":"","c":"","d":[" , se kullotter."],"e":[]},{"a":"kolman","b":"nn","c":"","d":["kolare? ss tillnamn. arwidh kolman VKU 103 ( 1561) ."],"e":[]},{"a":"kolmule","b":"nn","c":"","d":["gadus melanostumus Nilss. " I vorde kwimwle " HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["kwl- )"]},{"a":"kolmule","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kolna","b":"vb","c":"v.","d":["kallna, slockna. eg. coh bildl. alle mins sons limi harandho ok kolnahdo j dödhenom Bir 1: 268. ib 85, 2: 244, 266 ; 4: 135, 148. Lg 3: 517 . fothen kwlner LB 3: 83 . " för än han !UDDA_TECKEN? likamen) ware alstingx kolnadher " KL 317 . then man som kolnahde j allom limom Bir 3: 36. kolnadhe mannin aff räddogha ib 2: 287 . " smidhin glödgar the thing som slionadh oc kolnadh äru " ib 4: 99 . ib 3: 173 . hänna hiärta kolnade ok sloknade j thinne thiänist ib 1: 105 . " huru thera hiärta kolnar swa " ib 149 . skörlifnadhz luste kolnahde i hanom KL 210 . " mangra manna kärlekir är kolnadhir " Gr 301 . Bir 1: 314, 2: 33, 59, 3: 64. Su 260, 381 . " thänne gudelike kärleken haffuer swa kolnat i mangha manna hiärta " ib 2 . han . . . kolna allir i gudz kärlek Bir 2: 52. ib 1: 394, 2: 113 . al thin makt skal kolna oc forgaa ib 37 . " togh han nokot litit . . . kolna i sine gudhelikheet " Ansg 177 . innan thäs at han sva kolnade i gudhlikom kärlek ib. hon (själen) kolna af wrangom lusta (d. v. s. den onda lustans eld dämpas i henne) Bir 1: 371. iak slionahde och kolnadhe aff bönanna och taranna hita Ber 231 . "],"e":["kulna Lg 3: 517 . ","kwlna: -er LB 3: 83 . ","kolna ater , "]},{"a":"kolna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kolnä )"]},{"a":"kolna","b":"vb","c":"v.","d":["kallna, slockna. eg. loch bild. wathu . . . som är swdith ädh renth salth ok kolmath PMSkr 337 . ib 353 . nw be- gynthe then frome troli kärlig slögna ok kolna j¨ hennes hog oc hiärta Troj 173 ."],"e":["-adher . ","kaaldna PMSkr 42376 ),"]},{"a":"kolnisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Kölnisk. gifuer iak herra biörne . . . min könescha klädhesäk SD NS 1: 514 ( 1405) . " wägen kolnisk mark " HSH 19: 14 ( 1497) . " ij kolneske pennighe wekt " LB 3: 191 . " iij ok xxx tusandh lödugha mark j könisk vikth " RK 1: (sfgn) s. 172 . " ath betala j kolnisk wikt fryi iijM [3000] lödhogh mark ok femty ib. lotodh j kölnisk vykt betala " ib s. 173 . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), NS 1: 59 ( 1401). Jfr Schiller-Lübben kollensch gwwicht. "],"e":["kolnesker: -eska SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet); -eske LB 3: 191 . kölnisker. kölnescher. ","kölnossaker: -osska SD NS 1: 59 ( 1401)),"]},{"a":"kolorter","b":"nn","c":"","d":["kolort. trysta lagin aff een kooloort LB 7: 295 ."],"e":["kooloorter )"]},{"a":"kolsesker","b":"av","c":"adj.","d":["från Cochester (i England). n. tyg från Colchester, stycke a dylikt tyg, vij alna kolsästh Atb 1: 263 (1467). mans tolk til schattat eth graat koolseth for xxv marck STb 3: 127 (1493) ib 130 ( 1493) . Jfr Sdw 1: 672 s. v. kolsesters lakan och Sdw 2: 1251."],"e":["kolsästh . kolset koolseth),"]},{"a":"kolsesters lakan","b":"nn","c":"","d":["etɉ (1/2) kolsesters laken SJ 191 ( 1450) ."],"e":["-laken )"]},{"a":"kolsvarf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["kol suarff . ","kulsuarf . kul suarf),"]},{"a":"kolunga","b":"nn","c":"","d":["ko-lunga? kastade honom mz rothna kolungha RK 1: (sfgn) s. 181 ."],"e":[]},{"a":"kolver","b":"nn","c":"","d":["pil (utan spets). " war hans häst rispa sa snart ther ouer. som kolff i skute (sem kolvi scyti) " Di 90 . " han flögh för stangena som en kolff for eth arborsth " ib 298 ."],"e":[]},{"a":"kolver","b":"nn","c":"","d":["person som talar sluddrigt och slarvigt? " opico . . . -. gnaga ok mynska . . . opici dectur balbudicentes läspe jtem opicus dicitur quimque alerius genus li(n)gue corrvmpit wlgarier kolffuer " GU C 20 s. 432 . -_fr bolta kolver."],"e":["kolffuer )"]},{"a":"kolön","b":"nn","c":"","d":["ersättning för skötsel av ko(r). jtem ii öra klokkarehvstrune för . . . kolön Kumla kyrkas rb 80 (1507?)."],"e":[]},{"a":"kolösa","b":"nn","c":"","d":["lbrist på kor. här (ɔ: i Östergötland) äre oc om vintren flera samqwemda huilka som göre bonden kolösa ökelöse och herrene landolöse Saml 6: 176 ."],"e":[]},{"a":"kom","b":"nn","c":"","d":["och m.? Jfr akom."],"e":[]},{"a":"koma","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"koma","b":"nn","c":"","d":["ankomst. " kunugen var fäghin þera como " Bu 184 . ib 54, 71, 139, 156 . Bo 22, 234 . MB 1: 233 . Al 1520 . RK 1: 621, 2: 3689, 8038 . Di 66, 110, 111, 286 . Lg 38 . LfK 148 . " war them daghir gifuin til anzswara til keysarens komo ater " Bil 433 . " jadus gik moot alexandri koma " Al 1087 . "],"e":["komma: -o LfK 148 ),"]},{"a":"koma","b":"vb","c":"v.","d":[" fläsk ok kolöt weth jak ekke for wist huru mykit the affwa tagit för en jak komb til husit FMU 4: 91 (omkr. 1455). . . . huilkit han ey wille til swars koma pa radstuen Stb 2: 209 (1487) . . . affh segia een reeth . . . mellom erik bondha och hans stiwffmodher . . . som ther koma ffor rettha om thet arff ATb 3: 224 (1510=. - koma til iordha, bliva begraen. then tha alterman är skall lhenne lotha komma til jorda erlige HLG 3: 28 (1518). ib. i 31 (1521). 32 (1522). - koma, föras bringas, egl. och bildl. eptehr thet äth förnempde bandser haffwer aldrig kommeth fran wpsala domkirkio sedha thet war ther försth inkommkth SvSkr(SS) III (1495). dömpdes hon til jorden qik graffwes . . . ffor henne kom wor keresta nadege frves drötning cristines bön STb 3: 412 (1449) . . . huilket hw är til arfs komit jan jönssons hustr STb 4; 15 (1504), en klokkasträngh, som kom til vara prÿmkloka HLG 2; 21 (1511). thet gulet, som kom til en alk ib. lom then arboge borgeren, sm haffuer opburit noget oz effter en död man kom STb 5: 136) (1516). - koma i hugh. Se Sdw 2: 1251 och jfr hugher 5. 2) komma till el. över (på något särskilt, vanl. fientligt, sätt). med dt. tha sagdhe roland (till fienderna) jak komber idher än bäter. foe thy at i hafwin orät oc wi haffwom rät at astanda mz warom gudz laghom Prosadiker (Karl M) 275. - med prep. (ut) ivir. hwar jach kan koma vtoffuer stockhlms borgaa . . . tha skal [jach] hempnas vppa them Stb s1: 139 (1477). - med prep. at. war granneligha omskodhande oppa alla sidhor hwat aat tk kombir, at thu maghe kwnna aff gudz nahd swara allom festisom SpV 454 . 3) komma (tlll), komma (ät), nå. med prep. li. fraan sooman, som aan komber i sion och swa langt offwan qwernena, som . . . VKJ 98 (14457) . - bildl. komma (åt), bekomma. Se Sdw 2: 1251. med prep. til. . . . hwru the (ɔ: tidigare ärkeb. biskopar) ti vpsala kirki hafwa komith äller kompne äro Troil 2: 370 ( 1432) . . . . ath wor kere höuitzman komber engte til hans xl /40) marck eldler hans gotz Stb 1: 345 (1482). . . . ath han orettelica oc falskelige komen war il tet breff han hade fangit aff tingit ib 3: 414 (1499). - med prep. vidh. findz jngen breff eller skeltilaffforscreffne ille, huru the äre wiidh hanum (ɔ: en källare) komen HLG 1: 134 (1491). ","hwa som twaass aff then dödhe oc kommer vedh then döde igen hwat dogher hans twogningh GU C 0 (hand 2) s. 68. . . . ath jach hanom högh eldler staack . . . eller om jak nagat kom wijdh hanom Stb 4: 79 (1505).","6) komma(vid), hava betydelse (för), röra, angå, ha att gör amed. med prep. vidh. ho (ɔ: en äng) är offwe the 15 atthwngha i bynom äro oc komber enkte widher bysens ägjp VKJ 11 ( 1447) .","8) komma (i ett stillstånd). effther thet ath stadin är komen wel till forende . . . tha skal hwar borgamestre haffwa til löna om aareth xviij (18) marck STb 1: 246 ( 1480) . " täs bäther är han siälffuer komin " MP 4: 160 . - komma (undan), slippa (undan). dömpdes hon til jorden quik graffwes . . . ffor henne kom . . drötning cristines bön och kom sin wegh Stb 3: 412 (1499).","9) koma til sik, komma til sig, komma till sans. ther äpther kom sancte dominicus til sigh j gen, oc ffwlkommade mässona JMPs 266. - kommma i bätte skick må i vette att vår saltpanne kommer till sig, så att vi förmå med tiden at brukana och hollana uthen vår skade Linkbibl 1: 196 (1526, Brask). - koma af sik, bliva ifrån sig, förlora fattningen. the gingo . . . sokkande ok sörghindde, kalla ok allaledhis aff sik kompa, skäffwande ok darrande SpV 276 . 10) komma (till), bringas (till). opersonl. thänna . . . vitne sigha swa, at the vildo thet fula ok fölghia medh sinom dhe hvar thet komber, at enar . . . blef först dödher SD N 3: 193 (1416. senare avskr.). - med prep. til. dömpdes jngewal . . . til swerdh epter war keresta nadege herres nade, ath thet thet til kom fram repit, som hans florskullan war STb 3: 419 ( 1499) . komma (till), bliva tid (till). med prep. til. gamblom ängiom kombir til ath the ey kwnna bära gräss PMSkr 203 . - med prep. at. tha aat them dagh kom thär thän hedhrirsame ensuebius skulle lhäde lidhas Hel män 185 . 13) komma, uppkomma, uppstå. eg. och bild. SpV 142 . " jak spör thy, hwadhan kombir thänna omwardhanen ällir omoghin (cura unde dicta sit) " ib 520 . 14) komma, uppkomma, uppstå, inträffa, bliva. thz är kommane ath grchans skullo blyffwa segerwynnara offwr troyaner Troj 84 . - komma, infalla. tha marknade koma STb 1: 139 ( 1477) . 15) komma, bliva, varda. genast kom alt hwsith fult mz hälghom mannom SvKyrkobr 54 . - med prep. til. Se Sdw 2: 125§. . . . oc rentan minskis oc snarliga komber til inthe Arnell Brask BiI 17. - med prep. ivir. koma ivir eno. SeSdw 2: 1251. 16) tillkomma, tllfalla med dat. thette her komer oss baden at betale Skotteb 440 (1470, Kämn) ib. 17) på komma, träffa, överfalla. josaplat spordhe om tholike siukdoma kma allom mannom jämligha Prosadikter (barl) 23 . 19) lända. - bekomma, passa. hwar jordhin ok sädhin mz them som saar draghir owir eno, swa at hwart kombir wäl thy ando, the opgaar thär lustelikin fruct SpV 421 . 20) trans. komma, låta komma, föra, briga, skaffa. med dat. el. ack. lsidhan kwnne hona ey fadher äller modher mz thrw[gh] äler lwkan thädhan koma Mech 8. herr thue kom icke the breff här j retten Arfstv 103 ( 1473) . " haffuer gudh satt them ther in i radzxstuffue, han kome them ther vth Stb 1: 16 (1475). " ib 358 ( 1482) . UpplLagmansdomb 32 (1490). tolff konunga hafwer iak komith vnder mik Prosadikter (KarlM) 252 . " han kmi hänne thät i hwgh ok minne " SkrtUppb 249 (jfr hugher 5). . . . ath skypper pawal ey kom sin handh vijdh per kock, som hasteliga döde j skyppet Stb 4: 141 (1507). then tysk, som haffuer komit hustrv margareta . . . i tet rygget, skal . . . ib 5: 61 ( 1515) . " nar hon haffde alth kommith j godha matto JMP:s 409. grecan kommo diomedam ather oppa häsen jgän " Troj 149 . ib 201 . - komma, förmå. med ack. loch prep. til. olya aff dil hon är god til at komma menniskiona til ath swettas PMSkr 401 . ib 582, 583 . en . . . konwgher . . . hwilken som wille koma alt sith ffolk til at läsa jomffru maria psaltara JMPs 415. - göra (till), förvandla (till). med prep. i. fat järn, som jach fore xxj öre i piiil kom Skotteb 414 (1467-68, Kämn.). ","1) komma. annor (synd) är at komma sik älla falla j samma syndena mädh androm SktUppb 241. för än the komo sik til lexkx, ympadhis jordin Hel män 219 . *koma af stadh (a stasdh), 1) åstadkomma, förebringa. tha han skulle edin gaa ta kom han the xij män äy a stadh AT 1: 35 (1455). Stb 1: 231 (1480). kan han jcke koma ord aff stad tha förgöte them med peninga UpplLagmansdomb 32 (1490). STb 4: 52 (1505).","2) få(ngn] i väg. primatus . . . kom them ((ɔ:krigarna) stragx samma astad tiill wägzs Troj 56 . ","1) komma bort, försinna. Ab 1: 72 (1457). VKJ 276 ( 1466) . " ath the ena tunnan i tolbodene kom bortt STb 1: 326 (1481). fangan, som skylther war for skipperen aff gotlandh, som ort komen är " ib 3 ; 130 (1483).b ib 131 (1493). PMSkr 63 . 2) avägsna , , , tet koma 411 PMSkr 203 . - med prep. at. tha aat them dagh kom thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas Hel män. 185. 13) komma, uppkomma, luppstå. eg. och bildl.SpV 142. jak spör th, hwadhan kombir thänna omwardhanen älir omsorghin (cura unde dicta sit) ib 520 . 14) komma, uppkomma, lupstå, inräffa, bliva. thz är kommande ath grechana skullo blyffws segerwynnara offwer troyaner Troj 84 . - komma, infalla. tha marknade koma STb 1: 139 ( 1477) . 15) komma, liva, varda. lgenast kom alt hwsith fult mz hälgom mannom SvKyrkobr 54 . - med prep. til. Se Sdw 2: 1251. . . . oc rentan minskis oc snarliga komber til inthe Arnell Brask BiI 17. - med prep. ivir. koma ivir eno. SeSdw 2: 1251. 16) tlllkomma, tillfalla. med dat. thette her komer oss baden at betale Skotteb 440 (1470, Kämn) ib. 17) påkmma, träffa, överfalla. josaphat spordhe om tholike siukdoma koma allom mannom jämligha Prosadikter (Ba) 23 . 19) lända. - bekomma, passa. hwar jordhin oc sädhin mz them som sasar, draghir owir eno, swa at hwart kombir wäl thy andro, tha opgaar thär lustelikin fruct SpV 421 . 20) trans. komma, låta kmma, föra, bringa, skaffa. med dat. el. ack. sidhan kwnne hona ey faher äller modher mz thrw[gh] äller wkan thädhan koma Mecht 8 . " herre thure kom icke the breff här j retten Arfsv 103 (1473). haffuer gudh satt them ther in i radzstufune, han kome hem ther vth STb 1: 16 (1475). " ib 358 ( 1482) . Uppl Lagmansdomb 32 ( 1490) . " tolff konunga hafwer iak komith vnder mik Prosadiker (Karl M) 252. han komi hänne thät i hwgh ok minne " SkrtUppb 249 (jfr hugher 5). . . . ath skypper pawal ey kom sin handh vijdh per kock, som hasteliga döde j skyppet STb 4: 141 ( 1507) . then tysk, som haffuer kommit hustrv margareta . . . i tet rygtet, skal . . . ib 5: 61 ( 1515) . " nar hon haffde alth kommidh j godha mattho JMPs 409. grecana kommmo diomedam ather oppa häste jgän " Troj 149 . ib 201 . - komma, förmå. med ack. och prep. til. olya aff dil hon god til at komma menniskiona til ath swettas PMSkr 401 . ib 532, 583 . en . . . konwgher . . . wilken som wille komma alt sith ffolk til at läsa jomfru maria psaltara JMPs 415. - göra (till), förvandla (till). med prep. i. j fat järn, som jach fore xxj öre i piiil kom Skotteb 414 (1467-68, Kämn). - koma sik,","1) komma. annor (synd) är at komma sik älla falla j samma syndena mädh androm SkrtUppb 241 . för än the komo sik til lekx, ympadhis iordhin Hel män 219 .","2) få(ngn) i väg. primus . . . kom them (ɔ: krigarna) stragx samma dag astad tiiil wägzs Troj 56 . - at, 1) komma åt, nå. solen maathe komma aath ten nyäxta tällingän Prosadikter (Sju vise m C) 231 . - Jfr atkoma. - koma bort,","1) komma bort, försvinna. ATb 1: 72 ( 1457) . VKJ 276 ( 1466) . . . . ath the ena tunnan i tolbodene kom bortt STb 1: 326 (1481). fangan, som skyther war for skipperen aff gotlandh, som bort komen är ib 3: 130 ( 1493) . ib 131 (1493). PMSr 63. 2) asvlägsna . . . tet cleff elefson schal lata bort koma tet tygel ok bögning STb 4: 10 (1504). - Jfr bortkoma. ","1) komma fram, infinna sig. skulo the koma fore vthan alla gensign ok hielperede Sb 1: 85 (1477).","3) förebringa, åvägabringa. " äpter thz ath thän stalne hästin fandz i hans wärio oc kunne ey kmma sin fonga man fore " JTb 29 ( 1460) . STb 1: 91 ( 1477) . 4) åstadkomma, tillfoga . . . fore theres kär broders siäl, jsse olofsons, som mik fatigom mannä hände koma scada fore Svrtb 426 (1477). - Jf forekoma. ","1) komma in. - införas, inlastas . . . ath i hans skip komo ecke in meer än v (5) este järn STb 1: 216 ( 1480) . - Jfr inkoma. ","3) påkomma. - hända, vederfaras. med dat. el. i dess ställe ack . . . sa at inthet effter tal skal . . . komme hustrv anne til STb 5: 163 ( 1517) .","5) komma till, bliva til. mz minne samthykkio soff han när mik. oc swa kom pilten til Prosadikter (Sju vise m) 125 . 6) komma til, komma åt. med prep. mädh. menelaus . . . menthe han skulle tha bästa komma til mz ath dräpa honom Troj 155 . ","1) sammankoma. - träffa samman, mötas. bitalassum foot spoor ok ythr ii haff koma tilsaman GU C 20. s. 57.","1) komma till, komma åt, få tillfälle. PMSkr 79 .","4) angå, drabba. " komber swen siwdarson nogath wiidh aff then skadan " STb 1: 221 ( 1479) . anamade anund och birge it skip aff erik kesere. kome tet noget wid, tha skal anu[n] d swara ther till oc birge och inen anner STb 5: 73 ( 1515) .","5) trans. komma (ngt) till stånd, få till stånd. pass. tha spurdhe jak nempdina . . . om thx var almennauxbro oc ther laghliga vidhir kommen oc vidhir sworen Uppsprv 14 (1454). "],"e":["komma . ","cumma Saml 24:280 . pres. komber. kombir. lkomer Skotte 440 (1449_70, Kämn). konj. lkome Stb 1: 16 (1475). komi SkrtUppb 249. impf. ko. komb FMU 4: 91 (omkr. 1445). cum Saml 34: 279 . ","komo Hel män 219 ; Troj 110 . (1510). cummu Saml 24: 280 . ","pes . ","kommande Troj 84 . ","komen . ","komin . kommen Uppsprusv 14 (1454). pl. kompne Troil 2: 370 ( 1432) ; ","-a SpV 276 . ","komith Troil 2: 370 ( 1432) . kommidh JMs 409. kommeth SvSkr(SS) III (1495). imperat. kom STb 2: 236 ( 1487) . Se Sdw 2: 1251 och jfr Hj. Lindroth, Jeijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 116. ff.,","om","koma sik , ","koma at , 1) komma åt, nå. solen maatthe komma aath ten nyuväxta tälingän Prosadiker (Sju vise m C) 231. - Jfr atkoma. ","koma bort , ","*koma af stadh","a stadh )","koma fore , ","koma fram , 2) komma fram, framträda. forda fasbiörne dömpdis iii mark af at han ey kom fram medh sinne lagagärdh ATb 1: 197 ( 1464) . HLG 1: 133 (1480). tha kom forscriffne hustru kadrinä fram med eth skiptes breff Uppl Lagmansdomb 37 ( 1492) . - komma fram, komma i dagen, bliva känd. he j mot loth mikell kegetys oc hans kompana koma fram eeth annad bref Svartb 424 ( 1447) . - komma fram bliva betalad. hwar som är kronone toll skyllogher, late then koma fram, epter xiij (14) daga äro forlidne STb 1: 473 (1479, Burspr.]. 4) komma, färdas (fram). matte jak swa undfangin vära, mik thykte thet vara en höghelik ära hwar iak i wärldin komber fram, som han var här aff mangen man Fredrik ed Noreen 2805 - 2808. - Jfr framkoma. ","*koma hem , komma hem. STb 4: 10 ( 1504) . Jfr hemkoma. ","koma in , ","koma saman 4) sammanföra, samla. thär komber han saman fä fore (ɔ: i stället för annad i penningar) oc drifuer thet til watzstena VKJ 59 ( 1466) . -Jfr saman koma. ","koma til , 1) komma till, komma tillstädes. Se Sdw 2: 1251. STb 5: 58 (1515). ","*koma sik til , komma till sans, sansa sig. grecaua komo siig tiiil jgkän j vlixis tillkomman Troj 110 . ib 160, 184 . j langha stwnd ther äpter kom achilles siig tiiil jgän ib 225. - Jfr tilkoma. ","koma til saman , ","*koma umkring , fullborda sitt kretslopp, gå til ända. Se Sdw 2: 1251. ","koma up , 2) uppresas, uppföra, uppbyggas. Se Sdw 2 1251) ","*koma sik up , komma upp, taga sig upp, resa sig . . . for än han kom sik vp igen STb 1: 3986 ( 1482) . - Jfr upkoma. ","koma ut , 4) utgå, utetalsas. Se Sw 2: 1346. 5) komma ut (med ngt), betala, erlägga. med prep. mädh. jak kan inthe fför kome wt her med STb 5: 7 (1514). - Jfr utkoma. ","koma vidher , ","koma sik vidher , 3) göra sitt bästa? Se Sdw 2: 1251. - Jfr vidher koma. - Jfr af-, be-, for-, ful-, i-, igen-, ivir-, kringum-, mällom-, nidher-, ny-, undan-, unt-, upa-, äptir-koma, ävensom a-, näs-, til-, äptr-komande, a-, af-, ful-, näst-, sen-, väl-komin."]},{"a":"koma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","part . för att uttrycka sättet för kommandet. sanctus iakobus com löpande Bu 172 . sanctus georgius com þär riþande fram mz sinom ib 491 . Val 11, 37. tha sagho the ther koma farande meer än twsende lädior alla warande (motsv. ställe i Hadorphs uppl. s. 62 och Script. rer. svec. I II 22 lyder: tha sago the ther komma fara meer än tusend lodior i en skara) RK 1: 1522 . - med inf. för att uttrycka sättet för kommandet. tha kom joan karlsson til stokholm rida RK 2: 2851 . RK (Had. uppl.) s. 62. - komma, hinna. tha the komo swa lankt fra thera här som xxx viko sio lankt är tha waro the ey halwäghis kompne tiith RK 1: 1496-98. - begifva sig, gå. biwdher honom koma lönlika fran thöm munkomen mz hofdheno Bil 52 . - komma, föras, bringas. eg. och bildl. þaghan þät kumbär innan staþzins vaþa, ok þät kumbär i bymannägä ägho, havi ängin vald ät klandät SR 14 . " com eldar af himnom " Bu 495 . kumbar af himirike röst ib 5 . " then signaadhe dagh ther jak nw se aff hymelin at komä " MD 172 c. kom en röst swa som en thordyn KL 409 .","2) med prep. up a. " kom oppa them om nattina mz thräskiptom här " MB 1: 181 . - med prep. ivir. skal guz vald koma ouir thik ok skalt thu nu vara blindir ena stund KL 156 . ","3) komma (till), komma (åt), nå. med prep. at. " thän gamble strudzin . . . saa sin vnga oc kunde ekke ath honom koma " ST 417 . - bildl. komma¨ (åt), bekomma. koma lätlika at godho lande MB 1: 422 . han !UDDA_TECKEN?: mannen) hawer flästa natwrlika dygdher oc komber tho sent at them ib 127 . ib 394 . ","4) komma (till), hinna, uppnå (ålder el. krafter). med prep. til. " alla iuffru som . . . tel aldar varo komma " Bu 5 . " som ey äru til arä kumin " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.) människan . . . komber senast til sit mäghin oc natwrlikt wit MB 1: 127 . ","5) komma (vid), röra (vid). med prep. viþ. kom nakar vidh mik Bo 72 . kom vidh klädhin ib. - komma i beröring (med), komma i erfarenhet (af). med prep. viþ. jngen är abel nw om sidher vtan han komber onskon widher (ille non potest esse Albel, quem Kain mallatia non exceret) MD (S) 286 .","6) komma (vid), hafva betydelse (för), röra, angå. med prep. viþ. lat som thz ey wid tik komme Va 37 . ib 11 . ","7) komma (för), bringas till (någons) kännedom. med prep. for. þet er for oss komit SD 5: 605 ( 1346) .","8) komma (i), råka (i). med prep. i thw kombir j skadha (incurres damna) Bir 3: 131. - med prep. til. wij äre kompne till kriigh och örligh medh koningh hans BSH 4: 302 ( 1502) . - komma (från), slippa (från), befrias (från). huru iach her bäst aff komma kan Va 37 . " thu kant ey mz mindrä komma ther aff ib. "","9) koma til sik, komma till sig, komma till sans. som han kom til sik i gän Lg 3: 679 . ","10) komma (till), bringas (till). opersonl. med prep. til. " om icke til opslag komber " BSH 5: 7 ( 1504) . - komma (till), blifva tid (till). med prep. til. kom ther til at gudz likame sculde brytas KL 30 . 11) komma, följa. saa kom erik seger säle MD 319 . 12) födas. komber oc ey barn þerrä mällän SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). aff enos kom caynan MB 1: 2 . ib 5 . " aff iaphet koma (härstamma) alle the som bo i swerike ib 3. fläst all europa är komin (härstammar) aff götom " ib. " ib 4. är aldre manna almoghe kumin aff enom mann thz är adam " KS 8 (17, 8) thu . . . som näst är kommen (är närmast beslägtad) MB 2: 212 . 13) komma, uppkomma, uppstå, härröra. eg. och bildl. stiäl een man korn oc saar thz, alt thz ther aff kombir bör honom atirgifwa ST 430 . " af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl " Bu 183 . " hulkit som kombir aff thy at vtgangin är atirlyktir " Bir 2: 131. 14) komma, uppkomma, uppstå, inträffa, blifva. tha kom en storm RK 1: 1500 . " then tiid böör matte ey koma ib 1650. komber thordön " LB 6: 282 . siþan cristnan com Bu 61 . " kom swa dygher braddödhe j lombardia " Bil 481 . " at twädrekt matte komma " MD 388 . then owiliä, som i mellen . . . konungh hans och them komen waar BSH 4: 231 ( 1497) . - komma, inträda. arla vm morghonen daghin kom RK 1: 1422 . vm sancta martyns dah som nu kombyr här näst SD 5: 558 ( 1346, gammal afskr.) . " hans daghar cumba (för -ar) a sancte katerine apton " Bu 489 . " än kombir thän dagher koon thorff sin stiärth vidher " GO 112 . - part. pres. komande, kommande, tillkommande. komade thing Al 7526, 7534 . - komaskolande, d. s. af hans komaskolande pino Bo 119 . Se vidare under skola. 15) komma, blifva, varda. eldir kom lös KL 126 . Bil 872 . kom torpet fult mz strokröffwarom ok qwättäkarlom Lg 3: 541 . 16) tillkomma, tillfalla. med dat. mang goodh thing koma them som göma gudz budhordh ST 545 . 17) påkomma, träffa, öfverfalla. med dat. com þik þässä likama qual Bu 175 . " ther aff komber mannenom alder oc siwkdomber " MB 1: 108 . thy (näml. lifvet) ma koma nakor genwärdha wtna til lib 126. Bo 25 . Bir 1: 139, 2: 279 . " them kom et galith wädher " Al 5621 . them kom the mörka nat ib 8997 . " a hwat stor räddoghe thöm kom tha i hiärtat " Bo 179 . Jfr 2. 18) hända. thet må koma, at tu wil thet lowa tu hauer förra lastat KS 21 (52, 23) . ib 83 (204, 91) . 19) lända. thet forhandla och beslutta, som riken matte komma til gagn oc bestand BSH 5: 9 ( 1504) . " til hierta sorg thz konungen kom " RK 2: 6343 . " thz idher ma koma til ära " Iv 5448 . ib 5654 . 20) trans. komma, låta komma, föra, bringa, skaffa. med dat. el. ack. sanctus iacobus com þöm nöþogha for vara frv Bu 172 . bödh koma sik gregorium Gr 270 . " koma han i hans fadhers händer " MB 1: 230 . " skal landboin koma kornet i hws " SD NS 1: 363 ( 1404) . " wille koma smaswenen lönlika aff brunnenom M 1: 231. engin gat them af stadh comit " Bil 275 . Gr 313 . MEG (red. A) 57 . Lg 41, 46 . SO 150 . " iak ecke mere kwnne her til hope komme " FM 607 ( 1513) . " kommo them oppa helsonna wägh " Lg 3: 392 . " kwnnom wi komma thik ther oppa (på stenen) ib 337. hwar then karman som the komo händer widher (som de fingo tag i) " MB 1: 420 . " han kom phila kniffuin j handenä " Va 34 . " som ider haffuä komit j thenne nödh ib 47. koma tik i winskap mz attilia konung " Di 195 . han . . . com þem þär mz i villo Bu 203 . MB 1: 296 . han . . . komber opta soma aff them i fwla synder ib 277 . koma thom j wande RK 2: 9046 . " koma idher til nakan vadha " Fr 898 . Al 6436 . " huru han kunne komma them vth aff wäghin (rödja den ur vägen) " MB 2: 278 . i haffuen . . . kommit oss aff treldom RK 2: 6802 . fresta om the kunde komit i thz besta ib 5759 . jak wiil oss komma tiil dagha ib 3: 115 . " hennis dödh komber mik aff sinne mina " Fl 382 . " hwat ther brast i lät hans hustru . . . mz store win fulkompna oc til ända koma " Lg 3: 261 . " goda frägd sik komma til hand " MD (S) 265 . " han vilde vuermagha goz mz suikum vndi sik coma " Bu 176 . " wilde alt riket vndir sik komma " MB 2: 278 . " sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma " KS 11 (26, 12) . " koma han til dödha " ST 171 . þa iohannes hafþe komit mästa del af asia tel cristendoms Bu 154 . Bil 124 . - komma, förmå. med dat. at koma hanom tel oqumelek þing Bu 143 . Gr 267 . MB 1: 433 . han kom them all til klostirs (förmådde dem alla att gå i kloster) Bil 784 . " at thu vil mik koma ther til älska thän man ther iak ey vil " Iv 1222 . " komber han thöm til, at hwar thera inbyrdis annan förderwa " KS 63 (157, 69) . komo the . . . romara ther til at the forläto hedhna högtidh Bil 114 . ib 228 . " koma hänne til at bryta gudz budhordh " Bir 3: 176. ib 2: 158 . " thu skalt koma preste til ok andelikit folk at synda mz thik " ST 288 . mz huilket radh han manghom kom til at tiäna sancta anna Lg 3: 686 . " at hon kome thöm androm til äta " Bo 217 . - åstadkomma, åvägabringa. tå han hawer missämio kumit inbyrdes tera mällom KS 63 (157, 69) . ther gitr han änga bätring å komit ib 82 (202, 90) . 21) ?saa at alla bröder höra ock lywdh giffua huadh bröderne tilforen kompne äro i theris siitiende SO 107 . ","1) komma. " kom thik ater a thridhia dagh här " Fl 1285 . Iv 4473 . - gå, begifva sig, laga sig. kom sik mz godhe fund jwer til en thän bäzste stadh som hethir beneuentum Bil 211 . " kom sik a skip " ST 57 . claus kom sich vppo elaholm snart RK 2: s. 343. komma segh til thz landh pa hwilka är cristir folk PM XIII . kom sik lönleka til presten Lg 3: 436 . kom thik hädhan i sama stund oc far thit som thu enge människio kan göra skadha ib 212 . ST 56 . Lg 3: 101, 395, 440 .","2) intränga, uppkomma, uppstå. " inbyrdhis hath . . . haver komith sik mällan brodherliken kärleek " Su 422 .","3) gifva sig, bringa sig. huilken sik til prästa ämbethe komber Lg 3: 330 . " at jak skulle ey koma mik i mang giäld (contraherem debita) " Bir 2: 325. koma sik i ikf älla delo medh sinom wälbornom mannom KS 59 (146, 64) . kom sik siälffwan i mykla oro RK 1: 2855 . " kom sik ther mz til lisa " ib 2: 7649 . som . . . engaledhis kwnno sik til tara komma Su 216 . ","4) bete sig. skal han sik suå koma som han se i höghom wådha KS 22 (55, 24) . koma a, komma att tillhöra, komma i (någons) ego. ä huru hon är idher komin a Fl 1603 . Jfr a koma.","1) komma till, hiinna till, nå. opersonl. thänkia at aat är komith ytersta daghenom MB 1: 317 . ","2) komma åt, få tillfälle, kunna. bidha ther til vi komum aat at hämpnas Bo 12 . " the koma äkke nat (nom possunt) nalkas honom " ib 192 . " ä hwar the kunno koma aat ther plägha the göra sina nat " Al 5725 . - med gen. thu kombir thäs äkke aat Bo 47 . Al 2684 . - Jfr at koma. koma ater, ","1) komma tillbaka, återkomma. kome aldrigh ater SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). för än hanom kom buþit atar mäþ stauenom Bu 101 . " iohanes kom atar tel staþen " ib 156 . SD 5: 638 ( 1347) . MB 1: 178, 181 . ","2) återföra. " com þem atar tel cristendom " Bu 200 . - Jfr ater koma. ","1) komma bort, försvinna. hon kombir borth BSH 4: 305 ( 1502) . ","2) aflägsna. " kom bort alla willo aff sinne äät " MB 1: 178 . hon kommer . . . bort waartir aff handom LB 3: 78 . " koma sik bort, laga sig bort, smyga sig bort. kom sik lönlika borth aff laneno " ST 88 . - Jfr bort koma.","1) komma till, infinna sig? tha kom hans modhir fore oc halp (statim ipsa sucurrebat ei) mz bönom oc godhgerningom Bir 3: 265. ","2) komma för. med dat. kom honom tholikin thanke ffore Bir 1: 337. Su 18 . " kom thz honom före i dröm " Lg 3: 714 . ","3) förebringa, åvägabringa. komma sina bewessning . . . före SD NS 1: 101 ( 1402, nyare afskr.) . - Jfr forekoma. ","1) komma fram, komma till målet. han kombir ok fram mz vxom akir GO 88 .","2) komma fram, framträda. komo fram hunda Bil 103 . ST 305 . " thäntidh amelius saa bericanos koma fram aff skoghenom ridhande " ib 455 . - komma fram, komma i dagen, varda känd. huart got kläþe ok väl litat hauar sit lof. tel bätra ok bätar litat kläþe kombar fram Bu 49 . - komma fram, yttras. taladhe the iomfru nakath ordh . . . tha kom thz fram swa tolkelik Fr 1987 . ","3) trans. " framdrifva, befordra. hakyrt drokin komber fram lönlik siukdom " LB 5: 81 . - få fram, få uttala. the swensko herra oc wälborne män the koma siin ordh nw ängin stadh fram fore the starka thydhiske tungo RK 1: (Albr) s. 209 . - få fram, genomdrifva. the willo koma thera vilia fram RK 1: 3758 . " j komben thz ingelund fram ib 2: 8064. jak skall komma mit ärinde fram " Di 117 .","1) komma in, slippa in. sua brat som han var komin in ginum dörrin Pa 15 . Bil 117 . ","2) komma in i, vinna inträde i, intagas i. om han embetet oc bröderscapit verder är jn ath koma SO 145 . ","3) komma in, inflyta, inbetalas. koma thee fornämda pänninga yn vm sancta martyns dagh SD 5: 558 ( 1346, gammal afskr.) . ","1) komma samman, samlas. komo saman yspanie kunugar. ok portugalie kunugar Bu 177 . " kommo rikens men i arboga saman " RK 2: 6752 . Va 45 . ","2) sammanträffa, förena sig. þre natura komo saman ii guz son Bu 63 . ","3) sammandrabba. rytza fingo ther storan skadha swa som the fanga ok alla stadha huar vplenzske koma saman ok the RK 1: 1372 . " ther kom tha saman en harder leek ib 1: 906. "","4) sammanföra. " juþen com þöm saman diavulin ok þeophilum " Bu 29 . iak . . . kom folkit saman ath kifwa ST 305 . " hon kom samon leon panther ok hwita biörna " Di 232 . - samla, anskaffa. gingo maria magdalena oc en annor maria at koma saman dyr krydde Bo 219 . - Jfr saman koma. ","1) öfvrraska, öfverfalla, anfalla. han komber honum swa rasklika til Iv 2386 . ","2) påkomma, komma i sinnet. med dat. thz hoghmodhit, som honum kom til MB 1: 144 . " honom kom swa mykyn räddoghe oc fasi til " ST 304 . - hända, vederfaras. med dat. thz kom them foghlom til dighert qwal (kan äfven öfversättas: det lände foglarne till el. det vållade foglarne stort qval) Al 940 . hånom kombr alt owarandis til KS 22 (53, 23) . " hwadan kom mik the glädhin til " Bil 894 . Bo 12 .","3) komma till, hända, ske, inträffa. opersonl. thz kom swa til at en cristin klärkir . . . delde vidh en hedhin dan Bil 762 . MB 1: 70, 197, 301 . vtan thz kan swa koma til thz ij kristin vardha vil Fl 2506 . " han spordhe huru lund thz kom til " ib 345 . Iv 3657 . Fr 1992 . " kom ther samuledh til mz abimelech . . . som för timde mz pharao " MB 1: 196 . thz kom til aff iomfru mario dyghdh ST 198 . " thz kom swa til (förhållandet var det) " ib 510 . RK 2: 1525 . huru komber tha thz til (huru kommer det sig) at thenne kamaren cy opbrennes aff sama eelde LfK 284 . - Jfr til koma. ","1) sammankomma, samlas. nar the möttos ok koma til saman Bo 248 . moth mydsomar komo the til saman RK 2: 7462 ","2) passa till samman? komma öfver ens? komo the wel badhe til saman ST 88 . ","1) komma upp. fiol . . . j stridhastan strööm . . . ok kom vp heel ok oskaddir KL 85 . " huädhan han kombir aldre op som thit kombir nidhir " Bir 2: 218. ","2) uppkomma, uppstå, blifva till. kom opp een stoor eellir Lg 3: 382 . ","3) åvägabringa, genomdrifva. " han kom thz opp at konungh läth sancte anna beläthe göre offuer alth siith riike " Lg 3: 32 . - Jfr up koma.","1) påkomma, träffa. " nar honom kom nogor bedröfuelse pa " RK 2: 9352 . påkomma, öfverfalla, öfverraska. til thäs at natten kom them pa Va 34 . ","2) ansätta, ifrigt begära, söka öfvertala. kom han them mz böön vppa RK 2: 1778 . ","3) öfverbevisa om. the kommo hanom engen sak oppa RK 2: 6931 . - Jfr upa koma. ","1) komma ut, befrias (från). til thäs at han komber wt aff sinä nödh Va 45 . ","2) komma ut, varda känd. swa kom thz vth at alle fingo wita at iwdas war ekke konungxsins son ST 87 . ","3) utföra, afföra, aflägsna, bortskaffa. pederslya . . . komber wth döth barn aff qwid LB 7: 140 . ib 2: 35, 4: 343 . " kommer wt ont wädir aff inelwonom " ib 3: 68 . komber wth wärk aff brysth ib 2: 37 . - Jfr utkoma. ","1) komma till, komma åt, få tillfälle, lyckas. ä hwar wi kunnom koma widh Al 6417 . RK 43: 108, (sist forts.) 6144. kom wid at wärio sik Di 83 . - med gen. ä hwar the kunno koma thäs widh Al 4384 . ","2) förebringa, anföra. " med dat. tha kome then aftäkt giordh ingo duli widhir " TB 78 . ","3) framleman, betala. " lotho sik tha gerna nöghia at the komo thera sölff tha widh at the wordo ey brende i grundin nid " RK 1: 4354 .","1) komma åt, få tillfälle? edher nåde thöre the göra samma odygd når the komma sig well wedher RK 3: (sista forts.) 5161 .","2) företaga sig? en qwinna kom sik widher at tagha bort hänna sko Lg 3: 245 . - Jfr vidher-koma. - Jfr be-, for-, ful-, hem-, i-, mot-, mällom-, när-, ovan-, um-, und-, äptir-koma, äfvensom nästkomande, ful-, kär-, lagh-, na-, ny-, o-, rät-, väl-komin."],"e":["komma RK 3: 115 ; Val 37; MD 388 ; Di 117 ; MB 2: 128 o. s. v. kuma Bu 205 ; ","-um SD 5: 639 ( 1347) . ","cuma Bu 489 . ","komba: komben RK 2: 8064 . ","kombar Bu 102 . ","lkommer LB 3: 68 . ","kumber SR 13 . ","kumbär ib 13, 14 . ","kumbar Bu 5, 183 . cumba (för cumbar) ib 489 . ","kummer FH 3: 66 ( 1445) . ","imperf . ","kom . ","kam Bu 102 (jfr s. 948); RK 2: 4914, 7483 . ","kaam ib 8991 . pl. komo. kommo RK 2: 6752, 6931 ; Va 45 ; Lg 3: 392 ; MB 2: 284 . ","cumo Bu 500 . ","cvmin Bu 205 . ","cumin ib 493 . ","kumin SD 5: 476 (1345, nyare afskr.), 563 (1346; KS 8 (17, 8) . ","kommen MB 2: 212 . ","kompne BSH 4: 302 ( 1502) . ","cumne Bu 420 ),","koma sik , ","koma af , komma undan. om ena nath kom han aff RK 3: (sista forts.) 5044 . Jfr afkoma, afkomande, afkomin. ","koma at , ","koma ater i gen , komma tillbaka. han kom ater rasklika ij geen Fr 2266 . ib (Cod. B) 2313 . RK 1: 50 . koma bort, ","koma fore , ","koma fram , ","koma sik fram , smyga sig fram. annar komber sik fram fore honum swa kloklika, at han wardher känder fore hin at nampne MB 1: 215 . " hin som sik komber fram mz fals ib. - Jfr fram koma. koma i gen, återkomma. " SD NS 1: 425 ( 1405) . the komi i gen Pa 10 . Di 42 . Jfr i gen koma. koma in, ","koma sik in , gå in, smyga sig in. paulus kom sik bahde in oc vt lönlika Bil 117 . " kom sik in for pawan " ST 71 . - Jfr in koma. ","komma ivir , komma öfver. abs. weet jak ey huro tw komber öwer RK 1: 2296 . " tha halp them gud at the komo ower vpa thz andra land " ib 2314 . - med ack. at han sculle alre väl koma owir the brona (möjl. bör dock ivir här fattas ss prep.) Pa 19 . - Jfr ivir koma. ","koma nidher , komma ned. komber pharao konungx dotter oc henna iomfrwr nidher til strandina MB 1: 277 . " huädhan han kombir aldre op som thit kombir nidhir " Bir 2: 218. Jfr nidherkoma. ","koma saman , ","koma til , ","koma til saman , ","koma undan , komma undan. simon kom vndan mz coklara const Bu 102 . Bil 52 . Jfr undan koma. ","koma up , ","koma upa","pa )","koma ut , ","koma vidher , ","koma sik vidher , "]},{"a":"koman","b":"nn","c":"","d":["1) kommande, ankomst. konwngen hörde theras komman Tro 8. lib 101. Jfr ater-, ti-koman."],"e":["komman )"]},{"a":"koman","b":"nn","c":"","d":["kommande, undkommande. " glädhiandis . . . j mynne komman (evasione) " MB 2: 168 . Jfr tilkoman."],"e":["komman )"]},{"a":"komare","b":"nn","c":"","d":["Jfr äptirkomare."],"e":[]},{"a":"komare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr äptirkomare."],"e":[]},{"a":"komaskolande","b":"","c":"","d":[" , se koma 14."],"e":[]},{"a":"komentyr","b":"nn","c":"","d":["kontur, peson som innehade gods tillhörande en andlig riddarorden och som tillika var styresman över ett kringliggande område. incighle ärwerdughs manz herra reyneke van dem wolde, komentyr jnnan arsta Gadolin Pants 281 ( 1389) . - Jfr komtur."],"e":[]},{"a":"komenya","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"komilla bloma","b":"nn","c":"","d":["kaomilblomma. PMSkr 401 ."],"e":["kamilla blomma )"]},{"a":"komilla bloma","b":"nn","c":"","d":["kamomilblomma, matricaria chamomilla Lin. " comomilla thz är commilla bloma " LB 3: 140 . " taka ena yrth som hethir komella bloma ib 1: 96. lagin aff komilla blomor " ib 7: 291 . ib 5: 82, 7: 32, 33, 155, 178, 304, 337 ."],"e":["commilla- . ","komella- . ","komela- LB 7: 155, 178 . ","komella- ib 33 . kamello- 5: 82),"]},{"a":"komilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr inkomilse."],"e":[]},{"a":"komilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, hem-, saman-, tilkomilse."],"e":[]},{"a":"komin","b":"nn","c":"","d":["och f. och n. kummin. wee jdhr som görin tionda, aff mintonne oc anis och kunienne, oc forlatin thät störa är j lagomen SkrtUppb 307 . kuminum kumlin Växtförteckng fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s 6. somme läggia fikonen halfför j fiärdynga ströandis j mellen hwarya flodhena stötta kwmyn PMSkr 332 . Jfr piparkomin."],"e":["kumin . ","kumiin )"]},{"a":"komin","b":"nn","c":"","d":["kummin. " cyminum kwmmyn " LB 6: 284 . carni (för carui) er dansth komyn ib. dansth commin hether karffwa ib 8: 45 . swänzk kwmyn ib 7: 10. ib 147 . " ciminum thz är thydzk komin " ib 3: 148 . cjminum är tyster kwmin ib 2: 44 . " pipar ok komin " Bo 133 . SD 4: 711 (1340?). Bir 4: 101. LB 1: 96, 97, 2: 65, 5: 77, 7: 23, 32, 250 . Jfr brödh-, gardh-, pipar-, spisa-komin. "],"e":["komiin LB 1: 96, 5: 77 . ","komyn ib 6: 284 . ","commin ib 8: 45 . ","komen ib 7: 23, 250 . ","kwmin Bir 4: 101 ; LB 2: 44, 7: 147 . ","kwmyn ib 10 . ","kwmen ib 32 . ","kumyn ib 2: 65 . kwmyn i 6: 284),","komina bloma","commina- . ","commena- . ","commyna- )"]},{"a":"komina","b":"nn","c":"","d":["kummin. " tagh vinruta lagh oc kwmina stötta . . . och smör gon mz " Saml 27: 107 . PMSkr 249 . " tak stafsagriam oc kwnino lika wikth " ib 258 . ib 337, 338 ."],"e":["kwmina )"]},{"a":"komiolk","b":"nn","c":"","d":["komjölk. LB 7: 11, 8: 47 ."],"e":["-miölk LB 7: 11, 8: 47), "]},{"a":"komirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forekomirska."],"e":[]},{"a":"kommenda","b":"nn","c":"","d":["andligt ämbete hvars inkomst för viss tid är anslagen åt person som icke förvaltar det. " i rom war han en cardinal, tha han fick moth capitel war lincöpungz kirkia til en commendea " MD 507 ."],"e":[]},{"a":"kommise","b":"nn","c":"","d":["forverffuä pawens breff paa then commissä, som her hemmingh heem sendhe HSH 18: 22 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"kommunicera","b":"vb","c":"v.","d":["kommunicera, göra delaktig af altarest sakrament. thaghan var herra ihesus hafdhe communicerat discipulos Bo 177 ."],"e":[]},{"a":"kompakt","b":"nn","c":"","d":["öfverenskommelse, förbund. " at ther er giort noghen compacth mellom kwnghen oc the lybzske " BSH 5: 442 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"kompakt n","b":"","c":"","d":["överenskommelse, avtal. " lnar the fornwmmo sadant slempt compakt giordt war j mällom troyander oc grecana " Troj 259 ."],"e":[]},{"a":"kompan","b":"nn","c":"","d":["förbund, förbindelse. " tholff män sorne j kompanaskap " Bil 877 . Jfr kompanaskap."],"e":["kompen GO 495 . ","kompon: -ona ib 712. ","kumpan: -ana Bu 129, 508 ; Di 90 . ","cumpan Bu 507 ; ","-ane ib 204 . ","koppan: -ane BSH 5: 358 ( 1509) . -ar),"]},{"a":"kompan","b":"nn","c":"","d":["kamrat, följeslagare. Atb 1: 260 (1467), 326 assicus cli kompon (hskr.: kompom) ok säk man GU c 20 s. l40. Ps 583. _ bolagsman. mellan pakula by ok thera kompanom ok benkt michelson ok hass kompanom SD NS 2: 251 (1410, gammal avskr.) . - delägare i fartyg. tha likowäl ärw ey skiparens kompana mera pliktoghe thär j betala PMSkr 51 . ss tillnamn. ATb 3: 236 . (1510). Jfr drykio-, mädh-, rövara-, skyrdha-, -strids-, ärandis-kompan, ävensom burskaps-, o-kompanar."],"e":["kompon . ","kumpan Svatb 150 (1374). konpan ATb 3: 226 ( 1510) ), "]},{"a":"kompani","b":"nn","c":"","d":["samfund, förbund, skara. " alt konung artws komparni " Fr 553 . thz komparni af thz sihwalfua bordh ib 1233 . ib 19, 1625, 1795 . " aff hertugh fräderikx komparni " ib 1583 . matius ketilmundason ok hans kompani RK 1: 1652 . rytzanne kompani ib 1586 . ib 3797 . - skrå. huilkin skomakare som hafwer giorth lyka ok räth här j kompanino SO 17 . ib 5, 6, 13, 23 o. s. v. j alla embetez kompani ok sellscapp ib 77 . " vidher eth pundh wax i kompanith (vid bot af ett pund vax till skråets kassa) ib 16. äpther ath han kompani wan (vann ledamotskap el. upptogs i skrået) ib. 17. nar han haffuer wnnith sigh i companith " ib 62 . ib 61, 66 . TS 26 . Jfr skomakar-, smidha-kompani. - festligt samqväm inom ett skrå. tha kompani drix SO 26 . ib 27 . nar som brödrana holda theras kompanj ok theras retta gildes dryck ib 205 . "],"e":["komparni Fr 19, 553, 1233, 1625, 1795 . ","compnij SO 101 . ","koppani ib 77 ), ","kompanis brodhir","companijs- )","kompanis budh","companijs- )","kompanis mässa","companijs messa )","kompanis rätter","companijs reth )","kompanis skra","compani skra )","kompanis systir","companijs- )"]},{"a":"kompani","b":"nn","c":"","d":["samfud, förbund, skaa. - skrå. STb 3: 466 (1500)."],"e":[]},{"a":"kompani","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1251."],"e":[]},{"a":"kompani","b":"nn","c":"","d":[" FM 383 (1508, daniserande)."],"e":[]},{"a":"kompanimordh","b":"nn","c":"","d":["tillf. " vppa kompanj slagit ok mordit ther giordhes aff myntz herra ryttara (överskrift) Stb 3: 262 (1495). ""],"e":[]},{"a":"kompanislagh","b":"nn","c":"","d":["tillf. Se föregående artikel."],"e":[]},{"a":"kompanliker","b":"","c":"","d":[" , adj kamratlig, bderlig, vänskaplig. mins mandoms lioffhet som mik giordhe allom älskelighin ok kompanligin (sociabilem] Mecht 26 . "],"e":["-lighi )"]},{"a":"kompanliker","b":"av","c":"adj.","d":["kamratlig, broderlig, vänskaplig. kompanlikin til iämcristin ib 214 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"kompanskap","b":"nn","c":"","d":["societas; sällskap, gemenskap. thy är the alle fförömilsena söner som ffredenhatha, astwndis hällr onda andana kompanskap, som örlögh opwäkia, än ängla komponskap, hwile ffreden bwladh wärldene JMPs 248. ib 552. hoo henne (ɔ: boken) lääs heller lather läsa j kompenscap nar lostogdt folk forsummad är Troj 315 ."],"e":["kompon- . ","kompen- )"]},{"a":"kompanskap","b":"nn","c":"","d":["societas; sällskap, gemenskap. " drogh sik fran manna kompanskap oc vmgango " Bo 29 . ib 45 . MB 1: 141 . Bir 1: 293, 374, 2: 209, 3: 79, 339 . Ber 27, 71, 115 . han astundade daglika wart kompanskap Bir 1: 318. fly samhälde ok kärlekx kompanskap ib 260 . thu . . . äst komin j tal ok kompanskap mz diäflomen ib 124 . ib 202. MB 1: 265 . " j ondo kompanskapi " Bir 1: 302. hwat kompanscap (consortii) är thic mz hälgahum munkum KL 227 . - samfund. thera kumpanscap sculde ökias aff thy Bir 4: (Dikt) 274. ib 3: 381 . " lät mik ey skilias af thinna hälgha manna kompanskap " KL 309 . hulkin som änglana oc människionna giordhe til eth kompanscap MP 1: 35 . - förbund, förbindelse. then härin aff wrango kompanskapi som thänkt haua at fara til mins sons graff Bir 2: 252. görandis kompanskap til ath skena oc röffwa PM 14 . " at bindha ewighan fridh oc kompanskap mällan jwdhana oc romska herra " MB 2: 242 . - kompani, bolag. byggia skep j kompanskap PM XI . - Jfr hionalags kompanskap, äfvensom kompanaskap."],"e":["kumpanscap Bir 4: (Dikt) 274), "]},{"a":"kompas","b":"nn","c":"","d":["kompass. " ath regera skipith j stormenom äffter kompassen " PM 58 ."],"e":["kompaass (jfr. vok. i änd.)),"]},{"a":"kompas","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1251."],"e":[]},{"a":"komper","b":"nn","c":"","d":["skål, kum. kom jäs äsbiörnsson tre resor for rättin . . . ok krafdhe sit gen, som michel hafe aff hans . . . harkniff ok komper JTb 16 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"kompleter","b":"av","c":"adj.","d":["fullbordad. " huilken bock som completer ok besegeldh war vppa sancta margareta afftan " SO 117 ."],"e":[]},{"a":"komplex","b":"nn","c":"","d":["komplexion. " then tiidhen öffuir sigh thenna complexen colera, tz är hethan " LB 7: 180 . then tiidhen frödgder sig iw mer och mera thenna complexen melancholia ib 182 ."],"e":[]},{"a":"komplexie","b":"nn","c":"","d":[" = komplex. tz som thenna complexien formera kan LB 7: 182 . ib 183."],"e":[]},{"a":"komptare","b":"","c":"","d":[],"e":["kumtare: -aren BSH 4: 349 ( 1503) . ","kuntere: -eren HSH 18: 13 ( 1495) . ","kwnktere: -eren FM 347 ( 1507) )? = komptur. komptaren aff räfla HSH 22: 57 ( 1495) . " mesteren oc kuntaren i reffle " BSH 4: 349 ( 1503) . HSH 18: 13 ( 1495) . FM 347 ( 1507) ."]},{"a":"komptur","b":"nn","c":"","d":[" = kometyr. Stb 3: 17 (1492)."],"e":["contwr )"]},{"a":"komptur","b":"nn","c":"","d":["kommendör, kontur, innehafvare af ett ordensgods, föreståndare för ett område inom en andlig riddarorden. " j stocholm munde en prytherra wara . . . then komptur lotho the suensca förstanda huru konungen hafde giört them wanda " RK 2: 1642 . ib 1644, 1652, 1669 . HSH 18: 13 ( 1495) . FM 347 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"komputera","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ivir komputera."],"e":[]},{"a":"komykil","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kon","b":"nn","c":"","d":["genus, slag. endast i gen. sing. i förbindelse med ett föregående adj. el. pron.","1) allsköns, allt slags, alla slags, allahanda. vthan altxkons vphoffs och arffs synd SkrtUppb 355 . "],"e":["-a (för -ar) och -s),","alzkons","*fämskona , fem slags, av fem slalg. bukfylla är fämskona Sv Kyrkobr 356. ","hvatskons","hwadhskons )","mangskona","mans- )","margskona","mars- )","nakorskons","nakra- )","*siuskona","swsköna )","*thräskona","*änskons (enscons. enskuns), intet, ingenting. han lot rät äuscons bristä Vis slep 4. han (ɔ) ma tha enskuns göra thik ilt ib 7 . ib 8 ."]},{"a":"kon","b":"nn","c":"","d":[" MB 1: 58 . alzsköna (sammanblandning med kyn (kön) ib 372 ), ","1) allsköns, allt slags, alla slagas, allahanda. han lät . . . alscona biläte lee Bu 101 . ib 107 . MB 1: 58, 372 . lydha modhir abbatisse jalzchona thingom VKR 22 . ib 23, 48, 54 .","2) något slags. öghano wtan swedha oc alzkona skadha Lg 3: 269 . ","3) allt möjligt. öpnaþes iorþen ok sualgh alskuna Bu 495 . - alzkons (RK 2: 3540. alskons. alzskons. all scons Bil 413 ), ","1) allsköns, allt slags, alla slags, allahanda. hötte han mannom ok alskons grynum diurom Bu175. ib 102 . Bil 413 . Bo 104 . VKR 6 . Fr 2842, 3001 . RK 1: 2, 2: 3540 . ","2) något slags. vtan alzkons smittilse Bir 2: 267. ","3) allt möjligt. hawir . . . alskons hundradha falt Bo 117 . - annarkons (annar skons), ett annat slags. Bil 114 . - enskona, ett slags. enskona ormber är then, ter stander op rätter MB 1: 160 . ib 168, 209, (Cod. B) 487. - enskons, d. s. aff enskons skalfiskom MB 1: (Cod. B) 487 . Bil 109 . - hvatskona (hwaskona), hvilken hälst. alskona frihether som them aff konungom hertogom eller hwaskona (quoscunque) höffdingom . . . vnt oc giffuen ära SD 3: 415 . - hvatskons (hwatzskons Su 77 ), ","1) hvad slags än. j huatskons hlezt nödh the stadde äru Lg 3: 574 .","2) hvilket som hälst slags, något som hälst slags. aldregh kan oc nakor sötasta röst äldher lywdh aff hwatzskons lekara anbodh . . . swa mykyt lina äldher blidhka wngha älskarans öron, som thz lywdh . . . som wth gaar aff mino nampne Su 77 . - margskona, många slags, mångfaldig. aff margskona krankdom Lg 332 . - mangskona (manzskona Su 276 . mångskina (sammanblandning med kyn) KS 17 (45, 19)), många slags, mångfaldig. Bir 4: 54, 56, 59. Lg 67 . " märk her innan manzskona gudz skipan " Su 276 . " äru dyghde månge ok mångskina " KS 17 (45, 19) . - mangskons (mangskungx), månget slags. mangskungx (Cod. A marghskyns 35) creatura MB 1: (Cod. B) 530 . - nakorskona (naghorskona MB 2: 59 ), något slags. MB 2: 59 . - nakorskons (nokor skons), d. s. Bil 84 . - tväskona (tuäskuna KS 79 (195, 87)), två slags, af två slag, tvåfaldig. hafwir min herra twäskona rät til himerikis Bil 786 . Lg 3: 447 . pors är twäskona LB 4: 353 . " nu är tön wärn tuäskuna " KS 79 (195, 87) . - tvåskons, d. s. MB 1: (Cod. B) 489 . thräskona, tre slags, af tre slag. hwlyrth hon är thräskona LB 3: 118 . - thäskona (thäskyna (sammanblandnig med kyn)), sådan. mz thälskyna krpat MB 1: 90 . - thäskons (thäskuns), d. s. thäskuns nödh Bil 543 ."],"e":["alzchona VKR 22, 23 . ","alscona Bu 101 . ","alskonna ib 107 . alskuna L.; Bu 495 . ","alzkonas"]},{"a":"kon","b":"","c":"","d":[" Jfr apinio kon."],"e":[]},{"a":"kona","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) qvina. " män ok kono " Bu 3 . kuna gialle all bruth siin sum madher SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . " af krisnum manne äldir kono ib. en kona gaff oleo til sancti batholomei kirkio " Bil 211 . enghen kono (för -a) var mera grathen j hymelandh Di 225 . " kona vtan blygdh " KS 46 (118, 50) . nödh kännir nakoth kona at spinna GO 569 . Bil 10 . MD 388 . MB 1: 84, 85 o. s. v. Di 5, 15, 36, 86 . LB 3: 62, 76, 77, 7: 10, 136, 145 . Di 247 . ","2) hustru. " þu ok þin kona " Bu 4 . " mz sinne cono ok barnom " ib 172 . ib 137, 138, 520 . KL 210 . MB 1: 87 . Di 14 . MD 82 . ath tolffara pilther sig kono bidher ib (S) 242 . " sigh kwnu bidhia ib. "","3) frilla. " AS 59. - Jfr aþal-, almännings-, brodhor, frälsis-, fränd-, fäste-, galder-, gardh-, gipta-, gran-., hema-, hor-, hus-, legho-, lif-, miskunna-, naþ-, nokka-, port-, sif-, sio-, skiptis-, skyldar-, skynia-, sona-, spa-, trol- väf-, öl-kona, äfvensom qvinna. "","1) qvinnofrid, fred och säkerhet som en qvinna är berättigad att åtnjuta. quinna fridh halda KS 49 (124, 53) . ","2) fred för qvinnor, frihet från att ofredas af qvinnor. epther then gamble hollandz sedh huar man nöth icke qvinna fredh (red. B: ther men niwta ey för qvinfolk frid) RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6286. - Jfr qvinno friþer."],"e":["kuna SD 4: 408 (1335, nyare afskr.); -u KL 210 ; MD 82 ; ","-or LB 3: 62 . ","kwna: -u MD (S) 242 . gen. pl. quinna Bil 10 ; se för öfv.r sammansättningar. ","quinnanna Lg 927 ), ","kono miolk","-myolk )","qvinna arf , ","qvinna bänker , ","qvinna friþer , ","qvinna kapa","qwynna- )","qvinna klädhe","quinnä- )","qvinna krankdomber , ","qvinna likame , ","qvinna miolk","quinnä miölk )"]},{"a":"kona","b":"nn","c":"","d":["lL. 1) kvinna. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 772. anamede cristiern bage bade komen och karliin til sich, som schedin hade stolit STb 3: 388 ( 1498) . er thz kona, som bakar, thaa äger hon twa klädher Arnell Brask BiI 25. 2) hustru. mit goz ii ulwagrawom . . . hulkith iak mz mine kono viwlle fik Vg Fornmt III 7-8: 154 (1378-80). ib (1378) . - Jfr adhal-, badhstovu-, brodhor-, fä-. fäste-, hor-, hus-, iuta-, klädha-, leghp-, prästa-, ryttara-, sapo-, sona-, stovu-. sylta-, sylto-, syte-, söm-, söma-, thvätta-kona. "],"e":["konis JTb 111 ( 1525) ), ","*qvinna band","-bondh )","*qvinna fora , ","qvinna kapa , ","*qvinna sidha , "]},{"a":"kondicie","b":"nn","c":"","d":["stånd. " hwad staat, grad eller condicie han är eller ware kan " BSH 5: 625 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"konfederat","b":"nn","c":"","d":["bundsförvandt. " then waar broder oc confedrath vndsäthninger görä " HSH 19: 10 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"konfederation","b":"nn","c":"","d":["förbund. " aff theris sworna broderscap ok confedration " FM 133 (1502, samt afskr.) ."],"e":[]},{"a":"konfirmation .","b":"","c":"","d":["konfirmation, stadfästelse, bekräftelse (på ämbete, privilegier o. d.). . . . till at faa mi confiration af helge fader pawe pa upsala ake-biscopsdöme Lagerbring Saml 2: 285 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"konfirmatz","b":"nn","c":"","d":["bekräftelse (som en utkorad biskop i sitt ämbete får af påfven). i willo lathä fwlöge eder confirmatz i rom HSH 20: 27 ( 1506) . " hindrade saa hans confirmatz " MD 505 ."],"e":[]},{"a":"konfirmera","b":"vb","c":"v.","d":["bekräfta, stadfästa, antaga. " äpte thz at han hafdhe thöm breff fangit al confirmeradh äpte sinom vilia " Bil 895 . " confirmerade arrii wantro " ib 589 . sanctus petrus confirmadhe the läst. at läsa jnnan the hälgho kirkiu wm alla wäarldena ib 248 . " badh pauan confirmera sik oc sinom brödrom predikara lifnad " ib 791 . förbödh annan biscop confirmera (scripsit . . . ne . . . successorem aliquem ordinarent) Lg 660 ."],"e":[]},{"a":"konfirmera","b":"vb","c":"v.","d":["bekräfta, staffästa, antaga. Bisk Nis vis-st 194."],"e":["-adhe )"]},{"a":"konfäkt","b":"nn","c":"","d":["konfekt. " koka ok samman blanda eth confäkt ällar smörilse " LfK 85 . " eth sötasta confäkt " ib. " ätandis försth eth stykke confäkth giorth ok kallas dimargariton " LB 9: 107 ."],"e":[]},{"a":"konfäkt","b":"nn","c":"","d":["konfekt. J Buddes b 91 . SkrtUppb 55 . " swa somwi samman stötom nakot conffekt aff mangshkona bästa yrthom " JMÖ 124 . thässin yrtag[ard]her bär kräselikom människiom, j sinom affväxt, omskiptehelikin confäkt, thz är friidhzsins ok rätwisnna frukt SpV 10 . Stock Skb 192 ( 1521) . laborare in apotheca göre confeeth pillulas iporcas clarret marspan HSH 13 115 (1524, Brask). confect pa ingefära Sex ekon tr 271 ."],"e":[]},{"a":"konglig","b":"","c":"","d":[" , se konungliker."],"e":[]},{"a":"konkordera","b":"vb","c":"v.","d":["vara el. blifva enig. om the ey concordera BSH 5 254 (1508?)."],"e":[]},{"a":"konsekrering","b":"nn","c":"","d":["invigning (till biskop). for then store kostnadh och vtlägningh vij haffue hafft j waar romske rese och consecreingh FM 397 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"konst","b":"","c":"","d":[" , se kunnist."],"e":[]},{"a":"konstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) konstrikt, konstmässigt, konstigt. munde varfrw thz hon sömadhe. älla annat thz hon giordhe. göra thz konstelica älla mykyt behändelica Bo 16 . " hafdhe han hwazske sudhin älla konstelica reddan mat " ib 85 . " ena borgh konstelik bygdh " Al 4439 . ib 7767 . VKR VI: MP 2: 103 . MB 2: 179, 274 . Lg 3 . 522, 548. konstelica (sophistice) disputera aff swa klokom thingom Bir 3: 197. ","2) med konst, med list. the vndan flyddo konsteliga skrymtandis MB 2: 136 . Ber 234 ."],"e":["konstelik Al 4439 . ","konsteliga MB 2: 136, 179, 274 . ","könsteliga Lg 3: 532, 548),"]},{"a":"konsteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) skicklig, sinnrik. " loot them hänta . . . ther slöghe waro oc konstelik " Al 9075 . " bödh han thaghar göra sik en waghn mz konstelik bragdh " ib 9077 . ib 4608 . " mz konstelik sin " ib 9108 . " är ödhmyuktin konstelik " MP 2: 103 .","2) som röjer kunskap el. skicklighet. kant thu stundom nokot thz som konstelikit är bätir än somlike andre Ber 258 .","3) konstmässig, lärd. " wpfinner . . . inbundna konsterlika predikan " Su 228 . ","4) konstmässigt arbetad? j . . . alla handa konsteligom haaffwom MB 2: 173 . " mz androm konstelighom smörilsom " ib 182 . mz . . . alskons könsteligom hedhen stykkiom Lg 3: 524 . nidherslogh . . . allan konstelighin skrudh som dawid oc salomon haffdho leefft j templet MB 2: 219 . ib 223, 275, 276. Lg 3: 548, 549, 550 (på de anförda ställena står dock trol. konsteligom o. s. v. för kosteligom o. s. v. att hänföra till kosteliker, dyrbar, präktig). ","5) högtidlig? tillredde han könsteligasta processionem (cum solemni processione) Lg 3: 569 . kösteliga priuilga ib 562 . " könsteligin ledha breff ib (uppenbarlegen står dock äfven här könsteligasta o. s. v. för kösteligasta o. s. v. att hänföra till kosteliker i betydelsen: högtidlig). ""],"e":["konsterliker . ","konsteligh . könstelig. n. konstelikit Ber 258 . ","könsteligit Lg 3: 550 . ","konstelighin MB 2: 219 . n. pl. könsteligin Lg 3: 562 ),"]},{"a":"konsteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) skicklig, sinrik. gud wndhirstandh är sanneligha mykit mästirlikit ok konsteliit SpV 508 . 4) konstmässigt el. konstrrikt arbetad konstelygh (hskr.: konstygh) kar GU C 20 s. 28 . - Jfr kynsteliker."],"e":["-lygher )"]},{"a":"konstogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) kunnig, skicklig. then älzste . . . som rikaster war ok konsoghare oc wäl talandhe Prosadikter (Sju vise m B) 175 . - med gen. bilinguis . . . twegia mala kostoger ok twetaloger GU C 20 s. 56 ."],"e":["-oger . ","-are ) , "]},{"a":"konstogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) kunnig, skicklig. " mykit konstoghir j striidh " Bil 865 . Al 9954 . " han var mykyt konstoghir at skiuta " Gr 263 . " ey waro män taghir swa konstoge (Cod. A: köne 3) til skip oc at göa dromunda oc sigla " MB 1: (Cod. B) 527 . " een dyyr läkirska mykyt constogh oc wiis " ST 447 . ib 526 . Ber 261 . Lg 3: 503, 565 . ","2) konstmässig, konstrik. " sath hon widh konstogha gerning " VKR v. then mästare . . . som gör wäl konstoga (Cod. A wäl oc kostelika 75) gärning MB 1: (Cod. B) 534 . swa offta . . . thu seer nakor konstogh (för kostogh?) ällir priselikin thing oc fagher, swasom fagran oc lostelikan skog ällir heed, nakra ängh fulla mz fäghersta blomom Su 342 . konstrikt sammanfogad, klyftig. j alzwaldogx öron lydher sötelikare huar en gudhelikin tanke oc hiärtans länktan än dyr ällir konstogh ordh, fframfördh wtan aatwakt Su 332 . ","3) konstig, svår. " swa är oc äwerdelika hanom enkte omöghelikit, enkte konstokt ällir wansamlikit " S u 269 ."],"e":["konstigh Al 9954 . ","könstogher: -ogha Lg 3: 565 . ","konstokt Su 269 ), "]},{"a":"kontemplera","b":"vb","c":"v.","d":["betrakat, skärskåda, tänka. " han war subitlis ath contemplera " MD (S) 208 ."],"e":[]},{"a":"kontrakt","b":"nn","c":"","d":["1) kotrakt, överenskommelse. STb 5: 91 (1516)."],"e":[]},{"a":"kontrakt","b":"nn","c":"","d":["1) kontrakt, öfverenskommelse. hwilkä contrakt oc sämyä . . . giordes oc tingliwses paå forsvreffne ting SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). en copei aff en contracht som the hade giort med k. h[aus] BSH 5: 285 ( 1508) . " som töm bebreffwedhe och med contracter loffwedhe och tilsagdhe waare " HSH 19: 20 ( 1504) . " ath saadane contracter giordis ib. her sten stwris breff och contracter ib. varth swadan en contracth och wenligh foreningh giorth ib 21 (1504). ath thennä contracht och foreningh ickä bliffwer swaa haalen och fwltgiordh som forescriffwit staar " ib 23 . ib 95 ( 1505) . söfwerin norby, jwncker willem och jyrien kok giordhe nogen dag. tingen och contrachter mellen sigh, calmarna borgere (och) the bönder, som boo j möre och pa öland, hwilchen dagtingen och contracht . . . otte rwth ecke hölth, vthen grep the fatige men, som pa then dagtingen och contracht gafwe sig til ölandh FM 386 (1508, samt. afskr.) . " then recess oc contracht, som giordis paa helsingborge " ib 458 (1510, samt. afskr.) .","2) kontrakt, prosteri. " i borgha contracht " FH 1: 108 ( 1492, gammal afskr.) ."],"e":["p .- -er),"]},{"a":"konunger","b":"nn","c":"","d":["l. 1) konung. Se Sew 2: 1251, O. v. Friesen, Saga och sd 1392 s. 15 ff. O. lHeinertz, Acta Thilologica Scandinavica 10: 145 ff., R. Ekblom, Studia Nephilogicia 17: 1. ff. oppa kong karls wägna ATb 1: 109 ( 1459) . lxij mark wart gab sajur . . . benadir oppa iiij kongxens ok stadzsens deel ib 163 ( 1462) . . . . hurw thet kungen kom . . . til vpsala Reuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?) jach ian presth . . . som är koningher offuer alla koningha Prosadiker (Joan Pret) 345. . . . eder ber med gud oc sancte eric kug til ewig tiid befalendes GPM 2: 151 ( 1501) . " jnge wiss tydinge äre här aff konigh hans " ib 9 ( 1502) . -om Krists. lkommen oc hedhren änglanna konungh, thz är ihesum JMÖ 49 . ib. ","1) konungs gård, kungaänglarnas herra brytzsens (för brystens) konungx gardh i thinom hälgasta jnälffwom JMÖ 132 . 3) kungsgård, konungen och kronan tillhörig gård. i kunno sokn i kokunz gardhin Svartb 415 ( 1445) . STb 1: 332 (1482). ","2) konungsteding. Se Sdw 2: 1346. Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Musieförening 1916 s. 91 (1384). "],"e":["koningher Prosadikter (Joan Prest) 345 ; ingom SvB 130 (omkr. 1500). konungh JMÖ 49 . konnogh ib. konigh GMP 2: 9 (1502). konger: kong(h) ATb 1: 109 ( 1459) ; GPM 2: 155 ( 1502) ; ","konughen GU C 20 (hand 2) s. 18; kongxns ATb 1: 121 (460); kongxens ib 163 ( 1462) ; ","kongens GPM 2: 13 ( 1504) . ","kuninger GU C 20 s. 5231 ; kuninghen Arfsv 100 (1472.) kunger: kung Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?), GPM 2: 151 ( 1501) ; ","kungen Reuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?). Se Sdw 2. 1251), ","- styresman, herre. ara konunger ivir sin landbo. Jfr Schlyter, Jur. Afh, 1: 52 (2 uppl.), C. G. Björling, Om bötesstraffe 78, Hilderand, S Medelt. 2: 195. 2) vise, bidrottning. konwngana ärw större än the andro bin oc onge PMSkr 300 . fr fughla-, fädhernis-, orma-konunger. ","konunga bok , f. lkonungabok (i bibeln.) JMÖ 33 .","konunga döme","koninghe )","*konunga klädhe , ","konunga namn , ","konunga synir , m. pl. L konungasöner, prinsar. SkrtUppb 62 .","*konungs bo , ","konungs bref , ","*konungs del","konungs domber , ","konungs döme , ","konungs fiske , n. kronofiske. AktKugsådr31 (1530-t., senare avskr.).","konungs fodhring , ","konungs foghate , ","*konungs forbudh , ","konungs fridher , ","konungs gardher (konkunz), ","*konungsgards gömare","-gaarxz )","konungs giäld","kongx- . ","kwngx- . -gel(l], n. kungligt gäll, regalt pastorat. GPM 2: 172 ( 1504) . thee ij [ɔ: 2] lwmgxeöö ösprimda pc gaswmge ob 209 (1506?).","*konungs hofsind","konugs hoffuosynne )","konungs hus","konungs- )","*konungs kravel","-kraffel )","konungs kroker , m. i Finland: jordområde av visst omfång. . . . swa at the göre aff war konungx kroch iij prestkroka Svartb 546 ( 1483) . ib (Skolkl) 586 . ","*konungs köp , n kungli rätt till förköp . . . skal them inen hinder göre wthan eller inan width elfzborgh medh konungsköp eller noken annan ny twungo Priv f Sv st 170 (1743, avskr.) . ","*konungs lan , ","*konungs lapper , ","*konungs las , ","*konungs lax , ","*konungs man","koningx- )","*konungs resa","*konungs rikedomber","konuwgx- )","konungs rätter , ","*konungs sak","konuns skater , m skatt som gives konugen, kronoskatt. GU C 20 s. 275 . ","*konungs skrudher , m Se Sdw 2: 1252.","konungs spira , f. konungsspira, kunglig spira. JMPs 282, 291 Jfr konungspira. ","*konungs tekn","kongx )","*konungs tomt","-tompt )","konungs thiuver , ","konungs thridhiunger (konung tridhwngh) m 1) konungen tillkommande tredjedel av böter GS 28 (1375, origi.) . ","konungs utgärdh","konunx vtgiördh )","konungs utskyld , ","*konungs äng","konunx engh )"]},{"a":"konunger","b":"nn","c":"","d":["konung. " kvnungx sakøri " SD 3: 236 ( 1315) . lijgge ogijllder badhe firi kirkiu ok konunge ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . " tha wi til konung wäliäs sculdom " BtFH 1: 455 ( 1362) . " hwaria sinne konunger wälias scal tha scal lagmannen koma met klärkom oc tolff mannom aff almoghänom oc konung döma aff aldz almoghens wägna j österlande ib. hawa badhe karl oc konunger rät ower then som bryter laghin, oc är han skyldogher badhe härätz rät oc konungx wt at giälda " MB 1: 459 . " bätre är at wara karl like (för liker?) än konungh " GO 695 . " komo saman ypsanie kunugar ok portugalie kunugar " Bu 177 . sweä kononger ok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). wi magnus konunger . . . swerikis. norikes oc scane ib 5: 561 ( 1346) . herodes konunger Bil 111 . " swerikis konunger olafwer " ib 840 . " konughin aff änglande ib 841. sampson är nw konung ouer alt salernä oc alt thz rike som at haffde brwnsten konung " Di 7 . vm styrilse konunga ock höfdinga KS 1 (1, 1) . hwi almoge thorf kunung hava ib. " kunungär hauär nampn aff kyni sino " ib 5 (12, 6) . " en är konunger ok wise i bisuerme hvariom " ib 7 (16, 8) . är thz . . . huariom ädhla ok byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa, heta ok wara stafkarla kunungur ib 77 (191, 85) . a þrättanda dagh iula . . . komo þri kunuga tel hans mäþ sino offre Bu 72 . " helgha three konunga dach (trettondedagen) " SO 201 . " pa helga trkonunga affton (trettondeafton) " LfK 285 . - om Gud guþ siäluar. som är kununga kunugar Bu 188 . " þiäna þinom domara alsvaldoghom kununge " ib 138 . " thiäna konungenom aff hymerike " Bil 841§. - kejsare. constans kunogar Bu 56 . ib 54, 62, 149. - styresman, herre. ath ridderscapet och then helge kerkie, och theres wndersathe scwlle nywtha och behalle theris friiheth oc reth, saa ath hwar är konwngh offuer sine landbo BSH 4: 80 ( 1481?) . prädica . . . otrösta tro. som kunuga (romani principes) buþu mik fordärua Bu 138 . - Jfr ar-, barka-, bonda-, dana-, dvärgha-, greka-, huna-, iudhakonunger. ","2) åttonde boken af Bigittas uppenbarelser (kallad: himerikis keysara book til konunga ok höfdhinga i öfverskriften). leta j konunga bokinne som är saman sat oc hänt vt aff allom reuelacionibus Bir 2: 3. ib 1: 379, 2: 8, 43, 85, 89, 141, 194, 3: 53, 112 .","1) dom utfärdad af konungen el. af den som utöfvar hans domsrätt. wy (d. v. s. konungens domhafvande och lagmannen) . . . forbiudhom huariom man the eng eller then delen i akren optemer at hindra eller quälia . . . amot hessom warom dom widh xl march for konungs domen ok vj march for laghmanz domen SD NS 2: 115 ( 1409) . vidher xl mark fore konungx dom ok vj mark fore lagmanzdom ib 123 ( 1409). ib 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) o. s. v. 2: 129 ( 1409), 131 ( 1409) o. s. v. ","2) konungs domsrätt. som konungx dom oc laghmanzdom hawa skula BSH 2: 35 ( 1396) . jfr domber 9.","1) konungens gård, hof. om mwnken är gärna i konwngx gardhern LfK 159 . " the som j konungx gardhomen thiäna " Bir 5: 103. ","2) kungsgård, gård som utgör konungens residens då han vistas på den ort der gården är belägen. konungen (konung Karl vid sitt besök i Trondhjem) . . . j konungs gorden herberge togh RK 2: 8032 . ","3) kungsgård, konungen och kronan tillhörig gård (åtminstone stundom bostad för en kunglig tjensteman). the lyggia aa konungxgaardin i satagunna RK 3: 3903 . ib 429 . " en fisker aff hwaria fira oc tynghu fiska som takas i laxa karino hafuer aff alder lighat til konuns gardhen etagh " BSH 2: 73 ( 1339) . FH 3: 85 ( 1446), 88. DD 3: 16 (1390, nyare afskr.).","1) en inom hvar lagsaga utsedd och af tolf män bestående nämd hvilken det tillhörde att å konungens vägnar ransaka och afgöra mål rörande vissa inom lagsagan förekommande brott (särsk. brott mot konungens rätt) äfvensom att utmäta böter för olydnad mot konungens dom. Jfr Ödberg, Om den svenske konungens domsrätt, II, s. 7 f., 22 f., 72 f., samme förf., Om svenske konungens domsrätt (Hist. Bibl. IV) s. 20 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 88 f.; Lehmann, Der Königsfriede s. 94 f. hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konungs näfnd . . . som vt skulu fölghiä all þe þing maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru, ok gywom wi þem tolf. som skipaþe äru j jþre laghsaghu . . . fult wald ok makt af vara veghnä, sannynd j þolicum malom ok sakum vtletä, þe hawin ok fullan warn dom, þär vm dönnä, ok rättä äfte landzlaghum rikesens rät. ok varom stafghä SD 5: 606 ( 1346) . " ä hwar som ey halder konungs dom, þa scasl konungs näfnden hem fara til hans oc myteä vt af hans gods konungs dombrut oc hwaryom sin rät " ib 480 (1345, nyare afskr.) . giter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne ib 481 . vnnom . . . wi konungs näfndinne firi þerrä arwþe oc þerä kost þriþiungen af dombrutumen ib. " skal och en konungz nempd wara i swerighe i hwaria lagsagha, som lagen wtuiser, som fulfölge alle doma och dombroth som thz sik bör " BtRK 325 (1483, orig.) . ","2) nämd som anställer ransakning och afgifver utlåtande å räfstetng. hvilket. . . . godz herra beinchte vndan gangit är for enne rätte konungx nempd SD NS 1: 534 ( 1406) . FH 4: 31 (1453, nyare afskr.) . " fore thässe for:ne sager sättes i dag her poo tinghet en hertitznämd . . . och en konungx nämpd medh gode friborne frälsemän " BSH 4: 159 ( 1493); jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 94 f. ","1) konungasäte, konungatron. lät thik et konungx säte göra Al 7907 . " han ville sik siälom göma konungx sätir " Gr 264 .","2) konugasäte, kungligt residens, kunglig residensstad. asor war gamalt konugx säte MB 2: 33 . Jfr konunga-, konung-säte. "],"e":["konungr SD 5: 662 ( 1347) . ","konnvng MD (S) 233 . ","konwger: -om LfK 98 . ","konuggar Bu 54 . ","kononger SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). koning SD NS 2: 62 ( 1408); Di 20 ; Pa (Tung) 37 ; BSH 5: 97 ( 1506) ; ","-ingom KL 148 . ","koningh MD 52, 54 . ","koniger: -ig BSH 5: 97 ( 1506) ; ","-igens RK 1: 385 . ","konwnker Ber 127 . ","konger: kong BSH 5: 97 ( 1506) ; ","konga MB 1: 328 ; ","kongen BSH 5: 107 ( 1506) ; ","kongens ib 79 ( 1506) . ","kununger KS 11 (26, 11) ; kunung Bu 184 . ","kvnunger: -ungx SD 3: 236 ( 1315) . ","kunungär KS 5 (12, 6) . ","kunungur ib 74 (182, 81) o. s. v. kunungr ib 10 (25, 11), 32 (82, 34) . ","kunugar Bu 149, 177 o. s. v.: i Bir 4: (Avt) 177. kunogar Bu 56, 62 . ","kunger: kungsens ib 184 . ","kwnger: kwng BSH 5: 71 ( 1505) ; kwngen ib; kwngens ib 23 ( 1504) ; ","kwngenss FM 273 ( 1506) . ","kungar Bir 4: (Avt) 185. -ar), ","konunga barn , ","konunga bok","konuga- )","konunga bref , ","konunga dottir , ","konung döme , ","konunga hus","kununga- )","konung lös , ","konunga makt , ","konunga namn","-nampm )","konunga rike","konunga släkt , ","konunga släkte , ","konung son","kunge- )","konunga säte , ","konunga vald , ","konungs adher","-aader )","konungs adhra","-aadhra )","konungs balker , ","konungs bondadher , ","konungs bordh , ","konungs bref , ","konungs domare","-domere BSH 2: 52 ( 1397), 55 ( 1397). -domar ib 39 ( 1396), 41 ( 1396), 46 ( 1397)),","konungs domber , ","konungs dottir , ","konungs döme","konungs fiskeri , ","konungs fodhring","koningzfordringh . ","koningz fodryngh. kwninghss fodringh: -fodringhen BSH 5: 322 ( 1508) ), ","konungs foghate","konungs fors","kononxfors )","konungs friþer , ","konungs garþer","-gaardher . ","konungs gordher . ","koningx gardher: -gardhen BSH 5: 172 ( 1507) ), ","konungs giäld","konungx gäldh )","konungs gästning","konungs hedher , ","konungs hus , ","konungs hälfdh , ","konungs kirkia","konungs klädhe , ","konungs kroker , ","konungs krona","konungs lidh , ","konungs luter","kunungsluter )","konungs lös","konogs- )","konungs namn","konungs nämd","konungs rike","konungs räfst","kunungs- )","konungs räfsta dombref","-doom breff )","konungs rätter","konungs röker , ","konungs skatter , ","konungs släkt , ","konungs släkte , ","konungs son","konogxson Lg 3: 347 . konung sön Di 76 ), ","konungs spira , ","konungs stamn","konunxstam )","konungs strömber , ","konungs syn","konungs thiuver","kunungx- )","konungs thridhiunger","konungs utskyld","kunnunx- )","konungs val , ","konungs vatn","kunnungx- )","konungsväria","-wäre BSH 4: 113 ( 1486)),"]},{"a":"konunger","b":"nn","c":"","d":["koning, origanum vulgare Lin. " origanus konungh " LB 6: 284 . origanum kunnungher ib 5: 81 . " origanus thz är konunger " ib 3: 131 . " mz enne yrt som hether origanus som kallas konungher oppa swänsko " ib 4: 340 ."],"e":["kunnungher )"]},{"a":"konunginna","b":"nn","c":"","d":["drottning. SvRind 50. jomfrw maria hymerikes konungynna SvT 62."],"e":["koninghia )"]},{"a":"konunginna","b":"nn","c":"","d":["drottning. " waldhe han tich til köningghinnä " MD 54 ."],"e":["köningghinnä )"]},{"a":"konungliker","b":"av","c":"adj.","d":["konungslig, kunglig, en konung tillhörande el. tillkommande. aff allum narlikum konunglikum wtskulum SD 4: 407 ( 1335, nyare afskr.) . " hauer kununglikt wald " KS 10 (24, 11) . " vnder war konunglige nepst " SO 122 . kongelig match RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . kongelig eedh ib 3: (Till ll. om Chr. II, red. A) 6211. then tiid hans konunglige maiestat kry och örlig förde FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) , 467. BSH 1: 194 ( 1387) . KS 11 (26, 12), 14 (34, 15), 15 (36, 16) o. s. v. FM 636 ( 1515) ."],"e":["-licher: -lich SD 4: 467 (1335, nyare afskr.); -lichum ib 466 . ","konunglig: -lige FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . ","konnunglig: -lige SO 122 . ","konungeliker: -likom BSH 1: 194 ( 1387) . ","konunglig: -lige FM 636 ( 1515) . ","konglig RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6211. kongelig ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . ","kongeliig ib 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6211. ","kunungliker: -lik KS 27 (68, 29) ; -likt ib 10 (24, 11), 11 (26, 12), 27 (69, 29) ; -liko ib 14 (34, 15), 15 (36, 16). ","kununliker: -likan ib 66 (163, 72)),"]},{"a":"konungliker kongliger","b":"av","c":"adj.","d":[" konungslig, kunlig. ty stadfäster jac tiig tiil herrä oc konwng . . . bärande krona oc konwng spyra epter myn dödh j wologa kongliga mäktoghet Tro 99."],"e":[]},{"a":"konungsak","b":"","c":"","d":[" , f = konungs sdak. Se Sdw 2: 1252 STb 2: 225 (1487)."],"e":[]},{"a":"konungslika","b":"ab","c":"adv.","d":["konungsligt, på ett sätt som anstår en konung. halt thit ämbite ok stadhga konungxlica (regaliter) Bir 3: 321."],"e":[]},{"a":"konungsliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) kunglig, av kunglig värdighet. . . . bärande j sinom famnp them konw[n]hxligha pilthin jhesum Mecht 46 ."],"e":["-ligher )"]},{"a":"konungsliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lik en konung, i kunglig värdighet, kunglig. bäträ är wara könlik än konunghxlik (af yngre hand rättadt från konunghlik; stirpi malo pari quam regibus assimalari) GO 935 . - konungslig, af konungslig natur el. värdighet. min licamme som är konungxlikit (regale) offär Bir 3: 52. konogxlike propheten dawid Lg 3: 276 . ","2) konungslig, kunglig, en konung tillhörande el. tillkommande. kunungslik räfst SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). hedrade hwar thera annan mz konungslekom gafwom Bil 840 . " thakkadhe mykyt hans konungxleka waldo " ib 844 . at fly konungxlikin hedhir Bo 94 . " göma ok wäria . . . gamblan kunnuxlikan rät " KS 58 (144, 63) . medh alle konungslike renta oc rettogheeth BSH 4: 77 ( 1481) . for thina konugxlica släkt Bir 2: 27. satte han sik a sin konugxlika stool ST 517 . SD 5: 606 ( 1346), 638 ( 1347). Bir 3: 305, 316. Fl 1596, 1610, 1680 . Al 8057 . Su 176 . MB 2: 241, 274 . SO 123 . FM 250 ( 1505) ."],"e":["konunkxliker: -lika Fl 1610 ; ","-lik ib 1680 . konungxlikin (ack. sing. m.) Bo 94 ; (nom. sing. f.) Al 8057 ; ","-likit Bir 3: 52; MB 2: 241 .konungxligin ib 274 . ","konungxlig: -lige SO 123 . ","konungsleker: -lekä SD 5: 606 ( 1346): -lekom Bil 840 . ","konungsxleker: -leka ib 844 . ","konugxliker: -lika ST 517 . ","koningxlig: -lige BSH 4: 44 ( 1476) . ","konnogxliker: -like Su 176 ; Lg 3: 276 . ","kongxlig: -lige FM 250 ( 1505) . ","kunungsliker: -lik SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","kununxliker: -likä ib 638 ( 1347); -likan KS 58 (144, 63),"]},{"a":"konungspira","b":"nn","c":"","d":[" = konungs spira. Troj 99 . ib. - bidl. riket skule blifwa wid syn konwng spiras makt till en oändelig äwigx tiid Troj 40 ."],"e":[]},{"a":"konungsyn","b":"nn","c":"","d":[" = konungs syn. FH 8: 8 (1463, afskr.) ."],"e":["kwnnwngh syn )"]},{"a":"konungsäte","b":"nn","c":"","d":["= konungs säte 2. att konwngsätitt skulle bliffua i gamble wpsale RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . Jfr konunga säte."],"e":[]},{"a":"konvent","b":"nn","c":"","d":["konvent, samling el. samfund af till ett kloster hörande munkar el. nunnor. alt conuentit vard väl mät Bil 794 . wtan förmanzens loff oc conuentzens samtykkio Su 56 . tilghanr jak thet försagdho sancti martins closter ok conuente SD NS 1: 22 ( 1401) . ib 230 ( 1403), 379 ( 1404). i risaberg clostir ok conuent ib 2: 228 ( 1409) . meth synne couent staa ok liwa i gudz thiänst ib. wndir risaberg clostir, abbatissa ok couent ib. " at the haffuen bäggias conuentzins witnis byrdh " Bir 5: 24. wardh thet antwardhat confessori oc couentenne j watzstene VKR 13 . ib 1, 3, 25, 26, 63, 73, 76, 77 . Bir 5: 71. Lg 3: 245, 582. Ber 60 . LfK 4, 5, 52 . FH 4: 42 ( 1455) . Jfr renlifnads konvent. "],"e":["konvents bok","konvents bordh","konvents drykker","conuentz- )","konvents klädhe","conuentz- )","konvents stova","conuentzstuffua: -ona Bir 5: 70 ; ","-onne ib 71 . conuentz stugha),","konvents systir","counuentz- )","konvents öl","counuentzööl )"]},{"a":"konvent","b":"nn","c":"","d":["konvent, samling el. samfund av till ett kloster hörande munkar el. lunor. desse ginge till doctoren och prieren medh mene conuenit: her anders (o.s.v.) ST 4: 78 ( 1505) . VKU 20 (1541§). "],"e":["conwentes STb 1: 137 (1447)), ","*konvents bref?","*konvents brodhir","convänsz- SpV 593 . ","conuentis SD NS 3: 44 ( 1415) ), ","*konvents gärning , ","*konvents kanna","counxz- )","*konvents källare (conwens-), ","konvents stova (obl. -stugu), ","konvents systir (conuens-), "]},{"a":"konventa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["konvento stova"]},{"a":"konventa","b":"nn","c":"","d":["2)"],"e":["konvento stova (conuente stuffw), "]},{"a":"konventstova","b":"","c":"","d":[" , (-stuga), s. = konvents stova. sätthom wij ör rätta i convent stugune i skäninges closter Trolles Jb Bil 183 (1477, nyare avskr.) ."],"e":[]},{"a":"kopar","b":"nn","c":"","d":["koppar. " fäm barä copar " SD 5: 637 ( 1347) . " som nokot fals gyor i kopar " ib 639 . " hwa som falsän kopar säl. haui forgiort koparen " ib. " xx pund älla viktir kopar " Bir 3: 432. kopar smordhir mz guld synis allir saman guld ib 433. twa (näml. lyusastakä) af kopar sylwwäräþä SD 5: 564 ( 1346) . " tafflor aff malm äller koppar " MB 2: 242 . Bir 2: 58. Fl 1068 . Di 279 . BSH 3: 145 ( 1463?) . PM 7 . Jfr afrads-, fäghe-kopar."],"e":["koppar SD NS 1: 153 ( 1402); Bir 2: 58, 3: 432; MB 2: 242 . ","koper BSH 3: 145 ( 1463?) . ","kopor Di 279 ; SJ 166 ( 1448) . ","koppor ib 222 ( 1453) . ","koparenom Bir 3: 433; PM 7 ), "]},{"a":"kopar","b":"nn","c":"","d":["och nu. (HLG 1: 90 (börj. av 1500-t.); ATb 3: 234 ( 1510) .] L. koppar. kopareth vogh v mark myder en ii!UDDA_TECKEN? pund gamal koppar HLG 1: 20 (börj. av 1500-t.). . . . skwlllä ATb 3: 234 ( 1510) . " somblige kalle thett (ɔ: ärgen) koparens blomster " PMSkr 625 (avskr.)."],"e":["koppar . ","kaapar ATb 3: 234 ( 1510) . ","koper: -ens PMSk 625. kopper HLG 2: 118 (1523). köpper ib. kopor Kumla kyrkas rb 17 ( 1503) ), "]},{"a":"koparbiärgh","b":"nn","c":"","d":["kopparberg, koppargrufva. GS 31 ( 1380) . "],"e":["kopparberg )","koparbiärgsman","koperbergxman . ","copparbergxman )"]},{"a":"koparbiärgh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["koparbiärgs man (koper. -berg(x), "]},{"a":"koparbladh","b":"nn","c":"","d":["blad (tunn skiva) av koppar."],"e":[]},{"a":"koparbyssa","b":"nn","c":"","d":["hylsa (blockhus) av koppar? item !UDDA_TECKEN? mark for en viindsklyffwa met en koparbyssa oc en jernbwlth HLG 2: 51 (1516)."],"e":[]},{"a":"koparbäkken","b":"nn","c":"","d":["rund el. avlåg skålav koppar. Stock Skb 156 ( 1520) ."],"e":["koperbäkin )"]},{"a":"kopardraghare","b":"nn","c":"","d":["kopparbärare. Stb 2: 425 (1490). - ss tillnamn. mikel koppardragare STb 2: 15 (1483) ib 200 ( 1487) ."],"e":["koppar- . ","kopper- . ","-dragare )"]},{"a":"kopardraghare","b":"nn","c":"","d":["kopparbärare. SO 202 ."],"e":["kopperdragare: -ana SO 202 ), "]},{"a":"kopargryta","b":"nn","c":"","d":["koppargryt. PMSkr 430 ."],"e":[]},{"a":"koparhytta","b":"nn","c":"","d":["hytta för smältning av kopparmalm. DD 3: 189 ( 1392) . PMSkr 192 . "],"e":["koper- )","*koparhytto ughn","koper- . ","-vgn )"]},{"a":"koparkalker","b":"nn","c":"","d":["kopparoxid. PMSkr 441 ."],"e":[]},{"a":"koparkanna","b":"nn","c":"","d":["kopparkanna. " HSH 9: 23 ( 1427). " FH 6: 20 ( 1449), 34 (1452, afskr.)."],"e":["koopar- FH 6: 20 ( 1449)), "]},{"a":"koparkanna","b":"nn","c":"","d":["kopparkanna. ATb 1: 165 ( 1462), 245, 246 ( 1466), 345 (1471). Jfr thräpännings koparkanna."],"e":["koper- . ","köpar- HLG 3: 96 (1528)),"]},{"a":"koparkar","b":"nn","c":"","d":["kopparkärl. Stb 4: 35 (1504), 98 (1505)."],"e":["koppekaar )"]},{"a":"koparkar","b":"nn","c":"","d":["kopparkärl. SD NS 2: 74 ( 1401) . VKR 38 . MB 2: 15 . LB 2: 11, 10: 7 . BtFH 1: 160 ( 1507) ."],"e":["kopparkar MB 2: 15 . ","koperkar FH 3: 99 ( 1447) . koper kar BtFH 1: 160 ( 1507) . koper kaar LB 2: 11 ), "]},{"a":"koparkiätil","b":"nn","c":"","d":["kopparkittel. " siwedher man henne i een koper kätil " LB 7: 126 . en coperkätil SJ 160 ( 1447) . XIIII kopar ketzlar FH 4: 83 ( 1499) ."],"e":["koper- . ","coper- )"]},{"a":"koparkors","b":"nn","c":"","d":["kors av koppar. JTb 112 ( 1525) ."],"e":["koper- )"]},{"a":"koparkringla","b":"nn","c":"","d":["med hål försedd liten rund el. oval kopparskiva. PMSkr 510 (med till.)."],"e":[]},{"a":"koparkupa","b":"nn","c":"","d":["kpparskål? VKU 155 ( 1595) ."],"e":["kupper- )"]},{"a":"koparkätil","b":"nn","c":"","d":["kopparkittel. ATb 1: 226 ( 1456?) 132 (1460), 345 (1471). Inv cu Tynnelsö 7."],"e":["koper- . ","kädhil JTb 11 ( 1458) ), "]},{"a":"koparmalmber","b":"nn","c":"","d":["kopparmalm. PMSkr 554 ."],"e":[]},{"a":"koparmes","b":"nn","c":"","d":["lkopparpacke. STb 2: 215 (1487). . . . ath the jubare her bennetzz kopper messe vtj hans holste [skip?)] ja pa stekit ib 3: 210 (1425) (kan också föras till koparmese Sdw 1: 683)."],"e":["koppermeess )"]},{"a":"koparmese koppermese","b":"nn","c":"","d":["kopparpacke, packe innehållande koppar. dragara lön fore kopper mesan som tilslaas skall SO 187 ."],"e":[]},{"a":"koparmortare","b":"nn","c":"","d":["lkopparmortel. PMSkr 388 . b 650 (avskr.)."],"e":["koper- )"]},{"a":"koparmynt","b":"nn","c":"","d":["kopparmynt. " smidha . . . kätla oc grytor aff koppar mynteno " Bir 2: 154 ."],"e":["kopparmynt )"]},{"a":"koparnaghl","b":"","c":"","d":[],"e":["kope- . ","kopär- . .-naghel. ss tillnamn. swän koärnaghel RP 2: 149 ( 1388) ."]},{"a":"koparnaghle","b":"nn","c":"","d":["kopparspik fasbyörn gaff hanum aldre i kopernagha ATb 1: 98 ( 1459) ."],"e":["koper- )"]},{"a":"koparnävi","b":"nn","c":"","d":[" " andres scirffuare slog peder skreddare dreng medh en kopper näfwa i hoffwdhet " STb 1: 361 ( 1482) ."],"e":["kopper- )"]},{"a":"koparpanna","b":"nn","c":"","d":["kopparpanna. FM 76 ( 1483) ."],"e":["koper panne )"]},{"a":"koparpinne","b":"nn","c":"","d":["lien stång el. sprint av koppar. PMSkr 513 ."],"e":[]},{"a":"koparpipa","b":"nn","c":"","d":["pipa af koppar. PM 7 ."],"e":[]},{"a":"koparpipa","b":"nn","c":"","d":["piga (rör) av koppar PMSkr 179 ."],"e":[]},{"a":"koparpänninger","b":"nn","c":"","d":["kopparpenning. PMSkr 636 (avskr.)."],"e":["-peninger )"]},{"a":"koparröker","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) orent (virtriolhaltig) svavel, som lbildats vid rostning och smältning av kopparmalm. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 56. PMSkr 605 (avskr.)."],"e":["koper röck )"]},{"a":"koparröker","b":"nn","c":"","d":["kopparrök, kopparvitriol. " flos eris thz är koperröök " LB 3: 154 . taka salt oc koporrök ib 1: 97 . flos eris. tz är koperrök hether oc tör ib 7: 11 . " thag huithan kopparröök oc lath han j skeed " ib 63 . " tagh huithan koperrök oc maal eller stöth honum smaan som myöl " ib. " ib 162, 334, 336, 339. taagh . . . eth lodh hwith koperryk ib 2: 11. thag . . . !UDDA_TECKEN? lod hwit koperrök " ib 71 . koperroks dygdh ib 8: 46 . " koperrögh nöther död köth ib. ""],"e":["-rööker . ","koperryker . ","koporröker . ","koperröker . ","koperröök . ","koperroker . ","koperrogh )"]},{"a":"koparskiva","b":"nn","c":"","d":["kopparskifva. Bir 4: 85 . PM 7 ."],"e":["koopar- Bir 4: 85), "]},{"a":"koparskiva","b":"nn","c":"","d":["kopparskiva. STb 2: 480). SSkb 315 ( 1509) . PMSkr 363, 412, 505, 624 (avskr.)."],"e":["koper- . ","kopper- )"]},{"a":"koparslaghare","b":"nn","c":"","d":["kopparslagare. ss tillnamn. " herra olaff koperslaghare " SD NS 1: 371 ( 1404) . SJ 64 ( 1436), 65 ( 1437), 134 ( 1444), 140 ( 1444), 149 ( 1446), 160 ( 1447)."],"e":["koper- . ","kopper- SJ 134 ( 1444), 140 ( 1444). kopor- ib 149 ( 1446) . ","copperslagere SJ 160 ( 1447) . ","koperslagher ib 149 ( 1446)), "]},{"a":"koparslaghare","b":"","c":"","d":[],"e":["koper- . ","kupar- SD NS 3: 49 ( 1415) . kupper- ib. köpper- STb 4: 11 ( 1504) . ","kaper- KTb 127 ( 1472) . ","-sagare . ","-sager . -semykth bwller widher qwärna smidhior oc koparslagare PMSkr 269 . ","*koparslaghara dränger","kopperslagare )","*koparslaghara smidhia","kopperslagara smidiar),","*koparslaghara sven","koperslgaa- )"]},{"a":"koparsmidhe","b":"nn","c":"","d":["smidesarbete av koppar. STb 1: 46 ( 1476) ."],"e":["koppersmide )"]},{"a":"koparsmidher","b":"nn","c":"","d":["kopparslagare. ss tillnamn. RP 1: 373 ( 1376) ."],"e":["kopparsmit )"]},{"a":"koparsmidhia","b":"nn","c":"","d":["kopparslageri. STb 1: 154 ( 1478) . SJ 2: 37 ( 1478) ."],"e":["koppar- . ","kpper- . ","-smidia )"]},{"a":"koparspang","b":"nn","c":"","d":["kopparsiva, kopparspänne. PMSkr 696 (avskr.)."],"e":["kopper spenger ),"]},{"a":"koparspiker","b":"nn","c":"","d":["koppåarspik. " thy ärw mektog skipo byggiandis oc klnkes häller oc byggis mädh kopar spika än mädh järnspika PMSk 171. ""],"e":[]},{"a":"koparstaki","b":"nn","c":"","d":[" (ljus)stake av koppar. Kumla kyrkas rb 23 (1461)."],"e":[]},{"a":"koparstop","b":"","c":"","d":[" ATb 2: 18 ( 1473) . " thet forgitta kopper stopet Stb 1: 175 (1478). ""],"e":["kopper- )","kopparstop"]},{"a":"koparstykke","b":"","c":"","d":[" , 2) kopparstycke. PMSkr 513, 515 ."],"e":[]},{"a":"koparstykke","b":"nn","c":"","d":["= kopartyr. " ther ligger eet kopar stykke op a " Fr (Cod. C, D; F) 535."],"e":[]},{"a":"koparstämpil","b":"nn","c":"","d":["stämpel av koppar. Stock Skb 79 ( 1518) ."],"e":["kper stempil )"]},{"a":"kopartapper","b":"nn","c":"","d":["tapp av koppar? hana wthaf en kuperap VKU 155 ( 1583) ."],"e":["kuper- )"]},{"a":"koparthing","b":"","c":"","d":[" (-ting), n. föremål av koppar. PMSkr 419 ."],"e":[]},{"a":"koparthradher","b":"nn","c":"","d":["lkoppartråd. PMSkr 428 ."],"e":["-traadh )"]},{"a":"kopartina","b":"nn","c":"","d":[" (större) kopparkärl. VKU 155 ( 1595) ."],"e":["kupper- )"]},{"a":"kopartratter","b":"nn","c":"","d":["koppartratt. VKU 155 ( 1595) ."],"e":["kupper- )"]},{"a":"kopartygh","b":"nn","c":"","d":["= kopartyr. " iak hafuer ij minne hand thz bästa örs aff marghin hand . . . ther ligger eet kopartygh op a thz är aff orma hudher twa " Fr 535 . badhe kopar tygh ok tasteer RK 1: 2347 ."],"e":[]},{"a":"kopartyr","b":"nn","c":"","d":[" ? hästtäcke. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 556. Fredrik ed Noreen 1603 ."],"e":["koper- )"]},{"a":"kopartyr","b":"","c":"","d":[" SD 2: 280 ( 1299) . " dono sibi armaturam cum coportur patris nostri " ib 3: 16 ( 1311) . " equm meum meliorem cum cella. freno et copertuyr " ib 4: 201 ( 1331) . Jfr kopartygh."],"e":["copertuyr . ","copörtur . ","cuparthyr )"]},{"a":"koparughn","b":"nn","c":"","d":["ugn i kopparhytta. PMSkr 633 (avskr.)."],"e":["koper vgn )"]},{"a":"koparvanna","b":"nn","c":"","d":["stort, grunt kopparkärl. I bradepanna oc en koprvanna vnder steck tha hon stekis Inv cur Tynnelsö 6 ."],"e":["kper- )"]},{"a":"koparvikt","b":"nn","c":"","d":["kopparvikt, viktsystem använt vid vägning av koppar. Se (S. Owen Jansson i) Nordisk kultur 30: 10. ith skepund koper wikt Stock Sk 297 (1513, Skip)."],"e":["koper- )"]},{"a":"kopel","b":"nn","c":"","d":["koppe. " jägeren schal anamma . . . ij par stöffwara medh kopel och jägarhorn Arnel Brask BiI 23. ""],"e":[]},{"a":"kopel","b":"nn","c":"","d":[" koppel. the löpande hunda hulke som först ledhas älla föras j koplom älla simom Bir 2: 54. PK 244 ."],"e":["koplom Bir 2: 54; PK 244 ), "]},{"a":"kopie","b":"nn","c":"","d":["afskrift. " fich jach the gode herrers scriffuilse . . . aff huilke jach sender eder en copie " BSH 5: 285 ( 1508) . sende bisp mattis mich en copie aff en contracht ib. som i faa see copighorne, huadh breffuen lyddo ib 537 (1513). som the breff jnneholle ther oppa giffne äre ock jag haffuer sänt eder copier vdaff FM 238 ( 1505) . tesse inlycthe copier ib 531 ( 1511) . " the copier aff the breff eder herredöme fich " HSH 20: 141 ( 1507) . en kopijä aff edhers nades breffs lidelse ib 24: 59 ( 1516?) ."],"e":["copier . ","copigher ) , "]},{"a":"kopiera","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr exkopiera."],"e":[]},{"a":"kopis","b":"nn","c":"","d":["koruin. " med ko piss " LB 7: 245 ."],"e":["ko piss )"]},{"a":"kopla","b":"vb","c":"v.","d":["binda, fjättra. " tiluandir til syndinna oc kopladhir (fascinatus) i hänne " Bir 2: 54 ."],"e":[]},{"a":"koppa","b":"vb","c":"v.","d":["koppa, genom koppning uttömma blod. är got sla adhror oc swa koppa blod LB 3: 43 . ib 45 . " koppa är ganska goth " ib 7: 91 . ib 3: 37, 40, 7: 93, 96 ."],"e":[]},{"a":"koppa","b":"nn","c":"","d":["1) bägar- el. kupformig varblåsa, koppa. for koppor LB 7: 318 . tz läker vel koppor ib 319 . ","2) genom koppning uppdragen blåsa, koppa. latha sig blodh medh kopper LB 7:88 . ib 6: 282 . " torff tu endelika wider blodlath ta lat mz koppom " ib 3: 41 . ib 180 ."],"e":[]},{"a":"koppa","b":"nn","c":"","d":["Jfr eterkoppa."],"e":[]},{"a":"koppa","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1252."],"e":[]},{"a":"koppa","b":"nn","c":"","d":["1) varblåsa, koppa. paulua . . . mäslinger ok koppa Gu C 20 s. 407. saphirus . . . stryks han wm ögonen tha wärnas the för koppar PMSkr 488 . _ Jfr barna-, spinne-kopa. "],"e":["*koppo läkir","koppe- . ","-läge . ","-lege )"]},{"a":"koppan","b":"nn","c":"","d":["koppande. LB 7: 52 ."],"e":[]},{"a":"koppare","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"koppare","b":"nn","c":"","d":[" SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). kopparbygdh ib 314 ( 1404); första sammansättningsleden i dessa namn hör dock möjligen till föreg. ord."],"e":["kuppare )","kopparthorpp"]},{"a":"koppare","b":"nn","c":"","d":["man som har till yrke att koppa och utföra dylika operationer, fältskär. sender jak edher then abbetekaen, som i scriffue epter, ok ten jörpan kopparen BSH 5: 429 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"koppare","b":"nn","c":"","d":["person som har till yrke att koppa o., fältskär. Se L. Calsson, Rig 1947 s. 133. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1252. ATb 1: 176 ( 1462) . STb 3: 83 ( 1493) . " gegers koppere j södre bastue " ib 168 ( 1494) . ib 424 ( 1499) . arend kupper b 5: 186 (1518). ib 189 ( 1518) . 277 (1530). HLG 3: 20 (1552). Jfr latare. "],"e":["koppere . ","kopper . ","lkupere . ","kupper )","*koppara hiälpare","kopperhielper )"]},{"a":"koppe","b":"nn","c":"","d":[" - koppa, f. Se Sdw 2: 1252."],"e":[]},{"a":"kopper","b":"nn","c":"","d":["kopp, liten skål, bägare. then kop som han anamadhe af arwidh hano antwordadhe han ion heling ATb 1: 216 ( 1465) . . . . sade thöm jntet aff haffua wylle, epter gielden swa stöör var, vtan togo kop och kaar, hwath testamenterij kune vmbere foe gielden, och gaffuo the theris testamentorius quit och fri STb 4: 151 ( 1507) . Jfr blodh-, raso-kopper."],"e":[]},{"a":"koppirska","b":"nn","c":"","d":["kvinna som sysslar med koppning o. d. Se L. Carlsson, Rig 1947 s. 133. ss tillnamn. ragnill kopperske SSkb 172 (1502-06). Stock Skb 204 (1522-25). Jfr latirska."],"e":["kopperske )"]},{"a":"koppofunder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kopälla","b":"nn","c":"","d":["kapell, flat skål el. ldyl. för polering av metaller Jfr SAOB K. 428. sidhan tak thät blyth sätiandis pa copällan som är en tästh giordher aff bränd oc granth stöth wädha horn PMSkr 412 ."],"e":[]},{"a":"kor","b":"nn","c":"","d":["1) pröfning, afgörande, förfogande. sculle hon (ɔ: slotloofwan) sta til rikens kör RK 2: 1790 . ","2) val. " j thät kor oc wal " BtFH 1: 455 ( 1362) . " at wällia thz kor vppo rikesens besta " RK 2: 2992 . " thz kor the tha swa finna " ib 2926 . MD 438 . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). FH 3: 20 ( 1442) . frit kor BSH 3: 113 ( 1458, nyare afskr.) . om noger stadfestilse paa k. hans kor och vall til richith HSH 19: 135 ( 1506?) . - val, utväg. wij haffuom nw ekke kor (kostir) vtan tw Di 180 . - (?) skulde lubbert fornempder giffua forscrifnom coorte tijo (10) marker til fore korit SJ 13 ( 1423) . - Jfr drotsäta kor."],"e":["koor SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). kör), "]},{"a":"kor","b":"nn","c":"","d":[" . 1) kor, kör, skara owir all thig lägh tik win om, at halla endräktena, for thy at gudz koor (chorus) är en wili j maghom them som älska endräktena ok eth hiärta j the som goth är SpV 456 . 2) kor (i kyrka o. d.). jtem skal klarkin ganga til koor om sönnedagha KTb 118 ( 1593) . . . aff her martine som konung karls koor haffuer Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). (prebendaterna) wari pliktoge oc tilbundna at gaa til koors i vpsala domkirkio . . . til alla stora thiider Uppland 1941 s. 54 (1459). Trolles Jb Bil 242 (1487, nyare avskr.) . kirkiowerinde schole haffua kirkiona liwss fala j sancta anna och stora warafrw koor, igeriuss som vtj andra kora j kyrkin STb 4: 174 ( 1507) . " j vareffru oc sancta anna korer ib. - i allegorisk framställning. häne (ɔ: kärlekens) klädhin . . . waro fwl mz smam chorom (cancellis) aff gulle loc i hwariom choronom sath eth konungsx beläte Mech 93. - Jfr apostla-, borghamästara-, högha-, iungfru-, klärka-, midhia-. rads-, radh-, siäa-, sokna-, ängla-kor. ""],"e":["chor . ","koor choor. pl. obl. lkorer STb 4: 174 (1507); -a ib),"]},{"a":"kor","b":"nn","c":"","d":["knorr, knorrande, knot. " hwar kärlekin är thär är engin afwnd, engin hedhirgiri, ey kur, ey bakmaal " Hel män 137 . " fförbannad wari thu, oc thän tik lärdhe thätta korrid oc morridh JMPs 582. Jfr motkor. ""],"e":["kur )"]},{"a":"kor","b":"nn","c":"","d":["1) prövning, avgörande, förfogande. . . . oc at slotloufan igenkalles, som star till annars manz hand, ower alt riket, oc warde här äpter sat och antwardat vppa rikessens kor Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) . ","2) val. Se Sdw 2: 1252. tha sculin j witha, at wi holde aff idher kor enkte i thenna mathe, och idher prowest for engen electus eller erkebiscop meth alle Lindblom Äbval 7 (1432). . . . at riket skulle warit fallith honom till ey atenast med korr utan med arff HSH 13: 128 (1325, Brask) . - rätt att välja först (vid skifte o. d.). . . . at the godz wordne screffue pa twa schreffther . . . oc kastade wi om korit medh en terning och her twre wan korid oc tog then screfti honom tektis oc jak behölt then annan Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). tha bytthe the gardhen räth i tw tha skipt var tha vnthe hustrv ingegerdh sinom magh pedhir jönsone korith ath kesa tha kesthe pedhir then westre delin ATb 1: 367 ( 1472) . "],"e":["korr )","*kora rike , n. valrike. HSH 13: 128 ( 1525) , Brask)."]},{"a":"kor","b":"nn","c":"","d":["knorr, knorrande, knot. MB 1: 402 . Ber 52, 59 . LfK 162 . Jfr gen-, mot-kor."],"e":["kur MB 1: 402 ),"]},{"a":"kor","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kor, kör, sångkör, sångarskara, särsk. de i koret under gudstjensten samfäldt sjungande andllige (el. afdelning af dessa), skara. sa hon . . . tua vänasto klärka byria mässo sangh ok allan koren sotlika siugha tel offortorium Bu 11 . " höghre koorin läsi först eet aue maria oc böghe sik diypt androm koorenom " VKR 59 . Bir 4: 11, 12 . " en chorin stande äptir thy som want är oc qwämmelik skipan hwar mot androm " ib 5: 60 . hwilkin syster som wiil faar j chorenom sionghande ällir läsande orät ib 52 . " them thedis waknum jomfru koor aff himmom ok agnes thera dotter j midiom korenum " Bil 572 . voro malade tva chora, annor medh systrom och annor med brödhrom TK 270 . " han fulcomnar thera jämnunga choor (i st. f. choor har ursprungligen stått hrotta, som utskrapats) " Lg 295 . ","2) kor, för sångarne bestämd plats i en kyrka, en kyrkas innersta och afsöndrade del hvarest de andlige hafva sin plats. för än kirkiän äller koren af förnöfndu klostre varþer fulbygder SD 5: 562 ( 1346) . " mit a gulwenu i korenom " ib. " gik fram j koor (cancellum introivit) " Bil 220 . (halda) officium j chorenum ib 653 . " som til koorss tiidelige nia ghange, predike ok anner tiidgerder vppholda " FM 251 ( 1505) . thet ny koor, som the nw wpbigget haffue ib 256 ( 1506) . kyrkian . . . hauer en fagran liwsan koor RK 1: 1193 . loth ther (i Vadstena) byggia en nya koor woorfru koor man hanom kalla skönare war ey th j !SYNS_DÅLIGT? alle ib 2: 8400 . " giik i wpsala i koren in ath staanda för sancte erikx scrin " ib 3: 420 . annor dörrin . . . gönom hulka brödhrine skulu ingaa j sin kor Bir 2: 337. nidhra koren skulu the (klerkerna) haffua oc systranna koor skal wara owirmeer wndir takino ib 4: 23 . priorissa . . . hwilkin som skal wpfylla ällir wppehalda all abbatissonna ämbite j chor oc refectori ib 5: 26 . priorissa skal staa j winstra chor ib. " han !UDDA_TECKEN? confessor) ägher staa j höghra choor " ib. " ib 2: 69, 89, 4: 82, 83, 84, 85. " VKR 69 . RK 1: 2536, 2: 2938 . TK 269, 270, 271 . Lg Mecht 300 . " sancti martens koor " SD NS 2: 163 ( 1409) . (koor) för kaar. han . . . ökadhe alla hälaghetir hälagh koor oc kirkionna skrudh stodho j äro (sancta glorifcavit, et multiplicavit vasa sanctorum) MB 2: 271 ). - Jfr hälgha likama-, högh-, högha-, iungfru-, klärka-, siäla-, ängla-kor."],"e":["chor . ","koor . ","choor . ","kör RK 2: 2938 . -ar),"]},{"a":"kora","b":"vb","c":"v.","d":["kora, välja. " wort anderss hinriksson kest och endrektelige karet tiil en ffumectug borgemestere Stb 5: 159 (1517). Jfr til-, ut-kora. ""],"e":["prt . ","lkorrad Troj 287 . karet Stb 5: 159 (1517)),"]},{"a":"kora","b":"vb","c":"v.","d":["kora, välja. " een boren konung är bätra ffor wist en een korad medh arga listh " MD (S) 215 . tha han war saa erliga koreth RK 2: 138 . konung erik . . . som wy haffuom alle hyllath och korath ib 5511 . haffua swa endrectelige keesth koredh ok hylledh ider FH 7: 58 ( 1504) . " kesthe the ok korade VI friborne men ok VI bönder aff sama lagsagw som vpnempde ok ladhe i walet tesse epterscreffne III gode men " ib 70 ( 1506) . " kaaradhe honom sik til koningh " SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ib 208 . " huilke the hafua til drotzzsta korat " RK 2: 1824 . haffue . . . keesth och koredh ider for rikesens herre och höffetzman FH 7: 58 ( 1504) . FM 162 ( 1504) , 163. Jfr utkora, äfvensom kesa, kiusa."],"e":["kaara: -adhe SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet); -ade ib 208 . ","-adhe , "]},{"a":"korbärare","b":"","c":"","d":[" , m peder j helijanganshusset korberare (för kolberare el. kolberrne? jfr kolbrännare) HLG 3: 61 (1523)."],"e":["-berare )"]},{"a":"kordel","b":"nn","c":"","d":[" Mlat. cardella] tåg, tross. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 194. Skotteb 187 ( 1464) . SSkb 38 ( 1502) ."],"e":["-deel )"]},{"a":"kordha","b":"nn","c":"","d":["värja. " engen broder bäre nagar bana vapen med sick til gildes som är yxe korda eller langh knyff " SO 205 ."],"e":[]},{"a":"kordhe","b":"nn","c":"","d":["värja. eth swerdh ok en korde Stb 3: 305 (1496). item !UDDA_TECKEN? mark taladhe til en lödisse borgare för en kordha JTb 106 ( 1518) . . . . kuffuid honum hofuedet söndher meeth en dragin korder heller bart swerd STb 4: 210 ( 1511) ."],"e":["korde )","*kordher , "]},{"a":"kordhumbla","b":"nn","c":"","d":["ett slags klädesplagg. confero . . . margarete blaueam kordhumblo yrska SD 6: 214 ( 1350, gammal afskr.) . Jfr thordumbla."],"e":[]},{"a":"kordhumbla","b":"nn","c":"","d":["ett slags klädesplagg. Se Sdw 2 1252."],"e":[]},{"a":"kordiäkn","b":"nn","c":"","d":["kordjäkne. " her hannis kordiekne STb 4 solidos quit " SSkb 109 (1503-04)."],"e":["-dyekn )","*kordiäkne , (-diekne-), "]},{"a":"kordiäkn","b":"nn","c":"","d":["kordjäkne, i kortjenst deltagande djäkne. siwngadhe ärlika vidh altaridh j for:da cappale eller chore . . . medh IIII vicariis eller prestom eller korfdiäknom oc IIII smaam korpilthom SD 3: 166 ."],"e":[]},{"a":"kordyr","b":"nn","c":"pl.","d":["kordörr. " sta j korduromin " KL 79 ."],"e":["-duromin ) ,"]},{"a":"kordyr","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1252."],"e":[]},{"a":"korel","b":"nn","c":"","d":["korall. " aff korel malno " PM XLIX . ib XLII . Jfr kori."],"e":[]},{"a":"korel","b":"nn","c":"","d":["korall. " her bremer bödh vp pant, sölff iij rese och korel " STb 3: 65 (14593). brytha korelith, fran rotenne ther thet wäxer PMSkr 517 . " röth kore stöth " ib 578 . "],"e":["*korela band","korele- . ","korelle- SJ 2: 301 ( 1496) . korelo- Atb 1: 152 (1461), 165 (1462). korale- ib 2: 410 ( 1482) . ","korille- Skotteb 360 (1459 -60). karilio- JTb 72 ( 1481) . karylia- ib),","*korela sten","corilla- )"]},{"a":"korelband","b":"nn","c":"","d":["korallband. " eth korill band " FH 5: 229 ( 1516) . om thet korelbondet ib."],"e":["korelbond . ","korill band )"]},{"a":"korelband","b":"nn","c":"","d":[" = korela band. item gifwe wi wår k. som karl karlson . . . wårt kårlband, som äro på nagra hwita rafstenar agerbring Saml 3: 259 (1470, avskr.) . ATb 2: 38 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"korelsten","b":"nn","c":"","d":["lkorall. GU C 20. s. 148."],"e":["koorel- )"]},{"a":"korfstykke","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"korförstare","b":"nn","c":"","d":["kurfurste . . . sa at iak skal giffwa hans nadh thy tusende god gäwe rinske gyllene aff the fira (för fria?) körförstere mynt Lagerbring Saml 2: 248 ( 1456) ."],"e":["körförstere )"]},{"a":"korganger","b":"nn","c":"","d":["eg. gång i koret; sång i koret? han hawer vut och giffuet . . . fem (5) mark ewige arlige rente till koregonk i bykirkona SJ 325 ( 1465) . " vm saa kunno falle sik ath thenne korgangen afflades nom nw vptagen är ath then blifwa icke saa fulkomelige " ib 326 ."],"e":["koregonk )"]},{"a":"korghare","b":"nn","c":"","d":[" ATb 1: 184 ( 1463) ."],"e":["korgare )"]},{"a":"korgher","b":"","c":"","d":["korg. " syndir lösa the korgha (sportellas) som han hafdhe förra saman bundit oc annan tima saman binda " KL 201 . ib 251 . " lagdhe köt j korgen (canistro) " MB 2: 85 . " twa korgha mz fikom " ST 426 . ib 328, 385. lät han göra een starkan korgh aff iärn . . . oc satte sik sielfwan j korghin ib 530 . Jfr bak-, brödh-, matu-, ris-korgher, äfvensom karver."],"e":["-ar )"]},{"a":"korgher","b":"nn","c":"","d":["korg. PMSkr 354 . item iii köria, som skal bära tegeleth met, för !UDDA_TECKEN? mark HLG 2: 120 (1524). Jfr mat-, tighlkorgher. "],"e":["korgia Arnell Brask BiI 29. köria HLG 2: 120 (1524)), ","*korgha mästare","korgemestare )"]},{"a":"korgolf","b":"nn","c":"","d":["korgolf. wp wndir systranna chor gwlff Bir 4: 84. ib 85 ."],"e":["chor gwlff )"]},{"a":"korhaldsven","b":"nn","c":"","d":["s . . . att her Karl till den nya stifelsen afstått sin chorgosse ("koorhalswen"), RP 2: 356 ( 1399) ."],"e":["koorhalswen )"]},{"a":"korhärra","b":"nn","c":"","d":["korherre, kanik. Lg 3: 172 ."],"e":["koor- )"]},{"a":"koriander","b":"nn","c":"","d":["koriander. " blanda ter tiil nagon stöttan coriander " LB 7: 267 . " dricke fröeth aff coriander " ib 272 . ib 1: 98, 7: 297 ."],"e":["cariandar LB 1: 98 ),"]},{"a":"kork","b":"nn","c":"","d":["böke trä oc suber thär kork aff taks PMSkr 349 ."],"e":[]},{"a":"kork","b":"nn","c":"","d":[],"e":["korka barker , "]},{"a":"korkapa","b":"nn","c":"","d":["korkåpa. " vnam cappam dictam koorcapo " SD 5: 191 ( 1343) . FH 4: 84 ( 1499), 6: 40 ( 1453). Lg 3: 501 . TK 272 ."],"e":["koorcapa . ","choor kapa FH 6: 40 ( 1453) . ","koropa ib 4: 84 ( 1499)), "]},{"a":"korkapa","b":"nn","c":"","d":["korkåpa. Se Branting, Textil skrud 102. RP 2: 390 ( 1399) . Skotteb 352 (1440, Borgm.) . Arkiv för norrländsk hembyggsforskning 1918 s. 106 (1517). "],"e":["choor- . ","-kaapa )","*korkaps spänne , "]},{"a":"korke och","b":"","c":"","d":[" ib 373 ), se kolke och kolker."],"e":["*korker? (korck STb 1: 372 ( 1482) . ","korcka"]},{"a":"korkirska","b":"nn","c":"","d":["ss. tillnamn. STb 1: 404 (1484). SSkb 53 (1502-03), 96 (1503-04)."],"e":["korkarska )"]},{"a":"korklärker","b":"nn","c":"","d":[" - korpräster. Svartb 348 ( 1435) . . . . at clärikana altiidh hafua eeldh j eld pannana oc samulundh koor klärken j panna pa hwario koor . . . swa mykyn koll so korcelariken behöfua j attesanghen ÅK 64 ."],"e":["koor- . ","-cariken . ","-clärika )"]},{"a":"korkärling","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. STb 3: 400 ( 1498) . hustv anna chorkring HLG 3: 64 (1523)."],"e":["chor- . ","koor- . ","-kerling . ","-kering . ","-kergin . ","-kerrin )"]},{"a":"korl","b":"nn","c":"","d":["och n. = korel. hoo som ydkelica stryker sin ögon med röth korl Lb 7: 206. stöter man rött korl smaa oc gnider tenderna ther mz tz pwluer, tha förgas werkin oc the bliffwa hwiita, oc tz styrker tenderna ib 214 . " bynder man korl om hennes laar: han aff sin natur hielper at föda sakteliga och snart ib 277. ""],"e":[]},{"a":"korliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr utkorliker."],"e":[]},{"a":"korn","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) frumentam, säd. Se Sdw 2: 1523. 3) hordeum, korn. thär malz clöstersins mäld frij om aareth, rogh oc korn VKJ 26 . HG 2: 107. 4) havre? item !UDDA_TECKEN? pybd jirb til hesthen HLG 2: 46 (1516).","5) (frö)kärna. acinus . . . kornith i winbäreno GU C 20 s 7. 6) viktsenhet (Ost, ort). tak eth korn gwl, oc try korn qwekselff PMSkr 430 . ib - Jfr afrads-, dudhra-, finapärlo-, grisa-, gryn-, gul-, humbla-, hästa-, hästalops-, paradis-, rogh-, rökilsa-, sand-, sädhe-, sädhis-, vin-, vinbärakorn."],"e":[]},{"a":"korn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) granum, korn, sädeskorn. sadhe hona fulla mz reno hwete swa thrankt at ey ware atskilnadhir mällan korn ok korn Bir 1: 382. ib 2: 9 . " the wridhu kornit w axomen " Bo 50 . aff hvilkom thianda han ey vilde upbära til sit behoff eth minzsta korn Ansg 245 . ","2) frumentum, säd. " han skar mära korn " Bu 101 . " gryn kwärn maal alla handa korn " GO 154 . stiäkä korn Pa (Tung) 30 . MB 1: 256 . ","3) hordeum, korn, bjugg. korn ok roogh RK 1: 2086 . ib 2: 3839 . MD (S) 286 . taka . . . aff korneno til malt VKR 41 . ib 36 . SD 5: 637 ( 1347), NS 1: 36 ( 1401). BSH 4: 318 ( 1502) . I pund rogh oc II pund swensk korn FH 6: 34 (1452, afskr.) . MB 2: 210, 342 . RK 3: (sista forts.) 4593 .","4) hafre? haffua vi wt giffuet xxxi twnnor korn for hesta loop BSH 3: 146 ( 1463?) . - Jfr bland-, dudhra., fodher-, frö-, hafra-, hvete -, hästa.-, mäþal-, paradis-, paradisa-, paris-, pipar-, salt-, sand-, sinaps-, spitals-, sädhe-, sädhis-, vädher-korn."],"e":[]},{"a":"kornand","b":"nn","c":"","d":["bjuddand, den tid då kornet skördas. MD 424 ."],"e":[]},{"a":"kornar","b":"nn","c":"","d":["år med hänsyn till grödan, årsgröda, äring. tz teknar godh korn ar LB 7: 83 . ib 6: 281, 7: 86 ."],"e":["-aar LB 7: 86 ),"]},{"a":"kornax","b":"nn","c":"","d":["kornax, sädesax. " som agna i kornaxom sundirkrosas j trysningh " MP 1: 140 ."],"e":[]},{"a":"kornbodh","b":"nn","c":"","d":["kornbod, spannmålsbod. VKJ 8 ( 1447) . HLG 3: 136 (1529)."],"e":[]},{"a":"kornbränna","b":"nn","c":"","d":["korbrand, av vissa svamparter alstrad sjukdom hos säd. arrugo . . . soth ok korn bränna GU C 20. s. l38. rubigo . . . rosth oc korn bränna ib s. 530 ."],"e":[]},{"a":"kornbyrdhe","b":"nn","c":"","d":["börda säd. mz enä korn byrdhä Pa (Tung) 31 ."],"e":[]},{"a":"kornfal","b":"nn","c":"","d":["ett slags hästsjukdom. fori vatenfal oc kornfal Hästläkedom i AS 137 . " for korn och watn fal " LB 7: 103 . " for watnfal och kornfal " ib 2: 67 . " tik skader ey mera thetta korn fal " ib. " for watnfal och kornffal " ib 69 ."],"e":[]},{"a":"kornfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av såd, rik på säd. frventosus . . . korn fuller GU C 20 s 295."],"e":["-fuller )"]},{"a":"korngilder","b":"av","c":"adj.","d":["inbringande spannmål i arrende! i korngildom byiom SD NS 1: 297 ( 1403) . " i korngilla jordh " FM 40 ( 1420) ."],"e":[]},{"a":"korngilder adj","b":"","c":"","d":["som giver fullgod avkastning i säd, fullt tjälnlig till sädesodling? Se Sdw 2: 1252, 1346. quator solidos terre in villa comenteni wlgariter dicta korngildhä SD 6: 342 ( 1352) . " eth mark landh . . . i korn gildom bym " RP 2: 89 ( 1536) ."],"e":[]},{"a":"korngiäld","b":"","c":"","d":[" , n . L. !SYNS_DÅLIGT? som erlägges i spannmål? SD NS 3: 66 (1415, nyare avskr.) . tha ga for:de skering sinne syster . . . fäm thyn korngeldz i lindh birkebergha sokn ib 532 (1420, avskr.) . Jfr kornpänninar."],"e":["-geld )"]},{"a":"korngiäld","b":"nn","c":"","d":["betalning för säd. MB 1: 245 ."],"e":[]},{"a":"kornhus","b":"nn","c":"","d":["sädeslada. " granarium, kornhus " GU 2 . SJ 117 ( 1443) ."],"e":[]},{"a":"kornhus","b":"nn","c":"","d":["spannmålsbod. - bod för förvaring av korn. jtem (bör "redesvennen") staa fore visthws, kornhuset oc roghuset Anell Brask Bil 29 ."],"e":[]},{"a":"kornhärbärghe","b":"","c":"","d":[],"e":["-härbere . ","-herbiärghe )","*kornhärbärghis vaktare?","-herbärgis watare )"]},{"a":"kornhärbärghe","b":"nn","c":"","d":["sädeslada. " " Lg 3: 381 ."],"e":["-herberghe )"]},{"a":"kornhäster","b":"nn","c":"","d":["häst som fodras med säd. ss tillnamn. misit fatrem mathiam dictum cornhest SD 2: 453 ( 1305) ."],"e":[]},{"a":"kornladhning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kornlaþa","b":"nn","c":"","d":["sädeslada. " SD NS 2: 47 ( 1408). " RK 1: (Albr.) s. 212 ."],"e":["koorn- SD NS 2: 47 ( 1408)), "]},{"a":"kornlös","b":"av","c":"adj.","d":["utan säd, i saknad af säd. nw ärom wi päninga löse oc fälöse oc än kornlöse MB 1: 256 ."],"e":[]},{"a":"kornnek","b":"nn","c":"","d":["sädeskärve. gelima me korn meek GU C 20 s. 308 ."],"e":["-neek )"]},{"a":"kornpänningar","b":"nn","c":"","d":["arad som erägges i spanmål? affradit är 8 mark ok 2 öra (med ynge hnad:) ok 7 öra kornpägha VKJ 154 ( 1480) . ib 154, 155, 157, 160 . Jfr korngiäld."],"e":[]},{"a":"kornskamma","b":"nn","c":"","d":["Jfr kornskämma."],"e":[]},{"a":"kornskyl","b":"nn","c":"","d":["skyl, sädesskyl. " lagdhe sigh til sömpns widh korn skylen (acervum manipulorum) " MB 2: 211 ."],"e":[]},{"a":"kornskyld","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kornskämma","b":"nn","c":"","d":["Jfr kornskamma."],"e":[]},{"a":"kornspander","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kornsäkker","b":"nn","c":"","d":["säck med säd. Pa (Tung) 30 ."],"e":[]},{"a":"korntegher","b":"nn","c":"","d":["lsädesteg. Se Sdw 2: 1252."],"e":[]},{"a":"korntiund","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"korntiunde","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kornuta","b":"nn","c":"","d":["älskarinna. " mz oloflikom kärlek til bwndhin enne sinne kornuto " Su 14 . " tha iak iämwäl mangha kornwtor haffdhe " ib 87 . LfK 218 ."],"e":[]},{"a":"kornuta","b":"nn","c":"","d":["älskarinna. J Buddes b 101 . " elskarynnor oc chornwtor " Troj 174 ."],"e":["chornwta )"]},{"a":"kornute","b":"nn","c":"","d":["älskling, älskarinna. " saa nakon wärdzlikan älskara bära sins cornuta (sponsæ) tekn ällir nampn j sinom klädom " Su 367 ."],"e":[]},{"a":"kornvaghn","b":"nn","c":"","d":["vagn astad med spannmål. mångh swin löpa effter en korn wagn wenta ther aff falla både ax och agnn PMSkr 655 (avskr.)."],"e":["-wagn )"]},{"a":"kornvatn","b":"nn","c":"","d":["avkok av korn (ss läkemedel). " " GPM 2: 175 ( 1504) ."],"e":["-wathn )"]},{"a":"korompa","b":"nn","c":"","d":["kosvans. Bir 3: 137."],"e":[]},{"a":"korper","b":"nn","c":"","d":["korp. " en hematambir korpir " KL 25 . ib 26 skodhin korpana MP 1: 294 . " swartare än korpir ib. skulu lifwande korpa . . . slita them " Bir 1: 197. ib 16, 2: 208. korpana galandho Su 119 . "],"e":["korpa unge , "]},{"a":"korper","b":"","c":"","d":[],"e":["-ar )","*korpa bo , ","*korpa gäld","-gäldh )"]},{"a":"korpilter","b":"nn","c":"","d":["korgosse. SD NS 3: 407 (1419, samtida avskr.)."],"e":[]},{"a":"korpilter","b":"nn","c":"","d":["korgosse. " medh . . . IIII smaam korpilthom " SD 3: 166 ."],"e":[]},{"a":"korporale","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"korporale","b":"nn","c":"","d":[" L. L. Se Branting, Textiul skrud 39 f."],"e":[]},{"a":"korpräster","b":"nn","c":"","d":["präst tjänstgörande vid domkyrka såsom vikaiie el. medhjälpare . . . att cantor . . . skall dagelige holle tree pestr, som i linköping coor tiea skule som andre coor prester Bjärka-Säby 369 (1334, avskr. fr. 1600-t.). jacob erikson, korpepresther i vpsaa i syklakorenom SD NS 3: 103 ( 1416) . ib 611 ( 1430) . kirkio sysleman skal faa klokkarenom iiij mar wax til qwindil messo til prelata cannika prebendata oc koorprästa behoff ÅK 58 . Jfr korklärker."],"e":["chor- . ","-koor- . -prest(h)er),"]},{"a":"korpräster","b":"nn","c":"","d":[" Isl. kórprestr] kanik? tha kor prästene gingho til ottesanghen Lg 3: 172 . - vid domkyrka såsom vikarie el. medhjälpare tjenstgörande prest. gongandes moth henne . . . mz helgedomen ok allan clärdomen canokkom prebendatis choorprestom munkom ok deghnom Lg 3: 569 .SD 3: 166. MD 491 ."],"e":["choorprester )"]},{"a":"korpänningar","b":"nn","c":"","d":["utgiffut: worddscriuere hustrv ij marc kopringene etc. Stock Skb 78 (1518)."],"e":["-penninge )"]},{"a":"korra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra, knota. " iudas forradhare dantadhe oc korradhe ther af " Bo 162 . " ey korradho the mot gudhi " KL 106 . ib 142 . MP 1: 78 . " thu korrar ey mot 401. " ib 411 . " korra oc morra " KL 292 . VKR 28 . om hon haffwer currat ällar mwrrat om dryk LfK 161 . Bir 2: 233, 306, 5: 17 . Al 9687 . MB 2: 26 . Lg 3: 317 . Jfr gen-, mot-korra."],"e":["kurra MB 1: 401, 411 ; Bir 5: 17. curra: -adho MB 2: 26 ; ","-at LfK 161 . ","-at )"]},{"a":"korra","b":"vb","c":"v.","d":["1) knorra, knota JMPs 511. en annar ilzoffuller genstridare korrar j moth thätta bröderskap ib 514 . 2) millra, sorla. synes haffwith standa stilla j hampenne oc kora j the, thet merker ädher PMSkr 294 . - Jfr mot-, motekorra."],"e":["-ar )"]},{"a":"korran","b":"nn","c":"","d":["knorrande, knorr, knot, klagan. murran ok korran Bo 147 . " folksens knor oc korran " Lg 3: 317 . Bir 5: 26 . Su 134, 145 . " baktalan oc korran skalt thu mykla haffua aff thinom owenom " ib 31 . Jfr gen-, mot-korran."],"e":[]},{"a":"korran","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mot-, mote-korran."],"e":[]},{"a":"korrare","b":"nn","c":"","d":["Jfr genkorrare."],"e":[]},{"a":"korrare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gen-, mot-korrare."],"e":[]},{"a":"korrofulder","b":"av","c":"adj.","d":["knorrande, knotande, klagande. Su 453 ."],"e":[]},{"a":"korrogher","b":"av","c":"adj.","d":["knorrande, knotande, klagande. " the satto wäl tysto thinom korroga mwnne " Su 166 ."],"e":[]},{"a":"korrol","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr motkorrol."],"e":[]},{"a":"korromal","b":"nn","c":"","d":["klagomål, knot. Ber 249 ."],"e":["-maal )"]},{"a":"kors","b":"nn","c":"","d":["kors. " "","1) kors ss pinoredskap; särsk. Kristi kors. the bittara pyna han ledh vppo korssens galga Bir 5: 140. guz son ðolde döð a corseno Bu 139 . " räddes iak corset ða vare iak eigh cors prädikare ib. andreas . . . öpte tel corset þär han sa þät upräst iak helsa þik hälgha cors. som vikt är af vars härra iui " ib 140 . " þrädicaþo a corseno " ib 141 . at frälsa andream af corse ib. " han forredh ihesum til corsith " Bil 87 . helena . . . fördhe mz sik dighran del aff korseno ib. " helena hitte vars herra cors " ib 88 . huru thz hälgha kors hittis först ib. " scal . . . syungas . . . en messä aff þy hälghä korse " SD 5: 564 ( 1346) .","2) krucifix, kors med bild af den korsfäste Kristus (stäldt på kyrkans högaltare). en iudhe j constantinopoli grep eth kors (imaginem Christi) aff sancte sophie kirkio ok laghdo mz swerde gönum strupan Bil 724 . ib 800 . KL 48, 117 . " för hellige kors messade tha en prest " RK 3: (sista forts.) 4749 . " aff korsit nedherkom en drope blod ib 4753. syntes hänne, at hälga kors beläte äptherfölgdhe henne oppa alla sidhor " Lg 3: 478 . wträkte korsset ena sina handh ib. ","3) kors ss tecken, korstecken, korsformig figur. sagþe cors vara eet valdelekt tekn Bu 139 . " sagþe cigh mogha calla cors tekn. vtan pino " ib. " bödh constantinus at korsit sculde ey wara ilgerningis manna pina. vtan kesara baner " KL 49 (med afs. på de två sistnämda språkprofven jfr 1). hafdhe . . . bortält diäflana mz korsens tekne ib 48 . sa han i sympne korsens tekn ib. " the hawa thäs hälgha kors tekn skriwat j sinom hiärtum " ib 50 . funno korsens tekn skriwat j hans hiärta ib. " þär cors (crucem) stoþ a väghenom " Bu 498 . " hänne halp huarce cors älla vikt vatn " ib 23 . " sagdhe cors ok belate vara oloflik " Bil 704 . " stodh eth kararss i thet baner the förde oc edert wapen i iiij hyrnä wedh korsit " FM 337 ( 1507) . petrus giordhe kors a biuglefue Bil 103 . giorþe cors for sino änne Bu 497 . " giordhe kors owir thy " KL 47 . ib 51, 52. giordhe kors for sik ib 48 . ib 50, 51, 52, 53 . alle cristne män skulo mz korseno signa sik, oc sin wardhnath, oc war her först teknath kors signilse mz hand MB 1: 259 . " lägger sina händer ower kors (i kors, korsvis) " ib 258 . " jacob lägger sina händer a kors, tha han wil signilse giwa " ib 259 . " dröpa j kors . . . mz kyndolmesso lywsit " LB 2: 61 . (lagdhe sik nidher) a korss lundh (i korsform, med utsträckta armar) for altara (cum multa fide et revecentia se prostravit) Bil 290 . " kors ss ordenstecken i Birgittiner-orden. aa thera mantol sculu jemwäl systrana oc alle brödhir bära eet röt kors när hiertano " VKR 12 . " aff tässom fyrom som korsit bära (korsbröder; se korsbrodhir) " Bir 4: 96. VKR 9, 29, 37 . " bära j sinom !SYNS_DÅLIGT? winstra wäghin eth röt kors aff kläde sömat widh !SYNS_DÅLIGT? " Bir 4: 24 . - ss korsfararnes tecken. thok vidh kors (antog korsets tecken för att deltaga i korståg) til thz helgha land Bil 827 . predika kors (d. v. s. korståg) ofwir hedhin land ib 779 . - Jfr gul-, hälgha-, silf-kors."],"e":["kaarss FM 337 ( 1507) . ","körs: körseth MD 38 ), "]},{"a":"kors","b":"nn","c":"","d":["kors. 1) kors ss pinoredskap; särsk. Kristi kors SvKyrkobr 36 . " aff them siw ordmen som ihesus christus taladhe a karsens galga " SvB 205 (börj. av 1500-.). JMPs 294. gökgga jirs tudgur SkrtUppb 165 . 2) krucifix. bidher jak om suna haquoson thet sama korsit läta göra oc thet sama korsit läta bära foro mino like kringom domkrkione Svartb 131 ( 1336) . " thädhan til korsit i tw wägaskyl " SD NS 3: 619 (1420, avskr.) . th päninga . . . for the tomptinne rawid hawir wid korsit ATb 1: 124 ( 1460) . pant j kros Skotteb 27 (14760-61). then garden vidh korsit liggir ATb 1: 324 ( 1470) . " almennix gathen som op til korssith löper " SJ 2: 247 ( 1493) . (I vissa av exemplen skulle kors i stället kunna tänkas ha en betydelse: gatukors, vägkors). 3) kors ss tecken, korstecken, korsformig figur. thär man gap[ar] tha gör man a sik kors SvKyrkob 20. the siäx korsin som prästin gör för än gudz likame op lyptis ib 83 . prosten her peder i nordungaradh lagde sina händer i kors på sina consientia hem til sin . . for the asyna män som aff hans sokn vore nämpde . . . oc sagde swa Arkiv för Norrländsk hembygdsforsning 1923 s. 3 (1489). - taka korsit, taga korset (vid anträdande av korståg el. pilgrimsfärd). at sancti dionisj kirkio . . . tok karl konung kors oc allä hans riddara Prosadiker (Karl M) 250. ib 264 . - Jfr hälgha-, kopar-, silf-, sten-kors."],"e":["kars: -ens SvB 205 (börj. av 1500-t.). körs JMPs 294. kros Skotteb 27 (1460-61). Se Sdw 2: 1346), "]},{"a":"korsa","b":"vb","c":"v.","d":["1) korsa, märka med korsets tecken. sik siälf korssa mz handenne Lg 3: 267 . ","2) förse med kors? lät bredha hans kamara mz korsadhum täpptetom KL 53 ."],"e":[]},{"a":"korsbrodhir","b":"nn","c":"","d":["en af de fyra bröder ab extra hvilka hade att biträda abbedissan i ett Birgittinerkloster i förvaltningen af klostrets verldsliga ärenden och buro ett rödt kors ss ordenstecken fäst vid sin drägt (hvilket icke var öfvriga bröder ab extra medgifvet); om dessa se Bir 4: 94. f. samt VKR 9, 29, 37 (jfr kors 3). wj ärwm faa til taleth, oc mange secte, som är prästbrödher dyaconi lekbrödher korsbrödher focaril oc än eth annath slagh medh brödher wthan före PM LXV ."],"e":[]},{"a":"korsbughi","b":"nn","c":"","d":["korsbåge. " i the crononne voro LXIII lampor satto prydeliga med bläck skällor badhe i nidhra cirklenom och så i kors bogana " TK 270 ."],"e":["-bogi )"]},{"a":"korsbundin","b":"","c":"","d":["försedd med kors? . . . the äng . . ligiande mellom joan karsons lykkia oc klosters ägor j tunland ther atskils j noresest wid the korsbundna ekena Brasks Kopie 31 (1514). Jfr inbundin 6 (s. lv. linbida)."],"e":[]},{"a":"korsdagher","b":"nn","c":"","d":["lkorsmässa. mandägain mesth epther korss dagh (om inventio crucis den 3 maj) ATb 3: 349 ( 1525) ."],"e":["korss- )"]},{"a":"korsfästa","b":"nn","c":"","d":["korsfästelse. Bil 369 ."],"e":[]},{"a":"korsfästa","b":"vb","c":"v.","d":["korsfästa. han kombir ey medh korsfestno ihesu christo til paradis MP 5: 27 ."],"e":[]},{"a":"korsfästa","b":"vb","c":"v.","d":["korsfästa. " then stadhin a korseno hwar hans fötir skullo korsfästas " Bir 3: 271 . " iuþa drapo han ok corsfästo " Bu 138 . corsfästo han: þy at han prdicaþe corsfästan guþ ib 200 . ib 207. Bil 80, 106, 368 . Bo 81, 171 . Bir 1: 91. MP 2: 16, 17, 19 . Lg 96 . " scalt thu vita . . . thic skula vara döthan värlinne oc allom hänna gärningom. oc vara korsfästan värlinne " KL 255 ."],"e":[]},{"a":"korsfästan","b":"nn","c":"","d":["korsfästelse. Bo 180 ."],"e":[]},{"a":"korsfästare","b":"nn","c":"","d":["2) korsfäst person. om Kristus. SkrtUppb 144, 145 ."],"e":[]},{"a":"korsfästare","b":"nn","c":"","d":["korsfästare, den som korsfäster. gaf sik allan i korsfästaranna vald Bo 200 . ib 202 . Bir 1: 30, 2: 132, 3: 271 . Su 192 ."],"e":[]},{"a":"korsfästilse","b":"nn","c":"","d":["sing. och pl. samt f. korsfästelse. thz som hände i vars herra pino oc korsfästilsom Bo 180 . thz som hände i korsfästilsinne och dödhenom ib 198 . ib 202, 205. han bär . . . i sik . . . mins korsfestilse beläte Su 192 ."],"e":[]},{"a":"korsförare","b":"nn","c":"","d":["korsriddare, medlem af orden Maria de mercede. Se Duranti mot 5 till Revelationes S. Birgittæ lib. 2, cap. 19. the korsförarene (cruciferi) sculin wara tholik byi Bir 1: 264."],"e":[]},{"a":"korshärra","b":"nn","c":"","d":["korsherre, korsriddare, medlem af af Tyska orden. Lg 3: 564, 565, 567 . " then tiid hans konunlige maiestat kry och örlig förde och hade medh korsherrene i prytzen " FH 1: 120 (1493, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"korsiärn","b":"nn","c":"","d":["järn smitt i korsform. item korsssjernit til fe[n]steret ij öre HLG 2: 69 (1520). ib 68 ( 1520) ."],"e":["kossjern )"]},{"a":"korskryssa","b":"vb","c":"v.","d":["till bekräftande a en överenskommese o d. kyssa ett kors (enligt grekiskt katolskt bruk). the skulle korskysse them j mellom, oc the skulle gaa then rosen epter konungh jöriens breff oc konung magnus breff Rydberg Tr 3: 360 (1462. avskr.). ib 362 (1482, avskr.)."],"e":[]},{"a":"korskysning","b":"nn","c":"","d":["kyssande af korset. FH 7: 78 ( 1509) . " her är giort fredh och korskysningh mellan boden landhen " FM 410 (1509, samt. afskr.) . mener theris stare försthe skulle holde syn breff och karskysningh widh makth ib."],"e":["kars- )"]},{"a":"korskysning","b":"nn","c":"","d":["kysande av korset till bekräftande av en överenskommelse o d. (enligt grekiskt-katolskt bruk). . . . hwilken fridh än nu stonder epter gambe korsskyssning in til wår frw dag assumptionis nästkommande Rydberg Tr 3: 292(1468, avskr.). ib 361 (1428, avskr.) ."],"e":["korsskyssning )"]},{"a":"korskyssilse","b":"nn","c":"","d":[" ? kyssande af korset. thet jach sworith hawer pa kors kyssilse BSH 5: 118 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"korslagdher","b":"","c":"","d":["korslagd. mz korslagdom handom Su 287 ."],"e":[]},{"a":"korsmärke","b":"nn","c":"","d":["korstecken. " giordho the kors märko mz fingromen a sinom tungom " KL 404 . MB 2: 398 ."],"e":[]},{"a":"korsmärkter","b":"","c":"","d":["märkt med kors. hittis annar sten vndi hanum ok corsmärkter Bil 708 ."],"e":[]},{"a":"korsmässa","b":"nn","c":"","d":["alla hälghona korsmässa, mässa till alla helgons och Kristi kors ära? (klockaren skall) ej ringa til prim messan för än j näste messen är vphöghet oc tha hon är vphögt tha cläppe trem synomen til alle helgone kors essan pa thät at altiid skal messa jn kirkien ÅK 62 ."],"e":["korss messa )"]},{"a":"korstekn","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1252."],"e":[]},{"a":"korstekn","b":"nn","c":"","d":["korsets tecken, korsmärke. gat aldre tholt at kors tekn laa vndi fotum manna Bil 708 . " syntis war herra ihesus christu hanum mz kors tekne " KL 49 . " giordhe kors tekn owir karit " ib 46 . " signadhe sik mz kors tekne " ib 50 . ib 54 ."],"e":[]},{"a":"korsträ","b":"nn","c":"","d":["kors (af trä). binda hanom händar ok fötar viþ cors trä (cruci) Bu 140 ."],"e":[]},{"a":"korsvis","b":"ab","c":"adv.","d":["korsvis. läggiande händrina korswis for brystit Bo 206 . Su 316 ."],"e":["-wiis Su 316 ),"]},{"a":"korsvis","b":"ab","c":"adv.","d":["korsvis. - med utsträckta armar? han . . . gik ginstan j sit härbärghe oc fiöl korsviis vppa iordhena Prosadikter (Barl) 88 ."],"e":["korswiis )"]},{"a":"korsvis","b":"nn","c":"","d":["läge i kors. josep wille omskipta sins fadhers händer aff korswisinne MB 1: 259 ."],"e":[]},{"a":"korsvisa","b":"nn","c":"","d":["läge i kors. iak räkker swa mina händer a korseno, som thu räkte nw thina a korswiso (korsvis) MB 1: 326 . " leggya iiii bandh j korswisa (korsvis) " LB 2: 61 . fira (näml. lampor) sattes i nidra cirklenom i korsvijso huart moth andra TK 270 ."],"e":["-vijsa )"]},{"a":"korsyrt","b":"nn","c":"","d":["senecio vulgaris Lin. " ienesion (för senesion) siue cardo benedictus thz är korsyrth " LB 3: 197 ."],"e":[]},{"a":"kort","b":"av","c":"adj.","d":["kort. " jnnän koorthä tidh " FM 186 ( 1504) . " innan korten tiidh " ib 333 ( 1507) . jnnan en kort tiid RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6388. i en kort tid BSH 5: 227 ( 1507) . " huilket mich omögeligit var i sa kort tiidh at göra " HSH 20: 151 ( 1507) . tidhen är kort FM 363 ( 1508) . " tidhen är ganze kort " BSH 5: 325 ( 1508) . " med korthom ordhom (i korthet sagdt) " ib 4: 252 ( 1500) . - n. adv. kort, tvärt. fulle te gode män ther vtii korth DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek). segie wii medh thette wart breff korth ney moth konwngh hans BSH 4: 220 ( 1497) . ib 5: 153 ( 1507) , 463 (1511). FM 687 ( 1517) . - Jfr for korter."],"e":["kort . ","korth . ","koorth FM 687 ( 1517) ),"]},{"a":"korta","b":"vb","c":"v.","d":["avkorta, kvitta. Stock Skb 295 (1510 Skip), 306 (1553, Skip). så kortades medt honom j hans lön for ij är, som honom stodh til bake xxxvj march me hans tomp[t] öre ib 307 (1553, Skip) . "],"e":["-adhe )","*korta af , - kota, thå kortades the 1 mark aff, som han war til achters j sitt kemenerj Stock Skb 304 (1529, Skip) ."]},{"a":"korta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["korta in , draga in? wij haffwe kortath promen in harth wnder litzla holmen BSH 5: 272 ( 1508) . - Jfr af-, for-korta."]},{"a":"korteis","b":"av","c":"adj.","d":["belefvad, artig. " marghin stoltan franzeis ther frome äro ok korteis " Fr 1230 ."],"e":[]},{"a":"korter","b":"av","c":"adj.","d":["kort. " ther fore görer thet korth oc goth oc gyffuer ider aff henderna pa [them] " GPM 2: 35 ( 1511?) . " j karttan tiid drap han xv grecar " Troj 1237 . - n. adv. kort, tvärt. talade in forgutte mik ganzske korth til, oc spwnde hwadh werff iach . . . ther hade GPM 2: 410 ( 1502) . - tvärt, hastigt, . . . ok at then hielp ej kan swa kort utkomma är intet i myne volde, hulke iak doch förmoder pa tiid och stunder wel utkome skole HSH 13: 32 (1524? Brask). - n. förkort, för kort, för liet. Se T. Johannison, Verbal och posterverbal partikelkompsosition i de germ. språken 270. ara i cander utaff arfvinganar hvilkom i samma fundation forkortt skett är HSH 15: 15 ( 1526) ."],"e":["kortt . korth),"]},{"a":"korthet","b":"nn","c":"","d":["korthet, knapphet. " för tijdzens korthett Linkbibl 1: 141 (1523, Brask). ""],"e":["-hett )"]},{"a":"korting","b":"nn","c":"","d":["lJfr tidhkorting."],"e":[]},{"a":"kortrisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Kortrijk (Courtray). - n. i Kortrijk tillverkadt el. efter denna stad benämd tyg. XVI vlnas panni dicti kortrist SD 5: 152 ( 1343) . ib 493 ( 1315), 583 (1346-50). VII vinas kortrisk ib 573 ( 1346) iþärst oc kortrist ib 637 ( 1347) . " decem et ecto vlnas boni panni kortrist " ib 6: 143 ( 1349) . lego . . . ingemundo quinque vlnas kortist pro kapa ib 219 ( 1350) ."],"e":["kortrist . ","kortrisk . ","körtist ) , "]},{"a":"korver","b":"nn","c":"","d":["korv. GU C 20 s. 36, 253. talgh till korffuar Hlg 2: 26 (1511). stechte korffuar Brasks Matordn 6 . Jfr kiötkorver."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"korver","b":"nn","c":"","d":["korf. " man skal äta korwin män han är heether " GO 226 ."],"e":[]},{"a":"korygger","b":"nn","c":"","d":["korygg. II tunno korygh HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"kos","b":"nn","c":"","d":["val, önskan, sträfvan? lopp, väg? til röweri stod alt hans koos MD 212 ."],"e":["koos )"]},{"a":"kos","b":"","c":"","d":[" , se kus."],"e":[]},{"a":"kosidha","b":"nn","c":"","d":["kosida. gild koosida GS 51 ( 1450) ."],"e":["koo- )"]},{"a":"koskarn","b":"nn","c":"","d":["koträck. LB 7: 245 ."],"e":[]},{"a":"koskarn","b":"nn","c":"","d":["koträck. PMSkr 303 ."],"e":["koo- )"]},{"a":"kosmiör","b":"nn","c":"","d":["smör. Forsell HIst. 1: 181 (omkr. 1456)."],"e":["-smör )"]},{"a":"kosta","b":"","c":"","d":[" L.","1) pröfva, sätta på prof, anstränga, kost på. thz kostar been at ridha aa staaff GO 159 . ib 472 . - medtaga, skada, försvaga. iacob kostadho sinnuor tha han brotadhis mz änglenom MB 1: 227 . - opersonl. med ack. togh han swa starklika, at thz kostadhe sinonar swa at iacob haltadhe MB 1: 226 . ","2) kosta. " med så väl personens som sakens ack eth belate . . . som hans fadher kostadhe cc pund gul " Bil 478 . " thässkyns trä waro hwariom manne til redho i iorsala lande oc mintzst kostadhe fatigha män " MB 1: 499 . " thz kostade summa men gotz oc liiff " RK 1: 4159 . " thz kostar thit liiff " Fl 944 . Fr 2523 . Va 17, 47 . ","3) kosta, bekosta. " för allan kostath ok bygning, som han thär a kostar " SD NS 1: 448 (1405, nyare afskr.). ","4) utgifva, använda. " the haffuer them (penningarne) kaastadh pa thi store klocker oc then bigninge, som the haffue nw haffue nw hafft " FM 256 ( 1506) . " ther sagdhe the then (för the) haffde kaasthet alle kirkione peninge wppo ib. ""],"e":["kaasta kusta L. ","kosta sik , ansträga sig, bemöda sig. ää huru mykyt thu thrängir ok kostar thik Bo 128 . ib 186 . - med inf. som . . . litit töma sik sidhan eller kostha daghtinga for hanum mz almosom ok messom Bil 615 . - Jfr bekosta."]},{"a":"kosta","b":"vb","c":"v.","d":[" . 3) kosta, bekosta. förnöes alt tet som kostah waar pa ytersa nörre törnith SSkb 39 ( 1502) . . . . ecke heller the ärige gode quinner, ther nagat haffue j then oor kostet, naget forfangh ast göre STb 4: 175 ( 1507) . - utyrusta? . . . at skypperen och köpemennene lathe til hopa koste och kome skyppth hiit fore bryggien Stb 2: 391 (1489). - Jfr akosta."],"e":[]},{"a":"kostan","b":"nn","c":"","d":["kostnad, utgift. bethale firw annä sinä kostan igen FH 5: 214 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"kostelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) kosteligen, kostbart, präktigt. hawande hwaske manga rätte älla kostelica redda Bo 34 . " kostelka var thz (slottet) forthäkath " Iv 1753 . thässe twa ther här swa kösterlika fara ib 1985 . the them kösteliga begaffua RK 2: 7164 . Bir 3: 246. Fl (Cod. B, C) 710. Va 11, 20 . RK 2: 271, 7224, 7413, 3: 1062 . Di 25, 27, 29, 225, (Cod. B) 320. - på ett kostsamt el. slösande sätt. hwi haffuer thw sa kosteliga fortäret i fa dagom Di 100 . ","2) förträffligt. " hielper kostteliga ther före " LB 7: 67 . - (?) ath han redher sigh kosliig til örligis HSH 22: 23 ( 1496) . " herscapit oc almoge j swerige scriffwe oss jo sa kosteliges till " FM 62 ( 1467) . ","3) högtidligt. beseglde ther kosteliga breff oppa RK 2: 7796 ."],"e":["köstelka Fl (Cod. B, C) 710. kösterlika Iv 1985 . ","kosteligha RK 3: 1062 . kosteliga ib 2: 7413; Di 25, 29, 100, (Cod. B) 320. kostteliga LB 7: 67 . ","kösteligha Di 225 . ","kösteliga RK 2: 7164, 7224 . ","kösteligä Va 11, 20 . ","kostelige Di 27 . ","kosteliges FM 62 ( 1467) . ","kosliig HSH 22: 23 ( 1496), "]},{"a":"kostelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) förträffligt. elaborare kostelica göre oc ärffu[odh]a GU C 20 (hand 2) s. 37. ","4) ivrigt. Se Sdw 2: 1252."],"e":[]},{"a":"kosteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kostlig, dyrbar, präktig. sumpuosum köstelikt GU 2 . " huru runt oc kostelikit hans palacium war " Bil 307 . byggia thinom son högha kirkio ok kostlika (sumptuosas) Bir 1: 362. the skulde sik ärligä til redhä mz klädä, clenodum och annan köstelig ting Va 4 . " se enä kösteligä borgh " ib 15 . kostelikin (subtilis) graffning Bir 4: 85. MB 1: 75, 2: 288 . Fl 1065 . ","2) utmärkt, förträfflig. " ther varo ok lekara kostelikä " Fr 2648 . " kempar. the som kosteliga äre " Di 147 . ib 110 . ","3) framstående, förnäm. " ryzer tha misthe . . . een kostelighen man " RK 3: 3881 . Di 25 . ","4) betydande, vigtig. " kosteligh groff erende " BtRK 231 ( 1464) . ","5) högtidlig, dyr. " the kosteliga ede oc löffte som j oss flere synne sworit oc lofwad hafwa " BtRK 253 (1469 orig.). - Jfr kosteliker."],"e":["kostelikin (nom. sing. f.) Bir 4: 85; -likit Bil 307 . ","kostliker: -lika Bir 1: 362. ","kosteligh: -lighom MB 2: 288 . ","kostelig: -liga Di 110, 147 ; ","-ligä ib 25 . kostelighen (ack. sing. m.) RK 3: 3881 . ","kösteliker . ","köstelig )"]},{"a":"kosteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kostlig, dyrbar ,präktig. engin skal föra kosteligare hästa wtländes än til viij (8) marck STb 2: 133 ( 1486) . ","2) utmärkt, förträfflig. " arte laborate mergentur in equore pup- pes kostheligen oc mz ärffwodhe giordh skip widher siwnka i haffweno " GU C 20 (hand 2) s. 57. - Jfr ivirkosteliker."],"e":["köstelikith MP 5: 63 . ","kosthelighen GU C 20 (hand 2) s. 2) s. 57. komp. kosteligare STb 2: 133 (1446),"]},{"a":"kostelikhet","b":"nn","c":"","d":[" maghin j betrakta . . . j bland jdhra rätthir oc iämväl j blandh andra thenna wärldinna kräslighet oc kostelighe the fäm rättena som ihesus cristus . . . smakadhe j sinne hälgha pino SkrtUppb 184 ."],"e":["kostlight )","konket . ","tha"]},{"a":"kostelikhet","b":"nn","c":"","d":["prydlighet. " gulsmedhen giordhe thz honom war budhit mz alle aatwakt oc kostelikhet " Lg 3: 187 . spängrena oc sölghio thornen skulu wara . . . engaledhis aff silff ällir nakre kostelighet Bir 5: 40."],"e":["kostelighet )"]},{"a":"koster","b":"nn","c":"","d":["kvast, knippa. Se Sdw 2: 1252 f. Jfr qvaster."],"e":[]},{"a":"koster","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ett af de ting mellan hvilka någon har att välja, vilkor. mik lagþos tue andre costa. antingia at giptas älla þiena vfräls Bu 143 . " iak valde þän þriþia costen " ib. " nödh är iw enga koster (d. v. s. då man tvingas, har man blott ett val) " Al 1969 . ","2) tillhörighet, ting. " a therrä hion äller koste " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ä hwat j thakin aff mik liff äller liufua koste Bil 487 .","3) sak, förhållande, omständighet. " hunger oc thörst oc andra kosta frost oc nödh ysäld oc kyld " Al 7096 .","4) ett af de sätt mellan hvilka man har att välja; sätt, se annarkost. - (?) alth affguda offer som dreptess tha lath iag almoghen ätha, iag giorde oc saå diwrablodhen mz samme kosth lath iag them dricka som äplemosth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279.","5) kostnad, utgift, omkostnad, bekostnad. the watn som han oc hans fadher hafdho grawith mz myklom kost MB 1: 210 . " fore änga creqtwr lagdhe gudh swa dyran köst wt, som fore mannen, tha han löste han sidhan mz sinom signadha sone " ib 75 . hade jngan onytta kost RK 1: (sfgn) s. 171 . FM 300 ( 1506) , 303, 306 (1506). firi skam: at han ängen kost gat haldet (icke kunde bestrida några omkostnader, icke kunde ²representera²) Bu 18 . þiäna . . . guþi a kirkiona koste ib 144 . lät alexander . . . vp byggia vänasta mönster a sin kost Bil 285 . " oppa warn kost " SD 5: 566 ( 1346) . " all thera kost ther ladis oppa " RK 2: 7238 . " at vart folk þyngis eigh af kost " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " kome i sialfsins kost ib. firi þerrä arwþe oc þerä kost " ib 5: 481 (1345, nyare afskr.) . " alle the ij herbärghith ärä the the skulu a flores koste vära (d. s. v. undfägnas på Flores´ bekostnad; kan föras till 7 " Fl 572 . ","6) tilrustning, utrustning? loto thera kost mz ärom redha Iv 1892 . Fl 566 . foor . . . mz fögha kosth RK 3: 1369 . " mykin win war ther a laakt a kost (präktig tillrustning? möjligen att föra till 8) ok a werdelikheth " ib 1: 3584 . ","7) underhåll, kost, spis, föda. SD 5: 637 ( 1347) . " at j hiälpen tel kost oc foder oss " BSH 2: 35 ( 1396) . " tha fingo the kost i godha liit " RK 1: 2731 . " hiolt dighran del warom herra kost " Bil 263 . " grefuin aff manförd hiolt thera kost " ib 791 . enom pilagrim . . . brast costar Bu 174 . vara a kost mz sinom brodhor KL 272 . " j stranne är ängin nytta mannenom til kost " Bir 1: 101. nytiadhe han . . . kostin (victualibus) til sit vppehelle ib 204 . aat . . . nakan growan kost Bo 70 . ib 34, 133, 189 . Bir 1: 303, 308, 361, 3: 60 . KS 35 (91, 38) . Al 6577, 7040 . RK 1: 452, 1957 . Lg 668 . " snöö storm och storth froosth war them een harder koosth " RK 3: 3700 . ","8) gästabud. þän kost skal haldä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.) ib 480 . " giorde mykin kost (cænam] " MP 1: 192 . til redde twa kosta ib 194 . " giordhe twa kost " ib 2: 146 . " the giorde ihesu kost " ib 1: 194 . " tha loot hertogh magnus redha koost " RK 1: 809 . " hiolt sin kost " ib 2690 . jak haffuer ey scet en vänare kost än ther war ib 2694. ib 1178, 2: 5128, 3: 131 (sista forts.) 5863. MB 2: 115 . SO 48, 80, 81, 87, 117, 118, 186, 213 . (kost för konst Al 9109 ). - Jfr an-, ars-, bruþlöps-, brödhra-, far-, fasto-, föþo-, hvardags-, läke-, doms-, mata-, morghon-, mästar-, paska-, ryttara-, räfsta-, skyrdha-, snidha-, syna-, vits-, vägha-koster. "],"e":["kuster L. ","köster: köst MB 1: 75 . ","-ir : koste Bil 487 ; MP 2: 146 . ","-ar: costa Bu 143 . ","kosta MP 1: 194 ; Al 7096 ),","kosta havor?","kostehaffuor )"]},{"a":"koster","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) tillhörighet, egendom Se T Wennström, T,jvnad och fornæmi 61 ff. 3) sak, förhållande, omständighe. (?) haffuer jach . . . varedh j vpsala och och [!) lyktadh all myn thingh saa när som ytherste kosthen GPM 2: 282 ( 1507) .","7) underhåll; kost, spis, föda. (rubrik:) aff hans siäl som stiktadhe kost thera kloster Mecht 347 . " jte pedhe akare xiij wykur kust, wykum iij öre " Skotteb 457 (1471-72, Kämn). i 459. skiparen oc scriffwren skwla haffwa frin kosth til math oc drykaff skipeo PMSkr 10 . ib 43 . - undfägnad. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 328. EK 809 .","8) gästabud. STb 2: 181 ( 1486) . . . . en vng hman . . . som iach holt en litinkost at, til hans presteöl GPM 2: 166 ( 1503) . - Jfr an-, aptan-, far-, mad hka-, nistinga-, nämda-, syna-, viku-, vinter-, vägha-, ätansvaru-koster."],"e":["kooster: koost EK 809 . ","kuster: kust Skotteb 457 (1471-72, Kän); -en ib 458 ),"]},{"a":"koster","b":"","c":"","d":[" , se kaster."],"e":[]},{"a":"kostgärdh","b":"nn","c":"","d":["gärd som utgöres i lifsmedel. hiit skickandes swen knutson medh spisning oc kostgerdh BSH 5: 8 ( 1504) . ib 31 (1505), 113 (1506). wij haffwe lagt en kostgierdh öffwer alt kalmarna län ib 130 ( 1506) . ib 235 ( 1508) . thwaa kostgerder haffue the alle rede giort offuer alth landit HSH 20: 202 ( 1507) . " skatten kostgerderne och peningene " ib. " ib 203, 267 (1508), 296 (1510?). ""],"e":["-giärd BSH 5: 113 ( 1506) . -gierdh),"]},{"a":"kosthald","b":"nn","c":"","d":["kosthåll. " til thera födho oc kosthald " VKR 42 . Bir 5: 120 . HSH 19: 72 ( 1505) . " for then store kosthwld " BSH 5: 24 ( 1504) . " ath vij kwnne fa nagra losningh oppa thet stora kosthald, vij haldom innan then tiidh ib 296 (1508). ""],"e":["-haald . ","-hwld )"]},{"a":"kostlösa","b":"nn","c":"","d":["brist på kost el. lifsmedel. for kosth löso skull BSH 5: 268 ( 1508) . ib 11 ( 1504) , 191 (1507)."],"e":[]},{"a":"kostnadher","b":"nn","c":"","d":["1) kostnad, bekostnad, omkostnad. i thy lande är . . . mykin kostnahder at grawa epter watn MB 1: 199 . allan kostnat til hälga offret wppe halla ib 2: 307 . lati byggia eet altare j nakra kirkio . . . aff sinom eghnom kostnahd Bir 3: 52. VKR X . ST 431 . SO 96 . 2 kostnad, utgift. for then store kostnadh och vtlägningh vij haffue hafft FM 397 ( 1509) . - Jfr brudhlöps kostnadher."],"e":["kostnadh . ","kostnat MB 2: 307 ; ST 431 ; SO 96 ), "]},{"a":"kostnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bekostnad, omkostnad. Gummerus Syn-stat 43 (1425; vidi. 1440). schal hon haffue pa sin eghin kostad en man til sancte jacob til compostelle STb 3: 249 ( 1495) .","2) kostnad, utgift. " jmpendium dii kostadher " GU C 20 (hand 2) s. 14. vtan skada och kostnet STb 4: 81 ( 1505) . - Jfr umkostnadher."],"e":["kostnad . kostnet Stb 4: 81 (1505)),"]},{"a":"kostning","b":"nn","c":"","d":[" [Fdan. kostning] kostnad, utgift. hwad tärning ok kostning han . . . kostwärge på thet gdz Trolles Jb Bil 172 (1476, nyare avskr.) . Jfr bekosting."],"e":["kastning STb 5: 129 (1516)), "]},{"a":"kostogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) konstig, utmärkt, god. thässe äru angislika starke oc kostoghe men Prosadikter (Karl M) 261 ."],"e":[]},{"a":"kostogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) fallen för att göra kostnad el. utgift, slösaktig. mäst war han skadhliker oc custogher a bygningh Bil 307 .","2) kostlig, utmärkt, god. " thz kostoghasta land i chanaan landom " MB 1: 264 ."],"e":["custogher )"]},{"a":"kostrezla","b":"nn","c":"","d":["anskaffande af underhåll. at almoghen se oþyngder vm þolikä kost rezlu SD 5: 606 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"kostvärdha","b":"vb","c":"v.","d":[" = kostväria 2. jach haffuer kostwärdhet pa sendeningebudh . . . vtoffuer xiiijc ( 1400) marcher FM 411 (1509, samt afskr.) ."],"e":[]},{"a":"kostväria","b":"vb","c":"v.","d":["1) bekosta, kosta på, nedlägga kostnad på, bestrida omkostnaden för. haffwir hon henne (boken) kostwart badhe mz gull oc ffärgho MB 2: 370 . hafdhe han thz j nokro kostwart ellir förbättrat ST 431 . " behallir han godzit längir oc kostwär thz ib. kostwardhe thz swa at the (fångarne) skullo alle vardha löste " Lg 3: 510 . " aa rätzsins wäghan ägher han husit som päningana atte oc thz kostwarde mz ärffuodheno (laborem expenderat) " Bir 4: 76. will jak en kostwärgie ith wiist bwd wtloffuer BSH 5: 463 ( 1511) . ","2) bekosta, kosta (på), utgifva, uppoffra. kostuardhe mykyt a läkiara KL 365 . giffwa hanom igen ä hwat heyne framo vpa rwmit kostwärt hawer SJ 290 ( 1461) . hwat . . . sten beinctzson . . . kostwär vppa at byggia thenna forscepna godz SD NS 1: 257 ( 1403) . ib 400 ( 1405) o. s. v. thz han kostwardhe ther aa matte han atirbedhas ST 431 . som wille kostwaria en päning wppa ath winnath jgen PM LXIII . " hwath wastena closter haffwer här nw j förlydhen aar kosthwarth ath winnath j gen " ib 59 . gaff thöm till then synekosth som han ther om kostwarth haffdä FH 5: 214 ( 1513) . allt thet . . . som han hawir goozet til bethringh giort och kostwarth SD NS 1: 624 ( 1407) . ","3) med uppoffring el. ansträngning åstadkomma? idhnadh dygdh är klarare oc ä thäs fromare at hon är mera kostwardh (quo offiosior) Bo 109 ."],"e":["-wärgie . ","-waria )"]},{"a":"kostväria kusthwärie arfstv 17 14561 impf. wärdhe mecht 393 .","b":"vb","c":"v.","d":["1) bekosta, nedlägga kostnad på, bestrida omkostnaden för. Se Sdw 2: 1253. Mecht 393 . tässa book haffwer . . . syster margith nilzza dotther ätidh scriffwa, och hafwer . . . j allo mattho kostwarth JMPs 588. - part, pret. påkostad, utsmyckad. the hafdho oc badhe hwit oc skinande klädhe, dyrlika kostwordh mädh gull oc gärsäme Hel män 175 . 2) bekosta kosta (på), utgiva. Arfsv 17 (1461). . . . thät jak jnthe wille kostuerie pa her eric turessons be- grauilse ib 4 ( u börj. av 1470-t.). Stb 1: 224 (1479). HLG 2: 57 (1517). gaffz lasse larensson xii!UDDA_TECKEN? mac fför thet han kostwert hae pa bade puluerquernene Stock Skb 158 (1520)."],"e":["oret . ","-wordh Hel män 175 . ","supin . ","-wart [h). -wert Stock Skb 158 ( 1520) ), "]},{"a":"kostvärna","b":"vb","c":"v.","d":[" = kostväria 2. wil . . . iach . . . ther oppe kastwärne al then deel gud haffuer migh forlanth FM 389 (1508, samt afskr.) ."],"e":["kast- )"]},{"a":"kostöl","b":"nn","c":"","d":["öl som drickes vid måltid, spisöl. kosth ölith wid bordhit BSH 5: 268 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"kota","b":"nn","c":"","d":["kota, benknota; tärning."],"e":["koto kast , ","koto säkker , "]},{"a":"kota","b":"nn","c":"","d":["kota, benknota. " alla kotonar i handomen oc fotomen skildos oc lossadho " SkrtUppb 337 ."],"e":[]},{"a":"kothräkker","b":"","c":"","d":[" , m koträck. PMSkr 274."],"e":["koo träkker )"]},{"a":"kotkarl","b":"nn","c":"","d":["eg. karl som bor i hydda; husman, fattig el. ringa bonde, man af den ringare klassen, arbetskarl. " the spurdho en katkarl ätha a sinum akre " Bil 470 . män vento han wara kutkarl ib 632 . " han bodhe mz hänne j kotkarls gardhe jämfäghin som j riko fädherne " ib 617 . " kotkarl kalladhe til sin swening ib. " MB 1: 11, 136, 139 . " kotkarls som hawer änga sorgh aff thy, at han ärwer ey rike mz konungx söne " ib 232 . han skal wardha en grymber kotkarl (ferus homo) ib 185 ."],"e":["kut- Bil 632 ; MB 1: 11 ), "]},{"a":"kotter","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. sueno kootter BSH 1: 138 ( 1371) ."],"e":["kootter )"]},{"a":"kova","b":"vb","c":"v.","d":["gräfva, förqväfva. " owirwätis wäta . . . koffuar thz aff likamens wit som thiäna skulle siälom til skäl oc vnderstandilse " MB 1: 120 ."],"e":[]},{"a":"kovi","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lön-, svina-kovi."],"e":[]},{"a":"kovi","b":"nn","c":"","d":["kammare. " fyre suarte blamän reddo fyra kamara gönom hulka siälin skulle fara . . . nar siälin for ginom then thridhia kofwan kände hon värsto lokt " Bir 3: 191. Al 9555 . - särsk. sängkammare, sofrum. the gingo i säng sidhan at sofua huar ij sina kofua Fl 1232 . " alexander gik tha i sin kofwa ther han pläghadhe inne sofwa " Al 10089 . ib 8219. Iv 4189 . " hon ledde han ij een lönlik kofua ib 836. - cell, eremithåla. funno the for hans kofua mang diur " KL 370 ."],"e":[]},{"a":"koxa","b":"vb","c":"v.","d":["koxa, titta. " ä koxar duwa mädhan bughi bändis " GO 46 ."],"e":[]},{"a":"krabba","b":"nn","c":"","d":["krabba. craba, cancer VGL XIV ."],"e":["craba )"]},{"a":"krabbe","b":"nn","c":"","d":["1) = krabba. ther rees en krabbe i haffwith op Al 8835 . ib 8839 . " af krabbom äller kräffwittom som ärw j bäkkiom " LB 9: 118 (kan föras till föreg. ord).","2) ett slags ankare (jfr Norska krabbe, ankare af trä med infattade stenar)."],"e":["krabba sten","krabbesten . ","krabbesteen )"]},{"a":"krabbe","b":"nn","c":"","d":["1) krabb; kräfta. cancer . . . krabbe ok eth tekn GU C 20 s. 70 . " en hop mädh sma krabba läth leffwandis eth leer kar " PMSkr 355 . "],"e":["-ar )","*krabba tekn , "]},{"a":"kraden","b":"av","c":"adj.","d":[" [Fdan. lkrodhen. Fnor. kraden. lJfr Mnt. krodenvuel, krodensorne. Jfr SAOB K: 2859] i kraftuttryck, ung.: djävulsk, förbannad, ond. Se Meijerbergs ark. f. lsv. ordforskn. 7: 29 ff. . . . at andhirs kallede hänne ena kradin horoATb 1: 35 (1455). larins stub then kradin tiwfin han wardir nw radan ib 113 ( 1459) . ib 129 ( 1460) . " magnus skaak hade giort mot hanum smen kradin skalk " ib 144 ( 1461) , 2: 180 (1481). molka kradan skökia Linkbiblh (ny ser.) 3: 53."],"e":["kradhen . ","kradan . ","kradin )"]},{"a":"kraden","b":"av","c":"adj.","d":["djäfvulsk, förbannad, ond. " kraden (quade) forrädare äst thu " Va 30 . som een falsker kradan skalk MD (S) 262 ."],"e":["kradan )"]},{"a":"kradendövel","b":"","c":"","d":["i kraftuttryck och hotelser, ung: svår olycka, svårt ont. ath gaa manin imak/wana i kradinfywil äst tu hans malsman ATb 1: 151 ( 1461) . " eric klockara winadhe ath olaff footh sagde till lhustrv jngeorgh hinrik sonessons gaff hey till gamble fyendens hora thet thu fikt et kradhendyffwell oc taak thin hora kregh till wara " ib 3: 66 ( 1496) ."],"e":["krafdhenyffwell . ","kradindyfwil )"]},{"a":"kraf","b":"nn","c":"","d":["Jfr akraf."],"e":[]},{"a":"kraf","b":"nn","c":"","d":["krav. Se Sdw 2: 1253. STb 2: 101 ( 1485) . tha giffuer jach henne och alla hennes arffua . . . löse fore alt ytermera tiltal kraff eller namaningh om forscrifne vjº marcer SJ 2: 158 ( 1489) . ib 197 ( 1491) . STb 4: 17 (1504), 5: 157 (1517), 267 (1520)."],"e":["kraff . ","kraffue STb 5: 267 (1520)), "]},{"a":"kraft","b":"","c":"","d":[" , krafter o. s. v., se krapt, krapter o. s. v."],"e":[]},{"a":"kraghi","b":"nn","c":"","d":["1) hals. " fik dwergen i kragen (fær þiðrekr tekit sinni hendi yfir hans hals) " Di 14 . ","2) halsen skyddande betäckning, krage. SD 4: 710 (1340?), 6: 214 (1350, gammal afskr.). en kraga haffde han först aa Fr (Cod. B, D, E, F) 87. - Jfr maliokraghi."],"e":[]},{"a":"kraghi","b":"nn","c":"","d":["1) lhals. - kräa. kenner wm kraghen är tombir PMSkr 257 . 2) halsen skyddande betäckning, krage, ofta ss del av rustning. JTb 19 ( 1459) . " skattade hinrik biörson oc esbiörn skaugh een lärath een sköl een kraga for xx öre " ATb 1: 208 ( 1465) . ib 355 ( 1471) , 3: 131 (1502). STb 1: 295 (1481). - Jfr panzara-, trölo-kraghi."],"e":["kragi . ","kragha HLG 1: 86 (1486). obl. kraffwa JTb 19 ( 1439) ), ","*kragha kapa","kraga- )"]},{"a":"krak","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hästa krak."],"e":[]},{"a":"kraka","b":"nn","c":"","d":["kråka. " rampn oc roka oc kraka " MB 1: 359 . " krakan är thy ondh at hoon gaal opta sandh " GO 151 . " krakan är ey thy hwitare at hon opta badhar " ib 490 . KL 127 . Al 9633 . Di 1 . " han kan saa well som kraka gaala " MD (S) 242 . Jfr vändilkraka. "],"e":["krager Di 1 ),","krako ögha","kraka- )"]},{"a":"kraka","b":"nn","c":"","d":["kråka. Prosadikter (sju vise m) 167 . " krakan twar sig merke kommande rägn " PMSkr 295 . "],"e":["-or )","*krako gul"]},{"a":"kraka","b":"","c":"","d":[" , se kräka."],"e":[]},{"a":"kraka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kraker","b":"nn","c":"","d":["krake, stång, stör? ytirmer sagde han ath ekke ära flere dande quinnor i arbogha en han tröste bära them alla i sendhir vth aff byn pa sinom krak (utg.sanm. "osäkert"; möjl. fel för krok?) ATb 1: 330 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"kram","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kräm."],"e":[]},{"a":"kram","b":"nn","c":"","d":["kram, handelsvaror som säljas i minut. mz noghro kram äller adhrum tholikom thingum som j torghblodum pläghas sälias . . . a bergheno sitia PfN 137 . SD 4: 748 (1340, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"krama","b":"vb","c":"v.","d":["krama. " wilde honom haffua kramad och rifuit j häll " Va 25 . ib 27 . " kramade han swa, at hans hiärtä reffnade j hans buk " ib 43 . Jfr ut krama."],"e":[]},{"a":"krama","b":"","c":"","d":[" , v krama. hologher bliffuer osthen nar han ey krammas wäl j ysthningene PMSkr 245. ib 423 ."],"e":["kramma )"]},{"a":"krambodh","b":"nn","c":"","d":["krambod. " instita, krambodh " GU 6 ."],"e":[]},{"a":"kramfat","b":"nn","c":"","d":["större tunna för förvaring och transport av kramvaror. STb 1: 304 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"kramp","b":"nn","c":"","d":["kramp. " PM XXXIX. ""],"e":[]},{"a":"kramp","b":"nn","c":"","d":["kramp. PMSkr 281 . "],"e":["*krampa dragh , "]},{"a":"krampa","b":"nn","c":"","d":["krampa. SSkb 39 ( 1502) . " för iärn och krampar til bälghaxlana HLG 2: 31 (1512). jon fimbo iiij mark för lenker och för kramper Stock Sb 76 (1518). " ib 159 160, 163 (1520) ."],"e":["kramppor HLG 2: 69 (1520). kramp[p)er Skotteb 414 (1467-68, Kämn) o. s. v. (kan även föras till krampe)), . ","*krampe (pl. -ar (SSkb 34 (1502): HLG 2: 31 (1512)), "]},{"a":"krampa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["krampo sot","-soth )"]},{"a":"krampa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["krampodragh , ","krampo sot","-soot . ","-sott frf. vok. i änd),"]},{"a":"krampa sild","b":"","c":"","d":[],"e":["karpa- ib 127 ( 1529) . ","-syl . ","-siil [l], f. sol- el. lufttorkad strömming. effter thz att landit haffuer mz viliia pågongit at göra her effter aff lagx kramasild och siäl rätta tiend Gummerus Syn-stat 40 (11425, avskr.). krampasiil eller flundror medh löök Brasks Mtordn 8. Linkbilh 2: 210 (1323). HLG 2: 106.ib 3: 105 (1528), 110, 116 (1529)."]},{"a":"krampe","b":"nn","c":"","d":["krampsjuka. " forgik hanum crampasot " Bil 315 . fordriffwer krampa soth LB 7: 136 ."],"e":["krampa sot ,"]},{"a":"krankas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"krankdomber","b":"nn","c":"","d":[" . 1) sjukdom. min saar . . . borthdriffwa alla siälenna krankdoma Mecht 326 . äru somlighe haffwandis soffwandis krankdom (dormitatem paralsim) ib 327 . . . . om han nw [i] thenne sin krancdom aff fylle STb 3: 326 ( 1497) . ib 4: 31 ( 1504) , 84 (1505), 117 (1506). ","3) skröplighet, ringhet elände. SkrtUppb 90 . " pater noster är änge n auemarian, oc fför almoghas krandom oc läthi skuldh sätz thär fflere aue mario än paternoster JMPs 463. " ib 355 . jomffru maria . . . dragher . . . til sigh straa thät är wsla syndara, räknadhis thera krankdom wara sin ib 540. - Jfr siäla krankdomber."],"e":["kranc- . ","kranck- . krangSkrtUpp 90),"]},{"a":"krankdomber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) svaghet. " took vppa sik kötzsins krankdom " Bo 98 . " hiälpir oc styrkir varn krankdom i allom frestilsom " ib 110 . ib 16 . Bir 1: 9, 45, 251, 279, 288, 361, 2: 297, 3: 322. ","2) krankhet, sjukdom. " som böld faar j strupa älla annan krankdom " Bil 903 . aff enne soth ällar krankdom, som kallas paralisis Lg 3: 421 . Bir 5: 6. Ansg 191 . MB 2: 307 . Su 296 . Lg 332 . FM 640 ( 1515) . " for thän krankdomin (näml. stammandets) skuld " KL 56 . ","3) skröplighet, ringhet, elände. vilia ey at andre vita thera krankdom oc vanskilse Bo 4 . " vilde andra lata vita sin krankdom (sua vilia patere voluit) ib. - Jfr brutfällis-, qvinna-krankdomber. ""],"e":["krang- FM 640 ( 1515) ), "]},{"a":"kranke","b":"nn","c":"","d":[" Jfr halm-, har-kranke."],"e":[]},{"a":"kranker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) sva till hälsan, krank, sjuk. jfimo . . . krankan göra GU C 20 (hand 2) s. 27. 4) dålig, usel, svår, ond. somen gifwer han krankare lön oc soom bäte SvKyrkobr (Luci A) 110 . - skadig. Se Sdw 2 1253. 6) dålig, ond, oselig, liderlig. krankom mannom ma enkte got til koma. och godhom manno ma enkte ont till koma SvKyrkobr '(Luci A) 111."],"e":[]},{"a":"kranker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) svag, skröplig. " vänte han ängte han vara vtan cranka mäniskio " Bu 206 . " gudh hulkin ey vtwalde stark thing vtan krank ok wanmaktogh " KL 37 . thik thykkir mik wara litin ok krank Al 619 . Bil 157 . MB 1: 113 . Bo 134 . Bir 2: 113, 198, 3: 322. Su 362 . " varo miok kranke kesare ok romarom änkte til (värio) for lumbardum " Bil 758 . " var romara rike swa krankt vurdhit at thz skattadhe vm sidhe mang aar vnde vngarin " ib 757 . thz kranka (fragile) karit som vi bärom Bo 43 . " swarde mz kranka makt " RK 2: 2669 . krank aliit Al 4288 . Iv 4039, 4791 . " krank at lita op a " ib 98 . - svag, matt, föga hörbar, låg. mz kranka röst Va 7 . ","2) svag til helsan, krank, sjuk. om iak är krankir oc vanmaktoghir ma iak drikka litit äpte apostolins radhe Bo 133 . " hafua krank öghon " Bil 611 . " siwker oc krankir " Lg 70 . " alt krankt folk som til tik komber, faa sina helso " ib 331 . " hänne tarffuas bäther wara krank än helbrigdha ib. " Al 9012 . Bir 5: 6. Ansg 191 . ","3) ful, vanstäld. " iärnhat ok hiälm ok päkilhuwa . . . nw wntfärghas the ok wardha krank " Al 3330 .","4) dålig, usel, svår, ond. är thetta liffwerne krangt Al 7120 . " reedh krankan vägh " Iv 655 . the haffdo en krank jwl RK 1: 2751 . " the fingo tha ena kranka soot " ib 1676 . kranc luct MB 1: 492 . for kranko (corruptivo) ok storm fullo wädhre Bir 1: 276. ","5) ond, ondskefull, illvillig. at ängin oren älla krankir (malignus) ande matte när hans licamma vara Bir 3: 264. drogh huar wid annan strug mz krankan vilia ok ondan hugh RK 1: 275 . hafdhe hogha kranka til honum Al 9930 . " han hörir ängin i hughin kranka " ib 6710 . " at þhilippus war mz false krank ib 2612. "","6) dålig, ond, osedlig, liderlig. af thylikum kranckum gerningum ok sidhwännium ib 467 . ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) , 378. krank ordh MD 100 . til kranka män ib. " krankar ok skör tel sin limnaþ " Bu 28 . " en krank koma stals j hans sängh " Bil 784 ."],"e":["grangh BSH 5: 34 ( 1505) . ","krankt . ","krangt Al 7120 ),"]},{"a":"krankhet","b":"nn","c":"","d":["1) skröplighet, svaghet. jnualtiduo .. . krancheth c vanmakt GU C 29 (hand 2) s. 39."],"e":["krancheth )"]},{"a":"krankhet","b":"nn","c":"","d":["1) skröplighet, svaghet. " SD NS 1: 435 ( 1405). " Su 254, 362 . ","2) krankhet, sjukdom. " FM 131 (1502). en god arst, som haffuer förstand oppa allehande kranhett " ib 347 ( 1507) . allahanda kracheeth i liffwena LB 7: 133 . " for manga handa krancheter ib 134. "","3) nöd, betryck, sorg. j storä bedrffuilsse och krankhet Va 6 . ib 9 ."],"e":["krankhett . ","krancheeth . ","-ir )"]},{"a":"krankleker","b":"nn","c":"","d":["1) svaghet, skröplighet. " tröste ey sinum cranklek at thola " Bil 403 . MB 1: 113, 114, 115, 442 . ","2) krämpa. " wita enkte aff thera (qvinnornas) nödh som the thola i barnbyrdh oc androm natwrilkom kranklekom " MB 1: 135 ."],"e":["-leeker: -leek MB 1: 113, 114, 115), "]},{"a":"kranklika","b":"ab","c":"adv.","d":["illa, med missnöje. kranklika tholande (ægre ferens) ordhin Bir 1: 321 ."],"e":[]},{"a":"krankliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) svag. " for thy at mennisko natur kranklighin är " VKR 4: Bir 4: 94. ","2) svag til helsan, krank, sjuklig, sjuk. tz barn tha födis tz vardher . . . kranckeligit aff sigh LB 7: 92 . niels rawalson är nw ganzke kranckelig BSH 5: 37 ( 1505) . hade jach ecke warith krenckelig i mith bristh ib 625 ( 1520) .","3) ond. krankelikt kiiff MD 30 ."],"e":["krankeliker . ","kranckelig . krenckelig. kranglikin Bir 4: 91. krangklighin. n. krankelikt. krancheligit), "]},{"a":"krankliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) svag, skröplig. " ffragilis . . . kranklekin " GU C 20 s. 298 . 2) svag till hä'lsan, sjuklig, sjuk. STb 4: 257 (1512)."],"e":[]},{"a":"kranklikhet","b":"nn","c":"","d":["svaghet. Bo (Cod. B) 341 . Bir 2: 287, 5: 3 . Su 266 ."],"e":["kranklighet Bo (Cod. B) 341 ; Bir 5: 3 ; Su 266 ), "]},{"a":"kranköghdher","b":"av","c":"adj.","d":["som har svaga el. dåliga ögon. war mykyt kranköghdir, oc tho ley alstingx blindir ST 110 . " hon är aldrogh quinna, oc krankögdh " Lg 3: 8 ."],"e":[]},{"a":"kranz","b":"nn","c":"","d":["krans. " giordhe en kranz aff rödhum rosum älla hwitum " KL 59 . ib 60 . offra afgudhirskonne arthemidi gröna kranza oc krono af laghir trä Gr 270 . RK 1: (Albr) s. 209 . Va 21 . MB 2: 296 . Lg 3: 621 . - såsom smycke buren krans af guld el. silfver? 1 kranssz fore IIII march FH 5: 169 ( 1495) . gifuer iak (Lucia Olofsdotter) til iomfrv maria altare j virmo min kranz ib 6: 357 ( 1449). - Jfr blomster-, gul-, halm-, rosen-kranz."],"e":["krantz Va 21 ; -en ib; -a MB 2: 296 . ","kranzs: -en Lg 3: 621 . ","kranssz . ","-ar )"]},{"a":"kranz","b":"nn","c":"","d":[" . 1) krans. sertum är kranz sadana som vnkt folk pläghar sik göra aff yrther ällar af roser JMÖ 108 . " herranom ihes giordhes kranzer ekke aff yrther ällar lilio ib. - kransformigt huvudsmycke av guld el. silver " ATb 1: 16 ( 1453) , 222 (1461?). tesse skattadhe een kranz xiij stykke och spänne for örtog oc xj mark ib 243 ( 1466) . ib 279 (1468), 343 (1471), 2: 38 (1474), . . . at han henne waltagit hade j brunnen her paa torgit . . . tha hennes krans föl av hoffudit STb 5: 30 ( 1514) . ","2) i kransform byggt pålverk. Se H. Hansson. S;t Eriks årsbok 1945 . 159. ingan leggia sit togh vpa bomen äller krantzen widh sie xij (12) marck STb 1: 438 (1460, Burspr). olaff mickesson . . . skall läse then bom till kransen westan till StÄm 86 (1470). ib 90 (1471) . - Jfr rosenkranz. "],"e":["krantz . ","krans . ","kranx ATb 1: 279 ( 1468) . ","kranzer JMÖ 108 ),","*kranza silver (kranzsa-. krantzsa-), ","*kranza stykke","krantzsa- . ","kransa- . ","kranse-stökke . ","-styke )","*kranza värk","kransza verk )"]},{"a":"kranz silf","b":"nn","c":"","d":[" - kranzasilver. tha skattede maensnieson oc olaff gulsmidh eeth krans sylff för brutidh sylff ATb 3: 93 ( 1499) ."],"e":["krans sylf )"]},{"a":"kranza","b":"vb","c":"v.","d":["kransa, bekransa. som pläga kransas MD (S) 221 ."],"e":["kransa )"]},{"a":"krapsa","b":"vb","c":"v.","d":["krafsa. " kom en leebardh . . . och krapsade pa them mz sinä klör " Va 14 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"krapsa kraffsa","b":"vb","c":"v.","d":["krafsa. " ruspor . . . kraffsa more gallinarum " GU C 20 s. 534 ."],"e":[]},{"a":"krapta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["kraffta . ","krapta sik , stärka sig, stärkas. krafftadhe sik i thäs hälga anda dygdh oc krafft Lg 3: 284 . - refl. kraptas, herska, råda. thz ena kraptas ofwir thz andhra mz sinne makt LB 3: 176 ."]},{"a":"krapta","b":"vb","c":"v.","d":["stärka, göra kraftig. tha kom vppa henne oc jhenne,en kraptande oc ginom gangande dygd Hel män 261 . - refl.kraptas, 2) stärkas, bia kraftig. . . . ath al bebinningh mellan tenna tw riken tha skal ythermera krattas, stadfestas ochfulbordas Rydberg Tr 3: 188 ( 1441) ."],"e":["krafta )"]},{"a":"krapteliker","b":"av","c":"adj.","d":["kraftig, verksam. " alla creaturanna kraptelika dygdher " Su 197 . ib 304 . MB 2: 145 ."],"e":["kraffteliker: -lica MB 2: 145 ; !SYNS_DÅLIGT? Su 304 ),"]},{"a":"krapter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kraft, styrka. " at likamens kraptr ok fäghrind mera thöm förlatr " KS 45 (116, 49) . " konstin giwir kraptena i allo äruodhe " Bo 134 . dödhin, hulkin ängin kämpe formatte vndkomma mz nakre krapt ib 16 . " manz krapter gat ey tholt " Bil 272 . vanskas oc tappir sin styrk ok kraptir Bir 3: 328. bydhiande gudh ödhmiuklica at han läti thom ey frestas owir thera krapte ib 167 . " naar the sina krafftir faa j gen " ib 5: 6 .","jfr Lg 975 . MP 1: 240 . " siälin hawer thre krapte, skäl oc losta, oc arädhe " MB 1: 461 . ib 80 . Bir 4: 4. en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer . . . thz är skälen KS 7 (16, 8) . " han fan ok scref af himnum ok himna gange ok thera naturlikum craptum ok gangum " Bil 382 . " fyra elementa krapta " ib 614 . MB 1: 78 . " mz mannans krapt " ib 70 . " saturnus hawer kalda krapt oc thörra " ib 71 . ib 85 . " enkte etir blandat ma lifua älla krapt hafua a irlande " Pa 6 . mister hwart etir sina (af skrifvarens hand ändradt från sin) kraft ib. gifua vateno gudhlikan (rättadt till gudhlika) krapt mz sino döpilse Bil 83 . " vtan nakan skirslo krafft " MB 1: 441 . ","3) vis, copia, styrka med afseende på krigiska företag (såväl hvad manskap som förråd vidkommer; jfr Mht. kraft). han beemannadhe stokholm . . . mz mykit folk och stora kraffth RK 3: 1092 .","4) fullmakt, bemyndigande. " konungen gaff thom sa dana krafft " RK 2: 8148 . ","5) kraft, giltighet. hwat hans radh hade loffuat skal bliffua wid kraft RK 2: 8300 . - Jfr diävuls-, födslo-, lifs-, sädhiskrapter."],"e":["kraffter . ","-ir . -ar: krapte Bil 614 ; MB 1: 78, 80 ; MP 2: 193 ), ","krapt (kraft), "]},{"a":"krapter","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) kraft, makt, förmåga, förmögenhet, egenskap. " honm athergiffwas the krafhemer som han miste aff bortlängdainne " SkrtUppb 96 . SpV 28 . - Jfr läkedoms-, stridskrapter."],"e":["kraffter . ","krapt , "]},{"a":"krapthardher","b":"av","c":"adj.","d":["stark, dugtig? han öpte siluestrum . . . thurughan wara ok kraffth hardan (trol. felaktigt; kiäpt hardan Bil 85, hvarest dock ordets första del är skrifven öfver utskrapde bokstäfver) Lg 945 ."],"e":["kraffth- )"]},{"a":"kraptleker","b":"nn","c":"","d":["kraft, styrka. thu fördhe thit folk mz thinom krafftlek (fortiudine) MB 1: 318 ."],"e":["krafft- )"]},{"a":"kraptogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) kraftig, stark. - framstående. var han j allom bookligom konstom swa krafftoger at hans mestäre ok alla andre häktäde jnthe mothehans lärdom J Buddes b 148 . ","3) kraftig, ägande kraft e. giltighet, bindande. Abbedval i Vkl. 91. fins thät laghlighit ok kraffoght wara til at göra thät walit til inte ib 120 ."],"e":["krafftoger )"]},{"a":"kraptogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) kraftig, stark. " thän ther helbrygda oc starkir är oc kraptogher " Bir 4: 119. swa at hon (själen) wardhe kraptogh ST 1 . " engte thing hawer krapt ower krapogare thing än thz är siälfft " MB 1: 46 . " hughin kraptogher at smygha " ib 56 . aff nakre andre krapoghare dygdh ib 104 . " een kraptugh makt " ST 77 . - stark, väldig, betydande. mz en storan kräftftigh skip här RK 1: 2903 . - väldig, imponerande. en stolt krafftogh ridhan RK 1: 1121 . ","2) stark. om dryck. om tz (ölet) krafftokth är LB 7: 127 . - kraftig, kraftigt verkande. om läkemedel. hon är ey swa kräptugh LB 3: 146 . ","3) kraftig, kraft el. giltighet egande, bindande. mz krafftoghare . . . rät Bir 4: 75 . - kraftig, bindande sträng. är altidh saadana bodh ällar förbodh swa krafftoght, at alle som gas ällar göra amoth ällar ower thz bodhet, tha syndas dödelika hwan tidh LfK 155 ."],"e":["krafftogher . ","kraptugher: -ugh ST 77 . ","kräptugher: -ugh LB 3: 146 . ","kräfftigher: -igh RK 1: 2903 . ","krafftogth LfK 155 . ","krafftokth LB 7: 127 ), "]},{"a":"kraptoghet","b":"nn","c":"","d":["1) kraft, styrka. " kroppsens helbrigdho oc styrk oc krafftoghet " Lg 3: 420 . ","2) kraft, kraftig verkan. af brennewins dygder oc krafftogheet LB 7: 134 ."],"e":["krafftoghet . ","krafftogheet )"]},{"a":"kraptoghet","b":"nn","c":"","d":["1) kraft, styrka. o iesu christe liker fadhrenom, ifö thik likamsn sighe, stadhfestands wars likama wansklikhet i ävärdhelike kraftoghet SvKyrkobr 333 ."],"e":["krafftoghet )"]},{"a":"kras","b":"nn","c":"","d":[" N. kraas, f.] eg. fett kring ett djurs inelfvor. ","1) fett el. kött (styckadt i soppa)? for thy wardher aller mather ätin at somi äta kalen ok somi krasen (hiis olus hiis oleum sapit ergo vasta fit esca) GO 407 . Jfr gasa kras. ","2) kräslighet, läcker rätt, läcker mat. then (gåsen) skulom wij i apton haffua til kraas RK 1: (Albr) s. 213 . - vanl. i plur. som hon ware budhin til krasa (ad equlas) Bil 426 . " awite han for rika krasa " ib 694 . " ey hafwins mango kraase ok mykyt kostelica redde " Bir 3: 216. forbiwdha owerlätis krasa MB 1: 477 . Bil 412 . KL 124, 185 . Jfr glädhis krasir.","3) njutning, nöje, ljuflighet. pl. mina krase (delicæ) ok allir min luste är at vara mz människionna sonom Bo 107 . kärleksins krase ib 117 . " til söta oc äwärthelica paradiis krasa (paradisi deliciis) " KL 221 . Bo 93 . Bir 1: 358, 2: 9, 100, 130, 3: 320 . Ber 174, 238 . Su 135, 394 ."],"e":["kraas . ","-ir . ","-ar )"]},{"a":"kras","b":"nn","c":"","d":["3) njutning, nöje, ljuvlighet. Se E. noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 30. delcie mee esse cum filiis honium thz är min högxsta kras sigher war härra at wara mz människionnasönom Mecht 240 . - Jfr gasakras."],"e":[]},{"a":"krasa","b":"vb","c":"v.","d":["krossa. " kroppen hennas krasadhes ömkelika " Lg 3: 311 . " saluia kraasath styllar blod i saar " LB 7: 11 . " diil kraasth sma " ib 164 . - Jfr sunder krasa, äfvensom krosa."],"e":["kraasa . -adhe, "]},{"a":"krasa","b":"","c":"","d":[" , v Jf sunderkrasa."],"e":[]},{"a":"krasliker","b":"av","c":"adj.","d":["ljuflig. " skal thu siälwer kallas till wars herra kraslika (delicatum) ro " MB 1: 462 . Jfr kräseliker."],"e":[]},{"a":"krasmäti","b":"nn","c":"","d":["kräslig mat, kräslighet. girnas ofmykit äpte krasmäti ok dyran mat KS 43 (110, 46) ."],"e":[]},{"a":"krasmäti","b":"nn","c":"","d":["kräslig mat; kräslighe. GU C 20 s. 160 . dapes .. . kräsmäte ib s. 164."],"e":["kräsmäe -mäthi )"]},{"a":"krassa","b":"","c":"","d":[" , se kraza."],"e":[]},{"a":"krasse","b":"nn","c":"","d":["krasse. " jak känne wäl krassan sagdhe bondin han aat odhyrtena " GO 1028 . LB 7: 3, 70, 98 . narstutium krasse ib 141 . ib 2: 37, 3: 137, 138, 4: 354, 8: 52. "],"e":["krassa frö","krassa os","-oos )"]},{"a":"krasse","b":"nn","c":"","d":["krasse. . . . tha gaff jach vt for persilia, pwrlök, krassa och thet, som kom til sallath, vij ortugh HLG 2: 94 (1519). "],"e":["krassa os , "]},{"a":"kratta","b":"vb","c":"v.","d":["riva, kösa, sönderkösa. Prosadikter (Sju vise m) 116. rechte lasse mansson handena for vi (6) marck pa sine hustrues wegna for thet hon krattade dragaren j ögonen Stb 2: 244 (1487)."],"e":["-adhe )"]},{"a":"kratta","b":"vb","c":"v.","d":["rifva, klösa, sönderklösa. MD (S) 273 . " hon reeff sit änlite ok sit haar thz henna änlite krattet var (Cod. C, D, E, F swa ath thz alth blodokt war) " Fr 2402 . krattet vnder ögnen FM 215 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"krava","b":"nn","c":"","d":["kraf, fordran. hafuer mik oc minne syster oc wara arfua latit lädukga oc lösa fore alle ytermer krafuo, maningh eller til talan SD NS 1: 17 ( 1401) . ib 156 ( 1402), 172 (1402, gammal afskr.), 243 ( 1403), 244 ( 1403), 245 ( 1403) o. s. v."],"e":[]},{"a":"kravel","b":"nn","c":"","d":["ett slags fartyg af lång och smal form. her steen hadhe stora kraffuela tree RK 3: 3487 . " paa een kraffweel waare skärpentymer meer än c try " ib 3492 . " han hadhe een kraffweel som heeth gripundh . . . paa honum var vc [500] skerpentiner oc än meer " ib 3197 . " nils bosons folch lopo in i kalmara svndh medh hans kraffuel " BSH 5: 120 ( 1506) . sidan kom kraffuchen paa en sten och fick ther eth stort holl och dreff sidan til sjös, och sank medh byssor och värio ib. " her niels bossons krafell ligger senkth i swndith " FM 286 ( 1506) . " kom her nw i tiisdagx skepper tothe met en krafftell aff lybecke ib. ib 273 (1506). ""],"e":["kraffell . ","kraffweel . ","kraffuela RK 3: 3487 . ","krawele FM 273 ( 1506) ), "]},{"a":"kravel","b":"nn","c":"","d":["karave. Se Sdw 2: 1253. STb 3: 229 ( 1495) . " jngen ax schal mera vtföres än medh stadzsins kraffwel " ib 393 ( 1498) . Hfr' konungs krvel."],"e":["kraffuel . ","kraffwel )"]},{"a":"kravelspiker","b":"nn","c":"","d":["spik hvarmed timmerstockarne i ett fartyg hopfogas, stor och grof spik. jach weth mik inghen radh for the swara bolt, genom tymberith sta skule, och andhra knaffwel spika BSH 5: 249 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"kraz","b":"nn","c":"","d":[" ? motsägelse, srid, gräl. första (vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz SeKyrkobr 353. han flydde kiiff oc kråz Troj 74 ."],"e":["kradz . ","kråsz )"]},{"a":"kraz","b":"nn","c":"","d":["motsägelse, strid, anfäktning. " tholde thässa vnog människionna hugher tholika thinga kradz ok frestilse (talium cogitationum diversa certamina) " Su 390 ."],"e":["kradz )"]},{"a":"kraza","b":"vb","c":"v.","d":[" PMSkr 453 . 2) kiva, träta. lwi kiffwm ok kratzom fast vm thet gotz SD NS 3: 612 ( 1420) ."],"e":["kratza . ","krassa )"]},{"a":"kreare","b":"nn","c":"","d":["krejare, ett slags mindre lastfartyg. Se Sdw 2: 1253. Skotteb 454 (1471-72, Kämn)"],"e":["kryare )"]},{"a":"kreare","b":"","c":"","d":[" , se kriare."],"e":[]},{"a":"kreare","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre fartyg. v oc xl holka oc creara RK 2: 8803 . II kongens skep en kreijere och en jagt FH 7: 76 ( 1507) . F M 462 (1510)."],"e":["kredijere . ","kregere FM 462 ( 1510) ), "]},{"a":"kreatur","b":"nn","c":"","d":["(Bu 17; KL 261 ; Bo 105 ; Bir 1: 12, 76, 393) och n. (MB 1: 35, 106, 283; Ks 2 (4, 2); KL 309 ; Bir 1: 50, 130; Lg 547 ) ","1) skapelse, skapad verld, natur. þik louar al creatur (omnis creatura) Bu 17 . " kreaturin kändis vidh sin skapara " Bo 105 . " war herra skapadhe alt sit vreatwr " MB 1: 35 . ","2) skapad varelse. ärelekare creatur äst þu än noket þät biläte älla skript. þu huar lätit göra Bu 188 . " hon är andelikt creatwr " MB 1: 106 . " thu oroadhe ok omakdhe ympnit thesso gudz creature " Bir 1: 50 . Bil 604 . KS 2 (4, 2) . KL 261, 309 . Bo 18 . MB 1: 35, 75, 283 . Bir 1: 12, 76, 130, 393. Lg 67, 547 ."],"e":[]},{"a":"kreatur","b":"","c":"","d":[" , f. (SkrtUppb 39) och n. (SpV 220, 568). ","1) skapelse, skapad värld, natur. j thy är al creatur w2ärdhog at loffwas. at hon är skapadh aff gudhi SkrtUppb 39 . 2) skapad varelse. thätta kreaturit ällir thätta diwrit är fingirslankt, hwilkit fran nästa hafwemo kombir oppa markena mz wädherno SpV 220 ."],"e":[]},{"a":"kreatura","b":"nn","c":"","d":["= kreatur 2. ödhmiuke herran tok . . . thässon styrkilsin af sinne kreatura Bo 187 . han hafdhe fordömt luciferum swa faghra creaturo KL 14 ."],"e":[]},{"a":"kredenz subst. se hildebrand sv. medelt. 2 248 1484.","b":"","c":"","d":[],"e":["*kredenz kar"]},{"a":"kredenza","b":"vb","c":"v.","d":["kredensa. " lot bidze oc credenze for hanum " Di 7 ."],"e":[]},{"a":"kredenze","b":"nn","c":"","d":["kreditiv, fullmakt (för ett sändebud)? om then credenze oc werff som hertigens sendebod aff lettogen haffde HSH 18: 44 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"kredenzebref","b":"nn","c":"","d":[" [Jfr T. kredenzbrief] kreditiiv(brev) . . . at jak haver idhert kredensebreff . . . kä[rliga] ok wenliga allaledhis wäl forstandit FMU 3: 97 ( 1436) . Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) ."],"e":["kreense- . ","credentie- )"]},{"a":"kredo","b":"nn","c":"","d":["trosbekännelse. Se Sdw 2: 1253. MP 5: 98 . " hwarie människio tibör ath kunna j credonne läse gudhi til hedhir ok sylinne till gagn " ib 207 ."],"e":[]},{"a":"kredo","b":"nn","c":"","d":["trosbekännelse. " för en credon kom til ända " Lg 1040 . framsäthia . . . vredona ällir thronna stykke (symbolum fiedi] Bir 4: 74."],"e":[]},{"a":"krehaki","b":"nn","c":"","d":[" Se krihaki."],"e":[]},{"a":"krez","b":"nn","c":"","d":["1) krets, cirkel, om krets. exacomta är en sten haffwandis pa enom ithlom kretz lx athselda lither PMSkr 472 ."],"e":["kretz )"]},{"a":"krez","b":"nn","c":"","d":["1) krets, cirkel. " skreff een kreez mz sinom fingir " KL 194 . " ga iwir thän krezin ib. scriffwa mz stafwenom een kredz " ST 78 . " sprang swa mit i kredzin fram " MD 195 . ","2) för riddarspel el. trekamp inhägnad el. afskild krets, stridsplats. the giordho krezin vidha tha the hälädhe saman ridha Fr 1703 . " tha thu komber j kreysen mz falantin " Va 37 . tha the komma til samans j kreytzen ib. " rende in j kreytzen til honom ib. ""],"e":["kreez . ","kredz . ","kreys . ","kreytz )"]},{"a":"kri","b":"nn","c":"","d":["skri. " ther är ey rop eller kry " Lg 3: 134 ."],"e":["kry )"]},{"a":"kri","b":"","c":"","d":[" , se krigh."],"e":[]},{"a":"kria","b":"vb","c":"v.","d":["1) anstränga sig, sträfva, arbeta. " kong hans tog tha att kria oppa hwre han kwnne thetta riikit få " RK 3: (sista forts.) 4939 . eth recess i calmarna monde stå ty kridde kong hans the offtha oppa ib 5088 . ","2) kriga. " krydhe iag pa swerige " RK 3: (sista forts.) 4320 . " annars hade iag ey pa thetta riikit kriitt " ib 4348 ."],"e":[]},{"a":"kria","b":"","c":"","d":[" [e]r. v. 1) anstränga sig, sträva, arbeta. krigher iak oc dughelighe oppa skatten oc spannemalen sw ath innen tomas messa scal han redheligha vt komme GPM 2: 322 ( 1508?) . -"],"e":["krigh"]},{"a":"kria","b":"vb","c":"v.","d":["ropa, utropa. " bödh at en skulle ropa fore iosep oc kria " MB 1: 239 . " mz kriande röst " KL 378 . Jfr kriera."],"e":[]},{"a":"kriamborst","b":"nn","c":"","d":["armborst med krihake. Inv cur Tynelsö 2."],"e":["kry armbost )"]},{"a":"kriare","b":"nn","c":"","d":["utropare, härold. " sände han nakra sua som kreara (i samma betydelse ropara strax efteråt) ropande ok sighiande " Bir 3: 94. sagdhe sinom kriara (præconi) ib 2: 125 . ib 3: 470 . han (Johannes är . . . gudz sons kreyiare Bo 82 ."],"e":["kreare: -a Bir 3: 94, 470. kreyiare), "]},{"a":"kriare","b":"nn","c":"","d":["utropare, härold ss tilnamn. per kreäre ATb 3: 267 ( 1513) . Jfr krierare."],"e":["kreäre )"]},{"a":"kridla","b":"nn","c":"","d":["pimpenella saxifraga Lin pipinella bakkaroth . . . kridla Växtförteckning fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n 14 s. 7."],"e":[]},{"a":"kriera","b":"vb","c":"v.","d":["ropa, utropa. lät til redha oc kriera eet stoort hoff ST 460 . han loot öpa ok kriera RK 1: 1110 . ib 817 . Jfr ut kriera, äfvensom kria."],"e":["kriära RK 1: 817 ),"]},{"a":"krierare","b":"nn","c":"","d":[" - kriare, hafwin j ey hört vart almenlica budh. oc mina krierara opinbarlica ropa Posadikter (Barl) 19."],"e":[]},{"a":"krigh","b":"nn","c":"","d":["1) ansträngning, bemödande, motstånd tha vildo rytzane ä halla sith krii RK 1: 1556 . ","2) strid, krig. " wthan kry och swärdh slagh " SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). med oppinbarth kry och örlögh ib 211 (öfvers. fr. sl. aff 1400-talet). i thet kryg och örlug, som skede pa brwnkebärg BSH 4: 231 ( 1497) . " wij äre kompne till kriigh oc örligh medh koningh hans " ib 302 ( 1502) . blodzw wtgytillse, kri och örlog ib 5: 73 ( 1505?) . " then tiid hans konunglige maiestat kry oc örlig förde och hade medh korsherrene i prytzen " FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). med krigh och öligh (för örligh) HSH 22: 14 ( 1492?) . " twyngde honwm örligh oc mykith kry " MD 440 . " wexste ther aff stortt krij oc mord " RK 3: (sista forts.) 5914 . " i krij och örlig fwlwell tröst " ib 4442 . ib 4590, 1: (Yngre red. af LRK) s. 262, 269. Di 9 ."],"e":["kriigh BSH 4: 302 ( 1502) . ","kryg ib 231 ( 1497) . ","vanl . ","kri . krii. krij. kry),"]},{"a":"krigh","b":"nn","c":"","d":["2) strid, krig. "],"e":["*krigs folk (krigz-. krigx-. krygs-. kriigs- HSH 16: 8 ( 1526) . kryges- i 14: 31 (1525). kryss- ib 29 (1525?)), ","*krigs knekt","kriiges- )","*krigs man , "]},{"a":"krigha","b":"vb","c":"v.","d":["kriga, kämpa? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönia 329. hertogh magnus loot kriär (hskr. T: wille krigha) EK 817 ."],"e":[]},{"a":"krihaki","b":"nn","c":"","d":[" [Fdan. kri[gs)hage. Jfr Mnt. krich, ett slags vindspel] (i bälte fäst) hake vari armborststrängen fästes, då den spändes medelst ett vindspel. Jfr SAOB K: 2716. JTb 15 ( 1459) . " tesse skattade eth bryt een kribaka aath staffan slipare för x örtog " ATb 1: 317 ( 1469) . Vrml skatteb 100."],"e":["krii- . ","kre- STb 1: 295 (1481)), "]},{"a":"krikon","b":"","c":"","d":["krikon, prunus insitita Lin. " prunus kirkon Växtförteckning fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. B d 3 nr 14 s. 7. " GU C 20 s. 498 . krikon oc plomon PMSkr 341 . ib 342 . "],"e":["kirkon )","*krikona trä , "]},{"a":"kring","b":"pp","c":"prep.","d":["omkring. " alth köth och annan maath lather thät vatneth (ɔ: brännvin) smelta och ekke rotna, första man thät thär mädher stenker kringeth " Sex ekon tr 273 . VKU 73 ( 1553) . "],"e":["kringh )","kring um (kringom. krinkom Mecht 184 . gringh om SkrtUppb 208 ), "]},{"a":"kring","b":"pp","c":"prep.","d":["omkring. " gangandes kringh kyrkiona " Lg 3: 427 . ","1) omkring, rundt omkring. gingo kring vm romara borgh Bu 9 . sa . . . siu ängla standa cringh vm smasuenen ib 526 . " han skickade sin här i iij parte kringom slottit " Di 201 . " sätia kring om thik alskons godha gerninga blomster " Bo 147 . ib 172 . MB 1: 62, 158 . Bir 1: 90, 342, 4: 11, 84, 85, 87. Lg 91 . LfK 246 . Di 187 . " läth väspacianus byggia krink om allan stadhin " ST 363 . - stäldt efter det beroende ordet. som alla wäghna boo oss kring om MB 2: 218 .","2) omkring, omkring öfver el. i. letto äpte klädhomen hans som kastadh varo kring vm husit (sparsim in domo projecti fuerant) Bo 194 . " likir them madk som liggir j äpleno hulkin som först äptir äpilsins kärna . . . . ok gar kring vm (pergavatur) alt äptit " Bir 1: 37 . " jak siälffwir skal lägghia kringon (circa) hanom (vingården) götzsena oc fitman " ib 4: 5 . " risthe the bolstern vp ok !SYNS_DÅLIGT? fiärdherne flygha kringhom allan gaardhen " BSH 3: 293 ( 1470) . " alt mit goz . . . som . . . är III stenger ena halffua alin mindre kringom allan byen " FH 2: 70 ( 1430) . " thz rycthe som nw gor kring om landet " ib 1: 66 (1490-talet). kringom rikit alla stadhe RK 2: 4094 . Ansg 245 . ","3) med afseende på. o huat wndherliken är kring om os (circa nos) thin mildhetz wärdeghet Su 172 . B) adv. rundt omkring. bärghin ära alt kringom brant Al 4037 . - Jfr um kring."],"e":["kring ivir , ","kring um"]},{"a":"kringeldriver","b":"nn","c":"","d":["kringstrykare, snyltgäst. ä kombir kringildriff mz hwas kniiff ok toom bwk GO 508 ."],"e":["kringildriff )"]},{"a":"kringer","b":"av","c":"adj.","d":["lätt, snabb. thin öghon varo kring oc rask til at see skör thing oc lustelik Bir 2: 235 . " herra falantin han war swa kring (Cod. A giru 22) til them " Va (Cod. C) 59 . - Jfr mula-, ordha-kringer."],"e":[]},{"a":"kringer","b":"av","c":"adj.","d":["lätt, snab. " agilis . . . kringer " GU C 20 s. 12 . - flink, ivrig, idog. nawus . . . lärder wis idkin förnymster kringer ok treffuyn GU C 20 s. 346 . industris . . . fighen kringher ib (hand 2) s. 24. j swa manghom ok magfallelikom lustisom flytandhe, som hon (ɔ: siden) kringaren ok fraghuaen är j himerstighom ärandom (tot deliciis flutens, quot studisis celestibus stadens) SpV 154 ."],"e":["-aren SpV 154 ),"]},{"a":"kringganga","b":"vb","c":"v.","d":["lvandra omkring, överfra. Se Sdw 2: 1253."],"e":[]},{"a":"kringganger","b":"nn","c":"","d":["1) rundvandring, kringandring. amiits . . . kringganger GUC 20 s. 19. 2) konkret. rundgång. lj rynghwmrens kringgang wr torn wid torn roj 37."],"e":["kringanger )"]},{"a":"kringgangin","b":"","c":"","d":["rundt omkring uppgången? rundt omkring omgifvande? thesse äre rätte kringgångne råår BtFH 1: 115 ( 1465, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"kringgiva","b":"vb","c":"v.","d":["omgiva från alla sido.r med prep. mädh. cicu[m]data varieate, kring[g]liffwin mz dyghdena margfallelighet Mecht 324 ."],"e":[]},{"a":"kringhvärva","b":"vb","c":"v.","d":["omringa, omgifva, omsluta. the kringhworfdho (för kringhworfwo) han Al 8931 . hon (ön) är kringhworffin (kringfluten) mz en flodh ib 4709 . eld oc widher the liknas oc widh himpna natwr, thy at the äre kringhwrfwen (rundt om kring el. åt alla sidor utbredande sig?) oc genom skäär MB 1: 41 ."],"e":[]},{"a":"kringla","b":"nn","c":"","d":["ring, krets. vardher aff honum (jordhumle) giordher en kringla eller krans om fula orma, ther the liggia . . . tha tor ormen aller krypa öffuir then ringhen LB 7: 164 . thridhia himpna natura . . . skiptes i atta kringlor MB 1: 41 ."],"e":[]},{"a":"kringla","b":"nn","c":"","d":["1) ring, krets. " the aar thär owir äru them räkna i tesse kringlo (ɔ: en figur i hskr.) byriandis opp!SYNS_DÅLIGT? widh orsit " SvB VIII . - rund skiva, trissa. j thet stoa twärholith skwla swarffwas twa kringlor aff bosbon PMSkr 508 . 2) kringla, ett mer el. lmindre ringformigt bakerk. bödhz baarana vijdh hwrs theris vj marck ath forbetra theris brödh och kringlar j vychten STb 3: 145 ( 1494) . " item ij ortugh y kÿnghrar. item j ortugh j huetbrödh HLG 2: 38 (1513). "","3) sammanvriden ring av bast el. lin. el. dyl. ss måttbestämning !UDDA_TECKEN? mark bärnd för ij krynglor ftrat Skotteb 452 (1471_72, Kämn). i 454, 461 (d:o). vij örtoger fore ena kringla bastha taath ib 470 (1472 -73, Kämn). SSkb 37 ( 1502) . - Jfr koparkringla."],"e":["kryngla . ","kringlor . ","kringlar STb 3: 145 (1494). kryngeler SSkb 1: 37 ( 1502) . klÿnghrar HLG 2: 38 (1513). klingher Skotteb 461 (1471_72, Kämn)), "]},{"a":"kringlagor","b":"nn","c":"","d":["lpl. omkringliggande ting, ting som finnas i närheten av ngt. (Medea) beskådande hans wäns ansit oc täs krinlagor (faciem et circumstamtias faciei) hans gola haar hans kråp och lymar Troj 10 ."],"e":[]},{"a":"kringlotter","b":"av","c":"adj.","d":["rund. " kringlutter nädhan som eet hiwl " Iv 4458 . thz (brödet) är kringhluth Bir 1: 146 . " eet kringlot nysta " ib 2: 101 . kringlotta glas cirkelin ib 3: 426 . " päningen som kringluttir är " MP 2: 48 . " kommo the fram til en krungultan (möjl. skriffel för kringlutan el. kringluttan) mur " Pa (Tung) 40 . Lg 1002 . " jak är ämuäl kringluktir (habeo etiam rotundiatem) hwar ey fins ände älla vphoff " Bir 1: 146."],"e":["kringlutter . ","kringulter . ","kringluktir )"]},{"a":"kringläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) kringgå, kringränna. Se Sdw 2: 1253. MB 2: 18 . " gaan oc kringh lägren staden ib 14. " ib 30 . " kringladho tyhe mörkahwset " Lg 3: 456 . polidamas war kringlagdz mz mangom gecom Trj 134. ib 194, 221. 2) omgiva (ngn med ngt). litha pigha ariam . . . huilken anamadhe . . . högxsta kougxsens son . . . oc kringh lagdhe honom mz makthennas harnisk JMÖ 66 . "],"e":["kringh- . ","kryng- . ","-lagdhe . -lagdo. -lagd),","*kringläggia sik . lägga sig omkring. med. med prep. um. blamännene kringh lagdho sik om hset LG 3: 455."]},{"a":"kringlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa runt. nar wi aff warom frestilsom idhelika fallom, swa som styrtande wt aff kringlöpande hiwl SpV 432 ."],"e":[]},{"a":"kringmura","b":"vb","c":"v.","d":["mura runt omkrig. war han (ɔ: staden) aller kring mwrader mz star oc hög mwr och fast torn Troj 276 ."],"e":["-ader )"]},{"a":"kringskyrdh","b":"nn","c":"","d":["lomskärelse. MP 4: 34 ."],"e":["kringhskörd )"]},{"a":"kringskära","b":"vb","c":"v.","d":["1) omskära. " jak var föddir oc kringskorin " Bir 2: 213. - bildl. iak är ey kringskorin (incircumcisus) i minom ordhom oc ey wäl talande MB 1: 290 . " han hafdhe ey kringskorith maal (incircumcisis labiis) " ib 291 . ","2) rundklippa. " brödhrene kringskaro hänna haar " KL 326 . " tok af sino hofdhe som kringskorit var " ib 337 . " han loot them lära sik badha raka ok swa kring skära " MD (S) 289 . - Jfr kringum skära."],"e":[]},{"a":"kringsliunga","b":"vb","c":"v.","d":["omringa, omhvärfva. " wiliom wi han oc hans här kringslionga oc beläggia " ST 243 ."],"e":["-slionga )"]},{"a":"kringslängia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["kringslängia sik , slingra sig omkring. een rädhelikin orm, hwilkin . . . kring slängde sik vm hans hals ST 274 ."]},{"a":"kringstanda","b":"vb","c":"v.","d":["stå omkring. Se Sdw 2: 1253."],"e":[]},{"a":"kringsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) omgifva, omringa. kommo täss stadzsens män . . . oc kringsatto (circumlantes) gamla manzsens hws MB 2: 131 . " stodh iouse bitidha vp . . . oc gik wp mz the älzsta män främst j spetzen j härin, kringh satther mz stridzmanna hiälp " ib 21 . ","2) rundt omkring besätta. thän yrtagardhin war . . . kringsattir mz ärlikom thrän som een skoghir ST 420 . - Jfr kringum sätia."],"e":[]},{"a":"kringsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) omgiva, omrina. ltha the hafdho länge sökt, oc kringslat badhe bärgh oc dala mz sino folke Prosadikter (Barl) 56 . han . . . böd them akta oppa konung menom j slagede oc kringsätia honom Troj 295 ."],"e":["supin . ","-sat )"]},{"a":"kringulter","b":"","c":"","d":[" , se kringlotter."],"e":[]},{"a":"kringum binda","b":"vb","c":"v.","d":["lombinda, omsluta, krigssnärja. Su 234 ."],"e":[]},{"a":"kringum bryta","b":"vb","c":"v.","d":["böja runt omkrig, bryta i vinel. amfractus . . . krinomm brvthin ok winkil GU C 20 s. 23 . ib"],"e":["krinombrytha . ","krinom- ],"]},{"a":"kringum byggia","b":"vb","c":"v.","d":["kringbygga, omgifva (med bygnad). MB 2: 269 . LfK 133 ."],"e":[]},{"a":"kringum bälta","b":"vb","c":"v.","d":["omgjorda. GU C 20 s. 110 ."],"e":["kringhom ältha )"]},{"a":"kringum dragha","b":"vb","c":"v.","d":["draga om- kring. aff iomfrumen kringhom droghos (circumducebuntar) hälghra änglanna hiärta Mecht 145 ."],"e":["kringhom )"]},{"a":"kringum fara","b":"vb","c":"v.","d":["kringfara, färdas omkring. MB 2: 149, 155, 260, 264, 2378, 308, 365 . hymelsins windhlek kringhom foor iak ensam Mct 224."],"e":["kringhom- )"]},{"a":"kringum fara","b":"vb","c":"v.","d":["kringfara, färdas kring på. thu . . . kring om ffaar mangh haff LfK 123 . Jfr umkring fara."],"e":["kring om- )"]},{"a":"kringum flygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga om kring (ngn). alle ängla otalika thusandh kring wm flugho the ärlikasta fruna Mecht 118 ."],"e":[]},{"a":"kringum fämna","b":"vb","c":"v.","d":["omfamna. Mecht 189 . GU C 20 s. 21 ."],"e":[]},{"a":"kringum ganga","b":"vb","c":"v.","d":["rundt omring omgifva. thesse för:ne råår äro kringomgångande om then jord BtFH 1: 19 ( 1465, nyare afskr.) . Jfr umkring ganga."],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringum ganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) g omkring (ngt), gå i krets. circueo . . . kringom gangha GU C 20 s. 111 . 2) runt omkring omgia, omgia på alla håll. Se Sdw 1: 63. 3) gå omkring, vadra omkring. ambire kiriongaa ok aastunda hedher GU C 20 s. 19 . ib s. 111, 112. girouagari kringhom gaa ok krinom hweka ib s. 3126. ib s368. - med obj. for thy swa som han skapade wthan ärffwodhe, hxz som skapat är, saa hallir ok han thz samman, opfyllir ok kringomgar (ambit), wthan mödho SpV 520 . 4) rör sig runt omkring (en medelpunkt axel el. dyl.). hymmilen kenner gudh j thy at han effter hans bodh alder stadhnas vthan sik äuerdeliga rörer ok cringomgaar SvKyrkobr (Lucid B) 127. - Jfr ganga kringum."],"e":[]},{"a":"kringum giuta","b":"vb","c":"v.","d":["gjuta runt omkring. swa som . . . paperith watufulth wthsläkkir oleonna mykin kringomlagdhir fitme, ällir kringomgwthin (circumfusus) SpV 300 ."],"e":["kringomwthin )"]},{"a":"kringum giva","b":"","c":"","d":[],"e":["*kringum giva sik , "]},{"a":"kringum giva","b":"vb","c":"v.","d":["kringhvärfva, omgifva. " cringomgifuit hafwa mik dödzsens graata, heluitis sorgher cringomgauo mik " LfK 218 . Jfr umkring giva."],"e":["cringom- )"]},{"a":"kringum gnagha","b":"vb","c":"v.","d":["gnaga runt omkring. abesus . . . kringhom gnagin GU C 20 s 2. ib s. 8, 23."],"e":["kringh)omgnaga ),"]},{"a":"kringum grava","b":"vb","c":"v.","d":["gräva runt omkring. Gu C 20 s. 545."],"e":["kringom graffua )"]},{"a":"kringum gärdha","b":"vb","c":"v.","d":["kringgärda, omgifva, innesluta. han !UDDA_TECKEN?: choren) skal kringom gärdhas (circumsæptus sit) mz iärngaddrom Bir 4: 84. Jfr umkring gärdha."],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringum gärdha","b":"vb","c":"v.","d":["kringgärda, omgiva, innesluta . . . thera widha wägir kringom gärdhadhir aff thino tyrne SpV 452 ."],"e":["kringom- . ","-adher . ","-gärdher GU C 20 s. 112),"]},{"a":"kringum hvika","b":"vb","c":"v.","d":["vackla omkring, vanka omkring. girouagari kringhom gaa ok krinom hweka GU C 20 s. 316 ."],"e":["krimom hweka )"]},{"a":"kringum hvälva krinhom hwälffua","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*kringom hvälva sik , vända sig om. sagh hon aff gudz hiärta en ludher wtgaa til siälena hiärta oc ather fran siälinne kringhom hwälffua sik i gudz hiärta (cirumvolvebatur ad cor Dei), mz hwilkom ludh wnderstars gudz loff Mecht 184 ."]},{"a":"kringum koma","b":"vb","c":"v.","d":["lkomma runt omkring. Circumenio kringomkoma trängia lasta ok swika GU C 20 s. 112 ."],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringum läggia","b":"vb","c":"v.","d":["lägga runt omkring. SpV 300, "],"e":["kringom )"]},{"a":"kringum löpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa omkring. Mecht 212 . min atundilse, j hwilkom jak j allom minom liffs daghom ärffwodhadhe ffor människionna hilso, oc krinkomlop (curcurri) mz törst oc sweth ib 246 . GU C 20 (hand 2) s. 103."],"e":["kringhom- . ","krinkom- . -lop),"]},{"a":"kringum planta","b":"vb","c":"v.","d":["plantera runt omkring. GU C 20 s. 572 ."],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringum sea","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*kringum sea sik , se sig omkring. Su 273 ."]},{"a":"kringum sitia","b":"vb","c":"v.","d":["sitta runt omkring. GU C 20 s. 561 ."],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringum skodha","b":"vb","c":"v.","d":["se sig omkring. cicumspicio . . kringm skodha GU C 20 s. 112. "],"e":["*kringum skodha sik , se sig omkring. Mecht 213 ."]},{"a":"kringum skära","b":"vb","c":"v.","d":["omskära. " alle jwdzska qwinnor som fwnnos at kring om skära theris söner lät konungen genstan dräpa. swa oc them som barnen kringom skaaro " MB 2: 222 . ib 296. Jfr kring-, umkring-skära."],"e":["kringom- . ","kring om-),"]},{"a":"kringum springa","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa omkring. cicumsilire kringom springa GU C 20. S. 539."],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringum spänna","b":"vb","c":"v.","d":["omspänna, rundt omkring gripa fast i, grip om. sprang vth aff kistonne een stoor rädhelikin padda . . . oc kringom spente alt hans änlite mz sinom klööm ST 275 ."],"e":["kringom spenna )"]},{"a":"kringum standa","b":"vb","c":"v.","d":["stå omkring. Se Sdw 2: 1253. J Buddes b 120 . lughi . . . hulken . . . cringomstondandes trä . . . smelte j asko ib 153 . " tha cringomsta ok eflänä " ib 163 ."],"e":["cringom- . ","-stonda . ","-sta )"]},{"a":"kringum stytta","b":"vb","c":"v.","d":["sätta stöd omkring; förstärka, befästa. Se Sdv 2: 1253."],"e":[]},{"a":"kringum sätia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta omkring, omgifva med. naar han kringom satte (circumdabat) haffweno sina ändha Su 78 . Jfr kring-, umkringsätia. "],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringum sätia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta omkring, omgiva, kanta. the spiwten waro all kringhom saath (circumcompositæ) mz smam gulklokkom Mecht 164 . ib 326, 339."],"e":[]},{"a":"kringum taka","b":"vb","c":"v.","d":["taga runt omkring (ngt). cicumpcapere krinom taga GU C 20 s. 75 .."],"e":["krinom taga )"]},{"a":"kringumbyggiare","b":"nn","c":"","d":["omkringboende . . . som oss oc tess (ɔ: slottets) kring om byggaress engd oc skada vitha ville HSh 17: 93 (1523?)."],"e":["kring om byggere )"]},{"a":"kringumbärilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" kringbärande. aff . . . hälga archinna kringombärilse Bir 4: 78 ."],"e":["kringom- )"]},{"a":"kringumganger","b":"nn","c":"","d":["omkringgående, gående runt omkring (ngt). circutius . . kringom gangher GU C 20 s. 111 ."],"e":["kringom gangher )"]},{"a":"kringumgangilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Se kringumgivilse."],"e":[]},{"a":"kringumgivilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. ambicio . . . kringom giuffilse (för ganglise?) ok hedhers gyri GU C 20 s. 19 . Jfr kringum ganga 3."],"e":["kringom giffuilse )"]},{"a":"krinisker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. ett slags tyg. vi alna krinist (för kunist?) JTb 17 ( 1459) . Jfr kumisker."],"e":[]},{"a":"krisma","b":"nn","c":"","d":["el. helig olja. han skipadhe wighia crismo hwaru (för hwarn) skiär thorsdagh Bil 394 . ib 669 . Bir 1: 316. sidhen man hauir crisman (vid dop el. konfirmation) fangit MD 87 ."],"e":["cristma: -mo Bil 689 ; Bir 1: 316), "]},{"a":"krisma","b":"vb","c":"v.","d":["smörja med helig olja. SvKyrkobr (lucid B) 251. krönth och crismadt konung Rydberg Tr 3: 576 (1512, avskr.) ."],"e":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"krisma","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*krismo kar , ","*krismo pänningar , "]},{"a":"krismale","b":"nn","c":"","d":[" - krismo kar. j crismale af silff oc annat til olning Skotteb 353 (1440, Borgm.) ."],"e":[]},{"a":"krisming","b":"nn","c":"","d":["smörjelse med helg olja. . . . ath . . . beswta om högboren förstes her christierns . . . cronine oc crisminhe Rydberg Tr 3: 623 ( 1520) ."],"e":["crisminghe )"]},{"a":"krista","b":"vb","c":"v.","d":["trycka, kämma, krama. trans. lkrama, utpressa . . . ath skärwathen kristhas wäl fran osthenom PMskr 245. -_f saman krista."],"e":["kristha )"]},{"a":"krista","b":"vb","c":"v.","d":["trycka, klämma, krama. intrans. thz skiin wtan hwar innan kryster GO 428 . iosep . . . vidhir frestar dragha wt spikin af the handinne. än han kan äkke väl atkomma . . . vtan han kriste ok kome offast vidhir handena vars herra Bo 210 . " krista wid riff (preme costas) " GO 958 . - trans. thän fughil är rath krysther som i handom haffs GO 209 . " krystä honom j häll mz sinä hender " Va 24 . " kryste han henne finger " Di 94 . iosep . . . widerfrestadhe ath draga wth spiken aff the handena än han kunde ey wäl ath koma . . . wthan han crysten oc kom mykit fasth widh henderna aa warom herra Lg 3: 97 . - krama, utpressa. iak togh wiinbärin, oc kriste mostin i karith MB 1: 235 . - pressa ostkar ther ostin skal wti kristas (formabitur) Bir 1: 102 . "],"e":["krysta . ","-a GO 958 ),","krista ater , trycka tillbaka. diäfla krysto thom atir nidher j brunin Pa 22 . - Jfr utkrista."]},{"a":"kristal","b":"nn","c":"","d":["kristall. PMSkr 529 . " han wtsänder sith cristal (crystallum) som brödbitha: hwo schal lida saa storth frost " SvT 33 . "],"e":["frf . ","vok i änd. -all),","*kristalla glas","vristala- )","*kristalla kalker , ","*kristals sten , "]},{"a":"kristal","b":"nn","c":"","d":["kristall. " j eno kari aff kristal " KL 18 . syntis allum . . . vt gynum kristallin ib 19 . " clarare cristal man aldrey saag än then ysen " RK 2: 8089 . j qwämmeliko karl aff cristal ällir saffer Bir 4: 103. Fr (Cod. B, C, D, E) 369. - kristallkärl. sättiandes honom !UDDA_TECKEN? sanctæ katharinæ haka eller käfft) i een crystal TK 273 . togh s. catharinæ haka, som var satt i cristallenom ib."],"e":["crystal . ","cristall Fr (Cod. B, C, D, E) 369. frf. vok. i änd. -all-), "]},{"a":"kristalla","b":"nn","c":"","d":["kristall. " första gnistan är vt draghin aff cristallo (formen kan dock betraktas ss Latinsk) " Bir 1: 371 . "],"e":["kristallo qvister , "]},{"a":"kristalle","b":"nn","c":"","d":["kistall. en cristale beslagin medh silff STb 1: 395 ( 1482) ."],"e":["crostale )"]},{"a":"kristalle","b":"nn","c":"","d":["kristall. " aff cristalla ok gimsten " Al 4635 . " the vindogh vare aff [christ]alla (Cod. F varo aff kristalla, Cod. B, C, D, E: ware aff cristall allä) " Fr 369 ."],"e":[]},{"a":"kristalline","b":"nn","c":"","d":["kristall. " aff smaragda ok cristallina " Al 4641 ."],"e":[]},{"a":"kristalsten","b":"nn","c":"","d":["kristall. cristal stenin. hulkin som är kaldir ok skör Bir 1: 371."],"e":[]},{"a":"kristalsten","b":"nn","c":"","d":["kristall. PMSk 231. thz wi matte fa cristelik dödh"],"e":[]},{"a":"kristelika","b":"ab","c":"adv.","d":["kristligen, på kristligt sätt. cristelica (catholice) vidhir quäkias Bir 3: 410 . Jfr okristelika."],"e":[]},{"a":"kristeliker","b":"av","c":"adj.","d":["kristlig. " allo lekfolke tel cristeleken kännedom " Bu 3 . halda . . . sina kristelika tro Fl 77 . kristelikin dödhir Bir 2: 81. han var alra cristelicastir man Gr 321 . " en cristelig förste " BSH 4: 223 ( 1497) . ib 5: 261 (1508). Jfr okristeliker."],"e":["-likin . ","-leken . ","cristelig )"]},{"a":"kristeliker","b":"","c":"","d":[],"e":["-likin . ","kriställiker . cristhligher, adfj. kristlig. hz wi matte fa cristelik dödh SvKyrkobr 21 . " hoffwom ok beplikthe os oppa ware äre samyndh k kristelia godha tro ath . . . SvSkr(SS) ___ (1495). " SvRimd 46 . " ärna mi aff thinomsom ihesus christe minne cistlighe oc rätto tro " SvB 295 (börj. av 1500-t.). ib 329 (d:o) JMÖ 22 . Brasks Kopieb 20 ( 1514) . Jfr okristeliker."]},{"a":"kristin","b":"av","c":"adj.","d":["kristen. " thz ij kristin vardha vil " Fl 2057 . varþ cristen Bu 15 . siþan rom var cristet ib 9 . " yspanie kunugar ok portugalie som baþe äru cristne " ib 176 . " guz ouen ok cristna kirkio " ib 401 . " sa cristet folk þola pino " ib 510 . at leta mera cristit folk til pino Bil 423 . han lönte sik cristin wara: ther til at han gathe swa myklo hemelikare mz godhe fortalan tröst cristit folk ib 475 . fik witha sin son kristin ib 618 . " cristnom mogha til tröst " SD NS 2: 134 ( 1409) . kristne män Bir 2: 232. af krisnum manne äldir komo SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). cristamännä taal . . . öktis KL 140 . vaxte crisna manna taal ib 142 . " saman kalladho allan crisnan mogha ib. badhe aff crisne och crisne fiender " FH 7: 78 ( 1509) . oppa cristedh blodh FM 96 (1497-1501). han forbödh . . . at göra nocot meen nokrom cristnom manne, for cristna thro Bil 377 . " mz rätte cristne troo " ib 860 . kierdo tha a christaum at the wrdho träla cristne, som iordrikis herra waro hedhe Bi 646. flyþo þe cristno Bu 177 . " syntes þöm cristno sanctus iacobus ib. the hedno tappado the crisne wnno " RK 1: 142 . Jfr iäm-, o-kristin."],"e":["cristen . ","cristit . ","cristet . ","cristedh FM 96 (1497-1504). ack. m. kristin. crisnan KL 142 . ","cristna Bil 377 . ","cristna Bu 404 . ","cristnom Bil 377 ; SD NS 2: 134 ( 1409) . ","krisnum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). f. cristne Bil 860 . ","cristno Bu 401 . ","kristne . ","cristna . ","crisna KL 142 . ","cristna Iv 18, 5054 . ","cristne FH 7: 78 ( 1509) . ","kristna Fl 97 . ","cristno Bu 177 . ","crisno RK 1: 129 . ","crisne ib 142, 149 . ","cristne Bil 108 ), "]},{"a":"kristin","b":"","c":"","d":[" . cresen HLG 2: 102. best. form sing. f. ack. cristina Saml 6: 166 . SvSdw 2: cristin throo Sam 6: 166. gud alles teris siel nade met alle cresne sielar HLG 2: 102. Jgr half-, iäm-, o-kristin."],"e":["lf"]},{"a":"kristindomber","b":"nn","c":"","d":["2) dop. " är sidhan forlidihit wel XXXV aar for:de her knut hult fo:rde elseby til cristendom " Svartb (Skok) 530 ( 1447) . stadughir grundhwal, til alt cistinompsins renlikith liffwirneMP 5: 208 . . . at oss alle swerges riges inbygiere nw fred oc krligheth möter öffuer all cr[stendomen, ä hwar wij komme STb 5: 322 (1521), Kop.)."],"e":["cristnedombr: -dom Svartb (Skokl) 530 ( 1447) ; -domps ib 531 ( 1477) , med art. gen. cristinompsins MP 5: 208 ), "]},{"a":"kristindomber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kristendom, kristlig tro. aflaþe þär kristendom Bu 149 . " petrus war äldre at cristindom än paudus " Bil 110 . " wände manga andra til kristindom " KL 80 . Bil 689 . Di 279 . " swa sigher oss cristindom ok helag ord " RK 1: (Cod. B) 340 . alla dygdh ther watnith hawer at thwa siälina aff synd i fontkare, oc giwa henne rättan cristindom MB 1: 87 ; jfr 2. ","2) dop. " fulcommoþo mz þöm cristendom (cos baqfizaverunt) " Bu 129 . beddus cristindom Bil 86 . Lg 689 . " gifwa cristindom thera synom " ST 452 . MD 86 . at thet (barnet) döpelse oc christendom matte faa Lg 3: 358 . MB 1: 341 . ST 451 . " haffde han hallit til cristendom " RK 1: 2427 . ib 2: 6963 . ST 452 . ","3) kristenhet. " hafs mangom stadhom höghtidh i cristin domenom oc aminnilse af thöm hälghom trem konungomen annan daghin äpter trättanda dagh iula " Bil 917 . ib 368, 384 . Bir 1: 44, 262, 2: 67, 3: 453, 454 . RK 1: 4521 . ST 309 . Su 437 . Lg 3: 431, 568 ."],"e":["kristen- . ","cristedomber: -doms Lg 3: 568 . ","cristindoomber: -doom MB 1: 87 . ","cristendoomber: -doom ib 341 ), "]},{"a":"kristinhet","b":"nn","c":"","d":["1) = kristindomber 1. skreff han om gudh oc cristenhetena mangha stora böker Lg 675 . ","2) = kristindomer 3. bätra riddarskap jak ey wet jnnan all cristenheth RK 1: 2719 . Su 166 . BSH 4: 201 ( 1496) . FH 7: 78 ( 1509) ."],"e":["crisnehet: -hetzens FH 7: 78 ( 1509) ), "]},{"a":"kristinhet","b":"","c":"","d":[" (kristen-. crist-), f. 1) kristindom, kristlig tro. thy gaff jak honom mz menslösonne kristenhetinne (christianittis) döpilse Mech 33. 2) kristenhet. foe synne siels ok alla christhetzens gagn ok nytto SvKyrkor (Lucid B) 167."],"e":[]},{"a":"kristmässa","b":"nn","c":"","d":["julmessa, messa som läses vid julhögtidens ingång. thentit prestin skulde byria cristmessona ST 142 ."],"e":[]},{"a":"kristna","b":"vb","c":"v.","d":["kristna, döpa. SvKyrkobr 4."],"e":["-adher )"]},{"a":"kristna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*kristno rätter","cristna- )"]},{"a":"kristna","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) = kristindomber 1. prädicaþe cristno Bu 101 . ib 61, 183 . ","2) = kristindomber 2. faar rätta cristno MB 1: 341 . klärka som os cristno gifwa MD 80 . " vnder kristno ga (kan äfven föras till 1) " Fl 2078 . ","3) = kristindomber 3. qualdis oc möddis . . . cristnan ok kirkian j franz Bil 380 . " hiälpande fyrom ärlicom systrom j cristen none " Bir 3: 453. ib 1: 232, 2: 125, 3: 253 . "],"e":["cristonna: cristonnone Bir 3: 453), ","kristnu rätter , "]},{"a":"kristna","b":"vb","c":"v.","d":["kristna, döpa. cristnaþos ällevo þusand män Bu 185 . " at han haþe . . . . kristnat folk " ib 184 . " hon lät cristna sina thwa syni. nyfödda " Bil 689 . " döpir ok cristnadhir " Bir 1: 389. Bu 414 . Bil 119 . Gr 310, 321 . Fl 2061, 2063, 2070 . SD NS 2: 170 ( 1409). Lg 1001 . Ansg 213 . Di 279, 290 . Jfr ny-, o-kristnaþer."],"e":["krisna Di 290 . ","crisna ib 279 . ","-aþe , -aþer),"]},{"a":"kristnamn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-nam )"]},{"a":"kristne","b":"nn","c":"","d":["dop. " beddis cristne (af senare hand ändradt till cristindom) " Bil 689 ."],"e":[]},{"a":"kristning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"krobba","b":"","c":"","d":[" , se krubba."],"e":[]},{"a":"kroghare","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["kroghara hus","-huss )"]},{"a":"kroghare","b":"nn","c":"","d":["krögare. ss tillnamn. " nigels krogare " VKJ Bi 226 (1480). Scr. re. svec. I 1: 201 (1492). Jfr kröghare."],"e":["krogre )"]},{"a":"kroghe","b":"nn","c":"","d":["kräva. PMSkr 209 . " när tw seer falken swällr j kroghanom " ib 280 ."],"e":[]},{"a":"krogher","b":"nn","c":"","d":["krog. " SO 6. " GS 36 (1413, orig.) . Jfr hörro krogher. "],"e":["krogha hus","-hwss )"]},{"a":"krogher","b":"nn","c":"","d":["krog. cendopium (för cemdocium). . . kroger ok spetal GU C 20 s. 95 . " inho löse qwinnor skule nogra pigha til sin taghi i kroghen STb 1: 446 (1462, Burspr). " ib 111 ( 1477) , 474 (1478, Burspr). han skull lyggia quar j wastena j en krog ATb 3: 191 ( 1504) . " om honhafwir waridh j krogh ellir danz " SvKyrkobr 357 . JMP 369."],"e":["kroger . ","kroogher . med art. ack. kroon JMPs 343. krugan STb 1: 452 (1463, Eurspr)), "]},{"a":"kroka","b":"vb","c":"v.","d":["gripa el. fånga med krok. ath han ey krokadhe auris hanssons hest ATb 1: 336 ( 1470) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"kroka","b":"vb","c":"v.","d":["gripa el. fånga med krok. fuller mz . . . krokom till at kroka ok dragha til sik vsla sieler LfK 237 ."],"e":[]},{"a":"kroker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) krok, hake. - fiskekrok. MP 5: 116 . PMSkr 364 . - (?) tillnamn. magnus krokir KTb 143 ( 1424) . ib 149 (11422), 152 (1437), 161 (1449) .","2) krok, årder. - krokland (endast i Finland förekommande benämning). Se Sdw 2: 1251. en haffuer kroker, lighiande j pysw Svat 163 (1378). ib 173, 174 .(1380). alla röka oc kroka oc bool sculu jämpkas sokna j mellan ib 353 ( 1486) . - Jfr brunz-, fäste-, konungs-, mat-, prästa-, um-, ärio-kroker."],"e":["krokir . ","*kroka tal","kroketaal )"]},{"a":"kroker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) krok, hake. " thän krokis arla som godher kroker skal wardha " GO 179 . thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom (uncinus) oc a thöm krokom varo människor vphängdha Pa 18 . ib 22. haua kroka j handom Bir 2: 65. opfylla oc atirtäppa alla väghana mz stokkom oc krokom oc fotaanglom ib 143 . - dörrhake. Bir 2: 90. - krok ss fångstredskap, i sht fiskkrok. eg. och bildl. fiska takas mz krok MP 1: 324 . " diäfwllin sätir ther krokin huar minzst vaktas " Bir 2: 199. the lagdo for marsken manga kroke RK 2: 7037 . " then gedde gar ey mellen calmarn oc thette ther flere kroke äre fore sette " ib 3157 . thu ser mik vara komin som faar ij blant vargha oc gripin som fisk a krok Lg 546 . KL 12 . GO 108, 393 . Su 147, 237 . - i allmht föremål af krokig form. om dryckeskärl. vnum cornu dictum krok SD 3: 673 (1235, gammal afskr.). - (?) ss tillnamn. nicolai croc SD 3: 128 (1313, nyare afskr.). ","2) krok, årder; så stort stycke jord som med en krok och ett par dragare kan på en dag ärjas? jordstycke af den storlek att till dess brukande en krok och ett par dragare behöfvas? krokland (en endast i Finland förekommande benämning). quod de iugis boum dictis vobiscum krokæ que quisquam vestrum vltra ea que nunc habent (för habet) . . . superlucari potuerit per quatuor annos continuo obsequentes nullas penitus soluciones iuri nostro debitas exhibebit SD 4: 366 (1344, gammal afskr.). tre krock jordh ib NS 2: 757 (1414, afskr.). skulde hwar rök göre fäm marker oc hwar krok ij marker ok hwarth bool x marker ib 865 (1414, gammal afskr.) . thenne förnempde godz till samman rächnet hafwa gifwit till skadt ahrlika här XVII mark och swa myckit göra fyra röke och tree kroka i finlandh FM 39 (1417, nyare afskr.). ved VIII kroka j tawastaland FH 4: 55 ( 1457) . BtFH 1: 305 (1413, Joh. Bures utdr.), 306. Jfr tantum femi de tribus aratris quantum de vno aratro ad castrum dari et !SYNS_DÅLIGT? solet SD 4: 392 (1334, gammal afskr.). Se Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 233, 324; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 135 f. Jfr fiärdhungs-, konungs-, prästa-, thridhiungs-kroker, äfvensom krokland. ","3) krok, krökning. grwffwan ganger j manga kroka PM LI .","4) krok, knep, listigt påfund. lagh äru rätsins budh ok kroka forbudh GO 6 . " at wäria sik mz lagha krok " Ber 184 . - Jfr al-, ala-, albogha-, dura-, iärn-, mete-, timber-kroker."],"e":["krooker: krook GO 108, 393 . -ar),","kroka fiski , "]},{"a":"krokfoter","b":"nn","c":"","d":["krokfot, krumfot. se tillnamn. SJ 2: 172 ( 1490) . " hans laurssons krochfot " SSkb 134 (1504-05)."],"e":[]},{"a":"krokhand","b":"nn","c":"","d":["krokhand, krumhand. ss tillnamn. " curiam conradi quondam dicti krokland " SD 2: 459 ( 1305) ."],"e":[]},{"a":"krokhand","b":"nn","c":"","d":["krokland, krumhand. ss tillnamn. " hustru cristine krochlandh STb 2: 162 (1468). " ib (1487) Sj 2: 178 (1490)."],"e":["kroc- . ","krock- )"]},{"a":"krokharpa","b":"nn","c":"","d":["ett slags musikinsrument. Mecht 146 ."],"e":[]},{"a":"krokharpa","b":"nn","c":"","d":["ett slags musikaliskt instrument. mz alla handa lekara anbudh orghom ludhom baswnom harpom fidhom skalmeyiom ok krokharpom (in canticis et citharis et cingris et in cymbalis) stötto swngho oc discanterado MB 2: 230 ."],"e":[]},{"a":"krokia","b":"","c":"","d":[" , se krökia."],"e":[]},{"a":"krokland","b":"nn","c":"","d":["krokland. " hafua wy vnt ok vnnom honom frälse oppa saa mykla iordh som kaan köpa oppa een kroklandh iordh " FH 3: 139 ( 1449) . Jfr kroker 2."],"e":[]},{"a":"kroklokarl","b":"nn","c":"","d":["Jfr krökio karl."],"e":[]},{"a":"krokna","b":"vb","c":"v.","d":["krokna, krökas. annor handin var kroknadh KL 363 ."],"e":[]},{"a":"kroknäf","b":"nn","c":"","d":["kroknäsa. " ss tillnamn. ærlando kronæf " SD 2: 468 ( 1306) ."],"e":[]},{"a":"kroknäsotter","b":"av","c":"adj.","d":["kroknäst GU C 20 s. 32 ."],"e":["-näsoder )"]},{"a":"kroknäsugher","b":"av","c":"adj.","d":["kroknäsig. Di 132 ."],"e":[]},{"a":"krokotter","b":"av","c":"adj.","d":["krokig. " dura krokane äru ut räkte þät längsta þe magho, oc äru ingte krokute " Bir 4: (Avt) 178. fara mz likeno langa wägha ok krokotta MB 1: 270 . Iv 262 . Al 1221 . Lg 219 . hafdhe . . . krokotta fötir ok gik altidh krokottir KL 366 . " thom som iac giordhe blindha halta krokotta " MB 2: 401 . Lg 3: 178, 411 ."],"e":["krokoter: -ota Al 1221 ; ","-otan Lg 219 . ","krokuter: -ute Bir 4: (Avt) 178. krokokter: -okta Iv 262 . ","krwkotter Lg 3: 178 ), "]},{"a":"krokotter","b":"av","c":"adj.","d":["krokig."],"e":["krokede Skotteb 99 (146263),"]},{"a":"krokra","b":"nn","c":"","d":["råmärke som utvisar en krökning af rågången. hadhe thöm tha skäligen raa imellan först ut af rund . . . och swa räth aat skogen . . . swa ath inthet krokraa skwlde vara eller finna paa nogen sidho i mellan thöm DD 1: 172 (1449, afskr.) ."],"e":["-raa )"]},{"a":"krokrep","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"krokskin","b":"nn","c":"","d":["BtFH 1: 319 (1413, Joh. Bures utdrag)."],"e":[]},{"a":"krokskin","b":"nn","c":"","d":["skinn som erlägges som skatt för ett krokland jord? j land thenne skat scullo the göre fore theris kroksin j öe peninga fore hwrt hwit ski Svartb 546 ( 1483) . ib (Skokl) 586 . prästä rätten i tawesta land aff hwariom prästa kroken . . . thy spiutä fangh höö j kroksin Beckman Stud 54 (sl. a 1499-t.]."],"e":[]},{"a":"krokstaver","b":"av","c":"adj.","d":["krumstaf, biskopsstaf, kräkla. Bil 846 ."],"e":[]},{"a":"kroktal","b":"nn","c":"","d":["antal krokland. at jänkte them i mellan hvar epter theris kroktal BtFH 1: 154 ( 1507) . ib 207 ( 1506) . 229 (1509). dömdes en reth swensk skifft wtöffuer all vhinemiby effter theris krok tal och andel ib 235 ( 1506) . ath jäncke och skiffte the ängher effter krock tal och aker theghe ib 269 ( 1508) . ib 278 ( 1509) , 282 (1508), 286 (1509)."],"e":["krock tal BtFH 1: 207 ( 1506) o. s. v.),"]},{"a":"krompin","b":"","c":"","d":[" , se krumpin."],"e":[]},{"a":"krona","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) krans, krona. " siäffwer gudh är iomfru mariia serdelis krona (saureola) Mech 150. - krona ss en konungs el. drottnings värdighetstecken. wndäk hans nade lagliga sweriges rikes krona med swärd, spie, äpe och alt annet stadz ok werdugheyt " Rydberg Tr 3: 464 ) (1497). - krona i svenska risvapnnet. Se Sdw 2: 1346. - krona ss sjymbol för det förnämsta el. yppersta av något slag. thu herre gudh som är een crone alle konunga SvT 66 .","2) krona, konungadöme, regering, stat. Se Sdw 2: 1523. Lindblom Abeal 7 (1432). tha swarade her sten . . . at cronen sculle thöm tet vidergielle STb- 3: 342 (1497). ib. ib 343 ( 1497) . STb 5: 322 (1521, Kop). 6) hjässa. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 587 f.","8) ljuskrona? halff setidhe markc för ena krono Kumla kyrkas rb 54 ( 1484) .","9) kromliknande fjäderbuske på fågelhuud. pahanna vilya . . bitha wngna swa länge ti thes the fa kronona so the haffwa PMSkr 263 . 10) i utrr- franzesk krona [Jfr Fr. conuronne d' écu `à la coutronne] benämning på vissa slags i Frankrike präglade, guldmynt. Se Fr. v. Schrotter, Wb. der Münckunde 115. fem ok tråtighj fräncenskä crnor j gull Svartb 332 (1431 . jfr kronare 11) sigill (med bil av en krona)? at giffue them ther breff paa effter thenkebokene jnneholle[l]sse wnder stadzins krone STb 4: 305 ( 1513) . 12) capitesensus (för -census) sus sui krona jdest taxaci pos[ses)sionum kronogodz GU C 20 s. 76 . Jfr biskops-, blomster-. gul-, martilsa-, rosen-, sighers-, silf-, spino-, thorna-, thörne-krona."],"e":["krone )","*krono bonde","crone- )","*krono landboe","krona- )","krono lius (krona-], n. kronljus. för v!UDDA_TECKEN? pund vax til konalius och gillenislius och lius ath prinmmessan HLG 2: 26 (1511). i 27 (1511). ","*krono makare","kroona- )"]},{"a":"krona","b":"vb","c":"v.","d":["bekransa, kröna. eg. och bildl. kronadho petrum mz alskonna blomster Bil 107 . " kronom han som en konung " Bo 194 . en vän kronaþar kunugar Bu 183 . ib 63, 128 . MP 1: 28 . Bo 246 . Bir 2: 167. Fl 1132 . RK 1: 1820, (LRK) s. 228. snarare kan eth cronath (med krönt öfverhufvud el. med konung försedt) rike sigh foe koma, än thre fatige men BSH 4: 238 ( 1498) . " han konadhis vm sidhe martirio " Bil 875 . godhe kronas (d. v. s. belönas) höghelika for onda manna ilzsco skuld Bir 1: 261. Jfr gul-, thorn-kronadher, äfvensom kröna."],"e":["-aþe . ","-ter RK 1: (LRK) s. 228),"]},{"a":"krona","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) krans, krona. " stephanus thz är swa mykyt som krona oppa gresko " Lg 291 . " een krona aff gul war ower hänna haar " Iv 1765 . Fr 355, 2956, 2960 . swa fasth stak krönan (törnekronan) hans helga hwfwdh Lg 3: 90 . - krans el. krona ss belöning el. utmärkelse, segerkrans, hederskrans, hederskrona (i religiös mening: om det eviga lifvets krona, om martyrkronan). hwar hardhare stridh är. thär aflas ärlikare krona KL 207 . þit bloþ scal þik standa for döpelse tel himirikes crono Bu 496 . " wtgik the hälagha siälin af licammenom. takaskolandis äuärdhelica äronna lön ok krono " KL 359 . " gudh latir sina vini mödhas mz dröfwilse, oc komo j frestilse them til större krono " Bo (Cod. B) 341 . mädh martyrii krono Bil 851 . ib 538 . - krona ss en konungs el. drottnings värdighetstecken. slo hanom kronona af hofde Bil 773 . " j thässom daghom skal han bära krono " Bir 3: 307. en jomfru (d. v. s. Maria, himelens drottning) . . . hauande dyra krono a sit hofwodh ib 299 . " the krona var reed the drotning hulkin meer kärlek hafdhe til mik owir alla " ib 313 . aff hänna (hennes som var härligast i jungfruskaran, tydl. Marias) krono som hon bar a sino hofdhe. hulkin vindöghon hafdhe swa som rökilsa kar KL 359 . - krona¨ i Svenska riksvapnet. huat i baneren malat äre iij cronor skulle joo mädher wäre RK 2: 8610 . ","2) krona, konungadöme, regering, stat (i sht med afseende på egendom och finanser). at wy (konung Karl Knutsson) skulle koma oc anama then crona oc rikit friit FM 62 ( 1467) . " kronän i suerike " SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). i kronunne þänist ib 478 . fra þöm dagh wi til kronunnä i swerike forman waldoms ib 561 ( 1346). BSH 2: 38 ( 1396) o. s. v. om the jordher wndhan krononne gagna ära SD NS 1: 136 ( 1402) . ib 424 ( 1405), 425, 426, 437 ( 1405). vara suerikes krono undirdanoghe Ansg 233 . " vildo landit vinna oc bethvinga undir danmark x krono " ib. " at j . . . kronona honum op andwordhin " Bir 2: 260. thz kronan hauir mist ib. landit til vara krono mz rät halda ok krononna ouinum skadha göra ib. " äptir krononna ingiäldom " ib 149 . rikesins krono äghor oc rikedoma ib 4: 113 . gamalt kronona godhz KS 58 (144, 63) . " war aff krononne wel belänter " RK 1: 1137 . " sporde nogra aff almogen, huem the skulle göra krwnones räntho " BSH 5: 500 ( 1512) . Bir 3: 398, 400. KS 58 (145, 63), 60 (150, 66), 73 (179, 80) . RK 1: 2003, 2: 127, 132, 3496, 3: 3196 . Lg 3: 192 . BSH 4: 77 ( 1481), 78. ","3) biskopsmössa, mitra. " hawer biscoper twähörnadha krono tha han sigher sungna mässo " MB 1: 355 . the sagho ärchebiscopin kläddan j sin scrud, swa som är krokstafwer ok krona Bil 846 . ib 814 . ","4) krona, af Birgittiner-nunnorna öfver slöjan midt på hufvudet buren hufvudbindel af hwitt lärft med stycken af rödt kläde. ofwer wilit sätis een krona af hwito lärifte oc j the krono skulu sömas fäm stökke af rödho klädhe swo som fäm rödhe droopa VKR 58 . Bir 4: 10, 11. TK 270 . " thil then dagh hon wardher inwiigdh ok tagher wiil ok krono met systrom i sama clostre (Nådendals kloster) " FH 4: 5 ( 1441) . ","5) tonsur, rakad rund plätt på hjässan (inom den katolska kyrkan utmärkande dem som tillhöra det andliga ståndet). petrus . . . lät fraa thöm tima raka sik krono Bil 119 . bödh klärkom . . . haua kronglutta krono. rakadha Lg 1002 . brödhrene hafuin swa tonsuram oc krono som pläghas j androm klostrom VKR 71 . Ber 299 . " brödhrene the ther präste äru skulu haffwa widha kronor oc trinna, äpther thy som andre clostermän haffua " Bir 5: 41. ","6) hjässa. " huggo hanom hofwodh ok krono sundir j kors lund (kan äfven föras till 5) " Bil 831 . " ater kom han med rödhe krwnu (d. v. s. med blodlig el. sårad hjässa) " RK 1: 2783 . ib 4137 . ","7) ? naar hiärtan sik inbyrdhis . . . äptir kropsins begärning lustas aff hwars annars krona Bir 5: 7 .","8) ljuskrona? mina bonadhe ok een krona hänger i hans stuffwu BSH 3: 293 ( 1470) . TK 269, 270 . - Jfr asua-, biskops-, gul-, hedhers-, konungs-, martilsa-, martirs-, renlivis-, thorn-, thorna-, thörne krona."],"e":["kruna L.; -ona BSH 2: 51 (13979. ","krwna: -u RK 1: 2783 ; ","-ones BSH 5: 500 ( 1512) . ","kröna: -an Lg 3: 90 ), ","krono gods","krono ingiäld , ","kronoklädhe , ","kronolius","kronulyus )"]},{"a":"krona adh adher","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bekransa, gaff, kronadhe iak mik SkrtUppb 396 . ib 421 . - Jfr thornkrona."],"e":[]},{"a":"kronare","b":"nn","c":"","d":[" - krona 10. j cronuare ij arniska gylle[n] HLG 1: 24 (1426-27). ib 37 ( 1438) , 41 (1499(. at the gulleno jak ther til fik graff iak wt for arran pa stadhsins weyna en cronare oc ij lätta gyllenä Skotteb 355 (1440, Borgm.) ."],"e":[]},{"a":"kronika","b":"nn","c":"","d":["nika. " thz sigher kronika " MD 193 . " romara kroneka ib (S) 214. Jfr krönik, krönika. ""],"e":["kroneka )"]},{"a":"kronika","b":"nn","c":"","d":["krönika. - thän gamla kroneka, Erikskrönikan. bygdis ty i k. eric lespes oc birge ierls tiid ther inne eth slott aff swenske men kalle landscrona som then gamble croneca inneholler HSH 16: 111 (1527, Brask). Jfr krönika."],"e":["croneca )"]},{"a":"kronilse","b":"nn","c":"","d":["kröning. skulw ther messär siwngas om . . . tordaghana aff wars herre helge cronelse Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480). Jfr thornkronilse, ävensom krönilse."],"e":["cronelse )"]},{"a":"kronilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" kröning. FM 60 ( 1457) . Jfr krönilse."],"e":["-älsse )"]},{"a":"kroning","b":"nn","c":"","d":["kröning. HSH 16: 122, 123 (1527, Brask). Jfr kröning."],"e":[]},{"a":"kropas","b":"nn","c":"","d":["kroppås, övrst på gavelspetsra vilande stock, i vilkenk taksparrarna fästas. doma atis . . . kroppas tak GU C 2 s. 199 . " festum ti högtidh ok kropasas " ib 264 . . . .ath forstanderen ath sancte örien . . . matte sancte öriens kropaas och vnderslagh jnleggie !UDDA_TECKEN? (1/2 steen ju vtj hans mwr ST 2: 204 ( 1487) . SJ 2: 115 ( 1488) . Jfr kroppa as."],"e":["-aas . ","lkropass . ","kroppas )"]},{"a":"kropfylla","b":"nn","c":"","d":["fråsseri. " för . . . wälpläghan oc kropfyllo " LfK 53 ."],"e":[]},{"a":"kroplytter","b":"av","c":"adj.","d":["puckelryggig? än han är nwskögdher eller kroplytter eller höbol (si giblus, si lippus, si albuginem habens ib oculo, si jungen scabiem, si imptiginem in corpore, vel herniosus) MB 1: 370 ."],"e":[]},{"a":"kroppa","b":"nn","c":"","d":["ruda, cyprinus carsattius Lin. Se Smedberg. Peter Nord. Fil. 52: 347. " ther dyy bothn är tirffwas wäl kroppor oc athwhara " PMSkr 363 . "],"e":["*kroppo damber","kruppodampn )","kroppa damber , "]},{"a":"kroppeliker","b":"av","c":"adj.","d":["kroppslig, köttslig. j nahgen kroppelighen siwkdom Gers Frest 31 . " wendes andelighä kärleker j en kropleghen sköran kärlek " ib 39 ."],"e":["kroppelighen . kropleghen),"]},{"a":"kropper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kropp. " jillcebra . . . kropsins loste oc anner olaghlegh lose " GU C 20 (hand 2) s. 11. thaa böthe then mz kropp, som ey haffuer koo Arnell Brask BiI 35. - om död krpp lik. bustarius rii kroppa brännare ok kropp iordare GU C 20 s. 64 . - aviden människa. Se Sdw 2: 1253. 3) människa, varelse. Se Sdw 2: 1253. - Jfr hardhets-, männikio-kropper."],"e":["krupper: krup Hel män 165 ),","*krops luste","-lusthe . ","-loster )"]},{"a":"kropper","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*kroppa as","kroppeaass )"]},{"a":"kropper","b":"nn","c":"","d":["körtelsvulst. " ss hästsjukdom. fori krop Hästläkedom i " AS 137 ."],"e":[]},{"a":"kropper","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kroppa damber , "]},{"a":"kropper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kropp. " böte han kropp ey agher ko " SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " til vors krops fordhan oc vppehälle " Bir 2: 4. nar siälin skils fran kroppenom ib 1: 63 . Bo 133 . KL 231 . Ber 17, 19, 126 . MB 2: 225, 287 . Lg 3: 225, 232, 406 . FH 3: 64 ( 1445) . - kropp ss dödlig och underkastad förvandling; äfven död kropp, lik. til at hon faar eet sin lakt af sik olänkelika kropsins byrdhe Bo 91 . " skal thin wsl kropper wardha diwra mater oc fughla " MB 1: 428 . Bir 1: 170, 171. bäzt loktande balsam. mz huko nar döädho kropane smörias gömas orötelike Bo 43 . " wt fördhes ens friborens smörias gömas til graffwa " Lg 294 . haffde . . . iordhat mangha hälga martyres kroppa oc likama ib 399 . KL 84, 93, 107, 407 . MB 2: 350 . Lg 3: 213, 235 . ","2) kropp, bål. " huggo swa hwdit fran hans krop " RK 2: 4185 . - Jfr diura-, fara-, hästa-kropper."],"e":["krupper: kruppir KL 84 ; ","kruppenom ib 231 ; kruppa ib: FH 3: 64 ( 1445); krupp Lg 3: 225 ; ","kruppa ib 213 . ","krops . ","krofths Ber 17 . ","krofsins Ber 126 . ","krofhsins ib 19 . ","krupsins Lg 3: 232, 235 . ","-ar ) , "]},{"a":"kropper","b":"nn","c":"","d":["körtelsvulst. om struma. gibbus bi idest strvma kropper GU C 20 s. 315 ."],"e":[]},{"a":"kroppotter","b":"av","c":"adj.","d":["hullig, kopulen. cleptus . . . stulin ok kroppotther GU C 20 s. 116 . gibbosus . . . kroppother ib s. 315 . - i best. form. ss tillnamn jap jensson kroppte STb 1: 144 (1478). ib 2: 259 ( 1488) . jacob jönsson . . . som tha kallades kroppotta jap SJ 2: 156 ( 1488) . STb 3: 296 ( 1496) . I dessa fall har ordet kanske snarasat betydelsen: puckelryggig, krokryggig. Jfr SAOB K: 2933."],"e":["-otther . ","-ot [h]er ),"]},{"a":"kroppotter","b":"av","c":"adj.","d":["hullig, korpulent. kroppot giri MP 1: 83 ."],"e":[]},{"a":"kropstor","b":"av","c":"adj.","d":["hullig, korpulent. twe fete brödhir oc krustore (corpulenti) KL 294 ."],"e":["krupstor )"]},{"a":"kros","b":"nn","c":"","d":[" , se kors."],"e":[]},{"a":"krosa","b":"vb","c":"v.","d":["krossa. " ormsins hwfwdh throdz nidher och krosas " Ber 103 . full . . . en stor sten pa hennes hofudh ok swa hardeliga hennes hoffudh krossadhe Lg 3: 552 . " thz krwsat är ja man ok swndher slithet " LB 2: 49 . "],"e":["krwsa: -at LB 2: 49 . ","krossa: -as Bir 2: 329 ; se vidare sunder krosa. ","krosa sunder , "]},{"a":"krosa","b":"vb","c":"v.","d":["krossa. " fan han en man liggiande . . . (hawnde en saran foot bitnan oc krusadhan aff diwrom " Prosadikter (Barl.) 14 ."],"e":["krusa )"]},{"a":"krot","b":"nn","c":"","d":["högmod, skryt. " olifernes . . . fälde han dödhan a iordh. oc sagdhe swa. ondeher höffdhinge litith war thit kroot wärt Prosadikter (Karl M) 271. ""],"e":["kroot )"]},{"a":"krotas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. högmodas. SE E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 32. then licamen j hulkom tu nw högferdäs ok korthas (inquitatem opertur) J Budds b 164."],"e":["krothas )"]},{"a":"krotas","b":"vb","c":"v.","d":["bråka? wil . . . wsle mannen krootas oc opphögias her ower iordhena LfK 44 ."],"e":["krootas )"]},{"a":"krubba","b":"nn","c":"","d":["kruba. Mecht 25 . Jfr asna krubba."],"e":["krobba )"]},{"a":"krubba","b":"nn","c":"","d":["krubba. " jäta äller krubba " Lg 46 . een krubba aff sten ST 182 . ib 217 . Lg 3: 617, 642 ."],"e":["krobba: -an Lg 3: 642 ; ","-onne ib 617 ),"]},{"a":"kruka","b":"nn","c":"","d":["krukomakare. LB 9: 111 ."],"e":[]},{"a":"kruka","b":"nn","c":"","d":["kruka. MP 4: 189 . Jfr ler-, matkruka. "],"e":["krukomakare (kruke.-. krvchaSTb 3: 96 (1493)), ","*krukomakirska (krukamakerske), "]},{"a":"krukotter","b":"","c":"","d":[" , se krokotter."],"e":[]},{"a":"kruma","b":"nn","c":"","d":[" Jfr brödhkruma."],"e":[]},{"a":"kruma","b":"nn","c":"","d":["inkråm (i bröd), inre och mjuk del (af bröd]. . . . krummona af hwyt hwätebrödh LB 4: 344 . Jfr brödh-, bröds-kruma."],"e":["krumma )"]},{"a":"krumi","b":"nn","c":"","d":[" = kruma. tagh aff groffth rogbrödh kraamen LB 7: 173 . tag kramen aff blöt bröd ib 200 (båda dessa ställen böra dock kanske föras till ett krumber, m.). Jfr hvetebröds krumi."],"e":["krame . ","kraame )"]},{"a":"krumi","b":"nn","c":"","d":["inkråm (i bröd). PMSkr 577 . "],"e":["lobl . ","kroman ) , "]},{"a":"krumpin","b":"","c":"","d":[" L.","1) hopdragen, krökt, krumpen. han hade . . . huggit . . . lasse . . . j ffingren, saa at the krompne woe STb 4: 226 ( 1511) .","2) krympt. " ix alna kläde krompit oc vffuerskurit " Svartb 208 ( 1396) . - Jfr krympa."],"e":["kropmin )"]},{"a":"krumpin","b":"","c":"","d":[" L.","1) hopdragen, krökt, krumpen. en quinna som war krompin swa at hänna fötir waro krompne vidh hänna licamma Bil 868 . " en krompen qwinna " Lg 3: 178 . " hafdhe iak han j mino knä swa som krompnan (contractum) man j allom limmom " Bir 1: 33. fingrane ok armane hulke som waro swa som krumpne vträkto sik ib 84 . " annat larit var swa krompit at han ey gangit gat " KL 363 . " them war krumpet hand oc fot " RK 2: 3182 . " for krompnom lymom " LB 7: 10 . " han gaar krumpin (curvus) vndir korseno " Bo 197 . " gik allir krompin " ib 189 .","2) krympt. " leysk krumpit klede " SO 105 . FH 5: 89 ( 1482) . - Jfr krympa, äfvensom krypa."],"e":["krompin . ","krompen )"]},{"a":"krumpliker","b":"av","c":"adj.","d":["förkrympt, vanskapt. ss subst. krympling? " ty han slog en krwpliken Stb 1: 171 (1478) krumpliken möjl. att fatta som objektiv predikasfylnad: "fördävad".). ""],"e":[]},{"a":"krumpna","b":"vb","c":"v.","d":["sammandragas, hopdragas, krympa samman. tha krumpnadhin (contraherentur) sinuna Bir 2: 30. min inälue varo al thör oc krumpnadh ib 244 . ib 4: (Dikt) 261 . ST 365 . Su 248 . Lg 3: 260 ."],"e":["krompna )","-adhe ST 365 . ","-aþe , ","-aþer ) , "]},{"a":"krumpna krompna. adhe","b":"vb","c":"v.","d":["samman- dragas, krympa samman. - blia förkrympt. han krompadhe ij allom lidhamotum SkrtUppb 218 . k[r]ompadhe Hel män 218 . Jfr kofna."],"e":[]},{"a":"kruna","b":"","c":"","d":[" , se krona."],"e":[]},{"a":"krupper","b":"","c":"","d":[" , se kropper."],"e":[]},{"a":"krus","b":"nn","c":"","d":[" L. Jf lerkus."],"e":[]},{"a":"krus","b":"nn","c":"","d":["krus, cylindriskt kärl. LB 7: 308, 10: 7, 8 . PM LI . Jfr lerkrus."],"e":["krwss LB 7: 308 ),"]},{"a":"krus","b":"nn","c":"","d":[" ? i uttrycket: i krus, i kras, i stycken. sla thz sunder alt i krws Al 10376 . " borger brusto sunder i krus " MD 17 . Jfr krosa."],"e":[]},{"a":"krusa","b":"","c":"","d":[" , se krosa."],"e":[]},{"a":"krusa","b":"vb","c":"v.","d":["krusa, göra krusig. part. pret. krusig. thera haar waar gwlt oc krusat ST 421 . han hafdhe krusat haar oc sidha lukka krusadha som een lebardh ib 513 . Ansg 179 . RK 1: (Albr) s. 212 . Di 12, 13, 128, 130, 131, 133, 135, 296 ."],"e":["-at . ","-et Di 12 . ","-it ib 13 ),"]},{"a":"krusa","b":"vb","c":"v.","d":["krusa, ocka. " lhan . . . kursadhe sith haar " MP 5: 115 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"krusalokker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-lok )"]},{"a":"krusamynta","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["krysamynto vatn","-myntha- )"]},{"a":"krusera","b":"","c":"","d":[" , krusa, göra kusig el. räfflad. thär till ((ɔ: till "gravering" av skinn) haffwes mangskona stämpla aff järn . . . j androm ändanom krwserade oc wthgraffue . . . oc mädh them stemples oc krwseresskinnen PMSkr 539 ."],"e":["-adr )"]},{"a":"krusogher","b":"av","c":"adj.","d":["krusig, räffad. " haffwas oc mangskona former aff kopar krwoge jnnan til " PMSkr 566 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"krussa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["krussu foter , "]},{"a":"krut","b":"nn","c":"","d":["1) ört, läkande ört, läkemedel. eet krud for te ögon som är tiok hwd oppo LB 7: 334 . ","2) krut. " salpether och krwdh " BSH 4: 314 ( 1502) . " sändha meck kruth ib 5: 197 (1507). jek haffwer lod byössor och inthe til kruth " ib. " krwth fatas her " ib 249 ( 1508) . ib 273 ( 1508) . lodh ok kruth ok byssa skytter ib 480 (1511?). 1 tunna lööst krwt FH 5: 237 ( 1524) . Jfr körna krut"],"e":["krud . ","krwdh )"]},{"a":"krut","b":"nn","c":"","d":["2) krut. SE Sdw 2: 1254. STb 5: 65 (1515). -Jfr bysso krut."],"e":[]},{"a":"kruthus","b":"nn","c":"","d":["kruthus. " y krwt hussed " FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":["-huss )"]},{"a":"krydda","b":"vb","c":"v.","d":["krydda. condire, krydda GU 3 . krydadha drykkia ST 53 . " math som är kryddath mz pöper eller med andra heta kryddher " LB 7: 181 . " wel krydadan mat . . . äta ib 3: 18. ""],"e":["kryda . "]},{"a":"krydda","b":"nn","c":"","d":["krydda. " vm klädhe oc krydo " SD NS 1: 561 ( 1406) ."],"e":["kryda )"]},{"a":"kryddanär","b":"nn","c":"","d":["person som handlar med kryddor och läkemedel, specerihandlare, apoteare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1254. herman krydener STb 3: 3439 (1499). ib 442 ( 1499) . c8irstin kryddamers SSkb 16 (1501_02)."],"e":["krydener . ","kridener . ","kryddaner )"]},{"a":"kryddare","b":"nn","c":"","d":[" = kryddanär. Se W. Åkerlun, Arkiv f. lNord. Fio. 48: 75 f. conditor . . . örtare krydare GU C 20 s. 135 . cristin krydderens SSkb 97 (1503-04)."],"e":["krydare )"]},{"a":"krydde","b":"nn","c":"","d":["örter, kryddor. " pipar ok komin ingefära ok galiga. kardamonom oc näghlikor. paradiskorn ok än hiärtans frygdh, ok annor thera handa krydde " Bo 133 . " at koma saman dyr krydde " ib 219 . " salomon bescreff natur oc skipilse . . . aff allom yrtom oc krydom " ST 416 . " j nidharsta stenhuseno gömdos yrtir oc ädhla dyyr kryde " ib 420 . " manga byssor mz manga handa kryde oc läkedom " ib 153 . " ther wäxir i the owirmärkis kryde som wäl smakar i bikar oc gryte som är muskaat oc kardemona " RK 1: (Albr) s. 207 . " mz thässe owirmärkis kryde som wäl smakar i bikara oc gryte " ib 210 . MB 1: 244 . LB 1: 98, 7: 181, 10: 8 . ST 216, 422, 423 . Bir 4: 49, 101 . Su 138, 203, 204, 205 . MB 2: 182 . FM 202 ( 1540) , 350 (1507). Jfr kalgardha krydde. "],"e":["kryde RK 1: (Albr) s. 207, 210; LB 10: 8 ; ST 15, 216, 420, 422, 423 . ","krydhe L. ","kryder FM 202 ( 1504) , 350 (1507). ","krydher Su 138 . ","kryddher LB 7: 181 . ","krydom ST 416 ), ","krydda gardher","kryddegardher: -gardhen PM LXVII ), ","krydda kista (krydakista), "]},{"a":"krydde","b":"nn","c":"","d":["örter, kryddor. Mecht 256 . " tär som kaal skal sätias äller annor krydde PmSkr 350 . . . hwadan aff midihetinna ok athirlhalsins aromat, thz wälwktande kryddet drper " SpV 120 . "],"e":["ryde SkrtUppb 55 ),","*krydda bodh , ","krydda gardher (krydde-), ","*kryddagards mästare","kryddegardz mestere )","*kryddagards tomt (krydegards tompt), ","*krydda sikte","krydde- )","*krydda siäng","kryda- )"]},{"a":"krykia","b":"nn","c":"","d":["staf, krycka. " en qwinna gangandhes mz twa krykkior " Lg 3: 723 . en krympling . . . som i ix aar haffde oppa krykkior gangit ib 725 . " mange pa krykkior ginge " RK 2: 3181 . stodde sich widh sinna krykke ib 2665 . ib 2677 . "],"e":["krykkia . ","krykke (ack.) RK 2: 2655, 2677 . ","krijcke . ","kriche )","kräkla . ","ware biscops skrwer och kricher FH 7: 79 ( 1509) . " for war biscops hat och krijcken " ib 80 . Jfr biskops krykia. ","krykio karl"]},{"a":"krykia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["krykio karl","krykkia- )"]},{"a":"krykla","b":"","c":"","d":[" , se krökia."],"e":[]},{"a":"kryl","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr harkryl."],"e":[]},{"a":"kryla","b":"vb","c":"v.","d":["krulla, krusa. calami(i]stratu . . . then krylat haar haffuer GU C 20 s. 66 . ib ffilatus . . . dictur a filum kräther ib s. 271 . "],"e":["-adher . ","*kryla saman , krulla samman. crispare kryla samon stöta rista ok skiuta GU C 20 s. 155 . goth koo släkthe merkes swa 219.a . . . mykit haar j rwponne krylath samman PMSkr 218 ."]},{"a":"krylhar","b":"nn","c":"","d":["krusig hår. comatulus li kryl haar GU C 20 s. 126 ."],"e":["-haar )"]},{"a":"krylnal","b":"","c":"","d":[" , f redskap att krusa håret med. calamistrvm tri krylmal GU C 20 s. l66."],"e":[]},{"a":"krylogher","b":"av","c":"adj.","d":["krusig crispus . . . kryloger GU C 20 s. 155 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"krylotter","b":"av","c":"adj.","d":["krusig, krusad. " ondha lwktin skal wardha for sötha lwktena . . . for krylotta (crisparti) harith flinskallan " SpV 106 ."],"e":[]},{"a":"krympa","b":"vb","c":"v.","d":["hopdraga ond vätzska ok heet atirdraghir oc krymper tungona MP 1: 264 . ib 2: 205 . hwart thera (näml. finger) . . . räkte sik vt oc war ginstan färdhuct badhe at räkkia oc krympa Lg 3: 224 . Jfr krumpin."],"e":["krömppa: krömppe MP 2: 205 . -ir),"]},{"a":"krympa","b":"vb","c":"v.","d":["hopdraga. " distendo . . . wt räkia ok krympaa " GU C 20 s. 195 . "],"e":["krympaa )","*krympa sik saman , draga sig samman. triofolium the yrthennas ladh krympa sig samman, merker storm PMSkr 295 . -Jfr samankrympa."]},{"a":"krymplinge","b":"nn","c":"","d":["= krymplinger. " enom krymplinga gaff han bötir " Bil 753 . Jfr krymplinger."],"e":[]},{"a":"krymplinger","b":"nn","c":"","d":["krympling. " gaf enom krymplinge lif (bör väl vara ganga i enlighet med " Bil 947 ) Bu 100 . " xl män somi blinde ok somi krömplinga foro til rom " Bil 653 . ib 108, 463, 634, 830. ST 319 . Su 297 . Af de anf. ställena kunna Bil 463, 653, Su 297 föras till krymplinge."],"e":["krömplinger: -linga Bil 653 . ","krimplinker: -linka Su 297 . ","kryplinger: -linge Bil 947 . ","kröplinger ib 634 ; ","-lingom ib 463 ; ","-lingx ST 319 . ","kriplingher Bil 108 . -ar),"]},{"a":"krymplinger","b":"nn","c":"","d":["krympling. MP 4: 74 ."],"e":["krymb- )"]},{"a":"kryna","b":"","c":"","d":[" , se kröna."],"e":[]},{"a":"kryning","b":"nn","c":"","d":[" ? [1] par grend laghen met kryning FM 76 (1483, daniserande) . i [1] par syängte laghen met kryning ib."],"e":[]},{"a":"krypa","b":"vb","c":"v.","d":["1) krypa, kräla. om ormar, maskar o. d. modhorin känne orm vnganom krypa Bir 3: 76. orma som krypa quidhenom ib 26 . " sa han en orm krypa om thz sama träth " Lg 91 . " krypande iordhinna madhka " KL 151 . tha kropw vtaff hans näsa och öron . . . swa manga lööst at the huldo allan hans likama PK 247 . creatwr . . . ther kryper a iordhinne MB 1: 157 . - krypa. om menniskor. han (Alexander) kröp a badha händer oc knä Al 10128 . han (Alexander) wille i flodhina hafwa kropith ib 10135 . Bir 3: 135 . Al 2231, 10131 . Lg 670 . Di 282 . - bildl. krypa, smyga. syndena ok lastena krypa stundom vndir rätuisa män (subrepunt justis) Bir 1: 260. ","2) krypa i hop, hopdragas, krympa? part. pret. krympt? eth halft stykke kumist krupit (för krumpit?) oc ofuerskurit SD NS 1: 255 ( 1403) . "],"e":["krop Di 282 . pl. krupu. kropw PK 247 . ","krupin: -it MB 2: 171 ; SD NS 1: 255 ( 1403) . ","krwpin: -it Lg 670 . ","kropin: -ith Al 10135 ),","krypa af , krypa bort, släpa sig bort, långsamt aflägsna sig. sotthin slippir til ok krypir aaff GO 719 . ","krypa bort , krypa bort. saghdhe sancta cristina til ormanna, jak byudhir idhir . . . at j krypin bort j idhra skrubbor ST 259 . krupu the (ormarne) borth thera wägh ib. ","krypa in , krypa in. ther op kröp en litin madhker . . . ok wille swa krypa in ij han Al 380 . the (mannen och qvinnan) . . . krupu in vndir ena hälla skuru KL 297 . Jfr inkrypa. ","krypa up , krypa upp. kröp romanus sidhan mz nödh wp til hans Bil 694 . Jfr upkrypa. ","krypa ut , krypa ut. aff äggeno kröp vth een draki ST 512 . myssena haffwa krupit wt aff theris skrubbom MB 2: 171 . alexander . . . bordhe at krypa a goluith wt Al 10123 . KL 298 . Jfr utkrypa."]},{"a":"krypa","b":"vb","c":"v.","d":["1) krypa, kräla. om ormar, maskar o. d. iordhen mz alla creatur a henne kryppandhe JMÖ 133 . - krypa. om människor. om tu framgar j dygdom eller kryper til ryggiä J Buddes b 170 . . . ath jöns . . kripp ginom hans windhögha ATb 2: 209 ( 1483) . - Jfr utkrypa."],"e":["kryppa: -andhe JMÖ 133 . ","kripp ATb 2: 209 ( 1483) ),"]},{"a":"krysolit","b":"nn","c":"","d":["krysolit, guldsten. " en gulring medh en crisolith His Tidskr 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). ""],"e":["crisolith )"]},{"a":"krysta","b":"","c":"","d":[" , se krista."],"e":[]},{"a":"kräfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med sakens ack. och personbeteckningen föregången af prep. af. " thetta fornempda härredh ydre aff fornempdan herra beincte eller aff hans arfwom krefla eller taka " SD NS 1: 17 ( 1401) . - pass. hwat skal tha kräfwias af mik badhe oslom oc höghfärdoghom Bo 125 . theras blodher, thz är theras syndher, the kraffias aff os oc warom siälom LfK 66 . - med saken betecknad genom sats inledd af at och med personbeteckningen föregången af prep. af. gudh han kraffwer ey at enast aff cristne människio, at hon at enast flyr thz onth är, wtan iämwäl at hon öwar sik i godho LfK 49 . " med sakens ack. var kunungar kräuar fasto " Bu 498 . ther forböz allom primatom nokot taka älla kräfuia for palium Bil 734 . " han kraffde thz sölff han honom atte " RK 1: 823 . ib 826, 1285 . PfN 140 . Di 64 all vrenlik thing som naturen krafde Lg 305 . likamin oc kötith krafdhe sin losta oskäligha MB 1: 132 . ib 146 . - pass. a þingum kräuis rätter Sd 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med prep. a (up a, pa). altiidh a thz sama kraffde RK 2: 4119 . " vppo slottet krafde " ib 1305 . ib 1431, 5752. the kraffde ther pa ib 3421 . marsken kraffde fast oppa oc badh sig alle slotten fa ib 3380 . - begära, reqvirera. delzleff forsmadde at kraffwia matt aff slottit Di 97 . " mik tyckte langt wara at ga hwar dag atkraffwia matt aff konungens stekara hwss " ib 98 .","2) bedja, begära af. med personens ack. och saken betecknad genom sats inledd af at. mz graat ok bön hon marskin krafde at hon matte gaa til sinna modher MD (S) 267 . ","3) anmoda, uppfordra. " naar han ther til a clostreno kraffdher wardher " FH 4: 34 ( 1453) . " ther vil jac göre min reth oppe, ee huar jac vardher for retthä kraffdher " BSH 3: 144 ( 1463) . ","4) bjuda komma, kalla. sin endha son han til sik kraffde MD (S) 297 .","5) mana, ägga. " kreffwer os gwdh ok rätther kerleker til wan iämcrisman til ath haffwa enkanneligha omsorgh om siwka människo helso Gers Ars a 2. ther skal man offtha kräfwia han til ib b 7. scal abbatissan . . . ey wara seen til at faa them thera nödhthorfft tha hon wardhir ther til krafdh " VKR 12 . " hänna aldir ok skipilse krafdho hona til andra gipto " Bil 109 . " then loste kräwir mannin til dödhelika synd " MB 1: 146 . ib 221, 392, 452 . " tha naturlikin luste krafdhe kötit " Bil 885 . MB 1: 391 . " som naturens kerlek honom kraffde " Va 33 . "],"e":["kräwia MB 1: 452 . ","kräfuia Bil 734 ; SD NS 1: 150 ( 1402) . ","kräfwia: -ias Bo 125 . ","kraffia: -ias LfK 66 . ","kraffwia Di 97, 98 . pres. kräwir MB 1: 146, 392 ; GO 1085 . kreffwer Gers Ars A 2. kräuar Bu 498 . kraffwer Lf K 49. refl. kräfs, se utkräfla. ","kräffdhe MB 1: 221 . ","kraffdher FH 4: 34 ( 1453); BSH 3: 144 ( 1463) . ","kraffdh VKR 12 . n. krafth BSH 5: 104 ( 1506) . ","krapt PfN 140 . ","kräfft RK 1: 1285 ),","kräfla ater , återkrävfa återfordra. kräff han ater aff mik MB 1: 244 . Jfr ater kräfia. ","kräfia i gen , ","kräfia in , inkräfva, !SYNS_DÅLIGT?. lathe kräffuie jn crononis skath FM 354 ( 1507) . Jfr inkräfia. ","kräfia ut , "]},{"a":"kräfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) kräva, fordra. . . . giorde ther eth köp medh . . . skypper oleff . . . swa ath the hanom halffdelin aff köpte och medh hanom jnköpe j hans nya kraffwel fry for alt tet yxen jnnen ordhz kreffuie kan (i händelse av sjönöd?) Stb 3: 223 (1495). ib 229 ( 1495) . -kräva, fordra, erfordra. Se Sdw 2: 1254. "],"e":["kraft PMSkr 81 ),","kräfla ater , återkräva. Nunninv 359. ","kräfla i gen , återkrävla. hans dinxstede zacher til xjij marck, fore tet han gaff sin broder . . . fienden i heluite ok kraffde hanom aldre i gen STb 3: 124 ( 1493) . - med två ack. jak hafuer antuardh tik myn skat och ik kräwer jak han j gän Prosadikter (Sju ise m C) 43 . ","kräfia in , inkräva, infordra PMSkr 81 ","kräfia ut , utkräva. Vg Fornmt I 10: 30 (1480, avskr.). - Jfr in-, til-, ut-kräfla."]},{"a":"kräflare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utkräflare."],"e":[]},{"a":"kräfning","b":"nn","c":"","d":["lJfr utkräfning."],"e":[]},{"a":"kräfning","b":"nn","c":"","d":["kraf. quitta, ledhogha och lösa . . . for alle ytermeer maningh hella krefnyngh SD NS 1: 540 ( 1406) ."],"e":["krefnyngh )"]},{"a":"kräfta","b":"vb","c":"v.","d":["stärka, bekräfta. at all bebindningh mellan thenne tw rijken skal ta yttermehre kräfftas, stadhfästas oc fulbordas BtRK 142 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"kräfter","b":"nn","c":"","d":["eg. underjordiskt hvalf; fängelsehvalf. " latha han wt aff then hälfft ok aff kwmmerlikom kräft " RK 1: 2823 ."],"e":[]},{"a":"kräfter","b":"nn","c":"","d":["underjordskt valv. Se Sdw 2: 1254. *kräk, subst. Jfr horo kräk."],"e":[]},{"a":"kräftigher","b":"","c":"","d":[" , se krapogher."],"e":[]},{"a":"kräka","b":"vb","c":"v.","d":["krypa. " wardhe liffwandes creatur, badhe the som kräka (så ändrat efter en annan afskr., Cod. A 10; Cod. A 3 har kraka) j watneno, oc the som flygha j wädhreno " MB 1: (Cod. A 3) 542 . - krypa fram, smyga sig fram. siwkdom ok aller kraka til by GO 453 ."],"e":["kraka )"]},{"a":"kräkias","b":"vb","c":"v.","d":["känna benägenhet att kräkas, känna äckel. begynner vänias och kräkias LB 7: 257 ."],"e":[]},{"a":"kräkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? benägenhet att kräkas, äckel. tz hielper for vämilse oc kräkilse LB 7: 242 . han hielper for kräkilse oc golielse til spy ib 243 . aff kräkilse eller aff tz onda j mangan er ib."],"e":[]},{"a":"kräkkia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr innekräkkia."],"e":[]},{"a":"kräkla","b":"nn","c":"","d":["lJfr gröta kräkla och krökia."],"e":[]},{"a":"krälter","b":"","c":"","d":[],"e":["krälther GU C 20 s. 271), se kryla."]},{"a":"kräm","b":"nn","c":"","d":["kramvaror. GPM 2: 214 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"krämare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " wibal kramæri " SD 2: 231 ( 1297) . curiam magni dicti kræmære ib 459 ( 1305) . ib 5: 429 ( 1345) . "],"e":["krämäre . ","kramäri )","krämara bodh , "]},{"a":"krämare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " her boluin krämer HLG 1: 10 (föe 1421). " KTb 160 (1545?). otta kremere STb 4: 207 ( 1511) . StÄmb 177 ( 1512) , 180 (1513). StockSkb 14 (1516-17), 86 (1518-19). "],"e":["krämara bodh , "]},{"a":"krämeri","b":"nn","c":"","d":["kramvaror . . . thz han aldrik staal thz krämi ifran swen JTb 28 (1458?). STb 1: 366 (148). ib . . . thet han förde till silfbergit iiije (400) marck til ath köpslaga mäder for wtan krämerie ib 2: 4 ( 1485) ."],"e":["krämerie . ","krämir )"]},{"a":"krämirska","b":"nn","c":"","d":["krämerska. institrix, krämirska GU 6 ."],"e":[]},{"a":"krämmakäte","b":"nn","c":"","d":["ysterhet, uppsluppenhet? ä thäs störra krämmakätin är thäs mera skipa hon mäniskione til vredhe MP 1: 351 ."],"e":[]},{"a":"krämpa","b":"nn","c":"","d":["krämpa. Su 244 ."],"e":[]},{"a":"krängia","b":"vb","c":"v.","d":["draga, rycka, mangt eth gamalt fädernis swerd wart tha nidher aff naglom kränkt RK 1: 117 ."],"e":["kränkt ) , "]},{"a":"kränkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) försvaga fördärva förstöra. om gudh vil mic swa kränkia at jac ey liuande igen comber aff thässe reso SD NS 3: 146 ( 1416) . gudh adzualloher kränke han badhe til liijff ok siäl ib 195 (1416). eth sinne kränkis hon aff hardasta hoffuodh wärk alt jämt, meer än en manadh Mecht 216 . tho brast hanom eth huilkit hans gädhi munde mykit kränkia Prosadikter (Barl) 4 . thå alle andr warde kränckte medh ondsko galnisko, eller lasteligher PMSkr 679 (avskr.). swa dant oplop oc obestond her j riket . . . aff hulkit them . . . menige köpmans näringh oc bergningh krengt oc betagen är STb 5: 322 (1521, Kop). 2) fördärva, förffara, förleda tha tillfäste iak mik alla the siäla, oc kränkte sm iak äff äwärdeliko haffwer beskärat ti äwärdelika brudher Mech 288.","4) göra kraftlös göra ogiltig, vederlägga. frith vilkor . . . thz hafde mannen frälst oc friit j paradyso än nw är thz kränkt ok forhiat SvKykobr (Lucid B) 175. 5) kränka, bryta, överträda. SD NS 3: 195 ( 1416) . thu hafwer . . . thyna tro och ära thu hafde mik lofuadh opta kränkt och spilt Prosadiker (ju vis m C) 239. -Jfr be-, for-, undir-kränkia, ävensom o-, ofor-kränkter."],"e":[]},{"a":"kränkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) försvaga, förderfva, förstöra. han krencker kraffthena i kroppenom LB 7: 76 . tha gudhi thäkkis them kränkya met soth FH 4: 42 ( 1455) . ängin soot ma os kränkia Al 6121 . alexandri liiff . . . kränkia ib 10024 . " om thu wil os ä kränkia " ib 4784 . mz starka iärnlänkia som the griipana kunde ey kränkia ib 9098. kränkia the (ɔ: wärldinna drykkia) ok wanmakta howodhit . . . ok kränkia (evertunt) alla limina Bir 1: 43. vakn kränkiande oc vanmaktande hwarn ouin ib 2: 125 . " ey til bör . . . idher mz manghom psalmum at kränkia idher sinnen " LfK 67 . " ey at enasto kränkias (infirmari). vtan än alstingx vanskas oc foruardha i mik siäluom " Bo 107 . " mine fötir wanskas ok kränkias vm iak far vppa biärghit " Bir 1: 273. ib 311, 2: 48, 129, 276 . " kränkes oc nidhergaar all andelikx husens bygningh " Su 54 . " the kränktos fast aff mykin thörst " Al 4965 . " ij kränkin ey idhra ära " ib 1258 . thy at the äntiggia skadha sina jamcristna liiff älla kränkia thera hedhir (derogare honori) älla göra them skadha j thera gooz ällir winom Bir 3: 325. krenkia stadzens mena besta MD (S) 261 . ","2) corrumpere, förderfva, förföra, förleda. offstort hiärta haffwer thik kränkt Al 8300 . " lata sik fore änga gafwor kränkia ib 2126. "","3) kränka, förföra, skända. at eugenius abote vilde hona (waldtagha oc hänna) hedher oc äro kränkia Bil 386 . " kränkte hänna iomfrudom " ST 456 . smitta ok kränkia hona Bir 1: 375. Lg 3: 65 . kräncker jomfrur och gode qwinner BSH 5: 439 ( 1511) . ","4) göra kraftlös, göra ogiltig, vederlägga. engin forma ath kränkia älla atirwräka then domin MP 1: 220 . jak matade ok ämuäl swa min ordh at mine owini for matto ey at kränkia (infirmare) them Bir 1: 185. ib 3: 216, 217, 4: 91. ","5) kränka, bryta, öfverträda. ath war rätter kränkis ellir minzkas EG 66 . um nokor wil thöm (artiklarne) äller nokon therra kränkia, bryta eller til enckte göra BtRK 34 (1359, orig.) . hwa som thesse gafwo oc testament minskar ella kränkir SD NS 1: 527 ( 1406) . sin dom . . . kränkia MD (S) 234 . sins herra dechtingen burdhe hanom ey krenkia RK 2 . s. 345. - Jfr af-, be-, for-kränkia, samt okränkter."],"e":[]},{"a":"kränkian","b":"nn","c":"","d":["kränkande, förförelse, fördärv. " jugin lastir stridher moth naurinna fylsko, swa mykit som kötxsins kränkian (corputio) ällir skörhet " SpV 96 ."],"e":[]},{"a":"kränkiare","b":"nn","c":"","d":["en som kränker e. förför el. fördärvar. SpV 216 . - Jfr fränko-, iungfru-kränkiare."],"e":[]},{"a":"kränkilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iungfrukränilse."],"e":[]},{"a":"kräptugher","b":"","c":"","d":[" , se kraptogher."],"e":[]},{"a":"kräsa","b":"vb","c":"v.","d":["förpläga. " hon aat till at bärgha lifwit ok ey till at kräsa kroppin " Lg 3: 513 . offmykyt kräster LfK 82 . Jfr käsa."],"e":["-ter )"]},{"a":"kräsa","b":"vb","c":"v.","d":["förpläga. " lthiänaen vil in fulmätir oc krästir " Hel män 123 . Jfr fulkräster."],"e":["-ter )"]},{"a":"kräse","b":"nn","c":"","d":["njutning, nöje. SE E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 30. fämpe (skörlevnadens dtter) är älska sik j allo the som kropsins kräse wt kräffwir SvKyrkobr 355 . - ljuvlighet. j gaar war han nidherst fore heluitis porte nw j dagh j paradyses kräse J Buddes b 177 ."],"e":[]},{"a":"kräselika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) kräsligt, yppigt, överdådigt. altidh wara lika kräseliga mätthir MP 5: 174 . 2) ljuvligt. widh hans hälgha häria älskelikast oc kräselikast (delicatissime) sik hwilandis Mecht 120 ."],"e":["-likast )"]},{"a":"kräselika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) kräsligt, yppigt, verkligt, vällustigt. lifwa kräselcica (epulari) Bo 107 . aat kräslika (deliciose et splendide) KL 226 . MP 1: 20 . " at han mykyt kräslica (delicate) födde sin krop " Bir 3: 101. kräslika op födder MB 1: 430 . " föödh tit folk mz grofuom maat. oc ey kräsligha " Ber 289 . Bir 2: 58, 117, 144, 3: 16. VKR VIII . Al 6580 . " ey höffues ther thiänarenom kräselika lätias (deliciari) huar han see herran swa manlika stridha " Su 30 .","2) ljufligt? tik haffuer iak swa kräselika (delicate) jnlyktan i mins hiärtas lönkamara Su 99 ."],"e":["kräslika . ","krägligha )"]},{"a":"kräseliker","b":"av","c":"adj.","d":["kräslig, yppig. " predikadh . . . gen thera kräselicom lifnadh " Bil 782 . KL 121, 256 . Bo 45 . Bir 2: 84. hafdhe han hwazske sudhin älla konstelica. reddan mat. ey oc kräselican mat Bo 85 . KS 81 (200, 89) . MP 1: 20 . Bir 1: 103, 2: 36, 197, 3: 260, 4: 100. VKR VIII . Al 6040, 6109 . Di 286 . Su 194 . " tämplet var fult mz skörhet oc kräsliga fratzan " MB 2: 295 . kräselikin lastir (deliciarum vitio) KL 185 . - fin. naar the hänne sagho i konungxlekom klädhom oc kräseleka i sidhom Lg 218 . - Jfr ofkräseliker, samt krasliker."],"e":["kräselikin . ","kräsiliker: -lik Al 6109 . kräseleker -leka Lg 218 ; ","-lekasta Su 194 . ","kräsliker: -like MP 1: 20 . ","kräslikin: -likit KL 356 . ","kräslig: -liga Di 286 ; MB 2: 295 ), "]},{"a":"kräseliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kräslig, yppig. " hälgha iomfrur . . . nythi gudh swasom serdelis theras eghin sötasta brudgumma mxzk kräselikae enskyllohet (deicittori familaritet) " Mecht 151 . gal[at]ciosus . . . kräslegin GU C 20 s. 304 . i (hand 2) s. 69. jak haffwer . . . warith kräslighin i math ok dryk SvKyrkobr 308 . ib s350. hon . . . laa i böthe ok kräselike sängh SpV 213 . - fin. llatus . . . twaghen oc kräselighen GU C 20 (hand 2) s. 69. ib. 2) kräsen, nogräknad. delicatus a um kräsleghin GU C 20 s. 172 . (möjl. att föa till 1.) . . . hwilkins närffwara är the siälinne som kräselighin (delicate) ä, j andelighom thigom ok ärandhom thän lushe ok gädhi som adrig tildömes ällir minzskas SpV 465 . 3) ömtålig, bortskämd? rike och högfäfädoghe redarspas män, och klena och kräseliga weinnor . . . skulo tha pinas j eel och rännesen logha JMP 350."],"e":["kräselikin . ","kräseligher . ","-lighin . ","-lighen . ","kräslighin SvKyrkobr 308 . ","kräsleghin GU C 20 s. l172. kräseliegin ib s. 304),"]},{"a":"kräselikhet","b":"nn","c":"","d":["njutning, yppighet, kräslighet, vällust. hwi letadhe thu kräselikhet j skapadhom thingom KL 120 . " leta kätzsins kräselikhet (deliciosa carnis) " Bir 3: 196. Bil 263 . " vordho rike aff hennes kräselighetz dygdh (virtute deliciarum) " MB 2: 360 . var j kräselighet ib 361 . - njutning, nöje, ljuflighet. min kräselikhet (deliciæ) är at wara mz mannanna sönom Su 79 . " mins kärlekx högelika kräselikhet " ib 84 . the owermättes kräselikhetzens synen ib 138 . mik t ykker som jak nw inbygghiare ware j kräselighetzins paradyso ib 202 . " wälluktande mandragore j kräselikhetzsins yrtagardh plantadhe " ib 203 . " i tik haffuer iak . . . kräselikheter (delicias) " ib 22 . lägh borth alla owerflödogha oc oskälika likamans kräselikheter ib 37 . ib 63 . - kräslighet, läckerhet. ey täkkes mik oc konungxligha rätther äller kräseligheter MB 2: 200 ."],"e":["kräselighet . ","kräslighet . ","kräslihet Bil 263 . -ir),"]},{"a":"kräselikhet","b":"nn","c":"","d":["njutning, yppihet, räslighet, vällust. delice . . . kräs legheth GU C 20 s 12. . . at tw skulle här ey . . . mera ympnog bliffwa j rikedoma oc kräselighet än tw förra var Troj 67 . - ljuvlighet. o hälogh födhirska thu äst giordh faghor oc söth i iomffrudomsens kräselikhet JMÖ 76 ."],"e":["kräselihet . ","kräselegth )"]},{"a":"kräsemäteliverne","b":"nn","c":"","d":["yppigt leverne. MP 4: 87 ."],"e":["kräsmäthe iffuerne )"]},{"a":"kräsleker","b":"nn","c":"","d":["yppighet, kräsighet thu skalt sighia mädh prophetanom, at nattin är mith liws i minom kräslek hwilkit os wärdhoghis giffwa ihesus cristus SkrUppb 26."],"e":[]},{"a":"krätta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bekräftta."],"e":[]},{"a":"kräva","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hönsa kräva."],"e":[]},{"a":"krävet","b":"nn","c":"","d":[" STb 3: 305 (1496) 1) kräfta. om tu . . . kryper til ryggiä som kräweta j laste ok syndom J Buddes b 170 . - ss tilnamn . . . sinom swoigh herman kreffueta SJ 2: 69 ( 1481) . ","2) bröstharnesk, pansar. ATb 1: 120 ( 1460) , 2: 38 (1474), 233 (1484). HLG 1: 86 (1486). jtem iiij aremborsth och iij kreffuitter STb 3: 305 ( 1496) . HLG 3: 10 (1519). 3) kräfta, kräftsvulst. hwar thät (ɔ: brännvin) drikker . . . thät fördriffuer fräthen Sex ekon tr 273 ."],"e":["kräveta , f. och ","krävete , m. (kräfftha HLG 1: 85 (1486). obl. kreffeuta SJ 2: 69 ( 1481) . ","kräffitta ATb 2: 38 ( 1474) . ","kräwitto ib 1: 120 ( 1460) . kräwethe HLG 3: 10 (1519). med art. kräffthen Sex ekon tr 273 . ","kreffwitor ATb 2: 233 ( 1484) . ","kreffuitter","*kräveto bryst","kräffwitto brysth )"]},{"a":"krävet","b":"nn","c":"","d":["och krävete,","1) kräfta. " aff krablom äller kräffwittom som ärw j bäkkiom " LB 9: 118 . " quinta essentia aff kräffwittom ib. "","2) pansar. " XVI kräffwätter " FH 4: 84 ( 1499) .","3) kräfta, kräftböld. thed fordriffwer kräffwethen. som oppo latina hether cancer LB 7: 128 . " bliffwer nakon fiistel eller kreffuita oppo brysted som icke vil läkias " ib 232 . tz dräper fiistel eller kreffuit ib. " oppo kreffweten eller fiiestelen " ib. " ib 233, 294, 295, 296. ""],"e":["kreffuit ib. kräffweta ib 296. kräffwäte ib 294 . ","kräffweten ib233. kreffweten ib 232, 295 . ","kräffwethen ib 128 . pl. nom. kräffwätter FH 4: 84 ( 1499) . ","kräffwittom LB 9: 118 ) "]},{"a":"krävilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. Jfr utkrävilse."],"e":[]},{"a":"kröghare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " pawal kröyare " ATb 1: 28 ( 1454) . ib 36 ( 1455) , 208 (14659 o. s. v STb 1: 88 138 (1477, 291 (1481). symon kröger STb 3: 181 (1494)."],"e":["krögare . ","krögiae . ","krögyare ATb 1: 28 ( 1454) . ","kröyare GU C 20 (kand s2) s 55. kröare ATb 3: 103 ( 1499) . ","kröger STb 3: 181 (1494)), "]},{"a":"kröghare","b":"nn","c":"","d":["gästgifvare, krögare. eet köpthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara som pilegrimom oc wäghfarande folke skulu skipa therra bergning til sich oc sina hästa fore therra päninga FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) . ib 2: 131 ( 1441). Jfr korghare."],"e":["-äre )"]},{"a":"kröghirska","b":"","c":"","d":[],"e":["krögerska . ","krögherscha . ","kröiska ATb 3: 124 ( 1501) ), f L. gästgiverska, krögerska. KTb 150 ( 1433) . " ganearia e krögerska " GU C 20 s. 306 . "]},{"a":"krökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) kröka, böja. " ängin forma han (ɔ: min arm) krökia (incurvare) ällir böghia tha han är vt räktir " Bir 1: 11. ib 3: 380 . " naar armin krökis " GO 683 . thu . . . kröker thina näsar LfK 141 . " thän krokis arla som godher kroker skal wardha " GO 179 . ","2) kröka, gå i krok. rymde diäwlen räddar ok crökte vm cring corset stenogha stigha ok þranga Bu 498 . " krökte diefwllin af wäghenom " ST 117 . "],"e":["krokia: krokis GO 179 . ","-ir , te),","krökia sik nidher , böja sig ned. the krökia sik nidhir KL 380 . Jfr nidher krökia. - Jfr in-, ut-krökia, samt iärnkrökter."]},{"a":"krökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) kröka, böja. MP 4: 204 . - Jfr til-, tilbaka-krökia."],"e":["krykia GU C 20 s. 162),"]},{"a":"krökio karl","b":"","c":"","d":[" , se krykio karl."],"e":[]},{"a":"krökla","b":"nn","c":"","d":["lkrumstav, kräkla. VKU 122 ( 1556) . Jfr biskops kryla och gröta kräkla."],"e":["krykla )"]},{"a":"krökla","b":"nn","c":"","d":["krumstaf, kräkla. ss värdighetstecken för en biskop: biskopsstaf. " lagdhe sin biscops skrwdh som war kröklan oc ringhen oppa warffrw altara " Lg 3: 160 . " bort taka then ringhen ällar kryklona ib. tok suarlika ringhen oc kröklona ib. Jfr biskops krökla. - ss värdighetstecken för en abbedissa. abbatissonne wälsignilse oc wigxsle skal warda som sidhwänia är abbatissom, at wighias j sancti benedicti orden, wtan staffwen ällir kröklana oc gulfingrit " Bir 4: 73. ib 5: 21 ."],"e":["krykla: -o Bir 5: 21; -ona Lg 3: 160 ), "]},{"a":"krömta","b":"vb","c":"v.","d":["grymta. " glunio . . . krömtha " GU C 20 s. 319 ."],"e":["krömtha )"]},{"a":"kröna","b":"vb","c":"v.","d":["kröna (till konung el. drottning). konung erich och tha kryntis MD 499 . " jac j vpsala crönter var " RK 1: (LRK) s. 231 . ib 2: 7528 . PK 237 . erchebiscopen krönte henne tha RK 2: 7532 . Lg 3: 92 . Jfr krona."],"e":["kryna . -te, -ter),"]},{"a":"kröna","b":"vb","c":"v.","d":["kröna (till konung el. drottnig). . . . ath . . . her sten krönadhes til konwngh j swärlika PMBref 335 ( 1519) ."],"e":["-adhe: -adhes PMBref 355 ( 1519) . krönther:-krönthe STb 5: 340 (1521, Kop)),"]},{"a":"krönik","b":"nn","c":"","d":["krönika. " gambla crönekär " PK 219 . " aff gambla foreldrena krönekar " ib. " j mangom androm götha krönekom " ib 226 . " j mangom androm krönikom " ib 228 (båda dessa ställen kunna föras till krönika). j danska krönikinne ib 227 . danske cröneker ib 230. Jfr kronika, krönika."],"e":["krönek . ","crönek . ","-ar . ","-är . ","-er ) , "]},{"a":"krönika","b":"nn","c":"","d":["krönika. " thz ärendet gör krönikan mykit lankt " MD 337 . " i rekesens cröneka och tänckkebock " BSH 5: 318 ( 1508) . Jfr kronika, krönik."],"e":["cröneka )"]},{"a":"krönika","b":"nn","c":"","d":["krönika. GU C 20 s. 155 . Jfr kronika."],"e":["-eka )"]},{"a":"krönilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["krönilsa dagher","krönilse daagher )"]},{"a":"krönilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. kröning. alt tät som iak leedh . . . krönilse hwdffängelse SkrtUppb 147 . SvB 19 (börj. av 1500-t.). Jfr thörnekrönilse."],"e":[]},{"a":"kröning","b":"nn","c":"","d":["kröning (till konung). BtRK 376 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"kröning","b":"nn","c":"","d":["röning. Rydberg Tr 3: 623 ( 1520) . Stock Skb 301 (1520-3, Skip)."],"e":[]},{"a":"kröpa","b":"vb","c":"v.","d":["krympa, hopdraga. - part. pret. hopkrympt, hopdragen, trång. thera ärma äru nu thranga oc kröpadha hulka fordhom varo vidha Bir 2: 70. - krumpen. medh halte, kröpta och lampe BSH 5: 7 ( 1504) ."],"e":["-ter . "]},{"a":"kuf","b":"nn","c":"","d":["hot, tvång. " exorare per[orare] . . . til kuffs sätia ok trätta mz prydande ordom " GU C 20 s. 392 . Jfr kuvotter."],"e":["kuff )"]},{"a":"kughul","b":"","c":"","d":[" , se kuvul."],"e":[]},{"a":"kukuvalder","b":"nn","c":"","d":["man som bedragea a sin hustru, hanrej. kukuwaller almanice haneri GU C 20 s. 162 . ss tllnamn. per kukuwal ATb 2: 120 ( 1478) ."],"e":["-waller . ","-wal )"]},{"a":"kul","b":"","c":"","d":[" , se kol."],"e":[]},{"a":"kula","b":"nn","c":"","d":["1) kula, knöl. " ryggin var mz kulom sät " Iv 270 . ","2) kula, metallkula. " mz glödoghom kulum " LB 1: 98 . " i glödhaghom kulum ib 3: 184. - Jfr elds-, sadhul-kula. ""],"e":[]},{"a":"kula","b":"nn","c":"","d":["kula, jordkula, håla, fördjupning. skodhado the hälga män i kwlonne sitia Lg 441 . " giordo dyup hool oc lönliga kwlor j bärghen " MB 2: 84 . " nidan vnder kular (för kulor) män j sta " RK 2: 2198 . " ther wardh een dyup watnlös kula ellir brun j iordhinne ther wardh " ST 78 . " the hafdho sprungit ena kulo j jordhena alt vp til belte stadhin ib 143. Jfr biärgh-, biärgs-, iordh-, leona-, stenkula. ""],"e":[]},{"a":"kula","b":"nn","c":"","d":["1) kula, knöl. PMSkr 240 . Jfr iordh-, sand-, sten-, styrto-, ärmit-kula."],"e":["-or ) , "]},{"a":"kulde","b":"nn","c":"","d":["köld. " Bil 614. sik wäria fö . . . hita ok kulda " KS 40 (105, 43) ."],"e":[]},{"a":"kulder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) topp, hkjässa, huvud. - i uttrycket um (om) kul, om kull, över ända. Se Sdw 2: 1254. han hade skothit henne om kul widh gathen STb 5: 29 ( 1514) ."],"e":["lkul ) , "]},{"a":"kulder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kull, samtliga i ett och samma äktenskap föda brn. Arfstv 32 ( 1461) . " the andro thua kulla vare bade synderkulla " ib 33 ( 1461) . ib s34 (1461). slikth ärffue kwlll lsom kwll ib 51 ( 1461) .","2) kull, samtliga under samma fortplantningsperio föda el. utkläckta ungar. förste kwllen (av hynda) . . . kastes bort thy han dogher jnthe PMSkr 248 . . . . läggiadhis hwar kwllen wndy the samma gasena som them haffwer worpith ib 264. - Jfr sam-, sunder-kulder, ävensom sunderkulla."],"e":["kwll Arfstv 51 ( 1461) . ","kullen PMSkr 248, 264 . ","kul . med art. kullan Arfstv 32 ( 1461) . ","kulla ib 33 ( 1461) . ","kulle ib 93 ( 1461) ), "]},{"a":"kulder","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kolder )","kullar arf","kollar- )","kullaskipte","kolla- )"]},{"a":"kulder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) topp, hjässa, hufvud. oppo hiessan oc kwllen LB 7: 333 . - i uttrycket um (om() kul, om kull, öfver ända. rädh hanum ey drykka aff lönte flasko vtan kasta wm kol (Cod. C: sla hona om kwl 1032) Bil 697 . " starkir brändaghe !SYNS_DÅLIGT? om kul människiona " Bo 140 . " slo han om kull " Al 784 . ib 5276. MB 2: 288, 293 . " hafdhe maxau fallit vm kul " Pa 19 . Di 149 . Al 2430 . RK 3: 1282 . " at thz moxen gik om kulld " Di 82 . ","2) en vid brynjan fäst, af järnringar förfärdigad el. med sådana besatt hufva, hvilken ss ett slags kapuchong drogs öfver hufvudet (syntes hafva varit ungefär detsamma som Franska coife, Mht. hersenier, se Schultz, Höf. Leb. 2: 41 f.). dedinus loricam vnam cum capuido quod dictur culder SD 1: 634 ( 1283) . Jfr härsnär."],"e":["kul . ","kull Al 784, 2430, 5276 ; RK 3: 1282 ; MB 2: 293 ; Di 149 . ","kulld Di 82 . ","kol Bil 697 ),"]},{"a":"kulfiski","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kulfiski","b":"nn","c":"","d":["lL. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 50: 60 ff."],"e":[]},{"a":"kulfiski vatn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kulgryta","b":"nn","c":"","d":["gryta utan fötter. 1 par kwlgritor aff xii!UDDA_TECKEN? lispund oc XX SD NS 2: 699 ( 1413) . 11 stora kwlgryte FH 5: vällust. hwi letadhe thu kräselikhet j skapadhom thingom KL 120 . " leta kötzsins kräselikhet (deliciosa carnis) " Bir 3: 196. Bil 263 . " vordho rike aff hennes kräselighetz dygdh (virtute deliciarum) " MB 2: 360 . var j kräslighet ib 361 . - njutning, nöje, ljuflighet. min kräselikhet (deliciæ) är at wara mz mannanna sönom Su 79 . " mins kärlekx högelika kräselikhet " ib 84 . the owermättes kräselikhetzsens synen ib 138 . mik tykker som jak nw inbygghiare ware j kräselighetzsins paradyso ib 202 . " wälluktande mandragore j kräse ins paradyso " ib 202 . " wälluktande mandragore j kräselikhetzsins yrtagardh plantadhe " ib 203 . " i tik haffuer iak . . . kräselikhether (delicias) " ib 22 . lägh borth alla owerflödogha oc oskälika likamans kräselikheter ib 37 . ib 63 . - kräslighet, läckerhet. ey täkkes mik oc konungxligha rätther äller kräseligheter MB 2: 200 ."],"e":["-grita . ","-gryde )"]},{"a":"kulgryta","b":"nn","c":"","d":["gryta utan fötter. HLG 2: 106."],"e":["-grita )"]},{"a":"kulla","b":"nn","c":"","d":[" Jfr dalakulla."],"e":[]},{"a":"kulle","b":"nn","c":"","d":["svart häst? Se Sdw 2: 1254."],"e":[]},{"a":"kulle","b":"nn","c":"","d":["kulle. " j allom kullom ok dalom " Bir 3: 38. MP 2: 19 . " a hwarn löstelikan kulla ok klint " Su 427 . - i ortnamn. in hellaculla SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). - (?) ss tillnamn. sigge colli SD 1: 461 ( 1272) . johannes kulli ib 2: 616 ( 1310) . - Jfr biärghkulle."],"e":["kulli . ","colli )"]},{"a":"kulle","b":"nn","c":"","d":["kulle. " bärghen oc smaa kullane " JMÖ 163 . Jfr birkekulle."],"e":[]},{"a":"kullotter","b":"av","c":"adj.","d":["2) kullig, utan horn. bokken som kwlotter är wardher nyttogaren PMSkr 243 ."],"e":[]},{"a":"kullotter","b":"av","c":"adj.","d":["1) kullrig, kupig, hvälfd. thz hws war alth kulloth Pa (Tung) 37 . ","2) kullig, utan horn. kulloth ko (bos cornibus orba) GO 1079 . " at the skulo . . . ey . . . stanga kollot diwr " MB 1: 355 . ","3) utan hår, med afklippt el. kortklippt hår. elizabeth lät henne skiära haar aff hofde oc sagde aldre gaar thu i danz mz thänna lokkom ok helder seer jac thik nw kulutta en min son kronadan keysara Bil 806 ."],"e":["kullutter . ","kollotter )"]},{"a":"kullsvarf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["kuld- )"]},{"a":"kulmule","b":"","c":"","d":[" , se kolmule."],"e":[]},{"a":"kulna","b":"","c":"","d":[" , se kolna."],"e":[]},{"a":"kulra","b":"vb","c":"v.","d":["rulla. " mädh the järneo fangenne kwlrandis thet järnith pa the träno som bwndith är pa laarith " PMSkr 565 ."],"e":[]},{"a":"kulrotter","b":"av","c":"adj.","d":["kupig, välvd, konvex. coriuna är en sten . . . aflanger och kwlrotther pa andro sidonne PMSkr 467 ."],"e":["kwlrotther )"]},{"a":"kulränna","b":"vb","c":"v.","d":["ränna omkull. the drapo myket folk for diomedem sargade oc kwlrädhe Troj 231 . ib 238 ."],"e":["kwld- . ","-rände )"]},{"a":"kulsighla","b":"vb","c":"v.","d":["segla omkull. STb 2: 311 (1448)."],"e":["-segilde )"]},{"a":"kulsvarf","b":"","c":"","d":[" , se kolsvarf."],"e":[]},{"a":"kulter","b":"nn","c":"","d":[" = kylter. ad edificium sancte katerine ad frateres minores scaris . . . uestes meas scarlaticas & alias blauias cum uno cult & purpura una & casula purpurea dignum duxi tribuenda SD 1: 395 ( 1259) ."],"e":[]},{"a":"kulvärpa","b":"vb","c":"v.","d":["kasta omkull. delabor eris labi kul wärpa fornötha vtgiffuo affskrida ok ödelägia GU C 20 s. 171 ."],"e":[]},{"a":"kulvärpilse","b":"nn","c":"","d":["omkullstörtande. excidium dii fördärffuilse fulwärkilse (utg-s anm.- "troligen hörfel för kulwärpilse") ok faal GU C 20 s. 237 ."],"e":[]},{"a":"kuma","b":"","c":"","d":[" , se koma."],"e":[]},{"a":"kumbel","b":"nn","c":"","d":[" (komble), susbst. kummel, om råmärke.? Se K. M: Nielsen, Danske Studier 1941 s. 33 ff. änn war ter och vpsatt stenröse nordna vpå twem stadom som komble wppå tå twem högom stenom nyliare vpsatt, som vatn lende förre warit hade FMU 3: 196 (1440, som avskr.) . - pl. ss ortnamn. Se s. Olsson Nordberg, Fornsvenskan i våra latinska originaldiplom före 1300 1: 76."],"e":["*kumble?"]},{"a":"kumbel","b":"nn","c":"","d":["Jfr bokumbel."],"e":[]},{"a":"kumber","b":"","c":"","d":[],"e":["komber Iv 602, 2808 ; Al 7314 ) m. (RK 1: 1695, 3959) och n. (Iv 602, 2208; RK 1: 2539 ; Al 7341 ) "]},{"a":"kumber","b":"nn","c":"","d":["och n. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 495."],"e":[]},{"a":"kumberliker","b":"av","c":"adj.","d":["svår, besvärande, obehaglig. " latha han wt aff then häfft ok aff kwmmerlikom kräft " RK 1: 2823 ."],"e":["kwmmerliker )"]},{"a":"kumbra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr okumbradher."],"e":[]},{"a":"kumbra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr okumbradher."],"e":[]},{"a":"kumin","b":"","c":"","d":[" , se komin."],"e":[]},{"a":"kumina","b":"","c":"","d":[" , se komin(a)."],"e":[]},{"a":"kumisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Comen i Flandern?`Se Sdw 2: 1254. I stykke kumbist clädhe SD NS 3: 62 ( 1415) . ib 3: 536 ( 1420) Jfr krinisker."],"e":["kumbisker )"]},{"a":"kumisker","b":"av","c":"adj.","d":["kumisk, från Kum (i Persien)? " en kumeskan kiwrtil " SD NS 2: 699 ( 1413) . 1 kwmeska hätto ib. eeth halff stykke kumist cledha ib 1: 96 ( 1402) . xvj alna cumist clädhe ib 2: 86 ( 1409) . ib 159 ( 1409) . x alna kwmest klädhe FH 2: 84 ( 1431) . ib 4: 14 ( 1451) . XI alna kumest kläde ib 6: 60 ( 1469) . - n. tyg från Kum? eth halft stykke kumist krupit oc ofuerskurit SD NS 1: 255 ( 1403) . ib 323 (1404, nyare afskr.) . eth hättoklädhe aff kvmist ib 594 ( 1406) . ib 2: 46 ( 1408), 48 ( 1408). eet stöche kumisch ib 52 ( 1408) . vij alna kumist ib 160 ( 1409) ."],"e":["kumesker . ","kumist . ","kumest . kumisch),"]},{"a":"kumpan","b":"","c":"","d":[" , se kompan."],"e":[]},{"a":"kuna","b":"","c":"","d":[" , se kona."],"e":[]},{"a":"kunder","b":"av","c":"adj.","d":["kunnig, känd. Jfr Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 7 f. tha var mik annor tidhande kund Fr 1490 . - vardha kunder, varda till del, vederfaras. thik vardher sidhan väl äwintyr kun Iv 363 . - Jfr iäm-, o-, valin-, van-kunder."],"e":["kund . ","kun ) , "]},{"a":"kungöra","b":"","c":"","d":[],"e":["kwngyra: -gyry Su 73 . ","kongöra: -gör Bir 3: 455), "]},{"a":"kungöra","b":"vb","c":"v.","d":["kungöra, förkunna, tillkännagiva, uppenbara. " jak . . . kungör höwizska oc gudhligha systor syster N os til modher oc abbatissam " Abbedval i Vkl 79 . tha scal confessor . . . thät walit kungöra til jnte wra ib 94. jntimo . . . openbare the oc kundgöra GU C 29 (hand 2) s. 38. her [e]net smalenninge . . . kungiorde om thet arffua schriffte han medh for:ne husrv ragnilde giorth hade STb 3: 416 ( 1409) . SvB 319 (börj. av 1500-t.] . änglomen är !UDDA_TECKEN?: Maria) najtiggareb , , , lönlighin aff prophetomen, kungiordh j judakirkionne (a prophetis ostensa) SpV 200 ."],"e":["kund- . ","-giordhe . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kungörare","b":"nn","c":"","d":["förkunnare sannindina kungörare Bir 3: 161 ."],"e":[]},{"a":"kungörilse","b":"nn","c":"","d":[" ey sniälla presta kongyrilse MP 2: 262 ."],"e":["kongyrilse MP 2: 63, 221, 262), ","undervisning . ","forsma"]},{"a":"kunktere","b":"","c":"","d":[" , se komptare."],"e":[]},{"a":"kunleker","b":"nn","c":"","d":["kunskap, kännedom. " giffwa mik nakan kunaleek aff miskunnÿìena olio " Lg 90 . " göra honum nakan kunleek aff miskunnena olio " ib 91 ."],"e":["-leeker )"]},{"a":"kunna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr mis-, var-kunna."],"e":[]},{"a":"kunna","b":"","c":"","d":[" , se kynna."],"e":[]},{"a":"kunna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) känna, veta. " med ack. at män kunno ekte thaghar ledhena ower hawith " MB 1: 3 . " sagdhe sik kunna eeth gudz nampn " Bil 85 . Bir 1: 99. än tho at vi kunnom ther äkke somlike skön aa Bo 233 . MB 1: 75 . Di 189 . - kunna, förstå, förstå sig på, hafva färdighet i. med ack. for . . . tel eet annat land ok staþ. som han cunne eigh tungo Bu 499 . Bil 850 . " thom som swensko kunna ok ekke lathine " Gers Frest Inl. ii biscops hus som klärkom burþe sitia. skal ängen in coma vtan han kunne väl bok Bu 144 . Bil 82 . - med ack. samt prep. til med följ. subst. en som enkte kan til gärning MB 1: 75 . med prep. til macedones kunno til örlöghx bäst Al 855 . han skal wara wäl kunnande til sit bokwit KS 53 (133, 57) . - med prep. vidh han kunde wäll wid skiöll oc swerd Di 131 . " wid mak ok nadher thu bäter kan " Al 78 . " thän kan best widh wandan som ängin hawer " GO 774 . - med prep. mädh. som well kan mz riddarskap Di 145 . - kunna, vara skicklig, vara i stånd. med inf. utan at vtan han kunne väl bok ok suara tel cloka pröuelse Bu 144 . " änga andra mässo kunne han sighia " ib 27 . ib 181 . " nar maria kan (scit) ey äruodha älla gitir (potest) ey " Bir 3: 168. - med inf. med at. hwat kant tw at ickä Di 108 . Då kunna står förenadt med inf., kan denna betydelse ofta ej strängt skiljas från den följande, hvilken kan anses i viss mån ingå äfven i de anförda ex. - abs. offuer them tha kunde tu wel MD 28 . ","2) kunna, vara i stånd, förmå. vi ey kunnom älla gitiom lifwat vtan thik Gr 318 . - med inf. utan at. engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan Bu 146 . " än thot iak kan alla (för älla) maa ey sörghia " Bir 3: 119 . " hwa hafdhe thz kunnit tro " Bo 1 . hon kunde äkke längir töghiat ib 212 . tå kunno barn ok ugur magha kununga warda KS 10 (25, 11) ; jfr 3. - med inf. med at. almoghe kan sköt at finna . . . huad han redhis gudh . . . ella ey KS 15 (37, 16) . - med inf. utan at i förening med en superl. ungen lot sik sidan lidha alla raskasta han kunne ridha RK 2: 7091 . sagde them at han wildhe til honom fara thz ärligästä han kunde affstadh koma Va 4 . - med underförstådd inf. oftast i förening med en superl. kastadhe wth j syon som han längsth kwnne Di 302 . " at fölia mz wapn ok häst vtan dwalu som ij kunnin bäst " Al 832 . Di 145 . komma til them thz raskast han kunde RK 2: 7694 . rände som han kunde fasth ib 3: 1636 . - kunna, kunna finna sig i, kunna beqväma sig till. med inf. med at. modhorin kunne ängalund at lata forkoma honum MB 1: 277 . ","3) kunna, vara möjlig. med inf. utan at. ther af kan honom ängin frome tiluaxa Bo 88 . " i töm fallom, i bardagha kunne tima " KS 82 (203, 90) . " thz kan ok ey wara, at thz barn hauer ey frender älla hulla vini äpte fadhur sin " ib 10 (26, 11) . - med inf. med at. the kunno längher at gömas LB 4: 353 .","4) för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nu kan nokor seghia thet uaghat waro KS 10 (25, 11) . " kan nakor naklaghan koma offwer han " SO 15 . SD 5: 377 (1314, nyare afskr.), 662 ( 1347). vm kununger kan warda autiggia nidhingr ella vrgytia, suå är vgritia bätre än nidhingr KS 35 (90, 37) . vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunnigh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). kunne þät swa vara ät han vilde þär af fara ib 637 ( 1347) . " er thät ok swa at iak kan hännä liwe länger liwä " ib 4: 389 ( 1334?) . " c i hwat land i vart rike wir kumum i komä " ib 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . hwor thet !SYNS_DÅLIGT? liggiä kan, oc hwor han thet spöriä kan ib NS 1: 5 ( 1401). j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan MD (S) 288 . " alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war i eno ällaz adhro ällaz hwat thet hälst wara konde " SD NS 2: 240 ( 1409) .","5) lära, undervisa. med dat. och ack. mästara the wäl moghu thera barnum kunna (Bure och Scheffer: känna) mz ordhum ok athäwum digdh oc snille KS Fragm. 11. then som konunga ok höfdhinga barnum skal kunna (Bure och Scheffer: känna) wisdom ok digdhelighin athäwe ib. - Jfr frorkunna."],"e":["kan","kant . ","kan . ","kunnom . ","kunnum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ","kunnin . ","komnin PM 2: 64 . ","kunno SD 5: 377 ( 1344, nyuare afskr.) ; LB 4: 353 ; KS 10 (25, 11), 82 (203, 90) ; Al 838, 855 ; Bir 5: 93. ","kwnno Su 270 ; BSH 4: 352 ( 1503) . ","kunnu SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). ","konno ib 662 ( 1347) . ","kunna Bir 1: 99; Gers Frest Inl. ","kwnna Su 177 . ","kunne Bu 144 . ","kunne Bu 7, 27, 146 ; Bo 225 ; MB 1: 277 ; RK 2: 7091 . ","cunne Bu 499 . ","kwnne Di 302 . ","kunde Bo 212 ; RK 2: 7964 ; Di 131, 189 ; MD 28 . ","konde SD NS 2: 240 ( 1409) . ","kunno MB 1: 3, 349 ; MD 345 . ","kundo Bil 850 . ","kunne Bu 181 . ","kwnne Su 178 . ","kunde Va 4 . ","kunnit Bo 1 . ","kunnith Gers Frest 1 . ","kwnnidh BSH 5: 296 ( 1508) ),"]},{"a":"kunna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr mis-, var-kunna."],"e":[]},{"a":"kunna","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr fa-, van-kunna."],"e":[]},{"a":"kunna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) känna, veta. med ack. likawäl tho formagha the thz ekke aff thera studeran a stadh komma, at the maghin smaka thz som the kwnn (ut sapiunt quod sicrent) SpV 522 . ib 523 . - kunna, förstå förstå sig på, hava färdighet i. med ack. lhon kunne alla konsther til stridh JMPs 351. - kunna varra skickig, vara i stånd. med inf. utan at. aldrigh kwnne (scivit) hon annath wthan ymninga göra wslom ok syndoghom mannom SkrtUppb 12 . - abs. Se Sdw 2: 1254.","2) kunna, vara i stånd förmå. tha kunne jac enge mor[gen]gaffuer vnnit Arfstv 37 ( 1461) . - med inf. utan at. jtem kan jak ängom lunom formogha at koma til idher noor jnnan butin FMU 1: 350 ( 1374) . huazske the eller there effter komande naghatsyn hafde maghet eller kunnet synda SvKyrkob (Lucid B) 139. jngen människa konde wä tiäna twem husbondom MP 4: 199 . - med inf. med at. Se Sdw 2: 1254 och R. Pippping, Kommentar t. Erikskrönikan 270. i ther fallom er thz the ej sälfue konoo op at koma DalleembT 3: 71 (1400). . . . sagdo for rettin, athe engalund kundo ath wäria honom foe tiwfath STb 1: 41 ( 1475) . - med underförstådd inf. oftast i förening med en superl. Se Sdw 2: 1254 och R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 220 ff. then articulum stadgadho the swa ([som] the kwnno, oc ey swa som the skello äller tarfftelikith war PMBref 335 ( 1519) . " wm hösthen skwla bothana jnsäthias som nästh the kwnna til honagxkakwrna " PMSkr 304 . 3) kunna, vara möjlig. med inf. utan at. eth jomfrulikit liffuirne war han[s] liff oc vmgangha som ey kome annars wara MP 5: 54 . 4) för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan äller the her innan taga komo SD NS 3: 104 ( 1416) . ib. m swa konne fynne, at nogher wille segh forbrytha ther wppo JTb 85 ( 1505) . - med inf. med at. mynne och mera hwadh thet helst kan ath ware SJ 2: 96 ( 1487) . - part. pres. lkunnande, kunnig skicklig. Se Sdw 2: 1254. - Jfr fokunna."],"e":["ind , 1, 3 p. kan. pl. 3 p. kwnnw SkrUppb 34. konno SD NS 3: 104 ( 1416) . kono DalHembT 3: 71 (1400). kwnna PMSkr 304 . impf. sing. kunne Arfstv 37 ( 1461) ; SkrtUppb 12 . konne MPÅ 5: 54; JTb 85 ( 1505) . ","konde MP 4: 54, 148, 199 . ","kondhe SD NS 3: 104 ( 1416) . pl. 3 p. kwno PMBef 335 (1519). kundo STb 1: 41 ( 1475) . supin. kunnet SvKyrkobr (Lucid B) 139 . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kunna","b":"nn","c":"","d":["Jfr fakunna."],"e":[]},{"a":"kunna","b":"","c":"","d":[" , se kynna,"],"e":[]},{"a":"kunnadher","b":"","c":"","d":[" Jfr välkunnadher."],"e":[]},{"a":"kunnan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mis-, var-kunnan."],"e":[]},{"a":"kunnare","b":"","c":"","d":[" , m Jfr miskunnare."],"e":[]},{"a":"kunnilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr varkunnilse."],"e":[]},{"a":"kunnist","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) kunskap, insikt, färdighet, vetenskap. fa mi thin som jak skal känna honom mina konnistok minna kompana jnnan siw aar Prosadikter (Sju vise m B) 175 . " hon kunne alla konshrer til stridh JMPs 351. - konst, vetenskap. manghe äro the som boklika konstir ok wisdom haffua fanghit, aff gudz nadhom " MP 5: 135 . ib 146. - fri kunnister (konster), se under frir 2. _ Jfr bonda-, bygings-, fri-, glas-, gulskins-. himbla-, äkiara-, maara-, människi-, räknara-, silfskins-, spadoms-. svarta-, säthervärks-kunnist. "],"e":["konnist )","kont MP 5: 146 ; ","-ir ib 135 ; ","-er Troj 9, 78 . ","konsth: -er JMPs 351. kondst- -er Troj 5 ), ","*kunnista rum","konsta- )"]},{"a":"kunnist","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) visdom, förstånd. i aldrir oc konnist maktoghast Gr 259 .","2) skicklighet, förmåga. vanin gör idhnona. idnan konstena. ok konstin giwir kraptena i allo äruodhe Bo 134 . Bir 1: 299 . " te skulu hava konst (aptiudinem et industriam) sik at wäria ok andra slå " KS 81 (201, 89) . kunist til at göra thz hånom är åfåt ib 28 (71, 30) . ey haffde hon konst til at simma Lg Lg 3: 387. iak . . . haffwer giört thenna bok som kallas oppa latine ars moriendi. ok är nyttogh allom crisnom människiom til ath faa kwnsth ok lärdom til at kwnna wäl döö Gers Ars A 2 (möjl. att föra till 3). hafwer han konst at wndhersta gudh (cognoscendi facilitatem) Ber 212 . ther til at swara wardher wäl skäcket om konsten nakraledhis at räkthe (si facultas adesset() Su 78 . j them daghom bör huariom eptir sinne konst ok makt minnas a gudz godgerninga MP 1: 316 . BSH 5: 422 ( 1510) .","3) kunskap, insigt, färdighet. hon (själen) skapas i barnsins likama vtan alla konst oc hawer gudh siälwer giwith all andbudh oc redho til at fa mz konster MB 1: 55 . " födhas mz allom konstom " ib 118 . aff wanwitino komber at mannin hawer ey alla konster ib. konst styrer man til at göra rät ib. " är thz mannenom natwrlikt at han faar konst mz öghom oc örom ib. om hans konst oc wit " ib 119 . ib 78, 92, 93 . MP 1: 240 . afla visdom ok konste til gudz hedhir oc cristna tro värio ok til godhra manna styrkilse ok villa farande rättilse Bir 3: 242. - konst, idrott. sannaþe han vara bästan ok wisastan mästara þere const (strax förut heter det att det sökes efter þän mästara dicta kunne ok göra þolict palarium som standar i römsko borgh) Bu 181 . " iämskyt som the sagho eller hördho nakra konst oc lagdho sin hugh til at nima, tha hadhe the nwmith the list ther the willo " MB 1: 119 . - konst af magisk art, trollkonst, svartkonst. matheus sagdhe til coclaranna. hwar är nw idher list ok konst Bil 226 . Bir 3: 158. som kunna nakra handa manilse älla konste at vt köra älla wt mana diäflana ib 1: 99 . then konstenä magin j her forsökiä Va 43 . " at jak hafdhe giort thz aff ille konst (arte maligna) Bi 2: 299. the swarta konstin " ST 22 (se vidare svarter). - konst, vetenskap. waru ther höghasta scola hösto connistä Bil 339 . " ij them skolom ga wi ey til book ther mästara göras ij konsten klook " Al 6446 . ib 6449, 6450, 6457, 6459 . smälle j boklike konst Bir 1: 101. min ther til boklica konste at thw maghe callas mästare ib 3: 241 . Lg 535 . - konst, konstfärdighet. han lät ok guthna hästa aff gul dragha mz konst silf waghna Bil 722 . ij eet torn är aff konster giort Fl 710 . sinne konst monde han tha at nyta Al 4453 . ","4) det som är uttänkt och utfördt med insigt, maskin swarlige stormande met swore bösser och andra konster FH 6: 85 (1495, afskr.) . ","5) konst, list. " mz konst oc swik " Al 9949 . - Jfr diälvuls- koklara-, spadoms-, stridskonst."],"e":["kwnnist MB 1: (Cod. B) 534. kunnisth BSH 5: 422 ( 1510) . ","kunist KS 28 (71, 30) . ","konnist Gr 259 . ","connist: conistä Bil 339 . konnest L.","kwnsth Gers Ars A 2. konst. pl. kunnisthir MB 1: (Cod. B) 568 . konster. konste),"]},{"a":"kunnista","b":"nn","c":"","d":["kunskap. " kalladhis kunnistu (Cod. A wiisdomsins 158) trä gotz oc iltz " MB 1: (Cod. B) 543 . " vtan aller kwnistur (Cod. A alla konst 55) " ib 532 ."],"e":[]},{"a":"kunnogha","b":"vb","c":"v.","d":["förkunna, kungöra, omtala, uppenbara. - omtala på ett ofördelaktigt sätt, "skrika ut". jak finder altzinthe vthan twerheth ok alle kunnigha mik fore klärkia och lekmen som widh tik tala Thomas Varninsbref 4 (1436). - lysa, förklara (på ting o. d) Se Sdw 2: 1254. framdelis kynnogardhe the aff kiwla wpa sama ting at . . . Svartb 325 ( 1429) . - med pre. um. kom fore [mik] andris mikelsson . . . ok kunde ghädhä aa satthe tinghä om eth jordhe skypth ok köp FMU 3: 258 ( 1412) ."],"e":["kunnigha . ","kynnoga . ","kundeghädhä FMU 3: 258 ( 1442) . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kunnogha","b":"vb","c":"v.","d":["förkunna, kungöra, omtala, uppenbara. " at ir wilin walldz gerninger ok the them görä firi oss oppenbarä ok kunnughä oss " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . vi . . . konugham allum mannum. at vi allum þem. som . .. bo . . . i syrby dömum . . . fullan alanna vägh ib 662 ( 1347) . ib 6: 156 (1349? gammal afskr.). konoghade hwar androm thänne vndrirlik thing Bil 851 . " tro himerikis ordhom som thik äru kunogadh aff gudhi " Bir 3: 450. agher oc konunger allom mannom . .. kunnighä, här han vill þöm samu fornöfnd rätträthing hawas SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . " kunnighä þet i hwarye landzskapino " ib. " skulu the thet oppenbarlika kunnungha " BtRK 34 (1359, orig.) . iak . . . kunnoghadhe thina sannind til människionna helso Bo 185 . miraculu skulu kunnoghas for annars gagn skuld ib 73 . thätta radhit vardh kunnoghat oc vitirlikit ib 160 . kunnoghadho hanom at hans forradhara varo dräpne Gr 266 . thätta vardh kunnoghat artasire persara konunge ib. hulkaledhis världzlikin lykka ok sälikhet fik omskipte mz them. oc huru the forforos thz skal frammarmeer kunnoghas ib 259 . Bil 894, 900 . Bir 1: 3, 3: 282, 4: 130. Fr 330 . RK 1: 1666, 3415, 2: 3261, 7429 . Pa (Tung) 42 . " swa som vi kunnoghe vardhum mannom om ordh älla giärninga. swa ändelika kunnoghoms (varda kände) oc vi vbigriplaka andanom om thankana " Ber 268 ."],"e":["kunnugha . ","kunnighä . ","konnugha . ","kwnnunga: -wm SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","konnogha: -ade Bil 851 ; ","-adus ib 894 ; ","-ado ib 900 . "]},{"a":"kunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["om personer: känd. med dat. Prosadikter (Sju vise m) 143 . " jak skal gaa oc wardha kwnnogh alla wärldene JMPs 350. - om saker: kunnig, känd. med dat. gör iak tet allum annum kunnot " SD 6: 271 ( 1351) . Vg Fornmt I 4_5: 65 (1390). SvKyrkobr (Lucid A) 103 . SpV 474 . - Jfr namn-, o-, van-kunnogher."],"e":["kunnot SD 6: 271 ( 1351) . ","kunnok SpV 474 . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["om personer: känd. han drap kunnugha ok vkunnugha män Bil 299 . KS 78 (193, 86) . - med dat. han skulde vppinbar wardha oc kwnnoghor människiom j wärldene Lg 68 . Bil 340 . - om saker: kunig, känd. med dat. hans dagher är hwariom manne kunnogher Bil 634 . MB 1: 79 . SD 6: 65 ( 1348) . KL 176 . MP 2: 57 . Bir 1: 12, 74, 2: 240. at þä kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " gör iäc thet allum kunnukt ib 5: 293 ( 1344). at þet se allum mannum kunnukth ib 6: 180 ( 1350). thet skal allom mannom vetherlekith wara ok konught " ib NS 1: 26 ( 1401). vy . . . görom allom mannom witerlikt oc kunnokt BSH 1: 186 ( 1386) . ib 197 ( 1387). han gör thz kynnocht brödrom ok systrom SO 205 . " giorde hon sinom fader kunnogt om phila " Va 15 . " them war tha wäl kunngt ther " ib 52 . - känd, allmänt känd. ther wppa haffwer thu nog wpinbarlika hälga fädhrenna kwnnoghan lärdom Su 303 . Jfr fa-, namn-, o-, van-kunnogher."],"e":["kunnugher . ","konnogher: -ogh Bir 2: 240 ; MP 2: 57 . ","kunnogt . ","kunnokt . ","kunnoth SD 6: 65 ( 1348) . ","kunnukt . ","kunnukth . ","konnught BSH 1: 197 ( 1387) . ","konught SD NS 1: 26 ( 1401). konnoght Kl 176. kynnocht SO 205 ),"]},{"a":"kunnoghet","b":"nn","c":"","d":["Jfr fa-, o-kunnoghet."],"e":[]},{"a":"kunnoghet","b":"nn","c":"","d":["kännande, känsla . . . epter jac honom oc ey han eg j nagon wenskaps kändsla ellir kwnnoghet samförd är Troj 44 . Jfr okunnoghet."],"e":[]},{"a":"kunskap","b":"nn","c":"","d":["1) kännande, kännedom, erfarendhet . . . at iak . . . mz höghre kynskap (maciori cognitione) nytiar has hälgasta trefadoghet Mecht 180 . . . . at iak oc swa thina siäl wpfyle mz tronna oc gudz kunskaps liwse ib. ib 181 . " primum diuinum et maximum mandataum est cognicio atque confessio diuintatis . . . thät är första ok största gudz budhordh ath människian [haffuer] gudhompsins kyndskapp ok wider känningh " MP 4: 222 . 4) bekantskap, (förtroligt) umgänge. hon pröffuas dygdhafullare wara oc gudhi dyrlikare astundandis oc aldra mäst i gudhelikom köndskap oc kärlek (familarissima deo) Mecht 121 . " the haffua aff gudhi . . . enkannelika gudz könzskap (familaritatem) ib 150. jak haffuer engin kynskap mz nokrom manne " MP 3: 518 . " jomfru maria födde sin welsignadha son . . . ey aff mandz samanblandhan ällir aff kyndzskap ib 5: 62. 5) meddelande, underrättelse, upplysning. . . . sade sigh hade fangit eth kunskap wt aff landet, hure . . . " STb 5: 355 (1522, Kop). 6) sva stoor kundscaper (cognatio, trol. läst cognitio) är mellan gudz son ok oss at han är faders bylät ok vidherliknilse ok vj ärum giorde effter hans liknilse J Buddes b 160 ."],"e":["kunskaper (kundscaper J Buddes b 160 . ","kynskapper: -sdkap Mecht 180: MP 3: 518 . ","kyndskapper: -skapp MP 4: 322 . ","kyndzskaper: -skap MP 5: 62 . ","könskaper: -skap Mecht 181 . ","köndskaper: -skap ib 121 . ","könzskaper: -skap ib 150 ), "]},{"a":"kunskaper","b":"nn","c":"","d":["1) kännande, kännedom, erfarenhet. til guddomsins kwnskap Su 23 . ib 8 . " komma til gudelika tingha skodhan oc kynskap " ib 23 . " komma til guddomsins känzslo ällar kynzskap " ib. " mädhan jak thäs kynskap haffwir " ib 270 . " see mz huat wppinbarlikom kynskap thäs sacrentzsins lönlika nadher giffuas at känna oc wndirstaa " ib 292 . ib 341 . ","2) kännedom, bekantskap. gifs them nampn, mz hwilko the koma j kunskap (varda kände) fore folke Lg 3: 497 . ","3) bekantskap, igenkännande, erinring. jak är allom aff kynskap gangin, oc mik kännir her nu engin ST 57 . Lg 585 . ","4) bekantskap, umgänge. " swa kom han i köpscap mz them. oc vardh them hemelikin " Bo 53 . nar the komo i kyndskap mz honom ib 57 . jak hadhe . . . swa mynkin kynskap oc hemelighet mz gudhi oc hans änglom Lg 812 . ib 3: 577 . " at hafwa manga manna kynzskap oc winskap " ib 487 ."],"e":["kundscaper: -scap Lg 3: 577 . ","kwndhskap Su 8 . ","kynskaper: -skap ST 57 ; Su 23, 270, 292, 341 ; Lg 585, 812 . kyndskaper. kynzskaper: -skap Su 23 ; Lg 3: 487 . könscaper),"]},{"a":"kunta","b":"nn","c":"","d":["cunnus. ss öknamn. kom knwth gwlsmidh jn for sittiande rettin och sade ath jöns larisson kallade honom knwth kwnta ATb 2: 342 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"kuntere","b":"","c":"","d":[" , se komptare."],"e":[]},{"a":"kununger","b":"","c":"","d":[" , se konunger."],"e":[]},{"a":"kupa","b":"nn","c":"","d":["skål, skålformig fördjupning. gör en oghn som haffwer ena kwpo mith j segh aff leer, och aff kwponnas bothu säties en järn pipa, tha likowäl ey swa ath hon gar gönom jn j kwpona PM XLVI . - kupa, skanskupa. lather oss ffa en stocker och riiss till at forbätre vore skanzer och kwper met FM 310 ( 1507) . Jfr iordhkupa."],"e":[]},{"a":"kupa","b":"nn","c":"","d":["skål, skålformig fördjupning. llacus . . . kär oc kupa in qua vinum decurrit GU C 20 (hand 2) . 59. - kupa, skanskupa. godhe stridzmen skwla wara förstandoge til ath byggia skerma j man[g] skona mattho mädh groper törffwal oc kwpor PMSkr 130 . - beklädnad (av lera, stygge och sand) i nedre delen av en kopparsmältugn; det av deylik beklädnad avgränsade rummet i ugnen. Se E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 59 f. PMskr 627, 628, 629, 630 (avskr.). Jfr koparkupa."],"e":["-or )"]},{"a":"kupa","b":"vb","c":"v.","d":["göra skanskupor o. d.? the pa stegeborg kwpa oc rede fast till HSH 14: 46 (1525? Brask)."],"e":[]},{"a":"kupartyr","b":"","c":"","d":[" , se kopartyr."],"e":[]},{"a":"kuppare","b":"","c":"","d":[" , se koppare."],"e":[]},{"a":"kur","b":"","c":"","d":[" , se kor, n.?"],"e":[]},{"a":"kura","b":"vb","c":"v.","d":["sitta stilla; stå (ss jagtterm). thz är ilt at känna gamblom hundh at rwka (sannolikt för kwra; motsv. Danska ordspr. har kuræ; vix canis aptetur vetus vt residendo joctur) GO 1061 ."],"e":[]},{"a":"kura","b":"vb","c":"v.","d":["kuttra. " tha qwitra the !UDDA_TECKEN?: fughla) oc sionga, oc some kwra oc gala " MB 1: 36 . Jfr kurra."],"e":[]},{"a":"kura","b":"","c":"","d":[" Artikeln Sdw 1: 703 utgår. Se E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 75 f."],"e":[]},{"a":"kure","b":"nn","c":"","d":["väktare, tornväktare. " synin hulkin som skal vara swa som godhir kure (speculator) hulkin som skal granlica see ok skodha mällan komande ouini oc vini " B ir 3: 182. thän kwre öpte a sin tinnä Iv 4059 ."],"e":[]},{"a":"kure","b":"nn","c":"","d":["väktare, tornväktare. ss tillnamn. " heredibus hermanni dicti curä " SD 2: 293 ( 1299) ."],"e":[]},{"a":"kurir","b":"nn","c":"","d":["kurer. ther satt landboar opå förra än kuorer och wänder giorde thet i öde SD NS 2: 244 (1410, gammal avskr.) ."],"e":["kuorer )"]},{"a":"kurisker","b":"av","c":"adj.","d":["kurisk. " succinum . . . är fore qwada oc finnes nogh paa kwrisko strandenne " PMSkr 489 ."],"e":[]},{"a":"kurra","b":"","c":"","d":[" , se korra."],"e":[]},{"a":"kurra","b":"vb","c":"v.","d":["qväka. " huat ey frödhin oc mangskona madka, fiödde aff träk oc sleeme, loffua tik, currande j träkom oc dyghiom " Su 330 . Jfr kura."],"e":[]},{"a":"kus","b":"nn","c":"","d":["kyss. Mecht 20 . " swa manga sötha kwssa bödh jak thera siälom " ib 66 . SkrtUppb 15 . " the fulkomligha glädhina, som thin ärofulla siäl fik j them sötasta kossenom, som gudomen gaff hänne " SvB 314 (omkr. 1500). ib. . .. kiiss mz gratande tarom offwerdaggadha Troj 169 . Jfr vina kus."],"e":["kos . "]},{"a":"kus","b":"nn","c":"","d":["kyss. " swasom jude kus hulkin mz thom kussenom forrädh aldra manna helara " Bir 3: 257. hon minte hans mwn mz thusand kos Al 10167 . Bo 189 . MD 42 . Su 314, 317, 406 . Lg 3: 476 . Jfr frids kus."],"e":["kos MD 42 ; Al 10167 . ","frf . ","vok . i änd. kuss-),"]},{"a":"kusi","b":"nn","c":"","d":["person som ingifver fruktan och vördnad, husbonde, herre. " ilth är i hwse som ängin är kwse " GO 264 . ib 297 . " thz är ok ont ij thy hwse ther ängin är rätzl äller kwse " Al 1888 ."],"e":["kwse )"]},{"a":"kusi","b":"nn","c":"","d":["person som iviger fruktan och vördnad, husbonde, herre. " äptir sancti ieronimi dödh som i sinom liiftima war kättarom en fultaka kuse " Hel män 181 ."],"e":["kuse )"]},{"a":"kusin","b":"","c":"","d":[" , se kiusa."],"e":[]},{"a":"kusk","b":"nn","c":"","d":["tvång, trug. " þrolyndar oc þryscar gen cusek " Bu 494 . " hans fadher gat mz änkte kusk wänt hans hugh " Bil 467 ."],"e":[]},{"a":"kuska","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tvinga, nödga, truga. " vänte han gita luccat þän han gat eigh cuscat " Bu 494 . " han kuskaþo frändar at giptas " ib 26 . ib 154, 199 . Bil 804 . " skal thu ey kwska them til gisla (Cod. B ey hardelika kuska them til atirgälda 560) " MB 1: 339 . - tvinga, kufva. herradoom som kwska andra men vnder sik MB 1: 102 . ib 174, 297. - truga, ansätta. foronungh karlls offuerwäldughe macht, som wi wardhom tiit oc optha kuskadhe mäder FM 60 ( 1457) . ","2) slå. " lät hana fast kusca mz pustom langa stund (alpis durissime creditur) " Bu 511 . "],"e":["-aþe , ","-aþer )","kuska sik , kufva sig, styra sig, hålla sig inom skrankorna? hwar räthwis man stydher ok kuscar sigh widh hop ok räddogha Ber 4 ."]},{"a":"kuskan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"kuster","b":"","c":"","d":[" , se koster."],"e":[]},{"a":"kutala boar","b":"nn","c":"","d":["inbyggare i Kutala. kaytalabone gingo ofuer the fornempda ramerke jn wppa kutala boanna eghit FH 2: 7 ( 1374, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"kutkarl","b":"","c":"","d":[" , se kotkarl."],"e":[]},{"a":"kuva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr undirkuva."],"e":[]},{"a":"kuvotter","b":"av","c":"adj.","d":["hotfull? ther medh wistes the til forlichan och skulle göre niclis scriffuere en bön fore sin kwffuette ordh han hade giffuit hanom STb 3: 208 ( 1495) . ib 4: 80 ( 1505) . Jfr kuf."],"e":[]},{"a":"kuvul","b":"nn","c":"","d":["kapuschong; kåpa med kapuschong. cucullus li vestis capuciata kogwl GU C 20 s. 157 . ib. ib."],"e":["kogwl . ","kogil . ","cogill )"]},{"a":"kuvul","b":"nn","c":"","d":["kapuschong; kåpa med vidfäst kapuschång (tillhörande munk- och nunnedrägten). munkanna kufla KL 105 . i egypto lande hafwa alle munka sina kwfla badhe dagh oc naat ib 251 . " trwd sin kuwl vndir sina fötir ib 285. munkenom biudz at hafwa kuwlin (cucullam) " Bir 1: 383 . " han gang in j natirkiortlenom oc kwfflenom ib 5: 39. fari aff kwfflenom oc lägge han fore sik wppa knän " ib. " thera kwffla skulu oc haffua qwämmerlikin skapnadh oc höffwidzskan, ey off sidher, ällir offwidher wtan matelika til jordhenna, oc engaledhis länger " ib 1032 . " then ene abote hafdhe op a swartan kuffuul the andre gra " Fr 3142 . " at bära kwffuel oc kappo " Su 151 . " hans gango klädhe war en kuwel oc en kiortil " Lg 3: 203 . han !UDDA_TECKEN?: herra abota) haffuer fyrä scapplara och fyra kuffla AS 59 . " systrana gangklädhe skulu wara . . . een kiortil af graat watmale oc een kwghul oc ärmane af kwghlenom skullu ey länger räkkkya än ytarst vppa längsta fingrith " VKR 57 . Bir 4: 10. alle prästene oc brödrene magho hafua . . . een kiortel af graa watmale oc en kughul af graa watmale oc hättan wari sömadh vidh kughulin oc offuer kughulin een mantol af graa watmale VKR 70 . Bir 4: 24. ffocarij sculu ekke hafua kufla vtan mantolin vtan ofuir kiortelin VKR 3 . ib 58, 66 . Bir 4: 19, 101. LfK 14 ."],"e":["kuwl . ","kughul . ","kwghul . ","kwffwol LfK 14 . ","kwfful Bir 4: 10. kuwel. kwffuel. kwffwel LfK 14 . ","kuwlin . ","kughulin . ","kwffuolen Bir 4: 24. kwffwolin ib 19 . ","kwfflenom . ","kwghlenom . ","kuflar . ","kufflar ) , "]},{"a":"kuvulfalder","b":"nn","c":"","d":["fålle el. veck af (till munk- el. nunnedrägen hörande kåpa. kaste kwuelfallin wppa hoffuodhit Bir 5: 39."],"e":["kwuel- )"]},{"a":"kuvulfliker","b":"nn","c":"","d":["flik el. veck af (till munk- el. nunnedrägten hörande) kåpa. lägge kuffeuelfliken owir hoffuodhit Bir 5: 39."],"e":["kuffuel- )"]},{"a":"kv","b":"","c":"","d":[" , se qv-."],"e":[]},{"a":"kyke hosta","b":"nn","c":"","d":["kikhosta. " for kyke hosto som barn offtast haffua " LB 7: 224 ."],"e":[]},{"a":"kyklinger","b":"nn","c":"","d":["kyckling. " swa som kyklinga plägha rinna äpte häronne " Bo 67 . ib 179 . Bir 2: 42, 87. stäkta kyklinga LB 3: 19 . ib 7: 314, 315 . "],"e":["köklinger: -lingin Bir 2: 42. ","kyllinger: -ing LB 7: 314, 315 . -ar), ","kylinga kiöt","kyllinga köt )"]},{"a":"kyklinger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " joan kykling " KTb 149 (143 (1433) . - Jfr höno kyklinger."],"e":[]},{"a":"kyla","b":"nn","c":"","d":[" = kyle? ss tillnamn. lolaff kyla KTb 162 (1449?)."],"e":[]},{"a":"kyld","b":"nn","c":"","d":["köld. " skälwande for köld skuld " Bo 194 . " citrit gör oro ok kyld j kroppenom " Bir 3: 440. ib 1: 276, 288, 289, 2: 18, 3: 74 Pa (Tung) 29 . MB 1: 39, 73, 84 . KL 105, 350 . MP 1: 15, 131 . GO 548 . Lg 674 . - kylskada. for köldh och bläst i ögon LB 7: 57 . ib 3: 36 . - Jfr fota-, vinter-kyld."],"e":["kylt ib 3: 36 ), "]},{"a":"kyle","b":"nn","c":"","d":["knöl, knuta, puckel? feste anders persson medh kylen lagh . . . ath han ey slogh quinnan pa malmen STb 2: 283 ( 1488) . ib. "],"e":["nders pedher medh kylan ib 289 ( 1488) . ib. ","anders pedher medh kylan ib 289 ( 1488) . ib 418 ( 1490) . ","*kyla sot","-sooth )"]},{"a":"kylsot","b":"nn","c":"","d":[" = kyla sot. porrige . . . swina soot skaber ok snok commvniter kölsoth GU C 20 s 469."],"e":["kölsoth )"]},{"a":"kylt","b":"nn","c":"","d":[" ,"],"e":[]},{"a":"kylte","b":"nn","c":"","d":[" , m. (fodrat) sticktäcke, sängtäcke. Se Sdw 2: 1254. jtem j kylte oc ij teppedhe Skotteb 353 (1440, Borgm) ."],"e":["kylter"]},{"a":"kylter","b":"nn","c":"","d":[" Mnt. kolte. Mht. kulter, kolter, kulte, kolte. Ffranska coultre. Mlat. cultra, cultrum. Lat. culcita, culcitra] stoppadt sängtäcke (som bredes närmast öfver bolster och dynor)? lego . . . domino olano sacriste vnum kylt nouum . . . jtem haquino vnmn kylt SD 3: 579 ( 1323) . lego . . . domino laurencio sacriste . . . vnum kylth, vnum cornu, et vnum cocliar argentum ib 287 ( 1316) . lego . . . eisdem (ɔ: quinque filiis cecilie filie mee) . . . quinque culcredras cum totidem cussinis, quator lectisternia, I kylt, vnum banacle, VI linthiamina duo mensalia ib 402 (1319, gammal afskr.). lego . . . ad augemtacionem prebende quam fundavi . . . v culcedras et III:or fulcra VI pulninaria bona. cum vno supellectile dicto thækan et vnum kylth . . . jtem successori meo . . . v: que culcedras IIII fulcra VI puluinaria bona vnum spelectile dictum thekan I kylt III mensalia II manutergia ib 673 (1325, gammal afskr.) . lego . . . vnum kylth de albo serico ib 5: 191 ( 1343) . Jfr silkis kylter, äfvensom kulter."],"e":[]},{"a":"kylva","b":"nn","c":"","d":["kluba. " nokor vapn bära som man na nokon skapa med gyora. som är stekamäz. bughi. köluä. spyut. swärþ. allr bredygs " SD 5: 638 ( 1347) . " the salighe bönder . . . skäpto thera kölwor " RK 1: 2790 . huath han mz the kylfuo slaar Iv 4447 . ib 4445, 4529 . "],"e":["kölwa . ","köluä SD 5: 638 ( 1347)), ","kylvo hug","köluo hwg )"]},{"a":"kymbra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forkymbra."],"e":[]},{"a":"kymbring","b":"nn","c":"","d":["nöd, trångmål. " haffue the lathit richet i sadane kymring " HSH 20: 220 ( 1507) ."],"e":["kymring )"]},{"a":"kymbring","b":"nn","c":"","d":["2) bekymmer. . . . för then dagelige umsorg oc kymbring ther eder nade haffuer hafft oc än haffuer för thenne lange örlig HSH 14: 67 (1525? Brask). - Jfr bekymbring."],"e":[]},{"a":"kyn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) släkt. - avkomma, ättling, son. högxsta lyusens kön (genus superni luminis) thz är christus . . . framgik aff iomffrunnas wälsignadha qwidh JMÖ 89 . 2) slätke; slag. . . . at j enu liknilse kön (quodam genere similitudinis), skulin the (ɔ bokens lärdomar) minnas, huru the skula finna the thing, som osynlikin äru SpV 5 . " jak bidher thik, at thu sigh oss aff thänna lilii naturs skikkan, mädhan hon är . . . swa som hon ware eth nyth naturs kön " SpV 25 . ib 138, 448 . - slag, beskaffenhet. for än thänna frestilsins kön (genus) gar längir fram, bidher jak tik at thu mik sigh, j hwat hon ekke jnledhir SpV 573 . 3) kön. haff altidh mistankan om thins krops wanskile, ok om thit eghit kön (sexus) SpV 447 . ib 465 . - i beskrivande gen. han fan otalligan skara aff . . . clärekom renlifues begbgers köns personis J Buddes b 77 . 4) utseende, sken? . . . at mange wardha swikne wadhrir hälaghetinna kön (specie), ällir hampn SpV 391 . - Jfr iungfru-, man-, qvin-, synda-kyn."],"e":["kön )"]},{"a":"kyn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) slägt. " han älskadhe forfädherna oc walde thera kön äpter " MB 1: 448 . " aff adams köniBir 2: 262. kunungär hauär nampn aff kyni sino, at äy må kunungär vtan af godho kyni komin wara " KS 5 (12, 6) . sigh mik thit kön Lg 550 . " ther är litith at köni (slägten har icke mycket att betyda) tha knän liggia i askonne (non placet ex genere qui jacet in cinere) " GO 588 .","alskens Bil 632 ; MD 19 ), allsköns allt slags, alla slags, allahanda. hafua mz sik alskyns läkedom Bil 427 . ib 426, 632 . MB 1: 504, 505 . Fl 1298 . Iv 53 . MD 19 .Di 169. alzskyns höka kön MB 1: 359 .","1) ett slags (i motsats till ett annat slags, ett tredje slags o. s. v.). skapadhe . . . enskyns creatwr äpter annath MB 1: 35 . " thu skal ey läta eenskyns fä blandas widh annath köns fä " ib 365 . " nw hawer mannen thränne wit kännas widh nawarande thing " ib 81 . ","2) ett slags, samma slags, enahanda. alt war enskyns bläster til högtidha oc färdha MB 1: 389 . ","3) ett slags, en viss. enskyns fughel som kallas koturnix MB 1: 322 . ib 321.","1) hvad slags. li indir. frågesats. vnderstanda hwarce gudz ordh eller hwarskyns hedher wi görom korsom eller belätom MB 1: 331 . ib 293. ","hwatzsköns ib 299 . " hwath köns ib), "","1) hvad slags, af hvad slag. i indir. frågesats. manna, som wi witom ey hwatzskyns thz är MB 1: 389 . ib 299 . ","nakarssköns ib 366 ), något slags. nakarssköns hold MB 1: 366 . " fölghia nakarsskyns spadome " ib. " ib 431, 507. - tvåskyns (twässkyns. tväsköns. twässköns " MB 1: 398 . twq kyns LB 3: 149 ), två slags, af två slag. klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe MB 1: 365 . ib 398 . " waro the twässkyns som mannin matte miskipa fra gudz dyrkan " ib 506 . " cardamomum är twa kyns " LB 3: 149 . - thrännekyns (thrännoköns), tre slags, af tre slag. aristologia hether hwlörth hon er thrännoköns LB 2: 40 . - thräskyns (thrässkyns), tre slags. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom MB 1: 495 .","3) kön. " tedhe jomfrun thom nazlikit barnsins kön " Bir 3: 283 . olikt kön Ber 161 . " man ok qwinna ärw olik i kyni (per naturam) " ib. " swa manga bägghia köns människior " Bir 4: 70. Su 51, 60, 66 o. s. v. Lg 3: 434 . " closter folk badhen köns " ib 451 . - Jfr diura-, diäfla-, diävuls-, duvo-, eter-, fara-, fiska-, folka-, folks-, fughla-, karl-, lekara-, man-, manna-, manz-, orma-, pino-, qvin-, trol-, trols-kyn."],"e":["vanl . ","kön . ","kiön KL 161 . ","kyns . ","köns . dat. kyni. köni GO 588 ; Bir 1: 45, 2: 262. köne Al 4609 . ","kyniom Bir 4: (Bir 4: (Dikt) 227), ","aldra kyns","annars kyns","annarsskyns . ","annorsskyns MB 1: 472 . annars köns ib 294. annath köns ib 365 ),","flura kyns","fyra köns )","fyrsta kyns","förstekyns )","hwarkyns LB 3: 120 ), ","thäs kyns","thässkyns MB 1: 353, 359, 360 o. s. v. thäsköns ib 294 . thässköns ib 359),"]},{"a":"kyn","b":"","c":"","d":[" , se kön."],"e":[]},{"a":"kyndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) underbart, förunderligt. stuwan war giord kyndeliga Prosadikter (Karl M. D 3) 331 (jfr: hallen som keaaren atte war jnnan til gird vnderlika ib (Karl M. B) 294). nw äru mange illa lyte (Cod. D 3: kyndeligh lihger) Prosadikter (Karl M. B9 314, 335.","2) listigt, slugt. " ypocrisis är kyndeligha (callide) skyla jnnelyktan lasth wndhir dygdhanna skrymtingh " SpV 141 . " hustrun owiruogh ok wändhe thän smälek kyndelika (callide) j sino hiärta " ib 317 ."],"e":[]},{"a":"kyndhet","b":"","c":"","d":[" , f. = kyndoghet? . . . allä them som awndhsywke äro . . . ey villande forlatha synom jamcrisna . . . cthan nythia alla sina kyndheth, ther til ath han moghe göra honum skam ällir skadha MP 5: 58 ."],"e":[]},{"a":"kyndil","b":"nn","c":"","d":[],"e":["kyndilsmässa","kyndilsmässo dagher","kyndelssmessä- BSH 5: 35 ( 1505) . ","kyndersmässa- RK 3: 3917 . kynders mässaFH 4: 79 ( 1462)),","kyndilsmässo tidh"]},{"a":"kyndil","b":"nn","c":"","d":["kyndelsmässa. " [15 januari 1466] . . . iöns radh vanth burskapp dagh til kyndilz (sannolikt korrupt för kyndilzmesso) " ATb 1: 236 ( 1466) . "],"e":["kyndils mässa","kyndelsmissa SvT 86 . ","kyndilzmessa: -messo ATb 1: 236 ( 1466) . ","kyndersmessa: -messo Stock Skb 211 ( 1522) . ","könderssmässa: -mässona GPM 2: 406 ( 1502?) ), "]},{"a":"kyndilmässa","b":"nn","c":"","d":["kyndelsmessa, högtid till minne af Jungfru Marias kyrkpgång (purificatio Santæ Mariæ], firad den 2 Febr. sighia hui þe högtiþ kallas kyndelmässa ok hui folk plägar þa vm kirkio mäþ liusom ganga Bu 8 . " lius a latin hete dandela ok þär äfte callas högtiþin candelmässa rät nampn: sua som a þyþisco lict missa vtan lekfolket som eigh forstar sik callar kyndelsmesso fore candelmesso " ib. " fran iula dagh oc til kyndilmässo " Bo 6 . ST 211, 212 . MD 53 . SD 5: 398 (öfvers. i ividim. fr. 1416). RK 2: 1641, 3: (sista forts.) 5880. BSH 5: 442 ( 1511) . Jfr kyndilsmässa, kandelmässa. "],"e":["kyndelmässa . ","kyndelmassa: -masso Bu 8 . ","kyndhermässa RK 3: (sista forts.) 5880 . ","kyndermesse BSH 5: 462 ( 1511) . ","quindilmässa L. ","qwindelmessa: -messo RK 2: 1641 . ","qwindelmässa: -mässo SD 5: 398 (öfvers. i vidim. fr. 1416). ","quindil mässa MD 53 ), ","kyndilmässo aptan","kyndilmässo dagher","kyndelsmässo- Bu 11 ; Bir 3: 236. kyndel messo-. kindilmessu- VGL II Add. 4: pr. kyndermesso Lg 3: 61. kwindelmesso- FH 3: 158 ( 1466), ","kyndilmässo höghtidh","kyndel messo- )","kyndilmässo lius","kyndolmesso lyws LB 2: 61 . kyndermessa liws. quinner messa lywss), ","kyndilsmässo tidh","kyndhermissa tijdh )"]},{"a":"kyndilmässa","b":"nn","c":"","d":["kyndelsmässa. Se K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 84 ff. odhensdagh nest äpther kyndemessä tha stempde henric timberman per finnä ATb 1: 21 ( 1454) . " olaf smidh dag til kyndilmesso " ib 2: 65 ( 1475) . "],"e":["kyndermessa: -messe ATb 3: 194 ( 1506) . ","kyndermissa: -missä Uppl Lagmansdomb 36 (1491). kyndemessa: -messä ATb 1: 21 ( 1454) . köndil missä SvRimd 49 . ","köndhermessa: -messe ATb 3: 360 ( 1527) . quinne[r] messa: -messo Arfstv 21 ( 1461) . Se Sdw 2: 1254),","kyndilmässo dagher (kynnelmässo- JTb 90 ( 1511) . kynddhermessaATb 3: 345 (1525). kindilmösso- SD NS 3: 10 ( 1415) . ","kindelmesso- ib 542 (1420, avskr.) . Se Sdw 2: 1254), ","kyndilmässo lius (qwindil messo-), "]},{"a":"kyndilþing","b":"nn","c":"","d":["vid kyndelsmessotiden hållet ting och i förbindelse dermed stående marknad. in nundinibus dictis kyndelthing SD 2: 251 ( 1298) ."],"e":["kyndelthing )"]},{"a":"kyndogha","b":"vb","c":"v.","d":["anmäla, angifva? inkalla, instämma? han scal appenbaris ok kyndiges fore borgamestarana ock radith SO 147 . Jfr forkyndogha."],"e":["-ige )"]},{"a":"kyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) kunnig, kännande, erfaren. alle the som ey kyndoge waro vppa (noverant) cananeorum stridher äller örlöge MB 2: 74 . styremen . . . som kynnoge wore i ledhen tiith FH 7: 66 ( 1505) . ","2) slug, fyndig. calidus, kynogher GU 1 . " thu skalt swa wara kindogh at thu wardher ey syndogh (sic eris astutus quod non delicta sectus) " GO 910 . Lg 3: 182 . kyndigh ordh MD 97 . " them skolin j dräpa mz nokre kyndoghe list " ST 323 . ","3) näsvis, fräck? almenningis qvinna är kyndogh ok diärff j ordhom (proax in verbis) Bir 3: 27. - Jfr for-, ful-kyndogher."],"e":["kynoger . ","kynogher . ","kindogher . ","kyndigheter )"]},{"a":"kyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) kunnig, kännande, erfaren. pharisei som wara judana mästara ok kyndoge j moisy lagom MP 4: 258 . - vis, förståndig. alle the han hördo vndrade oppa hans stora viisdom ok kyndugh swar MP 5: 101 . 2) slug, fyndig. hans ouini lagdho ther vin oppa huru the sculdo stennin af hanum fa . . . mz list oc radh oc kindogh par Vis sten 3 ."],"e":["-ugher . ","kindogher )"]},{"a":"kyndoghet","b":"nn","c":"","d":["slughet, list. thy wil ey diäflin fly bort fran honom vtan ärwoder thär vm mädh sinne onda kyndichet MP 4: 268, . hwat är gambla hwgormenom starkare j ondzskonna, ok kyndoghetinne (astutia) snidoghare, hwilkom alla thänna forescriffna gälniskor äru widherhängiande SpV 161 . Jfr kyndhet."],"e":["kyndichet )"]},{"a":"kyndoghet","b":"nn","c":"","d":["slughet, list. ST 489 . at han . . . spurdhe ther um . . . for nokre kyndoghet sculd (propter astutiam) Ansg 187 ."],"e":[]},{"a":"kyndskaper","b":"","c":"","d":[" , se kunskaper."],"e":[]},{"a":"kyniaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fulkyniaþer."],"e":[]},{"a":"kynliker","b":"av","c":"adj.","d":["lik sin slägt. bäträ är wara könlik än konunghxlik (stirpi malo pari quam regibus assimilari) GO935."],"e":["könliker )"]},{"a":"kynna","b":"vb","c":"v.","d":["förkunna, kungöra, tillkännagiva. STb 2: 229 ( 1487) . " lauris persson radhman i arbogha . . . kunnadhe thet fore borgamestara oc radhit ath han . . . " ATb 2: 363 ( 1490) . " tha gik fogitten ok borgamesteren än vth och screff en owildh nempdh, huilket for:ne alt sades och kyndades nempden STb 3: 348 (1498). " ib 437 ( 1499) . ib 4: 24 ( 1504) , 181 (1508)."],"e":["kunna . ","-adhe . kyndede STb 4: 26 (1504), 99 (1505)),"]},{"a":"kynna","b":"vb","c":"v.","d":["förkunna, kungöra, tillkännagifva. " thet breff . . . hwilketh wij . . . kynnade och läthom läse for then almoge " BSH 5: 32 ( 1505) . innan XII dage epter thette breff är kommit och kynnit for thöm HSH 18: 149 ( 1497) . " epther then tijdh thenne frijdh them bewislika kynadher är " BtRK 173 ( 1450) . kynede alle sine sake RK 2: 3733 . " thz skal försth kynnes (anmälas) ok appenbares fore sittiende radit " SO 117 . at i wele i alle predichen kynnä för almogen sadana gudelighet, oc i hwat wada then fatige landzende ffindland oc cristendomen vtsatte är FH 6: 90 ( 1496) . kunnade honom aff then ende som rikesens men mz honom giort haffde RK 2: 6811 . " them var kynnath illa (de hade fått svåra underrättelser) " ib 4706 . - lysa, förklara. nödgoms wij kynnä for:de her sten och alle hans medhielpare i gudz strenge wrede och ban HSH 18: 167 ( 1497) . - Jfr be-, for-kynna."],"e":["kunna . ","-adhe . ","kynnath RK 2: 4706 . ","kynnit HSH 18: 149 ( 1497)),"]},{"a":"kynne","b":"nn","c":"","d":["natur, art, beskaffenhet. " är thz gudhlikx hugx kynne, at rädhas ther lönlika synd, som han finder ey mz sik oppenbara " MB 1: 391 . engin weth hans kynne swa ytirlika som thu ST 354 . naturlekit kynne (complexio) kärlekenom beqwämmelikit Su 87 . - egenskap. lofudadhe sin häst gäuan for thry godh kynne Bil 732 . - sed, vana. ther sag han sa mang manz kynne RK 2: 8583 . " han hafdhe thz til kynna at hwan tima han danzadhe tha hät han innerlika a vara frw oc sancta magnus " Bil 880 . ilth är kynnom kasta GO 373, 388 . - Jfr hem-, o-kynne."],"e":[]},{"a":"kynne","b":"nn","c":"","d":["natur, art, beskaffenhet. " än tha ath tilförna standher aff oxa oc koo släkth scriffwit, likewäl är witandis ath theras kraffth oc dynne (fel för kynne). haar oc lither (habitum corporis et ingenium animi et pili colorem) offtha ärw oc bliffwa jt hem äffther hymmelsens kraffth som jngiffz aff planetommen " PMSkr 223 . Jfr okynne."],"e":[]},{"a":"kynnil","b":"nn","c":"","d":["satureja hortensis Lin.? " kynnils dygd " LB 7: 352 . äter quinna kynnil ta drager hon wt döt barn aff quinno ib. dricker man kynnil med glöd wiin, ta dwger hon for bwkwerk ib."],"e":[]},{"a":"kynnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förkunnande. vtan mana kynilse Bir 4: (Avt) 182."],"e":["kynilse )"]},{"a":"kynnogher","b":"","c":"","d":[" , se kunnogher."],"e":[]},{"a":"kynskaper","b":"","c":"","d":[" , se kunskaper."],"e":[]},{"a":"kynsteliker kystelegh för kynstelegh atb 1 383 1472","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, märklig? Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 11. var byfougth är en kystelegh man ATb 1: 383 ( 1472) ."],"e":[]},{"a":"kyrieleison","b":"nn","c":"","d":["från Grekiskan lånad böneformel med betydelsen: Herre, förbarma dig! messans första del (närmast efter introtius). tha kyrieleyson är lyktat Bir 5: 63."],"e":["-leyson )"]},{"a":"kyrsebär","b":"","c":"","d":[" , se kirsebär."],"e":[]},{"a":"kyske","b":"nn","c":"","d":["Jfr okyske."],"e":[]},{"a":"kysker","b":"av","c":"adj.","d":["kysk. " MD (S) 303. Jfr okysker. ""],"e":[]},{"a":"kyskhet","b":"nn","c":"","d":["kyskhet, sedesamhet. mz kyskheyt tokt ok ädhla sinnä Iv 1796 . " swa frälste gudh then menlösa man som okyskhet mz kyskhet wan " MD (S) 305 . ib 219 . Jfr okyskhet."],"e":["kyskheyt Iv 1796 ; MD (S) 219), "]},{"a":"kysklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr okysklika."],"e":[]},{"a":"kysning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr korskysning."],"e":[]},{"a":"kysning","b":"nn","c":"","d":["Jfr korskysning."],"e":[]},{"a":"kyssa","b":"vb","c":"v.","d":["kyssa . . . at monghen kysser then handh han swaghe [ɔ: saaghe] gernä wara af GPM 2: 315 ( 1508) . " nar the haffdho offradh, tha warth swa som eth milth kiff mällan them, hwilken thera fförst skulle kysa prästhens hand JMPs 391. haffde hon gerna rwsad j hans fangne oc flere synnom kiist honom " Troj 23 . - (enligt grekisktkatolsk bruk) kyssa (ett kricifix el. en helgonrelik) ss bekräftselse på ett löfte el. en överenskommelse. ther pa hafwem wii . . . räkt wora hand ok kyst ther ib 362 (1482, avskr.). tha skal her sten stwre . . . och menige rikisens raad, som ekke haffua kyst korset tilforenna, kysse korsit i warth (ɔ Vassilis) senningabodz näruarilse ib 580 (1513, avskr.) . Jfr korskysning. - i vissa uttryck för förargelse, förakt, indignerat avslag el. dyl. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 19 ff. far for iᴹ (1000) falladeffwel och kyss mikk röffwenä STb 1: 58 ( 1476) . " tha stodh ther margith finsko piltir tha sagde pedhir til hanom helsäl ion finska tha swarade pilten kyss ion finsko baak " ATb 2: 122 ( 1478) . - Jfr korskyssa."],"e":["kisthe JMPs 243. supin. kyst. kiist Troj 23 . ","imper . ","kyss ) , "]},{"a":"kyssa","b":"vb","c":"v.","d":["refl. kyssas, kyssas, kyssa hvarandra. " kystos opta sin i mällan " Gr 311 . " faghnadhe hwar androm oc kystos " MB 1: 287 . Fl 1493 . MP 2: 82 . Di 271, 274 ."],"e":["kössa Bir 2: 164. ","köste Bo 5, 188, 229 ; Bir 2: 186 ; Fr s. 148 . "]},{"a":"kyssan","b":"nn","c":"","d":["kyssande, kyss. mz tätte kyssan Su 215 . fridzins kössan Bir 3: 257."],"e":["kössan )"]},{"a":"kyssan","b":"nn","c":"","d":["kyssande, kyss. " then som älzskar renlighet, han hatar skörhet . . . fförsma kyssan ok klappan JMPs 263. " ib 585 ."],"e":["kössan SkrtUppb 194 )"]},{"a":"kyssande","b":"nn","c":"","d":["kyssande. Su 378 ."],"e":[]},{"a":"kyssilse","b":"nn","c":"","d":["kyss. " gifwandis hwar androm kärleksins kyssilse " Gr 312 . " pa korsens kysselse besegld breff mellom grottfursten aff rytzeland ok hanum loffuit ok giffuin äre " FM 133 (1502, samt. afskr.) . Jfr korskyssilse."],"e":["-else )"]},{"a":"kysteliker","b":"","c":"","d":[" se kynsteliker."],"e":[]},{"a":"käbbe","b":"nn","c":"","d":[" Se kiäbbe."],"e":[]},{"a":"kädh","b":"nn","c":"","d":[" = kädhia. mattis . . . haffuer ath sware lasse . . . til kedeth oc annat, hwat han haffuer mattis til at tale STb 4: 27 ( 1504) ."],"e":["ked )"]},{"a":"kädha","b":"nn","c":"","d":["kedja. " skattae michil gulsmid . . . eth kors medh käldiom " ATb 1: 70 ( 1437) . " til käden oc windebron " StÄmb 83 ( 1467) . " han skal latha koma ena kädho i rettin " ATb 1: 344 ( 1471) . " eth helgadoma kar medh kädho " ib 2: 70 ( 1476) . " eudoxia figh sancti peders kädhor eller boyor " SvKyrkobr (LUcid B) 201 . ib 213 . J Buddes b 83 . " thil swdra port nykiolen ok kedan " StÄmb 174 ( 1511) . per fiskere, som ahde slagit sönder stadzsins kiedie STb 4: 272 ( 1512) . - Jfr gul-, iärn-, silf-, sko-, stokka-kädhia. "],"e":["-or . ","kede STb 3: 143 (1494) . med art. kedan StÄm 174 (1511). käden ib 83 ( 1467) . ","keden ib 143 ( 1500) ), ","kädhia 8obl. kiedie STb 4: 272 (15123). med art. keien STÄmb 203 (1522). pl. dat. kädiom ATb 1: 70 ( 1457) ), ","*kädho lidh","kede- . ","käte- . ","käthä- )"]},{"a":"kädhia","b":"nn","c":"","d":["kedja. " en wildher byörn . . . i enne kädhio bwndhin " Lg 3: 196 . tedde them ena kädio äldher boyo aff trä Su 153 . jak fik see . . . ena gulskena ällir klädhio MB 2: 19 . ib 122, 364. Jfr gul-, hals-, iärn-klädhia."],"e":["kiädie (ack.) MB 2: 364 . kädhe, se gul-, iärn-kädhia),"]},{"a":"käfio knar käffwia knar","b":"nn","c":"","d":["liten båt, eka? cimbia . . . copula (för pocula) ad smilitudinem käffwia knar GU C 20 s. 158 (möjl. att fatta som två ord)."],"e":[]},{"a":"käfle","b":"nn","c":"","d":["kort (mer el. mindre cylindriskt) trästycke. Se T. Wennström. Tjuvnad och fornæmi 138 ff., Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 66 f. PMSkr 511, 512, 513, 546 . Jfr dun-, trä-käfle."],"e":["käffle )"]},{"a":"käfli","b":"nn","c":"","d":[" VGL II þ. 30. Jfr käfti."],"e":["kiäfli )"]},{"a":"käflinger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*käflings häster"]},{"a":"käfsir","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["kiäfsir . ","kiäpsir . ","käpsi )"]},{"a":"käft","b":"","c":"","d":[" ) f.? iij oc xl käffter FM 76 (1483, daniserande) ."],"e":["käffter"]},{"a":"käfte","b":"","c":"","d":[" , subst. L. Se T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 138 ff."],"e":[]},{"a":"käfter","b":"","c":"","d":[" , se kiäpter."],"e":[]},{"a":"käfti","b":"nn","c":"","d":[" VGL I þ 5: pr. (utan tvifvel för käfli; motsv. ställe i VGL II þ. 30 har kiäfli). Jfr Fritzner, Ordb. 2: 270."],"e":[]},{"a":"kägla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["käglo slagh","kägglo- )"]},{"a":"käke","b":"","c":"","d":[" , se kiäke."],"e":[]},{"a":"käkis sätins ko ma til rom guþi käkis","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"kälda","b":"nn","c":"","d":["källa, eg. och bildl. " thit kors jhesu christe är en käldha til al welsignilse " MP 5: 182 . ib 183 . maria magdalena, thu som mädh taranna käldo kom til miskunnena källo, ihesum christum SvB 429 (börj. av 1500-t.). - Jfr tara-, salt-, vatns-, värmsla-kälda. "],"e":["käldha . ","källa . ","kella )","*käldo adhra?","*käldo fulder","källo- )"]},{"a":"kälda","b":"nn","c":"","d":["källa. " þär brast up kald kälda " Bu 188 . " brast wp wällande kiälda " Bil 361 . " engin kälda eller watn war i ödhemarkinne " MB 1: 198 . Bu 12, 71, 100 . MB 1: 181, 321 . Bo 85 . KL 193, 195, 245 . Bir 1: 173, 2: 31, 3: 149. Iv 341, 348, 354, 356, 385 . Lg 220 . " bidhir jak thik aldz godhlex oc miskunna kelda " Bir 2: 112. liffsins käla ST 183 . oidhnan är källa oc somper til alla läster LfK 161 . - i ortnamn. in hallinæ owæn widh odhens kyældu SD 2: 23 ( 1287) . in grimskeldo ib 133 ( 1292) . widher ramskiældu ib 3: 146 ( 1313, gammal afskr.) . - brunn. graffwa en faghran brwn äller källo Lg 822 . ib 823 . - Jfr blodh-, blods-, lielso-, oleo-, vatns-kälda, äfvensom kälde. "],"e":["iälda Bil 361 ; ","-u SD 3: 146 (1313, gammal afskr.). ","kyälda: -u ib 2: 23 ( 1287) . ","kelda Bir 2: 112 ; ","-o SD 2: 133 ( 1292); -or Bir 2: 31. källa LfK 161 ; ","-o KL 245 ; Bo 85 ; Lg 220, 822 . ","käla ST 183 ; ","-o KL 195 ), ","käldo munder , ","käldo stadher","källo- )","käldo vatn","kellowatn ib 40 . kella vatn ib 7: 310 ; ","-vatnith ib 47 . " kelle vatn ib), "]},{"a":"kälde","b":"nn","c":"","d":[" = kälda. brast wp wällande kiälda swa at bredher beckir ran wt aff klädinne Bil 361 . " han wiiste henne kälde " MB 1: 198 ."],"e":["kiälde )"]},{"a":"kälde","b":"","c":"","d":[" thässe sworo mz jönis hokonsson for käldhe (för bälde?) som honom war til sagt JTb 11 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"kälin","b":"av","c":"adj.","d":["klemig. " hwi blifuir thu här qwar kaat oc kälen (in deliciis equleris) " Bil 463 ."],"e":[]},{"a":"kälke","b":"","c":"","d":[" , se kiälke."],"e":[]},{"a":"källare","b":"nn","c":"","d":["källare. " eth stenhus . . . medh en vnderliggiende keller och stenbodh innan porten " SJ 2: 108 ( 1488?) . HLG 2: 68 (1520). Jfr balka-, hvalf-, iordh-, konvents-, spiso-, thiuva-, vin-, ödhiskällare. ","2) källarhals, tibast, daphne mezerum Lin. Se Sdw 2: 1254.","3) koloqvint, citrullus colocynthis Schrad? Se Sdw 2: 1254 f. "],"e":["keller . ","källara dyr (källarä-. kellere-. -dör), ","*källara fenster","kellera- . ","kellare- . ","-fönster )","*källara ganger","kellere- )","*källara grund","kellere- )","*källara haki","kellare- )","källara hals (kellere-), ","*källarahalshus","kellare- )","*källara hus","källare- . ","kellare- )","*källara hvalf , ","*källara härbärghe","källare- )","*källara las","källare- . ","kellare- . -looss),","*källara lön","källare- )","*källara mur","kellera- . ","keller- )","*källara rum","kellare- )","*källara stova","kellerstwge ) , ","källara sven","källare- . ","kellare- . ","kellere- )","källara systir , ","*källara trappa","kellare- )","*källara vindögha , ","*källara ämbite , "]},{"a":"källare","b":"nn","c":"","d":["källare. " tha rymdo the crismo aff then wära ok jnnan en kellare ok wardho sik thäre " RK 1: 1763 . ib 1779, 1783, 1788 . " a källara war ther full got wall " ib 3545 . tombir källare gör galna deghio GO 635, 771 . " war herra skal giwa sina signilse . . . ower thin källara (cellaria) " MB 1: 427 . " rökta them aff wisthws oc källara thet them tharfuas " VKR 28 . ib 42 . Bir 5: 97, 98. SGG 132 . RK 2: 7157, 3: (sista forts.) 5403, 5651. Jfr for-, iordh-, trä-, spise-, vin-källare. ","1) källarhals, från gata el. gård till källare ledande nedgång med deröfver anbragt tak. twa källara mädhe en källarhals SJ 68 ( 1437) . ","2) koloqvinst? källarhals, daphne mezereum Lin.? " ätha kellar hals " LB 7: 246 . " colloquintida thz er kellara hals cucudum idem ib 6: 284. ""],"e":["kellare . ","kellar RK 2: 7157 . med art. källaren RK 1: 1779, 1783 . ","källren SGG 132 ), ","källara dyr","-dör )","källara hals","kellar hals )","källara sven","källara systir , "]},{"a":"kälta","b":"vb","c":"v.","d":["kälta, enträget begära el. yrka. kälta äpte meer än noogh (importune superflua quæritare) Bo 137 ."],"e":[]},{"a":"kältan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr akältan."],"e":[]},{"a":"kältande","b":"","c":"","d":[" Jfr äkältande."],"e":[]},{"a":"kälva","b":"vb","c":"v.","d":["kalfva. " kiälfdhe qui(gha lamb) for guz altara " Bil 311 . Jfr kalva."],"e":["kiälva . ","-dhe )"]},{"a":"kämba","b":"vb","c":"v.","d":[" the hans köt mz iärn kambum Bil 901 . " lät han kämba hans limi ok lif " Bu 493 . kämba þöm alt kiöt fran benom ib 524 ."],"e":["imperf . ","kämpde Iv 1330 . ","kämde KL 125 . ","kiämbado Bil 901 ),","skrapa . ","kiämbado"]},{"a":"kämba","b":"vb","c":"v.","d":["kamma. " carminare vel carminari visor ok dikth göra ok kämba wl " GU C 20 s. 81 . ib s. 413. Jfr atger-, nidher-kämba, ävensom okämbadher."],"e":["kämbader GU C 20 s. 443 . kämbder ib),"]},{"a":"kämmenär","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) till en furstes närmaste omgifvning hörande hoftjenare af lägre eller högre rang, kammartjenare, kammarherre. han var een kämmenäre (säges om den dvärg, som håller fram handfaten åt hertig Fredrik) Fr 413 . " swena stekara kämmenära " ib 2911 . the fiugo honom (konung Valdemar) smaswena ok känneära the honom skullo til thiänist wära at sätia hans diisk ok bära hans kaar RK 1: 1288 . ST 232, 342, 343, 344 . " margrefuen aff brandborgh: keysarans kemmener ok pall(as) greue " Bil 770 . " war renlifuis man wäldugher kiämener blamanna drotningx (eunuchum Candacis reginæ) ib 225. " ib 227 . KL 145 . ST 222 . ","2) den som förestår skattkammaren och räkenskapsväsendet, skattmästare, kamrer. hos en furste. Bil 159 . - inom ett skrå. hwilkin thil wärkmestara keestär war . . . äller til kämmänere SO 22 . " gar j källare wthan wärkmestara loff äller kämenera luff " ib 28 . - kamrer el. kämnär i en stad; i sammanhang med uppbörden och redovisningen af stadens inkomster hade detta ämbetes innehafvare sig ålagdt att hafva uppsigt öfver hvarjehanda handels- och handtverksförhållanden, att vaka öfver beifrandet af alla förbrytelser af hvilka någon inkomst tillföll staden samt att i första hand upptaga och slita smärre tvister eller förlika dem; se Odhner, Bidrag till Svenska stadsförfattningens historia, i Årsskrift utg. af K. Vet. Soc. i Upsala 2: 180. engen wtlensker man skal wara . . . kämener . . . i nakon köpstadh BtRK 326 (1483, orig.) . skall oldermannen i scomagara kompany stadzens kemmanerom till seia ok appenbara huar the (skor som en borgare håller till salu vppa sit gataboda vyndögha) fala ere ok the thöm till retta forhindra epter laghen SO 32 . ib 110, 115, 116, 197, 199, 204, 205 ."],"e":["kiämmenär: -nären Bil 159 . ","kämmener ib 227 ; ST 344 . ","kämenär: -nära RK 1: 1288 . ","kämener BtRK 326 (1483, orig.) ; ","-nera SO 28 . ","kiämener Bil 225 . ","kemmener ib 770 ; ST 342 ; ","-nera SO 110, 199 ; ","-neras ib 115 ; ","-neres ib 116 ; ","-neromen ib 204 . ","kemmaner: -nerom ib 32, 205 ; ","-nerana ib 197 . ","kembaner: -neromen ib 204 . ","kammanär KL 145 . -ar),","kämmänere SO 22 . ","kämenere: -nera SO 28 . Hit kunna för öfvrigt räknas flere af de till kämmenär hänförda formerna), "]},{"a":"kämmenär","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kammartjänare, kammarherre. " hoffmästarin äller kämmerin " Prosadikter (Barl) 26 . J Buddes b 77 . 2) skattmästare, kamrer. - kamrer el. kämnär i en stad. . . . ath kemmenarene skulo sigia swen helsing til och biwdha honom viidh hans iij (3) marck, at han ecke bygde brwnnen, annars än som stadzsins jordabok tilsiger STb 1: 77 ( 1476) . . . . ath kiemmenäraren skulo forbiwda malmbona . . . ath eelda badzstuffwnen viidh therres iij (3) marck ib 90 (1477). ib 107 ( 1477) . " komber nager i staden strax i gen, som affwyster är, skal kembenera lata bödellen setia thöm wijdh stupan " ib 3: 106 ( 1493) ."],"e":["kämener: -in Prosadikter (Varl) 26. kämmanär ATb 1: 66, 67 (1456). kämbener HLG 3: 78 (1524). kämbbänär: -in ATb 3: 256 ( 1512) . ","kemmenär STb 1: 91 (1477); -arene ib 107 ( 1477) . ","kemmener ATb 1: 5 ( 1452) ; STb 1: 32 (1475); -era ib 3: 284 (1496). kemenar: -en STb 2: 165 (1486); -ene ib 1: 77 ( 1476) . ","cemmaner: -omen STb 4: 65 (1505). kembenär J Buddes b 77 . ","kembener: -a STb 3: 106 ( 1493) . ","kiemmenär: -ane STb 1: 90 (1477)),","kämmenäre (Flera av de till kämmenär hänförda formerna kunna också föras hit), ","*kämmenära asker","kemmenera- )","*kämmenära bok","*kämmenära edher","kemmenera- . ","-eedher )","*kämmenära kista","kemmernera- )","*kämmenära räkinskaper","kem(m)enere- . kemeneri-. kemmener-. -rekenskaper. -regenskaper. -renskaper),","*kämmenära tidh","kemmenera- )","*kämmenära upbyrdh","kemmenera- . ","kemmanera- . ","-vpbördh )","*kämmenära utgipt","*kämmenära villa","kemmenere- )","*kämmenärs fridher","kemeners fred )"]},{"a":"kämmenäri","b":"nn","c":"","d":["utövande el. förvaltning av) kämnärsämbete. Skotteb 29, 41, 45 (1460-61). ib 115, 118 (1462-63). tha bliffuer tyle xiiij öre til akter in all aff sina kämenerij ib 404 (1465-66, Kämn). Stock Skb 302 (1524, Skip) ."],"e":[]},{"a":"kämmere","b":"nn","c":"","d":["skattmästare, kamrer, kämnär. " röpeka jtem iij öre kämmera " ATb 1: 32 ( 1455) . "],"e":["*kämmera räkinskaper","kemere renskaper )"]},{"a":"kämmere","b":"nn","c":"","d":["skattmästare, kamrer. " inom ett skrå. ey magh wärkmestara äller kämmera for noghon lofwa then som kompanith windher " SO 23 ."],"e":["kämmera )"]},{"a":"kämmeri","b":"nn","c":"","d":[" = kämmenräri. STb 1: 7 (1475). the pantta, som the hado faath i sith kiämmeri fore stadzsins zaköre ib 17 ( 1475) . ib 212 ( 1579) . 247 (1480), 2: 443 (1490), 3: 58 (1492). anders helsingh aff sit kemmerij til achters lxij march Stock Skb 289 (omkr. 1490, Skip) o. s. v."],"e":["kem(m)eri(j) . kemmerie, kiämmeri STb 1: 17 (1475)), "]},{"a":"kämmermästare","b":"nn","c":"","d":["kammartjenare. " the kämmermästara äru ey frie the kärdho . . . at the matto ey finna the klädhe konugin skulde dragha op a " Fr 2614 . Jfr kamar-, kamara-mästare."],"e":[]},{"a":"kämpa","b":"nn","c":"","d":["kämpe. " äre the wist two kämpor (kappar) " Di 90 . Jfr kämpe."],"e":[]},{"a":"kämpas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. slås, strida. at strida oc kämpas mote israels almogha MB 2: 134 . ib 135 . Jfr kampa."],"e":[]},{"a":"kämpe","b":"nn","c":"","d":["kämpe, stridsman. - jtte. knwng philimenis som war ganska stor och groff j syn waxt som en kämpe ellir jätthe Troj 102 . "],"e":["*kämpa stridh","kämppa- )"]},{"a":"kämpe","b":"nn","c":"","d":["kämpe, stridsman. " sagþe han liggia när androm sigharlösom kiämpom " Bu 128 . starkir kämpe skal fromlica stridha oc mykyt lidha Bo 18 . starkir som kämpe Bir 2: 44. Bo 16, 31, 83, 137, 246 . MB 1: 318 . Bir 1: 51, 52, 167, 200, 3: 407, 408. GO 86, 729 . Fl 1783 . Iv 28, 94 . Al 2824 . ST 2 . Di 74 . - (?) i ortnamn. kempaboll SD 2: 561 ( 1309) . - Jfr hytto-, strids-kämpe, äfvensom kämpa. "],"e":["kiämpe )","kämpa bok , "]},{"a":"kämpe","b":"nn","c":"","d":["strid, kamp. " agon onis stridh ok kämpe " GU C 20 s. 12 . - wndra thäsin kämpin (duellum; fel för kampin?) ok j honom thän almännelika, som j honom wndhirstars SpV 574 ."],"e":[]},{"a":"kämpning","b":"nn","c":"","d":["kamp. JMPs 351."],"e":[]},{"a":"käms","b":"","c":"","d":[" f? famn full, fång (hö). Se Sdw 2: 1346."],"e":[]},{"a":"käms","b":"nn","c":"","d":[" ? 3 kämser hö BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"e":["kämser ) , "]},{"a":"känna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta veta el. känna, visa, undervisa lära. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. hon kan minnas huat henne wardher lärt ok känt MP 4: 75 . . . . kenna them nokot thet the skula gudhi medh tyäna, som är pater nsoter ib 5: 98 . - med dat. (ack.) och inf. utan el. med at. . . . enum okirkarl, huilkin som haffde twa synir, then ene sonynom kende han okra MP 5: 127 . - med dat. och följ. sats i torghin fra honum (ɔ min son) maalith oc känden honum thz hanskullle dräpa mina husfrw Prosadikter (Sju vise m) 146 . 2) känna, igenkänna. med ack. . . . ä thäs mere jak ökäs at kennä mik sielfuän J Buddes b 159 . " jak menar at thz (ɔ lambit, Lat. agnus) sigx aff agnoscendo, thz är kännaskolande " SpV 204 . - med utelämnat objekt. thz war han for hwlkom han mysthe syn fånga oc kände görliga oppa syn wakn oc plåttha Troj 130 . - med prep. til. känna till. tha mogen i vthe kere venner at vi kennom inthet til lthen clärk ey eller vithum om hans vixle lärdom HSH 17: 167 (1523? Brask). 3) veta, känna. - i förbindelse med giva. jak giffwer edher känna hwath mik synes wara til rolek PMBref 325 ( 1516) .","4) känna, förnimma, märka. . . . en fulan ok illa luktandhe athol . . . ok jnghin githir känth medh synom näsom MP 5: 187 . " kenna och hanna mädh handom och allom limom " SkrtUppb 161 . apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka thz samma . . . thz samma kännandis ällir menandis, enkte mädhir kiff ällir trätto SpV 456 . 5) erkänna, kan oc nakar man föra orþ for oss, som varom son aganga oc missämiä ma af koma . . . þa scal efte þolike säga äncti gioras för än þän som saght hafuer forikomber i bäggiäs varä närwaru oc hafuer sin orþ kient Rydberg Tr 2: 247 ( 1357) .","6) hava (köttsligt) umgänge med. thänna qwinnor kände män, haffwande samblandh mz them for the ensampna sak, at thera släkthir skuldo wtluidhs SpV 164 . 7=) tillerkänna, tillägna, tillägga. - ägna, helga. - Se Sdw 2: 1255. - beskylla, tillvita. . . . at pancermakere drengen viderkendes, ath han skyller hanom intet ok sade, ath han hade kent vilth, och bad hanom giffue sigh tet til, at han hade vith[net] hanom tet orettelige STb 3: 175 (1494).","jak är wäl kiändher medh honom STb 1: 397 ( 1482) . MP 4: 114 . tha sporde the mych til omjach war kändh medh ider GPM 2: 18 ( 1506) . - bekant, förtrogen (och därför gynnad). nw tykkir os (ɔ drottning Filippa) at andre äru bätir kände mädh idher (ɔ klosterfolket i Vadstena) än waar nadoghe härra ellir wi Nio handl rör Vkl 227 ."],"e":["kenna . ","kiänna . ","-ir . ","-de . ","-der . ","känz Gadolin Pants Bil 275 ( 1378) . ","kenndes ATb 1: 7 ( 1452) . ","kiendes STb 1: 23 (1475)),","känna sik , 2) = känna 4. epter hon sigh jngen lyffs waaningk kenne kunne STb 4: 84 ( 1505) . - refl. kännas, 7) kännas vidher sik, känna sig själv, ändra sitt sinne, bättra sig. han kändis widh sik sielwan, oc grät sina syndir Hel män 229 . 8) känna, betänka, förstå, inse, märka. th at jak kännis ey hafwa thiänt thik som jak skuldhe SvB 320 (börj. av 1500-t.). (möjl. att föra till 10). 9) erkänna, erkänna ss riktig, erkänna ss sin. med prep. vidher. jac eriker fornempde kännis opernbarlika widher alla thässä dakthingan, som thättä breff wtuisar FMU 1: 383 ( 1381) . 10) erkänna, bekänna. vi magnus . . . kännoms mäd thesso . . . breue os haua til dömpth hustru ingridhi . . . een haluan attungh iordh SD 6: 343 ( 1352) . . . . ad jak erlend matisson kännis meth thetta mit opna bref hawa wnt min son rona ij waxtorp soghn wt ad sätia meth sith goz ij syn fängilse Gadolin Pants Bil 266 ( 1356) . ib 275 ( 1378) . ATb 1: 7 ( 1452) . " kiendes hustrv birgitta . . . ath synnedagx almosan hauer inne i hanis ottes hws aarliga rentta ij (2) marck peninga " STb 1: 23 ( 1475) . giffue förnämpde hustru eline swa mykit han kännis at ware henne skyldig Uppl Lagmansdomb 8 ( 1490) . - giva till känna. kendes her johannis arnaldi . . . ath han myste xxvj (26) stycke gyllena STb 1: 23 (1475). - medgiva, tillstå. ljjak star tilkännandis (fateor), enghom . . . wara loflikit ällir höfflikit at liffwa widher enkannelikin lagh SpV 445 . 12) göra anspråk (på), tillägna sig. med prep. vidher. tha kendis jak widh beggis thera (ɔ ett par tjuvars) jordh FMU 4: 91 (omkr. 1455). nw meden jngen aff thöm (ɔ de närmast arvsberättigade) jgen är, tha kennes the wijdh sith arff ok wele jngelunde tet ghaa lata j bck arff STb 4: 28 ( 1504) . ","känna at , känna efter MP 4: 4 . " takes oc kännes ath wm thee (ɔ gässen) haffwa äg PMskr 264. "","*känna til , känna efter. tha bewaris hönorna j stallenom, och kennes til lmädh handenne när the wilya werpa PMSkr 261 . Jfr tilkänna. - Jfr aterä, be-, fore-, ful-, til-, tör-, vidher-känna, ävensom akännas samt bäter-, ödh-känder."]},{"a":"känna","b":"nn","c":"","d":["Jfr viþerkänna."],"e":[]},{"a":"känna","b":"","c":"","d":[" L. ","1) låta veta el. känna, visa, undervisa, lära. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. greuen . . . baþ þöm känna sik sin trol dom Bu 514 . " þe þu kände goþ siþi ok raþ (dativen ligger här i det framför þu underförstådda rel. pron.) " ib 77 . kännin thöm väghin til himerikis Bo 239 . tera barnom känna medh ordom ok åthäuom dygdh ok snille KS 53 (133, 57) . Bu 521 . KS 15 (35, 16) . Fr 243, 2891 . Iv 1220, 5058 . Al 1238, 2089 . RK 2: 5639 . VKR VI IX . Su 424 . Lg 90 . " kände hänne book (lärde henne läsa) " KL 299 . SD NS 1: 628 ( 1407) . " kän wlff pater noster " GO 969, 1082 . - pass. thz them war til örlöghx känt Al 4508 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och inf. utan el. med at. kände tomas folke . . . älska kirkio heþra präste ok sökia prädican Bu 187 . känner nödh nakne kono spinna Al 2920 . Bil 164 . Bir 3: 76. Ber 127 . " han kände sik wara mykith froom " Al 452 . han kände sik springa ok kasta steen ib 453 . ib 6435 . math kännir man tala GO 254 . ib 825 . " the skulle kenna hanum at smida " Di 42 . " swa kände os war mästare at löna wäl jlum " Lg 104 . " kän mik at älska thik " Bir 1: 366. nödh kännir nakoth kona at spinna GO 569 . ib 548. MB 1: 162, 259 . Bir 1: 355, 3: 73. - med dat. och följ. sats. kände . . . aristoteles . . . alexandro kununge, at han skulde sik göma i allom sinom åthäuom, at han skulde änkte thet göra han wiste gudhi å mot wara KS 14 (34, 15) . " them wil iak känna hwath iak weet " Al 5975 . - med ack. höxste mästarin som dygdhemar skulle framledhis känna Bo 29 . Bu 138 . Bir 1: 101, 318, 3: 366 . - med inf. utan el. med at. eigh kände min mästare sua for sma väruldena Bu 152 . the känna (docent) at rädhas rättelika. älska millelika astunda hymerikis thingh sniellelika Bir 1: 243. - med prep. af ther af allo kännir (docens de omnibus) Bo 118 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). wordho mästara oc kändo folkeno MB 1: 394 . at känna os ok lära Gr 320 . ib 317 . LfK 195 . " badh then mästara känna them badha " Fl 137 . - pass. opersonl. sagdhe som honum var känt Pa 16 . - abs. var herra ihesus sat ok kände i eno huse Bo 68 . " byriadhe förra göra än känna " ib 31 . ","2) känna, igenkänna. " med ack. jac kiänner (novi) diäfla lund " Bil 164 . " sa ok kände gamblan karl " Bu 156 . Iv 3461, 3463, 5174, 5177 . ST 375, 406 . Di 34 . " mattw kenna hanum ther vpa " ib 92 . ib 272. näplica kan oc nw munkin kännas af sinom klädhebonadh Bir 2: 70. uant var at känna en for anna (känna el. skilja den ene från den andre) Bu 193 . þe kändo eigh christum firi iacobum. sua vore þe like ib. Bil 211 . KL 318 . ST (Cod. Asc.) 558 (jfr s. 459). Di 131 . " ey kenner han the far til himerikis löna (känner så att han gifver himmelsk lön) " MP 1: 136 . tolka kenner var herra ey thil godha löna ib. - med ack. med inf. känne iak (cognosco) the farin wara min Bir 1: 357 . - med prep. til. the känna alzänkte til (igenkänna) honum MB 1: 240 . ST 376, 406 . " han ey stort til hans kände (kände till honom) " Iv 2082 . ","3) veta, känna. i bedyranden. känne gudh BSH 5: 217 ( 1507) . thet skal gudh kenne ib 292 (1508?). - i förbindelse med giva och föregånget af at, til el. i (jfr Mnt. to kennende geven äfvensom to kenne geven). pa thet at han scal ath k[ennä] gywä eder, hwru thet hawer segh medh wor keresthe nadhygä herrä BSH 4: 249 ( 1500) . " hwadh som han wordher eder til kennä gywyndes " ib. " i känne giffua ok opinbarlica förclara ib 282 (1501). "","4) känna, förnimma, märka. med ack. kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom Bu 14 . Bil 53 . sagho suenen . . . eghte brinna älla men af elde känna Bu 22 . siin eghin saar han äkke kännä Iv 3457 . " söta lockt kiende folk " Bil 274 . " engin thäff kiände han " ib 785 . kändo the kötzsins giri ok lusta Bir 1: 77. kändo (experiebantur) mörkir ok tho ey pino ib 243 . skal han känna mina rädhelicka rätuiso ib 3: 53 . ib 1: 64 . wm . . . han känner sik mins anda inskiwtilse närwaru (ubi . . . attactum spiritus mei solitum sibi adesse senserit) ib 4: 115 . " kenner tu ey ath eldhen bränner tik " Di 286 . - med prep. til. än han kände nakath til (hade känning el. känsla af) sin likama mädhan han soff MB 1: 90 . han . . . änkte vätta til armin kände (hade ingen känsla af el. i armen) Iv 4530 . " ther kände aldrian inte til " Di 286 . Lg 3: 667 . hon kände enkte til siin (quasi insensibilis facta) Bo 204 . " tha han kende til sik sielff igen ((åter kom till sig, återfick sin sans) " Va 25 . - känna sig, befinna sig. strax kände iac bätre Lg 3: 378 . ","5) erkänna. " the honum för sin herre kände " RK 3: (sista forts.) 4938 .","6) hafva (köttsligt) umgäne med. holga quinno han ta kötlika kennir LB 3: 48 . ","7) tillerkänna, tillegna, tillägga. med dat. och ack. hwi eghna thu thik ok känne thik the thingh som ey äru thin Bir 1: 357. hwariom lime sin gudh känna Al 6748 . " wi liffwom ey swa i wärldinne thenna thz wi os hona ewerdhelika känna " ib 7218 . " alexandri nampn är mik ey känd antigonus swa är iak nämpd " ib 8263 . - egna, helga. tholika gudha som iak haffwer nämpt i haffwin them idhart liffwerne känt Al 6900 . - tillägga, tillskrifva. han kännir mik thz han hafuer giört Iv 5196 . - beskylla för, tillvita, göra påstående om (något) emot (någon). huath hafua the idher at känna Iv 2661 . ib 2723. them som gäld kännis MEG (red. B) 60 . ","8) döma? gudh läte mik för a bale bränna än nakar skuli thz a mik känna (ådöma mig?) at thu skulde een päning fa Iv 4866 . (känna för hänna ST 144 .) part. pret. känder, ","1) känd, bekant, beryktad. ther warder tw wäll känder aff Di 92 . thry hundradha riddara mz ära känd Fr 1616 . ","2) känd, bekant, som har bekantskap. han war wäl mz alexandro känder Al 9996 . ","1) recipr. känna hvarandra. om the kennäs inbyrdes Pa (Tung) 34 . ","2) igenkänna. " med prep. viþer. petrus . . . kändis vidh paulum " Bil 117 . " kändis vidh han a röstinne " Bo 226 . Su 411, 412 . ","3) kännas (vid). med prep. viþer. förste winin är thässa hems äghor som ey kennas lenger widh mannin en han skal for gudhz dom Bil 615 . ","4) gifva sig till känna (för). med prep. viþer. " wildu the thre brödher kiännas widh sin fadher (vellent in eum irruere et rem aperire) " Bil 353 .","5) känna, lära känna. med prep. viþer. kännas widh (cognoscere) them, hanum matte ensamin sigher gifua Bil 234 . - lära känna, varda bekant (med). med prep. viþer. kennas wid fränder sinä Di 91 . " iak wil ey läggia landin ödhe, för än thu kännis widh landin " MB 1: 342 . ","6) känna, förnimma, uppfatta. med prep. viþer. enskyns wit hawer mannin, oc annor diwr. at kännas widh nawarande thing, swa som mz örom oc öghom, oc androm fäm wita andbudhum MB 1: 81 . ","7) kännas viþer sik, känna sig, med afseende på sig känna. war herra later stundom godha män falla i synd, the til at the . . . kännas widh sik, at the waro för godhe, ey aff sinne dygdh, vtan aff gudz nadhom MB 1: 444 . " tha matte hwar man kännas widh sik, at han hafdhe änga tröst aff sino enradhe " ib 454 . - känna sig själf, gå till sig själf, ändra sitt sinne, bättra sig, omvända sig. at han (ɔ: mannen) matte kännas widh sik, oc bedhas aff gudhi nadher MB 1: 444 . " gaff them himerikis waan, sidhan the kändos widh sik " ib 15 . " at the kännins vidhir sik (cognoscant se) j sorghinne mädhan the glömdo sik j glädhinne " Bir 2: 211. iudha kändis ey än widher sik (converterentur) Bil 312 . " som umuändas ok kännas vidher sik (convertentur ad cor) " Su 415 . MB 1: 297 . St 98. ","8) känna, betänka, förstå, inse, märka. domaren kändes sik i allom lutom vara wnnen Bu 511 . " kändis huart han komin var " Fr 853 . ib 111 . med prep. viþer. þa kändes domaren viþ guþlekt vald ok varra fru naþer Bu 31 . ib 145 . " nar ki kännoms swa vidhir (cognoscentes) vara ysäld " Bo 11 . kändos the widher thz propheta hafdho spaat Lg 34 . ","9) med prep. viþer. " giwer iak fulla makt förnämpnda mattise ath kännas widh thässen forscrefna godhz " SD NS 1: 51 ( 1401) . " sua länge han älla hans arfua koma igen oc kännas widh sit " ib 425 ( 1405) . ib 2: 227 (1409, i vidim. fr. 1413) . " haffwer bispen kendz widh röne " BSH 5: 541 ( 1514?) . ","1) recipr. " igenkänna hvarandra. ij thän sama riidh vi kändoms vidh " Iv 5185 . ","2) känna, betänka, förstå, inse, märka. kändis ey vidh sik dödhelikan Bil 112 . " kändes viþ sik vara döp[l]ekan " Bu 62 . " at han skulle aminnas oc kännas widh at han ware dödhliker aff sinne natwro " MB 1: 129 . alle kändis wäl widh at sanctus marchus war inbyrdhis jnnan thera fylghe Bil 251 . Fl 237 . Iv 929, 3817, 5323, 5677 . Fr 1040 . MB 2: 395 . ","3) erkänna, tillstå. " känz widh han wara miskwnsaman och thik syndogha, han sannan och thik liwghara " Ber 169 . - med gen. wi . . . kännoms thäs widher MB 1: 245 . Iv 1421 . ","4) medgifva, lofva. om ij thz siälfue kännis vidher Iv 4620 .","5) påstå, förklara. med gen. thäs kännis iak vidher Iv 5536 . - Jfr viþer kännas. - Jfr af-, be-, rät-, san-, tör-, ut-känna, äfvensom o-, ödh-känder."],"e":["kiänna . ","käna Lg 3: 667 . ","-ir , ","-der","kän ) v. ","känna sik , veta till sig, hafva medvetande. näplica kände hon sik fore sorgh ok bruna oc brändagha Bo 25 . - Jfr känna 1, 7. - refl. kännas, ","känna at , känna efter. hol . . . gönom hwilkith the jnstinga handena oc känna aath wm oghnen är ekke förmykith hether LB 9: 112 . ","känna sik til , tillegna sig. han wille meer kenna sig till än honom borde BtFH 1: 115 ( 1464) . ","kännas viþer , "]},{"a":"känna","b":"nn","c":"","d":["kännedom, kunskap. " the . . . drogho oc lokkadho syndara til lgudz känno " Mecht 176 . altidh var hon j bönom. oc gudz lagha känno SkrtUppb 408 . hwar thu . . . haffwer smakat gudz ordha känno (cognitionem), j andhelikom omfämpnilsom SpV 66 . ib 204, 229. thy at j hans (ɔ Christi) asyn j hans guddoms känno (agnitione), är himlanna rike ib 281 . ib 292, 474. sannelika scrifftinna känna (notitia) är adams biltlagdoms lykta ib 497 . ib 500, 513, 515, 546 . Jfr vidherkänna."],"e":[]},{"a":"kännan","b":"nn","c":"","d":[" = känna. SpV 423 . sapicencia . . . är wisdomen, är äwärdelika thinganna wndhirstandelika kännan (cognitio) ib 521 ."],"e":[]},{"a":"kännan","b":"nn","c":"","d":["Jfr vidherkännan."],"e":[]},{"a":"kännare","b":"nn","c":"","d":["läare. " en falskir kännare är swasom twä äggiat swärdh " Hel män 108 ."],"e":[]},{"a":"kännare","b":"nn","c":"","d":["lärare. " mestara och kennara " PK 219 . Jfr bekännare."],"e":[]},{"a":"känne","b":"","c":"","d":[" aldra wärdhogasta jomfru, som j hwantidh war redhobboen, at anama gudz nadh ok aldrigh känne (för hänne) fran thik hindradhe SvB 234 (mot slutet av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"känne","b":"nn","c":"","d":["kännedom. " hans känne (kännedom om honom) vilde iak gerna hafua (d. v. s. ville gärna veta hvem han är) " Fr 1186 ."],"e":[]},{"a":"kännedomber","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) lärdom, kunskap. " jsagoga . . . lärdom oc indhledhningh i kännedom " GU C 20 (hand 2) s. 46. thin signadha thungha som¬ kändhe judhom thiin helga ordh. oc rättan kännädhom SvB 84 (senare h. av 1400-t.). "],"e":["kännädhom SvB 84 (senare h. av 1400-t.) ), ","*kännedoms stol , "]},{"a":"kännedomber","b":"nn","c":"","d":["1) undervisning, lärdom, lära, predikan, tal, ord. allo lekfolke tel cristeleken kännedom Bu 3 . som hans kännedome lyddo ib 151 . ib 153, 186 . Bil 393, 565 . KL 155, 162 o. s. v. MB 1: 210, 211, 410 . Bo 132 . Bir 1: 100, 311, 2: 32, 99, 3: 130 . " fore kännedoms skuld (för att visa el. lära), at mannin skulle stundom ensamen wara " MB 1: 85 . " kännedombir oc lärilse " MP 2: 101 . " thz war hans ordh j hans kännedom scrifuat " Bil 368 . " diktade dagh ok nath gudlikis kiennedoms bökir ib 649. tha ther läsis oc siwngx thera kännedomber " MB 1: 264 . " hwilkin som mik älska han skal göma min kännedom (sermonem) " Ber 41 . hällax kännedoms (admonitionis) ordh ib 1 . " manna som är gudhlix kännedoms (verbi) koster " ib 24 . " i wars kännedoms (narrationis) vphoue " KL 181 . " aff thera stora ära . . . läs thu nogh faghra kännedoma " LfK 75 . ","2) lärdom, kunskap. jeronimus scrifuar han höght flugha j kännedom ifwi alla mästara som örn jfwi alla fughla Bil 650 . ib 341 . " sändebudi mannum til helsu kiännadom ib 355 (på dessa tre ställen kan dock ordet möjligen föras till 1). ""],"e":["kännedoomber: -doom MB 1: 210 . ","kiännedomber Bil 393 ; ","-dom ib 341 ; KL 162 . kiennedomber. ","kiännadomber: -dom Bil 355 . ","kiändombir KL 155 ), ","kännedoms ordh , "]},{"a":"kännefaþir","b":"nn","c":"","d":["lärare. " sagþo þolikan man myclan oc mildan ok goþan kännefaþur eigh vara värþan dö for goþär[r]niga " Bu 141 . " aldra manna mästare oc kännefadhir (magister et doctor) " Bir 2: 45. ther varo samansankadhe pharisei oc mange laghanna kännefädhir Bo 68 . KL 155, 177 . Bil 380, 393 . MB 1: 496 . KS 53 (133, 57) . MP 1: 51, 56 . Bir 1: 97, 141, 2: 77, 141, 3: 150, 451, 4: 23. VKR 69 . Al 3907 ."],"e":["kiännefadher (ack.) Bil 380 ; ","-fädhir KL 155 . ","kiännafadhir: -fadhurs Bil 393 ), "]},{"a":"kännelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr okännelika."],"e":[]},{"a":"kännelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr vidherkännelika."],"e":[]},{"a":"känneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) igenkänlig. " tedhe han sik kännelikan " Bil 245 . Iv 2142 . ","2) känslig. " siälinna krafte äru starkare oc kännelikare (sensibiliores) til kännaskolande oc thola skolande ont älla got än kropsins krafte " Bir 4: (Dikt) 262. - Jfr bekänneliker."],"e":["kännirlik Iv 2142 ),"]},{"a":"känneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr be-, o-känneliker."],"e":[]},{"a":"kännepilter","b":"nn","c":"","d":["lärjunge, lärling. " ey skal swennen vara ofwer härran ok ey kännepilten ofwer mästaran " Ber 246 . SO 16 ."],"e":["känna- SO 16 ),"]},{"a":"kännespaker","b":"av","c":"adj.","d":["kännaspak, i besittning af förmågan att lätt igenkänna. Bo 119 ."],"e":[]},{"a":"kännespan","b":"nn","c":"","d":[" ? exempel, föredöme. at thz ey draghis til högfärdogha människor känne spaan (exemplum) hwilkit guddomsins makt haffwir for besynderlika saak tilstaat Bir 4: 79."],"e":["-spaan )"]},{"a":"kännespan","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1255."],"e":[]},{"a":"kännesven","b":"nn","c":"","d":["lärjunge. JMps 522."],"e":["kännäswän )"]},{"a":"kännesven","b":"nn","c":"","d":["lärjunge. " känne svena petri ok pauli " Bu 129 . ib 99, 140, 208 . Bil 106, 247 . MB 1: 75, 309, 443, 469 . KL 142, 146 o. s. v. MP 1: 3 10 o. s. v. Bir 2: 106, 115, 116, 3: 58, 92, 451, 4: 48, 138, 151 . VKR 70 . Ber 127 . Su 3 o. s. v. MB 2: 377, 392, 411 . LfK 20, 195 ."],"e":["kiänne swen: -swenom Kl 146. kännaswen Bil 247 . ","kennaswen: -swena MP 1: 3 . ","kännosuen: -suenom Bir 3: 58), "]},{"a":"kännika","b":"nn","c":"","d":[" (mindre) kanna. jtem ij keniker jtem iij kannor FMU 4: 95 (omkr. 1455)."],"e":["keniker ) , "]},{"a":"kännilse","b":"nn","c":"","d":["och n. 2) kännedom, bekantskap, kunskap. han haffuer giffuith tik naadh ok sina kännilsä Saml 6: 164 . cognicio sui, thät är hafwa sina eghna kännilse SkrtUppb 118 . JMÖ 142, 152 . " jak haffwer alla konsta oplysilse oc kännilse JMPs 33. Jfr be-, vidher-kännilse. ""],"e":[]},{"a":"kännilse","b":"nn","c":"","d":["1) känsel, känsla. " potencia sensitiua kennilsens eller vnderstandelsens krafft " LfK 274 . ","2) kännedom, bekantskap, kunskap. paradiis är . . . langt fra manna byghning oc kännilse MB 1: 124 . ","3) kännetecken. " thz tridhia känsins kännilse är aff hitanom " LB 3: 178 . ib 179 . - Jfr be-, vidherkännilse."],"e":[]},{"a":"känning","b":"nn","c":"","d":["1) igenkännande. togho the känningh vidh twngomaledh aff enom vnghom man (agnoscentes voctem adolescentis) MB 2: 126 . ","2) känsel. " i . . . hannan älla känningh " MP 2: 230 . " hafua ena kennyngh tha thöm görs ylla " LfK 274 . - Jfr vidherkänning."],"e":["kennyngh )"]},{"a":"känning","b":"nn","c":"","d":["3) kännedom, bekantskap, kunskap. " rättfärdogh gudz tro, hon är wihdirgangha ok kennyngh thess helgha trefallegheth " MP 5: 208 . " hwa idkelika hafuir edh i munne i honum är litin gudz kärlekir ok känning " Hel män 189 . sender jak honom nu til eder ath han skal gyffwa eder thed i känning GpM 2: 350 (1509). - Jfr be-, land-, vidher-känning."],"e":["kennyngh )"]},{"a":"kännirska","b":"nn","c":"","d":["lärarinna. tholomodhsens kännrirska Su 442 ."],"e":[]},{"a":"kännirska","b":"nn","c":"","d":["lärarinna. SpV 160 ."],"e":[]},{"a":"känsla","b":"nn","c":"","d":["1)kännedom, kunskap. scribe oc pharisei, som waro clokasth j laghen oc bästh lärdhe j the hälga script, fforo wille j gudz käntzslo oc wordho alzstingx blindhe gio[r]dhe JMPs 510. ib 521 . " wil ljac nagod giffwa eder tiil mynne oc kändzslo " Troj 57 . 2) bibringande av kunskap, undervsning. . . . ath jac (ɔ: Medea) som okwnnog är mz tiig (ɔ Jason) dyrffwas nagod tala eller jac mz nagra ohöffwiska akt skyndar meg tiill tyn kändzslo (ad tui notitiam) Trom 12. - Jfr vinskaps känsla."],"e":["kändzsla . ","käntzsla )"]},{"a":"känsla","b":"nn","c":"","d":["kännedom, kunskap. " komma til guddomsins känzslo ällar kynzskap " Su 23 . Jfr vidherkänsla. "],"e":["känzsla )"]},{"a":"käppas","b":"vb","c":"v.","d":["refl.","1) kappas, tävla. " isti currunt certatim the keppäs til ad löphe " GU C 20 s. 101 . 2) kiva, tvista. altercare . . . vel alercari . . . käppas ok kiffua GU C 20 s. 17 ."],"e":["keppäs )"]},{"a":"käppe","b":"","c":"","d":[" subst. ett slags hake. infantem . . . cunis aqua repletis inherentem cum vnco, qui käpe (fel för käxe?) dicitur, attraxit Scr. rer. svec. III 2: 277."],"e":[]},{"a":"käpper","b":"nn","c":"","d":["käpp, stav. " hon tykkis sik stydia widh en käpp aff rör " MP 4: 146 . Jfr gango-, hirdha-, rö-, rör-, skuru-, thvär-käpper."],"e":[]},{"a":"käpper","b":"nn","c":"","d":["käpp, staf. " skal thw haua käp j handom for fingirgul " Bir 3: 334. käppen älla stafwen Su 426 . ena ondha husfru maa man bäter näffsa mz skiup än mz käpp Ber 290 . KL 215, 216, 217, 249, 365 . Al 693 . Ber 234 . RK 3: 3221 . " ginghe till vpsale meth hwide käppä " BSH 5: 484 ( 1511) . - ss värdighetstecken tillkommande en marsk. konungen fik hanom en hwiten kep oc marskens ämbite ther mz RK 2: 1867 . ib 1853, 1856 . - Jfr gango-, slipostens-, thorn-käpper. "],"e":["kepper: -en RK 2: 1856 . ","käpp . ","käp . ","kep RK 2: 1867 . ","keep ib 1853 . -ar), ","käps hug"]},{"a":"käpsi","b":"","c":"","d":[" , se käfsir."],"e":[]},{"a":"käpter","b":"","c":"","d":[" , se kiäpter."],"e":[]},{"a":"kär","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) kär, älskad. " wor kere höuitzmans her stens breff STb 1: 277 (1480). her bencht smaleninga wor kiere stadz borgemestere " SJ 2: 297 ( 1496) . högboren förste, alder kierste nadugesta herre STb 5: 356 (1522, Kop). - nästan substantivt, vanl. i best. formen pos. el. superl. m. el. f. käre, älskade, älskling. siälen all smältes in til sin käresta (dilectum) Mecht 109 . o mins hiärta käraste, fförsma ey . . . SvB 488 (omkr. 1520). - Jfr hiärta kär."],"e":["ker: -e STb 1: 277 (1480) , 332 (1482). kier: -e SJ 2: 297 ( 1496) . ","lkäraster . ","-aste SvB 488 (omkr. 1520). kärester: -esta Mecht 109 . ","kierster: kierste STb 5: 356 (1522, Kop)),"]},{"a":"kär","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) med prep. af. " han war . . . af gudhi oc hiärskapena oc allom almoghanom myket käär " Lg 3: 343 . - nästan substantivt, vanl. i best. formen pos. el. superl. m. el. f. käre, älskade, älskling. miin hiärta kär Fl 913 . thz var hänna hiärte käre Fr 975 ; se vidare under hiärta. kom atir käre min Bo 93 . " fölghia sinom alra kärasta " ib 92 . ib 74 . Al 10145 . - f. älskarinna, käresta. han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käro (delectum et dilectam) Bo 113 . Fl 1328 . MD (S) 301 . " om han forglömer kärestä sinnä " Iv 1932 . iak bidher thik aldra kärasta miin Al 10152 . " at thu matte hona faa tik til kärasta " Su 12 . ib 18, 20, 21 . - älskade, väninna. m in kära (så kallas Blanzeflor af Klares) Fl 1457 . ","2) älskande, kär (i). med prep. at konur at thrälum kiära Bil 353 . " ysaac han war kärare at esau " MB 1: 208 . Di 68, 165, 205, 221, 296 . Lg 3: 331 . - med prep. til philippus är til henna kär Al 345 . - Jfr ful-, iäm-, o-, of-kär."],"e":["kärre : -e (n.). MD 11 ; -a (n.) Bu 74 . ","kärare Bu 27 . 74, 140; MB 1: 208 . superl. ","käraster: -asta Bo 74, 92, 93 ; Al 10152 ; Su 12, 18, 20, 21 ; ","-astan Bir 1: 379. kiäräster. ","kärester: -esta MB 1: 310 ; ","-estä Iv 1932 . ","kärister: -iste Al 3467, 10145, 10502 ; MB 2: 322 ; ","-ista ib 331 ; MP 1: 39 ),"]},{"a":"kär","b":"","c":"","d":[" , se kiär"],"e":[]},{"a":"kära","b":"vb","c":"v.","d":["1) yttra sorg el. missnöje, klaga, beklaga sig. abs. kunugen kärþo (för kärþe) for sinom frända Bu 187 . Bo 200 . Fl 805 . - klaga, klaga öfver, beklaga sig öfver. med ack. kärþe sina nöþ ok siala vaþa for andree Bu 135 . " moyses kärdhe sin wanda fore waarom herra " MB 1: 321 . Bir 1: 265. Fl 1434 . Iv 2157, 2467, 3586 . RK 2: s. 364. hwar ömdhe ok keredhe sin saar deell BSH 5: 68 ( 1505) . - med sats inledd af at. kärþe at hans dare hafþe andra kärare än hana Bu 27 . Bir 1: 72, 111, 379 . Fl 737 . RK 1: 2735 . " kärdhe fore mik oppa satto tingge, härädzmannom närwarandom oc ahörandom, at hans swära, husfru raghnilla, sysloman, halden i wiby, giordhe eet falst iordha skipte meth henne " SD NS 1: 36 ( 1401) . - med ack. och inf. nero kiärdhe sik dighran scahda vara (giordhan) Bil 105 . - med prep. um. varfrw kärdhe vm at then brast vinit Bo 59 . " ij thofuin ey meer ther om kära " Fr 1369 . Fl 1315 . - med prep. ivir. kärdhe ouer hans nödhä Fr 973 . - med prep. äptir. kärdhe äpter flores alla sinnä, at hon skulle honum aldre finna Fl 908 . - yttra sorg el. saknad öfver, klagaöfver. förlusten af. med ack. uttryckande ett personobj. hon kärdhe han tha swa sara mz gratande beska tara Fr 1409 . ib 2419 . Iv 2073 . ","2) med prep. a åtföljd af personbeteckning samt ack. uttryckande det inre objektet. pass. " hördhe huru lygn a thik kärdhis (mendacia tibi objici) " Bir 4: 134. - med prep. a åtföljd af ett ord betecknande det som anklagelsen gäller el. det hvarpå genom anklagelsen syftas. thera liiff man kärir a Fl 1698 . - med prep. ivir åtföljd af personbeteckning. the sculdo thitt koma at kära owir han KL 171 . - med prep. ivir åtföljd af sakens beteckning. pass. lofuade at ther aldre meer ofuer kiäras skal BSH 1: 166 ( 1376) . - med prep. til åtföljd af personbeteckning. pass. han . . . . som kyäres til SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). - med prep. til åtföljd af en personbeteckning samt ack. uttryckande anklagelsens innehåll. kiärde til henne swa dant mordh Va 35 . " kära mang thing til hans " Bo 192 . RK 1: 2132 . - pass. haffuer min syster giort thz mord, som thz til henne käres Va 7 . - med prep. til åtföljd af personbetckning samt med sats inledd af thät. kärde for oss . . . sten benictsson riddare til esbiorn diekn . . . thet han hafdhe honom aff takit mädh wälde . . . fierdhadelen aff laxa fiskerino i swedh aa BSH 2: 73 ( 1399) . - anställa rättegång. med prep. til åtföljd af personbeteckning. han kärde till påffwall och han wille meer kenna sig till än honom borde BtFH 1: 115 ( 1464, nyare afskr.) . - anställa rättegång (om), väcka tvist (om), göra påstående (om), göra anspråk (på). med sakens betecknng föregången af prep. a (up a). kierþe i vara (konungens) närvaru oppa þessin gozen SD 6: 125 ( 1349) . " kärdo a ät arff " ib NS 1: 31 ( 1401). ib 297 ( 1403) . " kärdhe vppa een attungh jordh " ib 568 ( 1406) . " kärdhe for ws aa satto thinghe niclis swensson wppa ädlaby " ib 386 ( 1404) . - med sakens beteckning föregången af prep. a (up a) samt med sats inledd af at. kärde . . . wppa v öresland jordh i swalistom . . . ath the skullo wara wndhan skatth gangnä SD NS 1: 136 ( 1402) . - med sakens beteckning föregången af prep. til. kärde . . . til en brodhers del SD NS 1: 414 ( 1405) . ib 402 (1405, gammal afskr.), 2: 35 (1408, gammal afskr.). - med sakens beteckning föregången af prep. a (up a) samt med personens beteckning föregång en af prep. til. kerdhe . . . swen kämpa magher . . . tel anbiörna i lööth oppa en ängia tegh SD NS 1: 273 ( 1403) . - med sakens beteckning föregången af prep. um samt med personens beteckning föregången af prep. til. kerde for os pädher i symastom til slaueca wm d!UDDA_TECKEN?: dimidium) marchlandh jordh i täby SD NS 1: 140 ( 1402) . kerdhe hustrv elseby til sancte henric om een fyerdungh i hidhenuaio godz ib 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) . ib 400 ( 1405), 402 (1405, gammal afskr.) o. s. v. - med sakens beteckning föregången af prep. a (pa). kerde thomas möllare pa her gerlagh vm xx laass ängh SD NS 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) . ","1) beklaga sig, klaga. kerde . . . sik syrghiande at han trodhe a christum corsfästan Bil 80 . the . . . kiärdhu sik sarlika widh mariam magdalenam hwi hon lät sin thiänisto man vpskriptadhan döö ib 275 . " kärdho sik mz thässom ordhom " MB 1: 288 . " kärir sik saara " Iv 3681 . MB 1: 256 . Bir 2: 265. Iv 2259, 3621, 3460 . Al 1341, 2506 . RK 2: 4068 . GO 361 . VKR XIX . ST 444 . kärdhe them (beklagade sig) swa iärmirlika Fr 1476 . ","2) framställa anklagelse, göra åtal. kjäre sik at hanum þrughäs SR 35 . " kyäre sik a helghom dagh nästom vpenbarleka for soknämannom oc nagrannom, swq oc a förstä þinge laanz, hundäris äller fyrþäungs " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . "],"e":["kiära: kiärdhe Bil 105 ; ","kiärdhu ib 275 ; ","kiäras BSH 1: 166 ( 1376) . ","kjära: -e SR 35 . ","kyära: -äs SD 5: 377 (1344, nyare afskr.); -es ib 480 (1345, nyare afskr.) . ","-är GO 361 . ","käradhe: -o MP 2: 49 . ","keredhe BSH 5: 68 ( 1505) . ","kärit Di 206 ),","kära sik , ","kära a , anklaga, göra åtal. röstin hörþis kiära a Bir 4: (Avt) 177. Jfr akära, akärande. - Jfr be-, for-, ful-, mote-, til-kära, äfvensom okärþer."]},{"a":"kära","b":"vb","c":"v.","d":["1) yttra sorg el. missnöje, klaga, beklaga sig. Hementari graada sörgha ok kärä Gu C 20 (hand 2) s. 60. thät se tha fore gudhi kärt ath jak ma jnga nader faa MP 4: 123 . 2) klaga, yttra missnöje, anföra beskyllning (mot). jnsimulo . . . käre oc straffa GU C 20 (hand 2) s. 31. - kära, klaga, anklaga (någon för något). med ack. uttryckande det inre objektet och prep. mot följa av personbeteckning. nar thu hördhe thins son(s) owini ropa oc kära fals lwitne moth honom SvB 342 (börj. av 1500-t.). - med ack. uttryckande personobj. pass. thär wast thu . . . kärdher mädh lygn oc falskom witnarom SvB 99 (omkr. 1500). o härra gudh thär wärdhoghadhis . . . for annam, chaypham, pilatum oc herodem ledhas oc meenlös aff falsom witnom käras SvB 102 (omkr. 1500). - med ack. uttryckande anklageslens innehåll. thz war vm eth roff, som for:de jon kärdhe til jönis hokonsson JTb 11 ( 1458) . . . . swo ath hon skal käre syne eghen synder (vid skriftermålet) SkrtUppb 438 . - med prep. til åtföljd av personbeteckning och sarts inledd av at. thässe sato nämpd . . . vm thz ath hans kärdhe til for:da swen, ath han hafdhe woltakit hans hustru JTb 11 ( 1458) . - Jfr af-, be-, fore-, lagh-, pa-, til-kära, ävensom a-, äptir-kärande."],"e":["käre GU C 20 (hand 2) s. 31. kärä ib s. 60 . impf. kärdhe JTB 11 (1458). part. pret. kärdher SVB 99 (omkr. 1500). n. kärt MP 4: 123 ),"]},{"a":"kära","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) klagomål. - anklagelse, käromål. gaff iak thär lasth ok kära oppa innan nat ok aar Arfstv 54 ( 1461) . " han skal fulfölgia ther om sina kära oc väria sik ther fore innan xiij dagha " ATb 1: 266 ( 1467) . "],"e":["käro mal (kero-), ","käro sunnodagher (käre-. kär-. kiere-. -synnodagher. -söndag(h)er), "]},{"a":"kära","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sorg, qval. " mit folk thz är alt ij kära " Fr 806 . " lifua for vtan käre " Iv 1482 . " han frälste ängland aff hardhe kära ib 12. drothninga war thz sore kere " RK 2: 213 . ","2) klagan, knot. vtan meen ok käro (sine querela et offensa) varom vi i bland andra Bo 212 . " gif ey käro j godhwm thingom " Ber 39 . hwilkit han . . . tholde oc vmbar vtan käro Lg 586 . RK 1: (Albr) s. 213 . fore thera kur oc käro MB 1: 402 . ib 404 . ","3) klagomål. " hafwom wij stora och höga käro forstanded " GS 31 ( 1380) . thin kära är min kära Bir 1: 73. ib 218 . " the haua en deels then sama kera " RK 2: 243 (kan äfven föras til 1 el. 2). - anklagelse, käromål. jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild Sd 5: 376 (1344, nyare afskr.). för olaga kiäru BtFH 1: 78 ( 1482, nyare afskr.) . ib 115 (1464, nyare afskr.). vthan the seen wider nampn til tingz stämpde, sakum eller kärom att swara GS 31 ( 1380) . " findhir diäfwlin ängo kära (för änga käro) moth oss " MP 1: 5 . " aff rädhelike käro oc dom owir ena siäl " Bir 2: 11. ib 189 . " til marsken han stora kära lagde " RK 2: 6926 . " thz är thil hans war höxte käre " MD 14 . " hwem käran gaar op a " Fl 1704 . ib (Cod. C) 1693, (Cod. B, C) 1696. "],"e":["kiära )","käro fulder","kärofullir )","käro mal","kiärumaal SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","käramal: -malom MB 2: 323 . ","käremal Su 121, 123 ; ","-malin Bir 2: 189; -malom Su 349 . ","käremaal MB 2: 253, 388 ; Su 121 ), ","käro sunnodagher","käro sunnedhager . ","käresöndager )"]},{"a":"käralde","b":"nn","c":"","d":["Jfr träkäralde."],"e":[]},{"a":"käran","b":"nn","c":"","d":["käromål. " delatura . . . käran oc forradilse ok bakmal " GU C 20 s. 171 . Jfr akäran."],"e":[]},{"a":"käran","b":"nn","c":"","d":["Jfr akäran."],"e":[]},{"a":"kärande","b":"nn","c":"","d":["Jfr akärande."],"e":[]},{"a":"kärare","b":"nn","c":"","d":["anklagare, åklagare. " actor görare wärna[re] formyndare ok kärare " GU C 20 s. 7 . delator . . . kärare ok vppenbarare ib. s. 171."],"e":[]},{"a":"kärare","b":"nn","c":"","d":["åklagare? falska kärara (vittnen?) the sik reddo ST 171 . Jfr akärare."],"e":[]},{"a":"käreliker","b":"av","c":"adj.","d":["anklagande. skal thät (ɔ skriftermålet) vare accusans kärelict swo ath hon skla käre syne eghen synder SkrtUppb 438 ."],"e":[]},{"a":"kärkomin","b":"av","c":"adj.","d":["kärkommen. " the spurdho clementem hwat quinna thz ware som hanum swa kärcomin är " Bil 351 ."],"e":[]},{"a":"kärlband","b":"","c":"","d":[" (FMU 4: 340 (1470, avskrift), = korelband."],"e":[]},{"a":"kärleker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kärlek, tillgifvenhet. " " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 375 (1344, nyare afskr.), 378, 478 (1345, nyare afskr.). BtFH 1: 455 ( 1362) . aff mere kiärlek Bil 264 . " mz brännande gudhlikum kärlek ib 265. trea äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe . . . thet är hop tro ok kärleker " KS 18 (45, 19) . fyre kärleka (caritates) finnas Bir 1: 386. kärleker (caritas) är älskelikhet (dilectio) mz hwilke gudh älskas for sik Ber 15 . " wtan kärlexens älskogha (amore caritatis) ib 17. mz kärlex älskelikhet (cum amore et dilectione) ib 42. medh fullom godhwilia ok kärlek " KS 37 (98, 40) . " effter marskens kärlig gaa " RK 2: 5859 . " all gönst oc kerlig iag honum betedde " ib 3: (sista forts.) 5170 . for then godha vilia ok kärlik edher värdoghet haffdhe til honum FM 687 ( 1517) . mz kärlekom (för kärlek?) bönom oc komaskolandom ämbite wmwändo (caritate, precibus, et mutatione officorum futurorum) Bir 4: 79 . " j them är . . . ängin siäla kärlekir (animarum caritas; kärlekt till själar) " ib 1: 227 . " göri thz for hans mästa kärlek (propter maximam caritatem ejus) ib 296. gudz oc jämkristens kärlek " Lg 823 . thz teknar kärlek til (caritatem ad) gudh ok jamcristin Bir 3: 131.","2) kärlek, älskog, könsdrift. " rwta äthin aff manne minsker i honom sköran lusta, ok quinonne tha ökir hon kärlighin " LB 3: 66 . ","3) endrägt, öfverenskommelse. " wy beltarana j stokholme warom affuir ena mz warom swenom . . . mz ena sämia ok enom kerlek " SO 5 . ","4) samtycke, medgifvande? myn samthykkia ok kerlek ok gothuili er tel komyn ath clostridh skal thet sama forscrefna gotz behalla SD NS 2: 117 ( 1409) . - Jfr hor-, väruds-kärleker, äfvensom kärlikhet."],"e":["kiärleker: -lek Bil 264 ; BtFH 1: 455 ( 1362) . ","kyärleker: -lek SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","kärleeker: -leek KL 182 . kärleech (ack.) SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . kärlik (ack.) FM 687 ( 1517) . ","kerlegh MD 65 . ","kärligh: -lighin (ack.) LB 3: 66 . kärlig (ack.) RK 2: 5859 . kerlig (nom. och ack.) ib 3: (sista forts.) 5170, 5177, 5439; BSH 5: 9 6 ( 1506) o. s. v. -ar),","kärleks arvodhe","kärlex äruodhe )","kärleks astundan , ","kärleks band , ","kärleks bevisning , ","kärleks brander , ","kärleks bref , ","kärleks bruni","kärlegx broni )","kärleks brändaghe , ","kärleks bön , ","kärleks elder , ","kärleks famn","kärlekx fampn )","kärleks fikt , ","kärleks fulder","kärlikxfulder: -fult Su 12 ),","kärleks gnista , ","kärleks godhgärning , ","kärleks godhvili , ","kärleks gärning , ","kärleks hop , ","kärleks idhroghe , ","kärleks lovan , ","kärleks lughi , ","kärleks länktan","kärlegx längtan )","kärleks lös , ","kärleks ordh","käleeks- VKR 28 ), ","kärleks prädikan , ","kärleks sorgh , ","kärleks sötme , ","kärleks tekn , ","kärleks thanke , ","kärleks värme , ","kärleks ämbite , "]},{"a":"kärleker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kärlek, tillgivenhet. MB 1: 589 (1430-50). Vårfrup 130 . för thän stora kärlighin skuld medh hwilkom tw älskadhe människionna kön SkrtUppb 174 . FMU 4: 343 (omkr. 1470). . . . huar iach kan war[e] id[er] til wilie kerlig och bestond GPM 2: 91 ( 1499) . SvB 35 (börj. av 1500-t.). STb 4: 24 (1504), 53 (1505). SpV 159 . honom skilde tw j fra meg som meg war j kärlig tilbwnden j oforlöslig begärelses bånd Troj 165 . ib 166, 184. 3) endräkt, överenskommelse. han war medh kerlogh franskildir fran sinna hustrv arfwom ATb 1: 231 ( 1465) . " tha wort swa recknat med kerlich och wylie frt pa alle syder och quith at samma kraffuell . . . hörer stadin ok oleff haflff til, hwar thera sin deel " Stock Skb 285 (1499, Skip) . 4) samtycke, medgivande? Se Sdw 2: 1255. . . . ath thet war fulleleca gudhlögha thyrghylsadotters godher wilie, kerlek och samthykt thet henna bonde bäynckt thörnesson saalde . . . en therrans gaardh SD NS 3: 9 ( 1415) . ib 91 (1415), 236 (1417). thenne sämiä ok gaffwe giordis met samtykiä ok kerlik pa badhe sidher FMU 4: 153 ( 1459) .","5) stark böjelse el. lust (för något). girinne, huilken som är oskäliken kärleker at haffwa SkrtUppb 341 . " for thy at ondzskofulla hoghenom jnne är altidh kärlekin til at döma (amor . . . judicandi) " SpV 461 . "],"e":["kerlek SD NS 3: 9 ( 1415) . ","kärlikar Vårfrup 130 . ","kärlighir: -lighin SkrtUppb 174 . ","kärlig Troj 166 . ","kärleek SD NS 3: 91 ( 1415) . ","kärleik ib 236 ( 1417) . ","kerlik FMU 4: 153 ( 1459) . ","kerlick Stock Skb 285 (1499, Skip) . kerligk STb 4: 53 (1505). kärleg(h) SvB 35 (börj. av 1500-t.); Troj 184 . ","kärligh FMU 4: 343 (omkr. 1470). kerlegh ATb 1: 231 ( 1465) . kerlig(h) GPM 2: 91 ( 1499) ; STb 4: 24 ( 1504) . Se Sdw 2: 1255 och B. Molde, Sprog og Kultur 16: 107 ff.),","*kärleks bok","kärlekx- )","kärleks fulder","*kärleks gava","kärlekx- . ","kerligx- )","*kärleks gärning","kärlex- )","kärleks lughi (pl. kärlekx logha), ","kärleks ordh (kärlekx-), ","*kärleks sar","kärlex- )","*kärleks skut","kärlekx skoth )","*kärleks tar","kerlekx thar )","kärleks tekn (kärlekx-), ","*kärleks thiänsit","*kärleks tholomodh","kärlekx thujlumodh )"]},{"a":"kärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) kärligen, kärleksfullt, med kärlek. han vpföddis kiärlika mz hänne Bil 244 . afwite . . . kärlica andra sina brödhir Bir 3: 248. hwar hon kärleka war wnfanghin Lg 221 . " thz iak swa langlika oc kiärleka mz tik talar " Su 154 . MB 1: 198 . Bir 1: 300. Su 37, 42, 103 . Lg 3: 642 . SO 163 . " alle the godhe män som thetta breff see äller höra helsar iak . . . kärlika meth gudh " SD NS 1: 6 ( 1401). ib 1 ( 1401), 8 ( 1401) o. s. v. ","2) innerligt, varmt, kraftigt. infestos ihesu christi pino wärkia swa hetelika ok kärlika j hänna hiärta VKR v. älskar iak swa kärlika (carivatve) thina siäl Bir 1: 5. ib 32, 267, 2: 143, 3: 68 . " vij tacke eder ganske kärlican " FM 134 ( 1502) . " o thu hiärta . . . thäs mera oc kärlekare är thu mz mik (tanto magis meum es), huru thu mera hans är, huilkom oc iak til höre " Su 103 . - innerligt, ifvrigt, enträget. astunda änkte kärlicare Bir 3: 96. ib 2: 285. VKR XX . epter thz . . . hon thes kerligare stadgat hafde j room at stonda mz synne modher Lg 3: 536 . " ther han kärlica vardhir vm bidhin " KL 344 . kärligha bidhiandes gudh MB 2: 301 . " bider idher ker ligä " Va 23 . ib 28 . FH 5: 28 ( 1465) . BSH 5: 320 ( 1508) . Lg 218 . Di 197 . RK 3: (sista forts.) 5917, 5920. - ifrigt, begärligt. som hans predikan swa kärlekan hörde Su 154 ."],"e":["kiärlika . ","kärligha MB 2: 301 . ","kerliga Di 197 ; RK 3: (sista forts.) 5917, 5920; -ligare Lg 3: 536 . ","kerligä Va 23, 28 . ","kärleka Bir 1: 32; Su 37, 103, 154 ; Lg 218, 221 ; ","-lekare Su 103 . kärlelika (trol. skriffel) Bir 1: 267, 300. kärlican FM 134 ( 1502) . ","kärlekan Su 154 ; Lg 3: 642 . ","kerligan SO 163 . ","kerligen FH 5: 28 ( 1465); BSH 5: 320 ( 1508) ),"]},{"a":"kärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) kärligen, kärleksfullt. " ena nath thaa hon saa kerlighan när kesaren laagh " Prosadikter (Sju vise m C) 225 ."],"e":["kerlighan )"]},{"a":"kärliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kärlig, kärleksfull. " bekennes jac . . . giort hafwa et kärlict oc ewinnelict godzaskipte " SD NS 3: 35 ( 1415) . " meth warth samtikio loch kerlikan wilia " ib 246 ( 1417) . " fore joan jönssons kerligha bön gaffs tet ath offuer STb 4: 173 (1507). " ib 5: 336 (1521, Kop) . 2) kär, älskad. biskop andirs i(n) strengnes, min kärlegh win SD NS 3: 334 ( 1418) . " han haffde sik swa wäl . . . at han wart allom mannom kärlikin " Prosadikter (Sju vise m B) 215 . 3) kär, ljuv. alt thotte thik thät wara läth ok kärlighit (amabilis) SkrtUppb 33 ."],"e":["kärlikin Prosadikter (Sju vise m B) 215. kerliker: -likan SD NS 3: 246 ( 1417) . ","kärlighin: -lighit SkrtUppb 33 . ","kerligh: -ligha STb 4: 173 (1507). kerelig ib 5: 336 (1521, Kop) . ","kärlegh SD NS 3: 334 ( 1418) ),"]},{"a":"kärliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kärlig, kärleksfull. thera kärlike formindare Bir 4: 38. ib 39 . VKR 81 . wari . . . kärlikin (caritativus) räddoghe at han ey mistis älla bort gange Bir 1: 296. thin kärleka ordh Su 89 . SD NS 1: 623 ( 1407) . MB : 203, 251 . RK 2: 2849 . " broderlig kerlig helsa altid försent med gud " BSH 4: 194 ( 1495) . ib 198 ( 1495) o. s. v. ","2) kär, älskad. iac hafuer . . . wplatet . . . minom kärlichom win oc syslinghe biörn pätherson et markland jordh SD NS 1: 337 ( 1404) . " at the sculu wara gudhi hemelichin oc kärlichin " VKR 12 . Su 51 . ","3) kär, ljuf. " mik kwnne enkte i tässe wärl kärlikare skee " Lg 3: 341 ."],"e":["kärlicher: -lichom SD NS 1: 337 ( 1404) . ","kärlikin Bir 1: 296, 4: 39. kärliken Su 51 . kärlichin (n. pl.) VKR 12 . ","kärlig: -liga MB 2: 203 . ","kerlig . ","kärlighen (n. pl.) ib 251 . ","kärleker: -leka Su 89 . ","kerleker: -lek RK 2: 2849 . ","kärlekin VKR 81 . ","kärlegh: -leghe SD NS 1: 623 ( 1407)),"]},{"a":"kärlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) kärlek, tillgifvenhet. " fore enä jomfrva skuld ther iach hawer kerlighet til " Va 40 . ib 16 . " didrik konung ok hagen ladha sin ärm hwar om annars halssz j kärligh[et] " Di 244 (troligen dock att föra till kärleker). fore then kärlegheth och goduilia som han mik optha beuisth haffuer j mynom siwkdom FH 5: 141 ( 1490) . wtaff rätt kerligheet iag thz menar RK 3: (sista forts.) 4256 .","2) kärlighet. " ss titel el. tilltalsord. skwlde waar mödha gerna wara eder kerligheth tiil redho nw och altidh " BSH 5: 217 ( 1507) . ","3) innerlighet, ifver. " ther honum bidher mz kärlikheet " MD 186 ."],"e":["kärlikheet . ","kerlighet . ","kerligheet . ","kärlegheth )"]},{"a":"kärliksamber","b":"av","c":"adj.","d":["kärleksfull. . . . at han wtualde ödhmyuka iomffruna os til kärliksamma modher JMÖ 59 ."],"e":[]},{"a":"kärling","b":"nn","c":"","d":["barn födt af en gammal qvinna. Bu 4 . "],"e":["kiärling . ","kiärlingh . ","kärlig: -ligen ST 374 . ","-ar : kärlinga PM 3 ), ","kärlinga drömber","kärlinghä- )","kärlinga smör","käringesmör )"]},{"a":"kärling","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " joan käringh " ATb 2: 174 ( 1481) . ","2) hustru. " thet hus är komet aff hans keringenes börd och jcke aff mongses STb 4: 241 (1512). - Jfr kor-, trol-kärling. ""],"e":["kerng: -enes STb 4: 241 ( 1512) . kerngh HLG 3: 17 (1521), ","*kärlinga bön , ","*kärlinga skrop , "]},{"a":"kärna","b":"","c":"","d":[" , se kiärna."],"e":[]},{"a":"kärne","b":"","c":"","d":[" , se kiärne."],"e":[]},{"a":"kärpa","b":"vb","c":"v.","d":["rista, skaka? kom til os en flygandes dwffwa oc kärpte sina fiädhra hwasselika, som hon wille os oppwäkkia oc trösta til wägx Lg 3: 458 ."],"e":["-te )"]},{"a":"kärra","b":"nn","c":"","d":["kärra. biga ge kerra GU C 20 s. 55 . " carruca ce kärra " ib s. 82 . plaustrvm kärra ib s. 457 . llectica . . . kärra och sparlaghen oc sängh ib (hand 2) s. 70. hwar anakre haffui sina kiärro for sin döör wiidh sina iij (3) marck STb 1: 432 (1459, Burspr). Kumla kyrkas rb 44 (1478?). STb 3: 291 (1496). Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. (1513). Jfr dyngio-, sand-, skut-kärra. "],"e":["kerra . ","kiärra )","*kärro axul","kerraaxel )","*kärro drivare","kerra driffuare )","kärro hiul (kärra-), "]},{"a":"kärra","b":"nn","c":"","d":["kärra. " akura schalu haffua theris hestha eller kerrar standande vppa torgit " SO 204 (kanske snarare att föra till ett kärre, m.) - ett slags stridsvagn. han hafdhe kärror aff staale giort al 4465. alexander hafdhe . . . tolff hundradha waghna lang ok stoor . . . fyretighi kärro stoor ok riik (quadringentas quadrigas falcatas et MCC bigas) ib 4941 . en kärra war tio waghnom liik ib 4942 . ib 4943 . - kanonkärra. xi stycke pa hywll och kerror BSH 5: 119 ( 1506) . Jfr knipkärra. "],"e":["kärro byssa","kärro hiul , "]},{"a":"kärre","b":"","c":"","d":[" , se kärra."],"e":[]},{"a":"kärreborre","b":"nn","c":"","d":["kardborre. " at thu mik swa som tiisteel äller kärreborra alstingx förglöme oc försmar " Su 88 ."],"e":[]},{"a":"kärsunnodagher","b":"nn","c":"","d":[" = käro sunnodagher. ATb 2: 200 ( 1483) ."],"e":["kär sondagh )"]},{"a":"kärva","b":"vb","c":"v.","d":["karfva, göra inskärning i, hacka, sönderskära, sönderhacka. han (Engelbrekt, då han mördades) wart keruat som then fisk som stekara leggia a sin disk . . . han fik vti sik wel xx skutt MD 387 ."],"e":["kerua . "]},{"a":"kärve","b":"nn","c":"","d":["kärfve, knippe. " hans älskogha fasciculus är mindre än kärue (non fascem sed fasciculum) " Bo 108 . saman bindhin them (tistlarne) j kärfua (fasciculos) MP 1: 73 . ib 76, 77 . " kärue wäl luktande (fasciculus myrrhæ) " Ber 43 . ib 269 . Bir 1: 318. Jfr blomster-, mirra-, mirrams-kärve. - faskin, knippe (af ris e. d.) hvarmed hål på fästningsmuren tillstoppas. PM 4 ."],"e":["kiärfwe: -a Ber 269 ),"]},{"a":"kärve","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " ebbe kärfwe " KTb 149 ( 1432) . ib 157 ( 1443) ."],"e":["kärf(f)we ),"]},{"a":"käsa","b":"vb","c":"v.","d":["förpläga? at the ey göddhe oc käste (för kräste?) sina kroppa i allom theras olofflika lwsta (non fecerunt curam carnis in desideriis) Su 61 ."],"e":["-te )"]},{"a":"käsia","b":"nn","c":"","d":["ett slags spjut. Se Sdw 2: 1255. - ss tillnamn. swen käsia KTb 148 ( 1432) ."],"e":[]},{"a":"käsia","b":"nn","c":"","d":["ett slags spjut. riste käsio (lanceam) mz afle Bu 492 . " slo mz käsio (gladium) goþan karl ginum liuet " ib 189 . " haffde käsio j sinne hände " MD 366 ."],"e":[]},{"a":"kätas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. vara el. bliva yster el. uppsluppen el. kättjefull. thy bidher iac thik iomfru maria at min licamme wardhe bedzlather igen. swa brat han kätis SvB 494 (börj. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"käte","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ysterhet, yrket. " faar . . . hulka miolk onyttogh är ok thera käte (lascivia) mykit ostyrogh " Bir 1: 360. at ey skulu godho faren dröfwas af ondo faranna ostyrogho käte ib. Su 74, 237 .","2) glädje, munterhet. " löghe ok käte " MP 1: 351 . käte ok fafäng glädhi ib. " forsmadhe världinna käte " Gr 319 . for owir matto glädhi älla käte Bir 1: 67. owir matto latir ok löghe til ledher owir matto käte (lætitiam) ib 301 . at the thik gifwa sorgh fore käte Al 2717 . " the glädhias alle aff käte stoor " ib 9157 . " the ato ok drukko mz godh käte ib 3860. the drogho ther fram i stora käte " RK 2: 9255 . " mz stoor sorgh och inge käthe " ib 3: 1922 . ther öfdes oc sa mongahande käte ib 2: 5181 . skulin i kasta bort gamalt fore nyyt, fore kätils skuld (för nöjes skull, för ro skull) MB 1: 376 . ","3) lättsinne, själfvsvåld. flydhe hon al löslat ok käte VKR VII . fly wärldinna glädhi ok lätlikhet ok ostadhoghet älla käte Bir 1: 248. han syndadhe mangfallelica j sino käti ib 3: 53 . " enga lönlika widhertalan hafdho the mz mannom, ok enkte käte " Lg 3: 501 . Bir 3: 10, 149. Al 1642, 2936, 7197 . ","4) veklighet, vällust. mz ouirflödelikhet i mat oc dryk oc kräselico liuirne oc käte oc orkolöso dughir bönin litit Bo 45 . " kötzens lwste och käte (delectatio carnis) " Ber 137 . skörs lusta MP 1: 311 . - Jfr barna-, krämmakäte."],"e":["käti Bir 3: 53), "]},{"a":"käte","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ysterhet, yrhet. " lasciuia kädhe oc skörheth " GU C 20 (hand 2) s. 65 (möjl. att föra till 3). 2) glädje, munterhet. - glatt liv, goda dagar. Se Sdw 2: 1255. 3) lättsinne, självsvåld. käthin (lascivia) omskipthir ok söndhir lösir SpV 149 . sardonix . . . späker mykna käthy oc löslathy PMSkr 490 . - Jfr forvitis käte."],"e":["käthi . ","kädhe GU C 20 (hand 2) s. 65 (daniserande)), "]},{"a":"kätil","b":"nn","c":"","d":["kittel. " j eno stekara huse som kätla oc grytor stodho inne " Bil 485 . " thz wäller som en kätil siwdher " Al 1943 . " then källa väller swo som then kätil ouer elle henger " Iv 396 . " thz blodhit val ij thera saar som thän ketil ower ellin staar " ib 5014 . Bil 486 . MB 1: 293 . Bir 2: 154. SD NS 1: 514 ( 1405) . GO 1008 . RK 1: 337, 2: 666, 1006, 1518, 1958, 3: (sista forts.) s. 175. FH 3: 99 ( 1447), 100, 5: 238 (1524), 6: 21 ( 1449), 34 (1452, afskr.), 35, 39 ( 1453), 357 ( 1449). BtFH 1: 154 ( 1507) , 235 (1506), 246 (1508). BSH 5: 529 ( 1513) . Jfr bryggio-, humbla-, iärn-, kopar-, mässingskäil. "],"e":["ketil Iv 5014 ; FH 6: 357 ( 1449) . ","kiätel MB 1: 293 . ","kädel FH 6: 21 ( 1449) . ","kethel ib 39 ( 1453) . ","kedil BtFH 1: 235 ( 1506) , 246 (1508). kedhl FH 6: 34 . (1452, afskr.), 35, 39 ( 1453). kedel FH 6: 21 ( 1449); BtFH 1: 154 ( 1507) . ","kätilin GO 1008 ; RK 1: 337 . ","kätlar . ","kätzslar FH 3: 100 ( 1447) . ","käzslar ib 5: 238 ( 1524) . ","kätzla RK 2: 666, 1006 . ","ketzslar ib 3: (sista forts.) s. 175. kätzller ib 2: 1518, 1958 . ","ketzler BSH 5: 529 ( 1513) . ","katzlar FH 3: 99 ( 1447)), ","kätla bötir","ketla böter )","kätlasmidher","kietla- )"]},{"a":"kätil","b":"nn","c":"","d":["kittel. . . . tha medher thöm äuerdeliga nidhersenkäs j heluitis kädhell SvKyrkobr (LUcid B) 220. han dräghir syälana, tha the äro skyldha vidh kroppin, til lheluitis kätil MP 5: 116 . llebes . . . lithen kätil Gu C 20 (hand 2) s. 69. tässe vi godemän skattado henrik strakabens gooz . . . for half tiginde mark päᵍᵃ for vtan kätzlar ok grytor ATb 1: 226 ( 1456) . . . . ath höra enna qvinnno ordh vm en kädhil, som han gaff til wora bnykyrkio JTb 17 ( 1459) . Jfr asko-, fiskara-, kopar-, mässings-, salpeter-, sten-, tin-, tiäro-, vighdavatns-, ösekätil. "],"e":["kädhil JTb 17 ( 1459)","ketzlar SJ 2: 2 (1474); ack. kelzla ATb 2: 39 ( 1474) (för ketzla?). kessla HLG 3: 95 (1528). karsla ib 2: 147 (1523). ib), ","*kätla byggiare","käsla- )","*kätla bötare","kkäthla- . ","ketle- ATb 2: 398 ( 1492) . ","kälxla- ib 1: 199 ( 1464) (för kätxzla- ?). kädzsla- ib 3: 202 (1505(. kesle- Stock Skb 15 (1516-17)), ","*kätla gripi","-grepe )","*kätla gryta , f. kittel. Arnell Brask Bil 29.","*kätla haki","ketzle- )","*kätlahaka as (ketzle-), ","*kätla ringer","kätla smidher , m. kittelsmed. RP 2: 199 ( 1390) . ","*kätla stoman , ","*kätils ringer , "]},{"a":"kätilbotn","b":"nn","c":"","d":["kittelbotten. " swartir som kätil botn " Bil 486 ."],"e":[]},{"a":"kätilgripi","b":"nn","c":"","d":[" = kätla gripi. swor for:ne sigeridh . . . til sin kätil gripen JTb 36 ( 1473) . ib 70 ( 1479) ."],"e":["-gruypa JTb 36 ( 1473)"]},{"a":"kätilhödh","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. " bernadus kietilhot " SD 2: 504 ( 1307) ."],"e":["kätilhöt . ","kiätilodh . ","kietilhot )"]},{"a":"kätilhödh","b":"nn","c":"","d":[" ? L. stormhuva, hjälm. Se Sdw 2: 1255."],"e":[]},{"a":"kätilringer","b":"nn","c":"","d":[" = kätla ringer. Arfstv 19 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"kätta","b":"vb","c":"v.","d":["klaga. " hafwa for os kättat (för kärat?) at klostrit takar skadha " SD NS 1: 414 ( 1405) ."],"e":["-at )"]},{"a":"kätta","b":"nn","c":"","d":["katta. " sagdhe han mera elska sina kietto (cattam) en gregorium sina rikedoma " Bil 716 . Lg 3: 140 . Jfr trolkätta."],"e":["kietta: -o Bil 716 ),"]},{"a":"kätta","b":"nn","c":"","d":["Jfr fara kätta."],"e":[]},{"a":"kätta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr innekätta."],"e":[]},{"a":"kätta","b":"","c":"","d":[],"e":["kätha . ","kätta inne , "]},{"a":"kättare","b":"nn","c":"","d":["kättare. " constancius konunger smittadhis aff hans (Arii) willo ok wardh kättare " Bil 587 . ib 588, 692, 694, 790, 829 . MB 1: 331 . KL 191 o. s. v. Bir 2: 59, 61, 3: 248, 4: (Avt) 185. Su 146 . " war en kiättare gen helghum corsum ok belatum " Bil 733 . "],"e":["kiättare . ","kättery (nom. pl.) Su 146 ),","kättara biskoper","kiättara klärker","kiättara- )","kättara mästare","kiättara- )","kättara smitta","kättere- )","kättara villa","kiättara- )"]},{"a":"kättare","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) ss tillnamn. " symon ffulmyundig pa erich kettares wegna STb 5: 109 (1516). - Jfr hovudh kättare. ""],"e":["kettare )","*kättara bref , ","*kättara höfdhinge , "]},{"a":"kätteri","b":"nn","c":"","d":["kätteri. " ther fordömdos alla willor ok kiättarie " Bil 734 . halle . . . ey nakat kätteri Bir 3: 249. oppran stor willa oc kätteri i the hälge tro Lg 437 . KL 215 . Bir 1: 401, 3: 248. MB 2: 290 . Lg 3: 508 ."],"e":["kätterij Lg 3: 508 . ","kättari KL 215 ; Bir 3: 248 ; MB 2: 290 . ","kiättarie Bil 734 . ","kättri Bir 1: 401 ), "]},{"a":"kätteri","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kätteri. " i tässe ympno nidherslas oc atherdriffuas fira kätteri " JMÖ 47 . ib 182 . 2) om vissa slag av sexuell förvillelse, särsk. blodskam. thet kätteri, som henne war tillaght, swa ath hon ok hennis dotter skuldo badhin haffua ligath medh en man STb 1: 111 ( 1477) . war kätteri (incestui) SpV 309 . ib 316 ."],"e":["kättari SpV 316 )"]},{"a":"kättersker","b":"av","c":"adj.","d":["kättersk. . . . at monge utlendzsche men . . . komma här in i stiktet med för:de kätterska böker oc läror HSH 13: 53 (1524? Brask)."],"e":[]},{"a":"kätti","b":"nn","c":"","d":["Jfr gorkätti."],"e":[]},{"a":"kättirska","b":"nn","c":"","d":["om kvinna som gjort sig skyldig till vssa slag av sexuell förvillelse, särsk. blodskam. hon hade kallath ragnilde graagaas kiätteska, swa ath hon ok hennis dotter skuldo banden haffua legat medh en man STb 1: 111 (1477). ib 112 ( 1477) . . . . ath thu haffuir ligath när per knwtsons hustrv och thu är henne frände oc ty är iw thu een kättare . . . tesse vitnade ath andirs skrädare sagde ath per knwtsons hustrv var een käthirska ATb 2: 116 ( 1478) ."],"e":["ktterska . ","kiätterska )"]},{"a":"käxe","b":"nn","c":"","d":["krok, hake, båtshake. " mz iärnkrokom oc käxsom " Su 128 . LfK 222, 235 . " vthrekendes syyn käxen ok järn kroka " ib 236 . " tha han fik käxset (som en timmerman hade i sin hand) " Lg 3: 288 . ngen embetz broder (i dragarnes skrå) dyrffues ath bortha wara tha stadzins ärendhe a ferda ära vppa malmen at han jo strax redha är mz sit kexe SO 197 . ib 192 . mz kexe drog han sik til palana vnder RK 2: 1257 . vilia the mz stigha klywa (näml. upp åt muren för att intaga fästningen) tha hauir jak käxsw til redho (furcis eos retrudo) Bir 2: 254. Jfr iärnkäxe."],"e":["käxse . ","kexe . ","-en LfK 236 ),"]},{"a":"käxe","b":"nn","c":"","d":["krok, hake, båtshake. ATb 1: 85 ( 1458) . Jfr hunda käxe samt käppe."],"e":[]},{"a":"käxel","b":"nn","c":"","d":["= käxe. opplyffte käxelena Lg 3: 289 ."],"e":[]},{"a":"köfrän","b":"nn","c":"","d":["liten hund, knähund. " huru eth lithit köffrän forfärädhe manga starka män " Lg 3: 543 . kom eth lithit köfrän ib. Jfr kövärne."],"e":[]},{"a":"kögel","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg av linne. säther köghil och garn Kumla kyrkas rb 14 ( 1442) . ib 43 ( 1473) . " jtem xij öre fore kiölar til standarene " Skotteb 477 (1472-73), Kämn). ii!UDDA_TECKEN? höre för !UDDA_TECKEN? andra alin bloth köwel HLG 2: 142 (1527)."],"e":["kög(h)il . köwel),","kögler (kiölar), "]},{"a":"kögler","b":"nn","c":"","d":["ett slags särsk. ss foder användt tyg. iij täghen met gwlskynd met bla kögler wnner FM 76 (1483, daniserande) ."],"e":[]},{"a":"kök","b":"nn","c":"","d":["prat, skämt. Se E. Lidén, Ark. f. nord. filol. 42: 301 ff. huaris äre nw, all theres, lösä kiok J Buddes b 166 . " j kyök kalz ok löghe framleder jak myna dagha " ib 172 ."],"e":["kyök . ","kiok )"]},{"a":"kök","b":"nn","c":"","d":[" ? motsägelse, knot? skal mwnnen atherhallas aff alt skuladher, thz köök oc löghe aff komber LfK 106 ."],"e":["köök )"]},{"a":"köka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr gen-, mot-köka."],"e":[]},{"a":"kökan","b":"nn","c":"","d":["Jfr genkökan."],"e":[]},{"a":"kökentygh","b":"nn","c":"","d":["köksredskap. " alt wort dagliga kökentygh som wij pläge färdas medh vm somaren Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). " Arfstv 63 (1474-75)."],"e":[]},{"a":"kökentygh","b":"nn","c":"","d":["köksredskap. " kiökentygh i stegerhwset " HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":["kiöken- )"]},{"a":"kökia","b":"nn","c":"","d":["kök. " gaa j kökiona " Bir 5: 30 ."],"e":[]},{"a":"kökomästare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) köksmästare, den som har inseendet över förplägnad och servering o. s. v. vid ett hov el. i ett större hus el. dyl., hovmästare. architriclinus . . . hoffmestare eller kökemestare GU C 20 s. 33 . jap torstinsson, som war kökemestare pa bardzssone STb 1: 32 (1475). tha badh han sin kögemestare gaa til kötbodena ok köpa sik färskt köt MP 4: 216 . her erkabiskope[n] kömester GPM 2: 335 ( 1509) . per scriffuer haffuer cocchen sware vthen kögemesteren Arnell Brask Biᴵ 36. ib. - riksköksmästare, innehavare av ett av de höga hov- och riksämbetena. dapifer kögomester . . . commvniter dicitur drosäthe GU C 20 s. 164 . 2) person, som framsätter el. betjänar med mat och dryck (vid mer el. mindre festliga tillfällen). . . . at larins sade magnus skak hafwir warid min kögomästare ij resor lär han the tridia tha skal han faa eth fallendöfwil ällir ok mik ATb 1: 82 ( 1458) . ss tillnamn (möjl. att föra till 1). clauus kökemeistere STb 2: 243 (1487). ib 272 ( 1488) , 3: 80 (1493). ATb 3: 225 ( 1509) . Stock Skb 11 (1516-17) o. s. v."],"e":["köke- . ","köche- STb 3: 80 (1493) . kögo- ATb 1: 82 ( 1458) ; GU c 20 s. 164. köge- MP 4: 216; SSkb 30 ( 1510) ; Arnell Brask Biᴵ 7, 36. köye- Stock Skb 11 (1516-17). köie- Stock Skb 199 (1522-23). köyi- HLG 3: l10 (1519), 27 (1517). köije- Stock Skb 250 (1525-26). kö- GPM 2: 335 ( 1509) . -mestare. -mestere. -mester. -meistere. -meyster),"]},{"a":"kökomästare","b":"nn","c":"","d":["eg. den som förestår köket, mästerkock. ","1) köksmästare, den som har inseendet öfver förplägning och servering samt i allmh öfver den ekonomiska förvaltningen vid en furstes el. annan förnäm mans hof, hofmästare, hofmarskalk. senascallus, köghamästare GU 5 . marskens kögemester RK 2: 3549 . ib 3527. antworde jach eder köchemester sander ena tunna skanska sil FM 108 ( 1498) . hans (konungens) köko mästare Gr 288 . archebiscopens kiökmästare TK 275 . gifuer jak . . . marquardhe, mins herra ärchebiscop sens kökemästara, thre yxer oc try laas SD NS 1: 514 ( 1405) . JP 83 . " köyamestaren tog at kära at folk haffde ey förtära " MD 354 . ib 338 . - riksköksmästare, innehafvare af ett af de höga hof- och riksämbetena. her jöns duwes wor hofmesters ok her andris olefsons wor koghemesters incigle SD NS 1: 264 (1403, gammal afskr.) . " ware hoffmestare herra jönis duwa ok köghmestare her andris olafson " ib 265 (1403, samt. afskr.) . the aff wort radh som slotzlofwen vppa star, som är hofmästere, cantseleer, camermästere, köghemästare, skenk ok fodhermarsk BtRK 146 (1441, orig.) . her mattis köthilmundason war konungx kögemestare (dapifero) SD 3: 414 (öfvers.). ","2) den som framsätter el. betjenar med mat och dryck. iätten war sielffuer theres kögemästare Va 41 . ib 54 ."],"e":["köghamästare GU 5 . ","kögamestare MD 338 . ","köyamestare . ","kökemästare . ","köghemästare BtRK 146 (1441, orig.) . ","kögemästare Va 41, 54 . ","kögemestare SD 3: 414 (öfvers.). kiökmästare TK 275 . ","köghmestare SD NS 1: 265 (1403, saml. afskr.) . ","kögemester RK 2: 3549 . ","köchemester FM 108 ( 1498) . ","kogamestare MD 338 (jfr 378). kogemester RK 2: 3527 . ","koghemester: -ers SD NS 1: 264 ( 1403, gammal afskr.) ),"]},{"a":"köl","b":"","c":"","d":[" , se kiöl."],"e":[]},{"a":"köla","b":"vb","c":"v.","d":["göra kall, kyla, af kyla. swa som starkt wädhir ok stormade stötte ok mödhe mannin aldra wäghna ok köle (infrigidat) han Bir 1: 276. lactuca skal man ätha tha mykin hiti är for ty hon kölär mannen LB 7: 4 . ib 68 o. s. v. 8: 52. dogher hon (örten) sudhin mz rägnwant . . . oc sua köldh ib 5: 80 . - förkyla. ath maghen är kaller och kölder LB 7: 74 . Jfr forköla."],"e":[]},{"a":"köla","b":"vb","c":"v.","d":["kyla, svalka. - läska. sänt mik hit lazarum vppa thät ath han matthe . . . köla mina twngo MP 4: 86 ."],"e":[]},{"a":"kölare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hanis kölare STb 2: 23 (1483). " ib 41, 43 (1484) . - Jfr kolare."],"e":["kiölare STb 2: 43 (1484) ), "]},{"a":"kölna","b":"nn","c":"","d":["kölna, ugn för torkning av malt lm. m. engin skla haffua kölna i trähws eller i stalla STb 1: 433 (1459, Burspr). . . . at ewert pancermakare . . . schulle haffue . . then hwalffda stenboden . . . ok ther medh en hwelffdh kölne offuan pa stenhusit ib 3: 405 ( 1498) . ib. "],"e":["kiölnä STb 1: 413 (1483) ), ","baro tigel vtaff kölnan, som var y stegerhusset HLG 2: 10 (1509). STb 4: 346 ( 1514) . Jfr träkölna. ","kölno hus","kölna- )","*kölno mur","kölna- )","kölno stova , "]},{"a":"kölna","b":"nn","c":"","d":["kölna, torkhus. SJ 94 ( 1439) . "],"e":["kölnobodh","kölna- . ","kölne- )","kölno hus , ","kölnstova , "]},{"a":"kölnare","b":"nn","c":"","d":["mältare, malttorkare? ss tillnamn. vth aff hennika kölnare FH 3: 61 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"kölnare","b":"nn","c":"","d":["mältare, malttorkare? ss tillnamn. per iohannes kölnärä, ciuem aboensem Svartb 150 ( 1374) . STb 2: 421, 441 (1490)."],"e":["kölnere . ","kälnärä . kiölnare Tunberg, Sv. medeltidsreg. 28 (1434)"]},{"a":"kölnisker","b":"","c":"","d":[" , se kolnisker."],"e":[]},{"a":"kölnoklädhe","b":"nn","c":"","d":["ett slags ylletyg (från Köln?), stycke af sådant tyg. I. cilicium dictum kølnoclædhe SD 4: 400 ( 1334) . ib 658 ( 1339) ."],"e":[]},{"a":"kölpo drykkia","b":"nn","c":"","d":["häftigt el. våldsamt drickande? versus filum filare debes et non ocreare tu skal spinna liin ok ey stöffla her mz märkis kölpodrykkia GU C 20 s. 273 ."],"e":[]},{"a":"kölsot","b":"nn","c":"","d":[" Se kylskot."],"e":[]},{"a":"kölva","b":"","c":"","d":[" , se kylva."],"e":[]},{"a":"kömd","b":"nn","c":"","d":["ankomst. Bu 186 . Jfr af-, til-, äptirkömd. "],"e":[]},{"a":"kön","b":"","c":"","d":[" , se kyn."],"e":[]},{"a":"kön","b":"av","c":"adj.","d":["1) kunnig, skicklig, klok. " en köön gerningis man " MB 1: 31 . " är gudh aldra könaster " ib. " hebreiska konor äre könare (Cod. A klokare 276) än nakra andra quinnor ib (Cod. B) 552. israels folk war aldra könast til alzskona gärning " MB 1: 275 . ib 3 . " then kyn är til godha rådha (som kan hitta på goda råd) " KS 5 (12, 6) . ","2) skicklig till strid, stridsduglig, tapper, modig (jfr Mnt. kone). wilioght folk ok lytit, thet want ok könt är i stridh ok bardagha KS 80 (197, 87) . " han wardh then könaste iak hafwer aff hört " Al 457 . " tiwghu riddara godh ok kön ib 5083. waro hertogans men swa köne " RK 1: 2262 . ib 2: 875, 4963, 5632, 9087, s. 333. Va 31, 44 . - djärf. iach wil besee om nokor är her swa kön (kone), ther henne wil brennä til orättä for awndh skuld Va 9 . Jfr fulkön. ","3) höfvisk? vacker, intagande? fan ther qwinnor faghra ok sköna mykith raska ok mykith köna Al 5604 . " medh sin egen drotning kööna " Fr (Cod. F) 3135."],"e":["köön . ","kyn KS 5 (12, 6)),"]},{"a":"könhet","b":"nn","c":"","d":["1) tapperhet, mod. jak loffuar then häladh for sin könheet RK 1: 1626 . MD (S) 241 . Va 22, 23 . ","2) stolthet? min könhet är swa stoor at iak förma ey at fölia idhro radhe Lg 3: 329 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"könlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tappert, modigt. " sagho wi aldrik nokon man swa rättä könligä ib 33. ""],"e":["-ligä )"]},{"a":"könskaper","b":"","c":"","d":[" , se kunskaper."],"e":[]},{"a":"köp","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) handel, köp, skifte el. annat kontrakt om egendom. Se Sdw 2: 1255. jap jenson . . . kerdhe thel . . . larens basse ath han saldhe honom eth fath järn ok gik sidhen til en annan ok sthaddhet en annan til köps ATb 1: 27 ( 1454) . " jtem hawer jak talad til köpes met her jöns böst om hans deel, helfttena, som han hawer j sama godzet FMu 4: 90 (omkr. 1455). rauidh . . . bödh hanom stufwone til köpz " ATb 1: 216 ( 1465) . ib 233 (1465), 257 (1467). for:ne frederik giorde köp medh honom om klede STb 1: 86 ( 1477) . ib 2: 285 ( 1488) . desse ware offuer köpit tha tet stadfestes i mellen hustru gunnil och suen SJ 2: 115 ( 1488) . ib 234 ( 1493) . STb 3: 278 (1496). niclis manson vrweder scal bliffue wijdh tompten, som hon skattat war fore xl marck, epter han henne först klandrade til lköps ib 311 ( 1496) . - tillfälle till köp. kööp cläde naar swa är kööp Brasks Cal 263. vij siecker humble, som woge 9 1/2 skippund, skippundet for xxj march ortuger, som mik thet stodt i förste köb pa thenne tidt wtlagade peninge STb 5: 350 (1521, Kop). 2) betalning, köp, pris. hwar tunnabindare . . . giffue köp effter tidhen, nw pa thenne tiidh fore v (5) marck leste sääl fath, och framdeles bätre k.p, om the kunno tygeth STb 1: 168 (1476-1478). läkerskan skal förnöie then swennen iiiɉ mark för then leke dom han köptä aff henne. köpet var vij mark, och ther fantz flerd j ib 4: 277 ( 1512) . scomagere skole haffue redelig köp paa theris sko STb 5: 87 ( 1515) .","3) köpt egendom. hwilkit köp iac margith lagliga schötte a kirkiostempnona i wlfsby vndan mik . . . vnder clawus lydkeson SD NS 3: 440 ( 1419) . . . . at han aldre salde . . . läroft ällir nagat annat . . . wtan thet hans rätta köpta kp war ATb 1: 134 ( 1 460) . SJ 2: 176 ( 1490) . - ss (senare led i) otnamn. Se J. Sahlgren, Hälsingborgs historia red. av L. M. Bååth 1: 135 ff. - Jfr for-, fä-, gardh-, gardha-, gen-, hopa-, hovudhlösa-, hus-, husa-, in-, iordha-, konungs-, lands-, lidh-, malma-, rogh-, sam-, stenhus-, tidha-, tomta-, vidher-, ängia-, äptir-, ärve-, öl-köp."],"e":["kööp . ","köpp . köb Stb 5: 320 (1521, Kop)"]},{"a":"köp","b":"nn","c":"","d":[" . ","1) handel, köp, skifte el. annat kontrakt om egendom. köp gyora SD 5: 638 ( 1347) . thz köp han giordhe mz sinom brodher MB 1: 214 . lagdhe köp ib 164 . " jordhin skal aldre mz köp eller salw bort ganga ändelika fra sinom herra (non vendetur in perpetum) " ib 373 . " til wara köpa " ib 245 . af þy köpeno SR 6 . " dömdes then köp swnder som oleff person i tartila giorde med anna ibidem " BtFH 1: 183 ( 1507) . " omnia bona sua . . . per festæ & köpæ secundum leges terre appropriari fecit " SD 2: 276 ( 1298) . notum facio . . . me commutacionem quandam legalem cum festom & køpom fecisse cum . . . sororibus ib 289 ( 1299) . totum prædium, quod in rosslöso habui, dilectæ vxori meæ legaliter cum festum et kiöpum contuli ib 300 (1299, nyare afskr.) . anundo rørikxson duodecim oras terre . . . faciendo secum iuxta quendam morem patric vulgaliter dictum køp oc skipte, dimitto et assigno in perpetuum possidendum ib 4: 204 ( 1331). bonorum . . . tam legale cambium quam empcionem wlgariter dicta kööpp et skippte . . . ordinatimus et feccimus ib 557 ( 1337) . " gyor skipte äller köp " ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " vart goþ vgleem i vtlandum, som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget " ib 562 ( 1346) . - i köpe, på köpet. þän fiken är a pänigen takar tu il ok tapar i köpe tu goþ Bu 153 . ","2) betalning, köp, pris. saghþo . . . vara skyldogha vtan köp giua þät oköpes var giuit Bu 513 . " hafwir min herra twäskona rät til himerikis som är fadhers arff oc sins bloz köp (merito passionis): hafwi siälfwir arfwit ok gifwi mik köpit " Bil 786 . " war oppa alth annatt som tha war falth besthe köp man wille haffua " RK 3: (sista forts.) 4595. ","3) köpte egendom. nytia ok bruka the sama äng fore sit eghit köptha köpp FH 4: 5 ( 1441) . - Jfr almännings-, ater-, bol-, byrþa-, dura-, flärpa-, for-, fä-, hästa-, iordh-, iorpa-, klokko-, klädhis-, lands-, liþ-, lösöra-, mantul-, mark-, marka-, siänga-, strätis-, tiþa-, torgh-, þranga-, väggiar-, ärvis-köp. "],"e":["köpp . ","kööpp . ","kiöp . ","köpä SD 2: 276 ( 1298), med ä tillagdt på grund af sammanställning med föreg. festä, se Schlyter, Ordbok, under köp), ","köpa fastar , ","köpamal , ","köpa vin , ","köpa vitni , "]},{"a":"köpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) handla, afsluta köp. han köpte nadhelika widh them MB 1: 256 . " rike män skulo ey hardhelika köpa widh fatigha ib. "","2) köpa. " abs. thänkia thry thing som scrifwas j almoghans laghom, eet kallas at ägha annat at sälia thridhia at köpa " Bir 2: 163 . " han sum kopt hawär " SR 1 . a þän uizorþ sum köpte ib 5 . " är swa fast þän þyuuer som kopyr som þän som styäl " SD 5: 638 ( 1347) . - med ack. hvar som kpte jord eller säl SR 1 . " at han köptet a sträte " ib 7 . riddaren . . . köpe garþa mangha ok iorþe Bu 19 . " at köpa korn " MB 1: 240 . heem at föra the födho som i hawin köpt ib 242 . ib 243, 334. KL 77 . Bir 2: 163. FL 280. - med ack. och dat. konungin köpte hona siäfuum sik Fl 745 . at köpa sik födho oc tharwer MB 1: 240 . " köpen os waara tharfwer " ib. " at köpa os födho " ib 241 . ib 243, 244 . - med priset betecknadt genom prpe. mäþ el. for. the hafdho ey silff meer at köpa mz korn aff honum MB 1: 256 . cöpten iþar þär mäþ iorþ ok äghor Bu 152 . þu köpte mik lif mäþ þinom döþ ib 75 . " köper iosep alla iordhina i egipto lande vnder konungin fore korn " MB 1: 256 .","3) lega, betala, aflöna. " dwergana angradä tha at the skulde hanum sa dyrt köpa (kaupa hans þinasto) " Di 42 . ","4) betala, erlägga ss böter? the miste thera huffuud ey mindre köpa RK 2: 8355 . "],"e":["kopyr SD 5: 638 ( 1347) . impf. köpte. köfthe SJ 329 ( 1645) . ","köffte ib 351 ( 1469); BSH 5: 400 ( 1510) . ","köfter: köft KL 77 . ","köffter: köfft SJ 263 ( 1458), 351 ( 1469); BSH 4: 277 ( 1501) ),","köpa sik , genom köpa skaffa sig tillgång el. inträde. kunno the . . . mz wal ok oreth höia sik ok sina äät eller sik köpa til högwelle MD (S) 270 . " förre än han haffuer köpt sigh i ämbetedt vpå nytt " SO 222 . köpa ater, återköpa, återlösa. förlösa. skal iak . . . köpa idher ater (redinam) vnder mik mz höght oplyptom arme MB 1: 289 . Jfr ater köpa. ","köpa sik in , genom köp förvärfva delaktighet (i). i then deelen tha hadhe een köpt sigh in SD NS 1: 365 ( 1404, nyare afskr.) . Jfr in köpa. - Jfra af-, bort-, for-, und-köpa, äfvensom oköpter, oköpande, oköpis."]},{"a":"köpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) handla, avsluta köp. swa var thet plat forbodit oss fatige men ath köpende ther Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). - med innehållsobjekt. kännis iak . . . at thenne . . . hafwer köpte eth laghlighit iordhaköp SD NS 3: 21 ( 1415) . - köpa fran sik. avhända sig genom försäljning. hustrv ingeborg . . . köpte arffuet fraa sik STb 1: 179 ( 1478) .","2) köpa. abs. part. pres. medelst köp. the som köpande ffaa prebändor ok kyrkior JMPs 252. - med ack. ATb 1: 301 ( 1469) . om hon andelikin thing haffwir nakraledhis köfft ellir borghat SvKyrkobr 349 . " ther skopthe jak eth par oxsse me solutum est HLG 3: 113 (1528). ib. ""],"e":["kiöpa SD 6: 344 (1352, gammal avskr.) . impf. köpte. kopt(h)e HLG 2: 45, 46 (1516). (?) skopthe ib 3: 113 ( 1528) . ","köppethe ib 2: 131 ( 1525) . ","köffte STb 5: 13 ( 1514) . ","kofftä SJ 2: 239 ( 1493) . supin. köpt. kiöpt STb 1: 204 ( 1479) . köfft SvKyrkobr 349; STb 4: 228 (1511); Stock Skb 156 ( 1520) ),","*köpa i gen , ","*köpa in , genom köpa bringa in. tha magho hans frändir thät saklöse kiöpa in vnde frälse Sd 6: 344 (1352, gammal avskr.). Jfr inköpa. ","*köpa up , "]},{"a":"köpan","b":"nn","c":"","d":["köpenskap. Priv f Sv st 168 (1473, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"köpare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr for-, in-, lands-, siäl-, siäla-, torgs-köpare."],"e":[]},{"a":"köpare","b":"nn","c":"","d":["köpare. " wara siäla aterlösare oc köpare (Bil: aterköpare ok lösare 455) " Lg 1012 . Jfr ater-, for-, gen-, lands-köpare."],"e":[]},{"a":"köpe","b":"nn","c":"","d":["köp. FMU 4: 137 (1458, avskr.) . dömpde jak there skötning, skiffte oc köpä stadugt oc fast Svartb (Skolkl) 495 ( 1469) . FMU 5: 132 ( 1486) . "],"e":["köpä )","*köpis bref","köpensbreff )","*köpis lever?","*köpis man , ","*köpis vitne , "]},{"a":"köpe","b":"nn","c":"","d":["köp. " for olage köpe " BtFH 1: 225 ( 1509) , 273 (1508). Jfr iordh-, iordha-köpe. "],"e":["köpis gods","-godz )"]},{"a":"köpe","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1255. ss tillnamn. hemminger köpe SD NS 3: 78 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"köpe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) köpare. " tala köpin ti vinanna sina " SR 1 . ","2) köpvitne. " presentibus testibus veredicis . . . qui fuerunt in predicta empicone festæ et kkøpæ " SD 2: 442 ( 1305) . " presentibus festum et køpum " ib. " discreti viri dicti fastær et cøpær " ib 4: 558 ( 1337) ."],"e":[]},{"a":"köpe iorþ","b":"nn","c":"","d":[" L. köpejord, köpt jord. thet war köpe jordh ok eygh ärfdha jordh SD NS 1: 274 ( 1403) . BtFH 1: 233 ( 1510) , 291 (1510), 297 (1509), 298 (1509). Jfr köpiordh."],"e":["kope jord BtFH 1: 291 ( 1510) . ","köpi iorþ L. ","köpo iorþ L.),"]},{"a":"köpe äng","b":"nn","c":"","d":["köpt äng. wnno the köpe ängenne vndan haga gard met rätta FH 4: 53 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"köpebref","b":"nn","c":"","d":["köpebref. " äfter thy köpobreff ok fastobreff vth wisar " SD NS 1: 127 ( 1402) . ib 277 ( 1403) . FH 4: 14 ( 1451) . SJ 242 ( 1454) ."],"e":["köpa- FH 4: 14 ( 1451) . köpo-),"]},{"a":"köpebref","b":"nn","c":"","d":["köpebrev. STb 5: 26, 127 (1516), 271 (1520)."],"e":[]},{"a":"köpedel","b":"nn","c":"","d":["köpt andel (i något). . . . loth vp . . . jens gudmundsson allan sin köbedeel j thet hwsit forscriffne jöns gudmundsson nw utj boor STb 2: 331 (1489)). ib. SJ 2: 132 ( 1489) ."],"e":["köbedeel )"]},{"a":"köpegods","b":"nn","c":"","d":["köpegods, köpt gods. garþen kunungnäs medh allom landboum, jorþom oc köpuodzom . . . takum vi vndan Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . Arfstv 19 ( 1461) ."],"e":["köpa- . ","köpu- )"]},{"a":"köpegods","b":"nn","c":"","d":["köpegods, köpt gods. BSH 1: 166 ( 1376) . " för min deel i allo köpegodze äffter min hossbondha " SD NS 1: 110 (1402, nyare afskr.) . waar köpegodz ib 170 (1402, gammal afskr.) . " thässe min rätto eghin aflinga oc köpo gooz ib 231 ( 1403). " FH 4: 33 ( 1453) . " badhe köpe gotz ok pantha gotz " SD NS 2: 49 ( 1408) . ib 50 . badhe fädherne ok mödherne ok köpo goz ib 54 ( 1408) . wart retta köpa gotz FH 2: 77 ( 1431) . ib 3: 38 ( 1444) . af allom minom godzom badhe köpö godzom oc ärffda godzom ib 114 ( 1447). Jfr köpis gods."],"e":["köpegodz . ","köpe gotz . köpe gooz FH 4: 33 ( 1453) . köpö godz FH 3: 38 ( 1444) . köpa gotz. köpogodz. köpo gooz),"]},{"a":"köpehus","b":"nn","c":"","d":["köpte hus. STb 3: 338 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"köpel","b":"nn","c":"","d":["käpp. " sloo mik mz köpellen (för knöpellen el. knypellen af knyppel?) " Lg 3: 186 ."],"e":[]},{"a":"köpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som kan köpas, fal. empticius a um köpth ok köpeligit GU C 20 s. 217 .","2) värd att köpa? Se R. Pipping, Ark. f. nord. filol. 58: 238 ff. alt är karle köpelicht GO 442 ."],"e":["-ligin )"]},{"a":"köpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["som kan köpas, fal. alt är karle köpelicth (instat grandeuis emptiue querere qvesis) GO 442 . Jfr oköpeliker."],"e":[]},{"a":"köpemalmber","b":"nn","c":"","d":["malm som köpes. Se Sdw 2: 1255."],"e":[]},{"a":"köpestadher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*köpestads gods","kiöpestadz- )"]},{"a":"köpevitne","b":"","c":"","d":[" . n. = köpvitne. the fornempde köpewitnen FH 2: 11 ( 1380, nyare afskr.) . Jfr köpa-, köps-vitne."],"e":[]},{"a":"köpfangin","b":"","c":"","d":["genom köp förvärfvad. for syn enghin köptfangin godz FH 4: 65 ( 1458) ."],"e":["köpt- )"]},{"a":"köpfastar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr köpa fastar."],"e":[]},{"a":"köpfärþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"köpfäst","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"köpgilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"köpgiri","b":"nn","c":"","d":[" (stark) köplust. emacitas . . . köp giri GU C 20 s. 215 ."],"e":[]},{"a":"köpgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["köplysten. emax nagoth köp giroger GU C 20 s. 215 ."],"e":["-giroger )"]},{"a":"köpgöra","b":"vb","c":"v.","d":["afsluta el. uppgöra köp. köpgöre met edre herredöme hwath edre verdugheth tyctis giffua ther fore FM 318 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"köpgöra","b":"vb","c":"v.","d":["avsluta el. uppgöra köp. eigh heller än jach thet viste anners än thet war rätferdight eller rätfanged thet the köpgiorde FMU 5: 25 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"köpinskaper","b":"nn","c":"","d":["2) handelsvaror, varor. . . . swa ath the hans for:ne lösöre, kopenscap, giel loch eger til thöm köpte fore ena swmma peninga STb 3: 394 ( 1498) . ib 5: 340 (1521, Kop) ."],"e":["köpen- . ","kopen- )"]},{"a":"köpinskaper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) handels, handelsföretag, affär, köp. ey kunne the annen köpenscap göra RK 2: 2099 . ","2) handelsvaror, varor. fördho köpinskap (mercimonia) til annar land ok rike Bir 3: 366. at föra alzskona köpenskap til skipa MB 1: 264 . ib 244 . KL 313 . Lg 3: 684 ."],"e":["köpen- )"]},{"a":"köpinskatter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) handel, köpenskap. Se Sdw 2: 1255. . . . . at enga fogata drenge . . . oc andre effter thy laghen forbiuthe, scula nogher köpenschat drifwe a lande wider pligt oc boot Priv f Sv st 97 ( 1444) . STb 1: 45 (1476). engin skal haffua noghan kiöpänskatt sancti thomasse dagin, som är i morgon, vppa torgeth ib 493 (1482, Burspr) . 2) = köpinskaper 2. ey skal thän köpenskatten höra them til som skipt fwnno PMSkr 107 ."],"e":["köpen- . ","kiöpän- . ","-schatter )"]},{"a":"köpinskatter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) = köpinskaper 1. til tholkin köpinskat (negotiotionem). hwar thu mat bata hundradha af eno Bo 116 (jfr 327). ","2) = köpinskaper 2. fördho köpinskat til annor rike Bir 4: 325 . PM XIV . " the som fooro mz köpinskat " MD 370 . " jak behiolt min köpenskat (varulager) " SD NS 1: 678 ( 1407) . GS 57 ( 1474) . Jfr köpskatter."],"e":["köpen- )"]},{"a":"köpiordh","b":"nn","c":"","d":["köpejord, köpt jord. Svartb 491 ( 1467) ."],"e":[]},{"a":"köpiordh","b":"nn","c":"","d":[" = köpe iorþ. gaff sine soner . . . all syne kop jord och lösöre BtFH 1: 167 ( 1508) . ib 226 ( 1509) , 232 (1509), 248 (1508), 283 (1509), 294 (1509)."],"e":["kop- BtFH 1: 167 ( 1508) , 294 (1509)),"]},{"a":"köpirska","b":"nn","c":"","d":["köperska, genom köp förvärfvande. dröfwilse är . . . äwerdhelikx sälikhetz köperska (comparatrix) Su 442 . ib 175 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"köplagh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"köpmal","b":"nn","c":"","d":["Jfr köpamal."],"e":[]},{"a":"köpman","b":"nn","c":"","d":["köpman. " han klädde sik som köpman . . . ok sagdhe sik hafua fala dyra stena " Bil 611 . ib 173, 250 . Fl 263, 274, 310 . Al 3683 . thz hwar man ma felugh fara ok ohindrath allan wäghin wara köpmän ok bönder at köpslagha ib 3693 . the fatige köpmän j svenska städer RK 2: 614 . ib 624 . 625, 632. mädh . . . riddarum ok swenom. klerkum. köpmannom. bondum ok bokarlum BSH 1: 131 ( 1371) . - i ortnamn. vici dicti køpmannagatu SD 3: 600 ( 1323) . ib 5: 429 ( 1345) . - Jfr landsköpman, samt köpu man. "],"e":["köpmanna skip , ","köpmanna vara , ","köpmanz skip","köpmantzskep )","köpmanz spil","köpmans spill )","köpmanz vara , "]},{"a":"köpman","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) köpman. STb 1: 72 (1476). - koll. gylles stuffwna, ther menoga kiöpmannen plegher gaa till STb 1: 315 ( 1481) . - ss tillnamn. nils köpman ATb 1: 87 ( 1458) . pedher kopman SJ 2: 12 ( 1475) .","2) köpare. " en . . . badh hanum wiisa sek en köpman til then samma kopar " ATb 3: 28 ( 1494) . "],"e":["kiöp- . ","kop- )","*köpmanna gods , ","*köpmanna liknilse , f? köpmansgestalt. kom sacntus ieronimus i köpmanna liknilse Hel män 223 . ","*köpmanna ämbite , ","*köpmanz gardher","kopmans gordher )","*köpmanz gods","köpmans- )","*köpmanz handel","köpmans- )","*köpmanz sälskap","köpmans- )","*köpmanz sälskaps handel","köpmans- )","köpmanz vara","köpmandz . ","köpmantz- . ","köpmans- )"]},{"a":"köpmanskaper","b":"nn","c":"","d":["handel. FMU 4: 179 (1461, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"köpmanskaper","b":"nn","c":"","d":["handel. bruka theras kiöpmanskap FH 1: 209 ( 1512, nyare afskr.) ."],"e":["kiöp- )"]},{"a":"köpruf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"köpsate","b":"","c":"","d":[" SR 18 ."],"e":[]},{"a":"köpsate subst.","b":"","c":"","d":[" ."],"e":["köpsatter"]},{"a":"köpsatter","b":"","c":"","d":["ense om köp. Se Sdw 2: 1346. tha wart olaf skrädare ok nils i skärvik köpsatte om nilsa deel lsom han ärfde i tägnars gard for vj mark jnne for rättenom ATb 1: 106 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"köpskaper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) =köpinskaper 1. KS 42 (109, 45) . " en köpman förer slädhan i köpskaps wis " BSH 4: 352 ( 1503) . ","2) = köpinskaper 2. KS 66 (162, 72) ."],"e":[]},{"a":"köpskatter","b":"nn","c":"","d":["= köpinskaper 2. löt skip mz dyrom köpskat (mercimoniis preciosis) Bir 3: 177. föra alzkona köpskat til egipto landz at sälia MB 1: 231 . ib (Cod. B) 550, 552. SR 20 . MP 1: 169 . Jfr köpinskatter."],"e":[]},{"a":"köpsla","b":"vb","c":"v.","d":["eg. genom handslag stadfästa köp; uppgöra köp, träffa öfverenskommelse (rörande köp). köpslo met mik j dandemannis närware . . . met sa skel, ath han skwlde selff vdöffuer met samme skep och köpgöre met edre herredöme FM 318 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"köpslagha","b":"vb","c":"v.","d":["köpslå, handla, driva handel. ATb 1: 122 ( 1460) . " han köpslagade wid pädhars dräng ib 123 (1460). " ib 166, 171 (1462), 183 (1463) . tesse waro när then tiidh ion favbiärnson oc krokfot köpslagadhe om een hesth ib 281 ( 1468) . " olaf laurisson feltis til xl mark at han köpslagnade for han warth borger " ib 2: 59 ( 1475) . SpV 268 . - köpa. engin tagi gesta peninga til sik ath kiöpslaga gestom nogat gotz til handa STb 1: 373 (1482). - avtala. arwidh skulde haffua dag pa alth thet han hade medh honom köpslagat STb 1: 86 (1477)."],"e":["kiöp- . ","-slaga . ","köpslago GU C 20 s. 349 . pres. köpslaghir SpV 268 . impf -adhe. supin. -at),"]},{"a":"köpslagha","b":"vb","c":"v.","d":["eg. genom handslag stadfästa köp; handla, drifva handel. som ther köpslaghadho MP 1: 246 . Al 3693 . Fl (Cod. B, C) 752. BSH 4: 318 ( 1502) . " wakte at the ey köppslaghe som jwdas, som oc staal eth klädhe aff almenneliko apostlanna eygon, oc gaff stiälandes wtan loff enom sinom frändha " LfK 17 . - göra byte. the tre wilde ändelighe met henrik fynkenbärhg kööpslaga FH 7: 52 (1460-72)."],"e":["köpp- . ","kööp- . ","-adhe )"]},{"a":"köpslagha","b":"nn","c":"","d":["handel. " köpslagha är mykyt thung oc wantsam at hantera vtan synd " ST 487 ."],"e":[]},{"a":"köpslaghan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) handel. " niels botnakarl sakir iij mark för olagha köpslagan " ATb 1: 270 ( 1467) . MP 5: 60 . andeliga tinga köpslagan JMPs 254. 2) handelsvaror, varulager. the mogha wth sighla aff wara köpstadher meth therris godz ok köpslaghan hwar the hälsth kunno fa skip ath leghie for therra päninga SD NS 3: 258 (1417, nyare avskr.) . STb 3: 394 ( 1498) . halffua hwsit medh tess jngedömer . . . sölff och köpslagfen etc. ib 4: 36 ( 1504) ."],"e":["-slagan . ","-slag (h)en SkrtUppb 353 ; STb 4: 36 ( 1504) . ","-slagon GU C 20 s. 43, 349), "]},{"a":"köpslaghan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) handel. " all the stykke oss hafwa mällan farit om wara köpslaghan " SD NS 2: 13 ( 1408) . " thu skalt aff thinne köpslaghan oc aff allom thingom göra räkinskap for gudz dom " ST 487 . " aff orätte köpslaghan " ib 494 . RK 2: 623 . MP 1: 252, 2: 241 . fals köpslaghan PM 32 . ","2) 292. torgh i härenom til köpslaghan PM 32 .","2) handelsvaror, varulager. anthwardadhe jach hanom alla myna köpslaghan, humbla, psalt, klädhe . . . katzlar, oc grythor, myndre oc meer, thet min köpslaghan war FH 3: 99 ( 1447) . " jngen dirffwes til ath taka nokra köpslaghan til segh j härenom för än thz är förth jn pa torgith " PM 32 ."],"e":["köpzslaghan MP 2: 241 . ","köpslagen RK 2: 623 ), "]},{"a":"köpslaghare","b":"nn","c":"","d":["den som handlar. achiron hulket j sik slukar . . . falska köpslagara (dem som handla falskt) LfK 223 ."],"e":[]},{"a":"köpslaghning","b":"nn","c":"","d":["handelsvaror. rijssen haffva varith j norrebotn met köpslagningh j sommor FM 434 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"köpstadher","b":"nn","c":"","d":["köpstad, stad. thät (ɔ: Vadstena) schall een köpstadher bliffua oc wara mädh stadz boock oc köpstadzs rät oc laghom Priv o skyddsbr 177 (1442?). Uppspriv 17 ( 1491) . " j tälie köpstat " STb 4: 93 ( 1505) . "],"e":["köpstat STb 4: 93 (1505) ), ","*köpstads folk , ","köpstads man","köpstas- )"]},{"a":"köpstadhrätter","b":"nn","c":"","d":["stadslag. Svartb 351 ( 1435) ."],"e":[]},{"a":"köpstaþer","b":"nn","c":"","d":["eg. ställe hvarest handel idkas, handelsplats; köpstad, stad. aa rättum torghdagh, i köpstadhi nästä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). a rättom torghsdagh i nästä köpstaþ i b 5: 375 (1344, nyare afskr.). twe härberghärä skulu wara i köpstaþi hwariom ib. köpastaþä. goþ oc garþa ib 562 ( 1346) . " baþe i köpstaþum oc swa vtan " ib 565 . " sökiä allä köpastaþa " ib 638 ( 1347) . " tordagher skal wara tyswär i hwarre viku . . . med allo frälse þy som alle andre köpastaþa haua. þe som fri torgh haua " ib 639 . lata . . . alla köpstdhi wäl ok hedherlika byggia ok tilsätia KS 59 (147, 65) . badhe a lande ok i köpastadhe BSH 2: 102 ( 1399) . baadhe a lande ok i köpstadh SD NS 1: 200 ( 1402) . " at her i wadzstena maa wara oc blifua en köpstadh medh swa dana stadz bok oc stadz rät som i andra köpstedher ära her i landet " BSH 2: 116 ( 1400) . " i ekesiö köpstadh ib 5: 249 (1508). helsinga borgh er en köpstader " RK 1: 1227 . " vm kring sion (Mälaren; näml. ligga) siw köpstäde " ib 518 . ib 436 . BSH 1: 132 ( 1371), 4: 299 (1502). KS 65 (161, 71), 66 (163, 72) . Bir 1: 190, 4: 58. SO 158 . Di 301 . FM 501 ( 1510) . "],"e":["kiöpstadher: -städher FH 1: 209 ( 1512, nyare afskr.) . ","kyop- BSH 4: 299 ( 1502) . ack. ","köpstan FM 501 ( 1510) ), ","köpstadha gods","-gotz )","köpstadha man","köpstade- )","köpstadha manna bref , ","köpstads lagh , ","köpstads man"]},{"a":"köpsven","b":"nn","c":"","d":["representant för köpman, utländsk köpman med viss, begränsad handelsrätt. Se Hildebrand Sv. Medelt. 1: 352 f., 675. HLG 1: 53 (1448). ib 85 ( 1474) . " är her nogher köpman eller köpswen jach haffuer giorth offuerrätt " STb 1: 72 ( 1476) . vordscriffuaren skal scriffua mantalet på köpswenane ib 85 (1477). ib 277 ( 1480) , 3: 277 (1496). "],"e":["kiöp- . ","köpp- )","*köpsvena bok , "]},{"a":"köpsven","b":"nn","c":"","d":["köpman. Bil 800 . en kiöpswen, som kom fra tyskland oc hiit til abo met win FM 215 ( 1504) . kom her et skep af danske medh köpswäne BSH 4: 293 ( 1501) . ob 5. 107 (1506) o. s. v. FH 1: 68 (1490-talet). - ss tilnamn. haquom köpsuen SD NS 1: 69 ( 1401) ."],"e":["kiöp- . ","köpswän )"]},{"a":"köpthorp","b":"nn","c":"","d":["handelsplats. " tha gik then stekarin wt aff hwseno til eth köptorp litit " MP 5: 185 ."],"e":["-torp )"]},{"a":"köpthorp","b":"nn","c":"","d":["ställe hvarest förnödenheter mot betalning hållas (särskildt resande) til handa, saluplats. å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp, ther som ey äru köpstadi, wäghfarande mannom til härberghia, huat te widh torva, nat älla dagh, at the tär fån köpa för sina peninga sik ok sinom hästom födho, ok huat annat wäghfarande män widh torvo KS 65 (161, 71) . widh sama rwmet . . . skal oc maa byggias eet köpthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara som pilegrimom oc wäghfarande folke skulu skipa therra bergning til sich oc sina hästa fore therra päninga. oc the borghara ther inne byggiande wardha, maaghä haffwa hwmlba, salt, järn, klädhe oc andra köpmannä warä FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) . the for:de borghara maaghe nywta oc brwka köpstadz rät oc laghbok, frihet oc privilegia som andre köpstädher oc köpthorp i rikeno nywta oc brwka i alla maato. oc scal for:de köpthorp meth allom thäs borgharom och inbyggiarom göra sin skat oc alla konungs-. lika rättighet for:dom systrom ok brödhrom ib. " ib 2: 131 ( 1441), 3: 31 ( 1443), 32. ""],"e":["köptörp FH 2: 131 ( 1441) på tre ställen), "]},{"a":"köpu eghn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"köpu man","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr köpman."],"e":["köpaa- )"]},{"a":"köpunger","b":"nn","c":"","d":["handelsplats, stad, köping. i ortnamn. Se Namn och bygd 25: 99 ff. "],"e":["*köpungs borghare","kiopwnghz- )"]},{"a":"köpunger","b":"nn","c":"","d":[" L. saluplats, handelsplats, stad, köping. i ortnamn. in norkøponge SD 1: 620 ( 1283) . nyköpungs hwss RK 1: 541 . j jöneköpung ib 3226 ."],"e":["köponger )"]},{"a":"köpvitne","b":"nn","c":"","d":["köpvittne, vittne vid köp (och skifte). Svartb 384 ( 1441) . "],"e":["köpt- )","köpvitnis man (-vitnes-. vitnas- SJ 324 ( 1463) . ","-widnes- ib 375 ( 1471) ), "]},{"a":"köpvitne","b":"nn","c":"","d":["köpvittne, vittne vid köp (och skifte). at han . . . sik vnder siin köpwitne loot FH 2: 10 ( 1380, nyare afskr.) . lagleghen köp witno foe gingo ib 111 ( 1437) . ib 3: 45 ( 1444) . SJ 406 ( 1473) . Jfr köpa-, köpe-, köps-vitne. "],"e":["köpvitnisman"]},{"a":"köpöre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"köpþing","b":"nn","c":"","d":[],"e":["köpþinga friþer , "]},{"a":"köpþräl","b":"nn","c":"","d":["köpt träl, träl. þu est min härra, iak är þin köptþräl (servus) Bu 181 ."],"e":[]},{"a":"köra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) driva, driva fram, köra. han hadhe körth een hesth hanom owitande ATb 1: 395 ( 1472) . hälogh astundilse oc länktan som köra siälena til gudh Mecht 203 . 4) köra (vagn o. d.). en karll . . . som kärran kyrdhe HLG 2: 53 (1516).","5) köra, forsla medelst åkdon. hwar man köre xiij lass vidh till strandhena VKJ 217 . 6) intrans. röra sig hastigt. j samo watne waro mykle fiska, lekande oc körande (se agitantium) sin j mällom Mecht 203 . "],"e":["-dhe . ","*köra in , inköra, driva in. swinen skulo köres in vppa stadzsins tompt STb 1: 173 ( 1478) . ","*köra up , medelst åkdon forsla lupp. j höre honom, som kördhe vp timbreth HLG 2: 122 (1524). Jfr upköra. ","köra ut , utköra, utdriva. ATb 1: 46 ( 1455) . Jfr utköra. - Jfr bort-, hem-, in-, til-, utafköra."]},{"a":"köra","b":"vb","c":"v.","d":["vända? alle the thin viisdom hördhe aff blygdh oc wnder fran thegh körde MD 28 (möjl. dock att föra till föreg. ord, der i sådant fall under 3 skulle upptagas äfven betydelsen: gå)."],"e":["-dhe )"]},{"a":"köra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) drifva, drifva fram, köra. thera kroppa kördhos af stormenom vppa landet KL 317 . latan skal man fast göra GO 17, 960 . Su 175 . Al 5826 . the älto han ok kördho ok drogho Bir 1: 30. som . . . älte thom ok köre fram at gaa ib 3: 10 . jeronimus fik thy (lejonet) syslo at göma clostirs asna leon gömde oc at syslo thinum them hem kördhe Bil 627 . en legho swen kördhe for waghne yghns ib 424 . körde sin swin hiit wth pa aallenskog BSH 5: 214 ( 1507) . folk oc fää hwat them war före thz the strax pa huset körä RK 2: 2094 . ib 4015 . " huath the matto aff landith köra the loto thz alt til skipin föra " Fl 11 . ","2) köra (bort), fördrifva, aflägsna. kördho the han fran sik KL 46 . " kördhe thän godhe mannin them thädhan " ib 48 . " wi hawm han aff riket kört " RK 1: 4481 . " wille hwar annan aff sino köra " Al 9720 . aff sinom aruj henne kördhe ib 10261 . " köre spolorma aff liff " LB 5: 81 . köör . . . äkke mik fran thik Bo 75 . Bir 3: 10. ödhmiuktin köre badhe fran sik oc androm dygdhom hänna gröma herradöme Bo 44 . ib 221 . Bir 4: 133. abs. aff lande köra Bir 2: 261. ib 4: (Avt) 185 . ","3) intrans. köra, åka, fara. bätra är at köra än dragha Bir 1: 352 . " marsken strax til nycöpung körde " RK 2: 5690 . " her erik axelsson een annan wägh körer " ib 3: 1397 . "],"e":["kööra . -ir, -dhe, -dher),","köra bort , köra bort, fördrifva. körir them bort aff gardhe fra sinom son MB 1: 207 . kördho han bort obitadhan BO 15. vilt thw köra bort fanytta thankanna flughur ib 101 . ib 51 . " körer borth alla handa ether " LB 2: 59 . ib 5: 80, 81 . Jfr bort köra.","köra ut , "]},{"a":"köran","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bortköran."],"e":[]},{"a":"körespö","b":"nn","c":"","d":["spö att driva på med. aculeus lei ena handha pina virke oc körespe GU C 20 s. 7 . " agulus ii körespödh " ib s. 12 ."],"e":["-spödh . ","-spe )"]},{"a":"köresven","b":"nn","c":"","d":["körsven. þe !UDDA_TECKEN?: þiura) gingo rättan vägh vtan leddhara ok köresuen Bu 168 . " thäs vagnsins köreswen " Bir 3: 327. ib 330, 331 . GO 478, 534 . är skällikhetin . . . dygdhanna käroswen (auriga) Bo 140 ."],"e":["köro- Bo 140 ),"]},{"a":"körevander","b":"nn","c":"","d":["staf hvarmed boskap pådrifves. en plog han (åkermannen) haffwer j sinne handh j the andra en köre wandh medh plogen skal han träda jordh mz wanden driffwa sina hiordh MD (S) 282 ."],"e":[]},{"a":"körilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bort-, ut-körilse."],"e":[]},{"a":"körilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bortkörilse."],"e":[]},{"a":"köring","b":"nn","c":"","d":["körning (av gods). akrana gaffs iiij mark for köring SSkb 275 ( 1508) . Stock Skb 119 ( 1519) . Jfr körning."],"e":[]},{"a":"körna krut","b":"nn","c":"","d":["kornigt (d. v. s. vanligt) krut. " 1 tunna lööst krwt 1/1 tunna körna krwt " FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":[]},{"a":"körnadher","b":"","c":"","d":["försedd med korn? stwndom hendher ath jordhen giffwer aff sigh salta äller beska vesko tha sädhen gaar j ax oc sidhan bliffwer thet jnthe körnth PMskr 200."],"e":["körnth ) , "]},{"a":"körning","b":"nn","c":"","d":[" = köring. Stock Skb 73 ( 1518) , 116 (1519), 157 (1520). Jfr in-, ut-körning."],"e":["körningk SSkb 276 ( 1508)"]},{"a":"körting","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr tidhkörting."],"e":[]},{"a":"köt","b":"","c":"","d":[" , se kiöt."],"e":[]},{"a":"köva","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedtrycka, nedpressa. tå then röken och dambitt haffwer sså lenge gångitt op och kan ey alstinges komma vtt, thå köffwes han och wender sigh, gångendes åther nider igen PMskr 603 (avskr.). ib 604 (avskr.).","2) kräva. " adf ängelnom them onda . . . köffdhir, opgaff han sin anda " SpV 78 . - undertrycka. siälff människionna skälikhet wndhirgiffwin köthino, köffdho, kötino, kastadh j pinona ib 368 . - Jfr nidherköva."],"e":["köffwa . ","-dhe . ","-dher )"]},{"a":"köva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr nidher köva."],"e":[]},{"a":"kövel","b":"","c":"","d":[" , se kögel."],"e":[]},{"a":"kövärne","b":"nn","c":"","d":["liten hund, knähund. hunda älla köffwärne Bir 5: 45. Jfr köfrän."],"e":["kywerne L. L.),"]},{"a":"ladh","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr pramladh."],"e":[]},{"a":"ladh","b":"nn","c":"","d":["ss prydnad bruktadt band, galon, bräm. the spunno gul och vafuo ladh Iv 4135 . kläder . . . aff rikt zamzit mz rikä lad ib (Cod. B) s. 216. - särsk. hufvudband, hufvudbindel? hans brede timp thz war hans lad RK 1: (Albr) s. 213 . tijt . . . som ladet brast ib. - Jfr gulladh samt ladher."],"e":[]},{"a":"ladh","b":"nn","c":"","d":["ss. " prydnad brukat band; bård; bräm; »brickduk». Se Sdw 2: 1255 och V. Sylvan i Fornvännen 19021 s. 217. legamus eccleise nostre vpsalensi . . . sex pecias de serico preciosas cum quator rotulis dictis ladhum deauratis " SD 6: 298 ( 1351) . ornamenta pro vestibus altaris dicta ladh Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 689 (ur handling från 1366). Jfr pärlo ladh."],"e":[]},{"a":"ladha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) onerare, lasta. " siw hundradha wlwalla lot han ladha mz gul oc silff " Prosadikter (Karl M) 250 . " röffuara som hade röffuath skutan aff fatige bönder, ladda medh rogh " STb 2: 355 ( 1489) . jngen skip skole lades vtan bomen ib 5: 186 ( 1518) . nar thetta mäkta skipped . . . laath war mz fetalia ympneligha Troj 4 . - om fartyg. intaga last, lasta. löp barzsan wth epter rogh i skeren och ladde ther som fatiga menicheten foreboden war STb 3: 21 ( 1492) .","3) ladda. bildl. thw thän dyre ängil, som fullir är mädh liws fulkomplikin i dygdhom, ladhin mädh viisdom SvB 355 (omkr. 1500) möjl. att föra till 2). Jfr beladha."],"e":["ladhin SvB 355 (omkr. 1500). laden STb 3: 26 ( 1492) . ","ladder: -a STb 2: 355 (1489); Troj 25 . ","laath ib 4), "]},{"a":"ladha","b":"nn","c":"","d":["låda. STb 1: 132 ( 1477) . - lavett. i!UDDA_TECKEN? ( 1 1/2) pundh kopper som ladan aff götz til skeprenina lodh SSkb 36 ( 1502) . - Jfr bref-, soker-ladha."],"e":["lada . ","-ar STb 1: 132 (1477) , "]},{"a":"ladha","b":"nn","c":"","d":["lada. aker, liggiandes nordhan ladhuna i hundaberghe SD NS 3: 341 ( 1418) . tesse skattade ena lädho i olaf swensons gard ATb 1: 280 ( 1468) . " per karsson stall hans ladho som een tiwff ib 288 (1468). ib. jtem skall klockeren leghia presthins korn i hans ledhu " FMU 4: 441 (ovisst år; avskr. fr. senare h. av 1400-t.). - i ortnamn. Se Sdw 2: 1255 och D. O. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar 24 ff. - Jfr tighladha. ","2) avelsgård, utgård (under kungligt el. kyrkligt slott). tw godz mädelby ok kakunes, som nyliga äru lagh[da] til ladhugardhen wäldhä, (!) här vthan fore stokholm Svartb 365 ( 1438) . " skal hwar bondhe [göra] viij dagxwerkä . . . til ladhagardhzsins vphälda " ib (Skokl) 441 ( 1450) . thomas screddere, som nw är j ladagarden forstandere STb 4: 110 ( 1506) . " huat biscop ther kommer, wil han boo j ladhegorden tha magh han radha. män sloth eller mwradher gardhe skule the jcke sätye them wppa " GPM 2: 22 (1508, A. Siggesson) . fiskerene stadzins skole ingen förfong göre jn i sundet med theris note warp eller in för lade garden STb 5: 70 (1515). - till avelsgård hörande jord. inthet war heller saat j ladegarden GPM 2: 333 ( 1509) . "],"e":["lädha: -o ATb 1: 280 ( 1468)","ledha: -u FMU 4: 441 (ovisst år; avskr. fr. senare h. av 1400-t.). Se Sdw 2: 1255), ","*ladhu gafl","ladhogaffl )","ladhu gardher","ladugar ATb 1: 1123 ( 1459) . ","ladagarder: -garden STb 4: 110 ( 1506) . ","ladhagordher: -gordhzsins Svartb (Skokl) 441 ( 1450) ladegarder: -garden GPM 2: 333 ( 1509) , STb 5: 70 (1515). ladhegorder: -gorden GPM 2: 22 ( 1508) ),","*ladhugards häster","ladhe gardz- )","*ladhugards man","ladegardz- )","ladhu golf , ","*ladhu hus , ","*ladhu knuter","ladho- )","ladhulas , ","ladhu lidh , ","ladhu loe (ladu-. lade-. loo), ","*ladhu rum","ladu- )"]},{"a":"ladhbro","b":"nn","c":"","d":[" Uppl Fornmt 26: 103, E. Wessén, Upplands runinskrifter 1: 170 f., D. O. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar 25] lastbrygga, lastkaj. ATb 1: 24 ( 1454) . " thet salt som mistis pa ladhbronne " ib 250 ( 1566) . olagha bygningh pa ladhbronne ib 261 ( 1467) . lib 2: 368 (1490), 3: 383 (1530)."],"e":["lad- )"]},{"a":"ladher","b":"nn","c":"","d":["Jfr kapo ladher samt ladh."],"e":[]},{"a":"ladhika","b":"nn","c":"","d":["liten låda. läg thz j laadikor PM 59 . göm i ladikor ib."],"e":["ladikka . ","laadikka )"]},{"a":"ladhika","b":"nn","c":"","d":["liten låda. tha war j ledeken vti et linclede xxvj postelaske gyldene Skotteb 2 (1460-61). i laadheke med glasöghen GPM 2: 215 ( 1506) ."],"e":["laadheke . ","ledeke )"]},{"a":"ladhing","b":"nn","c":"","d":["last. huru saadane skep losses skole ath the her motte faa lading utaff landet igän HSH 16: 69 (1527, Brask). Jfr ladhning."],"e":["lading )"]},{"a":"ladhisker","b":"av","c":"adj.","d":["vårlig, hörande til våren. Se Sdw 2: 1255 f."],"e":[]},{"a":"ladhning","b":"nn","c":"","d":["laddning, last. " eth skyp . . . med sin ladningh " BSH 5: 202 ( 1507) . Jfr kornladhning."],"e":[]},{"a":"ladhning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ivir pasladhning och ladhing."],"e":[]},{"a":"ladhstadher","b":"nn","c":"","d":["lastplats, lastbrygga. ATb 1: 148 ( 1461) . " nidre wid ana . . . wid lad stadin liggir thenne gardin " ib 173 ( 1462) . ib 175 (1462), 261 (1467). Jfr Bergström, Arb Kr 128 ."],"e":["ladstader )"]},{"a":"ladhsten","b":"nn","c":"","d":["koll. tunga, stora stenar. PMSkr 166 ."],"e":[]},{"a":"ladhsten","b":"nn","c":"","d":["tunga, stora stenar. " huat the gatho slagit eller stöth ok kastat nider med ladhsten " RK 1: 3086 ."],"e":[]},{"a":"laf","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1256. lichen, lav. capillamentum lokka ok laaff GU C 20 s. 74 . asbeston är en sten . . . han haffwer ena wnderlika natwr swa som han ware laff äller wll PMSkr 460 ."],"e":["laff . ","laaff )"]},{"a":"laggare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " nigels laggare " DD 2: 14 ( 1459) ."],"e":["laggere )"]},{"a":"laggare","b":"nn","c":"","d":["laggare, person som tillverkar laggkärl. ss binamn. Se Sdw 2: 1256. " laurinz laggare " RP 2: 70 ( 1385) . SD NS 3: 454 ( 1419) . ATb 1: 203 ( 1464) , 2: 45 (1474). Kumla kyrkas rb 92 ( 1509) ."],"e":["lag(g)ere STb 5: 171 ( 1517) . ib. ","lagger Stock Skb 62 (1517-18). lakkgare ATb 2: 358 ( 1489) ), "]},{"a":"lagger","b":"nn","c":"","d":["kant på laggkärl? sone . . . märkte tynnoner pa laggen medh iärnmark ATb 1: 349 ( 1471) . skipmennenä kastade hakane pa laggin aa thet fatidh, som spiltes STb 1: 55 ( 1476) ."],"e":[]},{"a":"lagh","b":"nn","c":"","d":["Se Sdw 2: 1256. 3) läge, ställning, tillstånd. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 717. 6) överenskommelse. - koma til lags mädh, komma överens med, komma till rätta med (ngn). jak är swa bekymbradher nw pa thenna tidhen mädh myuklo oroligheth til ath komma til lagx mädh jnquilinis PMBref 307 (1512?). 8) lex, lag, vanl. pl. epter fornwm oc nyum wädzzgötzkom laghom RP 2: 223 ( 1391) . sa with som norbergxh lagh wisa SD NS 3: 202 ( 1417) . epter thy som vaar vesgösko lagh vth vissa ib 372 ( 1418) . mädhen j laginne är flera stadom forwaret (är) at thet skal bliffua fast oc stadukt som landzynen göör Svartb 424 ( 1447) . " skier och en swa at the sak gaar j laghinnen a liiff, liim eller krop " ib 465 ( 1457) . JTb 24 ( 1460) . folmer . . . gaff sina . . hustru . . . alt halfft aff sin halffdeel offuer hennis egin deel som mest lagen inne holle SJ 2: 109 ( 1488) . llegalis . . . thz laghom tilhöre GU C 20 ( hand 2) s. 71. - lagbestämmelser, i lag föreskrivna formaliteter. Se SDw 2: 1256. - (gudomlig) norm för religion och gudstjänt. sidhan apostoli waro war ängin bätre i cristnom laghom oc them oppe halda än thu Prosadikter (Karl M) 282 . thänne samme starke ok mäktoghe . . . gik in j wärldinna egiptum . . . gambla ormsins laagh (iura) ok lroff tok han, och skingrade thz som skingrande war, ok gömde thz som gömande war SpV 516 . förbund, testamente. the archin som var i gamblo laghomön Nio kap ur Bir 31 . 9) ed i rättgångsmål; edgång. Se Sdw 2: 1346. somlikom dömde jak lagh som sighia wilie sig enhga äwärkan giort haffua j for:da skogha Svartb 434 ( 1449) . " tär hauer gunnar fest lagh forre medh xij men " ATb 1: 20 ( 1453) . Beckman Stud 87 (1461). ATb 1: 222 ( 1461?) . " staffan nielsson zaker iij (3) mark, ty han var laghin nidherfellog STb 1: 14 (1475). stodo tesse eptescriffne fore rettin redhaboe ath gaa lagh medh per olsson " ib 15 ( 1475) . ib 47 (1476). ib 79 ( 1476) , 132 (1477). giorde hustrv birgitta . . . lagh, swa ath hon war lydeke krögare ecke meer skyllogh än xv!UDDA_TECKEN?Z (15 1/2) markck och vij (7) solidi ib 138 (1477). mattis . . . feste lag sielf vje (6:e), ath han ecke loffuade fore them, som herman messeman war skylloger ib 141 ( 1477) .. tesse . . . satha lagh vm mikel nilsson JTb 72 ( 1481) . STb 3: 439 ( 1499) . - Jfr aker-, balka-, biärgs-, brudhlöpiis-, brudhlöps-, fylgis-, födslo-, guds-, hiona-, hionalags-, hiärta-, hovudh-, kesara-, kirkio-, lands-, magh-, ordha-, skip-, skiptis-, skäpno-, snäkkio-, sparra-, strids-, tungo-, thing-, things-, thydhi-, vidher-, vinde-, ända-lagh. "],"e":["lag . ","lach STb 3: 439 (1499) . laagh SpV 516 ),","*lagha aterlösn , ","*lagha bref","lagho breff )","lagha böter , f. pl. L. böter enligt lag. lUppspriv. 14 (1454).","*lagha edher , ","lagha far","lagafor )","lagha fulkomnilse","lagha gärdh","*lagha hus","laga- )","lagha häfdh","-häffd )","*lagha idhkare","-itkere )","*lagha kafle","laga- . ","-kaffle ). m. trästycke använt som lott vid lottdragning; lagenlig lottdragning medelst »kavle». kennoms wy . . . oss giort haffue eth . . . skipte meth loot oc lagha kaffla . . . wm alt thet afflinga gotz SD NS 3: 504 ( 1419) . ib 505 ( 1419) . Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). Trolles Jb 230 (1485, nyare avskr.) . " tha togo sigh xij men före ok gick ok lothe kaste them loth ok laga kaffla sin i mellom afflinga gotz " SD NS 3: 504 ( 1419) . ib 505 ( 1419) . Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). Trolles Jb 230 (1485, nyare avskr.) . " tha togo sigh xij men före ok gick ok lothe kaste them loth ok laga kaffla sin i mellom Uppl. Lagmansdomb 82 (1493). "","*lagha kif , ","lagha kloker","*lagha lysning , ","lagha man","laga- )","*lagha sighiare","-sighare )","lagha skipte , ","*lagha stängil","laga- )","*lagha tidh","lage tiidh )","lagha thing (laghe tingh), ","*lags stadhge","lags stadge )"]},{"a":"lagh","b":"nn","c":"","d":["liggande; läggande; det som lägges el. är lagdt. ","1) stöt, styng. " thz första han thz laghit kände " Iv 3129 . ","2) lag, rätt ställning, ordning. engin timberman gat thy sama thrä fanghit rät lagh Bil 88 . " hiulet gik af laghi " Bu 510 . tänia swndher hänna liiff ok limi aff laghi Bil 330 . " vm ey ware gudh tha gingin al thesse thingin wanskiplika ok af laghi " Bir 1: 45 . ib 2: 236 . " riket kombir aller til laga " RK 2: 6796 . ","3) läge, ställning, författning, tillstånd. var flodhen ok strömen j syno gambla laghi Lg 3: 561 . " the möttos ther . . . i godhom tyma ok godh lagh " RK 1: 4449 . " fögha thz j swa danth lagh ath thz matte sta j dagh " ib 2: 3966 . " röntes swänske män een annar lagh " ib 3: 2593 . " finge the danske ett annath lag ib (sista forts.) 5400. kommat wtafh thet laghet " FM 359 ( 1508) . " for än han komet i thz lagh " RK 2: 5208 . kom tha jnnan eth miwkare lagh i b 1: 941, 2383. riigha kom i godh lag ib 3: 2889 . " ath riikit skulle komma i bätre lag " ib 3: (sista forts.) 5422 . " wille the lägge j sichtwne en dagh ther kome hanom thz wel j lagh " ib 2: 1627 . thz kom tha saa i lagh ath the alle fatadhe een nyan dagh ib 3: 3551 . " thz fyöl sik tha sa i lagh " ib 2: 5199 . ib 6484 . " thz fyöl mongom wäl j lagh " ib 7325 . ","4) beskaffenhet, art, sätt. thu west wäl brännande kärleksens lagh, at han ey haffwer matho i maleno Su 88 . fik sinom ordhum eet annat lagh ST 402 . didhen satte marsken j en dag mz them aff husit i tolkit lag RK 2: 6219 . " herrana grype ther ett annath lag " ib 3: (sista forts.) 4276 (möjl. att föra till 6). äffwentyrara som fresta hwat lagh thz tagher (hvad utgång det tager, huru det skall gå) PM XXVII . ","5) hänseende? hwath doom är wärre i alla lagha än wara ofräls i sina dagha Al 7309 . ","6) öfverenskommelse. " the ramado tha vti eth lagh thz sculle sta fäm daga j dagh " RK 2: 1122 . the grijpu toch thz j lagh at thz sculle standa j dagh ib 2585 . " satte thz sa j et lagh " ib 8843 . " ib 1: (sfgn) s. 191. giorde iag mz them ett lag om ett sölfberg som fwnett war " ib 3: (sista forts.) 5694 .","7) bestämmelse, vilkor? fonga gaff han dagh och screff them there lagh RK 3: 2421 . ","8) lex, lag. " som wesgözkt lagh vt wisar " SD NS 2: 844 ( 1414) . thätta laghit (Moses´ lag) wisadhe hulkaledhis gudh sculde älskas ok iämkristin Bir 4: (Dikt) 239. ib 1: 143, 144, 3: 152, 252, 46§1, 4: 51§, 65. MP 1: 165 . Ber 48, 50 . Su 321 . MB 2: 148 . - i denna betydelse vanl. pl. thän sum lagh forsmaar agher af laghum wära forsmadher SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). mädh laghum ok laghä doomom skal man sijtt kräffiär ib. ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). kan þen gozen fa atir wnit meþ laghum (lagligen) ib 6: 170 ( 1350) . " huilkin thät ey giör, tha skal iak bo thät mädh laghum forfölghiä " BSH 1: 133 ( 1371) . " then wält quarn . . . som hemingx jonsson haffde olaglige bygt wtan lag och dom " BtFH 1: 224 ( 1508) . ib 242 ( 1507) . " sum lagh sighlä " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). swa sum lagh tilsighiä ib. " i lagh satt ib 1: 68 (1285, gammal afskr.). äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh " ib 669 . " äpter rättom värmpskom laghom ib " NS 2: 711 ( 1413) . " mz guz laghum " Bu 3 . som moysi lagh buþu ib 8 . " han diktade ok giordhe the lagh at almoghin som cristin var sculde ey vara vndi thöm träldom som han för var " Bil 862 . förderwilse lagha och landa KS 10 (23, 10) . " kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh lagh ok rätwis " ib 66 (164, 73). godh lagh skulu hawa thessin try: thön skal wara rätwis, tarflik ok möghelik ib. " än the gamblo moysi lagh waro godh " MB 1: 439 . " ängin lagh äre godh, vtan the biwdha godh thing " ib. " gaff han ey thy lagh eller rät som natzins wit matte styra til godha sidha " ib 454 . " med the lagh som tha waar " RK 1: 87 . Bil 726, 847, 860 . KS 31 (79, 33), 67 (165, 73), 68 (167, 74), 74 (180, 81) . MB 1 365, 377, 440, 441, 442 . 443, 444, 445, 446, 447, 450, 451, 453, 455. Bir 1: 143, 144 . 3: 152. 252. RK 2: 149, 581, 520, 523, 7672 . Su 321 . - med tydlig plural betydelse. thry lagh äru eet är kirkionna annat kesarens thridhia almoghans Bir 2: 204 . " tha gaff birge jerl the lagh ther sidhan haffua standit marghan dagh " RK 1: 456 . - rättslig ställning. äghär tawernes husbonde . . . i bonda friþ oc laghum att vara SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; jfr friþer 5. - af Gud stadgad norm för religion och gudstjenst (under framhållande af motsatsen mellan tiden före och efter Kristus), förbund, testamente. jak skipadhe nyolaghin ok gamblo (novam legem et veterem) Bir 1: 46 . ib 162 . var härra ihesus christus var försto nyio lagha prästar ok paue Bu 61 . " han ville at gamblo laghin oc thera offär skulle ändas. ok at nyo laghin skullo byrias (volens fnem dare legabilus institutis et scarificis et novum incipere testamentum) " Bo 175 . " tesse tolff brödkorgha . . . tekna tio gudz budordh j gamblom laghumen . . . och sidhan tugh gudz budordh j nyo laghumen " MP 1: 102 . ib 174 . " mz gamblo älla oc nyo guz lagha vitnom " ib 2: 262 . " j gamblom laghom war thässkyns offer " MB 1: 475 . " en konungir j gamblo laghomen (veteri testamento) six haua astundat ens manz vingardh " Bir 2: 85 . " han fölgdhe thera godha konungha äpte döme som j gamblo laghomen varo " Bil 884 . Bo 138 . MB 1: 476, 481, 497, 501, 505, 506 . Bir 3: 14 . ST 200, 201, 209, 220, 240, 380, 381, 436, 538, 540 . " i moysi laghum (då Moses lag var gällande, d. v. s. i gamla testamentet) þa iuþa ensamne þiänaþo guþi " Bu 3 . ","9) L.","1) laga dom, enligt lag gifven dom. äptir . . . laghä doomum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). meth laghom (för -a) domomp äller räth ib NS 1: 96 ( 1402) . som . . . hänna bonde . . . salde fran hänne vtan lagh oc lagha doma ib 568 ( 1406) . " haffuer myn fogde nogot taget vthen lagedome " FM 636 ( 1515) . " rätvisa i laghen ok i lagha domom " KS 31 (79, 33) . ","2) laglig domstol. falklikhet pinas af laghadomwm (humano judicio) Ber 104 ."],"e":["lach SJ 282 ( 1460); se vidare stadslagh. laach SO 191 . ","lak BSH 5: 498 ( 1512) . ","laugh MD 89 . ","laughumen MP 2: 227, 235, 238 (jfr 272)), ","lagha alder","lagho- MB 2: 229 ), ","lagha ar","-aar )","lagha balker , ","lagha brut , ","lagha buþ , ","lagha bygning , ","lagha böter , ","lagha dagher , ","lagha dagsvärke , ","lagha domber","lagedomber . ","laghä doomber),","lagha drykkia , ","lagha fal , ","lagha fang","laghafaang . ","laghufang )","lagha far , ","lagha fast?","lagha fastar , ","lagha forfal","-forfall SO 29), ","lagha fulkomilsa","-folkommilsa )","lagha fulkomnilse (-fulkompnilse)), ","lagha fäst , ","lagha fästa","laghäfästa )","lagha gengärdh","laghagingärdh )","lagha giäld , ","lagha gärþ , ","lagha hamn","laga hampn )","lagha häfp , ","lagha kar , ","laga kland , ","lagha kloker , ","lagha luter","-loter )","lagha läghe , ","lagha lös , ","lagha lösn","laghälösn )","lagha mal , ","lagha nöt","-nött . ","laghä nöth . laghänöt),","lagha os","-oos )","lagha skatter , ","lagha skillinger , ","lagha skipt , ","lagha skipte , ","lagha skirsla , ","lagha sokn","laghasykn SR 36 . ","lagha söknir SML þy 6: pr.),","lagha spiäl , ","lagha stämna , ","lagha stämning","-stämpning )","lagha sökning , ","lagha tilmäle","lagu tilmäla )","lagha tiltala","laghä- )","lagha þing , ","lagha umfärdh , ","lagha utgärdh","laghävtgerdh )","lagha vin , ","lagha yrkir , "]},{"a":"lagh häpta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["-häfta )"]},{"a":"lagha","b":"vb","c":"v.","d":["lägga försåt för. " pläghar diäfwlin listelka lagha prediakra " ST 155 ."],"e":[]},{"a":"lagha","b":"vb","c":"v.","d":["2) laga, ställa, ställa till, foga, ordna, inrätta. han lagade oc ordinerade xxvj skockar och härar Troj 122 . - lämpa, avpassa. laghes oketh swa ath the dragha mädh halsenom oc ey mädh hornommen PMSkr 196 . thär the (ɔ hönsen) skwlw ätha aff laghes swa ath enasth kan hoffwedhen jn komma ib 253. ib 311, 339, 506, l509, 552. hörens . . . före huad stycket gelder de missalibus the som trycktes parisilis pro ecclesia lwndensi at vj motte laga vort kööp ther epter HSH 13: 116 (1524, Brask). SpV 211, 268 . " sannelika räddoghin ok kärlekin laghar (componit) fulkomplika sonen äptir fadhirsins wilia " ib 558 . - ordna, avtala. om drotning panthasilee krop wardt saa lagad mz philimene oc troyaner ath han skulle ey jordföras foren freden satther war Troj 252 . 3) uträtta. swa fara the offta til härra dagha thär the skwllo rikesens ärande lagha PMskr 193. 4) laga, reparera. gaffz vj mark timbermennene för trysser the lagade pa Sudermalm Stock Skb 75 ( 1518) (möjl. att föra till 2). per bok ij öre; the lagede ene bysse i skultes grendh ib 160 (1520). "],"e":["laga . ","-adhe . ","supin . ","lagit HSH 13: 40 (1524? Brask)),","*lagha sik , lämpa sig anpassa sig. i speghlenom synis ok thäns biläte, som ser j honom . . . thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn oppa thz han astwndar, ok thär äpthir laghar han sik inwärtis (ad id quod appetit intuentis informatur aspectus) SpV 5 . " jnbediencia är ilhärdogha hoxins hardhet, ey sik lagha wilande äpthir formanzsins bwdh " ib 141 . ib 189 . ","*lagha tilsaman , föra tillsamman. takes fira äller fäm färska qwista aff manskona winträ . . . oc lages täth til samman PMSkr 321. ","*lagha um , anbringa omkring, svepa om. sannelika tha synis thu lagha om tik badhalakaneth (theristra corpori coaptare videris) SpV 121 . - Jfr af-, for-, til-lagha."]},{"a":"lagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga, sätta, ställa? " thera byssor the ther j laghede (kanske för laghde af läggia) " RK 2: 2263 . ","2) laga, ställa, ställa till, foga, ordna, inrätta. som skapadhe himil oc iordh oc alt thz som är. ok thz styre ok laghar swa at enkte gar afskedhis Bo 176 . " laghar han oc skikkar strängiana äpther allan sin wilia " Lg 811 . hwar herre wil jw rikit styra oc lagha PM 19 . når alth war laghath epther theres wilie RK 3: (sista forts.) 5515 . ib 5505 . " han lagade thz iw hwre han kunde " ib 5239 . " wille i swerige annerledes lagha ib 4933. the lagh som ware orätt them lagade iag till gätre sätt " ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . ther äpther lagadhe hon sina maltidh oc sin sömpn oc all annor stykke Lg 3: 451 . " han lagade sticthen effther sith säth " MD 432 . - lämpa, afpassa. ä huru tymbirmennene han (bjälken) laghadho ST 298 . huru tilredh bygning bliffue standande oc droghis ällir laghadis (reducerentur) til ödhmikuktinna oc ensampna widhertorfftinna Bir 4: 81 ."],"e":[]},{"a":"lagha","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Se sammansättningarna lagha afraþ o. s. v. under lagh. Jfr ag-, o-lagha."],"e":[]},{"a":"lagha","b":"nn","c":"","d":["1) läge. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 181 (1429).","3) snara, försåt. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 497. "],"e":[]},{"a":"laghare","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1256."],"e":[]},{"a":"laghas","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr vidherlaghas."],"e":[]},{"a":"laghbinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghbiudha","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen hembjuda (jord åt släktingar). kennis jak . . . mik hawa giwit. . . giisle azxurason fulla makt ath laghbiudha mit gooz gireem . . . a härazthiinge, stämpnum oc laandzthinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). loto vp . .. karll ingeualssons gaard . .. lagligan lagbodman oc lagstandin SJ 2: 24 ( 1476) ."],"e":["lag- . ","-bodin )"]},{"a":"laghbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen hembjuda (jord åt sina slägtingar, innan hon säljes). cum possessiones meas omnes in brusathorp omni legum plenitudine venales eo modo qui patrie legibus laghbiudha nuncupatur, prebuissem omnibus quibus jure propinquitatis preberi debuerunt SD 4: 584 ( 1337) . ib 5: 57 ( 1341) . " haffvum wi lagbiudhit thetta for:dha goodz warom arffwum ib " NS 2: 364 ( 1411) . " thänne . . . eghiodeel lagbiudhyn oc laghstanden äpter allom landz rät " ib 1: 11 ( 1401) . " huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war " ib 15 (1401, nyare afskr.). ib 58 ( 1401), 574 ( 1406), 577 ( 1406), 2: 245 (1410, nyare afskr.). loth vpp . . . sin gardh . . . lagligan lagbodnan ok lagstannan SJ 400 ( 1474) . ib 327 ( 1465), 361 ( 1469), 407 ( 1473). at the (godsen) skulu lagbiwdas FH 5: 137 ( 1490) . " at lagbiwda sköthe och skäla for:de godz ib. " DD 1: 85 ( 1438, nyare afskr.) ."],"e":["laghbudhin . ","laghbudhyn . ","lachbudin SJ 327 ( 1465) . ","lagh bodhin SD NS 1: 577 ( 1406) . ","lagbodin: -bodnan SJ 400 ( 1474), 407 ( 1473). ","lagbiudhin: -it SD NS 2: 364 ( 1411)),"]},{"a":"laghbiärgh","b":"nn","c":"","d":["lagberg, å Värmlands tingsplats (Tingvalla) belägen plats hvarest tinget hölls. fäästhin war giordh a lagberghe i thingwallom SD NS 2: 404 ( 1411) . Se vidare Stuffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 153."],"e":["-bergh )"]},{"a":"laghbok","b":"nn","c":"","d":["lagbok. " las fore them wars herra laghbok " MB 1: 435 . ib 490, 491 . epter thy i laghbookinne bescriffuit staar SJ 1 ( 1420) . sweriges lagbook BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) som laghbokin oc rikesins stadge vtwiisar VKR 32 . SD NS 1: 103 ( 1402), 646 (1407, gammal afskr.). RK 2: 517 . SO 50 . " hade jak töm antwardad igeen teress labook ok sakth mik ifra häredzhöffdingadömid " BSH 5: 460 ( 1511) . " thenna effterschriffne schraa ok lackbock " SO 141 . ib 191 ."],"e":["-book . ","lackbock . ","labook . ","laag booch SO 191), "]},{"a":"laghbok","b":"nn","c":"","d":["lagbok. Se Sdw 2: 1256. Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . " nw pa torsdag skal stadzsins lagbok läsas for menoghetenä " STb 1: 366 ( 1482) . ffogothen . . . schal . . . haffua the lagbook til fögdidh höre Arnell Brask Biᴵ 22."],"e":["lag- . ","logh- Saml 34: 281: -book. labok: -in Akt Kungsådr 9 (1431). laboch: -ens STb 2: 487 (1490)), "]},{"a":"laghborin","b":"av","c":"adj.","d":["lågättad. " VKR 16. ""],"e":["laagh- )"]},{"a":"laghbrytare","b":"nn","c":"","d":["lagbrytare. GU C 20 s. 483 ."],"e":[]},{"a":"laghbundin","b":"","c":"","d":[" , se laghbinda."],"e":[]},{"a":"laghbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["boþ )"]},{"a":"laghbuþin","b":"","c":"","d":[" , se laghbiuþa."],"e":[]},{"a":"laghböta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghböter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["laghbota sokna","laghböte- )"]},{"a":"laghdomber","b":"nn","c":"","d":["laga dom. ath the . . . fortöffrin ey ellir länger framdraghin rättin oc laghdoma Priv o skyddsbr 179 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"laghdöma","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lagher","b":"av","c":"adj.","d":["Se Sdw 2: 1256. 4) låg, ringa, oansenlig. med allom räct swa söm med the högesto ok lagesto KTb 116 ( 1393) . " mädh höghom oc laghom JMPs 494. kan thok sik hustru aff lääghe släkte " Hel män 275 . änkiostadhgin hwilkin höghre är them första, ok läghre them ythersta, far sin loth äpthir sinne forskullan SpV 61 . - lägra (för höghra: dextra) delin är gudz kärleker winstre thulimodh m motgangilsom Mecht 133 . är thät swa at thu haffwer laacht (infirmum, möjl. läst infimum) hiärta ok iordhzlighit SkrtUppb 34 ."],"e":["laacht SkrtUppb 34 . ","lääghe Hel män 275 (för lääghre?) . komp. läghre. superl. lagester: -esto KTb 116 ( 1393) ),"]},{"a":"lagher","b":"nn","c":"","d":["vätska, saft, dekokt, lag. wäta mz laghi (succis) thör thing Bir 4 . 63. lagher aff sipol LB 10: 6 . laghin aff malyrtinne ib 3: 34 . " mz lagenom aff malyrtene ib 72. " ib 36, 64 o. s. v. wardir henne (örtens) lager lathin i saar ib 63 . ib 4: 353, 5: 82, 7: 24, 33, 48, 57 o. s. v. Jfr fänikals-, malyrta-, pors-, rosa-, rosen-, ruto-lagher."],"e":["läghir LB 3: 160 ; ","-in ib 159), "]},{"a":"lagher","b":"nn","c":"","d":["vätska, saft, dekokt, lag. Arnell Brask Biᴵ 25. Jfr bark-, vinruto-lagher."],"e":[]},{"a":"lagher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) låg, af ringa höjd. lagha trappor Bir 4: 96 . " en lagher galghe " Lg 334 . lägre hws PK 246 . " med lagha skoo " RK 1: 3614 . VKR 70 . Bir 4: 10 . " han var en liten oc laghir man (statura brevi) " Ansg 179 . ","2) lågt liggande. thz första hemanet som war oc lägre Su 223 . ","3) låg, sakta. om ljud. mz lage röst MD 67 . - (?) hwilra systra sanger skal ey wara dwl ällir dofftuen, ey brwten, ey löslatogher, wtan höffwitskir oc laaagher (gravis) Bir 4: 54 . ","4) låg, ringa, oansenlig. aff laaghe släkt Bir 2:283 . " höghe oc laaghe " MB 2: 241 . KS 63 (158, 70) . Ber 263 . MD (S) 229 . " fatighman högburin är laghir i hedher " GO 378 . - n. adv. ","1) lågt, på låg punkt, i lågt läge. bildl. ödhmiwkx mantz bön som laagt ligghir a iordhinne smygher himblana MB 1: (Cod. B) 556 . ","2) lågt, med låg röst. hwiska laght Bil 471 . " laght läsin " MB 1: 316 . Bir 5: 62 . ","3) ringa oansenligt. lät rifua wara grafuer, ther vi liggium laght, ok os vetis engin wirdhning (indecenter despecto loco reconditi sumus) Bil 282 . - Jfr oflagher."],"e":["laagher . ","laght . ","lagt Bir 5: 62 . ","laagt MB 1: (Cod. B) 556 . komp. läghre. superl. läghster L.),"]},{"a":"lagherbär","b":"","c":"","d":[" , se laverbär."],"e":[]},{"a":"laghfal","b":"nn","c":"","d":["bristande i edgång. dömdes lasse olson taliala sak til 3 m. for lagffal han feste lag och kwnde them icke gera BtFH 1: 155 ( 1507) . ib 132 ( 1506) , 139 (1507), 150 (1506), 163 (1508), 172 (1506), 179 (1507), 217 (1507), 234 (1510), 235 (1506), 243 (1507), 245 (1507), 250 (1506), 254 (1507), 280 (1510). Jfr lagha fal."],"e":["lagfall BtFH 1: 132 ( 1506) . ","lagfaall ib 235 (1506)), "]},{"a":"laghfang","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha fang."],"e":[]},{"a":"laghfangin","b":"av","c":"adj.","d":["förvärfvad. " for laghfanghit oc rätfanghit " SD NS 1: 575 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"laghfangin","b":"av","c":"adj.","d":["förvärvad. SD NS 3: 88 (1415)."],"e":[]},{"a":"laghfara","b":"vb","c":"v.","d":["lagfara. " holkin gardher som var laghlica opbudhin ok laghfarin epter thy stadz rätther wtuisa " KTb 63 ( 1429) . ib 65 ( 1430) ."],"e":[]},{"a":"laghfara","b":"vb","c":"v.","d":["lagfara. " förscrifna gardh tompt och träbygningh . . . haffwa och bruka nitia och behaalla för sith rätta egit . . . epter thet at thet är lagfaret och kungiort " SJ 232 ( 1454) ."],"e":[]},{"a":"laghfaster","b":"av","c":"adj.","d":["giltig. " ok um nokor komber meth skälike bevisning innan nat ok ar uppa rätta arfvingia väghna, at thet vari sva laghfast, som rätter arfvinge siälfver kommen vare " UrkShist 1: 5 ( 1436) ."],"e":[]},{"a":"laghfrir","b":"av","c":"adj.","d":["icke underkastad lagens bestämmelser, priviligerad. preuilegiatus a um lagh fry GU C 20 s. 485 ."],"e":["-fry )"]},{"a":"laghfrälse","b":"nn","c":"","d":[" frihet från skyldigheten att iakttaga lagens bestämmelser, priviligium. preuilegium gii laghfrälse GU C 20 s. 485."],"e":[]},{"a":"laghfulder","b":"av","c":"adj.","d":["lagenlig, laglig. Se Sdw 2: 1256."],"e":[]},{"a":"laghfulder","b":"av","c":"adj.","d":["lagenlig, laglig. " tilbinder jac mic . . . beincte niclisson . . . all thänno forskrifna godz oc ärfdhaluti, laghfull (ss laglig egendom?) oc frii athalda oc allom lundom hemola " SD NS 1: 72 (1402, gammal afskr.). -- "],"e":["laghfult , "]},{"a":"laghfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen förfara med. at laghfölghia ok sälia hans tompt SJ 5 ( 1422) . " greghers rymelandz huss, hulkit som laghlica war upbudhit ok heembudhit, laghfölght ok skattat aff skyldenäranna wäghan " ib 52 ( 1433) . " the hade then forscrifna gardh laghfölgdh oc fornempdom andris hembudhit " ib 137 ( 1455) . " thet är mit retta fäderne oc möderna oc lachfolgt meth allen ret " ib 382 ( 1471) . thet (köpet) är laghföld oc lagstandet effter sueriges lagh ib 348 ( 1468) ."],"e":[]},{"a":"laghfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen förfara med. SJ 333 ( 1466) ."],"e":["lachfölget ) , "]},{"a":"laghfylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghfälder","b":"","c":"","d":["lagligen dömd, sakfäld. STb 4: 149 ( 1507) ."],"e":["lagfelte ) , "]},{"a":"laghfälder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghfäster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghförare","b":"nn","c":"","d":["lagskipare? urange domara oc alle falske laghförara oc onde förmän Su 127 ."],"e":[]},{"a":"laghgangin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghgilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghgipta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-gifta )"]},{"a":"laghgipter","b":"","c":"","d":["gift, äkta. " mz sinne laghgipte kono eller mz sinom laghipta manne " MB 1: 330 . Bil 756 . Bir 1: 233, 325, 2: 68 . " the syster som ey födh är aff lagh giffte säng " ib 4: 71 ."],"e":["lagh giffter )"]},{"a":"laghgipter","b":"","c":"","d":["gift, äkta. Prosadikter (Sju vise m) 156 . erik person . . . stodh fore rettin ok kendes, ath han hade twa laghgiffto hustrvar STb 1: 60 ( 1476) ."],"e":["-giffter )"]},{"a":"laghgivare","b":"nn","c":"","d":["lagstiftare. tolfthe erikir laghgiffvare Scr rer. svec. I 1: 18."],"e":["-giffware )"]},{"a":"laghgiäld","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha giäld."],"e":[]},{"a":"laghgärdh","b":"nn","c":"","d":["edgång. " thesse xii men ginge en laghgerdh med laris jänson ath . . . " ATb 2: 204 ( 1483) . ib. Jfr lagha gärdh."],"e":["-gerdh . ","lagärdh )"]},{"a":"laghgärþ","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha gärþ."],"e":[]},{"a":"laghgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghgöra","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen göra, fullgöra i lag föreskrivna formaliteter, särsk i fråga om överlåtelse av egendom; lagligne överlåta. Se Sdw 2: 1256. pedher swensson laghgiordhe thette sylff vppa for ⁿᵉ olaff nielsson)s) wegna ATb 3: 15 ( 1493) . " han hade lag iort een trä gaard som han haffde till pant aff niels skobo för vij mark peninga " ib 97 ( 1499) ."],"e":["lag- . ","-giordhe . ","-giort )"]},{"a":"laghhiälpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghhäfþ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lagha häfþ."],"e":[]},{"a":"laghhäfþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghi","b":"nn","c":"","d":["Jfr akra-, fylghis-, fä-, sam-, siänga-, skiptis-, värna-, ängia-laghi."],"e":[]},{"a":"laghi","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fylghis-, fä-, härbärghis-, magh-, sidho-, siänga-, skiptis-, vamba-laghi."],"e":[]},{"a":"laghkallaþer","b":"","c":"","d":["instämd. hioldo eth laghcallat tryiunxting FH 2: 98 ( 1433) ."],"e":[]},{"a":"laghkland","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lagha kland."],"e":[]},{"a":"laghklanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghkloker","b":"av","c":"adj.","d":["lagklok. " til the laghkloka judhanna " JP 80 . Jfr lagha kloker."],"e":[]},{"a":"laghkomin","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr iämlaghkomin."],"e":["-kumin )"]},{"a":"laghkräfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghkära","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen åtala. ok hade . . . henrik lagkärth honum ATb 3: 96 ( 1499) ."],"e":["lag- )"]},{"a":"laghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lagligen, lagenligt, rätteligen. " till thäs thet varþer laghleka ördelät " SD 5: 280 ( 1344) . " vm han warþer þär laghlikä till wnnin " ib 375 (1344, nyare afskr.). ib 376, 6: 6 ( 1348). thetta godzet haffuer iak laglika salt ib NS 1: 13 (1401, nyare afskr.). ib 6 ( 1401) o. s. v. BSH 2: 39 ( 1396) . " vm thesse min nya brudh är laglika (legitime) min " Bir 1: 103 . VKR 71 . MB 2: 53, 107 . Lg 3: 565 . " laghlica stridha " KL 207 . Jfr olaghlika."],"e":["laghleka SD 5: 280 ( 1344) . lagleka ib NS 2: 74 ( 1408) . ","laghligha ib 1: 149 ( 1402) . ","lagligha MB 2: 53 . ","lagliga Lg 3: 565 ; MB 2: 107 . ","laghlegha FH 3: 97 ( 1447) . ","lagliger SD NS 1: 519 ( 1406) . ","laglighan SJ 407 ( 1473) . " lagligan ib 361 ( 1469), ( 1474), 403 ( 1473), 408 ( 1474). laghelich " BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.)),"]},{"a":"laghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lagligen, lagenligt, rätteligen. thet testament war laklika gifuit SD NS 3: 329 ( 1418) . mikel . . . vplät . . . biörn timbirmanne een gard . . . lagleghir a arbogha radhstughu laghbudin for xxx mark ATb 1: 251 ( 1466) . " jorden är lagelica soldh epter the dombreff bönderner haffue " STb 3: 230 ( 1495) . Jfr olaghlika."],"e":["laglikan SJ 2: 18 (1476) . laklika SD NS 3: 329 ( 1418) . ","lagleghir ATb 1: 251 ( 1466) . ","laglegir ib 233 ( 1465) , 246 (1466), 268 (1467). laghlia ATb 2: 192 ( 1482) . ","laghelika SD NS 3: 342 ( 1418) . ","lagelica SJ 2: 99 (1487); STb 3: 209, 230 (1495). lageliga ib 209 ( 1495) . ","lageleca SJ 2: 114 (1488)),"]},{"a":"laghliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lämplig, nyttig. " war ey thz mannenom laghlikt (Cod. B gagnelikit 537) " MB 1: 136 .","2) laglig, berättigad, tillbörlig. eth laghlicht iordhaskipte SD NS 1: 1 ( 1401) . ib 377 ( 1404) . halla sina snille fore laghlika rätuiso Bir 1: 226 . " for nakra laghlica (legitmam) vidhirthorfft " ib 3: 248 . " wtan lagleka sak " LfK 158 . " thessa aterstadhur ok laglikin ingield " BSH 1: 132 ( 1371) . " for laghelijk forfald skuld " BtRK 107 (1436, orig.) . " thär war enkte arrledhis äller meera bygt än laghlighit är " VAH 24: 323 ( 1454) . - laglig, äkta. laghlik hionalax samföghilse Bir 3: 69 . " iak hawir laghlica (leginam) hustrw ib 55. - laglig, laga, mogen. om ålder. til laglikin aldir " Bir 1: 253 . ib 3: 25 . Jfr lagha alder. - Jfr olaghliker."],"e":["lakliker L. ","lagleker: -leka LfK 58 . ","laghlikt . ","laghlicht . ","laglikit SD NS 2: 74 ( 1408) . ","laghlighit . ","lageligid FH 3: 128 ( 1448), 130 ( 1448). ","laglikin Bir 1: 253, 3: 25 . nom., ","laghlik . ","laghelijk BtRK 107 (1436, orig.) . ","laglikin BSH 1: 132 ( 1371)),"]},{"a":"laghliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lämplig, passande. nar hon war kommen til lagliken aller, war hon aff ffadher oc modher giffwen j mans wal JMPs 393. 2) laglig, berättigad, tillbörlig. llegitimus . . . lagleghen och äktha GU C 20 (hand 2) s. 71. - Jfr olaghliker."],"e":["lagliken . ","lagleghen )"]},{"a":"laghliker","b":"av","c":"adj.","d":["lågt belägen, som finnes el. eger rum på en låg punkt. ödhmiwkx mantz bön som laghlik är (Cod. B laagt ligghir 556) a iordhinne smygher himblana MB 1: 316 ."],"e":[]},{"a":"laghlikhet","b":"nn","c":"","d":["laglighet, ordning. " skicka all ting wedh lageliigheet " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257."],"e":["lageliigheet )"]},{"a":"laghlikhet","b":"nn","c":"","d":["2) lagenlig förmån? om prestens sätrij j akas oc om tess tillighwr (i) aker, äng, skog, wtmark och fiskewatn och om all androm laglighet som bönder pläga göre syne kirkiherrer her i landit Svartb 546 ( 1483) . " brvka oc niwtha all laghlighet som anderstadz sidhw'nie är öffuer alt landit ib. ib. ""],"e":["laglig- )"]},{"a":"laghlysa","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen lysa el. kungöra. SD NS 3: 383 (1418)."],"e":[]},{"a":"laghlysa","b":"vb","c":"v.","d":["lagligen lysa el. kungöra. laghlyst SR 50 (på tre ställen). läk laghlyste ib. gifver iach thom fulla macht. . . thessa föreskreffna fyra tompta lagbiudha, laghlysa fastfahra och heemott (för -olt) göra DD 1: 85 ( 1438, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"laghlysning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr lagha lös."],"e":[]},{"a":"laghlösa","b":"nn","c":"","d":["laglöshet, olaglighet. taciturnitas iuris et cessacio laga oc rätz tytztha äller laghlösa vnde laghlösa köpungh (ɔ staden Köping el. del av Vadstena; jfr Hj. Lindroth, Fornvännen 13: 213 ff., A. Schück, Studier rör. det sv. stadsväsendets uppkomst o. äldsta utveckling 155 f.) GU C 20 (hand 2) s. 53."],"e":[]},{"a":"laghmal","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha mal."],"e":[]},{"a":"laghman","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lagman. Svartb. 176 (1381). SD NS 2: 806 (1414, gammal avskr.) . " niglis diäkn som är stadder. j laghmans stadh " FH 2: 68 ( 1428) .","3) edgärdsman. STb 2: 322 (1489). stode anders winter rede boen att göre lagh medh sine laghmen, at . . . ib 493 ( 1490) . desse äre pawal scredderes lagmen fore tet kledit han schulle salt lib 523 (1491). ib 567 ( 1491) , 3: 458 (1499), 4: 285 (1512). Jfr lagha man. - Jfr ivir-, undir-laghman.","1) dom utfärdad av lagman. iak skulde . . . lagmans dom vpa giffua vm thet ärendet SD NS 3: 451 ( 1419) .","3) lagmans domsrätt. jac beinct diekn, lagmanz-domhawande i suridmannalande SD NS 3: 197 ( 1416) ."],"e":["lag- . ","lach- STb 2: 567 (1491) ), ","laghmanz domber","lag- . ","lamans- Sd NS 3: 254 (1417?)),","laghmanz dombrut","lagmandz- )","*laghmanz häster","lagmanshester )","laghmanz nämd (laghmantznämpd), ","laghmanz pänningar (lagmandz pen(n)ingar), ","laghmanz thing (laghmans-), "]},{"a":"laghman","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lagman. " skipa i huart landskap witra ok rätvisa laghmän älla landzdomara " KS 68 (168, 75) . " lagman skal alla säkt vpbära for alla atgiäldhir biorna oc warhga " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). af laghmannum ok minnä domärum ib 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). BtFH 1: 455 ( 1362), 456. BSH 1: 185 ( 1386), 188 ( 1386). RK 2: 9547 . " wijsa oss lagen swa laghman oc häradzhöffdinga ey fy vtan the waro medh lagum wolda ib 519. at lagmannen finge rikens erende eller nogra andra merkelica forfall, swa at han ey kwnne tingh hollä i hwart herede " DD 1: 273 ( 1480, nyare afskr.) . israel birghirsson. laghman aff vplandom SD 5: 160 ( 1343) . " knwt iohanson drotste a konuxsins wäghna i swerike, ok laghman i östergötlandh " ib 4: 312 (1333?). lagman i westergötland ib NS 1: 6 ( 1401) . " bändicts ösgöta laghamans . . . alguz wäsgöta laghmanz " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " knuter wesgötä lagman . . . jsrael byrghersson. lagmadher " ib 4: 390 (1334?). ib 5: 280 ( 1344) . BSH 2: 38 (139) o. s. v. otte poghwisch. höuidzman oppa castalholm henrik goreyslaghen laghman j aland ok knut jönsson domare samastadz. hioldo eth laghcallat tryiunxting vtan for castalholm FH 2: 98 ( 1433) . " sune sunason lagman offuer norfinne oc matis martinsson lagman offuer sudherfinne " ib 106 ( 1437) . sone sonisson laghman y norfinne oc aland ib 110 ( 1437) . sone sonasson laghman j nordfinna, mattis marthenson laghman j sudherfinna ib 111 ( 1438) . " jak swini sonasson laghman j nörfinna laghsaghu " ib 3: 26 ( 1442) . " laghamanz dom hafwande a ärlikx manz väghan herra thordz bonda i vestmanna lande " SD NS 1: 100 ( 1402) . " a langgmanz wegna " ib 103 ( 1402) . " sigilla . . . kanuti lagman et eluai andresson " SD 2: 521 ( 1308) . " sigillum domini kanuti laghman " ib 522 ( 1308); jfr sigiillum domini kanuti dicti legiferi ib 521 ( 1308) . - bildl. iak är the äwärdelika snillen . . . gudz fadhirs son, miskundena bwdhbärare, mildhetzsens härtoghe oc nadenna laghman Su 45 .","2) lagklok man. pharisei oc laghmännene Bo 69 . ve idir false laghmen ok parisei MP 2: 225 . - Jfr undirlaghman.","1) dom utfärdad af lagman thet bewiste han . . . med ij (2) lagmandsdome, honom gifne waare i westhergöslandh BSH 5: 187 ( 1507) . " han talade wppo lagma[n]s dom " BtFH 1: 198 ( 1509) . " stadhfästom wi medh wan dom oppa . . . konugxsins wäghan ath anghin aptir thenne dagh til dyrfuis at byggia j fornämdhe aa, amot thessom warom doom widhir sina fyritighi mark ok siäx mark for laghmans doom " SD 4: 313 ( 1333?) . wy (d. v. s. konungens domhafvande och lagmannen) . . . forbiudhom huariom man the eng eller then delen i akren optermer at hindra eller quälia . . . amot thessom warom dom widh xl march for konungsdomen ok vj march for laghmanz domen ib NS 2: 115 ( 1409). ib 1: 398 (1405, gammal afskr.) o. s. v., 2: 123 ( 1409), 129 ( 1409), 131 ( 1409) o. s. v. widher xl marck konungx ensak ok siex mark för lagmanz dom BSh 2: 63 ( 1399). ib 66 ( 1399), 68 ( 1399) o. s. v. ","2) lagmannens domstol, lagmansrätt. päötar thomasson for laghmandzom sitiande i östrogötlande a . . . herra yuars niclissons veghna BSH 2: 66 ( 1399) . Jfr undirlaghman. ","3) lagmans domsrätt. som konungx dom oc laghmanzdom hawa skula BSH 2: 35 ( 1396) . Jfr domber 9.","1) lagmansdöme, lagmansämbete. vnne thöm sama jäppa idhan godhwilia oc nadh til thätta laghmans döme BSH 1: 189 ( 1386) . ib 185 ( 1386) . ","2) lagmansdöme, lagsaga. österland thät är eth biscops döme oc eth lanmanzdöme BtFH 1: 455 ( 1362) . " annor biscops döme oc lagmanzdöme ib. ""],"e":["loghamn: -mans Sd 5: 280 ( 1344)), ","laghmanz bref","laghmanz domber","laghmandz- . ","lagmantz- SD NS 1: 398 (1405, gammal afskr.). lagmanss-. laghmans doomber), ","laghamnz dombref","lagmans- )","laghmanz dombrut","lagmans dombrot )","laghmanz döme","laghmans- BSH 1: 185 ( 1386), 189 ( 1386)), ","laghmanz nämd","laghmanz pänningar","laghmanz skyld","lagmanskyld )"]},{"a":"laghmäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghmäle","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-male )"]},{"a":"laghmälter","b":"","c":"","d":["lågmält. Troj 76 ."],"e":["lågmälther )"]},{"a":"laghmästare","b":"nn","c":"","d":["mästare el. lärare i lag. llegista . . . lagh mästare oc lagh itkere GU C 20 (hand 2) s. 71. JMÖ 180 ."],"e":["lagmestare )"]},{"a":"laghmästare","b":"nn","c":"","d":["mästare el. lärare i lag. iudha biscopa preste ok laghmästara KL 377 . MB 2: 373 ."],"e":[]},{"a":"laghn","b":"nn","c":"","d":["Se laxlaghn."],"e":[]},{"a":"laghnöt","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha nöt."],"e":["laghnöts pänningar"]},{"a":"laghsagha","b":"nn","c":"","d":["eg. framsägande af lagen, lagföredrag; lagsaga, lagmansdöme, landskap. i wäsgäzko äldir wärinsko laghsaghu SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . ib 559 ( 1337), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 376, 475 (1345, nyare afskr.), 480 605 ( 1346), 606 BSH 2: 39 ( 1396) o. s. v. RK 2: 7672 . laghman j nörfinna laghsaghu FH 3: 27 ( 1442) . landskap i Norge. viij lagesager (åtta fylkja þing) han saman stempde MD 352 . " herra oc lärla fordo han in toko han til konung j thz sin alla lagaswr sagde jaa (var hann þar til konungs tekinn á hverju lögþingi) " ib 369 ."],"e":[]},{"a":"laghsagha","b":"nn","c":"","d":["lagsaga, lagmansdöme. " swa viliom vj at abo biscopsdöme skal altiidh her epter bliffua skipth oc lagth i twa lagsaghur " Svartb 350 ( 1435) ."],"e":["lag- . ","laxaga: -or GPM 2: 425 ( 1509?) ), "]},{"a":"laghsatter","b":"","c":"","d":["lagligen satt, lagligen hållen, laga. paa lagxsätt häresting SD 4: 585 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":["laagxsätter )"]},{"a":"laghsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghskikkadher","b":"","c":"","d":["i lag bestämd. förutbestämd? ath han (ɔ Jason) war begärande at forsöka siig med then wäderen som gyllena wllen haffde oc staa allan then faro ther tiill lagskickat war (et aurei uelleris ordinata discirmina secundum statua legis imposite humiliter temptare deposcit) Troj 9 ."],"e":["lag- )"]},{"a":"laghskila","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghskilder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghskillinger","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha skillinger."],"e":[]},{"a":"laghskipt","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha skipt."],"e":[]},{"a":"laghskipta","b":"vb","c":"v.","d":["dela. SD NS 3: 612 ( 1420) ."],"e":["-schipta )"]},{"a":"laghskipta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghskipte","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha skipte."],"e":[]},{"a":"laghskipter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghslit","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghsokn","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha sokn."],"e":[]},{"a":"laghstanda","b":"vb","c":"v.","d":["lagstå, stå i laga tid, förblifva oröd el. iklandrad under viss i lag bestämd tid. hennes godz äre laglica vpbudhne och hafua lagstandhit FH 5: 137 ( 1490) . - part. pret. lagstånden, som stått i laga tid. thänne . . . eghiodeel laghbudhyn oc laghstanden SD NS 1: 11 ( 1401) huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war ib 15 (1401, nyare afskr.). ib 58 ( 1401), 179 ( 1402), 180 ( 1402), 183 ( 1402), 268 ( 1403), 519 ( 1406) o. s. v. SJ 77 ( 1438), 327 ( 1465), 348 ( 1468), 361 ( 1469), 362 ( 1469) o. s. v. loth vpp . . . sin gardh . . . lagligan lagbodman ok lagstannan ib 407 ( 1473) . " sidhan the for:no peninga waro swa laghstandhne " SD NS 2: 188 ( 1409) ."],"e":["lach- SJ 328 ( 1465)),"]},{"a":"laghstanda","b":"vb","c":"v.","d":["stå i laga tid. epter thet jak haffwer myn säthia gord . . . lagliga vpbudit oc latit thet sidhan lagstonda oc engin aff mynom nästbornom winom eller frändom vilde thet tiil syn lösa Svartb 339 (1432?). - part pet. lagstånden, som stått i laga tid. SD NS 3: 559 ( 1420) . äre the bodhir laghlighan wpbwdhna och lagh stonna ok hembwdhna nestom fresndom ATb 2: 332 ( 1488) ."],"e":["lagstonda . ","lagstadhna ST NS 3: 559 (1420). nom. pl. f. lagh stonna ATb 2: 332 ( 1488) ),"]},{"a":"laghstämna","b":"vb","c":"v.","d":[" köpsuen lagstempd larens olson STb 4: 198 ( 1511) ."],"e":["gregers"]},{"a":"laghstämna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghsurin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghsökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghtafla","b":"nn","c":"","d":["tafla på hvilken lagen är skrifven. ther waro oc laghtafflor (lagens taflor) MB 1: 493 ."],"e":[]},{"a":"laghtakin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghthing","b":"nn","c":"","d":["lagting, laga ting, ordinarie ting. - av häradshövdingen hållet laga ting. SD NS 3: 622 ( 1420) . - Jfr lagha thing. "],"e":["laak- SD NS 3: 89 ( 1415)","*laghthings dagher","-tinghz- )","laghthings manadagher (lagtings mondag), "]},{"a":"laghthinga","b":"vb","c":"v.","d":["hålla laga ting. Se Sdw 1256."],"e":[]},{"a":"laghus","b":"nn","c":"","d":["laga hus. Se Sdw 2: 1256. Jfr lagha hus."],"e":[]},{"a":"laghvara","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghvarþnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghvinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - part. pret. genom rättegång lagligen öfverbevisad och fäld. SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). han war lag wnunen til en ful tiwff BtFH 1: 246 ( 1508) ."],"e":["laghwnnin SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . lag wunen), "]},{"a":"laghvis","b":"av","c":"adj.","d":["lagklok, lagkunnig. " helena kom til rom mz cxl laghisom iudhom " Bil 80 . en laghviis man KL 141 . ib 137, 384 . MB 2: 380 . Bo 87 . MP 1: 43, 216, 269, 321 ."],"e":["-viis )"]},{"a":"laghväria","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - part. pret. lagligen befriad från ett mål el. en anklagelse. vari hin laghwarþär sum eþen skal ganga SR 13 ."],"e":[]},{"a":"laghvärn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghvärnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"laghþing","b":"nn","c":"","d":["lagting, laga ting, ordinarie ting. - laga ting som af lagmannen hålles med landskapets inbyggare. quod ego . . . in placito dicto laghtingh post michaelis constitutus . . . ezstridi . . . omnia bona . . . per mortem rangburgis . . ad ipsam jure hreditario legitime deuolutura . . . adiudico SD 6: 142 (1349; utf. af lagmannen i Östergötland). constare volumus . . . petrum de fornhusum filio suo . . . erico . . . duas curias suas skænningie nordan aa sitas et omnia predia sua in høklinge . . . in communi placito, dicto laghtyng, et postea in presencia nostra . . . legitime contuisse ib 3: 204 (1315; utf. af lagmannen i Östergötland). quod alicca albriczdottor. in pretorio dicto laghthing . . . manifestauit et recognouit, se filio suo johanni agrum quendam . . . contulisse ib 4: 282 (1332; utf. i Linköping). wreta closters dombref som thet fik i fiordh i lyncöpunge vppa laghtingit vppa sancte agnetis dagh BYH 1: 248 ( 1446) . - (?) a placito dicto laghthiug proximo precedente festum sancti johannis baptiste SD 3: 521 (1321; från Småland). ib 4: 232 (1331; från Småland). attento quod predicti dominus karolus et laurencius in primo lagali placito dicto laghting aut palcito prouincali secundum leges sibi vendicerat !UDDA_TECKEN?: vindicent] predia supradicta (gods i Skrumstad och Åby, åtminstone det förra beläget i Nerike) ib 5: 641 (1347, nyare afskr.). engin wilde ther mote wädhia älla wilde lata sina bewisning fore komma, antiggia vppa laghthing, landzthing älla heratzthing SD NS 1: 427 (1405; från Östergötland). antiggia vppa lagthing landzthing älla häartatzthing älla nokor stadz ib 438 (1405; från Östergötland). ib 440 (1405, nyare afskr.; från Östergötland), 2: 219 (1409, nyare afskr.; från Östergötland). - af häradshöfdingen hållet laga ting. tha lag ting war i malunge DD 1: 74 ( 1417, nyare afskr.) . ib 109 ( 1459), 122 ( 1468), 135 (14859. tha laghtingh hiölz ij mora sokn j strandgyggia sextunge ib 92 ( 1440) . thenne for:de landzmanamän fingo aldre afsägha laghligha oppa lagthingom eller häratztingom som laghen wtuisa ib 95 (1442, nyare afskr.). tha jak !UDDA_TECKEN?: jngell jönisson heridzhöffdhinghe j dala) lagthingh hiolt met almoghanom vidh syöö j leghsandh sokn ib 105 ( 1450) . ib 112 ( 1462) . " tha jak !UDDA_TECKEN?: jönisson härizhöffdinge j dala) lagtingh hiolt mz almagnom j mora sokn j klokare gardin " ib 106 ( 1457) . ib 111 (1459, afskr.). tha som jach !UDDA_TECKEN?: jngel jönisson riddare och häredz höffdinghe j dala) laghtingh hiölth i husaby klokkare godhe ib 2: 16 ( 1472) . " then tijdh wij !UDDA_TECKEN?: nigels cristiernsson ridder oc höffwitzman pa wästrararos oc dala och jngäl iensson ridder oc härätzdom haffuande j dala) laghting hwldom j twna sokn j dala " ib 13 ( 1459) . " söker eig husbonden vt för:de saaköre innan thomamesso, söke tha häradzhöfdingen a laghtingom effter jwl " GS 57 ( 1474) . Jfr lagha þing. "],"e":["-thyng )","laghthinga timar , ","laghþings manadagher","lagdhingsmanadager )"]},{"a":"laghþinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lahga","b":"nn","c":"","d":["liggande; det som ligger el. lägges. ","1) läge. " j . . . godha laghä " FM 40 ( 1420) . " j swa godho laghä ib. "","2) tillhörighet, tillhörande område? lagde ther wnder (under klostret) fiske sio brytia ok qwerna ok landbo ok andra manga godha lagha (Messenii uppl. har tilagha s. 38, Hadorphs: tillaga s. 51; möjl. är tillagha den rätta läsarten) RK 1: 1182 . ","3) snara, försåt. " thu skal läggia laghor fore henna föter (insidiaberis calcaneo ejus) " MB 1: 161 . " laghdu hanum länge laghor fore " Lg 987 . RK 1: 1722, 2467 . - (?) läggia honum dötzins lagho MD 197 . " the wisto aff enga andra lagho " RK 1: 1714 . ","4) bestämmelse, öfverenskommelse. " til hulkins laghu ok höfdeskipte mere wisso " SD NS 1: 228 ( 1403, nyare afskr.) . "],"e":[]},{"a":"lak","b":"av","c":"adj.","d":["läck, otät, gisten. . . . som skulo skoda skipper cristoffers skip, om än thet är swa lakt, ath thet maa löpa til sios eller ey STb 1: 320 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"lak","b":"nn","c":"","d":["fel, brist. thz (vinet) hafdhe ey lak (i rim med drak) Al 2282 . Jfr laker."],"e":[]},{"a":"lak","b":"nn","c":"","d":["Jfr linlak."],"e":[]},{"a":"lak","b":"av","c":"adj.","d":["läck, otät, gisten. " skyffwith bleff offwer motis laick " FM 384 (1508, daniserande). skiffuet wor offwermotis layckt ib."],"e":["laick . ","layckt ) , "]},{"a":"laka","b":"nn","c":"","d":["Jfr ryglaka."],"e":[]},{"a":"laka","b":"vb","c":"v.","d":["laka, (gm övergjutning med vatten) utdraga. laka lwth mädh heth wathn PMSkr 424 . ib 638 ."],"e":[]},{"a":"lakan","b":"nn","c":"","d":["duk, tygstycke; lakan. " eth par lakan " SD NS 1: 514 ( 1405) . tu (2) leydist laken SJ 211 ( 1452) . lakan, bolsther, hygiandhe BSH 5: 529 ( 1513) . FH 3: 101 ( 1447), 5. 237 (1524). FM 76 (1483, daniserande). - lakan hvari lik är svept, svepduk. lakanit som then dödhe war sweptir j ST 266 . ib 267 . Lg 3: 679 . - Jfr badh-, bänkia-, lang-, langa-, lin-, lädher-, ryg-, silkis-, skar-, spar-, vadhmals-lakan."],"e":["laken . ","laghen FM 76 (1483, daniserande)), "]},{"a":"lakan","b":"nn","c":"","d":["duk, tygstycke; lakan. RP 2: 273 ( 1394) . Kumla kyrkas rb 2 (1420-t.). ATb 1: 256 ( 1467) . han stal . . . i par lakon JTb 68 ( 1475) . jtem (bör camarswen halla) hwar lögerdag reen och wel twagen lacan Arnell Brask Biᴵ 30. Jfr badh-, listo-, mäkils-, spar-, svepe-lakan. "],"e":["-on ) , ","*lakana siäng","-säng )"]},{"a":"lakare","b":"","c":"","d":[" , se lekare."],"e":[]},{"a":"laker","b":"nn","c":"","d":["beskaffenhet, art? han (hästen) hafdhe allan godhan lak (i rim med bak) Al 9507 ."],"e":[]},{"a":"laker","b":"nn","c":"","d":[" ? L. Jfr lak, n.?"],"e":[]},{"a":"laker","b":"av","c":"adj.","d":["dålig. " barszen wor ganska laak " FM 343 ( 1507) ."],"e":["laaker )"]},{"a":"laki","b":"nn","c":"","d":["Jfr saltlaki."],"e":[]},{"a":"laki","b":"nn","c":"","d":["Jfr hästelaki."],"e":[]},{"a":"laki","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " øiaro laka " SD 3: 199 ( 1315) ."],"e":[]},{"a":"laki","b":"nn","c":"","d":["lota vulgaris Cuv., lake. item j öre för vi lakka HLG 3: 117 (1529). ib. Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. xxx c. 13. VKu 69 (1553)."],"e":["lake . ","lakke )"]},{"a":"laki","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*laka tratter , "]},{"a":"lakkare","b":"nn","c":"","d":["rättstjenare, exekutor? " at engin foghet, ämbitzman eller lakkere eller lensman . . . hauä macht til at leggä thöm ydermer nokor scat eller gingiärdh eller thunä til " SD NS 1: 248 ( 1403, nyare afskr.) , Jfr lekare."],"e":["lakkere )"]},{"a":"lakkare","b":"nn","c":"","d":["rättstjänare, exekutor? ath honum staar inge mere peninge ther fore til wtläggende. än !UDDA_TECKEN? (1/2) marc then lakeren skal haffua GPM 2: 30 (1511, A. Siggesson) ."],"e":["lakere )"]},{"a":"lakkare","b":"nn","c":"","d":["baktalare. diu[i]siosius . . . missemio görare commvniter lakkare GU C 20 s 196. plagiarius ii et plagiator . . . idest venditor hominum vel deceptor hominum annars tiänare döghiare (trol. fel för: töghiare) ok lakkare ib 454 . " ati jnthet wile aktha eller troo the lackare oc liwgare " GPM 2: 241 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"lakkare","b":"nn","c":"","d":["belackare, baktalare? " ath jach heter inthet wtan een herehyllare och lackarä aff thm " BSH 5: 42 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"lakrisa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 1: 764 s. v. likrisa."],"e":[]},{"a":"laktuk","b":"nn","c":"","d":["laktuk, salaväxt. mz beskom lactucum (lactucis) MB 1: 307 . "],"e":["laktuka bladh , ","laktuka frö , "]},{"a":"laktuk och","b":"nn","c":"","d":["laktuk, salaväxt. " the . . . atho thät mädh wille laktuko " SkrtUppb 309 . PMskr 351. "],"e":["*laktuka","lathekä GU C 20 (hand 2) s. 59), ","laktuka bladh , ","*laktuko frö , "]},{"a":"lama","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr farlama."],"e":[]},{"a":"lama","b":"vb","c":"v.","d":["vara el. varda ofärdig. benwerk i knä oc androm lymmom, sa at man lammar LB 7: 282 . ib 320 . Jfr forlama."],"e":["lamma . ","-ar )"]},{"a":"lama","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forlama."],"e":[]},{"a":"lamb","b":"nn","c":"","d":["lam. " tu grym leiom (för leion) som þaghar wrþo bliþ ok spark som lamb " Bu 529 . bruthu them vnder sik som leon bither lamb Bil 260 . MB 1: 307, 339 . " faa giwa dumba lamb " GO 26 . sen guz lamb Bu 55 . ib 140 . MB 1: 201, 2: 343 . - ss tilnamn. anundus lamb SD 2: 532 ( 1308) . - Jfr givi-, gumar-, paska-, vax-, vädhur-lamb. "],"e":["lamba blodh , ","lamba kiöt","-köt )","lamba lunga , ","lamba pis","-piiss )"]},{"a":"lamb","b":"nn","c":"","d":["1) lammtunga. GU C 20 s. 318 . 2) en äxt (av släktet plantago, groblad?). aruaglossa (fel för arnaglossa) herba wl[gariter] lambatwnga GU c 20 s. 36."],"e":["*lamba hampn , ","lamba kiöt","lämeköt )","*lambakiöts sudh","-kötzsodh )","*lamba rygger","-righa )","*lamba stek","lambesteek )","*lamba tunga , ","*lamba ul , "]},{"a":"lamber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) utmattad, uttröttad, svag el. styf i lemmarne. han la . . . lambar af möþo ok huilte sik Bu 499 . " han var swa lambir oc thröttir. at han orkadhe äkke längir bära " Bo 198 .","2) lam, ofärdig. " wi . . . görum them swa lamma, at engin gither fot af stadh rört " Bil 235 . " hänna husfru wardh . . . numin j flerum limum ok la länge lam j sotta siängh " ib 347 . " oför ok lamber " ib 476 . KL 378 . MB 2: 374 . Fr 2528 . jak är . . . j allo godho mykit laam MD 161 . ","3) lamslagen, förlamad? han vardh huarce lam äller saar Fl 1852 . Iv 2395 . - Jfr forlamber."],"e":["lam . ","lam . ","laam . ","lama KL 378 . ","lamma Bil 235 ; MB 2: 374 . ","lampe BSH 5: 7 ( 1504) ),"]},{"a":"lamber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) utmattad, uttröttad, svag el. styv i lemmarna. taa är han lam ok haffwer onth j sin ögon han gither ikke ridith GPM 2: 313 ( 1508) ."],"e":["lam )"]},{"a":"lambliknilse","b":"nn","c":"","d":[" ? lamskepnad, skepnad a lam. syntes henne ihesus cristus i lamb liknilse Lg 3: 394 ."],"e":[]},{"a":"lambrygger","b":"nn","c":"","d":["lammrygg. HLG 3: 124 (1529). Jfr lamba rygger."],"e":["-righa )"]},{"a":"lambskin","b":"nn","c":"","d":["lamskinn. " fodradher, ey mz kostelikom skinnom, wtan mz lambskinnom ällir mz faarskinnom " Bir 4: 10 . ib 24 . VKR 12, 70 . GO 709 ."],"e":["lamskin L.; GO 709 . ","lambskyn: -skynnom VKR 70), "]},{"a":"lambskin","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*lambskins fodher"]},{"a":"lamför","b":"av","c":"adj.","d":["lam. " han war lamföör j sin arm " STb 3: 117 ( 1493) ."],"e":["-föör )"]},{"a":"lamhet","b":"nn","c":"","d":["skröplighet, svaghet. " allerdomsens lam¨beth äller krankdom " PM LXVII ."],"e":[]},{"a":"lami","b":"nn","c":"","d":["Jfr leþungs-, þings-lami."],"e":[]},{"a":"lami","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ledhungslami"],"e":[]},{"a":"lampa","b":"nn","c":"","d":["llampas . . . vel lampada . . . lampa GU C 20 (hand 2) s. 61. "],"e":["*lampo tran , "]},{"a":"lampa","b":"nn","c":"","d":["lampa. " tändo mang lius ok lampor " Bu 14 . Bil 211, 650, 699 . KL 310 . Bir 3: 311 ."],"e":[]},{"a":"lamsiuker","b":"av","c":"adj.","d":["lam, borttagen. " baro i sänginne en lamsiukan man (paralytico) " Bo 68 ."],"e":[]},{"a":"lan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lån, lånt sak, lånt el. ss försträckning lämnat gods. Svartb 430 ( 1448) . " then batin jacop garp tog aff jon fasbyärnson wtan laan ok lego " ATb 1: 76 ( 1457) . ath jak . . . togh til laans xxiiij (24) rinska gyllene Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). tha olaff jönsson fick olaff henricksson viij (8) mark peninga til lana STb 1: 12 ( 1475) . ib 4: 83 ( 1505) . " togh jach til landz . . . c mark " ib 153 ( 1507) . HLG 2: 105 (15231). guds lan, Guds lån. om mat el. dryck. vort peder bagere zacher til xviij mark foe fisken ok gudz laan han giorde vanheder STb 4: 166 ( 1507) ."],"e":["laan . "]},{"a":"lan","b":"nn","c":"","d":[],"e":["laan )","lana (pl. -or Breasks Cal 264), ","lani? m. Se E. Lidén i Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 11 ff. lana, ett slags nät med kil mellan träramar vilket utsättes i strömmar. (hela sin ägodel) j skinhusolan, som är half lanen Dipl Norcop 63 ( 1383) . ib 158 (1453, vidim. 1604), 241 (1512). jtem mölnarenom bör binda wädelingh . . . och vakta lanena widh quernena oc förwara Arnell Brask Biᴵ 26. ffogten äger faa honum ökia, liwsta, lan oc litzla noth ib 27 . lanor oc miörda Brasks Cal 264 . " til ath taka fiska ärw mangskona kosnther oc snille som är mädh . . . kroka. myärda lana PMskr 364. - i ortnamn. in daxlaan " SD 4: 181 ( 1330) . - Jfr konungs lan. ","*lana läghe","laana- )"]},{"a":"lan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) commodatum, mutuum, lån, lånt sak, lån el. ss försträckning lemnadt gods. han som them (penningarne) tok til lans KL 22 . han bidher them sända sik til lana (i rim med vnderdana) fyra hundradha riddara ok swena Al 1528 . forfars nakakth laan honum närwarande som wtlänte, tha skulo fore thz engen giäld ganga forfars laanith sidhan han är ey när som wtlänte, tha skal laan atergiälda MB 1: 338 . þät goz hauar þu nu fanget som þa första hialpar: þär ängen af androm fa lan älla gauor Bu 519 . - guds lan, Guds lån. om mat el. dryck, äfven om föda för boskap. bödh war herra offra gudhi brödh til aminnilse gudz laans MB 1: 480 . " thakka gudhi for sitt laan tha the gaa fraan bordhe " VKR 15 . " the gylla sik swa aff gudz lane " Al 6131 . MP 1: 72 . SO 83 . " gräss och höö var trampat mz thz tycthe konungen vara illa at the saa gudz laan skulle spilla " MD 364 . ","2) öfverlåtande, förläning. konung wara aff wart laan Al 1425 .","3) förläning, län. " þet häraþit som þe hawa til lans aff os " SD 5: 565 ( 1346) . " hawa . . . konungsens hyllist ok hans gawa hans klede ok hans gotz til laan fore thera tienist " RK 1: 2390 . " iadus vntfangar af honum laan " Al 1104 . ","4) besittning? swa margh en land ok margha städher folk ok goz ok borgher ther mädher iak (näml. Darius) hafwer wunnith til mit laan Al 2897 . " konatus gifwer iak oc et laan thz stora trangia til vnderdaan " ib 10278 . " wi spöriom enkte störra laan " ib 6103 . - Jfr lane samt län. "],"e":["laan )","lans fä , ","lans vitni , "]},{"a":"lan fä","b":"nn","c":"","d":["Jfr lans fä."],"e":[]},{"a":"lana","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låna, utlåna, lämna såsom lån el. försträckning. tha sagde tywfwen ath hans hustrv klokkarens hade faath hanom skedhene oc han skulle lanth henne p ᵍᵃ pa henne ATb 2: 14 ( 1473) . " hwat fatigho folke giffs thet räknas fore gudhi laanth " MP 5: 172 . thee ijᶜ . . . mark . . . som iach honom lonthe GPM 2: 311 ( 1508?) . HLG 2: 77 (1517. HSH 17: l186 (1524, Brask). hon lanthe twa mäktogha greffwa otalika päningha JMPs 403. 2) förläna, förunna. gudh haffwer them lanth (contessit) at wäfwias i them thingom som wthantil ärw SkrtUppb 67 ."],"e":["laana . ","lona . ","laanth MP 5: 172 . ","lanth ATb 2: 14 ( 1473) ),"]},{"a":"lana","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) commodare, mutare, låna, utlåna, lemna ss lån el. försträckning. forfars nakath laan honum närwarande som lanadhe (Cod. A. wtlänt 338) MB 1: (Cod. B) 560 . " forfars laanith sidhan han är ey när som lanadhe (Cod. A wtlänte 338) " ib. " han lant mik xxx renska gyllene " PM LXI . RK 3: 543 . - låna, upplåta, medgifva begagnandet af (fast egendom). huus laanä them sum bedhäs SD 4: 465 (1335, nyae afskr.). lante fatikom herberghe ST 284 . ","2) förläna, förunna. " af þy goþe. guþ hawer oss . . . laant oc giwit " SD 5: 561 (vi hawum þer til (åt Ås kloster) lant SD 5: 566 ( 1346) .","4) låna, taga lån. the wile legge sik ther alle störsthe vinningh om ath lona ok borhga FM 369 ( 1508) . " betalede vel thet the hade lonth " ib 554 ( 1512) . - låna, taga ss lån. mz lantum asna Bil 173 (kan föras till 1). - lana in, inlemna ss lån. her lonte jak sädhen in FM 554 ( 1512) . Jfr in lana. - lana ut, utlåna, utlemna ss lån. looth lone vth then säädh FM 533 (1512). Jfr ut lana. - Jfr forlana samt läna."],"e":["laanä . ","lona . ","lone . ","lante ST 284 ; PM LXI . ","lanthe RK 3: 543 . ","lonte FM 554 ( 1512) . ","-ter ) , "]},{"a":"lana","b":"nn","c":"","d":["(den enda i lagarne förekommande formen lanum ÖGL Vaþ 39: pr. kan emellertid föras till lani)."],"e":[]},{"a":"lanardrotin","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lan-, land-, lands-drotin."],"e":["lanärdroten . ","lönär droten )"]},{"a":"land","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) land (i motsats till vatten), i sht strand. tha kerde the aff farza by pa the mwnka aff pades, ath the stodho pa farzaby land och haffnade farzaby watn i forzen SD NS 3: 219 (1417, gammal avskr.) . laxekaar . . . som konungen haffuer them wnt widh konungs land ib. ib. Svartb 251 (1412-17).","2) jord, jordegendom. - (jord)område. Se Sdw 2: 1526. ällofwa örtoghxland jord i ekeby liggiande widh wästersta landet i gambla vpsala sokn SD NS 3: 72 (14159. japer i mädilby . . . loot . . . katerine jenissadotter I öreslandh jordh i mädilby, lvij öre nämaren östra landit ib 103 ( 1416) . ib. ib 167 ( 1416) , 508 (1419).","4) landskap. Jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 556. EK 2352 . Jfr lande. 5) land, de i landet boende. Se Sdw 2: 1256. biscopen i abo haffde thet godzit fangit laglika oc skällika eper ty han ther bewisthe meth eno opno breffue landzens i alande och foghtens, som tha ther war SD NS 3: 328 (1418, avskr.) . " en stor ssamquemd aff al menighe landhen " GPM 2: 129 ( 1511) .","6) land, landsbygd. " twa bröder bygde j enom lby ltil saman vppa landena " MP 4: 277 . " the skulo aff by ok vppa landet hielppa bondanom " STb 1: 365 ( 1482) . " ath han ecke förde olaga kiöpmen medh sik vp i landeth " ib 378 ( 1482) . bödhz anders sartor, aff landh kom, fornöye kemmenerana jnnan solseth wiidh sine iij (3) marck ib 2: 526 ( 1491) . - (?) j gamlbablötha . . . ägher clostrit ena stongh oc 5 1/2 alin; affradit är eth aarit 13 gutniska, thet är 11 1/2 huit, oc annat aareth 7 huita. thet är 1 gard för eth landh VKJ 139 . - Jfr aker-, biskops-, dagh-, for-, fädhernis-, födslo-, gränz-, halfmakra-, karp-, kask-, mark-, markskat-, punda-, pänninga-, snesa-, span-, spanna-, sädhis-, tun-, tunno-, thynia-, ängia-, ödhe-, öris-, örtogha-land. ","1) lantman, lantbo. GU C 20 s. 534 . 3) person från samma land som ngn annan. än thy then bertil war ey swärlikis jnfödder man lydde han sinom landz mannom tyskom. loch fyäffwlsens jnskywtilse PMBref 310 ( 1512) . Jfr landman. ","2) landsrätt, överdomstol för Finland; sammankomst med denna. then tiid vij lanz rätten hullom i abo a högborens forste weghna SD NS 3: 51 ( 1415) . " at ther i landhit (ɔ:Z Finland) skal haldas en tiidh vm äreth en mene rätgang som ma kalla landz räth " Svartb 350 ( 1435) . Jfr landrätter. "],"e":["*landa beskrifning , ","*landa beskrivare , ","*landa boe , ","landa märe","*landa skil","*lands boe","landzboo )","*lands bonde","landz- )","lands bygdh (landz-. -bygd. -biugd: -enn Priv F Sv st 214 (1494, avskr.). -bögd: -en STb 1: 494 (1482, Burspr), ib 2: 496 ( 1490) ), ","*lands bygning","landzbigningh )","lands del","lans- )","lands domare (landz-. lans-), ","lands foghate (-fogte. med art. lanssffoothen ATb 3: 293 ( 1515) ), ","lands folk (landz(s)-), ","*lands forradhare","landz forrädare )","landsförrädare GU C 20 s. 412 . ","*lands fästa","landz- )","*lands gilde","lanssgylldhe )","*lands giäld","landzgel )","lands gods","*lands helagher","landzheligt ) , ","*lands husfru","lands härra (-here), ","*lands höghtidh","landz högtiid )","*lands höghtidhis dagher","landzhögtidis- )","lands insighle","landtzincigle )","lands kirkia (landz-), ","*lands knekt","-er ) , ","lands köp (landz-. lanz-. -köpp. -kiöp), ","lands köpare","landz- )","lands lagh","lanz- . ","laanslaag )","lands luter (lanzluther), ","lands man (landz-), ","*lands miärdhre","landzmiärdre )","lands nämd (landhznämpdh), ","lands provaster","landz prouast )","*lands resa , ","*lands rygger?","landzrygga )","lands rätter","landz- . ","lanz- )","*lands sidha , ","*landssidhis ände? (landz sidhes-), ","lands sidher , ","lands skra , ","lands syn","landz- )","lands thing (landz-. -ting(h). -thiing), ","*landsthings vitne","*lands äghodel , ","lands ände (lanz ändhe Se Sdw 2: 1257), "]},{"a":"land","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) land (i motsats till vatten), i sht strand. rast at lande, viku at vatne SR 59 . " til land eller watn " BSH 1: 132 ( 1371) . thört land MB 1: 156 . " þe baro a land hälaghan licama " Bu 166 . " swa länge skipit fore fra lande " Bil 350 . komo när landeno ib 853 . " forom wi . . . ok han (forsen) meth reep fra land til land thwers öffwer mältä " SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). ägher kroner !UDDA_TECKEN?: kronen) enskylth badhen landhen DD 1: 175 (1500, eft. nyare aftr.) . " fingo see eet skip a andro landene " ST 156 . Al 2346, 2347 . " gangen op a landith " MB 1: 172 . foor til landz ib. " the lagdho til land " Fl 8 . " loto thera örss föra til landa " RK 1: 1655 . " sende budh til stranda at wisa huar bezst wara koma til landa " ib 2: 2660 . sill ok fiisk kom yffrith til landa ib 1: 1278 . ","huetelandum ib 89 ( 1290) . ","3) land, landsträcka. som bodheo nordh i landit j bärgen oc rwna landeth. oc j slätta landit (in montanis et in planitie) MB 2: 32 . " j slätta landhen widh moab (in cmpestribus Moab) " ib 38 . - land, ett folks område, rike. gaf þöm land Bu 77 . " gik opta vm kring landet " ib 12 . " tha han aff landeno foor " BSH 1: 132 ( 1371) . " com tel indie land " Bu 203 . " sancti iacobs land (Spanien) " Fl 4 . " til hedith land " RK 1: 95 . " all landen om kring mällan alandz haff oc iorsala haff " MB 1: 3 . " äru swerike oc götland älzsta land oc bygdher thenna wägh iorsala haff " ib. " the ödhemarka som mällan landanna lagho " ib 279 . " thz war sidher i them äwum oc i them landom " ib 208 . " vil . . . winna idher ok idher land " Al 123 . " huru kunungur älla höfdinge skal styra land ok almogha " KS 56 (140, 61) . nv är kununger til landa (d. v. s. till regering) kumin ib 12 (29, 13). wil han haffua landh ok län MD (S) 242 . hwar ärlig herre oc godh man som land och län haffuä aff ider naade BSH 4: 268 ( 1501) . " octouianus lete anzsuar af afguþum huar äpte han skulde landom raþa " Bu 63 . RK 1: 208 . " flere calla här ilandom hälgha þors dagh: en vars härra vpfärþ tel himirikiz " Bu 61 . - hemlandet. i uttrycket til landa. hem til landa fara Bil 285 . MB 1: 225 . Va 3, 52 . " han vilde fara heem til landa " Iv 1834 . ib 4704 . RK 1: 299, 2912, 4206 . ST 473 . Va 23 . " han wille ok ey hem til landa " RK 1: 937 . " thz fördo the mz sik hem til landa " ib 645 . reed swa thädhan ok hem til landa ib 1938 . ib 3314 . sigelde han til landa heem ib 3108 . " sända han wel til landa heem " ib 1936 . ib 3429, (LRK) s. 221. St 4. komma heem till landa RK 3: (sista forst.) 4514 . ib 4553 . kom aldre meer atir til landa Bil 351 . " huru the komo mz liue til landa ib. " Fr 1427 . " til landa fara " ib 2668 . Al 332, 5403 . RK 1: 3162, 4026, 4172, 4362 . til landa ridha Fr 1246 . Iv 1918 . " senda bud til landa " RK 1: 1685 . " hon war vänlika förd til landa " ib 428 . ib 1948 . sigildo til landa ib 1660 . " took hertogh erik langa til landa " ib 2972 . " hwi wilin ij til landa nw lata war här skilias ij tw " Al 4205 . ","4) landskap. " e i hwat land i vart riki wir kunnum i komä " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). a förstä þinge laanz, hundäris äller fyärþungs ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). mädh allum thöm landum ok stadhum som jak bo inne hafdhe BSH 1: 132 (13719. lanzsins laghman ib 188 ( 1386) . ib 185 ( 1386) . menegha landith samthykte ib 3: 282 ( 1470) . " j eet land som hetir värand " Bil 844 . " sculle engelbert vm landen fara " RK 2: 2228 . ib 2231, 2336 . " warder konunger a morasten walder med alla landa vilia " ib 1: 4458 (landa skulle dock här möjl. kunna föras till lande, m.). ","5) land, de i landet boende. lät tomas calla saman alt landet Bu 184 . ","6) land, landsbygd. " städher eller land " MB 1: 86, 2: 33 . SO 13, 18 . Lg 3: 719 . " baadhe a lande ok i köpstadh " SD NS 1: 200 ( 1402) . BSH 2: 102 ( 1399) . aff landit toko the swin ok nöth RK 1: 2944 . - Jfr attungs-, blamanna-, bya-, fadhur-, flanda-, fiälla-, flata-, flut-, folk-, folster-, foster-, fädher-, fädhernis-, fädhrinis-, grekara-, halfattungs-, halfmark-, halfmarka-, halförtogs-, huna-, iudha-, karp-, kask-, krok-, mark-, markar-, mäghin-, mälis-, ovan-, pund-, pänning-, pännings-, siättunga-, siättungs-, siö-, spanna-, sudher-, ut-, vin-, äghodelis-, ärfdha-, ö-, ödhe-, öris-, örtogh-, örtogha-, öster-land, samt innanland.","1) landtman, landbo. " GS 57 ( 1474). "","2) inbygggare i landet. vildo alle lanz män väria iohannem Bil 659 . MB 1: 414 . - inbyggare i ett landskap. tolf män . . . tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr landman.","1) landsrätt, landslag. a) i land el. rike gällande rätt. hawom thet til lagha ok lanzrät wi sielue wiliom KS 61 (151, 66) . Bil 847 . MD 15 . " han nödhgadhis mz lanz rät " KL 22 . " vili är ey landz räth " GO 64 . ib 766 . b) i landskapet gällande rätt. a þingrum kräuis rätter äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh SD 1: 659 ( 1285, gammal afskr.) . c) i riket på landet gällande rätt, landsrätt. thänne forscrepne eghiodeel laghbudhyn oc laghstanden äpter allom landz rät SD NS 1: 11 ( 1401) . " meth lagh eller lanzrät " ib 2: 46 ( 1408), 112 ( 1409); alla tre ställena kunna föras till a). ","2) landsrätt, öfverdomstol för Finland. Jfr Styffe, Skandinavien under Unionstiden 2 uppl., s. 323; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 92. alla the ther biggia oc boo vnder ten landzrät war naadh haffuer skipat i abo SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). varä eskeliga (för elskeliga) gode men, ther vy haffua befolth sitia offuer landzrättin i österlandh i abo ib 865 (1414, gammal afskr.). pa landzrätten FH 1: 41 ( 1467, nyare afskr.) . ib 5: 101 (14486). then thidh wi niclis olaffson aff särkilax konungx doom haffwande j thetta sin a . . . konung erics vegna sone sonasson laghman j nordfinna, mattis marthenson laghman j sudherfinna fore landzretthen saathum j abo ib 2: 111 ( 1438) . ib 112, 5: 72 ( 1476), 127 (1488, nyare afskr.). then tiidh . . . her sten stwre swerigis rikis forstandere landz rätthen hiölt j abo ib 125 ( 1488) . ib 6: 65 (1476, nyare afskr.).","1) en som röfvar i landet. est tw her landes röffware och förrädere FM 554 ( 1512) . ","2) våldsherskare, tyrann. " Bil 267. "","1) landsände, landsgräns. " foor maxencius fierren til lanz endha (extra regionis confinia) " Bil 537 . MB 1: 210, 264 . Bir 3: 399 . MB 2: 59 . thera ordh gingo wt til världinna landz ända Gr 300 . ","2) landsände, område, land. the korsförarne . . . hwilka ther iak skypadhe oc satte j thöm landzändomen (finibu terrarum) Bir 1: 264 . " vtgangande aff them landz ändom som heter tyrus (de finibus Tyri) " MP 1: 262 . " hvem han matte sända i the lanzändanna (partes) " Ansg 191 . " som hans lanz ändha skinnadho " Lg 219 . Al 1503 . " i thom lanz ändanom blifwa " SD NS 1: 554 ( 1406) . ib 676 ( 1407), 677 ( 1407). sancte eric. som then lanzända (Findland) kom först til cristindom BSH 4: 196 ( 1495) . " j then lanzenden vesthergötlandh " ib 5: 117 ( 1506) . " om thenne lanzändha möre " ib 145 ( 1507) . staar her alstinges well tiill i thenne landzände, swa oc her. paa slotthet (Vesterås) ib 161 (1507) ib 8 (1504), 467 (1511). - Jfr landände. "],"e":["landa fäghir , ","landa lagh , ","landa märe","landemäre RK 3: (sista forts.) 5436 . landemär (i rimslut) ib 4366, 5595), ","landa märke","landaredh","-reed )","lands almänninger , ","lands asyn , ","lands bok , ","lands bro , ","lands bygdh","landz- )","lands byr","landzby )","lands del","landz- )","lands domare","lands drotin","landzdrotin . ","lanz droten L.),","lands farare","landz- )","lands flyktogher","landz- )","lands foghate","lansfoghate . ","landzfoghote . ","landzfogote FH 5: 16 ( 1462); -fogotene BSH 5: 420 ( 1510) . ","landzfoguthe: -fogutha ib 168 ( 1507) . lanzfogute. landzfoghodhe. lanzfoogthe BSH 5: 498 ( 1512) . landzfogtde),","lands folk","landz- )","lands fridher","landz- )","lands fru","lands förste","landzförste )","lands förstinna","lantz fforstina )","lands ganger","landzganger )","lands godz","lands gräns","landzgränss )","lands härra","-herrom ib 339 . ","landisherra: -herra (pl.) RK 2: 7733 . " landes herre " BSH 4: 251 ( 1500) ), ","lands höfdhinge","landz- . ","lanz- Lg 266 . ","landis- ST 228 . ","landz höffdynge: -höffdynga PM 14 ), ","lands insighle","lans- )","lands kirkia","landzkirkia )","lands klärker","landzclerchier BSH 4: 150 ( 1491)), ","lands köp","landzköp . ","-kiöp )","lands köpare","landz- )","lands köpman","landz- )","lands lagh","landz- . ","lanz- . ","lans- )","lands luter","landzluter . ","lanz","lwther: -lwthenom SD NS 2: 88 ( 1409) . landzloter. ","landhzlotter: -lottin DD 1: 170 ( 1499, nyare afskr.) ). ","lands löpare","landz- )","lands mal","lanz mal )","lands man","landz- MB 1: 414 . lanz-. laanz-. lanzmaþär L.),","lands märke","landz- )","lands nämd","landznempd )","lands provaster","lands präster","landz- )","lands rätter","lands rövare","lands sidher","landz- )","lands skräddare","landz- )","lands skyld","landzskyld . ","lanzskyll (frf. vok. i änd.).landzsculdh),","lands syn","-landz- . ","lanssyn )","lands synaman","landzsyne- . ","landz syune- BtFH 1: 140 ( 1507) . ","landzsine- FH 5: 213 ( 1513) . landz synis-),","lands tiäld","landz- )","lands þing","landzthing . ","lansthing . ","landzthngh )","lands vist","lans- )","lands vägher","lands ägha","landzägha )","lands ände","landz- . ","lanz- . lanz endhe. lanssendhe BSH 5: 8 ( 1504) . ","lansende: -enden ib 467 (1511)), ","lands änding","landz ändihing )"]},{"a":"land","b":"nn","c":"","d":["Jfr bukta-, geta-land."],"e":[]},{"a":"landa","b":"vb","c":"v.","d":["lända, anlända, komma. " gudh lathi honum i hymerike landa " RK 3: 1938 . Jfr lända."],"e":[]},{"a":"landbodöme","b":"nn","c":"","d":["jncolatus . . . landbo dömme GU C 20 (hand 2) s. 20."],"e":["-dömme )"]},{"a":"landboe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) landbo, arrendator. thet göstaff stwre och nilss stensson röffuade mik och mine lambo [ɔ: landbor] Thomas Varningsbref 6 ( 1436) . noghra jordh ther han haffde sath lambo wppa Svartb 416 ( 1445) . VKj 10 (1447). en fiärdhiongx attungh i wathneno, som hether golsio, landbomen til fiskerij ib 60 ( 1447) . ib 169 (1480). wii . .. helse ider alle fribörna frelsesmän, bönder, landbo oc meniga almoga Uppspriv 15 ( 1488) , thät war en riker man som hafde en sysleman ower sit godz ok sina landbo MP 4: 153 . thär näst war han (ɔ abrtaham) lanbo (colomus) j philistinorum landh mangha dagha SpV 377 . 2) = landboa bol. jak hawer saalt mith gooz, liggiande i hoornboro, hulkin sum bredhe garden heter, ok een landbo ther vnder Vg Fornmt III 7-8: 154 (1378). tha sätiom wi thy . . . closte til pant all war godz . . . wndan takit lökestadha oc the landbo ther wnderliggia Rääf Ydre här. 1: 202 (1391). - Jfr landa boe, lands boe sam frälse-, kirkio-, krono-, ärkebiskopslandboe."],"e":["lanbo SpV 377 . ","lanbona ib 169 ( 1480) . ack. landbogha Svartb 417 ( 1446) . ","lamboa ib 416 ( 1445) . landbo Rääf Ydre här. 1: 202 (1391); Uppspriv 15 (1488). landboo Priv o skyddsbr 183 ( 1442) . ","lambo Thomas Varningsbref 6 ( 1436) . ","landbor MP 4: 154 ),","landboa bol , ","*landboa byr","landbo- )","*landboa foghate","landbofoughte )","landboa gardher (landbo-), ","landboa godz (landbo-. -gotz), ","*landbolösa? (landbo-), "]},{"a":"landboe","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) landbo, arrendator. " i ärin mine landboa (coloni) " MB 1: 374 . " han skal wara mz thik swa som laeghoswen eller landboe (quasi mercenarius et columus) " ib 375 . Bil 373 . " bondom och landbom " SD NS 1: 623 ( 1407) . FM 23 (1389, nyare afskr.), 501 (1510). BSH 1: 142 ( 1373), 2: 35 ( 1396). RK 2: 4063 . MD (S) 284 . PfN 137 . VKR 31, 36 . Bir 5: 114, 117 . Lg 3: 195 . GS 41 . ","2) = landboa bol. fik honom huat han torffte widh alden skogha ok fiske sioa brytia qwerna ok landbola RK 1: 219 . ib 1181 . SD 4: 389 ( 1434), 5: 562 ( 1346). wllaui oc rötne medh ennum kuernnaström oc tuuem landbom oc löppanäs medh ennum landbo ib 6: 180 ( 1350) . all the godz badhe landbo oc thorppara thär wnder liggia ib NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). twa landbo, som herra thomus van vitzin til pant hafthe fore lx marker thidhisca peninga, item I thorp, en landbo oc tw thorp ib 2: 101 ( 1409) . " ij landbo som ligge i gardh by sokn ib. - Jfr almännings-, bonda-, frälsis-, kirkio-landboe. ""],"e":["landbo Bil 373, FM 23 (1339, nyare afskr.); SD NS 2: 101 ( 1409) . dat., ack. landboa BSH 1: 142 ( 1373) . ","landboä SD 5: 562 ( 1346) . ","landbo ib 6: 180 ( 1350); VKR 36 ; Bir 5: 117 . ","lantbo MD (S) 284 . ","landbor BSH 4: 99 ( 1483) . ","landboor ib 293 ( 1501) . ","lanbor Lg 3: 195 . ","landbo BSH 2: 35 ( 1346) . 3: 46 ( 1452). ack. landboa RK 1: 219 . ","landbo ib 1181, 2: 4063 . ","landbor BSH 5: 110 ( 1506) . ","lanbor ib 4: 241 ( 1498) . ","landboum SD 4: 389 ( 1334), 5: 562 ( 1346). landbom ib 6: 180 ( 1350), NS 1: 623 ( 1407); MD (S) 284 . ","lantbom ib. " lanbom " BYH 1: 183 ( 1379)), ","landboa bol","landbobol )","landboa böle , ","landboa gardher","landbogardher . landbogaarder: -gaarda SD NS 1: 126), ","landboa gods","landbo goz )","landboa iordh","landboiordh )","landboathorp","landbothorp )"]},{"a":"landbonde","b":"nn","c":"","d":["= landboe 1. GS 31 ( 1380) . FM 227 ( 1505) . " her erich abramssons landböndher " BSH 5: 535 ( 1513) . Jfr frälsis landbonde."],"e":[]},{"a":"landbundin","b":"","c":"","d":["landfast, sammanhängande (med). salde . . . sin äghadeel i bierkö som ligger landbwmen widh swärkisiö SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) ."],"e":["-bwnnen )"]},{"a":"landbyr","b":"nn","c":"","d":["landsby, by. " aff huilkes mandz vangömslo elder löss vardher oc thimar ther aff schadho han scal kastas sielfwir j eldin än han vardher takin widher färska gerning än han är j gardhenom ellir j köpstadh . . . görs thz j landby böte xl mark " EG 66 . Jfr lands byr."],"e":[]},{"a":"landdrotin","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lan-, lanar-, lands-drotin."],"e":["land droten )"]},{"a":"lande","b":"","c":"","d":["landsman. Se R. Pippng, Kommentar t. Erikskrönikan 717. warder konunger a morasten walder med lla landa vilia ok lagha Ek 4458 (möjl. att föra till land 4)."],"e":[]},{"a":"landfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L. landfast, gränsande (till), sammanhängande (med). wlkanus biärgh . . . (var) land fast vidh lipparis öö Bil 216 ."],"e":[]},{"a":"landfaster","b":"av","c":"adj.","d":["landfast. een öö, som kallas brändö, huilkin lanfast liggr opsidhis vidhr kirkiobolit i lulo Nordberg, En gammal Norrbottensbygd 38 (1409). ib 39 ( 1491) ."],"e":["lan- )"]},{"a":"landflykt","b":"nn","c":"","d":["landsflykt. aff enee landflikt Troj 270 . - bildl. huilken (ɔ Jesus) til liordherikis komen war, at frälsa os aff ware twnge landflykt JMÖ 112 ."],"e":["landh- . ","-flikt )"]},{"a":"landflyktan","b":"nn","c":"","d":["landsflykt? til lthäs ihesus kom oc atherlöste os aff sadana biltoghet oc thz kallas här twngh landh flytan (för flyktan?) JMÖ 112 . Jfr: aff ware twnge landflykt (a gravi . . . exilio) ib."],"e":[]},{"a":"landflyktogher","b":"av","c":"adj.","d":["landsflyktig. at [wy] warum förra dryfftande ok landflyctoghe här j thessom synda dall SkrtUppb 368 . SpV 67 . " aff sino fädhirnis landh wtgingo the (ɔ amasonerna), swa som landhflykogha, ok in j europam ok asiam " ib 164 . SvB 98 (omkr. 1500). Troj 253 ."],"e":["-flyktog . ","-flygtogher )"]},{"a":"landflytan","b":"nn","c":"","d":[" Se landflyktan?"],"e":[]},{"a":"landfolk","b":"nn","c":"","d":[" = lands folk. Troj 61 ."],"e":[]},{"a":"landfäringe","b":"nn","c":"","d":["kringresande man? hoppes ingen landfäringhe vara; thy jac haffuer arff oc eygit i riket, jach ey achter fly i fraa BSH 5: 556 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"landfäringer","b":"nn","c":"","d":["som far el. farit i flere land, vidberest man. herbrand . . . som somma kallade widferning ty athan war en landfägring Di 103 ."],"e":[]},{"a":"landfästa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"landfästa","b":"nn","c":"","d":["landfäste, fäste vid land. strax skipit komber tith thet kastar ankar, äller faar landfästo PMskr 91. Jfr lands fästa."],"e":[]},{"a":"landfäste","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"landganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå i land. hvar the ther landginge wete wi icke HSH 14: 26 (1525, Brask) ."],"e":["-ginge ) , "]},{"a":"landganger","b":"nn","c":"","d":["landgång, landstigning (i fientligt syfte). HSH 14: 26 (1525, Brask)."],"e":[]},{"a":"landganger","b":"nn","c":"","d":["landgång, landstigning (i fientligt syfte). " göra landgong " RK 2: 7571 . " giorde landgang ved pathe " BSH 5: 96 ( 1506) . " giordo landgang in pa systra holm " ib 167 ( 1507) . Jfr lands ganger."],"e":["landgonger )"]},{"a":"landgilde","b":"nn","c":"","d":[" L. = landgiäld. änkte afsla i langdgillit SD NS 1: 478 ( 1405) . opbära langildit ib 114 (1402; om gods i Småland). skulo the fornempdo abote ok conuente the fornempdo goodz hawa i therra wärio ok lydhno ok opbära affradh, langilde, sakaboth ok ärwadhe ok hwath aff thy kan falla ib 379 (1404; om gods i Småland). ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille ib 435 (1405; om gods i Vermland). antighi i redhom päningom ällir landgilde ib 443 (1405; om gods i Östergötland). giefua klostreno ena mark (päninga ther aff hwart aar till landgilde ib 570 (1406; om gods i Småland). ib 547 (1406; om gods i Vestergötland), 2: 36 (1408; om gods i Småland), 55 (1408; om gods i Vestergötland). BSH 5: 209 (1507; om gods i Blekinge."],"e":["langilde . ","langylde BSH 5: 209 ( 1507) . landgille),"]},{"a":"landgilde","b":"nn","c":"","d":[" L. = landgiäld. Se Sdw 2: 1257. ad the . . . ente aflas (för afslas) ij langille huat the gozin skylla kwnne Gadolin Pants 266 (1356 ; om gods i Småland). SD NS 3: 303 (1418; avskr., om gods i Södermanland). VKJ 102 (1466 ; om gods i Småland). han . . . baar thär op aff welleliga landgille oc al annor rettogheth Arfstv 62 (1474-75; om gods i Småland). oc sa thär tiil 800 spitfisk oc 3 1/2 fiärdongh spitfisk landgeelle VKJ 149 (om gods på Öland). JTb 107 (1522 ; om gods i Småland). Arnell Brask Biᴵ 17 (om gods i Linköpings stift). 3 1/2 fiärdungh spetfisk langello (för lagelle?) VKj 151 (1480). Jfr lands gilde."],"e":["landgille Arfstv 62 (1474-75) . langille Gadolin Pants 266 ( 1356) ; VKj 215 (1480). landgelle Arnell Brask Biᴵ 17. landgeelle VKj 149. landgälle ib 102 ( 1466) ), "]},{"a":"landgiäld","b":"nn","c":"","d":["landgille, landskyld, arrendeavgift. Se Sdw 2: 1257. pro pensione dicta landgiald SD 6: 294 (1351; om gods i Västergötland). RP 2: 370 (1399; om gods i Östergötland). at han ma thet besithia swa lengi han liffuer oc göra ärchidegnenom i abo til arlikit landgäld v marc peninga Svartb 299 (1422 ; om gods i Finland). ib (Skolkl) 295 (1422? d:o). ib 403 (1442 ; d:o). for ty rättharin . . . plägher köpa fisk for thet landgällit i twisth är VKj 67 (1466). ib 99 (1466 ; om gods i Småland), 65 (1480; om gods i Östergötland), 34 (d:o). alt vnder eth landhgeel eller affrad ib 147 (om gods i Småland). Arnell Brask Bi 16 (om gods i Linköpings stift), ib 23 (d:o). "],"e":["-gield RP 2: 370 ( 1399)","-gäld Svartb 299 ( 1422) . - geldh ib (Skolkl) 295 (1422?), ib 403 ( 1412) . -gäl VKj 99 (1466); Arnell Brask Biᴵ 23; -gällit VKJ 67 ( 1466) . ","-gel: -gellet Arnell Brask Biᴵ 16. -geel VKj 147. -geell ib 34. langil ib 65 ( 1480) ), ","*landgiälds pänningar","langels- . ","langelz- . ","-päninga )"]},{"a":"landgiäld","b":"nn","c":"","d":["landgille, landskyld, arrendeafgift. " de . . . censu dicto lanðgiald " SD 4: 582 (1337; om gods i Småland och Östergötland). skulu wara mäktoghe vp at biära skat ok landgield aff thesso for:do goze . . . ok änkte af slas af huvwdh summonne i landgieldet ib NS 1: 104 (1402; om gods i Småland och Östergötland). op bära landgiäldet ok thiänist ok alt thet for:da gooz skylda kan ib 225 (1403 ; om gods i Vestergötland). ib 488 (1405; om gods i Småland), 2: 238 (1409; om gods i Östegötland). FH 5: 51 ( 1467) . BYH 1: 286 ( 1512) . lati . . . alt landgiäl inkoma j intäktomanzins wärio VKR 37 ."],"e":["-gäld SD NS 2: 238 ( 1409) . -giald. -giäl. landgel BYH 1: 286 ( 1512) ), "]},{"a":"landgods","b":"nn","c":"","d":["llantgods, egendom på landsbygden. xxx mark . . . som . . . per rawalsson och pawal kyle hado jnsat pa eth landgotz som gardin (ɔ St Örjans hus) langelica hafft hade STb 3: 447 ( 1499) . ATb 3: 235 ( 1510) ."],"e":["-godz . ","-gotz )"]},{"a":"landgods","b":"nn","c":"","d":["landtgods. " et landgodz gribu vpa alsnöö liggande " SJ 353 ( 1469) . FH 3: 99 ( 1447) . Jfr lands gods."],"e":["-godz )"]},{"a":"landgöma","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"landi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"landiordh","b":"nn","c":"","d":["åkerjord, åker. vplet oc till leghnadhe . . . jens yuersson . . . her knudh . . . östwna qwern . . . och ther medh iij öris landiordh liggendis j forsby samma stadh oc än ther till ij örtug landiordh liggendis i hökestadh torpestadh. thenne . . . östwne qwern oc landiordh som förscriffuit staar. tha vpleet . . . jens ywersson jon bonda . . . vppa her knudz wegna till ewerdeligha eghä ATb 3: 4 f. (1493). olaff . . . talede til joan wnder skoff om en ortug landiordh Uppl Lagmannsdomb 70 (1493). en örtug landh . . . fornempde örtug land jord ib 70 f. l(493). ib 72, 73, 74, 76, 78, 81 o., s. v. (1493). med mynnä en han finge til segh löse then !UDDA_TECKEN? [1/2] marc landiordh ib 92 (1494). Jfr Sdw 2 s. v. öre 3, öris land, örtogh 2, örtogha land, örtogs land, örtoghland."],"e":["-jord )"]},{"a":"landkänning","b":"nn","c":"","d":["landkänning; landsträcka som erbjuder landkänning. the komma jn tiill phrigiam tröya borgds rikes landkänning Troj 5 ."],"e":[]},{"a":"landköp","b":"nn","c":"","d":[" = lands köp. Se Sdw 2: 1257."],"e":[]},{"a":"landluter","b":"nn","c":"","d":["jordott. " i vesterstha landlothenom i bynom " SD NS 1: 497 ( 1405) . Jfr lands luter."],"e":["-lother )"]},{"a":"landlöpare","b":"nn","c":"","d":["landstrykare. pedhir . .. kalladhe hakon sadulmakare een mordare och een landhlöpare ATb 1: 244 ( 1466) . STb 1: 132 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"landlöpirska","b":"nn","c":"","d":["landstrykerska. tuttorm hade kallad törkils hustrv horo ok landlöpirsko ATb 1: 121 ( 1460) . ib 313 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"landman","b":"nn","c":"","d":["1) landsman. " togh . . . drängin fram . . . een dalapill fram w hyltenne och sagde til hustrunne kännir tw thenna här thet är thin landhman han skal iak sätia i ans hiärta " ATb 1: 326 ( 1470) . GU C 20 s. 130 . " ther mäd skräpper tw saa myket mz achillem äpter han war thyn landman " Troj 223 . - Jfr lands man."],"e":["lan- )"]},{"a":"landman","b":"nn","c":"","d":["1) landsman. KL 363 . Lg 3: 510 . ","2) lagman? wthi frid blifwer konuner, landh och lammader (kanske skriffel) MD 423 . - Jfr lands man."],"e":["lanmader )"]},{"a":"landredh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["landredspänningar","landzredzpäningar )"]},{"a":"landridh","b":"nn","c":"","d":[" = landredh. vm gestri oc landrid GS 53 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"landridh","b":"nn","c":"","d":[" = landrech (se Sdw 1: 732). thenne hälpena görom wi medh swa forskäl ath walgästning ok thenne orätlika landhridhin affläggis Reuterdahl Kyrkohist III 2: 529 (b. avb 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"landrotin","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lamar-, land-, lands-drotin."],"e":["landroten )"]},{"a":"landrätter","b":"nn","c":"","d":["i land el. landskap gällande rätt. tha skal wart godz clingisbodha i skedhwi sokn them sama bo oc hans arfwm rätlika tilfallit oc giäldguldit wara . . . meth allem laghum oc landrät Gadolin Pants 274 (1370). Jfr lands rätter."],"e":[]},{"a":"landsidher","b":"nn","c":"","d":["landssed. " thu skalt land sidh fölia äller land fly " GO 7 . KS 67 (166, 74) . Jfr lands sidher."],"e":[]},{"a":"landsidher","b":"nn","c":"","d":["landssed. " riddaren . . . hafde kläth hona hedherlika äpther adrom landsit " Prosadikter (Sju vise m B) 212 . Jfr lands sidher."],"e":["-sit ) , "]},{"a":"landskap","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) i landet gällande sedvana? Se Sdw 2: 1257. 2) landskap, land. MP 5: 98 . swå at ther skall aldre ingen effter thenne dagh ytermere på then skade omtale, antige claus, hans wener eller frender jnrikes eller wtrikes eller hwad landskap the helstz komme kunne STb 5: 100 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"landskap","b":"nn","c":"","d":["landskap, land. SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . " j allom thännom forsagdhom häradhom oc landzskapom " BYH 1: 178 ( 1377) . nidhri fiollo al thäs landzskapsins (provinciæ) afgudh Bo 13 . kom i thz landzskapit som calladhis cesarea philippi ib 118 . " the skullo fara lankt bort i annat landskap (in terram longiquam) " ib 12 . " i landzskapi thy som parthia heter " Gr 259 . " i syria rike ärw flere lanzskap " Lg 217 . Bil 590, 594 . KS 57 (142, 62), 68 (167, 75), 68 (168, 75). KL 156, 162 . RK 1: 2979 . Al 3926, 5708, 7667, 8757, 8790, 9535, 9618 . Lg 37, 45 . MB 2: 32 . - nation folk? swa är hwar honum kär oc thäkker i hwarie släkt oc landzskape (in omni gente) som han är gudhlikin oc hawer gudz rätzl MB 1: 446 . " sidhan the wordho swa marghe, at the matto heta et folk oc et landskap " ib 455 . " tädhan fore the til eth landzskap som kallas gens scitarum " ib 2: 317 . KS 57 (143, 62), 63 (157, 69), 75 (185, 82) . - Jfr lands lagh."],"e":["landzskap . ","lanzskap . ","landskapp Bil 590 . ","lika med sing. lanzskpaer Lg 45), "]},{"a":"landskapa","b":"nn","c":"","d":["landskap. " thentidh the hafdho länge wandrat oc mang landskapa ffarit " ST 282 ."],"e":[]},{"a":"landskyld","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) landskyld, arrendeafgift. " . landskildhen ok hwqt aff gozit vpbärs skal egh affslas i howdgeldhit " SD NS 1: 20 (1401; om gods i Småland). ib 65 (1401; om gods i Vestergötland), 88 (1401, nyare afskr.; om gods i Småland). hwath the före:do godz skyllo kunna med landskyld, affradh ok alle andre tiänist ib 448 (1405, nyare afskr.; om gods i Vestergötland). skal han vpbära affradh, landskyl, daghzwärke, hwat helzt ther plegher aff gaa ok änkte aff sla aff peningomin ib 597 (1406; om gods i Östergötland). ib 519 (1406; om gods i Vestergötland), 2: 136 (1409; om gods i Vestergötland). ","2) landskyld, afgift för besittning af intaga å landets el. landskapets allmänning. quod nos omnia bona domini arnwidi . . . a iuribus istis. videlicet skoghaskyld. landskyld &lagmanskyld. libera in perpetuum penitus reddimus &exempta SD 1: 453 ( 1270) . - Jfr lands skyld."],"e":["landskild: -skildena SD NS 1: 65 ( 1401) . ","landskildh: -skildhen ib 20 ( 1401) . ","landskyll ib 519 ( 1406) . ","landskyl ib 597 ( 1406)), "]},{"a":"landstigha","b":"vb","c":"v.","d":["landstiga. om krigstrupp. Troj 107 . vlixes . . . lath folket tysteliga landstiga ib 297 ."],"e":["-stiga . ","-styga . ","-stege HSH 14: 63 (1525? Brask). part. pret. m. pl. -stygne Troj 106 ),"]},{"a":"landstighning","b":"nn","c":"","d":["landstigning. Troj 107 ."],"e":["-stygningh )"]},{"a":"landsöka","b":"vb","c":"v.","d":["söka sig till land (i fientligt syfte). otalig mang skip kommo dragande som wille landsöka Troj 106 ."],"e":[]},{"a":"landtiäld","b":"nn","c":"","d":["eg. tält som slås upp på land (i motsats till det som slås upp om bord på fartyg); restält, lägertält. " lot . . . taga op alla sinä land tiäll " Di 190 . Jfr lands tiäld."],"e":["land tiäll )"]},{"a":"landtvidh","b":"","c":"","d":[" , se under landsþing."],"e":[]},{"a":"landvasse","b":"nn","c":"","d":["samling av vass utmed strand. Se Sdw 2: 1257."],"e":[]},{"a":"landvägher","b":"nn","c":"","d":["landväg. " for siälfuir landh wäghin til rom " Bil 315 . Su 119 . Jfr lands vägher."],"e":[]},{"a":"landväghis","b":"ab","c":"adv.","d":["på landväg, till lands. MB 1: 3 . " foro landväghis längir in i landit " Ansg 233 ."],"e":[]},{"a":"landvärn","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","huru landit skulle settias i landwern HSH 18: 34 ( 1496) . ","2) det som tjenar el. nyttjas till landets försvr, försvarsmedel. annor landwärn äru borghe ok godh fäste KS 84 (207, 93) . ","3) fäste, fästning. med al sloth och land wernar (municionibus) SD 5: 207 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). med al theras sltoth och landh wärner ib 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"landvärn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) försvar för landet. tha satte han äpter sik i landwärn ther landamären koma til saman . . . thässa men Prosadikter (Karl M) 265 ."],"e":[]},{"a":"landvärna","b":"nn","c":"","d":[" = landvärn 3. förnempde land och hwarth thera för sik serdelis med theras slotthom och landh wärnor (för -ar, -er el. -om?) SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). förnempde land . . . med sloth landhom wärnor (för landh wärnor? för landh wärnar el. -er?) godz och gaardha ib."],"e":[]},{"a":"landände","b":"nn","c":"","d":["= lands ände 1. mz thän landändhanom (termino) som sik wändher til ioppen MB 2: 52 ."],"e":[]},{"a":"landände","b":"nn","c":"","d":[" = lands ände 2. ath . . . forswara stadhen (ɔ Kalmar) och thenne fagre landendhe BSH 5: 273 ( 1508) ."],"e":["-endhe )"]},{"a":"lane","b":"nn","c":"","d":["lån? " till loness " FM 364 ( 1508) . Jfr lan."],"e":["lone )"]},{"a":"langa","b":"nn","c":"","d":["långa, gadus molva Lin. " longor oc göös medh olia " Brasks Matordn 9 . ib 12 . för langor oc annan (?) skarpan fisk VKU 2 ( 1539) ."],"e":["longa )"]},{"a":"langa","b":"nn","c":"","d":["långa, gadus molva Lin. " langa murenula " VGL XIV ; jfr Lorenzen, Gld. glosser s. 72. thenne ferske laange BSH 4: 259 ( 1501) ."],"e":["laange )"]},{"a":"langa","b":"vb","c":"v.","d":["längta. " opersonl. med dat. el. ack. drotningenne took ok dygert langa " RK 1: 1063 . honom böriade longa MD 169 . ib (S) 202 . aldre monde them thädhan langa Fl 1441 . Iv 220, 492 . " honum hafwer thiit länge langath " Al 1819 . " frwr ok iomfrur monde langa kärlek aff then mannen fanga " MD (S) 305 . sagdhe sik thz hafua fangit som han länge til langadhe Bil 472 . " mik hafuir läne langat mz astundan til tholica crasa " ib 412 . Iv 3150 . RK §: 2971. Bir 4: 142, 155. fara . . . til de käldo honum monde til langa Iv 5369 . ib 975 . " tho at idher mykith äpter han langa " ib 1102 . RK 1: 2683 . MD 68 . thz äwintyr . . . ther mik daghlika äpter langar Iv 649 . ib 1172, 4990, 5730 . Fr 1375, 1556 . Al 2421 . (Bil 472; RK 1: 2971 ; MD (S) 305 ; Bir 4: 142, 155 kan dock konstruktionen fattas ss personl.) - lata sik langa, längta. thz thu loot thik ther at langa Iv 4174 . " lat thik äpter enkte langa hwath thu for ma ekke fanga " Al 4329 . Fl (Cod. C) s. 84. i skule edher låtha ey långa (ej vänta) RK 3: (sista forts.) 5721 . - Jfr forlanga samt länkta."],"e":["laanga MD (S) 202 . ","longa MD 169 . ","-ar , -adhe, -at),"]},{"a":"langa fasta","b":"","c":"","d":[" , langa fredagher, langalakan, lang pipar, se under langer."],"e":[]},{"a":"langdan","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på långt håll. then lwkt the kände longdan ath aff the åslar aa markena lågo Troj 315 . 2) långt borta. war han ey wiid hand wtan bortha moth syn faders fyender longdan ath mz en stor häär Troj 34 . - Jfr längdan."],"e":["longdan )","*langdan at , "]},{"a":"langdom","b":"ab","c":"adv.","d":["långt förut. han skulle sändha wärrldhinne the atirlösin, som han langdhom haffdhe loffuath MP 5: 50 . ib 83 . thet skedde äptir thy longdom war spaat, aff gudz munne ib 148 . Jfr längdom."],"e":["longdom )"]},{"a":"langdräkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["lång, långvarig. " hector . . . länktade wiid langdräktiligen hwyla " Troj 124 ."],"e":["-tiligen )"]},{"a":"langdräktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" MB 2: 14 ."],"e":[]},{"a":"langdräktoghet","b":"nn","c":"","d":["långmd, tålamod. sanneligha, andans fruct är kärlekin . . . langdräktoghet (longanimitas), godhet, mildhet SpV 133 . ib 156 ."],"e":[]},{"a":"langdvala","b":"nn","c":"","d":["uppskov, dröjsmål. compendiucio (fel för compendinacio) langdwalo GU C 20 s. 130 ."],"e":["-dwalo )"]},{"a":"langer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) om rum: lång, långsträckt. en styärna ledde tre hedniska konunga, östan äptir aff longhom wäghom MP 5: 94 . wedh longa östre almenninx gathe SJ 2: 217 ( 1492) . - längste finger, långfinger. hans längxste finger, äller midhlaste Mecht 337 . 2) om rum: lång, av en viss längd. längdin a källarwmeno i qwarter minnan än ix alna medh lange almene ATb 1: 43 ( 1455) .","3) lång, långvarig. - som förefaller lång, tråkig. Se Sdw 2: 1257. om en langan fredagh Mecht 206 . Jfr langa fredagher. ","adv. på längden, längs. - at langs, på längden. stadz mwren göris runder wm kringh oc ey ath langhx PMskr 163. "],"e":["long(h)er . superl. best. m. längxste Mecht 337 . Se vidare nedan),","*lang? (longh), ","langha MP 4: 78, 157), ","*langs mädh","langs ut","langx- )","langa fasta (longa-), ","langa freadagher (lange-. longa-. freedagher: -freedagh SkrtUppb 149 . ","-freydagher: freydagh ib 147. -fridagher: -fridagh SvB 208 (b. av 1500-t.)), "]},{"a":"langer","b":"av","c":"adj.","d":["1) om rum: lång, långsträckt. sanctus cristoforus uar vm þän tima manna längstar Bu 497 . the funno qwinnor halla manga stora ok thiokka ok mykith langa Al 5536 . " swa ledhir som han var langir " Bo 30 . " spikin är badhe thiokkir ok langir ib 210. myo ok lange varo hans läggia " Iv 274 . vaxte bialken sua langar. at han var fulämna Bu 417 . " hwar thässe alniin war längre än waara siäx alna " MB 1: 168 . " gongande longan vägh " LfK 220 . MP 2: 241 . cum vna pecie panni brygist langth SD 5: 420 ( 1345) . ss tilnamn. domini magni långer SD 1: 636 (1283, nyare afskr.). asmundi dicti laangh ib 2: 572 ( 1309) . magni quondam dicti laanga ib 3: 135 (1313, nyare afskr). - i ortnamn. jn torrente . . . langafors SD 2: 51 ( 1288) . ","2) om rum: lång, af en viss längd. med gen. hon (arken) skal wara thryhundradha alna lang MB 1: 168 . hon (lansen) var väl thriggia alnar lang Fr 182 . the (qvinnorna) waro rät siw fota lang Al 5605 . LfK 237 .","3) om tid: lång, långvarig. epther langan alder Bil 53 . " swa langer time " ib 434 . " j längrom tima " Bir 1: 247 . waro langatima for laghin gifwin moysi ey witande huru the sculde styra sik ib 4: (Dikt) 238 . i longa stwnd Di 23 . " i länge bidhan " Ber 151 . " til langä visu " SD 5: 562 ( 1346) . ","4) om tid: lång, under hela utsträckningen af en angifven tidrymd. ij thetta mörker siw dagha langha mondo the badhe ridha ok ganga Al 5437 . " wi danzsom oc drikkom daghin lang " ib 7190 .","adv. om framställning: lång, långsam, vidlyftig. fore . . . langa domfna ok slioa böner Bir 3: 304 . tholik stykke oc annor mang wardha mik at skriffwq lang Al 7180 . " ther aff är lankt at säghia " OB 212 . - for lango (förlonga. förlonge RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6294), för länge sedan. szom spätt är förlonga (red. B longa) RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6424. ib (red. A o. B) 6294 . - at längsto, till det längsta, längst, på sin höjd, senast. swa lankt the päninga kunno at längsto räkchia SD NS 2: 48 ( 1408) . ath the engolwnde wildo ther länger liggia än tiil som nw war i maandax äller tisdax ath aldra längxsto BSH 5: 109 ( 1506) . - n. langt (lankt. laknt Bo 20 . komp. längra Bir 3: 24 . ","1) långt, på långt afstånd, lång väg. gar laknt äpte Bo 20 . " þe äru langt borto " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). eigh langt fran galghanom Bu 26 . " wräk hona lankt fran thöm " Bo 200 . " stodho lankt fran honum " MP 1: 278 . " hwilkin som langt bygde wt i ödhkninne " KL 253 . " ganga längher fram " Pa 16 . " tha gik thu längra fram " Bir 3: 24 . ","2) långt, af en viss längd, på ett visst afstånd. huru läanckt är mällan himins ok iorþ Bu 145 . - med gen. han redh tha mz henne som thz kunde warä widh enä milä wägx lankt Va 44 . ","3) om tid: långt. lanct þär äfte vilde constans kunogar bryta lo[n]gobardos vndi rom Bu 56 . " som iak hafdhe lankt förra tilreet " Bir 3: 282 . " ärwotha langt fram a quällin " KL 206 . " thz var lankt a nattene tha " Iv 3567 . ","adv. sva langt, så långt, så vidt som, så mycket som. afhändom . . . wi os . . . thän for:da half attongin ok til eghnom han . . . thy for:da altare oc capelle visitacionis thöm samw gudz modhors messom til störchilse ok oppehälde i wiin ok offläte, swa lankt the litla jordhinna afradh kan arlecha här epter räkchia SD NS 2: 64 ( 1408) . " ib 48 ( 1408). - ","1) långt, mycket. " i förening med en komp. lango för " Bu 64 . SD NS 1: 212 . ( 1403). Bo (Cod. B) 346 . MB 2: 385 . ","2) för länge sedan, långt förut. hafþe iak lango lypt þino raþe Bu 494 . " saghe sik jnnan skipbruti langu hafua tapat vngan husbonda " Bil 347 . ib 211, 806, 853. Pa 7 . Bo 62 . Bir 1: 74, 3: 282 . MB 1: 3 20, (Cod. B) 550. SD NS 1: 546 ( 1406) . Iv 159, 1859, 2894, 3078 . Al 3391, 7734, 8512 . RK 2: 4396 . ST 44 . Su 57 . Lg 3: 6, 199 . Di 260 . OB 215 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6424. las han swa som thyt han hafdhe lango numit bok (quasi olim jam sciens litteras) KL 197 . - lango at, länge sedan, länge sedan som, för lång tid sedan som. thet är eigh langho at een hoop war sedher her i skären SD NS 1: 348 ( 1404) . " longo är at världinna howodh som är pafwans gardhir blidhcadhe gudh mz liurnesins hälaghet " Bir 2: 54 . " thz monde langa vära at thölin riddare var komin häre " Iv 235 . ib 3866 . Ber 1 . " böriadhe han spöria huru lango thz war at hon kastadhe barnith j märith " ST 89 . BSH 4: 266 ( 1501) . - lango sidhan, för länge sedan. som enom ey longo sidhan hände Su 154 . Lg 3: 147 . - länge sedan. thz är ey longho sidhan iak honom saa Lg 3: 341 . ","adv. på längden, långs. loot hona (heden) sökia langx ok bredh äpter all the dödha liik Al 5406 . watnith . . . rördhis hwarte langx äller thwärt ib 5824 ."],"e":["laanger . ","longer LfK 237 ; ","-an ib 220 ; ","-a Di 23 . ","länger: länge (trol. skriffel) Ber 151 . ","langt . ","lankt . ","längre . ","längrom Bir 1: 247 . ","längster . ","langaster: -an MP 2: 241 . Se videare de nedanför under for lango, langt, lango, langs anf. formerna), ","langs at , A) ","langs genom","langs up mädh , ","langs ut","laangx- )","langa fasta","langa freadagher","-fredagher . ","- frädagher. ","laangafriiadagher: -friiadagh VKR 16), ","langa freadags nat","langafredax- )","langalakan , ","langa pipar , "]},{"a":"langfasta","b":"nn","c":"","d":[" = langa fasta. longfastan som bätringene timme är, skal haldas fore pascha daghen MP 3: 119 ."],"e":["long- )"]},{"a":"langgangsöm","b":"nn","c":"","d":["ett slags hästskosöm? Linkbibl 2: 211 (1513)."],"e":["långgång )"]},{"a":"langhalmber","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jönsse longhalm " Uppl Fornmt 46: 190 ( 1517) ."],"e":["long- )"]},{"a":"langhalmber","b":"nn","c":"","d":["långhalm. " byggiande huffwodh städher aff leer oc langhalm (in luto et latere) " MB 2: 151 . GS 72 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"langhet","b":"nn","c":"","d":["längd. " haffde (näml. svärdet) ey stora langhet " MB 2: 76 ."],"e":[]},{"a":"langhet","b":"nn","c":"","d":["längd. Mecht 18 . " skal hon thär haffua äwärdelikin grat for pinonan langhet skul " MP 4: 241 ."],"e":[]},{"a":"langhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["uthållig, ståndaktig. " fulkompnar han . . . langhoghadhan (longanimem) j hopi " Bir 3: 374 . " langhughadir oc städhughir j hälagho hopi " ib 2: 45 . MP 2: 76, 128 ."],"e":["-hoghadher )"]},{"a":"langhäladher","b":"av","c":"adj.","d":["klumpfotad? scautus (fel för scarus) . . . langhäladher GU c 20 s. 551."],"e":[]},{"a":"langhänder","b":"av","c":"adj.","d":["långhänd. " artaxerses longimanus, thz är at sighia langhänder " MB 1: 26 ."],"e":[]},{"a":"langhätta","b":"nn","c":"","d":["hätta med lång strut ss tillnamn. esbiörn langhetta STb 2: 500 ( 1490) ."],"e":["-hetta )"]},{"a":"langiärn","b":"nn","c":"","d":["redskap el. dyl. bestående av ett långt järn. Jfr SAOB: L 1428 och Kalkar, Ordb. 2: 749, 5: 649. ij longdhjern til vngxje[r]n HLG 2: 78 (1518). item eth skorstensjern och et longjer for iij öre ib 67 ( 1520) ."],"e":["long- . ","longdh- . ","-jern )"]},{"a":"langkniver","b":"nn","c":"","d":["långkniv (nyttjad ss vapen). och redh eptir arbeites mannen och hade en longkniff STb 1: 334 ( 1482) . ATb 3: 398 ( 1532) . "],"e":["*langknifs balia , "]},{"a":"langkniver","b":"nn","c":"","d":["långknif, ss vapen nyttjad knif. bana vapen . . . som är yxe korda eller langh knyff SO 205 . sijtter med swerd ixe langkniff eller daggare SGG 131 . dömdes lasse nilisson . . . sin longh kniff ffri och igen eller och swa mange deninger som longh kniffuen är wärt BtFH 1: 138 ( 1507) . " meth dragen swärdh ok dragna lanknifa " DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"e":["langh knyff . longh kniff (ack.). lanknifer),"]},{"a":"langlakan","b":"nn","c":"","d":["= langalakan. vnum mantellum blauium, langlakan SD 6: 219 ( 1350) ."],"e":[]},{"a":"langledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["lång väg, långt bort. " kom langledhis j okunnogt rike " Bir 1: 396 . ib 66, 3: 317, 349 . KL 167, 251, 252 ."],"e":["-lädhis KL 1679,"]},{"a":"langleker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) längd, utsträckning i rum. han mälte tornith huru viit thz är, langlek oc bredhlek ther op a Fl Cod. B, C) 1240. Bir 1: 384, 2: 11, 3: 299, 425, 471 . satte tha diäfullin konungxsins hiärna mällan sin knä . . . oc samanthrängde starklica j langlek ok vidhlek ib 445 . MD 38 . ","2) längd, utsträckning i tid. hwilkin som thässa lifsins langlek skodhar Ber 184 ."],"e":["-leeker: -leek Bir 3: 471 . ","-liker: -lik ib 2: 11 ; MD 38 ), "]},{"a":"langleker","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) längd, utsträckning i rum. RP 2: 261 ( 1393) . (+) hulkin tompt som är xiii!UDDA_TECKEN? alin longh ut med gaten oc xv alne lönleken (fel för langleken?) it quarter mindre STb 5: 170 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"langlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) länge. ith stenhus, som lhon sielff langelica vtj both haffuer STb 3: 318 (1496). ib 401 ( 1498) , 4: 41 (1504). for messevün, som longelige stodh obetalath HLG 2: 56 (1516).","2) för länge sedan, långt förut, . . . hwilikä iordh som iak hafdhe hanum langlikä pantsäth Gadolin Pants 270 ( 1366) . lukt, som gik aff dödhom ilgärningis manna kroppom badhe sniman oc langhligha för dräpnom SkrtUppb 171 . Vårfrup 142 ( 1461) . STb 2: 195 (1487), 341 (1489). SJ 2: 111 ( 1488) . hade . . . harthwijck hafft gberdt nagat til ath thale, tha haffe han hanom langeliga tilthalit ffor then schul han hauer her gangit fore hans öghon j stadin nw j i!UDDA_TECKEN? aar STb 3: 254 (1495). ib 449 ( 1499) , 4: l10 (1504), 75 (1505), 5: 140 (1517). JMPs 250."],"e":[]},{"a":"langlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) länge. " bötte han . . . enom langlica siwcom " Bil 750 . Bir 2: 189. bliffw the longliga j gudligom bönom Lg 3: 524 . ib 568 . VAH 24: 324 ( 1473) . ","2) för länge sedan, långt förut. zacher, som langelica offeurtallade äre ok forente SO 118 . ib 121 . FH 6: 355 ( 1449) . SJ 174 ( 1454) .","3) noga, med uppmärksamhet? ville langlica (morose) see sin son Bo 211 . ","4) tåligt, ståndaktigt. " bidha gudz jättan langlica (longanimiter) ok tholomodhlica " Bir 2: 324 ."],"e":["langelica SO 118 . ","langligha SJ 174 ( 1454). ","langhligha FH 6: 355 ( 1449) . ","langlige VAH 24: 324 ( 1473). ","longliga Lg 3: 524, 568 . ","longelighe SO 121),"]},{"a":"langliker","b":"av","c":"adj.","d":["lång, långvarig. " skilia the langlica twädräkt aat " VAH 24: 323 ( 1454) . " een longlik twädräkt oc thrätta ib. som longlig owilie haffua til mych " BSH 5: 42 ( 1505) . longliget bestand ib 37 ( 1505) . " til longligit gagn ok bestand " FM 157 ( 1504) . " medh langlikom wtrönilsom " VKR 80 . laanglighir siukdombir ib 26 . JP 22 . Su 108, 172 ."],"e":["longliker . ","laanglighir VKR 20 . longlig. langliken (ack. sing. m.) Su 108 . longlekin (nom. sing. f.) JP 22 . ","longligit FM 157 ( 1504) . ","longliget BSH 5: 37 ( 1505) ),"]},{"a":"langliker","b":"av","c":"adj.","d":["lång, långvarig. " konungen fik en langlikin natta dröm väl fyra nätter ath slagh " MP 4: 147 . thet är bätre en kort sorg en longlig STb 5: 232 (1519). gaff jak vnge lasse smid . . . for longeligen hestebrwdyngh HLG 2: 68 (1520)."],"e":["langlikin . ","langaliger: -liga SJ 2: 146 ( 1489) . ","longliger: -lig STb 5: 232 ( 1519) . longeligen. lonliger: -ligit STb 5: 319 (1521, Kop)),"]},{"a":"langlikhet","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1257."],"e":[]},{"a":"langlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) längd, utsträckning, i rum. vm nakor määlte hundradha foto iordh j langlikhet Bir 1: 382 . ib 3: 112, 448 . ","2) längd, lång utsträckning i tid. wars härra rädoghe . . . skal gifhwa glädhi ok frygdh ok daghanna langlikhet Ber 9 . ib 17 . ","3) tålamod, ståndaktighet. j hoxens langlikhet (in longamimitate) Ber 53 ."],"e":[]},{"a":"langliva","b":"av","c":"adj.","d":["långlifvad. " MB 1: (Cod. B) 559. ""],"e":[]},{"a":"langlivadher","b":"av","c":"adj.","d":["långlifvad. MB 1: 333 ."],"e":[]},{"a":"langning","b":"nn","c":"","d":[" Se forlangning."],"e":[]},{"a":"langpipar","b":"nn","c":"","d":["långpeppar. " LB 9: 107. Jfr langa pipar. ""],"e":["long peper )"]},{"a":"langpopirst","b":"av","c":"adj.","d":["n. i Poperinge tillverkadt el. efter denna stad benämdt tyg som på något sätt (möjligen derigenom att de i handeln förekommande styckena hade en större längd) skilt sig från det som helt enkelt benämnes popirst (jfr Mnt. lankwant). lego . . . haquino . . . XIIII. vlnas panni langpopyrst. thordoni. x: cem vlnas panni langpopyrst, andree de brunne. x:cem vlnas panni langpopyrst, sigmundo duas vlnas de popyrst SD 5: 126 ( 1342) ."],"e":["-popyrst )"]},{"a":"langsamber","b":"av","c":"adj.","d":["långvarig. " läkia mina langsama sot " Bil 231 . MB 2: 227 . Su 182 . Lg 3: 404 . - n. adv. långsamt. at stegeborgh bliffuer nagoth langsamth bestallet BSH 5: 584 ( 1517) . - komp. at systrana nakaraledhis langsamare än brödhrene . . . skulu matta sin sangh Bir 4: 51 ."],"e":["frf . ","vok . i änd. langsam- Bil 231 ; Bir 4: 51 . ","langsamm- Su 182 . ","langsamth BSH 5: 584 ( 1517) . ","langsampt MB 2: 227 . ","lanktsamt Lg 3: 304),"]},{"a":"langsamber","b":"av","c":"adj.","d":["långvarig. - n. adv. långt, vid lyftigt. mykyt meer skriffua doctores aff psaltarans dygdh oc priis, hwilket langsamt ware at skriffua JMÖ 7 ."],"e":[]},{"a":"langsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) länge. haffuer iag forständit, att the haffua aktad giffua for:da godz vnder nådendals clöster . . . huilkit oc jag longsamliga tilforende haffuer aktad att göre FMU 5: 264 (1490, samtida avskr.) . SvB 476 (b. av 1500-t.). JMÖ 19 ."],"e":["long- . ","-samliga )"]},{"a":"langsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) länge. " biddo the äller töffwadho swa langsamliga at the blygdos ther widher " MB 2: 77 . Su 85, 115 . ","2) långsamt. langsamlika läsa ST 161 . ib 162 . Bir 4: 53 . PM XLVII . " lenteliga ok longsamliga " LfK 251 . ","3) noga, uppmärksamt? skalt thu väl skudha hona ok langsamlica (morose) thänkia hänna gudhelikhet Bo 75 ."],"e":["-leka Su 85, 115 . ","-liga MB 2: 77 . ","longsamlika: -likare Bir 4: 53 . ","longsamliga LfK 251 ),"]},{"a":"langsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["långvarig. " wm nakor syster finge langsamlika soot " Bir 5: 47 ."],"e":[]},{"a":"langslädhi","b":"nn","c":"","d":["långsläde. Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)."],"e":[]},{"a":"langtiäld","b":"nn","c":"","d":["långt tält? vnum lantiald grossum SD 4: 711 (1340?)."],"e":["-tiald )"]},{"a":"langtrininger","b":"nn","c":"","d":["person som tar långa steg. " gressutus . . . storfötther ok klangh triningher scilicet qui magnos habet pedes vel magnos facit gressus " GU C 20 s. 323 ."],"e":[]},{"a":"langtrinugher","b":"av","c":"adj.","d":["som tar långa steg. passutus . .. langh threnoger GU C 20 s. 415 ."],"e":["-threnoger )"]},{"a":"langvaxin","b":"av","c":"adj.","d":["lång, reslig, långväxt. Troj 75 ."],"e":["-wäxsen )"]},{"a":"langvräkin","b":"","c":"","d":[],"e":["langwreken Di 133 . ","longwreken ib 131), adj "]},{"a":"langvräkt","b":"nn","c":"","d":["långsinthet. " gudz rätuiso, som . . . ey vredgas mot honum mz ilsko mz jangwräkt " MP 1: 217 ."],"e":[]},{"a":"langvräkter","b":"av","c":"adj.","d":["långsint. " thy äghom wi ey langwräkte wara vtan wardher os orät giort tha skulum wi thz gärna fore gudz skuld lthola " SvKyrkobr (De sju sakr) 17 ."],"e":[]},{"a":"langvägha","b":"av","c":"adj.","d":["långväga. " aff the longwäge herres tilkommen " BSH 5: 393 ( 1510) ."],"e":["longwäge )"]},{"a":"langväghis","b":"ab","c":"adv.","d":["1) eg. långs vägen; framstupa. lagdhis hon langwäghis (Bil lagdh(e hon sik ad) veniam (ss randtillägg: fram lutta) 274) for guz altara Lg (Cod. C) 990 . ","2) långväga, långt bort. af thöm ledhungenum sum giörs langwägis SR 21 ."],"e":[]},{"a":"lani","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1257, E. Lidén i Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 11 ff. och jfr lan."],"e":[]},{"a":"lani","b":"nn","c":"","d":["lana, ett slags nät med kil mellan träramar hvilket utsättes i strömmar. Jfr Rääf, Beskr. öfver Ydre härad 2: 50. om han fanger nagon aal eller annen fisk i the laner BSH 4: 336 ( 1503) . Jfr lana. "],"e":["lanaläghe , ","lanarum , ","lanavirke , "]},{"a":"lani","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lantaka","b":"vb","c":"v.","d":["låntaga. " the firitighi (40) marker som jak nw i thätta sin upburit haffuer ok laantaghit hafuer " SJ 78 ( 1436) ."],"e":["laantagha )"]},{"a":"lantaka","b":"","c":"","d":[" , v låntaga. for thet iak hawer af honum lana takith Gadolin Pants 270 ( 1366) ."],"e":["lana- )"]},{"a":"lapa","b":"vb","c":"v.","d":["lapa. " gamal kather lapar ok miölk " GO 469 ."],"e":[]},{"a":"lapa","b":"vb","c":"v.","d":["llapa. " llambo . . . laba " GU C 20 (hand 2) s. 60 (daniserande)."],"e":["laba )"]},{"a":"lapideston","b":"","c":"","d":[" , subst. off thy (ɔ silke) göra quinnor oss klädhe thz vi (i »India land») kallom llapideston Prosadikter (Joan Prest) 347 ."],"e":[]},{"a":"lapmark","b":"nn","c":"","d":["Lappmark, af Lappar bebodt område. i lapmarken BtRK 344 (1490, orig.) . i lapmarkom HSH 29: 27 ( 1424, nyare afskr.) . ib 30 (1420, nyare afskr.), 31. Jfr lappa mark."],"e":[]},{"a":"lappa","b":"vb","c":"v.","d":["lappa, laga. Se Sdw 2: 1257. ij öfre for wadmall at lappe segell met Skotteb 450 (1570-71, Kämn). pannan ü stegherhusset lappadhis HLG 2: 37 (1512). ib. lib 62 (1518). gaff jach sama mwremestare oc en öre, for han lappat en skorssten ib 71 ( 1521) ."],"e":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"lappadher","b":"","c":"","d":["lappad, lagad. " j gambla lappadha säkkia " MB 2: 24 . Jfr läppadher."],"e":[]},{"a":"lappari","b":"nn","c":"","d":["lagning, reparation. " uorder nogher mwramestere til beden om nogat lapparij at göra til nagrom manne " SO 87 ."],"e":["-arij )"]},{"a":"lappari","b":"nn","c":"","d":["lagning, reparation. HLG 2: 58 (1517). mwreth jn iij jernfeensth[er] och vindzdören och anneth lapperi ib 60 ( 1517) . ib 63 ( 1518) . mwremsta[re] j ore for lappari hem i hwseth ib 70 ( 1521) ."],"e":["lapperi )"]},{"a":"lappe","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " eskillus lappe " FMU 5: 361 (1492; om tiggare)."],"e":[]},{"a":"lapper","b":"nn","c":"","d":["Lapp. " redder någor lappafara någon lap " HSH 29: 27 (1424, nyare afskr.). - vanl. pl. quod homines siluestres et vagos vulgariter dictos lappa in suis venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam . . . birkarlaboa ad eosdem lappa accedentes SD 4: 73 (1328, nyare afskr.). rysser ok lappar BtRK 347 (1480, orig.) . HSH 29: 27 ( 1424, nyare afskr.) , 28, 32 (1454, nyare afskr.) o. s. v. - Jfr konungs-, spa-lapper. "],"e":["-ar ) , ","lappafari","lappefare . ","lappafara )","lappa foghate","lappeffogete . ","lappefogede . ","lapppefougte )","lappa man , ","lappa mark , ","lappa skatter","lappe- )"]},{"a":"lapper","b":"nn","c":"","d":[],"e":["lappa stövel , "]},{"a":"lapper","b":"nn","c":"","d":["lapp. och ther met bliffue olärde j the helge crisne tro oc leffwa som annan lapper oc hedninge Svartb 556 ( 1504) . ss tillnamn. Jfr B. Åkerblom, Lapp-mannen i Finland 9. nils lappar FMu 1: 334 (1370). ib 2: 83 ( 1409) ; 3: 26 (1431), 6: 535 (1508). "],"e":["-a Svartb 197 ( 1390) ), ","*lappa gädda"]},{"a":"lapper","b":"nn","c":"","d":[" Jfr boka-, bref-lapper."],"e":[]},{"a":"lar","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*lara sulme (laara-), "]},{"a":"lar","b":"nn","c":"","d":["cumera, lår, binge. " wpfyllen idhra laara " Su 242 . " thz är ey meer liknande widh sannindena än . . . eth sädhes korn moth helan drossan ällar laaren " LfK 125 ."],"e":["laar . ","-ar )"]},{"a":"lar","b":"nn","c":"","d":["lår, binge. SvKyrkobr (Lucid B) 172 ."],"e":["laar )"]},{"a":"lar","b":"","c":"","d":[" L. ","1) lår på menniska. alla adror a lor och ben LB 6: 283 . " söker hon annars lar " MD (S) 222 . " thok hans brända ben ther thz laa. ok satte ater widh larit " Bil 424 . - på häst. sla vp tua adro mällum lara Hästläkedom i AS 137 . " screff frw ingeborgh migh til om then störe folan . . . och sadhe til jertekne, ath han hadhe iii syö bladh pa lareth " FM 210 ( 1504) . ","2) ben (från höften till foten). på men niska. en sot af hanom annat laret (crus) Bu 515 . gat han sik ey (mz) fotum fram fört ok ey larum (ambulandi usum crura cum pedibus simul prohibebant) Bil 272 . " bödh hanum bryta lar (crura) ok föther aff hugga " ib 255 . " sundir bryta larin (crura) a thöm korsfäst " Bo 205 . " at i hans laar älla hans been (crura) sundir brytin " ib 206 ."],"e":["laar Bo 206 ; LB 8: 51 . ","lor ib 6: 283),"]},{"a":"larben","b":"nn","c":"","d":["lårben, ben. " takum hans larben " Bu 515 . " siuca manzens larben (coxam) " ib 516 . " böp bryta aldra þera larben (fractis . . . cruribus) mz slägiom sundar " ib 522 . " brände larbenit (carnibus et nervis tibiæ et cruris consumtis ossa paterent et ipsa tandem tibia a sua compage penitus solveretur) aff swenenom " Bil 424 ."],"e":[]},{"a":"larknyla","b":"nn","c":"","d":[" ? lårben. then werk som stor i lorknylernä LB 6: 107 ."],"e":[]},{"a":"larlös","b":"av","c":"adj.","d":["utan lårben, utan ben. huar sculum vi fa annat lar. at giua þänna larlösa varom ven Bu 515 . funno liket larlöst (coxam mauri præcisam) ib 516 ."],"e":[]},{"a":"larsmässa","b":"","c":"","d":[" , se laurens mässa."],"e":[]},{"a":"larvärker","b":"nn","c":"","d":["lårvärk. " hielper for laarwärk " LB 7: 11 . - af lårvärk plågadt ställe på kroppen. tempras hennes roth och legz widh lorwerk LB 8: 50 . ib 7: 141 ."],"e":["laar- . ","lorwerker )"]},{"a":"las","b":"nn","c":"","d":["lass. " twägia lassa ängh " VKJ 83 . Jfr aker-, an-, gren-, somar-, somars-las. "],"e":["laas ATb 1: 35 ( 1455)","*lassa tal","lassetaal )"]},{"a":"las","b":"nn","c":"","d":["låt. " läste vp . . . lasom " Bu 25 . lästos vp laas Bil 462 . " lät göra aat hänne ena starka dör oc ther mädher badhe laas oc nykil " Pa 10 . ey kunno dörrin . . . läsas vtan lasa Bi 1: 295. lasin hafwir innantil mengadda ib. " aff staale et las " Al 5160 . mz starkan lass ib 9102 . " loss ok nyklä " FM 609 ( 1513) . Bu 128, 511 . Bir 1: 340, 2: 188 . SD NS 1: 514 ( 1405) . RK 2: 2110 . ST 17 . MB 2: 268, 391, 403 . Lg 3: 701 . vider al the tingh som . . . himmelin i laass haffuir LB 7: 20 . Jfr in-, ut-las. "],"e":["laas . ","laass . ","loss . ","-ar ) , ","lasasmidher , "]},{"a":"las","b":"nn","c":"","d":["och n. Se Sdw 2: 1257. L. lås. jak . . . haffuer . . . giffueth . . . thil clostrith . . . myna aaboodh . . . badhe meth laas oc nyckle, som hon staar SD NS 3: 416 ( 1419) . tha sade han jngom wilie jnlate j genom sina laasa STb 3: 313 (1496). tha läste han husit hardelika j las MP 4: 194 . " vnder sin lass och nykil " STb 4: 72 ( 1505) . - ss rättssymbol. Se T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 73. - Jfr bodha-, forstovu-, gul-, in-, kamar-, kamara-, kapella-, klinka-, konungs-, källara-, port-, porta-, skap-, smälle-, springe-, stekarhus-, stokka-, taska-, tasko-, trä-, ut-las. "],"e":["laas . ","lass . ","loss GU C 20 s. 571 . ","-ar . lasz: lasza (ack. pl.) SSkb 2345 ( 1508) ), ","lasa smidher","*lasa taska","laase- )"]},{"a":"las","b":"nn","c":"","d":["lass. " " Bu 168 . Bir 2: 291 . RK2: 4013. lös vndan þunga lase Bu 141 . " opta stiälpir litin thuwa storo lasse " Al 22 . " lifwith war stort som las aff hö " ib 9325 . " thry las höös " DD 2: 3 ( 1384) . FH 3: 22 ( 1442). ena ängh aff XII lass höö ib 134 ( 1449) . een äng som gar af tiugu lass höö SD NS 1: 28 ( 1401, nyare afskr.) . " xvj laass eng " ib 264 (1403, gammal afskr.). IX lass äng ib. ib 398 (1405, gammal afskr.). DD 2: 6 ( 1385), 6 ( 1386), 7 ( 1387) o. s. v. enä sex las eng FH 3: 8 ( 1377) . Jfr afrapa-, aker-, döþviþa-, döfviþa-, hö-, ofäflis-, stena-, störa-, vaghn-, vinter-las."],"e":["lass Bir 2: 291 ; DD 2: 8 ( 1391), 11 ( 1399); SD NS 1: 28 (1401, nyare afskr.); FH 3: 22 ( 1442), 134 ( 1449). laass. läs L. ","las- Bu 141), "]},{"a":"lasi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*lasa tunna","laasa- )"]},{"a":"lask","b":"nn","c":"","d":["Jfr klippings-, länkia-, märskins-, siälskins-lask."],"e":[]},{"a":"laske layske subst.","b":"","c":"","d":["spöpåle, skampåle. " ty skal han [mysta] hwdene widh laske ok mysta annat örath STb 2: 59 (1484). komber hon sidan j stadin, tha skla lhon staa widh layske " ib 64 ( 1484) . ath mester lauerens skal staa widh layske loch mester heming skal slita riis pa honom ib 126 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"lassa","b":"vb","c":"v.","d":["lassa, lasta. " lät lassa gul ok self iui vlualda " Bu 205 . Jfr lässa."],"e":[]},{"a":"lassa","b":"vb","c":"v.","d":["lassa, lasta. tha hade laris lassat pa ii!UDDA_TECKEN? las hö ATRb 2: 74 (1476). ib."],"e":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"last","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ballast."],"e":[]},{"a":"last","b":"","c":"","d":[" tha brasth thz bandh som för war fasth millan swänske och norghes män lasth RK 3: 2547 ."],"e":[]},{"a":"last","b":"nn","c":"","d":["se laster."],"e":[]},{"a":"last","b":"nn","c":"","d":["måttsord vid räkning av sill el. strömming. numero vaal, last, & cast halecum comprehenduntur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XIII c. 47."],"e":[]},{"a":"lasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lasta, klandra. GU C 20 s. 89 . jmpone . . . insätta lasta tilläggga oc swicha ib (hand 2) s. 16. ib s. 51 . 3) skada. at wi thesse breff hauä seet ok hört met the gothä menz . . . vissä oc helä ok lhengände insiglä, ey skrabathä ok ley lastathä i nogor thärrä deeld FMU 1: 424 ( 1389) . - refl. *lastas, genom sin skuld el. förskyllan ådrag sig el. vålla att man drabbas av (straff). Se SDw 2: 1257. - (?) han togh swa til wara sina goda dagha ok lastadis j them j thänna stakkota liffs thinanom at han forglömde sinn siäll MP 4: 88 ."],"e":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"lasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lasta, klandra. " orsäkte hona ther andre lastadho " Bil 265 . " vm maria lastas dröuis ey " Bir 3: 175 . rögdher mz lygn til vanfregdh oc lastadher Lg 123 . " thet må koma, at tu wil lthet lowa tu hauer förra lastat " KS 22 (53, 23) . " halffgiordh gerningh skal man hwaske lowa älla lasta " GO 966 . Bo 190 . Bir 1: 297, 2: 157, 221, 3: 117, 460 . KS 21 (52, 23), 24 (60, 26) . Fl 473 . RK 1: 3785, 2: 3814 . " thz lastadhe alle the thz spordo " ib 5501 . ib 3: 2610 . - (?) scriwa huru sancta margareta stridde mot diäwlenom oc lastade thässa värild Lg 545 . ","2) beklaga, ömka. " thz lastade mange at han skulle döö " RK 1: 1245 . ib 162, 523 . gudh laste then högha skada ther hende ib 1785 . " gud laste at thz skulle skee " ib 3703 . ib 3641 . MD 170 . Di 190 . - Jfr belasta samt olasthder, äfvensom lastra."],"e":["-adhe , "]},{"a":"lasta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bar-, for-lastadher."],"e":[]},{"a":"lastan","b":"nn","c":"","d":["lklander, lastande? skymf, vanära? probrum[s]straffan lastan ok wan heder GU C 20 s. 486 ."],"e":[]},{"a":"lastare","b":"nn","c":"","d":["förtalare. best. om djävulen. saa är gudz rike dygdhanna samansankilse, ok diäffwilsins rike är lastanna östir, bäggias thera rike är j lthänne wärldinne, frälsarins ok lastarins (criminatoris) SpV 563 . ib."],"e":[]},{"a":"lastbärare","b":"nn","c":"","d":["förtalare. " thu skal ey wara lastbärare (criminator) " MB 1: 365 ."],"e":[]},{"a":"lastelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett klandervärdt el. skamligt sätt. tha giordhe han lastelika mismon manna mällan MB 1: 449 . " lastelika (culpabiliter) räkke then sina händher til gudh " Ber 135 . han haffwer . . . lastelika giort marghin fald Al 8028 . Jfr olastelika"],"e":["lastlika L.),"]},{"a":"lasteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) klandervärd, brottslig. jac rädhis at iac finz lastelikin (culpabilis) när gudhi KL 224 . " swa myklo lastelikare (culpabiles) ärwm wi " Ber 55 . ib 77, 166 . " o orenaste oc lastilikaste (flagitiomissime) man " KL 186 . " at han skuli atirbliua j sine lastelike (vitiosa) sidhunäio " Bir 2: 40 . " är idhart liffwerne lastelikt " Al 7055 . KS 21 (52, 23), 24 (60, 26) . JP 119 . " mannin hwilkom som är lastalikit wphofh (homo, cujus conceptus culpa) " Ber 208 . ","2) otillbörlig, förkastlig. tha nokor höghfärdogh människia främmande kombyr j en köpstad äller sokn mz enom osidoghom och siälsynom klädhabonadh . . . the sidhwänian är thäm allom wäl kommin ey är hon swa wanskaplikin älla lasterlikin JP 51 . ","3) skändlig, skamlig. " ware thz lasterlikt at höra än iak skulle han ey helan föra ater til alexandri sal " Al 8427 . " mins sons blyghelika ok lastelika näkt " Bir 1: 83 . ","4) felaktig. " insaa ok inplanta nakot lastelikit ok smittogt j mit gul " Bir 1: 235 . ","5) förhatlig. " dygdin war them lastelik (odiosa) " Bir 1: 250 . - Jfr lusteliker."],"e":["lastelikin KL 224 ; ","-likit Bir 1: 235. ","lastalikin: -likit Ber 208 . lasterliker. ","lastirliker: -lica JP 119 . lasterlikin (f.) ib 51 . ","lastliker: -likt KS 21 (52, 23), 24 (60, 26) ; -likaste KL 186),"]},{"a":"lasteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) klandervärd, brottslig. " ära the husbönderna j storom siäla wada som ey wil sina thiänista folke styra ok näfsa fore thera lasterlika odygda " MP 4: 210 . " hwat lonth ällir hwat lastirlight ok saa storo ondho kan nakon tidh liknas (quid mali quid vicii tanto malo valet unquam assimilari) " SpV 238 . 2) otillbörlig, förkastlig. smädande, (äre)kränkande, förgriplig. olaff rytter . . . zaker xl (40) marck fore thet lasteliga tal, som [han] hade hafft til andres jonsson radman fore sittiande rettin STb 1: 344 ( 1482) . " thin signahdä öron som hördho the smälek oc lasthärlik ordh " SvB 85 (senare h. av 1400-t.)."],"e":["laster- . ","lasthär- . ","lastir- . ","-lig(h)er ),"]},{"a":"lastelikhet","b":"nn","c":"","d":["fel, synd, brott, last. höffwer att konungen bliffwer stadiger i rättwissenes kraff. ähn thå alle andre warde kränckte medh ondsko galnisko, eller lasteligheter PMSkr 679 (avskr. från senare h. av 1500-t.)."],"e":["lasteligheter ) , "]},{"a":"laster","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) klander, tadel, lastande. utan last ok åmälo Ks 1 (2, 1). ey akta manna thykkio älla loff älla last oc mottalan Bir 2: 184 . " thän som latadhe gudz vin j thine näruaru aff huars last thu dröfdhis meer än aff thinom eghnom " ib 221 . ib 3: 174, 460 . Su 18 . " sighi last ofwär thk " Ber 119 . - (?) hällahger kärlekir hafwer ey last (scandalum) Ber 47 . ","2) skymf, vanära, skam. vpbära andelikin vanhedhir ok last Bir 3: 221 . ib 4560 . " at han göri thöm lst ok blygdh vm husfruor ok systir ok dottr thera " KS 33 (85, 35) . " giorde sik siälfwm mykin last " RK 1: 4053 . " then last ok oära mik var giorth " Fl 1682 . ther honum war mere laster än ärä Iv 79 . " iak skal thin last wäl ärlika hämpna " ib 531 . " rymde ther mz last oc skam " RK 2: 6031 . " thz göra them må wara vtan last i tera äptersta tima " KS 46 (117, 49) . " thz är otholande at kunungr älla höfdinge se nidhingr, ty at thz last är ok blyghd ok mykil ofräghd " ib 35 (90, 38). han hauer ther af last ok synd ib 58 (145, 64). Fl 1694, 1721, 1766 . Iv 499, 603, 706, 1507, 2329, 4063 . Fr 798 . Al 1540, 3278 . RK 1: 324, 3: 1510, 1700 . " the wardho han länge vtan last " Al 1555 . RK 3: 1688 . ","3) skada, förtret, olycka. gudh gifui thöm badhe last ok skam Iv 4440 . han . . . görer them myken lasta RK 2: 3793 (båda dessa ställen kunna föras till 2). fore then last i gio[r]dho mik häre Iv 466 . " fore them do marght hälädhe rast some saara til ondan last " Al 9334 . - sorg. thz er mik last ath i vilin ey wara her jwlin all RK 1: 1905 . ","4) skada, fel, brist, lyte. eet breff . . . obrutit ok vtan last SD NS 1: 30 ( 1401) . " þu äst blomstar huit op röþ . . . for vtan last " Bu 75 . " lytis löss ok kasta ok als hindris " Bil 255 ; " jfr lasta lös. ä män likamen hauer sit huwdh helt ok helbrigdho vtan last ok lyte " KS 32 (82, 35) . " hawer nakan likamens last (maculam) " MB 1: 370 . ib 371 . ","5) fel, synd, brott, last. jak aktar ey at straffas för diktans oc maalsens laster, om iak kwnne bätthra rättha oc förbätthra siälinna laster mz mino male Su 3 . " baþ mik tel fulan last " Bu 136 . som hana löse ok rensa af syndom ok lastom ib 186 . " syndena ok lastena krypa stundom vndir rätuisa män " Bir 1: 260 . " sagdho wara last at kasta fädhernis sidhum " Bil 453 . " hånom må peninga ok godz at winnas huru han thöm hälzt förgör, medh dygdh ella last " KS 35 (90, 37) . " alt wt hwaria last aff thinne siäl " LfK 175 . hwa som slaar sin thräll eller sina amboot til dödh, han är saker til dödhlikan last (criminis reus) MB 1: 336 . last a them begaa RK 1: 3833 . " thz är vadhelicaste lastir oc odygdh " Bo 16 . " thöm lastenom (omåttlighet i mat och dryck) fylghe giärnt en fulare lastr, at man fylghr of mykit sinom kötlikom lusta " KS 33 (85, 35) . Bil 116, 214, 353 . MB 1: 101, 117, 348, 349 . KS 42 (109, 45), 43 (110, 46), 43 (111, 47) . Bo 45, 96, 133 . Bir 1: 111, 3: 259, 328 . RK 3: 370 . LfK 161 . ","6) fel, skuld, förvållande. pharao härdhis aff sinom last (culpa) oc ey aff minom Bir 2: 308 . " at faa äru the som vidhirtaka ok tro himerikis ordhom . . . thz är ey gudz lastir vtan mannanna " ib 3: 450 . - skuld, brottslighet. man maa them giffwa tho lenga last (= er them engen skuld at giffua 2968) RK 1: 2965 . " hulkit honum sculle komma i större lasth " ib 3: 2789 . ib 2665, 2901 . thin läst är meer MD 99 . - Jfr drykkio-, hovudh-, lönda-, malata-, värulds-laster. ","1) lastfull, lastbar. " lasta ful siäl " Bir 1: 133 . Ber 72 . ","2) vederstygglig? svår? smittsam? tha ware the lasta fulla sotten lättelika böth Su 153 ."],"e":["läster MB 1: 348, 349 . ","läst MD 99 . ack. last Bu 136 ; Bil 353 ; MB 1: 370 ; Fl 1766 . ","laast Su 18 . lasta (i rimsl.) RK 2: 3793 . ","laste Fl 1721 . ","laster Fr 798 . ","läst Iv 603 . ","last MB 1: 371 . ","lastenom KS 33 (85, 35) . gen. lasta Bil 255, 353 (kan dock på båda ställena fattas ss gen. pl.). pl. nom. lasta MB 1: 117 . ","lastena Bir 1: 260 . ack. laste Bo 133 ; MB 1: 101 ; KS 24 (60, 26), 42 (109, 45) ; Bir 3: 259 . ","laster Su 3 . ","läster LfK 161 . ","lasta Bir 3: 328 . ","lastana Bil 214), ","last , ","lasta fulder , ","lasta gäld , "]},{"a":"laster","b":"nn","c":"","d":[" STb 1: 415 (1483)), L. ","1) klander, tadel, lastande. gaff iak thär lasth ok kära oppa innan nat ok aar äpther then tidh her thure thuresson giorde thät skipte med mik Arfstv 54 ( 1461) .","2) skymf, vanära, skam. Prosadikter (Karl M) 260 . hon hadhe gifwit pawal thima winskap for then lastir han hade henne giorth medh eth barn ATb 2: 221 ( 1483) .","3) skada, förtret, olycka. " marsilius konung hafwer last fangit thrätighi sinnom. thy at thrätighi aff hans kompanom waro a mote enom hwariom warom oc lagdhis a iordhina oc do swa " Prosadikter (Karl M) 282 . " lhenrik zerkinso zaker xxiiij (24) marck for the lastene, som han giorde arwid olsson i stadzsins erendom STb 1: 415 (1483). o quam detestabilem vicium etc. o huru fordömelikin then lästin är som lydhnonne är genwerdogher " Saml 34: 293 . - Jfr synda laster."],"e":["lästin Saml 34: 293 . Se Sdw 2: 1257) , ","last , ","lasta fulder , adj. 1) lastfull, lastbar. SpV 139 . - Jfr lastfulder."]},{"a":"lastforekastilse","b":"nn","c":"","d":["förebråelse för last. mz . . . nakra handa lastforekastilsom (criminis objectu) sarghar ällir bedröffwir andra Bir 5: 12 ."],"e":[]},{"a":"lastfulder","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":[]},{"a":"lastföra","b":"vb","c":"v.","d":["2) lasta, klandra. fämpta (avundens dotter) är at nakan lastöra openbarligha SvKyrkobr 353 ."],"e":[]},{"a":"lastföra","b":"vb","c":"v.","d":["kränka, skända. " amon konung dauidz son, hulkin som waltok oc lastfördhe sina systir thamar " ST 542 ."],"e":[]},{"a":"lastlös","b":"av","c":"adj.","d":["ren, okränkt. Prosadikter (Karl M) 260 ."],"e":[]},{"a":"lastlös","b":"av","c":"adj.","d":["obesmittad, ren. göm mina siäl ok likama hela ok lastlösa Bil 464 . ST 47 . Jfr lasta lös."],"e":[]},{"a":"lastning","b":"nn","c":"","d":["klander, tadel. " bwkfyllis dötter äru fäm . . . fiärdhe är mangtalan [j] bakmaal lastning oc adhrom fafängom ordhom " SvKyrkobr 356 ."],"e":[]},{"a":"lastogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = lasteliker 2. then daren . . . som sa dyrffweligha mz hogmodog oc lastog ord forfäres ey sarga edert högmäktoga maistath Troj 94 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"lastra","b":"vb","c":"v.","d":["1) klandra, lasta. " med dat. straffa ok lasthra gudhi " Gers Frest 16 . ","2) göra felaktig, förderfva? lastra ok vordarffwa (för fordarffwa) godha gernyngh Gers Frest 1 . - Jfr lasta."],"e":[]},{"a":"lasur","b":"nn","c":"","d":["och n.? lasursten, lapis lazuli. PMSkr 437 . " zemech är en sten hwithgoll . . . annar är warandis blaa oc aff honom görs bla larzwr " ib 493 . "],"e":["lazur )","*lasura färgha","lassura färga )"]},{"a":"lasur","b":"nn","c":"","d":["lasursten, lapis lazuli. the (ormarne) födhas widh laswr oc piper hwiit Al 8679 . ib 8882 ."],"e":[]},{"a":"lasursten","b":"nn","c":"","d":[" = lasur. PMSkr 554 ."],"e":["lazwr- )"]},{"a":"lat","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1257. Jfr adhro-, af-, barna-, for-, kikar-, lös-, o-, sorgha-, til-lat."],"e":[]},{"a":"lat","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) förlust. Jfr blodh-, fä-, lifs-lat. ","2) eftergifvande, tillåtande. Jfr for-, til-lat. ","3) åtbörd, skick, sätt, beteende, later. ängen (gat han) mz lek älla nokrom latom comit at le Bu 395 . " skapaþe hänna lit ok lat sva vän " ib 144 . " ii hans husfru ham baþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom " ib 19 . for smaþe hans lat ib 157 . " läto coma tel hans ensamna mö diärua tel odygh at fresta mz listom ok fulom latom hans licama tel vloflikan lusta " ib 402 . " swa at gudz riddare finge enga ro for diäfwls andbudh som engin lat blygdhis " Bil 402 . " han hafdhe lekara laat ok clädhabondadh " ib 307 . ib 212, 329, 350 . Al 291, 1418, 2683, 2813 . " han omskiptis thusand fall . . . i sinom skälom oc allom latom " ib 7177 . " saa blid war hon aff tal oc lat " RK 2: 8380 . " almenningis qvinna är . . . lös j latom (levis in moribus) " Bir 3: 27 . " mz sinom lösom latom " ib 76 . KL 351 . VKR VII . Ber 270 . thiin fagher laat RK 1: 2496 . ib 3666 . " fagnade them mz fagher laat " ib 3748 . " then biskop badh mz fagher lata at alle iödha nyta mata thera lagh " Al 1137 . " höwisk laat ok synne " RK 1 . 451. ib 2: 5074, 3: 2093 . Bir 4: 141, 154 . mz bliid laat RK 1: 2639 . " hänne laat the varo swa vnderlik " Iv 1022 . ib 2338 . Al 5956 . RK 3: 1867, 3663 . hon hafuer swa stolta lata Iv 3075 . " olaff loo oc gassz vell aath at sigword togh ey verra laat " MD 320 . thz är olika laate en leer ok annar grather GO 592 . man hafuer ey seet swa ömkelik graat älle tholik osakta laat Fr 2406 . Jfr 5. ","4) beteende, handlingssätt. " transagoras tok op sin gambla laat " Al 1621 . " the kunno tha hwarken lat (rätt beteende el. handlingssätt) eller lempe " RK 2: 6501 . - beteende, behandling, bemötande. the ey skyldoss aat fore osämyo eller ond laat (beteende mot hvarandra) RK 1: 2423 . " bewisas gestom swa godh laath " ib (Ny början af Gamla Krönikan) s. 163. folkit fik tha sa onda laat them brast baade dryk ok math ib 2: 8715 . ","5) beteende sådant det framträder äfven i ljud; i sht ss uttryck för sorg: låt, klagan, jämmer. haffwir nakor syster . . . orolikin laat j sömpnenom Bir 5: 42 . " wm nakor syster gytir ey hört tholkin orolikin j sömpnenom " ib. " önkelik tha varo hänna laat for sorgh ok iämber ok mykin graat " Iv 904 . " tha han hafdhe länge hört a thera graat ok thera swa ömkelika laat " ib 4165 . Fr 950 . " venadhe sik mz iämerlik lata " Fl 376 . " hans sorgh hans graat hans hardha laat " Al 2881 . " wardher ther tha swa mykith roop, grater oc ond laat ower alt egipto land " MB 1: 306 . ib 390 . ST 59, 391 . ","6) ljud, klang. " hördho baswna laat (sonitum) " MB 1: 334 . - Jfr blidh-, blygh-, il-, kankir-, liuf-, lös-, skör-, undir-, öghna-lat, äfvensom later, läte."],"e":["laat . ","laate GO 592 (i rimsl. m. grather). lathe RK 2: 5074 (i rimsl. m. mattha). lata Fl 376 (i rimsl. m. grata); Iv 3075 (i rimsl. m. mata); 5627 (i rimsl. m. strata); Al 1137 (i rimsl. m. mata), 2813 (i rimsl. m. mata), 5956 (i rimsl. m. mato)), "]},{"a":"lata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) släppa, leman, låta gå. hänne syntes sik vara sua fägna liuseno at hon vilde ägolþes þät fran sik lata Bu 12 . lät (dimisit) fran sik sina sötasto oc alrakärasta modhir Bo 28 . " han lot ther aldre herra ena ther han ey gaf gul äller stena " Fr 3077 . " matte honom jngen aff tornet lätha " RK 1: (sfgn) s. 187 . " sit eghith watn han ot sik fra " Al 4970 . - lyfta, taga bort. at hon nakot wilde lata (relevaret) sina hardasta haand aff mik wslom Su 161 . - aflägsna, bortdrifva, utdfrifva. läti (removeat) han fran sik Bir 1: 311 . " the ondo (näml. bina) skulu lätas vtan bisokkin " ib 258 . " loth han fran sik w sinom gardhe alla the qwinnor ther waro " ST 306 . lät nu w thino hiärta alla rädde Su 396 . - afskeda. latis vr hans þiänist SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - släppa, utsläppa (på bete). hwar som will hästa ellir nöt a grönagarn letha TB 79 . ","2) insläppa. herre tord oc hans hofuesin pa axwold latha RK 2: 9386 . ib 9524 . " laath ekke räffuen i örthagaardh ib 3: 2756. "","3) släppa, kasta (ned i). läto han (Josef) . . . j brunnen ST 397 . lata . . . hona (Kristina) j then brännande vghnen ib 258 . " lat han (hästen) i kalt vatin Hästeläked. i " AS 137 . - kasta, innesluta (i fängelse) loot them jnnan thz nidarsta rwm RK 1: 3936 . konung magnus . . . lotz j kärnen ib (sfgn) s. 187. släppa, föra, leda. hwart skal liak nu hona (lejonet) lata Iv 4487 . " läta laurencium for dom " Bu 415 . " the lotho the jumfru och ther pa (på skeppet) " Fr (Cod. B) 2370 . hwat skulom wi göra aff tässom klärkom äller hwart skulom wi them lätha ällir ledha MB 2: 229 . ","4) lägga. the toko bort min herra oc iak veet äkke hwart the hawa latit han (ubi poserunt eum) Bo 225 . hwat the (kryddorna) lätas hällir i mat älla salso Bo 133 . " lät stöttä ingifero vp i scapin Hästläkedom i " AS 137 . " läto asko paa sin huffwodh " MB 2: 362 . - lägga, sätta. i andlig el. bildlig mening. gudh skal latha (apponet) paa honom the plaghor här staa jnscriffne MB 2: 369 . " til thik min herra . . . later (Cod. B sätir 552) iak mina astundan oc mina aliit " ib 1: 265 . " bör wisom regera thz spiill the wnga latha ther könheet tiil (deri inlägga el. visa) " MD (S) 241 . ","5) hälla, gjuta, slå. han lat vatnit i ena steen mullögh Bo 174 . " thz fath ällir kar ther balsama skal j latas " ST 203 . Bil 211, 327 . Bir 1: 290 . RK 1: 1317 . ST 168, 256, 297 . Su 313 . PM 61 . lathe ther aa siudhande vatn LB 2: 9 . " läther brodher vtaff sin begare ok i annarss " SEG 123 . - hälla (i) blanda (med), sätta (till). drikken ekke watnith eensampt latin ther litit wiin til ST 154 . " lather man honag i malörth " LB 7: 2 . " lather man honagh widher malyrt " ib 4: 350 . ","6) låta, låta rinna, tappa. lata blodh, tappa blod (ur ådrorna), öppna åder, åderlåta. at lata blodh LB 5: 292 . ib 2: 62, 3: 42, 7: 83, 84, 85, 86, 87 . " thw skal latha blod twärth moth ther wärken staar " ib 1 . " ey mikit blod lata " ib 3: 36 . - lata sik blodh, tappa sit blod, åderlåta sig, låta åderlåta sig. i tessom dagom skal man ey laatha sig blod heller sith fä LB 7: 1 . " ey skal tw latha tig blodh " ib 83 . ib 84, 85, 86, 87, 88, 90 o. s. v. the systra som tarffuas laata sik blodh Bir 5: 44 . hulchen menniskia sik lather aadro blodh LB 2: 64 . - l ata adhro, öppna åder, slå åder, åderlåta. ta skal man ey lata adhro LB 3: 45 . ib 2: 62, 63 . lwnga adran är tha god ath latha ib 7: 85 . ib 6: 105, 106, 107 . - lata sik adhro, åderlåta sig, låta åderlåta sig. tha skal tw latha tiik hoffwdh adran LB 7: 88 . ho sigh lather adro ib 91 . ib 95 . - lata, öppna åder, åderlåta. in marcio ta skal tu ekke lata wtan oppa sancta gertude dagh LB 3: 38 . ib 2: 62 . " torff tu endelika wider blodlath ta lat mz koppom " ib 3: 41 . - åderlåta (menniska el. djur, äfven kroppsdel). nakor the som laaten är Bir 5: 44 . " thy (näml. är) wmskiptandis mz laatnom (minutis) wanskafullom oc aff bradhe soot begripnom " ib 4: 64 . " hwilkin som ij thessom fornämpdom daghom människia eller fää laatz " LB 5: 292 . " armanne skwla lastas for moltiidh " ib 6: 107 . lata sik, åderlåta sig, låta åderlåta sig. thän saa lather sik han wordher wel lothän LB 6: 108 . äre tesse tima aldra besth wm arith ath latha sik wthi ib. huilkin som sik lather a winstro armänom ib 5: 292 . " ta man tu lata tik " ib 3: 36 . ","7) framställa, framlägga, framföra. lata alt firi hugh thin, thet til må koma KS 21 (52, 23) . " i lius lata alt sit hierta och hemelik ting " ib 16 (41, 18). ","8) taga (på), röra (vid). lät vm hans mun mz sinne hand Bil 868","9) släppa, låta vara, gifva (lös el. fri). läta lösa patroclum ok barnabam Bu 129 . " torde hanum ekke löss lata " Di 26 . " lat mik liþughan af hans gömo " Bu 142 . Bil 87 . släppa, leman, låta vara (fri från straff). at biscopin skal ey . . . lata them opinadha hulka han forma ok skal näfsa Bir 1: 317 . - låta vara, gifva, förklara (fri från kraf, qwitt). wi . . . latum han lösan aff allom thet hindra wil SD NS 1: 37 ( 1401) . " later jak han ok hans arfua allaledhis qwitan, lidhughan ok lösan for mik ok minom arfuom for alle ytermer maning " ib 38 ( 1401) . " loto the hona oc hennes ärffuingia for sik oc sina ärffuingia alzstingis fri quit ledugh oc lös for hendermer maning " SJ 201 ( 1451) . ib 200 ( 1451), 202 ( 1448). 10) qvarlemna. try hundrad folk lotho the ther aa RK 1: 1640 . " them som swa thrifs i dygdhomen at han kombir vppa höxsto trappona latz än nakat af the fösto (aliquid ei de primi gradus imperfectione relinquetur) " Bo 41 . - efterlemna. alla the löösöra ok hawr . . . som iak äptir mik leuer ok latir SD NS 1: 411 )1405). 11) släppa, lemna från sig, gifva. hwilkin kärth vil hawa han skal liwffth lata (donet amorosa qui wlt desideriosa) GO 221 . Al 1810 . HSH 18: 41 ( 1496) . lemna, öfverlemna. siälfwm pauanom lät han befuit Bil 583 . - lemna, förläna iak lot honum land Fr 681 . öfverlåta, aflåta, afyttra. at iak haffuer latit . . . niclisse benedictsyni alt mit godz leribo . . . firi fira sin tiwgu mark ok hundradha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). huilka jordh jyries philipsson haffpe andrise martinsson . . . latit ok giuit ib 6: 19 ( 1348) . " ib " NS 1: 31 ( 1401), 99 ( 1402), 108 ( 1402). at han hona (qvarnen) . . . sälia, skypta, gifua älla androm lundom lata ma hwem han wil ib 552 ( 1406) . " them han thet säll eller fra sigh latir " ib 430 ( 1405) . - öfverlemna, öfverlåta, afstå, uppgifva. läät han . . . härra stene allan thän rät ok tiltalu SD NS 1: 200 ( 1402) . " än thu later mik the wyrdhning som thik bör til, for thy at thu wast för födder aff modher liwe " MB 1: 209 . " at läta honom thz swa " Bil 865 . " lata gudhi hämdena " KL 287 . " lata (relinquere) gudhi sin äghin vilia " Bir 1: 273 . " latar (dimiserit) sin vilia j gudz händir " ib 3: 222 . ib 1: 159 . - lemna, låta få, gifva. alle apostoli läto (fecerunt) hanom þän heþar Bu 195 . " hon gaf hanum enga roo för än han lät hänna sina thrätta " Bil 268 . " at lata huariom thet hans är " KS 19 (48, 21) latha andrum halffua gerningh mz sigh SO 62 . " loth honum tiänare til handh " Di 285 . suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman later sinomvndidånum KS 50 (126, 54) . 12) lemna, öfverleman (någon så att han får följa sin böjelse el. reda sig själf). gudh lät mik mik siäluom Bir 2: 8 . " the latas (dimittuntur) j sit eghit wald ok vilia " ib 1: 109 . ib 3: 255 . " före iak mina miskund fran honum ok latir han j the pino som honum är redha a rätuiosona väghan " ib 46 . 13) öfverlemna, anförtro. hwem wilin j os lata Lg 476 . " lata the thingh androm j hand at göra (committere aliis ad faciendum) " Bir 1: 317 . " lät til honom alla thina omsorgh " Su 170 . iak later (näml. denna sak) til gudh ij himerik Fr 1000 . 14) öfverlemna, öfverlåta (att göra). hwilkit wi . . . leffuom oc lätom til hwariom enom Su 355 . - öfverlemna, hänskjuta. hwilkith wi laathom (för laathom til) nä[m]dinna ransakan SD NS 1: 136 ( 1402) . " hwilkit som iak . . . läät . . . til nämpdenna " ib 36 ( 1401) . ib 2: 122 ( 1409), 123 ( 1409), 135 ( 1409) o. s. v. BSH 2: 102 ( 1339) . lät (retulisset) thz ärindit til menoghetena MB 2: 323 . - abs. gifva sig, vända sig? thu kanth tegh aldregh thil hans (Gud) lathe j nokor tingh medh nokor mathe swa mykith lather (för lather segh?) han til thin oc lokker tegh thil nade sin MD 24 . 15) lemna i besittning af, låta behålla, gifva, skänka. han later mek well mit liiff Di 58 . 16) öfvergifva, lemna, låta vara. ey lätz (relinquitur) nakor creatura vtan mina miskund Bir 1: 380 . 17) öfvergifva, lemna, draga sig från. läto väruldena Bu 152 . Bir 1: 262 . Ber 23, 32 . " at thu skuli aldre nunno lifwärne lata " ib 72 . alre skal iak lata hona (Jungfru Maria) Bo 216 . 18) lemna, åsidosätta, afstån från, försaka. riddarin lyste þöm (messorna) alla höra ok ingha lata Bu 24 . görande sin vilia ok latande min vilia Bir 1: 183 . ib 366 . licamlikit gagn skal man lata for kärlex skuld Bo 87 . KS 23 (57, 25) . 19) lta vara, låta bli, underlåta. lae (Cod. F ladhe verä) hua thz ey tro vil Iv 5736 . " lata aller gyorä " SD 5: 568 ( 1346) . " þätt egh lata " ib 376 (1344, nyare afskr.). lat thz ilt är ok gör thz gut är KS 50 (127, 54) . han giter thz ey latith MB 1: 45 . " hwat som latande är älla görande " Bir 1: 189 . " kan hn sit spot ey lata " Iv 116 . " rät ridderskap her lata " ib 1893 . " ath thet maghe engaledhis latas " VKR 71 . Bir 1: 327, 2: 173, 175, 3: 125 . Iv 3396, 4110, 4814 . Fl 1442 . Fr 1242, 1270 . Al 2907, 6790 . RK 1: 172, 3743, 4006, 2: 7501, 3: 2199 . Va 37 . Di 195 . - (?) han wille inthe laatha RK 3: 3194 . - med inf. eigh lät iohannes at prädica Bu 149 . ib 8 . KL 61 . Bo 102 . Iv 2491 . Lg 3: 5 . upphöra med. lather (recedit a) syndena Ber 10 . lad tinä stora ord Di 138 . - med prep. af. ey skulle man vm sunnadaghin lata af godho oc kärlekx gärningom vtan af syndinne oc thräla äruodhe Bo 87 . Bil 753 . Bir 1: 185, 194, 3: 419 . Al 3472 . ST 155 . MB 2: 161 . Ber 146, 147, 191 . Su 232 . " the äru jlzskofulle ok lata aldre aff hänne (pleni malitia sunt, et ab ea numquam cessant) " Bir 3: 393 . 20) mista, förlora. at hertugh erik sith liiff swa loot RK 1: 4415 . " ib 3: (sista forts.) 5021, 5118. " Di 218 . " lata wij wart rike " ib 181 . skolo hymär lätha mongan man ib 254 . 21) låta vara, antaga, förutsätta. laatom (posito) swa at thz ware, som omögelikit är, at all wärldinna bärg oc stena waaro i eno bärge Su 133 . " lat swa at han är ey skör af sigh ok ey mistanka fulder " Lg 3: 483 . 22) anse, tycka, tro. thu läst mik thäs wärdhan Bil 612 . eth kapoklädhe, swa got som han läte sin hedhir vara SD NS 2: 31 ( 1408) . " latandhes mera loffwärdokt wara LG 3: 263. 23) låta, tillåta. lät mik eigh liuande niþar koma " Bu 141 . " lät þöm äghte fa vita huat hanom teþes ib 27. thu leezt vort land ödhe leggias aff hedhnum manum oc vette os enga värio " Lg 210 . " han latir (sinit) han ey at skodha älla grata sina synde " Bir 3: 13 . " onde latas ok städhias at lifwa godhom til pröfwilsa " ib 1: 66 . ib 260 . jak latir (patior) mik kallas af them ib 182 . hwi läst thu han älla stadde honom at ganga til thik ib 220. ey latir ällir städhir min rätuisa at swa mykyn klarhet skal sees aff swa store kranklikhet ib 2: 287 . manzins fal foreuistis ok lätz vardha aff gudz rätuiso ib 288 . " latin os gambla hema wara " Al 835 . " at þe latin wara vnderana i friþi wara " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa ib 606 ( 1346) . " han lot binda sik " Di 147 . 24) låta, förandleda. med inf. hwat sum wir . . . latum scriuä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). lät roua alla þe þär fram foro Bu 7 . " lät at hanom leta " ib. " läta han vte läsa " ib 145 . " baþ neronem läta dräpa sik " ib 102 . lät kunugen bal göra ib 188 . " ärlekare creatur äst þu än nokot þät biläte älla skript. þu hauar lätit göra ib. hillebrand lot springa äfftir hanum " Di 67 . hafwm wi latit waar incigle viterlika hängia för thetta breff SD NS 1: 30 ( 1401) . " latin see hwat man han är " ST 306 . tha han (Gud) let hona födha Iv 671 . hann (Gud) loth sik tha aff henne födha MD 71 . " wilde sik aff enne iomffru födha latha " Lg 3: 586 . " loot hon sik opresa " KL 344 . latin idher köpä ib 134 . " iudhin . . . löth sik döpa " ST 306 . " lether ther rädhas som ekke gors behoff " Gers Frest 20 . " hon lät sik oc lära aff tempelsens prestom myosi lagh " Lg 3: 624 . - pass. huru sancti eriks baneer leetz aff opsala föra (man lät föra) RK 3: 3660 . " med dat. och inf. lat huarium haua sit eghit ok huarium thz hånom bör til rätta, spakum mannom fridh ok frelse . . . tiuuom ok ilgärninx mannom skam ok förderuilse äpte brutum tera " KS 31 (80, 33) . lätar (honom; kan här vara ack.). känna þa pino Bu 188 . " loot allom see hwat hänt war " LfK 147 (möjl. att föra till 23). - med ack. och inf. läto brinna lius Bu 9 . kunungen lät koma brinnande iarn hällo ib 188 . " lot hornboge springa sin häst " Di 67 . " ther lät han alla sitia " Bo 174 . " loto modhrian . . . ensampna hema vara " KL 345 . " loot hon thöm . . . äruodha " ib 350 . gudh hulkin som . . . latir hona (menniskan) wardha sins guddoms luttakande VKR II . " latir han oc radhir göra skadha sinom jamcristn " Bir 3: 463 . " som . . . huaria ena giruga människio läther oc twingar at känna sig siälffua (sepisum magis faciat cognoscere) " Su 174 . lät han (kom honom, förmå honom) veta uarom guþum heþar Bu 188 . - med ack. och pass. inf. latom alla stadhi synas tekn ok äptedöme af wårre frygdh KS 61 (151, 66) . " lät sik födhas " MB 1: 267 . " scal huart aar sighiä eller sighias latä fira messor vm arit " SD NS 1: 551 ( 1406) . " later jak mith incigle witerlica hengias fore thetta breff " ib. " läta mödhas (vexcari) thöm " Bo 105 . " lät iak han hudhstrykas " KL 418 . MB 2: 411 . " lithu wan herra ihesum bindas hendher aather om baken " Lg 3: 81 . 25) låta. i förening med en följ. inf., i sht af ett opersonl. verb, uttryckande en omskrifning. läto sik þät dighart angra Bu 197 . " hwi lost thu thzta tik ey minnäs " Pa (Tung) 31 . - särsk. 1 pers. pl. imperat. (jfr Rydqvist 1: 374-77). latom os nöäghia aat them MP 1: 150: se vidare under nöghia. lätom oss nw til hopa sanka RK 3: 2312 . 26) bete sig, tå till väga. swa som the lätho mädhan the varo alle saman swa lät sidhan hwar särdelis Bil 879 . " nar riballa oc skalka fa lata som the vilia " Bo 190 . " at tu flikre ella faghert late före hånom " KS 24 (60, 26) . " iak viste ey huru iak skulde lata " Fl 1347 . 27) låtsa. laten see om j ärin swa grymmä som j lathä Va 51 . thu . . . lathar thz tik enkthe wardhar Su 104 . " lät sik villan fara " KL 185 . " lata änglane som the wilia ängaledhis thiggia hans budh " MB 1: 193 . lät än stundom som han ville längir bortgaa Bo 92 . ib 93, 233 . MB 1: 194, 242 . Bir 1: 71 . KL 14, 323 . Iv 1524, 2256, 3461 . RK 2: 1881, 8306, 3: 2235 . Va 32, 37 . Di 10, 79, 174, 193, 220 . 28) genom åtbörd el. ljud gifva till känna. swa gerna som marsken henne haffwa vil tha lotho (gåfvo till känna, visade) henna frendher vilia ther til (möjl. bör dock lata här föras till 12 och lotho . . . vilia öfversättas: gåfvo samtycke) RK 2: 5078 . - lata väl, yttra välbehag, visa vanlighet, smeka. med prep. um. iohannes lät väl vm han (fogeln) ok läk mz ii handom (eam quasi demulcendo tangeret et contrectaret) Bu 157 . " hon . . . lather swa wäl om oss oc klappar oss " Lg 3: 23 . " fik see ena faghra quinna sitia när sinom dötrom oc latha wäl lom them ib. "","1) begifva sig, störta sig. han lot sik tha wti thz haff Al 9205 . ","2) sluta sig (till). lata sik til vars herra discipulos Bil 898 . " tillfögh thik oc lat thik til them " Bo 67 . " ib (Cod. B) 342. " ST 457 . Su 365 . MB 2: 241, 249, 251 . Lg 3: 542 . " läth sik in til keysarns frända " ST 372 . - vända sig, hängifva sig. gudelika oc innerleka sik latha til hans hälga pino Su 184 . tegh . . . thil hans (Gud) lathe MD 24 .","3) tycka sig, anse sig, tro sig. lata sik þem ey alla haua af guz naþ vtan af sinne forscullan oc äruoþe (non totum Deo sed suis laboribus ac studiis deputat) KL 185 . " later sik aldrei sikran wara sins lifz " KS 63 (157, 69) . " lät sic haua gripit goþan (fanga) bonum obsidem . . . habere quadens) " Bu 25 . diäfwlin lät sik hafwa fangit mikla badhe skam ok skadha Bil 115 . ib 631 . Ber 249 . RK 3: (Till. om Chr. II) 6349. maximianus lät sik forsmaþan Bu 508 . paschasius lät sik skendan Bil 556 (möjl. att föra till följ. bem.). ","4) visa sig. thin rosn som thu läst thik wara godhan mz (qua te aqud homines jactanter exaltasti) Bil 116 . " lät sik allan wara wredhan " ib 283 . - låtsa sig, låtsa. drotnigen lät sik bliþa vara for þöm Bu 167 . " han lät sik uara bästan georgii ven ib 494. " Bil 485 . Bo 136 . MB 1: 162 . Bir 1: 195, 2: 129, 230, 3: 91, 179, 213 . KS 15 (36, 16), 47 (120, 51) . Va 11 . thz (djuret) latir sik (finxit se) stundom suasom thz see dööt Bir 2: 128 . ","5) säga sig. han leeth siik (kan äfven tolkas: låtsade sig) wille waka öffuer alla RK 3: 189 .","6) låta sig. i 1 pers. pl. och omskrifvande denna person af imperat. (jfr Rydqvist 1: 374-7). Jfr lata 25. lathom os nw sywngha Lg 3: 613 . ib 656, 694 . - Se vidare lata 6, 23, 24. refl. ","1) antaga, förutsätta. laatz swa som thz ware (supposito) . . . at min siäl ware nw j häluite Su 334 . ","2) anse sig, tro sig. vi . . . latoms ey gita tholt litin orät Bo 83 . " om än iak nakot laatz (putabam) haffwa lidit " Su 168 . " jak wsal latandis haffua min kärasta " ib 273 . lätos wara wise oc fundoghe Lg 3: 503 . RK 3: (sista forts.) 4726. MD 330, 339 . ","3) låtsa. " lätz vara ganst gudhliken " Bil 597 . Bo 99 . " jag lädz (säde mig?) ther wilia bida mz makth " RK 3: (sista forts.) 5339 . Al 9999 . LfK 94 . RK 2: 3131, 3168, 3402, 5981, 9193 . lädz han at han giordhe alt räth Bil 597 . ","1) skicka från sig, afskeda. SO 49 . ","2) afstå (från), upphöra (med). loot ey aff för han han sa Iv 3972 . lat af thin fule anda af thinne orena talan Lg 550 . - med inf. han hiolt vppe oc lät af at äta Bo 76 . ib 102, 142 . Bil 900 . MB 1: 234 . KL 268 . Ber 38, 41 . laten af illa göra KS 50 (127, 54) . Jfr aflata samt lata 19. ","1) föra tillbaka. lät adriantum atar smidan i mörkohus (in carcerem redu ditur) Bu 521 . ","2) tillsluta. " lätir atir öghonin " Bo 93 . - abs. lät ather om sik Lg 3: 15 . ","3) qvarlemna. läto han ensamin athir a önne Lg 215 . - Jfr ater lata. ","1) bortföra, aflägsna. " at ij latin henne honum bort j fra " Fl 176 . " lät thit leon genast bort " Iv 4485 . - afskeda. latis bort vr sins härrä þiänist SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). latäs bort af warre thiänist ib. ","2) afyttra. " thz bort är latit " Bir 4: 358 . ","3) lemna, afstå från, försaka. fadher och modher och ther til land later iach bort aff minne hand Fr 2296 . - lemna, lemna å sido, upphöra att tala om. iak vil thän hägoma läta bort Iv 1472 . lemna, lägga bort. lathe borth alth hadh oc trugh MD 14 . " lät bort alla bedröfwadha thanka " Ber 259 . läth thy nw borth barnaleken Su 167 . ib 92 . - afstå (från), upphöra (med). med prep. af. lata bort aff sine ondzsko ok härdzsko Bir 3: 81 . - Jfr bort lata. ","1) släppa till, lemna. matto lata til liffwit MB 2: 292 . " latin j vilian til (adhibete) oc jak skal op tända jdhran vilia mz minom kärlek " Bir 2: 141 . ","2) tillsätta. " lath tiil vindesteen " LB 7: 72 . " latir man honogh til " ib 3: 75 . ib 2: 60, 4: 346 . - Jfr til lata. ","1) upplyfta, låta uppresa sig. lat vp thin foot af minom hals Lg 550 . loth hillebrandh honum op Di 268 . ","2) öppna, upplåta. med dat. lät vp lucum Bil 404 . - med ack. lät op portin Iv 4119 . ib 3576, 3835 . RK 3: 197 . " lätho sik vp siälfue alle portane " Bil 723 . " lät vp sin öghon " ib 117 . lät han vp breuet Bu 169 . " lät wp bokena " Bil 648 . - abs. lät scyt vp Bu 520 . " lät vp for hanom ib. " Bir 4: 49 . ","3) upplåta, öfverlåta. " lotho honom wp bade borger ok land " RK 1: 4509 . " latom . . . vp honom oc hans arfwom allan then rät ther wi . . . ther til hafdhom " BSH 1: 182 ( 1381) . " latum wi vp, til eghnum oc hemolum . . . biurunga qwärn . . . ärkediäknenum i strängenäss " SD NS 1: 552 ( 1406) . " ib 185 ( 1402), 378 ( 1402), 2: 26 ( 1408). lot upp pether priwalke halfft thät steenhusit " SJ 4 ( 1422) . ib 2 ( 1420), 5 ( 1422) ","1) släppa ut, låta komma ut. the willo . . . latha han wt aff then hälfft RK 1: 2882 . lather swin wt a grönagarn TB 79 . " the vilia äkke läta wt thera bulghin ordh " Bo 233 . - aflägsna, afföra. the andra materia ta gör hon blöta oc lätir henne wth LB 3: 52 . ","2) sända ut. konungen lather wth skiip saa mangh RK 3: 957 . - Jfr ut lata. "],"e":["laata . ","lota Fl 182 ","läta Bu 102, 129 ; 145; KL 76 ; Bo 2, 40, 105, Bil 767, 865 ; Fr 2527 ; Iv 1472 ; ","-as Bo 133 ; Bir 1: 258, 290 . ","lätha RK 1: (sfgn) s. 187 ; MB 2: 229 . ","letha TB 79 . Jfr leta. ","laather RK 3: 957 . ","läter Bil 54 . ","lätir Bo 51, 93 . ","lätar Bu 188, 189 . ","läther SEG 123 . ","lether Gers Frest 20 . ","late Iv 5736 . ","läti Bir 1: 311 . ","lat . ","lad Di 138 . ","laath RK 3: 2756 . ","lät Bu 188, 520 ; Iv 4485 ; Su 170, 396 ; Ber 259 . ","läät . ","leth Bil 234 ; Lg 3: 542 . ","leet Iv 671 ; MB 2: 411 . ","leeth RK 3: 197, 2129, 2235 . ","lot Gr 308 ; Fl 202 ; Iv 2557 ; Fr 681, 3077 ; Al 4970, 9205, 9206 ; RK 2: 3103, 3104 ; SJ 2 ( 1420) o. s. v.; Di 67, 79, 147, 193 . ","loot KL 344, 350 ; Iv 1524 o. s. v.; Al 9250, 9251 ; RK 1: 3065, 3936, 2: 1881 . ","loth Di 285, 303 ; ST 247, 306 ; RK 1: 60, 2: 69 . ","löth ST 247, 306 . ","lat MD 352 ; Lg 3: 202 . ","lath RK 3: (sista forts.) 5118, 5486. ","laat Al 10426 . ","läst Bu 206 ; Bil 116, 612 ; Bir 1: 220 ","lääst KL 268 . ","leezt Lg 210 . letzth, se forlata. lost Pa (Tung) 31 . ","losth MD 28 . ","läto . leto: atirleto Bir 3: 256 . ","loto KL 345 ; Gr 308 ; ST 297, 306 ; Fl 12 ; SJ 8 ( 1422) o. s. v. lotho Fr (Cod. B) 2370 ; RK 1: 1640, 4378, 4406 . 2: 5064, 5078. latho Fl (Cod. B) 12 . ","litw Lg 3: 88 . lithu ib 81 . ","lytw ib 80 . lytho, se forlata. konj. läte Bu 8 ; SD NS 2: 31 ( 1402) . " lote " Fr 1242 ; Al 2907 . ","loto Di 195 . ","laatin . ","laaten Bir 5: 44 . ","lothän LB 6: 108 . ","lätin: -it Bu 188 . refl. ","laatz Su 168 ; LB 5: 292 . ","lätz Bir 1: 380 ; Su 313 . ","lätis Bir 3: 225, 4: 22 . ","lätz Bil 597 . " lädz ib; " RK 3: (sista forts.) 5339 . ","leetz ib 3: 3660 . ","lotz ib 1: (sfgn) s. 187, 2: 3131, 3168, 3402. lathz MD 339 . ","ladzs RK 3: (sista forts.) 4726 . ","lästz LfK 94 . ","laatz Su 334 ),","lata illa","lata sik , ","vända sig","till )","gifva sig","till )","latas , ","lata af , ","lata ater , ","lata bort , ","lata for , spänna för. kasta . . . likstókkin a vaghn älla slädha ok läta for otam nöt älla asna Bil 767 . ","lata fram , ","framsätta . ","at bordh lätz fram AS 59 . - framlägga. wi . . . lätom fram brödhren som kallas panes proposicionis MB 2: 280 . - framräcka. han vardher sin hals ther läta fram Fr 2527 . ","lata i , slå i, hälla i, ifylla. en läggir fore han brödhit oc annar lätir ij fore han (servit ei . . . de vino) Bo 51 . Jfr i lata. ","lata in , släppa in. han tok sit leon . . . ok loot thz swa ij kofuan in Iv 4492 . han . . . badh sik gänast ther lata in ib 4056 . " han thorde han ey in til sik lata " ib 2130 . ib 2976, 3571 . KL 279 . RK 2: 8902, 9556 . Jfr in lata. ","lata nidher , nedfälla. latin nidher the vindebro Iv 3807 . ib 4121 . ","lata saman , låta komma i hop, sammanföra. lät saman steen ok järnstangh GO 214 . - blanda. om man lather nardus ok malyrt saman LB 4: 349 . ib 2: 31, 45 . ","lata til , ","lata sik til , lägga sig till, lägga under sig, tillvälla sig? företaga sig? at frälsemän lata sic til, vnder sic eghna oc oss aff hända bryttämarkina SD 3: 323 (nyare afskr.). ","lata um , låta rinna, uttappa? tak människios blod som bardskärara läta wm aff aadrom aff wngom oc helbrigdom människiom PM XXIX . ","lata up , ","lata ut , ","lata vidher , ","lata äptir , "]},{"a":"lata","b":"vb","c":"v.","d":["2) insläppa. ath han fforlate mik mina syndher . . . oc later mic j syna äwärdelica glädi SvB 239 (1400-t.). ","3) släppa, föra, leda. " gudhelikx ande sötme . . . til hwilka thu astunda[n]dhe lätz thin öghon (ad quam . . . oculos eleves) " Mecht 204 . " til thätta hans finger skal oc thu lätha (apponas) thit lithla finger " ib 336 .","tha lith han sig ä'n tha ekke nögie Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). latin idhir ey vndirlikit synas, at j tholkit badhe seen ok hören Hel Män 173. lhon (ɔ jungfru Maria) lather sigh wardha om them, som hänne tiäna j hänna psaltara JMPs 556. 27) låtsa. läth hon som hon haffdhe sik alzstingx offwrigiffwit SpV 163 . 28) låta illa, jämra sig. - yttra mishhag. MD 350 . 29) giva ifrån sig ljud, låta. tha hördhe hon hans hälgha ssar putra oc laata swasom ena hetasta oc owerisiwdhande gryta Mecht 190 . - utlåta sig, tala. o christhna människor, om än jnw (ɔ vid yttersta domen) hörden hymel oc jordh ffiska oc ffogla oc all annor dywr swa laatha som the skulu tha laatha, hwad willen j tha göra JMPs 569. ","4) visa sig. rädandes är att månge furster ähru ähn nuhu, som lathe sigh tyckie ware skam sitia och höra annars klagemååll och ährende, såsom biscopen lather sig tyckia ware skam, predike för almogen PMskr 705 (avskr. från senare h. av 1500-t.). - refl. latas, 2) anse sig. - anse. jak laatz at ia wille hafwa stor lön oc enkte hawir iac äfrwodhit Hel Män 201. 3) låtsa. han lääs wara kär ath jason Troj 1 . ib 22 . " lääs ty wara heller glader än sörgiande oc lääs som tw passar här jnthe oppa thetta som giort är " ib 72 . ib 207 . ","2) tillsätta. " latis meer salt til " PMSkr 354 . 3) tillåta, medgiva. item vil loc . . hr akes venner giffua eller selia hanom höö eller korn . . . thet lather jac oc till Mon Dipl Sv 38 ( 1464) . min stora godhet hon lather ey til ath nakoth thz som enthroen siäl astwndhath haffwer, ok ey forma siälff ath fulkompna ath thz for lthy bliffwe ofulimpnat Mecht 61 . STb 1: 193 (1479). ","4) uppenbara. " ängaledhis skalt thu fa himerikis rike miskunna modhorin thigdhe ok lät ey vp (aperuit)sina miskund " Nio kap ur Bir 21 . 5) efterskänka, befria från (edgång). tha loth for:ne olaff . . . hustrv peder olssone edhin vpp STb 1: 16 ( 1475) . ib 51, 79 (1476), 2: 141, 162 (1486) o. s. v. "],"e":["latha . ","lathe Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502)","ladhä Akt Kungsådr 21 (1470-86, daniserande). 3 pers. lätin JTb 81 ( 1495) . imperat. lat Hel Män 161. lath ATb 1: 211 ( 1465) ; GU C 20 s. 93 . ","läth PMSkr 354 . pl. 2 pers. latin Hel Män 105. impf. lät. lot SvKyrkobr (Lucid A) 105 ; Prosadikter (Sju vise m) 1 41; ib (B) 212 ; ATb 1: 143 ( 1461) ; STb 2: 237 (1487); MP 4: 148, 254 o. s. v. loth Svartb 173 ( 1380) ; ATb 1: 257 ( 1467) , 309 (1469); STb 1: 15 (1475), 51, 79 (1476), 193 (1479), 2: 141, 157, 162 (1486); SJ 2: 208 (1482); MP 4: 28, 185, 195 o. s. v. loot RP 1: 583 ( 1377) , 585, 587 (1378). looth Svartb 104 ( 1355) . ","lott RP 1: 587 ( 1378) . ","laat ATb 1: 68 ( 1457) . ","laat ib 37 ( 1455) . ","lith Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). 2 pers. läth SvB 91 (b. av 1500-t.). leest ib 86 (senare h. av 1400-t.). lätz Mecht 204 . ","lost SkrtUppb 272 . pl. 1 pers. letom ATb 1: 41 ( 1455) . ","latom ib 3 pers. loto Prosadikter (Karl M) 270 . part. pret. latin: -it SD NS 3: 411 ( 1419) ; STb 3: 79 (1493). -ith MP 4: 61 . - et Rydberg Tr 2: 662 ( 1396) . ","ladin: -ith Bjärka-Säby 352 ( 1367) . refl. pres. latz VKj 149 (1447). laatz Hel Män 201. ladhz SkrtUppb 79 . ","läs Troj 207 . lääs ib 1, 22. ledz VKJ 98 ( 1447) . lotz STRb 3: 334 (1497). imperat. lääs Troj 72 . Se Sdw 2: 1287), ","lata sik , 1) begiva sig. vm didher lot han sik til en gudlikan ärmäthe ok sprode honom til radz MP 4: 148 . 2) sluta sig (till). - vända sig, hängiva sig. tha skal han j allo syno hiärtha mz synne makt latha sich til gud, oc til the helge kirkio SvKyrkobr 279 . - försita sig (på). thet lather idher fulkomplige til BSH 5: 20 (1504, H. Gad) . vända sig (till el. från), vädja (till el. från). jec vil lata mic thär om til lagen Arfstv 27 ( 1461) . jac vil engoledis latha mic fra hans eghendoom ib 28 ( 1461) . ib 28, 49 (1461), 68 (1474-75). tha loth . . . benct sik therom fulleligan till rikisens tolbok, teslikes ok til dragarene, som kopparen hado handterath STb 2: 152 (1486). ","lata af , 2) avstå (från), upphöra (med). jtem . . . skal han (ɔ: klockaren) ringa . . . mellem iij oc iiij oc lata aff tha iij slaar Åk 61. JMPs 512. ","lata ater , 2) tillsluta, stänga. timme . . . gik swa til mästa sigga härbärge ok lot dörena atir äfftir sig ATb 1: 143 ( 1461) . ","lata bort 3) lämna, lägga bort. latin bort thenna fafänga gratin Hel Män 105. ib l161. ","*lata sik fram , luta sig fram. tha fik hon see ath thät litla wars härra bilätit loth sik fram bort w modrena sköthe ok räkte bada sina arma ok lhänder til henne MP 4: 28 .","*lata igen , ","lata in , 2) överlämna i kompaniskap. at . . . olaff andirsson latit hawer sith fädherne oc mödherne in meth for:da jönes pädherson i löst oc fast SD NS 3: 411 ( 1419) .","lata nidher , ","*lata sik saman , sluta sig. thär epter loth sik ather wäggin saman MP 4: 195 .","lata til , 1) släppa till, lämna. affradh 4 thöni biwghmiäl, 1 feeth swin, clostridh skal lata til swinith VKJ 29 ( 1447) . " thy lot gudh sin wilia til at hans eghin son skulle thola dödh " SvKyrkobr (LUcid A) 105 (jfr 3). - giva uttryck för. stod vp . . . laris iönson . . . och tok i pedhir swensson handh och loth sin godhwilia til ath han matte forscrifna gardh bihalla ATb 1: 309 ( 1469) . ","*lat sik um , eftersträva, söka? Se Sdw 2: 1258. ","lata up , 1) lyfta upp, uppresa. nw äru the bone til bardagha oc satto sit folk. oc loto op siin baner Prosadikter (Karl M) 270 . 2) öppna, upplåta. med ack. til lhwilka thu astunda[n] dhe lätz thin öghon oc lät wp thin mwn Mecht 204 . SkrtUppb 79 . 3) upplåta, överlåta. martin lempois loth honom wp nyo lass ängh j lempois by rorre vj marc peninga Svartb 173 ( 1380) . ATb 1: 37 ( 1455) . SJ 2: 208 ( 1482) . Stb 4: 44 (1505). ","*lata ut af , avstå (från), upphöra (med). med dat. thän sami riddaren skämdis widh sik siälffuan ok lot vt aff sinom oloflika wilia MP 4: 254 . - med ack. MP 4: 260 . - abs. sotten kastade sik vm kringh ok loth vth aff a siwnde timanom MP 4: 244 . - Jfr af-, ater-, be-, bort-, for-, fram-, i-, in-, ivir-, pant-, saman-, til-, up-, ut-lata."]},{"a":"lata","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blodhlata."],"e":[]},{"a":"latande","b":"nn","c":"","d":["åderlåtning. Se Sdw 2: 1258."],"e":[]},{"a":"latare later","b":"nn","c":"","d":["åderlåtare. birete laters Skotteb 145 (1463-64). ib 180 (1464-65). Jfr blod-, for-latare samt latirska."],"e":[]},{"a":"lateka","b":"nn","c":"","d":[" Se laktuka."],"e":[]},{"a":"later","b":"nn","c":"","d":["och n. (MD 128) ","1) leende. " the hånom giua later ok ännelof " KS 58 (145, 64) . - löje, skratt, munterhet. tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr KS 24 (59, 26) . äpter alt offmykin fafäng later komber opta en sörghelikin grater Al 1795 . " dario gaar bort löghe ok later " ib 2049 . ib 5064 . KL 122 . Bir 1: 301 . ST 466 . Ber 80, 174, 175, 176, 177, 210, 233, 258 . LfK 196 . " han gör sik ther aff storan later " Al 3067 . " thz gaar os aff allom laat (all vår munterhet försvinner, vi blifva mycket bedröfvade)ib 10368. thz gik herra iwan tha aff later " Iv 780 . " thz är mik kommit til enkte later " MD 128 .","2) det som väcker el. är värdt löje, löjighet, narri. hwat man sagdhe aff sancto olafuo thz sagdhe han änkte wara vtan latir ok löghe Bil 867 . " teby halla thz fore leek ok later " Al 1533 . - Jfr glädhis-, skälle-later."],"e":["latatir Ber 258 ; LfK 196 . dat, ack. later. laat Al 10368 . ","laters (i ssättn.)),","laters ämne","-ämpne )"]},{"a":"later","b":"av","c":"adj.","d":["slapp, trög, lat. segnis lattär VGL XIII . " thör thrä kofra latan eledh " GO 52 . " vp väkkia sin lata lusta til gudz thiänist " Bil 157 . äru . . . lati älla kalle j thinom kärlek Bir 1: 175 . ib 43, 234, 257, 310, 311. KL 191, 293 . Al 5477, 6123 . JP 119 . Ber 137, 138 . lat (remissa) dylska ib 229 . " var han latir j munnenom til gudhelica böne " Bir 3: 100 . " ib 1: 154. the wardha lati honum at thiäna " Al 6132 . Bir 1: 235, 272, 3: 367. Jfr farlater."],"e":["lattär . läter: läti Bir 1: 154 . ","lat Al 5477 . ","lath MP 119),"]},{"a":"later","b":"nn","c":"","d":["1) skick, beteende, later. Se Sdw 2: 1258."],"e":[]},{"a":"later","b":"nn","c":"","d":["och n. leende. - löje, skratt, munterhet. vm renlifuis människa är ey raskir älla redoboen til lat oc löga SkrtUppb 228 . " thän kerling fik än lathir hon lo at mik " SvRimd 44 ."],"e":["lathir SvRimd 44 . ","lat SkrtUppb 228 ) , "]},{"a":"later","b":"av","c":"adj.","d":["slap, trög, lat. " jgnauus . . . ladher daratther oc fawitsker " GU C 20 (hand 2) s. 9 (daniserande). lentus ladher veker oc deffuer ib s. 74 (d:o). Jfr genomlater, ävensom farlati."],"e":["ladher )"]},{"a":"later","b":"nn","c":"","d":["= lat 5. grather ok ilder later Lg 984 . ther war margha handa later then ene pipar then andre grater Al 5299 ."],"e":[]},{"a":"latilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. thes mehre alle vndersåter wilia konungenom wara loffligh, tess strängare skall han wara mot sigh sielffuar, ähn tå att alle gladeligha samptyckte honum thett eller thett haffwe eller göre. sigh till latilsse (in te ipsum sis severior, quo magis indulgent omnes, ipse tibi sis censor acerrimus, etiam cum applauserint omnes) PMSkr 669 (avskr. från senare h. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"latin","b":"nn","c":"","d":[],"e":["lathin )","*latins ordh","latyns- )"]},{"a":"latin","b":"nn","c":"","d":["Latin. lius a latin hete candela Bu 8 . ib 166 . KS 27 (69, 29) . "],"e":["latins mal","latiins maal )","latins tunga , ","latins värs","-vers )"]},{"a":"latina","b":"nn","c":"","d":[],"e":["latino bref , "]},{"a":"latina","b":"nn","c":"","d":[" = latin. iak forstar ey latino swara mik athytzsko SvKyrkobr 44 . SpV 514 ."],"e":[]},{"a":"latinabok","b":"nn","c":"","d":["bok på latin. en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona äpter latina bokena Saml 6: 174 ."],"e":[]},{"a":"latine","b":"nn","c":"","d":[" ? = latin. priulegia, som lagathen stadfeste bade pa latine och senske Stock Skb 81 ( 1519) ."],"e":[]},{"a":"latine","b":"nn","c":"","d":[" = latin. ekke allene thom som lathine kunna. vthen ok thom som swensko kunna ok ekke latine Gers Frest Inl. til swenske wända aff latine Al 10573 (kan föras till latin)."],"e":[]},{"a":"latine tolker","b":"nn","c":"","d":["tolk som öfversätter till och från Latin. kom hiit til viborg store förstens senningebud . . . oc hade met siigh then samme latine tolck, som met honum war j stokholm FM 305 ( 1507) . "],"e":[]},{"a":"latinsker","b":"av","c":"adj.","d":["latinsk, romersk. " latinor aris latin tala oc latinz mantz sedh haffua " GU C 20 (hand 2) s. 66. ib."],"e":["latinz GU C 20 (hand 2) s. 66),"]},{"a":"latirska","b":"nn","c":"","d":["åderlåterska; hustru till åderlåtare. Se L. Carlsson i Rig 1947 s. 133 f. ss tillnamn. " birgete laterske " Skotteb 23 (1460-61). ib 57 (1461-62), 66 (1461-62). birgitta lathirska dotthir ATb 2: 193 ( 1482) . ib 3: 81 ( 1498) , 205 (1507), 277 (1514). STb 1: 187 (1478). cecilia laterska ib 2: 129 ( 1486) . ib 3: 279 (1496). forbödz cristin laterska stadin och stadzmarker fore tet spetzerij medh henne fandz STb 3: 340 (1497). SSkb 63 (1502-03). ragnil laterske ib 173 (1505-06). marit laterske Stock Skb 176 (1521 -22). - Jfr forlatirska samt latare."],"e":["lathirska . ","laterska . ","laterske . ","latterska STb 1: 187 (1478)), "]},{"a":"latogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr barn-, ful-, lös-, siäf-, spak-, stor-, til-latogher."],"e":[]},{"a":"latoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr siäflatoghet."],"e":[]},{"a":"laurentii","b":"","c":"","d":[" , subst. Larsmässa (den 10 augusti); marknad vid Larsmässa. li lödösa kööp baggafisk om lauerncii Brasks Cal 269 ."],"e":["laurencii )"]},{"a":"laurenz mässa","b":"nn","c":"","d":[" L. Larsmässa (den 10 augusti). Brasks Kopieb 16 ( 1508) ."],"e":["larenssmessa )"]},{"a":"laurenz mässa","b":"nn","c":"","d":["Larsmessa, till den hel. Laurentii minne firad högtid, den 10 Augusti. om larsmessone Lg 3: 350 ."],"e":["lafrinzs mässa L. "]},{"a":"lavarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lavendel vatn","b":"nn","c":"","d":["lavendelvatten. LB 7: 216 ."],"e":[]},{"a":"laverbär","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*laverbära krona , ","*laverbära löf","laffwer- )","laverbära trä","lagerbära- )","*laverbärs qvister","lagerbärs- )"]},{"a":"laverbär","b":"nn","c":"","d":["lagerbär. bacca thz är laurber LB 3: 154 . lauribacca laurber ib 6: 284 . ib 2: 32 . " nagor faa lagerber " ib 7: 29 . lagerbär dwgha for siwka liiffwer ib 99 . " tagha . . . laffwerbär " ib 178 . " et halfft qwinter lauerbär " ib 289 . ib 1: 98, 2: 36, 3: 40, 53, 184, 7: 102, 8: 46 10: 7 . "],"e":["laurbär LB 3: 40, 53 . lawrber ib 184. laurber ib 154, 6: 284 . ","laghurbär ib 1: 98 . ","lagherbär ib 2: 36, 10: 7 . ","lagerber ib 7: 29 . 8: 46. lagerbär ib 2: 32, 7: 99, 102), ","laverbära olia","lagerbära- )","laverbära trä , ","laverbärs olia","laurbärs- )"]},{"a":"laverbär bladh","b":"nn","c":"","d":["lagerbärsblad. " LB 7: 277. ""],"e":["laurebär blad )"]},{"a":"laverbärolia","b":"nn","c":"","d":[" = laverbära olia. smöri om kring örat mz lagurbär olio LB 1: 96 . " smör sigh om weka liffwit mz lagerber olio " ib 7: 80 . ib 72 . Jfr laverbärs olia."],"e":["lagurbär- . ","lagerbär- LB 7: 72 . laberber-),"]},{"a":"laverbärträ","b":"nn","c":"","d":["lagerträd, lager. GU C 20 (hand ","2) s. 68."],"e":[]},{"a":"laverolia","b":"nn","c":"","d":["lagerolja. " tag . . . iiij lod laurolyo " LB 7: 308 ."],"e":["laur- )"]},{"a":"laverträ","b":"nn","c":"","d":["lagerträ, lager. offra afgudhirskonne arthemidi gröna kranza oc krono af laghir trä Gr 270 ."],"e":["laghur- Gr (Cod. D) 361 . laghir-),"]},{"a":"lavi","b":"nn","c":"","d":["Jfr badhstovu-, mälte-lavi."],"e":[]},{"a":"lax","b":"nn","c":"","d":["lax. affradit är 1 tynna lax VKJ 186 ( 1447) . ATb 1: 258 ( 1467) . " the som kiöpa lagx ellir sääl aff botnakarllom " STb 1: 373 ( 1482) . ss tillnamn. niclis lax KT b1523 (1437). henrik lax GPM 2: 242 ( 1507) . - Jfr butn-, butna-, höst-, nörrabutn-, somar-, spiki-, sur-lax. "],"e":["lagx )","*laxa fors , ","laxa kar (-kor), ","*laxakars stödhe (-stöde), ","laxa karl (laxe-), ","*laxa miärdher","-miärder . ","-märder: mä[r]derom Svartb 363 ( 1438)","*laxa pakkare , ","*laxa pakning , ","*laxa stiärter , ","*laxa tilganger , ","*laxa tol (-tool. -thol. -thool), ","*laxa tunna (laxe-), ","*laxa värke","laxewerke )"]},{"a":"lax","b":"nn","c":"","d":["lax. " xviij tunnor lax " FM 280 ( 1506) . han äter . . . fiska geddo och lax och braxn AS 59 . LB 1: 96, 7: 76 . Jfr spikelax. "],"e":["laxa fiske","-fische: -fischet SD NS 2: 803 ( 1414) . -phischi),","laxa fiskeri , ","laxa garþer , ","laxa kar","laxe kaar FH 1: 10 (1417, gammal afskr.)), ","laxakarl , ","laxa kista , ","laxa not , ","laxa nät , ","laxa virke","laxe verke )"]},{"a":"laxfiskerätter","b":"nn","c":"","d":["rätt till laxfiske Svartb 296 ( 1422) ."],"e":[]},{"a":"laxlaghn","b":"nn","c":"","d":["laxnät. Svartb 457 ( 1455) ."],"e":[]},{"a":"laxmiärdhe","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":["-märdhe: -märdhom Svartb (Skolkl) 364 ( 1438) ), "]},{"a":"laxmiärdher","b":"nn","c":"","d":[" = laxa miärdher. Svartb (Skolkl) 364 ( 1438) . ib."],"e":["-merdher )"]},{"a":"laxpakkare","b":"nn","c":"","d":[" = laxa pakkare. StÄmb 147 ( 1501) ."],"e":["lagx packare )"]},{"a":"laxtol","b":"nn","c":"","d":[" = laxa tol. Svartb (Skolkl) 402 f. (1442)."],"e":[]},{"a":"laþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) struere, lägga i hög. komber elder i gardha oc bränner sädh eller ladhit korn (acervos frugum sive stantes segetes in agris) MB 1: 337 .","2) onerare, lasta. " ladha siin skip " Fl 18 . ib 1992 . komo skip ladhin mz hwete Bil 575 . ib 275 . Fr (Cod. B) 2339. RK 3: (sista forts.) 4992 . BSH 5: 296 ( 1508) . han lot ok ther mz ladha een kameel Fr 2660 . Fl 491 . ST 411 . " ladhadho sik mz myklo gul ok sylf " Gr (Cod. D) 355. ladhadhan mz thungom stenom ib 365 . ib 404 . swa ladhadhan oc bundman ib 365 . ","3) ladda (jfr Mnt. laden). medh theris ladde bissor BSH 4: 219 ( 1497) . - Jfr af-, be-, in-, kast-laþa."],"e":["ladde RK 3: (sista forts.) 4292 . ","ladhadhe: -adho Gr (Cod. D) 353 . part. pret. ladhin Fr (Cod. B) 2339 ; (n. pl.) Bil 575 ; -it ib 275; MB 1: 337 ; ","ladhna Fl 491 ; ST 411 . ","ladin: ladna . BSH 5: 296 ( 1508) . ","ladder: -e ib 4: 219 ( 1497) . ","ladhadher: -adhan Gr (Cod. D) 365 ; ","-adha ib 404), "]},{"a":"laþa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["lädha: -or MB 1: 240), ","ladhu dyr","ladadör )","ladhu gardher","ladhugaardh . ","ladhw gorder: -gorden FH 5: 238 ( 1524) . ladho garder. lagda gorder: -gorden RK 2: 6950 . ladagårdher: -gårdhen ib 3: (sista forts.) 5989, 5993. ","ladegarder: -gard ib 2: 3836 . ","ladhgorder: -gordhen FH 4: 84 ( 1499)), ","ladugards karl , ","ladhulas","ladulaas . ","ladhalas )","ladhu loe","ladha loo )","ladhu äng","ladha engh )"]},{"a":"laþi","b":"nn","c":"","d":["Jfr anlaþi."],"e":[]},{"a":"le","b":"nn","c":"","d":["lie. " swa som gräs fore enom lee a badha sidhur swa falla the " Al 5295 . ib 3354 . " skäpto thera kölwor ok thera lee " RK 1: 2790 . Jfr lie."],"e":["lee ib 5295 . pl. ack. (i rimslut) lee RK 1: 2790), "]},{"a":"le","b":"nn","c":"","d":["lie. Jfr lie. "],"e":["lea GU C 20 hand 2) s. 78. pl. obl. leia VKU 81 ( 1555) , 94 (1559)), ","*lea bryne","leia- )"]},{"a":"lea","b":"","c":"","d":[" , se leia."],"e":[]},{"a":"lea","b":"","c":"","d":[" , se läa."],"e":[]},{"a":"lebardh","b":"nn","c":"","d":[" , m. 1) leopard. GU C 20 (hand 2)s. 74. 2) i Lübeck slaget mynt med en leopard i prägeln. lebardha Ant. av E. Hildebrand i handl. fr. 1452."],"e":["leghebordh GU C 20 (hand 2) s. 74), ","lebardhe"]},{"a":"lebardh","b":"nn","c":"","d":["leopard. x lebardha (äru mik tilfögdhe) Bil 369 (språkprofvet kan dock föras till lebardhe). diurit var likt lebarde hulkin manglitadhir är MP 1: 72 . " kom en leebardh gangandes " Va 14 . Al 7680 . ST 513 . Di 5 . "],"e":["lebard Di 5 . ","leebardh . ","-ar )","lebards lybisker","lebardz lybsker )"]},{"a":"lebardhe","b":"","c":"","d":[" . m. = lebardh. dywrit . . . war likt leebardha MB 2: 352 ."],"e":["leebardhe )"]},{"a":"leccion","b":"nn","c":"","d":[" ? een mästare j theologiä ok j leccionum(?) LfK 255 ."],"e":[]},{"a":"leccion","b":"","c":"","d":[" , f? Artikeln Sdw 1: 743 utgår"],"e":[]},{"a":"ledestiärna","b":"nn","c":"","d":["ledstjärna. liknas hon (ɔ jungfru Maria) widh ledhestiärnona JMÖ 137 ."],"e":[]},{"a":"ledh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) färd, resa, väg. - korsa, stråt, väg. jac . . . kom langdt j fraa them w ledena oc bort j ena ökn Troj 52 . 2) sätt. Se Sdw 2: 1258 och K. G: Ljunggren, Objekt och adverbial 62 f. - nokra ledh. Se ib. - änglaledh (ingaled. ingalede Vg Fornmt III 7-8: 151 (1373)), på intet sätt, ingalunda. tha wille tu lkingaled Prosadikter (Karl M B) 319 . - Jfr hafs-, sam-, vägha-ledh, ävensom andra-, annor-, fram-, huru-, in-, margha-, ryg-, samu-, siäng-, änga-ledhis"],"e":["led )"]},{"a":"ledh se lidh","b":"nn","c":"","d":["led."],"e":[]},{"a":"ledha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) leda, föra. (kejsaren) lot han lädha til at darwas Prosaditker (Sju vise m B) 181. GU C 20 (hand 2) s. 15. ib s. 39 . 2) leda, föra. om väg el. gräns. intransn. swa ära helsinga raa, som byrias i via träöske ok ledher epter isina (för isma el. ysma) Svartb 154 ( 1374) . Jfr Holmbäck-Wessén, Svenska landskapslagar Ser. 3: 408. 4) giva lejd åt. Se leidha. 5) leda, bringa. laat os äi ledhäs i frestelse SvB 3 (fr. 1300-t.). 8) med prep. um. utvisa. och the sagdho oc vithnade ath swa var oc hafde aldre nokot vissare hörth ther om än somthetta (ɔ ett dombrev) ledher om Svartb 358 ( 1437) . "],"e":["lädha . ","ledde . ","-er ) , ","*ledha sik , leda sig, föra sig. ledhe sigh (feratur) til hans mädh jnnärlighom kärlek SkrtUppb 7 . ","ledha fram , 2) framleva, tillbringa. rike män ledha fram oc lifua i gotz oc i glädhi i alla sina dagha Hel män 137 . ","ledha in , inleda, föra in. ledhen mik yn fore konungen J Buddes b 169 . - Jfr in-, ivir-, mote-, saman-, til-, unt-, ut-, väghledha, ävensom oledder."]},{"a":"ledha","b":"nn","c":"","d":["1) leda, vämjelse, avky. en riddare . . . sloo ok drapp hans ända som fore kiff ok ledo skul som the thera mällan hafde MP 4: 256 . Jfr matledha. ","1) kännande leda el. vedervilja. ok sigher jak idher foräldromen warin ekke ledasam eller owermatta wredh idrom barnom MP 4: 123 . Jfr ledhsamber."],"e":["leda )","ledhosamber (leda-), "]},{"a":"ledha","b":"nn","c":"","d":["1) leda, vämjelse, afsky. " thänne matin gör ey styg älla ledho them af honom äta " Gr 272 . " sötme vtan ledho " Bir 2: 328 . ib 1: 28, 3: 330 . " hafdhe styg ok ledho vidh värzlik thing " ib 179 . ib 2: 114 . KL 340 . MB 1: 495 . haffwandis . . . ledho til alt got Su 377 . hafdhe hwart thera ledho moot andro KL 296 . " liifsins ledha (tædium vitæ: leda vid lifvet) " Bir 1: 37 . ib 313 Su 263 . LfK 101 . " lifwit hafs tha j ledho (tædio habetur) " Bir 1: 133. ib 237 . " iak . . . i ledho hiölt han " Su 41 . " al världina lustelik thing varo mik j ledho (fastidio) at thänkia " Bir 3: 374 . MB 2: 291 . Su 44, 352 . " all likamlikin födha kombir j ledho " ib 353 . " all creatur oc skapat thing warda hanom til ledho oc pino ib. Jfr matledha. "","2) fruktan, ängslan. " haff engen lede " RK 2: 3536 . baare för erchebyscopin inga leedha ib 3: 458 . ib 350 . jak skal vpresa thän som fallir j stridhinne til thz som ey hawir vanskilse ällir ledho (antixatem) Bir 2: 125 .","3) ledsnad, sorg. " thu gör thinom skriptafadher ther mädher storq ledho " Ber 253 . " taghen för idher inga leedhe (var icke ledsen) " RK 3: 1455 . ib 2981 . ","4) skada. waro sinom herra til ledho RK 1: (Albr) s. 211. thz reff är them gangit til leda ib 212 . Iv 3305, 4884 . ","adj. trötthet, slapphet. " the siäl som idhkelica surkar ok bidhir vtan ledho (sine intermissione; utan att tröttna) " Bo 112 . " mz huxsins leedho " ib 180 . ledhosamber (ledhesamber Su 108 ; ","1) kännande leda el. vedervilja, ohågad, ovillig. thz en människa är olydogh och ledhesam j gudz thiänist JP 31 .","2) motbjudande, vedervärdi, ledsam, tråkig. thän ledhesamme smaken Su 97 . " tholkit fölghe kunne äkke vara ledhosampt (non poterat in tali coniatu tædium commentibus generari) " Bo 64 . " hwar som nokot ärande är oflankt oc ledhosampt " ST 6 . ib 180 . Su 108, 272 . hwar som . . . ledhosampth thikker wara thär dwälias j gudz thiänist JP 33 . - med dat. andelikit liurärne är honum ledhosampt Bir 3: 33 . MP 1: 173 . Su 102 . altidh war thz för honom swa ogenth oc ledesamt (för ledosamt), som wansmakande mather ib 6 .","3) ? at han (ɔ: kännedombir) . . . är ledhosambir ällir letzlikin at wndirsta oc lustelikin at höra Su 346 . Jfr ledhsamber."],"e":["leedha . ","lede . ","leedhe )"]},{"a":"ledha","b":"nn","c":"","d":["1) kosa, stråt, väg. män kwnno ey taghir ledhona offwir haffwit MB 1: (Cod. B) 527 .","2) ledning, ledsagande. " sända mz them ängla ledho " MB 1: 349 . " ib (Cod. B) 537. ""],"e":[]},{"a":"ledhare","b":"nn","c":"","d":["1) ledare, förare. " almoghen är swa som blind man som widherthörff en godhledhara " SvKyrkobr 61 . 4) person som lämnar ledning, förebild? au[c]tor oris ökiare ok ledare GU C 20 s. 43 . - Jfr ater-, utledhare."],"e":[]},{"a":"ledhare","b":"nn","c":"","d":["1) ledare, förare. " þe (ɔ: þiura) gingo rättan vägh vtan leddhare " Bu 168 . ","2) ledare, ledsagare, vägvisare. görande sik han til ledhara Bo 185 . hafwi ledhara (ductores) hulke som hona skulu ledha til sins brudhgoma säng Bir 1: 271 . " at haua kännefadhir ok ledharar at han skulle gaa fore thom mz ordhom oc gärningom " ib 3: 451 . Bil 215, 276 . MB 1: 318, 319 . Bo 64 . Bir 3: 406 . ","3) anförare. " alra gudz härskaps mogha ledhara " Bo 219 . ib 246 . MB 2: 266 . Jfr himna-, vägh-ledhare."],"e":["leedhare MB 2: 266 . leddhare),"]},{"a":"ledhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L. ","2) ledas, känna leda el. ledsnad. personl. leedz äkke vidh tik syälffua swa ath thu hallir tyna syäll ffore lytith MP 5: 147 . sonin . . . fik ey atir komit til clostridh, som han lädz Hel män 226 . "],"e":["lädz Hel män 226 . ","leedz MP 5: 147 ),","ledhas vidher , känna leda. SpV 428 ."]},{"a":"ledhe","b":"nn","c":"","d":["ledare. " MB 1: (Cod. B) 556. ""],"e":[]},{"a":"ledhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["förskräckligt. " stoodh han (muren) ledhelika riffnadher " Su 52."],"e":[]},{"a":"ledher","b":"","c":"","d":[" , se liþer."],"e":[]},{"a":"ledher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vedervärdig, obehaglig, motbjudande, förhatlig. han sulle iffue hanom hyre, hwat tet ware hanom let eller lywfft STb 3: 383 ( 1498) . " tha bär träd leda frucht Sex ekon tr. 265. hwnden, hwilken sigh wmwändher til lthät ledha han wth kastadhe JMPs 308. - Jfr fulledher. ""],"e":["leder . ","let ) , "]},{"a":"ledhestang lede. leda","b":"nn","c":"","d":["ledstång. nordan hwalfuit wiidh ledastangen STb 2: 471 ( 1490) . tomas wijd leedstangen StÄmb 206 ( 1524) ."],"e":[]},{"a":"ledhestaver","b":"nn","c":"","d":["eg. ledande staf, vandringsstaf; ledare, förare. " lädughet hon är . . . til odygd en leyde staff " MD (S) 206 ."],"e":["leyde- )"]},{"a":"ledhestiärna","b":"nn","c":"","d":["ledstjärna, stjärna som visar vägen. bildl. " thz (ɔ: gudz nampn) är . . . een ledhe stiärna allom ellendum oc främadhom " ST 77 . " är iomfru maria een ledhestiärna " ib 209 ."],"e":[]},{"a":"ledhesven","b":"nn","c":"","d":["ledsven, ledsagare. Bil 741 . - bildl. tha retwisan är henne ledeswen MD (S) 245 ."],"e":[]},{"a":"ledhesven","b":"nn","c":"","d":["ledsven ledsagare. bildl. swa skal syndogh människia göra, haffue gudhz ordh ok kennedom fore syn ledhoswen MP 5: 34 ."],"e":["ledho- )"]},{"a":"ledhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr framledhilse."],"e":[]},{"a":"ledhilse","b":"nn","c":"","d":["pl? Jfr ater-, in-ledhilse."],"e":[]},{"a":"ledhing","b":"nn","c":"","d":[" Jfr inledhning."],"e":[]},{"a":"ledhirska","b":"nn","c":"","d":["ledarinna. " o . . . sancta anna . . . beskärma them, oc war thera ledherska swa länge the leffua " Lg 3: 678 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"ledhirska","b":"nn","c":"","d":["ledarinna. " war thera ledhirska til the hälga troo " SvB 435 (b. av 1500-t.). at naturen är en hedhirska til the thing, som osynlikin äru, haffwr ey sanctus paulus forteghat SpV 29 . ib 33 ."],"e":[]},{"a":"ledhis man","b":"nn","c":"","d":["ledare, ledsagare. " gudz ängil war thera ledhis man " ST 335 . Jfr leidhaman."],"e":[]},{"a":"ledhning","b":"nn","c":"","d":["skydd, lejd. " tha sagdhe millasta modhren maria kom til mik tryggelika wndher mina ledningh oc feloghet " Lg 663 . " wnne mik fri led-. ningh til ok fra ok i mit fri beholdh ighen " BSH 5: 555 ( 1516) . Jfr inleþning."],"e":["ledhnigh )"]},{"a":"ledhning","b":"nn","c":"","d":["2) ducatus . . . härtoga döme och ledningh Gu C 20 s. 202. - Jfr inledhning."],"e":["ledningh )"]},{"a":"ledhogher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med lejd. magnis . . skal koma til swars ledog ok felog om ¬mandedag STb 1: 345 ( 1482) . " i äre ledoge ok feloge bade til och fraa i edhert behald igen " ib 397 ( 1482) ."],"e":["ledoger )"]},{"a":"ledhsagha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ledhsaghu man , "]},{"a":"ledhsagha","b":"nn","c":"","d":["vägvisning, lotsning. ath enaasth hade the syn rätilse oc ledsaga aff thenna tessaliska mannen philote som viste hymmels löpen oc stiärnornas gang Troj 5 ."],"e":[]},{"a":"ledhsaghare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lasse lendzzaghare " SD NS 3: 423 (1419, avskr.) . ib."],"e":[]},{"a":"ledhsamber","b":"av","c":"adj.","d":[" = ledhosamber 2. med dat. gör han mannenom världinna söta oc kära ok himerike ledhsamt (facit . . . cælesti fastidire) Bir 2: 60 . ärther oc bönor . . . ärw ledh sam wärldzlikom manne LfK 84 . " at thik skule eygh vara leedhsamt altidh at bidhia " Ber 272 ."],"e":["ledhsampt . ","leedhsamt Ber 272 ),"]},{"a":"ledhsamber","b":"av","c":"adj.","d":["motbjudande, ledsam, tråkig. MP 4: 106 ."],"e":["led- )"]},{"a":"ledhugher","b":"","c":"","d":[" , se lidhugher."],"e":[]},{"a":"ledhunger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ledhungslami (ledungx-. ledungx-. lethungx-. -lame. -lama), "]},{"a":"ledsa","b":"nn","c":"","d":["leda, ovilja. " the som kalffwa, faa ledzo ath ätha wthan the faa goth höö PMskr 219. " ib 272 . - med prep. til. faaren fanga oc stwndom ledze til ath ätha ib 238 ."],"e":["ledza . ","-e )"]},{"a":"ledse","b":"av","c":"adj.","d":["ledsen, utledsen, trött. " wart the frwn letzse widh gudz thiänist, tykkiandes tidhagärdhena wara alt offlangha " Lg 3: 185 . nar iak nakra litla stwndh sitith haffde i gudz tidhagärdh tha wart iak ledzse ib 186 ."],"e":["ledzse . ","letzse )"]},{"a":"ledse","b":"av","c":"adj.","d":["ledsen, utledsen, trött. är fää ledze ath ätha PMskr 214. ib 227, 272 ."],"e":["ledze )"]},{"a":"ledsla","b":"nn","c":"","d":["Jfr inledsla."],"e":[]},{"a":"ledsn","b":"nn","c":"","d":["ledning. " the komo ther mz ängla ledzn " MB 1: 127 . Jfr inledsn. "],"e":["ledsna fal","ledsna forfal","ledsna vitni","lezna- )"]},{"a":"ledsn fal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["leznfall )"]},{"a":"ledsna","b":"nn","c":"","d":["leda, olust. " accidia är änxlegha hogxsins fafäng orolikhet, komen aff oskäliko leesnanna (tedii) lasth " SpV 140 . " mykit tholkit finz j scriptinne, aff hälgha manna ledzno (tediosa peregrinatione), hwilka the haffdho här j wärdhinne " ib 375 ."],"e":["ledzna . ","leesna: -anna SpV 140 )"]},{"a":"ledsnan","b":"nn","c":"","d":[" = ledsna. jämcristins ledzman (tedium prozimi) ällir änxlan SpV 159 ."],"e":["ledznan )"]},{"a":"leena","b":"nn","c":"","d":["lejoninna. " " MB 1: 415 . Jfr leona."],"e":[]},{"a":"leena","b":"nn","c":"","d":["lejoninna. JMPs 404."],"e":[]},{"a":"lef","b":"","c":"","d":[" , se lif."],"e":[]},{"a":"lef","b":"nn","c":"","d":["lemning, qvarlefva. " sualgh . . . alla levana (af en senare hand ändradt till: atirleuonar; Cod. C har: läwonar 1018) " Bil 1018 . Jfr aterlef."],"e":[]},{"a":"lefning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aterlefning."],"e":[]},{"a":"lefra","b":"","c":"","d":[" , se lifra."],"e":[]},{"a":"legha","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lega, aftal; aftal om rätt att mot ersättning använda el. bruka annans egendom. hugger vtan loff ellir legho TB 80 . taker nokor vten lof eller legho häst eller skyuth annärs mandz SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","2) lega, bruka af annans egendom (särsk. jordegendom) mot öfverenskommen betalning, arrende. hafui bonde wald a tridhia tinge a legh (för legho) at sälia (öfverlåta bruket af ållonskogen) hwem han will som han dyrast githir TB 74 . wi . . . hauom . . . a legho lathit (utarrendarerat) wan gardh rakkaby . . . erike ärländzsson SD NS 1: 230 ( 1403) vi . . . hafwom latit legho (för a legho?) . . . herra yfware niclison riddara the öna ib 414 ( 1405) . FM 77 ( 1483) . ","3) L.","1) lejd arbetare. thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia mz thik til morghins MB 1: 364 . MP 1: 133 . Bir 2: 72 . ","2) arrendator? 4 läje män BtFH 1: 303 (1413, Joh. Bures utdr.) . " läjemän som godz hafue af bönder " ib 316 ."],"e":["legho dagsvärke?","leghodränger","legho folk","legho fä , ","leghu fäster , ","legho ganga , ","legho gods","legha gotz )","leghohion","lege- DD 1: 130 (1480, afskr.)), ","legho karl , ","leghokona","leukuna L.),","legholata , ","leghomal","-maal )","legho man , ","legho oxe , ","legho pika","leeghapigha . ","leghe pigha),","legho pänninger","-päninger )","legho qvinna","leghu ruf , ","leghostämna","legho sven , ","legho sälia , "]},{"a":"legha","b":"","c":"","d":[" , se lägha."],"e":[]},{"a":"legha","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lega, avtal: avtal om rätt att mot ersättning använda el. bruka annans egendom. then batin jacop garp tog aff jon fesbyärnson wtan laan ok lego ATb 1: 76 ( 1457) .","lather nokor skipare androm sith skip til legho PMSkr 57 . 3) lega, betalning för bruk av annans egendom el. arbete. tho swa at han them fria matte hafwa oc wtan legho VKJ 3 ( 1436) . ib 4 ( 1346) . han sagde thet han gaff hans törn leyghen aff gardhen ATb 1: 21 ( 1454) . Arnell Brask Biᴵ 22. taker nokor skipare tynnor til legho til ath föra win äller ööl mädh före päynga, oc pa resonne komma tynnorna borth, tha är skiparen pliktogher betala lleghona som han loffwade PMSkr 63 . ib 66 . - Jfra ars-, bats-, bodha-, gards-, bardha-, hus-, husa-, hästa-, ko-, oxa-, pram-, skip-, skogh-, skogs-, smidhio-, ängia-legha."],"e":["leegha . ","lega . leyghe: -en ATb 1: 21 ( 1454) ), ","legho dr'nger","legho gods","-gotz )","*legho häster","lege- )","*legho klärker","legoklerker )","*legho ko","legha koo )","legho kona","legha- MP 5: 141 . ","-konna ATb 1: 17 ( 1453) ), ","*legho lös","leghalöss )","legho man , ","*legho nam","lego- )","legho qvinna (lege-), ","leghostämna , "]},{"a":"leghat","b":"nn","c":"","d":[" . HSH 16: 7 ( 1526) ."],"e":["legat . ","-ar . Se SDw 2: 1258) , ","leghate (legate), ","vx . ","gerdrud legatens d:t ij öre quit ib 63 (1461-62). wij jens medh gudz nade erchebiscop j lund, swerigis förste och pauens legate STb 2: 555 (1491). ib 3: 88 ( 1493) . Stock Skb 80 (1518 -19). eit sylffstop, som legaten fik effter radetz befolning fore priuilegia, som legathen stadfeste bade pa latine och swenske ib 81 ( 1519) . ib. ","lib"]},{"a":"leghate","b":"nn","c":"","d":["legat, sändebud, fullmäktig, ställföreträdare. konungx bwd ok hans legata (vicarii seu legati regis) äro the ower hans vnder satha MD (S) 258 ."],"e":[]},{"a":"leghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) conducere; lega, hyra (ett ting), arrendera. leghþe . . . scip Bu 523 . RK 2: 7923 . " legdho the sik nakat litit hws " Bo 14 . ST 295 . SO 206 . " huilkin man skipan leghir " TB 74 . " hästa äller oxa köpa eller leya " PM 33 . " at hawa leght aff . . . her bendict piik . . . en gardh " SD NS 1: 61 ( 1401) . ib 456 ( 1405), 2: 99 ( 1409).","2) lega (en menniska till arbete el. någon gärning). leghþe tel (dertill) ma[n]gha gärniges män Bu 417 . legdhe ärfuodhis män at ärfuodha j sinom vingard MP 1: 77 . Bil 316 . " legdhe han fatigha oc lösa män " MB 2: 97 . MP 1: 82 . PfN 137 . SO 86, 2034 . " legdhe sik hirda " Bir 1: 204 . " hulkin som leghie sik gerningis man til at äruodha " ib 2: 66 . " hwa sum byuther androm manne äller leghir til at sla, sargha ällä dräpa " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). leghia mz päningom tua män at dräpa sin magh Bu 30 . "],"e":["legha: -as MP 1: 82 . ","leygia SO 86 . ","leya MP 33 ; SO 203, 206 . ","leghie Bir 2: 66. ","legdhe . ","lägdhe: -is Bil 316 . ","legt SD NS 2: 99 ( 1409) . ","leygt ST 295 . lekt ib PfN 137 . ","leekth SD NS 1: 456 ( 1405) . leget SO 203, 206),","leghia undan , lega el. hyra till förfång (för någon). med dat. legher vndan androm gardh SO 66 . ib 100 (på båda dessa ställen kan dock undan fattas ss prep. med dat.). legher androm sinom broder hws vndan ib 206 . Jfr undan leghia. - Jfr samleghia."]},{"a":"leghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) leja, hyra (ett ting), arrendera. VKJ 9 ( 1447) . " thogh leys thet (ɔ hemmanet) for 3 pund smör om aret " ib 173 ( 1466) . ib 184, 185, 276 (1466), 65 (1480). wiil . . . hans brabender samme hussz legie fför licha som en anner tha är hans nest tet at haffua fför skäligheth om aarit SJ 2: 272 ( 1495) . then, them (ɔ gårdar el. bodar) leier, antwarde them saa ferdiga jghen Arnell Brask Biᴵ 22. PMSkr 66, 70 . " j skipeno hwilkith köpmännena haffwa leyth äller fraktath " ib 76, ib 94, 95 . 2) leja (en person till arbete el. någon gärning). lassa kelka drängir sagde at lasse kälke hade lekt hanom til at böta ATb 2: 134 ( 1479) . " oss haffuir inghin legh[t] ällir stath til ärwodis " MP 5: 157 . 3) hyra ut. ATb 1: 328 ( 1470) . " ath han ecke legde olaff andersson gaardin meer [än] eth halfft aar " STb 1: 150 ( 1478) .","4) tinga, träffa avtal om? olaff mölnare legde kosth eth aar omkring aath sancte öryans for x (10) marck STb 1: 70 (1476). item ij mark for högmessor, som jach legde HLG 2: 100 (1521). ib. främmer meer än prästins eghin wili är som kirkiona skal leghia RP 2: 272 ( 1394) . "],"e":["legha ATb 1: 8 ( 1452)","leya STb 4: 14 (1504); PMskr. 66, 94. leje STb 4: 212 ( 1511) . ","lgias VKJ 276 ( 1466) . pres. leier Arnell Brask Biⁱ 22. pass. leghis VKJ 9 ( 1447) . ","legis ib 185 ( 1466) . ","leyis ib 184 ( 1466) . ","leys ib 173 ( 1466) . ","legd (h)e ATb 1: 41 ( 1455) ; STb 1: 70 (1476), 150 (1478); HLG 2: 100 (1521). supin. legh[t] MP 5: 157 . ","lekt ATb 1: 328 ( 1470) , 2: 134 (1479). legiat VKJ 65 ( 1480) . ","leyth PMSkr 70, 76, 95 . Se Sdw 2: 1258), ","*leghia ut , 1) hyra utn arrendera ut. StÄmb 42 ( 1446) . " at niils biil legdhe aldre wth hwazske bodhir ällir annwr hws " ATb 1: 41 ( 1455) . STb 4: 14 (1504), 212 (1511). - Jfr utleghia, ävensom oleghdher."]},{"a":"leghiare","b":"nn","c":"","d":["commendaticius qui de suo nobis dat vt res eius habeamus in nostra tutela wlgariter legiare GU C 20 s. 127 ."],"e":["legiare )"]},{"a":"legist","b":"","c":"","d":[" , se leidhisker."],"e":[]},{"a":"leia","b":"vb","c":"v.","d":["le, skratta. - ss uttryck för glädje, tillfredsställelse el. bevågenhet. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 641. en man war aldreg swa illa grötter at hans hierta matte ey lee swa waro the wäna a at see EK 3508 . - bildl. Se Sdv 2: 1258."],"e":[]},{"a":"leia","b":"vb","c":"v.","d":["le, skratta, han lät . . . alscona biläte lee Bu 101 . - ss uttryck för glädje, tillfredsställelse el. bevågenhet. leiande ok bliþo änlite Bu 416 . " tha sagdhe diäfullin swa som leande oc glädhandis " Bir 3: 66 . " lo alder i sino hiärta " MB 1: 187 . " tha ma thera hiärta aff glädhi lee " Iv 2380 . luneta tok tha hemelika lee ib 1280 (möjl. att föra till följ. afd.). en leer ok annar grather GO 592 . Al 1794 . " sanctus johannes j sinne modher liffue logh mz frygdh " MD 50 . ib 56 . " laurencius þakaþe guþi. ok lo þär han la " Bu 414 . MP 1: 249 . MB 1: 197 . RK 2: 7177 . " herra gawian tha swa hiärtelika loo " Iv 1811 . " loo fastelika ok giorde sik gaman " RK 1: 3915 . " mz thino fagherprydda änlite ok leyande öghnalatom . . . fikt thu darat mit hiärta " Su 409 . " allom swarade han leiande " Di 1 . " han loo ey blidhelica mot hänne " Bir 2: 167 . " han . . . lee mz munnenom til (ad) sina giri " ib 3: 119 . " tha war adam mykith gladhir oc lo aat " Lg 92 . - bildl. leer naturin mot thy hänne är naturlikit (arridet naturalibus) Bo 134 . - ss uttryck för uppfattning af ngt ss komiskt el. för begabberi. sara . . . thykker löghlikt at thera ordhom . . . oc for thy leer hon lönlika MB 1: 189 . " th byriadho the wiso herrane til at lee oc huldo thz for gaman " ST 415 . Di 165 . " lo clemens for vnder " Bil 350 . suarar mz spot leiande Bu 494 . " tha alexander kom the logho höght " Al 1785 . " lo at domaranom " ib 532 . " som förra at honom logho " ST 415 . " logho apostoli at thera lyngh " Bil 234 . Fl 1349 . Iv 1697 . RK 3: 2109 . Di 140 . log hon att (deråt) ib 165 . - trans. le åt, bele. jac wondar ey . . . ha thz grather eller leer RK 2: 7288 . - Jfr til leia."],"e":["leya: -ande Su 409 . ","lea: -ande Bir 3: 66 ; KL 261 . ","le MB 1: 189 . ","lee Bu 101 ; KL 261 ; Iv 1280, 2380 ; ST 415 ; RK 3: 2109 . ","lee Bir 3: 119 . ","loo Bir 2: 167 ; Iv 1697, 1811 ; RK 1: 3915 ; Al 1794 ; MD 56 . ","low Di 140 . ","logh MD 50 . ","log Di 165 . ","logho Bil 234 ; Fl 1349 ; Al 1785 ; ST 415 . ","leet MP 1: 249 . ","leed RK 2: 7177),"]},{"a":"leidh","b":"nn","c":"","d":["2) följe (av skyddsvakt). o ihesu giff oss änglana godha oc trygga leygdh til äwärdeligx liiffs frögdh SkrtUppb 179 ."],"e":["leygdh )"]},{"a":"leidh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["leydh . ","leyd . ","leygdh . ","legdh )","leidha bref","leydha breff PM 37 . ledha breff Lg 3: 562), ","leidha man","leydaman: -men ib 1659 . " leyde man: män ib 6983), "]},{"a":"leidha","b":"vb","c":"v.","d":["följa, giva säkert följe el. lejd åt, förse med lej. item at engin lejdes eller felighes in i stadhen utan borghamästarna ok radzins samtyckio UrkShist 1: 5 ( 1436) . " war them thett for rätta sacht at the ware . . . feledhe ok lägde Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). - särsk. ltillförsäkra fred under viss tid för fordringssägres krav. STb 1: 61 (1476). leygdade och felade fogodin . . . giärhd . . . i tw aar . . . fore gestatz " ib 121 ( 1477) . ib 123 ( 1477) . leyde lok felade fogodin, borgamestarene ok raadet storbiörn . . . fore gestagotz eth aar om kring ib 70 ( 1476) . ib 261 ( 1480) . " eodem die ledade och felade fogedin . . . borgamestarene ok raadet benct korg j vi (6) wikor til ath forlika sik " ib 2: 192 ( 1487) . - Jfr oleidhadher, oleidher."],"e":["lejde . ","leda . ","leyg(h)dade STb 1: 121, 123 (1477). leyde ib 70 ( 1476) . ","ledade ib 61 ( 1476) , 2: 192 (1487). ledage (!) ib 1: 261 ( 1480) . part. pret. pl. lägde Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). Se Sdw 2: 1258),"]},{"a":"leidha","b":"nn","c":"","d":["lejd, säkerhet. " wiliä riddara oc swena älla hofmän ridhä nokor til annan i thenna fridh, tha sculde the leghdho älla förara bedhas " Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) . STb 1: 139 ( 1477) . kendes, ath han iij (3) resar bröth fogodins . . . leyda, i thy ath han slog frederik . . . i hans eghin bodh . . . i sama leydane ib 262 (1480). ib 379 ( 1482) . - särsk. för viss tid given fred för fordringsägares krav. STb 1: 380 ( 1482) . meneka stenbrynck skal fore sin fatigdom skuld lniwta leyda och fela fore gield, som han är skylloger gestom, eth aar om kring ib 381 ( 1482) ."],"e":["leghdha . ","leyda . leygda Se Sdw 2: 1258),"]},{"a":"leidha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["leydha )","leidho bref (leydho breff), "]},{"a":"leidha","b":"vb","c":"v.","d":["följa, gifva säkert följe el. lejd åt, förse med lejd. lij leins os om stunda frestä mällan ängland oc britan op a een halla fagher plaan Fr 1244 (öfriga hdskr. hafva j leydhos (för ij ledin os), hvilket torde vara rätta läsarten; leydhos torde böra fattas ss ett ortnamn). vthan han hanom leyde män sendhe som hanum leyda oc forwara j frid for hans owener fara RK 2: 6984 . " han lot sich leydha til hanom " ib 2603 . ib 1636 . " han leeth siik leygda mz breff och troo ib 3: 523. skulo the . . . leydhadhe oc feloghe wara atta dagha ther äpter at the ära kompne i thera felogha behald " BSH 1: 187 ( 1386) . ib 186 . " ath wi . . . haffwa leijdet och feleth och medh thettta vorth oppe breff leide och fele . . . her niels booson . . . hiit in i swerige, til stocholm eller annerstadz, hwar han sig till alle eller nogre aff oss benale kan, frij, feledh och leidjet, hiit in at komme . . . her frij, feledh och leijdet at blifwe in till tiwgende dag jwll . . . sedhen frij, feledh och leydet vdi siit frij behold till borcholm ligen komme " ib 5: 207 ( 1507) . HSH 18: 72 ( 1497) . Jfr leþa 5."],"e":["leijde . ","leydha . ","leygda . ","legda: -om HSH 18: 72 ( 1497) . "]},{"a":"leidhbref","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"leidhe","b":"nn","c":"","d":["lej. - särsk. för viss tid given fred för fordringsägares krav. fogeten, borgamestare ok rad gaffuo ein . . . kopman leide tiill michels messe STb 5: 56 ( 1515) . ib 95 ( 1516) , 313 (1520, Kop)."],"e":["leide . ","legde . ","legide )"]},{"a":"leidhe","b":"nn","c":"","d":["lejd, af öfverhet gifvet löfte om personlig säkerthet under resa. friliga pa hans leyde fara RK 2: 6989 . " han bödh thom starka leyde tha ib 9139. mz leyde hädhen fara " ib 7035 . ib 9481, 3: 2961 . ord eller leyde hylstz ingom man ib (Till. om Chr. II, red B) 6169; konungen thom leyde screff ib 2: 9484 . fulgde ther med kongens legdhe HSH 19: 106 ( 1505) . huilken breff och leygdhe jach sender eder herredöme ib. jach är benämpdh i then legdhe ib. " en vdsvriffth aff konghens leygdhe " BSH 5: 58 ( 1505) . thenne nye leijder ib 9 ( 1504) . " then gamble leyden " ib. " wij haffwe lowat oc tilsagt . . . her eric turesson med hans tiänear frij oc felige leyde " ib 22 ( 1504) . " fich leyde till lund " ib 63 ( 1505) . " the hade giffuit honum leyde ib. tidrymd för hvilken lejd blifvit gifven. til tess legdhen war när forlöpin " BSH 5: 83 ( 1506) . - Af de anf. ställena kunna dock några föras till leidh. - Jfr leidha. "],"e":["leijde . ","leyde . ","leygdhe . ","legdhe . ","-ir ) , ","ledhis bref","leydesbreff . ","leyyvdhys bref L. ledhis bref L.","legdis breff L.),"]},{"a":"leidhebref","b":"nn","c":"","d":["lejdebref. " " RK 2: 4453 . BSH 5: 63 ( 1505) . FH 7: 95 ( 1513) . Jfr leidh-, leidha-, leidhis-, leidho-bref."],"e":["leyde breff BSH 5: 63 ( 1505) . leigde breff FH 7: 95 ( 1513) . ledhe bref L. ","leghde breff RK 2: 4453), "]},{"a":"leidhisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Leiden. om kläde el. klädesplagg. eth par legirska husor ATb 1: 256 ( 1466) . ib 2: 35 (1474), 323 (1488). STb 3: 222 ( 1495) . SJ 2: 269 ( 1495) . - i tillnamn. leyske lasse ATb 3: 183 ( 1506) . ib 184 (1506). Stock Skb 93 (1518-19). mariet legerska laken ib 172 (1521-22). - n. kläde från Leiden. Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . " ett stycke lesk och ett stycke alsk ib 151 (1474, d:o). " SJ 2: 56 ( 1480) . " eth stycke brwnth leysk " ib 57 ( 1480) . " eth stycke swartt leysk; x (10) alna brvnth leysk; vj (6) alna swartt leysk STb 1: 391 (1482). mattis . . . bekende sigh haffua vntfangit tet leysket aff anders " ib 4: 109 ( 1506) . ib 5: 210 ( 1519) . Stock Skb 73 ( 1518) . - stycke av leidiskt kläde. ath vtgiffua aff alder fförst xij öre aff hwart leydest ok amesterdamst KT b 1. Skotteb 352 (1440, Borgm) . tw alisk och eth legisk Atb 1: 391 (1472)."],"e":["leisker . ","leysker . ","leyesker . legisker: -a ATb 2: 35 ( 1474) . ","legersker: -a Stock Skb 172 (1521-22). legirsker: -a Atb 1: 256 (1466). n. leydest. ledzsth. leydisch. leidiske. leisk. leysk. lesk. legi(i)sk. legisth Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ),"]},{"a":"leidhisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Leiden. en brwn leysk kiortel och en brwn leysk kopa FH 6: 69 ( 1486) . " eet stykke leiest klädhe " SD NS 1: 30 ( 1401) . " atta alna kledhe leyst " SO 96 . " attha alna leysk krumpit klede " ib 105 . " tu (2) leydist (för leydisk) laken " SJ 211 ( 1452) . - n. tyg från Leiden. thet stykke leiest SD NS 1: 30 ( 1401) . et stycke leydisk aff thet bästa SJ 257 ( 1457) . " tio (10) alna leydist " ib 126 ( 1444) . 1 1/2 annen alin swart leydzsk FH 6: 123 ( 1512) . " stykke lädisk gäller reedhe j stocholm xxx marcher " FM 487 ( 1510) . BSH 5: 535 ( 1513) ."],"e":["leydisker . ","leysker . ","leydist . ","leydisk . ","lädisk . ","leydzsk . ","leysk . ","leyst . ","leiest . ","legisth BSH 5: 535 ( 1513) ),"]},{"a":"leidhisktkiurtil","b":"nn","c":"","d":["kjortel av leidiskt kläde. en swarth leysth kiortil HLG 3: 15 (1521)."],"e":["leysth kiortil )"]},{"a":"leidhogher","b":"","c":"","d":[" , ajd. L. Jfr oleidhogher."],"e":[]},{"a":"leidhogher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med lejd. kom han leydigh och feligh til swars FH 5: 203 ( 1510) . Jfr oleidhogher."],"e":["leydigh )"]},{"a":"leka","b":"vb","c":"v.","d":["1) hastigt röra sig; hastigt gripa. " leker han handom i glödhina " MB 1: 279 . ","2) röra sig, glida? ä lekir tunga a tanne sarast (obsequitur denti superambula lingua dolenti) GO 637 . ","3) fladdra, hvirfla. " om eld. lughin läk (exsilens) vndir huileno ok brände fäm þusand män " Bu 505 . " lughin läk blodh blandadher " Bil 473 . " läk lughnande brennestens baal swa som stridhaste strömber " Pa 23 . ","4) hoppa, dansa, leka. sa huru diäflane leko for thöm . . . swa som sma blamän KL 227 . " lekarin lekir alt vm vinningena (est mimi natur propter lucara propria totus) " GO 271 . ","5) leka, roa sig. fik sea hwar barnit sat ok lek a strandh j sandhe Bil 270 . " mange män ok quinnor läko ohöwelika " KL 51 . " at thu mz them pläghar leka mz tolkom lekom (hujusmod ludo ludere soleas) " Su 122 . hon . . . läk medh androm iomfrum VKR VI: iohannes lät väl vm han (fogeln) ok läk mz ii handom Bu 157 . sat pharao konunger oc lekte mz smaswenenom MB 1: 278 . " ysmael leker widh ysaac " ib 197 . ","6) leka, öfva täflingslek, öfva idrott, täfla (i idrott). alle läko Bir 2: 36. Di 100 . " om tw tor mz mik leka " ib 101 . ","7) strida. " the wilia alle widh os leka " Al 10370 . " swa länge lekto at xxx M laago dödhe " MB 2: 316 . ","8) spela (sällskapsspel). goth är at leka när wäl fallir GO 496 . skaktafuill leka Fl 1177 . ib 1251 . RK 1: 710 . " dobla äller leka mz tärningh " PM 29 . " for vtan päninga leek ey vidh han " Fl 1180 . " halffdelen af päningommen wm hwilka the lekto " PM 29 . ","9) spela, musicera. " läko oc sungo " MB 1: 314 . " ib 2: 123. hwat kant tw at lekä " Di 108 . läk söta noto i pipo Bu 182 . " lekto . . . i sinom harpom oc tympanis oc manga handa leek " Bo 251 . MB 1: 164, 2: 108, 148, 173 . Su 134 . ther oppa (på psalterium) leka ib 158, 19 . " bsner harpaleker ok alskons leekara anbudh leektos " Lg 3: 569 . 10) spelas, ljuda. hördhe hon . . . vrghonar leka KL 345 . Su 327 . eth lekande anbodh (instrumentum quoddam musicale) som kallas psalterim ib 158 . - Jfr saman-, til-leka."],"e":["leeka . ","-ar Di 100 . ","läk Bu 157, 182, 505 ; Bil 473 ; Pa 23 ; VKR VI . ","lek Bil 270 ; MB 1: (Cod. B) 552, 2: 123. leek RK 1: 710 . ","lekte MB 1: 278, 2: 108 . ","läko KL 51 ; MB 1: 314 ; Bir 2: 36 . ","leko KL 227 . ","lekto Bo 251 ; MB 2: 316 ; PM 29 . ","leekto: -os Lg 3: 569),"]},{"a":"leka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","5) leka, roa sig. godh amma hugnar barnit ok lekir för thy mädh äple äller pärw SkrtUppb 270 . - med innehållsobj. wi skulum wan lek leka til ända Hel Män 219. 7) strida. llaniare (fel för lancinanre el. lanciare) mz spyudh lega oc mz spyud slaa GU C 20 (hand2) s. 61 (daniserande). 9) spela, musicera. Skotteb 8 (1460-61). bödilön skal gaa fore ok leka i horn STb 1: 148 ( 1478) . " per lekare schal haffue stora organer ok huilen som wil lata leka pa thöm til preste . . . ööl och til brvllop, giffue vth vj öre STb 3: 408 (1498). HLG 2: 125 (1524). tolke prädicara ärw like them man, som wille lära aasnanom leka j harpo JMPs 486. 11) om fiskar: leka, para sig. then tiid fisken leker " VKJ 27 . 12) hantera, handskas med? bildl. än tha mannen wil ekke bära sin dröffwilse, wthan kastar sik j othulomodh ä thäs mera han thz läker (tracta), nw thär wm taland, ok nw thänkiande, thäs thyngre, ok bäskare wardha the Mecht 315 . - Jfr bort-, fore-leka, ävensom samlekin."],"e":["läke Skotteb 8 (1460-61) . pres. -er. -ir. läcker Mecht 315 . ","likthe HLG 2: 125 (1524)),"]},{"a":"leka","b":"nn","c":"","d":["lekyster, väninna. varo til saman lekor badha Fl 1355 . " miin kära leka " Iv 3773 . kalla snillena thima leko Su 384 . MD (S) 216 ."],"e":[]},{"a":"leka","b":"nn","c":"","d":["leksyster, väninna. SkrtUppb 264, 265 ."],"e":[]},{"a":"lekalon","b":"","c":"","d":[" , se läkalon."],"e":[]},{"a":"lekame","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se likame o. s. v."],"e":[]},{"a":"lekan","b":"nn","c":"","d":["1) leksak. " thz täkka lekanet (jocale) " Su 103 . " til kärleksens lekan ib. " ib 118 . ","2) lek. Jfr barna-, dara-lekan."],"e":["leekan Su 118 . lekon? se dara lekan),"]},{"a":"lekan","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1258 och jfr vädherlekan."],"e":[]},{"a":"lekana","b":"nn","c":"","d":["leksak. " barnit bedhis oc gratir äptir thänna lekano " SkrtUppb 270 ."],"e":[]},{"a":"lekare","b":"nn","c":"","d":["lekare. " spelman, gycklare. vil bruþen sin kläþe gywä, þa scal hon þem til kyrkiu äller kloster gywä, oc ey lekärom " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ängen ma . . . sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars ib. " han hafdhe lekara laat oc clädhabonadh " Bil 307 . " giuer thet lekarom ok lyddarom " KS 58 (145, 64) . ib 49 (124, 53). MB 1: 135 . " the lekara fingo ther dyra hawo " RK 1: 1828 . " lekara mz söte tona " Fr 287 . " voro och basuner och leekare i the proccesione " TK 274 . " lekarin lekir alt vm vinningena (est mimi motus propter lucra propria totus) " GO 271 . Bo 36 . KS 39 (101, 41), 55 (139, 60) . Iv 1746 . Fr 217, 1598, 2648, 3001, 3021 . Al 3309, 3314 . RK 1: 1391, 2194, 2: 5162 . ST 53 . Di 106, 107 o. s. v. iomfru marie lekare (om en goss, hvilken hans moder lärt att dagligen i kyrkan ²helsa iomfru mariam swa dyrlika at alle vndraho the som thz hördho² KL 93 . Jfr harpo lekare. "],"e":["leekare . ","lakare: -a KS 49 (124, 53) . pl. ","lekarna Di 106 ), ","lekara anbudh","lekara andbud: -budom MB 2: 148 . " lekiara andbudh " Bir 2: 187), ","lekara kyn","-kön )","lekara sanger , "]},{"a":"lekare","b":"nn","c":"","d":["rättstjenare, exekutor? lekare och länzmän, som vndho (för ondhe?) waro vslom spakom mannom mz orätthom laghom Pa (Tung) 34 . Jfr lakkare."],"e":[]},{"a":"lekare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " willam lekiare STb 1: 166 (1479). " ib 312 ( 1481) , 349 (1482). SJ 2: 254 ( 1494) . " lange kwnzste lekare zacher til xviij marck fore sin stalbrodher, litzle örien lechare " STb 3: 350 ( 1498) . SSkb 12, 24 (1501-02). ATb 3: 302 ( 1516) . Stock Skb 55 (1517-18), 203 (1522-23). - Jfr horn-, munharpo-, orgho-, skalpino-, stads-, strängia-, tafl-lekare. "],"e":["lekiare . ","lechare . ","lecher Stock Skb 203 (1522-23)), ","lekara anbudh","-anbodh )","*lekara ämbite","-ämbete )"]},{"a":"lekatter","b":"","c":"","d":[" , se läkatter."],"e":[]},{"a":"lekbrodhir","b":"nn","c":"","d":["lekbroder. Mecht 305 . " wartyh han leghbrodher j prädicara ordhen JMps 372. ""],"e":["leg- . ","-brodher )"]},{"a":"lekbrodhir","b":"nn","c":"","d":["lekbroder, i ett klosters brödraskap upptagen lekman. LfK 247 . - särsk. i Vadstena kloster hvarest funnos jämte 13 prester och 4 messedjäknar 8 lekbröder. ware brödher, brodher hanis borquardzsson prester ok brodher joan magnusson leekbrodher BYH 1: 248 ( 1446) . FH 3: 80 ( 1446) . VKR 14, 70 . Bir 4: 23, 24, 5: 37, 39, 134 . PM LXV . TK 270, 272 ."],"e":["legh- TK 270, 272 . ","leek- LfK 247 ; FH 3: 80 ( 1446); BYH 1: 248 ( 1446); VKR 14, 70 ; Bir 4: 24, 5: 37, 39 . ","läk- ib 134), "]},{"a":"lekbrodhir","b":"nn","c":"","d":["lekkamrat. " Su 386, 387. ""],"e":[]},{"a":"leker","b":"nn","c":"","d":["Jfr fiske-, fughla-leker."],"e":[]},{"a":"leker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) lek, ras. " ffore the ffram bätre jn pa holmen och hade sin lek ok löst Stb 4: 290 (1513). "","3) lek, idrott, tävlingslek. " ther gar alt skäige til meth the leker the barn pläge haffua ther inne " Saml 9: 166 . sagho them enga andra lekier eller aathäffwe ath haffua ther, än the skäligin och swarlighen woro, och ath engin broder . . . hade ther sperbräkan eller torneghian, som them war offuersagt STb 1: 340 ( 1482) . - i ortnamn. Se E. Wessén, Namn och Bygd 9: l103 ff., 10: 157. 5) lek, spel, det som företages av ngn el. händer ngn. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 676 f. lmynnes jder nakot aff hatwna leek EK 3864 . vart swa stoor thordön . . . at tridhiungen aff stadhenom nidherfull . . . än marcianus halffdödher draghin wr lekenom . . . tooh ok han een vslan ädnhä J Buddes b 87 . 6) spel. - spelparti. Hel Män 220. ib. 8) spel, spelande, musik. - misikstycke, melodi. organum ni alla handa siwngade lekär ok enkanneliga orga leker ok viso sanger GU C 20 s. 390 . tha smakar gästomen kosthin saa myklo sötaren, at öghonen see hwsith prydhelika tilsath öronen höra lustelika leka SpV 285 . - sång? Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 246 f. danz ok leker ok fagher ordh hörde man bade vte ok jnne EK 449 . 10) skämt, gyckel, narri. SvKyrkobr 9 . röffwaren . . . som giordhe leek aff christio ib 28 . " nar thänna wnghe swännen haffde thätta hört, loo han oc giorde lek aff hans ordhom JMPs 429. - mädh lek, på skämt. thet sade han medh lek " ATb 1: 42 ( 1455) . - Jfr barn-, dobls-, fasto-, fisk-, fiske-, harop-, kär-, orgho-, orghovärks,- riddara-, vartafls-leker. "],"e":["leeker . ","-er Saml 9: 166 . lekier STb 1: 340 (1482). -är GU C 20 s. 390), ","*leka ringer , ","leka systir","*leks godher","-goder )"]},{"a":"leker","b":"av","c":"adj.","d":["tillhörande folket el. menigheten (i motsats till det andliga ståndet), tillhörande lekmännens klass. baþe firi lekom ok lärþom (lekmän och prester) Bu 50 . Bil 360 . KS 70 (173, 77) . DD 1: 273 ( 1480, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"leker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hastig rörelse, kringilande. han sa ther vnderlik fiska leek Al 9218 . aff thera (fiskarnes) leek (collusione) skulu paddona ok frödhene nidhirfara Bir 2: 9 . ","2) lek, ras. " wil thu i leek gaa tha skalt thu loek halda (si ludum queris ludi legem pariceris) " GO 898 . " manadhe them at atirwanda aff ohöwelikum lek " KL 51 . ","3) lek, gymnastisk lek, idrott. kunne bäter alscons leca oc var thrifnare til handh ok häst Bil 300 . " snar oc rasker i alla leke " Di 1 . - lek, spel, täflingslek. jak saa vndarlikin leek (ludum) a banunne Bir 2: 36 . - om dans och kamplek som utföres af en björn. kan tij biorn ecke flerä lekä Di 108 (möjl. att föra till leka, v. 6). han kan alla handa leka ib. " bad osanttrix konung athan matte se flera lekä aff ysungs biorn oc wilde sla sinä weda hunda til hanum " ib. " skulde skola thenne leek " ib 109 .","4) kamp, strid. " the haalla thaghar ympse leek " Al 1761 . ther kom tha saman en harder leek RK 1: 906 . " mynnes jder nakot aff hatwna leek " ib 3864 . " wy haffuom wunneth thenna leek " ib 3: 1514 . ib 1633, (sista forts.) 6000. ","5) lek, spel, det som företages af någon el. händer någon, företag, gärning. böriar tu en ondhan lek Di 226 . " mz skam monde han then leck spilla " RK 3: 1786 . " gyptamaall gör thenna wiilla och optha godhan leek för swänskom spilla " ib 2641 . " tw försagh een godhan leek tha tw fraa konungh karl borth week ib 1791. iak wil ider sadan lek kenna " ib 2: 3650 . han hafuer thik nu een annan leek känt Iv 1673 . ","6) spel. skaftuels lek MD (S) 201 . " leksens tauil ib. pa höghre gield än som huar bär redho med sik til leeks eller ok til bordhit " MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 .","7) spel, spelbräde. tafulith (näml. var) halfft aff robiin . . . thän annan leek aff iaspis var Fr 433 . ","8) spel, spelande, musik. pipara baswnara och altskens leek man ther omneth höre fik RK 2: 190 . ib 5155 . söter sanger ok leker gör gladhan gladhare ok stundom dröfdhan dröfdhare Su 431 . ib 159, 163 . Bir 4: 54 . iak kan alla the lekä som i wilcinä land äre bade a harpor oc fidlor oc alsköns strenglek (ec kann sla harpv oc draga fiðlu oc gigiv oc allzkonar strengleica) Di 108 . - musikstycke, melodi. swa optha han hörde nakra sötha canterlenor älla sötha leka (cantilenas amorosas vel similia) Su 21 . " alla wärldzlika lutelikasta leeka (terrestes melodiæ) " ib 327 . " owergaar alla änglana sötasta sangha oc all the sötasta lekara anbudh oc wäl ludande leka (instrumenta musicalia et symphonias) ib 83 (kanske snarare att föra till 9). "","9) musikaliskt instrument. lekto for varom hera i sinom harpom oc tympanis oc manga handa leek Bo 251 . " maria . . . tagher sik leek (tympanum) i hand " MB 1: 321 . loth koma til hans frwr oc iomfrur oc manga handa lustelika leka (seyttenspil) ST 113 . ib 53, 420 . 10) skämt, gyckel, narri. j leen, thz ey är lekir, mik rädhis widh aluara Bil 234 . " alexander war thetta litin leek " Al 631 . " ängin leker honum ther mz war " ib 978 . MD 364 . " thässa quinnonar haua callat mik aff sinom leek " KL 334 . " sagdho the i sinom leek " ib 342 . - munterhet, glädje. hon war mz sorgh oc ey mz leek Fl 87 . " thz gik fiälskarpe tha aff leek (F. miste sin glädje) " Iv 3142 ; jfr gaman, later. - gyckel, begabberi. giordhe han leek ther aff Lg 636 . " giordho leek oc daar aff honom " ib 586 . ib 3: 87, 90 . Al 4400 . 11) föremål för skämt el. gyckel. [m]angher haller annan for leek MD (S) 241 . - Jfr barna-, dokto-, glädhis-, harpo-, hägoma-, orgho-, strängia-, tavelleker."],"e":["leeker . ","-ar . ","leka systir","leeka- Lg 3: 522), ","leks systir , ","leks visa","lekx- )"]},{"a":"lekfolk","b":"nn","c":"","d":["lekmän llaycus . . . idest popularis legfolk jnde laicalitas . . . leegh folk GU C 20 (hand 2) s. 60 (daniserande)."],"e":["leg- . ","leegh- )"]},{"a":"lekfolk","b":"nn","c":"","d":["koll. " menniskor tillhörande folket el. menigheten, menniskor icke tillhörande det andliga ståndet, ostuderade menniskor, lekmän. lekfolket som eigh forstar sik callar kyndelmesso fore candelmesso " Bu 8 . ib 3 . Bir 2: 71, 4: (Avt) 178. hwaske klärka älla lekfolk JP 40 . ib 41 ."],"e":[]},{"a":"lekfughl","b":"nn","c":"","d":["fågel att leka med. bildl. likerwisth som the willo haffwa oss för sin lekfoghil PMBref 301 ( 1508) ."],"e":["-foghil )"]},{"a":"lekirska","b":"nn","c":"","d":["lkvinnlig lekare (musikant). at thu sigh mik, hwa thänna wngha lekirskonar (timpanisthæ) äru SpV 38 . ib 39 . Jfr strängia lekisrska."],"e":[]},{"a":"lekirska","b":"nn","c":"","d":[" = lekmännniskia. FO vKl 209."],"e":["läkirscor ) , "]},{"a":"lekman","b":"nn","c":"","d":["lekman. " klärchä ok leekmän " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). clärca sörgdho ok lekmän illa läthu Bil 252 . " antiggia lekmän äller lerdhe " Al 3760 . " sanctus hylarius war först lekman. giftir bonde ok sidhan munkkir " Bil 590 . " var lekman (esto lacius) takande thik hustru " Bir 3: 241 . SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) , 567 ( 1346). BSH 1: 188 ( 1386) . Bil 286 . Lg 360 . MP 2: 189, 200 . Bir 1: 122, 124 . Fl 147 . Fr 2688 ."],"e":["leek- . ","läk- MP 2: 189, 200 ; BSH 1: 188 ( 1386)), "]},{"a":"lekman","b":"nn","c":"","d":["lekman. " allom them som biggia ok boa j abo biscopsdöme klekrkom oc läkmannom " Vårfrup 129 ."],"e":["läk- )"]},{"a":"lekmänniskia","b":"nn","c":"","d":["laica, qvinna icke tillhörande det andliga ständet; tjenande syster i ett kloster. naar noghar personacal göra sina professionem ellir lofuan tha scal wtskilias aff conuentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for lekmänniskio ellir lärdha VKR 45 ."],"e":[]},{"a":"lekmänniskia","b":"nn","c":"","d":["laica, kvinna icke tillhörande det andliga ståndet, tjänande syster i ett kloster. (person är valbar, till abedissa) om hon är j banne . . . ellir aff kirkio lyst, leekmenniskia . . . Abbedval i Vkl 98 ."],"e":["leekmenniskia )"]},{"a":"lekobana","b":"nn","c":"","d":["plasts för idrottslekare. diludium . . . lekoban ok atskilder leker GU C 20 s. 188 ."],"e":[]},{"a":"lekolemakare","b":"","c":"","d":[" , se läkalonmakare."],"e":[]},{"a":"leksystir","b":"nn","c":"","d":["soror laica, klostersyster som icke sjunger i koren, tjenande syster i ett kloster. " leekbröder eller syster " LfK 247 . " aff leeksystranna läsningh " Bir 5: 36 . Jfr systrana som ekke kunno sionga ib. the systra som ey kunno psaltarin ib."],"e":["leek- )"]},{"a":"lekter","b":"av","c":"adj.","d":["tillhörande lekmännens klass. Priv o skyddsbr 184 ( 1442) ."],"e":["legdir ATb 2: 198 ( 1482)"]},{"a":"lekter","b":"av","c":"adj.","d":[" L. = leker, adj. lekte oc lärde Su 371 . baadhe millan leektom och lärdom RK 3: 2813 . ib (sista forts.) 4748, 4916, 5527, 5577, 1: (Yngre red. af LRK) s. 262. MD (S) 201 . Lg 3: 535, 567 . LfK 141 . SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). BSH 3: 284 ( 1470) ."],"e":["leekter . ","legth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 262, 3: (sista forts.) 4916, 5527, 4748 (ack.). ","lächter: -e SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)),"]},{"a":"lember","b":"","c":"","d":[" , se limber."],"e":[]},{"a":"len","b":"","c":"","d":[" , lena o. s. v. se lin, lina o. s. v."],"e":[]},{"a":"len subst.","b":"","c":"","d":["sluttning, lid. i ortnamn. Se I. Lundahl, Falbygdens by- och gårdnamn 109."],"e":[]},{"a":"lenmus","b":"","c":"","d":[" , se lidhmus."],"e":[]},{"a":"leo","b":"nn","c":"","d":["lejon. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 230 f. Ivan ed Noreen 2721 (C) o. s. lv."],"e":[]},{"a":"leon","b":"nn","c":"","d":["lejon. " kom eet leion ii fylghe mz þöm " Bu 71 . " bruthu them vnder sik som leon bither lamb " Bil 260 . leon, hulkin andra diura konungir är MP 2: 86 . " riutande leon " KS 29 (72, 31) . " thän leon hiälpa " Iv 2490 . Bu 182, 512, 526 . Bil 343, 627, 628 . MB 1: 98 249, 415, 2: 114, 115, 116 . MP 1: 130 . Bir 2: 79, 80 . Iv 248, 2481, 2482, 2484, 2501, 2503, 2513, 2518, 2519, 2528 o. s. v. Al 4124, 9672, 9675, 9679, 9681 . ST 16, 18, 19 . Su 166 . Lg 3: 155 . Gers Frest Inl. konungsins baner war ther vtstikkat eth gylt leon mz tre hwita bara RK 1: 1398 . Di 128 . "],"e":["leion Bu 71, 182, 512, 526 . ","leyan Su 166 ; MD (S) 205 . ","läyen Gers Frest Inl.), ","leona gardher , ","leona hvälper","leona hwalper )","leona kula , ","leons riddare , "]},{"a":"leon","b":"nn","c":"","d":["m. och f. swa frälsedhe mwsen leyändet med lislä makt och godhom wilia Thomas Varningsbref 3 ( 1436) . haffuer jak vnt och giffuit honum til wapn och hiemltekn een swart swalä vtinnen ith röt fiäld och pa hielmen halffdelen aff lit blat leon SvSkr 1: 36 ( 1482) . "],"e":["leghon Prosadikter (Joan prest) 345). best. leyändet Thomas Varningsbref 3 ( 1436) ), ","*leona liknilse , ","*leona släkte , "]},{"a":"leona","b":"nn","c":"","d":[" = leena. Su 161 ."],"e":[]},{"a":"leonhovudh","b":"nn","c":"","d":["lejonhuvud. " medh skiäldh och hielm, som ähr et leijonhufwudh medh een vthräckt tunga " FMU 4: 462 (1476, avskr.) ."],"e":["leijonhufwudh )"]},{"a":"ler","b":"nn","c":"","d":["ler. " läto them bära leer oc tighel " MB 1: 276 . " thz ämpne älla formo som han giordhe af lereno " Bir 1: 229 . " at nytia kaar aff leer " MD (S) 278 . Bir 2: 244, 3: 377 . KL 210 . MB 1: 288, 2: 151 . Iv 1664 ."],"e":["leer )"]},{"a":"ler","b":"nn","c":"","d":["lera. item karren, som lereth trampade och halp mwremestare[n] en öre HLG 2: 62 (1518). ib. gööd lerana tiokt oc sanden tunt Brasks Cal 267. PMSkr 620 (avskr.). Jfr bla-, hvit-, klök-, mo-, spik-, späk-, tigh-ler samt bla-, spik-lera."],"e":["leer . ","lär Skotteb 402 (1465-66, Kämn) ), ","*lera , "]},{"a":"lerarbeide","b":"nn","c":"","d":["arbete med lera. Se Sdw 2: 1258."],"e":[]},{"a":"lerbakke","b":"nn","c":"","d":["backe med lerig jordmån. PMSkr 334 ."],"e":[]},{"a":"lerfat","b":"nn","c":"","d":["lerfat. " MD (S) 279. " LB 9: 111 ."],"e":["leer fat: -fatith LB 9: 111 . leer fath MD (S) 279), "]},{"a":"lergha","b":"nn","c":"","d":[" Se Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 65 och E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 346, 348. lergha, saand, oc swarthmwllena fetha, hwrw hwar skal brwkas är konsth vetha PMSkr 19 2 ."],"e":[]},{"a":"lergiutare","b":"nn","c":"","d":["krukomakare. " snieller leer giwtare hulkin som thz ämnpe älla formo som han giordhe af lereno slar thz sundhir ok nidhir trodhir nar han seer at thz är ey nyttog (för -ogt) älla qämelikit til thz som han wil " Bir 1: 229 . MP 2: 14 . MB 2: 337 ."],"e":["leer giwtare . ","lergywtare: -ens MB 2: 337 . ","leergyutare: -a MP 2: 14), "]},{"a":"lergraf","b":"nn","c":"","d":["grav ur vilken lera uppgräves. domkirkionne lergraffuar Svartb 309 ( 1423) . ib 563 ( 1515) ."],"e":["leer- )"]},{"a":"lergryta","b":"nn","c":"","d":["lergryta, lerkärl. " MB 1: 312. " MP 2: 90 . GO 1009 ."],"e":["leer- MB 1: 312 ; GO 1009 . ","läer- MP 2: 90 ),"]},{"a":"lerhus","b":"nn","c":"","d":["hus med lerväggar. i bild. sannelika syndinna aldra wärsta lustilse . . . wnflyr thu ekke, saa länge thu jnnebyggir leer hwisth ällir jordhkulona, thz är thin krop SpV 563 ."],"e":["leer- )"]},{"a":"leriordh","b":"nn","c":"","d":["lerjord. " stark lerjordh bär gärna rogh PMskr 200. " ib 333, 342 ."],"e":["leer- )"]},{"a":"lerkar","b":"nn","c":"","d":["lerkärl. " äta ok drykka aff tinkarom ok leerkarom oc träkarom ok glaskarom " Bir 3: 259 . PM XLVI ."],"e":["leerkar . ","leer kar PM XLVI ),"]},{"a":"lerkruka","b":"nn","c":"","d":["lerkruka. GU C 20 (hand 2) s. 69. MP 4: 189 . "],"e":["leer- . ","-krukka . ","-or ) , ","*lerkruko makare","leerkruka- )"]},{"a":"lerkruka","b":"nn","c":"","d":["lerkruka. " JP 45. " PM XLI, 5. 12."],"e":["leer- JP 45 ; PM XLI, 5, 12), "]},{"a":"lerkrus","b":"nn","c":"","d":["lerkrus. " PM LI. ""],"e":["leer krws . ","leerkrwss )"]},{"a":"lerkrus","b":"nn","c":"","d":["lerkrus. GU C 20 s. 294, 541."],"e":["leer- )"]},{"a":"lerlöt","b":"nn","c":"","d":["lermark. Svartb 308 ( 1423) ."],"e":["leer- )"]},{"a":"lerogher","b":"av","c":"adj.","d":["lerig. Gu C 20 s. 95."],"e":["leroger )"]},{"a":"lerpanna","b":"nn","c":"","d":["lerkärl, lerkruka. PMskr 561, 625."],"e":["leer- )"]},{"a":"lerpotta","b":"nn","c":"","d":["lerkruka. " j ena leer pwtto " LB 7: 310 . i en leerpotte ib 3: 198 ."],"e":["leerpotte . ","leer pwtta )"]},{"a":"lerputz","b":"nn","c":"","d":["lerpöl. GU C 20 s. 3, 16."],"e":["leer- . ","-puz . ","-pus )"]},{"a":"lertrampare","b":"nn","c":"","d":["persom somm älter lera medelst trampning. HLG 2: 12 (1509), 25 (1511)."],"e":["leer- )"]},{"a":"lertäkt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"leta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se sig om el. efter, leta, söka, söka att finna. med gen. läto gallus ok valerianus hans leta Bu 398 . ib 498 . Iv 851, 2077, 3380 . - med ack. leta barþolomeum Bu 205 . " iak lette väldoghastan väruldenna härra " ib 497 . ib 181 . Bil 410 . MP 1: 44 . KS 52 (132, 56) . hwi letin ij then lifuande mz thöm dödha Bo 224 . " leta the boior som sanctus petrus war smider mz j rom " Bil 113 . them til hiälpa leta (söka dem för att få hjälp) A 6851. letto . . . tilfälde . . . at dräpa en riddara KL 40 . - med dat. och ack. letadhe sik sl.öghan mästara KL 46 . - med prep. at lät at hanom leta Bu 7 . Fl 918, 1262, 1772 . " letar at tholka flerä " Fr 2008 . " iak thän ey veet ther . . . ij at letä " ib 196 . med prep. äptir. han lette ok epte wars herra naglom Bil 87 . " the leetto äpte piltenom " Bo 11 . ib 27, 224, 225 . KL 252, 293 . MP 1: 51 . " han . . . ther min hugher äpter leter " Iv 5486 . ib 1702 . - abs. lete þär har som vil lvita Bu 6 . ib 143, 205, 512 . Bir 1: 379, 2: 3 o. s. v. - söke upp, finna. swa manga som iak hafuer leet Iv 4067 . - söka upp, besöka, träffa. hwa them wil leta Al 3978 . ","2) söka, söka att skaffa el. förvärfva. med dat. och ack. forbödh min herra mik at leta sinum sone kono i thy lande MB 1: 205 . Fl 164 . gudz nadh är balsamus thy lätar hon sik renasta kar MP 2: 126 . sik hielp . . . leta RK 1: (sfgn) s. 189 . - med ack. the leta . . . then hitan ok älskogha som sköt skal forganga Bir 1: 80 . ib 3: 92 . VKR X . " letin först gudhz rike " Ber 131 . " äwintyr at leta " Iv 237 . alle leta (d. v. s. söka uppfyllandet af) sin eghin vilia ok faa leta min vilia Bir 1: 379 . - med prep. äptir. nw letar gudz hämpd epter (utkräfver) hans blodhe MB 1: 242 . ","3) söka, söka att få veta, undersöka, efterforska, utforska. med ack. läta gudz ansuar Bu 5 . ib 63, 64 . faa witha alla the sannindh han wilde leta Bil 272 . " at leta skriua ok tydha bref ok mangfald ärande ok räkninga (leta skulle dock här möjl. kunna fattas ss en sidoform till lata, med bem. 24) " KS 51 (130, 55) . - med indir. frågesats. leta än mik thordhe nakar bestanda Iv 162 . letto hwath thässe frygdh matte wara Lg 41 . Bir 3: 428. KS 6 (13, 6) . - med sats inledd af at. hafdhe . . . widha leet at thetta folk dreff tholik last Al 3980 . - med prep. at. latin mik ey längre leta at idhart nampn Fr 1187 .","4) undersöka, rannska. " the letto thz hws ij alla vra " Iv 896 . ","5) söka, försöka. " med inf. lätadhe at afskiära henna tungu " Gr (Cod. D) 382. - söka, anstränga, uppbjuda. med ack. lette allan sin clokskap at koma hanom tel oquemelek þing Bu 143 . Bil 447 . ","1) uppsöka, söka finna. med ack. alla ackt oc williä hawa upp at leta oc openbara . . . aller (för alla) þe almoghan ofriþa SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) letha thz wp j förscriffno tafflo PM xxxv. 2) uppsöka, söka förskaffa, med dat. och ack. at leta them vp mat Bo 85 . - Jfr up leta. - Jfr at-, ut-leta."],"e":["leeta Iv 3380 . ","läta Bu 5 ; KL 252 ; MP 1: 44 . ","leta KS 52 (132, 56) . ","lätar MP 2: 126 ; Iv 2077 . ","letir Bir 3: 92 . ","leter Iv 5486 . ","lätadhe Gr (Cod. D) 382. lette Bu 143, 497 ; Bil 87, 410 ; MD 12 . ","lete Bu 63 ; Fl 1772 . ","lethadom MP 1: 51 . ","lettom ib 2: 42 . ","lettin ib. " lethin ib 1: 51. leettin " Bo 27 . ","letaþo Bu 205 . ","letto ib 64 ; MP 1: 51 ; KL 40 ; Iv 851, 896 ; Lg 41 . ","leetto Bo 11 . ","leto Bu 512 . ","lätto KL 293 . ","lettat ib 143 . ","leetadher: vpleetat Bir 3: 428 . ","leetter: leet Bo 27 ; Fl 1262 ; Iv 1702, 4067 ; Al 3980),","leta sik , begifva sig. engilen segh aff himilen lette nider til iosep MD 12 .","leta up , "]},{"a":"leta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) leta, söka, söka att finna. med ack. flyddhe hon ensammen . . . til skoghen . . . lätandis nakodh lönlikidh rwm j hwilko hon matthe sig skyla JMPs 406. - med prep. äptir. jomfru maria haffde tapat sin soon j mönstreno oc lett äfftir hanom mädh störste sorgh SkrtUppb 278 . - med prep. um. letha framdelis pa xxv (25:) bladit om flere arffuinga STb 2: 542 ( 1491) .","2) söka, söka att skaffa el. förvärva. med ack. tha wisthes per redhersonne oppa tinget ad letha sen räth medh skatninges mannomen ATb 1: 18 ( 1453) .","3) söka, söka att få veta, utforska. med ack. ma ok bör k[ongen] letha sannend om allärende Arfstv 48 ( 1461) ."],"e":["letha . ","läta: -andis JMPs 406. supin. lett SkrtUppb 278 . ","letha STb 2: 542 (1491); PMSkr 298 . Se Sdw 2: 1258),","leta sik , 2) se sig om (efter). med prpe. um. är sidh halle honum (ɔ kocken) til hielp en dreng, oc han sig om then lete, honum behager Arnell Brask Biᴵ 36. ","leta up , 1) uppsöka, söka finna. PMSkr 298 . - Jfr ater-, saman-, up-, ut-, äptir-leta."]},{"a":"leta","b":"","c":"","d":[" , se lita."],"e":[]},{"a":"letan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr atletan."],"e":[]},{"a":"letare","b":"","c":"","d":[" , se litare."],"e":[]},{"a":"leter","b":"","c":"","d":[" , se liter."],"e":[]},{"a":"letholemakare","b":"","c":"","d":[" , se läkalonmakare."],"e":[]},{"a":"letliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oletliker."],"e":[]},{"a":"leva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lemna, lemna qvar, lemna öfrig, låta vara. ther enkte leua aff MB 1: 307 . " lewis ther nakath aff ib. thz ödher . . . alt thz haghel oc lyghnor leefdho ib 303. " ib 304 . RK 1: (Albr) s. 212 . " leeff wthe alla lösa oc fafängha tankanna buldher " LfK 68 . - med dat. och ack. nar människian enkte leffwir (relinquit) sik siälffue aff sik wtan wtwidher sik til alla dygdh oc fulkomplighet Bir 4: 98 . - pass. annar (ɔ: lother) lefdhis prestom til thera gaghn oc ärwodhis lön MB 1: 476 . - med två ack. af hvilka den ene är ett adj. leua engin guz riddara liuandis Bu 509 . " iak lefdhe tik dörena öpna " MB 2: 338 . ","2) lemna, efterlemna. " lefdhe som epter sik " Bil 230 . " lefde epte sik dödhan . . . iij peninga " ib 717 . SD NS 1: 411 ( 1405) . " þät goz huarte lefþe þik faþir älla moþer " Bu 519 . Bil 305 . SD NS 2: 44 ( 1408) . Lg 3: 235 . " lefdhe sinom son äptir sik mykyt goodz " ST 234 . " lefde han gul ok görsama mere än firi hanum funnus " Bil 381 . " allan konstelighin skrudh som dawidh oc salomon hafdho leefft j templet " MB 2: 219 . minom äptherkommandom leeffuer iak ävärdhelika amynnilsä Su 12 . " onth äptherdöme som han androm giffwer oc elena lefde ater aff wrs herra korsse " Bil 722 . haffde appollonius lefft atir til ryggia bak them lönliga M män MB 2: 255 . Jfr aterleva. "],"e":["-ir . ","lefþe . ","lefdhe . ","lefde . leffdhe, leefdhe. leffuade? RK 1:(Albr) s. 212; jfr lifna. part. pret. leffder: -e MB 1: 379 . ","left Lg 3: 235 . ","lefft . ","leefft . ","leeff LfK 68 ),","leva äptir , lemna qvar. the som äpter wardha leffde i landeno MB 1: 379 . Jfr äptirleva."]},{"a":"leva","b":"","c":"","d":[" , se liva."],"e":[]},{"a":"leva","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ater-, äptir-leva."],"e":[]},{"a":"leva","b":"vb","c":"v.","d":[" L 1) lämna, lämna kvar, lämna övrig, låta vara. tha leeff ok stenhg vtan fore, alla lösä thanka J Buddes b 170 . aff thet gamble skotthet j föraaret leffdes Stock Skb 114 ( 1519) . " thät är alt til wärlz lewa, höghfärdh oc rosn Hel Män 131. - Jfr ater-, bort-leva. ""],"e":["leffdes Stock Skb 114 ( 1519) . imperat. leeff J Buddes b 170 ), "]},{"a":"leva","b":"nn","c":"","d":["1) = lef. sualgh . . . alla läwonar Lg 1018 . Jfr aterleva. ","2) person som efterlemnas. Jfr äptirleva."],"e":["läva )"]},{"a":"levas","b":"vb","c":"v.","d":["opers. behaga. nar idher lewes mik atherkalla HistTidskr 1916 s. 48 (1498, Gadh)."],"e":[]},{"a":"leve","b":"nn","c":"","d":["Jfr ätta leve."],"e":[]},{"a":"leve","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ät-, ätta-leve."],"e":[]},{"a":"lever","b":"","c":"","d":["bröd, brödkaka. " tag honagh baka ther aff en leef " LB 7: 4 9 . " teþes hanom i ogne en levar " Bu 417 . thre leua brödh Bil 456 . " aff fäm lewom brödhz " MB 1: 90 . " fäm lewa brödz " ib. " göra renasta brödh . . . aff thriggia lewa miöl (tria sata similæ; så mycket mjöl som erfordras till tre brödkakor) " ib 189 . exhibicio cibariorum que dicitur maskut, ter in anno fiat, singulis vicibus de vno pane & edulio, id est leff & læffs suuæll SD 2: 237 ( 1297) . Jfr biug-, brödh-, hvete-, ister-lever. "],"e":["leff . ","leeff . ","-ar ) , ","lefs sufl"]},{"a":"lever","b":"av","c":"adj.","d":["kär, älskad. " ith toktelikit änlit gör henne leff " MD (S) 227 . " huru paris skulle hafva fru elena leff " ib 297 . " thässa werldenna älskogha. hwilke som thola mang hardh thing ok pinliken for sinom lefwom " Su 387 ."],"e":[]},{"a":"lever","b":"","c":"","d":[" , se liver."],"e":[]},{"a":"lever","b":"nn","c":"","d":[")kaka). Se Sdw 2: 1259. Jfr hvetelever."],"e":[]},{"a":"levera","b":"vb","c":"v.","d":[" = leverera 1. stadzsins böss oss (för bosso huss?) lyweret til lhande igen Stock Skb 302 (1524?) Skip). Jfr inlevera."],"e":["lywere )"]},{"a":"leverera","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1259. ","1) leverera, lämna, överlämna. " lhans gulssmet . . . lefferadä och oplot . . . jth sith stenhus STb 5: 4 (1514). " ib 5 ( 1514) , 38, 42 (1515). leffrerade och oploth . . . clauss raadke . . . sith hussz och liggiande grwnd HLG 3: 153 (1512). ib 154 ( 1520) , 157 (1528).","2) leverera, utföra."],"e":["leffrera . ","-adhe )"]},{"a":"leverera","b":"vb","c":"v.","d":["eg. leverera, lemna, öfverlemna; leverera, utföra. leffrere eth anrennan BSH 5: 134 . (1506)."],"e":["leffrere )"]},{"a":"leverne","b":"","c":"","d":[" , se liverne."],"e":[]},{"a":"levisärän","b":"","c":"","d":[" , n? ett slags vapen. septem leuisæræn SD 4: 710 ( 1340?) ."],"e":[]},{"a":"lexe","b":"","c":"","d":[" , se läkze."],"e":[]},{"a":"lezn","b":"","c":"","d":[" , se ledsn."],"e":[]},{"a":"leþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) färd, resa, väg. do a leþenne Bu 100 . " funnu the sik wara komna for et öland a sina ledh " Bil 251 . " til sudercöpingh war hans leedh " RK 2: 2376 . " foor sina leedh " MB 1: 225 . - kosa, stråt, väg. är idher kunnungh väl the leedh Fr 1257 . " män kunno ekke thaghar ledhena ower hawith " MB 1: 3 . " hwi the foro ey sina rätta leedh " ib 270 . - väg på hvilken man färdas (till lands el. vatten). han thädhan reedh krankan vägh ok myrka leedh Iv 655 . " harstekit lot han atersenkia thz lot han göre fore thy thz marsken sculle the ledena fly " RK 2: 3105 . " ther wart ater en godh ledh til bata diwp oc offrit bredh " ib 3120 . - väg, väglängd, väg sträcka. riþa . . . langa lät Bu 19 . RK 1: 4081 . reedh lönlik stiigh ok skamma leedh Iv 643 . fämtan dagha leþ riþu þe Bu 169 . " hitto män hans ben xx dagha leed nidher kastadh " Bil 749 . MB 1: 200 . " reedh op til franz the genasta leedh " Fl 2033 . Fr 944 . Al 963, 3937, 4131 . RK 3: (sista forts.) 5046 . " the watn som rinna aff paradiis käldo the . . . löpa först langaleedh vnder iordhinne " MB 1: 124 . " thz matte höras swa langa leedh " Fl 1567 . - led, håll, sida, at fyenderna te wille leggia sigh in wppo räffuelska ledhen FM 394 (1508+9. - bildl. i särsk. uttryck. koma ledh, åstadkomma, uträtta. för än hon matte thz koma a leedh Iv 2602 . - ganga a ledh, gå, lyckas. honom gik ther ey a leedh (han fick der ingen framgång) RK 1: 3999 . - fram a ledh, framdeles. thz maghin i höra fram a leed RK 1: 2674 . - för framtiden, i framtiden. hawer forbrutiht mz thässe olydhno tholikt nadhabudh fram aleedh MB 1: 292 . wy hopom göra rikeno gangn ok mykin froma fram a leed RK 1: 4468 . - framgent, fortfarande. än the ökia sik swa fram a leedh (Cod. B framledhis 552) MB 1: 275 . " han see fore konungenom fram a leed " RK 1: 2002 . ib 2102, 3346 . - vidare. oc swa fram a ledh (Cod. B framledh 533) MB 1: 63 . ","2) sätt. swarade a tessa leedh RK 1: 760 . " nu någom wi mannen threfaldelika understånda: ena ledh, swå som han liknas widh ängla och andra ledh swå som han liknas widh södhe, ok annor wärilzlik diur, ok thridhia ledh som är nåkot aff sik siälwom " KS 3 (5, 3) . - alla ledh, på allt sätt, helt och hållet, alldeles. solen är allaledh the sama MB 1: 38 . " jak är then som allaledh är " ib 282 . " the skulo . . . ey allaleedh thänkia eller akta sit mykla wald " ib 355 . " sagdhe honum alla leedh huru honum var ij skoghin skeet " Fr 1297 . RK 1: 2049 ."],"e":["leedh . ","lät Bu 19), ","andra ledh","androledh Bir 2: 174; Lg 438), annorlunda. at thu ey andraledh göre Bir 1: 248 . ib 2: 174 . Lg 438 ","hvilkia ledh","hwilkaledh ST 467 ; Ber 2 . huilka ledh. hwlkaledh Ber 2 . holkaledh), a) på hvilket sätt huru. i dir. frågesats. j hwat matto oc hoklaledh skal iak thik hielpa bära ST 167 . - i indir. frågesats. hwilkaledh han hafwir thz giort thorfwom wi ey widhir at spöria ST 467 . KS 18 (46, 19) . Ber 2 . b) med följ. hälzt: på hvad sätt än, huru än. huilka ledh thet kan hälzt warda KS 72 (176, 79) .","manga ledh","mangeled RK 2: 3547 ), på många sätt. mangaledh (multifarie) oc mangom lundom taldhe war herra til os i prophetum MB 1: 445 . RK 2: 709, 3547, 7099 . - marga ledh, på många sätt. kärdhe sik swa margha leedh Fr 1354 . the (bönerna) skulu wara marghaledh ST 320 . - nakra ledh (nokora ledh KS 86 (211, 94) . nagraledh), på något sätt. som . . . nidhra nakra ledh kirkionna rät MB 1: 385 . KS 86 (21,, 94) . Iv 4076: - i någon mån. giordhe gudh . . . maanan . . . at liwsa nakraleedh nattina MB 1: 156 . ib 392 . " naghraledh vttydha . . . bokena " ib 2: 331 .","samu leþ","samaledh Lg 533 . ","samoleth Bir 2: 336. sannnnnnnnmaleed RK 1: 3648), på samma sätt, sammaledes. en annar man som samuledh hafdh[e] mist sit mal Bil 868 . " thz är samuledh mz mik " Bir 3: 66 . SD 5: 565 ( 1346), 566, 639 ( 1347). Bil 372 . Gr 262 . Bir 1: 84, 131, 214, 2: 336 . Iv 4132 . RK 1: 3648, 2: 4261, 4311 . Lg 553 .","tholika ledh","tholka- )","ängaledhe Al 1255 (i rimsl.). engin ledhe ib 7060 (i rimsl.). ingom leedh MD (S) 213), på intet sätt, ingalunda. hon vilde ängaledh (nullo nodo) höra han Bir 1: 169 . skulu the ängaledh (nullo nodo) höra han Bir 1: 169 . 46 (118, 50). MB 1: 33 . Lg 585 . Fr 1270 . Al 1255, 7060, 7619 . MD (S) 213 . - Jfr almanna-, annor-, bata-, dags-, skip-, skipa-leþ, äfvensom a-, af-, alla-, andra-, annor-, fram-, haf-, huru-, hvaria-, hvilika-, lang-, manga-, margha-, nakra-, rät-, samu-, sin-, sina-, sio-, skip-, skogh-, sva-, sär-, tha-, tholika-, thäs-, thässa-, ängaleþis."]},{"a":"leþa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. komma att gå, bringa (någon) till att gå. ","1) leda, föra. " þe leddo han tel guz mönstar " Bu 197 . ib 25 . Gr 266, (Cod. D) 379. Bir 2: 328 . " firi þöm þu ledde iui þört haf " Bu 77 . Bil 115 . " ledes . . . for guz dom " Bu 20 . ib 28 . MD 65 .","2) leda, föra. " om väg. trans. findir thu en grönan wägh. oc han ledher thik til paradiis " Lg 90 . - intrans. han gik fram aat thöm vägh som ledher til himerikes Bil 884 . Bo 215 . " then wäghen som ledher adhor (ducit ador) " MB 2: 267 . ","3) leda, anföra. " skipadhe han them världinna hyfdhinga them ther fore skullo ganga oc ledha alla trona kristna män i andelike stridh " Bo 58 . ","4) gifva lejd åt. haffde iak ider ey hingat leet RK 1: 2138 . " villo them felugha til sik ledha " ib 255 . Jfr leidha. ","5) leda, bringa. " trans. lätha þöm af fäþersens siþum " Bu 9 . " han skal ledha til inkte (tillintetgöra) alla the thik dröfwa " Gr (Cod. D) 378. - intrans. then vilin som hon för hafdhe ledhe til häluitis Bir 1: 49 . " kropsins luste ledhe til (adducit) huxins ostadhlikhet " ib 301 . Jfr 7. ","6) hänföra, återföra. alt thz hans hugh mötte . . . alt ledde (reducebat) han thz thiit hwadhan alt got komber Su 392 . - (?) thz alt gladelika gör oc ledher mik korsfästom til äro oc äptherfölgnigh ib 192 . ","7) medföra? tässe liffsens ondh tingh ledha oc fram dragha graat LfK 204 . Jfr 5. ","1) framleda, framföra. " lede fram tua ri[]ka suena " Bu 151 . Bo 181 . MD 15, 65 . ","2) framlefva, tillbringa. leddo fram sina dagha i lusteliko lifwärne Ber 209 . Jfr framleþ. "],"e":["lätha Bu 9 . ","lädha: -as MD 66 . pres. -ir. ","lede Bu 151 . ","leidde MD 15 . refl. ledes Bu 20 . ","leddo . ","leeddo . ","ledo Bu 25 . ","leedo Gr 266 . ","läddo MD 65 . ","lädo Gr (Cod. D) 379 . ","leiddo MD 66 . ","leeder: leed Bir 2: 328 . ","leet RK 1: 2138 . ","leeth Su 122 ),","ledha ater , leda tillbaka. ledha presten ater til värlenna KL 319 . " waar herra ledde ater watnen ower them " MB 1: 319 . Jfr ater ledha.","ledha ater ok fram , leda el. föra fram och till baka. ledhis sidhan atir oc fram Bo 181 . ","leþa fram , ","ledha in , inleda, införa, föra, gifva anledning. dröuilse ledha in (inductivæ sunt) til godh thing andelik Bir 2: 146 . Jfr inleþa. ","ledha ut , leda ut, föra ut. leeddo the han wt Bo 197 . Bil 257 . " som os ledde wt af vanronna myrkir " KL 373 . MD 66 . Jfr ut ledha. ","ledha ut ok in , leda ut och in. ledha them wt oc in MB 1: 420 . - Jfr be-, bort-, for-, ivir-, til-, und-, up-, vägh-, ätleþa, äfvensom oledder."]},{"a":"leþas","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) varda led (för), väcka leda el. ledsnad (hos). þa ald liþ ande (för liþande) þing sniällaleka leþas Bir 4: (Avt) 179. - med dat. j frygdh ok glädhi som aldre liiz ok engom ledhis Bil 216 . " al värlzlik thing ledhas (vilescunt) thom som gudh är samelica sötir " Bir 3: 222 . ","2) ledas, känna leda el. ledsnad. opersonl. med dat. hanum leddis vnder löst j langum qualum (nimio afficeretur trædio) Bil 256 . " thzta är sorgh at wngom aldre ledhis widh lifuit " ib 476 . " vm thik ledhis vidh thz mange astunda " Bo 47 . GO 339 . Bir 1: 119, 279, 2: 249, 3: 419. ST 276 . Fr 3047 . RK 1: 1011 . bondomen took tha wider (dervid) at ledhas ib 2778 . lät thik äkke ledhas vidh at thänkia, thz som herranom leddis äkke at thola Bo 183 . " ledhis hänne bidhia " Bir 3: 167 . - personl. smaswenin thok at länkta wm sidhe ok leddis at sithia enom stad Bil 610 . " vm hon lätis älla ledhis . . . j bönine ok j ärfwodheno " Bir 3: 168 . " siälen ledhis widh twnga liffuet " Su 108 . han . . . ledhis widher at liffua ib 353 . Lg 3: 539 . at ledhas vidh at känna androm KL 282 . "],"e":["leedz RK 3: 1844 . ","leddis . leeddes (pl.) Lg 3: 539),","ledhas vidher , känna leda, varda trött, tröttna. badhe the som flängdo han the thröttos. ok the som sagho vppa leddos vidhir (tam tortoribus quam inspectoribus fatigatis) Bo 193 . " saa aptha han ther meder finnes kan. böte saa i embetet ther til hanom ledes vidjdh (d. v. s. till dess han upphör) " SO 110 . " aff mangom ordom leedz een man widher " RK 3: 1844 . Jfr vidher ledhas."]},{"a":"leþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vedervärdig, obehaglig, motbjudande, förhatlig. ledher rökir Pa 22 .hulkin som vatnit gör let oc stygt til at drikka Bir 2: 130 . " hawir them ledha (detestando eas) " ib 1: 363 . " mädh liowo eller ok ledho (med godo el. ondo) " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . " the skulu hawa allan arff sidhan, badhe ledhan ok liowan ib " NS 1: 288 ( 1403) . - med dat. conungin . . . wardh hwariom manne ledher Bil 230 . " hans kiännedombir var thöm ledher " ib 863 . thöm ath thiäna war honom leet MD (S) 236 . ib 256 . Bil 104, 409 . Bo 124 . Bir 2: 180 . Al 1654 . Su 86 . " lät sik thz opta ware leet hanum war liuft ok thz ledhast honum war liuwast " Bil 299 . " ä hwem thet är lyffth eller leth " BSH 5: 123 ( 1506) . Va 28 . RK 2: 8664 . ","2) led, ful, stygg, vederstygglig. fik bradha banasot fula oc ledha Bil 112 . leedh fradha Bir 2: 99 . " eet röt silkis klädhe leet oc gamalt " Bo 194 . " swa ledhir som han var langir " ib 30 . saa hon diäfwllin rädhelika ledhan. styggan ok wanskapadhan VKR VI . " teþes hanom fagher skuge ok talaþe tel þän leþar i blamans like " ib 208 . leþe diawl ib 189 . thän ledhe gramin Bo 49 . - vederstygglig, skändlig. hawir hört thera ledha oc oqämelica gärninga Bo 80 . j theth leidh (för leidha) iudhe glam MD 15 . ","3) som väcker ledsnad el. sorg, smärtsam. med dat. honum var thän iomfruo skadhi leedh Iv 3015 . Fl 1694 . thz er mik leet vm idhen dödh RK 1: 2489 . herra iwan var leet . . . thz herra gafuian sagdhe swo Iv 5193 . Al 350, 673, 1328 . RK 2: 4726 . " thz war honom leth ath henne skulde swa stor wider mödhä til komma " Va 39 .","4) ledsam, tråkig. " ängin stund är längre oc ledhare, än the som man siter orkolös " MB 1: 128 .","5) förbittrad, vred. med dat. macedones aff rätte wredhe wordho alxeandro ledhe Al 4150 . ib 5644 . ","6) ledsen, illa till mods. rikens radh wardh tha leedh RK 2: 94 . - Jfr hvemleþer."],"e":["leedher . ","leidher . ","let . ","leth . ","leet . ","lith MD (S) 256 (i rimsl.)),"]},{"a":"leþsaghare","b":"nn","c":"","d":["ledsagare, vägvisare, ledare. " helsona ledhsaghare (dux salutis) " Bil 107 . " han ytarsta ledhsaghare aff tässe wärld til gudh fadher j himerike " Su 307 . MB 2: 79 . - särsk. vägvisare för sjöfarande, lots. fluþo . . . iui haf ensamme vtan leþsaghara ok styre Bu 166 . ib 133, 523 . Bil 251 . ledsaghare äller pilotus PM 59 ."],"e":[]},{"a":"leþsaghi","b":"nn","c":"","d":["lots. " leghär skiphärrä leþsaga " SR 47 ."],"e":[]},{"a":"leþsund","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"leþunger","b":"nn","c":"","d":["härnadståg med dertill hörande utrustning. SR 21 . for j härfärdh . . . mz wt budhnum alla landa ledhunge Bil 374 . " badhe hans syni vt budhis vt i ledhungh ib. lot han biudha en ledhung a " Al 3922 . MD 330, 343, 344, 352 . " til hedhna manna vmstridhilse ok ledhong " Bir 3: 311 . "],"e":["ledhonger )","leþungslami","ledhongs- SD 2: 408 ( 1305), 5: 89 ( 1342). ledhongx-. ledongs-. ledonx SD 1: 550 ( 1279) . ","ledhogx- ib 586 ( 1281) . ledhux ib 2: 139 ( 1292) . ledhuns. ib 408 ( 1304) . ","ledhunxlamme ib 218 ( 1296) . ledingslame), ","leþungs skin , ","ledhungs timber","ledingz- )"]},{"a":"libba","b":"vb","c":"v.","d":["fläcka, besudla. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 33. wm wäggiana äru nakoth skadhadha äller libbadha (infecti) Mecht 80 . " nar som människian libbar (foedaverit) ällir skämmer sinne owerinathurs statum mz ondom lustha " SpV 241 . - förgifta. et lyblad skaatt Troj 155 . - Jfr eter-, for-libbadher."],"e":["lygga . ","-ar . ","-adher )"]},{"a":"libbeskut","b":"nn","c":"","d":["giftpil. item sco[r] pio dicitur sagitta venenata lybbeskoth GU C 20 s. 555. Jfr libba."],"e":["lybbeskoth )"]},{"a":"lidh","b":"nn","c":"","d":["hjälp, undsättning. " jhesus . . . görandis mellen alla sämyo oc fred at wi skwllom wara hwar annars led " PMSkr 120 ."],"e":["led )"]},{"a":"lidh","b":"nn","c":"","d":["ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed Troj 117 ."],"e":["leed )"]},{"a":"lidh","b":"nn","c":"","d":["clivus. Se Sdw 2: 1259."],"e":[]},{"a":"lidh","b":"nn","c":"","d":["sida. " the hiollo hwar widh sina liidh " Al 2427 . " sagho the opa the andra liidh et watn badhe breet ok langt " ib 5020 . (lidh för ridh el. tidh MD (S) 240 .)"],"e":["liidh )"]},{"a":"lidh","b":"nn","c":"","d":["öppning i gärdsgård (jämte tillhörande stängsel). item presbiter . . . emendabit episcopo ius regium et eciam prouinciale, preter byiarbygningä, id est, lidh, garþa . . . Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, avskr. fr. förra h. av 1400-t.). öppning i vattendrag (fiskebyggnad). om ther bordhadhe nokoth farwägh oc lydh wara i thet swndit AktKungsådr 12 (1442). - Jfr ladhu-, mosa-, vagh-, vagha-lidh."],"e":[]},{"a":"lidh","b":"nn","c":"","d":["1) = liþer 2. hwart hennas ledh fran andhro skeldes Lg 3: 681 . " for qweso stryk treakyle om kryng ledhen, swa flyr hon i annath led " LB 7: 159 .","2) led, rad af i jämbredd uppstälda personer. xxiij lidh for thz baneret äre RK 2: 8604 ."],"e":["ledh Lg 3: 681 . ","led LB 7: 159 ),"]},{"a":"lidha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå, fara. Prosadikter (Sju vise m B) 182 . - bortgå, fara hädan (ur världen el. livet). för en iak aff thesse världinne lidhir SvB 291 (omkr. 1500). - lidha af daghum el. daghenom, gå hädan, avlida, dö. FMU 4: 95 (omkr. 1455). epter thet ath the bodha are afff daghnom ledne och liggie badhe jordadhe Svartb 472 ( 1460) . hedner tet och saa, at han tess for jnnan aff daghom lydj STb 3: 151 (1494). - lida, gå, fara, begiva sig, komma. opersonl. med dat. Se Sdw 2: 1259, R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 624 f. 2) om tid, tillstånd el. förhållanden: gå, lida. heel war ära j thässo hardho liffweno, som är fallande oc rasklika hädhan lidhande SvB 190 (b. avb 1500-t.). - lida, förgå. tha toc hans sorgh at lidha Vis sten 5 . - opersonl. lida, framskrida. med personens dat. om them siwka lidher fast til dödha SvKyrkobr 263 . - med personbeteckningen föregången av prep. mädh. thät war ok tha swa lidit mädh honom ath han skulde haffwa bliffuit dödher MP 4: 244 . - opersonl. (med personens dat.) och personl. gå till ända, taga slut, upphöra. ibland them tycker oss alle werst ware wor fadderss siukdom förhoppendes at honom skal liide som fasten liider HSH 14: 45 (1525? Brask). - abs. Se Sdw 2: 1259. 3) övergå, draba? Se Sdw 2: 1259. "],"e":["lida . ","liide HSH 14: 45 (1525? Brask) . pres. lidher. lidhir SvB 291 (omkr. 1500). liider HSH 14: 45 (1525? Brask). pl. 3 p. lida MP 4: 131 . pres. konj. lydj STb 3: 151 ( 1494) . ","ledh . ","led FMU 4: 95 (omkr. 1445). konj. lidhi SkrtUppb 352 . ","ledne Svartb 472 ( 1460) ),","lidha sik , lata lidha sik, skyndsamt begiva sig åstad, skynda sig, skynda. thermedh skal han oc oförtöffrad lata lida sik her aff stadin STb 1: 202 ( 1479) . - refl. lidhas, 2) avlida, dö. tha aat them dagh kom thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas Hel män 185 . ","*lidha af , ","lidha fram , 1) förflyta. tha nakor time lidher fram, tha faar thz (ɔ: trädet) öff, blomstir oc fruct SpV 222 . 2) avlida, dö. tha the lida fram ok blifua döde tha haffua the all sin lön vpburit MP 4: 131 . - Jfr framlidha. - Jfr bort-, for-, ivir-, umkring-, ut-lidha, ävensom franlidhnande och halflidhin."]},{"a":"lidha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lida, utstå, vara utsatt för, erfara, röna (ngt obehagligt). alt thz thu ey vil lidha aff androm gör thz ok jnghom SvKyrkobr (LUcid B) 186 . SpV 483 . MP 5: 15 . thetta radhit forsma alle lthe som jngha wärlz genwärddho vilia lydha ib 25 . ith breff, ludendes om len mantz döde, som hans arffui[n] ghe skole haffue döden ledh STb 4: 259 (1512). - med prep. mädh. swa at abboten ledh stora nödh mädh honom (ɔ en munk med sinne för frosseri) thy ath han wilde altidh haffua bätre kost än andra brödher MP 4: 97 . - lida, tåla, underkasta sig. finna sig i, fördraga. alle the pynor som ledhna äru ouer alla verldena ok lidhas sculu jn til domen SvKyrkobr (Lucid B) 220 . " han wille tola ällar lidha läggias i läthw " JMÖ 96 . ib 10 . herre ihesu criste ffor then bitterhet then thu lest pa corset . . . fforbarme tigh offuer myn siäl SvT 68 . - abs. hon . . . sändhe hith sin forfaldz withne . . . medh fwllo makth liidha ok wngälla, som haon siälff när ware SD NS 3: 343 ( 1418) . - uthärda, utstå, stå ut med. lhans maghi formatte inghin maath lydha MP 5: 52 ."],"e":["lydha MP 5: 15, 25, 52 . ","liidha SD NS3: 343 (1418). impf. ledh leedh MP 5: 52 . 2 p. lest SvT 68 . ","ledhna SvKyrkobr (lUcid B) 220 . Se sdw 2: 1259),"]},{"a":"lidha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","lidh mz tolomodh Su 50 . - uthärda, utstå, stå ut med. huru skal jak lidha oc thola olidhelika pinona Su 251 . " huru skal jak lidha brännande eldzsins besklighet " ib. " haa kan lidha äller thola tolkit liffwerne ib 122. - stå ut med, komma ut med. bondin kan ey bade lidha plöia ok wel til hoffwa ridha " MD (S) 255 .","2) lida, tåla, fördraga (en person). kunna conuentz systrana hona ey liidha VKR 26 . ST 273, 274 . MB 2: 296 . Su 85 . - tåla, fördraga (något af någon), hafva öfverseende med (någon för något). med ack. samt prep. mädh. thzta ledh sancta anna mz henne tolomodhelika nakon tidh Lg 3: 720 . ","3) tillåta. " engaledis wille han them lidha (passus est) vara j stadhenom " MB 2: 101 . " som ey wilde lidha at ärffwingha skullo birsta j thino folke " ib 213 ."],"e":["liidha . ","lijdha . ","lidher . ","lydher Lg 3: 83 . ","ledh . ","lädh Lg 3: 34 . ","lidhu . lydho RK 3: 2949 . ","-ith ib 168 . ","lydin: -ith RK 1: (sfgn) s. 189), "]},{"a":"lidhan","b":"nn","c":"","d":["lidande. ss straff. " oc jnnan for:ne tiid haffue ider tarff hus affbrothne oc nedertagne oc alle lidre skorstene tesliges wed högxte lyden STb 5: 316 (1520, Kop). Jfr lidhilse. ""],"e":["lyden )"]},{"a":"lidhare","b":"av","c":"adj.","d":["komp. Se lidheliker."],"e":[]},{"a":"lidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["drägligt, på ett drägligt sätt. " nar wi . . lidhelika frestoms " LfK 102 ."],"e":[]},{"a":"lidheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr forlidheliker."],"e":[]},{"a":"lidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["dräglig. " omskiffta langha oc olidelika skärslo eeldz pino i tässa wärldz pinor, som stakotta oc lidelika äro " Su 185 . ib 110 . LfK 88 . alt thzta ware mik än lidelikit fram för thz at iak wsal thith fadherlika oc älskelika änlithe wredhgadhe Su 42 . Jfr olidheliker."],"e":["-likit Su 42, 110 . ","-liket LfK 88 ),"]},{"a":"lidheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr framlidheliker."],"e":[]},{"a":"lidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) dräglig, uthärdlig. Se E: noreen, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 6: 33. annars ondzko owiruindher thu mz thino thulumodh, for thy thz är lidheligharen (tolrabilius), at eth är onth än thu SpV 452 . J Buddes b 21 . ib. JMPs 252. jak segert eder sannelika, at lideligare waare edher, at wara wthan atherwändho j blandh swa mangha orma oc paddor, at the stodo offwer hwffwodhit: än at enast wara mädh enne ffördömde människio ib 584 . - (?) mykit lidhare (för lidhelikare?) är här nakot thola, oppa sin licamma än til siälinne SvKyrkobr 262 . 2) som lider, utsatt för lidanden. han (ɔ Jesus) var lideligin thz är sculande at ldiha pynor SvKyrkobr (Lucid B) 155 . " effter syn natura var han olidheligin ok odödheligin än effter syna gudliga makt vilde han vara badhe lideligin ok dödheligin " ib 156 . Jfr olidheliker."],"e":["lide- . ","-ligher . ","-ligen . ","-ligin )"]},{"a":"lidher","b":"nn","c":"","d":["l: 1) led (på kropp). at höghre armen af lidhi droghx SkrtUppb 293 . 2) lem. ware en lidher aff människionne huggin han kome henne ey til hiälp SvKyrkobr 85 . 3) släktled. var ther forsumath ath legge liid fran liid uppa for:ne ericx faderss möderne . . . oc ladhom liid fran liid uppa . .. ercix faderss möderne VgFornmt I 8-9: 102 (1505). ib. 4) led, del av en större helhet (ett system). tolf apostala . . . diktade credo . . oc ä hwar thera laghda en articulum til som ma kallas en lidher. oc thy tändis tolf lyws ij kirkio vigilse. oc the tolf äru trone lidhi SkrtUppb 224 . - Jfr handlidher. "],"e":["liider . ","lidhi SkrtUppb 293 . ","lidhi ib 224),","lidha mot","lida- . ","leda- )"]},{"a":"lidher","b":"nn","c":"","d":["lider, (enklare) uthusbyggnad av trä. eth ffägwss och tw lidher ATb 3: 397 ( 1532) . ib. Jfr halmlidher."],"e":["lydher )"]},{"a":"lidhesamlikhet","b":"nn","c":"","d":["långmodighet. perseuerancia är th som fulkompnar hoghin sik forbätrandhe mz enne fwlbrodhan for lidhesamlikhetena (longanimitate) SpV 146 ."],"e":[]},{"a":"lidhgärdh","b":"nn","c":"","d":["utrustning af krigshär, krigsrustning. possessiones eccleise . . . beate marie saba attinentes . . ab omni iure regali. videlicet exacitionibus procuracibonius vel allis collectis liberas semper concedimus & exemptas. nisi exppecidionem, que vulgariter dicitur lidgærdh euocari. continat SD 1: 549 ( 1279) . Jfr ib 435 ( 1266), 550 ( 1279)."],"e":[]},{"a":"lidhilse","b":"nn","c":"","d":["Pl.? Jfr framlidhilse."],"e":[]},{"a":"lidhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. ","1) lidande. " ther är . . . odödhelikhet wtan lidilse " LfK 128 . " aff nakrom christi lidilsom " Su 8, 28 . ib 34, 117, 165, 167, 169 . ","2) uthärdande, fördragande. aff mothegangsens lidilsom (tolerantia) Su 61 . ib 251 . " tholomodh är en blidh oc sigherliken lidilse alla genwärdogha tingha " LfK 100 ."],"e":[]},{"a":"lidhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr aflidhilse."],"e":[]},{"a":"lidhilse","b":"nn","c":"","d":["lch f. 1) lidande. - ss straff. bidhiom wi ider allom . . wiid höxte lidilse oc wiidh bantzmal Svartb 551 ( 1486) . Jfr lidhan."],"e":["lidilse )"]},{"a":"lidhisker","b":"av","c":"adj.","d":["thz merkis a dauid then lidiska (för lidzsla?) swen han slog goliam med slyngo steen MD (S) 254 ."],"e":[]},{"a":"lidhköp","b":"nn","c":"","d":["köpskål. - om gåva i samband med köp. ath herre magnus . . . salde didrik . . . iiij tunnor smör ok tha the hado köpslagat tha tog herre magnus didrikx strahat ok giff mik lkhan til lidköp ia herre sade didrik swa giffwin mik idra hätto i gen ATb 1: 171 ( 1462) ."],"e":["lid- )"]},{"a":"lidhmot","b":"nn","c":"","d":["= lidhamot 2. MD 121 ."],"e":[]},{"a":"lidhmus","b":"nn","c":"","d":["i en led förekommande rörlig, broskartad kropp som framkallar krampaktiga muskelryckningar. for icth, tz är en soth som är i mellan hulleth och skynneth och röres som en lemws LB 7: 52 ."],"e":["lenmws )"]},{"a":"lidhnadher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aflidhnadher."],"e":[]},{"a":"lidhning","b":"nn","c":"","d":["lidande. SkrtUppb 125 ."],"e":[]},{"a":"lidhning","b":"nn","c":"","d":["Jfr forlidhning."],"e":[]},{"a":"lidhning","b":"nn","c":"","d":["lidande, uthärdande. om mangra handa genstridelse gladelika lidhnigh (perpessionem) Su 50 . Jfr mädhlidhning."],"e":["lidhnigh )"]},{"a":"lidhstämma","b":"nn","c":"","d":[" L. Se H. Jägerstad, Hovdag och råd under äldre medeltid 96 ff."],"e":[]},{"a":"lidhugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ledig, lös, fri (att röra sig). Se Sdw 2: 1259. - fri, befriad (från skyldighet el. tjänst). med prep. af. hwilken (ɔ Vadstena klosters sysloman) wy quittan lithyghan oc lösan giffuom aff alle tiänist som hanom bördhe oss oc crononne göra Priv o skyddsbr 182 ( 1442) . " ath the for:da prestabol j alandh skolo bliffua lädigh aff allom skatt ok vtskyllom " Svartb 437 ( 1449) . - med ack. gör thik herra lidoghan oc qwitta thina suldh Saml 6: 157 .","3) fri från käromål el. ansvar. SD NS 3: 301 ( 1418) . - med prep. for(e) och följ. subst. ss sakdens beteckning. STb 1: 213 ( 1479) . " then tijdh marthin jönsson . . . loth syna kera moder hustru cristina lyduch och löössz fore alla löszööra " SJ 2: 208 ( 1481) . thermeth loth han them a ty wegna lödoga ok lösa for alth hendhermera tiltal til euig tidh STb 2. 95 (1485). goffue matis larensson aldelis quit, ffrii, ludugh och löss fför at tet them erffua borde STb 4: 285 ( 1512) . - med personens gen. och prep. lum och följ. subst. ss sakdens beteckning. swa at jac wart thes sama jäppä lädhugher oc löös vm then saköre oc vm brut, ther jac medh honom ändat hafde FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.). 6) tom. Kula lkyrkas rb 8 (1427)."],"e":["lidogher: -oghan Saml 6: 157 . ","lithygher: -yghan Priv o skyddsbr 182 ( 1442) . ","lydwgher: -wgh ATb 2: 258 ( 1485) . ","lyduch SJ 2: 208 ( 1481) . ","leddog ib 213 ( 1479) . ","lädhogher: -ogha SD NS 3: 301 ( 1481) . ","lädoger: -oga Skotteb 456 (1472, Kämn) . ","lädhugher FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) . lädigh (n. pl.) Svartb 437 ( 1449) . ","lödoger: -oga STb 2: 95 ( 1485) . ","ludugher: -ugh STb 4: 285 (1512)),"]},{"a":"lidhughet","b":"nn","c":"","d":["ledighet, sysslolöshet. MD (S) 205, 206."],"e":["lädughet MD (S) 205, 206. lädwghet ib), "]},{"a":"lie","b":"nn","c":"","d":[" = le. Se Sdw 2: 1259. viliom wi skipa tiil booskap och jngidöme prestebolena . . . ij lya, ij skärwr och eth aarder Svartb 400 ( 1442) ."],"e":["ligie GU C 20 s. 250 ; ","-a ATb 2: 36 ( 1474)"]},{"a":"lie","b":"nn","c":"","d":[" = le. swa som gräs af slghit ok af huggit mz lia Bir 1: 190 . ib 2: 200 . III lijgiar FH 3: 66 ( 1445) ."],"e":["lijgiar FH 3: 66 ( 1445)), "]},{"a":"lif","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lif. " hawi forgyort sitt lijf " SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " handenna lif af hofþeno flytar " Bu 74 . " gaf lif tabite " ib 100 . " tok diawlin lif af hanom " ib 142 . " tok lhan sik sialuar af liue " ib 172 . " han tapar þässa lis dygþ " ib 153 . " prädica sälare liif annars hems " ib 14 . " j andro liffue (in futuro) " Su 289 . thiänte hanom . . . j allom sins lifs tima KL 125 . ib 280 . " hiälp thino liwe (animam) oc ryym " MB 1: 194 . " öffuer vara lyiff ok lemmer magen j rade " RK 1: (sfgn) s. 183 . " at wij beholda liiff oc limer " Di 62 (de två sistn. ställena böra kanske föras till 3). forbiudom hardeliga widh liijff oc godz BtRK 194 (1457, orig.) . RK 1: (sfgn) s. 182 . bönderne äre ther wälwelioge til med liff och makt BSH 5: 141 ( 1507) . " at tw äst i luffue " Di 200 . liifs trä (lifvets träd i paradiset) MB 1: 99 . " lifsens trä bär andis xij frwcter j hwar manadh " ib 2: 368 . " thän som wil taghi liffsens watn til giffwins " ib 369 . liffsens vathn (aqua vitæ; af vin el. vissa andra ämnen beredt destillat) PM XXVIII o. s. v. - lif, lifstid. liffuande liffue (i lifstiden) SJ 215 ( 1452) . lifuandis lifue Sd NS 2: 34 ( 1408) . ib 236 ( 1409) . " i beggis thera welmacht och liffuande liffuä " SJ 318 ( 1464) . liwer hon minu liwe länger SD 4: 389 (1334?). ib NS 1: 156 ( 1402), 411 ( 1405). SJ 42 ( 1428) . FH 6: 6 ( 1443) . han war . . . fromaste riddar sins liifs (på sin tid?) Bil 606 . " thz förlänger mykith liffwith " PM XLV . ","2) själ. " simon sagþe tel mariam . . . þit lif som hans suärþ skal ginum gangha (tuam ipsius animam petransibit gladius) " Bu 73 . ","3) kropp. " þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui ´Bu 140. thz (håret) hulde alt hänna liiff " Bil 570 . (lys oc madka wulo flokkom) . . . aff vslo lifue ib 112 . MB 1: 299 . han saþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio ok takit mz þöm þera guþ ii sit liif (cum iis communicasse) Bu 22 . " aldre var föt een (för eet) renare liiff nakar tima aff modher liiff " Fr 1349 . " then gud i hymmerike boor take hans siäl i sin wäre fore thz kwmber liffuit tolde häre " RK 1: 2539 . " til liiff oc siäll LG 44. " ib 3: 215 . - kropp med särsk. afseende på dess kraft el. förmåga. i ropen höght alle i sän som i orken aff liffwith mäst (så godt i orken) Al 7381 . ","4) lif, bål; äfven midja, buk, malsmältningsorgan. þännia þerra limi ok lif Bu 514 . " hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi " RK 1: 2070 . liff (växt) oc anlith hade hon e oc the skönaste hender man wille see ib 2: 83783 . " slo mz käsio goþan karl ginum liuet " Bu 189 . Bil 303 . Al 2808 . Di 15 . war han small i sit liiff ib 12 . " wi pläghom ekke swa at äta äller wart liiff swa fylle läta " Al 6114 . " lifwith (näml. på de djur som kallas sinphili] war stort som las aff hö " ib 9325 . " stak sik . . . gönom weka liwit " KL 90 . ST 357 . PM 13 . " köre spolorma aff liff " LB 5: 81 . rosa . . . binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth ib 80 . " gör vekt liff som är harth " ib 81 . ","5) moderlif, qved. hauande mäþ guz son ii sino liue Bu 6 . thins hälgha liifs fruct Bil 894 . " gladdis barnit j mino lifue ib. " Bo 61 . Bir 4: 175 . - Jfr himirikis-, modhor-lif."],"e":["liif . ","lijf . ","lijff . ","lyiff RK 1: (sfgn) s. 182, 183), ","lifs biärghan","-bärghan )","lifs daghar","leffs- Lg 3: 691, 718), ","lifs far","lyffs faar )","lifs fare","liiffz- )","lifs frukt","liiffs- )","lifs födha","liiffs fföde )","lifs giäld","liffs giäld )","lifs hiälp","liiffs- )","lifs krapt","liiffs- )","lifs lat","liffslaath )","lifs livande","liiffs liwandis )","lifs mäghin","liiffs- )","lifs nöþ","liifs nödh )","lifs siukdomber , ","lifs tekn","liiffstekn Lg 3: 362, 379 . ","lijffstekn ib 368 . ","lifztekn ib 357), ","lifs tidh","lifs time","liiffs- . ","lifs timme: -timma Bir 2: 96), ","lifs tharvir","lifz- )","lifs vaþe","-wadha Bil 615 ; KL 313 ; VKR IX ; ","-wadhä Va 27 . ","lifzwade: -wada Lg 3: 357), ","lifs van","liiffswaan ib 366), ","lifs ände , ","liva daghar , "]},{"a":"lif","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) liv. Se Sdw 2: 1259. tha skal hon mysta liffuet STb 1: 329 ( 1482) . - liv, livstid. vti hans liffuendis liiff SD NS 3: 68 ( 1415) . " om lhan liffwer hennis liffue länger STb 1: 245 (1480). " ib 2: 575 ( 1491) . " the äre alle än nw j leffuende liffue " ib 3: 198 ( 1494) . SJ 2: 253 ( 1494) . STb 4: 56 (1505), 5: 194 (1518), 278 (1520).","2) själ. Se Sdw 2: 1259.","3) kropp. SD NS 3: 195 ( 1416) . " erich thalade til hanom, ath han schulle giffue then onde mehd liff och siel ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek " STb 3: 13 ( 1492) . MP 4: 196 . SvB 325 (b. av 1500-t.). BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . Hel Män 163. ware trotienste til huilke wij wele iders herredöme holle saa lenghe liff oc siel är til hope GPM 2: 369 ( 1511) . - Jfr renlif. ","1) livsdagar, livstid. STb 2: 469 ( 1490) .","2) levnadsdag. " a mins ythersta liffs dagh war mik til hiälp oc hugnat " SvB 236 (b. av 1500-t.). - Jfr liva daghar. ","2) livgivande föda. o huru mykin sötma hon (ɔ scrifftinna känna) flyther til thera hogha, som liffs födhona bedhas SpV 497 . "],"e":["liff . ","liiff . ","lijff )","*lifs biärghning","lifs dagher","liffs- . ","liffues- )","*lifs fara","lyffs faara )","*lifs fräst","liffs frest )","*lifs frästilse","-frestilse )","lifs födha (liffs-. lyffs-. -föde), ","*lifs helsa","liiffs- )","*lifs hop , ","lifs livande (liffz-), ","lifs nödh","liiffs- )","*lifs skadhi","liffs skade )","lifs tidh (lyffs-. liiffs-. -tiidh), ","*lifs uppehälde","lifs van","liiffs won )","*lifs vaning","lyffs waaningk )","liva daghar","liiffue- )"]},{"a":"lif","b":"nn","c":"","d":["eg. läkemedel; trollmedel, trolldom. " incantiones, liff " GU 6 . " troande a truldom och liff ok galra " MP 1: 17 . ib 146 . " af diäfwlslik liff ok galdra truldom " ib 224 . " mz . . . lifwom troldom oc dyäfwls galdrom " ib 2: 85 . " tro nokrom truldom, lifuiom, galdrom " ib 1: 224 . " j liflom oc galdrom " ST 535 . lata thik mz liff böta ib 32 . MP 1: 314, 2: 164 . swa dogher leff som lönt är (sortilegi fatum valet t sit dona luctratum) GO 914 ; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 108 f."],"e":["leff . ","lifiom MP 1: 314 ; ST 535 . ","lifuiom MP 1: 224 . ","lifwom ib 2: 85 . ","lifuum ib 164), "]},{"a":"lifaktogha","b":"vb","c":"v.","d":["göra levande. nar dödhen slaghin war, liffaktoghade (viuificat) os christus JMP 17."],"e":["liff- . ","-ade ) , "]},{"a":"lifaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["lefvande, lifaktig. " i like matto giorde gudh mz mynne siäl oc liffaktoga sanda " Lg 811 . " alt thet som kötligith och liff actogt är pa iordhena i watn och wädher är alt forengeligit och dödeligith " FH 1: 108 (1492, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"lifaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) levande. " thänne dödhin kallas j thänne wärldhinne mors vitalis, thz är liffaktoghe dödhin " SpV 382 . ib 491 . wtgiffuandis sik j beskan dödh, wppa thät at han wilde oss liffaktoga göra SvB 244 (sl. av 1400-t.). ib 328 (b. av 1500-t.). JMÖ 178 . JMPs 297, 531, 549, 567. 2) livlig, livskraftig. the (höns) som ärw hwite äller dragha mykith til hwitan lith ärw ey frwktsamme äller liffaktoghe PMSkr 251 ."],"e":["liff- . ","-aktogher )"]},{"a":"lifaktoghet","b":"nn","c":"","d":["lifaktighet. " kände qwinnan ena liffaktoghet i handenne, huilken förra war alzstingx dödh " Lg 3: 266 . ib 267 ."],"e":[]},{"a":"lifaktoghet","b":"nn","c":"","d":["livaktighet, livlighet. jnteligencia är nä[r]warande thinga staath ok skipilse owirwägha mz sniälle lifatoghet (viracitate) spV 144."],"e":[]},{"a":"lifande","b":"nn","c":"","d":["livsande. " han gaff syn ytersta liff ånda op " Troj 125 ."],"e":[]},{"a":"lifarst","b":"nn","c":"","d":["livsläkare. STb 3: 427 (1499)."],"e":["lyff- )"]},{"a":"lifdagher","b":"nn","c":"","d":["lifstid. " i hans lifdagh " SJ 3 ( 1421) . - vanl. pl. lifdaghar, lifsdagar, lifstid. at iäck skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä SD 5: 293 ( 1344) . KL 286 . Bil 356, 768, 870 . Bir 3: 190 . RK 1: 1246 . Va 49 . Jfr lifs-, liva-daghar."],"e":["liiff- KL 286), "]},{"a":"lifgiva","b":"vb","c":"v.","d":["göra levande, uppliva. animare liffgiffua ok trösta GU c l20 s. 25."],"e":["liffgiffua )"]},{"a":"lifgivare","b":"nn","c":"","d":["lifgifvare. " " Bil 215 .lll"],"e":[]},{"a":"lifia","b":"vb","c":"v.","d":["löfja, genom trolldom bota. thu skalt ey lata thik mz liff böta ellir annan lifia ST 32 ."],"e":[]},{"a":"lifkona","b":"nn","c":"","d":["löfjerska, qvinna som genom trolldom botar sjukdomar, klok gumma, signerska. han wrak fran sik siwkir lifkonu Bil 783 . " fordärua aff rikeno ok landino trolkonor ok lifkonor ok spa konor älla spamän " Bir 3: 395 ."],"e":[]},{"a":"liflat","b":"nn","c":"","d":["förlust. Se Sdw 2: 1259."],"e":[]},{"a":"liflika","b":"ab","c":"adv.","d":["i livstiden. Se Sdw 2: 1259."],"e":[]},{"a":"lifliker","b":"av","c":"adj.","d":["till livet hörande, livs-. han skop mannin af oreno iordhene oc gaff hanom lifflighen anda Prosadikter (Barl) 61 ."],"e":["liffligen )"]},{"a":"lifliker","b":"av","c":"adj.","d":["till lifvet hörande, lifs-. a winstro sidona, hwar lifflikir ande (cordis vitalis pulsus) sik mäst brukar oc wistar Su 367 ."],"e":[]},{"a":"liflikhet","b":"nn","c":"","d":["livlighet. liv. hiertatt . . . aff hwilko altt blodh och lijfftigheett komber i alla lemmarna PMskr 679."],"e":["lijffigheett )"]},{"a":"lifländare","b":"nn","c":"","d":[" Lifländare. medh the lifflender FH 1: 67 (1490-talet). om the lifflendere acthe nogith forbwndh göre medh eder herredömä HSH 19: 30 ( 1504) ."],"e":["lifflendere . ","lifflender ) , "]},{"a":"lifländare","b":"nn","c":"","d":["livländare. STb 1: 114 ( 1477) ."],"e":["liiff- )"]},{"a":"liflös","b":"av","c":"adj.","d":["liflös, död. " swa tok cyrus sin ända som manga hafdhe giort liifflösa " ST 340 . ib 344, 347, 354, 355, 357, 373 . " swa framt at han ey lifflös wardha skulle " Lg 219 . - liflös, utan tecken till lif, utan lifsyttring. drogho han op liiflosan oc baaro han in i eth hwss, ther laagh han i twa dagha oc ena nat som een dödher wtan alla rörilse eller sinne Lg 3: 353 ."],"e":["liff- ST 355 ; Lg 219 . ","liif- ST 344, 347, 357 . ","liiff- ib 340, 354, 373 . ","liiflos: -losan Lg 3: 353 ),"]},{"a":"lifmak","b":"nn","c":"","d":["makligt lif, goda dagar. miste . . . thz sakta liifmakit ST 53 . " hänna modhir hafdhe alt sit liifmak, oc swa godha lykko " ib 269 ."],"e":["liif- )"]},{"a":"lifna","b":"vb","c":"v.","d":["A) intr. 1) lämnas kvar, bli kvar. ey eeth haar aff mandzsens hoffde bort glömes eller lempnar SvKyrkobr (Lucid B) 226. lempnade ey mera aff j ᵐ än fyra hwndrad Troj 260 . 2) komma till lliv ligen, få nytt liv. hedhir wari thic min iomfru maira, fore at thin licame saa oc kände tya han äpte dödhin liffuadhe (för liffnadhe) SvB 223 (b. av 1500-t.). B) trans. ","4) lämna, överlämna. " j vithen ikke hwem i lefnen thz " Saml 6: 175 . - Jfr i gen lifna."],"e":["lefna . ","lempna . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"lifna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lemnas, efterlemnas. " ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana " Lg 3: 235 . - lemnas qvar, lemnas öfvrig. the welie ga landhet släth offuer, at ther skall inthet lympna BSH 5: 462 ( 1511) . hwar the kommo i bondans huus the leffuande (på motsv. ställe i Messenii uppl. står ther leffuade; rätta läsarten är trol. ther leffnade; jfr Ihre 23: 58) hwarken maat eller lius RK 1: (Albr) s. 212 . ","2) komma till lif igen, få nytt lif. limnaþe þän döþe Bu 171 . ib 101, 155, 419 . Bil 434, 724 . KL 86, 99, 240 . Bir 4: 142, 155 . Lg 116, 3: 380 . - bildl. vil iak som ny synis som madhkir liffna oc tee min rädhelica dom Bir 2: 187 . " lifnar hughin i karlenom " MB 1: 252 . lifnade synde ib 439 . ","3) blifva vid lif, tillfriskna. Bir 1: 398 . Lg 3: 358 . refl. "],"e":["liijfna: -ade Lg 3: 358 . ","leffna: leffuade (trol. för leffnade RK 1: (Albr) s. 212 . ","limna Bu 419 ; ","-aþe ib 101, 171 ; ","-aþo ib 155 ; ","-adhe KL 275 ; Bir 4: 142 ; " se vidare under ater lifna. lympna " BSH 5: 462 ( 1511) . ","-ar , ","-aþe ),","lifnas , komma till lif, få nytt lif. at hans asko lifnas annar fenix Bir 2: 171 . " af thinom kärlek . . . skulu the lifnas som dödhe äru j syndomen " ib 1: 175 . ","lifna ater , återkomma till lif. limnadhe ena stund atir äfte KL 275 . Jfr ater lifna. ","lifna vidher , få nytt lif. vardh hon swa fäghin som hon al lifnadhe vidhir Bo 27 ."]},{"a":"lifnadher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samlifnadher."],"e":[]},{"a":"lifnaþer","b":"nn","c":"","d":["som . . . sumi sigia varom härra vara licastan at änlitis siþum ok limnaþe (sätt att skicka sig) Bu 193 . - sätt att lefva, lefnadsställning. räknas thrighia handa manna lifnadhär här i wärildene KS 3 (5, 3) . ib (6, 4) . Bir 2: 23 . MB 1: 45 . " the wälia sik aff hwariom liffnadhe thz som lättast är " ib 135 . tha skal sighias thera wigxler oc wald eller lifnath ib 301 . " tha skipto the thera lifnada ther " Fl (Cod. B) 2088. ","2) klosterlefnad, förening af dem som lefva i samma kloster el. efter samma klosterregel, orden. för än klostret är börlät, äller lifnäþrin är þiit kumin SD 5: 563 ( 1346) . ib 565 . " han (Dominicus) war a bönom . . . at hans lifnadher matte styrkias " Bil 794 . " i swarta brödhra limnadh " KL 21 . ib 34 . war priare j cistersiensi limuadh (ordinis cistericensis) Bir 1: 38 . " swa byriadhis sancti benedicti lifnadhir " ib 371 . aff sancti bernardi lympn (för lympnadh) Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 200 (urk. fr. 1449). Bil 784, 791, 795, 797, 829 . KL 124, 313, 332, 354 . Bir 1: 350, 3: 88, 89, 90, 208, 277, 278, 294, 413, 4: 366 . VKR 71, 76 . Lg 3: 576 . Ber 57, 58, 60, 246 . bör thik hafwa thäs baadhe akt ok godhan vilia. at halda lifnadhen i thinom tyma. som han är halden fore thin tyma ib 248 . - Jfr dygdha-, ensätu-, kloster-, klosters-, manna-, ren-, renlivis-, sam-, skör-, värulds-, ärmita-lifnaþer. "],"e":["limnaþer: -aþ Bu 2, 8, 418 ; -at ib 194; -aþe ib 193 . ","limnadher: -adh KL 21 ; Bir 1: 38, 3: 90; -adz KL 354 ; ","-az Bir 1: 350 ; ","-adzsins ib 3: 89, 208 ; ","-adhsins ib 88 ; ","-adhenom ib 278 ; ","-adhom ib 4: 366 . ","limpnadher MB 1: 473 ; ","-ath ib 414 ; ","-adh Bir 3: 277, 294 . lympn[adher] Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 200 ( 1449). ","limfnadher: -ath MB 1: 50, 496 ; ","-adha ib 45 . ","leffnadher: -adhom Lg 3: 576 . ","-aþ Bu 28, 195, 418 . ","-adh Bil 784 ; Bir 3: 90, 277, 294 . ","-ad Bil 791, 795, 797, 829 . ","-ath MB 1: 496 ; Fr 3110 . ","-at Bu 194 ; KS 20 (50, 22) . ","-aþe Bu 8, 193 . ","-adhe MB 1: 135, 415 . ","-aþ Bu 194 . ","-ath MB 1: 50 . ","-ad Bil 797 . ","-ir : liffnadhir MB 1: (Cod. B) 532 . ","-ar: limfnadha MB 1: 45 ; ","lifnadha Bir 2: 23, 3: 413 ; ","lifnada Fl (Cod. B) 2088), ","lifnadha mästare , "]},{"a":"lifpund","b":"nn","c":"","d":[" = lifspund. jn buytro LX liifpund SD 3: 272 ( 1316) . ib 273, 274. jn buytro octingenta LXVII liiffpund. que faciunt XXXVII skipund cum XI lifpund (för lifpund). computatis XXIII lifpund pro vno skipund ib 275 ."],"e":["liiffpund ib 272, 273, 274 . ","liijffpund ib 272, 274), "]},{"a":"lifra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["leffra: -atz PM XXX ; -ado ib. -adhe, ","lifras , lefra sig, löpma, tjockna. blodhin . . . lifradhis (coagulatur) Bir 1: 268 . " sidhan thz (blodet) haffwer standith oc leffratz " PM XXX . Jfr saman lifras."]},{"a":"lifra","b":"vb","c":"v.","d":[" -part. pret. levrad, tjocknad, stelnad. haffwis tynth lim so[m] swdith är aff reno pärman, oc kalth warandis som leth galre leffrath PMSkr 533 ."],"e":["leffra )"]},{"a":"lifsak","b":"nn","c":"","d":["livssak, brottmål som gäller livet. Arnell Brsk Biᴵ 17."],"e":["liifsaak )"]},{"a":"lifspund","b":"nn","c":"","d":["eg. Liviskt pund; livspund. butirum ii skippund IX lipsund cum dimidio BSH 1: 64 ( 1365) . ib 65 o. s. v. SD 5: 541 ( 1346), 563 ( 1346), 637 ( 1347). RK 1: 3947 . SO 71 . SJ 122 ( 1443) . BtFH 1: 403 ( 1515) . Jfr lifpund."],"e":["liszpundh SO 71 . ","lipspund SD 5: 637 ( 1347); BtFH 1: 403 ( 1515) ; BSH 1: 64 ( 1365) o. s. v. lijspund SJ 122 ( 1443) . ","liistpund SD 5: 541 ( 1346)), "]},{"a":"lifspund","b":"nn","c":"","d":["lspund. " vnum lyspund cere HLG 1: 8 (före 1421). ath enga lösa borgara skulo halda oppen wndoga i bakgrendher ok ecke sälia ther alna tal och lispundom " STb 1: 282 ( 1481) . j (1) stycke koppar, wogh vj (6) lyspundh ib 2: l192 (1487). SSkb 30 ( 1502) ."],"e":["lis- . ","lys- . lixpunt HLG 1: 37 (1438)"]},{"a":"lifspundgryta","b":"nn","c":"","d":["gryta vägande ett lispund. kämmenärane skulo ecke dyrare anama lispund grytar än xiiij (14) öre STb 1: 234 ( 1480) ."],"e":["lis- )"]},{"a":"liftapilse","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"liftime","b":"nn","c":"","d":["lifstid. " hwario människio liftime är stakkotir " MP 1: 5 . Bil 52 . Lg 956 . SD NS 1: 435 ( 1405) . Jfr lifs time."],"e":[]},{"a":"lifvapn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-vakn )"]},{"a":"ligam","b":"nn","c":"","d":["halt, lödighetsgrad, lod. " blanda ther j swa mykith selff som tw wilt haffwa ligam til " PM 59 . thz bliffwer selff hwith til wiij ligam ib. " bliffwer goth selff till X ligam " ib 60 ."],"e":[]},{"a":"liggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ligga. " han fiol nidher a iordh ok la " Fl 354 . hon . . . la for altare sinna capellu Bu 11 . " öpte och gal som han ii elde laghe " ib 8 . " uitus la ensamen i siäng " ib 525 . " blötlika liggia älla sitia " KS 81 (200, 89) . skyndar sik til thz herbärghe konungin ij la Fl 1501 . huart ij annars fampne la ib 1492 . " at . . . han matte skilia fa hua ther var när henne la " ib 1547 . " tha han them sofuande liggia sa " ib 1520 . " ligger a sotäsyängh " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). logh j sin barn sängh FM 555 ( 1512) . " log pa sin barn sängh " ib. " hon laa vakin a bönom " Bil 831 . " tha iak hafdhe ligath ena stund ij dwala " Iv 424 . Fl 359 . " hafdhe . . . lighat i vatnsoot " KL 349 . " la maalös j rädhelike strupans ok alz halsins böld " Bil 830 . " liggiandhe för dödhenom (moriturus) " Su 38 . - liggia hos el. mädh, ligga hos, hafwa samlag med, besofva. hon lot en aff syna trälä liggia hooss sik Di 118 . " at han skulde haffua ligat mz länzmannens dotter " BtFH 1: 28 ( 1508) . ","2) trans. ligga, genom liggande bringa. lagh hon sit barn j hel ST 415 . ","3) ligga, ligga dräpen, hafva stupat. liggi ogijllder SD 4: 466 (1335, nyare afskr.).","4) ligga begrafven. ligger j bononia Bil 799 . ib 863 . liggir scrinlagdher ok hälagher j aken ib 749 . ","5) lägrad, uppehålla sig. ther la maxencius mz myklom skipher Bil 564 . " lagho wid kindhws " RK 1: 2654 . " darius mz sinne makt thil redho la " Al 2764 . " gingo strax thiit härin la " ib 7361 . " han thaladhe til them a husit la " RK 2: 2343 . " the laago (lågo el. gästade) ey til sa arm en man the fodrade jo ij [2] hesta om j [1] span " ib 6466 . " jach hawer legod redo och biith effter ider svriffwelse lenge " BSH 5: 501 ( 1512) . ","7) ligga, vara orörlig. om saker. liggiande grund, se under grund 3. liggianda fä, se under fä 3. - ligga gömd. liggiande, gömd. tel viþargango ligianda goz Bu 415 . haffwer fwnnit liggiandhe haffwor oc godz i iordhenne Lg 439 .","8) ligga, vara lagd, vara placerad, befinna sig (på ett ställe). om saker. en . . . sten la a hans gulfue Bil 708 . " kors tekn laa vndi fotum manna ib. " Di 283 . " hwilkit breff her logh j retten fore oss " FH 5: 203 ( 1510) . " hans skip la pa redhen " BSH 5: 14 ( 1504) . " the löbeske skepen ther loge " FM 428 ( 1509) . - bildl. nu liggia lagh j spyutstangx ända GO 5 . ib 477 . ","9) ligga, befinna sig. thet (godset) ligger ganska ilda j ödo FM 391 ( 1508) . 10) ligga, vara belägen. a þe heþ som bufera hete ok liggar mällan tua staþa Bu 176 . " allt þet, sum i wästra häräþe i niuþungge liggar " SD 6: 180 ( 1350) . " nazareth som ligher j gallilea lande " Lg 45 . " med . . . allom tillaghum, fyärrän äller när lyggiandum " SD 5: 562 ( 1346) . " en pööl ful mykit oreen mällan thera beggia laa " RK 1: 3974 . - om väg el. dylikt: sträcka sig, leda, gå. ouer eet bergh ther väghin la Fl 25 . " foor . . . then genasta vägh til yrland la " Fr 3100 . ib 1893 . " toko then wäghin til norigis laa " RK 1: 2218 . ib 2221 . Bir 1: 214. KS 50 (128, 54) . Di 43, 96 . " red thhen genaste wäg at slottit lag " ib 144 . " gangin vt vppa brona som hiit ligger til stadhin " Lg 3: 243 . 11) ligga, vara vänd (åt), vara riktad (åt). hans ärende . . . tiit liggia (han har ärenden dit) RK 2: 2329 . " aff androm lekum som giri liggir til " ST 486 . 12) höra (till), lyda (under). med allu þe þer til liggir SD 5: 293 ( 1344) . ib 562 ( 1346), 6: 149 ( 1349), 180 ( 1350). thet godhz i aaby, som liggir til hafuir annar aattung iordh ib NS 1: 602 ( 1406). alla the almenninga til roklöso liggia oc lighat hafwa af alder VAH 24: 326 ( 1377) . " thz land ther til husith la " Iv 2805 . RK 1: 814, 992, 4386 . alth thz rike som til rom laa Di 279 . ib 20 . " honom husit faa ok stadhin vnder husit laa " RK 1: 4005 . " thessin . . . land som wndit husit lighat hawä " BSH 1 133 ( 1371). alt thz som vnder hetugadömit laa RK 1: 542 . 13) liggia til, tillhöra, tillkomma. aff allom brut päningom som äpte lanz laghum lagho til konungx fatabwr Bil 884 . " sighiande sik ey magha aflösa thom for somlica synde thy at thz liggir til biscopana " Bir 3: 1932 . Ber 275 . " all þön maal. . . skulu liggyä til (vara un derkastade yttrandet af) förnämpdo tolf manna " SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . ib 478 (1345, nyare afskr.). ligge thz till xij manna nämpd EG 65 . - tillkomma, vara pligt för. är thz swa at thik synis thz til thin liggia at afwita Ber 274 . 14) bero (af el. på). med prep. til el. up a. wars herra hedhir ok folksins helsa liggir (pendet) mäst til os Bir 1: 192 . " at iak matte faa see min kära son, som aff mik är föddir, oc all min thröst til liggir " ST 60 . " the hälgha script vppq hulke siälinna helsa oc thröst liggir " ib 4 . Lg 3: 323 . 15) vara bestämd, vara uppskatad (till ett visst jordatal). med prep. for. hwilkit . . . goz . . . ligger fore (är satt till) 1 mark land jord oc II örtugs land jord SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). kännomps . . . os sält hafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld, som kallas ät lodhfal af bolbynom köpt oc ligger fore half fämte örtogh ib NS 1: 11 ( 1401) . " han (gården) ligghär fore fyra sättungha " ib 59 ( 1401) . min gardh . . . som ligger fore thry marclandh jordh ib 60 ( 1401). ib 171 (1402, gammal afskr.), 466 ( 1405), 2: 209 ( 1409). aller byn liggher for XII attinghe Urk. fr. år 1492 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). liggia sik, ligga. ij annars arm huar liger sik Fl 1531 . Fr 2075 . RK 1: (Albr) s. 212 . "],"e":["ligia Bu 19, 205 ; GO 477 ; ","-anda Bu 415 . ","lyggia RK 3: 3693 (i rim med byggia); -andum SD 5: 562 ( 1346) . ","ligga Su 331 . ","ligher Lg 45 . ","laa Bil 708, 831 ; RK 1: 542, 992, 2218, 2291, 4005, 4265 ; Di 279 . ","loo ib 283 ; BSH 5: 386 ( 1510) . ","lagh Bo 49 ; ST 415 ; MB 2: 235 . ","lag Di 43, 96, 144, 165 . ","laagh MP 1: 186 . ","logh FH 5: 203 (1510); FM 555 ( 1512) . log ib. pl. lagho Bil 884 ; Fl 1518 ; RK 1: 2654, 3983, 4386 . ","laago ib 2: 6466 . ","lage Di 20 . ","la RK 2: 2343 (i rimsl.). loge FM 428 ( 1509) . konj. laghe Bu 8 ; Bir 1: 214 . ","lighat KL 349 ; BSH 1: 133 ( 1371); VAH 24: 326 ( 1377) . ","lighath Fl 359 . ","ligat BtFH 1: 281 ( 1508) ; Pk 244. ligath Iv 424 . ","leghat Lg 3: 648 . ","legat FM 308 ( 1507) . ","legath BSH 5: 370 ( 1509) . ","legad Di 124 . ","legod BSH 5: 501 ( 1512) . ","legit Di 118 ),","liggia a , hänga öfver, tränga på, förestå, vara för handen. hwar al stridhinna byrdhe liggir aa (imminet) Bo 108 . laa mykit örlogh aa RK 1: 1465 . Jfr a ligia. ","liggia ater , ligga qvar. skapthet laa ather PK 244 . Jfr aterliggia. ","liggia undir , ligga under, duka under, besegras. lagh här thän snödhe manz banin vndir (succubuit) Bo 49 . Jfr undir liggia. ","liggia viþer , vara bestämd. ligge samä plaghä wiþer SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). - Jfr firi-, til-, umkring-, äptir-, liggia, äfvensom härligggiande."]},{"a":"liggia liggie stb 4 148 1507 .","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","att the tyske liggere her liggie år och dag Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) .","- om väg, jordområde el. dyl.: sträcka sig, leda, gå. Fredrik ed Noreen 2842. vppa näsit som ligger fran lybichogardh oc i almenningen oc fran gatwnne och till anne RP 2: 185 ( 1390) . " sunnan almanna väghen, som ligger aff wazstene oc til granby " SD NS 3: 448 ( 1419) . ib 550 ( 1420) . ATb 1: 2 ( 1451) . " o herra gudh . . thyne lönlike stygha lyggia j dywpo watne " MP 5: 124 . thet liggher fran fiälestadha äng oc in tiil härbeta gerdhe VKJ 50 . 11) ligga, vara vänd (åt), vara rikta (åt). thy skulle hwar cristen människia nytia sik i tima oc ey mykith a wärlz fiikt liggia SvKyrkobr 21 (De sju sakramenten). 12) höra (till), lyda (under). myn gardh och myn quärn . . . meth allom tillaghom . . . och alt hwat som häzlst ther nw wndher ligger och lighiät hauer af aldher SD NS 3: 89 ( 1415) . ib 96 ( 1416) , 342 (1418). thet scal liggia enkannelica til warfrw altaträ ib 610 ( 1420) . Neuman Vokbal 78 ( 1452) . " til siluastorpp ligger 1 torpp oc kallas stubben VKj 33 (1447). 14) bero (av el. på). - vara att påräkna el. vänta (av). med prep. a. Se Sdw 2: 1259. 15) vara bestämd, vara uppskattad (till ett visst jordatal el. till viss avgift). med prep. for. ena ängh; liggher för ena 5 alna staangh oc ena fiärdwngx staangh VKj 56. - med prep. til. haldinstorp ligger til sama landgälle " VKJ 102 ( 1466) . - (?) krakarum ligger mot allom bondabinom oc är odelby Arfstv 76 . 16) ligga kvar, bliva liggande. sades, ath holken schal lliggie, epter the tinde nw a färde äre STb 4: 148 ( 1507) . 17) trans. ligga på (ägg), ruva. PMSkr 263 . ljngen gaas ligger wäl annars äg ib 264 . " tha kalth wädher är tarffwas gaasa ägh liggias xxx dagha ib. lib 468. " ligga, vara, orörlig. om saker. wi skulom sanka oss saman liggiandhe rikedoma j hymerike MP 5: 178 . almosor som räknas människionne fore ligghiandhe fää ok rikedoma j hymerike ib. - liggiande grund, se under grund 3. 8) ligga, vara lagd, vara placerad, befinna sig (på ett ställe). om saker. tha jach haffuer liij resar gangit ansylis om kirkiogarden, j ij:e resa tha forwaren edher, som edher makt pa ligger STb 3: 333 ( 1497) . " gaffz v mark hinrik barberare pa renskap, som läkte michel ner per ericsson; ligger pa renskap j läkerelön " Stock Skb 161 ( 1520) . 10) ligga, vara belägen. RP 2: 380 ( 1399) . jngeher . . . oplodh . . . sin gardh lyggendis pa closter, gadhen ATb 1: 25 ( 1454) . ib. "],"e":["ligga GU C 20 (hand 2) s. 2. pass. lliggis PMSkr 468 . ","ligger . ","liggher VKJ 50, 56 . ligher Sd NS 3: 96 (1416); ATb 1: 2 ( 1451) . pl. 3 p. lyggia MP 5: 124 . ","lyggie STb 4: 7 ( 1504) . ","la Fredrik ed Noreen 2842. laa ATb 1: 259 ( 1467) . ","lagh ATb 2: 154 ( 1480) , STb 4: 51 (1504); Kumlal kyrkas rb 95 (1512). part. pres. liggiande. liggiende STb 3: 394 ( 1498) . lygiande Stb 4: 163 (1507). liggindis ATb 1: 25 ( 1454) . lyggendis ib. supin. lighat JTB 23 (1460). ligat(h) ATb 1: 53 ( 1456) . 2: 135 (1479). lighet SD NS 3: 342 ( 1418) . ","ligit STb 5: 77 ( 1515) . ","lighiät SD NS 3: 89 ( 1415) . ","ligodh Neuman Vokbal 78 ( 1452) . leghat(h) SD NS 3: 96 ( 1416) ; STb 1: 73 ( 1476) . ","legat Prosadikter (Sju vise m C) 225 . ","läghath ATb 2: 266 ( 1485) . Se Sdw 2: 1259), ","liggia ater , ligga kvar. PMSkr 22 . ","*liggia til . (?) myntemester[e]n kome med sin tyg om tet han haffuer ligit jacob bone til leffter hans broder STb 5: 77 (1515). - Jfr tilliggia. "]},{"a":"liggiare","b":"nn","c":"","d":["liggare, köpman el. ombud för köpman, som under ngn (längre) tid uppehåller sig på annan ort för att handla el. göra uppköp. Jfr Hildebrand Sv. Medelt. 1: 675. kiöpswenane, som här äro aff städerne fore liggiara STb 1: 227 (1480). ib 248 ( 1480) . " ath han ecke kiöpte then kledes packan . . . aff tesse liggiarene pa skipbotnen " ib 267 ( 1480) . " ath han ecke kiöpte 91 (1505). the tyske liggere her liggie år och dag " Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . Jfr slots liggiare."],"e":["liggiere . ","liggere )"]},{"a":"liggilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr tilliggilse."],"e":[]},{"a":"ligherstadher","b":"nn","c":"","d":["begrafningsplats. MD 434 . Jfr lägherstadher."],"e":[]},{"a":"lighra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr läghra."],"e":[]},{"a":"lighre","b":"nn","c":"","d":["Jfr grava., vasa-lighre, äfvensom läghre."],"e":["lighris bot , ","lighris villa , "]},{"a":"lik","b":"nn","c":"","d":["eg. kropp. ","1) skepnad, hamn, liknelse. teþes þöm en leþar i blamans like Bu 208 . rädhelict diur . . halft j häst like Bil 404 . " thän hälghe ande j duwo like syntes " Bir 2: 295 . " thw saat thäs dödha munksins siäl . . j stiärno like " ib 3: 84 . Bu 102 . Bil 792 . KL 54, 55, 57 . Bir 3: 92 . MB 1: 226, 2: 403 . ST 115 . Lg 31, 46 . " wil iak mz honum til thik ga i antigoni like (d. v. s. så att jag föreställer A.) " Al 7924 . ib 7974 . På alla dessa ställen, hvarest like föregås af prep. i, bör det kanske föras till ett like, n.; jfr Isl. líki. ","2) utseende. " ii hans husfru ham bþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom " Bu 19 . " vardh han var eet litith fotspor alt äpter manna likä (af samma utseende som menniskors fotspår) " Fr 127 . funno . . . alla daggena falna j cors like (i gestalten el. formen af ett kors) Bil 318 . funnu the . . . blodh(z) dropan falin j kors like ib. gudh then riike tegh skop äpter sine liike (bild) MD 20 . De fyra sistn. språkprofven kunna föras till ett like, n.","3) lik. " lik . . . jorþä " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ib 562 ( 1346), 563. varþe þera lik ospiällaþ Bu 527 . ib 14, 124, 151, 166 . Bil 473 . Iv 906 . RK 1: 4430 . Al 3407, 3595 . - Jfr gasta lik. "],"e":["liik SD 5: 562 ( 1346), 563; RK 1: 4430 ; Al 3407 ; ST 115 ; ","-e MD 20 . ","lyck: lycket SO 84 . ","lych: lychsens ib),","liks klädhe","liikx- )"]},{"a":"lik","b":"ab","c":"adv.","d":["liksom, i likhet med. med dat. han ma ok skal . . . haffua oc bruka forscrifna stenhus oc tompt nidher i syön sua lankt han thet bruka mz liik hans grannom SJ 126 ( 1444) ."],"e":["liik )"]},{"a":"lik","b":"ab","c":"adv.","d":[" = lika 4. göra liik ok räth fore sik j swenena kompanj SO 6 . " göra lik ok räth mz hwsbondhemän j kompanid ib. ""],"e":["liik )"]},{"a":"lik","b":"ab","c":"adv.","d":["liksom, i likhet med. med prep. vidher. är lengden aff samma gardh . . . xviij alen och eth quarter, bredhleken sigher sielff til twenna frya grenda mellen lojk böggiende wijdh enom androm pa bredden STb 3: 197 ( 1494) ."],"e":["lijk )"]},{"a":"lik","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) lik. GU C 20 (hand 2) s. 53. "],"e":["*liks sto","likxstoo )"]},{"a":"lik","b":"av","c":"adj.","d":[" = lika 4. göra liik ok räth fore sik j swenena kompanj SO 6 . " göra lik ok räth mz hwsbondhemän j kompanid ib. ""],"e":["liik )"]},{"a":"lika","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","- justera (mått el. vikt efter likare). til span oc bisman at lika StÄmb 4 ( 1419) . - refl. likas. 1) bliva, el. vara lik. Se Sdw 2: 1259. . Jfr for-, til-, vidher-lika, ävensom olikahder."],"e":[]},{"a":"lika","b":"vb","c":"v.","d":["behaga. med dat. Se SDw 2: 1259."],"e":[]},{"a":"lika","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra lik. med dat. wardher (näml. något) opta olikum likath MB 1: 43 . ","2) anse el. säga vara lik, likna, förlikna, jämföra. med ack. och dat. man matte thz enom keysar lika Al 7488 . ib 9672 . - med ack. och pep. vidh. likar hans bökir widh semblo brödh Bil 650 . MB 1: 182, 321, 343 . KS 31 (80, 33) . - opersonl. thz tafelsmidhe ma wäl lika widh et gantzk konungx rike Al 2277 . ib 3659 . - med prep. mädh. opersonl. vndir thino eghno banere ther lica man mz thinom kärleke Bir 2: 268 . - anse (lik), säga (vara lik). med dat. thetta likar sanctus augustinus likt sanno MB 1: 91 . " man ma thik lika widher skä´l gudha iämpninga wara wäl " Al 9793 . ","3) förliknas, komma i jämförelse (med). med dat. ma thu hänne wäl lika Al 1420 . " tha ey han eller nakar then ther födder är eller födhis än styre swa wäl nakath rike thz the magho thik at lika " ib 1048 . - med prep. vidh. the matto ey vidh thesse bordh lika Fr 396 . Hit kunna äfven föras de under 2 anförda ställena: Al 2277, 3659 ; Bir 2: 268 . ","4) afpassa. " hafwande väghskaal j sine hand matande ok likande ","5) förlika, försona? alla them som ater vilia koma lika ok satta göra vidher min fadher Su 405 . thz skulle wara liikt oc ther mz än RK 1: 945 (lika i förra och liikt i senare ex. fattas dock möjligen rättat ss adj.). ","6) öfverenskomma, bestämma. " wille ey haffwat som thz war likat " RK 1: 854 . " swa som faderen haffdit likat " ib 539 . ","1) göra sig lik, söka likna. med dat. skal han ropa til gud . . . oc lika sik honom j dygdhom MP 2: 143 . Bir 2: 328 . - varda el. vara lik, likna. med prep. vidh. han . . . lika sik ey åtenast vith onda män . . . vtan likar ok sik vidh grym oc fwl diur KS 29 (72, 31) . MB 1: 50 . ","2) förlikna sig, förliknas, komma i jämförelse. med prep. vidh. lika sik fatikan widh gregorium rikan Bil 716 . ma man ekke finna bland fruor ok stolta qwinna aff the ij världine lifua ma ther sik vidh hänne lika ma Fr 2012 . ib 260 . " tholik hedher mik ekke bör at lika, mik widh nakan gudh " Al 3895 . ","3) lämpa sig efter rätta sig efter. med dat. lica thik (conforma te) thinom jamcristne Bir 2: 283 . " han ville ey lika sik minom gudhelikom vilia " ib 308 . ib 3: 76 . " like sik sinom kraptom ok timom " ib 328 . refl. ","1) varda el. vra lik, likna. med dat. thz är owerdigh at jac likes (Bil liknas 107) minom herra Lg 950 . " han likas mera södhe än manne " KS 13 (31, 14) . ib 48 (121, 52). wilde ängelin likas gudhlikom limfnath MB 1: 50 . " ib (Cod. B) 534. " Bir 1: 185 . - med prep. vidh. war värdogher wrdin likas widh gudhz son Bil 582 . MB 1: 44, 87, 110, (Cod. B) 534. KS 3 (5, 3), 13 (31, 14) 28 (71, 30), 69 (170, 76) . - få utseende. skapa the (änglarne) sik tha liknilse aff wädhre oc göra thz swa thiokt at thz licas epter thera wilia MB 1: 190 .","2) med prep. " mäþ þe ra hiärta . . . þär likas mz bränne stens elde " Bir 4: (Avt) 181. "],"e":["liika . ","likat RK 1: 539, 854 . ","-ter: liikt ib 945),","lika sik , ","likas , ","lika saman , jämföra, sammanställa. tha the likas badhe saman MB 1: 47 . - med ack. och prep. vidh. räkna oc lika twa synder saman, ena widh andra MB 1: 139 . - Jfr for-, iäm-, sam-, til-, um-, vidher-lika."]},{"a":"lika","b":"av","c":"adj.","d":["oftast n. ","1) jämlik. " med dat. wil nokor rätta anner them lika är " KS 9 (21, 9) . ","2) lika, lika stor, enahanda. onde ok godhe hafwa ey lika gagn älla fulkomnilse af minom likama Bir 1: 150 . " ib 2: 122. " MP 2: 53 . " hans högdh längdhen oc breddn waaro all lika " MB 2: 367 . " fik lika lön mz apostolis " MP 1: 41 . ib 78 . Ber 77 ; de tre sistn. ställena kunna äfven föras till liker. thz vare ey lica vidh thässa ognins mykla brändagha oc hita Bir 2: 16 . KL 204 . ","3) motsvarande, i rättvist förhållande (till), lämpad (efter). vi optakom lön lica äptir varom ondo gärningom KL 392 (kan äfven föras till liker). - n. motsvarande el. fullt värde. then del oppa slottet är offwer jnuentarij forbetringh . . . haffwer then gode fru loffwat edert herredöme scal bliffue til hande for lycha at betale geldhen met FM 496 ( 1510) . " ssäl thit korn tha thu faar ther lika fore (cum satis valet) " Ber 289 . " skule wij haffua lika for wort liiff (skalltu oss dyrt kaupa) " Di 177 . hafwer lika (ersättning) fore sin skadha GS 28 (1375 ; orig.). SD NS 2: 123 ( 1409) . " fore fult oc lica " ib 318 ( 1410) . " hafwer iak af hänne ther foro opborit fult ok lica " ib 1: 580 ( 1406) . " kännis iach . . . mich haffwa lika (godtgörelse el. upprättelse) och böther hänth aff kätil hwässinge och hans brodher byörne fore mina hustrw brodher . . . hwilkin the aff daghum togho " ib 2: 9 ( 1408) . " jac . . . kekiennes . . . mic . . . hafue hänth ena sonan och like aff . . . herra nicles swarte skanung . . . fore then skadha som hans swene giordho oppa mic " ib 190 ( 1409) . - giva lika, gifva ersättning, ersätta, godtgöra. ther wil iak . . . honom like fore giwa RK 2: 3671 . SO 86 . - göra lika (lika ok rät, fult ok lika), ersätta, godtgöra, betala. thil thäs the hawa giört klostreno lika SD NS 1: 415 ( 1405) . ib 2: 84 ( 1409) o. s. v. Bir 4: 90 . " hwar som hafdhe stulit thz farit han . . . sculde göra lica ther fore " Pa 7 . " större godhgärning värdoghandhis gudh at göra mz mik i dagh än himil älla iordh kunno ther lica fore göra " KL 356 . " hans arfwom ther lica oc rät före göra (satisfacere) " Bir 3: 267 . " honum oc hans arfuom fult oc lka ther fore göra " SD NS 1: 451 ( 1405) . " jac veth mic . . . gudhi oc hans sighnadha modher marie ey sua lica haua giort af värzlico goze, som mic til rätta burdhe göra thöm fore thän stora kärlech, som the mic giort haua " ib 2: 86 ( 1409) . the wnno then stad oc honom brende lika giordo the ther fore tha (måste till fullo betala det, fingo dyrt köpa sin framgång) RK 2: 9071 . - godtgöra, gifva upprättelse åt, försona. retthom malzagandhe for sijn bruth lika göra SD 4: 748 (1340, nyare afskr.). göra tik lika Di 38 . " göra gudhi lika fore sina synde oc alt sit tappadha lifuerne medh graat oc tarom " Ansg 245 . huilken . . . ey haffde lika giort (condignam satisfactionem . . . non explevisset) här i wärldenne til tusanda delen för ena syndh Su 184 . " nogh opfylla oc lika göra för all war broth oc alla syndher ib. - tillfredsställa. at gita lika giort af them (ex his satisfacere) enom sighoghom ok väl tämpradhom bwk " Bo 134 .","4) rätt, billig. " vtan at jordhäghandene wilia lösa ok köpa them aff heyna, som thera winom a badha sidhor thykker lica wara " SD NS 2: 174 ( 1409) . " thz är lika at honum swidher som vndher migher " GO 410 . - göra lika ok (äller) rät, fullgöra sin skyldighet, särsk. med afseende på stadgade afgifters erläggande. hulkin skomakare som hafwer giorth lyka ok räth här j kompanino SO 17 . ib 16, 84 . " gör ey lijke eller rätt medh oss " TS 27 . " göra lycha ockreth herschapeno ock stadenom " SO 31 . ","1) lika, i lika mån? jag war wälvillig alle till liika RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 . ","2) i motsvarighet. läggia til lika, ställa det ena i motsvarighet till det andra; särsk. göra metriskt motsvarande, bringa i metrisk el. rytmisk form. tha een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher flutter oc thydder a rytza tungo tha giter man ey the same ordh lakt til lika a andra tungo, som för fiöllo wäl saman MB 1: 319 . " mz fagher wers oc mz wäl fäldom ordhom oc til lika lagdhom " ib. " gat ey . . . gömpt wärsa natwra mz samanfäldom ordhom oc til lika lagdhom ib. "","3) rättvist. " han skipte thz goz mz them til lika (vel ok rettliga) " Fl 69 . - lagligen. hoo ey wil swara til like eller retthe RK 2: 2816 . (?) sware ingom brodher huaske til lyka eller räth SGG 134 . ","4) på en gång, på samma gång, samtidigt. swa skalt thu vaxa til lika vp mz honom Bo 6 . " hafwa fyra laghgipta hustrur til lika " ST 138 . spisning wart tha nog opfört mz c ökia til lika RK 2: 3674 . " saa fördreff han them alla till lyka " ib 1: (sfgn) s. 182 . ib 3: 1749, 3808 . MB 2: 392, 398 . Lg 3: 672 . " thz enghen i sändher kan tiäna twem herrom til lika " ib 688 . " the steidha ok storma wäl til lika (på en gång, å båda sidor?) " Al 3347 . - Jfr olika."],"e":["liika RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275, 3: 1749, 3808. lijka BtRK 149 (1442, orig.) . ","lyka SO 17 ; SGG 134 . ","licha . ","lycha SO 31, 84 ; FM 496 ( 1510) . like),","mädh lika","til lika"]},{"a":"lika","b":"vb","c":"v.","d":["behaga. " med dat. þen väliä þem licar " SD 5: 567 ( 1346) . " at thän riddare matte idher väl lika " Iv 1197 . Al 2246, 8552 . annarstaþ þer þöm þykker oc licar SD 5: 567 ( 1346) . " om idher siälfuum thz likar swa " Iv 827 . " gör mk huath thik mon lika " ib 319 . " ar thik bort ä huart thik lika ib 4672. " Fr 1153 . " thzte likade allom well " Di 198 . ib 240 . konungenom togh thz illa lika, at han älskadhe henne swa hiärtelika Fl 151 . RK 1: (LRK) s. 226 .. thänk . . . huru thöm tha likadhe (huru de kände det Bo 191 . " thän mätte weth ey huru thöm hungrugha likar " GO 590 ."],"e":[]},{"a":"lika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) lika. " framför följ. adj. el. adv. i lika godho lghe meth lika mykyth affgiäld " SD NS 1: 657 ( 1407) . ib 2: 165 ( 1409) o. s. v. taka piper oc bertram lika mikit aff hwario LB 3: 168 . " tw fingir gul badhin lika skapt " ST 329 . the waro .. . badhe lika gamble ib 451 . Bir 4: 85. VKR 16 . MD (S) 257 . ärmana hafin . . . lika wiidha. the ärmana som (trol. för som the armana) systir oc brödhir hafua jn j clostreno VKR 12 . lwpu the lika fast sidhan som för Lg 3: 696 . " ängin the tingh som väghas . . . äru lika värdh vidhir atirhallogha siäl " MP 1: 49 . " hafdhe konugen een äkta son lika gamblan widh pylatum " ST 358 . MB 2: 145 . " the wore lika gambla mz thitmar " Di 205 . wari . . . mik ok minum arfwm lika mektoghir (lika berättigad som jag och mina arfvingar) at opbära . . . the päninga summona SD NS 2: 53 ( 1408) .","2) likamed, liksom. " med dat. ther vm stande han sijn äuentyr lica enom androm " SJ 17 ( 1432) . ","3) lika mycket. som dag oc nat war like (i skymmningen) RK 2: 3694 ; " jfr iämt 3 under iämn. "","4) rakt. " blestet ther lika fra " RK 2: 2256 .","5) rätt, väl, gynnsamt? han haffwer stor hog som ey wil wika hwat thz gaar wrankt eller lika MD (S) 290 . "],"e":["liika )","lika som , ","lika vidh , ","lika vis , se likervis. ","lika väl , se likoväl. - Jfr iämlika."]},{"a":"lika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","3) lika mycket. rechnade wij med oleff scriffuer om alle lhans vpbördh och vtgifft . . . swa at rekinschapen löp lycha Stock Skb 292 (1501?, Skip). jomffru maria . . . sagde . . . jak skal läghia min psaltara j wägskalena moth alle thinne synda bätri[n] ghÉ nar thätta war giorth, wogh psaltaren lika moth allom them goda gärninghom JMPs 427. 6) alldeles, precis. thå finge wi henne lika halfdelen af alla the lössöra wi tå åttom FMU 4: 340 (1470, avskr.) . . . . ok hiog stragx till them lika effter pannene STb 1: 396 (1482). yxen drogh lyka epter sarith lykit hade ib 3: 411 ( 1498) . " josep nämpnes lika jämpt vid jomfru maria j the helgha script " MP 5: 72 ."],"e":["lyka . ","lycha Stock Skb 292 (1501?) , Skip)),"]},{"a":"lika","b":"av","c":"adj.","d":["oftast n.","2) lika, lika stor, enahanda. . . . goz igen, som thy läghlica hafdhe lighat til llica afgiel til et rät häfdha skipte i mina lifsdagha SD NS 3: 146 ( 1416) . alt . . . skal bliffue fast ok staduch, swa ath licha är pa bade syder STb 3: 398 ( 1498) . " mz jämpno löffthe ok lika (pari voto), skal jomfrun halda sik wärldinne forsmädhelika " SpV 466 . - n. lika mycket. will . . . hans brabender samme hussz legie fför licha som en anner tha är hans nest tet at haffua fför skälighet om aarit SJ 2: 272 ( 1495) . STb 3: 235 ( 1495) . Saml 24: 144 . 3) motsvarande, i rättvist förhållande (till), lämpad (efter). - lika mot, i proportion? troyas omgång j längden war tree dagxleder oc lykamoth (ocequalis) j wydden Troj 37 . - n. motsvarande el. fullt värde. kännis jak . . . haffwa saalt . . . joan pädersson . . . mina jordh . . . som är en lithin grdh, for lika som badhom a samdhe, for xv mark pänigha SD NS 3: 193 ( 1416) . " tha thil bindher jäk mik . . . for:de thordhe . . . en annan ström . . . i gien ath widherlegiä ok likä for hans byngynger " ib 575 ( 1420) . STb 3: 354 (1498). StÄmb 143 ( 1500) . " anders scriffuere scal koma til stadzsins j sancti nicolaj port om arit for licha medh then skeel, ath ah skal skolen vppeholle STb 4: 85 (1505). " ib 177 ( 1507) , 5: 338 (1521, Kop). - giva lika, giva ersättning, ersätta. STb 4: 174 ( 1507) . göra lika, ersätta, gottgöra, betala. lauris iönson skal göra enom manne lika for fisken ATb 1: 263 ( 1467) . - halda vidh lika ok rät, låta vederfaras vad billigt oh rätt är. Se Sdw 2: 1259. - mädh lika, med rätt, på rättmätigt sätt. gör saa mykit i dag som thu kant med likä och äre swara i morghen Thomas Varningsbref 7 ( 1436) . ib 8 . ","3) rättvist. - lagligen. Se Sdw 2: 1259. - Jfr al-, o-lika."],"e":["lijcka StÄmb 143 ( 1500)","lyche ib 4: 177 ( 1507) ), ","til lika , "]},{"a":"likaaldrogher","b":"av","c":"adj.","d":["lika gammal, jämnårig. GU C 20 s. 120 ."],"e":["-aldroger )"]},{"a":"likadugha","b":"vb","c":"v.","d":["vara likvärdig. GU C 20 s. 226 . equiuleo . . . likadoga ib. "],"e":["-doga )"]},{"a":"likadughande","b":"","c":"","d":["likvärdig. GU C 20 s. 226 ."],"e":["-dogande )"]},{"a":"likaens","b":"ab","c":"adv.","d":["lika mycket. jak weeth thätta forwisso, at hwar en människia lika ens (indifferenter) astundar thz goth är SpV 421 . ib 448 ."],"e":[]},{"a":"likagodher","b":"av","c":"adj.","d":["jämgod. med dat. them gör thu oss lykagodha j lönemyn, som haffwom totlt storan heta MP 5: 158 ."],"e":["lyka- )"]},{"a":"likahughadher","b":"","c":"","d":["med jämnt sinne. equanimis . . . vel equanimus . . . lika hogoder ok tuluger GU C 20 s. 225 ."],"e":["-hogoder )"]},{"a":"likam","b":"nn","c":"","d":[" = likame 1. tz . . . är lichamit goth til mangh tingh LB 7: 170 . forderffua alt lichamit ib 262 . " smörs om lekamith ib 2: 36. ""],"e":["licham . ","lekam )"]},{"a":"likamber","b":"nn","c":"","d":[],"e":["licammin Bo 208 . ","licammen Bil 116 . ","lekamen LfK 31 . ","med art. likamsins. likamsens. lekamzsens LfK 32 . dat. ","lekamenom MB 1: 76, 77 . ","lichamenom LfK 247 ; de två sistn. formerna böra kanske föras till likame),","likams luste , ","likams lös , "]},{"a":"likamber","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hälghe likamber."],"e":[]},{"a":"likame","b":"nn","c":"","d":[" L. ","hulkins likame som tholde mykin wärk ok plagho ok tho war hans siäl gömd ib 1: 109 . " til likamans ok siälinna nytto ib 237. i siälinne är all likamans makt " MD 96 . spöria, än adams siäl war för skapath. än hans likame MB 1: 76 . mantzins likame är ärlikast likame ib 77 . " medh värilzlikom diurom hawär han !UDDA_TECKEN?: mannen) lif ok likama " KS 3 (5, 3) . " hwar man agher fridh a sino godze ok þäningum hawä, ok särlichä aa siäfsins lichamä ok liwe " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). iak är siutighi ara gamal synda karl. oc skörs likama Bu 135 . hawa vidhr saght . . . allan likamans lusta KS 3 (5, 3) . til . . . sins egins likamlystilse (för likama lystilse el. likams lystilse) Bir 4: (Avt) 180. - guds likame guds hälghe likame), Guds lekamen, det i den hel. nattvarden invigad brödet, altarets sakrament. swerya . . . vpa thz helga brödh gudz likame for oss tholde dödh RK 1: 2833 . " ha swor sik alzstingis meen . . . a gudz likama ok a hans blodh " ib 2848 . LfK 216 . for ther fram vm en prästir mz gudhz likama til en siukan man ok klokkan ringde for gudz likama KL 3 . taka gudz likama ib 9 . ib 4, 5, 8, 10 o. s. v. som karit bar ther gudz likame war j ib 9 . " for gudz likama kar ib. höxte altare hafwi . .. eet gudhz likama kar (unam pyxidem pro corpore) " VKR 77 . " them . . . gifua the helgha sacramenta som är olning oc gudz helgha lichama " ib 18 . " sua är oc vm afflösena oc gudz licamma oc annor kirkionna hälghilsor " Bir 2: 82 . ib 1: 234, 2: 21 . - vars härra likame, d. s. at taka vars herra licama Bil 779 . ","2) lekamen, kropp ss död, lik. hans (kon. Eriks) hälghe likame Bil 887 . " þe bara a land hälaghan licama " Bu 166 . böþ iorþa . . . moþer licama ib 14 . hwar äru thera hälghra iomfrunna licamma hwilka swa grymelica vordho dräpna Gr 292 . ","3) kroppp i motsats till hufvudet el. benen, bål. vändes likamen tel huwþet ok fästes houþet viþ likaman Bu 130 . " full vapn, baþä at likamä oc benom " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ","4) kropp, för den sinliga uppfattningen förnimbart ting. är himilin ärlikaste likame MB 1: 77 . - Jfr döds-, guds-, hälghe-, qvinno-likame. "],"e":["lichame LfK 219, 256, 276, 277 ; LB 7: 14 ; ","-a VKR 5, 18 ; LfK 216, 246, 251 ; ","-ä SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) ; ","-es LfK 216, 276 . kiomi L. ","ligome: -oma MD 172 i, 172 k. licamme Bir 2: 266, 267, 3: 19, 85; -a KL 328, 334 ; Bo 207 ; Gr 292, 293, 294 ; Bir 2: 21, 82, 267, 3: 19, 286 ; ","-an Bo 208, 211, 212 ; ","-anom ib 210, 212, 213 . ","lichamme: -a LB 7: 14, 16 . ","lekame: -a Su 28 ; -.as ib 94 . ","lecame: -ans Bir 5: 104), ","likama lös , ","likama qval , "]},{"a":"likame","b":"nn","c":"","d":[" L 1) lekamen, kropp. thöm gifs ey licamans (Bir: likamansins) pina Nio kap ur Bir 25 . SkrtUppb 45 . jncarno . . lekome äller mandom thagha GU C 20 (hand 2) s. 18. min licome warder som ffulasta ass SVB 36 (b. av 1500-t.). giff mik renlekhet badhe siälinna, oc likomans ib 10 (b. av 1500-t.). - guds likame el. hälghe likame, Guds lekamen, det i den hel. nattvarden invigda brödet, altarets sakrament. hwar som thessa epterscriffna bön lääs tha som gudz lychama vphögis SvB 167 (senare h. av 1400-t.). - hälgha likama aptan, aftonen före Helga lekamens dag (torsdagen efter trefaldighetssöndagen). hwilkin ther wil löse en syn wen . . . aff skärssäldhz pijne tha skall han faste . . . helie likommes affthen SvKyrkobr 298. - hälgha likama altare, altare invigt åt Kristus´ lekamen. HLG 1: 108 (1410). - hälgha likama kor, jfr föreg. HLG 1: 106 (1420). - hälgha likama gilade, gille helgat åt Kristus´lekamen. HLG 1: 54 (1449), 111 (1467) o. s. v."],"e":["-an SkrtUppb 45 . likome (licome) SvB 36 (b. 1v 1500-t.); -ans ib 10 (b. av 1500-t.). likomme: -es SvKyrkobr 298 . lykkome HLG 2: 111 (1522). lychama SvB 167 (senare h. av 1400-t.). lekome Gu C 20 (hand 2) s. 18; -a SvB 197 (omkr. 1520)), "]},{"a":"likamen","b":"nn","c":"","d":[" = likame 1. sua som twe licam (Bir: likamana) badhe saman fögdhe, huat en licamen taker thz takär ok annar licamen . . . Nio kap ur Bir 27 . " nar hector war död, oc hans döda lecaman war jn kommen j troyana stad " Troj 185 ."],"e":[]},{"a":"likamen","b":"nn","c":"","d":[" = likame 1. hon (själen) war likamensins frv Bir 1: 23 . vptakin til guddomin mz siäl ok likamen ib. ib 109, 110 . saa tak hans likamen slaghan ok flängdan ib 29 (jfr 403). j mancz lekamen LB 2: 38 . " at diäfwllin far vald af mik owir godha manna likamana " Bir 1: 13 (jfr 403). gudz lekamen . . . till siig finge RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6248. för höghe altaret, som gudz wärdogaste lekamen pastunder BtRK 187 ( 1455) ."],"e":[]},{"a":"likamlika","b":"","c":"","d":[],"e":["-leka Bu 15 . ","lekamlika Lg 3: 393 . ","lekamlicha FH 6: 117 ( 1509) . " owir likammelika adv. [isl. líkamliga] lekamligen, kroppsligen. thrifwas . . . ey mindra andelica än licamlica " Bo 240 . Bu 15 . Bir 3: 286 . Lg 3: 393 . FH 6: 117 ( 1509) . owir likammelika dödhan MP 2: 198 . " näffes likamlika " PM 23 . ib 29 ."]},{"a":"likamliker","b":"av","c":"adj.","d":["lekamlig, kroppslig, köttslig, sinlig, materiel. nekaþo christum haua sannan licama. vtan synas licamlican som skuga Bu 200 . " aff gudhz likamleke födzlo " Bil 82 . " hänna licamlikin syster " KL 356 . " mange grata likamlikn skadha, ok ey siälinna dödh " MP 2: 198 . " faa nakot likamlikit gagn " Bir 1: 160 . " andelikin smakir wäghi mer än likamlikin " ib 237 . ib 236, 238, 239, 240 . VKR 1 . MB 1: 34, 37, 38 . MD (S) 207 . " som fly ok försägher . . . allan likamlikan lusta " KS 14 (31, 14) . Su 106 . " wndy stränga likamlika näffzth " PM 26 . " aff likamlikom krankdom " Su 118 . likamlika (materiali) solin Bir 1: 221 . " een licamlik vaghn ib 3: 327. tyktis thera wägir ey vara nokor likamlekin wägir " Ansg 179 . licamligin eelder LfK 283 . i hvario lekamleko clostre ib 29 . Jfr olikamliker."],"e":["likamliker: -lika Bir 1: 239 . ","likammeliker: -lik MD (S) 207 . ","likamlikin . ","licamligin . ","likamleker . ","ligamlekin . ","lichamligh: -lighom VKR 1 ; -ligha ib. lekamleker. ","likamlik Bir 1: 210 . ","likamlikin ib 238 . ","licamlikin KL 356 . nom., ack. n. likamlikt MB 1: 38 . ","likamlikit Bir 1: 160, 239 . ","licamligit LfK 283 . ","likamlikan . lekamlekan Su 106 . likamlikin. pl. nom., ack. n. likamlik MB 1: 34, 37 ; Bir 1: 238 . ","likamlikin ib 239),"]},{"a":"likamliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lekamlig, kroppslig, köttslig, sinnlig, materiell. j allom thinom indhermer oc ytermeer likamlikom sinnom SkrtUppb 173 . skörhet oc andra liamlika syndher Mecht 356 . carnalis . . . likamleghin ok then krops losta fölgher GU C 20 s. 81 . " gudhz son j hymerike är lykamlikin wordhin " MP 5: 62 . " thät första martirium som var lekamligit " SkrtUppb 146 . 2) sinnevärdlen tillhörande, som har sinne blott för det kroppsliga. Se Sdw 2: 1259. 3) värdslig, värdsligt stånd tillhörande. Se Sdw 2: 1259. - Jfr olikamliker."],"e":["likamleghin . ","lykamlikin . lekamligin: -it SktUppb 146. likomlighen GU C 20 (hand 2) s. 33),"]},{"a":"likamlikhet","b":"nn","c":"","d":["naturlig beskaffenhet. allan kalk gör aather j sin stadga oc likamligheth aff hwilkom kalkana ärw giorde LB 9: 113 ."],"e":["likamligheth )"]},{"a":"likan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr for-, vidher-likan."],"e":[]},{"a":"likan","b":"nn","c":"","d":["godtgörelse. " giorde jak ey fulla likan verdogaste trefaldoghetene fore thöm (näml. synderna) " LfK 269 ."],"e":[]},{"a":"likare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forlikare."],"e":[]},{"a":"likavis","b":"","c":"","d":[" , se likervis."],"e":["likavist )"]},{"a":"likavägha","b":"vb","c":"v.","d":["balansera, jämföra. " än thu ey gither thätta (ɔ att andra syndare stundom vända sig till Gud) thänkt mädh fullo hiärta tha räkna thik aff thy samo aldra höghfärdoghasta thy at qwämeligha kanth thu thässe thinne högfärdh ey likawäghä äller andra manna wranga atwndilsom " SkrtUppb 25 ."],"e":["-wäghä )"]},{"a":"likaväl","b":"","c":"","d":[" , se likoväl."],"e":[]},{"a":"likbar","b":"nn","c":"","d":["likbår. " bära likbarena " Bu 14 . ib 13 . Bil 731 ."],"e":["likbaar Bu 13 . ","liikbaar Bil 734), "]},{"a":"likbärare","b":"nn","c":"","d":["likbärare. GU C 20 s. 463 ."],"e":["liik- )"]},{"a":"like","b":"nn","c":"","d":["like, jämlike, make, den som är lik el. jämgod. om personer. en iomfrv liike (en som var lik en jungfru) MD 8 . siäldhan finz nu hans like Bil 884 . " hon hawer änga frw sin lika " MB 1: 397 . " thu star nu som thik ok thinom likom höfwis " Bo 190 . " til örlögh är ängin thin like " Al 2053 . " til byrdh matte hon ey vara thin likä " Fl 446 . MB 1: 159, 238 . Bir 2: 267, 289, 3: 85 . Iv 1125 . RK 1: 3435 . Al 1601, 2070, 2098, 3586 . Lg 293 . MB 2: 245 . " bade riddare ok riddare like " RK 1: 90 . mange riddara ok riddara like ib 2797 ; " jfr note, viþerlike. - om ting. likamen . . . [aflar] aff sik om sidher sinna natwra lika " MB 1: 108 . " the kapor varo dyra ok vnderlika man finder äkke thera lika " Fr 2994 . ib 2990 . Al 8134 . " swa stor iordöön wart. hwilkars like aldrigh var sidhan folk kom paa iordena " MB 2: 358 . ib 245 . " seen hwilket eth vnderligit diwr ther löper. thäslike hawer iach aldrik förre seet " Va 24 . - Jfr iäm-, viþer-like."],"e":["liike . ","lik (i rimslut) Fr 2990 . liik (i rimslut) Al 2070, 2098, 3586, 8134), "]},{"a":"like","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) like, jämlike.","2) make, äkta make. Se Sdw 2: 1259. - Jfr vidherlike."],"e":[]},{"a":"liker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lik. " polarabundus . . . granatandhe liker " GU C 20 s. 459 . - med prep. äptir. Se Sdw 2: 1259. - superl. n. best. thät likasta, adv. så likt som möjligt. jtem wiliom vi . . . at brödhirne hafuj ordinarium oc alla sina tidher thät licasta the gita äpter domkirionne Bisk Nils´vis-st 200. Hel Män 192. 2)jämlik, jämgod. med ack. swasom han war mik likir i liffwerno oc heligheten, swa är han mik likir oc iämpn j äronne Hel Män 176. 9) rak? - superl. best. n. ss adv. . . . ok högh epter hans hoffwudh thet lychasta han kwnne STb 2: 200 ( 1487) . - Jfr iäm-, o-liker."],"e":[]},{"a":"liker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lik. med dat. maþar är manne likastar Bu 145 . ängt änlite är andro sua lict. at eigh är huart andro nokot olikt ib. " likare asna än mästara " Bir 1: 331 . Bu 193 . Bil 112 . Bir 1: 51, 2: 108 . Va 40 . hwar är sinne gawo likeer GO 259 . ib 218 . " thätta oc tholkit mera thässo likt " Bo 15 . " ey är alt thz sant ther sanno är likt " KS 21 (51, 22) . " är ey thz lika sanno, at swa hawer warith " MB 1: 88 . ib 94 . Bir 2: 260 . köpto the twa tutil dufwo. älla twa swo vnga . . . ok . . . är väl sanno likt at thz varo dwfwo vnga Bo 6 . " synis oc väl sannolikt at han annorledhis saa sik fore i thässe maltidhinne än miraculo " ib 50 . ib 23, 241 . - med prep. vidh. mine vini äru like vidh bij Bir 2: 169 . ib 1: 293, 3: 427 . " eth belethe lyk (för lykt) wiidh mik . . . i allom lydhamothom " Lg 3: 120 . med prep. til. ther likare var til trol än man Iv 679 .","2) jämlik, jämgod, lika stor, lika betydlig. med prep. vidh. jwdhana . . . loffwar han nw lika (æquales) göra wedh atheniensos MB 2: 307 . " at hon (ɔ: thins änlitis grymhet) lik synes widh hälffwittis pinor " Su 96 . drukinskaper . . . räknas lik widh mandrap hordom och skörlifnadh Ber 87 . ","3) lika, enahand. " mz like nyttelikhet (endem effectu) " Bir 2: 114 . " vi hanom . . . lican smak " ib 3: 68 . " till gifua ok sälia äru the likä (lika berättigade) " TB 72 (kan äfven föras till lika, adj.).","4) lika mycken , motsvarnde, i samma proportion. hwar man . .. scal likt vpbära hwart aar äfte þy. som hans huwuþgäld tilsigher SD 5: 562 ( 1346) . - göra likt, gifva godtgörelse (för), försona. göri likt fore siin brut PfN 138 . " ther til han hawer likt giort ib. "","5) rättvis, tillbörlig. " än swa þykter likt " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " thykte thöm thät allom rät ok likt wara " SJ 36 ( 1426) . " thz är likt thoktigh wptaka som han wtgiwer " GO 793 . " hwar bonde göre widh annan liikt " TB 71 . " göre sinom thingom rät ok likt (uppfylle sina pligter) " Al 2732 . - rättvis, redlig. som like höwidzmän SD NS 1: 297 ( 1403) . ","6) sannolik, liklig. thykker mik thz waa liikt MD 100 . " thz är likt at han är malata " MB 1: 361 . " ey är ther liikt til " ib 408 . tha war ok likare til friidh ´RK 1: 3407. sagdhe sik engin then wita j sinom gardh, ther til ware likir (hvilken det kunde antagas gälla) ST 59 . mik tykker thik vara ther til lika (det synes mig, att sådant kan väntas af dig) Iv 1210 .","7) lämplig; ändamålsenlig, god. sigh thz mik hwath likst här om tha thykker tik Iv 5438 . Al 10234 . BSH 4: 10 ( 1471) . ","8) = iämn 9? alla wra bopäninga, the rörans ärw, licha halfua (jämt hälften af alla våra rörliga bohagsting?) SD NS 2: 12 ( 1408) . - n. likt, adv. väl, noga? skodha thik wäl iämpt ok liikt Al 4796 . " gathe jak thetta wäghit swa liikt at engin sagde at jak haffde vreth " RK 1: 1809 . "],"e":["liiker . ","lyker: lyk Lg 3: 120 ; ","lykest BSH 4: 10 ( 1471),"]},{"a":"likervis","b":"kn","c":"adv. konj.","d":["1) på lika sätt, på samma sätt, likaså. ämbitzmän skulu lhanom hörroghe wara oc hans radh standa i allom sakum som oss tilhöra likowis HSH 16: 3 ( 1369) . - likerwis som, på samma sätt som, liksom, såsom. wi wiliom biscopana oc klärkana ther til hiälpa, at thetta scal schee liker wiis som oss siälwom aff them, som thet giort hawa Rydberg Tr 2: 659 ( 1396) . ATb 1: 268 ( 1467) . - liksom om. saa matthe han wara myn som likuist (fellöst för likeruist) som han hafde legat wid mit hiärta Prosadikter (Sju vis m C) 225 ."],"e":["-wiis Rydberg Tr 2: 659 ( 1396)","likowiis HSH 16: 3 ( 1369) . likuist (fellöst för likeruist enl. Th. Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. IV 3: 27) Prosadikter (Sju vise m C) 225 . Se Sdw 2: 1260), "]},{"a":"likervis","b":"kn","c":"adv. konj.","d":["1) på lika sätt, på samma sättl likaså. likervis som, på samma sätt som, liksom, såsom. lichrwiis gik tha om thz fäste som förra om thz andra näste RK 2: 1300 . " thenna bokena wil iak samana hämpta af manga handa bokum, likarwiis som bitith draghir honaghit af manga handa blomum " ST 5 . ib 6 . SO 150 . " likerwis som han giorde ebron oc lebna oc theris kring om (för konungom) swa haffwir han oc giort konungenom aff dabir " MB 2: 31 . ib 118 . the wndfaa alla the gudhelika madher som giffuas mz the werdogasta sacramento, likerwis som prestin som thz likamlika anamar Su 302 . Lg 3: 62, 382, 621 . PM 37 . withe theras beste liggerwisth som myth egeth BSH 4: 279 ( 1501) . - liksom om. skiffter jach gerna mz honom thz bästa hwat jach haffuer . . . likerviiss som han min fadher ware RK 2: 5436 . " sleth han the bandhen snarliga likerwis som nagher swndherslite en noppotradh " MB 2: 120 . SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.) o. s. v. PK 226 . SO 85, 107 . Su 305 . " sva likervis som, d. s. gäldhe halffh skoth swa lkauisth som han drykkith haffuer " SGG 129 . - likervis sva som, på samma sätt som. Gers Frest 60 . " thz hon mik i sith hiärta stadhfäster likerwis swa som (lika fast som) solen i hymelsens firmamente sither oc stadhfäst är " Lg 3: 627 . ","2) liksom, såsom. " han ma thet nywta, sälia eller byta likerwiis sith eghit " SD NS 1: 391 ( 1404) . ib 430 ( 1405) o. s. v. sade samma tiidande . . . likerwiss her erich scriffware mik bekenna gaff BSH 5: 370 ( 1509) .","3) liksom om. likerwiis iak thet sielfuer giordhe SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 420 ( 1405) o. s. v., 2: 12 ( 1408). lika wiss jac sielfuer när stadder ware BSH 1: 179 ( 1381) . ib 5: 318 (1508), 545 (1515). FM 205 ( 1504) ."],"e":["likerwis BSH 5: 318 ( 1508) ,","likerwiis SD NS 1: 391 ( 1404) . ","likerviiss RK 2: 5436 . ","likerwiiss FM 205 ( 1504) . ","likirwiis SD NS 1: 51 ( 1401 ) . ","licherwiis . ","lyckheruis SO 107 . ","lycherwys ib 150 . ","likar wiis SD NS 1: 372 ( 1404) . ","likarwiis ib 480 ( 1405); ST 5 . ","lukarwiis 336 ( 1404). ","likawis MB 2: 118 . ","lika wiss BSH 1: 179 ( 1381) . ","lika wiis SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ","likawiis ib 527 ( 1406) . ","lika wiiss HSH 16: 6 ( 1369) . ","likowiis ib 3 . ","likerwist Lg 3: 621 ; BSH 5: 545 ( 1515) . ","likerwisth PM 37 . ","liggerwisth BSH 4: 279 ( 1501) . ","lika wisth Gerst Frest 60. ","likauisth SGG 129 ), "]},{"a":"likes","b":"ab","c":"adv.","d":["oafbrutet, allt jämt, fortfarande. " likss wäl thaa i swerige staar " RK 3: 670 . bleff liiks gooth tiil een tiidh ib 672 . " stodh i swerige likes tiil motta " ib 3383 ."],"e":["liiks . ","likss )"]},{"a":"likfärþ","b":"nn","c":"","d":["likfärd. " af marie döt ok hänna likfärþ " Bu 16 ."],"e":[]},{"a":"likilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr forlikilse."],"e":[]},{"a":"likilse","b":"nn","c":"","d":["och f. bild. giorde ena likilse sa skafft som then mannen war Di 47 . " fik han se likilsen ""],"e":[]},{"a":"likklädhe","b":"nn","c":"","d":[" KL 401 . MB 2: 395 ."],"e":[]},{"a":"liklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oliklika."],"e":[]},{"a":"liklika","b":"ab","c":"adv.","d":["likformigt. " strängiana i harpom iämt oc likeleka (proportionabiliter) wthande " Su 173 . Jfr oliklika."],"e":["-leka )"]},{"a":"likliker","b":"av","c":"adj.","d":["liklig, sannolik, rimlig. " är ey thetta vtan en likligh wända " MB 1: 313 . Jfr olikliker."],"e":[]},{"a":"likliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) rättvis, skälig, rimlig. " alla wärldena förnyghe han til en bätra oc likligharen oc ärofullaren stadgha " SkrtUppb 179 . 2) sannolik, rimlig. Se Sdw 1: 762. 3) som har gott utseende, vacker? Se Sdw 2: 1260. - Jfr olikliker."],"e":["-ligher )"]},{"a":"likmadhker","b":"nn","c":"","d":["likmask, frätande sår. fordriiffwer kräffwethen . . . oc liikmadken LB 7: 127 . ib 190 ."],"e":[]},{"a":"likn","b":"nn","c":"","d":[" ? (Al 2161, hvarest dock ordet äfven kan fattas ss n. pl.) och n. (Al 119; se äfven malata likn) ","1) skepelse, skepnad, skapnad, form, utseende. han stodh i antigoni likn Al 7953 . " ij miin likn skal thu klädhas ib 2161. thz (belätet) war äpter keysar teres giort ij hans likn " ib 2378 . Jfr manna-, munka.-likn. ","2) bild, afbildning. the skrifwo et likn äpter alexand Al 1191 . ib 1188 . ","3) liknilse, jämförelse? wiliom wi eet exemplum til likn lägnia (Cod. A til likne sighia 352) MB 1: (Cod. B) 560 . ","4) likhet, sätt som liknar? thu alexander mz röfwara likna (i likhet med röfvare, på röfvares vis) äpter land ok städher mon thu fikna Al 4277 (likna här möjl. dock att hänföra till likna, v. 1) ","5) liknilse, det som liknar el. synes vara (något), märke, tecken, spår. Jfr malata likn. - Jfr likne."],"e":["likna Al 4277 (i rimsl.)), "]},{"a":"likna","b":"vb","c":"v.","d":["3) efterlikna, avbilda, bilda (efter), dana till llikhet (med). swa haffwir tw mik liknath äptir thenna thinne liknilse SkrtUppb 167 . ffiguro . . . tänkia ok lykna GU C 20 s. 270 . " diffigurare mangaledis likna " ib s. 271 . defigurare . . . fulkompneliga likna ib s. 271 . 4) likna, förlikna, jämföra. comparre köpa ok lykna GU C 20 s. 411 . - med ack. och prep. vidh. ey liiknade forscreffne abbet war nathug herre konung widh kesar nero Sd NS 3: 275 (1417). - refl. liknas, ","2) anses lik, sägas vara lik, förliknas, jämföras. med dat. alla the pinor som i världinne äru, kunno egh the rädhelike syninne liknas Hel Män 186. med ack. at the magho tik liknas SpV 587 . - Jfr til-, um-, vidher-likna."],"e":["liikna: -ade SD NS 3: 275 ( 1417)"]},{"a":"likna","b":"vb","c":"v.","d":["1) likna, var lik; anses lik, komma i jämförelse med. med dat. " til skönhet jac idher ey likna maa " RK 2: 6923 . ","2) göra lik. med dat. nakraledhis gudhi liknadhe (deiformes . . . effecti) Su 112 . " hulkin vpnya skal wan ödmiuka licama liknadhan (configurtatum) sinom klarhetz likama " MP 1: 25 ; " jfr 3. - med prep. vidh. liknadis henne widh then hälogha herran sancte iouse " Lg 3: 305 . ","3) efterlikna, afbilda, bilda (efter), dana till likhet (med). thu skalt oc ära thin hymilska fadhir j hans liknilsom, thz är j belätum som liknat äro äptir honom ST 294 . ib 295 . " j guddomenom är änkte kötlikit älla kötlica liknat (effgiatum) " Bir 2: 320 . ","4) likna, förlikna, jämföra. med ack. och dat. liknadhe os hästom ok mulom Gr 274 . hwem skal iak likna them (cui eos similabo) Bir 1: 156 . ib 173, 391. ey thy at thu äst bätre än the älla them liknade (eis comparand) ib 247 . " aff them stadhenom iericho hwilkin jak liknade stahenom tässins closter " ib 4: 81 " nar hans menlösa . . . liknath gudhelike menlöso synis änkte wara " Ber 189 . - med prep. vidh el. prp. mot liknar han them widher stiärnor MB 1: 182 . Bir 1: 175 . Be 123. liknadh widh liwsit, fins hon större oc fromaren Su 12 . " thz är ey meer liknande widh sannindena än en minzste drwpi moth alt haffwel ällar eth sädhes korn moth helan drossan ällar laaren " LfK 125 . 59 lämpa, rätta (efter). med ack. och dat. liknadhe hon allaledhis sin wilia gwdhlikom wilia Bir 4: (Dikt) 268. ","1) afbilda sig, framställa sig. jak liknahde mik for moysi j tekne (similavi me prius Moysi in figura) Bir 1: 157. ib 162 . ","2) göra sig lik, taga till föredöme. med dat. likna thik ihesu christo warum herra ST 1 . thän som . . . likna oc andwardha sik mik ok fölghe mik Su 402 . ","3) göra sig lik, likställa sig (med), lämpa sig (efter), rätta sig (efter). med dat. likna (conformare) sik enfalloghom mannom Bir 2: 184 . ib 1: 106. huru forma siälin likna sik gudz vilia ib 3: 185. han liknir sik allom j klädhom oc gerningom ib 23: 117 . " han likna sik värlz manna sidhum ib. liknande sik . .. minom wäghom " Su 457 . huru hon skulde sik andelika likna (efterlikna) cristi pinom ib 382 . ib 400 . refl. ","1) göra sig lik, göras lik, varda lik. med dat. wi . . . liknoms ther mz hwndwm Ber 30 . " thz är owärth at jak liknas minom mästara " Bil 107 . " bör oss swa lifua at wij lik. nins them treem konungom Mp 1: 49. huru iak skal liknas thik i thinom pinom " Su 402 . ib 416 . KL 250 . " thenne liiknadhis abrams lydhno (blef lik Abraham i lydnad) " ib 253 . - likna. med dat. han liknas änglenom mz siälinna MB 1: 78 . - med prep. vidh. jdhur glädhi liknas widh (skrt glas) Bil 459 . ib 612, 613. MB 1: 78 . KS 3 (5, 3) . MD (S) 242 . - recipr. likna hvarandra. i eno liknas olike simon ok sandar guz son bu 102. ","2) med prep. vidh. " höghfärdoghe liknas vidh fiädhol " Bir 2: 206. liknas tholke tara väl vidh haghil ib 160 . " ib 1: 51. - med prep. mädh. gudz ordh. . . . som liknas mz tränna löfwom " Bir 3: 317 . " mz snaronne limnas (betecknas) sorghin (laqueus significat delorem) som siälin skal haua äptir dödhin " ib 2: 255 . ","3) komma öfver ens, stämma öfver ens, förlikas? huru saman dragha sik älla liknas iomfrulikin licamme ok swina klädhe KL 334 . "],"e":["liikna . ","likna sik , ","liknas , ","likna til saman , "]},{"a":"liknadher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samanliknadher."],"e":[]},{"a":"liknan","b":"nn","c":"","d":["Jfr vidherliknan."],"e":[]},{"a":"liknan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr for-, saman-, vidher-liknan."],"e":[]},{"a":"likne","b":"nn","c":"","d":["1) bild, beläte. " thz gudz likne war swa litith wärdh " MD 104 . ","2) liknilse, jämförelse. " wiliom wi eet exemplu til likne sighia " MB 1: 352 .","3) liknelse, tecken, spår. Jfr malat likne. Jfr likn."],"e":[]},{"a":"liknelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oliknelika."],"e":[]},{"a":"likneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr olikneliker."],"e":[]},{"a":"liknilse","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) likhet, överenstämmelse (med ngt). Mecht 256 . GU C 20 (hand 2) s. 22, 32. o j män älskin edhra qwinnor . . . ekke j girnilsenna pino, j liknilsom mz hedhningomen (sicut et gentes), hwilken enkte witha aff gudhi SpV 329 . " liknilsen haffwer han (ɔ Gud) wnth os . . . jämplikhetena haffwer han wndhantakit " ib 491 . SkrtUppb 63 . 2) utseende, gestalt, skepnad, hamn. kom jomffru maria til them (ɔ fångarna), oc lösthe them aff theras ffängilsom. oc satthe j theras stadh oc liknilse twa diäffla JMPs 577. 3) efterlikning, bild, avbild. eehn helsosamb konungh är ett leffuandes gudz lieknilsse PMskr 670 (avskr.). 4) liknilse, sinnebild, tecken. SpV 37 . " mädhan thu litit for satthe oleona wara hälgha meningenna liknilse (typum), wndhirstar jak ey hwi thu säthir hänne här lärlekxsins liknilse " ib 265 . ib 437 . 5) liknilse, bildligt tal. parabel. thy teknar bokinna nampn thänna äranda fulkomplikhet, som här äpthir fölghia, at j enu liknilse kön (quodam genere similitudinis), skullin the minna, huru the skulu finna the thing, som osynlikin äru SpV 5 . ib 28. jhesus christus som tässen ordhin siälff talade ok likni(l)sset giorde MP 4: 95 . 6) exempel. som i liknilse at sighia SkrtUppb 253 . 7) like, det som är likt. tappadho the borth wäghin swa at the kunno finna liknilse hwarte til folk ällir fää Hel Män 205.","8) likhet, jämförelse. " manas hon at atwakta j liknilsom, widh thz som är äwinnelikit (respectu eternorum) äru thänna wärdzligha thingin ey mykit räknandhis " SpV 3 . lib 9, 399. j liknilsom widher qwinnorna ondzsko, tha är all ondzska swa som lenghin ib 418 . til thz som är oändelikit, är öghnablikit lithin ällir enghin liknilse (comparatio) ib 579 . ib 587 . at twsandafalt onth ve, swidha ok wärk . . . är enkte j liknilsom at see tik sin skapara, ok j tik liffwa äwärdhelika ib 588 . j liknilse til thänna guddomlica mariam räknar jak mik enkte wara wtan eth ffagert creatur JMPs 32. - Jfr duv-, for-, köpmanna-, o-, orma-, paddo-, prästa-, sparf-, spok-, vidher-, äpitrörna-liknilse."],"e":["lyknilse . ","liknilse FMU 3: 56 ( 1433?)"]},{"a":"liknilse","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) likhet, öfverenstämmelse. i olikom thingom skal man leta liknilse oc i likom thingom skilnath MB 1: 397 . sighir sanctus paulus han var frestadhan i allo for liknilsens skuld (pro similiudine) vtan synd Bo 49 . " i liknilse widh (med) människom " Lg 3: 617 . - likhet, utseende. kors. samansat til liknilse swa som vars herra kors Gr 298 . " thin athäwe hafwin ey lösa lata lignilse " Ber 30 . fiöl somlikt (ɔ: haghgel) som hafdhe enna iomfru liknilse Lg 70 . " en ny stiärna . . . hwilkin som haffdhe liknilse äptir eno wäno swän barne " ib 67 . ","2) utseende, gestalt, skepnad, hamn. takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse Bo 32 . " kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse " ib 231 . " alder gudhombrin, widare en wäruldin . . . thes nu daghlika litin vndi bröz liknilse " Bil 537 . Gr 303, 325 . Bir 3: 220 . Lg 436 . huru bliuir liknilsit älla skuggin atir Bir 2: 218 . ","3) efterlikning, bild, afbild. äpte thy liknilse war waar swa som gudz födzla war vndirsam j sik, swa var hon i mangom vndirlikom teknom oc liknilsom vidharla vppinbarat j wärldhinne Lg 66 . ","5) liknelse, bildligt tal, parabel. som prophetin sigir mz enna handa liknilsom Bo 124 . " sagdhe them liknilsin (parabolam) af vingardha örkiaromen " ib 148 . Bir 1: 13, 61, 205 . ST 488 .","6) exempel. " ther wil iak säghia thik een liknilse aff " ST 31 .","7) like, det som är likt. fwnno the . . . en skönan dyrleka loktandes qwist, ällar gröna gren, huilkens liknilse finnas ekke när os Lg 3: 172 . ","8) likhet, jämförelse. hawir ängin liknilse (comparationem) vidh (kan icke jämföras md) nakor wärldinna söt thing älla lustilse Bir 1: 11 . " ängin liknilse är thessa andelika lustans glädhi til hans (nulla est compratio istius delecationis spirtualis ad eam i) ib 97. thesse wärldin är swa som fult hirda skiul älla swina stia j til syn ok liknilse widh thz palacium älla borgh j hulko gudh byggir " ib 400 . " al fäghrind aff clementis älla nakre andre klarhet oc fäghrind är suasom skugge i hans liknilsom (ad comprationem ejus; i jämföresle med honom) " ib 3: 3 . " thz är änkte vidh thera liknilse " Su 438 . " prydda vtan liknelse (incomparabiliter) mz allom nadhom " ib 387 . " vtan liknelse fulkomlikare " ib 392 . - Jfr afgudha-, fughla-, o-, qvinno-, svina-, vidher-, ängla-, äptir-liknilse."],"e":["liiknilse . ","lignilse Ber 30 . liknelse),"]},{"a":"likning","b":"nn","c":"","d":[" L. liknelse, bildligt tal. MD (S) 244 . Jfr vidherlikning."],"e":[]},{"a":"likoväl","b":"ab","c":"adv.","d":["likaväl, icke dess mindre, det oaktat, dock. Troj 2 . - tho likoväl, d. s. - tho likoväl thät, ehuru, fastän. togh likauel thät jec ey haffde varit plikotgh til at fara vthrikis Arfstv 24 ( 1461) . Jfr al-, alt-likoväl."],"e":["likauel Arfstv 24 ( 1461)"]},{"a":"likoväl","b":"ab","c":"adv.","d":["likväl, icke dess minre, det oaktadt, dock. komo konungane och hedradho han storlica. ok likouäl blef han quar i stalleno Bo 10 . " äru the ok ärlike ok bälborne. likouäl gabbas the ok vardha forsmadhe " ib 129 . " förwärffwande . . . starka bwllas aff paffwanom oc hwsith til sina hand oc styrzlo ok likwäl alt lönlika " PM LXI . the haffde stridh . . . oc likawäl andra beröffwandis. fördo the siälffwe enkte bort (et tamen nihil tulere pradantes) MB 2: 82 . " cananens bodho midhwakt j effraym aff kömdh til thenna dagh likawäl wndher skat " ib 45 . än togh dala rodhin oc menugha sweriges landh hadhe konungh karl gangit tiil handh likawäl warth stokkholm belakth RK 3: 1228 . " än tho at kranker oc wanmäktogher til min likama, likowäl heel oc wälmäktogher til minna skäla oc fäm sinna " SD NS 1: 514 ( 1405) . Bo 18, 116 . SO 5 . RK 2: 7990, 8849, 3: 2033, 3306, 4096 . Di 2 . PM XV, XVII, 20. "],"e":["lekowäl PM 20 . ","likaväl SO 5 ; RK 2: 4849 . ","likawäl VKR 45 ; Bir 4: 60 ; RK 3: 1228 ; MB 2: 65, 39, 45, 82 o. s. v; Su 60, 108, 116, 155, 195 . ","likawel ST 10 . ","likauel SO 5: RK 2: 7990 . ","lijkawel SO 48 . ","likawäll Di 88 . ","likkawäl Su 155 ; LfK 23 ; Lg 438, 3: 163 . ","likkauäll RK 3: 4096 . ","lykawel ST 4 ; RK 2: 6731 . ","lekawäl ib 3: 2119 . ","lekawäll ib 2033 . ","leekawäll ib 3306 . ","likewäl MB 1: 172 ; RK 2: 8849 ; Va 15 . ","likewel FM 426 ( 1509) . ","lichewel ib 421 . ","likewäll Di 2 . ","likewell FM 425 ( 1509) . ","lekewell ib 594 (1513); RK 3: (sista forts.) 6113 . ","likwäl ib 2: 9290 ; PM LXI . ","liqwäl FM 118 (1500); BSH 5: 471 ( 1511) . ","ligwäl FM 429 (1509, gammal afskr.) . ","ligwel FH 1: 109 (1492, gammal afskr.). lykväl SO 5 . ","likwell RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268 . ","lykwell Lg 3: 1230 . ","leqwäl BSH 5: 379 ( 1509) ),","alt likoväl , ","alt likoväl for thy , ","än alt likoväl , a) men likväl. formatto the äkke längir hiärtans etir innehalda. vtan gripo til sten ok villo stenkan. än var herra ihesus taladhe alt licomäl blidhelica Bo 154 . " fik iak stora glädhi. än alt likouäl räddis iak " ib 157 . " än altikomäl. ey for thy forlät ödhmiuktinna mästare at han sik ey alradiupast ödhmiukadhe (sed non propfetera dimisit humilatitis magister, quim profundissime se humilaret) " ib 39 . b) likväl, icke dess mindre, det oaktadt, dock. om gärni gin är swa vis at hon kan mz änge omslät orsakas. thänk än alt likouäl mz thik siälue ok sigh. stark var thässin frestilsin ok alt oflardh Bo 123 . ","tho likoväl , likväl, icke dess mindre, det oaktadt, dock. mz thessom giordhe gudh stoor vndarlik thing, tholikawel owirgafwo the han opta ST 10 . hänna dotter . . . tok thänna forsvrefna gardh i gen . . . tho lciouäl liuandis lifwe oploot hon oc i gen anduardadhe klostreno thän fornämda större gardhin i madhunge SD NS 2: 236 ( 1409) . " i dödhenom taker ey tän rike meer mz sik hädhan än then fatighe oc thogh likawäl wild enghen swa fatigher liffwa, som han badhe födhis oc döör " LfK 23 . " lowar iak idher köt, tho likowäl vtan blodh " MB 1: 172 . " än tho at han hafdhe mykit otalikit folk mz sik tho likouäl tapadhe han stridhena " Bil 595 . " än thog at hwarist at got oc söth är at höra orgher . . . thog likawäl skulu the engaledhis haffuas j minne modhers clostre " Bir 4: 60 . än thok at hon aktade thz enkte, thok haffde han likewäl kerlek til henne Va 15 . " än tho the finnas nw i storo tali . . . oc (trol. för the) likawäl at widherlika them thera tali, som ondhe omwändhe ärw fran allo godho, ärw tässe mykyt färre " Su 60 . VKR 45 . Bir 4: 45, 55, 58, 63 . Su, 168, 204, 271. LfK 36 . FM 118 ( 1500) . ","tha likoväl , ","tha likoväl om , om blott, dock med det förebehåll att. wari var siäl . .. för idher j dödhen tha likawäl om (si tamen) thu ey fortappar oss oppenbarandis os MB 2: 6 . ","tho alt likoväl , ","tha alt likoväl , så . . . likväl, dock. wiltw ekke tha skall iak allt likawäll fara Di 88 . ","än tho likoväl , ","än tha likoväl , men likväl. seggia te som honom (vinmusten) haffwa smakat, ath han dogher inthe. en taa sender jak eder leqwäl eth aam ther wthaff BSH 5: 379 ( 1509) . " samffögdes guddomen allaledes mandomenom, än tha likawäl stadde guddomen likamenom göra oc tola thz hans egit är " Su 195 . ","än tho alt likoväl , ","likoväl at , ","alt likoväl at , a) ehuru, fastän. alt likouäl at the varo mange. vardho the sik ey Bo 120 . b) utan att, fastän icke? iak haffwer nogh högtijdh alth lykwell ath alle (för alle ey?) skulo nigha mik Lg 3: 120 . - Jfr allikoväl."]},{"a":"likran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"likris","b":"nn","c":"","d":[" ? = likrisa. tak likriis LB 2: 31 ."],"e":["likriis )"]},{"a":"likrisa","b":"nn","c":"","d":["2) växten glycyrrhiza glabra Lin. " licherica likrizza Växtförteckn. fr. slutet av 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot., Bd 3 nr 14 s. 6. ""],"e":["likrizza )"]},{"a":"likrisa","b":"nn","c":"","d":["lakrits. lucrisia lucrisa LB 6: 284 . " liquiriza thz är likridza " ib 3: 149 . " taga kikriso " ib 7: 124 . ib 1: 97, 3: 168. sywd likrissa ib 7: 216 . " lacrisa dygdh " ib 8: 48 . lacrisa hon duger för hostha ib. ib 3: 11 ."],"e":["likrissa . ","lucrisa . ","lacrisa . ","kikridza LB 3: 11, 149 ; ","-o ib 168 . ","likrisse ib 1: 97), "]},{"a":"liks väl","b":"ab","c":"adv.","d":["competens . . . höfflegin ok leks goder item compententer aduerbium qualitatis liks wäl GU C 20 s. 130 ."],"e":[]},{"a":"liksamber liksom","b":"av","c":"adj.","d":["samma lika? som sanctus thomas sägher, at större lön bör giffwas för större kärlech, swa som een människia giffwer en päning j gudz hedhir, aff största kärlig, hon förskullar större lön, än thän som giffwer hundrada päninga, mädh liksom kärlek SkrtUppb 154 ."],"e":[]},{"a":"liksten","b":"nn","c":"","d":["gravsten. STb 2: 168 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"liksten","b":"nn","c":"","d":["grafsten. " välte likstenin af grafuinne Kl 396. " MB 2: 390 ."],"e":["liik- )"]},{"a":"liksto","b":"nn","c":"","d":[" L. = likstol. atth prester haffua schal lichstho epter huan dödan Gummerus Syn-stat 37 (1425, avskr.). VKU 18 ( 1554) . Jfr liks sto."],"e":["lichstho )"]},{"a":"liksto","b":"nn","c":"","d":["Jfr likstol."],"e":[]},{"a":"likstokker","b":"nn","c":"","d":["måttstock? hulken mästersuen will arbete för sigh sielff, han skall först gå till åldermannen, och ther tage lijckstock, märckebast, ändemåth oc brännemärcke SO 222 ."],"e":[]},{"a":"likstokker","b":"nn","c":"","d":["kopp, hål (på lik). bödh han . . . (lata skära sid lidh fran lidh) ok kasta sidhan likstokkin a vaghn älla slädha Bil 767 ."],"e":[]},{"a":"likstol","b":"nn","c":"","d":["likstol. " dömdes then helge kirkiö iij m. wtaff erich luntia for clin ibidem legerstadh och presten !UDDA_TECKEN? [1/2] m. för sin likstol aff henne trediunge " BtFH 1: 137 ( 1507) . Jfr liksto."],"e":[]},{"a":"likstol","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":["liik- . ","-stool . ","liikstaal Svartb 71 (1345?). lykstaal ib 352 ( 1477) . ligstor Kumla kyrkas rb 70 (1496). pl. -ar),"]},{"a":"likstola","b":"nn","c":"","d":["likstol. " jtem fore liikstool ij karpa sädh " Svartb 69 (1345?) bodhe tyone, tyondefisk, jordskat, . . . lykstaal, inledningh ok alle andre andelige vpbyrder ok wtgifft ib 352 ( 1477) . " alle liikstolar skulo blifua standandes " STb 2: 110 ( 1485) . Beckman Stud 54 (slutet av 1400-t.). thet är myn likstola i skaa Uppl Fornmt 46: 187 (omkr. 1519) ib 188 (d:o), 189 (1517)."],"e":[]},{"a":"likstomässa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"likstomässa","b":"nn","c":"","d":["mässa. " schal och präster fore sochn lysa när han lijcksto messor sighia vil " Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"e":["lijcksto messa )"]},{"a":"likta","b":"vb","c":"v.","d":["lysa. " þu äst blomstar huit ok röþ þu liktar lust (för liust) ok riukar söt " Bu 75 . Jfr lykta."],"e":[]},{"a":"likta","b":"vb","c":"v.","d":[" = lykta. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 231."],"e":[]},{"a":"likthorn","b":"nn","c":"","d":["liktorn. Se Sdw 2: 1260. PMskr 632."],"e":["lichtorn )"]},{"a":"likthra sot","b":"nn","c":"","d":[" |Fnor líkprásótt] spetälska. for likra soth LB 7: 6 ."],"e":["likra soth )"]},{"a":"liktmissa","b":"nn","c":"","d":["Tysk benämning på kyndelsmässa. callas högtiþin . . . a þyþisco lict missa Bu 8 ."],"e":[]},{"a":"likvist","b":"","c":"","d":[" SE likervis."],"e":[]},{"a":"likvägher","b":"nn","c":"","d":["väg till kyrkan avsedd (bl. a.) att fra lik p. ath the för bygda oc förtogha . . . thomas syn kirkia wägh tingx wägh oc likwägh Akt Kungsådr 12 (1442)."],"e":[]},{"a":"likvägher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"likvärdhinga sar","b":"nn","c":"","d":["sår af spetälska. rensar likwardinga saar thz är sptälsko saar (motsv. ställe i D. Harpestr. har lykwærthing saar, Macer har: lepras) LB 4: 345 ."],"e":["likwardinga saar )"]},{"a":"likvärdhingsot","b":"nn","c":"","d":["spetälska. " dughir . . . fore . . . likwerdhin sooth " LB 3: 144 ."],"e":["likwrdhin sooth )"]},{"a":"likvärdhning","b":"nn","c":"","d":["spetälska. " thz ärgoth for likwärdhningh " LB 3: 127 ."],"e":[]},{"a":"lilia","b":"nn","c":"","d":["lilja. Se Sdw 2: 1260. vpa hielmen (skal vara) en swort lylia vti et hierta Bergius Nytt förråd 191 (1421). - bildl. the vänästä liliän basililssa J Buddes b 74 . " o ihesu christe faghre grönskandis lylia " JMÖ 60 . - Jfr gullilia. "],"e":["lylia . ","liliar SpV 25 . ","*lilio bloma","lilia- )","*lilio rot , "]},{"a":"lilia","b":"nn","c":"","d":["lilja. " lilium er lilia " LB 6: 284 . " växte vänast lilia up af hans graf " Bu 7 . Bil 107, 227 . Bir 1: 94, 95, 384 . Iv 210 . "],"e":["lilio blaþ , ","lilio blomster , ","lilio rot","lilio vander","lilia- )","lilio älskoghe , "]},{"a":"lim","b":"nn","c":"","d":[" = limber. thz liim ther frost är i LB 5: 81 ."],"e":["liim )"]},{"a":"lim","b":"nn","c":"","d":["1) lim. " bitumen . . . ena handa stark lyym " GU C 20 s. 57 . gluten . . . spekler lym eller haarpös ib s. 319 . 2) kalk; murbruk. han . . . fan thät til järtekne a wäggena thät hwitha limet war bort fallit swa with vm kringh som houodit tok MP 4: 168 . - Jfr fughla lim."],"e":["lym . ","lyym )"]},{"a":"lim","b":"nn","c":"","d":["1) lim, klibbigt ämne brukadt ss bindemedel. limar thz (ɔ: widhiokar) innan mz thäskona lime som noe linde sina arch mz MB 1: 277 . PM 14 . - fogellim. blifwa the (foglarne) ther faste af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet Bir 1: 51 . ","2) kalk, murbruk. ey skal limit (cæmentum) til ludha stenomen Bir 1: 128 . " the hälga kirkia . . . ther . . . iak muradhe ok samanfögdhe mz mins kärlekx lime ok bande " ib 15 . " byggia mwr mz stenom vm vintrain vtan liim ok kalk (sine cæmento) " ib 2: 230 . " stuppa hans strupa fullan mz lim (calcem) " Bu 532 . " the iordh hafdho the for liim (pro cæmento) " MB 1: 175 . - Jfr fiska-, hvit-lim."],"e":["liim )"]},{"a":"lima","b":"","c":"","d":["1) limma, fastlimma, fästa (med lim). honom wardh hans hand onyt: ok lodde widh karit som lindh ware Bil 54 . " när the kappan säthz pa baran kroppen tha limes tättelika wider axlana härdana oc brystith mz tätta limith " PM 14 . - limma, öfverstryka (med lim). limar thz (ɔ: widhiokar) innan mz thäskona lime som noe linde sina arch mz MB 1: 277 . ST 325 . ","2) med murbruk hopfästa, mura. hans ben the vprpfpis v linde stentro Bil 799 . "],"e":["-adhe ST 325 . ","lima PM XVIVII] , v. ","lima saman , "]},{"a":"lima","b":"vb","c":"v.","d":["piska, gissla. lath iag mith folk sig scriptha och lyma RK 3: 4746 . latum alle waar bak at lima MD 383 ."],"e":["lyma )"]},{"a":"lima","b":"vb","c":"v.","d":["1) limma, fastlimma, fästa (med lim). glutinare lyma GU C 20 s. 319 . limen ekke permansbladhit til brädit Saml 24: 144 . ib. "],"e":["lyma )","*lima til , "]},{"a":"limber","b":"nn","c":"","d":[" L.","within j ekke at idhre limma äru thäns hälgha anda mönster, hwilkin j idher är SpV 240 . ib 268 . - bildl. Mecht 253 . ib. 2) led (i större sammanhang el. system). wild j enne böns siw limmom (nembris) ällir clausulis, samansäthia alt thz wi impetrera skulum, til lwara helso SpV 556 . - Jfr knä-, sam-limber, ävensom hardh-, spär-, stor-limadher. "],"e":["leemer J Buddes b 172 . ","lymer SvKyrkobr (Lucid B) 227 . ","limma SpV 240 . ","lyma Mecht 257 ; Sv Kyrkobr (LucidB) 164. lyme Mecht 257 . ack. limma SpV 268 ; SvB 334 (omkr. 1500). med art. limenar SkrtUppb 317 . ","lymmom Mecht 253 ),","lima lös (leema-), "]},{"a":"limber","b":"nn","c":"","d":["lem, kroppsdel. " en är ok limber af mansens limmom, then rådher ok styrer allom manzens limmom ok hans likama, thz är hiertat " KS 7 (16, 8) . " all sancti pauli ben ok limi funno cristne män vtan hans howþ " Bu 129 . " hamblaþe sik niþro lima " ib 172 . " hamblaþe sik först nipärsto limi " ib. " skilde lim wid lim " Di 294 . skulfwo alle limmene Bir 1: 33 . " öua limi ok likama " KS 81 (200, 88) . " at wij beholda liiff oc limer " Di 62 . lughin swedh ey at eno hans lidhi ok limi (vtan til utan iämwäl) al inäluin Bil 473 (jfr Lg 1014). ib 52 . Pa 22 . MP 1: 5 . Bir 1: 28, 32, 43, 3: 93 . RK 1: (sfgn) s. 183 . MB 2: 247, 281 . LfK 31, 99, 228 . Di 128 . PM XLV . LB 3: 167 . " j hänna naturlica hemelcia lim " Bir 3: 29 . blygdhos . . . sinna natwrlika lima MB 1: 160 . - bildl. sculu the inbyrdhis alle wara lim j aat eno hofdhe VKR 20 . hans (Kristi) lymer är hwar en cristen människa LfK 99 . " winna diäfwls lim gryman grefua " Bil 543 . the diäffwlslighe lymmana MB 2: 132 . - Jfr barna-, frö-, hörro-, ilgärninga-, manz-, sam-limber. "],"e":["lymber MB 2: 247 ; LfK 99 . ","lymer ib. ","lymmor PM XIV . ","lym LB 7: 320 . ","lim . ","leem LfK 238 . ","limi Bir 1: 43, 3: 29 . ","limj VKR 20 . ","lime MB 1: 264 . ","limme LB 3: 123 . ","lymme LfK 99 ; LB 3: 46, 47 . ","limmene Bir 1: 33 . ","lymmana MB 2: 132 . ","limi Bu 129, 172 ; Pa 22 ; LB 3: 167 ; KS 81 (200, 88) . ","lime MB 1: 264 . ","limmi Bir 1: 28 . ","limer Di 62 . ","lemmer RK 1: (sfgn) s. 183 . ","lymmer LfK 31 ; LB 7: 264 . ","lima Bu 172 ; MP 1: 5 . ","lyma MB 2: 281, 300 ; LfK 228 . ","lemar Di 128 . ","limina Bir 1: 43 . ","limmana ib 32 . ","limum Bil 52 ; MB 1: 477 . ","limom ib 33 ; Bir 3: 29 ; LB 3: 167 . ","limmom KS 7 (16, 8) ; Bir 1: 32 . ","lima MB 1: 160 . ","limma Bir 1: 28), ","lima lagh , ","lima lösn , ","lima löster , "]},{"a":"limdragha","b":"vb","c":"v.","d":["bestryka med lim. PMskr 533."],"e":[]},{"a":"lime","b":"nn","c":"","d":["ris, spö (ss straff- el. tuktredskap. bödh hudhstryka mz limum ok bäria mz stangom " Bil 472 . " hafdhe slaghit them mz lima " ib 879 . " iak wil honum näpsa mz liima ok riis " Al 1353 . " lime gör goth barn " GO 16 . " man gör opta lima til sin eghin baak " ib 885 . MB 1: 15 . KL 14 . MP 1: 52 . Bir 2: 103, 123, 3: 135 . Fr 2079, 2081 . VKR VI . Ber 78 . Su 442, 443 . Lg 547 . - slag med ris. wm fastona . . . skulu systrana taka disciplinas, j tholika matto som wärldz folk plägha tak lima Bir 5: 38 . - bildl. ris, tuktan, straff. är limin hänne vidhirthoftelikin Bir 1: 36 . " skal nectabus mz enom lima ater koma " Al 128 .Jfr iärnlime. "],"e":["lime . limme: limmom Lg 547 . " lyme L.), ","lima näpst , ","lima plikt , ","limaslagh , "]},{"a":"lime","b":"nn","c":"","d":["ris, spö. Jfr fiärdhungs-, hampolime. "],"e":["lima plikt","lyma- )","lima slagh , n. slag av spö el. ris. JMPs 307."]},{"a":"limlästadher","b":"","c":"","d":["lemlästad, stympad. Se Sdw 2: 1260."],"e":[]},{"a":"limna","b":"","c":"","d":[" , se lifna."],"e":[]},{"a":"limnaþer","b":"","c":"","d":[" , se lifnaþer. "],"e":[]},{"a":"limpanna","b":"nn","c":"","d":["limpanna. STb 2: 276 ( 1488) ."],"e":["liim- )"]},{"a":"limsten","b":"nn","c":"","d":["kalksten, kalk. " skal hans mundir vpfyllas mz hetom limsten " MP 2: 140 ."],"e":[]},{"a":"limughn","b":"nn","c":"","d":["kalkugn. " þät kunugen bal göra i limoghe (formax) " Bu 188 ."],"e":["-oghn )"]},{"a":"limvatn","b":"nn","c":"","d":["llimvatten. " gaffz för limwatn oc bleke til södre torn ij march " Stock Skb 121 ( 1519) . PMSkr 545 . ib."],"e":["lym- )"]},{"a":"lin","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) linne, linnekläde. " alba . . . är gör aff liin . . ok liinith som först war aff linne natwr vtan faghran lit thz wardher mz ärffwodhe skinadne oc hwiit som snio " SvKyrkobr 60 . - Jfr hand-, hovudh-, mässo-lin."],"e":["liin )"]},{"a":"lin","b":"nn","c":"","d":[" = lina. dragha ena lin = dragha ena lino. ey hadhe byscopin saa snarth kommeth in hade the alle draghit eena lyn RK 3: 568 . ib 2637 . " dragha ivir ena lin, d. s. ey drogho the alle öffuer eena lin " RK 3: 160 ."],"e":["lyn RK 3: 568 (i rim med in), 3637 (i rim med syn), "]},{"a":"lin","b":"av","c":"adj.","d":["1) len, fin, mjuk, slät. lenis . . . slätther oc leen GU C 20 (hand 2) s. 73. i thässo waggona lägh linth oc myukt höö äller blötan halm SkrtUppb 270 . 4) saktmodig, stilla, mild. delinio . . . blidka ok leman göro GU C 20 s. 173 . deses remissus maker ok leen ib s. 178 . ib (hand 2) s. 73, 74."],"e":["len . ","leen )"]},{"a":"lin","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lin. " wl eller liin " Bil 84 . " med noger hamp och lin " BSH 5: 529 ( 1513) . ","2) linne, linnekläde. " Jfr hand-, hovuþ-lin. ""],"e":["liin )"]},{"a":"lin","b":"av","c":"adj.","d":["1) len, fin, mjuk, slät. aller likamen skal wara blöter oc lin at föla mz MB 1: 79 . hon (ɔ: rosin) är . . liin at hanna (lenis tactu) Bir 1: 66 . " at haua thz klädhe näst kroppenom som lät är ok lint " ib 3: 373 . ib 1: 43, 223, 287, 2: 100 . " mz syna lyna händer " Lg 3: 564 . esau är alder lodhin oc iak hawer linna (Co.d B liman 547) harund MB 1: 213 . - smidig. alt ridderskap skal man them känna tha the ära vnga ok lina Al 4753 .","2) uppmjukande? behaglig? smorþes äpte saran värk mz sötom smyrilsom ok linum Bu 515 . ","3) mild, lindrig, lätt. mz blidhom ordhom oc linom MB 1: 271 . Bir 1: 98 . " mz line til talan " ib 5: 100 . " vardhir sorghin nakat mindre ok linare " ib 2: 255 . " gör linare thina hardha doma " Bil 125 . " hwilkins wk som lint är " Bo 108 . " alt thiänar honom iämpt swa lint som strijt (tam adversa quam prospera) " ib 66 . " kände the godha systren . .. syna sooth lynare " Lg 3: 582 . Su 32, 38 . ","4) saktmodig, stilla, the ärw . . . rolike linj (lenes) sävi KL 182 . " the äru lini (lenes) j tholomodhena " Bir 1: 67 ."],"e":["liin . lyn: lyna Lg 3: 561 ; ","lynare ib 582 . ","len: lenare Su 32, 38 . ","linna MB 1: 213 ),"]},{"a":"lina","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hovudhlina."],"e":[]},{"a":"lina","b":"nn","c":"","d":["lina, rep, tåg. SkrtUppb 293 . SSkb 76 ( 1503) . mölnaren skal haffua sin egen ökia . . . lina och berieärn Arnell Brask Biᴵ 26. vi øra ortoga för bast til lynona Kumla kyrkas rb 125 ( 1527) . Jfr bogh-, lisse-, thradha-lina."],"e":["lyna: -onna Kumla kyrkas rb 85 ( 1508)"]},{"a":"lina","b":"vb","c":"v.","d":["1) släppa efter, lossa (på). med dat. badh haurenciuma lena simom bandum Bil 423 . ","2) mildra, lindra, gifva lindring åt, lätta, stilla. med dat. el. ack. þe (näml. þing) at linä som ofthung waro SD 5: 476 ( 1315, nyare afskr.) . " at thu lina hans pino " Bo 201 . at han matte sorgh sinne lina Gr 289 . han lenar frestlilse oc alla andelika sorgh Su 307 . KL 352 . Bo 212 . Lg 3: 91 . Su 40, 159, 344 . " hans hiärta dröfvilse skuldo ther aff lenas oc vprättas " Ansg 185 . lena wart wee Lg 3: 650 . " tz lynnar tanna werk " LB 7: 60 . ib 235, 236. lenar örnawärk ib 2: 38 . " linar gamblan sywkdom j magh ai 50. ympna oc blodogha saaren lynande (leniebam) mz tätte kyssan su 215. som idhra länktan maghi lena " ib 113 . " sin hunger ok törst hon mwnde sa lena " MD (S) 267 . - abs. ted lenar oc läker LB 7: 236 . - gifva lindring åt, vederqvicka. med dat. el. ack. thz thu . . . ey . . . thino eghno hiärta linadhe Bir 2: 208 . lena oc blidhka sin anda tröttan aff dröffuilsom Su 158 . engen war then mik läkte ällir i nakro linadhe ib 196 . ib 172 . " ä swa offtha the wsle wilia sik nakot lena " ib 127 . - abs. vär sant tholomodh j frestilsom oc lina ok lisar j dröuilsom Bir 2: 233 . ib 3: 116 . ","3) hjälpa, bistå? andra ey j retthen lener MD (S) 291 . ","4) lätta, upphjälpa. linar thz röst ok löthir (vocales venas . . . lenire) LB 4: 345 . ","5) smeka. " lina äldher blidhka wngha älskarans öron " Su 77 ."],"e":["lena Bil 423 ; MD (S) 267 ; Su 40, 98, 113, 127, 158, 159, 172, 344 ; Lg 3: 650 ; ","-ar LB 2: 38, 7: 235, 236 ; Su 307 ; ","-er MD (S) 291 ; -as Ansg 185 ; Su 172 . ","lenna: -ar LB 7: 236 . ","lyna: -ande Su 215 . lynna (pres. konj.) Lg 3: 91 ; ","-ar LB 7: 60 . ","lener MD (S) 291 ( i rime med wenner). impf. -adhe),"]},{"a":"lina","b":"nn","c":"","d":["lina, rep, tåg. " capastaþo män stora linor vm afguþa stok " Bu 207 . ST 220 . Bir 4: 134, 147 . - i bildl. uttryck i förening med dragha. han lismar oc smickrar mz twnghen siina oc dragher tha likwell på en annan liina (handlar i annan riktning) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268 . " om tw mothe swerige dragher tolka lina (handlar på sådant sätt) " ib 3: 3435 . " dragha ena lino, hålla till hopa, vara enig (jfr Mnt.eina line tên). wille mz flere en lina draga " RK 2: 7486 . " the drogho alle eena lyna " ib 3: 698 . - Jfr haka lina samt lin."],"e":["liina . ","lyna RK 3: 698 ( i rim med pyna), "]},{"a":"lina","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppmjuka. Se Sdw 2: 1260. 2) mildra, lindra, giva lindring åt, lätta, stilla. med dat. lel. ack. the . . . lynadho sinne sorgh ok räddugha medh thronne hugswalilse MP 5: 181 . - giva lindring åt, vederkvicka. med dat. el. ack. thät (ɔ brännvin) lenar människio för manga handa krankheth Sex ekon tr 275 . 6) göra slapp, förslappa. abs. lusthin lenar (emollit) ok lwkkar SpV 149 . - Jfr uplina."],"e":["lyna . ","lena . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"linan","b":"nn","c":"","d":["lindring, lättnad. Mecht 316 ."],"e":[]},{"a":"linan","b":"nn","c":"","d":["lindring, lättnad. " til theras sorgx oc dröffuilsas lynan " Su 159 . ib 161 . - lättnad, vederqvickelse. för ens dröffwelikx hiärtans lenan (refrigerationem) Su 116 . lidande likamen kände i sinne hardaste pino nakra linan äller lättilse ib 195 ."],"e":["lyna Su 159 . ","lenan ib 116, 161), "]},{"a":"linblar","b":"nn","c":"pl.","d":[" linbär. en göpn ällar näffi klenasta lyyn blaar (de stipula lini) Su 46 ."],"e":["lyyn blaar )"]},{"a":"lind","b":"nn","c":"","d":["lind liudh är them (ɔ: bina) ondh PMskr 296. - lindträ. börk. lind. oc pila trä ärw godh til wthskyrdh PMskr 349. "],"e":["*linda kol","*linda trä","linde- )","*linda vidher","linde- . ","-wiider )"]},{"a":"lind","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " petri lind " SD 4: 597 ( 1338) . - i ortnamn. linderaas SD 2: 603 ( 1310) ."],"e":[]},{"a":"lind","b":"nn","c":"","d":["linda, obrukad åker, trädesåker. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 65. Se Sdw 2: 1260. alt godzit j aker, ängh, skogh, fäämarkom, qwernstadhom, torpom ok lindher eller hwat heltz wara kan Svartb 482 ( 1464) . " om thet wore vpgiorth, som ligger j lyndher " ib (Skokl) 534 (1477?). fethe akra oc linder som länhge holla wäskona PMskr 198."],"e":["lyndh . ","-er ) , ","linda , f. L."]},{"a":"linda","b":"vb","c":"v.","d":["omvira, omlinda. " ffascio . . . lyndha " GU C 20 s. 254 . " fore huart thät sin thu hannadhe thin wälsighnadha son, löghadhe, swepte, lindadhe " SvB 327 (b. av 1500-t.). "],"e":["lyndha . ","adhe )","*linda um kring , anbringa i flera varv, omlinda. är horn affbrwith tha takes eth linneth klädy . . . och lindes wm kringh PMSkr 234 ."]},{"a":"linda","b":"nn","c":"","d":["linda, obrukad åker, trädesåker. dedimus sibi medietatem agrorum nostrorum cultorum . . . medietate illorum cum omnibus aliis wlgariter dictis lindhum ad vsum nostrum et eccelesie retenta et resedruata SD 2: 385 (1303, gammal afskr.). at wj . . . vnt oc giffuit hawum ena halwo täkt liggiande a lindune sum kallaz smidz aff, vndir prästa bolit j wikum DD 1: 80 ( 1432) ."],"e":[]},{"a":"linde","b":"nn","c":"","d":[" lätlika j linda älla tano sins litla ssons händir oc fötir Bir 4: (Dikt) 260. ib 3: 281 . - Jfr gul-, skin-linde."],"e":["lynde: -om SD 5: 563 ( 1346)), ","linda . ","bindande"]},{"a":"linde","b":"nn","c":"","d":["band el. bindel varmed kroppen el. någon kroppsdel omgives. ffascia e halz doker oc lyndhe GU C 20 s. 254 . ib. - till den prästerliga dräkten hörande bälte. Se Sdw 2: 1260 och jfr Branting, Textil skrud 79, 81. thy skal lmässo särker mz linda bindas SvKyrkobr 60. - linda. thär eptir suepande the velsignadho kleno limena i kledhe oc bindande mädh linda SvB 290 (omkr. 1500)."],"e":["lyndhe . ","lynda GU C 20 (hand 2) s. l62), "]},{"a":"lindormber","b":"nn","c":"","d":["1) lindorm. ss tillnamn. " joan lyndorm " STb 2: 507 ( 1490) .","2) benämning på ett föremål (kanon?) i Stockholm. tw men som hulpa lyndormen leggie wijdh bastuen SSk 31 (1502).- lasse smedh fore lydnormen inlagdes i sin stock ib 34 (1502). ib. ib 80 ( 1504) ."],"e":["lynd- )"]},{"a":"lindormber","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " her martin lindorm " SJ 211 ( 1452) ."],"e":[]},{"a":"lindstykke","b":"nn","c":"","d":["trädesåkerstycke? är thet sath widh findstade oppa eth lindh stykke BSH 4: 335 ( 1503) ."],"e":[]},{"a":"lindvidher","b":"nn","c":"","d":[" = linda vidher. Stock Skb 123, 125 (1520) ."],"e":["-wid . ","-wed )"]},{"a":"linfrö","b":"nn","c":"","d":["linfrö. LB 2: 9, 3: 172, 5: 81, 7: 166, 232, 233, 297 . PM XLIV ."],"e":["liinfrö LB 3: 172, 7: 166 o. s. v. liin frö ib 5: 81 . " lyn frö " ib 2: 9), "]},{"a":"linför","b":"nn","c":"","d":[" ? benämning på visst slags (mjukt och smidigt?) furuvirke. catissan med iij band aff linför Brasks Cal 264 ."],"e":[]},{"a":"lingiordher","b":"","c":"","d":["blidkad. " delintus a um blidkader ok leengiorder " GU C 20. s. 173."],"e":["leengiorder )"]},{"a":"linhatter","b":"nn","c":"","d":["hatt av linne. STb 1: 331 (1482). ATb 3: 75 ( 1497) . HSH 18: 263 (1525?)."],"e":["lyn- )"]},{"a":"linhet","b":"nn","c":"","d":["1) lenhet, mjukhet. sängaklädhinna linheet Su 251 . ","2) mildhet, godhet, saktmod. mz mildheet oc lenheet (leniate) styra owir wara vndirana MB 2: 197 ."],"e":["linheet . ","lenheet )"]},{"a":"linhet","b":"nn","c":"","d":["2) mildhet, godhet, saktmod. " delinicio blidkan ok lleenheth " GU C 20 s. 173 ."],"e":["leenheth )"]},{"a":"linhosa","b":"nn","c":"","d":["benklädnaf af linne? BS 36 ."],"e":[]},{"a":"linia","b":"nn","c":"","d":["1) rad (i skrift). owan försto linionne VKR 56 . ib 55 . ","2) hjuleker. " fyra linior (lineæ) hulka som synits vara j hiwleno " Bir 3: 441 . ib 427, 435, 442 ."],"e":[]},{"a":"linia","b":"nn","c":"","d":["2) hjuleker. ribbba, list. regula linea oc fiäll GU C 20 s. 521 . 3) linje, kontur. ther (ɔ på stocken) limesnokor figwra . . . wppa . . . oc swa skäris wth then stokken ther äffther latandis linyorna sithia ather PMskr 544. Jfr färgho-, tröle-linia."],"e":["linea . ","linyor ) , "]},{"a":"linilse","b":"nn","c":"","d":[" ? lindrande. SvKyrkobr 251 ."],"e":[]},{"a":"linilse","b":"nn","c":"","d":[" ? lindrande. for hans sorghx linilse skuld MB 2: 400 ."],"e":[]},{"a":"linin","b":"av","c":"adj.","d":["linne-, av linne. hostiam . . . offwerhulda mz hwito linno kläde Mecht 129 . " liinith som först war aff linne natwr vtan faghran lit SvKyrikobr 60. chelidonius är en sten . . . then som hwither är bäris j lenneth renth klädy " PMSkr 464 . - n. linne. (gårdsfogden) lathe göra wammal oc linnet thil löna legofolchit Arnell Brask Biᴵ 28."],"e":["linno Mecht 129 . Se Sdw 2: 1260),"]},{"a":"linin","b":"av","c":"adj.","d":["linne-, af linne. stryca þin sar mäþ linno kläþe Bu 414 . " tok war herre aff malaranom hans linna klädhe oc lagdhe vidh sit änlite oc inthrykte j linna klädhit sins änlitis skapnadh " Bil 232 . hon hafdhe mz sik tw renasto linin klädhe ok tw vllin hulkin hon tok tha fram viliande swepa j thom barnit som födhas skulle ok annor tw litin limin klädhe at swepa ok binda owir barnsins hofwodh Bir 3: 380 . " slita . . . vllen klädhe oc ey linnen " VKR 43 . " hafdhe hon aldre linin klädhe vidh sin likamaib XIV. läta swepan ij linnom klädhom " Bo 210 . " mang limin klädhe " Gr 303 . " binda eth linit clädhe for sin öghon " Lg 549 . MP 1: 49 . Bo 174, 224 . Bir 1: 33, 281, 286, 287, 2: 132, 3: 142, 274, 281 . ST 235 . KL 378, 391 . MB 2: 374, 385 . LB 2: 46 . PM 9 . föra idhir j linna särkia ST 105 . " grep the linno särkiana " ib. " j hänna linna dok " ib 360 . " lägge thz in j en linnan klwt " LB 1: 97 . KL 151 . Bir 1: 321 . PM 7 . - n. linne bissus är enskona linneth MB 1: (Cod. B) 487. klädde jhwit oc rent lynnet (lyssino) ib 2: 363 . " sik hölia mz klenasta linno (lyssino) hwito oc skinande ib. - thät. linna, det linna, linnet. thz lynna (byssinum) äru hälge manna rätwishether " MB 2: 363 . - Jfr linne."],"e":["linnen PM 7 . nom., ack. n. linit Bir 1: 33, 2: 132; Lg 549 . ","linnit KL 151, 391 ; Bir 1: 281, 286 . ","linnith MB 2: 385 ; PM 9 . ","linneth MB 1: (Cod. B) 487. lynnet ib 2: 363 . ","lindhit LB 2: 46 . ","linan ib 1: 97, ","linnom Bir 2: 21 . ","linno Bu 414 ; Bo 174 ; Bir 3: 142, 274 ; MB 2: 363 . pl. ack. m. linna ST 105 . ","linnin Bir 1: 287, 3: 280 ; Gr 303 . ","linnen VKR 43 . ","linnom Bo 210 ; Bir 3: 281 ; MP 1: 49 ; ST 235 . ","linna Bil 232 ; Bir 1: 287 ; KL 378 ; MB 2: 374 . ","lynna ib 363 . ","linna ST 360 . ","linna Bir 1: 321 . ","linna Bir 3: 281),"]},{"a":"linker","b":"av","c":"adj.","d":["som haltar el linkar? ss tillnamn. paual linke KTb 123 (före 1465)."],"e":[]},{"a":"linkiurtil","b":"nn","c":"","d":["kjortel av linne. JTb 71 ( 1480) . ATb 3: 202 ( 1507) ."],"e":["-kiortil . ","-kyrtel ATb 3: 202 ( 1507)"]},{"a":"linkluter","b":"nn","c":"","d":["linneklut, linnelapp. LB 7: 204 ."],"e":["liin- )"]},{"a":"linklädhe","b":"nn","c":"","d":["1) linnetyg, linne. " sängh offwer hold mz hwitasta linklädhom " Mecht 117 . hon (ɔ mjölkdejan) ägher holla renth handclede, duchar oc annat lincläde Arnell Brask Biᴵ 37.","2) linneklädnad, linneskjorta. bödhsanctus dominicus synom sacriste, ath anturarda honu sin wärlz klädhe j gen, badhe linklädhir oc annor MP 5: 28 . Arnell Brask Biᴵ 26. cameraswen bör oprreda sins herra säng oc halla hans cläder reen bade gangeklädher oc linclädher ib 30 . (?) sweptom wi han i linklane (linteo) oc lagdhom i ordhena Hel Män 156."],"e":[]},{"a":"linkläþe","b":"vb","c":"v.","d":["1) linnetyg, linne. scapa corporale aff reno oc wlitadhu linclädhe Bil 380 . ","2) linneklädnad, linneskjorta. " aldre com . . . oleym viþ hans licama älla lincläþe " Bu 195 . " skipte han linkläde j haarkläde " Bil 793 . skal iak edher giffwa XXX lynkläde (sindones) MB 2: 115 ."],"e":["lynklädhe )"]},{"a":"linladh","b":"nn","c":"","d":[" Se lymladint."],"e":[]},{"a":"linlak","b":"nn","c":"","d":[" L. = linlakan. VKR. 57."],"e":["lem- VKR 57), "]},{"a":"linlakan","b":"nn","c":"","d":["linnelakan. " gifuer jak . . . hans hustrv helgho eth thäkkan oc eth par lenlakan " SD NS 1: 514 ( 1405) . " haffui inlakan aff lärifft " Bir 5: 42. Bil 632 . VKR 11 . Bir 4: 10 ."],"e":["len- SD NS 1: 514 ( 1405)), "]},{"a":"linlika","b":"","c":"","d":[" , L. adv. ","1) lätt, sakta. Mecht 60 . distringo . . . margha ledis trängha wtwidhaa oc lynlegha strykaa GU C 20 s. 195 . tak thet hwitha aff äggeno . . . oc thär mädh wispa gärningena lenlika PMSkr 554 . 2) milt, saktmodigt. han . . . taladhe linligha til hanom oc badh han lioflika taka vidh rikit Prosadikter (Barl 94."],"e":["lyn- . ","len- . ","-ligha . ","-legha )"]},{"a":"linlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) lätt, sakta. " stryka thin sar ok limi linlika mz linno clädhe " Bil 413 . KL 331 . Su 76, 210, 410 . LfK 218 . ","2) mildt, saktmodigt. " straffadhe han linlika mz saktom ordhum " ST 384 ."],"e":["lenleka Su 76 . ","lenliga LfK 218 ),"]},{"a":"linliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lätt, svag. " löfwin a trämen gawo lustelikit oc faghert liwdh aff sik . . . tha hwart rördhe annat aff linligha wädhersins bläst " Prosadikter (Barl) 79 . 2) mild, saktmodig. j sith hälgha thulomodh oc lenlika dröffuilsinna tholningh Mecht 176 ."],"e":["len- . ","-ligher )"]},{"a":"linlikhet","b":"nn","c":"","d":["mildhet, saktmod. " win härdzsko mz linlikhet " Ber 119 ."],"e":[]},{"a":"linlikhet","b":"nn","c":"","d":["mildhet, saktmod. " lenicio ouis lenligheth " GU C 20 (hand 2) s. 73."],"e":["lenligheth )"]},{"a":"linne","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hovudh-, mässo-, rök-linne."],"e":[]},{"a":"linne","b":"nn","c":"","d":["linne. " hulken offwirthäkther war mz lynne (bysso) " MB 2: 361 ."],"e":["lynne )"]},{"a":"linolia","b":"","c":"","d":[" , F. LINOLJA. HLG 2: 31 (1512)."],"e":[]},{"a":"linolia","b":"nn","c":"","d":["linolja. LB 7: 284 . PM 6 ."],"e":["liin- LB 7: 284 ),"]},{"a":"linskärvor","b":"nn","c":"","d":["linskäfvor. " offwirholde them ther wndher linskäffuor (stipula lini) " MB 2: 6 ."],"e":[]},{"a":"linskävor","b":"nn","c":"","d":["linskävor. GU C 20 s. 342 ."],"e":["lyn skäffuor )"]},{"a":"lintionde","b":"nn","c":"","d":["tionde av lin. lijnn tiende oc hampa tiende Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"e":["lijnn tiende )"]},{"a":"linvräkare","b":"nn","c":"","d":["person som har att kontrollera lin som skall utskeppas, linvräkare. StÄmb 51 ( 1451) ."],"e":["-wrakare )"]},{"a":"linvävirska","b":"nn","c":"","d":["linneväfverska. " huilkit fordom lywowerskan atte " SJ 182 ( 1449) ."],"e":["lynowerska )"]},{"a":"lioe","b":"av","c":"adj.","d":[" = lior. bildl. thu är lyoe (lepidus) MB 2: 338 ."],"e":["lyyoe )"]},{"a":"liof","b":"","c":"","d":[" , se liuf-."],"e":[]},{"a":"liomadher","b":"","c":"","d":["ljummad, ljum. " ij liomat vatn " LB 5: 80 . ätikia . . . liomadh ib 81 ."],"e":[]},{"a":"liomber","b":"av","c":"adj.","d":["ljum. " ycke het vthan lywmt " LB 7: 27 . ib 29, 202 . twa sik . . . ik henna sudh ta thz liömth är ib 5: 81 . " ib 9: 110. af flitande watn ära ta liom " ib 3: 23 . " drikkir thz lyomt " ib 100 . " mz lyomum wälling " ib 77 . " lyomt wiin ib. " ib 126 . " mz henne lagh lymum " ib 80 . ib 123 . " göre thz liwnth " ib 189 . " mz lyome komo myolk " ib 4: 339 . med lywm honig ib 7: 295 . - bildl. äru . . . hiärtan liom (tepida) Bir 4: 63 . - n. adv. ljumt. taa är ey got oc (för at) bada heth wtan liomt LB 3: 14 . takin . . . siex skedhir ällir syu lyomt ib 114 ."],"e":["lyomber . ","lywmber . ","liomt . ","lyomt . ","lyompth LB 9: 110 . ","lywmt . ","liomth . ","liwnth LB 3: 189 . ","lyomum LB 3: 77, 80 . ","lyome ib 3: 123, 4: 339 . ","lywmma ib 7: 202),"]},{"a":"liome","b":"nn","c":"","d":["ljumhet. " at then litle varmin oc liomen j mik är maghe meer optendas " SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"liomhet","b":"nn","c":"","d":["ljumhet. tepor, liomhet GU 4 ."],"e":[]},{"a":"liomin","b":"av","c":"adj.","d":["ljum. " twas mz kirwil liomin " LB 3: 126 ."],"e":[]},{"a":"liomskas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. bliva ljum, svalna. giff mik nad at jac ey skuli aff miklom sompn liomskas i thinne tienist SvB 500 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"liomsker . adj.","b":"","c":"","d":["lömsk, opålitlig, falsk. falske apostla, liomske (suboli) ärffwodhis män, sik omskiptande j christi apostolos SpV 252 ."],"e":[]},{"a":"lionkin","b":"av","c":"adj.","d":["ljum. Se E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 346. fira äller fäm löka stötes sma, oc sywdis mädh hongah oc smör, oc lyonkith älth jnlätis mädh eth klister j arsen PMSkr 228 . ib 231 . " twättis j lyonkit wathn " ib 288 ."],"e":["lyonkin . ","lywnken: -eth PMskr 340),"]},{"a":"lior","b":"av","c":"adj.","d":["ljum. " thz liot är (tepiditas) " Bo 132 . " liot thz kallas vara fowit som hwazske är heet älla kalt ib. Jfr lioe. ""],"e":[]},{"a":"lipa","b":"vb","c":"v.","d":["förvrida ansiktet, grimasera (för att uttrycka missbelåtenhet o. d.)? ringo . . . vredgas ylskas gnorra ok lipa GU C 20 s. 527 ."],"e":[]},{"a":"lipan","b":"nn","c":"","d":["grimas. " rictus . . . lipan oc mwn gapan " GU C 20 s. 526 ."],"e":[]},{"a":"lippa","b":"nn","c":"","d":[" = läpe. Se Hj. Lindroth, Festskr. t. K. F. Söderwall 138 f., A. Bengtson, Nils Raqvaldi 145, 234. nadhen är gwtin i thina lippa JMÖ 180 . han wndrade oc a hennes rosena mwn oc hennes lyppor Troj 62 . Jfr magha lippa."],"e":["lyppa )","lippe (pl. -ar: -a JMÖ 180 ), "]},{"a":"lippa","b":"nn","c":"","d":[" = läpe. sagho lippona röras Lg 3: 303 ."],"e":[]},{"a":"lippe","b":"nn","c":"","d":[" = läpe begynnadhe lippana rodhan Lg 3 . 267."],"e":[]},{"a":"lira","b":"","c":"","d":[" , se lyra. "],"e":[]},{"a":"lisa","b":"vb","c":"v.","d":["skona, spara. - giva lättnad el. lindring (åt). med dat.? for thet wtbodet i haden i fiord tha lisade han ider Priv f Sv st 133 ( 1456) . " tha haffwom wi . . . lisath them och belateth therrass aarligha skat wppa lx mark swenska " SvSkr (SS) I (1464)."],"e":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"lisa","b":"vb","c":"v.","d":["gifva hvila el ro (åt), skona, spara. med dat. sinom häst wille han litith lisa Al 2158 . " at han . . . i engho stadde mik at liisa minom kroppe " Su 38 . " swa hafdhe thu badhe lisat thik siälfwom af swa storom värk ok os af swa mykle warkunnan " ib 398 . " gifva lättnad el. lindring (åt). med dat.? j them stykkiom som the ey mogha them wtj liisa ellir dispensera " VKR 44 . " b 17. - med prep. mädh. medh them som thafuas liisa oc dispensera " VKR 44 . ib 7, 8, 45 . - als. hafua formännene enga makt at liisa ellir dispensera j them (i de punkterna) VKR 45 . vär sant tholomodh j frestilsom oc linar ok lisar j dröuilsom Bir 2: 233 . - gifva (lindring el. eftergift). for al then sisning, edert herradöme haffuer os fatega män giorth oc lisat BSH 5: 438 (15111). - lisa, lindra. med dat. thinom werk . . . liisa MD 68 . thet lysadhe hennes sorgh FM 491 ( 1510) ."],"e":["liisa . ","lysa . ","-at )"]},{"a":"lisa","b":"nn","c":"","d":["ängsmark av visst slag? ss ortnamn. Se C. I Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge 391 ff. »Liso» RP 1: 133 ( 1359) ."],"e":[]},{"a":"lisagöra","b":"vb","c":"v.","d":["beredea lisa el. hjälp. remedior. . . lisagöra GU C 20 s. 522 ."],"e":[]},{"a":"lisboms olia","b":"nn","c":"","d":[" Lissabonsolja, bomolja. Se Sdw 2: 1260."],"e":[]},{"a":"lise","b":"nn","c":"","d":["hvila, ro. faa the (menniskorna) ey stundom lisa: tha vardha (the) thagher vlostugha ok thunga j gudz thiänist Bil 157 . " haua fatike äruodhis män ey meere lisa (quiete) vm hälgho daghana än vm sökno daghana " Bir 2: 73. MD 79 . " thu wakta här qwar ok haff liisa " Al 2079 . ther er nw . . . mere liise ok mere roo RK 1: 1332 . jag gaff mig tha inghen liiza ib 3: (sista forts.) 6115. hafdhe ängin lisa Bo 27 . " ängin är brändaghans hwila älla lise (requies ardoris) j henom " Bir 1: 89 . thz var ther for vtan lisa (utan rast, oupphörligt) Iv 5392 . - lugn, stillhet, beqvämlighet. mz klostermannom hawa the frälse oc liisa MB 1: 35 . " mädhan the wilia hawa mästan liisa mz mannom, tha skulo the hawa mäst ärwodhe mz diäfflom " ib 136 . - hugnad, fägnad, undfägnad, vederqvickelse. idher ok them ful wäl spis mz kost ok dryk ok allom lisa Al 3098 . " thz som thom herre eggerd spiise war tha thera bästa liise " RK 2: 9234 . " giorde siik godhan liisa " ib 3: 2216 . - vederqvickelse, lisa, lindring, lättnad. ängin liisa älla hugnadh gato the halft af sinom älskelica herra oc mästara Bo 202 . " grät oc fälte tarin vtan lisa (flebat . . . lacrymis irrenmedialibus) " ib 2310 . " hawa hugnadh ok lisa j dödhenom " Bir 1: 91 . " faa swala ok lisa " ib 277 . ib 3: 108 . " staar thz idher fore ängin lisa " Al 7018 . " kende han lijsa af allan wärk oc siukdom " Lg 3: 351 . " fa liisa oc lättilse aff thy thunga diäwls walde " MB 1: 264 . " til hans sorgx lisa " KL 406 . - lindring, lättnadn hjälp. petrus gaff them fult biscops waldh ok siäla rökt j sinum daghum. sic til lisa Bil 357 . " the (djuren) thiäna honum (menniskan) til liiffs hiälp oc lisa " MB 1: 98 . " gudz nadher oc liise ib 329. giorde han lisa (afkortning) mz flerom " MP 1: 240 . them nokon lysä göre SD 5: 696 (1347, gammal afskr.). - förskoning. later os engen liisa RK 2: 3646 . the haffde ey manga aar thess (derifrån) lijsa ib 419 . - hjälpmedel. mot thessom twem gaff gudh annantidh andra twa lisa (remedia) Bir 1: 252 . ib 65 . - Jfr sorgha lise."],"e":["liise . ","lijse . ","liisze . ","lyse )"]},{"a":"lise","b":"nn","c":"","d":["lvila, ro. , STb 5: 304 (1513, Bil). - bekvämlighet, vederkvickelse. hwilken bastue hustrw marigt beholle schal sigh til roligheeth ok lysa j sin lyffs tijdh STb 4: 144 ( 1507) . - lindring, lättnad, hjälp. med prep. um. atj motten wardha niwtande then stagda, nadher oc liisa om ider skat oc andra aarliga wtskylder Svartb 399 ( 1441) . - med prep. af. giff . . . allom them, oss böre före bidia, frelsa och lijsa aff skerseldz pino Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). - hjälpmedel. remedium ii lyse ok läkedomer GU C 20 s. 522 ."],"e":["liise . ","lyse )"]},{"a":"liskia","b":"nn","c":"","d":["spottkladd. " han sath och sputtade hanom igen liskien j ögoen " STb 3: 211 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"lisma","b":"vb","c":"v.","d":["lisma, söka ställa sig in (hos). med prep. mädh. eehn tyrann pleger så tractere almogen . . . som han haffde oskäligendiur, stundom reetandes them stundom strykandes och lesmandes medh them PMSkr 693 (avskr.)."],"e":["lesma )"]},{"a":"lisma","b":"vb","c":"v.","d":["lisma, söka ställa sin in (hos). med prep. mädh. lisma mz them loffuande them wärldzliken hedher oc framgangh oc likamans lusta Su 155 . MB 2: 259, 300 . - med prep. for. mz store falskhet lismadhe före anticolum MB 2: 318 . ib 292 . MD 97 . LfK 53 . - genom lismeri el. installsamhet vinna. at the ecke kwne lisme och hylle almoghen tiil sigh FH 7: 81 (1509, afskr."],"e":["-adhe )"]},{"a":"lisman","b":"nn","c":"","d":["lismande. thenkte han at forwinna han mz lisman oc sötum ordhum ST 126 . Su 43, 58, 130 . LfK 47 ."],"e":["lysman Su 58 ),"]},{"a":"lismare","b":"nn","c":"","d":["lismare. SpV 460 ."],"e":[]},{"a":"lismare","b":"nn","c":"","d":["lismare. " een lismare hawer silke thungo ok blagarns bak loth " GO 970 ."],"e":[]},{"a":"lisning","b":"nn","c":"","d":["lisa, lindring, eftergigt. " for al then lisning, edert herradöme haffuer os fatega män giorth och lisat i allo handa mottho " BSH 5: 438 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"lispund","b":"","c":"","d":[" , se lifspund."],"e":[]},{"a":"lissegate subst.","b":"","c":"","d":[" Skotteb 482 och jfr SAOB: L 857] ett slags snörmakeri, lits, kordong? bård, bräm? jtem iij ort. for yllet garn til llissegateSkotteb 400 (1465-66), Kämn)."],"e":[]},{"a":"lisselina","b":"nn","c":"","d":["lina varmed segel fästes (»litsas») till stag, lejdare, rundhult el. vid annat segel, litslina. ij öre for lisselyner Skotteb 401 (1466, Kämn) ."],"e":["-lyner ) , "]},{"a":"list","b":"nn","c":"","d":["1) list, kant. eth wardafuill war och thärä . . . listen (hs. A: listan) sat medh smaragdä grönä Fredrik ed Noreen 433. 2) = bordhlist? jtem lista groffwa HLG 3: 96 (1528). - Jfr altara-, bordh-list. "],"e":["-a HLG 3: 96 (1528) ), ","*lista lakan?"]},{"a":"list","b":"nn","c":"","d":["och n.? (Fr 1537) ]Isl. lsit] ","1) skicklighet, färdighet, konstfärdighet, konst. thz tiäl var giort mz list ok sinne Fr 2944 . " iärnlänkior varo ther bundna fore mz mykith list ok fögha sin " ib 1537 . Iv 350 . Al 4588, 4068 . " giordh mz fögho list " ib 3400 . ib 4579 . Fl 1009 . Fr 386 . " wil jach en mz listh ok maneth thegh winna " Di 259 . - pl. then sten war thiit mz listom förth Iv 339 . " iak vil mz lister fögha thz swa " Fr 2129 . " hafuer iak thöm mz lister fangith " Iv 315 . viker vndan mz fögha liste thiit han hertughin halda viste Fr 577 . ","2) konst, idrott, lärdomsgren. tha hafdho the nwmith the list ther the willo MB 1: 119 . " i alzskyns gerningom oc listom oc konstom ib 445. marha lister (Cod. A konster 456) oc smidhe hörir til hwsa gärdh " ib (Cod. B) 563 . wardh . . . wis mästare j allum listum Bilö 348. ","3) klokhet, list, svek, konstgrepp. oftast i pl. mz sinne list var härra dref atar diuulen mz sinne list (ars diaboli deluditur arte Christi) Bu 206 . MB 1: 223 . " eigh war läät lätha þöm af fäþperssens siþum vtan mäþ listom " Bu 9 . " thu skal . . . läggia mik fore nakar radh mz thina kloka lista " Iv 5443 . ib 4874 . " han fresadhe til mz alla lista " Al 5459 . " frestadhe han mz allom listom " MB 1: 425 . Lg 34: 451 . " thz var tho komith til aff listä " Fr 1992 . " fore sina falska lista " ib 692 . " vtan alla argha liste ok al hielpä redä " SD NS 1: 61 (140+1). hans liisth war full mz swik RK 3: 3267 . " mz swik och liisth är jak beesnardher " ib 1452 . - (?) jach kom ey her at tolik liste thz jac menar sa mykit mista RK 2: 7032 . ","4) utväg, sätt? han tok sik n een annan list Iv 2398 . " tenkte the the liste " RK 2: 3192 . - Jfr bok-, boka-, läkedoms-, natura-, snille-, troldoms-list."],"e":["liisth . ","-ir . i rimslut: lista Iv 350, 4874, 5443 ; Fr 662 ; Al 4579, 5459 . ","listä Fr 1992 . liste ib 577; RK 2: 3192, 7032 . Af dessa former kan dock merednels icke bestämdt slutas hvilken numerus är åsyftad),"]},{"a":"list","b":"nn","c":"","d":["list, kantband. Jfr pärlo list."],"e":[]},{"a":"list","b":"nn","c":"","d":["2) konst, idrott, lärdomsgren. sidhan toko the till at känna honum the siw lishte Prosadikter (Sju vise m B) 176 . " han forstodh si fultwäll i siw arom i siw boklika lista ib. 3) klokhet, list, svek, konstgrepp. han raddis en falsca listä " Vis sten 4 . körande fran mikk . . . diäffwlsins falska lister Mecht 181 . prestigium suek lyst ok trvldomer GU C 20 s. 482 ."],"e":["lyst . ","listä Vis sten 4 (i rimslut) . pl. -er. obl. -a Prosadikter (Sju vise m B) 176 . Se Sdw 2: 1260),"]},{"a":"lista","b":"nn","c":"","d":["list, kant. - list, långt och smalt trädstycke, bindis moderen (ɔ: hönan) thär mädh enne longe listo wm fothen PMSkr 262 . "],"e":["listo lakan","lyste- )"]},{"a":"lista","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hovudhlista."],"e":[]},{"a":"lista","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lista","b":"nn","c":"","d":["list, kant. the listur (näml. på hjälmen) varo aff gull hint rena Fr 158 . listan (näml. på spelbrädet) var mz smaragd gröna ib 429 . " ther som brädhin oc taflonar samanfögdhos waro bredha listo " ST 418 . - kantband, bård. gifuer iak til iomfrv maria altare sokn altaret III sänktä lystor FH 6: 357 ( 1449) . ib 25 ( 1451) . - Jfr pälz lista. "],"e":["lysta )","listolakan , "]},{"a":"listelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med slughet, med list, listigt. " foor ther swa listelika mz at hon fik alla sannindena wita ff honom " ST 28 . ib 87, 514 . Va 34 . " han liistligha fraa them week " RK 3: 1634 . " är mik listeliga hardher " ib 1453 ."],"e":["listeliga . ","liisteligha . ","listeligä Va 34 )"]},{"a":"listelikhet","b":"nn","c":"","d":["list. STb 3. 399 (1498)."],"e":["listeligheyt )"]},{"a":"listelikhet","b":"nn","c":"","d":["list. " med lystelighet drage oss rikeseens fiende he in " HSH 18: 99 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"listerboar","b":"nn","c":"","d":[" Listerbor, gingo ther hanom til handa belingesfara oc iisteboo HSH 14: 47 ( 1525?) Brask)."],"e":["listeboo )"]},{"a":"listogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) skicklig, kunnig, trollkunnig. thz som görs mz diäffla krapt eller listogha manna MB 1: 293 . ","2) listig, svekfull. " i . . . listoga syndenna orsakan " Su 54 . tholke listoghe edha ST 65 . ib 66, 242 . Gers Frest 1 . BSH 5: 395 ( 1510) . Jfr illistogher."],"e":["listigh (n. pl.) Gers Frest 1 ; BSH 5: 395 ( 1510) ),"]},{"a":"listogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) listig, svekfull. Prosadikter (Barl) 62, 70. - Jfr illistogher."],"e":["-ugher )"]},{"a":"listoghet","b":"nn","c":"","d":["list, svek; knep. " offta betänkia the vtanföre liggia listogheth, oc latas fara bort fran the bestalningenne " PMSkr 170 . wille han (ɔ abboten) mädh enne häloghe listoghet komma systrana til santh reglo hal JMPs 401."],"e":[]},{"a":"listoghet","b":"nn","c":"","d":["list, svek. " bedroff han al syn ärende met the plässkoge alt met listochet " FM 451 ( 1510) . - list, knep. met alle syne listogheter FM 313 ( 1507) ."],"e":["listochet . ","-ir )"]},{"a":"lit","b":"nn","c":"","d":["loch n. 2) lit, förtroende. Se Sdw 2: 1260. sät til lhans (ɔ Gud) thin lit thit hop Vis sten 7. sedhen sloge almogen foga lyth til ider eller ider son GPM 2: 13 (1504, A. Siggesson) . - Jfr vidher-lit."],"e":["lyth )"]},{"a":"lit","b":"nn","c":"","d":["coh n. (MD 114) ","1) det hvarmed man kan vara nöjd. i godhe godha lit (jfr Isl. til goðrar hlítar, at goðri hlít), tillräckligt, i ymnighet, rikligen han fik tha folk i godha liit RK 1: 3261 . fingo . . . örss ok gangara i gode liit ib 3516 ib 1950, 2731 . ","2) lit, förtroende. " a ängin man tha hafdhe han liit " Iv 2474 . " alle the konunga thu hafuir aliit (för a liit) " Fr 2872 . " enä jumfrv kallar hon til sik ther hon hafdhe liith pa " ib 2303 . " fik sit land aff hände enom herra ther . . . han hafdhe godha liit op a " ib 3097 . " ther sether fulkompna lith oppa " BSH 4: 252 ( 1500) . " ther sether och fwl thro och lith till ib. " HSH 20: 111 (1507), 121 (1507). hade thu . . . ey tith liith thil wärldenne jath (för sath?) MD 114 . till them iag satte myn största liith RK 3: (sista forts.) 6133 . Jfr alit."],"e":[]},{"a":"lita","b":"vb","c":"v.","d":["1) färga. " litat klädhe är wi eller liin för än thz litadis " Bil 84 . Bu 49 . MB 1: 80 . Su 225 . Bir 3: 340 . PM 60 . " wij skule lita war swerd i theris blod " Di 32 . " litadho ioseps kiortel i kidhia blodhe " MB 1: 253 . " litadho wars herra likama mz thy blodhe ther han togh aff waare natwro ib. " ib 231 . Bil 248 rödhwädhra skin litadh mz iacincto MB 1: 356 . ib 482. MD 39 . " at litas mz bäzstom lit " Bir 2: 247 . ib 3: 288. litat lärift mz aldra fäghirste färgho ib 1: 385 . jordhin litat mz rödhe färgho ib. " godher blodher scal wara mangalechis littadher " LB 5: 293 . ","2) pryda, smycka, försköna. han lita (colorat) sina siäl mz alle fäghrind Bir 3: 125 . " blith änlete, oc sötelikhet i ordhom, litta mykyt oc prydha kännswenzsens lydhno " LfK 192 . - Jfr en-, flughur-, fyra-, mang-, mis-, o-, rödh-, tvä-litadher."],"e":["lytha: -at Bil 248 . ","litta LfK 192 ; ","-adha Su 225 ; "]},{"a":"lita","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nöja sig (med), åtnöjas (med), med prep. at. at the lytto at the legho Bil 455 . MB 1: 257 . Iv 4277, 5279 . RK 1: 3213, 3471 . MD 423 . ","2) rätta sig efter, lyda. med prep. a (up a) el. til. hwa a os äller rikesens radh eigh lita wil skal mista wara ok alla rikesens manna astand ok hielp i sinom rät BtRK 33 (1359, orig.) . " om ämbetz persona . . . hardelika talar til them som skulw litha oppa hennas ämbete oc före syn " LfK 162 . " thäs ytermer skal thz koma them til nyt ok froma som ther skulu a lita " Ber 261 . " stämpna at håla om the styckier och ärende som stadenom och companino äro nyttighe och allom them gnglighit som thet (för ther?) skulu å lytha " TS 19 . " ath han skulle ekke til romara lita " MD (S) 236 . (?) at . . . wij alle skadh til idher lite Al 1894 (trol. förderfvad läsart). ","3) nöja sig (med), anlita, använda. med prep. a. thera swärdh the matto tha ey bita the vilde ey längre a thöm lita Iv 4922 . - anlita, vara hänvisad (till), bero (af). med prep. up a (pa) el. til. thz (d. v. s. lifsmedlen) kunde thom tog litid forsla the waro sa monge ther litte pa RK 2: 9240 . thz mon io engen mandom wäre at wi oppa wara swena lythe ib 2838 . " liitto til thera faders nadhe ib 1: 209. - anlita, tag sin tillflykt (till), anförtro sig (åt). med prep. a el. til. vi litum gärna a idhra nadhe " Iv 2996 . " iak liter nu til thinna radha " ib 5475 . " ey vil iak ok til nakan annan lita " Bo 75 . - lita (på), hafva förtroende (för el. till). med prep. a (up a) el. til. een man . . . thän ij litin mäst op a Fl 500 . thän tho är krank at lita op a Iv 98 . MD 170 . " ther maa i fwlkommelig lythe oppoo " BSH 4: 279 ( 1501) ther kan man tiil liitha (derpå kan man lita) RK 3: 3623 . lita sik, förlita sig (på). med prep. a (up a). litha sik ther wppa meere än the skuldo Su 258 . "],"e":["liita . ","lyta . ","lytha . -ir, -te),","lita at , nöja sig, vara nöjd. badh mik . . . liita swa at MB 1: 435 . Jfr atlita. - Jfr alita."]},{"a":"lita","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nöja sig (med), åtnöjas (med). med prep. at. han wndradhe ther dighirt a for thy thz (ɔ ringen) war likt thy fingergulleno som riddaren haffde wm sidhe huxadhe han widh sik at mangt war andro likt ok litä sidhan the at Prosadikter (Sju vise m B) 211 . 3) anlita, använda. - anlita, taga sin tillflykt (till), anförtro sig (åt). med prep. a (up a) el. til. thät fornämpda abbatissa eldler hännas ämbetzman kunno til oss litha om fornämpda offuirwälde etcʳᵃ thy . .. Nio handl rör Vkl 235 ( 1445) . the oss gagnelikit är til wara syäl, ther wj äwärdelica skulom litha oppa MP 5: 103 . "],"e":["litha . ","liitä Prosadikter (Sju vise m B) 211),"]},{"a":"lita","b":"vb","c":"v.","d":["1) färga. swärd wor ärw god [the] skolo littas i blode frankis manna Prosadikter (Karl M) 308 . coloro as letha GU C 20 s. 124 . " tha litar thät (ɔ silver) qwekselff hwith PMskr 382. " ib 554, 555 . christen människia skal lenkte ätha älla drikka, wthan thät som letadh är j christi blodhe JMPs 322. - Jfr gul-, innan-, mang-, margh-, rödh-litadher."],"e":["litta: -as Prosadikter (Karl M) 308. littha Mecht 276 . ","letha GU C 20 s. 124, 296, 298. leta: -adh JMPs 322. letta: -ade Troj 38 . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"litare","b":"nn","c":"","d":["Jfr klädhis litare."],"e":[]},{"a":"litare","b":"nn","c":"","d":["färgare. Troj 38 . Jfr klädha-, klädhis-litare."],"e":["letthare )"]},{"a":"liter","b":"nn","c":"","d":["1) utseende. " skapaþe hänna lit ok lat sva vän " Bu 144 . " äpte allom licamans lit ok limalaghum " ib 193 . " at wända mannum syn ok änlitis lyt " Bil 355 . " kiände hans naturlikan lyt ib. omskipthe hon sith wänasta änlite i mangha handa fägirsta lither oc mattor " Su 19 . " han hafdhe oppa hoffwdh sit en kaamb äpter pafughla lit " Al 7574 . hon (apan) hafwir människo anlite ok allan annan lit ok ham diurlikin (speciem reliquam belluinam) Bir 1: 334. waart signahda sacrament hawer thäff, oc lit, oc mykelek aff brödh oc aff wine MB 1: 310 . ","2) färg. " ögxstenin hawer ängin särdelis lit, oc for thy känner siälin mz honom alla liti " MB 1: 80 . " än et glaskar är enlitath mz särdelis lit, tha synes engxins drykx liter genom thz " ib. " i räghnboghanom mz hans twem litom som öwerm eer är bla oc nidhre rödher " ib 195 . lamb skal wara eens lita ib 307 . " ey skulin i märkia idhert köt mz lytom (Cod. B litom 561) eller ärrom (neque figuras alquas, aut stigmata facietis vobis) ib 367. haffwandis j sinom klädhebonath fira lither, som är blaath, hwith, swarth, oc röth " PM 2 . " glas windoghonen skulu engin leeth haffua, wtan hwitan ällir golan " Bir 4: 85 . " topacius hauir lit som gul " ib 2: 221 . at iak ey fanytlika äris af muldinna färgho ok liti (de colore pulvereo) ib 1: 309 . Bil 84 . MB 1: 57, 324 . Bir 1: 287, 2: 130, 169, 3: 288, 339, 381, 424, 448, 449, 4: 110 . Su 6, 75, 117 . Di 128, 129, 130, 132, 303 . LfK 244 . TK 269 . LB 5: 293 . ","3) ansigtets el. kindernas färg, hy. hans litir var allir huitir oc röth blandadhir Bir 2: 135 . " tha miste han sin faghra lit " Fl 371 . han omskipte badhe lit oc hy Al 8255 . " rödh ok bleek ok manga lita fik hon a siin väna kynder " RK 1: 625 . ib 4211. LB 2: 40, 7: 248 . MB 2: 153 . ","4) färg, färgämne. " offradho . . . alzskona dyyr klädhe oc liti " MB 1: 356 . flädalsins litir är thokkir ok lodhir vidhir händrana änkte atir latand j handomän vtan swa som asko Bir 1: 349 . ib 347, 348 . " tak ena wikth aff lithenom " PM 60 .","5) utseende, ståtligt utseende, prakt. kärlekin. ödhmiuktin oc renlekin the hawa ängin litn (mullius decoris sunt) Bo 42 . " hwat skal jak sighia af sälwm klädhabonadhivm j hwlkom som nw letas egh wärmin älla hitin wtan letin " Ber 29 . thz (palatset) var . . . byght mz kostelika lit (trol. för flit; andra hds. hafva flith, flyth) Fr 2698 . - Jfr guls-, malato-, mis-, rosen-liter, äfvensom enlita."],"e":["liiter: liit Bir 3: 424 . ","liither: liith LB 2: 40 . litther (ack. pl.) Su 6 . ","lyter . ","leter : let Di 130, 132 ; ","letin Ber 29 . ","lether: leth Di 303 ; Su 75 . ","leeter: leet Di 128, 129 (nom.); LfK 244 ; LB 7: 248 ; TK 269 . ","leether: leeth Bir 4: 85 . ","-ar : lita MB 1: 307 . ","-ir : liti ib 1: 80, 356 ; Bir 3: 381 ; " lite ib 339; lither " Su 19 ; PM 2 ; ","litther Su 6 ; ","litina Bir 3: 424 . ","-ar: lita (i rimsl.) RK 1: 65, 4211 ; ","lithane Bir 4: 110), "]},{"a":"liter","b":"av","c":"adj.","d":["af el. med färg, färgad. halsen litter som gul Lg 992 . Jfr en-, svart-liter."],"e":["litter )"]},{"a":"liter","b":"av","c":"adj.","d":["av el. med färg, färgad. STb 1: 262 ( 1480) . achta the hesta som scole gaa med stoden ath the äro oförderffvede vel skaffte oc little Brasks Cal 266 . Jfr hvit-, rödh-, tvä-liter."],"e":["litter . ","leeth Troj 101 ) , "]},{"a":"liter","b":"nn","c":"","d":["2) färg. Mecht 132 . " malaren han älskär alla handha färgho eller litha " SvKyrkobr (Lucid B) 174 . " swa som här äru marga handha wänä litha j blomom ok blomstrom " ib 234 . ib. PMSkr 459, 474 . ","4) färg, färgämne. PMSkr 555 (på tre ställen). Jfr golf-, gul-, himils-, himna-, o-, purpura-, rosa-, rosen-, saffrans-, vädhers-liter."],"e":["lither . ","lether: ack. leth PMSkr 459 . pl. litha SvKyrkobr (Lucid B) 234 (nom.), ib 174 (obl.). med art. lithana ib 234 (nom.); Mecht 132 (obl.), "]},{"a":"litigera","b":"vb","c":"v.","d":["tvista. " PM LX. ""],"e":[]},{"a":"litigera","b":"vb","c":"v.","d":["tvista, föra rättegång. then andre bleff j rom oc litigeradhe ath winna hwsith j gen PMbref 309 (1512). ib 310 ( 1512) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"litil","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Se Ark. f. Nord. Fil. 58: l47 ff. ","liten , kort. om tid o. d. - kortvarig, flyktig? han spilte thät altsaman mädh enom listlom högfärdigom tanka MP 4: 170 . - i förening med egennamn el. ss tillnamn. litzsle hanis smidh SJ 2: 55 ( 1479) . jacob lysle STb 2: 200 ( 1487) . " lissle jacob ib. " ib 225 ( 1487) , 3: 268 (1496). undrar mik . . . hwi tw haffwer sten lylla fran skola Kyrkohist Årsskr 20: 346 ( 1500) . ath ider elskelige kere sön her sthen lillä är swndt och wäl til pass GPM 2: 154 ( 1502) . HLG 2: 36 (1512), 3: 8 (1518), 14 (521). STb 5: 67 ( 1515) . Stock Skb 240 (1524-25). i lisze thomas hws HLG 2: 136 (1525). ib 3: 72 (1526), 83 (1525), 84 (1526), 88 (1527). 2) liten, ringa, obetydlig, l(i antal, mängd, grad, värde, stånd o. s. v.). stratos dydonis litle konunghir (regulus), ällir ämbitzman SpV 332 . " huilket thera liffuer effter thet annet skal behalla alla peningana liit oc myket vtan alt arff skipte " KTb 92 ( 1475) . " tha kastade per jensson hanom (som hade tagit en kjortel och en kåpa) hetthan epter offuer garden: effter thu hauer tet mera, tha thagh . . . thet litzla medh " STb 3: 117 ( 1493) . tha komo til honom x spitälske män vt aff enom lislom köpstadh MP 4: 190 . - litel rättin, se rätter 4. - n. then rekinscap . . . j leelo älla storo, ängo vndan takno FMu 1: 392 (1384). SkrtUppb 34 . - litit ok got, ss tillnamn. eodem die feste litid och gott vj (6) manna lag, ath hon ecke hade (o. s. v.) STb 2: 163 (1486). ib 165 ( 1486) . " cristin litet och got ib 215 (1487). - litet, något. i symonahult ägher clostrid litet aff jordh VKj 73. - n. adv. 1) litet, kort. om rum. lty böd han them lytet tilbaka dragha " Troj 29 . 2) litet, föga. - litit ok litit, i små portioner, småningom. läth thär j pwlwereth aff koommen, oc marka myölena litith oc litith j sändher PMSkr 389 . " tha böryas til ath lätha aloe j olyona ä litith oc litith " ib 536 . 3) något. somme (stenar) ärw oc litith bleke til see PMskr 462. Troj 29 ."],"e":["lithen GU C 20 (hand 2) s. 9, 24. n. (nom. och ack.) litith PMSkr 389, 462, 536 . llitidh SkrtUppb 34; STb 2: 165 ( 1486) . ","litid ib 163 ( 1486) . litet ib 215 (1487); VKj 73. lithet GU C 20 (hand 2) s. 25. lytet Troj 29, 215 . littet HLG 3: 4 (1516)=. liit KTb 92 ( 1475) . ","lm . ","lislom MP 4: 170, 190 . f. lithle VKJ 57 ( 1447) . lithne ib. n. leelo FMu 1: 392 (1384). pl. ack. m. lilla Trolles Jb Bil 182 (1477, senare avskr.) . best. form, sing. nom. m. llitle SpV 332 . ","litslä Prosadikter (Sju vise m B) 181 . ","litzsle SJ 2: 55 ( 1479) . ","lytzle STb 2: 225 ( 1487) . lisle HLG 2: 36 (1512), 3: 8 (1518); STb 5: 67 (1515); Stock Skb 240 (1524-259. lissle STb 2: 200 (1487), 3: 268 (1496). lysle ib 2: 200 ( 1487) . lisze 2: 136 (1525). lize HLG 3: l83 (1525). lyssä ib 84 ( 1526) . ","lyssze ib 88 ( 1527) . ","lyzse ib 72 ( 1526) . ","lillä GPM 2: 154 ( 1502) . ","litla Mecht 237 . ","litzla STb 3: 117 ( 1493) . lysslä HLG 3: 93 (1528). ack. m. lytzla STb 3: 282 ( 1496) . ","lizsla SJ 2: 101 ( 1487) . lyzsla ib. lissla STb 3: 282 (1496). lysla ib 2: 228 ( 1487) . ","lilla Troj 181 . lylla ib; Kyrkohist Årsskr 20: 346 (150). f. lizla ATb 1: 86 ( 1458) . ","lisla ib 45 ( 1455) , 73 (1457). gen. m. lisle HLG 3: 14 (1521). dat. m. litla KTb 75 ( 1437) . Se Sdw 2: 1260),"]},{"a":"litil","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) ss tillnamn. " henichino litla " SD 4: 554 (137, gammal afskr.). - i ortnamn. in litla hagaby SD 1: 706 (1258-82). in prato dicto litloæng ib 5: 290 (1344, nyare afskr.). ","2) liten, ringa, obetydlig (i antal, mängd, grad, värde, stånd o. s. v.). hua som sikr wil stridha, han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit KS 80 (196, 87) . " the skip wardha toom ok folkith lit " Al 1764 . " släkte balet mz litlo vatne " Bu 134 . " thz haffuir lille naturliga wäsko " LB 3: 58 . " mz lithlom eld " PM XLIV . " te skulu gita tolt litla ok almänninx födho " KS 81 (200, 89) . " litsla licamans twingh ok ärfuodhe " MP 1: 46 . " aff litin suik " GO 638 . " aff litlo brädhe " Al 10013 . " godher win är senfången, ok han må medh litlo (af ringa anledning, lätteligen) tapas " KS 37 (97, 40) . " hans daghar cumbar tuem daghum for litlo (för litlom) gangdagh " Bu 496 . " mz litzlom pynom " MB 2: 301 . j gudz dome är jngen syndh titil eller nadeligin som mz forakt jdnas LfK 252 . Su 428 . " til litins wärdhan by " Bil 215 . " vithia mik litit värdhan " ib 110 . " litla äro kan wärlin gifwa " Al 25 . " the äru litle j kärlekenom " Bir 1: 224. af litlo kompne a byrdhinna vägna Bo 58 . ib 5, 39 . " ey sparande litlom älla storom " Bir 1: 342 . MB 2: 353 . " at nakat af thetna fornämda goz, lith älla dygharth, wordhe hindrat " SD NS 1: 127 ( 1402) . " the hafw i gen halla lit " Al 9722 . " vnge daara wita lit " ib 864 . " fri ok frälse hwar nyte sit badhe stort smaat ok lit " ib 5388 . - liten, någon. tha litil verme kendes a vinstre sidhona LfK 216 . tha han thz vndfanget hafde ok lithet smakat aff wyne ib. litidh aff äple LB 1: 96 . - n. adv. ","1) litet, kort. " om rum. betlehem som litith är fra ierusalem " Lg 33 . foor ther lit i fra Al 8665 . ib 8468 . - om tid. litit for pingisdagha RK 1: 2512 . " lit ther eftir " Di 173 . ib 174, 178, 237. ","2) litet, föga. " litet bok lärþar " Bu 27 . ij örlögh mono the litith dogha Al 4532 . " om thin winskap aktar iak lit " ib 2122 . ib 8914 . Jfr fullilit.","3) något. " mote hiärtano var han litet varmber " KL 317 . at . . . risabergha closters ägho litet (för ägho luter?) var bätre än waar SD NS 1: 656 ( 1407) . hadhe the lithet saktaren farith RK 3: 803 . - dat. sing. n. adv. litet, föga. med följ. komp. litlu minna Bil 405 . - Jfr of- ämne-litil."],"e":["liten Bu 79 . f. litil Bil 349 ; LfK 252 . ","litin Lg 319 ; Al 18, 22 . ","lijten TK 273 . n. (nom. och ack.) litit Bil 110 ; RK 1: 2512 . ","litith Fr 126 ; Al 4352 ; Lg 33 . ","litidh LB 1: 96 . ","litid RK 2: 9239 . ","litet Bu 27 ; KL 317 . ","lithet RK 3: 803 ; LfK 216 . ","lithz Di 237 . ","lytit KS 80 (196, 87) . ","lit Iv 4862, Al 846, 1764, 2122, 4320, 4555, 4640, 5388, 8408, 8665, 8890, 8914, 9722, 10016 (på de flesta af dessa ställen i rimslut); Di 173, 174, 178 . ","lith SD NS 1: 127 ( 1402) . ","litin Fr 129 . ","liten Bu 79 . ","litlan Lg 982 . ","litzlan ib 3: 360 . ","litla Bu 30 ; KS 81 (200, 89) ; Pa 19 ; Al 25 ; Di 185 . ","litzla MP 1: 140 ; RK 2: 8108 ; MB 2: 183 . ","litzlä Va 29 . ","litsla MP 1: 46 . ","liizsla RK 3: 4000 . ","lisla MP 1: 67 . ","liisla RK 3: 913 . ","lille LB 3: 58 . ","lithlom PM XLIV . ","litzlom MP 1: 140 . ","litle Su 428 . ","litlo Bu 134 ; Bo 5, 39, 58 ; KS 37 (97, 40) . ","litlu Bil 405 . ","litins ib 215 . ","litle Bir 1: 224, 332 . ","litzle MB 2: 353 . ","litla Bir 2: 135 . n. (nom. och ack.) litin RK 1: 3079 ; O 638. ack. m. litla Ansg 199 . ","litla MP 2: 121 . " litzla ib 1: 173. dat. litlom " Bir 1: 342 . ","litzlom MB 2: 301 . gen. litla Bil 360 . ","litle Bo 1 ; Fr 186 . ","litla ib 350 ; MB 2: 195 . ","litla Bu 7 . ","litzle SJ 198 ( 1450) . ","lithla PM 60 . ","lissla TK 273 . ","litlo SD 5: 290 (1344, nyare afskr.). lissla TK 273 . ","litla VKR 60),"]},{"a":"litosten likosteen","b":"nn","c":"","d":["färgsten. " rubrica . . . likosteen (för lito-) " GU C 20 s. 530 ."],"e":[]},{"a":"liua","b":"vb","c":"v.","d":["bedraga, bedrifva svek el. underslef? wilia the nokot mz androm liwfua tha hänge them ofwer alla tiwfwa MD (S) 307 ."],"e":[]},{"a":"liudh","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) det som höres, ljud. lat thy höra j enne litle wttydhning, huru the thing som lik äru j liwdheno (coce similia), finnas olik j sinnomen SpV 521 . - röst. SpV 159 . härrans liwdh (vox) nidherslaandis öknena ib 549 . ib 557 . - Jfr basuna-, mis-, o-, saman-, stena-liudh samt ludh."],"e":["liwd )"]},{"a":"liudha","b":"","c":"","d":[" , se lydha."],"e":[]},{"a":"liudha","b":"","c":"","d":[" , se lydha."],"e":[]},{"a":"liudha","b":"","c":"","d":[" , se lyþa."],"e":[]},{"a":"liudhan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr oliudhan."],"e":[]},{"a":"liudhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ljudligt, högt. " vj . . . lothom liudhelica läsa . . .ærchebiscops jönissa haquonsson . . . stadga oc stillabreff " Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . Jfr ludhelika och högh-, mis-liudhelika."],"e":[]},{"a":"liudher","b":"av","c":"adj.","d":["ljudlig, högljudd. " öpte mz liwdhe röst " MB 2: 383 . - n. adv. ljudligen, högljudt. the blästo j lwdher oc öpte liwt MD 66 . sagdho liwt KL 396 . " siongande liwt op alleluya " MB 2: 407 . Jfr ludher."],"e":["liwt ) , "]},{"a":"liudher","b":"av","c":"adj.","d":["ljudlig, högljudd. - n. adv. ljudligen, tydligt, uttryckligt? som tha strax in för the gode erlige friborne frelssis men . . . liwt och skelige bewist wort Stb 5: 158 (1517). - Jfr ivirlut."],"e":["liwt ) , "]},{"a":"liudhgudhi","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1260, J. Sahlgren, Namn och bygd 6: 28 ff.-, Dens. i Hälsingborgs historia, red. av L. M. Bååth 1: 147 ff., Dens., Sydsv. ortnamnssällskapets årsskr. 1925 s. 25 ff., J. Palmér ib s. 19, Dens. i En bok om Skåne 1: 131 f."],"e":[]},{"a":"liudhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ljudligen, högljudt. Lg 949 . Jfr ludhelika."],"e":[]},{"a":"liudhsamber","b":"av","c":"adj.","d":["lyssnande, gifvande ljud, tyt, stilla. tha bör alle lyndsamme vare SO 108 ."],"e":["lyud- . ","-mm- ) , "]},{"a":"liudhsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ljudligen, högljudt. ropadhe lywdsamliga MB 2: 99 ."],"e":["lywdsamliga )"]},{"a":"liufhet","b":"nn","c":"","d":["1) kärlek. " for liofheet iak bär til thenna frugha " Fr 1208 . - ömhet. mz modherlika lioffhet (affectu) Su 209 . ","2) mildhet, vänlighet. mz mykin liofheet hon han vntfik Iv 1319 . prydda mz miskwndh oc liofhet (clementia) Su 100 . MB 2: 81 ."],"e":["lywffhet MB 2: 81 . ","liofheet Iv 1319 ; Fr 1208 . ","lioffhet Su 100, 209), "]},{"a":"liufhet","b":"nn","c":"","d":["1) kärlek. nar nakar älskar ont oc haffwir thär til lywffhet SvKyrkobr 354. 2)mildhet, vänlighet. at abbatissan . . . mädh lioffheet höre alla teh som widh hona wilia tala FOVkl 212 . " lyoffhet oc mildhet öker oc gömer fridhen " JMÖ 164 . mulcedo . . . lywgheth GU C 20 (hand 2) s. 159."],"e":["lywff- . ","lioff- . ","lyoff- . ","lywg- GU C 20 (hand 20) s. 159. -heet), "]},{"a":"liuflat","b":"nn","c":"pl.","d":[" vänlighet. af wärldinna swikliko smeekningh ok lioflatom Bir 1: 326 ."],"e":[]},{"a":"liuflata","b":"vb","c":"v.","d":["vinna genom vänlighet, licka. liofflatadhe folkit aff leneno til sik mz gafwom oc sötum ordhum ST 359 ."],"e":["lioff- . ","-adhe )"]},{"a":"liuflatogher","b":"av","c":"adj.","d":["vänlig. " säwir oc liwfflaatughir widh clostrisins hion " VKR 31 . ib 34 . Ber 246 ."],"e":["liufflaatughir VKR 34 . liwfflaatughir. ","lioflatogher: -latogha Ber 246 ),"]},{"a":"liufleker","b":"nn","c":"","d":["1) ljufhet, behag. " födhas oc thrifwas i hans asyns oc ordha lioflek (amænitate) " Bo 178 . ","2) mildhet, godhet. " skodha thy nu vars herra ihesu kärlek oc liofleek (benignitatem) " Bo 174 . ib 238 ."],"e":["liofleker: -lek Bo 178, 238 . liofleeker),"]},{"a":"liuflika","b":"ab","c":"adv.","d":["kärleksfullt, ömt, vänligt. " seer lioflica (cum benigniate) vppa thik " Bo 55 . " hugnadhe thöm lioflica " ib 169 . " thiänte lioflica af alle ödhmiukt " ib 240 . " hwat lioflica the gaa badhin saman " ib 63 . Lg 3: 316 . Su 170 . " thakkar honum lioflik " Fr 3087. lioflika (familariter) widh hänne tala Su 19 . hon kalladhe han swa liofuelik Fl 435 . " vplypte them lioflika " ST 476 . " huru lioflica han tok iohannis discipulos " Bo 79 . Lg 852 . " han var vntfangin liofuelik " Fr 2755 . Iv 5712, (Co. B, C, D) s. 216. ST 405 . helsar hwar annan liofuelik Fr 2831 . " kyste han lioflica " Bo 27 . ib 245 . Iv 5710 . Fl 550, 1964 . Fr 1198, 2024 . the omfingos ther lioflika tw Iv 5571 . " tok han liuffigä j sin fampn " Va 24 . ib 43, 55 . " lioflika rädhas thera (änglarnes) närwaru " Ber 255 . (Sannolikt för lioslika: jak gudh hulkin som lioflica (clarius) seer oc veet komaskolande thing Bir 3: 326). - Jfr fulliuflika."],"e":["lioflika Iv 5170, 5172; ST 405, 476 ; Ber 255 . ","lioflica Bo 27, 55, 63, 79, 169, 240, 245 ; Lg 852 . ","lioflika Iv 5571; Su 19 . ","lyofflika ib 170 ; Lg 3: 316 . ","liwfflik Iv (Cod. B, C, D) s. 216. lioflik (i rimsl.) Fr 3087 . ","liofuelik (i rimsl.) Fl 435, 550, 1964 ; Fr 1198, 2024, 2755, 2831 . ","liuffligä Va 24, 55. ","liuffligen ib 43),"]},{"a":"liufliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) ljuvlig. SpV 124 ."],"e":["liuffligen )"]},{"a":"liufliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) älsklig. han . . hadhe en som heeth procopius skön oc liwffwlek Lg 3: 33 . ","2) ljuflig. " mot hennas (solens) liwflika wärma oc klarhet " Su 200 . " thik lofwar thz lioflika (för lofflika? landabilis) prophetanna tal " ST 196 ."],"e":["liwffwler: liwffwlek Lg 3: 33 . ","lioffliker: -lika St 196),"]},{"a":"liuflikhet","b":"nn","c":"","d":["1) älsklighet. " " Lg 3: 33 . ","2) mildhet, vänlighet, godhet. hulke han beuiste . . . swa stora lioflikhet (familiaratem) Bo 72 . " sagdho the . . . mz store glädhi ok lioflikhet (cum magna jucundiate) " ib 248 ."],"e":["liwffwelekhet Lg 3: 33 . ","lioflikhet Bo 72, 248), "]},{"a":"liuflikhet","b":"nn","c":"","d":["2) mildhet, vänlighet, godhet. Mecht 232, 341 ."],"e":["lioffi- )"]},{"a":"liufmälter","b":"","c":"","d":["som talar milt el. vänligt? delinificus . . . kloker radgiffuare ok sötmälther eller lioffmälther GU C 20 s. 173 ."],"e":["lioffmälther )"]},{"a":"liufsamhet","b":"nn","c":"","d":["kärlek, mildhet, vänlighet. hans hogxswalan är mildhet och lyoffsamhet LfK 31 ."],"e":[]},{"a":"liuftalan","b":"nn","c":"","d":["ljuvt tal. tha flye quinno hemelikhet oc lioftalan Hel Män 134."],"e":["liof- )"]},{"a":"liugha","b":"vb","c":"v.","d":["falskligen beskylla (för) med prep. til. " lughin til lasta " Bil 256 . - genom falsk beskyllning beröfva. med prep. af. lughin aff sinne ära Iv 3270 . - underlåta uppfyllandet af, bryta. lögh (mentitus est) alt thz han iäth oc loffwadh haffdhe MB 2: 280 . "],"e":["lywgha . ","lyughir ST 439 . lyffwer HsH 19: 174 (1511). impf. lögh Bil 346, 386, 576, 726 ; KL 62 ; Al 6438 ; ST 38 ; MB 2: 260, 267 ; Di 226 . ","lughu Bil 227 . " lugha (för lughu) " Iv 3274 . ","lughi Bil 81 ; MB 1: 96 . part. pret. lughin Bu 30 ; Bil 256 ; Iv 3270 . ","lughit Bir 3: 81; Di 120 . ","lughet ib. ","lwgith MB 2: 121 . ","lwgit BSH 5: 625 ( 1520) ),","liugha sik , genom lögn gifva sig utseende el. sken (af)? med pep. til. öffwer myna syäll haffwer thw ingha makt wthan thw wilth lywgha tik ther til Lg 3: 139 . - Jfr beliugha."]},{"a":"liugha","b":"vb","c":"v.","d":["ljuga, tala osanning. tw loght i fändens nampn ATb 1: 171 ( 1462) . " tw lögh som een hora " ib 381 ( 1472) . . . . och sagde swa . . . tw lögxt, ocknitto näffwan STb 1: 173 (1478). - med prep. a (up a). fordrogh jönis . . . qwinnonne rättin . . . som appo honom hafdhe lughet JTb 7 ( 1456) . ib 89 ( 1510) . - ljuga, uppdikta, falskeligen föregiva. med ack. samt prep. a (up a). en hoffman . . . trugadhe hänne til ok lokkadhe, ath hon skulle liwgha thässa stora for:da lygn appo JTb 7 ( 1456) . "],"e":["lywgha . ","lughet JTb 7 ( 1456) , ","liugha sik , 2) genom lögn lyckas komma (ngnstädes). tesse . . . lugo thöm vthan bom men . . . och fore wth medh ena thoma skuto STb 4: 14 (1504). ","*liugha af , genom lögn frånhända (ngn ngt). bonden ville lywgha hano hedir oc äro aff ATb 2: 62 ( 1475) . ","*liugha ivir , "]},{"a":"liughare","b":"nn","c":"","d":["ljugare, lögnare, bedragare. " tw skulle sitia ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther dandemän sitia " ATb 1: 220 ( 1461?) ."],"e":[]},{"a":"liughare","b":"nn","c":"","d":[" L. ljugare, lögnare, bedragare. o liwghare oc sannindenna owin KL 227 . " tholkin liwghare är ey nw til " Iv 2018 . SD 1: 689 (1285, gammal afskr.), 2: 264 (1298, gammal afskr.). SR 9 . Bu 170, 172 . Bil 105 . Bir 1: 31, 92, 2: 133, 3: 154. Jfr hovudhliughare."],"e":["lyughare ST 496 ),"]},{"a":"liughlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lögnaktigt, falskt. " om hon haffwir onytteligha swikelika lywghlika sworidh " SvKyrkobr 357 ."],"e":["lywgh- )"]},{"a":"liughna","b":"vb","c":"v.","d":["ljunga, blixtra. Prosadikter (Sju vise m) 148 . GU C 20 s. 298 ."],"e":["liwnga . ","lyghna: -adhe )"]},{"a":"liughnelder","b":"nn","c":"","d":["ljungeld, blixt. " eelden ok fröstet sin j mellan opväkkiä störstä storma haghell ok lyungh eeldh " SvKyrkobr (Lucid B)228. thänna stenen (ɔ margarita) dogher fför manghra handa sywkdhom: tordön oc lyngh eel JMPs 535."],"e":["lyngeld SpV 250 ; (obl.) SvB 173 (omkr. 1500). lynghd eld JMPs 18. lyngh eel ib 553 ),"]},{"a":"liughnelder","b":"nn","c":"","d":["ljungeld, blixt. " slo lyghn elder aff himnum " Bil 424 . " do for lygn eld " ib 464 . " tha hördhis wars herra baswner rädhelikir thordyn oc blusande lyghnelder " MB 1: 330 . " lyngh ellen tändhes i hans ladhw " Lg 3: 703 . Bil 238, 250 . KL 39, 40, 54, 72, 127 . Gr 316, (Cod. D) 379. MB 1: 122 . Bir 1: 221, 263, 3: 145 . Iv 5393 . Al 419, 10335, 10338 . RK 2: 7366 . ST 115, 126 . MB 2: 311, 339 . Di 78, 132 . MD 338 . Jfr lyghne-, lyghno-elder."],"e":["liugn elder: -eldin Bir 1: 221 . lyugn elder: -eld ib 263 . " liung elder: -eldenom " Bil 238 . ","liwngelder: -el RK 2: 7336 . " liwng eld " Di 78, 132, liwngelld MD 338 . ","lyungeldir ST 115 . ","lywngeldher: -eldha MB 2: 339 . " liongn eld " Al 10335 . ","liongneld ib 10338 . ","lyongeldir ST 126 . liongh elder: -eld MB 2: 311 . ","lyghnelder ib 1: 330 . lyghn elder Bil 424 ; MB 1: 122 ; ","-eld Iv 5393 . lygn eldir Gr 316 ; ","-eld Bil 464 ; Bir 3: 145 . ","lygneldir KL 54 ; ","-eld ib 39, 72, 127 ; ","-eldenom ib 40 . ","lyghneel Al 419 . " lynghn elder " Bil 250 . ","lyngh elder: -ellen Lg 3: 703 . ","lyngäldir Gr (Cod. D) 379), "]},{"a":"liughublikan","b":"nn","c":"","d":["blixt. PM Skr 293."],"e":["lygn blekan )"]},{"a":"liumber","b":"","c":"","d":[" , se liomber."],"e":[]},{"a":"liumske","b":"nn","c":"","d":["ljumske. i liumscänum Hästläkedom i AS 136 . Jfr liuske."],"e":[]},{"a":"liung","b":"nn","c":"","d":[" ? ljung. mirica liungh Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 ne 14, s. 8. GU C 20 (hand 2) s. 144. lywngh tiänar them (ɔ: bina) wäl ath dragha honagh aff PMSkr 296 . - ljungbevuxen trakt, ljunghed, i ortnamn. Se Sdw 2: 1260."],"e":["lywngh )"]},{"a":"liung","b":"nn","c":"","d":["ljung. " " han skal vara liongh (myricæ) a ödhmarkom hulkit som är dyura födha oc eldz matir Mp 2: 75. " ib 1: 255 . " legger man lywng i kläder " LB 7: 161 . " dricker man liwngh (dekokt på ljung) medh wiin ib. ""],"e":["lywng . ","liong MP 1: 255 . " liongh ib 2: 75), "]},{"a":"liunga","b":"vb","c":"v.","d":[" Se liugha."],"e":[]},{"a":"liungthuva","b":"nn","c":"","d":[" Se lysungthuva."],"e":[]},{"a":"liunkin","b":"av","c":"adj.","d":[" Se lionkin."],"e":[]},{"a":"liuri","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liurskogher","b":"nn","c":"","d":[" Artikeln Sdw 1: 772 utgår. Se B. Lindén, Nam och bygd 20: 180."],"e":[]},{"a":"liurskogher","b":"nn","c":"","d":["skog i hvilken hygge eget rum? " om there skoghe och uthwägar i sma liur skogom " DD 1: 46 ( 1386, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"lius","b":"av","c":"adj.","d":["1) ljus, lysande, klar. om lywsan dagen klockan j mellen eth och tw Stb 3: 10 (1492). GU C 20 (hand 2) s. 87. 3) ljus, klar, klart seende. loffuar han them liwst samwith, at the maghen witho hwat gudhi är täkkelighid SkrtUppb 351 . - Jfr genmlius."],"e":["lyws: -an STb 3: 10 (1492) ),"]},{"a":"lius","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ljus, klarhet. kom lius af himmom ok sken vmkring han som sol Bu 142 . " sagdhe gudh . . . wardhe liws " MB 1: 155 . " skilde war herra liwsith fra myrkeno ib. aff solinna liwse " ib 157 . " gudh hulkin som är äwerdhelikx skens lyws ok klarhet " VKR II . " komber thz liws aff thy lywse som siälin hawer aff gudz asyn " MB 1: 355 . " han är owis i sith eghit liws staar (står sig själf i ljuset) " GO 633 .","2) ljus, fackla. " liua a latin hete candela " Bu 8 . " vm kirkio mäþ liusom ganga ib. läto brinna lius " ib 9 . " tändo mang lius ok lampor " ib 14 . at fornnäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til rökker vpphaldz þy sama storä lyuse SD 5: 564 ( 1346) . " han war . . . swa som lius sat owir liwsa staka " Bir 1: 303 . iii lyws BSH 3: 146 ( 1463) . - om ljus som sättes i en döendes händer. fa mic lywsed nw ändes myn wonda RK 2: 6582 . ","3) lysande himlakropp. wardhe liwsen (luminaria) i himblinum MB 1: 156 . " giordhe gudh störsto liws sool oc maana ib. - Jfr altara-, bak-, dags-, font-, fram-, himbla-, himna-, himirikis-, inledslu-, kyndilmäss-, morghon-, paska-, skridh-, stadh-, staf-, vax-, vigninga-, vigsla-lius. ""],"e":["lyus . ","lyws )","liusa brander , ","liusa krona","liwse kronä )","lius pipa , ","liusa pänningar","liusa staki","lyusastaki . ","liwso staki Bir 1: 339 . ","liuso staki: -staka ib 390 . ","liwse staki: -staker FH 4: 83 ( 1499) . " liwsse staki: -staker " ib 84 . ","lyusestaki: -staka MB 2: 334), ","liusa stiälker , ","liusa stodh , ","liusa stolpe","liwsostolpe )"]},{"a":"lius","b":"nn","c":"","d":[" ? the holla ey mere tro än en liuss RK 2: 5891 ."],"e":[]},{"a":"lius","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ljus, klarhet. " siätta sannelika liwseno (lucte) skalt thu ey twäka liffwande siälena ok människiona, til gudz biläthe ok liknilse wara girodha, at hon skulde wäxa ok ökias wälsignadh " SpV 379 . 2) ljus, fackla. liwsit sattte hon oppa wäggena . . . ok timme skulle släkkia skaran oppa liwsena ATb 1: 143 ( 1461) . " om then gode herren domproasten wil lata brinna lwss for min siäl " Svartb (Skolkl) 502 (omkr. l470?). Hist Handl VIII 1: 67 (1514, nyare avskr.). item v ortog, för lwse gwttes för primmesser HLG 2: 112 (1522). item klokaredre[n] ggen !UDDA_TECKEN? mark, för han skwradhe stakana och optendhe lwssen ib 125 (1524). - om ljus som sättes i en döendes händer. tha thän siwke thager sik liwsit j sin ytersta tiidh SvB 506 (1400-t.). war ther ok en groo brodher hos honom som honom bölth lijws ij handh j hans ytherssta GPM 2: 318 ( 1508) .","4) ljus, belysning. Se Sdw 2: 1260. - Jfr alleluia-, blusa-, boka-, elds-, gildis-, kirkiomässo-, krono-, kyndilmässo-, myrka ottosangs-, paska-, pännings-, staka-, öghna-lius. "],"e":["lijws GPM 2: 318 ( 1508)","liusa brander (lywsa-), ","*liusa bärare , ","*liusa garn","*liusa gärning","liwsegernyngh )","*liusa nöpa , ","liusa staki (lyusa-), ","*liusastaka stolpe","liwsastako- )","*liusastaka studh","liusa stako stödh )","*liusa veke , "]},{"a":"lius","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) ljus, lysande, klar. arla om morghin dagher var liws Fr 83 . " a liwsom dagh " MB 1: 337 . munde husit j liwsan lugha sta RK 2: s. 333. Bil 241 . MB 1: 492 . " gwz ängel kom . . . lius som sol " Bu 4 . MB 1: 355 . han (vägen) är . . j ändanom slättastir ok lyastar oc sötastir Bir 2: 197 . ","2) klar, tydlig, uppenbar. hulkins synd iak vppinbaradhe ok bepröuade for thik mz liuastom ok vissastom teknom Bir 1: 98 . at hans dygdh wardhe liws oc oppenbar MB 1: 199 . äre thässe liwsast thera skäla ib 472 . " ma nw wara hwariom manne liwst, som thetta läs " ib 71 . ib 279, 450 . liwsastodhin aff gulle thydher oppernbarlika snille oc wiisdom, som scriwath waro lönlika i taffllone, än allom mannom liws giordh mz liwsom logha ib 492 . thässo tio budhordh wars hera, the skulo liwsare göras (närmare förklaras) nidher meer ib 451 . ","3) ljus, klar, klart seende. tha hawer mannen mäst mäghin oc liwsast skäl MB 1: 388 . " klar öghon ok liws " Bir 1: 235 . ","4) berömd, fräjdad? hon gaff sigh in i eth liwst (orig. har möjl. haft clarum e. d.) klösther Lg 3: 61 . - n. adv. klart, tydligt. þu liktar lust Bu 75 . " gudh siälwer han seer en samin liwsast hwars mantz hiärta " MB 1: 408 . wiliom wi liware wisa daghanna nampn ib 67 . " a moot the som wtskorith oc liwst oc oppenbarlika saght är ib 48. " ib 140 . (lyusasta karom trol. för lyusa stakanom: the förre renlifsens skipan är stadhen som vppa biärghet var satter. som lästen sigher af. ok lyktan lyusasta karom (lucerna super candelabrum locata; efter lyktan torde vppa böra underförstås) Su 428 .) - Jfr iämlius."],"e":["liust . ","lust Bu 75 . ","liusare . ","liusaster . ","lysastar Bir 2: 197),"]},{"a":"liusa","b":"","c":"","d":[" , se lysa."],"e":[]},{"a":"liusa","b":"","c":"","d":[" , se lysa."],"e":[]},{"a":"liusare","b":"","c":"","d":[" , se lysare."],"e":[]},{"a":"liusblar","b":"av","c":"adj.","d":["ljusblå. PMSkr 488 ."],"e":["lyws- )"]},{"a":"liusförande","b":"","c":"","d":["som för med sig ljus. lucifer . . . hwilkit nampn swa mikt tyddhe swasom lius förandhe, ällir androm lysandhe MP 5: 38 (möjl. att fatta som två ord)."],"e":[]},{"a":"liusgisla","b":"nn","c":"","d":["ljusstråle. MB 1: 355 ."],"e":["liwsgisla: -giislor MB 1: 355), "]},{"a":"liusilse","b":"","c":"","d":[" , se lysilse."],"e":[]},{"a":"liuske","b":"nn","c":"","d":["ljumske. Se E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 57. Troj 185 . "],"e":["liweska GU C 20 (hand 2) s. 10. liwffske), ","*liuska värker","lywsko- )"]},{"a":"liuske","b":"nn","c":"","d":[" = liumske. skär wp hwirwilen j lywskanom LB 2: 68 . " eykte är thz skin ey hawer twa liwsla (est pellis nulla que non habet ilia (Chr. Pedersen; inguina) håna) " GO 266 ."],"e":["lywske )"]},{"a":"liuslika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) klart tydligt. fasbiörn olfson var hanom swa mykit skyllogir som klarlegir oc lyuslegir j hans räkinskap stodh scrifuat ATb 1: 197 ( 1464) ."],"e":["lyuslegir )"]},{"a":"liuslika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ljust, klart. " tändis thz (ɔ: liwsit) vp oc bran liwsligha " Lg 3: 245 . fatikdomen . . . hulkin ther swa liuslika skeen i varom herra Bo 126 . ","2) klart, tydligt. " " KL 349 . seer liwslika Bir 1: 235 . " som annur var breff . . . lyuslicä sighiä " SD 5: 562 ( 1346) . " vi vilium thet allum mannum liuslikä kunnukt görä " ib 6: 158 ( 1350) . iak sagdhe . . . eth liuslikare ok vppinbarlikare ok annat myrklikare Bir 1: 297 . " tha lydde en röst renlica ok liuslica (clare et lucide) " ib 3: 398 . " at hans vpstandilse skulle beuisas oc pröuas liuslica mz skälom " Bo 237 . Bir 2: 7 . Su 56 . MB 2: 331, 332 . LfK 3, 15 . Jfr liuflika."],"e":["lyuslicä . ","liwsleka Su 56 . ","lywsleka LfK 3, 15 . ","liwsligha Lg 3: 245 . ","lyusligha MB 2: 331, 332 . ","lyslika SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)), "]},{"a":"liusliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ljus, klar. " hälghe män magho oc manas wm the ärlighasta liwsligasta frä[l]slighasta tilredhningh " Mecht 157 . nitrum . . . är tynt som skiffuor liussligitt till see PMSkr 646 . 2) klar, tydlig. SpV 565 . " kwngör än atskilligharen thz som thu sigher, at bäggias atskilnadir maghin liwslikarin wardha (patent apertius) " ib 568 . 3) lysande. llucibilis . . . quod aptum est vt luceat Cu C 20 (hands 2) s. 99."],"e":["liuss- . ","likin . ","-ligin . ","-are . ","-aster )"]},{"a":"liuslös","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liusna","b":"vb","c":"v.","d":["ljusna. " alt mörksens molen är lywsnat " Lg 3: 588 ."],"e":["lywsna . "]},{"a":"liusrödher","b":"","c":"","d":["ljusröd. " LB 4: 342. ""],"e":["lyws röödher: -rööt LB 4: 342 ),"]},{"a":"liusstaki","b":"nn","c":"","d":["ljusstake. ÅK 57 . Jfr liusa staki."],"e":[]},{"a":"liusstaki","b":"nn","c":"","d":[" = liusa staki. MB 2: 219, 230, 334, 335 . FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":["lyussatik: -staka MB 2: 335 . ","lyus staki: -staka FH 5: 237 ( 1524) . ","lyusstaki: lyustaka MB 2: 219 ; ","lyustakana ib 230), "]},{"a":"liusta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["lyster VGL II Fr 7, 8 ; Dr 39. lystär ib I S 4: 5; B 4. lister ib II Fr 6 . part. pret. lustin ib I K 12: 1; II K 25; HelsL. Kg 10 (1609 års uppl),"]},{"a":"liuster","b":"nn","c":"","d":["ljuster. " fhar medh moot, näät eller liuster å fiskeleek " SO 300 . FH 4: 84 ( 1499) . Jfr liustra."],"e":["lywstrar FH 4: 84 ( 1499)), "]},{"a":"liustra","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr liuster."],"e":[]},{"a":"liustra","b":"nn","c":"","d":["ljuster. " mölnarn skal haffua sin eghen ökia . . . med . . . liwstra och brandiärn Arnell Brask Biᴵ 26. " ib 29 ."],"e":[]},{"a":"liuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) få genom lott, få på sin lott. iherusalem som löt i skipte beniamins släkt MB 1: 267 . ","2) få, lida, ljuta. gör hände men þät hovoþet liutar Bu 74 . " som skadan löth " RK 1: 473 . Iv 763 . " hafuer huar skadhan som liuther " KS 9 (21, 9) . ib 79 (194, 86). dödhen liwtha RK 2: 2687 . Al 8960 . MD 17, (S) 226. ","3) nå. alexander näplika landith lööt Al 2347 . ","4) få, komma (att). med inf. then som är thridhi planeta äpter honum mz omgangina räkning om kring, han liwter ater byria oc nämpna äpter sik siäwom nästa daghin MB 1: 71 ."],"e":["lyta L. ","lööt . ","lutith " Al 8960),"]},{"a":"liuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) få på sin lott. - erhålla, bekomma. en ring af gul luttin til pant JTb 9 ( 1456) .","4) få, komma (att). med inf. Se B. Hesselman, Språkformen i MB1 36."],"e":["luttin ) , "]},{"a":"liuva","b":"vb","c":"v.","d":["göra bevågen, locka. " mz storom gafwom liofwar them " Al 2120 . " at i skwlle . . . liwffwan " BSH 5: 304 ( 1508) . - locka, förmå. them liowadhe hon mz modherlikom radhom . . . til bätring oc cristelikin lifnadh Lg 3: 505 ."],"e":["liowa . "]},{"a":"liuve","b":"nn","c":"","d":["lust, fröjd. " hwath hiärta liofue göra ma " Fr 2100 ."],"e":["liofue )"]},{"a":"liuver","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) kär, täck, behalglig, ljuv. Jfr R. Pipping, Kommentat till Erikskrönikan 306. thz war summum liwfft ok sumum leet EK 651 . " han skulle giffue hanom hyre, hwat tet ware hanom let eller ljwfft " STb 3: 383 ( 1498) . llepos . . . lywff thalan GU C 20 (hand 2) s. 75. 3) mild, vänlig god. tho är thu liwir them thic älska oc astunda Hel män 143 . " humanus liwgher spagher miskunsamber " GU C 20 (hand 2) s. 1. ib s. 80 ."],"e":["liwffuer . ","liwir Hel män 143 . ","liwg(h)er GU C 20 (hand 2) s. 1, 159),"]},{"a":"liuver","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) kär, älskad. " han är hanom liuvar ok kär " Bu 74 . " haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran " ib. " hwi hafwin j dödhin swa liwan " Bil 476 . Fr 3130 . RK 1: 1030, 3688 . " säl äastþu mit liuua lius (lumen meum) " Bu 521 . Fl 377 . " the liofua hion twa " ib 2088 . Iv 5544 .","2) kär, täck, behaglig, ljuf. hvru vare fru buþsk[a]ps värs är hänne luuar ok värþogar Bu 6 . " saþe hans pilagrims färþ haua varit sik länge liuua ok þäka " ib 171 . Bil 109 . Bir 2: 274 . ST 325 . Fr 2096 . RK 1: 1985, 2: 4767 . Va 4 . " lät sik thz opta ware leet hanum war liuft ok thz ledhast honum war liuwast " Bil 299 . " ä hwem thet är lywffth eller leth " BSH 5: 123 ( 1506) . " hwad eder lyfft är " ib 4: 294 ( 1501) . är þin älskoghe sua liuuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt (finner dig ljuf) Bu 140 . (stodh) a liuum (dock trol, i öfvernensstämmelse med anm. s. 936, att läsa linum) lown ib 26 . " brast wt mykit beskir (anger) for liwan synda lusta " Bil 455 . " hwa lioft wil hafwa skal kärt lata " Al 1810 . GO 221 . HsH 18: 41 ( 1496). ","3) mild, vänlig, god. benignus, thz tydher mildher, ällar liwffwr Lg 3: 302 . " thu som allom är väluiloghr oc liofwir " Bo 191 . " uar liofwe herra ihesus " ib 73 . Ber 256, 259 . " var i thino änlite blidher ok lyofwer " ib. " hans anlite war liofft " Lg 3: 219 ., mz liofwom ordhom Bo 15 . Al 3465 . VKR 34 . " han sände breff til gamorin mz liofuo budhskap sin " Fr 2158 . - mädh liuvo, med godo. vm hedhningane vilia ängaledhis taka vidhir thera radhom oc maning mz liofwo Bir 4: 357 . med lyuwo äller med loþo (med godo el. ondo) SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . - n. adv. gärna. komp. hällre. lät annan liouare biscop varþa Bu 28 . - Jfr oliuver."],"e":["lyuwer . liwer: liwan Bil 455, 476 . ","luuar Bu 6 . ","liofwr . ","lyofwer Ber 259 ; -a ib 256. n. liuft Bil 299 . ","liwft ib 109 . ","liufft Va 4 . ","liwffth GO 221 . lijwfft HsH 18: 41 ( 1496). lywffth BSH 5: 123 ( 1506) . ","liwpt RK 1: 1985 . lioft Bu 140 . ","liofft Fr 2096 ; Al 1810 ; Lg 3: 219 . ","lyofft ST 325 . ","liöfft Bir 2: 274 . ","lyfft BSH 4: 294 ( 1501) ),"]},{"a":"liuþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lyssnande, uppmärksamhet, tystnad . fik vm sidhe liwdh Bil 104 . " tala ey thr tu ey hauer liudh " KS 54 (137, 58) . " tha bödh han wardha liwdh j almoghanom " MB 2: 385 . " liwdh halla (iakttaga tystnad) " SEG 122 . - giva liudh, lyssna (till), gifva akt, vara uppmärksam, vara tyst. gawo hanom liudh KL 167 . " badh sina men giffua sik lywth " Di 211 . höra ock lywdh giffua SO 107 . " bödh allom almoghanom giffwa liwdh (fieri silentium) " MB 2: 168 RK 1: (Albr s. 207. är lusteligit at hörä hwo ther wil giffuä liudh och akt pa Va 3 . - bedhas (bidhia um, begära) liudh, begära tystnad, äska ljud. beddos armenie höfdhingia liudh af allom moghanom Gr 312 . Kl 167. SO 7 . Lg 3: 561 . " badh . . . om liudh " Al 365 . hvilken olywdh gör meden verckemestara talar . . . ok är lywd begärende SO 83 . - klappa liudh, genom klappning el. slag äska ljud. om lywdh tha klocka rynges eller lyudh klappas SO 97 . - klappa til liuds, d. s. klapper til lyudz SO 108 . - sla liudh, d. s. åldermannen slår liudh SO 21 . ","2) det som höres, ljud. fik han ginstan höra eth aldra grymasta liudh Pa 16 . Gr 297 . " fidhlarin gör söta liudh " Bir 2: 187 . giuir thz aff sik sua stort liudh ib 263 . MB 1: 14 . Lg 41 . - röst. for ens mins mundz ordh ok liudh bort g ik diäfwllin Bir 1: 210 . " ropadhe mz högho liwdhe " Lg 3: 226 . - Jfr hambra-, harpo-, klokko-, lofs-, o-, sam-liudh."],"e":["lyudh . ","lywdh )"]},{"a":"liuþer","b":"","c":"","d":[],"e":["lyuþer . lyðer)? m. L. Se Lind, Om rim och verslemningar i de svenska landskapslagarne s. 35 f."]},{"a":"liuþguþi","b":"","c":"","d":[],"e":["lyþ- . ","lud- . ","lwdgodi )? m. "]},{"a":"liva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) leva, hava liv, vra vid liv. samma dach swor gudmwndh j aspundh en baath til sich medh sin leffuende witne, swa ath han miste batin j fiordh STb 3: 397 ( 1498) . " at the tet hörde aff henne leffuendes mwn " STb 4: 56 ( 1505) .","4) leva (på visst sätt), föra (liv el. levnadssätt). skörligha leffua GU C 20 (hand 2) s. 24. - med dat. at thu maghe syndenne döö, ok gudhi liffua SkrtUppb 369 . - med ack. tha scal fordömas . . . ok alt thät thu lifdhe hulkit som ey var styrt till gudz wilia MPFr 242 . - part. pres. 5) med pass. betydelse: som leves. vti hans liffuendis liiff SD NS 3: 68 ( 1415) . SJ 2: 253, 262 (1494). the äre alle än nw j leffuende liffue STb 3: 198 (1494).","6) part. pres. i livet ådagalagd el. uttryckt? tha haffuer iach mik nw thet pa tagith, epter hans lyffuende begär och then goda troo han sielff til mik hafde, at hans gafwor och testemetn . . . skulle bliffue orygget och widh makt hollit GPM 2: 389 ( 1491) ."],"e":["liffua SkrtUppb 369 ; SvT 71: -ande SJ 2: 262 ( 1494) ; ","-endis SD NS 3: 68 ( 1415) ; -endes STb 5: 23 (1514). lyffua: -ende GPM 2: 389 ( 1491) . ","leffua GU C 20 (hand 2) s. 24; -ande SJ 2: 253 ( 1494) ; ","-ende STb 3: 198 (1494), 397 (1498); -endes ib 4: 56 (1505). impf. lifdhe MPFr 242 . Se Sdw 2: 1260),","*liva fram , ","*liva äptir , leva kvar. MB 1: 195, 196 . - Jfr af-, ut-, äptir-liva, ävensom half-, lifslivande, renlivandis, renlivadher och refnlifdher."]},{"a":"liva","b":"vb","c":"v.","d":["eg. vra qvar. ","1) lefva, hafva lif, vara vid lif þänte guz moþor ä män han lifþe Bu 20 . " et menlöst lamb som liuar ok är helt " ib 140 . at iak liuar äpte döþen ib 128 . " spordhe os, än waar fadher lifdhe, oc än wi hafdhom nakan brodher liwandis hema " MB 1: 244 . " liwer hon minu liwe länger " SD 4: 389 ( 1334?) . ib NS 1: 411 ( 1405) . hafþe liuat XC ar Bu 4 . hälghe män . . . dö swa wärldinne at the lustas lifhwa ensamnom gudhi Ber 21 . " än i thonom daghom skal höras lifwi (vivat) pädhars ämbiz man " Bir 2: 9 . " lifwer iak (vivo ego; så sant jag lefver), all lwärldin skal fyllas mz gudhlike äro än foe thera kur oc käro, tha liwe iak swa, at ängin thera nw liwer aff allo thässo folke, skal koma liwande til chananan land " MB 1: 402 . wtan alla twäkan tagher jak tilk til mik swa liffwi gudh (vivit Dominus) ib 2: 212 . - med dat. liffwa likamliko liffwe LfK 89 . " hans kroppir lifde vslo lifue " MP 1: 160 . ib 277 . Jfr 4. - med prep. mädh. han skal lifwa mz lifweno (jfr vita vivet Ezech 18: 21 i Vulgata) ok äkke döö Gr 295 . - lefva, uplefva, genomlefva. owir alla the dagha iak liffwat haffwir MB 2: 167 . ","2) lefva, vrara, vistas (någonstädes el. med någon). j thy rikeno scal änkte thz diur gita varit älla lifuat som är etirfult af sik Pa 5 . " ensammen leffwa oc wistas " LfK 19 . " liua ok wara medh flerom i bland och samuaru " KS 5 (9, 5) . ","3) lefva, befinna sig (i ett tillstånd). sanctus iacobus baþ han helan liua (vara frisk) Bu 165 . - ss afskedshelsning: lif hel, var lycklig, lef väl, far väl. hirdhin badh mik fara väliak swaradhe honom liff häl oc säl Iv 379 ; se vidare under hel, adj. 3. ","4) lefva (på visst sätt), föra (lif el. lefnadssätt). söst lowa (för lewa) GO 467 . " bönder liffdo widh räth ok skäl " RK 1: 2019 . " huru illa fiendena lefdhe ther i vinthers " BSH 5: 451 ( 1511) . huilke . . . liffdho i största gudelikhet oc renlikhetzsens liffuerne Su 53 . - med dat. sagdhe sina syni lifua sälare lifue oc rikare rike (lefva ett sällare lif och med mäktigare välde) Bil 689 . " aldrygh skal iac optermer lifua sälo lifua " MP 2: 75 . " lifþe hälagastom lifnaþ " Bu 194 . hiulke . . . i allo enfalloghet oc gudhelikhet liffdho theras liffärne Su 53 . ","5) lefva, lifnära sig (af). med prep. vidh. at liwa widh andra diwra huld MB 1: 98 . ib 210, 214. Bil 271 . Iv 2102, 2583 . Fr 1108 . Al 7030 . han lifwer widh hans land ib 1340 . - med prep. af. rätfangit godz som j mattin badhin aff liwa ST 484 . med prep. i ey lifwir. mannen ij (in) eensampno brödheno. vtan ij hwario gudz ordhe KL 193 . ","6) gå till väga, handla. med prep. mädh. hwj han swa hardheligha wille mz them liffwa RK 2: 2154 . " thz man swa liffuer mz then arma " ib s. 338 . ","7) lefva, vara qvar. em eld. eg. och bildl. then eldhin gither länge lifuat LB 4: 341 . " lifþe än nokor guz naþ gnista ii hans bryste " Bu 130 . - part. pres. ","1) lefvande. " af liuande guþi " Bu 63 . " liuandes guþ " ib. " leuandis guz son " Pa 21 . kom vndan lewandis MB 1: 5 . ib 244, 402 . " alla the lösöra ok hawr i gulle ok silfre ok hwario thet helzt kan wara, liuandes ok dödho, som iak äpitir mik leuer ok latir " SD NS 1: 411 ( 1405) . ","2) liflig. " haua liwandes öghon " KS 80 (198, 88) . ","3) lefvande, rinnande, frisk. om vatten. liuandes vatn (fons vivus) rindar vndan altarano Bu 492 . MB 1: 210 . ","4) lefvande. " om eld. han (elden) gyter blifuit ther j lifuandis wäl eet aar omkring " LB 4: 341 . ","5) med pass. betydelse: som lefves. myn syste liiffuandes dagh (lefnadsdag) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . "],"e":["liifua: -andes RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265. ","lewa: -andis MB 1: 5 . ","leua: -andis Pa 21 . ","lefwa Su 453 . ","leffwa LfK 19 ; Lg 219 . pres. liwer. lifwer. liffuer. lifwir. liuir. liuar. impf. lifþe. lifde liffdhe. liifdhe RK 3: (sista forts.) 5785. libde SD 6: 1 ( 1348) . " lefdhe " BSH 5: 451 ( 1511) . ","liuat Bu 4 ; KS 76 (188, 83) ; se vidare saman liva. liwat, se framliva. lifuat Pa 5 ; LB 4: 341 . ","liffwat MB 2: 167 . liffwith PM XXVI ),","liva saman , lefva till saman. om äkta makar. lifdo saman mang aar RK 1: 88 . Jfr saman liva. ","liva til , finnas till. then liffuer ey j werlden till ther iach then stenen vnna will Iv 1935 . Fr 1916 . - Jfr af-, ater-, fram-, i gen-, ut- äptir-liva, äfvensom lifs-, o-livande och o-skam-livadher."]},{"a":"livandegöra","b":"vb","c":"v.","d":["göra levande, ingiuta liv i. gudhz sons sniille lifuandhe göre mik SvB 26 (omkr. 1470-80)."],"e":["liffuandhe- )"]},{"a":"live","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1260. Jfr renlive."],"e":[]},{"a":"liver","b":"nn","c":"","d":["lever. GU C 20 (hand ","2) s. 9. Sex ekon tr 274 ."],"e":["lewer . ","leffuer )"]},{"a":"liver","b":"nn","c":"","d":["lefver. " fore bolne liffwir " LB 1: 97 . lib 7: 78, 82, 237, 238, 239. Al 6785 . " herra iwan monde hiortin fla ok tok alt thz ij honum la lifuer ok lungo ok hiärta ok blodh " Iv 2559 . LfK 231 . Bir 4: 137, 150 . Jfr fara-, fiskaliver."],"e":["liuar Bir 4: 137 . ","med . ","art . ","liiffren LB 7: 239 . ","liiffryn ib 78, 82 . ","liifren ib 239 . ","liiffren ib 237, 238 . ","leffrena LfK 231 ), "]},{"a":"liveradher","b":"nn","c":"","d":["vena hepatica; en åder på högra armen. Se Sew 2: 1260."],"e":[]},{"a":"liverbrun","b":"","c":"","d":[],"e":["leffwirbrwn: -brwnt MB 2: 361), adj. lefverbrun, rödbrun. - n. tyg af lefverbrun el. rödbrun färg. qwinnan var kringom giffwen mz purpura oc lifwerbrwnt (cocino; coccineum förekommer nyss först återgifvet med röthbrwnt) MB 2: 359 . ib 361."]},{"a":"liverbrun","b":"av","c":"adj.","d":["leverbrun, rödbrun. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 33 f. benkt . . . ok niils . . . skattado i lifwirbrwnan kiortil ATb 1: 63 ( 1456) . nar jak swa opta omskipte min klädhe, nw i hwit nw j purpura kläde oc nw j cocinea som är liffwerbrunt Mecht 238 . SvKyrkobr (Lucid B) 152 . ib 153 . J Buddes b 19 ib."],"e":["liffwer- . ","lifwir- . ","lefuer- . ","-bryn )"]},{"a":"liverbyld","b":"nn","c":"","d":["lefverböld. " fordriffwer liffwr byldh " LB 7: 131 . ib 2: 65 ."],"e":[]},{"a":"livergräs","b":"nn","c":"","d":["blåsippa, anemone hepatacia Lin? een yrt som hetir liiffwergräss LB 7: 237 ."],"e":[]},{"a":"liverne","b":"nn","c":"","d":["3) leverne, levnad, levnadssätt. MP 5: 56 . - Jfr kräsmäte-,renlivis-, skalka-, ängla-, ärmita-liverne."],"e":["liiffurne )"]},{"a":"liverne","b":"nn","c":"","d":["1) lif. " fulkompnade väl sit lifwerne til han ändade thz mz hederlico martirio (ormans et implens dies suos usque ad consummationem vitæ per illustre martirium) " Bil 884 . " hulkins lifwrirne som än var mykyt thorftelikit kirkionne " Bo 131 . " liff och leffwerne velie wij woge för edert herrdöme HSh 20: 138 (1507). "","2) lif ss föremål för beskrifning, lefnadshistoria. som vi finnom i hans liurine oc gärningom Bo 11 . " sancti bricci hälga lifwerne " Lg 635 . ib 437, 586. ","3) lefverne, lefnad, lefnadssätt. mz sino hälgha lifwerne Pa 4 . fulkomlikit lifwerne KL 183 . hulkins lifwirne vi vikliom först oc främst fölghia i dygdhomen Bo 130 . " thän som i andelico liuärne är ib 28. vmuände sik aff . . . kötzsins lustelica lifnadh til andelikit ok fulkomplikit liuärne " Bir 3: 276 . thässe thry liuernin jomfrudomsins änkiodomsins oc hionalagsins ib 2: 102 . " at bäggias liffwernen badhe a actiue oc contempaltive skälika böner täkkias gudhi " Su 316 . Bil 883 . KS 3 (6, 3), 4 (7, 4), 13 (30, 13), 14 (31 14), 14 (34, 15) . Al 6531 . Bir 1: 303, 304, 254, 366, 3: 27, 407 . Su 71, 252 . Lg 44 . Gers Frest 28 . ","4) förening af dem som lefva efter samma klosterregel, orden. äst thu intakin i thetta liuärne KL 255 . " renliues män aff flerom liuärnom " Bir 3: 407 . " sancti bernardi orden ok liwerne " SD S 2: 228 )1409). - Jfr arvodhis-, dygdha-, ensätu-, hionalags-, hörro-, iungfru-, kloster-, manna-, munka-, nunno-, ren lifnads-, renlive-, renlivis-, riddarskaps-, södha-, ängla-liverne."],"e":["liurine . ","lifwrine . ","liwarne: -et KS 3 (6, 3) ; -eth ib. ","liuärne KL 255 ; Bo 28 ; Bir 3: 27, 276 ; ","-om ib 407 ; ","-et KS 3 (6, 3) . ","lifwärne KL 183 . ","leffwrne Gers Frest 28 . ","lefuerne KS 3 (6, 3), 13 (30, 13) . ","leffwärne: -et Su 71 . ","lifwirnesins Bir 1: 303 . ","lifwärnsins ib 351 . " liffwersins för liffwernesins " Su 252 ), "]},{"a":"liversot","b":"nn","c":"","d":["lefversjukdom. then thridie (näml. ådern) heter [median] . . . hon skal slos ffor liffuesoth ok quidsoth ok sido wärk LB 2: 62 . ib 7: 154, 237, 238 ."],"e":["lyffwer sott LB 7: 237 ),"]},{"a":"liveryrt","b":"nn","c":"","d":["blåsippa, anemone herpatica Lin. " hans klädhe waro al lwmkringh sath mz liffwer yrth, som kallas triphollium " Mecht 83 ."],"e":["liffwer yrth )"]},{"a":"livgöra","b":"vb","c":"v.","d":["lgöra levande, uppliva. jnnan til skal liak wara liffgörandis (vinificans) tik Mecht 206 ."],"e":["liff- )"]},{"a":"livilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr innanlivilse."],"e":[]},{"a":"livirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr äptirlivirska."],"e":[]},{"a":"liþ","b":"","c":"","d":[],"e":["liidh . ","liid . ","lidha Al 599 (i rimsl.) liida RK 3: (sista forts.) 5609 (i rimsl.) pl. lidha Iv 166 ; RK 1: 12 ; MD 172 d (på alla tre ställena i rimsl.)), f. "]},{"a":"liþ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr bar-, far-, gards-, kirkiogards-, konungs-liþ."],"e":[]},{"a":"liþ","b":"nn","c":"","d":["hjälp, undsättning. then lete lith, thr liten hauer kniwen KS 82 (204, 90) . Jfr gango-, o-lidh."],"e":["lith )"]},{"a":"liþ skep","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå, fara. " the a hender nyköpung lidhu " RK 1: 3707 . ib 3: 549, 921 . - bortgå, fara hädan (ur verlden el. lifvet). wi skulum alle af thenna werld lidha SD NS 2: 117 ( 1409) . " döö oc aff wärldenne lidha " MB 2: 218 . MD 18 . Lg 3: 656 . " bisp larens i aboo är ledhen aff thenne syndoge verlden " FM 286 ( 1506) . - skynda. nw manga swänske syna hendher wridhe thz her steen saa lithet kan liidhe RK 3: 4064 (kan fattas ss opersonl.). - lida, gå, fara, begifva sig, komma. opersonl. med dat. el. i dess ställe ack. honum lidher fast til persia land Al 1166 . MD (S) 210 . " ä thes mere sielenne leedh nidhereffter " LfK 232 . " leedh dänom saa snarth tädhan " RK 3: 292 . ib 2419 . " honom kunde tog ey sa snart lidha " ib 2: 9029 . tiil danmark och gotlandh them wäl leedh ib 3: 570 . saa wäl monde honum liidha ib 496 . ib 2433 . " i wäghen honum saa kosteligha liidher " ib 1062 . " han wiisthe wäl . . . hwath norges män leedh " ib 36 . - lata lidha, låta (det) gå, begifva sig åstad, skynda. tiil warffrubergha thee laatha liidha RK 3: 454 . ib 510, 601, 626 . " waren redho ok latin lidha " Al 1702 . - skynda, hasta, raska på. bödh kesaren lätha lidha ath hywlith wordhe redho Lg 3: 144 . ","a hänne (min makt) aldre ängin ände lidher (tager det aldrig något slut) Al 1436 . - gå vidare, framskrida. han lot sina sampning lidha Al 3131 . lida, närma sig. med prep. at. daghin leedh tha fast at qwälde Iv 490 . ib 2407 . Fr 263, 1103, 1273, 2591, (Cod. B) 2271. Al 3346 . - lida, framlida, förlida, förflyta. fra adam ok tel vr härra födes liþu fäm þusand aar ok þrätighi aar Bu 70 . " för än tu ar varo liþin " ib 184 . MB 1: 20 . Bir 4: 23 . " swa langer time leedh " MB 1: 275 . ib 284 . Lg 32 . - opersonl. lida, närma sig. med dat. han viste at timanom ledh at hans fästemää skulde födha (sicret instare tempus partus suæ conjugis) Bo (Cod. B) 343 . - med prep. at. nu liþar at licamans lifs ända Bu 489 . " ledh fast at them tima at iudha skullo wardha frälse " MB 1: 20 . tha aat thy leedh at brullöpit skulle ändas Bo 60 . ib 32, 164 . KL 347 . Lg 3: 100 . " thz lidhir aat quällenom " Bo 208 . " at thz fast leedh at hans fadhers dödh " MB 1: 257 . Iv 380, 2553, 4785 . Fr 820 . Rk 2: 1261, 3278. Lg 45 . - med prep. til. tha han kände lidha til dödhen MB 2: 325 . " thz liidher nw sökt (för sköt) til ända thin " Al 9864 . " honom (den återstående stadsdelen) leedh fast til fördäfuilse " Su 52 . - med prep. i mot. thz ledh i moth afftonen Lg 3: 673 . - lida, aflägsna sig. genast tha aff middaghin lidher swa taka trään ganga nidher Al 5589 . - fortgå, framskrida. med personens dat. el. ack. ä som faderenom leedh scrifua hennes helga liffuerne, swa leedh hans longliga syuka dotter til lhelsona Lg 3: 583 . - med personens dat. och det föremål. med afseende på hvilket ett framskridande är i fråga, betecknadt genom prep. mäþ. scriff mik til hwat töm lidher medh then. masth och tesliges medh qwärnen BSH 4: 336 ( 1503) . gå till ända, förlida. med dat. tha som daghenom leedh (appropinquante . . . hora vespertina) Bo 231 . - med ack. nw liidher abrahms dagha MB 1: 207 . " swa langan tima leedh fra thy ther ysac war födder oc til thz aar hans släkt war wäldigh ower thz hälgha land " ib 183 . - med prep. at. tha ther leedh at hans daghum MB 1: 257 . - personl. gå till ända, taga slut, upphöra. abs. liuit öskis at lidha (vita loptatur ut pereat) Bil 476 . " fran allo (för allom) þem þinum þär äru liþande " Bir 4: (avt) 179. þa ald liþ ande (för liþande) þing sniällaleka leþas ib. om tid, tillstånd el. förhållanden: gå, lida. äpter thässa wärldinna skipilse, ther all ganger oc lidher mz siw daghom MB 1: 504 . " all wärlden liidher mz siw daghum " ib 69 . "],"e":["liidha . ","lijdha RK 2: 1403, 2461 . ","liidhe MD 18 ; RK 3: 4064 . ","lijdhe ib 2: 2539 . ","lydha Lg 3: 99 ; RK 3: 428, 448 . ","lidhir . ","liidher . ","leedh . ","liþu . ","liiz . ","ledz ) , ","liþa sik . lata lidha sik skyndsamt begifva sig åstad, skynda sig, skynda. at hon skulle läta lidha sik Bo 212 . Lg 3: 99 . RK 2: 2461 . läth tik lidha (festina) MB 2: 190 . ST 455 . Su 194 . lathin idher thess bäther lidha RK 1: 3734 . ib 2: 3003 . " lät sik thädhan lidha " Al 8973 . ib 9477 . RK 2: 1038, 2389, 2539 . snarth leeth han siik aff slottet liidha ib 3: 42 . ib 428, 448. lät han sik lidha til assisium KL 364 . RK 2: 389, 1084, 1128, 1403, 3538, 5323 . Lg 3: 381 . " han lot sik at dala lida " RK 2: 4403 . ib 5064 . - refl. ","liþas , gå, förflyta, framskrida. om ltid el. tillstånd. alle siw wärldinna aldra ganga oc lidhas a siw daghum oc siw nattom MB 1: 302 . " gifs eigh viþ pinor som litla stund liþas (räcka) " Bu 521 . - förlida, taga slut, upphöra. fa häluitiz pino som aldre lidz Bu 182 . j frygdh ok glädhi som aldre liiz Bil 216 . tha liwsith ledz Lg 967 . ","lidha fram , "]},{"a":"liþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) led (på kropp). binda handena widh lidhin Bil 255 . " limalösn i hwarium lith " ib 369 . haffde i alla sina lidher swa hardha sot oc werk at han eyngaledhis formatte röra sigh aff sängena Lg 3: 355 . ib 636 . " lata skära sik lidh fran lidh " Lg 767 . M 2: 281. honum skalff hwar hans lidher Al 8608 . MB 2: 287 . Lg 3: 687 . lughin swedh . . . hans lidhi ok limi Bil 473 . Bir 3: 93 . " twa ledhen ther med " LB 7: 133 . som sig haffua forriikt i lidomen ib. " gar naghor liider aff i barnom eller brister aff lidhi (ur led) " ib 100 . " om nagor lym er vtaff liid, eller wriden " ib 320 . " ted som lenge haffuir varit aff lidy oc är kommit j leed j gen ib. halsin war brutin aff lidhi " Lg 244 . ","2) lem. " war han bade a hender oc föther skapader wel al alla lidhi " RK 1: 560 . hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi ib 2070 . " smör liiden som verker " LB 7: 282 . (?) fra halsen oc til länderna nidher war siäx fota hwar en lidher Al 9468 . " öpna lidher (för öpna lykt saar?) " LB 2: 38 . - Betydelsen: lem tillkommer ordet möjl. äfven i några af de under 1 anförda ex., särsk. Lg 3: 355, 636 ; Lg 767 ; MB 2: 281 . ","3) slägtled. " han war en ledh nemere " BSH 5: 187 ( 1507) . - Jfr lidh, ","1) ledfogning, led. " hans lidhamot gingo al sundir " Bil 871 . " af allom licamns licom oc lidhamotom " Bo 193 . at alla thina lima lidhamot (compagines) skullin syndirlösas Bir 2: 236 . " laarin syntis vtan lidhamot (juncturis) " ib 3: 65 . ib 2: 222, 243, 3: 128, 294 . Su 107 . RK 3: 712 . ","2) lem, kroppsdel. " stor ben ok lidhamot " KS 80 (198, 88 ; kanske att föra till 1). swa som goodh lidhamoot böghia sik eptir thera hofdhe VKR 20 (kanske att föra til 1). iak . . . ey . . . samanfögde hwars edhers lyma ällir lidhamot (singulorum membra non ego ipsa compegi) MB 2: 300 . " ib 131§. eth belethe lyk wiidh mik . . . i allom lydhamothom " Lg 3: 120 . liff och andha som thw skall säthia i the ledhamoth ib. faar man stor werk j armana, millan herdan, j ryggen j lenderna oc oppo andra kropsins lymmer oc lidamot LB 7: 264 . ib 263, 282, 283 . Jfr lidhmot."],"e":["liider . ledher: ledh MB 2: 281 ; BSH 5 ; 187 (1507); ledhen LB 7: 133, ledher (pl.) Lg 3: 636 . ","leeder: leed LB 7: 320 . ","lith Bil 389 . ","lidhi Lg 244 ; LB 7: 100 . ","liidy ib 320 . ","-ir ) , ","lidhamot","lijdamot: -motit LB 7: 282 . ","lidhamoot VKR 20 . ","lidhamooth RK 3: 712 . ","lydhamot Bir 2: 222 . ","lydhamoth; -mothom Lg 3: 120 . ","ledhamoth ib),"]},{"a":"liþköp","b":"nn","c":"","d":["dryckesgille med anledning af afslutadt köp. drikka liþöp SR 47 ."],"e":[]},{"a":"liþskiul","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liþstarker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liþstaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liþstolpi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liþstämna","b":"nn","c":"","d":["till bestämd dag utsatt sammankomst då krigskären skall samlas, bestämd tid för krigshärens samlande. är wir kallum samän warä män til lidstämpnu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.)."],"e":["liþstämpna L. "]},{"a":"liþtäppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"liþugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ledig, lös, fri (att röra sig). wþu hans arma hanom liþugh Bu 57 . " han gat ängalund liþughar älla lös wrþet " ib 15 . - fri, löpande utan hinder, om vatten. funno at konungs adhran war lidogh oc frii oc enkte aater täpt VAH 24: 323 ( 1454) . - fri, ss fri hafvande makt att bestämma sitt handlande, hafvande frihet (att göra något). med inf. ij ärin lidhughe bort at ridha IV 2655. MB 1: 244 . " wara lädhugher tiäna gudhi " Gers Frest 30 . - fri (från träldom). hon skal fara lidhigh oc fräls mz honum MB 1: 335 . - fri (från fångenskap el. tvång). lauencius liþughar vorþen Bu 415 . RK 1: 1072 . " biþia hana giua sik sin son atar liþughan " Bu 25 . Bil 103, 111 . " lät them lidugha " ib 87 . MB 1: 284, 286 o. s. v. beddes aff honum fangana lidhugha ib 181 . - fri, lösgjord (från band). med prep. af. wrdhu the ledhugha af bandum Bil 369 . - fri, befriad (från skyldighet el. tjenst). med prep. af. lat mik liþughan af hans gömo Bu 142 . " gaf alla romar liþugha af allom vt giäldom " ib 65 . - med prep. undan. göra hwem han wil lidughan vndan sinom laghom MB 1: 464 . - med ack. tha är lerjungen eller suennin the tienisten lydogh ock löss SO 85 . ","2) ledig, fri från göromål, sysslolös. then som läduger gerna gaar MD (S) 206 . " en arwodis man som lydhoger war ok jnthe giordhe " JP 118 . " vara lidoghir oc fafängir " Bo 141 . " göre sik allan reho ok lidhoghan (exoccupet se totum) " Bir 3: 305 . " thu kan thik ey lidhughan göra mit breff alt til ända höra " Al 6049 . ","3) med prep. for och följ. subst. ss sakens beteckning. " kwngörom vi . . . oos hafua lädhughan ok lösan latidh . . . phililippus vlphardzson for thet han slogh i hääl ragnars son i eeke " SD NS 1: 270 ( 1403) . " loto eric sigudzsson . . . quit lidugh oc lös for thet drapit han giordhe thera dödha brodher " SJ 202 ( 1448) . vnnom wi oc gifwom . . . jeppa oc alla hans vmbudzmän oc swena ledhugha oc qwitta for all the brwt. käromal oc sculd. vppa han älla them koma kunno BSH 1: 195 ( 1387) . - särsk. fri från fordringsegares kraf. later iäk fornempa vlaff niclesson . . . for mik och minom arffwom kwittan, lädhoghan och lösan SD NS 2: 240 ( 1409) . - med prep. af, for el. um och följ. subst. ss sakens beteckning. ären i ok skwlen varä lethoghe ok löös ok omanathe aff allä the lauan ok brewom FM 25 ( 1389) . " wi hafuom . . . jäppa . . . oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta . . fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni " BSH 1: 197 ( 1387) . " loto the hona oc hennes ärffuningia for sik oc sina ärffuingia alzstingis fri quit ledugh oc lös for hendermer maning " SJ 201 ( 1451) . ib 200 ( 1451). for huilka forskrifnä fämtighi marc jak . . . qwita, ledugha oc lösa later froscrifna hustrw ermegardh SD NS 1: 244 ( 1403) . ib 17 ( 1401) o. s. v. later iak for:da herra clauus lidhughan ok lösan allaledhis vm thet vidhergäl ib 30 ( 1401) . " later iak . . . påhillippus ledhukan och lösan wm the for:da xxix mark " ib 532 ( 1406) . " wm huilka for:da siw marcer iac gifuer han oc hans arfua quita lidhugha oc lösa " ib 503 ( 1405) . ib 245 ( 1403) . FH 2: 15 ( 1392) . SJ 203 ( 1451) . DD 3: 9 ( 1391) . ","4) ledig, till fritt förfogande, obesatt. lät thz lidhukt fatighum mannom MB 1: 364 . wart tha lidhog en prebändha ällar räntha Lg 664 . ","5) fri från foster; icke hafvande. then lönlik manatz soth som ledoga quinnor plegha ath haffwa LB 6: 106 . ","6) tom. " ii viin fat lidhugh " SD NS 1: 678 ( 1407) . - Jfr olidhugher."],"e":["lidhoger: -oghan Bir 3: 305 . ","lidhoghir Bo 141 . ","lidhoger: -og Lg 664 . ","lydhoger JP 118 ; ","-ogan SD NS 2: 90 ( 1409) . ","-lydogh SO 85 . ","lidhigher: -igh MB 1: 335 . ","ledhugher: -ugha BSH 1: 195 ( 1387); SD NS 1: 245 ( 1403); Bil 369 . ","ledugher: -ugha SD NS 1: 244 ( 1403); -ugh SJ 200 ( 1451), 201 ( 1451), 203 ( 1451). ","ledhuker: -ukan SD NS 1: 532 ( 1406). ","lethogher: -oghe FM 25 ( 1389) . ","ledoger: -oga LB 6: 106 . ","lädhugher Gers Frest 30 ; ","-ugha DD 2: 9 ( 1391); -ughan SD NS 1: 270 ( 1403); Bil 111 . ","läthugher: -ughan FH 2: 15 ( 1392) läduger MD (S) 206 . ","lädukger: -ukga SD NS 1: 17 ( 1401) . ","lädhogher: -oghan ib 2: 240 ( 1409) . ","-ught MB 1: 286 . ","-ukt ib 364), "]},{"a":"lo","b":"nn","c":"","d":["sank äng, vid vatten liggande äng, låg strand nedanför en hjöjd. Se Stuffe. Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. XIII. i ortnamn. de lohäredh SD 3: 148 (1314, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"lo","b":"nn","c":"","d":[" ? lo, lodjur. meth maardh oc loo MD 485 ."],"e":[]},{"a":"lo","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1260."],"e":[]},{"a":"loddare","b":"nn","c":"","d":["gycklare. Jfr Rydqvist, Nordens äldsta Skådespel s. 14 f., Ljunggren, Svenska Drama s. 116. f. some hittas the som . . . hälder plägha nakan ondzskap som lekara oc luddara (Co. B loddara 537) MB 1: 135 . " thet är kununglik rätvise . . . ey elska ok födha löddara ok lakara " KS 49 (123, 53) . giuer thet (ɔ: kronona ingiäld) lekarom ok lyddarom (Fragm. lodhrarum 15) ib 58 (145, 64)."],"e":["lodhare . ","luddar . ","yddare . ","löddare )"]},{"a":"lodh","b":"nn","c":"","d":["eg. bly; af bly el. metall gjutet föremål.","1) lod, kula, gevärskula. lod eller piil LB 7: 291 . " pil oc lod " ib 292 . " pwlwer oc lod " PM 24 . bleff iag skwtthen mz ett lod RK 3: (sista forts.) 6126 . ib 4797, 4819, 6127 . BSH 5: 11 ( 1504) , 214 (1507), 480 (1511). PM 4 . III iern sleffwa at stöpa lodh met FH 4: 84 ( 1499) . ib 83 . ","2) lod i ett ur. swa som hängiande loodh (perpendiculum) vidh orlogium nalkas til sit tekn Bir 3: 425 . ","3) vigtlod. " en wäxskal mz sin lodh (pondere) " MD (S) 306 . ","4) lod. " ss vigtenhet. ena sylffskeedh om fyra lodh Sd " NS 1: 6 ( 1401) . " swa got mynt at wäghna markin halder halff fiortonde lodh silffuer " SJ 3 ( 1420) . lodhit (d. v. s. ett lod silfver) för X skilingia gik RK 3: (sista forts.) 4598 . " skal hwarth hwetebröd wäga tolff lodh " BS 35 . ib 34 . SO 168 . FH 5: 166 ( 1495) . FM 75 (1483, daniserande), 201 (1504), 202. LB 2: II, 71, 7: 219, 221 o. s. v. PM XLII, XLIII o. s. v. ena V lodha skedh BSH 3: 145 ( 1463) . " ena iiii lodha skedha ib. - Jfr bly-, fiärdhungs-, hakabysso-, iärnlodh. ""],"e":["loodh . ","lot FM 75 (1483, daniserande)), "]},{"a":"lodh","b":"nn","c":"","d":["eg. bly. 1) lod, kula (till eldvapen). eth faat jern han smydde i dalapijl lodh och terninger SSkb 32 (1501-02). ","4) lod. ss viktenhet. " en iiii lodha sked " JTb 28 ( 1460) . STb 1: 42 (1475). ib. as assis tolff loda wikth GU C 20 s. 38 . " huilket arff som skyfft waar stycke wijdh stycke, lodh wijdh lodh Stb 4: 120 (1506) (möjl. snarare til luter). " Stock Skb 189, 192 (1521-22).","5) lod (för mätande av vattendjup). bolis . . . skipmanna lodh submittentes bolidem jnuenervnt passus xx the kastadho lodhit ok fwnno xx famn diwp GU C 20 s. 59 - Jfr bly-, muramästara-, skipmanna-, skärpentina-, sten-lodh."],"e":["lod . ","lodt Stock Skb 189, 192 (1521-22) ), "]},{"a":"lodha","b":"","c":"","d":[" , se luþa."],"e":[]},{"a":"lodhbyssa","b":"nn","c":"","d":["lodbössa. Se Sdw 2: 1260. Inv cur Tynnelsö 3 . STb 3: l10 (1492). GU C 20 (hand 2) s. 108."],"e":["loodh- . ","-bössa )"]},{"a":"lodhbyssa","b":"nn","c":"","d":["lodbössa. " i blandh swänske waare lodhbyssor VC [500] än meer " RK 3: 3997 . " iiij kammarebyssor . . . item vj loodhbyssor Stuffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl. s. 285 ( 1444). vj lot bysser " FM 76 (1483, daniserande) iij lotbysser ib 77 . BSH 4: 296 ( 1501) , 5: 480 (1511)."],"e":["loodh- . ","lotbysse )"]},{"a":"lodhia","b":"nn","c":"","d":["lodja, ett slags bland Ryssarne nyttjad båt med platt botten. rytenis . . . deducentibus expensas mercatorum de koggonibus ipsorum ad novogardiam tribus ad majus in qualibet navi dicta lodhia securitatem conferimus SD 2: 184 (1295, eft. nyare aftr.). Jfr ib 645 (omkr. 1230, eft. nyare aftr.). Jfr lydhia, lydhughia, lädhia."],"e":[]},{"a":"lodhia","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1260. Jfr lydhia."],"e":[]},{"a":"lodhin","b":"","c":"","d":[" , se ludhin."],"e":[]},{"a":"lodhrare","b":"","c":"","d":[" , se loddare."],"e":[]},{"a":"lodskin","b":"","c":"","d":[" , se loskin."],"e":[]},{"a":"loe","b":"nn","c":"","d":["loge. " lhwsith . . . skal wara swa bygth ath thet haffwer eth täth oc släth golff som en logha PMskr 388. " ib 339 . Jfr ladhu loe. "],"e":["logha )","*loa folk","loge- )"]},{"a":"loe","b":"nn","c":"","d":["loge. " gak swa j loan (aream) " MB 2: 211 . " hon gik pa loan ib. Jfr lahdu loe. ""],"e":["loa MELL B 30 var. lo ib 30 . loo, se ladhu loe. ","loan MB 2: 211), "]},{"a":"lof","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bifall, tillåtelse, lof. bedes lof af kunungenom Bu 187 . " vil iak tel ierusalem fara mz þino loui " ib 193 . SD 4: 465 (1336, nyare afskr.). taker noker vten lof eller legho häst eller skynth annärs mandz ib 466 . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). Bil 123 . Bir 4: 61 . " wthan wärkemestara loff äller kämenera luff " SO 28 . " ey magh hustru äpther bondha syn halda gerningh äller swena mera än j [1] ar wthan sin (för sit?) loff (utan att hafva fått särskild tilllåtelse) " ib 17 . " for än oldermannen haffuer stempna loff hem giffuit (hemförlofvat, upplöst) " ib 118 . " mz idert loff will iak spöria ider hwat idert naffn är " Di 143 . mz tith loff (med förlof) at sighia Su 119 . gafuo hanum loff at fly Bil 127 . Bir 2: 154 . " iak tok tha loff at ga til sänga (tog godnatt; Cod. B: iach tok orloff och gik til sengia) " Iv 240 . togo loff (tillåtelse att fara, afsked; tecr . . . orlof) Di 111 . - tillåtelse att hafva frihet från arbet el. tvång, ledighet. mahgom wi vnderstanda mz siw dagha lowe ewinnelikt frälse MB 1: 302 . - Jfr for-, hem-, or-lof. ","2) löfte. " the thry lofuen som är lydhna renlicheyt oc fatichdombir " VKR 44 . ib 8 . " brytandhe sattan dagh. breff, loff oc lyffte " PM 14 .","3) bifall, beröm, pris, lof, ära. man faar oppta loff for litith GO 392 . " ofrestadh af thera lof ok smikir " Bo 104 . " afunna androm lof eller godha frägdh " KS 25 (62, 27) . " at the haui sielue lof ok äro " ib 26 (66, 28). huart got kläþe ok väl litat hauar sit lof Bu 49 . äru . . . alle hälghe män got lof värþe ib. " gvþi tel heþer ok hans moþor mariu mö ok sancto dominico ok allom halghom mannom tel llof " ib 3 . ib 503 . Bil 124 . MB 1: 137, 318 . " til guz lof " Bu 29 . ib 530 . MB 2: 269 . - med gen. thäs. thäs gafwo honum marghe loff Al 354 . thäs hafwi alexander loff ib 676 . ib 3822 . " gudh wardhy täss hafwi alexander loff " ib 676 . ib 3822 . " gudh wardhy täss loff " RK 3: 3352 . - lofsägelse, lofsång. gafws tha gudhi thu lof ok thakkir for thu iärtighne sender (giordhos) Bil 253 . " sungo twenne gudz loff " ST 14 . siwnga eth ware frwa loff, som heter o florens rosa etc. SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.). lofwande gudh mz lofwom oc sangom (hymnis et anticis) Bir 2: 11 . ib 3: 299 . - Jfr hägoma-, manna-, ängla-, änne-lof."],"e":["luf L. ","luff So 28. ","loui Bu 193 . ","lofwi Bil 123 . ","loffui Bir 4: 61 . ","lowe SD 4: 465 (1335, nyare afskr.); MB 1: 302 . ","lufwi SO 18 . ","luffwi MB 2: 269 ), ","lofs eþer","lufs- )","lofs glädhi , ","lofs liudh , ","lofs mässa , ","los offer","-offor )","lofs röst , ","lofs vitni , "]},{"a":"lof","b":"nn","c":"","d":["sida från vilken vinden kommer, lovart. - löpa til lof, lovera, kryssa. PMSkr 12 . lovning, kryssning. mädh swa skäl ath han . . . weth hwath looffwith kan främya oc forda PMSkr 12 ."],"e":["looff )"]},{"a":"lof","b":"nn","c":"","d":["sida från hvilken vinden kommer. löpa til lof, lofera, kryssa. löpa til looff til baka PM 60 ."],"e":[]},{"a":"lof","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bifall, tillåtelse, lov. ATb 1: 285 ( 1468) . - mädh idhart lof, med förlov (sagt). herra mz idhart loff min herra do fore rättan elskogx kärlekheet Prosadikter (Sju vise m) 155 . 2) löfte. the gode men, som oppa eder naadis tro, loffwe och äre för eders nadis egin persone tiill giszlen aff mich vtskickede Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) . ib. 3) bifall, beröm, pris, lov, ära. the badhen framleddo j gudz luffwi helgom bönom J Buddes b 75 . hedhningande vmvendos til gudz luffwj SvKyrkobr (Lucid B) 153 . GJ C 20 (hand 2) s. 69. STb 4: 31 ( 1504) . JMÖ 127 . - med gen. thäs. STb 3: 191 ( 1494) . jnge tydinge are här pa ferde annen än godh gwdh tess loff haffwe GPM 2: 134 ( 1508) . " ath her star ganske vel til gudh tesloff haffw " ib 130 ( 1511) . - lovsägelse, lovsång. ey kan hon pröffwas thz loff (canticum) mz andhrom loffwa SpV 31 . - Jfr for-, hem-, o-, or-, änne-lof."],"e":["loff . ","luffwi J Buddes b 75 . luffwj SvKyrkobr (LUcid B) 153. lwffui JMÖ 127 . Se Sdw 2: (1261), "]},{"a":"lofgiva","b":"vb","c":"v.","d":["gifva lof, tillåta. loffgiffwa äller tilstädya nokrom fanga lösa segh före päninga PM 35 ."],"e":[]},{"a":"loflika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) lofligen, på ett lofligt el. tillåtligt sätt, med lof el. tillåtelse, fritt, utan hinder. biscuper rujdhe loflichä iwer land till war mädh XXX hästum SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1314, nyare afskr.), 480 (1345, nyare afskr.). ey . . . swa ilt at han an thz ey mangom sinom godhom winom loflika at agha MB 1: 253 . " hulkin som ey forma älla vil wara iomfrv han ma tha loflika wara j hionalghi " Bir 1: 114 . naar . . . tholkin time är, at the (klostersystrarna) magho loflika ärffuodha ib 4: 35 . KL 105 . PfN 137 . Bir 1: 78, 364 . VKR 78 . " at . . . skört liuärne (näml. skulle) thäs loflicare (med så mycket större frihet) jdhnas " Bir 3: 468 . Jfr oloflika. ","2) på ett lofvärdt el. berömligt sätt. vilia . . . ey loflica (laudabiliter) lifwa Bir 2: 230 . ib 1: 346, 3: 321 . Ber 206 ."],"e":["loflichä . ","lofleka PfN 137. ","loflekä SD 5: 480 (1345, nyare afskr.)), "]},{"a":"loflika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) på ett lovvärt el. berömligt sätt. hon gaff mik thätta, swa loffika (laudabiliter) Mecht 352 ."],"e":["loff- )"]},{"a":"lofliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lovlig, tillåtlig. " lhans hiertä . . . som sik ey gafwe til lögligit licamanna samblandh J Buddes b 73. samdrykkian, ok wärlz högtidh är lofflikin aff gudi " MP 5: 96 . " nar thu haffwer nakot at spöria aff scriftinne, tha spör thän som lofflikin är, badhe aff aldir ok aff sino hälgho liffwerne (quem vita commendat et ætas) " SpV 454 . 2) berömvärd, lovvärd, prisvärd. swa som huar eenkesare är lofligin j thy at han väl aterlöner syna trona riddara swa är ok han ey myndre . . . lofuande j thy at han röfwär . . . dömer ok dräper SvKyrkobr (Lucid B) 174 . 3) som ger lov el. tillåtelse? thes mehere alle vndersåter vilia konungenom wara loffigh, tess strängare skal han wara mot sigh sielffuer (in te ipsum sis severior, quo magis indulgent omnes) PMskr 669 (avskr.). - Jfr olofliker."],"e":["loffligh . ","lofflikin . ","lofligin . lögliger: -ligit (ändrat från logligit)"]},{"a":"lofliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) loflig, tillätlig. " dömdo belate loflik " Bil 680 . " war thz vel loflict " ib 357 . thz skulu lagh halda lwfikt är KS 68 (167, 74) . i somlikom stykkiom är loflikit at göra klena oc faghra gärning Bo 18 . " är os äkke loflikit älla höwelikit vara osköningha " ib 114 . ib 219 . SD 5: 568 ( 1346) . Bir 1: 44, 304 . Lg 219 . " til en stadh ther thik är ey loflikin at vita " Bir 1: 216 . Jfr olofliker. ","2) berömvärd, lofvärd, prisvärd. gudh är . . . mykit loflikin Bir 1: 379 . ib 2: 230, 282, 3: 300 . Su 13 . vndirstanda sancti anastasij loflika thulomodh KL 220 . - lofvärd, aktningsvärd, god. loflica (laudabilium) idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte Bo 147 . " hans lofliko sidhi " Bir 1: 335 . " mot loflicom rikesins stadhgom " ib 3: 306 . ib 1: 303, 373, 3: 318 . " än tho at hälghra manna wmganilse ärw loflikin (probalitis) i manna asyn " Ber 151 ."],"e":["lufliker L. ","loflikin Bir 1: 216, 379, 2: 282, 3: 300, (n. pl.) Ber 151 . lofliken (f. sing.) Su 13 . ","loflict Bil 357 . ","luflikt KS 68 (167, 74) . ","loflikit Bo 18, 114, 219 ; Bir 1: 44, 304 . ","loffleket Lg 219),"]},{"a":"loflikhet","b":"nn","c":"","d":["Jfr oloflikhet."],"e":[]},{"a":"lofordh","b":"nn","c":"","d":["2) lovord, pris. MP 4: 151, 5: 29 ."],"e":["loff- )"]},{"a":"lofordh","b":"nn","c":"","d":["1) tillåtlse, medgifvande. Lg 3: 200 . ","2) loford, pris. " " Al 4180 ."],"e":[]},{"a":"lofsangare","b":"nn","c":"","d":["person som sjunger ngns lov. GU C 20 s. 404 ."],"e":["loff saangare )"]},{"a":"lofsanger","b":"nn","c":"","d":["lofsång. " siongom honom nyan lof sang " Bo 231 . ST 14 . Lg 68, 93 . Jfr lofs sanger."],"e":[]},{"a":"loftakin","b":"av","c":"adj.","d":["prisad? saa ware wj alle lofftagne Lg 3: 31 ."],"e":[]},{"a":"loftakin","b":"","c":"","d":[" Se Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 8. at jagh ok alle mine effterkomande . . skole worde delaktige och lofftagne (väl fel för lottagne; jfr luttakin) aff alt tet goce, som sker och görss j för:ne clöster STb 5: 132 ( 1516) ."],"e":["lofftagin )"]},{"a":"loftis vidher","b":"","c":"","d":[" , se lopts vidher."],"e":[]},{"a":"lofvitni","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lofs vitni."],"e":[]},{"a":"lofvärdher","b":"av","c":"adj.","d":["lovvärd, prisvärd. Mecht 306 GU C 20 (hand 2) s. 68. om the sniällelika oc rättheliga döma, tha äro the loffwärde JMPs 287."],"e":["loff- . ","-wärder )"]},{"a":"lofvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["lofvärd, prisvärd. Lg 3: 263 ."],"e":["-okt ) , "]},{"a":"logha","b":"","c":"","d":[" , se lugha, lughi."],"e":["loghi"]},{"a":"loghi","b":"nn","c":"","d":[" Se loe."],"e":[]},{"a":"loghokarl","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. niclis loghokarl SJ 120 ( 1443) . Jfr löghokarl."],"e":[]},{"a":"lok","b":"","c":"","d":[" , se luk."],"e":[]},{"a":"loka","b":"vb","c":"v.","d":["se luka."],"e":[]},{"a":"loka","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":["locha )"]},{"a":"loka","b":"nn","c":"","d":["se luka."],"e":[]},{"a":"loke","b":"nn","c":"","d":["loka. Skotteb 367 (1461, Kämn) . instrumenta cornibus, pectorique, quibus hyuemalia plaustra (rangifer) trahit, imposita, rancha & locha patrio sermone vocantur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVII c. 26."],"e":[]},{"a":"lokka","b":"vb","c":"v.","d":["smeka. med prep. vidh. är thät swa at thu wilth lwkas (blandiri) widh mik wthan slagh, tha skal iak sta stadhogh ok taka thna lwkkan SkrUppb 60. "],"e":["locha . ","lwkka . ","-adhe . ","lockedhe STb 3: 3823 (1498)),","*lokka bort , locka bort. ATb 1: 332 ( 1470) . STb 3: 383 (1498). Jfr bortlokka. ","*lokka up? j thänna yrtagardh . . . brindher ekke lastanna ok kötlika rörilse nätla. wthan hällir ltho lokkar (möjl. urspr. loktar) thz opp blyghetinna roos (verecendiæ rosa redolet) SpV 493 . - Jfr til-, vidher-lokka."]},{"a":"lokka","b":"vb","c":"v.","d":["locka, draga. " þu luka salogha dara fra sinom rättom härra mz falsom iattom " Bu 21 . " hwi lokkar thu mina riddara thinum konunge til handa " Bil 125 . " at lokka til sik somlica mz blidhe lofwan " Bir 3: 76 . MB 2: 278 . " at myn drengh skulde haffua stulit ok lockat honom tedhan fron ider " FM 488 ( 1510) . " om min drengh hade honom luckat eller tubbat " ib 489 . - locka, påä¨ ett vänligt sätt förm+ el. öfvetala. vänte han gita lucat þän han gat eigh cuscat Bu 491 . ib 501 . gatu luccat oc mutat thwa preste som gömde sancti marci skrin at the läto them lönlika föra sancti marci ben til wänachi Bil 250 . " lokkadhe han altidh till wärra (ad deteriora semper instigans) " Bir 1: 252 . ib 2: 249 . - locka, på ett vänligt sätt söka förmå el. öfvertala. lukaþe þöm först biþom orþom Bu 524 . Bir 1: 338 . lukkadho han först blidhum ordhum them a hender ganga Pa 21 . " tok at luka felicianum tel afguþa dyrk " Bu 528 . " til iomfrudomin lokkas thu (invitaris) oc til ödhmiuktinna nödhgas thu " Bo 41 . " lukka han til skörlifnadh " KL 62 . Bu 511 . "],"e":["lukka KL 62 ; MB 2: 278 ; LB 5: 81 ; ","-adho Pa 21 . ","lucca: -at Bu 491 ; Bil 250 . ","lucka Bu 511 ; ","-at FM 489 ( 1510) . ","lukca: -at Bu 501 ; ","-aþe ib 524 . ","luka Bu 21 ( ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","lokka fram , framkalla, framdrifva. hon (ɔ: dill) . . . drukkin lokka fram watn (Macer: provocat urinas) LB 5: 80 . lukka fram lönlik siukdom ib 81 . Jfr fram lokka.","lokka ut , locka ut, förmå att gå ut. sändo the twa mölia til kirionna at lokka wt hona til thera Bil 877 . Jfr utlokkka. - Jfr til-, und-lokka, samt olokkadher."]},{"a":"lokkadher","b":"","c":"","d":["lockig. Se Sdw 2: 1261. Jfr harlokkadher."],"e":[]},{"a":"lokkan","b":"nn","c":"","d":["lockande, lock. " " vändas fran sannind mz lukkan " Bu 528 . " mz lokkan älla hozlom " Gr 285 . " for lukkan älla for thrughan " Bir 4: 137 . Bil 619 . RK 1: 4050 . KL 352 . Bir 1: 357, 3: 308 . Gr (Cod. D) 379 ."],"e":["lukkan Bu 528 ; Bil 619 ; RK 1: 4050 Bir 4: 137 . " lokan L.), "]},{"a":"lokkan","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) smekning. tha skal iak sta stadhogh ok taka thina lwkan (blandimenta) SkrtUppb 60 ."],"e":["lwkan )"]},{"a":"lokke","b":"nn","c":"","d":["spindel. " möror ok lokka hulke kloke ok jdhne äru ltil at erfuodha " SvKyrkobr (LUcid B) 138 ."],"e":[]},{"a":"lokke","b":"nn","c":"","d":[],"e":["lokka eter","lukka- )","lokka nät","lukka- )","lokka väver","lwkka- )"]},{"a":"lokker","b":"nn","c":"","d":["lock, hårlock. " " them hängde a halse siidher lok " Al 9302 . - ss tilnamn. petrus lokker SD 3: 758 ( 1315) . - vanl. pl. hår (koll.). lät hana uphängia mz lukom Bu 511 . " vträkto lokkane (capilli protensi) " Bir 1: 94 . " thit hofwidh var som skinande gul ok thina lokka swasom solgislor " ib 3: 313 . VKR 63 . " swa sidhe waro therä lokka aff thera hofwth til thera täär " Al 5590 . ib 5610 . - Jfr har-, hara-, hars-lokker."],"e":["lukker L. ","lwkker , se harlokker. ","luker: lukom Bu 511 ; " se äfven harlokker. -ar), "]},{"a":"lokker","b":"nn","c":"","d":["l. lock, hårlock. - vanl. pl. hår (koll.). GU C 20 s. 109 JMÖ 167 . " mz sins hwffudz lokkom torkadhe hon, oc kyste hon hans föther " ib 170 . - Jfr kursa-, qvino-lokker."],"e":[]},{"a":"lokkilse","b":"nn","c":"","d":["smekningar. " tha skulu the lioffwa lokkilsen (banditiæ) sargha mith hiärta " SkrtUppb 60 ."],"e":[]},{"a":"lokkirska","b":"nn","c":"","d":["förlederska. SpV 40, 448 ."],"e":["lwkirska )"]},{"a":"lokt","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se lukt o. s. v."],"e":[]},{"a":"lokusta","b":"nn","c":"","d":["gräshoppa. " landith vpfyllandis swa som locustor " MB 2: 84 . " locusta är eth flwgo kön ib. Jfr " ST 263, 333 ."],"e":[]},{"a":"lokuste","b":"nn","c":"","d":[" = lokusta. locusta skulo äta oc ödha thit sädhe MB 1: 429 ."],"e":[]},{"a":"lom","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"lom sak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lomber","b":"nn","c":"","d":["lom, simfågel av släktet colymbus Lin. " flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc tränom tyande högth wp. merker klart väder PMskr 295. ""],"e":["lomma ) , "]},{"a":"longer","b":"","c":"","d":[" , se langer."],"e":[]},{"a":"lop","b":"nn","c":"","d":["1) lopp, språng. " the waro swa raska ij thera lop " Al 5607 . ib 9358 . " at höra ok skodha hundana lopp ok diuranna " Bir 3: 275 . ib 4: (Dikt) 274. Al 7364 . " war thz et dighert lop, tha gudz son kom aff högxsto himerike nidher i iordhrike i eno öghna bragdhe " MB 1: 266 . ","2) lopp, gång, rörelse. thw lot swa drikka nilum flodh at hon aff sino lupi stodh Al 6664 . " aff bldozsens lup " LB 5: 293 . manans lup ib 292 . " stiärnarne bliffwanis j sith lopp oc skipilsom (in ordine et cursu suo) " MB 2: 82 . ","3) lopp, förloppn utveckling, förhållande. jak atnwardha i tina hendher mith liiffs loph oc vthgangh VNB 15 . " wärlslighe tingha lop oc ändelygt " Ber 288 . wärdlenas lop PM XXVI . - Jfr for-, fram-, gatu-, hästa-, ivir-, ut-, vatn-, vädhio-lop, äfvensom löp."],"e":["loph . ","lopp . ","lup LB 5: 292, 293 ; ","lupi Bir 4: (Dikt) 274; Al 6664), "]},{"a":"lop","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1261."],"e":[]},{"a":"lop lopp skrtuppb 356 361 spv 347 .","b":"nn","c":"","d":["2) lopp, gång, rörelse. vathnen som nw ok äuerdeliga hafua varit j itekliga lupy ok rörningh SvKyrkobr (Lucid B) 233 . " tha är thz swa som thu nakraledhis äpthirölghir creaturanna skikkan, mz laghliko loop (per cursum legitimum) " SpV 29 . . . . och rwm j mellen them (ɔ vingårdaran), swa ath wädhrith haffer sith lop PMskr 316. hymmelsens lop haffwer sigh j tolke matto oc plnetannas ib 367 . ","3) lopp, förlopp, utveckling, förhållande. thinom foräldhrom enkanneligha ower naturena lopp af gudhi giffwin aue maria SkrtUppb 356 . ib 361 . SpV 142 . the som j kötzsins lustha, fara omkringh som hiwlidh äptir timanna lopp ib 347 . ib. 4) lopp, omgång. thillägh än siwnda skikkelsen, at wi maghom see siwnda lopith, fulth j siwfalle gaffwo SpV 552 . 5) bana. dicitur orbita quam orbis iter idest via wlgariter solenas lop ok holspoor GU C 20 s. 387 . Jfr a-, af-, ater-, blodh-, for-, fore-, gen-, himils-, hästa-, ivir-, mot-, til-, up-, ut-, vädhio-lop."],"e":["loop ib 29 ; GU C 20 s. 161 . ","lup: -y SvKyrkobr (Lucid B) 233 . ","lwp: -it SpV 142 . ","löp GU C 20 s. 161 . ","löpp SpV 347 ), "]},{"a":"lopiärn","b":"nn","c":"","d":[" Skotteb 1: 332 (1468-69)] = loppa iärn. Skotteb 464 (1471 -72, Kämn)."],"e":["lup- )"]},{"a":"loppa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*loppo fulder , "]},{"a":"loppa","b":"nn","c":"","d":["liten järnsmälta ar visst slag, lupp. Se SAOB: L 1208. - ss anordning på spjäll. smeden, som spielleth ferdathmet nyia loppar HLG 2: 44 (1515; ib s. 155 förklarat som »järn i vilka ett sjpjäll löper?»). "],"e":["*loppe?","loppa iärn","luppa- STb 1: 250 ( 1480) . loppeib 447 (1462, Burspr)),","loppo iärn , n. klump av ofullständigt renat el. utsmitt järn. koll. järn i dyl. mndre klumpar. Se E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 63. loppe järn (får ej läggas) ibland annit smat järn vdi et fat STb 1: 447 (1462, Burspr). Skotteb 115 (1462-63). ATb 1: 340 ( 1470) . erik andersson . . . zaker xl (40) marck, ty han lagde loppa järn i fatidh medh annat järn STb 1: 21 ( 1475) . ATb 2: 69 ( 1476) . " han salde osmundz iärn blandath medh loppo iärn fatath " ib 93 ( 1476) . HLG 2: 8: (1509)."]},{"a":"loppa","b":"nn","c":"","d":["loppa. " LB 5: 80. " LfK 141 . "],"e":["loppo bit","loppa beth )"]},{"a":"loppa iärn","b":"nn","c":"","d":["järn i mindre klumpar sådana de kommit från härden och sedan genom slägga el. hammare befriats från slagg. Jfr Stuffe, BSH 4: CXXVIII; Rinman, Bergverks Lexicon 2: 47 f., 235; JOhansson, Om Noraskog 2: 326. sende !UDDA_TECKEN? (1/2) lest loppe jern ower bode til bolther thil thet ny skip oc til slotz bohag FM 216 ( 1504) . lontthe mich 3 1/2 fath löppe järn at holla hytterna oppe med tiil moremessä DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langbek) . " osmwdz järn thiäner ecke vel ath smelthe medh, om loppe järn kan foos ib. 3 lester loppe järn ib. ""],"e":[]},{"a":"loppogher","b":"av","c":"adj.","d":["som har laoppor, full av loppor. GU C 20 s. 501 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"lopt","b":"nn","c":"","d":[" L. Se M. Eriksson, Hjäl och tarre 89 ff. 1) solarium, loft, övervåning. . . . ena bodh medh eth lofth KTb 57 ( 1426) . " thär medh skal han hafwa oc färdhogh halda al loften offwer fäm bodher " VKJ 9 ( 1447) . arwidh gik w stugunne och vp i eth lopth ATb 1: 242 ( 1466) (möjl. att föra till 2). GU C 20 s. 328 . ","2) loftsbyggnad, byggande med övervåning. Se Sdw 2: 1261. ther haffwer clostridh ena stora bodh, ena stwffwo, et lofft oc et stkarhws VKj 8 (1447). ib 57 ( 1447) . ATb 1: 45 ( 1455) . älin . .. pantsattre . . . !UDDA_TECKEN? tomptena i sinom gard ok the bodena östan lucuna ok loftit medh ib 108 ( 1459) . ib 380 ( 1472) . STb 4: 93 (1505).","- Jfr forstofs-, forstovu-, luku-, undir-lpt. "],"e":["loft . ","lofft (h)","*lopts vidher"]},{"a":"lopt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) solarium, loft, öfvervåning. fallen af lupte (de solario) Bu 173 . " stodh dauidh oppa sino somar lopt ther han pläghadhe sofwa j oc sagh twärt ofwir fran sik j eno andro lopt (ex adverso super solarium suum) ena faghra qwinno " ST 502 . " the som waro offwan j loffthen oc vppa takit (tecto et solario) " MB 2: 123 . ","2) loftsbyggnad, byggnad med öfvervåning. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 157, 420, 428; Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2: 203. f. han hadhe sielfuer bygt ther uppa een lythen stughu och ith lofth hardt vydh gatuna SD NSD 1: 365 (1404, nyare afskr.). ","3) upphöjning, upphöjd plats, tron? han (konungen) skal sithia j konungx loffth (solio, läst solario?) MD (S) 209 . hon (ɔ: ödmykt) sätther een man j äro lofft ib 269 . Jfr sumarlopt."],"e":["lofft MD (S) 269 ; -e Lg 971 . ","loffth MD (S) 209 ; -en MB 2: 123 . lupt),","lopts gardher","lofz- )"]},{"a":"lopte","b":"nn","c":"","d":["1) = lopt 1. lat raab männene vpstigha j sit loffte älla höghdena j sino huse (in solarium domus suæ) MB 2: 6 . ","2) = lopt 2. haffuer jac vnt henne 1 stwfwe eth lwffthe eth wiisthwss 1 kellare oc eth stalle FH 5: 212 ( 1512) ."],"e":["lofte . ","lwffte )"]},{"a":"loptradh","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1261."],"e":[]},{"a":"loptstuva","b":"nn","c":"","d":["loftstuga, loftsbyggnad. " didrik . . . gaff sinne hustrv geso the nya loftsuguna medh boder ok iord " ATb 1: 170 ( 1462) . myn gardh . . . meth twa stwgor ena jordstwgw nordast i gaardin och andra lofftstugw östarst SJ 2: 93 ( 1483) . jacob j kofstuen Stock Skb 23 (1516-17)."],"e":["loftstuga: -una ATb 1: 170 ( 1462)","lofstue: -en Stock Skb 23 (1516-17). loffstue: -en ib 61 (151718), 145 (1519-20) o. s. v.), "]},{"a":"lorter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr harlorter."],"e":[]},{"a":"lorter","b":"nn","c":"","d":["Jfr folka-, geta-, hara-, ko-, musa-, svina-lorter."],"e":[]},{"a":"loskin","b":"nn","c":"","d":["lodjursskinn. Se Sdw 2: 1261. . . . en rödan kiortil fodradan medh räfskin ok brämadan medh looskin ATb 1: 94 ( 1458) , STb 1: 211 ( 1479) . "],"e":["loo- . ","lod- STb 2: 107 (1485) ), ","*loskinna tiond","looskinna tiendh )","*loskins kiurtil","looskyns kiortill )"]},{"a":"loskin","b":"nn","c":"","d":["garfvadt skinn? v betthe loskyn FH 6: 123 1512)."],"e":[]},{"a":"losna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lossna, lösas, lösgöras. spikane losna Bir 2: 172 . ST 76 . " lusnadho fangas bandh " Bil 697 . KL 160 . losnadhe thz bandit som vm hans tungo war ib 57 . " hans thunga losnadhe " Bil 894 . " fyra hans framtändher lösnade aff thz lod " RK 3: (sista forts.) 4811 . Lg 3: 84 . hans tarma wara losnadhe Di 268 . ib 43 . MB 2: 247 . ","2) upplösas, söndersprängas. när solin takir skina losna isin Bir 3: 122 . " likamen losnar oc sunderlöses i mold oc madhka " MB 1: 34 . " þa licamen lusna " Bu 489 . hänna limi lusnaþo ib 504 . " lusna han (resolvitur) alder til tara af . . . glädhi " Su 431 . "],"e":["lusna (pres.) Bu 489 ; Su 431 ; ","-ar LB 3: 176 ; ","-aþo Bu 504 ; ","-adho Bil 697 ; ","-adhe ST 76 . ","lösna: -ade RK 3: (sista forts.) 4811 . ","löstan: -ade Lg 3: 84 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","losna sunder , "]},{"a":"losning","b":"nn","c":"","d":["2) lösande, inlösande. " gifuer iagh them fulla macht them (ɔ godsen) anama, styra och rådha . . . och allledes skipa til min skulld, gåfwo, och testamentz lossningh Bjärka-.Säby 358 (1384, senare avskr.). 3) avlösning? lösen? iak forbywdir tek föra folkit aff markenne vtan them som losningh haffuir för seg " ATb 2: 93 ( 1476) . - Jfr islösning samt lösning."],"e":["lossningh )"]},{"a":"losning","b":"nn","c":"","d":["förlossning, befrielse. " vij fingha inga losningh tes mer " BSH 5: 295 ( 1508) . " ath vij kwnne fa nagra losningh oppa thet stora kostahaldh " ib 296 . Jfr for-, is-losning."],"e":[]},{"a":"lossa","b":"vb","c":"v.","d":["1) lossa, lösa, lösgöra. tha lät han til ga (ɔ till den stupade Roland) fäm sina bäzsta riddara at hwar thera skulde losa sin (ɔ Rolands!) finger oc tagha thz (ɔ: svärdet) swa Prosadikter (Karl M) 287 . MP 4: 62 . slaggitt . . . loses warlige så att wäggierne ey förmykett saarges PMSkr 628 (avskr.). nar käthinna, offwirflödoghetinna, ok kräselikhetinna besildh, thz är samtykkian losas (laxantur), tha resas the op SpV 217 . oleff . . . badh lossa batzffestone STb 4: 210 ( 1511) . ","2) lösa, göra minre hård el. mindre tjock. PMSkr 444 . röris räth ath alle lklipa lossas ib 536 . - bildl. hwilkin är thän saa hardhir är j hiärtano, at han ey losas ällir knosas, thz är wäghir ok fallir til ödhmiwkt, nar han hörir dödzsins tilqwämd SpV 277 . 4) urlasta. med obj. betecknande varor. hwar thet skipith lossar oc wpskipar thet gotzeth PMSkr 27 . - med objl. betecknande fartyg. PMskr 44. thaa han komer tith han lossar skipit ib 100 . " huru saadande skep losses skole " HSH 16: 69 (1527, Brask) . Troj 85, 106 . "],"e":["losa Prosadikter (Karl M) 287: -as SpV 217, 277 . ","-ar . ","-adhe )","*lossa sunder , "]},{"a":"lossa","b":"vb","c":"v.","d":["1) lossa, lösa, lösgöra. lusadhe tungona Lg 3: 352 . " lossadhis strax hennes tungabandh " ib 361 . ib 385 . ","2) lösa, göra mindre håprd el. mindre tjock. lossa onda wäsko LB ) . 106. lossa oc tynth göra ib 105 . " odhyrth lossar swarlika j segh, män mykith meer thaa al groffheth ware ensath fran henne " ib 94 . " takes quinta essentia som lossar " PM XXXVIII .","3) intrans. " lossa. om fartyg. then (vedskutan) haffuer lössed " FM 311 ( 1507) . - Jfr forlossa."],"e":["lussa . losa, se forlossa. lössa. -ar, -adhe, "]},{"a":"lossan","b":"nn","c":"","d":["förlossning, befrielse. " ath vij skullom haffua lossan om paska tiidh " BSH 5: 295 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"lossbonde","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1261."],"e":[]},{"a":"lossing","b":"nn","c":"","d":["Jfr forlossing."],"e":[]},{"a":"lost","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se lust o. s. v."],"e":[]},{"a":"loter","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se luter o. s. v."],"e":[]},{"a":"loterdrank","b":"nn","c":"","d":["dryck beredd af vin med kryddor, örter och honing. Jfr W. Wackernagel, Kleinere Schriften 1: 104 f. miöd ok öll ok loterdrank (Cod. A kerssedrank) RK 1: (Cod. B, C) 1412."],"e":[]},{"a":"lova","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gifva lof, tillåta. " han (köttmat) war ekke lowadher foe noe flodh " MB 1: 169 . " the (näml. djuren) äre lowath at äta " ib 359 . " the hionalagh som pafwane lofuadho samanföghias " Bir 3: 240 . " thz war förre lafwet af rikens raadh at sigha ther jn " RK 2: s. 339. lowa nakrom manne mot thässom laghom MB 1: 465 . " lowm wir theem wakn at bärä " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " luua hänna liua ii renliue " Bu 5 . " honom lofwas at opbära godzsins ingiäld " Bir 3: 124. badho apostolos loua ormana at dräpa coclarana Bil 236 . - lova hem, hemförlofva, lemna tillåtelse att begifva sig hem. j dagh loffuar jak ider alle hem MD 14 . " alla the andra wil iak lowa heem, at föra the födho som i hawin köpt (möjl. hör dock heem, oaktadt interpunktionen, samman med följ. at föra; abite, et ferte frumenta quæ emistis, in domos vestras) " MB 1: 241 . ","2) lofva, utlofva (att utföra el. uppfylla), genom löfte förbinda sig till. " om hon lofuer ath hon vil thet haldha " VKR 63 . " jättin thz (oc) lofwin for idher, at j widher sighin diäfla dyrk " Bil 236 . " at the skulle loffwa for henne til sancto eric at matte hon faa bätre ta skulle hon gaa sina pelargrims färdh til sancte eric " Lg 3: 384 . " vi . . . luwoum . . . at halda . . . al förnäfnd stökke . . . i sinne makt " SD 5: 568 ( 1346) . " louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þänist " Bu 3 . " engelbert lafde hanom thesligis igen af hanom eller hans ey finna meen " RK 2: 2623 . " han lofuadhe sik aldre mere läsa hedhna bökir " Bil 628 . louaþe hanom tro ok hans raþe lyþa Bu 18 . " louaþe guþi renliue " ib 5 . " louaþo huar androm þiänist " ib 169 . " lögh alt thz han iäth oc loffwadh haffdhe " MB 2: 260 . " thz lofuade oc sworo the biscopana bade " RK 2: 9509 . " ä huat . . . oss wardh mz decthingen jätt bebrefuet oc lafuet " ib s. 342 . hauä so lauat ok daghthingat met war frw, drotning margretä FM 24 ( 1389) . " gelle honum ather om sama dagh han honum lofwde " SO 23 . " thz thu lofwa (hotar) skötum wi ey meer än swa mykyt wädhir " ST 20 . - lofva, lofva att gifva, lofva att få. han hafwir oss lofwat äwerdhelikit liiff St 20. thu skal ey lowa eller iätta diäfflom . . . thz som födhis aff thik siälwom MB 1: 364 . " hanom lofwaþis full viþergiäld " SD 6: 129 ( 1349) . louaþe for en fanga sit lif for hans liif. än han sluppe Bu 56 . " han lofwir oc jattar stundom oc giwir licamlik thing " Bir 2: 37 " j thz lofwadha landit St 10. - lofva, göra (ett löfte). lowadhi gudhi sina iät " MB 1: 219 . loffwa honom noghot lyffte Lg 3: 354 . ib 358, 360, 367, 368, 377, 380, 384 . - göra löfte för. at the skulle loffua han til sancte eric (ut votum pro eo facerent ad Beatum Ericum) Lg 3: 369 .","3) ansvara, gå i borgen. " the hafde laffuet ther föra at konungen sculle them ey orätt göra " RK 2: 2162 . " wi lofwum . . . fore päningana " SD NS 1: 34 ( 1401) . " hafua thesse sägx dande män lofuat meth mich fore the samw vfregdh " ib 678 ( 1407) . two riddara loffuade for amelias. konungen loffuade fore weland Di 46 . " her beynct lafde för sin son oc sich at dagen sculle standa vtan swich thz lafwede mz hanom andra twa " RK 2: 2619-21. thz (för det, för uppfyllandet häraf) lafwedhe oc för hanom twa ib 2627 . " lofuade for hona tha konungen i stocholm ater faa (att hon skulle åter inställa sig hos konungen) " ib 9165 . " lofuade tha for bade biscopana täre a konugens wärste aldre mer at wäre " ib 9504 . " ey magh wärkemestara äller kämmera for noghon lofwa then som kompanith windher ok ingha handha sak (ej för någon ting alls) " SO 23 . ","4) lofva, prisa, berömma. med ack. " loua þin guþ " Bu 165 . " louaþe varn härra " ib. " louaþo guz moþor " ib 26 . " lib 17. " Bir 2: 11 . RK 3: 2406 . Lg 3: 156 . tu skalt ey loua tik sicluan KS 25 (62, 27) . Iv 1605 . loffwin i idhra mykla osäld Al 7257 . " jomfrudomin är mykyt lofwande (lofvärd) dygdh " Bo 41 . - med dat. lofuadhe gudhi Bil 270 . - med gen. thäs. thäs skulum vi alle lofuande vära Fr 3156 . - med ack. och gen. þäs. louar iak þäs guþ at i ärin guþi lyþoghe Bu 509 . gud se thes loffuat Di 189, 190 . - prisa, utmärka, förläna heder åt. siälwir dödher lofwar (commendat) rätwisa manna ända Ber 185 . - lofva, tacka. med dat. matte bonden gui loffua at i swerige war kommen then sid RK 1: (Albr) s. 213 . - Jfr at-, ater-, be-, for-, fore- fram-, ful-, tro-, ut-lova, samt olovadher, olovandis."],"e":["luua Bu 5 . ","luwa: luwum SD 5: 568 ( 1346) . ","lawa: lawm HsH 16: 4 ( 1369), 5. ","laffua RK 3: 2406. ","-aþer . ","lovat . ","lauat FM 24 ( 1389) . ","laffuet RK 2: 2161. ","lafuet ib s. 342. ","laffwrt ib s. 339. "]},{"a":"lova","b":"vb","c":"v.","d":[" Se lugha."],"e":[]},{"a":"lova","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","stode kirkioherren och prestin och loffuide fore fogitten och borgamestarana medh radit, at the wille swa skycket, ath . . . ib 3: 324 ( 1497) . " som j skirifve om the oxar clerene oss loffde vilie hielpe vor nadige herre tha hafwom wi . . . " HSH 13: 75 (1524? Brask). ib 14: 88 (1526, d:o). lova, lova att giva, lova att få. jdhir maghe thät vidhir fara som han loffuor them SkrtUpp 164. sagdes for retta, tet jon kötmangere skal giffue lasse timberman thet han hanom hauer loffuit och antworde hanom sin nykil STb 2: 275 ( 1488) . " loffuande mich domeren for myna lagmandz peningher iij march " Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . ledhandhe . . . til thät loffwadha landhit, som är til äwärdeligha äro JMPs 521. - lova, göra (ett löfte). for thz hälgha lypte som the loffwat haffwa, haffwa the wnfath hälgha nwnno nampn SpV 109 . SJ 2: 239 ( 1493) . " ath the skulle wndkomma tolken wade loffwande the mang liffte gwdomen " Troj 46 .göra löfte för (ngn om pilgrimsfärd o. d.). tha hade han lithet fanget . . aff forsagde siwke, loffwadhe jak honum strax til sancti erik konungh och helge doctor erik GPM 2: 175 ( 1504) . " atj haffue loffuet eder til sanctam birgittam hiit ned i landet " HSH 17: l177 (1523, Brask). 3) ansxara, gå i borgen. ther til at alle tessa for:na articla skulu swa haldas wtan all gensegen som forsriffuat stander, tha haffua wi bidith loffwa for oss xii men aff hwario sokn som her epther nämpnäs Svartb (Skokl) 369 ( 1439) . nighils . . . ok anders . . . hafua lofuat for päningana HLG 1: 66 (1456). ATb 1: 22 ( 1454) . JTb 10 ( 1456) . " at wi haffua loffuat . . . konung karl . . . for älloffwa hundrade rinska gyllene Lagerbring " Saml 2: 244 ( 1457) . ATb 1: 239 ( 1456) , 2: 2 (1473). ath han skulde haffua loffuat for en, som kallades henrick pilth STb 1: 35 ( 1475) . Svartb (Skokl) 533 ( 1477) . " peder jwl loffuade fore peningane och ecke fore mannen " STb 1: 329 ( 1482) . ib 3: 112 ( 1493) . fideiubeo . . . for annan loffua GU C 20 (hand 2) s. 48. HLG 2: l18 (1510). - ansvara för utbetalningen av (ngt), åtaga sig att betala. Se Sdw 2: 1261. her holwidh lofwde iij mark for een finna ATb 1: 245 ( 1466) .","4) lova, prisa, berömma. " tha sautho iutha . . . att ioseph ma hittas louasse (ɔ lovadh se) guth " Saml 34: 280 . " at han altiidh . . . thän daghin loffui oc wphöghe gudz lof (dominum laudibus extollat) " Mecht 125 . thz mäst lofwandis är honom (laudabilissimu deo), som hon kan göra ib 296 . GU C 20 (hand 2) s. 68, 69. - med innehållsobj. ey kan hon pröffwas thz loff mz andhrom loffwa (nec canticum illud collaudare probatur) SpV 31 . "],"e":["lofwa . ","loffwa . ","lofua . ","loffua . ","-ar . ","loffuor SkrtUppb 164 . ","lafwer Trolles Jb Bil 215 ( 1482) . pl. 1 pl. leyffwm Svartb 429 ( 1448) . konj. loffui Mecht 125 . ","-adhe (-ade). loffuide STb 3: 324 (1497). loffde HSH 13: 75 (1524? Brask), 14: 88 (1526, d:o). part. pret. -adher. n. loffuidh Stb 2: 223 (1487). loffuit ib. supin. -at. loffwet ATb 1: 22 ( 1454) . ","loffuet HSH 17: 177 (1523, Brask). loffuit Stb 2: 275 (1488), 4: 155 (1507). loffuot Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 35 (1457-59)),","*lova ut , genom borgen befria. med prep. af. niels jönsson . . . loffwadhe han wth aff iärnen ATb 2: 2 ( 1473) . Jfr utlova. - Jfr af-, for-, fore-, in-, sam-, tro-lova samt olovandis."]},{"a":"lovalös","b":"av","c":"adj.","d":["som icke håller gifvet löfte, löftesbrytande. met sadant loffuelös folck FM 226 ( 1505) ."],"e":["loffua- )"]},{"a":"lovan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) loven, utlovande, löfte. loffwaren är throliken, loffwanen (sponsio) är san SpV 65 . 3) ansvar, borgen. säther iak mädher mik til lofwan ok til borghan thessa godha män SD NS 3: 375 ( 1418) . STb 3: 303 ( 1496) . 382 (1498).","4) förtroende, förtröstan, tillit. Stb 5: 312 (1520, Kop). om nogre oss noget annet rykte wille paföre för ider, säter then igen tro eller loffuen tiil STb 5: 323 (1521, Kop). ib 326, 329 (1521, d:l). 5) lov, pris. llaudacio . . . loffuan GU C 20 (hand 2) s. 69. - Jfr for-, slots-, tro-lovan. "],"e":["lofwan . ","loffwan . ","loffuan . ","loffuen STb 3: 382 (1498), 5: 312, (1520, Kop), 323, 326 (1521, Kop) loffue (för loffuen) ib 329 (1521, d:o)), ","lovans man (lofwanzATb 1: 163 (1462). lofvads- Hist Handl VIII 1: 39 (1474). loffuas- GU C 20 s. 267 . loffwedz- STb 2: 257 (1488). loffuedz- ib 3: 383 ( 1498) . ","loffuis- SJ 2: 300 ( 1496) . ","lofwis- ATb 2: 350 ( 1489) . loffuidzSTb 2: 216 (1487), 4: 82 (1505). loffwiidhz- ib 2: 218 ( 1487) . ","loffuitz- ib 2: 496 ( 1490) , 3: 7 (1492) o. s. v. loffwiz- ATb 2: 3 ( 1473) . ","loffwons- GU C 20 s. 480. loffuodz- ATb 3: 106 ( 1500) . ","lawas- JTb 72 ( 1481) ), ","saköra: giord targwtsson xii öra lawas man targwt JTb 72 ( 1481) . " lauerens botnekarl var loffuitzman fore alt etertaal a henne partz wegna " STb 3: 280 ( 1496) ."]},{"a":"lovan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tillåtelse. " medh hans lofin " VKR 63 . " met hans lufin oc samthykt " FH 3: 86 ( 1446) . ","2) lofven, utlofvande, löfte. " wenda hona fra gudhlike lofuan " Bil 230 . " bröt sina lofuan " ib 254 . " löste sina lofuan sancto marcho " ib 256 . at thu fulcomna mina lofwan Bo 250 . " skulu mina jättir oc lofuan haldas thom ok fulcompnas " Bir 3: 459 . KL 116 . MB 1: 422 . Bo 127 . Bir 1: 3, 152, 153, 195, 366, 2: 38, 164, 3: 472, 4: 109 . VKR 44 . Iv 4670 . lofwamin (d. v. s. löftests uppfyllande; promissio) drogx fram ena stund Bir 1: 395 . " hafwa framd draghit lofwanena fyrtighi aar " ib . somlika iättan oc lofwan ärw allom almännelike, ok somlika särlika Ber 169 . särlek lofwan är nar nakor lofwa at wardha mwnkir äller nwnna älla nakot tholikt ib 170 . " hwru skal then taka gudhelika lowan (acripere bona quæ ei Deus promiserit) hwilkin ey wil wtgifwa sina lofwan (reddere bona quæ vovit ei) " ib. " athergälda sina lofwan ib. halda sina lofwan " ib. " hallir ahn sina lofwan mz mik tha skal iak halda mina lofwan mz honom " Bir 1: 346 . " wi hafwm een fadhir j hymerike, äptir hans lofwan bidhum wi " ST 20 . ","3) ansvar, borgen. " fik laurencius þrigia dagha frest vndir ypoliti louan " Bu 415 . " iak togh ah i mina lowan (fidem; jag åtog mig ansvaret för honom) " MB 1: 249 . " iak tok han a mina ansvaret för honom ) " MB 1: 249 . " iak tok han a mina lofwan " ST 409 . " skal han sathia thwa brödher thil lofwan fore sik ath han wil göra lika ok räth " SO 16 . ib 27, 70, 81, 146 . " the satte loffuan for sik " Di 46 . ären i ok skwlen varä lethoghe ok löös ok omanathe aff allä the lauan ok brewom, thär i forskrefno bo ionssons arwingä ok wxsequtoribus pliktoghe ällä skyldoghe varen FM 25 ( 1389) . - Jfr aterhalds-, for-, kloster-, nunno-, renlivis-, slot-, slots-, trolovan."],"e":["lauan FM 25 ( 1389) . ","loffwen SO 146 . ","lofin VKR 63 . ","lufin FH 3: 86 ( 1446)), ","lovans man","lofuanzman . ","lofwandz man. lööuentzman SD NS 1: 540 ( 1406)), lofwands man. löuentzman SD NS 1: 540 ( 1406)), löftesman, borgensman. SD NS 1: 540 ( 1406) . PM 23 . affdhe (för haffdhe) engin lofwandz man honom säthia ST 65 . tha konungen . . . hafdhe takit xxx lofuanzmän, som sina hand räkto ther vppa, at thet skulde blifua stadhugt oc gilt, som tha var taladh Ansg 235 ."]},{"a":"lovare","b":"nn","c":"","d":["1) lofvare, den som lofvar el. förbinder sig. under för:da lofwares jnsigla BtRK 109 (1436, orig.). ","2) lofprisare. " " Bir 2: 67, 4: 56 . LfK 77 . - Jfr for-, til-, tro-lovare."],"e":[]},{"a":"lovare","b":"nn","c":"","d":["1) lovare, den som lovar el. förbinder sig. SpV 65 . - Jfr for-, mädh-lovare."],"e":["loffware )"]},{"a":"love","b":"nn","c":"","d":["insida. " heel lihesu christi vinstre loffwe " SkrtUppb 177 . MP 5: 183 . jnuoluo . . . stiäla oc j loffua lägga jnflyghia GU C 20 (hand 2) s. 40."],"e":[]},{"a":"love","b":"nn","c":"","d":["insida. " onth är at plukka haar aff loffwa " GO 848 . " läg eldh a lowa ib 972. " Bu 26 . Bil 273, 870 . SO 28, 70 . Lg 3: 224 . Jfr handlove."],"e":[]},{"a":"lovilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr trolovilse."],"e":[]},{"a":"lovilse","b":"nn","c":"","d":["löfte. SvT 63 . Jfr aterlovilse."],"e":["loffuilse )"]},{"a":"lovits man","b":"","c":"","d":[" , se lovans man."],"e":[]},{"a":"lubesker","b":"","c":"","d":[" , se lybisker."],"e":[]},{"a":"luddare","b":"","c":"","d":[" , se loddare."],"e":[]},{"a":"ludh","b":"nn","c":"","d":[" = liup 2. the fingo tha een annan lwdh (förut heter det: the kwado fast ok giorde sik katha) RK 1: (sfgn) s. 186 ."],"e":[]},{"a":"ludh","b":"nn","c":"","d":["2) lydelse. Se Sdw 2: 1261. epter breffens lwdh Svart 397 (1441)."],"e":[]},{"a":"ludha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr vidherludha. - ludha saman (lode samen), hänga samman. PMSkr 629 ."],"e":[]},{"a":"ludha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ljuda. " ludhanda malmbir " MP 2: 129 . " her ludha himerikis orghor " Su 137 . MB 2: 91 . " hwilkra ysäld j jordhrike ropadho til min oc lwdde j minom örom " Bir 4: 77 .","2) lyda, innehålla. " eet breff . . . swa ludhande ordh äpter ordh " SD NS 1: 30 ( 1401) . breff . . . swa ludhande ord fran ord ib 77 ( 1401) . " ib 100 ( 1402), 2: 190 ( 1409). thz (brefvet) ludde swa " Al 2094 . ib 1197, 3044, 3139, 3680, 4273, 5297, 7331. RK 2: 1159, 6235, 6259 o. s. v. ST 187, 519 . SJ 205 ( 1451), 206 ( 1451) o. s. v. swa som thin ordh the höras oc ludha at swa är sannelika Su 136 . thz (brefvet) lude thz riken sculle samman bliffwa RK 2: s. 336. ib 5542 . BSH 5: 128 ( 1506) , 298 (1508). äpter thy the gambla brefuen ludha SD NS 1: 31 ( 1401). redhe wara . . . pa then stad hans [breff] luder RK 2: 3755 . - med prep. up a. swa som thätta brefwit . . . ther oppa ludhar SD NS 1: 525 . ( 1406). ib 2: 28 ( 1408) . - innehålla, åtegifva innehållet (af). med pep. ut af. thenna besiglda copie ludendis vtaff nogre ffrw ingeborgx scriffuilser FM 197 ( 1504) . ","3) med prep. mädh. " thetta breffwith ludde honum mädher " Al 1154 . - Jfr sam-, til-, ut-ludha, äfvensom lydha."],"e":["ludher LfK 131 . ","lwdher SD NS 1: 100 ( 1402); MB 2: 91 . ","luder RK 2: 3755 . ","ludhar SD NS 1: 102, ( 1402), 525 ( 1406), 2: 28 ( 1408); ST 187 . ","lude RK 2: 1159, 5542 . ","ludhadhe ST 519 ),","lata ludha"]},{"a":"ludha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) lyda, innehålla. " gisle hawer niclissa martinsson gooz ii gireem epter niclissa brewe, sum thät ludher . . . lagliga vpbudit Västerg Fornmt III 7-8: 152 (1374). " FMU 1: 392 ( 1384) . " han hafde scrifuet eeth breff . . . ludende moth war nathuge herre konung " SD NS 3: 275 ( 1417) . Rydberg Tr 3: 165 ( 1436) . KTb 79 ( 1441) . " skute the pa thenne uyman, ath han war theris höffuitsman j then zachen, och thet ludde och the gode herris borgamestara och radz breff j lubecke " STb 3: 454 ( 1499) . - med prep. upa, pa. som biskoana breff vpa luddar Sikotteb 349 (1440, Borgm). thet breff .. . som ludhde pa then arffua forlichan STb 4: 23 (1504).","3) syfta, lhava avseende (på), handa (om). med prep. ltil. the swarade ok sagde ath thät (ɔ myntet med kejsarens bild ocvh inskrfift) ludde til keysaren MP 4: 258 . - Jfr sam-, utludha, ävensom lydha."],"e":["ludher . ","luddar Skotteb 349 (1440, Borgm) . impf. ludde. part. pres. ludhande. ludandes STb 2: 191 ( 1487) . ","ludende SD NS 3: 275 ( 1417) ),"]},{"a":"ludhblasare","b":"nn","c":"","d":["lurblåsare, basunblåsare. GU C 20 s. 72, 115."],"e":["lwd- . ","-bläsare )"]},{"a":"ludhblasirska","b":"nn","c":"","d":["lurblåserska, basunblåserska. GU C 20 s. 72 ."],"e":["-bläsiska )"]},{"a":"ludhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ltydligt, klart, öppet. kännomps wy . . . ludlika met ware breffue, ath . . . Svartb 180 (1384?). - tydligt, med tydlig och hög röst. samio breffuit war läösit luderlica pa landzrättin Svartb 422 ( 1447) . - Jfr liudhelika."],"e":["ludelica . ","ludika )"]},{"a":"ludhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["tydligt, klart, öppet. " kännes jac . . . ludhelica meth thesso mino opno brefue " SD NS 1: 546 (1406, gammal afskr.). Jfr liudhlika."],"e":[]},{"a":"ludher","b":"av","c":"adj.","d":["n. ljudligen, högt, högljudt, öfverljudt. alexander thakkar then keysar lut Al 2887 . " sagdho thz twt at hwar man thz hördhe " ib 3134 . " rögred kom i staden lutt " RK 2: 8963 . Al 5517, 10059 . RK 2: 5253 . Jfr ivir-, sam-lut, äfvensom liudher."],"e":["lut . ","lutt ) , "]},{"a":"ludher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr snor-ludher."],"e":[]},{"a":"ludher","b":"nn","c":"","d":["1) lur. Gu C 20 (hand 2) s. 93."],"e":[]},{"a":"ludher","b":"nn","c":"","d":["lur, trumpet, blåsinstrument med långt, rakt rör. lata bläsa ludhe (tuba) Bil 612 . " första min lwdher (buccina) höris " MB 1: 328 . " hördhis sua som ludz (tubæ) röst " Bir 2: 13 . " the haffdo oc ludhar (tubas) oc orghor oc harpor " ib 4: 59 . " lwdhar ällir baswnar " MB 2: 89 . " dödhrin bläse ey i ludh for sik " GO 604 . MB 1: 388, 389 . Bir 3: 334 . MD 37 . Di 92, 114, 180, 187, 190, 215 . MB 2: 172, 173, 229, 230, 327, 345, 346, 347, 350, 362, 363 . Jfr silfludher. ","2) lur, språkrör. " jeronimus var som ludhir ginom hulken then hälge ande taladhe " Bir 3: 161.","3) pipa, rör. " göris pipor äller lwdha swa tiokka som en arm " PM 6 . " göris aff sammo lädreno en trwmba äller lwdher sömath täth " ib 13 . ib 14 . "],"e":["lwdher MB 1: 328 ; PM 13 . ","ludhir Bir 3: 161, 334 . ","lud Di 92 . ","lwdrin MB 1: 388 . ","lwdren ib. ","lwdhen PM 14 . ","luder MD 37 ; Di 92 . ","ludh Bil 612 ; GO 604 . ","lwdhren MB 2: 345, 347 . ","luderen Di 92 . ","ludhin Bir 3: 161 . ","lwdhen PM 13 . ","ludhre MB 2: 345, 347 . ","lwdhre ib 345, 346, 350 . ","ludhe Bil 612 . ","lwde MB 2: 334 . gen. ludhers ib 339 . ","ludz Bir 2: 13 " med art. lwdzsins " ib 3: 334 . ","ludzsins ib. ","ludhens MB 2: 363 . ","lwdhra ib 345 . ","lwdhar ib 89 . ","lwdha PM 6 . ","lwdhrane MB 1: 388 . ack. lwdhra ib 389, 2: 345 . ","ludra Di 114, 180, 187, 190 . ","ludhan ib 215 . ","ludhanr Bir 4: 59 . ","ludhrom MB 2: 327 . ","lwdhrom ib 1: 388, 2: 173, 346 . ","ludhom ib 229, 230, 362 . ","lwdhom ib 172 . ","ludhra ib 1: 498 . ","lwdhranna ib 389),","ludhra blaster","-bläster: -bläst MB 1: 388, 499), "]},{"a":"ludher blaster","b":"nn","c":"","d":[" = ludhra blaster. MB 1: 388 ."],"e":["-bläster: -blästin MB 1: 388 ),"]},{"a":"ludhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" lyselse. epter then dagtinges breffs ludelse BSH 5: 21 ( 1504) . ib 298 ( 1508) . FH 1: 187 (1498, nyare afskr.). FM 268 ( 1505) . Jfr lydhilse."],"e":["ludelse BSH 5: 21 ( 1504) ,"]},{"a":"ludhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? lydelse. epter sith makt breff ludelse STb 3: 294 ( 1496) . Jfr lydhilse, utludhilse."],"e":["ludelse )"]},{"a":"ludhin","b":"av","c":"adj.","d":["luden. " lodhin som bukker " MB 1: 208 . " een ludhin ormbir " Bil 830 . " man skal ey swidha alt thz som lodhit [ÿÿär " GO 612 . KL 334 . Gr 292, 297 . MB 1: 82, 213 . A5577, 7419, 9366."],"e":["lodhin MB 1: 208, 213 ; Al (n. pl.) 5577 ; ","-it MB 1: 82 ; GO 612 ; Al 9366),"]},{"a":"ludhin","b":"av","c":"adj.","d":["luden. Se Sdw 2: 1261."],"e":[]},{"a":"luf","b":"","c":"","d":[" , se lof."],"e":[]},{"a":"lugha","b":"vb","c":"v.","d":["låga, brinna. hans mundar lughaþe ok rök som brännesten Bu 208 . " hans händar lagho bundna a bak lughnadne bndom ib. lughande glödher " Bil 370 . " elder loghandhe " ib. " wlkanus biärgh som altidh lughar " ib 216 . " the wtwaldasta modhoren liknas qwämelika loghande buskanom hulkin moyses sa loghande oc ey scadhas aff loghanom " Bir 4: (Dikt 254. lughande (ardens) glas ib 3: 65 . ib 1: 286, 3: 113 . Di 4, 15 . - bildl. scal liak . . . göra them loghande af minom kärlek MP 1: 101 ."],"e":["logha: -ande MP 1: 101 ; Bir 3: 113, 4: (Dikt) 254; -andhe Bil 370 . ","loga: -ande Di 4, 15 . -ar, -aþe),"]},{"a":"lugha","b":"vb","c":"v.","d":["låga, brinna. " jgnio . . . verma oc loffua oc opthendha " GU C 20 (hand 2) s. 9. MP 5: 41 . "],"e":["loffua )","*lugha up , "]},{"a":"lughi","b":"nn","c":"","d":["låga. sender han (ɔ kyrkoherden) ej fram loge och lius, få thå ej utan halfva vigningapeninger, och halfva then klerker, ther hon vigdes Hist Handl VIII 1: 67 (1514,nyare avskr.). ib. Jfr eld-, kärleks-lughi. "],"e":["loge )","*lugha bärare","logo bärore )"]},{"a":"lughi","b":"nn","c":"","d":["låge. " lius ok hiti skilias aldre widh lughan " Bil 81 . " stak han . . . en fingir i lughan " KL 279 . Bu 22, 505 . Bir 4: (Dikt) 254. sompt brann i rödhom lugha Ansg 201 . " aff then lögho (för logha) ok rögh bleff han dödh " Di 260 . j hel. uitis ligha MP 1: 239 . " som thu seer ifuer (öfver hvilka du ser) liusan lugha " Bil 211 . " munde huist j liwsan lugha sta " RK 2: s. 333. mz liwsom logha MB 1: 492 . - bildl. släkte . . . kötliks lusta logha KL 279 . - Jfr brännestens-, elds-, himnalughi."],"e":["loghi: -a KL 279 ; MP 1: 239 ; MB 1: 492 ; ","-anom Bir 4: (Dikt) 254), "]},{"a":"lughn","b":"av","c":"adj.","d":["lugn, stilla. om vind och vatten. giuar han . . . lunct väþar äpte storm Bu 489 . " vardh ginstan mykyt lunkt " Bo 71 . ib 105 . ST 133 ."],"e":["lunght Bo 105 . ","lunkt ib 71 ; ST 133 . ","lunct Bu 489),"]},{"a":"lughn","b":"nn","c":"","d":["1) lugn, vindstilla, ward lughn epte stridhan storm Pa 22 . " the foro aff haffuit oc vp i mäle bade i lugne ok swa i äle " RK 1: 477 . " swa stoort lugn wardh i watneno " Lg 3: 258 . Bo (Cod. B) 341 . Bir 2: 61 . RK 1: 1513 . Lg 1016, 3: 48, 214, 357 . ","2) lugn, ro, fred. skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä BSH 1: 133 ( 1371) ."],"e":["lugn RK 1: 1513 ; Lg 1016, 3: 214, 258, 357 . ","lungn Bo (Cod. B) 341 . ","lwnghn Lg 3: 48), "]},{"a":"lughn","b":"av","c":"adj.","d":["lugn, stilla. " om vind och vatten. Se K: G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv 108 f. tha som lwgn vädher är " PMSkr 294 ."],"e":["lwgn )"]},{"a":"lughn","b":"nn","c":"","d":["1) lugn, vindstilla. tha lwgn är PMSkr 294 . ib."],"e":["lwgn )"]},{"a":"luin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"luk","b":"nn","c":"","d":["2) lock. " len kista medh plat lok " ATb 1: 227 ( 1456?) . - Jfr bytto-, kalk-, lönda-, öghna-luk."],"e":["lok )"]},{"a":"luk","b":"nn","c":"","d":["eg. " det som tillsluter. "","1) rigel, bom? läste vp lukum ok lasom Bil 25 (lukum kan äfven föras till luka, antignen i samma betydelse som den här angifna (jfr Isl. loka) el. i den luka annars tillkommande). ","2) lock. vnum diushorn cum argento factum et vnum look argenteum SD 4: 710 (1340?). j hans skrine. hwars look hängiande war swa som vppa fyrom axlom Bir 1: 61 . " thz kaar som enkte loket haffwer " LfK 210 . Fl 293 . Ber 258 . LfK 220 . PM 12 . XV solff beekere met ij loock FM 75 (1483, daniserande9. en sölff bolle met eth lock ib. Jfr kisto luk. ","3) lucka. " han gööt een höst aff eer storan oc innan til holan oc giordhe eeth hol a hans sidho som een man matte in krypa ther war eeth luk foe aff eer " ST 354 . ","4) slut. Jfr iula luk."],"e":["lok Ber 258 ; LfK 210 ; PM 12 ; ","loket LfK 210, 220 . look Sd 4: 710 (1340?); Bir 1: 61 ; LfK 220 . ","lock FM 75 (1483, daniserande). loock ib), "]},{"a":"luk","b":"nn","c":"","d":["gräs, gräsbete? cum pascuis peorum que wlgartier dicuntur lof of luk SD 1: 567 ( 1279) . quod . . . vsfructum habeant in eidsem !UDDA_TECKEN?: siluis). videlicet lof oc luuk ib 581 ( 1281) . " nos . . . lok et löph lingna quam subertus (trol. för lignaque subtus) iacentia, et pascua pecorum, libere concessisse " ib 2: 181 ( 1294, nyare afskr.) . " quod religiosi viri . . . ad siluas eorum . . . liberum accessum cum pecoribus meis et wlgartiter dicta løff ok luuk et vndi vidhu . . . mihi benigne contulerant " ib 5: 430 ( 1345) . Jfr Schlyter, Ordbok s. 401 f."],"e":["luuk . ","lik L.; SD 2: 181 (1294, nyare afskr.)), "]},{"a":"luk","b":"nn","c":"","d":["gräs. Se O. V. Friesen, Nysv. studier 20: 81 ff."],"e":[]},{"a":"luka","b":"vb","c":"v.","d":[" L: Jfr tilluka."],"e":[]},{"a":"luka","b":"nn","c":"","d":["1) port, dörr. the bodhen som näst ligger lwkunne östan fore jn til hans bötkers lwku KTb 62 ( 1428) . Nio handl rör Vkl 233 .","2) lucka (i fartygsdäck). läggher skiparen nokoth köpmans gotz j skipith affwan pa lwkorna PMskr 51. - Jfr borgha-, vagh-luka. "],"e":["-or ) , ","*luku lopt","-lofft )","*lukuman , "]},{"a":"luka","b":"","c":"","d":[],"e":["loka L. ","loca: -ur Bil 256 ; ","-om ib 404), f. "]},{"a":"luka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr aterluka."],"e":["loka )"]},{"a":"lukadher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med lock? xij siölff stobe, huert wti annet, thet xiijde war loget FM 75 (1483, daniserande) andre xij stobe, huert oc i annet . . . oc then xiijde war lokot. jtem xij stobe, huert wit annet, xiijde war loket . . . jtem vij stobe, vijde loket . . . jtem vij sma stobe, viijde loket . . . jtem xij stobe. xiijde loket . . . jtem v stobe, jte loket ib (ordet bör dock möjl. fattas ss artikulerad form af luk, lock)."],"e":["lokot (för -adh el. -at?). n. loket. loget),"]},{"a":"lukaman","b":"nn","c":"","d":["BtFH 1: 324 ( 1463)."],"e":[]},{"a":"luker","b":"nn","c":"","d":["lock? item för en luk til bryghehusid VKU 102 ( 1561) ."],"e":[]},{"a":"lukka","b":"","c":"","d":[" , se lokka."],"e":[]},{"a":"lukka","b":"","c":"","d":[" , se lykka."],"e":[]},{"a":"lukkan","b":"","c":"","d":[" , se lokkan."],"e":[]},{"a":"lukke","b":"","c":"","d":[" , se lokke."],"e":[]},{"a":"lukker","b":"nn","c":"","d":[" . se lokker."],"e":[]},{"a":"lukt","b":"","c":"","d":[],"e":["lokt . ","locht . ","lok GU C 20 s. 375 ; jfr E. Noreen, Sakkunnigutl. rör. lediga porf. -ämbetet i svenska språket vid univ. i Lund (1939; stencilerad skrift) 155 f.), 2) odor, lukt (som ngt sprider). jac takkar tik for . . . the fule lokt som thu luktadhe j asna stalleno SvB 48 (slutet av 1400-t.). 3) iduratus, lukt, luktsinne. aff hymmelskom eeld e hafuer han synena . . . aff nidhro vädhreno lichtena SvKyrkobr (Lucid B) 135. - Jfr fota-, rökilse-, stek-, väl-lukt."]},{"a":"lukt","b":"nn","c":"","d":["1) luft. " han släpte them (ɔ: griipana) lösa i lukt " Al 9100 . the fördho han höght vp j luktena ST 131 . " för en i gaa wt i luchten " FM 202 ( 1504) . " liida lweten eller vädriit " LB 7: 316 . " forware sig wel med kläder tiil tess han vens vider lwcten ib. "","2) odor, lukt (som något sprider). rökilsens lokt takx ey älla hannas vtan hon kännis atenast ok synis Bir 1: 155 . " han hafdhe hugnadh aff hans (vinqvistens) lukt oc syn " ib 2: 135 . " lustelica thinga lokt " ib 3: 183 . Al 6501, 7340 . " hans yrtta loka skal flyta " Ber 182 . " the villo at ämuäl skulle ey loktin koma vidh hans näsa " Bo 157 . " kände fadherin loktina aff klädhomen " MB 1: 215 . " dactilus hawir vndarlika lokt " Bir 1: 132 . slo ther vt sua ärlikin lokt Pa 20 . " af thöm gik sua dyyr oc ärlikin lokt " ib. " for the dyro loktena som han kände " KL 103 . " tha wthgangher en yppasta lwkt " PM XXIX . " kände faþeren sötasta luct vt ganga af barnsens härbärghe " Bu 525 . " annan laghþo þe ok nakin bundnan i blötasto siäng þär (fughla) sungo i sötaste lukt " ib 402 . " sööt lokt dragx lutelica til hiärnan gönom näsana " Bir 2: 99 . Bil 87, 251, 274, 283, 285 . KL 42 . Lg 468, 473 . Bir 1: 151 . Al 5867, 6832 . LfK 244 . giwer aff sik godha lokt oc rök MB 1: 480 . ib 126, 214 . Bo 37 . Bir 1: 66 . " atirtäpto sina näsa for ondo luktinne " KL 126 . " kände hon . . . onda lokt " VKR XVIII . Bil 468 . Gr 280 . Pa 20 . KL 22, 278 . mz . . . wärste lokt ib 58, 121 . ib 126, 226 . LfK 182, 219, 229 . widh rothna lukt Bil 316 . Gr 273 . " wt af thöm brunnenom gik en rädhelica stor rökir oc aldra fulasta lokt " Pa 18 . rutit wädhir hulkit som mz sinne fulo lokt vtsläkke ofta mangra manna liijff Bir 4: (Dikt) 249. rutit köt hulkins fulo lokt ängin format at thola Bir 1: 71 . KL 23, 62, 87, 259, 278, 291 . Lg 473 . Ber 207, 211 . thu . . . format ey thola hans anzstygga lokt ib 80 . " kranc luct " MB 1: 492. smittadh mz nakre röto älla onde lokt Gr 292 (jfr 424). MB 2: 307 . - bildl. äre godha manna bönir brinnande i gudz älskogha i thera hiärta, oc giwa gudhi söta lokt MB 1: 370 . " thera strupe är vppen graff aff hulkom versta gudlica ordha lokt vprykir " MP 1: 19 . hälgra manna äptedömis godh lokt Bir 2: 125 . tha siälin hän kännir fatikdomsins lokt Bo 116 . " goz lifwirnis lokt " Bir 1: 179 . ib 386 . " minna dygdhalwkt " Ber 8 . " gudhi vardhin thakke hulkin . . . oppinbara sinna vidhirkänno lukth (odorem) vm os " MP 2: 116 . androm ärum wi dödzsins lokt (odor) . . . ok androm ärum vi lifsins lukt ib. ","3) odoratus, lukt, lutsinne. haffuir tw misth lwthena LB 7: 78 . " thra lokt mz hulke the loktadho wärldinna lustelik thingh " Bir 1: 151 . aff likamins sinnom, som äre syyn oc hörsl, lokt, smak oc hannan MB 1: 42 . " mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt " Al 7185 . " tha wardher siällfwer gudh . . . loktenne sötasta balasmus LFK 127. " Ber 232 . - Jfr vällukt."],"e":["lucht . ","lokt KL 22, 23, 42, 58, 62, 87, 121, 126, 226, 278, l291; Bo 37, 116, Gr 273, 280, 292 ; Bil 87 ; Pa 18, 20 ; MP 1: 19, 2: 116 ; VKR XVIII ; Bir 1: 66, 71, 132, 151, 155, 179, 386, 2: 99, 125, 3: 183, 4: (Dikt) 249; Lg 473 ; Al 6832 ; MB 1: 42, 214, 370, 488 ; Ber 80, 182, 207, 211 ; LfK 182 ; ","loktin Bo 157 ; Ber 232 ; ","loktina MB 1: 215 ; ","loktena KL 103 ; Bo 157 ; " loktenne " LfK 127 . ","loct Bil 274), "]},{"a":"lukta","b":"vb","c":"v.","d":["1) olere, lukta, sprida lukt. - stinka. GU C 20 s. 259 . ffedldius rwtin ok loktande ib s. 265 . 2) odorari, lukta, känna lukt. GU C 20 s. 375 . " fäm äru menniskionna yterme[r] sinne som är . . . lukta mz näsomen . . . " SvKyrkobr 343 . SpV 76 . - med ack. tu luctadhe mädh thinom hälgha näsom margskona onda lukt SkrtUppb 171 . - med prep. hwilken genstan tok hänna hiärta i sina händher oc luktadhe thär wppa Mecht 205 . - Jfr illa-, väl-lukta, ävensom dyr-, illa-, söt-luktande."],"e":["lokta GU C 20 s. 375 ; SkrtUppb 161 ; ","-andhe GU C 20 s. 265 . ","-ar . ","-adhe . Se Sdw 2: 1261)"]},{"a":"lukta","b":"vb","c":"v.","d":["1) olere, lukta, sprida. lukt. rosin loktar sötelika Bir 1: 66 . miödyrta blad, som . . . lwcta vel LB 7: 288 . bäzst loktande balsam Bo 43 . Lg 92 . " som fulika lokta " Bir 1: 335 . " han loktar illa " ib 157 . Va 39 . MP 1: 72 . illa loktande Bo 146 . KL 226, 278 . Bir 1: 68, 199 . j värstloktande oc fulasta (torn) Bil 468 . Bo 182 . wärst loktande thräkkir Bir 4: (Dikt) 249. - lukta, dofta mz dyrasta luktande smörilse MB 2: 162 . - bildl. hans siäl loktar mz dygdhelike frägdh ewerdhelika ower alla wärldina MB 1: 272 . " nim at lwkta af godho lofwi (flagrare bono præceonio) " Ber 57 . Bo 147 . lukta, stinka. foro hans saar illa oc luktade fast Di 192 . ib 193 . - bildl. hans thanka ok astundilse riuka ok lokta j minne asyn swa som rutit köt Bir 1: 71 . thera vmgangir ok liuräne liktar j mine asyn suasom almänningis qvinna ib 3: 27 . ","2) odorari, lukta, känna lukt. mz . . . twem näsom luktandhe MP 1: 197, the hawa näsa oc skulu ey lokta Gr 273 . thera näsa lukta ey Lg 3: 208 . - med ack. the skulu ey lokta the söto loktena j mino rike Bir 1: 151 . thera lokt mz hulke the loktadho wärldinna lustelik thing ib. ib 2: 196, 3: 93 - med prep. apinian . . . lokta at them thingom som fulika lokta Bir 1: 335 . luctha aa rökilse LB 7: 67 . liktha . . . oppo welloktande yrthär ib 78 . " ther oppa lokta " ib 1: 98 . - Jfr välluktande."],"e":["lokta Gr 273 ; Bir 1: 71, 151, 335, 2: 196, 3: 93 ; LB 1: 98 ; ","-ar Bo 157 ; Bir 1: 66, 3: 27 ; MB 1: 272 ; ","-adho Bir 1: 151 ; ","-ande Bo 43, 146, 182 ; Bir 1: 68, 199, 4: (Dikt) 249; Bil 468 ; Lg 92 . loktha (imperat.) LB 7: 78 . "]},{"a":"luktan","b":"nn","c":"","d":["odoratus, lukt, luktsinne. hwru jhesus christus ledh sina hälgha pino oc dödh til sina luctan oc näsom SkrtUppb 170 . Mecht 240 . " annath vnderstandilse är luktan " SvKyrkobr 17 . MP 4: 159 . SvB 105 (senar h. av 1400-t.). Jfr välluktan."],"e":[]},{"a":"luktan","b":"nn","c":"","d":[" ) = lukt 3. Bir 1: 151 ."],"e":[]},{"a":"luktar þing","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lukter","b":"","c":"","d":[" , se lykkia."],"e":[]},{"a":"luktilse","b":"nn","c":"","d":["2) =luktan. olfatus . . . loktilse GU C 20 s. 378 ."],"e":[]},{"a":"luktilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" = lukt 2. the yrte som giua af sik godh loktilse Bir 4: 144 . (luktilse för luttakilse MP 2: 71 .)"],"e":[]},{"a":"luktsamber","b":"av","c":"adj.","d":["välluktande, doftande. forthy äst thw thet luktsama balsama faat SvRimd 46 ."],"e":[]},{"a":"luku dagher","b":"nn","c":"","d":[" (biskop Olof medgiver innehavaren av Kumo gård viss rätt att deltaga i fisket i Kumå å, b. a.) twa daga vppa for:de holmen, som här kallas luku daga, som ära sacnte olaffs dag oc warefrvdag assumpiconis Svartb 446 ( 1453) ."],"e":[]},{"a":"lum","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lumbardhar","b":"nn","c":"","d":["Longobarder, Lombardr. gik til olio präs ther lumbardha ärwodhadho at vtthrykia oliona KL 46 . " varo miok kranke kesare ok romarom änkte til (värio) for lumbardum " Bil 758 ."],"e":[]},{"a":"lumbardsker","b":"av","c":"adj.","d":["mbardisk. I par maliotygh lumbarzt SD 4: 710 (1340?)."],"e":["lumbarzt ) , "]},{"a":"lumber","b":"nn","c":"","d":["ett slags maträtt (blodpölsa el. svartsoppa?). Se H. Hildebrand, Vitt.-ak:s måndadsblad 1885 s. l17 f. Jfr SAOb: L. 1183. skinka oc lumbär Brasks Matordn 3 . " groffmath oc lumber " ib 4 ."],"e":["lumbär )"]},{"a":"lumma","b":"vb","c":"v.","d":["eka, skalla, runga. Troj 21 . stordt skråll oc gald wardt j grecana . . . lägre saa ath thz lummadhe j marken oc j wäderidh margfalleliga hwlket lwmmande liwd hördes j achillis paulon ib 219 ."],"e":["-adhe . ","-ande )"]},{"a":"luna","b":"nn","c":"","d":["eg. måne, månskifte.","1) tidpunkt, stund. " hertoghin kom rät i then luna som konungin wile til bordz gaa " RK 1: 2577 . " ey reedh han wt i bäre lunw än ater kom han med rödhe krwnu " ib 2782 . ","2) sinnesstämning (fattad ss skiftande och ombytlig), infall. " nw ära gudha ij the lwn at the wilia hämpnas a os " Al 5638 . en tyma fiöl them en then luna at the brändo wp sightuna RK 1: 480 ."],"e":["luno fal","luna- )"]},{"a":"lund","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sinne, sinnelag, sinnesart, lynne. jak gifwir tik . . lätta lundh vidh them tik illa hanna Bil 214 . " hon kom sin fästa man gryman som leon til lamba lundh " ib 390 . jac kiänner diäfla lund: tha the wordho wredhe ib 164 . ij laten aff idhre fule lwnd Al 3472 . " at the starke hunda a them swinom bryta sina onda lunda " ib 4098 . ","gafuo thöm drikka manga lund Iv 3597 ."],"e":["-ir )","margha lund","marghin lund )"]},{"a":"lund","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) sätt. - i ack. sing. med föreg. adj., räkneord el. pron.: på . . . sätt. Se K. G: Ljunggren, Objekt och adverbial 124 f. - the lund, på det sättet MB 1: 466 . - i ack. pl. med föreg. adj. el. räkneord. oc wardher nokor mallös threnne lunder MP 3: 341 . - alla lundir, alldeles. bekende them allelunde wel til tacke fförnogde wara STb 5: 15 ( 1514) . - andra lundir, annorlunda, på annat sätt. om tet icke andrelunde kunde fförlikes STb 4: 249 (1512?). - i dat. pl. med föeg. adj. räkneord el. pron.: på . . . sätt. - allom lundom, på alla sätt, alldeles, helt och hållet. SD NS 3: 95 ( 1415) . - ängom lundom, ingalunda, på intet sätt. JMPs 422. - Jfr harmlund, ävensom huru-, änga-lunda och annorlundom."],"e":["-er )"]},{"a":"lundan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr harmlundan."],"e":[]},{"a":"lunder","b":"nn","c":"","d":["lund. " vpfoor j en lund. hwar faa trä waro " Bir 1: 231 . ib 232 . " ij een grönan lwnd " Iv 2080 . ib 2478. RK 1: 3011 . " kroppana hengdis j en lithen lwndh när mönstret " PK 225 . ib 236 . MB 2: 148 . - i ortnamn. in lundby SD 1: 722 (1275-92). de lund ib 2: 21 ( 1287) . curiam fröslundir ib 49 ( 1288) . " in predicta curia frøslundum ib. Jfr ekelunder. ""],"e":["-ir . -ar: lwndha MB 2: 148), "]},{"a":"lunder","b":"nn","c":"","d":["lund. " fordhom war her i landith en stoor lunde (för lundder?) mz godhom träim " Prosadikter (Sju vise m) 122 . GU C 20 (hand 2) s. 101. Jfr aska lunder "],"e":["*lunda legha","-leyga )","*lunda lön . f. = lunda legha. GU C 20 (hand 2) s. 98. ","*lunda salvia","lunde- )"]},{"a":"lundisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Lund, tillverkad i Lund? thoch kongens folk utaff skeppet iiii (4) stykke lwndesk oc XXX (30) BSH 5: 94 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"lundisker","b":"av","c":"adj.","d":["från London el. Lynden, tillverkad i London el. Lynden (Lynn) i England. om tyg. Se Sdw 2: 1261. om tyg. ATb 1: 157 ( 1461) . . . . en blan ludiskan (sannol. för lundiskan) kiortil ib 169 ( 1462) . j (1) brun lundesk kiortil STb 2: 253 ( 1488) ."],"e":["-esker . ","-ersker: -ersk STb 4: 341 (1513)),"]},{"a":"lunga","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " andreas jäcobsson alias lunga " KTb 27 ( 1412) . "],"e":["lungo adhra , f. lungåder; vena basilica, åder på (vänstra) armen. Se Sdw 2: 1261. ","lungo gräs , ","lungo sot , "]},{"a":"lunga","b":"nn","c":"","d":["lunga. " tz helar lwnghan " LB 7: 230 (trol. att föra till lunga, f.)."],"e":[]},{"a":"lunga","b":"nn","c":"","d":["a) lunga, hvar och en af de två delar af hvilka andedrägtens vigitigaste i brösthålan inneslutna verktyg består. taki . . . ena heta lungo aff en wädhir LB 1: 96 . " taga en lwngo aff itt swinn " ib 7: 195 (båda ställena böra dock kanske snarare föras till b). - pl. pl. hans lifuer ok lungur ok hiärta root Iv 3407 . " in til leffrena oc lungonar " LfK 231 . b) lunga, sammanfattningen af nämda båda delar. tok alt thz ij honum la lifuer ok lungo (Cod. B har dock lunghor; äfven lungo kan möjl. fattas ss pl.) ok hiärta oc blodh Iv 2559 . " ath böldh vexer oppo lungona " LB 7: 230 . " som hafwa bolda i lungunne " ib 3: 106 . " thin wälghiandhe maghi liuar ok lunga mz al annor inuäleue " Bir 4: 137. ib 150 . - Jfr fara-, hara-, lamba-lunga. "],"e":["lungo adhra","lwnga- )","lungo grös , ","lungo sot","-sooth LB 3: 119 . lwngo sooth ib 2: 34 . lungho soot ib 5: 81 . " lunga soth " ib 7: 143, 230 . lwnga soth ib 229 . " lwngha soth " ib 67, 230), "]},{"a":"lungadher","b":"nn","c":"","d":[" = lungo adhra. Se Sdw 2: 1261."],"e":[]},{"a":"lunnar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lynnar byrþi."],"e":[]},{"a":"lunnastor","b":"nn","c":"","d":[" = lunnende. Se Sdw 2: 1261."],"e":[]},{"a":"lunnastor","b":"nn","c":"","d":[" = lunnende. alla thenna forscrifna gotz gardha. jorder oc hws . . . medh allom lunnastom oc tillaghom BSH 2: 46 ( 1397) ."],"e":[]},{"a":"lunnende","b":"nn","c":"pl.","d":["till jordegendom hörande förmåner. vart goþ vgleem . . . med allom þen lunedum þer til liggia SD 5: 562 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"lunnende","b":"nn","c":"","d":["till jordegendom hörande förmåner. jäc . . . afhendher domkrianne i skarom stalbierghet . . . meth allä lunnendä, som ther ti hafwer lighet Sd NS 3: 57 (1415)."],"e":["-endä )"]},{"a":"lunta","b":"nn","c":"","d":["lunta. " PM 8, 9. medh theris ladde bissor . . . och ytende lwnther " BSH 4: 219 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"lupini vatn","b":"nn","c":"","d":["avkok på lupin(frö). PMskr 258."],"e":[]},{"a":"lura","b":"vb","c":"v.","d":["lura, ligga på lur. Lg 3: 540 . the acthe ad lue epter the skip, som lupe fran stockholm BSH 5: 165 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"lura","b":"vb","c":"v.","d":["lura, ligga på lur. seen til at then presten her lurar ok seer alla vara lönliga raadh . . . at han ey vndkomber J Buddes b 154 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"lurangel","b":"nn","c":"","d":["ljurångra, pik, spjut med långt skaft. Jfr Röding, Krigskonstens tillstånd i Sverige i K. Gustaf I:s tid, VAH 1: 161 . " latha nidherfalla j sändher alla sins folks hellebarda oc lwrangla " PM 2 . Jfr lärde them göra sigh spetzer, them the på then tiden plägade kalla liurängra eller liurångerstenger P. Svart, Krön. s. 23. "],"e":["lurangels ände , "]},{"a":"lurangel","b":"nn","c":"","d":["pik, sjpjut med långt skaft. Jfr Hildebeand, Sv. Medelt. 2: 638. schal och ingen wäria aff föres . . . ey heller harnisk . . . lwranger, hillebardar eller nagat annat gotz Rydberg Tr 3: 491 (1502). HSH 20: 201 ( 1507) ."],"e":["lwranger ) , "]},{"a":"lurker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lus","b":"nn","c":"","d":["lus. smör en wlnan traad thär mädh oc binth wm halsen aff falkanom swa dö lwssena PMskr 281. Jfr väggia lus."],"e":["löss SvKyrkobr (Lucid B) 137. lwss GU C 20 s. 575 ; -ena PMskr 281),"]},{"a":"lus","b":"nn","c":"","d":["lus. " lus är litil ok hafuir vj föther " Bil 349 . " lys oc madka wullo flokom . . . aff vslo lifue " Lg 112 . Bir 3: 3 . PK 245, 257 (i var.). LB 7: 195 . PM 60 . Jfr väggia lus. "],"e":["lys . ","lyss LB 7: 195 . ","löös PK 247 . lwss (möjl. sing.) LB 7: 195 . ","lyssoner PK 257 (i var)), ","lusa bit","lusabeth )"]},{"a":"lusna","b":"","c":"","d":[" , se losna."],"e":[]},{"a":"lusogher","b":"av","c":"adj.","d":["lustig. PMskr 281."],"e":["lwsugher GU C 20 s. 575) ,"]},{"a":"lust","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lust, begär, böjelse, håg. satte äpter sins hiärta lost sina dighro stang fore sit bryst Iv 1654 . " margh glafuia aff hiärtans lyst thryktis ther fore thera bryst " Fr 1799 . seglde tiil sweriges mz stora losth RK 3: 1128 . ib 1368 . longhen wägh att fara war meg ey löst ib (sista forts.) 6141 . the sagde iag giorde thz mz onda lyst ib 5925 . ","2) lust, njutning, nöje. likamans lust (delectatio fallax mundi) Bil 614 . " stridhom wi mot wärlzins lost " Al 6172 . thetta thrykkir mik vara lust (juncundum) at thänkia af änglomen Bo (Cod. B) 347 . " ther lost var at se op a " Fr 1906 . Va 55 . Di 292 . " är thz ingen loosth " RK 3: 334 . ib (sista forts.) 6064 . Di 280 . " i försthene komber hon (lyckan) som sommar mz löst ther epther som winther mz köld oc fröst " RK 3: (sista forts.) 5797 . for lust skuld Va 7 . " glädi oc löst " Di 8 . RK 3: (sista forts.) 5282, 5437. at then ene skal blifua med thöm andhra i nödh oc lost OB 214 . " huärece j nödh ällir löst " Bir 3: 328 . ib 23 . Iv 1853 . Al 9797 . RK 3: 45, 1: (Yngre red. af LRK) s. 256, 265. thz är nödh ok ekke lost Al 1499 . - Jfr vällust, samt luster."],"e":["lost Bir 3: 23 ; Iv 1654, 1853 ; Fr 1906 ; Al 1499, 6172, 9297 ; OB 214 . ","losth RK 3: 1128, 1368 . ","loosth ib 334 . ","lyst Fr 1799 ; RK 3: (sista forts.) 5925 . ","löst Bir 3: 328 ; Di 8 ; RK 3: (sista forts.) 5437, 5797, 6064, 6141. lösth Di 280, 292 ; RK 3: 45, (sista forts.) 5282, 1: (Yngre red. af LRK) s. 256, 265), "]},{"a":"lust","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1261. 2) lust, njutning, nöje. ffore the ffram bätre jn pa holmen och hade sin lek oc löst STb 4: 290 ( 1513) . - Jfr brudhlöps-, hionalags-, väl-lust."],"e":["löst )"]},{"a":"lusta","b":"vb","c":"v.","d":["1) hava lust el begärelse till. allo thy, som nokot syn lustas, äller astundas kan Mecht 244 . - opersonl. med dat. sidhan han hafvda the helgha gafwa. tha lust hanom egh lenghar j wärld lwära SvRimd 49 . " o tu hymmeriki . . . alt thet j tik hafuandes thet nagrom kan lysta " J Buddes b 168 . ","2) förlusta, förnöja. " ffager tingh losta hoghen JMPs 505. - (?) ther j bland stodo kosteligen belethe aff sten, ther man see oc skoda losta matthe (que intuentium apectibus alludebant) " Troj 39 . - refl. lustas. !) hysa lust el. begär. the (ɔ bina) ätha thär aff swa förgiorogth swa lostandis äffthe winthren PMSkr 301 .","2) förnöjas, finna lust el. nöje med inf. gether lostas bitha skoghen oc qwista Pskr 217. oxa oc kör lostas mästh ätha thär skogher är oc byske ib 218 . Jfr for-, väl-lusta."],"e":["-as PMSkr 217, 218 ; ","-andis ib 301 . ","lysta J Buddes b 168 . impf. lust SvRimd 49 ),"]},{"a":"lusta","b":"vb","c":"v.","d":["1) hafva lust el. begärelse till. han thörstir oc lustir kötzsins lysta (sitit voluptatem carnis) Bir 2: 115 . ","2) förlusta, förnöja. " thän lusten som thik lustadhe " KL 86 . " hulkin som lutsta hans öghon " Bo 42 . skal thik enkte swa mykyt lusta ok lät thik aat ängo swa mykyt lusta som at vara när varom herra ib 102 . lusta the (kryddorna) smaken ib 133 . " änkte lustade thik vtan gudh " Bir 1: 177 . " jak gaff thom frälst siälfs vald oc vilia at vtuälia huat thom lustir (delectat) " ib 2: 127 . " mer lustadhe mik at läggia synda byrdhe til synda än läta syndena mz bätyringh " ib 1: 354 . " sangin i kirkionne . . . lystar ostadhwgha och thwnga " Ber 139 . Bo 134 . Bir 1: 47, 139, 251, 338, 357, 2: 47 . Ber 127, 141 . Su 392 . - abs. dactilus hwars sötme mykit lustar Bir 1: 179 . ib 301, 2: 328. ","1) hysa lust el. begär. lustas iak äpte thy han värdoghas mik gifwa Ber 200 . - opersonl. med dat. honum ledhi vidhir gudhelikit äruodhe ok lustas til sit licamlikit gagn Bir 2: 249 . ","2) förnöjas, finna lust el. nöje. mer lustadhis iak vm iak hafdhe nakot j kostonne än vm iak hafdhe nakot gifwit mz minne eghne hand Bir 1: 353 . " han gat ey lustaz j skörlimnadh " ib 2: 179 . lustadhis . . i sinom orenom thankom Kl 209. vm thu lustas i nakro andro än thinom gudhi Bo 47 . ib 2, 102 . Bir 1: 37, 2: 314, 3: 225 . VKR IX . MD 131 . Ber 101, 139, 141, 165, 166, 168, 172 o. s. v. tha var konungen alzthingx gladhir oc lostadhis i sik, badhe afff hans gafwon, oc sua aff hans liofva oc stora kärlek Ansg 227 . " lustadhis mykit aff thera sang " KL 117 . then som lustas af hedhrenom Bo 94 . Bir 1: 6 . Ber 231 . mz hulko siälin lustas suasom af bäzsta kost Bir 2: 119. lustadhos at thula them ib 1: 274 . ib 3: 127 . lystas (delecatur) at lifwa ensammom gudhi Ber 114 . - Jfr forlusta, samt vullustande, äfvensom lysta."],"e":["losta: -in Ber 127 ; ","-as Bir 2: 314 ; ","-adhe Su 392 ; ","-adhis Ansg 227 . ","lysta Fl 1370 ; ","-ar Ber 139, 141 ; ","-as Bir 3: 127 ; Ber 144 ; ","-oms ib 139 ; ","-adis MD 131 . ","lustir Bir 2: 115, 127),","lusta sik , förlusta sig, roa sig. thu thik mz blomster lysta ma Fl 1370 . refl. ","lustas , "]},{"a":"lustan","b":"nn","c":"","d":["lust, njutning, nöje? hon haffwir hafft orena . . . thanka witandis oc siälfwilliandis mz lustan oc samthykkio SvKyrkobr 346 ."],"e":[]},{"a":"luste","b":"nn","c":"","d":["cupiodo, libido, lust, begär (vanl. till ngt otilbörligt). Se Sdw 2: 1261. woluptas lustin är olofligha hogxsins ok skämmeligha mz skörom sötma, til thz som oloflikit är een tilbögilse SpV 138 . jllicebra . . . kropsinss loste oc anner olaghlegh loste GU C 20 (hand 2) s. 11. ib s. 33 . 2) delectatio, lust, njutning, nöje. SpV 158 . - Jfr krops-, mat-, mata-, van-, väl-luste. "],"e":["lost(h)e ),","*lusta fulder","-fullir )"]},{"a":"luste","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) cupido, libido, lust, begär; vanl. begär till det som är otillbörligt och särskildt till vällust, lusta. lusta the (kryddorna) smaken oc vptända lustan Bo 133 . " i allom losta haffwin i atirhald " Al 7073 . ib 7095 . " lätter ok lös til allan lusta " Bil 116 . " ber 231. späk tin lusta " KS 23 (57, 25) . ondr luste ib. " til fulan lusta " Bil 263 . " tha naturlikin luste kradhe kötit " ib 885 . " släkte naturlikan losta ib. kötlikir luste " ib 922 . KL 86 . " iak . . . fulkomnadhe min sköra lusta " Bir 1: 354 . (släkto) huars mans syndoghan lusta Bu 10 . " af giri ok lusta likamans ib 183. " ib 142 . KS 3 (6, 3), 13 (31, 14) . återbrytr i mannenom allan huxens ok liamens girughan ok qumelikan lusta ib 19 (48, 21). iviruätes luste tel mat ok öl Bu 185 . " licamens oquämelike loste til skörlifnadh " MP 1: 13 . " sidhan människonne drghir lust til hedhrin " Bo 95 . " luste til at vara forman (domindandi libido) " ib 67 . " han hafdhe swa mykin losta til thera blodh oc dödh " MB 1: 268 . " viste sidhan aldre hwat luste var til synd " Bil 794 . " visdomsins luste oc astundan (scintiæ appeitus) röfwadhe af mannenom odödhelikhezsins äro " Bo 97 . bran til qvinnona lusta (in concupiscentiam femellæ) Bir 3: 75 . " i lusta weruldlika tinga " KS 19 (48, 21) . ","2) deletacio, lust, njutning, nöje. guz orþä äru sialenna föþa. som hänne giua himirikes lusta (nos cælestium amore delectat) Bu 186 . " äuärdhelikin hughandhir ok luste äru i thinne höghro hand " Bo 230 . " hawer fulkomin losta oc glädhe " MB 1: 74 . ib 128 . " är mik lute at wara mz rene människio " Bir 1: 219 . Bo 88 . Bir 1: 250, 274, 278, 2: 51, 183 . " at them änkte bristir til thera nytto ok losta (voluptatem) " ib 3: 328 . " thin gudhelike luste (delectatio) " ib 1: 177 . Su 392 . " alz lusta glädhi fulstoplikhet (plenitudo omnis delecationis) " Bir 1: 95 . " värildz goz luste (temporalium bonorum delecatio) " ib 2: 217 . haua . . . syndena j lusta (in delectatione) Bir 3: 96 . - voluptas, sinlig el. kötslig lust, vällust. lustin (voluptas) är mörkastofwan . . . lystilsen (oblectamentum) pinona Ber 231 . " atir hallir sin licamma af matz oc druks lusta (voluptate ciborum) " Bir 2: 62 . stunthir är skörlifnadzsins loste MP 1: 311 . saman komo the kötlika ey af nakors lusta giri (ex concupiscentia aliqua voluptatis) Bir 1: 23 . " lustin (voluptas) war dödhir j them " ib 22 . " forsmande kötsins lusta (voluptatem carnis) " ib 2: 62 . ib 1: 6, 278, 2: 115 . licammans luste som ändas mz (sorgh) Bil 109 . - Jfr buks-, hedhers-, kiöt-, kiöts-, mat-, qvinno-, skör-, synda-, värulds-luste. "],"e":["lvsta (nom.) MD 1243 . ","loste MP 1: 13, 112, 311 ; ","-a Bil 885 ; MB 1: 74, 128, 268 ; Bir 2: 51, 3: 328 ; KS 13 (31, 14) ; Al 7073, 7095, Su 392 . ","lyste: -a Bir 2: 115), ","lusta gardher","losta- )"]},{"a":"lustelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med lust, med nöje el. välbehag, villigt. skudhar thera handa lustelica Bo 17 . ib 112 . Bir 2: 25, 38 . " han hördhe lustelicare oc hällir världinna godhuilia oc älskogha än gudz älskogha " ib 3: 106 . ib 275 . ","2) på ett förnöjande el. behaglit sätt, angenämt, ljufligt. hwat fulcomlica. gudhelica ok lustelica han läre thöm Bo 178 . " glädhias oc frygdhas i the höghtidhinne lustelica oc älskelica " ib 223 . thin ordh . . . smaka lustelika j munnenom Bir 1: 267 . ib 3: 237. MB 1: 366 . - Jfr olustelika."],"e":["lostelika MB 1: 366 . ","lystelica Bir 2: 25 ; ","lystelicare ib 38), "]},{"a":"lusteliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) deletcabilis, ljuvlig, angenäm. gudh j sinom sötma, hwilken som swa lwstelikon är badhe skodha oc tänkia SvB 346 (b. av 1500-t.). - Jfr vällusteliker."],"e":["-likon . ","losteliker: -aste JMÖ 134 . ","löstelighen GU C 20 (hand 2) s. 91),"]},{"a":"lusteliker","b":"","c":"","d":["1) cupidus, hysande lust el. begär, begärlig. lystelikare til iltz MB 1: (Cod. B) 532 . ","2) delectabilis, som väcker lust el. njutning. ljuflig, angenäm. giuar han þik . . . lysteleck (för lysteleckt) lius for nata mörk Bu 489 . " in ga j thän lustelika stadhin som kallas paradiis " Pa 21 . äta . . . lostelikan mat MB 1: 112 . " i losteliko badhi " KL 316 . " hwat lostelikit ok lioft var thz ordhit " Bo 76 . " forsma thässa wärdinna lastelik (för lastelik) thing (prospera mundi) " Ber 126 . MB 1: 33, 160, 366, 434 . KS 27 (67, 29), 41 (106, 44), 60 (150, 66), 60 (151, 66) . MP 1: 28 . Bo 126 . 134. Gr 275, 276 . Bir 1: 26, 35, 43, 101, 151, 267, 278, 290, 337, 397, 2: 84, 3: 49, 275, 391 . Fl 1372 . Va 3, 11, 24 . Lg 811, 812 . Ber 166, 167 . MB 2: 327 . Lg 3: 710 . Su 392 . " sööt är liwsith oc lostelikt öghom at se solina " MB 1: 130 . " hulka iak skapadhe . . . mik lustelika " Bir 1: 62 . - Jfr olusteliker."],"e":["lustelikin MP 1: 28 ; Ber 200 ; Bir 1: 267, 290, (n. pl.) 3: 49; -likit Bo 134 ; Bir 1: 278, 2: 84 . ","lusteligh: -lighom MB 2: 327 . ","lustelig: -ligast Lg 812 . ","lusteligin: -ligit Va 3 . lusteligen (ack. sing. m.) ib 11, 24 . ","losteliker: -likt MB 1: 130, 160, 434 ; ","-likan ib 112, 336 ; ","-lica Gr 276 ; ","-liko KL 316 ; MB 1: 112 ; ","-likasta ib 1: 434 ; Lg 3: 710 . ","lostelikin: -likit Bo 76 ; Su 392 . ","losterliker: -likt MB 1: 33 . ","lysteliker: -lik Fl 1372 ; ","-likare MB 1: (Cod. B) 532 . ","lystelecker: lysteleck Bu 489 . ","lystelikin: -likit Gr 275 ; Bir 3: 391 . ","lysteligen: -ligeth Lg 811), "]},{"a":"lustelikhet","b":"nn","c":"","d":["lust, njutning, liflighet, det som är ljufligt el. angenämt. öghonin see änkte vtan licamlica lustelikhet (coluptuosa) Bir 2: 245. om hon ey förbwdhi likammans lwstelikhet (delicias corporales) Su 13 . höra . . . världinna lustelikhet (delectabilia mundi) Bir 3: 106 . ib 4: 41 . söth lustelikhet Su 19 . ib 392 . " thu äst alla lustlikhetz rosengardher " ib 100 . - nöje. thz gör han sidhan rasklika mz mykle lostlikhet (delectatione) Su 455 . - Jfr värulds lustelikhet."],"e":["lustelighet Bir 4: 41 . ","lostelikhet Su 392, 455), "]},{"a":"lustelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) lust, njutning, ljuvlighet, det som är ljusligt el. angenämt. astunda kropsins lystelikhet Prosadikter (Barl) 38. o aldhra losteliasta lostelikhet är at tänkia, gudhfadher omffämpner brudhena JMÖ 134 . ","2) lystenhet, lusta, begär. SktUppb 354. thu haffwer j sälinne tre naturas, oskälikhetena, lustelikhetetena (concupscibiliatem) ällir begriplikhetena, ok skälikhetena SpV 502 . " for lthy at hans natur war wthan alla manzlika lustelikhetz girnilsa smitto (sine omni humanæ concuiscentiæ macula) " SpV 540 . - Jfr vällustelikhet."],"e":["lusteligheyt SkrtUppb 353 . ","lostelikhet JMÖ 134 . ","lystelikhet Prosadikter (Barl) 38), "]},{"a":"luster","b":"nn","c":"","d":["1) lust, benägenhet. " nödh är iw enga koster annath är wili ok annath är loster " Al 1970 . ","2) lust, nöje, njutning. thu giffwer thino liffwe allan lost Al 6578 . " jämbradhe sich sara aff engin lost " RK 2: 3997 . - Jfr lust."],"e":[]},{"a":"lusthet","b":"nn","c":"","d":["nöje. " för losthet skuld ällar fafänglikhet " Lg 3: 279 ."],"e":[]},{"a":"lusthet","b":"nn","c":"","d":["2) ljuvlighet. " at gudh plantadhe lustehetinna paradiis som är jomfru maria " SkrtUppb 115 ."],"e":[]},{"a":"lustilse","b":"nn","c":"","d":[" .. 1) begär, begärelse. fforlat mik mina synder, hwilka jak saman drogh, mädh kötlikom astwndilsom oc lwstelsom SvB 163 (b. av 1500-t.) (möjl. att föra till 2). 2) förlustelse, lust, njutning, nöje, fröjd. wärdlena lystilse oc högtidh fwlnadhe j hans öghum Prosadikter (Barl) 25 . ib 35, 37 . - Jfr vällustilse."],"e":["lystilse Prosadikter (Barl) 25, 35), "]},{"a":"lustilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) begär, begärelse. " vakta sik fore vanskipadhom lustilsom " Bo 18 . ","2) förlustelse, lust, njutning, nöje, fröjd (med betydelse af så väl sing. som plur.). skildir fra värlinna oroo oc allom likamlikom lustilsom Kl 225. thänkir ey siin lustilse ib 256 . faa . . . lustilse (alleviationem) j hiärnanom Bir 2: 51 . j mins gudhoms armom hwar ängin kötz luste är vtan andans glädhi ok lustilse (delectatio) ib 1: 6 . " takir iak thik mik til brudh ok j min eghin lustilse " ib 7 . " nar the sagho thin lustilse j thik til gudh (delectationem tuam in te ad Deum) " ib 177 . " lustilse j dröuilsom " ib 3: 178 . himerikis lustilse ib 245 . " at han (kroppen) vari starkir mot lustilsom ok frestilsom (contra delectamenta) ib 181. wärldinna lustilse ok girilse (delectationes et cupidiates) " ib 1: 301 . ib 11, 43, 285 . MP 1: 22 . Ber 24 . kötzsins lustilse (delectabilia carnis) Bir 1: 342 . MP 1: 23 . Ber 89, 90 . " af skörlifnazens lustilsom " ib 79 . j tholikom vslom lustilsom Bir 1: 221 . " lustin (voluptas) är mörkastofwan, räddoghin pinaren, lystilsen (oblectametum) pinona, hwlka swa manga skulu wardha, huru mang lustilsen waro " Ber 231 . ","3) behag, välbehag? the skulu mera ther til äruodha at gudz vili fulcomnadhis äptir hans lustilse än for sina eghna thorfwe ällir vilia Bir 2: 256 ."],"e":["lostelse: -om MP 1: 22 . ","lystilse: -en Ber 231 ; ","-om ib 89, 90 . ","listilse: -om Ber 24 ), "]},{"a":"lustmäti","b":"nn","c":"","d":["lystmäte. " ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik äpte wilia sinom " KS 83 (204, 91) ."],"e":[]},{"a":"lustogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) hysande lusta el. begär, lysten, begärlig. lustuger at hänna likama Bil 425 . " lostoghare til iltz " MB 1: 46 . Bir 1: 116 . ","2) villig, redobogen. ther af warda the lätte ok lustughe til andra åthäua KS 42 (109, 45) . " redhoboin at thola oc vndirgaa al thässe thing mz lostoghom vilia (libenti voluntare) " Bir 3: 344 .","3) glad, vid godt mod, liflig. lostoghe män oc wäl hele MB 1: 128 . " war mykyt kater oc lystogher man " BK 207 . JP 43 . " vnge oc lustughe män " Lg 3: 197 . " ärafwl och lwstog i äwärdhelikom hwgnad " Ber 124 . " gladhare oc lustoghare " Su 279 . lostoght (vividum) hiärta ib 385 . Ansg 251 . LB 7: 178 .","4) ljuflig, behaglig, angenäm. " gladh ok lustogh (jucunda et delectabilis) var vaar vmgang " Bo 212 . än thot thänne wä´ghin är nakot thunger j vphoweno tho är han . . . lustoghir j framgangenom Bir 1 . 43. lostugh hwila ib 3: 367 . " j feta och losogha hiordmarka " MB 2: 408 . GO 881 . Su 339 . Ber 278 . ","5) lockand, förförisk. swiklik oc lustogh (illecebrosa) giri KL 193 . "],"e":["lustugher: -ughe KS 42 (109, 45) ; Lg 3: 197 . ","lustuger Bil 425 . ","lustig LB 7: 178 . ","lostogher: -oghe MB 1: 128 -ogha Bir 1: 116 ; MB 2: 408 ; ","-oghan Su 399 ; ","-oghom Bir 3: 344 ; ","-oght Su 385 ; -ot (för -oght) Ber 278 ; ","-oghare MB 1: 46 ; Su 399 . ","lostugher: -ugh Bir 3: 367 . lystogher),"]},{"a":"lustogher","b":"av","c":"adj.","d":["4) ljuvlig, behaglig, angenäm. " at jumffru maria matthe honum naghra the böön känna som hänne ware lustugh ok täkkelichen ath höra " SkrtUppb 350 . mitus ti löstogher äwäwäntyrlegh GU C 20 (hand 2) s. 149. preconissus är er sten blaa . . . löstoger til skodha PMSkr 487 . hänne fader . . . bad henne . . . epter jomffru sed snacka lostog ord mz jasone Troj 11 ."],"e":["-ugher . ","lostogher . ","löstoger )"]},{"a":"lustoghet","b":"nn","c":"","d":["lust, ljuflighet, nöje. " satte mik j lostokhetzins stadh " MB 2: 408 . Jfr vällustoghet."],"e":[]},{"a":"lustoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vällustoghet."],"e":[]},{"a":"lustriker","b":"av","c":"adj.","d":["rik på fröjder, ljuvlig. at j haffwin . . . idhan . . . lwstrikasta (+) wnghdoms aldir, thrudhit wndhir idhra föther SpV 3 ."],"e":[]},{"a":"lusyrt","b":"nn","c":"","d":["delphiniun staphysagria Lin. " staphiagria lwssyrt " LB 7: 195 . lwsyrth som kalles staphisagria ib 216 . ib 219 ."],"e":[]},{"a":"lut","b":"nn","c":"","d":["lut."],"e":["ludh GU C 20 (hand 2) s. 91), ","*luta balia , ","luta ho (lutha hoo), ","*luta trumba , "]},{"a":"lut","b":"","c":"","d":[" , se ludher, adj."],"e":[]},{"a":"lut f","b":"","c":"","d":["lut. " lwt faar ondan thäff aff asko som hon siilas genom " MB 1: 321 . " bren asko aff vedbende som vexer på trä oc gör lwth aff " LB 7: 32 . hon loot honum lwt ok karbadh göra Iv 2318 . Hästläked. i AS 136 . lB 2: 68, 7L 31, 193, 8: 50. PM XLIX ."],"e":[]},{"a":"luta","b":"vb","c":"v.","d":["1) med prep. till. " böghdho sik oc lutto all til hänna " ST 396 . böja sig (under), vara undergifven el. underdånig. med prep. undir. skulom wi luta (Cod. A bugha 229) vnder thit wald (subjiciemur, ditioni tuæ) MB 1: (Cod. B) 549. - (?) i ordom leetha the opta luthe RK 3: 3002 .","2) trans. " luta, böja. hafdhe iak ey swa mykit . . . at iak matte mit hofwdh . . . stydhia älla luta til " Su 401 . luta . . . örat til min ok akta mina bön Bo 184 . "],"e":["lutte Bo 7, 152 . ","lwtte ib 173 . ","lwthe Lg 3: 74 . ","lwtadhe MB 1: 188 . ","lutade Di 249 . pl. lutto ST 396 . ","lutadho MB 1: 230, (Cod. B) 490. part. pret. lutter, se framlutter, nidherluta. imperat. luta Bo 184),","luta sik , luta sig, böja sig. lwtte sik vidhir brystit a varom herra Bo 173 . " lwthe sig til wars herre brysth " Lg 3: 74 . " han sik til hänna lööt " Al 183 . " lutad sik öffuer bordith " Di 249 . - bildl. the til nadh ok miskundh segh wiliä luthe MD 42 . luta nidher, luta ned, böja ned. the sta oc luta nidhir howdhin Bo 178 . ","luta sik nidher , luta sig ned. lutte han sik nidhir Bo 7 . ib 152, 174 . Jfr nidherluta. - Jfr framluter."]},{"a":"luta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) genom lottning anvisa el. tilldela. Se Sdw 2: 1262. 3) få på sin lott. bildl. thy är thz ekke wthan sam, at christus hwilkin som är gudz dygdh ok wisdom. lothar (sortitur) ällir takkir thz som han är til nampn SpV 505 ."],"e":["lotha )"]},{"a":"luta","b":"av","c":"adj.","d":["se luto."],"e":[]},{"a":"luta","b":"nn","c":"","d":["luta. " han höörde alla sötästä lekranna jnstrumenta orghor harpor luthor skalmeyer giighor feedlor " LfK 246 . "],"e":["luto stränger , "]},{"a":"luta","b":"vb","c":"v.","d":["lotta, kasta lott, draga lott. ther lotadho the vm ST 122 . ib 364, 435 . " the lotha hwa thz wara skal " MD 188 ."],"e":["lota ST 364 ; ","-adho ib 122, 435 . ","lotha . ","löta L. ","lutta L. ","-adhe )"]},{"a":"luta","b":"vb","c":"v.","d":["1) intrans. luta, böja sig. cernuus luthenne versus cernuus incedat cui bassam ianua se dat han ska lwthenne gaa som lag dör haffwer GU C 20 s. 100 . " är thz swa t hogxsins fägrindh lidher owirwälle aff skadhelighe samtykkio, tha luthar (inclinatur) gänstan äpthir ok smittas jomfrudomsins stadge " SpV 102 . " när människian är stadh mith i mälan diäffwllin ok ena onda människio, til hwilkin delin hon luthar (cujus parti cesseit), wndhir thäns härradöme bliffwer hon " SpV 431 . luta, avvika från lodrät riktning. nwra som böriade lwta HSH 13: 115 (1524, Brask). - luta, avvika från vågrät riktning. hwisth thär olyan skla göras j skal wara swa bygth ath thet haffwer eth täth oc släth golff som len logha aff steen oc wara lwtandis til ena sidho PMSkr 338 . - Jfr nidher-, til-luta."],"e":["-ar . "]},{"a":"luta bodh","b":"","c":"","d":[" , se löta bodh."],"e":[]},{"a":"lutan","b":"nn","c":"","d":["lottning. MD 188 ."],"e":[]},{"a":"luter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lott (som brukas vid lottkastning). kennoms wy . . . oss giort haffua eth . . . skipte meth loot oc lagha kaffla . . . wm alt thet afflinga gotz SD NS 3: 504 ( 1419) . ib 505 ( 1419) . Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). AktKungsådr 21 (1470-86). tha togo sigh xij men före ok gick o lothe kaste them loth ok laga kaffla sin i mellom Uppl Lagmansdomb 82 (1493). Jfr kafle. 2) lott, del, andel, arvedel, arvslott, det som tillfaller el. tillkommer ngn. kiännis jak mik haua vplatit . . . pätäre klämäzsoni min lutt i toläbro quärnum SD 6: 358 ( 1352) . " wplitom honum alla lwth och dela, hwar äpther thy som han är äghende oc arfftagande äpter katerina " Svartb 186 ( 1385) . ärna mik . . . luth aff iorderikis godhz, swa mykith jak maa mith liff mädh bärgha SvB 309 (omkr. 1500). 3) lott, ställning, öde. tho hafdhe then hedhne wärre lotin i thy widher skipte Prosadikter (Karl M) 271. thu gafft oss thinna äwinnelikhetz looth ok del SpV 479 . 4) lika del, lott (hälft, tredjedel o. s. v.). tha (ɔ efter Adams brott) tappadhe solen sina siäx lytir oc thän siwnda behiolt hon SvKyrkobr 81 ., - thiäna til luta, tjäna mot andel i avkastningen av ngt. taker skiparen batzmännena mädh sigh til ath tyäna j skipeno til lota, swaa ath the skwla haffwa del aff skipsens winnigh PMSkr 89 . " latha skip til lotha ib. " ib 90 . 5) del, stycke, avdelning. - stycke, bit. jak wil fly edher lyyter aff mässingstraadh äller naglar til ath fästa remana mz (på ett bokband) Saml. 24: 144. 8) gång (för att uttrycka ett mångfaldigande). nw sa olofernes här myklan som hundrada lutum waro snarare än diwr thz som reen heter Prosadikter (Karl M) 321 . - Jfr attund-, fiärdha-, fiärdhungs-, fämta-, lands-, manz-, siätta-, siäxtande-, skiptis-, systor-, thridhiiungs-, up-, ägho-, äng-, ärfdha-, ärve-luter, ävensom halflutis, tvälutis."],"e":["lut . ","lutt SD 6: 358 (1352) . loth Uppl Lagmansdomb 82 (1493). lodh AktKungsådr 21 (147086, daniserande). loot SD NS 3: 504 ( 1419) . ","looth Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). med art. lotin Prosadikter (Karl M) 271 . pl. ack. lwth Svartb 186 ( 1385) . ","lytir SvKyrkobr 81 . ","lyyter Saml 24: 144 . ","lot (h)a PMSkr 89 f. Se Sdw 2: 1262), ","*luta by","lota bij )","*luta skip","lota- )","*luts fal","lutz fal )"]},{"a":"luter","b":"","c":"","d":[" , adj. Jfr härdha luter."],"e":[]},{"a":"luter","b":"av","c":"adj.","d":["lutad. " bögher oc lwther " Lg 3: 74 . han staar lwther aa synom knäm ib. Jfr fram-, nidherluter, äfvensom luto."],"e":[]},{"a":"luter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lott (som brukas vid lottkastning). som lutar viste tel Bu 490 . " fiol ä luten sua " Ansg 229 . ib 235 . fiol loter yfuer mathiam Bil 243 . " kastadhe han loth hwadh hans offer oc löffte skulle göras til sancte eric eller sancte olaff eller sancte nicolaus oc lotten ful tre resor oppa sancte eric " Lg 3: 371 . " at the skuldo kasta lutij uppa thera gudha, til thäs at the matto fa vita huru thom thäktis " Ansg 229 . ib 233 . tha the hafdho kastath luter ib 235 . " at the skuldo kasta lutijr " ib. " laghdo loot a hwat hwar skulde hafwa af them " MP 2: 19 . " giordho loth mällan siin " Bil 850 . iak haffwir alt landith mz loth skifft idher j mällan MB 2: 61 . " in quatuor partes subscriptas inter se particione ac diuisione hereditaria dicta wlgariter, lut et kawlæ, equaliter diuiserunt " SD 3: 477 ( 1320); jfr kafle. ","2) lott, del andel, arfvedel, arfslott, det som tillfaller el tillkommer någon. at war son . . . fa þenna sama luttin SD 6: 180 ( 1350) . þen lutin wildin vi, at war dotur ingeborgh hafþe ib. huilkin lutar, sum mishalldin er aff þessum ib. säliä sin lut (jordlott) hwem han vil ib 5: 637 ( 1347) . äghir huar sinom luth (lott i skogen) radha TB 74 . togh engin lot eller arff epter iacob MB 1: 257 . then oskälike sonen som wt krafdhe sins arfs luth af sinom fadhir Bir 1: 66 . " huat äru klärkane vtan gudz lutir oc almossomän (pauperes et elesmosynarä Dei) " ib 2: 149 . " byridadhe gudh fäghirsta kirkionno skipan mz fatikom fiskara ok satte han j sin stadh at han skulle liua aff gudz lot (sorte) j världinne ok ey aff arfwe " ib. " the satto sin lut j glädhi j gudhi " ib 151 . " maria vtualde bäzsta lutin " ib 3: 180 . " vi hafwom ämuäl lut ok deel j thässe siäl " ib 88 . " hawir jak lot j hans siäl " ib. " hulkins otrokx folkx luttir skal vara . . . i brännande eldz slo mP 2: 240. skal idhir lutir vara i forbannilsom " ib 174 . " ij ängom syndom haffwom wi lut " Al 6303 . " haua lut mz honom " Bo 174 .","3) lott, ställning, öde. " han lät illa vm sin lot at han eptir laa " Bil 160 . " tha hafde tw faat then werra lutt (blifvit besegrad) " Di 80 . ","4) lika del, lott (hälft, tredjedel). alt þät guþ þöm at ägha skipto þe þrem lutum Bu 3 . " alla saker ägha tweskiptas taki en luth huitzman oc annan synomen wernamen oc tridhiwngxmän alle " TB 79 . " þär af taka en lutt vi, annan maalsäghandin oc þriþä näfnden " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). en lutin takin wi ib. " ath iak scal vntfrii honom the thwälyti aff thy fornämpnda herra bänkt niclisson swa wäl the thwälyti, som thän thridhiungen ib " NS 1: 443 ( 1405) . " tagi konungen twelutine " SO 296 ; " jfr tvelyti. dömdes barns fader broder twe lut oc moder fadern en tredingh " BtFH 1: 183 ( 1507) . ib 300 ( 1510) . ","5) del, stycke, afdelning. annar loteren af hänna licama Bu 418 . " then första (för förste) lutren af hiärnanom " KS 31 (80, 33) . mestha lothrin aff ty folk, som var i them landom, som vesthan vor land liggiande ärw SD 6: 156 (1349, gammal afskr.). badhe hiärtans luthi waro vppa spiuento Bir 1: 268 . " klöff hielmen oc huffuodit hans swa at hwar lyt fiöll seer " Di 90 . ib 15 . " skipto thässa ätter wälrldina i thre löter " MB 1: 174 . ib 258 . war thz siälfft gudz hws skipat innan twa löte ib (Cod. B) 487. KL 19, 30 . MP 2: 21 . " thre lyte rätta scriptamaala " MB 1: 284 . ","6) sida, parti. " manghe bliuu döþe af baþom lutumen " Bu 177 . ","7) del, stycke, ting, afseende. domaren kändes sik i allom lutum vara wnnen Bu 511 . " vm mangä þe lyti som iþär myok höghelikä varþäþe " SD 5: 636 ( 1347) . PfN 135 . ","8) gång (för att uttrycka ett mångfaldigande). siw lotom liwsare än solen MB 1: 355 . ib 88 . Bir 2: 237 . Fr (Cod. B, C, D, E, F) 398. - Jfr arf-, arva-, atta-, attunde-, bak-, bonda-, bos-, broþor-, bya-, byrþ-, eghana, flärdha-, flärdhungs-, fundar-, fämta-, hovuþ-, härads-, iordha-, konungs-, lagha-, land-, lands-, malsäghanda-, manz-, siätte-, skipta-, skiptis-, skogs-, tolfte-, þing-, ägho-, ärfdhaluter."],"e":["luttir MP 2: 240 . ","loter Bil 243 . lother ib. lyt Di 90 . ","lut . ","lutt SD 5: 378 (1344, nyare afskr.); Di 80 . ","lot Bil 160 ; MB 1: 257 ; Bir 3: 88, 149. loth Bil 850 ; Lg 3: 371 . ","loot MP 2: 19 . ","lutren KS 31 (80, 33) . luteren ib (80, 34). luten Ansg 229, 235 . ","loteren Bu 418 . ","lothrin SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). lotten Lg 3: 371 . ","lutin . ","luttin SD 6: 180 ( 1350) . pl. nom. löttir MB 1: (Cod. B) 487 . ","lutir Bir 2: 149. luthi ib 1: 268 . ","lyti SD 5: 636 ( 1347); KL 19, 30 ; MP 2: 21 . ","lyte MB 1: 284 . ","lyter ib 258 . ","löte ib (Cod. B) 487 . ","löter MB 1: 174 . lotte ib (Cod. B) 544. lutij Ansg 229 . ","lutir ib 233 . ","lutijr ib 229, 235 . ","lute ib. " lut (eft. föreg. kard. räkneord) " BtFH 1: 183 ( 1507) . lwt (eft. föreg. kard. räkneord) ib 300 ( 1510) . ","lutum Bu 3, 511 ; PfN 135 . ","luthum Fr (Cod. B, C, D, E, F) 398. lutom MB 1: (Cod. B) 487 ; Bir 2: 237 . ","lotom MB 1: 88, 355 . med art. nom. lutterna Di 15 . ","utternä ib. dat. lutumen Bu 177), ","luta sädha , "]},{"a":"lutera","b":"vb","c":"v.","d":["lutera, täppa med kitt, öfverdraga med kitt. j glaseth som är luterath wp til halsen LB 9: 110 ."],"e":[]},{"a":"lutera","b":"vb","c":"v.","d":["lutera, täppa med kitt, överdraga med kitt. PMSkr 419 ."],"e":[]},{"a":"lutersker","b":"av","c":"adj.","d":["adj. till Luther, lutersk. hvad i fremmede land handles om then lutterske wille ther theswärr monge tilfalle HSH 16: 42 (1526, Brask). ib 125 (1527, d:o)."],"e":["luttersker )"]},{"a":"lutfal","b":"nn","c":"","d":["urfjäll. SD NS 3: 25 ( 1415) . Jfr luts fal."],"e":[]},{"a":"lutfal","b":"nn","c":"","d":["urfjäll, jordstycke som särskildt tillhör någon och icke ingår i den mellan byns delegare gjorda fördelningen af jorden? kännomps . . . os sält hafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld, som kallas ät lodhfal af bolbynom köpt SD NS 1: 11 ( 1401) . eet lutfal i ängeno ib 2: 315 ( 1410) ."],"e":[]},{"a":"lutkafle","b":"nn","c":"","d":["l: kavle som nyttjas vid lottning. . . . syn andel j dalby . . . som looth oc lotkaffuel honum gaff j räth byte epter synne mdoer Svartb 511 ( 1472) . Stb 5: 168 (1517)."],"e":["lot- . ","-kaffle . ","-kaffuel )"]},{"a":"lutkafle","b":"nn","c":"","d":["kafle som begagnas vid lottning. med loth oc lothkafla BSH 5: 529 ( 1513) . som han haffuer faat mz reth lutkafle BtFH 1: 248 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"lutkast","b":"nn","c":"","d":["lottkastning, lottning. haffua giort ett lagliget skiffte ok lotkast medh . . . erich åbjörnsson om the godz wij finge medh arff FH 1: 45 ( 1447, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"lutkäfle","b":"nn","c":"","d":[" = lutkafle. Se Sdw 2: 1262."],"e":[]},{"a":"lutlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. utan del (i), i saknad (af), fri (från). med gen. skäla lutlös (expers rationis) Bo 152 . " lutlös hwaria synd " Bir 4: (Dikt) 226. hans blodher vari offwir hans huffwodh oc wi skulom thäs lotlösa (nos erimus alieni; utan skuld dertill) wara MB 2: 7 . - med prep. af. vardha lotlös af thy gudh hafhe oppinbarat Gr 302 . " lutlöse af allom ilzkofullom þankom " KL 182 . ren oc lutlös . . af hwarre smitto ok syndh Bir 1: 29. biscopin warhir ey lutlöös af (immunis a) hans synd ib 311 . ib 62, 177, 2: 88, 125, 239, 4: 54 . ST 208 . MP 1: 13, 28 . Ber 21, 31 . Su 175, 260 . äst thu fräls oc aff allo kirkionna bandom lotlös (immunis) Bir 4: 16 . " jac wil vara meenöös oc lötlöös aff tässa rätwisa mantzsins dödh oc blodh " MB 2: 379 . KL 384 . hon är lotlös ok skild vidh al wärldzlik astundilse Su 410 . - abs. oanstastd, icke lägrad. om hon lotlöös (immunis) slipper fraa honom MB 2: 166 ."],"e":["lutlöös . ","lotlös . ","lottlös: -löse Su 260 . lotlöös. ","lötlös: -lösa Ber31),"]},{"a":"lutlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. utan del (i), i saknad (av), fri (från). med gen. temeritas är skälinna lootlös (rationis expers) näsodiärfs hogxsins osidhelika wtlop SpV 140 . - med prep. af. rena böner som wtgaa aff reno hiärta oc äru löthlöse aff syndom Mecht 352 . GU C 20 (hand 2) s. 15, 17, 49."],"e":["lot- . ","loot- . ","löth- . ","-löss . -löös(s)"]},{"a":"luto","b":"av","c":"adj.","d":["lutad, lutande, nedböjd. stande fore altare trappone lwtho Bir 5: 51 . ib 52 . " lwtha oc krumpyn gyk han vnder korseno " Lg 3: 86 . Jfr framluto."],"e":[]},{"a":"lutra","b":"vb","c":"v.","d":["luttra, rena. Jfr SAOB: L 1256. XV (15) lödigh march lyttreth silffuer SJ 2: 233 ( 1493) . " gaffz för saltpeter lytrad, v pund xix marc " Stock Skb 121 (1519-20)."],"e":["lytra . ","lytta )"]},{"a":"lutran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lutskipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lutskipter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"luttakande","b":"","c":"","d":[],"e":["ludtakande Bir 2: 292 . ","lutakande Ber 115 . ","luttachande VKR 14, 21 . ","lottakande . ","lottaghande MB 2: 204 . ","lottagande Su 323 . ","lottakandis ib 362, 364), p. ajd. "]},{"a":"luttakande","b":"","c":"","d":["delaktig (av el. i) med ack. swa manga som creature ärw finnas margfalla sakar at lwttakandis wardha gudhz godhlek SkrtUppb 64 ."],"e":["-takandis )"]},{"a":"luttakare","b":"nn","c":"","d":["deltagare, som är delaktig. han hawir nio brödhir som äru nio ängla kora thy at han skal wara thera luttakare ok kompan j äwärdheliko lifw (eorum particepes et socius erit in vita aterna) Bir 1: 377 . skälsins lottakare (rationis particepes) Ber 206 . MP 2: 67 ."],"e":[]},{"a":"luttakare","b":"nn","c":"","d":["deltagare, som är delaktig. med gen. thy vardh han wärdugher vardha luttakare hymerikis äro oc gafwo Prosadikter (Barl) 106 ."],"e":[]},{"a":"luttakilse","b":"nn","c":"","d":["delaktighet. " vtelykkias af ihesu christi likama gudhelik dygdh ok luktilse (för luttakilse) " MP 2: 71 . Su 111, 362 . thes helgha anda luttakylse MP 2: 122 . ib 123 . oskälik diwr hawa nakath lottakilse aff witi MB 1: 99 . " hauande luttakilse mz ängomen " Bir 2: 316 . " han !UDDA_TECKEN?: kroppin) . . . hauir luttakilse mz allom elementis ib 3: 181. ""],"e":["luttakyle . ","lottakilse )"]},{"a":"luttakilse","b":"nn","c":"","d":["sing och pl. delakitighet. JMPs 488."],"e":["lot- )"]},{"a":"luttakin","b":"","c":"","d":["1) particeps, delaktig,. med prep. af. almoghen skal wardha lottaghin aff gudz likama SvKyrkobr. 38. - med prep. i. wj magom wara lottagna j trone ok glädhine mädh honom j hymmerike MP 4: 56 . - Jfr lotakin."],"e":["lottag(h)in ),"]},{"a":"luttakin","b":"","c":"","d":["1) particeps, delaktig. med gen. wardha lottakin idhra löna Bil 360 . MB 1: 320, 387 . " lottakne hans tro ib 507 (här kan dock det beroende ordet fattas ss dat). - med dat. wi ärom lottakne the (Cod. B thera 538) syndoghe natwrinne " MB 1: 142 . - med prep. af. vtan han är lottakin aff syndinne mz honum MB 1: 142 . SD NS 2: 10 ( 1408), 11 ( 1408). VKR 77 . Su 304 . ","2) mottagen ss något hvari man är delaktig. thässe fulkompilse hon är lottaken aff änglom d. v. s. af henne äro änglarne delaktige) MB 1: 78 ."],"e":["lottakin . ","lottaken . ","lottaghin Su 304 ; ","-taghna SD NS 2: 10 ( 1408)),"]},{"a":"lutter","b":"av","c":"adj.","d":["ren, oblandad. xv lödige marck lutters sölffuer STb 3: 72 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"lutäghande","b":"","c":"","d":[" ib 273 ( 1508) , p. adj. innehafvande lott, delaktig. med dat. som the äre lutägände bolbymen swa skulu the skiffte wtmarken BtFH 1: 298 ( 1509) . - med prep. i. ath skiffte wtmarken effter ty som the är lutägande j gamble bryst jordh BtFH 1: 209 ( 1506) . ib 273 (1508), 278 (1509), 294 (1509). thesse effterne byra äre låttägande i det fiskiewatnet ib 7 (1474, nyare afskr.)."],"e":["lutägände BtFH 1: 278 ( 1509) ,","luttägende"]},{"a":"luva","b":"nn","c":"","d":["mössa. FOVkl 216 . ATb 2: 66 ( 1476) . iii!UDDA_TECKEN? 3 1/2] dwsijn dwbladhe lwuor GPM 2: 215 ( 1506) . Jfr qvinno luva."],"e":["luffwa )"]},{"a":"luva","b":"nn","c":"","d":["mössa. " [lego] . . . decem pelles mandrinas cum vno (för vna) luwo " SD 5: 572 ( 1346) . " mz hath eller lwffwo " SGG 131 ."],"e":[]},{"a":"luþa","b":"vb","c":"v.","d":["låda (vid), hänga (vid), vara fäst (vid), följa (med). med prep. vidh. " wardh hans hand onyt: ok lodde widh karit " Bil 54 . " filädalsins litir är thiokkir ok lodhir vidhir händrana " Bir 1: 349 . " som har jodhande widher manzens hwfwdh " Ber 97 . " got är mik ludha vidh gudh (adhærere Deo) " Bo 107 . " ludhir jak vidh (adhæreo) thera skip " Bir 2: 172 . "],"e":["lodha . -ir, -de),","ludha saman , "]},{"a":"ly","b":"nn","c":"","d":["lä, skydd, lugn. haffdo fore räghn ok wäder ly RK 1: 2319 ."],"e":[]},{"a":"lya","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"lya","b":"nn","c":"","d":[" (svin)stia. äffther x dagha magha möderna (ɔ suggorna) wthga aff lyonne ey langth borth fran grisommen ath bitha PMSkr 218 ."],"e":[]},{"a":"lybbestikka","b":"nn","c":"","d":["libsticka, levisticum officinale Koch. LB 1: 98, 2: 31, 39, 3: 15, 36, 5: 81, 7: 27, 179 . "],"e":["libbestikka LB 2: 39 ; ","-o ib 31 . ","lybistikka: -o ib 1: 98, 3: 15 . ","libystikka: -o ib 36. lybbestycke ib 7: 27, 179 . ","lybherstikka ib 5: 81 ), ","lybbestikko frö","lybbestycka- LB 7: 255 . lybestyckaa fröö. lwbesticka fröö),","lybbestikko löf","libistikko- )","lybbestikko rot","lybestykka- . ","lybestykka rooth. libirstikko root),"]},{"a":"lybisker","b":"av","c":"adj.","d":["Lybsk, från Lybeck. före threttiwghw libyska mark SD NS 1: 61 ( 1401) . BSH 5: 25 ( 1504) . clxxv (175) marker lybischa SJ 49 ( 1430) . " thet lybiske skipith " BSH 5: 14 ( 1504) . ib 388 ( 1510) . FM 428 ( 1509) . HSH 18: 42 ( 1496) . " the lybeske köpmen " ib 20: 96 ( 1507) . thet lubzke sendebud BSH 5: 220 ( 1507) . the lybske ib 224 ( 1507) . ib 117 ( 1506) . FM 428 (1509), 486 (1510), 596 (1513). - n. tyg från Lybeck. vnam cappam lybist grath SD 4: 105 ( 1329) . " en aln . . . grat lybist " GS 51 ( 1450) ."],"e":["libysker . ","lybesker: -eske HSH 20: 96 ( 1507) . ","lybbesker: -eska BSH 5: 388 ( 1510) . ","löbesker: -eske FM 428 ( 1509) . ","lubesker: -eske HSH 18: 42 ( 1496) . ","lubescher: -esche BSH 5 117 (1506) . ","lyskber: lybske ib 25 (1504), 224 (1507). ","lubzker: -e ib 220 (1507); FM 486 ( 1510) . ","lübzker: -e ib. ","libzker: -e ib 596 ( 1513) . ","lybist SD 4: 105 ( 1329); GS 51 ( 1450)),"]},{"a":"lybisker","b":"nn","c":"","d":["ett slags i Lybeck slaget el. efter Lybeck benämdt mynt. sexton danska lybska for I. örtog GS 52 (1453, orig.) Jfr lebards lybisker."],"e":["lybsker . ","-ar )"]},{"a":"lybisker","b":"av","c":"adj.","d":["lybsk, från Lybeck. firatigi lybiskä gyldene Svartb 190 ( 1385) . c (100) mark lybiska Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 34 (1457-59). JTb 40 ( 1463) . testament . . . effter tybz lagh SJ 2: 192 ( 1491) ."],"e":["lubesker: -e SSkb 117 (1503-04) . lybz (n. pl.) SJ 2: 192 (1491)),"]},{"a":"lyddare","b":"","c":"","d":[" , se loddare."],"e":[]},{"a":"lydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) ljuda, höras. " gif mik räät maal oc wäl lydhande i min mun " Gr (Cod. D) 379 . " liudde oc hördhis diäfwlsins röst " Bir 4: 363 . " hördhis ok lydhe en röst for mik " ib 1: 244 . vm thessa twa röstena liuden nw ok hördhins ok ropadhin j wärldinne ib 359 . ib 2: 5, 3: 393 . " liwdhe thin röst i minom örwm " Ber 140, 141 . Bir 3: 35 . " at the psalma ymno ok sanga . . . liwdha sötelika i gudhz örwm " Ber 140 . " huru sötlikast ok aldra bädzst thässa orghor lyudha i hiärtans öra " Su 441 . " enfallugh predican är sötelica lydhande j gudz asyn " Bir 2: 231 . " huat sötelika oc hugnelika lydha tässa orhgor i dröffuelikom oc sörgelikom nanzens örom " Su 172 . " lidhir thz som man sloghe oppa enna flasko " LB 3: 176 . ib 178 . vtaff marskens mwn munde thz (brefvet) lywda (d. v. s. det var affattadt i marskens namn) RK 2: 5137 . höras, spörjas. laater edra frägd j godo liuda MD (S) 204 .","2) lyda, innehålla, hafva innehåll (så el. så beskaffadt). thesse beff äro tw ens lydande ordh fran ordh BtRK 99 (1435, orig.) . eth . . . breff . . . swa lydandhe Lg 219 . " lasse pederssons . . . wppit breff, hwilkit swa liwdhe, at han war mäktoger och myndoger . . . at hämoldha . . . her olaue magnusson . . . VI öres landh iordh " SD NS 2: 215 ( 1409) . BSH 4: 279 ( 1501) . " lethin ok pröfwin vm the (orden) lydha miskund ok ödmiukt atwaktin vm the lydha älla känna at älska näruande thingh älla koma skolande (sonant præsentia an futura) " Bir 1: 263 . ib 3: 42 . " som lagen lyda " RK 2: 7672 . - med prep. up a. eptir thy reuelaciones oc thessin eptirscreffna theras reghla ther oppa lydhe VKR 9 . - med prep. til. the (ɔ: min ordh) lydha til rätan dom (judicium rectum sonat) Bir 1: 210 . ","3) betyda. " kalladhe sin son bartolomeum som lydher filius suspendentis aquas " Lg 221 .","4) syfta (på), hafva afseene (på, handla (om). med prep. up a. " ordh . . . som lydha oppa the systrana oc brödhirna " VKR 13 . ib 54, 55 . Bir 4: 48, 117 . Su 8, 97 . Lg 3: 591 . " thz vj capitulum lydher oppa hwat dagh sancta anna war födher " ib 597 . - med prep. til (in til). thz lydher til sacramenten LfK 142 . " göma alla daktinghan breff och besegilse . . . och besyndherleca the som lydha intil thenna daktinghan och wänleca endrekth med allom theras clausulis och articulis som dragha och lydhna kwmna intil förnempda daktingan och tessa wänlek sämia " SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet) - Jfr sam-, saman-, van-lydha, äfvensom sötlydhande. Jfr och ludha."],"e":["liuda MD (S) 204 . ","liwdha Ber 140 . ","lyudha Su 441 . ","lywda RK 2: 5137 . ","lydhir Bir 3: 35 . ","lydher Lg 221, 3: 597 ; LfK 142 . ","lidhir LB 3: 176 . ","lidir ib 178 . " liwdhe (möjl. impf.) " SD NS 2: 215 ( 1409) . ","knj . ","liwdhe Ber 140, 141 . impf. lydde Bir 2: 5, 3: 393 . ","lydhe ib 1: 244 . ","liudde ib 4: 363 . konj. ","liuden ib 1: 359 . part. ","lydhandis VKR 55 . ","lyandes BSH 4: 279 ( 1501) . lyuendhe ib),"]},{"a":"lydha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) lyda, hörsamma, rätta sig efter. med dat. el. ack. om tu ey lyudher hans raadhom J Buddes b 170 . - med prep. til. stadfäst j thino hiärta, ath gärna wilia lydha til alt thet, thik aabyrwdhsz Mecht 280 . GU C 20 (hand 2) s. 79. STb 4: 33 ( 1504) . - lydah til, lyda under, vara underkastad, höra under. salemina som lydde till grecam Troj 24 . ib. ib 59 . - refl. *lydhas til, lyssna, höra efter. lät swa op dörna oc gik til brunnen, oc lyddis til än hon ware ther Prosadikter (Sju vise m) 132 . " är ty rad att lydes till i tiid huad ende then secta will tage eller then andra " HSH 14: . 62 (1525? Brask)."],"e":["lyda . ","lyde . ","lydes HSH 14: 62 (1525? Brask). pres. lyder Troj 24 . ","lyudher J Buddes b 170 . ","lydde Troj 24 . ","lyddis Prosadikter (Sju vise m) 132),"]},{"a":"lydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) ljuda, höras. " guz fadhurs röst liude sighiande honom " Nio kap ur Bir 20 . - ljuda, skalla. reboare liwdha GU C 20 s. 517 . - trans. låta ljuda el. skalla. mädhan thätta ordhit canticum lydhir altidh loffwit (laudem semper resenet) SpV 30 . 2) lyda, innehålla, hava innehåll (så el. så beskaffat). som wor besegelda breff . . . ludha HIst Tidskr 1943 s. 22 (1470, samtida avskr.; FMU 4: 338: liuda). skriffwelse sa lijandes GPM 2: 227 ( 1506) . " priamus lath oc bygga en saall lika lydande j längden och bredden " Troj 40 . - med prep. vidher. Se Sdw 2: 1262. 3) betyda. Se Sdw 2: 1262. jpsum auidite, thz är swa lydhandhe, hören honom Mecht 33 . 4) syta (på), hava avseende (på), handla (om), gälla. med prep. (in)pa. rekinskapin, som lidher pa helge licame gylle STb 1: 66 (1476). breffuit schal lyda jn pa hans hws, ther han vtj boor, och pa hela grenden STb 3: 85 ( 1493) . (?) stridz konst lyder ey pa personlikit wärff PMSkr 121. - med prep. til. thz han sigher at the haffdho sik lösligha, mz sinom handhom ok moghnom staath thz lydhir badhe til eth sinne (ad eundem sentum respicit) SpV 109 . " alla the widhertörfftelikhetir, som lydha til likma ok siäl " ib 550 . - Jfr a-, pa-, sam-, saman-, til-, ut-lydha, ävensom höghliudhande, mis-, mädh-, sam-, sman-, söt-, thäs-lydhande och ludha."],"e":["lyda . ","liwdha GU C 20 s. 517 . pres. lydhir SpV 30 . lyder PMskr 121. lidher STb 1: 66 (1476). pl. 3 p. liuda FMU 4: 338 (1470, avskr.) . ","liude Nio kap ur Bir 20 . ","lydhande . ","lydande Troj 40 . ","lijandes GPM 2: 227 ( 1506) ),"]},{"a":"lydhaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lydigt Troj 42 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"lydhaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) lydaktig, lydig. " en lydactog, tro oc wälweligh almwge " BSH 4: 268 ( 1501) . " at i äre lydhachtoge edra biscopper " GS 70 ( 1491) .","2) förpligtad, förbunden. äre samma guldzmetz companij beplichtige ok lydhachtige at wara tess tienistachtige SO 156 ."],"e":["lydhachtogher . ","lydhachtig )"]},{"a":"lydhaktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1262."],"e":[]},{"a":"lydhaktoghet","b":"nn","c":"","d":["lydnand. STb 5: 263 (1520)."],"e":["lydaktighet )"]},{"a":"lydhaktoghet","b":"nn","c":"","d":["lydnad. " wele wij . . . holle och fwlt göre forscrefne war kere herre och höffwitzman thet hwlcsap troscap wenscap och lydachtoghet som wij honom lofuad och sakt hawe " DD 1: 160 ( 1497) . ib 161 ( 1497), 162 ( 1497), 163 ( 1497), 1764 ( 1497). GS 67 ( 1491) ."],"e":["lydaktoghet DD 1: 162 ( 1497), 163 ( 1497). lijdaktoghet ib 161 ( 1497) . ","lydachoghet ib 160 ( 1497); GS 67 ( 1491) . lydacighet ib 164 ( 1497)),"]},{"a":"lydhan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mislydhan."],"e":[]},{"a":"lydhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tillydhare."],"e":[]},{"a":"lydhbiskoper","b":"nn","c":"","d":["lydbiskop. Hel män 182."],"e":["ludh- )"]},{"a":"lydher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr olydher."],"e":[]},{"a":"lydheväver","b":"nn","c":"","d":["ylletyg? tyg väfdt af vårull? " manipulum de lydewef " SD 1: 708 (1258-82)."],"e":[]},{"a":"lydheväver","b":"nn","c":"","d":["ett slags (ylle)tyg. Jfr S. T. Kjellberg, Ull loch ylle 41 ff."],"e":[]},{"a":"lydhia","b":"nn","c":"","d":["= lodhia. " then försten aff mwscowen halfwer swa mange c.m lydier ligiendis widh narffwen " FH 6: 375 ( 1496) . Jfr lydhughia, lädhia."],"e":[]},{"a":"lydhia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["lydja . ","-or ) , ","*lydhio man","lödio- )"]},{"a":"lydhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" lydelse, innehåll. epter slotz bökerne lydhelsä FM 610 ( 1513) . effter then wtkastning lydilse HSH 19: 116 ( 1506) . Jfr utlydhilse."],"e":[]},{"a":"lydhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" lydnad. biwdhom wy ider allom och hwariom strengeliga oc wiid högxta lydilse. och wiid bandzmaal FH 1: 58 (1486, gammal afskr.). om vij ecke velie giffwe oss vnder hans handh och lydelse FM 455 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"lydhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? lydelse, innehåll. STb 5: 160 (1517). Jfr sam-, til-, ut-lydhilse."],"e":["lydelsse )"]},{"a":"lydhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? lydnad. item, saa monga, som konung cristiern nw haffuer i norge oc hanum lydilse oc manskap tilstanda, bliffue i sama frid oc dägtingelse Rydberg Tr 3: 255 ( 1453) ."],"e":["lydilse )"]},{"a":"lydhin","b":"av","c":"adj.","d":["lydig. " haua lydhän ok vilioghan almogha " KS 56 (142, 62) . ib 78 (192, 85). med dat. warin lydhne allom förmannom KS 64 (159, 70) . ib 15 (37, 16), 77 (190, 84), 77 (191, 84). - Jfr olydhin. "],"e":[]},{"a":"lydhkirkia","b":"nn","c":"","d":["lydkyrka, underlydande kyrka, underlydande församling, underlydande stift. the kyrkian bremen var lydhkirkia (parrochia suffraganea) undir ärkesbiskopsdömith i colne Ansg 217 . minzska sinne domkirkio hedhir oc rättoghet, som hon hafdhe til the lydhirkirkione i bremin ib."],"e":[]},{"a":"lydhn","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1262."],"e":[]},{"a":"lydhna","b":"nn","c":"","d":["lydnad. Val av Conf gen 114. beuise ha:m suadana troskap och lydene som i os . . . plictoge äre Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). - the . . . som her fulcompna lydho (för lydhno) holda synom formannom J Buddes b 176 . Jfr olydhna."],"e":["lydne: -en STb 3: 313 (1496) . lydene Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). ludna: -o SkrtUppb 226 ),"]},{"a":"lydhnan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr olydhnan."],"e":[]},{"a":"lydhning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*lydhninga man","lydninga- )"]},{"a":"lydhning","b":"nn","c":"","d":["= lyþna. Lg 3: 485 ."],"e":[]},{"a":"lydhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr samlydogher."],"e":[]},{"a":"lydhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr samlydhogher."],"e":[]},{"a":"lydhughia","b":"nn","c":"","d":["= lodhia. the (Ryssarne) haffua forsamnath offuer xx och cm lydugior sneckior stwra jacther och kaweser FH 6: 369 (1495, gammal afskr.). Jfr lydhia, lädhia."],"e":[]},{"a":"lyft","b":"nn","c":"","d":["och n. 2) = lyfte 1. at barnsens fadher skulde ryggia modhrenna lifft Mecht 354 . - utfästelse, förbindelse. Se Sdw 2: 1262. 2) = lyfte 2. JTb 7 ( 1456) ."],"e":["löft: -ena SvB 420 (mot sl. av 1400-t.) . löfft Svartb (Skolkl) 539 ( 1479) . ","löpt JTb 7 ( 1456) . ","lifft Mecht 354 . Se Sdw 2: 1262),"]},{"a":"lyft","b":"nn","c":"","d":["och n. (RK 3: 1926) = lyfte 1. skalt thu enga lyft gudhy lofwa vtan thu wilt thz stadhlika halda ST 68 . " aff threm löfftom som the sculu lofua " VKR 9 (kan föras till lyfte). nagra löfft görä Lg 3: 581 . " offrado the alle sith offer oc löfftir (vota " MB 2: 174 . " bryta the löftena (sponsionem) som hon lofuat hadhe jesu christo " Ansg 211 . fulkompnadhe sina lyffe LfK 126 . " for the lyptena latir iak idhir qwittan oc lösan " ST 145 . Lg 3: 580, 582, 583 . RK 3: 1926 . MB 2: 199, 289 . LfK 66 . Gers Frest 6, 7 . -på löfte grundad gåfva? aff olaffs hädzloo ok lösth (för löfth) sancte olaffue giorde (de votis beati olauj regis) SD 3: 132 (öfvers.); jfr häzla. - Jfr kloster-, klosters-lyft."],"e":["lypt: -ena ST 145 ; se vidare klosters lyft. ","löft: -ena Ansg 211 . ","löfft RK 3: 1926 ; Lg 3: 580, 581, 593 ; ","-om VKR 9 . " lösth för löfth " SD 3: 132 (öfvers.). lofft Lg 3: 582 . ","lyffter LfK 66 . ","lyffther MB 2: 289 . ","löfftir ib 174 . ","löffther ib 199 . ","lyffte LfK 126 ), "]},{"a":"lyfta","b":"","c":"","d":[" , se lypta."],"e":[]},{"a":"lyfte","b":"nn","c":"","d":["och f.? L.","raul nielson bilaten pa j mark för lyffte ellir och karlen i rättin om odnzdag ATb 2: 23 ( 1473) . ib 27 ( 1474) . skulo the staa i for:na liffte till pinsdaga STb 1: 87 ( 1477) . sagdo hanis hogben, claus kökemestare . . . sik vtaff lyfftidh ib 105 ( 1477) . ib 188 ( 1478) , 398 (1482), 2: 347 (1489). thenne gingo i löffte for drengen JTb 79 ( 1490) . Stb 2: 530 (1491), 3: 80 (1493). ix fat jarn som forna anders och jeppe ginge raffwall swantes foghete j lyffte fore ATb 3: 1 ( 1493) . STb 4: 182 ( 1508) . "],"e":["lyffte ATb 1: 304 ( 1469)","lypte ATb 2: 27 ( 1474) ; SpV 109 . ","löfte: -it Prosadikter (Barl) 93 . ","löffthe JTb 79 ( 1490) . ","lufthe Saml 24: 148 . lupt(h)e STb 2: 347 (1489), 530 (1491), 3: 80, 110 (1493), 4: 182 (1508). liffthe STb 1: 87 (1477), 188 (1478), 398 (1482); Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) ; Troj 46 ; ","-ed ib 259 ), ","*lyftes silver?"]},{"a":"lyfte","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) löfte. " lofua . . . thry lyffte " VKR 6 . " jlla hiölt han sit löfte tha " RK 2: s. 345. ib 5893, 1: LRK s. 231. MB 2: 25, 108 . PM 14 . juthe löpthe (d. v. s. hållande af gifvet löfte, ordhållighet) ok inghen saan findz nw sköt medh nagan man MD (S) 265 . ","2) ansvar, borgen. " jak säther mik i lyffe för tässa siälena " Lg 3: 414 . " war gudz tiänirska mykyt omsörgheliken om the siälena som hon gik i lyffte före ib. - Jfr hand-, hionalags-, klosters-lyfte. ""],"e":["lyffte VKR 6 ; MB 2: 25, 108 ; PM 14 ; Lg 3: 414 . lypte, se hionalags-, klosters-lyfte. löfte RK 2: s. 345. löffte L.; RK 1: (LRK) s. 231 . ","löpthe MD (S) 265 . ","loffte RK 2: 5893), "]},{"a":"lyftilse","b":"nn","c":"","d":["löfte. " annor jomfruligha löfftisenna (professionis) trappor är widhersäghia alle wärdzliko högbälle, kötlikom lustha " SpV 465 ."],"e":["löfftilse )"]},{"a":"lygdh","b":"nn","c":"","d":["lögn. " thu skal fly alla lygdh " MB 1: 340 . Bu 78, 101 . Bil 336 . MB 1: 10, 276 . Fr 620 . MD 193 . Al 2596, 2736 . RK 2: 4266 . Jfr ly ghn. "],"e":["lygh Bu 78 (i rimsl. m. bygd), 101. lyg RK 2: 4266), ","lygdha röst , "]},{"a":"lyghn","b":"nn","c":"","d":["diktad dröm. Bil 353 . "],"e":["lygn . ","lyngn MP 2: 171 ; ","lyngninna ib 66 ; ","lyngena LfK 106 . ","lygn ib. ","lyngh Bil 234 ; LfK 157 ; BSH 5: 535 ( 1513) . ","liughn: liughnina MP 1: 148 . ","lygner BSH 3: 284 ( 1470); RK 2: 3802 . ","lygnär Su 192 ), ","lyghna mal"]},{"a":"lyghn","b":"","c":"","d":[],"e":["lönghn GU C 20 (had 2) s. 132.)f. 1) lögn. Se Sdw 2: 1262. han sagde swa til bärtil tw far medh draffwil och thet är fädens lign ATb 1: 391 ( 1472) . JMPs 515, 558. Troj 281 . 2) fåfänglighet, dumhet? thy älska the (ɔ fåfänga jungfrur) gärna spegla sik, ok j speglomen skodha ok brwka sinna lyghna (nugarum) löshet SpV 350 . ","*lyghna diktare","lyngna dyktare )"]},{"a":"lyghna","b":"","c":"","d":["1) lugna, göra lugn. sedo . . . lynghna oc blidka GU C 20 s. 561 . 2) opers. lugna, bliva lugn. len strax tet lijgnner viil jach ganskä gernä komme i nath eller i morgen tiil messä GPM 2: 300 ( 1508?) ."],"e":["lynghna . ","lijgnner GPM 2: 300 ( 1508?) , v. "]},{"a":"lyghna","b":"vb","c":"v.","d":[" Se liughna."],"e":[]},{"a":"lyghna","b":"nn","c":"","d":["= liughnelder. " haghel oc lyghna oc thordyna bräster " MB 1: 302 . ib 304 . " haghel oc lyghnor " ib 303 . "],"e":["lyghno elder","lyghnu- . ","lygnna- Bir 3: 29 ), "]},{"a":"lyghnaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lögnaktigt, osant, falskt. FM 233 ( 1505) ."],"e":["lyngaffteligen )"]},{"a":"lyghnaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lögnaktigt, osant, falskt. STb 3: 11 ( 1492) ."],"e":["lygnafftelige )"]},{"a":"lyghnaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["lögnaktig, osann. " sätther enghen tro til naaken lögnachoghä rycthä " FM 214 ( 1504) . lygnaffige articulos BSH3: 284 ( 1470). lögnacktigh rickthe ib 5: 63 ( 1505) . löngacktig tidende ib. " lyngaffigh tall " ib 137 ( 1507) . FM 503 ( 1510) ."],"e":["lygnafftig . ","lyngagtidh (n. pl.; för -igh) FM 503 ( 1510) . ","lyngafftig . ","lögnachtogher . ","löngacktigh . ","löngacktig )"]},{"a":"lyghnaktogher","b":"","c":"","d":[" , dj. lägnaktig, osann. STb 5: 319 (1521, Kop)."],"e":["-aktiger )"]},{"a":"lyghnaktoghet","b":"nn","c":"","d":["lögn, osanning. " tha fara the thil . . . erchebiscopen . . . och beföra mik med swadana lögnactoghet " GPM 2: l117 (1498)."],"e":["lögn- . ","lignacogheth GPM 2: 144 ( 1500?) ), "]},{"a":"lyghnare","b":"nn","c":"","d":["lögnare. GU C 20 s. 266 . sTb 5: 319 (1521, Kop)."],"e":["lygnere . ","lignarä )"]},{"a":"lyghnare","b":"","c":"","d":[],"e":["lyngnare . ","lyughnare MP 1: 320), m. lögnare, ljugare. MP 1: 320 . Al 2688 . SO 79 . en witherlig oppenbar lyngnare och förrädhere FM 233 ( 1505) ."]},{"a":"lyghnblandadher","b":"av","c":"adj.","d":["blandad med lögn, osannfärdig. lyngblandat (ficta) skiptamal Ber 229 ."],"e":[]},{"a":"lyghnblikan","b":"nn","c":"","d":[" Se liughnblikan."],"e":[]},{"a":"lyghnbärare","b":"nn","c":"","d":["person som far med lögn. STb 5: 319 (1521, Kop)."],"e":["lygnberare )"]},{"a":"lyghne elder","b":"nn","c":"","d":["ljungeld. " þa kom lygne eldar af himnom " Bu 136 . ib 185 . Jfr liugh-, lyghnoelder."],"e":[]},{"a":"lyghnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lögnaktigt. JMPs 578."],"e":["lynghneliga )"]},{"a":"lyghnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lögnaktigt. " aff thiufuom draparom horkarlom oc lyghnelica män swäriandom ok affgudha dyrkarom " MP 1: 265 ."],"e":[]},{"a":"lyghneliker","b":"av","c":"adj.","d":["lögnaktig. mz blidhom lyngnelikom ordhom MP 2: 255 ."],"e":[]},{"a":"lykes silver lykes silffuer stb 4 287 1512","b":"nn","c":"","d":[" Se lyftes silver."],"e":[]},{"a":"lykil","b":"nn","c":"","d":["Jfr arkar-, kirkio-lykil, äfvensom nykil."],"e":[]},{"a":"lykil","b":"nn","c":"","d":["nyckel. Se J. Brøndum-Nielsen, Acta Philologica Scandinavica 6: 171 ff., 8: 90 ff-, R. PIpping ib 8: 78 ff. och jfr L. Carlsson, Rig 1942 f. 81 ff."],"e":[]},{"a":"lykka","b":"nn","c":"","d":["1) fatum, fortuna, öde, lycka. sade oleff sich wilia anname skypit j aboo . . .. ok vill stande sine lycke ther medh STb 3: 329 ( 1497) . jnfortunium nii motgonger oc ond lykka GU C 20 (hand 2) s. 27. swa gaff gud til lycke, at . . . STb 4: 210 (1511).","2) lycka, framgång, medgång. swa at ider skal ske lycke oc salighet nest gudz hielp STb 5: 316 (1520, Kop). - Jfr föghlara-, godh-, o-lykka. "],"e":["lycke )","*lykko pänninger? (-pä'ninger), ","lyckosamber (lykkasamer GU C 20 s. 379 . ","lickasamt Troj 34 ), ","*lykkosamlika","lyckesambligen )","lykko säl , adj. Se Sdw 2: 1262."]},{"a":"lykka","b":"nn","c":"","d":["1) fatum, fortuna, öde, lycka. all thing styras af skyäpne ok hwar man aff ödhno ok lykko ok siälfsins blodhe Bil 352 . " rekna vara aff lykio ok skäpno (fato etiam, id est fortunæ, imputant) thz genuerdhoght som hände " Bir 3: 121 . ib 196, 198, 2: 81 . " thera lykka ganger nu om kring " Fl 1446 . om thz ville gud ok lycka walla RK 1: 685 . " dödhrin är kär thöm lukkan är saar " GO 1077 . " see hwath lukko jak kan tha haffwa " JP 83 . " for onde lyccu " Lg 347 . ib 352 . ST 41, 46, 89 . " hadhe swa harda lykko " Lg 3: 558 . Ber 292 . före tholka ginwärdogha lykko (propter adveros casus) MB 2: 296 . - lyckans afgörande vid lottning lott. hwat ey ären j til äffwentyrs boandes j naghet hwilkit os mz loth oc lykke til höre (quæ nobis sorte debetur) MB 2: 24 . ","2) lycka, framgång, medgång. lykkan alt mz honum gaar Al 1840 . " thet är gammalt ordquädhe giärnt fylghe lykka godhre männo " KS 83 (205, 91) . " om gudh the lykko an " Iv 376 . " thee helge thre konwnga oc lökkan bliffwer hoss eder " BSH 5: 147 ( 1507) . " þässa hems lycca ok genvärþa " Bu 489 . lätlat(ugher) j lykku, tholamodhuger j gewnwärdhu Bil 245 . " världzlikin lykka ok sälikhet " Gr 259 . MB 1: 432, 475 . Fl 1851 . Iv 516 . Fr 50 . Al 9146, 9692, 9790 . ST 481 . RK 2: 8541, 9006 . " gudh gaf thoch them thes (dertill) engen lykke " ib 2036 . " haffuer iach nw her till ingen lykke ther hafft till (det har icke lyckats för mig) " FM 198 ( 1504) . til . . . honom matte högre lykka henda RK 1: 291 . " gud gaff ther konungen gode licke " ib 2: 9394 . mz godhe lycko oc mädgangh MB 2: 62 . " sääl lykka " Su 118 . "],"e":["lykke (ack.) Fl 1851 ; RK 2: 2036 ; MB 2: 24 ; FM 198 ( 1504) . ","lykkia: -o Bir 3: 121 . ","lökka: -an BSH 5: 147 ( 1507) . ","löcka: -o Fr s. 148 . löcke (ack.) RK 2: 9006 . ","licka: -o ib 8541 . " licke (ack.) " ib 9394 ; FM 403 ( 1509) . ","lukka: -an GO 1077 ; ","-o JP 83 ), ","lykko dagher","lykke- )","lykkosamber","lykkasambir Su 352 . lyckä.- lycke- BSH 5: 123 ( 1506) . lyche-. frf. vok. i änd. -mm- BSH 4: 267 ( 1501) ),","lykkosambliker (lyckesamligh), ","lykko siäl","lyccu- )"]},{"a":"lykkas","b":"vb","c":"v.","d":["1) lyckas, utfalla, slå ut, gå. med dat. mik lykkadis then andra stridh bäter RK 1: (LRK) s. 228 . - opersonl. thz wilde enkte wäl lykkas mz honom ST 481 . " thz ma än lykkes at thz bäter gaar " Di 58 . - med dat. erik konunge lykkadis tha bäther RK 1: 53 . ","2) lyckas, utfalla med framgång. nokot folk hafwer sik sampnat af nokrom handhom ok mena wilia fara in i nyn . . . ok i thera ather färdh mena tho einghan spara vm thet kan thöm lykkas SD NS 1: 348 (1404?)."],"e":[]},{"a":"lykke","b":"nn","c":"","d":["L: Jfr Richert, Tidskr. f. Filol., N. R. 4: 27 f. Jfr in-, inne-lykke."],"e":[]},{"a":"lykke","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr in-, inne-lykke."],"e":[]},{"a":"lykke","b":"nn","c":"","d":[" Jfr olykke."],"e":[]},{"a":"lykkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["af en slump, tillfälligtvis. the saker som lykkelika (casu) hända Su 168 ."],"e":[]},{"a":"lykkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["av en slump, tillfälligtvis. forttuitu . . . lykkeliga GU C 20 s. 287 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"lykkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lycklig. " een lyckelig ändelycth MOn Dipl Sv 54 (1486). 2) tillfälligt, av slumpen bestämd. fortuitus . . . lykkeligin " GU C 20 s. 287 ."],"e":["-liger . ","-ligin )"]},{"a":"lykkelikhet","b":"nn","c":"","d":["lycka, framgång, medgång. thz är et wist fordömilse tekn idhelik omgangilse oc lykkelikhet i wärlz godho SvKyrkobr 52 ."],"e":[]},{"a":"lykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lycka, stänga, tillsluta. " byfogotin tog mästar sigga qwinno jnne medh timma gulsmid wndhir loktom dwrum " ATb 1: 144 ( 1461) . jofuan darre . . . fiik oss eth lwkt breff til rikens radh Arfstv 99 ( 1472) . ib 57 (1474-75). Trolles Jb Bil 206 (1480, nyare avskr.) . HLG 1: 134 (1493).","2) innesluta, innestänga. " min sons sötasta hiärta, hwilkit j sik lykkir oc wppehaldher all creatur " Mecht 123 . o söte herre isesu christe, som alt liorderijke lycker i tijne hand Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1488). 4) part. pret. höljd, betäckt. Se B. Hesselman, Språkformen i MB1 36. tith skinande anlithe . . . lykth oc hwl mädh kläde thic till hadh oc smälek SvB 83 (senare h. av 1400-t.). 5) betyda? Se Sdw 2: 1262. 6) sluta, avsluta. här lykker gudz ängil sina predican aff iomffrunnas wärdogasta wärdoghet JMÖ 124 . ","2) innesluta, inbegripa. " jtem lykkes här jnne en modus legendi " SkrtUppb 350 . " högfärdin the dödelika synden som alla the andra lykker jnne j sik " MP 4: 191 . - Jfr innelykkia. "],"e":["lykkir . ","lykker . ","lykkes SkrtUppb 350 . ","lukter . ","luckter . luchter: -e HLG 1: 134 (1493). lokter: -om ATb 1: 144 ( 1461) . ","lykth SvB 83 (senare h. av 1400-t.). imperat. lyk SkrtUppb 16 ; SvB 85 (senare h. av 1400-t.). Se SDw 2: 1261),","lykkia ater , tillsluta. lyk thöm (ɔ mina öron) athir for allom fafänggom ordhom SvB 85 (senare h. av 1400-t.). Jfr aterlykkia. ","lykkia inne , ","*lykkia ut , ","lykkia ute , utestänga, utesluta. Vis sten 7 . Jfr utelykkia. - Jfr saman-, til-, up-lykkia."]},{"a":"lykkia","b":"nn","c":"","d":["1) lycka, ögla. ansa se gripi ok lykkia GU C 20 s. 25 . 2) lycka, inhägnad åker el. äng. RP 2: 132 ( 1387) . swa margha spän korn äller thyni, som sas wppa for:da likior viii penninge for ene lycko JTb 102 ( 1516) . - Jfr gärdhe-, in-lykkia. "],"e":["lykia: -o RP 2: 132 ( 1387)","lycka: -o JTb 102 ( 1516) . Se Sdw 2: 1261), ","*lykkio pänningar","lyckopenninge JTb 102 ( 1516) , m. pl. arrendeavgift för en el. lera lyckor. SD NS 3: 448 ( 1419) . JTb 49 ( 1548) , 102 (1516). Jfr lykko pänninger. ","*lykkio ref"]},{"a":"lykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lycka, stänga, tillsluta. luktum durum Bu 183, 205 . lyktom lasom ib 128 . " j lukto kari " Bil 53 . bergit war lukt Di 43 . luktom öghom MB 1: 136 . ib 416. ey lykkir han them sina hand Bo 89 . " ij lukte hand " Iv 822 . ST 59 . " j luktum näua " Bil 583 . " thz upnar sweboromar som for hade warit lucta " LB 3: 68 . öpnar lykt saar ib 2: 38 . " hade bwdit nogen lwkthe breff " BSH 5: 527 ( 1513) . " marghin lukt brynia " RK 1: 907 . XI:ta paria luctasco (tillslutna skor; i motsats till de strax efter omtalade vthugnæsco) SD 4: 711 ( 1340?) . - med dat. lukte sinom port for ambrosio Bil 611 . - abs. grawer man brun oc lykker ey owan MB 1: 337 . ","2) innesluta, instänga. " lät ater indragha agatam ok lykkia wndi lase " Bil 428 . mykit illa hannadho the han ok luctu i myrke huse ok lästu ib 245 . " lykkias j clostirsins hektilse " VKR 5 . han luktis tha i iomfrw marie lifwe Bo 252 . lykto ther i them säkkenom hälgha manzsins howdh Gr 277 . " wars herra blod som j henne (brynjan) war lukt " Va 25 . tagh roffor . . . oc ij lodh anis . . . oc ena kanno ström vatn oc siwdh lwkt LB 7: 48 . ib 2: 92, 7: 46, 47 . " lukte scriptena j sinne hand " ST 58 . Lg 586 . Fr 911 . - infatta. them loffwas at haffua gull oc siilff, thz som hälgadoma lykkias wti Bir 5: 98 . ","3) afstänga, utestänga. swa waro wi fra fryheet lykke RK 2: 903 .","part. pret. höljd, betäckt. " all bärghen vnder himpnenom wordho lukt (operti) vnder watnomen " MB 1: 170 . ST 388 . - sammansluten, höljande, betäckande, öfversvämmande. loptis op doggin, som för la lwkt ower gudz hwse MB 1: 389 . ewerdhelika ganger lukt haff ower ib 194 . " flödde hawet lukt ower pharao konung " ib 317 . " gik hafuit luct badhe ifuir skipit ok folkit " Bil 253 . " sion gik tha luctir ifuir allan wäghin jn til lanz " ib 362 . MB 1: 156 . ST 389 . ","5) gå ut (på), syfta (på), betyda? med pre. at henna namnp (ɔ: blanzaflor) at hwita blomor lykker Fl 104 . lykkia ater, tillsluta. lukte atir dörrin Bo 216 . MB 1: 193. Iv 781 . Jfr ater lykkia. "],"e":["lykia Di 253 . ","aterlykte RK 2: 3699 ; " j gen lykte " MB 2: 167 . ","lychte TK 273 . ","likte: vtelikte Bir 1: 368 . ","lukto . ","luktu Iv 781 . ","luctu Bil 245 . ","lykto Gr 277 ; MB 2: 281 . ","lykter: lykt LB 2: 38 ; ","lyktom Bu 128 ; ","lykte RK 2: 903 ; atir lykt Bir 1: 84 ; ","atirlykt ib 3: 78 ; ","atirlykto ib 1: 100 ; ","inlykta VKR 1 . ","lykther: lykth LB 7: 46, 47 . ","lökter: atir lökt MP 2: 240),","lykkia i gen , ","lykkia saman , ","lykkia up , ","lykkia ute , "]},{"a":"lykkia","b":"nn","c":"","d":["1) lycka, ögla. " ther han menthe lösa lykkiona giordhe han knwthen " PM IXVI . ","2) lycka, inhägnad åker el. äng. cum agris et pascuis . . . wlgariter dictis lykkiur SD 4: 5 ( 1327) . " jak hawer hanum vnt . . . halua mina lykko vidher brödhra kloster oc halua mina lykko vidh sukkabergh " ib NS 1: 678 ( 1407). ib 2: 25 ( 1408) . - i ortnamn. cum duobus agris, dictis syøabolls lykkia SD 4: 378 (1334, nyare afskr.). - Jfr in-, kiärs-lykkia."],"e":["lykkyo SD NS 1: 678 ( 1407)), "]},{"a":"lykkiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr inlykkiare."],"e":[]},{"a":"lykkilse","b":"nn","c":"","d":["Jfr ater-, in-, inne-, ute-lykkilse."],"e":[]},{"a":"lykkilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? slut. at jak vil tencke . . . huru ostadigh och lösactigh begynnilsse mothe fanghe en bestandigh ende och lijkälsse Vg Fornmt II 1: 23 (1521). Jfr innelykkilse."],"e":["lijkälsse )"]},{"a":"lykning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr inlykning."],"e":[]},{"a":"lyksaloghet","b":"nn","c":"","d":["lycka, framgång, medgång. STb 5: 339 (15421, Kop)."],"e":["-salig- )"]},{"a":"lykt","b":"nn","c":"","d":[" L. Jr ändalykt."],"e":[]},{"a":"lykt","b":"nn","c":"","d":["slut. " thz war alt wel komit til lykt " RK 1: 1175 . ib 2979, 2905 . - (?) thet tyckes them ingelunde radh eller lykt wara BSH 5: 89 ( 1506) . - Jfr ändalykt. "],"e":["lygt RK 1: 2905 . ","likt L. ","lökt , se ändalykt),","lyktar vitni , "]},{"a":"lykta","b":"vb","c":"v.","d":["lysa. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 231."],"e":[]},{"a":"lykta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) lykta, sluta, fullborda. med dat. at hon näppleka gath läsit oc lyktat lätzcenne Mecht 189 . " nar thu lykta tidhenne sigh swa SVB 489 (s. av 1400-t.). - med ack. mädh thässom ordom liktha gärna thina bön " SvB 509 (mot sl. av 1400-t.). - abs. lhan suldhe byria ath löna them som sydarst komo, lok lyktha oppa them första MP 5: 158 . göra slut (med ngn). huru illa hon (ɔ världen) lyktar mz sinom vinom Prosadikter (Barl) 40 . tha skal iak nw tilbyria. af haffwa ängla liffwärne . . . ok thy lykta (concludi) swa mädh diäfflenom SkrtUppb 13 . - refl. lyktas, sluta, upphöra. al wärdlhinna glädhi ok belle likthas tik medh sörgh ok dröwilse MP 5: 128 ."],"e":["-ar . ","-adher . ","likthas MP 5: 128 . ","liktha SVB 509 (mot slutet av 1400-t.). Se Sdw 2: 1262),"]},{"a":"lykta","b":"vb","c":"v.","d":["L ","1) tillsluta. haffuer tw friiheet j thinne hand tw lykt wel til oc bint om band MD 392 . ","2) lykta, sluta, fullborda. med dat. hafdhe lyktat sinne talan Gr 296 . " nar thu lykta tidhenne " VNB 33 . - med ack. sidhan änglane hafdho lyktat sin sang Bo 248 . ib 179, 183 . Bir 4: 11 . Lg 94 . TK 273 . " för en iomfrwn haffdhe lifftath thenna ordh " Lg 3: 145 (jfr 728). tha mässan war lyktadh KL 74 . ib 96 . VKR 74 . " för kirken blef licktadh " MD 503 . " alla the ther hws hafwa byrit byggia oc ey waro lyktat til ända, jtem . . . alla the ther wingardha hafdho byriat plata oc ey waro lyktat til ända " ST 346 . " ä nar thz warder lykt " RK 1: 1203 . som thässa hems mödho lyktar mz glädhi Bil 109 . - med inf. han lyctadhe tala MB 2: 225 . ","3) fullborda, uppfylla, bringa till fullbordan el. uppfyllelse? ihesus christus gudz son . . . wisade en tima all thera tekn oc lyste, oc lyktade them MB 1: (Cod. B) 490 (kanske snarare att föra till följ. ord, som i deta fall här skulle hafva tetydelsen: belysa, sprida ljus öfver, förklara). refl. "],"e":["lychta: -adhe TK 273 . ","lickta: -adh MD 503 . ","lökta: -adh VKR 74 . ","lyffta: -is FH 6: 85 (1495, afskr.) . ","liffta: -ath Lg 3: 145 (se s. 728). -ar, -adhe, ","lyktas , "]},{"a":"lykta","b":"vb","c":"v.","d":["lysa. " minna liws lyktar (cod. B lyser 556) ey, sidhan mera liws skiin " MB 1: 314 . - synasd, visa sig. at the (tingen) lykta, swa som genom speghel MB 1: 55 . - Jfr likta, äfvensom föregående ord."],"e":[]},{"a":"lykta","b":"nn","c":"","d":["lykta. MP 4: 219 . fastan vtan almosor er som en lyktha vtan lyws MP 5: 186 liktonar, som bäras for sacramenteth HLG 2: 20 (1510). PMskr 398. "],"e":["*lykto makare","lykte- )"]},{"a":"lykta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lykta","b":"nn","c":"","d":["lykta. " johannes han är brännande oc liusande lyktan " Bo 82 . " liusit beuaras äkke swa väl i abskonse som i lyktonne " ib 99 . " at the lyktan matte tändas " KL 280 . ib 211, 261 . Bir 1: 392, 4: (Dikt) 245, 246, 247. Al 8574 . ST 529 . thit ordh . . . är lykta minom fotum Ber 136 ."],"e":[]},{"a":"lyktan","b":"nn","c":"","d":["och n. (MP 5: 50; se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 17. &: 34.) slut. Se Sdw 2: 1262. MP 5: 50 . en spelghil är syhwalffuir aff sik vmkringh, vtan lyk[t] an oc byrian ib 65 . STb 5: 336 ()1521, Kop)."],"e":["lykthaan GU C 20 s. 196) , "]},{"a":"lyktan","b":"nn","c":"","d":["slut. Su 29, 318 . Lg 3: 582 ."],"e":[]},{"a":"lyktaran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lylla","b":"vb","c":"v.","d":["söva under (sakt)sång. godh fostirmodhir swepri sith barn oc lägghir thät i waggo. lyllar thät oc sönir thät SkrtUppb 270 . ib 271 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"lyllo sanger","b":"nn","c":"","d":["vaggvisa. SkrtUppb 271 ."],"e":[]},{"a":"lymber","b":"","c":"","d":[" , se limber."],"e":[]},{"a":"lymladint","b":"","c":"","d":[" subst. item för lymaladint [!] (ɔ: linladhit?) ok . . . rökilskarit Kumla kyrkas rb 59 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"lynde","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr lät-, skapr-lynde."],"e":[]},{"a":"lynder","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1262."],"e":[]},{"a":"lynnar byrþi","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lunnar."],"e":[]},{"a":"lypta","b":"vb","c":"v.","d":["lyfta, upplyfta, höja. " lypte svärþet hiögt i väþret " Bu 57 . ib 6 . Al 3881 . löpte hona ängla högth gen himnum Bil 271 . lypte händer til himils ib 159 . MB 1: 181 . " lypot hännä aff sin häst " Iv 4833 . " han loth sich lyfta til häst oc fra " RK 2: 2640 . Di 29 . " hulke som lypta mina hyrdhe " Bir 1: 47 . tha han (presten) lyfte gudz likama KL 30 . ib 31. tha som lypt war (d. v. s. då hostian upplyftes) j messonne St 71. Lg 3: 25 . - bildl. lypte pafen sins kärlex lusta fran allo þem þingum þär äru liþande Bir 4: (Avt) 179 . "],"e":["lyfta RK 2: 2640 ; ","-as KL 26 . ","löpta: oplöpta Bir 1: 264 . ","lypter MB 1: 122 . ","löpter ib 181, 302 . ","lyfte KL 30 ; ","-is ib 31 . ","lyffte: -is Lg 3: 25 . ","löpte Bil 271 ; MB 1: 188, 248 ; Iv (Cod. B) 3175 . ","löffte Di 29 . ","lopte: -is MB 1: 389 . ","lypto löpto Al 3881 . ","lypter . ","lypt Bir 3: 460 . ","löpte ib 2: 242 . ","löpth LB 2: 67 ),","lypta af , ","lypta bort , ","lypta in , lyfta in, bära in? vtan for the kyrkio som han hördhe först gudz likama lyftas in j KL 26 . ","lypta up , "]},{"a":"lypta","b":"vb","c":"v.","d":["lyfta, upplyfta, höja. " liffte hon sekin vppa min bak " SvRimd 44 . jtem . . . bör honom (ɔ klickaren) ringe . . . tha messen lyffthes ÅK 61 . " thaa thz vaare lift i varfru mässa " Saml 6: 176 . j mässone nar gudz likame är lypther SVB 166 (b. av 1500-t.). "],"e":["lyftha ÅK 61 . ","löpta Prosadikter (Karl M) 256 . lifftha HLG 2: 9 (1509). pres. lyffther PMSkr 536 . ","lyffte SvT 8 . ","lyffthes ÅK 61 . liffthes PMskr 541. impf. löpte Prosadikter (sju vise m) 135. liffte SvRimd 44 . ","lypther SvB 166 (b. av 1500-t.). lyffter: -o ÅK 62 . ","lift Saml 6: 176 ),","lypta up , upplyfta. Prosadikter (Sju vise m) 135 . Jfr uplypta. ","*lypta sik up , höja sig, stiga. om vatten el. vätska. förwara ath aloe sig ekke lyffther wp oc löper affwer bräddana PMSkr 536 . SvT 8 . Jfr uplypta sik. - Jfr inlypta."]},{"a":"lyptan","b":"nn","c":"","d":["Jfr uplyptan."],"e":[]},{"a":"lyptilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr uplyptilse."],"e":[]},{"a":"lyptinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lyptning","b":"nn","c":"","d":["lyftande. xxij paala, som kommo badhe til liftning oc annat Skotteb 355 (1440, Borgm) ."],"e":["liftning )"]},{"a":"lyra","b":"nn","c":"","d":["1) lyra. " mz harpor oc liro " Lg 3: 687 . ","2) ? malgra kraghar, lyror och noghre skörthor meth eth pantzer FH 4: 84 )1499)."],"e":[]},{"a":"lyra","b":"nn","c":"","d":["2) ett slags harnesk. eth pantzar, en lyra, eth skörth och en kragha . . . för hvilkin fyra stykke harnisk vi siälaröght halda skulu for nissa jacobssons siäl Inv Cur Tynnelsö 2 (1438). ib. FMU gq4n)4: 95 (omkr. 1455). ATb 1: 85 ( 1458) , 137 (1460), 355 (1471)."],"e":[]},{"a":"lysa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lucere, lysa, skina. " dyra stena . . . hwars klarhetz skenaktoghet oc liws liste om natthen som dag " Troj 187 . 4) illuminare, lysa, upplysa, giva ljus åt. eg. och bildl. lucifer . . . hwilkit nampn swa mikit tyddhe swasom liusförandhe, ällir androm lysandhe MP 5: 38 . " tina helgo sidho saare . . . aff hwilko vt gik watn oc blodh oc liyste longen blindha ögon " SvB 86 (senare h. av 1400-t.). hwilkin idhra som astunda see godha dagh kome lhiit oc han skal wardha lystir (illuminetur) Hel män 107 . 5) lägga i dagen, uppenbara, tillkännagiva, förkunna, lysa. äpthr thet at han ey hafde sin lagha lysninga vithne om forᵈᵃ hesth oc ey lyst hanom pa radhstugw ellir vidh kirkio som lagen gifwa tha ville the xii ekke väria honom ATb 1: 266 ( 1467) . lysa bursprak STb 2: 9 (1483). om hon haffweri stulin thing witandis köpt gömt oc ey lyst, om hon haffuir tappat thing behallith oc ey lyst SvKyrkobr 359 . JTb 85 ( 1505) . - lysa el. kungöra överlåtandet av (ngt) åt (ngn). med ack. och dat. Se Sdw 2: 1262. ragul bänktson . . . vpläth lyste och heladhe bänkt skrädare een gaardh här i arbogha ATb 1: 244 (14669. ib 291 ( 1468) , 311 (1469), 2: 163 (1481). - lysa, avkunna lysning (till äktenskap). at enghin läghre äller j sängh ganghe mz sinne festhe kwnu forän laghlica for them lyst är, oc the wiigd äru Gummerus Syn-st 44 (1425, vidim. från 1410). ÅK 62 . HSH 16: 102 ( 1527) . - lysa, offentligen förklara. med ack. och prep.-uttr. huilken thz forsumar eller ey göra wil then scal presther aff kirkio lysa ther til han sina thiend införthauer Gummerus Synstat 42 (1425, vidim. från 1410). Abbedval i Vkl 98 . . . . lyste them i ban Nio handl rör Vkl 235 ( 1445) . thet breff som erchebispen lyser her sten til both och betring och hans medföliare for thet banndz mol som han giorde in pa the prestegardar HSH 18: 147 (1497?, gammal avskr.). ellimatu lysther aff kirkio Gu C 20 s. 206. HSH 14: 88 (1529, Brask) . - med två ack. tha lyste ingenuall stadsscriffuare syth ingsile ogilth STb 1: 276 (1480). ib 4: 142 ( 1507) .","6) stadga, påbjuda. " jndico . . . lysa oc oppabiwdha edicunt reges indicit festa sacerdos " GU C 20 (hand 2) s. 22. ib. - refl. lysas. 2) få ljus, upplysas. - opers. här hafuir iac warit blindir, nu lysis mik Hel män 141 . - Jfr fore-, genom-, innan-, lagh-, thing-, up-, upa-lysa."],"e":["liwsa GU C 20 (hand 2) s. 98; -as ÅK 62 . pres. lyser. impf. lyste. liste Troj 187 . ","listhe ATb 2: 163 ( 1481) . ","liyste SvB 86 (senare h. av 1400-t.). part. pret. lyster. part.pres. lyandhe MP 5: 38 ),"]},{"a":"lysa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lucere, lysa, skina. eg. och bildl. kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them Lg 46 . " wptänd lykta liuse i mörko huse " KL 261 . " johannes han är brännande oc liusande lykta (lucerna lucens et ardens) " Bo 82 . " fatikdomin liuste (relucebat) i thera maltidh " ib 70 . " han (ɔ: then hälghe ande) liuse ämuäl j alle matto til renlikhet (lucet etiam puritate modestiæ) ok mörkir ey hughin mz ilzsko " Bir 1: 368 . - med dat. wäl toktat ok tämpradh sin at liusa varom vinom (ad lucendum amicis nostris) vtan til Bir 1: 295 . ib 68, 3: 113 . MP 2: 111 . KL 308 . ","2) börja lysa, gry, dagas. thän hälaghe höghtidhis daghin lyste (iiluxit) os Bo 230 . ","3) göra lysande. prydha thina lampo mz godhwm sidhwm och liwsa mz hälghom dygdhom Ber 76 . ","liusande lius (lux illuminans) Bir 2: 122 . Bu 11 .","at ther a alexius eufeminitani son dödher Bil 583 . " öpte ok lyste sins fadhurs synde " ib 230 . ib 256 . " os hörit til at orsaka menlösa oc ängin sacan lysa (nocentes prodere non decet) " ib 237 . " iui alt þit fölghe lysto þe ban " Bu 77 . MB 1: 412 . " jak lisuir thic j ban " KL 118 . " the vita sik vara lysta j ban " Bir 2: 73. ib 1: 38 . RK 1: (sfgn) s. 173 . " thu lyser gudz signilse ower them " MB 1: 415 . " han lyste them friidh " MD 43 . - lysa, offentligen förklara. med två ack. skal prestin döma oc lysa han skiran MB 1: 362 . som äradhe äru mz jarteknom ok hälghe lyste (canonizati) aff pafwanom Bir 3: 288 . - lysa, efterlysa. med prep. äptir. han lyste mangom sinom epte eno stolpo fare Pa 7 .","6) stadga, påbjuda. " lät han lysa lagh " Bil 566 . " gaf han lagh oc lät lysa at ihesus skulde dyrkas for sannan gudh ib. " ib 567 . refl. ","1) blifva lysande el. skinande. mörcohus lystes som middax sol (immenso lumine coruscavit) Bu 526 . ","2) få ljus, upplysas. öghonen lystos Lg 3: 232 . " lystos ny öghon (ögonen fingo nytt ljus) " ib 215 . " thäs mera lysis hänne samutit " Bo 89 . " at war hiärta maghen liusas til gudhz widhir känno " KL 294 . Ber9. at . . . the liusins som blinde äru Bir 1: 304 . ","3) gry, dagas. " j dagh lystis (illuxit) os vara atirlösno daghir " Bo 230 . - opersonl. sannandhis hans ordh tha som lystis Bil 254 . " alt til thäs som lystis for androm dagh " KL 292 . ","4) uppenbaras, göras kunnig. thzta liwstes oppinbarlica Bil 917 . wilium wir . . . at hwat sum wir skipum thär iuir. ok latum seriuä. at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - Jfr af-, ban-, innan-, inne-, lagh-, þing-, up-, up a-, ut-, ögh-lysa, äfvensom olyster."],"e":["liusa Bil 214, 927 ; MP 1: 120 ; Bir 1: 246, 295 ; ","-as KL 294 ; ","-ande Bo 82 ; Bir 1: 371, 2: 122 . ","liwsa Ber 76 ; ","-as ib 9 . ","lyusa Bir 1: 68 . ","liuse ib 261 ; Bir 1: 368 . ","lyuser KL 308 . konj. ","liusins Bir 1: 304 . impf. lyste. lyiste Bil 583 . ","liuste Bo 70 ; Bir 1: 307 . ","liwste Lg 3: 494 ; ","-es Bil 917 . ","lyuste Bir 1: 45 ; ","vplyuste ib 383 . ","liustir MP 2: 257 ; ","liuste KL 106 ; Bo 255 ; ","liust ib 2 ; Bir 1: 172. lyustir ib 38 . ","lyusther . ","lyusth MP 2: 257 . imperat. liws Bil 453 ; MB 1: 412 ; Bir 1: 227), ","lysas , "]},{"a":"lysare","b":"nn","c":"","d":["den som gifver ljus t el. förklarar. jättana liusare (illuminator) Bir 2: 39 . Jfr uplysare."],"e":[]},{"a":"lysare","b":"nn","c":"","d":["den som giver ljus åt el. förklarar. SvKyrkobr (Lucid B) 172 . SvKyrkobr 324 . Jfr up-, lysare."],"e":[]},{"a":"lyse","b":"nn","c":"","d":["Se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 111 f. Jfr uplyse."],"e":[]},{"a":"lyse","b":"nn","c":"","d":["tran. traan, aut lyse Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. II c. l17 (belägget avser norska förhpållanden)."],"e":[]},{"a":"lysebrander","b":"nn","c":"","d":["1) ljusstake. " en dyr lysebrander, aller aff gulle " MB 1: 492 . ","2) kungsljus, verbascum Lin. " lysibranz röter " Iv LXXXIV . Jfr liusabrander."],"e":[]},{"a":"lysilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr innan-, up-lysilse."],"e":[]},{"a":"lysilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" upplysning. thäs hälghe anda lysilse j huars manz hiärta Bir 2: 25 . ib 1: 333, 2: 27, Ber 34 . Jfr innan-, up-lysilse."],"e":["liwsilse Bir 1: 33 ; Ber 34 ),"]},{"a":"lysing","b":"nn","c":"","d":["Jfr thinglysing."],"e":[]},{"a":"lysing","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*lysinga vitne"]},{"a":"lysirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr uplysirska."],"e":[]},{"a":"lysirska","b":"nn","c":"","d":["kvinna som giver ljus åt (ngn). jomfru maria, blinda manna lyserska SvB 287 (b. av 1500-t.). Jfr uplysirska."],"e":["-erska )"]},{"a":"lysliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr uplysliker."],"e":[]},{"a":"lysn","b":"nn","c":"","d":["kungörande, lysning. " medher lysn och faast " SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). alla fornämpa iordher fastfara oc lysn a gifua ib NS 1: 133 ( 1402). ib 336 ( 1404), 552 ( 1406). Jfr thinglysn."],"e":[]},{"a":"lysn","b":"nn","c":"","d":["lysning. Se Sdw 2: 1262. lbydher iak ärliken man häradzhoffdingian i sama häradhe giffwa lysn oc fasthor . . . wppa thässa gaffuo SD NS 3: 448 ( 1449) . " gaff thär med fornempde däkin och hustru birgttä hwar androm tystn paa forscripna iord " Uppl Lagmansdomb 114 ( 1493) ."],"e":["lysen SD NS 3: 48 ( 1415)"]},{"a":"lysning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lysning, belysning, upplysning. at fornäfnt goþ . . . egh . . . til räkker vpphaldz þy sama storä lyuse oc lysning SD 5: 564 ( 1346) .","2) kungörande, lysning. " thässa iordh . . . fastfara oc lysning a gifua " SD NS 1: 109 ( 1402) . Jfr lagh-, thing-, up-lysning. "],"e":["liusning L.),","lysninga dagher , ","lysninga vitne , "]},{"a":"lysning","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) kungörande, lysning, gifuer jac . . . häratzhöfdinganom . . . fulla macht . . . fastföra thessa sama ordh ok lysning agöra SD NS 3: 72 ( 1415) . ib 145 ( 1416) .","3) gryning. " j första lysning morghon arla vil jac cristin vardha " Prosadikter (Barl) 78 . GU C 20 s. 85 . " diluculum li lysningh ib s. 188. " SpV 174 . "],"e":["lysninga vitne (lyslingaATb 3: 198 (1506)), "]},{"a":"lyst","b":"","c":"","d":[" , se lust."],"e":[]},{"a":"lyst","b":"nn","c":"","d":["kungörande, lysning. " laffrens birgirsson gaaff lyyst a fernäbo thi(n)ghe mäd fastum oc fullum skälium . . . jone läresmidhi Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). " SD NS 3: 559 ( 1420) . Trolles Jb Bil 141 (1468, nyare avskr.) . NMU 1: 57 ( 1508) ."],"e":["lyyst . ","liist )"]},{"a":"lyst","b":"nn","c":"","d":["kungörande, lysning. gaff lyyst vpa thinghu pänings land jordh i brälinge brödhrom oc clostreno i vpsalom SD NS 1: 252 ( 1403) . ghifuir iach häraz höfdingianom fulla makt oc wal at gifua . . . olaue haralssone liyst oc fasta oppa thet forscrepna goosdh ib 3 (1401. gaff lyst ok fasto a sätto thinge . . . niclisse pädhersson . . . a eenne prouento wägna . . . opa eet markland ok eet örtuglandh jordh ib 78 ( 1401) . ib 95 ( 1402), 108 ( 1402), 139 ( 1402)."],"e":["lyist . ","lyyst )"]},{"a":"lysta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) väcka lust, behaga, förnöja, lysta. opersonl. GU C 20 (hand 2) s. 79, 80."],"e":["lösther ) , "]},{"a":"lysta","b":"","c":"","d":[" , se liusta."],"e":[]},{"a":"lysta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med ack. samt prep. til. " lyste pylatum til äple " Bil 244 . " första mannenom war enkte faat, thz godhan wilia lyste til " MB 1: 91 . " lyster likamen til margh stykke " ib 46 . " at mangha ey fa thz man lyster til " ib 113 (de två sistn. ställena kunna föras till 2). som ängla aff himerike lyste til at se ib 407 . - med dat. henne tymade ok thz mangom lyster RK 1: 76 . " jak giorde sidhen som darom lyster ib (LRK) s. 228. thz tik siälffwom lyster " LfK 26 . hwar aat swa mykyt honom lyste Bo 90 . - med dat. samt inf. hänne lyste hwaske tala älla läta sik see (non delectatur loqui ine videri) Bo 2 . " thingh som honom lyste at göra " Bir 1: 325 . ib 331 . " thz lyste konungenom wäl ath see " RK 1: 3969 . - med dat. samt prep. at. faghir äple . . . at hwilkom honom mykyt lyste ST 88 . " mykith är thz siwkom at lystir " GO 1036 . " han tok ther in badhe dryk oc mat oc annath thz honum lyste at " Al 9186 . - med dat. samt prep. til. ther är änkte nakrom afat, som honum ma lysta til MB 1: 400 . - med en kasusform som kan fattas ss antingen ack. el. dat, stundom åtföljd af inf. el. af pep. at. göra huat thom löste (eos delectat) Bir 2: 70 . ib 75 . " lät them dragha fast mädhan them löste " Bil 359 . " gör . . . alt thz thik lystir . . . ok forlat thz thik ey listir at göra " Bir 3: 431 . " ey lyste (delectabat) mik at göra thz som iak androm lärdhe ok saghde " ib 1: 354 . " lyste mik at göra thz som the gräto ib. " ib 3: 53 . Iv 1201 . Fr 3178 . RK 2: 4360 . Di 218 . Ber 110 . MD 172 k. os lyster at ängom mat älla dryk Bil 916 . MB 1: 391 . " ther lysther myk mykith ath " Di 261 . " läti sik lysta at þem staþenum " Bir 4: (Avt) 179 . " lät thik aat ängo swa mykyt lysta som at vara när varom herra " Bo 102 . ","2) hafva lust (till), hafva begär (till). med inf. riddarin lyste þöm alla höra ok ingha lata Bu 24 . " tomas lydde ok lyste at lyþa þät guþlekt var " ib 182 . " iag lysthe ey bidha Rk 1: (Yngsta redationens till. till Gamla och Nya Krönikans sfgn) s. 203. - med prep. til. hvar man lyste tel at se han bliþan " Bu 62 . - med prep. äptir. the swenske efter the däner löste RK 2: 9057 (möjl. att föra till 1). - Jfr lusta."],"e":["lystir . ","lyster . ","lyste . ","löstir Bir 3: 53 löster Di 281 ; MD 172 k. löste Bir 2: 70, 75 . ","listher RK 2: 4360 . ","löste Bil 359 ; RK 2: 9057 ),"]},{"a":"lysta","b":"","c":"","d":[" , se lusta."],"e":[]},{"a":"lyste","b":"av","c":"adj.","d":["lysten. " wart hon lyste äpther iordhbär " BK 215 ."],"e":[]},{"a":"lysteliker","b":"","c":"","d":[" , se lusteliker."],"e":[]},{"a":"lystogher","b":"","c":"","d":[" , se lustogher."],"e":[]},{"a":"lystra","b":"","c":"","d":[" , se liustra."],"e":[]},{"a":"lysungthuva","b":"nn","c":"","d":[" (gränsen går) swa i birkemyr uthi ena lyswngtuffwa (för lywng-?) mith i madhen Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"e":["lyswngtuffwa )"]},{"a":"lyta","b":"vb","c":"v.","d":["tillfoga lyte, göra lytt. then eene wille then andra lytha RK 3: 3863 . Jfr lytter."],"e":[]},{"a":"lyta","b":"","c":"","d":[" , se liuta."],"e":[]},{"a":"lyte","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vanskaplighet, lyte. " arren teþes ensamen iui hans sarom vtan al lyte ok saröka " Bu 172 . " bundus hel saman handin ok rmbrin. swa lytis löss ok lasta, ok als hindris. at han war iämuäl för mz hänne som för " Bil 255 . " arrit ensamit syntis lyta löst " ib. " limanna lyte ok wanskaplikhet " Bir 1: 214 . " mz engo lyte waro the (qvinnorna) mängd " Al 8800 . ","2) fel, beskyllning för fel. gåffwe mig tha så mong lythe RK 3: (sista forts.) 4282 . meg straff oc lyte giffua (klandra och lasta) ib 4403 . Jfr fingers lyte."],"e":["lytis bot","liutes- )"]},{"a":"lyte","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vanskaplighet, lyte. " gud . . . kan . . . hwan lyma eller lidha moot aaterförgiä, vthan alt lyyte eller vanskapan huan j sin stadh " SvKyrkobr (Lucid B) 226 . " dömpde iac hanum fore saramalit XIX marc aff oc fore lytit xx marc " Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . - Jfr byte. "],"e":["lyyte )","lytis bot (lytitz-), "]},{"a":"lythuggin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lytter","b":"av","c":"adj.","d":["vanskaplig, lytt. JTb 61 ( 1462) . " hemming wart huggin wt offuer sina näsa swa thät han är lytter " Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . STb 3: 383 (1498)."],"e":[]},{"a":"lytter dj. l.","b":"","c":"","d":["vanskaplig, lytt. " sagdhe sik haffwa dottor lytta " Bil 113 . ST 337 . " lyttr til sin likama " KS 43 (112, 47) . " thet gör manzens änlite lyt ok afskapat " ib 44 (112, 47). Jfr krop-, o-lytter."],"e":[]},{"a":"lyver","b":"nn","c":"","d":["varg? som figur pläga honug fölia ok fisken fölgher haffsens bölia lywen aas (cadavera lupi) MD (S) 295 ."],"e":[]},{"a":"lyver","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1262."],"e":[]},{"a":"lyzn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lyznu varþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lyþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lyssna, lyssna till, höra, höra på. tomas lydde Bu 182 . - med dat. el. ack. suena. som hans kännedome lyddo Bu 151 . " hwa hänne (boken) lyster lydha " Fr 3224 . at lyþ þät guþlekt var Bu 182 . " hwar som thz vil lydha " GO 509 . " än i wilin miin ordh märkia oc lydha " RK 1: (Albr) s. 209 . " a wart maal som wi lydhom almännelika " MB 1: 368 . - med prep. a (up a). iak lydde swa länge a thera sang Iv 440 . ib 139, 1155, 1491 . med prep. til. at skodha oc lydha til min bwdh Su 82 . " iak bidher ok alla ther til lydha " Iv 153 . ","2) akta, bry sig om. med dat. el. ack. enga handa fäghrind lydha Al 7062 . " i wilin ängo godho lydha " ib 7204 .","3) lyda, hörsamma, rätta sig efter. diuulin lyde nöþoghor Bu 8 . " hällir liudha än biudha " Bir 3: 176 . ib 261 . - med dat. el. ack. hafþe iak lango lyt þino raþe Bu 494 . ib 18 . Bir 3: 466, 468 . MB 1: 213 . ey skal thy lydha (acquieces) flera manna saghu a mot sannind ib 339 . " ey wiliom wi höra ällir lydha tässen konungsens budh ällir ordhom (non audimus verba regis) " ib 2: 225 . " vi ärom alle redhobone at lydha idhro valle oc budhi. oc vndir idhro herradöme vara " Gr 261 . " lydha gudhelikom ret " KS 15 (36, 16) . liudhir¨ meer sinom frestilsom än skälomen Bir 2: 144 . jak biudhir ok al thing liwdha mik ib 293 . diäfwllin skiliande the siäl som honum lydhe (consentientem sibi) fran gudhi ib 3: 42 . " lydha enom höffdhingia " MB 1: 37 . " lydh minom son ok rädz han " Bir 1: 115 . liudha herranom ib 2: 100 . ib 7, 3: 261 . KS 15 (34, 16) . Al 46 . St 120. Di 249 . " at alle skulle böghia sik honom oc liudha " Bir 1: (Cod B) 351. hade honom lyd oc sätt RK 1: (Albr) s. 211 . lydha keysaran Bil 410 . bristilse, som allthing her lydha (äro underkastade) Su 359 . - med prep. at. hwat han lydher eller ey at thera radhe RK 2: 8224 . - med prep. äptir. jag lydde epther theras råde RK 3: (sista forts.) 5363 . - lydha undir, lyda under, vara underkastad, höra under. lydha vnder hasn kesare döme Lg 45 . " wita huru mang land oc städher oc män lyddin vndher en herra ib. thz lydher vnder sin skapaara " MB 1: 37 . " all the thing som lydha nakralund vnder et " ib 36 . ","4) samtycka. " lydde (consenit) renlekx lofwan " Bir 3: 318 . " lydde ther til ib. refl. "","1) lyssna, höra, höra på. lydh at hwat iak mana Ber 179 . ","2) åtlyda, lyda. " haffde tw lid mit rad att " Di 145 . " han lydde them tha enkto aath " RK 2: 3918 . Jfr atlydha. "],"e":["lidha ST 120 . ","liudha Bir 1: (Cod. B) 351, 2: 7, 100, 3: 176, 261. liwdha ib 2: 293 . ","lydhe Bir 3: 42 . ","liudhir ib 2: 144 . ","liudhin , se atlydha. ","lyde Bu 8 . ","lödde Di 249 . ","lyt. lyd RK 1: (Albr) s. 211. lid Di 145 . ","lydh . ","lyydh MB 1: 213 . refl. lydz Bir 3: 345 ; Ber 106 . ","lyz Bir 3: 466 ; Ber 8 . ","lyyz Bir 2: 242 . ","lyytz LfK 264 ), ","lydhas , lyssna (till). med prep. at lydhins . . . at minom ordhom Gr 261 . ","lydha at , ","lydhas at , lyssna höra på. lyyz at mz thinom örom Bir 2: 242 . ib 3: 466 . MB 2: 171 . " lydz aat oc atuakta granlica hwat jak sighir " Bir 3: 345 . Ber 8, 106 . " lyytz nw aat, til thy jak thalar " LfK 264 . Jfr atlydhas. ","lydha pa , höra på, lyssna. hon stod ther när och lydde pa Iv 84 . ","lydha til , lyssna, höra på. the lyddo til ok hördho op a Iv 4970 . " griupun iärl badh lydha til " Fl 1737 . Jfr til lydha. ","lydha up a , höra på, lyssna. hon stoodh ther när ok lydde op a Iv 2638 . ib 2710, 3660, 4324 . - Jfr undir lydha."]},{"a":"lyþbiskoper","b":"nn","c":"","d":["eg. folkbiskop; lydbiskop (i motsats till ärkebiskop). patriarcha, ärkebiscopa, lydhbiscopa SD NS 2: 284 ( 1410) . hwi haldin j mina syni tha värdoghare som äru mina lydbiscopa. en mik som fadherin er ok ärchebiscoper Bil 588 . " tha han (ärkebiskopen af Köln) hafdhe gifuit sitt ja ther till . . . oc alle hans lydhbiskopa (suffraganei) medh hanum Ansg. 217. varo the alle lydh biscopa vndi bisop(in af brämen) " Bil 738 . Gr 315 . Bir 3: 294 ."],"e":[]},{"a":"lyþna","b":"nn","c":"","d":["lydnad. " thin lydhna som thu thiänadhe mz thinom formannum " Bil 116 . Bo 145, 184 . Bir 1: 59, 94, 330 . för lydhonna (för lydhnonna) skuldh Lg 3: 263 . " konungen bödh vid lydeno " RK 2: 9545 . vara honom til lydhno (vara honom lydig el. undergifven) Bil 849 . KS 15 (34, 16), 15 (35, 16), 60 (149, 66), 78 (194, 86) . SO 85 . " vndi þerra lyþno (lydnad för dem) " Bu 507 . " at the äru upfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans " KS 10 (25, 11) . KL 273 . iak . . . vil alre optar meer ganga fran thinne lydhno Bo 75 . " vm maria är vndirgifwin lydhno liui äptir sins formanz lydhno ok budhi " Bir 3: 168 . " gudz budhorhda lydhna " ib 2: 35 . Bu 141 . Bil 745 . Su 257 . Lg 3: 242 . som androm hioldo lydhno KL 239 . " holda kompanjs lydna (underkasta sig skråets ordning) " SO 113 . holda brödherschaps lydhna ib 199 . Jfr olydhna."],"e":["liþna L. ","lydena: -o RK 2: 9545 ), "]},{"a":"lyþogher","b":"av","c":"adj.","d":["med prep. til. " lydughe skulom wi vara til all hans budh " MB 2: 65 . ib 224, 285 . - Jfr olyþogher."],"e":[]},{"a":"läa","b":"vb","c":"v.","d":["upplåta (till nyttjande). tha haffde konung magnus honom läät eth hwss RK 1: 971 . ib 986, 2253. gathin i mik wardbergh läth ib 2404 . Jfr ut läa."],"e":["lä BjärkR 1: 1; (pres. ind. pl. 3 p.) SML M 13: pr. var. part. ","pr . ","leande MELL Kp 5: 1. leandis KrLL Kp 8: 1. leände UplL Kp 6. leyande MELL Kp 5: 1 var. ","läth ib 2404 . ","läät ib 971, 986),"]},{"a":"lädher","b":"nn","c":"","d":["läder. " hiälmin bughanr som eet lädher " Iv 4513 . " systranna oc brödhranna bälto sculu wara aff swart lädhir " VKR 12 . ib 3 . Bir 4: 101, 5: 40 . Lg 994 . SO 16, 19, 20 . Jfr arm-, gen-, hovudh-, ivir-, stighlädher."],"e":["ledher Lg 994 . ","läddher SO 16 . dat. lädhre VKR 3 ; Bir 4: 101, 5: 40 . ","läddhre SO 16, 19 . ","läthere ib 20), "]},{"a":"lädher","b":"nn","c":"","d":["läder. - föremål av läder. lär thöm kan jak ikki faa faal GPM 2: 169 (1502 el. 1503?). - Jfr hvit-, hästa-, ra-, ryss-, stigh-lädher."],"e":["lär )"]},{"a":"lädherbälte","b":"nn","c":"","d":["läderbälte, bälte af läder. ST 366 ."],"e":[]},{"a":"lädherhatter","b":"nn","c":"","d":["hatt av läder. galerus ri läder hatther GU C 20 s. 305 ."],"e":["läder hatther )"]},{"a":"lädherlakan","b":"nn","c":"","d":["läderlakan. 1 gamal lädher lakan FH 5: 237 ( 1524) . FM 76 (1483, daniserande). HSH 19: 165 ( 1506) ."],"e":["-laken HSH 19: 165 ( 1506) . ","leerlaghen FM 76 (1483, daniserand)), "]},{"a":"lädhermakare","b":"nn","c":"","d":["skinnberedare, garvare. GU C 20 s. 149 ."],"e":["lädermakore )"]},{"a":"lädherskodhare","b":"nn","c":"","d":["inom skomakreskrået vald ämbetsman hvars åliggande var att hos skråets medlemmar undersöka lädrets beskaffenhet. SO 22, 24 . Jfr skoskodhare."],"e":[]},{"a":"lädhersylghia","b":"nn","c":"","d":["lädergjord. " en ny lädersylia . . met nyia tampor och ij ryngar HLG 2: 45 (1516). " ib 64 ( 1519) ."],"e":["läder- . ","-sylia . ","-silia )"]},{"a":"lädhersäkker","b":"nn","c":"","d":["lädersäck. Inv Cur Tynnelsö 4. Skotteb 386 (1463-64, Kämn). STb 2: 551 ( 1491) . GU C 20 s. 158 ."],"e":["lädhir- . ","ledher- . ","leder- . -secher),"]},{"a":"lädhertömber","b":"nn","c":"","d":["lädertöm."],"e":["lederthöma Skotteb 367 (1460-61, Kämn), "]},{"a":"lädhia","b":"nn","c":"","d":["ett slags bland Ryssarne brukligt fartyg. sagho the ther koma farande meer än twsende lädkor alla warande RK 1: 1523 . Jfr lodhia, lydhia, lydhughi."],"e":[]},{"a":"lädhika","b":"nn","c":"","d":[" Se ladhika."],"e":[]},{"a":"lägben","b":"nn","c":"","d":["Jfr läggia ben."],"e":[]},{"a":"lägger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lä´gg, ben. myo ok lange varo hans läggia Iv 274 . fore throtna läggia LB 1: 98 . ","2) rotstock. " kärräyrt som opgraffwen er om waren i tyäledragit, for en läggen vpwexer " LB 7: 163 . - Jfr arm-, ben-, bunu-, oxa-, ät-, ätta-lägger."],"e":["läggia ben , "]},{"a":"lägger","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) släkt. " then andra leeygin " Bergqvara 93 . - Jfr armlägger."],"e":[]},{"a":"läggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta ligga, bringa i liggande ställning, lägga. decius böþ fram bära iärnsäng ok lägia laurencium at huila sik Bu 416 . " lagdhe (en spitälskan) man j sina sängh " Bil 775 . " födde hon sin son . . . oc lagdhe han i iätu " MP 2: 36 . - lägga (ett lik i jorden). lagþo apostoli guz moþor i graf Bu 15 . Bir 1: 33 . ST 164 . ","2) lägga, placera, anbringa. han lagþe . . . brenet a hans altare Bu 169 . " johannes fik ar[i]stodemo sin kiurtel. ok baþ han läggia iui þe döþö " ib 155 . " las þ saman al stykken. ok laghþe iui altara " ib 417 . " af huget lät prästren sundar scära i sma stycke ok lagia viþ alscona siukdom " ib. " tu huwuþ a ällyuu þusand iumfru lagþ i tu trähwuþ " SD 5: 563 ( 1346) . lagdhe en sten vnder sit howodh MB 1: 218 . wälthe eth limit klädhe . . . oc lägge thz kring om ännith LB 1: 96 . " scal man takar arffua oc thz huitha aff äggit . . . oc läggia thz offwir öghonin " ib. " korsit . . . läx vppa axlana hans " Bo 182 . " nw är äxin lagh (posita; satt) til trät " Bir 1: 244 . " fan . . . alla spananana lagdha a bokstaua lundh " Bil 775 . " lagde en skytta en piil vpa (näml. bågen) " RK 1: 3901 . " alle syna byssor han lagde oppa (näml. tillhörande ställningar?) " ib 2: 6608 . harnisk aa siik ladhä ib 3: 1150 . ","3) lägga, sätta, föra, kasta. aff mörkastuffuonne oc them ther skulu j läggias Bir 5: 52 . " mörka stuffwo skal wara j clostreno j hwilke skulu läggias alle the ther märkelika äru olydhoge oc genstridohe ib. " PfN 136 . PM 23, 28, 29, 31 . ","4) lägga, förlägga. " lagdho ther sin tiäld stadh (castrametati sunt) " MB 1: 423 . " wii haffue lagt alle ware baathe oc skip i wintherläghe " BSH 5: 324 ( 1508) . - lägga, postera. leggie her pa garden gode, tro karlle BSH 5: 62 ( 1505) .","5) lägra sig, slå sig ned, fatta fast fot. konung cristiern hade i lödesa lagt RK 2: 9106 . ","6) lägga, låta komma, låta blifva, låta vara. gifwir sik ther stora vin vm ok läggir sik thz när (använder omsorg derpå) Bo 18 . - låta blifva liggande el. hvilande, låta inträda, låta komma sig till last (med afseende på). ä som han lagde nagra glömsko ok forsumelse pa syna löfft Lg 3: 583 ; " jfr 14. "","7) lägga, genom läggande åstadkomma. gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan GO 882 . ","8) komma (något) att lägga sig, dämpa. the baado drotningena ga thera bud at leggia konungenom stora hugh MD 333 . ","9) göra liggande, belägga med is. vinterin haffde siona lakt RK 1: 2919 . - intrans. lägga sig, isbeläggas. the sma swnd mellem stäkit oc her begynne nw til at läggie BSH 5: 324 ( 1508) . ib 325 ( 1508) . 10) belägga, betäcka, öfverdraga. lagdher mz gull Fl 1066 . RK 1: 1194 . Al 8216 . Di 53 . Lg 3: 230 . " gulfwit . . . war skakkerat oc lakt mz dyrom stenom " ST 220 . skulu wmgangane . . . läggias (sternendi sunt) mz clarom oc renom stenom Bir 4: 105 . " at kirkio gwlffuidh oc wmgangane skulu lägghias mz clarom oc renom stenom ib. förse. leggia bugha mz adror (arcus intendere nervis) " PK 224 . 11) inlägga, insmälta. lat skriua å steinmur ok läggia meth gylta bokstaua thässe siu torpara ok sin höuisk åthäue KS 44 (113, 47) . 12) nedläggan använda. lagdhe han stora win oc makt oppa bökir ST 4 . " mykin win war ther a laakt " RK 1: 3583 . " all thera kost ther ladis oppa " ib 2: 7238 . - intrans. nedlägga möda el. arbete. hulkin som astunda mit gul tha lägge mer vppa (vinlägge sig mer om) andelika gerningh (appendat plus spirituale qus) . . . än likamlika gerningh Bir 1: 238 . 13) rikta, vända. lagdho sin hugh til at nima MB 1: 119 . KS 22 (54, 24) . thin hugh thin thanke ok thiin akt hafwer thu ä til örlögh laght Al 6052 . " lagde alt sith hiärtä och sinnä til henne " Va 15 . " thz j leggin kerlighet til mik " ib 16 . ib 49. ladhe paa theres skiip all sin akth RK 3: 914 . ib 3218. 14) lägga i dagen, visa. mykin thiensit ok fager ord war tha yffrit fore them lakt RK 1: 3764 . lägghia dylzsko widher at sik rätta ällir bätra Bir 5: 49 . 15) erik lagde ther ey ath RK 2: 2846 . - läggia at sik, låta bekomma sig, visa tecken till oro el. klagan. smaswennin lägger enkte at sik, vtan thiger oc tholl MB 1: 201 . 16) sätta i rörelse. lagdhe han fran sik ( usträckte) the konungxlico armana Bo 200 . 17) sätta sig i rörelse, begifva sig, tåga. ladhe a wäghen Lg 219 . " the suensca fra slottet lade " RK 2: 1269 . - särsk. i fråga om rörelse i krigiskt syftning: göra anfall, storma, tåga. mötto thom sioröfvara, oc lagdho til thom Ansg 193 . " alexander lägger til thera porta " Al 1507 . " the lagde norden vppo thz slot " RK 2: 1244 ; jfr läggia up a 3. lagde vnder the vinda bro ib 1250 . ath örabro han lagdhe ib 1304 . " som the jn mot broton lade " ib 9259 . " efter däner leggia (d. v. s. förfölja) badh " ib 9036 . " tha han jn j rytzalandh lagde " ib 1: (sfgn) s. 176 . " ladhe her steen aastadh " ib 3: 4022 . ib 3696. - om färd till sjös: fara, lägga (till el. ut; jfr Mnt. leggen). the laghdo til land Fl 8 . " the . . . lagdo til landz " RK 1: 3578 . Lg 3: 10 . " the crisno lagdo the til hampna " RK 1: 129 . " vid colmard lagde the til strandh " ib 2: 8507 . " konungen lagde til walmassöö " ib 6872 . " ib 1: (sfgn) s. 181, 183. at the skullo läggia thiit " Lg 3: 250 . " the danska lagde tha aff stadh moth wisby " RK 2: 7660 . " ib 3: (sista forts.) 5949. the ather at dammac lade " ib 2: 7669 . " the til gotland lade " ib 9089 . " tha the vt aff sverige lagde ib 423. " ib 1960 . " aff köpmahafn han lagde saa " ib 1490 . ib 1: (sfgn) s. 181. mz sin skip strax j haffnen lagde ib 2: 7824 . " mz bläsendhe wädher . . . ladhe konungen alth i thz haff " ib 3: 494 . " lagde til syoos " Lg 3: 531 . till siöss i morkrett lagde han then genaste leed liika ath gotland RK 3: (sista forts.) 5045 . " ä hwarth the sedhen mz skeppen lade " ib 5967 . " mz baata the teden lade " ib 2: 9077 . " lagde the tädhen " ib 3: (sista forts.) 5972. lagde hon a stadh til swerige Lg 3: 567 . 18) stöta, sticka. med vapnets el. redskapets beteckning i dat. (el. ack.) el. föregången af prep. mäþ el. underförstådd och det träffade föremålets beteckning föregången af prep. gen, i genom el. til. läggr gläuio gen dracanom Bu 492 . " mz sit spiwt han til mik laghde " Iv 473 . honum thykte kassandru koma brat oc et swärdh hafdhe i sinne hände i genom hans hiärta thaghar lagdhe Al 9980 . - med ack. uttryckande det inre objektet och med personens beteckning föregången af prep. a swa manghe . . . hugg äller styungh a han lagþu SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . - med personens beteckning i ack. lagdhe them badhin saman til dödh MB 1: 418 . - intrans. tränga (till), träffa. med prep. til. tha värkin af hwario sareno til hiärtat lagdhe (crudeliter pertransibant) Bir 4: 135 . ib 148 . ","1) ) lägga, tillägga. þa bot skal giptamaþren intaka ok til omynd läggia SR 52 . 20) lemna, gifva. hanom swa goth gotz i stadhen läggia SD NS 1: 20 ( 1401) . ib 163 ( 1402), 297 ( 1403), 2: 73 ( 1408). FH 2: 13 ( 1490) . " leggium wij thet samma gooz fraan skötwiz kirkiu oc til formemda folka magnusson " SD NS 1: 138 (1402, nyare afskr.). ib 73 ( 1401) . kännis iak . . . mik hawa lalth (ɔ: lakth) mino . . . sysköno barne thorberg kärlingh en gardh i tholandum . . . fore twa gardha ib 626 ( 1407) . " hawir iak laakt then fornedmdho gard tholand fore thet skipte " ib. " hawer laght kronunne frälsis jordh fult oc fast fore the schatta jordh " ib 2: 70 ( 1408) . ib 174 ( 1409) . - lägga, gifva, anslå. lagde ther wnder fiske sio brytia ok qwerna ok landbo ok andra manga godha lagha RK 1: 1180 . " thet är laght ok utgiuit af almoghans wäghna kununge ok hans härskap til uphäldes " KS 58 (144, 63) . kununglik ingiäld the hånom äru laghd til vphäldes ib (145, 63). - byta. jac hawer lagt goz medh gudhema klostre SD NS 1: 494 ( 1405) . - erlägga, betala. leggie strax ena marck vax SO 115 . " skal all toll i sweriges rike leggias äpther silftal, och leggis til at halla myntit oppe meth " BtRK 324 (1483, orig.) . 21) gifva, meddela. läggin til radha Fl 1407 . " farä siden hwart gudh legger them til radha " Va 10 . " gudz hälghe män j himerike . . . laghde hwar thera til hans hugnadh aff sinom forskyllilsom " Bir 3: 268 . 22) pålägga (ss utgift el. skatt). ladhe een nyian olaghligh skat RK 3: 674 . " lagde mark sölff a hwan plogh " ib 1: 3316 . " vm noghor hiälp kan läggias til bergx mennena " PfN 136 . 23) lägga, förelägga, sätta, utsätta, fastställa, bestämma. mik lagþos tue andre costa Bu 143 . " symon lagdhe siälwir forlaghin " Bil 104 . joseph heth thän som innan wal war lagdher mz hanum ib 243 . " jä k . . . oc min brodhi . . . hauom lakt enä äwirdelighä jordälagho meth . . . thobergh kiärling " SD NS 1: 620 ( 1407) . " alt thz skäpnor the hafwa lakt " Al 7636 . " swa war thz lagt " RK 2: 1425 . marsken thz sa lade ib 3435 . " vpa then dagh man haffde them lakt " ib 1: 3891 . " a þem dagh som konunger hanom lägger " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). dagh leggia TB 74 . " j forsagdhom thima som werkmästara lakt haffwa " SO 23 . " lagde et rad sig i mellom " Di 171 . alexander . . . sin thanka genast thaghar lagdhe (bestämde, fixerade?) Al 7611 . - ordna, anodna, ställa. the gatho lakt thz swa at konung erik loot sik nöghia vpa RK 1: 948 . 24) lägga, underlägga, bringa (under sig). aktilius wan hanum alt hans land aff, oc lagde thz op vnder sik Di 29 . 25) lägga, försätta, bring (i ett visst förhållande). gorden bleff . . . ganska ilda lakt j ödho FM 391 ( 1508) . 26) lägga, göra. med två ack. hvaraf den ene ett adj. lägger ödhe (ödelägger) badhe hws ok land Al 1338 . " ther ther stodho mote mz qwal the fingo aff mik nidherfal jak lagdhe them ödhe gööt thera blodh " ib 1663 . - lägga, förklara, döma. laghe alla hans fränder wtlägha Bil 788 . ib 659, 660 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). han lagde fridlösan grefua aff lippoldh Bil 771 . " lagdhis ok dömdis hädhn oc ful mz vantro " KL 15 . ","1) lägga sig (till hvila). " gik han oc lagdhe sigh til sömpns " MB 2: 211 . ","2) lägga sig, slå sig ned. kom han bort oc lagde sik i skoga i konung ermentriks land Di 182 . - lägra sig, fatta posto. karl lknutzson . . . lagde sig hard at the reysa pala RK 2: 1252 . ","3) sätta sig i rörelse, begifva sig. oppsprangh iämsköt en störste grymber fysker aff dywpet oc lagdhe sik til landit Lg 3: 301 . lagdhe sik til en genstigh ib 309 . " vestgöta sig alle fra honom lagde (skilde sig från honom) " RK 2: 9163 . tåga. greca konungir . . . lagdhe sik til en stadh Gr 267 . - lägga sig, begifva sig. om fientlig rörelse till sjös. om rigzens fiende wildhe . . . läggie sigh for reffle FM 389 (1508, samt. afskr.). at fyenderna te wille leggia sigh in wppo räffuelska ledhen ib 394 (1508?). ","4) inlåta sig (i), bfatta sig (med). med prep. i. " läggia tik i nokrom wådha " KS 23 (57, 25) . läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt ib 22 (54, 24). läggr han sik i medh nokrom tera vp å annars fördervilse (i förening med någon inlåter sig i sådant som går ut på en annans förderf) ib 63 (157, 69). ","5) företaga sig. med prep. til. hans frender lagde sik til at röua MD 352 . ","6) hängifva sig (åt), egna använda. med prep. til. lagdhe hon sik til stora omsorgh at hiälpa henne Lg 3: 415 . ","7) arbeta (för), vara verksam (för), vara behjälplig (till). med prep. um. thz iag epther myn fadher till welle kom bärgsmän lagde sig mästh ther om RK 3: (sista forts.) 5806 . ib 5469 . refl. ","1) lägga sig, försätta sig i liggande ställning. fore hans föter hon (lejonet) lagdhis tha Iv 2613 . lägga sig (till hvila). iacob . . . lagdhis wt a markena sidhan sool war sat MB 1: 218 . ","2) lägga sig, slå sig ned, lägra sig, slå läger. tha sägilde thera hoffwod här vtan amynnit ok lagdis ther Rk 1: 1647. tha lagdis hertogin a axawal ok med honom hans rothe all ib 3882 . " thädhan foro the oc lagdhos i depheta " MB 1: 423 . ib 424 . Iv 1981 . Al 4557 . ","3) lägga sig, frysa till. om is. ysen lägs ther ofwon aar RK 2: 8072 . ib 3: 2897 . - lägga sig, isbeläggas. frychter jach, at the sma swnd skole leggias BSH 5: 326 ( 1508) .","4) upphöra. " at hänna lughin vanfrägdh matte läggias oc läkias (Cod. C: offrägdh matte läggias 398; motsv. ställe i " Bu har vfrägh matte lläias 30) Bil 938 ; jfr läghia. ","5) begifva sig, fara, lägga ut. för än skipit ladhis fran lande ST 43 . ","1) lägga af, aflägga, bortlägga, aftaga och lägga från sig. lagdhe aff sin hwita mantol Bir 3: 280 . " the laghdo aff sina hiälma " ib 404 . Di 204, 223 .","2) taga af, taga bort, borttaga, aflägsna. han lagdhe aff the klädhe Fl 1564 . ","3) lemna å sido, utelemna. thukkir thik thz wara offlankt, tha läg een deel aff ST 165 . ","4) bortlägga, upphöra med. lägia af syndena Bo 151 . " lagdho sidhan aff allan ohöwlikin leek ok danz " KL 101 . Bir 4: (Avt) 180. KS 24 (58, 25) . Al 3177, 3391 . Ber 278 . Lg 3: 508 .","5) afskaffa. " suerd ock spiuth lade iack åff " RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6317. haffue wij oss tagit ffore aff at leggie sodane onytteliget gangn oc osämie SO 121 . " hwat som war mote the helghe kirkio skipan, thz skulle swa af lysas ok läggias af, at aldrigh skulle thz vp nyas " Lg 3: 509 .","6) bilägga. " fyr än wir läggium þät af therrä i mällin " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - Jfr afläggia, samt läggia ut af. ","1) föreläga, framlägga (till kännedom). j thesse eptirscreffino reghlo j huilke lägs hwariom fore helsonna wäghir VKR 8 . ","2) förelägga, bestämma, utsätta. the lagdho fore en wissan dagh Al 637 . MB 2: 286 . SO 80 . " kommo ey tha som fore war lagth " RK 2: 7998 . - Jfr foreläggia. ","1) lägga fram. lagdhe fram thän fingergulsins deel a bordhit KL 83 .","2) erlägga, betala. " han legge fram fyratighi markar hinum, sum ekke wilia ryua " SD 6: 181 ( 1350) . ","3) framlägga, framställa. " lagde the thz ärende fram " RK 2: 8303 . - uppgifva, namngifva. han badh them . . . leggia the forrädhara fram RK 2: 4907 . - Jfr framläggia ","1) lägga in, inlägga. lägge thz in j en linnan klwt LB 1: 97 . ","2) begifva sig in, segla in. lagdo sidan in till helgaa MD 345 . lagde in til agdo sidho ib 352 . - Jfr inläggia. ","1) lägga ned. laghdo han nidhir a iordhena Bo 210 . " lagde han jomfrvn nid " Di 167 . - lägga ned (ett lik i jorden), begrafva. ther ij lagdhin hänne nidher Fl 336 . ","2) lägga ned till förvaring, gömma. läggia thz nidhir. ther thz var väl beuarat Bo 3 .","3) nedläga, nedtaga. " j . . . läggin nidhir min baner oc oprätin ouisins baner " Bir 3: 390 . ","4) lägga ned, kasta ned, föra ned. riddara lagdos i tornit nidh RK 1: 3892 . ","5) lägga ned, lägga af, aftaga och lägga från sig. lagdo thera vapn nid RK 1: 258 . siin eghin klädhe lagdhe han nidh Al 2812 . " hon lagdhe nidher sin glädhis skrudh " Lg 3: 235 . ","6) bortlägga, upphöra med. leggia slikan darskap nidh RK 1: 3336 .","7) nedgöra, fälla. " iiii tusendh ryzer ladhis ther nidher " RK 3: 3650 . ","8) nedslå, lufva, dämpa. legge nid hans stora hogmod Di 61 . ","1) lägga sig ned (till hvila). hon . . . lagdhe sigh ther nidher MB 2: 211 . " lagdhe han sik nidhir at sofwa " Bo 71 . ","2) lägra sig, slå sig ned. konung birge lagde sik nidh j jäneköpung mz riddara ok swena RK 1: 32256 . refl. ","1) lägga på sig, påtaga. i leggen idhert harnisk pa RK 2: 3654 . ","2) gifva, medgifva, unna. thz iach legger mik nokon roo eller hwilä pa Va 48 . ","3) pålägga (utgift el. skatt). lagdo myket pa fore wäldh skuldh Pa (Tung) 33 . - Jfr paläggia, samt läggia up a. ","1) lägga samman, lägga i hop. lagdho sin änlite saman hwart vidh annat Bo 222 . " tha han hafdhe lakt saman bokena " ib 56 . " han skal . . . läggia thiin öghon saman mz sinne hand " MB 1: 254 . " lagde the sina hender saman, oc loffuade hwar annan sinä tro " Di 167 . ","2) förena, samla. circus . . . oc darius . . . lagdho sik oc sit herskap saman a mot baltazar oc babilonem MB 1: 19 . - samla, hopa. at läggia samman rijkt RK 1: (Albr) s. 212 . Ber 236 . ","3) sammansätta, uppfinna. " lagdho the radh saman at swika han lönlica " MP 1: 340 . ib 2: 5 . - Jfr saman läggia. ","1) lägga till, tillägga, öka. opta vpnyadhis thöm sorghin ok altidh lagdhis hänne ä nakat til Bo 202 . ","2) tilllägga, ytterligare säga. lagdhe han thätta til sighiande Bo 186 . Bir 4: 105 . " läg än til et ordh " ib 1: 345 . lagdhe han til KL 312 . ","3) tillägga, tillskrifva, lägga till last. hon är orsaka for then gerning som thu legger henne til Va 36 . ib 32 . MB 2: 256 . ","4) vända, rikta. " hwar som the läggia sin hugh til oc godhwilia " MB 1: 49 . - tillägga, rikta (mot), göra. dömdes niis persson heynus ffri for then til tal som oleff nilis[son] lade honom til at han skulde haffua slagit hans hustrv BtFH 1: 277 ( 1509) . ","5) försöka. " lagde tha til mz daghtingan " RK 1: 1066 . " bid honum leggia til thz besta " MD 332 . ","6) göra anfall (till sjös). lagdho the annat sin til, oc sloghos med thom Ansg 193 . ","7) gifva, lemna, meddela. j läggin til raadh oc päninga oc iak läggir til thwru oc manlikit hiärta Bir 2: 261 . " taghar them war faat tha lagdin them till " RK 1: 231 . " allom lagde hon goth til (förskaffade, beredde) " ib 2: 8375 . ","8) pålägga (utgift el. skatt). att leggä thöm ydermer nokor scat eller gengiärdh eller thungä til SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr.). - Jfr til läggia. ","1) lägga upp, utbreda. et täpete af silke som vpp scal läggiäs yui all cläþen SD 5: 564 ( 1346) . ","2) framställa, säga. " lägger opp (proponit) mark vmskiftelikin thing " Ber 278 . - Jfr upläggia ","1) lägga på sig, påtaga. lagde sin wapn vpa Di 182 . lagde sit harnisk vpa ib 4 . ib 6, 60, 79 . ","2) pålägga (utgift el. skatt). lagde mykin skat vpa RK 1: 4085 . läggia oppa thunga skatta Bir 4: 311 . ","3) anfalla, angripa. at han sculle leggia sunden vppo RK 2: 1246 . beerman badh alla läggia vppo ib 2359 . Jfr läggia 17. - Jfr läggia a, läggia pa. ","1) lägga ut, erlägga, betala. skal han lägghia en öre wth SO 16 . SEG 123 . ","2) vända, uttyda. " hwat hon goth gör, lägher han alth vth tyl ondho " Gers Frest 31 . ","3) begifva sig ut, begifva sig bort. lagdho wt oppa sina reso Lg 3: 296 . ","1) = läggia af 1: lagde han sit harnisk wtaff Di 78 .","2) bortlägga, låta fara, icke bruka. giordis aldrigh bäter behoff ath leggiä strenghet och owilliä wtaff än nw HSH 18: 11 ( 1494) . ","3) = läggia af 5. sverd oc spiut lagde iak vt aaff RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6317. "],"e":["lägia Bu 416 ; Bir 4: (Avt) 180; SD NS 1: 113 ( 1402); Di 223 . ","lägya: widher lägya SD NS 1: 234 ( 1403) . läghia, se aläggia. liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) . ","lagia Bu 417 . ","lägx: aa lägx PfN 136 . ","läx Bo 182 ; RK 3: 2897 . ","lagdhe . ","lagde . ","laghþe . lägdhe: til lägdhe Lg 3: 389 ; ","-is Bir 4: 135 . ","läghde MD 51 ; ","-is Bil 600 . ","ladhe RK 3: 494, 674, 914, 1153, 3507, 4022 ; Lg 219 ; ","-is ST 43 . ","lade RK 2: 1269, 3435, 7669, 9077, 9089, 9259 . ","ladhä ib 3: 1150 . ","lagþer L. ","lägder: vid lägder LB 5: 81 . laghaþer L.","lägh RK 3: 3218 ; Su 37 . ","läk PM XLIX ), ","läggia sik , ","läggias , ","läggia a , pålägga. han böriar nw leggia skatten aa MD 369 . Jfr aläggia. ","läggia af , ","läggia bort , bortläggan upphöra med. lägh borth alla owerflödhogha oc oskälika likamans kräselikheter Su 37 . ","läggia fore , ","läggia fram , ","läggia genom , ","läggia i gen , lemna från sig, mista. som alle ladhe liffuit i gän Rk 3: 3506. Jfr i gen läggia ","läggia in , ","läggia nidher , ","läggia sik nidher , ","läggias nidher , lägga sig ned. lagdhis thaghar ij löpin nidher Fl 1333 . " lagdis annar thera nidher widher wäghin som dödher ware " Bil 659 . lagdhis thager ater nidher ib 275 . " the lagdhis alla sofua nidher " Fr 2057 . " lagdhis sidhan nidher a thän muld ok hwite sik op a sin skiold " Iv 2573 . - Jfr nidher läggia. ","läggia pa , ","läggia saman , ","läggia til , ","läggia up , ","läggia up a , ","läggia ut , ","läggia sik ut , lägga sig ut, sträfva, arbeta, vara verksam. iag mig fast wth för rikit lagde RK 3: (sista forts.) 4942 . - Jfr ut läggia ","läggia ut af , ","läggia vidher , gifva ss ersättning. hanom oc hans arwom annat staz swa mykith goz ii gen widher at lägia SD NS 1: 113 ( 1402) . Jfr vidherläggia. - Jfr at-, ater-, be-, bo-, for-, inne-, ivir-, kast-, radh-, skat-, skrin-, sköt-, sten-, um-, umkring-, und-, undir-, ödhe-läggia, äfvensom gul-, kors-lagdher."]},{"a":"läggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lägga, bringa i liggande ställning. Se Sdw 2: 1262. 2) lägga, placera, anbringa. Se Sdw 2: 1262. the ladho sina händir oppa bokena ok bado sig swa gud til hyälp at swa waro hänna ord ATb 1: 113 ( 1459) . han stal iij (8) alna leysk, som . . . fogodin loth leggia i rettin pa disken STb 1: 26 ( 1475) . GU C 20 (hand 2) s. 23. lasse smidh . . . hadhe en nü skoo HLG 2: 17 (1510). gaffs bro thore xxx mark fför ancharen han lade j södre torn Stock Skb 38 (1517-18). jak skal läghia min psaltara j wägskalena moth alle thinne synda bätri[n] gh JMPs 427. - mer el. mindre bildl. the waldo ok lado tässa iij walid ATb 1: 218 ( 1461) . STb 4: 36 (1506). giorde per mansson . . . rekinschap fore sit kemmerj. tha wort hans vpbördh lagdh mote hans vtgift. tha alth aff rechuet vort, staden hanom tenetur xxviiɉ march STck Skb 295 (1509-10, Skip). tha lade her erich jensson hans renskap i radzstuen, thå anner renskaps lades ib 1510-11, d:o). 4) lägga, förlägga. jtem öre batan leggiaSkotteb 289 (1467-68).","ey skulum wi war astwndilse ofmykith til nokors läggia aldrigh är han swa godher SkrtUppb 91 . 17) sätta sig i röresle, begiva sig, tåga. - om färd till sjöss: fara, lägga (till el. ut). bwdo honom opdraga syn ankar oc lägga tiill slös Troj 7 . " tha grecana lagde j fra thenedom ib 104. " ib 278 . 1() stöta, sticka; slå. mins thet at första mot iak mötir tik tha skal iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla ATb 1: 271 ( 1467) . 20) lämna, giva. tilbinder jak mik . . swa got godz i goen ath lägge SD NS 3: 209 ( 1417) . ib 372 ( 1418) . item bör honom göra liwsen . . . och läggia sielfuer wekan til liwsomen FMU 4: 436 (omkr. 1475?). lägga, giva, anslå. then ägniän . . . hon är nw lagd til clöstersens gardh i follinge VKJ 27 . " thet är lagt landbonom tiil hiordhangh " ib 62 . ib 155 . - byta. kungör jach . . . myn quärn lakt ath ha uä i luthra . . . meth böskedhine nissä päthersson . . for en gardh i fastäthorp SD NS 3: 89 ( 1415) . iak hafuer laght oc laghlica skipt meth . . . torsten . . . swa at han fik af mik twa gardha ib 414 (1419, avskr.) . - lägga ut, lämna ifrån sig. tha han bordhe at leggie thät skipte, begeredhe jec thät han skulde leggie rewelstadhe Arfstv 22 ( 1461) . " pa then tijd her twre böriade at leggia the godz som jak fik på min hustru del it 54 (börj. av 1470-t.). 22) pålägga (ss utgift el. skatt). Se Sdw 2: 1262. tässe xij lade skattin i ar " ATb 1: 228 ( 1456) . ib 218 ( 1461) . " at the ey lägga uppa them dagsverke, skat, saköra eller annan tunga " Hist Handl VIII 1: 39 (1474). tesse godemen äre aff radit tilsatte ath leggie tomtöre aff stadzsins tompter her vestan til STb 3: 369 (1498). 23) lägga, förelägga, sätta, utsätta, fastställa, bestämma. jtem xij skulo legha rotherna oc spisningh som til siös skulo i myns herra ressa ATb 1: 8 ( 1452) . " är mannenom lagh at liffwa . . . ja aff gudhi är honom lagh at liffwa " SvKyrkobr (Lucid A) 117 . " wii ransakadhe ok owerwoghom lag[d]hom och sagdom for rätta " Arfstv 94 ( 1461) . athe . . . lagdo them swa i millom, ath skipper synom skal . . . STb 1: 140 ( 1477) . " en gamall skattebook . . . som . .. war skriffwen och lagdh före 61 åhr sedan " Trolles Jb Bil 242 (1488, nyare avskr.) . SJ 2: 133 ( 1489) . " tha lagde iach hanom epte rlagen at werriä segh sielff artende " Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . STb 3: 439 (1499). tesse . . . ware nempde ath leggie mantalit om the iijᵐ mark staden haffuer loffwijd ath lene . . . her swante ib 4: 6 ( 1504) . HSH 15: 4 (1526? Brask). - ordna, anordna, ställa. högfärdhin är största willo ande, lägghir thu sälskap mz hänne (cujus si comes fueris), thu wntflyr ekke styrkakulona SpV 147 . ib 342, 407 . han . . . sändhe . . . tiill drotning heccuba oc lath henne bedia ath hon skulle wnna honom syna dotther j äktescap . . . oc ath hon skulle läggia ther tiill ath han matthe faa henne Troj 198 . - med personens ack. och prep. fore. michel . . . skla wtleggia the ij mark han är lagd ffore j rotan STb 5: 143 ( 1517) . 25) lägga, försätta, bringa (i ett visst förhållande). thet ödlisgotzet . . . som heter hulhu, ok war lagt wtaff rötetall fore l aar Svartb 338 ( 1432) . " hon är ey än lagdh til räntho; tho ma hon wäl läggias for 6 march " VKJ 8 ( 1447) . är . . . harabro en tidh lagher i ödhe fore fornempda ström oc bygningh Uppl Lagmansdomb 108 ( 1493) . thet är ey lagdh jordh VKJ 33 ( 1447) . " at läggia thetta rike tiill ödemark " Troj 210 . 26) lägga, göra. - lägga, förklara. döma. tha giordhes nadh mz honom, ath han . . . behiölt öronen och lagdis aff bynom JTb 15 ( 1459) . 27) hänskuta. tha lägdhe jak thet till the xij men j nempdenä sato FMu1: 397 (1385). 28( lägga av, lägga bort, lägga ned. sagdes for retta, ath ragnil staswens skal leggia dandequinno dräth och sin gatubodh epthir thenne dagh STb 2: 80 ( 1485) .","4) lägga in, sätta in (i häkte). [ola]f hedmvndson lagde in i heftilsen en kloster swen ATb 1: 6 ( 1452) . - Jfr inläggia. "],"e":["leggia . ","leggie . ","lägia VKU 74 ( 1553)","lägga GU C 20 (hand 2) s. 86; Troj 7 . ","läggha ib 43 . ","lägge SD NS 3: 209 ( 1417) . ","legge Arfstv 60 (1476?); HSH 15 ; 4 (1526? Brask), 16: 89 (1527). legha ATb 1: l8 (1452). pres. lägger. läggir. läggher. lägghir. pl. 1 p. läggiom Troj 106 . 2 p. leggin Lindblom Äbval 7. 3 p. leggie HSH 13: 100 (1524, Brask). lägga Hist Handl VIII 1: 39 (1474). konj. legge STb 3: 89 (1493); HLG 3: 153 (1513). pass. läggs SkrtUppb 235 . impf. lagdhe. lagde. lägdhe FMU 1: 397 ( 1385) . ","ladhe ATb 1: 17 ( 1453) ; Arfdstv 10 (börj. av 1470-t.); KTb 105 ( 1484) ; HLG 2: 17 (1510). lade ATb 1: 166 ( 1462) , 224 (1461?) o. s. v.; SJ 2: 96, 102 (1487); KTb 105 ( 1484) , Uppl Lagmansdomb 86 (1493); STb 3: 347 (1481; JTb 84 ( 1505) ; Stock Skb 9 (1516-17), 38 (1517-18), 208 (1522-23), 295 (1510-11, Skip). lathe Prosadikter (Sju vise m) 239 . pl. 1 p. ladhom Arfstv 53 ( 1461) . 2 p. lagdhen Saml 6: 175 . 3 p. lagdho. lagdo. lagde Troj 105 . ","lado ATb 1: 218 ( 1461) . ib. ","lade ib 228 ( 1456) . pass. lagdis JTb 15 ( 1459) ; Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) . lades STb 3. 460 1499). ","lagdher . ","lagt . ","lagth . ","lakth ATb 1: 165 (1462. ladder FMU 4: 361 ( 1471?) . ","lagher Uppl Lagmansdomb 108 ( 1493) . ","supin . ","lagt . ","laght . ","lakt SD NS 3: 89 ( 1415) . ","lact Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . ","lacth HSH 13: 98 (1524, Brask) . lacht SATb 4: 136 (1506). (+) legit ib 101 ( 1505) . ","läg PMskr 405. pl. 2 p. läggir Hel män 131 . Se Sdw 2: 1262), ","läggia sik , 4) inlåta sig (i), befatta sig (med). med prep. i (ut i). genstan adam syndadhe lagde iak mik thär genstan wti (me intronisi), oc thok the syndena til mik Mecht 201 . 7) arbeta (för), vara verksam (för), vara behälplig (till). med prep. um.. hon lägghir sik säffwin om hwsins ok gardzsins prydilse, om sin eghin prydilse SpV 306 . Troj 43 . lhon haffde saa myket lagkt siig om ath achilles skulle faa jaa oppa plixenam Troj 221 . - refl. läggias, 1) lägga sig, försätta sig i liggande ställning. finder iak mina syster tha skal thu aldre läggias mellan henna armläggia Prosadikter (Karl M) 278 . 4) lägga sig, lugna sig, upphöra. thär til. . . gudz vredha mage leggias Vårfrup 130 (1361, avskr. fr. 1400-t.). ","*läggia af stadh","astad )","läggia bort , bortlägga, upphöra med. med prrep. af. läggir bort af alla ilzsko Hel män 131 . Jfr bortläggia ","läggia fore , 2) förelägga, bestämma, lutsätta. Abbedval i Vkl 92 . Arfstv 53 ( 1461) . " om än nogher hade lagt them fore, thet the skuldo ryma reketh om olagha köpslagan STb 1: 248 (1480). tha lagdis them fore at huar thera skulde lösa til sig xvj ortug land jord " Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) . ib 86 ( 1493) . JTb 84 ( 1505) , 91 (1511). - (?) hinrik skytte scal ware hanom alt fordragit, som han haffuer legit clostret fore STb 4: 101 ( 1505) . - Jfr foreläggia. ","*läggia sik fran , fria sig från (beskyllning o. d.), vederlägga. oc sagde ther ower wilie sig legge thetta fraa HSH 16: 89 ( 1527) . ","läggia i gen . 2) lämna i utbyte. at jac sxulle haua lagt clostreno annarstadz goz ligen SD NS 3: 146 ( 1416) . ","*läggia i mällom , avkunna ss skiljedom. . . . ath hwat the (ɔ de tvistande) lathe sigh ath nöia oc tha ladhe thesse . . . them sa j mellom at . . jösse . . . skal hawa halwan garden . .. oc halwan . . . larens KTb 105 ( 1484) . ","läggia in , 1) lägga in, inlägga. the komma them till ath stryka syn segel oc läggia jnd syna åror Troj 295 . 2) begiva sig in, segla in, styra in. ath geflebone legge jn medh theris jern jnnan bomen sTb 3: 89 (1493). mäd nödtarff lagde wij här jn Troj 6 . 3) inlämna till förvaring. !UDDA_TECKEN? läst järn som in war lakth j nigils andhirssons gard ATb 1: 165 ( 1462) . ","*läggia i tu , dela li två delar. tha skulo lthe leggia eth snöre twers offuer begges therres bygning ok leggia sama snöreth j tw STb 2: 166 (1486). ","*läggia ivir , ","*läggia sik mot , sätta sig emot. at edre embetzmän mycket leggie sik moth then helige kyrkes frihet j wor saköre HSH 13: 100 (1524, Brask).","läggia nidher , 2) lägga ned till förvaring, glömma. the for:da päninga skla iak . . . antwardha for:da birghe . . . ok äy annarstadz nidher at säthia äller läggia SD NS 3: 207 ( 1417) . - Jfr nidherläggia. ","*läggia sik när , lägga vid sig, taga illa vid sig, känna sig upprörd (över). Se Sdw 2: 1263.","läggia saman , 2) förena, samla. - lägga tillsamman, skjuta ihop. tha lagde rothen saman v mark ATb 1: 284 ( 1468) . ","läggia til , 1) lägga till, tillägga, öka. ty vaare raad at j lagdhen prestomen naagot til at the sungo thes veliogare tidherna Saml 6: 175 . 3) tillägga, tillskriva. hanom (ɔ Guds son) läggs enkanneligha til alzskons wisdombir SkrtUppb 235. - tillvita, lägga till last. Lindblom Äbval 7. ATb 1: 17 ( 1453) , 224 (1461?). han lagde per karson ful rofri til for sitiande radhe ib 211 ( 1465) . ib 266 ( 1467) . JTb 11 ( 1456) , 20 (1459). STb 1: 116 ( 1477) . teslikes lagde klokkeren i hosby hanum til. thät förnämpde niels haffde tagit hans wid Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . ib 14 (1490). STb 3: 347 ( 1498) . " än thär til mädh magha the läggia honom förrädilse til PMskr 53. ib 66 ff, 87. 6) göra anfall. for glömskona skuld lägghir owenen saktelika til, ok gör skadha oppa honom, som ey är war om sik " SpV 397 . 7) giva, lämna, meddela. han lagdhe til akt oc gaff honum biugbrödh at äta Prosaditker (Sju vise m) 134. - Jfr tilläggia. ","*läggia um kring , lägga omkring, omgiva. skogh . . . met raar och röör omkringh ladder FMU 4: 361 ( 1471?) . Jfr umkringläggia. ","läggia up , 1) lägga upp, utbreda. sidhan läg them (ɔ tegelstenarna, som legat i olja) wp lätandis them törkas j skwgganom PMskr 405. - lägga upp, stapla upp. beta heelsuden lagd op i hoop Sex ekon tr 272. 2) framställa, säga. ty offwergaffwo the thz raded, oc lagdo mang annor rad op hwar for sig Troj 105 . 3) betala, erlägga. mattis nielsson lade vp sin fridz skylling som stadz lagh vtuisa SJ 2: 102 ( 1487) . - Jfr upläggia. ","läggia up a , 1) lägga på, anbringa (ngt) på (ngt). tha lade han oppa aspan wtan til ATb 1: 144 ( 1461) . agapis . . . han är moth scorpionis ether lagdher wppa PMSkr 459 . - Jfr upa läggia. ","läggia ut , 1) utsätta. Se Sdw 2: 1263. tha skwla the . . . swa läggia wth sin ankar ath . . . PMSkr 62 . 2) lägga ut, erlägga, betala. ATb 1: 72 ( 1457) . item (fick) golhskalk ii kö for i oxa, som han lagdhe wt, tha drotningen war här JTb 22 ( 1459) . Arfstv 16, 21 (1461) . " at her thure skulde legie the orgengaffuo vth " ib 36 ( 1461) . tha ladhe her twre mik nagher godz wt ib 10 (börj. av 1470-t.). sama dagin wan aswid larins burskap ok lade vt burgällid ATb 1: 166 ( 1462) . Skotteb 462 (1471-72, Kämn). SJ 2: 96 ( 1487) . HLG 3: 153 (1513). Stock Skb 9 (1516 -17), 208 (1522-23). 5) lägga ut (mark till ngt), iordningsställa? ath han skwlde rijffwa syna gordar wp ok leggie wt sam almenth är Svartb 562 ( 1513) .","läggia sik ut , lägga sig ut, sträva, arbeta, vara verksam, fälla ett gott ord (för ngn). thet i saa offta hafua lacht eder uth för honom tha han sik med mongen utbnrutit haffde HSH 13: 98 (1524, Brask). - Jfr utläggia. ","läggia ut af , 1) lägga av, lägga bort. bad honom . . . läggia syn wakn wtaff Troj 181 . - Jfr utaf läggia ","*läggia ut ivir , överlägga, rådslå. j miken lost oc frigd lagde the wtaffwer hwro the skulle aff draga lönliga Troj 23 . ib. 105. ","läggia vidher , 2) lägga (ngt) till (ngt), tillfoga. tha lades wylkor vijdher, ath funnes oleff hansson rettelige . . . tha skulle zachen ypen standa STb 3: 460 (1499). - Jfr vidherläggia ","*läggia äptir , "]},{"a":"läggiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gatu-, saman-, sten-läggiare."],"e":[]},{"a":"läggiare","b":"nn","c":"","d":["Jfr gatu läggiare."],"e":[]},{"a":"läggilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr til-, ödhe-läggilse."],"e":[]},{"a":"läggilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilläggilse."],"e":[]},{"a":"lägha","b":"nn","c":"","d":["1) liggande. " swa länge skal sofwas at kroppin af lägho ledhis " Bir 4: 129. haffdo the ther skamma lägho (lågo el. voro lägrade der kort tid) RK 1: 2652 . ","2) läge. " swa goot gooz ok j swa godha legho " FH 6: 17 ( 1447) . - Jfr aterlägha."],"e":[]},{"a":"lägha","b":"","c":"","d":["3) liggplats (för ruvande fågel). när the (ɔ gässen) leta äffther läghor PMskr 264."],"e":["läga . ","läghia: -o Trolles Jb Bil 137 (1466, nyare avskr.) . pl. -or. -ur), L. f. 1) liggande. thik wari loff, for alt thit ezska lifwärne, oc thina hardha läghu thär thu toldhe SvB 52 (mot sl. av 1400-t.), 157 (475). archiuium pa grwnd oc äghwr thär breffwen scriffwos oc gotzens läghwr PMSkr 193 . "]},{"a":"läghare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr löskaläghare."],"e":[]},{"a":"läghe","b":"nn","c":"","d":["1) liggande, sängläge. Se Sdw 2: 1263. 2) läge, belägenhet. herra nichlis boosson . . . vitherleggia swa goth goz igen oc i swa godho leyie, som thettha ligger SD NS 3: 7 ( 1415) . ib 8 . ib 104 ( 1416) . ","3) liggplats (för människa el. djur). pilen . . . warder holl swa at paddor ok orma haffua sina wist ok läghe j honom MP 4: 150 . kärlingen drog aff sydes . .. til siith läghe Troj 15 . - bildl. liggiande j syndena läge MP 4: 207 . ib. ib 266, 275 . - Jfr altara-, falka-, kaku-, lana-, löska-, nat-, nota-, siäng-, til-, ut-läghe, ävensom af-, siäng-läghis."],"e":["läge . ","leghe . ","leye SD NS 3: 8 ( 1415)"]},{"a":"läghe","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) läge, belägenhet. widerleggia clostrena swa got goz j swa godha läghe SD 5: 166 (öfvers. i hds fr. början af 1400-talet). biscop knute swa godha iordh foreläggia ii swa godho läge som honum at nöhger ib NS 1: 34 ( 1401) . " ib 92 ( 1401), 99 ( 1402) o. s. v. " BYH 1: 187 (1381, nyare afskr.), 195 ( 1385). ","2) ställe hvarest fartyg ligga förtöjda, ankarplats, hamn. til läghis komen RK 2: 6617 .","3) läger, fältläger. " droghe än nw vtoff til theris lägho igen " FH 6: 85 (1495, afskr.). - Jfr altara-, ankaris-, bodha-, bryggio-, falka-, fiska-, fiske-, hamna-, hia-, iordha-, lagha-, lana-, löska-, siänga-, skalla-, skipa-, til-, ut-, viþer-, vinter-, väl-läghe."],"e":["läghie SD NS 1: 543 ( 1406) . " legie ib 544 ( 1406)), "]},{"a":"läghe n","b":"","c":"","d":["ved af liggande el. kullfallna trän. taka läghe thz till inga fanga nythir TB 75 ."],"e":[]},{"a":"läghenhet","b":"nn","c":"","d":["förhållande, omständigheter. " hwath lägenhet her paa ferdhä är " BSH 4: 267 ( 1501) . Jfr läghnighet."],"e":[]},{"a":"lägher","b":"nn","c":"","d":["läger, fältläger. ther loth han bade plancka oc grafwa som han ville thär läger haffua RK 2: 8904 . Jfr borgha lägher."],"e":[]},{"a":"lägher","b":"nn","c":"","d":["Jfr löndar lägher, äfvensom läghre."],"e":["läghers bot , "]},{"a":"lägher barn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lägherbot","b":"nn","c":"","d":["Jfr läghers bot, läghre bot."],"e":[]},{"a":"lägherböte","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1263."],"e":[]},{"a":"lägherstadh","b":"nn","c":"","d":[" = lägherstaþer. 3. jak wil thar hawa met leger staadh FH 3: 64 ( 1445) ."],"e":["leger staadh )"]},{"a":"lägherstadha","b":"nn","c":"","d":[" L. ","3) gravställe. SD NS 3: 146 ( 1416) . giffuer . . . for mine foräldress syäler oc for min salighe krops lägerstadha malgha godz Svartb (Skokl) 539 ( 1479) . "],"e":["läger- )","lägherstadher (l. legrästädher SvKyrkobr (Lucid B) 207), ","*lägherstadha rum","-stad- )","*lägherstads gava , "]},{"a":"lägherstaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) liggplats, sofplats. skiptis them oc rwm hwar the sculu äta oc sowa. oc hafujn läghristadh sik siälfuom VKR 5 . ","2) gömställe. stodho snarliga vp aff synom lönligha rwmom äller lägherstadhom MB 2: 137 . ","3) grafställe. " þer vi baþin välyom varn läghurstaþ " SD 5: 562 ( 1346) . til varrä grift oc läghurstaþ ib. ib 563 . Bil 745, 867 . MB 1: 202, 268, 315 . SD NS 1: 72 ( 1401), 227 ( 1403) o. s. v. RK 3: (sista forts.) 5785 . Lg 3: 319 . LfK 165 . ","4) afgift för grafställe och begrafning. dömdes then helge kirkiö iij m. wtaff erich luntila for elin libidem legerstadh och presten !UDDA_TECKEN? m. för sin likstol aff henne trediunge BtFH 1: 137 ( 1507) . - Jfr ligherstadher."],"e":["läghirstadh . ","lägher staadh Bil 745 . ","lägherstat SD NS 1: 72 ( 1401) . ","lägherstadher RK 3: (sista forts.) 5785 (i rimsl.). lähurstaþ SD 5: 562 ( 1346) . " läghrustadh " ib NS 1: 465 ( 1405). läghurstad ib 2: 86 ( 1409) . ","laghurstaþ SD 5: 563 ( 1346), "]},{"a":"läghestadher","b":"nn","c":"","d":[" = lägherstadher 3. Se Sdw 2: 1263. Svartb 376 ( 1439) ."],"e":["leghä- )"]},{"a":"läghia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. göra låg, sänka; minska, stilla. " slikan wanda lägde han " RK 1: 508 . " thit eghit ofwermodh läghia " Ber 263 . ihesus lägde hafsins storm MP 1: 71 . ib 72 . refl. "],"e":["läia . -ir, -dhe),","läghias , minskas, stillas, upphra. lägdis lughin Bil 429 . tha läghis wredhin j hiärtano Bir 3: 176 . " at hänna lughin vfrägh matte läias " Bu 30 . Jfr läggia. (I constantinus lägde läkedom Lg (Cod. C) 1026, hvarest på motsv. ställe Bil 565 " läses lette, insatt af senare hand öfver något bortskrapadt, synes lägde vara felaktigt.) ""]},{"a":"läghil","b":"nn","c":"","d":["lägel. lechitum (för lechitus) . . . läghil GU C 20 (hand 2) s. 70. skinnsäck (för förvaring av vätska). II stora lggla aff lädher Inv Cur Tynnelsö 7. GU c 20 s. 39. Jfr drykkio-, vatn-läghil. "],"e":["läghill . ","läögla ) , ","*läghla makare","leghla- )"]},{"a":"läghil","b":"nn","c":"","d":["lägel, kagge, aflångt kärl. loth göra hwariom thera eeth baswn j sina höghro hand oc een toman läghil (lechelin; Vulgata, hvarifrån stället är hämtadt, har lagenas; motsvarande ställe MB 2: 90 " har en thoma flaska ällir eth tompt kar j the winstro " ST 347 . j hwariom lägheno war een brinnande lampa ib. " j par læglæ " BYH 1: 166 ( 1357) . " eth par läghla " SD NS 1: 514 ( 1405) . LB 4: 346 . Jfr byrdha-, redhs-, spisläghil."],"e":[]},{"a":"läghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lägligt, lämpligt. swa godt godz, som honom swa läglika ligger SD NS 1: 109 ( 1402, nyare afskr.) . ib 498 ( 1405) . BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) , 195 ( 1385). FH 3: 20 ( 1442), 22 ( 1442) o. s. v."],"e":["läglika . ","läghligha FH 3: 20 ( 1442), 22 ( 1442) o. s. v. läghelika BYH 1: 187 (1381, nyare afskr.). läghelica ib 195 ( 1385) . ","legelicha SD NS 1: 498 ( 1495)),"]},{"a":"läghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lägligt, lämpligt. SD NS 3: 56 ( 1415) . " tha tilbynder jach mich . . . swa goth goz i swa godha leghe ther thet honom lägelicha liger i geen giffa " ib 104 ( 1416) . " vid lägligt tillfälle. the andra xxvj (mark) staa igen them leglig at betale innan medsomar " Brasks Kopieb 21 ( 1515) ."],"e":["läghelika . ","lägelicha . ","leglig . ","superl . ","leghelist SD NS 3: 375 ( 1418)"]},{"a":"läghliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr be-, til-läghliker."],"e":[]},{"a":"läghliker","b":"av","c":"adj.","d":["läglig, lämplig. " hanom . . . swa got godz ii geen läggia, swa läghalikat " SD NS 1: 203 ( 1403) . ib 2: 95 ( 1409). ther thet hänne läghelikit är ib 1: 297 ( 1403) . " hwad hanom besth lägligit är " SGGK 104 . paa en legligh tidh och stadh SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). i godho oc läghlico widhergielde ib NS 2: 134 ( 1409). Jfr beläghliker."],"e":["legligh . ","lägligit . ","läghelikit SD NS 1: 297 ( 1403), 2: 95 ( 1409). läghalikat), "]},{"a":"läghlikhet","b":"nn","c":"","d":["belägenhet, läge, beskaffenhet. thät godz skulle ware betre aff le[g]lighet Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). Svartb (Skolkl) 544 ( 1481) . STb 4: 85 (1505), 189 (1508), 251 (1512). jon . . . hade . . . wnderuist them (ɔ: rikets fiender) alle lägligheter pa broter, skoger oc wäger STb 5: 226 ( 1519) . - ställning, förhållande, omständigheter. thij han weth myken leglighet och monge ärende ider wnderuise. som tesse saker pa röre GPM 2: 13 (1504, A. Siggesson) . for en wii yterligherghe [sic] faa forfare then leglighet, ther paa fierde är STb 5: 345 (1521, Kop). ib 347 (1521, d:o), 358 (1522, d:o). Troj 163 . - tillfälle. jn til thes wy fram deles . . . kwnne hawe thiit oc leylight til forrordhe ärine . . . at atskilia Mon Dipl Sv 31 ( 1461) . Arfstv 107 ( 1474) . - bekvämlighet. . . . at iak . . . mik thill legligheth haffue giort et ewigt iordaskipte med . . . Brasks Kopieb 10 ( 1521) . - pl. (goda) möjligheter. jtem oc icke glömes at betekne om stadzens nytto oc legligheter til minnes STb 5: 290 ( 1520) . ib 331 (1521, Kop). - Jfr beläghlikhet."],"e":["leygelighet Arfstv 107 ( 1474) . ","liegligheth: -er STb 5: 347 (1521, Kop)),"]},{"a":"läghlikhet","b":"nn","c":"","d":["belägen het, läge, beskaffenhet. at besee oc förmärkia landzins skipilse oc läghelighet MB 2: 5 . " til at bespeya oc offwir wäghia läghlighetena oc folksens skipilse " ib 39 . ställning, förhållande, omständigheter. lämpä siith tall . . . effter lägeligheten HSH 19: 112 ( 1505) . epter sadane läglighet BSH 4: 317 ( 1502) . " faar man taga syne ärende epter landzens läglighet " ib. " lägligheten som nw tilstonder kräffwer thet " ib 5: 89 ( 1506) . gud goffue, ider leglighet ware sa, thet i syälfwe komme här til tals medh them ib. " kan han edert herredöme wnderwisa om alla lägligheter, her pa färde äre " ib 137 ( 1507) . ib 198 (1507) o. s. v. FM 213 ( 1504) . gud giffue, attet vore i eders ädelhets legligheter attj matthe snarlige finnes krsk, swnd oc helbrögdä pa bodhä sidher ib 494 (1510). - tillfälle. om ther finnes kunne lempelig leglighet til FM 486 ( 1510) . - läglighet, lämplighet. at the rytzer holle then dagh som the finne legligheten til FM 486 ( 1510) . - beqvämlighet ffore ena ängh . . . hulken som liggher wndher kailaby . . . badhom oss til mak ok läghlikhet FH 3: 22 ( 1442) . BYH 1: 267 ( 1469) . - Jfr beläghelikhet."],"e":["läghlighet . ","läglighet . ","leglighet . ","läghelighet . ","-ir )"]},{"a":"läghn","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aläghn."],"e":[]},{"a":"läghnighet","b":"nn","c":"","d":["lägenhet, förhållande. " ad forhöre hennes vilie oc begnighether " BSH 5: 62 ( 1505) . " for thenne legnighet ib. Jfr läghenhet. ""],"e":["legnighet . "]},{"a":"läghra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["läghras , = läghias. lughin läghrandhis ST 90 . Lg 472 ."]},{"a":"läghra","b":"vb","c":"v.","d":["lägra, inqvartera. " vi haffue legred folkit ij thenne ij (2) bir " BSH 5: 156 ( 1507) . "],"e":["legra . -adhe, -at),","läghra sik , lägra sig, slå läger. tha sik hafdhe läghrat thän här Fr 473 . läghradho sik alle ther Al 5661 . ib 928 . RK 2: 4189 . refl. ","läghras , lägra sig, slå läger. Al 5618 . Jfr beläghra, äfvenson lighra."]},{"a":"läghra","b":"vb","c":"v.","d":["2) lägra, hava olovligt könsumgänge med (ngn). magnus hade lägrad olafs hustrv ATb 1: 59 ( 1456) . STb 1: 13 (1475), 156 (1478). ath han gik fra sina lagh giffta hustrv ok lägrade sidan longa bardzstone ib 181 ( 1478) . ib 251 (1480). "],"e":["lägra . ","legra . ","-adhe . ","-at )","läghra sik , 2) = läghra 2. med prep. mädh. clitemestra hade lägrad sig mz en annan man j agamenons frawaro Troj 252 . - Jfr beläghra sik."]},{"a":"läghre","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) läge, belägenhet. " j ortug land ordh myndre en x ore liggendis i suderby i liij leggrä i byn " Uppl Lagmansdomb 81 ( 1493) ."],"e":["leggrä )"]},{"a":"läghre","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) läger, liggplats. " Ber 273. "","2) läge, belägenhet. hanom . . . et annat swa goth godz widher lägya i swa godho leggere, som tätha ligher SD NS 1: 234 ( 1403). ib 390 ( 1407), 457 ( 1405). - Jfr lägher, lighre."],"e":["leghre SD NS 1: 390 ( 1404) . leggre),"]},{"a":"läghre bot","b":"nn","c":"","d":["Jfr lägherbot, läghers bot, äfvensom lighris bot."],"e":[]},{"a":"läghþo rätter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lägning","b":"nn","c":"","d":["1) handlingen att lägg ngt, läggande. pa thet (ɔ ett papper) läggis . . . selffbladh . . . oc är nokorstadz ey tättelika bladhen samman fögath j läggningenne, tha skäris aff selffbladommen remma oc läggis thär som fattas PMSkr 534 . 2) föreläggande, bestämmande. viderlegge thä preste thz med thz ärffuode han kan skäliga effter twäggia presta oc twäggia soknamanna lägning Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.) . Uppl Lagmansdomb 9 (1490). STb 4: 352 (1514), 5: 206 (1518). - Jfr af-, be-, bilt-, fore-, ivir-, pa-, sten-, til-, ut-, vidher-, ödhe-lägning."],"e":["läggning . ","legning )"]},{"a":"lägning","b":"nn","c":"","d":["Jfr a-, af-, for-, nidher-, pa-, til-, undir-, ut-lägning."],"e":[]},{"a":"lägnät","b":"nn","c":"","d":["läggnät. HSH 14: 71 ( 1479) ."],"e":[]},{"a":"läka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) läcka, vara otät. PMskr 64. wm skipith läkker ib 87 . - Jfr utläka."],"e":["läkker ) , "]},{"a":"läka","b":"vb","c":"v.","d":["läcka. drypa. vatnitt läcker tr wt idkelica LB 7: 354 ."],"e":["läcker LB 7: 354 ),"]},{"a":"läkalon","b":"nn","c":"","d":["kagge, kutting. " jtem iij öre en lechalon eticke " Skotteb 418 (1467-68, Kämn)."],"e":["lechalon )"]},{"a":"läkalonmakare","b":"nn","c":"","d":["person som tillverkar mindre laggkärl (kaggar o. d.). ss tillnamn. staffen letholemaker (för lechole-) Skotteb 22 (1460-61; ib 487 översatt med: stopmakare)."],"e":["letholemaker )"]},{"a":"läkatter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["läkatta skin","lecatta- )"]},{"a":"läkatter lekat","b":"nn","c":"","d":["lekatt, hermelin. bestiis, dictis vulgariter lekat, vel hermelini Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XVIII c. 20."],"e":[]},{"a":"läke","b":"nn","c":"","d":[" = läkir. haffdin med sik en läkia RK 1: 2947 (i rimsl. m. räka)."],"e":["läkia ) , "]},{"a":"läkebladh","b":"nn","c":"","d":["läkeblad, groblad, plantago major Lin. " tak läkeblad " LB 2: 58 . Jfr läkis bladh."],"e":[]},{"a":"läkebok","b":"nn","c":"","d":["läkebok. " swa mykin wisdom som j läkebokenne scriffuas " LB 2: 60 . Jfr läkiara bok."],"e":[]},{"a":"läkedomber","b":"nn","c":"","d":["1) läkande, botande, bot. hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþna läkera Bu 513 . " ey är än läkedoms time (tempus samitalis) " Bir 1: 398, 3: 350 . " swa lang läkedoms dwala (mora samitatis) " ib 1: 398 . ib 3: 350 . ","2) läkedom, läkemedel, botemedel. behas af guz ängle til läkedom oleum aff miskunna thrä Bil 88 . " hänne munde engin annar läkedombir dgha " ib 109 . ib 255, 427 . Bo 96, 104, 232 . MB 1: 60, 108, 299, 453, 454 . Bir 2: 175, 269 . taka läkedom ib 5: 46 . " taka läkedomen " ib. " rönte sik gagnlöst manga läkedoma " Bil 289 . " man skal smöria tom med lekedoma oppo naflan " LB 7: 254 . läkedom ffor byld ib 2: 60 . ib 59, 7: 296 . " at sighia thik läkedom til thinna sooth " ST 464 . LB 7: 293 . " cant thu mik läkedom wisa vidh thenna sot " Bil 312 . " mot thy andra är tholkin ödhmiukt bäzste läkedombir " Bir 2: 158 . mot thz första gifwir iak thik tre läkedoma ib 1: 65 . LB 7: 270 . ","3) läkekonst, läkarekonst. " mär mästare til läkedom " Bil 382 . " mästare j läkedom " Bir 2: 269 . ther i läkadom konstigh war Al 9954 . " ath stwdera läkedom " PM XXVII . " the som läkedom idhna " MB 1: 71 . vm nakir idhna läkedom for mina skuld Bir 2: 269 . idhna läkedoma for värlz atirlön ib. - Jfr bonda-, drykkis-, helso-, hästa-läkedomber. "],"e":["lekedomber: -dom MB 1: 453 ; LB 7: 270 ; ","-doma ib 254 . ","läkadoomber: läkadoom Al 9954 . ","-ar ) , ","läkedoms doktor , ","läkedoms drykker , ","läkedoms gava , ","läkedoms koster","lekedoms- )","läkedoms list , ","läkedoms lön , ","läkedoms smyrilse","-smörilse )","läkedoms yrt , "]},{"a":"läkedomber","b":"nn","c":"","d":["1) läkande, botande, bot. " medela le läghedom " GU C 20 (hand 2) s. 126. synda bätringh är . .. wärldena läkedomber JMPs 306. 2) läkedom, läkemedel, botemedel. GU C 20 (hand 2) s. 127. thin hälge licame wari läkedo(m)bir til allan min andhelikin siwkdom SvB 150 (mot sl. av 1400-t.). JMPs 581. - Jfr öghna läkedomber."],"e":["läkä- . ","läkyä- . ","läghe- . ","-dombir )","läkedoms drykker , ","*läkedoms krapter","-krafft )","*läkedoms rädhe , ","*läkedoms sten , "]},{"a":"läkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oläkeliker."],"e":[]},{"a":"läkelön","b":"nn","c":"","d":["betalning för läkarevård el. våprd om en sjuk. STb 4: 337 (1513), 5: 34 (1515). ath . . . knut . . . skal med sin swen claus förnöie sone ix mark i lekelön för then sarmale claus giorde pa sone ib 62 ( 1515) ."],"e":["lek- )"]},{"a":"läkeplaster","b":"nn","c":"","d":["läkande plåster. LB 7: 326 ."],"e":[]},{"a":"läkia","b":"vb","c":"v.","d":["läka, hela, bota. " han loth sik koma läkiara ok sagde se vm thu math mik läkia " Prosadikter (Sju vise m B) 191 . thu lägh hona !UDDA_TECKEN?: själen) aff margom syndom mz tins sons pino SvKyrkobr 265 . " mester berends tienare haffuer henne lekth som en draffuels man STb 1: l405 (1483). är ok the spitälska sotthen swa oblötzlikin ath hona kan jngen bötha eller läkia " MP 4: 193 . ib 5: 82 . SkrtUpb 51."],"e":["läkia Prosadikter (Sju vise m B) 191 . ","leekte J Buddes b 87 (möj. rättat till lääkte). supin. lekth STb 1: 405 ( 1483) . imper. lägh SvKyrkobr 265 ),"]},{"a":"läkia","b":"vb","c":"v.","d":["läka, hela, bota. " han . . . läkte siuka " Bu 100 . " nw läkir thänne här a varom höhtidhis dagh. lama män. halta. döfua. blinda. limalösa. spitälska. ok thöm ther bilagdhe äru mz diäflom " KL 378 . MB 2: !SYNS_DÅLIGT? Bir 1: 14, 2: 6, MD 349 . Di 191, 192, 193 . " i symonis huse hwilkin som ihesus hafdhe läkt af spitälske soot " MP 2: 5 . (sanctus petrus) . . . läkte . . . mangha salogha sial ok siuka likama Bu 101 . " läkia siälenna sar " ib 186 . " jak styggis ey at hanna ok smöria ok läkia the saarin " Bir 3: 230 . " ingen kunne thenne (värken) läka " RK 3: 2526 . " blomster . . . (lact) jfuir siuka läkte them aff alskona sottum " Bil 288 . far nagor frost j föterna skal han smöria tom med biörna iister ted läkir tom LB 7: 288 . " ted läkir podagel " ib. " stöt alt tetta til saman, oc smör pa hwad saar tw vil ted läker ted snarlica " ib 293 . " hon (askan) biter ted onda wtt oc läker saritt " ib 295 . " tz drager tz onda wtt, oc läker fistelen oc kreffwtern " ib. " ib 5: 80, 81, 82, 7: 294, 296, 301. tz hielper ok läkir inwertis " ib 281 . " te (ɔ: feneka rötir) hela oc läkya " ib 304 . ted läkir mykit ib 297 . " hon (örten) helar ok läkir mykyt vel " ib 299 . ib 301, 302, 304 . te (ɔ: roffuor) läkia oc hielpa fför köld i föterne ib 288 . " ginstan hon är läkt oc vidhir fangitz tha leer naturin mot thy hänne är naturlikit " Bo 134 . - bota, godtgöra, försona. at iak nakraledhes kwnne fförwärffua then helsamma läkedomen, til at bötha oc läkia mina synder (in remedium peccatorum meorum) Su 187 . läk mz tarom wtan atherwändo thz thu hafwer ofwer fareth nakra puncta thinna reghlo Ber 38 . refl. "],"e":["lekia MD 349 ; Di 191 . ","läkya LB 7: 301, 304 . ","läkkia: läkkias KL 287 . ","läka RK 3: 2526 . ","lekä Di 191 . leke ib. ","lekte Di 192 . ","läkias , botas, blifva. frisk. en man qwaldir af diäfwlenom fördhis til en hälaghan munk at han matte läkkias KL 287 . Bir 1: 397 . " han skal faa mina nadha olio mz hulke alle hans limi skulu läkias " ib 2: 186 . läkia ater, läka, hela. läkte atir sarit ST 474 . Jfr aterläkia. - Jfr saman-, til-läkia, äfvensom oläkter."]},{"a":"läkiare","b":"nn","c":"","d":["läkare. " o hälgste ängil, sancte raphael gudhelikin läkiare " SvB 352 (omkr. 1500). - Jfr doktara-, hästa-, mästar-, pokko-, siäla-läkiare. "],"e":["lekere: -en STb 3: 272 (1496) . läikare: -a Prosadikter (Sju vise m B) 191), ","*läkiara anbudh","liäkiara- )","läkiara bok","-book )","*läkiara byssa , ","*läkiara finger , ","*läkiara hus","läkäre huss )","*läkiara kunnist","-konnist Prosadikter (Sju vise m B) 185 . ","-konsth GU C 20 s. 11), ","*läkiara lön","*läkiara pänningar","lekere- )"]},{"a":"läkiare","b":"nn","c":"","d":["läkare. " varo goþe lächiara " Bu 513 . " hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþua läkera ib. likamans läkiara the blyghias widh sit nampn, för än the nima gräsanna krapt, o än mvho the meer blyghias, som wilia wara siäla läkiara, oc kunne ey wars herra budhordha krapt, oc the hälgho script " MB 1: 291 . huar siukir man är j huseno vm mästirlikin läkiare jngaar til hans vndirstar han rasklica aff yttro teknomen siuka manzsins siukdom Bir 2: 269 . " jak är swa som godhir läkiare ok yrta blandare " ib 3: 127 . the sökia opta . . . läkiarins hws ib. " hans doctores som kallas medici ällar natwrlika läkiara " Lg 3: 314 . thu äst läkiare (medicus) ok wilt hawa vtwaldan kost KL 79 . " alexander badh philipnum kalla sin läkiar mäster fore alla (vocavit ad se medicum suum nomine Philippum . . . erat . . . medicus ille . . . in omni arte medicinæ perfectus) " Al 2566 . Bil 109, 215, 255, 426, 605 . MB 1: 453 . GO 653 . KL 362, 365 . MP 1: 26 . Bir 1: 351, 396, 397 398, 2: 175, 5: 46. Al 2469, 9953 . Su 224 . Di 261 . - Jfr himirikis-, sara-, siäla-läkiare, äfvensom läkir. "],"e":["lächiare Di 261 ; ","-a Bu 513 . ","läkäre Bil 605 ; ","-en MP 1: 26 . ","läkere: -a Bu 513 . ","lekare: lekara Su 224 . läkiar (ack.) Al 2566), ","läkiara bok , ","läkiara fä","läkäris- )"]},{"a":"läkiokar","b":"nn","c":"","d":["ffictilia vasa läckio kar ok guthin kar GU C 20 s. 266 ."],"e":["läckio- )"]},{"a":"läkir","b":"nn","c":"","d":["läkare. " badhe siäla läkkir ok likama " Bil 259 . ib 312, 313 . Lg 1010, 1028 . Bir 2: 269 . Al 2568, 2609, 2616 . MD (S) 264 . Jfr läke. "],"e":["läkär MD (S) 264 . ","läkirin Bir 2: 269 . ","läke Lg 993, 1010 . ","läkir Bil 312 (på två ställen), 313 (s. 312 på det ena stället samt s. 313 af samma hand som skrifvit det öfvriga rättadt till läkiara). dat. läke Al 2568, 2616), ","läkis bot","läkers- )","läkis gipt","-gift )","läkis giäf","läkirsgäf L. ","läkiärs gäf L.),","läkia mästare , "]},{"a":"läkir","b":"nn","c":"","d":["läkare. " tagher edher tilware for the leker tha the bebindhe edher " GPM 2: 179 ( 1504?) . eth hws, ther . . . erick plegade ghanga til leche STb 4: 51 (1505). "],"e":["läke GU C 20 (hand 29 s. 127. pl. läkia GU C 20 s. 90 . ","leker GPM 2: 179 ( 1504?) . leche STb 4: 51 (1505)),","*läkisbok","läkes- )","*läkis byssa , "]},{"a":"läkirska","b":"nn","c":"","d":["läkerska. " them som sywke ärw äst thu läkerska " JMÖ 102 . STb 4: 51 ( 1505) . sades, at läkeskan skla förnöie then swennen iiiɉ mark för then lekedom han köptä aff henne ib 277 ( 1512) . JMPs 23. ss tillnamn. jöns kadrin lekerska SSkb 249 (1507-08)."],"e":["läkerska . ","läkärska . ","lekerska . lecherske),"]},{"a":"läkirska","b":"nn","c":"","d":["läkerska. ST 447 . Su 207 ."],"e":[]},{"a":"läkisbladh","b":"nn","c":"","d":["läkeblad, groblad, plantago major Lin. " taagh . . . läkis bladh " LB 2: 10 . Jfr läkebladh."],"e":[]},{"a":"läkt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr murläkt."],"e":[]},{"a":"läktar","b":"nn","c":"","d":[" = läktor. blandh flere them clostrerbördrna war en goder klerker oc prädikare . . . allas thera läkata ok lärafader MP 4: 97 . ib."],"e":["lechtar ATb 2: 364 ( 1490)"]},{"a":"läktare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["läktara dyr (dat. läcktaradorom), "]},{"a":"läktare","b":"nn","c":"","d":["läspulpet, i en kyrka på gränsen mell. kor och låghus befintlig upphöjd plats hvarifrån föreläsning ur den hel. skrift egde rum samt offentliga tillkännagifvanden gjordes. jerngrindär lectare oc helie licame kor lodh han göra MD 441 . "],"e":["läktara dyr","lectara- )"]},{"a":"läktor","b":"nn","c":"","d":["lektor, lärare i klosterskola. KTb 103 ( 1483) . " broder lauerens beronis lector och priar i swartbrödra conuent " SJ 2: 169 ( 1490) . ib 306 (1496). lectoren her i westherars closter GPM 2: 200 ( 1506) . ib 203 ( 1506) . STb 5: 40 ( 1515) ."],"e":["lector )"]},{"a":"läkza","b":"nn","c":"","d":["1) = läkze 2. laaso vigilias mz IX lezsor jn til laudes LfK 256 . med tre lexor DD 1: 207 81508, eft. nyare aftr.). ","2) undervisning. the mina ey mina läkzo älla min visdom Bir 1: 101 . - lärdom, lexa. bildl. the kende honom tha ena lexa ny RK 2: 5639 ."],"e":["lexa . ","leczsa )"]},{"a":"läkza","b":"nn","c":"","d":[" = läkze 2. GU c 20 (hand 2) s. 70. lib."],"e":["lecza )"]},{"a":"läkze","b":"nn","c":"","d":["2) stycke ur den hel. skrift el. ur annan religiös bok vilket reciteras vid gudstjänst el. i ett kloster under måltid. Jfr Geete, JMÖ 289 . capitula som läsas i allom tidhom, kallas oc lexer JMÖ 13 . lectrix som läsa skal llexenar, skal staa hökt ope som en predikare ib 14 ."],"e":["läxe: -en JMÖ 125 ; ","-inne SpV 398 . lecxe -er STb5: 305 (1513; Bil.); -erne SvKyrkobr (Lucid B) 203. lexe: -en JMÖ 14 ; ","-enne ib 15 ; -ena ib; -er ib 13 ; Stb 5: 305 (1513; Bil); -enar i b 14. lätze Mecht 189 . lätzcenne ib. lätzte ib 145),"]},{"a":"läkze","b":"nn","c":"","d":["1) läsning, det som läses. gudz läkze (d. v. s. gudlig läsning) aktas ey Bir 2: 107 . " hör the läzce jak wil for tik läsa " Su 262 . ib 263. ) stycke ur den hel. skrift el. ur annan religiös bok hvilket föreläses el. sjunges vid gudstjenst el. i ett kloster under måltid. se huru ödhmuiklica han las sina försto läkze Bo 56 . " j leczomen oc responsoriis magha sithia hwilka som wilia " Bir 5: 18 . ib 60, 61 . " tha man läs pater noster fore lexomen " ST 194 . " mädhan lexena läsa " ib. " astundadhe at wita vm gudhz modhor thäktis at han lät siunga nyio läkze j hänna ottosangom " KL 96 . " i myne modher jomfrw marie wirdnyng skulu söstrana sionga hwar dagh höghtidheliaka hänna tidhe medh treem läkzom " VKR 59 . Bir 4: 11 . " for hwars thera siäl som döör aff them sculu haffuas thre messor . . . oc thre vigilie hwar thera medh threm leczom j brödhranna choor " VKR 14 . j thenna aminnilse läsi huar syster wigilias mz ix lecze Bir 5: 93 . " nar nakor persona, syter ällir brodher dör, tha göris full thiänist mz ix leczer for then dödha oc thre psaltara " ib. " tha manadhin är framlidhin, tha haffuen manadha mot, som är wigilias mz ix leczer ib. j nio läcze hötidh (in festis novem lectionum) " Bir 4: 101 (jfr Du Cange festum). skulw . . . sighias twa vigilie aff ix lecciom i hwario wikw SD NS 1: 73 ( 1401) . maa abbatissan . . . sighia systromen nakot til hugnadh aff the leczena Bir 5: 35 . ","3) läsning, lektion, undervisning. thw nampt j dagh j thine läkxe gamalt ordhquädhe Bir 2: 141 . - Jfr bordhläxe."],"e":["-om VKR 59 . läcze (gen. pl.) Bir 4: 101 . ","lecze ib 5: 61 ; ","-er ib 60, 93 ; ","-ena ib 35, 60 ; ","-om VKR 14 . ","läcze: -om Bir 4: 11. läkxe ib 2: 141 . ","lexe: -ena ST 194 ; -omen ib. ","leccie: -om SD NS 1: 73 ( 1401) . " läzce " Su 262 . ","lätzce: -ena ib 263 . ","-er FH 1: 54 . ( 1485); Bir 5: 60, 93 ; -e ib. ","-enar ib 60 . ","-ena ST 194 . ","-enar Bir 5: 61), "]},{"a":"lälla","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"lälla","b":"vb","c":"v.","d":[" brädy som standa langs ath lithith lällandis (för hällandis, af hälla, som då skule här hafva den annars i medeltidsspråket ej anträffade bemärkelse: hälla, luta?) PM LI ."],"e":[]},{"a":"läma","b":"nn","c":"","d":[],"e":["lämu gildri , "]},{"a":"lämber","b":"nn","c":"","d":["ett slags giller, flake? Se J. Sahlgren, Namn och bygd 8: 160 f., 164 f. decipula . . . fälla ok läm ok giller GU C 20 s. 167 ."],"e":["läm )"]},{"a":"lämia","b":"vb","c":"v.","d":["slå, mörbulta. " lot han . . . lämias oc hudhstrykas (plumbatis cædi) " Bil 444 ."],"e":[]},{"a":"lämmar","b":"nn","c":"","d":["lämmel, gnagare tillhörande någt av släktena myodes Pall. el. lemmus Geoffr. in . . . helsingia, atque vicinis prouincuiis diœceis vpsalensis euenit . . . vt bestiol? quadrupedes, lemmar, vell lemmus dictæ, magnitudine soricis, pelle varia, per tempestaes & repentinos imbres e cälo decidant Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVIII c. 20."],"e":["lemm- )"]},{"a":"lämpa","b":"vb","c":"v.","d":["anordna, inrätta. teckis idert herredöme oc lempe thet breff swa then gode herren erchebiscopen kwnne thet oc besegle FM 496 ( 1510) . " kunnä han mikit lämpä siith tall aff then fornwmpst gudh haffuer honum giffuit effter lägeligheten " HSH 19: 112 ( 1505) . - foga, ställa. will jach . . . fynne rad och synne at lempet i en god matthe BSH 5: 447 ( 1511) . - Jfr belämpa."],"e":[]},{"a":"lämpa","b":"nn","c":"","d":["1) lämpa, lämplit el. passande sätt att gå till väga el. skicka sig. the kunno tha hwarken lat eller lempe RK 2: 6501 . ","2) varsamhet, försigtighet. mz lämpe sig sa fra konung karl drager RK 2: 9195 . " stoor lempe skall der till finnes " BSH 4: 271 (1501, nyare afskr.) . " wil ther dragess lämpo til och longh tiidh, sa ath hastighet icke merkes i nogen matho " ib 317 ( 1502) . - försigtighet, förställning. thenne saak och flere skal man ytermere betänke med lämpe och smedikheter, än med rättfärdighet BSH 4: 317 ( 1512) . " med listh lämpä nyäfwnder eller hiälpäradhä " HSH 19: 10 ( 1501) . ","3) utväg, sätt. kunnä väll raadh och lempä finne till ath i bliffwa thet kymber qwith HSH 19: 67 ( 1505) . huat foga oc lempa the tiil finnas kan BSH 5: 26 ( 1504) . ib 173 (1507). vppa thet gudh . . . ville giffwe oss noegen lempe tiil at aff stillo swadana forderff ib 208 ( 1507) . gud geffuer oss licke och lemper tiil at affuerite the hedzske rigsins fiendher FM 403 ( 1509) . " hwadh lempe eller radh ther til kunne finnes sadant at betagha " BtRK 451 ( 1520) . " medh nogrä andre lemper och gode foger ställä tessä twisth " HSH 20: 109 ( 1507) . haffwe wij . . . medh alla lempor och fogor . . . bönfalne warith BSH 5: 317 ( 1508) .- sätt, vis . drapp konwng isyng oc hans söner nyo . . . fasxhålt och dethleff mz samme lempa (likaledes) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . sätt, afseende. vi . . . lofwe . . . i alle lämpor och sager saa skickat BSH 5: 359 ( 1509, nyare afskr.) . Jfr olämpa."],"e":[]},{"a":"lämpa","b":"","c":"","d":[],"e":["lemp(p)e , f. 1) lämpa, lämpligt el. passande sätt att gå till väga el. skicka sig. gudeaktigemen, som snille och lempe haffue tale lmed almogen STb 5: 331 (1521, Kop). 2) varsamhet, försiktighet. STb 5: 355 (1522, Kop). 3) utväg, sätt. tänkte mz huad list och lämpa han maathe dräpa then galten Prosadikter (Sju vise m C) 237 . STb 5: 327 (1521, Kop)."]},{"a":"lämpelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med lämpor, på ett fogligt sätt. ähr almogen hårder och genstörtiger thill thet konungen will haffwe fram, thå bide, och haffe fördragh thill ehn tidh, och lempelige ingiffw almogenom, hwatt nytte ther aff kan komme PMSkr 693 (avskr.). 2) bekvämligen, lätt. som thet bäzst kan ske oc lempelihgast tilga Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) . ","3) skickligt, konstfärdigt. " j mwr wäggen . . . war sath manga handa stena hwar mz syn leeth saa skickelige oc lämpeliga ath the thz sago for wndrade siig ther oppa " Troj 37 ."],"e":["lämpeliga . ","lempelige . ","lempelighast Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) ),"]},{"a":"lämpelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med lämpa, på ett fogligt el. lämpligt sätt. thet gik lempeliga til FM 130 ( 1502) .","2) beqvämigen, lätt. " huru han och hans partii lempelighasth kunde oss förderfwe " BtRK 379 ( 1501) . ib 451 ( 1520) ."],"e":["lempeliga )"]},{"a":"lämpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) lämplig, passande, tjänlig. " bödz thöm allom vijdh theris vj marck ath göre betre forwaret och lempeligere gerningh, än the her til giort haffue " STb 3: 210 ( 1495) .","2) sinnrik, illfundig? ath han ey wndy nagon lämpeligen liist (sub alicuius dolositatis machina) aktar ath swika oc forråda oss Troj 200 ."],"e":["lämpeligen . ","lempeligere STb 3: 210 (1495)),"]},{"a":"lämpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["lämplig, passande, tjenlig. mång lempelighen stycker han moth them fan RK 3: (sista forts.) 5566 . ar thedt lempeligest BSH 5: 10 ( 1504) . " om ther finnes kunne lempelig leglighet til " FM 486 ( 1510) . Jfr olämpeliker."],"e":["-lig . ","-lighen (n. pl.)),"]},{"a":"lämpelikhet","b":"nn","c":"","d":[" ? illistighet, list? mz myken lämpelighet (sagacibus machinacionibus) dorg hon (ɔ Briseida) for diomedem oc for halade hans hop Troj 179 ."],"e":[]},{"a":"lämu gildri","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"län","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lån. warur, som han bekende sig haffua borghat eller läne taghit aff for:de andris Svrtb (Skokl) 443 (1451). togh her nic. person stadzsins altare sten [til?] läna aff fatbwreth STb 1: 355 ( 1482) . taker nokor til läns tygh oc takel PMSkr 65 . 2) län, förläning. Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . . . . ena quern, som frw cecilia . .. hafdhe til lläns aff wzstena clostre SD NS 3: 615 ( 1420) . til . . . nakra wara gode men, som war sloth äller län hafua oppa thiänist äller i panth Rydberg Tr 3: 381 ( 1483) . " til lwara fogotta, som sloth och län hafua oppa rekenskap ib. the gode men, som läner inne haffwe, lthe olaglige hampner wdi ligie " Uppspriv 17 ( 1491) . " j thwna len " STb 2: 543 ( 1491) . - om kyrkligt ämbetsområde. patriarcha . . . patriarchatus . . . hans verdogheth ok län GU C 20 s. 417 . plebanatus . .. plebani dignitas vel districtus kirkioherra värdoghet ok län ib s. 457 . - Jfr gruvo län."],"e":["lään Rydberg Tr 2: 452 ( 1381)","länsman (länz-. lendz- STb 4: 361 (1514)), ","*länsmans döme , ","*länsmans giäld , ","läns präster , "]},{"a":"län","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lån. " at the take sik gulkar oc silfkar oc godha gärsmio at läne aff egipto landz folke " MB 1: 306 . ib 307, 311, 312 . beddis brödhit til läns Bo 151 . " aff hwem han then pilthen thil läns bädhes " SO 16 . " hwat ey skal jak taka päninga til läns opp mina tro til nakan vissan tima " Bir 3: 125 . ","2) län, förläning, af konung åt en underlydande till förvaltning och nyttjande öfverlemnadt område. än konungin hafdhe länt j sina dagha nakrom herra nakan krononna deel ok konungenom dödhom then herran oc hans äptirkomara behiollin thz länit (concessa) for sit eghit Bir 3: 400 . " län ok goz vil iak idher gifua " Fr 727 . " taghin badhe land ok län " ib 730 . wil han haffua landh ok län MD (S) 242 . hwar ärlig herre oc godh man som land och län haffuä aff ider naade BSH 4: 268 ( 1501) . RK 1: 545 . Al 9544 . han gaff ok länte marghan län ib 3799 . " mz konung karls län the folkit sampnad hade " RK 2: 9153 . " aff kronana hadhe han mykit län " ib 3: 3196 . " togh han her iwarss län all " ib 3203 . " i hwarth län iag giorde oc sa " ib (sista forts.) 5208 . " the län tyust, kind oc ydhre " SD NS 1: 17 ( 1401) . " aff thy länena, svm iak haffuer aff miins herra konvngxens naadh, som heter mädhilpadha " ib 642 ( 1407) . " beholle kronenis len rekerne " BSH 5: 298 ( 1508) . " annan thet stykke län, i hanom tilbwde " ib 317 ( 1508) . " sidan staden och läneth ighen taghet war . . fran [fien]da hender " ib 318 . " eder herredömes breff pa calmarna län " ib 352 (1509) all annan skat her aff stokholms län quit ok fry ath haffua ib 493 (1512). skall thw strax kennis vedh stäkeholm och tess len HH 19: 163 (1506).","3) ämbete, tjenst. " han war först soknare oc swa foor han epter höghrom länom til han wardh römsker keysare " Lg 1003 . the hafua ok th til läna, at twa aff thöm skulu konungin thiäna eet aar Fl 1016 . ib 1359 . ","4) tillåtelse. " min signede gwd . . . giffwe mik ther til loff oc leen " LB 3: 195 . - Jfr borghlän."],"e":["lään Al 9544 . ","len . ","leen LB 3: 195 (rimmande med ringben)), ","läns härra , ","länsman","lääns- . ","länz- SD NS 1: 256 ( 1403); Pa (Tung( 34; BtFH 1: 141 ( 1507) , 212 (1507), 217 (1507), 218 (1507) o. s. v. länsmaþer L. ","länsmander L. ","länsemennena ib. ","lensmennena FM 358 ( 1508) . ","lensmennene BSH 5: 148 ( 1507) , ","länspräster , "]},{"a":"läna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) commodare, mutuare, låna, utlåna, lämna ss lån el. försträckning. STb 1: 235 ( 1480) . XXX (309 marck lentta peninga ib 307 ( 1481) . - låna, upplåta, medgiva begagnandet av (fast egendom). at en del off samma quern . . . staar oppe biscops bordzens een odeell ther staden haffuer till ingen retth nogrom laana eller leyna HSH 17: 186 (1524, Brask).","2) förläna, förunna, giva. " tijn helga tungo, som lände apostlomen och iudarna helgan kennedom Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). - särsk. om gudomliga gåvor. rikedomom som gud mik länt oc wnt hauer " KTb 115 ( 1393) (kan även föras till 2). 3) förläna, överlåta ss län el. förläning. skulu oc . . . ängen län länäs äller panta sätiäs Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . Bjärka-Säby 358 (1384, avskr.) . then attwnde landboen . . . är länther herra gotskalk bänchson i hans dagha VKJ 10 ( 1447) .","4) låna, taga ss lån haffuir olaff . . . nogra peninga länth soldenärome, tha kräffui them igen aff them som läntto STb 1: 235 (1480). "],"e":["leyna HSH 17: 186 (1524, Brask) . impf. lände Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). pl. 3 p. läntto STb 1. 235 (1480). part. pret. länt(h)er. lentter. supin. länt. lendt Trolles Jb Bil 225 (1484, nyare avskr.)),","*läna bort , låna bort, låna ut. hans hustrv hade länth borth kiätilin STb 1: 121 ( 1477) . - Jfr for-, ut-läna."]},{"a":"läna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) commodare, mutare, låna, utlåna, lemna ss lån el. försträckning. länte hanom sin asna Bu 173 . Bo 21 . Di 79, 112, 144 . " konungen länthe them aff pryzen mykit gull " RK 3: 537 . Bir 3: 432 . - öfverlåta, lemna (menniskor till bistånd). bidher konungin sina dotter, at hon wille läna moysen sino folke til forman, hon länte honom moysen nödhugh epter mykla bön MB 1: 279 . " thz folk han hade honom länt " RK 1: 824 . Di 34, 206 . - låna, upplåta, medgifva begagnandet af (fast egendom). the hawa oss länt thässe therra goodz SD NS 1: 317 ( 1404) . " löste thesse forsagdho gozen i geen til siin, som han länt hafdhe for:da folka karlsone til godo i hans lifftima " ib 371 ( 1404) . " länte them en gard " RK 1: 4384 . " länte them eth hwss " ib 2240 . hus läna þöm sum beþäs med gooþ wiliä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ey vilia the taka mik j herberghe älla läna mik hws Bir 1: 158 . " at thw vili läna hanom sällan til sunnadagx " KL 217 . " them herbärghe läna " Lg 3: 725 . ib 336, 714 . MB 1: 188 . KL 105, 239 . ","2) förläna, förunna, gifva. ther tholka gafwor thör at läna Al 2316 . " iak bidher thik läna os nakath radh her til " Fl 417 . " biscops skrudhin skal ey länas (concedi) androm for manna vinskap " Bir 1: 317 . - särsk. om gudomliga gåfvor (hvarvid dock äfven bet. 1 kan anses ingå i ordet). han (ɔ: gud) oer welduger ouer them bade !UDDA_TECKEN? all jorderikis frygd ok hymmerikis nade) at giffwa ok läna hwem han thz an RK 1: 5 . " han vannytiadhe thz som honum var länt (concessis) " Bir 2: 198 . världz thing äru mannenom länt til vidhirthorfft ib 229 . ib 275, 3: 45. herran gudh haffwir mik länth liffwit . . . än til närwarandis dagh MB 2: 40 . ","3) förläna, öfverlåta ss län el. förläning. än konungin hafdhe länt (concessisset) . . . nakrom herra nakan krononna deel Bir 3: 400 . " thz (ɔ: landit) var ey honum länt ok ey pantsat " ib 401 . " om j [1] dag länte han wäl iij et län " RK 2: 7366 . " konungen lenthe hanom . . . badhe oland oc norundh " ib 7522 . SD NS 2: 81 (1409, gammal afskr.). Al 3799 . RK 1: (LRK) s. 216 . " hertoghen lente them gotz ok wald " RK 1: 885 . " foghtedöme monde han honum läna " ib 3: 178 . ","4) låna, taga lån. bögynner k cristiern borgha och läna tiil ath löna sina swäna aff somme c [100] mark och somme tw RK 3: 675 . - låna, taga ss lån. lente ther harnisk aff en bondä Di 89 . "],"e":["lena . ","-ar Lg 3: 336 . ","-ter ) , ","läna sik , öfverlemna sig. läna sic atar ihesu, christo vndi cristno tro Bu 29 . - Jfr be-, bort-, for-, ut-läna, samt lana."]},{"a":"länd","b":"nn","c":"","d":["länd. " " läg thina hand vnder mina länd (femur) oc swär " MB 1: 203 . " lagdhe swennen sina hand vnder sins herra länder ib. " ib 257 . " skulin i giordha idher om länderna (renes) " ib 308 . " bar honom eth klädhe mz hulko han gladlika sina lände (verenda) hulde " Bir 1: 30 . ib 2: 132 . " signadh vari thin länd (lumbi) " ib 4: 138 . " wälsignadho warin thina . . . benedidho lände ib 151. " MP 1: 49, 277 . Iv 3060 . Al 9465 . Lg 725 . MB 2: 76, 96 . "],"e":["ländir MP 1: 277 . länder. lände. ländä Iv 3060 . ","ländirna MP 1: 277 . ","länderna . ","ländena MP 1: 49 . " ländänär ib), ","lända värker","lindhä- LB 6: 106 ), "]},{"a":"länd","b":"nn","c":"","d":["länd. GU C 20 s. 118 . "],"e":["*lända sot","-sooth )"]},{"a":"lända","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma till land, landa. j calmarna tenkte han at lende RK 2: 7247 . " vid grabrödra holm the forst lände " ib 5157 . " han seglar aastadh och wiil i ryzelandh lända " ib 3: 4121 . " her ländehä oc nokre aff kongenss parthy met iij skib ythersst i skeren " FM 126 ( 1501) . ","2) lånda, anlända, komma. then herran som ther lände Al 607 . " widh thz östra haffwith monde han lända " ib 8804 . " sidah han j wärend lende " RK 2: 8755 . ib 2438, 3: 2683, 2957, 3581, 3942 . sidhan han (pilen) ländir j maalit Su 236 . - Jfr landa."],"e":["lenna RK 3: 3581 . ","lenne ib 3942 . pres. -ir. "]},{"a":"ländastaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"länder","b":"","c":"","d":[" L. Se E. Hjärne, Namn och bygd 35: 19 f. Jfr sidh-, vatn-länder."],"e":[]},{"a":"länder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ländinär","b":"","c":"","d":["till rustningen hörande gördel kring länderna. SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). meum lendæner quod est kraxta ib 2: 165 ( 1294) . " armaturam meam cum torace platæ et lædæner (för lændæner) " ib 338 (1301, gammal afskr.) . domo . . . unum lendener ib 3: 17 ( 1311) . confero . . . vnum lændinær ib 287 ( 1316) . lumbare dictum lændænær ib 4: 400 ( 1334) ."],"e":["lendener . ","lendäner . ","ländänär )"]},{"a":"länds","b":"av","c":"adj.","d":["gängse. som aff ålders lends warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . Jfr in-, ut-ländis."],"e":["lends )"]},{"a":"längd","b":"nn","c":"","d":["1) längd. " i rum. tedhe han mik längd oc bred hwar jac schulde gudz mönster byggia " Bil 846 . Fl 1240 . Al 7327 . hänna längd war siäxtighi fota ib 4925 . " haffua qwämmelika formaa j länkdinne " Bir 5: 45 . " gak ower alt rikith a längd oc bred " MB 1: 180 . " oplatit hafua . . . wan gardh . . . a breddena vidhir gathuna xxx alna, östan xliiij alna, a lengdhena lxxxiiij " SD NS 1: 34 ( 1401, nyare afskr.) . " holken aker halder a sina lengd atta stenger oc fämtighi oc a bredleken atta " ib 157 ( 1402) . ","2) längd. " i tid. ledhas widher . . . längd (talets el. predikans längd) " Bir 4: 74 - i längdinne (i längdene. j lengdenä. i längdin), i längden. han (den nye seden) wil thok lithet froma j lengdenä Va 46 . " han kan wäl mynnes ther pa i längdene " BSH 4: 317 ( 1502) . " gud lathe mik thet . . . i längdin niwthe til godo " FM 189 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"längd","b":"nn","c":"","d":["1) längd. li rum. lengden aff hussit . . . xii!UDDA_TECKEN?ᵈᵉ (12 1/2) alin SJ 2: 102 ( 1487) . " wäxte oc öktis länghdom j nio manadha " SvB 48 (mot sl. av 1400-t.). ib 50 (d:o). qwistha . . . brythes langth wppe aff til halffz ath the kwnna wäxa pa tiokhetena oc ey pa längdena PMskr 313. - näsadyrffwen owirlöpir rätta skikkilsinna lineam, ällir längd SpV 150 . - Jfr husa längd."],"e":["lengd . ","lengh STb 3: 375 (1498) ), "]},{"a":"längdan","b":"ab","c":"adv.","d":["1) från långt håll, fjärran. somlike af them äru längdan (de longe) hijt kompne Bo 88 . ib 89, 188, 230 . MP 2: 182, 185 . Bir 4: (Dikt) 266. ST 143 . " likir godho bij hulkit som . . . flyghir til faghra yrt hulka thz see längdan (a longe) " Bir 3: 118 . ","2) på långt afstånd. fölghia honom längdan äpte Bo 193 . the brudher, som fiärran oc längdan äru stadda, fran sinom äghom oc eghno Bir 4: 67 . Lg 3: 464 . ","3) om tid: långt förut. foresgadho thz längdan swa skulde warda Lg 3: 39 . ","4) efter hand, småningom? tree sola hwilka som längdan (paulatim) saman kommo Lg 68 . af längdan, från långt håll, fjärran. hwru the aff längdhan komme waro Lg 3: 641 . ","1) från långt håll, fjärran. som längdan til (e longinquis regionibus) komo KL 183 . ib 283, MP 1: 223, 225 . han saa abrahma längdan til (a longe) ib 186 . ","2) på långt afstånd. stodh längdan til MB 1: 285 . " thön fölghia honom längdan til äpte " Bo 192 . " war längdan til at see oppa som een forgyltir skoghir " ST 419 . ","3) om tid: långt förut. thän rätwise synom foresagdhe hänne ey längdan til som andre proheta. vtan j hänna närwaranda hörsl Bir 4: (Dikt) 261."],"e":["längdan til , "]},{"a":"längdan","b":"ab","c":"adv.","d":["2) på långt avstånd. wthan forskullan giffs innebyggiaromen miölkin, ok all j fran är längdan ysälhetin Sp'V 583. ","2) långt bort. (Skeppet Arg) seges wara thz första skipp som mäd segel oc all skiptiig lop längdan ath i siön Troj 4 . - Jfr bortlängdan och langdan."],"e":["longdan Troj 34 )","*längdan at , 1) från långt håll, långt bortifrån. wm the (ɔ bina) ärw längdan ath komme PMskr 298. "]},{"a":"längdom","b":"ab","c":"adv.","d":["långt förut, sedan länge. thu vndirstodh längdom mina thanka SkrtUppb 225 . Jfr langdom."],"e":[]},{"a":"längdom","b":"ab","c":"adv.","d":["långt förut. " sua som ysias längdom spaþe " Bu 71 ."],"e":[]},{"a":"länge","b":"ab","c":"adv.","d":["länge. " thet han faar hemd foret först heer oc swa ther han skal llenget (för lengest?) wara " FMU 3: 501 (omkr. 1450). om han liffwer hennis liffue länger STb 1: 245 (1480). - länge sidhan, b) för länge sedan. elliges skulle vor fadder lenge siden faat the ärther (för örther) wi henne loffuat haffue HSH 14: 70 (Brask, 1525?). - sva länge, till dess. at eder nade motte geffue them legde, swa lenge wor nadigeste herre komer op igen STb 5: 313 (1520, Kop)."],"e":["lenge . ","lengie Stb 4: 117 (1506)"]},{"a":"länge","b":"ab","c":"adv.","d":["länge. " boþe lägge barnlös " Bu 4 . flygher han ey länge swa höght Bil 157 . " mat thu länge sofwa fram a daghin " Bir 4: 129 . " liwer hon minu liwe länger " SD 4: 389 (1334?), twem aarum länger ib 5: 565 ( 1346) . " þry aar länger " ib 566 . lifþe var härra sax manaþom þässa hems längar än iohannes baptista Bu 71 . Pa 11 . " han qualde þem eigh längar " Bu 203 . " lifdhe längst aff allom apostolis " Bil 158 . Bu 103 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.), 479. MB 1: 402 . Fl 1871 . Bir 4: 129 . Su 73 . MD 319 . LB 4: 352, 353 . - huru länge. i dir. frågesats. lucifer sagdhe, länge wast thu ther ofwir, han swaradhe j x dagha ST 305 . - i indir. frågesats. tha man them (ɔ: rikedoma) hafwir weth man ey länge man them behaldir ST 482 . - länge fran, från långt håll, på långt håll. saa hon lenghe fran enä liusä stiärnä komma til siin Pa (Tung) 28 . - länge sidha, under lång tid derefter. länge sidan war orligh mellom osanttrix konung oc aktilia konung Di 41 . ib 103. - sva länge, a) så länge, så länge som under det att. böghþe sik trät tel hänna . . . sua länghe mön at sik mätta af þäs frukt Bu 71 . sua lenge han lifdhe Bil 52 . " swa länge þe äru saman vm disk oc duk " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). swa längi þet räkker ib 563 ( 1346) . " will iach halda en stadugh frid mz ider swa lenge, iach liffuer " Va 47 . MB 1: 169 . Lg 3: 66 . BSH 5: 283 ( 1508) . b) till dess. han sökte swa länge han fan een trulkarl ST 26 . slo diwret . . . swa lenge (so langhe dat), thz fioll a sin knä Va 26 . " han skal hwart aar affsla . . . thre marker päningha . . swa länge han hafwer fullelika sina päninga ok iärn ater fangit " SD NS 1: 136 ( 1402) . sua länge rätte arfua finas ib 425 ( 1405) . " sua länge rätte arfua koma " ib. " thet dömis kronan til sua länge han älla hans arfua koma igen oc kännas widh sit " ib. " at thu gömde mik . . . swa länghe (donec) thin wredhe owerstodhe " LfK 112 . RK 3: 1263 . Va 17, 37 . Di 241, 285 . Lg 3: 141 . SGG 131 . PM 12, 35 . MD (S) 203, 206. LB 2: 11 . - sva länge . . . at (sva länge at), så länge . . . att, så länge . . . till dess, till dess. swa länge lifdhe iohannes at han war eno are minna än hundradha ara gamal Bil 158 . " skal thin siäl .. . swa länge pröfwas ok rensas j likamonom. at siälin ok likamin sämia sik wäl owir eno " Bir 1: 102 . " swa länge skal sofwas at kroppin af lägho ledhis " ib 4: 129 . hallen tysto swa länge at j läsin (donec legeritis) the böner som ider äru satta ib 118 . " bärä ful vapn swa länge. at þe sätin almoghän til rättä " SD 5: 638 ( 1347) . duades þär firi sua längge. at roneament var änt Bu 24 . ib 138 . Bir 4: 81 . VA 22, 36, 39, 50. Di 114, 153, 154, 185 . MB 2: 208 . Su 350 . - sva länge thät, till dess. ther haffwer iack altiid sedhen hollet oppå så lenge thz (red. B till tess) gud togh mick riikit frå RK 3 (Till. om Chr. II, red. A) 6172. - sva länge . . . som (sva länge som), a) så länge som. sua länge lifþe nicholaus siþan. som han fulkomaþe sina fasto Bu 135 (möjl. att föra till b). ä swa länge som han swa innerlica badh . . . flöt hans . . . licamma . . . blodh hwan stadh vm allan licammen Bo 186 . swa länge som siälen är y thinom krop sa taka ok ära iämpt ok altidh gwdhi Gers Ars b 3. b) till dess. halda them (ögonen) swa länge saman som aue marian är läsin Lg 3: 26 . - sva länge thär, så länge som. swa länge ther i liffuin Lg 3: 26- sva länge til thäs, till dess. foro the swa länge til thäs nio manadha waro lidhne Lg 33 . " tigdho the quarre . . . saa lenghe til thes the mottho faa see . . . hwath endhalikth iomfrwn finghe meth synne pino " ib 3: 142 . - Jfr for-, iäm-, of-länge, äfvensom längo."],"e":["längi . ","lägge Bu 4 . ","länghen Lg 3: 66 . ","lengie BSH 5: 283 ( 1508) . ","länghia SO 18 . ","lengha Lg 3: 134, 141 . ","längar Bu 71, 103, 203 . ","länger SD 4: 389 (1334?), 5: 478 (1345, nyare afskr.), 479, 565 ( 1346), 566; MB 1: 402 ; Ansg 253 . ","längher Pa 11 . ","lenger MD 319 . ","läggher LB 4: 353 (jfr s. 163). längir Bir 4: 129 . ","längre Pa 11 ; Fl 1871 . ","länghre Su 73 . ","lengre Va 39 . ","längst Bil 158),"]},{"a":"längermer","b":"av","c":"adj.","d":["komp. ytterligare yttermera. latir jac . . . her bo dyure oc hans arfwa . . . quitta fore mic . . . fore alle längermer tiltalan SD NS 3: 113 ( 1416) . " vtan alla neysäningh oc lengremer fortöffringh " Svartb 334 ( 1431) ."],"e":["lengremer )"]},{"a":"längia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förlänga. llongare längha illa äller dröya GU C 20 (hand 2) s. 96. "],"e":["längha . ","längder ) , ","*längia bort , ","*längia sik bort , avlägsna sig. at han skuli ekke annathsin längia sik borth fran hänne SkrtUppb 20 . - Jfr for-, fram-längia."]},{"a":"längia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förlänga. " han vil äfte sinum skipaþum dom al þing hafa langiä älla stäkia " Bir 4: (Avt) 185. ib 2: 261 . " han länger sit lif " KS 54 (138, 159) . Gr 294 . sompninn längia Bir 4: 129 . " längdhe swa dödhin mz beskelikhet " ib 1: 32 . " lib 2: 244, 3: 273. " MP 1: 99 . ","2) fördröja, upskjuta. siin antswar gat han ey länger längt Al 215 . " sina reso loot han äkke längia " ib 9106 . ","1) förlänga sig, göra sig längre. een stol twa dwärgha bära tha her mz längde sik thän litle man Fr 309 .","2) aflägsna sig. vm thu länge älla flärkar thik fran os Bir 1: 223 . " wärldinna thiänar längia sik (elongant se) fram honom " ib 271 . refl. ","1) förlängas. äpter henne (solens) gang längias daghane eller stäkkias MB 1: 66 . ","2) aflägsna sig, aflägsnas. swa myklo längra längis han fran gudhz älskogha Ber 166 . - Jfr bort-, for-, fram-längia."],"e":["längiä Bir 4: (Avt) 185. -ir, -de, -der), ","längia sik , ","längias , "]},{"a":"längilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr forlängilse."],"e":[]},{"a":"längilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr forlängilse."],"e":[]},{"a":"längo","b":"ab","c":"adv.","d":["länge. " lypte sin vand som han lönte längho (skriffel för länghe? Cod. B, C: langa stundh 924) " Bu 6 ."],"e":[]},{"a":"länia","b":"nn","c":"","d":["sköka. " ä sower länia (leno; i den Danska samlingen: lena) til solin skiin synnan in " GO 102 ."],"e":[]},{"a":"länilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr forlänilse."],"e":[]},{"a":"läning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*läninga godz","-gooz )"]},{"a":"länkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr olänkeliker."],"e":[]},{"a":"länker","b":"nn","c":"","d":["kedja, länk. smidha langa länkia Al 1953 . Iv 358 . Jfr gullänker, iärnlänkiar. "],"e":["länkia lask?","länkä- )"]},{"a":"länker","b":"nn","c":"","d":["kedja, länk. vij öre for krampper oc lenke til bomen Skotteb 414 (1467-68, Kämn). gaffz jacob smed iij mark fför it fat jern j lenker STock Skb 157 (1520-21)."],"e":["lenckier SSkb 157 (1504-05) . lengiar ib 155. länker Stock Skb 77 (1518-19), 157 (152021). lenker ib 76 (1518-19), 157 (1520-21). lenke Skotteb 414 (1467-68), Kämn)), "]},{"a":"länkia","b":"nn","c":"","d":[" = länker. Mecht 79 . ib Jfr bro-, iärn-länkia."],"e":["med art. länkionar Mecht 79 ) , "]},{"a":"länkia","b":"nn","c":"","d":["= länker. " mz ene lange länkio " ST 530 . " han hafdhe länkior lätith göra " Al 9197 . ib 9201 . MD 65 . - kedja som på ett fartyg skiljer framstammens främsta del från det öfvriga fartyget. wardher skiparen wredher löpandes aath batzmannenom, tha skal han fly vndan honom j framstaffnen affwer länkiona, oc löper jn wm länkiona skiparen äffther honom, tha maa batzmannen värya segh PM XIII . skiparen ma ey jnga affwer länkiono ther fredhin är satther allom som thit fly ib XIV . - Jfr iärnlänkia."],"e":[]},{"a":"länkt","b":"nn","c":"","d":["längtan. " jac hafwer sua mykla länkt fangit til hymirikis t iac gither hwargins gangit " Bil 917 ."],"e":[]},{"a":"länkta","b":"vb","c":"v.","d":["längta. " smaswenin thok at länkta vm sidhe " Bil 610 . RK 2 . 5182. sukkom oc länktom af alle makt til vart fädhirnis land Bo 255 . " ey länktom wi älla astundom til komaskolande thing som os äru owis " Bir 1: 398 . Su 13 . " epther wtlänsk herre sulle the ey lenckte " RK 3: (sista forts.) 5346 . " thän vin han länge äpter länktadhe " Lg 426 . " thzta sigher han til hwaria ena häloga siäl som hans kärlek länktar oc astwndar " LfK 58 . " tok han at länkta gudz sanna kärlek " Ansg 179 . falantin war gantzka bedröffuader, och lenktadä myket at see sinä moder Va 50 . (Bil 610; RK 2: 5182 ; Lg 426 kan konstruktionen fattas ss opersonl.) - opersonl. med dat. el. ack. länktadhe honom hem til landa ST 329 . " til sin här honum tha länkte " Al 9140 . them lengter at tolkit spil RK 2: 6217 . " mik lenkter sare effter then wisä " Va 55 . Al 10288 . - Jfr langa."],"e":["lenkter Va 55 . ","lengter RK 2: 6217 . ","länktar LfK 58 . ","lenktadä Va 50 . ","länkt Al 10228), "]},{"a":"länkta","b":"vb","c":"v.","d":["längta. - opers. med dat. el. ack. honum länktadhe mykith ther äptir MP 5: 176 . - refl. *länktas, längta. opers. med dat. el. ack the skole fördriffw timenn att them skall ey läncktas PMSkr 706 . - Jfr äptir länkta."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"länktan","b":"nn","c":"","d":["längtan. " al hänna astundan ok länktan var äpter himerikis brullöpe " KL 324 . " länktan oc astwndan til hans beskasta pino " Su 5 . " mz enom aldra sötasta smaak, oc älskogans länktan " ib 12 . ib 18, 19 o. s. v. LfK 67 . föremål för längtan. at thz maghe finna tik sina endha länktan Su 100 . ib 89 . - Jfr kärleks länktan."],"e":[]},{"a":"länktan","b":"nn","c":"","d":["längtan. STb 4: 57 ( 1505) . JMPs 259."],"e":["lengtan )"]},{"a":"läntelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) småningom, efter hand. bör thik läntelika thz klostreno j gen gifwa ST 481 . " hon liknas widh en niderfallande stadh ällir bygningh, hwilkin bradelika nidherfallir, ällir oc daghom meer läntelika nidherskridher the til han fallir mz allo " Su 353 . mannen . . . skal tilböria aff nidhra tingom, at swa läntelika opgangandis maa han komma til gudelika tingha skodhan oc kynskap ib 23 . ST 394 . VKR 23 . Bir 4: 43 . Su 281 . MB 2: 136, 303 . LfK 251 . - alt läntelika, d. s. l äth alt läntelika smaam och smaam aff sino ghdliko stränge lifwerne ST 155 . " symon oc hans häär drogho alt länteliga äptir ä hwart the foro " MB 2: 267 . ","2) varligen, varsamt, i smyg. huru klokleka oc länteleka thu nw frestar mina ofulkomlikhet Su 105 . henne läntelika gripa Lg 3: 308 . " kom han sik läntelika fran thz folket " ib 309 . ib 467 ."],"e":["-leka Su 105 . ","länteliga MB 2: 136, 267, 303 . ","lentelicha VKR 23 . ","lenteliga LfK 251 ),"]},{"a":"läntelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) varligen, varsamt, i smyg. Se A. Bengtson, Nils Ragnvaldi 158. JMÖ 99 ."],"e":[]},{"a":"länteliker","b":"av","c":"adj.","d":["lugn, stillsam, varsam. läntelighin (lenta) sälhet tilredhir hoghenom trygghetena SpV 410 ."],"e":["läntelighin )"]},{"a":"länz","b":"nn","c":"","d":["lans. " mz . . . ländzom " MB 2: 239 . Jfr fyrlänz."],"e":["ländz . -ar, se fyrlänz),"]},{"a":"länza","b":"vb","c":"v.","d":["länsa, segla med vinden rätt akterifrån. the lato lenze i same stund RK 2: 3290 ."],"e":[]},{"a":"läpa","b":"nn","c":"","d":["läpp. Se Sdw 2: 1263. llabrum nidhra läba oc manna läba llabium bli quinno läba oc öffra läba GU C 20 (hand 2) s. 57. Jfr manna-, qvinno-läpa, ävensom lippa."],"e":["läba )"]},{"a":"läpe","b":"","c":"","d":["6), läpp. annar kinbensins ok läpans deel Bir 1: 69 . " thäk ordh skulu vara j minom läpom " ib 3: 34 . ib 1: 10, 68, 2: 15, 3: 136 . MP 1: 197 . LB 2: 69 . Jfr lippe. "],"e":["läppe: -om MP 1: 197 ; ","-omen Bir 1: 68 . ","leppa: -anar LB 2: ","läpa dyr","-dör )"]},{"a":"läpe","b":"nn","c":"","d":["läpp Se Sdw 2: 1263."],"e":[]},{"a":"läpia","b":"vb","c":"v.","d":["läppa på, lapa. the män som läpia (lingua lambuerint) watnet som hwndhane plägha, thz är at the kasta watneth mz händerna wp j mwnnen MB 2: 89 . " som läpiadho watneth ib. Jfr lapa. ""],"e":[]},{"a":"läppa","b":"vb","c":"v.","d":["förse med (tyg)lappar. Se E. Lidén, Namn och byd 23: 132. läppa the (ɔ scribe oc pharisei) mangfaldelika sina klädis falla oc wtuidha SkrtUppb 306. Jfr läppadher Sdw 1: 803."],"e":[]},{"a":"läppadher","b":"","c":"","d":["sammansatt af (olikfärgade) lappar? hafuande matelik klädhe ey mykyt lang oc siidh mz qvinno sidh ok ey mykyt stunt mz skämda gästa sidh ok ey läppadh älla onyttelica syndirskorin (nec sissuras velfsuras vestium dispendioas et vanas et inuiles) Bir 3: 475 . Jfr lappadher."],"e":[]},{"a":"läpper","b":"nn","c":"","d":["1) lapp. Se E. Lidén, Namn och bygd 23: 132 och jfr papirs-, pärmans-läpper.","2) läpp. Se Sdw 2. 1263. llabellum ii lithen läpper GU C 20 (hand 2) s. 55. ib s. 56 . - lithin läpper (fel för lithit läsper) GU C 20 s. 551 . - Jfr stor-, söt-läppadher. "],"e":["*läppa giäld , "]},{"a":"lära","b":"vb","c":"v.","d":["1) docere, lära, undervisa. abs. huru iohanes . . . lärþe Bu 49 . - med sakens ack. visaþe han ok lärþe himirikis up gang at tolf dygþa trapom Bu 185 . " war herra lärdhe oc kände sielfwir pater noster " ST 319 . - med personens ack. thu hafwir thina dottir ekke wäl lärth ST 267 . MP 2: 262 . - pass. at mannen skulle först läras mz nturlikom laghom Bir 2: 323 . - med personens och sakens ack. lärde paulum moysi lagh Bil 282 . " läär thin son gudhlanna dyrk " ST 113 . KS 53 (134, 57) . - med personens ack. och sakens dat. lära hänna son godhum sidhum KL 62 . - med personens ack. och inf. bad hanum at läre sinä söner at skirmä Di 162 . - pass. änghte lärþar läsa älla siugga Bu 7 . - med personens ack. och sakens beteckning föregånge af prep. lärdho han til rätta tro KL 30 . " huru christus läre sina brudh til (de) tholomodh " Bir 1: 115 . ib 2: 323 . Ber 136 . - pass. lärdhir af barndom i spadoms konst Gr 259 . läras af (informari de) ödhmiukt ok fatikdom Bo 9 . Su 438 . - med personens dat. the skullo mera wita som androm skullo lära MB 1: 348 . Lg 3: 658 . " at han matte ther lära oc känna androm " Ansg 185 . - med personens dat. och sakens ack. lärir här konungom nya matto huru the skulu göra riddara Bir 3: 386 . ib 1: 354 . ST 319 . Al 6905 . MD (S) 261 . Su 185, 227, 376 . Lg 3: 429, 434 . - med personens dat. och inf. lärde hon allom systrom . . . lydhnonna holda Lg 3: 552 . ib 715 . - med personens dat. och följ. indir. frågesats. thw haffwer . . . allom människiom lärth hwru the skulw fram gaa mz sannom oc fwlkomlikom kärlek til gudh Lg 3: 653 . ib 714 . ","2) discere, lära, lära sig. barnet haffde haart näme oc lärdhe illa Lg 662 . " lära ok nima wit ok snille " Al 6011 . " lära book " VKR 45 . " mattan läris (addiscitur) mz pröffuan " Bir 4: 37 . Su 227 . the vnga fru lärdhe . . . hwath hiärta liofue göra ma Fr 2098 . aff minom mästarom hafwer iak lärt at enkte wit är mykith swa kärt at iak skal thz ensamen wita Al 5971 . ond löön at fa thz haffwin i lärt ib 6904 . " lära at stridha " MB 2: 75 . " vtletha oc lär (disce, underrätta dig, utforska) aff honom j hwaria han haffwir the stora starkhetena " ib 120 . - lära, genomgå läroår. hwar läriunge som här lärth haffuir SO 3 . " hwar han tient oc leert haffuer sin leraar til ända " ib 145 . "],"e":["läära . ","leera . -ir, -þe, -þer),","lära sik , lära sig, utbilda sig. lära sik i dygdhomen (informando virtutibus) Bo 142 . part. pret. ","lärþer , L. "]},{"a":"lära","b":"vb","c":"v.","d":["1) lärd. " jtem bör hanom (ɔ klockaren) sielffwan mädh rökeliin wara j alla preocessior om han är lärdher " ÅK 58 . " scribe oc pharisei, som waro clokasth j laghen oc bästh lärdhe j the hälga script JMPs 510. - tillhörande det andliga ståndet. ath ingen hwaske legdir ällä lerdhir thim ther wth drifwa " ATb 2: 198 ( 1482) . - Jfr utlära samt half-, o-, ut-, väl-lärdher."],"e":["-er JMPs 490. -dhe, -dher) , "]},{"a":"lära","b":"nn","c":"","d":["1) lära, lärdom, undervisning. - lära, lärosats. alle the falsche article oc lääror som han (ɔ Luther) i fraa sig gifvet hafva HSH 13: 53 (1524? Brask)."],"e":["läära: -or HSH 13: 53 (1524? Brask) ), "]},{"a":"lära","b":"vb","c":"v.","d":[" - pes. lär, torde. ler iak ekke komma til tith bröllöp BSH 4: 195 ( 1495) ."],"e":["ler BSH 4: 195 ) ( 1495)),"]},{"a":"lära","b":"nn","c":"","d":["1) lära, lärdom, undervisning. iak wil idher känna ena lära Al 2089 . ST 22, 267 . thz (ɔ: gudz nampn) är alla cristna människio kännedom oc lära ib 77 . ","2) lära, undervisning i ett yrke. til läro thiano (för thiana) SO 18 . TS 25 . jntage nagan drengh eller pilt til lära SO 141 . nar nager pilt til lära komber ib."],"e":[]},{"a":"lärar","b":"nn","c":"","d":["läroår, lärlingsår. hwar läriunge som här lärth haffuir ok siin lär ar haffuir här hallith ok eth halfth aar här thiänt äpther siin lär aar SO 3 . " haffuer ey tient sin larar " ib 81 . han scal tiena fyra aar ffor lärar ib. ib 84, 85, 105, 113, 142, 145, 147, 159 . Jfr läre ar."],"e":["läraar SO 81, 84, 105, 113 ; ","-aarom ib 85 . lär aar ib 3 . ","leraar ib 142, 145, 147 ; -aaren ib 84. läär aar ib 159), "]},{"a":"lärare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr barna lärare."],"e":[]},{"a":"lärare","b":"nn","c":"","d":["lärare. hednigganna lärare Su 146 . ib 148, 180 . Ansg 185, 187 . Lg 3: 521 . Gers Frest Inl."],"e":["läräre Lg 3: 521), "]},{"a":"lärdomber","b":"nn","c":"","d":["1) lärdom, lära, undervisning. Prosadikter (Sju vise m C) 224 . j thridhia delenom finnas lärdoma, badhe the som höre til gudhz hedher ok loff, swa ok til människionne siäla helso Mecht 6 . jsagoga . . . lärdom oc indhedhningh i kännedom GU C 20 (hand 2) s. 46. 3) lärdom, kunskap, skicklighet. swa som är om lärdommen, thäs mera nakor lärer a[n] nan thäs wisare wardhr han siälffwär JMPs 490. - Jfr nylärdomber. "],"e":["frf . ","vok . i änd. -domm- JMPs 490. pl. -doma Mecht 6 ),","*lärdoms skript","-er ) , "]},{"a":"lärdomber","b":"nn","c":"","d":["1) lärdom, lära, undervisning. thänkia thz os är til lärdom Bo 11 . thz mz scriptinne beuisa älla mz hälghra fädhra lärdom ib 29 . " äst thu ey quäm til lärdom " ib 130 . " for bäzsta lärdom skuld som han hafdhe numit af sinom vngdom " Gr 319 . " mz lärdom oc kännedom at sik sua haua " Bir 2: 32 . " aldirdomin takir ey lärdom " ib 3: 228 . " naar the äru ey j . . . läsning ällir lärdom " ib 4: 35 . " en lärdom enfalloghom skreffta fädhrom " LfK 151 . hwru thänna book oc lärdobmer först opböriadis Su 4 . the thenna hälga book lärdom läsa, scriffua, ffulfölghia oc androm läre ib 376 .","2) lärdomsgren, vetenskap. " aff lärdomanna (doctrinarum) . . . wndirlika margfaldeligheet " Su 223 . " aldra handa konstanna oc lärdommara (för lärdommana) doctores ib. "","3) lärdom, kunskap, skicklighet. hulkom hon allom owergik i lärdhom Lg 3: 598 . " tiene for lön epter hans lerdom epter twa goda brödra segn " SO 81 . - Jfr bohags lärdomber."],"e":["frf . ","vok . i änd. -dom. -dommSu 223),"]},{"a":"läre ar","b":"nn","c":"","d":[" = lärar. SO 146 . TS 26 ."],"e":["lära aar SO 146), "]},{"a":"läre dränger","b":"nn","c":"","d":["lärling, handtverkslärling. om läre drengia til sätiende ath tiene eth aar SO 34 ."],"e":[]},{"a":"läre pilter","b":"","c":"","d":[],"e":["lära pilther SO 18 ; ","-pilthe ib 19), m. lärling, handverkslärling. SO 13, 18, 19 ."]},{"a":"läre span","b":"nn","c":"","d":[" ? = kännespan. Bir 4: 78 ."],"e":["lära spaan )"]},{"a":"läre thunna","b":"nn","c":"","d":[" = läriunga thunna. SO 17, 106, 146 ."],"e":["lära thunna: -thunno SO 17 . ","läratunna ib 106 ; ","-tunno ib 146), "]},{"a":"lärefadhir","b":"nn","c":"","d":["lärare. " hälghe mästara oc lärefädher " MB 1: 42 . ib 2: 285 . Su 146, 150, 152, 293, 298, 336 . LfK 26 . - den som undervisar en handtverkslärling, mästare. til then tijd han (guldsmedslärling) . . . hafwer sin hosbondes och lärefaders godwillig minne och orlof SO 162 ."],"e":["lärafadher: -fadhersins Su 298 ; ","-fädhrinna ib 223 ; ","-fädherana ib 336), "]},{"a":"läremästare","b":"nn","c":"","d":["läromästare, lärare. hennas läramästare Lg 3: 416 . " äpterhfölia himerikes läramästara " LfK 49 ."],"e":[]},{"a":"läremästare","b":"nn","c":"","d":["läromästare, lärre. Mecht 12 ."],"e":[]},{"a":"lärepika","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig lärjunge. GU C s. 191."],"e":["-piga )"]},{"a":"läresmidher","b":"nn","c":"","d":["smed som undervisar andra? ss tillnamn. jone läresmidhi (dat.) Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) ."],"e":[]},{"a":"läresven","b":"nn","c":"","d":["lärjunge. " ärw the diäfwlsens läreswena oc äptherföliara " LfK 49 ."],"e":[]},{"a":"lärikia","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1263."],"e":[]},{"a":"lärikia","b":"nn","c":"","d":["lärka. " Su 331. - i ortnamn. lärikyu scoghär " VGL IV 11: 1."],"e":[]},{"a":"lärilse","b":"nn","c":"","d":["lärdom, undervisning. " änkte är thz i hans gärningom. thz ey hawir ä nakat inbära os til lärilsa " Bo 29 . ib 64, 161, 233 . Bir 2: 35, 123 . MP 1: 79 . kännedombir oc lärilse ib 2: 101 ."],"e":[]},{"a":"läript","b":"nn","c":"","d":["lärft. " jak gufuer thic wäl nokot aff läruft at swepas j tha thu äst dödher Prosadikter (Barl) 40. ty han saalde klede ok lerwff vth epter alna tal som andre borgare " STb 2: 24 ( 1483) . item viij alna läreth . .. til eth röklin HLG 2: 126 (1524). 30 alna trighiaskapta läriff VKU 79 ( 1554) . Jfr mönsters-, skiurto-, säghl-, särkia-, tunno-läript. "],"e":["lärith Kumla kyrkas rb 25 ( 1464)","lärotte JTb 79 ( 1490) . ","lärakth ib 73 ( 1481) . läruft Prosadikter (Barl) 40. lärt HLG 3: 138 (1529). leroth Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . lerwff STb 2: 24 (1483). lerveth (lerueth) Uppl Fornmt 46: 179, 180 (1502); HLG 2: 142 (1527). laruch Kumla kyrkas rb 63 (1491)), ","*läripts bolt","lärefftssbult ATb 3: 386 ( 1530) . ","läressbvlth Kumla kyrkas rb 108 ( 1520) . ","lärofftisbult: -a VKU 7 ( 1540) . lereptz bolt: -er STb 2: 213 (1487)), ","*läripts gata","läriptz- . ","lärifs- )","*läripts tunna","läriffs- )"]},{"a":"läript","b":"nn","c":"","d":["lärft. " siw serkia aff smat läript " Bil 902 . " fäm alna blekt läropt " SD NS 1: 378 ( 1404) . litat lärift Bir 1: 385 . " wil af swarto läripte " VKR 58 . " af hwito lärifte ib. " SD 5: 563 ( 1346), 637 ( 1347). MP 2: 234 . VKR 11, 57 . Bir 4: 10, 11 . LfK 220 . FH 1: 58 (1486, gfammal afskr.), 3: 99 ( 1447). FM 76 (1483, daniserande) . PM XLVII, 6, 7, 8. Jfr repaläript. "],"e":["-e VKR 58 . ","lärift SD 5: 563 ( 1346); MP 2: 234 ; Bir 1: 385 ; ","-e VKR 58 . ","lärifft Bir 4: 10, 11 ; VKR 11 . ","lärept L. ","läreft VKR 57 . ","lärefft FH 1: 58 (1486, gammal afskr.). ","läräfft LfK 220 . ","lärupt L. ","lärwfft Bir 4: 10 . ","läropt SD NS 1: 378 ( 1404) . ","läroft VKR 57 . ","lärofft FH 3: 99 ( 1447) . ","läroffth PM XLVII, 6, 7, 8. ","lerit FM 76 (1483, daniserande)), ","läripts thradher","lärofs- )"]},{"a":"läripthosor","b":"nn","c":"","d":["lärfbenskläder, lärftsstrumpor. Se Sdw 3: 1263."],"e":[]},{"a":"lärirska","b":"nn","c":"","d":["lärarinna. Bir 4: (Dikt) 267. Su 19, 49, 174 ."],"e":["läriska Bir 4: (Dikt) 267 (jfr 529). lärerska Su 174 ), "]},{"a":"lärirska","b":"nn","c":"","d":["lärarinna. JMPs 296."],"e":["-erska )"]},{"a":"läriunge","b":"nn","c":"","d":["tunna öl hvrmed ett skrås medlemmar undfägnades vid handtverkslärlings antagande. SO 62 . Jfr läre-, pilta-thunna."],"e":["leriunga (nom.) SO 81 . " läre junghe: -a " MD (S) 203), "]},{"a":"läriunge","b":"nn","c":"","d":["lärjunge. " wy wiliom waan wnga herra och läreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom " Prosadikter (Sju vise m C) 224 . ib 227 . GU C 20 s. 91, 186. discipularis . . . läreiunghe ib s. 191 ."],"e":["läre- )"]},{"a":"lärkia","b":"nn","c":"","d":["namp på ett klädesplagg. capam cum tunica lerkiu SD 4: 128 ( 1329) ."],"e":[]},{"a":"läsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) plocka, samala. " alla them . . . som läsa (legentes) blomstren " SpV 461 . 3) läsa. lästin som läsin war j dagh MP 4: 3 . GU C 20 (hand 2) s. 70. ib. lib s. 71, 72. - läsa, framsäga (böner, formler o. d.). en brodher hulken som hwan dagh plägodhe läso . . . the . . . fäm psalmana SkrtUppb 350. läsande messor ÅK 62 . - läsa, förelåsa över. haffuer han (ɔ mag. Petrus Astronomus) . . . epter nogre vnge mens begär läsit her för them spheram materaialem Annerstedt Ups Univ hist Bih I 8 (1509, gammal avskr.). - Jfr af-, fore-, ivir-, up-läsa."],"e":["läso SkrtUppb 350 . ","lläsis GU C 20 (hand 2) s. l78. part. pret. lasin MP 4: 3 . supin. läsit Annerstedt Ups Univ hist Bih I 8 (1509, gammal avskr)),"]},{"a":"läsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) plocka, samla. " the liggia fläste alle dödhe som nakar las ij margha hopa " Al 5307 . Jfr läsa saman, ut läsa. ","2) plocka (trådar under väfskeden), utföra i figurväfnad. vj lesne dwge FM 76 (1483, daniserande). en ny duk läsen vnder skedh HSH 19: 165 ( 1506) . ","3) läsa. aff hulkom ther the laaso j sinom bokom Bir 2: 301 . " sagdhe sik thz hafua läsit j cristnom bokom " Bil 541 . " thak bok ok läs " ib 648 . " läsa hedhna bökir " ib 628 . Bu 190 . Bir 3: 26 . - läsa, uppläsa. las brevet . . . firi biscope ok allo folke Bu 29 . " hans böker oc epistole lasus for nerone " Bil 124 . " hördhe gudhz läst lesna " ib 445 . " äptir þät wart (för war) bref . . . äru läsin a almänningx þingi " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). the sama ordh som wnge mannen haffde hanom fförra läsit wt aff the gamble bookinne Su 265 . läsa, framsäga, (böner, formler o. d.). sina bönir las Al 1608 . " las hon tidher " Fl 1469 . Bir 4: 118 . " at han ängha andra mässo läsa kunne " Bu 27 . " han las hänne daghleka tel heþar ok tel hughnaþ . . . gaude dei genitrix " ib 17 . " han formate . . . eigh mer nima: än aue maria. þät litla orþ han kunne ensamen läsa þät gik hanom aldregh w minne: vtan las þät baþe naat ok dagh " ib 7 . " alle the brödher, som ther varo, lase laso letanias oc andra psalma, som the pläghadhe läsa ofuer thom som genstan skulde siälas " Ansg 255 . ib 257 . Bir 5: 60 . " symon lass . . . galdra " Bil 104 . KL 226 . " las iacob gudhlika signilse . . . ower effraym " MB 1: 258 . Pa 20 . - läsa, göra bön, bedja. las (oravit) iui þöm siuko Bu 185 . " laso . . . til bordhz " Bo 51 . äpther at j haffuen läsit fran bordhe Bir 4: 118 . " lag hon i sin stoll oc lass " Di 165 . (läsa trol. för lösa: baþo hana disputera mz gäste pröuelse ok läta han vte läsa än han vil þär i hus koma Bu 145 .) "],"e":["läs Bu 190 ; Bir 5: 60 ; Ber 185 . impf. las. lass Bil 104 ; Lg 3: 582 ; Di 165 . ","laso . ","lasu . laaso. laase Bir 3: 26 . ","konj . ","lase ib. part. pret. läsin. lesin),","läsa bort , läsa bort, genom läsning el. besvärjelse fördrifva. tha man vil läsa enom hest matken bort LB 2: 20 . ","läsa fram , ","läsa ivir , ","läsa saman , sammanplocka, samla, hopsamla. las þa saman al stykken Bu 417 . " han läs saman lilior " Ber 185 . Jfr saman läsa. ","läsa ut , "]},{"a":"läsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","- med ack. STb 3: 58 ( 1492) . tha läste han husit hardelika j las MP 4: 194 . 2) fastlåsa, fästa med lås. läste stora hunda widher sin port MP 4: 90 . - innelåsa, innesluta, fängsla, fjättra. tha wart thän vsle mannen en sin gripin widh styld ok hardelika läster MP 4: 65 . ib. "],"e":["lässaa GU C 20 s. 571 . lesze STb 3: 58 (1492). pres. leser ib 4: 79 ( 1505) . ","läste MP 4: 90, 194 . ","leste STb 3: 264 ( 1495) . ","läse des Skotteb 284 (1467-68). part. pret. läster MP 4: 65 ),","läsa i gen , låsa, stänga med lås, tillsluta. med dat. tha skal han viij (8) daga her eptir läsa kötbodene jgen STb 2: 161 (1486). Jfr igen läsa. ","*läsa in , låsa in, innesluta i låst rum o. d. cxxiiij mark, som läsedes in (för in?) skaapet Skotteb 284 (1467-689. STb 4: 79 (1505). Jfr inläsa. ","läsa up , låsa upp, öppna. med ack. STb 3: 264 ( 1495) . Jfr upläsa. ","*läsa ut , utsläppa ur låst rum o. d. med dat. STb 1: 424 (1496, Burspr). tha stande wijdh stocken . . . och mester mannen schall haffue iiij pening fore han leser hanom jn och vth ib 4: 79 ( 1505) . Jfr utläsa. - Jfr til-, ute-läsa."]},{"a":"läsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) läsa stänga med lås, tillsluta. med dat. läste locom Bil 404 . - med ack. taghar the haffdo portin beest RK 1: 3793 . " läste han tornit ful fast " ib 4052 . " hwilkin leconna (för -anna) munna hafwir . . . läst " ST 16 . - pass. ey kunno dörrin . . . läsas vtan lasa Bir 1: 295 . " kom . . . in til henna lästum durum " Bil 426 . " war stadhin full wäl läster " Al 8919 . - abs. läste wäl om them Lg 93 . " han . . . läsir sidhan thz bästa hna kan " Iv 4493 . ","2) fastläsa, fästa med lås. a the strand stodh een steen ther var ij läst eet horn aff been Fl 726 . - inneläsa, innesluta, fängsla, fjättra. grep barnet v hänna knä ok bar hem tel sin . . . ok läste väl (Bil lukte 935) ii sinne kisto Bu 25 . " later sik ey läsa ij nakor mwr " Al 1868 . ä mädhan thu giter honum läst ib 7756 . " thz hws ther hästin stodh läster " ib 562 . " wurdhu thwe gama löse som läste oc jnnelucte waro " Lg 237 . " läth han hona j ena mörkda stowo läsa " ST 23 . " han hanom läste " RK 2: 8351 . " läste mz eldez bandom varn mästara " Bu 207 . mz starkom iärnlänkioom war han läst Al 536 . ib 2384 . ST 493 . hafde . . . latit hanom basta ok binda ok lästan til thingx föra SD NS 2: 197 ( 1409) . " wardh satter vppa een hest ok hans föther vnder bukin läst " RK 1: 2461 . ","3) öppna, upptaga? tvem brödrom läsandes (trol. felaktigt; för up läsandes?) grafstenen och honom nederfällandes TK 273 . "],"e":["lesa: -te ST 17 . ","leesa . ","-ir , ","-te , ","-ter )","läsa ater , tillsluta, alle portane lästos ater OB 214 . " the . . . läsa atir owir mik at iak skuli ey vtga " Bir 1: 163 . Jfr ater läsa. läsa i gen, tillsluta. läste poorten igen RK 2: 2085 . läth konungin läsa j gen mönsterit ST 17 . ","läsa inne , ","läsa saman , "]},{"a":"läsare","b":"nn","c":"","d":["Jfr ivirläsare."],"e":[]},{"a":"läsare","b":"nn","c":"","d":["person som läser. " annath wigxle heter lector. oc är swa mykith som läsare " SvKyrkobr 56 . GU C 20 (hand2) s. 70."],"e":[]},{"a":"läse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr innan-, ut-läse."],"e":[]},{"a":"läsehaki","b":"nn","c":"","d":["hake till hänglås? HLG 2: 61 (1517)."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"läseiärn","b":"","c":"","d":[" (läsajern), n. järn varmed man låser. item läsejernith for porten . . . met ij vingor HLG 2: 61 (1517). ib 77 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"läsepunger","b":"nn","c":"","d":["en som tillsluter pungen. spordhe ärmethin at hwat theras (djäflarnes) nampn war . . . then tridhie sagdhe jak hether lesepungher jak gör menniskior giroga ok nidzkafuola JP 140 . ib 132 ."],"e":["läsepungher JP 132 . lesepungher),"]},{"a":"läsliker","b":"av","c":"adj.","d":["läslig. hon (skriften) är än ospilt oc läslik som första dagh MB 1: 123 . SD N S 1: 151 ( 1402)."],"e":[]},{"a":"läsliker","b":"av","c":"adj.","d":["läslig. GU C 20 (hand ","2) s. 71."],"e":["läslighen )"]},{"a":"läsning","b":"nn","c":"","d":["läsning. - liturgisk läsning. SvB 241 (sl. av 1400-t.). - stycke el. verk som läses. som the helgha kyrkia radhir oss j synne läsningh, minz oppa människia ath (o. s. v.) MP 5: 35 . hwarfföre thänna läsningh kallas psaltare aff dauidz psaltara JMPs 452. - Jfr böna läsning."],"e":[]},{"a":"läsning","b":"nn","c":"","d":["läsning. " nar bokin är owir läsin wardhir badhe bookin ok läsninghin til änkte " Bir 1: 273 . " j tholka boka lesning " ST 2: Bir 2: 158 . Su 10 . LfK 67 . - särsk. liturgsk läsning. iordhadho han . . . mz myklom hedhir oc sang ok läsning som ther är til skipat Gr 324 . forbödh sangh eller lesningh j thera kirkio Bil 658 . ib 116 . KL 215 . Bir 1: 38, 2: 19 . Su 59 . LfK 163 . - stycke som läses till ett helgons ära. fik han . . . honom ena läsning aff sancte eric antiphonam versiculum et collectam som han skulle ikeligha läsa Lg 3: 370 . " hedhra sancte eric mz ena läsning aff honom " ib 380 . - föreläsande, undervisning. vm the läsning, ther idhelica haldas scall vidh upsale domkirke Stuffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl.; s. 277 ( 1444). - Jfr bordh-, ivir-läsning."],"e":["lesning . ","lesningh . ","läsnigh Su 10, 59 ; LFK 67, 163), "]},{"a":"läspa","b":"vb","c":"v.","d":[" oc läspandhe twngha wardher wältalandhe Su 110 . " swaradhe pilten mz rent ok clart maall som til förenne taladhe alt ther til läspände som barn pläghä " Lg 3: 579 ."],"e":[]},{"a":"läsper","b":"av","c":"adj.","d":["läspande, icke talande rent. GU C 20 s. 382 . Jfr läpper."],"e":[]},{"a":"läsper","b":"av","c":"adj.","d":["läspande, icke talande rent. brände nakath swa aff sinne tungo, oc wardh fore thy sidhan läsper at maale MB 1: 279 . sT 327. erik konunger80 var nokot swa läsper wid RK 1: 67 . " ib (Ny början af Gamla Krön.) s. 165. eric ericsson lespe " ib (LRK) s. 228."],"e":[]},{"a":"lässa","b":"vb","c":"v.","d":["lassa. PMSkr 297 ."],"e":["-ter )"]},{"a":"lässa","b":"vb","c":"v.","d":["lassa. " mz matsäkkia mang las the läste " RK 2: 4013 . Jfr lassa."],"e":[]},{"a":"lässi stang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"läst","b":"nn","c":"","d":["lL. e L. Former, De svenska spannmålsmåtten 78 ff., S. Owen Jansson, Sjöhist. årsbok 1945-46 s. 29 ff. 1) läst. ss viktbestämning. Se Sdw 2: 1263. köpmannen leyandis före tryhwndrath skeppund äller lästher PMSkr 16 . 2) läst. ss rymdmått. xij lest rogh Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . faar clokkaren . . . ena finska lästh rogh ÅK 63 . affrad . . . halff annor lästh rogher VKJ 240 ( 1447) . ib. tywgw lästher stikkada pila satta j tynnor PMSkr 165 .- i latiniserad form. Se Sdw 2: 1263. "],"e":["-er . ","-e STb 1: 1237 (1477) . lest Svartb (Skolkl) 505 (1471)), ","*lästa siälfat","leste sääl fath )","*lästa tal","lesta- )","*lästatals","lestatalz )","*lästa tunna","leste- )"]},{"a":"läst","b":"nn","c":"","d":["eg. det som läses.","1) stycke ur något af de fyra evanglierna hvilket föreläses vid gudstjensten, evangelisk text, evangelium. war läsin läst j mässo som sigher huru en fru fik böther af sama soth mz thy at hon kom när wars herra klädhum Bil 555 . " j tesse helghe läst " MP 1: 4 . ib 16, 22 o. s. v. Bil 115 . Bir 4: 26 . ","2) evangelium, från den äldre kristna kyrkan härstammande skrift som berättar om Jesu lefnad, död och uppståndelse. þe lästen . . . sanctus marcus skref Bu 99 . ib 209 . " i iohanis ewangeliste läst " MB 1: 479 . KL 45 . Su 326 . " j läst nichomedi [nichodemi] " Bil 88 . ","3) evangeliebok, sammanfattning af de evangeliska texter som läsas vid gudstjensten, äfven evangelisk historia, sammanfattning af de dyra evangelierna. iak hauar opta takit tel tröst guþleka läst (evangelium; jfr motsv. ställe Postula sögur s. 392: guðspiallabok) a min licama Bu 135 . at guþlek läst va[r] ii mino fölghe ib. " gudz son kallas i lästinne gudz lamb " MB 1: 201 . the, som scriffwadho lästina, oc apostoli ib 211 . " swa som scriwas aff i lästinne, at epter wars herra pino tha ypnadhos grawana oc riso mange hälghe män op aff dödha mz honum " ib 268 . " at ihesus i lästinne kallar moysi lagh gudz budhordh, ther som han qwiiter iwdha, at the halda ytermeer manna sihwänio, än gudz budhordh " ib 413 . " the hana lästena oc prophetanna kännedom " Bir 2: 77 . MB 1: 391, 392, 469 . KL 44 . Bir 1: 329, 3: 123 . Ber 2 . Lg 70 . " tässe äru ekke the fatighe, som jak wtteknadh hafwir j minne läst " Bir 4: 52 . VKR XX . Af de anf. ställena kunna några föras til 1. ","4) evangelium, budskapet om Kristus och förlossningen genom honom, Kristi lära. at vara redho til lestinna predikan Bil 796 . " predikä guz nadha läst " KL 165 . then same gudz son gaff först the gamblo laghin mz moyse oc sidhan lästna MB 1: 493 . " aff lästinna ällir ewangelii sannindh " Bir 4 . 97. nar han wakta laghsins budordh ok göme lästinna raadh ib 1: 377 ."],"e":[]},{"a":"läst","b":"nn","c":"","d":["Jfr vaþa-, vilia-läst. "],"e":["lästar bot , "]},{"a":"läst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) läst. " ss vigtbestämning. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 376 f. hon (ɔ: barza) . . . bar väl lxxx [80] läster svar " RK 2: 1763 . " om han vpsette skal eth skip om c ( 1400) lester iɉ (150) eller ijᶜ (200) lester " FM 181 ( 1504) . " ena snecke snarlige til rede är om xx lester " ib. " iiij lester smör " RK 2: 9237 (kanske att föra till 2). een läst gull äller twa ib 3: 1165 . " for half andra lest jern " SD NS 1: 211 ( 1403) . ib 305 ( 1403), 589 ( 1406). SJ 5 ( 1422), 174 ( 1454). ","2) läst. " ss rymdmått. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 307 f. xvj lester öl " RK 2: 9236 . säliä . . . korn at minsto helom thyniom allr lästum SD 5: 639 ( 1347) . een gardh . . . som skyllar ena halfua läst korn ib NS 1: 46 (1401, nyare afskr.). twa lester korn ib 226 ( 1403) . ib 353 ( 1404), 431 ( 1405), 2: 118 ( 1409). RK 2: 7196 . " twa lester korn ok atta pund " SD NS 1: 413 ( 1405) . " fyra pund ok ena läst korn " ib 625 ( 1407) . " j läst rog och jx pund ij span minne " BtFH 1: 356 ( 1464) . j läst rog ij span minne ib. " v läster og vij pund rog iɉ span minne " ib. " v lester myöll, v lester malth, II lester haffwra . . . 1/1 lesth saltfisk .. . VII lester herre öll, 1 lesth humbla öll, 1 lest spiisöll, 1 lest VIII tunnor spiisbrödh " FH 4: 83 ( 1499) . " ij läster öl " FM 193 ( 1504) . " een lästh rogh, een lästh malth een ɉ [1/2] lästh salth " BSH 3: 293 ( 1470) . j [1] lest myöl oc j [1] lest malt RK 2: 6540 . - i latiniserad form. siligo dimidia læsta vi thyn cum ii modiis BSH 1: 63 ( 1365) . annona iiiɉ (3 1/2) læste ib. ib 64, 65 o. s. v."],"e":[]},{"a":"läst","b":"nn","c":"","d":["eg. det som läses. 1) stycke ur ngt av de fyra evangelierna vilket föreläses vid gudstjänsten, evangelisk text, evangelium. MP 4 . 3. wardhir läsith ewangelium thät är lästhin, hurw jwnfru maria gik til höghtidhine j gerusalem Hel män 260 . 4) evangeliu., budskape om Kristus och förlossningen genom honom, Kristi lära. wttydde for hanom . . . the hälgha läst, oc apostlana radh oc kännedom Prosadikter (Barl) 51 . - Jfr brevera-, de domino-, sunnodags-läst. "],"e":["*lästa stol","lesta- )"]},{"a":"lästa","b":"vb","c":"v.","d":["skada, stympa, förderfva. " läster them tan eller ögha " MB 1: 336 . " lan diwr oc läst at limom " ib 475 . " är . . . i limom lästad " ib. " wighia nokon til präst limum lästan " Lg 645 ."],"e":[]},{"a":"lästa","b":"vb","c":"v.","d":["1) fullgöra, betala, lemna. thoko saman aff landeno goz ok päninga som thz matte tha lästa Bil 854 . " biwdher han idher . . päninga ok goz mädhan han ma lästa " Iv 2455 . " ey matte darius mera lästa " Al 2770 . " han lot the läta ther a fästa ä swa margh han kunne lästa " ib 4468 . ib 4962, 8858 . MD 189 . ","2) uträtta? iak haller aff idher bätre en . . . än nakra ti ok darij bäzsta thy kunno the enkte widh os lästa Al 2026 (kan föras till 3). ","3) bestå, tåla jämförelse. widh persipolim ängin jästa matte Al 3442 . ","4) förbinda sig till. huar sculle thz mz eedhom lästa at wällia thz kor vppo rikesens besta RK 2: 2991 ."],"e":[]},{"a":"läster","b":"nn","c":"","d":["Jfr hosu-, sko-, skoaläster. "],"e":["*lästa makare","lesta- )"]},{"a":"läster","b":"","c":"","d":[" , se laster."],"e":[]},{"a":"lästing","b":"nn","c":"","d":["Jfr florlästing."],"e":[]},{"a":"lästir","b":"nn","c":"","d":[" Jfr af-, fäar-lästir."],"e":[]},{"a":"lästis bot","b":"nn","c":"","d":["Jfr lästar bot."],"e":[]},{"a":"läta","b":"","c":"","d":[" , se lata."],"e":[]},{"a":"läte","b":"nn","c":"","d":["1) beteende, sätt att skicka sig, later. herra vadoyn hadhe önkelik lätä tha han flydde aff thz sträte Iv 748 . " ther var badhe glädhi ok läte (trol. för fagher läte i enlighet med Cod. B) " ib 1997 . ryghelik läte MD 98 . " nokor oblyugh läte " Ber 256 . swa läna the thik thin smälik läte Al 2118 . " thetta är iw vnderlik läte " ib 7198 . " älskade . . . sinna skumpan oc fafängo läte (discursibus inanibus atque jocis) " Ansg 177 . yttre uppträdande, utstyrsel, utseende. satte sik a sins keysars säte mz eno keysarliko läte Al 3330 . ptolemeus sat tha i hans säte alt äpter alexandri läte ib 7946 .","2) beteende sådant det framträder i ljud; låt, läte. " hördhe han . . . mykith bang ok angizslik läte " Iv 2479 . ","3) tillstånd, förhållande? engen länchte i tolken läte RK 2: 5182 . " beclagandes . . . the ömkelige läthe i schara är oc i domkirkien " BSH 5: 435 ( 1511) . - Jfr barna-, blidh-, bloþ-, blygh-, i-, il-, lös-, o-, til-, undir-läte, samt lat."],"e":[]},{"a":"läte","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. 1) beteende, sätt att skicka sig, later. nutus . . . nikkan vily samtykkia lähte ok teeknan GU C 20 s. 367 . - Jfr bova-, hörro-, lös-, piko-, smiker-läte."],"e":["läthe )"]},{"a":"läthet","b":"nn","c":"","d":["lätthet. " fore kropzins lätheth skuld " LB 3: 38 ."],"e":[]},{"a":"läthet","b":"nn","c":"","d":["1) lätthet. GU C 20 (hand 2 s. 78. 2)lättnad. konungen skall . . . hellr medh tiden förlege almogenom medh någre lättheett för the hielpene som the honum giordhe PMSkr 695 (avskr.)."],"e":["lättheett )"]},{"a":"läti","b":"nn","c":"","d":["lättja. " himerikis glädhi rensandis siälena aff alle läthinna syndh " Mecht 51 . ib l71. J Buddes b 163. JMPs 463."],"e":["läthi )"]},{"a":"läti","b":"nn","c":"","d":["lättja. " nw är annor likamlik läti ok annor andelik " Bir 1: 240 . " som ey wildho til kirkio gaa for läthi skuldh " Pa (Tung) 34 . KL 79, 188, 209, 229 . Bo 232 . Bir 1: 108, 149, 154, 261, 284, 2: 46, 3: 100, 334 . Al 6122, 7057 . VKR VII . SO 49 . Ber 229 . LfK 129 . Gers Frest 9 . "],"e":["läte Bir 3: 334 . ","lethi Gers Frest 9 . ","lathi: -inne LfK 129 ), ","lätisfulder","-folder )"]},{"a":"lätia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["lädhia )","*lätio fulder , "]},{"a":"lätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. försumma? them som wardh latte TB 74 . - refl. lätias, vara lat el. trög. hwru länge wilen j läthias idher förswmandis MB 2: 47 . - varda lat el. trög, tröttna. the äru j äruodhe dagh ok nath ok kätias ey Bir 1: 47 . " skulu gudz vini ey lätias j gudz thiänist ib 2: 52. " ib 233, 250, 3: 168, 413 . Ber 244 . " lätz at fulcompna got byriat " MP 1: 309 . " gudz vini skulu ey lätias at tala gudz ordh " Bir 2: 124 . ib 126 . - tröttna, blifva slapp el. natt. nar hans röst nidhirthryktis nakat oc lättis (attediabatur) tha oplypte jak hona höghra Bir 1: 86 . - vara trött, ledas. nw läthias iak at liffwa Lg 92 ."],"e":["latte . ","lätias Lg 92 . "]},{"a":"lätia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["läthia . ","*lätia sik , vara lat el. trög el. ovillig. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them skämis älla blyghis, aff thera fall näpsas, ok läthia them älla ledhis widher, at rättas SpV 428 . - refl. lätias, 1)bliva lat el. trög, tröttna. desidere est a proposito deistere atras ok lätias GU C 20 s. 178 . SpV 107 . " jak bidher tik at thu ey läthias (pigeat) än ytherlagharin wttrykkia, om thänna madhkin ällir diwrit " SpV 220 . " ey skal jak än läthias at säthia här liwslikaren thz saman " ib 385 . engehn twnga skal tighia ällar lätias til gudz loff för tässa mykla äro JMÖ 126 . " thy the lätyados bära pa sig harnisk PMskr 130. - tröttna, bliva slapp el. matt. somligha systrana läthias (pigritanes), oc soffua j korenom " Mecht 268 . " lätias ekke at sompna (ɔ så att du somnar) fran waggona " SkrtUppb 271 . - opers. bliva lat el. trög el. ovillig. lläthias os ok ledhis os widh, at tänkkia oppa thz SpV 272 . 2) göra lat el. ovillig el. olustig? tha läthias tik, ällir tik wardhir ledhosambir thänne ondho fridhin (tunc primum perversæ pacis pigebit) SpV 246 ."]},{"a":"lätia","b":"nn","c":"","d":["= läti. Bir 3: 266 . " ath thu wärdoghas vpfylla mina glömsko, lätio oc forsumilse " VNB 18 ."],"e":[]},{"a":"lätikia","b":"nn","c":"","d":["laktuk. SpV 403 ."],"e":[]},{"a":"lätikia","b":"nn","c":"","d":["laktuk. mz lätekio (lactucis) ällir androm beeskom yrtom MB 1: (Cod. A 10) 555 ."],"e":[]},{"a":"lätilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" tröghet, dåsighet? hon (ɔ: bastzstwffwin) tager borth lettilse LB 2: 12 . hon (ɔ: bazstoffuan) takir borth lättilse ib 3: 46 ."],"e":[]},{"a":"lätlater","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lätlatogher","b":"av","c":"adj.","d":["ödmjuk. " hälagher ok lätlatugher (magnæ humilitatis) " Bil 108 . " lätlatugher j lykkn (in rosperis non elatus) " Lg 245 ."],"e":[]},{"a":"lätleker","b":"nn","c":"","d":["lätthet. " aff thnglek eller lätlek " MB 1: 44 ."],"e":[]},{"a":"lätlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) lätt, med lätta steg. gak lätlika oc tomlika Ber 275 . ","2) lätt, sakta, varsamt. satte iomfruna lätlika a iordhena KL 308 . Bir 3: 126 .","3) lätt, lindrigt. " rasklikare fulkompna hona (ɔ: pimo) ok lätlikare (levius) " Bir 1: 88 . " riddare lätlika slaghin j stridh " ib 242 . ","4) lätt, lösligt, ytligt. swa stoor ok biterlik vars herra ihesu pina skal ey swa lätlica trakteras Bo 163 .","5) lätt, saktmodigt, med mildhet el. öfverseende. the thola lättelika (leniter) ordh. at the maghin kallas godhe ok sniälle Bir 1: 193 . ","6) lätteligen, med lätthet, utan svåprighet. opfara the lätlika ok vansamlica nidhir fara the Bo 99 . " koma lätlika at godho lande " MB 1: 422 . KS 86 (210, 94) . Gr 304 . Lg 3: 528 . MB 2: 203, 285, 286, 33 . LfK 101 ."],"e":["lätzligha: -lighare MB 2: 203 . ","lätzliga Lg 3: 528 ; MB 2: 286 ; ","-ligare ib 285 . ","lättelika Bir 1: 193 . ","lätelica ib 3: 126 . ","lätteliga MB 2: 333), "]},{"a":"lätlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) lätt, sakta, varsamt. tha säth tem (ɔ: bina) lettelika jn j stokken PMskr 300. 4) lätt, lösligt. ytligt. defunctorie . . . framlidelika rapligha ok lätzligha GU C 20 s. 170 . 6) lätteligen, med lätthet, utan svårighet. alla tara, hon swa läthlika hafwer wthguithit Mecht 328 . " huru mykit got vi forswmom thet vi läteliga görä mattom " J Buddes b 163 ."],"e":["läthlika . ","lätzligha GU C 20 s. 170 . läteliga J Buddw b 163. lettelika PMSkr 300 ),"]},{"a":"lätliker","b":"av","c":"adj.","d":["lätt, ej svår, ej vällande möda. lättelikit oc möghelikit är manga män owir winna mz faam mannom MB 2: 226 . " letzlikin at wndirsta " Su 346 ."],"e":["lättelikin . ","lezlikin )"]},{"a":"lätlikhet","b":"nn","c":"","d":["5) lätthet, förhållandet att ngt icke innebär ngn svårighet. ffr thy at renliffuis människor mädh största wansamlighet halla thät j jorderike: hwikidh änglana halla mädh störstha lätelighet j hymerike JMPs 313."],"e":["lätelighet )"]},{"a":"lätlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) lätthet. " flyghir han höght j vädhrit for sina lätelikhet " Bir 2: 207 . " wädhrisins lättlikhet " ib 1: 263 . ","2) mjukhet, behag. gudh . . . lustas ey i röstinna lättrelikhet (lenitatem) wtan i hiärtans mildhet Ber 228 .","3) mildhet. " gudz modhirs miskunnelika lätlikhet (lenitas misericordiæ) " Bir 1: 72 . " lärin tholkin i lättelikhetz (lenitatis) anda " MP 2: 262 . ","4) lättsinne ostadighet. fly wärldinna glädhi ok lätlikhet (levitatem) Bir 1: 248 . " lättelikhet j ordhom oc sidhom " ib 3: 309 . KL 255 . KVR VI. bortkasta alla sina förro synde ok fafängo ok lättelikhetir (levitates) Bir 3: 458 ."],"e":["lättelikhet KL 255 ; Bir 3: 309 ; Ber 228 ; ","-hetz MP 2: 262: -hetir Bir 3: 458 . ","lättelikheth VKR VI . ","lätelikhet Bir 2: 207 . ","-ir ) , "]},{"a":"lätlynde","b":"nn","c":"","d":[" ? vänlighet, saktmod. liff i späkt ok lätlynde Ber 263 ."],"e":[]},{"a":"lätna","b":"vb","c":"v.","d":["varda lätt, varda lindrig. hwat hälst her synes twnkt oc olidhelikit, thz lätnar alt samman LfK 115 ."],"e":[]},{"a":"lätna","b":"vb","c":"v.","d":["bliva lätt. Brasks CAl 264."],"e":[]},{"a":"lätnisker","b":"av","c":"adj.","d":["litanisk. " thät hände j lottogan . . . ath twa präste en cristen ok annor lätnisker som hedin war the wordo trätande " MP 4: 9 . ib."],"e":[]},{"a":"lätsinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["lätt till sinnes, munter, glad. achilles wardt lätsynnog aff the ordom oc myket glad (verborum spes eius exhileravit animum) Troj 199 ."],"e":["lätsynnog )"]},{"a":"lätsynder","b":"av","c":"adj.","d":["lätt att sima över. nabilis . . . abilis (= habilis) ad nadum läthsyndher GU C 20 s. 341 ."],"e":["läthsyndher )"]},{"a":"lätta","b":"vb","c":"v.","d":["1) lätta, göra lättare el. mindre tung. eg. och bildl. GU C 20 (hand 2) s. 77. christus som drogh ionam prophetan oppa törra iordh . . . lättandhis modhrena (matrem . . allevians), borttagher all dröffuilsen JJMÖ 149. wm the ey wthkasta gotzeth lättandis skipith PMskr 29. thär aff lättas arbedes folkith j hoghenom ib 316 . - göra mindre stark, försvaga. Se SDw 2: 1263. "],"e":["lätther Mecht 90 . ","lätthe MP 5: 126 ),","*lätta up , lyfta upp. wm thän ene bär ena thwnga byrdhe ginstan thaker thän [andre] wnder byrdhena ok lätther wp wnder mz honom Mecht 90 . " qwärn stenen kan lagas oc lättas wp swa at stenana j bärwmmen malas ey söndher PMskr 339. "","*lätta uppe , lyfta upp. then wel kan syma, han skyutir watnit fran sik, badhe handhom ok fothom ok ther medh lätthe han oppe kroppin, ok huyälpir sik til landith MP 5: 126 ."]},{"a":"lätta","b":"vb","c":"v.","d":["1) lätta, göra lättare el. mindre tung. eg. och bildl. ä lättis mata byrdhe GO 503 . " som honom warkunnade ok lätte hans byrdhe " Bir 1: 280 . ib 2: 215 . " lätto (aaleviabant) the skipit " KL 174 . the (tårarne) tynghia ekke huffudhit wtan häller lätta thz Lg 3: 400 . " mer lustadhe mik at läggia synda byrdhe til synda än läta (alleviare) syndena mz bätringh " Bir 1: 354 . ","2) lätta, upphjälpa. " linar thz röst ok lätthir (vocales venas . . . lenire) " LB 4: 345 .","3) lätta, underlätta, lindra. " kärleksins storlekir lättir ärfwodhit " Bir 2: 326 . ib 1: 293 . " at ens rikes fruktsamlikhet skulle hiälpa ok lätta annars landz ok rikis fatikdom " ib 3: 366 . " thu som hwars manz nödh lättir " Bo 35 . " lätta mina sorgh " Su 406 . " tz lättar lunga soth " LB 7: 143 . saluia . . lether hoosta ib 2: 64 . laather (för lääther) sukikilse (suspiria sedat) ib 50 . skal thera hörlz lätas (de skola få lindring med afseende på det som de måste höra) Bir 1: 174 . " giuir var herra hugnahdin til at lätta os (bereda oss lättnad, vederqvicka oss) mz hopino " Bo 11 . ","4) lyfta, aflyfta. " at bärghit skuli minzskas oc thwngin lättas aff honum som vndir liggir (ut eo citua a subjacente mons removeatur) " Bir 3: 126 . - lyfta, höja. the matto thera arma ey letta Iv 5010 . - Jfr undir-, up-lätta."],"e":["letta . ","läta . ","lätthir . ","lätte Bir 2: 215 . ","lether . ","laather (för lääther). lättar. impf. lätte),"]},{"a":"lätte","b":"nn","c":"","d":["lättnad, lindring. " fa liisa oc lätta " MB 1: (Cod B) 552 ."],"e":[]},{"a":"lätte","b":"nn","c":"","d":["flöte på fiskegarn. SO 292, 302 ."],"e":[]},{"a":"lätte","b":"nn","c":"","d":["flöte på fiskegarn. Se Sdw 2: 1264 och C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge 209."],"e":[]},{"a":"lätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lätt (till vikt). GU C 20 (hand 2) s. 77. ib. - om mynt: som har mndre guldhalt än normalt. SE Sdw 2: 1264. thässe skattadho . . . arböst oc bryst och skiölla . . . for viii lätta gyllenna JTb 13 ( 1458) . ffem oc firatigi lette gylden FMu 4: 207 (1463, avskr.). Jfr gyllene 2) lätt, föga berusande. göra starkth win aff lätto vine PMSkr 358, 5) lätt, obetydlig, ringa, svag. thy iac wil ey halda myna fiende swa lätta som iac hauer för giort Reuterdahl KyrkohistIII 2: 534 (1486).","6) lätt at fördraga, lindrig. - billig. hwad rogen vare dyr eller letter köp, tha schulle han haffua rogen STb 3: 115 ( 1493) . " desse dandemen skattade kapan for xx (20) öre j aller lettaste STb 2: 421 (1490). " PMSkr 38 . " finder köpmannen skep före lättta ren legho " ib 100 . STb 5: 350 (1521, Kop. 8) facilis, lätt (göra). Se Sdw 2: 1264."],"e":["letter . ","läther GU C 20 (hand 2) s. 77. ","läth PMskr 38. komp. lättaren ib 100 ),"]},{"a":"lätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) lätt (till vigt). lypto hana lätta fran grundom Bu 505 . " hon (ɔ: gran) är läät " Lg 92 . " swa som eth sky vpfoor j hymillin ok lät wädhir (levis aär) gik fore thy " Bir 1: 263 ; " jfr 7. "","2) lätt, som åstadkommer ringa tyngd i hufvudet, föga berusade. drykkir han stundom af medel vineno som lätare är ok ey altidh af thy bätra ok starkare vineno Bir 1: 247 . " läth win " LB 2: 39, 7: 10 . ib 11 . ","3) lätt, som lätt afbrytes el. upphör. sompnadhe han lättum ok söthum sompne Bil 258 . ","4) lätt, ledig, rörlig. armane skulu vara läte oc bögelike Bir 2: 170. han är läthere oppa föther än fadheren Di 270 . kände the godha systron sik läthäre ok syna sooth lynare swa at hon ynnan faa dagha sielf lass syna tidher ok gik til at messo höörä Lg 3: 582 . ","5) lätt, obetydlig, ringa, svag. lät (levis) synd ok litin Bir 1: 104 . ib 3: 226 . Su 428, 429 . LfK 4 . tha ware forsmälisin lättare Bir 1: 47 . " mz lättan eld " PM XXX . ib XXXII. os wämiarköt widh thässa lätta (levissimo) födho MB 1: 411 . " wilin ij thässo budhi ey säta tha wil iak koma ok göra idher läta " Al 1682 .","6) lätt att fördraga, lindrig. alt äruodhe j fasto älla waku älla j nakro anro äruodhe . . . thz är honom swa lät swa som dwn Bir 1: 43 ; " jfr 1. the thing som för syntos omöghelikin at thola wardha sidhan aldra lättast ib. nyttelik thing til sälinna helso ok likamans ok lät at bära " ib 45 . " känne thy lättare likamlikin dödh " ib 74 . " j the lättasto pinonne " ib 174 . " til läta skärslo eldz rensilse " ib 347 . ","7) mild, blid. " jak gifwir tik . . . lätta lundh vidh them tik illa hanna " Bil 214 . lät ordh älla lin (lenitas verborum) Bir 1: 98 . hulkin som ey är hardhir vtan lättir j allom thingom ib 269 . seer iak thina lättasta miskund ib 3: 47 . " thessin miskund är swa lät (lenis) swa som lättasta (lenissimus) wädhi j tholomodhe ok blidhan " ib 1: 263 ; " jfr 1. "","8) facilis, lätt (att göra). eigh war läät lätha þöm af fäþerssens siþum Bu 9 . " änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike ldhnan " Bir 1: 275 . ","9) lätt, enkel, klar. thz är alt lät (plana) Bo 84 . 10) lättsinning lättfärdig. lätter ok lös til allan lusta Bil 116 . " scriptadhe hon sik . . . ämuäl aff lätom thankom ok ordhom " VKR XIII . - n. adv. lätt, lindrigt. thz dömis lättaren Bir 4: 64 . - Jfr o-, of-lätter."],"e":["läter: läte Bir 2: 170 ; ","läta ib 1: 347 ; Al 1682 ; " lätom " VKR XIII . ","lät Bir 1: 104, 263 ; Su 429 . ","läät Lg 92 . ","lät Bo 84 ; Bir 1: 43, 275 . ","läth LB 2: 39, 7: 10, 11 . ","läät Bu 9 . ","lättare . ","lätare Bir 1: 247 . ","läthäre Lg 3: 582 . ","läthee Di 270 . ss adv. lättaren Bir 4: 64 . ","lättaster ) , "]},{"a":"lättilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" lättnad, lindring, vederqvickelse. for licamlikit mak ok lättilse (corporali alleviatione) Bo 119 . " til likamsi s lättilsa ok helso " Bir 1: 312 . " fingo the lisa ok kätilse af sinne wärlzlike sorgh " ib 2: 135 . " faa lisa ok kättilse j frestilsom " ib 337 . ib 1: 205 . 2: 201, 3: 89, 4: 92, 5: 84. MB 1: 264 . VKR 4 . Su 195 ."],"e":["lätilse Bir 2: 135), "]},{"a":"lättilse","b":"nn","c":"","d":["lättnad, lindring, vederkvickelse. SvB 516 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"lättoghe","b":"nn","c":"","d":["litauer, lett. MP 4: 9 ."],"e":["-oge )"]},{"a":"lättoghe","b":"nn","c":"","d":[" ? Litauer, Lett. en här aff lättugha RK 1: 293 . " jak gör ä nokon lettugha oblid " ib 305 . " aff rytza lättoga ok tartar ib (sfgn) s. 177. ""],"e":["lättughe . ","lettughe )"]},{"a":"lättogher","b":"nn","c":"","d":["= lättoghe. ss tillnamn. " aff päther lättogh " SD NS 1: 388 ( 1404) ."],"e":[]},{"a":"lättogsker","b":"av","c":"adj.","d":["Litauisk, Lettisk. vidh lättogesskä gränzen FM 589 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"lätverk","b":"nn","c":"","d":["lätt arbete. alle the som läthwärk traktera som qwinnom tilhörer skwla aldrigh anamas j stridh PMSkr 125 ."],"e":["läthwärk )"]},{"a":"lätväpnadher","b":"","c":"","d":["lätt beväpnad. PMSkr 161 . - ss subst. haffwi mith före spetzen läthwäpnadha oc skyttor PMskr 161."],"e":["läth- . ","-wäknader: -ada PMSkr 161)"]},{"a":"läxe","b":"","c":"","d":[" , se läkze."],"e":[]},{"a":"läþia","b":"nn","c":"","d":["lada. " SR 42. ""],"e":[]},{"a":"lödha","b":"vb","c":"v.","d":["löda. " mz hwath malme han (ɔ: absintiton) wardher lödder " Al 4031 . Jfr samanlödha."],"e":[]},{"a":"lödha","b":"vb","c":"v.","d":["1) lasta, packa, lägga. j roosenkrantz loth han thz lödar RK 2: 1501 . ","2) onerare, lasta. " lödha oc frakta " PM 61 . swa mykith som skipith tarffwas lödhas ib. ligger skipith nokorstadis löth mz köpmans gotz ib. hauande löt skip mz dyrom köpskat Bir 3: 177 . " löddo sik mz myklo gul oc silf oc allom androm dyrom hawom " Gr 264 . ib 310 . " alla veghna lööd mz helgra manna benom ok helgadomom " Lg 3: 567 . " then som mz väraldz thingomen är löddir " Bo 64 . - Jfr aflödha, äfvensom laþa."],"e":["imf . ","lödde . ","lööd Lg 3: 567 . ","löt . ","löth ) , "]},{"a":"lödha","b":"vb","c":"v.","d":[" skipit är löth swa mykith som thet tarffwas PMSkr 16 . ib. ib 99 . tha floten löfdis oc tha han drox op her hema VKU 77 ( 1554) . - Jfr af-, for-, in-, up-lödha."],"e":["löda . ","löth PMskr 16),","när"]},{"a":"lödha","b":"vb","c":"v.","d":["löda. alle ande (vare) opfylte löödde ok persädhe j järn boyom handhklofwom J Buddes b 83 . " hwilkin mästare en rätfärdhoghan spegil vil göra, han skal lödha glasit annan weghin medh bly " MP 5: 64 . " ther wppa skwla lödhas smaa kopar kringlor " PMSkr 510 . "],"e":["löder PMSkr 649 . ","lödde J Buddes b 83 ),","*lödha saman , löda samman, löda ihop. swartt bly kan ey lödhas saman vtan medh hwitt bly och olio PMSkr 616 . ib 617, 649 ."]},{"a":"lödha","b":"vb","c":"v.","d":["bjuda, inbjuda. tha man er liithz löder til hoffuä Iv (Cod. D, som är skrifven i Norge och företer stark inverkan af Norskt tungomål; se s. XCIII f.) s. 218."],"e":[]},{"a":"lödhe","b":"nn","c":"","d":[" Se bats lödhe."],"e":[]},{"a":"lödhemark","b":"nn","c":"","d":["lödig mark. löde marc sölff tha man för viij marc fik RK 3: (sista forts.) 4597 . " monge löde mark sölff iag honum skenkte " ib 5887 . Jfr löþogher."],"e":[]},{"a":"lödhemark","b":"nn","c":"","d":["lödig mark. hwilkit for:de gothz ärlend stwd haffdhe wthsat for viij löthwmarch SD NS 3: 140 ( 1416) . ib 288 (1417, avskr.). i lödhemark silff Kumla kyrkas rb 111 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"lödhetighl","b":"nn","c":"","d":["ballasttegel? HLG 2: 50 (1516)."],"e":["lödetygel )"]},{"a":"lödhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. lödning. PMSkr 477."],"e":["lödilse )"]},{"a":"lödhning","b":"nn","c":"","d":["1) lastning (av fartyg). them skal betalas före thera arbedhe swaa som them war loffwat före lödnyngena PMSkr 62 . 2) last. PMskr 31. för än skipith haffwer sina fwlla lydnyngh ib 41 . - ballast. saburra e sandhsteen ok ander stena hoper oc lödningh scilicet ne nauis sit vacua GU C 20 s. 535 (möjl. att föra till ett stena lödhning.)"],"e":["lödningh . ","lödnyng (h)"]},{"a":"lödhning","b":"nn","c":"","d":["lödning. PMskr 608."],"e":[]},{"a":"lödhogher","b":"av","c":"adj.","d":["lödig, fullviktig, innehållande full halt av ren metall (silver). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 938. swa thet halff atonda march göra ena lödhogha SD N 3: 283 (1417)."],"e":[]},{"a":"lödöseborghare","b":"nn","c":"","d":["borgare i Lödöse. JTb 106 ( 1518) ."],"e":["lödisse borgare )"]},{"a":"löf","b":"nn","c":"","d":["folium, löv, blad. " prästen . . war klädder ok redder mz sama thräsins löffwa (foliis) " Mecht 62 . Jfr balsamträ-, böke-, granris-, laverbära-, rönde-, vinbära-löf."],"e":[]},{"a":"löf","b":"nn","c":"","d":["folium, löf, blad, palmquistär äpte stoþ grön sialuar: ok löuen skinu lius som stiärnor Bu 13 . - frons, löf. koll. i vinträno som hauar þe þry. bol ok löf ok frukt Bu 185 . Bo 165 . Bir 1: 371, 3: 317 . " cum pascuis pecorum que wlgariter dicuntur lof ok luk " SD 1: 567 ( 1279) . quod . . . vsufructum habeant in eisedem (ɔ: siluis). vidolicet løf oc luuk ib 581 ( 1281) . " lok et löph " ib 2: 181 (1294, nyare afskr.). løff ok luuk ib 5: 430 ( 1345) . - blad, bladsamling. thenne yrt (näml. ysopus) hon haffuie sina makt i blomstrena ok löweno LB 3: 69 . - Jfr birke-, eke-, hylle-, lybbestikko-, löna-, nätlo-, pila-, vidhe-löf."],"e":["lööff Bir 3: 317), "]},{"a":"löfkaster","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"löfknoppa","b":"nn","c":"","d":["bladknopp. PMSkr 331."],"e":["löff- . ","-or ) , "]},{"a":"löfqvister","b":"nn","c":"","d":["kvist med löv. PMSkr 216, 287 ."],"e":["löff- )"]},{"a":"löfqvister","b":"nn","c":"","d":["qvist med löf. thu tedhe mik som faare grönan löfquist (ramus viridis) Su 410 ."],"e":[]},{"a":"löfsal","b":"nn","c":"","d":["löfsal. " the hafdho giort ofer sik en löffsal fore solene hita " Ansg 205 ."],"e":[]},{"a":"löfskogher","b":"nn","c":"","d":["lövskog. Svartb (Skokl) 474 ( 1462) ."],"e":["löff- )"]},{"a":"löfstakker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"löft","b":"","c":"","d":[" , se lyft."],"e":[]},{"a":"löfte","b":"","c":"","d":[" , se lyfte."],"e":[]},{"a":"löftstuva","b":"","c":"","d":[" , se loptstuva."],"e":[]},{"a":"löfvirkinger","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"lögh","b":"nn","c":"","d":["bad. " alre com han i lögh älla i bastouo " Bu 195 . " i pläghom ey elska lögh äller badh " Al 6389 . " the lögh war honum illa kaal " ib 2541 . " the willo ij watnith haffwa lögh ib 5042. - bad, badvatten, till badning el. tvagnng nyttjad vätska. löögh aff hänne (malört) giordh dogher moth kladha (puruitus . . . jwat ejus decotio fotu) " LB 5: 80 . - Jfr mullögh. "],"e":["lögha kar","löghokar MB 1: 502), ","löghar dagher","-daghenom SD NS 2: 320 ( 1410) . lögherdagher. löghir dagher. löghirdager. löghurdagher: -daghen SD 5: 606 ( 1346) . ","löghordagher: -dagh KL 76 ; ","-daghin ib 75, 76, 86 ; Ber 281 ; ","-daghana KL 60, 96 . ","löghädagher: -daghin SD 5: 639 ( 1347) . ","löghodager: -dagin ib NS 2: 145 ( 1409) . ","löffwerdagher: -daghen BSH 4: 159 ( 1493), ","löghardags fasta","lögordax- )","löghardags hälgdh","lögherdagx- )","löghardags nat","lögherdax- Lg 3: 69 . ","löghirdax- KL 347 . löghordagx-),"]},{"a":"lögh","b":"nn","c":"","d":["tvagning, (kall)bad. Jfr R. Pipping, Studier i nordisk filologi 35. 3: 79 ff. Jfr mulögh."],"e":["löghar dagher","lögudager: -dagen ATb 1: 215 ( 1465) , 391 (1472), 2: 6 (1473). löärdager: -dagin ib 3: 259 ( 1512) . ","löffwerdager: -dagen FMU 5: 1 (1481, gammal avskr., daniserande). loghedager. -dagin SJ 2: 319 ( 1472) . ","logerdager: -dagen Arfstv 105 ( 1474) ; HLG 2: 104 (1519). logärdager: -dage[n] HLG 2: 125 (1524). Se Sdw 2: 1264 och J. Brøndum-Nielsen, Acta Philologica Scandinavia 5: 29 ff.), m. ","*löghardags aptan","lögerdax- . ","-affton . ","-afften )),","*löghardags nokturn","lögherdagx- )","*löghardags qvälder","lögherdags- )"]},{"a":"lögha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["lögha sik , två sig, bada. komber pharao konungx dotter oc hännar möiar nidhe til strandina at lögha sik (Cod. A oc löghadhos 278) MB 1: (Cod. B) 552 . " löghe sik ther vti " LB 1: 97 . refl. ","löghas , = lögha sik. som först löghadis j watneno Bil 89 . MB 1: 278 ."]},{"a":"lögha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mullögha."],"e":[]},{"a":"lögha","b":"nn","c":"","d":["löja, fisk av släktena alburnus Lin. el. coregonus Lin. VkU 141 (1570). "],"e":["löga- . ","-or )","*lögho sköte","lögesköther ) , "]},{"a":"lögha","b":"vb","c":"v.","d":["två, tvätta. godh fosthirmodhir lögha oc badha gäran sitt barn SkrtUppb 268 . SvB 327 (b. av 1500-t.)."],"e":["-adhe )"]},{"a":"löghe","b":"nn","c":"","d":["1) leende, löje, skratt. at hafwa löghe j munnenom Bir 1: 301 . " owir matto latir ok löghe til ledher owir matto käte ib. " ib 3: 225 . MP 1: 27, 29 . Lg 3: 405 . Al 2049 . " läsom wi . . . hwat ware foräldra hafwa giort tha gratom wi thz är wart löghe " ib 6469 . ","2) ord som väcker löje, muntert el. skämtsamt ord. tala . . . löghis ordh LfK 174 . Lg 3: 407, 408 ."],"e":[]},{"a":"lögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["löjlig, lustig. " sara . . . thykker löghlikt at thera ordhom " MB 1: 189 . " skör ordh ok oquämelik älla löghelik " Bir 1: 237 . ib 23: 165 . " glädhiandis ok lustandis j hans galno ok löghlico athäfwom " ib 334 ."],"e":[]},{"a":"lögho karl","b":"nn","c":"","d":["badare? löjfiskare? Jfr R. Brieskorn, Bidrag till den svenska namnhistorien 140 f. ss tillnamn. andres löyekarl] Skotteb 6 (146061).- jacob löyakarll StÄmb 97 ( 1476) . oleff lögerkarl STb 2: 540 (1491)."],"e":["löge- STb 2: 202 (1487) , 352, 373 (1489), 3: 415, 423 (1499); SJ 2: 149 ( 1489) . löger. STb 2: 540 (1491). löya- STÄmb 97 (1476), 99 (1477), 100 (1478); STb 1: 94, 130 (1477). löye- Skotteb 6 (1460-61), 51 (1461-62), 88 (1462-63), 125 (1463-64); STb 2: 32, 33, 37, 42 (1484). löke- SJ 2: 241 ( 1493) . leya- STb1: 170 (1478)),"]},{"a":"löghokarl","b":"nn","c":"","d":["badare? hustru katrina löghokarls ärwe SJ 226 ( 1453) . Jfr loghokarl."],"e":[]},{"a":"löghotrogh","b":"nn","c":"","d":["badbalja. labrum trogh oc löyo trogh scilicet quo pedes vel infantes lauantur GU C 20 (hand 2) s. 57."],"e":["löyo- )"]},{"a":"löker","b":"nn","c":"","d":["lök. " rödher lökker wäxer aff fröno " PMSkr 352 . - koll. jtem öre for löck Skotteb 425 (1468-69, Kämn). - Jfr klof-pur-, skapta-löker. "],"e":["löck Skotteb 410 (1466-67, Kämn) . ib 425 (1468-69, d:o), 441 (1469-70, d:)), ","*löka frö , ","*löka rot , "]},{"a":"löker","b":"nn","c":"","d":["lök. " porrus löker " LB 5: 82 . porrum lokir ib 6: 284 . alium huiter löker ib. " cepo rödher löker " ib. " aff rödom lök " ib 3: 189 . " alzkona krydde oc löka " MB 1: 389 . han hafdhe hwarte yrter älla löök Iv 2090 . Jfr gris-, hus-, hvit-, hvita,-, klof-, pur-, rödh-löker."],"e":["lööker . ","lokir . "]},{"a":"lömska","b":"nn","c":"","d":["lömskhet, list. " haffdo ey trugh eller lömsko widh sin iämcristin " Pa (Tung) 40 ."],"e":[]},{"a":"lön","b":"nn","c":"","d":["lönn. " vnum plaustrum platani, dicti lön " SD 6: 145 ( 1349) . "],"e":["lönalöf"]},{"a":"lön","b":"nn","c":"pl. f.","d":["lön, vedergällning. " at taka lön mz mik. þolik iak hauar þiänt " Bu 142 . fingo baþe . . . annars hems lif oc lön for vtan ända ib 166 . " huat lön vänten i iþar annars hems " ib 518 . " þe lön guþ giuar sinom mannom " ib. " thin lön äru mykin mz mik " Bil 344 . " thär nest fik ok nero sin lön " ib 108 . " hwat wardhir os til löna " Bir 1: 153 . nar gudz rätuisa wijil tagha tijil löna RK 3: 2843 . äpter trolighit ärwodhe bödh han (Gud) honum til löninna Lg 3: 235 . " ey älskandes ensampna kärlekin wtan nakra hans löner oc gaffuor " Su 288 . Bil 446, 536 . MB 1: 163, 221, 311 . Bo 11, 135 . Bir 1: 132, 2: 66, 3: 11 . KS 64 (159, 70), 80 (197, 87) . KL 211 . Lg 40, 44 . Ber 211 . MB 2: 369 . - lön, arbetslön. tha sla husbondhe aff lönom hans SO 21 . " gifwi swenenom ful lön ib. maga suena tiena hwem thöm lyster ther mesta arbeyde görs for lön ib. " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 637 ( 1347). (lön trol. för nödh Bil 556 .) - Jfr ars-, arbeidis-, arvoþis-, ater-, dags-, draghara-, fordhe-, frö-, funda-, fähirdha-, gärnings-, husa-, hösta-, käkedoms-, pänninga-, skip-, skogh-, svena-, träþis-, thiänista-, viku-lön. "],"e":["löön Lg 40 . ","-ir ) , ","löna lös , ","löna time , "]},{"a":"lön","b":"nn","c":"","d":["lön, vedergällning. " war lön j hymerike hon är mykin " MP 5: 154 . - län, arbetslön. niclas schriuer . . . v mark pa reknskap vti sith lön Skotteb 186 (1464-65). helmick pa sin löön x mark SSkb 276 (1507 -08). - betalning, pris. värde. Se Sdw 2: 1264. Jfr akara-, ammo-, ars-, arbeidis-, ater-, badhstovu-, bakara-, bata-, biärghara-, blus-. bodh-, bodha-, dagha-, dags-, fodher-, for-, foro-, frakt-, frö-, föres-, förslo-, gärning-, gärnings-, hus-, husa-, hästa-, ivirskärara-, kalkrörara-, ko-, källara-, läke-, läkiara-, malara-, manadha-, mura-, muramästara-, murmästara-, mätara-, pakkara-, pilstikkara-, qvärna-, ringiara-, sigher-, sighers-, sighervinnings-, skip-, skipara-, skrivara-, skräddara-, skyrdha-, skär-, skärara-, smidha-, smidhara-, smidhio-, smidhis-, solderi-, spuna-, späna-, stkara-, stkarahusa-, svena-, sömara-, timbermans-, tiäro-, tomt-, tomta-, thiänista-, thryskiara-, viku-, vinterhus-, vräkara-, vägha-, väghara-lön."],"e":["löön SSkb 276 (1507-08) ), "]},{"a":"lön","b":"nn","c":"","d":[],"e":["löna porter , "]},{"a":"lön","b":"nn","c":"","d":[" ? lönn. platanus lyn Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries. Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 7."],"e":["lyn )"]},{"a":"löna","b":"vb","c":"v.","d":["dölja. med dat. sanno dugher ey at löna Prosadikter (Karl M9 288. - lönsa sik, dölja sig, gömma sig. JMÖ 96 . - refl. lönas undan, gömma sig undan. somlike löntos vndhan oc gömdho sik j skogum oc ödhmarkom Prosadikter (barl) 7 . - Jfr undanlöna."],"e":["lönte JMÖ 96 . "]},{"a":"löna","b":"vb","c":"v.","d":["löna, vedergälla. - löna, avlöna STb 4: 116 (1506). gaffz lambert matson vj marc at löna folket med Stock Skb 120 (1519-20). - jngratus . . . otächer oskönyogher oc lönther (trol. fel fr olönther) GU C 20 (hand 2) s. 28. - Jfr ater-, olönter."],"e":[]},{"a":"löna","b":"vb","c":"v.","d":["dölja. " med dat. ingo lönä " MD 14 . - med ack. lypte sin vand som han löne längho Bu 6 . löna . . . sina blygh ib 498 . " hua som . . . löne sannind " KS 69 (170, 76) . Bil 251 . Bir 1: 70, 4: (Avt) 184. Fl 1410 . Iv 5658 . VKR III . RK 2: 8783 . MB 2: 188 . Su 393 . Di 54, 117 . " ij lönin mz os (dölj oss el. vårt förhållande? hjälp oss att dölja?) " Fl 1407 . " laa ther hwrium manne lönt " Bil 52 " som . . . löne thz for androm " Bir 1: 373 . " ib 3: 451. " Fl 898 . Di 74 . " han lönte sik cristin wara " Bil 475 . hon lönte opta sik hafwa gambla sko VKR XIII . - part. pret. dold, fördold. gudz doma äru for människionne löntä Bir 3: 120 . "],"e":["lena Bir 4: (Avt) 184. -ir. -te, -ter), ","löna sik , dölja sig, gömma sig, förborga sig. simon . . . lönte sik þere dagha Bu 102 . han !SYNS_DÅLIGT? sik ok gik wt w mönstreno Bo 153 . hwi lönte tha thik swa länge fore mik ib 226 . Bir 2: 302. ey är thän sik kan löna af (abscondere a) hans hita Bo 110 . Bir 1: 249 . refl. ","lönas , dölja sig, dölja sitt tillstånd. thäntidh hon war thungför oc kunde ey längir lönas ST 512 . Jfr undan löna."]},{"a":"löna","b":"vb","c":"v.","d":["löna, vedergälla. " med personens dat. och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom winom lönir iak lydhno oc älskogha mz miskund " MB 1: 332 . hånom hans gif löna KS 70 (112, 77) . gudh löne henne sin stora kärlek Lg 807 . KL 296 . han honom thz ille lönte RK 2: 3459 . - pass. thz kan thöm aldrigh vardha lönt Iv 4959 . - med personens dat. och ack. betecknande det som gifves ss lön. honum löna synda giäl Al 2329 . - med personens dat. them löne RK 2: 3216 . " löna wäl jlum " Bil 104 . " iak lönir hwariom enom äptir sinne forskullan " Bir 1: 381 . MB 2: 369 . " om honum skwlde saa wordhe lönth for hans langlige . . . trotieniste " BSH 4: 220 ( 1497) . - löna, aflöna. them som ey löna sino ärfuodhis folke rättelica MP 2: 111 . " löne . . . af thy sama sinom piltom oc tiänarom " Bir 5: 115 . ib 116 . " sinom soldenärom skulu the ey vara pliktoghe antiggia harnisk. kost äller fordenskap til land ällir watn. ey oc gull äller päninga til them at löna " MB 2: 242 . ib 243 . - betala. badh löna sik Bo 14 . - belöna. war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plicta synde Bil 458 . "],"e":["lönar Bil 458 . ","lönir MB 1: 332, Bir 1: 381 . ","löne: atir löne ib 40 ; ","atirlöne ib 2: 89 . ","lönther: lönth BSH 4: 220 ( 1497)),","löna i gen , "]},{"a":"lönardrotin","b":"","c":"","d":[" , se lanardrotin."],"e":[]},{"a":"lönare","b":"nn","c":"","d":["lönare, vedergällare Bu 142 . Ber 19 . Jfr aterlönare."],"e":[]},{"a":"lönare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aterlönare."],"e":[]},{"a":"lönbygning","b":"nn","c":"","d":["hemlighus, avträde? Stb 3: 228 (1495). SJ 2: 270 ( 1495) ."],"e":["-bögning )"]},{"a":"lönd","b":"nn","c":"","d":["hemlighet. " - i löndom, i löndom, i hemlighet. hwath jach scriffwar idher til i þöndhom " BSH 5: 157 ( 1507) . "],"e":["lönda laster , ","lögdar lägher","lönþär läghär )","lönda porter","lönde- )","lönda skript , "]},{"a":"lönd","b":"nn","c":"","d":["hemlighet. - i löndo, i löndom, i hemlighet. han . . . sändhe j löndho syn canceleer tiill drotning heccuba Troj 198 . "],"e":["*lönda dyr","lönndörr Troj 262 . ","*lönda grop , ","*lönda kamare , ","*lönda luk","-lock )","*lönda mal","maal )","lönda porter , ","*lönda rum , ","*lönda värke","önde- )"]},{"a":"löndskript","b":"nn","c":"","d":["Jfr lön-, lönda-skript."],"e":[]},{"a":"löndyr","b":"nn","c":"","d":["löndörr. " wptäpto the ena lön dör " MB 2: 281 . kom wt gönom en löndörn Di 28 ."],"e":["lön dör . ","löndörn Di 28 ),"]},{"a":"löne","b":"nn","c":"","d":["lönrum, gömställe. - i löne, i lärdom, i hemlighet. nectanabus är hans fadher ij löne Al 523 ."],"e":[]},{"a":"löneporter","b":"nn","c":"","d":["= lönporter. åth en löneporth pa slotit weth strömen lå RK 3: (sista forts.) 5128 . Jfr löna-, lönda-, lösn-porter."],"e":[]},{"a":"lönilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr aterlönilse."],"e":[]},{"a":"lönkamar","b":"nn","c":"","d":["lönkarre, enskildt rum. haffde sigh bygt en lönkamar (secretum cubiculum) vppe j syno hwse MB 2: 157 ."],"e":[]},{"a":"lönkamare","b":"nn","c":"","d":["lönnkammare. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 34. J Buddes b 172 . Jfr lönda kamare."],"e":[]},{"a":"lönkamare","b":"nn","c":"","d":["= lönkamar. " i hiärtans lönkamara (trilicinum) " Su 77 . ib 99, 104, 278 . Jfr löns kamare."],"e":[]},{"a":"lönkatughet","b":"nn","c":"","d":["gyckel, drift (med ngn)? cauilla le lönkaatoghet ok kiff GU C 20 s. 88 ."],"e":["-kaatoghet )"]},{"a":"lönkovi","b":"nn","c":"","d":["lönnkammare. " penates . . . domus interiores lönkoffua " GU C 20 s. 427 . ib s. 428."],"e":["-koffui . ","-kwffui )"]},{"a":"lönlika","b":"ab","c":"adv.","d":["hemligen, i hemlighet. är här noger . . . jak i nogan motto haffuer oforettadh eller lönligan besagt STb 1: 354 ( 1482) . SpV 139 ."],"e":["-ligha . ","-ligan STb 1: 354 (1482) . -lig Stock Skb 297 (1513, Skip) . ","-leghir ATb 1: 263 ( 1467) ),"]},{"a":"lönlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lönligen. " hemligen, i hemlighet. iak är lönlika fäst ihesu christo tel renliues " Bu 143 . " at fly faþur ok frändar lönleka ib. brödhit war honom lönlika burit " Bil 103 . SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . Bu 30, 102, 503 . Bil 52, 251, 556 . MB 1: 189 . KL 41, 293 . Bir 1: 196, 318, 2: 301 . Al 8537 . RK 3: 1484, (sista forts.) 4243. MB 2: 281 . Ansg 183 . BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.) . Lg 436, 3: 599, 600 . LB 5: 81 ."],"e":["lönleka Bu 30, 102, 143 ; Ansg 183 . ","lönleca Bu 503 . ","lönliga MB 2: 281 ; RK 3: 1484 . ","lonlega ib (sista forts.) 4243 . ","lönlikan Lg 436 . ","lönlekan ib 3: 599, 600 . ","lönglighe BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.)),"]},{"a":"lönliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lönnlig, hemlig, fördold. Mecht 217 . ändade hon sith liff mz löndligen dödh Troj 24 . - lönlik sot, menstruation. SkrtUppb 17 . 3) förtrogen, intim? jntimas atis inan tiil bygandis oc indbyggare lönligan wen oc lönss godher GU C 20 (hand 2) s. 38. - Jfr sanlönliker."],"e":["-ligher . ","-ligin GU C 20 s. 569 . ","-ligan ib (hand 2) s. 38. löndligen Troj 24 ),"]},{"a":"lönliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) lönlig, hemlig, fördold. lifdhe länge mannum lönliker Bil 404 . " hopadho at thät sculde gudhi lönlikit vara " ib 850 . " halda . . . lönlikit thet han . . . hörer " KS 72 (177, 79) . lönlek samband SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " tok af präste script ok lönleka lösn " Bu 30 . " baþ höra sin lönlek skripta mal ib 143. lönlica syndir " Bir 2: 307 . " hedhir giri är . . . lönlik soot " Bo 96 . - lönlik thing, hemligheter. lönlico thingin (mysteria) idhnadhos Bo 164 . " sighia hanum sin lönlik thing " KL 41 . " opinbaara . . . clostirsins lönligha thing " VKR 20 . KS 72 (177, 79) . - hemliga lemmar, könsdelar. om mans lönlig ting LB 7: 268 . ib 269 . - lönliker siukdomber, qvinnosjukdom, sjukdom i qvinlig könselar, äfven menustration. dogher moth lönlek siukdom (morbis muliebribus) LB 5: 80 . dogher mot lönlik siukdom (fluxum matricis . . . stringit) ib. " lösör lönlik siukdom (menstrua . . . resolvit) " ib. " rensa människio aff lönlik siukdom (menstrua purgat) ib. " ib 81 . Jfr manads sot. ","2) undangömd, enskild, privat. skyndadhe sik fra them bort, oc in i lönlikare herbärghe (introiens cubicculum) MB 1: 246 . til nokon lönliken stodh Su 393 . " kom i mins hiärta lönlika bwr ib. (lönlikom trol. för löghelikom: af lönlikom thingom (cachinnis) halt thik af altidh " Ber 278 .)"],"e":["-leker: -lek Bu 143 ; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); LB 5: 80 ; ","-leka Bu 30 . ","lönlikin: -likit Bil 850 ; KS 72 (177, 79) . lönliken (ack. sing. m.) Su 393 . ","lönligh: -ligha VKR 20 . lönlig (ack. pl. n.) LB 7: 268 ),"]},{"a":"lönlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) hemlighet. " framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdha lönlikhet " KL 323 . " myns mandoms lönlighet (mysterium) " VKR 70 . Su 233 . ","2) det som hålles undangömdt el. doldt, hemlig kroppsdel. vi flöt inälffwennas orenlighet gynom natwrliga lönlighet (per secreta naturæ) MB 2: 77 . ","3) afskild el. inre afdelning. then tijd the varo komne gijnom i himmelsens lönlikhet Ansg 183 ."],"e":["lönlighet VKR 70 ; Su 233 ; MB 2: 77 ), "]},{"a":"lönlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) hemlighet. " wppenbarade mildaste härran hänne sin lönlkehtz wnderlika nymäre (mira secretorum suorum) " Mecht 217 ."],"e":["lönlekhet )"]},{"a":"lönmärke","b":"nn","c":"","d":["hemligt märke. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 448. laath brenna föl skuut oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul Brask Cal 266."],"e":["-merke )"]},{"a":"lönporter","b":"nn","c":"","d":["löport. " kom han aff gönom en lönporth " RK 3: (sista forts.) 5044 . Lg 3: 309 . Jfr löna-, lönda-, löne-, löns-porter."],"e":[]},{"a":"lönporter","b":"nn","c":"","d":["lönnport, HSH 20: 201 (1507?). "],"e":["*lönports nykil , "]},{"a":"löns kamare","b":"nn","c":"","d":["= lönkamar. Su 357 ."],"e":[]},{"a":"löns porter","b":"nn","c":"","d":["= lönporter. MB 2: 77 . Jfr löna-, lönda-, löne-porter."],"e":[]},{"a":"lönsgodher","b":"av","c":"adj.","d":["tystlåten. godhr rådhgiui skal wara troen ok lönsgodhr KS 72 (177, 79) ."],"e":[]},{"a":"lönsgodher","b":"av","c":"adj.","d":["tystlåten. secretarius ii lönsgoder GU C 20 s. 559 . ib (hand 2) s. 38. MP 4: 17 . JTb 94 ( 1513) ."],"e":["-goder )"]},{"a":"lönskaläghe","b":"","c":"","d":[" , se löskaläghe."],"e":[]},{"a":"lönskript","b":"nn","c":"","d":["Jfr lönd-, lönda-skript."],"e":[]},{"a":"lönskut","b":"nn","c":"","d":["hemligt el. svekfullt skott? dolum wlgariter lönskoth lönswärdh ok lönswärdzbalia GU c 20 s. 198."],"e":["-skoth )"]},{"a":"lönsvärdh","b":"nn","c":"","d":["hemligt el. dolt svärd. GU C 20 s. 198 . - i bild. repedere idest iterum suppedere visa (hörfel för fisa) quod ornate loqui volentes dicunt draga lönsuärdh GU C 20 s. 424 . "],"e":["*lönsvärds balia , "]},{"a":"lönträ","b":"nn","c":"","d":["lönn. JMÖ 144 ."],"e":["löön- )"]},{"a":"löp","b":"nn","c":"","d":["the kifwa aff thins blodz löpe (trol. för köpe) Bir 2: 190 . Jfr at-, bruþ-, ut-löp, äfvensom lop."],"e":[]},{"a":"löp","b":"nn","c":"","d":["Jfr barklöp."],"e":[]},{"a":"löp","b":"nn","c":"","d":[" Jfr brudhlöp."],"e":[]},{"a":"löpa","b":"vb","c":"v.","d":["3) låta löpa, låta segla. at kungen mtte löpa sijn skijp til baka Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). 4) avskala (bark el. näver). Jfr L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 82 f. thär löpä landbone näffwer VKJ 104 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"löpa","b":"nn","c":"","d":["Jfr uplöpa."],"e":[]},{"a":"löpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) löpa, springa. " skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok ränna hästom, löpa å fot ok flöghia fram ok äter " KS 53 (136, 57) . skofwo hah. at han skulle rasklica gaa at the nöddo han nästan at löpa Bo 223 . " huru sancte pätar oc sancte iohannes lupu til grafwinna " ib 224 . " lop . . . tel domaran " Bu 511 . " lop en iuþa smasuen mz cristnom smasuenom tel kirkio " ib 22 . " lopo riddara oc swennä till thera wapn " Di 125 . " vm the saghin sin vin vanhedhras ok dröuas the löpin alt til döthin (currecent usque ad mortem) at thera vin skulle vi takas aff dröuilsom " Bir 3: 168. vactura lupu äpte (näml. honom) atar gripa han Bu 173 . " hon lopp äftir thöm " KL 275 . " han lop a mark ok vilia heedh " Iv 2071 . the lopu . . . ij flodhena Al 5586 . " hon wardh rädh ok lop til sinna säng " VKR VI . " the slogho thera hunda ok loto them löpa " Fr 67 . " latir lösa sina löpanda hunda (canes venaticos) " Bir 3: 274 . - med inre obj. löpe gatulup SD 5: 638( 1347). - i fientligt syfte springa, rusa, anfalla. kom een löpande mz mästo gäld Bir 3: 274 . diäwlen lopp mot (occurrit) sancto machario KL 237 . " löpo diäflanne mot hänne mz bräzsko " Bir 3: 370 . " liop at walter " Di 170 . " han löp till sintram mz sin skioll sa fast at sintram fioll om kwll " ib 150 . - skynda, skyndsamt begifva sig. lup . . . i ödhninna KL 213 . - begiva sig. lop (leif) til pariis ST 291 . - löpa, rymma. thee finner och andre, hädan lopo BSH 5: 333 ( 1508) . hwi han war swa lupin fron ider FM 488 ( 1510) . löpa, gå omkring. sonin lop om brödh oc man wel sina book j skola ST 291 . - löpa, gå i bete el. för att få foder. om hästar. vil jach nw strax lade löpe mina hesta tith indh til ider . . . som scole löpe for thette aaridh BSH 4: 152 ( 1492) . för thet han ey wille holle eder heste, som ther nw för kongs gästning löpit haffue ib 5: 320 ( 1508) . läthe hestene löpe ther ib 323 ( 1508) . " läther löpe them (hästarne) i fodringhen ib. - bildl. löpa mot, möta, sätta sig emot. löpe (occurrat) thy godhwilin amot afwndinne " Ber 107 . - möta, träffa. thol genwärdhwgh thing och godh thing hwar the löpa mote (occurrunt) thik Ber 119 . - komma för, falla in. thanke löpir mik mot (occurrit) Bir 2: 52 . ","2) löpa, löpa omring, göra sitt omlopp. saa lopp thz hiull om sidher thz förre war opp thz kom tha nidher RK 3: 3698 .","3) löpa, gå. om fartyg. the skip, som lupe fran stocholm BSH 5: 165 ( 1507) . " löpo all skepen nör wth " ib 168 ( 1507) . lopo thee sin wäg inhändher skäggianäss ib. " the äre lupne nw aff skeren ok södher wth pa " FM 308 ( 1507) . ved sandhaffn är nämpst at löpe vdoffuer till reffle ib 316 (1507). maa the löpe fram bärre hender nogeswndh ib. skeparen ther oppaa (på skeppet) . . . haffde actedh segh löpte till gotlandh med thy HSH 20: 90 ( 1507) .","4) löpa, flyta, rinna. ther vnder lop een digher aa IV 2383. the watn som rinna aff paradiis käldo . . . löpa först langlaeedh vnder iordhinne MB 1: 124 . " löpande vatn " Bir 2: 17 . " dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe " SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). lupu hänna tara Lg 3: 242 . " lopp . . . aff öghomen som en klen blodh källa " ib 268 . " se löpa hänne [blodh] af hänne licamma " Lg 549 . MD 67 . - förrinna, utrinna. eth tima glas . . . huilkit som synes när wara lwpit BK 213 . ","5) löpa, sträcka sig. en mwr . . . hwilkin som skal löpa fran brödhranna chor, oc in til then mwren, som ligger när siönom Bir 4: 83 . ib 85, 86, 87, 88 . ","6) gå, förflyta. om tid och förhållanden. huru tyman löper och om gaar RK 3: 3390 . saa löper thenna riidh ib 4037 . " tå werilzlik ting hånom mz löpa (d. v. s. då har har medgång) " KS 49 (125, 53) . ","7) löpa, fara, bäras. om ord el. rykte. om swa hende eder noget löst tall lope eller fördes i mellen BSH 5: 117 ( 1506) . ","8) förefalla? al annor stykke som lypp mellum thäs sama kortz ok hans thiänera a ena sidhona. ok mellum waar ok alla andra som medh oss waro . . . a andra sidhona BSH 1: 136 ( 1376) . ","9) (jfr Mnt. lopen) bedöpa sig (till), uppgå (till). morghongawor gywä þär höghre löper än hundraþe marker silfs SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). hulkit som löper en mark mynne en xl ok xiiijc mark FM 280 ( 1506) . " swa marga päningga athirgiffwa prebendone . . . som löpa ther wppa, som henne wndangiik " SD NS 1: 295 ( 1403) . " kan thet löpa vpa ena ɉ mark eller ok höghre " SO 49 . " swa ath thet lupe til fyra peninga " ib 205 . " nogre lagmans peninga . . . som lop vidh vj marck ok xxx march " FM 279 ( 1506) . " löper mykit mere pa landtborn en skattebondren " ib 501 ( 1510) . ","1) löpa, störta sig. komme the bönder ather löpande alle i sender och lopo them sielffue i sank FH 6: 84 (1495, afskr.). ","2) belöpa sig till, uppgå till. swmmen . . . löper sigh xlix gyllene FM 240 ( 1505) . ","1) löpa in, skynda in. lop in i staþen Bu 170 . - be gifva sig in. äre the löpme in oppaa kalmarna sloth äller anderstedz HSH 20: 136 ( 1507) .","2) löpa in, segla in. ath tet (fartyget) skal löffuä ynd i ffynskä skären FM 384 (1508, daniserande). ","3) flöda in, strömma in. watnit lup in ower mato Lg 3: 251 . - Jfr inlöpa. ","1) vara till öfverlopps, vara öfrig. lupu them iwir manga brödhskal fulla Bo 90 . " thet som hwariom löpir ofuir aff hans prouento " VKR 21 . ","2) genomgå, genomläsa. " löp owir (scrutare) scriptena " Su 252 . - Jfr ivir löpa.","1) löpa samman, samlas. Bo 182 . ","2) löpa, koagulera. " blodit tioknar i menniskione oc löper ta samman Lb 3: 22. - Jfr saman löpa. "","1) springa fram. Di 155 .","2) gå igen, tillslutas. sagho the at dörren lop snarlika til oc war ginstan lääst Lg 3: 248 . - Jfr til löpa. ","1) störta mot hvarandra, braka i hop. al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis. oc lupu til saman som the skuldo sla sik i thusanda stykke sundir Pa 16 . ","2) koagulera, ysta. " löpir han (blodet) sköt tilsamman " LB 5: 293 . ","1) löpa upp, springa upp. lop vpp þar iacobus stoþ Bu 196 .","2) springa upp, uppstå, uppkomma. för blemom. som lopa op wedh ögon LB 7: 70 .","3) springa upp, hinna upp. ängin häst lop them op Al 5608 . Jfr up löpa. "],"e":["löppa FM 490 ( 1510) . ","löppe ib. ","lopa LB 7: 70 . ","löffuä FM 384 (1508, daniserande). ","loop Bir 4: 85 . ","lup KL 213 ; Lg 3: 251 . ","löp Bir 2: 8 (se 339), 3: 86; MD 40, 67 ; RK 2: 2086 ; Di 15, 28, 33 o. s. v. lypp BSH 1: 166 ( 1376) . ","liop Di 124, 170 . ","löpthe Fl (Dod. B) 279 . ","lupu Bu 173 ; KL 275 ; Bo 90, 182, 224 ; Pa 16 ; RK 1: 891 ; Lg 41, 3: 242, 243 . ","lupo Lg 41 ; " nidhir lupo " Bir 1: 309 . ","luppu RK 2: 2084 . ","luppe BSH 5: 323 ( 1508) . ","lopu Al 5586 . ","lopo Di 44, 124, 125 ; FH 6 . 84 (1495, afskr.), JP 86 ; BSH 5: 168 ( 1507) , 333 (1508). loppo RK 2: 437 . ","löpo Bir 3: 370 ; BSH 5: 168 ( 1507) . ","lwffwä FM 383 (1508, daniserande; på två ställen). ","lupe SO 205 . ","lope BSH 5: 117 ( 1506) . pl. löpin Bir 3: 168 . ","lupin FM 488 (1510); wp lupin MB 1: (Cod. B) 560 ; ","lupne FM 308 ( 1507) . ","lwpin: -it BK 213 . ","lopin: -ith Iv 2079 . ","lopen: wt lopet Lg 3: 647 . ","löpin: vtlöpen BSH 5: 162 ( 1507) ; ","löpit ib 320 (1508), 532 (1513); löpne HSH 20: 136 (1507); bort löpne BSH 5: 168 ( 1507) ; borth löpnä FM 442 (1509)),","löpa sik , ","löpa af , ","löpa ater , springa tillbaka, skynda tillbaka. lop atar tel hälgho martires Bu 521 . " the . . . lupu atir in " KL 275 . " han löpir atir til ryggia (recurrit retro) " Bir 1: 265 . ","löpa bi , segla åt sidan? lwffwä wy nyöystä by FM 383 (1508, daniserande). ","löpa bort , löpa bort, löpa undan. Di 44 . JP 86 . Jfr bort löpa. ","löpa fram , löpa fram. Bu 173 . Bir 3: 86 . Iv 2039 . Jfr fram löpa.","löpa i gen , begifva sig tillbaka. haffuer oc myn ffrw mik nw til saacth och befallat ath löppa tiil bwnnen ighän FM 490 ( 1510) . ","löpa i , ","löpa ivir , ","löpa nidher , löpa ned, strömma ned, falla ned. watnit lop nidhir j iordhina KL 24 . " smälte fitmin lop nidhir j eldin ok eldin lugadhe " Bir 1: 286 . tararne lupu nidher i hänna skööt Lg 3: 243 . " sodit liop nider i halsen " Di 124 . " losnade vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä, oc löp nider vppa risen " ib 43 . Jfr nidher löpa. ","löpa saman , ","löpa til , ","löpa til saman , ","löpa umkring , löpa omkring, gå i kretsform. hon (ɔ: snille) löpir vmkringh swa som cirkil Bir 1: 272 . ","löpa um kul , springa om kull. thera swena lupu hwar annan vm koll RK 1: 891 . ","löpa undan , löpa undan, löpa bort. Iv 2078 . Jfr undan löpa. ","löp up , ","löpa ut , löpa ut, springa ut, ila ut. hon lop ginstan wt KL 247 . MB 1: 405 . Lg 41 . " watn och blodh ta löp ther wth " MD 40 . ib 67 . löpa ut. om sjöfarande och om fartyg. lwffwä wij strax wd til syös och allä skiffwenä met FM 383 (1508, daniserande). wor skep, som gerne haffde löpit wt effter theris retta berningh BSH 5: 532 ( 1513) . " idher verdughets skep luppe vth " ib 323 ( 1508) . - Jfr ut löpa. - Jfr be-, for-, mote-, saman-, um-, und-löpa, äfvensom ostlupin."]},{"a":"löpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) , i bet. 1). ","2) lysa, uppbjuda? thessom forscrepna jordh är laghligh vpbudhin ok löpt (för lyst?) a tröbo tinge SD NS 2: 102 ( 1409) . - Jfr bark-, bort-löpa."],"e":[]},{"a":"löpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa, springa. mäden drengin lwp effter honom STb 1: 264 (1480). hwat ganghn är ok thz at haffwa löpit owir thia makt, om th ekke formatte skedhit halla fram til ändan mz flerom SpV 467 . " för än thu hafuir thit skedhe lupit " Hel män 170 . " hwilken en annan skal ljägha han skal syälffwer fasth löpa mädh " PMBref 314 ( 1512) . - löpa, rymma. for hi ath han lap fra rättin vtan minne . . . ok ath skoghenom J'tb 12 (1458). ATb 1: 267 ( 1467) . " vm huwstrwn ey war lwpen fran honom " PMSkr 40 . - fly, taga sin tillflykt. lopp (confugit) hon til wana läkedomen höxsta läkiaren . . . ihesum christum Mecht 195 . - löpa, gå i bete el. för att få foder. om hästar. Arnell Brask Biᴵ 24. jtem lote (jägaren sin håst) löpa paa kyrkionnes ägor och ey aa krononnes vthan medh mynne ib. - mer el. mindre bildl. per . . . sade til jönis . . . styr thinne hustrv mun ok ath hon latir äkke löpa borgemästarana oppa sinne twngo ATb 1: 86 ( 1458) . " han sade ey annerrs än the forwunnena graskyns horer j stocholm the haffue nogh löpe medh mik (ɔ springa och skvallra om mig?) som then kaderin rodehose och tolke flere STb 2: 250 (1488). at ey är waldhit j människionna wiliande ällir löpande (ɔ ävlan, strävan), wthan j gudhi miskundh görande (non est volentis neque currentis sed miserentis est dei; jfr Rom 9: 16) " SpV 147 . ","2) löpa, löpa omkring, göra sitt omlopp. thet (ɔ: ett järnstycke) skal halla tridzona oc hon skal ther j löpa PMSkr 505 (med ill. 506). 3) löpa, gå, segla. om fartyg. Se Sdw : 1264. STb 3: 40 ( 1492) . tet skyppeth, som haffuer lupit pa niclis scriffueres ewentur ib 329 (1497). för än thet (ɔ skeppet) haffwer lwpith til syös PMskr 8. - om skeppare o. d. SSkb 76 (1502-03). STb 4: 142 (1507). ATb 3: 370 ( 1528) . skiparen maa ey löpa mädh skipeno jn j n[o] kra haffn. vthan köpmännennas ja oc samtykke PMSkr 30 . skiper oleff ericsson, som lop med snöreualen anentid til danske Stock Skb 157 (1520-21). 4) löpa, flyta, rinna. aff henna graff löepr olea SvKyrkobr 73 . förwara ath aloe sig ekke lyffther wp oc löper affwer bräddana PMSkr 536 . " blodit löp tik tyl dödh " SvT 102 . - förrinna, utrinna. mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge PMBref 336 ( 1519) .","5) löpa, sträcka sig. halff delen aff them gardhenom, som fran twärgardhenom löper swder meth källonne oc in til renenna SD NS 3: 452 ( 1419) . " östan fore thöm almenningen som nidhr til helgans gilstufwu löpir " ATb 1: 245 (466). SJ 2: 213 ( 1492) . STb 3: 364 ( 1498) . ib. ib 397 ( 1498) .","9) belöpa sig (till), uppgå (till). thz löpir jn summa, v m iiic oc lxxv pater noster Mecht 354 . " tha lop summan femtio sex marck aff thet som han dolde " STb 1: 32 ( 1475) . FMU 5: 146 ( 1466) . SJ 2: 105 ( 1487) . " huilken fierdhe part arff lopp i thusende (1000) mark stocholmske " ib 139 ( 1489) . ib 174 ( 1490) , 194 (1491). STb 3: 188 (1494), 368 (1498). ytermer tilstode han ath ware framledne her erick jonssons arffua swa mykit [skylloger] kunne löpe pa vj lester jern ib 380 ( 1498) . ib 420 ( 1499) . rechnade wij med oleff scriffuer om alle hans vpbördh och vtgifft . . . swa at rekinschapen löp lycha Stock Skb 292 (börj. av 1500-t.,Skip). ib 293 (1503_11, Skip). STb 4: 21 (1504), 75, 95 (1505), 103 138 (1506). tha rechnades stazins schot, tha löp skottit the aarit . . . til suma löp xii!UDDA_TECKEN?ᶜ xxviij mark SSkb 271 ( 1508) . ib 313 ( 1509) . ATb 3: 240 ( 1510) . STb 5: 140 (1517). Stock Skb 34 (1517-18, 71 (1518-19), 114 (1519-20), 155 (1520-21), 187 192 (1521-22). scriffwaren ma taka panth aff hwaryom köpman oc kompan, som är swa godher som skiplönen äller frakten löpa PMSkr 10 . ib 17 . Arnell Brask Biᴵ 29. thz folk . .. lop wiid xxxijᴹ Troj 103 . - belpa, komma (på ngn el. ngns andel). Se Sdw 2: 1264. swa ath then skat äller twnge ther kwnne paa löpa, skolom wy . . . sielffwe dragha SD NS 3: 265 ( 1417) . " tha löp pa fornempde cristines deel ther vtinnan ii!UDDA_TECKEN?ᵉ (250) marcker ok xii!UDDA_TECKEN?ᵈᵉ (12 1/2 öre " SJ 2: 104 ( 1487) . Uppl Lagmansdomb 38 ( 1492) . pa hwaria marck löper xi!UDDA_TECKEN? solidi STb 3: 328 ( 1497) . ib 369, 385 (1498). gaffz bysseskytterne xxiiij mark; j the iiij oc xx mark löper xviij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j samme peninga j theris lön Stock Skb 161 (1520-21). 10) trans. springa uppför el. över. en alstingis slätter mwr tre föther högher swa ath ydhlor äller andre kwnna honom ey löpaa PMSkr 297 . - löpa sik, 2) belöpa sig (till), uppgå (till). mina widerthorpter . . . ther sich löpir opa fäm march oc fyrethighi redho penninga Sd NS 3: 612 (1420). FMu 5: 146 (1486). STb 2: 264 ( 1488) . tha löp sigh tet han til acthers war cxxx march vij öre och x penninge Stock Skb 288 (1498, Skip) . ena summa peninga som löp sich til lv marck stocholmske STb 3: 172 ( 1494) . SJ 2: 302 ( 1496) . STb 3: 302 (1496), 389 (1498), 421, 438, 456, 458 (1499), 4: 83 (1505). swa at thz aflat löpir sigh til samen xl. twsande sar. xl aar. oc xlvj dage SvT 67 . Stock Skb 306 (1533, Skip) . komma på (ngn el. ngns andel). jtem ɉ mark peninga, ther aff löper sik ij öre pa akern FMU 4: 84 (omkr. 1455). "],"e":["löpa STb 2: 250 (1488) , 3: 40 (1492), 380 (1498). löppa ATb 3: 370 ( 1528) . ","löper . ","löpir . ","lop STb 1: 32 (1475); Kula lkyrkas rb 44 (1478?); FMU 5: 146 ( 1486) ; STb 2: 334 (1489); SJ 2: 194 (1491); Stock Skb 34 (1517-18), 71 (1518-19), 155, 17 (1520 -21), 187 (1521-22), 306 (1533, Skip); Troj 103 . ","lopp Mecht 195 ; SJ 2: 139 ( 1489) . ","lwp STb 1: 264 ( 1480) . ","löp SJ 2: 105 (1487), 135 (1489), 174 (1490); Stock Skb 288 (1489, Skip), 292, 293 (börj. av 1500-t.), Skip), 114 (1519-20); STb 3: 172 (1494), 368 (1498) o. s. v., Kop). lopo ib 4: 103 ( 1506) . ","lwpen PMSkr 40 . ","löpin ATb 1: 267 ( 1467) . ","supin . ","lupit STb 3: 329 (1497); Hel män 170 . ","lwpith PMBref 336 ( 1519) ; PMSkr 8 . Se Sdw 2: 1264),","löpa af , 2) begiva sig åstad på bete el. för att få foder. om hästar. (den 21 december) löpa hestana aff ath senesth uti fordringena Brasks Cal 274. 3) rinna av, rinna bort. athdywpa forer göras affwer akren ath wathnith kan löpa aff PMskr 199. - Jfr aflöpa. ","löpa bort , löpa bort, löpa undan. Kumla kyrkas rb 44 (1478?). STb 3: 202 ( 1494) . Jfr bortlöpa. ","löpa saman , 1) löpa samman, samlas. tak yrthena filicem . . . oc brän samman, oc the askan thär aff löper samman, stöth granna PMskr 425. ib 560 . 2) löpa, koagulera. löper hon (ɔ mjölken) samman mädh löpe aff kalffwom kiddom äller lambom PMSkr 245 . - Jfr samanlöpa. ","löpa til , 3) tillfalla. med ack. tha löp kirkiona xxx (30) marcker til aff samam gardh SJ 2: 135 ( 1489) . - falla på ngns lott. satte oleff seck sin gardh til panta fore then skaden . . . swa mykit hanom til löper STb 4: 25 (1504). - Jfr tillöpa. ","löpa um kring , löpa omkring, rotera, rulla. Se Sdw 2: 1264. en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh PMskr 504. - Jfr umkringlöpa. ","*löpa sik um kul , löpa el. springa omkull. tha gaff karlen sigh til rymningh och löp sigh om kull . . . offuer en watw saa STb 4: 216 (1511). - löpa up, 4) rinna upp. wathn som heth löper wp aff jordenne PMskr 208. - Jfr uplöpa. - löpa ut, 2) skjuta ut, springa ut. om knopp o. d. löpa wth nokra sma grena nidre pa träno PMSkr 336 . - Jfr utöpa. ","*löpa ut af , löpa sin väg, begiva sig bort. tha te aaleninge lupe wtaff STb 5: 359 (1522, Kop). - Jfr ater-, for-, fore-, fram-, genom-, hem-, in-, ivir-, kring-, kringum-, nidher-, um-, unt-löpa samt islupin."]},{"a":"löpa","b":"nn","c":"","d":["Jfr bark-, barka-löpa."],"e":[]},{"a":"löpan","b":"nn","c":"","d":["löpande, rinnande. vathnen . . . blifua tha stilla ok staduga vthan alla rörning eller nagra löpän SvKyrkobr (LUcid B) 233 ."],"e":["löpän )"]},{"a":"löpan","b":"nn","c":"","d":["Jfr barklöpan."],"e":[]},{"a":"löpare","b":"nn","c":"","d":["2) landstrykare, rymling. FMU 3: 169 ( 1439) . ","3) löpare, sten varmed färgstoff o. d. rives på en häll. PMSkr 546 . - Jfr fore-, land-löpare."],"e":["med art. löperne FMU 3: 169 ( 1439) , "]},{"a":"löpare","b":"nn","c":"","d":["1) löpare, ilbud, kurir. breffwin . . . vtsändhos mz breffdragharom oc löparom (cursores) MB 2: 185 . - löpare, hos en förnäm man anstäld tjenare hvilken löper framför vagnen, går årenden o. s. v. KL 378, 380 . MB 2: 374, 375, 376 . ","2) landstrykare. " " SO 297 . - Jfr fore-, kloster-, lands-löpare."],"e":[]},{"a":"löpare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr saflöpare."],"e":[]},{"a":"löpe","b":"nn","c":"","d":["löpe, enzym i magsaften nyttjat vid ostberedning o. d. coagulum li löpee Gu C 20 s. 118 (jfr ib (hand 2) s. 57). löper han (ɔ mjöken) samman mädh löpe aff kalffwom kiddom äller lambom PMskr 245. ib 615 ."],"e":["löpee )"]},{"a":"löpe","b":"nn","c":"","d":["korg. " vardh han vtlätin vm murin j enom löp (sporta) " Bir 3: 169 . köpa margha stora ok sma löpa Fl 1297 . ib 1302, 1307, 1329, 1333 . - ss mått- (el. vigt-)bestämning: löp. hundradha löpa (cados) olio MP 1: 240 . " pliktom wi os tel ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille " SD NS 1: 435 ( 1405) . " en war gardh som skyllar en löp smör " ib 2: 51 ( 1408) . 9 löpa smör BtFH 1: 313 (1413, Joh. Bures utdr.) . 1 löp smör ib. - Jfr säþa löper. "],"e":["löper","löps bol"]},{"a":"löper","b":"nn","c":"","d":["korg (av bark e. näver). Se Sdw 2: 1264. - ss mått- el. viktbestämning. Se Sdw 2: 1264 och L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 81 ff. - Jfr smiörlöper. "],"e":["löps bol (löpz-. -bool. löpadå ordets förra del har plural bem.), "]},{"a":"löpeskuta","b":"nn","c":"","d":["ett slags snabbgående mindre fartyg. snäkkor ok karwa oc löpe skutor RK 1: 3562 . Jfr löpande skuta under skuta."],"e":[]},{"a":"löpilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr forlöpilse."],"e":[]},{"a":"löping","b":"nn","c":"","d":[" Jfr saflöping."],"e":[]},{"a":"löpirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr forelöpirska."],"e":[]},{"a":"löpirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr landlöpirska."],"e":[]},{"a":"löpis eþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"löpna","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpna, koagulera, torka, hoptorka. " bliffwer ather j glaseno löpnath som golth smör " LB 9: 110 . ath löpna oc törkas PM 61 .","2) låta afdunsta, utsätta för afdunstning, hoptorka. löpna thz wathnith pa saktom eldh PM XLI . löpna thz (ɔ: salth) pa askonne heto ib. salth swa giorth . . . löpnar qwekselff görandis thz harth ib. " tha löpnar thz qwekselffwith j pwler " PM 61 . "],"e":["löpna saman , löpna, torka samman. tha hardhnar selffwith oc löpnar samman LB 9: 113 . Jfr ater löpna."]},{"a":"löpna","b":"vb","c":"v.","d":["1)löpna, koagulera. strax hon är löpnadh myölken wptakis osten oc läggis j ostkarith PMSkr 245 . - torka, hoptorka. thett hwita som ätikan så vtdrager aff blyett är qwechsölffwitt som war löpnatt i blyett PMSkr 615 . 2) låta avdunsta, utsätta för avdunstning, hoptorka. vm hetaste sommeren löpnar thett (ɔ nitrum) watnit som huit salltt PMSkr 646 . - refl. *löpnas, 1) löpna, koagulera. somme taka yrter och stötha oc wridha wäskona j mölkena för än hon löpnas PMSkr 246 . ","2) släppa (näver el. bark)? lossna? tridye jmpilsen är görandis tha trön löpnas barken (ɔ "då träden släppa barken" el. "då barken lossnar på träden") PMSkr 325 . "],"e":["-ar . ","-adher )","löpna saman , 1) löpna, torka samman. til thäs thät löpnar samman som en degh PMSkr 399 . 2) komma tt löpna el. torka samman. såssom ett litedt stycke löpe löpnar saman mykin miölk, så haffwer brennestenen löpnatt qwechölffrena saman, och wärkat ther aff bly PMSkr 615 . - refl.","*löpnas saman , löpna, torka samman. sila thet (ɔ i vatten kokta fiskben) sätiandis til ath löpnas saman PMSkr 523 . " alle malmer störkna och löpnas samann aff köldene " ib 607 . - Jfr samanlöpna."]},{"a":"löpning","b":"nn","c":"","d":["löpande. löpning (discursus) wt aff cellan Su 263 . Jfr utlöpning."],"e":[]},{"a":"löpning","b":"nn","c":"","d":["löpande. " gaff jagh puel stadztiener, han haffuer hafft altid stör (för stor) löpning dagh oc nath, x !UDDA_TECKEN? " Stock Skb 194 (1521-22)."],"e":[]},{"a":"löpning","b":"nn","c":"","d":["Jfr barka-, bast-, näfra-löpning."],"e":[]},{"a":"löpstigher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"löpt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lös","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1264."],"e":[]},{"a":"lös","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lös, obunden, fri, befriad. lös, fri (från förbindelse el. det som medför särsk. förbindelser). med ack. är han nw sin borgan löss ok haffue loff ath ware hemma STb 3: 182 ( 1494) . STb 5: 270 (1520)), 334 (1521, Kop). - fri (från fordringägares krav). SD NS 3: 301 ( 1418) . pa then tiidh hustrv birgitta . . . gaff lös the besetningh, c (100) mark STb 1: 2 ( 1474) . ib 3: 269 ( 1496) . med prep. fore. then tijdh marthin . . . loth . . cristina lyduch och löössz fore alla lözööra SJ 2: 208 ( 1481) . - med prep. um betecknadne saken och vidh betecknande personen. . . . jnnan hwilkom päninger han giordhe mic lösan wid iäppä diäkn . . . vm femptighi mark päninger FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) .","2) lös, oheejdad, som far fram utan hinder. eg. och bildl. Se Sdw 2: 1264. j them som j dryk slaar sik lösan (ex soluta patanis indulgentia) SpV 217 . at . . . christi vicarius ällir capellan, slar sik lösan (dissolvitur), farande mz barnalathom ib 238 . 3) lös, lösker. alth thet löst folk, som her är i stadin STb 1: 365 (1482). ib 3: 106 ( 1493) .","5) lös, icke inpackad i förvaringskärl. i skepund löss kopar Kumla kyrkas rb 17 (1507-36). 7) lös, rörlig. vploto har thera andro hwar ilje (3:e) peningh j losso och fasto jnnan stadh ok vtan STb 2: 189 ( 1487) . ib 484 ( 1490) . " alt the hwar androm giffue maga pa bade sydor j lösto och fasto vtan stadh och jnnan " ib 487 ( 1490) . " bödh per biörnsson kemeneren vp löss pant 3 " STb 4: 85 ( 1505) .","8) lös, mjuk, ej hård, ej fast. SE Sdw 2: 1264. 12) lös, ledig, disponibel. när domkyrckione i rijkene löse worde Spegel Skrbev 33 ( 1432) . fförbiwdhom wi . . . at nokre persone loffuis nokoth rwm för än thät löst är Bisk Nils´vis-st 199. bödh joan swensson vpp lös pantt iij:e (3:e) tiidh STb 1: 31 ( 1475) . ib 2: 161 (1486). 14) lös, opålitlig, oviss. haffde thär jngen skel til vtan it löst tal Uppl Lagmansdomb 15 (1490). 15) lös, lösaktig, lättsinnig. hon fik anger ok idroga fore sina synder huilkin til förendhe war en lös farändä qwinna MP 4: 28 . - Jfr barn-, barna-, bota-, butn-, bältis-, finger-, fridh-, grund-, gräs-, hals-, hamna-, hand-, handa-, harniska-, haands-, knuta-, last-, legho-, lima-, lut-, makt-, men-, minnis-, modhor-, nampn-, natvardha-, ordh-, pino-, qvista-, radh-, radha-, rumpo-, rät-, sak-, sinna-, skadha-, skiäl-, skiäla-, skuld-, skäg-, sorgho-, tanna-, tomo-, thak-, thiänista-, thiänisto-, thörne-, vana-, vit-, värn-, värdh-, värio-, ämbitis-, ända-, ärfdha-, äro-, ärvingia-, öghna-, öra-lös."],"e":["löss Kumla kyrkas rb 17 (1507-36); STb 3: 182 (1494), 4: 85 (1505), 5: 184 (1518); (ack. sing. f.) ib 3: 269 ( 1496) . ","löös: -e (nom. pl. f.) Spegel Skrbev 33 ( 1432) . ","lööss GU C 20 (hand 2) s. 69. löössz (ack. sing. f.) SJ 2: 208 ( 1481) . ","losso STb 2: 189 (1487). lösto ib 487 ( 1490) . ","lösta ib 484 ( 1490) ),"]},{"a":"lös","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lös, fri (från förbindelse el. det som medför särsk. förbindelser). med prep. aff. " äst thu fräls oc löss af allo kirkiona bande swa som är hionlagh klosterlofuan oc ban " VKR 63 . - fri (från käromål el. ansvar). med pe. for. loto eric sigurdzsson . . . quit lidugh oc lös for thet drapit han giordhe thera dödha brodher SJ 202 ( 1448) . - fri (från fordringsegares kraft). latom vi han allaledhis lidughan ok lösan SD NS 1: 468 ( 1405) . med prep. um el. for. kännis jak . . . mik hawa lidughan ok lösan latit . . . herra vlff bänzson riddara . . . vm alt thet han vpbar aff vart goz SD NS 1: 468 ( 1405) . " giwer jac . . . domkirkinna oc henna formen quitta oc allaledhis lösa oc oorsaka vm thessa sama penninga " ib 519 ( 1406) . SJ 203 ( 1451) . wi hafuom . . . jäppa diäkn . . . oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta . . . fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni BSH 1: 197 ( 1387) . " loto the hona oc hennes ärffuingia for sik oc sina ärffuingia alzstingis fri quit ledugh oc lös for hendermer maning " SJ 201 ( 1451) . " ib 200 ( 1451). "","2) lös, ohäjdad, som far fram utan hinder. eg. och bildl. kom eldir lös Bil 872 . KL 126 . " aff huilkes mandz vangömslo elder löss vardher " EG 65 . ellen var löss om daghen BSH 5: 573 ( 1517) . jak . . . sloo lösan (för lösa) mins kätis bogh limer (för bogh linor) Su 237 . vm konungin . . . slar sik lösan (dissolverit se) mz honom Bir 4: 291 . ib 3: 332 . " gifwa sik lösan til kötlika synda tilfälle (laxatio freni minis libera) " Su 453 . " ther sampnadhis til margh räkke röst som giordho thera liiff alt löst " Al 9724 . - löst lif, löst lif, utsot. härdhe lösth liff LB 5: 80 . - lös buk, d. s. stämna lösan bwk PM XXXV . LB 2: 24, 48 . ","3) lös, lösker, som ströfvar omkring utan att vara fäst vid viss boningsplats. legdhe han fatigha och lösa (vagos) män MB 2: 97 . ","4) lös, lösgjord, upplöst, fritt hängande. thera modher . . . kom löso hare Bil 475 .","5) lös, icke inpackad i fastate el. förvaringskärl. lööss bayan SO 190 . ib 202, 207 (möjl. bör ett sammansatt ord: lösbaian antagas; jfr baian).","6) lös, som lätt lösgöres el. lossnar. festher han (alun) lösa tendher LB 2: 41 . ","7) lös, rörlig. " badhe i fasto oc i löso " SD NS 2: 114 ( 1409) . " hwar som annan sloge död hans löst oc fast vore konungx ööd " MD 369 . " lösth oc fasth som the äga " PM 25 . SD NS 2: 23 ( 1409) . SJ 208 ( 1451), 209 ( 1451). PM 27, 32, 38 . huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) , NS 1: 611 ( 1407) . ","8) lös, mjuk, ej hård, ej fast. blöta ok lösa swa som bly Bir 3: 215 .","9) fin, pulveriserad. 1 tunna lööst krwt 1/2 tunna körna krwt FH 5: 237 ( 1524) . 10) lös, upplöst, flytande. faster som cristllus oc ey löös eller ostadhugher som watn MB 1: 57 . 11) upplöst, upphäfd, annullerad. vndradhe at prestins dombir swa hardher var löös Bil 880 . " al the geld oc skuld . . . ära qwita, dödha oc lösa " SD NS 1: 474 ( 1405) . 12) lös, ledig, disponibel. nar her bliffue nokoth (näml. härad) lösth BSH 5: 64 ( 1505) . - ledig, obesatt, otillsatt. är sancti sigfridj prebende löööss her widh wore domkirkie FM 251 ( 1505) . 13) lös, fri från, i saknad af. med gen. lytis löss ok lasta ok als hindris Bil 255 . " arrit ensamit syntis lyta löst " ib. " lasta lös ok vlofiks lusta " ib 353 . swenbarnit thränktadhe at modher spina . . . födhu löst ok alz hugnat ib 268 . Jfr de vid artikels slut anf. sammansättningarna. 14) lös, opålitlig, oviss. om swa hende eder noget löst tall lope eller fördes i mellen BSH 5: 117 ( 1506) . " then löse degtingen, ther skedde os til äwerdeligh skade " ib 127 ( 1506) . - oviss, osäker? thz är löst hemloff liff hel bonde RK 2: 5577 . 15) lös, lösaktig, lättsinnig. jak är ostadhogher lather och lös (dissolutus) Ber 230 . " lätter ok lös til allan lusta " Bil 116 . " mz lösum likama til fwlan ok oloflikan lusta " ib 455 . " almenningis qvinna är . . . lös j latom " Bir 3: 27 . " lösa qwinnan (meterix) raab " MB 2: 15 . ib 16, 290. i lösom latom beuisas lös astundan KL 351 . VKR VII . " wänt tik aff slikom lösom bannom " LfK 141 . - n. adv. löst, fritt. dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). Jfr agha-, akäro-, anbudha-, anda-, arf-, arva-, arvodhis-, bark-, barn-, blodh-, blomster-, bota-, broka-, brödhra-, butna-, doma-, dyghdha-, eþ-, faþur-, far-, fata-, fodher-, forfalla-, friþ-, fä-, fängsl-, fätil-, födho-, gaghn-, garþ-, garþ-, giäf-, grund-, hand-, handa-, har-, havands-, heþer-, hirdhis-, hof-, hovudh-, hudha-, hugh-, hus-, husa-, husbonda-, höfdhinga-, ivir-, iärtekna-, kapo-, klanda-, klasa-, klädha-, konunga-, konungs-, korn-, kärleks-, lagh-, lagha-, lar-, last-, lasta-, lif-, likama-, likams-, lima-, lius-, lova-, lut-, löna-, lösna-, makt-, mal-, mat-, men-, moþor-, mäghin-, mäghins-, möþo-, namn-, nödh-, orþ-, orko-, pino-, pänninga-, qvala-, qvidho-, radh-, rät-, sak-, sigher-, skapa-, skam-, skiäl-, skiäla-, sona-, sorgh-, svara-, sydna-, tom-, tro-, tungo-, tharf-, tharva-, þiänisto-, þrang-, þranga-, thäf-, undir-, vaþa-, vanda-, vapn-, varþ-, vatn-, visa-, vit-, vitne-, vitu-, väþia, värio-, värk-, värn-, ägho-, ärolös. "],"e":["löss Bil 54, 255 ; EG 65 ; VKR 63 (f.); BSH 5: 573 ( 1507) ; Di 26 (ack. sing. m.). lössz SO 190 (ack. sing. f.). löös. lööss SO 190, 207 ; FM 251 ( 1505) . ","löössz SO 202),"]},{"a":"lösa","b":"","c":"","d":[" L. ","1) lösa, lösgöra. böþ iohannes . . . lösa liket Bu 151 . " lösin jdhra hiä,a (lösgören edra vid rustningen fastgjorda hjälmar) " Bir 3: 403 . " haffdo thera plator aff sik lööst " RK 1: 869 . " hans tungo band löstos och han taladhe rätlica " MP 1: 262 . " hon (tungan) lystis (solvebatur) til mang fanyt ok squalrogh ordh " Bir 3: 215 . - lösgöra, skilja. styrit lösis sköt Bir 2: 171 . " marghom resa . . . är nw hofwudh fra halse löst " Al 9432 . " löste mangen sten af grundh " RK 2: 3119 . - lösgöra, befria (från band el. fängelse.) löste guz ängel han af iarnom Bu 100 . moþer . . . baþ guz moþor . . . lösa sin son fangen vndan bandom ib 25 . Jfr 12. ","2) förlösa, befria från foster. sudhit aff hänne . . . drukkit . . . löse quinno i barn fangh LB 5: 81 .","3) lösa, aflösa (i kyrklig mening). swa som war herra löste sanctum petrum aff bande: swa gaff han hanom vald at lösa os aff warum syndum som wi ärum aff barndom j bundne Bil 115 . " gudh gaff hanum wald badhe binda ok lösa " ib. " sände var härra mz guþleko valde sina präclicara lösa ok binda " Bu 206 . Bir 4: 44 . ","4) förlossa, frälsa, befria. af þöm (näml. döden) löste ihesus alla goþ män mz sins likama döþ Bu 21 jfr 12, 13. löste salogha kono af qualum ib 135 . wilde siik aff stora nödh lösa RK 3: 1881 . " lösa mik vidh sorgh ok mödho " Fl 392 . " hopadis warda there qvidja löst " RK 2: 805 . " han skuldhe . . . lösa swa mangghan krop aff hwlwithe vp som dombdher war nidher til pino " MD 45 . - frälsa, undsätta the nordmen . . . willo husit haffwa löst RK 1: 3352 . ","5) (jfr Sv. dial. lösa) hjälpa, gagna. thz löste almogen togh enkte wetta RK 2: 780 . ","6) lösa, upplösa (band). löse iak þin band Bu 208 . " löste thera skothwengia " Bil 805 . MP 1:22 . " ther han menthe lösa lykkiona giordhe han knwthen " PM LXVI . ","7) öppna, upplåta. hwath folk haffwer wara porta löst Al 8010 . - yppa, låta komma fram? hans tunga wtlöser alt thz som hans samwit löser Al 6630 . ","8) upplösa, utreda, tyda. gästren löste pröuelse Bu 145 . " thätta lösis swa " Bil 318 . MB 1: 57, 67, 69 . " at j ekke kwnnen lösa äller rätteligha swara til myna gaatho " ib 2: 115 . ","9) lösa, göra lös, öppna, laxera. hon . . . löser quidh LB 7: 2 . ib 2: 10, 45 . lösör buk ib 4: 314 . ib 2: 50 . - abs. thz löser snarth LB 2: 10 . - lösa framdrifva. lösör lönlik siukdom LB 7: 80 . - fördrifva, aflägsna. pipercommin löser ond blesth oc ond verk i maga LB 8: 45 . 10) upplösa, sönderdela. löstes i sma muld som malin vare Bu 505 . smeltha oc lösa matern i veder LB 7: 74 . 11) upplösa, upphäfva, göra slut på. at þu lös þe villo folk är i comit Bu 197 . " lös wara nödh " Bir 1: 190 . hans vaþe ok vande var löstar Bu 29 . " lösa . . . allan min vanda " Iv 2672 . RK 1: 1325, 2261, 4495, 3: 1112 . Al 8032 . " lango varo löst rät all miin qwala " Iv 2894 . ther idhan anger väl lösa kan ib 2942 . ib 3244, 3286 . Fr 1104 . " han hafuer löst lunete qwidhe " Iv 3452 . ib 3636, 3668, 3986 . " mz tässe starka trösth war byscops sorgh mykith lösth " RK 3: 1465 . " thz kunne ey marghom thörsten lösa " Al 4908 . " at han sculde ey hawa löst sina fasto i nakro litlo " KL 258 . thryhundradha mark, som iak hans fängilse löste meth SD NS 1: 51 ( 1401); jfr 12, 15. 12) lösa, inlösa (med betalnings erläggande). lössä thern for: dä garth til sigh SD NS 1: 5 ( 1404) . - fäkreatur som å annans område blifvit påträffadt. TB 73 . - pant. äfter þy. som þet öst varþer af þöm mannom. som þöm hawa nu til pant SD 5: 562 ( 1346) . ib NS 1: 61 ( 1401), 62 ( 1402). sverigis radh . . . förnempda panta till kronene löste RK 1: (sfgn) s. 172 . - (på grund af bördsrätt) lösa el. återköpa försåld egendom. faar han ängeledh ämpne at lösa hona (jorden) MB 1: 374 . " hwa som säl androm hws innan borgha wägh eller stadz mwr, tha hawi han loff at lösa innan iämlanga " ib. " lösir iordhin sik siälff fore swa mykit iordhin skylladhe (d. v. s. lösningspriset utgöres af jordens afkastning under den tid som ligger emellan försäljandet och jubelåret) " ib 373 . " riddarin hans gömare löste mykit til sin aff gozeno " KL 76 . " alth hans godz . . . som han (förmyndaren) hafdhe til sik löst " ST 235 . wnthe jak . . . her birghe trolla thet lössa, epther thet ath jak konnä thet ey siälwer lössa SD NS 1: 519 ( 1406). dömdes jons oleffsson nwdala ij [2] lwt at lose effter sin broder son BtFH 1: 300 ( 1510) . - lösa dokument för hvilket lösen bör erläggas. PM LXVII . - lösa, lösköpa, friköpa. ur träldom. hon löste os til frälse aff thräldom Bil 354 ; " jfr 4. - från tjenstskyldighet. bödh han israels folke sidhan at lösa hwart första barn mz offer aff gudhi siälwom " MB 1: 386 . " hwi lät war herra alla första sönir lösa mz andre släkt sönom " ib 387 . - ur fångenskap. agher konunger han lösä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). ä mädan thera frender lösa matte RK2: 697. plägahdhe han opta at köpa oc lösa fore sina päninga the fatigha män, som sato i fängilsom, oc tha han hafdhe thom lööst, gaff han thom frii oc frälsa fore engen päning Ansg 243 . " tilstädya nokrom fanga lösa segh före påninga " PM 35 . Jfr 1 - ur segrares våld. vn mik lösa huffuod frända myns Di 101 . " lösa myn herris wapn oc hästä oc hans tiänare ib. - från lifsstraff. sit lif lösä " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). 13) återlösa, (i religiös mening). jhesus christus löste hwart thz modher barn som a han tror MB 1: 386 . ängin wardher swa wärdhogher födder, at han thörff ey lösas mz gudz sona dödh ib 387 . " ware cristne män dyrka en gudh som alt skapade ok ihesum hans son som alt lözste " Bil 620 . " af þinne hände taki ham mik. som mik löste af döþa mz þik (qui per te me redemit; Andreas´ ord till korset) " Bu 141 . Jfr 12, äfvensom 4. 14) betala. dokmirkiän j strengnes scal lösä thinghu markär penningä viþ bröþenä SD 5: 293 ( 1341) . ib 567 ( 1346) . " bitala oc lös minda skuld oc giäld " Bir 3: 411 . ib 456 . " giff them i clostir oc iak wil lösa thera prouento " Lg 3: 24 . ib 25 . " hwat iordhen ey lösir (d. v. s. den del af summan, till hvars betalande jorden ej förstår), tha lofwar iak . . . at beredha " SD NS 1: 34 ( 1401) . - återbetala. thz sylffuer skulle wel warda löst RK 1: 4025 . 15) friköpa sig från. löste äuinnelikan dödh mz stakkottom dödh Bil 879 . - försona, godtgöra. sin brut medh peningom lösa KS 70 (171, 76) . 16) fullgöra, uppfylla. löste sina lofuan Bil 256 . " swa wardher thik thin wili löst " Al 7608 .","2) återlösa, återköpa, friköpa. " thogo the ware kwinnor ok barn ok fördhe töm mz sik til ryssalandh, hwilka wij fatighe män hafua lösth, ok än skule lösa töm igen för stora summa penningha " BtRK 344 (1409, orig.) . theres kwin nor ok barn som äkke hafua makth til ath lösa töm igän ib. - befria. swa löste han sina modher ij gen Al 796 . - Jfr i gen lösa. "],"e":["lössa SD NS 1: 519 (1406, på två st.). löösa. lose BtFH1: 300 (1510). -ir, -te -ter. ","lystis Bir 3: 215), . ","lösa af , 1) lösa af, lösa. löös aff thina sko MB 1: 281 . 2) aflösa (i kyrklig mening). wardh presten ilda widh oc löste aff mölaren Lg 3: 7 . Jfr aflösa. ","lösa ater , 1) igenlösa, återköpa. SD NS 1: 97 ( 1402) . " alra thinga skapare oc herra lösis atir (redimitur) swa som thräl fore fäm siclos " Bo 8 . " riddarin löste mesta delin aff godzeno atir til siin " ST 234 . " löse äghande athir j scoghe foe iiij päninga huart hoffwdh (om fäkreatur som påträffasts å annans område) " TB 73 . 2) återlösa (i religiös mening) var herra . . . löste os atir mz sinne makt oc godhlek oc snille Bo 58 . - Jfr ater lösa. lösa igen, 1) åter inlösa, återköpa. lösir jak hona (jorden) ey ii geen SD NS 1: 34 ( 1401) . ib 61 ( 1401) , 89 (1401). SJ 5 ( 1422) . ","lösa niþer , lösa ned, taga ned. lösto han niþr (näml. från galgen) menlösan Bu 170 . BtRK 345 (1490, orig.) . Jfr nidher lösa. ","lösa sunder , ","lösa ut , 1) släppa ut. guz ängel com ok löste þöm vt Bu 167 . 2) frälsa. mz thenna dryk hafwer iak löst honum wt aff alle han soot Al 2628 . 3) friköpa. han löste manga the som fangadhe varo w af thera fängilsom mz sinom egnom päningom Pa 3 . - Jfr utlösa. - Jfr for-, hem-, in-lösa, samt lima-, o-löster."]},{"a":"lösa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bladh-, födho-, havand-, havands-, ko-, men-, qvinno-, salt-, skadha-, svar-, svara-, svars-, thak-, vatn-, vatu-, ökia-lösa."],"e":[]},{"a":"lösa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lösa, lösgöra nar nakor fafänglikhet löse, oc ostadugt gör (dissolvit) thit hiärta Mecht 212 . GU C 20 (hand 2) s. 64. vi (äruodhadhe?) alla thessa nat fing(o)m enkte ä(än) äftir thino ordhe skal iak lösa nätin MPFr 250 . hon takir wp barnit oc löse aff tanona SkrtUppb 265 . 8) upplösa, utreda, tyda. the spörsmal, hwilkin wäl magha lössas aff them som sinne haffwa SpV 520 . 10) upp lösa, sönderdela. tak thet hwitha aff raa ägh . . . läth j eth glas, oc risth swa länge the lösas som wathn PMSkr 524 . 12) lösa, inlösa (med betalnings erläggande). kännoms vi . . . olaue varn goþwilia ok fult vald haua giut þe iorþ . . . at lösa vndir sik SD 6: 271 ( 1351) . Svartb 546 ( 1483) . " then som oppa godzit sither som jorden wthi ligger löse the jord til sig " Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . - (på grund av bördsrätt) lösa el. återköpa försåld egendom. . . . oc gozit skal sik skälft lösa äpter thy thet arlica forma at skylla. meth alle afskyld Gadolin Pants 283 ( 1396) . VKJ 9 ( 1447) . - lösa, lösköpa, friköpa. ur träldom. Se Sdw 2: 1264. - från livsstraff. michl gulsmid hade löst henrik gulsmid fra galganom medh iij mark ATb 1: 175 ( 1462) . 14) betala. gaam til tornith oc graffwom ther thz wi mattom in koma oc fa nakath aff thz gullith oc lösa war giäl mz Prosadikter (Sju vise m) 127 . han löste (solvendo) thollin diäffwlsins thiänarum SkrtUppb 43 . ath . . . pedher . . . skal beholda xv (15) marck . .. ath lösa thermeth sina pilagrims resa, som han loffuade j stoor nödh STb 2: 151 (1486). 15) försona, gottgöra. hans offwerflödhogha mänzska löser alth thz jak haffwer syndath j giri äller nizskap Mecht 71 . " synden kunne ey läsa (för lösas) (dissolvi) älla betalas wtan gudz blodh " ib 201 ."],"e":["lössa: -as SpV 520 ; PMSkr 524 . lösse STb 2: 282 (1488). losa Arfstv 34 ( 1461) . ","lassär STb 3: 252 ( 1511) . ","-te . ","-ter . ","lösande Skotteb 25 (1460-61)),","lösa ater , 1) igenlösa, återköpa. SD NS 3: 340 ( 1418) . - Jfr aterlösa. ","lösa i gen , 1) åter inlösa, återköpa. Gadolin Pants 272 ( 1368) . item lösande han en gryta igen for iij öre Skotteb 25 (1460 -61). STb 1: 396 ( 1482) . 2: 282 (1488). SJ 2: 74 ( 1490) . - Jfr igen lösa. ","*lösa in , ","lösa up , upplösa, veckla ut. - abs. tha modheren haffwir löst wp om barnit SkrtUppb 266 . - Jfr uplösa. ","*lösa ut af , avlösa (i kyrklig mening). brodherin löste hona wt aff ok sätte henne wärlzlica bätringh fore syna syndhir MP 5: 205 . Jfr af-, for-, sunder-, utlösa samt olösande, olöster."]},{"a":"lösa","b":"nn","c":"","d":["1) löst lif, utsot. thz är och goth för mykin lösw LB 8: 45 . " duger för lösw ib. 2) förlust, saknad, brist. Jfr boi-, byr-, byrs-, friþ-, havands-, hiälp-, kläpa-, klädhis-, kost-, men-, modhor-, mägh-, in-, mäghins-, näfst-, skapa-, symn-, vatn-, vit-lösa. ""],"e":[]},{"a":"lösaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["opålitlig, oefterrättlig. " han tijcker honum vara ganske lösactigh i siith tall " FM 299 ( 1506) ."],"e":["lösactigh )"]},{"a":"lösaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) lösaktig, lättsinning, lättfärdig, sedeslös. iblandh lössactigheste quinner och pigor PMSkr 661 (avskr.). Troj 17 . 3) lös, lösdrivande. at nogre offuergeffne skalke . . . sig haffwe förbruthit emot wor kierste nadige herre . . . dragandes flere lösaktige karle til sigh ST 5: 324 (1521, Kop) ."],"e":["-oger . ","lössactiger: -este PM Skr 661 (avsr.)),"]},{"a":"lösan","b":"nn","c":"","d":["lösgörande, frgörelse (från ngt?) hwat thz wara kan som thu wilt nu framföra ällir ok framdelis, thz är thwäklikhetinna lössan (cunctationis absolotionem) Sp V 65. Jfr svarslösan."],"e":["lössan )"]},{"a":"lösare","b":"nn","c":"","d":["förlossare, återlösare. " wara siäla ater-. köpare ok lösare " Bil 455 . Jfr ater-, gen-lösare."],"e":[]},{"a":"lösbiui","b":"nn","c":"","d":[" ? ungsto? VII iumenta wlgariter dictum løsbiukh (för løsskiut?) cum pullis si qui fuerint SD 2: 318 ( 1300, gammal afskr.) . Jfr lösskiut."],"e":[]},{"a":"löse","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1264."],"e":[]},{"a":"lösekarl","b":"nn","c":"","d":["lösdrifvare. MB 2: 105 ."],"e":[]},{"a":"lösfradha","b":"nn","c":"","d":["lös fradga, lätt skum. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordorskn. 6: 34. J Buddes b 164 . Su 237 ."],"e":["lööss- )"]},{"a":"lösfärdhoger","b":"av","c":"adj.","d":["lösaktig. mz lösfärdhoghom ordhum ST 237 ."],"e":[]},{"a":"lösgiordher","b":"av","c":"adj.","d":["som lossnat i fogningarna, sprucken, otät? är the (ɔ: winflaskanor) gistne oc lösgirdha (rupi sunt et soluti) MB 2: 25 ."],"e":[]},{"a":"lösgiurdhardher","b":"","c":"","d":["lös, osäker? " jak haffwer läsith hwrw afflath böryades försth oc är lösgiordhadher grwnd än penitencia thz är tryggastha wäghen " PM LXVI ."],"e":["lösgiordhardher . ","lösgiordader L.)"]},{"a":"lösgiurdher","b":"","c":"","d":["med upplöst gördel. discinctus . . . lösgörder slaker ok osyduger GU C 20 s. 191 ."],"e":["-görder . ","liöösgiordh GU C 20 (hand 2) s. 19),"]},{"a":"lösgiurþer","b":"","c":"","d":["med upplöst gördel. lösgiurþer ok barfötter SR 44 ."],"e":["lösgiorþer: -ir VML I ð 7. losgyrþer: -e ib II M 30; 1. lösgyrþer: -e ib (Cod. C), "]},{"a":"lösharaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"löshet","b":"nn","c":"","d":["1) lättsinne, själfsvåld. Bir 5: 34, 79 . Lg 3: 394 . hogxsens lööshet LfK 69 . 2) löshet, löst lif, utsot. stoppar han ten lösshet i liiffuit LB 7: 252 ."],"e":["lösshet . ","lööshet . ","lösheet Bir 5: 34 )"]},{"a":"löshet","b":"nn","c":"","d":["1) lättsinne, självsvåld. " thy älska the gärna spegla sik, ok j speglomen skodha ok brwka sinna lyghna löshet (levitates) " SpV 350 . ib 452 . JMÖ 106 . the försynen skal göras ey mädh lösheth, wthan häller mädh ytersta athwakth PMSkr 144 . JMPs 402."],"e":[]},{"a":"löshäster","b":"nn","c":"","d":["löshäst. " mz then lööshäst wakt här qwar " Al 2197 . ib 2353 ."],"e":["löös- )"]},{"a":"lösilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ater-, sunder-lösilse"],"e":[]},{"a":"lösilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr aterlösilse."],"e":[]},{"a":"lösin","b":"","c":"","d":[" , se lösn."],"e":[]},{"a":"lösing","b":"nn","c":"","d":[" Jfra ater-, ben-lösing."],"e":[]},{"a":"lösingadränger","b":"nn","c":"","d":["lös dräng, dräng utan (fast) anställning? ST b 1: 298 ( 1481) ."],"e":["löswnga dreng )"]},{"a":"lösingafolk","b":"nn","c":"","d":["löst folk. STb 2: 159 (1486). ib. stadztienarene skulo gaa kringom stadin ok lata koma til hopa alth löswnga folk, som engin tienist haffuir ib 160 ( 1486) ."],"e":["lpswnga- )"]},{"a":"lösingakarl","b":"nn","c":"","d":["lös arbetare? Se Sdw 2: 1264."],"e":[]},{"a":"lösingaman","b":"nn","c":"","d":["lös arbetare? " inge [flere] dage karle eller lösingemen schole städer ther, en grwffwonne behoff görs " BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . Jfr lösinga karl."],"e":[]},{"a":"lösiorþ","b":"nn","c":"","d":["el. fri jord, jord hvartill eganderätten ej är förenad med besittningen . . . pedher niclisson ett öresland lössiordh, then före:da war kryckia atte innan wplö . . . innan östbo SD NS 1: 491 ( 1405, nyare afskr.) ."],"e":["lössiordh )"]},{"a":"lösirska","b":"nn","c":"","d":[" Jr aterlösirska."],"e":[]},{"a":"löska","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som ej har viss boningsplats, kringstrykande. löska man SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). ib 5: 638 ( 1347) .","2) lösaktig. wardher nokor löska qwinna fwnnen . . . j härenom PM 30 . - Jfr löskaman, lösker."],"e":[]},{"a":"löskaläghare","b":"nn","c":"","d":["person som gör sig skyldig till lönskaläge (lägersmål mellan ogifta). " huar en lönskaläghare . . . far aldre lot eller arwadell j gudz rike " MP 4: 66 . ib 5: 115 ."],"e":["lönska- )"]},{"a":"löskaläghe","b":"nn","c":"","d":["lönskaläge, lägersmål mellan ogifta. " han haffde saa fagra jomffru oc wälbyrdoga anaad siig ey tiill ektescap wthan tiill löska läghe " Troj 34 ."],"e":["lönskalege: -it STb 3: 189 (1494) . lönsko- SvKyrkobr 34 löske- Atb 2: 81 (1476). lösko- Troj 41 ),"]},{"a":"löskaläghe","b":"nn","c":"","d":["lönskaläge, lägersmål mellan ogifta personer. kiöz bindoghe af her ok löskaläghe Bu 185 . " wardher prestadottor gripin i löskaläghe " MB 1: 370 . Bu 171 . MB 1: 139, 193, 221, 329 . MP 1: 318, 2: 188 . födder i Jönskoläghe (ex fornicatione) MB 2: 377 . " födder j nakro lönskaläghe ib. " KL 381, 382 . Lg 3: 636 ."],"e":["löskoläghe ib 139 . lösko läghe Lg 3: 636 . ","löskoläghi MB 1: 329 . ","löskioläghe KL 381, 382 . ","lönskaläghe PM 1: 318, 2: 168 ; MB 2: 377 . lönskoläghe ib),"]},{"a":"löskaman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-maþer )"]},{"a":"lösker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lös, ledig, ringsrykande. " en del aff thz the stulith hade, fans i johanna . . . och enne andre löske konis gömo " JTb 111 ( 1525) ."],"e":[]},{"a":"lösker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lös, ledig, kringstrykande. löskyr man SD 5: 637 ( 1347) . magho äy legho drengia eller legho konur löösk ganga PfN 136 . lösker man ella kona ib. ib 138 . BSH 5: 512 (512, nyuare afskr.). 2) ogift. sover man mz löske kono MB 1: 365 . Bu 171 . - Jfr löska."],"e":["löösker )"]},{"a":"löslalika","b":"ab","c":"adv.","d":["lättsinnigt. Su 237 ."],"e":[]},{"a":"löslat","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. lättsinniga åthäfvor. flydhe hon al löslat ok käte VKR VII . Ber 30 . " löslat i chorenom " LfK 208 Bir 5: 67, 73 . - lättsinne hwar som ey är räddoghin ther är lifhwernsins löslat (dissolutio vitæ) Ber 10 . " for löslath sculd " Lg 3: 538 . ib 547 . - Jfr lösläte."],"e":["-laat Bir 5: 67, 73 ; Lg 3: 547 )"]},{"a":"löslat","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. lättsinniga åthävor. all löslat äru flydh ffran mik JMPs 430. - lättsinne. mer thäkkis honom höffwisklikhet än löslath SkrtUppb 69 ."],"e":[]},{"a":"löslatogher","b":"av","c":"adj.","d":["lättsinning själfvsvåldig. hans sidhi (näml. äro) värlzlike oc löslataughe Bir 2: 40 löslatoga athhäffwer Su 74 . Bir 5: 73, 104 . at the . . . warin ey osidhoghe älla löstughe Ber 78 . MP 2: 191 . LfK 161 . " hwilkra systra sanger skal ey wara . . . löslatogher " Bir 4: 54 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"löslatogher ugher. löössladoger gu c 20 hand 2s. 98","b":"av","c":"adj.","d":["lättsinnig, självsvåldig. SkrtUppb 69 . JMP 37. JMPs 428."],"e":[]},{"a":"löslika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) lättsinnigt. thu skalt ekke löslika (ficte) wthan sannelika (veraliter) thänkia thik sta i gudhz asyn SkrtUppb 70 . " thy är ey löslika aktandis hwilke som wthwälyas thär til PMskr 125. "","2) löst, icke fast. thet war got rogmyöl wtan thet war lözliga pakkat ATb 1: 147 ( 1461) .","3) löst, ostadigt. " ey thorff thu swa vndra a mik hwi jak (ɔ: en gamal käring som gick "som thän a styltom gaar") swa löslik staar " SvRimd 43 ."],"e":["lözliga ATb 1: 147 ( 1461)"]},{"a":"löslika","b":"ab","c":"adv.","d":["lättsinnigt. " at klarkina lifdhin swa skörlica ok löslica (dissolute) som the nu lifwa " Bir 3: 252 . Su 54 . LfdK 153."],"e":["lösleka: -lekare LfK 153 )"]},{"a":"lösliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som kan lösas el. upplösas. Jfr olösliker. l2) lättsinnig, själfvsvåldig. vakta thit hoffwdh oc andra thina lymme fraan löslikom rörilsom Ber 275 ."],"e":[]},{"a":"lösliker","b":"","c":"","d":[" , ajd. Jfr olösliker."],"e":[]},{"a":"löslikhet","b":"nn","c":"","d":["lättsinne själfvsåld. hans athäfwa löslikhet Bir 1: 219 . ib 284, 3: 176, 214, 225 . LfK 72 ."],"e":[]},{"a":"lösläte","b":"nn","c":"","d":["lättsinnigt beteende, lättsinne. FOVkl 217 . " sardonix är en sten . . . han späker mykna käthy oc löslathy " PMSkr 490 ."],"e":["-lathy )"]},{"a":"lösläte","b":"nn","c":"","d":["lättsinnigt bettende, lättsinne. at haffwa nakor lösthe ällar fafängha glädhi her i wärldenne LfK 202 the (ɔ: siäldsyn oc wndirsam diwr oc fwghla) äru lösläta wpwäkilse Bir 5: 45 . " at the haffuen engin !SYNS_DÅLIGT? ordhom, teknom ällir öghna lätom " ib 77 . hans !SYNS_DÅLIGT? lösläte ib 1: 335. han far näplica atiruändo af lösläte MP 1: 352 . Jfr löslat."],"e":["-late )"]},{"a":"lösmal","b":"nn","c":"","d":["lönskaläge? hoorkarla ok hoorquinnor, j lööss maall ligende lyughare meneedhäre hädhäre . . . alle thesse fölgio dieflenom til heluitis SvKyrkobr (Lucid B) 215 ."],"e":["lööss maall )"]},{"a":"lösman","b":"","c":"","d":[" lösdrivare? Se Sdw 2: 1264."],"e":[]},{"a":"lösn","b":"nn","c":"","d":["haffue giffuit thera ɉ (1/2) stenhus . . . till the helga lösen oc warfrw oc sancte anne altare i predica bröder closter SJ 297 ( 1461) . at tw wille latie synoge en messe fore sancte jörien och annen fore the helge lössn BSH 4: 336 ( 1503) ."],"e":["lössn . ","lösen )"]},{"a":"lösn","b":"nn","c":"","d":["11) betalning. i the adhre antipohona beddes the hälgha kirkia thässens gäldhzens lösn SvKyrkobr 325 . GpM 2: 342 (1509). - Jfra af-, ater-, pänninga-, skadha-, ut-lösn."],"e":[]},{"a":"lösn","b":"nn","c":"","d":["lösen, lösenord, igenkänningstecken. när fiendana blandas j sridenne känner jngen annan wtan haffwa ord säyandis hwath är lösn. oc han som weth teknith . . . nämpner thet säyandis. gwd. mari. jhe sus. konwngen. fläsk. bröd PMSkr 143 . Arnell Brask Biᴵ 19. ib 20 ."],"e":[]},{"a":"lösn","b":"nn","c":"","d":["lösen, igenkänningstecken. " the lösn och märke aa ladhe " RK 3: 2222 ."],"e":[]},{"a":"lösn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) frihet. " taka orloff vndan wars herra budhordhe oc lösn " MB 1: 463 . 2) frigifvande (ur fångenskap). the päningana som giffwas före hans lösen PM 35 . the päningana . . . hvilka swa anamades före fangans lösn ib. 3) förlossning, frälsning. lyste sina lösn af nödh Bil 256 . lösn aff äwerdhelikin dödh MD 187 . 4) lindring, lättnad? tiil lösn ffor ffebres LB 2: 53 . " thz gör godh lösn ib. 5) aflösning (i kyrklig mening). tok af präste script ok lönleka lösn " Bu 30 . " tel aflat ok lösn minna synda " ib 3 . " faa nadh oc lösn aff warom syndom " Bil 115 . 6) upplösning, skiljande. hionalaghsins lösn (solutio) Bir 3: 318 . 7) lösning, förklaring. raadh ok hiälp til lösn j hardhom ok thungom thingom oc myrkom at vndirstonda (solutionem mysteriorum) Bir 3: 311 . 8) lösande, friköpande. läta them til lösn MB 1: 387 . - friköpande, återlösning (i religiös mening). ängin wardher lottakin thera lösn, vtan then ene som sik halder wärdhelika til gudz nadha MB 1: 387 . 9) lösen, lösenpenning, det som erlägges för friköpande ur fångenskap. warþer . . . þyuwer laghwnnin oc dömder til lif at mistä, hwa sum taker lösn for han siþan, gyälde os lösn SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . " matte eigh lösn taka for hans liiff " ib NS 1 : 9 (1401). iak bedhis til lösn kono ok barn mit rike mit silff ok alt mit gull bödh iak honum fore them til tull Al 3064 . - från skyldighet till tjenst. wille war herra . . . taka leuit il lösn fore israel MB 1: 386 . - från död, från dödsstraff el. annat urbota straff. böþ vt gul ok self . . . tel lösn hänna Bu 490 . " än thz wardher honum laght til lösn (quodsi pretium fuerit ei impositum) " MB 1: 336 . thz skal giäldä idert liff. ther skal och engen lösn fore ga Va 51 . Di 190 . " taker oc nokor lösn fore han (tjufven) " SD 5: 638 ( 1347) . 10) inlösen skal thet honom til lösin standa for the for:da 1 mark SD NS 1: 470 ( 1405) . 11) betalning. til lösn varrä gyäldä SD 5: 561 ( 1346) , 567. gör broderen ey lösn SO 201 . 12) afföring, öppning. tulkin drik gör natwrlika lösn LB 3: 20 . " fersker netle kal wel swdin gör lösn i quidh " ib 75 . ib 2: 41, 4: 352. lylya hielper til lösn ib 7: 60 . for formykin lösn dwger bleka ib 66 . ib 250, 251 . - för mycken afföring, löst lif, utsot, äfven i allm. för stark el lsjuklig afsöändring ur kroppen. LB 7: 251, 252 . thz doger ffor myken lösn ib 2: 44 . " doger hon mykith ffor lösn ok heso " ib 35 . ib 49 . " thz stillir lösn som kombir aff hitha " ib 3: 62 . " porsyrth er godh ffore blodhrinna ok ffor annan lösn " ib 2: 42 . 13) lösande medel. stöth tetta alt saman oc blanda mz honag, tz er god lösn LB 7: 151 . - Jfr af-, ater-, banda-, gengärdha-, iorþa-, lagha-, lima-, skapa-, skripta-, sunder-lösn. "],"e":["lösin SD NS 1: 470 ( 1405)","lössen ib 252 . löns L. lööns L.), ","lösna lös , "]},{"a":"lösn","b":"nn","c":"","d":[" (Sdw 1: 816 sp. 1-2). Se hälgha lösn."],"e":[]},{"a":"lösna","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aterlösna."],"e":[]},{"a":"lösna","b":"","c":"","d":[" , se losna."],"e":["löstna )"]},{"a":"lösna","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aterlösna."],"e":[]},{"a":"lösning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lösande, inlösande. " är och i sama godze for vars kereste modher moders . . . lägerstadh oc testament xxx marker som han (för hon) gaff sitjh yterste ärfuingom til losningh " FH 3: 126 ( 1448) . hafuer . . . jac . . . vpbudit oc lyst mynom nästom arfuom myna jordh j viala til lösningh ib 5: 110 ( 1487) .","2) lösen, lösepenning. skal . . . engen fogeth eller ämbetisman tha hafue makt ath taga före toll clädhe, salt, humbla äller nakra andra wara äller annan lösningh, wtan silff BtRK 324 (1483, orig.) . - Jfr af-, ben-, for-, husa-lösning."],"e":["losningh )"]},{"a":"lösning","b":"nn","c":"","d":["3) lösande, förlossning, befrielse. " äpther lösningena ok wtledhningena af mörkastwfwnne, thär mankönet warit hafdhe wäll i fäm tusanda ar ok än mer " SvKyrkobr 326 . - Jfr ater-, ben-, islösning. "],"e":["*lösninga iordh","löösningha- )","lösninga karl","lösninge- )","*lösninga smältare , "]},{"a":"lösninga karl","b":"nn","c":"","d":["lös arbetare? han mötthe mik . . . medh en hop, xl (40) lösningha karla BSH 5: 578 ( 1517) . Jfr lösingaman."],"e":[]},{"a":"lösordh","b":"nn","c":"","d":["löst el. lättsinnigt tal. thy at al swa dana lösläte . . . oc lösordh som dragha til gifftomaal ällir wärdzlighin tidhande . . . skal ffyas FOVkl 217 ."],"e":[]},{"a":"lössa","b":"","c":"","d":[" , se lossa, lösa."],"e":[]},{"a":"lössinnoghet","b":"nn","c":"","d":["lättsinne obetänksamhet. oppa thyn konwngs lössynnoghet forwndrar jac myket (de tui levitate regis admiratione multa commoveor) Troj 44 . ib 56 ."],"e":["-synnog- )"]},{"a":"lösskiut","b":"nn","c":"","d":["ungsto? vectigalia mea dicta löskiut SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). Jfr lösbiuk."],"e":["löskiut )"]},{"a":"lösskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["affyra. han loth them (ɔ: byssor) löss skiwta alla RK 2: s. 347."],"e":["löss skiwta )"]},{"a":"lösskära","b":"vb","c":"v.","d":["skära (ngn)lös, medelst skärande befria. at han för var for tiwffnat grepin ok var lösz skorin STb 2: 558 (1491) (möjl. att atta som två ord)."],"e":[]},{"a":"löst","b":"","c":"","d":[" , se lyft."],"e":[]},{"a":"lösvittinger","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Holmbäck-Vessén, Sv. landskapslagar 5: 49 f."],"e":[]},{"a":"lösvittinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"lösöre","b":"nn","c":"","d":["lösegendom. " min tridiungh aff lösöran att haffua " FH 3: 52 ( 1445) . " tridiunghen aff lösöran ib. alt sit fasta godz oc sina thwadeela aff lösöranib. mista llan sin lösöra " PM 33 . FM 391 ( 1508) . - pl. lösören. mädh allo thy han atte i lösörom SJ 3 ( 1421) . hulke . . . haffwa lakt oc giffwit sin godz wndher clostrit oc somlika lösöra LfK 66 . " mobilibus aliis løsøre dictis " SD 3: 173 (1314, nyare afskr.). bona dicta løsara (för -øra) ib 4: 596 ( 1338, gammal afskr.) . " af hans lösörum " ib 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ib 6: 125 ( 1349) . " alla the lösöra ok hawr i gulle ok silfre ok hwario thet helzt kan wara, liuandes ok dödho, som iak äptir mik leuer ok latir " ib NS 1: 411 (1405). giffuer iach henne alle mijnne lösörer FH 6: 124 ( 1512) . "],"e":["löösöre )","lösöra arf , ","lösöra köp , ","lösöra panter , ","lösöra ran , "]},{"a":"lösöre","b":"nn","c":"","d":["lösegendom, losöre. " kendes the thöm . . . ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden " SJ 2: 149 ( 1489) ib 284 ( 1495) . "],"e":["lösör STb 4: 224 (1511) ), ","*lösöra ärve","*lösöris äghodelar","lössöres ägedeler )"]},{"a":"löt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["löth . ","-ir -er)","*löta bodh"]},{"a":"löt","b":"nn","c":"","d":["mark, fält. cum quodam alio spacio terre wlgariter dicto löt SD 2: 385 ( 1303, gammal afskr.) . ib 3: 682 (1325, gammal afskr.) . " i pläghin dräpa fä oc nöt oc offren them a wilia löt idhrom gudhom " Al 6677 . " owir slätter oc stora oc wida lööther (per loca humilia) " MB 2: 238 . Jfr fä-, gen-, hiorþ-, hiorþa-löt."],"e":["lööth . ","-ir )"]},{"a":"löta","b":"","c":"","d":[" , se luta."],"e":[]},{"a":"lövend","b":"nn","c":"","d":["svalgång. tha the hafdo svva svvorit ine a radzstufvonne, tha lyste the thet före allom almoghan vvppa löfuendene OB 214 ."],"e":[]},{"a":"lövogher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med löv, lövrik. GU C 20 s. 283 ."],"e":["löffuoger )"]},{"a":"löþogher","b":"av","c":"adj.","d":["lödig, fullvigtig, innehållande full halt af ren metall (silfver). han haffde aff lödukt sölff en staff RK 1: 3601 . " som the alt j lödhugt sylff vth gaffuo " ib (sfgn) s. 173. ib s. 171 . SO 141, 144 . viliom vi idhir gifua ena mark lödhukt silfuer, for huan then man som i stadhenom är Ansg 235 . " alt thet hans biskopsdöme räntadhe hanom i lödhugho silfuer oc redhom päningom " ib 245 . " trettam markir lödhut siluir " SD 6: 65 ( 1348) . " pro XXII marchis lødhogha " ib 5: 27 ( 1341) . böte . . . ena halfua lödiga mark sölffuer ib 145 . böthe . . . ena halffua lödigha mark sölffuer ib 147 . ib 146 . " een lödhogh mark silffuer " Lg 3: 382 . " swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc " SD NS 1: 11 ( 1401). saa godh mynth ath atthe mark görä en lödogh mark sölff ib 519 ( 1406) . ib 3 ( 1401) o. s. v. swa got mint som nw gar ok gäft är i stokholme thät IX (8 1/2) mark päninga göra j mark lödhugha SJ 38 ( 1426) . " gaff wt söllff a badha hender thusende lödugh mark i sender " RK 1: 3179 . " ib (Albr) s. 210, 211, (sfgn) s. 172, 173. the loffuade hanom M lödigmarch " ib 2: 8733 . " hafuer ther inne fäm (5) lödhugha fiärdhunga äuerdhelica ränto " SJ 36 ( 1426) . " böthe . . . een lödich fierdungh " SO 149 . ib 147 . " böthe een dyerdingh löduch " ib 149 . Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 342 f."],"e":["-ugher . ","-igh . ","-ig . ","-uch . ","-ich . ","lödhught RK 1: (sfgn) s. 173 . ","lödut ib s. 171 . ","lödhukt Ansg 235 . ","lödukt RK 1: 3601 . ","lödhut SD 6: 65 ( 1348) . ","lödict SO 141 . ","lödicht ib 144), "]},{"a":"löþosa fari","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["löþosä- )"]},{"a":"maagh","b":"","c":"","d":[" GU C 20 (and2) s. 136. Se maker."],"e":[]},{"a":"maamel","b":"","c":"","d":[" GU c 20 (hand 2) s. 152. Se mandel."],"e":[]},{"a":"macedon","b":"nn","c":"","d":["Macedonier. han war en macedon liik Al 2828 . " swa giordho perse ok macedona " ib 2787 . ib 254 4, 2835, 2892 . han foor ij macedons klädha sidh ib 2811 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"madh","b":"nn","c":"","d":["mad, sank äng. Se Sdw 2: 1265. SD NS 3: 52 ( 1445) . llendex . . . änger som är i madh GU C 20 (hand 2) s. 73."],"e":[]},{"a":"madher","b":"nn","c":"","d":["mask. Se E. Lidén, Arkiv f. Nord. Fil. 36: 43."],"e":[]},{"a":"madher","b":"nn","c":"","d":["mask. " ledh han stora pino aff madhom j sinom hälga magha " HSH 9: 4: - bildl. forlath mik snödasto oc owärdoghasto syndersko slemastom math oc träk alt thz jak tik haffwir mote brwtith VNB 17 ."],"e":[]},{"a":"madher el. ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) människa. " ängin creatur ey ängil ok ey man (Bir människia) var ödhmiukare än ika " Nio kap ur Bir 27 . christus är man wordhen Mecht 233 . jnde mannen som är sielen SvKyrkobr (Lucid B) 145 . SpV 325 . all lthänna wärldzligha wälbyrdoghetin är hällir tillggiande gambla mannenom än them nya (magis vetusto homini quam novo) SpV 426 . Prosadikter (Barl) 48 . SvB 329 (b. av 1500-t.). the hälga kyrkia, thz är allas cristna mannas samqvämdh JMÖ 87 . all kar ther i strömmen . . . äre all ny affuerke oc ey warit aff alder ower manne minne HSH 14: 68 (1525? Brask, möjl. att fatta som ett ord). - vuxen el. till mogen ålder kommen människa. Jfr under 2. the til the (ɔ barne) komo til mantz elle the sungo theris första messo STb 2: 302 ( 1488) . " giffue barnomen ther affh xvi (16) mark tiil kosth hwarth aar thil the komma til manna fförstondh och synne " SJ 2: 285 ( 1495) . STb 5: 77 (1515). - åtföljt av ordningstal betecknande den ordning i vilken människor räknas vara besläktade med varandra. swmme lagböger vdtrycke, at fyärdhe man skal ärve met syskyne BSH 5: 101 ( 1506) . ib 228 (1507, nyare avskr.) . - led, generation. gregress andersson . . . war en man nämare en the andra ärffuingen epter benkt michelson Svartb 513 ( 1472) .","2) man, karl. " i motsats till kvinna. om thu astwndar människio äller manna älsknad " SkrtUppb 83 (möjl. att föra till 1). jdeus är en sten . . . vordhen som en mannes twmme PMskr 478. - man, till mogen ålder kommen. lJfr under 1. algot . . . war ey än tha komen thil man älla forstandisle SD NS 3 . 226 (1417). - man i mera allmän betydelse (icke alltid med säkerhet att skilja från 1), även man ss medlem av ett samhälle, krigare, bonde o. s. v. Se Sdw 2: 1265. jtem salaiärwj iiij mans skogä FMU 4: 94 (omkr. 1455). jtem sarejärwj skoga iij mans deel ib (jfr manz del). erligh och welfornwmpstog man her niels pedersson borgamestare SJ 2: 54 ( 1479) . " hwa annerledis ffordrar . . . ware swa man som then sins herre versta vi vetha " Arnell Brask Biᴵ 33. - man, person. Se Sdw 2: 1265. - sing. koll. i förening med adj. menogher. före meniga mans oc rikesins besta PMskr 134. ib 138 . - man, med framhållande av begrepp som kraft, duglighet, anseende. mykin bläst hafwer thz hornith . . . thz walder at man (B dränger) halder a thy Prosadikter (Karl M) 279 . " ey är thu (ɔ Jesus) större man fore tik än war, forfadhir abraham, ällir prophetane " MP 5: 233 . " lathe mik gudh aldrigh döö wtan ath jach matthe wara man fforskulla thet och alth annath som i mik bevisth haffwin H. Gadh (1500) enl. G. Carlsson, Hemming Gadh s. 329. 3) äkta man. tho hon wart manne giffuin " Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . til hon til manna . . . eller til brödz kommo kunne SJ 2: 182 ( 1491) (möjl. till 2). nar hon war kommen til lagliken aller, war hon aff ffadher oc modher giffwen j manz wal JMPs 393. ib 408 . 4) tjänare, tjänsteman, man. var elskelich radh och man her karll knutsson Mon Dipl Sv 13 ( 1441) .","5) om helig man, helgon. jak thror . . . ok a helgra manna samwäro MP 5: 208 . - i eder. om hon haffwir sworidh om helgha men SvKyrkobr 357 . - män viti, för isso, i sanning. sonen swaradhe witi män thz weth jak wäl hwat the sighia Prosadikter (Sju vise m B) 215 . - hälghe männen, (allhelgona)litanian. Jfr hälghemän. nar som hälghe männene (litania) läsas Mecht 307 . Jfr aker-, alder-, alders-, almoso-, arbeidis-, badhstovu-, baner-, baners-, banz-, bats-, biärgs-, bo-, borghanz-, braxna-, brudhlöps-, buds-, bugha-, bur-, byggianz-, byggis-, byrdhogh-, bysätis-, bäzte-, böna-, dagsvärke-, dagsvärkis-, dagsvärks-, daghthingis-, drafls-, enlöpis-, fanga-, fiske-, flätio-, folska-, for-, forseo-, forskiäl-, forskiäla-, fortalu-, frakt-, franka-, frankis-, frillo-, frälsis-, fästa-, fästo-, gards-, godh-, gärnings-, hedhers-, hispana-, hiälpis-, hof-, hovuds-, hugningis-, humbla-, hus-, hyt-, hytto-, hälghons-, härads-, härra-, höf-, ilgärdhis-, ilgärningisinnis-, ivir-, ivirvaru-, ivirväldis-, iärnbiärgs-, kirkiosokna-, konung-, koparbiärgs-, krigs-, köp-, köpstads-, ladhugards-, lagh-, lagha-, land-, lands-, lek-, lovans-, luku-, lydhio-, lydhninga-, läns-, mal-, mala-, mals-, midhalders-, mosa-, mälingis-, mälis-, mälnings-, mästar-, mätis-, mäts-, nämdar-, nämningis-, närvaru-, ogärnings-, ogärnings-, ondlivis-, osanningis-, osta-, otro-, oäro-, pram-, prophete-, qvarters-, rads-, radh-, radha-, rans-, renlifnads-, renlivis-, riddara-, rodhirs-, saghu-, sanninga-, sanningis-, sigher-, sighers-, silfbiärgs-, sio-, siättungs-, skat-, skatninga-, skatnings-, skattings-, skedhis-, skip-, skipbrut-, skiptis-, skiäl-, skiäla-, skiäls-, skodhara-, skut-, skyldar-, skyrdha-, skötning-, skötninga-, skötnings-, slots-, släkt-, sokna-, soknabo-, spa-, spetz-, spil-, spila-, spis-, späk-, stads-, styre-, stämninga-, sudher-, svina-, syn-, syna-, syslo-, sädhis-, sämis-, talu-, tavärnis-, tidhans-, tilseo-, tilsynis-, timber-, tro-, trädhis-, trägards-, thiänisto-, thrätto-, umfarnings-, umfärdha-, uplatnings-, utgardhis-, valdgiptis-, vardh-, vidher-, vidherbygningis-, vidherdelis-, vidherdelo-, vidherlags-, vidhervaru-, vin-, vitnis-, väldis-, värio-, värulds-, yrtagards-, äghandis-, ällis-, ämbitis-, ärandis-madher el. man, ävensom fästo-, hälghe-män. "],"e":["man","mans . ","mannes . PMSkr 478 . ","mantz STb 2: 302 ( 1488) . ","manne . ","mannehom Prosadikter (Barl) 48 . ","män . ","men SvKyrkobr 357 . ","menne STb 5: 60 ( 1515) . ","männene Mecht 307 . ","manna . ","manne FMU 4: 170 (1461, avskr.) . ","mannas JMÖ 87 . ","mans FMU 4: 94 (omkr. 1455). ib. Svartb 587 ( 1515) . ib. ","mennes STb 5: 207 ( 1519) . Se Sdw 2: 1265) , ","*manna gardher","manne- )","*manna har","-haar )","manna hätta , f. manshätta, kapuschong till mansdräkt. ATb 1: 313 ( 1469) , 2: 34 (1474). ","*manna kapa","-kaapa )","manna kiurtil","-kiortil . ","-kiortel )","*manna läpa","-läba )","*manna minne? (manne-), ","*manna mällom","mannemellom )","manna natur , f. Se Sdw 2: 1265. 1) människonatur MP 1: 155 . 2) semen virile. Bir 1: 60, 2: 16, 3: 93 . ","*manna vuxin (-woxen), ","manz alder (manss aller), ","manz bot (mandz-. -boot(h)), ","manz del (mantzdeel), ","*manz diup","manss- )","*mans drap , ","*manz dödhe","mans- . ","mandz- . ","mantz- . ","-döde . -dödä), ","*manz dödher","mandz- )","*manz ganga , ","manz luter (mandtz-. mantz-. lother), ","*manz mordh","mans mord )","manz ordh (mans-), ","*manz part","mantz- )","manz slagh (mandz-. mantz-), ","*manz släkt , ","*manz slätte (mans-), "]},{"a":"madhker","b":"nn","c":"","d":["1)mask; även insekt el. annat djur av lägre ordning. Se T. Ljunggren, Nysv. studier 12: 149 ff. johannes baptista . . . liffdhe widher skogx honagh ok sma madhka, som kallas locuste SpV 208 . ib 219 . guddomyn skyltis vndhir mandomenom som hwasse jarnkrokin vndhir blötha markenom, ther fiskin wardhir medh swikin ok grypin MP 5: 193 . " mädhan jak är jnthe wtan mädker oc mwl " SvB 163(b. av 1500-t.). thät (ɔ brännvin) är goth them thär marken haffuer i bakenom, och for hoffdeno . . . thät är goth them marken haffuer i hareno Sex ekon tr 273 . " marka bitha röterna aff (på säden) PMskr 201. muggor äller annar marker gör them (ɔ fåren) ey sidhan omak " ib 24 . ffiärelle och andre marka ib 303 . " ärw the marane fiärelle " ib 304 . lägh thär (ɔ i kristallerna) jnwärtis manga marka som skina j mörkeno ib 527 . - koll. cledher (o. s. v.) . .. som aff maal och matk forderffues kunno STb 4: 72 (1505). dyra balsma . .. som krafft haffde ath bewara nagoth tyngh wtan rötha oc onda lwkt oc mark oc annan wanskelse Troj 188 . - Jfr bäria-, eter-, iordh-, kal-, kiöt-, klädha-, mete-, silkis-, skafls-, slem-, trä-, vidhga-madhker. "],"e":["-a SpV 208 ; ","-omen ib 219 . ","mådker SvB 163 (b. av 1500-t.) . matker: matk STb 4: 72 (1505). marker PMSkr 214 ; ","mark Troj 188 ; ","-en Sex ekon tr 273 ; ","-enom MP 5: 194 ; ","-a PMskr 201, 303, 462; best. -ane ib 304 ; ","-om ib 303 ; ack. -a ib 527 ; ","-ane ib 304 ; ","-om ib 303 ; ack. -a ib 527 ; ","-ana ib. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 54)),","*madhka fulder","madka fulder )","madhka ganger","marka- )","*madhka koster","marka- )","*madhka miol","*madhka skal","mathka- . ","matka- . ","marka- . ","-skall . -skaal),","*madhkaskalsten","mathka- . ","-steen )"]},{"a":"madhkogher","b":"av","c":"adj.","d":["maskäten. " ath frwkten skal ey falla aff markogh " PMSkr 342 ."],"e":["mark- )"]},{"a":"madhkätas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " förtäras av maskar. aff thenna smöria höldzs hectoris krop wiid makt saa ath han ey kwnne . . . mark ätas " Troj 188 ."],"e":["mark- )"]},{"a":"madhäng","b":"nn","c":"","d":["madäng. Sd NS 3: 52 (1415)."],"e":[]},{"a":"magalippo subst.","b":"","c":"","d":["koll. ett slags körsbärskärnor (av prunus mahaleb Lin.) använda till parfymering. " tak (till ett slags såpa) magalippo wäl granth vj lod " PMSkr 387 ."],"e":[]},{"a":"magd","b":"","c":"","d":[" , subst. Se maghdh."],"e":[]},{"a":"magha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) valere, må, befinna sig. med kvalitetsadverb. modhorin spordhe at hwru hon matte Prosadikter (Sju vise m) 140 . " jak oc myne mädhbrödher. . .maghom wäl gwdy warj thes loff " PMBref 320 ( 1515) . " o maria vale pulcrum magh wäl, ällar faar wäl, wänasta lilia " JMÖ 135 . 3) förmå, kunna, vara i stånd till. med inf. utan at. änghen stath mughu ui ih´m (ɔ Jesum) spöria Saml 34 . 280. hwi scoopp gud thöm (ɔ Adom och Eva) ey tolka at the ey matthe syndä SvKyrkobr (Lucid B) 139 . ib. - med underförstådd inf. oppa thz at han (ɔ Johannes döparen) matte (posset) thz som hanwilde, tok han aff honom som alt formatte SpV 215 . - kunna, ha tillfälle. med inf. föregången av at. kärlek, som thu maa (potes) at akta j hwarie enne modher som haffwer dotter sik ganzska kära Mecht 106 . - ma väl ske, kanske möjligen. Se Sdw 2: 1265. 6) må, vara berättigad, ha rättighet el. tillåtele, få. med inf. utan at. hustra anna maagh och skal . . . haffua . . the öffre stuffwna SJ ". 54 (1479). samma dach sades, tet hinrik lenssingh mag brucha sit macht breff sTb 4: 47 (1505). ib 111 ( 1506) , 183 (1508).","7) må, böra. " wil tw haffwa skinnith alth förgylth, tha maghe thet sätias mädh stokommen " PMSkr 539 . 8) vara nödsakad, måste. med inf. utan at. thet är mik tekkäre . . . än tu vare swa godher ok helger, at tu dagliga sculde matthe oplyfftäs medh sancte paual lopp j tridhie hymmilen J Buddes b 182 . Troj 177 . - med underförstådd inf. hwad ellir han wille ellir ey matthe han aff hästen oc tiill markena Troj 129 . ib 161 . 10( i bisatser, i sht i dådana som uttrycka vilaj, avsikt el. bemödande, följd: må. med inf. (av ett verb, vars konj. sålunda omskirves). jak bedhis hänne siälinna ok licamsns miskund at hon moghe (Bir maghe) här i världinne bätra alla sina synde Nio kap ur Bir 26 . ib 37 . SkrtUppb 16 . " görin mik thet kunnoght, oppa tet ath iak moghe ok koma ok lbidhia til honum " MP 5: 90 . beegärande, ath thette . . . . breff matthe her inscriffwitz i war stadz tencke bok STb 4: l163 (1507). - part. pres. 2) myndig. til thes barnith wordher moghande man STb 1: 154 ( 1478) . til thess han komer til mogande man och haffuer swngit sine förste messe ST b 5: 17 (1514). - Jfr formagha."],"e":["matthe J Buddes b 182 . ","ind . sing. 2 pers. maa Mecht 106 . 3 pers. magh STb 4: 111 (1506), 183 (1508). mag ib 47 ( 1505) . ","maagh SJ 2: 54 ( 1479) . pl. 1 pers. maghom PMBref 320 ( 1515) . ","mughu Saml 34: 280 . ","konj . ","maghe PMskr 539. maghie SkrtUppb 16 . ","moghe Nio kap ur Bir 26, MP 5: 90 . pl. 3 pers. moghin Nio kap ur Bir 37 . imperf. matte Prosadikter (Sju vise m) 140, SpV 215 . ","matthe Troj 129, 161, 177 . ","maghet SvKyrkobr (Lucid B) 139 . part. pres. moghande STb 1: 154 ( 1478) . ","mogande ib 5: 27 ( 1514) . ","magh JMÖ 135 . Se Sdw 2: 1265),"]},{"a":"magha","b":"vb","c":"v.","d":["  L. ","1) valere, vara stark, hafva styrka el. makt, förmå. christum ma mer än þu (potentio te est) Bu 498 . Bil 234 . " thu skalt se at iak ma mera (plus posse) . . . som pinas, än thu som pinar " ib 472 . cirpianus sände annan diäfwl som mera matte (fortiorem) ib 446 . " thera thriggia elementorum krapte for darwar hwar annan, som bäter m " MB 1: 73 . tha matte analech bäter (superabat, hade öfverhanden) ib 325. Di 151 . " konungsins folk matte ther mynna " RK 1: 698 . " engin war fiendom hardhare ä nädhan the matto nakath mot honum oc ängin man war sinom fiendom madhighare sidhan the matto minna än han " MB 1: 7 .","2) valere, må, befinna sig. med qvalitetsadv. jacob spör hurw laban ma MB 1: 220 . Bil 384, 604 . RK 1: 3650 . Va 6 . Di 118 . sagdhe, huru mat thu, han . . . . swaradhe ginstan, jak ma wäl KL 92 . " the moghe . . . weel " FM 201 ( 1504) . ib 337 ( 1507) . BSH 4: 194 ( 1495) . " aff then drykkin matte han wäl " Al 2634 . " tha skulle han thäs bäter magha (hafva det så mycket bättre) " ib 3029 . RK 2: 7663 . " the magho thäs wär " Al 9030 . ","3) förmå, kunna, vara i stånd till, med ack. diäwlen suarar . . . sik ängte mogha for andrea Bu 134 . - med inf. utan at. ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . " bätar ma andreas hänne hialpa " ib 134 . " iak ma eigh länge liua " ib 174 . " sagdho hanum wara bäthra radh . . . kännas widh them, hanum matte ensamin sigher gifua " Bil 234 . " om thu mat tafflith vinna " Fl 1182 . än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä SR 44 . " o ihesu som maat biudha at alla sotte läkias " MP 1: 19 . " at magha vpfara " ib 2: 101 . " wäl mat thu hiälpa mik vm thu wilt " KL 98 . " ma iak ey signilse aterhalla " MB 1: 415 . " the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man " KS 6 (14, 6) . " j forsom älla flotmosom, å utnäsiom widh haf älla sioastrand, ther ängin må vndi grundwal grava, ok tär ängin må ty huse watn mena " ib 85 (208, 93). triggia (för triggia handa) ledh må man håldano hus winna ib 86 (211, 95). land ok rike mågha almogha mista sidhst ib 76 (187, 83) . " jak är nw sar oc siwker iak mag ey ganga eller standa " Di 193 . " han är then raskaste riddare ther häst mag rida " ib 2 . - med inf. föregången af at. forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra Bir 2: 78 . - med underförstådd inf. (ofta i förening med en superl.). göme sik þät bästa han ma for sinum owinum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). the skyndadhe sik huar som mäst ma Fl 51 . " slät foor som mäst han matto " Lg 92 . " kommo tiil häst tiil kalmara som the motte bästh " RK 3: 3546 . ib 3618 . the thakkadho honum huath the matä Iv 5291 . the . . . sigildo swa hwat skipen thäden fara ma Fr 2372 . man ma ther ey in (näml. koma) Fl 1087 . - med part. pret. n. (jfr gita). vm thu hafe mat mote standit minne pino Bir 1: 58- kunna, kunna finna sig i, tåla. han matte alre see diäknan älla diäknin han ok droghos opta oc bardos Bil 776 . - kunna, hafva tillfälle. swå sum wi måghom see medh romarom KS 9 (21, 9) . " här mat thu (potes) märkia mang nyttelikin thing " Bo 10 . " mag tw winna her sa mykin siger som tw ther tapade " Di 75 . " thzte slot mughe j bade beholda om i skilias wener att " ib 66 . " tha mag i se hwat heller jak är dwerg eller man " ib 60 . " sa är jak hiit komen som i maga höra " ib 35 . - kunna, kunna tänkas, hafva möjlighet för sig. med inf. utan at. fiurum lundom ma maþar varþa ok cig flerom lundom Bu 62 " hauar þu trägha þinna ilgärninga. þa mat þu fa än naþe " ib 141 . " ma ängin fa godhan dödh, vtan han se stadder i godhom lifnath, tha han skal dö " MB 1: 414 . " matto the saate boa oc liwa saman " ib 110 . " enghin ma guz win wara vtan han är rätuis " Bil 82 . " thw äst then höffuiskasta riddare som wara mag " Di 38 . ib 40 . " j them skapadh som the gita ok mogho sees (videri . . . possunt) vtan vadha " Bir 2: 287 . " täs mere skadha må få, te bådhe bak ok före . . . stridha " KS 85 (208, 93) . thz må en haua rönt i åthäuom manna, som ey hauer annar ib 72 (176, 79). vm thet ey må warda ib 71 (175, 78). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib 21 (52, 23). må thet wara sant ib 7 (15, 7). må thet bätras ok bot å rädhas ib 82 (202, 89). at tär se ängin annor högh suå när, at tär m´å eld älla stenkast af blidhom rädhas ib 85 (208, 93). windabro, ter vp må windas ib (209, 94). manna åthäue mågho wara ill älla godh ib 71 (175, 78) . medh . . . allum ingieldum. affgieldum ok rääth som thär aff gaar. ok aff ganga magho BSH 1: 165 ( 1376) . wi . . . pröffuom oc troom at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir VAH 24: 322 ( 1442) . sagdhe enkte epte vara. thz gifua mathe (som man kunde gifva, som var möjligt att gifva) Bil 7123 . " thessa stora ogerningena ville gudz rätvisa ey lata ohämda vara, som pröfvas magh medh thy, at alle the som varo i the gerninge vurdho alle plaghadhe " Ansg 203 . " som mykit matte aff säghias " ib. " hwru ma thetta wara " Lg 32 . " ma väl ske han hawir thäs mera mz thik " Bo 146 . " var alre swa stor höghtidh oc swa höghtidhelik pasdcha haldit. o ma uäl ske alrigh vardhir " ib 252 . " som ma wäl skee at idher mening war " VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr maske.","4) för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nw ma man spyria, hwi koman war skapath aff mannenom mB 1: 86. nw ma spyrias, hwi koman wardh aff mantzens siidho oc riwi ib 88 . Bir 2: 78 . " i förening med ett pron. el. adv. med allmän och obestämd betydelse: kunna, må, månde. thz ware nw ä hwa som ma (hvem det vara månde, hvem som hälst) " RK 1: 3016 . " vynna eller tappa huat heller maa (hvilket man kan, hvilket än må ske) " ib 4229 . " ganga (för gange) sidan hwre thz mag " Di 145 . ","5) för att uttrycka en förmodan el. sannolikhet, äfven ett påstående i hofsam form: må, torde, månde. thu mat vara een donde man Fl 1250 . " mat thu tha vidherkännas at min konungher hafwir wald badhe juer lifuit ok dödhin " Bil 126 . " ma thz synas först at thäskyns sambland hafdhe aldre warith, än ey waare synden " MB 1: 110 . här ma vnderlikt thykkia, hwi war herra skapadhe himiltungel fiärdha daghin ib 60 . " i maghin a them beganga eet mord " RK 1: 3815 . " thz magha flere lasta än loffwa " ib 3785 . " iak ma thz sighia sannelik " Fr 1825 ; jfr 6. tha faar iak hans . . . wredhe oc magh swa for idhra skuld fa badhe skam oc skadha ST 13 . " mag tw tapa en (näml. häst) ther till " Di 144 . " sla wij her didrik i häll. tha mwga wij wenta oss ofrid aff attila konung " ib 197 . " mattw (þu mant) wara riker i thit rike " ib 38 . " ma väl dagher vara " Lg 3: 540 . " tess werre motte köpemennene lata " RK 2: 7311 . ib 7844, 3: 2318, 2321, 2330, 2332 . hardh striidh maagh walla thy kan her straange danabrok ey halla ib 2322 . - i dir. frågor: kunna, månde. hwar mogh min son nw wara MD 62 . ","6) må, vara berättigad, hafva rättighet el. tillåtelse, få. med inf. utan at. þöm klostrum . . . väraldz goþz hawa oc mugha agha SD 5: 566 ( 1346) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 477 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347), NS 1: 10 ( 1401), 23 (1401, gammal afskr.), 24 ( 1401) o. s. v. SR 46 . BSH 1: 132 (1371, 187 ( 1386). thykkir oss oc wiliom, at the sämia som giord war ma wäl oc skal blifua standande VAH 24: 322 ( 1442) . " alt thet the huart andro epter laghen magho giffua " SJ 186 ( 1450) . ma han (permittiur ei) hafwa mattelikin hugnadh ok vidhir talan Bir 1: 310 . " jwdha matto ey fa himerike, vtan the gömdo the gamblo laghin " MB 1: 450 . mag iak rad tha skall her fara fram ho ther lyster Di 66 . " lekarna mwgo wäll fara mellom stora herra. än thz ofrid är " ib 106 . " giffuer iak hanum tik. at tw matt hanum dräpa eller latan till lösn eller huat tw will " ib 190 . " bidia oss loff, at wij maga rida vtan toll ib 62; jfr 10. iak maagh ey länger dwälias när tik " Lg 3: 101 . " wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghannum " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med inf. med at. þa magha riddarä oc swenä med flere hestä att riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med underförstådd inf. sporde än the suensca matto (näml. koma) jn RK 2: 2074 . - må, kunna, få. thz ma väl vara sigher han (det må väl gå för sig) Fl 1175 . " the sagde thz matte wäll wara " Di 62 . - kunna, hafva skäl el. anledning. ware gudh os nakath skyldogher, tha mattom wi kära ower han MB 1: 351 . " nw hawom wi änkte thz wi maghom nakath skylla honum mz " ib. " the mogha sarlika jäwa om sik som forraddo hertogh erik " RK 1: 3776 . thu matte bätir äta vm langa fredagh köt ok fläsk: en daghlica äta thins brodhirs köt mz afwnd Bil 772 .","2 pers. närmande sig en omskrifning af imperat. i maghin ey last a them begaa RK 1: 3833 . i maghin ider bäter besynna ib 3825 . " mattw wänte mik hem till tik " Di 26 . " thz mat thu väl ledha (redige) til enna thänkilsa " Bo 88 . " thu mat thänkia (meditare) af thy äpter thy som gudh giuir thik nadhe " ib 90 . " huruo han foor thz maghin i höra " RK 1: 3005 . nw maagh tw thz lära ib 3: 1779 . " ma thw veta, at swantas hustrv är död " BSH 4: 195 (14959. ib 194 . maa j widhä, ath iach fich nw ider scriffwelsä FM 115 (1497-1501). ma j vetha, at ffrv metthe är ecke än komen till swarthesiöö ib 196 ( 1504) . mai vithe . . thet her staar alt wel (til) ib 222 ( 1505) . " mwä j fwlläigä forlathä ider in til tessä godhä herrer " ib 115 (1497-1501). hwicketh i mwä fwlkommelige sättä troo til ib. ","med betydelse af presens. hwan then tidh iak seer korsith matte iak fly ST 117 . vi vardom ok matthom thom offwerigifwa Gers Ars A 4. - måste, måste antagas. huru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle Lg 3: 225 . " huru trötther matte han wara. som aldrigh gaff sik hwilo ib. "","matte iak entima se guz apostulum för iak doe Bu 151 . " slikt mate guþ likan älskogha tända " ib 75 . 10) i bisatser, i sht i sådana som uttrycka vilja, afsigt el. bömödande, följd: må. med inf. (af ett verb, hvars konj. sålunda omskrifves) þe första (näml. bön) är þesse at alle mine bröþar apostoli mate när mik vara Bu 13 . " þär tel at han mate sin heþar ok vald atar vinna " ib 29 . " thär til at män mattin þät gömä wir skipum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þär til at þer mughi sigherlikä þit komä oc þäthan ib. " at vi maghom honom . . . fulcomlica äpte fölghia (imitemur) " Bo 116 . " tee mik thit änlite, at iak maghe känna thik " MB 1: 350 . " skalt tu . . . älska gudh, at tu måghe älskas af hånom " KS 25 (64, 27) . " han wil thes liua at han måghe äta, ok ey äta til thes at han måghe liua " ib 43 (111, 46). thesse vj riddara will iak giffua tik at wij mattom tess bätre wenner worde Di 198 . at (på det att) the gönom watn oc eeldh matthe oc skuldhe inledho wardha i hwilona Su 122 . " i then acht och mening, ath sämie, kerlig oc endrecht motthe bliffue richen emellan " BSH 5: 96 ( 1506) . " baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna " Bu 3 . " at han hindra medh alle sinne makt, at ängin måghi nima bok ella wisdom . . . ty at han rädhes ä at nokor måghe hans wålskap fördriva " KS 62 (154, 68) . skipa han . . . medh alla sinne makt, at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh ib 11 (26, 12). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma, suå at änkte må thik badhlika tilkoma ib 21 (52, 23). the ädhla frua ey vilde sik . . . skilia vidh mik för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga Fr 1157-8. - part. pres. ","1) stark, mäktig, betydande. ciprianus sände annan diäfwl som mera matte . . . ciprianus kalladhe then tridhia mest moghande Bil 446 . - med gen. wardher thin brodher fatigher oc at litins moghande (infirmus manu) MB 1: 374 (jfr prep. at 21). mz swa krankom oc litins moghande (ringa, obetydliga) thingom ib 297 . ST 332 . ","2) mogande, myndig. " til thes han vardhir moghande man " SD NS 1: 628 ( 1407) . tijil fullkomelse maghanda ara thera SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). sidhan han tiil maghandha (enl. annan afskr. moghanda) aara kombir ir. BSH 1: 196 ( 1387) .","3) i stånd. med inf. utan at. the skulu wara wiliande ok moghande tula mykin tunga ok äruodhe KS 81 (199, 88) . VKR XI . - med inf. föregången af til at. ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl ath siönga hwan dagh ämbitit af tymanom VKR 75 . - Jfr formagha."],"e":["mogha Bu 134 . ","mugha Bil 234 . ","ma Bu 4, 62, 134, 174, 498 ; Bil 82, 472 ; MB 1: 73, 220 ; KL 92, 98 ; för öfr. den vanl. formen. maa RK 1: 4229, 3: 2063 . ","magh SD NS1: 10 ( 1401); ST 13 ; Ansg 203 . ","mag Di 2, 38, 40 66, 193, 194 . ","maagh VKR 11 ; Lg 3: 101 ; RK 3: 502, 2073 o. s. v.; FH 7: 55 (1476?). mogh MD 62 . 2 pers. mat Bu 141 ; Bil 126 ; KL 92, 98 ; Bo 10, 88, 90, 103 ; Fl 1182, 1250 ; Di 37, 116, 157 . ","math MB 2: 105 . ","matt Di 190 . ","maat MP 1: 19 . ","moth LB 2: 58, 62 . ","ma Bil 472 ; BSH 4: 194 ( 1495), 19. mag Di 75 . ","maagh RK 3: 1779 . " med suffg. pron. mattw " Di 26, 38, 74, 75 . ","maghom Bo 51, 115, 116, 131 ; MB 1: 112, 117, 118 . ","maaghom RK 3: 2072 . ","moghom Su 449 . ","mogom BSH 4: 194 ( 1495) . ","måghom KS 9 (21, 9) . mågom ib 3 (5, 3). maam Bo 106 . ","maga Di 62 . ","mwga ib 197 . ","maghin RK 1: 3005, 3815, 3833, 3835 . ","maghen SD 5: 638 ( 1347) . ","mage Di 70 . ","mogen RK 2: 3582 . ","mughin Bil 234 . ","mughe Di 66 . ","ma FM 196 (1504), 488 (1510), 489. maa ib 115 (1497-1501). mwä ib. ","maga Di 35, 60 . ","magho SD 5: 638 ( 1347), 639; BSH 1: 165 ( 1376); MB 1: 117 ; Al 9030 ; SJ 186 ( 1450) . ","mågho KS 6 (14, 6), 6 (15, 7), 71 (175, 78) . ","magha SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 638 ( 1347); MB 1: 50 ; RK 1: 3785 . ","maagha RK 3: 3618 . ","mågha KS 76 (187, 83) . ","moghu SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), NS 1: 182 ( 1402). mogho Bir 2: 287 ; SJ 69 ( 1437) . ","mogha RK 1: 3776 . ","mugho SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), NS 1: 138 ( 1402); BSH 1: 187 ( 1386) . ","mwgo Di 106 . ","mughu SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). mugha ib 5: 566 ( 1346). nwä FM 337 ( 1507) . ","moghe ib 201 ( 1504) . ","ma Fr 2372 . ","maghe MB 1: 350 ; SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) ; Bir 5: 112, 114 . ","måghe KS 22 (53, 24), 25 (64, 27), 43 (111, 46), 63 (156, 69) o. s. v. moghe Bu 18 . ","mughi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). imperf. mate Bu 3, 13, 29, 63, 75 ; Va 4, 6 . ","mathe Bil 712 . ","matte Bu 10, 151 ; Bil 234, 446, 776 ; MB 1: 325 ; Iv 4242 ; Fr 318, 1557, 1558 ; RK 1: 6978 ; Al 2634 ; Di 62, 118, 151 . ","maatte MB 2: 293 . ","motte RK 2: 7844, 3: 1262, 2318, 2321, 2330 ; MD 170 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . ","madhe SD NS 1: 24 ( 1401) . pl. 1 pers. mattom MB 1: 351 ; Di 198 . ","mato Bu 50 . ","mattu Bil 348 . ","matto MB 1: 7, 110, 117, 118, 2: 292 ; Fr 317 ; RK 2: 2704 . ","mattä Iv 5291 . ","motto Di 223 . ","motte RK 2: 7311, 7647, 3: 1509, 1530, 2332, 3546 . ","mattin SD 1: 688 (1285, gammal afskr.). ","mat Bir 1: 58 . ","maat ib 2: 78 . part. ","-a SD 4: 408 (1335, nyare afsrk.). moghande Bil 446 ; MB 1: 297, 374 ; KS 81 (199, 88) ; VKR 75 ; SD NS 1: 628 ( 1407); -a SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ; BSH 1: 196 ( 1387) . ","mughande ST 332 ),"]},{"a":"magha","b":"nn","c":"","d":["förmåga, krafter. " skalt thu mz alle thinne magho (loto posse tuo) vidhir fresta at fölghia thinom brudhgomma ihesu christo " Bo 47 . " owir licammans magho ib 135. äpter sinne moghu " Ber 260 . " iak vil idher thiäna mz alla mina ugha " Fr 1207 . ib (Cod. B) 3193 . " iak vil mz makt ok mugha säta han vidh sina husfrugha " Iv 5507 . thiäna war herra mz makt oc mogha MD 105 . epter minne makt ok magho SD NS 2: 11 ( 1408) . " han kunne aldre fa the fögho ey mz makt list eller mogha " Al 9926 . " lagdhe ther a makt oc mogha " ib 9808 . " thäs haffwer iak makt oc mogha alla " ib 8591 . - Jfr formagha."],"e":["mogah . ","mugha Iv 5507 ; Fr 1207 ),"]},{"a":"magha","b":"nn","c":"","d":["förmåga, krafter. " allan stads rät vppe halda efftir mynne mogho (det första o möjl. ändr. fr. a, det andra o möjl. ändr. till a) " KTb 1 . " tha gwdh giffuer mik . . . makt ok mogho " SD NS 3: 92 ( 1415) . Jfr for-, väl-magha."],"e":["mogha )"]},{"a":"maghan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr väl-maghan."],"e":[]},{"a":"maghan","b":"nn","c":"","d":["Jfr formaghan."],"e":[]},{"a":"maghdh","b":"nn","c":"","d":["tjenstflicka, tjenarinna. hon (Judit) tok mz sik ena magdh ST 342 . ib 343 502, 507. SO 22, 68 . TS 24 . (magd för magh Su 357 .) Jfr thiänista maghdh."],"e":["mägd TS 24 . ","mäghdhir ST 507 . ","mägde TS 24 ), "]},{"a":"maghdh","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1266."],"e":[]},{"a":"maghdh","b":"","c":"","d":[" subst. maiferst. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. j them stadenom (ɔ Troja) oppa fwnnes alra handa lekar oc speel skafftaffwels leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz, hoffwark spärbräkning magd (maluma) oc myket annad som the haffde losth wtaff Troj 39 ."],"e":[]},{"a":"magher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["maghar arf , "]},{"a":"magher","b":"nn","c":"","d":["l. 1) manlig frände i följd av giftermål. - särsk. a) måg, svärson. ss tillnamn i förbindelse med en föregående gen. av ett personnamn el. av en personbeteckning. knwth annamogh ATb 2: 252 ( 1484) . - b) svåger. Se Sdw 2: 1266. var magher . . . sum vara sistur ägher RP 1: 64 ( 1354) . - Jfr panzarmakara-, pipara-, prästa-, ringiara-, skinnara-, svarvara-magher."],"e":["mogher . ","mågh ATb 3: 210 ( 1508) . ","maech ib 207 ( 1507) ), "]},{"a":"magher","b":"av","c":"adj.","d":["mager. " han tok synas blekir ok maghir " KL 39 . " alexander war . . . alzstingx magher " Al 5334 . " siw köör fwla oc maghra " MB 1: 236 . Bir 3: 14 . ST 13 . Lg 3: 187 ."],"e":["magerth Lg 3: 187 . ","maghre Bir 3: 14 . ","maghra MB 1: 236 . komp. maghrare ST 13 ),"]},{"a":"magher","b":"av","c":"adj.","d":["ager. " om levande varelse. afectus . . . vndader ok magagiorder (trol. fel för mager giorder) " GU C 20 s. 10 . - om jordmån. är ther feeth jord som thw vil sätia trääd tha grääff tweggia fota diwpt, är hoon maager tha gräff footh diupth SEx ekon tr 263. PMskr 308."],"e":["maager )"]},{"a":"magher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) manlig frände i följd af giftermål. meth . . . olaff niclesson, min magh, ther mina fränko . . . ägher SD NS 2: 240 ( 1409) . " at han gaf ok hafdhe gifuit sinom magh jon gözstafsone til mädhgifft mädh sinne systerdotter stenhusit " SJ 38 ( 1426) . " han (Antonius) war adriani keysare magher (gener) " Bil 381 ; " jfr gener hos Du Cange. - särsk. a) måg, svärson. hans magher, som hans dotter hauer " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). at sväran monde haua maghen sua käran Bu 30 . Bil 288 . MB 1: 193, 2: 129, 130 . Fr 3066 . RK 1: 1058 . SD NS 1: 36 ( 1401) . minom maagh, som mina dotter haffuer ib 59 ( 1401) . " huat är jak thäs at jak är wordhin konungsins magd (för magh) " Su 357 . - ss tillnamn i förbindelse med en föreg. gen. af ett personnamn el. af en personbeteckning. andrea stabba magh Sd 3: 36 ( 1311). jon martins mager ib 37 ( 1311) . " johanne pauelsmagh ib 250 ( 1316). " ib 251 ( 1316) . " thorstanus giullomaghir " ib 584 ( 1333) . " af jon daghfintzmagher ib " NS 1: 574 ( 1406) . mellan andrissa ermundhamaxs oc . . . herra laurens gaard ib 2: 78 ( 1409) . " jac jngemundh klenasmismagh " DD 3: 192 ( 1425) . Jfr bakaramagher. b) svåger. maricanus theodosii magher Bil 681 . SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) . RK 1: 96, 262 . Di 229, 238, 247 . ","2) frände, slägting i allm. (jfr Mnt. mtâch)? thänk a thna fränder oc magha Al 10177 . " han är min magh oc min oom " ib 10283 . " thz matte oc een man hafwa fyra lagh gipta hustrur til lika, the matto oc taka sna magha oppa thz maghskapit blifwi thes fastare " ST 138 ."],"e":["maagher . ","mogher Di 238 ; mogh ib 229; mogha ib 247 . -ar),","maghs ämpne , "]},{"a":"magherhet","b":"nn","c":"","d":["magerhet. GU C 20 (hand 2) s. 107 f."],"e":[]},{"a":"maghi","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["magi )","*magha gröte , ","magha horn","maga- )","*magha rif","-reff )"]},{"a":"maghi","b":"nn","c":"","d":["mage. " huat ey äru fiädhrana vamula j magbanom (stomacho) " Bir 2: 40 . " matin smältis j maghanom " ib 212 . ib 3: 136, 4: 137, 150 . MB 2: 130 . LB 2: 35, 44, 45, 47, 5: 80, 7: 1, 2 o. s. v. maghin aff wlfwenom thörkadir ib 3: 171 . ib 2: 9 . Jfr svalo-, svina-maghi. "],"e":["magan LB 7: 241 ),","magha hof , ","magha horn , ","magha sot","magha vämilse","-wemelse )","magha värker , "]},{"a":"maghlagher","b":"nn","c":"","d":["svåger. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 306 f. stodh vp j retten erich gyslasson radhman medh sin magh lagh hinrik fan deme bwsken STb 2: 563 ( 1491) . anders screddere . . . medh mans biörnsson, sin mag laga ib 3: 121 (1493). ib 4: 207 ( 1511) , 284 (1512), 298 (1513). 5: 4 (1514)."],"e":["maaghlagh STb 4: 4 (1504) . molag SJ 2: 192 ( 1491) . ","maglagx STb 4: 304 (1512). moglax ib 298 ( 1513) ), ","*maghlaghi (mag-. mog(h)-. -lagi. -lage), "]},{"a":"maghskap","b":"nn","c":"","d":["1) mågskap. aff thy at . . . siälffwir then hälgaste konungin oc himerikis kesare sina enda oc älskelikasta snille gaff mik til brud, hiölt bryllopit, oc mik tolkin oc swa owerdogan thok til sith manzskap (för maghskap; me quodammodo suum generem fecit) Su 357 .","2) svågerskap, slägtskap som uppkommer genom giftermål. för skyldskap, maghskap, vinsämd SD 5: 377 (1344, nyare afskr.; kan föras till maghskaper). säthia venskap oc sambindningh j maghskap mz them mz hio[na] lagxskap (cum eis misere connubia, atque amicititas copulare) MB 2: 62 (kan föras till maghskaper). ","3) slägtskap? the matto ok taka sina magha oppa thz maghskapit blifwi thes fastare ST 138 .","4) slägt, ätt tässen är arffdelen släkthennes zabulon mz sith magskap oc äptirkommandom (per cognationes suas) MB 2: 50 . " halffdelin aff manasse sönom äptir theris släckt oc maghskap (juxta cognationes suas) ib 38. " ib 42, 44, 52, 54 (de fem senaste ställena kunna dock äfven föras til maghskaper)."],"e":[]},{"a":"maghskaper","b":"nn","c":"","d":["slägt, ätt. " tässe ärw äghadelana beniamyns söners mz sinom ändom vm kringh alla hans magskapa oc släkt (familias suas) " MB 2: 49 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"maghsläkte","b":"nn","c":"","d":[" = maghskaper. thzta är ägadelena effraym söners släkte oc theris magxsläkte (possesio tribus filiorum epharim per familias suas) MB 2: 45 ."],"e":["magx- )"]},{"a":"maghsämd","b":"nn","c":"","d":["svågerskap, slägtskap som uppkommer genom giftermål. þätt egh lata for fränzsämio, maghsämd, winskap, rädde äller nakara wild SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 606 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"maghsämi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"maghsämia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"magnet","b":"nn","c":"","d":["magnet(sten). adamas . . är twärt mot magneten förmenadhis honom draga järn PMskr 457."],"e":[]},{"a":"magnifikat","b":"nn","c":"","d":[" ? med ordet magnificat börjande lovsång (jungfru Marias lovsång vid besöket hos Elisabeth enl. Luk. 1: 46-55). tha magnificat j ap[tan] sangen oc benedictus j ottesangen swngit är ÅK 58 ."],"e":[]},{"a":"mai","b":"nn","c":"","d":["Maj. xviij daghen i may RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286 ."],"e":["may )"]},{"a":"mai","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr maghdh."],"e":[]},{"a":"maie","b":"nn","c":"","d":[],"e":["maia manadher , ","maia mandas smör","mayamanat smör )"]},{"a":"maiestat","b":"nn","c":"","d":["majestät. " thet en kong j syn maiestät sielff personlige brände ider gaardh " FM 127 ( 1501) . - i den kungliga titeln. then tiid hans konunglige maiestat kry och örlig förde FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). hans nadis maiestats breff ib 223 ( 1520) . wndy wara maisostatz [oc swärikes] rikes krono PM 41 ."],"e":["maiestät )"]},{"a":"maimanaþer","b":"nn","c":"","d":["smör som kärnas i Maj månad. tag got may mandz smör " LB 7: 227 ."],"e":["may- )"]},{"a":"maio manadher","b":"nn","c":"","d":["maj månad. PMSkr 351 ."],"e":["mayo manadh )"]},{"a":"maio smör","b":"nn","c":"","d":[" = mai manads smör. mz mayo smör LB 2: 9, 3: 172 ."],"e":["mayo- )"]},{"a":"maistat","b":"nn","c":"","d":["majestät. - i den kungliga titeln. at göre konungxligit [mai]estat hielp oc bistond STb 5: 312 (1520, Kop). ib. lo högbordoge konwng epter jac är fwller och aller när edert maiestat j trohetzsens kärlig optänd Troj 5 . ib."],"e":[]},{"a":"mak","b":"nn","c":"","d":[" vila, bekvämlighet. hionagardhin . . . hägnis swa jn oc lykkis swa vm kring mädh enom bolgardh swa wiit al al hionjn haffuin thär jnnan före nat oc dagh siin maak Nio handl rör Vkl 233. thy är thänne sömpnin krpsins dödhir, än sömpnings tilbörgilse är thäns tronna mak (vis languoris) som ältar kroppin til dödhin SpV 268 . thet lather jach sa besta til lidhers tilkompth nar idhers (så!) besth til maks koma kan ath i hiith komen H. Gadh enl. G. Carlsson, Hemming Gadh 349 (1500). ","6) gemak. " j wors nadoghe herre konung karls mak paa stokholm " FMU 3: 497 ( 1450) . magus kak stod jnne for mins härre nad hi maked pa örebro ATb 1: 29 ( 1454) . Arfstv 52 ( 1461) . " til thäs hon kom bir j herrans manch (atria) " SpV 430 . 7) avträde, hemlighus. Skotteb 409 (1466-67, Kämn), 453 (147172, d:o). STb 1: 15 ( 1475) . 244 (1480). ATb 2: 222 ( 1483) . haffuer . . . staffan it mack ok preweth aff sith forrörde huss in vti hwffuendalz grundh och bögningh SJ 2: 126 ( 1488) . STb 3: 220 ( 1495) . SSkb 118 (1503-04), 158 (1504 -05). STb 4: 76 ( 1505) . " ath makit scal komma vpseth pa samma stadin j gen, som tet förre stodh " ib 106 ( 1506) . ib 319 (1513). HLG 2: 58 (1517).","9) maiestats . .. werdugheth mach oc hedher GU C 20 (hand 2)s. 111. - Jfr omak."],"e":["maak . ","mack SJ 2: 126 (1488) , STb 4: 76 (1505). mach GU C 20 (hand 2) s. 111. maach SpV 430 ),","-"]},{"a":"mak","b":"nn","c":"","d":["1) mak, ro, lugn. mäþ mak ok ro Bu 65 . fingo . . . roo oc got mak Bo 105 . " äkke är badhe ens at väria sin hedhir mz storo äruodhe ok ägha han i godho maki " ib 109 . " wara inbyrdhis mällan sik trona samdräkteghe oc swa spaka vtan kiiff oc lifwa i maka " Al 10394 . " bleff han . . . mz maka " RK 2: 811 . sitia mz mak i sit rike Di 159 . " haff thik i maki " Lg 3: 226 . " i görin osämio mällan herra ther gerno willo i make wära (var i fred) " Al 6588 . " tok han mönä som j quinnä cläden war clädh och skimpade mz henne . . . tha sagde rosenund til nampnlös: herra, latin mina husfr warä j mak " Va 54 . - hvila, beqvämlighet. farom nu heem thit vi mak finna Fr 76 . thz mak skullin ij aldre thiggia Al 1874 . " hafua mak " Iv 4017 . liggin här nu ok hafuin maka ib 842 . ib 4803 . Fr 1219 . Al 78, 6177, 6419, 10081 . " läsa. sofwa. älla annat sit mak hafwa " Ber 250 . Lg 46 . " skipadhe honum rät alzskyns maak " Iv 1329 . ib 2319, 2828, 3956, 5296 . Fr 1933 . giordhe honom thz besta mak han kunde ST 284 . Iv 5020 . thz hänne matte koma til maka ib 3552 . " the som leeta äpte licamlico maki " Bo 35 . ib 119 . " läät han sik vardha vm thera mak oc hwilo " ib 188 . Bir 1: 359, 3: 142, 324, 326 .","2) ro, orubbadt skick. skermar oc wäria the ther haffua thz skulde alt j mak wara RK 2: 5880 . ","3) njutning. maria fölgdhe mäst likams mak (deliciis corporis) Bil 263 . Suj 402. ","4) nytta, gagn. " människio helso til maka " Al 4008 . " ther hanom matte wara (Co.d C komma) til maka " Fl (Cod. B, C) s. 99. äpter thet . . . knwt boson . . . mic for kärlek oc til mak vnt hafuer the godz SD NS 1: 446 ( 1405) . ","5) beqvämlighet, tillfälle. " swa ma hwar holla (ɔ: jomffrw maria fastho) för sigh som hwar haffwer mack oc best förmaa " Lg Manfr 288.","6) ställe hvarest man har ro el. hvila, kammare, rum, gemak. sofwa i swa kleno maki Bo 144 . " kom til hanum vtj hans mak " RK 2: 7077 . " giorde ther the sköneste mak " ib 7298 . VKR 39 . Va 24, 34, 52 . Di 174 . ","7) afträde, hemligt hus. gik han wth sith ärande appa sith maak JP 89 . ","8) tarf, naturbehof. " haffwer icke giort sith maak " LB 7: 251 . " haffuir stor vanda oc pina göra sig mak " ib 261 . - Jfr lif-, o-, väl-mak."],"e":["maak . ","mack Lg Manfr 288. maka (i rimsl.) Iv 842, 2319, 2828, 4803, 5020, 5296 ; Fr 1219, 1933 ; Al 10394 ; RK 2: 811 ; " i uttrycket til maka (i rimsl.) " Iv 3552 ; Fl (Cod. B, C) s. 99; Al 4008), "]},{"a":"maka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fiskemaka."],"e":[]},{"a":"maka","b":"vb","c":"v.","d":["göra, göra i ordning, foga, sätta. makadhe en port för cellan Lg 666 . "],"e":["-adhe )","maka til , arbeta, göra arbete (i grufa)? hender naghen forsymma sin eldh, tha honom bör, thet par ther nest gar make tijl sacklööss BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) . Jfr til maka."]},{"a":"maka","b":"vb","c":"v.","d":["göra, göra i ordning, foga, sätta. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegenareit s. 59. - makakt radh, efter samråd giord (hemlig) överenskommelse. tet schulle bonden, fryllan giort medh eth makat radh sina mellan STb 2: 501 (1490). "],"e":["-at )","maka til , se SDw 2: 1266. - Jfr o-, saman-, up-maka."]},{"a":"makabol","b":"nn","c":"","d":["beqvämlighet. eders herrädömä allä och oss til ytermere makäbooll HSH 19: 73 ( 1505) ."],"e":["maäbooll )"]},{"a":"makare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bikara-, bly-, bunt-, fat-, filt-, flasko-, glas-, grinda-, gryto-, harnisk-, harniska-, hatta-, hiul-, insighle-, iärngrinda-, kalk-, kisto-, klozo-, krono-, kruko-. lerkruko-, lykto-, lädher-, läghla-, läkalon-, lästa-, panzar-, panzara-, patin-, patina-, patino-, potto-, pulver-, pumpo-, pung-, punga-, pälsa-, pärman-, pärmans-, rödhleska-, sadhla-, sadhul-, seghiara-, skedha-, skidho-, skin-, sko-, slidho-, stopa-, stry-, ställinga-, sämisk-, taskara-, tasko-, tena-, välvings-makare."],"e":[]},{"a":"makare","b":"nn","c":"","d":["Jfr pulver-, pung-, sadhla-, skiolda-, sko-makare."],"e":[]},{"a":"makdyr","b":"nn","c":"","d":["dörr till avträde. HLG 2: 58 (1517)."],"e":["-dör )"]},{"a":"make","b":"nn","c":"","d":["mås, fiskmås. Se Sdw 2: 1266. mergus . . . maagh GU C 20 (hand 2) s. 136. ib."],"e":["*maker (maagh), "]},{"a":"maker","b":"av","c":"adj.","d":["maklig, lat, bekväm. deses remisus maker ok leen GU C 20 s. 178 . piger . . . later seen ok maker ib s. 445 ."],"e":[]},{"a":"maki","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) socius, kamrat, bundsförvant. " skorpionens ok thässe draka sälladho sik saman til maka " Al 5062 . ","2) make, like, jämlike. ä findher kaka sin maka GO 20 . näpliga fantzs hans maka Di 131 . ib 134, 136, 137 . Lg 3: 609 . " i skule sökia efther annan makan ower rikith blandh idhre godhe men " BSH 5: 138 ( 1507) . halda . . . nakan fore sin maka Al 8304 . " han finder ther wäl sin maka " Iv (Cod. B) s. 255. - make, det som är likt. jach will göra thöm eth bondasous . . . ath the aldrig sago makan BSH 5: 132 ( 1506) . ","3) conjux, make, maka. at tu skulde ey hafwa hona til maka Fl (Cod. B) 444 . - om djur. al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka KS 33 (86, 36) . MP 1: 40 . ST 215, 216, 509 . Ber 37 . " ormin oc hans qvinköns maki " Bir 3: 73 . ","4) älskare? frw tha wardher han thin make Al 266 . - Jfr iämmaki."],"e":["maka Di 131, 137), "]},{"a":"maki","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) socius, kamrat, bundsförvant. " ath han aldregh var tywff ellir tiwffz make " ATb 1: 354 ( 1471) . " hänna leka ällr maki (ɔ den andra mön), läggir barnit j vaggo " SkrtUppb 264 . 2) make, like, jämlike. patrimes faders machi ok faders lyke GU C 20 s. 417 . - om föremål av samma slag och beskaffenhet som ett annat. the andre makar wildh then skalen j retten staar fich joan ner erich philpusson tha j gen STb 2: 263 ( 1488) . - Jfr ivirmaki."],"e":["machi . ","make )"]},{"a":"makirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bikara-, fat-, kruko-, panzar-, punga-makirska."],"e":[]},{"a":"makkadher","b":"","c":"","d":[" Jfr utmakkadher."],"e":[]},{"a":"maklika","b":"ab","c":"adv.","d":["sakta, långsamt. " han tok nu maklica til gaa tha han var thröttir " Bo 84 . ib 22 . KS 42 (108, 45) . Iv 2601, 4823 . Fr 1974 . RK 1: 1587 . GO 168 . Bir 5: 77 . - varsamt. lyffte maklegha klädhen op Lg 3: 378 . - Jfr omakalika."],"e":["-leka GO 168 . ","-legha )"]},{"a":"maklika","b":"ab","c":"adv.","d":["sakta, långsamt. " hon . . . saangh maklika widh sik siälwa " Prosadikter (Sju vise m B) 209 ."],"e":[]},{"a":"maklive","b":"nn","c":"","d":["maklifgt lif. hwat är at hwilas vtan at hafwa kötzsins hwilo ok mak lifwe Bir 1: 346 . Jfr lifmak."],"e":[]},{"a":"makning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilmakning. "],"e":[]},{"a":"makning","b":"nn","c":"","d":["arbetslön? en örtog tijl making skal huar grwffue dreng haffua BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"makrel","b":"nn","c":"","d":["makrill, scomber scombrus Lin. PMskr 294. - ss maträtt. Brasks Matordn 6 ."],"e":["makreel Brasks Matordn 11 )"]},{"a":"makt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) makt, förmåga. " jättum . . . oss thylikä storflockä waar land ödhä, mädh warre macht minne skulä görä " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ey doghir min ödmiukt thänkiande hona vtan the fölghia hänne äptir mz sinne makt Bir 1: 279 . KS 15 (37, 16) . " the stodho a mot hanom mz alle makt " Bil 861 . KL 61 . Bir 1: 376 . RK 2: 901 . " iak vil idher thiäna mz all min makt " Fr 1888 . KS 11 (26, 12), 13 (30, 14), 17 (44, 19), 26 (65, 28), 30 (76, 32), 52 (131, 56), 62 (154, 68) 77 (191, 84) . VKR IX . " iak vil mz makt ok mugha säta han vidh sina husfrugh " Iv 5507 . MD 105 . " dauid sprang af alle makt (totis viribus) for gudhi " Bo 251 . " sukkom oc länktom af alle makt (lotis conatibus) til vart fädhirnis land " ib 255 . " varkunna them af alle makt (toto posse) " ib 155 . Bil 609 . " rende till aff alla makt " Di 145 . " hiog heim aff all syn makt " ib 19 . " woro hanom moth af alle makt " RK 2: 7999 . " skal han try enkannelika huxa ok främia äpte makt sinne " KS 12 (29, 13) . the mågho sik . . wäria äpte makt ok försea tera ib 76 (188, 83). hedhra then som thik hedhradhe äptir sinne matto ok makt Bir 1: 302 . ib 284, 299, 339, 2: 195, 4: (Dikt) 223. KL 136 . Va 20 . SD NS 2: 11 ( 1408) . VKR XV, 64. sik eptir henne styra . . . eptir thera bäzsta makt ib 55 . huiilkit wi gerne göre wile epter ty i wor match är FM 263 ( 1506) . " ey är j thinne makt at for biudha annat " Bir 1: 364 . " thäs haffwer iak makt oc mogha alla " Al 8591 . " han haffde thäs engen makt " Va 11 . Fl (Cod. C) 1792. Di 93 . Lg 3: 648 . Gers Ars b 2. PM 15 . " äptir thy sum gvdh gawe oss ok warum raadhgiwm macht till " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). om han haffde ther til makt RK 1: 3695 . " the hafua ther til huarte makt äller sinne " Iv 1137 . RK 3: 157 . hafwa diäflane änga makt thik antighia pina älla plagha Pa 20 . " the sculle ey haua makt hter moth at sta " RK 2: 513 . KS 38 (101, 41) . KL 62 . " lä tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt " KS 22 (55, 24) . ängin gik owir sina makt KL 352 . " thz atirhald thäkkis ey mik som är owir naturinna älla likamansins makt " Bir 1: 103 . " thwinga thik owir thina makt " ib 2: 48 . at fasta owir sina makt ib. " thz som är owir thina makt oc krapte " ib 49 . ib 65 . " vilia fölghia fulcompnin thing sinne eghne makt oc krankdom oskodadhom ib 48. gudh giuir maktena oc vilian " ib 49 . " ey räkker myn makt til thetta " VKR 69 . " lagdhe ther a makt oc mogha " Al 9808 . ","2) förmögenhet, tillgångar. " " SD 5: 479 (345, nyare afskr.). haua sina thiänara tal äptir sins rikis ingiälda makt (facultatem) Bir 3: 466 . " at then som rikir är gifwi fatikom mannom swa mykit som hans makt (facultas) til sighir " ib 1: 239 . " som machten och empnen i kirkiomen är til " FM 207 ( 1504) . " om then fatiga hielp, som wij haffuom nw vtgiort äpter wor fatige makt " BSH 5: 151 ( 1507) . " wore makten större, tha wildom wij gerne göra ythermere flere peninga ib. han hafdhe ey makt (råd), at lta nakur liws brinna owir henna dödha " Lg 3: 4 . ","3) tillfälle, utväg. " huar ey är makt at vndan fly (ubi non erit fuga) " Bir 2: 82 . at hon skulle ey gifwa diäflenom makt at fresta sik VKR VII . " thz hust war them swa lakt at then landen haffdo enga andra makt än the skullo sik ther vnder giffua " RK 1: 1699 . " jach vil fara lönliga jach haffuer ey annars match " Di 264 . " the danske ackte göre noget angrip in wppo march oc kynd oc annerstadz in i landet, huar the mackter oc tillfälle haffue " BSH 5: 413 ( 1510) .","4) tillåtelse. " mange viliande illa göra faa ey thäs makt (non permittuntur) " Bir 2: 314 . far diäfwlin stundom makt at dröfwa han (permittitur ei turbare eum) ib 1: 24 . Jfr 10. ","5) makt, kraft, styrka. han stridhe swa länge som nakar makt älla wäzska är j honom Bir 1: 129 . " ey meer makt hafde han tha han loth sich lyfta til häst oc fra " RK 2: 2639 . " mz kranka makt " ib 2669 . " for kropsins helso ok makt " Ber 121 . " for sökiä om iach haffuer nokon makt eller starkhet " Va 19 . RK 1: 1097 . " binder sidhan mik swa skämelik vidher eet trä mz sinne makt " Fr 1119 . forgangin var al thera makt Iv 5011 . fore vintirs makt ib 351 . " the som allä limannä makt hafdho mist " KL 144 . " äftre stamnin syndir löstis aff bylghionna makt " ib 175 . " thz som wardha ma mz gräsa krapt oc nakra frwkt ther är naturlik makt i " MB 1: 107 . all naturlik makt KS 8 (19, 9) . " medh lek ok skemtan göra sik hus ok fäste, ok tilstorma medh makt ok konst sinne " ib 53 (136, 58). framgik han af grafwinne mz sinne eghne makt Bo 221 . " hafdhe swa mykla makt aff gudhi at hwar the siuk människia fik helso som han lagdhe sina hand vppa " KL 46 . ib 52 . " hawir scriptamalin swa stora makt " ib 113 . " at maria gudz son af thäs hälga anda dygdh oc kraft oc makt födde " Lg 65 . - kraft, egenskap. then thridhi sten hafuer swa mykla makt Fr 893 . " tha hertugh fräderik sa then makt (näml. hos stenen) hwilka dygdh ok hwilka krafft " ib 918 . " mädhan the sama makten (virtus) vare j thom (ɔ: yrte) " Bir 2: 114 . Ber 216 . synapper . . . haffuir tessa mact LB 3: 53 . - styrka (hos dryck). aff ölsins makt Bir 2: 60 . ","6) makt, välde, inflytande. at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . " idhro lifwe hafwa the änga makt " Al 6842 . " fingo makt (efter andra handskrifer rättadt fr. mat) owier han " Bir 1: 251 . ther mästa makt haua i stadhom älla landom thöm KS 9 (22, 10) . " swenska sculde aldregh koma til makt " RK 2: 26 .","7) makt, kraft, verkan. än thot ordhin hördhos tha hafdho the ey makt (vim) ok styrk j sik Bir 1: 253 . " än thot mins kärlekx ord äru scriwat ok skulu bäras j wärldinna tha formagha the ey hafwa makt för än the koma j fullare lius " ib 254 . - makt, kraft, eftertryck, besked. slogho them oc owir wnno j store magt (plaga magna) MB 2: 231 . " tha wart i stokholm howat aff makt " RK 1: 1148 . " thu spö ther äpter mz alle makt " Al 6593 . " astunda ok ärfwodha mz alle maght " Su 419 . ","stridskrafter . gudh som mz enom wilia alla maktir (vires hostium) owir winner MB 2: 317 . ","9) våld. " ingingo mz makt i thära klostir ok inlykkio " Gr 283 . grep styrit mz makt (violenter) Bir 3: 177 . PfN 140 . Al 10374 . " the forwinna idher mz makt oc list " ib 10506 . ib 9926 . " wart phila förd for rätten mz stora makt och awnd " Va 8 . watnet . . mz idkeliket affal gnagher oc gröper harda stena oc bärgh, ey mz maktenne, wtan mz framhalzens jdkan oc idhkelikhet LfK 129 . 10) makt, myndighet, bemyndigande, rätt. hawa fullä makt aff bäggiä varrä väghnä . . . þem landom oc jngäldum fyrise SD 5: 562 ( 1346) . ib 568, 639 ( 1347). gywom wi þem tolf . . . fult wald ok makt . . . sannynd j þolicum malom ok sakum vtletä ib 606 ( 1346) . ghifuir iach härazhöfdingianom fulla makt oc wal at gifua . . . olaue haralssone lysit oc fasta oppa thet forscrepna goosdh SD NS 1: 3 ( 1401) . ib 22 ( 1401) o. s. v. VKR 3: haffue thaa verchmestara . . . fulle makt the skoo mz vitnom bort thaga SO 32 . " nar biscopin haffwir giffuit hanom makt binda oc lösa " Bir 4: 26 . VKR 71 . " gaff han them fulla makt " RK 2: 1684 . ib 8147, 1: (sfgn) s. 179. aff alla dala scullo the haffua makt ib 2: 4688 . " kom sanctus briccius j gen til sit biscops döme mz pawans makt " Lg 638 . " aff hwas makt ällar orloff ginghen i her wt " ib 3: 190 . " aff thäs makt oc bodh ginghom wi ther wth som silff hwffudhet war äpther giort ib. talar jak aff the hälghe thräfallelikhetz makt ok dygdh (ex virtute . . . Trinitatis) " Bir 3: 337 . 11) makt, gällande kraft, giltighet, bestånd. at halda. styrkyä oc göma vskad oc fulkoma al förnäfnd stökke oc hwart þerra särdelis i sinne makt SD 5: 568 ( 1346) . " skulu the breff . . . sina fulla magt hafua a badha sidhor " BSH 1: 192 ( 1387) . ib 193, 198 ( 1387), 2: 116 ( 1400). som sighia almenneleca widhirsigilse inghen match haffwa (non valere) SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 144-talet). at huat wy göra skal blifua vid magt RK 2: 5230 . at gamble väghin ok laghin . . . skulle til ryggia gaa oc mista sina makt Bir 2: 295 . SO 53 . 12) makt, vigt, betydelse. af allom thänkilsom liggir os mäst makt (vis) a thässom Bo 171 . " ther them badhom laage stor makt oppa " RK 2: 7002 . ib 5795 . VKR 33 . Va 10 . Di 165 . SO 48, 153 . " om the stykke ok ärendhe them waarda ok makt vpa lighia " ib 47 . " pa en manath myndre eller meer ther är ekche makth vppa " ib 34 . RK 3: 1019, 2344, 3028 . " aff scriffwarom ligger mykit makt om the haffwa godha akt " MD (S) 291 . om hans liiff är mik ängin makt Fr 711 . lithin makth är vm then hedher änghin dygdh fölgher GO 269 . laghdhe han stora win oc makt (macht) oppa bökir j the helgho script ST 4 . - Jfr ful-, ivir-, konunga-, troldoms-, van-, väl-makt. "],"e":["magt BSH 1: 192 ( 1387), 193; RK 2: 5230, 8147 ; MB 2: 231 . ","maght SD NS 1: 22 ( 1401) o. s. v.; Bil 602 ; Al 2055 ; Su 449 . ","macht VKR 3 ; Di 92 ; Gers Ars b 2; SO 153 ; SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 465; -en FM 207 ( 1504) . -ir),","maktalös","macthe- )","makts bref , "]},{"a":"makt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) makt, förmåga. tha gwdh gifuer mik . . . makt ok mogho SD NS 3: 92 ( 1415) . STb 3: 158 ( 1494) . " tha jach haffuer iij resar gangit ansylis om kirkiogarden, j iij:e resa tha forwaren edher, som edher makt pa liggor " ib 333 ( 1497) . offuir syna makth ok räta matto drikka ok swelgha MP 5: 53 . Hel män 239 . " at hwar man skall fförware sith huss med saa monge karre, som han hauer makten til " STb 4: 199 ( 1511) . ib 5: 314 (1521, Kop) . 2) förmögenhet, tillgångar. gregers swarade at han hadde jngen match at löse then iordh (som hembjudits åt honom) til sigh Uppl Lagmansdomb 89 ( 1493) . STb 4: 237 (1512).","4) tillåtelse. med prep. mädh. at the hökerskor . . . skole ingen makt haffue effter thenne dagh meth theris hantheren huarke j portin eller pa bron STb 4: 320 ( 1513) .","5) makt, kfraft. styrka. hwar thz loffwar hwar dagh . . . han faar magth ath standa moth diefflenom SvKyrkobr 89 . " hade tw lyt oc säth hectoris rad . . . tha haffde thän mäktoge . . staden troya blffwit wiid makt " Troj 59 . 6) makt välde, inflytande. näkthir gabbadis han (ɔ Noe) aff sinom son, j hwilkins barn forbannilsa fruchtin tok sina makt (prævaluit) SpV 308 . 8) makt, härsmakt, krigsfolk. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 438, 470, 536. wnderuist them (ɔ rikets fiender) alle lägligheter pa broter, skoger oc wäger oc hwad makt och almwge ther var på ferdom STb 5: 226 ( 1519) . - pl. stridskrafter. gudz dygdh är wredh oppa edher alla, fför thy jakser cl macter wtsända aff christo oc jomffru maria JMPs 17. - i bildl. SpV 398 . 10) makt, myndighet, bemyndigande, rätt. hon . . . sändhe hith sin forfaldz withne . . . medh fwllo makth liidha ok wngälla, som hon siälff när ware SD NS 3: 343 (14§18). thy forbiudhom wi a guwdz oc pawans makt oc wara egna wägna Nio handl rör Vkl 235 . 11) makt, gällande kraft, giltighet, bestånd. Arfstv 27 ( 1461) . " then edh borde at bliffue viidh makt " ib 48 ( 1461) . " athe wildo halda widh magt alth thet the ens worda medh borgamestarene STb 1: 282 (1481). tha samtycktes och sades fore retta, tet tenckieboken schal blifue wijdh macht om . . . priwalkx kellere gangh " STb 3: 401 ( 1498) . " jnga makth äller stadoghet skal thet lyffteth äller föreningen haffwa, wthan skipith laghe j haffn " PMSkr 91 . ib l702. Troj 54 . - Jfr apostla-, ivir-, strids-, van-, väl-, värulds-makt."],"e":["mact . ","macht (t)"]},{"a":"makta","b":"","c":"","d":[" , A) adj. stark, väldig, mäktig, stor. en machtha kämpe Di 280 . " kom en makta stormbir " Bo 71 . B) adv. mäkta, mycket. mz makta högho rope Bo 204 . - Jfr mäkta."],"e":[]},{"a":"maktas","b":"vb","c":"v.","d":["refl.","1) mäkta, förmå. " ey maktas min sin til at skilia älla scodha mällan beezst ok söt " MP 2: 230 . ","2) stärkas, få kraft, vinna styrka. liwsande ok brännande lughe j hulkom . . . vptändh liws maktas (convalescunt) Bir 1: 175 . ib 3: 25 . ","3) vara mäktig, regera. han skal . . . maktas (vigebit) i äwärdhelikhet Ber 212 . ","4) få makt, få öfverhand. skal . . . osämia ökias ok maktas Bir 3: 429 . " at . . . dyäfwlen . . . maktas (prævalere) swa storlika när mangom " Su 427 . - Jfr vanmakta samt mäkta."],"e":[]},{"a":"maktbref","b":"nn","c":"","d":["bref som innebär ett bemyndigande el. medgifver en rättighet, fullmakt. RK 2: s. 340. BSH 4: 106 ( 1484), 5: 531 (1513). HSH 19: 113 (1505), 116 (1506), 140 (1506). - i allmh. urkund som bekräftar el. intygar något. SJ 299 ( 1462) . - Jfr makts bref."],"e":["machtbreff SJ 299 ( 1462) . ","macht breff HSH 19: 113 (1505), 116 (1506), 140 (1506)), "]},{"a":"maktbref","b":"nn","c":"","d":[" (skriftlg) fullmakt. Rydberg Tr 3: 161 ( 1436) . Trolles Jb Bil 202 (1480, nyare avskr.) . STb 2: 543 (1491), 4: 31 (1504), 194 (1511), 261 (1512), 5: 15 (1514). anderss . . . skal tet goz aname effter tonius maktbreff jnnehollelsse STb 5: 136 (1516). - i allm. urkund som bekräftar el. intygar mågot. besilgde borgemester och raadit tw beuisinge och makt breff . . it om xc mark och annet om i!UDDA_TECKEN?c gyllene STb 5: 33 ( 1515) . ib 52 ( 1515) ."],"e":["macht- . ","-breff )"]},{"a":"maktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med makt, med kraft, mäktigt, kraftigt, väldeligen, våldsamt, häftigt, högeligen. huru maktelica (potenissime) han giordadhe sik mz thässo swärdheno Bo 32 . " maktelica väriande thom " Bir 2: 88 . huru waldelika oc maktelika hon radher oc bywdher ower alla ängla oc människor Su 139 . ropadho maktelika (valenter) Bir 1: 243 . ib 3: 430 . " bläste starklica oc maktelica " ib 446 . " feste spiutit j hans sidho swa maktelika at thz gik när ginom andra sidona " ib 1: 33 . ib 127, 2: 5, 3: 274 . " slogho han j anlitit swa hardhelika ok maktelika " ib 1: 30 . " thrykiande korset maktelika nidher a mina axla " Su 395 . hans händer ok arma ok alle andre limine wordho maktelika utthande ok draghne ib 414 . " maktoghe ok valloghe skulu maktelica thola brändaghan ok pinonar " Bo 96 . Jfr mäktelika."],"e":["maktlica Bir 3: 274),"]},{"a":"makteliker","b":"av","c":"adj.","d":["myndig, kraftig. " framsätia syne articler och maktelighe befalning " BSH 5: 521 (512). Jfr mäkteliker."],"e":["-ligh )"]},{"a":"maktgiva","b":"vb","c":"v.","d":["befullmäktiga. " sedan swa är giort machtgiffuer iak häritzhöffdinganom j samma häradh thetta skipte fastfara med sina öpna breffue " Brasks Kopieb 10 ( 1521) ."],"e":["machtgiffua )"]},{"a":"makthet","b":"nn","c":"","d":[" Se mäthet."],"e":[]},{"a":"maktlös","b":"av","c":"adj.","d":["ogiltig. " them (ɔ: breff) gör jak dödh ok mactlöss " SD NS 1: 102 ( 1402) . ib 474 ( 1405) . BSH 2: 116 ( 1400) . Jfr maktalös."],"e":["mactlöss )"]},{"a":"maktlös","b":"av","c":"adj.","d":["ogiltig. FMU 1: 392 ( 1384) ."],"e":["maght- )"]},{"a":"maktlösa","b":"nn","c":"","d":["maktlöshet, brist på stridskrafter. saa wij engen tillfele haffua i nogra motta her lengre duelias för macktlösa sculd BSH 5: 11 ( 1504) . för makthlöse skuld HSH 20: 198 ( 1507) . ib 207 ( 1507) ."],"e":["makthlöse . ","macht lösa HSH 20: 207 ( 1507) ), "]},{"a":"maktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) mäktig, egeande förmåga, i stånd (att). med inf. thu äst maktoghir värna mic KL 288 . Bo 221 . " maktoghir . . . at göra alt thz han vil " Gr 293 . ","2) mäktig, kraftig. " fore maktoghom konungom " Bo 4 . " maghtoghar guðdombar " Bu 63 . ib 495 . gudhlikt liws oc maghtokt Bil 232 . " bödh sik i enwighe mz hanum til maktogha gerningh ok sagdhe sik kunna eeth gudz nampn swa maktukt at biärghin springa en thz nämpnis " ib 85 . " kallado han . . . maktoghasta kiättara sleggio " ib 650 . " er . . . all dyghd ok all nturlik makt thes starkare ok thes maktugare at hon er all sik saman: swa er ok almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare, at hon (för han) er alder sik saman " KS 8 (19, 9) . - mäktig, mättande. teþes hanom . . . en levar . . . sua dryghan (för dryghar) ok mactoghan (för mactoghar). at han war allom gärniges mannom tuo dagha tel fulla föþo Bu 417 . ","3) mäktig, betydande, stor. bygdhe sik maktoghan stadh Bir 1: 191 . ib 3: 80 . " ther helde iudhe eith maktokth tingh " MD 32 . - väldig, stark, häftig, stor. mz tarom ok matogho rope Bo 166 . maktoght oc skadhelikit vädhir Bir 3: 292 . " sion gik swa maktugher " Bil 268 . ","4) mäktig, betydande, inflytelserik. thänne piltin är mykyt maktoghir mz gudhi Bo 9 . ib 22. - Jfr of-, van-maktogher samt mäktogher."],"e":["-ugher . ","maghthoghar Bu 63 . n. maktoght. maktokth. maghtokt. maktukt),"]},{"a":"maktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) mäktig, ägande förmåga. Saml 6: 157 . - med gen. haff miskund ower mina syndher, som thu ympnith thäs maktogher är SvB 152 (omkr. 1500). 2) mäktig, kraftig. om vin. maktogasta (dulcissimum) wiin aldra wärdoghasta guddomsins Mecht 168 . 3) mäkitg, betydande, stor. skal enghen til dyrffwas at ransaka gudz maktogha gärningha, och hans lö[n] ligha doma JMPs 472. 5) befullmäktigad, bemyndigigad. SE SDw 2: 1266. "],"e":["-ugh )"]},{"a":"maktoghet","b":"nn","c":"","d":["makt, välde. " all min bristilse oc wanskilse antwarda thinom hälgasta wilia oc thine fulkommelikaste maktoghet " Su 156 . Jfr mäktoghet."],"e":[]},{"a":"maktsmyrilse","b":"","c":"","d":[],"e":["mackt smörilse )? n. pl.? kraftig salfva? ted är god mackt smörile (för macktogh smörilse?) LB 7: 321 ."]},{"a":"makuleran","b":"nn","c":"","d":["makulerande, överstrykande. " llitura . . . idest delecio uel feditas literrarum booghstaffua aff skrapan oc maculeran " GU C 20 (hand 2) s. 93."],"e":[]},{"a":"mal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mål, talförmåga. fik han atar mal Bu 174 . " miste hon eigh malet " ib 506 . Bil 235, 853 . KS 2 (4, 2) . MB 1: 95, 291, 413 . MP 1: 241 . Bir 3: 435 . VKR IV . Va 48, 49 . Lg 3: 366 . ","2) mål, röst. " ysaac iäfwar än for maalsins skuld " MB 1: 214 . " tror hälder handomen än maaleno ib. "","3) användande af taförmågan, tal, talande. at han forbudhi thik malit Ber 253 . ","4) tungomål, språk. a vart mal Bu 17, 25, 55 . MB 1: 22, 219, 225 . Bo 56 . Fr 3209 . " epter waro gamblo maale " MB 1: 68 . " a hebrezko male " Bu 189 . " wäl talandhe badhe innan latino ok grescu male " Bil 377 . swenst maal Bir 3: 227 . " the talado aldra handa maal ok aldra handa thungo " ib 1: 198 . " war tha et maal i iordhrike " MB 1: 175 . " at ängin vndestander annars maal ib. " ib 242 . Bir 1: 102 . Fl 275 . RK 2: 8585 . Di 103 . kunde han genstan fugla maall ib 124 . ib 136 . ","5) sätt att tala, framställningssätt, stil. vndrado the mykyt a hans ordh ok vältalande maal Bil 847 . " straffas för diktans oc maalsens laster " Su 3 . ","6) tal, det som talas, utsaga, ord. thz ordh war sidharst mal sancti stephani Bil 288 . ib 893 . MB 1: 31 . KL 237 . Ber 105, 299 . Su 88, 91 . gudlikit maal MP 1: 187 . " thetta är hart mal (sermo) " ib 2: 134 . " tagher thz först til maal (omtalar det) " Fr 2585 . " hans läst är ok sottast mal af allum " Bil 259 . " gif mik räät maal oc wäl lydhande i min mun " Gr (Cod. D) 379 (med afs. på de båda sista ex. jfr 5). ","7) ord, aftal, förbindelse. jak sigher thz rät a mit maal Al 2699 . " ästu ekke meer skyldogher at göra at thy maale (non tenebris juramento) " MB 1: 203 . ","8) det som göres till föremål för åtal, mål, sak, rättegångssak. þa jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib 378, 480 (1345, nyare afskr.), 605 ( 1346), 606. at tolff mannä nempd thennä maal oc ärinde . . skelica oc granlia wt ranzsagethe BSH 2: 54 ( 1397) . ib 39 ( 1396) . pröfuadhe malit Bil 375 . " maalith letadhis fore wisom domarom " MB 1: 223 . " radh stowo daghin . . . j hulkom vina ok owina maal skulu ranzsakas " Bir 1: 340 . " iak hafuer eet maal fore idher at kära " Iv 3992 . iak vil mit maal ey op gifua ib 4981 " ib 3629, 4871. " RK 2: 4983 . Va 7 (kan föras till 9). ","9) L. Jfr malatti. ","1) den som förer el. är berättigad att föra någons talan. warþen . . . egh syalfs sins malsmän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","2) målsman, förmyndare. cum consilio . . . filiorum meorum . . . proloqutorum dictorum maalsmænn SD 4: 234 ( 1331) . fratruelis mei primus testis dictus malsman ib 612 ( 1338) . mädhan . . . iak rättir maalsman aa minna barna veghan är ib NS 1: 603 ( 1406) . " kärde . . . karl eriksson a philippus bossons barna wegna, som han malsman är aat " ib 2: 212 ( 1409) . " en vngar man brände gärþe ok akra sins molz manz (tutoris) " Bu 176 . " bonden är hustrunz målsmans " TS 27 . " säghia the siik vare hennes maalsmän ythermere än mik til swa dana ärindhe ok giffthermaall " FM 687 ( 1517) . " at göra hionalagx fästo fore fadher oc modher oc mästo winom oc malsmannom " Lg 999 . - god man (för enka). härra johans due, som min maalsman är SD NS 1: 173 (1402, gammal afskr). iak eller min malsman ib 2: 10 ( 1408), 12 ( 1408). ib 44 ( 1408) . ","3) beskyddare. han nämde eigh cosman ok damianum hänna malsmän ok gömara Bu 516 . ","4) målsegande. " saffdä ath haddä han thet en giort tha ware thw eyg molsman ther till " FH 6: 47 ( 1457) . - Jfr malman. ","1) rättighet till talan ss målsegande. hwaar sum . . . giwer mallseghändä rätt fra sik SD 4: 466 (1335, nyare afskr). then sum mallseghändä rätt thiggär ib. ","2) målsegandes rätt till andel i böter, böter som tillfalla målseganden. SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). malsäghiande rättin i thänna sak wiliom wj thet the fornempde tolff sculu hafwa PfN 135 . "],"e":["mall RK 1: 1240 ; Va 7, 48, 49, 55 ; Di 136 . maal. maall MB 1: 413 ; Di 103, 124 ; Lg 3: 366 . moll Di 280 ), ","mals maþer","malsman . ","maals- . ","mols- . ","molz- )","malsäghande","maalsäghände . ","malsäghiande SD NS 1: 435 ( 1405); -andanom BSH 1: 195 ( 1387) . ","malsägiande: -um SO 22 . ","malseghande: -enom GS 28 (1375, orig.) . malseghiande. målseiande: -is TS 24 . ","malsigende BtFH 1: 276 ( 1509) . ","maalsigende: -ena FH 5: 109 ( 1487) . " malsiende " BtFH 1: 130 ( 1506) ; ","-en ib 159 (1507), 183 (1507)), ","malsäghanda luter","-loter )","malsäghanda rätter","mallseghändä- . ","malsäghiande- . ","malsedhande- SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ),","malsäghanda sak"]},{"a":"mal","b":"nn","c":"","d":["mal. " han som lägger malörth i syn kläden, them skär ey maalen " LB 7: 2 . fordriuer hon (malört) möl ib 5: 80 . the ting som ey skule skades aff mwk ellir mal ib 3: 73. wär hon them for moth oc mal ib 95 . ib 101 . Jfr mar, m."],"e":["maal . ","möl )"]},{"a":"mal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) punkt, märke, fläck (jfr Mnt. mål). haffuir maghon maal eller blicke pa ögath LB 7: 208 . ","2) märke, punkt mot hvilken en rörelse el. verksamhet riktas, mål. kunugen böþ han binda viþ stulpa ok af fiughur hundraþ riddara sciutas som tel mals Bu 502 . " lät sauinianum binda widh stolpa ok skiuta som at male " Bil 462 . ib 479 . " piil wtsändir til forelakt maal ällir rwm " Su 236 . annar wägher til thetta maal MB 1: 117 . " the lotha hwa thz wara skal ther wt skal sändas til thz maal " MD 188 . ","3) tidpunkt, gång (jfr Mnt. mål). haffuer jach mik rosteret nw ij [2] maal, först til at ridhe och swa met aacheredzskap FM 291 ( 1506) . - a nyo male (a nyt mal, pa nyt mal), å nyo. vurdho the, som ther varo kristnadhe, annan tidh a nyio malde prästlöse Ansg 213 . " togh han a nyio male (iterum) vardha brinnande aff thom hälgha anda " ib 221 . " sampnade han paa nyt maal annan storan här " MB 2: 234 . " a nyt maal belagde sama thornen " ib 310 . ib 243 . Su 158, 365 . LfK 233 . " städya skipith pa nyth maal " PM 61 . ","4) tidpunkt då föda intages, måltidstimme. skulu hafua millan maala ena fyra penningx kanno conuentzööl FH 4: 42 (1455; kan likväl föras till följ. afd.). - intagande af föda vid en viss tid, föda som vid ett visst tillfälle intages, måltid. teþes hanom . . . en levar. þo eigh mere än uinnas matte þrem mannom at male (vix ad umius prandii esum tribus personis sufficere videretur) Bu 417 . " lata sik at nögha at eeno maale vm daghin " Bir 2: 72 . " matt at sälliä . . . till ens malls " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). sum saman äru vm maal oc matu ib 376 . Bil 405 . MB 1: 307 . Iv 3144 . Al 5230 . " maal dragher annath fram " GO 193 . ","5) mål, mått, mätning. i wikt oc maal MB 1: 367 . Bir 2: 30 . eo modo, qui in lgibus patrie dicitur reep oc ræt mal SD 3: 112 ( 1313, nyare afskr.) . ","6) afmätt jordstycke. quod ipse sweno et heredes sui post ipsum deberent habere perpetuo quoddam spacium wlgariter dictum maal de agro ipsius prepositi SD 3: 138 (1313, gammal afskr.). agrum attongi sexte partis separatim iacentis videlicet in duobus maloom . . . contulisse ib 5: 89 ( 1342) . " alt þet iac agher i baþum malomen " BYH 1: 170 ( 1363) . " terram meam ibidem in decem et septem mensuris terre dictis malum siue humppum Falkman, Om mått och vigt 1: 237 (urk. fr. 1354). iak . . . hawer giwit . . . ena flaat nor ij wimarka engh ok ij fäm maalom ij ringundhatorpa engh " SD NS 1: 572 ( 1406) . Jfr aker-, bya-, for-, hovuds-, mat-, otto-, spanna-, stör-, tomta-, vaþ-mal. "],"e":["maal . ","maall Al 5230 ; LfK 233 . mall),","mals mater , "]},{"a":"mal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) punkt, märke, fläck. thät (ɔ brännvin) . . . fördriffuer blandadh i öghon och alla handha mal i öghon SEc ekon tr 274. ib. 2) märke, punkt mot vilken en rörelse el. verksamhet riktas, mål. meta te alicuius rei finis uel terminus maal GU C 20 (hand 2) s. 138. 3) tidpunkt. gång. aff thöm päningom, som thy geffwas i stormwnom, som är tij mark äller mer aff enne menniskio äller i eno maale sender, skall inte skingras SD NS 3: 265 ( 1417) . " then wnge härre . . . screff biscop karl gansze wenlige tenne maal til " GPM 2: 20 ( 1508) . - (up)a nyo malae, ä nyo. thän stadhgin som . . wj . . . nw vppa nya male j thässe visicatione ransakth oc stadhfäst haffwom äbisk Nils´vis-st 196. - af nyo male, d. s. tha lot husbonden bredhs dwk aff nyo male ok hempta mat Prosadikter (Sju vise m B) 195 . 6) avmätt jordstycke (av viss storlek?) Jfr N. Ödeen, Studier i Smålands begynnelsehistoria 372. . . . terram meam ibidem in decem et septem mensuris terre dictis malum siue humppum RP 1: 58 ( 1354) . (en . . . half attung i Kulstad, och dertill i Norra Haga så mycket) som er halff annor stangh i hwario mahle lib 277 (1369). ib 362 (1375). til skädhwi liggia 2 mal, som ärw thwe aakra daghlandhom VKJ 270 ( 1447) . - Jfr aker-, helags-, hälghis-, spanna-, vadh-, ända-mal, ävensom ändamals och male."],"e":["maal )"]},{"a":"mal","b":"nn","c":"","d":["mal. koll. cledher, benckia, dyner, bonada och andra jngedömer, som aff maal och matk fordherffues kunno STb 4: 72 ( 1505) ."],"e":["maal )"]},{"a":"mal","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) mål, talförmåga. " jdeoma . . . proprietas loquendi in qualibet lingua wlgariter mool " GU C 20 (hand 2) s. 7. thät (ɔ brännvin) är goth them maledh vil förgha och hwesser thät Sex ekon tr 275 . 4) tungomäl, sråk. han tholde dödhen for allom thz är fore naghrom aff alla handha folke allom aalom eller thungom SvKyrkobr (Lucid B) 197 . (hebreiska) är thz första maal, som adam oc eva taladho JMÖ 11 . 5) sätt att tala, framstälningssätt, stil. j gudz asyyn hulkens anlith är aldravänästa at see, maalet (eloquium) alder sötästä J Buddes b 168 . 6) tal, det som talas, utsaga, ord. somlikom giffs wisdomsins mal (sermo) j himlomen somlighom j wärldinne SpV 521 . 9) mål, sak, ärende, fråga. ath huilka köp jach war foreskäläman, oc särdelsi ooth huario moleno vm sik, oc samalund tessa tolff som fasta waro Svartb 173 ( 1480) . - Jfr biltogh-, böna-, duls-, döds-, falz-, folsko-, giptar-, gipto-, hor-, hovudh-, hugs-, huma-, häradshöfdhinga-, iudha-, klagha-, käro-, lönda-, lös-, modhor-, rätta-, sar-, sara-, skripta-, skuts-, slags-, sorgha-, tro-, tväko-, thrang-, thranga-, värio-, öls-mal. ","4) målsägande. " anders . . . och olaff . . . med theres medbrödra som malzmän ware pa eth mandz slagh Uppl Lagmansdomb 86 (1493). morthen . . . stodh sin magh henrick pwngemager tel lom en skedh han togh och giorde honom tel malzman " ATb 3: 219 ( 1509) . - Jfr malman. ","2) målsägandeskap. " tha stood the qwinnonna bonde som lasse finne sloo jnne for rätenom ok girde magnus benktzson . . mäktogan ok antwarade hanum malsmantz döme som lagin gifwa om lassa finna " ATb 1: 40 ( 1455) . - Jfr malmanz döme. "],"e":["maal . ","mol: -eno Svartb 173 ( 1380)","mals madher (malz-. maals-. mols-), ","*malsmanz döme , ","mals äghande (malseende: -es STb 2: 397 ( 1489) . ","malseiande: -en ib 587 ( 1491) . malseinde Sb 2: 494 (1490), 4: 175 (1507); -en ib 3: 202 ( 1494) ; -eyendemen ib 2: 519 (1491). malsigiande ib 1: 337 ( 1482) ; ","-en ib 3 ( 1474) ; ","-in ib 328 ( 1481) . ","molsäyande Svartb 547 ( 1484) . ","molsigende: -en STb 5: 57 ( 1515) . ","molsigiende: -en ib 69 ( 1515) ), ","*malsäghanda del","malsyande- )","malsäghanda rätter (maalsäghianda-. malsigiande-), ","*mals äghare","malsäiare )"]},{"a":"mala","b":"vb","c":"v.","d":["1) måla, färga. " didrik konungs skioll war malat mz röda ferga " Di 128 . - (?) II maladhe blws FH 5: 36 ( 1466) . ","2) måla, afmåla, afbilda. maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte Gr 282 . ib 283 . thz maladha korset a the wägginne KL 38 . " ey skal nakat vara scrifwat ällir malat a kirkionna väggiom vtan at enast christi pina ok hälghra manna biläte " Bir 2: 337 . " at see huat scrifwat ok maalat är a väggene " ib. " maladhe nectanabum ij en sten " Al 137 . ib 1187, 7997, 7800, 7802, 7806, 7813, 7819, 8269, 8272. RK 2: 8594, 8603, 8609 . Lg 232 . VKR XVI . Bir 4: 17 . - Jfr be-, ut-mala."],"e":["maala . -adhe, "]},{"a":"mala","b":"vb","c":"v.","d":["mala, krossa till smådelar el. pulver. GU C 20 (hand 2) s. 151. sod aff malin rogn Brasks Matordn 14 . tak cenober oc mal mädh lin olyo PMSkr 431 . ib. "],"e":["malz VKJ 26 . impf. mools Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) ),","gwl malith mädh qwekselff ib 436 . ib 471, 481 . - särsk. mala (säd) till mjöl el. gryn. mölna wwärn . . . thär mals clostersens mäld VKJ 11 ( 1447) . " v ortoghar för malt som mools " Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) . VKj 26. HLG 3: l110 (1529). ","mala saman , mala samman. PMskr 405. Jfr ssman mala."]},{"a":"mala","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["molte ) , ","*mala af","imperf . ","maalte )","*mala til , genom mätning tillerkänna. tha molte the . . . margit til . . . xi!UDDA_TECKEN? alin ved gaten STb 5: 191 ( 1518) ."]},{"a":"mala","b":"vb","c":"v.","d":["mala, krossa till smådelar el. pulver. baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld Bu 209 . " at þu bryt ok mal i miöl þätta bilätte " ib 189 . stamper man sinap mz lithet watn eller mal LB 8: 51 . ib 4: 345, 346 . - särsk. mala (säd) till mjöl el. gryn. gryn kwärn maal alla handa korn GO 154 . rog som väderqwernen mol BtFH 1: 338 ( 1463) . rogh latha mala BSH 4: 318 ( 1502) . " mals ey kornit " Bir 2: 183 . GO 798 . " sta vidhir quärn och mala " MP 1: 276 . " thera thräla barn ther mall widh qwärn " MB 1: 306 . - i andlig mening. jak (lgnatius) är ihesu christi hwete korn jak skal malas vnder leona tannom Bil 371 . MP 1: 347 . " mala säd till (bröd). hans daghs födha war groft biwgbrödh oc thz redde han sielwer oc mool " Lg 3: 203 . "],"e":["mal LB 8: 51 mall MB 1: 306 . ","maal GO 154 . ","mool Lg 3: 203 . ","malin Bu 209 ; MP 1: 347 ; LB 4: 345 ; ","-ith GO 798 . imperat. mal. maal. ","mals Bir 2: 183),","mala saman , mala samman. maal saman saffran och thz huita af eggit LB 7: 57 . ib 3: 35 . Jfr omalin."]},{"a":"mala","b":"vb","c":"v.","d":["1) måla, färga. SSkb 235 (1506-07). sidan maala mädh the wathenno j hwilko tw molth gwlbadhen PMSkr 431 . - förse med målade bilder el. mönster. en gamal stiöärnobonadir en maladir bonadir ATb 1: 226 ( 1456?) . ib 137 ( 1460) .","2) måla, avmåla, avbilda. - måla (inskrift el. dyl.). at hon skulle lmaala oc scriffwa alt om kri[n]gh j sinom sälla, gudeleghen kännedhom JMPs 399. läth han mala älla scrifwa jomffrw maria psaltara alla wäghna kringh om slothet, j allom hwsom oc rwmmom ib 414."],"e":[]},{"a":"malaharnisk","b":"","c":"","d":[" , se malio harnisk."],"e":[]},{"a":"malan","b":"nn","c":"","d":["målning, afbildning. " hon wille alexandrum se eller hans malan " Al 7822 ."],"e":[]},{"a":"malare","b":"nn","c":"","d":["målare. " han hafdhe när sik thera handa malara at nar the maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte. tha syntis thz ey vara biläte, vtan mz fulle sannind siälft thingit som thz var äpte malat " Gr 282 . ib 283 . Al 7796, 7801, 7803, 7810 . Lg 232 . " haffwe bod äpter mester hans, malaren i swdhercöpwng " BSH 5: 147 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"malare","b":"nn","c":"","d":["målare. ss tillnamn. " olaf malare " ATb 1: 68 ( 1457) . KTb 123 ( 1465) , 166 (1483?). SSkb 21 (1501-02). Jfr mästar malare. "],"e":["molare ib 1: 77 ( 1472) , ATb 2: 184 ( 1481) ), ","*malara dränger , m. målaredräng. STb 3: 162 ( 1494) .","*malara husfru","-hustr )","*malara kunnist","*malara lön","maler- )"]},{"a":"malat","b":"nn","c":"","d":["thz är aff gamalt (Cod. B offgamalt 561) malat aff natwro draghit MB 1: 362 ."],"e":[]},{"a":"malata","b":"nn","c":"","d":["eg. opasslighet, sjukdom; spetälska. " thz war skabber oc ey malata " MB 1: 362 . " henna köt war halfft ätith aff malatu " ib 398 . "],"e":["malato likn , ","malato liter , ","malato tekn , "]},{"a":"malata","b":"av","c":"adj.","d":[" MB 1: 33] spetälsk. han är malata MB 1: 361 . " döma han sannelika malata " ib 362 . ib 363, 371, 396, (Cod. B) 553."],"e":[]},{"a":"malata folk","b":"nn","c":"","d":["spetälska menniskor. malata folk skulle bortkastas aff manna samfund MB 1: 396 . ib 507 ."],"e":[]},{"a":"malata laster","b":"nn","c":"","d":["skymf el. lyte som spetälska medförer. hafdhe thiin syster fangith malata last oc blygdh aff sins fadher blodhe MB 1: 396 ."],"e":[]},{"a":"malata likn","b":"","c":"","d":[" . n. liknelse el. tecken till spetälska. finder prester at malata likn är gangith mz skinanda lite iämpt fra iessa oc til ilia MB 1: 362 . " finder prester malata likn mz inswnkith köt om kring ib. Jfr malato likn. ""],"e":[]},{"a":"malata likne","b":"nn","c":"","d":["= malata likn. seer prester malata likne a hans lwdh MB 1: 361 ."],"e":[]},{"a":"malata mark","b":"nn","c":"","d":["tecken till spetälska. MB 1: 362 ."],"e":[]},{"a":"malata plagha","b":"nn","c":"","d":["spetälska. MB 1: 361, 362 ."],"e":[]},{"a":"malata sot","b":"nn","c":"","d":["spetälska. MB 1: 469, 507 . LB 2: 59 . Jfr malatsot."],"e":["-soot MB 1: 469, 507 . malatus soth LB 2: 9 ), "]},{"a":"malata stadher","b":"nn","c":"","d":["spetälskt ställe, af spetälska angripet ställe på kroppen. seer prester . . . malata stadhin meer inswnkin än annath köt om kring Mb 1: 361."],"e":[]},{"a":"malata tekn","b":"nn","c":"","d":["tecken till spetälska. MB 1: 362 . Jfr malato tekn."],"e":[]},{"a":"malatin","b":"av","c":"adj.","d":[" = malata, adj. nw är henna halwer likame malatin MB 1: 396 ."],"e":[]},{"a":"malatman","b":"nn","c":"","d":["spetälsk man. leo lagdhe mallat (senare ändradt till en spitälskan) man j sina sängh Bil 775 ."],"e":["mallat- )"]},{"a":"malatsot","b":"nn","c":"","d":["spetälska? hysteri? sinaps rökir . . . sigx wara godher fore malath soot ok fore krampo soot (steræ causas sicando jware) LB 4: 345 ; jfr Rydqvist 3: 284. Jfr malata sot."],"e":["malath soot )"]},{"a":"malatti","b":"nn","c":"","d":["Jfr malsatti."],"e":[]},{"a":"malde","b":"nn","c":"","d":["molla, chenopodium Dumort. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. atripex malde Växtförteckn. fr. slutet af 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. atriplex herba quedam maalle GU C 20 s. 42 beta saas vm sommaren oc flytz oc wathnas wäl, tesliker oc maalle PMSkr 352 ."],"e":["maalle )"]},{"a":"male","b":"nn","c":"","d":["en viss avgift till präst (i ställt för tione). Jfr K. G. Ljunggrens i Ark. f. Nord. Fil. 65. famulus sive ancilla serviens alieni pro mercede tenetur dare maala Reuterrdahl Stat syn 191. Jfr paska-, sar-, span-, spanna-male."],"e":["mala man , "]},{"a":"male","b":"nn","c":"","d":[" (bebyggd) intaga å utmark, nyodling, torp. Jfr Sdw 2: 1266, N. Ödeen, Studier i Smålands bebyggelsehistoria s. 344 ff-, särsk. s. 367 ff. och K. G. Ljunggren i Ark. f. Nord. Fil. 65. (12 öres) skipan (I Bosabodha) maala RP 1: 353 ( 1375) . (gränsen går) fraan tiälrone oc i maalan VKJ 88 . - ss ortnamn. tiil nyordholt är 1 torp oc hether male VKJ 76 . - Jfr ödhemale."],"e":["maale )"]},{"a":"male","b":"nn","c":"","d":["eg. aftal, öfverenskommelse; öfverenskommen afgift; en viss afgift till prest. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 289, 293. pro pensionen . . . dicta maala mercennarius quilibet soluat sacordoti duas vlnas tele SD 2: 237 ( 1297) . soluat sacerdoti intergrum maala ib. " prepositus vpsaliensis habuit . . . pensionem dictam male scilicet duos denarios de quolibet rustico in tiundia " ib 5: 304 (1344, gammal afskr.). ib 305 . - Jfr hiona-, klokkara-, offer-, smör-, spanna-, öds-, öxa-male. "],"e":["maale )","mala karl , ","mala man , ","mala ruf , "]},{"a":"male","b":"nn","c":"","d":[" ib. " i malaboþum " ib 170 ( 1363) . " waan hoffwdgard, som kallas tangby, oc eth torp ther vndir liggir som hetir jngolffsmaale " ib 267 ( 1469) . - Jfr ut-, ödhe-male."],"e":["malle . ","maale )","giälaxmalä"]},{"a":"maledia","b":"vb","c":"v.","d":["förbanna. " förbannadhe och maleciedhe (för malediedhe?) badhe stäkit och erchebispen " HSH 24: 103 ( 1517) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"maledian","b":"nn","c":"","d":["förbannande. gräselig(?) malediden Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1506."],"e":["-diden )"]},{"a":"malia","b":"nn","c":"","d":["malja, om ringar av olika slag. - ss detalj i kvinnodräkt? Jfr SAOB: M 128. vpburit vij öre for sma knöpe oc mälier Skotteb 428 (1469-70, Kämn). brycsius . . . til stodh ath haffua stolit eth sölff span . . . medh nagre malior och selff nalar STb 3: 185 ( 1494) . Jfr kapo-, silfmalia. "],"e":["malyör STb 1: 246 (1480) . mallier Skotteb 428 (1469-70, Kämn)), ","malio harnisk","malli- )","malio kraghi","malghio- . ","malye- )"]},{"a":"malia","b":"nn","c":"","d":["madja, ring i en panskarskjorta el. i en pansarlik betäckning."],"e":["malio harnisk?","malaharnisk )","malio hosor","-huso )","malio kraghi","maliotygh , "]},{"a":"mallös","b":"av","c":"adj.","d":["mållös. " vardh klättrar kärkir thaghar mallös " Bil 831 . ib 830 . Al 2545 . KL 290 . Bir 2: 198 . Lg 546, 3: 362, 366 . FM 522 ( 1511) ."],"e":["malös: malöse Lg 546 . ","maallös: -lösan KL 290 . ","maallöss Lg 3: 366 . ","maallöös Al 2545 . ","maalös Bil 830 . ","maalloss Lg 3: 362 . ","mollööss FM 522 (1511)),"]},{"a":"malman","b":"nn","c":"","d":["målsman, förmyndare. " han giorde sich til malaman fore drengen STb 2: 591 (1491). " STb 3: 253 ( 1495) . " hustv birgitte laterske scal anname garen j sin hegn pa barnana wegna, epter hon är neste malamn ther til " ib 279 ( 1498) . Jfr mals madher. "],"e":["maal- )","*malmanz döme","molmansn . ","rättighet till talan ss målsägare. hans . .. anamede et malmans döme aff en bonde at tale hans bestä pa ene ödes tompt STb 5: 261 ( 1519) ."]},{"a":"malman","b":"nn","c":"","d":["målsman, förmyndare. " brände . . . akra sins maalmanz (Bu molz manz 176) " Lg 973 . Jfr mals naþer."],"e":["maal- )"]},{"a":"malmar skrin","b":"nn","c":"","d":["marmorskrin. hans malmar skriin gifuir olei swetta Bil 578 ."],"e":["-skriin )"]},{"a":"malmare","b":"nn","c":"","d":["marmor."],"e":["malmara sten , "]},{"a":"malmarsten","b":"nn","c":"","d":["marmorsten. Prosadikter (Karl M) 284 . Jfr marmor-sten."],"e":[]},{"a":"malmarsten","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-steen . ","malmur sten Bil 361), ","malmarstens graf","malmorstens- )"]},{"a":"malmasi","b":"","c":"","d":[" , subst. Se malvasia."],"e":[]},{"a":"malmbadhstuva","b":"nn","c":"","d":["badstuga på någon av Stockholms malmar. STb 3: 24 ( 1492) ."],"e":["-bastuer ) , "]},{"a":"malmber","b":"nn","c":"","d":["eg. stoft, sand. ","1) sandig mark, sandfält. ss namn på förstad vid Stockholm. brat aat malmen rympde the RK 2: 8960 . " the beeladhe badhe malm oc bro ända " ib 3: 955 . ib 968 . " vp a malmen " SJ 53 ( 1433) . SO 187, 196 . " pa badha malmarna " ib 31 . ib 98, 110, 158, 197 . " oppa norra malm " RK 3: 2225 . SJ 37 ( 1426) . a sudhre malm ib 48 ( 1430) . " juxta syndræ malm " SD 2: 56 ( 1288) . in syndramalm ib 57 ( 1288) . " ad plagan borealem dictam nyrramalm " ib 94 ( 1290) . " pa sydher malm " RK 2: 4416 . ","2) malm. " opta finz gul j hardhom malm " Bir 2: 151 . ib 3: 6 . " ett sölfberg . . . ther malmen war mykit fyn oc klar " RK 3: (sista forts.) 5696 . - metall. hwar gul ok görsama ok alscona malm latir vaxa j jordhinne Bil 534 . " mällan al the thingh som iak skapadhe äru min ordh . . . wärdogast swa som gul owir alla malma " Bir 1: 235 . " aldra handa malma kön " ib 3: 245 . ib 133, 279, 333, 4: 157 . MB 2: 238 . - malm, brons, koppar. thässa materiam lätu romara mesterlika göra mz stöptum malm Bil 375 . " smältir ginstan swa som malmbir (æs) " Bir 1: 89 . ib 2: 17 . " aff malm ok eer " Al 4025, 4454 . koper, messing, malm, tin oc bly GS 51 ( 1450) . " mz silffwir oc gwl oc malm (ære) oc järn " MB 2: 57 . " taflor aff malm äller koppar (tubulis æreis) " ib 242 . ib 272 . " wäl liwdhande malmer " Su 225 . ib 227 . - bildl. thänne paue är aff bätre malm (ære) än then som fore honum var Bir 2: 247 . - Jfr iärn-, iärnbiärgs-malmber."],"e":["malmer Su 225, 227 . -ar),"]},{"a":"malmber","b":"nn","c":"","d":["eg. stoft, sand. 1) sandig mark, sandfält. - ss ortnamn, särsk. ss namn på förstäder vid Stockholm. cum . . . monte, qui dicitur malm, ac toto terre spacio ad occidentem dicti, malm (vid Stockholm) SD 2: 15 ( 1286) . . . . ena tompth vppa nörra malm liggiandis SD Ns 3: 266 (1417). at engin utan borghara moghe byggia hästa stalla i stadhenom ok eigh utan til uppa malmana UrkHist 1: 14 (1436). the som löpa pa malmen ok göra forkiöp STb 1: 369 ( 1482) . ib 2: 562 ( 1491) . SJ 2: 242 ( 1504) . Stock Skb 38 (1517-18). HLG 2: 68 (1520). ","- malm, brons, koppar. xviij (18) marck gotin malm STb 2: 493 ( 1490) . - Jfr er-, gul-, iärn-, kopar-, silf-, sten-malmber. "],"e":["malmer PMSkr 596 )","*malma boe","malme- )","*malma köp","-kiöp )"]},{"a":"malmbiärgh","b":"nn","c":"","d":["malmberg. Se E. Holmkvist, Bergslagens grupspråk 47. Dipl. i Linköpings stiftsbibl. 6/3 1377 enl. a. a. kunne . . . nogre malmbergh her efter finnes SD NS 3: 582 (1420, senare avbskr.) . PMSkr 209 ."],"e":[]},{"a":"malmbiärgh","b":"nn","c":"","d":["malmberg. " GS 63 ( 1485). ""],"e":["-bärg GS 63 ( 1485) . -berg L.),"]},{"a":"malmboe","b":"nn","c":"","d":[" = malma boe. STb 1: 363 (1482), 5: 83 (1515)."],"e":["-boo . "]},{"a":"malmbäkker","b":"nn","c":"","d":["bäck med sandig botten el. rinnande genom sandig mark. först i malmblekin mellandödrakolla oc malmbeckn vp aat VKj 88 (möjl. att fatta som ortnamn)."],"e":["-bekker )"]},{"a":"malmer","b":"nn","c":"","d":["malm, brons? hwar som hälzst är gull. silffwir kopparkar, malmeer (för malmer? för malm, eer?) oc iärn (quidquid . . . auri et argenti fuerit et vasorum æneogrum ac ferri) MB 2: 15 ."],"e":["malmeer )"]},{"a":"malmesia","b":"","c":"","d":[" o. d., se malvasia."],"e":[]},{"a":"malmfoter","b":"nn","c":"","d":["fot av malm (brons el. dyl.). GU C 20 s. 228 ."],"e":[]},{"a":"malmgardher","b":"nn","c":"","d":["malmgård, gård på någon av Stockholms malmar. at then tompt pa malmen, som boren atte, skal skattes ok tesliges then garden skall skattes, som kort rut gaff fför malm garden STb 5: 18 (1514). ib 143 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"malmgiutare","b":"nn","c":"","d":["malmgjutare, bronsgjutare. " öronin syntis sua som malm giutara (fusorum) bälghia " Bir 2: 15 ."],"e":[]},{"a":"malmhoper","b":"nn","c":"","d":["malmhög. DD 3 . 224 (1486)."],"e":[]},{"a":"malmkar","b":"nn","c":"","d":["kopparkärl. MB 2: 16 ."],"e":[]},{"a":"malmpänninger","b":"nn","c":"","d":["kopparpenning? fickx höffuitzmannen lambrect l mark met thöm malmpeninga och drgara penigna xx mark ij öre minus SSkb 357 (1510-11)."],"e":["-peninger )"]},{"a":"malmslaa","b":"vb","c":"v.","d":["blanda i n koppar. suberare lönlega malm slaa inde suberatum quasi deauratum GU C 20 s. 228 ."],"e":["-slaa )"]},{"a":"malmstova","b":"nn","c":"","d":["om byggnad på Norrmalm i Stockholm. elden war löss . . . och brende aff allen syslomans garden, nogre ffruge seller och malm stwger STb 5: 59 ( 1515) ."],"e":["-stwger ) , "]},{"a":"malmstykke","b":"nn","c":"","d":["malmstycke. " ellin saman smälte mang malm stykke i eet " MP 2: 01 ."],"e":[]},{"a":"malmstykke","b":"nn","c":"","d":["malmstycke. " massa malm stycke " GU C 20 (hand 2) s. 122."],"e":[]},{"a":"malmtomt","b":"nn","c":"","d":["tomt på någon av Stockholms malmar. STb 5: 233 (1519), 282 (1520)."],"e":["-tompt )"]},{"a":"malmös man","b":"nn","c":"","d":["man från Malmö. haller then edle jomfrw . . . ey mer thro än en malmöss man BSH 4: 258 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"malning","b":"nn","c":"","d":[" dotthir thätta är malninghin om thän högfärdogha (de superbo pictura) SpV 160 ."],"e":["maalningh )","beskrivning . ","min"]},{"a":"malning","b":"nn","c":"","d":["mäld. Se mälning."],"e":[]},{"a":"malning","b":"nn","c":"","d":["mäld, säd som skall malas. the schole altiidh sielffue mälning köpa BSH 4: 197 ( 1495) . han kom . . . med mälningh ib 5: 404 ( 1510) ."],"e":["mälning . ","mälningh )"]},{"a":"malning","b":"nn","c":"","d":["målning. " at ey skal haffuas maalniga a kirkio wägghiomen wtan ensampt ihesu christi pino oc hlga manna aminnilse " Bir 4: 91. ib 92 . Su 224, 369 ."],"e":["maalning Su 224, 369 . ","maalnig: -iga Bir 4: 91, 92 . -ar),"]},{"a":"malskal","b":"","c":"","d":[" ATb 3: 136 ( 1503) . Se manslagh."],"e":[]},{"a":"malstulin","b":"","c":"","d":["mållös. " oridurus . . . snaffsare mwn stidner ok maall stulyn " GU C 20 s. 390 ."],"e":["maall- )"]},{"a":"malt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mält."],"e":[]},{"a":"malt","b":"nn","c":"","d":["malt. " vnum modium brasei, wlgarier dicti malijt " SD 2: 588 ( 1309) . " wiii spenn rensat malt " BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . taka . . . aff korneno til malt VKR 41 . ib 36 . RK 1: 1674, 3: 4177 . LB 7: 155 . SD NS 2: 86 ( 1407), 306 ( 1410). BSH 5: 12 ( 1504) ."],"e":["malijt SD 2: 588 ( 1309)), "]},{"a":"malt spander","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"maltbater","b":"nn","c":"","d":["båt med malt. STb 5: 67 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"malthus","b":"nn","c":"","d":["mällthus, mälteri. Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 259 (1515)."],"e":[]},{"a":"maltidh","b":"nn","c":"","d":["måltid. JMPs 433. - mål, måltid. the orka ey giffwa nokrom ena malltidh math ATb 1: 330 ( 1470) . " en maltith math om middagen sTb 4: 79 (1505). - Jfr aptans-, midhdags-matidh. ""],"e":[]},{"a":"maltidh","b":"nn","c":"","d":["eg. för ett måls intagande bestämd tid; måltid. giordhe godha maltidh Bo 240 . ib 13, 49, 70. the sato theres maltiid fram Va 55 . " maltiiden hon forgik . . . snart " ib. " nar the sina maltidh giorth haffdo " Lg 665 . MB 2: 131, 210 . epter molthit HSH 24: 45 ( 1516) . " strax för molthit ib. " LB 6: 107 . Jfr aptan-, middags-maltidh. "],"e":["maltiid Va 55 . ","molthit HSH 24: 45 (1516, på två st.) . ","moltiid LB 6: 107 ), ","maltidhis stund","maaltides- )"]},{"a":"maltkorn","b":"nn","c":"","d":["maltkorn. " haffwer ekke hafft eth malt korn i longen tiidh " BSH 5: 190 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"maltmäle","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"maltskip","b":"nn","c":"","d":["skepp lastat med malt. STb 3: 26 (14929."],"e":["-schib )"]},{"a":"maltskuta","b":"nn","c":"","d":["skuta lastad med malt. BSH 5: 12 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"maltskuta schuta","b":"nn","c":"","d":["skuta lastad med malt. STb 3: 39 (1492)."],"e":[]},{"a":"malva","b":"nn","c":"","d":["växt av släktet malva Lin., kattost. " sappen aff maluo gör thet järnbith blöth som thär j släkkes " PMSkr 426 . ib 481 ."],"e":[]},{"a":"malvarþer","b":"nn","c":"","d":["måltid. " naar godz gaar aa grundh tha wardher maalwardhen tyndh " GO 174 ."],"e":["maalwardher )"]},{"a":"malvasia","b":"","c":"","d":[],"e":["maluasia . ","malmasy GPM 2: 140 ( 1499) . malmarsy Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1499. malmesia Skotteb 383 (1462-63, Kämn), 440 (1469-70, d:o). malmesie ib 360, 362 (159-60, d:o), 382 (1462-63, d:o)), subst. "]},{"a":"malyrt","b":"nn","c":"","d":["malört, äfven dekokt på malört. " absintium thz är malyrt " LB 3: 71 . ib 1: 96, 2: 10, 45, 3: 34, 39 o. s. v., 4: 349, 354, 5: 77, 80, 6: 284. han som lägger malörth i syn kläden, them skär ey maalen ib 7: 2 . " malörth doger for klade. om man twar sig mz hona ib. drick malörth ib. " ib 1, 5 o. s. v. drukkin af malyrtinne Bo 204 . skal iac mätta thöm mz beske malört MP 2: 189 . Ber 212 . " stiärnanna nampm kallas maalyrt " MB 2: 345 . tridhie delin aff wathnen wart giordher til maalört ib. "],"e":["maalyrt . ","malört . ","malörth . ","maalört . ","malirt LB 3: 39 . ","malirth ib 5: 80), ","malyrta bladh , ","malyrta lagher","malyrte- )","malyrta rot","-rooth )","malyrta vatn","malyrte- )"]},{"a":"malämne","b":"nn","c":"","d":["mål, sak. " om al malempne oc ärinde ther i thry aar oc thrätighe til oräto skede woro " BSH 2: 53 ( 1397) . ib 54 ."],"e":["-empne )"]},{"a":"malätin","b":"","c":"","d":[" . p. adj. maläten. STb 1: 1 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"malþing","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mamme","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*mamma diäkn","mamna däghen )"]},{"a":"man","b":"nn","c":"","d":["se maþer."],"e":[]},{"a":"man","b":"ab","c":"adv.","d":["och konj. A) Adv. sannerligen, minsann. e huad ende thet vill tage varder uel framdeles man wart HSH 14: 26 (1525, Brask). B) Konj. 2) om blott, bara. fföty han haffuer got nemma maan han motte dagliga idkat HSH 14: 75 (1525? Brasdk). - Jfr män."],"e":["maan )"]},{"a":"man","b":"nn","c":"","d":["man. GU C 20 (hnd 2) s. 48. Jfr hästa man. "],"e":["maan )","*mana band","manna- )"]},{"a":"man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"man","b":"kn","c":"konj.","d":["men. " BSH 4: 925 (1501), 305 (1502?), 5: 26 (1504), 92 (1506), 123 (1506), 133 (1506) o. s. v. Jfr män. ""],"e":[]},{"a":"man","b":"nn","c":"","d":["man. " haarith war grofft som hästa maan " Al 5579 . ib 9321 . " the hafdho maan som annar häst " ib 9303 . ib 9546 . " took hestin j manena " ST 514 ."],"e":["maan )"]},{"a":"man","b":"nn","c":"","d":["se madher."],"e":[]},{"a":"mana","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","thätta ordhit icarnacio . . . manar mik oc aminner for thän kärlekin ib 99 .","3) påminna om, lägga på hjärtat, mana, förmana, uppmana. jucieo . . . kalla mana oc rdha (ɔ reta) GU C 20 (hand 2) s. 19. - med sakens ack. swa som enkte gangn giordhe tolghit höght liffwrne mana ok loffwa, wthan thz fulkompnas SpV 467 . - med personens ack. och inf. föregången av till at. ägher han . . . at mana fok til at wt köra diäfwlin aff sinne siäll SvKyrkobr 56 . - (?) än westh thu ekke aat hwat osynlighom trappom thässin wosdomen manas ällir röris (moveratur) SpV 423 . 5) bedja, anropa, åkalla. abs. thön signadha roos (ɔ Guds moder) ther plägher at mana for syndogha vini sina Vis sten 8 .","7) med personens ack. och prep. um. " eskil . . manadhe hnanom högheleghir om nokor ärindhe hanom waaro til lagsdh " ATb 1: 256 ( 1467) .","9) inmana, föra ss gånge,. wii säghie thöm (ɔ de på Stockholms slott belägrade) oc til llyff och swndh . . . ok ingenstadz ath mana vtan her i stocholms staasdh, ther the forwarae äre mdh liiff och gotz Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . " at fongerne skole manes aff byn oc til vpsale " STb 5: 252 ( 1519) . ","1) genom maning el. besvärjelse utdriva. tha manar han (ɔ prästen) diäwlin först wt aff bärne för än thz cristnas SVKyrkobr 56. ib. 2) utkräva. en kar som kwnne mana honum (ɔ järnskattren) wth GpM 2: 171 (1504).","3) utmana (till slagsmål o. d.). . . . drwkko the sig fulla, och manade the mina tiänare vt och slas med sig GPM 2: 404 ( 1501) . - Jfrb eä, in-, til-, ut-mana ävensom omanadher och siälf-manter."],"e":["mane STb 4: 17 (1505) , 194 (1511). -ar. -adhe. -adher),","*mana in , = mana 9. han waar grypen och manat in pa biscops garden GPM 2: 21 ( 1508) . ","*mana ut , "]},{"a":"mana","b":"nn","c":"","d":["Jfr biornamana."],"e":[]},{"a":"mana","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) påminna om, erinra om. med sakens ack. manandhe enkannelika waars skaparas nadh oc mildhet Su 3 . ","2) med prep. up a. " mana ther oppa at niclis skulde honom slottit faa " RK 2: 5804 . ib 5808 . ","3) påminna om, lägga på hjärtat, mana, förmana, uppmana. med sakens ack. at fulcomna thz hälghe mannin hafdhe manat ok sakt Gr 297 . - med personens ack. the manadho oc lärdho syndega män Bir 2: 140 . " manadhe hona ok sagdhe " KL 336 . - pass. han vardh manadhir af änglenom Bo 19 . - med personens och sakens ack. georgius manaþe kunugen þry þing Bu 492 . - med personens ack. och inf. utan at. synom manadhe mik aldre visa thrät Bil 86 . Bo 159 . - med personens ack. och inf. föregången af at el. til at. manom vi biscopin at äta brödh skinona Bir 1: 308 . " manadhe han them til at göma wars herra budhordh " MB 1: 427 . - med personens ack. och sats inledd af at. at mana the danska men at konungen holle then dechtingen än RK 2: 2160 . " mana iac þic at þw sculi ey astunda at se gudz þiänista manna likamlikit änlite " KL 184 . " med personens ack. och prep. til. manadhe han alla til bätringh " Pa 7 . KL 247 . Bir 1: 72, 3: 170, 219 . jak manadhe thik til thina siäla helso (admonendo te . . . de salute aminæ tuæ) ib 2: 332 . - med inf. föregången af at. han manaþe at fly rosinna last KL 184 . - med prep. af. manadhe aff (admonebat de) sidhanna vmuändilse Bir 3: 418 . - med prep. til. tha han hafdhe länge manat til bätringh Pa 7 . ","4) lägga p hjärtat, inlägga, mana. med innehållets ack. mana ith goth ordh for os BSH 5: 16 ( 1504) . ib 186 ( 1507) .","5) bedja, anropa, åkalla. " med personens ack. for thy war herra wardh bundin oc fangin for wara skuld om natsangx tima thy skulum wi bidhia oc mana han at han oss lösö aff syndanna bandum " ST 170 . ","6) mana, besvärja. þän sami diäwl . . . förþe hans sial te[l] häluites. þär tel at sanctus iacobus mötte ok manaþe ok grep siälena af diäulenom handom Bu 171 . - med personens ack. manar iak thik a thina tro Iv 317 . jak manar (adjuro) thik vm lifwande gudh MP 2 . 12. jak manar idhir vm al helag thing ib 138 . " jac manar idher om keysarins helbrygdo " MB 2: 378 . " manande them om israels gudh oc om hans hälgha nampn " ib 398 . Su 323 . " manar jach alla rottor oc mys vnder vars herres högxte nampn oc lydno " LB 7: 39 . - med personens ack. och inf. utan at. böþ mana þän döþa mz staue nom up standa Bu 101 . manaþe þöm (djäflarne) a guz vägna þäþan bort fara ib 137 . " hon manaþe damianum ensamen iuir guz namn taca viþ eet litet present. ok eigh forsma guz namn som hon manaþe han mz ib 514. - med personens ack. och inf. föregången af at. manadhe han ifuir gudhz nampn at säghia sik hwat människio han hafdhe warit " Bil 403 . - med personens ack. och sats inledd af at. om gudz lagh manom wi idher at j ängom sighin tässa ordh MB 2: 392 . ib 401 . St 465. Su 243 . Lg 3: 339 . " jach manar tiik fleen ryyl, wexth . . . vider gud fader oc son och then helge andhe, oc vider then rädelica gudz dom . . . oc vider ihesu christi benedide nampn, oc vider hans helgasta lichamma, jach manar tik fleen, ryl vext eller huad tw är, at tw bort flyr " LB 7: 19 . ib 20, 21. ","7) kräfva, fordra (penningar). med personens ack. at kräfva oc mana alla thöm ther i nakar handa matto finnas klostreno nakat wara plikoghe SD NS 1: 415 ( 1405) . - med personens ack. och prep. um. ejnghen ma annan vm gield ok skuld ohöwizlika mana MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 . EG 64 . ","8) kalla, befalla. thit i mane wil iak kome RK 2: 3564 .","9) innana, föra ss fånge. the mana thom til vesteraars RK 2: 9407 . ib 9442, 9445, 3: (sista forts.) 5331. haffuer gripit ij (2) mine swene oc manct them ther i bin BSH 5: 561 ( 1516) . " ath mane them hedhan " HSH 20: 65 ( 1506) . "],"e":["mana sik bort Al 7582 . ","mana up a , "]},{"a":"manadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) månad. " i mars manade " Sex ekon tr 263 . ib 264 . haffuer iak aldrigh fath en penningh hwaske nw i marnadhen eller til förendhe GPM 2: 245 ( 1507) . " hökana skwla ey mykith ätha wm augusti septembrj oc ocobrj maanadh " PMSkr 276 . 2) måne, Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 46 ff. jtem skal man oc vacta ad man före träth j fullom anade Sex ekon tr 263 . - Jfr maio-, röto-manadher. "],"e":["maanadher . ","*manadha galin","manadhe- )","*manadha lön","maanadha- )","manadha mot , ","*manadhmotgalin , ","manahda siuka , f. menustration. the (ɔ: gräskar) wilyua ey waxa när the (ɔ: kvinnor) komma wide them oc mesth tha the haffwa sina manadha sywko PMSkr 352 . ","*manadha skipte , n. månadsperiod, månad. Se Sdw 2: 1266.","*manadha sold","maanada- )","*manadha sot , ","menustration SvKyrkobr 351 . PMSkr 352 . ","*manadha tals (maanadha-), ","*manadha thiänist , ","*manadhar mässa , "]},{"a":"manadhrensilse","b":"nn","c":"","d":[" = manadha rensilse. effter hon haffuir hafft sin tiid eller manadh rensilse LB 7: 274 ."],"e":[]},{"a":"manan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr amanan."],"e":[]},{"a":"manan","b":"nn","c":"","d":["förmaning. " hon war olydogh hans manan " KL 113 . " mz kärlekx ordhom ok liofwe mannan " Bo 175 . Ber 62 ."],"e":[]},{"a":"manare","b":"nn","c":"","d":["1) förmanare. " bakin ok ekke änlithit, gaff thu thinom manara (monitori) ok radhgiffwara " SpV 290 . 2) exorcist, innehavare en en av de fyra lägre ordinationsgraderna i den äldre katolska kyrkan. thridhia (wigxle) heter exorcista. oc är swa mykith som manare SvKyrkob 56. - Jfr namanare."],"e":[]},{"a":"manare","b":"nn","c":"","d":["förmanare. " hafwe stundom lät ordh swa som blidhir manare " Bir 3: 319 . Kl 336. Su 174 ."],"e":[]},{"a":"manaþer","b":"nn","c":"","d":["månad. " gauo enom manaþe nampn af hänna (Februas) nampne " Bu 9 . " allo försto naat februarii manaz ib. la han niio manaþa ii moþor liue " ib 61 . " thenne manadher skal idher förste manadher i aars räkninginne wara " MB 1: 306 . " atta daghum for augusta manaþ " Bu 166 . Al 4883 . Bil 88 . MB 1: 307 . KL 349 . Bir 3: 17 . wm . . . huar en maanadher aff allom them aarom . . . kwnne aaträkkia . . . oc huart eth aar aff swa langom tima, oc huar en wikw aff the manadhan (för manadha el. manadhana) Su 333 . Jfr byrghþa-, half-, mai-, maia-, thors-, ytighia-manaþer. ","1) måndadsskifte. hwart manäþämot SD 5: 638 ( 1347) . MB 1: 507 . Bir 5: 3 . LB 1: 98 . BS 36 . ","2) messa som (i förening med gille) hålles en måndad efter någons död. tha manadhin är framlidhin (näml. efter dödsfallet), tha haffuen manadha mot, som är wigilias mz ix leczer Bir 5: 93 . " at capitulum . . . hade mit wtfärdhaöl, siwnmattamot, manadhamot oc aarsmot " SD NS 1: 563 ( 1406). "],"e":["maanadher . ","manadha barn , ","manadha blodh , ","manadha blods time","manadha blotz- )","manadha gamal , ","manadha ganger , ","manadha koster","manede- )","manaþa mot","manäþä- . ","maanede moth BS 36 ), ","manadha mots öl , ","manadha rensilse","manade- LB 7: 275 . maanade ib 273), ","manadha öl , ","manads sot","manatz- )"]},{"a":"manbot","b":"nn","c":"","d":["Jfr manz bot."],"e":[]},{"a":"mandel","b":"nn","c":"","d":["liten stav (varmed löparen i en handkvarn vrides). molucrum . . . quo mola vertitur handwadh oc maamel (för maannel) GU C 20 (hand 2) s. 152."],"e":[]},{"a":"mandol","b":"nn","c":"","d":["mandel. " beskye mandel wardha söthe när som (o. s. v.). " PMSkr 344 . - koll. " eth skalpundh mandöl viij ortugh HLG 2: 25 (1511). " " tak beyskan mandwl. malyrth. fore qwadho " PMSkr 358 . "],"e":["mandal Skotteb 474 (1472-73, Kämn) . ","mandel PMSkr 344 . ","mandil JMÖ 75 . ","mandwll PMSkr 358. mandül HLG 2: 43 (1515. ","mandöl ib 25 ( 1511) ), ","*mandols miolk?"]},{"a":"mandol","b":"nn","c":"","d":["mandel, mandelfrukt. " koll. fikon oc mandol " ST 489 . ib 422 . " drikker [man] ther aff som mandel er stampadh j " LB 2: 42 . Jfr amandol. "],"e":["mandel LB 2: 42 ),","mandola kiärne","-kerne )"]},{"a":"mandolkiärne","b":"nn","c":"","d":["mandel. mandelkärne. amigoda thz är mandolkiärna LB 3: 153 . " tag mandol kerna, som äre skalade " ib 7: 229 . ib 186, 236, 237 . Jfr mandola kiärne."],"e":["-kerne . ","mandoll kerne LB 7: 186 ), "]},{"a":"mandolmiolk","b":"nn","c":"","d":["mandelmjölk. lac amigdalinum mandol miölk LB 7: 82 . gör mandol miölk ib 228 . ib 3: 109 ."],"e":["-miölk )"]},{"a":"mandololia","b":"nn","c":"","d":["mandelolja. PMSkr 400."],"e":["mandul- )"]},{"a":"mandolsten","b":"nn","c":"","d":["mandelkärna. PMSkr 343."],"e":["mandel- )"]},{"a":"mandolträ","b":"nn","c":"","d":["mandelträd. amigdala mandelträ Växtförteckn. fr. medlaet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. lmellen hwart meandel trä skal wara xx föther PMSkr 343 ."],"e":["mandel- . ","mandil- PMSkr 343 . mandwl- ib),"]},{"a":"mandolträ rot","b":"nn","c":"","d":["rot af mandelträ. MB 1: 220 ."],"e":["mandelträ root )"]},{"a":"mandomber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mandom, manniskonatur. " incarnacio thz är mandomsins anammilse " Mecht 98 . jncarno . . . lekome äller mandom thagha GU C 20 (hand 2) s. 18. SvB 369 (b. av 1500-t.). 3) mandom, manlighet, duglighet. viltw sielff tage tin mandom ok goda ryckthe til vara for onda mäniskyor GPM 2: 402 ( 1500) . "],"e":["*mandoms anamilse , ","*mandoms gärning , f. om manlighet vittnade gärning. thet var engen mandoms gerning och kasta mith swärd i skarnith ATb 1: 285 ( 1468) . ","*mandomshet , ","*mandoms natur , "]},{"a":"mandomber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mandom, menniskonatur. (ihesus) hauar tua naturas. guþdom ok mandom Bu 103 . " af vars härra fözlo mäþ varom mandom " ib 139 . " siälfwir gudh . . . vtwalde sik iomfrulikin quid j hulkom ther han wärdogadhis mandom taka " VKR II . " ihesu kötzlika mandoms takilse " MP 2: 153 . Bu 206 . Bo 165 . Bir 1: 79, 356 . MP 2: 101 . Lg 43, 66 . ","2) menniskovärde. " then är likare södhe än manne, then änkte akta sin hedhr ella mandom " KS 36 (94, 39) . ","3) mandom, manlighet, duglighet. han stridde ther med rät mandom RK 1: 4162 . Iv 4960 . MB 2: 324 . " tedhe han änga the gärninga ther teddo fromhetz oc mandoms (virilitatus) hop " Bo 30 . skudhin baþe mandom oc fräghd hans höst oc wapn SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . ","4) manlig bragd, manliga bragder. hwilkin mandoon (för mandoom) han hafuer giort Iv 1545 . Va 16 . RK 3: 1819 . Di 100 .","5) högsinthet, redlighet, godhet, dygd. rider tw hädan mz litin mandom (drengskap; genom att rida härifrån visar du föga högsinthet el. redlighet; dock möjl. att föra till 3). Di 192 . " liva medh dygdh ok mandom " KS 14 (32, 15) . ib 14 (33, 15). tolf oärlik åthäuye, the som äru bådhe mot skiälum ok man dome ib 45 (115, 49). minzska ödmiuktinna ok mandomsins frägh (famam humiliatis et pietatis) Bir 1: 356 . - menniskokärlek. vars helara gudz väluilioghet oc mandoms ära (humanitas) MP 2: 123 . " vars helare väluiloghet oc mandombir (humanitas) gudz sons " ib 1: 210 . ","6) tjenst. " viþarsaghþo opinbarleca mandom viþ dyolcleianum (antiquæ militiæ) ok saghþo sik ängom manne vilia þäna mer vtan ensammom hiseu christu " Bu 524 . " mädhqan thu mandom hafuer lofuath mik " Fl 1256 ."],"e":["-doomber: -dooms Lg 43 ; -doon (för -doom) Iv 1545 ), "]},{"a":"mandrap","b":"nn","c":"","d":["mandråp, dråp. " han lagde fridlösan grefua aff lippoldh for mandrap " Bil 771 . röghia pylatum . . . for menlösan mandrap (dråp begånget å oskyldig menniska; den maks. formen menlösan beror väl på inflytelse af första sammansättningsleden i mandrap) ib 301 . MB 1: 425, 426 . Bir 1: 111, 217 . BtFH 1: 49 ( 1506) . " at swodane blotz vtgiwtilse och mandropp som fordom skeet haffuer inbördis i riket mothe nw bliffue affstyrt " FH 6: 108 ( 1497) ."],"e":["mandropp . ","man drop BtFH 1: 149 ( 1506) ), "]},{"a":"mandrapare","b":"nn","c":"","d":["mandråpare. Abbedval i Vkl 98 . " aldrich schal jngen swa dana mordare eller mandraprere fridh haffua j closters hegnet STb 3: 396 (1498). tha lyst wor kiere herre . . . then mandrapere daniel . . . ffridlös " ib 4: 197 ( 1511) . gaffz then man draperen j clostred liger dag en manat ib 5: 129 (1516)."],"e":["-drapere )"]},{"a":"mandrapare","b":"nn","c":"","d":["mandråpare. " beddis barrabam til lifs som war mandrapare " Bil 317 . Bu 134, 135 . MB 1: 280 . KL 175 . Bo 82 . MP 1: 273 . Bir 3: 141 . Lg 94 . " ffelte the xii i nämpnde sotto mattis person warsanoia til en ful man dräpere " BtFH 1: 133 ( 1506) . ib 250 (1506), 270 (1508), 276 (1509)."],"e":["man dräpere BtFH 1: 133 ( 1506) , 250 (1506), 270 (1508), 276 (1509)), "]},{"a":"mandräpi","b":"nn","c":"","d":["mandråpare. " ffelte the xij i mämpnde sotto erich kusinwrmj til en ful mandräpe (för mandräpere?) " BtFH 1: 183 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"mandödhe","b":"nn","c":"","d":["dödlighet bland menniskor, farsot af hvilken många menniskor dö. kom ther äpte een mykin mandödhe aff enne soth som kallas inguinaria Bil 709 . ib 714, 876 . lotho bygdin staa all ödhe som ther haffde warit en mandöde RK 1: 3129 ."],"e":[]},{"a":"mandödhe","b":"nn","c":"","d":["2) dödsfall, dråp? sades hustrv anne . . . aldelis ffrith fför then mandöde, som död bleff j siskeburen STb 4: 216 ( 1511) ."],"e":["-döde )"]},{"a":"mane","b":"nn","c":"","d":["1) måne. " stoor som mane ok liws som sool " Bil 802 . " giordhe gudh störsto liws sool oc maana solina mere at skära daghin, maanan minne at liwsa . . . nattina " MB 1: 156 . ib 41, 67, 70, 2: 27, 28 . MP 1: 10, 12, 273, 274 . Bir 3: 21 . Al 755, 7588, 7605 . Lg 69 . " i skulin ey taka laxatiuam mananom fullom (under fullmåne) " LB 3: 115 . ","2) månad. i thenna manen (december) skal man ey sla sigh adra LB 7: 96 . " nagra mestara vilia, ath then lather adra om försthe eller siisthe dagin i thenna manen han skwlle vara dödin vis jnnan vj manana ib. " ib 89, 94 . "],"e":["maane )","manadagher","maanadhagher: -dagh MB 1: 68 . ","manedagher: -daghen Lg 3: 367 . mane dagher: -dagh BSH 4: 321 ( 1502) . ","manodagher: -daghin SD NS 1: 95 ( 1402); ST 146 ; SJ 4 ( 1425) o. s. v. ","mandagher: -daghin SD NS 1: 95 ( 1402); SJ 57 ( 1430); mandager: -dagen SO 33 . ","mandach SD NS 2: 132 ( 1409) . ","monadagher: -dagh RK 2: 7127 . ","monedagher MD 361 ; ","-daghen BtFH 1: 137 ( 1507) . ","monedager: -dagen ib 134 ( 1506) . ","mondager: -dag SO 118 ; ","-dagen RK 2: 7515), ","manadags morghon","mandagx- )","manaskin","manasken Di 240 . mona skyn: -skynith ib 212), "]},{"a":"mane","b":"nn","c":"","d":["1) måne. plenilunium nii fuller maane GU C 20 s. 458 . " samilunium ii hallffuer maane " ib s. 564 . - i tillnamn. kadrin nya manen SSkb 225 (1506-07). ","2) månad. Se K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 48 ff. - Jfr nymane. "],"e":["maane . ","maanä GU C 20 (hand 2) s. 12, 103), ","manadagher (mannedagher: -dagh ATb 1: 9 ( 1552) ; ","-dhaghen ib 18 ( 1453) . ","manodagher: -daghin KTb 57 ( 1427) . ","mandager: -dagin SSkb 74 ( 1503) . ","manedha: -dhaen ATb 1: 16 ( 1453) . ","maandalen ib 58 ( 1456) , ","*manadags aptan","maandagx affthon )"]},{"a":"manfal","b":"nn","c":"","d":["man fall, nederlag. giordo mykyt manfal at folke artasira Gr 264 ."],"e":[]},{"a":"manfolk","b":"nn","c":"","d":["manfolk, manspersoner. " alt thet manfolk the kwnna offuer komma, them hwgge the i stycker " BSH 5: 96 ( 1506) . BtRK 344 (1490, orig.) . " röd pion äre han, oc te äre best for manfolk " LB 7: 250 ."],"e":[]},{"a":"manfrätare","b":"nn","c":"","d":["eg. menniskofrätare, menniskoförtärare; blodtörstig man. MD (S) 255 ."],"e":[]},{"a":"mang","b":"nn","c":"","d":["mångleri, småhandel. " at han äy fik amund hakonson sit gooz tl mangx wtan til rät köp som köpmän pläga rätteliga at köpslaga " ATb 1: 122 ( 1460) . " ath han ey kiöpte fisk til mongs " STb 2: 40 ( 1484) ."],"e":["mong )"]},{"a":"manga","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr utmanga."],"e":[]},{"a":"manga","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr utmanga."],"e":[]},{"a":"mangafolla","b":"","c":"","d":[" , se manginfald."],"e":[]},{"a":"mangahanda","b":"av","c":"adj.","d":["mångahanda, av många slag. multiformis . .. manga honda GU c 20 (hand 2) s. 162."],"e":["-honda )"]},{"a":"mangaledh","b":"","c":"","d":[" , se leþ."],"e":[]},{"a":"mangaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på många sätt. GU C 20 (hand 2) s. 102. 2) åt många håll. jacio . .. di[s] iiscere manga ledis kasta GU C 20 (hand 2) s. 3. ib s. 56. - Jfr marhaledhis."],"e":[]},{"a":"mangaledhis","b":"","c":"","d":[" , acv. på många sätt. hwi gudz ordh sighias opta swa myrklika at the magho mangaledhis vt thydhas Bir 3: 417 . ib 1: 297, 401, 2: 321 . LB 5: 293 ."],"e":[]},{"a":"mangalund","b":"","c":"","d":[" , se lund."],"e":[]},{"a":"mangalunda","b":"ab","c":"adv.","d":["på många sätt. the bewiste sin otroheet sa mongalwnde RK 3: (sista fort.) 4643 . - i mängd. honum mötto orma manga lunde Al 9577 . - mycket, i hög grad. konungen mistrode them mangelunda RK 2: 1973 ."],"e":["mangelunda . ","manga lunde . ","mongalwnde . Ordet förekommer endast i rimsl.),"]},{"a":"mangalundom","b":"ab","c":"adv.","d":["på många sätt. kerde ower honom huru mangalundom han haffde illä giort Va 52 ."],"e":[]},{"a":"mangare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kiöt-, muta-, silda-, äplemangare."],"e":[]},{"a":"mangare","b":"nn","c":"","d":["Jfr kiötmangare."],"e":[]},{"a":"mangarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mangastads","b":"ab","c":"adv.","d":["mångenstädes, på många ställen. som mangha stadz bewisas j thässe bok JMPs 510. manga städes j wärlden äro wäll froma ädela qwinnor Troj 202 . Jfr marghastads."],"e":["-stadz . ","-statz GU C 20 (hand 2) s. 102. -städes),"]},{"a":"mangastads","b":"ab","c":"adv.","d":["mångenstädes, på många ställen. j thöm hardha stormenom som the hälgha kirkia tholde manga stadz i världinne KL 338 . Bo 64, 142 . RK 2: 7889, 7894, 8488, 3: 1830, 3082 . Su 419 . Di 76, 136 . HSH 20: 213 ( 1507) ."],"e":["mangastadz Bo 142 ; RK 3: 3082 ; Su 419 ; Di 76 . manga stadz KL 338 ; Bo 64 ; RK 2: 7894, 8488, 3: 1830 . ","mongastadz ib 2: 7889 . monga stadz Di 136 . mange stades HSH 20: 213 ( 1507) ),"]},{"a":"mangastaþi","b":"","c":"","d":[" , se staþer."],"e":[]},{"a":"mangel","b":"nn","c":"","d":["mångleri, handel? frijborne frälsismän och präster måge liggia fritt till fiskes och icke till mångels SO (Hammskrå) 301."],"e":[]},{"a":"manger","b":"av","c":"adj.","d":["mången. Se Sdw 2: 1266. (han) gör manighin visan man til goca Vis sten 6 . for dyawlin hauir manighman vilt ib 7 . " marthin och j ware til lhopa swa mangen godh dagh vmginges STb 4: 97 (1505). hwadh oreth . . . sket war . . . sagh monger god man " ib 211 ( 1511) . - pl. många. then for:dä garth igehn lösä for swa mannige penningä SD NS 3: 593 ( 1420) . " tha varder ok är omögeligit at forsma mangars lön " J Buddes b 169 . - Jfr margher."],"e":["monger STb 4: 211 (1511) . ack. sing. ","mangen ib 97 ( 1505) . ","manighin Vis sten 6 . ","manigh ib 7 . ","mannige SD NS 3: 595 ( 1420) . ","mangars J Buddes b 169 . Se Sdw 2: 1266),"]},{"a":"manger","b":"av","c":"adj.","d":["mången. " mangen gik tha thädan til foot " RK 1: 3306 . " blöte manght hiärta tel guz lof " Bu 29 . mågr man är suikin KS 72 (177, 79) . " är mongher man vordhen liflöss " HSH 20: 258 ( 1508) . " til at lena sith oc mangärs annars hiärta " Su 158 . bannadhe them mangaledh RK 2: 709 ; " se vidare under leþ 2. lät han manga lundh pina " Bil 309 ;se vidare under lund 2. - med tillhörande subst. föregånget af obest. art. thz angradhe mang en herra Fr 39 . Va 17 . honom fölgde mang en ärlig man RK 2: 307 . " at thera klädhe var mang een boot " Iv 4151 . " sökiä mangt eth hoff ib 1846. mangt eth gamalt fädernis swerd " RK 1: 116 . markt eth örss ok mang en gwll ib 3293 . " forsökto ther en riddara mang " Al 5096 . " thz gläz aff et hälädhe mangt " ib 5022 . - mycken. hafþe mö barnet manghen vanda Bu 79 . " talaþo manggen hägoma " ib 22 . ib 23 . - n. abs. månget, mycket. thz wardher mangt i marghom daghom GO 1041 . mångt är thz sum tykkis wara got ok är ey, ok mangt är got, som ey synis got KS 20 (150-1-22). thz m än mangt fore qwäldin ske Iv 4819 . RK 1: 4312 . " for manth anmäth " LB 6: 106 . " han hadhe tha seet badhe mykith oc mankt " Al 9247 . Ansg 187 . af mango tholko Bo 11 . " hwa arla riis han wardher manx wiis " GO 489 . ib 9 . - pl. månge. hanom möto mangge Bu 24 . " mange bryta borgher (menia pomposa confringit vis numerosa) " GO 516 . " iack daarar marga och manga " MD 169 . " ii þän staþen varo magge hälghe doma " Bu 16 . " fingo manghe döþe lif " ib 54 . " manghe andre daghar " ib 61 . " ii mangom landom " ib. " mangh faghar iart[e]kn " ib 12 . " mange bäkkia oc sma göra stora aa " GO 37 . a maningh tingh SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). manga mys skulu ey kat binda GO 531 . mangra handa diwr Bil 844 ; " se vidare under hand 5. sigh mik hwi thu frestar cristit folk swa mangom lundum " Bil 542 . Bir 2: 265 . " swa manga lunder (så mycket än) iak hauer om leet skälikare hug iak hafuer ey seet " Iv 4579 . så många (som). tolf män samþykte, walde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre skulu alla act oc wiliä hawa upp at leta oc openbara hwar i manghum hundärum ällär häräþum hanum warþer skipat yner att seya aller (för alla) þe almoghan ofriþa SD 5: 376 (1341, nyare afskr.). - huru många. haffde henna fader hukt at giffua mz henne sölff oc gull jak weyt ey manga twnnor full RK 1: 433 . " hanom tz vnderuisa hwad som mester verck är ok mang the äre " SO 145 . ib 82 . manga wykur eller manghom synom en man schal embetet eskia ib 95 . ib 96, 185, 186, 187 . - Jfr for-, ful-, of-manger, iämmangir, äfvensom mangskona, mangskons under kon, mangskyns under kyn. Jfr äfven margher."],"e":["mang . ","magger: magge Bu 16 . ","mongher . ","mangen RK 1: 1350, 3306, 2: 205 . ","manghen BSH 5: 101 ( 1506) . ","mangen Bu 23 . ","manggen ib 22 . ","manghen ib 79 . ","mangghan MD 45 . ","mangt . ","manght . ","mankt RK 1: 4312 ; Al 9247 . ","manth LB 6: 106 . ","mangärs Su 158 . ","mangs GO 9 . ","manx ib 489 . ","mang Bu 14 ; Bir 3: 215 ; SO 145 . ","mangh Bu 12 ; Bil 80. ","manigh SML M 3. ","maningh SD NS 1: 646 ( 1407, gammal afskr.) ),"]},{"a":"mangfaldadher","b":"","c":"","d":["mång faldigt veckad. multiplica . . . mangh follat clädhe GU C 20 (hand 2) s. 162."],"e":["f-folladher )"]},{"a":"mangfaldadher","b":"av","c":"adj.","d":["lagd i många veck, försedd med många veck el. fållar. skulu the (kläderna) nw wara aff aldra dyrasta klädhe, rynkiade oc mangfallada oc kostelika tilsnikkada Su 151 . Jfr marghfaldadher."],"e":["-fallader )"]},{"a":"mangfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["mångfaldigt, på mångfaldigt sätt, på många sätt. the reta mik mangfallelika (multipliciter) til vredhe Bir 1: 122 . ib 214, 3: 238 . KL 14 . MP 2: 8 . MB 1: (cod. B) 487 . Jfr marghfaldelika."],"e":[]},{"a":"mangfaldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["mångfaldig, myckern. " gita ey tult mangfallelikan tunga " KS 83 (204, 91) . " mz mangfallelicom siukdom " KL 352 . mz mangfaldeliko oc mangskona creaturom Lg 67 . " belughin mz mangfaldelika lygn " ST 171 . Jfr marghfaldeliker."],"e":["mangfalleliker )"]},{"a":"mangfaldelikhet","b":"nn","c":"","d":["mångfald. Su 219 . Jfr marghfaldelikhet."],"e":["-lighet )"]},{"a":"mangfalder","b":"av","c":"adj.","d":[" L. mångfaldig, mycken. horo sar hon (ɔ: þin pina) var ok manghfald Bu 75 . " huru mangfald qual han hafwer giort thinom godo hälgho mannom " Bil 896 . for hans mangfallo godhgärninga Bo 160 . ib 232 . MB 1: (Cod. B) 487 . Bir 1: 113 . ST 534 . " tilburdho ond thing mangfald göras (multiplicari) " Bir 3: 303 . ib 405 . Jfr marghfalder."],"e":["manghfald Bu 75 . ","mangfal Bir 1: 113 . ","mangfald (för -falt) ST 531 . ","mangfalla Bir 3: 405 . ","manghfaal MB 1: (Cod. B) 487. best. form sing. ack. m. mangfalla Bo 232 . pl. ack. mangfallo ib 160),"]},{"a":"mangfaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) mångfaldig, växlande, varierande. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 34 f. kärleksins mantoll war nidha til mangfalogher (varium) Mecht 108 . 2) mångfaldig, mångdubbel. SpV 94 . - Jfr marghfaldogher."],"e":["manghfallogha SpV 94 ), "]},{"a":"mangfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["mångfald. " brudhen synthes at skina i förgyltom klädhom kringom giffuen mz dygdenna mangfalloghet " Su 18 . Jfr marghfaldoghet."],"e":["-falloghet )"]},{"a":"mangin","b":"","c":"","d":[" , se manger."],"e":[]},{"a":"manginfald","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på mångfalidigt sätt, i många afseenden. han kärde then oreth oc h wald the haffdo giroth swa mangen faald RK 2: 4077 .","2) många gånger? thz loffuade han mangafolla RK 2: 6257 . - Jfr marghinfald."],"e":["mangen faald RK 2: 4077 (i rimsl.). mangafolla ib 6257 (i rimsl.)),"]},{"a":"manginfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["mångfaldigt, åt skilda håll. dimo[ueo] . .. mangafolelica röra GU C 20 (hand 2) s. 158."],"e":["mangafollelica )"]},{"a":"manginfalder","b":"av","c":"adj.","d":["mångfaldig. " limbosus . . . follogher oc manga foller " GU C 20 (hand 2) s. 85."],"e":["manga foller )"]},{"a":"mangiordher","b":"","c":"","d":["mennskiovorden. j mangiordha (humanato) sonenom Bir 4: (Dikt) 253."],"e":[]},{"a":"mangirska","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " valborg mongerske " Stock Skb 93 (1518-19). - Jfr silda mangirska."],"e":["mongerske . ","mongranska (trol. fel för mongherska) HLG 3: 60 (1523)),"]},{"a":"mangiäld","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mangkloker","b":"av","c":"adj.","d":["mångklok; klok i mångahanda. " ey är han swa from riddare oc ey swa mangkloker som thu äst " Prosadikter (Karl M) 250 ."],"e":[]},{"a":"mangling","b":"nn","c":"","d":["strid. " at kongen och the lybskä' haffue varit i manglingh tilil lhopä " GPM 2: 274 ( 1507) . STb 5: 342 (1521, Kop)."],"e":[]},{"a":"mangling","b":"nn","c":"","d":["strid. wij . .. vore i monglingh med rigisins fyender till landh och vaten HSH 20: 196 ( 1507) . " i thy wii waare i manglinghen " BSH 5: 167 ( 1507) ."],"e":["monglingh )"]},{"a":"manglitadher","b":"","c":"","d":["mångfärgad, brokig. GU C 20 s. 191 . Jfr marghlitadher."],"e":["-letader )"]},{"a":"manglitadher","b":"","c":"","d":["mångfärgad, brokig. manglitath klädhe MB 1: 229 . ib 496 . MP 1: 72 . ST 396 . Su 200 ."],"e":[]},{"a":"mangqvistadher","b":"","c":"","d":["mångqvistad, försedd med många qvistar. MB 1: 499 ."],"e":[]},{"a":"mangtalan","b":"nn","c":"","d":["mångtalan, prat. " gömin idhra tungo af mang talan (multiloquio) " KL 224 . " vnfly synd i mangtalan " ib. " at atir halla sin mun af mang talan (multiloquio) " Bir 1: 289 . ib 2: 88, 3: 175, 225 . Ber 104 ."],"e":[]},{"a":"mangtalan","b":"nn","c":"","d":["mångtalan, prat. " multiloquium . . . mangh talan " GU C 20 (hand 2) s. 612. JMPs 394."],"e":[]},{"a":"mangtalugher","b":"av","c":"adj.","d":["mångtalande, pratsam. then mangtalughe (loqvax) brodherin Bir 3: 196 . ib 2: 55, 5: 26 . Ber 104 . LfK 143 ."],"e":["mangh talogher LfK 143 ),"]},{"a":"mangtalugher","b":"av","c":"adj.","d":["mångtalande, pratsam. " multiloquus . . . manghtalugher " GU C 20 (hand 2) s. 162. Jfr marghtalugher."],"e":[]},{"a":"mangviliogher","b":"av","c":"adj.","d":["som vill mycket el. mångahanda. multiuolus . . . mangh vilyogher GU C 20 (hand 2) s. 162."],"e":[]},{"a":"mangväldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket våldsamt, häftigt? mang welige söcte the nordmen thäre bade mz armborst sa mz spiwt oc haffde manga kärrabyssar wt RK 2: 6191 ."],"e":["mang wellige )"]},{"a":"manhember","b":"nn","c":"","d":["= manz hember. Bil 926 . verld. vare mit rike af thässom manhenenom (motsv. ställe MB 2: 379 " har aff thässe wärld) " KL 384 ."],"e":[]},{"a":"manhet","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) = mandomber 3. nyyt thit dirffwe ok thin manheet Al 2851 . " nw wile wi war manhet röne " RK 2: 3589 . " the kampade wäll oc drengeliga mz mykin manhet " Di 152 . RK 1: 4520, 2: 217, 845 . Va 46 . Di 6, 95, 230 . MB 2: 270 . ","2) = mandomber 4. bedriffua myken manhet Va 5 . ib 33 . RK : (LRK) s. 221. Di 2, 9, 16, 58, 113, 168 . ","3) duglighet, driftighet. at han haffdhe thz alt samankomith mz sinne egna manheth ok erffwodhe JP 103 ."],"e":["manheet . ","manheyt RK 1: 4520 . ","manheit ib 2: 217 ; Di 2, 16, 95, 113), "]},{"a":"manhälgh","b":"nn","c":"","d":["personlig fred och säkerhet. quod quis alium iniuriose ledit in suo manhelgh (annan afskr. har: manhælgh) SD 3: 42 (1312, gammal afskr.). ib 6: 153 ( 1349, gammal afskr.) ."],"e":["-helgh )"]},{"a":"manhälghi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["manhjälghis bot","manhäliäs- )","manhälghis mal , "]},{"a":"manhälghþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-held )","manhälghþa mal , "]},{"a":"manilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) förmaning. " äpther minom raadhom oc manelsom " Lg 809 . wrängia . . . rät manilse Bir 1: 312 . " the höra minna manilsa (admonitionis) ordh " ib 149 . ib 311, 3: 11, 53, 81, 310 . MP 1: 263 . Ber 63, 191, 192 . " om tässa manilse " Su 58 .","2) besvärjelse. " som kunna nkra hnda manilse (conjurationes) älla konste at vt köra älla wt mana diäflana " Bir 1: 99 . MB 2: 398 . " med tenna helga manilse oc beswerilse " AS 108 . - Jfr formanilse."],"e":["-else )"]},{"a":"manilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) förmaning. här lyktas attonda boken ok börias the nionda aff thulumodzsins dyghd ok aff manilsa domom (sententia exhortationis) them som lydha til gudz SpV 395 . the . . . bort lagdho alla löshet oc ffafängho, oc drogho sigh til santh reglo hall, hwilkidh the ey til fförena göra kwnno, hwadzske mädh trwgh älla manilsom JMPs 402. - Jfr bemanilse."],"e":[]},{"a":"maning","b":"nn","c":"","d":["1) förmaning, uppmaning. innan en maanadh äptir tridhia maningena SVklE 165 . 3) krav, fordran. NMU 1: 106 ( 1428) . " lät hustru katherine . .. qwitta . . . ok lösa vppa alla tiltalan ella maning om thet arff " KTb 65 ( 1430) . SJ 2: 197 ( 1491) . STb 3: 202 (1494), 5: 267 (1520). - Jfr namaning."],"e":[]},{"a":"maning","b":"nn","c":"","d":["1) = manilse. 1. lydhoghe idhars hälgha fadhirs sancti gregorij budordhom oc maning Gr 316 . ib 318 . ","2) = manilse 2. thu skalt enga handa beswerning ellir ning göra hwarte ofwir iorn ellir nokot annat ST 33 . ","3) kraf, fordran. " qwit, lidhugh oc lösan fore alle . . . maning älla krafwo " SD NS 1: 156 ( 1402) . ib 17 ( 1401), 38 ( 1401), 94 ( 1402), 172 (1402, gammal afskr.) o. s. v. BSH 1: 187 ( 1386) . - Jfr for-, na-, äpttir-maning."],"e":[]},{"a":"manirska","b":"nn","c":"","d":["förmanerska. Bir 4: (Dikt) 267 ."],"e":[]},{"a":"mankyn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) människosläkte. " mankönsens ffiandhe som är diäffwlen JMPs 399. tha hon saa tik stridha fför man knet a korseno " SvB 94 (b. av 1500-t.). 3) mankön. cyanica är en sten . . . han haffwer mankön oc qwinkön PMSkr 469 . - gen. av mankön falka läggia oc kläkkia yfftersth try äg twa wngana är qwinkön . . . then tridye wnghen blifwer manköns PMSkr 277 . ib 464 . - masculinus . . . mankön GU C 20 (hand 2) s. 122."],"e":["-kön )"]},{"a":"mankyn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) menniskoslägte. guz son löste mankön af diäflenom Bu 206 . " thz diupa gudlikt radh ifuir mankyns helso " Bil 649 . " nästan alt mankötit " Bo 141 . ib 164, 250 . MB 1: 446, 448 . MP 1: 11, 203, 2: 29 . Bir 2: 298, 3: 460 . VKR II . Ansg 243 . Ber 66, 234 . MB 2: 374, 398 . Lg 66 . " skal iak fara then wägh som alt manköns (allt som tillhör menniskoslägtet, allt af mensklig börd) fara skal " ib 38 . ","2) menniskoslag, menniskor. thänkte them lifwandes mankön wara Al 4494 . ","3) mankön. " alt mankyn älder qwinkön, sum i wäsgäzko äldir wärnisko laghsaghu födhes " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). - gen. af mankön. alt folk . . . kwinkönss oc mankönss SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). aff hvario cristne menniskio . . . manköns oc quinköns ib 157 . " villo the vita vm thz (barnet) vare manköns älla qvinköns " Bir 3: 283 . at the alrey städhin noghan manköns äta ellir drikka widh thera bordh VKR 29 . ST 10, 536 . Su 4 . MB 2: 12, 45, 233, 234, 236 . - Jfr manna-, manz-kyn."],"e":["mankön )"]},{"a":"manlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) på ett menniskan värdigt sätt, dygdigt. liva gudhlikare ok manlikare, än huar annan man KS 14 (32, 15) . ","2) manligen, med mandom, modigit, tappert, kraftigt. toko manleka sik at väria Bu 177 . stat manlika til wärn cristna thro Bil 619 . " sta mannelica i frestilsanna storm " Bo 94 . " som manlica owirgraf al thing for fatikdomen " ib 3 . Bu 496, 518 . Bil 620, 887 . KS 78 (193, 86) . KL 206 . MP 1: 40 . Bo 187, 246 . Bir 1: 129, 2: 51, 173, 4: 98. Al 649, 8950 . Di 223 . MB 2: 5, 277 . RK 3: (sista forts.) 4385 . " han war mannelige woxen (er þessi sveinn vo upp er hann mikill ok sterkr . .. ok drengiligr) " Di 7 . ","3) mangrant (jfr Mnt. manlik, adj.)? biwdher manlika koma saman sit rath Iv 1317 . ","4) dugtigt, med besked, mycket, ymnigt, i mångd (jfr Norska mannlege, i bem. mycket, rikligen). skipt ok giff the thing thu hafwir manlica (largiter) Bir 3: 321 . " konungen drak manliga (abundanter) got wiin " MB 2: 188 . " the ther manligh stägel opreesa " RK 3: 851 . ","5) mycket, synnerligen. " wart . . . manlika wäl hanteradher aff hwsbondanom " Lg 3: 271 . (manlika för vanlika? kwngör oc sigh os tith nampn oc thina släkt om manlika höffues äldher maa widherlikas tolke fäghrindh Su 76 ). - Jfr ful-, omanlika."],"e":["manlik Iv 1317 . ","manleka Bu 177 . ","manleca ib 496, 518 . ","manligha MB 2: 5 . ","manliga ib 188, 277 . ","manligh RK 3: 851 . mannilika L. mannelika KL 206 ; Bil 620, 887 ; Al 649 ; Bir 1: 129, 4: 98. mannelica MP 1: 40 ; Bo 94 ; Bir 2: 51, 173 . ","manneligha Di 223 . ","maneliga RK 3: (sista forts.) 4385 . ","mannelige Di 7 ), "]},{"a":"manlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) manligen, med mandom, modigt. tappert, kraftigt. hiälpen oss manligen til at radha oc affwärie thenne bedrofuilse Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). jak hauer thom mz mik som j himmerikis wäghenom manligha ärfwodha Prosadikter (Barl) 48 . " ath bätre er manneliga oc erliga döö en skambliga liffwa " Arnell Brask Biᴵ 20. - Jfr omanlika, fulmannelika."],"e":["manligha . ","manneliga . ","manligen )"]},{"a":"manliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mensklig. " manlik åt häwe " KS 3 (5, 3) . ib 13 (30, 14). take . . . manligh ham MD 27 . ","2) menniskan värdig, dygdig. fylghia thy sum gudhlikt ok manlikt är KS 14 (34, 15) . Lg 842 . ","3) manlig, duktig, tapper. manlekit hiärta Bir 4: (Avt) 185. hafdhe thre synir mykyt manlica. thy at hwar thera hafdhe vndir sk wnnit oc fangit rike Gr 259 . " thw äst starkaste kämpe oc manlicaste riddare " Bir 2: 268 . " sagdhe thu mik wara manlikastan man " ib 1: 140 . ib 139, 141 . Fl 1174 . Al 1844 . Di 80 . " mill ok manligh er han badhe " RK 1: 406 . war . . . mannelikin j gerningomen Bir 1: 318 . ey spara liiff at han kallis manliikin ib 3: 76 . " ij manlicom anda " Bo 101 . " mannelikit hiärta " Bir 2: 153 . ib 148 . manlika gerningha ib 1: 164 . ib 303, 333, 3: 80, 366 . Di 155 . " vare thz manneligene (drengiligt) ath tu finghe hans suärdh j tina händher " ib 211 . ","4) dugtig, ståtlig, betydande? aff manlik makt ok digher stärke RK 1: 1097 . ib 2651, 3189 . ","5) af manligt el. hurtigt utseende. hin bezste riddare. manligä (för -lig? haucligr) tha han sat vpa sin häst Di 133 . ","6) skön. " föddis en smaswen . .. swa fagher oc manliker, at modhorin kunne ängalund at lata forkoma honum " MB 1: 277 . " at see . . . thik . . . fäghersta ok mannelikasta personam thola swa osighiande hardha pino ok plagho " Su 336 . - Jfr omanliker, äfvensom manzliker."],"e":["manlikin Bir 1: 141, 3: 76 . ","manligh RK 1: 406 ; MD 27 . manligä (för -lig?) Di 133 . ","manneliker: -lika Bir 1: 333 ; ","-lica ib 2: 148 ; ","-lico ib 3: 80 ; ","-likasta Su 396 . ","mannelikin Bir 1: 318 . ","mannelig: -ligare Di 155 . ","mannelighen ib 80 . ","manlikt . ","manlikit Lg 842 . ","mannelikit Bir 2: 153 . ","manlkit ib 4: (Avt) 185 . komp. manneligare (ack. m.) Di 155 . manneligene (nom. n.) ib 211),"]},{"a":"manliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mänsklig. humanus . . . manlegh oc thz menniskio tiilhöre GU C 20 (hand 2) s. 1. mz modhrenne tedhe jak honom maligha thiänist (omnia humanitatis obsequia) Mecht 24 . lib 36. SpV 459 . " hwat är manligharen (majig humanum) än rädhas, sörghia, girnas, glädhias " ib 539 . then som . . . ther medh vil lhaffua storan wärlz hedhir, ok manlikit loffordh, aff allom han är badhe gyroghir oc högfärdoghir MP 5: 29 . 3) manlig, duktig, tapper. säle ärin j som swa manlighan oc stadhughan vilia hafwin til at thiäna gudhi Prosadikter (Barl) 49. 4) duktig, ståtlig, betydande. hans (rike) broder . . . gladdis hälder vth aff ath han skulde swa manlikin wara fram for thän fatiga MP 4: 277 . - Jfr omanliker."],"e":["manlikin MP 4: 277 . ","-likit ib 5: 29 . manligher. manlegh),"]},{"a":"manlikhet","b":"nn","c":"","d":[" = mandomber 3. min hedhir skal vaxa aff jdhre manlikhet Bir 3: 406 . ib 4: 365 ."],"e":["mannelikhet Bir 4: 365), "]},{"a":"manlikhet","b":"nn","c":"","d":["manlighet, duglighet. " en stor klärkir ok mästare j bollike konst, ther mykin framgangh haffde fanghit fore sin lärdom, ok manlikheth j vngdome oc karsleke " MP 5: 146 . Jfr omanlikhet."],"e":[]},{"a":"manlösa","b":"nn","c":"","d":["brist på manskap. BSH 5: 318 ( 1508) , 319."],"e":[]},{"a":"manna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr formanna."],"e":[]},{"a":"manna","b":"vb","c":"v.","d":["förse med manskap el. besättning, bemanna. konungälle war tha wel mannat RK 1: 2896 . " att the manna båtar " SO (Hamnskrå) 295. Jfr be-, for-manna."],"e":[]},{"a":"mansivi","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1266."],"e":[]},{"a":"manskal","b":"","c":"","d":[" ATb 3: 136 ( 1503) . Se manslagh."],"e":[]},{"a":"manskam","b":"nn","c":"","d":["föraktlig el. usel menniska, usling. som han hafdhe varit fulasta skam. thz man pläghir kalla manskam (ac si esset homo vilissimus) Bo 196 ."],"e":[]},{"a":"manskaper","b":"nn","c":"","d":["tjenst, hyllning, huldhet, trohet. hulkom han hafdhe giort thiänist oc manskap (cui homagium fecerat) Bir 3: 213 . " swäria honum manskap widh " Al 1134 . " the toko manzskap (togo tjenst, gjorde hyllning) alle i sänder od gingo alexandro tha a händer " ib 9643 . " skalt thu mik throskap oc manskap lofwa " ST 303 . " wildo honom hwarte manskap ellir lydhno halda " ib 340 . MB 2: 308 . Di 6, 23 . PK 222 . Su 191 . honum hwlskapp oc mandskapp holla RK 3: (sista forts.) 4527. hwlskap och mandskap the konghen loffue ib 5091. ib 5358 . PM 36 . FM 114 ( 1502) . BSH 4: 220 ( 1497) . giordho the honom hiälp oc manskap (auxilium ferebant) j alla dagha MB 2: 252 . " manscap och thienst sagde the honom vp " RK 2: 1164 . ib 6430, 6367, 6403 . mz manscap oc thieniste the fra hanom ga ib 1999 . " ib 1: (sfgn) s. 190. (manzskap för maghskap " Su 357 )."],"e":["manzskap . ","mandskap . ","mandskapp )"]},{"a":"manskaper","b":"nn","c":"","d":[" , n.? tjänst, hyllning, huldhet, trohet. alle giordhe hänne (ɔ hertiginnan) manskap JMPs 409. STb 5: 312 (1520, Kop)."],"e":["manskap"]},{"a":"manskut","b":"nn","c":"","d":["andel som Ångermanland och Medelpad vid själ- och sillfångst utgick till Olofsgärden. " de captura foce et alcium de vighniti hominibus partem vnan dictam manskut " SD 3: 160 ( 1314) . " de captura alecium de qualibet sagena vnam partem dictam manskut de captura foce de qualibet naue vnum manskut " ib 162 (1314, gammal afskr.). Jfr manz luter."],"e":[]},{"a":"manslagh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["manslag )","*manslags bref","mandslax breff )"]},{"a":"manslaghare","b":"nn","c":"","d":["mandråpare. LB 14: 15 (s. 480)."],"e":[]},{"a":"manslaspänne","b":"nn","c":"","d":["mantelspänne? piska, lgissel? mastigia deriuatur a mastio . . . bältis reem oc manslaa spänne oc slya GU C 20 (hand 2) s. 122."],"e":["manslaa spänne )"]},{"a":"mansläkt","b":"nn","c":"","d":[" = manz slät, manz slätte. breff och beuisning om manslättidh STb 1: 270 ( 1480) . " om än the wildo wäria honom fore thet manslätte " ib 2: 19 ( 1483) . MP 5: 91 . " syndh ok odygth som är styldh roff manslekt bardagha, ok landra olofflica handh läkthir ib 87. . ""],"e":["-slekt MP 5: 87 . -slecht STb 3: 345 (1498)),","*mansläkte (Tb 1: 128 (1477). med art. -släcktid ib 317 ( 1481) ), ","*manslätt (med art. -slettid STb 2: 98 (1485)), "]},{"a":"manstadher","b":"nn","c":"","d":["manfäste på häst. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 57 f. uar fölith haffwer litith hoffwodh . . . storan manstadh PMSkr 220 ."],"e":[]},{"a":"mantal","b":"nn","c":"","d":["antal af menniskor, äfven antal af män. skipadhis honum vist mantal (numerus personarum) Bir 3: 412 . " hawer minna mantal i sino hwse " MB 1: 307 . tässe (fienderna) waro otalighe j sith mantal oc cameler ib 2: 84 . " aff effrayms mantal (numero; män, hop) " ib 110 . " lat lothen gaa offwir mantalit (männen el. menniskorna) j hwseno " ib 18 . - antal af vapenföre män. ville the ransake mantaled i huar sokn oc siden seye migh swa mange skötter aff huart hered, som skulle sitie viderrredhe BSH 5: 164 ( 1507) . boskreffs . . . mantaled vid huarge sokn ib 163 . - uppsättande af vapenföre män. ey göre the skatten wthy, ey heller hielp til mantaleth BSH 5: 144 ( 1507) . - räkning el. uppteckning af skattskyldiga personer, mantalsskrifning. per monsson leth halla mantalith for jwlen och dreff in alth thet han kwnne BSH 5: 234 ( 1508) . - räkning af vapenföre män, förtecknng öfver vapenföe män. vtnempnä huar tridhiä man offter reth mantall i eders lagsagw BSH 5: 439 ( 1511) . - förteckning öfver skattskyldiga personer äfvensom öfver den skatt som bör erläggas, mantalslängd, skattlängd. scrifue ellir late scrifua hwart aar nytt mantal baadhe hwat och huru mykit besatt är aff goozomijn oc swa mykit ödheliggir VKR 32 . Bir 5: 114. skall fougtonn taga mantall aff thett läänn hann inne haffuer SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). nw skal scriffwes mantalit om alth lenith FM 210 ( 1504) . jach moste i morghen scriffua nyth mantal oppo skatthe sölff DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). - Jfr manna tal. "],"e":["-tall )","mantals thing","mantalz- )"]},{"a":"mantal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) antal av människor; antal av (besuttna) män. - mantalslängd, skattlängd. tha manta scirffs om lskot omkring stadhin STb 1: 429 (1459, Burspr). thetta eptherscreffna i thiwsta herrat är manthal oc äy opbyrdh VKj 67 (1466). ib 214 ( 1466) . STb 1: 77 ( 1476) . " vordscriffuaren skal scrifua mantalet pa köpswenane " ib 85 ( 1477) . ib 3: 326 ( 1497) . tesse . . ware nempde ath leggie mantalit om the iijᵐ mark staden haffuer loffwijd ath lene wor kera herre ib 4: 6 ( 1504) . Stock Skb 164 ( 1521) ."],"e":["-tall )","mantals thing , "]},{"a":"mantol","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) mantel. kärleksins mantoll (pallium) war nidhan til mangfaldogher Mecht 108 . lhon haffdhe ey än mantoll (amictum) ib. J Buddes b 76 . om then mantoldh, hustru cristine . . . forbrutit hade STb 2: 547 (1491). ib. 2) mantelmur, yttermur, ringmur. ath hustrv elzaby . . . skal hwartt aar giffua stadenom iiij (4) marck fore thet rwmeth, som mantolin staare vppa niden fore hennis hws wiidh brone STb 1: 90 (1477). - Jfr gul-, skarlakans-mantol."],"e":["-toll . ","-toldh STb 2: 547 (1491) . ib. maltol Mecht 368, 375 . ","mantel GU C 20 (hand 2) s. 119), ","*mantolbonadher","mantil- )"]},{"a":"mantol","b":"nn","c":"","d":["mantel, af så väl män som qvinnor buret öfverplagg som hängde öfver axlarna. han hauar . . . mantol saman sömaþan mz belz listom Bu 204 . " enburþ kapa älla mantol " ib 100 . mantolin (pallium) hyl alla limina Bir 1: 20 . " taki riddarin mantol älla kapo huars band är sätiande framman for änneno (mantelleum cujus ligatura ponenda est super frontem) ib 3: 387. hon hafdhe och stuntan mantil op a aff brwnt skarlakan . . . fodhrath väl mz hwita skin " Iv 3641 . tiwghu mark gull han ther wt talde . . . ok tiwghu mantla aff safuil skin . . . ok mantla aff biald Fl 286, 288 . Fr 352, 1165 . Bil 81 . Bir 1: 19, 20, 94, 2: 14, 3: 389, 4: 10, 20, 24, 25 . VKR 3, 11, 12, 23 . ST 287 . Lg 3: 405, 708 . - bildl. täckmantel. undher mildhetzsens mantil Su 55 . - Jfr examit-, härþa-, iungfru-mantol. "],"e":["mantul L.; Bir 1: 19, mattul L. ","mantil Iv 3641 ; Fr 352 ; Bir 4: 10, 21 ; Lg 3: 708 ; Su 55 . ","mantel Fr 1165 . ","mantolin Bir 1: 20, 3: 389, 4: 10 ; VKR 3 (ack., på två st.) 23; ST 287 . ","mantollin Bir 1: 20, 94, 4: 20 (på två st.: nom. och ack.), 24 (ack. på två st.); VKR 23 . ","mantillen Lg 3: 405, 708 . dat. sing. mantle Bil 81 ; Bir 2: 14 (på två st.). pl. mantlar. dat. mantlom Bir 4: 24, 25), ","mantols mur","manthels- )"]},{"a":"mantolfodher","b":"nn","c":"","d":["manttefoder? riddarin hafdhe om sik eet mantol fodhir (kurisse) ST 291 ."],"e":[]},{"a":"mantolkapa","b":"nn","c":"","d":["manelkåpa, kåpa som i form närmar sig en mantel? margrete do brunetum mantellum meum foratum. jtem mesten meam aliam dictam mantulkapu similitor foratam SD 2: 158 ( 1293) ."],"e":["mantul- )"]},{"a":"mantolklädhe","b":"nn","c":"","d":["kläde el. tygstycke hviket nyttjas som mantel, tygstycke som bäres öfver de öfvriga kläderna, schal? I. mantucledhe SD 4: 622 ( 1338) ."],"e":["mantulcledhe )"]},{"a":"mantolköp","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["mantul köp . mattul köp),"]},{"a":"mantolmur","b":"nn","c":"","d":["yttermur, krenelerad ringmur. Se FM 198 not. at nidh brytä thenna mantell nwr her for slottet FM 198 ( 1504) . Jfr mantols mur."],"e":["mantell mwr )"]},{"a":"mantolsköt","b":"nn","c":"","d":["mantelveck, mantelflik. " hon vände fram mk allan lughan mäþ sinom mantolsköte (för sino mantolsköte el. sinom antolskötom) " Bu 22 . " nar jomfrun hafhe oplätit badhin mantol skötin (sinus mantelli) " Bir 2: 14 . Gr 304 ."],"e":[]},{"a":"manval","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"manvit","b":"nn","c":"","d":["1) menskligt förstånd, naturligt förstånd. snieldr ok rådhughr til sit manwit KS 53 (133, 57) . ","2) yttre sinne. al þön fäm manuiten (omnes sensus corporis) äru al i manscens änlite Bu 145 . - Jfr manz vit."],"e":[]},{"a":"manväkt","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr manna väkt, man vät."],"e":["man wekt . ","manwikt )"]},{"a":"manväkt wikth","b":"nn","c":"","d":["mandråp. thet jak skwlle förwerffwa nokra affgifth oc carenas til them som komma j manwikth äller barnafastho PMBref 328 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"manvät","b":"nn","c":"","d":["mandråp. " the män sum i manwättum äru (d. v. s. som begått dråp och derför hafva att befara hämd) mugho full wappn hawa sik till wärn Sd 4: 465 (1335, nyare afskr.). ä hwatt hälder han är i manwäät äller egh " ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). Se Schlyters Ordb. s. 429 manna väkt. Jfr manväkt."],"e":["-wäät . ","-wätt )"]},{"a":"manzliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mänsklig. " än thz han är manslighin (humanus), for thän skuld är människionne enkte beqwämmeligharen ärn räddoghin " SpV 539 ."],"e":["manzslighsin )"]},{"a":"manzliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mensklig. formeradhe mantzlika röst i thera mwn MB 1: 43 . " j sannom manzlicom licama " Bil 536 . " manzlikin hughir är seen at tro " Bir 1: 210 . ib 58, 79, 137, 361, 368, 381, 2: 188, 296, 320, 3: 241, 252, 276, 409, 422, 457, 4: 71, (Dikt) 216. KL 181 . Ber 10 . Su 59, 345 . thz äwoga oordet nw manzliket giort (incarnatum) ib 179 . vtan al manzlekin teilse (nemine monstrante) Ansg 181 . ","2) manlig, tillhörande el. utmärkande en man (i motsats till det som tillhör el. utmärker en man (i motsats till det som tillhör el. utmärker en qvinna). tedhe jumfrun thom manzlikit barnsins kön Bir 3: 283. födhas af jomfru mario af helgha anda vtan manzlikit sambland Gr (Cod. D) 366 . Bir 2: 56 . Lg 3: 38 . mz . . . qwindzligom tankom, tilföghandis mandzliga starkhet MB 2: 300 . ","3) manlig (i motsats till barnslig). affläg nw allan thins hiärta brnslika räddogha oc iför tik mandz lika stadughet Su 30 . - Jfr manliker."],"e":["mannzliker: -licom Bir 3: 409 . mantzliker. mandz liker. ","mandzlig: -liga M 2: 300. manzlikin Bir 1: 210 ; Ber 10 ; (ack. sing. m.) Bir 1: 381 ; (ack. pl. n.) ib 3: 241 . manzlekin (ack. pl. n.) Ansg 181 . ","mansklikin Ber 10 . ","manzlikit Bir 1: 58, 3: 283 ; Gr (Cod. D) 366 . ","manzlikit Su 345 . ","manzliket ib 179),"]},{"a":"mar","b":"nn","c":"","d":["se mär."],"e":[]},{"a":"mar","b":"nn","c":"","d":["mal. " huar ey thiwfwa älla maar skulu thz opnöta " Bir 3: 245 . klädhit gnax af marenom Ber 185 . " afwnden är siälinna mar och madhker " ib 107 . " läx malyrt j kläde tha skadar maar ey thöm " LB 4: 350 . Bo 96 . Bir 3: 444 . Ber 41, 187, 210 . LfK 124 . Jfr mal, m."],"e":["maar )"]},{"a":"mar","b":"nn","c":"","d":["mal. - inspektsparasit i allm. höka faa maar j fiädrana PMSkr 275 ."],"e":["maar )"]},{"a":"mar","b":"nn","c":"","d":["flicka. " en gammal man . . . som tagher wnga maar " MD (S) 222 ."],"e":["maar )"]},{"a":"mar","b":"nn","c":"","d":["flicka. Se B. Hesselamn, Mélanges de philologie offerts á M. J. Vising s. 213, E. Wess´n, Nysv. studier 8: 52."],"e":[]},{"a":"mara","b":"nn","c":"","d":["mara. " epialtes passio quedam in sompno mara " GU C 20 s. 222 . Jfr skällemara."],"e":[]},{"a":"mara","b":"nn","c":"","d":["mara, qvinligt trollväsende som tros qvälja menniskan under sömnen. thu skalt ey thro oppa maro ellir elfwa ST 31 . genuit valanda, qui in sompuo a demone suffocatus interiit, quod genus sweco sermone mara dictur Catalogus regum Sveciæ i Script. rer. suec. 1: 14 (afgr. fr. Registrum Upsaliense af år 1344); jfr Monumenta historia Norvegiæ el. Storm s. 225; jfr äfven ib 213 . " mara redh mik til dödh " RK 1: (LRK) s. 218 . PK 228 . LB 7: 171 ."],"e":[]},{"a":"marat","b":"","c":"","d":[" , se morat."],"e":[]},{"a":"marborsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se marenborsker."],"e":[]},{"a":"mardher","b":"nn","c":"","d":["mård, mårdskinn. " tet halffua timber marda " STb 3: 420 ( 1499) ."],"e":["marder )"]},{"a":"mardher","b":"nn","c":"","d":["skog. i ortnamn. Se J. Sahlgren, Namn och bygd 16: 117 ff."],"e":[]},{"a":"mardhskin","b":"nn","c":"","d":["mårdskinn, pelsverk af mård. " mardskin dragha " MD (S) 242 . " gifuer jak . . . herra clawsse sacriste min rödha kiwrtil fodhradhan medh mardhskinnom " SD NS 1: 514 ( 1405) . BYH 1: 176 ( 1372) . PK 221 . " eth themer mardskyn " FM 220 ( 1505) . ib 236 ( 1505) . BSH 4: 336 ( 1503) . "],"e":["mord- FM 236 ( 1505) . mardskyn),","mardhskins thäkan","marthskinsz )"]},{"a":"mardhskin","b":"nn","c":"","d":["mårdskinn, pälsverk av mård. testament oc gaffuor badhe i klädhom oc koperkarom graaschinnom mardhskinnom härmelinom oc allo andro hwadh thät hälzt är SVklE 162 . Gummerus Syn-stat 36 (1425, senare avskr) . "],"e":["mordskyn STb 4: 45 (1505) ), ","*mardhskins kiurtil","mard- . ","-kiortil )"]},{"a":"marenborsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Marienburgsk, från Marienburg. marenborst kledhe SO 115 . - n. Marienburgskt kläde. legamus . . . stabulariis nostris cuilibet illorum x vlnas panni narenborst . . . item omnisbus cocis nostris vnam peciam marenborst SD NS 2: 14 ( 1408) ."],"e":["marenborst ) , "]},{"a":"marenborsker","b":"av","c":"adj.","d":["från Marienburg i Tyskland. - n. kläde från Marienburg. han wart aldre ens medh fasbyörne om thet gra marnborska annars än iiij mark ATb 1: 157 ( 1461) . redeswens löön . .. ära sex mark o[c] j cläding aff marborst Arnell Brask Biᴵ 29. Jfr marinsker."],"e":["marborst Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707 (1461); KTb 1 ; Arnell Brask Biᴵ 29, 36. märinborsk RP 2: 357 ( 1399) . ","marnborska ATb 1: 157 ( 1461) ),"]},{"a":"marenborstkiurtil","b":"nn","c":"","d":["kjortel av marienburgskt kläde. ATb 1: 245 ( 1466) ."],"e":["marbyrsth kiortil )"]},{"a":"marfyl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"margha ledh","b":"","c":"","d":[" , se leþ."],"e":[]},{"a":"margha lund","b":"","c":"","d":[" , se lund."],"e":[]},{"a":"margha lunda","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket. thakkadhe honum margha lunda Fl 1288 (i rimsl.)."],"e":[]},{"a":"marghaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["på många sätt. the hädde han margha leedz Lg 3: 80 ."],"e":["margha leedz )"]},{"a":"marghaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på många sätt. jak haffwer marghaledis syndat SvB 408 (omkr. 1520). 2) åt måpnga håll, åt skilda håll. disiacio . . . synder ski[] ngra atskilia ok margaledis kasta GU C 20 s. 192 . - Jfr mangaledhis."],"e":["marga- . ","-ledis )"]},{"a":"marghastads","b":"ab","c":"adv.","d":["mångenstädes, på många håll. dis[seminare] margha stadhis saaa GU C 20 s. 563 . Jfr mangastads."],"e":["-stadhis )"]},{"a":"margher","b":"av","c":"adj.","d":["mången. " marger wart ther dräpin " RK 1: 1767 . " margher man liwer länger mz läkedoms krapt, än han hafdhe elles " MB 1: 108 . " them thol han marghom syndoghom manne " ib 277 . " them mötte marghin riddare vilis " Fl 2039 . ib 1730 . Iv 1670 . Fr 454 . Al 5044, 9608 . RK 1: 531, 797 . " haffuer ther standit markt aar ib 1185. " Fr 2558 . " kärdhe sik swa margha leedh " ib 1354 ; se vidare under leþ 2. the trä ära godh marghin lund Al 8225 ; " se vidare under lund 2: - med tillhörande susbst. föregånget af obest. art. margh en häladh from " RK 1: 837 . " marght et hälädhe " Al 4558 . margt eth anxlikt slagh RK 1: 1749 . " markt eth örss ib 3293. - n. abs. månget, mycket. the kalzadho marght ok giordhe sik gaman " Fl 619 . ib 1421 . " j myklo oc margho (i mångt och mycket; in multis . . . et magnis) hawir iak dröft thit gudhelica vald " Bo 74 . - pl. månge. han gaff ok länte marghan (för -om) län Al 3799 . " slogho margha ther i häl " ib 9598 . " fingo aff trullom margh ond slagh " ib 5018 . Fr 459 . " henna bryst han drak aff margh aar " Fl 110 . Pa 3 . " i margh hundradha aar " MB 1: 324 . " foro om margh bergh oc skogha " Lg 94 . " mark vmskiftelikin thin " Ber 278 . " j marghom oc storom . . . ärindom " VKR 54 . " margha frwor äre milla, oc ängin swa mild swa som maria " MB 1: 397 . thz wardher mangt i marghom daghom GO 1041 . mädh dyra thing margha handa Fl 1994 ; " se vidare under hand 5. orät drifs saa marga lunder " MD (S) 235 . i synden i allo marghom lundom Al 6598 ; " se vidare under lund 2. - Jfr for-, ful-mrgher, iämmarghir, äfvensom margskona under kon, margskyns under kyn. Jfr äfven manger. ""],"e":["margh . ","marghin Fl 1730, 2039 ; Iv 16707 ; Fr 454 ; Al 9608 . ","margen RK 1: 531, 797 . ","marght MB 1: 113 ; Fl 619 ; Fr 2038 ; Al 4558, 5044 . ","margt RK 1: 1749 . ","markt ib 1185, 3293 ; Fl 1421 . ","marghith Fr 2558 . ","margha . marghin (i uttrycket marghin lund) Fl 2009 ; Al 6574, 6969, 70000, 8225 . pl. nom., ack. n. margh Pa 3 ; MB 1: 324 ; Fl 110 ; Fr 1827 ; Al 5108 ; Lg 94 . ","marg FM 595 ( 1513) . ","mark Ber 278 . ","marghin Fr 459 ),"]},{"a":"margher","b":"av","c":"adj.","d":["mången. Se Sdw 2: 1266. Jfr manger."],"e":[]},{"a":"marghfaldadher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med många veck el fållar. haffua atirhald . . . aff stärktom klädom, oc persadhom oc aff omykit sidhom, ällir widholm, ällir margfalladom Bir 5: 103 . Jfr mangfaldadher."],"e":["margfallader )"]},{"a":"marghfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på mångfaldigt sätt. margfallelika pinad Bil 426 . ib 894 . MB 1: 268, 390 . Bo 110, 251 . ST 21 . VKR 54 . Ber 270 . Su 363 . MB 2: 104, 317 . RK 1: (LRK) s. 231, (Yngre red. af LRK) s. 272, 277. Jfr mangfaldelika."],"e":["margafaldelika Su 363 . ","marghfallelika MB 1: 268, 390 . margfallelika. marghfallelica Bo 110, 251 ; VKR 54 . ","margfallelicä RK 1: (LRK) s. 231 . margh faallelika Ber 270 . ","marghfalelika ST 21 . ","marghfallalika: -likare MB 1: 330 . ","margfalleliga ib 2: 104, 317 . ","marfolleliga RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 272 . ","marfollelige ib 277),"]},{"a":"marghfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på mångfaldigt sätt. hänna astundilse, som hon haffwer mar[g]fallelika besmittat Mecht 248 ."],"e":["marfallelika . ","marfolleka Arnell Brask Biⱽ 49),"]},{"a":"marghfaldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["mångfaldig, mycken. " takka iesum christum . . . for sina margfallerligha goodheeth " Saml 6: 164 ."],"e":["margfallerligher: -ligha Saml 6: 164 . ","margfollelikit SpV 256 ),"]},{"a":"marghfaldeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. = mangfaldeliker. marghfaldelika dygdhe KS 40 (105, 44) . " thik til marghfallelika äro " MB 1: 318 . KL 321 . Gr 270, 274 . VAH 24: 323 ( 1454) ."],"e":["marghfalleliker . ","marghfallelikin VAH 24: 323 ( 1454) . margfalliker L.),"]},{"a":"marghfaldelikhet","b":"nn","c":"","d":["mångfald. kring[g]iffwin mz dyghdena margffallelighet (varieate) Mecht 324 . " aff thesse margfallelikhetinne i andelikom gaffwom sigher appostolin ad corrintheos " SkrtUppb 64 . " skrap aff mina synda othalikhet mädh thinne miskundh margfallelikhet " SvB 7 (omkr. 1500)."],"e":["margfallelikhet . ","-lighet )"]},{"a":"marghfaldelikhet","b":"nn","c":"","d":[" = mangfaldelikhet. Su 47, 363 ."],"e":["margfaldelighet Su 363 ),"]},{"a":"marghfalder","b":"av","c":"adj.","d":[" = mangfalder. kännas vidh sin marghfallo vanskilse Bo 134 . " hans nadh är marghfald " Bo 110 . " thwingadhan mz marghfallom pinom " Gr 274 . huru marghfall qual han hawir giort thinom godhom hälghä mannom i iherusalem KL 148 . " torf han marghfåld wapen " KS 40 (105, 44) ."],"e":["marghfåld KS 40 (105, 44) . ","marghfall KL 148 . ","marghfallom Gr 274 . ","marghfallo Bo 134), "]},{"a":"marghfalder","b":"av","c":"adj.","d":["mångfaldig. Se Sdw 2: 1346."],"e":[]},{"a":"marghfaldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. 1) mångfaldig, växlande, varierande. visdomsins ande är margfalloghir ok wältalnde SpV 521 . ib 65, 73, 210, 252, 389, 521, 523, 525, 526, 545 . " thätta vsla lifuit i hwilko wi bindoms mädh swa margfallighe qwal loc ysäl Hel Män 105 (möjl. att öfra till 2). 2) med pluralt huvudord: som bilda en mångfald: många. än tho at jdhir altidh liggia stoor oc marghfalloghin ärinde vppa handom " SkrtUppb 164 (möjl. att föra till 1). ","3) mångfaldig, mångdubbel. " rätwis människa . . . skal . . . margfaldogh göras, swa som cedrus " SpV 222 . ib. giorde iak hans (ɔ Abrahams) sädh thz är hans släkt ganzska mykla oc margfalloga MB 2: 63 . Jfr mangfaldogher."],"e":["marg(h)falloghir . n. pl. marghfalloghin SkrtUppb 164 ),"]},{"a":"marghfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["mångfald. Mecht 232 . " thu som samman sankadhe hedhningana om allas twnghor marghfallighet, skingradhe i tronnas enlikhet " JMÖ 156 ."],"e":["marg- . ","-fallighet )"]},{"a":"marghfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["mångfald. äpther dygdenna marghfalloghet LfK 116 . Jfr mangfaldoghet."],"e":["-falloghet )"]},{"a":"marghin fald","b":"ab","c":"adv.","d":["mångfaldit, på många sätt, mycket. thakkadhe honum marghin falda Fr 3083 . thu lifwer kräselika marghin fald Al 6580 . Iv 1001, 2013 . Al 1236, 4338, 7158, 7258 . MD 193 . Jfr manginfald."],"e":["marghinfal MD 193 . marghin falda Fr 3083 . marghän falde Al 7158 . Ordet förekommer endast i rimsl.),"]},{"a":"marghinfalder","b":"av","c":"adj.","d":[" = mangfalder. the kära thera augist marghinfalda (kan äfven föras till adv. marghin fald) Iv 884 (jfr s. CLXII). mz stoor dirffwe marghin fald Al 9662 ."],"e":[]},{"a":"marghlitadher","b":"","c":"","d":["mångfärgad, brokig. " polimita . . . margletat kläde " GU C 20 s. 463 . Jfr manglitadher."],"e":["margletat ) , "]},{"a":"marghskipteliker","b":"av","c":"adj.","d":["mångskiftande. - pl. många. marghskifftelika twngher synthos apostlomen, swa som eeller JMÖ 156 ."],"e":["-skiffteliker )"]},{"a":"marghtalugher","b":"av","c":"adj.","d":["mångordig, pratsam. GU C 20 s. 291 . polilogus . . . multiloquus et verbosus margtaluger fafäng taluger ib s. 463 . tha war thua (ɔ jungfru Maria) allan tiid . . . aldrigh marghtalugh eller off diärff SvB 268 (senare h. av 1400-t.). Jfr mangtalugher."],"e":["margtaluger )"]},{"a":"margreve","b":"nn","c":"","d":["markgrefve. " margrefuen aff brandaborgh " Bil 770 . ib 759 . Lg 3: 701 . Di 31, 32 o. s. v. BSH 4: 248 ( 1500) , 5: 260 (1508)."],"e":[]},{"a":"margreve","b":"nn","c":"","d":["markgreve. " marchio . . . margreffwe " GU C 20 (hand 2) s. 120."],"e":[]},{"a":"marinsker","b":"av","c":"adj.","d":[" = marenborsker. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707 (1448)."],"e":[]},{"a":"mariu mässa","b":"nn","c":"","d":["vårfrudag, någon av jungfru Marias högtidsdagar. - särsk. mormässa, jungfru Marias födelsedag, den 8 september (och vid denna tid hållen marknad). Se Sdw 2: 1266. nästa mangedagin for maremässo (ɔ den 6 september 1456) ATb 1: 63 ( 1456) . " per beltare dag til mareumesso ib 320 (1460). the peninga han hanom loffuet hade til maramessan " STb 3: 457 ( 1499) . " thet skwlle li flaa i westrars om marmesso " GPM 2: 147 ( 1500) . "],"e":["mareumessa: -o ATb 1: 254 ( 1466) , 320 (1460). maremässa: -o ib 63 ( 1456) . ","maremessa: -e ATb 3: 242 ( 1510) . ","maramessa: -an SJ 2: 916 (1491); STb 3: 457 (1499); -o ib 299 ( 1496) . ","marenmessa: -o ATb 2: 88 ( 1477) . ","marmessa: -o GPM 2: 147 ( 1500) . ","maaremessa: -an STb 4: 16 (1504). Se Sdw 2: 1266),","*mariumässo marknadher? (maremessa market), "]},{"a":"mariu mässa","b":"nn","c":"","d":["vårfrudag, någon af Jungfru Marias högtidsdagar; Jungfru Marias födelsedag, den 8 September, äfven marknad som hålles vid nämda tid. baadhe honom om maaremässa komma tiil tälia RK 3: 2964 . ib 3597 . " om moremessa nest forledhen " BSH 5: 408 ( 1510) . " jntil moremesso nest komendis " HSH 20: 256 ( 1507) . " nogon tiid for mormessa " ib 24: 47 ( 1516) . epter mormessa ib 49 . " gaff jach mich tiil westeraars i mormessen " ib 79 ( 1516) . " kwnne j haffua eder wissa budh j westrears j marmesse " FM 202 ( 1504) . at . . . the (penningarne) bewaredis och gömdis gill j maarnessen til at köpe oxer foe ib 196 ( 1504) ."],"e":["maaremässa . ","marmässa L. ","marmesse . ","maarmesse . ","moremessa . ","mormessa )"]},{"a":"mark","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mark. " ss vigtenhet (äfven i fråga om myntvigt). mark fläsk " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). ij mark wax SO 4 . ib 78 . een calk af syu mark gul SD 5: 563 ( 1346) . " een kalc af syäx mark sylfs . . . oc en kalc af fyurä mark sylfs ib. " ib 564, 565 . " tiwghu mark gull " Fl 283 . gifua ena mark lödhukt silfuer Ansg 235 . hundradha markr silvers KS 34 (39, 37) . RK 1: 1219 . Fl 285 . " han skal giua . . . bynum enä örtogh af hwarie mark silfs " SR 11 . " lagde mark sölff a hwan plogh " RK 1: 3316 . böte . . . ena halfffua lödiga mark sölff SO 145 . gaff wt sölff a badha hender thusende lödugh mark i sender RK 1: 3179 . " ib (Albr) s. 210, 211, (sfgn) s. 171, 173, 2: 8733. " SO 146, 147 . Lg 3: 382 . SD NS 1: 11 ( 1401) o. s. v. swa got mynt at wäghna markin halder halff fiortonde (13 1/2) lodh silffuer SJ 3 ( 1420) . wägen kolnisk mark gwldh HSH 19: 14 ( 1497) . för iij ok xxx tusandh lödugha mark j kölnisk vikth RK 1: (sfgn) s. 1723 . " ath betala j kolnisk wikt fri iijM (300) lödhogh mark ok femty ib; se vidare Falkman, Om mått och vigt 1: 341 f. donec elemosina iam dicta que est XII marc puri totaliter fuerit persoluta " SD 1: 452 ( 1270, gammal afskr.) . - i latiniserad form. soluere . . . VI marcas puri SD 1: 452 (1270, gammal afskr.). ","2) mark. " ss myntenhet (denna bem. kan dock ick e alltid bestämdt skilias från föreg.). Jfr Schlyter, Ordbok s. 531 f.; Nordström " VAH 19: 195 f., 205 f., 214 f. giälde attatighi marker SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ib 3: 86 ( 1312), 88, 89 ( 1312) o. s. v. böten thre mark ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 466 . böte XL mark ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), 378. þreä markr SR 9 . ib 13 . MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61. EG 65, 66 . SO 51 . " sakär at þrim markum " SR 18 . " giällde aater skadhen ok aa XL marker " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 377 (1344, nyare afskr.). hällir gafwin the hundradha markir for wärldinna äro än en päningh for mina skuld Bir 1: 148 . ST 189 . " thusand mark the gullo väl " Fr 180 . RK 1: 1114 . " them aather köpa för xxM mark ib 3: 2606. löde marc sölff tha man för viij marc fik ib (sista forts.) 4597. tw hwndrattä mark redo penningä " SD NS 1: 5 ( 1401) . ib 24 ( 1401) o. s. v. een mark peninga reedha RK 3: 4187 . " hundraþa marker penningä " SD 5: 565 ( 1346) . " hundraþa mark pänningä ib. " ib 566, NS 1: 12 ( 1401) o. s. v. SJ 27 ( 1425) . SO 31, 225 . SGGK 103 . " atta tusanda marker penningä oc thiughu thusanda marker swenska penningä " BSH 1: 194 ( 1387) . " tolfhundraþa mark swenscä pänningä " SD 5: 564 ( 1346) . " tuhundraþa marker swenscä pänningä ib. " ib 565 . ib NS 1: 102 ( 1402) . I gard j sätra rentar I mark swenska BYH 1: 257 ( 1455) . PM 27, 36 . the XXV mark suensk FH 2: 93 ( 1432) . " iij garda j notaby giffuer hwarthera iij mark gutniska " BYH 1: 257 ( 1455) . ath the fatighe meen skola faa her tunne myöl för iiij (4) mark g[utnis] ca BSH 5: 535 ( 1513) . " thöm skole the giffua för tunne myöl ij (2) mark danske ib. twhundrada ösgötzka marker " FH 3: 142 ( 1449) . hundraþa mark scanisca SD 5: 566 ( 1346) . " ix mark thyska päninga ib " NS 1: 180 ( 1402) . " for xxx mark jemzka ib 232 ( 1403). " ib 626 ( 1407) . " före threttiwghw libyska mark " ib 61 ( 1401) . ib 85 ( 1401) . " fore fyretigho mark hwitha ängilska " ib 6 ( 1401) . " fore fyra hundradha lödhogha mark oc i!UDDA_TECKEN? hundradha swänska mark, swa got mynt som nw gänt oc gäft är i rekeno, swa at vi mark gaa foe ena lodhogha mark " ib 97 ( 1402) . ib 26 ( 1401) . " xx marc redha päninga . . . swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc " ib 11 ( 1401) . ib 3 ( 1401) . " fore xxviili marker swenscha päninga, aff tholiko mynte som nw gaar oc gäft är i swerike, swa at en lödhuhg march sylfs är swa godh som siw marker swenscha " ib 108 ( 1402) . " tw hundradhe mark päninga i swa godho minte at siw marker göra ena lödhugha mark " ib 675 ( 1407) . " fore eena mark ok trätighi redha päninga i swa dana mynt, at tighio mark göra eena lödhugha mark " ib 2: 222 ( 1409) . DCCXXV marker suenska sua got mynt at fyrä mark suensk göra fult fore en fullwighthan engilskan nobel FH 2: 93 ( 1432) . " betaldhe bäncht krok . . . LX marc VIII öre y markene 1 mark stokholms peninga oc ther til en oxa swa godhan som IIII mark " FH 2: 111 ( 1437) . XV mark abosce. swadant mynt at een arnoldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro ib 103 ( 1436) . for X marker abosko peninga swa dana mynt at x marker gör en lodögh mark sylff ib 3: 130 ( 1448) . mark stakkuta (i mots. till mark svenska) Urk. fr. 1461 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). hwndrat march ortuger FM 237 ( 1505) . ib 252 . (1505). SO 224, 225 . för ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) och xx (20) mark örtug BSH 5: 535 ( 1513) . " vi och xx mark örtug " ib. " gaff han os twhundradha marker swenska päninga halft i klädhe oc halfft i redhom päningom " ib 1: 182 ( 1381) siex hundradha marker i swenskom päningom eller i godhom gildom wärdhörom Sd NS 2: 278 ( 1410) . " for VI mark redha penninga ok IIII mark j lösöra " FH 2: 81 ( 1431) . XV marc swenska j godhom tinghom och laglcom werdhörom och redhom peningom ib 5: 135 ( 1489) . " ib 4: 29 ( 1453). - i latiniserad form. pro XIIII marcis denariorum " SD 1: 432 (1270, gammal afskr.). ","3) = markköp. XL mark jord i biornsby FH 2: 83 ( 1431) . XL mark fasta jord ib 82 . " haffua saalt . . . XV1/2 mark fasta jord . . . for XV1/2 mark penninga " ib 84 ( 1431) . ib 85, 88 (1431, 114 ( 1438), 115 ( 1438), 116. FM 40 ( 1420) . 15 marka jord Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 314 ( 1480). Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 242 ( 1480). - Jfr bismana-, bismans-, bismara-, bot-, flärdhungs-, för-, half-, skat-mark. ","1) markgäld, en extra gärd som under medeltiden ofta utkräfdes och hvars belopp i regeln synes hafva uppgåptt till en mark. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 273. super solucione vinus marche dicta wlgariter markægiæld SD 3: 33 ( 1311) . " jsti fecerunt debitum quod dictur marcagelt de parochia echeby in olande primo petrus in vessinge vnam marcam et ingemarus I marc . . . petrus marcam in athorp . . . jsti fecerant VI oras . . . jsti fecerant dimidiam marcam . . . jsti fecerant II oras . . . jsti resident de debito quod dictur marcægelt . . . jsti resident de debito VI orarum . . . isti resident de debito di midie marce . . . isti reseident [de] debito II orarum " ib 96 ( 1312) . ib 92 ( 1312), 97 ( 1312), 100 ( 1312), 257 ( 1316), 4: 537 (1386, nyare afskr.), 5: 83 ( 1341). DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . " hwilka wi aff nokrom marka gielle enga ledhes frelssa hafwa wiliom " BSH 1: 143 ( 1373) . " thetta marka giellet som wi nw aff warom almogha hafwom vpborit oc än hafwa wiliom swa som aff hwar man widher nampn fäm mark päninga " ib. " at wi . . . geldskylloghe ärom . . . herra jenis nielsson, doomprost i vpsalom, a vpsala domkirkio oc vare nadoghe frw drötning margarete wäghna siex hundradha marker . . . a wars landz wäghna jämptaland for the aterstadher ther i gen sta i waro lande jemptalande aff the thusand marker, ther wqr nadhogha frw hafde waart land til lakt . . . hulket markageld i atta aar til forenne war oppa lakt ofuer all thenna thry konungx riike " SD NS 2: 278 ( 1410) . " iac hafuer vnt oc gifuit . . . minom älschelikom swen, finka, alt thet gothz . . . af allom arlikom sactwm aläghnom oc markagieldom, oc aff allom thunga, lidhugt, löst oc frelst " FH 2: 112(?) (1381, nyare afskr.). de solucione marche; på frånsidan: littera quittacionis domini b. super penucia dicta marchagyald SD 3: 1 ( 1311) super collecta, vnius solidi de qualibet marcha nuperrime imposita; på frånsidan: littera quittacionis domini ducis w. super marchabylad ib 184 ( 1314) . Jfr de subsidio marce et solidi SD 3: 139 (1313; vidim. fr. 1337). pro solucine marce nuper skaris imposita ib 4: 4 ( 1327) . ib 3: 86 ( 1312), 87 ( 1312), 88, 89 ( 1312) o. s. v., 186 (1314, nyare afskr.) Jfr halfmarkagiäld. ","2) enordinarie skatt som nämnes ss utgående i Gestrikland och Dalarne (förra sammansättningsdelen hör dock här kanske till näst föregående ord mark, i bem. skogsmark). Jfr Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 258; Hildebrand. Sveriges Medeltid 1: 282. markegäld i gestrijkl BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdr.) . " markegäld i koper dalarne war deres järne skatt eller skattejern ib. ""],"e":["marks FM 77 ( 1493) . ","markr SR 9 ; KS 34 (89, 37) . ","marker . ","marcher SD NS 1: 102 ( 1402) . ","markär SR 13, 18 . ","markir SD NS 1: 26 ( 1401); Bir 1: 148 . ","marks FM 77 ( 1483) . ","mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 563 ( 1346), 564, 565, 566; Fl 283 ; Fr 180 ; RK 1: 1114, 1219, 3179 ; MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61; EG 66 ; SO 4, 51, 146 ; för öfrigt den vanliga formen. marc D 1: 452 (1270, gammal afskr.)),","marka bol , ","markagiäld","markagield . ","markageld . ","marchegeld SD 3: 92 ( 1312) . ","marcagelt ib 96 ( 1312) . marcägelt ib. marchagialð ib 97 ( 1312) . ","marchagiald ib 5: 83 ( 1341) . ","marchayald ib 3: 1 ( 1311) . marchagyald(!) ib 184 ( 1314) . " marchagield ib 100 ( 1312). marka giell: -gielle " BSH 1: 143 ( 1373); -giellet ib), ","marka köp , ","markarland","marcerland . ","markaland )","markar nöt","marka- )","marka skatter , ","marka tal , "]},{"a":"mark","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skogsmark, mark, fält. haffwer . . . ornerat . . . markar oc skogha mz blomstrande qwistom oc löffuom Su 203 . gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha Gr 323 . " en vatnkälla vpfyllandis alla markana " ib 299 . bödh dragha han wt a marchena (campum) Bil 499 . ib 741 . " thera köt ok inälue . . . skulu vtkastas a mark (agros) " Bir 3: 7 . " skal miin hand oc mit gudhlikt wald wardha ower alla thina marka (agros) " MB 1: 298 . " fölghia sinom alra kärasta . . . owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka (campos) " Bo 92 . - i ortnamn. de vymarkum SD 2: 20 ( 1287) . ","2) öppen mark hvarest krigshärar kunna mötas, fält, slagfält. är han vanlica a markinne (campo) ok vardhir thär riddare Bir 3: 389 . jak är likir enom konung hulkin som stodh a markinne (campo) til hwars höghro hand hans vini stodho oc ouinine a vinstro handinna ib 402 . RK 1: 3305 . tok han til markenna Lg 3: 333 . " redh han lönlikan ower markena " ib. " the danske gaffue flökten ok rymde marken ok til skips " HSH 7: 19 ( 1470) . " alle the dandeswenä . . . som nw med eder paa marken . . . äre ib. 19: 155 (1506). thenne sköld och sköldmerche j marken före " ib 178 ( 1508) . " döö pa markin " FM 234 ( 1505) . godhe wärafftige men, ther jach ma sla myn lith til pa markin moth ware fiendhe ib 235 . BSH 5: 368 ( 1509) . ath bliffwa i makren medh them moth rikesens fiendher ib 370 ( 1509) . " siäx hundrath thusand ok än siäx är hans här til markena läghx " Al 2414 . ib 2412 . - Jfr al-, bonda-, bya-, fä-, fäar-, hiordh-, hiordha-, lap-, lappa-, nordh-, slät-, strids-, ut-, ville-, ödhe-, ödhkna-mark. "],"e":["-ar )","markabro , ","markamärke","maarka- )","markar skiäl","marka- )","marka vägher , "]},{"a":"mark","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) märke, tecken thetta markit thu haffuir fangith faar thu ey aff skrapat vtan medh vigdo watne MP 5: 136 . igenkänningstecken (i fält). at huar sig föruet om lösn, march och anskrij Arnell Brask Biᴵ 20. - Jfr fräst-, fädhernis-, iärn-, ra-, sten-mark."],"e":["march )"]},{"a":"mark","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) öppen mark, där krigshärar kunna mötas, fält, slagfält. han (ɔ: riddaren) gik bort ok redh wppa marc til greuans Prosadikter (Sju vise m B) 211 . " tha sloo biskop kätil i lindkiöbing konung cristiern aff marckin och römde til stocholm Scr. rerv. sve. I 1: 233. " STb 5: 161 ( 1517) . PMSkr 122, 130 . Arnell Brask Biᴵ 18. tha kommo troianer sig till j gän j hctoris starka makt oc fyngo ather markena Troj 160 . ib 162 . - Jfr aska-, blomsters-, buska-, bya-, fä-, hiordh-, hiupona-, iordh-, ris-, rudh-, rydsla-, rydh-, rydhio-, skogs-, stads-, ut-, ville-, ödhe-, ödhis-mark."],"e":["marc . ","march )"]},{"a":"mark","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) märke, tecken. " min faar ther iak wet at min äru af visso marke ok tekne " Bir 1: 357 . " tagha thz sama mark a thera köt, ther abrahams släkt hawer " MB 1: 228 . ib 361, 363, 403, 503, (Cod. B) 527. Su 404 . ","2) tecken, förebud. " thz är goth mark " LB 3: 84 . - Jfr frälst-, hedhers-, iärn-, malata-, skot-, tak-mark. Jfr äfven gruvomark."],"e":[]},{"a":"mark","b":"nn","c":"","d":[" L. ","fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark äpter swensko tali oc ey finzko FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) . " galt tha lödogh marc sylff VI marc sensca Sd NS 3: 227 (1447). saa godh peninga som lödughe maren galt vij marc ok noblen iiij marc " Svartb 316 ( 1442) . " pedhers jthes drängh i mark stäkutha för tz han saldhe ohemolth " JTb 38 ( 1473) . 1 marc stakkoth VKJ 188 ( 1466) . " vii swenska mark " JTb 66 ( 1474) . erlend . . . skal . . . giffua ther aff x stakketta mark til ränto huart aar KTb 98 ( 1479) . xx (20) pryzska marck STb 2: 482 ( 1490) . " en xvj marck hest " STb 3: 353 ( 1498) . " een hest om xx och xxx marck ib. 3) jord värderad till en mark. ffor huilka peninga pathsather jach honum . . . j halff booll jordh och tree marker skatthe Svrtb 218 (1400). Jfr vnam marcham terre in mathelby " ib 100 ( 1354) . _ Jfr bismara-, bonda-, drotninga-, lödhe-, skat-, stokholms-mark.","2) en ordinarie skatt i Gästrikland och Dalarna (möjl. att föra till näst föregående ord mark, i bem. skogsmark). ath jak sender eder . . . otthetie mark päninge aff markegiället GPM 2: 213 (1506). "],"e":["marker Vg Fornmt III 7-8: 151 (1373) ; Svartb 218 ( 1400) . ","markyr Kumla kyrkas rb 1 (1478 -1502). mark. marc. marck. march. Se Sdw 2. 1266), ","marka bol , ","marka giäld","marke- . ","-gield . -giäl: -giället GPM 2: 213 ( 1506) . n, 1) markgäld, en extra gärd, vars belopp i regel lsynes ha uppgått till en mark. . . . aff thy markagieldeno, som almoghin j alande nw vtgöra sculo, suasom är tolf öra af huariom manne FMU 1: 392 ( 1384) . ","marka iordh f. Jfr marka bol, marka skatter. Hildebeand, Sv. Medelt. 1: 242 (1480).","marka köp , ","marka skatter","marcha- )","*marka tal , "]},{"a":"marka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr afmarka."],"e":[]},{"a":"marka","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*marka upa , "]},{"a":"marke","b":"nn","c":"","d":["Jfr andmarki, ramarkar."],"e":[]},{"a":"marker","b":"","c":"","d":[" , se maþer."],"e":[]},{"a":"markisker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. ett slags tyg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707 (1319)."],"e":[]},{"a":"markisker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. ett slags tyg, sannolikt benämdt efter stället hvarest det förfärdigades. capa de . . . panno markist SD 3: 400 ( 1319) . x ulnas markist ib 4: 371 ( 1334) . ib 5: 637 ( 1347) . Jfr marknisker."],"e":["markist ) , "]},{"a":"markköp","b":"nn","c":"","d":["jord värderad till en mark. hawa salt . . . XXXIII markköp fasta jord liggiandis j torpe j äkrö sokn . . . for XXXIII mark peninga FH 2: 77 ( 1431) . haua saalt . . . 1 markköp jord j sybbaby liggiandis . . . for 1 mark penninga ib 89 ( 1432) . " jak haffuer scipt. vnt ok oplatit . . . IX markköp jord liggiandis j lanaby . . . for VI markköp jord j tönitä liggiandis j mynom tegh ok III mark redha peninga " ib 91 ( 1432) . haffua salt . . . X markköp jord j grenskalabodom for VI mark peninga ok VIII alana kwmest ib 94 ( 1433) . jak haffuer honum giffuit VIII markköp j torpe. j äkrö. ok II markköp j hampnä for X markköp j grenskalabodom ib. ib 81 ( 1431), 84 ( 1431), 86 ( 1432), 88 ( 1432), 4: 4 ( 1431), 6: 10 (1444, gammal afskr.). Jfr marka köp."],"e":[]},{"a":"markland","b":"nn","c":"","d":["markland, jordenhet använd som värderingsnorm och byamål, vilken har fått sin benämning av myntmarken, sannolikt emedan någon avgift urspr. utgått därav med en mark. Se V. Voinmaa, Finska Fornminnesför:s Tidskr. 27: 109 f., 112, C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge i 167 ff., F. Dovring, Attungen och marklandet, G. Hafström, Ledung och marklandsindelning. här bänkt vpläth lyste och hemladhe for ᵈᵃ hustrv kirstine ɉ marklandh iordh i säby och v!UDDA_TECKEN? örtog landh iordh i kastenom ATb 1: 301 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"markland","b":"nn","c":"","d":["L: markland, jordrymd hvarför urspr. en mark erlades i afrad. Jfr Styffe, Grundregal. i VAH 24: 292 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 243 f.; Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 437. 1 markland jordh SD 2: 433 (öfvers.). ib 3: 121 (öfvers. i afskr. fr. senare hälften af 1400-talet), 228 (1315, nyare afskr.). halft fämtä markland iord ib 4: 389 ( 1334?) . ib 5: 166 (öfvers. i hdskr. fr. början af 1400-talet), 6: 125 ( 1349), 168 (öfvers. fr. 141), 169 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 8 ( 1401), 11 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 179 ( 1381), 181 ( 1381). BYH 1: 186 (1381, nyare afskr.) . DD 3: 18 ( 1391, nyare afskr.) . Jfr halfmarkland, örisland, äfvensom markarland."],"e":[]},{"a":"marknadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) marknad. Se Sdw 2: 1267. STb 1: l86 (1477). Jfr följande fall, där sammansättning torde föreligga: . . . wij oc forbiwde alla . . . her effter j nogra matho til for:ne wor köpstad örabro at söke til fri marknit om for:ne sancti henrikx dag om winteren widh sina firatigia mark Priv f Sv st 130 ( 1454) . " han hafdhe brutit vp hans bodh i en frii markandh " JTb 29 ( 1461) . " j telie nw om michaelis market nestkomandes " STb 3: 250 ( 1495) . epter distingx marknad nest kommendes Meddelanden från Riksarkivet 1933 s. 126 (1504, L. Andreæ). 3) handelsvaror? Se Sdw 2: 1267. - Jfr disathings-, fri-, mariu mässo-, mikials mässo-, olafs mässo-, strand-, tiughunda dags-markandher."],"e":["marknit Priv f Sv st 130 ( 1454) . ","market STb 3: 250 ( 1495) . ","marnadh: -en GpM 2: 204 (1506)),","marknads dagher","markneds- . ","marknes- )","*marknads resa","marknadz- )"]},{"a":"marknaþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) marknad. " i . . . marknada (nundinis) " SD 5: 207 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ib 209, 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). stadgom wi oc bywdhom hallas frith torgh oc marknadh j härenom twaa resor hwarya wikw PM 32 . for . . . til en markandh Lg 3: 726 . " i strängnes marknadh vm samthing " SJ 28 ( 1425) . GS 42 . " i hwilka marknahda the heltzst samankomma " ib 59 ( 1474) . SO 118, 142, 151, 157 . FM 308 (1507), 562 (1512).","2) handel, köp. " the köpmen finge enkte vtfört fför en fogdana haffde sin marknad giort " RK 2: 633 . ","3) handelsvaror? for hwariom porte finder thu eenlikt aff marknant huxa kan (texten är troligen här på något sätt förderfvad. Isl. har markaðr hvern dag hjá hverjum kastala) Fl (Cod. B) 963."],"e":["-adh . ","-at . ","-ar ) , ","marknadha dagher , ","marknads dagher","marnads- . ","marnadz- )"]},{"a":"marknisker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. ett slags tyg sannolikt benämdt efter stället hvarest det förfärdigades. duas tunicas vnam næflist et aliam marknist. vnam cappam lybist grath et marknist SD 4: 105 ( 1329) . vnam peciam, dictam marknist ib 6: 64 ( 1348) . VIII vlnas marknist ib 214 (1350, gammal afskr.). Jfr markisker."],"e":["marknist ) , "]},{"a":"marknisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1267."],"e":[]},{"a":"markpund","b":"nn","c":"","d":["markpund, skålpund. Se Falkman Om mått och vigt 1: 389 f. eth (1) lijhpspund wax ok fira (4) markpund wax SJ 2 ( 1420) . v stycke koop:r the woghe XIII skip:dh IX lisspundh oc v mark p:dh DD 2: 30 (1524, afskr.) ."],"e":[]},{"a":"markpund","b":"nn","c":"","d":["markpund, skålpund. Se S. Owen Jansson, Nordl. Kultur 30: 24. viij mark pund swadana mynth nw gaar j abo, huilka viij marker som göra iämpth j lödoga marker Svartb (Skokl) 295 ( 1422) . " tha bleff staden erick tenetur cxij march och x solidos for xv skyppund gablegarn vii!UDDA_TECKEN? upphöjt de lyspund ok vij march pund " Stock Skb 284 (1490-98, Skip). en tunna pulffuer som wogh eth skyppundh tw lyspundh och VIII (8) markpund SSkb 38 (1501-02). iij skeppund bly oc xjx marcpund iii!UDDA_TECKEN? oc xx marc Stock Skb 76 ( 1518) . ii!UDDA_TECKEN? skeppund koper, v lispund ij marcpund mindre ib 77 ( 1518) . ib 117 ( 1519) . STb 5: 274 (1520)."],"e":["maec- . ","march- )"]},{"a":"markskatter","b":"nn","c":"","d":["= marka skatter. I markscat jord, liggiandis j berström j nissa sighwardssons tegh for v mark peninga Falkman, Om mått och vigt 1: 181 (urk. fr. 1431). ib 180 (urk. fr. 1376). Jfr skatmark."],"e":[]},{"a":"markskatter","b":"nn","c":"","d":[" = marka skatter. Jfr V. Voionmaa, Finska Fornminnesför:s Tidskr. 27: 103 f-, 106 f-, 111 f., 117 f. Svartb 176 ( 1381) . wj . . . haffuom säth och geldguldit nyo markskatta jordh j biornaby ib 212 (1397). tho skal han giffuo os v march for markskatten oc ey mere vtöffuer huwdh ib (1397) . panthsäther jach . . . eth booll jordh och fem mark skattä aff myno fadrne j sildodhe by ib 219 ( 1400) . alt wort godz j biornaby, som är eth halfft bool iordh och nyo marskatta, met aker och äng oc allom tillaghum ib 240 ( 1410) . Jfr RP 1: 378 ( 1376) ."],"e":[]},{"a":"markskipte","b":"nn","c":"","d":["markskifte. " item hwat jordaskipthe äller makrskipte mellan kirkior, kronan äller ridderskapith giorth är . . . thet skal blifua wedh sin makt " Rydberg Tr 3: 380 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"marminna","b":"nn","c":"","d":["hafsfru, siren. " wi läsom at marminnan (sirena maris) är ofwan naflan wälskapt som fahger iomfru, ok nidhan til wanskapt " Ber 159 . " fly at höra tholka marminnor (cantus sirenarum) ib, hafwa marminno rööst " Su 410 . ib 409 . "],"e":["marminno sanger","marminna- )"]},{"a":"marmor subst.","b":"","c":"","d":["marmor. " cimilianitus är marmor hafwandis j sigh som goll öghon PMskr 470. ""],"e":[]},{"a":"marmorsten","b":"nn","c":"","d":["marmorsten, marmor. han lät ther resa en marmer sten Al 7325 . " ena graff af dyrum marmorsten " Bil 274 . ib 252, MB 2: 361 . PM LI . Jfr malmara sten, malmarsten."],"e":["marmer sten )"]},{"a":"marmorsten","b":"nn","c":"","d":["marmorsten, marmorblock. nw gik roland thiit a markena som lago fyra marmorstena jordfaste Prosadikter (Karl M) 324 . Jfr malmarsten. "],"e":["*marmorstens biläte","-belete )","*marmorstens gript","-grifft )"]},{"a":"marmorstensläkte","b":"nn","c":"","d":["marmorart. augusteum är mormor sten släkthe PMSkr 460 ."],"e":[]},{"a":"marra","b":"vb","c":"v.","d":["morra, fräsa. the (katterna) marra oc korra Al 9687 . - brumma, knota, MD (S) 222 . - Jfr morra."],"e":[]},{"a":"marran","b":"nn","c":"","d":["morrande, fräsande. fremitus . .. marran GU C 20 s. 290 ."],"e":[]},{"a":"marsipan","b":"","c":"","d":["marsipan. " at j motte lära laborare in apotheca göre confecth pillulas ipocras clarret marspan " HSH 13: 115 ( 1524) ."],"e":["marspan )"]},{"a":"marskalk","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) marsk, en av de höga riksämbetsmännen. jak erek puke, marskaller NMU 1: 63 ( 1369) ."],"e":["marskaller )"]},{"a":"marskalk","b":"nn","c":"","d":["eg. hästeven, stalldräng.","1) stallmästare. " then marskalk war ok foder gaff han hafde aff lödukt sölff en staff " RK 1: 3600 . ","2) anförare för rytteriet, den som under konungen har högsta befälet öfver krigshären, härhöfvidsman, marskalk, marsk. adrianus marscalk (prior offici militaris) Bu 518 . " at varþa härtogha ok marscalks husfru " ib 522 . gaymas marskalk (magister equitum) Bil 658 . porphirius marskalk (princeps militum) ib 538 . " war trayani keysare mar skalk (magister militum Trajani) " ib 372 . kom albimelech konunger oc hpicol hans marskalk til abraham MB 1: 198 . ib 199, 21 .. sälia köpmänene iosep . . . putefari pharao konungx marskalk (magistro militæ) ib 233 . " konungsins marskalk aff karlamint " Fr 2909 . " thänne som nw är sakt aff var marskalk (marsccalus regis) " Bir 2: 74 . " bönder äre lydhoghe enom foghota, oc tho ma en marskalk eller drotzati waldogher mera at biwdha ower them " MB 1: 98 . i allmh. högre ämbetsman som å konungens vägnar utöfvar myndighet. mz rokkin (i schackspelet menar jag) drotz och alle marskalkä (jfr Lat.; vicarii seu legati regis rochi sunt) MD (S) 201 . med särsk. afs. på inhemska förhållanden: marsk, den af rikets högste ämbetsmän hvars hufvudsakliga uppdrag var att hafva öfverbefälet öfver krigshären; i Sverige, hvarest rikets högsta ämbeten voro de, som bekläddes af drotseten och marskalken el. marsken, onämnes den senare först under kon. Valdermars tid. ingighli . . . knut mathiosson drosät. magnus haqunä (för haqunäson) marskals SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " karl vison rikesins marskalkt " HSH 16: 5 ( 1369) . " karl wlfson konung albrictz marscalk " BSH 1: 130 ( 1371) . sten bendictzson . . . marskalk j swerike BYH 1: 184 ( 1380) . fore . . . karl knwtzson marschalk i swerike SJ 7 ( 1438) . then war emtitzman är ella marskalk MEG (red. B) 61 . marskalk törgils RK 1: 1459 . Jfr domino marscalko nostro magno SD 1: 448 (12888, dipl. utf. af kon. Valdemar)."],"e":["marschalk . ","marscalks Bu 522 . ","marskals SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); MB 1: 233 . -ar),"]},{"a":"marske","b":"nn","c":"","d":["Jfr fodhermarske."],"e":[]},{"a":"marsker","b":"nn","c":"","d":["högre ämbetsman som å konungens vägnar utöfvar myndighet. een marsk bör wara miskundsam MD (S) 266 . han (konungen) dömde hon skulle liffwit mistha marskin tog henne tha hon war dömdh oc sattena j torn ib. marskin (jfr Lat.: is . . . qui carceris custodiæ præceat) böriade warkunna sik ib. ib 267 . " drotzst ok marsk man pläger them kalla som skulo thenna lagh vp halla ib 259. - med särsk. afs. på inhemska förhållanden: marsk. þän hästin vppandwarþ .. . konungs marsk " SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . jäk katherina, marsk erics dotter ib NS 2: 198 ( 1409), wars rikes marsk BSH 1: 186 ( 1386) . ib LXI (1371, gammal afskr.). SJ 83 ( 1441) . herra karll knutsson marsker FH 1: 14 (1441, nyare afskr.). jak karl knutzson marsk oc rikesins forstandare i swerike ib 2: 121 ( 1440) . " swa frampt at marskin mik hz lowär " RK 1: 1582 . " kunnogha marskenom wara wedagha " ib 1666 . ib 1694, 1775, 2432 . drotzst oc marsk sculle han them fa ib 2: 1726 . " konungen fik hanom en hwiten kep oc marskens ämbite ther mz " ib 1868, ib 1810, 1838, 1850, 1860, 1869, 1875, 1889 o. s. v. alle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom, marskenom, äller androm konwngsens ämbetis mannom PM 21 . ib 22, 26, 28 . Jfr fodhermarsk, äfvensom marskalk."],"e":[]},{"a":"marsker","b":"nn","c":"","d":["högre ämbetsman som å konungsens vägnar utövar (militär) myndighet. jak karll knwtzsson, marsk i suerike NMU 1: 112 ( 1437) . cristiern niclisson drosth i swirge, karl knutzson höuisman ok mars ther sama stadzs BSH 2: CIX (1437). konungin kalladhe sin marsk Prosadikter (Sju vise m) 134 . Jfr fodhermarsk. "],"e":["mars )","*marska ämbite","marske- )"]},{"a":"marsvin","b":"nn","c":"","d":["marsvin, tumlare, delphinus phoæna Lin. " marrsuin delphin " VGL XVI . " märkh storm aff marsswina sprangh " GO 232 . "],"e":["marrsuin )"]},{"a":"marsvin","b":"nn","c":"","d":["marsvin, tumlare, delphinus phocæna Lin. " delphin . . . marswein " GU C 20 s. 174 . " arswin oc marel mykith lekande oc springande j haffweno. bodha storan storm " PMSkr 294 . wilde jeg gerne haffe sendh edder j tunne marsen wild braeden är her jnge GPM 2: 395 ( 1499) . - ss tillnamn. jon marswin JTb 100 ( 1514) ."],"e":["marswn )"]},{"a":"marteler","b":"nn","c":"","d":[],"e":["martelere , m. martyg. Jfr S. Henning, Ericus Nicolais Gersonöversättningar s. 195. heel ldyrebar marteler gudz erlige riddere SvT 65 . ","*martelera krona?","martilära- )"]},{"a":"martelera","b":"vb","c":"v.","d":["martera, pina. " wardh plagadhir oc marteleradhir " ST 110 . "],"e":[]},{"a":"marteleran","b":"nn","c":"","d":["marterande. the andra . . . båro siig j land oc troyander giorde stort martileran aff them oc drapo them ömkeliga Troj 107 . ib 146."],"e":["martileran )"]},{"a":"martelere","b":"nn","c":"","d":["martyr. " ST 77. " Lg 3: 348, 355 . MD 199 . Gers Ars b 6."],"e":["marteläre MD 199 ; ","-ärä Gers Ars b 6. ","martilere: -era ST 77 . ","martirlere: -eren Lg 3: 348), "]},{"a":"martens mässa","b":"nn","c":"","d":["Mårtensmässa, den 11 november. Stock Skb 121 ( 1519) . Arnell Brask Biᴵ 23. Jfr martini."],"e":["mort(h)ens- . -messa),"]},{"a":"martens mässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["martens messa: -messo RK 2: 1267 . ","martensmessa ib 1073 . ","martens messe (ack.) ib 3467 . ","maarteensmessa: -messo KrLL B. 15: 4. martins mässa L.","martinsmessa: -messo SD NS 1: 27 ( 1401); RK 2: 5336 . ","mortinsmessa: -messo BSH 5: 340 ( 1509) ), ","martensmässo tidh , "]},{"a":"martera","b":"vb","c":"v.","d":["martera, plåga. " huru the thet !UDDA_TECKEN? mith folk) marterade " DD 1: 182 (1502, eft. aftr. hos Langebek) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"martil","b":"nn","c":"","d":["marter, pina. " han loth . . . marthil aff sich göra " MD 45 ."],"e":[]},{"a":"martilse","b":"nn","c":"","d":["martyrium, martyrskap. prydhande oc fulkompnande sina liiffsdagha mz eth wärdogt martilse Lg 3: 344 . ib 348 . " som martilse lidhu före ihesu " MB 2: 359 . "],"e":["martilsa del","-deel )","martilsa krona","martilse- )"]},{"a":"martilse","b":"nn","c":"","d":["och f. martyrium, martyrskap. cictoriam passionis pinonna oc martyylsonna sigher Mecht 176 . thätta martilset . . . är människkona ey fruchtsamlikit . . . vtan thät sker fore gudz tro ok räwisa skuldh ;Å 4: 36. rätfärdok martilsse fore gudz skuld är syndhena ändha ib. ib 5: 149 . "],"e":["martilsa krona","martilse- )"]},{"a":"martin","b":"","c":"","d":[" Jfr skomartin"],"e":[]},{"a":"martini subst.","b":"","c":"","d":[" BSH 5: 321 ( 1508) . " om sönnedagen fran martini til lfastalagen primo kiköth (o. s. v.) " Brasks Matordn 2 ."],"e":[]},{"a":"martir","b":"nn","c":"","d":["martyr. " än han . . . wþe guz martir " Bu 172 . " han skulde þär martir varþa " ib 81 . ST 110 . Lg 95 . Ber 115 . " komma til martirs palm oc krono (palmam martyrii) " Ansg 183 . "],"e":["martirs krona","martyres- Lg 3: 628 . ","martheres- ib 117 . ","martheris- ib 131), "]},{"a":"martir","b":"nn","c":"","d":["thu liffdhe längst aff allom apostolis, oc war i dröffwilsom langher martyr, thy är nw thin ära for wtan ända o sancte johannes martyr. SvB 416 (omrk. 1500)."],"e":["martyr )"]},{"a":"martla","b":"vb","c":"v.","d":["martera, pina. " loth badha iomfrunar martla oc pyna til dödha " ST 121 . " the toko belätit oc martladhot swa som christus war martladhir oc pintir " ib 296 . Lg 3: 141, 148 ."],"e":["martzla: martzlen Lg 3: 141 . ","mardzsla ib 148 . ","-adhe , "]},{"a":"marþ","b":"","c":"","d":[" , se morþ."],"e":[]},{"a":"marþer","b":"nn","c":"","d":["mård, mårdskinn. " mz safuil skin, mardha ok swa hermelin " Fl 496 . " graskin hermelin oc maardha " RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . graskin hermelin oc morde (i rim med sparde) ib 2: 754 . hans (fiskens) skin är oliikt nakrom mardh Al 7679 . min swarta kiortil foodrat met maardh FH 6: 21 ( 1449) . ib 39 ( 1453) ."],"e":["maardher . mordher: mordh FH 6: 39 ( 1453) . ","morder . ","-ar )"]},{"a":"masa","b":"nn","c":"","d":["mås. fiskmås, fågel av släktet larus Lin. " flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc tränom tyande höght wp. merker klart väder " PMSkr 295 ."],"e":["maasa )"]},{"a":"masa","b":"vb","c":"v.","d":["värma, upphetta? thz synis wäl a kin hwar kasi maasar (constat maxillis quantum quis mandit in illis) GO 142 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"masi","b":"nn","c":"","d":["masmästare. Jfr E. Holmkvist, Bergslagets hyttspråk 67. filia laurencij massa mestara (hask. R masa) Acta et processus canonizacionis beate Birgitte 142 (c. 1375). Jfr masso mästare."],"e":[]},{"a":"maska","b":"nn","c":"","d":["maska. " manga masko samanbindas j nätino " Bir 3: 215 ."],"e":[]},{"a":"maske","b":"ab","c":"adv.","d":["1) kanske, möjligen, till äventyrs. Se Sdw 2: 1267. moske thij verre jn vdi tiwsta skär GPM 2: 363 ( 1511) . - Jfr mavälske."],"e":["moske )"]},{"a":"maske","b":"ab","c":"adv.","d":[" " eg. det kan ske. "","1) kanske, möjligen, till äfventyrs. med sats inledd af at. maske at thu siälf astundar ok contemplacionis hwilo oc roo Bo 144 . - vanl. ss rent adv. vtan swa moske kan wara, at thu bätre man äst än balach spehor son MB 2: 107 . " maske thu menar möta mik mz nakrom lönlekom tankom " Su 150 . Bir 4: 9 ; 16, 113, 5: 8, 11, 13. RK 3: 2535, 2568, 2822, 3344, (sista forts.) 4349. Gers Ars a 4, c 6. - Jfr ma väl ske under magha. ","2) tämligen. " hon wart för syndagell maske brat (potius sublito) blind " Lg 3: 363 . Jfr maxan."],"e":["maskee Bir 5: 8 . ","maaske ib 4: 16 . ","maa skee ib 9 . ","mazske ib 113, 5: 11 . ","matzske ib 13. ","moske MB 2: 107 ; RK 3: 2822, (sista forts.) 4349. ","maghske Gers Ars a 4, c 6. ","maasken RK 3: 2535, 2568 . ","maaskjn ib 3344),"]},{"a":"masso mästare","b":"nn","c":"","d":[" [Jfr Mht masse, metallklump] masmästare. Se Sdw 2: 1267. ss tillnamn. filia lauerncij massa mestara de opido petharshytta parrochie nora Acta et processus canonizacionis beate Birgitte 142 (omkr. 1375). magnus massomästare SD NS 3: 353 ( 1418) ."],"e":["massa- . ","-mestare )"]},{"a":"mast","b":"nn","c":"","d":["mast. " somma (näml. skepp) huggo öffuer there mast " RK 2: 454 . theres masth stodh ful mz pyla ib 3: 962 . ib 2413 . Lg 3: 699 . BSH 4: 336 ( 1503) . " wy haffde giorth en bom medh saman lesna masther " ib 5: 13 ( 1504) . thet (skeppet) hade hwgget masten ib 94 ( 1506) . Jfr skipmast."],"e":["-ir )"]},{"a":"mast","b":"nn","c":"","d":["mast. " carcesia hola ok thz öffuersta a mastinne " GU C 20 s. 79 . niels . . . hiög mastenä offwer boordh STb 1: 105 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"mastix","b":"","c":"","d":["mastix, harts av pistacia lentiscus Lin. " tagh honagh maxstix ysop terpentin, lyka mykit aff huart, oc stöt samman oc gör plaster oc leg loppo tz saare " LB 7: 216 (s. 322). strö pa honom (ɔ sparven) mastik som stöth är granth som myöl PMSkr 272 ."],"e":["maxstix . ","mastik )"]},{"a":"masughn","b":"nn","c":"","d":["masugn. " en attandhä deel li skogh ok i masvngh Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl, s. 240 ( 1461). ""],"e":["masvngh )"]},{"a":"masughn","b":"nn","c":"","d":["masugn. Se Sdw 2: 1267 och jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 67. haffwer then masugnen try holl såsom koper vgnen PMskr 633 (senare avskr.)."],"e":["-vngh NMU 1: 127 ( 1461)"]},{"a":"mat","b":"nn","c":"","d":["sätt. " thz kan han göra mz enga maath " MD (S) 287 . Jfr mata."],"e":["maath )"]},{"a":"mat","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mått, mål. " mensura . . . maadh " GU C 20 (hand 2) s. 133. nar som j gudz ordz wisdom waro al thing, hwilkin, huru, nar, j mattit, j skikkilset (o. s.v.) SpV 187 . 2) mått, kärl av en viss rymd. eth gut math väl mälth väl saman trykt ok väl vp rogat skulo lthe giffua j idhert sköt ather j gen . . for thy ath mädh tässa sama matthena som j vth mälin j tässa wärldena skal idher ather mälas j andra wärldh MP 4: 111 . - Jfr tunno mat."],"e":["math . ","maadh GU C 20 (hand 2) s. 133 med art. mattit SpV 187 . ","matthena MP 4: 111 ),"]},{"a":"mat","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mått, mål. " mat ok miät ok vikt " SR 39 . ","2) mått, kärl af en viss rymd. eth math öl SEG 117 . " faar tw aff tw math eth math " LB 7: 127 . - Jfr vannat."],"e":[]},{"a":"mat","b":"nn","c":"","d":[" ? mat. färst (för färsk?) math FM 193 ( 1504) . Jfr mater."],"e":[]},{"a":"mat","b":"nn","c":"","d":["Jfr diska mat."],"e":[]},{"a":"mat","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":[]},{"a":"mata","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mat. " sum saman äru vm maal oc natu " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.).","2) ss utskyld erlagda matvaror (troligen eg. för provantiering under sjötåg). Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 281. hafde vpburit til sit egit behoff i syslomanzdömeno fyra thyni korn niclisse (för af niclisse) i stafwi oc tu pund matu SD NS 1: 36 ( 1401) . j penninge korn matho oc all then rente ther vthaff gaar HSH 18: 184 ( 1497) . " matu som kallas skipwist " BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdr.) . "],"e":["matukorn , "]},{"a":"mata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) mätta. " sacio . . . matha " GU C 20 s. 546 ."],"e":["matcha )"]},{"a":"mata","b":"nn","c":"","d":["1) mått, mål. byugger nokor mästarman skepit längre . . . än som skiparen haffwer honom fangith märke oc matto PMSkr 5 . " göris eth annath starkth järn . . . haffwandis widher annan ändan matto äffther ath sätias gönom . . . järnith " ib 505 . " om thässa findher thu oändelika matto (de his in infinitum modum) " SpV 531 . " tha sägherklokkan sculde sla ltio, älla swa vm mato (vid det laget) " SD NS 3: 199 ( 1416) . " ää sidhan gaddaborgh . . . war affbrutin, thet är widh ett aar och thrätighi eller swa matto (ungefär så) SBH 2: XXIV (1432). hon ränther stwndom mindra oc stundom mera . . . som är hwndradha march äller widher the matto " VKJ 11 ( 1447) . ","2) mått, rymdmått. modulus li lithen maatha GU C 20 (hand 2) s. 150. ib. choriis är en matta, haffwandhis j sigh xxx spän JMPs 290.","3) mått, gräns. " haffdhe allas thera hiwl lwtgangit aff hälgha meninginna matto (metas sacri propositi) " SpV 211 . - högsta mått. thu haffwer här teeth fulbordoghetinna matto (summan) j the jomfru som wigdh är ok hälagh SpV 436 . - rätt mått, måtta, måttlighet. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 278, 370, 558. the ryggia mz radzins mattho (consilii moderamine) ok styrslo SpV 143 . - ivir mato (owermata, öwermata, öwermatana), över måttan, i hög grad. han hade ena deylegha dotter och owermaatta fagra Prosadikter (Sju vise m C) 224 . " hänne hafdhe han öwermaathana kär " ib 238 . ib 223 . - i stor mängd. j then wrede drap han offwrmatthe aff grecana Troj 142 . 4) lämpligt el. passande förhållnade. koma thet alth i ena goda motto STb 1: 397 ( 1482) . - til mato, på ett lämpligt el. passande sätt; noga, helt och hållet. thu som . . . haffwer klarligha dygdhanna ällir lastanna framlop til matto (admodum) skikkat SpV 138 . " thu haffwer wttyth til lmatto (satis admodum) blomstrande qwistins blomstir " ib 545 . lagom, måttligt. semilongus . . . til lmottho longher GU C 20 s. 564 . - koma til mato, komma till rätta (med ngn el. ngt). jach skal redha stocholms boo swa wth, hwar jak kan koma til motto medh them, swa ath the ecke skulo tacka mik STb 1: 265 ( 1480) . " wil gwdh ath rikith kombir til roligheth, oc jak ma liffwa. oc än komma til bätre mattho mädh thetta hwsith " PMBref 307 (1512?). - (?) hinrik . . . oc . . . gertvdha . . . sworo fullan eedh . . . at thöm war witerligit oc koma ltill matta at en stokholmsbo . . . war jnne lukte i eynne boodh ATb 2: 371 ( 1490) .","5) mått, grad. swa at the (ɔ avfallna nunnor) äru widh oändhelika matto argharen än the qwinnor, som liffwa j hionalagh SpV 109 . tässa drothningh . . hwilken j otänkelige mattho offwärgar tässa abigial j ffäghrindh oc dygdelighet JMPs 290. 6) mått, mån, förmåga. i förening med ett poss. pron. christi brwdh . . . drikkande aff sins härra brysth, äpthir sina matto (nodulo), fulkomplika guddomsins känno, ok indhra kärleksins sötma SpV 229 . 7) sätt. NMU 1: 71 ( 1384) . jac . . . hauer säth oc wnt . . . alt wort fädherne oc mödherne, som wi aghom j bornaby, vpa swa motto, at han hauer fongit mik ther vpa xl marker redhe peninga Svartb 208 ( 1396) . " tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom " SD NS 3 . 265 (1417). ib 472 ( 1419) . i alle motha MUKopp 59 ( 1449) . " j thässe matom kan jac ey liwa mz frögdh oc glädhi " Prosadikter (Barl) 22 . wilt thu . . . witha skälix roos planteran aff alla matto (modis omnibus) SpV 20 . " thätta göra ok widh samma matto (in hunc modum) manghe hälhge män ib 33. " ib l75. stenana haffwa jw kraffther swa som yrther haffwa pa sina matto PMskr 494. HSH 16: 102 (1527, Brask) . 9) sak, omständighet, fall. Se Sdw 2: 1267. thy är skiparen jnthe pliktogher athergiffwa j the mattone (ɔ om vis major föreligger) PMskr 13. 19) beskaffenhet, ställning, lag. at wore swena . . . finge en stor del aff theres hesta i gän i onda motta HSH 13: 104 (1524, Brask) . 11) tidpunkt. lag. Se Sdw 2: 1267 och R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 617. tha the gingo heem viidh the mottone, ath klockan war wiidh nyia STb 1: 396 ( 1482) . - Jfr ivir-, midhal-, o-, öls-mata, ävensom ivirmatis, omatins."],"e":["matha: -om SD NS 3: 205 ( 1417)","mattha: -o SpV 443 . ","motta: -o Svartb 208 ( 1396) ; STb 1: 265 (1480), 397 (1482); -one ib 396 ( 1482) . ","mottha: -o GU C 20 s. 564 . ","maatta: -o PMSkr 5 ), ","mate (maate (oblik kasus) SD NS 3: 472 ( 1419) . ","maathe: -ana Prosadikter (Sju vise m C) 238 . ","mothe: -a MUKopp 59 ( 1449) . ","matte: -a ATb 2: 371 ( 1490) . matthe (oblik kasus) Troj 142 ; -a JMPs 290. maatte: -a Prosadikter (Sju vise m C) 223, 224. motte (oblik kasus) HSH 16: 102 (1527, Brask) ; -a ib 13: 104 (1524, d:o); vissa av dessa fall kunna även föras till mata), "]},{"a":"mata","b":"vb","c":"v.","d":["mata, gifva mat åt. hona mata ST 137 . ib 178 . " mathadher mz galla " Lg 334 ."],"e":[]},{"a":"mata","b":"vb","c":"v.","d":["moderari, temperare.","1) måtta, passa, jämka. sua som then man hafwande väghskaal j sine hand matande ok likande (concordans et coaptans) hona til thäs hon kombir til stadhga Bir 2: 321 . ","2) jämka, ändra. " pippinus wilde engha lund sin ordh matta (Cod. C j gen taka 1033) " Bil 732 . ","3) måtta, gifva rätta måt tet åt, blanda i rätt förhållande, afpassa. skal mantzens likame wara blandadher aff allom elementis wäl maatadhum MB 1: 80 . " är thz (glaskärlet) olitath oc wäl matath mällan alla lita " ib. " mannen . . . hawer natwro oc likama swa iämpt matadha aff allom elementis, at han är vtan thera striidh oc örlögh " ib 123 . ib 81, 82, 84 . ","pret. måttlig, återhållsam, hofsam, sedig. thin thiänista qvinna wari mattadh ok atir hallogh Bir 1: 60. the äru . . . wäl mattade j kötzsins rökt ib 259 . matadh höuisklekhet j allom thinom limom ib 2: 181 . - Jfr välmatadher."],"e":["maata . ","matta . "]},{"a":"mata","b":"vb","c":"v.","d":["3) måtta, giva rätta måttet åt, anpassa. modificare tämpra oc maata GU C 20 (hand 2) s. 149. 4) avpassa, lämpa. at the ey skulu löpa bort aff rätta wäghin . . . skal tempringen ok mattelikhetin matta (moderatur) ok atskilia SpV 137 . - modera, behärska. starkhetzsens dygdh . . . mattar dirffwenas oc räddogans rörilse JMPs 293. 5) mäta. mensurare matha GU C 20 (hand 2) s. 133. min hand haffwer lakth jordhinna grwndh, ok min höghra handh haffwer mäth älir mattath himblana (dextra mea mensa est celos) SpV 517 ."],"e":["matha . ","maata . ","matta . ","-ar . ","-at )"]},{"a":"mata","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mat. " mädhan saa är at wi idhkeligha wändoms i gudz ordhom, wthan athirwändo thakom thy alla wara matto i liffsins ok wndhirstanzsins brödh (pane vitæ et intellectus satiamur) " SpV 421 . 2) skeppsvist, ss utskyld erlagda matvaro, eg.: pund fläsk? Se Sdw 2: 1267, O. v. Friesen, Studier tillägnade Axel Kock 455, C. I. Ståhle, Rig 1939 s. 206 f. och F. Dovring, Attungen och markandet 78. affrad 4 tyni korn, 14 orthuger peninga, 2 pund matu, 1 öre äthugell VKj 245 (1447). 6 öres- och 6 päningxland jord; affrad 7 tyni korn, 7 öra päninga, 3 pund matu (o. s. v.). ib 248 ( 1447) . bade fore affradh, affradz peninga, matha STb 1: 171 (1478). en gårdh . . . som räntar åhrliga 4 tunnor korn affradzpenninga och matha Trolles Jb Bil 218 (1483, nyare avskr.) . ib 217 (d:o), 222 (1484, d:o)."],"e":["matha . ","matta )"]},{"a":"mata","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mått, mål. " medh orättom spannom ok bismarom älla huario handa måto älla wäght thet är " KS 74 (182, 81) . cxiiij alna mantzens maatta (mensura) M 2: 367. är thz folket i sinne längdh ällar höghet ey meer än mattan är i enne alin Lg 3: 456 . " wm windöghanna ällir gaddranna matto " Bir 4: 37 . ib 36 " bywg kly äffther wisso matto " PM LI . " skiptis vatnet manna mällom mz sparlige matto (ad mensuram) " MB 2: 156 . " the matan (mensura) hulkin idhir gifs i klädhom oc födho " Bo 135 . skipis . . . hwarie enne syster iämpn matto j maat oc dryk Bir 5: 3 1 . ib 33 . " maatan aff drykkenom skal wara wm middghin meer än eth salustoop aff ööl ällir wiin " ib 31 . " abbatissonne städz at haffua större prouento oc bätre mato, än andra systra " ib 73 . " at alle saman kome swa som i en fulcomlikin an i gudz fullelikhetz matto " Gr 302 . äpther motta (mensuram) wars härra ihesu christi gafhwa Ber 5 . " gudh skapadhe aff äuerdhelico at himerike skulle oplätas syndoghom människiom mz kärlex oc ödhmiuktz gerningom swa at skällik matta skuli gömas j allom thingom (servata in omnibus mensura et discretione) " Bir 2: 48 . eet litit hws vm the mato suasom (omkring) ena alin höght ib 257 . " them skil aat väl fyra oc siutighi milo. älla vm the matto (vid det laget, så omkring) af them milomen " Bo 24 . " gik han ginstan i ödhknena vppa eet biärgh som thr var näär vppa fyra milo älla swa matto (för um swa matto? så omkring) " ib 44 . ","2) mått, rymdmått af en viss storlek. för torra varor. xx thusanda mattor hwete ST 416 . " han skulde hwar dagh hafwa xxx mattor myöl til samblor oc laxx til brödh " ib 421 . - för våta varor. tak . . . eena matto wiin LB 3: 181 . ib 2: 9. ","3) mått, gräns. " a thz folk war ängin mata (dock möjl. med bem. mätning, räkning: det folket kunde man ej räkna) " Al 4436 - rätt mått, måtta, måttlighet. a wara födho witom wi mato Al 6112 . " mattan (modus) skal hawas i allo " Bo 139 . " vtan gudh skipadhe al thingh j rätte matto (in numero et mensura) hafdhe aldrigh diäfwllin matto (mensuram) j sinne ilzsco " Bir 1: 388 . j sinom lusta wilia the gaa owir loflica matto ok skipan (extra modum et landabilem constitutionem) ib 3: 55 . vari j prestenom . . . matta oc tämpran ib 2: 111 . at hans iämcristin . . . mine rätta matto (modestiam) j allom sinom likama ok limom ib 1: 292 . " jak gaff thom al vidhirthorftelik thing ok lustelikin at haua mz matto " ib 3: 55 . " ätir oc drikkir väl til matto (sobrie) " Bo 51 . ib 133 . " konungen wilde han ekke lata radha meer än wäl til matho (med måtta, måttligt) " RK 1: 533 . - måtta, hofsamhet. skulle han mato fore sk taka Al 8303 . " haff thiin thing ij faghre mata " ib 3553 .","4) lämpligt el. passande förhållande. at skipa thz natwra bland, som modhorin giwr, wäl til siälinna mato (i förhållande till själen) MB 1: 148 . fadherin som skipar at eno likamen til siälinna mato ib.","5) mått, grad. " hwariom enom lym i människionne bör besyndher pina äpther wranghetzsens matto " LfK 116 . ","6) mått, mån, förmåga. i förening med ett poss. pron. hedhra then som thik hedhradhe äptir sinne matto ok makt (pro modulo suo) Bir 1: 302 . " hristus af sik siälfwom födhe ängla och män . . . han (ack.) äther wäghfarande mannin äpte sinne matto (pro modulo suo) " Ber 100 . " swa som gudh är godher sniälder och kärlexfulder swa maghum och wi wara wm wara matto (pro modulo nostro) " ib 220 . ","7) sätt. þe mato vilium vi frammer vm al maal halda Bu 6 . " han skop sik ij alla lata alztingx äpter macedones mata (bruk) " Al 2814 . " nam jak vndirlica mto at klädha mik " Bir 3: 142 . " tedhe iak them matto huru the skullo lifwa oc dyrka mik (modum vivendi et colendi me) " ib 1: 78 . ib 3: 352, 4: 15 . Su 362 . " mangha andra skälika matthor at atherlösa mankönet " ib 33 . " badh hon gudh gifwa sik ok bewisa nakra quämelika matto til gudhelika böna " VKR VIII . Bir 4: 132 . " þät þyþe a vart mal vm þänna mata " Bu 17 . ib 25 . " läto scriua annat bref tel cristet folk vm þänna mato " ib 507 . Bil 232, 235 . " om the sama maato skulin i tagha oc et kidh " MB 1: 307 . " han til föghis wm sina matto (quodammodo) gudhz änglom " Ber 139 . " vm tholka matto var mins modhirs ok fadhirs samblandilse " Bir 3: 127 . " skref hon bref til sanctum crisogonum . . . mz thänne matho " Bil 488 . " mz same matto oc same soot thwingadhis ok möddos mange af stadz folkeno " Gr 290 . " til fästo hona (ɔ: handena) korseno mz sama matto (simili modo) " Bir 1: 30 . " tholkin är skiutande mz tholka matto " ib 2: 185 . " vet . . . mz huat matto godha gerninga skulu atirlönas " ib 162 . " alle for dömde innelykkias j mörkreno tho ey alle mz enne matto (uno eodemque modo) " ib 1: 388 . " hulkin mz alle matto (omnibus modis) var til reddir at taka thäs hälghe anda nadha " ib 3: 21 . " lära sit folk mz mangom mattom (multis modis) " ib 2: 38 . ib 3: 172, 238 . talar mz myrkom mattom (obscuris modis) ib 419 . " synis mz nakre matto (quodammodo; på visst sätt) haua hämpt sin ib 2: 88. " Su 452, 453 . " thässa milla skrymteliko vmskiptelikhetina . . . gör han nu idhkelica a sina mato (modo suo speciali) andelica mz gudhelike siäl " Bo 92 . a samo matto är (på samma sätt är det, samma är förhållandet) oc af äruodheno ib 134 . " var herra gör daghlica swa oppa ena handa matto mz os andelica " ib 105 . vppa swa matto (på sådant el. samma sätt) Gr 276 . skref han teridacio armenie konung i swa matto (på följande sätt) ib 285 . " sände bef vm allan sins rikis almänning i swa matto (så lydande) " ib 281 . " at the drykkin ey watn, wtan thz som är sudhit, mz biogh ällir brödh, j swa matto som tiisana " Bir 5: 33 . " antwardede han iron iarll tyzeland i sa matt (på det sättet, med det vilkoret) athan skulde wara konung attilia thiänare " Di 204 . " skal thwangin idhnas äkke til skadha . . . vtan i swa matto at ente finis thz som gudz thiänara är skadhelikit " Bo 140 . " at värna älla väria sina vini . . . i swa matto " ib 83 . " them (gärningarna) giordhe han i vndirsami matto " ib 29 . " i hwat matto han hafdhe sik " ib. " j thässe matto screff lisias til jwdhanna mB 2: 313. " ib 251 . " j tolkä mate kerde han opta sinä wider mödhä " Va 45 . " henna likama liknilse syntisj nakre matto (quodammodo) j minom likama " Bir 4: 103 . Ansg. 181. siden sporde marsken i mange mate (på många sätt, i många afseenden) at puken wille sigh ey nöye late RK 2: 2476 . " the badhe them gerna j godha mata (i godo) at the sculle them jn j staden latha " ib 2055 . " befol herre twre i höge mat (högeligen, strängeligen) " ib 9385 . ib 9557 . " thz skulde sa sta i alla mota (i alla afseenden) " ib 6314 . Di 1 . sände min anda j mina appostla ok kännesuena hulkin som kom til thera j thryggia handa mata (tripliciter) först suasom strömbir annantidh suasom eldir thridhiatidh j tungo like Bir 3: 92 . " thera fatikdombir lowas i twäggia handa matto. först for thy at ihesus oc hans modhir toko almoso i dagh. sidhan i thy at the ey drogho saman älla gömdo " Bo 3 . " her giordis warom herra stoor smäleker . . . j fyra handha motta, fforsth i ty ath the förde han i eth röth cläde . . . annath syn i ty, at the sätthe oppa hans hwffwdh ena torna crona . . . tridhie motta giorde the honom smälek, i ty ath the gngo ffram, oc fwllo oppa knä for honom . . . j fierde motta giorde the honum smälik, i ty ath the gyngo ffram . . . oc slogho wan herra vidh kynbenen " Lg 3: 85 . " aff minna pinas idkeliken oc kärleken aminilse, iblandh andra otalika nadher, skalt thu wetha hona tik gaghna i twägge handa hugnath, först driffuer hon af tik alla oskäleka köldh oc slyohet, j andre matto minnzskar hon iämwäl skärzlo eeldz pino " Su 183 . ib 348, 349, 350 . Lg 3: 615, 616, 617, 618 . " gladdo sik till alla mato (på allt sätt, i alla afseenden " Fl 54 . " hon thiänte them til alla mata " ib 1443 . Iv 115, 2129, 4344 . " ther idher kan visa til alla mata huath ij skulin göra äller lata " ib 5451 .","8) form, utseende. " omskipthe hon sith wänasta änlite i mangha handa fägirsta lither oc mattor " Su 19 . badh hon sanctum iohannem the sik kyrkonna matto Lg 3: 445 . ","9) sak, omständighet, fall. hulkit thu mat finna twem lundom i thässe mattonne (in hoc facto) Bo 19 . " thz giordhe han ey for päninga saka vtan for een annan mata " Fl 278 . " skal i the motho stadzsins reth bliffua oforsumath " SO 71 . " lofuas . . . systrom j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor sik til hielp j thera steghirws . . . oc samuledh lofuas brödhomin hafua twa män a sina matto (för sin del, å sin sida) " VKR 2 . Bir 4: 99 . " tecla wart kastat oppa en brännande eeldh, än hon . . . gik wt aff ellen oskadh . . . oc i the matto skaddhe henne enkte (hon led ingen skada häraf) " Lg 3: 155 . 10) beskaffenhet, ställning, lag. kom han all thing j godho matto Lg 3: 55 . " ther nästh kom thz i andra motta " RK 3: 723 . 11) tidpunkt, lag. j the maonne (i det samma) sände pylati husfrv . . . sighiande til honum MB 2: 376 . KL 380 . " at man maa sin rogh saa i qwämlicom tima som är om laurencij äller vidh the matho " Bir 5: 120 . j sama mato (så snart) konung cristiern är thär komo olaf axelson oc gren i stocholms skär RK 2: 8929 . är erchebiscopen icke änd nw hiem kommen aff vistering for änd nw i thenne maathen BSH 5: 160 ( 1507) . gång. i försto matto wart hon offrat aff sinne modher anna tha hon lxxx dagha gamwl war . . . än i the andre matto offradhes hon tha hon war iij aara gamwl . . . oc nakot ther äpther hem fördhes oc sidhan hema bliffwandes til thäs hon vij aara gammwl war, oc tha wart hon tridhia sin offrat i templet Lg 3: 623 . - Jfr midhal-, midhio-, van-mata, ivirmatis, omata. "],"e":["maata: -an Bir 5: 31 ; ","-o MB 1: 307 . ","mota RK 2: 6314 . ","motha ib 7310, 7842 ; ","-o SO 71 . ","matta Bir 2: 48, 111 ; ","-an Bo 39 ; Lg 3: 456 ; ","-o Bil 235, 305 ; Bo 3 ; 24, 29, 44 o. s. v.; Gr 276 o. s. v.; Bir 1: 30 o. s. v.; VKR VIII ; MP 1: 41, 196 ; ST 155, 298, 329, 418, 419 ; MB 2: 156 o. s. v.; Lg 294 ; Ber 100 o. s. v.; Su 183 o. s. v.; -onne Bo 19 ; ","-or ST 416, 421 ; Su 19 . ","mattha: -o LB 2: 9 . ","maatta MB 2: 367 ; Lg 3: 343 ; ","-o VKR 2 . ","motta Ber 5 ; RK 3: 723, 1992, 2457, 3666 ; Lg 3: 85 ; ","-o SD NS 2: 127 ( 1409)), ","mate (oblik kas. -a Bu 17 ; Bir 3: 92 ; Fl 278 och ofta i rimverken i rimsl., hvarest dock vanl. ej kan med säkerhet afgöras om formen bör hänföras till mata el. mate. matä MB 1: 71 . ","mate (i rimsl.) RK 2: 9412 . ","matte (i rimsl.) ib 1: (sfgn) s. 186 . maatte (i rimsl.) ib 2: 8361, 3: 3320 ; äfven dessa former kunna föras till mata), ","ivir mato","til mato","väl til mato )","matokorgher , "]},{"a":"matan","b":"nn","c":"","d":["4) styrande, bestämmande, förfogande. " ath han wijdh sine fulle ma[tan] bliffue skall STb 3: 227 (1495). ""],"e":[]},{"a":"matan","b":"nn","c":"","d":["1) mått. " lofuas väl ath hafuas vtan om hälghodoma (reliquias sanctorum) gul äller sylf oc dyra steena äpter thera maatan (secundum ipsarum mensuram) vtan alla öfuerflödhelikheeth " VKR 78 . Bir 4: 34 . ","2) ordnande, inrättning. this tima skipan ok mattan (moderatio) Bir 1: 103 . " pinanna skikkan äller mattan " LfK 116 .","3) styrande, tyglande. " atir hald til kropsins mattan ok styrsl (moderationem) " Bir 1: 206 . " nar kötlika astundilsa rörilse ffortakas mz radzsins matton " ib 5: 18 . ","4) styrande, bestämmande, förfogande. äfte gudhlikx tillaz mattan (moderamen) Bir 4: (Dikt) 223. wari j abbatissonna walle oc confessoris oc hans mattan (moderatione) ib 64 . ib 104 ."],"e":["maatan VKR 78 . ","vanl . ","mattan . ","maattan Bir 4: 104 . matton),"]},{"a":"matbiärgha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["matbiärgha sik L."]},{"a":"matboa","b":"vb","c":"v.","d":["laga mat. skulin i änga gärning göra a thenna daghum, vtan the eno som thorff til födho, thz är at matbo MB 1: 308 ."],"e":["-bo )"]},{"a":"matbyrdh","b":"nn","c":"","d":["avgift bestående av matvaror. " . . . scilicet loco obliaconum et matbyrdh vnam karpam siliginis (o. s. v.) " Svartb 138 ( 1369) ."],"e":[]},{"a":"matbärare","b":"nn","c":"","d":["person som bär fram mat. GU C 20 s. 191 ."],"e":["math bärore )"]},{"a":"matdagher","b":"nn","c":"","d":["dag då man icke fstar. swa thät tiidgerdhen om matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar oc om fastadagan widh xi ÅK 60 ."],"e":[]},{"a":"mate","b":"","c":"","d":[" , se mata."],"e":[]},{"a":"matelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) måttligt, med måtta. kräslegin [mater] vndrager ekke siälene klaarhet om han matlega (cum moderamine) tax GU C 20 s. 238 . ib (hand 2) s. 101. ","2) hovsamt. " jach swarade them ther matelige wppa som skäl waar " GPM 2: 18 ( 1506) . - Jfr ivirmatelika."],"e":["matelige . ","maathelica . ","matlega )"]},{"a":"matelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) måttligt, med måtta. taka matelica af brödheno Bo 133 . Bir 2: 270, 3: 55 . matelika sowa KL 204 . " som . . . matteliga (sobrie) . . . leffde " LfK 246 . hughnas mattelica Bir 3: 319. at thet föghe folk som her är i landhet. kalledes swa mottelige wth FH 7: 72 ( 1506) . ordh . . . matelica huas Bir 3: 319 . - måttligt, lagom. matelica vidhir (moderate . . . latum) Bir 2: 124 . ib 1: 53 . - tämligen. matelik högh Al 372 . " war matelika thyst " ib 923 . ib 8742 .","2) hofsamt. " hafdhe hon sik swa mattelica (modeste et plane) at enkte othol kunne märkias mz hänne " Bo 168 . Al 3565 . Bir 2: 91 . - Jfr ivir-, midhal-, o-matelika."],"e":["mattelica . ","matteliga . ","mottelige . matelik),"]},{"a":"mateliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) måttlig, måttligt stor, medelmåttig. modicus . . . skälighen maathelighen Gu C 20 (hand 2) s. 149. - måttlig, icke synnerlig. biscop karl och han are matelige wenner GPM 2: 17 ( 1506) . ","3) måttlig, återhållsam. " frvgalis . . . nyttoger ok ätleger jn danigo mattheligin in swenico nötkärne in almanico " GU C 20 s. 295 . moderatus . . . mathelighen ib (hand 2) s. 149. - hovsam, blygsam. modestus , , , maathelighen GU C 20 (hand 2) s. 149. thän wisdomen som kombir aff höghdhinne är försth blyghir, thär nsäth fridzsambir, mattelighin (modesta) ällir sidhelighin SpV 498 ."],"e":["matelig . ","maathelighen . ","matt(h)eligin ),"]},{"a":"mateliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) måttlig, måttligt stor, medelmåttig. en mwr . . . hulkin som wari starkir ok ey mykit höghir vtan mattelikin Bir 1: 53 . vindöghonin warin mattelikast ok liws ib. thetta klädhit war ey mykit trangt . . . vtan alla stadz matthelikit ib 144 . " thry thingh an iak thik . . . först matelikin sömpn . . . annantidh mattelika waku . . . thridhiatidh mattelikin kost " ib 248 . " hafwa matteikin hugnahd " ib 310 . ib 2: 61, 148, 202 . LB 7: 81 . ST 484 . tak matelik thing thik til hand Al 3560 . " skip sit enga sin matelekit " Bir 4: (Avt) 179. mz matteliom nidherhängandis näsom Lg 3: 155 . " en matteliken pilt ib 427. mathelige men ärw best j strid " MD (S) 254 . - måttligt sträng. fastodagha skulu wara mathelike (jejumia moderata debent esse) Ber 84 . ","2) lugn, jämn, flärdlös. wari thera sangher mathelikin stadughor oc enfallir Bir 5: 20 . ib 69 . ","3) måttlig, återhållsam, hofsam. j sälikhet beuisas huru mykit hwar en är stadhughir ok matteliker Bir 1: 260 . " vari matelik oc stadhelik " ib 3: 183 . ib 1: 321, 2: 11, 223 . hwo som maatheligh är i manghahanda oc myket wiin Ber 291 . then hälghe ande . . . säti thin mwn matelika och sanna talan ib 106 . " mattelik tempran " MP 1: 121 . Jfr omateliker."],"e":["madelikir Bir 2: 11 . ","mathelig: -lige MD (S) 254 . ","maatheligh Ber 291 . ","matteliker Bir 1: 260 ; ","-lik MP 1: 121 ; ","-lika Bir 1: 248; ST 484 ; ","-lica Bir 2: 202 ; ","-likast ib 1: 53 ; ","-likom Lg 3: 155 . ","matelikin Bir 5: 69 . ","mathelikin ib 20 ; Ber 84 . ","mattelikin Bir 1: 53 . ack. sing. m. matelikin ib 248, 2: 202 . ","mattelikin ib 1: 248, 310, 321 . ","matteliken Lg 3: 427 . nom., ack. n. matelikit Bir 2: 148, 223 . matthelikit ib 1: 144. matelekit ib 4: (Avt) 179 . ","motteligit LB 7: 81 ),"]},{"a":"matelikhet","b":"nn","c":"","d":["måttlighet. Ber 289 ."],"e":["maateligheet )"]},{"a":"matelikhet","b":"nn","c":"","d":["måttlighet. " frvgalitas . . . matteligheth i math ok dryk " GU C 20 s. 295 . at the ey skulu löpa bort aff rätta wäghin . . . skal temppringen ok mattelikhetin (temperantia) matta ok atskilia SpV 137 ."],"e":["mattelikhet . ","mattelighheth . ","mattelikhet JMÖ 162 ),"]},{"a":"mater","b":"nn","c":"","d":["mat. " ath giffwa thri folk til matz i spittalen hwan manath " ATb 2: 238 ( 1484) . en maltith math STb 4: 79 ( 1505) . Jfr almogha-, färsk-, grof-, hunda-, hvardags-, hönsa-, miolk-, värulldsmater. "],"e":["*mata luste","matha- . ","-loste )","*mata snuggare , ","*mata vild , ","mata vilder? adj. Art. Sdw 2: 28 torde böra utgå."]},{"a":"mater","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["maater . ","matthir Bir 1: 150 . ","mata (i sättn.). madhz (i sättn.)),","mata byrdhe , ","mata giri","matha giry )","mata koster , ","mata vilder , ","mats giri","madhz- )"]},{"a":"materia","b":"nn","c":"","d":["materia, ämne, stoff. sidh[an] slaas the materi (ɔ: en metallegering) pa städheno mädh hambrwm PMSkr 515 . ib. ib 563 . " gwlffwet war offwrlakt mz marga handa giorda materia " Troj 40 . Jfr glasmateia."],"e":[]},{"a":"matfadhir","b":"nn","c":"","d":["husbonde. Lg 3: 667 ."],"e":["mathfadher Lg 3: 667), "]},{"a":"matfadhir","b":"nn","c":"","d":["husbonde. the syndoge männena komo ok til wan härra swa som hwngroge til len mänskan ok godan ja[t]fadher MP 4: 105 . GpM 2: 13 (1504). Stb 5: 51 (1515). - ss tillnamn. hinrikus matfadher KTb 40 ( 1417) ."],"e":["-fadher . ","-fader )"]},{"a":"matfisker","b":"nn","c":"","d":["fisk till husbehov. Se A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. xxxv 1: 34. koll. enge sälköpara köpa annatr än traane siäl, järn, kopper ok sin matfisk . . . meer än som sagt är STb 1: 463 (1476), Burspr). ib 174 (1478), 483 (1481, Burspr)."],"e":[]},{"a":"matgiri","b":"nn","c":"","d":["matlust. Bir 4: 129 . Jfr mata-, mats-giri. "],"e":[]},{"a":"matgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["glupsk. " GO 575. " Bir 1: 222 ."],"e":[]},{"a":"matgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["glupsk. GU C 20 (hand 2) s. 116, 118."],"e":["madh gyrugher )"]},{"a":"matgivo pänninger","b":"nn","c":"","d":["viss skattreprestation. Jfr SAOB M: 457. ix marceraff matgiffue päninghen Vrml skatteb 99 . ib."],"e":["matgiffue- )"]},{"a":"matgradh","b":"nn","c":"","d":["matlust. " sidhan takir hänna leka barnit oc gangir mädh thy. at thät skal fa thäs mera mat gradh Skrt 266. ""],"e":[]},{"a":"matgärning","b":"","c":"","d":[" . f. matlagning. KS 86 (211, 95) ."],"e":[]},{"a":"matgärþ","b":"nn","c":"","d":["matlagning. " wara j stekarhusen widh madh gärdh " Bir 5: 29 . " aff brödhranna kost oc maatgärdh " ib 32 ."],"e":["madh gärdh . ","maatgärdh )"]},{"a":"matgöra","b":"vb","c":"v.","d":["laga mat. hon matgiorde swa som hon wiste wäl MB 1: (Cod. B) 547 ."],"e":[]},{"a":"mathus","b":"nn","c":"","d":["hus el. rum hvarest måltiderna intagas, matrum. aff brödhra mat hws VKR 41 . ib 82 ."],"e":[]},{"a":"mathärbärghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"matirska","b":"nn","c":"","d":["ledarinna. " är skällikhetin egh at enasta dygdh. vtan een mattirska (moderatrix) ok dygdhanna köroswen " Bo 140 . LfK 36 ."],"e":["mattirska . ","matherska LfK 36 ),"]},{"a":"matister","b":"nn","c":"","d":["ister som nyttjas till mat. salsucium matister GU 6 ."],"e":[]},{"a":"matkamare","b":"nn","c":"","d":["spiskammare, skafferi. SpV 279 ."],"e":["maat- )"]},{"a":"matkniver","b":"nn","c":"","d":["knif som man bär på sig till bruk vid måltiderna. SD 5: 638 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"matkorgher","b":"nn","c":"","d":["matkorg. GU C 20 s. 35 ."],"e":["-korger )"]},{"a":"matkroker","b":"nn","c":"","d":["krok varmed mat (kött) upptages ur grytan. Se Sdw 2: 13267. matcrokær Cod. Holm. B 59 enl. Nat. Beckman, Arkiv f. Nord. Fil. 57: 73. creagra . . . math kroker GU C 20 s. 153 . fuscina . . . math kroker ib s. 302 . Jfr mattrogh."],"e":["math- )"]},{"a":"matkruka","b":"nn","c":"","d":["cacabus . . . kätil leerkruka ok matkruka GU C 20 s. 65 ."],"e":[]},{"a":"matledha","b":"nn","c":"","d":["matleda, afsmak för mat. cedula thz är syra . . . hon är godh for mathledho LB 3: 141 . ib 7: 59 . Lg 3: 513 . Jfr matledhe."],"e":[]},{"a":"matledhe","b":"nn","c":"","d":["matleda, avsmak för mat. MP 4: 247 ."],"e":["math- )"]},{"a":"matledhe","b":"nn","c":"","d":[" = matledha. husyrth er godh . . . ffore mathledha LB 2: 65 . ib 64. q[u] esyrth är god . . . för matlede ib 8: 44 . ib 7: 163."],"e":[]},{"a":"matliker","b":"av","c":"adj.","d":["ätbar. " vm thässa badha langa fastonar . . . tok hon änkte thz matlikit var " KL 335 . MP 2: 27 . FH 6: 94 ( 1496) . BSH 5: 317 ( 1508) ."],"e":["matlikit KL 335 ; MP 2: 27 . ","matligeth BSH 5: 317 ( 1508) . ","matzligit FH 6: 94 ( 1496)),"]},{"a":"matlusta","b":"nn","c":"","d":["matlust. " fames ei hungher oc matlystä " GU C 20 s. 251 . " ath hon tess karskelicarin skaal ätha ok mere math lusto fore thy haffwa " MP 5: 186 ."],"e":["math- )","matluste (-lystä), "]},{"a":"matluste","b":"nn","c":"","d":["matlust. " gita . . . opuäkt matlustan oc gradhena " Bo 134 . ib 133 . Bir 2: 235 . LB 7: 1, 46 ."],"e":[]},{"a":"matlös","b":"av","c":"adj.","d":["utan mat. trayanus bödh smida biscopin ok göma han tre dagha matlösan j myrku huse Bil 370 . Bu 528 ."],"e":[]},{"a":"matlösa","b":"nn","c":"","d":["brist på mat. at jak skwlle forlöpa stadhen för matlöse skwll BSH 5: 123 (1506)."],"e":[]},{"a":"matmal","b":"nn","c":"","d":["tid för måltid, måltidstimme. at mat male Bil 405 ."],"e":[]},{"a":"matmilder","b":"av","c":"adj.","d":["frikostig på mat. dapsilis . . . math mildher GU C 20 s. 164 . ib."],"e":["math- )"]},{"a":"matmodhir","b":"nn","c":"","d":["matmoder. TS 24 ."],"e":["maatmodher TS 24 ),"]},{"a":"matmodhir","b":"nn","c":"","d":["matmoder. ATb 2: 108 ( 1478) . Stb 1: 222 (1479), 3: 280 (1496)."],"e":["math- . ","-modher . ","-moder . "]},{"a":"matmässa","b":"nn","c":"","d":[" Mattiasmässa, den 24 februari. HSH 13: 77 (1524? Brask)."],"e":["-mess )"]},{"a":"matnyter","b":"av","c":"adj.","d":["matnyttig. " mandibilis . . . math nöth " GU C 20 (hand 2) s. 116."],"e":["math nöth )"]},{"a":"matnyter","b":"av","c":"adj.","d":["nyttig. om the (ɔ: diwr) äru äkke matnyt Bo 123 . Lg 3: 368 ."],"e":["matnytter Lg 3: 368),"]},{"a":"matram","b":"nn","c":"","d":["mattram, matricaria parthenium Lin. " ätha matram " LB 7: 31 . " tagh matram oc stöt sma mz litit salt oc äth henne mz litit bröd " ib 226 . ib 215, 282 o. s. v."],"e":[]},{"a":"matram","b":"nn","c":"","d":["mattram. Se Sdw 2: 1267."],"e":[]},{"a":"matram frö","b":"nn","c":"","d":["frö af mattram. stöta litet matram frö LB 7: 31 ."],"e":[]},{"a":"matrast","b":"nn","c":"","d":["måltidsrast? ss tillnamn. katherina matrasth Vg Fornmt III 7-: 151 (1373)."],"e":[]},{"a":"matredha","b":"vb","c":"v.","d":["laga mat. sancte paauals dag matredhis til affthanen groffnath (o. s. v.) Brasks Matordn 12."],"e":[]},{"a":"matredha","b":"vb","c":"v.","d":["laga mat. hon matredde swa som hon wiste wäl MB 1: 213 ."],"e":[]},{"a":"matredhning","b":"nn","c":"","d":["matlagning. " ekke skal iak ätha thti bröd thz är aff thinne mathredningh " MB 2: 113 ."],"e":[]},{"a":"matredhning","b":"nn","c":"","d":["matlagning. PMSkr 323 ."],"e":[]},{"a":"matro","b":"nn","c":"","d":["matro, ro el. tid till att äta. GO 787 ."],"e":[]},{"a":"matskap","b":"nn","c":"","d":["1) sällskap, förening? SR 16 (möjl. att föra till 2). 2) bolagsman, kompanjon; ämbetsbroder. Jfr Sdw 2: 1346. algut forlicha sich j fracten pa skyppet medh sin matschap STb 2: 422 (1490). ib 3: l290 (1496). öleff andersson zacer til lxl mark fore slagit medh sith matskap ib 473 (1500). Stock Skb 293 (1503, Skip) . STb 4: 38 ( 1504) . samma dach oleff hansson rekinschapå giorde, tha rechnades och med hans matskap, vnge per biörnsson Stock Skb 294 (1505, Skip.) . jens . .. vplot sin matsskap hans brabendere . . gardh STb 4: 140 ( 1506) . tylee hampa medh sin matschap ib 147 ( 1507) . Stock Skb 295 (1508-10, Skip). fornögdes anders bochabinder och hans matskap met hanom war SSkb 273 ( 1508) . ib 360 (1511). HLG 3: 152 (1510). giorde hans (ɔ: den andre kännärns) matschap jacob laurensson ok rekinschap Stock Skb 296 (1510, Skip) . hemingh jonsson radman med sit matskap hans ffoss Stb 4: 194 (1511). ib 239 (1512). symon är ffri fför baathen, niclis hoffman haffuer honum jnthe til tale, tale til lsith matskop, som baathen symone solde ib 248 ( 1512) . Stock Skb 305 (1527-30, Skip). samma dagh giorde hans marskapij (sic) eric ericson sin kemenere reginskap ib 304 (1531 d:o). ib 305 (528-31, d:o)."],"e":["matsskap . ","matschap . ","madskap Stock Skb 305 (1528-31, Skip). maskap ib 1527-30), d:o matskop STb 4: 248 (1512)), ","matskaper (oblik kasus matsskap STb 4: 140 (1506). matschap STb 2: 422 (1490), 4: l147 (1507)), ","*matskapi (marskapij Stock Skb 304 (1531, Skip)), "]},{"a":"matskaper","b":"nn","c":"","d":["1) sällskap, förening. SR 16 . ","2) kamrat, ämbetsbroder. hauer jak mit incigla meth mins matzskapps insigla hans fosses meth beggis ware willia hengt for thetta oppe breff SJ 304 ( 1462) ."],"e":[]},{"a":"matskipte","b":"nn","c":"","d":["utdelning af mat. ath jämpnadher haaldis j matskipteno och prebendis Bir 5: 135. - matordning. Bir 4: 101 ."],"e":["maat- Bir 4: 101), "]},{"a":"matskut","b":"nn","c":"","d":["matskott, sammanskott av matvaror som erlades till prästen. diffinitum fuit, quod de sagenis singulis candam, dictam kalff, habentibus detur curato vna pars, dicta maskuth, cum pisce qui capitur meliore Svartb 146 ( 1373) . curato decedenti . . . maatskoth debetur decedenti, et non sucessori Reuterdahl Stat syn 191. Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . epter thz atth och eder millan trättha varet haffuer om forscriffne math skat j huariohanda suffle thz vtgiöras schulde och j sielffue thess ärin eens vordhne atth thz giöras schal j smör ena march smör j huart matskut och ther til brödh ib. en karp rogh for maskot Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t.)."],"e":["maskuth Svartb 146 ( 1373)","maskaat Beckman Stud 54 (s.. av 1400-t.)), "]},{"a":"matskut","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["maskut SD 5: 411 (1345, gammal af- skr.). maskuth ib. ","maskwt ib 6: 123 (1349, gammal afskr.). matskot L.","matskuts dagher","maskus- )","matskuts fredagher","maskuz fredagher )"]},{"a":"matskämma","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-skamma )"]},{"a":"matspan","b":"nn","c":"","d":[" m. matspann. aristoforum . .. math span ok drykkeläge[l] ok matkorger GU C 20 s. 35 ."],"e":["*matspander?"]},{"a":"matsäkker","b":"nn","c":"","d":["matsäck, säck vari mat förvaras, även med inbegrepp av maten. ATb 1: 101, 104 (1459)."],"e":["matzsäk ATb 1: 100 ( 1459) . mattzsäk ib), "]},{"a":"matsäkker","b":"nn","c":"","d":["matsäck, säck hvari mat föres, äfven sådan säck med deri befintlg mat. badh hona thz stinga j sin math säk (peram) MB 2: 168 . medh böndher vy thera matsäkkia byta RK 2: 3972 . the forgato ther bade matsäk oc pika ib 3990 . " mz matsäkkia mang las the läste " ib 4013 ."],"e":[]},{"a":"matsäte","b":"nn","c":"","d":["plasts vid måltid, plats vid bordet. munde hon hawa standit vp v sino matsäte Bo 59 ."],"e":[]},{"a":"matta","b":"nn","c":"","d":["matta, täcke. " lingan binda matter i stadhen with sina iij (3) marck. binde them pa malmana Stb 1: 437 (1460, Burspr.). han skulle bitala lmeneko iij öre os- mund och mattor och tynnor swa godha medh sin edh som the tynnor oc mattor varo som han fik aff meneko " ATb 1: 391 ( 1472) . tesse skattade . . . eth a kläde . .. eth täpite . . . tw lakan . . . ena matto ib 2: 41 ( 1474) . STb 1: 92 (1477). Jfr halmmatta. "],"e":["-or . -er Stb 1: 437 (1460, Burspr) ), ","*matta bindare","matte- . ","-bindere . ","-binder )","*matta bindirska (mattebinderske), ","*matto panter , "]},{"a":"matta","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["matto falder","art . ","-fallen Su 152 ), "]},{"a":"matta","b":"","c":"","d":[" , se mat."],"e":[]},{"a":"mattan subst.","b":"","c":"","d":["n. ? mässing. electrvm mässingh ok mattan GU C 20 s. 212 ."],"e":[]},{"a":"matthäver","b":"nn","c":"","d":["eg. smak af mat; välsmakande rätt, läckerhet. hungr skal wäkia tina goma, ok ey många handa mat täfla (sapores) KS 24 (58, 26) ."],"e":[]},{"a":"mattrogh","b":"nn","c":"","d":[" ? matskål? mensorium ii bord dugh oc macrogh (trol. fel för för madtrogh) GU c 20 (hand 2) s. 133."],"e":["madcrogh )"]},{"a":"matvärs","b":"nn","c":"","d":["vers som läses före en måltids början. skulu the ey dirffuas at säthia sik til bordh, för än the hafua läsit maat wersin oc bordh signilsen _Bir 5: 44."],"e":["maat wers )"]},{"a":"matäskia","b":"nn","c":"","d":["matask. GU C 20 (hand 2) s. 137."],"e":["madh äska )"]},{"a":"mavälske","b":"ab","c":"adv.","d":["kanske, möjligen. " forsan forsitan fortassis vel fortasse aduerbia dubitandi maawelskee " GU C 20 s. 286 . Jfr maske."],"e":["maawelskee )"]},{"a":"maxan","b":"ab","c":"adv.","d":["1) kanske, till äfventyrs. thz kan maxan (forisan) swa vara at han skiffther ällir byther nw roffwt MB 2: 83 . ","2) nästan. " at han for räddogha sculdh hafdhe maxan fallit vm kul " Pa 19 . j thy som han kom maxan til stadin fram Bil 895 . vardh artasira maxan til enkte giordhir Gr 264 . maxan ängin predicar ällir tror mik wara rätuisan domara Bir 1: 15 . " husit laa maxan ödhe " RK 1: 1683 . KL 147 . Bir 3: 263 . Al 1804, 3574, 4140, 8578, 8810, 9122 . Gr (Cod. D) 33. ST 124 . Di 82, 98, 260 . MB 2: 202, 285 . Su 2, 110, 134, 150, 154, 219, 290 . Lg 3: 437, 438 . PM LXV 62. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . lappecium hether skreppa hon er fyra köns öok alla haffwa the maxan ena handha krafft LB 2: 52 . " confessor och sacristanus voro moxan (nästan alldeles) iblandh biscoperne " TK 272 . - bort emot, ungefär. bleff then stadhin maxan väl i siw aar (septem fere annis) wtan präst Ansg 205 . " thetta sama witnit gömde hon maxan i thry aar " ib 211 . - Jfr maske."],"e":["maxsan Bir 3: 263 ; Su 2, 110, 134, 150, 154 ; Lg 3: 437, 438 . ","mäxan KL 147 . ","moxan Al 1804, 3574, 4140, 8578, 8810, 9122 ; Gr (Cod. D) 355 ; TK 272 . ","moxen Di 82, 98), "]},{"a":"maxan","b":"ab","c":"adv.","d":["2) nästan. " cominus . . . när vthan aather wändho genstan maxa ok nw " GU C 20 s. 128 . pene . . . mäxan ok nestan scilicet fere b s. 427."],"e":["maxa . ","mäxan )"]},{"a":"maþ","b":"nn","c":"","d":["mad, sank äng. pratum dictum madha SD 5: 115 (1343, gammal afskr.). meth . . . strömom ok madhom ib NS 1: 60 ( 1401). - i ortnamn. inter flothi mose & gnistlingæ made SD 1: 567 ( 1279) . " i elgnader " ib 3: 485 (1320, nyare afskr.)."],"e":["-ar . ","-ir ?),"]},{"a":"maþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) menniska. " maþar är manne likastar " Bu 145 . " manz änlite " ib. " öpto han wara mere än man " Bil 112 . " fik han sua myklo mere hugnaþ af guþi. at han hafþe mindre af mannom " Bu 149 . " han saghþe . . . sik vara diäwl ok eigh man " ib 8 . " en vlualde com ok talaþe som man " ib 515 . han (ɔ: guz son) vilde madher warda at frälsa mannin Bil 84 . " göra man gudhi hemelican oc likan " Bo 15 . " hwath är mannen thes, at thu hawär gjort hanom slijka wirdning " KS 2 (4, 2) . " är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur " ib 2 (5, 3). skal kunung thz wita ok hoxa, at han är ey åtenast man, utan är ok mera än man och minna än gudh i thesse werld ib 14 (32, 15). mannen är skapadher til wit oc vnderstandilse MB 1: 83 . " mannen . . . liffwer i litzlan tima " LfK 44 . " mannin hawir sin vilia mik genwärdoghan " Bir 1: 203 . " thin siäl swa som ok hwars manz lifwir ärwädhelika " ib 65 . " j huars manz hiärta " ib 2: 25 . " skulu onde män pröua at thz är ey min skuld at the äru ondo " ib. " wädher är okunnoghare marghom mannom än watn " MB 1: 73 . " ey är annat nampn vndir himpnom gifuit mannom j hulko oss bör hela vardha " MP 1: 31 . " pröua the thet medh naturlikom skälom ok suå medh manna skälom ok äptedömom (skäl och exempel hämtade från menniskiolifvet) " KS 7 (16, 7) . allom halghom mannom (helgon) tel lof Bu 3 . " at iak skal orsak mik for minom änglom ok allom minom hälghom mannom " Bir 1: 202 ; " se vidare under helagher 1: jfr äfven 5. han kröp ij kyrkith man om man (förbi den ene efter den andre) " Al 2331 . honum var äruodhis ful gerning j yttro mannenom som är til sin licamma Bir 3: 380 . " honum var ey altidh andelikin hugnadhir aff indra mannenom " ib. " läthin thy borth gambla mannen (den gamla menniskan, den gamle Adam) oc iförom os then wngha " Su 92 . ib 31, 254 . " j förin idhir j nyan man " MP 1: 126 . " nw ma nakar man wilia androm antiggia tala eller göra skadha " MB 1: 460 . " thz är omöghelikt at nakar mander thz bort föra ( för före) " Al 909 ; " jfr 6. - i allmh. andligt väsende. then onde man (djäfulen) " FH 5: 156 ( 1491) . - ååtföljdt af ordnngstal betecknande den ordning, i hvilken menniskor räknas vara med hvarandra beslägtade. war enoch siwnde man (afkomling i sjunde led) aff adam MB 1: 2 . " jak hämpnis foräldra synder aff söne oc sonasöne til thridhia man (led) oc fiärdha minna owina, än minom winom lönir iak lydhno oc älskogha mz miskund til thwsanda man " ib 332 . ib 183, 184. BSH 5: 101 ( 1506) . - pl. närmande sig beteckning för obestämdt subj. (jfr 6). hans fözla: som män kalla (man kallar) iul Bu 61 . ib 203 . " thär til at män mattin þät gömä wir skiupum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - gen. pl. förstärkande vid superl. manna rätuistae Bu 197 . ib 193 . Bil 304 . " prestin hänna fadhir doo manna först äpte hona " ib 879 . ","2) i mots. till qvinna. " kuna gialle all bruth siin sma madher " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). män ok kono Bu 3 . KS 46 (118, 50) . - man, till mogen ålder kommen. för än han wardher madher Al 7160 . " tha han är komyn til mans (till manbar el. mogen ålder) " Di 261 . han war til manne komen oc her henric biildze war eth baarn FH 5: 230 ( 1516) . - man i mera allmän betydelse (icke alltid med säkerhet att skilja från 1), äfven man ss medlem af ett samhälle, krigare o. s. v. at lysis opt firi allum manum (för mannum) SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " wäri frither mällin aldra manna . ib. rikesins radh oc män innan suerike " BSH 2: 39 ( 1326) . " hani vinin wald at witnä til salans medh attä mannum " SR 1 . " skiptas män giäwm viþär " ib 46 . nu spanä naþär hion manz ib. " iär þät ejär siäx manna ib. misfyrmir man frälsum manne " ib 54 . ib 9 . ens mans vakn ib 26 . " en saloghar siukar man " Bu 165 . en miok syndoghar man ib 20 . " octouiamus viis man ok vitar " ib 62 . " santillus hät en man " ib 56 . " hafþe þeophilum mindre man " ib 29 . " gamblir män " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). lönlek samband ok hälst wälborna mannä the göra opteleka bathe for mamum (enskilda) ok almänning stadhlikär geengangur ib. " then godhe man " Fl 1210 . " äghir huar sinom luth radha sliikt a man som a man " TB 74 . " lot han sin här saman sanka ther war redho man som man " Al 3205 . " the wille man aff huse ga " RK 2: 803 . ib 4180, 3: 794 . " man af huse han wt bödh " ib 2: 1532 . ib 3: 3961 . " wilia the oss koma til hiep man w huse " BSH 5: 183 ( 1507) . " leffwa och dö för eder och riketh til then yttersta man " ib 369 ( 1509) . - sing. i koll. bem. i förening med adj. men el. menegher. suärgis rike och mene man til stort fordärff FM 189 ( 1504) . FH 7: 79 ( 1509) . " oss ok then menige man til longligit gagn " FM 157 ( 1504) . ib 165 ( 1504) . - man, med framhållande af begreppen af kraft, duglighet el. anseende. är mykin man fore sik MB 1: 205 . " ärin j nagon tid men fför idher " MD (S) 226 . " vari aldhre sythan swa man ath tholkit honum byndhz meer " SO 23 . " blifwe ey man thes bäthre " ib 27, 70 . ib 114, 153 . " thz bötte han sidhan som en man (som en karl, med besked) " RK 1: 859 . ängin thera är ther til man (i stånd) Iv 5174 . Va 31 . ","3) äkta man. alt þär til hon man takir SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). thässe quinnan hafdhe sköran man KL 61 . " godh hustru thänkir mz sik mädhan min man älska mik hui skal jak dröuas " Bir 3: 23 . ib 4: 124 . KL 184 . MP 1: 40 . ST 28 . Di 5 . " ouergaff syn eigen man ok bondha " Lg 3: 550 . " hon war vng komen til manna (gift) " MD (S) 270 . ","4) tjenare, tjensteman, man. tröste sina män ok varþnaþ tel martirium Bu 422 . " varþ hans man " ib 29, 497 . " þe lön guþ giuar sinom mannom " ib 518 . Bil 124 . Fl 1219, 1254 . han war philippe vnderdaan war hans man ok giordhe honum skat Al 769 . " them han vnte liiff the wordho honum trygge alexandro ok wordho hans män " ib 1057 . Iv 1541, 2456 . RK 1: 2438, 4510 . " baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). como decii kesar män (milites) ok toko han fran berþe oc förþo for sin härra Bu 421 " j . . . nekaden mik kosth oc brödh mynom mannom til widherqwäkilse " MB 2: 94 . " böd han tha alla sinä men the som wapnföre waro at the skulle snart komma till hanum " Di 22 . ib 38, 204 . ","5) helig man, helgon (jfr Bu 3 ; Bir 1: 202, anf. under 1). i eder (jfr Ihre 2: 164). swoor om män Fl 455 . " her axel swardhe ney widh men " RK 2: 1418 . - män vet el. vet män (jfr Isl. menn veit el. veit menn i sht i romantiska sagor), för visso, i sanning. men wet, sagde the, honom är j hiärtat we Fl 585 . Iv 524 . " men weth thu äst aff enä godhä art " Va 27 . " män veet thz skal vara " Fr 933 . män weet thz skal vara ia ib 2816 . " män veet ney mälte han til thöm " ib 838 . " mey män weet thz gaar ey swa " Iv 4131 . " ja män veet thz gaar mik swa " ib 2693 . ja veet män vitin thz sannelika iak vil idher herra äkke swika ib 5579 . " thz weet män tha saghdo han iak wil idher visa thän sama man " ib 3963 . ","huru fals ok flärþa fult är[r a] a] lt þätta hems lif. ok skippar þa hälzt af hände. man vänte sik halda ib 186 . " en man räknar rät " Bil 434 . " man iänar vm þeem " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). vtan man hawe þyrftelik fall ib 670 . þän timä man til fiända drager ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . nw ma man spyria MB 1: 86 . ib 92, 460 . " man sa hans klubbo farä igenom härän " Va 46 . " tha wart i stokholm howat aff makt swa at manz (ens) hierta giorda sakt " RK 1: 1149 . ST 350 . - Jfr aþal-, afgudh-, afuunds-, aker-, alder-, alders-, almoso-, anger-, arbeidhis-, arvodhis-, astäþu-, asynar-, attungs-, atvistar-, bana-, befalnings-, biärgs-, bla-, bo-, boands-, bofälags-, bol-, bola-, bolags-, bolstads-, borghana-, borghanz-, boskaps-, bruþ-, buds-, bugha-, bura-, by-, bya-, byggianz-, byrþa-, bysätis-, daghthingis-, delu-, diävuls-, dottor-, drafls-, dygdha-, fanga-, fangis-, far-, fatök-, fiske-, fiärdhung-, fiärpungs-, for-, forgangu-, forgärninga-, forseo-, forsikäla-, forsyna-, forvista-, friþ-, frids-, frukt-, frälse-, frälsis-, fälags-, färio-, fästa-, fäste-, fögho-, giptar-, giptinga-, gipto-, gisla-, giwanz-, grimu-, guds-, gäl-, gärdh-, gärdha-, gärninga-, gärningis-, gäst-, halds-, halfgärþa-, hemis-, hemol-, hemols-, hiorþhalds-, hirþ-, hof-, hovuds-, hus-, husaby-, hussätis-, hussätu-, hägoma-, hälghe-, hämda-, häradh-, härads-, härra-, höfdhings-, hömta-, ilgärninga-, ilgärningis-, inhysis-, innan hundaris-, innan konungsrikis-, innanrikis-, innis-, inrikis-, intäkiu-, intäkta-, intäktis-, istaþa-, ivir-, kamper-, karl-, kloster-, klärk-, köp-, köpstadha-, köpstads-, köpu-, lagh-, land-, lands-, lands syna-, lappa-, ledhis-, ldhsaghu-, legho-, leidha-, lek-, lovanz-, luka-, läns-, lösinga-, löska-, mal-, mala-, malat-, mals-, malmös-, middel-, midhalders-, midhlunga-, mots-, muslaghu-, mäghin-, mäli-, mälis-, mästar-, mästara-, mäts-, nordh-, nämdar-, obyrþar-, oþals-, osanninda-, ostyris-, plagho-, plogh-, portkonu-, puto-, qvin-, raþ-, radhgärdha-, rans-, reþu-, renlivis-, riddar-, riddara-, riddaramanz-, riddarmanz-, riddarskaps-, salu-, sanninda-, sara-, sigher-, sighers-, sighlinga-, siuka-, siäx-, skapa-, skat-, skila-, skip-, skogh-, skot-, skripta-, skunafals-, skyld-, skyldar-, skämda-, sköt-, ninga-, släkta-, släktis-, sokna-, spa-, spele-, stads-, strids-, styri-, stämninga-, suþerköpungs-, syna-, synda-, syslo-, sädhis-, sände-, taks-, taku-, talu-, tilsen-, timber-, täkiu-, þingstämnu-, þingvitnis-, þiänista-, þiänisto-, thridhiungs-, thäkkilsa-, umbuds-, utbya-, valdgärningis-, valds-, varþ-, vards-, vedhe-, vidheratto-, viþerdelu-, viþergangu-, vidherlags-, vidherlägs-, vilda-, villo-, vingana-, vitnis-, väldis-, värk-, värna-, värulds-, väst-, vättis-, ymu-, ällis-, älskogha-, ämbitis-, ät-, ättalevis-, ölbuds-, örlögs-, örlöghis-maþer el. -man äfvensom byghþa-, eds-, eþa-, fasta-, fasto-, folklands-, fästo-, hamnu-, hanabygg -ia-, hundaris-, innan sokna-, iämkyrnis-, minnunga-, mungats-, mätanz-, stadhfästis-, stämnu-, þing-, þings-män.","1) menniskoslägte. " han . . . lätär alt mannkiön födhas af enom man " KL 161 .","2) slag af menniskor. thry manna kön liknas threm skipom Bir 2: 171 . " äru thriggia handa manna kön thiänande mik j thesse wälrdlinne " ib 1: 39 . - Jfr man-, manz-kyn.","1) menniskohand. jak hängde mina skiäru j soolgisla oc hon skar mera korn hängiande än the andra skaro j manz handom ST 1238 . ","2) manlig el. kraftig hand? the slogo ther mz manz hand XXXM hedninge j häll Va 46 .","1) slagtning, strid. " the rytza toghot tha jnnan en dagh ella haffde ther warit eth manzlagh " RK 1: 1629 . ib 2665 . " them winna vtan mantzslagh (sine congressione pugnæ) " MB 2: 156 .","2) dödande, blodbad, nederlag. " giordhe mykin skadha oc manz slagh owir alt riket " MB 2: 268 . ","3) dråp, dråpsak. effther ther . . . jak komyn är j manzslagh FH 5: 30 ( 1465) . "],"e":["maþar Bu 145, 197 . ","madher Bil 64 ; SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ; Al 7160 (i rimsl.); MD 160 (i rimsl.). ","mader (i rimsl.) ib 318, 320, 351 . ","madhir MB 1: (Cod. B) 527, hvilken form är den i Cod. B oftast förekommande nom. af detta ord; se MB 1: 568 . ","mander (i rimsl.) Al 909 . vanligen man. med art. ","madherin enl. MB 1: 568 i Cod. B oftast då Cod. A har ","mannin . ","maþrin L. ","madrin Bil 579 . vanl. ","mannin el. ","mannen . ","manz . ","mans . ","manne . ","man . ","män . ","männe MB 2: 94 . ","manna","mannom . ","männom TK 273 . ","män . ","männinir L. KL 151 ; ","stadzxmännene Lg 429 . ","männena MB 2: 5, 94 ; ","köpmännena Bil 628), ","manna athäve , ","manna blodh , ","manna byghþ , ","manna hampn , ","manna hälghan","mannahelgan )","manna hätta , ","manna kiurtil","-kiortil )","manna kloster , ","manna klädhabonadher , ","manna kyn","-kön . ","-kiön )","manna lifnadher , ","manna likn?","manna liverne , ","manna lof , ","manna natur , ","manna röst , ","manna skor","manne- GS 51 ( 1450)),","manna störtning","manne- )","manna tal , ","manna väkt , ","manz alder , ","manz anlite","-änlite )","manz bani , ","manz bot","fulla manz böther FH 2: 117 ( 1438) . - Jfr manbot.","manz byrþ , ","manz del","-deel )","mans diuper","manzdywper )","mans gärning","mans- )","manz hamber , ","manz hand , ","manz hember , ","manz högher , ","manz kyn","-kön )","manz limber , ","mans luter","manz ordh","mandzordh )","manz slagh","mantzslagh )","manz stor , ","manz störting , ","manz säte?","manz sör , ","manz vit","mantz- )","manz ögha , "]},{"a":"maþker","b":"nn","c":"","d":["1) mask; äfven insekt el. annat mindre djur af lägre ordning. ruthnadhe hans kinben swa at madhka flutu ok wollu wt fluckum Bil 253 . " hafdhe ena fula sot innan sinum näsum swa at the wllu fulle mz matkum " ib 312 . ib 112. Pa 22 . MB 2: 307 . " eldh oc matka giffwir han j theris kroppa " ib 174 . " madkar i bwk " LB 7: 37 . för madka i manna köth eller lymmer ib 158 . " enkte atir bleff eptir them vtan muldh oc matka " MP 1: 28 . ib 29, 307 . " at the matto wardha människia födha oc ekke hwnda mather älla marka koster " Lg 3: 446 . medh thenne methakrokenom ok mathkenom som ther plägher wara wpa JP 102 . " wiider blöthe makkenom mz hulkom fiskn wardher swikin ok griipin " ib. " markane j muldinne " Bir 1: 156 . Ber 203 . PM L. " ther op kröp en litin madhker " Al 378 . " akta ey han mer än skörasta mark " Ber 181 . " hwat mon thänna marken fostra (hunc vermem alit) " Bo 96 . " for sarbetta flugur ok maþka " Bu 402 . vespa thyter en mathk a warth mal Bil 312 . " the madhka som födhas aff dyngio (crabones) " MB 1: 342 . en madkir är j sins herra ägho som kallas bii Bir 1: 256. hon fordriuer . . . loppor oc thylka marka LB 5: 80 . " rensa siängaklädhe ok natkyurtla af madhkom " Ber 252 . " madhkin ellir frödhin " ST 356 . ib 275 . läker . . . orms hugh oc marka LB 5: 81 . hon (ɔ: dragonthea) . . . fördriffwer matk aff munne (polyp? kräfta? hos Macer heter det om denna växt bl. a.: hoc succo lanam madiam si naribus addas, compresces morbun, qui polypus est vocitatus; sic etiam cancris magnum solet esse juvamen) LB 8: 41 . " j heluite är . . . odödlikin matkir " MP 1: 221 . ","2) = likmadhker. for liik madk, tag först honig oc hwtemiäll oc gör ter aff een eegh oc läg sa ter oppo som madken er LB 7: 190 . - Jfr eter-, lik-, mete-madhker."],"e":["madhker . ","mathker: mathk Bil 312 ; ","mathka Ber 203 ; ","-enom JP 102 . ","madker: -ir Bir 1: 256 ; Bil 112 ; ","-ar LB 7: 37 . ","matker LB 2: 89, 90 ; ","-ir MP 1: 221 ; ","-um Bil 312 ; ","-om MP 1: 29 ; ","-a Pa 22 ; MP 1: 28, 307 ; MB 2: 174, 307 . ","marker: mark er 181; marken Bo 96 ; ","-a LB 5: 80, 81 ; PM L ; Lg 3: 446 ; ","-ane Bir 1: 156 . ","makker: -enom JP 102 . ","-ar ) , ","madhka at","madka aath )","madhka ganger","marka- )","madhka mater","madka- Bir 1: 150), "]},{"a":"medh","b":"","c":"","d":[" , se mädh."],"e":[]},{"a":"medhel","b":"nn","c":"","d":["Jfr arfmedhel."],"e":[]},{"a":"medhellösa","b":"nn","c":"","d":["medellöshet? tha bärsmen githa ey längre bärgit idkath for medelöso skul Sd 4: 749 (1340, nyare afskr.)."],"e":["medelösa )"]},{"a":"medhelmata","b":"","c":"","d":[" , se midhalmata."],"e":[]},{"a":"medhelthing","b":"","c":"","d":[" , se midhalthing. medhelvin, se midehalvin."],"e":[]},{"a":"mediana subst.","b":"","c":"","d":["medianåder, blod åder framför armbågsleden. sidhan tok han fram then högra armin ok lot mediana wpsla Prosadikter (Sju vise m B) 195 ."],"e":[]},{"a":"medisi subst.","b":"","c":"","d":["ther hittas stena som hetha medisi och metallir och [off] them stenom thagha orma sin vngdom hoo som bär medisi a sinnom fingrom han synes altith vngher wara Prosadikter (Joan prest) 347 . Jfr F. Zarncke, Der Priester Johannes I s. 87, 101."],"e":[]},{"a":"meiegreve","b":"","c":"","d":[" , se mäiegreve."],"e":["meiengreve )"]},{"a":"meioran","b":"nn","c":"","d":["mejram, växt av släktet origanum Lin. " si possetit disponere nobis aliqua semina specierum pro orto charum esset . . . presertim rosamariin timean basilicha meyoran gariophilos " HSH 18: 274 (1525?)."],"e":["meyoran )"]},{"a":"mella","b":"","c":"","d":[" , se mälla."],"e":[]},{"a":"mellom","b":"","c":"","d":[" , se mällom."],"e":[]},{"a":"membrana","b":"nn","c":"","d":["pergament; urkund skrifven på pergament, pergamentsbef. sändher jak edher then membranan ighen BSH 5: 370 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"men","b":"av","c":"adj.","d":["1) allmän, gemensam, alla gällande. for thz mena besta MD (S) 245 . " pa eth menth lansstingh " BSH 5: 347 ( 1509) . " hwlle wij her eth menth bwrsprak ib 368 (1509). "","2) allmän, allmänt gängse. eth meent taal BSH 5: 224 ( 1507) . ","3) hel, samtlig. " äpther thy som war herra konung erik ok war frv drotinghin ok mena riket statgath haffua " SD NS 2: 140 ( 1409) . ib 145 ( 1409), 153 ( 1409). BSH 2: 67 ( 1399) . thz är mena rikesens kära RK 2: 922 . ib 1613, 6699 . fore mene companijt SO 101 . " scall oldermannen then nya broder vnderuisa vppa men companijs vegna ib 103. skal thz ske medh konungx nadh ok alt hans meena rikins raadh " MD (S) 258 . " vij borgamestara ok mene radit " SO 117 . " mädh mena radhzins fulbordh " SJ 69 ( 1437) . " vm mangahanda ärande ther mena almoghen höghelika röra " BSH 2: 35 ( 1396) . " thz loffuade badhe konungen ryddare ok swena biscopa köpmen ok almogen mena " RK 1: (sfgn) s. 173 . LfK 216 . ropa hwar oc een oc alle mena Al 10184 . " alexander lot thz höra alla mena " ib 2994 . ib 8754 . RK 2: 939 . " almogen oc the allä meena rykte for göksholm samman " ib 2745 . tijt sculle tha koma alla biscoppa prelate riddae oc swena köpstadz men oc alla meena ib 1981 . ib 2306 . BSH 3: 284 ( 1740) . " biscopa prelata riddara och swena köpstadz men böndher och alle mena " RK 2: 4655 . " erchiepiscocopen klerkia riddara oc suena köpmen böndher ok alle mena " ib 1: (sfgn) s. 173 . " the borgara oc bönder meena " ib 2: 2452 . " suärigis rike och mene man til stort fordärff " FM 189 ( 1504) . På några af de anf. ställena hör ordet dock kanske snarare til 4. ","4) menig, gemen, mängden tillhörande. the haffue . . . fareth met then mene man swa at the haffue misth alt thet the i verdhen tiil atthe FH 7: 79 ( 1509) . jlla behagde mena köpmen (i mots. till radit) thaa RK 2: 8359 . mere . . . än . . . then mene köpman kan wara til nytte BSH 5: 224 ( 1507) . " mento romiske herrane oc alth mena folkit at han ware gudh " ST 129 . tha kom mena folkit ib 131 ."],"e":["meen )"]},{"a":"men","b":"nn","c":"","d":[" ? sammanträde, möte. Se Sdw 2: 1267 och jfr mene?, n. ib 31 ."],"e":[]},{"a":"men","b":"kn","c":"konj.","d":["se män."],"e":[]},{"a":"men","b":"","c":"","d":[" , ajd. skadlig, fördärvlig, som ger anledning till förargelse? Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 46 ff., SAOB: M 766 (ofärdig, lytt?)."],"e":[]},{"a":"men","b":"av","c":"adj.","d":["skadlig, fördeflig, som gifver anledning till förargelse? nu ffaller broder på gatwsten sa han stötthe sith skenoben böthe broder ather i gen !UDDA_TECKEN? (1/2) tunno öl gillena sa han bliffwe ey men SEG 121 ."],"e":[]},{"a":"men","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) onst (i fyskt hänseende), men, skada. thänna siälina skad ok wada wiste propheten dauid mädh sik til hinder ok men MP 4: 180 . 2) ont (i moraliskt hänseende), fel, falskhet. - sväria men, svärja falskt, begå mened. thu människa skal ey men swäria eller fals vm tins gudz nampn MP 4: 225 . 4) (yttre) hinder. jnkte men helder hinder kan wara mällan människiona mwn ok gudz MP 4: 195 . " magha wara mangh ringhmwra oc mellen them manskona meen oc motstand " PMSkr 164 ."],"e":["meen )"]},{"a":"men","b":"kn","c":"konj.","d":["se män."],"e":[]},{"a":"men","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ondt (i fysiskt hänseende); men, skada. at þu gör aldregh noquorom men þär mik þäna Bu 20 . ängte men giorþe þe pina hanom ib 176 . ib 500 . gör hände men þät hovoþet liutar ib 74 . " sua gaar annars men hanom när: som han är honom liuvar ok käri b. giordho them nödh ok dighirt meen " Al 5110 . MD (S) 271 . " entke mein fingo thera likama " Bil 537 . ib 571 . ther til at thin systir skuli ey skändas älla thola nakat meen (infirmatur) Bo 87 . " jomfru maria . . . beware swerike fra alt meen " RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . " jhesus tholde dödh a sinom andom vtan gudhdoms men " Bil 84 . " gud giffui hwar forrädare sa dant meen " RK 2: 8364 . " tha han ahde giorth thetta meen " ib 1: (sfgn) s. 184 . " iak skal honum göra til mena (tillfoga honom skada) " Al 10228 . - olägenhet. a moot thässo mene hafdhe gudh giwith mannenom hiälp MB 1: 108 . - svårighet, vdermöda, qval, sorg, deder mot någons gagn el. vilja. lata systrana wndirsta clostersins oc räntonna stadga o qwal oc meen Bir 4: 61 . " thu esth een krona aff gulle reen tha haffwer thu mz tik mykit meen " MD (S) 270 . " honum wardher thz storlika til mena " Al 3481 . thz var mik tho mäst a meen (till sorg, emot; Cod. B a ot, Cod. C i moth) Iv 221 . " thz gik honum mäst a mene (det vållade honom mest sorg) " ib 1011 . tha gik hanom mykit til men (gick honom mycket emot) RK 2: 7251 . " hwat ey . . . giordhe iak thik nakat at mene (emot) " Bo 26 . " then man gör gudhi mykith til meen (emot) " Al 7100 . ib 8531 . " jak skal mina edher holla rena tha komma the ey mina gudhi til mena (göra de ej mina gudar fientliga) " MD (S) 212 . tha kom tiodanas rännande thärä thiit hertugh fräderik han hiolt ena honum mz sin glafuio til mena (för att med sin lans göra honom motstånd el. kämpa med honom) Fr 1716 . ","2) ondt (i moraliskt hänseende), fel, falskhet. om thu gör thz fore enkte meen om thu gör thz mz rätte snille Al 5960 . " thenne an haffwer ey meen " MD (S) 302 . - svaria sik men, svärja falskt, begå mened. han swor sik alzstingis meen RK 1: 2846 . ib 4209 . ST 64 . Jfr mensväria. ","3) L. Jfr meneþer."],"e":["meen . ","mein Bil 537, 571), "]},{"a":"men ajd. och","b":"","c":"","d":[" , adj. 1) allmän, gemensam, alla gällande. ther i landihit skal haldas en tiidh vm äreth en mene rätgng som ma kalla landz räth Svartb 350 ( 1435) . ","2) allmän, allmänt gängse. war een mena rykt i landet, att wår fader ärchiebiskop skulle then tijdh wara döder Lindblom Äbval 6 (1432, avskr.). togh henne then samme mene soth GPM 2: 176 ( 1504) .","3) hel, samling. " epter . . . mene sweriges gambla lagh och goda sidhwänia " Svartb 69 (1395?). . . . vtan al almänt vtbuþ warþer fori menä rikesens wärn sculd Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . at wi kunnom offuirwäge met wart mena rikesens raadh om mena kirkio, biscopa, klärka priuilegia j wort rike Svartb 436 ( 1449) . knwt . . . sade sigh giort haffue eth stadeligit fast köp medh mene guldsmidz ämbetet STb 3: 287 (1496). j fogdens och mene rdzens nervare STock Skb 266 (1525).","4) menig, gemen, mängden tillhörande. desse ginge til doctoren och prieren medh mene conuentit STb 4: 78 ( 1505) ."],"e":["*mena?"]},{"a":"mena","b":"vb","c":"v.","d":["1) mena, tänka, tro, anse. mento (cogiabant) swa at the skullo han äntigia hawa giort ledhan keysarenom älla iudha moghanom Bo 149 . Lg 66 . menar (menar sig) haffwa vndher trykth höghfärdh Gers Frest 1 . " the mena mik wara likan them manne " Bir 1: 12 . " annar meenar swa oc annar swa ib 4: 33. wi menthom (putavimus) bätre " MB 2: 59 . ","2) vilja, ämna, hafva för afsigt. mz thöm vilia at han menar bätra sina syndher Pa 10 . " at han vilde gärna vita, um än han mente sta i thom samma vilianom, som han hafde for sik taghit (utrum ille in proposita voluntate disponeret persevare) " Ansg 187 . som mik huxar oc menar at forradha ST 168 . thz . . . som jak haffwir meent at göra MB 2: 159 . " mena ey ia sighia wilia til nokom (för -on) annan man " BSH 1: 188 ( 1386) . SD NS 1: 348 ( 1404) . Al 6219 . RK 2: 1539, 1742, 2426,m 2546, 3107, 3903 o. s. v. MB 2: 167, 248, 306, 380 . Lg 332 . Di 239 . menar (söker) sik hanom likna äpter sinne moghu Ber 260 . framkomyn tidh hon meenthe Lg 3: 540 . " jak mente komit rikin j större nöd " RK 1: (LRK) s. 231 . " han och flere . . . monde thz mz alffwar meena och wilde siik aff stora nödh lösa och saa een nyian höfuisman keesa " ib 3: 1880 . - närmande sig bruket af hjälpverb: skola. marsken oc hans wordo ther offuer ena at hanis mz rikit holda mena RK 2: 6329 . " ther vordo the swenske swa offuer ena then daghen j calmarna halla mena " ib 4607 . ib 4495, 4513 . ","3) vilja, mena, vara sinnad mot (någon). mena hänne ont Bo 124 . " menar oss mz all godh tingh (vill oss allt godt, menar oss fullkomligt väl) " RK 1: 3687 . " ther idher mz ykin skadha mena (vilja göra eder mycken skada) " Iv 865 . " riddara ok swena ther honum mz troskap mena (äro troget sinnade mot honom) " Fr 2758 . " han gaff thz riddara ok swena som han mz troskap mena " ib 2186 . " som swa sin herre medh troo mena " MD (S) 285 . RK 2: 3039 . " han mente honum ey mz thz bästa " Al 1060 . " mente hona illa ib 466. "","4) mena, tänka sig, vilja säga, förstå, asyfta. konung artus är thän iak mena Fr 11 . " menar hans tasko ok ekke han " MD (S) 249 . " vndirstodho äkke apostlane hwem han mente " Bo 172 . " iak veet ey görla hwath thu mena " Iv 1153 . ib 1085 . " hwath konungin wil i sit hiärta mena thz wiste ängin vtan han ena " ib 61 . " oppinbara mz ordhom huat the mena (notant) j hiärtano " Bir 2: 61 . ib 191 . " sigh huru thw menar (intelligis) thässe brullöpin " ib 27 . " stundom vndirstar iak ok menar andelika the thing som iak talar " ib 1: 59 . vm ens nampn menar iak ok vndirstar flere ib 205 . vm karit mener jak thik ib 2: 153 . ib 1: 122, 125, 3: 383 . vndirstar jak oc menar j them ok mz them andra biskopa ok konunga oc mina viner ib 302 . " mz do ra krokum mens kardenala " ib 4: (Avt) 180 . sagdhe ther liggia eth thomt kaar ok tho insiglat ok mente ther mz judhan trolösan ok dygdha thoman Bil 725 . tha svaradhe brodheren, at han enkte ondt eller svik mente medh sinom spörelsom Ansg 187 . Bir 1 44, 122, 162 . RK 1: (Albr) s. 209 . " hwath skal iak nu här mz mena (hvad skall jag tänka mig vid detta, hvad skall jag tro detta vara) " Fr 132 . ib 2034 . " hweem skal iak här mädher mena " Iv 2644 . - Jfr formena."],"e":["meena . ","mener Bir 2: 153, 191 ; Di 239 . ","-t ) , "]},{"a":"mena","b":"vb","c":"v.","d":["1) mena, tänka, tro, anse. SE R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 705. SpV 325 . " apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka thz samam, thz är samma kärlekin haffwnde mz endräktokhet, thz samma kännandis ällir menandis (di ipsum sentientes) " ib 456 . 2) vilja, ämna, hava för avsikt. thy later jak . .. nissa . . . ok hans arfwa . . quitta . . . ok menar iak vill ok skall . . . honum aff taka alla fogdh SD NS 3: 384 ( 1418) . ","3) vilja, mena, vara sinnad mot (någon). sannelika bider iak tik ath mänar thu mik nogoth annedh en got . . . tha scriff mik thet tl Thomas Varningsbref 8 (1436).","4) mena, tänka sig, vilja säga, förstå, åsyfta. thet war swa menth ath tha the haffdho wt gutith alt hans blodh, tha war ok liffuit ändath MP 5: 88 . " lthz är swa menadh, at wi människor ärom thän almoghe som gudh födher " JMÖ 18 . ib 105 . - Jfr be-, for-mena."],"e":["-ar . mäna: -ar Thomas Varningsbref 8 (1436) . part. pret. n. menadh JMÖ 18 . ","menth MP 5: 88, JMÖ 105 ), "]},{"a":"mena","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) förmena, förhindra, förbjuda. Se Sdw 2: 1267."],"e":[]},{"a":"mena","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skada, vara till men el. olägenhet. med dat. menar thz ekke andrum diwrom at thera hiärne är waater MB 1: 114 . ","2) föröda, döda. " med ack. the giorde huar annan storan skad oc mende diwr hwar i annars skog " Di 171 . ","3) förmena, förhindra, förbjuda. med dat. och ack. mena likamanum oloflican lusta Bil 353 . " ängin kan mik thz mena " Bir 1: 214 . Al 5909 . RK 2: s. 334. wil thu mik antigonum mena (förmena mig att dräpa A.) Al 8440 . " iak wil idher ey hiälp at mena (vägra) " ib 2517 . " ty huse watn mena (undanhållas) " KS 85 (208, 93) . ib 85 (209, 93). calmarna sculle the landet meena (afskrära från förbindelse med landsbygden) RK 2: 2416 . - med dat. och inf. menar hanom mär mässo sighia Bu 27 . ib 4, 145 . Bil 124, 268 . " maria menadhe hanum swa at göra " ib 456 . - med prep. for med dat. och en sats. for allum mannum mena . . . thz ängin skulde hona fa Iv 4339 . - med ack. hwa som menadhe allan skahda han hindradhe flere gaghn MB 1: 86 . " thz kunnin i äkke meena " Bo 160 . - med inf. vgglahopir menar wara skips för GO 630 . - hindra, lägga hinder i vägen. abs. MB 1: 85 . spöria, än förste man eller alle epter han hafdho wd hafft ower all diwr, än ey hafdhe synden menath ib 96 . " iak gat thagar ingangit for thz hälgha kors swa at enkte menthe " Bil 456 . - Jfr formena."],"e":["meena . ","imf . ","-aþe Bu 145 . ","-adhe Bil 456 ; MB 1: 86 . ","-te Bil 268 ; Al 5909 . ","-the Bil 456 . ","-de Di 171 . "]},{"a":"mene","b":"nn","c":"","d":["samling, sammanträde. " haffwe myn herres tysker haldet tiit och opt[a] me[ne] wndher siig " BSH 5: 185 ( 1507) . " kallade the mik oc benct ericsson in i meneth ib. ""],"e":[]},{"a":"mene","b":"nn","c":"","d":["tanke, vilje, åtundan? til diärffheet far han tha mena Al 7162 ."],"e":[]},{"a":"mene","b":"nn","c":"","d":[" (Al 7162), sannol. fel för nime. Se E. Noreen, Arkiv f. Nord. Fil. 45: 221 f."],"e":[]},{"a":"menedha","b":"av","c":"adj.","d":["som svurit falskt, som begått mened. (person är ej valbar till abbedissa) om hon är symoniaca, madrapare, twägifft, meendeha, sacrilega Abbecval i Vkl 98. at thre äru meendeha, oc i banne ib 100 ."],"e":["meen- )"]},{"a":"menedhare","b":"nn","c":"","d":["menedare. " jac skal nw meendare worda " RK 2: 8266 . " tha bliffuer jac meenedare moth idher ib 8270. äre wij hanum men edere " Di 65 . LfK 8, 244 . GS 66 (1489, orig.) ."],"e":["meenedare . ","men . ","edere )"]},{"a":"menedhare","b":"nn","c":"","d":["menedare. Gummerus Syn-sta 44 ((1425, vidim. 1440). tw esth een skalk och een härinson och een meenedare ATb 1: 243 (466)."],"e":["meenedare )"]},{"a":"menedhe","b":"nn","c":"","d":[" ? mened. Se S. Henning, Ericus Nicolais Gerson-översättningar s. 195. ath mennisken . . . swär sik men edhe Gers Frest 30 ."],"e":[]},{"a":"menedhninger","b":"nn","c":"","d":["menedare. " hatz witz ord, som ähr mänedning och horenson " SMG 145 ."],"e":["mänedning )"]},{"a":"menedhogher","b":"av","c":"adj.","d":["menedig. MB 2: 26 ."],"e":[]},{"a":"meneþer","b":"nn","c":"","d":["mened, falsk ed. tholke listoghe edha äro meenedha ST 65 . meenedh swäria ib 67 . " gör . . . ey menedha " Ber 47 . Bir 3: 456 . MP 1: 172, 2: 111 . ST 64, 68 . Ber 105 . Su 305 . SEG 117, 118, 119, 120 . moty hanom är jac j meenede (möjligt är att meenede är = menedhare och att j här ss ofta annars betecknar: 1, d. v. s. en; Hadorphs uppl. har en meenede) RK 2: 8272 . Jfr mens eþer."],"e":["meen- . ","meeneeder )"]},{"a":"menför","b":"av","c":"adj.","d":["skröplig, svag? hon far owir thän menföra oc thranga älskoghsins ända (transiensêL. hindrer att fara, ofarbarhet, menföre. stort rwm ok menföre (chaos magnus) är fäst mällan os oc idhir MP 1: 186 . " för diwpä elffwer och menföre skuld eij lenger komme kwnnä än inhender lickaa " HSH 20: 123 ( 1507) . FM 291 ( 1506) . BSH 5: 207 ( 1507) . kan swa ware, at wii badhe för allerdom oc menföre skul ecke kunne pa then tiid giffue oss pa nogon lang reso ib 517 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"menföre","b":"nn","c":"","d":["hinder att fara, ofarbarhet, menföre. swa at han weth all lhindher. mosa. skogha. älffwer bärgh. och mila. äller menföres som ther ärw PMSkr 144 ."],"e":[]},{"a":"mengadder","b":"nn","c":"","d":[" Bir 1: 296 . mz thessom engaddomen wärnas lasen ok beuras ib."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"menhet","b":"nn","c":"","d":["2) menighet. b) menighet (i stad), borgerskap. radhmen ok gantzka menehethen i war stad stockholm Priv f Sv st 132 ( 1456) ."],"e":["mene- )"]},{"a":"menhet","b":"nn","c":"","d":["1) hop, menniskor. mesta menhetin pläghar thz helst oc öfwa ST 492 . " iak wil mesta menhetin [fölghia] ib. hop, folk, församlad menighet. ropade meenheten all i sen " RK 2: 7505 . ","2) menighet, allmänhet, folk ss sammanfattningen af dem som tillhöra ett vist samfund el. område, oftast i motsats till de styrande. a) menighet, folk (tillhörande en nation el. ett rike). gingo the til radz annas oc cayphas mz prestomen. oc sankadho saman alla menhetina KL 395 . " offwerwäghandis menhetenas bätzsta " MB 2: 133 . " äpter rikeseens radhz wilkor ok meenhettens i riket " SD NS 1: 534 ( 1406) . " menhethen thz alla wäl behaga " RK 2: 7461 . b) menighet (i stad), borgerskap. jönis byfoghot oc borghämästara oc radhmän oc menheet SD NS 1: 310 ( 1404) . BSH 1: 130 ( 1371) . FM 41 ( 1425), 42. SJ 84 ( 1441) . " the fatighe meenheet j staden ärä " RK 2: 2097 . " meenheetin (menigheten el. borgerskapet i städerna) monde thz sara fortryta " ib 639 . ","3) hwad armod och nödh wij hade i then menhethen medh tyskerner BSH 5: 185 ( 1507) ."],"e":["meenhet . ","meenhett . ","menheet . ","memeenheet )"]},{"a":"menia","b":"nn","c":"","d":["mönja. HLG 2: 31 (1512). Jfr mynia."],"e":[]},{"a":"menia","b":"nn","c":"","d":["mönja. " iij lod menia " LB 7: 308 ."],"e":[]},{"a":"mening","b":"nn","c":"","d":["1) mening, tanke, tänkesätt. (Paris och Helena) betänkte oppo bada sydor hwro the skulle oppenbara hwart for thz andra syn lönliga elskogx mening Troj 63 . " ther hörer ey visom oc ornwmstogom manne tiill, ath bekomma syn hwg oc mening (animi sui motum) mz wtwortes athäffwom " ib 72 . 2) sinne. gönom mörka porthin ingar ok wtgaar, hwilkin som theer j gärninginne thz ondha som han haffwer j meninginne (malum quod incendit) SpV 75 . 3) åsikt, uppfattning. oc är nw psalmens wttydhng lyktadh, äpther jwda mästarannas menigha MJÖ 19. 4) avsikt, ändamål, syfte. affectus tus wili astundan ok meningh idest intencio vnde ambrosius afectus tuus nomen operi tuo imponit epte tine meningh kallas tyn gernigh GU C 20 s. 10 . " kallade han samman sit raadh och sadhe them sina menyngh " Prosadikter (Sju vise m C) 222 . " thänna yrtagardhin födhir aff sik swa marghskona lusteligha lwkt, som dyghinna idhkan war j hälaghetinna meningh (in sancto proposito) " SpV 10 . " hör dotthir ok see at all the hälgha scriffs meningh (intentio) wändhis oppa thänna hakanom ib 146. ok haffdhe allas thera hiwl wtgangit aff hälgha meninginna matto (metas sacri propositi), wthan thän som styrdhe waghnin haffdhe warit owantil mz them j nadhinne " ib 211 . ib 261 . ware thz swa at han haffdhe j sinne gärning nakra adhra meningh än til lgudh (aliud quam deum suum intenderet) wthan twäkan han älskadhe ekke fwlkomlika gudh ib 265 . ib 508 . " gudelica meninghin ok tet nyttelica ärindit, som war wärldhinna atirlösn " MP 5: 73 . oc är prophetans moysi menig, at almoghen skuli rädhas för sinnas förfädhra ofärdh för sina syndher JMÖ 16 (+) o härre sannir gudh jac wil gärna haffua fulla meningh, oc jnirlica astundhan SvKyrkobr 280. 5) innebörd, betydelse. thy skal mässo särker mz linda bindas. til mening at hwa som wil renlikhet halla. han skal lsik ig udz thiänst hardehelika binda mz storom räddogha oc gömilse SvKyrkobr 60. än thy at sanctus gregorius sigher i psalmen nakor annor ordh, än dauid haffwer sakt, likawäl är en wttydhnig oc menigh oppa badha sidhor JMÖ 21 . - Jfr forordha mening."],"e":[]},{"a":"mening","b":"nn","c":"","d":["mening, tanke, tänkesätt. " äftir thy som iac wet hans meninga " KL 115 . " sumi äru swa enfalde at the kunno enkte bidhia . . . hulkra meninga gudh wet ib. äptir sinom manzlika sinnom oc meningh (secundum humanam æstimationem suam) " Bir 4: 71 . " at säthia sina akt, meningh oc dona (sentenatias suas) stundom for gudz wilia, mz hwilko the . . . fordarffwa rätta wndirstandning oc gudz mening (verum intellectun corrumpunt) ib. " MB 2: 86 . VAH 24: 322 ( 1442) . sporde them . . . hwat meningh a the haffde ther mz RK 2: 2975 . " än sagde han mer medh meningh onda " ib 5576 . " ey thordhe thz nakar wända til onda menin " Lg 3: 506 . " swarade honom ödmiuklicä j falskä meningä " Va 4 . - afsigt. thetta war hans mening all Al 9065 . " sa war thera mening oc wele stalt " RK 2: 9143 . ib s. 347 . MB 2: 197 . Lg 3: 333 . BSH 5: 583 ( 1517) . i then acht och mening, ath sämie, kerlig oc endrecht mothe bliffue richen emellan ib 96 ( 1506) . - Jfr bemening."],"e":["menigh Lg 3: 333 . ","mäning BSH 5: 583 ( 1517) . ","meningä Va 4 . ","-ar ) , "]},{"a":"menlika","b":"ab","c":"adv.","d":["allmänt. " folkit wart menlika syukt " ST 310 . " almoghin aff österlandom meenlika badhe frälzsis män oc bönder " BSH 1: 188 ( 1386) . stokholms mynth, som nw gäpt ok menlegha gangande är foe gilt offuer alt rikith SD NS 2: 120 ( 1409) . - i allmänhet, öfver hufvud. at wi mäth biscopom, riddarum oc andrum wälburnum mannom . . . ok menlika mäth allum swerikis, scanes, hallanda, bäggia bleknongh ok lysters mannom . . . hawom daghthingat BtRK 32 (1359, orig.) . " ther är menliga then skönesta renheth ther naghar man aff säghia weeth " RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . begära . . . menligha offwer huwudh alla handa godhet Gers Frest 32 . ib 33 . " huilkin tetta gör meenliga alla daga " LB 7: 171 ."],"e":["meenlika . ","menligha . ","menliga . ","meenliga . ","menlegha )"]},{"a":"menlika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett skadligt el. farligt sätt, till skada el. hinder. widh strömen stodh eth stoort wexande trä swa meenlica. at mang skip brutu ther Lg 3: 250 ."],"e":["meenlica )"]},{"a":"menlika","b":"ab","c":"adv.","d":["allmänt - över huvud (taget). (till hrremöte i Tälje hade konungen kallat) biscopa, klärka, riddara oc swena oc menlika alt sit oc rikesins radh BSH 1: LXXXVI (1377)."],"e":[]},{"a":"menliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) allmän. " for menligha nyttogheth skul " Gers Frest 34 . " taghen en menlighen lärdom ib 60. moth al hans swikande frästilse . . . synsz ekke mer än en mennelighen läkedom ib. "","2) menig, mängden tillhörande. til menliga folkens nytto Gers Frest Inl. Gers Ars c 6."],"e":["menligh . ","menlig . ","menlighen (ack.) Gers Frest 60 . mennelighen), "]},{"a":"menliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) menig, mängden tillhörande. som menilige tinglagit vitnade hwar man Uppl Lagmansdomb 56 ( 1492) ."],"e":["meniliger )"]},{"a":"menlös","b":"av","c":"adj.","d":["1) oskadd, utan skada. flögþe niþar at eno siaxtighi alna högþ a iorþena hel ok men lös Bu 168 . ib 188, 510 . Bil 85 . " var hans likame i vällande oleo menlös af pino " Bu 149 . Pa 23 . ST 81 . ","2) icke skadande, som ej vållar skada. nywdha the sin hugh a them creatwrum som äre meenesam, oc vndra til hwars the äre skapath aff godhom oc meenlösom gudhi MB 1: 75 . ","3) menlös, oskyldig. " thesse twe the ärw menlöse . . . jak är then som giorde thetta mordh " MD (S) 302 . MB 2: 53 . " tha herodes drap meenlöso barnen " KL 307 . " menlösa (innoncentes) siälar " Bir 1: 124 . " thz menlösasta lambit " ib 378 . " nar han skulle . . . menlöss korsfästas " ib 3: 250 . " reen oc meenlöös är iac aff tässe manzsins blodh " MB 2: 385 . ib 389 . KL 390, 395 . - obesmittad. wardhe mit hiärta ok min likame ren ok menlös (fiat, domine, cor meum et corpus meum immacalatum) Bil 390 . " menlös mö " Bu 15 . ib 206 . " hans liif var menlöst af allom kiötlekom lusta (a corruptione carnis exstiterat alienus) " ib 149 . - n. adv. utan att skada. med dat. slungo sik vm hänna spina ok hals. hänne menlöst Bu 506 . - oskadt, utan att skadas (af), utan hinder (af). beddos . . . at the matto fara ower hans land, hwariom manne menlöst MB 1: 412 ."],"e":["meen- . ","meenlöös . ","menlöss )"]},{"a":"menlös","b":"av","c":"adj.","d":["2) icke skandde, som ej vållar skada. jnnocuus . . . qui non nocet et cui non nocetur menlöss saklöss skadelöss GU C 20 (hand 2) s. 30. 3) menlös, oskyldig. jnnocens . . . meenlöss oskyllogher GU C 20 (hand 2) s. 30. j tridhie bokenne sentenciarum j fförstha distinccione, som är aff christi mandoms me[n] lösasta anammilse JMPs 530. o menlösasta jomffru mari ib 531 ."],"e":["meen- . ","-löss )"]},{"a":"menlösa","b":"nn","c":"","d":["menlöshet, oskuld. " j lambs offer teknadhis wars herra meenlösa " MB 1: 473 . " skal han . . . tala för the älzste j stadhen, hwat som hans menlösa kan bewara oc lagligha pröffwa (ea quæ se comprobent innocentem) " ib 2: 53 . " mädhan thu haffwer otalika söner . . . hwilka thin miskund maa frälsa ffor thera menlösa " Su 207 (de båda sistn. ställena kunna föras till ett menlöse, m.). j alle enfaldoghet oc menlösa framdraga sit hälga liffwerne in til sälan ända ib 354 . MP 1: 26, 2: 236 . Bo 196 . Bir 1: 389, 2: 81, 302, 312, 4: 25 . VKR 70 . ST 450 . LfK 39 ."],"e":["meen- )"]},{"a":"menlösa","b":"nn","c":"","d":[" kobmer thu til fulkomlica mönlöso (innocentiam) ok hällaghetinna fulkomnath SkrtUppb 84 . " jomffru maria klarastha menlösa JMPs 530. ib. ""],"e":["mänlösa: -o SkrtUppb 136 . ","mönlösa MP 5: 57, 58 ; ","-o ib 55 ; SkrtUppb 84, 126) , ","tha"]},{"a":"menlöshet","b":"nn","c":"","d":["menlöshet. oskuld. Mecht 231 ."],"e":[]},{"a":"menlöshet","b":"nn","c":"","d":["menlöshet, oskuld. Su 206 . LfK 39, 86 ."],"e":["-heet Su 206 . "]},{"a":"menlöslika","b":"ab","c":"adv.","d":["menlöst, oskyldigt. Bir 4: (Dikt) 226. döör menlöslica ib 2: 82 ."],"e":["meen- Bir 4: (Dikt) 226), "]},{"a":"menogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) allmän, gemensam. " for menogha bestha " MD (S) 270 . ib 232, 294 . pa rykessens menighe, eller nogers tess inbyggeres argasthe BSH 5: 521 ( 1512) . " thet menighe möthe ib. " FM 187 ( 1504) . i menige herredag BSH 5: 228 ( 1507, nyare afskr.) .","2) allmän, allmänt utbredd. eth menigt oploop BSH 5: 224 ( 1507) . " kom och eeth meenukth tall " RK 3: 3410 . ","3) hel, samtlig. " dala rodhin oc meenugha sweriges landh hadhe konungh karl gangit tiil handh " RK 3: 1226 . " tridhiungen af sakören som . . . til hörer rikesens fatebure oc menighe landno til nytto " Lg 3: 344 .. aller meneghe sueriges almoghe bade köpstadzmen ok alle andre BSH 3: 175 ( 1466) . epter thet var herra konungen oc var frw drotningen oc menogha riket stadhgat hafdho ib 2: 66 ( 1399) . ib 79 ( 1399), 85 ( 1399). menigha rikith SD NS 1: 136 ( 1402) . " alt menegha häridhit " ib 2: 37 ( 1408) . " all meningh soken " BtFH 1: 132 ( 1506) . " al meninge soken " ib 149 ( 1506) . " for the xij och al meninge soken ib 218 (1507). " ib 282 ( 1508) . " besporde sigh med al meninge soken om the raar " ib 251 ( 1506) . alth menige frelssit HsH 20: 79 (1506). menoga companijth SO 151 . ib 118, 119 . " tha vore alle menige brodher til hopa samladhe " ib 34 . " som ärlika segh bewisa j stridhenne föe menigha mans (d. v. s. allas) bästa " PM 15 . " oss ok then menige man til longligit gagn " FM 157 ( 1504) . wore wi . . . forsammet j dag . . . met then menige man, ffriborne, ffrelssitzmen, köpstadzmen, bönder ok bokarla ib 165 ( 1504) . ","4) menig, mängden tillhörande friborne frelses men, köpstadzmen bergsmen ok meneghe almoghe BSH 3: 174 ( 1466) . menige clercherij, fribornä, frelsemen, köpstadzmen, kronenis skatskylloge böndher och menige almwge ib 5: 95 ( 1506) . " then menige almoge (i mots. till erchebiscopen oc flere thäre 7751) j norgis rike lotho sik ey fra konung karl wike " RK 2: 7755 . " ib 3: 236. symoni högxsta presta ällirsmannom prestom oc menogha almoghanom j jwdea (senioribus et sacerdotibus et reliquo populo Judærum) " MB 2: 272 . ib 15, 180 . " een simpell läkedom for ten menig man " LB 7:251 ."],"e":["meenogher: -ogha RK 3: 236 . meenugh. menigh. ","menyg: -yge SO 119 . ","mening . ","meningh . ","mennig . ","menegh: -egha BSH 2: 79 ( 1399), 85 ( 1399); SD NS 2: 37 ( 1408); -eghe BSH 3: 174 ( 1466), 175. n. meenukth. menigt),"]},{"a":"menogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) allmän, gemensam. eth menighet herremöte BSH 5: 187 ( 1507) .","3) hel, samtlig. " epter . . . menege suerigis gambla lagh " Svartb 70 (1345?). anders . . . kungiorde for menige tinglaget (o. s. v.) Uppl Lagmansdomb 66 ( 1493) . ib 68 . Gers Frest 49 . the owillia . . . som är i mellom¨ honom och menoghe kopperbergith GPM 2: 146 ( 1500) . werdwgh fader laurens swripä, electus j abo, ok meinogh capitulum Svartb 554 ( 1501) . " en stor ssamquemd aff al lmenighe landhen " GPM 2: 129 ( 1511) . tha war han thz oppenbarlig bekendh i allis worä ahörändhe oc i meninghä radztoffvana närware JTb 94 ( 1513) . bönder, som byggie oc bo offuer me[n] ige aaland STb 5: 339 (1521, Kop). 4) menig, mändgen tillhörande. gylles stuffwna, ther menoga kiöpmannen plegher gaa till STb 1: 315 ( 1481) . wii . . . helse ider alle fribörna frelsemän, bönder, landbo oc meniga almoga Uppspriv 15 ( 1488) . " met menighe brödhers samtikke HLG 2: 16 (1510). före meniga mans oc rikesens besta " PMSkr 134 ."],"e":["menigh . ","menig . meneg: -e Svartb 70 (1345?); Stb 5: 73 (1515). meenigh: -a Gers Frest 49 . ","meningh: -ä JTb 2: 94 ( 1513) . n. menighet BSH 5: 187 ( 1507) . ","meinogh Svartb 554 ( 1501) ),"]},{"a":"menoghet","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) menighet, folk. . b) menighet (i stad), borgerskap. all meneghet i norrköpungh SD NS 3: 264 ( 1417) . Priv o skyddsbr 177 ( 1442) . ATb 1: 218, 223 (1461?). STb 1: 111 ( 1477) . all menighetin (i Rom) gingo til raadh Prosadikter (Sju vise m C) 158 . Stock Skb 242 ( 1524) ."],"e":["menighet . ","menegheth SD NS 3: 264 ( 1417) . menehet(h) STb 5: 166 (1517), 354, 357 (1522, Kop)), "]},{"a":"menoghet","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mängd, hop, menighet. tagh mz tik menoghetena (multitudinem) aff stridzmannomen MB 2: 20 . ","2) menighet, folk ss sammanfattningen af dem som tillhöra ett visst samfund, oftast i motsats till de styrande. a) menighet, folk (tillhörande en nation, ett rike el. ett landskap). at the alle menighetin skulo til thiänist wara MB 2: 26 . ib 23 . " sampnade synon alla fromasta stridz män oc almoghans menighet " ib 266 . " jonatas . . . prestanna oc almoghans höfdhinge oc all menoghetin aff jwdhom " ib 262 . ib 273, 323, 390 . Lg 3: 33 . MD (S) 230, 255, 259, 291. han (konungen) haffwir warit menoghetinna (communitatis) röffuare Bir 4: 113 . hwilkin storan obothe[li] kin skadhä ok forderff all menchethen hauer tagith BSH 3: 175 ( 1466) . " wii alle menekhethen, friborne, frelsemen, köptstadzmen, bergsmen ok böndher " ib. " tilskickadhe aff menikhetinne j forscriffune närekess laghsagho " ib 131 ( 1460) . " riddherskapit och godhe män i skane halland listher och lhwadhen med köpstadzmän och theras menoghether (potenciores terrarum scanie blekingie listrie et insule huethen cum communitate eorundem) " SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). b) menighet (i stad), borgerskap. abrams menoghet (oll alþyða; folket i Bern, som innehades af Abrahand) gingo wth moth honum Di 276 . " menugheetin i stokholm " RK 3: 2838 . " raadh och meenugheet ib 526. " BSH 4: 100 ( 1483), 5: 7 (15049. vij borgamestere, radh och ganska menighetin j abo FM 105 ( 1498) . thet öpif eder erlighet screffh oss oc menigheten tiil, thet wele wij forkwnna fore menighethen ib 562 ( 1512) . c) menighet, medlemmarne af ett gille (i mots. till åldermannen). bör allerman ok menighethen twa gillissväriende välia ok kesa SEG 113 . ib 116 ."],"e":["menugheet . ","meenugheet . ","menighet . ","mennighet MD (S) 230 . ","meneghet: -hethen Lg 3: 33 . ","menlikhet . ","menelekheth . ","menehet: -heten BSH 4: 100 ( 1483) . -ir),"]},{"a":"mensamber","b":"av","c":"adj.","d":["ond, smärtsam. " grödhir alt thz mensamt är om manz hiarthe " LB 3: 168 . - menlig, skadlig. meensam flugha MB 1: 297 . " meensam gräs " ib 59 . ib 75, 83, 132 . - med dat. enkte är gräs eller diwr swa skapath meensampt mannenom, at thz ma ey wara honum til läkedom MB 1: 60 . - om personer: svår, besvärlig. med dat. thu skal ey wara meensamber (molestus) wtläntzskom manne MB 1: 340 ."],"e":["meen- . ","-samt . ","-sampt ) , "]},{"a":"mensväri","b":"nn","c":"","d":["menedare. " göra mik siäluan menswäria (perjurum) " Bir 3: 330 (kan föras till ett adj. mensväri el. mensväria; jfr Isl. meinsvari, adj.)."],"e":[]},{"a":"mensväria","b":"vb","c":"v.","d":["svärja falskt, begå mened. vm han mwnswär MP 1: 315 . " menswär ey vm mit nampn (non perjurabis in nomine meo) ib. thu skalt j enge matto meenswäria ellir onyttelika swäria " ST 63 . " han syndar twem lundom först j thy at han swär, oc swa j thy at han meen swär " ib 537 . Ber 105 . LfK 174 . " aff thiufuom draparom horkarlom oc lyghnelica män swäriandom oc affgudha dyrkarom " MP 1: 265 . ib 164 . - part. pret. som begått mened, mendeig. diäfwlin manadhe han mensworen wara Bil 448 . "],"e":["meenswäria . ","meen swäria LfK 174 ; ","-swär ST 537 ; ","-sworet RK 1: 2845 . män swäria),","mensväria sik , svärja falskt, begå mened.. tha matten heller haffua takt . . . än han haffde sik swa meen sworet RK 1: 2845 . Jfr sväria sik men under men, "]},{"a":"mensväria","b":"vb","c":"v.","d":["svärja falskt, begå mened. GU C 20 (hand 2) s. 52."],"e":["meen swärya )"]},{"a":"mensväriare","b":"nn","c":"","d":["menedare. " iak skal vara raskir vitnare trullarum ok meenswäriarum " MP 2: III. PM 62 ."],"e":["meenswäriare . ","meenswäryare: -a PM 62 ), "]},{"a":"mensöre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["meenzsöre . ","meenswöre )"]},{"a":"mer","b":"av","c":"adv. adj.","d":["adv. komp. motsvarande posit miok el. mykit.","1) mer, mera, i högre grad. hon thröste sik meir a boka list Bil 535 . " hwi hon (hinden) rötade tha meir en hon var för van " ib 751 . ib 542 . " konungin wredhgadhis här af ä thäs meer " Gr 278 . " ekke warder ok tith rike des mer tränghre " Gers Ars b 5. - mer ok mer, mer och mer, allt mer. mik bör mer ok mer fara ther effther Gers Frest 60 . " han styrkis ä meer ok mer " Bil 897 . vard ä meer oc meer brinnande til at göra goda gerninga Ansg 183 . ","2) mer, vidare, ytterligare. menar hanom mär mäso sighia Bu 27 . " sagdhe mer, at ey ware loffleket tolket trol leffwa " Lg 219 . " sedan kom han till fridzland framdelis meer till ängeland " MD 322 .","3) flere gånger, ofta. forbiwder jak huariom manne oc meer nempde (kan föras till ett mernämder, p. adj. meranämd, merbemältlaff her pa at thala FH 5: 134 ( 1489) . B) adj. ","1) mera (i myckenhet) abs. med bem. af n. han formate ok eigh mer nima: än aue maria Bu 7 . ib 5 . " ther aff fa vi ey meer än fyra päninga " Iv 4275 . " taker han mer " SD 5: 638 ( 1347) . är thz swa at thik stundum nakot määr forelegx än thu för hafwir haft Ber 272 . " gudh kräwir ängin meer ä (för än) han formaa " GO 1085 . " meer wil ä meer (mer vill mer ha; ju mer man har, dess mer vill man hafva) " ib 374 . ","konj. Jfr Mnt. mêr] men. the waare beegärende tha thz the motte there erchebyscop aather faa meer än thz kunde them ekke warda RK 3: 953 . ib 665, 903, 911, 2510, 3611, 3631 . VKR 33 . Bir 4: 123, 124, 5: 45 . Ber 243 ; 251, 252."],"e":["meer . ","mär . ","määr Ber 272 . ","meir Bil 535, 542, 751) "]},{"a":"mer","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. komp. L. A) adv. komp. motsvarande posit. miok el. mykit. 1) mer, mera, i högre grad. heel ljomfru . . . rödhare meer än roos SVb 225 (b. av 1500-t.). SkrtUppb 388 . - daghum mer, i högre grad för varje dag. äpther nakon thima ffatadhis them kosthen daghom meer, som oppa sloten waro JMPs 441. . . . oc dagh om (för daghom) mer öffwadhe sigh j min psaltara ib 443 . 2) mer, vidare, ytterligare. ath klaus . . . schal late vpkome til rette alle thöm, som jord mer haffue j hans grendh pa norra sidan STb 3: 15 ( 1492) . " äwärdelika ok meer (ultra) wtskil skaparen fran cereatureno (o. s. v.) " SpV 515 . B) adj. 1) mera (i myckenhet). jac . . . miste thär alt saman meth mykit meer mith egit Arfstv 18 ( 1461) . ","2) större ( grad); svårafe. Se Sdw 2: 1267. 3) större, omfångsrikare. swa at then delen (ɔ av holmen) til harberga ligge haffuer mer delen aff vatnet, och myne delen aff iordhen aff holman AktKungsårdr 18 (1458). - Jfr for-, fyr-, handar-, innar-, ivir-, länger-, nidher-, nordher-, sidhar-, sidher-, sudher-, yter-mer."],"e":["meer )","mer än"]},{"a":"mera","b":"vb","c":"v.","d":["öka. " althsaman äller nag(e)th aff thy thesse myndra äller mera " SD NS 3: 104 ( 1416) . giff mik . . . at jak maghe ökias oc meras j alzkons dygdh SvB 501 (senare h. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"mera","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr hvitmeradher."],"e":[]},{"a":"mera .","b":"","c":"","d":["öka. " at gudz hedher skulle meras aff then färdh " RK 1: 115 . Jfr formera."],"e":[]},{"a":"meran","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hviterman."],"e":[]},{"a":"mere","b":"av","c":"adj.","d":[" mäst, adv. 1) mest. hwat man skal göra mäst thäkkast gudhi Mecht 296 . " thz mät lofwandis är honom (laudabilissimum deo), som hon kan göra mz sinom öghom, äru kärlexsens thara ib. folmer fan lwnden . . . gaff sina kera elzskelica hustru hustru sigfride alt halfft aff sin halffdeel offuer hennis egin deel som mest lagen inne holle " SJ 2: 109 ( 1488) . ","2) på det högsta, synnerligen. - i synnerhet. Se Sew 2: 1267. "],"e":["meere . ","mära SvRimbd 43; SvB 353 (omkr. 1500); JMPs 581),","mäster (mester), superl. L. motsvarande posit. mykil. A) komp. 1) större (till omfång el. utsträckning). mynne och mera hwadh thet helst kan ath ware SJ 2: 96 ( 1487) . tha kastade per jensson hanom (ɔ den som hade rävat kjortel och kåpa från Per) hetthan epter offuer garden: effter thu hauer tet mera, tha tagh . . thet litzla medh STb 3: 117 (1493). om alth thätta ware .m. (ɔ: 1000) sinnom mära JMPs 581. - mera (i myckenhet). ther pa beredde wij smör xx ok eena march, och thet mera gaff han helge likame altare fore sina siel Svartb 377 ( 1439) . " betalte then minste pening medh then mere " Trolles Jb Bil 225 (1484, nyare avskr.) . thän som mera taghir lhan hawir af mero swara Hel män 230 . - komp. n. mera, adv. motsv. posit. miok, mykit. 1) mer, mera, i högre grad, i större mån. Se Sdw 2: 1267 och R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 278. jak haffwir farit j skoghin vil mära än tusan[d] aar SvRimd 43 . " the som fiollo häddo thik, the som stodho, thäs mära älskadho thik SVB 353 (omkr. 1500). 2) vidare, ytterligare. merä jak loffuer honom och hans arffuom frii oc quit at halde til ewardalige tiidh HLG 1: 111 (1467). 3) mere . . . äller, vare sig . . . eller. han skal ginstan thz fran sik lätha, ware mere nakor människian, äller huat hälzst creatur (sive homo sit, sive alia creatura) " Mecht 343 . - hwart mere . . . äller, d. s. hwart the mere varda aff taghne mz svärh eller järne eller aff dywrom swnder slethne . . . altidh är gudhi tekker helgra manna dödher SvKyrkobr (Lucid B) 206 . " hwort mere räthvise liggiä eller jordas pa löther kerrom eller markom eller slites ok opäthes aff fuglom eller dyurom altidh hwllas the j thes helga kirkenne sköte ib. " ib 226 . - Jfr handar-, innar-, nidher-, nordher-, sidhar-, sudher-, yter-, äptir-mere. B) superl. 1) störst (i omfång el. utsträckning). then mynsta pening medh then mesta SJ 2: 102 ( 1487) . ib 273 ( 1495) . - störst (i myckenhet), mest. Se Sdw 2: 1267. - mästa delen, till det mesta, huvudsakligen. radene mestadelin nerwarandes SJ 2: 53 ( 1479) . - till det mesta, nästan. han (ɔ elden) war tha mästadeelin wiidh stnhwseth STb 1: 229 ( 1480) . - Jfr mästadelens, mästa dels. - at mesto, till det mesta, på sin höjd, högst. ath mestho mellen hwarth trä ma wara firetyo föther, älle at mynstho xxx föther PMSkr 324 . ","superl . ","mästa , adv. 1) det mesta, det hastigaste. i förening med en form av magha, formagha el. gita. Se Sdw 2: 1267. 2) synnerligen. här är ecke mesta gott til peninga STb 1: 398 ( 1482) ."]},{"a":"mere","b":"av","c":"adj.","d":["posit. mykil. A) komp. ","1) större (till omfång el. utsträckning). fiskarins ben ära mindre ok predikarens mere Bil 108 . " jnnan mere oc större armenia " ib 214 . Al 1932 . " mith gootz . . . thär mik är een deel aff rätto arfwe epter fadher ok modhor ok mere delin aff minum käro sötzchenum vnter " SD NS 2: 53 ( 1408) . " falla i käldo eller bäkkia eller annor mere watn " MB 1: 360 . " the litla drötning var ey mere än halff thridhia spanna lang " Fr 350 . " the haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda " KS 84 (206, 92) . - mera (i myckenhet). baro saman mere viþ Bu 31 . skar mära korn ib 101 . " mära mahgo twe än een " GO 1091 . ","2) större (till styrka el. grad), betydligare. hans (månens) liws synis ey for mera liwse solinna MB 1: 63 . " hertogans makt war tha mere " RK 1: 2745 . " växte quinnonna ofrägh mere " Bu 30 . sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis ib 100 . han hafþe mere andelekan eld ok guþlikan älskogha bruna än andre apostoli n jak mz merom gudz älskogha än för Bir 1: 26 . ib 117 . " ängin war the dygdh som ey war mere ok fulkomnare j thik än j andre creatur " ib 390 . " merom vrenom thingom hördhe til mere skirslir oc offr oc swa myklo nakor synd var mere, swa myklo mera skuldo vägha thz offer som fyri the synd skulde offras (från vrenom eft. Cod. B) " MB 1: 508 . " thz görs oc vardhir til siälfs hans mere forskullan oc löna " Bo 142 . " at miin sorgh mere än thiin är " Iv 2674 . " til thässa gäff mere wisso " SD NS2: 53 ( 1408). ","3) större, mera betydande, mera framstående, förnämligare. vika (för vikar el. viker) . . . þän mindre þöm mera Bu 51 . " medh minnom mannom ok merom " KS 38 (100, 41) . alle domare, huath the äru minne älla mere ib 68 (168, 75). större ok mere man Bo 153 . " hans martirium är mere högtidh ok märare, än hans bena fund " Bil 284 . ","4) motsv. posit. miok, mykit. ","1) mer, mera, i högre grad, i större mån. älskar thu mik mera än thesse Bo 240 . " skal man gifwa sik mere vin om at ther stridha moot som meere om thrängir " ib 108 (kan föras till den adj. bem. 2). gör iak ey mere mot naturlike kropens skipan än mot siälinna skipan Bir 1: 213 . mere liffde jak j hanom, än j mik siälffue Su 212 . gladdis jak meera aff ena aldra ödhmiukasta bön . . . än aff allo wärdzliko gulle ib 241 . ","2) vidare, ytterligare. herra gamorin badh mera then swen siin vapn redha Fr 1575 . " bödh honom mere til at han en dagh j sudhercöpung halla vil " RK 2: 5382 . han sagde mera Di 191 . Su 241 . - vidare, längre. han heta ängin bue merä SR 11 . - ytterligare, ännu. aff erchebispen oc andra bispa mere RK 3: (sista forts.) 4205 . - Jfr for-, handar-, innar-, nidher-, optar-, siþar-, ytar-mere. B) superl. ","1) störst (till omfång el. utsträckning.). mäst delen af väruldene Bu 99 . " i mästa staþ armenie rikes " ib 210 . MB 1: 113 . - störst (i myckenhet). mäst (det mesta af, största delen af ) hans folck pa marken lå RK 3: (sista forts.) 4654 (kan föras till mäst, adv. 3). - mästa del, till största delen, till det mesta. thera släkt var mästa deel dräpin MP 1: 315 .","2) störst (i grad). fulgdhe thungasta sorgh hänna mäste glädhi Bir 4: (Dikt) 261. skal then hafwa mästa hedhir som vidhir fresta äptir sinne makt at syndenar ok lustane vprifwins af wärldinne ib 1: 339 . - störst, värst. till mästan falsare Bil 113 . " myna mästa owinir " Di 191 . haffde giort alla mästa syndh MB 1: (Cod. B) 509 . ","3) störst, mest betydande. til en mästan ok märastan. at frägh rican kunugh Bu 497 . " innan mästum högtidhum " Bil 284 . " at hans martirium haldis j mästum ok märastum höghtidhis tima " ib 284 . - superl. n. mäst, adv.","1) mest. mötos þöm (för þön) baþen hion fäghit huart andro ok mäst af guz buþskapi Bu 4 . " rände som mäst han matte (så mycket el. så hastigt han förmådde) ib 156. " Lg 92 . ST 475 . " badh han sit folk höght ropa som the mest formatto " ib 525 . " drog herre tord aff ther näst aat lödesa huat han kunde mäst (så hastigt han kunde) " RK 2: 9378 . ib 1764, 3: 13383, (sista forst.) 5583. hwar bar in som mästh han gath (så mycket han kunde bära) ib 3: 1028 . " kom her oloff axelsson aff gotlandh som han gath mästh " ib 572 . ib 1054, 2068 . " the ridhu och rände som the orkadhe mästh " ib 1035 . ST 8, 474 .","2) på det högsta, synnerligen. war . . . mäst til (i hög grad hängifven åt) fwlan licamins losta Lg 1004 .","3) till det mesta, nästan. skattade them aff mest huat the aga (nästan allt som de ega) RK 2: 719 . ib 8362 . mästh herrana (nästan alle herrarne) grype ther ett annath lag ib 3: (sista forst.) 4276 . " ther lag konung waldermar sielffuer ne, oc mest hans höffdinge (nästan alle hans höfdingar) ther alt om kring " Di 189 . mest alle RK 2: 3145 . ib 4985 . " han (skatten) stodh alldher mäst j gen " ib 5327 . " mest hwaria nath " ib 7196 . " wid xx kerrebössar hade han mest (i det närmaste? på sin höjd?) " ib 8597 . - n. i best. form, mästa, adv.","1) synnerligen. " i förbindelse med negation. thz halp honom togh ey mästa " RK 2: 4857 . ib 5015, 7083. ther bleff hon tha til entidh, oc ey mästa länghe Lg 3: 622 . " iak war ok ey än mästha ryk " RK 1: (Till. till LRK) s. 222 . " han war tha ekke mesta gamall " Di 169 . skal . . . thz ey wära mestha heeth aff sik Lb 3: 39. ib 40 . HSH 24: 53 ( 1516) . ","2) tll det mesta, nästan. waro nw lidhin fra abrahm oc til dauid mästa et thwsand aar MB 1: 7 . " alle mäste " RK 2: 4636 ."],"e":["meere . ","märe","merom Bir 1: 26, 117 . ","merom MB 1: 508 ; KS 38 (100, 41)), ","mästa delen"]},{"a":"meredel lm.","b":"","c":"","d":["flerta, majoritet. " nämprdir aff twadelena aff brödhromen oc fierdha delenom ellir fämta aff syftromen som är qilkaren delin en tho at han är ey mere delin aff alle samqwemdinne " Val af Conf gen 117 . ib 118 ."],"e":[]},{"a":"merilse","b":"nn","c":"","d":["e. f. mångfald, antal? alt thz som skärs j stykke gör talith, ökiande merilsen (numerum facit pluralitatis), ok delanna ällir stykkianna ökilse är hoffwdstykkins minskilse SpV 488 ."],"e":[]},{"a":"mering","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hvitmering."],"e":[]},{"a":"merliker","b":"av","c":"adj.","d":["dylik, liknadne. festninga hafwa opta warit syndhrslitna . . . for osämia skuld, frdndhsämia spel äller andra merlika saka SD NS 3: 493 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"mernämder","b":"","c":"","d":["se mer, adv. 3."],"e":[]},{"a":"mervätis","b":"","c":"","d":[],"e":["meer wätis )? adj. öfverflödig. thu skal . . . ey thit korn wända til meer wätis (troligen uppkommet af ett orätt läst iuir wästis; Cod. A owerwättis 375) winning (frugum superbundantiam non exiges) MB 1: (Cod. B) 561 ."]},{"a":"mes","b":"nn","c":"","d":[" GO 49 . - särsk. korg el. liknande inrättning (af viss storlek) hvilken tjenar till transportmedel för åtskilliga slag af torra varor (ss kopparplåtar, hudar, sill); äfven ss måttsbestämning. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 318. then pakken, tynnan, mesen, j hwilko gotzith är PM XV . ath engen j dragara embeteno schall mera tagha eller haffua fore enaa meessz kopper aath til slaa än fyra artoger SO 197 . - i latiniserad form. de captura alecum de qualibet sagena que habuerit pro manslut duas mesas vnsam mesam, que vero vnam tantum, dimidiam mesam SD 3: 165 ( 1314) . - Jfr sild-, skinmes, äfvensom mese."],"e":["mees . ","meesz )"]},{"a":"mes","b":"","c":"","d":[" fattas nw folk thet (ɔ: det öde landet) maa väl försees mädh almoghanom tärffwa höffwe mees PMSkr 192 (eg. lfinsk hälsningsfras, här brukad i karakteriserande syfte om finska invandrare. Se B. Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50: 265 ff.)."],"e":["mees )"]},{"a":"mes","b":"nn","c":"","d":["ett slags korg. - korg el. likn. använd ss transportmedel el. forslingsomslag för åtskilliga slag av torra varor (ss kopparplåtar, hudar, sill). Jfr Hildeband, Sv Medelt. 1: 689, 751 samt Nord. Kultur 30: 123, 198. 3 mark peninga oc 3 meesa sildh VKj 150 (1447). skyllado . . . 16 meser sildh ib 152 ( 1466) . forbödz . . . ath sla li nogra meds meer än iij (3) lispund kopper STb 1: 49 ( 1476) . thet han hade forhindreth ena mess kopper j lubeka ib 2: 215 (1487). for thy änglekes merkie stode pa koppern ok pa messen tesliges ib. ib 553 ( 1491) . " huilket breff som ludde pa sex och firesindztiwghu messer koper medh jern, mosse och annat ib. (Vissa av fallen äro möjl. att föra till mese). Jfr bikara-, fiska-, kopar-, silda-, skin-mes. ""],"e":["mees . ","mess )"]},{"a":"mesa","b":"nn","c":"","d":["korg el. likn. använd ss tranportredskap el. forslingsomslag för vissa torra varor (ss kopparplåtar m. m.). xij mesa beghare, v ortugh mesan HLG 2: 28 81512). ib. item vj mesor bögare for !UDDA_TECKEN?Z ortugh meesen . . . item än viij mesor bögare hwar mesa for ij peninge och iiij ortugh . . . item iij mesor for iiij ortugh mesen . . . item en meesse, som her bertil köpthe ib 84 ( 1517) . swa ath hanis . . . lot them slaa forscripna fäm mesa koppar til sammans ok banth sielff märke pa hwaria meesa STb 2: 153 (1486). Jfr bikara mese."],"e":["mese (mees(s)e), "]},{"a":"mese","b":"nn","c":"","d":["korg el. liknande inrättning hvilken tjenar till transportmedel för vissa torra varor (ss kopparplåtar). om mangh skyppund kopper imesan skall inslaasz SO 187 . " schall och engen j dragara embetet i meesan mera jnsla än fyra skyppundh " ib 197 . Jfr koparmese, äfvensom mes."],"e":["meese )"]},{"a":"metal","b":"nn","c":"","d":["ther hittas stena som hetha medisi och metallir och [off] them stenom thagha orma sin vngdom Prosadikter (Joan Prest) 347 . Jfr hoo som bäär metallom lhan maa swa fara ath inghen seer honom ib. "],"e":[]},{"a":"metare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr simpo metare."],"e":[]},{"a":"metekroker","b":"nn","c":"","d":["metkrok. " fiskarin seande fiscana löpa j vatneo vtkastir sin meetekrok " Bir 3: 291 . " thu skal gripa ok fanga diäffuulin mz enom metha krok (leuiatan capies hamo) " JP 102 . " mehd thenne methakrokenom ok mathkenom som ther plägher wara wpa ib. ""],"e":["meete- . ","metha- )"]},{"a":"metemadhker","b":"nn","c":"","d":["metmask. " lumbricus, metadhk " GU 7 ."],"e":[]},{"a":"metemadhker","b":"nn","c":"","d":["metmask. koll. tak methe mark oc stöth görandis wathn aff them PMSkr 427 ."],"e":["methe mark )"]},{"a":"meter","b":"nn","c":"","d":["meter, versmått, vers. " thenne sanger . . . oc marghe andre sanga . . . waaro diktadhe a hebrisko tungo mz fagher metär (Cod. A wers 319) " MB 1: (Cod. B) 558 . gat ey . . . gömpt metärs (Cod. A wärsa 319) natwra ib."],"e":["metär )"]},{"a":"metevak","b":"nn","c":"","d":["uti isen för metning huggen vak. han wekker marga methe waka MD (S) 224 ."],"e":[]},{"a":"metister","b":"nn","c":"","d":["medisterkorv. " jtem j mark for fareköt oc metister " Skotteb 370 (1460 -61, Kämn). ib 377 (1461 - 62, d:o), 383 (1462-63, d:o). steekhet fä rsk mätister Sex ekon tr 271 . viiii mäthisther Brasks Matordn 3 . rökte mäthister ib 7 ."],"e":["metyst(h)er Skotteb 410 (1466-67, Kämn), 450 (1470-71, d:o). mestisrter ib 403 (1465-66, d:o). mät(h)ist(h)er Sex ekon tr 271 ; Brasks Cal 271 ; Brasks Matordn 3 ; 6, 7),"]},{"a":"metisterkorver","b":"nn","c":"","d":["medisterkorf. köttkorffue och metister v tunnor till hope HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"metvorst","b":"","c":"","d":["metvurst. " twa metworster " SO 80 . 2 mättwrster TS 25 . e mettwrstar ib 26 ."],"e":["mettwrst . ","mättwrst . ","-ar . ","-er )"]},{"a":"meþ","b":"","c":"","d":[" , se mäþ."],"e":[]},{"a":"mialke","b":"nn","c":"","d":["mjöke? epilobium angustifolium Lin.? ss tillnamn. " fliis vluonis mialcha " SD 1: 443 ( 1268) ."],"e":["mialche )"]},{"a":"middel","b":"nn","c":"","d":["m. loch f. (Stb 3: 428 (1499)), ","1) mitt, ställning i mitten el. mitt emellan, medelväg. middel skal man halla j alle frästilse Gers Frest 7 .","2) uppgörelse, överenskommelse. Se Sdw 2: 1346. . . . opburet . . . iiij (4) leste järn effte thet middel, som . . . welbördoge herrer . . . hado lgikorth them i myllom STb 1: 338 (1482). sade . . . niclis . . . sich tess fulmechtich ware . . . pa sine medh arffua veghne myddel loch dechtingen göre medh for:ne knwth STb 3: 244 (1495). tesse . . . berette, hure the tilkallade ware offuer ena myddel ok forlychan j mellen hwstrv barbara , , , och hennes sön . .. om hans federne ib 428 ( 1489) .","3) förmedling, moderation, nedsättning. pa huilket (ɔ en penningskuld) hanis dynxsted . . war begerandes eth myddel aff . . . hanis dene, huilket han engalunda wilde tillata STb 2: 109 ( 1485) . - Jfr midhel, ävensom formidhel (rätteligen formiddel)."],"e":["myddel )"]},{"a":"middel","b":"nn","c":"","d":["och m. ","1) midt, ställning i midten el. midt emellan. skal man j al frästilse tagha eth middel ok bliffwa mith millan Gers Frest 20 .","2) uppgörelse, öfverenskommelse? om thet lybeske sendebud hafuer nogen annen synnerlig befaling äller ingifft hemmelige med mwnnen aff sijnä offuerstä, huar oppa wort middel forslas och festas skal HSH 20: 205 ( 1507) . " om wij skoe then sack med all tryghet insätie tiil them tiil eth got middel " ib. " om thet middel the giorde om drotning cristinä " ib 206 . ","3) förmedling, moderation, nedsättning. ath han skulde haffwa foot nagon middel pa förscriffne peninge FM 510 ( 1511) . ","4) medel, utväg. " ey hälder wij, en waare forfädher tilforendhe haffdom nagat got middel her til fwnnit " FH 1: 57 (1486, gammal afskr.). - Jfr midhel."],"e":[]},{"a":"middelman","b":"nn","c":"","d":["man af medelmåttig storlek. Di 129 ."],"e":[]},{"a":"middelst","b":"pp","c":"prep.","d":[" Jfr formiddelst."],"e":[]},{"a":"middelst","b":"pp","c":"prep.","d":[" Jfr formiddelst."],"e":[]},{"a":"midhalbarker","b":"nn","c":"","d":["mellanbark. " mydelbarkin af äkinne " LB 4: 354 ."],"e":["mydelbarker )"]},{"a":"midhaldel","b":"nn","c":"","d":["mellandel, mellersta del. skipit hawir thre dele som är främbre stampin ok midhaö delin (medium) ok äptre stampin Bir 3: 187 . " skipsins midhaldel är längre (trol. för lägre) än andre delane ib. ""],"e":[]},{"a":"midhaldel","b":"nn","c":"","d":["mellandel, mellanparti. " skipas ällir skikas then främsta midildelin, ok thz äpthirsta rättelika (prima, media et ultima si recte disponantur), tha j hwarie enne sak, the som skälighen är, bliffwa the j sinom stadh obrwthligha " SpV 27 . Jfr midhiodel."],"e":["midil- )"]},{"a":"midhalder","b":"nn","c":"","d":[],"e":["midhalders man (pl. myd(h)äldris me(e)n, m. medelåldersman. tha waro the alle mydhäldris meen som vnge brödhir waro tha han them sydarst saa, ok teh som mydäldris men waro för tha ha them saa tha waro the alle gamble MP 5: 156 ."]},{"a":"midhalder","b":"nn","c":"","d":["medelålder. " vndirstundum syntis han wara vngir oc stundom gamal oc stundom a midhaldre " ST 129 . Jfr midhio alder, mäþalder. "],"e":["midhalders man","medhalders- )"]},{"a":"midhaldiur","b":"nn","c":"","d":["djur af medelmåttig styrka. gaf gudh mannenom midhadyuren ly.dogh oc gagnlik swasom yxn ok hesta MP 2: 175 ."],"e":["midhaldyur )"]},{"a":"midhaldra","b":"av","c":"adj.","d":["medelåldrig. " stundom syntes han wara then älzste oc stundom then yngxte oc stundom syntes han wara then midhaldra " Lg 948 ."],"e":[]},{"a":"midhaldrogher","b":"av","c":"adj.","d":["medelårig. Al 223 . Lg 250 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"midhalklädhe","b":"nn","c":"","d":["medelmåtttigt kläde el. tyg. Bir 1: 361 ."],"e":[]},{"a":"midhalmata","b":"nn","c":"","d":["1) ställning i midten, medelväg. vari mannin j midh lamato mällan gudz miskund oc hans dom (inter misericoridam Dei et ejus judicium moderatus sit) Bir 2: 227 . " mällen thänne tw thykkis bädzst vara at gripa midhalmatonna " Ber 250 . " aff theres staat som j medla mattho ey fulleey laztinges ondhe LFK 240. "","2) medelmåtta. " han haffde rikedoma i medelmatto " Lg 3: 423 . - gen. med bem. af A) adv. medelmåttigt, någorlunda. slita graat midhilmaato got klädhe VKR 11 . " jak saa en storan oc widhan oc midhalmatto tiolkan mwr " Bir 4: 86 . " war medelmota hög " RK 2: 7354 . " är midhla matto heth oc thör " LB 3: 102 . " drykkin skal wara . . . midhilmatto gamal " ib 109 . " nöther henne (ond vätska) op medlmattho " ib 4: 342 . B) adj. medelmåttig. waro henna klädhe medel matto Lg 3: 405 . " är han (blodet) midhilmatto (d. v. s.. hvarken för tunt el. för tjockt) " LB 5: 293 . - Jfr midhio mata."],"e":["midhalmatta . ","midhilmatta . midhilmaata. medelmatta. medemattha. medelmota. midhlamata. midhla matta. medla mattha),"]},{"a":"midhalmata","b":"nn","c":"","d":["1) ställning i mittten, medelväg. ffor them j midhle matto äro (pro mediocribus), thz äru the, som lsyndena haffua offwergiffuit, oc wilia nw gärna sik bätra Mecht 254 . 2) medelmåtta. thy aktes medelmatta j jordenne til ath ärya ath hon är ey alstingis tör, oc ey alstingis waath PMSkr 199 . - gen. med bem. av A) adv. medelmåttigt, någorlunda. iij lester skorpar, myddelmatitis vel lgynom bachade STb 3: 273 ( 1496) . B) adj. medelmåttig. en medel matthä koo FMu 4: 93 (omkr. 1455). medicris . . . medil maatha GU C 20 (hand 2) S. 127. wjnträ skal planteras ey j sandh jordh . . . wthan j medelmatto jordh PMskr 308."],"e":["medelmatta . ","medil maatha . myddelmatta: -is STb 3: 273 ( 1496) . midhla matta), "]},{"a":"midhalmatelika","b":"ab","c":"adv.","d":["måttligt, lagom. " bör them at sköta mz alle aatwakt at the ey offsnart siongen, wtan midhilmatelika gladhelika mz alle wördhning oc skälike matto skulu the som tillbör saman sionga " Bir 5: 68 ."],"e":["midhil- )"]},{"a":"midhalqvärn","b":"nn","c":"","d":["the kastade jachkola quarn bortt i een ström som ligger i kekokoski, som är medell quärn BtFH 1: 114 (1492, nyare afskr.) ."],"e":["medell quärn )"]},{"a":"midhalra","b":"nn","c":"","d":[" ? mellanliggande råmärke. SD NS 3: 250 (1417, avskr.) ."],"e":["medhel-raa )"]},{"a":"midhalra","b":"nn","c":"","d":[" ? mellanliggande råmärke. een medellråå mitt emillan. bådhe huffuudh råån BtFH 1: 8 ( 1474, nyare afskr.) . hulde moott medells råån ib 91 (1484, nyare afskr.). om förne medell råå ib. " there emillan både råårna skall allamanna wägen wara rätt i medell råå " ib 30 (1460, nyare afskr.)."],"e":["medell- . ","medells- )"]},{"a":"midhalspetz","b":"nn","c":"","d":["i mitten av en slagordning uppställd härskara. swa som höghre oc wenstre hörnith wäryas mädh wingommen, swa oc mädh tesson (ɔ lättha resanär oc skyttor) midhel spetzen PMSkr 156 ."],"e":["middhel- )"]},{"a":"midhalsäte","b":"nn","c":"","d":["mellersta delen af ett säte el. af en stol. Bir 2: 243 ."],"e":[]},{"a":"midhalthing","b":"nn","c":"","d":["mellanting på en mellanliggande ståndpunkt varande ting. är oc thz gudz skipilse at styra medhel thingin mz öwerstom oc nedhestom creatwrum (trol. för nedherst creatwr) mz medhelthingom MB 1: 44 . " han läter nidhro thingin thiäna til midhalthinganna nyt ok öfra thinganna hedher " Ber 215 ."],"e":["medhel- )"]},{"a":"midhalvin","b":"nn","c":"","d":["medelmåtttigt vin. drykkir han stundom af medel vineno (vino medicori) som lätare är Bir 1: 247 ."],"e":["medel vin )"]},{"a":"midhaptan","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1267."],"e":[]},{"a":"midhbutnis","b":"ab","c":"adv.","d":["midt i viken, midt i sundet? tha han midbutnis (på hafvet mellan Gotland och fastlandet) komin är RK 2: 3294 ."],"e":[]},{"a":"midhdagher","b":"nn","c":"","d":[" L.","- Jfr fore-, äptirmidhdagher."],"e":["middag(h)er . medhdagher. meddager. medagh),","midhdags maltidh","-dagx- )","*midhdags symn , ","midhdags tidh (middagxtiid. middax tid), "]},{"a":"midhel","b":"nn","c":"","d":["och m. ","1) midt, medelpunkt. mot mydelith (handskriften har: mot j nydelith?) til mit tiäl (contra medium tabernaculi mei) MB 2: 19 . " huilkens punkt äldher medel, äldher cirkillen, längdh widhet, högdh äldhar dywphet, aldregh enghen kan begripa " Su 77 . ","2) det som befinner sig emellan (två föremål), mellanvarande ting. lär mik . . . huru jak matte tik altidh oc innerlika loffua wtan nakot medhel, nakot hinder ällir nakot minzsta wphald Su 336 . - mellanvägg, skärm. een skiold ok medhell inter hanom ok jdher LfK 264 . eeth medhell mellan hanom ok idher ib 265 . " eeth medhel mellan hanom ok jder ondh öghon ib. "","3) mellanting. " sighia . . . jnkte annat midhe wti wara, wtan hwar en prester, antigia han är gudz ängil, ällar siälffwer diäffwllen " LfK 74 . ","4) förmedling, bemedling. " bude wij . . . maans piks moder . . . tiil eth medell oc voldgifft " BSH 5: 363 ( 1509) . - öfverenskommelse. at befatta een god medhel ok wenlig dagtingan HSH 7: 15 ( 1470) . " thet richen forenadis med nogit goth mijdell " ib 20: 103 ( 1507) . " eeth medel och tal mz tesse epterscriffne beskederlige dande men " DD 3: 223 ( 1486) . at then medel teste fastare bliffwe skulle ib 224 . ib 230 ( 1490). ","5) förmedling, moderation, nedsättning. at han matte faa nagon medell j tollen FM 417 ( 1509) . loffwedhe j mik en medhel ythermer oppa then swmman än förre ib 526 ( 1511) . ","6) medel, utväg. " fwnne wij bade eth medell ther wdi " BSH 5: 136 ( 1507) . om wij thet medell ey fwnnet hade ib 137 . " geffue gud alzmectigh got medell, raadh och v(p)saat tiil at for stijre then forderffueligh feygd " FM 646 ( 1516) . - Jfr middel."],"e":["mijdell . ","mydel . ","medhel . ","medhell . ","medel . ","medell )"]},{"a":"midhel","b":"nn","c":"","d":["och m. 2) det som befinner sig emellan (två föremål), mellanvarande ting. sannelika enkte medhel (medium) är mällan liffwit ok dödhin, j mällan onth ok goth SpV 398 . - mellanvägg, skärm? the som . . . gudh j särlike häloghet skodha mz wplyptom hugh swa som wen änlite mot änlite thz är thär engin syndinna mehil mällan kombir Mecht 141 . - bukhinna? omentum ti membr[na] que continet mayorem partem intestinorum wlgariter medäl vnde omentum inelffue GU C 20 s. 379 . 3) mellanting. the mästermän som wilia wända en malm i en annor malm, skole thett göre medh the tingh som äro als imellan, ty the äro som ett medell ther thill PMSkr 634 (avskr.). 4) förmedling. - överenskommelse, uppgörelse. sadhe the forscripna arfwa ath fasbiörn olson haffwer gifwith thom eth mädol som tom bordhe hafwa epther fasbiorn hvstrv dödh ATb 2: 202 ( 1483) . STb 2: 357 (1489). . . . gingo . . . pa eth meddel och forlichan medh . . . jens. . . epter ey til rechke kunne gotzit och egerne epter gielden ib 3: 170 ( 1494) . skal hinrik fornöie martin ryaner eller bliffue j hans mynne eller meddel ib 267 ( 1496) . " hustrv cristin scal bethale mester diderick krantzsin j gen epter godemens meddel ok skön " ib 374 ( 1498) . ib 4: 25 ( 1504) . eth breff . . . om thet meddel och dechtinen ib 186 ( 1508) . ib 300 ( 1513) . (Vissa av fallen kunna även föras till 5). 5) förmedling, moderation, nedsättning. ath the skelle bidhia for nämpde henrik . . . ath han ville göra och geffwa the sakenna wppa eth mädel hwilkit henrik och swa giorde han gaf thet wppa eth mädel swa ath laris . . . skal gifwa honom xx march . . . och ther loth henrik sik ther medh oth nöghia ATb 2: 218 ( 1483) . STb 4: 95 ( 1505) . 7) medelväg, medelmåtta, måtta. fäähwnden tarffwas ey wara swa snar som jäghara hwnden, oc ey swa seen som gardhwaren, wtan haffwe thär j eth medel PMSkr 248. ey segher jak aldra ffägherst wthan ffäghor, thy at hälghe män hyöllo medel lj allom thingdom JMPs 506. - Jfr formidhel och middel."],"e":["medhel . ","medhil . ","medel . ","medell . medäl. meddel. mädel ATb 2: 218 ( 1483) . mädol ib 202 (1483?)),"]},{"a":"midher","b":"av","c":"adj.","d":["medius. " at bolstade skäl lmagh vara i mydhiom aam och mydiom swndom " AktKungsådr 18 81458) . n. mit, adv. mitt. ii!UDDA_TECKEN? ortoghland iordh mith i binom SD NS 3: 509 (1419). mediare mith ii sätya oc mith i sönder skifftha GU C 20 (hand 2) s. 127. medius a um mith i blandh oc halff ib s. 128 . SpV 75 . wtganghin mith wt fran them (exite de midio eorum) ib 363 . thz som war genwardoght, tok lhan borth mith aff hopenom (tulit de midio) ib 405 . " offta hendher ath . .. thin spetz brytz mith J " PMSkr 155 ."],"e":["mith . "]},{"a":"midhfasta","b":"nn","c":"","d":["midasta. gen medhfastha Arfstv 21 ( 1461) . " madaghin nest fore mydhfastan " SSkb 31 ( 1502) . "],"e":["medhfastha . ","mitfas(s)ta : -o ATb 1: 12 . 13 (1453)),","*midhfasto manadagher","*midhfasto odhinsdagher , ","midhfasto sunnodagher (midfasto-. mydfasto-. medhfasto-. mitfasto-. -sönnedager. -sondagher), ","*midhfasto tidh","midfastotiidh )","*midhfasto thorsdagher"]},{"a":"midhhvalf","b":"nn","c":"","d":["i midten varande hvalf. wndir midhwalffweno (media testudine) Bir 4: 84 ."],"e":["midhwalf )"]},{"a":"midhhöster","b":"nn","c":"","d":["tidpunkt mitt på hösten. epther midhöst maa thw aldra handa trä föra Sex ekon tr 263 ."],"e":[]},{"a":"midhia","b":"","c":"","d":["midt. scal han (blodet) vara . . . ii medio rödher . . . oc nidherst vid grundit swarter LB 5: 293 . sprak drakin for kors thekne swnder j midhio Bil 542 . " rimmadhe hans strupe j midhio " KL 10 . " läto syndir skära han (mannen) j midhio ok funno korsens tekn skriwat j hans hiärta " ib 50 . ST 64 . LfK 54 . Di 240 . " varfru hiolt howdhit oc magdalena fötrena oc the andre baro i midhio (sabant in medio) " Bo 213 . " hiolt han j midhio (om midjan) " Bir 1: 268 . " hon hiolt honum fast innan midhio " Al 10141 . På alla de anförda kan dock midhio fattas ss abs. nyttjad dat. sing. n. af midher. innan midhio Al 10141 . Pa alla de anförda kan dock midhio fattas ss abs. nyttjad dat. sing. n. af nidher. "],"e":["media: -o Di 240 ; LB 5: 293 )?","midhio alder","mydhio aller )","midhio mata","midhiomatta )","midhio mior","midia myo )","midhio nat","midhonath )","midhionats tidh","midianads- )"]},{"a":"midhia","b":"nn","c":"","d":["mitt. - medelpunkt, centrum. medium ecclesie est ordo sancti bernardi thz är kir kionna midhie är sancti bernardi ordo Mecht 130 . j thänna midhio (medio) thz är j thänna orden som är medium ecclesie ib 131 . "],"e":["midhie )","*midhio del","*midhio kor?","midhia chor )","midhio nat , ","midhionats tidh","mydia nattis tydh )","*midhio tan","midyo- )"]},{"a":"midhla","b":"vb","c":"v.","d":["1) medla, bemedla. jntercedo . . . bedhya oc medhla GU C 20 (hand 2) s. 34. - förlika. the midlade thetta ärindit swa thera i mellan at magnus ok nils skwlle bidia sigga som forescriwit star ATb 1: 142 ( 1461) . ","2) moderera, jämka el. avpassa (på lämpligt sätt). mäden christus . . . är thän thär alla lagliga stadgar ok alla menniskio gärningar skodar ok mydlar Nio handl rör Vkl 223 ( 1390) . thet aff sloos j there peningestadga epter ty biscopen ther j landit, rikesens raadh oc andra godha män them j mellan middlä thet epter skäligheet Svartb 353 ( 1436) . . . wi skullom antiggia affläggia äller j naghre matto midhla thera thunga Priv f Sv st 121 (1451?). haa halp härrans anda teandis honom, ekke tarffwas hanom annars hiälp ällir radh, hwilkins dygdh ällir makt midhlar (moderatur) ok sammahallir alt thz som skapath är SpV 511 . " för thy at . . . all pina oc wärk som war i hans (ɔ: Christi) krop war enkte lisat ällar midhlat aff gudz ällar a hans guddom wäghna SkrtUpp 340. tha är han (ɔ skepparen) ey pliktogher wthgiffwa alla the päningana . . . wtan skal giffwas j twa godha manna skönyan, oc the skwla medla the betalnyngena " PMSkr 102 . 3) skaffa medel, betala. (Se S. Gustafson, Hemming Gadhs språk, gloss. s. 67.) - refl. *midhalas, = midhla 2. eua swikande adam, mannen thz är kötzsins girnilse swikande andhan, j hwilkom kamp är ällir örlögh, wthan skälin ällir wisdomen midlins (moderetur) ällir owiruäghins, hwart thera mz the andhra, tha faar thz ena illa aff the andra SpV 350 . - Jfr formidhla."],"e":["midla . ","mydla . ","middla . ","medhla . medla. -ar. -adhe),"]},{"a":"midhla","b":"vb","c":"v.","d":["1) medla, bemedla. " midhladhe thät swa thera mällen " SJ 63 ( 1436) . " hwad wi them j millan om forscr:ne godz midlande ok jempkande warde " FH 5: 84 ( 1482) . - förlika. ath . . . all twedrecth och owilia motthe afflägghies och medheles i thet bästhe FH 6: 108 ( 1497) .","2) moderera. " swa som en godher subpriare i eno clostre, han optha temprar oc midhlar högre förmanzsens owermatto kärlekx brona moth sina wndherdana, swa skal thenna skälcka mattan tämpr oc midhla aff store idkan " LfK 35 . - Jfr formidhla."],"e":[]},{"a":"midhlamata","b":"","c":"","d":[" , se midhalmata."],"e":[]},{"a":"midhlan","b":"nn","c":"","d":["1) jämkning? mz swa dana förordhum oc midhlan VKR 8 .","2) bemedling. " wii wiliom . . . hwat som brwthit är medh idher nadhis medhlen ödmiw[li]ge at bethrä " BSH 3: 176 ( 1466) . ","3) anordning, förfogande. war j tässom stadhenom giordh en wndirlikin midlan (dispensatio) Bir 4: 78 ."],"e":["midlan . ","medhlen )"]},{"a":"midhlan","b":"nn","c":"","d":["1) jämkning, avvägning, avpassande. - om guds utstakande av människornas frälsning. Jfr Du Cange 3: 139 sp. 1. SpV 193 . " ey wttydhis ällir ok wtmärkis enkannelika gudh mz thässom liknilsom, wthan gudhelika skikkilsa dispenseran ällir midhlan (dispensensatione) ok skipan kwngörs mz thässom liknilsom " ib 282 . " christi mandoms dispenseran ällir midhlan (dispensationes) skal han granlika atwakta " ib 554 . Jfr midhlilse 1. 2) bemedling. at wi . . . skulwm hiälpas när tik mz hennas midhlan äller bön (eius . . . intercressionibus) JMÖ 137 ."],"e":[]},{"a":"midhlare","b":"nn","c":"","d":["1)medlare, den som åvägabringar övernskommelse el. förlikning. mic jäppä dyekn keesto the . .. til en mädhlara oc en owerman thässom lundom FMU 1: 382 ( 1381) . Mecht 99 . sequester . . . midladhre GU C 20 s. l570. interpretes sunt inter partes paccem ferentes midhlare ib (hand 2) s. 38. mediator . . . medhlare ib s. 126. jomffru maria . .. thu som är mydlare mällan gud oc människiona SvB 346 (1400-t.). rädhens gudh, oc anammen moth tässom fföresaghda klagamalom betzsta medelaren som är jomffru maria psaltare JMPs 569. 2) domare, skiljedomare? ledare? målsman? Se Sdw 2: 1267 f. - Jfr formidhlare."],"e":["midladhre GU C 20 s. 570 . ","mydlare . ","medhlare . ","medlare . medelare: -n JMPs 569. mädhlare: -a FMU 1: 382 ( 1381)"]},{"a":"midhlare","b":"nn","c":"","d":["1) medlare, den som åvägabringar öfvernenskommelse el. förlikning. the kwnne bliffue medlere mellen richen om thenne feijgd HSH 20: 220 ( 1507) . " ath the motte komme tiil eth venligh samtall oc ware ther gode mydlare j mellom, ath sadane twist pa badhe sidor motte affsettis " BSH 5: 561 ( 1516) : laghin äre giwin mz änglom i midhlara (mediatoris) hand MB 1: 444 . han bidhir fore os ok äkke foe sik. swa som var mäklare oc midhlare foe fadhorenom Bo 100 . christus som fridgörare oc mildare är mällan gudh oc mankönit MP 1: 30 . " at the varin midhlara oc dagthingara mällan gudh oc människiona " Bir 2: 107 . Su 34, 45, 209, 400, 412 . LfK 73 . " herran gud som thzta höre, han är midhlare (mediatorc withne at wi göra skolom thz wi loffwom " MB 2: 106 . ","2) domare, herskare, styresman? hwat är konungin vtan almoghins ok rikesins midhalre ok väriare Bir 3: 400 . " i lykamlika walle och rikesins ärendhe than skalthw wara en mädlare och en forsthinna " Lg 3: 119 ."],"e":["midlare . ","mydlare . ","medlare Su 45 . medlere. mädlare Lg 3: 119), "]},{"a":"midhlaster","b":"av","c":"adj.","d":["1) mellerst. til mädelsta brona wppa almanna wäghen SD NS 3: 619 (1420, avskr.) . for midhelste gaardhen j karless gaffwm wi xx marcher peninga Svartb 374 ( 1439) . " hans längxste finge, äller midhlaste " Mecht 337 . " annan daghen j thy medlaste elemento som är vathnet giordhe han fiskana ok fuglana " SvKyrkobr (Lucid B) 127 . wåra ängia skipta, som kallas östersta skällenäss och middelsta näss Trolles Jb Bil 207 (1481, nyare avskr.) . STb 5: 75 ( 1515) ."],"e":["midhelster . ","middelster . ","medlaster . ","medlester . ","mädelster . Se Sdw 2: 1268)"]},{"a":"midhlaster","b":"av","c":"adj.","d":["superl.","1) mellerst. " wppa midhlasta fingrit " Bir 4: 10 . the försto ärw i nidhrsta thrapponne, andre i midhlasto trapponne, the thridhio i öfwärsto Ber 143 . ib 148 . i mildasta fierdung BSH 2: 43 ( 1397) . for midhelste gaardhen j karles FH 5: 43 ( 1467) . " i medleste quarnen " BtFH 1: 47 ( 1487, nyare afskr.) . " then älzste heet ieconias. annar iocaz thridhi sedechias landith togh then midhlasta til konung " MB 1: 8 . " then andre lagen, som man kaller medelste lagen " BSH 5: 228 ( 1507) . stadfäste oc fulbordade then medelste lagen ib. effter for:da medelste laag ib; jfr Schlyter, VAH 18: 200 f.; MELL LXXVI f. hulke som hältz aom j thenna timanom äru j högxsto ok störsto skärslo eldz pino. skulu koma j medlasta pinona. ok the som äru j midlasta pinonne skulu koma j the lättasta Bir 1: 174. ib 2: 138 . MB 1: 82 .","2) medelmåttig. " skipadhe ey at hafwa klädha bonadh af bäzsto klädhe ok ey aff smälikasto vtan af midlasto " Bir 1: 361 . " hon war aff midlastom (medelklassen tillhörande) föräldrom födh, oc tha mykyt rikom " Lg 3: 394 . - n. adv. mellerst. öfuerst medlest och nederst BtFH 1: 75 (1467, nyare afskr.) ."],"e":["midlaster . ","medlaster . ","medlester . ","midhelster . ","medelster )"]},{"a":"midhlilse","b":"","c":"","d":[" =, n. pl. el. f.? ","1) jfr midhlan 1. at gudz son tok alla sina mid[l]ilse (dispensationis) tima, som är födzlonna, pinonna, ok opstandilsenna tima, mz rätto siälffwald SpV 535 .","2) medling, bemedling. " mz medlälse häloga katerina oc saliga moder hännes birgitta " Saml 28: 12 ."],"e":["midlilse . ","medlälse )"]},{"a":"midhling","b":"nn","c":"","d":[" Jfr formidhling."],"e":[]},{"a":"midhlirska","b":"nn","c":"","d":["medlarinna. wändher jak mit hiärta oc alla mina astundan til thinna fahderlika barmhärtoghet oc til thinna werdogasta modher, som een midlerska är mällan tik oc alla syndara Su 255 ."],"e":["midlerska )"]},{"a":"midhlirska","b":"nn","c":"","d":["medlarinna. Mecht 210 . hon (ɔ: Maria) är änglana glädhi ok ära, for lthy at mällan thz höxsta ok diwpasta, är hon en fridzsam midhliska (mediatrix) SpV 182 . JMÖ 65 . hel människiors midhirska (mediatrix), oc syndennas twättirska ib 188 ."],"e":["midhliska SpV 182 ; ","-o ib 115 . medelerska JMPs 569),"]},{"a":"midhlung","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*midhlunga iordh","medlunghe jord )"]},{"a":"midhlung","b":"nn","c":"","d":["mellanställning. - gen. midhlungs, ss adj. medelmåttig (till storlek)? tedh barn tha födis varder viist ok klokt, och är midlwngx LB 7: 96 . "],"e":["midhlunga man","midhlangäman )"]},{"a":"midhnat","b":"nn","c":"","d":[],"e":["midhnats tidh (midnatz-. mydnattes-. tiid(h). Se Sdw 2: 1268), ","midhnats time (minnatz-), "]},{"a":"midhnat","b":"nn","c":"","d":["midnatt. " vm minnaat " KL 264 . gen midhnat Bil 725 . MB 1: 64 . ST 146, 304 . RK 2: 7362 . Di 74 . Lg 3: 541, 599 . LfK 256 . Jfr midhio nat samt miþer "],"e":["mitnat ST 146, 304 . min nat MB 1: 64 . ","minnat: -nattena Lg 3: 599 . ","minnaat KL 264 . ","mynnat RK 2: 7362: Lg 3: 541 ; LfK 256 ), ","midhnatta skedhe","midhnatta tidh","midhnats tidh","midhnats time","mitnatztime: -tima ST 268 . minnatz time: -tima Lg 46 ; Su 114 ), "]},{"a":"midhströmber","b":"nn","c":"","d":[" , m. Se F. Tamm, Uppsalastudier s. 35. och Sdw 2: 1268. mellersta delen av en ström. i miþ ströma ÖGL B 8: pr. (på två st.). theth riset som ther är i midhströme AktKungsådr 5 ( 1399) . " midhströmen är konungx oc herratz almänning oc farlidh " SD NS 2: 486 ( 1412) ."],"e":["*midhströme"]},{"a":"midhströmis","b":"ab","c":"adv.","d":["mitt i en ström. at the . . . förä two eller tre nöther . . . midströmmes AktKungsådr 21 (1470-86)."],"e":["midströmmess )"]},{"a":"midhsumar","b":"nn","c":"","d":["midsommar. " sancti iohannis dagh om mitzsomor " Arfstv 39 ( 1461) . " sancti johannis tiid midsomoren nest förlidhen " STb 5: 6 ( 1514) . i metsommars VKU 18 ( 1541) . "],"e":["mid(h)somor NMU 1: 156 ( 1505) ; ","-en STb 5: 6 ( 1514) . ","midsommor: -en Stock Skb 35 ( 1517) . ","mitsommar: -s VKU 18 ( 1541) . ","mitzsomor Arfstv 39 ( 1461) . ","misomer ib 8 (börj. av 1470-t.). medsomar SvKyrkobr 292 medsommer Brasks Kopieb 16 (1520). metsommar: -s VKU 18 ( 1541) ),","midhsumars dagher (mitsommars-), ","midsumars tidh (midsommers tidh STb 2: 175 ( 1486) . mydsomers tijd ib 3: 347 (1498). missomars tiidh ib 1: 106 ( 1477) ), "]},{"a":"midhsundis","b":"ab","c":"adv.","d":["midt i sundet, midt på el. i vattnet. tha han kom mit syndhis (Cod. C midhsundis 988; circa medium fluminis) Bil 373 ."],"e":["mit syndhis )"]},{"a":"midhsundis","b":"ab","c":"adv.","d":["mitt i sundet, mitt på el. i vattnet. tha haffua the gillat for bolstade skäl mydh syndhes i ana AktKungsådr 18 ( 1458) ."],"e":["mydh syndhes )"]},{"a":"midhvatn","b":"nn","c":"","d":["mellersta delen av ett vattendrag. i midhwätne som almänningx farlith ägher at wara AktKungsådr 4 ( 1399) . " i midhwatne i ane ib 5. ""],"e":["-wätn )"]},{"a":"midhvatnis","b":"ab","c":"adv.","d":["mitt i ett vattendrag. theth riis som midhwätnis är lag[ht] AktKungsådr 5 (1399). ib."],"e":["-wätnis )"]},{"a":"midhvinter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["midhvinters tidh , "]},{"a":"midhvägh","b":"ab","c":"adv.","d":["midt. " i förbindelse med följ. prep. jak skal sätia mit hws midhwägh mällan (midt i bland) idher " MB 1: 376 ."],"e":[]},{"a":"midhvägher","b":"nn","c":"","d":["väg mitt igenom ngt, huvudväg? midhwäghin ok konungxlika wäghin (media via) j almännelighom laghom ällir liffwerne satthom, är ekke lofflighit affskedhis gaa SpV 445 ."],"e":[]},{"a":"midhväghis","b":"ab","c":"adv.","d":["i midten, midt. i förbindelse med följ. prep. the hafdhe ekke vtan et ögha sat midhwäghis a sit änne Al 9417 ."],"e":[]},{"a":"midhväghis","b":"ab","c":"adv.","d":["i mitten, mitt. i förbindelse med följ. prep. PMSkr 507 . ib."],"e":["midhwagis . ","mithwagis )"]},{"a":"midhväghis dike","b":"nn","c":"","d":["mellanliggande dike, dike som ligger midt emellan. som midhwäghsdikit til sigher SD NS 1: 295 ( 1403) . ib 296 ( 1403) ."],"e":["midwäghis dyke: -dykit SD NS 1: 296 ( 1403)), "]},{"a":"midhväghu","b":"nn","c":"","d":["i ssättn. med adj. miþer, senare dock uppfattadt ss dat. af ett feminint vidhvägha (-wagha). Se Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 32 f. - i midhväghu, i midten. wiste iomfrun at hwassasta spiut sculde gynom bora hänna sons sidho . . . oc hans hiärta j midhwaghu syndirskäras Bir 4: (Dikt) 261 . " the skulu sundirskäras j midhuägho (på midten) " ib 1: 18 . " bora ginom thina händir j midhuagho " ib 2: 5 . ib 243, 3: 437 . KL 19 . " han . . . rifnadhe i midhaghu (crepuit medius) " ib 132 . " hiolt en thera vm howdhit ok annor vm fötrena än iak . . . hiolt m myduägho (per medium; om midjan) " Bir 1: 268 . christus star j midhuaghu fyra vägna vttandhir MP 1: 131 . " andre frestas hardhelicare j midhuaghonne (in medio) oc j ändalyktane " Bir 2: 326 . " seer iak ena aldra skönasta dotter oc iomfru i thins liffs midhwaghn (för midhwaghu; midt i din qved) " Lg 3: 596 . midt i. med dat. moyses gik inne j miduaghu (Cod. A mit i 343) skyno MB 1: (Cod. B) 560 . - midhväghu, A) adv. i midten, midt. i förbindelse med följ. prep. vtsprang lughi medhwaghu gynom hans hals KL 122 . " stodh midhuaghu mällan idhir (medius . . . vestrum) " MP 1: 22 . " hafdho tre stigha en räkte til fotanna annor vndhir skuldrona ok armana thridhi midugäho a likamanen (ad medieatem corporis) " Bir 1: 268. thornkrona . . . hulkin som nidhirgik midhuägho a änlitit ib 2: 133 . " som midhuägho är a stolenom ib 242. B) adj. medelmåttig. hon hauir midhuägho kärlek (medium calorem amoris) " Bir 2: 138 ."],"e":["midhuägho . ","myduägho . ","midhuagho . ","midhwaghu . ","midhuaghu )"]},{"a":"midhväghu","b":"","c":"","d":[" , sannol. eg. dat. sing. av midhväkt. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. - i midhväghu, i mitten. - på halva vägen. the som wpfara a thässin bärghin här i wärldinne ok thrötte a midhwäghonne wilia hwilas SkrtUppb 95 . - midhväghu, A) adv. i mitten, mitt. i förbindelse med följ. prep. som lhan (ɔ Hector) saa for medwago j hären mötthe honom konwng prothilagus Troj 113 . B) adj. 2) i mitten befintlig? att jorden är som ehn punct standandes iuwägen i ehnom cirkill, hwilken cirkill himelen är, och alle stiernor, planeter, och liuss, som i them cirkelenom äro, giffwa sina stråla och kraffter in i then midwägen (för midwägu?) ppuncten som är jordena PMSkr 603 (avskr.)."],"e":["medwago )"]},{"a":"midhväkt","b":"ab","c":"adv.","d":["prep. och subst. f. A) adv. i mitten, mitt. i förb. med följ. prep. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 182. C) substantivt. mitt, mittpunkt. o thu maria . . . äronnas konugx mnönster, hwilkas miskwndh wi wnfinghom aff thins hälgasta qwidz midhwakt (e medio tui sacratissimi uteri) JMÖ 70 . " iordhen blomstradhes aff enne källo opprinnandis aff jorddennas midhwakt (in medio terre) " ib 84 ."],"e":["midhwakt )"]},{"a":"midhväktis","b":"ab","c":"adv.","d":["i mitten. thentidh thu gaar til then glädis fulla daghen, owergiffwandis then pino fulla, thenna daghen är midhwaktes (dies est hec media) JMÖ 193 ."],"e":["midhwaktes )"]},{"a":"midhväktis","b":"ab","c":"adv.","d":["i midten, midt. i förbindelse med följ. prep. medhwaktes i blandh blamännena Lg 3: 455 ."],"e":["midhwaktes )"]},{"a":"migh","b":"nn","c":"","d":["Jfr bukka-, geta-migh."],"e":[]},{"a":"migha","b":"vb","c":"v.","d":["mingere. " honom swidher som vndher (under sig, i sänen) migher " GO 410 . ib 967 . RK 3: 1775 "],"e":["-er )"]},{"a":"mikaelis","b":"","c":"","d":[" = mikials mässa. skulle han giffwa v j öre om micaelis ATb 2: 31 ( 1474) . SJ 2: 296 ( 1496) ."],"e":["micaelis . ","michaelis )"]},{"a":"mikaelitidh","b":"nn","c":"","d":["tiden omkring Mikaelsmässa. ATb 2: 280 ( 1485) ."],"e":["mecaelj tydh )"]},{"a":"mikialmässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["michelmessa )","*mikialmässo fardagha tidh","michelmesso ffardaga tiidh )"]},{"a":"mikialmässa","b":"nn","c":"","d":[" = mikials mässa. Bu 12 . SD NS 1: 446 ( 1405) . RK 2: 8551 ."],"e":["michiall- Bu 12 . ","michiel- SD NS 1: 466 ( 1405) . ","michelmessa: -o RK 2: 8551), "]},{"a":"mikials dagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mikials mässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["mikelsmessa )","mikialsmässo dagher , ","*mikialsmässo fardagher","myckelssmessa- )","*mikialsmässo fardagha tidh","*mikialsmässo marknadher","mikelsmesso marchnader )","*mikialsmässo tidh","michels mässo tidh )"]},{"a":"mikials mässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["michialsmässa: -o SD 5: 639 ( 1347) . mikelsmessa -o RK 1: 2608 ; 3992. mickelsmesse (ack) ib 2: 3254 . " michils mässa. -o " VKR 61 ), ","mikials mässo dagher , "]},{"a":"mikials tidh","b":"nn","c":"","d":[" Mikaelitid, tiden vid Mikaelsmessa. till sancte mikkels tiidhe RK 2: 3259 ."],"e":["mikkels tiidhe (i rimsl.),"]},{"a":"mikil","b":"","c":"","d":[" , se mykil."],"e":[]},{"a":"mikka","b":"nn","c":"","d":["inrättning hvari ett fartygs nedtagna och hopvecklade segel längas, klyka. xi (11) lösa myklar BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":["mykkar ) , "]},{"a":"mikke","b":"nn","c":"","d":["gaffel el. klyka (till stöd för mindre artilleripjäs o. d.). item fore en mycka böttes til len skerpenthijn SSkb 33 ( 1502) . BSH 5: 506 ( 1512) . Jfr Sdw 2: 39 s. v. mikka?"],"e":["mycka ) , "]},{"a":"mil","b":"nn","c":"","d":["camus i myla [IV regum 19: 28] ponam itaque circulum in naribus tuis et chamum in labiis tuis jak skal sethia en ringh i thyna nesa ok milande i thynna leppha GU C 20 s. 103 . priamus . . . tog j forgilta myled aa drotning helene häst Troj 69 . et twäbetmyl VKU 137 ( 1569) . Jfr bezla mila."],"e":["myl )","mila (myla), "]},{"a":"mil","b":"nn","c":"","d":["eg. tusen steg (d. v. s. en Romersk mil). mil. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 110 f., 116. f. uaro þa fram comme tel montem gaudii hafua milo fra compostella Bu 169 . thörkadhis hafwit ifuir thre milur (per tria miliaria) Bil 361 . " gingo af bethleem til ierusalem som skilia aat fäm milo (qwinqve vel sex miliaria) " Bo 6 . fördhe han til iherusalem som liggir thedhan atirtan af thera milom ib 48 . " eet höght biärgh som laa twa milo när thy biärgheno " ib 49 . MB 2: 312, 316, 338 . " han är ey hädhan ena mila " Fr 1587 . ib 1424 . Al 2178, 2439 . atta milo vägh Bu 508 . " fyra mila wägh " Bil 308 . " sex mila wägh " ib 360 . " xv milor vägh " ib 540 . " ena mile wägh " MB 1: 424 . " baro iärnin mz sik ena stora milo " KL 96 . ij stora millor Lg 3: 651 . " the sagd haffua farit ena harda milo " MD 355 . " vij walzska milor " Lg 335 . viij stadia the göra ena swänska mila MB 2: 315 . then stadh heet konung elle ther er ey twa milo mällä lödesa ok ather thär RK 1: 2249 . " thedhan äre 11 1/2 milje till sepesioen sw . . . thedhan äre 11 1/2 milje bergh och malm till murasmäki. jtem till jlotunsalmj 111 1/2 mile . . . thädhan och till minimäki 1 1/2 mile . . . thedan till hauka männ på är een milje . . . thedhan till armisari är II mile, och är mestedels vattn, och 1 mile skogh wegh, thedhan [till] witzawåri är een 1/2 mile vatn " FH 5: 7 (1446, nyare afskr.). ib 8, 9 . " skule gillesbrödherne sin gillesbrodher wnthföra iij mila wäg ma hest eller skip eller hwad hanom besth lägligit är " SGGK 104 . thz (ɔ: amynnet) war huseno swa nala twa milo wegh eller twa wiko sio RK 1: 1706 . Jfr flärdhungs mila."],"e":["mill . ","milar . ","mila . ","miler . ","myler ) , .f. = mila. a thräthigi mila Fl 14 . " swa höght stadhin ouer vatnith la, thz man görla aff honum sa vt ij hafuith margha mila " ib 663 . " thiit kom . . . margha mila (d. v. s. lång väg) en höfdhinge " Al 1606 . komber nw tiil fala paa mila twaa RK 3: 1727 . " fämtighi miler wägh " MB 1: 270 . " hwar och en som boo her oppo xx myler när " DD 1: 225 (1516, eft. aftr. hos Langebek). ena stora mill var han (vägen) longer MD 354 . mila(milla: -or Lg 3: 651 . ","mile . ","mijle ) , "]},{"a":"mil","b":"nn","c":"","d":["mil. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 470 ff. mellan sysmes kirkio . . . ok sawlax kirkio . .. äre xviij mils wägh Svartb 403 ( 1412) . " ärä och myne hästhä ij store miljär hädhen " GPM 2: 294 ( 1508) . at han wende om igen en mile pa thenne siden eneköpung STb 5: 329 (1521, Kop). - avstånd? swa at han weth all lhindher. mosa. skogha. älffwer. bärgh. oc mila. äller menföre som ther ärw PMSkr 144 ."],"e":["mila . mil: -s Svartb 403 ( 1442) . mijlär GMP 2: 294 (1508)), ","mila (mile), "]},{"a":"mila","b":"nn","c":"","d":["mila, kolmila. " skal kolaren hafue for huarie xiiij (14) fampna mijlo x (10) öre pa sin egin kost " BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) ."],"e":["mijla )"]},{"a":"mila","b":"nn","c":"","d":["munstycker (på ett betsel). the redde til gångara, och guylta milja RK s. 20 (Messenii uppl.; motsv. st. i Klemmings uppl. RK 1: 610 har: ok reddo til gangara ok forgylt smide)."],"e":["mijla )"]},{"a":"mila","b":"nn","c":"","d":[" (kol)mila. Jfr kola mila."],"e":[]},{"a":"milda","b":"","c":"","d":["mildra. " pawin milladhe them reglonna hwaslikhet " Bir 1: 361 . " skal jak milda domin " ib 2: 92 . - stilla. ma plaghan millas Bir 1: 219 . thäs (hafvets) ower matta flodher mildar thu oc blidkar Lg 3: 50 . - Jfr at milda."],"e":["milla . mylla, sae at milda. "]},{"a":"milddomber","b":"nn","c":"","d":["mildhet, godhet. " lönte jak mins mildoms (pietatis) ämbite " Bir 2: 301 . Ber 139, 194, 222 ."],"e":["mildomber: -doms Bir 2: 301 ; Ber 139, 222 ; ","-domsins ib 194), "]},{"a":"milde","b":"nn","c":"","d":["mildhet. " aff fromheet oc milde bar han priis " MD 195 . ib (S) 233."],"e":["mild MD (S) 233 (i rimsl.)), "]},{"a":"mildelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) mildeligen, kärleksfullt, nådeligen. var herra . . . grät mildelica iude fal MP 1: 248 . " iak thakkar gudhi hulkin mik . . . swa millelica hördhe " KL 341 . " j människio natur, hwilka gudh wilde til sik mildelica taka " Lg 69 . ib 437 . MB 2: 302, 309 . Su 70 . ","thz mgha millelica (pie) troas ib 227 . MP 2: 124 . VKR 26 . Ber 188 . millelika (pie) iäfwande Bir 1: 401 . ib 3: 152 . älska millelika (pie) ib 1: 243 . " at dröfwas millelica (pie) " ib 2: 277 . " än thu wäl och mildelika (pie) lifwer " Ber 102 .LfK 101, 246. the som mildeliga j tronne (cum pietate) haffdo sompnadh j dödhenom mB 2: 318. - Jfr omildelika."],"e":["-licha VKR 26 . ","mildeligha LfK 101 . ","mildeliga MB 2: 309, 318 . ","millelika Bir 1: 243, 401. millelica KL 341 ; MP 2: 124 ; Bo 51, 227 ; Bir 2: 277, 3: 152 . ","milleliga MB 2: 302, 309 ; LfK 246 . ","mildelekan Su 70 ),"]},{"a":"mildelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) mildeligen, kärleksfull, nådeligen. jach . .. bidher tik, ath thu wärdhughas mylleligha vntffa thessa psalmana ok böner SVB 273 (senare h. av 1400-t.).","3) givmilt, frikostigt. thet gotz, ther ware foräldra os här ater epter sich milderlica leefft hawa SD NS 3: 612 (1420)."],"e":["mylleligha . ","milderlica )"]},{"a":"mildeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mild, nådig. Su 206 . " gudz mildelika föresyn " LfK 102 .","2) from, helig, bestämd för fromma el. heliga ändamål. aff theris werdh skal fornöghisas them milleligha stadhom (piis locis) som nw äro förmemde SD 1: 445 (öfvers.)."],"e":["milleligh )"]},{"a":"mildelikhet","b":"nn","c":"","d":["mildhet. " swa sötelika händis a them gudz mildeli[k]het " Bil 878 . Jfr omildelikhet."],"e":[]},{"a":"mildelikhet","b":"nn","c":"","d":[" = mildhet 1. venth stora millkheth til mik SvRimd 50 ."],"e":["millekheth )"]},{"a":"milder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) mild, lgod, välvillig, nådig, kärleksfull, barmhärtig. piecticus (fel för pieticus) . . . mylder ok ömkosamber GU C 20 . 445. min aldhramylasta jumffru maria SvB 273 (senare h. av 1400-t.). - med dat. mildhetin är gudz dyrkan, hwlkin som gör milla (mittes), thz är them som älska, them som them häria ok hata SpV 552 . 3) givmild, frikostig. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 17, 235 f., 508. aff mildo ok beradhno modhe SD NS 3: 612 ( 1420) . thet (ɔ barnet) är mylth ok gäffwith, swa ath thet latir snart lukka aff sik hwat thet y synom handhom haffuir MP 5: 58 . 4) from. wn mik at jak matthe här äpther fly allan olofflikän lusta, oc tik täkkias, mädh mildhe gudhelikhet SvB 12 (b. av 1500-t.).","5) blid, lugn. " christus som drogh ionam prophetan oppa törra iordh milla görandhes haffsens bölgghio (maris fluctus mitigans) " JMÖ 149 . - Jfr gif-, giäf-, mat-, o-milder."],"e":["mildher . ","mylder . ","mylth MP 5: 58 . pl. ack. m. milla SpV 552 . ","milla JMÖ 149 . superl. mylaster: -a SvB 273 (senare h. av 1400-t.). Se Sdw 2: 1268),"]},{"a":"milder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) med prep. ivir. " war mildir owir wara synde " KL 104 . ","2) mild, lindrig. thera syn skal millare wardha (mitigabitur) ok pinan lättare Bir 1: 174 . ","3) gifmild, frikostig. tyberius war mykit mildir for guz skuld til thes han vardh fatöker Bil 708 . " at . . . then som war nizsker wari mildher (largus) " Ber 20 . KS 34 (87, 36), 78 (192, 85) . Di 92, 136 . MD (S) 250 . aff mino eghno mildo ok beradhno modhe SD NS 2: 10 ( 1408) . ib 11 ( 1408), 44 ( 1408). thz skipte han mz milde hand Fr 2709 . " millir at härbärghia (hospitalis in) fatika " Bir 2: 45 . " mildr af godz ok penningom sinom " KS 34 (86, 36) . - med dat. waren them fatikka mildhe Lg 3: 658 . - rik? med prep. i el. at. mild (larga) j iämkristins älskogha Ber 47 . " milaste fadhir at alle miskund oc sannind " ST 461 . ","4) from. " öka mildom (piis) rätwisona " Su 187 . ib 449 . " huart eth milt hiärta " ib 211 . " mz millom hugh (mente pia) " Bo 184 . " göra milla ok miskunsamlica gärninga (opera pietatis et hospitalitatis) " ib 233 . Bir 4: 35 . - Jfr giäf-, o-, tar-, thag-milder."],"e":["mylder L. ","milllir Bir 2: 45 . ","mild Bu 26 ; MB 1: 397 ; Bir 1: 94 ; Ber 47 . ","milt . ","mildan Bil 381 . ","millan MD (S) 250 . ","mild (i predikat. ställning) D 92. dat. m. ","millom Bo 184 . ","milde Fr 2709 . ","mildo . ","milda Bir 4: 35 . ","millo Bo 60 ; MB 1: 271 . pl. nom. m. ","mildhe Lg 3: 658 . ","milla MB 1: 397 . ack. f. ","milla Bo 233 . gen. ","milda Bir 3: 157 . dat. ","mildom Su 187, 449 . best. form nom. f. ","milda Bu 16, 19, 21§, 25, 28. ack. f. ","mildo Bu 29 . dat. m. ","milda Bir 4: 21 . komp. ","mildare KL 182 . ","millare Bir 1: 174 . superl. ","mildaster: -a Ber 194 ; Su 449 . ","millastir Bir 1: 41 ; ","-a Su 187 ; ","-e Lg 817 . ","milaster: -e ST 180, 461), "]},{"a":"mildhet","b":"nn","c":"","d":["1) mildhet, kärlek, nåd, barmhärtighet. mitia e späkt oc mildheth GU C 20 (hand 2) s. 148. tha människian fastar skal hon haffwa mylheth ok godhan vilia ok stadugheth til alla godh gerningha MP 5: 186 . 2) givmildhet. llargitudo . . . mildheth scilicet in dando GU C 20 (hand 2) s. 65. MP 5: 58 . 3) fromhet. mildhetinne (pietati) äru säffhetin ok jndhra godhtein nästho, ey är mildhetin j nakra matto werd, om the andrea dygdehenar äru bortho SpV 527 . ib 528, 530 . mildhetin (pietas) är gudz dyrkan, hwilkin som gör milla lib 552. SkrtUppb 85 . - Jfr gifmildhet."],"e":["-häth: -häthinne SkrtUppb 85 . ","mylheth MP 5: 58, 186), "]},{"a":"mildhet","b":"nn","c":"","d":["1) mildhet, kärlek, nåd, barmhertighet. gudz milhet Bo 41 . " tron i at böghia the grymasta oc the omillasta mz milhetinne " ib 207 . vm . . . milhetz ok kärlex (pietatis et caritatis) gärninga ib 142 . ib 78, 102, 147 . Gr 293 . Lg 817 . MB 2: 285 . " hans nadh milhet " MP 1: 19 . " j hänna mildhet andwardhadhe han alla sina gerninga " KL 68 . Bir 1: 94 . the mildhetz käldan (fons ille pietatis) af hwilke idhkelika miskund vtflyter Su 449 . " at tee min höghelika kärlek ok mildhet ib. " ib 206 . " manheit oc milheit (mildi) oc blidhet " Di 95 . " komo os vidhar thorftelik thing aff milda manna milhet (ex compassione piarum mentium) " Bir 3: 157 . " rördhir af milhet (compassione) " ib 1: 78 . KL 349 . " gret ihesus christus af mäste önko oc mildhet ouir iude sins forradhara syndh oc nidhirfal " MP 1: 248 . " rördhis iak af molhet owir (pietate super) them " Bir 1: 78 . ","2) gifmildhet. " MD (S) 254. "","3) fromhet. patriarchanna milhet Bir 3: 187 . Bo 137 . Lg 3: 358 . " undi mildhetzens han (sub forma religiosa) " Su 417 . ib 55 . " egypto munka hafþo alla þässa milhetz (pietatis) gärninga " KL 182 . " hawa nakra dygdha ok milhetz (pietatis) gerninga " Bir 1: 262 . " ib 3: 173 (på de båda sista ställena kan ordet föras till 1). - vördnad, pietet. kristin tro forbiwdher grata dödha män the som gudhilika lifdho, än tho at milhetin (pietas) thz wt kräfwär " Ber 188 . - Jfr omildhet."],"e":["mildheet Lg 3: 358 ; Su 206 . ","milhet KL 169, 349 ; M 1: 19; Bo 41 ; Gr 293 ; Bir 1: 78, 94, 3: 157, 187 ; ","-hetin Ber 188 ; ","-hetina Bo 137 ; ","-hetinna ib 78 ; ","-hetinne ib 147, 207 . ","milheit Di 95 . gen. mildhetz MP 1: 248 ; Su 449 . ","milhetz KL 182 ; Bo 142 ; Bir 1: 262 . ","milhedz ib 3: 173 . " med art. mildhetzsins " Lg 817 ; ","-hetzsens Su 55, 417 . ","milhetzsins Bo 102), "]},{"a":"mildleker","b":"nn","c":"","d":["1) mildhet, godhet, välvilja. huru måtte han !UDDA_TECKEN? mannen) tea älla fulkoma sin mildlek, vtan han war medh flerum mannom thöm han måtte göra gagn ok hughnadh mädh mildlek sinom KS 4 (9, 5) . ","2) gifmildhet. " vm riker man liuer vtan almoso gärninga ok mildlek " KS 46 (118, 50) . ib 34 (86, 36), 34 (87, 36), 34 (88, 36)."],"e":[]},{"a":"mildoghet","b":"nn","c":"","d":["mildhet, godhet. " iak thänker a thiin mildogheet ther thu hafwer marghom . . . teet " Al 2925 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"millom","b":"","c":"","d":[" , se mällom."],"e":["millan )"]},{"a":"milt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["milter , m. mjälte. Se E: Smedberg, Peder Mpånssons landsmansskap 58, E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 347. oleum philosophorum . . . hiälper . . . miltenne PMSkr 405 . aspilaten är en swarther sten . . . han doghe them som ärw sywke j milthena ib 460 . - Jfr miälte. ","*milta sot","-sooth )"]},{"a":"milter","b":"nn","c":"","d":["mjälte. " for siwgh milth ok magha " LB 6: 107 . for bulnan milth ib 2: 39 . " ffor bulen milth ib. " ib 62 . " ffore . . . saar mylth " ib 64 . ib 65 . Jfr miälte, miälter."],"e":["mylther )"]},{"a":"min","b":"pn","c":"pron.","d":["min. Se Sdw 2: 1268. . . . anamat a mynna barna vegna äpter men älskelek husbonda . . . SD NS 3: 125 ( 1416) . äpter men [!] dödh skal ängen men arffue thessen gotz bruka äller behalda ib 396 ( 1481) . " hon var minnass hustru modher " Arfstv 13 ( 1461) . then skada, som i giorde my herres swen STb 1: 397 ( 1482) . wore my herre her sten ok her niels stwre här ib 400 ( 1482) . vnner jak . . . men dottir margitte en krandz ATb 2: 234 ( 1483) . " menne elskelige hwstrv hwstrv elinne vnner jak . . . mjn half dell ib. lyste m herre fridh " STb 4: 342 ( 1513) . " bysseskytten mi herres aff westras kom iiij marc " Stock Skb 74 ( 1518) . ith am win oc vj kannor, som kom til mi frvgis kirkegongh ib 114 (1519). jacob bysse skytten tiener mj ffru ib 160 (1520). item . . . fek jac c mark klippiga niles mynes herre mode fogde oppo nogan gambla gel HLG 2: 114 (1523). - the mine, de mina, mitt folk. Se Sdw 2: 1268. - (?) tha hörer ok thin kärlekir mik til . . . swa göre min Mecht 311 ."],"e":["men SD NS 2: 396 ( 1418)","men ib 234 ( 1483) . ","minz SvB 487 (omkr. 1520). ","minnass Arfstv 13 ( 1461) . mynes HLG 2: 114 (1523). mynnes ib 115 . ","mynna SD NS 3: 125 (1416); HLG 2: 115 (1523)), "]},{"a":"min","b":"pn","c":"pron.","d":["pers. gen. se iak."],"e":[]},{"a":"min","b":"pn","c":"pron.","d":["min. " min sisloman " SD 5: 160 ( 1343) . " mit jnsighle " ib 4: 686 ( 1339?) . " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr fori therä sial oc minnä " ib 5: 293 ( 1344) . iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä ib. minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse ib NS 2: 169 ( 1409) . mik tel aflat ok lösn minna synda Bu 3 . " iak beþes aff minom syni tua böne " ib 13 . " alle mina bröþar ib. nu callar min son mina siäl tel sin " ib. " blöt mit hiärta mäþ þino bloþe " ib 72 . " af allom hugh ok hiärta mino ib. mindre wqr minna moþor möþa . . . än þins hälgha likama nöþ " ib 75 . " min moþer sa mik vänan " ib 136 . þu vände min broþor fra sinom guþi ib 209 . " thu thol, at miin thiänista qwinna hawer mik forsmadha " MB 1: 185 . " thu skal ga äpter minom wilia, oc wara fulkommin i minne thiänist oc iak skal stadhlika sätia mina säät mällan thik oc mik " ib 186 . " frälsa mik i dagh aff mins brodhers hand, oc mina konor oc miin barn " ib 225 . " min hielm är all forgyld. myn bryniA är oc gwlboen, vpa en skioll kom aldre mera gwll oc dyra stena än vpa min är " Di 75 . " let iak myn häst hema " ib. " min wapn " ib 77 . " myn bondhe sigordh var then rikasthe herre paa gul " ib 237 . " jak giter myna dotter ey bäter stat " RK 1: 413 . " miin kära dotter är nu dödh " Fl 344 . min härra (vok.) Bu 75, 76, 135 . min fru (vok.) ib 13. som min (vok.) ib. Bil 459 . " thu min fadher " MB 1: 217 . " sialvar ihesus döpte hana . . . ok saghþe: iak döpe þik i mins faþurs namn ok mins hans sons ihesu christi " Bu 505 . " i mins eygna skwdilse (betraktandet af mig själf) " LfK 79 . - med samma bet. som det personliga pron. tillika med bestämd el. obestämd artikel vid följande subst. giffwa loff at hängia nakon, thz gaar minom prest (mig, presten; mig som är en prest) för när LfK 142 . - the mine, de mina, mitt folk. the mine skole vara edhers BSH 4: 254 ( 1500) . - n. mitt, min egendom. at jak maagh bliffua vidh mith som mik rättelia til hörer FH 7: 55 (1476?)."],"e":["myn . ","men Lg 3: 76 . ","min . ","miin . ","myn . ","mit . ","meth Lg 3: 329 . ","mät SD NS 1: 32 ( 1401) . ","min . ","myn . ","män SD NS 1: 32 ( 1401) . ","mina . ","myna . ","minnä SD 5: 293 ( 1344) . ","nom- , ","min . ","miin MB 1: 225 . " minn Sd " NS 2: 169 ( 1409); HSH 24: 44 ( 1516) ),"]},{"a":"min","b":"ab","c":"adv.","d":["adv. komp. mindre. " minn värþoghar " Bu 50 . - änkte thäs min, icke dess mindre, det oaktadt. daktinga inthe täss myndher RK 3: 2034 . B) adj. = komp. n. minna, mindre (i antal, mängd el. grad). scholo thee fore lesten löön haffua sex öre peninga ock jntet myn eller meer SO 202 . 1 stycke bly myn en skeppund FH 4: 83 ( 1499) . " kerlek ok wenskap haffwa sik swa ey minner wara ma en mellan twa " MD (S) 292 ."],"e":["minn Bu 50 . ","myn SO 202 ; FH 4: 83 ( 1499) . ","myndher RK 3: 2304 . ","minner MD (S) 292),"]},{"a":"minadher","b":"","c":"","d":[" Jfr hvitminadher."],"e":[]},{"a":"mindra","b":"vb","c":"v.","d":["minska. . . . althsaman äller nag(e)th aff thy thesse myndra äller mera SD NS 3: 104 ( 1416) . "],"e":["myndra )","*mindra sik , gör sig mindre, förödmjuka sig. ihesus han myndrade sik, tha han tok oppa sik th[e]n träldomyn, ath han menniskia vildhe wardha MP 5: 66 ."]},{"a":"mindra","b":"vb","c":"v.","d":["minska. " macedones rike skal mw mindras " Al 10463 . Jfr formindra, äfvensom minna."],"e":[]},{"a":"mindre","b":"","c":"","d":[" , se minne, adj."],"e":[]},{"a":"minisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1268."],"e":[]},{"a":"minisker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. ett slags tyg (sannolikt benämdt efter det ställe hvarest det förfärdigades). en aln minist GS 51 ( 1450) ."],"e":["minist ) , "]},{"a":"minister","b":"nn","c":"","d":["minister, sändebud. " ffinge wi . . . alles eders scriffuilse met minister aff danmarc " FM 132 ( 1502) . ib 134 ."],"e":[]},{"a":"minister","b":"nn","c":"","d":["1) minister, sändebud. Se S. Gustafson, Hemming Gadhs) såråk, gloss s. 68.","2) provinsialminister, högste ledare för en tiggarordens provins. sende . . . erik jensson til minister i clostred ok forhörath medh honom, om än han will giffua loff til ath tagha bödhelin vth closter hägnadh STb 1: 205 (1479). forrörde gard . . . som mynisters (ɔ franciskanernas provinsialminister) broder vtj boor ib 2: 533 ( 1491) . Brasks Kopieb 32 ( 1514) ."],"e":["mynister )"]},{"a":"minister subst.","b":"","c":"","d":["i fråga om italienska förhållanden. " aff them (ɔ kastanjer) görs thär (ɔ j waland) bröd, oc wm fastona minister " PMSkr 334 ."],"e":[]},{"a":"ministrera","b":"vb","c":"v.","d":[" (ss ministrant) biträda prästen vid mässan. hade hogmessen de patronis, her mortin johannis och her antonius ministrerade STb 4: 370 ( 1514) ."],"e":["-ade )"]},{"a":"minna","b":"vb","c":"v.","d":["2) minnas, komma i håg. med ack. swa som god barn mi[n]na sins faders godgärninga ok sidwäniar swa skulom ok wi ath minna wara (för minna ath wara?) miskundsamlica widh wan jämcristin MP 4: 112 . refl. minnas, L.","1) minnas, komma i håg, tänak på. at ängen annath minniss, vtan (o. s. v.) NMU 1: 70 ( 1384) . " at the godho frwr mynnas skullo mina siäl ib 76 (1390). - opersonl. med personen i ack. el. dat. och saken betecknad genom ack., en sats el. prep. inledande en sats. memor . . . mynnogher oc thz som mynnis " GU C 20 (hand 2) s. 131. fulkomplika minnis mik fadir, thänna spörslena SpV 360 . qwinnan thäntidh hon födhir, tha haffwer hon änxla, tha hon haffwer ok föth barnith, tha minnes hänne enkte til, hwat hon haffwer lidhit ib 403 . " innes engom aff them som nw liffwer ath thz nakontiidh til forena bygd var " Neuman Vokbal 83 ( 1486) . - personl. memini jac mynnis och myntis GU C 20 (hand 2) s. 131. - med dat., en sats el. prep. til. mynnas the allo thy ondho som the tholde j verldena SvKyrkobr (Lucid B) 234 . " tha minnes hon jnkte til sina nödh " MP 4: 20 . thu minnis wäl, jak bedhis thy hiälp aff thinom bönom til gudh, at jak maghe kwnna göra tik nakor skäl här oppa SpV 360 . MP 5: 204 . "],"e":["mynna . ","myns MP 5: 204 . impf. myntis GU C 20 (hand 2) s. 131),","*minna upa , påminna. thet i minne mijn härre oppo om nokre oxe GPM 2: 268 ( 1507) . Jfr upaminna. "]},{"a":"minna","b":"vb","c":"v.","d":["förminska, försvaga, förderfva? han wille nöduger landit mynna (i rimsl. med forwynna; sannolitk är texten här förderfvad; B, C latet för landit; D, E, F latha mz minna) RK 1: 4709 . Jfr mindra."],"e":["mynna )"]},{"a":"minna","b":"vb","c":"v.","d":["kyssa. " the minto han swa liofuelik " Fl 55+. han minte hänna mun Iv 1779 . ib 1940 . Fr 2022 . Al 8040, 10167, 10422 . MD 76 . refl. "],"e":["minnas , "]},{"a":"minna","b":"vb","c":"v.","d":["1) minna, påminnam med dat. thz waare goth thz thw tik siäluom minte MD (S) 205 . - med ack. samt prep. och subst. el. en sats inledd af at. minto han tel sinna siala þarua Bu 174 . " thry thingh minnir iak han til at han läte sik j hugh koma " Bir 1: 329 . " thu minte mic a hans til qwämd " Ber 190 . Di 238 ","2) minnas, komma i håg. med ack. saghþe sik minna þän pust Bu 499 . RK 3: 1277 . Lg 3: 239 . - med prep. a mon pharao konunger minna a thina gambla thiänist MB 1: 235 . (minna trol. för mina: minna book VkR 10.) refl. ","1) minnas, komma i håg, tänka på. i siälenne ok hänna þrem (kraptom) minne ok minnas ok undarstanda Bu 185 . - opersonl. med personen i ack., någon gång i dat., och saken betecknad genom gen., ack., inf. el. en sats. mins mik likamans (antingen bör hän mins ändras till minnis, i denna handskrift äfven skrifvet minis, el. mik likamans till mins likama; Cod. B, D mik (minnes lica)man, Cod. C mintz min likama 961) Bu 141 . " myntis hanum thes " Di 46 . minis þik . . . þins mästara orþ Bu 13 . " mintes klärken hans tiþe " ib 26 . " huar tima han mintes vars härra söta sam varu " ib 100 ( i de båda sista ex. kan dock konstruktionen fattas ss åersonl.). Bil 272 . Bo 218 . Al 4343 . RK 2: 4357, 5350 . Pa (Tung) 31 . " ey mintes them naghot aff sinom herra oc gudh " MB 2: 96 . " äkke mintis hänne thz " Bo 225 . the thing ther . . . os minnis warith hawa MB 1: 320 . at thik väl minnis hwat ther six Bo 64 . " huarn tima han mintes at han nkaþe sin härra " Bu 100 (konstruktionen kan här fattas ss personl.). idher minnes ok iak ensamp foor Al 4227 . RK 2: 4355 . " thz är ey langa thz war for sinnä mik minnis än pa then timä thz iach haffde och enä j mit hiärtä kär " Iv 1860 . om mik rätelika minnas kan ib 5487 . " sua länge at engom länger myntis " SD NS 2: 139 (14099. - personl. med gen., ack., inf., ack. m. inf., en sats el. prep. a (up a, pa). swa mykyt iak forma oc kan thera minnas meth bönom oc thy godho iak gitir SD NS 1: 201 ( 1402) . " mins min i þinom bönom " Bu 489 . " for them som henna mintus mz hedher ok akallan " Bil 543 . " jak skal oc tha minnas oc thäs salugha landz, som min son skal i födhas " MB 1: 379 . " hon skal minnas ther aldra thera, som henne minnas her " ib 407 . " ey minnas the hans godha gärninga " Bo 195 . " minz äwinnelikt liiff " Bil 459 . iak minnes mik aldre haua haft tholka taara som iak nu hawir Bir 3: 213 . " mynnes twe ekke huro wi skildoms widh sigordh swen " Di 238 . " gif thina miskundh allom them, a mith nampn minnas mz akallan " Bil 539 . hwi minnis äkke thu a the ordhin Gr 262 . minz altidh a thin dödh KL 265 . " minnas a mic i thinom bönom ib 230. mintz a mik " MB 2: 387, 408 . " minz a hwt hälghe män sighia gudhi " KL 268 . " minz a at skriuat är var herra näfste mic oc anduardhadhe mic ey i dödhin ib. tha minnis känkiaren a, oc wisar konungenom, at en hebreisker swen var i fängilsom mz honum " MB 1: 237 . " minz vppa mik " Bo 36, 245, 246, at ij mintins vppa idhan mästara ib 209 . " minz oc vppa at atirkoma til min " ib 225 . " hon gat siällan mins vppa them vtan grat ok tara " VKR V . mintz . . . pa thina loffwan MB 2: 161 . Bo 227, 228 . Gr 316, 320 . Bir 1: 166, 341, 3: 21, 161 . Ber 95, 200, 201 . Lg 553, 809 . MB 2: 149, 249 . Di 139, 296 . " mintis han a them badha " MB 1: 236 . ib 472 . Gr 265 (på de tre senaste ställena kan konstruktionen fattas ss opersonl). minnins idher opa the ordh Al 4213 (så framt icke minnins är skriffel för minnis, äro de båda konstruktionssätten här sammanblandande). ","2) ihågkommas, erinras. " mynnes at vnder vise myn herre om sancta maria magdalena godz " FM 541 (1512-13). ","3) tänka på, vilja, kunna förmå sig till. med inf. hon mintes ey fra honom ga MD 76 . - Jfr aminna."],"e":["mynna . ","mina: -is Bu 13 . ","myna: -ens MB 2: 149 . ","-ir , ","-te . ","mins VKR v. imperat. mins. minz. mintz),","minnas , "]},{"a":"minna","b":"vb","c":"v.","d":["kyssa. " jach loffuar . . . thina sötha leppä som wärdhogadis at minna thin owin oc for radhare iudham " SvB 84 (senare h. av 1400-t.). - refl. minnas, kyssa. med ack. el. prep. vidh. tha swari thän nye confessor hwariom enom brodhir swa sighiandis gudh giffui thik äuerdhe[li] ghit liiff minnandis widher hwan en Val af conf gen 114. swa biwdhir thät thik mwnnen at minnas widh tik SkrtUppb 269 . minnis [jak] thin ffaghre mwn, och thina söta läpa widh mik, tha rodhma mina kinnir SvB 487 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"minne","b":"av","c":"adj.","d":[" L. motsvarande posit. litil. A) komp. ","1) mindre (i rum). fiskarins ben ära mindre ok predikarens mere Bil 108 . " ginom asiam thz mindra " Al 1490 . kallas han (ɔ: mannin) mindre wärld MB 1: 100 . enum päninge minna en eeth halfs öris landh jordh SD NS 1: 12 ( 1401); jfr 2. - mindre, minus, minskad med. atta alna ok tiughu eth quarter minne SJ 80 ( 1438) . !UDDA_TECKEN? alin minne 1/2 quarter (9 3/8 aln) ib 81 ( 1438) . wj alna lang oc minne 1/2 auarter (5 7/8 aln) ib. " x alna minne j quarter " ib. " tomptan är xxxiii1/2 (23 1/2) alin lang et (1) thumbret mynnere " ib 347 ( 1468) . " ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter " SD NS 1: 264 . tu örisland jordh, ij päninga minna ib 24 ( 1401) . tolff öresland jordh . . . ene halue örtugh minna ib 650 ( 1407) . twa atungä, atta spantz afgiäld minna ib 633 ( 1407) . ib 2: 20 ( 1408); med afs. på de tre sistn. ställena jfr 2. ","2) mindre ( i antal, mängd, värde el. grad). hwilken man som hawer minna mantal i sino hwse MB 1: 307 . " a huart eet fäste är aldre minna än hundradha riddara " Fl 966 . Di 182, 202 . hans folk synis thik minna Al 3148 . " hwath the waro minne (färre) äller mere " ib 3124 . MB 2: 293 . " jättum . . . oss thylikä storflockä . . . mädh warre macht minne skulä görä " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " halffua mynne peninga " SO 203 . halw minni plikt Sd 1: 670 (1285, gammal afskr.). mindhre aff brödhit thes bethre ärith LB 2: 50 . minne (minsta) delin aff warom arligom ingiäldom SD 4: 537 ( 1336, nyare afskr.) . " hafuer hanom gode clare rekinskap giord bodä vm mynnare oc mera lösst oc fast " SJ 342 ( 1466) . ib 357 ( 1469) . " the gälla mindra " Bo 6 . som minna (möjl. att fatta ss adv.) äru värþe än þu sialuar Bu 138 . " som minnä är än half mark wärt " SD 5: 638 ( 1347) . " teknin waro halfwo flere badhe minna ok swa mere " Al 422 . " hon gör om siw dagha minna än swa " Iv 4273 . " mindre var minna moþor möþa " Bu 75 . " thera syn skal millare wardha ok pinan lättare ok minne " Bir 1: 174 . " han haffde siden minne wande " RK 2: 367 . " j thöm thinanom faa somlige men hardan siwgdom . . . ok somlige faa myndhra siwgdom " LB 6: 278. som mindra formagha VKR 2 . " hans broder sagde han finge mynna " RK 1: 681 . " tha tappar then som mynna forma " ib 697 . ib 698 . GO 945 . thz är ekke nw mynne (det kan ej varda annat?) faar hon ekke annath synne . . . hon aktar komma swerige i waadha RK 3: 2488 . " mz minne haffde iak vel fat berning (jag kunde väl hafva begått mig med mindre, mindre kunde havva varit nog?) " ib (Tillägg om Chr. II, red. B) 6420. han ekke wille mz mynne tiil rykesens raadh komma . . . wthan leygdh med. fan hon sua mykit i säkkenom som han hafdhe thijt medh sik fört, fyra päninga mindre (exceptis quattor denariis) Ansg 213 .","3) sämre, ringare, mindre duglig. tha wardher thu . . . for mindra halden af them thik förra i nokre wärdhning hafdho Ber 258 . - lägre, ringare, underordnad. hafþe. þeophilum mindre man Bu 29 . vika (för vikar) . . . þän mindre þöm mera ib 51 . thu hawär han !UDDA_TECKEN? mannen) skapat litlo minna än ängla KS 2 (4, 2) . " medh minnom mannom ok merom " ib 38 (100, 41) . alle domare, huath the äru minne älla mere ib 68 (168, 75). af laghmannum ok minnä domärum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). huar tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom KS 25 (61, 27) . MP 2: 78 . " iak will sända them en myndre man " Di 142 . " af minne mannom " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). hyrdränger eller annar minne man MEG (red. A) 54, (red. B) 59. riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen . . . mädh XII hästum . . . swenä riddärä widherlichä vten wart raadh rijdhen mädh VI hästum; minne män firi sik mädh twem hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ","4) yngre. " han callas ok mindre (minor) iacobus. þy at var härra tok hans syslunga iacobum zebedei för si sit värþskap än han " Bu 194 . ","5) värre, sämre? han haffwer saget meg mynne en räth ower FM 230 ( 1505) . seghe the migh mindre en rädh oppa ib 533 ( 1511) . - n. adv. mindre, i mindre grad. blyghis ey mindra modhorin än sonin Bo 21 . " thrifwas . . . ey mindra andelica än licamlica " ib 240 . " miskunna gärninga skulum wi ey allom jämlika göra wtan somlikom mer ok somlikom minna " Ber 16 . " wi skulum swa myklo mindra awita annars hiärta, hwru myklo mindra wi knwnnom mz ware syn see annars thankka myrker " ib 149 . " minne van widh latins thwngo " Bil 471 . hafdhe . . . tridhia (ɔ: win) minna käran ib 615 . " allir hedhir är minna hedhirlicar j manzsins eghnom mwn " Bir 3: 112. mz mindra illom cristnom mannom ib 1: 380 . ey (änkte) thäs minna (-mindra. -mindre. -myndre), icke dess mindre, det oaktadt. jak war . . . ey thes mindre mz fadhenom al thingh styrande ok radhande än thok iak var mz iomfrvnne Bir 1: 51 . herrene bebreffuade hwar androm frid . . . konung eric loth eyncte tess myndre röffua RK 2: 7242 . " the . . . danzadho ey thes mindra " ST 142 . ib 143 . " ey för thy war hon tässinna mz brinnande kärlek wäntandhes " Lg 3: 593 . B) superl. ","1) minst (i rum). en minzste madkir Bir 1: 56 . ","2) minst (i myckenhet). minst äta aff rugbrödh LB 1: 96 . - minst (i betydenhet, värde el. grad). thu betleem j judha landhe thu äst ey minst j iudha lanz hofwdstadhum MP 1: 44 ; jfr 3. vm iak gafw them minzsta siwkdom Bir 1: 56 . iak vil ey göra nakot än thot aldra minzst mot rätuisonne ib 5 . " at ey vare minzste thanke oc ey minzsta ordh hulkit som ey skal rensas " ib 3: 107 . i mizsto (för minzsto) matte MD 19 . - minst, ringast, obetydligast. jak är ten mynzste (minimus) j mins fadhers hws MB 2: 85 ."],"e":["minni . ","mynne . ","mindre . ","mijndre FM 495 ( 1510) . ","myndre . ","mynnare . ","mynnere . ","minnom KS 25 (61, 27), 38 (100, 41)),","mintzster: -o MB 1: 206, 396 . ","mynster . ","mynzster . ","minst . ","minzst . minz), superl. ","mädh minna","at minsto","-a SO 18, 29 ; Bir 4: 27 ; Su 284 . ","-ä Va 19 ),"]},{"a":"minne","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) minne, förmåga att minnas äfven erinring, ihågkommande, somlike haua vndirstandilse oc ey minne Bir 2: 212 . " minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse " SD NS 2: 169 ( 1409) . " at hon aldrig kan wara wtan minne ällar aminnilse " LfK 120 . " þät litla orþ . . . þät gik hanom aldregh w minne (dock trol. för munne ss det läses i B, C 924) " Bu 7 . " glömdis ok gik swa fran minne " Bil 53 . " iosep oc hans godhgerninga til egipto land gingo aff manna minnom " MB 1: 275 . " ma thz nokrom komma j minne " Iv (Co. B) s. 211. then cellan kalladhe han roo oc huilo oc minnins älskogha (quitem locum et amicum mærori; i st. f. mærori har öfvers. trol. läst memoriæ) Ansg 243 . - dragha til minnis, komma i håg. effter thy the älzste i radhit thät wäl drogho til minnes SJ 3 ( 1421) . " bödh israelz sönom dragha til minnes then daghen " LfK 140 . " thet aldregh til minnis dragha med nakra handha swik älla skadha " BtRK 35 ( 1371) . " dragh oc til minnes at propheten ieremias sändher til wranga konungen oc almoghan mz gudhz laghbook, huilken ey at enast försmaddes, wtan iämwäl söndher sleet konunghen bokena oc kastade i eeldhen ey läth gudhz prophete ther mädher aff " Su 156 . " dragh tiil mynnes " RK 3: 2448 . - opersonl. med dat. effter thy thöm älzstom aff oss i radhit drogh til minnes SJ 7 ( 1438) . BSH 5: 175 ( 1507) . thik draghir wel til minnis at iak eentidh befälte thik eeth barn at dräpa ST 339 . HSH 24: 69 (1516), 72. ","2) skål som i sht vid gillenas festliga samqväm dracks med ihågkommande och til hedrande af Gud, änglar, helgon o. s. v.; äfven qvädes som vid en sådan skåls drickande föredrogs. skänkai mynne SO 27, 70 . " thz minne skänkia 122. skänkia helge kors mynne, ok sancte erikx mynne, ok sancte olaffs mynne " SGG 132 . " skänkia all gudz helgona mynne i. thz högxtha mynne är skänkth ib. " ib 127, 133 . sidan all helgona minne är skänkt SEG 116 . mynnes kar skola vara ix. först varss herra mijne. varffru mynne och rydher sancte örians mijne högxsta mynne SGG 132 . " bör allerman höxtha mynne haffwa ok lysa tha sex slar " SEG 112 . " alla helgona minne lysa ok holla mz ffärska begara ok ffärsth öl " ib. " aff sancta anna mynnä " Iv CV. then som soffuer y mynne SO 98 . " broder som mynne qwäda schal " ib 200 . " then som mynnet siunger ib. ffor än höxstha minne börias skal " SEG 123 . ","3) minne, samtycket, tillåtelse. medh thera minne frelse hawa BSH2: 39 ( 1396). hafdo sik vndan krononna skat vtan konungx minne eller bref sielwe oloflika til frelse giort ib 38 . ib 40 ( 1396) o. s. v. wthan marskens ja oc minne PM 26 . " wthan gaardz mästarans samtykke oc mynne " ib 25 . " wthan konwngsens bodh oc mynne " ib 24 . " enghin man matte . . . kirkio byggia vtan biscops minne (licentia) " Bil 567 . mz idhart minne hädhan fara Fl 515 . ib 1910 . Al 8071 . SD NS 1: 181 ( 1402) . SO 203 . " illa skildis thu widh wart klosther wtan warth loff eller mynne " Di 297 . moth thera radh ok mynne RK 1: (sfgn) s. 182 . ib 2: 9444, 3: 1190, 4126, (sista forts.) 5093. SO 98, 110 . ther til hawer ioan innan minne bliffwit (gifvit sitt samtycke) SD NS 1: 386 ( 1404) . - (?) manga ryzer hadhe tha tornen ynne alth wtban wyborgx mynno RK 3: 3814 . ","4) vilja. " the giorde ey effter konungens mynne " RK 2: 8781 . ","5) godvilja, godtfinnande, välbehag. är iak skyldogher mik op at gifua ok äpter idhart minne blifua (bero af edert välbehag, vara el. komma i edert våld) Iv 5136 . ib 5100, 5666 . han matte sik gifua . . . ok ij thera minne at blifua (vara el. komma i deras våld) ib 4243 . " the som ey wille wara i mynne (underkasta sig) " RK 3: (sista forts.) 5947 . fforma han ey bötha bliffue j konungs minne (det må bero af konung honom skal förfaras) MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 59 . EG 66 . ther blifue lerjungen i bondans mynne fore (det må bero af mästaren, huru med lärlingen skall förfaras för detta el. för denna förseelse) äpter twa goda brödra segn SO 85 . " teckes theris ämbete ware i theris mynne mz kemmenteras samtyckio " ib 115 . " the andra . . . vare i kemmenteres ok companies mynne om the här äpter embetet brucha vele " ib 116 . ","6) frivillig öfverenskommelse, öfverenskommelse i godo. medh minne at enda eller rät BtRK 32 (1358, orig.) . " thet minne oc rät sighiä, oc kunnugha " ib. " tha wi thet minne oc rät kunnoghat hafwum " ib. " för än wi minne eller rät sak hafwum " ib. " vm nokor wil amote thy minne tala ib. kunne man ther eth minne j raama at thz sculle ey til rätta koma " RK 2: 1646 . " kunne wj och skälight minna fa " ib 1650 . " ther sculle the forenes mz minne eller retto " ib 3058 . " han ey wiil bliffua wedh räth äller mynne " ib 3: 2999 . " wille therföre giöra honom huasken minne eller rätt " SMG 146 . göra for:de k[onung] c[ristiern] mynne eller räth BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . " när tesse mynne eller rät giort eller sked är " ib. " them . . mz minne eller ret ath skilia " MD (S) 229 . " hwat the siäx funno thöm for minne (grund för uppgörelse i godo) eller for rät " SJ 36 ( 1426) . " vilia ey i minne blifwa (göra upp i godo) " SD NS 1: 415 ( 1405) . " ther til han beredher eller j hans mynne bliffuer (gör upp med honom i godo) " MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 . SGGK 104 . " ther till han beredder är ellir j hans minne giort hawer (har gjort upp med honom i godo) " EG 65 . " at hustru cristin scal mik lika göra oc i mino minne bliua fore thet at hon hauir bestat oc bygt the samo tompt " SD NS 1: 69 ( 1401) . " haffui werkmestare makt at tagha hans gerningh vp vnder stadzsins reth vthan han bliffue i theras minne " SO 66 . " til thäs han haffwer warith j mynne mz thesaurearenom " PM 37 . " vil svennen skylias mz mynne (i godo) fran synom hosbonda " SO 148 . hwad the endrechtelige at i minne fordragha BSH 4: 36 ( 1474) . " i minne eller retergang " HSH 18: 74 ( 1497) . ib 78 ( 1497) . ","7) kärlek. " aff alzsköns minne ther frwo haffwa wald " Iv 53 . " iak staar mykith äpter hänna minne " ib 1038 . "],"e":["minna RK 2: 1650 . ","mynne . ","mine LfK 120 . ","mijnne: -es HSH 24: 69 (1516), 72. mijne SGG 132 (på två st.). ","minna kar","mynna- . ","minne kar SMG 144 ; ","-karet ib 143 . ","minnekar ib 143, 144, 147), ","minnis bikare","minnis kar","minneskar SEG 122 ; ","-karen ib 123 . " mynnes kar " SGG 130, 132 . ","mynneskar . ","mynnes kaar),","minnis kars bikare","minness karss begare )","minnis lös","-löös )"]},{"a":"minne","b":"nn","c":"","d":[" L.","wil jac nagod giffwa (ɔ berätta) eder tiil mynne oc kändzslo Troj 57 . - manna minne, se mahder 1 och manna minne. - dragh til minnis, komma i håg. j thetta sinnet formagon j ey mera begripa eller til minnes dragha MP 4: 26 . ib 52 . - påminna (ngn om ngt). haffue severin eder swen oss loffuat ath han skall draga eder thet till minnes HSH 14: 87 (1526, Brask) . - koma i (hugh ok) minna, påminna, med dat. thz är ganska wadhelighit ath . . . koma honom y mynne hans rikedoma Gers Ars 3 . han komi hänne thät i hwgh ok minne SkrtUppb 249 .","4) vilja. Se Sdw 2: 1268.","6) frivillig överenskommelse, överenskommelse i godo. Se Sdw 2: 1268. ther fessthe han forre i mynne v mark päninger ATb 1: 26 ( 1454) . " item alt det sölfwer, som mine syskon hafwa mig ifrån haft efter mine faders död, som iag ärligen klandrat hafer och ingen rätt eller minne theröfre fångit " FMU 5: 90 (1484, avskr.) . " anders gase ɉ mark til lminnes " Stock Skb 10 (1516-17). nilss matssons ärenda staar til minnes eller forligning om grisana STb 5: 223 ( 1519) . nar thz (ɔ Paris och Helenas avtal om flykt) giort war ömiwkliga mz mynne gik han j fraa henne Troj 63 . - bliva el. vara i (nokors) minne, bliva i minne mädh nokon, göra upp i godo (med ngn). blef peder gest i mynne ffor olagliga köpslagan v mark ATb 1: 2 ( 1451) . [ola]f hedmvndson lagde in i heftilsen en kloster swen . . . for sins fahdrs geldh . . . her fore blef olaf . . . i mansens mynne thet han war in lagdher geldith war betald öwer fir ar til förende ib 6 (1452). ib 26 ( 1354) . " tha warth jag gwlsmidh sakir til iij mark . . . for thet ath hangik borth ath ofäste aff radzstugwnne ok blef äkke j borgomästara minne for ed fälnigena " ib 39 ( 1455) . ib 373 ( 1472) . tha skal hon bliffua i cämmenärane mynne medh i (1) marck STb 1: 111 (1477). ib 284 ( 1481) , 397 (1482). pawal skreddare tenetur ij (2) marck, som han bleff j mynne meth kemmenärane STb 2: 190 ( 1487) . " oc ware j fogtens oc kemmenerens minne " ib 5: 183 ( 1518) . "],"e":["mynne . ","mynene ATb 1: 26 ( 1454)","minnis kar","mynnes- )","*minnis lös"]},{"a":"minne","b":"av","c":"adj.","d":[" (mynster), superl. L. motsvarande posit. litil. A9 komp. 1) mindre (i rum). thy kallas han (ɔ människan) minor mundus myndre werldh SvKyrkobr (Lucid B) 135 . en annar minder sten hafdde han j sin fampn MP 4: 209 . minoro . . . myndre göra GU C 20 (hand 2) s. 144. minusculus . . . lithet myndre ib s. 144 . 2) mindre (i antal, mängd, värde el. grad). Se Sdw 2: 1268. . . . allan myn fadernes deel lbade löst och fast . . . mynne och mera hwadh thet helst kan ath ware SJ 2: 96 ( 1487) . " huat är lättare ok mindre fore ath sigia ath thina synder äro tik forlatne eller sighia swa stat vpp ok gak " MP 4: 228 . " kopareth vogh v [5] mark mynder en ii!UDDA_TECKEN? [2 1/2] pund gamal koppar HLG 1: 90 (b. av 1500-t.). - mindre, minus, minskad med. viij marc iij öre myndre HLG 1: 28 (1430). ijᶜ mark xiiij mark mindre (186) " SJ 2: 305 ( 1496) . " mädh minna än, med mindre, så framt icke, utan att. jtem wille jak eg anama the for rörde godz aff her twre medh minne en han wilkorede sig at widherleggia mik framdelis huat min hustru faat er thär vtj " Arfstv 10 (börj. av 1470-t.). thz han aldrik gik i i frv el iana fatabwr, mz mina en han war sielff vi, sin frv eliana var dod JTb 79 ( 1490) . - minna än, med mindre, så framt icke, utan att. thet skal ecke finnas wor broth och lither til ingemanz segn mindre än wij motte sielffwe wara til swars GPM 2: 139 ( 1498) . ","3) sämre, ringare, mindre duglig. - lägre, ringare, underordnad. jtem bryther noger minne man än forscriffuit staar Arnell Brask Biᴵ 34. the första fyre wigxle heter mindra wigxle SvKyrkobr 57 . - minne brödher, minorite, franciskaner. han gaff sik til mindra brödhra liffnath. oc wardh biskop SvKyrkobr 23 . - n. adv. mindre, i mindre grad. ey thäs minna, icke dess mindre, det oaktat. Se Sdw 2: 1268. B) superl. 2) minst (i myckenhet). - minst (i betydelse, värde el. grad). then mynsta pening medh then största SJ 2: 97 ( 1487) . ib 102 ( 1487) , 273 (1495). - minst, rignast, obetydligast. äractughum manne alla biscopa främsta augustino biscope i yponio, sändir cirillus biscop i ierrusalem alla presta minstir helso Hel män 180 . ok minst, i det minsta, åtminstone. swa skal hon döma ok kalla hwan iemkrisnan jwdha ellir hedhenighe bäthre än sik syälffwa ellir ok minsth (saltem) ekke werre Gers Frest 41 ."],"e":["mynne . ","mina JTb 79 ( 1490)","minster"]},{"a":"minneband","b":"nn","c":"","d":["ett slags band? katherine . . . (testamenterar jag) eth minneband SD NS 3: 536 ( 1420) . ib."],"e":[]},{"a":"minnekar","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*minnekars skal , "]},{"a":"minnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["kärligt, vänligen. " ath samma breff war swa vplesit pa kopperbergx tingh och mynnelige athsport for:ne godemen breffuit vtgiffuit hade, om . . . Stb 4: 24 (1504). ""],"e":["mynnelige )"]},{"a":"minnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["kärligt, vänligen. " frughan ok herra iwan gingo tha swa minnerlika saman twa " Iv 1475 . ib 1778, 4364, 5634, 5635 . Fl (Cod. B) 1661 . thz skipte han mz milde hand mz the herra aff skotland ok the fruor minnirlika Fr 2711 (ordet skulle här kunna fattas äfven ss adj. i ack. pl. f. med betydelsen: älskvärd). Jfr aminnelika."],"e":["minnelik Fl (Cod. B) 1661 . ","minnerlika Iv 1475, 1778 . ","minnirlika ib 5634, 5635 ; Fr 2711 . ","minirlika Iv 4364 ), "]},{"a":"minneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr a-, o-minneliker."],"e":[]},{"a":"minnering","b":"nn","c":"","d":["Jfr forminnering."],"e":[]},{"a":"minnilse","b":"nn","c":"","d":["och f. åtminnelse, ihågkommande. at the motte komma j stadzins tenkebok tiil en minnelsse oc rettelsse STb 5: 273 ( 1520) . Jfr aminnilse."],"e":["minnelsse )"]},{"a":"minnilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr a-, af-minnilse."],"e":[]},{"a":"minnogher","b":"av","c":"adj.","d":["ihågkommande. " med gen. el. ack. wj ärum minnoghe igh at enast nänniskionna affgaangh wtan ämwäl gamble hemwlhetz ok älskelikheetz " SD 1: 517 "],"e":[]},{"a":"minnogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) minnesgod, som minnes långt tillbaka i tiden. Se Sdw 2: 1268. memor . . . mynnogher oc thz som mynnis GU C 20 (hand 2) s. 131."],"e":["mynnogher )"]},{"a":"minnung","b":"nn","c":"","d":["edligt utlånade i jordatvist av män som minnas långt tillbaka i tiden, även sammanfattningen av dem som giva ett sådant utlåtande. Se Sdw 2: 1268."],"e":["minnunga män , "]},{"a":"minnung","b":"nn","c":"","d":[],"e":["minung . ","minning )","minnunga män","minninga- )"]},{"a":"minnungi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*minnungis män , "]},{"a":"minnungi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"minster","b":"","c":"","d":[" , se minne, adj."],"e":[]},{"a":"minsters läript","b":"","c":"","d":[" , f. Se mynsters läript."],"e":[]},{"a":"minzka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) minska, förminska, göra mindre (i omfång). minno . . . myntzska GU C 20 (hand 2) s. 144 (kan även föras till 2). om hon haffwir ey giffwit sin tianda oc sit offer ellir thz j nakat swik giort thz bätra gömande sik til lbytande ellir minskande SvKyrkobr 350 . thet rwmith . . . som lcifer my[n]skadhe medh sik ok synom änglom MP 5: 39 . 2) minska (i antal, betydelse el. grad). thär äpther i allom wärldennas aldrom är synden ökth oc dygdhem minskat JMÖ 34 . " saphirus är en dyr sten . . . han giffwer likamsens styrk, mynska skörhet, mynskar mykin sweth " PMSkr 488 . 3) borttaga. exinanire tiil linthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. - Jfr ominskadher."],"e":["mynska . ","myntzska GU C 20 (hand 2) s. 144. -adhe. -at),"]},{"a":"minzka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) minska, förminska, göra mindre (i omfånga). haua forbuthyt . . . mit fäthärnes gooz . . . nokrolethes at klande ällär afuärkiä, hwaste tilleggende ällär mynzkände j nokrom handä thingum ällär stykkum SD 5: 280 ( 1344) . ","2) minska (i antal, betydenhet el. grad). minzska thäs hälgha träsisn iärtekne Lg 95 . " minzska engha mina pino at ey minzskis min krona " Bil 472 . " minzska girina " Bo 16 . " hwar minzskade idhart wald " Bir 1: 137 . ib 3: 400 . " han (ɔ: hedherin) . . . minzskar ödhmiukt " ib 2: 325 . " minzske . . . min vanhedhir " ib 3: 312 . LB 2: 36, 39, 5: 81 . - göra intrång i, kränka. þe (näml. þing) þär rikesens rätter vare mynskaþer äller scadder af SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ","3) borttaga. " at eygh sculde diäfwlin fa nokot minzsca af hans hiordh " Gr (Cod. D) 418 . ämwäl ther wilde jak enkte minzska aff thino loffui Su 334 . vm thänne konungir . . . ville minzska älla forskipa (abalienare vel diminuere) nakan deel aff krononne Bir 3: 400 . " at sancta bigitta entke minzske ällir tillägge aff sinom anda " ib 4: 115 . " at thu enkte minzskar ällir tillägher aff thinom anda ib. - refl. minzkas, minska, varda mindre, aftaga (i mängd, antal, styrka el. grad). änkionna olea minskadhis ey " Bir 1: 6 . " iak är o vmskiptelikin ok ey ma iak minskas ok ey ökias " ib 297 . " dänerna hop minskades tess meer " RK 2: 9270 . " withum wi . . . thiin wisso lön vaxa . . . ok ey minzskas " Bil 633 . " sagdhu stormin aldre minskas för än liken wt castas " ib 268 . ib 472 . MB 1: 107 . " minzskas skulle hans angist oc genwärdha " Lg 89 . " six then hugher wara starker, som hardr är böhgia, ok ey är skynthr til at blötas, ella minskas (nedstämmas, nedslås) " KS 19 (47, 20) . " the wan härra leta skulu ey minzskas i allo godho (non minuentur omni bono) " Ber 132 . - Jfr forminzka."],"e":["minzska . ","mintzska: -as MB 1: 107 . ","mindhska: -ar LB 2: 36, 39 . ","minska . ","minscha LB 5: 81 . ","mynska . ","mynzskä","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"minzkadher","b":"nn","c":"","d":["minskning. " at thu ey hafwir afsaknadh ellir minzskat j thinom skath " ST 224 ."],"e":["minzkat ST 224 ),"]},{"a":"minzkan","b":"nn","c":"","d":["minskning. " gifuis vtan afftäkt oc minzkan fatighio folkeno " VKR 37 . Bir 5: 119 . kärlekxsins minzskan Su 359 ."],"e":["minzskan Su 359 ; Bir 5: 119), "]},{"a":"minzkan","b":"nn","c":"","d":["minskning. Svartb 537 ( 1478) ."],"e":["myntzkan )"]},{"a":"minzkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["som kan minskas, underkastad minskning. änkte hauande j thik minzskelikit älla vmskiptelikt Bir 2: 13 ."],"e":["minzskelikit Bir 2: 13),"]},{"a":"minzkilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) minskning, minskande. " är . . . äwärdhelik rätuisa j honom j hulke ey är til läggilse ok ey minzskilse " Bir 1: 396 . ib 250, 355 . aff värilz hedhirs oc vinskaps minzskilsom ib 2: 224 . ängin minzskilse äghir vara j krononne ib 3: 400 " for wara synda mizskelsa (för minzskelssa) skuld " BYH 1: 83 ( 1379) . Jfr forminzkilse.","2) kränkning. " vtan thins wallikhetz minzskilse (incorrupto argumento majestatis) " MB 2: 404 . " siälfra thera samuitz minskilse oc sundirstänkilse " Bo 137 ."],"e":["minzskilse . ","mintzskilse . ","minskilse )"]},{"a":"miodher","b":"nn","c":"","d":["mjöd. " medo . . . myödh " GU C 20 (hand 2) s. 128. Brasks Cal 265 ."],"e":["miöd . ","myödh . Se Sdw 2: 1268)"]},{"a":"miodhkar","b":"nn","c":"","d":[" = miodha kar. PK 253 (i var)."],"e":["miödh kaar )"]},{"a":"miodhyrt","b":"nn","c":"","d":["mjödört, spiræa ulmaria Liin. moracus myödhyrth vel byttogräs LB 2: 42 . marotus miodyrt ib 5: 81 . moratus miödhyrt ib 7: 145 . " tag miödyrt, som vexer j ängyar oc lwctar söta " ib 292 . "],"e":["miodyrt . ","miödhyrt . ","myödhyrth )","miodhyrta bladh","miödyrta- )"]},{"a":"miohunder","b":"nn","c":"","d":["vinthund. " myöhunden han syniss wara snar " RK 3: 2760 ."],"e":["myöhunder )"]},{"a":"miohunder","b":"nn","c":"","d":["vinthund. Prosadikter (Sju vise m) 139 . " jak hörir hälder minna miohunda skal. än iak khörir predika gall " SvKyrkobr 32 . molosus . . . miöhwndher GU C 20 8hand 2) s. 152."],"e":["miöhwndher )"]},{"a":"miok","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket. Se Sdw 2: 1268."],"e":[]},{"a":"miok","b":"ab","c":"adv.","d":["mycket. " som iþär myok höghelikä varþäþe " SD 5: 636 ( 1347) . " en biscopor goþor ok guz moþor miok þiänoghar " Bu 24 . " anlitet är miok litet " ib 145 . " en nunna . . . miok orþom ok besk i tungo (sannolikt för miok besk i orþom ok i tungo; Cod. B: mykit besk j ordhom ok j thungo 1009) " ib 418 . " hafdhe esdram miok käran " MB 1: 27 . " myok stor " Bir 4: (Avt) 177. blygdhis miok Iv 2227 . Bu 11, 18, 49 . Bo 67 . Iv 3153 . Al 1456, 4927, 4976 ."],"e":["moiok Bu 11, 49 . myok),"]},{"a":"miol","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["miell STb 5: 314 (1521, Kop) . myel ib 4: 185 ( 1508) ; Stock Skb 213 ( 1523) . ","möl ATb 3: 124 ( 1501) ; HLG 2: 137 (1526). (?) mölen ib 3: 98 ( 1528) . molen (för mjölen?) ib),","*miols gröter","myöls- )"]},{"a":"miol","b":"nn","c":"","d":["mjöl, pulver, stoft. " biuþar iak þik . . . at þu bryt ok mal i miöl þätta bilätte " Bu 189 . - mjöl, genom malning till pulver förvandlad säd el. annan närande växt. mz änkionna miöle Bir 1: 220 . " þrättan spän myol " SD 5: 637 ( 1347) . " oleum flöt af andree benom. ok manna som miol (rättadt fr. miolk) mz sötastom rök (mannam in modum fariæ et oleum cum odore emanare) " Bu 142 . MB 1: 189 . MP 1: 228 . Bir 3: 60 . VKR 36 . RK 3: 4177 . BSH 5: 535 ( 1513) . 1 pund skat mööl FH 5: 238 ( 1524) . - Jfr biug-, böna-, hafra-, hvete-, rogh-, spise-miol."],"e":["-e Bir 1: 220 ; ","-i ib 3: 60 . ","miöll HSH 19: 165 ( 1506) , 166. myöl BSH 5: 535 ( 1513) . ","myöll RK 3: 4177 . mööl),"]},{"a":"miolbinge","b":"nn","c":"","d":["mjölbinge. hwar som hawer flykke ok molbinga han faar kompana GO 141 ."],"e":["molbinge )"]},{"a":"miolena gräs","b":"nn","c":"","d":["mjölonris. " tag . . . myölen gräss " LB 7: 47 ."],"e":["myölena gräss )"]},{"a":"miolgröter","b":"nn","c":"","d":["mjölgröt. GU C 20 s. 463 . giffwes them (ɔ hönsen) äta myölgröth swdnan aff bywgmyöl oc wathn PMSkr 256 ."],"e":["myöl- )"]},{"a":"miolhus","b":"nn","c":"","d":["mjölhus, mjölbod. HLG 3: 110 (1529)."],"e":["möl- )"]},{"a":"miolhus","b":"nn","c":"","d":["mjölhus, hus afsedt för förvaring af mjöl, bröd och säd. ij möl hussed FH 5: 238 ( 1524) ."],"e":["möl- )"]},{"a":"miolk","b":"nn","c":"","d":["mjölk. " hafwa . . . miolk at drikka " Bir 1: 116 . jak föddhe thik mz minne miölk ib 137 . " thu ma än wäl di thina modher miölk " Al 1230 . " faar jak miölkena jak giwer ey vm kona " GO 600 . Bu 77, 506 . Bil 128, 688 . Bo 102 . GO 758, l840. Al 6827 . Bir 1: 63, 311, 3: 38 . MB 1: 189, 263, 278, 401, 2: 83 . ST 10, 21, 105, 106 . LfK 177 . LB 1: 97, 2: 31, 32 o. s. v Lg 3: 63 . Jfr farageta-, horsa-, kirno-, kono-, mandol-, modhor-, qvinna-, qvinno-miolk. "],"e":["-ena Bo 102 ; ","-inne Bir 1: 311 . ","myolk ST 106 . ","miölk Bil 688 ; Bir 1: 137, 3: 38 ; Al 1230, 6827 ; LB 1: 97, 5: 80, 81 ; ","-inne Bir 1: 311 ; ","-ena GO 600 . ","myölk ST 10, 21, 105 ; LfK 177 ; MB 2: 83; LB 2: 32, 43 . ","myölch ib 31 . ","miälk L. ","mielk MB 1: 189, 263, 278, 401 ; LB 8: 41 ; se vidare modhor miolk. ","melk Lg 3: 63 . ","milc ib), ","miolka flaska","myölka- )","miolka gris , ","miolka ko","miölke- )"]},{"a":"miolk","b":"nn","c":"","d":["mjölk. et land thär flytande war mz miälk oc hongagh ok thz är swa vnderstandande at thär war yffrith hongagh oc mielk SvKyrkobr 36 . " andres jenssons pygo hade miölk i spinane " STb 1: 113 ( 1477) . llac . . . myölk GU C 20 (hand 2) s. 57. lib s. 58. Jfr far-, kirno-, modhor-, ra-, spina-, äggia-miolk. "],"e":["miölk . ","myölk . ","mielk SvKyrkobr 36 . ","miälk ib. ","mölk PMskr 490),","*miolka deghia","miölka- . ","mjölke- . ","myälke- . miölche- Arnell Brask Bi 37. miölka- SVklE 161 . mölke- Arnell Brask Biᴵ 37; VKu 70 (1553). - deia. -deya),","*miolka fat","*miolka fata","mölke fatha )","*miolkafata rum","*miolka fulder , adj. full av mjölk. wälsignadha se thina myölkafulla spina SvB 332 (omkr. 1520). ","*miolka gardher (myölka-. mölke-), ","*miolka kimba","miölche- )","miolka ko","mölke- . ","malke- . -koo),","*miolka sa","mölkesaa )","*miolka tunna","myölko tyna )","*miolka ämbar","miölche- )"]},{"a":"miolka","b":"vb","c":"v.","d":["mjölka. GU C 20 (hand 2) s. 160. Jfr molka."],"e":["mjölka )"]},{"a":"miolkare","b":"nn","c":"","d":["mjölkare. Arnell Brask Biᴵ 7."],"e":["melcare )"]},{"a":"miolke","b":"nn","c":"","d":[" (fisk)mjölke. lactis . . . fiska melke oc köpe (fel för löpe) GU C 20 (hand 2) s. 57."],"e":["melke )"]},{"a":"miolkhviter","b":"av","c":"adj.","d":["mjölkvit. " han wyndrade aa henne miölkhwita hals oc bryst oc alla lymmer " Troj 62 ."],"e":["miölk- )"]},{"a":"miolkmater","b":"nn","c":"","d":["mjölkmat. Brasks Matordn 10 ."],"e":["miölkmath )"]},{"a":"miolkning","b":"nn","c":"","d":["lmjölkning. Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["mölkningh )"]},{"a":"miolmos","b":"nn","c":"","d":["mjölmos, gröt. " clarasta myöl moos " MB 2: 13 ."],"e":["myöl moos )"]},{"a":"miolsäkker","b":"nn","c":"","d":["mjölscäk. STb 3: 43 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"mioltar","b":"nn","c":"","d":["mjöldoft, mjölstoft? aato israels söner . . . osyrt brödh, oc annat bröd aff clarasta myöl taaren j enkannelighe bakningh. som sokerkawr äller annat tolkit MB 2: 13 ."],"e":["myöl taar )"]},{"a":"mioltunna","b":"nn","c":"","d":["mjöltunna. sades reppe matte ffrij för miel tunnen niclis . . . talade honum tiil STb 5: 101 ( 1516) ."],"e":["miel- )"]},{"a":"mior","b":"av","c":"adj.","d":["smal, ej bred. eet skipp, thz är frammerst oc ydarst tha är thz thrankt oc miöt MP 3: 414 . nidhan the trangha äller migo grandh, thär tiil sion liggher VKJ 149 . " thit eghit hiärta, som skapat är som en pära thiokt nidhan, oc mioth owan SkrtUppb 270. ""],"e":["miöt MP 3: 414 . ","miogho VKJ 140 ),"]},{"a":"mior","b":"av","c":"adj.","d":["saml, ej bred. the sama bron hon var sua mio oc thrangh af sik Pa 19 . ib 22 . ST 80 . Iv 3822 . een stigher myo Al 4703 . " tornith . . . breet nidhan oc miot owan " MB 1: 175 . - i ortnamn. in mioabæk SD 1: 453 ( 1270) . " in mioamosa ib. - smal, ej tjock. hafdhe mio been " KL 366 . " myo ok lange varo hans läggia " Iv 274 . - smal om lifvet, smärt. hon var til mata växin io Fr 2006 . " alexander war mio ok enkte fagher " Al 5333 . " hon va lenkxt aff allom thöm ok myo ok spädh som en liliä " Lg 3: 548 . MD 383 . at the (ɔ: licamma) skulin ey synas . . . miörre älla klenare for nakir band älla knöpa Bir 3: 475 . - tunn, mager. kinder swanga ok halla myo Iv 4147 . - Jfr midhio mior. "],"e":["mio . ","myo . ","mio . ","myo . ","myio ST 80 . ","miot . ","myo ib 274, 4147 . miö ib (Cod. B) 274. miöö ib (Cod. C). komp. miörre), "]},{"a":"mioskuld","b":"nn","c":"","d":["avgift utgående i mjöl. ther imot scal jac hafue . . . östuna quern, swasom sculder vj thyni miol . . . item twe pund miolsculd i alsters quern i wermaland SD NS 3: 69 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"mioþer","b":"nn","c":"","d":["mjöd. " viin ok miödhir oc andre starke drykkia " Bo 133 . " drikka miöd " LB 3: 11, 12, 24 . " förbiwdz miöder at drikka aff allom mestarom i thenna threm manadhom " ib 23 . III tunnor gammell miödh HSH 19: 166 ( 1506) . Fl 574 . Iv 846 . Fr 372, 844 . RK 1: 1412, 2: 9413 . Al 8181 . LB 5: 81 . "],"e":["myodher L. L.","miödhir . ","miöder . ","myödher L. ","myödh RK 2: 9413), ","miodha kar","miödakar . ","miöda kaar RK 1: (LRK) s. 218), "]},{"a":"mirkia","b":"","c":"","d":[" , se märkia."],"e":[]},{"a":"mirra","b":"nn","c":"","d":["myrra. jtem möram [?] för ii öra Kumla kyrkas rb 26 ( 1464) . j mark fore mirram oc rökilse ib 26 ( 1465) ."],"e":["möra . ","med lat. böjn.)"]},{"a":"mirra","b":"nn","c":"","d":["myrra. " j mirra som bäsk är " MP 1: 115 . LB 4: 342, 343 . "],"e":["mirra biärgh , ","mirra kärve , ","mirra smyrilse","mirre smörilse )"]},{"a":"mirram","b":"nn","c":"","d":[" = mirra kärve. Su 179 ."],"e":[]},{"a":"mis","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett sätt som tager miste om målet, i orätt riktning, orätt? the göra eller radha oss aldreg miss RK 1: 3701 ."],"e":["miss )"]},{"a":"misbruk","b":"nn","c":"","d":["missbruk, oskick. " finner hoos någen någet misbruck, orätt måth eller annet huadh thz helst är " SO 220 ."],"e":["misbruck )"]},{"a":"misdräkt","b":"nn","c":"","d":["missämja, tvedräkt, söndring. JMPs 514."],"e":[]},{"a":"misdräkt","b":"nn","c":"","d":["missämja, tvedrägt, söndring. " om hon haffwer . . . samtykt misdräkt i clostrit " LfK 158 . haffwa misdräkt MD (S) 215 . FH 1: 108 (1492, gammal afskr.), 109. FM 671 ( 1517) ."],"e":["misdregt FH 1: 108 (1492, gammal afskr.). misdreght ib 109 . ","mysdräckt FM 671 ( 1517) ), "]},{"a":"misdräktogher","b":"av","c":"adj.","d":["tvedräktig, oense. systrana skula wara twähogada oc misdräktohga Bir 5: 106 ."],"e":[]},{"a":"misdädhare","b":"nn","c":"","d":["missdådare, ogärningsman. RK 2: 6132 . MB 2: 319 . " then vsle misdädharin " ib 307 . höuisman for the midsedhere oc mordhere BSH 5: 595 ( 1517) . " ehwar tholike missdadere warda med siälig biwijsning vpakärde " GS 49 ( 1442) ."],"e":["misdedhere . ","missdadere )"]},{"a":"misdädhare","b":"nn","c":"","d":["missdådare, ogärningsman. adj inthet wele . . . befate ider med sadande skalke oc miskdedere STb 5: 324 (1521, Kop)."],"e":[]},{"a":"misfal","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) förseelse, brott. til lösn mynnä mysfallä RP 1: 569 ( 1362) . " forlat mik min misfal oc omilda vranglikhet " SkrtUppb 227 ."],"e":["mys- )"]},{"a":"misfal","b":"nn","c":"","d":["olycksfall, olycklig händelse, olycka. jak är wrdhin mäst wis af misfallum Bil 352 . ib 351, 610 . RK 1: 1797 . ST 36, 46 . " wenskap ok kerlek halla wtan wank ok al misfalla " MD (S) 293 . - skada, olägenhet, svårighet? ära ther margh annar wanskelse oc misfall wti FH 1: 16 (1441, nyare afskr.). om ed herth herredöme är naakitt isfell sket BSH 5: 468 ( 1511) . - Jfr misfälla, misfälle."],"e":["misfall Rk 1: 1797; FH 1: 16 (1441, nyare afskr.). misfalla MD (S) 293 (pl. ack. i rimsl.). misfell BSH 5: 468 ( 1511) . ","misfallum Bil 351, 352, 610 ; ST 36, 46), "]},{"a":"misfara","b":"vb","c":"v.","d":["förlorad. mangt got skip ther mistoor RK 2: 1963 ."],"e":[]},{"a":"misfela","b":"vb","c":"v.","d":["fara vilse, taga fel. med prep. um. vlixes . . . kände sig vesseliga haffwa döden oc böriade misfäla om måled (cum ipse quasi defecerit in sermone) Troj 309 ."],"e":["-fäla )"]},{"a":"misfelas","b":"vb","c":"v.","d":["1) svika, draga sig undan, blifva otrogen. med dat. ey skal han (ɔ: var herra) misfelas hänne (själen) älla hona dara o 91. är sinom licamma swa grymbir at han misfelis honom (undandrager honom sin tjenst) af krankdom ib 139 . ","2) slå fel. med dat. sidhan quinnomen misfeladhis thera hop Bo 224 . " at hänne änkte misfeladhis af thy hon beddis " ib 113 . - opersonl. thz hände opta siälwom gudhi. hulkom som i ängo misfelis Bo 115 . " thz misfelas äkke at (non fallit qun) han ey atirgällir hundradhafalt " ib 117 ."],"e":["-as . ","-adhis ) , "]},{"a":"misfeling","b":"nn","c":"","d":["misstag. avvikelse. tha begynte erich ith thaal vp, som han tilforen giorth hade, wth til ende j blandh alth tet taal war jngen misfeling anderlunde än som til foren war STb 3: 12 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"misflödhis","b":"av","c":"adj.","d":["till skada öfverflödande? onödig. gömdo sit hiärta fran allom ondom oc misflödhis (för ivirflödhis? superfluæ) thankom KL 227 ."],"e":[]},{"a":"misfyrma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) misshandla. " med dat. hwilkin brodher nokrom sinom brodher mysförmyr mz waknom " SO 25 . ib 68 . - med ack. vm (näml. han) husbondin misferma wil RK 1: 467 . ","2) för olämpa, missfirma. med dat. vakta mykit hwat thu tala. älla huru thu tala . . . at thu ingom misfyrme vtan häldir vpbygge Ber 274 . " som ysfermer nagrom synom embetz broder mz vnampn " SO 98 . ib 118 . med ack. þem tolf äller nokan þerrä . . . med ordhom äller gärningom mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . - Jfr misthyrna."],"e":["mysfirma: -fimer SO 118 . ","misferma . ","mysferma . ","mysförma . ","-ar SO 68),"]},{"a":"misfyrma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) misshandla. SR 54 . med dat. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 188 f"],"e":[]},{"a":"misfyrmilse","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"misfyrmning","b":"nn","c":"","d":["misshandling. " vm mysförmningh mz waknom " SO 14 ."],"e":["mysförmningh )"]},{"a":"misfyrmning","b":"nn","c":"","d":["misshandel. " gudmund . . . bad byfogotan borgomästara oc radit om nagra misförmning som mattis giorde byfogotanom " ATb 1: 122 ( 1460) . ib."],"e":["-förmning )"]},{"a":"misfälla","b":"nn","c":"","d":["olyck. försmåilse tera thr fateke warda i misfällo KS 44 (113, 48) ."],"e":[]},{"a":"misfälle","b":"nn","c":"","d":["1) olycksfall, olycklig händelse, olycka. viþ ouina istfälle Bu 16 . Bil 269, 350 . ST 42 . MD 170 . " at somlike bort takas ok draghas af wärldinne fore naturlika skipan mz man drape älla drykinskap älla nakrom tholikom misfällom " Bir 1: 217 . " göma han aff thy misfälle hulkit som kallas olykka aff mannom " ib 3: 69 . ","2) förseelse, brott. böte misfälle mz scriptamalom Bu 130 . wardh illa widh sin misfälle Bil 245 ."],"e":[]},{"a":"misfälle","b":"nn","c":"","d":["1) olycksfall, olycklig händelse, olycka. tha sa roland mykith misfälle pa sina men Prosadikter (Karl ) 277 . " wi have månge siukdomars missfälle så at fär än ett släpper tager 2 vide " Linkbiblh 1: 150 (1523, Brask) . 2) förseelse, brott. än togh at han fulkomlika fore saagh wara wanzlikhet oc misfälle SvB 123 (sl. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"misföre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"misförilse","b":"nn","c":"","d":[" ? misshandling. Pa (Tung) 33 ."],"e":[]},{"a":"misganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) gå illa el. olyckligt. opersonl. med dat. then tiid mannenom misgaar RK 1: 738 . ib 1619, 1825, 2145, 2351, 3839, 3979, 4213 . ","2) slå fel, misslyckas. part. pret. som misslyckats el. slagit fel. wm wingardana som misgangne äru Bir 4: 40 . ib 41 ."],"e":["-gaa RK 1: 4213 . ","-gaar ib 738, 1619, 2145 . ","-gangin ) , "]},{"a":"misgärning","b":"nn","c":"","d":["ning. " han wiste alla manna misgärninga oc godhgerninga " MB 1: 344 . ib 478, 2: 315 . Su 334 . Lg 91 . "],"e":["misgärningis man","misgärninggäs- )","misgärningis qvinna","misgärniggis qwina )"]},{"a":"misgärning","b":"nn","c":"","d":["missgärning. " oc firilaat os warä misgärngä " SvB 3 (senare h. av 1300-t.). erich . . . widerkende sine misgerninga alt thet han stulit hade STb 5 133 (1516). dömbdes marcus . . . fför sine misgerning tiil swerdh ib 273 ( 1520) . "],"e":["-gerning )","misgärningis qvinna"]},{"a":"misgöra","b":"vb","c":"v.","d":["göra illa, göra orätt (mot). med dat. än the hafdho honum misgiort MB 1: 245 ."],"e":[]},{"a":"misgöra","b":"vb","c":"v.","d":["göra illa, göra orätt. stranghet tz är nar nakar nokat misögr oc tha wrsaka hon sik oc [wil] ey synas haffwa misgiort SvKyrkobr 352 ."],"e":[]},{"a":"mishagh","b":"nn","c":"","d":["misshag, missnöje, ovilja. " bidher jach edher nade adi haffwen ingen mishagh ther wdinnan i nager modhe " FMU 5: 505 (1495, samtida avskr.) ."],"e":[]},{"a":"mishagha","b":"vb","c":"v.","d":["misshaga. opersonl. med dat. ok myshaghadhe per redhersonne naghath ther oppa ad hessthen var oskäleghanskattader ATb 1: 18 ( 1453) . " vi budum nilsse at wädia jnnan viij daga . . . om än hanum nagat mishagade oppa then rättin som hanum sagdir war " ib 127 ( 1460) . Mecht 197 ."],"e":["mys- . ","-adhe )"]},{"a":"mishagha","b":"vb","c":"v.","d":["misshaga. " opersonl. med dat. konung karl tog sa saara mishaga at biscopana giorde honom tolket swik " RK 2: 9338 . HSH 18: 17 ( 1494) ."],"e":["mishagede HSH 18: 17 ( 1494)),"]},{"a":"mishalda","b":"vb","c":"v.","d":["anse ringa, anse vara i värde underlägsen. medh sua forskälum, at huilkin lutar, sum mishalldin er aff þessum, þa liggar asmoþalboþahult til jamkan fört SD 6: 180 ( 1350) . - missakta, ringakta. mishalt (vilipendas) ey fadherlösa Ber 51 . " jomfru hwilkin som mishalder (despicit) qwinno renlika lifwande " ib 77 . ib 78 ."],"e":[]},{"a":"mishava","b":"vb","c":"v.","d":["missakta, ringakta, förakta. thäntidh cristi thiänare mishafs (vilpenditur) i thässe wärld Su 451 . " wardher thu forsmadher. mishafdher. hädder. ok for mindra halden " Ber 258 ."],"e":[]},{"a":"mishop","b":"nn","c":"","d":["förtvivlan. (Se S. Gustafson, H. Gadhs språk, gloss. 68)."],"e":[]},{"a":"mishop","b":"nn","c":"","d":["förtviflan. Su 353 ."],"e":["mishoop )"]},{"a":"mishopa","b":"vb","c":"v.","d":["förtvifla. " wart iak mishoppande " Lg 3: 190 . refl. "],"e":["mishoppa . ","mijshoppa )","mishopas , förtvifla. at the eij skulle nogreledis mijshopis HSH 24: 100 ( 1517) ."]},{"a":"mishughi","b":"nn","c":"","d":["misstanke. " " Lg 3: 483 ."],"e":[]},{"a":"mishughul","b":"av","c":"adj.","d":["misstänksam. Bir 5: 26 ."],"e":["mys- )"]},{"a":"mishägha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mishälle","b":"nn","c":"","d":["otur, olycka. them hendher mang mishelle PMSkr 139 . " tha förmotte vi ey allegeuel lkomme til lthen syn pa ij eller ij dager för vor misselle skyll " AktKungsådr 30 ( 1524) ."],"e":["mishelle . ","misselle )"]},{"a":"misiämn","b":"av","c":"adj.","d":["1) olika stor. alt thz som . . . hoppar a iordhinne mz mislämpnom benom, swa som är locusta oc bruchus MB 1: 359 . ","2) olika, olika beskaffad. män äre nw miskämpne MB 1: 100 . " fa . . . misämpna skipilse " ib 101 . ","3) orättvis. " misiämpn domare " MB 1: 45 . - n. adv. ojämt, olika. tha synis at war herra plaghar misiämpt MB 1: 134 ."],"e":["-iämpn . ","-iämpt ) , "]},{"a":"misiämn","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1268."],"e":[]},{"a":"misiämnadher","b":"nn","c":"","d":["1) ojämhet, olikhet, olika ställning. talar om then mistämpnath, som rätwise män hawa oc syndogher män MB 1: 101 . ","2) besvärlighet, vedermöda? sörgher ey om iordhrikis ysäld swa som är hunger oc thörst, soot oc ärwodhe, misiämpnath oc all olykka MB 1: 304 . ","3) orättvisa. " än tho, at ängen misiämpnadher wre a gudz weyna, ther mz at han soma höghde, some nidhradhe " MB 1: 101 . ib 351 ."],"e":["-iämpnahder )"]},{"a":"miskun","b":"nn","c":"","d":["misskund, barmhärtighet. " christus är sielff miscunden ok hans miscunder äre ouer alla hans gerninga " SvKyrkobr (Lucid B) 197 ."],"e":["miscund . ","myskuntz SvB 271 (senare h. av 1400-t.). pl. miscunder), "]},{"a":"miskun","b":"nn","c":"","d":["misskund, barmhertighet. " här scal thu gudz mönster sätia, j hwilko syndoghe män sculu miscund faa, oc rätuise nadhe " Bil 846 . hawa miskun KL 33 . " miskin är at warkunna och sörghia annars ysäld " Ber 52 . " allir thin vili (näml. är) til miskund (misericordiam) " Bir 3: 50 . " här mon ängin nakath thz göra at han thörff äpter miskund spöria " Al 6298 . ib 6292, 6293, 6295, 6300, 6301 . Su 449 . idhnas aldre rätuisan vtan miskund ok ey miskund vtan rätuiso Bir 3: 422 . " ärna ok rökta miskund " ib. " gudh som fäste tik nya brudh j miskund oc miskunsamlighet ib 4: 17. guz miskun " KL 38 . ib 44 . MP 1: 19, 185, 208, 209, 210, 223, 224, 2: 97, 143, 183 . " vi hawm fangit thina miskund (misericordiam) " Bo 8 . " thätta är gudz nadh ok miskund til hans thiänara " ib 109 . " huari ey miskund til man sik likan Mp 2: 100. then som giorde miscund til hans " ib 1: 270 . " jak hawir miskune owir moghan " Bo 88 . KL 41, 279, 301 . Bil 164 . MP 2: 157 . ST 392 . Su 403 . " hawir gudh ykla miskund j thässom oskällica diurom " Bir 3: 422 . " skal jak göra miskund mz röuarenom " ib 50 . KL 41, 80 . " göri huariom thom brutlica miskund som kombir til hans " Bir 3: 45 . ib 422 . KL 41 . MP 1: 208 . " miskunna aminnilse " MB 1: 498 . baþ miskunna moþor (d. v. s. Jungfru Maria) hialpa sik Bu 21 . KL 80 . Bir 3: 38, 102 . " o miskunna modhir oc äuerdhelix konungx " ib 422 . " miskunninna modhir ib 1: 276; jfr miskunna modhir. miskunnanna (misericordiarum) fadhir " Bo 106 . " oleum aff iskunna thrä " Bil 88 . " miskunninna trä " KL 406 . MB 2: 400 . miskunnena olia Lg 92 . ib 89 . KL 407 . MB 2: 400 . " vari miskunna älskoghe (amor miserationis) thil widherthofttoghan man " Ber 51 . " vars herra miskunnir äru manga " MP 2: 157 . minz . . . wppa thina mykla miskunner Su 255 . ib 47 . Lg 3: 599 . - nåd. gudz miskund är mz thik Lg 32 . ther drötning ower norghe var mz gudz miskund thrättan aar Iv 5748 . - nåd, gunst (med bibegrepp af godtycke). ware gudh os nakath skyldogher, tha mattom wi kära ower han, at han gör misiämpnath oc miskund mällan manna, oc giwer enom flere andelika nadher än androm MB 1: 351 . - Jfr omiskun. "],"e":["miscunda (i sättn.). ","miscundha (i ssättn.). med art. ","miskunna anlite","-änltete )","miskunna gärnig","miscunda- )","miskunna kona , ","miskunnar maþer","miskunna- )","miskunna modhir","-modhor )","miskunna sköt","miscundha- )","miskunna tekn","miscundha- )"]},{"a":"miskunder","b":"av","c":"adj.","d":["barmhertig. " bedhas miskunasta aterlösarans otaliko forskuldan thik til hiälp " Su 449 ."],"e":["miskunaster ) , "]},{"a":"miskunna","b":"nn","c":"","d":["barmhertighet. " thw äst samelica siälwir kärlekin hulkin miskunnan oc rätuisan äru til fögdh " Bir 2: 13 . " hon kom kunungin vppa rätuiso ok miskunno wägha " Lg 3: 503 ."],"e":[]},{"a":"miskunna","b":"vb","c":"v.","d":["eg. hafva öfverseende med; miskunda sig, förbarma sig. med dat. " miscunna mik syndoghom manne " Pa 17 . " miskunnadhe och warkunnadhe fortapadom syndarom " Bir 4: 199 . " hwilkin som androm miskonna " Ber 52 . Bu 501, 504 . KL 109, 189, 247, 281 . MB 1: 351 . MP 1: 19, 210, 211, 223, 224 . Bir 1: 14, 21, 72, 73, 190, 2: 108, 237, 3: 38, 103, 170, 385, 4: 206 . ST 461 . Ber 94, 95 . " þa baþ prästren (laurencium) miscunna sinom fatökdom. sua som han forþom varkunnaþe " Bu 416 . - abs. raskare är the mildhetz käldan . . . til at miskunna än thu at bedhas Su 449 . "],"e":["miskonna Ber 52 . ","miskunda ST 10, 57, 408, 461 ; Ansg 257 ; ","-e ST 408 ; ","-ar MP 1: 223, 224 ; ","-adhe ib 210 . ","miscunda: -ar ib 223 . ","-ar , -aþe),","miskunna sik , miskunda sig, förbaram sig. ropadho the til gudh oc badho han miskunda sik (här kan dock sik vara dat. och syfta på the) ST 10 . " miscunna thik owir mik syndoghan man " Pa 15 . miskunna thik owir mik syndoghom man ib 16 . ST 57, 408 . Ansg 257 . MB 2: 150, 157 . Su 255 ."]},{"a":"miskunna","b":"vb","c":"v.","d":["misskunda sig, förbarms sig. med dat. tha miskundahde han swa höghelika mankyneno at han togh mandom a sik Prosadikter (Barl) 10 . " ty miskunda migh oc allom menniskiom " Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). med ack. Se Sdw 2: 1268."],"e":["miskunda . ","-adhe )"]},{"a":"miskunnan","b":"nn","c":"","d":["misskundsamhet, barmhärtighet. sywnde (girighetens dotter) är hiärtans ildhärdska mote miskunnane warkunnan SvKyrkobr 355 ."],"e":[]},{"a":"miskunnare","b":"nn","c":"","d":["förbarmare. Prosadikter (Barl) 75 ."],"e":[]},{"a":"miskunnare","b":"nn","c":"","d":["förbarmare. " gudh thera miskunnare " MP 2: 183 ."],"e":[]},{"a":"miskunnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["miskundsamt, barmhertigt, af el. med barmhertighet. miskunnelika (misericorditer) hörande thera longho astundan Bir 1: 245 . at the forlatin thz miskunnelica ib 3: 52 . ib 1: 367, 2: 238, 3: 45, 342, 385 . MP 1: 23, 138, 2: 157 . Ber 23, 94 ."],"e":["miskunlika Bir 1: 367 . ","miscundelica MP 1: 138),"]},{"a":"miskunneliker","b":"av","c":"adj.","d":["miskundsam, barmhertig. " vplypte sin miskundelico öghon " MP 1: 345 . " gudz modhirs miskunnelika lätlikhet " Bir 1: 72 . ib 332, 3: 44 . Lg 44 ."],"e":["miskundeliker )"]},{"a":"miskunneliker","b":"av","c":"adj.","d":["misskundsam, barmhärtig. SvKyrkobr 102 . " lthän miskunnelike härran ihesu s " ib 105 . iomffrv maria . . . wsla manna miskundelika hop SvB 342 (omkr. 1520)."],"e":["miskundeliker )"]},{"a":"miskunnelikhet","b":"nn","c":"","d":["barmhertighet. Lg 3: 512 . MD 444 ."],"e":["-ligheet MD 444 ),"]},{"a":"miskunsama","b":"vb","c":"v.","d":["varkunna sig öfver, förbrma sig öfver. mz them omiskunsama trälenom, som herran miskunsamadhe MP 1: 209 . " thennan (för thenna) thre dygdelica gerningana tilbör särdelis allom göra til syndha bätringh, som först är miscundhsama " MP 133 . miskunsama sik, förbarma sig. miskunsamma sick offuer hanom SO 105 ."],"e":["-samma . ","miscundhsama . -adhe),"]},{"a":"miskunsamber","b":"av","c":"adj.","d":["misskundsam, barmhärtig, mild. siw miskunsama gärnigna SvKyrkobr 17 . " humanus liwgher spagher miskunsamber " GU C 20 (hand 2) s. 1. iak är osäyliga miskunsamer än thu nogentiid förmatte vara syndogher SkrtUppb 153 . Jfr omiskunsamber."],"e":["miskwndsammer GU C 20 (hand 2) s. 146. komp. miskunsamer SkrtUppb 153 ),"]},{"a":"miskunsamber","b":"av","c":"adj.","d":["miskundsam, barmhertig, mild. " war miskundambr i ordom ok åthäuom (cultor clementiæ) ok ey grymbr " KS 25 (62, 27) . iak (ɔ: war herra) är swa miskunsambir (misecicors) at iak neka ängom them nadhe ok miskund som behdas Bir 1: 106 . " alle tro mik . . . wara miskunsaman " ib 15 . " tro mik wara rätuisan domara ok miskundsaman " ib. " iak är rätuis domare ok miskunsambir " ib. " miskunsamaste fadhir " Bo 191, 221 . han (Gud) är väluiloghir ok miskunsambir, tholughir oc mykyt miskunsambir Gr 295 . Bil 245 . KL 272, 280 . MP 1: 21, 208, 225, 2: 143 . Bo 88 . Bir 1: 73, 276, 3: 247 . Ber 51 . Lg 221 . " miskunsama gerninga " Bir 1: 288, 289, 294 . - med dat. androm miskunsamber Ber 52 . Bil 368 . Bir 2: 44 . ST 57 . - med prep. ivir, til el. vidh. milder oc miscunsadh armt oc fatight folk VKR 31 . " miskunsambir . . . owir fordömda " Bir 1: 241 . " miskundsambir owir manna synde " ib 3: 71 . myskundsambir til syndogha ib 2: 45 . - Jfr omiskunsamber."],"e":["miskunszamber Ber 51, 94 . ","miskundsambr KS 25 (62, 27) . misk8ndsambir Bo 88 ; Bir 3: 71, 247 . ","miscundsambir MP 1: 21 . ","miskundhsamber Bil 368 . " miskundhsambir ib 245. myskundsambir " Bir 2: 45 . ","miskunsam Ber 52 . ","miskundsam Bir 2: 44 . ","miskunsaman ib 1: 15 . " miskundsman ib. f. miskunsama " ib 276 . ","miskunsame MP 1: 21 . ","miskunzsami Ber 51 . f. (nom. och ack.) miskunsama Bir 1: 288, 289, 294 . ","miskunsame KL 272 . ","miskunsama ib. superl. ","miskunsamaster: -aste Bo 191, 221 . ","miskwnsammaster: -aste Lg 221), "]},{"a":"miskunsamhet","b":"nn","c":"","d":["barmhertighet. Lg 3: 14 . bedhas miskund oc miskinshamhet MP 2: 97 ."],"e":[]},{"a":"miskunsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["barmhärtigt, med misskund el. barmhärtighet. GU C 20 (hand 2) s. 1. Jfr omiskunsamlika."],"e":["miskunsamlegha )"]},{"a":"miskunsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["barmhertigt, med miskind el. barmherighet. war herra saa miskunsamlika til them ST 55 . Bir 2: 55 . Su 318 . Jfr omiskunsamlika."],"e":["miskundsamlica Bir 2: 55),"]},{"a":"miskunsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["barmhertig. " göra milla ok miskunsamlica gärninga " Bo 233 . KL 321 . SD NS 2: 11 ( 1408), 44 ( 1408), 53 ( 1408). ST 5, 342, 538 . Lg 332 . Su 241 . Gers Ars A 2. mz thinom miskwnsamlikom öghom Su 85 . MP 1: 97 . Jfr omiskunsamliker."],"e":["miskundhsamliker: -likom Lg 332 . ","miskundsampleker: -leca SD NS 2: 44 ( 1408). ","miscindsampleker: -leca ib 11 ( 1408) . ","misschundsampleker: -leca ib 53 ( 1408) . ","miskwndsamblig: -liga Gers Ars A 2),"]},{"a":"miskunsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["barmhärtig. ärna mik aff thinom son ihesu christo . . hans miskunsamneligha näffs minom arma likama tholomodheligha bära SvB 295 (b. av 1500-t.). Jfr omiskunsamliker."],"e":[]},{"a":"miskunsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["miskind, barmhertighet, förbarmande. gudh som fäste tik nya brudh j miskund oc miskunsamlighet (misericordia et miserationibus) Bir 4: 17 . VKR 64 . MP 1: 210, 224 . " gudh kronar thik i miskund oc miskunsamlikhet " ib 2: 157 . " jordherike är fult mz gudz miskund oc hans miskunsamlikhet iuir alla hans gärning " ib. " jac skal fästa thik mic i rätuiso ok i dom oc i miskndamelikhet " ib 238 . " vaxste mz hänne miskunsamlikhet at varkunna sik owir thöm ther fatike varo " KL 332 . - pl. ey vansskadhos os guz miskunsamlikhetir MP 2: 157 ."],"e":["miskunsamlighet Bir 4: 17. miskundsamelikhet MP 2: 238 ; VKR 64 . pl. -ir),"]},{"a":"miskunsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["misskund, barmhärtighet, förbarmande. " härran är allom almänneligha söthir ok säffwier, ok hans miskundhsamligheter (miserationer) äru owir alla hans gärninga " SpV 530 . SkrtUppb 181, 375 . cl lgudz miskwnsamliheter som skul komma offwer them som gudeligha läsa thänna psaltaren JMPs 412. Jfr omiskunsamlikhet."],"e":["miskun(d)samlighet . pl. -ir. -er),"]},{"a":"miskunsämi","b":"nn","c":"","d":["brmhertighet. " dauid for sina miskund fik hyperkis säte äuärdhelika huar miskunsamin (för miskunsami (pl. nom. m. af miskunsamber?) kronas mz ärona krono " MP 2: 157 ."],"e":["-sami )"]},{"a":"mislika","b":"av","c":"adj.","d":["spräcklig. " all the faarin ther misliika (Cod. B mislitat 548) äre " MB 1: 223 . " thz ther misliika (Cod B mislita 548) födhes aff enlitadhum " ib. " gör them (ɔ: trä) swa brokot oc misliika " ib (mislita är på dessa ställen kanske den uprsprunglia läsarten)."],"e":["-liika )"]},{"a":"mislika","b":"vb","c":"v.","d":["1) misshaga. " opersonl. med dat. thz mislikadhe sare " MB 1: 197 . waarom herra mislikadhe, at hans son hafdhe ey taghith kötzsins skyrdh ib 287 . ST 336 . ","2) blifva illamående, svimma. opersonl. med dat. meg mislikade oc hymmade ther iag satt RK 3: (sista forts.) 5697 . henne mislikadhe oc hon nidher fyäl til iordhenna Lg 3: 652 ."],"e":[]},{"a":"misliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oviss, osäker. " är missligit at forlata sik pa hans löffthe eller breff " BtRK 268 (1471, orig.) . " är thet misseligit huru dane före vil vara vtoffuer alandz haff j winter " FH 1: 165 (1496, gammal afskr.). ","2) orolig, bekymrad. " fins almogen her mikit mistlig, at spisningen föres heden vtoffuer til mörebo, fructenis, ad the haffue icke makt framdelis göre oss ny gingierd " BSH 5: 149 ( 1507) ."],"e":["mistlig . ","missligit . ","misseligit ) , "]},{"a":"mislita","b":"av","c":"adj.","d":["som har olika färg, brokig, spräcklig. the sagho mislita trän MB 1: 223 . " tha wardh alt thz mislita ther föddes om waarina ib. thz ther mislita (Cod. A misliika 223) födhes aff enlitadhum " ib (Cod. B) 548 ."],"e":[]},{"a":"mislitadher","b":"","c":"","d":[" = mislita. all the faarin ther mislitat (Cod. A misliika 223) äre MB 1: (Cod. B) 548. - till färgen vanstäld? hwdhin är mislitath (color albus in cute fuerit) MB 1: 362 . " kötith är mislitath mz liwande wäxst ib. ""],"e":[]},{"a":"misliter","b":"nn","c":"","d":["spräcklighet, färgskiftning? färgens vanställande? än nakar vnderlikin milsiter oc nywordhin synis a them MB 1: 363 ."],"e":[]},{"a":"misliudh","b":"nn","c":"","d":["missljud, dissonans. diasonia nie idest dissomancia vocum mislwdh GU C 20 s. 182 ."],"e":[]},{"a":"misliudha","b":"vb","c":"v.","d":["1)missljuda, ugöra el. åstadkomma ett missljud. absonare mislyuda GU c 20 s. 4. ib. disvrepare . . . misliwdha ib s. 154 . ablu[do] myssämya myslydha ib (hand 2) s. 102. dissona . . . mysliudhaas ib s. 195 . 2) vara oense, icke komma överens. dissideo es re träta eller misliudha GU C 20 s. 194 . discongrvere mislydha ib s. 324 ."],"e":["-mys- . ","-lyuda . ","mysliudhaa GU C 20 s. 195 . ","mislydha ib s. 324 . myslydha ib (hand 2) s. 102),"]},{"a":"misliudhan","b":"nn","c":"","d":["oöverenstämmelse, dissonnans. nar som the samaföghias som olik äru, thz är nathurannna mislydan (dscrepantia) ällir atskilnadhir SpV 357 ."],"e":["mislydan )"]},{"a":"misliudhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["mded missljud, disharmoniskt. GU C 20 s. 194 ."],"e":["mysliudelighaa )"]},{"a":"mislovan","b":"nn","c":"","d":["misstro. " ffa the stor misloffuen tiil oss thet wij icke holle wilie thet the stadfestä " HSH 19: 140 ( 1506) . " at iach aldrig hade misloffwan tiil hans nade " ib 24: 64 ( 1516) . om then twist och misloffwan hans nadhe och mich emellom kommen är ib. ib 62 ."],"e":["-loffuen )"]},{"a":"mislove","b":"nn","c":"","d":["misstro. " säther aldrig then misloffua tiil mich " HSH 24 ; 44 (1516)."],"e":[]},{"a":"mislynnas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. giva (ngn) anledning till missnöje. at hanom nagat mysluntes ey skeligh ware STb 4: 136 ( 1506) ."],"e":["mysluntes ) , "]},{"a":"mislynter","b":"av","c":"adj.","d":["misslynt. appollo affgud war them wreder oc myslwnd Troj 258 . ib 278 ."],"e":[]},{"a":"mislynter","b":"av","c":"adj.","d":["misslynt. " RK 3: (sista forts.) 4639. - med dat. worde . . . mig mislynthe " RK 3: (sista forts.) 5265 ."],"e":[]},{"a":"mismon","b":"nn","c":"","d":["partisk åtskilnad, afseende på person, väld. gawe han somom oc ey allom them han skulle, oc formatte, tha giordhe han lastelika mismon manna mällan MB 1: 449 ."],"e":[]},{"a":"mismoni","b":"nn","c":"","d":[" = mismon. war herra giordhe ekke mismona manna mällan MB 1: 446 ."],"e":[]},{"a":"mismänio","b":"","c":"","d":[" , se mismänna."],"e":[]},{"a":"mismänio","b":"","c":"","d":[" , se mismänna."],"e":[]},{"a":"mismänna","b":"nn","c":"","d":["omanlig person, stackare. thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan ty at han är missänna KS 36 (94, 39) . hua som sikr wil stridha, han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit, thet want ok könt är i stridh ok bardagha. ok rädda män ok mismänio (trol. för mismänno el. mismännor) skal man ey ther til haua ib 80 (197, 87)."],"e":[]},{"a":"mismänna","b":"nn","c":"","d":["omanlig person, stackare. thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan ty at han är missänna KS 36 (94, 39) . hua som sikr wil stridha, han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit, thet want ok könt är i stridh ok bardagha. ok rädda män ok mismänio (trol. för mismänno el. mismännor) skal man ey the til haua ib 80 (197, 87)."],"e":[]},{"a":"misnisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr minisker och Sdw 2: 1268."],"e":[]},{"a":"mispelfrukt","b":"nn","c":"","d":["frukt av mispel. PMskr 343."],"e":["mespille- )"]},{"a":"mispelträ","b":"nn","c":"","d":["mispel, buske el. träd av släktet mespilus Lin. PMSkr 342 ."],"e":[]},{"a":"misrer","b":"nn","c":"","d":["vna lagena vini albi . . . jtem grossi strumuli . . . et parui . . . jtem vnum mijsrer, pro quinque marcis. jtem vna lagena vini rubei de ruzella SD 4: 56 ( 1328) ."],"e":[]},{"a":"misrer","b":"nn","c":"","d":["vna lagena vini albi . . . jtem grossi strumuli . . . et parui . . . jtem vnum mijsrer, pro quinque marcis. jtem vna lagena vini rubei de ruzella SD 4: 56 ( 1328) ."],"e":[]},{"a":"missale","b":"nn","c":"","d":["Jfr papirs-, pärmans-missale."],"e":[]},{"a":"misskapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) vanskap, vanställa. " var swa miscapader j enlite " Bil 610 . MB 1: 475 . " gudh skapadhe mannin rättan än mannin miskapadhe sik " ib 92 . " dödhin miskapar likamen til orenlikhet " ib 507 . " thässkyns thing miskapar (befläckar) mantzsins natwro oc göra han orenan ib. "","2) göra oskicklig el. oduglig (till). annath hinder, som likamin miskapadhe fra gudz dyrkan MB 1: 507 . " dömpdos oc thässkyns män oskire oc miskapadhe til gudz dyrkan " ib. " war oc mannen oskiir oc miskapadher at koma när hälghdomom " ib 508 ."],"e":["miskapa . ","miscapa . "]},{"a":"misskapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) vanskapa, vanställa. " var swa miscapader j enlite " Bil 610 . MB 1: 475 . " gudh skapadhe mannin rättan än mannin miskapadhe sik " ib 92 . " dödhin miskapar likamen til orenlikhet " ib 507 . " thässkyns thing miskapar (befläckar) mantzins natwro oc göra han orenan ib. "","2) göra oskicklig el. oduglig (till). annath hinder, som likamin miskapdhe fra gudz an MB 1: 507 . " dömpdos oc thässkyns män oskire oc miskapadhe til gudz dyrkan " ib. " war oc mannen oskiir oc miskapadher at koma när hälghodomom " ib 508 ."],"e":["miskapa . ","miscapa . "]},{"a":"misskipa","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta i orätt förhållande. är thz synda skälnadher, at soma miskipa mannin widh gudh, oc soma widh sik siälwan, oc soma widh sin nästa MB 1: 457 .","2) vanställa, befläcka. " natura som han misskipadhe mz syndinne " MB 1: 142 . ","3) göra oskicklig (till). waro the twässkyns som mannin matte minskipa fra gudz dyrkan MB 1: 506 ."],"e":["miskipa )"]},{"a":"misskipa","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta i orätt förhållande. är thz synda skälnadher, at soma miskipa mannin widh gudh, oc soma widh sik siälwan, oc soma widh sin mästa MB 1: 457 .","2) vanställa, befläcka. " natura som han misskipadhe mz syndinne " MB 1: 142 . ","3) göra oskicklig (till). waro the twässkyns som mannin matte miskipa fra gudz dyrkan MB 1: 506 ."],"e":["miskipa )"]},{"a":"missla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"missla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"missäghn","b":"nn","c":"","d":["beskyllning, anklagelse. Se Sdw 2: 1268."],"e":[]},{"a":"missämi","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"missämi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"missämia","b":"vb","c":"v.","d":["vara oense. togho the brat til at missämia MB 1: 207 . missämiom vi (discordamus) oc stridhom Bir 3: 254 . at sätta them som missä´miande äru Bir 1: 180 . " ib 3: 81, 82, 84. " Ber 118, 144 . " j the hälgho thräfallelikhet är änkte . . . atskilt älla missämiande " Bir 3: 449 . ey missämie thit hierta mz thino änlite MP 1: 272 . mz sik är thz (hjärta) missämiande och ey sämiande (sibi non concordat, a se discordat) Ber 224 . - opersonl. med dat. misamde romarom ok waldo somi sergium ok somi forsmosum Bil 759 ."],"e":["misämia )"]},{"a":"missämia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*missämio görare","missemio- )"]},{"a":"missämia","b":"vb","c":"v.","d":["vara oense. disgruo . . . missämia ok obequämas GU C 20 s. 192 . deliro . . snöth trädha oc myssämya ib (hand 2) s. 90. ib. s. 1023. skal ffredher wardha mällan them som missämiandhe ärw JMPs 495."],"e":["myssämya . ","meessämia GU C 20 s. 561),"]},{"a":"missämia","b":"vb","c":"v.","d":["vara oense. togho the brat til at missämia MB 1: 207 . missämiom vi (discordamus) oc stridhom Bir 3: 254 . at sätta them som missämiande äru Bir 1: 180 . " ib 3: 81, 82, 84. " Ber 118, 144 . " j the hälgho thräfallelikhet är änkte . . . atskilt älla missämiande " Bir 3: 449 . ey missämie therta mz thino änlite MP 1: 272 . mz sik är thz (hjärtat) missämiande oc ey sämiande (sibi non concordat, a se discordat) Ber 224 . - opersonl. med dat. misame romarom ok waldo somi sergium ok somi formosum Bil 759 ."],"e":["misämia )"]},{"a":"missämia","b":"nn","c":"","d":["missämja, oenighet. burdhis the missämia mellan kirkionna ok keysarans krono Bil 827 . MB 1: 161, 180 . KS 5 (11, 6), 9 (21, 10), 11 (26, 11), 59 (146, 64), 60 (149 65), 63 (156, 69), 63 (157, 69), 74 (183, 81), 75 (184, 82) . KL 168 . MP 1: 34 . Bo 137 . Bir 3: 333, 402 . Su 355 . BtRK 33 (1359, orig.), 39 ( 1383). thz (riket) faar manga missämior oc örlögh inbyrdhis mällan sinna keysara MB 1: 14 . " widh missämio watnin (aquas contradiotionis; trätovattnet) " ib 410 . " i giordhin mik wredhan widh missämio watn " ib 420 . "],"e":["missömia: -o KS 9 (21, 10)), ","missämio ämne","-ämpne )"]},{"a":"missämia","b":"nn","c":"","d":["missämja, oenighet. burdhis the missämia mellan kirkionna ok keysarans krono Bil 827 . rra giordhe ekke mismona manna mällan MB 1: 446 ."],"e":["missömia: -o KS 9 (21, 10)), "]},{"a":"missämiare","b":"nn","c":"","d":["person som har svårt för att komma överns med andra, särling. " jnconcinnus a um obeqwämmer oc myssämmyare scilict in quo discordant mores ab allis wlgariter potest dici eenlagha " GU C 20 (hand 2) s. 20."],"e":["myssämmyare )"]},{"a":"mista","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) mista, gå miste om. himirike hauin i mist Bu 152 . ","2) mista, förlora. " minsta vald iuir väruldena " Bu 206 . " mista liuet " ib 421 . " at han sua goþän häst miste " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). for eth öga miste bondin sina kaapo GO 222 . Bir 2: 160 . miste han sin tima ib 3: 100 . " meste vy nogedh aff vartth folk " BSH 4: 321 ( 1502) . " wilde konugen engalund mista them aff sino lande " ST 323 . ","3) vara utan, sakna, undvara. med gen. el. ack. ma hon (själen) ey hans kroppen) mista, oc hans andbudh, swa som öghon oc öron til sinna natwrlika syslo MB 1: 77 . " hulkin som ey hawir han (ɔ: min hälgha anda) ok mistir (caret) hans sötma " Bir 1: 260 . " nar thz (hjärtat) ledhis af sino siälfwalde och mister (caret) gudhz radh " Ber 224 . KS 76 (187, 83) . " alt thet bätre är äghä än mystä " SD NS 1: 80 ( 1401) ."],"e":["mysta L. ","mystä SD NS 1: 80 ( 1401) . mesta. -ir, -te, -ter),"]},{"a":"mista","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mista, gå miste om. Se Sdw 2: 1268.","2) mista, förlora. " swa haffwri jak än mikt gul oc silff oc the haffua allo msit " SvRimd 44 . tha mistis ther een bulth läropth ATb 1: 243 ( 1466) . STb 1: 105 (1477). tha skal han mysta hoffwdet ib 118 ( 1477) . tha skal hon mysta liffuet ib 329 ( 1482) . ib 395 ( 1482) . bleff myn gard opbrent oc möstä jeg althet jeg alt [!] thet jack aatä GPM 2: 426 ( 1511) . HSH 17: 166 (1523, Brask). 3) vara utan, sakna, undvara. med dat. tha kwnnom lwi thän orätthin som os görs, ey glöma, wthan mz störste wansamlikhet, for thy thz är os saa trögt, som at mista (carere) mathurinne SpV 571 ."],"e":["mysta . ","-te . ","möstä GPM 2: 426 ( 1511) ),","*mista bort , ","*mista ut , "]},{"a":"mista","b":"","c":"","d":[" , f. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. förlust. i thi att . . cronan aff thera misto hafuer störstan skadha för landänä wärio skull Rydberg Tr 2: 228 (1356, senare avskr.). - (?) i furwnge haffwer clostret incte thagin mistho, ty är wär VKJ 276 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"mistaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) ofrivilligt el. av misstag taga el. tillägna sig. ffor han myss toogh en grys och gyorde han ssygh wr tyuffnade medh lyslinga wytnom ATb 3: 198 ( 1506) . " sades reppe matte ffrij för miel tunnen . . . han skulle haffue mistaghit j norboten " STb 5: 101 ( 1516) ."],"e":["mistog ATb 3: 273 ( 1513) . myss toogh ib 198 ( 1506) . ","supin . ","mistaghit STb 5: 101 (1516)), "]},{"a":"mistaka","b":"vb","c":"v.","d":["taga miste, misstaga sig. pa the vnga (genom att taga el. föreslå de unge) hafuen j mistaghet RK 2: 1828 ."],"e":["mistaghet RK 2: 1828),"]},{"a":"misteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr omisteliker."],"e":[]},{"a":"misthanke","b":"nn","c":"","d":["misstanke. " hwar thera hafdhe misthanka til annan " Bo 172 . " alexandr hafdhe en misthanka thz antipater hafdhe hogha kranka til honum " Al 9929 . RK 2: 1749 . Ber 258 . Lg 3: 483 . Su 85 . SO 156 . HSH 18: 11 ( 1494) . Gers Frest Inl. FM 415 ( 1509) . - misstycke? til ängin misthanka tak thz thik Al 6044 . "],"e":["mistanke Su 85 ; ","-a RK 2: 1749 ; Lg 3: 483 . ","mystanke FM 415 (1509); -ar Gers Frest Inl. ","mystankke: -a SO 156 . ","mestanche: -ä HSH 18: 11 ( 1494)), ","misthanka fulder","mistanka- )"]},{"a":"misthanke","b":"nn","c":"","d":["misstanke. . . . oppa papir scrifuat, helt ok oskat, ok i alle mato vtan smitto ok misthanka Priv f Sv st 74 ( 1435) . " then sked hon hade sielff wtgiffuit fför noghen mistanke fför en gulring, som en anner kone hade tappet " STb 5: 35 ( 1515) . ib 55 ( 1515) ."],"e":["-tanke . ","ynstancke: -a STb 4: 14 (1504)),"]},{"a":"misthankol","b":"av","c":"adj.","d":["misstänksam, svartsjuk. thin brudhgomme . . . han är mistankol, han will at ey manghe skulu see tith änlite LfK 59 ."],"e":["mistankol )"]},{"a":"misthykke","b":"nn","c":"","d":["1) misshag, misstycke. tak thät ecke til mystykke MP 4: 38 . " ath i mik äy til mijstijkke tagha thet . . . " GPM 2: 346 ( 1509) . SkrtUppb 155 . . . . hans nade (ɔ Kristian II) ider nw med all konungxlige gunst anamet haffuer tiil lnade . . . offuergeuandes all lmistike STb 5: 319 ( 1521) . Kop). 2) ovänskap, osämja. komber nokor mistykke äller owilye mällen skiparen oc mästarmannen PMskr 5. wille skiparen taka styremannen fran teh ämbetena före nokormistykke skwl ib 12 . 3) ovilja, förtret, förolämpning. thermedh gaff . . . radet honom til all mystikkie fore malsigiande bön skuld om thet brödhet, som lhan hade tagit STb 1: 37 ( 1475) . at framlidne lasse jonsson gaff oleff spinke all misticke, owilie och sin dödh aldelis til ib 4: 208 ( 1511) . " hon kom till nade oc henne gaffz all mystykke till " Troj 252 ."],"e":["mistike . ","misticke . ","mystykke . mystikkie),"]},{"a":"misthykke","b":"nn","c":"","d":["1) misshag, misstycke. " tak ey til mistykkis wm jak talar " Bir 4: 79 . Di 96, 140 . tagher ecke tiil mestickis, at iak har inthe goth ider ath sendha FM 443 . (1509). atj thage mich fatighman eij tess til mijstijcke, at jach eder swa dierffuelige tilscriffuer ib 108 ( 1498) . " thet i thaghe eke til mysstikis ffateg mens ghaffuer " ib 211 ( 1504) . " at i ekke take mek til mystykkes, ath min leghligheth war mek ey saa " BSH 5: 28 ( 1504) . - ogunst? obehag, förtret? at i skole fa her nogen misticke fore BSH 5: 152 ( 1507) . ","2) ovilja, förtret, förolämpning. tilgifwe och fordrage alle mijsstycke, brot, schyllinger, tiltale . . . som idher nadh i mot haue warit BSH 3: 185 (1467, nyare afskr.)."],"e":["mistykke . ","mijsstycke . ","mystykke . ","misticke . ","mijstijcke . ","mysstike . ","mesticke )"]},{"a":"misthykkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["misshaglig. MP 4: 80-81."],"e":["-tykke- )"]},{"a":"misthykkia","b":"vb","c":"v.","d":["misshaga. med dat. thz misthotte badhe ysaac oc swa hans frändom oc rebecco MB 1: 212 . " ib (Cod. B) 546. " RK 2: 1295 . - opersonl. oppa holkith henne mykyt mysttykte (öfver hvilket hon var mycket bedröfvad) ST 28 . refl. "],"e":["mistykia . ","mystthykkia )","misthykkias , "]},{"a":"misthykkia","b":"nn","c":"","d":["1) misshag, missycke. Se Sdw 2: 1268. tha fordrogo borgemästare . . . annon hakona dottir the mötzökkio the hado ltil lhänne om ryona ok spännit ATb 1: 86 ( 1458) . " at the danne men icke tage thet til mistichio, om swå skeer STb 5: 287 (1520). "","2) ovänskap, osämja. item skulu allar misthökkor mällän vaar oc bäggiäs varrä manna ganslica vara aflagda Rydberg Tr 2 . 246 (1357).","3) ovilja, otacksamhet. förtret, förolämpning. ath magnus skrädare ok nils benktzson bado mästar sigga om te möstökkio the giort hado sigga oc hans hustrv ATb 1: 142 ( 1461) . ib 2: 120 ( 1478) ."],"e":["mistickia . ","-misthökkia: -or Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . ","mystykkia . ","möstökkia . ","möztökkia )"]},{"a":"misthykkia","b":"nn","c":"","d":["1) misshag, misstycke. " skal han . . . faa mina misthykkio " Bir 3: 332 . " han tok sik thz änkte til misthykkio " Bo 85 . " takin ey til mistykkio min ordh " Lg 369 . ","2) ovänskap, osämja. " til . . . afflägning alz ouilia oc mysthykkio " BSH 1: 181 ( 1381) . vm . . . skilnadh, misstykkio oc vminne, som hawa warit giordh BtRK 31 (1358, orig.) . ib 33 (1359, orig.). at wi . . . hawom . . . aflakt oc bortkastat wt af allo waro hierta oc thanka alla misstykkio, missämjo, misstronadh oc twädräkt ib 39 ( 1383) . ","3) ovilja, otacksamhet, förtret, förolämpning. thänkir . . . the mistykkio thu giordhe honom (tuam circa eum ingratitudinem) Bir 1: 279 . " the mysthykkia som thu giordhe mik, ey thakkande mik " ib 2: 170 . ib 105, 205 . göra the honum mystikkio ok forsmäilse ib 3: 386 . " the retilse oc misthukkio som mik äru giordha (offensas mihi factas) " ib 344 . ST 377 . " gud sagde til nokra them som honum hafdo mistykkio girot " MP 1: 265 ."],"e":["mistykkia . ","mysthykkia . ","mys tykkia. mijsstikkia BtRK 33 (1359, orig.)), "]},{"a":"misthyrna","b":"vb","c":"v.","d":["förolämpa. " med dat. at han ey hånom mistyrne (för mistyrme?) " KS 78 (192, 85) . Jfr misfyrma."],"e":[]},{"a":"misthäkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) misshaglig. " med dat. ondh äptherdömilse som mithäkkelikin äro gudhi och allom gudz cristnom almogha " JP 50 . ib 85 . ","2) misstänksam. thz är vansläktadz ok misthekkelekx (för misthenkelekx?) hugx at haua pröfwadha raadhgifwara misthänkta Bir 3: 309 ."],"e":["-likin . ","misthekkeleker )"]},{"a":"misthäkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) misshaglig. " hwa som fastar medh thy ath han är staddir j dödelikom syndhom, han offrar sin krop gudhj swa wanskapdhan ok mistekkelikan, som en fulan . .. athol " MP 5: 187 . - med dat. annars är the fastan gudhi mystkkelikin MP 5: 187 ."],"e":["mys- . ","-tekkelikin )"]},{"a":"misthäkker","b":"av","c":"adj.","d":["misshaglig. skal thz ey wara mystäkt gudhi Bir 4: 115 ."],"e":["mystäkker )"]},{"a":"misthäkker","b":"av","c":"adj.","d":["misshaglig. MP 5: 210 ."],"e":["mystekker )"]},{"a":"misthäkkia","b":"vb","c":"v.v.","d":["misshaga. " ther skal enkte wara jnne thz som hans ögha skal granda äller misthäkkia " MP 3: 514 . - med dat. om hänne haffuir annars loff mistäkx ällir försmaat SkrtUppb 196 ."],"e":["misthäkkias (supin. mistäkx SkrtUppb 196 ), "]},{"a":"misthäkkias","b":"vb","c":"v.","d":["misshaga. " i alle genuärdho . . . ok allo thy ther misthäkkias ma " Bo 111 . - med dat. min ordh mistäktos them Bir 1: 197 . " thz misthäktis gudhi " KL 23 . " misthktis thet äkke varom herra " Bo 235 . marthe misthäktis at hon swa sat ib 141 . mistäktis them at han hafdhe them vt leth af fängilsomen Bir 1: 153 . Bo 221 . MP 1: 351 . Bir 1: 140, 2: 40, 252, 3: 287 . ST 4, 7 . Lg 813 . - misstycka, förtrya. opersonl. mistäkkis ey tik (ne indigneris), wm jak talar Bir 4: 104 ."],"e":["mistäkkias )"]},{"a":"misthäkkilse","b":"nn","c":"","d":["misshag, missbelåtenhet."],"e":["*misthäkkilsa thorp , "]},{"a":"misthänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["misshaglig. " at war bön wari ey mistenkelighin (för mistekkelighin?) fore honom " JP 105 ."],"e":["mistenkelighin )"]},{"a":"misthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["misstänka. MP 4: 115 . - part. pret. misstänkt, gjord till föremål för misstanke. oleff olson, är mistienkt och forhindret aff ider fogette for en swort leysk kiörtell STb 5: 342 (1521, Kop). - misstänksam. konunghin wart här aff swa nakraledis misthänktir (suspectus), at hans hustru swa foor SpV 166 . ib 295 ."],"e":["-tänkia . ","mistienkt STb 5: 432 (1521, Kop)),"]},{"a":"misthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["misstänka. " iak misthänkte thik . . . at en man skulle wära fadher at thässom vnga son " Al 429 . Bo (Cod. B) 340 . " mistänkia husruna för hordom " ib 341 . vil nagher mistänkia mik ther tiil BSH 5: 178 ( 1507) . - med dat. mystänkia synom wen til ondho Gers Frest Inl. mystänkia annars ordhom ok gernynghom ib. ib 33. - part. pret. misstänkt, gjordt till föremål för misstanke. at haua pröfwadha raadhgifwra misthänkta Bir 3: 309 . " hafdhe han misthänktan Kl 28. " ib 53, 89 . Lg 3: 483 . " än tho at wi höght missthänckte ärwm, at tholikin ufogh skulu wara giordh med waro withskap oc budhi " BtRK 35 ( 1371) . - misstänkt, tvetygdig, vådlig. misthänkt (suspecta) är mik . . . siälfra thinna dispenseran Bo 132 . - Jfr omisthänkter."],"e":["mistänkia . ","mystänkia )"]},{"a":"misthänkilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" misstanke. wthan mystänkilsä BSH 5: 389 ( 1510) ."],"e":["mystänkilsä )"]},{"a":"mistilse","b":"nn","c":"","d":["1) mistning, förlust. rädhis for . . . sins hedhirs mistilse (amissione) Bir 1: (Cod. C) 266 . " sörghiande j samansankada thinga mistilsom " ib (Cod. A) 278 . ib 327, 2: 160, 3: 48 . huru hethelikare huar en sandher älskare siin wen oc huat hedherlikare, lustelikare oc nyttoghare är hans närwarilse thäs större sorgh oc ängxlan til före hans mistilse ällir borttakilse Su 212 . ","2) saknad. " for döpilsins mistilse (carentiam) " Bir 1: 381, 2: 280 ."],"e":[]},{"a":"mistilse","b":"nn","c":"","d":["1) mistning, förlust. thän krankdom som hether lwnatica, thät är synenna mistilse äller gälniska JMPs 551. alla wär[l]dzsliga rikedoma mistilse ib 565 ."],"e":[]},{"a":"misting","b":"nn","c":"","d":[" Jfr prästa misting."],"e":[]},{"a":"mistinge","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mistlig","b":"","c":"","d":[" , se misliker."],"e":[]},{"a":"mistning","b":"nn","c":"","d":["minstning, förlust. " att ingen är närmare kommit till förbe:de haldensbole godz än peder hindirsson och hans arffunger och helge kirchiona äre i minstningen både godz och peninger " FMU 4: 383 (1472, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"mistninge","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mistro","b":"nn","c":"","d":["misstro. " ma man märkia nakra mistro i moysi ordhom " MB 1: 408 . Di 88 . " forueet han thöm . . . thera mistro (incredulitatem) " Bo 244 . " hafdhe istro till henna " KL 14 . Gers Frest. Inl."],"e":["mys- Gers Frest Inl.), "]},{"a":"mistroa","b":"vb","c":"v.","d":["1) misstro, misstän ka. thet märssa klede, som han war mystrodder fore STb 1: 382 (1482).","2) tvivla (på ngt), betvivla. swa ytirlika grät han sma oc lätta synde, at man matte mistro han hawa dräpit nakan man Hel män 166 . - med prep. u.. gudhz son villey thet ath nokor skulle twäka ok mistroo, vm hans likamlika födho oc tilqwembdh här j jorderike MP 5: 73 ."],"e":["-tro . ","mystrodder STb 1: 382 (1482)),"]},{"a":"mistroa","b":"vb","c":"v.","d":["misstro, misstänka. med dat. kesaren mistroþe hänne . . . vm en riddara Bu 419 . " konungen mistrode them mangelunda " RK 2: 1973 . " engin cristin man . . . hafwer empne mistro guz sacramentis " Bil 760 ."],"e":["-tro )"]},{"a":"mistroin","b":"av","c":"adj.","d":["misstrogen. Md (S) 288."],"e":["-troen )"]},{"a":"mistronadher","b":"nn","c":"","d":["misstro. " hauer en stor mistronadher warit mellom war oc rikesins godhra manna " BtRK 35 ( 1371) . at wi . . . hawom mz wilja oc kärlek aflakt oc bortkastat wt af allo waro hierta oc thanka alla misstykkio, missämjo, misstronadh oc twädräkt ib 39 ( 1383) . " the til at aller jäwghe owili oc mistronahder ganslika afläggis och wtlekykkis ib. ""],"e":[]},{"a":"mistror","b":"av","c":"adj.","d":["misstrogen. vmistro (incredulus) vtan troin Bo 237 ."],"e":["mistro )"]},{"a":"mistrygdh","b":"nn","c":"","d":["misstro. MB 1: 96 ."],"e":[]},{"a":"mistryggilse","b":"nn","c":"","d":["misstro? jacintus är en dyr sten . . . han styrker hiärtath, fördriffwer sorgh oc fafänga mystryggilse (tristitiam vanasque supitiones effugant) PMSkr 477 ."],"e":["mys- )"]},{"a":"miströst","b":"nn","c":"","d":["1) misstro. " at danmarkx raadh skullä naaken mesströsth haffue til eder nade " FM 186 ( 1504) .","2) misströstan. " han fik ther aff ena miströst oc fiol j wanhop " ST 137 . ib 288, 384 . Lg 813 . " tagendis eder nagen myströst eller nagen obestandigh dectingen fore " FM 415 ( 1509) . " the miströsth giffwa oc falla i wanhop " BSH 5: 123 ( 1506) ."],"e":["myströst . ","mesströsth )"]},{"a":"miströsta","b":"vb","c":"v.","d":["1) misstro, icke tro, icke lita på. diffido . . . myströstha GU C 20 s. 268 . 2) misströsta. ey skwla the tha likowäl wanhoppas äller miströsta PMSkr 159 . - med prep. til. miströstin engaledhis til gudz nadh SkrtUppb 190 . - refl. *miströstas, misströsta. för tesse saker skuldh oc andre flere wel merchelige, richet aaröra, miströstes wii forscreffna sätie tro och liith tiil lthen recess oc beslwtning, giord är Rydberg Tr 3: 557 ( 1510) . alla . . . myströstes nw ath wynna seger offwer grecana Troj 233 ."],"e":["mys- . ","-tröstha )"]},{"a":"miströsta","b":"vb","c":"v.","d":["sstro, icke tro, icke lita på. med dat. the miströsto gudhi MB 1: 270 . " the miströste hänne (bron) " Al 1959 . ","2) misströsta. " MD (S) 290. " Lg 3: 214 . miströsto at sta äller ga mote them ib 216 . jäffuädhe ok miströste vm hennes helso ib 555 . " wanhoppas ekke äller miströst wppa mina miskundh " Lg 809 . "],"e":["miströsta sik , "]},{"a":"miströster","b":"av","c":"adj.","d":["misströstande, förtviflande, utan hopp. wara swa som trättande mz gudhi oc miströst wppa hans nadha gaafwom Lg 812 . " tha jak miströther war badhe til gudh oc mik siälffuan " Su 206 . ath then almwge i then lanndzende är ganske miströsth HSH 20: 38 ( 1506) . BSH 5: 364 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"miströstogher","b":"av","c":"adj.","d":["misströstande. " beskärma mina fatiga myströstoga siäl " Gers Ars b 4."],"e":["mys- )"]},{"a":"misvyrdha","b":"vb","c":"v.","d":["1) missakta, ringakta, förakta. " tha wilde han ey miswördha wan härra thär mädh ath han wilde nämare gaa höga altarena " MP 4: 173 ."],"e":["-wördha . ","myswordom Troj 269 ) , "]},{"a":"misvyrdha","b":"vb","c":"v.","d":["1) missakta, ringakta, förakta. i swa muswrdhom (abjecto) stadh Bo 1 . han vände änlitit fran gulleno oc miswyrdhe (vilipenderat) thz ib 3 . " at han här äkke miswyrdhe (dedignatus) disciupulos " ib 232 . ib 4, 31, 32, 102, 129 . Bir 2: 54, 3: 322 . ST 246, 295 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279, 3: (sista forts.) 4390. ","2) förringa, förnedra. thänkiande sin gudh . . . hawa sik swa ödhmjukat ok misvyrt Bo 52 ."],"e":["miswärdha ST 246 ; -wördhir ib 295. ","misworda: -worde (impf.) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279. mis worda: -worde (impr.) ib 3: (sista forts.) 4390 . ","miswrdha: -wrdhas Bir 2: 54 ; -wrdho (impf.) ib 3: 322),"]},{"a":"misvyrdhe","b":"nn","c":"","d":["föraktadt tillstånd, ringhet. sänkte han sik swa diupt i ödhmiuktinne. miswyrdhe oc forsmäilse Bo 31 ."],"e":[]},{"a":"misvyrdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["vanvördig, föraktlig. " förkasta androm hans släkth, byrd, födheby, landh, äller annor miswördeliken nampn " PM 31 ."],"e":["-wördeliken ) , "]},{"a":"misvyrdhning","b":"nn","c":"","d":["vanvördnad, förakt. " j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning (indignatione), j them jnne är obegripilikn wisdomsins ande " SpV 159 . fämpte (vredens dotter) är miswärdhning SvKyrkobr 354 ."],"e":["-wördhning . ","-wörning . ","-wordhning SpV 520 ),"]},{"a":"misvyrdhning","b":"nn","c":"","d":["vördnad, förakt. " sik til miswyrdhning oc försmäilse " Bo 39 . " giordhe thik nokra miswerdhning " Su 415 ."],"e":["miswerdhning )"]},{"a":"misväþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"misväþre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mit","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr silfmit."],"e":[]},{"a":"miugh subst.","b":"","c":"","d":["i miugh, i hemlighet, i lönndom, i smyg. lligurio . . . aabita oc i myugh oc mz hasth äta GU C 20 (hand 2) s. 84."],"e":[]},{"a":"miuka","b":"vb","c":"v.","d":["2) göra (ngn) mjuk, beveka. han kwnne jngalwnde miwka them ther tiill, ath the wille sända honom syna söster exionam jgen Troj 47 . Jfr ödhmiuka."],"e":[]},{"a":"miuka","b":"vb","c":"v.","d":["mjukna, ödmjuka sig, bättra sig? böthe thre marck huart sinne til tessz han myuker (för -es?) wider SO 111 . ","1) mjukna, bevekas. enkte miukas the fore the vidhir mödhona oc the pinona som the see at han hawir nw tholt Bo 196 . ","2) ödmjuka sig? tha miwktis for tegh al creatur MD 27 . - Jfr öþmiuka."],"e":["myuka . ","miuka sik , böja sig? ödmjuka sig? äpther alles thera viliä wilde tu tegh miuke MD 29 . refl. ","miukas , "]},{"a":"miuker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mjuk, böjlig. i thässo waggona lägh linth oc myukt höö äller blötan halm SkrtUppb 270 . 3) vek, spak, foglig, ödmjuk. tha epter hans treska sinne badh fogitten borgamestrana och radit forwaren j stadzsins gömer, til tess han kan ware mywkare STb 3: 313 ( 1496) . tha begynte hertog nestor oc diomedes nog lokka achillem mz miwkom säffweligom ordom Troj 211 . ib 246 . Jfr ödhmiuker."],"e":["myuker )"]},{"a":"miuker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mjuk, böjlig. miwkä hender Di 1 . mywkt lädher PM 13 . - som erfordrar mjukael. böjliga händer, fin. wordho hans händer omiwka oc hardha, at the waro ey wäl falna til alzskona miwka gärning MB 1: 83 . ","2) böjlig, smidig, lämplig. mathelie men ärw best j strid the ärw miwke til alla idh MD (S) 254 .","3) vek, spak, foglig, ödmjuk. wrdhu the stundum swa miuke at the fiullu widh iordh widh hans ordh Bil 342 . " haffwer jach fornumith aff theress tall, ath the äre mykith myukare än the ware " BSH 5: 132 ( 1506) . " alles wara forscrifna miwka bön " ib 2: 117 ( 1400) .","4) mild, lindrig, lätt. " sottin war ey miwk " RK 1: 2973 . " kom tha jnnan eth miwkare lagh " ib 941, 2383 . "],"e":["myuker . ","mywker )"]},{"a":"miukleker","b":"nn","c":"","d":["mjukhet. " mannin hawer ka mästan hiärna epter sins likama miwkleek " MB 1: 113 ."],"e":["miwkleeker )"]},{"a":"miuklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ödhmiuklika."],"e":[]},{"a":"miuklika","b":"ab","c":"adv.","d":["mildt, lindrigt. " skal konung magnus hederlikä ok myuklikä haldas " BSH 1: 132 ( 1371) . Jfr ödhmuiklika. "],"e":["myuklikä )"]},{"a":"miuklikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ödhmiuklikhet."],"e":[]},{"a":"miukna","b":"vb","c":"v.","d":["mjukna, blifva böjlig el. smidig. tha skal man arbetha och vanka, ath kroppen miwknar LB 7: 97 . ib 81, 168 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"miädhm","b":"nn","c":"","d":["länd, höft. läg thina hand vnder mina miädiu (för mjädm; Cod. A länd 203) MB 1: (Cod. B) 54 7 . " aff the släkt (som aff thässe) miädhunne (för miädhminne; Cod. A ländinne 203) skal koma " ib. " lagdhe swennen sina hand vnder sins herra miädiu (för miädm; Cod. A länder 203) ib. läggia sina hand vnder hans miädiu (för miädm; Cod. A länder 257) " ib 551 ."],"e":[]},{"a":"miälk","b":"","c":"","d":[" , se miolk."],"e":[]},{"a":"miälte","b":"nn","c":"","d":["mjälte. GU C 20 (hand 2) s. 83. thät (ɔ brännvin) fördriffuer och sywkdom aff lwngone och mätonom och lewerne Sex ekon tr 274 . Jfr milt, milter."],"e":["mälte )"]},{"a":"miälte","b":"nn","c":"","d":["mjälte. " til thäs miältin sätz RLB 1: 98. är miälthin siwkir " ib 5: 292 . " wydh bolda j mälta " ib 4: 344 . " fore böldh i mälta " ib 351 . " for . . . bwlin miältha " ib 7: 68 . ib 101, 239, 240 o. s. v. Jfr milter, miälter. "],"e":["mälte )","miälta sot"]},{"a":"miälter","b":"nn","c":"","d":["mjälte. widh bwlnan myälth LB 2: 50 . Jfr milter, miälte."],"e":["myälther )"]},{"a":"miärdhe","b":"nn","c":"","d":[],"e":["miärde . ","myärd(h)e . märde VKU 26 ( 1542) ; ","-a Arnell Brask Biⁱ 28. marde STb 4: 356 (1514)), ","miärdhre (mierdhre: -anom Svartb 202 (omkr. 1390?). merdhre: -anom ib ), ","*miärdhra gardher","märdhra- )","*miärdha läghe , ","*miärdhra rum","*miärdhra rum (miärdhre-. märdhrä-), ","*miärdhra stadher","merdrastaader )"]},{"a":"miärdher","b":"nn","c":"","d":["mjärde. " tha waerth then miärdhoren waldher for laxafiske " Svartb 363 ( 1438) . sidhan bygdhe for:de böndher annan miärder lika storan ib. Jfr lax-, laxa-miärdher."],"e":["miärder . ","miärdhor )"]},{"a":"miärgher","b":"","c":"","d":[" , se märgher."],"e":[]},{"a":"miärþe","b":"nn","c":"","d":[" L. mjärde, af garn el. spröten gjordt fiskredskap som utsättes i vattendrag och som är försedt med så inrättade ingångar att fisken icke hittar ut sedan han kommit in. hwss och mierdar BtFH 1: 45 (1484, nyare afskr.). Jfr miärþre."],"e":["mierde . ","miarþe L. "]},{"a":"miärþre","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr miärþe."],"e":["miarþre . ","märþre )"]},{"a":"miäta","b":"","c":"","d":[" , se mäta."],"e":[]},{"a":"miätskal","b":"","c":"","d":[" , se mätskal."],"e":[]},{"a":"miö","b":"","c":"","d":[" , se mio-."],"e":[]},{"a":"miþalhaghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"miþaptan","b":"nn","c":"","d":["midafton, tiden omkring klockan sex på aftonen. om midhatons tiidh Al 5019 . Jfr vm miþän aftan under aptan samt miþer."],"e":["midhapton )"]},{"a":"miþdagher","b":"nn","c":"","d":["1) middag, tid midt på dagen, tid då solen står högst på himmelen. þänne bardaghin stoþ fra orghonenom ok tel miþdagh Bu 177 . " tha soken skiin om middagh " MB 1: 62 . " nar . . . när var middagher " Bil 917 (möjl. att föra till 2). thz är äkke middagh än Iv 4818 . VKR 15 . MP 1: 11 . SO 201 . " solen om sommar dagha opstigandhis i höxta midaxens trappo " Su 91 . ","2) middag, måltid som intages vid middagstiden. skulin j thiit koma oc vara mine gäste ther äta middaghin mz thöm Bil 916 . haffua atherhald aff kötmaat swa wm middaghin som wm natwardhin Bir 4: 15 . VKR 62 . "],"e":["vanl . ","middagher . myddager: -en SO 201), ","midhdags diävulskap","middax- )","midhags fräst","middagx frest )","midhdags maltidh","middax- )","midhdags sol","midhdags solsin , ","midhdags stadher","middagx- )","midhdags tidh","middaxtidhe ib 6491 . Samtliga dessa former förekomma i rimsl.),","midhdags time","middagx- . ","middax- )","midhdags vardher","middaghs- )"]},{"a":"miþer n. mit. ack. m. miþian l.","b":"av","c":"adj.","d":["medius. " aff midhiu hofdhe (från midten af hufvudet) " Bil 119 . j midhiom gardhe ib 461 . " j midio elfuinne " ib 646 . " wt at midhio hawino " MB 1: 317 . " i midhio hawino ib. aff midhiom eldeno " ib 448 . " j midhiom wäghenom " Bir 1: 190. ib 2: 215 . MP 2: 199 . Al 3505 . " ij midhiom här ib 4191. - i tidsbestämningar. fra daghnigene ok tel miþan dagn (mitdt på dagen, middagen) " Bu 10 . tha solen skiin om midhian dagh MB 1: (Cod. B) 533 . vm miþia nat (midnatt) Bu 24 . " om midhiant " MB 1: 311, 2: 395 . " wa midhia pascha nat " Bil 311 . for midhia nat Bir 4: 117 ; " jfr midhionat. thz var midher morghin . . . för än hetugh fräderik kläde sik " Fr 2133 . " thz timpe än fore midhian qwäld " Al 5620 . " komi atter vm miþän aftan oc stande þär til quälz " SD 5: 638 ( 1347); jfr miþatan. vm midhian sommar Bil 110 . " i midhiom aldrenom (i medelåldren) " Ber 193 . - n. mit, adv. midt. mit fore bordheno Bil 916 . " mit vidh bordhit " Bo 70 . " mit wt af karino " Gr 299 . " mit ower hawith " MB 1: 423 . " mit a gulwenu " SD 5: 562 ( 1346) . " mit a swnd " Al 5005 . " mit a södhro wägginne " Bir 4: 84 . " mit i thino mönstre " Bo 8 . hwat hälghudoma þer mit i äru SD 5: 564 ( 1346) . mit i bland alla apostlana Lg 39 . " hwat ey är han mit ij mällan idhir " Bo 160 . " sat mit mällan thöm ib 171. " Bir 4: 84 . " them mit j mällan " MB 2: 277 . huggin barnit mit sundir ST 415 . taki . . . en hwelp . . . oc klyffue mit sundher at ryggenom LB 1: 96 ."],"e":["miþia . ","midhia . ","midhiom . ","miþri L.","miþiu L. Bil 119 . ","midio ib 646), "]},{"a":"miþfasta","b":"nn","c":"","d":["midfasta. äptir miþfasto SD 6: 19 ( 1348) . " en del aff the tiske borde sin lön om medfaste " BSH 5: 453 ( 1511) vm midfasta RK 2: 816 . ib 6599, 8140 . DD 1: 198 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . " swndagen efter midfasto " RK 2: 2912 . " jnen medfaste " FM 257 ( 1506) . i midhfastis, under sistliden midfasta. ware iij (3) aff wor skyp vtlöpen til lubek, ok ij (2) til dansicke, medh thet allerförste i midfastes BSH 5: 162 (1507. "],"e":["medfaste )","midhfasto skatter","midfaste- )","miþfasto sunnodagher"]},{"a":"miþmundi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"miþströmber","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"miþströmis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"miþsumar","b":"nn","c":"","d":["midsommar. " threm daghum epte midhsomar " Bil 593 . " om midhsomar " MB 1: 65 . SD NS 2: 238 ( 1409) . RK 1: 4522, 2: 5020, 7789 . vm midsomaren ib 1: 4440 . ib 2: 8228, 8424 . " haffua dagh til mitsomor " SJ 265 ( 1458) . " vm sancti johannis dagh vm midhsomar " ib 28 ( 1425) . ib 273 ( 1459) . "],"e":["midhsomar . ","midsomar . ","mitsomor . ","mizsomar SD NS 2: 238 ( 1409) . ","missomar RK 2: 7789 . ","midsommar ib 8424 . ","midtsommor: -sommoren SJ 273 ( 1459) . mäþsumar L.), ","miþsumars aptan","-apton Bu 529 . " midhsomars apton " Bil 686 ), ","miþsumars dagher","midsomars- RK 1: 4448 . ","mizsomars- Iv 1580 . ","mitzsomars- SD 5: 639 ( 1347) . ","missumars- Bu 50 . ","misomars- ib 49 . ","midsommars- . ","medsommers- BSH 5: 466 ( 1511) ), ","midhsumars tidh"]},{"a":"miþvatn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"miþväkt","b":"nn","c":"prep.adv. prep. subst.","d":["midt i bland. " midwakt syna fienda " MB 2: 75 . C) substantivt. i . . . midhväkt, midt i. med gen. j samma vatnzsens midwakt (midt i det samma vattnet) MB 2: 37 . - i midhväkt, midt i bland. med dat. j medwakt israels sonom MB 2: 37 . - i midhväkt bland, midt i bland, bland. jouse bleff the natthena j midhwakt blandh isralels söner (in medio . . populi) MB 2: 21 ."],"e":["midwäght Bil 602 . miþ vact. midhwakt. midhuakt. midwaght. mydwakt), "]},{"a":"mo","b":"nn","c":"","d":["sandslätt, sandhed. Se I. Lundahl, Göteborgs Högskolas årsskr. XXXVI 3: 20 ff."],"e":[]},{"a":"moderera","b":"vb","c":"v.","d":[" HSH 15: 12 (1526? Brask)."],"e":[]},{"a":"modh","b":"nn","c":"","d":["1) sinne, upprört sinne, sinnesrörelse, iver, vrede, häftighet. then skade och owilie . . . johan giort hae jn på claus j theris hastoge modh STb 5: 100 ( 1516) . 2) sinne, sinnelag. - sinne, håg, uppsåt. ath han ey gik medh viliande modhe in i per muramestir porth oc ville slaz medh hanom ATb 1 . 243 (466). han gich medh viliande modhe in i hansia gardh . . . och slo hanom ib 334 ( 1470) . niclis . . . vplot medh sit frye modh en vpbögdt tregardh STb 4: 4 ( 1504) . stode . . . kadrin . . . met sit frie modh och velfortenckthom hogh ok gaff sin deel j sin gardh hon vtj bodde til helge lychama gilde HLG 3: 149 (1505). - Jfr bradha-, hogh-, tholo-, vreds-modh, ävensom vililamodhis."],"e":["moh SJ 2: 301 (1496) ), "]},{"a":"modha","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1269."],"e":[]},{"a":"modhas","b":"vb","c":"v.","d":["2) vara stolt, yvas, högmodas. at . . . han skuli af formandz döme modhas oc vphöghias i sino hierta Hel män 114 . - Jfr saktmodhas samt for-, hogh-modha."],"e":[]},{"a":"modhas","b":"vb","c":"v.","d":["1) blifva ifrig, lifvas, eldas. som hiorten modhas fore en hind swa röris ok alexanders logh Al 33060 . ","2) vara stolt, yfvas, högmodas. hiärtat hans modhadhis Bo 125 . ib 124. - Jfr hoghmodhas."],"e":[]},{"a":"modher","b":"av","c":"adj.","d":["medtagen, utmattad, matt, trött. " han haffde them (ɔ: jakthundarna) och mästirlika godhä the siælden watho modhä " Fredrik ed Noreen 57-58. tha war han swa modher oc wanstarker aff blodh at han gat ey Prosadikter (Karl M) 282 ."],"e":[]},{"a":"modherni","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mödernesläkt. " breffwit ssom han haffdhe gäffwit ssin stiwffsson erik mörk wm retthe fiärdhirne och hans retthe modhirne " ATb 2: 173 ( 1481) . abymelech . . . taladhe . . . til alla släktena, som war aff hans fädhernes oc modhernes hwse MB 2: 96 . 2) mödernearv. gafs . . . hänne skuld badhe for henna gud gen kesara budhi oc forgiort mödherne vtan feste manz vilia Bil 556 . - Jfr mödherni."],"e":["modhirne )"]},{"a":"modhir","b":"nn","c":"","d":["1) moder. kronan teknar at hon är drotning oc fru ok modhor (bir. modher) änglanna konungx Nio kap ur Bir 23 . gudz modher ib 27 . " andre söner the införa thera mödhrom sorgh oc bedröffuilse " Mecht 169 . staa ok the opp til domen som j mödrennä lifwom dödde SvKyrkobr (Lucid B) 225 . " han wari fore sik badhe tik ok synne modhre " J Buddes b 80 . " at han wilde wardha mangah mödhra en son, mangom systrom een brodhir " SpV 100 . - i andl. och bildl. mening. hon (ɔ den döda kejsarinnan) war en godh och troen moder allo folke Prosadikter (Sju vise m C) 222 . swa som andeliken modher (mater spiritualis), loffuandees cristna tro for barnet Mecht 353 . - moder ss titel för abbedissa i ett kloster. wärdogh modher i askaby Kyrkohist Årsskr 1947 s. 7 (1504). mor syster karin matei fingergwl VKU 80 ( 1554) . " här lyktas mor, syster karin benedcti räkinskap " ib 111 ( 1563) . - om moderdjur. skwla ey the sma lamben liggia mädh mödherna thy the liggia them j häll PMSkr 216 . ib 242 (på te st.). - Jfr asna-, fadhur-, foster-, gudh-, hästa-, mat-, pärlo-, stiup-, stor-modhir. "],"e":["modher Mecht 353 ; Kyrkohist Årsskr 1947 s. 7 (1504). moder Prosadikter (Sju vise m C) 222 . ","modhor Nio kap ur Bir 23, 27 . ","mor VKU 80 ( 1554) , 111 (1563). med art. modheren PMSkr 242 . modseren ib. modhren Mecht 354 . ","maed art. moderena PMSkr 242 . ","modhe J Buddes b 80 . pl. mödher JMPs 536. möder Troj 70 . med art. möderna PMskr 128. gen. med art. mödrennä SvKyrkobr (Lucid B) 225 . ","mödhrom Mecht 169 . ack. mödhra SpV 100 . ","mödhrenar ib 309 . ","mödherna PMSkr 216 . Se Sdw 2: 1269),","*modhor bani","moderss bany )","modhor brodhir","moderbroder )","*modhor drap","moderss drap )","modhor fadhir","modherfadher )","modhor fränder (möders frender), ","modherlös (moder-. modersslöss GU C 20 (hand 2) s. 124), ","modhor mal (modermall), ","modhor miolk","modher myölk )","modhor spini , ","modhor systir (moderssösther), ","*modhorsystor brodhir","moder systerbroder )","*modhorsystordottir","moderssöster (s)-),","*modhorsystor son","modersysterson . ","modersssöter (s)-),"]},{"a":"modhirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr barna modhirska."],"e":[]},{"a":"modhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr hogh-, thola-modhogher."],"e":[]},{"a":"modhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) häftig, bitter, modig. fälde han swa modhogha taar MD 189 . ","2) stolt, högmodig, öfvermodig. at han . . . sinom höghfärdogha hugh oc modogha köti herras Bo 31 . ib 124 . Al 6551 . modhoge widhir os (nobis superbi) MB 2: 405 . KL 412 . " aff dust kaku wardher mölaren modhogher (pista placenta jocis multorum cor leuat ocis) " GO 723 . - Jfr hogh-, högh-, sakt-, tholo-modhogher."],"e":["modhugh Al 6551),"]},{"a":"modhoghet","b":"nn","c":"","d":["Jfr högh-, sakt-modhoghet."],"e":[]},{"a":"modhoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hoghmodhoghet."],"e":[]},{"a":"modhorlika","b":"ab","c":"adv.","d":["moderligen. Su 376 ."],"e":["modherlika )"]},{"a":"modhorliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) moderlig, som tillhör el. höves en moder. GU C 20 (hand 2) s. 124. - som b ör visas en moder. sonen . . . hjänne bewiste modherlika (maternam) wördningh Mecht 120 ."],"e":["modher- . ","-liger )"]},{"a":"modhorliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) moderlig, som tillhör el. höfves en moder. af modhirlike varkunnan Bo 164 . " af modherlicom kärlek " Bir 4: 141. KL 352 . Bo 5, 244 . Bir 2: 250, 4: 154 . Su 375 . huilken modherlika myölk (modersmjölk) behöffwer Su 164 . ","2) mödernärfd. " aff mit retthä fäderlige oc möderlige arff " FM 252 ( 1505) . ib 300 ( 1506) ."],"e":["modhirliker: -like KL 352 ; Bo 164 ; ","-lico ib 5 ; ","-licom Bir 2: 250: -likx Bo 244 . ","modherliker: -lika Su 164 ; ","-likom Bir 4: 154 ; Su 375 ; ","-licom Bir 4: 141 . ","möderlig: -lige FM 252 ( 1505) ; ","-ligä ib 300 (1506)),"]},{"a":"modhorlikhet","b":"nn","c":"","d":["moderlighet, moderskap. " tha gaff jomfru maria henne alth thz godha som hon haffdhe forskullath, jämwäl sins jomfrudoms modherlighet (maternatatem) " Mecht 43 . ib 177 . i tässe ensampne qwinnonne (ɔ jungrfru Maria) skin klar iomffrudomber oc lfruktsamlik modherlikhet (fecunda maternitas) JMÖ 47 ."],"e":["modher- )"]},{"a":"modhstulin","b":"av","c":"adj.","d":["eg. håglös; domnad, maktlös. kroppin vardher ther af (af för mycken sömn) latir. skiälin slioo. hiärtat swa som modhstulit Ber 251 . - borttagen, lam. thz hielper them limom som modhstolne äre ellir paralitica som wi kallum modhstulin Bil 444 . ib 1021 . Lg 3: 491 . LB 3: 190 ."],"e":["-stolin . ","motstolin Lg 1021 ; ","-stolnum ib 3: 491 . " moth stollin " LB 3: 190 ),"]},{"a":"moelikhet","b":"nn","c":"","d":["mogenhet, tyngd, allvar. " mangh talan wthan moglikhet (gravitate) wtgiwthir aff sik fafängona " SpV 151 . " thz är höfflikit at christi jomfru haffwer hogsins stadoghet, sidhanna moglikhet (maturitas) j sinne gärningh b 173. ib. ""],"e":["mog(h)likhet . ","möglikhet SpV 555 ),"]},{"a":"moelikhet","b":"nn","c":"","d":["allvar. " temperadhe hon sins hiärta moelikhet ällar söfftidelikhet " Lg 3: 406 . " wm nakor människia som bedhis intaghas til renliffnadhin är swa mykla wald oc molighet (autoritatis et gravitatis) " Bir 4: 66 . " sanghanna molighet (gravitas) " ib 60 ."],"e":["molighet )"]},{"a":"mogha","b":"","c":"","d":[" , se magha."],"e":[]},{"a":"moghe","b":"nn","c":"","d":["mängd, skara, hop, folkhop, folk, menighet, människor. roland sa affälle sinna manna ok hugger a bada hädner mykin moga hedna manna Prosadikter (Karl M) 318 . the hälgha kirkia som är kristin moghe SvKyrobr 324. at thän samme skulle rasklica wardha fulkomlikin ok ärafuller när gudhi ok älskelighn aff allom himerikis magha (celesti curia) SkrtUppb 96 . - folk, allmoge, sockenel. byenighet. peder oc morten aff wilos mogha loto wp . . . biscope hannnusse j abo en halffwan kroch jordh Svartb 174 ( 1380) . - Jfr al-, iudha-moghe samt al-mogha."],"e":["moge . ","maghe )"]},{"a":"moghe","b":"nn","c":"","d":["mängd, skara, hop, folkhop, folk, menighet, menniskor. sa iak mykyn sma barna mogha KL 379 . MB 2: 374 . " tala til allan israels sona mogha oc sampnahd " ib 1: 363 . ib 364 . fan han fore sik konungen aff suerike, oc medh hanom en storan mogha aff hans folke, oc badhn han oc aller then moghen var skämdir oc daradhir aff . . . affgudhadyrk oc villo Ansg 27 . moghin stodh allir vm kring Bir 3: 274 . " tha munde moghin dräpa neronem " Bil 107 . " bygdhe . . . hedhers stool petro, swa höghan ofwir moghan at alle matto han badhe see ok höra " ib 118 . " aller cristin moghe skulle thöm ära oc lofwa " ib 915 . SD NS 2: 134 ( 1409) . " vm mykin dröwilse scal gudz wtualde moghe inga i himerikis rike " KL 256 . Ber 120 . " ey vndirstandande moghin skal ära mik " Bir 3: 201 . " moyse bidhiande fore sinom mogha " VKR 4 . " hawer iak nw ij minom hugha thiit at fara mz allom minom mogha " Al 1128 . " india moghe " ib 4349 . ofmykin moghe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). drapo vtallekan mogha Bu 177 . Bil 866 . Bo 38, 158 . MD 37 . wi seem otalikit folk ok mogha for fara af wadhelikom storm Bir 1: 323 . " af thriggia handa mogha (tribus generibus hominum) " ib 39 . "],"e":["muge MD 37 ; se vidare almoghe. mwe, se almoghe),"]},{"a":"mogher","b":"nn","c":"","d":["Jfr almogher."],"e":[]},{"a":"moghin","b":"","c":"","d":[" , se moin."],"e":[]},{"a":"moghlas","b":"vb","c":"v.","d":["hans klädhe moghlados (möjl. fel för möghlados) Lg 670 ."],"e":[]},{"a":"moghlas","b":"vb","c":"v.","d":["mögla. " hans klädhe moghlados oc röttos . . . aff hans kropp " Lg 670 . Jfr möghla."],"e":["-adhis )"]},{"a":"moghna","b":"","c":"","d":[" , se mona."],"e":[]},{"a":"moin","b":"av","c":"adj.","d":["1) mogen, fullt utvecklad. meen wilubär MB 1: 235 . ib 2: 356 . Bir 2: 292 . LB 9: 114 . " takx sädhin moen in j ladhur " MP 2: 53 . iordinna sädh är moghen wordhen MB 2: 355 . " en rog ager som moen war " Di 135 . " stundom wärnar ok thornin rosina at hon skuli ey bort takas för än hon är moin (ante maturitatem) " Bir 1: 67 . ","2) mogen (i ålder el. förstånd), stadgad. confessor skal wara sniällir oc moen Bir 5: 26. twe klärka . . . som äru höffuidzske oc moghne ib 47 . " see gambla oc mona män wäfflas i tolko flätio " Su 153 . wtsända mona (maturas) systra Bir 4: 60 . en god mogen man af alder MD 501 . stegerhus qwinnor j alderdom mona Bir 4: 100 . ib 65, 99 . Lg 3: 263, 300 . älska sniälla män ok moona j gudz kärlek Bir 3: 467 . männine . . . sculdo wardha fruktsame vm godha gärninga oc mone (matros) i godho vm stadhukt framhald ib 4: (Dikt) 243 . " mz aranna monom alder " Su 435 . " allom var vnder see swa moogha (för mooghna) stadughet j swa kleno barne " Lg 3: 523 . " vtan radh oc stadhugha oc mona forakt (deliberatione matura) " Bir 4: 282 . - stadgad, stadig, stilla. hennas gangher war ödhmyuker oc moen, ällar saktmodhogher Lg 3: 406 . - stilla, allvarlig. thera sangir . . . wari sidhlikin matelikin moen oc enfallugher Bir 5: 69 . - Jfr ful-, o-, väl-moin."],"e":["monom Su 435 . ","mona Bir 4: 282 . " moogha (för mooghna) " Lg 3: 523 . pl. nom. m. mone Bir 4: (Dikt) 243. moghne ib 5: 47 . ","mona Su 153 . ","moona Bir 3: 467 . ","mona ib 4: 60, 99, 100),"]},{"a":"moin","b":"av","c":"adj.","d":["1) mogen, fullt utvecklad. thz trä war fult mz mone frwkt Prosadikter (Sju vise m) 122 . preccocia . . . braath mogit win bär vnde precocus . . . braat moghin GU C 20 s. 476 . " rennliffnadin j änglomen han är . . . j framgangenom ällir sälikhetinne jämlighin ok moghin, som marken hwilkin om wartima är fwl mz blomstir " SpV 101 . " somma taka bästha mognan mosth aff winbärwm PMskr 323. 2) mogen (i ålder el. förstånd), stadgad. skipis en ällir twa systra gudhelica mona oc wälsidugha Bisk Nils´vis-st 19.. tha . . . olaff iönsson komme til mogen aller Uppl Lagansdomb 70 (1493). then herra barn skall läre. bör ware ehn mogen mann " PMSkr 600 (avskr.). - stadgad, stadig, stilla, allvarlig. grauis . . . twnger moghin ok staduger i synnom GU C 20 s. 322 . SpV 109 . moghin (gravis) ok stadogh sinne ib 160 . liff . . . i monghom sidhom, at thu ey trffwas rädhas prelathana ib 463 . - Jfr half-, o-moin."],"e":["moghin GU C 0 s. 322, 476; SpV 101, 160 . ","moghen Prosadikter (Joan prest) 346 ; MP 5 . 105. mogen Uppl Lagmansdomb 70 ( 1493) ; PMSkr 660 . ","moeth GU C 20 (hand 2) s. 124. mogit(h) GU C 20 s. 476 ; pMskr 322. moghet GU C 20 (hand 2) s. 125. mooghet ib s. 148 . dat. f. mone Prosadikter (Sju vise m) 122 . ","mogno MP 5: 133 . ack. m. mognan PMskr 323. modhan GU C 20 (hand 2) s. 124. pl. nom. f. mona Bisk Nils´ vis-st 199. dat. moghnom SpV 463 . Se Sdw 2: 1269),"]},{"a":"moinhet","b":"nn","c":"","d":["mognad. stwndom böryas mykin frwkth pa winthän oc thees wm waaren, oc hon ey kombir til mogenheth PMSkr 321 ."],"e":["mogenheth )"]},{"a":"moisan","b":"nn","c":"","d":["ett slags kanon. han skikkadhe manga byssor stora mz alla then största plägha the moysan kalla RK 3: 2004 ."],"e":["moysan )"]},{"a":"moisare","b":"nn","c":"","d":[" Se mösare."],"e":[]},{"a":"molbinge","b":"","c":"","d":[" , se miolbinge."],"e":[]},{"a":"mold","b":"","c":"","d":[" , se muld."],"e":[]},{"a":"molde","b":"nn","c":"","d":["molla, atriplex Lin. " arapex modhe, han gör lösn i qwid " LB 7: 145 . "],"e":["molda frö","moldhe- )"]},{"a":"moler","b":"nn","c":"","d":["modera, ett slags lera, mjäla. ciii lass moleer och sandh HLG 2: 49 (1516). ib 50, 52 (1516)."],"e":["moo- . ","-leer )"]},{"a":"molin","b":"nn","c":"","d":["moln. Se Sdw 2: 1269. än thogh ath teh nakon thima mörkias aff syndinna mwlin Mecht 312 . " ther effter widde oc sprede sik thz molnit offuer alla wärildena " MP 3: 488 . ib 4: 143 . SvKyrkobr 315 . " oprestes bradeliga en offwermäktog stor storm j haffwet mz stort moln oc mörker " Troj 46 . " ath stort mwln kom offwer hymmelen " ib 73 . - dunkelhet, mörker. her laxman lot hanom sit fraa thaga medh waldh och velle j moln och mörker STb 3: 414 (1499). thätta waxlywset . . . matte fördriffwa ä oc ä nattenna mörker oc henne mwlin SvKyrkobr 318."],"e":["mwlin Mecht 312 ; SvKyrkobr 318: -et ib 315. moln MP 4: 143 ; STb 3: 414 (1499); Troj 46 ; ","-it MP 3: 488 . ","mwln Troj 73 ),"]},{"a":"molin","b":"av","c":"adj.","d":["mulen, mörk. nubidus a um myrker ok mylyn G C 20 s. 362."],"e":[]},{"a":"molin","b":"av","c":"adj.","d":["mulen, mörk. " giurar han . . . skärt väþar äpte mulit " Bu 489 . klarth wädhir oc . . . ey mulit LB 3: 108 . molen sky Iv 1794 . - bildl. uster til utseendet. han var nokot litit mulin (vultu subristi) Ansg 179 ."],"e":["mulin )"]},{"a":"molin","b":"nn","c":"","d":["moln. " mörker ok moln " Al 5704 . " vpgik et molin " KL 127 . " solen . . . som länge tilförene skyldz haffde vndir molne " MB 2: 282 . " moln oc rödheliken skyy " Su 119 . " mällan molens dymbo " ib 173 . ib 93, 226, 288 . Lg 3: 257, 588, 691, 694 . Jfr morghons molin."],"e":["molen Lg 3: 588, 691 ; -enet ib 694; -ens Su 173 . ","mwlin Lg 3: 257 . ","mwlen Su 226, 288 ; se vidare morghons molin. ","moln Al 5704 ; Su 119 . ","molne MB 2: 282 ; Su 93 ), "]},{"a":"molinsky","b":"nn","c":"","d":["moln, sky. när hären färdas tha synes som röker j wädhreno som eth mwlinsky aff mwllene PMSkr 143 ."],"e":["mwlin- )"]},{"a":"molinsky","b":"nn","c":"","d":["sky. rände wndan som moln sky RK 3: 1822 . " the flydde som eeth moln sky " ib 2354 ."],"e":["moln sky )"]},{"a":"molka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mölka, utsuga. Skotteb 409 (1466-67, Kämn). tesse tilnempde ath mwlka pighoner, som sik haffua latidh lokka Stb 1: 369 (1482). quinnor, som tilskyckade worto aff fogitten ok radit ath ghaa om kring staden at molka b 2: 429 (1490). andelikin hughnadhir thänne han wt trykkis, oc molkas v siälene SkrtUppb 268 . - molkes moderen oc giffwes lambeno helfftena myölk oc helfftena rägn wahen drikka PMSkr 242 . 2) mölka, giva mjölk. buto . . . wäl molkande diwr GU C 20 s. 64 . tesse . . . dandemen och dandequinnor tilnempde ath ransaka, om nogra pighor haffua latidh lokka sik, ok forsökikath, hulke som molka eller ey STb 1: 249 ( 1480) . en mark smör aff hwario koo som molkar Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t.). Svartb (Skokl) 586 ( 1515) . "],"e":["mwlka STb 1: 369 (1482) . malka ib 3: 173 ( 1494) ; ","-ar Svartb (Skolkl) 586 ( 1515) . Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 346, 348),","*molka bort , mjölka bort. först molkes nokoth borth pa markena annars skadar thet lambeno PMskr 238. Jfr nymolkadher."]},{"a":"molka ar","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mjölka, utsuga. ey molkandis swa rikith (efter molkandis har först stått kona, men utstrukits) PM 1 . ","2) mjölka, gifva (mjölk). the swarta ko molka the hwito miolk GO 758 ."],"e":[]},{"a":"molna","b":"vb","c":"v.","d":["mulna, öfverdragas med moln. molnadhe himil Iv 411 . " samla sig till moln. molnahde sky " Iv 411 . thz wardher ey alt rägn som molnar GO 593 ."],"e":[]},{"a":"mon","b":"nn","c":"","d":["eg. skilnad. ","1) vigt, betydelse, angelägenhet. mäste mon war hanum wm at finna hwru manzsins siäl är fräls for hel Bil 348 . " swa som han hafdhe varit the quinna. ther ey hafdhe stor mon vm varit (quædam alia mulier de populo) " Bo 4 . " mädhan saa stor moon tikkis wara om thessen tinghin her nydre oppa iordhena . . . hwro stoor mon och hwro mykin mon tha ware om the tingh som i himerike äro " Lg 3: 133 . ","2) värde, pris. fore litin mon han thz bort sälde Al 1638 . " han är wäl wärdhugh storan mon " ib 4030 .","3) grad, mått. i sino hoffdhe halder hon alt manz wit oc wiisdooms mon Al 6754 . " mz thin wiisdooms mon " ib 8542 . " kung karl hylt aff honom mykin mon (i hög grad) ffor andra riddere oc knecte " MD 443 . ","4) angelägenhet, vigtig sak? erik puke togh granneligha war them mon huru han munde telge winna RK 2: s. 340 (möjl. att föra till följ. ord mon 2). - vigtig sak, sak, orsak. iak bidher thik nw til mik koma . . . särdelis . . . fore thenna mon thz wi maghom hedhra gudh amon mz offer oc bönom badhe Al 7721 . for then sama mon drap mik knut ericsson RK 1: (LRK) s. 227 . " för then samme sack och mon tha drepthe meg knwtt ericson " ib (Yngre red. af LRK) s. 286. - Jfr fingers-, for-, iordh-, iordha-, iords-, mis-mon el. -mun."],"e":["moon . ","mun L.; se vidare iordh-, iordha-, iords-mun),"]},{"a":"mon","b":"nn","c":"","d":["1) vilja, behag. " thu gör mik thz än alt til mon " Al 3594 . " thz war nectanabo wäl til mona " ib 151 . " thu spadhe honum tha til mona " ib 1615 . ","2) hugnad, förmån nytta. thik är thz til mykin mon MD 160 . " huat tw haffuer giort thz är min mon " ib 344 . " thz tykker mik wara storan mon " ib (S) 214 . " thik skal än tima mere mon " Al 219 . " om roxomen henne timpde then mon thz henna byrdh wordhe en son " ib 10229 . " ther före skedde honom tolken mon " RK 1: (Tillägg i Gmla Krönikans Yngsta red.) s. 202. han fiik för thy thenne mon ib 3: 2544 . " thz hadhe idher bliffuit tiil storan mon " ib 1924 . " holkit ey är wthan storan mon " ib 1942 . aff them fic han altzengen mon (hjälp) ib 2: s. 340. giorde honum ära oc mykin mon MD 350 . vm the färd war engen mon (med den färden var ingen glädje, den färden var till ingen nytta) RK 1: 3073 . " om honum war öffrith litin mon (med honom var ganska liten glädje) " Al 9836 . " om theras kärlek war stoor mon " MD (S) 248 . - snarast ss rimfyllnad. thera syster hestrid haffde en son stekil suerikes konung mz storom mon MD 315 . ","3) omsorg, ifver? snarast ss rimfyllnad. een rikir man . . . en bryllops kost til redde aat sinom som mz mykin mon syna stora äro beteddhe MD 167 . " räd j nore mz storom mon " ib 319 ."],"e":[]},{"a":"mon","b":"nn","c":"","d":[" L. De två artiklarna mon Sdw 2: 54 f. böra sammanfröas till en; se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 94 f. 2) värde, pris. ath han alderegh vpbar peningh ellir peningx mwn för the tomptene Atb 2: 27 (1474). Se Sdw 2: 1269. 3) grad, mått. är längden a garden w norre gatunne och nidhir i aane breddin vidh gatone xvii!UDDA_TECKEN? aln tw fingirs mwn minne ATb 1: 388 ( 1471) . " ey waro the komne xv skede mon wt j siön j fraa athenas " Troj 86 . - mån, måtto. Se Sdw 2: 169. - Jfr fots-, pännings-, stor-mon samd iordh-, iordha-mun."],"e":["mwn )"]},{"a":"mona","b":"vb","c":"v.","d":["minnas, komma i håg. ä mädhan iak lifuer iak ma thz mona Iv 433 . " idhart nampn iak ey mon " ib 810 . " nw liffuer än mangen man thz moon " RK 1: 1455 . Iv 4231 . RK 1: 1007, 2606 . til främbre riddara ängin mon än herra iwan konung yrians son Iv 1274 . - opersonl. med ack. thz ma thik ä ful wäl mona Al 4316 ."],"e":["mon . ","moon . ","mwna RK 1: 1007 ),"]},{"a":"mona","b":"vb","c":"v.","d":["bringa till mognad. thed monar . . . hetha bolder LB 7: 132 . refl. "],"e":["mogna: -as LB 6: 278, 7: 166, 218 . -ar),","monas , bringas till mognad, mogna. vndirstanda the . . . sina frukte . . . scula fulkomlikare ok rasklikare monas aff solinna hita Bir 4: (Dikt) 242. ib 1: 133, 280 . MP 2: 106 . LB 6: 278 . " bölden mognas thess snarare " ib 7: 166 . ib 218, 235 ."]},{"a":"mona","b":"vb","c":"v.","d":["minnas, komma ihåg. Se Sdw 2: 1269."],"e":[]},{"a":"mona","b":"vb","c":"v.","d":["5) för att uttrycka det tillkommande: skola. Jfr Nat. Beckman, Språk och stil 17: 6. 7) för att framställa ngt ss den taldandes förmodan el. antagande, för att med varsamhet utsäga ngt: månde, torde. ve monne mek wara Troj 309 . - i frågesats ineledd av ett frågeord: mån, månde. Se Sdw 2: 1269. - monde, månne. måndhe drotning helin skulle wara saa dyr Troj 201 . - mon eigh, månne icke. nw medhen ondha thanka offta räknäs fore fulcompnadha syndh man tha diieflen thöm ey vitha SeKyrkobr (LUcid B) 133. nonne duo passeres veneunt dypondeo mona ey twe spirwa sälia för tw skärff GU C 20 s. 190 . " job trigintesimo nono numquit nosti tempus partus ibicum in petris month thu ey wetha stenghetena födho timme i hallenom ib (hand 2) s. 5. - monde eigh, d. s. mone lthän ey wara oppenbarliga awetha oc blynder som . . . " Troj 81 . monde ey then starkasta hector önkesamliga ända siith liff ib 211 . - Jfr monde."],"e":["lind . 3 pers. manSvKyrkobr (Lucid B) 133. 2 pers. month GU C 20 (hand 2) s. 5. pl. 3 pers. mona GU C 20 s. 190 . ","monde Troj 211 . ","måndhe ib 201 . ","monne ib 309 . ","mone ib 81 . Se Sdw 2: 1269), "]},{"a":"mona","b":"vb","c":"v.","d":["1) bringa till mognad. thät (ɔ: brännvin) moghnar och heta boldha och andra byldh och bryther them Sex ekon tr 275 . 2) mogna, bliva mogen. rudesere moona GU C 20 s. 531 . biwg tha thet mognar skal snarlika skäras wp PMskr 201. ib 203. - til tess . . . trotthe atthasson komme til moghandhe (fel för moghande) mand Trolles Jb Bil 258 ( 1501) . - refl. monas, mogna, bringas till mognad. mange bidha äffther ath thet (ɔ kornet) skal mognas wäl PMSkr 203 . JMPs 527. - Jfr svartmonadher. m"],"e":["moona GU C 20 s. 531 . ","moghna: -as JMPs 527; -ar Sex ekon tr 275 . ","mogna PMSkr 203 ; ","-ar ib 201 ),"]},{"a":"mona","b":"","c":"","d":["urspr. samma ord som mona, minnas. eg. tänka, hafva för el. i tankarne.","1) tänka, förmoda, vänta. sma suennen vaxte sua þungar vm siþe. at bölia qualde han. at varla monde cristoforus vaþalös iui cuna (adeo ut Christophorus in angustia multa positus esset et se periclitari formidaret) Bu 499 . ","2) ämna, vilja. än i willin . . . göra winlika, oc samlika widh min herra tha sighin mik thz, synis oc idher annath, tha maghin i mik oc thz sighia, oc sidhan mon iak wika antiggia a höghro hand eller a winstro MB 1: 205 . " ey mon ysung eller sigord fly for ider i sit egit land " Di 143 . " han maane än nämer springa han akther thyn her hardheligha twinga rK 3: 2087 (alla tre ställena skulle dock kunna föras till 5). "","3) vilja, vara nära (att), hålla på (att). iak mon dö af harme. at iak gitar eigh en man cuscat tel min vilia Bu 495 . " domaren monde þa dö af harme " ib 512 . " lypte dracin huwþ v vatne. vreþar ok räþelecar. suat at mön monde dana for bana " ib 491 . munde hon al vanskas af sorgh Bo 211 . " iak mona allaledhis wanskas " Su 102 . " tilburdhe siälin at grata sua sarlica oc barmelica at hon monde al brista syndir (ut quasti tota confringeretur) " Bir 2: 93 . " löpir thz sua at thz mon döö (currit quasi ad mortem) " ib 223 . " känner iacob. at hans dagha mono liidha " MB 1: 260 . ","4) för att beteckna något ss själfklart el. naturligt: måste, måste antagas, kunna antagas. första exemplen tok han af kunuge. som vil haua rena þienist. ok renfärþokt þienstio folk. ok än mon häldar sua uilia guþ siäluar Bu 188 . " ey mon patriarcha liwgha " MB 1: 200 . " sidhan thetta, war giwith oc abram monde warla (Cod. B därla 545, rätta läsarten) rädhas starka owinir fore swa diärva gärning tha talar war herra til abram " ib 182 . " gudz ängel . . . öper w himpnenom aff gudz weyna, oc kallar abraham tyswar at nampne tha mon han op halda swärdhit som nästan war nidher komith " ib 201 . far han til, oc letar fra them älzsta oc til then yngxsta, oc monde ther hitta (hittade naturligtvis) silffkarith som han hafdhe thz laght ib 247 . - i fråga. war thz swa mykin wadhe at hawa oreen klädhe, eller nalkas sinom husfrwm i thre dagha för än the skulo höra wars herra ordh, the som nakar ängel taladhe i wädhreno aff hans weyna, hurw myklo mere wadhe mon thz wara at ganga til wars herra altara . . . oc hawa ey för thwaghit sit hiärta aff fwlom hugh MB 1: 329 . " mädhan saa stor moon tikkis wara om thessen tinghin her nydre oppa iordhena som raskeliga skwlo forghangas hwro stoor mon och hwro mykin mon thaa ware om the tingh som i himerike äro " Lg 3: 133 . ","thu swa giort vidh min gudh: tha munt thu gita (poteris) mik vent epter thin vilia Bil 209 . " iak mon tha dö en thu lifuir ther til (si usque ad illam supervixeris horam, utque ego moriar) " ib 605 . " sagdhe at keysaren munde bötar faa. än han finge sea clädhit " ib 302 . " räddis han . . . at the mundo gärna dräpa han, än han ginge widh at sara ware hans husfrv " MB 1: 196 . " han tröste fulkompelika at gudh mondhe han op resa aff dödha, än han doe fore hans skuld ib 200. kommer konungen hem tha siger drotningen hanum hwat wij haffua talit till henna. oc mona wij tha faa mykin wrede aff hanum " Di 117 . " kantw bedriffua then manhet, tha mon konungen aff swerige löna tik thz wäll " ib 58 . " lekar iak äy som mik bör, huat skadar thz tha mer. än iak mister mit liiff. litit monnä myna fränder mik sakna " ib 101 . sadhe . . . ath hymalandh mane fa skadhe om konungh[en] finghe nogher giffthe aff nyfflinga landh ib 261 . - i fråga. monom wi gita giwith idher yffrith watn aff hällinne (num de petra hac vobis aquam poterimus ejicere) MB 1: 408 . " huru mon han gita atir komit (quo modo redibit) " Bo 21 . " mädhan jak swa forfäradher (för forfäradher ör) aff ensampna dödzsins syn, huat mona mik tha hända han siälffwer kombir närwarandis " Su 251 ; jfr 4. - skola kunna. i fråga. monom wi finna (num invenire poterimus) annan thässa mantz lika MB 1: 238 . ST 401 . ","6) för att beteckna ett förhållande ss beroende af el. underordnat ett annat. - i hypotetiska satser för att angifva att något skulle inträffa om ett annat förhållande egde rum, eller att något skulle hafva inträffat om ett annat förhållande hade egt rum. ware dager liwss tha mon (för monde?) iak nödug sönia tik kamp (ef dagr væri lioss. þa mætte ec varla þess synia þer) Di 75 . " var härra vilde eigh nämna sin forraþara. þy at petrus monde slite (skulle i sådant fall hafva sönderslitit) han mz tannom (si ipsum nominasset, Petrus continuo surrexisset et ipsum protinus trucidasset) " Bu 100 . " tha munde moghin dräpa neromen: än (ey hafdhe petrus) thöm (thz forbudhit] " Bil 107 . " tha munde symon faa (då skulle S. hafva fått) siälfsins dom: än petrus ware ey (ej hade varit) bäther än han " ib 104 . " honom munde han (till) dödh (hawa rifwit) än petrus (hafdhe hanom thz ey a guz vägna forbudhit) ib. - i satser inledda af at efter uttryck som beteckna ett yttrande, en förmodan el. en fruktan. vändo þät tel illo (Bil ventho 938). at swäran monde haua maghen sua käran for vdygh " Bu 30 . ma tha först synas at swa monde wara MB 1: 200 . ha ns war engin annar wenta. wtan at hans modher ok brodher munda drunkna ok swa fadher. älla dödha aff sorghum Bil 349 . " sagdhe sik rädhas at han munde ok swa wilia äta han " KL 29 (möjl. att föra till 5). sagdhe at thy munde korsit see blidhelika til hans ib 48 . " i indirekt frågesats. spurdhe scriwaran hwi korsit munde swa göra " KL 48 . ","7) för att framställa något ss den talandes förmodan el. antagande, för att med varsamhet utsäga något: månde, torde. swa munde var herra til hans tala (dum ad prædicandum mitteretur a domino, ut opinor, andivit) Bil 214 . - i sht i rimverken, i hvilka ordet oftast kan anses tjena endast att med en följ. inf. omskrifva finit form af verbet. fiälskarper mono the han nämpna Iv 2865 . mono the heem ridha Fr 1874 . " hans dotter monde mz honum vara " Fl 32 . " eet barn monde hon tha vinnä " ib 86 . " marghan man monto the wägha " Al 4084 . fra qwinnor ok barn the ganga mono ib 5767 . thera frälse monin i aff them räna ib 6618 . " pori budh monde them (brefven) föra " ib 4274 . " han mwnde ostyrlika ränna " RK 1: 903 . " han munde hanom til drotzsta göra " ib 2: 1846 . " til calmarna mjnde han rijdha " ib 2390 sigh at thu mont engelbertz ärende fara ib 2714 . en bödel mwn han mz sik haffua ib 3796 . " för tiik mande marksen siith liiff laatha " ib 3: 168 . " mandhe thz hända " ib 877 . " the tla liuff ordh och maane lee " ib 11 . thina glädi munno margha wara MD 49 . thina fröghdhe mono manga wara ib 55 . " swa mane [thz] thit liff at kosta " ib (S) 226 . - i frågesats inledd af ett frågeord: mån (i Nysvenskan dock numera föga brukadt), månde (något arkaristiskt), kunna; till samman med följ. inf. vanl. att återgifva så att denna förbytes till finit form. hwi monde rikar kunugar hata þöm christum prädicaþo Bu 150 . " hui mun kununga ok höfdinga warda girughe up å werulzlikt godz " KS 29 (73, 31) . " hwi monde tha war herra särdelis at biwdha at offra brödh oc wiin oc oleum " MB 1: 470 . " hwi mon thässin tala af gäld. vtan at hon mödhis ok af diäflomen " Gr 290 . MD 347 . huro mwn myn annar broder magha RK 1: 3650 . " huru mon iach warä hiit komin " Va 14 . " naar mana han atherkomma " Su 100 . " haa mona haffwa giorth thzta ärendith " MB 2: 117 . " hwat tro mon thätta vara. vtan thön som gör mz kärlekenom " Bo 144 . " hwath riddara mono vara thässe twa " Iv 1984 . " hwat tekn mon thätta vara " KL 402 . MB 2: 395 . " hwat man mon sa dierff wara. at them torde i mote bryta " Di 134 . " hwat mon thänna marken fostra (quid vero hunc vermem alit) " Bo 96 . hwat mona ware fränko . . . wara drömt i nath om os BK 217 . - hvat mon, månne (med följ. inf. i Nysv. återgifven med finit form). hwat mon iak ensamber röra mooth tik tolken käremaal Su 121 . huat monom wi tha wara ensamne syndara ib. " huat mona jak skula aff thino loffui kwnna afflata " ib 340 . " hvat eigh mon (hvat mon eigh), månne, månne väl. hwat ey monom vi vara visare än han är " Bo 35 . hwat ey mon iak än skola affla söner j mynom qwidh MB 2: 207 . Su 264 . " huat mon thu ey än wärdogas ather annan thän försmälika fordömilsa sonen " ib 47 . hwat munde ey (numquid) varfrw läggia thz nidhir. ther thz var väl beuarat Bo 3 . - mon, månne. mon mic än vara helso hop KL 247 . " mon thin son skola döö (morieturne) " Bo 191 . " mon herra gudz hand wara (numquid . . . est) wanmaktogh " MB 1: 393 . " mon thu skulo wardha waar konunger (numquid rex noster eris) " ib 229 . " mon thz wara gudz wilia " RK 2: 6708 . maane jak och sculo rädas för then man ib 3: 1293 . mon ysung konung oc sigord swen tora at strida mz oss Di 143 . " manna iak än honom faa nakot sinne see " Su 100 . " mona min öghon än wara wärdogh han see ib 101. mona iak swa wara älla ey " Lg 3: 328 . - mon eigh, månne icke. mun ey bäther wara. at thu wari . . . min födha Bil 316 . " mon ey skam löst vara heldir fölghia them " ib 648 . " mon ey saa om fogata wara " MD (S) 272 . " mon thu ey wilia thina nadh giffua honom som dödhen haffuer förskullat " Su 47 . " mondo ey lägherstadha wara i egipto lande " MB 1: 315 . - månne, månne väl. munde hon ey (numquid) köpa hws oc heem Bo 3 . (man trol. för ma Al 10175 .)"],"e":["någon inf. är dock icke af detta ord påträffad; jfr emellertid Rydqvist 1: 397. ","mona BK 217 ; MB 2: 117 ; Su 102, 247, 251, 264, 340 ; Lg 3: 328 ; MD 347 . ","mana Su 100 (på två ställen). mane MD (S) 226 . ","maane RK 3: 114, 1293, 1855, 2087, 3993 (formerna mona, mana, maane med undantag af RK 3: 114, 1855, 2087, 3993 ; Su 102 endast i frågande satser). 2 pers. mont RK 2: 2714 . ","munt Bil 209 . ","mon MB 1: 229 ; Su 47 . ","monom Bo 35 ; MB 1: 238, 408 ; Su 121 . ","munom ST 401 . ","mona Di 117, 186 . ","monin Al 6618 . ","monen ib 6724 . 3 pers. mono MB 1: 260 ; Iv 1984, 286 och ofta. munno MD 49 . ","mona Su 101 ; RK 2: s. 341 )på två ställen). maane ib 3: 111, 1845, 2036, 3603 . ","monnä Di 101 . ","mwnde ib 1: 903 . ","mande ib 3: 168 . ","mandhe ib 877 . ","monne ib 2: 6903 . ","munne ib 1848, 1910 . ","mane Di 261 . ","mondo MB 1: 315 ; Al 3376, 3452 . ","munda Bil 349), "]},{"a":"monan","b":"nn","c":"","d":["eg. mognande; utveckling. " elden skal mälas oc wäghas til alla aandamas moghnan oc tilredilse " LB 9: 112 ."],"e":["moghnan )"]},{"a":"monde","b":"ab","c":"adv.","d":["eg. imfp. av mona, uttryckande en önskan att veta något, månne. hwadh tet helst munne nempnas kan SJ 2: 122 ( 1488) ."],"e":["munne )"]},{"a":"monde","b":"av","c":"adj.","d":["bad mich komme tiil slottit med then monde hop jac ther hade HSH 24 . 85 (1516)."],"e":[]},{"a":"moni","b":"nn","c":"","d":["Jfr mismoni."],"e":[]},{"a":"monstranz","b":"nn","c":"","d":[" HSH 20: 262 ( 1508) . II forgylt monstranser et aff sölff annat aff copar FH 4: 84 ( 1499) . " toge wth peninge, kalk ok dissk, monsstranss ok all thet the offwer komme " BSH 5 . 445 (1511?)."],"e":["monstrantse . ","monstranser ) , "]},{"a":"monstranzia","b":"","c":"","d":["monstrans. tha monstrancia jnbirss ÅK 59 . thetta . . . silff och päningar skal tyl eth monstrancie til kombla kirkio Kumla kyrkas rb 111 ( 1517) ."],"e":["monstrancia . ","monstrancie )"]},{"a":"mopa","b":"vb","c":"v.","d":["gäcka, narra. erich mon oss mopa RK 2: 4336 ."],"e":[]},{"a":"mor","b":"nn","c":"","d":["mo, sandhed. " ij skulin nu ridha a thänna moo " Iv 3384 . - i ortnamn. in dyghramo SD 6: 108 ( 1349, gammal afskr.) . in østramonum ib 109 ( 1349) ."],"e":[]},{"a":"mor","b":"nn","c":"","d":["morrande, knot. " mz kor oc mor " LfK 162 . höra mor äller knor MP LXVIII ."],"e":[]},{"a":"mor","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-ar ) , ","*morakarl , ","*morakulla , "]},{"a":"mor","b":"nn","c":"","d":["morrande, knot. . . . fförsmade theris ret meth knor och mor STb 4: 325 ( 1512) . wtan alt knor och mpr ib 5: 75 ( 1515) . JMPs 582."],"e":["mör )"]},{"a":"mora","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr rödhmoradher."],"e":[]},{"a":"mora","b":"nn","c":"","d":["skott, telning, späd stjälk. sudit af moron af sinap (Macer: succus tenero de caule sinapis; D. Harpestr.: oos af möör oc grön sinup LB 4: 345 ."],"e":[]},{"a":"mora","b":"nn","c":"","d":["morot, daucus carota Lin. " pastinaka mora " LB 6: 284 . pastinaca mora ib 5: 81 . " pastinakka thz är mora a swensko " ib 3: 121 . then ther äter moro ib 122 . " äther man mokin (för mykin) mora " ib 2: 32 . "],"e":["moro os","-oos )","moro rot"]},{"a":"morat","b":"nn","c":"","d":["mullbärsvin. " klareet ok marat " Fr 373, 845 ."],"e":["morath Fr (Cod. C, D, F) 373, (Cod. B) 845. moraath ib (Cod. B) 373 . ","maroth ib (Cod. E). marat), "]},{"a":"morbär","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*morbära trä","moor- )"]},{"a":"morbärträ","b":"nn","c":"","d":["mullbärsträd. " morus morbärträ Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 8 Jfr morbära trä. ""],"e":[]},{"a":"mordh","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) nederlag, blodbad, manspillan. " nar konwng menelaus oc menesteus . . . kommo dragande mz syn häär j mot troilum begyntes eth drapeliget mord j mellon them " Troj 239 . - Jfr kompani-, manz-mordh."],"e":["mord )"]},{"a":"mordh","b":"","c":"","d":[" Artikeln Sdw 2: 57 sp. 2 r. 5-9 utgår. Se J. Sahlgren, Namn och bygd 16: 117 ff. och jfr mardher."],"e":[]},{"a":"mordhare","b":"nn","c":"","d":["mördare. pedhir iönsson kalladhe hakon . .. een mordare och een landhlöpare ATb 1: 244 ( 1466) . ib 2: 48 ( 1475) . alerich schal jngen swa dana mordare eller mandrapere fridh haffua j closters hegnet STb 3: 396 ( 1498) ."],"e":["mordare )"]},{"a":"mordhbrander","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mordhbrander","b":"nn","c":"","d":["mordbrand. " tha kärdhe sigeridh . . . ath the haffdo . . . barith mordhbarndh opa hennes hws " JTb 36 ( 1463) . ath hon ey bar mord brandh pa lasse snikkare ATb 3: 166 ( 1505) . " thä schulle mordhbrand sette in pa staden i vare fraavare HIst Tidskr 1: 400 (1509). ""],"e":["mord- . ","-brand )"]},{"a":"mordhdomber","b":"nn","c":"","d":["mord. some biudha göra hoordoom some styld rooff oc mykin mordoom Al 6868 ."],"e":["mordoomber )"]},{"a":"mordhelder","b":"nn","c":"","d":["mordbrand. tändher mordheeld LfK 165 ."],"e":["-eelder )"]},{"a":"mordhgörare","b":"nn","c":"","d":["mördare. mandrapare eller mordhgöräre LfK 220 ."],"e":[]},{"a":"mordhirska","b":"nn","c":"","d":["mörderska. " Va 35. ""],"e":["-erska )"]},{"a":"mordhskut","b":"nn","c":"","d":["mordiskt el. förrädiskt skott. . . . ok skwthe til them med mordh skoth GPM 2: 267 ( 1507) ."],"e":["-skoth )"]},{"a":"mordhskut","b":"nn","c":"","d":["eg. mordiskt el. förrädiskt skott; försåtlig el. nedrig stämpling. " medhan thet stod i dag emellom honom och mich, redde han tiil pa slottit sadane mordskot emot mich oc swerigis almwge som ryzer aldrig nagot sin giordt haffue emot cristit blod " HSH 24 . 83 (1516). huat mordskot ondska och ocristelige hedzhet han brukade pa sweriges almwge ib 85 ."],"e":["-skot )"]},{"a":"mordhstigher","b":"nn","c":"","d":["mordstig, försåt. thaa læth han strax göra redhe xxx [ɔ: 30] kara vth i veyien fför then ok laghe i mordstigh fför then GPM 2: 267 ( 1507) ."],"e":["mord- )"]},{"a":"mordhstigher","b":"nn","c":"","d":["mordstig, försåt. " lagh han i mordstig . . . for en mijn skattebondhe " BSH 5: 338 ( 1509) . " liggiä i mordstigh fore megh " HSH 19: 170 ( 1511) . " gaa i mordhstigh effther min skade och myt liff " ib 171 . ib 175 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"mordhsvärdh","b":"nn","c":"","d":["dolk. sica, mordsuärdh GU 4 ."],"e":[]},{"a":"morghon","b":"","c":"","d":[" MP 4: 126 . dat. morgone Prosadikter (KarlM) 296 (på tre st.). morghona J Buddes b 166, 167 . Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. lordorskn. 5: 69 f.), m L. ","1) i morgon. Se K. G: Ljunggren, Obvjekt och adverbial 160 f. jak [skal] fämpna morgone thenna stolpa som vppe haller hallene ok bryta han synder Prosadikter (Karl M) 296 . morgone skal jak lyfta han ib. ib. hans liiff skal längias än tho at han skulde morghon döö SvB 180 (senare h. av 1400-t.). jak achter nnästh gudz hielp morghen ath kommä til wästeraars GPM 2: 352 ( 1510) . - i morghone, d. s. then yterstä dagen, hulken snart komber j dagh eller morghona J Buddes b 166 (kan även föras till morghone). j morghoa slita hanom orma ok matka ib 167. - Jfr paska morghon."],"e":["morghen GPM 2: 352 ( 1510)","marganen"]},{"a":"morghon","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) morgon. " þänne bardagin stoþ fra morghonenom ok tel miþdagh " Bu 177 . " alt fra morghonenom ok till qwäldit " KL 176 . " en dagher aff qwälde oc morghne " MB 1: ib 52, 155, 156 . abraham stodh om sama morghonen arla i sama stadh ib 194 . hwar berhoggäre agher coma i gruuunä til sinä gyärningh hwarn morghon som af rensät är SD 5: 638 ( 1347) . toko þe dagh tel annan dagh vm morghonen Bu 177 . thz var nidher morghin (d. v. s. kl. 6) Fr 2133 . annars dax morghon kom paulus tel rom Bu 102 . morghons, om morgonen. twägge timans är hallande gran ransakan, som är morghons oc qwälz LfK 70 . - i morghons, i dg på morgonen, i morse. i nat vat thu fangin. i morghons arla anduardhadhir domarenom Bo 217 . KL 112 . ","2) morgondag, följande dag (på flere af de i det följande anförda ställena kan dock äfven betydelsen 1 anses ingå i ordet). vm morghonen gaff brudgomen synne husfrw til morghon gawo eth gotz RK 1:1959 . " om mornen wigdis erchebiscopen " ib 2: 7530 . " morgonen aarla han tedhen reed " ib 8665 . ib 3543, 8677, 8862 . " bidhen än ena litla stundh til morghons (usque cras) " Bir 1: 194 . " til morghin ij ther se op a " Iv 2952 . " han giwer mws maat som til morghons gömir Go 533. thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia mz thtil morghins " MB 1: 365 . " morghon wm midhian dagh waro benin ater j skrineno " Bil 602 . - morghon, i morgon. vi hafwom j dagh kost oc vara vidhirthorft än morghon thorwom vi annars vidhir Bir 3: 124 . " han (stafven) scal morghon palm quist bära " Bu 499 . ib 502 . Bil 565, 916 . MB 1: 393 . MP 1: 6, 220 . Bir 1: 379, 397, 2: 334 . Fl 1158 . Iv 2690, 2762, 2784, 2914, 2917, 2956 . RK 2: 3539 . Lg 3: 10 . - a morghon, d. s. komin thär ather a morghen arla (cras mane] Bil 127 . - i morghon, d. s. þik kombar i morghon goþar kompan . . . tel hialp Bu 102 . RK 2: 4212 . Lg 3: 10 . MD 361 . FM 333 ( 1507) . - um morghon, d. s. swa skulum vi drikka vm morghon som j dagh MP 1: 95 . - Jfr ivirmorghon."],"e":["morghun L. L.; Bir 1: 37; Fl 1158 ; Iv 2690, 2762, 2784, 2914 o. s. v.; Fr 2133 ; ","-ins MB 1: 365 . ","morghen Bil 127 ; MB 1: 52, 155, 393 . ","morgen RK 2: 3539 . ","morghan Lg 3: 10 . ","morgan FM 333 ( 1507) . med art. (nom., ack.) morghonen. morganin Lg 3: 15 . ","morganen ib 10 . ","moranen RK 2: 8677 . ","mornen ib 7530, 8682 . dat. morghne MB 1: 53, 156 . ","morne ib (Cod. B) 539 . ","morghonenom Bu 177 ; KL 176 . ","morghnenom MB 1: 156), ","morghons giäf","mohrhons- )","morghons molin","-mwlen )","morghons stund","morghins stund )","morghons tidh","morghons time","-tyme )"]},{"a":"morghondagher","b":"nn","c":"","d":["morgondag, följande dag. hafuin . . . ey fanytta vmsorgh af morghondaghenom MP 1: 290 . " baadh han koma aatir til sigh oppa morghendaghen " Lg 3: 383 . - gen. morghondags, i morgon. morghon daghs (cras) wm thärs tima koma til thin jndie lanz (sändebudha) Bil 234 ."],"e":["morghen- )"]},{"a":"morghonfrar","b":"av","c":"adj.","d":["morgontidig. " antelucanus na num ante lucem surgens morgonfraa sapiencie 2 (fel för 11) " GU C 20 s. 26 ."],"e":["morgonfraa )"]},{"a":"morghonfödha","b":"nn","c":"","d":["föda för morgondagen. hafwin ey vmsorg aff morghin födho Bir 3: 123 . ib 124 ."],"e":["morghin födha )"]},{"a":"morghongava","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) morgongåva. NMU 1: 71 ( 1384) . til lhedhir oc til hinradags gafwo som man andro nampne kalla morghin gawo RP 2: 407 ( 1400) . " nar the haffua nat saman ligit tha bör bonden hustrunne morgengaffuo giffua " Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . dos . . . morgom (för morgon) gaffua egligheth dygdh ok gaffua GU C 20 s. 201 . " dotalicium cie morgon gaffua oc morgon gaffuo werde ib. lib. huilken tächt war hustrw barbros och appolonies modher morghangaffue STb 4: 24 (1504). - bildl. " SpV 101 . " thätta är brwdhinna marghon gaffwor, thz är hälgha siälinna, ok the fägrindin som andelika war loffwat " ib 584 . 2) brudgåva, hemgift. Se Sdw 2: 1269 "],"e":["morgon- . ","morghin- RP 2: 407 ( 1400) . ","morgen- Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . ","morghän- NMU 1: 76 ( 1390) . morghan- STb 4: 24 (1504). marghon- SpV 101, 584 . ","-gawa . ","-gaffua )","morghongavo bref (organ- Arfstv 36 ( 1461) ), "]},{"a":"morghongava","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) morgongåfva, gåfva som brudgummen gaf bruden morgonen efter bröllopsnatten. marito meo vlphoni do et assigno dotem meam wlgariter dictam morghenauø quam mihi contulit SD 4: 369 ( 1334) . " nouerint vniuersi . . . me . . . vxori mec . . . curiam meam swærkastorp . . . in dotem dictam morghungawe, rite donasse " ib 421 (1335, nyare afskr.). natum facio . . . me curiam meam gwnnistorp cum molendino adiacenti . . . consorti mee . . . racione dotis. wlgariter dicte morghwngawr . . . contulisse ib 624 ( 1338) . " dos wlgariter dicta morghongaua, quam iohannes smalenske . . . consorti sue . . . contulit " ib 559 ( 1337) . " constare volo . . . me . . . consorti mee . . . dimidietatem patrimonii mei . . . ad donacionem propter nupcias wlgariter dictam morghingauo. legaliter contulisse " ib 5: 622 ( 1346) . ib 4: 703 (1340, nyare afskr.), 5: 486 (1345, nyare afskr.), 515 ( 1345), 570 ( 1346), 585 ( 1346), 702 ( 1347), 6: 77 ( 1348). mith goz. eet halfmarkland iorþ j ramshambre j kiulä sokn . . oc eet örisland j iäpirs sokn . . . sum mik gauo mina ärligho böndir at murghingauum ib 5: 293 ( 1344) . vm morghengawor ib 478 (1345, nyare afskr.). ängen man . . . ma mere morghngawor gywä þär höghre löper än hundraþe marker silfs at swenske wikt ib. ängen ma möþä þän man som morghengawor scal giwä til huru mykit han scal giwä ib 479 . " kännis jach . . . mik hafua gifwit minne älskelike husfrw . . . tw mark land jord till morghengaffuo a rättom hinderdagh " ib NS 1: 8 ( 1401). ib 5 ( 1401) o. s. v. at jäk . . . gifwir minne käre hwsfru . . . til morghongawo mit aflingis goz innän hraker DD 3: 9 ( 1369, nyare afskr.) . " thet iac giwit hawer mina kärä hsutru . .. til heder oc hindisdax gawor, som an ath andra namåne kallar marghongawer, thette mith goz " FM 40 ( 1420) . " skulu thennä fornämpd goz oc marghongawa thöm . . til höra ib. tha wara thennä fastä a thenna marghongowa " ib 41 . vm morghonen gaff brudgomen synne husfrw til morghon gawo eth gotz RK 1: 1960 . ib 813, 1453 . mädh sinne morghongafuo (rättadt från siino hem gauo) värdhe (dote sua) bygdhe hon rikt spital Lg 805 . ","2) hemgift, brudgåfva? fästegåfva? skal konungin ok rikesins radhgifwra ärfwodha at the päninga honum äghas fore morghon gawo (ratione dotis; morghon gafwo beror här kanske på felaktig öfversättning) betales honu Bir 3: 333 ; " jfr Hammerich, Den helige Birgitta s. 178, 180. - Jfr morghongif, morghongiþt, morghon-, morghons-giäf. ""],"e":["marghon- . ","morghun- . ","morghwn- . ","morghin SD 5: 515 ( 1345), 570 ( 1346), 622 ( 1346), NS 1: 5 ( 1401) . ","morghen- . ","murghin- . marghongowa),","morghongavo bref","morghin- )"]},{"a":"morghongif","b":"nn","c":"","d":[" L. = morghongava. noueritis, me . . . vxori mee . . . infrascripta predia . . . radione donacionis propter nupcias, dicte wlgariter morghongiffh, dimisse " SD 3: 660 ( 1324) . ib 4: 389 (1334?), 5: 664 ( 1347). Jfr morghon-, morghons-giäf."],"e":["morghongiffh SD 3: 660 ( 1324) . ","morghongif ib 5: 664 ( 1347) . " morghin gif L."]},{"a":"morghongipt","b":"nn","c":"","d":[" = morghongava. SD 5: 283 ( 1344) ."],"e":["myrungäft )"]},{"a":"morghongipt","b":"nn","c":"","d":["morgongåva. " jac . . . kännes . . . haua stadfäst the morgengauopp, som jac minne . . . husfr . . . gaff til morghongift a rättom hinderdagh " SD NS 3: 268 ( 1417) ."],"e":["-gift )"]},{"a":"morghongiäf","b":"nn","c":"","d":[" L. = morghongava. constare uolumus . . . nos . . . uxorem nostram . . . honore quo possumus honrantes . . . eidem uxori nostre curiam nostram forsæ in dotem que wlgariter dicitur morgengæfh . . . contulisse SD 2: 140 ( 1292) . " nouerint vniuersi me dedisse . . . vxori mee . . . curiam meam in dalum . . racione donacionis propter nupcias wlgariter dicte morgongiäfh, ac die nupciarum mearum eidem scotacione legitima assignasse " ib 702 (1300-1310). nouerint vniuersi, quod . . . consorti mee . . . dimidietatem omnium bonorum meorum in fridhini . . . libere delegaui jure perpetuo possidendam . . . pro bonis suis in mulæthorp que sibi contuli racione doni quod wlgariter dicitur morghonigæf, die et tempore nupricarum, eadem condicone et euidencia, sicut in presencia omnium qui in nupciis nostris ardeant duxi fieri manifestum ib 3: 578 ( 1323) . ib 2: 212 ( 1296), 213 ( 1296), 348 ( 1301), 3: 68 ( 1312), 212 (1315, nyare afskr.), 431 (1320, nyare afskr.), 703 (1326, nyare afskr.), 709 ( 1326), 710, 4: 37 ( 1327), 127 ( 1329), 364 (1334, nyare afskr.), 424 (1355, nyare afskr.), 533 ( 1336), 564 (1337, nyare afskr.), 692 ( 1339), 5: 286 ( 1344), 365 (1344, nyare afskr.), 479 (1345, nyare afskr.), 6: 21 ( 1348). Jfr morghons giäf, morghongif, morghongipt."],"e":["morgongiäfh SD 2: 702 (13001310). morgongiäff ib 3: 431 (1320, nyare afskr.). morghongyäff ib 5: 286 ( 1344) . " morghongäf ib 479 (1345, nyare afskr.), 6: 21 ( 1348). morghongäfh " ib 4: 692 ( 1339) . ","morgongäff ib 364 (1334, nyare afskr.), 564 (1337, nyare afskr.). morhongieff ib 3: 709 ( 1326) . ","morgongeff ib 212 (1315, nyare afskr.), 703 (1326, nyare afskr.), 4: 424 (1335, nyare afskr.), 5: 365 (1344, nyare afskr.). morghungäff ib 2: 348 ( 1301) . ","morhungieff ib 3: 709 ( 1326), 710. morghengiäf ib 4: 127 ( 1329) . ","morgheengiäf ib 37 ( 1327) . ","morghengäf ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). morhengieff ib 3: 709 ( 1326) . ","morghengeif ib 2: 212 ( 1296), 213 ( 1296). morgenfäh ib 140 ( 1292) . ","murghungäf ib 3: 68 ( 1312) . " murghyngäff " ib 4: 533 ( 1336)), "]},{"a":"morghonkoster","b":"nn","c":"","d":["kost för morgondagen. Bir 3: 125 ."],"e":[]},{"a":"morghonlius","b":"nn","c":"","d":["morgonens ljus, morgonljus, morgonglans. qwäldzsins liws är minna än morghen liwsith MB 1: 155 . " onde ängla the misto thz signadha morghen liwsith " ib 53 ."],"e":["morghon lyus MB 1: (Cod. B) 539. morghen liws), "]},{"a":"morghonskin","b":"nn","c":"","d":["gryning. lucanus morghenskeen GU C 20 l(hand 2) s. 98."],"e":["morghenskeen )"]},{"a":"morghonstiärna","b":"nn","c":"","d":["morgonstjärna. GU C 20 (hand 2) s. 99."],"e":["maargghen stiärna )"]},{"a":"morghonstiärna","b":"nn","c":"","d":["morgonstjärna. " heter venus andro nampne lucifer, thz är morghinstiärna, som rinder stundom op för solinne, oc stundom epter " MB 1: 62 . " morgonstiärnan föregaar tilkommandes solenna opgaangh " Su 173 . " hans klädhe waro som morghinstiärna " Lg 38 . " honom skal iak giffwa morghonstiärnona (stellam matutinam) " MB 2: 337 ."],"e":["morghinstiärna )"]},{"a":"morghonstund","b":"nn","c":"","d":["morgonstund. " " RK 3: 449, 3755 . " nw strax i morgenstwndhen " BSH 5: 132 ( 1506) . Jfr morghons stund."],"e":["morgen- . ","maarghon stundh RK 3: 449, 3755), "]},{"a":"morghontime","b":"nn","c":"","d":["morgontid, morgon. " alzskyns isster innan offer skal wara bradhit fore morghin tima " MB 1: 340 . MP 1: 79 . Jfr morghons time."],"e":["morghon thime Mp 1: 79. ","morghin time )"]},{"a":"morghonvardher","b":"nn","c":"","d":["morgonvard, morgonmat. GU c 20 s. 121. ib (hand 2) s. 5 (på tre st.)."],"e":["morgon- . ","morghen- . -warder. -wordh. -vaar),"]},{"a":"morghonvardher","b":"nn","c":"","d":["morgonvard, morgonmat. " bär thenna morghon wardhin daniele " ST 19 ."],"e":[]},{"a":"morghonvädher","b":"nn","c":"","d":["morgonvind. kalt morghon vädhir bläste MP 1: 297 ."],"e":[]},{"a":"mormässa","b":"","c":"","d":[" , se mariu mässa."],"e":[]},{"a":"morra","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1269. brumma, surra. PMskr 294. wm the (ɔ bina) thär aff mykith morra ib 298 . - brumma, knota. höffdingana aff israels almogha mwrradho moth moysen JMÖ 74 . - Jfr marra."],"e":["mwrra . ","-adhe )"]},{"a":"morra","b":"vb","c":"v.","d":["morra, fräsa. the (katterna) marra oc korra ä swa länge thz hwar i annars halse hänger Al 9687 . - brumma, knota. the altiidh korra oc morra oc alrey lata sik nöghia VKR 28 . KL 292 . MD (S) 222 . Ber 130, 278 . om han haffwer currat ällar mwrrat om dryk LfK 161 . " vredhgadhis af ty ok morradhe at hon saldhe ey the smörilse " MP 1: 194 . " morradho oc bakdantadho mot honum " ib 284 . " morradho mot gudhi " ib 2: 151 ."],"e":["marra Al 9687 ; MD (S) 222 . ","mwrra: -at LfK 161 . ","-adhe , ","-at )"]},{"a":"morran","b":"nn","c":"","d":["morrande, knot. " murran ok korran " Bo 147 . " fly . . . morran oc knorran " Lg 809 ."],"e":["murran )"]},{"a":"morsal","b":"nn","c":"","d":["bit, munsbit. " en sath vidh bordh . . . oc thok eet morsal oc badh gudh at han gathe thz ey solghit en petrus vare hälaghir " Bil 832 . " morghon . . . tna siäl aff thino lifue at försto morsale " ib 565 ."],"e":["morsäl LG 1040),"]},{"a":"morsäla","b":"vb","c":"v.","d":["taga morgonbiten, äta frukost. tha the morsäladh (Cod. B morselat) hafdho thera örs the krafdho Fr 1779 ."],"e":["morsela . ","-ath )"]},{"a":"mortar","b":"nn","c":"","d":[" ? = mortare. stöth tz i morthar LB 7: 77 ."],"e":[]},{"a":"mortare","b":"nn","c":"","d":["mortel. Arfstv 63 (1474-75). GU C 20 (hand 2) s. 157. Jfr kopar-, sten-mortare. "],"e":["morthare . ","mordhatar ATb 2: 56 ( 1475) ), ","*mortara stämpil , "]},{"a":"mortare","b":"nn","c":"","d":["mortel. 1 mortare med syth stöth FH 4: 83 ( 1499) . " en lithen mortare " ib 5: 237 (1524): SD 3: 287 ( 1316) . LfK 85 . LB 3: 108, 4: 346, 5: 82, 7: 75, 307, 335 . PM XLIV, L, LI, LIII . Jfr mortar"],"e":["martare: -ara LfK 85 . ","morture: -ura LB 5: 82 ), "]},{"a":"mortil","b":"nn","c":"","d":["mortel. Hildebrand, Sv. Medlt. 2: 259."],"e":[]},{"a":"morþ","b":"nn","c":"","d":["skog. " Jfr Rydqvist 2: 274 f.; Kock, Ljudlära s. 470 f.; Brate, Äldre Vestmannalagens ljudl. s. 23; Söderberg, Om u-omljudet s. 11. i ortnamn. ultra silvam culmard " SD 2: 379 (1303, eft. aftr. hos Hadorþ). datum ømordh ib 3: 69 ( 1312) ."],"e":["marþ )"]},{"a":"morþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mord, hemligt dråp, dråp som sker på ett lömskt el. förrädiskt sätt. in occultis homicidiis, mordh dictis SD 2: 223 ( 1296) . ib 242 ( 1297), 378 (1303, eft. aftr. hos Hadorph), 390 ( 1303) o. s. v. rädes at hanom mon morþet vitas Bu 171 . " thässkyns synd som wadhelik är flerom mannom, swa som mordh, roff oc styld " MB 1: 467 . mordh maa ey lönas (clam mors illata nequit obcludi simulata) GO 182 . " hwat wilin i swika idra bröder i tro the era hiit kompne a ider ordh i maghin a them beganga eet mord (näml. om I dräpen dem) " RK 1: 3815 . " hwi görin ij a mik thetta mordh " Al 3466 . ib 3622. - dråp (i allmh.). alexander giordhe a honum mordh Al 692 . ","2) nederlag, blodbad, manspillan han giordhe ther draap ok mykith moordh Al 1757 . " ther war et fuliämirlikit mordh margh godh frw til änkio giordh " ib 3377 . " wäxte ther aff eeth storth mordh " RK 3: 2096 . " wexste ther aff stortt krij oc mord " ib (sista forts.) 5914 . ","3) våldsam död, olycka som vållar döden. gudh frälste han aff thz höghelika mordh Iv 769 . - Jfr barna-, bälgh-morþ."],"e":["moordh )"]},{"a":"morþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. = myrþa. fwnno ther sin mathfadher . . . dödhan liggiandes mordadher Lg 3: 667 . " fik see sin man swa ömkelika mordadhan ib. iak haffwer thenna qwinnonnans man lönlika mordhat " ib 671 ."],"e":["-aþer )"]},{"a":"morþare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["morder MD (S) 302), ","mordhara lön , ","mordhara rätter , "]},{"a":"morþbrännare","b":"nn","c":"","d":["mordbrännare. " GS 48 ( 1442). " JP 50 ."],"e":[]},{"a":"morþgiäld","b":"nn","c":"","d":["dulgardråsböter? " ab omni iure & causis regalibus, preter gingerdhaløsn, mordgiald, & ledhux lama, libera peitus & exempta " SD 2: 139 ( 1292) . ib NS 2: 545 (1412, gammal afskr.). 550 ( 1412)."],"e":["morþgiald L. ","mordgiald . ","morgiald L. ","morþgäld L. ","mordhgeld SD NS 2: 550 ( 1412). mordhgyäldh ib 545 (1412, gammal afskr.)), "]},{"a":"morþraþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"morþvapn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mos","b":"nn","c":"","d":["1) mossa. thz brände iämfast som nakath mws Al 2334 . Lg 672 . ","2) mosse. " then wägh the ridhu ther war enkte vtan mos ok kär " Al 4136 ."],"e":["moos Lg 672 . mws),"]},{"a":"mos","b":"nn","c":"","d":["Jfr miolmos."],"e":[]},{"a":"mos","b":"nn","c":"","d":["mos. Brasks Matordn 3 . moos aff äple ib 7 . Jfr butter-, böno-, hampo-, hvit-, äpe-, ärta-mos."],"e":["moos )"]},{"a":"mos","b":"nn","c":"","d":["1) mossa. gamblom ängiom kombir til ath the ey kwnna bära gräss, thy mos wäxer pa them PMSkr 203 . ib. 2) mosse. (gränsen går) swa i senkebrunnen i frödha moss Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"e":["moss )"]},{"a":"mosbarkadher","b":"","c":"","d":["wälyes försth god barkadh skin, aff hwilkom haarith är alstingis wäl takith. swa ath haar remmenär jnthe riffwin, oc ey alstingis mosbarkath PMSkr 533 ."],"e":[]},{"a":"mosi","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mossa. xl (40) lester mosa STb 2: 467 ( 1490) . sex och firesindztiwghu messer koper medh jern, mosse och annat ib 553 ( 1491) . HLG 2: 78 (1517).","2) mosse. i mosanom RP 2: 125 ( 1386) . " ath engia och musor ware thöm . . . tiildömpde " Svartb 418 ( 1446) . thär nokot kär äller mose är PMSkr 363 . "],"e":["moss: -a STb 2: 467 (1490) . moose: -a HLG 2: 78 (1517). pl. musor Svartb 418 ( 1446) . ib. dat. mosso (för mossom) PMskr 605 (avskr.)),","*mosaman , "]},{"a":"mosi","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) = os 1. fan bladh ok mosa Iv 3554 . ","2) = mos 2. per medium mosæ SD 1: 566 ( 1279) . " eet rädhelikit diur . . . jäghade en man wth a en musa " Bil 614 . " mosin thydher väruldena ib. flyr . . . i mosa oc käär " RK 1: 718 . " mz bergh skoga mwsa oc sioa " ib (Ny början a Gamla Kr.) s. 164. ib 2: 6200, 8749, 3: 997 . MB 2: 49 . BSH 5: 63 ( 1505) . - i ortnamn. inter fløthi mose & gnistlingæ madæ SD 1: 566 ( 1279) . " brede mose " ib 567 . " ad grynsmusa ib 688 (1210-16, nyare afskr.). i mioamosa " ib 453 ( 1270) . in rythamosa ib. " in brændamosa " ib. " sturubeksmusi ib 3: 719 ( 1326). i kälösa musom ib " NS 1: 180 ( 1402) . sandhed? zabulum musi GU 2 . - Jfr flutmosi."],"e":["mosse: -a RK 3: 997 . ","maase: -a ib 2: 8749 . mase (ack.) BSH 5: 63 ( 1505) . ","musi . ","mwsi )"]},{"a":"mosiser","b":"","c":"","d":[" Se muiser."],"e":[]},{"a":"moste","b":"vb","c":"v.","d":["impf. måste. Se Sdw 2: 1269. the hafdo skodadh stiärnorna hurw han moste döö aaf thz föfsta ordh han mz sin fader talade Prosadikter (Sju vise m C) 226 ."],"e":[]},{"a":"moste","b":"vb","c":"v.","d":[" magha, se detta ord 8] måste. the moste alt bidha RK 3: (sista f. jach mosthe ther rodh til fynna moth thenna vinther, chwat thet kwste kan DD 1: 226 (1516, eftt. aftr. hos Langebek) . jach mosthe alsforthy lempeligä straffaa thäm ib 227 . jach moste lattha drifwa i morgon ib (1516? eft. aftr. hos Langebek). jach moste i morghen scriffua nyth mantal oppo skatthe sölff ib 228 ."],"e":[]},{"a":"moster","b":"nn","c":"","d":["must, saft som pressas ur drufvor, drufsaft. iak togh wiinbärin oc kriste mostin i karith MB 1: 235 . Al 1011 . Su 77 . - fruktsaft, fruktvin. ey drukkin i wiin eller nakar most aff nakarsskyns frwkt (vinum et siceram) MB 1: 431 . " öll ok mot miöd ok wiin war allom mannom ther ospart " RK 1: 2031 . " bar os fore badhe viin ok most " Iv 28 . ib 846 . Al 2268, 6240 . RK 2: 5169, 7232, 3: 306 . LB 2: . LfK 86 . - i allmh. växtsaft. hennes (salvias) mwst LB 7: 141 . hans (krassens) mwsth ib. " moster aff henne (ɔ: wägbredha) ib 5: 80. mosther aff hänna rotom " ib. " hänna mosther " ib 81 . " drikker man mosth aff te yrth ther bwna hether " ib 2: 31 . " taghi nätzlan och gnidhe mz henne benen . . . och läthi then musthen vel dragas in i beneth " ib 10 . - Jfr märke-, rosen-, äplemoster."],"e":["moosther: moosth RK 3: 306 . ","musther: musthen LB 2: 10 . ","mwst RK 2: 5169 ; LB 7: 141 . ","mwsth ib 2: 51 (ack.), 7: 141), "]},{"a":"moster","b":"nn","c":"","d":["1) must, druvsaft. Se Sdw 2: 1269. - fruktsaft, fruktvin. thy at manga systra gifua vt badhe mat oc ööll miödh mwst hwete brödh piparkaku oc annat tolikit FOVkl 211 . . . . oc sagdo for rettin, ath han är ecke godh fore gobbins mwst än sidher rensk mwst STb 1: 41 ( 1475) . mustum . . . mosth GU C 20 (hand 20) s. 168. laat stöta must in curiis Brasks Cal 270 . 2) apel? malus most Växtförteckn. fr. medlaet af 100-talt hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7."],"e":[]},{"a":"mostogher","b":"av","c":"adj.","d":["mustig, saftig. Se SDw 2: 1269."],"e":[]},{"a":"mosugher","b":"av","c":"adj.","d":["mosslupen. " thän steen som opta röris han wardher ey mosugher " GO 587 ."],"e":[]},{"a":"mot","b":"pp","c":"prep.","d":[" mitt emot och nära invid. tridhie hymmilen hafuer vnderstandisle j hulkom the helga trefaldoghet äräs ok skodhas en lith mooth enlith SvKyrkob (Lucid B) 124. 4) om tid: emot, bort emot. säle wardha the som fore gudz skuld fasta mot pingiz dagha oc mot wl om aduent SvKyrkobr 39 . 5) emot, i utbyte mot, till gengäld för. - emot, till uppvägande av; på, för. tak aff förscrffno pulwer fira skedher moth hwarya tyo kannor win PMSkr 359 . moth hwarya 100 marker kopar blanda thär j fämtan marker bly ib 412 . 6) i förhållande till, i jämförelse med. alt thz här j hänne är scriffwat thz är ganzska litth, mot allo thy som bortleffdes Mecht 236 . " at hans pina war aldra skämelikast äpthir wärdzlikom dom, moth manna höghfärdh SktUppb 332. han war fatikaster moth manna giri ib. ib. alt aff rechnet tet ena mot tet andra bade vpbördh och vtgiffth " Stock Skb 294 (1505, Skip) . hwad the (ɔ: ombuden) kunne ther ffaa, skal theris syster j nörköpung haffue, halffdelin mot them och halffdelin the för theris mödhe STb 5: 15 ( 1514) . giorde oleff hansson sin kemmenere renskap, hans vtgifft reknad moth hans opbore Stock Skb 300 (1520-34, Skip). ","7) om sinnelag el. handlingssätt: emot. när sotthin . . . gör människionne wämian ok stygdh moth maath ok dryk SkrtUppb 238 . 8) emot, i strid mot. Se Sdw 2: 1269. mattis . . . hade . . . moth retta taget eth korreland sTb 1: 247 (1480). thet som nu menlige dömes aff somme oförfarne domare moot lagen HSH 16: 102 (1527, Brask) . - i motsats till. än diwridh skalt thu witha betekna thänna wärldinna höffdhinga skapnadh, mot thera nathurlighom skapnadh SpV 438 . thär wndhrar iak oppa, hwar fore thu giffwer thy annat moth (cur ea transposueris), hwilkit thu tillagdhe siw thäns hälga anda gaffwom ib 545 . - till förfång för. gör tw nokoth tolkith som fienden gör för sig tha brwkar tw moth tik syälffwom, och hwath som hälsth tw gör före tik, är moth fiendan vm han vil tolkit gör a fö[r] sig PMskr 160. 9) emot, till bekämpande av, till skydd mot, till avhjälpande el. botande av. agapis är en sten gol, han gör kärlek, han är moth scoriponis ether lagdher wppa PMSkr 459 . 10) emot, att anmärka mot. hwat the haffua moth siälffuo walino ellir moth them som walt haffua, ellir mothe hennes persona som wald är Abbedval i Vkl 92. 11) abs. ss subst. motighet, motgång. j allom thingom badhe moth ok mädh (tam adrersis quam prosperis) Mecht 304 . "],"e":["moth . ","moot HSH 16: 102 (1527, Brask) . mooth SvKyrkobr (LUcid B) 124 . ","maath Svartb 415 ( 1445) ),","-"]},{"a":"mot","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) möte, sammanträffande. " mins thet at första mot iak mötir tik tha skal iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla " ATb 1: 271 ( 1467) . " grecana gaffwo sig w hans asyn oc wille jnthe j moth wiid honom " Troj 114 . - sammankomst (av rätt el. dyl.). thesse . . . gode men komme tiil motte för witne STb 5: 232 ( 1519) .","2) tingsområde, tingslag (på Öland). norra motith BSH 5: 80 (1506, H. Gadh) . " södra moth ib. - Jfr ars-, gatu-, lidha-, prästa-, vägha-mot. ""],"e":["motte STb 5: 2342 (1519) ), ","a mot","a mote , ss prep. och adv. A) ss prep. L. med dat. el. i dess ställe ack; stundom stället efter sitt huvudord. emot, i strid mot. ath thu säweliga, oc liwffliga, haff tik mothe them, tik nakot amothe göra SkrtUppb 414 . " thän tik amote är ath thu honom lönliga, oc kärlega awlith " ib 414 . ","i mot , ss prep. och adv. A) ss prep. L. med dat. el. i dess ställe ack.; stundom ställt efter sitt huvudord. emot, i strid mot. swa wtgöt han fämta sin sith wälsignahda blodh j mot ware wredhe SkrtUppb 338 . " at han skall jnghenstadz vara konung cristiern j moth " Mon Dipl Sv 39 ( 1464) ."]},{"a":"mot","b":"nn","c":"","d":["mått, mätredskap. haffde eth moot aff röö oc gulle (mensuram arundineam auream), oc han skulle mätha stadhen MB 2: 367 ."],"e":["moot )"]},{"a":"mot","b":"nn","c":"","d":["1) form, gjutform, degel. gul hulkit som rensas . . . ionne oc moteno (fornace et formella) Bir 3: 107 . " haffuer han ther eth skönth moth, som stander och bliffwer foderffwet, om han ekke snarlige fanger then och kopper " BSH 4: 336 ( 1503) . ","2) stämpel, prägel, bild. waar natura kallas päninga, thy at hon är skapt äpter gudz liknilse, oc hawer hans mot MB 1: 387 . " inthrykke han oc stämpla i människiona sina script oc tekn älla mot (quasi forman et superscriptonem) " Bir 2: 57 . ","3) utseende, sätt att framträda och visa sig. Jfr glädhi mot. ","4) sätt, beskaffenhet, förhållande. nu är mik vordhit swa til mote (det har gått mig så, förhållandet med mig är det) thz iak storlik nödhuk lote thz iak ij thetta sinnä skulde thz torney ey finna Fr 1241 ."],"e":[]},{"a":"mot","b":"nn","c":"","d":["möte, sammanträffande. " fik ens fatöks manz moth (mötte en fattig man) " Bil 611 . " en vng qwinna kom i moot vidh han " KL 284 . " tha kom . . . jomfru maria j moth widh (mötte) diefwlin " ST 71 . ib 297 . " thy (för thu) skalt ey thro oppa dröma, ey oppa moth ellir footh, oc thro ey ath een människia hafwir bätre moth än annor (att det är bättre el. lyckligare att möta en menniska än en annan), oc ey at nokot dywr hafwir bätra moth än annat " ib 33 . - Jfr ars-, bya-, gatu-, härra-, lidh-, lidha-, manaþa-, munka-, prästa-, siu natta-, väggia-, vägha-mot. ","1) emot, till mötes. kom a moot sinom herra Bo 247 . " haffde konungen reth sik wt a mot falantin " Va 26 . " koomom wi aamoot (kommo vi till möte el. sammanträffade vi med) warum godhum ok wittrum raadhgiwm " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.) - om rörelse i fientlig syftning. enä resyu vt sändä a mot gupz owinum SD 5: 566 ( 1346); jfr 5, 6. komo a mot þem þe fäm heþno kunuga Bu 177 . " drogh honum aa moth " RK 3: 1414 . ","2) midt emot. til sit bordh honum sitia loot widh annan ändan sik a moot Al 2258 . ","3) i utbyte mot, till gengäld för. at mot thenna kerlek ok gotgerninga haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga SD NS 2: 117 ( 1409) . ","4) om (fientligt) sinnelag el. handlingssätt: emot. galin oc grymber a mot cristno folke Bil 434 . ","5) emot, i strid mot. hwar sum aþrum gör a mot SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). sum þeem göra a mot ib 669 . " sum slikt talar a mot riddärä " ib. " hwar a mot gör þämmä staþuä " ib 668 . " þe almoghan ofriþa a moot kununglikan räät varn, oc þessom stafghä " ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). at wäpia a mot þere näfnd ib 378 . ib 605 ( 1346) . luua hänna (för hänne) liua ii renliue a mot iuþa laghum ok siþum Bu 5 . " tha giordhe iak a mot minz herra budhi " Bil 487 . " thy at han at forbudhna fruct amot lydhnonne " Bir 4: (Dikt) 274. ängom fiskom ärom wi a moot Al 6082 . " hiollo badhe domarene oc constantinus amot them mz siluestro " Bil 84 . " läto sik angra aff allo hiärta: at the lyddo synom mago a mot hanum (Petrus) " ib 118 . - emot, i strid mot någons vilja. vtan thz honum a mot gar Fl 1082 . " thz war almoganom enkte amot " RK 1: 172 . ","6) emot, till bekämpande af. predikadhe mästar arnald j rom a moth klärka giri til thera rikedoma ok gen thera kräselicom lifnadh Bil 782 . " sääth . . . ey thz mik aamoth äller til swaars " Su 121 . - emot, till skydd el. hjälp mot. amoth botalöst maal krista wid riff ok thool Go 958. B) ss adv. emot, till gengäld. wy wiliom bränna ather a moth rK 1: 2990. - Jfr här-, thvärt-, þär-a mot.","1) emot, till mötes. om rörelse i fientlig syftning. foro the iärlsins här ij mot Iv 2335 . Va 25 . " rördhe sin häär them j mot " MB 2: 277 . ","2) emot, midt emot? thet törn som star i moth skipbroffwen FM 230 ( 1505) . ","3) emot, i strod mot. iak hafuer hänne giort swa mykith ij moot Iv 1034 . " bryther aldhermanne i moth " SGGK 104 . " droge the honom in emott sweriges lag " RK 3: (sista forts.) 5102. loth sätye sig ter til häreshöffdinge, i mot ederth breff oc i mot mijn wilje BSH 5: 338 ( 1509) . - emot, i strid mot någons vilja. thz war mik i mot RK 1: 4114 . B) ss adv. emot, till motvärn. brös fast i mot Di 149 . - Jfr här-, in-, thvärt-i mot. "],"e":["moot )","a mot","amot . ","aa moth. a moot. aamoth. aamoot),","a mote","amote . ","a matte SD 6: 7 (1348, gammal afskr.)),","i mot","i mote , ss prep. ","mots maþer , "]},{"a":"mot","b":"pp","c":"prep.","d":["dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande efter tillhörande subst. el. pron. ","1) emot, till mötes. kumbar mot hanom fäghin Bu 19 . ganger han gladhlika mot sinom systerson MB 1: 220 . then ridder op mot honum stodh Al 5668 . " thins hiärtans heeman skalt thu mot hanom reedha " Su 280 . - om rörelse i fientlig syftning. lopp mot falantin och wilde han dräpä Va 25 . - emot, i riktning mot. vm thet bläs mot töm i tera öghon KS 84 (206, 92) . ","2) emot, bort emot, nära, invid. hans (gränsens) vigangher är moth (contra) twnghonne j bekasta äller försaltadha haffwit MB 2: 49 . " tha han kom mot konungens pawlun " Di 51 . ","3) emot, vid annalkandet af, med anledning af, öfver. wart sa glad som fuglen är mot dagen (sva feginn sem fvgl degi) 71. frögdhadhe sik mot swa stors waldz naruaru Su 394 . " losnar oc wptydhis all köldinna hardheet mot hennas liwflika wärma oc klarhet " ib 200 . ","4) om tid: emot, bort emot. moot världinna ändelykt Gr 301 . " mot somars tiidh " Fl 100 . " mot nattinne " KL 185 . " moot middaghenom " VKR 13 . RK 2: 3296 . " tha mot fastegang leed " ib 6544 . " tha led fast mot qwelden " Di 123 . ","5) emot, i utbyte mot, till gengäld för. swa alth ther motte giffues fonga mot fonga BSH 5: 428 ( 1510) . " han giordhe theem got mot ondo " ST 468 . " huru erik giorde honom skade mot thz gode han honom giort hade " RK 2: 3735 . " iak vmbär daghlica mz honum oc hedhra han mot the mistykkio som han gör mi, " Bir 2: 205 . - emot, till uppvägande af. the (de goda gärningarna) . . . dugdho mot glömsko ok tholikum thingum ok the ey til forskuldan äwärdhelikx liffs KL 44 . ","6) i förhållande till, i jämförelse med. the matta ware enkte räknande älla wärt mot the watne som i gen ware Lg 3: 486 . LfK 125 . ","7) om (fientligt) sinnelag el. handlingssätt: emot. hwi han swa illa mot honom giorde RK 2: 5525 . " falskhet moth honom göra " ib 4244 . - på. wredhgadhis mot sinom spädha son KL 95 . - vid. stygdis . . . mot modhorinne KL 95 . ","8) emot, i strid. mot. hauar iak standet ii striþ mot hanom Bu 142 . " hioldo första bardaghan mot kunugenom af granat " ib 177 . " jak skal aldre göra nakat genuärdhoght mot gudz kirkio ok hans tro " Bir 3: 368 . " vm han synda älla brytir mot honom " ib 1: 287 . " bryta mot hälga lagen " MB 2: 291 . the villo mot marsken wara RK 2: 5487 . ib 5361, 5539 . " at aldrey mere mot marsken ganga " ib 5537 . at sta mot konugen ib 5551 . " äru . . . siälana foresedha oc kända j minom guddom hulkom tho änkte moot är til skadha (för älla til skadha? obfuit nec obest) at jak al thing fore veet " Bir 2: 127 . sighia mot hänna budhordhom ib 4: (Dikt) 269 . hulke som mot lydhnonne ato frukt aff wisdomsins trä ib 274 . läggiande synd owir synd mot sino samuite ib 1: 115 . slotet mune han mot lagom fa rK 2: 2348. som mooth thässom warom doom göra VAH 24: 319 ( 1414) . gör han mot naturlik skipilse KS 55 (139, 59) . här är then man som daghlica tala mot laghomin ok mot thässom stadhenom KL 166 . " greezske korradhe mot them som crisne varo af ebräscom " ib 142 . thu sitir oc döme mik äftir laghum ok biudhir sla mik mot laghonin ib 168 . " thu vil os sunder skilia mot bäggias vara vilia " Fl 364 . " moth mith mynne giorde the thz " RK 3: (sista forts.) 5093 . tolf oärlik åthäue, the som äru bådhe mot skälum ok mandome KS 45 . (115, 49). thet är mot naturlik skipilse, at man tala mykit widh sin mat ib 54 (138, 59). at hon aff särlike alzwaldogx gudhz gawt sit lijff mot allom sinom likamlikom kraftom Bir 4: (Dikt) 265. - emot, i strid mot någons vilja. thz är idher moot Iv 1188 . " the wilde göra saa hwem thz war medh eller mot " RK 2: 5624 . - i motsats till. hör nu huat mine ouini göra mot thy som mine vini giordho fordhom Bir 2: 75 . ib 3: 368 . " prädikadhe . . . aff ödhmiukt mot höghfärdhinne " KL 108 . ","9) emot, till, på, till bemötande af, till försvar mot. swaradhe mz skälom mot allom them thingom som iudhane hafdho owir han kärt KL 172 . - emot, till bekämpande af, till skydd mot, till afhjälpande el. botande af. ilt skal moth ondo ok bakstaak moth wädher GO 1002 . aabrut . . . dogher moth lönlek siukdom LB 5: 80 . moth ether ib 9: 108 . 10) abs. ss subst. motighet, motgång. badhe mz oc moot koma honom til godho Bo 66 . - Jfr gen-, in-, thvärt-mot."],"e":["moot Bo 66 ; Gr 301 ; Bir 2: 127 ; VKR 13 ; Iv 1188 . ","mooth VAH 24: 319 ( 1441); RK 3: 1419),"]},{"a":"mot","b":"nn","c":"","d":["mott. " wär hon them for moth oc mal " LB 3: 95 ."],"e":[]},{"a":"mot","b":"nn","c":"","d":["1) form, gjutform, degel. . . . om i wellä haffuä nokre bysser til ider nar the först wordä redhä oc haffuer han nw giorth mothen til swaa han i morghen begynnär ath giwthä GPM 2: 154 ( 1502) . göris eth mooth aff leer wm ena formo PMSkr 508 . 2) stämpel, prägel, bild. tha war ther . . . iiii swenske smapäninga, en aff them lafdhe eth hul appo sik oc motith war strukit a honom JTb 40 ( 1463) . latin mik se pängsins mynt ok moth MP 4: 258 . ib 261 . 4) sätt, beskaffenhet, förhållande. äpthri thz at wtganghin ok inganghin j the hälgha script säthias widh omskiptelikit moth (diverso modo ponuntur) SpV 74 ."],"e":["moth . ","mooth SpV 156 ; PMSkr 508 )"]},{"a":"mot","b":"nn","c":"","d":["mått. SpV 156 . atirhallit sith moth (modum) owirgangande ib 446 . " owirga alth nathurlikit moth (naturalis mensuræ metas) " ib 532 ."],"e":["mooth )"]},{"a":"mota","b":"vb","c":"v.","d":["3) mota, avvärja? stiwnget gik j gynom skynande brönian saa när ath pnadzsara rynganda mothade Troj 110 ."],"e":[]},{"a":"mota","b":"vb","c":"v.","d":["1) möta. " med dat. el. ack. badh han mote sik mz faa " RK 2: 3480 . the herre motthe honom ib 3340 . ","2) mota, stå i vägen, sätta sig emot, göra motstånd. med dat. el. ack. thz onda diwr monde them mota Al 5184 . - Jfr möta."],"e":["motthe RK 2: 3340),"]},{"a":"motbit","b":"nn","c":"","d":["styng, äggelse, förebråelse. fölghiande ey sins samuitz styngom älla motibi (stimulos) Bir 2: 21 . samuitzsins motbit (remorsus) ok afwitelse ib 3: 186. ib 226 . Su 453 ."],"e":[]},{"a":"motbrut","b":"nn","c":"","d":["brott, överträdelse. " neuus syndh ok moth broth " GU C 20 s. 352 . Jfr motebrut."],"e":["moth broth )"]},{"a":"motbyr","b":"nn","c":"","d":["motvind. " the haffue motböör " FM 462 ( 1510) . - bildl. komme the her i thenne landzende, tha skulle the fonge modbör BSH 5: 593 ( 1517) ."],"e":["motböör )"]},{"a":"motbälghia","b":"vb","c":"v.","d":["böla emot? återkalla? remu (ɔ remugio) moth bälya GU C 20 l(hand 2) s. 159."],"e":["-bälya )"]},{"a":"motdantan","b":"nn","c":"","d":["knot. " wtan kor och motdantan " Ber 52 ."],"e":[]},{"a":"mote","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" A) prep. L. med dat. el. i dess ställe ack.; stundom stället efter sitt huvudord. 2) emot, bort emot, nräa, invid, vid. - mitt emot. sagh hon härran ihesus staa mote klärkenom (vidit Dominum stare versus sacerdotem) Mecht 350 . 6) i förhålllande till, i jämförelse med. thz är litidh mothe thy som offwergiffwit ok athersath är Mecht 5 . " tha wort hans vpbördh laghdh mote hans vtgifft. tha alth aff rechnet vort, staden hanom tenetur xxiiɉ march STock Skb 295 (1509-10, Skip). " ib 296 (1510, Skip) . 7) om sinnelag el. handlingssätt: emot. the som mote walino tala Abbedval i Vkl 96 . " ath thu säweliga, oc liwffliga, haff tik mothe them, tik nakot amothe göra SkrtUppb 414. 8) emot, i strid mot. . . . ok är togh ey mothe ewangelio, ok the hälgho skripth " Mecht 6 . ath thu fforlika tik mädh them thw haffwir mothe warit SkrtUppb 414 . " thät tholde han mothe skörliffnadhenom " ib 336 . JMPs 568. - emot, till (ngns) skada el. fällande. Se Sdw 2: 1269. 9) emot, att anmärka mot. hwat the andro mote henne haffua som nämpd oc wald är Abbedval i Vkl 90 . ib 92 . 10) utan? Se Sdw 2: 1269. - Jfr mot."],"e":["mote . ","motthe JMPs 568)"]},{"a":"mote","b":"ab","c":"prep. adv.","d":["med dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande efter tillhörande subst. el. pron. ","1) emot, till mötes. gik hon wt mote honom Bo 156 . - om rörelse i fientlig syftning. bill. huru mang frestilse han kastadhe mote hänne Bir 2: 195 . - emot, i riktning mot. vm solen skin mote töm i tera öghon KS 84 (206, 92) . war theras wälles ändhe mote nordh (contra aquilonem) aff iordane MB 2: 48 . " böghies vmgangandis mote haffwit til swdher, til bärghit som wände sik til betheron mote wätsther " ib. " thzta är platzen mote haffwit til wästher ib 49. "","2) emot, bort emot, nära, invid, vid. kirkionna choor skal wara j wäster mote (ad) siön Bir 4: 82 . the wäggin som är baak wm säthin j brödhranna chor mote (versus) systromen j nor ib 83 . " haffuandis fyra alna j sinne längdh oc thre j widhinne j östir mote (prope) wägginne " ib 84 . " röth kors wppa sinom klädom bära mothe (prope) hiärtano Ib 95. " VKR 4 . mote hiärtano litet varmber Kl 317. thän varmen bleff standande mote hiärtano ib. ","3) emot, vid annalkandet af, med anledning af, öfver. frögda sik mote hennas (solens) lustelika wpgang Su 200 .","4) om tid: emot, bort emot. mothe qwällenom Lg 3: 298 . " om thens brot som aff by fore mote then tijd companijs dryck tilkome " SO 97 . ib 107 . " mothe (näml. thy at) compa[n]ijs dryck holdas schal " ib 189 . " mote (näml. thy) ath brödrana samqwemdh ok gilles dryckia vra schall " ib 199 .","5) emot, till gengäld för. til en vitherkännilse oc gengäld mote swa store gaffwo oc godgerning HSH 12: 79 ( 1431) . ","6) i förhållande till, i jämförelse med. huilkit alt är som enkte mote thy som i tik skyles Su 144 . skal han wth giffua iiii päninga. lika mothe (i likhet med) thom andra swenommon SO 3 .","7) om sinnelag el. handlingssätt: emot, på. diäfwllen wredhaghes mothe hänne Lg 217 . - till. sighi alt conuentit jaa mote (consentiet in) hänne VKR 63 . ","8) emot, i stri mot. aldre funno the synä like. oc engen sa diarff at [han] et spiwt torde räkkia mote them Di 134 . " engen tor biuda sin skioll mote them " ib 159 . " at stridha mote konungenom artabano " Gr 261 . MB 2: 101 . Su 62 . haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella fiärd KS 23 (56, 25) . " wärna sit rike . . . mote owinom sinom ib 49 (125, 53). en trolkarl hwilkin mykit stodh mote them " KL 156 . " the halda hälder mz them, mothe tässom " Su 62 . " alt thz jak tik haffwir mote brwtith " VNB 17 . brytr ok nokor os mote sieluom KS 37 (96, 39) . " förgriper han sik mote dyghd ok skiälum " ib 29 (74, 31). enhärde mote sinom skiälom ok tarflikt rådh ib 44 (114, 48) . " enhärde mote sinom eghnom taruom ib. thet christit folk gör ella liuer mote gudhz budhordum ok gudhelikan rät " ib 50 (128, 54). thet är mote sidhom ok dyghdelikom åthäuom ib 55 (139, 59). ther mote var the hälgho kirkio budhi Bir 2: 258 . " the (öronen) höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote (behagligt el. obehagligt) " KS 32 (82, 34) . - emot, i strid mot någons vilja. tha giordhe thu mykyt mote mik KL 412 . MB 2: 405 . ","9) emot, att anmärka mot. iak haffwir mote tik (adversum te) nakot litit at thin första kärlch haffwir thu offwrigiffwit MB 2: 335 . ib 336. B) adv. dertill, till dende på det. then annar swaradhe mote: ney Fl 1318 ."],"e":[]},{"a":"mote göra","b":"vb","c":"v.","d":["göra emot, handla i strid mot, fela el. förgå sig mt, bryta mot. med dat. och ack. jak kännes mik möghet thyno budhi hafue mote giort Bir 4: 164 . - pass. alt thz honom är mote giort Bo 218 . På båda dessa ställen kan dock mote fattas ss prep."],"e":[]},{"a":"mote kiva","b":"vb","c":"v.","d":["strida mot. med dat. mote kifwa sinom herra Gr 260 ."],"e":[]},{"a":"mote kära","b":"vb","c":"v.","d":["yttra missnöje, knota. skal sander cristi fölgiare . . . ey mote kära älla ropa älla mote sighia Su 451 ."],"e":[]},{"a":"mote leia","b":"vb","c":"v.","d":["le mot. arridere mothe lee GU C 20 s. 526 ."],"e":["mothe lee )"]},{"a":"mote ropa","b":"vb","c":"v.","d":["ropa mot. reclamo . . . mothe ropa ok mothe sägia GU C 20 s. 518 ."],"e":[]},{"a":"mote sighia","b":"vb","c":"v.","d":["motsäga. " skal huar en sandher cristi äptherfölgiare ey korra, ey wredgas ällir motesighia tha han orättlika aff wrangom awitis " Su 349 . ib 451 . med dat. som mothe sighia gudz ordhom MP 1: 4 . thessom gudz sändebudhom ok thera kennedom mothe sigs opta ib. " henne (ödmjukheten) mote sigir högfärdogir " ib 105 . " tekn hulko som skulle mote sighias " Bir 3: 154 . MP 1: 37, 38 . " enghin matte mote säghia naghro thy som aff honom sagis ällir giordis " MB 2: 273 . Bir 1: 140 . - vägra. huilke bröder mothe säya ok ey vara vilia SEG 113 . - med inf. ey skalt thu mote sighia at taka biscopsdöme Gr 309 . - Jfr motsighia."],"e":["-säghia MB 2: 273 . " mothe säya " SEG 113 ),"]},{"a":"mote sighia","b":"vb","c":"v.","d":["motsäga. " athirhällit mothesigher allo thy som skadhelikit är " SpV 156 ."],"e":[]},{"a":"mote sla","b":"vb","c":"v.","d":["blända? for thänna sakir hogsins öghom aff guddomsins klara sken mothe, ällir j gen slaghno (reverberatis ergo oculis mentis), liwsit wnfangit SpV 224 ."],"e":[]},{"a":"mote stima","b":"vb","c":"v.","d":["stimma mot obstrepo . . . mothe stima GU C 20 s. 371 ."],"e":[]},{"a":"mote svara","b":"","c":"","d":[" , v. i svar motsäga, säga emot. Se Sdw 2: 1269."],"e":[]},{"a":"mote sätia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta emot, trycka emot. med dat. och ack. pass. swasomthz trä som swarwas jswarwo stole hulko huassasta jarn är mote sat Bir 3: 136 . - sätta el. rikta emot el. till motvärm mot. min modhir hulkin som gaff atir dyällenom oc motesatte sua mang genslagh huru mang frestilse han kastadhe mote hänne Bir 2: 195 ."],"e":[]},{"a":"mote taka","b":"vb","c":"v.","d":["mottaga. " hwru skal them mothe taka himeriket " LfK 6 ."],"e":[]},{"a":"motebitare","b":"nn","c":"","d":["remorsus consciencie . . . samwitzins agha ok mothe bitare MP 4: 156 ."],"e":["mothe- )"]},{"a":"motebrut","b":"nn","c":"","d":["brott, överträdelse. " commissum mz trone handh anthwardat borgat synd ok mothe brooth " GU C 20 s. 128 . " noxa e syndh ok mothe broth ibs. 362. offensio et offensa mothe broth ok stötan ib s. 376. " SpV 59, 80 . wthan mothebroth (offensione) math thu tryggelika täkkia gudhi ib 363 . ib 416 ."],"e":["mothe- . ","-broth . ","-brooth GU C 20 s. 128 . ","-bruth SpV 80 ),"]},{"a":"motebrutas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. kämpa emot. reluctans tis mothe brotandis oc mothe standandhe twäkande oc owis GU C 20 s. 522 ."],"e":["mothe brotas )"]},{"a":"motebryta","b":"vb","c":"v.","d":["1) bryta mot (ngn el. ngt), försynda sig. committo . . . mothe bryta ok synda GU C 20 s. 128 . " nocere skadha ok mothe bryta ib s. 37. offendo . . . mothe bryta ok stöta " ib s. 376 . disseruire mothe britha ib s. 573 . jnfero . . . indföra oc mota (för mote) bryta ib (hand 2) s. 26. mädhan hon är . . . redhabonast at mote bryta hgöxta waldeno SkrtUppb 3 . " sicut et nos etcʳᵃ thät är, swa som wi fförlatom them os motherbryta JMPs 303. " ib 462 . thy seger augustinus, thät til höre kärlekenom, miskunnene oc ffredenom at fförlatha thät som motebrutidh är ib 498. 2) stöta, väcka anstöt hos. entke finnis ok mz tik som motebrythir nakors asyn (quod oculos offendat( SpV 82 . " soffwande j dygdhanna wtgangh, for manna öghon mothe brwthu (offenderunt) the, them som sagho thera mädhfärdhir " ib 299 ."],"e":["-britha GU C 20 s. 573 . "]},{"a":"moteganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå emot, handla i strid mot. medh thynom galdrom twingar tu thet klena brystet mothe gaa synna foreldrennä viliä ok budhum J Buddes b 80 . " aggredi til ga ok mote ga taga ok gripa " GU C 20 s. 12 . - Jfr motganga."],"e":["mothe gaa )"]},{"a":"moteganga","b":"nn","c":"","d":[" = moteganger. Bir 4: 45 ."],"e":[]},{"a":"moteganga","b":"nn","c":"","d":["motgång. " otalika människor . . . banna synom iamcrisnom j nokre mathegangho ällir dröwilse " MP 5: 5 ."],"e":[]},{"a":"moteganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå emot, handla i strid mot. owirgaa älla bryta ällir motegaa gudz laghom Bir 3: 306 ."],"e":["-gaa )"]},{"a":"moteganger","b":"nn","c":"","d":["motgång. " fik aldre motegang äller genuerdo " Bil 642 . " lidha oc thola allan motegangh i the reysone " Ansg 191 . " hwar äro nw alle moteganga oc dröffwilse " Su 142 . Bir 1: 18, 343, 2: 127, 3: 63, 4: 16, 108 . MB 2: 95 . Su 61, 165 . LfK 101, 164 . RK 3: 1273 . Jfr motganger. "],"e":["motegangs time , "]},{"a":"moteganger","b":"nn","c":"","d":["motgång. äpter thet mik gyk aller vppa oc mothegang, tha thogh aboten oc conuentan i nydal mik . . . kärlika in i klostrens broderskap SD NS 3: 210 ( 1417) . " ey rädhes jak mydnre medgongh än mothegongh " J Buddes b 174 . MPs 214. Jfr mot-ganger."],"e":["mothegang . ","mothegongh J Buddes b 174 . ","maategang Skotteb 476 (1472-73). Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 201 f.), "]},{"a":"motegangilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f.? = moteganger. gör mothegangilse tusandha falla Su 95 . " dröffuilsenna manghfaldelikhet oc idhkeleken gilse ymnoghet twinghar mi än nakra klaghan haffua til tik " ib 116 . " som swa mykyt rädhis mothegangilse " ib 120 ."],"e":["mothegängilse Su 116 ),"]},{"a":"motegangilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f.? motgång. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. somlige pynas här mz theres kere vener mistilse, oc androm licamligom motegengilsom SvKyrkobr (Ludid B) 210 . Jfr motgangilse."],"e":["-gengilse )"]},{"a":"motegangliker","b":"av","c":"adj.","d":["som innebär motgång. alt hat thu tholl, oc lidher, motegangelikit (adversa) Mecht 255 . Jfr motgangliker."],"e":["motegangelikiit ) , "]},{"a":"motekasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) förebrå. lobiectare idkelcia mothe kasta GU C 20 s. 368 . jntento . . . hotha mothekasta vppastrida och vppa föra ib (hand 2) s. 34. 2) kasta (fram) mot (ngn), ,framställa för (ngn). optha betrqctas annadh mz andro, ok mz thinganna biläthe fram före synena sath ällir motekastadh (objectas), hwässis wndhirstandit SpV 350 . lidha oc thola the ordh, oc gärninga, som mik mote kastas SvB 472 (omkr. 1500). - Jfr motkasta."],"e":["mothe- )"]},{"a":"motekasta","b":"vb","c":"v.","d":["förebrå. med dat. och ack. pass. thinna ofruktsamlighetz obrygdilse, hwilkin tik ey rättolika motekastadis Lg 3: 42 . Jfr motkasta."],"e":[]},{"a":"motekif","b":"nn","c":"","d":["kiv, mothugg. " bätra ar altidh hälghe sidhin, mz thuljodheno, än ondzskonna wärstha mothekiffwit ällir genslagith " SpV 461 ."],"e":[]},{"a":"motekorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra mot, knota mot. altidh redoboghne at mothe korra JMPs 517. - med dat. JMPs 515. - Jfr motkorra."],"e":[]},{"a":"motekorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra mot, knota mot. med dat. moterradho alle minne näpst MP 1: 218 . Jfr motkorra."],"e":[]},{"a":"moteledha","b":"vb","c":"v.","d":["leda mot. obduco . . . moth ledha affskrap ok skyma GU C 20 s. 368 ."],"e":[]},{"a":"motelöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa emot, löpa till mötes, gå till mötes. med dat. mote löpa allom komandom til sin MP 1: 97 . - komma tilstädes. tilbör gömarin som är skälin motelöpa (occurrere) bradhelica Bir 3: 245 . ib 246 . - möta, vra beredd på. med dat. huru han maghe . . . mote löpa (occurre) allom thingom smiällelica Bir 3: 64 . " motelöpa tholkom fallom " ib 192 . ","2) föekomma, förefalla. lydh ey j ondo thinge . . . än thet slagh mote löpa (ocurrant) Ber 68 . - hända, drabba. med dat. them wan härra rädhas skulu ey ondh tingh mote löpa (ocurrunt) Ber 9 ."],"e":[]},{"a":"motesighilse","b":"nn","c":"","d":["motsägelse, invändning. . . skal forwthan nagre mothe segilse kennes widh for:de kulio Svartb 485 ( 1465) . Jfr motsighilse."],"e":["mothe segilse )"]},{"a":"motestand","b":"nn","c":"","d":["motstånd. SkrtUppb 251 . Jfr motstand."],"e":[]},{"a":"motestand","b":"nn","c":"","d":["motstånd. Lg 3: 405 . Jfr motstand."],"e":[]},{"a":"motestanda","b":"vb","c":"v.","d":["motstå, göra motstånd. JMPs 413. Jfr motstanda."],"e":["mohesta )"]},{"a":"motestanda","b":"vb","c":"v.","d":["motstå, göra motstånd. tha hna vndirstodh at han ey formatte mtote sta. tok han til at fly Gr 264 . lät mik folk lidhught at göra mit offer, wil thu än mote standa (sin autem resistis), tha skal iak i morghon wiisa a thit land humblo här MB 1: 303 . KL 327 . - med dat. frestilse, hwilkom wi skolom manlika mothestaa LfK 101 . - motsätta sig, förhindra. huar som vilde matte sik lata cristna, thet skulde thom engen formena äller mote sta (quincunque vellet de populo, absque contradicione fieret christianus) Ansg 231 . - hindra, vara i vägen. engo gaffuo beller nokre honde vmskyptä motestondande (obstante) SD 5: 677 (öfvers. i vidim. fr. 1467)."],"e":["-stonda: -stondande SD 5: 677 (öfvers. i vidim. fr. 1467). motesta KL 327 . mote sta Gr 264 ; Ansg 231 . ","mothestaa LfK 101 ),"]},{"a":"motestandare","b":"nn","c":"","d":["motståndare. Su 62 ."],"e":[]},{"a":"motestandilse","b":"nn","c":"","d":["motstånd. " at han !UDDA_TECKEN?: diäfflen) os ledhe oc draghi i mothestandilsens leedho " LfK 101 . Jfr motstandilse."],"e":[]},{"a":"motestridha","b":"vb","c":"v.","d":["strida emot, bekämpa. med dat. el. ack. motestridha allo thy människionne forhindrar Mecht 97 . Jfr motstridha."],"e":[]},{"a":"motestridha","b":"vb","c":"v.","d":["strida emot, bekämpa. med dat. el. ack. at the vilia nakat mote stridha idhir Gr 261 . mote stridandis (repugnans) oc beläggiandis stadhen MB 2: 101 . - göra motstånd. jak skal giua jdhir mun oc snille sua at höghfärdhoghe oc mangtalughe skulu ey formogha motestridha Bir 2: 55 . - streta emot, vara motsträfvig. thw . . . vilt lydha mz vilianom än thot kroppin mote stridhir Bir 3: 115 . Su 450 . - Jfr motstridha."],"e":["mootte- Gr (Cod. D) 352),"]},{"a":"motestridhare","b":"nn","c":"","d":["motståndare. " thässa sanhetzens mothe stridara JMPs 518. ""],"e":["mothe stridare )"]},{"a":"motestridhare","b":"nn","c":"","d":["motståndare. " thän som hans mote stridare ällir own är " MB 2: 87 . Su 339 . Jfr motstridhare."],"e":[]},{"a":"motesägdh","b":"nn","c":"","d":["motsägande, motsatt påstående, motsats. tu sigher at anden kan oss jnthe sighiä aff fordondom eller ok frelstom sielom, hulkars motesegdh vj fynom j scrifftena i thy at dieflänä . . . offta sighiä sannyndh menniskiom aff thöm som domde äre eller frelste LfK 262 ."],"e":["-segdh )"]},{"a":"motesäghn","b":"nn","c":"","d":["motsägelse. " sua at thättä godz . . . scal karle opit oc frälst standa . . . vtan alle mote säghn " FMU 1 382 (1381) . " hwru langsamlika han ledh mothesäghn (rättat fr. mothesängh) aff almoghan " JMÖ 19 . Jfr motsäghn."],"e":[]},{"a":"motesätia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta emot. med dat. och ack. han (ɔ: Paulus) motesatte genwärdoght genwärodgho SpV 133 . "],"e":["-satte ) , ","*motesätia sik , motsäötta sig. fran them daghenom som the sik först mote satto Abbedval i Vkl 93 . ib 94 ."]},{"a":"motetaka","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1269. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. mottaga. med dat. fadhrin j himerike mote takandis sinom som mz wärdogasta hedher Mecht 95 . ib 172, 271 . Su 340, 361 ."],"e":["mothetagha J Buddes b 84 . mothe thaga GU C 20 s. 371 . ","mothe thagher Mecht 271 . ","motethok ib 172 ),"]},{"a":"motetakare","b":"nn","c":"","d":["mottagare. gestanna mothetagare (susceptor hospitum; ämbetsman i ett kloster) LfK 41 ."],"e":["-tagare )"]},{"a":"motevädher","b":"nn","c":"","d":["motvind. " aldrigh war swadan en genstörtigh rese for nagen aff oss som thenne rese haffwer warith badhe medh mote wedher frosth och snee " FH 6: 372 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"motganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå emot. - part. pres. motgangande, som innebär motgång. thy j motgangandis tingom syällan ärw trofste stridz men PMskr 148. Jfr moteganga."],"e":[]},{"a":"motganger","b":"nn","c":"","d":["motgång hwgswala mik m motgangenom SvB 242 (sl. av 1400-t.). Jfr moteganger."],"e":["-gonger GU C 20 (hand 2) s. 27), "]},{"a":"motganger","b":"nn","c":"","d":[" = moteganger. thola världinna dröuilse oc motgang Bir 3: 433 ."],"e":[]},{"a":"motgangilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? motgång. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. thulimodh j motgangilsom Mecht 133 . ib 260 . " alla handa mothgangilse (adversantia) lidhe mz thulimodh " ib 313 . Jfr motegangilse."],"e":[]},{"a":"motgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["motig, besvärlig. SvB 189 (omkr. 1520). Jfr motegangliker."],"e":[]},{"a":"motgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["motig, besvärlig. " ey kurra j motganglikom thingom " Bir 5: 17 ."],"e":[]},{"a":"mothärdha","b":"vb","c":"v.","d":["framhärda? obdurare ihärda eller moth härda GU c 20 s. 204."],"e":["moth härda )"]},{"a":"motkasta","b":"vb","c":"v.","d":["kasta mot, slunga mot. oblicere moth kasta oc faare kasta GU _C 20 (hand 2) s. 3. Jfr motekasta."],"e":[]},{"a":"motkasta","b":"vb","c":"v.","d":["kasta mot, slunga mot. huru ofta pinona oc obrygdhilsen motkastadhos (objiciebantur) hänna älskelikasto synj Bir 4: (Dikt) 263. Jfr motekasta."],"e":[]},{"a":"motknorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra el. knota mot ob. (ɔ obmurmurare) moth knörra GU C 20 (hand 2) s. 166."],"e":["moth knörra )"]},{"a":"motkoma","b":"vb","c":"v.","d":["motverka, förebygga. Se Sdw 2: 1269."],"e":[]},{"a":"motkor","b":"nn","c":"","d":["knot. MP 2: 49 ."],"e":[]},{"a":"motkor","b":"nn","c":"","d":["knot. JMPs 565."],"e":[]},{"a":"motkorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra mot. med dat. nar han motkorra ängom gudz domom Bir 2: 228 . - knorra, knota. tholomodh forvindir all ginuärdog ting . . . ey mot korrande vtan gui takande MP 1: 62 . huru jak ey motkarrandhe (murmurabam ) flängdir ok mz thorn kronadhir Bir 3: 170 . ib 414 . Ber 130 . Su 165 . - Jfr motekorra."],"e":[]},{"a":"motkorra","b":"vb","c":"v.","d":["knorra mot. JMPs 496. Jfr motekorra."],"e":[]},{"a":"motkorran","b":"nn","c":"","d":["knorrande, knot. JMPs 338. samwetzens haarda motkorran, fför giorda syndher j ordom, tankom oc gerninghom ib 564 ."],"e":[]},{"a":"motkorran","b":"nn","c":"","d":["knorrande, knot. " dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano " Bo 109 . Kl 302. MP 1: 82, 284 . Bir 1: 10, 3: 305, 407, 409 . Ber 129 ."],"e":["moot- )"]},{"a":"motkorrare","b":"nn","c":"","d":["person som knorra el. knotar. JMPs 519."],"e":[]},{"a":"motkorrol","b":"av","c":"adj.","d":["knorrande, knotande. " vari ey motkorrol " Bir 3: 176 . LfK 174 . " aldre hördhis skört ordh älla motkorrolt älla wreet aff hans mun " Bir 3: 160 ."],"e":[]},{"a":"motköka","b":"vb","c":"v.","d":["knota, knorra. " wadhlikit är os at motäka (murmurare) " Ber 130 ."],"e":[]},{"a":"motlop","b":"nn","c":"","d":["lopp mot, möte. at thu seer wäl atwaktelika j thänno motlopeno (ocursu), hoffwdhit ok kroppin SpV 257 ."],"e":[]},{"a":"motropa","b":"vb","c":"v.","d":["ropa mot, protestera. Se SDw 2: 1269 f."],"e":[]},{"a":"motsighia","b":"vb","c":"v.","d":["motsäga, motsätta sig. med dat. motsäghia yppinbarom olaghom ok allom wälzgärningom KS 62 (153, 68) . Jfr motesighia."],"e":["-säghia )"]},{"a":"motsighiare","b":"nn","c":"","d":["motsägare. tw äst ey rätther domare, wtan en hwass mtosegare Troj 95 ."],"e":["-segare )"]},{"a":"motsighilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? motsägelse; motstånd. ysaac ok iacob tyngdos j lange pelargrims reso . . . moyses aff mothsigilsinna (contradicionis) almogha SpV 402 . nar konung priamus saa ath hans motseyelse kwnne jnthe draga wille han tha heller samtykkia Troj 249 . Jfr motesighilse."],"e":["mothsigilse . ","motseyelse )"]},{"a":"motsighilse","b":"nn","c":"","d":["motsägelse. " för wtan alt motsigilse " FH 1: 58 (1486, gammal afskr.). "],"e":["motsighilsa tekn , "]},{"a":"motstand","b":"nn","c":"","d":["motstånd. " wtan alt motstond och eftertall STb 4: 260 (1512). wthan no[g]en wore effterkommendä fiödde och offödde mot[t] stand eller nogen gensigelssä " ib 5: 306 (1513, Bil) . " tha magha ey the fira göra thär j mothstandh PMskr 5. " ib 18, 22 . - konkret. motstånd, hinder. magha wara mangh ringhhwvra oc mellen them manskona mee oc motstand PMSkr 164 . - Jfr motestand."],"e":["-stond STb 5: 139 (1517) , 204 (1518)), "]},{"a":"motstand","b":"nn","c":"","d":["motstånd. " wilyandis wilyandis segh wärya oc göra motstandh " PM 34 . " vthen fiendherne faa noghen mothstand " FH 7: 81 (1509, afskr.) . " hure tesse saker kwnne fortaghes met mothstondh eller match " FM 410 (1509, samt. afskr.). Jfr motestand."],"e":["mothstondh )"]},{"a":"motstanda","b":"nn","c":"","d":["motstånd. " hafdhe enga mothstande " SkrtUppb 86 ."],"e":[]},{"a":"motstanda","b":"vb","c":"v.","d":["stå emot, bjuda motstånd, sträva emot. calcitrari . . . motstaa GU C 20 s. 67 . obniti motstaa ib s. 356 . rebellare . . . motstrida oc mothstaa ib s. 517 . Jfr motestanda och standa mot."],"e":["mot(h)staa ),"]},{"a":"motstandilse","b":"nn","c":"","d":["och f. motstånd. hwar större ärmothstandilsen thär räkkis hwghin innerlighare til gudhz SkrtUppb 68 ."],"e":[]},{"a":"motstandilse","b":"nn","c":"","d":["motstånd. " wtan alla wara arffua nesägn, aterkallan ok motstandilse " SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). - det som står emot el. hindrar. syntis som huart vaknit hafdhe a sik eet motstandilse Bir 258 . - Jfr motestandilse."],"e":[]},{"a":"motstandning","b":"nn","c":"","d":[" (förmåga till) motstånd. thigh mik syndha fförlatilse . . . moth standningh j ffrestilsom SvB 335 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"motstridha","b":"vb","c":"v.","d":["strida mot, sätta sig till motvärn. tholomodh forvindir all ginuärdog ting ey moth stridande vtan tolande MP 1: 62 . - strida mot, bekämpa, inlåta sig i strid mot. med dat. äggiadhe ok styrkte at han skulle motstridha konungenom Gr 260 . - göra motstånd, vara genstörtig. at mootstridha (regugnare) oc standa mote thz är swa som trolkonu synd Bo 137 . - Jfr motestridha."],"e":["moot- )"]},{"a":"motstridha","b":"vb","c":"v.","d":["strida mot, sätta sig till motvärn. är thz swa dotthir, at thu lastanna glömsko wilth moth stridha (debellare), mz dygdhanna mothsätilsom SpV 135 . - göra motstånd, vara genstörtig. mothstridha älla moth korra JMPs 496. - Jfr motestridha."],"e":[]},{"a":"motstridhare","b":"nn","c":"","d":["motståndare. " at hämpna owir tronna ok the hälgha kirkio owiner ok motstridharom " Bir 3: 366 . Jfr motestridhare."],"e":[]},{"a":"motstridhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bekämpande. rät synda vidhirganga är . . diäflana motstridhilse MP 1: 5 ."],"e":[]},{"a":"motsträngia","b":"vb","c":"v.","d":["göra angrepp mot? at nokoth aff thessom twem . . . rijkiom wardhe aff noghrom här epter här a mothstränkth, swa at noghor wildhe theres beskrewen lagh oc räth . . . kränkia eller vtlänska män til slot, land eller län inträngia BtRK 144 (1441 ; fördrag mell. Sverige och Norge)."],"e":[]},{"a":"motstötilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. handlingen att stöta mot. the södnhirknosadho sina owener, widh mothstötilsenna (offensionis) hall, christum SpV 404 ."],"e":[]},{"a":"motsäghn","b":"nn","c":"","d":["motsägelse. " " Bir 2: 320 ."],"e":[]},{"a":"motsäghn","b":"nn","c":"","d":["1) motsägelse, invändning, gensaga. " tu hördhe . . . thina stora oc margfalla godhgärninga wanwördhas . . . mädh mykle mothsängh " SvB 106 (senare h. av 1400-t.). thän gotzeth ägher skall honom betala wtan mothsäghn PMSkr 35 .","2) motsägelse, inkonsekvens. " mik synis j thänna wthgangenom nakor gensängn ällir motsängn " SpV 69 . - Jfr motesäghn."],"e":["motsängn SpV 69 . ","mothsängh SvB 106 (senare h. av 1400-t.)), "]},{"a":"motsätilse","b":"nn","c":"","d":["motsättande. " är thz swa dotthir, at thu lastanna glömsko wilth moth stridha, mz dygdhanna mothsätilsom (oppositione) " SpV 135 ."],"e":[]},{"a":"motsökia","b":"vb","c":"v.","d":[" (i fientlgt syfte) rycka fram mot, angripa, at wij manliga mothsökom warom fiendom Troj 26 ."],"e":[]},{"a":"mottakilse","b":"nn","c":"","d":["mottagande. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. manadhe hon iomfru mariam wm the aldra älskelikasta mottakilse (susceptionis) Mecht 172 . SvB 235 (mot sl. av 1400-t.). Jfr motetakilse."],"e":[]},{"a":"mottala","b":"vb","c":"v.","d":["tala mot. ob. (ɔ obloquor) moth tala oc bagh tala GU C 20 (hand 2)s. 96."],"e":[]},{"a":"mottalan","b":"nn","c":"","d":["motsägelse. Bir 2: 184 ."],"e":[]},{"a":"mottuskan","b":"nn","c":"","d":["knot. Ber 130, 131 ."],"e":[]},{"a":"moxan","b":"","c":"","d":[" , se maxan."],"e":[]},{"a":"moþ","b":"nn","c":"","d":["1) sinne, upprördt sinne, sinnesrörelse, ifver, vrede, häftighet. haldha sit modh Bil 350 . " gat hon ey länger haldit sino modhe mz hofue " ib. " talar mz myklo modhe " MB 1: 216 . " j thino hastogha modhe " ST 218 . " saktadhis hans wredhe, oc hans onda modh forgig " ib. " saktade han sit mod " RK 2: 3663 . sactferdoger man oc vthan mD 435. fordreff han hennes modh ib (S) 211 . ","2) sinne, sinnelag. " mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört " Bu 72 . " iak är hardelika plagadh for mit hardha modh ok sin skuld " VKR X . " hans barn the vordho halla godh ok the hafdho rät herra modh " Fr 3190 . - sinne, håg, uppsåt. äpter priis stodh allas thera modh Fr 1840 . " the wilia ey haffwa klädhe godh oc til wärlz liffnath enkte modh " Al 7064 . " thu hafwer ij akt ok moodh lära ok nima wit ok snille " ib 6010 . " aat forthänkto modhe (suo motu) " Bo 18 . " mz beradhno modhe (ex industri) " Bir 4: 80 . SD NS 1: 11 ( 1401) o. s. v. mz viliandess modhe SEG 120 . - mod, sinne, sinnesstämnin. warer widh eth friist moth FM 333 ( 1507) .","3) mod, stolthet, öfvermod. naar mik växe godz tha växe mik moodh GO 173 . " aff tholko ökis fast hans moodh " Al 882 . ib 6569, 8312 . " han holth thetta staath mz moodh och stoort öffuerdath " RK 3: 152 . - Jfr hofmans-, hogh-, högh-, ivir-, sakt-, tholo-, vreds-moþ, äfvensom armodh."],"e":["moodh )","til modha"]},{"a":"moþer","b":"av","c":"adj.","d":["upprörd (i sinnet), uppskakad, orolig. philippus waknar war mykith moodh Al 319 . - oroad, besvärad, medtagen, plågad. hans hiärta var aff angir modh Iv 2616 . " aff angist oc sorgh mykith modh " Al 8460 . " aff sorghom modher " ib 1895 . aff ängom siwkdoom wardhom wi modh ib 6144 . han war aff siwkdom modh ib 10382 . " aff thörste modh ib 5012. " MD 16 . - medtagen, utmattad, matt, trött. komber hem modher MB 1: 208 . " sigher sik wara mykith modhan " ib. " thz iak modher är ok ma ey standa " Iv 5133 . " hiortin var swa thröt ok modh " Fr 2787 . MB 1: 209 . Iv 2410, 3564, 4553, 5006 . Fr 1636 . Al 1802, 2548, 7786, 8958, 9050, 9312 . MD (S) 302 . - Jfr ful-, hogh-, hugha-, högh-modher."],"e":["moodh Iv 3564 ; Al 319, 1802, 2518, 8958),"]},{"a":"moþerni","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr möþerni."],"e":["-ärni )"]},{"a":"moþghor","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["moþghur L. ","mudhgor Lg 1025 . gen. moþna (i sättn.)),"]},{"a":"moþir","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) moder faþer ok moþer satto barnet niþar a guluet Bu 5 . haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran ib 74 . " minna moþor möþa: hon skulde mik . . . föþa " ib 75 . " mdh . . . wara moþur husfru benedicto . . . raþe " SD 6: 180 ( 1350) . " huilken hoffman nw är godher han tenke pa sin godha modher " RK 2: 4934 . dotter faar gerna i odher särk GO 1101 . ib 346 . gvþi tel heþer ok hans moþor mariu mö . . . tel lof Bu 3 . teþes guz moþer . . . biscopenom ib 27 . " gaf sik ii guz þiänist ok guz moþor ib. - i andl. och bildl. mening. miskunninna modhir " Bir 1: 276 . drukinskaper är modhr ok ophof åt allom odyghdom (flagitiorum omnium mater est) KS 44 (112, 47) . - moder i för hållande till senare generationer. saraa första moþer þins äþes Bu 4 . (Eva) skulle wardha mz we oc ysäld modher alla liwande manna MB 1: 162 . " moder ss titel gifven åt abedissan i ett kloster. modhir abbatissa " VKR 18, 27, 28, 29 . Lg 807 . " standa döttrina kring vm modhirinna säng " KL 356 . - moder ss hedrande benämning gifven åt en äldre qvinna. werdens helsa myn frw modher (Svante Stures gemål Fru Mätta Ivarsdotter) BSH 5: 116 (1506; från Hemming Gad). ib 119 ( 1506) . " verdoge frw modher " ib 169 ( 1507) .","2) lifmoder. " om modren är stoppat " LB 7: 27 . ib 28, 29, 30, 31 . - Jfr asna-, barna-, faþur-, folster-, foster-, guþ-, mat-, moþor-, modhor fadhur-, pärlo-, stiup-, synda-, ällis-moþir. "],"e":["moþer Bu 4, 5 . ","o . ","s . ","v . ","modher Bil 555 ; MB 1: 162 ; Fl 214 . ","modhor GO 653 ; KL 81, 82 o. s. v. ","modherin Bil 270 ; MB 1: 206 . ","moderen LB 7: 28 . ","modhorin Bil 347 ; MB 1: 133, 148, 277 ; Bo 7, 8, 9, 11 o. s. v. ","modhoren Bir 4: (Dikt) 260, 263. ","modren LB 7: 27, 28, 29, 30, 31 . ","moþor Bu 14, 27, 74, 75 o. s. v. ","moþur SD 6: 180 ( 1350) . ","modhir VKR 29 . ","moþer Bu 14 . ","modher Bil 270, 349, 556 ; GO 1101 ; MB 1: 133, 204, 206 . ","modhors KL 81, 107 ; Bir 4: (Dikt) 243 ; SD NS 2: 64 ( 1408); GO 346 . ","modhirs VKR 28 . ","modhers Bil 351 ; Bir 4: 51, 60 ; Su 164 ; Lg 3: 670 . ","modhorinna MB 1: 198 ; Bir 4: (Dikt) 261; Bo 8 . ","modhirinna KL 356 . ","modhirna Bir 2: 250 ; " modhir modhirna " ib 3: 141 . ","modhir Bo 23, 24, 25 ; VKR 29 . ","modher Bil 350, 555 ; MB 1: 213 . ","modhorinne Bo 9, 10 22, 203 . ","modherinne MB 1: 148 . ","modhrenne Lg 3: 545 . ","moþor Bu 9, 10, 15, 21 o. s. v. moþir ib 13 . ","modher Bil 80, 347 o. s. v.; MB 1: 160 . ","modhorena Bo 10 . ","modhrena Su 164 ; Lg 3: 694 . ","möþar Bu 194 . ","mödhir Bir 3: 310 . ","mödher Su 207 ; Lg 3: 42, 44, 645 . gen. mödhra Bir 4: (Dikt) 261), ","modhor barn","moþor broþir","modherbrodher Bil 239 ; Iv 3671 ; (gen. el. ack.) MB 1: 217 . ","modhersbrodher: -brodhers ib 369), ","modhor drapare","modhir- )","moþor faþir","modherfadher MB 1: 326 ; MD 160 ; (gen.) MB 1: 217), ","modhor fadhur modhir","modher fadher modher )","modhor fränder","modher- )","moþor fäþerni , ","modhor kirkia , ","modhorkirkio sokn","moderkirkio soken )","moþor lös","modher- Bil 270 ; MB 1: 148 ; PfN 137 . modhir-), ","modhorlösa","modher- )","modhor mal","modhermaal . ","modhers maal),","modhor miolk","odher ielk )","moþor moþir","-modherinna ib 16 . " modhermodher (ack.) " ib 21), ","moþor möþerni , ","modhor qvidher","modhor spini","modher spene )","moþor systir"]},{"a":"mugga","b":"nn","c":"","d":[" Se mygga."],"e":[]},{"a":"mugha","b":"","c":"","d":[" , se magha."],"e":[]},{"a":"mughe","b":"","c":"","d":[" , se moghe."],"e":[]},{"a":"muk","b":"nn","c":"","d":["mögel? the ting som ey skule skades aff mwk ellir mal LB 3: 73 ."],"e":[]},{"a":"mukka","b":"nn","c":"","d":["om undangömt tjuvgods. E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 124 f. lther fanz een mukka (om en i källare anträffad bägare full med stulet silver) hem til thin ATb 2: 3 ( 1473) ."],"e":[]},{"a":"mukna","b":"vb","c":"v.","d":["2) ruttna. " thän ärofulle licamen war heel oc ferskor, oc hwarghene fanz nakat thät som muknat war a honum Hel lmän 237. ""],"e":[]},{"a":"mukna .","b":"","c":"","d":["mögla? törke . . . ath thz ey mwkne LB 3: 73 ."],"e":[]},{"a":"mula","b":"vb","c":"v.","d":["vara surmulen, grina illa. thw böriar tha nwla MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"mula","b":"nn","c":"","d":[],"e":["mule , m. mula, mulåsna. bigenus . . . aff tweggia handha sclage födher som mulin aff hors ok aasna GU C 20 s. 55 . ","*mula gömare , ","*mulo drivare , ","*mulo ridhare , "]},{"a":"mulbet","b":"nn","c":"","d":["= mula bet. SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"e":[]},{"a":"muld","b":"nn","c":"","d":["stoft. " puluis vel puluer mwldh " GU C 20 s. 502 . - mull, jord. obli (ɔ oblimare) . . . mz moldh hölya GU C 20 (hand 2) s. 85. ouer c lass mwl och dynge STb 4: 234 ( 1512) . lös mwl bär wäl bywgh PMSkr 200 . - Jfr svartmuld."],"e":["mwl . ","moldh )"]},{"a":"muld","b":"nn","c":"","d":["eg. söndermalet el. pulveriseradt ämne; stoft. " baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld " Bu 209 . ib 505, 511 . " präste senda siuko folke mold mz fäle af hans iarnom " Bil 130 . " stundom faldar mulden lös vndi fäle " Bu 130 . " huat är jak vtan som muld (pulvis) j vädhir storm " Bir 3: 175 . " sa han mykla mwld fiwka ij wädhre " KL 295 . " mwll ok sand yre swa wiit " Al 3220 . ib 5635 . KS 84 (206, 92) . " ostänkt af allo världinna vmsorgx dopte ok muld " Bo 104 . " hulkin son vndirlika fäste solinna j mullinne (pulvere) " Bir 3: 113 . af . . . iohannis baptiste benom. muld älla kläpom Bu 55 . " nu är time. at þu gif muld atar muldene ib 141.fa muldena iorþene sinne moþor " ib 142 . Su 253 . kroppin vmuändis j muldh Mp 1: 250. thu äst muldh ok skal vmuändas j muldh (pulvis es, et in pulverem reverteris) ib. - mull, jord. huilken the . . . i hedhna mwldh äpther gudz budhi iordadho LfK 7 ."],"e":["mull: mullinne Bir 3: 113 . ","mwll Al 3220 ; ","mwllen Su 253 . ","mwl Al 5635 . ","mold Bil 130), "]},{"a":"muldfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av stoft. puluervlentus mwlfuller GU c 20 s. 502."],"e":["mwlfuller )"]},{"a":"muldhoper","b":"nn","c":"","d":["stofthög. hwat är högfärdoghir wthan een högh aska ällir mwll hopir SpV 147 ."],"e":["mwll hopir )"]},{"a":"muldhögher","b":"nn","c":"","d":["stofthög. " när wädhirflaghan kombir, sökiande honom tha wardhir oppinbarligit hwat makt thänne mwlhöghin (tumulus pulveris) haffwer " SpV 147 ."],"e":["mwl- )"]},{"a":"muldogher","b":"av","c":"adj.","d":["stofthöljd, dammig, neddammad. " henna kledhe syntis nidhre j fallenom naghoth litith mwllogh (pulvere aspersa) " Mecht 53 . puluerosus muldoger GU C 20 s. 502 ."],"e":["muldoger . ","mwllogh ) , "]},{"a":"muldran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["moldran )"]},{"a":"muldran","b":"nn","c":"","d":[" L. Se T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi s. 375 ff."],"e":[]},{"a":"muldrävil","b":"nn","c":"","d":["mullrevel, stång el. stock el. planka som (gm takkrokar) fästes vid foten av torvtak för att kvarhålla torven. Se A. Janzén, Ark. f. Nord. Fil. 60: 169 ff. item ij tymbermeen, som sama sparar teldhe oc mwrlekth och mwlrefflar, baden ɉ mark HLG 2: 47 (1516). jtem ii kara, som gorde knän och mwlrefflana til, ii höre ib 138 ( 1526) . "],"e":["mwlrefflar ) , ","*muldrävla haki","muldh- . ","mul- . ","-räffla- . -räffle-. -reffla-),","*muldrävils haki"]},{"a":"muldrävil","b":"nn","c":"","d":["syll, nedersta stocken i ett trähus? " for lätinna skuldh nidhir bögdhis muldräfuillin (contignatio; muldräfuillin beror väl på felaktig öfvers.) ok thakit " MP 2: 244 ."],"e":[]},{"a":"muldsköta","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlåta jordegendom med iakttagande af formaliteten att lägga mull från den föryttrade egendomen i skötet el. fliken af mottagarens kappa. reddimus aluastri claustro totam nostram tericam partem in duobus bolum . . . & hoc ea lege facimus quod lingua patria uocamus mulscøta SD 1: 228 (1222-30)."],"e":["mulscöta )"]},{"a":"muldvaghul","b":"nn","c":"","d":[" ? mullvad. LB 7: 45 ."],"e":["mulwagul )"]},{"a":"muldvander","b":"nn","c":"","d":["mullvad. " salth swa giorth aff mwlwandrenom brendom " PM XLI ."],"e":[]},{"a":"muldvander","b":"nn","c":"","d":["mullvad. " jtem moth mwlwandher, täp ather theras gang vthan tw hol PMskr 356. ""],"e":["mwlwandher ) , "]},{"a":"muldvarper","b":"nn","c":"","d":["mullvad. " tak mwlwarpen törka oc stöt som pwlwer mädh brennesten PMskr 583. thet wathnit aff mwlwarpenom (om midicinsk dekokt) " ib 584 ."],"e":["mwl- . "]},{"a":"muldvarper","b":"nn","c":"","d":["mullvad. alt thz kryuper a iordhinne eller innan iordhinne som är molduarper, oc annath swa dant MB 1: (Cod. B) 534 . PM 62 ."],"e":["mwlwarper: -warpen PM 62 . molduarper),"]},{"a":"muldvärpil","b":"nn","c":"","d":[" Se B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 37. 1) mullvad. GU C 20 (hand 2) s. 167. jak wilde ok at thu nakon tidh ware rageth ok ey mulwärpill SpV 51 . " blygx skämandhes girwgh människa at iordhas i iordzlika tingha giri swa som mwlwerpillen i iordhnne " SkrtUppb 323 . 2) hasselmus? glis . . . mwl wärbil GU c 20 s. 318."],"e":["mwl- . ","-werpil . -wärbil Gu C 20 s. 318),"]},{"a":"muldvärpil","b":"nn","c":"","d":["mullvad. aff allom liwandis thingom som äre i iordhinne, äre thässe idher forbudhin, som är mws oc rösewisla, oc mwldwärpel MB 1: 360 . " vm trät är väl rotat ginom graffs thz ey aff mwlluerplenom " Bir 3: 61 . " thänne mulwärpel som gaar vndir jordhinne " ib 62 . MB 1: 73 . Bir 4: 7, 41 . MD (S) 295 ."],"e":["mulwärpel Bir 3: 62 . ","mulwerpil MD (S) 295 . ","mulwärpelin Bir 3: 62 . ","mwlwärpelin ib 4: 41 . ","moldwärpla MB 1: 73 . dat. ","mulwärlomen Bir 4: 7), "]},{"a":"mule","b":"nn","c":"","d":["Jfr kolmule."],"e":[]},{"a":"mule","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*mula bete","mule- . ","mulo- )"]},{"a":"mule","b":"nn","c":"","d":["mule, mun (på djur). fiol vxsen a knä oc laghdhe sin mula j hans skööt ST 138 . - (?) s (1/2) tunno mwler HSH 19: 166 ( 1506) . "],"e":["mula bet","mwlebeth . ","mulabeet )","mula dryker , ","mula kriner , "]},{"a":"mule","b":"nn","c":"","d":["mulåsna. " swa som hästir oc mule " KL 185 . Gr 273, 274, 310 . Al 4947, 7092 . ST 244 . MB 2: 103 ."],"e":[]},{"a":"mule","b":"","c":"","d":[" . m. Jfr kolmule."],"e":[]},{"a":"mulin","b":"","c":"","d":[" , se molin."],"e":[]},{"a":"mulla","b":"vb","c":"v.","d":["mumla. " ganga mullandä som annar thiwr " Al 7140 ."],"e":[]},{"a":"mullögh","b":"nn","c":"","d":["handfat, tvättfat. ij (2) mwlliger och j (1) handhfath oc en ketil meth föther STb 2:38 (1484). han . . . togh thär näst watn ok ena mwldogh ok wilde twa hans föther MP 4: 88 . bör smaswena halla handclkedz, ther som färmes, och bestelle om mullög Arnell Brask Biᴵ 32. "],"e":["mullög . ","mwlögh: -ena JMÖ 168 . ","mwldogh MP 4: 88 . ","mwlleg ATb 1: 63 ( 1456) . mwlleth HLG 3: 96 (1528). mwllig: -er STb 2: 38 (1484). mwllingh HLG 3: 128, 132 (1529). mollugh GU C 20 (hand 2) s. 113. munlogh Atb 2: 212 (1483). Se Sdw 2: 1270), ","*mullögha giäld","mullughagiall . ","mullogagiäl . ","mollughagiäll )"]},{"a":"mullögh","b":"nn","c":"","d":["handfat, tvättfat. KL 30, 31 . " när the käldo är een mullögh aff gul " Iv 356 . ib 359, 391, 406, 686 . hiolt han sielfuer for thom mullögh oc watn, oc badh thom thua thera händer Ansg 247 . " tok ena mullögh oc loot watn j hona " ST 168 . MP 2: 7 . LB 3: 161, 7: 327 . PM 62 . TK 274 . " v groffue mollwger, huar wti annen. jtem iij sma mollwger " FM 76 ( 1483) . beckin, mullöger, handfath BSH 5: 529 ( 1513) . " twa mwlloger aff silffwer " MD 439 . " thera öghon waro som mullögha " Al 9583 . MD 103 . " biorn hulkin blindir vardin seande heta mullogh " MP 1: 71 . - badkar. stodh han vpp kap räter sielfuer j myllögena Lg 3: 522 - Jfr gul-, sten-mullögh."],"e":["myllögh: -löghinne KL 31 . ","myllög: -lögena Lg 3: 522 . ","mullogh MP 1: 71 ; Iv 406 . ","mwllog . ","molwg . ","möllögh: -löghena KL 31 . ","-ar . ","-er )"]},{"a":"mullögha","b":"nn","c":"","d":[" = mullögh. tha fingo the see twa stora swarta paddor mädh thu stor ögon som andra muldogor MP 4: 219 ."],"e":["mwllögor Hist Tidskr 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). muldogor),"]},{"a":"mullögha","b":"nn","c":"","d":[" = mullögh. mz tw stoor öghon som andra mwllöghor JP 86 ."],"e":[]},{"a":"multin","b":"","c":"","d":["multnad, förmultnad, rutten. " han . . . sudhade henna (ɔ en ur graven uppgrävd kvinnas) änlithe, som tha war alt multigh ok wanskapelikit " MP 5: 130 ."],"e":[]},{"a":"mumbel","b":"nn","c":"","d":["mummel, glunkande, rykte. som her . . . ghar j mwmmel FM 671 ( 1517) ."],"e":["mwmmel )"]},{"a":"mumbla","b":"vb","c":"v.","d":["1) mumla. " murmurare ad modum mutorum velle loqui et non audere wlgariter mwmbla " GU C 20 (hand 2) s. 169."],"e":[]},{"a":"mumbla","b":"vb","c":"v.","d":["1) mumla. " mumblade han mz munnenom " Bil 869 .","2) pladdra? vakta aat thy thu läs. ällighis mumblar thw Bo 101 . ","3) knota. " mumbla mot varom herra " Bo 82 ."],"e":[]},{"a":"mumblan","b":"nn","c":"","d":["mumlande, surrande. bombus bi sonus apum wlgariter mumbland GU C 20 s. 59 ."],"e":[]},{"a":"mumma","b":"vb","c":"v.","d":["anklaga, beskylla. med prep. upa. for han for wädzlade ekke then homblan som bryngolf mvmmade honom oppa ATb 3: 139 ( 1503) ."],"e":[]},{"a":"mumma","b":"nn","c":"","d":["en stark, mörk ölsort (från Braunschweig). " at mwmman skal ey tappas her j stadn STb 4: 82 (1505). inghen skal köpe eller röre mummo her j stadin " ib 323 ( 1513) . HLG 2: 30 (152)."],"e":[]},{"a":"mummeskanz","b":"","c":"","d":["ett tärningsspel? maskerad, gyckelspel? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. j them stadenom oppa fwnnes alra handa lekar oc speel lskafftaffwels leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz, hoffwark spärbräkning magd oc myket annad Troj 39 ."],"e":["-skandz )"]},{"a":"mun","b":"","c":"","d":[" , se mon."],"e":[]},{"a":"muna","b":"","c":"","d":[" , se mona."],"e":[]},{"a":"mund","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"munder","b":"nn","c":"","d":[" Jfr osmunder."],"e":[]},{"a":"munder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"munder","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) mun. " öpte mz munnenom " Bu 30 . " öpto alle iam skyt som enom munne ib 197. sla hans mun " ib 166 . " hwilkin brodher som annan slar for munnen So 26. aldre nalkes þän mundar minom munne " Bu 520 . " hon vntfik han . . . mz söth ordh ok rödhom mwnne " RK 1: 1887 . " äwinneliga skal hans loff wara i minom mwn " MB 1: 482 . " war jnnan hans mwnne ä thz sama: mine syni älskin hwar annan mz gudhlicom älskogha " Bil 158 . Bu 208 . Bil 869 . MB 1: 171, 363 . GO 257, 322, 667, 668, 674, 675, 676, 683 . KL 23, 24, 28, 36 . Bo 190 . Bir 1: 14, 3: 392 . Su 330 . Jfr hunda-, rosen-, skalka-, svina-munder. ","2) udd, egg. " alt thz som liff haffdhe drapo the j swärdzsens mwnne (in ore gladii], thz är mz swärdzsins död " MB 2: 16 . ib 30 . ","3) mynning, öppning. " at waltra stor bärgh oc stener för mwnnen ällir jngangen (os) i bärgxhulen " MB 2: 29 . " atirlikir heluitis mwn " MP 1: 5 . ss tilnamn.- biorn mundr SD 1: 247 ( 1225) . (mwn för rum: odödhelikhetzsens mwn (immortallitatis locum) Su 134 .)"],"e":["mwnnin GO 683 . ","mun Bu 166 . ","mwn MB 1: 363 ; MP 1: 5 ; GO 667, 668 . ","mon KL 24 ; Bo 190 . " med art. mwnnen " MB 2: 29 . ","munne Bu 197, 520 ; GO 257, 332, 676 . ","mwnne ib 674, 675 ; RK 1: 1887 ; MB 1: 171, 2: 16 . ","mun KL 23 . ","mwn MB 1: 482 . ","mon KL 28, 36 . ","mund Bir 3: 392 . ","munnenom Bu 30 ; Bil 869 ; KL 36 . ","munz Bir 1: 14), ","munz slagh","munsslagh )"]},{"a":"munder","b":"nn","c":"","d":["Jfr osmunder."],"e":[]},{"a":"munder","b":"nn","c":"","d":["nageslbredd, tum. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 748."],"e":[]},{"a":"munder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mun. Se Sdw 2: 1270. subridere litit lee commwniter drago munnyn GU C 20 s. 526 . - i bild. hwat ällir hwilken är siälenna mwnner hon swarade siälenna mwn är een idhken astundan Mecht 124 . - om munnen ss organ för tal. the haffde alle j mwnnen hwrw the skulle alle taga birita vagga Saml 6: 175 . thyghede . . . joojn . . . och pädher . . . badhä aff enä mundh ATb 1: 22 ( 1454) . " huar man hauer en höuitzskan mwn pa herra ok forster STb 1:428 (1459, Burspr). " SJ 2: 177 ( 1490) . " huilken gard roland hanom fore rettin medh handh ok mwn vploth " ib 231 ( 1493) . STb 3: 161 ( 1494) . huilket the alle medh en mwn jaa til sade ib4: 24 (1504). bödz thöm . . . haffue en höfuisk mwn ib 25 ( 1504) . " medh alt radit samtycktes mwn wijd mwn at holle lagen " ib 78 ( 1505) . ib 5: 18 ( 1514) . - af . . . mun på (ngns) vägnar. ath nogra the sigh haffua forbrotiidh i moth laghen hffua scriffuidh idher tiil aff all berssenss mwn menighethen domaren ok the xij owetandes ath the vele ecke haffua mik tiil fowthe GPM 2: 144 ( 1500?) . - Jfr drafs-, oqvädhins-, ughns-munder."],"e":["munner Mecht 124 . mwn ib; (ack.)"]},{"a":"mundgipter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["mun- )"]},{"a":"munfisker","b":"nn","c":"","d":["ett slags fisk. gerra est piscis insipidus et nullius saporis mwn fisker GU C 20 s. 314 ."],"e":[]},{"a":"munganger","b":"nn","c":"","d":["nefrednicium cii aarlegin skatter et ferculum wlgariter potest dici mwnganger GU C 20 s. 348 ."],"e":[]},{"a":"mungapan","b":"nn","c":"","d":["gapande. " rictus . . . lipasn ok mwn gapan " GU C 20 s. 526 ."],"e":[]},{"a":"mungat","b":"nn","c":"","d":[],"e":["mungats gärþ , ","muntgats män , ","mungats tiþir , "]},{"a":"munhaf","b":"nn","c":"","d":["det som man förer i munnen, talesätt, uttryck. huat han giorþe. þa hafþe (för hafþe han) þätta munhof. tel guz heþar ok sancti andree Bu 143 . " tha petrus nam credo litit barn gat engin kiettare vänt hans mun hof fra rätte tro " Bil 829 ."],"e":["l . ","munhof )"]},{"a":"munharpa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*munharpo lekare , "]},{"a":"munker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) munk. ss tillnamn. " peter mwnk " KTb 1 . 2) ett slags bakverk. jtem til collass bacada munka beströdda medh succher Sex ekon tr 271. 3) ett slags kanon, kvartan? Jfr SAOB M: 1586. munkar paa baadhe sydhor haffua them oc sökt saa them swidher RK 3: 3641 . - Jfr gra-, svart-munker. "],"e":["*munka badhstova","mwncka- . ","badzstuffwne STb 2: 147 ( 1486) . -bastuer ib 3: 24 (1492)),","*munka barn , ","*munka deghia","-deia: -deiona ATb 3: 89 ( 1498) . ","-deghenn ib 208 ( 1507) ), ","*munka dränger","munke- )","*munka gardher","*munka hora , ","*munka hus","munke- )","munka kloster , n. munkkloster. Bjärka-Säby 359 (1389, avskr.). GU C 20 (hand 2) s. 5134. ","*munka räkkia","mwnchareckia )","*munka skoriman? ss personbeteckning. mwnkasko[ri]man (?) aath swartbrödra zaker STb 1: 374 ( 1482) . ","*munka skäppa","munkeskeppe )"]},{"a":"munker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " haquini dicti munk " SD 3: 200 ( 1315) . - Jfr grakloster-, renlivis-, svart-munker. "],"e":["mwnch Di 295 . ","monkir KL 78, 79 ; ","-enum ib 60 ; ","-enom ib 79 ; ","-ane ib 79, 84 ; ","-sens ib 78 ; " se vidare gramunker. monkker " Ber 222 . -ar),","munka kapa","-kappa )","munka kirkia , ","munka kloster , ","munka klädhabonadher , ","munka klädhe","mwnkaclädher Di 291 ), ","munka likn , ","munka liverne","-liurärne . ","-lifwirne )","munka mot","-mooth )","munka samqvämd , "]},{"a":"munlag","b":"nn","c":"","d":["= munhaf. " war hans mwnlagh ä thz sama: mine syni älskin hwar annan mz gudhlicom älskogha " Lg 967 ."],"e":[]},{"a":"munlika","b":"ab","c":"adv.","d":["muntligen. " om the och alle andre ärende idert herredöme . . . mwnneligen vnderuisa " FM 496 ( 1510) . FH 7: 82 (1509, afskr.). BSH 5: 522 ( 1512) . Jfr myndelika."],"e":["munneliga BSH 5: 522 ( 1512) . ","mwnnelige FH 7: 82 (1509, afskr.). mwnneligen),"]},{"a":"munnas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. kyssas. med prep. mädh. o söte iesu christe, iagh loffwar och hedrar tijn sötaste leppar, som werdigedes att munnas med tijn owen iudam Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498)."],"e":[]},{"a":"munsar","b":"nn","c":"","d":["munsår. LB 3: 85 ."],"e":[]},{"a":"munskold","b":"nn","c":"","d":["munskolla. " haffwa mwnskol oc saarlek i mwnnen " LB 7: 135 . " for mwn skoldh " ib 6: 105 ."],"e":["-skol )"]},{"a":"munsot","b":"nn","c":"","d":["sjukdom i munnen. for . . . alla mwnsoth LB 6: 105 . ib 5: 81 ."],"e":["-soot LB 5: 81 ),"]},{"a":"munstinder","b":"av","c":"adj.","d":["styv el. stel i munnen. oridurus . . . snaffsare mwn stinder ok maall stulyn GU C 20 s. 390 ."],"e":[]},{"a":"munsulme","b":"nn","c":"","d":["svullnad i munnen. GU C 20 s. 291 ."],"e":[]},{"a":"munsöte","b":"nn","c":"","d":[" ? det som är sött i munnen. Se Sdw 2: 1270."],"e":[]},{"a":"muntöker","b":"av","c":"adj.","d":["behaglig för munnen, smaklig. thz är mwn tökt oc thäfwiar sötelika MB 1: 477 . göra hedhnunna gudhi muntökan mat Bil 214 ."],"e":[]},{"a":"mur","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) mur. " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr " SD 5: 293 ( 1344) . " then stadhin . . . omkring bygde han mz höghom mwr ok giordhe a murenom starka föra " Gr 305 . " skal göras tän wäghen vtan widh borgha muren en annar mur, at te bådha murarna skili nokot rum " KS 86 (210, 94) . " wadr tän ytre muren af blidho skaddr älla nidhir slaghin " ib. " torn ok mura skulfuo ther vidher " Iv 5397 . Bil 314, 568 . Bir 1: 14, 53, 2: 254, 4: 86, 87 . Fl 956, 972 . Al 4038 . Lg 93 . ","2) murhvalf. Al 8276 . "],"e":["-ar )","mura mästare","murarmästara kompani","-koppani )","murarmästara ämbete , "]},{"a":"mur","b":"nn","c":"","d":[" (Se H. Pollak, Arkiv f. lNord. Fil. 49: 108 ff.) L.","1) mur. " huilkit hws . . . nest vpsides sönnan forscrifne peder michelssons hwss mwer wiidh mwr liggiendes " SJ 2: 111 ( 1488) . " loth vp michel jenssone sith stenhws . . . medh iiij (4) fria mwra " ib 130 ( 1489) . - Jfr bodha-, brand-, gildis-, grund-, husa-, kirkiogards-, källara-, köno-, panno-, ring-, rudhodams-, slots-, stads-, stal-, sten-, stenhus-, trägards-, vinds-, vingares-, ödhis-mur."],"e":["*mura homeia , ","*mura lön","mwre- . ","muro- )","mura mästare (mure-. muro- ATb 1: 194 ( 1463) ), ","*muramästara dränger","-mestere- )","*muramästara häster","moremenstare- )","*muramästara lodh","muromestara- )","*muramästara lön","-mestare- )","*mura syn , "]},{"a":"mura","b":"vb","c":"v.","d":["1) mura, uppbygga af sten. the hälga kirkia . . . ther . . . iak muradhe ok samanfögdhe mz mins kärlekx lime ok bande Bir 1: 15 . " mwrar han brwnnen " Lg 823 . " een mwradh garh " Iv 3563 . twa muradha källara SJ 33 ( 1426) . " hulken mwr han hafdhe endeels murat upa swens grund " ib 108 ( 1441) . " eth kloster loot han mwra thär " RK 1: 1189 . Bir 4: 86 . - abs. mura, uppbygga mur. påla älla mura medh sten älla tighl KS 85 (208, 93) . " mwra om then stadhen " Lg 3: 185 .","2) förse el. omgifva med mur. muradhir stadhir MP 1: 249 . " hwan en bemannadhan oc mwradhan stadh (urbem munitam) skalt thu mik vndir böghia " MB 2: 146 . - Jfr ater-, be-, i gen-, in-, inne-, um-, up-mura."],"e":[]},{"a":"mura","b":"vb","c":"v.","d":["1) mura, uppbygga av sten. at han murde skorstenen i skothuset Skotteb 215 (1465-66). jtem ix öre murmesterne som murde tornit a fiskestrand ib 401 (1465-66, Kämn). SJ 2: 14 ( 1476) . - abvs. . . . som met honom mwrde i norre tornet Skotteb 253 (1466-67). VKU 19 ( 1541) .","2) förse el. lomgiva med mur. antwaradhe hanom en storan muradhan stadh, som skulde vara howudh stadh j hans rike Prosadikter (Barl) 85 . thenne tompt forwilkorades joo swa ath hon schulle mwras epter hans ytersta macht SJ 2: 128 ( 1488) . "],"e":["-adhe . ","murde Skotteb 215 (1465-66) , 253 (1466-67), 401 (1465-66, Kämn)),","*mura igen , mura igen. i!UDDA_TECKEN?m tigell, som södre port mwrades igen med Stock Skb 163 ( 1520) . ","*mura in , mura in. mwremestaren, som mwrade skothporten i j södre torn Stock Skb 160 ( 1520) . Jfr inmura. ","*mura up , mura upp. STb 4: l77 (1505). Jfr upmura. Jfr kring-, til-, umkring-, ut-mura samt nymuradher."]},{"a":"muran","b":"nn","c":"","d":["förseendfvande mer murar. thz mykla ärffwode han haffdhe j städherna mwran oc bewarningh MB 2: 279 ."],"e":[]},{"a":"murankare","b":"nn","c":"","d":["murankare. " groffsmederne skole ey mera haffue än iij mark foe faath jern til smydende j groffsmide, som är mw[r]ancker, vindöge jern . . . " STb 3: 373 ( 1498) . ib 380 ( 1498) . Kumla kyrkas rb 92 ( 1510) , 94 (1511). HLG 2: 51 (1516), 76, 77 (1517)."],"e":["-ankar . ","-ancker )"]},{"a":"murankare","b":"","c":"","d":[" SO 72 ."],"e":["-ankar )","murankare"]},{"a":"murare","b":"nn","c":"","d":["murare. ss tillnamn. " soni murare i vazstenom " SD NS 2: 601 ( 1413) . "],"e":["*murara mästare","muraremestare )"]},{"a":"murdel","b":"nn","c":"","d":["del av mur. SJ 2: 148 ( 1489) ."],"e":["-deel )"]},{"a":"murfal","b":"nn","c":"","d":["= murfälle. Lg 1032 ."],"e":[]},{"a":"murfyllare","b":"nn","c":"","d":[" = fyllare. han är mwrföller pa slottit STb 2: 320 ( 1489) ."],"e":["mwrföller )"]},{"a":"murfälle","b":"nn","c":"","d":["murs nedfallande han röste dödhan til liiff vndan mur fälle (Cod. C mwr falle 1032) Bil 695 ."],"e":[]},{"a":"murganger","b":"nn","c":"","d":["murverk? öffwersta högden war ij ᶜ alna mz wnderligen mwrgang (in mirabili compositione murorum) Troj 37 ."],"e":[]},{"a":"murgärning","b":"nn","c":"","d":["murningsarbete. PM LXVII ."],"e":[]},{"a":"murhaki","b":"nn","c":"","d":["hake avsedd att anbringas i mur. item smeden for iij mwrhakar til vi[n]dzkappan for j öre HLG 2: 53 (1516)."],"e":[]},{"a":"murhakka","b":"nn","c":"","d":["murhacka. HLG 2: 62 (1518)."],"e":[]},{"a":"muring","b":"nn","c":"","d":[" = murning. per mansson schal . . . köpa tompten wijdh sin gardh aff kirkian fore lycha, pa tet ath han matte mwra och komma til mwringh STb 3: 359 ( 1498) . HLG 3: 39 (1517)."],"e":[]},{"a":"murkalker","b":"nn","c":"","d":["murkalk, murbruk. Lg 3: 286 ."],"e":[]},{"a":"murläkt","b":"nn","c":"","d":["li mur anbragt bjälke i vilken bjälklag fästes, remstycke. HLG 2: 47 (1516)."],"e":["-lekth )"]},{"a":"murlön","b":"nn","c":"","d":[" = mura lön. Kumla kyrkas rb 95 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"murmästare","b":"nn","c":"","d":[" = muramästare. SJ 220 ( 1453) . BtFH 1: 226 ( 1509) . FM 360 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"murmästare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-mestare )","*murmästara lön","mwrmester- )"]},{"a":"murning","b":"nn","c":"","d":["1) murning, murande. " alth thet som her ludwik haffuir kostad pa hwset ok forbätradh thet, bade meth mwrning ok bygning " STb 2: 179 (1486) (kan även föras till 2). fforstandere fore stadzsens bögning ok mwrningh StÄmb 119 ( 1490) . HLG 3: 48 (1519). PMSkr 361 . 2) murverk. huss ok tompt medh sine grundh mwrningh ok bögning SJ 2: 106 ( 1487) . " huilke mwrningk som stander pa oleff anderssons mwr " ib 198 ( 1491) . STb 2:386 (1489), 3: 217 (1495), 4: 80 (1505), 5: 48 (1515). - Jfr be-, ut-murning."],"e":["mwrningk SJ 2: 198 (1491) ; STb 4: 80 (1505)), "]},{"a":"murning","b":"nn","c":"","d":["murning, murande. SO 82, 164 ."],"e":["mwrningk SO 82), "]},{"a":"murqvarter","b":"nn","c":"","d":["ss benämning på ett kvarter i Stockholm. Stb 2: 202 (1487)."],"e":[]},{"a":"murra","b":"","c":"","d":[" , se morra."],"e":[]},{"a":"murradh","b":"nn","c":"","d":[" ? våning? förscriffne huss med ij kellere, ffyre friie mwre, aff grunden oc j högden med twå mwrrade, som tet nw opbygt är STb 5: 251 (1519)."],"e":[]},{"a":"murran","b":"","c":"","d":[" , se morran."],"e":[]},{"a":"mursander","b":"nn","c":"","d":["sand till murbruk. VKU 50 ( 1547) ."],"e":[]},{"a":"murskedh","b":"nn","c":"","d":["murslef. " bryta the gap a väggene tha böte jak thz atir mz murskedhinne " Bir 2: 254 ."],"e":[]},{"a":"mursten","b":"nn","c":"","d":["mursten, tegelsten. " ta som samma mwrstenar fördis fran fiskastrandh och vp i helwiteth HLG 2: 105 (1519). - koll. vjᵐ mursten " Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm.)."],"e":[]},{"a":"murtighl","b":"nn","c":"","d":["murtegel. koll. STb 2: 595 (1491)."],"e":["-tigel )"]},{"a":"murväg","b":"nn","c":"","d":[" , murvägg. j mwr wäggen wtan till war sath manga handa stena Troj 37 ."],"e":["murvägger?"]},{"a":"murvägger","b":"nn","c":"","d":["murvägg, mur. the (bergen) ära som andre mwrwäggia högha Al 4039 ."],"e":[]},{"a":"murvärk","b":"nn","c":"","d":["murverk, mur. " sua langt nidher aat som mwrwerkit räkkir " SJ 116 ( 1443) ."],"e":[]},{"a":"murvärn","b":"nn","c":"","d":["muradt försvarsverk fästningsverk. thu hafde tröst a thinom mwr värnom MP 1: 328 ."],"e":[]},{"a":"mus","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1270. "],"e":["mwss GU C 20 (hand 2) s. 166. pl. mys. Se Sdw 2: 1270), ","musa bo","-boo )","*musa drapare","-dräpare )","*musa flaare , ","*musa fälla , "]},{"a":"mus","b":"nn","c":"","d":["1) mus. ther sa han thwa mys Bil 614 . " hwit mus ok swart " ib. " bröþ . . . af musom alra vaghna gnaghit " KL 188 . MB 1: 360 . KS 30 (76, 32) . Al 126 . GO 531, 532, 533, 726, 1024 . ST 344 . PK 244, 246 . MB 2: 171 . LB 2: 60, 61, 3: 144 . Di 165 . ","2) musculus beceps. mediana komer fran hiertadh ok liggher mith oppa armenom ther som mwsin wndhe liggher LB 6: 106 . - Jfr flädher-, lidh-mus."],"e":["mys . ","myss Di 165 . ","mis LB 3: 144 . ","mös ib 2: 60, 61 . ","myssena KS 30 (76, 22) ; ST 344 ; PK 244, 246 ; MB 2: 171), ","musa mäghin , "]},{"a":"mus","b":"","c":"","d":[" , se mos."],"e":[]},{"a":"musabo","b":"nn","c":"","d":["musbo, råttbo. " fore ath hester äther mwsaboo " LB 2: 69 . " for t ath hestin faar ätha mwsaboeth " ib 7: 102 ."],"e":["-boo )"]},{"a":"musara","b":"nn","c":"","d":[" Se musöra."],"e":[]},{"a":"musavaker","b":"nn","c":"","d":["glada. " swa som then foghil som callas musauakir (milvus) thurghir ok diärfwir j minzstom thingom " Bir 3: 192 ."],"e":[]},{"a":"musavaker","b":"nn","c":"","d":["glada. Se E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 55 ff."],"e":[]},{"a":"musbläkkia","b":"nn","c":"","d":[" = musiser. han hade pantsat j hat, j kreffuitte, j krga och en mwsbleckie j calmarna Stb 4: 8 (1504)."],"e":["-bleckie )"]},{"a":"musering","b":"nn","c":"","d":["mussering, skraffering, löfverk som omsluter ett adligt vapen. mwseringen . . . hwith och blaa HSH 19: 178 ( 1508) . museringhen aff hielmenn swarth och grön DD 1: 210 ( 1509, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"musi","b":"","c":"","d":[" , se mosi."],"e":[]},{"a":"musiser","b":"nn","c":"","d":[" (till lrustning hörande) armskydd av järn(plåt). I par forstaal oc mwsysar Inv Cur Tynnelsö 2 (1443). eth brtöst i par mwsysir ATb 1: 221 ( 1461?) . eth par staalhanska oc tw öfuirste beenwapn oc twa mosisor oc tu forstall ib 245 ( 1466) ."],"e":["mwsysir ATb 1:221 (1461?) . mwsysar Inv Cur Tynnelsö 2 (1443). mosisor ATb 1: 245 ( 1466) , 303 (1469). Ändelsen -or kan bero på att ordet fattats som pl. av ett musisa9, "]},{"a":"muskat","b":"","c":"","d":[],"e":["muskaat . ","mwskaath . ","muskoth . ","muscoth . ","mwskoth . ","-er . ","-ar . lika med sing), Mlat. (nux) muscata, muscatum] muskotnöt. en hell mwskat LB 7: 329 tag ii [2] muskather ib 2: 10 . tagh ij [2] mwskoth ib 7: 77 . " muskta ok thera bloma " Fl 1106 . - koll. muskot. muscatum muskath LB 6: 284 . mwskaath styrker hoffwdh oc hierta ib 7: 58 . ib 1: 97 . muskoth dygdh ib 8: 48 . " muscoth sthörker maga ib. muskaat oc kardemoma " RK 1: (Albr) s. 207 . ","muskata bloma","muskata bloma blandadher , "]},{"a":"muskat","b":"nn","c":"","d":[" ? och n.? Jfr musköl."],"e":[]},{"a":"muskatbloma","b":"nn","c":"","d":["muskotblomma. koll. LB 8: 48 . Jfr muskat bloma."],"e":["muskoth blomma )"]},{"a":"muskatblome","b":"nn","c":"","d":["muskotblomma. macis vel [ma]co muskatablome Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 6."],"e":["muskata- )"]},{"a":"muskatblome","b":"nn","c":"","d":["muskotblomma. " dimidium pund muscatblomer " SD 4: 712 ( 1340?) . - koll. masis (för macis) mwskot blome LB 7: 82 ."],"e":["muskot blome . ","muscatblomer SD 4: 712 (1340?)), "]},{"a":"muskovisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Moskovitisk. then mwskoueske förste HSH 18: 13 . ( 1494)."],"e":["mwskouesker )"]},{"a":"muskushus","b":"nn","c":"","d":["myskdosa. " meum muschshws " SD 3: 287 ( 1316) . " lego . . . domicelle ingigerdi . . . vnum muskhwhws de argento " ib 6: 219 ( 1350) ."],"e":[]},{"a":"muskögdher","b":"av","c":"adj.","d":["som har svaga el. sjuka ögon, surögd. än han är mwsköghder (si lippus, si albginem habens in orculo) MB 1: 370 ."],"e":[]},{"a":"musköl","b":"","c":"","d":[" subst. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 474 och SAOB M: 1659. bakada mwsköl (trol. fel för muskot) Brasks Matordn 3 ."],"e":[]},{"a":"muslagha","b":"nn","c":"","d":["råtthål? "],"e":["muslaghu asne?"]},{"a":"muster","b":"","c":"","d":[" , se moster."],"e":[]},{"a":"musterfilie","b":"nn","c":"","d":[" (stycke av) ett slags blått (gråblått?) tyg. Jfr Hj. Falk, Altwestnordische Kleiderkunde 60. jtem michell jensson til schattat eth mwsterfilie for xxxvj marck STb 3: 127 (1493). ib 130 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"musterfiliefärgha","b":"nn","c":"","d":["en (grå)blå färgnyans? ath han hade stolit j (1) graa kapa aff mwstrfilie ferra STb 2: 241 ( 1487) ."],"e":["-ferga )"]},{"a":"musterfiliekapa","b":"nn","c":"","d":["kappa el. kåpa av musterfilie. en mwsterffiliij twedoblat kapa medh silff spennen STb 2: 543 ( 1491) ."],"e":["mwsterffilij- )"]},{"a":"musugher","b":"av","c":"adj.","d":["svag, tynande? oprifwanduugho oc ofructsamo (subulosas rötirna Bir 2: 157 ."],"e":[]},{"a":"musöra","b":"nn","c":"","d":["musöra, benämnng på arter av släktet myosotis Lin. och på hieracium polosella Lin. Se O. Gertz, Meijerbergs Ark. f. sv. ordforskn. 6: 107 f. - dekokt på "musöra". drik musara seneboni och saluiam LB 475 ."],"e":["musara )"]},{"a":"muta","b":"vb","c":"v.","d":["muta. - (?) at hon inghen annen heller mutihit (för niuthit?) tiil köps och fför skeligepeninge än stadenom STb 4: 270 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"muta","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gåfva (af lösegendom); gåfva som lemnas ss ersättning el. uttryck af erkänsla för åtnjutandet af en rättighet. skulle han bruka jöns birgerssons mwr vppa the ena sidhona som honum är näst frij och quit vtan allan kostnat eller legho eller noghra mwtor i noghra matho SJ 144 ( 1446) . ","2) muta. " forsma mwtor " MB 1: 327 . mutor bryta ok steen GO 1089 . MP 1: 148 . MD (S) 291 ."],"e":[]},{"a":"muta","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) muta. ffesthä lasse . . . lagh ffor ath han ekke togh mwther vtaff ena hwstrv fför henness dotther hadhä stwliit ena hwua vtaff hanss hwstrv ATb 3: 254 ( 1511) . "],"e":["mwther ) , ","*muto qvinna?"]},{"a":"muta","b":"vb","c":"v.","d":["muta. " gatu luccat oc mutat thwa preste " Bil 250 . Lg 3: 129 . " fogden sculle han ther til mute " RK 2: 637 ."],"e":[]},{"a":"mutare","b":"nn","c":"","d":["person, som har givit mutor? ss tillnamn. jönis mwtare heredtzhöfdinge i hamarkynd heredt AktKungsårdr 24 (1484)."],"e":[]},{"a":"muto räghn","b":"nn","c":"","d":["duggregn. 21 dagen (i september) nordvest äller swdwesth mädh muto rägn PMSkr 374 ."],"e":["-rägn )"]},{"a":"muza","b":"nn","c":"","d":[" L: (ärft)pansar? Se Sdw 2: 1270. R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 115 ff. och B. Thordeman, Nordisk Kultur 15 B s. 114 f."],"e":[]},{"a":"muza","b":"nn","c":"","d":["? ens mans vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold SR 26 . - i latiniserad form. fratribus predicatoribus . . . confero . . . muzam cum plata . . . jtem famulo meo nescunung vnam muzam cum plata & hoffæner SD 2: 280 ( 1299) ."],"e":["musa L.),"]},{"a":"mydiärver","b":"av","c":"adj.","d":["piltin waxte fast oc wart däghelikin, frombir oc starkir, oc mydiärfwir (trol. för mykit diärfwir) ST 337 ."],"e":[]},{"a":"myg","b":"nn","c":"","d":["mygg. oftast koll. skopp ok gudh flughur loppor löös myygh o annor tolken tingh SvKyrkobr (Lucid B) 137 . ib 138 . culex . . . mygh harkranke GU C 20 s. 157 ."],"e":["mygh . ","myygh )"]},{"a":"myg","b":"nn","c":"","d":["mygg. " oftast koll. wardh all mulden i egipto lande flyghande myg " MB 1: 295 . iämmykith war fore at göra frödhe som vsalt myg ib 296 . " kom swa mykyt myg at al thera hws oc alt wädhrit war fult " ST 331 . " the skulu wara swa som mygh for mik " Bir 1: 200 . " jak som är suasom minzsta myg j thino valde " ib 2: 154 . " ey thora minzsto myg göra oro j hans herberghe " Lg 164 . ther nätias oppaa baade myg och fluga MD (S) 235 . äter the myggen smaa ib."],"e":["mygh Bir 1: 200 . pl. ","myggen MD (S) 235), "]},{"a":"mygga","b":"nn","c":"","d":["mygga."],"e":["myggo tiäld","myggetiäl . ","muggotiald )"]},{"a":"mygga","b":"nn","c":"","d":["mygga. Se Smedberg. Peder Månssons landsmansskap 54. smöryes oxa äller hästa mädh syälfläsk tha bita them ey bremsa äller mwggor PMSkr 213 ., ib 214 . " muggor oc knoth fördriffwas mädh brennestens rök " ib 356 . "],"e":["mugga )","myggo tiäld","myggiotiel )"]},{"a":"myghla","b":"","c":"","d":[" , se möghla."],"e":[]},{"a":"myk","b":"nn","c":"","d":["gödsel, spillning; skräp. " en dagakarl . . . som . . . giorde hwseth renth och förde vth grwss och myk anneth vppa gillesens besth HLG 2: 57 (1517). Jfr smiomyk. ""],"e":[]},{"a":"myk","b":"nn","c":"","d":["Jfr nöta myk."],"e":[]},{"a":"mykia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förmörka, fördunkla. " at han myrke (obumbret) thera samuit " Bir 1: 13 . ib 72, 251, 368, 3: 110. sannindinna ingangh hulkin som nw är swa myrkt (obscuratus) for mangom ib 1: 324 .","2) mörkna. opersonl. swa snart thz mörkte RK 2: 2195 . ib 3682, 4270 . Di 153, 156 . refl. ","1) förmörknas, fördunklas, varda mörk. solen bleknande oc mörkiandhis MP 1: 115 . solen mörktes ib 2: 20 . MB 2: 345 . " at jdhra gerninga skulin myrkias när gudhi " Bir 2: 87 . ib 1: 275 . - opersonl. varda mörkt, mörkna. myrkis honum tha siälin skils widh likamen MB 1: 52 mörctis fasth aff nattena Di 254 . 2) förmörkas, mista synkraft. öghonin mörktos Bir 1: 31 . ib 3: 48 . Su 35, 401 ."],"e":["mörkia Di 153: -iandis Su 35 ; ","-iandhis MP 1: 115 ; ","-ir Bir 1: 368 ; ","-te Bir 1: 251 ; RK 2: 2195 ; ","-tes MP 2: 20 ; ","-tos Bir 1: 31 ; MB 2: 345 ; Su 401 ; ","mörctis Di 254 . ","mörke RK 2: 3682 ; Di 156 . ","mörchia RK 2: 4270 . ","-ir , ","-te , -ter), ","myrkias , "]},{"a":"mykil","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) stor (i utsträckning) el. växt). än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä SR 44 . " han war mykin rise " MB 1: 434 . - i ortnamn. in mycelä SD 1: 730 (i vidim. fr. 1281).","2) stor, mycken (i mängd el. grad). fingo . . . myken flat kaka RK 2: 4958 . " äther man mokin (för mykin) mora tha ffar man lwsta tiil quinnor (Macer: accendit venerem si large sumitur illa) " LB 2: 32 . the !UDDA_TECKEN?: ärende) warda . . . stoor myghen och mangh RK 3: 1872 . " vm han hauer suå mykla manna makt " KS 82 (203, 90) . mikin bardaghi Bu 176 . " et mykit hoff " RK 1: 4253 . " i mökle vaku " Bo 100 . " äru sampnade . . . mothe oss j störste makt oc möklo tali " MB 2: 234 . kom bradhlikit liudh aff himnomin swa som änxlikx mykins vädhär ällä ande (för vädhärs älla anda; spiritus vehementis) KL 133 . " mz mykle dyght " Bu 3 . i myclom vaþa ib 499 . " hans mykle älskoghe oc kärlekir " MB 1: 473 . ib 137 . " huar sum äru mång rådh ok opta, ther är mykil snille " KS 17 (43, 18) . " vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan, tå må tu liua medh mykle tröst " ib 23 (55, 24). giua sik ther um mykla akt ib 51 (129, 55). thz är mykil landa ok almogha tarf ok hughnadhr ib 52 (132, 56) the äru stadde i myklom dröuilsom (in magna sunt tribulatione et angustia) Bo 104 . " þen som mykit hawer " SD 5: 561 ( 1346) . " sua mykit höre os tel här af sighia " Bu 8 . " cristofforus thydhir swa mykit a warth maal som then ther bär christum " ST 115 . - n. huru mycket. wardhe owir ena mz syslomannenom mykit hon skal honom oc hans tiänarom giffua til lön om aarit Bir 5: 115 . " witi mykit aarswextin är hwart aar " ib 116 . ib 117 . " wil tw witha mykith hwarth aff förscriffnom tingom haffwer aff hita, köldh äller törko oc väsko " PM XXXV . the aamyntos wäl hans stora ondzsko oc mykit ont han haffde bedriffwit MB 2: 252 . - dat. n. i förbindelse med komp.; mycket. myklo mera Bo 213 . " mykla mer " Bil 248 . VKR 74 . " til þes at þetta er sua mykla staþughane " SD 6: 181 ( 1350) . " sa mykla flere ängla " KL 288 . forwan möclä flegha korsherra Lg 3: 565 . j mörklä hardare pynor LfK 220 . ","3) mången. " stadhfäste mz kiännedom myklä crisnä " KL 162 . " tik tilbör naghat lidha aff the möklä pynor tu forsculdat hafuer (patieris pauca de multis, que patereris, nisi tib subvensset misericordia nostri redemptoris) " LfK 219 . ","4) stor, hög, betydande. guz mykle ok vppinbare daghir KL 133 . " then mykle ok store gudhin " Bir 1: 390 . thän mykle herran gudh alzualdogher Bil 859 . mykin är basilius biscopeer ib 602 . Lg 32 . " sagþo þolikan man myclan ok mildan ok goþan kännefaþur eigh vara värþan dö " Bu 141 . " thön ord ther aristoteles kände sinom herra, mikla alexandr kununge " KS 15 (35, 16) . " i mykla ok witra manna närwaru " ib 54 (137, 58). en brodhor mykin i atirhalde KL 250 . " mykin man foe sik " MB 1: 205 ; jfr for 17. Di 126 . han war . . . mykin stridzman ib 20. sa mykin en trwll karl ib 121 . " en mykin högtidis dag " ib 165 . - n. adv. ","1) mycket, ganska. " mykit oc harþlicä plictugher " SD 5: 561 ( 1346) . " mykit wäl klädda " Bil 651 . " pylato miokit kär " ib 244 . " han war mykit idhin " KL 288 . " mykit manghe " Su 259 . ST 422 . BSH 4: 278 ( 1501) . - vid komp. litith aff balsama är mykyt bäthre oc dyrare än fulmykyt aff ättikio Su 17 . ","2) allt för. gropana synas honom mykit vidha (nimis latæ ad) owir springa murane mykit höghre at owir fara Bir 1: 345 . - Jfr for-, ful-, iäm-, ko-, of-mykil el. -mykin."],"e":["mykil L.; KS 17 (43, 18), 52 (132, 56) . ","mykyl ÖGL G. 15. mykin ib ES. 3: 2; MELL Kg 10 pr. mykyn Bo 12 ; Bir 3: 471 . ","mikin VGL II J. 43. mikyn Di 276 . ","mykit Bu 8 " och ofta. mykyt " SR 44 ; ST 422 ; Su 17, 259 . ","mioki Bil 244 . ","mökit SJ 308 ( 1463) . " mökith " BSH 4: 278 ( 1501) . möket L. möghet Bir 4: 164 . ","mykils ÖGL Vaþ. 20 pr. mykels MB 1: 137 . ","mykins KL 133 ; MP 2: 104 . ","mykle ib 3 ; KS 23 (55, 24) . ","mykli VGL I Forn. B. 10 pr. myklli ib IV 14: 17. mökle Bo 100 . ","myklu VGL I VS. 3: 2. myklo Bo 213 ; Di 106 . ","möklo VKR 74 ; MB 2: 234 . ","mykla KL 288 ; Bil 248 . ","möklä LfK 220 . ","möclä Lg 3: 565 . ","mykle SD 6: 181 ( 1350) . ","mykin Bir 2: 27 ; KS 23 (55, 24) och ofta. mykyl Iv (Cod. B) 431. myklan MP 1: 97 . ","mycklan Bu 141 . f. mykla KS 51 (129, 55), 66 (163, 72), 82 (203, 90) ; Bir 3: 471 ; Fl 240 ; Di 181, 196 . ","mykin RK 1: 502, 511 . ","myken ib 2: 4958 . ","mycla Di 216 f. mykla ÖGL Vaþ 15: 4. n. mykil VGL I O. 6; ÖGL B. 17: 1. myghen RK 3: 1872 . ","mykla KS 54 (137, 58) . ","myklom Bo 104 . ","myklä KL 162 . ","mykle Bil 859 ; KL 133 ; MB 1: 473 ; Bir 1: 390 . ","myklo MP 2: 63 . ","mikla KS 15 (35, 16) . f. myklo MP 2: 97 . ","möklä LfK 219 ), "]},{"a":"mykil","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) stor, mycken (i mängd el. grad). Se Sdw 2: 1270. fa mik thin son jak wil känna honom swa mikyt at i skulin mik takka for konnist innan siw ar Prosadikter (Sju vise m B) 176 . skal . . . cristinä vitherläggia mik . . . saa möghin rentha som mik athnögher Arfstv 109 ( 1480) . " eth myt godz . . . j wirmo soken, saa migit som jac ther äghande är " Svartb 546 ( 1484) . " han komber tith mz swa möklom kärlek " Mecht 265 . " the som tröstä pa syna möclä rikedoma the jnlyckkes j heluiti " SvKyrkobr (Lucid B) 195 . " tu lärde swa möklä ondzsko at . . . J Buddes b 84. lika mykno oly9 läth thär til PMskr 232. blanda thär til lika mykna wäsko aff stötto odhyrth ib 240. giffwer haffwith lywd aff sig tha lwgn är. äller mykna fradho oc bwblor flytha thet merker frosth komma " ib 294 . " thy läggia somme mykna asko wm rötherna " ib 331 . sardonix . . . späker mykna käthy oc löslathy ib 490 . " klokka wm tho besmara marker skla haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? [1 1/2] span, affwan wm kring hoffwodith hälffthena swa mykith " ib 569 . - n. en stor del, många. mykit aff almogen vitnede thet samme at te hadde thet ey heller för hört Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). - n. mycket. med följande subst. av annat genus. jöns . . . kerdhä til peder . . . om swa myketh iordh som IX marc er werth Uppl Lagmansdomb 49 ( 1492) . - n. huru mycket. Se Sd2 2: 1270. schal hustrv elin . . . lata tet dandemen see ok schoda, mykit tet är, och vpscriffua pa twaa scriffter, hwadh tet är STb 3: 122 (1493). tha the haffue medh dandemen saman rechnat, mykit thy är etc. ib 369 ( 1498) . - dat. (el. ack.) n. i förb. med komp: mycket. Se Sdw 2: 1270.","3) mången. Se Sdw 2: 1270. multus ta tum möghen GU C 20 (hand 2) s. 162. en dreng . . . hade stolit mykne peninge j tolboden STb 5: 246 ( 1519) . ther mykna flwghor bij oc bremsa ärw PMSkr 475 . 4) stor, hög, betydande. - n. av stor vikt el. betydelse. ey skal tänkas ath meg är myket om sadant höffwesmanna döme Troj 191 . - n. adv. 1) mycket, ganska. jllido . . . innantiil oc myket skad jnde illisus . . . innantiil loc myket skaddher GU C 20 (hand 2) s. 11. ib s. 18, 26. vj skulom myghit wndra SkrtUppb 10 . - vid komp. multo magis möketh häller GU C 20 (hand 2) s. 162. myghith winlighare, ok nyttelighare . är thz ath witha hans andeligha siäla helso SvKyrkobr 255 . - (?) en ryddare . .. hwilkin mykit (för mykil?) ylgerningis man war MP 5: 92 . - canopeum . . . mykit tiäll GU C 20 s. 72, se myggo tiäld. - Jfr ofmykil."],"e":["möghen GU C 20 (hand 2) s. 162. n. (nom. och ack.) mykit Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). mykith PMSkr 569 . ","myket GU C 20 (hand 2) s. 11, 18; Troj 191 . ","myketh Uppl Lagmansdomb 49 ( 1492) . ","mikyt Prosadikter (Sju vise m B) 176 . ","möket GU C 20 (hand 2) s. 26. möketh Gu C 20 (hand 2) s. 1672. myghit SkrtUppb 10 . ","myghith SvKyrkobr 255 . ","migit Svartb 546 ( 1484) . ","möklom Mecht 265 . ","mykno ib 232 . ","möghin Arfstv 109 ( 1480) . "]},{"a":"mykilhet","b":"nn","c":"","d":[" = mykillikhet 3. Cod. Ups. C 831 enl. A. Bengtson, Ark. f. Nord. Fil. 61: 256."],"e":[]},{"a":"mykilhughaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mykilleker","b":"nn","c":"","d":["storlek. MB 1: (Cod. B) 334, 335. - volym, qvantitet. waart signadha sacrament hawer thäff oc lit oc mykelek aff brödh oc aff wine mB 1: 310."],"e":["mykeleker: -lek MB 1: 310, (Cod. B) 534, 535. ","mykeliker: -lik ib), "]},{"a":"mykillika","b":"ab","c":"adv.","d":["storligen, mycket. " skal iak . . . öka thik storlika ok mykelika " Bir 1: 129 . MB 1: 446 . MP 1: 90 . " lofuadhe gudh mykleka " ib 2: 211 . " mykilika gladh " MB 1: 197 . " myklika wäl " ib 157 . " huru mykelika hon (synden) är gudhi otäk " ib (Cod. B) 509 ."],"e":["mykilika MB 1: 197 . " mykelika ib 446, (Cod. B) 509; " Bir 1: 129 . ","myklika MB 1: 157 . ","myklica MP 1: 90 . ","mykleka ib 2: 211), "]},{"a":"mykillika myklika","b":"ab","c":"adv.","d":["storligen, myciet. " thakkadhe honum myklika fore sin godh wilia Prosadikter (Karl M) 252. ""],"e":[]},{"a":"mykilliker","b":"av","c":"adj.","d":["stor, väldig, härlig. " mz mykelikom doom (judiciis magnis) " MB 1: 289 . " hulkin ok huru stor thing ok huru mykelik thing (quæ et quam magnifica) min siäl saa " Bir 3: 163 ."],"e":["mykeliker )"]},{"a":"mykilliker","b":"av","c":"adj.","d":["stor, väldig, härlig. Se Sdw 2: 1270."],"e":[]},{"a":"mykillikhet","b":"","c":"","d":["3) storhet, styrka, häftighet. " o härra gudh huru stor är thins söthlex mikeli[g]het " Mecht 289 . " swa som eth kar som ffulth ware mädh bästa oc ffärskasta wiin, sönderbrusthe aff wiinsens star[k]het: swa söndherbrasth hans hiärtha fför kärleksens mykelighet JMPs 444. ""],"e":["mykelighet . ","mikeli[g]het , f. "]},{"a":"mykillikhet","b":"nn","c":"","d":["1) storlek. " fara wilder om nakars thingx mykilikhet " MB 1: 94 . " än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek " ib 100 . ib 73, 91 . - storhet, stor utsträckning. aff skapadha tingana fägring oc myklikhet (magnitudine) MP 1: 74 . " eet hws vndirlix vänlex oc mykelikhetz " Bir 3: 424 . ","2) myckenhet, mängd. " saa them (vildgässen) sitia a hedhomin j mästo mykilikhet " KL 35 . hans synda mykenlikhet ib 111 . ib 140 . " taranna owir matto mykenlikhet " Bo 213 . " syndanna mykenlikhet " ib 76 . ib 204 . Su 24 .. j . . . wärlzlika thinga fulstopa mykelikhet Bir 1: 197 . " otalica ängla myklikhet " ib 3: 236 . ib 2: 16, 3: 163, 471 . MB 2: 226 . " äpther folksens oc släktennas mant oc myklighet " ib 47 . iwdhanna myklighet oc presta höffdingiane skridadho ib 386 . KL 391 .","3) storhet, styrka, häftighet. tyrone miklikhet MP 1: 66 . " syndenna myklikhet " LfK 147 . " for älskoghans mykelikhet (vehementiam) " Bo 229 . ","4) storhet, höghet, förträfflighet. hwaria enna siäl mykylikhet (quantitas) räknas äptir thy som kärlekin är stor till ther hon hawir Bo 77 . " thänk iohannis mykelikhet (magnitudinem) " ib 80 . ib 89 . Bir 2: 193 ."],"e":["mykilikhet KL 35 ; MB 1: 91, 94, 100 . ","mykelikhet KL 111 ; Bo 76, 80, 89, 213, 299 ; Bir 1: 197, 3: 163 ; ","-hetz ib 424 . ","mykkelikhet Su 24 . ","mykielikheet KL 140 . mykylikhet, ib 391 ; Bo 77, 204 ; Bir 2: 16, 193, 3: 236, 471 . ","mykelighet MB 2: 226 . ","myklikhet KL 202 ; MB 1: 73 ; MP 1: 74 ; LfK 147 . ","myklighet MB 2: 47, 386 . ","miklikhet MP 1: 66), "]},{"a":"myl","b":"nn","c":"","d":["klot, kula. " pila le myll Gu C 20 s. 447. ""],"e":["myll )"]},{"a":"myl","b":"nn","c":"","d":["klot, kula. een gull ball ällir myll Su 226 . " haffde thän ballen ällir mylen j sina händer ib. " ib 227 . Jfr gulmyl."],"e":["myll )"]},{"a":"mylde","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*myldis ardher","myllesarder )"]},{"a":"mylder","b":"","c":"","d":[" , se milder."],"e":[]},{"a":"mylla","b":"nn","c":"","d":[" Jfr svartmylla."],"e":[]},{"a":"myllesker","b":"av","c":"adj.","d":["från Mühlhausen (i Thüringen), mölnisk. - n. kläde från Mühlhausen. han ssalde sswarthz myllesth fför bryggesk ATb 3: 292 ( 1515) ."],"e":["myllesth ) , "]},{"a":"mylna","b":"nn","c":"","d":["qvarn. " mölnor oc mönäströma " SD NS 1: 495 ( 1405) . - i ortnamn. molendinum quod in mylluby possedimus SD 1: 670 ( 1285) . " a mylloby " ib 734 (1190-1250). a mølnowad ib 2: 31 ( 1287) . mølnothorp ib 487 ( 1307). "],"e":["mölna . ","mylla . ","mölla VGL I i var. ","myulna: -u ib M. rubr., 6), ","mylnu damber , ","mylnudyr","-dör . ","mölno ðor. möno ðor),","mylno reþe","mölno- . ","myllu- )","mylno staþer","myulnu- VGL I M. 2. mölno-. mölnmöllo-), ","myhlnoströmber","mölnä- )","mylnotompt","möllo- )","mylnu värk","möllu- . ","mollu- )"]},{"a":"mylna","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*mylno hus","mölne- )","*mylno qvärn","mölno- )","*mylno skuld","mölla skyld )"]},{"a":"mylnare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " arnd mölre " Skotteb 265 (1467-68). "],"e":["mölnare: -es Stock Skb 200 (1522-23) . mölnere STb 4: 85 ( 1505) . molnare HLG 3: 116 (1528). melnere STb 4: 252 (1512); -es ib. möllare GU C 20 (hand 2) s. 150; Stock Skb 241 (152425). mölare Arnell Brask Biᴵ 7. möldre Skotteb 265 (1467-68)), ","*mylnara brodhir","mölnere broder )","*mylnara gardher","mölnara- )","*mylnara hiälpare","mölner hielper )","*mylnar husfru","mölnere- )"]},{"a":"mylnare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " danieli møllaræ " SD 4: 371 ( 1334) . " olaffuer mölnare " ib NS 1: 56 ( 1401)."],"e":["-a Bil 300 ; Lg 3: 379 ; ","-ans Bil 771 . " myllare L. L.; -ä " SD 4: 371 ( 1334); -in ib NS 1: 628 ( 1407) . " mölare " Lg 3: 6 ; ","-en ib 7, 8 ; ","-een GO 723 ; .-in ST 358 ), "]},{"a":"mylska","b":"nn","c":"","d":["ett slags (af vin och honing el. af öl och honing beredd) söt och stark dryck. ther är i mylskä eller goth humbla öll AS 60 . " mz mölsko som giord er aff vin och honag " LB 7: 31 . " aff miödh oc moslko ta warda febres " ib 3: 38 ."],"e":["mölska . ","molska )"]},{"a":"mynd","b":"nn","c":"","d":["Jfr omynd."],"e":[]},{"a":"mynd","b":"nn","c":"","d":[" Jfr urmynd."],"e":[]},{"a":"myndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["muntligen. Se Sdw 2: 1270. ok bönderna haffde inkte breff eller skäligia bewisningh vtan ena papersscrift til huilken biscopen myndligen swa r tilgaff Svartb 422 ( 1447) . " wor nadigh herre konungh karl befälte oss badhum mynnelgia j stockholm nw i waar at tagha oss flere gode män til heilpa " ib 446 ( 1453) (möjl. att föra till föregående artikel, mom. 1). ath samma breff war swa vplesit pa koppergx tingh och mynnelige athsport for:ne godemen breffuit vtgiffuit hae, om . . . STb 4: 24 ( 1504) . " hwicket i them och myndeligä tilsagdhä at swa . . . " GPM 2: 330 ( 1505) . STb 5: 60 (1515). swarade hans nade iders tienere mynelige, at eder nade motte . . . ib 313 (1520, Kop) . - personligen tha skal tet honum personlige och myndelige anwordes j hender STb 5: 27 ( 1514) ."],"e":["-lige . ","-ligä . ","-ligen . ","mynnelige )"]},{"a":"myndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["muntligen? som wi haffwom idhrom sändebudhom myndeliga vnderwist (mandavimus itaque hæc nuntiari vobis) MB 2: 263 . " effther thy the hanom ther vm myndeligha til stodho " SJ 133 ( 1444) . spordhe jach . . . myndelige staffen sassze, hwad ythermera wärff han haffde med fara BSH 5: 532 ( 1513) . som hans herredöme mich myndelig serdelis loffuid och tilsagt haffwer ib. ib 352 ( 1509) . " ytermere fynne j om alle sacher j . . . rigsins radz breff oc her erich scriffuere eder myndelige vnderuise kan " FM 425 ( 1509) . - personligen. hauom wij . . . befallet . . . war merkelige sendebud . . . at fare til idher nadh . . . huilka idher nadh magh fullelighe tro . . . likewiss som wij myndelige när idher nadh wore BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . ib 4: 254 ( 1500) . Jfr munlika."],"e":["-ligha . ","-liga . ","-lige . ","-lig )"]},{"a":"myndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) myndigt, på ett befallande sätt. screff iak honom ter mynnelig til om ati skwldhe thäm (ɔ oxarna) ffaa i godhä motthe GPM 2: 232 ( 1506) .","2) med bemyundigande, i laga ordning. hurw wor . . . herre haffuer oss gunstelige beffalit oc mindelige medgeffuit om then skadelig köpenskap STb 5: 327 (1521, Kop). - Jfr fulmyndelika"],"e":["mynnelig . ","mindelige )"]},{"a":"myndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) myndigt, på ett befallande sätt. taladhe han mykyt myndhelika om sith äradnhe Lg 332 . ","2) med bemyndigande, i laga ordning. myndelika aff clostreno äpther wara hälga reglo oc priuilegia aff mynom öfwersta förman wtsändher mz breff oc skäl PM LXII ."],"e":[]},{"a":"myndeliker","b":"av","c":"adj.","d":["i laga ordning utfärdad, laglig. myndelige breff och budh HSH 19: 151 ( 1506) ."],"e":["-lig )"]},{"a":"myndeliker","b":"av","c":"adj.","d":["muntlig? eders scriffuilse och myndelige befalninger HSH 24: 35 ( 1512) . BSH 5: 531 ( 1513) , 532."],"e":["-lig )"]},{"a":"myndelikhet","b":"nn","c":"","d":["stånd, värdighet? swa ath ther motte giffues fonga mot fonga, effter hwars thera myndelighet pa baade sider BSH 5: 428 ( 1510) ."],"e":["myndelighet )"]},{"a":"mynder","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fulmydner."],"e":[]},{"a":"myndogher","b":"av","c":"adj.","d":["egande makt el. befogenhet. 1) myndig, som råder öfver sig och sitt gods. til thes at barnet komber til myndoch aar SJ 274 ( 1459) . ","2) myndig, mäktig, betydande, ansedd. en mäktogher grewe, myndogher oc karsker man Lg 332 . " j sina tienisth hade han en myndog man " RK 3: (sista forts.) 4223. ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 272 . Lg 3: 467, 478 . " en wärdogher oc mykyt myndogher doctor i the hälge skrifft " ib 433 . 3) bemyndigad, befullmäktigad, med laga uppdrag försedd. hauer mik giort mektogan ok myndoghan . . . the forsagdä tompt at sälia SD NS 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . ib 215 (1409). FH 2: 86 ( 1432) , 115 (1438). havar sänt . . . en sin myndogha foghata Lg 181 . mz myndughom breffdragharom MB 2: 193 . " sände sin myndog bud at binda fridh mz honom " ib 323 . ib 27, 263 . Lg 3: 294 . ider myndige senningebud FM 165 ( 1504) . sändha segh iiii (4) möndogha män BSH 5: 196 ( 1507) . ther pa haffuer han j och wij hafth opnnoghe bodh oc scriuelse oss i millan HSH 18: 131 ( 1497) . myndoge men til honum sände RK 3: (sista forts.) 6079 . en myndogh hoop tha moth them gine och begynte för rydzeland dagtinge ib 4985 . " wnder myndoga notarii instrumenth " PM LXI . 4) laga kraft egande, i laga ordning utfärdad, laglig. aname bescrifuit vndir myndugh incighle ellir witne hwat han for sik findir VKR 40 . Bir 5: 124 . eth mindogd, opit breff SD NS 1: 154 (1402, gammal afskr.). pa huilka stiktan hafwa confessor generalis ok flere bröder j sama clostre . . . mik lofuat theris myndoga breff FH 5: 98 ( 1485) . - laglig, lagligen gifven. myn frii möndegha morängaffue BSH 5: 495 (15123, daniserande). - Jfr ful-, o-myndogher."],"e":["-och . ","-ugher . ","-ig . ","möndogher . ","möndegh . ","minnogher . ","myndogt MB 2: 27 . ","mindogd SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) ),"]},{"a":"myndogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpinglegendariet s. 169. 2) myndig, mäktig, betydande, ansedd. ther sattes the alla hwar epter annan skickeliga som han war bördog oc myndog tiill Troj 81 . 3) bemyndigad, befullmäktigad, med laga uppdrag försedd. Se Sdw 2: 127 0. NMU 1: 100 ( 1420) . " kom ragul eskilz brodhir och giordhe forᵈᵃ eskil mindugh och mektogh ofwir bägis thera fädirne och mödhirne sälia och byta huru hanom täkkis " ATb 1: 236 ( 1466) . matis . . . giorde matis person mindogh och mektogh at tala ltil lion . . . om een hesth ib335 (1470). ib 2: 163 ( 1481) , 188 (1481?). ","4) laga kraft ägande, i laga ordning utfärdad, laglig. hulkit breff som näpdin sagde myndugt oc gilt ware Uppl Lagmansdomb 104 ( 1490) . - Jfr ful-, o-myndogher."],"e":["myndog Troj 81 . ","mindogh ATb 1: 335 ( 1470) . ","minogh ib 2: 163 ( 1481) . mindugh ib 1: 236 (1466). mignoghir ib 2: 188 (181?). ","myndugt Uppl Lagmansdomb 104 ( 1490) . Se Sdw 2: 1270),"]},{"a":"mynia","b":"nn","c":"","d":["mönja. " minium ii genus coloris ruber wlgariter mynia " GU C 20 (hand 2) s. 143. göra myror nokot hindher, tha blandes samman mynia smör oc tyära strykis pa trädh PMskr 331. swaa lithas mädh cinober, äller minyo malith ib 544 . " eth lod malna mynio ib 545. ""],"e":["minya )"]},{"a":"mynne","b":"nn","c":"","d":[" Jfr amynne."],"e":[]},{"a":"mynne","b":"nn","c":"","d":[" Jfr amynne."],"e":[]},{"a":"mynsters klädhe","b":"nn","c":"","d":["kläde från Münster i Westfalen. FMU 5: 305 ( 1491) ."],"e":[]},{"a":"mynsters läript","b":"nn","c":"","d":["lärft från Münster i Westfalen. HLG 2: 142 (1527)."],"e":["minsters lerveth )"]},{"a":"mynt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mynt, munstycke han är sua som myntara swen . . . hulkin som saman bläse oc slaar sit mynt Bir 2: 57 . vm rikom ok välloghom konunge offradhis oc presenteradhis mang mynt ib 154 . " fals mynt thz som synis wara rät mynt ok är ey " KS 28 (70, 30) . Bir 2: 58, 59, 3: 134 . - koll. mynt, myntstycken, präglade penningar. vm nakar herra giordhe sik krono älla fingirgul älla kar til sina nyttelikhet aff thy mynte älla malm som honum presenteradhis Bir 3: 133 . at j lathen slaa idhert eghit mynt j idher rike MB 2: 274 . - mynt, myntsort. swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401) . ib (1401), 26 (1401) o. s. v. SJ 38 ( 1426) , 69 (1437). þet mint som nu gar SD 5: 160 ( 1343) . " thäth mynt som nu gangyr ib 557 ( i vidim. fr. 1373). tolkit mynt som nw i abo goor " ib NS 2: 103 (1409, gammal afskr.). ib 1: 8 ( 1401) . " hundradha mark swenska päninga stokholmst mint " SJ 78 ( 1436) . " sagde han at han wille jngen räffwilske penighe haffue vthen alth swergis mönth " FM 230 ( 1505) . " gifwe en päning thz mynt som gänkt är " Bir 2: 336 . " giffui en päning gangandis minth ib 4: 94. myntet skulde bloffwe wid macht " HSH 20: 260 ( 1508) . " thu haffwer fwnnit gambla kesara haffwor oc pänigga myntetz kwngör os thz " Lg 439 . för thy at the ey kändho thz mynhtet ib; de båda sistn. ställena kunna föras till 2. - Jfr gul-, klippings-, kopar-, silf-, stokholms-mynt. 2) prägel. fals peningr som hauer rät mynt KS 28 (70, 30) . 3) mynt, myntverk. swa ath thedh (näml. silfver) kommer på myntidh, som gamalth och soorth waridh haffwer DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek). allä mynthemestere swenä som ther kommä och tiänä viliä ther oppa mynthen HSH 19: 15 ( 1497) . " the honom tiänä paa mynthen ib. screff iach wp tiil . . . myntet i stocholm " ib 24: 50 ( 1516) . ath jach haffwer nw sänth in oppo vesteros mynth . . . 150 og 43 1/2 lödig mark sölff DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langebek). - mynt, mynthus. hafua . . . ena stadzins tompt, som lelaghin är i mällen myntit ok henrik libbenhusens gardh SJ 69 ( 1437) . uppe widh minit ib. "],"e":["mint SD 5: 160 (1343) ; SJ 38 ( 1426) , 78 (1436); -it ib 69 ( 1437) ; ","-eno SD NS 1: 8 ( 1401) . minth ib 11 ( 1401) o. s. v.; Bir 4: 94 . ","mönth FM 230 ( 1505) ), ","mynta mästare","myntee- HSH 20: 261 ( 1508) . ","möpntemestare . ","myntomestare . ","muntomestare . ","myntamästara sven","mynthemestere- )"]},{"a":"mynt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mynt, myntstycke. " thät mynit ok motit war gangane ok gäfft " MP 4: 261 . moneta . . . mynth GU C 20 (hand 2) s. 153. - koll. mynt, präglade penningar. then dagh han fullelica bitaldher wardher i tal ok mynt, som fore är sagt SD NS 3: l207 (1417). tette för:ne söuerins mint, som her claues hade wtgiffuit Stock Skb 222 ( 1523) . - mynt, myntsort. päninga i thet nyia mynttidh SD NS 3: 460 ( 1419) . hundrade, och ottaighe mark reedha peninga sweriges mynth. loch j ortoge taal GPM 2: 80 ( 1515) . all land oc riike ther eij slaass ungerst eller ducata mynt forwerre sig pa mynthen HSH 15: 12 (1526? Brask). Arnell Brask Biᴵ 17. 3) mynt, myntverk. baadh iach honum sända syn swän och sölffuith astadh in pa myntedh i stocholm GPM 2 . 25 (1511). - mynt, mynthus. olaff andirson vpa möntit HLG 1: 57 (1451). ib 65 ( 1456) . j bachgrenden, som man gaar till myntit STb 3: 336 (1497). ib 369 ( 1498) . HLG 2: 84 (1517). - Jfr dukata-, stokholms-mynt. "],"e":["mynth . ","mint Stock Skb 222 ( 1523)","mynta mästare (mynthe-. mynto-. monto- (för mönto-?) Skotteb 63 (1461-62). -mestare. -mester), ","*myntamästara husfru","mintomästar-hustru )","*myntamästara son","myntemestere )","*myntamästara sven","myntomestare- )","*mynta mästirska","-mesterska )"]},{"a":"mynta","b":"vb","c":"v.","d":["mynta. swadane mynth som nw i stokholm myntas Sd NS 3: 452 (1419). skal . . . mikil . .. mynthä oss hwert aar . . .twge mark gwldh och tiwge mark sölff HSH 19: 16 ( 1497) ."],"e":["mynthä )"]},{"a":"mynta","b":"nn","c":"","d":["mynta. Se Sdw 2: 1270. menta te myntha . . . stöth mynta mz salt GU C 20 (hand 2) s. 134. judanna kännefädhir giordho rwto ok mintho til tiondha, ok forsumadho rätuisona SpV 267 . SkrtUppb 307 . Jfr skiälghmynta."],"e":["mint(h)a ),"]},{"a":"mynta","b":"nn","c":"","d":["mynt. mentha myntha LB 6: 284 . ib 2: 9, 3: 100, 5: 77 . stöther man myntho ib 7: 100 . taga . . . torra myntha ib 124 . ib 1: 97, 8: 50. taga vilda myntho . . . hon vexer oppo berg oc torr jord ib 7: 234 . tak . . . huite mynthe (grå mynta, medntha silvestris LIn.?) ib 8: 42 . Jfr horsa-, krusa-mynta."],"e":[]},{"a":"mynta","b":"vb","c":"v.","d":["mynt. " lather ther aff sla peninga och mynthe gyllena " Lg 3: 36 . " thet litla som här i stockholm myntas " GS 52 (1453, orig.) . " oppa stocken ther han skrodher och mynther " HSH 19: 13 ( 1480) . ib 15 ( 1497) . jtem haffwe och alle mynttemestare warit besworne och myntat epter rigsins radz breff ib 20: 261 ( 1508) ."],"e":["-ar , ","-adher ) , "]},{"a":"myntan","b":"nn","c":"","d":["myntande, myntning. " numisma . . mynth mynthan ok päninger " GU C 20 s. 365 ."],"e":["mynthan )"]},{"a":"myntare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lydikino myntaræ " SD 4: 4 (före sl. af 1327). fore . . . her johan myntara SJ 3 ( 1421) . fore . . . her johanne mintara ib 11 (1423). fore . . . her johanne muntare ib 32 ( 1426) . her johan muntare ib 33 ( 1426) . fore . . . her johanne minaträ ib 43 ( 1428) . fore . . . her johanne munter ib 46 (1430). "],"e":["mintare . ","muntare . ","munter )","myntara sven , "]},{"a":"myntare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SD NS 3: 49 ( 1415) , 573 (1420). heyne möntare HLG 1: 33 (1437). ib 38 ( 1438) . STb 2: 46 (1484). - Jfr pänninga myntare. "],"e":["mynthare . ","möntare )","*myntara gardher","myntere- )","*myntara hus","mynthare huss )"]},{"a":"mynter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr harmynter."],"e":[]},{"a":"myntmästare","b":"nn","c":"","d":["myntmästare. Lagerbring Saml 3: 263 ( 1449) . Jfr mynta mästare."],"e":["myntmäster )"]},{"a":"myr","b":"nn","c":"","d":["myr, torvmark (i maturtillstånd). mith i myren. Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"e":[]},{"a":"myr","b":"nn","c":"","d":["formica, myra. " suasom myyn drogh han saman dagh oc nat " Bir 2: 130 . " athughule oc vakre j görandom thingom suasom myrin " ib 3: 117 . " wi thoroms ey oroa the minzsto myyr j hans huse är " Lg 968 . " thu ligger här fore orma oc myra " MD 93 . Jfr mör. "],"e":["myyr . ","-ar )","myra högher","mira- )"]},{"a":"myr","b":"nn","c":"","d":["myr, kärr, träsk. i ortnamn. lacum dictum musamyr SD 1: 618 ( 1282) . " lacum seu paudem, que musamyr dictur " ib 2: 65 ( 1288) . i n forsemæmyri ib 613 (1310). twerth öffuer bröme myre DD 3: 225 ( 1448) ."],"e":[]},{"a":"myra","b":"nn","c":"","d":["myra. GU C 20 (hand 2) s. 145. för än rägn kombir ätha fogla oc myror sädhena ganskans mykith PMSkr 200 . ib 295, 331, 355 . JMPs 583. - ss tillnamn. swen myra GPM 2: 188 ( 1505) . - Jfr möra. "],"e":["*myro ganger , ","*myro stakker , "]},{"a":"myra","b":"nn","c":"","d":["myra. " sua som myran draghande nakat dagh oc nat til myro hopin " Bir 2: 83 . ib 3: 86 . Al 9356, 9369, 9378, 9395 . "],"e":["myro hoper , ","myro högher , "]},{"a":"myrdha","b":"vb","c":"v.","d":["mörda, i hemlighet el. på svekfullt och förrädiskt sätt dräpa. (5. budet:) thu skalt ey hugga, stinga eller mörda thin jämcristen | om thu vilt gudi vörda Fornvännen 1949 s. 323 (väggmäla. 1451 enl. avskr. av J Bureus). lagde the henne til thät hon skulde haffua mört sin bonda Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . " ginge the samma iij men epter jn pa en schoch . . . ok ther myörde the samma swen STb 3: 445 (1599). tha abel var mörder " SvKyrkobr (Lucid B) 143 . " thär epter gik then vsla mannen til waggana . . . ok mördhe thät barnit ok drapp " MP 4: 239 . Jfr formyrdha."],"e":["mördhe MP 4: 239 . myörde STb 3: 445 (1499). part. perf. m. mörder SvKyrkobr (Lucid B) 143 . ","myrt JTb 34 ( 1462) . ","mört Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . mörth STb 2: 618 (1480, Bil)),"]},{"a":"myrdhare","b":"nn","c":"","d":[" = morþare. dömde han the samu mördara Bil 854 ."],"e":["mördare )"]},{"a":"myrdhinger","b":"nn","c":"","d":["mördat barn. . . . ad magnus kak fan en mörding hi enne lsas twnno ATb 1: 29 ( 1454) ."],"e":["mörding )"]},{"a":"myrdhirska","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig mördare, mörderska. STb 1: 290 (1481), 3: 122 (1493). ib."],"e":["mörtirska . ","mörterska )"]},{"a":"myria","b":"nn","c":"","d":[" Jfr eldmyria."],"e":[]},{"a":"myria","b":"nn","c":"","d":[" Jfr eldmyria."],"e":[]},{"a":"myrk","b":"nn","c":"","d":["mörker. " gudh skilde liwsit oc mörkith " MB 1: 47 . " tha war mörk ower alt egipto land ib 305. " MP 2: 20 . " min nat hauar ängte mörk " Bu 416 . kom syrla j myrke till rom Bil 724 . " thz myrk war ey naturlict eclipsis " ib 339 . Bo 194 . Bir 4: (Dikt) 225, 226. MB 1: 53, 155, 2: 132 . Ber 46 . myrksins ängil KL 336 . - ofta i pl. (jfr Lat. tenebræ). mörkia mällan Bu 449 . " äru the j myrkiom " Bir 1: 163 . qwämelika liknadz . . . barndomsins spädhelikhet myrkiomin ib 4: (Dikt) 226. myrkin giordho blind hans öghon Ber 46 . " myrkianna oc atskilndadzsins daghir " Bo 222 . ib 96, 194 . ey gärning, ey skäl, ey wisdomber ok ey snille wardha wid mörkin (aqud inferos) hwart thu skynder Ber 184 . - Jfr natta myrk."],"e":["mörk Bu 416 ; MB 1: 305 ; MP 2: 20 . ","myrkith MB 1: 155 . ","mörkith ib 47 . ","mörket ib 2: 132 . ","med art. myrksins. dat. myrke Bil 724 ; MB 1: 155 ; Ber 46 . med art. myrkeno MB 1: 155 . ","mörkeno Bo 194 . pl. nom., ack. med art. myrkin Ber 46 . ","mörkin ib 184 . gen. mörkia Bu 499 . ","myrkianna Bo 222 ; Bir 4: (Dikt) 225 . ","mörkianna Bo 96, 194 . dat. myrkiom Bir 1: 163 . ","myrkiomin Bir 4: (Dikt) 226), "]},{"a":"myrkahus","b":"nn","c":"","d":["fängelse. satte toman i mörko hus Bu 187 . " gik tel mörko huset ib. the sättus for opröuat mal j myrkahus " Bil 577 . luctu i myrke hue ok lästu ib 245 . Bu 500, 504, 511 . Bil 370, 427, 488, 537, 538, 541, 901 . MB 1: 234, 241, 2: 393 . Al 7262, 7271 . Jfr myrkhus, äfvensom myrker, adj."],"e":["mörkahws MB 1: 224, 241 ; ","-hwsith ib 234 ; ","-hwse ib 2: 393 . myrke hus: -huse Bil 245 . ","myrkehws ib 488 . ","mörkehus Bu 511 . mörkohus ib. mörko hus ib 187, 500, 504 ; ","-huset ib 187 . mörko hws Al 7271 ; -hwse ib 7262. mörcohus Bu 504 . ","myrkiohus: -huse Bil 538 . myrku hus: -huse ib 370 . På flere af de anförda ställena skulle man dock kunna antaga att attributsförbindelse af adj. myrke med subst., icke sammansättning, förekommer),"]},{"a":"myrkastova","b":"nn","c":"","d":["fängelse. " swa som vm nakar man ware sattir j myrko stofwo (in carcere) ther för hawir numit bokstafwa. än thot han är j myrkreno ey thes sidhir kan han the thing som han för man. än thot han seer them ey " Bir 1: 126 . " likir barne opfostradho j myrkestofwo ther ey trodhe at liws ok stiärnor vare til " ib 2: 314 . hafuis til hwart thera mörkastufua oc skälighin näpst VKR 39 . Bil 391, 409 . KL 96, 100, 140, 144, 154, 155 o. s. v. Bo 80, 256 . Bir 1: 73 . Al 7268 . Ber 231 . MB 1: (Cod. B) 533, 2: 390. KL 396 . " leddis han w myrkastufwonne " Bil 901 . ib 257 . " läto sätia varn herra ihesum i ena mörkostofwo som ther vndir huseno var " Bo 190 . ib 56, 79. Ber 82 . Lg 547 . " lagdhis han j mörkstaofwo " Bil 901 . " kastadhe han i mörkostowo " MB 1: 234 . Ber 48. lät han hona j ena mörka stowo läsa ST 23 . j grymlike mörkestoffwo innelukte MB 2: 402 . ib 391 . KL 397, 408 . Su 129 . " bröt diupo häluitis myrko stofuo " KL 412 . " foor the säla siälin aff krupsins mörkstuw " Lg 3: 235 . Jfr myrkostova. "],"e":["mörkastofwa Ber 144 ; -stofwan ib 231; -stofwo Bil 901 . mörka stowa: -stowo ST 23 . ","mörkastoffwa: -stoffwu MB 2: 391 ; ","-stoffwo ib 405 ; ","-stoffwonne ib 390, 391 . ","myrkastufwa: -stufwonne Bil 901 . myrka stuffwa: -stuffwo MB 1: (Cod. B) 533 . ","myrkastwfwa: -stwfwo Ber 82 . myrkä stuua: -stuuonnä KL 140, 155 . ","myrkästwa: -stwo ib 154 ; -stwonnä ib. myrkästuwa: -stuwonä ib. mörkastufua VKR 39 . ","mörkastwffwa Su 129 . ","mörkastua: -stuw Lg 3: 235 . ","mörkastufa: -stufw Ber 48 . ","mörkästuua: -stuuo KL 144 . ","myrkestofwa: -stofwo Bir 2: 314 ; ","-stofw Bil 257 . ","myrkestuwa: -stuwonne Kl 96. myrkestwa: -stwan ib 160 . ","mörkestoffwa: -stoffwo Al 7268 ; MB 2: 402 . ","myrkostofwa: -stofwo Bo 79 . myrko stofwa: -stofwo Bir 1: 73, 126 ; ","-stofwonne Bo 80, 256 . ","myrkostofua: -stofuo KL 396, 408 ; -stofuonne ib 396. myrko stofua: -stofuo ib 412 . ","myrkostofa: -stofwne Bo 56 . ","mörkostowa: -stowo KL 269 ; MB 1: 234 . ","mörkostofwa: -stofwo Bo 190 . myrkio stwa: -stwo Lg 547 . ","myrkostuwa: -stuwo KL 100 ; -stuwonna ib; -stuwonne ib. myrkustuwa: -stuw Bil 391, 409 . På åtskilliga af de anförda ställena skulle attributsförbindelse af adj. myrker med subst. kunna antagas), ","myrkastovo gömare","myrkästuvo- . ","myrkästuwo . ","mörkästuuo- )"]},{"a":"myrkastova","b":"nn","c":"","d":["fängelse. " jncarcero . . . i mörkin stuffwo säthia " GU C 20 (hand 2) s. 18."],"e":["mörkatuwa: -o MP 4: 251 . ","mörkestuffua GU C 20 (hand 2) s. 67. mörkiostuffwa: -o ib s. 18), "]},{"a":"myrkbrun","b":"av","c":"adj.","d":["mörkbrun. " raua ue röder lithit (fel för lither) brwn oc mörk brwn " GU C 20 s. 517 ."],"e":["mörk brwn )"]},{"a":"myrke","b":"nn","c":"","d":["mörker. " tässa ärw the plaghor, skadhim häktilse, hwg, slagh, mörke (för mörker?), skam " LfK 117 ."],"e":["mörke )"]},{"a":"myrke","b":"nn","c":"","d":[" ? mörker. lywset som är maria borth älte dödzsens mörke JMÖ 78 ."],"e":["mrke )"]},{"a":"myrkelikhet","b":"nn","c":"","d":["mörker, dunkel. mällan mik oc tik är engin mörghelikhet (obscuritas) Mecht 203 ."],"e":["mörghelikhet )"]},{"a":"myrker","b":"nn","c":"","d":["mörker. " her laxman lot hanom sit fraa thaga medh waldh och velle j moln och mörker " STb 3: 414 ( 1499) . - i andlig bet. SpV 478 . Jfr myrkhet. - Jfr natta-, öghna-myrker."],"e":["mörker . ","morkir SpV 497 )"]},{"a":"myrker","b":"nn","c":"","d":[" = myrk. ij thetta mörker Al 5437 . " kom sigord swen jn i mörkerit " Di 162 . till siöss i morkrett lagde han RK 3: (sista forts.) 5045 . liusa thom j mörkreno waro Bil 214 . " ledde idher wt af dözsins skugga oc myrkre " Gr 315 . " äwärdhelikit häluitis myrkir " Bir 1: 52 . MP 1: 46 . - pl. waro . . . rädhelikin myrker mällan thera här oc egipto manna MB 1: 316 . " skulu thin mörkir lyusa thik " Bir 1: 129 m mörkrenna hoffdinge LfK 236 . ib 239 ."],"e":["morkrett RK 3: (sista forts.) 5045 . ","myrkre Gr 315 . ","mörkreno Bil 214 ; LfK 239 . pl. gen. med art. mörkrenna ib 236 . mörkrennä ib 239), "]},{"a":"myrker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mörk, ej upplyst. naten vaxte myrk Bu 169 . Bo 105 . Al 5434 . " aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan " Bo 13 . MP 1: 46 . han (Gud) hawer ok skipat et rädhelikt myckit hus (för myrkt hus? el. fr myrku hus? i senare fallet att föra till myrkahus, hvars betydelse uttrycket myrckit hus i hvarje händelse här säkert har) KS 64 (159, 70) . thz myrka hws (kanske att fatta ss subst. myrkahus, med hvilket uttrycket i hvarje händelse säkert är liktydigt) är hälwitis pina ib. þa lät kunugen fanga þöm . . . ok þär myrkast var insätia Bu 184 . ther war mörkt Al 5432 . - fördunklad. solin war myrk Bu 339 . - mörk, mörkfärgad. sky . . . hulkit som myrke branda göra . .. myrkt oc swart Bir 1: 71 . eth stort mwlin oc mörkt Lg 3: 257 . Su 93 . 2) svår att upptäcka, dold, smygande? kallas iwdas mörker ormber, thy at han swek wr herra i tro än anticristus kallas oppinbar ormber MB 1: 265 . 3) inbunden, lömsk. han (Tiberius) var . . . myrker i skaplynde (ingenio . . . insidioso) Bil 299 . 4) dunkel, otydlig. fullän hugh oc wil hawandes þe þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe, oc þe at linä som ofthung waro þäm at bärä (ɔ: bäträ) som myrk varo SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). min ordh hulk.in som ey äru mörk Bir 1: 196 . " for myrka jattan ib 2: 38. j hardhom ok thungom thingom oc myrkom at vndirstnda " ib 3: 311 . MB 2: 331 . 5) dunkelt el. svagt seende. for mörk ögon LB 7: 139, 144, 145 . ib 2: 36, 41, 42, 3: 198, 7: 140, 206 . myrk giordh (obscurati) öghon Bir 3: 79 . - i andlig mening manzsins vindirstandilse är myrkt Bir 2: 314 . - Jfr genom myrker."],"e":["mörker MB 1: 265 ; ","mörk ib 155, 2: 331 ; Bir 1: 196 ; LB 7: 139, 140, 144, 145, 206 . ","miörker: miörk LB 3: 198 . ","myrkt . ","mörkt Al 5432 ; Lg 3: 251 . ","mörkro Su 93 ),"]},{"a":"myrker","b":"av","c":"adj.","d":["1) mörk, ej upplyst. jllunis . . . mörker oc vthan maanä GU C 20 (hand 2) s. 12. then godhe mannyn (ɔ Tobias som blivit blind) . . . saath j eno mörko stuffuo ok takkadhe gudhe fore sina nadhir MP 5: 32 . - i andlig bet. wärdoghas nw jnföra j war mörka hiärta thz lyuset, som thu födhe JMÖ 113 . ib. 3) om sinnelag, tanke el. dyl. mörk, inbunden, lömsk. jak bidher tik at thu borth driff mina mörka tanka SvB 20 (b. av 1500-t.). 4) dunkel, otydlig. swa sm j speghle ok j mörke scrifftinne (in enigmate) SpV 495 . en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona Saml 6: 174 ( 1495) .","5) dunkelt el. svagt seende. ögonen bliffwa mork PMSkr 274 . 6) ss tillnamn. lasse mörk KTb 161 (1449?). - Jfr hvitmyrker. "],"e":["mörker . ","mork PMSkr 274 ) , ","*myrka ottosangs lius","mörke ottesangx- )"]},{"a":"myrkgiordher","b":"","c":"","d":["förmörkad. " i andlig bet. at war mörkgiordh hiärta (obscuratis cordibus) maghin känna sannindhena " JMÖ 113 ."],"e":["mörk- )"]},{"a":"myrkgrar","b":"av","c":"adj.","d":["mörkgrå. en mörkgio (för mörkgro?) fola FH 9: 9 (1508, afskr.) ."],"e":[]},{"a":"myrkgrar","b":"av","c":"adj.","d":["mörkgrå. " glaucus . . . hwiter gool mörgraa " GU C 20 s. 317 . PMskr 251."],"e":["mörkgraa . ","mörgraa )"]},{"a":"myrkgrön","b":"av","c":"adj.","d":["mörkgrön. eth mörch grönt ängelst STb 3: 129 (1493-94)."],"e":["mörch- )"]},{"a":"myrkgrön","b":"av","c":"adj.","d":["mörkgrön. haffwa mörk grön (kan äfven fattas ss två ord) blad LB 7: 198 ."],"e":["mörk- )"]},{"a":"myrkhet","b":"nn","c":"","d":["mörker, dunkel. " bort tager tz hiitha oc mörkreth aff ögonen " LB 7: 164 . " tz borttager gamwl morkheet aff thom (ögonen) " ib 205 . " förtager thz allan rosth i (för ok?) mörcheth aff mans öghom " ib 8: 42 ."],"e":["mheth . ","mörcheth . ","morkheet )"]},{"a":"myrkhet","b":"nn","c":"","d":["mörker, dunke. zemech är en sten hwithgoll haffwandis nokra förgylta mörkheth j sighPMSkr 493. stenen topasius . . . äpther ffölgher oc maanaom bade j clarhet oc mörkhet JMPs 551. - i andlig bet. nar som hon glädz . . . bort wändh aff thinne sannindh, tha fallir hon j sina eghna mörkhet ällir j sith eghit mörikir SpV 478 ."],"e":["mörk- )"]},{"a":"myrkhus","b":"nn","c":"","d":[" = myrkahus. MB 1: 60 ."],"e":[]},{"a":"myrkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förmörka, fördunkla. delu (ɔ: delukino) fullelica innan til skyna lywss borth thagha oc mörka GU Cl 20 (hand 2) s. 103. - refl. myr kias. 2) förmörkas, mista synkraft. Se Sdw 2: 1270. - Jfr formyrkia."],"e":[]},{"a":"myrkia","b":"nn","c":"","d":[" = myrk. mz dödsins mörkior (för mörker?) MP 1: 46 ."],"e":["mörkia )"]},{"a":"myrklika","b":"ab","c":"adv.","d":["mörkt, dunktel. " iak sagdhe nakor thingh myrklika " Bir 1: 298 . ib 196, 297, 401, 3: 417 . MP 1: 89, 149, 150 ."],"e":["mörklika Bir 1: 196, 401 . ","mörklica MP 1: 89 ),"]},{"a":"myrklikhet","b":"nn","c":"","d":["mörkt utseende. skysins mörklikhet synis tekna at rägn skuli koma Bir 1: 263 . " rädhos ey skysins myrklikhet ib. ""],"e":["mörklikhet )"]},{"a":"myrklikhet","b":"nn","c":"","d":["mörker, dunkel. " grafuin är myrka häluitis myrklikhet i hulka the sculu fall liuande thar i äwärdhelike usäl " MPFr 229 ."],"e":[]},{"a":"myrkna","b":"vb","c":"v.","d":["mörkna, förmörkas, mista synkraft. om ögon thaaras ok mörkna LB 2: 52 ."],"e":["mörkna )"]},{"a":"myrkna","b":"vb","c":"v.","d":["mörkna, bliva mörk(are), mista lyskraft. i sama punctenom mirknadhe solen SkrtUppb 297 . " mörkna stiärnorna hastelika " PMSkr 292 . - refl. *myrknas, mörkna, förmökras; mista synkraft. när fäth . . . ledze är ath ätha. senorna dräghas. ögonen mörknas PMSkr 227 ."],"e":["mörkna . ","mirkna )"]},{"a":"myrkra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bemyrkra."],"e":[]},{"a":"myrkstova","b":"nn","c":"","d":[" = myrkastova. bödh hona atir j myrkstouo säthia Bil 426 . vplätande myrkstuuonä KL 140 ."],"e":["-stuua )"]},{"a":"myrkstova","b":"nn","c":"","d":[" = myrkstova. SvB 460 (1400-t.)."],"e":["mörkstuwa )"]},{"a":"myrkögdher","b":"av","c":"adj.","d":["skumögd. GU C 20 s. 563 ."],"e":["mörk- )"]},{"a":"myrmidoner","b":"nn","c":"","d":["myrmidonier. Troj 216 ."],"e":["mir- )"]},{"a":"myrmidonsker","b":"av","c":"adj.","d":["myrmidonisk. Troj 216 ."],"e":["mirmidonersker )"]},{"a":"myrra","b":"nn","c":"","d":[" Se mirra."],"e":[]},{"a":"myrrädikia","b":"nn","c":"","d":["nasturtium armoracio Fr., pepparrot? ten som er etir bitin, han skal äta myredicke LB 7: 303 ."],"e":["myredicke )"]},{"a":"myrter","b":"nn","c":"","d":["mört, fisken leuciscus rutilus Lin. ss tillnamn. " swnj mörter " KTb 149 ( 1433) . Scr. rer. svec. I 1: 187 (1465). SJ 2: 15 ( 1476) . "],"e":["mörter )","*myrta leker (mo(r)theleckh), "]},{"a":"myrþa","b":"vb","c":"v.","d":["mörda, i hemlighet el. på svekfullt och förrädiskt sätt dräpa. leghia mz päningom tua män at dräpa sin mahg . . . ok myrþa lönleka Bu 30 . " myrdhe han hemelika konungxsins son " ST 88 . " wardh constans myrdher . . . aff siälfsins mannom j bazstofuo " Bil 733 . " the ther oärlika myrda ok forradha " RK 1: 3774 . " warth mördher i gohda troo " ib 3: 165 . " mina sönir mik illa myrde " ib 1: (LRK) s. 219 . " hon hawer mört sinä frvcth " Va 7 . Bil 851, 852 . Al 2810, 3482, 8419 . MD (S) 297 . Di 42, 230 . Jfr af myrdha, samt morþ."],"e":["mörda Di 42 . ","myrdhe . ","myrdher . ","mördher RK 3: 165 ; Di 230 ; aff mördher ib 246 ; ","-a Bil 852 . ","mört Va 7 (på två st.); MD (S) 297), "]},{"a":"myskare","b":"nn","c":"","d":[" = myskenskinnare. Se W Åkerlund, Arkiv f. Nord. Fil. 48: 76. ss tillnamn. SSkb 150 (1504-05), 189 (1505-06)."],"e":["mysker . ","mwsskere )"]},{"a":"myske","b":"nn","c":"","d":["skymning, mörker. " tha thz leedh till qwellen i mysketh tha kom hakon " JTb 95 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"myskenskinnare","b":"nn","c":"","d":["person som bereder skinn till mössor. Se R: Brieskorn, Några medeltida yrkesnamn och titlar 10 och W. Åkerlund, Ark. f. Nord. Fil. 48: 76 f. ss tillnamn. mattis mwsken skynner SSkb 69 (1502-03). ib 226 (1506-07). - Jfr mattis mytzken SSkb 113 (1503-04). - Jfr myskare och möskylere."],"e":[]},{"a":"myskiär","b":"nn","c":"","d":["kärr där det växer kallor? (gränsen går) swa i eth mysker wppa ena sydona Sd NS 3: 619 (1420, avskr.)."],"e":["-ker )"]},{"a":"mädh","b":"kn","c":"prep. adv. konj.","d":["A) prep. med dat. el. i dess ställe ack., någon gång med gen. 1) för att beteckna samvaro: med, i sällskap med, tillsamman med. hon . .. togh honom widh haandena och wille hafuan mz sigh Prosadikter (Sju vise m C) 228 . " jnkom til oss . . . henrich strobuck meder tesse epterscriffne gode men " STb 4: 31 ( 1504) . - med, bland. Se Sdw 2: 1270. 2) för att beteckna gemensamhet i handling el. tillstånd: med, tillika med. jtem skal kirkien haffua hälffthen af skin tyondhen met presten Svartb 71 (1345?). sades fore retta, thet hustrv anna . . . medh sit barn magh tredhe . . . jn vtj hwsit pa brincken medh sit barn STb 4: 112 ( 1506) . - med refl. pron.: för (sig själv). nw tröstha somlike fför mykydh oppa sigh siälffwa, sighiandhis swa mädh sigh JMPs 491. 3) för att utmärka den med vilken något föres el. följer: med. eth gotz, som iak fik meth mynne husfrv cristine SD NS 3: 207 ( 1417) . ib 302 ( 1418) . SJ 1: 329 ( 1465) . ","5) för att beteckna innehåll: av, med. otalika galga, fwlla mädh brännande järn krokom JMPs 258. - efter föreg. subst. the . . . togho stora byrdhe mz gull oc silff Prosadikter (Sju vise m) 127 . tw prisk fath medh ööl STb 1: 33 ( 1475) . wäl thry hundrath mädh röwarom Hel män 206 . 8) för att uttrycka att en beskaffenhet, egenskap, sed, verksamhet, ett förhållande e. d. förekommer hos någon: med, hos. at han adrik viste ellir hörde . . . swa dana oärligh gerningh medh eskil i sina daga ATb 1: 256 ( 1467) . hurw är thät mädh idhir Hel män 263 . 10) tillika med, vid sidan av, jämte. tha bethes jak här fore heterlecä mannä insighle mähter mino eghno NMU 1: 63 ( 1369) . 14) för att utmärka den person el. sak till vilken man står el. träder i ett förhållande: med. at wi alle . . . medh warn herra konung erik oc medh ware frw drotning margareta . .. äro ouer eno wordne Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . 15) med, med hänsyn till, med avseende på. tha medh thet samma tiltaal stode for:ne elzebe tet clarlige til STb 4: 23 ( 1504) . - mädh thäs, med avseende på. thätta ordhit ascensio . . . manar mik oc aminner mz thäs at iak är wordhin människianna forspräkare (almonet me quod factus sum advocatus hominum) Mecht 99 . 16) för att uttrycka åtföljande omständighet el. sätt: med. at wi alle . . . endräktelika medh godh wilia oc kärlek äro ouer eno wordne Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . stode margit . . . och viderkendes, tet hon stal skedin, medh nödh at hon tet viderkendes STb 3: 395 ( 1498) . mädh allo, se alder. 17) för att beteckna medel: med, förmedelst, genom. änglika . . . ok hans hustrv . . . hafua gifuit sik in i hälgha likama gille medh eenom mantle, som scriffuat star i vpbyrdhinne HLG 1: 65 (1456). mädhän gud . . . haffuer all vaar käreste barn här aff werl denne met dödenom kallat FMU 4: 351 (omkr. 1470). thy at gudz osynlighin thing wndhirstandin mz them thingom, som giordh äru synas (per ea quæ facta sunt intellecta) SpV 191 . räthuise the opflygä mz twegge kerleksens vinghom SvKyrkobr (Lucid B) 228 . STb 3: 210 (1495), 454 (1496). komber her j byn j gen, tha stande sin reth medh liffuit STb 3: 454 (1499). - med tillhjälp av, med begagnande av. the som köpande ffaa prebändor oc kyrkior, som nw thy wär wärlzlika höffdinga offta göra, skepandhis sinom wenom kyrkiona ingäl, mädh bönom älla gaffwom JMPs 252. takes theen oc files granth som myöl mädh enne järn fiill PMSkr 511 . 18) på grund av, i föld av, av, för . . . skull, med. jngen hade schul fore skyp och gotz tet forgickx . . . vtan allenast oleff hansson medh sin olydin STb 3: 455 ( 1499) . - mädh thy at, därför att, emedan, thenna striden staar ey langan tiid mz ty ath troyana stad fwl snarliga om kwl slatz oc nederbrytes j grwnden Troj 172 . 20) utmed, långs åt. fförst kirkewägia met hultila träsk, ok swa roo reth widh kirkiowori Svartb 524 ( 1477) . 21 (enligt, i överenstämmelse med. thet hustrv anna . . . magh tredhe medh lagen jn vtj hwsit pa brincken STb 4: 112 (1506). 22) med, li överenststämmelse med (någons) vilja el. fördel; oftast satt efter tillhörande subst. (el. substantiva ord) och vanligen förbundet med mot (mote). swenin sporde är thz siälinne nakath a mot at kroppen iordhas i hedhne iordh . . . är thz them nakth mz at the iordhas i wighdhe iordh SvKyrkobr (Lucid A) 118 . " j allom thingom badhe moth ok mädh (tam adversis quam prosperis) " Mecht 304 . ther lagen swa ljuslige holler med oss HSH 13: 78 (1524? Brask). 23) vid tidsbestämningar: under, vid, i. hwilkit som langelica thera mellen samtyckt war medh dandamanna nerwaran SJ 2: 111 ( 1488) . ib 184 ( 1491) . thär epter wägxer henne with mädh wintre MP 4: 156 . - mädh thy, förrän. ey waro the komne xv skede mon wt j siön j fraa athenas mz ty stort moln kom offwer klara hymmelsen Troj 86 . ib 104 . " ey war än nw qwällen kommen om then samma dag mäd ty briseida haffde omwändt syn hoog oc willia " ib 173 . B) adv. 1) med, i följe. tak medh oc bär mik min sek SvRimd 44 . hon . .. togh honom widh handena och wille hafuan mz sigh, thaa warde han sig och wille ekke mz Prosadikter (Sju vise m C) 228 . " hon war ecke i radh eller daadh mädher, tha barnet mördes STb 1: 368 (1482). " ib 4: 78 ( 1505) . - med, med om (att). honum bör oc . . . wara med ath hugga Arnell Brask Biᴵ 26.","2) för att beteckna ett medförande: därmed. the . . . togho stora byrdhe . . . oc gingo heem mz Prosadikter (Sju vise m) 128 . " tha togh hakon och tywffwn syne arbyrsth och gingo i skoghen mz " JTb 95 ( 1513) .","3) därjämte, tillika, också, även. tha dömde jak for:da martene til ingalykkio oc lthe andro gozs mädher, som howdhbreffuit vt visar SD NS 3: 521 ( 1419) . jtem fähirda twe oc the wakte yxnena medh SVklE 161 . VKJ 271 ( 1447) , 32. ATb 1: 207 ( 1465) , 268 (1467). MP 4: 178 . Troil 5: 318 ( 1515) . - efter föregående negation: heller. marten skulle ey faa sina hustrv i dagh oc ey i maargon medh ATb 1: 248 ( 1466) . til mädh, därjämte, också. kendes han haffue seth eldh oppa hans gardh til medh STb 3: 15 ( 1492) . tak . . . nokoth annath win til mädh PMSkr 359 . " thär til mädh, d. s. mal lsamman alth thet j kareno är pa stenenom, oc jndrik thär til mädh aff oleonne " PMSkr 414 . lib 511. C) konj. Se C. Larson-Högsby, Temporal satsfognig i fornsvenskan 40 f., S. Gustavsson, Hemming Gadh, gloss. s. 69. 1) medan, så länge som. - medan, under det att. skal iach lykko j werldinne bärä the skal nw skee medh iach är härä aff thennä stolta jumfrv riik Fredrik ed Noreen 2007-2009. medh j . . . ey til stedi[s] ware HIst. Tidskr. 19459 s. 252 (1512).","2) emedan, eftersom. her thures modher kan medh retta enga morghongaffuo vinna medh hennes bryllöp war j danmark Arfstv 41 ( 1461) . SpV 28 . " thet hustrv anna . . . medh sit barn magh tredhe . . . jn vtj hwsit . . . medh thet andra mattis gritegiwteres döde sTb 4: 112 (1506). - Jfr bland-, bredha-, här-, inne-, nidher-, til-, thär-, up-, ut-mädh. ""],"e":["mz . ","mädh Mecht 304 ; MP 4: 156, 178 ; Hel män 206, 263 ; Troil 5: 318 ( 1515) ; PMSkr 359, 415, 511 ; JMPs 232, 258, 491 o. s. v. mäd Troj 173 . ","medh Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) ; SVklE 161 ; SvRimd 44 ; HLG 1. 65 (1456); Arfstv 41 ( 1461) ; ATb 1: 207 ( 1465) , 248 (1466) o. s. v. STb 1: 33 (1475), 3: 15 (1492), 4: 23 (1504) o. s. v. SJ 2: 184 (1491) o. s. v. Frederik ed Noreen 2008. med HSH 13: 78 (1524? Brask); Arnell Brask Biᴵ 26. meth SD NS 3: 145 ( 1416) , 207 (1417), 302 (1418); VKJ 271 ( 1447) , 32; SJ 1: 329 ( 1465) . ","met Svartb 71 (1345?), 524 (1447); FMU 4: 351 (omkr. 1470). mädher Sd NS 3: 521 (1419); STb 1: 368 (1482). mäther NMU 1: 63 ( 1369) . ","meder ST 3: 210 ( 1495) , 4: 31 (1504)),"]},{"a":"mädhalra","b":"nn","c":"","d":["el. f. mellanliggande råmärke. förste hufvudh råån i breedwijk . . . och medle råån mith j een broo FMJ 3: 60 (1433, avskr.)."],"e":["medle råån) , "]},{"a":"mädhalsten","b":"nn","c":"","d":["mellanliggande sten, råmärkesten, råmärke. jnde in mædhalstenen SD 2: 23 (1287, i en råskilnadsdom)."],"e":[]},{"a":"mädhan","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. under tiden, härudner, emellertid. mäden tha salde han annan tiid jordene Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) . B_) konj. ","1) medan, under det att. Se Sdw 2: 1270 och B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 100 ff. - i "relativ" funktion. Se Sdw 2: 1270 och B. Bjerre a. a. 115 ff. j te xiii dagar mädn han smöriess LB 7: 376 . " herra iwan sat tha ok thagdhe mädhan iomfrughan thetta sagde Ivan ed Noreen 2153. "","2) då, emedan, alldenstund, eftersom. Se B. Bjerre a. a. 119 ff. mädhen jak egh jnsigle hawer NMU 1: 81 ( 1394) . ATb 1: 163 81462). haffuer inthe monges budde at tale jens warg tiil lom nogen huslön ytermere än tet han opburit har, meden monss dreff husfolkit vt för fardage STb 5: 84 ( 1515) . ib 188 ( 1518) .","3) då, då likväl, ehuru. Se B. Bjerre a. a. 152 ff. hwi sigx at gudh skapadhe fiska oc fughla aff watne mädhan thera likame hawa mera aff iordhinne än aff watne MB 1: 72 . " ther äptir spordho the cristne huru thz kom til at the (ɔ hedningarna) tapadho stridhena mädhan the waro swa mange, oc the cristno waro swa faa " ST 85 . " mädhan alla andra synde äldras tha mannin älddhras ensamin girin vardir tha vngh " MP 1: 86 . 4) så mycket som. Se B. Bjerre, Nysv. studier 15: 197 ff. tha vil jach giffua tegh gul lok silff medhan thw vilth haffua Di 256 . " tha han hafdhe ätith mäden han vil, tha tok han alt thet ther var til Ivan ed Noreen 2793. - så långt som. Se B. Bjerre a. a. 5) om, såvida. Se B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 160 ff. mädhan thu älska han (si amas eum) tha casta han ij thänna brännande wngin " KL 285 . mä- dhan iak är swa miskunsambir (si ergo sic misericors sum) . . . beez thy thu ödmiuklika af mik miskund Bir 1: 106 . " mädhan ey fa alle män iämlica thässa sottir (si non omnibus hominibus istud contingre solet), ära the tha ödhkände oc vita til foren som thom fa " Prosadikter (Barl) 23 . ","3) ehuru, fastän. " hwilkin mädhan som han är sandir guz son owärdhughadhis eygh at taka sik til synir oc brödhir alla them a han troa " Gr 388 . - Jfr ä mädhan, män."],"e":["mädhen . ","mäden . ","medan . ","meden Se Sdw 2: 1347),","mädhan som , konj. Se B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 295 f. 2) då, emedan. huarfore huart eeth tingh aff gudhi scapat är goth ok stoor lusthe ok glädhi hanom thz vil actha meden som j somligom är stoor fägrindh . . . j somligom läkedoma (o. s. v.) SvKyrkobr (Lucid B) 138 . . . . skatta ok besee the spisningenä, som är i niels dobbins hws, och wyrda henne fore peninga ok (för ä?) mädhan som tydhen är h aarder STb 1: 359 ( 1482) . "]},{"a":"mädharve","b":"nn","c":"","d":["medarfvinge. " mine bröder ok medarffwa " BSH 4: 52 ( 1477) . met warom medhärfuom FH 3: 126 ( 1448) . affhender jak mik och mynom metarffuom thet for:de godzet ib 5: 53 (1468). ib 79 ( 1480) ."],"e":["medarffwe . ","metarfwe: -om FH 5: 79 ( 1480) . ","metarffue . ","medhärfue )"]},{"a":"mädharve","b":"nn","c":"","d":["medarvinge. SJ 2: 189 (491). Stb 3: 244 (1495), 365 (1498), 4: 158 (1507)."],"e":["medharffue . ","medhorffua Stb 3: 244 (1495) (fel för -arffua?). pl. -arffuer STb 5: 10 (1514). metärffwe: -ärffwom Svartb 491 ( 1467) ),"]},{"a":"mädharvinge","b":"","c":"","d":[" , se mädhärvinge."],"e":[]},{"a":"mädhbläsa","b":"vb","c":"v.","d":["om vind: vara förlig. haffdhe börin oss fogath och mädh(er) blästh BSH 5: 52 (1505; H. Gadh)."],"e":["mädher- )"]},{"a":"mädhborghamästare","b":"nn","c":"","d":["borgmästare (jämte någon annan). STb 4: 250 (152)."],"e":["metborgemestere )"]},{"a":"mädhborghare","b":"","c":"","d":["medborgare, borgare i samma stad (som en annan). wore kiere methborghere som ärä the godhe men j bagare embithedh BS 34 . han haffde i helslagit theres medhborgare niels persson BSH 4: 100 ( 1483) . " togh josep persson . . . aff mich och aff iiij andre mine metborgare v tunnor lax " FM 602 (1512-13; skrifvelse från borgmästaren i Raumo). BSH 5: 79 ( 1506) . HSH 20: 90 ( 1507) ."],"e":["medhborgare . ","medhborgere BSH 5: 79 ( 1506)"]},{"a":"mädhborghare","b":"nn","c":"","d":["medborgare, borgare i samma stad (som en annan). Se Sdw 2: 1270 f. framdelis seldhe nicles diekn sama gardh warom medh borghara jon fasbyärnsson ATb 1: 23 ( 1454) . ib 134 ( 1460) , 242 (1466). SJ 2: 207, 212, 215 (1492)."],"e":["medh- . ","-borgare . ","-borgari . -borgere. -borger. pl. om. mädhäburghare ATb 1: 22 ( 1454) . ","metheborghera Rydberg Tr 3: 639 ( 1458) ), "]},{"a":"mädhborgherska","b":"nn","c":"","d":["medborgarinna. ATb 2: 331 ( 1488) . " kom fore oss beschedelich quinna, waar medhborgerske, hustrv margit STb 3: 90 (1493). ""],"e":["medh- . ","-borgerske )"]},{"a":"mädhbrodhir","b":"nn","c":"","d":["medbroder, stallbroder. " kom for retten anders pederson i forkarleby och olaff magenson med theres medbrödra " Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) . STb 2: 207 (1487). SJ 2: 215 (1492), 235 (1493). ämbetsbroder. vorto borgamestarana ok alt radit swa eens medh thera medh broder her anders . . . STb 4: 85 (1505). ib. ib 5: 36 ( 1515) , 347, 248 (1521, Kop)."],"e":["medh- . ","med- . ","met- . ","medt- . -broder),"]},{"a":"mädhbrodhir","b":"nn","c":"","d":["medbroder, stallbroder. hans mädhbrodher huilken mz honom taladhe MB 2: 90 . " vtdreff gaal oc hans mädhbrödher (socios) aff stadhen " ib 101 . ib 4, 102, 127 . Lg 3: 407, 408, 453, 466, 692, 714 . SO 191 . BtFH 1: 17 ( 1494, nyare afskr.) . - ämbetsbroder, erchebisp jacob i vpsala war elskelige med broder HSH 18: 123 (1497; urk. utfärdad af de svenske rådsherrarne). wore käre medbröder (yttras af svenske rådsherrar) ib 19: 70 ( 1505) . paa wore käre medbröders menigä rigsins raadz wegnä i swerigä ib 75 ( 1505) . " kome the verdige feder ware medbrödra " ib 18: 36 ( 1496) . BSH 4: 99 ( 1483) o. s. v. om then leyde, som ware medbrödhra hade eders nades sendebod giffuet ib 223 (1497, urk. utfärdad af ärkebiskop Jakob Ulfsson). ware medbröder oc wij ib. thruels olaffson war mädherbrodher SJ 89 (1439, urk. utfärdat af borgmästare och råd i Lödöse). FM 300 ( 1506) ."],"e":["medbroder . ","metbroder: -bröders FM 300 ( 1506)"]},{"a":"mädhbyggiare","b":"nn","c":"","d":["medborgare, undersåte. o ihesu christe owir alt thz thu skapadh haffwer, högxte konunghir, thu som wthan forskulan frälser thina mädhbyggiare (rex omnium quos gratis salvas civium), thu see til los mz thinne nadh SpV 585 ."],"e":[]},{"a":"mädhfara","b":"vb","c":"v.","d":["medfara. " myn godz oc garde äre skinnede oc illa medfarne " FM 143 ( 1502) . - gå till väga, förfara. vill jach leggia mich all vin on, at thet skall redelighe och skälighe medfares BSH 5: 352 ( 1509) . " är alloledhis laghlica mädhfarit effter stadzlagh " SJ 89 ( 1438) . Jfr fara 5."],"e":[]},{"a":"mädhfara","b":"vb","c":"v.","d":["medfara, behandla. " opskipe theris koper och jern och athe tet rettelige weghe och skälige metffare genom wegerens hender STb 4: 264 (1512). ""],"e":["metffare )"]},{"a":"mädhfrälsborin","b":"","c":"","d":["colibertus i[dest] simul libertus mz fräls burin GU C 20 s. 123 ."],"e":["mz fräls burin )"]},{"a":"mädhfylghe","b":"nn","c":"","d":["följe, sällskap. " ä meden han och hans medh fölie aatho samestadz STb 2: 238 (1487). ""],"e":["medh fölie )"]},{"a":"mädhfylghe","b":"nn","c":"","d":["följe. " mester dauid oc hans medfölie " FM 486 ( 1510) . alt got, j bewisten mik oc alt mith metfölghe ib 633 ( 1515) ."],"e":["metffölghe . ","medfölie )"]},{"a":"mädhfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) medfölja. Se Sdw 2: 1271. riksens radz breff . . . medh flere wtscripter oc article som mederfylgde GPM 2: 18 ( 1506) . " biwd meg käreste fader mederfölia " Troj 51 .","2) följa, iakttaga? med prep. äptir. hwilkith hws laghlika opbudhith är . . . oc laghstandith är oc i alla maattho epther stadz reth oc lagh metfölgth oc inskriffwit staar j stadzins book HLG 1: 113 (1473). - Jfr fylghia mädh."],"e":["meder- . ","met- . ","-fölia . ","-fölgth . impf. mederfylgde GPM 2: 18 ( 1506) ),"]},{"a":"mädhfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["medfölja. mädhfölgde han sinom kompanom MB 2: 76 ."],"e":["-fölgia )"]},{"a":"mädhfylghiare","b":"nn","c":"","d":["följeslagare, den som tillhör någons följe. the och theris medhfölgiara togho hanom xx oxa fra ATb 1: 333 ( 1470) . STb 3: 340 ( 1497) . 5: 255 (1519), 350 (1521, Kop)."],"e":["medh- . ","med- . ","med- . ","met- . ","-fölgiare . ","-föliere )"]},{"a":"mädhfärdh","b":"nn","c":"","d":["beteende, handlingssätt. " mädh the samo troo afsigx iac diäflenom och alla hans mädhfärd SvKyrkobr 305. petulancia är kropsins diwrliken ällir oskäliken j allom limmom mädfärd (habitudo), komen aff kötlika tanka affling " SpV 138 . - vanl. pl. at halda gudz tro oc widhersighia diäwlsins mätfärdher SvKyrkobr 4. käthin ok gilian ällir skörhetin aff kropsins mädhfärdhom (gestu), teknar människiona omvändha j eth oskälikit diwr SpV 149 . war herre jhesus som oss är giffwin til en spegil ok äptirdöme, j allom synom mädhirfärdom MP 5: 65 ."],"e":["mäd- . ","mät- . ","mädhir- . ","-färd )"]},{"a":"mädhganger","b":"nn","c":"","d":["medgång, frangång, lycka. Mecht 338 ."],"e":["medgongh J Buddes b 174 ) , "]},{"a":"mädhganger","b":"nn","c":"","d":["medgång, framgång, lycka. " mz godhe lycko oc mädgangh " MB 2: 62 . Su 40, 135, 171, 180, 208, 218, 333 . Jfr värulds mädhganger."],"e":[]},{"a":"mädhgava","b":"nn","c":"","d":["hemgift. Arfstv 42, 44 (1461) . reuelstade er hans modherss morgengaffuo oc han haffwer thät oc for sin modherss mdgaffuo ib 8 (b. av 1470-t.). ib. joan kötmangere swarte gaff sin magh lasse vtter en vpbögdh gardh . . . thy ath han ey ville vigas medh hans syster, for än for sama medh gaffue hade vissan och borgan fore STb 3: 125 ( 1493) . - pl. d. s. hans modhers medh gaffuor Arfstv 41 ( 1461) . ATb 1: 164 ( 1462) . "],"e":["medh- . ","med- . ","metgoffue SJ 2: 244 ( 1493) ), ","*mädhgavo bref","medagguo breff )"]},{"a":"mädhgavor","b":"nn","c":"","d":["hemgift. " hulkit forscriffna halfua stenhus . . . jop mentze gaff . . . hinrik frankenbergh til mädh gaffuor mädh synne brodhers dotter " SJ 116 ( 1443) . at jak . . . haffuer vnt ok giffuit . . . niclis stub til heder oc mädhgaffuor mädh mynne älskelico fränko hustru margitte magnussadotter . . . alla mina ingedöma ib 188 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"mädhgipt","b":"nn","c":"","d":["och n.? (Stb 5: 33 (1514).","2) hemgift. " en part j hans gardh som fornempda swene smidh war gifwit medh sinne hustru til mädhergift " KTb 58 ( 1427) . ib. ib 68 ( 1431) . Svartb 411 ( 1444) . Arfstv 39, 43 (1461) . Stb 1: 51 (1476). SJ 2: 29 ( 1477) . Svartb 531 ( 1477) . Stb 3: 125 (1493). hans for:ne stiwffmoder skulle forsee hans syster til brödz, medhgifft och gafwa epter sine formoge ib 430 ( 1499) . " effter thy at . . . lasse haffuer ffat hennes broderss dotter barbro til sine hustrv, tha haffuer hon wnt oc giffuit . . . lasse al then del . .. pa hulkit medgifft lasse persson j fridzskilling oplade STb 5: 33 (1514). ""],"e":["medh- . ","meth- . ","mädher- . ","medhe- . ","mitgift Svartb 411 ( 1444) ), "]},{"a":"mädhgipt","b":"nn","c":"","d":["1) gåfva. " aff thäs hälga andhas mz gifft oc jngywtilsom " Lg 3 . 396. 2) hemgift. gaff iac met henne til mädhgifft VII 1/2 löduger mark silffs FH 3: 99 ( 1447) . SJ 31 ( 1425) , 38 (1426). thet han haffuer giffuit meth sine stiwffdoter anne thet stenhus . . . for metgifft ärligom manne ingwald torstenssen ib 348 ( 1468) . om iijɉ march päninga, som var en metgiffpt FM 217 ( 1504) .","3) dotation. " all thenna forscriffna stykke som ärw nadhennedals closters stychtan, bygning, methgifft som klärka kalla dotacionem, gaffuor til- egnilse oc förläning " FH 1: 18 ( 1441, nyare afskr.) .","4) gåfva som vid inträde i ett kloster lemnas åt detta. thera eghit breff . . . thär the hafua conuenteno giffuit vppa thera ingang ok medhgift FH 4: 43 ( 1455) . ib 5: 41 (1466), 53 (1468), 57 (1469), 321 (1517)."],"e":["mädhgifft . ","medhgift . ","metgifft . ","metgiffpt . met gyffth FH 5: 53 ( 1468) ), "]},{"a":"mädhgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["combure mz giutha GU C 20 s. 63 ."],"e":[]},{"a":"mädhgiva","b":"vb","c":"v.","d":["3) giva, överlämna, meddela (befallning el. uppdrag). tha haffua wii . . vpa then fulla macht oss är medgiffuit vpa badha sidhor, fulbordat oc stadfestat then ewige friid Rydberg Tr 3: 332 ( 1474) . ib 582 ( 1513) . thesse för:ne xij gode men äre medgiffuit aff borgemestere och raadit, at huat the göre . . . skall ware ffult och fast STb 5: 146 (1517). - giva i uppdrag. hadhe ikke per andherson varith . . thaa hadhe the strax hwghith them ledh ffron leth som them med giffwith var GPM 2: 267 ( 1507) . kiere broder, som wij ider metgiffuet oc beffalet alles wores oc mene stadzsins belegligheter, werff oc bestondt til wor alder kiereste nadige herres högmektughet at förarbete STb 5: 357 (1522, Kop). - Jfr giva mädh."],"e":["med- . ","met- )"]},{"a":"mädhgiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) medgifva, förunna. äpther thy them mz giffwit är aff them hälga anda Lg 3: 396 . " idher är ekke mz giffwit wndhersta the lönlik tingh som i saghen " ib 460 . 2) meddela, omtala. var then opresning nogen her nedhre medgiffwid aff nogrom offwan effter BSH 5: 343 ( 1509) .","3) gifva, öfverlemna, meddela (befallning el. uppdrag). ma thet vel bliffua vid then samma befaling som them med giffwen var aff richesins rad HSH 20: 279 ( 1508) . ib 24: 25 ( 1512) , 35 (1512). FM 507 ( 1510) . - gifva i uppdrag. är thöm i wärff och ärendhe sa me dhgiffwith BSH 5: 73 ( 1506) . " är forde gode män och sänningebudh swa metgiffuit " FH 7: 94 ( 1513) . FM 572 ( 1513) . stod well raad oc lemper tiil än siden giffue skep oc godz igen, om thet ther tiil kome skulde, huilkit jagh oc min swene medgiffuit haffuer swa göre skole ib 463 ( 1510) ."],"e":["medh- . ","med- . metgiffua: -giffuit FM 572 ( 1513) ),"]},{"a":"mädhglädhias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. glädjas tillsamman (med ngn). colletor . . . mz glädias GU C 20 s. 122 . - med dat. änglannas chora mädhglädias äroffulle iomffrunne (conguadent angelorum chori gloriose virgini) JMÖ 197 ."],"e":["-glädias )"]},{"a":"mädhgöra","b":"vb","c":"v.","d":["medverka. " wtan gudhz nadh, fore komande ok mädh görande, formaghwm wi enkte got göra " Ber 6 ."],"e":[]},{"a":"mädhhald","b":"nn","c":"","d":["de som hålla med någon, parti. sig ey annet . . . for- hopendes wten kärlek ynnest oc goduilia besynnerlig aff for:na högborna forstinne oc täss metholdh BSH 4: 282 ( 1501) . " högboren forstinna oc hennes methold ib. koning hans och hans metholdh " ib 5: 98 ( 1506) . faar han raada oc flere hans medhaldh ib 216 ( 1507) . ib 343 (1509), 513 (512, nyare afskr.)."],"e":["medhaldh . ","medholdh . ","medholl BSH 5: 343 ( 1509) . ","methold . ","metholdh )"]},{"a":"mädhhaldare","b":"nn","c":"","d":["medhållare, anhängare. " pauell i hydinge . . . och hans medhollere ware vppa nerdinga hundaris tinge Uppl Lagmansdomb 106 (1491). ""],"e":["mädhhaalare Troil 5: 318 ( 1515)"]},{"a":"mädhhaldare","b":"nn","c":"","d":["medhållare, anhängare. " han oc hans mädh haldara " Su 66 . BSH 3: 161 ( 1465) . HSH 19: 134 ( 1506) . FM 235 ( 1505) ."],"e":["medhallare: -om BSH 3: 161 ( 1465) . ","medhollere HSH 19: 134 ( 1506) . met hollare: -a FM 235 ( 1505) ), "]},{"a":"mädhhiälp","b":"nn","c":"","d":["hjälp, bistånd. Lg 3: 181, 405 ."],"e":[]},{"a":"mädhhiälp","b":"nn","c":"","d":["hjälp, bistånd. " ath han werdugas til ath offuersee edher store skiugdom och (medh sannol. överhoppat) gudhz medhielp vendhe thet i en bethre maathe Kyyrkohist Årsskr 20: 345 (1502). wart thetta mz fruktsammasta brudhennas marie mädhhiälp " JMÖ 104 ."],"e":[]},{"a":"mädhhiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["hjälpa, medhjälpa. " coadinuare mz hielpa Gu C 20 (hand 2) s. 54. ""],"e":["mz hielpa )"]},{"a":"mädhhiälpare","b":"nn","c":"","d":[" = mädhhiälpe. jagh engilbricht engilbrichtson och alla mina medh hielpare HSH 8: 4 (1434, nyare afskr.). ib 3 (1434, nyare afskr.) . " förarge her sten stwre oc alle the hans medhielpre äre " FM 137 ( 1502) . ib 506 (1510). BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.), 5: 512 (1512, nyare afskr.)."],"e":["medhielpare BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . medh hielpare. medhielpere. methielpere FM 506 ( 1510) ), "]},{"a":"mädhhiälpe","b":"nn","c":"","d":["medhjälpare, den som understöder någon el. är på någons sida. at suenscas medhielpa sculle alla wara frij RK 2: s. 345."],"e":["medhielpe )"]},{"a":"mädhhängiare","b":"nn","c":"","d":["anhängare. " alle hans medhengare " HSH 24: 107 ( 1517) ."],"e":["medhengare )"]},{"a":"mädhkanunker","b":"nn","c":"","d":["kanik vid samma domkyrka (som en annan). Rydberg Tr 3: 493 (1419)."],"e":["medhkanuker )"]},{"a":"mädhkompan","b":"nn","c":"","d":["medbroder, stallbroder. " tha skal han ok hans medhkompana retto kirkione vpp sin skada igen " STb 1: 67 ( 1476) . ib 2: 460 ( 1490) , 3: 280 (1496). pedher bagäre zacher til xxxviij mark medh sin medhkompan per skynnere STb 4: 108 (1506)."],"e":["medh- )"]},{"a":"mädhleka","b":"vb","c":"v.","d":["collu (ɔ colludere) mz leka GU C 20 (hand 2) s. 102."],"e":[]},{"a":"mädhleks systir","b":"nn","c":"","d":["leksyster. " mz mynom medhlekx systrom (sdalibus) " MB 2: 109 ."],"e":["medh- )"]},{"a":"mädhlidhning","b":"nn","c":"","d":["medlidande. " medhlidningh haffwa tha man seer sin jämcristin nagat ganga paa " MD (S) 266 ."],"e":["medh- )"]},{"a":"mädhliudhande","b":"","c":"","d":["fonicus . . . mz liwdande ok sangare GU C 20 s. 283 ."],"e":[]},{"a":"mädhlovare","b":"nn","c":"","d":["den som jämte någon ikläder sig en förbindelse, medlöftesman, löftesman. alt thetta forna och hwan artickel widh sigh lofwom wij konung erich, forda rijkesens rade aff swerige, och allom sweriges jnbyggiarom, trolika . . . att halda, och lofwa medh oss, och fore oss wara medlofwera BtRK 98 (1435, orig.) . för oss, och medh oss lofwa alle war medhlofwara ib. begges wara medhalofwara ib 99 . " medh alle ware medlofwares jnsigle ib. löööö mäþlungu man, m. L. ""],"e":["med- . ","medlofwere . ","medhalofware )"]},{"a":"mädhlovare","b":"nn","c":"","d":["löftesman? kan thet henda . . . at thöm fornempda bo älla hans mädhlöwaromsom här epter nempnas ey worde betaldher thenna sama kopar som nw är saght Gadolin Pants 273 ( 1370) ."],"e":["-löwärom )"]},{"a":"mädhnytian","b":"nn","c":"","d":["åtnjutande, delaktighet. nakor mz nytian (fruitio) thäs högxsta . . . godho Su 281 ."],"e":[]},{"a":"mädhparti","b":"nn","c":"","d":["parti, anhang. " ath hanmedh hans medhpartij hade thagith hanom hans goz fra j syön " STb 2: 554 ( 1491) ."],"e":["medhpartij )"]},{"a":"mädhsiunga","b":"vb","c":"v.","d":["con[can]are mz siwnga GU C 20 s. 73 ."],"e":[]},{"a":"mädhskridha","b":"vb","c":"v.","d":["collabi mz scridha GU C 20 (hand 2) s. 56."],"e":[]},{"a":"mädhstalrodhir","b":"nn","c":"","d":[" = stlabrodhir. hans mz stalbrödher MD (S) 243 ."],"e":[]},{"a":"mädhstand","b":"nn","c":"","d":["bstånd. " gören mik mädstandh oc hiälp " MB 2: 27 . FM 151 ( 1504) . BSH 5: 525 (1513? nyare afskr.). stödher sik widh herra förswar oc mz standh LfK 159 ."],"e":["mädstondh FM 151 ( 1504)"]},{"a":"mädhstand","b":"nn","c":"","d":["bistånd. JMPs 441."],"e":[]},{"a":"mädhstandare","b":"nn","c":"","d":["hjälpare. " lätha them jnscrriffwa j idhra bökir för idhra vener. bröder oc starka mz standhara j alle nöödh oc wardande thingom " MB 2: 242 ."],"e":[]},{"a":"mädhstandogher","b":"av","c":"adj.","d":["biståndig. med dat. at j waren her karll knwtsson oc her eric magnonsson lydoge oc höroge föllaktoghe oc medstandoghe HSH 7: 18 ( 1470) . " vara them medhstandig " BSH 5: 509 ( 1512) ."],"e":["med- . ","medhstandig )"]},{"a":"mädhstolabrodhir","b":"nn","c":"","d":["medbroder inom ett rådskollegium, rådsmedlem. jeppe pederson, ware (ɔ rådets i Åbo) mestola brodher Svartb 485 ( 1466) ."],"e":["mestola brodher )"]},{"a":"mädhstridha","b":"vb","c":"v.","d":["commilitare mz stiea GU C 20 (hand 2) s. 142."],"e":["mz strida )"]},{"a":"mädhsväria","b":"vb","c":"v.","d":["coniurare mz swärya GU C 20 (hand 2) s. 52."],"e":["mz swärya )"]},{"a":"mädhsystir","b":"nn","c":"","d":["leksyster, väninna. " hon bort gik mz synom lekasystrom ällir mädhsystrom (sociis ac sodalibus suis) " MB 2: 109 ."],"e":[]},{"a":"mädhsystir","b":"nn","c":"","d":["medsyster, väninna. thu skalt och wetha, at thwa thina mädsystra skwlu dräpas j dagh j kroon aff skalkom, oc skulu ffördömas JMPs 343. ib l403."],"e":["mäd- )"]},{"a":"mädhthiänare","b":"nn","c":"","d":["medtjänare, person som har tjänst hos samme arbetsgivare (som en annan). then samme medthienaren älle stalbrodher war til oc fiöl loppa sijn knäfore honum MP 3: 396 ."],"e":["medthienare )"]},{"a":"mädhthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["commeditari mz tänka GU -c 20 (hand 2) s. 128."],"e":["mz tänka )"]},{"a":"mädhvita","b":"vb","c":"v.","d":["conscire mz vetho GU C 20 s. 140 ."],"e":["mz vetho )"]},{"a":"mädhvitare","b":"nn","c":"","d":["medvetande, genom vetskap (om ett brott) medskyldig (med någon). fints naghen grwffue dreng som malm tager . . . laglige tylwunnen, han oc alle hans medhielpare och medvethara, stande en tywffs reth BSH 5: 512 . (1512, nyare afskr.)."],"e":["medvethare )"]},{"a":"mädhynkia","b":"vb","c":"v.","d":["medömka, hysa medlidande (med ngn). med prep. i. ty aktar jac j tiig mädönkiande (tibi compatiendo) föreläggia wälwilieliga tyna helsas hele wåghor Troj 14 ."],"e":["mädänkia )"]},{"a":"mädhängil","b":"nn","c":"","d":["ängel i samma skara (som en annan). " thänna draken gör oc stridh moth sanctum micaelem oc hans mädhänglom JMps 255. ""],"e":[]},{"a":"mädhärvinge","b":"nn","c":"","d":["medarfvinge. badha vppa sina weghna oc sina medhärffuingia weghna SJ 176 ( 1449) . FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) , 5: 53 (1468), 9: 9 (1508, nyare afskr.)."],"e":["medhärffuinge . ","meterffuinge: -ingie FH 5: 53 ( 1468) . ","medharffvinge: -ingers FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) . ","medarffwinge: -ingia ib 9: 9 (1508, nyare afskr.)),"]},{"a":"mägdh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr omägdh."],"e":[]},{"a":"mäghin","b":"nn","c":"","d":["kraft, styrka, makt. " huat troldoms makt fölgher þik. som räner hauet sins mäghins " Bu 505 . aff thera (himlarnes) krapt oc mäghne springer oc wäxer alt thz iordhen bär MB 1: 44 . ib 32 . " skal aldre bidha nakath mäghin, eller starkleker i thinom handom " ib 428 . jak hafuir . . . hamm(en) aff handomen ensamin ok änkte mäghin Bil 350 . " lagdhe hanum math j mun til han fik mäghin " ib 117 . " miste sith mäghin " ib 448 . ib 106 . Bo 208 . MD 40 . Su 410 . thom thykte, at the hafdho tappath badhe makt oc mäghin Ansg 235 . Lg 3: 115 . fik swa mykith mäghin aff glädhe, at han sattis op i sänginne MB 1: 257 . " skulin i äta oc styrka idhert mäghin (cor) " ib 188 . " är thz omöghelikt at mankönith föddis mz fullo mäghne oc förom likama " ib 113 . ib 93, 99, 112, 114, 388. bäldas oc trösta sik aff sinom affle oc mäghne ib 455 . " biþ nu þina guþa giua þinom mannom mäghin mera striþa viþ möbarnet " Bu 504 . gudh giordhe swa mannin, at han hafdhe ewinnelikt mäghin oc odödhelikt, swa länge han syndadhe ey MB 1: 104 . " aff gudhliko mäghne " ib 345 . ib 34, 50, 291 . gudh sighra mästa crapt mz minsto mäghine Bil 537 . gripu ierusalem mz mäghin Bu 496 . " uþi romara mäghin " ib 507 . " mz mäghins krapt wnum wi wäruldena " Bil 566 . - kraft, krafter, förmåga. thz ärwodhe är ower thit mäghin MB 1: 327 . - Jfr lifs-, musa-, o-, sol-mäghin, äfvensom famälghin, adj. "],"e":["mäghen MB 1: 34 ; Lg 3: 115 . ","megin MD 40 . ","mäghinit Bo 208 . ","mäghine Bil 537 . ","mäghini MB 1: (Cod. B) 530 . ","mäghne MB 1: 34, 44, 113, 345, 455), ","mäghins lös","mäginz löös )","mäghins lösa","mäginzlösa )"]},{"a":"mäghin","b":"nn","c":"","d":[" Jfr o-, van-mäghin."],"e":[]},{"a":"mäghinland","b":"nn","c":"","d":["2) fastland. " äpter thy som ramarken til siggher . . . liggiandis vppa holman mith mellan badhen landhen mellan harberga bolstadh och vdatörppe bolstadh, och nw melth är mellan badhen mäghen landhen " AktKungsådr 18 ( 1458) ."],"e":["mäghern- )"]},{"a":"mäghinlös","b":"av","c":"adj.","d":["maktlös, kraftlös. hon saa han swa thröttan oc mäghinlösan " Bo 197 . ib 217 . KL 318 . Lg 3: 86, 87, 88 . Jfr mäghins lös."],"e":["-löss Lg 3: 88 . " meghin löss ib 86), "]},{"a":"mäghinlösa","b":"nn","c":"","d":["maktlöshet, kraftlöshet. " ey formatte hon tha for mäghinlöso tala " Bo 27 . ib 197 . Ansg 243 . Jfr mäghins lösa."],"e":[]},{"a":"mäghinnan","b":"nn","c":"","d":["stor man seer thu hwat mäghin manne (quantus vir) som swa oquämelica var dräpin Bo 80 ."],"e":[]},{"a":"mäia","b":"vb","c":"v.","d":["smycka (med löf el. blommor). han (staden) är . . . mäiader mz offalnande blomstrom Su 137 . tha (Philippi och Jacobi dag, d. v. s. den förste maj) pläga oc wärdzlike män ridha mäghin greffua skog oc atir komma heem mäyade mz blomstir oc blomom ib 374 ."],"e":["mäya . ","-adher )"]},{"a":"mäiare","b":"nn","c":"","d":["afmejare, skördeman. som korntith faller för en mäyare Di 223 ."],"e":["mäyare )"]},{"a":"mäiegreve","b":"nn","c":"","d":["majgreve. Se J. Granlund, Rig 1948 s. 65 ff. tha worde the (ɔ: fogden och rpådet) offuer ens om meyengreffuen, som tha samtyckter war, hetendes jöns matsson STb 2: 340 ( 1489) . StÄmb 134 ( 1496) o. s. v. (se ib 287 )."],"e":["meyen- )"]},{"a":"mäiegreve","b":"nn","c":"","d":["majgrefve, anförare vid den fest med hvilken sommarens inträde (den förste maj) firades och vid hvilken majgrefven red omkring med följe, hvarefter anställes gästabud med dans. Se Ihre 2: 118 f.; Ljunggren, Svenska dramat s. 126 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 468. - särsk. inom gillena och brödraskapen. hulken varder valder til meyegreff oc vil ey vara böte [1] tunna öl oc vari likauel SO 5 . " smidha suenane haffui ey flere samdrykkior vm aarith än vm fastegangh ok walborgamesso som aff aldher warith haffuer tho swa ath vm walborgamesso bör them ev lengher samdrykkio at haffua vthan at theras meyengreffue giffui vth eena halffua thunna öl ok ther betale alle suenane eena thunna öl i theras companij " ib 64 . " bör ey suenane heem at fölghia theras meynegreffue i hans husbondha hus ib. - Jfr Peder Swart, Gustaf I:s Krön. s. 102: när han tå (Gustaf I vid Eriksmessan 1526) heem redh giorde han archielectu till meiengreffue, settiandes på honom en stoor krantz, then förde han sielff på sigh hem. någre dagar ther effter hölt han maiengreffue ööll ganske ståtelighe o. s. v. - ridha mäiegreva skogh, vid nyssnämda fest företag ridt till skogs. tha (Philippi och Jacobi dag) pläga oc wärdzslike män ridha mäghin greffua skog (adolescentes de nocte silvas petunt) " Su 374 ."],"e":["meyegreff . ","meyengreffue . mäghin greffue)"]},{"a":"mäio stadher","b":"nn","c":"","d":[" - pl. läger? komo alle thädhan vtan skadha alle hem til thera mäio stadha RK 1: 1573 ."],"e":[]},{"a":"mäio stadher","b":"nn","c":"","d":[" - pl. läger. Se R: Pipping, Erikskrönikans ljudlära 78 f."],"e":[]},{"a":"mäkilborsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Meklenburgsk. haffwe the lybeske säth i dagh met the melekborskä FM 286 ( 1506) ."],"e":["mekel- )"]},{"a":"mäkilsker","b":"av","c":"adj.","d":["från Mecheln (i Belgien). mäkist klede STb 2: 33 ( 1484) ."],"e":["mäkist ) , "]},{"a":"mäkilslakan","b":"nn","c":"","d":["tygstycke från Mecheln (i Belgien). Stb 2: 484 (1490)."],"e":["meckelz- )"]},{"a":"mäkla","b":"vb","c":"v.","d":["1) mäkla, medla. " engelbrecht . . . ok johan . . . skole bade til hopa bethale fleskith, epter then ene solde och then andra mechlade " STb 3: 436 ( 1499) . - Jfr formäkla."],"e":["mechla . ","-adhe )"]},{"a":"mäkla","b":"vb","c":"v.","d":["1) mäkla, medla, bemedla. " epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla oc vnskilia " SD NS 1: 611 (1407).","2) anstifta. " the mekladhe alth ondht blandh almogen " BSH 5: 182 ( 1507) . nogon . . . ther i bland almogen nagoth meklar ib. ther mäkler ok stempler mik ok riighet skade ok fordeff oppa ib 458 ( 1511) ."],"e":["mekla . ","-ar , ","-adhe )"]},{"a":"mäklan","b":"nn","c":"","d":["bemedling. " äpther godha mannas radh oc mäcklan " PM LXXI ."],"e":[]},{"a":"mäklare","b":"nn","c":"","d":["eg. mäklare; medlare, förespråkare. " han (presten) är gudz ängil ok mäklare älla daghthingare (anguelus Domini et midiator) " Bir 2: 111 . han (ɔ: var herra) bidhir fore os ok äkke fore sik. swa som var mäklare oc midhlare (tamquam advocatus noster et mediator) fore fadhorenom Bo 100 . " jach hafwer haffth godha mäklare " BSH 5: 92 ( 1506) . ib 303 ( 1508) , 304. - mellanlöpare, tasslare. ther wåre fast onda mäklare i bland the förde mellan oss bade dag oc dygn ä hwath the sagde war mäst alth lygn RK 3: (sista forts.) 5890 . jach skall än nw sta min ewentyr for ondhe meklara skull BSH 5: 115 ( 1506) . " i högxby sokn haffwe warith ondha meklara " ib 137 ( 1507) ."],"e":["meklare )"]},{"a":"mäklare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " claues mechlare " SJ 2: 181 ( 1490) . Stb 2: 511 (1491)."],"e":["mäklere . ","meclare . ","mechlare )"]},{"a":"mäkling","b":"nn","c":"","d":["mäkling, förmedling. " engelbrechtz zacer til lxxx mark fore sin meklingk Stb 3: 434 (1499). ""],"e":["meklingk )"]},{"a":"mäkta","b":"vb","c":"v.","d":["2) mäkta, förmå. " skwlu aldra the mäkte? the fornapda [!] godz ath hindra eller quälia " NMU 1: 66 ( 1381) . - refl. mäktas, 4) mäkta, förmå. meth swa forodhom . . . at mäktis jak . . . forescrifna ärfwe, steenhws ok tompt aterlösa SD NS 3: 91 (1415). - Jfr for-, ful-mäkta."],"e":[]},{"a":"mäkta","b":"av","c":"adj. adv.","d":[" A) adj. stark, väldig, mäktig, stor. en mäkta kesare Lg 3: 1922 . ib 438. en mekta striid RK 3: (sista forts.) 4454, 5980. ib 5995. meg giordes tha . . . mekta sned ib 6113 . B)adv. mäkta, mycket. mekta stora gåffwer RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 . ib 3: (sista forts.) 5970 . Lg 3: 715 . " thz är mekta litith " ib 134 . - Jfr makta."],"e":["mekta )"]},{"a":"mäkta","b":"av","c":"adj. adv.","d":[" A) adj. stark, väldig, mäkgit, stor. han lath mwra eth torn ther j hafde han en mäkta skath aaf gul Prosadikter (Sju vise m C) 242 . eth stortt mäkta skip Troj 4 ."],"e":[]},{"a":"mäkta","b":"vb","c":"v.","d":["1) bemyndiga, befullmäktiga. " satto os ok mäktadho os till fulföghiara sins testametnz " BYH 1: 184 ( 1380) . 2) mäkta, förmå. wi mäktom ey mote them MB 2: 244 . när jak ey mäktade göra myn ämbethe PM LXVII . ib XI. jak menar ath linköpungx domkyrkia mäktar wäl ath födha herr jons ib LXIII . refl. "],"e":["mäktas , 1) få makt, få öfverhand. watnin mäktadhos (prævaluerunt) ower mato ower iordhina MB 1: 170 . 2) vara mäktig. härras diäfwllin ok mäktas (dominatur) j thässom stadhenom Bir 3: 197 . 3) stärkas, få kraft, starkaste ok fetasta plastir ther siuke aff rasklica mäktas oc vidhirfaas Bir 3: 49 . - Jfr formäkta, maktas."]},{"a":"mäktebref","b":"nn","c":"","d":["fullmakt. STb 1: 22 ( 1475) . [han] wilde fulfölgia sina klagan, epter ty som hans mektebreff wtwisar ib 28 ( 1475) . SJ 2: 34 ( 1477) . " kom for rettin henrik oldenborch, meth eth mektabreff vppa her yrians nitze prest wegna " STb 2: 102 ( 1485) ."],"e":["mäkta- . ","mekte- . ","mekta- )"]},{"a":"mäkteliga","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med makt, med kraft, kraftigt. staan a moth mäktelica MB 2: 402 . han sa huru mektelica diäwlin war her inbundin Lg 3: 232 . - kraftigt, häftigt, våldsamt. byyntä mäktiligä at sla til honom Va 37 . " hwsen rystes mekteliga " RK 3: (sista forts., prosa) s. 175. 2) med makt, med härsmakt. store försten will ther tha mäcktelige komme FM 657 ( 1516) . - Jfr maktelika."],"e":["mekteliga RK 3: (Sista forts., prosa) s. 175. mäktiligä Va 37 . mä'ctelige FM 657 ( 1516) ), "]},{"a":"mäkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["betydande, stor. mectelig rikedoma MD 444 . Jfr makteliker."],"e":["mectelig )"]},{"a":"mäkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["betydande, stor, mäktig. magnalis . . . stoor et then som mäktheligh gör GU C 20 (hand 2) s. 110."],"e":["-ligher )"]},{"a":"mäktelikhet","b":"nn","c":"","d":["makt, mäktighet. " potestas . . . makt ok mäktelighet " GU C 20 s. 473 ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"mäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) mäktig, ägande förmåga, i stånd (till el. att). finz thät (ɔ som the haffua a mote bäro) laghligit oc meghtoght wara til at göra thät walit til inte Abbedval i Vkl 92 . 2) mäkigt, kraftig. - om dryck. är triydingen offwan aa äggiena (som lagts i karet) tha är han (ɔ: mjölet) mäctoger ath han ey kan drikkas innan ij aar Sex ekon tr 267. ib. 3) mäktig, stark. kan for:de kong cristiern sjelff unsetta for:de hr ake oc axuall jnnan for:de midfaste söndag nest kommende eller oc hans folk saa mektigt at the betwinga landit vndher hanom ighen Mon Dipl Sv 39 ( 1464) .","4) mäkig, rådande, härskande. " om morghonin arla giordhe han sin son mäktughan ouer halft sit rike " Prosadikter (Barl) 85 . - med prep. livir. Se Sdw 2: 1271. 5) befulmäktigad, bemyndigad. ath jak mäktoghan gör bederlikan man nicles knwtsson . . . stadhfesta ok fasta . . . thet jordhaskipte NMU 1: 73 ( 1385) . ib 100 ( 1420) . the xxiiij (24) gode men, som mäktoge äro pa menoghetenäs wegna Stb 1: 110 (1477). - berättigad. herra hannus . . . schal mäktoghar wara thessa sama prebendam klärkom til forlänande ok ängen annar j alle matto swa länge han lifwer KTb 3 ( 1430) . - Jfr al-, for-, from-, ful-, ivir-, sam-mäktogher."],"e":["mäktoger . ","mäctoger . mäktoghar Ktb 3 (1430)","mäghtogha NMU 1: 100 ( 1420) ), "]},{"a":"mäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["n. adv. 1) kraftig, med fart. thz (vattnet) . . . rinder swa myklo mäktoghare ater til hafsins MB 1: 124 . 2) mäkta, mycket, högeligen. ted hielper mektigt wel LB 7: 334 . ib 329 . - superl. best. form med föreg. thät. det hastigaste, det snaraste. i förening med en form af kunna. til honom fara til malstrand thz mäcktigast the kunna wara RK 2: 8546 . - Jfr al-, alz-, for-, ful-, högh-, ivir-, iäm-, o-, väl-mäktogher, äfvensom maktogher."],"e":["mägtogher . ","mecktogger . ","mecht oger: -og TS 26 . ","mäktugher . ","mektugher . mäcktuger. mäktigh. megtig. n. mäktogth. mektokt. mäktught. mektigt. komp. mäktoghare MB 1: 124 . ","mäctigister : -e RK 2: 8546 ), "]},{"a":"mäktoghet","b":"nn","c":"","d":[" [Mnt. mechicheit] makt, välde. mins waldz mäktoghet Bir 1: 132 . " i skwlin lika wara baadha i mektogheth och lika wellogha " Lg 3: 119 . ib 291 . - ss titet (gifven åt riksföreståndaren). fick jach ether mectughedz breff BSH 5: 159 ( 1507) . ib 160 . - Jfr alz-, höghmäktoghet, samt maktoghet."],"e":["mektogheth . ","mectughet )"]},{"a":"mäktoghet","b":"nn","c":"","d":["1) makt, välde. ty stadfäster jac tiig tiil herrä oc konwng . . . bärande krona oc konwng spyra epter myn dödh j wolloga kongliga mäktoghet Troj 99 . - maktställning, rang. tw (ɔ: Helena) skalt hedras oc wordas epter tyn mäktoghet oc högbordoghet (tu enim in tua magnitudine honoraberis uleut maior) Troj 67 . 2) makt, kraft, styrka. jac (ɔ Medea) är ath enast j bland dödeligom människiomsom forma beswika oc fortaga martis affguda stora krafft, och möthe hans mäktoghetz tiilskyckning (potentialiter institutis) twärt j moth mz myna konsters makt Troj 14 . ib 121 . " saa frälste hector honom wndersamliga j syn föreleks mäktoghet (in Hectoris miraculosa uirtute) " ib 134 . ib 176 . - Jfr al-, ful-, högh-mäktoghet."],"e":[]},{"a":"mäla","b":"","c":"","d":[" L.","1) tala, uttala ord. ther kunne ängin känna sin sälla vtan han hördhe honum mäla Al 5436 . - tala, yttra sig, säga. the ther amoth melto the waro faa RK 1: 34 . " konung malnrit mälte tha han thz sa badh hertugh fräderik äta ga " Fr 477 . " tha hon hafdhe mält (ändrat till talath) ok gratidh sw " Iv 984 . mälin (ändradt till i sighin) ey swa ib 103 . - tala, yttra, säga. iak hafuer änkte sakt ther bätre är mät (ändrat till sakt) än ofuer ware thakt Iv 118 (jfr s. CXLVII). hwath the mälto (ändrat till taladho) ok hwath the girodhe herra iwan thz görla hördhe ib 924 . - med de uttalde orden följande i direkt form. en man mälte tel domaran all pino döua þe cristno vtan iarnet Bu 510 . Bil 117, 455, 892 . MB 1: (Cod. B) 539, 540, 562. Fl 579, 1503, 1786 . Fr 507, 510 o. s. v. Iv 107, 123, 143, 172, 1076, 1234, 1460, 1480 o. s. v. (107, 143, 172, 1076, 1234, 1460, 1480 och på flere följande ställen är mälte ändrat till sagdhe). RK 2: 2012 . Di 90, 95 . " tha mälte han ok sagdhe swa " Fr 184 . Fl 44, 612, 1895 . Iv 137, 1126, 1388 . RK 2: 4689 . alexander swarar ok mälte widher Al 612 . - säga, omtala. med sats inledd af at. then skänke fore sin herra mälde at han nappin ij barmen fiälde Al 2991 . förklara, tillkännagifva. the breff articulos oc puncta . . . mälom wi dödh oc maktlösa BSH 2: 116 ( 1400) .","2) nämna , uppgifva, angifva. them dugher ey wäl alla mäla Al 2738 . " man kan them ekke mäla all " ib 2740 . the mäla sik optast siälff ib 2742 . 3) lofva, utfästa. han skulle haffua thz sölff honom var mält RK 1: 946 . "],"e":["mela: -te Bil 117, 455 ; ","-to RK 1: 34 . pres. -ir. impf. -te-. de Al 2291 . ","-t ) , v. ","mäla til , yrka, föreslå? hwar mälir til ä slikt han vil Fl 1736 . ","mäla um , "]},{"a":"mäla","b":"vb","c":"v.","d":["1) mäta. Se Sdw 2: 1271. syllosätarena mälte the tomptona . . . tha var hon nordan til xviii alna ATb 1: 215 ( 1465) . " sillasätiara som mälto tomptenä " SJ 2: 17 ( 1476) . " min hand haffwer lakth jordhinna grwndh, ok min höghra handh haffwer mälth ällir mattath himblana (dextra mea mensa est celos) " SpV 517 . mensus a um mäthin oc mälther GU C 20 (hand 2) s. 133. lib s. 139. eth gut math väl mälth väl saman trykt ok väl vprogat MP 4: 111 . " huru kan man thät mäla ällir miäta som engin ända hafuir i sik " Hel män 169 . " taker skiparen spannamaal . . . oc ey thet mälar tha th[et] inskipas " PMSkr 100 . ib. 2) utmäta. at thet (ɔ godset) mälles i qwarstadu alla stadz i rikit Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . "],"e":["-ar PMskr 100. pass. mälles Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . ","-te . ","*mäla ut , mäta ut el. upp. j samma matto wi mälum wt andhrom, tha wardhir os betaladh SpV 570 . - vid lossning av spannmål o. d. andirs köpswen mälte vth sith malt i meneka skipp var mädan the varo hema och fengo sigh math ATb 1: 355 ( 1471) . skiparen . . . läth swa mäla thet (ɔ spannmålen) wth aff skipeno PMskr 101. - Jfr utmäla. - Jfr af-, ater-, igen-mäla."]},{"a":"mäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tala, uttala ord. han mälte oc hördhe oc sa oc gik oc lifdhe for vtan hinder Vis sten 3 . "],"e":["-te ) , ","mäla um , se Sdw 2: 1271. Jfr a-, for-, söt-mäla, samt be-, hardh-, lagh-, liuf-, o-, snar-, söt-, vä-mälter och omälin."]},{"a":"mäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mäta. " han mälte väghen " Bu 145 . " ängin gat thz räknath eller mält " MB 1: 239 . tha the fornempda tomp mäldes ok wtstikkadhis SJ 8 ( 1423) . " tha fornempa kalgardz tompt mäldis " ib 38 ( 1426) . " thetta är mält medh ny aluenne " ib 251 ( 1456) . wi namom af the hälgha läst sannind hwariom enom wara atirmälande mz the samu skäppo j hulke han mällir androm Bir 4: (Dikt) 269 . " tholkin mäle ey iämlika " ib 1: 239 . " vm nakor määlte hundradha fota iordh j langlikhet. ok swa mykit j vidhelikhet " ib 382 . ib 2: 49 . Fl 1160, 1239 . SD NS 1: 646 ( 1407, gammal afskr.) . Su 38 . PM 9 . 2) utmäta. att thet (godset) mäls i qwarstadum BtRK 64 ( 1396) . - Jfr ater-, up-, utmäla."],"e":["määla . ","-ir . ","-te . ","-de . "]},{"a":"mäld","b":"nn","c":"","d":["mäld, säd som skall malas. Se A. Janzén, Studier över substantivet i bohuslänskan 195 f. mölna qwärn . . . thär mals clostersens mäld VKJ 11 ( 1447) . ib 26. ffar ris mäldher versus si vis pro farre nummos precium mihi fare wilt thw haffwa päninga för mäldet sa säk mik wärdhit GU C 20 s. 253 . "],"e":["mälder , ","*mälda thrang","melda trang )"]},{"a":"mäld","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["meldh )","mälda frö","meldefrö )"]},{"a":"mäld","b":"nn","c":"","d":[" L. (ack. mäld MELL B. 28: 5; KrLL B. 37: pr. sannolikt att föra hit) mäld, såd som skall malas. mala sina mäld ST 490 . MB 2: 122 . Lg 3: 6 . Jfr mälder."],"e":[]},{"a":"mäld","b":"nn","c":"","d":["mäll, atriplex Lin. Se Sdw 2: 1271."],"e":[]},{"a":"mälder","b":"nn","c":"","d":[" L. (ack. mälder MELL B. 28: 5 i var.). Jfr mäld (mäld)."],"e":[]},{"a":"mäldyrt","b":"nn","c":"","d":["mäll, atriplex Lin. LB 2: 42 ."],"e":["melyrth )"]},{"a":"mäle","b":"nn","c":"","d":["mätning. mått. Se Sdw 2: 1271. "],"e":["mälis man (melis(s)-. mels-: men Stb 3: 330 (1497); SJ 2: 312 ( 1497) , m. mätare. Se Sdw 2: 1271. mensor . . . mälisman GU C 20 (hand 2) s. 133. vidherwara men och mälismen SJ 2: 22 ( 1476) . STb 2: 330 (1489). melissmen claues olsson och oleff langh, stadzsens sylsätiara ib 3: 200 ( 1494) . ib 374 ( 1498) , 4: 114 (1506)."]},{"a":"mäle","b":"nn","c":"","d":["mått. " at honum skuli ey atir mälas i thy sama mäle som han vtmäle androm " Bir 3: 148 . mäla man, m. mätare. at the thet haffde aat skild medh snöre oc merke innan muramestarins oc mälamännena nerwara SJ 134 ( 1444) . "],"e":["mälis man (melisman), "]},{"a":"mäle","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr a-, gen-, högh-, vidher-mäle."],"e":[]},{"a":"mäle","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mål, röst, talförmåga. " skal . . . godhr kunungr haua mun ok mäle til almoghans tarua " KS 32 (82, 34) . 2) tungomål, språk. nw war tha et mäle (Cod. A maal 175) i iordhrike MB 1: (Cod. B) 544 . "],"e":[]},{"a":"mäleliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr omäleliker."],"e":[]},{"a":"mäleliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr omäleliker."],"e":[]},{"a":"mälelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr omälelikhet."],"e":[]},{"a":"mäleman","b":"nn","c":"","d":[" = mälisman. SJ 260 ( 1457) , 262 (1458). Jfr mäla man."],"e":["mele- )"]},{"a":"mäleskäppa","b":"nn","c":"","d":["målkärl, mått. " gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo (mensuram) " MP 1: 207 . mz the mäle skäppo scal lidhir atirmälas mz hulke j vtmälin ib. ib 211 ."],"e":[]},{"a":"mäli stang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["mali- )"]},{"a":"mälilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*mälilsa ra , "]},{"a":"mälinger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utmälinger."],"e":[]},{"a":"mälinger","b":"nn","c":"","d":["mätning. at ga pa een melingh thera i mellom pa tompten om the iiij pgx land ATb 2: 77 ( 1476) . "],"e":["mellingh ) , ","*mälingsman","melingesmen ) , "]},{"a":"mälir","b":"nn","c":"","d":["ett slags mått för torra varor."],"e":["mälis land","melis- )"]},{"a":"mälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) yppa, angiva, förråda. - tilltala (inför rätta)? kere hinrik, haffuer thu mynne peninga, tha faa mik thöm i gen medh gode och bliff then dandesuen thu esth, jach vil aldrich melle tich ther om i myne liffdagfe sTb 3: 81 (1493)."],"e":["melle )"]},{"a":"mälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) yppa, angifva, förråda, skulen j swäria mich ey melle biscopen swor j [1] eed sa braad at aldre welia melle thz raadh RK 2: 8252, 8254 . meller jac . . . then mich tedhe ib 8271 . MD (S) 216, 217. 2) yttra, säga. tha böriade konungen til hans kompan mella MD (S) 248 . - Jfr mäla (tala, säga; angifva)."],"e":["mella . ","melle . ","meller RK 2: 8271 ) , "]},{"a":"mällom","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[],"e":["mellom Di 1, 86, 156 ; KS 11 (26, 11), 14 (31, 14) o. s. v.; se vidare i mällom. mellum BSH 1: 166 ( 1376) . ","mellam BjR 2: pr. mellon RK 1: 2860, 3717 . mällin L.; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 6: 180 (1350); se vidare i mällom. mellin ib 2: 505 ( 1307) ; Bil 53 ; KS 19 (48, 21), 38 (100, 41) ; se vidare i mällom. mällen ib 2 (5, 3), 3 (6, 4), 76 (189, 84) . ","mällän SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . mällan L.; SD 6: 180 ( 1350) ; Bu 79, 129 o. s. v.; se vidare i mällom. mäldan Ber 201 ; se vidare i mällom. mälan Bu 511 ; MP 2: 8 . ","mellan ib 1: 51, 56 o. s. v.; se vidare i mällom. millom L. millan L.; MP 1: 86 ; VAH 24: 322 ( 1442) ; Gers Frest 33 ; RK 3: 1264, 1425, 1429, 2547, 3859, 3864 ; PK 242 . mällir L. mälle, jfr i mälle. mälla MB 2: 364 ; LfK 17 . mällu L.), ","mällom at"]},{"a":"mällom","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. med gen. el. i dess ställe ack., någon gåpng dat., stundom ställt efter det styrda subst el. pron. 1) mellan. i rumsbestämningar. j ford:da kapenhawta oc lempewore är rätta sokna och bya ran mellan soknom och byom som sagt är Svartb 481 ( 1464) . - för att beteckna att något upptager mellanrummet mellan två föremål. mediarticus (för mediacaritus) mällon thu tingh trengdher GU C 20 (hand 2) s. 126. ath tw kanth then pännan smwla söndher mällen fingrommen PMSkr 536 . 2) mellan. itidsbestämningar. ther war mer än en time millan at hon gik jn i härbärgit ok at han thalade til hänne Atb 1: 144 (1461). ","4) för att uttrycka ett ömsesidigt förhållande: mellan. ffore then skuld at millan hederlika herra ärchebiscopenom . . . oc biscopenom j abo är komen en osämia Svartb 155 ( 1375) . then rekinscap, som hetherlikom manue päthare alenninga, rath nanne j stocholm, oc mic mällom skelett hafuer FMU 1: 392 ( 1384) . SD NS 2: 251 (1410, gammal avskr.) . som thera mellom förent war tilforend i radzstuen SJ 2: 217 (14929. 5) bland. fiärdha (avundens lotter) är rwnan mälla wini til at göra missämio SvKyrkobr 353 . 6) under. i tidsbestämningar. mällom thäs at, under (mellan)tiden, til dess. Se Sdw 2: 1271. - B) adv. 2) emellan, i mitten. jak betalar tik en hööstak ther staa iij jak betalar tik then millan staar ATb 1: 87 ( 1458) . - Jfr dura-, här i-, i-, manna-, thässa-mällom. "],"e":["mellom SJ 2: 217 (1492) . mällon GU C 20 (hand 2) s. 126. mällen PMSkr 536 . ","mellan SD NS 2: 251 (14110, gamma l avskr.). Svartb 481 ( 1464) . ","millan Svartb 155 ( 1375) ; ATb 1: 87 ( 1458) , 144 (1461). mälla SvKyrkobr 353 . Se Sdw 2: 1271),","mällom at (mällan aat(h). mellan at), "]},{"a":"mällom binda","b":"vb","c":"v.","d":["jnterligare mällom binda GU C 20 (hand 2) s. 84."],"e":[]},{"a":"mällom blanda","b":"vb","c":"v.","d":["inblanda. Se Sdw 2: 1271."],"e":[]},{"a":"mällom byte","b":"nn","c":"","d":["mellangift vid byte. SJ 2: 102 (1487), 207 (1492)."],"e":["mellen- . ","-böte )"]},{"a":"mällom böghia","b":"vb","c":"v.","d":["jnterclino . . . mällom böya GU C 20 (hand 2) s. 35."],"e":["-böya )"]},{"a":"mällom falla","b":"vb","c":"v.","d":["jntercidere mellom falla. GU C 20 (hand 2) s. 34."],"e":["mellom- )"]},{"a":"mällom ganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma emellan. intercedere bydia ok mällan gaa GU C 20 s. 92 . " hwilketh liwss inghen nath kan hindra äller mällom gaa (interpolet). " ib (hand 2) s. 37. ","2) träda hjälpande el. lmedlande emellan. thänna jomfrulika tilganginmz oweneom them gambla, mällan gangande (mediante) guddomsins makt, söndhirknosadhe owinsins hoffwdh SpV 199 . ib 351 . " for thy the liffdho stranglika widh sit köth, ok hogsins främsta ok öppirstah mällangangande trnne (mediante fide), hiöllo the fram före kötidh j wprdhning " ib 369 .","3) paris dristadhe siig mz mällongangandhe teknom j taall loc androm athäffwom forlösa syn vilia (ausus est Paris per intersigna uocis uicaria primicias exsoluere uoti sui) Troj 63 ."],"e":["mällon- . ","mällan- )"]},{"a":"mällom ganga","b":"vb","c":"v.","d":["komma emellan. hadey dektingan mellan gangit RK 1: (Albr) s. 187 ."],"e":["mellan- )"]},{"a":"mällom hula","b":"vb","c":"v.","d":["intercauare mällan holo GU C 20 s. 88"],"e":["mällan holo )"]},{"a":"mällom kalla","b":"vb","c":"v.","d":["jnterpello . . . spörya mällom kalla tiilkalla oc for andrvm bidia GUJ C 20 (hand 2) s. 37."],"e":[]},{"a":"mällom kast","b":"nn","c":"","d":["interieccio mällom kasth GU C 20 (hand 2) s. 36."],"e":[]},{"a":"mällom koma","b":"vb","c":"v.","d":["komma emellan. vtan helga manna ok gudz vyna ok hennes böner thz forhindra ok mellan koma LfK 281 ."],"e":["mellan- )"]},{"a":"mällom koma","b":"vb","c":"v.","d":["komma emellan. thär engin syndinna mehil mällan kombir Mecht 1451 . halt min hwgh när thik. at ey mällankommande iordhzligha thinga skwgge. skulle han skilia fra thik SkrtUppb 8 ."],"e":["mällan- )"]},{"a":"mällom liggia","b":"vb","c":"v.","d":["jaceo . . . ligga et componitur adicare tiilligga jnter mellom ligga GU C 20 (hand 2) s. 2."],"e":["mellom ligga )"]},{"a":"mällom lykkia","b":"vb","c":"v.","d":["jntercludo . . . mällom lökka oc bort thaga GU C 20 (hand 2) s. 35."],"e":["-lökka )"]},{"a":"mällom lykning","b":"nn","c":"","d":["intercludo dinis mällom lökningh GU C 20 (hand 2) s. 35."],"e":["-lökningh )"]},{"a":"mällom löpa","b":"vb","c":"v.","d":["jntercurso . . . itkelica mällom löpa GU C 20 (hand 2) s. 35."],"e":[]},{"a":"mällom plastra","b":"vb","c":"v.","d":["linter (ɔ interlino) mällan plostra oc dräpa GU c l20 (hand 2) s. 89."],"e":["mällan plostra )"]},{"a":"mällom standa","b":"vb","c":"v.","d":["stå emellan, finnas emellan. wi arum skipte ok skilde aat . . . i aallum aþrum stykkium, sum os mallanstoþo SD 6: 358 ( 1352) ."],"e":["mallan- )"]},{"a":"mällom svepa","b":"vb","c":"v.","d":["ljnterplicare mällan swepa GU C 20 s. 459 ."],"e":["mällan- )"]},{"a":"mällom sätia","b":"vb","c":"v.","d":["jnterscalare mellan sätia GU C 20 s. l549. jntercalo . . . mällan sätta ib (hand 2) s. 34."],"e":["mällan- . ","mellan- . ","-sätta )"]},{"a":"mällom taka","b":"vb","c":"v.","d":["lintercapere mellom tagha GU C 20 (hand 2) s. 35."],"e":["mellom tagha )"]},{"a":"mällombarker","b":"nn","c":"","d":["mellanbark. " tag mellan barken aff aspa trä " LB 7: 193 . tag . . . millan barken aff vng eek ib 194. ib 243, 301 ."],"e":["mellan- . ","millan- LB 7: 194, 243, 301), "]},{"a":"mällombodh","b":"nn","c":"","d":["bod belägen mellan två andra. STb 3: 251 (1495), 390 (1498)."],"e":["mellen- . ","-bod )"]},{"a":"mällomgardher","b":"nn","c":"","d":["gård belägen mellan två andra. mellengardhen i for(näm)da tummathorp Vg Fornmt I 2: 48 (1461)."],"e":["mellen- )"]},{"a":"mällomradha utthydhning","b":"nn","c":"","d":["glossa skriven mellan raderna, interlineär glossa. glosa interliniaris mällan rada vthydningh GU C 20 (hand 2) s. 87."],"e":["mällan- )"]},{"a":"mällomstenhus","b":"nn","c":"","d":["stenhus beläget mellan två andra. STb 3: 251 ( 1495) ."],"e":["mellen- )"]},{"a":"mälning","b":"nn","c":"","d":["mätning, mått. " ower haluan annan attogh iordh i rätto mälningh " SD NS 1: 584 ( 1486) . SJ 251 ( 1456) , iämpn mälningh MP 2: 110 ."],"e":[]},{"a":"mälning","b":"nn","c":"","d":["lmäld, säd som skall malas. xiiij lesther mälningh malt ok myöl GPM 2: 291 ( 1508) . ib. ib 331 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"mälning","b":"nn","c":"","d":["mätning, mätande. " kalgardhz tompter räknis samvledh i breedh oc längdh i mälningh, som bygninga tompter räknas " VKJ 8 ( 1447) . " offuer thenne melningh war borgemesterne STb 5: 107 (1516). - mätning, mått. th skal ok idher giffuas ena goda mälningh " MP 4: 111 . - konkr. mått. om the (ɔ köpmännen) ey kunna swa granlika taka til wara sin span, mälningh, ällir wikth MP 5: 120 . vträkkis owor hana pinonna mälning Saml 34: 290 . - Jfr atermälning. "],"e":["melningh )","*mälnings man","melningx- . ","melningz- )"]},{"a":"mälning","b":"","c":"","d":[" , se malning."],"e":[]},{"a":"mält","b":"nn","c":"","d":[" ? malt. ii spen mälth HLG 3: 126 (1529)."],"e":[]},{"a":"mälta","b":"vb","c":"v.","d":["mälta, bereda till malt. VKJ Bil 284 ( 1466) . " laat meltä thin aarswext oc affrath för än tienden inkomber " Brasks Cal 273 . Arnell Brask Biᴵ 21. item iiiɉ pund bygh mölth HLG 3: 95 (1528). ib 112 (1528). ib (1529) ."],"e":["melta . ","meltä . ","-adhe . ","maltat ib 112 ( 1529) ), "]},{"a":"mälta","b":"vb","c":"v.","d":["mälta, bereda malt. the mälta skullo bryggia ok baka RK 1: 1644 . - mälta, bereda till malt. rogh latha mala och korn mältha BSH 4: 318 ( 1502) . " genom fuktande bringa till groning. tagh gardkwmen och meltha vti ätykio som malth " LB 7: 155 ."],"e":["meltha LB 7: 155 ) , "]},{"a":"mältare","b":"nn","c":"","d":["mältare, maltberedare. ss tillnamn. " hans melter " Skotteb 207 (1465-66). ib 215 (1465-66). VKU 11 (15450) . "],"e":["meltere . ","melter . ","möltere Skotteb 237 (1466-67)), ","*mältara bodh"]},{"a":"mälte","b":"nn","c":"","d":["mältning. item iiiɉ pund malt li melthe HLG 2: 107. item iii!UDDA_TECKEN? span mynder en vɉ pund korn bar j melta die scolastice virginis ib 3: 112 ( 1529) . ib 134 ( 1529) . Jfr mälting."],"e":["melt(h)e . melta),"]},{"a":"mälte","b":"","c":"","d":[" , se miälte."],"e":[]},{"a":"mälte","b":"nn","c":"","d":["mätning? anammer jak nw strax vpp korn for hestelopp oc will lathe komme i melthä BSH 5: 420 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"mältebodh","b":"nn","c":"","d":["mältbod, mälthus. ena bartompt, som belegin är nidhan fore . . . ingeualdz stenhws och till mälthebodhaner STb 1: 40 ( 1475) . ib 5: 40 ( 1515) ."],"e":["melte- . ","mellette- SJ 2: 176 (1490) . -bod. -bodt), "]},{"a":"mältebodh","b":"nn","c":"","d":["mältbod, mälthus. " ena kölnabodh och twa meltebodher liggiande nidhan för sama stenhuset " SJ 174 ( 1448) . ib 81 ( 1438) , 260 (1457), 342 (1468), 343, 355 (1469), 365 (1470), 371 (1470)."],"e":["mälta- SJ 81 ( 1438)"]},{"a":"mältegardher","b":"nn","c":"","d":["mälteri. VKU 4 ( 1539) . ib 17 ( 1541) ."],"e":["mälta- )"]},{"a":"mältegolf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mältehus","b":"nn","c":"","d":["mälteri, mältbod. HLG 3: 110 (1529)."],"e":["melthe- )"]},{"a":"mältelave","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["mältholaghe )"]},{"a":"mälteskofl","b":"nn","c":"","d":["maltskovel. VKU 140 ( 1570) ."],"e":[]},{"a":"mältestova","b":"nn","c":"","d":[],"e":["melt(h)e- . melta- ATb 3: 47 ( 1495) . ","mält- ib 1: 301 ( 1469) . ","-stwffwa . ","-stwe )","*mältestovu rum","melthe- . ","-stuwu- . ","-stwghw- )"]},{"a":"mältestova","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["mälthestugha )"]},{"a":"mälting","b":"nn","c":"","d":["mältning, maltberedning. " item i melthehwsset iii spen och v pund i melting HLG 3: 110 (1529). " ib 127, 129, 135 (1529) . Jfr mältning."],"e":[]},{"a":"mältirska","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig mältare. SVklE 161 . VKU 4 ( 1539) ."],"e":["mältiska )"]},{"a":"mältning","b":"nn","c":"","d":[" = mälting. bryggiaren äger staa för mältningene Arnell Brask Biᴵ 25."],"e":[]},{"a":"mältogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ordhmältogher."],"e":[]},{"a":"män","b":"kn","c":"konj.","d":[" L. Se B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 101 ff. ","1) medan, under det att. Se Sd2 2: 1271. ath hans oc axel the jngelunde ville theres deel offuergiffue eller lata theris arff kome j baack arff, men swa manga leffue aff slechten, som nw leffuer STb 4: 29 (1504). men monges stadztienere leste op laasith, tha gaff karlen sigh til rymningh ib 216 ( 1511) . så ofta som? Se Sdw 2: 1271. 2) emedan, alldenstund. sätir jak . . . mit insighle for thätta breff, män min fadhir haffwir eygh siälffwir insighle NMU 1: 79 ( 1392) . lade lasse . . . vt ffritzskillingen pa hustrv barbro vegna . . . men hustrv barbro ey eielff personlige til städes war STb 5: 83 ( 1515) ."],"e":["men )"]},{"a":"män","b":"kn","c":"konj.","d":["men. " hans wiliä war at komma them til nokro onda akt; men the waro aff gudhi swa wäl bewaradä, at han haffde thäs engen makt " Va 11 . ib 46, 49 . SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). SJ 37 ( 1428) . Di 181, 238, 258 . MB 2: 5 . Lg 3: 33, 34, 35, 61, 341, 346, 694 . LfK 143 . Gers Frest Inl., 1, 15, 17 o. s. v. LB 7: 196, 212 . PM XII, XV, XVI, XXVII o. s. v. FM 174 ( 1504) , 188 (1504). HSH 19: 115 ( 1506) . RK 3: (sista forts.) 4353, 5212, 5666, 5676, 5922. - utan. eyncte thera skal aldre nogan tiid her effter wara for:de mynom nadige herre konung karl eller suergis crona i mot . . . men altiid wara til for:de myn nadige herre oc suergis rikis besta oc bestand BSH 3: 78 ( 1454) . Va 54 . MB 2: 47, 56, 65, 95 . Gers Frest Inl. - män tho, men dock, dock likväl, det oaktadt. män thogh besporde jach myk medh manghe gode fornwmstighe wise men ther om BSH 3: 173 ( 1466) . " män dog fek jach ingen annen suar then dagen " ib 5: 152 ( 1507) . - Jfr man."],"e":["men BSH 3: 78 ( 1454)"]},{"a":"män","b":"kn","c":"konj.","d":["men. " ther swarade . . . abbet hanes so till at han aldrich screff biscop bryniolff noghet breff till, som war nathuge herre konung agörende war i ondho, men eth breff kendhes han hafue scrifuet till biscop bryniolff " SD NS 3: 275 ( 1417) . - efter negation i det föregående: utan. ther swarade abbet hanes swo till at han thet ey giorde aff ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet SD NS 3: 275 ( 1417) . " jtem forbiudhom wj at noghor bliue länger kirkiowärende än tw aar ath slagh män tha the haua wm pascha tiidh räkenskap giort som sakt är tha säthis ananr thera aff " Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim. fr. 1440) ."],"e":["men )"]},{"a":"män","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","1) medan, under det att. män biscopen var a bönom. vändes likamen tel huwþet Bu 129 . " hine ära hema paa theras besta men the andre thera fiende gesta " MD (S) 251 . " han ville ey rädhas väluiloghan gudh män han formatte (cum valebat) " Bir 3: 186 . - under det att, på samma gång som, då deremot? epter thy iak visseleca höre ok vnderstar, at . . . gudh lofwar thöm godh löön, thär miscundsampleca gerninga göra . . . i lifsens helbrygdho tima, män ok swa faa finnas döödz mandz vinir . . . tha hafwer iak thet nw storleca for akt ok göhum SD NS 2: 11 ( 1408) ; kanske att föra till följ. ord. - medan, så länge som. haltaþe män han lifþe Bu 196 . ib 21 . GO 927 . K 20 (51, 22). KL 8 . 2) emedan, alldenstund. thröste sik bätir än föör winna diäfwls lim gryman grefua. män han wan diäfwlin siälfuan Bil 543 . SD NS 1: 232 ( 1403) . Bo 146 . KS 9 (22, 10), 17 (43, 18), 38 (100, 41), 39 (102, 42) . FH 3: 8 ( 1377) . Di 238 . Lg 3: 61 . MD 74, (S) 248, 253, 265.","3) så mycket som? the sworo winskap män the gato Al 1102 ."],"e":["meen Lg 3: 61 ),"]},{"a":"mängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) blanda. the (malmer) som brista ähro ey fulbordelige myngde i sino vpbörielsse PMSkr 609 (avskr.). 2) inlägga, insmörja. - smörja. sedan mängdes then smöria om kring hiärnan oc hoffwodet Troj 188 . "],"e":["mängde . (?) part. pret. myngde (för mängde?) PMSr 609 (avskr.)), ","*mängia saman , blanda (samman). blanda thär j (ɔ i kopparen) fämtan marker bly mängiandis alstingis wäl samman j äsynne PMSkr 412 . - Jfr for-, saman-mängia."]},{"a":"mängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) blanda. " skal han eet ok annat thz siälsynt är. oc mangra handa flätio blanda saman ok mängia " Bo 134 . " mängide thz blan miöl " Di 48 . " osith menkt mz honagh " LB 3: 118 . " ther mänger han ij eter marghin handa " Al 2578 . " all the trä i honum (skogen) waro the rökilse oc opobalsamum baro . . . mz oliua trä tha waro the mängd " ib 75622 . 2) inlägga, insmörja. hwilkin (ɔ: likama) rätuise män mänkdo mz wälluktande kryddom VNB 7 . 3) besätta, belägga? thz !UDDA_TECKEN?: folk) syntis mz gulle wara mängd som annath gul monde the skina Al 9450 . " waro the !UDDA_TECKEN?: beläte) . . . mz rikasta stena badhen mängd " ib 9816 . 4) sammanlöda, sammanfoga. the (portarne) ära mz thässom malme mängde Al 4036 . 5) besmitta, besudla. part. pret. behäftad. mz engo lyte waro the (qvinnorna) mängd Al 8800 . 6) gifva blandad el. vexlande färg åt. part pret. af blandad färg, "melerad", spräcklig? tunicam meam mænght bryggist SD 5: 573 ( 1346) . han sa ther fiska swart oc hwiit bla oc mängda brwn oc grön Al 9213 . " aff apina skapnath waro thön (djuren) hwiit oc gra mängd oc grön " ib 9590 . " annat arit tha wardh the (enbären) stor ok fa tha mängdan liit " LB 4: 341 . " walmogha hon hawer trighia handha blomsther ät är röth annat är mäkt (för mänkt) äller suarth (rubeus palleusque) tridhia är hwith " ib 5: 80 . thz mängdha . . . stöt ok giort som oleum ib. "],"e":["-ir . ","mängide Di 48 . ","mängder . ","mägndher . ","menkt . ","mänght . ","mängd . mäkt (för mänkt) LB 5: 80 ), ","mängia sik saman , beblanda sig, hafva samlag. ST 215 . Jfr samanmängia. - Jfr bemängia, samt omängder."]},{"a":"männe","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1271."],"e":[]},{"a":"människia","b":"nn","c":"","d":["1) människa. iak är wordhin människianna forspräkare Mecht 99 . " syndoga människia siäll " MP 4: 248 . människion liffuer ey ath enast widh ensamna brödit ib. at offwirwällis människio tryska kastar aff sik laganna ook SpV 69 . " at mänskionne skuli altidh widherfara ällir närwara miskundh mz pino " ib 81 . o ihesu christe wänaste i skapilse, ower alla männirskiors söner JMÖ 43 . " mykyn ärw rätwisa männirskios dröffwilse " ib 70 . - kvinna. om thu astwndar människio äller manna älsknadh SkrtUppb 83 (möjl. att föra till huvudbetydelsen). - Jfr kloster-, lek-, renlivis-, värulds-människia. "],"e":["människia MP 4: 248 . ","männirskios JMÖ 70 . ","männirskiors ib 43 . med art. människianna Mecht 99 . Jfr I. Modéer, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder 112 ff.),","*människia födha? , ","människio blodh , n. människoblod. JMPs 583. ","människio hampn , m. människogestalt. JMPs 292.","*människio hiälp , ","*människio kropper , ","*människio kunnist (pl. mäniskio konster), ","*människioliker , ","*människio pis","menniskio- )","*människios pis","menniskio- )"]},{"a":"människia","b":"nn","c":"","d":["1) menniska. " maria nam mer af guþi sialuum ok hans änglom än af nochre människio " Bu 5 . " är väl värt at fatik människia kallas sääl " Bo 65 . vi seem somlica fatika människior dröuas ib. lata människior MP 1: 65 . " girugha människor ib. diwr människor oc fughla " MB 1: 170 . " tha människian är vng oc färsk " ib 108 . " thes ädhare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes heldr wil hon sik halda ok skipa til dygdhelik ting " KS 51 (129, 55) . " människian är af borndomenom ok til thes han kombir til skäla aldir swa som blindir man " Bir 1: 215 . " menniskian skal sörghia aff syndhenne " Gers Frest 53 . Bu 140, 208 . Pa 18 . KL 45, 309 . MB 1: 114 . Bir 2: 193 . MP 1: 10, 25, 153, 239, 317, 318 . RK 1: 1681 . Ansg. 183. Lg 68, 69, 70 . " mith j bland englana var människionna son (menniskones son) " Gr (Cod. D) 392 . - qvinna. vmginge . . . mz alra fäghirsta människia (puella) Bo 100 . " är aat waktande at the männene oc menniskior som takas til thetta renlifuit sculu wara mräkeliche män oc menniskior " VKR 9 . 2) menniskonatur. bor innan simoni sandar diäwl mäþ hans människio Bu 103 . Jfr mänska. - Jfr kloster-, lek-, renlifnads-, renlivis-, skörlifnads-, thänista-, thiänisto-, värulds-människia."],"e":["människiä MP 1: 153 . ","mäniskia: -an ib 239 . ","menniskia . ","menniske Gers Frest 53, 56, 57 . ","kas . ","människio . ","mäniskio Bu 103 . ","menniske Gers Frest 14 . ","människior . ","männeskior Lg 3: 422 . ","mäniskior MP 1: 65, 317, 318 . ","menniskior VKR 9 ; Gers Frest 15 . ","mennisker Gers Frest Inl., 15. med art. människiona MP 2: 31 . ","mäniskiona ib 1: 10 ),","människio anlite","människio blodh","menniskio- PM XXX . " människios blod ib XXIX. menniskios blod " ib XXIX, XLV ),","människio hamber , ","människio hampn","-hamnph )","människio huld","-hull )","människio likame","människio mal","människiu- )","människio natur , ","människio natura","mäniskio- )"]},{"a":"mänska","b":"nn","c":"","d":["godhet, mildhet, givmildhet. Mecht 51 . hans offwerflödhogha mänzska (liberalitas) löser alth thz jak haffwer syndath j giri äller mizskap ib 71 . " mz riffuasta gemillo oc mänzsko (orofusa benignitate) " ib 152 . ib 265, 328 . thär epter wilde the goda hustrun ey forbiuda sinom son ath giffua j gudz hede hwem han wilde . . . vtan togh vppa sik sama milhet ok mänska mädh honom MP 4: 114 . Hel män 152 ."],"e":["mänzska . ","men(d)zska ),"]},{"a":"mänska","b":"nn","c":"","d":["godhet, mildhet, gifmildhet. " fatar fore vidha godhleksins mänzsco (latos fines bonitatis gratuitæ . . . apprehendet) " Bo 77 . j dagh vppinbaradhis fört guds vars frälsara mänzska oc godhwili (benignitas et humanaitas) ib (Cod B) 349 . iac är allom redhobooen ath giffwa mina naada gaffwo mz enne owergangandis mänzsko Lg 823 . thinna pino ogriplika mildhet. framgangande af swa mildom trosskap ok mänzsko Su 403 . " math hawer mänska (för den gifmilde tryter aldrig maten; ad loca munifica redit esca datoris amica) " GO 25 . Jfr ivir-, o-mänska, äfvensom människia 2."],"e":["mänzska )"]},{"a":"mänsker","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["mänzskater ) , "]},{"a":"mänsker","b":"av","c":"adj.","d":["mild, givmild. " giff mik j mins aldra mänzkasta hiärtans rifflighet " Mecht 235 . " tha gästhe han til en fatigan tigelslagare huilkin som storlika mildher ok mänske war widh fatigt folk " MP 4: 89 . ib 105 . SkrtUppb 28, 60 ."],"e":["mänz(s)ker . superl. mänzskaster),"]},{"a":"mänskhet","b":"nn","c":"","d":[" = mänska. aff konungxliga menskheth och milheth (liberalitate regia) SD 1: 227 ."],"e":[]},{"a":"mänsklika","b":"ab","c":"adv.","d":["mildeligen, med gifmildhet, frikostig. skipte hon mz fatigho folke thz hon hafdhe tha fangit swa menzskeligha Lg 3: 252 ."],"e":["menzkeligah )"]},{"a":"mänskliker","b":"av","c":"adj.","d":["mensklig, till menniskoslägtet hörande. hördhe iak ginstan ena röst ok tho ey af menslikom mun (ore humano) Bir 1: 27 . warkunnandes människlike (wanzkelikhet Lg 3: 422 . - mensklig, med en menniskas förhållande el. förmåga öfverensstämmande. haffwa ekke alsintz owynneligha vthen människligha wissan Gers Frest 59 ."],"e":["mensliker . ","männisliker . människligh),"]},{"a":"mänskliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr människioliker."],"e":[]},{"a":"mänskliker","b":"av","c":"adj.","d":["givmild, frikostig. " swasom en mäzlikaste (munificus) konunger sände han konungxlika gaffuor hwarie enne - persone j conuentonne " Mecht 149 ."],"e":["mänzlikaster ) , "]},{"a":"mänt","b":"nn","c":"","d":["konst. Se Sdw 2: 1271."],"e":[]},{"a":"mänta","b":"vb","c":"v.","d":["mänta, vitgarva. NMU 1: 109 ( 1434) . " ij mäntadhe vxahudher HLG 2: 31 (1512). jtem late mänta om hösten ij vxahuder " Arnell Brask Biᴵ 28. Brasks Cal 271 . VKU 56 ( 1549) ."],"e":["menta . ","-adhe )"]},{"a":"mänta","b":"vb","c":"v.","d":["mänta, hvitgarfva. VII renshuthæ mæntæthæ SD 4: 711 (1340?)."],"e":["-adher )"]},{"a":"mär","b":"nn","c":"","d":[" = märe. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 617. Jfr örlöghis mär."],"e":[]},{"a":"mär","b":"av","c":"adj.","d":["1) frejdad, berömd, ansedd. värderad, skattad. Se Sdw 2: 1271."],"e":[]},{"a":"mär","b":"av","c":"adj.","d":["1) fräjdad, berömd, ansedd. " þässe varo märaste hans dicipuli " Bu 99 . " mz märasto juda mästarom " Bil 80 . " i adriani daghum war secundus philosophus määr " ib 377 . ib 382 . Lg 1003 . " thz barn wardher mykith mär " Al 327 . " the ädhla frwkt war wordhins swa määr " RK 1: (Albr) s. 208 . ruth (näml. varhd) märare (clarior) ok thäkkelicare j gudz folke thy at han (för hon) lydde ey sinom eghnom vilia Bir 3: 231 . war daniel propheta määr mz (i anseende hos) mabogodonosor MB 1: 13 . " vigolis then märe " Fr 1637 . " tw häther ränaldh mere riddare " Di 212 . " sent till hanum regnall mere riddara (reinalld ena meira riddara) " ib 179 . thz saagh renaldh mera riddare (hann, näml. den strax förut nämde reinalld hinn mæri riddare) ib 219 . - med dat. sidhan vaxte han märare en för allom landum Bil 726 . 2) ansedd, förnäm. fik thöm j gömo märastum herra: paulino Bil 105 . " medh märom ok wisom mannom är annor kunst talande ok liuande, äm medh almogha " KS 38 (99, 41) . " somme är skalka och göra buller, togh inghen mär swen, wtan öll hwnda och sollenära " BSH 5: 234 ( 1508) .","3) lysande, härlig. " redh . . . mz mero fylghe " Bil 732 . 4) utmärkt, stor. var fru hauar än þriþiu hoghtiþ þa märasto ok dyrasto Bu 12 . " aff hwario weest thu thz . . . at alexander är swa määr äller swa mäktogher fore andra säär " Al 1897 . " skända annan ok göra sik määr (upphöja el. beprisa sig själf) " ib 2664 . 5) dyrbar, kär. han är kär ven ok mäar högsta guz Bu 184 . en mästare hafdhe bartholomeum kiäran ok märan patronum Bil 212 . " haua han iui alt märan " Bu 74 . hafþe andream käran ok märan iui andra apostolos ib 143 . i hafwin honum (afguden) mykith määr (dyrken honom mycket) Al 6604 . - Jfr ful-, o-mär."],"e":["määr . ","mäar Bu 184 . ","mer: mero Bil 732 ; ","mere Di 179, 212 ; ","mera ib 219 . ","märare . superl. märaster), "]},{"a":"mär","b":"nn","c":"","d":["haf. " j salta hafwit som kallas märit " ST 2 . at fiskia j märit ib. ib 3, 23, 37, 40, 56, 57, 68, 89, 100, 358, 443, 446, 521, 530 . Lg 292, 585, 3: 29, 323, 616, 684, 685 ."],"e":["mar: marith Lg 3: 29 )"]},{"a":"mär","b":"nn","c":"","d":["märr, sto. - ss. okvädinsord. mattis bagre kallade hustrv margit . . . ena forwunnene meer appenbarliga STb 3: 81 ( 1493) . "],"e":["meer )","*mära byte? , n. hästbyte. Se Sdw 2: 1271. ","*mära lädher","merre ledder )"]},{"a":"mär","b":"nn","c":"","d":["hav. " the klenat konungen gaff honum thärä som honum waro senth fra ower märä " Fredrik ed Noreen 2701-2702. han for ower märith ok til the hälga graff MP 4: 197 ."],"e":["märä Fredri ed Noreen 2702) , "]},{"a":"märdhe och","b":"","c":"","d":[" , m. Se miärdhe och miärdhre."],"e":["märdhre"]},{"a":"märdhe och","b":"","c":"","d":[" , m. Se miärdhe och miärdhre."],"e":["märdhre"]},{"a":"märe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr landa märe."],"e":[]},{"a":"märe","b":"nn","c":"","d":["och f. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 617. Jfr örlöghis mär."],"e":[]},{"a":"märe","b":"nn","c":"","d":["och f. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 617. Jfr nymäre."],"e":[]},{"a":"märe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr landa märe."],"e":[]},{"a":"märe","b":"nn","c":"","d":["Jfr nymäre, örlögs märe."],"e":[]},{"a":"märgher","b":"nn","c":"","d":["märg. " medulla . . . märg " GU C 20 (hand 2) s. 128. - bildl. för att beteckna det innesta av en människa. drik glädhinna, aff mins hiärta jnnersta märgh (bibe de medulla cordis mei gaudium) Mecht 354 . - Jfr oxa märgher."],"e":["märg )"]},{"a":"märgher","b":"nn","c":"","d":["märg. " scalf hanum mergher ok hiärta rötar " Bil 272 . " the stokka mina vini swa hardhelika at märghin vt gaar af thera benom " Bir 1: 13 . " allir kärlekxsins märghir är vp nötir j honom swa at änkte atir blifwir j honom vtan härdzskonna been " ib 71 . ib 43, 233, 2: 175, 176, 3: 444, 445 . KL 316 . Su 104, 117 . LB 3: 45 . Jfr hiorta-, horsa-, kalva-, vargha-märgher."],"e":["miärghir Bir 2: 176, 3: 444 . med art. märghin ib 1: 13, 2: 175, 3: 445 . ","märghen KL 316 . ack. miärgh Bir 2: 176 (på två st.). med art. märghin ib 1: 223 . ","miärkin LB 3: 45 . dat. märghe Su 117 . ","miärghe Bir 2: 176 . ","märgx Su 104 ), "]},{"a":"märinna","b":"nn","c":"","d":["hafsfru. " aflade jac eth sinne widelandz fader mz en märinne " RK 1: (LRK) s. 216. Jfr marminna."],"e":[]},{"a":"märkar","b":"nn","c":"","d":[" = iunkhärra? Jfr Di 425 . kalledhe hon til sik syn fosther sön merkar tetmarsson (för tetmar tetmarsson?) Di 208 . " han förde märkar tetmars baner (merki þetters) " ib 209 . " mz märkar thetmarssons (för thetmars thetmarssons?) baner " ib 215 . märkar thetmar aff bern (iunchærra þether af Bern) ib 222 . mina söner hadhe godh vapen ok märcar tetmar ib 223 ."],"e":[]},{"a":"märke","b":"nn","c":"","d":["L,","1) märke som sättes på ett föremål genom stämpling, inskärning el. på annat sätt. märkto mz mangom märkiom sik MB 1: 367 . " min faar äru märkt mz mino märke " Bir 1: 358 . " at hwar och en guldsmed . . . skulo sätia sitt märke pa then gärning han gör af nya, som han kan sla märke vppa So 162. är mik blygdhinna märke (cauterium) insät til mina äuerdhelica skam " Bir 3: 140 . finner han (ɔ: teknmestaren) thet (silfret) fynth och skärth. tha scal han slaa ther krononis merke uppa DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . hwar myntemestaren swa seliende wordher, ther sätie han sith merke oppa ib 143. jönis tunnabindare som stadzins merke haffde SJ 140 ( 1445) . " at the thet haffde aat skild medh snöre oc merke " ib 134 ( 1444) . haffwer . . . kwngen latidh taghe merke aff (afmäta) elffssborgss klippe BSH 5: 452 ( 1511) .","2) märke, kännemärke. " þe baþo berit isa sik nokot hans märke. at þe mato känna ok finna " Bu 204 . 3) fälttecken, standar. casta niþar hans märke ok fanur ok baner. ok rese þär up sin märke ok sighar tekn Bu 206 . " the toko thera baneer ok thera merke " RK 1: 720 . - fälttekcken, igenkänningstecken som af hvar särskild krigare bars under striden. the lösn och märke aa ladhe . . . somligha hadhe quista och somligha halm RK 3: 2222 . 4) gränsmärke, råmärke. SD 1: 319, 354 . - stängsel, gärdsgård. utan märcke (sepes) eller innan SD 3: 124 (öfvers. i nyare afskr.). 5) minnesmärke, vård. han lät ther göra et märke wänt Al 7324 . 6) märke, tecken, spår. þäs bruna märke bar hans armbar. ä mz han lifþe Bu 419 . " jak kände al hans flät och färdh huart han gik aff bldodzins märke oc tekne " Bir 2: 132 . " feylar mik merkith til kost hallith i fasthe " BSH 5: 249 ( 1508) .","7) märke, tecken, bevis. " til et tekn oc märke at hans släkt war wtwald aff allo manköne " MB 1: 5 . " waro et märke oc widherkännilse, at the kändos widh at the waro syndoghe " ib 441 . at thu wille mik kwngöra nakor tekn äldher märke . . . thinne närwarilses Su 107 . Gers Frest 35 . - tecken som visar att något kommer att ske, förebud. huat är ey tha thzta eth aldra sannast tekn oc märke til thäs andelika hwsens . . . fördärff oc nidherslagh Su 54 . mädhan the nw swa göra, är nogh wist märke at the warda giffne j förtappilse MB 2: 164 . 8) det som är utmärkande (för), utmärkande egenskap (för)? märke är här til yrther LB 2: 64 . 9) exempel, varning. tak her aff eeth märke ST 434 . - Jfr bo-, bols-, bränne-, härads-, kors-, landa-, lands-, ra-, riddara-, skogha-, skogs-, skot-, sokna-, sten-, stena-, trä.-, ör-märke, äfvensom ivirmärkis."],"e":["märkiom ) , "]},{"a":"märke","b":"nn","c":"","d":["sellerin apium graveolens Lin. " apium märke " LB 6: 284 . ib 5: 81 . " apium a latino thz hetir märke a swensko " ib 3: 116 . " wakta sik fore . . . gardkal oc märke " ib 1: 96 . " blandar man henne (ɔ: malyrth) medh merke sodna " ib 7: 147 . " apium är märke, hon dwger for liffwer " ib 155 . " äther man märke raa ib 156. " ib 1: 98, 2: 31, 45, 64, 3: 117, 4: 349, 5: 80, 7: 208, 225 o. s. v. "],"e":["merkie LB 2: 45 )","märkis frö","-fröö )","märkis os","-oos )"]},{"a":"märke","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) märke som sättes på ett föremål genom stämpling, inskärning el. på annat sätt. han skal bliwa bödil i stadenom ok mista badin öronen ok warda märktir medh stadzens märke ATb 1: 181 ( 1463) . . . . for thy änglekes merkie stode pa koppern ok pa messen tesliges STb 2: 215 (1487). ib 5: 24 ( 1514) , 278 (1520). varth stammä nielsse hwstrv ssak xx mark fför hon skar eth marke vtaff en dwk ATb 3: 331 ( 1522) . " taker nokor skipare märke aff annars ankar PMskr 86. - (löst) kontrollmärke. jacob screddere gik lagh, ath tet klede, som symon offuerskere hade vtfangit epter merkit, war ey hans budh eller hans hustvres och ey hans wylie vtan sade och swor, ath han sama merkie offuerskeren hanom fangit hade, tet hade jacob bort tappit STb 3: 195 (1494). "","2) märke, kännemärke. " fför thy rödher lither är glädinns märke JMPs 274. - symbol, attribut. tha keysaren är komande til naghan stadh, sendes ok föres fore hanom hans keysarligin krona hans baaner ok andron hans voldz ok herredömes thekn ok merken " SvKyrkobr (Lucid B) 228 . 4) gränsmärke, råmärke. Se Sdw 2: 1271. SpV 446 . hwar äptir wil lfawidzske hoghin löpa wt owir sins ordhins märke (metas) ib 454 . 6) märke, tecken, spår. tha han haffde sin ordh lyktat, syntis til lthe märkeno (ɔ: en fläck på kinden) alz inthe MP 5: 137 . 7) märke, tecken, bevis. huru offta människian tagher gudz wärdogha likama, swa offta wpnyas the fägrindhin j hänna siäl oc forökas swa til märke, hwar ey meer än eth sinne sik berätte, han förökar oc eth sinne the fägrindinna j sinne siäl Mecht 154 . 9) exempel, varning. i tessa hälga läst äro oss nagra tingh tagandhe til märke . . . som först är thänne siälfgode ok högfärdoghe phriesus MP 4: 169 . 10) mått. bygger nokor mästarman skepit längre, större äller dywparen än som skiparen haffwer honom fangith märke oc maatto PMskr 5. - Jfr aler-, atskilnadhs- (JMPs 537), bi-, hovudh-, iärn-, lön-, ra-, sten-, stikko-, sände-, öghna-märke."],"e":["merke STb 5: 278 (1520) . merkie ib 2: 215 (1487), 3: 195 (1494). marke STb 5: 24 (1514); ATb 3: 331 ( 1522) . ","märke SpV 454 . ","merken SvKyrkobr (LUcid B) 228), "]},{"a":"märke","b":"nn","c":"","d":[],"e":["märkis os , "]},{"a":"märkebast","b":"nn","c":"","d":["ett stycke bast hvarmed tunnbindare taga mått. SO 223 ."],"e":[]},{"a":"märkefrö","b":"nn","c":"","d":[" = märkis frö. tak merkefrö LB 8: 42 . ib 7: 208, 232, 265, 283 ."],"e":[]},{"a":"märkeiärn","b":"nn","c":"","d":["järn för märkning av något. caracter . . . beläte rwnu staffwer merkeiärn ok märke GU C 20 s. 78 . " cauterium ii swedeiärn ok märkeiärn " ib s. 90 ."],"e":["merke- )"]},{"a":"märkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) märkligen, på ett anmärkningsvärt sätt. ten ädle herre diocle cianus togh til j wishet och konst ganska märkeligan Prosadikter (Sju vise m C) 224 . - (?) thz han atskil thässin loghan, märkelika (merito) haffwer han takit thätta nampnit starkhetinna ande SpV 551 . - Jfr be-, ut-märkelika."],"e":["-ligan )"]},{"a":"märkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) tydligen, naturligtvis. " märkelika skapadhe war herra först mannin ensamen, oc sidhan kono fore kännedoms skuld, at mannin skulle stundom ensamen wara " MB 1: 85 . - tydligen, klarligen, uppenbarlien, bestämdt. gitär þätt märelikä pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä SD 5: 377 (1344, nyare afskr). - tydligen, uttryckligen. sigher scripten märkelika, at war herra sände honum innirlikan sympn MB 1: 89 . jhesu christi ordh . . . sighia märkelicha at the sculu swa dana klädhabonad hafua VKR 13 . MP 1: 18m. 2) märkligen, på ett anmärkningsvärdt sätt. i allom them stadhomen som nakat märkelica (notebiliter) var giort mote honom Bo 223 . " kungör brudhinne ok vt thydhe märkelica (notabiliter) the synina " Bir 3: 417 . 3) synnerligen, högeligen, mycket. ville hona swa märkelica (signanter) göma Bo 44 . " at systrena märkelica skändos af thy " ib 135 . märkelica förfäradhe Lg 3: 193 . 1: 354. wordho the märkelika förfäradhe Lg 3: 193 [wi] warum märkelika mykit förhindradher Bir 5: 125 . Lg 3: 465 . LB 7: 6 ."],"e":["-licha . ","märklica MP 1: 187 )"]},{"a":"märkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) märkbar, tydlig. suom thet merkeliget är FM 391 ( 1508) . ","2) egnad att väcka uppmärksamhet, märklig, anmärkningsvärd, märkvärdig. här är merkelict at sanctus stephanus tolde martirium wm höstin ok hans ben funnus wm julin Bil 284 . Lg 440 . " han scrufuar aff sik siälfuum eth märkelikt thing " Bil 628 . MP 1: 55 . Bo 28 . Bir 1: 96 . märkelikir kännedombir ib 3: 460 . ib 340 .","3) ovanlig, framstående, utmärkt, utomordentlig. ath hon skuli synas märkelikin (notabilis) j klädhabonadh VKR 74 . Bir 4: 29, 30 . ysayas märkeliken (insignis) i aldra nadha ärlikhet Su 436 . " ey wari idher klädebonadher märkelikin " Bir 5: 6 . 4) utmärkt, förträfflig. jtt märkälygyt ögne vatn LB 7: 208 . 5) framstående, ansedd, betydande. valdos . . . tolff märkelike män a landz thinge Bil 847 . ib 850 . " thän märkelicaste man ther var mz (aliquis ex illis dives) " Bo 20 . " märkeliga dandhe qwinnor " MB 2: 287 . the männene oc menniskior som takas til thetta renlifuit sculu wara märkeliche män oc menniskor som dugha til at forestaa embetom vtan fore VKR 9 . prestom oc androm merkelichom mannom ib 11 . Bir 5: 134 . ST 222, 362, 471 . Lg 3: 191 . " war merkelige sendebud " BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . 6) anmärkningsvärd, betydande, betydlig, stor. j sylo . . . är märkelighen samqwämdh j herrans högtidh aarligha aars MB 2: 140 . " ther hulss saa merkelighen koster " RK 3: 131 . en märkeliken hoper mz camelaar Lg 3: 457 . eth merklith tall met folk FM 235 ( 1505) . " giffuit haffua merkelikit testament " Bir 5: 134 . - anmärkningsvärd, synnerlig, vigtig. som sik wita wara brvtlicha j noghro merkelicho VKR 19 . " forbiudz brödhromju at bära waakn . . . vtan merkelicha sak " ib 20 . " om merkelie sacher, som bodhe landhen makt pa ligger " FM 411 (1509, samt. afskr.). med merkelige werff til eder ib 415 ( 1509) . for sadane oc flere merchelige och vordendhe richesins ärendhe ib 507 (1510?). met mange andre merchelige befalninger ib. merkelig förfall BSH 3: 185 (1467, nyare afskr.) ."],"e":["-likin ST 292, 471 ; Bir 5: 6 . ","-liken Su 436 ; Lg 3: 191, 457 . ","-lighen RK 3: 131 . ","-likin VKR 74 ; Bir 4: 29, 30 . ","-lighen MB 2: 140 . n. märkelikt. merkelikit Bir 5: 134 . ","märkeliket Lg 440 . ","merkeliget FM 391 ( 1508) . ","märkälygyt LB 7: 208 . ","merklith FM 235 ( 1505) . ","märkelikin Bir 3: 340 ; ST 362 . ","märkelike Bil 847 . ","märkeliche VKR 9 . ","märkeliga MB 2: 287 . ","merkeliga Bir 5: 134 . ","märkelica Bil 850 . ","merkelige FM 411 (1509, samt. afskr.) . ","merchelige ib 507 (1510?). n. nom., ack. merkelige ib 415 (1509). merchelige ib 507 (1510?). märkelikin Bo 28 . ","-lekin MP 1: 55 ), "]},{"a":"märkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) ägnad att väcka uppmärksamhet, märklig, anmärkningsvärd, märkvärdig. wij giffue honum plat i ffra oss, som han sielff weluiliendes giort hauer wtan nödz trongh och merkelige zacher STb 4: 203 ( 1512) .","6) anmärkningsvärd, betydande, betydlig, stor. atwij förmoandes äre wor alder kereste nadige herres tilkommelsse med ith merkeligit tall folk STb 5: 358 (1522, Kop). - Jfr utmärkeliker."],"e":[]},{"a":"märkemoster","b":"nn","c":"","d":["saft af selleri. lath j merke mwsth LB 2: 65 .."],"e":["merke mwsther )"]},{"a":"märkeos","b":"nn","c":"","d":[" = märkis os. LB 7: 156 ."],"e":["merke oss )"]},{"a":"märkestang","b":"nn","c":"","d":["banerstång. grep stassen(s) biscopir kiurtellen ok fäste a märke stang Bu 16 ."],"e":[]},{"a":"märkesten","b":"nn","c":"","d":["större (och dyrbarare) sten på radband o. d., avsedd att leda nyttjarens tankar i viss riktning. JMPs 410. han (ɔ sanctus dominicus) . . . gaff honom eth psaltara bandh, som haffde cl smaa sten, oc xv stora märkestena oppa hwilkom han skulle läsa parter noster ib 411 . ib."],"e":[]},{"a":"märketrä","b":"nn","c":"","d":["ett stycke trä hvarmed timmermän el. byggmästare taga mått? sanctus gregorius takandis märke träit af gärningis mannomen wt märkte hwar läggias skulle grundualin Gr 302 ."],"e":[]},{"a":"märkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) märka, teckna, förse (med märke av ett el. annat slag). jtem som skuldo merke spen bisman pedar i vppaby ATb 1: 4 ( 1450) . han skal bliwa bödil i stadenom ok mista badin öronen ok warda märktir medh stadzens märke ib 181 ( 1463) . ib 329 (1470). erich . . . begerede at ware mesterman her j staden ok badh radit vnne sich tet och merkie sich medh stadzsens klede ferga STb 2: 577 ( 1491) . cauterio . . . märkia mz iärn oc fordöma GU C 20 s. 90 . ib. STb 4: 142 ( 1507) . ","4) utmärka, utsätta. ty hann (ɔ rån) war gambell, beskedeligh och jord faster, retter med steenn skälighen märker (för märkter), som aff ålders lends warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . 6) utmärk, visa, giva till känna. uttyda, förklara. äntho at thätta haffwer mik hänth nakontidh haffwa hörth, likawäl tha bidher iak tik at thu tak thz til enghin thwnga, at märkia här nakoth thär aff (hic annotari obsecro grave non sit) SpV 437 .. 7) beteckna, utmärka, åsyfta. midhdagx timans liws . . . j hwilkom christi brwdz hälgha kär lekin . . . är märkthir (significata est) SpV 498 . JMÖ 114 . " nakra memorie oc collector aff ware wärdoghe modher sancte birgitte mykyt nyttoghe oc gudelike mz faa ordh oc tho myky märkiande " ib 138 . JMPs 274. thänne psaltaren kallas oc aff guz wisdom som märkis mädh salt, thy at tässa twa hälgha böner, som är pater noster oc aue maria, ärw gudz wisdoms salt ib 452 . - beteckna, karakterisera. ware thz swa at hans gudhelika grymhet altidh näpste them som syndadho, ok enkte blidhkadis tha matte han märkias othulughir (notari posset ejus impatientia) SpV 561 . 8) märka, lägga märke till. giva akt på. - förstå. SpV 115 . " mädh jnarure thz är örna prydilsomen, skalt thu märkia lydhona " ib 118 . mädh ormsins hoffwdh, märk alla synda op[b]örian ib 199 . - inse, förstå, vitsorda. jordagotz, som dandemän kunna merkia at fult kan göra for for:ne tw hundrada siwtigi fäm marc Lagerbring Saml 2: 245 ( 1457) . 10) ertappa med fel. jtem ath huar sig förware för noghz dol leller annan otroo, om byte kan falla, ty at thz er ganska lithz, ther en suen j thenmotta kan warda merkther medh til endha Arnell Brask Biᴵ 19. - Jfr be-, fore- (JMPs 456), til-, ut-märkia."],"e":["merkia . ","merkie . ","merke . "]},{"a":"märkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) märka, teckna, förse (med märke). hans faar äru märkt mz rödho tekne Bir 1: 358 . " minfaar äru märkt mz mino märke ib. hafwir thänne siäl märkta mz gudz tekne ib 335. märkto mz mangom märkiom sik " MB 1: 367 . märkia hans händir. bryst oc fötir mz fäm vndom KL 368 . Lg 801 . " sidhen ath silffwridh är swa fynt giorth och merkt " DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . bladit är . . . mangastdz merkt mz gull Di 76 . - försegla. ey skal thu märkia (signaveris) tässins bokx spadoms ordh MB 2: 369 . 2) utmärka, göra igenkänlig el. känd. märkte et folk aff alle wärldinne som han hafdhe giwith siin lagh MB 1: 454 . " hafdhe han varit märktir af grömheet oc omiskund " Bo 159 . thu . . . som . . . äst af allom märkt ok ödhkänd ib 147 . 3) utmärka, utstaka. ath merkia byggningena Bil 697 . " merkte for hanum hwar han skulde kirkio äller choor byggia " ib 698 . merkia en circil a jordinne mz sinom staff Pa 11 . afmäta, afpassa? hioggo the op thz sama träth . . . oc märkto thz oc giordho biälkan xxxij alna langan Lg 94 . 4) utmärka, utsätta. sagho the al the tekn märkt, som engelin hadhe honom viist Bil 846 . 5) uppteckna, anteckna? thera ordh oc vndarlico thingh som the sagdho sik hafwa seeth oc rönt thöm lät sanctus patricius granlica märkia oc opscrifwa i the samo kirkionne Pa 10 . 6) utmärka, visa, gifva till känna. dictadhe godh andbudh at märkia mz timana epter solinna gang Bil 382 . 7) beteckna, utmärka, åsyfta. han märkir mz ey vtan en man hulkin som forradhir Bir 1: 145 . " thina gerninga hulka som märkias mz (figurantur in) handomin " ib 35 . ib 122 . sighir aff twem fägiordom vm hulka gudz älskoghe ok wärldinna teknas ok märkias ib 40 . ib 2: 320 . vm tappadha päningin märkis oc vndirstaz mankönit MP 1: 205 . " j olione märkis böninna sötme " Bir 2: 111 . ib 1: 236, 2: 320. hwat ey märke iak älla mena thz brödhit som är a altareno ib 1: 281 . ib 3: 302 . 8) märka, lägga märke till, gifva akt på. sculin j märkia hwar the läggia likit Bil 127 . " j tesse helghe läst märkias vii tingh nytteliken til kennedom " MP 1: 4 . annan tidh är märkiandhe ib 5 . " nw är märkiande at jak . .. beuisa kan . . . at . . . benkt niclisson . . . war mins fadhers underlagman aldrigh ij fyritighe aar " DD 1: 95 (1442, afskr.) . " nw är märkiande at gamul ra oc röör ära mellan rättauik oc orsabomen oc morabomen ib. uliin ij märkia ok höra hwath fordhom kunno the hedhno göra " Al 1 . " märkte väl thz han sagdhe " Bo 229 . " här mat thu märkia mang nyttelikin thing " ib 10 . ib 28 . " thän ormin märkte salomon granlika " ST 417 . Bir 1: 145, 216, 2: 5, 3: 71 . RK 1: (Albr) s. 209 . - märka, förmärka, iakttaga, varseblifva. haua män görla märkt. at þät flytar litet þa varen varþar Bu 142 . " enkte othol kunne märkias mz hänne " Bo 168 . KL 350 . Lg 925 . Bir 2: 39 . " reth tolomodh man merkia skal badhe aa gerninga swa a tal " MD (S) 271 . - märka, inse, förstå. som iak tror ok märkir wäl Al 23 . märkia, hwath mannin hawer gudz nadher eller ey MB 1: 392 . " märkte wäl at marchus war fasther ok fulkomin j thronne " Bil 248 . ider ordh the lydä swa, at märkendes är at j witin mere aff thz mordh och ogerning, än hon wet Va 9 . Lg 221 . " han märgte oc wäl then liste " RK 2: 9343 . han thetta märkte ib 3: 2671 . 9) märka, röja (ett fel). j thinom klädhom vari ey een thradhir j hulkum högfärdh maghi mz märkias (deprehendatur) Bir 2: 238 . 10) ertappa med fel. the hafdho hiärtat mz talanne ok ordomen at the skuldo ey wanlika j nakrom thingom märkias älla ville fara (ne forte in aliquibus notarentur) Bir 1: 155 . - märkia at, märka, gifva akt. MB 1: 392 . " märk granlika aat " ST 502 . märkia til, lägga märke till, gifva akt på. märker til sielffua hoo the ära RK 1: (Albr) s. 211 . - Jfr a-, af-, be-, for-, ut-märkia, samt kors-, o-, ödh-märkter."],"e":["märkter . ","märet för märct Lg 925 ), "]},{"a":"märkiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr spanna märkiare."],"e":[]},{"a":"märkilse","b":"nn","c":"","d":["2) innebörd, betydelse. " caracsis . . . idest notacio märkilse " GU C 20 s. 78 . SpV 18, 41, l75, 184, 191. j hwilko (ɔ: sensus allegorius) asnnat lydha ordhin ok annat äru the j märkilsit ib 195 . " jak gither ekke troth, at swa stor en prophete (ɔ Johannes) aath thz (ɔ gräshoppor) fafänghlika, ok wthan syndhirlikit märkilse ok saak ib 220. lib 282, 378. iak gither thz näpplika troth, at thänne naturin är wthan stor andhelikin ok lönlighin märkilse ällir kungörilse (magno mysterio) " ib 437 .","3) åminnelse. " thridhi tidhagerdhin kallas tercia som ägher säghias thridhi daxins timä til merkilse at ihesus war flängdher ij thän tima " SkrtUppb 216 . Jfr fore-, ut-märkilse."],"e":["merkilse )"]},{"a":"märkilse","b":"nn","c":"","d":["tecken, bevis. " til vartekn ok merkilse at jak tik älskär ouer alla verldzliga menniskior " Lg 3: 532 ."],"e":[]},{"a":"märla","b":"","c":"","d":[" , lf. märla, krampa, hyska. the (ɔ psaltarebanden) ärw oc moysi tabernaculi wäghia bonadher, älla the märlor som oppenhy[ö]llo bonahdhen JMPs 5078. ib."],"e":[]},{"a":"märlinger","b":"nn","c":"","d":["smäcker tvåsträngad lina; segelgarn. jtem hermen borchard v mark j öre mynna for kabelgarne oc merling oc winningha Skotteb 362 (1459-60), Kämn). ib 400 (1465-66, d:o), 414, 419 (1467-68, d:o), 471 (1472-73, d:o). . . . och iij (3) par hanskar och märling, som the skuldo haffua bundeth tornwacktarene mädher STb 2: 120 (1485)."],"e":["mer- )"]},{"a":"märs","b":"nn","c":"","d":["märs, mastkorg. bleste mersen honom fra RK 2: 3322 . " theres masth stodh ful mz pyla och märss oc togh täss lika " ib 3: 963 . han greep honum som sath öffuersth i skiip masth märsin kunde sin ekke halla ther före motte han i skippith nidher falla ib 929 . " pulffuer honum öffuer märsen förde " ib 3516 . "],"e":[]},{"a":"märs","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*märsa karl","merso- )","*märsa klädhe","märssa klede )","*märsa skip , "]},{"a":"märseskip","b":"nn","c":"","d":["med märs försedt skepp. vj oc xxx merseskip the ware oc monge sköttebata oc snäcker til RK 2: 9038 . ib 6994 . HSH 20: 137 ( 1507) . FM 273 ( 1506) , 308 (1507)."],"e":["mersskep ib 273 ( 1506) ), "]},{"a":"märskin","b":"nn","c":"","d":["stoskinn, hästskinn. siäl klippningh äller siälskin äller märskin for nöthskin SO 19 . göra änglisko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala ib. "],"e":["märskins lask , "]},{"a":"märstal","b":"nn","c":"","d":["häststall. Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.)."],"e":["-stall )"]},{"a":"märþre","b":"","c":"","d":[" , se miärþre."],"e":[]},{"a":"mäsker","b":"nn","c":"","d":["mäsk. " siliqua . . . quedam arbor et eius frvctus . . . mesker " GU C 20 s. 580 . " wardh han swa forsmaktadhir . . . ath han gerna haffde ätith aff mäskenom som swinomyn gaffs " MP 5: 213 . " the qwistana äller mesken aff bärwmmen (ɔ druvorna) läggis j eth storth kar " PMSkr 323 ."],"e":["mesker )"]},{"a":"mäslinger","b":"nn","c":"","d":["mässling, mässlingsutslag. " papula . . . mäslinger ok koppa " GU C 20 s. 407 . " saphirus är en dyr sten . . . stryks han wm ögonen tha wärnas the för koppor mäsling oc andra böldher " PMSkr 488 ."],"e":[]},{"a":"mässa","b":"vb","c":"v.","d":["mässa, läsa el. sjunga mässa. Stb 1: 150 (1478). ÅK 62 . JMPs 39."],"e":["messa . ","-adhe )"]},{"a":"mässa","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) mässa. " till alla läsande messor j krkien säghias om daghen till alla lläsande messor j kirkien säghia om daghen " ÅK 62 . " thän tiidh messa haldas pa hghe altarit eller sokne messe pa warfru altaritdag messe oc siwngande messo pa sancti henrikx altare " ib 64 . sama dach gaffs . . . her nilz . . . fore . . . ena swngna messe . . . 7 (mark) SSkb 37 (1501-02). at j lathe sionghe sancti sebastiani messe GPM 2: 178 ( 1504) . - Jfr aflats-, ars-, begängilsa-, brudh-, dagh-, for-, francis-, frans-, fyrsta-, henriks-, hinders-, hvardags-, hälgha likama-, hälghona-, högh-, högha-, höghtihdis-, katarina-, kirk-, kirkio-, knuts-, kors-, kyndil-, kyndils-, liksto-, manadhar-, mariu-, martens-, mats-, mikial-, mikials-, nicolaus-, ol-, olafs-, prebendo-, prim-, prims-, pär-, pätar-, siäla-, sokna-, sunnodags-, tomas-, valborgha-, valborghis-, vighi-mässa."],"e":["messa . ","messe . ","messo . ","messär Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480)), ","mässo bok","mässo brodhir (messobrodir), ","mässo diäkne (mässa- MP 4: 183 . ","messso- . ","messe- . ","-degn J Buddes b 93 ), ","- mässo diäkn. Mecht 193 .","*mässodiäkna hus","messo- )","*mässodiäkna höfdhinge","messodyäkna- )","*mässodiäkna klädhe","-diäkno- )","mässo fal","mässa- . ","messo- . ","messa- . -faal),","*mässo haki","meszehake VKU Bil 153, 154 (1595)), ","mässo hakul (messo hakol), ","*mässo hald","messohladh )","mässo klädhe","messakleden )","mässo pänningar (-päningha), ","mässo redhe (mässemesso-. messe-. -rede), ","*mässo smäk?","mässo särker","messo- )","*mässo vatukar","messo- )","mässo vin","messe- . ","messa- )","*mässovins köp","messo- )"]},{"a":"mässa","b":"nn","c":"","d":[" L.","for sama altarä. syungas hwarn fredagh äwerþelicä en messä aff þy hälghä korse ib 564 . " sighia höghtidhelika mässo . . . aff them hälgha anda " KL 32 . " han sagdhe honum tha mässo i stadh aff thöm hälgha anda " Iv 4383 . ib 2981 . gik mässo at höra . . . aff thän hälgha anda Fr 1769 . at lata sighia mässor fore sin wardhnath, hwar siwnda dagh, eller tionda epter hans dödh MB 1: 269 . i hwars varrä artiiþ bäggiä skulu alle þe preste äru i klostrenu messu sighiä SD 5: 562 ( 1346) . hwilike preste daghlicä sculu messu sighä . . . for þess varrä syäl som döt är ib 563 . syunga . . . þe samu mässu. for varrä bäggiä syäl ib 565 . thetta for:da gozit gifuir iak meth swa skiäll at ther skulu aff sighias twa messor i hwario wiku for mina siäll, mina foreldra oc for alla cristna siäla. the första messan skal wara aff the helgha trefaldichet oc hon skall sighias om synnodaghin, oc the andran aff waro frw, oc hon skall sighias om lögerdaghin ib NS 1: 73 (1401). schole the holda theris messar ok lata bydia fore alla theris framfarna bröders ock systra siela SO 193 . ib 186, 194 . Jfr biskops-, brudha-, högh-, högtiþis-, kompanis-, liksto-, lofs-, siäa-mässa, äfvensom fyrstomässo öl. 2) kyrklig högtidsdag, i sht en sådan som firas till ett helgons minne. for wara fru mässo j fasto (Marie bebådelsedag, den 25 Mars) Bil 699 . " om wara frv mässa om fastona " MB 1: (Cod. B) 533. wara frv mässa om midhsomar (Marie besökelsedag, den 2 Juli) ib. Jfr anders-, apostla-, eriks-, hinders-, hälghona-, kandel-, kirk-, kirkio-, kyndil-, kyndils-, laurenz-, mariu-, martins-, mikial-, mikials-, olafs-, pätars-, tomasa-, valborgha-, ylians-, älinar-mässa.","1) sång hvarmed messan inledes. sa hon . . . tua vänasto klärka byria mässo sangh Bil 11 . sanctus ambrosius vitnar i mässo sang (in præfatione) at sua var giort Bu 495 . ib 496 . 2) rättighet att sjunga messan. teþes guz moþer vvreþ ok obliþ biscopenom . . . ok höte hanom dö innan þrätighi dagha. vtan han atar gaue hänna klärk mässo sang Bu 27 . (gaf) hanom atar mässo sangh ib."],"e":["-or . messar So 193. m. art. messaner ib 194 . ","mesaner ib 186 ) , ","mässo bok","messubok SD 5: 564 (1346), 565. mässobook. messu book SD 5: 564 ( 1346) . mässebok. messe bok), ","mässo brodhir , ","mässo diäkn","-dyäkn: -dyäkna Bir 2: 68 . ","-diäken: -diäkens Bil 409 . mässa diäkn: -diäkna Bir 4: 23 ),","mässo diäkne , ","mässu fal","-fall )","mässufat , ","mässo hakul","mässo kläþe","mässu- . ","messu- )","mässo pänningar","messa peningr )","mässo redha","messe- . ","messa- . messa redhä FH 6: 20 ( 1449) ), ","mässo redhe , ","mässo redhskaper , ","mässo sanger , ","mässo skruþer","mässu- )","mässo särker","mässo tidh","mässa tiidh )","mässo vin","messe- )"]},{"a":"mässa","b":"vb","c":"v.","d":["messa, läsa el. sjunga messa. tha han haffuir messat LB 7: 50 . mässadhe mz store gudelikhet Lg 3: 162 . ib 161, 426 . RK 3: (sista forts.) 4749 . HSH 15: 2 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"mässinger","b":"nn","c":"","d":["messing. " varþ sva nästan gul at mässing " Bu 144 . hans föther (näml. waro) like messinghe (orichalo) MB 2: 334 . ib 336. sex pund mässing SD NS 1: 6 ( 1401) . hofwdhit ok halsen war aff gul, brystit oc armane waro sölfwir, buken oc ryggyn messing ST 206 . GS 51 ( 1450) . mässingakätil, m. messingskittel. vnam caldariam auricalceam dictam messingakætil SD 6: 21 ( 1348) . "],"e":["mässing , ","mässings kar","-kaar )","mässings kätil","messingx ketill )"]},{"a":"mässinger","b":"nn","c":"","d":["mässing. ATb 1: 212 ( 1465) . Mecht 279 . " jtem hans deel lj kopperkaar och messingk ij pundh " STb 4: 98 ( 1505) . STb 5: 63 ( 1515) . minnens at her är ingen i thesse iii (3) riike som kan göra . . . messingh än tha at her är koper nog HSH 13: 114 (1524, Brask) . "],"e":["mässing (messingh. messingk. mesing), ","mässingakätil (messigakätül), ","*mässings axul","mässingx- )","*mässings bläkhorn","mäsings- )","*mässings fat?","messfath )","mässings kätil (mäs(s)ingx-. messings-. messingx-. meszesynges-: -ketlar HLG 3: 128 (1529). meszesinges-: -kethlar ib 132 (1529). messe-: -kesla ib 95 ( 1528) ), ","*mässings nal","messingx naall )","*mässings staki","*mässings thradher , "]},{"a":"mästadelens","b":"ab","c":"adv.","d":["till största delen, till det mesta. knwt erixson huilken almogens rösthe hauer mestadelens FH 7: 71 ( 1506) . Jfr mästa delen under mäster."],"e":["mestedelens )"]},{"a":"mästadelin","b":"nn","c":"","d":["best. största delen. aff huilke peninga suma lxxiij marcker jacob mansson och jacob moysse hade mestendelin vpborit SJ 2: 171 ( 1490) . Hist Tidskr 1949 s. 251 (1504). - med partiv bestämning föregången av prep. af. lj fogatens ok mestadelin aff radzsens nerwaran STb 2: 411 ( 1490) . ib 527 ( 1491) . . med partiv bestämning utan prep. medh mestedelins radzsens nerwaran STb 2: 213 ( 1487) . j fogatens, borgamestares och all mestendelis radzsins nerware ib 3: 248 (1495)."],"e":["mesta- . ","meste- . ","mesten- )"]},{"a":"mästadels","b":"ab","c":"adv.","d":["till största delen, till det mesta. judana siwänia j gambla lagomen waro mästadelis eth tekn ok liknilse MP 4: 128 . the hälga kirkios lagh oc stikth . . . äru nw mästa dels glömdh oc afflagdh JMPs 465."],"e":["-delis )"]},{"a":"mästadels","b":"ab","c":"adv.","d":[" till största delen, till det mesta. hans iij M män mästadels slagne oc sargadhe atir liffwo MB 2: 292 . ib 315. RK 2: 9183 . FM 118 ( 1500) . BSH 5: 352 ( 1509) . - i substantiv användnin. = mäste delen. mästadels aff hans mannom bliffwo slaghne MB 2: 277 . HSH 20: 67 ( 1506) . - Jfr mästa del under mäster."],"e":["mestdels RK 2: 9183 . mästhe dells BSH 5: 352 ( 1509) . ","mestedelis FM 118 ( 1500) ),"]},{"a":"mästararbeidhe","b":"nn","c":"","d":["mästerprof. " mesther verch äre fyre stycken som man schal sith mester arbeyde pa göre " SO 146 ."],"e":["mester arbeyde )"]},{"a":"mästaraskap","b":"nn","c":"","d":[" ? mästarskap, konst, skicklighet. thz war sa giort mz mestaraskap, athan war ther sielff vti Di 43 . Jfr mästarskap."],"e":[]},{"a":"mästarbragdh","b":"nn","c":"","d":[" ? mästerligt arbete, mästerskap. the bro war alzthingx redho lagdh mz store konst ok mäster bragdh Al 1958 ."],"e":["mäster bragdh )"]},{"a":"mästardomber","b":"nn","c":"","d":["styrelse, ledning. " liuer ther vtalict folk wnder hans mästerdom j gudhelike thro ok thiänist ok renliui alt saman som j eno clostre " Bil 248 ."],"e":["mästerdomber )"]},{"a":"mästare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) lärare, mästare, även i allm. lärd man. far oc helsa siw wisa mästara (septem sapientes) Prosadikter (Sju vise m) 113 . ib o. s. v. magister mästher . . . magistervlus . . . lithen mästher GU C 20 (hand 2)s. 110. en stor klärkir ok mästare j boklike konst MP 5: 146 . - mästae, magister, den som vunnit magistergrad. rector fornempde universitatis, doctores, mestere, studentes och theris folk Annerstedt, Ups Univ hist Bih 1 4 (1477). - i omedelbar förbnindelse med ett följ. namn ss titetl given åt en lärare el. åt den som vunnit en lärdomsgrad. mästare olaff ingeualdi SD NS 3: 80 ( 1415) . mesther libbert domprost i vestheras GPM 2: 361 ( 1511?) . 2) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utövande. thy han (ɔ skeppsbyggaren) tok til segh the gärnyngh j hwilko han är ey mästare PMskr 6. - ss titel för bödel. Skotteb 431 (1469-70, Kämn). - Jfr bikara-, blidho-, bly-, borgh-, borgha-, buklara-, byggio-, bysso-, fat-, gards-, glas-, hiula-, hof-, iudha-, kamara-, kesarlagas-, kirkio-, korgha-, kryddagards-, köko-, lagh-, läre-, masso-, mur-, mura-, murara-, mynt-, mynta-, orghel-, orgho-, pala-, pateno-, plagho-, planeta-, pram-, pulver-, qvartera-, qvarters-, rota-, sagha-, salpeter-, seghiara-, skat-, skip-, skola-, slädha-, stal-, stiärno-, gangs-, tighl-, tiär-, tiäro-, tokto-, torn-, tornvaktara-, trägards-, vingards-, värk-, yrtagards-mästare."],"e":["mestere . ","mästher , mester)","mästara man , ","*mästara säte","mestara- )","*mästara värdoghhet","mästhera- )"]},{"a":"mästare","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lärare, mästare, äfven i allmh. lärd man. þins mästara orþ Bu 13 . " sin mästara senecam . .. lät nero dräpa " Bil 307 . " nam mz sielfsins akt . . . alla book liste vtan mästara " ib 647 . skipadhe . . . mästara . . . som känna skullo smam barnom af första bokstaff oc the til the vordho fullelica lärdhe Gr 317 . " badh then mästara känna them badha " Fl 137 . " een mester j skola " MD (S) 262 . " mestaren bad hanum skirma höffuiskeliga " Di 163 . " sitiande mit i bland mästarana " Bo 26 . johannes crisostomus vis mästare Bu 49 . Bil 80 . KS 1 (1, 1), 6 (14, 7), 15 (34, 15), 44 (112, 47) . MB 1: 38, 175 . Iv 1767 . " egipto mästara the bära priis fore alla män tha ära the wiis " Al 39 . ib 154, 156, 178 . mäster iak spör thik ib 181 . ib 197, 206, 211 . " at vilia callas mästare " Bir 3: 229 . ib 1: 331, 332 . astrologi . . . the som kloka mästara äru j hymelsteknom Su 224 . - mästare, magister, den som vunnit magistergrd. hwilkin thing hon ther äptir wppinbarade ärchebiscopenom i wpsalom oc ther mz threm androm biscopom oc enom ganzska gudhelikom mästara som stor hiöldz wara j the hälgo script (cuidam magistro devotissimo, qui magnus theologus habebatur) Bir 4: 4 . ib 3 . hwarken är iak baklarius, mästare licenciatus, ällar doctor LfK 144 . " war hans nampn i pariis scriwit at han war en mester i bokaliist " RK 1: 3364 . - i omedelbar förbindelse med ett följ. namn ss titel gifven åt en lärare el. åt den som vunnit en lärdomsgrad. SD 6: 129 ( 1349) . mästar arnald Bil 782 . mästar egidius KS 57 (144, 63) . mestir iordan ST 385 . ib 386 . meister hillebrand Di 14 . " mester hans brask " FM 274 ( 1506) .","2) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utöfvande, konstnär. mär mästare til läkedom Bil 382 . mästare j läkedom Bir 2: 269 . " sannaþe han vara bästan ok wisastan mästara þere const " Bu 181 . " alexander badh philippum kalla sin läkiar mäster fore alla (vocavit ad se medium suum nomine Philippum . . . erat . . . medicus ille . . . in omni arte medicinæ perfectus) " Al 2566 ; jfr 3. jomfru maria syntis henne oc sagdhe hwat wilt tu mik guffua om iak läkir thins bonda öghan tha swaradhe hon hurw kant tu thz ända mädhan the wisasta mestarana haffua han owergiffuit tha sagdhe jomfrun engin i wärldene är ther til bätra mästare än iak Lg 3: 25-6. Iv 4589, 5352 . leta en mestara slöghan at dicta hanom eet palacium Bu 181 . þe foro siu dagha . . . mällan mästara (aurifices et gemmarios) ib 152 . Bir 2: 17 . " haffwe bod äpter mester hans, malaren i swdhercöpwng " BSH 5: 147 ( 1507) .","3) mästare, den som i skicklighet öfverträffar (någon). weland nam sa wäll atsmida. athan wart dwergana mestara Di 43 . 4) styresman; generalmästare (öfver en munkorden)? j predikara ordön war een brodhir mestir iordan han war mestare ofwir ordinem ST 385 . - ordensmästare, stormästare, härmästare. then nywalde mester HSH 18: 12 ( 1494) . at then grotförst aff lettogen och mesteren finge the rysser noget at göre j winter ib 13 . " mesteren i liffland " ib 14 . " mesteren aff lifflandh " ib 20: 86 ( 1507) . - förestånderska, ledarinna. hon var skipadh . . . en mästare owir fakunnogha iomfrur Kl 350. hofmästare. kesrens mästare, som regeradhe hans gardh oc höghmäles saker oc ärandhe Lg 3: 190 . hofmästarinna (för en prinsessa). Fr 2032, 2078, 2082 . - Jfr bakara-, baner-, baners-, bikara-, biärgh-, biärgha-, biärgs-, blidho-, bly-, borgh-, borgha-, borghara-, bysso-, bälgh-, gards-, glas-, harpo-, himna-, hiul-, hof-, hovuds-, härskaps-, iudha-, kamar-, kamara-, kämmer-, kättara-, köko-, lagh-, lifnadha-, läkia-, läre-, mur-, mura-, mynta-, riddara-, rövara-, skip-, skola-, trägards-, tukto-, värk-, yrtagards-mästare. "],"e":["mestara Di 43 . ","mästar Bil 782 ; KS 57 (144, 63 ; på båda ställena i omedelbar förbindelse med ett följ. namn). mestar ST 386 (i omedelbar förbindelse med följ. namn). mäster Fr 2078 (nom.), 2082 (vok); Al 181 (vok.), 197 (vok.), 206 (vok.), 2566 (ack.); SD 6: 129 (1349; i omedelbar förbindelse med ett följ. namn). mästir Fr 2032 (vok.). mestir ST 385 (i omedelbar förbindelse med ett följ. namn). mester RK 1: 3364 (nom.); MD (S) 262 (två ggr, på det ena stället i nom., på det andra i ack.); SD 6: 129 ( 1349) ; FM 274 ( 1506) ; BSH 5: 147 ( 1507) ; på de tre sistn. ställena i omedlbar förbindelse med ett följ. namn. meister Di 14 (i omedelbar förbindelse med ett följ. namn)), ","mästara man","mästara ämbete (mestere-), "]},{"a":"mästargärning","b":"nn","c":"","d":["mästerprof. " kan sijna mestargerningh " SO 62 ."],"e":[]},{"a":"mästarhus","b":"nn","c":"","d":["om en byggnad i Stockholm (bödelshuse?) Skotteb 15 (1560-61)."],"e":["merster- )"]},{"a":"mästarinna","b":"nn","c":"","d":["mästarinna, herskarinna. iak (Jungfru Maria) aldra mästerinna (magistra) ok modhir Bir 1: 347 . - hofmästarinna. henna mästerinna siälff fore hennä la Fr 2013 . ib 2052 . Jfr hofmästarinna."],"e":["mästerinna )"]},{"a":"mästarinna","b":"nn","c":"","d":["mästarinna, härskarinna. JMÖ 122 . Jfr hofsmästarinna."],"e":["mäsger )"]},{"a":"mästarkokker","b":"nn","c":"","d":["mästerkock. Arnell Brask Biᴵ 36."],"e":[]},{"a":"mästarkokker","b":"nn","c":"","d":["mästerkock. " the andra steekare, som hulpo mästerkok[kenom] " TK 275 ."],"e":["mäster- )"]},{"a":"mästarkoster","b":"nn","c":"","d":["gästabud som anstäldes af den som blifvit mästare inom ett handtverksskrå. SO 63, 80, 96, 103, 106, 146 . - afgift i penningar hvilken lemnades ss ersättning för nämda gästabud. SO 96 ."],"e":["mester- SO 80, 96, 106, 146 . ","mesther- ib 96, 103), "]},{"a":"mästarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med mästerskap, fullkomligt. the . . . kunno mästirlika bookmaal radhe Fl 148 .","2) med konst, konstnärligt, kostmässigt. ther mästerlika kunno qw[ä]dhe Fr 3052 . " thässa materiam lätu romara mesterlika göra mz stöptum malm " Bil 375 . Fl 977 . Fr 435 . Al 8177 . Va 20 . han hafdhe (näml. hundar) mästirlika gödhe Fr 57 ."],"e":["mästerlia Fl 977 ; Fr 3052 . ","mesterlika Bil 375 . ","mästirlika Fl 148 ; Fr 57 . ","mästerligä Va 20 . ","mästerlik Al 8177 . ","mästirlik Fr 435 )"]},{"a":"mästarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med mästerskap, fullkomligt. han skodade stiärnona mästerlighan och saag ena litla stiärna j hänne Prosadikter (Sju vise m C) 226 ."],"e":["mästerlighan )"]},{"a":"mästarliker","b":"","c":"","d":[" , adj 3) som tillkommer el. höves en mästare (i lärdom), mästerlig. SpV 138 . " opwäktir thu hoghin j marghahanda omskipte, wthan fruct j thinom mästirlika wisdom, hwilkin alt owirgar " ib 488 . " gudz wndhirstandh är sanneligha mykit mästirlikit ok konstelikit (magne quidem diuine subtilitatis intellectus est) " ib 508 ."],"e":["mästir- )"]},{"a":"mästarliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som vunnit mästareskicklighet el. mästaregrad. mästirlikin (magistalis) läkiare Bir 2: 269 . 2) mästerligt el. konstnärligt arbetad. Fl 974 ."],"e":["mästirliker: mästirlik Fl 974 . ","mästirlikin Bir 2: 269 ), "]},{"a":"mästarlikhet","b":"nn","c":"","d":["mästerlighet, finhet. wilt thu nw nakot aff thäns (ɔ wndhirstandzsins anda) mästiglighet ällir klenlikhet ok smidoghet wita (vis munc de subiilitate eius aliqua coqnoscere) SpV 508 ."],"e":["mästirlighet )"]},{"a":"mästarläkiare","b":"nn","c":"","d":[" " archignes . . . mester läkiare " GU C 20 s. 33 ."],"e":["mester- )"]},{"a":"mästarmalare","b":"nn","c":"","d":["picto onis nota pictones dicuntur qui videntur vincere in pictura pictones malarane ok mester malare GU C 20 s. 444 ."],"e":["mester- )"]},{"a":"mästarman","b":"nn","c":"","d":["1) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utövning, idkare av slöjd el. konst, hantverkar, konstnär (särsk. byggmästare). molitor . .. behändogher mästherman GU C 20 (hand 2) s. 151. aff mästarmannenom som bygger (skeppet; rubrik) PMskr 5. ib. ib 6, 7 . i bergshantering. person som för egen el. andras räkning brukade en hytta el. hyttdel, gruva el. gruvdel. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 70, SAOB M: 2045, B. Boëthius, MUKopp 13 . 4) skarprättare, bödel. Skotteb 417 (1467-68, Kämn), 424, 425 (146869, d:o), 431, 432 (14679-70, d:o). tiwffuen claus hansson . . . huilken som . . . slog stadzsens mesterman aff stigen och reddes sigh sielff pa stigen aff repit och sielff löste sina hender STb 2: 259 ( 1488) . epter bön och mestermannen ey swa wiidh handena war, fforbode wij henne staden ib 561 ( 1491) . ib 577 ( 1491) . sade . . . staffan person standenom tienist fore mesther man och badh fore gudz schul vnne sich sith liff ok sade wilia tiene stadenom j sin liffs tijdh trolige ib 3: 123 (1493). ib 4: 79 ( 1505) . JTb 94 ( 1513) ."],"e":["mästher- . ","mest(h)er -),","*mästarmanz döme","mestermantz- )","*mästarmanz gardher , ","*mästarmanz pänningar","mester- )"]},{"a":"mästarman","b":"","c":"","d":["mästare, den som är kunnig i ett yrkes utöfvande, idkare af slöjd el. konst, handverkare, konstnär (särsk. byggmästare). läkkiara oc mestermän wanhopadho at hans liwe Lg 3: 231 . " föresee stadhen mz läkiarom, oc androm mästarmannom, som ärw smedher, tymbermen, bysso giwthara, pwlermakara " PM 4 . " alla konsther oc theris mästermän (omnis artifez omnis artis) " MB 2: 362 . " godher mäster man han gör et andbudh " ib 1: 81 . vm än noghar aff gerningis mannomjn ellir mestirmannomin (artificum) wilia vndirgifua sik thenne reghlo VKR 5 . Bir 4: 96 . " mäster män som ärfudoha skulu älla aterbyggia j klostreno " VKR 81 . Bir 4: 60, 5: 46 . bödh mästir mannomen som före ärffuodit stodho, at the först skullo vpresa mwrana MB 2: 250 . epther mestermen han til kolne sende ath koma the nye kora til ende MD 503 . " äst thu mäster man " Fl 1246 . mästare, den som vunnit mästaregrad inom ett handtverksskrå. SO 17, 30, 150, 159 . - i bergshandtering. PfN 135, 136, 137 . 2) upphofsman anstiftare. hedhir giri är . . . swiksins mästar man (doli artifex) Bo 96 . 3) styrare, förare. mästher mannen som diwrit (elefanten) regherade MB 2: 237 . - Jfr mästarara man. "],"e":["mästher- MB 1: 81, 2: 362 ; VKR 81 ; Fl 1246 . ","mästher- MB 2: 237 . ","mestr- SO 30, 150 ; Lg 3: 231 . ","mesther- SO 159 . ","mästir- Bir 4: 60, 96, 5: 46 ; MB 2: 250 . ","mestir- VKR 5 ), ","mästarmanz tunna"]},{"a":"mästarpar","b":"nn","c":"","d":["mästerskap, konstfärdighet, konst. " thz war swa giort aff mäster par " Al 8233 ."],"e":["mäster- )"]},{"a":"mästarsanger","b":"nn","c":"","d":["af mästare el. med mästerskap utförd sång? ther war . . . engin mäster sang Fr (Cod. B) 2350 ."],"e":["mäster- )"]},{"a":"mästarskap","b":"nn","c":"","d":["1) ledning undervisning. magisterium mästherskap GU C 20 (hand 2) s. 110. 2) mästerskap, kosnt, skicklighet. - konstfärdighet. nw än tho at ja le malningh ällir mästirskap (artificio) skälin fore staa gärningenne, ok han är större som gör, än thz som han gör SpV 62 . 3) förhållandet att ngn är mästare el. mästerman, mästerskap. han (ɔ mästermannen el. bödeln) sade sich wilie ware staden hwl och tro j sin gerningh och mesterschap STb 2: 577 (1491)."],"e":["mästher- . ","mästir- . ","mesterschap )"]},{"a":"mästarskap","b":"nn","c":"","d":["1) ledning, undervisning. " vi spöriom äpte hans mästarskap, hulkins lifwirne vi viliom först oc främst fölghia i dygdhomen " Bo 130 . " äkke gaf var herra ihesus thässom sinom discipulis tha sins mästarskaps ympnilse (magnam sui copiam; i st. f. magnam har trol. lästs magisterii) " ib 234 . " paulo gaff han mästerscap (uppdrag att undervisa?) swa som qwämelikom kännefadhir at lära ok vpbyggia kirkiona " KL 177 . 2) mästerskap, konst, skicklighet. enkte mästarscap kunne hiälpa for the sottinne KL 366 . smidhas thz (ɔ: gullit) j vmskiptelika formo äfter gulsmitsens mästarskapi Bir 4: (Dikt) 270 . " mz mästerskap tha var thz giort " Iv 757 . " mz huat mästarskapi gudh vtledde thik aff thina modhirs thranga quidh " Bir 3: 433 . at ensampnom gudhi gifwis alt mästirskap (magisterium) ib 2: 39 . hwat got gör os thit mästerskap ib 1: 398 . aff . . . thera mästara ordhom som tala aff mästarskapi oc klokskap (philosophorum et rhetoriorum curiose eluquentium) ib 2: 231 . " at hon bäzsta mästarscap hafdhe i sinom ordhom " KL 351 . - Jfr mästaraskap."],"e":["mäster- KL 177 ; Bir 1: 398 ; Iv 757 . mästir-, Bir 2: 39, 231, 3: 433), "]},{"a":"mästarskor","b":"nn","c":"","d":["sko som förfärdigas ss mästerprof. göra syna mestar sko SO 15 . ib 13, 16, 22 ."],"e":["mästar sko SO 16 . ack. mestar sko ib 15, 22 . mästar skoo ib 13 ),"]},{"a":"mästarskyrdh","b":"nn","c":"","d":["mästarprov i tillskärning av kläder. winit, som j hans mesterskördh drachx STb 2: 597 ( 1491) ."],"e":["mesterskördh )"]},{"a":"mästarskyrdh","b":"nn","c":"","d":["tillskärande af kläder hvilket verkställes ss mästerprof, mästerprof i tillskärning. SO 96, 103, 104, 105 ."],"e":[]},{"a":"mästarsmasven","b":"nn","c":"","d":["ledare för el. den främste bland småsvennerna i en stormans följe. Arnell Brask Biᴵ 7. ib 32 ."],"e":["mester- )"]},{"a":"mästarstalsven","b":"nn","c":"","d":["lförman för stallbetjäningen, stallmästare. conesstabularius mester stalswen GU C 20 s. 136 ."],"e":["mester- )"]},{"a":"mästarstalsven","b":"nn","c":"","d":["förman för stallbetjeningen, stallmästare. edra mesther stalswena BSH 5: 316 ( 1508) ."],"e":["mesther stalswen )"]},{"a":"mästarstekare","b":"nn","c":"","d":["lmästerkock. " archicoquus . . . mäster stekare " GU C 20 s 33."],"e":["mäster- )"]},{"a":"mästarsven","b":"nn","c":"","d":[" (mäster)gesäll. STb 4: 255 (1512). mester hyndrikx bordskärares mesterswen HLG 3: 5 (1516). giffuer akt paa glasmakare embete oc flyr oss en mesterswen hiit för thenne iii (3) riike skull HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"e":["mester- )"]},{"a":"mästarsven","b":"nn","c":"","d":["gesäll hos en handtverksmästare. engin mestersuen eller läriunge tildyrffues nokrom aff husbondhomen giffua ondh ordh SO 52 . ib 21, 48, 49, 222, 223. BS 35, 36 ."],"e":["mestar- BS 35 . ","mäster- SO 222, 223 . ","mester- ib 21, 48, 49, 52 ; BS 36 ), "]},{"a":"mästartunna","b":"nn","c":"","d":[" = mästarmanz tunna. giffwi . . . mästar thunno SO 17 . ib 13 ."],"e":["-thunna )"]},{"a":"mästarverk","b":"nn","c":"","d":["mästerstycke. " arbte som utföres ss mästerprof. mester verck göre " SO 145 . " hanom tz vnderuisa hwad som mester verck är ok mang the äre ib. mesther verch äre fyre stycken som man schal sith mester arbeyde pa göre " ib 146 ."],"e":[]},{"a":"mäster","b":"","c":"","d":[" , se mere."],"e":[]},{"a":"mästirska","b":"nn","c":"","d":["1) lärarinna. sidhanna mästirsca (dotrix) Bo 140 . Lg 808 . Su 18, 19, 21, 99, 105, 224 . 2) mästarinna, herskarinna. modhorin oc alla kirkio mästersca (magistra) romara kirkia Bo 80 . - ledarinna. hon war apostlomin mästirska (magistra apostolorum) Bir 4: (Dikt) 267 . - Jfr hofmästirska."],"e":["mästerska Su 99 ; ","-an ib 18 . ","mästersca Bo 80 . ","mästherska Lg 308 )"]},{"a":"mästirska","b":"nn","c":"","d":["1) lärarinna. magistra mästerska Gu C 20 (hand 2) s. 110. thär oc jak skal wara thin discipulus JMPs 396. 2) mästarinna, härskarinna. snille är alla wisa manna mästherska JMPs 287. alla dygdha drothningh oc mästherska b. - Jfr glas-, mynta-, skola-mästirska. "],"e":["mäst(h)erska ),"]},{"a":"mät","b":"","c":"","d":[" , f. Jfr vanmät, L."],"e":[]},{"a":"mät","b":"nn","c":"","d":["1) mått, mål. " for thre yxn goþa oc gijlda, ällas oc femtan marcher penninga, at gamblo miäti Gadoli Pants 275 (1372). "","4) utmätt gods? Se J. Rosén, Scandia XX s. 11 f. BSH 2: 80, 81, 83, 84 (1399). ","1) värderingsmän. Gadolin Pants 278 ( 1384) . eptir sex metismanz ordh Arfstv 34 ( 1461) . " äpther siex mietz manna ordh " ib 54 ( 1461) . "],"e":["miät )","mäts män (mietz-. metis-), ","mäts ordh (mätz-. mädz ordh Arfstv 95 ( 1461) . ","miätz- . ","myetz- ) , ","mäts ordhan (mietz-. myetz-. -orden), "]},{"a":"mät","b":"nn","c":"","d":["1) mått, mål. " mat ok miät ok vikt " SR 39 . 2) värdering, uppskattning. thetta miätit war giort i skäleka manna närwru SD NS 2: 33 ( 1408) .","3) en extra gärd hvars belopp synes hafva berott på den uppskattade förmögenheten. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 273. exhibuit . . . mæt VII oras SD 3: 256 ( 1316) . exhibuit . . . mæt VI oras ib. exhibuit . . . mæt dimidiam marcham ib. ib 257, 258, 259, 260, 261, 262, 263, 264, 265, 266, 267, 268, 269, 270, 271 . de inprosicione taxi dicti myæt duarum prouinciarum værendie ib 4: 570 (1337, nyare afskr) . 4) ? dömdom wi the jordher i geen wnder skat ok thässom til her äpter nämpnas at göra konungenom ok krononne rät aff them, först eet örtugland i jerstom aff birkista kirkio item ingemunda arwom ɉ (1/2) markland i ytraberghom, boos mät. item sama ingemunda arwom iiiɉ (3 1/2) örtugh i hiärratom, boos mät . . . item laurenza arwom i tomptum vij örtugh i tomptom aff nesbo, meet . . item pädher haldansson i helley v örtugland i almastom aff nesbo, mät BSH 2: 80 ( 1339) . ib 81, 83, 84 .","1) mätismän, värderingsmän. " hwilka stugu iak lät twa mätzmän mäta " SD NS 1: 37 ( 1401) . " herra laurinz domprowasten hafdhe mietzmän a sina wäghna ther . . . hwilke som samdräkteleka mato all the husen wara swa godh som atta marker päninga " ib 2: 33 ( 1408) . epthe fyra miäzmanna ordhom ib 112 ( 1409) . FH 2: 102 ( 1436) . " äpter tolff mätzmanna ordhum " TB 80 . taxeringsmän? mezmen. benno. halwidus. røcicus SD 3: 94 ( 1312?) . " mezmen tutores dionisius, østen jngibernus. fulko " ib 96 (1312?). omnes et singulos exacotores attuxmen et mæzmen de singulis prouincijs et parachijs de veritate dicenda prestare fecimus juramentum ib 271 (1316). ib 275 ( 1316) .","2) utmätningsmän? at setie sig till wärn i moth härishöffdingen, domaren ok metzmennen DD 1: 273 ( 1480, nyare afskr.) . haffuä forbrodit XL mark till treeskiptis, een deell jordägende, annen lagmannen, oc tredia härishöffdingen oc metzmennen fore sit omak ib. - Jfr mätanz män."],"e":["met SD 3: 261 (1316) 266, 267, 268, 269, 270, 271. meet. miät. myät), ","mätseþer , ","mäts män","metz- . ","miäts- L. miäz-. miez-),","mäts orþ","mäts pänningar","mäzpeninghär . ","mäzpäninger . ","mäzpeninger . ","mezpeninger SD 3: 273 (1316), 274 275), "]},{"a":"mäta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mäta (med längdmått). the . . . mato han (stenen) ST 419 . thu skalt ey lata thik mäta mz bast ellir rödhum thradh ellir mz nokro andro (nämnes bl. vidskepliga bruk) ib 32. han maat staden mz gull röena MB 2: 367 . hans mwr wart mäthin ib. thriggia alna na man them mäta (d. v. s. deras längd kan man beräkna el. uppskatta till tre alnar) Al 8778 . - bildl. at . . . mins ogriplika kärlekx ok älskelikhetz mylikhet gaate miätitz älla fulkomlika thänktz Su 404 . - uppmäta, tillmätta (med rymdmått.). han maat ther wthy VI spän korn MB 2: 212 .","2) värdera, uppskatta. " loot hon tolf bolfasta män . . . miäta thär klädhe for xxx mark päninga " SD NS 1: 568 ( 1406) . " hwilka stugu iak lät twa mätzmän mäta . . . tha mato the hona fore ena march " ib 37 ( 1401) . loot iak . . . miäta the husen ib 2: 33 ( 1408) . mato all the husen wara swa godh som atta marker päninga ib. när han wtstädhir goozin tha läti besee oc miäta husin medh witnom VKR 32 . Bir 5: 114 . skal myätas hans ärwþi som han hawer þär a wart SD 5: 637 ( 1347) . xx march, som dande män mäto godzet bätra än harnischet war ib NS 1: 533 (1406). - undersöka, pröfva. miäta ok vägha sik siäluan j sik siäluom (metiri si ipsum in se ipso) Bir 3: 148 . skiälik thing mäta sina gerning mz radh oc wilia MB 1: 32 . 3) värdera för utmätning, utmäta, taga i mät. mz godhom mannom . . . latha mätha hans hawor til beredha mz MEG (red. A) 56 . " skal hans godz a landeno mz godhom mannom mäthas ok mz gieldhas ib. " ib (red. B) 60 . EG 65 . " han loth mäta for ena mark thz wärd war twa " RK 2: 1016 . ib 668 . " the matte them fra badhe vxa och koo " ib 665 . mätha . . . sa mykit som broder skyllogher är SEG 117 . DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . BtFH 1: 175 ( 1506) . - mäta ut, = mäta 3. vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra wt aff andrum berghum PfN 140 . at myetä þe samu brutäpäningä vt af hans lösörum SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . " myetä vt af hans gods konungs dombrut ib. mätin wt af hwars thes mans landboa . . . thetta marka giellet " BSH 1: 142 ( 1373) . dömdes the iij i nempde sotto in til jons hultis gard ath mäthe oleff jonsson sin sacköre wt BtFH 1: 160 ( 1507) . ib 291 ( 1510) . " at löse sin jord igen som wt war mäth för saköre " ib 276 ( 1509) . Jfr utmäta."],"e":["myäta: -as SD 5: 637 ( 1347) . ","myetä ib 480 (1345, nyare afskr.; på två st.). impf. maat MB 2: 212, 367 . ","matu L. ","mata RK 2: 668 . ","mäto SD NS 1: 533 ( 1406) . ","matte RK 2: 665 . ","mäthin MB 2: 367 . ","miätin: miätit ÖGL Vaþ. 20: pr.; vthmiätit SD 6: 6 ( 1348) . ","mäth BtFH 1: 276 ( 1509) . ","supin . ","miätitz Su 404 ), "]},{"a":"mäta","b":"vb","c":"v.","d":["1) mäta (med längd- el. rymdmått). Se Sdw 2: 1272. mensus a um mäthin oc mälther GU C 20 (hand 2) s. 133. menticulosus a um mätande oc mäthyn ib s. 139 . SJ 2: 86 ( 1483) . ib 108 (1488-89). the hado medh gode men myetit epter snörit ena tompt ib 141 ( 1488) . greils beltare . . . sadhe ath pedher benktson sath altidh widh hans gardh och mätte och greils lmiste tha borth vii hwdar . . . tha sogh han aldregh pedher benktson mätha ther sedan hwdanar kommo bort ATb 2: 236 ( 1484) . STb 3: 247 (1595), 374, 390 (1498), 5: l49 (1515). hulkidh huss eller gard som holler j rät alne tal wid gathune offuer xx alne och j bredleken x!UDDA_TECKEN? alne wäl metthit ib 252 ( 1519) . " huru kan man thät mäla ällir miäta som engin ända hafuir i sik " Hel män 170 . 2) värdera, uppskatta. at han ville vitho sin hustuz deel oc teslikis thän andra arffue deel . . . oc ville latha miethe them Arfstv 35 ( 1461) . klädho . . . swa wän at napt kunne nakar them mäta ällir besinna Hel män 175 . PMSkr 28 . 3) värdera för utnmätning, utmäta, taga i mät. hwilko jordh ok hws fornäfndä laurens liglikä (!) mätin var forä firitiio marchir päningä Gadolin Pants 275 ( 1371) . ","2) tilldela genom utmätning. tha schall laghmannen tagha till sig XII. godha män . . . ok latha mätha warom nadoga herra the . . . gotzen till, efter thy som tha fins at the wärdh ära Lagerbring Saml 2: 254 ( 1450) . Jfr tilmäta. "],"e":["mätha . ","mäte: -es Stb 5: 49 (1515)","myäthe: -es PMSkr 28 . ","miethe Arfstv 35 ( 1461) . ","myeta STb 3: 247 ( 1495) . 374 (1498). impf. mätte ATb 2: 236 ( 1484) . ","motho STb 1: 361 ( 1482) . ","methin STb 4: 114 ( 1506) . ","myeten SJ 2: 108 (1488-89). n. metthit STb 5: 252 (1519). supin. myätith ib 3: 390 ( 1498) . ","myetit SJ 2: 141 ( 1488) . ","myetet ib 86 ( 1483) ), ","*mäta til , 1) tilldela genom mätning. ath nw . . . äre henne tompt methin henne til j sit alna thaal STb 4: 114 (1506). ","mäta ut , 2) utmäta, uppmäta. v!UDDA_TECKEN? (5 1/2) pund miöl och i (1) span, som stadzmätare motho wth STb 1 361 (1482). - Jfr utmäta. - Jfr upmäta och mätia."]},{"a":"mätan","b":"nn","c":"","d":[],"e":["mätanz män","mätanz orþ , "]},{"a":"mätare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iordha mätare."],"e":[]},{"a":"mätare","b":"nn","c":"","d":["mätare, person som på offentligt uppdrag har att mäta vissa varor. " jtem mäterene iiij art. meterlön for iij pund malt loc v penninge till öll " Skotteb 439 (1469-70, Kämn). Jfr spanna-, stads-mätare. "],"e":["mätere )","*mätara lön","meter- )"]},{"a":"mätelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr omätelika."],"e":[]},{"a":"mätelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr omätelika."],"e":[]},{"a":"mäteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr omäteliker."],"e":[]},{"a":"mäteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr omäteliker."],"e":[]},{"a":"mätelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr omätelikhet."],"e":[]},{"a":"mätelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr omätelikhet."],"e":[]},{"a":"mäthet","b":"nn","c":"","d":["mttnad, mätthet. SkrUppb 134."],"e":[]},{"a":"mäti","b":"nn","c":"","d":[" Jfr krasmäti."],"e":[]},{"a":"mäti","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kras-, lust-mäti."],"e":[]},{"a":"mätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) = langh och xxx alen bredh, som sylsetiarana . . . henne methiade Stb 3: 243 (1495)."],"e":["mäthia . "]},{"a":"mätnaþer","b":"nn","c":"","d":[],"e":["mätnaþa män","mäthnäþä- )"]},{"a":"mätning","b":"nn","c":"","d":["1) mätning. STb 3: 370 ( 1498) . epter besworne sylsatiares myetningh om tompten ib 374 ( 1498) . " at all maath är rätferdig liget med stadzins matter j alle hande metning " ib 5: 288 ( 1520) . - Jfr utmätning."],"e":["metning . ","miethningh . ","myetningh )"]},{"a":"mätning","b":"nn","c":"","d":["1) mätning. " iordha mätare öffde sik j sinne mätning " Su 224 . MB 2: 45, 46 . 2) mått utsträckning, dimension. swasom nakot likamlikit tingh j sino rwme, hwilkit j sinne mätningh (suis dimensionibus) widherlikas rwmeno Su 271 . 3) värdering. äpthe wena säghn ok mäthningh SD 1: 92 (öfvers. i vidim. fr. 1440)."],"e":["mäthnigh: -ighenne MB 2: 45 )"]},{"a":"mätordh","b":"nn","c":"","d":["l: = mäts ordh. haffuer ok nagar deelin forbätrath thet han i wäria haffde epter goda manna saghn ok met ordhom skal honom thet widerleggias Svartb 371 ( 1439) ."],"e":["met- )"]},{"a":"mätorþ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr mäts-, mätanz-orþ."],"e":[]},{"a":"mätskal","b":"nn","c":"","d":["vågskål, våg. " sancte birgitta syntis sua som twa miät skala (stateræ) standande vidh jordhinna thera höxstä band foro op til skyn oc thera cirkla gingo vp ginom himelin j försto miät skalane (för -ene) var een fiskir . . . j andra miätskalene vr eet diur " Bir 2: 3 . ib 1: 237, 2: 7, 243 . Bu 21 . rät mätskaal (statera) MB 1: 368 . " thu äst lagdher i gudz mätskaal oc wägher litith " ib 19 . " a gudz mätskal älla vagh lMP 2: 109. j andelike waagh oc miätskal " Bir 4: (Dikt) 268 ."],"e":["mätskaal . ","miätskal Bir 4: (Dikt) 268; -skalene ib 2: 3 ; ","-skalana ib 7 . miät skal),"]},{"a":"mätta","b":"vb","c":"v.","d":["1) mätta, göra mätt. eg. och bildl. kötit mätte oc styrke Bir 2: 40 . ib 1: 282 . hafdhe mättat moghan Bo 90 . Bir 1: 277, 2: 119 . " iak skal mätta them mz minom sötma " ib 1: 117 . eth trä, som mätte honom aff sinne frukt Lg 3: 714 . 2) mätta, förnöja, tillfredsställa. liker the källo som . . . mätte alla mz dryk KL 245 . " at iak ther frilika mz rop oc skrian maathe mättha (för mik mättha) " Su 43 . oppfylte ällar mättadhe wara astwndan LfK 126 . 3) utmatta, uttrötta. mättadhir af obrygdhilsomen (opprobriis saturatus) Bo 182 . refl. "],"e":["-ir: mättir Bir 1: 277 ; mätte ib 282, 2: 40, 119; KL 245 ; ","mättis ib 228 . ","-ar: mätta Bir 1: 117 ; ","mättas KL 228 . ","-te : mätte Lg 3: 714 ; ","mättis KL 103 . ","-adhe: mättadhe LfK 126 ; ","mättadhis Lg 819 . ","mättat ib 90 . ","mätta Bir 1: 277 ),","mättas , 1) mättas, blifva mätt. eg. och bildl. munkin tilbör hwarn dagh swa litit äta at han ey mättis KL 228 . ätir litit oc mättas ib. thän som mykit ätir oc aflatir tho för än han mättis. faar mere lön än thän som litet ätir. oc mättis ib. siälen . . . mättadhis aff otalghom söthma Lg 819 . Ber 20 . 2) förnöjas, tillfredsställas. for the dyro loktena . . . aff hulke han mättis KL 103 . 3) mättas, blifva mått (på), få nog (af). af at göra honom thiänist kunne hon äkke mättas Bo 162 . " the kunno aldre mättas aff rikedomom " Bir 3: 55 . " aldre kwnne mantz öghon mättas aff (se sig mätta på) hennes venlek " MB 2: 162 . Bir 1: 102 . - Jfr fulmättadher."]},{"a":"mätta","b":"nn","c":"","d":["mättnad. " thär mädh forwan han oss äwärdelika glädi ok mätto j hymmerike " MP 4: 96 . SpV 566 ."],"e":[]},{"a":"mätta","b":"nn","c":"","d":["mättnad? the hulkra giri ey hawir mätto (modum; sannolikt står mätto här för matto; en var. har: the som haua giri ther är vtan matto Bir 4: 294 ) Bir 3: 335 ."],"e":[]},{"a":"mättan","b":"nn","c":"","d":["mättnad. SpV 491 . hwngher ok mättän sömpnen . . . eller ok natthanna vakan endrecteliga mothe mik stridha J Buddws b 174."],"e":["mättän )"]},{"a":"mättare","b":"nn","c":"","d":["mättare, den som mättar. a altarens bordhe är gudh badhe mather oc mättare LfK 90 ."],"e":[]},{"a":"mätte","b":"nn","c":"","d":["mättande. til buksens mätta KL 204 ."],"e":[]},{"a":"mätte","b":"nn","c":"","d":[" (och n.?) L.","1) mätte, mättnad. mätte vtan ledho Bir 1: 358 . " j äpleno är . . . litin mätte ib 3: 24. andelikin sötme oc mätte " ib 55 . thäs sötmans mätte wari war sälikhet Ber 20 . bortrördhe mättinne härras ey skörlifnadhin ib 83 . ib 86 . MP 1: 95, 189 . Su 391, - til mättis (til mätte), till mättnad, så att man blir mätt, så mycket man orkar, efter sitt lystmäte. haffdom köt oc brödh nogh til mättes MB 1: (Cod. A 3) 558. mange taka af thässom matenom til mättis Gr 272 . foruita mik at iak ätir mit brödh til mätte Bo 133 . äta til mättes Su 386 . " at han alrigh ate til mättis " KL 201 . " äta oc sofwa til mätte " Bir 2: 198 . drik nu blodh til mettis ST 340 . " fylla the sik til mätte " Bir 1: 195 . " iak vidhir quäke thom . . . alt til mätte ib 3: 14. gafwo mik beskelikhet til mättis (inebriaverunt) " Su 405 . 2) förnöjelse, tillfredsställelse. thet är allom thom, som ther a tänkia, til aldra sötaste hugnat oc mätte Ansg 181 ."],"e":[]},{"a":"mättelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr omättelika."],"e":[]},{"a":"mätteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr omätteliker."],"e":[]},{"a":"mättelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr omättelikhet."],"e":[]},{"a":"mättena bok","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mätter","b":"av","c":"adj.","d":["mätt, som tillfredsstält sitt begär efter föda. siþän han är mätter SD 5: 638 ( 1347) . Bil 317, 696 . " mön at sik mätta af þäs (trädets) frukt " Bu 71 . ib 175 . KS 24 (58, 25) . " vr herra ihesus . . . ökte faa brödh oc giordhe mä af them mang thusand folk " Bo 88 . - bildl. thu kunde aldri wardha mettir aff människio blodh ST 340 . " aldre mät aff fulum lusta " Bil 305 . - fyld. pungh mz pänniga mäth MD (S) 306 . - Jfr ful-, o-mätter."],"e":[]},{"a":"mäþ","b":"kn","c":"prep. adv. konj.","d":["A) prep. med dat., stundom. i sht i det yngre språket, med ack., någon gång med gen.","1) för att beteckna samvaro: med, i sällskap med, tillsamman med. com sialvar ihesus mäþ änglom ok allom hälghom patriarcom ok prophetom ok allo himirikiz härskape Bu 14 . " lop en iuþa smasuen mz cristnom smasuenom tel kirkio " ib 22 . " han sagþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio ib. guz ängel gangar mz hanom " ib 204 . kom eet leion ii fylghe mz þöm ib 71 . " sände han en munk til qwuensem mz faghru fölghe " Bil 274 . kom (imperat) mädhir os Bo 191 . " thön hus han skal äta ok drikka i medh sit härskap " KS 41 (106, 44) . han hawer ok skapat et glädhis hws, thet är himerike, ther han är daghlika innan medh sit härskap ib 64 (159, 70) . åto han til döz ok thön medh hånom wåro ib 30 (76, 32) . " gudh är mz thik " Lg 32 . - i närvaro af. blyffuer (näml. det stulna) i handom tagit mz thwa aff brödom SO 205 . 2) för att beteckna gemensamhet i handling el. tillstånd: med, tillika med. kunungur medh sit rådh skal huxa ok höghelika warna vm rikesins wärio ok fäste KS 74 (182, 81) . " ä hwar the stridha mz sit hoff " Iv 22 . " midhan han then näste wr meth sinom brodhir ib NS 1: 27 (1401); jfr 10. i skulin mädhir mik thakka gudhenom joui " Gr 281 . " hte hanom dö mäþ iacobo " Bu 166 . " han afladhe son mz ens mölnara dotter " Bil 300 . fik en son mz sinne hustru Pk 242. mädh honom haffde hon twa dötter BK 204 . - med, i förening med, med bistånd af. allä the thettä bref hörä oc see, heelsär jäc. . . med guþi SD 5 . 293 (1344). vi . . . sändom allom mannom þe som boä j vplandä laghsaghu helsu med varom herrä ib 605 ( 1346) . " venligh kerlig hilsa nw oc altidh forsenth medh gud " BSH 4: 279 ( 1501) .","3) för att utmärka den med hvilken något föres el. följer: med. at thw . . . tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare BSH 1: 142 ( 1373) . han före mik fangen mz sik hem RK 1: 1581 . skal vnge brodren scriffuarenom fore giffua ena halffua mark strax i handen mz sik (d. v. s. för att taga med sig) SO 116 . " gaff iac met henne til mädhgifft VII 1/2 löduger mark sils " FH 3: 99 ( 1447) .","4) för att utmärka det som man för el. har med isg: med. komo þri kunuga tel hans mäþ sino offre Bu 72 . fluþo maria ok iosep tel egiptim mäþ barneno ib 71 . fluþo mz hälghom domom ib 166 . " vm kirkio mäþ liusom ganga ib 8. sattes han (Petrus) mz staf ok stol i rom ib 99. föddr medh allom rikedome " KS 23 (57, 25) . hwar som qwedher mynneskar mz hath eller lwffwo SGG 131 . " the sum ädh fullum wappnum iwer land rijdhä " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - för att beteckna lifsfrukt hvarmed qvinna är hafvande. vardh quinnan mz barne hafuande KL 322 . " fra þe stund moþer var först öken mäþ hanom " Bu 61 . " sax manaþom var elizabet för mäþ barne än maria " ib 71 . " en syndogh kona var mz (hafvande med) ens mandrapara barne " ib 134 . MB 1: 185 . Lg 3: 62 . Di 118 . " wart hon mz barn " Va 5 . Lg 3: 323 . " för att beteckna det som tillhör el. åtföljer något. tillsamman med följ. subst. bildande ett prepositionsattribut. et skrin af cristallo med helghudomum " SD 5: 564 ( 1346) . Jfr 5. 5) för att beteckna innehåll: af, med. var fult afguþa mönstar mz siuko folke Bu 203 . eth törn . . . haffwandis kringom sigh ena grop fulla mz asko MB 2: 319 . " full mz nadh " Lg 32 . som . . . fwl var mz kärlek Bo 3 . " fylto the vatnharin mz vatn " ib 62 . - efter föreg. subst. annath (näml. tiäld) war mz rödhitadhom wädhur skinnom MB 1: 495 . " ii mätskalana mz goþen " Bu 21 . en säk mz halm vnidr sik läggia KL 335 . " thre grytor mz gul " ST 91 . " twa korgha mz fikom " ib 426 . lathe komme hiit ned ene skwthe med salt ok hwmble BSH 5: 576 ( 1511) . han hauar . . . sit skäiäg mz fam harom Bu 204 . sa . . . þär koma . . . skara mäþ iugfrum ib 11 . fingo storan hoop mz fiskom Bo 240 . Di 281 . eth merklith tall met folk FM 235 ( 1506) .","6) för att beteckna en förening: med. hvarn thera (af de fyra hufvuddygderna) hauer nokot samband medh andra KS 18 (46, 20) . - för att utmärka en myckenhet med hvilken något är el. blir förenadt: med. blanda watn mz wini Bil 379 . " tämprar man rökilse mz quinno miölk " LB 4: 339 . " tak jnrynen aff hylle bark ok brädh medh smör j enne panno " ib 2: 32 . - i bland. lagþe liusit mz hälghom domom Bu 12 . " the äru ey reknande mz thy sama talino (in edem numero) " Bir 2: 76 . 7) för att uttrycka ett varande i någons hus el. omedelbara närhet: tillsamamman med, hos. ther . . . mäþ os äru SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " aff þeem sum wir þowrom at optelikä se mäþ os " ib 670 . äru daghlikä hemä med faþrenum ib 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . jomfrwn sat i en torn och henne syster mz henne Di 35 . " ther war oc en pilt mz then sama smid " ib 41 . sagdhe sith gooz wara jnlaght mz (af senare hand ändrat till när) benedcto Bil 697 . - hos, bredvid. at han skulde hafu ligat mz länzmannens dotter BtFH 1: 281 ( 1508) . - hos, till vistelse hos. gaff sik in mädh sinom systerson SJ 3 ( 1421) . - hos, inför. tha war daniel propheta määr mz nabogodonosor MB 1: 13 . " werdhughom fadher medh gudhi " SD NS 1: 265 ( 1403) . " format thu ey swa mykit mz apostlenom " KL 319 . " sancta birgitta är mykit hördh mz (af) gudhi " ib 320 . " wardh mz gudhi swa hördh " Lg 3: 258 . " thu ther mz gudhi är thäk oc känd ib 253. seruacius hafwer för wärffwat mz gudhi oc för thiänt, at haa som hälstz söker hans graf, bedhandes hiälp aff honom, tha skal honom giffwas aff gudhi, hwat honom i likamlike matto widherthorffteliktet är " ib 168 . 8) för att uttrycka att en beskaffenhet, egenskap, sed, verksamhet, förhållande e. d. förekommer hos någon: med hos. frither wäri mäþ huis thässu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som ensamen hawer fulkomin lotsta oc glädhe mz sik siälwom MB 1: 74 . " fwla synder som han sa mz them ib 299. enkte othol kunne märkias mz hänne " Bo 169 . Bil 409 . " i thy han mz thik seer älla höre ohöfwelikit " Ber 261 . " sköffös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " ängen fiärdh fandz mz them " Su 419 . " engin fan mz henne antiggia oskällika glädhi oc later, eller harm oc wredhe " Lg 3: 501 . " mz thz barnet war enghen dygdh för gäthen ib 159. mäden thz !UDDA_TECKEN? diwret) haffuer swadanna dygd mz sik " Va 25 . " nw är giri saa mangom mäder " MD (S) 235 . - hos, bland. sua som än är (sidher) mäþ clostarmannom Bu 194 . " wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganghlichä än ganghlichä ok godhä, mädh somlicum allmoghä " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . hwat þässe rätlikä gyora þät skal staþukt vra med þöm androm ib 638 ( 1347) . swå sum wi måghom see meedh romarom KS 9 (21, 10) . huru må mera folska finnas medh mannom ib 46 (118, 50) . " huat som mester skördh schal wara mz sch[r]äddarom " SO 96 . mz vndarlicom oc ey förra mz os sedhom siukdom Gr 315 . dies lune, thz thydher mz os manadagh MB 1: 70 . " thz kallas dag mz jdhir " Bir 2: 161 . " hon höris ey mz (apud) höfdhihgom " ib 3: 170 . " hwa tholikt vnder i greco lande mz os saghe " Al 8246 . " mz os älskas aldre tholikt " ib 6262 . - åt. war mz henne aff gudhi giffuit, at (näml. det var) som en sakt haffde, gak til then Lg 3: 419 . - med, vid, för, inom. þänkte han mäþ sik Bu 157 . Bir 3: 23 . Va 13 . Lg 32 . " wäghr medh sik sieldom ok dömer " KS 31 (80, 34) . " sagdhe mädhir sik (för sig själf) " KL 224 . 9) med, inräknadt. mz iacob oc iosep oc hans twem sonom . . tha waaro the alle fadhga oc brödher oc brödhra barn siwtighi folk MB 1: 254 . 10) tillika med, vid sidan af, jämte. mith goz . . . med allu þe þer til liggir SD 5: 293 ( 1344) . " sätiom wi waar incigle mädher stadzens incigle " BSH 1: 133 ( 1371) . " läsa aue maria credo oc syu salma mz letaniis " ST 320 . " man skal fylla thik öghonen mz bukenom ib. som ängen annan guþ vilde þola mz sik " Bu 150 . " mädh thässom threm hawir han annor thry ond thing " Bir 3: 47 . at thw . . . tak mädh tich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare . . . mädh häradzhöftingiasom BSH 1: 142 ( 1373) . kalladhe iac the til . . . thänna thrä äpterscripna häritzhöffdhunga . . . mädh fyra boolfasta män VAH 24: 323 ( 1454) . 11) för att beteckna enhet, identitet el. likeht med: med. gudhomen är et giordhir mz mandomenom Bir 4: (Dikt) 253 . som . . . samw käremal mz mik haffwa Su 121 . iak . . . äradhe han mz (lika med) siälfuum mik Fr 682 . fik lika lön mz apostolis Ber 77 . " the wore lika gambla mz itmar " Di 205 . jämpn arwinge . . . meth joan bondason SD NS 1: 103 ( 1402) . gudz ordh . . . som liknas mz tränna löfwom (sunt . . . similia foliis arborum) Bir 3: 317 . - i likhet med, gemensamt med. änglane . . . mz hulkom han hawir skäl ok siälinna odödhelikhet Bir 2: 290 . KS 2 (5, 3), 13 (30, 14) . 123) för att beteckna deltagande el. delaktighet: med. ath mager broder funnes mz nagar vtroheet SO 205 . - med gen. och stäldt efter tillhörande pron. sworo at fenden war tess wisseliga meder (var med derom, deri hade sitt spel) RK 2: 7353 . 13) för att utmärka den som göres dela ktig af något: med. änkte godhz må man mz glädhi ägha thz han ey mz winom skipte KS 46 (118, 50) . " för att utmärka dem mellan hvilka en fördelning eger rum: bland, mellan. giua ok skipta goz ok peninga . . . medh sinom mannom ok vndidånom " KS 78 (192, 85) . skipa thässa syslo mz flerom mannom MB 1: 327 . 14) för att utmärka den person el. sak till hvilken man står el. träder i ett förhållande: med. at wi görom ett jordha skipte medh . . . herra henrike SD NS 1: 265 (1403). hafþe raþ . . . mäþ vinu ok vitrom mannom Bu 128 . " sum vm gingu mäþ hänne " ib 10 . iohannes lät väl vm han (fogeln) ok läk mz (med honom) ii handom ib 157 . " lekte mz smaswenenom " MB 1: 278 . " tu skalt ok ey huxa medh huru mångom, vtan medh huem tu byndr tin hemelika winskap " KS 22 (54, 24) . " huar tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom " ib 25 (61, 27) . som turturdufuan, mystom synom jemmaka, alder befatar sik mz androm Lg 3: 536 . " han syndadhe mz eens giffs manz hustru " ib 56 . " hiolt rättare thing mädher thöm aff the förscrefne sokn " FH 3: 8 ( 1377) . " at tala mz swa storom herrom " Bo 2 . " disputeraþe mäþ hanom " Bu 101 . striþa mz þe cristno ib 155 . iach wilde . . . ga mz ider j en kamp Va 9 . " göra frammer iartigne mäþ hanne ok naþer " Bu 6 . " göra miskund mz thik " Bir 2: 333 . " större godhgärning värdhoghhadhis gudh at göra mz mik Kl 356. tha giordhe berman mz hanom wel " RK 2: 1291 . " swa giordhe gudh mz oss " ST 214 . " beuara thik änkte mz thöm rätuisa mannenom " KL 380 . mädh allum thöm landum ok stadhum . . . skal iak . . . mik . . . enkte bewäria BSH 1: 132 . (1371). mz huat truldom far þu Bu 495 . - med, öfver. at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . - från. hon skulde mz likamen sa hardelika skillias MD 67 . 15) med, med hänsyn till, med afseende på. wisa os nokon annan som thera (profeternas) witne oc spadom sannas mz Bil 83 . " han liknas änglenom mz siälinna " MB 1: 78 . " swa är ok mz mik " Bir 1: 140 . spordhe . . . huru mz brödhromen var KL 230 . han sagdhe alt vara väl mz sik ib. han fik witha . . . hwat thidhande war mz iosaphat Bil 611 . thetta waradhe langan tyma mz honom ST 269 . " thz tok mz honom een ondan ända " ib 322 . " huru thz gig mz honom " ib 323 . jngen dölige lönlige nager the tingh mz nokrom nykompnom i ämbetet SO 95 . " om noger broder mz hanom nagat wiste än thz äran tilhörde " ib 102 . Jfr 8. - (?) se oppa brädhet medh hwath tärninghin dragha will BSH 4: 257 ( 1501) . 16) för att uttrycka åtföljande omständighet el. sätt: med. las . . . hänna helso värs mz knäfallom Bu 26 . födes guz son mz mandom ib 206 . vp föþas . . . mäþ renliuis louan ib 4 . " hans blyght skal ändas mz heþar ib. ändaþe syn aldar mäþ dyghþlekom lifnaþe " ib 8 . þe boþo saman guþleka mz mykle dyght ib 3 . vilde drägha (näml. ljuset) mz afle af hänna hände ib 12 . räþo rike mz ro ib 64 . " at þänkia mz þakom þina pino " ib 72 . " gaff vp sina siäl mz sammum ordhum " Bil 110 . " mz myklom räddogha sagdho the mällan sin " KL 417 . " gingo alle wt af mänstrino mz store quidho oc rädugha slande sik for brystit ib. " MB 2: 410 . liua medh hofsämio KS 23 (57, 25) . " thet skal göras medh vitre forhuxan " ib 20 (49, 21) . hua annars godhs taker . . . vtan medh rättom laghom ok sannind ib 74 (180, 81) . tå the sea ok röna at han säter sik manlika medh lif ok makt vt firi almoghans hedher ok tarua. tå sätia te ok sik ut firi hans hedher ok äro medh lif ok lydhno ok fullan godhwilia ib 78 (193, 86) . " älska tik ok hedhra medh alle makt sinne " ib 26 (65, 28) . " rätte thz medh fulla hand " ib (66, 28) . " elska ok idhka alt thet godt är, medh höueskom ok dygdhelikom åthenom " ib 13 (30, 14) . godhz . . . mz glädhi ägha ib 46 (118, 50) . alt thet man medh syndom få, thet skal medh sorghom förgå ib 30 (75, 32). quos . . . per legitimam prediorum permutacionem mæd festum oc lagfangum habuerit SD 2: 404 ( 1304) . " meþ festum vc allum lagha fangum " ib 3: 282 ( 1316) . " þet hauir jäc giuiþ . . þänna skiälum ib 5: 293 (1344). " ib 476 (1345, nyare afskr) . wäl wt aff folkenom mz godhe forsyyn wäldogha män MB 1: 327 . " weet iak nw mz sanno (i sanning, för visso) at thenna smaswen maghom wi rädhas " ib 278 . mädh liowo eller ok ledho SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). thet war mik eygh meth lika eller retta af gangith ib NS 2: 117 (1409). - på. mädher swa mattho SD NS 1: 626 ( 1407) . " fulfölghen thz än medh thz bedzste " RK 2: 4637 . ib 4856 . - med. medh thet snarestha BSH 3: 153 ( 1464) . " medh thet allerförste (med det allra första, så snart som möjligt) " ib 5: 162 ( 1507) . - Jfr 23. - i förbindelse med ett verb af en bem. som liknar åtföljande substantivs. pinte iak han mz marghom pinom Gr 281 . manadhe han . . . at dräpa sina dotter mz hardhom dödh KL 309 . at . . . ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquäthins ordthom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). the räddos mz myklom rädogha (timuerunt timore magno) MP 2: 36 . " doo mz bradhom döö " Bir 1: 88 . ib 2: 81, 86 . " han scal dö mz heluitis dödh (morte moriatur) " MP 1: 35 . " han skal lifwa mz lifweno ok äkke döö " Gr 295 . sompnadhe mz (i) thwngom symn KL 164 . " gräto alle mz storom graat (greto storligen) " ib 165 . " han föddis aff mik mz the födzlo ther gudz syni höfdhe födhas " Bir 3: 411 . 17) för att beteckna medel; med, förmedelst, genom. gik mz thörrom fotom owir vatnit KL 418 . MB 2: 410 ; de två sistn. ställena kunna föras till 16. kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom Bu 14 . slita han mz tannom ib 100 . " þe nighu barneno . . . mz höfþom " ib 71 . " mana þän döþa mz stauenom up standa ib 101. läste mz eldez bandom varn mästara " ib 207 . huþstryca han mz iarn gislom ib 501 . " blöt mit hiärta mäþ þino bloþe " ib 72 . af þöm (näml. död) löste ihesus alla goþa män mz sins likama döþ ib 21 . þu köpte mik lif mäþ þinom döþ ib 75 . " þät sama fästes . . . mz heþnom vitnom " ib 62 . " läta guz ansuar mäþ hälghom bönom " ib 5 . " fik mz bön in koma i kirkiona " ib 30 . " han kaste hona mz första stenenom " Bo 159 . " han kan ekke finne pa laget at kasta medh henne (blidan) " BSH 5: 47 ( 1507) . " bleff skoten med en pil ib 480 (1511?). wij wilia skirma mz hwassa swerd " Di 163 . " hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom " MB 1: 495 . " all studhin oc wäggiana (näml. voro) klädda innan til mz fyra litadhom klädha bonadhe ib. kläder mz (i) gulwäfium " Bil 112 . " hulde han sit hofwodh mz howudh dukenom " ib 127 . " skip ladhin mz hwete " ib 575 . " huru gudh skapadhe mannin ok styrir han mz budhordum " ib 612 . the formatto . . . thässa gerning mz fiäffla krapt MB 1: 295 . kä nnis medh ordom ok gerningom sik wara gudz vndidåna KS 16 (39, 17) . " thet han gitr ey gripit medh sinom skiälum ok vndistandilsum " ib 18 (45, 19) . " släk tin lusta medh höuiskom tingom " ib 24 (58, 26) . " ängin vretlika tunga medh sit wald " ib 48 (122, 52) . " medh sitt godz gif löna " ib 70 (172, 77) . " sik födha ok klädha medh sit daghlikt äruodhe " ib 76 (187, 83) . han (staden) war wäl bewaradher mz mwrom MB 2: 316 . the begutu han mz sodh oc diska watn Lg 586 . " lot honum ther begafua mz örs ok dyra hafua " Fr 2657 . kallapir mäþ wart bref SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). at wäþia a mot þere näfnd med XL mark ib 5: 378 (1344, nyare afskr.) . " lät hana up hängia mz hare (per capillos; vid håret) " Bu 495 . ib 501 . " drogh hona fram mz hareno " KL 309 . ST 263 . thic . . . mz haret wtleeda RK 2: 1281 . ib 2476, 3: 1044 . " sama teknom vi mäþ liuse " Bu 10 . " teknas actiua vita mz martha ok contempatiua vita mz maria " Bo 142 . " mz do ra krokum menas kardenala " Bir 4: (Avt) 179 . " mädher them misgangna wingardomen . .. wndir star ja the reglor oc renliffnadha som nw ey hallas " Bir 4: 41 . hwath monde waar herra wilia mz tholkom sidh MB 1: 308 . " a bonden wizord at väria sik mädh siex manna eþe " SR 44 . haui vinin wald at witnä til salans medh attä mannum ib 1 . " mz hanom iättar guþ signa vm siþe alla heþonna " Bu 4 . " lhon fik hanom þän heþar mz sins sons ängle " ib 24 . " han hafdhe sik iättat komascolande til iordhrikis mz enne iomfru " KL 418 . MB 2: 410 . " laghin äre giwin mz moyse, än nadher mz ihesu christo ib1: 441. bödh waar herra til israels folk mz myoysen " ib 328 . " war herra sigher siälwer mz sinom prohetis " ib 439 . " christus taldhe mz (per) sine brudh til en forman " Bir 2: 183 . thässe drotning . . . lätir mik spöria mz (per) thik til raadz ib 3: 320. miin frw mz mik idher helsa badh Iv 2012 . MB 1: 444, 446 . KS 50 (127, 54) . Bir 3: 121, 360, 411 . Ber 101 . RK 1: (sfgn) s. 175 . hwlketh jag sender eder nw met niels biörnsson FM 220 ( 1505) . - med tillhjälp af, med begagnande af. lät han . . . nidher taka mz stigha Bil 448 . " at ganga mz trappom til gudz altara " MB 1: 495 . " mz naghra broor gik in j stadhen " ib 2: 316 . ena kafflabro . . . mz hwilken the skulle sig till skepen fordra RK 3: (sista forts.) 4782 . " alle the meste peninge jag kwnne aff stad komme och sende eder ower met förste oppe vatn " FM 229 ( 1505) . " medh första dahx wädher jw benlass till thet möthe " BSH 5: 73 ( 1506?) . - med, med användande af, för. palacium . . . som thomas havar bygkt mz þit gul ok siluar ok dyrom stenom Bu 184 . 18) på grund af, i följd af, af, för . . . skull, med. iudhane korsfärsto ihesum mz afwnd KL 418 . MB 2: 410 . hon nekaþe mäþ tuem skälum Bu 5 . " mädh the skäl är thät aff ålder kumit i sidhwänio manna " KS 6 (12, 6), iak skapadhe oc atirlöste mannin mz (ex) minom godhlek Bir 2: 205 . " mz borgarenes falskhet hans stadhen fik " RK 3: (sista forts.) 5304 . " tz arbeyde som brent är i persan mz screddarens forsumelse " SO 100 . magnus met gudz nath. sweä kononger Sd 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 5: 636 ( 1347) . " wi albrict mädhir gudhz nadh sweia oc göta konungir " BSH 1: 197 ( 1387) . wij jacob medh gutz nad erchebiscop i vpsala, kort medh samme nadh biscop i strengnes ib 4: 101 ( 1483) . mädh thy, i följd deraf, derför. honum behagade thz ey wäll mz ty slog han myn fogte i häll RK 3: (sista forts.) 5294. ib 5322, 5553, 6152 . - derför att, emedan. myk önkar offwer thenne pighone meth thy hon är födh aff konungha släkt Lg 3: 138 . ib 135, 152 . " mädh thy at, derför att, emedan, mäth thy at lönelek samband . . . göra . . . stadhlikär geengangur " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ib 670 . " mz thy at the ärw hans limi " Ber 100 . RK 3: (sista forts.) 5302-3. - mädh thäs, derför, deröfver (jfr Mnt. mit des). mz thäs (myt des) wart iätten wred Va 51 . 19) i besvärjelser: vid. jach formanar tik. then lede fleen, we oc wärk. mäder thom blodogha fothom ther ihesus gudz son han trödh til sith martiriium . . . thz then ledhe fleen. tw skalt förgas LB 7: 15 . ib 14, 16, 17, 18 . 20) utmed, långs åt. han reedh een litin vägh ok sma . . . mz eet vatn Fr 105 . " alexander drogh än mz the flodh " Al 5011 . ib 5587 . " han foor än mz haffsins sidho ib 8815. thz (landet) la mz haffsins sidho " ib 8846 . alexander foor sik thädhan . . . mz haffwith fram ib 8844 . ridho the . . . op mz aana Di 212 . ib 213 . han rendhe nid mz aana ib 220 . ib 241 . - vid, på. tämprar man rökilse mz quinno miölk ok lägher mz bolda LB 4: 339 . 21) enligt, i öfvrensstämmelse med. böte ok bätraþe mäþ hans raþe Bu 8 . " tok sik husfru mz guz laghum " ib 3 . " almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum " KS 77 (189, 84) . 22) med, i öfverensstämmelse med (någons) vilja el. fördel; oftast satt efter tillhörande subst. (el. substantiva ord) och vanligen förbundet med mot (mote). vm bärgh oc thera handa hafdho liif tha rördho the sik meer mot mannenom än mz honum Bir 2: 290 . " thet är mich eccke medh " HSH 20: 173 ( 1507) . the (öronen) höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote KS 32 (82, 34) . " at thet är einghom godhom mannom mädher vtan mothe " SD NS 1: 348 (1404). the wilde göra saa hwem thz war medh eller mot RK 2: 5624 . " moth mith mynne giorde the thz hwilkit war mig inthet mädh " ib 3: (sista forts.) 5094 . the som andelica lifwa vända alt til gudz loff oc hedhir. hwat thz gaar (näml. dem) hällir mz älla moot Bo 122 . " vaþe är striþa viþ guþ siäluan. som haldar mz andrea " Bu 134 . " tha hiollo badhe domarene oc constantinus amot them mz siluestro " Bil 84 . - abs. ss subst. medgång. badhe mz oc moot koma honom til godho Bo 66 . 23) vid tidsbestämningar: under, vid, i. nar hon ey hindras af iordhrikis wmsorgh älla willo mz gudhelikom bönom (in oratione) Ber 135 . mz (við) the tydende wordo borgarna fastsörgiande Di 6 ; jfr 18. haffue ther til oldermansens loff medh twa brödra närwaran (tillåtelse gifven i närvaro af två bröder) SO 113 . " teddo the wäl nakra stund mz thz första (i början) j sidhom oc liffwerne ennahanda skrympteligha gudhelighet " Su 229 . - mädh thy, härunder, emellertid. mz thy kom daghin at enkte (utan att) hafdhe än hanin galit i the huse Lg 3: 213 . - mädh thäs, med det samma, härunder, emellertid (jfr Mnt. mit des). mz thäs (myt des) kom jätten tith Va 51 . ib 49 . B) adv. 1) med, i följe. thän märkelicaste man ther var mz Bo 20 . " mange tyder medh " RK 1: 4202 . the svenska waro mz j then skara ib 2: 372 ; jfr 3. thu wille sielfwir mz ST 485 . " then same war ock i dätmeren medh när slagedht stoodh " BSH 4: 248 ( 1500) . - med, med om (att). thw wast met ath sla swen degn j häl FH 6: 47 ( 1457) .","2) för att beteckna ett medförande: dermed. darij sändebudha lot han fa thetta breff lot them mädher ga Al 2138 . 3) derjämte, tilllika, också, äfven. petrus böt . . . paulo mäþ bära likbarena Bu 14 . maria . . . mötte hanom ok alla iuffrur af himirike mz ib 25 . " lät mik pina kroppin mz " Bir 2: 11 . " er storlige til fare, at thet torn faller meder " FM 230 ( 1505) . Al 3395, 5593 . RK 1: 4030, (sfgn) s. 184, 2: 1831, 5043. MD (S) 203, 235. ST 126, 282, 305 . VAH 24: 319 1414). LB 2: 32 . Di 35, 37, 64, 66 . tha badhe sniör ok räghne mädher (på en gång snöar och regnar) Al 3336 . - dessutom. böthe aater skadan ok xl mark mz MEG (red. A) 56 . 4) för att beteckna medel: med, dermed. lagþe liusit mz hälghom domom oc giorþos mäþ mangh faghar iart[e] kn Bu 12 . " länte hanom sin asna at föra mz barnen tel compostellam " ib 173 . III iern sleffwa at stöpa lodh met FH 4: 84 ( 1499) . " tak jnrynen aff hylle bark ok brädh medh smör j eenne panno . . . ok smör tik medh " LB 2: 32 . thz som . . . quämelikit är at matha ok tämpra likamanom mädhir Bir 1: 144 . " jak hade enchte i händerna at wäria mik mäder " Di 98 . gyum wi til at köpä med böker . . . tolfhundaþa mark swenscä þänningä SD 5: 564 ( 1346) . C) konj. 1) nedan, så länge som þe äru aldrigh mäþ han lifar gozs älla lif felughe Bir 4: (Avt) 184 . " the ridhu nu fast mz dagher var liws " Iv 2289 . ib 3233 . GO 1025 . ST 279, 454 . MD (S) 307 . Di 202 . MB 2: 77 . - ä näþ, se ä. 2) emedan, eftersom. mz hon swa stundade ok swa tradhe vil hon til sin syster fara RK 1: 607 . mädh jac ey siälf incighle hafuer SD NS 1: 91 ( 1401) . meth myn samthykkia ok kerlek ok gothuili er tel komyn ib 2: 117 ( 1409) . HSH 20: 87 ( 1507) . " mz thu är swa wiis tha gör ok swa " Al 2088 . MB 2: 307 . RK 3: 1522 . " henne bordhe thy af androm thiggia mz hon formatte ey sielf ärwodha " ST 42 . " hwa äst thu mz thu mik kännir " ib 529 . " tha wilde clärkin rätta sik op i sänginne, mz man hördhe oc saa, at hon war ther " Lg 3: 20 . - då, om. mz (si) dauid kallar christum sin herra. huru är han tha . . . hans son Mp 1: 313.","3) så mycket som, allt hvad? thz vndrar darius mz han giter Al 1904 . - Jfr ater-, fram-, hvar-, här-, langs up-, þär-, ut-mäþ."],"e":["mät ib 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; NS 2: 3 (1408). meþ L.; SD 3: 282 ( 1316) . ","medh SR 1 ; KS 1 (1, 1), 2 (2, 3) o. s. v.; RK 2: 5624 . ","med ib 1: 87 . ","meth KS 50 (127, 54) ; SD NS 2: 1 ( 1408) , 2 (1408) o. s. v. met L.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bil 284 ; FH 3: 126 ( 1448) , 6: 47 (1457). maþ L. mäþer L. mädher BSH 1: 133 ( 1371) ; FH 3: 8 ( 1377) ; SD NS 1: 626 ( 1407) ; MB 1: 75,: 185, 334 ; Al 2138, 3336, 5593 ; RK 1: (sfgn) s. 184, 2: 1831; Bir 4: 41, 146 ; LB 7: 14, 15, 16 ; MB 2: 307 . ","mädhir BSH 1: 197 ( 1387) , 198, 199; KL 224; Bo 191 ; Gr 281 ; Bir 1: 59, 144 . ","mädhär LB 7: 14, 15, 16, 18 . ","mäder MD (S) 203, 235; Di 98 ; LB 7: 15, 17 . ","medhe SD NS 1: 1 ( 1401) , 2: 2 (1408); LB 2: 32 . ","meder RK 2: 7353 ),"]},{"a":"mäþal korn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mäþalder","b":"","c":"","d":[" , midhalder. a mäþaldre Bu 102 ."],"e":[]},{"a":"mäþalgarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["mäþul- )"]},{"a":"mäþalkläþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mäþan","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. under tiden, härunder, emellertid. mädhan como römska herra sendebudha til vespasianum Bil 315 . konungin ränte mädhan ok röfuade alt kirkiona goz ib 788 . Bo 161 . MB 1: 16, 189, 297, 342, 362 . Iv 69 . RK 1: 126, 157, 669, 700, 712 o. s. v. ST 149, 282, 289 . Di 90, 182 . sagdhe wilia bidha när hestomKL 58. mädhan siwdher wrangh gryta ower eldh män rät gryta bedhis i by GO 460 . " mädhan seeglen wunnos stormades mädhan " RK 3: 291 . " medhan the fara op til herradgen och göra sig redho hith, mädhan slas wij pa nackan " BSH 5: 254 ( 1508) . B) konj. 1) medan, under det att. mäþan iosep rede brollöps kost ii bäþblem sat maria ii nazareth i faþurs garþe Bu 6 . ib 102 . RK 3: 291 . BSH 5: 254 ( 1508) . - så länge som. aldre tapa þe sighar. mäþan þe hanom þiäna Bu 56 . ib 504 . Lg 550, 3: 83 . " mädhan thessin dagher ok forodh standä " BSH 1: 132 ( 1371) . ","2) då, emedan, alldenstund, eftersom. mäþan þin pina var min skuld . . . gif at þinna pino sara suärþ . . . groe ginum mina hiarta rötar Bu 73 . " mädhan thu vilt hädhan fara. föör mik mz thik " Bo 245 . ib 9, 13, 16, 103, 132, 242 . Bil 83 . MB 1: 45, 187 . Bir 1: 4, 3: 66 . Fl 1505, 1573, 1952 . Iv 1508, 3714 . RK 1: 1201, 4409 . gaff hon . . . herra häninge . . . allan sin rät ther hon hafde til the prebendome . . . midhan han then mäste war meth sinom brodhir Sd NS 1: 27 (1401). ib 29 ( 1401) . thz diwret är aldrik kommit aff nokro vnda art, mäden thz haffuer swadanna dygd mz sik Va 25 . 3) då, då likväl, ehuru. huru sighar þu . . . han vara corsfestan mz vilia. mäþan han var forraþen ok saldar Bu 138 . " thy at mädhan thu äst man. oc (för thu?) gör thik siäluan gudh (cum homo sis, facis te ipseum Deum) " Bo 154 . " thu mat spöria huru the pressa mik mädhan min guddombir ok mandombir är opinlikin " Bir 1: 161 . ib 2: 40 . Iv 3701 . Al 5378 . 4) så mycket som? kunungen böþ vt gul ok self. mäþan þe vildo haua tel lösn hänna Bu 490 . "],"e":["mäthan Bir 2: 40 . ","mzdhan Lg 3: 83 . ","mzan Lg 550 . ","mäden Va 25 . ","medhan KL 58 ; RK 1: 1201, 4409 . ","medan Di 182 . ","medhen BSH 5: 73 ( 1506?) . ","mädhane Bo 16 . ","midhan SD NS 1: 27 ( 1401) , 29 (1401)),","mädhan som , "]},{"a":"mäþfylghþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"mäþfärþ","b":"nn","c":"","d":["beteende. " al thiin mädherfärdh skal altidh vara swa som mz enne blyughe ödhmyukt " Ber 256 . ib 257 . - vanl. pl. gärningar, handlingar,' handlingssätt, beteende. i dagh skal thin ondzska ok thina snödha medhfärdhe taka en ända Bo 191 . " glädhias af thera thrimmadh j godhom gerningom ok mzfärdho " Bir 1: 24 . " thiänisto qwnanna ordh ok mz färdhe (gestus) giordho han mer gladhna än usruvna athäfwe " ib 325 . " klärkanna ok renlifvis mananna skipan ok mädhfärdhir (disposito et conversatio) " ib 3: 363 . ib 1: 348, 3: 80, 226, 255, 469. Ber 248, 255, 256, 261 . jak aff six diäflenom oc allom hans mzfärdhom Lg 3: 689 ."],"e":["medhfärdh . ","mädherfärdh Ber 256, 257 ; ","-färdhe ib 255, 256 ; ","-färdhom ib 255, 261), "]},{"a":"mö","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) mö, flicka. " en hebrezk mö sang for borþe " Bu 182 . " baþ ä möna sionga þät sama ib. mön hughaþes ib 492. laa en möö . . . wanför kriplingher " Bil 108 . " offradhe mön sin mödhom gudhi " ib 327 (kan föras till 2). MB 1: 335 . " frwr ok mör " Iv 912 . var son älskar thenne fatigha mö Fl 159 . pläghom vi . . . thz (tornet) möghia skastel kalla ib 1015 . 2) mö, ren mö, jungfru, qvinna som bevarat sin kyskhet. tekna mariam guz moþor varaa rena mö Bu 10 . do menlös mö ib 15 . " sagþe sik tro . . . hans moþor mö vara ib. guz moþer mö o smittaþ " ib 17 . " maria baþe moþer ok mö " ib 11 . " milda mö guz moþer " ib 19 . mariu mö . . . tel lof ib 3 . MB 1: 28 . " mz allom möiom oc änkiom " Lg 39 . " är iomfrwn möö " Di 168 . " mö waren än tha soll gik op. oc nw är hon min hustrv ib. 3) tärna, uppvaktande el. tjenande tärna, kammarjungfru. siter rebecca oppa wlwallen, oc henna möia " MB 1: 206 . thok at ätha oc drikka . . . aff thy som henne (Judits) möö haffde reeth henne ib 2: 167 . drotninghena doreswena oc hennas möyar ib 186 . ib 187 . ST 437 . sende hon (konungens dotter) sin mö till hanum Di 165 . ib 166 . - i andlig mening. jak (ɔ: gudz son) sagde tik förra af minna modhers möia taal hwilka hänne skuu enkannelikare thiäna än andra Bir 5: 29 . 4) fästmö, brud. han (brudgummen) ok hans mö (sponsa) Bu 183 . - Jfr bruþtughu-, fataburs-, sma-, thiänista-, þiänisto-mö."],"e":["möö . ","möyiar MB 2: 186 . ","möiar: thiänisto möiar ST 247, 250 . ","möia MB 1: 206 ; þiänisto möia Bu 503 . ","möghiar: thiänisto möghiar ST 248 . ","mör Iv 912 ; MB 2: 187 . ","möör: fatabwrs möör ST 422 ; thiänisto möör ib 247 . med art. möyanar: tiänista möyanar Lg 3: 383 . ","möiana ST 437 . ","möya : thienista möya VKR 2 . ","möia Bir 5: 29 . ","möghia Fl 1015 . dat. möiom Lg 39 ; thiänista möiom ST 437 . ","möghiom: thiänista möghiom ib 248 ), ","möiar alder , "]},{"a":"mö","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) tärna, kammarjungfru. MP 5: 141 . - Jfr bur-, frua-, frustovu-, stekarahus-, thiänista-mö samt möia."],"e":["möö )"]},{"a":"möbarn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flickebarn, barn af qvinkön. hwilkin qwinna . . . ther möbarn faar a war öö thz skal thz (d. v. s. mö) blifwa til thäs thz döö Al 4745 . " aff the quinno som mö barn haffuir " LB 7: 4 . " at the skullo myrdha all swenbarnen mz nakre onde list, oc all möbarnen lata liwa " MB 1: 276 . " slogo mö barn i kirkior til död " RK 2: 6002 . eth möbarn til sina modher sagde ib 6745 . 2) ung flicka, jungfru. hafþe mö barnet (Jungfru Maria) manghen vanda Bu 79 . ib 6, 504 ."],"e":[]},{"a":"möbarn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flickebarn. JMPs 393."],"e":["möö- )"]},{"a":"möderken","b":"","c":"","d":[" best. subst.? jtem aff möderken ij mark Skotteb 434 (1469-70, Kämn)."],"e":[]},{"a":"mödha","b":"","c":"","d":["v. L.","1) oroa, kvälja. " jmproperare quidha oc medha " GU C 20 8hand 2) s. 17. - möda, besvära, anstränga. om swa är at iffaa ther noghen wnsetnig anten til lmalt eller rogh ta wil jak gerna lata mödana ter til at iak wil lata hemptath hit GPM 2: 299 ( 1508) . ","2) omaka sig att gå, göra sig besväret att gå, fara, gå. tha sadhe iak thät iak ville gerna mödha mik thär (ɔ till Arboga) äpther hans beger Arfstv 49 ( 1461) . gud forlate hanom, tet han matte möde sigh til mik STb 2: 532 (1491).","3) arbeta (på), sträva, bemöda sig (om). med prep. ivir. hulkit som är en aff rettat zack ok mangen man sigh offuer möth haffuer STb 4: 58 (1505). ib. lhauer thu nogot möth tik, tha hauer thu och sielffuer fromen Thomas Varningsbref 6 . - Jfr vidhermödha och diäfla mödder."],"e":["möda . ","möde . ","medha GU C 20 (hand ","mödha sik , "]},{"a":"mödha","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) vedermöda, plåga. " smälekin söndhirknosa hoghin, mz ordhom oc gärningom ok mödhö (fatigat) " SpV 150 .","3) besvär, möda, arbete. " engin stadztienare skal haffua . . . meer än iiij (4) peninga for sin medha STb 1: 173 (1478). " ib 2: 299 ( 1488) . HLG 2: 68 (1520)."],"e":["möde . ","medha STb 1: 173 (1478) ), ","mödhosamber (mödo-. mödha-), ","*mödhosamlika , "]},{"a":"mödhe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ar-, högh-mödhe."],"e":[]},{"a":"mödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["3) mödosamt, svårt, plågsamt. " skildis min siäl af kroppenom swa hwasselika oc mödhelika " Hel män 191 ."],"e":[]},{"a":"mödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) häftigt, bittert. " swa mödhelika grät hon tha " Fr 1310 . 2) vanmäktigt, matt. defesse, mödhlica GU 3 . - Jfr högh-, o-mödhelika."],"e":["mödhlica )"]},{"a":"mödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["mödosam, besvärlig, vår. mödeligit arbete Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). MP 5: 156 . " the mödhelika fäthen som thu gik til korset " SvB 484 (b. av 1500-t.). takken warom härra ihesu . . . fför hwan thän mödhelikan dagh han haffdhe j iorderike fför os ib 72 (omkr. 1520). ib."],"e":["möde- . ","-ligher . -ligin: -it Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498)),"]},{"a":"mödherliker","b":"","c":"","d":[" , se modhorliker."],"e":[]},{"a":"mödherne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*mödhernis arf","mödeernis- )","*mödhernis del","*mödhernis hus","mödernis- )","*mödhernis stenhus","mödernis- )"]},{"a":"mödhernehus","b":"nn","c":"","d":[" = mödhernis hus. STb 3: 315 ( 1496) ."],"e":["möderne- )"]},{"a":"mödhfylghiare","b":"nn","c":"","d":["följeslage, den som tillhör någons följe. the stora frägdh som gik aff jwda oc hans folk oc mz fölgiarom MB 2: 322 . Di 140 . " ey formatthe wi med eric karlson oc hans medfölgiara slaas " BSH 3: 281 ( 1470) . " hanum oc hans medföliere skal inthe offuerwald ske " HSH 18: 70 ( 1497) ."],"e":["medfölgiare . ","metfylgiare: -ara Di 140 . mz fölgiare. medföliere),"]},{"a":"mödhgin","b":"nn","c":"","d":["moder och son alre saghos annor tholik tw mödhgyn här i iordhrike Bo 63 . Jfr mödhgine."],"e":["-gyn )"]},{"a":"mödhgine","b":"nn","c":"","d":["1) moder och son. läto them badum mödgönom skära näsa aff Bil 729 . ib 799 . MB 1: 387 . " moder och söner. sagdhu sik enkte gita spurt til thera mödhgena " Bil 348 . - fader, moder och söner. pawin cristnahe them al mödhgene Bil 372 . ib 354 . ","2) fader och dotter. Bil 113 . - Jfr mödhgin."],"e":["mödhgene ib 372 ; MB 1: 387 . mydhgene ib. gen. mödhgena Bil 348 . ","mödönom ib 729 ; de båda sistnämda ställena kunna föras till mödhgin),"]},{"a":"mödhgor","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. mœðgur] moder och dotter. then tima the mödhgor waro for sancte agathe graf a bönum Bil 555 . ib 556. Jfr moþghor."],"e":["mödghna Bil 556 ) , "]},{"a":"mödhin","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr höghmödhin."],"e":[]},{"a":"mödhinger","b":"nn","c":"","d":["usling, skälm. gripu swa hand a them falska mödhingenom (moding) ST 149 ."],"e":[]},{"a":"mödhra","b":"nn","c":"","d":["qvinlig kusin på mödernet, mödernefränka. giffwer iak . . . minne möddro iomfru alhecte godhskalkx dottor c mark, item minne fränko ragnilde xl mark SD NS 2: 169 (1409). dara eller falska nokor brodhers dotther systher mödhro eller magdh SO 68 . ib 22 ."],"e":["möddhra: -o SO 22 . ","möddra: -o SD NS 2: 169 ( 1409) ), "]},{"a":"mödhrine","b":"nn","c":"","d":["mödernearv. KTb 88 ( 1446) . Jfr modherni, mödherne. "],"e":["mödhrene )","mödhrinis frände (mödhrenes-), "]},{"a":"mödomber","b":"nn","c":"","d":["mödom, jungfrudom. " haffde i först hennes mödom. tha ware hon äy starkare än andra quinnär " Di 161 . iak wet . . . at tw äst sa starker. at tw faar henne mödom. om nogor man skall hanum faa ib. ib 226, 227 . offradhe mön sin mödhom gudhi ihesu christo ok thiänadhe hanum j renliui. ä mädhan hon lifdhe Bil 327 . " var fru guz moþer härbärghiaþe guþ . . licamleka ii sino renasto mödoms rume " Bu 15 . - svendom. min son . . . som döptis . . . xx ara gamal j mödom Bil 282 . Lg 259 . "],"e":["mödom . ","mödhom Bil 327 . ","möddom Di 226, 227), ","mödoms lif , ","mödoms renlive , "]},{"a":"mödomber","b":"nn","c":"","d":["mödom, jungfrudom. tha feste clemith lagh . . . ath han ey fik henna mödom ATb 2: 56 ( 1475) . " jtem niels nanwlsons pigha kom jn for sittiande rettin och sade ath pawal thyma togh hennis mödom " ib 220 ( 1483) . ib. STb 1: 74 (1476), 234 (1480), 2: 537 (1491), 5: 30 (1514)."],"e":[]},{"a":"möghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) möjligen? skäligen? aff thäm skadha . . . som han möghelika kan bewiisa BSH 1: 195 ( 1387) .","2) på ett passande sätt? tha hörir gudh thina bönir alla tha thu wil möghelika til honum kalla Al 6708 . - Jfr omöghelika."],"e":[]},{"a":"möghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) möjligen, möjligt. epter at the ära komme i therra fri behald som the thet möghelika oc raskast af ridha älla affara kunno RP 2: 140 (13887). - skäligen. alth thät wj wiliom wärdelika ok mögelika aff honom bedas MP 4: 40 . Saml 6: 175 ( 1495) . - Jfr omöghelika."],"e":["möge- . ","möglega Saml 6: 175 ( 1495)"]},{"a":"mögheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) möjlig. " baþ visa sik hulika lund þät vare möghelekt " Bu 140 . " ä mädhan människian lifwir är möghelikit at hon maa frestas " Bir 2: 326 . Bu 185 . Bil 84 . KS 4 (8, 4) . MP 1: 10 . PM 15 . al thing äru thik möghelikin Bo 191 . MP 1: 66 . " äptir thy sum hanum möghelicht är " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). swa langan dagh leggia til beredha som hanum är möghelikit at betala MEG (red. A) 56. ib (red. B) 60 . EG 64 . " thz hörir til godhom laghom at the se möghelik at halda " MB 1: 439 . " möjlig att hålla el. följa, utförbar? lagh skulu ok wara möghelik, at män mågho thöm håla, ok quämelik äpte godhom ok gamblom sidhwäniom (debet esse compossibilis et comptens regioni et consuetudini et moribus illius genis) " KS 67 (166, 74) . thön (ɔ: godh lagh) skal wara rätwis, tarflik, ok möghelik (competens et compossilbilis consuetudini patriæ et empori) ib 66 (164, 73); de båda sistnämda ställena dock kanske snarare att föra till 3. 2) loflig, tillåtlig. spöria han om möghelikit vare (liceat) at gudz folk skulle gifwa keysarenom skat Bo 149 . MB 1: 464 . " hwilka fordeela han bewisar mz scripte at wara möghelika oc qwämmelika " Bir 4: 102 . " effter möghelike oc laghlike bygning " SJ 69 ( 1437) .","3) skälig, billig, lämplig, passande. saghde . . . ey vara moghelikt synia sik bön (non debeo in mea petitione contemmi) Bil 658 . än hon (ɔ: bön) war möghelikin oc skiälikin ib 159 . ib 320 . thz er möghelikit man skal them löna RK 1: 2547 . göra häradheno ther rät af epter thy moghelikit oc gamwl sidhuinia är BSH 2: 66 ( 1399) . " sum möghelighith äär a badha sidher " SD NS 1: 611 ( 1407) . ib 363 ( 1404) . thz är wäl mögheliket oc räth, thz man them lather swa hardelika pina oc plagha Lg 3: 670 . " wore mögligere och bäthre ytermere j annän motthe betenkie thenne landz endens besthe " FM 388 (1508, samt. afskr.). taga mögelighe penninga TS 29 . SO 161, 233 . FH 6: 119 ( 1509) . " han hände möghelica sona och böter " RK 2: 5368 . " mz peninge oc möglicht folk vnsätta ib 9116. - Jfr omögheliker. ""],"e":["mögeligh: -lighe TS 29 . möghelikin (nom. f.) Bil 159 ; (pl. nom. n.) Bo 191 ; MP 1: 66 . ","möghelikt Bil 84 ; MB 1: 464 ; EG 64 . ","möghelicht SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). moghelikt BSH 2: 66 ( 1339) ; Bil 658 . ","möghlikt KS 4 (8, 4) . ","möglicht RK 2: 9116 . ","möghelekt Bu 140, 185 . ","möghelikit Bo 149 ; Bir 2: 326 ; MEG (red.) A) 56, (red. B) 60; RK 1: 2547 . ","mögheliket Lg 3: 670 . ","mögelekit SD NS 1: 363 ( 1404) . ","möyelikith PM 15 . ","möghelighith SD NS 1: 611 ( 1407) . ","möglikare MP 1: 10 . ","mögligere FM 388 (1508, samt. afskr.)),"]},{"a":"mögheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) möjlig. Se Sdw 2: 1272. mögeligare är enom camel ath krypa ginom eth nals ögha MP 4: 218 . giff os andelika wndhirstandilsinna liws, at wi maghom finna wäghin til thik, huilkit ey är möglikit wthan thu gar fore SpV 492 . PMskr 150. tette skulle ske wtan all forswmelse, swa snart tet mwgeligit waare Stb 5: 345 (1521, Kop). 2) lovlig, tillåtlig. mädan gudh siälffuer ödmiwkade sik fore thina skull thy är ey mögelikith ath thu tik thär a moth vphögiar j högfärdina MP 4: 192 . ib 208 . war härra . . . sporde them til vm thät ware möglikit fore gudhi ath göra nagra människia helbrögda vm swnnedagin ib 213 . sigh oss hurw tik tykker skäligit wara vm thät är mögelikit wj judana skulo skatta keysarenom j rom ib 258 .","3) skälig, billig, lämplig, passande. kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embitzmen giffwa mögelig köp epter tidana STb 1: 438 (1460, Burspr). wil . . . jöns . . . löse the iordena til sigh tha skal henne lösa fore mögeliga peninga Uppl Lagmansdomb 28 ( 1490) . " hwat som rätuisth ok möghelikit är, thet vil liak idhir giffwa " MP 5: 157 . Stb 3: 321 (1497), 4: 95 (1505). ene waningh . . . som hans . . . hade köpt aff stadin för mögelige peninga ib 5: 35 ( 1515) . HSJ16: 69 (1527, Brask9: - n. ss adv. fför hwad werdh dannemen thet mögelegit pa almosene wegna skatta kunno SJ 2: 246 ( 1493) . - Jfr omögheliker."],"e":["möge-: -legit SJ 2: 246 (1493) . mög-: -likit MP 4: 213 ; SpV 492 . ","möyelikith PMSkr 150 . mwgeligit STb 5: 343, 345 (1521, Kop)),"]},{"a":"möghelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) förmåga. epther hänna stora kärlek möghelighet (magnitudinem amoris) i hwilka hon mik älskadhe i iordherike Mecht 113 . ib 124 . enkte kan atskilia lhans wilia ok hans möghelikjet (possibilatatem) SpV 188 . gudz ande . . . hwilkins wilia wndhirgiffwin är möghelikhetin (possibilitas), thz är at formagha hwat han wil ib 517 . 2) möjlighet, möjlig el. ifrågasatt. sak. Se Sdw 2: 1272.","3) rimlighet, skälighet, bildighet. " thet j sculen göra til sltozsens spiisning for ider scath sculo ware ämbetzmen tagha epter möligheet som waar fader biscop magnus oc the godo men aff wart raad . . . läggia oc midla mellen wara ämbetzmen oc ider " Svartb 399 ( 1441) . sades fo retta, ath for:ne niclis . . . haffue jntet tiltal til garden, vtan the nywta kunne oldermantzsens och bröderne serdelis gunst och willie ther till epter mögheligheet medh thera egna peninga til lösende STb 3: 247 (1495). - skäligt pris. wil bonden haffue then halffua gardh jgen . . . tha skulle henne bonde löse garden fore mögeligheet for peninga och hanom sielffuer besittia STb 3: 158 ( 1494) . " vill lhenne arffua samma halffua garden j gen löze fore mögelighee[t] ok skeligheet " ib 195 ( 1494) . SJ 2: 259 ( 1494) . STb 3: 354 (1498). 5: 21 (1514). wore kötmongere skole oc sätie teris köp i mögelighet her effter ib 284 ( 1520) . - skälig el. måttlig penningsumma`? huilke suma for:de hans brabender fornögde for:ne hustrv valburge pa ena mögeligheet, som hon vppa vnte och gaff j goda dandamanna nerwaren STb 3: 235 ( 1495) .. SJ 2: 272 ( 1495) . - i uttr. göra möghelikhet mädh, behandla (ngn hovsamt el. milt. , , , och takka te dandenmän edher ganska kärliga for then möielighet i i [!] giorde med them GPM 2: 413 ( 1505?) ."],"e":["mögelic- . ","mög (h)elig-. -heet. möielighet GPM 2: 413 ( 1505?) . ","möligheeth Svartb 399 ( 1441) ), "]},{"a":"möghelikhet","b":"nn","c":"","d":["förmåga. " hwat man haffuir honum fangit wt w bisonne tha scal han epther möglikheth giffua ather i bissona " SO 5 . " thär aff at gifua arligha legho thre (3) marker päninga eller syvt ärfuodhe thär fore göra effter möghelikheet " SJ 69 ( 1437) ."],"e":["-heet . ","möglikheth )"]},{"a":"möghinland","b":"nn","c":"","d":["stort land? a thra rättom wäghn waaro stark maghin land MB 1: 270 ."],"e":[]},{"a":"möghl","b":"nn","c":"","d":["mögel. " muculencia e mögl " GU C 20 (hand 2) s. 159."],"e":["mögl )"]},{"a":"möghla","b":"vb","c":"v.","d":["mögla. - part. pret. möglad, möglig. muscidus, myghlader GU 2 . " vart brödh hwilkit nw skarpt oc mögladh är " MB 2: 25 . - Jfr moghlas."],"e":["myghla . ","-adher )"]},{"a":"möghla","b":"vb","c":"v.","d":["mögla. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 158. - part. pret. möglad, möglig. [m]v. cidus . . . mögladher GU C 20 (hand 2) s. 199. muculentus . . . möghlath ib. - refl. *möghlas, mögla. förwara tith sädekorn ath thet ey möglis äller brennes Brasks Cal 264 . - Jfr moghlas."],"e":["mögla . ","-adher )"]},{"a":"möghlotter","b":"av","c":"adj.","d":["möglig. " brödhit theras war haart oc mögloth " MB 2: 24 ."],"e":[]},{"a":"möghlotter","b":"av","c":"adj.","d":["möjlig. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet s. 158. mucidare . . . möghloth göra GU c 20 (hand 2) s. 159."],"e":[]},{"a":"möia","b":"","c":"","d":[" , f., mö, jungfru. strax sökte hon (ɔ: Panthasilea) till them mz syna möyor. Troj 239."],"e":[]},{"a":"mökia","b":"vb","c":"v.","d":["göra mjuk, böja. danmarcs herra them marge sökte och thera knä för them mökte MD 342 . Jfr formykia."],"e":["-te )"]},{"a":"möl","b":"","c":"","d":[" , se mal."],"e":[]},{"a":"mölia","b":"nn","c":"","d":["1) maträtt (av brödbitar kokade i flott el. dyl.?) Jfr A. Friberg, Vitt.-ack:s månadsblad 1885 s. 142. torsk medh mölia Brasks Matordn 67 . lib 7. - mjuk massa, smörja. offa mölia vnde daniel XIII offa (Jfr Dan. 14, 26: tulit ergo Daniel picem, et adipem, et pilos, et coxit pariter: fecique massas) picis versus offa nocet fanti sed prodest esurienti GU c 20. s. 376. _ Jfr smörmölia."],"e":[]},{"a":"möllare","b":"","c":"","d":[" , se mylnare."],"e":["mönare"]},{"a":"mölska","b":"","c":"","d":[" , se mylska."],"e":[]},{"a":"mönster","b":"","c":"","d":["kloster, klosterkyrka. " the honum i grabrodher closter fingo . . . the slogho manga dörra sundher . . . the wilde ey gudz mönster wijka " RK 3: 2841 . - stiftskyrka, domkyrka (jfr Du Cange, ed. Favre, 5: 457), äfven i allmh. kyrka, gudstjensthus. lin til thän stadh som hete växio, ther nw är bygdh eet mönster aff steen Bil 844 . " tedhe han mik längd oc bred hwar jac sculdhe gudz mönster byggia, oc sagdhe swa, här scal thu gudz mönster sätia " ib 846 . " at thiäna sancte olaffs mynstir " ib 868 . " standar nu ii sama stad (Rom) varra fru mönstar " Bu 64 . " kom han til eeth wänt mönster älla böna hws " Pa 15 . - Judiskt tempel. satto barnet niþar a guluet ii guz mönster Bu 5 . iwdha mönster i ierusalem MB 1: 320 . Bu 3, 4 . Bil 311 . KL 166, 169, 171, 384 . MD 28, 62, 63 . Bir 4: 140, 152, 153 . Su 285 . MB 2: 220, 221 . " wart tempil oc mönster " MB 2: 379 . KL 384 . - hedniskt tempel. bygdo þe mönstar ok vigþo þä friþi tel lheþar Bu 64 . " bartholomeus vigþe þät sama mönstar guþi. som för uar diäfla " ib 207 . ib 208 . Bil 238 . Al 887, 895, 899 . MB 2: 281 . " theris mönstrom äller kirkiom " ib 149 . - tempel i andlig el. bildl. mening. wars herra ndelikt mönster oc rike mB 1: 320. gudz rike oc hans mönster ib 321. himerikis mönster Lg 42 . " löstis hon fran kropsins mönstre " KL 359 . - Jfr afguþa-, diäfla-, fridsmönster."],"e":["mynster MD 28 . ","mynstir Bil 868 . ","monster Bir 4: 140 . ","monstrit Bil 238 . ","monstret MD 62, 63 . ","med art. mönstrens Bu 208 ; MB 2: 220 ), ni. "]},{"a":"mönster","b":"nn","c":"","d":["och m. (Se Sdw 2: 1272). kloster, klosterkyrka. thet erlige gudhz mönster sancte birgitte c loster Hist Tidskr 1949 s. 252 (1512). - stiftskyrka, domkyrka. Se Sdw 2: 1272. - judiskt tempel. Saml 24: 281 . hedniskt tempel.Se Sdw 2:1272. - Jfr afgudhinno mönster."],"e":["mynstar: -arett Saml 34: 281 )"]},{"a":"mönsters läript","b":"nn","c":"","d":["lärft från Münste i Westfalen. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 711 (1523)."],"e":["-lärefft )"]},{"a":"mönstra","b":"vb","c":"v.","d":["mönstra, granska, inspektera. " nar achilles möstrade siith folk fan han siig haffwa myst mera än jᶜ som slagne waro " Troj 217 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"mönstra","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr utmönstra."],"e":[]},{"a":"mör","b":"av","c":"adj.","d":["mör; som har mört kött. tagher . . . en mörastan (tenerrimum9 kalff MB 1: 189 . - murken. skoghin war al aff the storo röör hon bran fast thy hon war möör Al 5030 ."],"e":["möör )"]},{"a":"mör","b":"nn","c":"","d":["Jfr myr, myra. "],"e":["möra stakker","möre- )"]},{"a":"möra","b":"nn","c":"","d":["myra. SvKyrkobr (Lucid B) 137 . möror ok lokka hulke kloke jdhne äru til at erfuodha ib 138. Jfr myra."],"e":[]},{"a":"mörboe","b":"nn","c":"","d":["inbyggare i Möre mörbor alle BSH 5: 124 ( 1506) . ib 149 ( 1507) ."],"e":["mörbor . ","mörebo BSH 5: 149 ( 1507) ), "]},{"a":"mörboe","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " joanus mörbo " KTb 140 ( 1417) . lib 74 (1437). ib."],"e":["mörbo . ","-bowe KTb 36 ( 1416) ), "]},{"a":"mörker","b":"","c":"","d":[" , se myrker."],"e":[]},{"a":"mörsker","b":"av","c":"adj.","d":["från Möre. ss tillnamn. jon mörske KTb 129 ( 1475) ."],"e":[]},{"a":"mörtirska","b":"nn","c":"","d":["hustru till en kalkrörare (*mörtare)? Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 305. STb 1: 290 (1481), 3: 122 (1493). ib."],"e":["-erska )"]},{"a":"mösare","b":"nn","c":"","d":["mörsare. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 844. jtem en v ort. ij erwesmän som berend wyste mek tyl, som toge stellyngene tyl moysaren Skotteb 455 (1471-72, Kämn). slangor, skepretinor. kärrobyssor. hakabyssor mösanar PMskr 165. "],"e":["moysare )","*mösara värk","möysare- )"]},{"a":"mösare","b":"nn","c":"","d":["mörsare. wi lothe skiwthe i gaar medh then möser BSH 4: 293 ( 1501) ."],"e":["möser )"]},{"a":"möskylere","b":"nn","c":"","d":[" = myskenskinnare? lasse olsons hustrv möskylere STock Skb 169 (1521-22)."],"e":[]},{"a":"möta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) möta, komma till mötes. med. dat. el. i dess ställe ack. mins thet at första mot iak mötir tik tha skla iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla ATb 1: 271 ( 1467) . iach skulle idher möthaa här i täglie nw i thenna härredagh GPM 2: 148 ( 1500?) . 2) inställa sig, infinna sig. at jec eptir hans budh ville gerna mötha huar han budhi mik Arfstv 28 ( 1461) . ib 29 ( 1461) .","3) möta, träffa, komma till lhanda. thet smälica ordhit, ther mich oplecta mötir . . . at iak ok mina söster . . . wi kiffwm ok kratzom fast vm thet gotz SD NS 3: 612 ( 1420) .","8) efterkomma, tillmötesgå. " looth her thure oc stemne mic tidh . . . huilkit stempningh jec möthe " Arfstv 24 ( 1461) . - refl. mötas at, mötas, möta varandra, sammanträffa. vidh thagher ther husby äghor möthas ath AktKungsådr 25 ( 1484) . nar alla härena spetzsar oc rothar . . . möttes ath Troj 124 . "],"e":["mötha . ","möthaa GPM 2: 148 ( 1500?)","möthe ib 24 ( 1461) . pl. refl. möttes Troj 134 ), ","*mötas til saman , = mötas at. at bysens ägho ledingxhamar möthas til saman nydhan lywrbo bro AktKungsådr 25 ( 1484) ."]},{"a":"möta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) möta, komma till mötes. med dat. ii ierusalem port som aurea callas: möter þik anna Bu 4 . baþ han[a] koma sky tel ierusalem ok möta sinom bonda ib 4 . þe mötto möne ib 512 . " tha mötte sändebudhin henne " MB 1: 204 . " at han skulle honom . . . ther möta " ib 2: 253 . konungh karl honum mötte RK 3: 530 . " hade jach altinges gerna möt ider ther " BSH 5: 500 ( 1512) . med prep. mädh. wile wij gerne möthe met eder FM 431 ( 1509) .","2) inställa sig, infinna sig. thet i . . . peronelighä möthä j enäköpingh FM 213 ( 1504) . 3) möta, träffa, komma till handa. nw jach hiit kom, mötte mich jnge tidende, ther iach hadhe nogin vndsettnig vtaff FM 241 ( 1505) .","4) framkomma, framlemnas, företes. " scal han lätä mötä sit quitobref " SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . 5) vidtaga, komma (io ordningen). nw möter her hystoria machabeorum MB 1: 28 .","6) ställa sig emot, invända mot. med dat. nw möta skäl scriptinne oc sighia swa MB 1: 77 . 7) sätta sig emot, motstå. sua vtkräffir rätuisan hulkin som iak forma ey at möta (obviare) Bir 3: 109 . ","2) sammandrabba, stöta i hop, ega rum. ther the striidh skulle sik möta Al 4457 . refl. "],"e":["möter Bu 4 ; MB 1: 28 . ","mötte RK 3: 530 . ","mötto Bu 512, Al 2776 ; ","-os RK 1: 1228 ; MB 2: 253 . ","mötte ib 1: 204 ; FM 241 ( 1505) ; ","-es RK 3: 528 . ","möto: -os Bu 4 . ","möt BSH 5: 500 ( 1512) ),","möta sik , 1) mötas, möta hvarandra. the herra twa mötto sik Al 2776 . ","mötas , mötas, möta hvarandra, sammanträffa.. thär mötos þöm (för þön) baþen hion Bu 4 . RK 1: 1228 . MB 2: 253 . " vil jach nu strax fara myn veg til stokholm, til tals med ider, hwar vij kwnne mötas " BSH 5: 501 ( 1512) . ","mötas at , = mötas. ther möttes twa konunga aath RK 3: 528 . " miskunnin oc rätuisan mötas aat " Bir 3: 430 . - Jfr be-, saman-möta."]},{"a":"möte","b":"nn","c":"","d":["1) möte, sammanträffande (med). ganga til mötis, gå till mötes. med dat. thentidh almoghen fik höra at ihesus kom til iherusalem toko the palm grena ällar qwista oc wtgingho lhonom til möthis JMÖ 153 . - Jfr härra-, prästa-, vägha-möte."],"e":[]},{"a":"möte","b":"nn","c":"","d":["1) möte, sammanträffande (med). gana til mötis, gå till mötes. med dat. gaan til mötis israels folke MB 2: 25 . ib 13, 80 . - koma til mötis (-möta), komma till mötes. med dat. kom honom til mötes MB 2: 30 . " skulu idher ey komma til möta " ib 7 . 2) möte, sammankomst. thet möte som skal staa i calamrnom BSH 4: 188 (1495, samt. afskr.). thet menighä möthä FM 187 ( 1504) . eth wenligt möthä besökiä ib 281 ( 1506) . ib 305 ( 1507) . BSH 4: 189 ( 1495, samt afskr.) , 335 (1503). Jfr härra möte."],"e":[]},{"a":"mötilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? möte, sammankomst. thär är forsaat oc diäffla mötilse som os wilia ater halla thz wi skulom ey til himerikis koma SvKyrkobr 37 ."],"e":[]},{"a":"möþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) oroa, qvälja. wakta thik at thu mödh enkte thit hiärta ther wm Bil 448 . - med dat. rätuisom man mödhir enkte ä hwat honom hände Bo 125 . - plåga. at han möde ok qualde (male tractasset) caplan hänna Bu 27 . han (ɔ: en diäwl) möde þem . . . ok qualde ib 203 . " annars thera likama mödde diäfwllin " Bir 1: 98 . gik wärkin . . . til hiärtat . . . ok mödhe thz mz otholikom wärk ok pino ib 32 . " mz grymastom pinom mödho the oc tröttho the mik äronna konungh " Su 39 . " möþa hänna licama ok lif af hänne (eam illuderent donec fatigata defeceret) " Bu 511 . - möda, besvära, anstränga. hwa som sit howodh wil mödha MB 1: 66 . 2) besvära, omaka, anmoda att göra sig omaket att komma. haffue vij . . . mötth wor godhe men om att gongha syna och leggia ffor:de roor FH 6: 27 (1452, afskr.) . jac mödde . . . hiit verduge fäder, prelater andelie och wärtzlige HSH 24: 150 ( 1518) .","3) göra sig möda för, eftersträfva. han är diär[r]ffwer oc wil alt mödha Al 7163 . ","3) arbeta (för el. på), sträfva (efter). lätir hona mödha sik äptir fafängom thingom Bir 2: 328 . han mödde sik mykit mz budhum ok brefuum til constantinum kesara at cors ok beläte matho wara mz fridhi Bil 745 . refl. ","2) besväras, plågas. " han mödes for hänna skuld " Bu 187 . " han möddis af hunger " Bil 84 . " huru gudh latir sina vini mödhas af hat oc dröuilsom " Bo 11 . 3) tröttna. var . . . barþar mz stangom sua at män mödos (usque ad defectum cædentium) Bu 532 . Di 93 . 4) vara öfvermodig el. trotsig. skolom vi i them (ɔ: dröuilsom) hwazske mödhas älla ofmykyt gifwas. oc halla os illa (nec extolli nec frangi debemus) Bo 11 . - part. pret. 1) upprörd ( i sinnet), oroad, plågad. huilkit (näml. hjärta) . . . är . . . mz twangh oc lidilsom mööth oc sarghat Su 117 . aff sorgh war han mykith möd Al 1457 . " at the wredhe thu wast möd (den vrede hvaraf du upprördes? trol. är texten här på något sätt förderfvad) " ib 714 . möd oc sörghiande (affictæ et dolorosæ) Bo 217 . ib 216 .","2) utmattad, uttröttad, trött. " mödher af äruode " Bil 786 . mit hofwdh. som mööt (fessum) var af swa mykle ysäld Su 401 . " möd ok hungrogh " Bu 79 . thröttir älla möddir Bo 85 . Bu 174 . Bil 305, 464, 709 . KS 38 (101, 41), 39 (101, 41) . Fr 58 . GO 982 . Bir 4: 78 . - Jfr be-, ut-mödh, samt for-, hugh-, o-mödder."],"e":["-ir . ","mödde Bil 108, 745 ; Bir 1: 98 ; Lg 3: 257, 258, 554 ; HSH 24: 150 (1518); -is Bil 84 . ","möde Bu 27, 203 ; ","-es ib 187 ; ","-os ib 532 . ","mödhe Bir 1: 32 ; ","-o Su 39 . ","mödder Bir 4: 78 . ","möddir Bo 85 . ","möddr KS 38 (201, 41), 39 (201, 41) . ","möder Bil 709 . ","möd Al 714, 1457 . ","möþar Bu 174 . ","mödher Bil 786 . ","mötther GO 982 . ","möd Bu 79 . ","mödh Bil 305, 464 . ","möt Lg 3: 228 . ","mööt Su 401 . ","mööth ib 117 . ","mötth FH 6: 27 (1452, afskr.) . pl. nom. m. mödhe Fr 58 . ","möd Bo 217 ), ","mödha sik , 1) oroa sig, oroas, bedröfvas. mödh thik äkke af (ne feras moleste) minne färdh Bo 245 . ther aff mon iak mik storlika mödha Al 3710 . Lg 3: 257 . tha mödde hon sik i sino hiärta ib 258 . 2) omaka sig att gå, göra sig besväret att gå, fara, gå. mödha sik til kirkio MB 1: 297 . " badho sanctam genouepham mödha sik til the siwka " Lg 3: 246 . ib 227 . kan thz engaledh wara. at i faen sielwe idher til hans möt ib 228. ib 255 . " foor hon ok mödde sik cringom mangh landh ok städher " ib 554 . " at mödha sik ma them ib 231. thu löpte til jndhiam, mödher tik til etiopiam " LfK 123 . wil iak (Alexander) mik til thik mödha thit land ok thik läggia ödhe Al 4681 . - släpa sig. mödde sik (cæpit se trahere) widha vm hwaria wra Bil 108 . ","mödhas , 1) uppröras i sinnet, oroas, bekymras. mödhas (solicitari) aff laghsins fakunno Bir 3: 229 . mödhis (solliciabitur) han ey litit huru han mahge allom thäkkias ib 64 . - oroas, ängslas. ille äkke meer läta mödhas thöm Bo 105 . "]},{"a":"möþa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) upprörd sinnesstämning, oro, ångest. ther foe bär iak angit ok mödho Al 490 . " sacramentit swettis retta thara rät som then man j möde är " RK 2: 7863 . " thz giorde k cristierns hierta mödhe " ib 3: 1824 . ST 446 . 2) vedermöda, plåga. þolde mycla nöþ ok möþo Bu 23 . aldar þin aldar var möþ ok þrang ib 76 . " minna moþor möþa: þa hon skule mik . . . föþa " ib 75 . " skulde hon sinä mödhä (barnsnöd) thola " Va 5 . ogudhlikan stadhga, thön almogha görs til mödh (för mödho) ok tunga KS 67 (165, 73) . 3) besvär, möda, arbete. sagdhe sik . . . mykla mödho hafua tholt for roma rike Bil 658 . swaradhe hans (vpburna lön vara) mere än hans mödha var wärdh ib. at giua huariom fult for möþo Bu 185 . ib 143 . Bil 116 . KS 38 (101, 41) . Iv 3198 . 4) trötthet. nar folket mäst twnght war i sömpnen aff mödho Lg 3: 182 . " gudz älskaras gudelikhet skal jnghen ända ällar engha mödho haffwa i sinne gärnigh " LfK 36 . - Jfr ar-, hugh-, högh-, viþer-möþa. mödhofulder, adj. mödosam, besvärlig. mannenom war lostelikt ärwodhe budhit, för än han syndahde, oc sidhan thungt oc mödhofult mB 1: 134. "],"e":["möþolös , ","möþolöst , ","mödhosamber (n. -samt. -sampt Bir 2: 290 ), ","mödhosamliker , "]},{"a":"möþerne","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) möderne, möderneslägt. " som a sit mödherne atte konunger at vara " Bil 886 . " föddis aff aarons släkt a sino mödherne " MB 1: 406 . " födder aff israels sona släkt aff mödhernith " ib 371 . " för än sandir ärfwinge kombir äntiggia aff fädhirnis älla mödhirnis afkömd (ex paterna successione aut materna) " Bir 3: 402 . 2) möderne, mödernearf. skal thät samä för nämdä goz warä barnä mödhärne warä ok egh fädhärne SD 4: 390 ( 1334?) . " se þem barnom þe sama morghongäf för möþärne, oc ey til fäþerne " ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). sub hereditate matrimoilali dicta mædhærni ib585 (1346). warom barnom . . . till mödherness oc egh til fädherness ib NS 1: 389 (1404). saldho the fädherne ok mödherne Bil 433 . ib 556 . ST 24 . - mödernegods. hennes mödherne liggher i norghie FM 688 ( 1517) . - mödernehem. sändhis hon fra fädherne ok mödherne . . . til enna öö Bil 487 . - Jfr faþur-, moþor-möþerne, äfvensom moþerni, möþrine."],"e":["mödhirne . ","mödhärne . ","mäþärni L. ","möþernis frände","mödhernes- . ","möþärnis VGL II Add. 11: 14),","mödhernis gardher , ","mödhernis gods","möderness- )","mödhernis land , ","mödhernis släkte","mödernes- )"]},{"a":"möþogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr höghmöþogher."],"e":[]},{"a":"möþrine","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["mödrene )","möþrinis frände , "]},{"a":"möþringar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"na","b":"","c":"","d":[" L. ","1) nå, räcka (till.) med dat. noe flodh kom ey swa högth, att hon nadhe thy (@: paradiis) MB 1: 21 . nå, komma till, komma åt. med dat. ell. med prep. til el. vidher. then som siter innelukter oc ängin naar honum MB 1: 137 . Al 7246 . bet ok slät alt þät hon naþe tel Bu 205 . " alle the ther wider kunno na (kunde få tillfälle att komma dit) " Iv 26 . nå, komma till, upplefva. med dat. then är säll them daghomen naar MB 1: 21 . ","2) finna, träffa. med dat. the magha ängom them na ther thera drömp raasdha kan MB 1: 235 . " honum thykte tha hans modher na (han tyckte sig finna sin moder, han tyckte att det svar, som om han funnit sin moder) " Al 8144 . 3) ernå, bekomma. man skal ther mera för gudz skull faa än j androm landom för peninga naa RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . ","4) vara i stånd till, kunna. swa hafdhe iak thänkt om iak hafdhe naat Al 2841 ."],"e":["naa . "]},{"a":"nabber","b":"nn","c":"","d":["Jfr skogs nabber."],"e":[]},{"a":"naboe","b":"nn","c":"","d":["nabo, granne. Ber 289, 290], ath wille vare honom for en godh nabo HSH 18: 12 ( 1494) ."],"e":["nabo . ","naabo Ber 289, 290) , "]},{"a":"naboe","b":"nn","c":"","d":["nabo, granne. at huar skulle wara then annen till bestand oc vilie som gode naboor bör huar annen göre HSH 14: 59 (1525?, Brask)."],"e":["naboor ) , "]},{"a":"nabor","b":"nn","c":"","d":["nabo, granne. " aff vore granne och gode naborss " HSH 20: 103 507)."],"e":["naborss ) , "]},{"a":"nabor","b":"nn","c":"","d":[" = naboe. lhan . . . spurde sina nabura at Prosadikter (Sju vise m B) 200 . " jak er thin nabure " ib 204 ."],"e":["*nabore (nabure. pl. naboere FMU 5: 44 ( 1482) . ","nabere ib 305 ( 1491) ), "]},{"a":"naborskap","b":"nn","c":"","d":["naboskap, grannförhållande. " koningh alexanders bodh aff palen hafwr nw varidh her hoss oss om förwndh och got naverscha at hafwe med swerges riche " BSH 5: 118 ( 1506) ."],"e":["naberschap )"]},{"a":"nabundin","b":"av","c":"adj.","d":["nära förbunden, nära föread, särsk. nära förenad genom slägtskap. nw äre the . . . nabudnin likamin sóc siälen MB 1: 46 . med dat. som hanom varþ sua na bunden Bu 64 . hwar älskar mäst . . . siälwan, oc ther äst hwar annan, äpter thy som han är honum nakomin oc nabudin MB 1: 457 . ib (Cod. B) 552 . ss subst. frände. ma nakr hans brodher eller nabundin lösa hn MB 1: 375 ."],"e":["-bunden )"]},{"a":"nabundin","b":"av","c":"adj.","d":["nära förbunden, nära förenad, särsk. nära förenad genom slägtskap. nw äre the . . naundin likamin ooc siälen MB 1: 46 . med dat. som hanom varþ sua na bunden Bu 64 . hwar älskar mäst . . . sik siälwan, octher näst hwar annan äþter tthy som han är honum nakmin oc nabundin MB 1:: 457, ib (Cod. B) 552 . ss. subst. frände. ma nakar hans brodher eller nabundin lösa han MB 1: 375 ."],"e":["-bunden )"]},{"a":"nabyggiare","b":"nn","c":"","d":["granne. Lg 3: 580 ."],"e":[]},{"a":"nadh","b":"nn","c":"","d":["1) vila, lugn, ro. pl. iäffuar mik storleka, ath hans siäl komb[er] allrigh til nodha, for än klostrhret faar alth godz igen NMU 1: 128 ( 1462) . ","3) i hövlighetsfras. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 283 f. skal iak fryghdh i världinne bära, thet skal äpter idhan vilia vära, nahder, iomfrua, thäs hafuin ij ära Ivan ed Noreen 218-220. "],"e":["nad . ","naadh ÅK 57 . ","naad Vg Fornmt III 7-8: 156 (1384). med art. nathinn NMU 1: 59 ( 1357) . gen. nadz ÅK 57 . ","nadher MP 4: 73 . ","nadhe JTb 10 ( 1456) ; Mecht 221 . ","nade Stock Skb 188 ( 1520) . med art. nadhena Mecht 221 . ","node HLG 2: 114 (1523). nadis Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543 (1471?). nodha NMU 1: 128 ( 1462) . ","nadhanna SpV 524 . ","nadhande SvKyrkobr 226 ),","*nadha bäkker , m o maria . . . hiälpirska til gudz liffwandis käldo, aff hwilke som oatherwändhelika flyta fwlstoppa nadha bäkkia SvB 286 (b. ab 1500-t.). ","*nadha frukt? f. gänstan äphter ffölgdhe gudz nadha ffrwkt JMPs 373 (möjl. att fatta som två ord).","*nadha frälse , ","nadha gava , ","*nadha givare , ","*nads fulder","nadz- )"]},{"a":"nadha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":[]},{"a":"nadha","b":"vb","c":"v.","d":["1) gifva sin gunst åt? nadher iomfrua mik Iv 218 .","2) vara nådig, hjälpa, förbarma sig. med personens dat. badho gudhi nadha them Bil 287 . badho sanctum stephanum nadha hanum til lifs ib (på båda dessa ställen skulle likväl nadha kunna föras til naþ ss gen. pl.). bidh fore os til warherra, att han nadhe os, oc take aff os thässa orma MB 1: 411 . bidhi gudh nadh ok miskunna vsle siäl Bir: 1: 344. som iak ärffde effther myn modher hustrv valborgh; gud henne siäll node Sd Ns 2: 1 (1408). ib 10 ( 1408) i edher kiäre fadhers tiidh, gwd hans siäll nadhe BSH 5: 514 ( 1512) . " thet stenhuset som til förende atte hinrik rinkenradh, gud hanom nadhe " SJ 133 ( 1444) . " gudh i hymrike naadhe swerige " RK 3: 4123 . med anledningen hvarför förbarande nedkallas uttrycket genom gen. thäs nadhe mik gudh Iv 983 . genom ack. naadhe thz gudh RK 3: 2327 . genom sats inledd af at. gud nade mik at jak war födder MD 128 . " gudh nadhe mik at j ären swa dulske " Lg 3: 517 . vara nådig, skona. med dat. qwinde oc barn, som donde män warkunna oc nadha i örlöghom MB 1: 433 . ädhla herra them nadha Fl 1569 . Al 1568, 1776, 6315 . RK 2: 4117 . bevara, skydda. nadhe os gudh fore storan vanda Iv 4260 . RK 3: 2268 . nadha sik, värdigas. at hon nadhe sik at bidhia för allt hyuonalag Iv CV. Jfr be-, o-nadha."],"e":["naadha . ","noda: -e SD NS 2: 1 ( 1408)"]},{"a":"nadhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) nådeligen, nådigt. " giffwa en päning aarligha . . . wastena clostre til bygning hwilke hälgha pawa . . .fornämpda clostre langhligha oc nadhligha wnt . . haffwa " Vårfrup 142 ( 1461) . " jak bidher edher erligheet, ati for edhert verdoga voldh seer nadeligan til mik " STb 1: 17 ( 1475) . ib 5: 311 (1520, Kop) . 4) vördnadsfullt, ödmjukt. Se Sdw 2: 1272."],"e":["nadhligha . ","nadeligan . ","nadeligen )"]},{"a":"nadhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) nådeligen, nådigt. " talade han blidhlika til them och nadhlika " MB 1: 250 . " giordhe gudh nadhelika widh them " ib 433 (möjl. att föra till 2). at han giordhe honum swa nadhelik Fr 718 . Lg 669 . Su 338 . 2) billigt, skäligt. han köpte nadhelika widh them MB 1: 256 . " om ij vilin göra swa nadhelik läta mik hafua thz iak a " Iv 4880 . ","3) förlåtligt. synda nadhelika MB 1: 143, 144, 145 . ib 146 . Bir 1: 364, 4: 142, 155 . Jfr dödhelika ","4) vördnadsfullt, ödmjukt? thrätighi grefua hioldo thera land nadhelika til mina hand Fr 206 . " bedhes iak ths swa nadhelik " ib 227 . ib 750. Iv 4591 . " han thakkadhe konungin nadhelik " Fl 1946 . Fr 1052, (Cod. B) 2327, (Cod. A) 2650, 3137."],"e":["nadhlika MB 1: 146, 250 . ","nadherlika Su 338 . nadhelik ( i rimsl.)"]},{"a":"nadheliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) nådig, mild. theres öghon the allom ena liofwa ok nadheliga opsyn SvKyrkobr (Lucid B) 198 . tacke wij . . . for eder nades gunstelige tröst och nadelige scriffuelse STb 5: 359 (1522, Kap). - nådig. ss hedrande epitet el. i titel. war aldher nadhelikeste herre SD NS 3: 166 ( 1416) . ","3) av nåd given, från nåd härrörande. tässa sama trona människiom ath halda hawer war härra jhesus siälffuer stadfsät mädh mangom sinom naderlikom ok vnderlikom gärningom MP 4: 83 ."],"e":["-liger . ","naderliker )"]},{"a":"nadhogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) nådig, mild. - nådig. ss hedrande epitet el. i titel. fore wor keresta nade frves bön schul STb 3: 419 ( 1499) . war nodogester here kwnungh göstaff HLG 2: 114 (1523)."],"e":["nade STb 3: 419 (1499) . superl. nodogester HLG 2: 114 (1523)),"]},{"a":"nadhsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["nådigt. " ath i wredens nadhsamlige se til oss " BSH 4: 238 1498)."],"e":["-lige )"]},{"a":"naf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hiuls naf."],"e":[]},{"a":"nafle","b":"nn","c":"","d":["afle. ther stodh somt folk fastum fotum somi til knä somi til nafla Pa 22 . " tw kan hwargen göra thz diwr sart vtan tw kunde stinga thz i naflen " Di 82 . ib (Cod. B) 316 . Bir 1: 33, 3: 281, 427 . Ber 159 . Jfr navil. "],"e":["naghle: -a Bir 3: 281 . ","nagle: -an Di (Cod. B) 316), ","nafla byld , ","nafla bulde","-bölde )"]},{"a":"nafle","b":"nn","c":"","d":["navle. " thesse godhe qwinnor sinthe pedher bentzsons modhir om hon war nakoth wanskappath j sin nafla tha war hon eke annorledis skaffth wppa sin naghla än som en annor dande qwinna war skafth wppa sinnom nafla " ATb 2: 295 f."],"e":["naghle )"]},{"a":"nag","b":"nn","c":"","d":["träta; illvilja, avoghet. Jfr SAOB N: 30. fforlat os allom saman waara synder oc inbyrdhis hat, oc nagh SvB 141 (omkr. 1500)."],"e":["nagh )"]},{"a":"naghl","b":"nn","c":"","d":["1) nagel (på finger el. tå9. hon . . . giordhe sit änlite blodhoght mz sina eghna näghle Prosadikter (Sju vise m) 171 . ljmacie är en sten . . . är hwither oc lyws oc lithen som menniskos naghel oc swa wordhen PMskr 479. hon reff sig mz syna naglar Troj 168 . 3) spik. breueran . . . meth . . . spangum ok naghlum forgyltum SD NS 3: 613 (1420). eth säthe, j hwilko waaro ./. oc c o cxv nagla aff gwl oc sölffwer JMPs 507. - Jfr giffers-, kart-, kopar-naghl. "],"e":["naghel . ","naglar Troj 168 (möjl. att föra till naghle). dat. naghlum SD NS 3: 613 ( 1420) (möjl. att föra till naghle)),","*naghla holt","nagla- )","*naghla rot","naghlo- )","*naghla tal , "]},{"a":"naghl","b":"nn","c":"","d":["1) nagel (på finger el. tå). skaar thera neghle Bil 805 . thera haar ok näghla vaxto ey ib 878 . " vpreff hon them (@: sarin) medh sinom naghil " VKR XIV . Bil 879 . Gr 303 . Al 5130 . Va 46 . Di 15 . Lg 3: 464 . " hwilketh edre thro swena . . . igen togo medh blodoga nägle fran rikesen och edere oppenare fiendhe " BSH 5: 396 ( 1510?) . - ss måttbestämning. stik j ryggen millan baden riffbenen nagils dywpt mz j [1] kniff LB 2: 69 . klo. Pa (Tung) 34 . Jfr kart-, karta-naghl samt naghle 1.","2) näjlika (jfr Mht. nagel). Jfr giffers naghl samt näghlika. ","3) spik. Jfr dura naghl, naghlthorn samt naghle 2."],"e":["naghil VKR XIV . naghel, se dura naghl. nagel: gerzfers nagel LB 7: 151 ; karta nagel ib 115 . ","nagelen Di 15 . ","näghla Bil 878 . ","näglä Pa (Tung) 34 . nagla, se gifflers naghl. ack. näghle Bil 879 . neghle ib 805. nägl BSH 5: 396 ( 1510?) näglä Va 46 . ","naghla Al 5130 ; se vidare giffers naghl. nagla, se giffers naghl. nagglar, se giffers naghl. dat. naghlom Gr 303 ),"]},{"a":"naghla","b":"vb","c":"v.","d":[" naghla genonm, med naglar el. spikar genomborra. lät naghla hans händar ok fötar ginum mz naghlom Bu 528 . Jfr näghla."],"e":[]},{"a":"naghle","b":"nn","c":"","d":["2) nagel, spik. - i bild. huru thet komb till thet kan iak ei förstå; bidher troliga thet hänger nu på ytherste naglen Spegel Skrbev 145 (1513). - Jfr varnaghle."],"e":["nagle )"]},{"a":"naghle","b":"","c":"","d":[" , se nafle."],"e":[]},{"a":"naghle","b":"nn","c":"","d":["1) nagel (på finger el. tå) blöt naglan wel LB 7: 115 . Jfr naghl 1.","2) nagel, spik. omöghelikit är. at skipit kan fästas vtan naghla (clavis) KL 237 . " lät naghla hans händar ok fötar gium mz naghlom " Bu 528 . ib 73 . Bir 1: 268 . j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samnföghia ib 3: 375 . ib 376. Di 90 . " mangt eth gamalt fädernis swered wart tha nidher aff naglom kränkt " RK 1: 117 . Alla de anf. ställena kunna förs till naghl. Jfr gul-, iärn-naghe samt naghl 3. ","3) rökgubbe i form af en spik± gör ther aff som andra naghla sma och stora oc törka PM 63 . " ryker swa länge hwar naghlen räkker ib. ""],"e":["naghla stadher , ","naghla stiunger","naglestyngher )"]},{"a":"naghlfaster","b":"av","c":"adj.","d":["fäst med spik. lot ater thöm up i gen . . . thät husit thär han i saet . . . fri ok quijt jordh fast oc naghelfast SJ 123 ( 1443) ."],"e":["naghel- )"]},{"a":"naghlstinger","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"naghlstiung","b":"nn","c":"","d":["stygng som häst fått av hästskosöm. then hästin magnus smid red wt han haltade aff et nagilstiwng ATb 1: 49 ( 1455) ."],"e":["nagil- )"]},{"a":"naghlthorn","b":"nn","c":"","d":["ett i den ena änden klufvet järnverktyg hvarmed spikar utdragas, spiktång. II nageltorne HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":["nageltorn )"]},{"a":"naghltol","b":"nn","c":"","d":["ett redskap vid spiksmide. eth spika städ oc eth nagheltool Inv Cur Tynnelsö 7."],"e":["nagheltoo )"]},{"a":"naghltorn","b":"nn","c":"","d":["nageldorn, verktyg för utformning av spikhuvuden. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8."],"e":[]},{"a":"nagranne","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) någranne, nära (men ej näramaste) granne. melis men niels pederssen och sture niels granne oc nagranne SJ 333 ( 1466) . mälis men . . . jaco bentssen nagrrende vpa sudra sdone och vnga hans smit vpa orresidone nagrande ib 355 ( 1469) .","2) granne (i allmh.). for soknämannom oc nagrannom SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . " en hans nagranne (covicaneus) " Bil 574 . " wini oc nagranna " MP 1: 204 ."],"e":["nagrande . ","nagrende )"]},{"a":"nagranne","b":"nn","c":"","d":[" L 1) någranne, nära (men ej närmaste) granne. granna ok naagranna NMU 1: 83 ( 1399) . " hade hon sigh medh hanom j vmgenge som en dande quinne, tesliges medh granom och naa grannom " STb 4: 5 ( 1504) ."],"e":["naa- )"]},{"a":"naka","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. nakas, nalkas. the som mik nakkas, wärmas j minom kärlek Mecht 17 ."],"e":["nakka )"]},{"a":"naka","b":"vb","c":"v.","d":["1) nalkas, närma sig. engen thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . ib 9299 . " tha han är til dörren nacha ib 2838. "","2) nå. himilin naka Al 3561 . refl. nakas nalkas. naakas . . . hiit SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). - Jfr nalka."],"e":["nacha . ","naaka . ","-ar )"]},{"a":"nakar","b":"","c":"","d":[" , se nokor."],"e":[]},{"a":"nakin","b":"av","c":"adj.","d":["1) naken, blottad. " menniskionnas krop som näkin födes " PMSkr 120 . thy the ärw swa som näkne til ath sarghas ib 130 . 2) blottad, berövad. med prep. af. hoffwdzsins krona fallir, nar wanhopit . . . skämmir hoghin naknan aff hälaghom forskyllilsom (meritis sanctis denudatam) SpV 42 . - Jfr genom-, half-nakin."],"e":["näkin )"]},{"a":"nakin","b":"av","c":"adj.","d":["1) naken, blottad. leþa hana nakna vm staþen Bu 505 . " standir naki for allom " Bo 193 . " känner nödh nakne kono spinna " Al 2920 . B 402. Bil 105, 454 . MB 1: 160, 161 . Bo 199 . Bir 1: 116, 4: (Dikt) 264. RK 1: 3844 . Al 5715, 5718, 7433, 10124 . Ber 128, 289 . MD 65 . Di 60 . " mannn han ödhes nakin aff sin eghin skipelse, ok hauär han af sik sieluom änke thet han må sik medh hylia " KS 4 (7, 4) . utblottad, halfnaken. BsH 5: 306 (1508). ","2) blottad, beröfvad. med prep. af. thera siäla nakna giordha aff kroppeno Bir 3: 358 . " sände them til himerike nakna af syndom (nudam peccatis) " Ber 63 . Su 339 . Jfr nakotter, nakudher, nawvidher."],"e":["naakin Ber 289 . ","nakän Al 10124 . ","nakin Bu 402 ; Ber 1239 . ","naken MB 1: 161 . ","näkin Bir 4: (Dikt) 264 . ","naknan Bil 105 ; Bo 199 ; Su 339 . ","nakan Di 60 . ","nakun MD 65 . ","nakna Bu 505 ; Bil 454 ; Al 7433 . ","nakne Al 2220 . ","nakne RK 1: 3844 ; Al 5715, 5178 ; Ber 1329 negnaa BSH 5: 306 ( 1508) . ","nakna Bir 3: 358 . ","naken MB 1: 160 . ack. m. nakna Al 5763 . ","nakna Ber 63 ),"]},{"a":"nakinhet","b":"nn","c":"","d":["nakenhet. " thins nakenhetz blygdh " MB 2: 339 ."],"e":["nakenhet )"]},{"a":"nakka","b":"vb","c":"v.","d":[" (olofligt) uppdraga (fiskegarn). hwilken som nackar annarss skiöta eller garn SO 300 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"nakke","b":"nn","c":"","d":["nakke. " laghþe sin arm vndir hans nacca " Bu 521 . Bil 235 . Bir 1: 57, 2: 198 . VKR 58 . " slas wij pa nackan " BSH 5: 254 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"nakke","b":"nn","c":"","d":["nacke. Jfr kivo-, öxa-nakke. "],"e":["*nakka fodher , ","nakkahögher (-höger), "]},{"a":"naklaghan","b":"nn","c":"","d":["efterklagan, klander som efter en saks afgörande framsälles mot dess befogenhet. hauer mik giort mektogan ok mynd-oghan . . . the forsagdä tompt at sälia och hemolä them hona köper, vtan alla naklaghan SD NS 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . " all breff som fynnes kwnnä som huar there annan skada kan med, scola varä maktlösa oc dödet for all ytermra naklaghen om fornempde ärende " DD 1: 80 ( 1431) . särsk. klagomål som, efter det att någon blifvit intagen i ett skrå, göres öfver dennes heder och befogenht till inträde. han skal hafwa syna ära swa ath änghin naklaghan komber offwer han SO 15 . " kan nakor naklaghan koma offwer han ib. ""],"e":[]},{"a":"naklikhet","b":"nn","c":"","d":[" == nakinhet. tolde sins naklikhetz bliwdh Bir 1: 29 ."],"e":[]},{"a":"nakning","b":"nn","c":"","d":["lolofligt uppdragande af annans fiskegarn. böte . . . för tiufwerij och nackning 40 mark SO 300 ."],"e":["ack- )"]},{"a":"nakomin","b":"av","c":"adj.","d":["närstående, närslägtad. med dat. hwar älskar mäst . . . sik siälwan, oc ther äst hwar annan äpter ty som han är honum nakomin oc nabundin MB 1: 457 ."],"e":[]},{"a":"nakor","b":"","c":"","d":[" , se nokor."],"e":[]},{"a":"nakor","b":"","c":"","d":[" , se nokor."],"e":[]},{"a":"nakotter","b":"av","c":"adj.","d":["naken. " nödh kännir nakoth kona at spinna " GO 569 . Jfr nakin, nakudher, naqvidher."],"e":["nakoth GO 69 ) , "]},{"a":"nakt","b":"","c":"","d":[" , se näkt."],"e":[]},{"a":"nakta","b":"","c":"","d":[" , se näkta."],"e":[]},{"a":"nakudher","b":"av","c":"adj.","d":["naken. " nödh kenner nakudha kona spinna " MD 338 . en människia skiälfwande ok nakudh Bir 1: 339 . allir saman hans licamme var nakudhir ib 2: 132 . mino vini stodho ve vsle oc hungroghe oc akudhe ib 236 . klädhandes then nakwdha Lg 3: 266 . Gr 290, 292 . MP 1: 125, 2: 245 . Bir 1: 116, 3: 353 . Lg 3: 295 . thy ma ey styremannen soffwa nakwdher (afkläddd) PM 63 . the waare och nakodhe om liif been och föther RK 3: 4133 . Jfr nakin, nakotter, naqvidher."],"e":["nakodher: -odhe RK 3: 4133 )"]},{"a":"nal","b":"nn","c":"","d":["nål. " sat ha viþ väf älla ten äla naal " Bu 5 . " äruodadhe mz rok oc naal " Bo 33 . " ändande aff hwifuenom skulu samen föghias j nakkanom medh enne naal " VKR 58 . fästas . . . medh treem naalom ib. GO 522 . smaa skriin . . . hwar the magho göma wti sina naala oc hwiffua oc annat tholkit Bir 5: 46 . " the hafdho naghla hwassa som naala " Al 5130 . " ens naals oddir " Bir 2: 331 (jfr nals udder). "],"e":["naal . ","-ar )","nala ögha , ","nals udder","nalsögha , "]},{"a":"nal","b":"nn","c":"","d":["nål. " sades for retta, ath swennin, som malane myst och hade niclis kock fangit till gömo, haffuer jntet tiltaal til niclis " STb 3: 236 ( 1495) . Jfr duka-, grenis-, iärn-, knap-, kryl-, mässings-, silf-, söm-nal. "],"e":["*nala rem","naala- )"]},{"a":"nala","b":"pp","c":"prep.","d":["nära. med dat. stäldt efter tillhörnde subst. thz w huseno swa nala RK 1: 1705 . Jfr ofnala, äfvensom näla."],"e":[]},{"a":"nala","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr benala."],"e":[]},{"a":"nala","b":"vb","c":"v.","d":["nalkas, närma sig. marskens wäria tordhe flandena ey mala RK 2: 2182 . Jfr benala."],"e":[]},{"a":"nalatin","b":"","c":"","d":["efterlämnad. SJ 258 (1457, på två st.) ."],"e":[]},{"a":"nalhus","b":"nn","c":"","d":["nålhus. Bir 5: 40 ."],"e":["naal- )"]},{"a":"nalka","b":"vb","c":"v.","d":["närma sig, nalkas. wersus cur te formose vis sociare rose thu bonde . . . malka ey rosene GU C 20 s. 68 . " juxsto tas tare malka oc närr wara ib (hand 2) s. 54. - refl. nalkas, 1) närma sig, nalkas. llucino . . . tilskynda oc lywsa nalkas (Cathol: lucino . . . id est suadere vel quasi luci vicinare) " GU C 20 ( hand 2) s. l100. at han wärdhoghas swa ledh thing nalkas sinne asyn (rem tam foetidam coram) suis oculis prasentare) SkrtUppb 24 . - Jfr nälkas."],"e":[]},{"a":"nalka","b":"vb","c":"v.","d":[" nalka sik, närma sig, nalkas. LfK 223 . med dat. tha nalkadhe sik seth hälhom patriarchis KL 406 . MB 2: 400 . - med prep. til. nalkade sik til gudz engell LfK 219 . ib 257 . - refl. nalkas, ","1) närma sig, nalkas. tha solin nalkas Bir 1: 333 . - med dat. þorþe eigh nalkas hänne Bu 23 . " heþnugane nalkaþos fast yspanie kunuge " ib 177 . " aldre nalkes þän mundar minom munne ib 520. huru skulle thz hiärta git nalkatz gudz ok himerikis thiga fino klarheet " Bo 127 . at högxsta tornith nalkas himpenom Mb 1: 175. l 369. Kl 29. Bo 72, 158, 173 . Gr 311 . MB 1: 508 . Bir 1: 177, 178, 4: 85 . LfK 223 . - med prep. til. til hulkins skrin . . . iak nalkas nw Bir 1: 63 . ib 268 . - i förbindelse md adv. komp. nämber med dat. el. i dess ställ ack. at thw skalt näbir nalkas dyäflenom än gudhi Bir 2: 94 . " nalkades archeiscopen nämmer grafvena " TK 273 . ","2) alkas, stunda, sagdhe sin dödh nalkas Kl 20. - Jfr naka."],"e":["-aþe . ","-as . ","-aþis . supin. -ats),"]},{"a":"nalkan","b":"ab","c":"adv.","d":["2) till äventyrs. ey bläste roland vtan han ware j bardagom. gwenel järl hafwer nalkan swikit them Prosadikter (Karl M) 320 ."],"e":[]},{"a":"nalkan","b":"nn","c":"","d":["närmande, annalkande. thäntidh ihesus christus . . . sagdhe sins dödhz oc pino närwaru äller nalkan SkrtUppb 126 ."],"e":[]},{"a":"nalkan","b":"ab","c":"adv.","d":["1) nästan. " ar tha nlkan sompnadher " Ansg 183 . " haffde ey gudh mik hwlpit, nalkan haffde min siäl boeth i hälffwitte för syndenna groffhet skuld " LfK 96 . ","2) till äfventyr. är han nalkan bätre än thu Bo 40 . ib 117 . nalkan (forte) skilids the siälinfor glädhi skuld vidh sin licamma och vpfoe mz thöm ib 249 ."],"e":[]},{"a":"nalkan","b":"nn","c":"","d":["närmane, annalkande. sonsins nalkan ok tilquäm Bo 22 . Lg 3: 569 ."],"e":[]},{"a":"nalkilse","b":"nn","c":"","d":["o. f. 2) närhet. swa som tornennas nalkilse ällar samgrandh minskar ekke blomstrandes rosennas wällukt (sicut spinarum cicitinas florentis rose odorem non minuit) JMÖ 109 ."],"e":[]},{"a":"nalkilse","b":"nn","c":"","d":[" == nalkan. aff solinna nalkilsom Bir 2: 155 . dödzens nalkilse Lg 3: 564 . ib 580 . Jfr tilnalkilse."],"e":["-else Lg 3: 580 )"]},{"a":"nam","b":"nn","c":"","d":[],"e":["nama täkt , "]},{"a":"nam","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 165 ff., ff. Jfr af-, aker-nam."],"e":[]},{"a":"nam fä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"namanare","b":"nn","c":"","d":["person som i efterhand reser krav på ngt. " mattis . . . gaff hans epterbliffuende hustru . . . allaledes quitt och fry, lyduch och lössz for alth arff ok alla epterkomanda namanara eldler athalara STb 2: 553 (1491). ""],"e":[]},{"a":"namaning","b":"nn","c":"","d":["efterföljande krav. thy later jac . . . jöns erikson oc alla hans arfua . . . lösä for all ytermera tiltalen eller namangunger om thesso fornempda gotz SD NS 3: 69 ( 1415) . STb 2: 395 ( 1489) . SJ 2: 158 (489). STb 3: 201 ( 1494) . tesse offuermen . . loto for:ne testamentarios jacob lumpa och joan olsson quit, frij, lyduch och öss fore alth hendermera til taal, kraff, namaningh eller ytermera rekinscap om for:ne arff ib 287 ( 1496) . ib 437 (499), 4: 21 (1504), 5: 157 (1517)."],"e":["namanunger SD NS 3: 69 ( 1415) ), "]},{"a":"namaning","b":"nn","c":"","d":["efterfljande kraf. jak hafuer salt . . . jöns birghersone ena tompt mädh hws ok jordh . . . fria ok quijt for alle namaning SJ 72 ( 1434) . " ledugh oc löös for alla namaning vm forscrifna betalningena " ib 205 ( 1451) . " tiltall oc namaning ib 342 (1466). F 1: 56 (1485, nyare afskr.). ""],"e":[]},{"a":"namn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) namn. " jach haffwer takith gud[z] napm fafengelica i myn mwn " SvKyrkobr 308 . " gudh opinbaradhe sina miskund . . . . til sins namps hedher oc äro " Prosadikter (Barl) 107 . . . . ok är her gregers mattsons naffn scriffuet bland the älloffuo Arfstv 47 ( 1461) . ib. GU C 20 (hand 2) s. 45. the som kalla oppa thit hälga nampn SVB 402 (b. av 1500-t.). ath j matte nempne thöm j nampn ok ey kastga swa jn vtj hopen STb 4: 131 ( 1506) . JMÖ 140 . SvB 5 (omkr. 1520). - namn, titel. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 156 f., 294 f., 801. then helge konung erik han haffde twa döther epter sik the ther ogripta waro ok jomfrw nampn baro EK 590-593. 2) namn, anseende. - namn, egenskap, förhållande. Se Sdw 2: 1272. 4) i namn, under åkallande av, med hänvändande till, med bistånd av. i eder. traatz j fendes nampn thet är fendes lygn thet thoghz aldre laas wr mith fth ATb 1: 153 ( 1461) . tw loght i fändens nampn ib 171 ( 1462) . - um, namn, under åkallande av. jak bidher idher (ɔ heliga tre konungar) om idher hälgasta nampn jak bidher om the hälga trefalloghetz nampm SvB 372 (b. av 1500-t.).","6) namn, uttryckligt angivande. vidher namn, namneligen, särskilt. Se Sdw 2: 1272. - med namns nämnande. . . . oc min fadher oc modher sculo hawas i bönohalle badhe hemelika oc opinbara vith nämp i läctaradorom swa länge muren staar SD NS 3: 110 ( 1416) . clerecken . . . skal i synom messom beggias woro siäl haffua i synom amynilsom och i bönholdum wider nampn, swa opta han hauer messo ib 118 (1416, gammal avskr.) . - Jfr biärgs-, konunga-, prelata-, sona-, vidher-, ök-namn."],"e":["nampn . ","nampm JMÖ 140 ; SvB 372, 402 (b. av 1500-t.). ","nampm SVKyrkobr 308; SvB 5 (omkr. 1520). ","namffn Arfstv 47 (1461, på två st.) . ","nämp SD NS 3: 110 ( 1416) . ","namps Prosadikter (Barl) 107. Se Sdw 2: 1272), "]},{"a":"namn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) namn. " kalladhe adam sina husfrv ampn ewa B 1: 162. kallar stadhin aff sins sons nampne enoch " ib 164 . nämpna ihesu nampn KL 35 . " gudz namps nämpnan vari ey idhkelica j thiom mwn " MP 1: 315 . " wet jak hwart nämpa sinu ampne " Bil 270 . " meth allom sinom tillgaghom, hwat namnom the hälzt nämnas kunna Sd NS 1: 29 (1401). hwat nampne thet hälst nempnas kan " FH 3: 38 ( 1444) . " en iuþe iachim at amne " Bu 3 . ib 418. februus var . . . en hePna manna uþ som andro nampne hät pluto ib 9 . döåte ana tel cristina namn ib 505. hon tröste mz hiärtano k öpe mz munnenom tel varra fru hialp. ok viþ hänna nampns a kallan släckes alt balet ib 30 . MP 2: 285 . " hafþe for skämptan opta diäw[l]s namn i munne " Bu 497 . manghe andre dahar som än haua nampn a heþnom afguþum ib 61. nu hauar þu mist dottor namn af þinom faþar. cvristina suarar . . . väl vänder þu mit namn ib 504 . maa aldrigh þräl älder ambut wära alder þetta namn bära SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). hatadhe alla the han hördhe ther cristit nampn hafdho St 101. i 90. menswär ey vm mit nampn MP 1: 315 . " skulen j ey swäria om theris guda napn " MB 2: 61 . St 63. 2) namn, anseende. at han ekke skuli wilia bekränkia ällar fwlt göra sith ädhelikhetx nampm LG 3: 291.","3) namn (i motsas till verkliga förhållandet). thu haffwir nampn at thu skuli liffwa oc är dödher MB 2: 337 . ","4) namn ss uttryck för det som är kändt om dess bärares persnlighet. i religiös mening. vthwide ihesu christi nampn St 97. ihesu christi thro älli nampn predika ib. jak oppinbaradhe hit namnp them manom som thu gaft mic i världinne, o helghe fadhir göm them vm thit nampn som thw gf mic MP 2: 96 . - i amn, under amnande af och med förpligtade till hängifvelse åt. böh at döpä them i nampn fadhirs ok sons ok thäs hälgha anda KL 153 . latin idher döä i ihesu christ nampn ib 134 . under åkallane af, med hänvändande till, med bistånd af. j nafn. faþurs. sons oc þes hälghä ande SD 5: 561 ( 1346) . " biþi þöm liua i gesus nafn " Bu 155 . hwar som thwa samankoma eller trea i gudz nampn SO 77 . " thenne star helrygdho for idher j ihesu chriti nampn " KL 137 . under åberopande af. skulin i bedhas i mit ampn MP 2: 96 . ","5) namn, person. " thu haffwier naghor nampm (nomina) j sardhis hwilke ey besmittadho sin klädhe " MB 2: 337 . 6) namn, uttryckligt angifvande, vidher namn, namneligen, särskildt. iak . . . viderkännis . . . myk hafua gifuit . . . alt thet iak agher i awerstadhum . . . särdelis vidher nampn the tompena iak hindradhe for lassa ingasyni SD NS 1: 584 ( 1406) . - öfver hufvud? hafua . . . badhe klärka, riddaa, swena, köptadzmän oc bönder, oc widher nampn, allan rikesins allmogha oss owylijoghan giort BtRK 35 ( 1371) . - Jfr almännis-, aminnilsa-, apostla-, hedhers-, hel-, härra-, iärls-, karlmanz-, konunga-, konungs-, krist-, o-, til-, viþer, ök-namn. "],"e":["nampn . ","namen (i rimsl.)","nampm MB 2: 61, 335, 336, 337 ; Su 12 ; Lg 3: 291 ; konunga nampm Di 279 . ","namp Gr (Cod. D) 413, 416. nampm RK 2: 4345 ; Lg 3: 493, 494 . ","nampn MD 26 ; ST 90 ; ","-e ib 97 . nam, se kristnamn. nafn SD 5: 561 ( 1346) ; Bu 155 ; kunungs nafn SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . ","naffn ib 377 ; Di 16, 46, 74, 85, 96, 102, 122 ; konungs naffn ib 6, 7, 23 . ","nampns Bu 30 . nampms Kl 243; MP 1: 315, 2: 285 ; konungx namps MB 1: 239 . ","napmns Bu 31 ), ","namna skipte (nampna-), "]},{"a":"namne","b":"","c":"","d":[" , se nämne."],"e":[]},{"a":"namne","b":"nn","c":"","d":["namne, FM 615 ( 1514) ."],"e":["nampne )"]},{"a":"namnfrägher","b":"av","c":"adj.","d":["namnkunnig, fräjdad. " nachor war nampnfräghae, n batuel hans fadher " MB 1: 220 . " en riker riddare mykyt nampnfrägher aff sith hoffwärk " Lg 3: 64 ."],"e":["nampn- )"]},{"a":"namnkunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) känd till namnet. aff hwario thy nampn kwnnogho lande som wndhi himnenom är SkrtUppb 326 . 2) till namnet allmänt känd, bekant, namnkunnig. jnsignis is e ärlighen nampnkunnogher oc välbaaren GU C 20 (hand 2) s. 31 SpV 561 ."],"e":["nampn- . ","namkunnogth SpV 561 ),"]},{"a":"namnkunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) känd till amnet. wrdhu her aff widhertalan hwart andrum namkunugh Bil 374 . " j enne kirkio vidh rom som hanom ar ey nampn konnogh " ib 767 . sigher thw at iak är ther namkunnogher (novi te ex nomne) MB 1: 350 . " thu äst min namkunnogher win (teipsum novi ex nomine) ib. - (?) i . . . näruaru . . . flera nampnkunnogha oc skällica manna " SD NS 2: 37 ( 1408) . 2) till namnet allmänt känd, bekant, namnkunnig. han kallar oc sidhan thetta ämpne wtn, thy at thz är nampnkunnughast mannom MB 1: 38 . " är wtn namkunnught hälzst aff them threm (näml. elementen), som owan iordhina äe " ib 57 . " til litit ampn kunnogh(an; näml. by; i st. f. litit har frst stått faam; med denna läsart hör ex. till ""],"e":["nampnkunnoher . ","nampn kunnogher. nampkwnnogher MB 2: 99 . ","namkunnogher ib 1: 350 (på två st.). namkunoger: -kunoga Lg 3: 557 . nampn konnogher: -konnogh Bil 767 . ","nampnkunnugher: -kunnughast MB 1: 38 . ","namkunnugher: -kunnugh Bil 374 ; ","-kunnught MB 1: 57 ),"]},{"a":"namnlös","b":"av","c":"adj.","d":["namnlös. " substantivt ss namn. wart diwret kallat nampnlos " Va 27 ."],"e":["nampnlos )"]},{"a":"namnlös","b":"av","c":"adj.","d":["namnlös. j sama stwndh wthgik aff hans hemeligha lym en orm, oc sedhan war han ffräls aff allom kötsens ffrestilsom thy at j the try aaren, som han war j the fföresagda jordh gropenne, ledh han altidh största twang oc bedröffwilse aff the syndenne som kallas nampnlös syndh JMPs 362."],"e":["nampn- )"]},{"a":"naplika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) noga, noggrant. " bly görs til kalk . . . j ognenom thär glas göras, hwilken naplika rensas aff sinne swartheth j XXXV dagha " PMSkr 381 . 2) näppeligen, knappt. the hoffmen som ärw vpfödde til ljnthe annath vthan krwsa oc twa sith haar syw resor hwarya vikw skwla napliga dogha thil at göra fwlt j tesso matto PMskr 132. Troj 13 . " han gath napligan soffwef for elskog ib 179. - Jfr näplika. ""],"e":["-liga . ","-ligan )"]},{"a":"naplika","b":"ab","c":"adv.","d":["näppeligen, knappt. " ther fore hundrad bönder boodhe ther finnas nw naplika tiwgu godhe " RK 2: 657 . pawin sielfwir gt nappleka for grat läsith scriptena til ända St 60. ib 119, 393, 451 . Bir 4: 69 . Su 79, 146 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264 . LfK 41 . Lg 3: 406, 703 . " naplika haffde iomffrun lyktat sina bönoc hennas brudhgomme . . . kom henne til hiälp " ib 287 . Jfr näplika."],"e":["napplika ib 703 . ","napleka Su 79, 146 . nappleka St 60, 119, 393. naplegha LfK 41 . ","naplega RK 1: (Ynge red. af LRK) s. 264),"]},{"a":"nappa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) klämma, nypa. " klappar thu bondan tha nappar han thik (vngentem pungit . . . rusticus) " GO 1090 . MD (S) 256 . ","2) nappa, hastigt gripa. om fisk. opersonl. willet ther ey nappa Md (S) 224. ","3) plocka, samla, at hon matte faa nappa (colligeret) nidherfallande ax Mb 2: 209. ib 210 . ","4) sönderplocka sönderslita. tängirna mz hulkom han skulle smälica nappas (discerpi) Bir 2: 74 . Jfr sunder-, upnappa."],"e":["-ar )"]},{"a":"napper","b":"av","c":"adj.","d":["knapp, sparsam. " om hon haffwer warit omykyt rwndh ällar gäffmil ällar oc mykyt nap oc fasthl i sine wt spisnigh " LfK 162 . - n. adv. knappt. thz räckte napt ij böker til RK 2: s. 372. haffua wi veeth en glth ok kwnnom honum naph alle iiii fanga Di 229 . Lg 3: 483, 492 . LfK 247 . - knappast någonsin. at . . . thu hona (nåden) . . . borth driffwe, oc sidhan napth ällar aldrigh atherfanghe Lfk 40. Jfr näpper. naqvar, se nokor."],"e":["nap . ","napt ) , "]},{"a":"napper","b":"nn","c":"","d":["dryckesskål, bägare, bål. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpinslegendariet s. 66. Jfr silfnapper."],"e":[]},{"a":"napper","b":"av","c":"adj.","d":["knapp, sparsam. " hawir thu klädhi ällir nakat owir thina mapasta widherthorft Hel Män 130. - n. adv. knappt. Hel Män 189. all lthe thingh j wärldlenne kwnno finnas . . haffwa enkannelika dygd oc kraffth än tha menniskian them wnderstander mapth PMskr 501. ""],"e":["nappaster ) , "]},{"a":"napper","b":"nn","c":"","d":["dryckesskål, bägare. " fördhe ängillen sancto seruacio en skönan nap, h är eth drykkekar, aff silffwer ällar gull giort LG 3: 166. nappa ok swa le bulla satte mz ädla sena fulle " Al 2271 . ib 2279, 22867,, 2288 . 2289, 2292, 2296, 2299, 2304. Va 30 . ST 452 . Jfr drykkio-, silf-napper."],"e":["-ar )"]},{"a":"napta","b":"","c":"","d":[" , subst. nafta. finnes och the olyan (ɔ oleum philosphorum) natwrliken j jordenne oc kallas napta PMSkr 405 ."],"e":[]},{"a":"naqvar","b":"","c":"","d":[" se nokor."],"e":[]},{"a":"naqvidher","b":"av","c":"adj.","d":["naken. " the flydho nakuideh ok sarghadehe af the huseno Kl 163. " Gr (Cod. D) 381, 384, 386. Jfr nakin, nakotter, nakudher."],"e":[]},{"a":"nar","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L.","1) interrog. när. i dir. frågesats. svwaradhe, nar Bil 853 . när war conan hardhare än mannin ib 317 . " naar mon then astundelika daghin komma " Su 343 . i indir. frågesats. wart bref sum buxskap bär nar wi konom SD 1: 668 1285, gammal afskr.). ib 5: 480 (1345, nyare afskr.) . ","2) indef. rel. när, när hälst, så ofta som. förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto har oc näär þöm þykker SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). nar thik koma dröuilse til. tyha var thologh Bo 123 . " naar han nakat vidhirthofte. tha beddis han thz aff gudhi " KL 193 . MP 1: 12 . Bir 4: 60, 5: 46 . ST 488 . SO 105, 106 . nar som, d. s. nar som saadana skördh skeer, schal oldermanen haffua twem aff radit ther offuer SO 105 . " nar som nager ny broder i embetet komen är . . . tha schal han companijs ärende boder vare ib. " ib 106 . ","3) när, då. " nar han viþir frestaþe at byria oloflik vmfängnilse bort hwarf diäfwlen swa som skugge " KL 186 . far modhorin oc iosep stoor dröuilse. nar the fingo wita at the leetto äpte piltenom Bo 11 . " then same war ock i dätmeren medh nr slagedh stoodh " BSH 4: 248 ( 1500) . " naar on then astundelike dagin komma, naar jak matte frälsas aff thenna dödhelika kroppenom " Su 343 . KL 72 . MP 1: 19 . SD NS 2: 214 ( 1409) . Bo 126, 132. ir 1: 7. Lg 45, 219, 220, 3: 31 . Va 30 . FH 6: 116 ( 1509) . FM 193 ( 1504) , 246 (1505), 247, 486 (1510), 554 (1512), 602 (1512?). - nar som, d. s. naar som dagadhes, ledh hon mykyn tört Lg 220 . naar som . . . aker oc ängh stodho j sinne bätzste grönsko tha vpforo madian oc amalech MB 2: 84 . " nor som jak kan komme almoghan til hope met länsmännen . . . tha vil jak gerna skynde mik til edhre verdoghet " FM 197 ( 1504) . huru länge älla wäl kan thu pröffua at thz (huset) kan standandhe bliffua, naar som thäs grwndhwal är borth kastadher Su 54 . FH 6: 108 ( 1497) . MB 2: 234 . - Jfr ä nar."],"e":["naar . ","nor FM 197 ( 1504)","näär SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)), "]},{"a":"nar","b":"ab","c":"adv.","d":["och konj. L. Se B. Bjerre, Studia germancia tillägnade E. A. Kock s. 28 ff., Dens. Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 204 ff., S. Vallmark, Svenska Landsmål 1936 s. 148 ff. 2) indef. rel. när, när helst, så ofta som. - nar som, d. s. Se B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 296 f. SO 68, 103 . ","3) när, då. nor han (ɔ sjukdomen) komber i hoffwd GPM 2: 175 ( 1504) . - nar som, d. s. Se B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 296 f. ner som . . . andres jonsson wil mwra j millom sik ok olaff jonsson STb 2: 14 ( 1483) . nar som brandmwren är opmwrat ib 39 ( 1484) . neer ssom swa byth er skal . . . hustrv (o. s. v.) ATb 3: 235 ( 1510) . - Jfr ä nar."],"e":["nor . ","ner . ","neer )"]},{"a":"nardus","b":"nn","c":"","d":[" (Lat. nardus) nardus. LB 7: 66, Jfr spikinardus."],"e":[]},{"a":"nardus","b":"nn","c":"","d":["lavandula spica Lin. " blomstridh aff blaa nardus " LB 7: 321 ."],"e":["nardhus )"]},{"a":"nare","b":"nn","c":"","d":["tvärslå. " tha var ther afslagith een nare oc twa porhta och een dör varo bultadh medh sten " ATb 1: 365 ( 1472) ."],"e":[]},{"a":"nasin","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nasinna","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nasker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gatu nasker."],"e":[]},{"a":"naskylder","b":"av","c":"adj.","d":["nära beslägtad. mannin är ey at enast skyllogher godhwilia oc wälgerninga fadher oc modher, vtan oc sinom winom oc frändom, oc androm naskyldom MB 1: 458 . tha skulle oc ey at enast wara budhit mannenom at älska fadher oc modher vtan oc andra naskylla män ib."],"e":["naskyldom MB 1: 458 . ack. askylla ib),"]},{"a":"nastelrem","b":"nn","c":"","d":[" = nala rem. natel remer i handling i Stockholms Stadsarkiv (nr 268) enl. E. Hildebrand."],"e":[]},{"a":"nastolpe","b":"","c":"","d":[" klarasta cristall aff hwlkom wndygerden pelarara nastolpana (väl fel för: pelarana stolpana) oc offwra täktid waro j fönstren Troj 39 ."],"e":[]},{"a":"nat","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) natt. " las þät bape naat ok dagh " Bu 7 . " hafþe mö barnet manghen vanda baþe dag ok nat " ib 79 . " toko hans lik vm nat ib 166. at liwa owr iordhina, adhe om dagh oc nat " MB 1 . 156. rände ower iordhna fyretighi dagha oc fyretihi nätter ib 170 . war . . . forbudhit, at offra gudhi nakath diwr, för än thx ware siw natta gamalt ib 475. tha aat nattinne leedh Bo 214 . godh nat, god natt. i uttryck för tillönska af god nat. gudh gifui idher allom godha naat IV 2968. budhu honum ther godha nat ib 4375 . Va 29, 39, 509 . Di 59 . Lg 3: 107 . " enghen ma läger dobla än minnom herra konungenom är budhit godha nath j hans herberge " MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 59 . " hafwer sacht godha nat " EG 64 . " sagdho the honom godha nat (vale fecerunt ei) " Bo 22 . - godha näter. i välgångsönskningar, vördnadsbetygelser och helsningar. giik först j kirkien oc sagde sancte anna M godhe netther Lg 3: 31 . " sek honu tidendhe ok manga godha nätter " Di 221 . " helsen wara kära oc älskelica conuentz systra met manga goda näter " FH 6: 117 ( 1509) . ib 120 ( 1509) . BSH 4: 259 ( 1501) , 260 (1501), 5: 28 (1504) o, s, v. i nat, i natt, denna natt. i nat (hac nocte) vast thu fangin Bo 217 . " tha vardhom vi rasklika varä eet hws ther vi herbärgha ij nat " Fr 1261 . 2) natten före en högtidsdag. oppa warafru nat (natten före en åt Jungfru maria helgad högtidsdag) ST 195 . vm varfru nat assumpcionis (natten före Junfru Marias himmelfärd, den 15 Aug.) KL 349 . " a sancte barbare nath (natten öe den hel. Barbaras dag, den 4 Dec.) " RK 2: 7622 . " sancte martens nat (natten före den hel.. Mårtens dag, den 11 Nov.) " ib 1570 . oppa sancti olaffs nat (natten före den hel. Olofs dag, den 29 Juli) Lg 3: 367 . " om sancti symon & iude nath (natten före den hel. Simons och den hel. Judas' dag, den 28 Oktober) " RK 3: 3573 . ","3) dygn. hänna daghar cumbar flughartan natom for michials mässo Bu 512 . SD 1: 668 1285, gammal afskr.). hawi . . . fyoghortaan natta dagh ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib 377. i dagh siu nattom MP 2: 59 . " i dagh vm siu nättir ib. hans daghar är fäm matom forii iula nat " Bu 190 . " fiortan nätter stodh thz hoff " Fr 2465 . ligge i thorneo j siw nätter wit watn ok brödh MEG (red. B) 60. siw ättir ägha scogha j fridhi standa TB 73 . siw natta dagh foe läggia ib. gardhin . . . stodh opbodhin nat ok aar SD NS 2: 37 ( 1408) . ib 188 ). innan nat ok aar ib 135 ( 1409) , 160 (1409) 179 (1409). Jfr brudha-, födslo-, hälgha likama-, hälgha thorsdagh-, hälgha thorsdags-, höst-, iula-, midh-, midhio-, paska-, pingizdagha-, sumar-, sunnodags-, vaku-, vinter-nat. ","1) natrtetid. " tha vardh swa myrk the natta tidh " Fr 1170 . " v natta tidh " KL 195 . ib 51, 53, 115 . VKR 29 . Lg 220, 334 . MB 2: 320 . Bir 5: 42, 53 . om nattha tydher SO 143 . ","2) kanonisk timme om natten;: det som vid en sådan läses el. sjunges. sionga oc oppehalla natta tidhe oc dahtidhe (horas octurnas et diurnas) Bir 2: 69 . Jfr nätter idh. ","1) nattetid. " thz är nu natta time op a IV 4100. i nattatimanom " Bir 4: (Dikt) 226 . " vm natta tima " Bil 211 . ib 850 ST 271 . VKR 43 . Bir 4: 103 . MB 2: 166 . 2) tid el. timme på natten, nattlig timme el. stund. skipa . . . daghtima ok nattatima (diurna et nocturna tempora) til guz loff oc äro Bir 4: (Dikt) 268 . ­ Jfr nats-, natter-time."],"e":["naat . ","natten MB 1: 156 . ack med art. nattina ib. dat. med art. nattinne Bo 214 . gen. natta, se natta gamal m. fl. sammansättningar. nätter, se nätter tidh. nättir, se nätter time. pl. nätter MB 1: 169, 170, 302 ; Fr 2645 . ","nättir MP 2: 59 ; TB 73 . ","nätther Di 221 . ","netther Lg 3: 31 . näter L.; FH 6: 117 ( 1509) . ","näther Pa 4 ; FH 6: 120 ( 1509) . ","nether BSH 5: 28 ( 1504) . ","natta SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) , 377; MB 1: 475 ; TB 73 . ","nattom MB 1: 302 ; MP 2: 59 . ","nattum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","natom Bu 190, 512), ","natta bol (-bool), ","natta gamal , ","natta lägher","nattheleger )","natta myrk (nata mörk), ","natta myrk (nata mörk), ","natta sanger , ","natta symn (sömpn). m. nattömn, sömn om natten. aff systranna natta sömpn Bir 5: 42 . natta tidh (-tiidh VKR 29 ; MB 2: 320, -tydh), ","natta time (-thyme: -a MB 2: 166 ), ","natta vaka , ","nats time , ","nätter tidh (-tiidh. -tijdh), ","nätter time","nättir- )"]},{"a":"nat","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) natt. " hwilketh liwss inghen nath kan hindra " GU C 20 (hand 2) s. 37. - godh nat, om kontant erkänsla. än helmick til walburgis iii!UDDA_TECKEN? mark vyku löön och gode nath SSkb 271 ( 1508) . godha nätter, i välgångsönskningar, vördnasbetygelser och hälsningar. GPM 2: 121 ( 1502) . " helser ware wen- ner medh monghe godhe nätter. och segier them. ath (o. s. v.) " ib 30 ( 1511) .","3) dygn. vm hanum vardher äi betaldh vm then tima som stadgadh er som är fortannäter epther pascha Gadolin Pants 269 ( 1364) . " innan nath oc aar thär eptir " Arfstv 25 ( 1461) . - Jfr hälghadags-, höghtidhis-, pinggizdagha-, vaku-nat. ","1) nattetid. " tet offuervelle han gjorde j oleff scriffueres huss om natta tijdh " STb 3: 335 ( 1497) . ib 347 ( 1498) . eth . . . sloth, oppa hwikidh enghen människia kwnne boo, fför thät sthim oc bangh som diäfflana thär giordhe om nattha tidh JMPs 413. STb 5: 37 ( 1515) . - Jfr nätter tidh. "],"e":["nath . ","nätter . ","näter Gadolin Pants 269 ( 1364) ), ","*natta bulder","natte- . ","-buller . -boller. -bollir),","*natta drömber","natthe- )","natta gamal , adj. nattgammal. thz (ɔ svärdet) war ey lösare före honom än fore natta gamblo barne Prosadikter (Karl M) 287 .","*natta ganger","natte- . ","natto- )","*natta hvila , ","*natta myrker","-mörker )","*natta ramn","-rampn )","*natta räddoghe , ","natta tidh","*natta thysta","nättha- . ","-tyst (h)a),","natta vaka , ","*natta vakan , ","*natta varp?","natto- )","nätter tidh (netter-. neter-. nette-), "]},{"a":"natala","b":"vb","c":"v.","d":["i efterhand väcka talan? at thee schulle wara ther gode fore alla namaningh, om ther kunne aff lubeke natalis epter thenne dach STb 2: 488 (1490)."],"e":[]},{"a":"natbakka","b":"nn","c":"","d":["flädermus. " ther flughu natbakkor ellir flädhir mys " ST 525 . fore natbakkom (vespertioliones) Al 5201 . ib 5214, 5218 . ","2) uggla. " fölgir han nattine sua som natballam (bibp) " Bir 3: 120 . " minerwi offren i natbakkor (noctuam) skön " Al 6228 . " tak ena naatbakko oc plukka rena oc läg hona swa i eth glas mz iälfwm oc mz allo wtan flädhrana " LB 10: 7 ."],"e":["naat- )"]},{"a":"natbol . n. ","b":"","c":"","d":["ställe hvarest man tillbringar natten, nattqvarter. Bil 653 ."],"e":[]},{"a":"natbolstadher","b":"nn","c":"","d":["nattläger. " sidhan israels sönir hafdho farith thädhan flere natbolstadha " MB 1: 411 . " tha alle natbolstadha skulo optälias ib. ""],"e":[]},{"a":"natbulder","b":"nn","c":"","d":[" = natta bulder. STb 5: 89 (1516)."],"e":["-buller )"]},{"a":"natkiurtil","b":"nn","c":"","d":["nattkjortel. " alla systrana sculu sofua . . . hwar . . . j sinom natkiotle " VKR 29 . ib 43 . Bir 5: 42, 53 . Ber 252 . " hon gange in j natkotleom " Bir 5: 39 . " kiorttillin skal wara oppen framan, nidher til bältith ib. aat hoffuodh smogheno, at natkiortleom daghi wt armana ib. ""],"e":["natkyurtil: -kyurtla Ber 252 . ","-kiortil: -kiortle VKR 29, 43 ; ","-kiortlenom Bir 5: 39, 42, 53 ; ","-kiortlom ib 42 . nat kiorttill: -kiorttillin i 39),"]},{"a":"natklädhe","b":"nn","c":"","d":["nattkläder. Lg 3: 235 ."],"e":[]},{"a":"natköp","b":"nn","c":"","d":["köp nattetid. STb 5: 158 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"natlägha","b":"nn","c":"","d":["nattläger, nattkvarter. " jag skullä haffue ij eller iij natlägä i mellän vpsale oc stocholm GpM 2: 233 (1506?). haffuer jach bestelth . . . effther edher beffalningh om edher nat leghe " ib 237 (1506?). haffuer jak bestelth . . . om edra natlegher ib. attjkwnnä haffuä dher en natleghä vthen for vstena ib 294 (1508?)."],"e":["-leghä )","*natläghe (-lägä), ","natlägher (-legher), "]},{"a":"natlägher","b":"nn","c":"","d":["nattläger, nattvarter. " bestyre ther nth leyer " FM 600 ( 1513) . Jfr natta lägher."],"e":["nath leyer )"]},{"a":"natmyrker","b":"nn","c":"","d":["nattmörker. Troj 262 . Jfr natta myrker."],"e":["-mörker )"]},{"a":"natniskia","b":"nn","c":"","d":["fjädermus. Se B. Hesselman, Språkformen i MB I 37, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 166 f. och jfr Sdw 2: 101 s. v. natskäva. natniskia (trol. fel för natniskia) MB I (Cod B) 561."],"e":[]},{"a":"natro","b":"nn","c":"","d":["nattro. VKR 39 ."],"e":["-rroo )"]},{"a":"natsanger","b":"nn","c":"","d":["nattsång, completorium; det som sjunges el. läses vid den sista av de kanoniska timmarna. siundha tidhagerdh kallas nathsangher SkrtUppb 218 . " twäkadhe hon hwat hon hafdfdhe läsit warfru natsangh (completorium) om afftonen tilforrenna ällir ey " Mecht 171 . " naath sanghen skal han (ɔ klockaren) altiidh ringe mädh daghmesso clokkan " ÅK 61 . "],"e":["naath- )","natsangs time","-sangx- )"]},{"a":"natsanger","b":"nn","c":"","d":["nattsång, det som sjunges el. läses vid den siste af de kanoniske timmarne. ginstan aue maria ringt är eptir natsaang VKR 24 . haffwin twa tima til aptansagh oc natsangh completorium) oc andra gudhelika böne Bir 4: 118 . mädhan natsangin sygx ST 193 . ib 167 . Ber 273 . äpte natsangana KL 336 . "],"e":["naat- Ber 273 . natsaager)","natsangs tid , ","natsangs time , "]},{"a":"natskadha","b":"nn","c":"","d":["nattskatta, nattskattegräs, solanum nigrum Lin. " fanger man fiistel i ögath, tha skal man stötha nactskadä oc stryka hennes oss ther oppo " LB 7: 207 . nar liffren brinder heta, skal man tagha natskäda, oc stöta henne smaa, oc blanda met bonolya, oc göra plaster aff ib 238 . " komber ten verken eller icten a hita . . . ta skal man stöta natskäda med rogmiöl oc olyo oc göra aff plaster " ib 285 . " natskada sma stöt ib 300. stött sidan natskeda ten yrten oc läg oppo, ted drager wt eetrid " ib 324 . "],"e":["natskada . ","nactskadä . ","natskäda . ","natskeda )","natskadho vatn (natskade-), "]},{"a":"natskadha","b":"","c":"","d":[" , f. nattskata. Jfr Sdw 2: 1271."],"e":[]},{"a":"natskor","b":"nn","c":"","d":["sandal, nattoffel, toffel. hafwa natsko (sandalia) a fotmen Bir 3: 142 . " natskona som väria fötira vndiraat ok ey ofwan ib. " ib 143 ."],"e":[]},{"a":"natskädha","b":"nn","c":"","d":["caprimulgus europæus, nattskärra? tager man hoffwdit aff en natskede oc bär tz i een klwt vnder sin högre arm LB 7: 196 . "],"e":["-skede )","natskädho blodh (-skeda-), "]},{"a":"natskäva","b":"nn","c":"","d":["flädrmus? swan oc änder, natskäwa (Cod. B natuiskia 561) oc alt thz fughla kön som fyra fötir hawer (upupam quoque et vespertilionem, omne de volucribus quod graditur super quator pedes) MB 1: 359 . " natskäu wit ok räfunga kostr äru odrygh " KS 47 (119, 51) ."],"e":[]},{"a":"natskäva skäffua. nathskäffuo gu c 20 s. 357 .","b":"nn","c":"","d":["1) flädermus. blatta nath skäua GU C 20 s. 58 . llucifuga . . . nath skäfya ib (hand 2) s. 99. 2) nattskärra; nattuggla. även om andra nattfåglar? noctue . . . natskäffwor GU C 20 s. 87 . cecunia . . . natskäffua ib s. 91 . nicinine (fel för nictimene) nathskäffua ib s. 353 . noctua tue nathskäffuo ib s. 357 . " thy som nathskäffwan ey seer klaraste sol PMskr 501. jach är lijk wordhen nathskäffuana (mycicorax) i sino heman " SvT 46 ."],"e":["-skäfya ib (hand 2) s. 99), "]},{"a":"natstuva","b":"nn","c":"","d":["rum el. stuga avsedd till sovrum. Jfr SAOB:N 181. tässe godemän . . . opleto larins iönisson . . . halwan then gardin . . . medh hus ok liord . . . medh brwnne ok brunzrume ok nadzstugu ok nadzstugurume ATb 1: 140 ( 1460) . " tha fik ingeborg then östra delin i mellon gatuna ok stuffogaflin, som var natstoffwan ok lukwloffit ther nesth " JTb 78 ( 1490) . " taa war iak til tals med eder ok med min frv i then lytzla natstwffwon " GPM 2: 337 ( 1509?) . PMskr 697 (avskr.). item . . . gaff jach morten snikare viij mark pe ninge, for han bedrogh natstwgen i nyia hwseth HLG 2: 56 (1516). ib 58, 60 (1517) . "],"e":["-stuffwa . ","-stoffwa . -stuga: -en HLG 2: 56 (1516), 58, 60 (1517). nadzstuga: -u ATb 1: 140 ( 1460) . -en HLG 2: 58 (1517)),","*natstuvu rum","nadzstugu- )"]},{"a":"nattas","b":"vb","c":"v.","d":["blifva natt. nattadhis tem ewinelik nat (evi natt inbröt för el. öfver dem) MB 1: 53 . opersol. tem nattadhis oc myrktis MB 1: 53 . ib 155 ."],"e":[]},{"a":"nattiäld","b":"nn","c":"","d":["sovtält? eth got borghara tiel oc eth goth nattiel Inv Cur Tynnelsö 8."],"e":["-tiel )"]},{"a":"nattrokär","b":"","c":"","d":[" , VGL XIII, troligen att läsa matcrokär, se Lorentzen, Gld. glosser s. 46 f."],"e":[]},{"a":"natur","b":"nn","c":"","d":[" (LB 7: 133). L.","1) natur, medfödd el. medskapad art, beskaffenhet, väsen. wthan hänna syn ware j himlomen, hwilke ensampne skulu wara hänna naturs lwste ok länktan SpV 29 . scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna (conditione) älla fornyilsenne ib 46 . hwat kan finnas the hiärtano rolighare älir hälaghare, hwar ödhwiwktin ok wärldinna forsmädilse aktar naturena (conditionem) ok nadhena ib 155 . " person är skäligx naturs een oathskililikin natur ällir warilse " ib 388 . siälin är . . . en enfallog nathur (substantia), mz enhgom kreaturum blandath ällir takin ib 508 . at fadhrin ok sonen ok thän hälge ande äru een natur (substantiam), ok tre persone ib 541 . " fadhren oc thän häe andhe ärw at enast en natwr som är gudh " JMÖ 176 . " qwecksölff haffwer j sigh twenne naturer " PMSkr 614 (avskr.). - jak bidher thik, at thu sigh os aff thänna liiii naturs skikkan, mädhan hon är os swa mykit siälsyn, ok swa som hon ware eth nyth naturs (väl fel för ceraturs) kön (qvamm novum creature genus) SpV 25 . 2) natur, sammanfattning av tillvarelsens egenskaper, i skapilsen härskade lag och ordning. then synden som är amote naturinne SkrtUppb 241. SvKyrkob 359. 3) sinnlig natur, kropp. - särsk. med avseende på det sexuella området. Se Sdw 2: 1273. - Jfr ivir-, mandoms-, skapilsanatur."],"e":["med art. naturinne SkrtUppb 241 ; SvKyrkobr 359 . ","naturer PMskr 614 (avskr.)),"]},{"a":"natur","b":"nn","c":"","d":[" L. ","thz är kroppin ok styrkin vpnötis vm syndena ib 74 . " färsk natur ok wäl helbrygdha gör langan döödh ok beskan ib. swa länge som manzins natur stodh j the skipan som hon ar skapadh " ib 2: 299 . the (Fadren, Sonen och Anden) äru eet j natur i 3: 449. enadhe vm naturinna enan ib. thridhi styrkin hänna starko naturs giordhe siälfwa iomfruna swa stadhugha ib 4: (Dikt) 248 . " adam han war förste man, oc ophoff manskönsens. badhe til natwrinna affkömd, oc swa til kännedoom " MB 1: 92 . adam . . . wiste alla diwra natwr ib 99 . ","2) natur, sammanfattning af tilvarelsens egenskaper, i skapelsen herskande lag och ordning. thz got os natwren gaff Al 5730 . " som natwrna almännelikin nw sidher är. " Lg 65 . ","3) sinlig natur, kropp. natwren er forkölld ynantil och formaa ecke seltha tx i liiffwena är LB 7: 73 . särsk. med afseende på det sexuella området: natur, genrerationsorgan, äfven sädesvätska. är man wanmäcktogher til sine natur LB 7: 4 . " hielper thz mykith mans natur " ib 8: 46 . " han vt öt sina natur (senen) vanskiplica oc oquämelica thy at än thet han ar j hionalaghi oc smittahis ey mz androm qvinom tho vtgöt han sina natur mz vanskiplike matto " Bir 3: 101 . könsumgäge. ormin oc hans qvinköns maki haua badhin etir j sino samblande . . . oc aff thera natur aflas etir ormbir Bir 3: 73 . menstruation± sinap . . . renser natur (Macer: urinam et menstrua purgat. D. Harpestr. s. 89; rensær nætte, d. v. s. urin; trol. beror natur på missfrtånd af nættæ] LB 8: 51 . Jfr manna, människio-natur."],"e":["natturrinne VGL I Br 5. pl. ar: natura Bu 10, 63), ","natura bland , ","natura fälaghskap (natwra fälagx skap), "]},{"a":"natura","b":"nn","c":"","d":["3) natur, generationsorgan. " vax ära bii ok göra vtan sinna natura bland ok spiäl " Bu 11 . Jfr människio natura."],"e":["naturo . ","naturu . ","natwre . natura,","naturo bland , "]},{"a":"natura","b":"nn","c":"","d":[" Se A. Nordling, Stud. i Nord Fil. 31-32, 8 s. 22 ff. 1) = natur 1. han gaff hwarie natwre (Cod C: huarghi creature) the skipilse som henne war natwrlikast MB 1: 81 . ","3) element. Jfr Sdw 2: 1273. himil är fämpta natura MB 1: 38 ."],"e":["nature ) , "]},{"a":"naturlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) af naturen, i följa af sin natur. hwar (q1uinna) är naturlika skör Bil 377 . " hwar ma älskar natwrlika si nästa " MB 1: 463 . " bly naturlica fatikir ib. han som thik synis är naturlika gudz son hulko gudh fadir bar vitne " ib 1: 333 . ","2) af naturen, enligt naturens lag el. ordning. thing . . . som natwrlika är budhin hwariom manne MB 1: 451 . " thz rum är naturlica manz howudh oc änlie " Bil 213 . Jfr onaturlika"],"e":[]},{"a":"naturlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) av naturen, i följa av sin natur. thogh likawäl wardha til honom (ɔ: Gud) mangh ok omskiptelikin liknilse, hwilken ekke tilläggias honom nathurlika (substatialiter), wthan beteknelika ällir andheligha SpV 281 . " thy ast han (ɔ Gud) är naturlika (substatialiter) godhir, midhir ok rätwis ib 509. ""],"e":[]},{"a":"naturliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) naturlig, medfödd, medskapad, i ett tings natur liggande. tässin trä hafdho thässin naturlikin sidh Lg 69 . andra alla (näml. dygder) äru i manzens sidhom ok åthäuom ok hans naturlalikom skipilsom KS 18 (45, 19) . ib 7 (17, 8), 13 (30, 14), 20 (50, 22), 23 (56, 25), 25 (64, 27) . " mister nawrlikin lit " MB 1: 398 . " hoo oc peninga iri hawa natwrlikin losta aff sik siälwom " ib 463 . " mandrap oc lyghn hawa . . . hälder natwrlikin styg än girii ib. med dat. är thz ntwrlikt somom diwrom at liwa widh andra diwra huld " MB 1: 98 . mot någons natur svaande. adam gaff them (djuret) natwrlikt nampn MB 1: 99 .","2) naturlig, med naturens ordning öfvernensstämmande, af naturen härrörande. þät är aturleet at mörkret gangar for liuseno Bu 489 . " thz är retter gudz domber ok naturalik skipilse, at huilkin kununger . . . ey achta gudh . . . han skils gärnt medh blygd . . . vidh sin wald " KS 15 (35, 16) . " ther an styrer . . . til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde " ib 19 (48, 20) . " han do naturlikom dödh " Bil 259 . natwrlikin rätter Mb 1: 463. från naturen hämtad. visa þö þät vara möghelekt mz naturlekom skälum ok exemplis Bu 185 . KS 7 (16, 7) . Bil 339 . till naturen hörande, som afser naturen. the mästara som natwrlik thing idhna MB 1: 148 . natwrlike mästara (mästare el. lärare i kunskapen om naturen) PM XXVI . Su 224 .","3) utomordentligt? slo ther vt sua ärliikin lokt loc naturlikin Pa 20 . ","4) sinlig. " tha naturlikin luste krafdhe kötit " Bil 885 . " hwi gaff thw annom ok qvinnom naturlik lusta j samblande " Bir 2: 275 . hafwer hon hwgh att liua i naturlik lifnadh (könsumgäge) LB 5: 80 . naturliker limber, födslolem. j hänna naturlica hemelica lim (naturali membro) Bir 3: 29 . pl. födslodelar, könsdelar. lät kasta sina naturlika limi (virilia) afskorna wt i hafuit Bil 619 . Bir 1: 36 . - Jfr onaturliker."],"e":["-likin Bil 885 ; MB 1: 398 (ack. m.) , 463; Lg 69 (ack. m.); Pa 20 (nom. f.). naturleker: -lekom Bu 185 ; ","-leckt ib 489 . ","naturaliker: -lik KS 13 30, 14), 15 (35, 16), 19 (48, 20), 20 (50, 22), 23 (56, 25), 23 (57, 25), 24 (58, 25), 25 (64, 27) ; likom ib 18 (45, 19)),"]},{"a":"naturliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) naturlig, med naturens ordning överensstämmande, av naturen härrörande. plicoghe badhe til naturlighen ok äwärdelighen döödh SkrtUppb 367 . " j samma stwnd . . . wardh thu gee(n)stan fructsam ower all naturleghen skipelse " SvB 263 (senare h. av 1400-t.). otrog[n] e wndersate, som sätie sigh op [emoth theris rette] naturlige herre Stb 5: 313 (1520, Kop). - till naturen hörande, som avser naturen, i fråga om naturen. hwar äru philosoforum, thz är the naturlika mästara argumenta ällir disputeran SpV 484 . 5) naturlig, köttslig, lekamlig, om avkomling el. frände på sidolinjen. Jfr SAOB: N 238. then konwng priamus han haffde oc xxx andra natwrliga söner Troj 35 . hector . . . kallade sedan tiill sig syna twa fränder som war glaucon . .. oc cincinabor hans naturliga broder ib 117. - Jfr samnanturliker."],"e":["-lig . ","-lighen . ","-leghen )"]},{"a":"naturlikhet","b":"nn","c":"","d":["natur, naturlig håg. jach mente . . at . . . eders eigin naturlighet skulle wara benegd och tillbögliig tiil sweiges riikes almwges bästa HSH 24: 68 ( 1516) ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"natvaka","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"natvakan","b":"nn","c":"","d":["nattvak. " nictus tus tui nathvakan ok ögna braa rörilse " GU C 20 s. 354 . Jfr natta vakan."],"e":[]},{"a":"natvardher","b":"nn","c":"","d":["nattvard, aftonmåltid. " fiärdha sacramentum är gudz likame . . . thz skipadhe war härra i thän ytersta natwordhen thär han aat mz sinom discipulis om skärthorsdag " SvKyrkobr 32 . eygh är här gätit natvoll hans Prosadikter (Karl M D 3) 335 . jncenatus . . . vthan natwordh GU C 20 (hand 2) s. 18. lJfr äptirnatvardher. "],"e":["-wordher . ","*natvardha hus","-warda- )","*natvardha lös","-worda- )"]},{"a":"natvarþer","b":"nn","c":"","d":["nattvard, aftonmåltid. " aat at natuardhe " Bil 565 . " reddo the honom naturardh " Bo 162 . hwat han sadhe in cena. thz är i naturadhenom ib 219 . ib 167. Bir 1: 311, 4: 119 . Lg 3: 100 . LB 8: 52 . om thera saw daga natwordha VKR 62 . hwarte om middagh älla natwordh ib. vm en skära thorsdagh tha höghtidhi haldz af vars herra hälghasta natuardh KL 346 . "],"e":["natvardha bordh (natwarde-), "]},{"a":"natviskia","b":"","c":"","d":[" Se natniskia."],"e":[]},{"a":"natviskia","b":"nn","c":"","d":[" = natskärva. MB 1: (Cod. B) 561 ."],"e":[]},{"a":"nava","b":"nn","c":"","d":["naf, hjulnaf. " axolen och naffuan a hywlemen " Lg 3: 143 ."],"e":[]},{"a":"navar","b":"nn","c":"","d":["nafare, borr. " bora giom thina händir j midhuagho mz huassom nafwor (terebro) " Bir 2: 5 . " han skal ginom bora sina hädir mz huassom niafwor " ib 226 . " nafwarin redhe thy thie buru som in skal sätias ok näglas ib. Lfk 228. III naffrar " FH 4: 84 ( 1499) . " hugger man eek fiwghurkliffua swa ath nauar stander a skidhe huario " TB 76 . Jfr hiulnavar."],"e":["nafwor . ","niafwor . ","naffrar FH 4: 84 ( 1489) ; se vidare hiulnavar. dat. naffrom LfK 228 ),"]},{"a":"navar","b":"nn","c":"","d":["navare, borr. " iiii nauare smaa " Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513). Jfr dövika-, värdh-navar. "],"e":["*navare? (pl. nauare), ","*navars bora","naffwars bura )"]},{"a":"navarande","b":"av","c":"adj.","d":["närvarade. nawaradne thig MB 1: 81 ."],"e":[]},{"a":"navil","b":"nn","c":"","d":[" = nafle. swerdet skar gynom hielmen oc brynian sa at thz bleff standene i naffuelen Di 49 . " stk her didrik diwrit in at naffuelen swerdit op til hieltana " ib 82 ."],"e":["naffuel )"]},{"a":"navist","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"naþ","b":"nn","c":"","d":["1) nedlutande, nedlåtande, nedlutande för att få stöd; hvilande; hvila, lugn, ro. pl. nadher eller ro bidha MB 1: 430 . " hawa fridh oc nadher " ib 440 . " ther ey hauer stundom ro älla nådhr " KS 38 (101, 41) . Al 5829 . ther hafwom wi mak ok nahder godh ib 6419 . tha haffdo bönder litla nahd RK: 1: 4087, tha hafdho änga nadhä Fr. 1312. hwilia idhar ok hafuin nadhe Iv 3467, ib 2872. Fl 1519 . Fr 1361, 1761 . Al 1817 . " wid mak ok nadher thu bäter kan " ib 78 . " thz land är nw komith til nadha " ib 3817 jak torfta wel widher nabe ok roo RK 1: 1979 . " thiäna thik mz fridh ok nadhum " Bil 234 . lätin mik vara mädh nadum ib 887 . MB 1: 277 . KS 74 (183, 81) . Iv 5016 . RK 1: 2885, 3831 . " bo mz nahdom " MB 1: 10 . " mz nadhum lifua " Iv 3374, ib 5266 . RK 1: 1133, mz nadher blifua IV 4256. Fr 2089 . RK 2: 2172, 2607, 2824 . mit goz hafua mz nadhä Iv 4866 . " tha stood rikit vtan wanda mz fridh oc nade ok med säät " RK 1: 1280 . stodh thz swa mz nadhe ib 2: 1529 . " widh nadho bo " Al 868 . " lifwa widh nadhe " ib 3160 . " widh nadhe bo mato huat thz hon ängin widh nadher leet " ib 4886 . ij latin mik ij nadhum wära ib 3774 . " at riket må wara i fridh ok nådhom " KS 74 (183, 81) . han gat eigh for þöm i naþom varit Bu 501 . lugn, sinnesro. pl. alexader sporde mz mykina nadho A 7629. 2) hugnad, tefnad, fördel, lycka. pl. änga nadher skulin im mista Al 3100 (möjl. att föra till) 4). thu skal än mera til nadher fa ib 3108 . " wi ärom riik aff allom nadhom " ib 5996 . " hulkin ey högfärdhas af godz älla androm nadhom som han hauir " MP 2: 77 . ther badh han mannen ofwir radha och hafua thet sielfwm sik till nadha TB 71 . " gull ok silff hafuer han sänt mz mik, dyra thing tilla alla nadhe " Fl 930 (möjl. att föra till 9). tha hafdho til näme mykla nadhe (voro mycket lycklig utrustad med afseende på fattningsförmåga el. hade stor framgång i studierna) ib 138 . föärmån, privilegium, rättighet. pl. warde nyuthandha sama forscrifffua nade SO 116 . ","3) hjälp. pl. hon sände sina systor tel eet af guþ so hät diana. ok hedes hänna naþe a lifs vaþa. Bu 134 . " alexander monde til honum (@: annon gudh] gatil hans mönster äper n adhe " Al 887 . " huat wardher mik til nahda annars hems " Bil 1018 . " af hans nathum oos hauar alt giuit . . . tha wilium wir thätta buthorþ gömä " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Jfr 6. ","4) hjälp och bistånd som visas en gäst, gästfrihet, förplgning, undfägnad, frnödenheter. pl. ther var ypninga alla nadhe til dryk ok ätan badhe Fl 375 . Fr 1111, 1766, 3009 . man skal idher alla nadher gifua Iv 176, ib 3592 . Fr 402, 1458 1484 . " han skipadhe hänne rätt alla nahe badhe til dryk ok litan badhe " Iv 3839 . Fl 797 . 860. Fr 1279 . Al 3857, 6099 . plägha thz (æ: örsith) wil nu alla nadhä til vatn ok fodher badha Fr 305 . " morgen wil iac tit ridha skipa mik ther alzkons nade til kost oc foder bade " RK 2: 3540, lothe honom alla nade faa ther han torftæ til sith liif ib 1: 4329, han skipadhe os rätt alla nädhe hade vilt ok tampt ok alz kyns kosth Iv 226 . bar os fore badhe viin ok msot ok alda handa nadhe ib 229 . ther var alla handa nadhä Fl 2005 . ","5) beskydd. pl. iak fyr . . vadi þina naþa vinga (sub alas vestra protectionis) Bu 143 . " thässa nadher frälsadhu opta stadhin af vadha " Bil 233 . ","6) nedlåtande bevågenhet, nåd, ynnest, godhet, välvilja, välgärning. i religiös mening ss utgående från el. af Gud (el. Jungfru Maria). vanl. pl. vi magnus meþ gudz naþom. kununger swerikes. oreghis. oc skanö SD 5: 636 (1347. wi magnus konunger. oc blanz drötnyng. med guþz naþom swerikis. nerikes. oc scane ib 561 ( 1346) . " magnus met gudz nath. sweä kononger ok götä " ib 1: 668 1285, gammal afskr.). ib 5: 662 ( 1347) . " wy jenis meth gudz nadhe ärkebiscop " BSH 2: 199 ( 1413) . wy jenis medh guds nadh erechebiscop i vpsala och sueriges förste, kätell medh sama nadh biscop i linköpung ib 3: 160 (1465). bedre barn giua guz naþe än kiöte-: leka(r hste Bu 4 bija tel naþa ib, var maria lius ii moþor liue hälagh ok en mäþ þäs hälgha anz naþe ib 10. maria . . . baþ sin son vara uäl signaþan firi alla naþe ib 14 . " spurþe huat naþom älla iartigne. guþ hafþe giort mz þöm " ib 196 . gudz mönster . . . j hwilko syndoghe män sculu miscund faa, oc rätuise nadhe Bil 846 . propciatorium, som thydher a wart maal nadha stadher, oc miskund MB 1: 491 . " then som takir godhgärningan oc nadhena " Bo 11 . rätuisan dömde thik the nadha mz honum at göra Bir 3: 264 . " iak skudadhe hulka nadha gudh giordhe mz mik " ib 373 j nathinna tima ib 2: 301 . guz moþer . . . baþ sin son göra viþ hans lifs naþe (d. v. s. skänka honom lifvet) Bu 28 . " fiollo for kne iohannis ok bedes þöm döþa lifs naþer (bådo att den döde måtte åtefå lifvet) " ib 154 . at swaadan naadher oc wärdoghet ickä kan ske i myn och näppeligha i eders tidh BSH 5: 192 ( 1507) . guþ gaf hänne (Guds moder) mannen. ok mz hänna naþom (mz fattas i Cod. B, C) Bu 28 . nåd (ss gifven el. förlänad af Gud el. å Guds vägnar), äfven nådegåfva, gifva. vanl. pl. fa himirikis naþer Bu 139, sigia huat naþom þe catþo atar ib 154 . " biudhas vt mina nadhe allom vidhirthorftoghom thom mina nadhir vilia haua " Bir 2: 259 . " alla dygdhe ok nadhe innelykkias j hänne (Junfru Maria) " ib 1: 130 . " heel maria full mz nadh " Lg 32 . honum tee. i hwath nadh war frw wa ib 43 . wiliom wi ey glöma . . . sanctam annam, hwilkin j naadh oc dygdom, är ey olik sinom fälgagha ib 3: 40 . badh foe idhra badhe sin gudh til alla nadhe Fl 1471 . wiliom wi . . . sighia them (orden) oc thydha som gudh giwer siälwer nadher til MB 1: 37 . gudh gaff them alom the nadher at the matto forksulla sik ewinnelik faghnath och glädhi mz honum ib 49 . af siälinne oc allom them nadhum henne äru gifua MP 2: 193 . " af siälinne oc henna kraptom oc nadhom " ib 1: 240 . i allmh. nåd, ynnest, välvilja (af en högre el. mäktigare mot en ringare el. sv agare). van. pl. thakkadho honum for alla nadhä Fl 1918 . ängin riddare ma thäkkias sinom herra älla atir takas j hans nadhir äptir at han hawir fangit hans othykko for sin bruth vtan han gör honom nakra dmiukt for sin forsmäilse Bir 1: 120 . hafdho the (apostlarne) litla nadh fore honum ib 3: 43 . " blifua vnder drotzens nadhe (bero a drotsens nåd) " RK 2: 5262 . om iak hafuer thiänt a idhra nadhä Iv 5605 . " riiste hon mik wt . . . hiit skiotlika a idhra nadhä " ib 4005 . tha han var komin a idhra nadhe ib 1808 . ib 4843, 5691 . RK 1: 754, 2167, 2220 . Al 2061 . I attung . . . frälst af nath ib. dɉ attung oc en attundalut, frälst af nat ib. af nath ib. d attung oc en attundalut, frälst af nat ib.","7) nåd, förlåtelse, förskoning. vanl. pl. vtan the warþin aterkalläþir mäþ konongs nathm D 1: 669 (1285, gammal afskr.). vtan . . . han nyute . . . konungs naþ ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " fik nädher ok aflösn aff allom sinom syndom " Bil 272 . " bedhis nadhe aff alexandro ib 113. bedos naþe (rogabant ut misericordiam consequerentur) " Bu 154 . " bedes naþe at (för ok at±] varþa cristen (veniam lamentabilier petiit et se christianum fieri postulavit) " ib 494 . " böthe j mark vax wthan allan nadh " SO 23 . " the willo sik gerna til naher gifwa (bedja om nåd) om han wille them lata lifwa " Al 1041 . han sagde vilia them sköffla alla vtan the villo til nadher falla (bedja om nåd) RK 2: 34139 . ib 4341, 4903 . SO 200 . Lg 3: 248 . - förskoning, eftergif, lindring. pl. at han skulle nadher (remissionem) göra mz jwdhana om theris skat oc vt skylder MB 2: 268 . for þän skuld at wi hawm naþer guyort SD 5: 476 (1345, nyare afskr.; kan föras till 6). ","8) medgifvande, stadfästelse. " skal thz ske medh konungx nadh ok alt hans meena rikins raadh " MD (S) 258 . " faa breff oc pawans nadh oc incigle wppa foresagda afflatz gaffuo " Bir 4: 115 . ","9) behag, vilja. " loffuade . . . altidh effther hans (marskens nadh at liffua " RK 2: 4368 .","10) nåd. stundom pl. ss titel gifven åt en konung el. drottning. kongörum wi idhre nadh oc wärdugheet (drottning Margareta) BSH 2: 195 ( 1411) . wi haffuom idhers nades breff vndherstannet ib 3: 153 (1464; till konung Karl). for ider wärdoge konwxlige naadh ib 146 (1463). ib 145 ( 1463) , 147 (1463), 5: 200 (1507). FM 458 (1510, samt. afskr.) . " i bidhiom idhers kerlekx naadh " ib 41 (1425 ; till kon. Erik). som nw j thetta sin til idher kerlekx nadh äro wtnemdhe idhre kerlekx naadh ath brätha om then ärendin ib. ib 42. war erende ath framföra fore wars wedex frws nadh (d. v. s. drottningen) ib 41 . " hon mate wäl haffuä warit idher nadh . . . hem fördh aff sinom fader (yttras till konung Crissosmos) " Va 4 . ib 23 . Di 48, 50 . RK 3: 3587, (sista forts.) 5160. hafua fulleliga radhit hans nadh thetta swa foretka BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . " för iach ider nadä wäkker (yttras till en drottning) " Va 11 . ss titel given åt en ärkebiskop el. biskop. werduges ider nade wilia wetha BSH 4: 196 ( 1495) . " jach haffuer forstondith eder nadis folk nw skickith vara till vegx nedh i rigisins thieniste, fför hulkit iach eder ganske ydmywgerlige tacker " FM 353 (1507?). är ydher nadh thet rykith oppa komith HSH 18: 33 ( 1495) . " ath förhöre med hans nadhe ib 19: 106 (15059. ath eder nade villä ickä trenge thöm fran theris friiheter " ib 20: 16 ( 1506) . FM 186 ( 1504) . FH 6: 116 ( 1509) . BSH 5: 557 ( 1516) . Lg 3: 227 . 11) behag, skönhet, swilik är nadhin (gratia) Ber 80 . Jfr döpilsa-, o-, vigsla-naþ. ","1) full af nåd, god. j. dygdhom oc nadhafulla gerningom LG 3: 40. 2) ljuf, täck, behaglig. mz nadhafullo (gratioso) änlite Su 391 . " o thäkkasta ok nadhafullasta ordh " ib 449 . skal han wara hedherlikin j bland folk, nahda fullir, spakir oc lyskasambir ib 352 . "],"e":["nath . ","nat SD NS 1: 425 ( 1405) . ","naadh FM 41 ( 1425) ; BSH 3: 146 ( 1463) , 47; RK 3: 3587 nodh MD 122 nood BSH 5: 557 ( 1516) pl. (nom., ack. naþir L. nadhir Bir 1: 120, 2: 259 . naþer. nadher. nädher Bil 272 . ","naadher BSH 5: 192 (1507). naþe, nadhe. nädhe Iv 226, nadha Bir 3: 264, 372 ; Iv 5016, 5691 . Fr 402 ; Al 3857 ; RK 2: 2172 . nadha),","nadha barn","nadebarn )","nadha budh , ","nadha fräls , ","nadha fulder (-fullir), ","nadha gava","naþa kona , ","nadha räghn , ","nadha stol (stool), "]},{"a":"naþeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) lugn, skyddad. " hindra ens stadz fridh, eller ens landz, oc thera ro oc nadhelik skipilse " MB 1: 440 . " satte gudh siä.lwer han i hans stadh som högxster är a iordhrike oc nadhelikaster aff allom storm oc wädher " ib 123 . ","2) nådig, mild. nadhelik herra ij görin ey swa Fl 260 . " af nadhelike foreskipan " Bo 237 . MB 2: 304 . Su 115 .. synda nadhelik forlatilse MP 1: 261 . " behas aff gudhi nadher oc nadhelikare lagh " MB 1: 444 . med dat. gudh war mik swa nadherlik MD 78 . - nådig. s hedrnde epitet el. titel. tw hör icke wor nodgeligh her konungh hans til FM 344 ( 1507) . ","3) af nåd gifven, från nåd härrörande. nakra handa rörilse, som jak offta j mik känner oc ey weet jak huat the äru natulrlika aff mik, ällir nadherlika (gratiutæ] aff tik Su 341 . 4) förlåtlig. thz som mz idhrugha matte hawa warit nadheliki ok forlatelikit (remissibile et veniale) Bir 1: 365 . " är iak the som aldrigh giordhe synd antiggia nadhelika (veniale) älla dödhelika " ib 330 . the synd som enom är nahelik, ho är androm dödhelik MB 1: 144, 146 . ib 143, 145, 147 . Bir 3: 31, 226, 266, 468 . Su 305, 307, 318, 321 . Lg 3: 400, 417 . LfK 12,, 80, 252 . Jfr döþeliker."],"e":["nadherliker: -lika Su 115, 341 . ","nadherlik MD 78 (i rimsl.). nadherlig: -liga MB 2: 304 . nodgeligh (dat. el. ack. m.; för nodheligh? FM 344 ( 1507) . ","nadhelik . ","nadheleken LfK 12 . ","nadeligin ib 252 . ","nadhelikit Bir 1: 365 . ","nadheliket LfK 80 ),"]},{"a":"naþogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) lugn. ower thenna skya stadh oc sorma, tha är wädher swa rent oc nadhught oc qwart, at ther komber ängin storm eller ont wädher. MB 1: 122 . ","2) nådig, mild. " guþ är naþoghor " Bu 175 . MB 1: 354 . mykin är gudz miscund ok hans nadogha mildhet tl thera som sik vända thil hans MP 1: 261 . - med dat. at Pe vari naPoghe Pera foräldra sialum Bu 9 . ib 16, 134 . MB 1: 7, 256 . " gud är nadoghir allom them som sik tl hans vända " MP 1: 261 . " han badh gud vara sik nadoghan ok mildan ib. - med prep. ivir. badh han ödhmyklika nadoghan wara ofwir cristin mogha " ST 92 . - nådig. ss hedrande qpitet el. i titel. phila är min nadige frv och iach är hennes tiänäre Va 12 . nadige frva, ridhen tith ib 11 . " min nadhughe herra . . . konung albrict " BSH 1: 198 ( 1387) . ib 199, 2: 38 (1396) o. s. . wor nadegeste herre kongen SO 156 . Jfr onaþogher."],"e":["nadhugher MB 1: 354 ; ","-ughe BSH 1: 198 ( 1387) ; ","-ugha ib 199 . ","-naduger: -ugs ib 2: 38 ( 1396) . ","nadhigher MB 1: 256 . ","nadig: -ige Va 11, 12 . ","nadhught MB 1: 122 . ","nadhighare ib 7. superl. nadegester: -este SO 156 ),"]},{"a":"ne","b":"in","c":"interj.","d":["nej! tha ssadhe niels hwith negh han hadhe ther ingen witne til ATb 2: 166 ( 1481) . " tha swarade han neig STb 1: 379 (1482). älla vänte thu dotter, at iak haffdhe alla the naadhe som iak haffde vtan äruodhe, neygh SkrtUppb 407. engin taki sich thät til at troo . . . at them görs thär mädh nakar orättir ney ey mädh allo Hel män 178. - substantiviskt. j skullin alle hawa et ja ällir ney " Hel män 113 . - nej, gensaga. sine contradicione wthan näy GU C 20 (hand 2) s. 45. - sighia ne, säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna. tha sadhe han nägh ath han hördhe honom inthe til ATb 2: 202 ( 1483?) . - med prep. for. hon safgde fasth ney fore tolka gärninga MP 4: 240 . tha sagde han ther neig fore STb 2: 157 ( 1486) . ib 4: 51 ( 15 05) . Hel män 207 . - Jfr nesighia. - Jfr ni."],"e":["ney MP 4: 240 ; Hel män, 113, 178, 207. negh ATb 2: 166 ( 1481) . ","neig STb 1: 379 (1482), 2: 157 (14869. neygh SkrtUppb 407 . ","näy GU C 20 (hand 2) s. 45. nägh ATb 2: 202 ( 1483?) ),"]},{"a":"ne","b":"in","c":"interj.","d":["! hwi rättin ij ey ouer otrik ther idher togh idhrt land ij fr ney thz lter iak ik forsma Fr 706 . Su 123 . " huat ey formaga dieflenä forhindra gudz lichames vigilse j messona . . . ney magha the ey " LfK 276 . " som ey ägher sik siälffwan, oc hwaske haffwer ne ällar jaa " ib 16 . hwat kunnin ij hwarte ne älla ia Iv 1393 . swaradhe ney KL 58 . Bil 846 . Iv 15238 . Bir 3: 31 . " hon swaradhe ey sannelia " ib 1: 97 . " the böndher ropadho alle nee " RK 2: 4363 . " sagdhe ne ey ma thzx wara " KL 58 . nu sigär salin negh jak badh tik aldre til vinsoz SR 1 . han swaradhe honum oc sagdhe ne thit gul oc stena vil iak ey fa Fr 502 . - sighia nei, säg nej (till), motsäga, bestrida. med prep. gen. ssagdh ei siluestri skälum Bil 83 . " ma ther ängeledhis sighias ney gen " MB 1: 34 . säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna. med prep. gen. vil iak þiia ok aldre ne gen sighia Bu 136 .. cristen ro sighar ne gen (nekar) androm guþum ib 150. vägra att gå in på (ett förslag), vägra att samtycka. then skat the gawo aff gamblo ee han budho the honom han sagde nee han wille them era leggia vpa RK 1: 3473 . säga nej (till), vägra att mottaga. med prep. gen. Pe saghþo ne gen gauom Bu 513 ."],"e":["nee RK 1: 3743, 2: 43763 ; Su 123 . ","nei Bil 83 . ney Mb 1: 345; Iv 1528 ; Fr 706 ; Kl 58; Bir 1: 97, 3: 31 ; LfK 276 . näi L. näy Bil 846 . ","negh SR 1 ),"]},{"a":"nedhan","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr nidhan."],"e":[]},{"a":"nedhan","b":"nn","c":"","d":[" ? ndan. Mb 1: (Cod. B) 533. LB 6: 108 . " om tu hugger i nyno baruedh och i nedan hugger tu löffuid " MD 428 . " timber skall tu hugga i blå nedan ib. Jfr nädhan. ""],"e":["nedhen LB 6: 108 )"]},{"a":"neflisker","b":"","c":"","d":[" , se näflisker."],"e":[]},{"a":"neghenögha","b":"nn","c":"","d":["nejonöga. 2 marc for 1/2 thonno näginöghon VKJ Bil 283 ( 1466) . SpV 111 . " ther dyy bothn är triffwas wäl lkroppor loc swthara, aal. näyenöghon " PMSkr 363 . Brasks Matordn 7 ."],"e":["nägen- . ","näg(h)in -. neghynnaagha GU C 20 (hand 2) s. 165. neghen naagho ib), "]},{"a":"neghenögha","b":"nn","c":"","d":["nejonöga. " the sädo honum neghinöga thz allom hans här mon öff[r]ith at nöghia swart neghinögha war swa stort thz hwart et wogh . . . halff thridhia hndrath wikter sara " Al 8779, 8781 . ib 7667. en forsss thär n[e]ghenöghon i taghas Urk. utf. i Njurunda (1420?) enl. meddelande af Adj. K. A. Hagson. "],"e":["neghinögha )","negeögha skin , "]},{"a":"nek","b":"nn","c":"","d":["nek, sädeskärfve. . miin neek sytis standa, oc idhera neker om kring bugha hnne Mb 1: 229. St 3976. bära rätuisonna nekir Gr 277 ."],"e":["neek . ","-er )"]},{"a":"nek","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr kornnek."],"e":[]},{"a":"neka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) neka (att ågot är sant). gywer höwetmnnen nakrom þäs sculd at ha swa györ, oc han nekär SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). med prep. for. neekar ho ther foe Bir 5: 50 . nekade . . . fo slika gärningh LG 637. - med ack. var egh een thrätin aat stadhfesta älla neka hwat thw faa foe Ber 278 . med ack. med inf. nekaþo christum haua sannan licama Bu 200 . - med sa inledd af at. at the ey skulw kwnna neka at han är ey thän samme som the drapo LfK 112 . ","2) neka, vägra, förklara sig ej vilja göra, gifva el. tillåta. med dat. och ack. nekadhe honum skat MB 1: 11 . " min miskund hulka iak ängom bidhiandis nekar " Bir 1: 356 . ib 177, 2: 152 . Al 5789 . SO 145 . med inf. nekte honom betale FM 554 (1512) med dat. och if. lowm wir them wakn at bärä äller nekom SD 1: 669 (1285, gammal fskr.). - med dat. och prep. til. kommo henne mangh bönemaal, til hwiken hon allom nekadhe Lg 3: 696 . abs. alla iugfu sgþo ia. viþ biskops buþi: vtan maria hon nakaþe Bu 5 . Bo 174 . ","3) neka, förneka, förklara sig ej knna el. erkänna, fsäga sig, försaka. med dat, nekadhe iak hoom Bo 218 . neka hänne KL 77 . neka chrito ib 374 . " fadren widhergdhe oc nedkadhe sonenom L 435. med ack. han nekaþe sin härra " Bu 100 . " iak forlät oc nekadhe min hera " Bo 218 . neka christum KL 48, 74, 77 . ib 373 . vtan han neka christum ok hans tro ib 74 . vtan han nekar sin gudh oc döpilse. oc munka liuärne ib 261 . ib 262. nekadhe världea Bir 1: 362 . " neka sin eghen vilia " Su 452 . " nekande omilet oc världzlik astudilse " MP 2: 77 . " hwat är neka sik siälfwan wtha widherisghia siina wranga lwsta " Ber 20 . Jfr neta."],"e":["neeka . ","-ar , ","-aþe . ","nekthe FM 554 ( 1512) ),"]},{"a":"neka","b":"vb","c":"v.","d":[" med ack. och sats inledd av at. huilket herre thure nekadhe. at an thät icke forwilkoradhe Arfstv 102 ( 1473) . - med underordnad sats. her anders nekade tet swa ey war STb 4: 16 ( 1504) . ","2) neka, vägra, förklara sig ej vilja göra, giva el. tillåta. jnficior . . . neka oc sönya GU C 20 (hand 2) s. 26. - med dat. j slyk snedoghet sagde hon sig ey wilia honom neka Troja 179. - med direkt och indirekt objekt. oc skal engen . . . dyrffuas nekia borgen war fodermarsk Arnell Brask Biᴵ 34. 3) neka, förneka, förklara sig ej känna el. erkänna, avsäga sig, försaka. med dat. thy nekar (rennat) engin dröffwilsom, wthan älskar them SkrtUppb 81 . "],"e":["nekia Arnell Brask Biᴵ 34. negha: -ade STb 2: 212 (1487)),","-","*neka sik , säga nej, avslå. med prep. til. kan han sik ey neka til siälena astundan (animæ desideriis se denegare) Mecht 94 . - Jfr af-, for-neka."]},{"a":"nekan","b":"nn","c":"","d":["1) nekande. Ber 278 . ","2) förneknde, påstående att icke kna o 219."],"e":["neekan Ber 278 )"]},{"a":"neker","b":"nn","c":"","d":["neck. " thro . . . oppa nek St 31. ""],"e":["nek ) , "]},{"a":"neker","b":"nn","c":"","d":["näck. " neptunus . . . näkker apud nos dicitur deus maris " GU C 20 s. 350 ."],"e":["näkker )"]},{"a":"nekilse","b":"nn","c":"","d":["2) förnekelse, försakelse. altidh öktis thera pina, fför tronna. hopsens oc kärleksens nekilse JMPs 242."],"e":[]},{"a":"nekilse","b":"nn","c":"","d":["1) nekande, vägran. " vm hinder ok nekilse vm syna vtferh " Lg 3: 531 . ","2) förnekelse, försakelse. " gudz vilia lydhna oc sins eghin vilia nekilse oc fortakilse " Bir 2: 309 ."],"e":[]},{"a":"neordh","b":"","c":"","d":[" ,n. nekande, afslg. om then neordh om jakthen BSH 5: 303 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"neqväþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-qvaþi )"]},{"a":"nesa 8neesa. nese. esxa rk 3 sista forts. 4911","b":"nn","c":"","d":["nesa, skam. " är th . . . huariom ädla oc byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa, heta ok wara stafkarla kunungur " KS 77 (191, 85) . " armbr almoghe är knungz nese " ib 78 (192, 85) . VRK 26, 39. RK 3: 852, (sista forts.) 4911). skymf, förolämpning. giordhe honom muykla neeso LG 635. RK 2: 4541 ."],"e":[]},{"a":"nesagha","b":"nn","c":"","d":["motsägelse, invändning. " naar mik . . . täkkis thz fornempda gotz . . . igenlösa tha skal iak . . . thess fullelika maakt haffua . . . vtan alla nesagw Neuman, Vokbal 85 (1453). ""],"e":["-saga )"]},{"a":"nesighia","b":"vb","c":"v.","d":["1) säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna. huikit tha strax joan nekade och nesade högelica SJ 2: 130 ( 1439) . STb 2: 482 (1490). hans sten . . . nesade alt tet han hade sacht, giort ok loffuit hans van heren ib 575 ( 1491) . ib. ib 3: 174 ( 1494) . " huilkett hon fore rettin nekade, allaledes nesade, at ey war " ib 333 ( 1497) . ib 4: 7 (1504), 50, 51 (1505), 130 (1506), 145 (1507). med prep. for. ffor huilken besaten . . . hinrik . . . nesade och sade jngen besettningh giort haffue STb 3: 125 (1493). ib 198 ( 1494) . - säga nej, motsäga, bestrida. huuilkit huss och grvndh hans priwalk hade tilforen besprakat och nesacht, at for:ne oleff michelsson tet ey haffue eller beholle schulle STb 3: 214 ( 1495) . SJ 2: 265 ( 1495) .","2) vägra att gå in på (ett förslag, vägra att samtycka. huilkit bodh hon hade med witnom bodit jon kötmangara som nesta grannen war ok hantet ney sade SJ 2: 138 ( 1489) . then verdige herre erchiebiscopen . . . vpstodh medh alle gode herre och men ok bade var höffuitzman annan tijdh, huilket han än tha storlige nekadeh och nee sade STb 3: 184 ( 1494) . - med prep. til. til hwilket for:de her karl nei sadhe Lagerbring Saml 2: 231 ( 1442) . - Jfr sighia ne (s. v. ne)."],"e":["nee- . ","nei- . ","-sadhe )"]},{"a":"nesäghn","b":"nn","c":"","d":["motsägelse, invändning. " att the måge mine foghata . . . vthan alla neisegen affsettia " Bjärka-Säby 357 (384, senare avskr.). wtan alt arght oc alla mesäghn Trolles Jb Bil 100 ( 1410) ."],"e":["neisegen )"]},{"a":"nesäghn","b":"nn","c":"","d":["motsägelse, invändning. " wtn all wara arffua nesägn " SD 5: 166 (öfvers- öo handskr. fr. början af 1400talet). vtan alla nesägn ib NS 1: 211 (1403). ib 319 ( 1404) . " vtan hwars mantz hinder ok nwsägn " ib 2: 44 ( 1408) . " at mina arfua wilde ther noghra neysghn innan hafua äller töghrigh i 1: 73 (1401). ""],"e":["neyseghn )"]},{"a":"nesäghning","b":"","c":"","d":[" , nekande, vägran, motsägelse. wtan al hiälpredhe ok nwsegnin SD NS 1: 107 ( 1402) ."],"e":["neseging )"]},{"a":"nesäghning","b":"nn","c":"","d":["nekande, vägran, motsägelse. vtan alla meysäningh oc lengremer fortöffring och vtan alt argth Svartb 334 ( 1431) ."],"e":["neysäningh )"]},{"a":"net","b":"nn","c":"","d":["nytta, fördel. " han haffwer aff androm neeth " MD S) 295. Jfr nyt."],"e":[]},{"a":"neta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr neka."],"e":[]},{"a":"neva","b":"vb","c":"v.","d":["hindra. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35 f. at elden sculde neefua ok fradrifwa croppana fra paradiso SvKyrkobr (Lucd B) 143 ."],"e":["neefua )"]},{"a":"ni","b":"","c":"","d":["nej! Se Sdw 2: 1273. tha ssadhe the ther nyg tiil GPM 2: 326 ( 1509) ."],"e":["nyg )"]},{"a":"niadverk","b":"","c":"","d":[" , se nidhvärk."],"e":[]},{"a":"nidh","b":"nn","c":"","d":["förbittring, bittrhet, fiendskap, afund. the striddo aff niidh ok aff haat Al 1025 . ib 2437 . " awund ok nidh lyghn ok hk thz görs marghom a hns bak " ib 2695 . ib 10017. awund ok nidh war nidher lakt RK 1: 3449 . ib 3446 . " hath och nijth " HSH 20: 103 ( 1507) . hwilken som af nijt eller föracht sönderhugger och för androm onytt gör nagrahanda ootygh GS 43 . "],"e":["niidh . ","nijth . ","nijt )"]},{"a":"nidh","b":"nn","c":"","d":["lL. nedan. Se K. G: Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 67. all jmpilse göris pa manas til wäxilse oc ey pa nädhenne PMSkr 326 . j nädenne nw hwgges skogen til at ryda ib 372 . tha manen är j nädhenne ib 490 . " laat sätia thina katisor paa nyyd oc ey i nedom " Brasks Cal 265 ."],"e":["nädh: -enne PMSkr 326, 372, 490 . ","-ar . dat. nedom Brasks Cal 265 ),"]},{"a":"nidh","b":"nn","c":"","d":["bitterhet, avund. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska s. 204."],"e":[]},{"a":"nidha","b":"vb","c":"v.","d":["1) hata, vara fiende till. gudha skulu idher hat oc nidha Al 7321 . ","2) misshandla? han badh them fast . . . thz the skullo swinin nidha stinga them ij örom och sidha Al 5503 ."],"e":[]},{"a":"nidha","b":"vb","c":"v.","d":["nedsätta, förnedra? waro j then samma tidhä riddarskap och ärä nidhatt (fel för nidhratt? hs. A nidhrat) swa, at man näplikä matthe faa then thet wilde oppehalda Fredrik ed Noreen 46-49."],"e":[]},{"a":"nidhan","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" L. A) adv. ","2) nedtill. " tridzor swarffwadhe bredhe affwan oc smale nädhan " PMSkr 505 . ib 569, 571 . item honom, som mwradhe nedana oc bötte portidh VKU 68 ( 1533) . B) prep. med ack. nedanför, under. hans signet, som hengiandes är med mit ägeth signet nedan tette mit breff STb 5: 277 ( 1520) . - nedanför. betecknande läge närmare en strand, en flods mynning el. dyl. en vpbögdan tregardh . . . liggiendes som man ghaar reth neder fran hwalffuit nidh pa fiskastrandh nedan brwnnen pa swdra sydonne SJ 2: 85 ( 1483) . ib 97 ( 1487) , 141 (1488). beskedhne män som ägande äre nidan skedbo ström Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490) . - nedanför. betecknadne läge söder om ngt. olaff i ferdheskäl, häredzdomhauande i norbo hundrare nidhan skoghin SD NS 3: 459 ( 1419) ."],"e":["nidan Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490)","nedan SJ 2: 85 (1483), 97 (1487), 126 (1488), 141 (1488); STb 5: 277 ( 1520) . nedana VKu 68 (1553). neden SJ 2: 85 ( 1483) . näd(h)an PMSkr 317, 491, 505, 507, 511, 569), ","nidhan for","-fore )","*nidhan fran","-fra )","nidhan undir","*nidhan vidh","-widher )"]},{"a":"nidharster","b":"","c":"","d":[" , se nidhre, adj."],"e":[]},{"a":"nidher","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. 1) ned, nedåt, ner. en halffuan mwr fran öffuersta vestra gatan aff gambla mwren nydh öster in vti garden SJ 2: 146 ( 1489) . deorsum nidher GU C 20 (hand 2) s. 53. - söderut. kan thet swa wara atj (ɔ en person i Stockholm) haffue loffuet eder til sanctam birgittam hiit ned i landet HSH 17: 177 (1523, Brask) . 2) nere. ligiande grund beläghit neder j kakebrinken STb 5: 114 ( 1516) . - nere, närmare havet el. en flods mynning. alle almogen . . . i sastamala sokn, offwer och nidher Svartb (Skokl) 368 ( 1439) . - nere, söderut. iach är här nidh i landit GpM 2: 402 (1500). B) prep. nedanför. Se Sdw 2: 1273 "],"e":["nidh SJ 2: 98 (1487) ; STb 2: 195, 231 (1487), 3: 364 (1498). nydh SJ 2: 146 ( 1489) . neder STb 4: 196 (1511). 5: 114 (1516). ned HSH 17: 177 (1523, Brask) . Se Sdw 2: 1273),","nidher at","nydhat AktKungsådr 25 ( 1484) ),","langha stwndh nydhat becken AktKungsådr 25 ( 1484) . STb 3: 364 ( 1498) . B) adv. nedåt. fra sama ana nidher aat til linkalöso Akt Kungsådr 4 (1399). lengden aff tompten nidh ath xviij (18) alan och iij (3) quarter STb 2: 195 ( 1487) . ib 3: 416 (1499). ","*nidher bäter , ","nidher for (-fore), ","*nidher i","nedi )","*nidher mot , ","*nidher mädh , prep. ned utmed, ned åt. iij (3) alne rwm noden for hans stenhws och nidh medh hans trebögningh STb 2: 231 (1487).","*nidher til , ","nidher um , prep. nedom, nedanför. huilke som sage, ath . . . andres lagh i sängenä medh lösth nesteklede i skiortane ok skwffuet hwsonär nidher om knän STb 1: 16 ( 1475) . ","*nidher umkring , ","nidher äptir , adv. 2) nerefter, ner längs efter. leggia grundwalen ffra hörneth forscrifna i gangen ok nidher efftir till almenningx gatwne SJ 2: 60 ( 1480) ."]},{"a":"nidher aka","b":"vb","c":"v.","d":["åka ned. deuehere p c neder ok borth aka GU C 20 s. 180 ."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidher brinna","b":"vb","c":"v.","d":["brinna ned. sidhen tet (ɔ ett hus) i röther nider brwnnit war nw i then branden STb 4: 360 ( 1514) ."],"e":["nider- )"]},{"a":"nidher bryta","b":"vb","c":"v.","d":["nedbryta, nedriva, förstöra. ath . . . priwalk thecktes sin skorsten nider brötha eller forbethra STb 3: 215 ( 1495) ."],"e":["nider brötha )"]},{"a":"nidher bränna","b":"vb","c":"v.","d":["bränna ned. HLG 1: 113 (1473). kellerana, som nider brende äre STb 3: 290 ( 1496) . ib 4: 287 ( 1512) . alla fägersta hwss oc bygning nedbrändes j aska Troj 266 . Jfr bränna nidher."],"e":["nider- . ","nedher- . ","ned- )"]},{"a":"nidher bugha","b":"vb","c":"v.","d":["buga el. böja sig ned. öthmiyke ik ok nidherburghe nidher a jordhena VKR 68 ."],"e":[]},{"a":"nidher bukka","b":"vb","c":"v.","d":["slå ned (medelst hejdare el. dyl.). at han schall bestille bonderne som polenna nydder bucke GPM 2: 156 ( 1502) ."],"e":["nydder- )"]},{"a":"nidher böghia","b":"vb","c":"v.","d":["nedböja. " nidhirbögdho the al sin huwdh " KL 24 . " nidhirbögdho siin knä ok huwdh ib. ane hwilin som nidhir böghe howodhit til iordhinna " Bir 1: 266 . " idherbögdhe hon huffwodhit wndher klädhen i sänghenne " Lg 333 . ","1) nedböja sig. nidhir bögdhe skipit sik mz andrum ändanum KL 52 .","2) ödmjuka sig. mädhan allwallogher gudh . . . wilde sik swa mykit nidher böghia Bo (Cod. B) 342 . _ refl. nidher böghias, böja sig ned, nedböjas. räghn bughin . . . hulkin som synis nidhir böghias til jordhinna Bir 2: 156 . " halsin nidhir bögdhis " ib 1: 344 . nidhir bgdhis howodit til brystit ib 84 . sänka sig ned. alt ther til . . . skuggane nidher böghias (inclenentur) Ber 42 . ib 43 . part. pret. nidherbögdher, ","1) nedböjd. var nidhirbögdh. oc gth eyg vpseet i högdhena MP 2: 275 . " liggiandis a iordhinne nidherbögdher för gudz arch ad veniam " MB 2: 17 . nedänkt. haffuandis siin öghon nidherbögdh til jordhinn Bir 5: 67 . ","2) böjd, benägen. " han see han nidhirbögdhan til sina ondo frestilsa " Bir 3: 396 . Jfr böghia niþer."],"e":["-bögha: -as Ber 43 )","nidher böghia sik , "]},{"a":"nidher böghia","b":"vb","c":"v.","d":["nedböja skal thu aminnas min gudhelika kärlek, hwilkenmik nidherbögde (inclinans) aff fadhersins sköt Mecht 237 . " nidher böy badha ändana j jordena aff pilträno PMSkr 327. ","1) ""],"e":["nidher böghia sik . 1) nedböja sig. alzwaldogx maiestatis höglikhet nidherbögde sik (inclinabat se) i nidhersta diwpet Mecht 119 . ib 246 . ihesus nidherbögde sik oc screff mädh fingrenom a iordhenna SkrtUppb 303 . - refl. nidher böghias, böja sig ned, nedböjas. - sänka sig ned. swa länge daghin oprindher ok skuggana nidherböghias (inclinantur) SpV 251 . - part. pret. nidherbögdher, "]},{"a":"nidher drypa","b":"vb","c":"v.","d":["drypa ned. med objekt. kände hon hänne thänna . . . laudes oc wersin nidherdrypa j sik swasom aldra sötasta honogx dropa Mecht 178 ."],"e":[]},{"a":"nidher dränkia","b":"vb","c":"v.","d":["dränka ned. demergere medher dränkia eller aff vatne vptaga GU C 20 s. 174 . " profundare neder dränkia " ib s. 490 ."],"e":["ned(h)er- ),"]},{"a":"nidher duka","b":"vb","c":"v.","d":["dyka ned. delicare . . . deorsum latere nedher skylas commvniter nedher duka GU C 20 s. 173 ."],"e":["nedher- . ","-duga GU C 20 (hand 2) s. 66 (daniserande)),"]},{"a":"nidher döma","b":"vb","c":"v.","d":["döma till nedbytande, utdöma. then bron . . . som oleff brodersson til förende haffde nider dömpt Bt FH 1: 139 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"nidher döpa","b":"","c":"","d":[" , . eg. neddoppa; förqväfva, nedtysta. sa thette tal wordhe nidher döpth BSH 5: 315 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"nidher döva","b":"vb","c":"v.","d":["nedtysta. " han kan thz ey swa nidher döwa äller swa hemelika mz thy om ga at wärlin kan thz ey for sta " Al 2704-2706."],"e":[]},{"a":"nidher föra","b":"vb","c":"v.","d":["föra ned. ij skermar . . . nydh fördes moth quernen SSkb 32 ( 1502) ."],"e":["nydh- )"]},{"a":"nidher ganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå ned. - om solen. lytet foren solen nedergik Troj 262 ."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidher grava","b":"vb","c":"v.","d":["nedgräva. " fwnne the ther the samma koo . . . war slacthz ok nidher greffwen i hans gardh " JTb 88 ( 1510) ."],"e":["perf . "]},{"a":"nidher inna","b":"vb","c":"v.","d":["hinna ned, koma ned? hon (Jungfru Maria) mintis widh trädh wel lhudraede sinne fyr likamn unde nidher inne MD 76 ."],"e":[]},{"a":"nidher iordha","b":"vb","c":"v.","d":["jorda, gräva ned. säties stena nidher j hwlona jäntho thär som qwisthen nidher jordas PMskr 311. Jfr iordha nidher."],"e":["-jorda )"]},{"a":"nidher iordha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nidher kasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedkasta, nedstörta. " delicere nedher casta " GU C 20 (hand ","2) s. 3. 3) nedslå, nedstörta, störta. eg. och bildl. wi fynnom paffwa niderkastada keysare konunge och andhra herre och försthe Thomas Varningsbref 7 ( 1436) ."],"e":["nider- . ","nedher- )","*nidherkasta sik , kasta el. störa sig ned. bildl. aldra wärdoghasta guddoms walldhet . . . nidher kastadhe sik j wars armodz daal Mecht 282 . - Jfr kasta nidher."]},{"a":"nidher kliva","b":"vb","c":"v.","d":["kliva ned. GU C 20 s. 177 ."],"e":["nederkliffua )"]},{"a":"nidher krökia","b":"vb","c":"v.","d":["nedböja. bildl. aktom siälena wara . . . nidher krökta LfK 4 5 . Jfr krökia nidher."],"e":[]},{"a":"nidher luta","b":"vb","c":"v.","d":["part. pret. 1) nedåtlutad, (framåtböjd. tha scal jak vsal l. . . sta medh nidherlutadho hofudhe J Buddes b 162 ."],"e":[]},{"a":"nidher luta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-lutadhe KL 359 . ","-lutter Bo 174 ; Ber 207 ; -e Mb 2: 154; -o Bo 74 ; MP 2: 196 ; Ber 96, 203 . - luttir MP 2: 206 ),","nidher lua sik , luta sig ned. hon . . . nidirlurlutadhe sik til lhänna KL 359 . part. pet. "]},{"a":"nidher sea","b":"vb","c":"v.","d":["se nedåt. tha jak nidher saag Su 213 ."],"e":[]},{"a":"nidher sea","b":"vb","c":"v.","d":["see ned(åt). Se Sdw 2: 1273. despicere p c neder see ok forsma GU C 20 s. 179 ."],"e":["neder see )"]},{"a":"nidher sla","b":"vb","c":"v.","d":[" L 1) nedslå, nestöta i jorden. som (ɔ varest) tha niderslogx en pala STb 4: 77 (1505). ","2) nedslå, nedriva, förstöra. - omintetgöra, upphäva. Abbedval i Vkl 94 . " ok skal biscopen enligha mädh faam thät walit ranzaka oc entiggia thät stadhfesta ellir nidherslaa " ib 95 . 6) nedfälla. - slå ut (hår). kom . . . modren . . öppno bryste ok nidherslagno syna graa haare J Buddws B 80. - Jfr sla nidher."],"e":[]},{"a":"nidher spilla","b":"vb","c":"v.","d":["förspilla, förlora. Se SDw 2: 1273."],"e":[]},{"a":"nidher spilla","b":"vb","c":"v.","d":["göra om intet. han wille lthz nidher spilla RK 3: 1552 ."],"e":[]},{"a":"nidher springa","b":"vb","c":"v.","d":["nedspringa, nedhoppa. nidhi sprungo af murenom KL 339 . " han tordhe ekke nidhir springa " ST 312 . ib 418 ."],"e":[]},{"a":"nidher stöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedstöta, nedstörta. låta (våldsamt) nedfalla. tha bygh af almoso eet torn sua högt at thz giter engin nidhe stöth Vis sten 7 ."],"e":[]},{"a":"nidher stöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedstöta, nedstörta, låta (våldsamt) nedfalla. thän fällepot vardh nidher stöt Iv 762 . ","2) förstöra, gra om inet. som mz falskhet rettin nidher stöta d (S) 291. Jfr stöta nidher."],"e":[]},{"a":"nidher taka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedtaga. " o . . . ihesu . . . som dödher oc nidher takin war aff korsseno " SvB 516 (b. av 1500-t.). 2) nedtaga, nedriva (byggnad). ath for:de hustrv dorathea garda och bögningh staa och bliffue scal . . . swa lenge gudh föger tet aff rotna kan eller hustrv dorathea medh sine theckes tet nydertaga j grvnden ok vpböggia STb 3: 292 (1496). SJ 2: 297 ( 1496) . STb 3: 424 ( 1499) . fore törnit östantil nidertogx arbeydeslön ɉ mark SSkb 38 ( 1502) . . . . oc jnnan for:ne tiid haffue ider tarff hus affbrothne oc nedertagne STb 5: 316 (1520, Kop)."],"e":["nider- . ","neder- . ","-taga )"]},{"a":"nidher trodha","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedtrampa, förtrampa. eg. och bildl. the haua sua som istir i munnenom hulkit the wtkasta af munnenom ok nidhir trudha Nio kap ur Bir 30 ."],"e":["nidhr- . ","-trudya )"]},{"a":"nidher trodha","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedtrampa, förtrampa. eg. och bildl. fiol somlikin sädhin widh väghin ok nidhirtroz MP 1: 84 . ib 85 . han nidhir trudde mz sinom arm fote alra handa orma kön KL 199 . " lagdho sina kapo vndir sina fötir oc nidhir truh " ib 233 . " vm han swa nidhir trudhz ib. nidir trodha them mz sinom fotom " Bir 3: 336 . thz är hart oc thukt at niddhir trudhas oc thighia ib 2: 37 . nidhirtrdudhin (attirutus) for vara synde MP 1: 99 . scal hon nidhir trodhas aff diäflenom ib 50 . han nidhir trudh diäfullsins vald Bir 3: 209 . thetta rike . . . nidhir trodz ok fordäruas aff wranglikhet ok skattom ib 365. thit hälga mönsthr oc all thin hälgilse äru nidher troden oc besmitadh MB 2: 229 . israrels söner varo mykt nihrtrodhne oc försmade j egypto land ib 13. Bir 1: 181, 229, 2: 36, 62 . ST 536 . Ber 24, 238 . MB 2: 273, 302, 405 . KL 412 .. nedtrycka. thina händer skulo nidherthrudha thinna owina halsbast MB 1: 262 . ","2) undertrycka. " harth synis at . . . nidhir troda (calcar) sin wana ok hafwadan lusta " Bir 1: 274 . " nidher trodher likamans lusta " LfK 196 . Jfr trodha nidher"],"e":["-trudha . ","-trodher LfK 196 . trodhir Bir 1: 229 . ","trodz ib 3: 365 . trudhz KL 233 . ","-trodh ib 412 ; MB 2: 405 . ","-trudh Bir 3: 209 ; KL 233 . ","-trudde ib 199 .. 302. pl. 3 pers. trodho Bir 2: 62 . ","-trudhos ib 36. part pret. trodhin; trodhe MB 2: 13 . troden (pl. om. n.) i 229. trudhin MP 1: 99 ; ST 536 ; Lg 3: 265 . ","-thrwddin: -thrwddnom Ber 24 ),"]},{"a":"nidher vita","b":"vb","c":"v.","d":["vetta nedåt. röter äre träe for mwn, oc mz them dragha tha sina födho at sik oc for thy wet thz nidhe a them som op wet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . Jfr vita nidher."],"e":[]},{"a":"nidherblasa","b":"vb","c":"v.","d":["blåsa ned, nedstöta. wiinklaasane nidherbläste aff wädhren, trodhas wndir föthrena Bi 4: 7. Jfr blasa nidher.,"],"e":["-bläsa )"]},{"a":"nidherbughin","b":"","c":"","d":["nedböjd, nedlutad. stnde nidherbughin Bir 5: 34 . ligge nidherbughin ib 39 ."],"e":[]},{"a":"nidherbughin","b":"","c":"","d":["nedböjd, nedlutad. Se Sdw 2: 1273."],"e":[]},{"a":"nidherböghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? nedböjande; ödmjukelse. humilitas är hoxsins wiliigh nidbögilse (inclinatio) SpV 142 ."],"e":["nidbögilse )"]},{"a":"nidherdel","b":"nn","c":"","d":["1) nederdel (på klädesplagg). en nidherdeell aff en säärk J'tb 68 (1475). tesse skattade . . . een quinno kiortil för xij öre nidirdelin oc xii öre öffuirdelen ATb 2: 106 (14789). 2) längre ned belägen del (av tomt el. dyl.). vppa huilken nederdeel fornempde oleff hansson sin fritzskilling vplade som lagh wissa SJ 2: 135 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"nidherdragha","b":"vb","c":"v.","d":["neddraga, nedtynga. swa som thw saghe twa vaagha hgi foe thik ok j andre vare bly naturlica nidhridraghande (deprimens) Bir 3: 146 . Jfr dragha nidher."],"e":[]},{"a":"nidherfal","b":"nn","c":"","d":["5) fall (i religiöst el. sedligt avseende). thetta barnit är hiit sänt til ljorderikis, aff gudhi fadherenom til ath lydha nydhirfaal j dödhin MP 5: 15 . 6) fall, nederlag, undergång, olycka, fördärv. synda bätringh är syndena nederffal JMPs 306. at wij manlia mothsökom warom fiendom ath the matthe fa wälskilleliget nederfald Troj 26 . ib 158 . agamenom . . . räddes mykit for syna froma ädela mäns nederfald thän dagen ib 214."],"e":["neder- . ","nydhir- . ","-fald . ","-faal )"]},{"a":"nidherfalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) falla ne, falla till marke. nidhir fiol thäs hängda [manzins] likame KL 23 . gynum thän sama stenin nidhirfiol en not kärne ib 24 . ib 78. for myklm thordyn ok lygneld. som nidhirfiol ib 127. hals vaknin . . . äru nidhir fallin Bir 3: 116 . saman hänta nidherfallith korn MB 1: 364 . " at thera affgudha skullo nidherfalla, oc brista " ib 12 . " nidherfyllo all affgudhen " Lg 3: 644 . " skal iak nidher bryta idhur högha affgudha hws, oc skulin i nidherfalla, vnde thera nidherfalll " MB 1: 378 . " nidherfwllo aff iouse män säx oc xxx ddhe " ib 2: 17 . " nidhir fiol modhorin swa som dödh " Bo 207 . Gr 285 . Bir 1: 29 . " nidhir falla ok dö " KL 175 . bildl. han wärnadhe them om stodho j godhe att the kullin y falla oc vplypte nidhir falna Bir 1: 303 . kasta sig ed, lägga sig ned. nidhirfiöl . . . til inna böna KL 346 . nedfalla nedstörta, nedrasa. vndir nidhirfalno biärghe Bi 3: 126. tha nidherfwllo stadxens jericho mwra MB 2: 15 . nedfalla, nedrasa, förfalla. naar nakot är byggiande j closreno, ällir thz som lnidherfallet är torff bätras Bir 5: 46 . " eth nädhfallith sloth " BSH 5: 515 ( 1512) . sjunka, sätta ig. huar ölkar görs ther uphöghir ik hwadhin bradhelica oc nidhirfallir köt Bir 2: 60 . nedströmm. hatughir oc bräzskofullir swasom nidhirfallande (cadens deorum) strömbir Bir 3: 98. ","2) falla, affalla. " skal nidher falda (decidet) af udhz kärlek ok iämkritins " Ber 161 . Jfr falla niþer."],"e":[]},{"a":"nidherfalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) falla ned, falla till marken. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingskalendariet s. 176. hure stenen nidh földh aff stellinger Stb 2: 286 (1488). o lucifer . . . thu nidhirfiolt oc thin höghfärdh är nidhirdraghin till häluitis MPfr 229. bönder som vphulpa skermen . . . tha han niderfal SSkb 33 ( 1502) . - bildl. nidherfallin thing i andelighom oc licamlighom stykkiom . . . fornya oc bätra Abbedval i Vkl 81 . - nedfalla, nedstörta, nedrasa. tridhiungen aff stadhenom nidherfull J Buddes B 87. - Jfr falla nidher."],"e":["nider- . ","nidhir- . ","nidh- . ","-fal . ","-full . ","-földh . 2. pers. -fiolt MPFr 229 ),"]},{"a":"nidherfalleliker","b":"av","c":"adj.","d":["skröplig, bräcklig. lithin är thässa wärdhlinna ära ok nidherfallelik Ber 27 ."],"e":[]},{"a":"nidherfara","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedfara, begifva sig ned, nedstiga. eg. och bild. hwilikin syndogher man ther nidher fore Pa 11 . " skullo ängla nidherfara mz honum Mb 1: 219. then som nidhir foor. han är then som vpfoor owir alla änla chorana " Bo 98 . är han gudz son. tha nidhirfari nw af korseo ib 201 . vm litit ont nidhir far manni til lhöxta forbannilse ok höxsta pino Bi 1: 133. at nidhirfra aff höghfärdhinna säte ib 3: 323 . " stundom nidhir fr gudh vm enfalda ordhanna fram förilse " ib 418 . ib 418 . nedstiga, störta sig ned. bödh thm ydoha nidhir fara i flodhena KlL 240. ","2) medfara nedströmma. sa . . . mykit lius nidhrfara ff himnomen KL 115 . Jfr fara niþer."],"e":[]},{"a":"nidherfara","b":"vb","c":"v.","d":["2) nedfara, nedströmma. " oc rägn nidhirfordh som tekna skörlifnadhin " MPFr 229 ."],"e":["nidhr- )"]},{"a":"nidherfarilse","b":"nn","c":"","d":["nedfarane. Bo 114 ."],"e":[]},{"a":"nidherfiäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nidherflyta","b":"vb","c":"v.","d":["nedflyta. " swa at blodhit idhirflöt j hans mun " Bir 1: 84 . ib 31, 2: 133 . " thz vatnit som war til nidhers, nidherföt til öknena j haffwit " MB 2: 9 . Jfr flyta nidher."],"e":[]},{"a":"nidherfälla","b":"vb","c":"v.","d":[" L:","1) låta falla ned, nedfälla, fälla. demit[ere] nedher fälla GU C 20 (hand 2) s. 148. 3) försumma. tha warth andris jngemarson af sakt iii march for ath han nidhir felte wordin ATb 2: 200 ( 1483) . - perf. part. om edgång som vederbärande ej förmår fullgöra. samme dagh vorth lagen niderfelth for peder hennickessons hustru STb 2: 202 ( 1487) . Jfr nihderfälling, nidherfällogher 4. - Jfr fälla nidher."],"e":[]},{"a":"nidherfälling","b":"nn","c":"","d":["det förhållande att an inte kan fullgöra utfäst edgång. ther medh är han nw felter til huffuet zachen vj (6) marck ok iij (3) marck fore niderfellingen STb 2: 534 ( 1491) ."],"e":["niderfelling )"]},{"a":"nidherfällogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) nedfallande, som håller på att falla ned, fallfärdig, förfallen. nidhrfelugh hws SD NS 2: 259 ( 1410) . ","2) som faller ned el. dukar under. at the . . . ey wanski ällir nidherfälloghe wardhin (sucumbnt) aff henne motegngh Bir 4: 108 ."],"e":["-fellugher )"]},{"a":"nidherfällogher","b":"av","c":"adj.","d":["fälld, sakfälld. Se Sdw 2: 1273. oc warda the som swa stämde ärw rätten nidherfälloghe oc clostreno rättin till dömbder Priv o skyddsbr 180 . 4) som icke kan fullgöra (utfäst bevisning, edgång el. dyl.), som i wald for thet han ward lagen nederfeldogh om en bath rauedh skylten fore ib 4 ( 1451) . vardh raghwal byörnson nedher fellik sin lagh som han skkulle ga oppa jons fasbyärnsons väögna ib 19 ( 1453) . han warth edin nidhfälloghir ib 35 ( 1455) . ib 172 ( 1462) , 181 (1463). STb 1: 14 (1475). ath han ecke haffuer brwkath olaga köpslagan medh vplenningom, lagen nidherfellog ib 47 ( 1476) . ib 2: 187 ( 1487) , 346 (1489), 3: 43, 52 (1492), 85 (1493). 194 (1494). HLG 1: 129 (1486)."],"e":["nider- . ","nidhir- . ","neder- . -fällogir. -fellog(er). -feldogher. -felligh. niderfellich STb 3: 9 (1492), 60, 83 (1493). nedher fellik ATb 1: 19 ( 1453) . ","nidhfälloghir ib 35 ( 1455) ),"]},{"a":"nidherfärdh","b":"nn","c":"","d":["1) nedfarande, nedstigande; nedsjunkande. " o hwilkin en önkelikin nidherfärdh (descensus), hwar nidherköffwis j os skälinna kraffthir, for kropsins käthe ok fylla " SpV 359 .","2) färd söderut. sende wor nadige herre sin kögemester niels erikson ther med at aname calmara slott som han oss oc underuiste i nedferden HSH 14 .: 45 (1525? Brask)."],"e":["nedferdh )"]},{"a":"nidherfärdh","b":"nn","c":"","d":["nedfarande, nedstigande. Bo 98 . " nidherfärdh til helutis Mb 1: 226. " Bir 2: 35 . " sex trappor skulu wara j nidherfärdhinne (descensu) aff högha altareno " ib 4: 83 ."],"e":[]},{"a":"nidherganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå ned, falla ned, falla fram. vardh thornkrona st owir hans hofwodh hulikn som nidhirgik midhuägho a änlitit Bir 2: 133 . sänka sig ned, nedsjuka. händrina nidhir gingo (subiserunt se) nakt litit af saranna stadh ir 1: 84. sänka sig, luta nedåt, vra riktad nedåt. thänne blandare hawir manga pipor somlica opfarande ok somlicka nidhirgangande (escendentes) vm hulka vinit stundom lopgaar ok stundom nidhirlöpir i 3: 418. Jfr gaga idher."],"e":[]},{"a":"nidherganger","b":"nn","c":"","d":["1) ned- gång. aff solenna wprinnan til hänna nidhergang Mecht 184 . - konkr. gång, trappa el. dyl. ne i ngt. skogen oc bysked war wäxt ther offwer saa ath jngen kwnne fynne täss (ɔ ruinens) nedergang Troj 299 . ib."],"e":["neer- . ","ned- )"]},{"a":"nidherganger","b":"nn","c":"","d":["1) nedgång. " skynda sik scolin nidher ot siin nidhergang " Su 335 . 29 undergång, olycka. hogfärdhas ey j owis nidhergang Ber 51 ."],"e":[]},{"a":"nidhergrava","b":"vb","c":"v.","d":["nedgräfva. Bil 52 . Jfr grava nidher."],"e":[]},{"a":"nidhergravilse","b":"nn","c":"","d":["nedgrävande, begravning. for thin nidhergrauilse. ffräls os herre SvT 50 ."],"e":[]},{"a":"nidherhugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr hugga nidher."],"e":[]},{"a":"nidherhöghia","b":"vb","c":"v.","d":["nedtysta, öfvervinna i ordstrid. thotte allom moghanum at criste biscopa waro nidher thögdho. oc the andre hafdhe wnnit Lg 3: 214 ."],"e":[]},{"a":"nidherkastilse","b":"nn","c":"","d":["2) nedsänkande, nedsjunkande. pussillanimitas är en fawisk ok obetänkt hogxsins nidherkastilse (dejectio), komen aff genwärdogha thinga ledosamlikhet SpV 140 ."],"e":[]},{"a":"nidherkastilse","b":"nn","c":"","d":[" ? nedkastande, nedstörtande, föderf. ängilsins nidhirkastilse Bo 98 . stoor nidhir kastilse oc fordäruilse ib 137 ."],"e":[]},{"a":"nidherkiäpter","b":"nn","c":"","d":["nederkäke. " til l neder keptena " Di (Cod. B) 321 ."],"e":["neder kepter )"]},{"a":"nidherkoma","b":"vb","c":"v.","d":["2) nedkomma, nedstiga. Troj 300 . "],"e":["nidhr- . ","neder- )","*nidherkoma sik , komma ned, stige el. klättra ned. oppe j höghom träm, ällir husum, ällir bergx klippom, ther hon kan sik ey syälff nidhir koma MP 5: 128 ."]},{"a":"nidherkämba","b":"vb","c":"v.","d":["kamma ned. depectere mykit kämba ok neder kämba GU C 20 s. 176 ."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidherköva","b":"vb","c":"v.","d":[" nedsänka, nedtrycka, nedpressa. swa är thz mz thik, at giffwir thu thin skäligha sinne wndir thins köödz lusta, thik nidherköffdhom aff hogsins sömpn (somno mentis depressus), thu wnflyr ekke banden SpV 41 . ib 359, 382. thy genstan thu kännir förstha sköra lusthans rörilse, tha skynda tik til grathin sokkan, gudhelika böner, ok nidherkööff thz som onth är (precibus, gemitu, lacrimisque festina restringere) ib 443."],"e":["nidherkööff SpV 443 ) , "]},{"a":"nidherköva","b":"vb","c":"v.","d":["nedsänka, nedtrycka, nedpressa. " mädhan hiärnen oc öghonin äre ey idherköffdh vnder likamen, vtan fräls owr han at se oc skodha, hwart han wil om kring sik " MB 1: 83 ."],"e":["nidherköffdher ) , "]},{"a":"nidherla","b":"","c":"","d":[" , se nidharla."],"e":[]},{"a":"nidherlata","b":"vb","c":"v.","d":["nedsläppa, neddraga. strängin skal nidherlatas gynom eth litit hool in j couentzstuffuona Bir 5: 70 . Jfr lata nidher."],"e":[]},{"a":"nidherlata","b":"vb","c":"v.","d":["nedsläppa, neddraga. GU C 20 (hand 2) s. 148. Jfr lata nidher."],"e":["nidhlätha )"]},{"a":"nidherlidhis","b":"ab","c":"adv.","d":["nedför backe, nedåt. ran vt oleum j lampona som strömbir nidherlidhis Bil 211 ."],"e":[]},{"a":"nidherliggia","b":"vb","c":"v.","d":["nere, upphöra. Se Sdw 2: 1273."],"e":[]},{"a":"nidherliggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["neddher liggia )"]},{"a":"nidherliter","b":"av","c":"adj.","d":["nedåtblickande, nedåtlutad. " han haffde . . . brwnt änlite langt och nider liit (Bil nidher lut 232, trol. rätta läsararten) " Lg 985 ."],"e":["-liiter )"]},{"a":"nidherluter","b":"av","c":"adj.","d":["1) nedåtlutad. " hafdhe lankt änlit ok nidher lut " Bil 232 . idhwr änlite . . . som fordom stodho nidher luth oc blek Su 143 . thz (hufvudet) hängde nidherlut a mit brytst ib 401 . " hafdhe mannin nidherlw hwodh som annor diwr Mb 1: 83. scal iak sta nidhirluto hofde " MP 1: 219 . " mz nedherluto hofdhe ofwir härdbana Br 270. "","2) böjd, benägen. hans kötlikt wit oc hughe äre nidherlwt till iltz B 1: 172. mannana siin oc huxilse äru rask oc nidhurlut (prona) til ilt MP 2: 122 . ib 231 ."],"e":[]},{"a":"nidherlykter","b":"","c":"","d":["edböjd. " gud giordhe diurin nidhirlykt (för nidherlut?) thil iordhena " MP 1: 272 ."],"e":[]},{"a":"nidherläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedlägga. " jnfimo . . . are nidher trökka oc nidher lägga " GU C 20 (hand 2) s. 27. nydh til then nya ramarka som vy nw nidhlacht hafuom AktKungsådr 25 ( 1484) .","4) bortlägga, åsidosätta. - åsidosätta, underlåta. iönis finne fäste i wald for iij mark for skiwtzresona han nidhirlade ATb 1: 52 ( 1456) . - undertrycka, undanhålla. tha dierffes ingen tiil at dölie eller nederligie sadane szacker wtan klage them för wor . . . herre STb 5: 319 (1521, Kop). 5) avskaffa, utrota, tillintgetgöra, förstöra. i swa matho, at gudztiänst ey nidherlagdhes Sd NS 3: 328 (1418). swa at gudz tienist ey niderlegges eller forkrenckes j nagher matte STb 4: 128 (1506). moysi lagh, hwilken fordom waro nampnkunnogasth ärw nw glömd oc nedherlagdh JMPs 465."],"e":["nider- . ","nidhir- . ","neder- . -lägga. nederligie STb 5: 319 (1521, Kop). supin. midhlacht AktKungsådr 25 ( 1484) ),"]},{"a":"nidherlägning","b":"nn","c":"","d":["underlåtande, försummande. " nagra helga böner . . . huilkra niderlegningh . . . henne saarare var än aller hennes krankdom " Lg 3: 580 ."],"e":[]},{"a":"nidherlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa ned, strmma ned. bloz drupane nidhir lupo a iordhena af hns likama Bir 1: 309 . pipor . . . vm hulka vinit stunom oppgaar ok stundom nidhirlöpir ib 3: 418 . Jfr löpa nidher."],"e":[]},{"a":"nidherlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["2) sträcka sig ned(åt). een akerfieldh liggiande mellan gambla vpsala oc bredakra, nidhirlöpandis til lgambla vpsala qwerna SD NS 3: 80 ( 1415) . then grend . . . emellom ingewal torsthenssons hwss och swen jonssons hwss nidher löper ffran almenningx gathen SJ 2: 244 ( 1493) . STb 3: 305 (1496)."],"e":["nidhir- )"]},{"a":"nidhermer","b":"ab","c":"adv.","d":["B) adj. lägre. nädermere hornith (på månen) hwasth. lmärker sönnan vädher PMSkr 291 . - lägre, av lägre värde, sämre. räknar hon sigh allom wara nidhermer ok owärdhoghare Mecht 9 . " thw haffwir giffuit mik the aldra högxsta thngen som äst thw sielffuir . . . än the nidhirmer thingin som ärw himblane oc al annwr jordherikis thing haffwir thw mik giffwit til gagns oc bestandh " SkrtUppb 167 . ib 85 ."],"e":["nidhir- . ","näder- )"]},{"a":"nidhermera","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. längre ned, nedanför. then andre delen aff ärinenom warj halff andra span nedhermera PMskr 561. B) adj. nedre. then nedermere enden PMSkr 503 ."],"e":["ned(h)er- ),"]},{"a":"nidhermera","b":"ab","c":"adv.","d":["ängre ned, nedanför. the som nidhermre äru LfK 234 ."],"e":["-mere )"]},{"a":"nidhermura","b":"vb","c":"v.","d":["nedmura, genom murning nedsänka; inmura. Se Sdw 2: 1273."],"e":[]},{"a":"nidherne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["nedhernis glas , "]},{"a":"nidherqväfia","b":"","c":"","d":[" ,, v. (i grund) kväva. Se Sdw 2: 1273. än tho at thz händhir wndhirstwndom, at sädhin nidherqwääfs, oc är tekn blomstrande akir (suffocata seminis sit indicium floridus ager (Spv 14. at sörghen nidher kräffwer glädhina JMÖ 105 . - kväva, förminska. Se Sdw 2: 107."],"e":[]},{"a":"nidherqväfia","b":"vb","c":"v.","d":["gräfva, förminska. the wedskor, som nideqwffwa naturlii verma LB 7: 81 ."],"e":["niderqweffwia )"]},{"a":"nidherrinna","b":"","c":"","d":[" ,, v. nedrina, nedströmma, aff thino iomfruliko blode, som thu saat nidherrinna aat korsins trä Bir 4: 171 . ib 173 . Su 186 ."],"e":[]},{"a":"nidherriva","b":"vb","c":"v.","d":["nedrifva. " byggia op en tolken mw . . . som the sielffwe niderriffwe " BSH 5: 315 ( 1508) . Jfr riva nidher."],"e":[]},{"a":"nidherrutin","b":"av","c":"adj.","d":["nedrutten. en gammel konungx gardh nyderrotin FM 182 ( 1504) ."],"e":["nyderotin )"]},{"a":"nidherrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka ned. byörna oc wargha, hwilka honom stragx nedr ryktho aff hästenom JMPs 378."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidherräghna","b":"vb","c":"v.","d":["låta regna ned. skyn nidher räghne them rätwisa (nubes pluant iuslum) JMÖ 175 ."],"e":[]},{"a":"nidherröta","b":"vb","c":"v.","d":["röta ned, fördärva genom (hus)röta. husit . . . som samma thommas nider röth hade STb 4: 110 ( 1506) . - part. pret. eth gamalth nyedröth alesnsth hwss HLG 2: 103 (1519). ib."],"e":["nyder- )"]},{"a":"nidhersitia","b":"vb","c":"v.","d":["sitta ned. desideo . . . neder sithia desi C 20 s. 178."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidhersiunka","b":"vb","c":"v.","d":["nedsjuka. länge lät gudh thzta land standa for mia sculd j fridhi: ther thz ware älla lango nidher sunkit til grunda for fula synde sculd Bil 211 . " pharao konug oc aller hans här war nidher swnkin i rödha haffwith " Lg 92 . hafdhe thw n diuplicare nidhirsunkit j häluite Bir 2: 246 . j tolke bräddzsko skal nidhersionka then stora stadhin babylon MB 2: 362 . Jfr siunka nidher."],"e":["-sionka )"]},{"a":"nidhersiunka","b":"vb","c":"v.","d":["sjunka ned. arte laborate merguntur in equore puppes kosthelighen oc mz ärffwodhe giordh skip nidher siwnka i haffweno GU C 20 (hand 2) s. 57. Jfr siunka nidher."],"e":[]},{"a":"nidherskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["nedskuffa, nedstöta, nedstörta. " angradhe honom at han hafdhe han nidherskutit " ST (Cod Adc.) 560 ."],"e":[]},{"a":"nidherskodha","b":"vb","c":"v.","d":["se ned. despicari p c forsma ok nedersee eller nederskolo GU C 20 s. 179 ."],"e":["nederskodo )"]},{"a":"nidherskridha","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedskrida, glida ned. ä hon swa kald ok hal at hon ginstan nidhirskridhir aff hans handom Bir 3: 424 . - nedskrida, nedsjunka. eg. och bildl. en nidherfallande stadh ällir bygningh, hwilkin . . . daghom meer läntelika nidherskridher ther til han fallir mz allo Su 353 . " til böriadhe sik öwa oc lwstas i wärldzliko fafängo, oc daghom meer i hännas faffängom lwistilsom nidherskrida " ib 10 . jak . . . nidherskerdh j hälwitis diwp Ber 95 . ","2) gå under. ödhmiwktin kan ey nidherskridha (humilitas cas non novit) och tholde aldre nidherfal Ber 114 . förrinna, förgå. thit aminne skal j stuntan tima nidhirskridha (labetur) Bir 3: 346 ."],"e":[]},{"a":"nidherskridheliker","b":"av","c":"adj.","d":["sjunken, förfallen? som lätt faller, skröplig? at iak skuli widhirkän[nas] hur fwl, nidhirskridhelikin oc ostadhughir iak är MP 2: 290 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"nidherskylas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. gömma sig (genom att dyka ned). delicere . . . latere idest deorsum latere nedher skylas commvniter medher duka GU C 20 s. 173 ib (hand 2) s. 66."],"e":["nedher- )"]},{"a":"nidherskära","b":"vb","c":"v.","d":["part. pret. nedskuren, nedringad, utskuren. nidher skorna sko SO 19 ."],"e":[]},{"a":"nidherslagh","b":"nn","c":"","d":["nedslående, störtande, fall, undergång, förderf. hwru gither iak lidhit mix folkx orätta ödh oc theris nidherslagh MB 2: 192 . " vordho the stadhoo til största nidherslagh oc förärff " ib 220 . " theras förfähes lagha fördarff oc nidheslagh ib. " ib 223, 304 . Su 54, 64, 153, 154 . syndha sidhwänia fik tha ith nidherslagh i thz clostret Lg 3: 265 . " anghren är syndenna nidherslagh " LfK 81 ."],"e":[]},{"a":"nidherslagh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr R. Pipping, Soc. Sc. Fennica. Årsb 1944 s. 21. 1) nedslående, förstörande. for the wantro oc willo nidhirslagh skul (propter erroris destruendi necesstatem) som nu vpnyadhis i cristendomenom Hel män 194 . ","2) sammanstörtande. " item xxiiii mach som kostades oppa torneth ath thet oprestes aff thet neder slagh " Kumla kyrkas rb 136 ( 1452) ."],"e":["nidhri- . ","neder- )"]},{"a":"nidhersläppa","b":"vb","c":"v.","d":["nedsläppa. hängiand galdror aff järn som kan nodhersläppas PMskr 164."],"e":[]},{"a":"nidherspotta","b":"vb","c":"v.","d":["spotta ned (på ngn el. ngt). despuo is ere sputta ok neder sputta GU C 20 s. 179 ."],"e":["neder sputta )"]},{"a":"nidherstigha","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedstiga. eg. och bildl. zachee nidhstig snarlika JMÖ 157 ."],"e":["nidh- )"]},{"a":"nidherstiälp","b":"nn","c":"","d":[" ? fall, undergång, förderf. ey tänkandis thz warda theras nederstiälp PM 19 ."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidherstiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["nedstjälpa, störta, förderfa. me dat. el. ack. nidher stielp then fula wätt Md 396. engin kan mik nidher stielpa ib 129 . " menlösom nidher stiälpa ib (S) 266. te hwar androm skulle hielpa the ärw nw the ik nidher(ɔ sveml) stielpa " ib 265 . " badh til gud . . at han wille hoom tha hielpe sine finde nider stielpe " RK 2: 3559 . ib 3: (sista forts.) 4544 ."],"e":["neder- RK 3: (sista forts.) 4514),"]},{"a":"nidherstiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["nestjälpa, stjälpa omkull. aff hwilkom lampom . . . somlika swasom tooma hängdo nidherstiälpta (circumversa) Mecht 211 . ib. - sänka ned. at taket a hwseno war nidher stolpit Prosadikter (Sju vise m B) 177 . - Jfr stiälpa nidher."],"e":["nidherstälpta Mecht 211 . nidhstälpta ib),"]},{"a":"nidherstiälpilse","b":"nn","c":"","d":[" ? nedslående, störtande, fördärv. ffor thy at waar synda widhirgangilsse är syndena optbrennilsse, oc nidher stelpilsse MP 3: 5 ."],"e":["-stelpisse )"]},{"a":"nidherstyrta","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedstörta, nedstöta. " stenen aff hilkom hon wart nidherstört LG 673. 2) omstörta, kullkasta, förstöra. thn som hans altara nidherstörte (suffodi) Mb 2: 87. slo . . . tillättit oc idherstort (subverit) " ib 90 . " skal iak nidher störta oc fordarffwa thzta toreth " ib 93 . " huru jouse haffdde offwonnit hay oc nidherstört (subveriesset) " ib 27 .","3) störta ned, störta falla till marken. thesom idher störthe misthe ther liif RK 3: 3844 . Jfr styrta nidher."],"e":["-störta . ","-störte . ","-storte . part. pret. n. -stört),"]},{"a":"nidherstyrta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet s. 146. 1) nedstörta, nedskuffa, nedstöta. Se Sdw 2: 1273. the som os groffwo graffwena, thz ärw diäfflana, som försto föräldrana nidhrstörto i pinonnas graffwa för syndennas skuld JMÖ 92 ."],"e":["-störta )"]},{"a":"nidherstyrtelika","b":"ab","c":"adv.","d":["huvudstupa ned. pessim (fel för pessum) . . . idest deorsum preceps vnder fothom ok nederstörtelica GU C 20 s. 441 ."],"e":["nederstörtelica )"]},{"a":"nidherstyrtilse","b":"nn","c":"","d":[" .? nedstörtande. änglana nidherstyrtilse PK 220 ."],"e":[]},{"a":"nidherstyrtning","b":"nn","c":"","d":["nedstörtande. raserande. skedde tet swa . . . ath . . . sancti johannis kirke eller hennes personer med noget andffelln nederstörtnign, med noget offuerwold . . . fföraktet worde STb 5: 306 (1513, Bil)."],"e":["nederstörtning )"]},{"a":"nidhersveghia","b":"vb","c":"v.","d":["nedböja. " tha faam wj nidher sweght thenna wandin " MP 3: 498 ."],"e":["supin . ","-sweght )"]},{"a":"nidhersvälgha","b":"vb","c":"v.","d":["nedsvälja. " transgulare neder swälga " GU C 20 s. 324 . thaa kan ey then mathen nidher swälyas PMSkr 472 ."],"e":["neder- . ","-swälgya )"]},{"a":"nidhersända","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedsänka, nedsläppa nedhissa. submittere nedher sända GU C 20 (hand 2) s. 148. eth järn . . . bindandis widhr eth kabel oc nidher sändis vtan mädh mwren PMSkr 169 ."],"e":["nedher- )"]},{"a":"nidhersända","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedsänka, nedsläppa, nedhissa. " saa himiliin opin ok en stigha nidher sändan " Bil 799 . saa . . swa som eet . . . kaar nidhhir sändas af himnomin KL 151 . " nidhi sände sancto gregorio hwar dagh . . . eet brödh " Gr 280 . ib 291 . ","2) nedsända, nedsänka. i andl. mening. välsignado gudh som them frälste på then daghen idhe sändndis sins mildhetz begynnan atir til sin almoga MB 2: 305 ."],"e":[]},{"a":"nidhersändilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. nedsändande, nedsänkande. thäs hälgha andha sötastha nedersändilse JMPs 481."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidhersänkia","b":"vb","c":"v.","d":["nedsänka. nidhersänk thin visdom aff thins härradömis säthe Mecht 313 . Jfr sänkia nidher."],"e":[]},{"a":"nidhersänkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? nedsänkande. nydhir sänkilse til grunda MP 1:70 ."],"e":["nydir- )"]},{"a":"nidhersätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) nedlägga (till förvaring), lämna i förvar. om hon haffuir dolt . . . läninga gooz ällir nidher sath gooz SkrtUppb 197 . thet skryneth . . . som hans skynnere . . . ther nidersath hade och vnadntolt var vndan arffuingana STb 3: 181 (1494).","4) nedlägga, spärra (trafikled). at then gamble twärgadhen . . . skal vptakas oc ypen hallas oc aldre optare mera nidersätias Sd NS 3: 452 (1419).."],"e":["nider- )","*nidhersätia sik , nedsätta sig, förringa sig? o härra hwat falsk gälniska . . . är thz, som wträkkir syons döttra halsa, til styrtofallit, mädhan guddomsins ära sik nidhersatte (se . . . deposuerit), warkwnnande os. j thy ath han hiith nidherfor SpV 171 . - Jfr säthia nidher."]},{"a":"nidhersöma","b":"vb","c":"v.","d":["desuere nedersöma ok vpsprätta GU C 20 s. 179 ."],"e":["neder- )"]},{"a":"nidhertakilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. nedtagane. om Jesu nedtagande från korset. bidher jak, om thin dödh, oc nih[e]rtakilse . . . at jak matte (o. s. v.). SvB 517 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"nidherthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedtrycka. " jnfimo . . . are nidher trökka oc nidher lägga " GU C 20 8hand 2) s. 27. - nedtrycka, nedslå, nedkämpa. hectoris natwrliga bröder . . . brwkade mäkta mandom medertrykkande grecana Troj 155 . 2) undertrycka. them somj iordherike owergiffua, oc nidhertrykia sin eghin wilia for mina skuld Mecht 356 . 4) förrycka. hwat huxadhe j at iak wilde ider nidher trökkia om en iak kome til mera hedher än j Prosadikter (Sju vise m B) 218 . " hwi hatar thu mik fordriffuande ok nidhirtrykkiande cristit folk " MP 5: 150 . " at fa thär mädh the äro thär gudh hawir ret allom ödmiukom oc nidhe thröktom " Hel män 116 . "],"e":["nidhir- . ","neder- . ","-trykia Mecht 356 . ","-trykka: -ande Troj 155 . ","-trökkia Prosadikter (Sju vise mB) 218 . ","-trökka GU C 20 (hand 2) s. 27. perf. part. pl. dat. nidher thröktom Hel män 116 ),","*niderthrykkia sik , nedsjunka, nedsänka sig. Bir 1: 135 ."]},{"a":"nidherthrykkiare","b":"nn","c":"","d":["förtryckare. hälghra kirkio fordauare oc nidhir thrykkiare Gr 305 . ib 308 ."],"e":[]},{"a":"nidherthrykkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? 1) nedtryckande, förtryckande, förtryck, förödmukelse. clostreno til orät oc nidhirtrykkilse VKR 20 . blygdh ok nidir thrykkilse (humiliatio) oc sorg skal opstanda thom Bir 3: 166 . LfK 164 . ","2) underryckande. " gudhz lagha oc rätwisonna nidhertrykkilse " Su 68 ."],"e":["-tryckkilse )"]},{"a":"nidherthrykkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.+ 1) nedtryckande, förtryckande, förtryck, förödmjukelse. hwj ok . . . somlige godhe här ympnogas j rikedomom . . . ok the ondhe här twingas aff fatigdom krankdom ok nidertrykkelsom SvKyrkobr (Lucid B) 177 . alle the, som . . . thola sorgh, kran[k] dom, hiärtans ängxla, nidhertrikkilse (dejecionem) forsmäilse Mecht 290 . ","2) undetryckande. - besegande. skal thz ey komma honom til segerwynnan, wthan tiil nedertyckelse aff thän forsmädelig wanhedher han oss bewisth haffwer Troj 7 . 3) underkastelse. Mecht 297 . thänk ginstan oppa thins gudz ödhmiwkth, oc nidhertrykkilse (subjectionem) ib 336 ."],"e":["nider- . ","neder- . ","-trykkelse . ","-trikkelse )"]},{"a":"nidherthrykning","b":"nn","c":"","d":["förtryck. " then store orätt nidertrycknine och födeff ther waro rijke i swerige . . . är owirgagin Bt " RK 77 ( 1434) ."],"e":["-tryckninge )"]},{"a":"nidherthrysta","b":"vb","c":"v.","d":["nedtrampa, trampa under föttrna. eg. och bildl. skal nidhirtrystas (conculcabitur) af diäflom swa som träkkir a vägh MP 1: LfK 90 . Jfr thrysta nidher."],"e":["-trysta )"]},{"a":"nidherthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["nedtrycka, undertrycka. mz fasto nidherträngis han (@: skörlifnadhin) Ber 83 ."],"e":[]},{"a":"nidherthyngia","b":"vb","c":"v.","d":["nedtynga. Ber 146 . " sacino nas p c medhtyngia oc byrde bära " GU C 20 s. 544 . Jfr thyngia nidher."],"e":["nedhtyngia )"]},{"a":"nidhervart","b":"ab","c":"adv.","d":["nedtill. " lngden aff stenhusit xviɉ (161/2) alin nidherwar " SJ 257 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"nidhervinda","b":"vb","c":"v.","d":["nedhissa, nidher wndho sik mz linor aff kyrkio taket Lg 3: 179 . Jfr vinda nidher."],"e":[]},{"a":"nidhervända","b":"vb","c":"v.","d":["nedstörta, synoghe sculo nidhiruandhas j helutie MP 1: 184 . part pret. nedåtvänd.. lot han vphängia mz fotom hofdheno nidhiruändo ti iordhina Gr 278 . ib (Cod. D) 365 . fiöl jak swa som then hofwodhit hawir nidhiruänd ib 2: 134 .."],"e":[]},{"a":"nidheräria","b":"","c":"","d":[" , v. nedplöja. än tha the (ɔ: bönorna) kwnna ey strax nidher äryas PMSkr 202 . Jfr äria nidher."],"e":[]},{"a":"nidheröpa","b":"vb","c":"v.","d":["öfverrösta. " han warder ok försmådhr ok nidher öptier i allo t han tala " KS 69 (71, 76) ."],"e":[]},{"a":"nidhinger","b":"nn","c":"","d":[" L. Se R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 35. 3 s. 59 ff. 1) niding. Prosadikter (Karl M) 260 . " wardh ey then nidhinger at thu skils widh mik för än dödhin skil os aa t " ib 281 . " nidhingia mz nidhingiom skulo bindas. loc kastas i heluitis eld " SvKyrkobr 55 . ","2) gnidare. " här waro oc twa wise män ananr war rikir ok en nidhingher " Prosadikter (Sju vise m B) 186 ."],"e":["nidhingia SvKyrkobr 55 . dat. nidhingiom ib),","nidhings op , ","nidhingsvärk , "]},{"a":"nidhotter","b":"av","c":"adj.","d":["snål, girig. en giroger man ok nidother (avarus) GU C 20 s. 413 . jlliberalis . . . halfaster oc nidotther ib (hand 2) s. 11. jmmunis . . . skatfri nidotter ämbitzlööss last fuller oc lather ib s. 13 . MP 4: 126 . en rike[r] päningha giroger man . . . ok alstingx nidoter ib 218."],"e":["nidoter . ","nidother )"]},{"a":"nidhra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedsätta, förnedra. " humiliare nedhra ythywka " GU C 20 (hand 2) s. 2. 2) undertrycka. sacntus ieronimus . . . nidhradhe syndir oc lastir, lärdhe dygdhir Hel män 102 .","3) störta, krossa, förstöra, göra slut på. exinanire tiil inthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. - Jfr fornidhra."],"e":["nedhra )"]},{"a":"nidhre","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) nedtill, nedantill. " swa at mwren hörer thöm allom til vppe och nidre at brucha til ewigh tidh " STb 3: 330 ( 1497) ."],"e":["nidre )"]},{"a":"nidhre","b":"av","c":"adj.","d":[" PMSkr 396 ), superl. L. A) komp. nedre, undre. llabrum nidhra läba oc manna läba GU C 20 (hand 2) s. 57. - nedre, längre ned liggande. Se Sdw 2: 1273. j yffrathorpeno nio fierdungxatunga oc j nidhra thorpeno atta atunga Bjärka-Säby 352 ( 1370) . " näthrä gardhen i sätheldra " RP 2: 249 ( 1393) . B) superl. nederst, längst ned varande. fore nedharsta gardhen i tummatorpe Vg Fornmt I 2: 48 (1461). jmus . . . nidhersther GU C 20 (hand 2) s. 17. jnfimus . . . nidarsther ib s. 27 . " tha thu thänker them nydharsta wara i himerike, tha finder thu them lankth offwer thik " SkrtUppb 68 . " thet första oc nädhersta hwalffwith PMskr 562. - n. best. och obest. ss subst. djäffwlin . . . widherfresta nakraledhis them nidherdragha mädh sigh til nidhesta " SkrtUppb 35 . . . . loth for:ne samma huss for:de jacob laurensson ok sygge pedersson alth halffua husit fryt och quit j öffuerst och j nederst medher sin bredh ok lenghd jnnan iiij frya mwra STb 3: 144 ( 1494) . - n. adv. nederst, längst ned. eth fijskeri som ligger nidrest j kwmo aa Svartb 446 ( 1453) . " i ingegerd hardenackes grendh . . . alle nedersth pa norre sidhen Sj 2: 314 (1497). PMskr 396. ""],"e":["nädrä Vg Fornmt I 10: 34 (1516) . nädhärne ib 32 ( 1507) . ","näthrä RP 2: 249 ( 1393) ),","nidharster (nidarsther GU C 20 (hand 2) s. 27. nydharster: -arsta SvKyrkobr 68 . nidherst(h)er GU C 20 (hand 2) s. 17; -ersta SvKyrkobr 35 . ","nidrester: -rest Svarrb 446 (1453). nedharster: -arsta Vg Fornmt I 2: 48 (1461). nederster: -erst(h) STb 3: 144 (1494); SJ 2: 314 ( 1497) . ","nädherster: -ersta PMSkr 562 . ","näderster: -ersth"]},{"a":"nidhrilse","b":"","c":"","d":[" , n pl.? Jfr R. Pippings, Soc. S. Fennica. Årsbok 1944 s. 21. 1) förnedring. mento han ther mz hafua giort smälek oc nidhrilse sinne konuhgxlike crono Prosadikter (Barl) 28 . - kränkande, tillbakasättande. oc förbiwdhom wi confessori oc allom androm nakor stadz bruka kirkiona räth preuilegia breff ällir scriffth mote reghlonne oc henne til nidhrilse Bisk Nils´vis-st 202."],"e":[]},{"a":"nidhrilse","b":"nn","c":"","d":[" ? 1) förnedring. räknande . . . nidhrils o afsätilse ophöghilse Bo 110 . MB 2: 229 . cristi nidhrilse Su 308 . ib 313. ","2) förstöring, undergång. foresagdhe han tha thera licamlico nidhrilse (excedum) Bo 166 ."],"e":["idhrirsle MB 2: 229 )"]},{"a":"nidhskaper","b":"nn","c":"","d":["nidskhet, snålhet. " j nagra nidskaps fula girj " MP 4: 259 . motstand mot . . . girughet, oc niskap SvB 133 (omkr. 1500). moth warom nizskap oc giri SkrtUppb 343 . "],"e":["niz- . ","ni- )","*nidhskapsfulder , "]},{"a":"nidhskaper","b":"nn","c":"","d":["nidskhet, snålhet. " är nihskapr odygh, vm man haldr alt kuart huat som giwand är " KS 34 (88, 367) . wi elskom ey nidhskap äller karugheet Al 6321 . MP 1: 7, 281, 310, 2: 206 . Bir 1: 154, 3: 99, 100, 305, 442 . Ber 6, 124, 125, 289 ."],"e":["nidhskapr . ","nidzskapir MP 1: 7 . 281, 310; -skap ib 2: 206 . niidhskapp Br 289. nidhschap: -schapen ib. nidhschapp ib. nizskapir Bir 3: 100 ; skap ib 305, 4423 ; Ber 124, 125 . ","nizkaper ib 6 . niskapir Bi 1: 154),"]},{"a":"nidhugher","b":"av","c":"adj.","d":["idsk. " allä nidughe skulo ther june pinas " Pa (Tung) 30 ; jfr LII."],"e":[]},{"a":"nidhugher","b":"av","c":"adj.","d":["nidsk. Se Sdw 2: 1273."],"e":[]},{"a":"nidhughet","b":"nn","c":"","d":["snålhet, nidskhet. SvKyrkobr 307 ."],"e":["nidoghet )"]},{"a":"nidhvärk n","b":"","c":"","d":["uppsåtligt förderfvande af annans egedom? dömes . . . erich sak til xl m. [for] niadwerk (för nidhwerk?) BtFH 1: 224 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"nidska","b":"nn","c":"","d":["nidskhet, snålhet. sytther hema mz trysko eller mz nydsko SGG 129 ."],"e":["nydska )"]},{"a":"nidsker","b":"av","c":"adj.","d":["nidsk, snål, girig. " annar thera war . . . giäffmilder . . . then andre mästaren war riker oc nitzsker oc wille enkte fortära " Prosadikter (Sju vise m) 127 ."],"e":["nitzsker )"]},{"a":"nidsker","b":"","c":"","d":[],"e":["nidzkir MP 1: 18 . ","nidxskir ib 166 . ","nitzsker: -e MB 1: 343 . ","nizsker Ber 20, 124, 125, 129, 237 . ","nizskir Bir 3: 305 ; ","nizsk ib 168 . ","nisker MD (S) 229 . ","niskir Bir 1: 269 . ","nischer Ber 289 ), adj, "]},{"a":"nidskhet","b":"nn","c":"","d":["snålhet, sparsamhet. frugalitas nizkhet GU 8 ."],"e":["nizskhet )"]},{"a":"nidskosamber","b":"av","c":"adj.","d":["snål, missunnsam? thär vth aff sigher sanctus augustinus j thänna nidskasama wärldena gar människiona vppa try hard ok mödasam ärende (ɔ att födas, leva och dö) MP 4: 163 ."],"e":["nidska- )"]},{"a":"nigha","b":"vb","c":"v.","d":["böja sig.jnclino . . . nare niigha oc böya GU C 20 (hand 2) s. 19. - buga sig, niga (särsk. ss tecken för vördad). med dat. el. i dess ställe ack. tha genast wardh han i gen ledder oc negh sinom fahder oc sinom mästara Prosadikter (Sju vise m) 124 . the the hafdho nighit altarit satto the sik alle Hel män 234 ."],"e":["niigha . ","negh . ","supin . ","nighit ) , "]},{"a":"nigha","b":"vb","c":"v.","d":["böja sig, luta sig (för el. åt). med dat. bilätit bögdhe sik ok negh vnga manninom KL 77 . - buga sig, niga (särsk. ss tecen för vördnad). med dat. þe nighu barneno sva diupt mz höfþom Bu 71 . " nighu all belätin hanom " Bil 759 . " the nighu honom mz alle vyrdhning " Bo 3 . KL 24, 355, 380 . Bo 51, 54,, 214, 216, 242, 247 . Bir 5: 49 . MB 2: 376 . Va 27 . Al 1084 . " alle skulu mik nigha ok bugha " ib 1317 . Lg 3: 37 . negh (adoravit) han gudhi MB 1: 257 . negh (böjde sig för, ödmukade fig för) hans naþom Bu 145 . med prp. el. abs. neegh diupt for altara Bil 684 . hwarte ful han a knä ellir ney til altarit ST 189 . komen alla j choren, nighandis til altarit Bir 5: 18 . ib 59, 65. til gloria parti (för pagtri) nighen alla ib 18 . ib 61. at klärken nigher til thenna ordhin Su 315 . at prestin sik bögher oc nigher ib. at the skullo wäster nigha MB 1: 490 . nighandis östir Bir 5: 51 . negh tyth Lg 3: 101 . " tha är altidh nighande " Bir 5: 18, 62 . alla wpstandin til gloria patri oc nighen ib 18 . ib 19, 34, 47, 60 . swa nigedhe (böjde ned hufvudet) han MD 39 . nigha nidher, böja sig ned, luta sig ned. fallande a knä oc nighande nidir a iordhna Bo 209 . negh han mz hofdheno til fadhori nidhir a brystit ib 204 . nigha sik nidhe, böa sig ned, sänka sig ned. ändane aff stangomen nighu sik nidher oc tilbadho ihesum MB 2: 375 ."],"e":["nighia Bir 5: 59 . ","-er . ","negh . ","neegh Bil 684 ; KL 3555 . ","negy Va 27 ney ST 189 . ","nigedhe MD 39 . ","nighu . ","nygde Lg 3: 37 ), "]},{"a":"nighan","b":"nn","c":"","d":["bugning, nigning. " huru knäfal oc nighan skulu wrda j kirkionne " Bir 5: 18 ."],"e":[]},{"a":"nighilse","b":"nn","c":"","d":["lugning, nigning. Se Sdw 2: 1273."],"e":[]},{"a":"niherlösa","b":"vb","c":"v.","d":["lösa ned, nedtaga. KL 373 . Jfr lösa niþer."],"e":[]},{"a":"nihring","b":"nn","c":"","d":["förnedring, förödmjukelse? förderf, undergåg? forhopendes tet skullä kommä . . . allä eders fiändä til nedringh, skadhä och förskräckilsä BSH 5: 182 ( 1507) . Jfr fornidhring."],"e":["nedringh )"]},{"a":"nikka","b":"vb","c":"v.","d":["1) nicka. nuere vnna samtykia loffua nykla GU c 20 s. 366. jnnuo . . . nekka oc tekna ib (hand 2) s. 30. 2) blinka. anniscitare mz ögom nikka GU C 20 s. 25 . conniueo . .. blunda ok nikka mz ögomen ib s. 139 ."],"e":["nykka . ","nekka )"]},{"a":"nikkan","b":"nn","c":"","d":["nick. " nutus . . . nikkau vily samtykkia läthe ok teeknan " GU c 20 s. 367."],"e":[]},{"a":"nikkan","b":"nn","c":"","d":["nick, nickande, rörelse med hufvudet. än vi dröfdho jther medh . . . theknom älla nikkan VKR 59 . Bir 4: 12, 5: 104 ."],"e":[]},{"a":"nikolaumässa","b":"nn","c":"","d":["nikolausmässa, den 6 december. Beckman Stud 90 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"nima","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 533 och A. Rynell, The rivalry of Scandinavian and natve synonyms in Middle English espically taken and nimen, särsk. s. 367 ff. 2) discere, inhämta, lära. iak haffver minom gwdi a mothe giorth fran thän tiidh iac forstha sin syndha napm tiil tessa stvnd SvKyrkobr 305. äptir thet (ɔ: barnet) nymbir ath gaa ällir löpa MP 5: 56 . - at j enu liknilse kön, skulin the minna (fel för nima? Lat. agnoscatis), huru the skulu finna the thing, som osynlikin äru SpV 5 . Jfr fornima."],"e":["nymbir MP 5: 56 . ","napm SvKyrkobr 305 ),"]},{"a":"nima","b":"vb","c":"v.","d":["1) fatta, taga, mia stadh, stanna; fastna. " nw stadhnar archen oc niber stadh ower armenie landz bergh B 1: 171. swärdhit nam ij sadhelin stadh " Fl 18567 . Di 253 . Iv (Cod. C, D) 3190. hans hiärt nam thz (hugget) j stadh stannade el. fastnade i hans hjärta ib (Cod. B). ","2) discere, inhämta, lära. " nima guz þiänist " Bu 5 . " maria nam mer af guþi sialum ok hans änglom än af nochere mäniskio ib. han formate . . . eigh er nima: än aue maria ib 7. sua wärþelekt sacramä[n]t nima (inhämta kunskap om) " ib 140 . " huru gat thu numit thz nampn " Bil 85 . nima gräsanna krapt MB 1: 291 . " tha name thz barn . . . hebreisko tungo " ib 286 . Bir 3: 125 . the hafdho bookmaal numith Fl 146 . nima bok (litteras discit) Bo 30 . KS 62 (1543, 68) . Bil 590, 776 . Kl 197. Al 171 . VKR 45 . St 291. M 1: 93. han nimber . . . alla the boklister som tha waro i iordhrike ib 279 . ib 119 . nam aff honum lmang klok thig MB 1: 175 . the bökir som the skulu nymma VKR 78 . Bir 4: 34 . hördhe oc nam gärna thz the hanom kiändo Bil 843 . Fl 143 . äkke namom vij thz i thässa mästarans skola Bo 35 . at han skulle känna them thz som them thafuadhis nima ib 64 . " the nima ey mina läkzo älla min visdom " Bir 1: 101 . " nima andelica tämpran " ib 2: 279 . han nam sanna snille ok visdom aff minom anda ib 3: 228 . at nya brudhin . . . nimi thulimodh oc fatikdom oc . . . nimi renlek oc ödhmiukt ib 4: 17 . VKR 64 . KS 52 (133, 57) . Va 28 . Di 57 . Al 6029 . GO 794 . " lära ok nima wit ok sille " Al 6011 . " at thu kan mith lifwrne nima (lära känna) i 6032. ij namen thz eyt aff mäser kato " ib 1292 . KS 22 (54, 24), 52 (132, 56) . nam all (tungo maal) tala Bil 225 . " namo läsa saltara " ib 460 . " nim thakka gudhi " Bo 153 . Bir 3: 74 . Al 4749, 4751 . KS 50 (127, 54) . LfK 47 . at människiam vm världzlik thing skuli nima at thänkia himerikis thig Bir 2: 36 . ib 1: 41, 253, 2: 140 . Di 43 . som lj sigh siälfuom hafua mwmmith ath pröfua krankdomana VKR 80 . " ath vita skipa räta matto nyms mäth pröfuan ib. han skref läst ok cristnamanna bön swa som han nam aff ware fru siäfue " Bil 259 . äptir thy som thön amo j sin barndom KS (Fragm.) 11 . at thu nim väl ok idhelik Fl 128 . ib 133, 135, 140, 182 . Al 5974, 6460 . " nimm af mik, at iak är milder " Ber 113 . " kädo ok namo ey sik vtan androm " Bir 2: 307 . erfra, få eta? jak war ridhi . . . a äwintyr som ij maghin nima (Cod. B, C, D, E, F for nimma, fförnimen) Fr 1098 . ","3) förtaga sig, börja. närmande sig en blott omskrifning af följande i inf. satta verb. mong en tydzk tha sigia am RK 2: 8981 . part. pret. numin, borttagen, lam. war hon paralitica, thz är mwmmen ällar haffuir borttakin Lg 331 . en saloghar siukar man. umin ok onytar Bu 165 . ib 510 . MP 1: 321, 322, 2: 44 . " som limom la lnumin " Bil 351 . numin i handom Bu 15 . " numin j flerum limum " Bil 347 . ST 37, 43 . Lg 3: 421 . LB 9: 114 . " skal han ey skadas aff parlisi som nomyn " ib 3: 82 . Jfr fornima, bortnumin, äfvensom umin sot."],"e":["nimma Bir 4: 34 ; KS 52 (132, 56) , 52 (133, 57); -e Bir 1: 253 . ","nymma VKR 78 ; Di 57 ; ","-om LfK 101 . ","nimbr Mb 1: 171, 279. nimbir Bir 1: 41, 58, 3: 125 ; O 794. nymbir Bir 3: 74 . refl. nyms VKR 80 . ","nam . 2 pers. nampnt Bir 1: 58 . pl. 1 pers. namom Bo 35 . 2 pers. namen Al 1292 . 3 pers. namo. konj. name MB 1: 286 . nome i 93. numme ib (Cod. B) 553 . part pret. numi. nwmmin: -ith VKR 80 . ","nwmmen Lg 331, 3: 421 . ","nomin ST 37 . ","nomyn LB 3: 82 ., imperat. nim Bo 153 ; KS 22 (54, 24) ; Fl 128 .. nimm Ber 113 . ","nym LfK 47 ),"]},{"a":"nime","b":"nn","c":"","d":["trol. för minne. halda j sino nime (ures uppl. 52: minne) huat thön nima KS (Fragm.) II."],"e":[]},{"a":"nime","b":"nn","c":"","d":["fattningsgåva, förstånd. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 221 f. the hafdho til näme (Cod. D 4 a nime) mykla nadhe Flores ed Olsson 144 (jfr E. Noreen, a. a.). - innan sinom bizsta tima til diärffheet far han tha mena (sannolikt fel för nime) Al 7161 f."],"e":[]},{"a":"nimne","b":"nn","c":"","d":["förstånd. " i siälenne ok hänna þrem (kraptom) minne (Bil ss rättelse af senare hand: näme "","975) ok minns ok undarstnda (intellectus, memoria et ingenium) Bu 185 ."],"e":[]},{"a":"nimne","b":"nn","c":"","d":[" Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 222."],"e":[]},{"a":"nimugher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr hardhnimugher."],"e":[]},{"a":"nio","b":"nl","c":"räkn.","d":["nio. la han niio manaþa ii moþor liue Bu 61 . " nar nio oc tiughu aar varo framlidhi " Bo 35 . Bil 425 . Gr 295 . Bir 1: 167, 3: 85 . Al 875 . SO 104 ."],"e":["niio Bu 61 . ","nighio SD NS 1: 606 ( 1406)","nyio Bil 425 ; Bir 1: 167 . ","nyu L. ","nygia SO 104 ), "]},{"a":"nio","b":"nl","c":"räkn.","d":["nio. " tisdaghin epter nio wiknä fasto synnedagh " SD 6: 335 ( 1352) . " läs nigio pater noster fore nighia ängla chora " Mecht 385 . " klockan war wiidh nyia " STb 1: 396 ( 1482) . " om alle nighe wekna ffasto om hwar söndag och hwar fredagh songit med nygie lexer " ib 5: 305 (1513, Bil) ."],"e":["niio Mecht 385 . ","nia MP 4: 230 . ","nighio Mecht 385 ; JMÖ 54, 175 . ","nigio ATb 2: 27 ( 1474) ; JMÖ 54 . ","nighia Mecht 385 . ","nighe STb 5: 305 (1513, Bil). nyia ib 1: 396 ( 1482) . ","nygie STb 5: 305 (1513, Bil),"]},{"a":"nionde","b":"","c":"","d":[],"e":["nighiande ib 29 . ","nigonda ib 388 . ","nigende Kumla kyrkas rb 59 ( 1488) . nyiondhe JMPs 453, 455. nyande SkrtUppb 389 . ","nyginde Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . Se Sdw 2: 1273), räkn. L. nionde. niende raadhit är ath . . . j . . . be trakten ihesu christi pyno SkrtUppb 161 . Jfr halfnionde."]},{"a":"nionde","b":"nl","c":"räkn.","d":["nionde. " a niiund are ok tiughu " Bu 72 . Sd 5: 479 (1345, nyare afskr.) Bi 84. KS 48 (121, 52), 59 (148, 65) . Su 305, 307 . Jfr halfnionde."],"e":["niiunde: -a Bu 72 . ","nyunde SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) ), "]},{"a":"niotighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["nittio. Bil 317 . Gr 295 . " ha gar fam them nio ok niotighi " MP 1: 200 . " for änglana skapan . . . hulka myklikhet teknar är mz nio ok niotigi tali ib. for nighitighi marker ok hundradhe " SJ 50 ( 1432) ."],"e":["niu tighi L. ","nigiotighi SD NS 1: 26 ( 1401) . ","nighitighi . ","niotio Gr 295 ), "]},{"a":"niotighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["nittio. hwndrade niethie och en ärniska gyllena Svartb 384 ( 1441) . nongenti nyatiä hundrat GU C 20 s. 359 . anno dominj med nietige primo KTb 111 ( 1491) . "],"e":["nietige KTb 111 ( 1491)","nijatig Trolles Jb Bil 156 (1475, nyare avskr.) . ","nyothigi GU C 20 s. 359 . ","nyiotio SJ 2: 40 ( 1478) . ","nyatyo GU C 20 s. 359 . nyatiä ib. nyatia HLG 2: 92 (1518). nyetigi Stock Skb 77 ( 1518) . ","nyetie Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ","nyety ATb 2: 355 ( 1489) ), ","*niotighiatta","nyatijottha )","*niotighisiu","nyathijsiw )"]},{"a":"niotighinde","b":"nl","c":"räkn.","d":["nittionde. " i forscrifne nyatijende förste arit " SJ 2: 190 ( 1491) ."],"e":["nyatijende SJ 2: 190 (1491) . -nytiende EK 1245 a. nitiende ib 1335 a),"]},{"a":"niotighinde","b":"nl","c":"räkn.","d":["nittionde. KL 377 . MB 2: 373 . Jfr itande."],"e":["niotiende MB 2: 373 )"]},{"a":"nista","b":"nn","c":"","d":["kanna? th bärs in twa stora nistor AS 60 . " taker han badha mitunar ib. til thera nistu ib. häffui wt tha bansatta mistuna ib. ""],"e":[]},{"a":"nisting","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*nistninga koster , "]},{"a":"nitan","b":"nl","c":"räkn.","d":[" [IIl. nítján] L. nitton. Bir 3: 432, 433 . nytton allna tompt SJ 79 ( 1433) ."],"e":[]},{"a":"nitande","b":"nl","c":"räkn.","d":["nittonde. thz hände oppa niotighinda (trol. för nitanda; undervigeio; motsv. ställe MB 2: 373 har emellerti niotiende) areno tyberij . . . ok a nittanda areno herodis konungx KL 377 . MB 2: 373 . VKR 56 . Su 306 . Jfr halfnittande."],"e":[]},{"a":"nitande","b":"nl","c":"räkn.","d":["nittonde. Kumla kyrkas rb 52 (14829. Jfr halfnittande."],"e":["nytinde )"]},{"a":"nitzsle","b":"av","c":"adj.","d":["epther thet at jak ekkie sielff komma kan ta hafwer jak epther then nitzsle (väl fel för litzsle) fatigdombs ämpne hafwer jak skrifuat GPM 2: 378 ( 1511?) ."],"e":[]},{"a":"niudha","b":"vb","c":"v.","d":[" IIsl. hnoða] eg. stöta; nia, fästa. bildl. tha fakunnuhe än ganga i wars herra sidhio . . . tha nywdha the sin hugh a them cratwrum som äre meensam MB 1: 75 . Jfr nydhas."],"e":["nywdha )"]},{"a":"niupa","b":"vb","c":"v.","d":["nypa. nywp oc samman krista tith köth mädh thinom maglom JMPs 325."],"e":[]},{"a":"niura","b":"nn","c":"","d":["njure. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 231 f. och jfr G. Hedström, Ordstudier I s. 84 ff. berillus . . . drwken hjälper för nywronnas soth PM Skr 462. sten som är j nwromen (av utg. felaktigt ändrat från nywronen) oc blädhronne ib 467 ."],"e":["med art. nywronen PMskr 731. gen. nywronnas ib 462 . nywronnans ib),"]},{"a":"niure","b":"nn","c":"","d":["njure. " är mans nywro harder " LB 7: 2 . för . . . siwkan nywre ib 100 . gud haffuir skapat i mannen twa nywra, een oppo hwar siidona om liffrena ib 266 . ib 2: 47, 3: 119 . (giordhins) . . . thine nyura mz renliuis linda Bil 796 . ranzsakande nywra oc hiärta MB 2: 337 . " gudh wpletar hiärta och nywra " Ber 153 . LfK 185 . "],"e":["nyure . ","nywre . nyre: -a LB 3: 119 )","niura hardher (nywra haardh), ","niura sot (nywra-), ","niura värker (nywra-), "]},{"a":"niusa","b":"vb","c":"v.","d":["nysa. nyusär sternuto GL XIV. sternutare j: ywsa LB 6: 284 . " hwa som harth niwws han faar godha skärpno " GO 1042 . " män doo widh at the nusu eller gespadho " Bil 713 . " hwar biher adrom gudh hiälpa tha the yusa ib. haldz hon (ɔ: elleborus) til äsa tha gör hon nyusa " LB 3: 144 . Bor 2: 60. LB 4: 348 ."],"e":["nyusa . ","nywsa . ","niws GO 1042 . ","nyusär VGL XI . "]},{"a":"niusa","b":"vb","c":"v.","d":["nysa. " thär aff är thässe sidhwänia thär nakar niws. tha swaram man. hiälpe thik gudh " SvKyrkobr 19 ."],"e":["niws . Se Sdw 2: 1347) , "]},{"a":"niusan","b":"nn","c":"","d":["nysande. . tha rensas howdh mz nywsan LB 4: 344 . " rensor han mans hoffuidh medh nwsan " ib 2: 50 . " renser thz huuith innan manz niusan (för -om± D. Harpestr. s. 89 har dock: mäth nysän) " ib 8: 51 . the nyusanan (för -in) takir borth siukdom aff hofwoh ib 3: 144 ."],"e":["nyusan . ","nywsan )"]},{"a":"niusar","b":"nn","c":"","d":["näsborrar, näsa. " tz rensar hoffwdit ynan ans nywsom (för -an? D. Harpestr. s. 89 mæth nysæn) tz r ginom nesom " LB 7: 150 ."],"e":[]},{"a":"niusnare","b":"nn","c":"","d":["spejare. Prosadikter (Karl M) 255 . " tha satte thu qwarran en niwsnara när os at hra hwath wi sagdhom " ib 259 ."],"e":[]},{"a":"niusyrt","b":"nn","c":"","d":["helleborus Lin. el. veratrum Lin. " litet aff nysyrtt som vexer hoss jorden " LB 7: 293 ."],"e":["nysyrtt )"]},{"a":"niuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) få, få del af, njuta, åtnjuta. vigþo alle apostoli varns (för vars) härra licama ok öto sialue ok gauo critno folke Bu 195 . " nutum vi þia naþe " ib 76 . wtan han nyute särdelsis wara nadh MEG (red. B) 62 . EG 67 . SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " frälse oc fridh nyta " MB 1: 425 . ib 10 . RK 2: 3846 . " alt thz han hafdhe ther aff nutit " ST 429 . " alexander nöt tha lykko godh " Al 9311 . rättin . . . nyta Iv 3740 . RK 2: 1007 . the nwtto huarte räth eller skäl ib 1011 . laghen wita ib 1583. the slogho them sa a hals oc nacka the fägelse nywta togot til tacka ib 9440 . nywtha . . . manghe goth aat eom (för ens skull) som gudhi täkkes Lg 3: 170 . ","2) behålla. " vnnä wi hännä þet samä frälse yutä (kan äfven föras till "","1) åtnjuta. " at faa älla njuta hänna miskund aath " Bir 1: 86 . " vtan han nyte särdelis wor naad at " MEG (red. A) 57 . ","2) hafva el. njuta godt af, få hjlp af. bidhia for allom them thu hafwir nutidh ath S T 320. vtan han nyutter serdelis companit aat huadh nadher the medh hanom göre vylie SO 32 . " frykter iak for mit liiff . . . vtan iak niwter tig att " Di 193 . " manghe nywta hännas böner aat " Lg 335 . få el. ernå (något) geom (någons) hjälp, hafva (någon) att tacka för (något). iak nöt mina modher aat, at iak wardh gudz tiänasta quinna Lg 3: 17 . åtnjuta godt för (någons) skull. thu niwter tik ekke siälffuer at, men thu niwter enä quinnä at Va 54 . " läth myn son nywtha mik ath " Di 279 . få för (någons) skull. thz skall han niwta tik aat ati da skall han hängiä Di 68 . Jfr at niuta. niuta til, hafva el. njuta godt af, få hjälp af. at han hade föge hielp faatt aff then honum borde hielppe, hade han icke nwthit eder till FM 146 ( 1503) . " vtan tw niwter annan man till " Di 68 ."],"e":["nyuta . ","nywta . nyta L.; MB 1: 10, 425, 429 ; Iv 1499, 3011, 3740, 5512, 5686 ; Fl 1928 ; Al 4453, 10325 ; ","-e ib 5387 ; MEG (red. A) 57 ; EG 67 . ","-er . 3 pers. nöto ib 195 . ","nwtto RK 2: 1011 . part pret. n. nutit. otith Al 10296 . ","niwt g 3: 218;; Di 59 . ","nyyt Al 2851 ),"]},{"a":"niuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) få, få del av, njuta, åtnjuta. at . .. herre erics hustrw bör i alla mato at nywta sama arff . . . som hennis modher bordhe haffua nywtedh om hon leffwandes ware Arfstv 88 ( 1451) . " ath then helghe kirke gansska lithet niwthondiss warit haffwer thil opbördh aff syne iij ööre hon j kragheste haffwer Liber eccl Valientunensis 62 (1499). huilke frihet oc previlegia wi oc vore förfäder offuer iiii (400) aar niutet haffuom " HSH 13: 100 (1524, Brask) . " for her niclis thuressons bön schul nöth han stupan och fordrogx galgan STb 3: 84 (1493). hwar anners thager . . . eller magrom offuer meer beskatter, nywte och vmgielde som til bör " StÄmb 131 ( 1495) . ib 134 ( 1496) . at the (ɔ: biskop Ottos av Västerås män) mottä fölgä eders werdoghet (ɔ riksföreståndaren Svante Nilsson) äpter med eders egna swena nidä oc wndgella samma dell them offuergar GPM 2: 286 ( 1508) .","2) behålla. " nar jak war j mith ythersta . . . stadgadhe iak . . . j mino hiärta, at wilia wardha gudz riddare . . . wm jak hafdhe nwtidh mith liff " Mecht 352 . peder . . . schal staa och hwde slaas wijd stocken ok nywta baden öronnen STb 2: 303 (1488).","3) hava gagn el. glädje (av), hava el. draga nytta av, hava el. njuta gott av, få glädje av. med dat. gaar prester aff äller skils fra kirkio. tha wari prester eller arffua hans plictugher jnuentarium beredha epter soknamannana sägn oc niwthe enghom witnom ther amot Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. f.r. 1440). giorde hustrv kaderin . .. . lagh, ath hon ey togh the peninga eller nöth them eller hade STb 3: 365 (1498). - med ack. the formeeningh . . . j hwilkom thu . . . skal mik äwärdeligha nythia, oc nywtha (perfrueris) Mecht 281 . . . . forscrifna stenhws . . . egha niwta och bruka sik til nytto och bestand SJ 2: 50 ( 1479) . hanis . . . sagde swa, ath "will öryan winman ecke begera mith liiff, tha will jak bittala honom for then skada . . . " ok ath han wilde niwta ther wenner til, swenska och tyska STb 2: 135 (1486). giorde han sin edh for dyschen och nöth sina handh ib 214 ( 1487) (jfr ib 630 ). her erich jensson borgamestere scal lhaffue och nywta kelleren fore x marck eth aar offuer 3: 359 (1498). - med prep. at. tha nagar grymber man draper kroppin tha är jo siälin niwtandhe ath sinom goda wilia MP 4: 24 . - niuta nokon got, hava el. njuta gott av. for:da goodz . . . hwilkin jac oc myket got hawir nwtit SD NS 3: 242 ( 1417) . jac . . . kännis mic . . . swa got som ängte thänkt vpa mina siäla helso oc bestandilse älla therra, som iac haer myket got nwtit oc äfter taket ib242 (1417). - niuta nokrum el. nokon ont el. til ondo, lida ont för ngns skull. desse iiij (4) fatige men, som hanom hade mykit til onda nwtit STb 2: 212 (1487). thy hon hauer hanom nogh ont nytit sachlöös for hans mysgerninga schul ib 293 ( 1488) ."],"e":["nidä ib 286 ( 1508) . ","nywtir MP 5: 128 . pl. 2 pers. nyte STb 5: 325 (1521, IKop). konj. niwthe Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . nywt(h)e StÄmb 131 ( 1495) , 134 (1496). impf. nöth STb 2: 214 (1487), 3: 84 (1493), 365 (1498). (?) konj. 3 pers. nyte ib 3: 184 ( 1494) . ","niwthondiss Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ","nwtit SD NS 3: 242 (1417; STb 2: 212 ( 1487) . ","nwtidh Mecht 352 . ","niuet HSH 13: 100 (1524, Brask). nywtedh Arfstv 88 ( 1451) . nytit Stb 2: 293 (1488)), ","niuta at , 2) hava el. njuta gott av, få hjälp av. - niuta nokon got at, d. s. atj ekke lathen honom vngälde oc lather honom nywte myn herre goth ath, effter thet han är mijn herres bonde FMU 5: 18 ( 1481) . ib 25 ( 1481) . STb 5: 322, 325 (1521, Kop). ati wel göre . . . och lather hanum nyte war böön oc scriffuelse gott att ib 334 (1521, Kop) . ","niuta til , hava el. njuta gott av, få hjälp av. om swaa kunne hende, ath hennis bonde nyte sine wenner til och scriffue til rom högelica klagade (o. s. v. ) STb 3: 184 (1494). oppe j höghom träm, ällir husom, ällir bergx klippom, ther hon kan sik ey syälff nidhir koma, vtan storan liffs wadha, ällir hon nywtir annan til MP 5: 128 . GPM 2: 36 ( 1511?) . - Jfr vidherniuta. "]},{"a":"nizkaper","b":"","c":"","d":[" , se nidhskaper."],"e":[]},{"a":"nizker","b":"","c":"","d":[" , se nidsker."],"e":[]},{"a":"niþ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr niþar, näþar."],"e":[]},{"a":"niþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["niþiar arf (nidir, nidia-, niþär-, nidher-), ","niþiar eþer (niþia-), "]},{"a":"niþan","b":"","c":"","d":[" L.","1) nedifrån. " aff the wäto, som solinna gisla lypta nidhan mz sik gen himpnom " MB 1: 314 . alzwaldogher gudh ha giwe thik sina signilse, badhe aff himpom mz godhwädhre, oc swa nidhan aff iordhinne mz godho aare ib 267 . " wräkas till henna (jorden) owan oc nidhan all oreen thig " ib 40 . hon (arken) skal wara flwghurslind nidhan op ower bunkan ib 168. nidhn fran yliomen ok vp til min iässa Su 404 . ","prep. och adv. A) prep. nednför. po bwrsprket the herr ga alla borgarna nidan för them sta RK 2: 3138 . hulkin som (näml. tomt) beläghin är . . . a norrä sidhone nidhon foe pether rödh SJ 3 ( 1421) . " nidhon fore benct skäre " ib 74 ( 1437) . nidhan fore watnporten ib (1437) . " skikken öffua häen hwem edher tykker, nidhan före vth mz aana vil jach siälffuer halla (þer egoð skipa þeim er yðr syiz til varðhalldz vp með áne. en fyr neðan liðit vil ek her vara varðhalldzmaðr " Di 240 . B) adv. nedaföre. lot up . . . thät stehusit . . . ok tomptena nidhon fore SJ 155 ( 1447) . lather jak . . . hwgga sex holl pa mwren, iij (3) offwan före waghwset oc iij nedan före BSH 5: 211 ( 1507) . "],"e":["nidhon SJ 3 ( 1421)","nedhen BYH 1: 287 ( 1512) adv. och prep. A) adv. ","nidhan til , "]},{"a":"niþan varþa","b":"","c":"","d":[" , av. L."],"e":[]},{"a":"niþar","b":"ab","c":"adv.","d":["långt ned, djupt. gudh sithir offwrla ok seer fult nidharla GO 964 . thz (@: trätit) feste nidhirla rötena MP 1: 236 . jak weth . . . ekke . . om wi löpom för högt ällar öfr nedarla om hamnena Lg 3: 694 ."],"e":["niþa )"]},{"a":"niþer","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ned, nedåt, ner. iordh är thung oc wil nturlika nidher MB 1: 38 . röras the hwarce op eller nidher ib. lösa swa mangghan krop aff helwithe vp som dombdher war nidher til pino Md 45. strömin flytir altidh nidher Bir 1: 128 . swa om . . . en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j idhrisa ib 214 . " nidher aff högxtä berghe ok ä ndiher til dypasta nidherfall " LfK 232 . " bakin skal wara far nidher til bältidh Bi 5: 398. nat kiorttillin skal wara oppen framan, nidher til bältith ib. til nafflan nidher war han man " Al 9837 . " hafdhe han budith theem thwärt om sadholin ok hofuudhit idher " Iv 3043 .","2) nere. " reddo the fore hoom idhir a iordhinne " Bo 51 . ib 171 . " stdher om lgho högt j bärghen äller sith nidher i iordhögomen " MB 2: 33 . " stodho vndir hoom nidhir bäri a stigahanom " ST 494 . " gik nidhir mz thöm i en annan stadh nidhir bätir i huseo " Bo 174 . LG 3: 74. ena mina tompt . . . som beläghen är östan mur, hart när fornempda henricus tompt oc huss ther han w boor nidher geen watnit SJ 15 ( 1428) . hulkin som (näml. tomt) beläghin är i grädinne nordhan brödhra gatu a norrä sidhonne nidhon fore pether rödh nidh geen stadzmuren ib 3 ( 1421) . ","3) substantivt. " i utrycket til nidlters, nedtill, nedanför. thz vatnit som war til nidhers (quæ autem inferiores erant) " MB 2: 9 . nidher a, prep. ned på, ed till. öthmiuke sik oc nidherburghe nidher a ordhena VKR 68 . "],"e":["nidher at (-aat), ","nidher for (-fore), ","nidher genom (-gynum), ","nidher mädh (nidh mz), ","nidher um","nidher vidh , ","nidher äptir","-effter )"]},{"a":"niþer bryta","b":"vb","c":"v.","d":["nedbryta, nedrifva, förstöra. sculum vi han (afgudailden) . . . niþ bryta Bu 199 . " keysare fredrik lät nidher bryta beneuentum ok bödh äuel nidher bryta kirkionar " Bil 211 . thz (afgudatemplet) nidhirburtn the a grundin Gr 306 . " nidherbryta ierusalems mwr B 1: 11. " FM 198 ( 1504) . " skal iak nidher bryta idhur högha affgudha hws " MB 1: 378 . " nidhir bryt galghan " Bir 2: 74 . " som nidher bruto babibonis rike " MB 1: 14 . MD (S) 236 . nedlå, nedstöta. skal exsen mz steen nidher brytas (lapidibus obruetur) MB 1: 336 . ib 337 . - Jfr bryta niþer."],"e":[]},{"a":"niþer sla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedslå, nedstöta i jorden. pala the skullo hawa nideslaghit RK 1: 1719 . ","2) nedslå, nedrifva, förstöra. " the nidherslogho altara " MB 2: 220 . Gr 314 . vart och nideslagen then choren, som stodh baak helga chors altare TK 269 . " wardr tän ytre muren af blidho skaddr älla nihr slaghin " KS 86 (210, 94) . Bir 1: 128 . " stadhin jericho wart nidherslaghi " ib 4: 77 . ib 79. at han wilde mildelica see til hälga stadzsens iherusalem fordärff, som nw snrat war nihderslaande mz allo (quæ esset illico complananda) MB 2: 302 . at nidhirsla ok vinna he borgir ok stadha ther vm kring lagho KL 338 . förstöra, störta, tillinetgöra. thäkiande grundelica fodärua oc nidhirsla allt persarar rike Gr 265 . " huru världinna bälle skulle nidhir slas oc nidhir läggias " Bo 140 . vlsmakande matzsins lustelik redha nidhir slaas (destruiur) ib 126 . nidher sloga alla högtidhe oc alzskons offer oc gudz dyrkan MB 2: 220 . ib 221 . ","3) nedslå, nedstöta, slå til marken. thin oxe skal nider slas fore thiom öghom MB 1 . 428. han nidhir slaar (prostrnit) hulka han vil mz eno ordhe Bi 1: 114. somlike nidhirsloghos oc nidhir trudhos i 2: 36. ängin oplypte howodh älla hand mot thom som han nidirslogho ib. slå, nedgöra. nidherslogo fran them xj M fotgangara MB 2: 313 . ","4) nedslå, krossa, öfvervinna. " änkte nidhr sla (allidit) swa diäfflanna makt " KL 207 . " nidhir slaghne mz hänna gudhelica böna dygdh " ib 339 . " ginstan vardh nidhrir slaghin thera grymma hundanna dirfue ib. " MP 1: 49 . ","5) nedslå, nedsänka. " the nidirslogo genstan siin(konstig tecken sveml)hofvud " Ansg 181 . " nidhir slande howdhit " Bo 154 . mz niderslaghnom hoffdhom MB 2: 171 . ","6) nedfälla. then windabro nidh slaa RK 2: s. 334. ","7) störta, försänka. var . . . af diäwlsins frestilsom nidhirslaghin badhe j hoor oc mandrap MP 1: 229 . ","8) intrans. nedstörta, nedfalla. at hwaluith oc högekoren nidherslog RK 2: 7340 . ","9) oprsonl. slå ned, häftigt nedfalla. om regn. ther bläst oc rengde at nide slogh RK 2: 9397 . Jfr sla nidher."],"e":["nidh slaa )"]},{"a":"niþer sätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedsätta. " se huru guz ngla lyptu hoa gen himnum ok ather nidhe sätta " Bil 272 . vaar liik . . . niþersätyä S 5: 562 (1346). lete j hwario fiätino vm nidhir satte fotin star stadhlika Bir 1: 312 . " watna enom thörrom käp. som abboten hafdhe enstadh nidhir sati iordhena " KL 249 . nedsätta (något på ett ställe), uppsätta. vnder eleazar waro andre flere höfdhingia, hwar ower sit herskap oc sina syslo, til at föra oc nidhersätia gudz hws MB 1: 385 . ","2) nedflytta, nedstörta, han nidhirsatte valdogha af valdz säthe MP 1: 207 . 3) nedlägga (till förvring), lemna i förvar. göm gudhz liggende fää nidher sat när thie VKR 68 . Bir 4: 22 . part. pret. nedgången, bergad. för än . . . sool är nidher sat MB 1: 371 . Jfr sätia niþer."],"e":[]},{"a":"niþer taka","b":"vb","c":"v.","d":["nedtaga. " lät han . . . nidher taka mz stigha " Bil 448 . " nidhirtaka mik aff korsit " Bir 2: 299 . Jfr taka nidher."],"e":[]},{"a":"niþerfal","b":"","c":"","d":["1) nedfallnde. paulus . . . giordhe längre nidherfal (lae sig ned) j korss . . . girdhe länge nidherfal (lade ig ned) j korss lundh for ltara Lg 391 . ","2) fall, nedstörtande. " han gaff honum et idher fl " Al 3135 . bildl. (med betydelsen närande sig 5 el. 6). näplicka kan thz vara. at then som lustas af hedhreom är ey ij storom vadha oc branto nidhir falle (in periculo et præcipito magno) Bo 94 . " ängilsins nidhirkastilse oc manzins nidhirfal " ib 98 . " huru när niþirfallit (ruina) är höghfärþine " KL 189 . ","3) djup, bråddjup, afgrund. " nidher aff högxstä berghe ok ä nidher til dyupasta nidherfall (præcipitium) " LfK 232 .","4) fall, ras nedrasande, thera (templens) nidherall MB 1: 378 . Gr 314 . Lg 67 . bildl. (med betydelsen närmande sig 5 l. 6). sinna hälgo kirkio niþar fald Bi 4. (Avt) 178. ","5) fall ( i religiöst el. sedligt afseende). hulkit mangum kristnum matte wardha til nidhirfal KL 37 . ib 231, 279 . " nidherfl j syndena " Ber 52 . " nidherfald i lastin " ib 229 . " sänkis i alla laste mz wslo nidherfalde " ib 224 . " warande them fore nihir falle " Bir 1: 242 . ","6) fall, nederlag, undergång, olycka, fördrf. gudh skal giwa thik nidherall fore thinom owiom M 1: 428. the fingo aff mik nidherfal Al 1662 . " thz är mangra andra sara oc nidhirfald " Bo 17 . thz munde wardha bansat barn ok allum judhum til nidherfal Bil 244 . " thenne är j nidhirfal (ruiam) satthir ondom ok otronom, ok j opsandhilse godhom oc tronom " MP 1: 37 . ib 38 . " war ey qwinde mäst nidherfall warom frändom Mb 1: 421. wart gedeon oc hans äptirkommandom tässen gärningh til stort nidherfal ib 2: 95. " ib 231 . " til otrona manna nidhfall " ib 382 . Bir 1: 75 . " seandis sins riis fordäruilse oc nidherfl " Gr 261 . " skal lhan fordärfwa landit j nidhirfal (rediget terram in ruinam9 " Bir 3: 333 ."],"e":["nidherfall MB 1: 378, 421, 428, 2: 231, 382 ; LfK 232 . ","nidhirfall KL 279 ; VKR 20 . ","nidherfald Ber 229 . ","nidhrifald Bo 17 . " nidhir fald ir 1: 75. niþar fald " ib 4: (avt) 178 . ","niþirfallit KL 189 . ","nidhir flle Bo 94 ; Bir 1: 242 . ","nidhrfalde Ber 224 . med art. nidhir falleno Gr 314 ), . "]},{"a":"niþerfälla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta falla ned, nedfälla, fälla. wildh wanxöö sin ankare nidher fälte RK 3: 1988 . nedfälla, nedlägga. tvem brödrom länsandes grafsenen och honom nedeerfällandes TK 273 .","2) fälla, sakfälla. " vm han wardher nidher fälther a radhstughu " SO 24 . Jfr fälla nidher."],"e":["neder- )"]},{"a":"niþerhugga","b":"vb","c":"v.","d":["nedhugga, eg. och bildl. läta idher hugga thz trä Bil 904 . " jak är slaghin oc nidhirhuggin swa om gräs " MP 1: 229 . " han nidhrighugx af diäfwlsis frestilso (för frestisom) ib. Jfr hugga niþer. ""],"e":[]},{"a":"niþerkasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedksta, nedstörta. eg. och bildl. en qwinna . . . nidher kastadhe eth storth stykke aff en qwärn sten Mb 2: 102 alle ndre män som ther (i brunnen) nidhir kastadhos Gr 280 . mot höghfärdhinne hulki ondo andana nidhirkastadhe aff himerike KL 108 . ib 121 . " niþir castar siälina af fulkonilsa högd " ib 184 . aghdho sik . . . hawa nidhircastat (præcipitrimus) thän munkin i skörlifnadz synd ib 209. ","2) kasta till akren, bortksta, eg. och bildl. thetta kar nidhirkastadho the for mina fötir Bir 3: 80 .. the som thera licamma idhirkstdho oc ödhmiutko for gudz skuld oc idhirtrodho han suasom klädhe (qui corpora sua quai vesti menta strverunt) ib 2: 62 . 3) nedslå, kullslå, slå till arken, nedstörta. eg. och bildl. nidhirkastadhe manga muranna vaktara Gr 268 . sua läge hauar iak standet ii striþ mot hanom . . . ok hans lusta niþar eastat Bu 142 . " dominus erigit ellisos: som thyrdher a wart mal . . . war herra resär vp nidherkastadha " Bil 163 . - nedslå, kullkasta, störta. är rädhandis at . . . hänna stadhelikhet idhir kasta (dejiciet) os vndir sina fötir Bir 3: 152 . " gambla forfärdhra skipan är nidhir kasadh (projecta) vndir fötir " ib 2: 172 . 4) störta, försätta. vardho the idirkatado j äuerdhelikin thräldom bir 3: 91. ","5) nedslå, göra nedslagen el. försagd. nidhir kasta obrygdilse rasklika othologha mänisko Bir 1: 276 . nidherkasta sik, kasta sig ned, lägga sig ned. huike . . . wndher hwan en grönan uska sik loblygelka nidher kasta Su 64 . refl. nidherkastas, störta, falla. nidherkastas i giri Ber 224 . Jfr kasta niþer."],"e":[]},{"a":"niþerkoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedkomma, nedtagas. lät mik eigh liuade niþar koma (näml. från korset) Bu 141 . ","2) nedkomma, nedstiga. " watit . . . j hwlkit gudz ängil nidherkom " Lg 70 . ","3) falla ned (till hugg). tha mon han op halda swärdhit som nästan war nidher komith MB 1: 204 . ","4) komma (i en ställning, råka ut. nw är nagellring illa niderkomen Di 86 . Jfr koma nidher."],"e":[]},{"a":"niþerläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) nedlägga. tha präsitin hafdhe inidhirlakt smaswenin a altarit KL 30 . ","2) förelägga, ingqvartra. haffde i biälbo nide lakt tyzska RK 1: 3234 . ","3) nedlägga, nedtaga, aflägsna. " swa brat som bordhit är nidhir lakt 8deposita mensa) tha är al winskapsins samhälle ok nytto ändrat " Bir 1: 277 . ","4) bortlägga åsidosätta. honom (@: rätten) nedrläggia MD (S) 235 . åsidosätt, underläta. gör mardocheo . . . alt thz thu haffwi nw sakt oc tilat thu ey thz mintzsta ter aff nidherlägh[a] äller forswma MB 2: 190 . undertrycka undanhålla. stadhgade han mz sik thänna hälga lärdmen dölia, ällar och alstingx nidherlägir (supprimere) Su 7 . undanhålla, undelåta erläggande af. jngen må crononess skatt niderläggia SO 306 . - lägga ned, upphöra att tala el. tvista om. scal wra ganzskelica döt oc nidhr lact BSH 1: 182 ( 1381) . ","5) afskaffa, utrota, tillintetöra, förstöra. gudz lagh oc dyrkan nidheläggia MB 2 . 222. - omintetgöra, förhidra. at ey sculi hafuanzlösan finnas i them stykkiom som tha sckulle oppaa haallas. oc couneninna nytto oc gagn nidhirleggia VKR 33, idherläggia sik, lgga sig nd. niherlägge sik mz allom kroppeom Bir 5: 50 . nidhirlagdhe sik at sofwa Gr 260 . refl. nidherläggias, 1) lägga sig ned, lägga sig till hvila. thetta folk skal oprisa som leon, oc opresas som leena, oc skal ey nidherläggias, för än han swägher bradhia MB 1: 415 . ","2) bortlägas, upphöra all foygdh sculle först niiderläggis tha RK 2: 1693 . uphöra, gå under. vppa thet at scholen ey scal forgaas ok gudz thieist nidherläggias SD NS 1: 550 ( 1406) . ","3) afskaffas, utrotas, tillintetgöras. " huro . . . kranckä sihwänniä ok orätter (näml. matte) nidher läggiäs " SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afksrk.) . Su 71 . " huru världinna bälle skulle nidhir slas oc nidhir läggias " Bo 140 . " all hännes hlaghet oc högtidher nidhersloghs oc nidherlagdos " MB 2: 221 . _ part. pret. nidherlagdher, sjunken, som stt sig bidha . . . til at ölit är fulkomlicka iort oc nidhirlaght Bir 2: 60 . Jfr läggia nidher."],"e":[]},{"a":"niþermer","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" L. A) adv. 1) längre ned, nedanföre. han sat siäluir lankt fram honom i ödhmiukare stadh mykyt midimeer Bo 63 . MB 2: 44 . " war han vndir os ok nidir meer ä vi (infra nos) j trom thingom " Bir 1: 167 (kan föras till B). ","2) nedan, nedanföre, lngre fram (i en skrift). skal thz liwsare wardha nidhermeer sakt MB 1: 140 . ib 174, 451 . B) aj. lägre. varo skipadhe i nidhimeer gradu oc värdoghet Bo 232 . " liggir j nidhir meer stadh än tibör " Bir 1: 302 ."],"e":["nidhermeer . ","nidher meer MB 1: 451, 2: 44 . ","nidhrmeer . ","idhir meer. nidir meer. niþärmer L.),"]},{"a":"niþerstigha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedstiga, eg. och bildl. " tha the . . . varo nidherstighandis j wäghennom widh betheron " MB 2: 28 . " nidher stgh sonen " Bir 4: 158 . huru mykit the andra haffua nidhertighit aff sino wärdzliko liffwrne til thtta liffwärniit ib 5: 5 . 2) gå ned, förlida. daghen är nidherstighen oc nalkas ti qwällen MB 2: 130 . - Jfr stigha nidher."],"e":[]},{"a":"niþersänkia","b":"vb","c":"v.","d":["nedsänka. " huru äst þw niþir sänktir til hälwiti " KL 186 . Lg 548 . snka, dränka. bölghio komo bradhlika ok nidhirsänkto al barnin KL 92 . ib 99 . niþersänkia sik, nedsänka sig. homblan nar hon flyghir idhir sänker hon sik idhkelika til iordhinna Bi 1: 134. - sänka sig ned, dränka sig. formatte ey at nidhirsänka sik KL 50 . widhirfrestande . . . at nidhirsänkia sik ib 61 . refl. niþersänkias, nedsänkas, nedsjuka. nidhir bögdhe skipit sik ma andrum ändanu ok nidhir sänktis KL 52 . Bir 1: 36 . " thugh som sten hukin som altidh nidhirsänkis ok aldre takir grund " ib 87 . nidhir sänkias j häluitis dödh ib 3: 133 . ib 1 . 128, 3: 295. . Jfr sänkia nidher."],"e":[]},{"a":"niþersätia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"niþerþrykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedrtycka. " ey nidhir thrukto thunga byrdhe trera halsa " Bir 2: 62 . nidhir thruktis aff ryghelickom thung ib 3: 190 . " laa qwinnan nidhirthrykt swa som dödh vidh iordhna " ib 1: 50 . nedtrampa, trampa under fötterna. eg. och bildl. skörlifnadz människia nidhirtrykkir renlekxsins gul som träk MP 1: 49 . " huar skörlifnadz människo skal nidhir trykkias a vägh af diäflmen swa som träkker ib 50. nedtrycka, nedslå, hon (Jungfru Maria) är swa mäktogh ok stark mz gudhi at hon forma nidhirtrykkia al skapadh thingh " Bir 1: 95 . nedtrycka, öfverväldiga. at thu skule eygh nedhirthrikkias af vaalzins oc claarhätunna äru Ber 269 . nedslå, betvinga, öfvervinna. nidherthrykte hans (djäfvulens) wald MB 1: 226 . ","2) undertrycka. hona näml. sinoni) niþar þykia Bir 4: (Avt) 181 . " scal at synda smitta afskrapas oc nidhir thrykkias mz fasto oc bönom " KL 196 . nedhirthrik vredhena Ber 274 . ","3) nedtrycka, förnedra. " hwilkin som sik vphöghe han scal niþir þrykkias (humilabitur) " KL 186 . Ber 114 . 4) förtrycka. han thwinga os oc nidhir thrykker swa som thräla Gr 261 . " jak skal hela ok läkia them som mz owiruälle äru idhir thrykt (vi oppressi sunt) " Bir 1: 14 . ","5) sänka (rösten). nar hans röst nidhirthrykts (deprimebatur) nakat oc lättis Bir 3: 86 . part. pret. böjd, benägen. raskir oc nidhirtriktir til synda MP 1: 264 . Jfr thrykkia nidher."],"e":[]},{"a":"niþiar","b":"nn","c":"","d":["ö. L."],"e":[]},{"a":"niþias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L."],"e":[]},{"a":"niþinger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) niding. SO 25, 52 i 196. 2) nidsk menniska, gnidare. ä sökas sälike saman ridha nidhinga (par comes esse pari conswecil sic et auari) GO 694 . " vm kununger kan wrda antiggia nidhingr elle vrgytia, suä är vrgitia bäte än nidhingr Ks 35 (90, 37). thz är otholande at kunungr ella höfdinge se nidhingr ib ""],"e":["nidung Di 196 . -ar)","niþings op , ","niþingsvärk , "]},{"a":"niþiungar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"niþra","b":"","c":"","d":[" L. ","1) ndsätta, förnedra. " niþþra þina natra . . . vndi stoka ok stena som minna äru varþe än þ sialuar " Bu 138 . " at han soma hgdhe, some nidhradhe mz nakre plikt eller plaghom vnder andera " MB 1: 101 . hua ther wardr röntr i rädde ok odyghd, han skal warda nidhradhr medh blyghd ok skadha KS 80 (198, 88) . " te vilia henne främia met giffthermaall ok ekke nidhre " FM 687 ( 1517) . ","2) undertrycka. then riddare som . . . nidhra nakra ledh kirkionna rät MB 1: 385 . förtrycka, kufva. thu skal . . . ey trodha han eller nidhra mz ower wald MB 1: 364 . at nidhra them mz ärwodhe vnder sino walde ib 275 . ST 323 . warth aller israel mykit ödhmyuktir oc nidhradher j madians asyn MB 2: 84 . var . . . riddirskap ok ära nidhrat Fr 47 . ","3) störta, krossa, förstöra, göra slut på. at niþra alla indye lanz guþa Bu 204 . han niþra hans vald mäþ sino valde ok iartigno ib 206 . MB 1: (Co. B) 549 . " war herra skal . . . nidhra all thiin handawerk " MB 1: 428 . " hielpa at the wordho nidhbradh " Lg 3: 221 . Jfr fornidhra."],"e":["niþþra . ar, aþe, -aþer]"]},{"a":"niþre","b":"av","c":"adj.","d":[" L. A) komp. nedre, undre. hamblaþe sik niþro lima (gentialia . . . embra) Bu 172 . Bir 1: 164 . " then nidra kefftana " Di 83 . " nidhre siälinna gome " Bir 2: 161 . han (presten) hanna ogripelikin gudh oc nidhro thingin til föghias himerikis gudh j hans hand (imique calestibus in manu ejus conjungtur) ib 111. nidhro vatnin flutu oc öfro vatnin stodho suasom mwr ib 126 . Ber 141 . B superl. nederst, längst ned varande. templisis bonadhir rifnadhi i twa lyti. fran ofuersto oc til idhirsto KL 392 . swa som . . . en ände af them wäghomen bae sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena Bir 1: 214 . fallri til nidhirsta diupit ib 57 . " maanen är nidherst alldra himiltungla " MB 1: 124 . " loot them jnnan thz nidasa rwm " RK 1: 3936 . " hamblaþe sik först niþärsto limi (genitalia) " Bu 172 . " haffde sik ingiffuit md olaff kannogiutara mädh the öffre häftinne . . . oc the nidhersta hälfta köpte fornempde olaff cannogiutare " SJ 3 ( 1421) . " i thän nidhärsta gardhin a norre sidhonne " ib 74 ( 1437) . n. adv. nederst, längst ned. han skal bränna nidharst til hluits MP 1: 141 . brinna nidharth j hluite ib 142 . " thu war sarghadhir . . . owärst aff hoffdheno, oc nidars till ilianna " Bir 4: 201 . " the fornempa tompt ligir nidharst widh murin " SJ 72 ( 1434) . ib 194 ( 1450) hulikit fornempda ärffue som langt är öwrst fra gatunne ok nidherst geen sionom ib 33 ( 1426) . Jfr nädhre."],"e":["nidarster: -arsta RK 1: 3936 ; arst SJ 194 ( 1450) ; Bir 4: 201 . ","nidarsther: -arsth MP 1: 142 . ","niþärster: -ärsto Bu 172 . ","nidhärster: -ärsta SJ 74 ( 1437) . ","nidherster: -erst MB 1: 124: SJ 33 ( 1426) ; ersta ib. 3 (1421). nidhirster: irsta Bir 1: 57, 214 ; irsto KL 392 ), superl. "]},{"a":"niþre","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) nere. " saa . . . ena stiärno nidhe när sik " Bil 53 . swaradhe en röst nidhre vndir iordhinne Pa 8 . " här nidhre i världinne " KL 337 . " the sato nidhre a iordhinne " Bo 171 . " the som nidhe stodho " ib 200 . " örn hulkin som aff högdhinne skodhar huat som idre är " Bir 2: 50 . wil iak oppbara her nidhre i iordhrike thera synd B 1: 190. i 39, 282. Fr 887 . RK 1: 3634 . ST 214 . sommä myä swene äre ther nedre tilforenne FM 127 ( 1501) . liggia nidhre, a) ligga nere, ligga kullvräkt. än the [@ gardha) nidhre liggia TB 77 . b) ligga nere, försumms, åsidosättas. skällikhetinna dygdh liggir nidhre vtan kärleksins brona Bo 140 .","2) nedtill, nedantill. " i rägnboghanom mz hans twem litom, som öwrmeer är bla oc nidhre rödher " MB 1: 195 . " gaff caleph henne frukt saman aker vppe (superius) oc nidhre (inferius) " ib 2: 70 . " loth upp hans laurenssone eth ärfue mädh mur grund ok lle bygning uppe ok nihre " SJ 44 ( 1428) . " tänne tompt är beläghin nidhre i grändinne " ib 16 ( 1432) ."],"e":["nedre )"]},{"a":"nobel","b":"nn","c":"","d":["ett slags (ursprungligen Engelskt) guldmyt. xx ängliska viktogha nobila SD NS 2: 70 ( 1408) . " j swadana mynt at fyra swenske marc görä fult fore en fulwightoghan engliske nobel " FH 2: 70 ( 1430) . " swar ängilskir nobil för halffempt mark " ib 3: 34 ( 1443) . ib 132 ( 1448) . j swa godho myte at halff fämte mark göra en nobel ib 4: 5 (1441). ffor xx tsant nobele stoth thz j pand RK 2: 53 . " the waro väl monga nobla wärdh " ib 8606 . Lg 3: 7 . LfK 12 . SJ 30 ( 1425) . " päninga skriin hulit som fulth war sath mz noblom " JP 85 . för xxM [20000] nobla swara RK 1: (sfgn) s. 191 ."],"e":["nobil . ","noblar . ","nobele RK 2: 53 ; SJ 30 ( 1425) . ","nobila SD NS 2: 70 ( 1408) ), "]},{"a":"nobel","b":"","c":"","d":[],"e":["nobil . ","nobbel Lagerbring Saml 2: 242 (1450-t.). nobell HLG 1: 15 (1421). nobeel ib 16 (1421-ca 23). med art. noblen Svartb 316 ( 1424) . pl. noblar. ack. nobella ATb 2: 259 ( 1485) . ","nobbile Trolles Jb Bil 111 ( 1426) , m.? ett slags (urspr. engelskt) guldmynt. Se Sdw 2: 1273 och jfr HLG 1: 24, 26, 27, 36, 37, 46, 97 samt Nordisk Kultur 29: 164. saa godh peninga som lödughe marken galt viij marc oc noblen iiij marc Svartb 316 ( 1424) . " iiij maark fore j nobil " Kumla kyrkas rb 10 ( 1431) . j (1) swaran nobel Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). skattade . . . en lättan nobil for iij mark ATb 1: 85 ( 1458) . " skedhanär wogo viij (8) lödoga marck, item ringgane x (10) lätta nobla Stb 1: 48(1476). Jfr edvards nobel. ""]},{"a":"nobelgul","b":"nn","c":"","d":["guld av samma finhet som i nobler. HSH 19: 14 ( 1497) ."],"e":["-guldh )"]},{"a":"nogh","b":"av","c":"adj.","d":["och adv. A) adj. n. 1) nog, tillräckligt. - gudhi nogh, gudh ok nogh, got ok nogh. Se Sdw 2: 1228, 1230. thy ther war gudh och noch fore hans kost och tering STb 3: 256 (1496). än dag at her j stocholm är salt oc humle gudj nog til stedes STb 5: 318 (1521, Kop). ","2) mycket. annu[tit]are biwdh ok nogh tekn giffua mz ögon GU C 20 s. 25 . " är en rooth lthen kallas consiliginea oc wäxer nok j bergommen PMskr 226. B) adv. 1) nog, tillräckligt. - gott och väl? först ij sölfskala the wogo xx ok ij lod for x mark lödoga markena nog " ATb 1: 148 ( 1461) .","2) mycket, ganska. " i täpede ij örnegat lttin nog i gryta " ATb 1: 227 ( 1456?) . henna (ɔ S:a Karins) hälga limnader oc stadga är allom nook wppenbar oc kunnogh Hel män 280 . lefde han nogh skelliga medh thet förstä J Buddes b 148 .","4) nog, visserligen,m säkert, utan tvivel. hans priwalk kallade clemit en tywff vp j gall och sade, ath han nogh stolit hade aff hans syster STb 3: 447 (1499) (kan även föras till 1). ederth herrädömä haffuer nok til thenne dagh warit bekymret med rikesins ärendä GPM 2: 341 ( 1509) ."],"e":["nog . ","nok GPM 2: 341 ( 1509)"]},{"a":"nogh","b":"av","c":"adj. adv.","d":[" A) adj. . 1§) nog, tillräckligt. kälta äpte meer än noogh Bo 137 . " han hafdhe nogh " Al 3338 . VKR 28 . " hwat ey är thz tha ympneth äller nogh hwarie enne älskande siäl " Su 98 . " wari tik nogh min wälsignilse " Bir 4: 115 . tha wi . . . haffdom köt oc brödh nogh til mättes MB 1: (Cod. A ","3) 558. at the haffua nogh til at iba ib. tha ffar hon myölk nok LB 2: 43 . math och öll fyngo the nog RK 3: (sista forts.) 5610 . math gaffs nok både myken oc godher ib 5646 . folk hade iag nok som wille them biida ib 5667 ; de fyra sistn. ställena kunna föras till 2. ","2) mycket. haffa noch göra SO 203 . " ther störte nok loppa båda siidher " RK 3: (sista forts.) 4651 . " gall loc gny ther hördes nog " ib 4650 . B) adv. ","1) nog, tillräckligt. är iak nogh rikir allom atir gälla Bir 1: 55 . " at the äru nogh mang til at vpäta eth lamb " MB 1: (Cod. A","10) 555. är ey thz nogh (motsv. ställe KL 384: ympmyt) stoor sak MB 2: 379 . " haffde ympnogatz oc nok fult giort " Su 186 . ","2) mycket, ganska. nekade länge oc manliga nogh for slika gärningh Lg 637 . 3) alltför. hwat ey är thz nogh omilt, oc omykyn grymhet Su 98 . " hwariom enom älskara är nogh litith (nimis parvum), huat hälstz thz är, om thz är ey thz han älskar " ib 99 . ","4) 1) i mängd. tha komo . . . kämpa oc resa rät i ogh Al 7354 . ","2) mycket, ganska. thz (djuret) . . . war vnderlika skapt ij nogh Al 5471 . Jfr nogher."],"e":["noogh . ","nok LB 2: 43 ; RK 3: (sista forts.) 4651, 5646, 5667; Su 186 . ","naak FM 187 ( 1504) . och SO 203 ),"]},{"a":"nogha","b":"av","c":"adj.","d":["2) knapp, klen? the aleninga, som silgde in på thet andre skip, skole förliche sig . . . ingen kunde then andre för ryme för noga wäder skull (d. lv. s. på grund av alltför svag vind?) STb 5: 73 ( 1515) . - Jfr nögha."],"e":["noga )"]},{"a":"nogha","b":"av","c":"adj.","d":["noga, nogräknad. swa skalt thu wara nogha om thina tysto, som han om sin pänig LfK 143 ."],"e":[]},{"a":"nogha","b":"ab","c":"adv.","d":["1) noga, noggrant. " toge swenske noga wara oppa ath the skulle ey aff slottit wtslå " RK 3: (sista forts.) i5033. ","2) knappt. " then i ofuerflödgheet är komin kan nogha (vix) wändha sin sidh vtan mz dödhin " Ber 289 . thz skip som tilröchte mz xxx män thx for mz xx noge ferdige RK 2: 8946 . " wart thit komen nogha vell fför än gutha slogo hans fogda j heell " ib (sfgn] s. 184. the suenska villen ogha see eller höra ib 188 . konung hakon monde nogha (med knapp nöd) om ganga ib 186 . Jfr növa."],"e":[]},{"a":"nogha","b":"ab","c":"adv.","d":["1) noga, noggrant. " myn thro är han haffwer beblottat slottith til thet nogasthe H. Gadh (1503) enl. S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 16. 2) knappt. tha qwinnan skulle heem ga fra kirkione tha wardh hon swa wanmäktigh thz hon gat nogha gangith " SvKyrkobr 39 ."],"e":["nogasthe ) , "]},{"a":"nogher","b":"av","c":"adj.","d":[" . nog, tillräckligt. tha varder . . . wineth goth och alla handha ogth oc goth LB 7: 62 . Jfr nogh."],"e":[]},{"a":"noghet","b":"nn","c":"","d":["överflöd? " warde ffridher j thyna dygd och noghet (abundatia) j thina torna " SvT 51 ."],"e":[]},{"a":"noghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med nöd, med plats, knappt. noglika ällar näpleka frälsas nakor rätwis människia LfK 6 ."],"e":[]},{"a":"noghsamt","b":"ab","c":"adv.","d":["nogsamt, i hög grad. som nogsamt wetterliget är FMU 4: 340 (1470, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"nokka kona","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nokkadrumber","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nokon vart","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nokor","b":"ab","c":"adv.","d":["någonstädes. wanadhe . . . at likit nokor til lanz fluti Bil 362 . ib 434 ."],"e":[]},{"a":"nokor","b":"pn","c":"pron.","d":[" L. någon, aliquis, quis. Se Sdw 1274. gingom vppa raadhusit j stokholm til ath hora, ranzsaka och ända nogrum ärende Svartb 396 ( 1441) . " nagur ord som kadrin . . talade " ATb 1: 113 ( 1459) . " han skal ginstan thz fran sik lätha, ware mere nakor människian, äller huat hälzst creatur (sive homo sit, sive alia ceratura) " Mecht 342 . " vtan swa skedde at naghat nyth fynnis frambärlighit ellir naghor ny skäl fynnis til Abbedval i Vkl 93. quispiam nakor " GU C 20 s. 512 . om j naagen godh raadh kunnen Prosadikter (Sju vise m C) 233 . " ad jag fik nagen skrivelse ok bod af nagere gode härrer " GPM 2: 396 ( 1499?) . " vare nagere af the knaper . . . j norköping ib. ath tw äy dröffuis aff thy ath naghom gasr wäl j handh " SkrtUppb 413 . nogne aff hwaret bergslag och nogne aff hwarth herredhe Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . - med föregående el. efterföljande thän. Se Sdw 2: 1274. dör swa noghor then tha lathi han ey jordas j wigda jordh for än . . . Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . - i förbindelse med ett följande räkneord: omkring, ungefär (återgives stundom icke i nyare svenska). han hade nogur iij bodh äfftir rauid for än han kom til hanum ATb 1: 109 ( 1459) . " slog henne medh sin spanhaka noger vj (6) eller vij 88) slag " STb 1: 388 ( 1482) . någon, ändå någon, åtminstone någon (i motsats till ingen). thät är än nakur bliughet i quinnone, än j mannenom är engin Hel män 135 . - någon, någon särskild, någondera, en viss. wthwalda ridhandis oc fotgangara som skwla wpfylla hwar nokor minskas aff spetzommen PMSkr 153 . " när bin wardha faa j nokrom stokkenom " ib 300 . - någon, någt slags, någon som helst. item scal var son eriker vara män i nokarar vtreysor egh vt nämpnä Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . " förste stenin är hänna enkannelica dygdhelikhet thy at ey är nakar dygdh i nakrom anda älla i nakrom licama hulka dygdh hon hauer ey höghelickar i sik " Nio kap ur Bir 23 . . . . ok forbiudher alle . . . for:de vpsala stad her vtower at hindre, tränghie, nödghe eller i noghun mathe oforrette Uppspriv 20 ( 1497) . " bedher iak dher ati sätie inghen tro tiil nogan lignacthogheth " GPM 2: 144 ( 1500?) . oc giöres eder intet behof hafwa nogen umsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens HSH 13: 103 (1524, Brask). - med följande en. Se Sdw 2: 1274. - nokon tidh, någonsin. iak är osäyliga miskunsamer än thu nogentiid förmatte vara syndogher SkrtUppb 153 - n. adv. något, i någon mån; tämligen. Se Sdw 2: 1274. circiter nakoth när GU c 20 s. 111. rubellus . . . idest aliqutulum rubri nagthaswa röder ib s. 530. sepiuscule a sepius noghot optha ib s. 569 . madidulus . . . naaghet waadher ib (hand 2) s. 109. ib s. 151. wy wiliom waan wnga herra och läreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju vise m C) 224 . STb 2: 201 ( 1487) . - något, något litet, strax. opa östra sjydhona är han vtmärktir meth thw steenrör nokot owan fore dikisdendomen SD NS 3: 358 ( 1418) . - dat. n. adv. någorlunda. (?) won gordh j abo stadh met alla bygningh och allom synom tilhörigom, allom them tingom som nogla fasta ärw Svartb 428 ( 1448) . till äventyrs? någonstådes? vndan tagnom thöm¨ som sina skoga aller fämark haffwa tilforende salt äller forytradh om naghro kunnä the finnas Svartb 332 (1430) ."],"e":["nakor Mecht 342 . ","nakur Hel män 135 . ","nakar Nio kap ur Bir 23 . n. (nom., ack.) nokot Sd NS 3: 358 (1418). noghot GU C 20 s. 569 . nakoth ib s. 111. nakat STb 2: 201 ( 1487) . naghat Abbedval i Vkl 93. nagat(h) GU C 20 s. 530 ; MP 4: 263 . ","naagoth Prosadikter (Sju vise m C) 224 . ","naaghet GU C 20 (hand 2) s. 109, 151. ack. m. noghun Uppspriv 20 (1497). nogran Svartb 373 ( 1439) . ","nakra KTb 48 ( 1421) . ","noghun Uppspriv 20 ( 1497) . ","nogan GPM 2: 144 ( 1500?) ; HLG 2: 114 (1523). nogen HSH 13: 103 (1524. Brask). nagen GPM 2: 396 ( 1499?) . dat. m. nokrom PMskr 300. nakrom Nio kap ur Bir 23 . ","naghom SkrtUppb 413 . ","naghro Svartb 332 ( 1430) . (?) nogla ib 428 ( 1448) . ","nagere GPM 2: 396 ( 1499) . ","nogne Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . ","nogur ATb 1: 109 ( 1459) . ","nogher NMU 1: 117 ( 1440) . noger Stb 1: 388 (1482). nogan ib 345 (1482). nakur Hel män 156 . naghor Abbedval i Vkl 93. nagur ATb 1: 113 ( 1459) , 142 (1461). nagar MP 4: 244 . ","naagen Prosadikter (Sju vise m C) 233 . ack. m. nagere GPM 2: 396 ( 1499?) . ","nokarar Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . ","nakkra SkrtUppb 344 . ","noghrum SD NS 3: 275 ( 1417) . ","nogrun Svartb 396 ( 1441) . Se Sdw 2: 1273 f.),"]},{"a":"nokor","b":"pn","c":"pron.","d":["någon, aliquis, quis. " hwar sum sik bindir thär til. at an wil pröua vp a nokon thässa sak " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen ib. spör hwilka lund han hafdhe funith nakath diwr swa sköt i skoghin MB 1: 214 . " þigia sik noquat af hälghom domom " Bu 56 . " komo nakre til hans " KL 187 . kan . . . swa tymä. at nokar af þessom fyurum . . . falder fra SD 5: 567 ( 1346) . " vm han gifwir nokrom nakra gafwo " Bir 1: 142 . " gör iak thz akon sin (aliquando) " Ber 222 . Al 6464 . " has värxzlike brdhor gaff honom nakro sinne litit af kaal " KL 272 . " äpte naquara dagha sua fastat " Bu 55 . " innan nokor forlidhiin aar " SJ 53 ( 1411) . med föregående el. efterföljande þän. vare thän nakar som han ville wttaka af the nödhinne GR 264. hwilkin man sum bär nokor Pe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 (1285, gammal afkr.) dömum wir thät þyrftilikt. ok rathilikt at fälla nokor þing . . . the sum äfst thorwo wit ib. vm nakor atir täpte nakra eno gropena (attiquam uttarum Jossarum) Bir 1: 241, skodha nokot thz vndarlikit tekn aff hoom ST 173 . - med följande þässi. hwilken man som bryter nakrom (för i nakrom) þässom stykkom SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). i förbindelse med ett följande räkneord: omkring, ungefär (återgifves dock stundom icke i nyare språket). nakre siäx äller flere Al 3123 . man sa ther a wärnene sta thre män äller nakra twa ib 4992. fortingade nogor tw herede thär RK 2: 8768 . någon, man. var then besthe kempe som nogan visthe aff ath sägia j then tima Di 2235 . " ey är thz noogh at naghor sik scriftar " LfK 260 . " än nagher spör hurw iacob fik thässe wälsignilse " MB 1: 215 . iämsköth sleth han the bandhen snarliga likerwis som nagher wndherslite en noppotradh ib 2: 120 . någon, ändå någon, åtmistone någon (i mots. till ingen). jak gör ä nokon lettugha oblid RK 1: 305 . " þo lifþe n nokor guz naþa gnista ii hans bryste " Bu 130 . " þu scalt alla pino fresta tel nokor bitar " ib 414 . " alla the skip . . . som tl nogro fälte wara " RK 2: 8797 . en viss, ett slags. wm hanom owantil wardher giffuen een ällir nakor andelik hwila j gudhelika thinga skodhan (ineffabilis pausatio, raptica quædam contemplatio) Su 281 . någon, någon särskil, en viss. med följande e. än tho at gudz son skulle födhas, oc lösa alt mankönith, tha skulle han tho särdelis ther til födhas aff nakre enne släkt M 1: 449. the nadher oc fridh . . . som land och städher, elle nakar en man hawer aff honom ib 459 . " nämpnir särdelis nakan en skadha, eller nakra ena godhgrning " ib 460 . någon, något slags, någon som hälst. at þu gör aldregh noquorom men þär mik þiäna Bu 20 . " at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta " ib 10 . " ij thorfwin ey . . . mödha idhe nakra leedh " Iv 4076 . engin gat thungu rrt älla nokra lundh teknat Bil 235 . " aff förstekyns oenlikhet war thz första nakarskyns folkx dödher " MB 1: 507 . " vtan allan kostnat eller legho eller noghra mwtor i noghra matho " SJ 144 ( 1446) . " han sa ther fiska . . . some swa stoor som nakar eek " Al 9217 . ffigh sielen see . . . eeth rädheliit dywr större än naghat bergh hon förre seet hafde LfK 222 . " nam mer af guþi sialuum: ok hans änglom än af nochre människio " Bu 5 . " hans licame sitar högra än nokor himil ib 145. sigordh war mykith starkere en nogor thera " Di 225 . meere fägrindh . . aldra lustelikasta somar kan giffua SU 289. fyr n nokor hämd görez SD 1: 669 (12385, gammal afskr.). hadhe jach stondih oppo myna föther tha . . . skolen j alle iiij ligith för myna föther för en nogor edher hade giffmith mykh bana saar Di 229 . nokon tidh, någonsin. eynete thera skal aldre nogan tiid her effer wara . . . konung karl eller suerigis crona i mot BSH 3: 78 ( 1454) . ath the viille . . . allre haffue hanom tiil herre . . . nagen tiidh i dheres dage ib 5: 344 ( 1509) . roder jac ider . . . ati fara wiseliga oc sacta met honom, swa reenliffnadh scal engin nokantima takas til systir ellir brödhir vtan höwitzka oc wälfrägdhadha menniskior VKR 9 . nokot sin (noko-), någonsin. ey 9. Lg 69 . Fr 1296 . Al 5742, 6438 . RK 3: 858 . forglömdo hon ginstan alla the dröfuelse hon naghatsyn lidhet hafde LFK 246. höörde . . . huat helzt naghatsin sötesän sangh . . . aff sik kunde gifwa ib. om jach nogosin hawer gesth eller giorth thöm nagoth i moth BSH 5: 346 ( 1509) . " allar kom han ther i striidh athan war nokon sin redder " Di 1 . n. adv. något, i någon mån, tämligen. är huart andro nokot olikt Bu 145 . syntis hon sancta birgitto naka (aliquantulum) hwit Bir 3: 215 . hertogen (näml. var) nokot swart ok magher RK 1: 557 . " komom nakot när laneno " KL 174 . " han hafdhe ena borgh nokot när enom almanna wägh " ST 232 . " nar han nakot när nalkadhis clostreno " Lg 3: 286 . LfK 222 . ij [2) merkeligh möthe nagoth när (något så när, ungefär) pa en tiidh besöke FM 572 ( 1513) . " swa at grwffwen är noget när (något så när, i det närmaste opreensidh " DD 1: 198 (1506, eft. aftr. hos Langebek). faa finnas nokot swa (så pass?) gudhlike at the letin äpte at finna gudz nadh Su 381 . vid komp. nagwat förre RK 2: 2421 . " wil thet naget bethre worde " BSH 4: 336 ( 1503) . i förbindelse med ett följande thäs. iak skall wardha nogwth thes rikare Lg 3: 121 . till äfventyrs. withen j nogot hwar drotzseten mon wara RK 2: 560 . " är tw nogoth aff ylwinga släckth tha sik mik snart tith nampn DI 273. gen. n. adv. någonstädes. mente nogors fara " RK 2: 8464 . Lg 3: 378 . " haffuer iak ok naghers farith willer Gers Fret Inl. " ib 20 . BSH 5: 299 ( 1508) . dat. n. adv. någorlunda. vngara tha the koma nogro til sin aldher KS (Fragm.) 12 ."],"e":["nogor Di 225, 229 . ","nokar SD 5: 567 ( 1346) . ","noghar VKR 9 . ","noger SO 149 . ","naquar SR 35 . ","nakar MB 1: 94, 335, 337, 459, 4760 ; Gr 264 ; Al 930 . ","nagar GS 57 ( 1474) ; SO 147 . ","nagher MB 1: 215, 2: 120 . ","nager SO 205 . ","nakor Bir 1: 241 ; Lg 3: 7 ; LfK 10, 14, 143 ; Su 289 . ","nagho LfK 247, 260 . ","nogan Di 225 . ","nzkzn ib 3: 7 . ","naghan GS 57 ( 1474) . nagan ib. f. nokor SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 130, 414 . ","nochur VKR 28 . ","noghar ib 43 . ","nakar Al 9217 . ","naghar VKR 9 . ","nakor Su 281 ; LfK 4, 6, 143 . ","naaken FM 127 ( 1501) , 154 (1504). ","nokot Bu 145 ; Bil 272, 347 ; RK 1: 557 ; ST 173, 232 ; Su 381 . ","noghot RK 3: 858 . ","nogot ib 2: 5605 ; Di 129 . ","nogoth ib 273 . ","noquot Bu 55 . ","nokuth Ber 271 . ","nogwth Lg 3: 121 . ","nogit FM 241 ( 1505) . ","nogith BSH 5: 229 ( 1507) . ","nokat SD 5: 567 (1346); Kl 79. noghat VKR 9 . ","nogat Di 272 . ","noquat Bu 56 . ","nakot Bir 1: 142, 241 ; KL 174 ; Lg 3: 286 ; LfK 6, 7, 11, 12, 13 . ","nagoth BSH 5: 254 ( 1508) , 346 (1509); FM 572 ( 1513) . ","nagwat RK 2: 2421 . ","nakat SR 15 ; Bo 223 ; KL 79 ; Bir 3: 215 ; SO 205 . ","nakath MB 1: 36, 74, 94, 214 ; Fl 417 . ","naghat LfK 222 ; Lg 3: 529 . ","nagat Di 240 ; SO 203 . ","naaket BSH 5: 192 ( 1507) . naakitt ib 468 (1511). naget ib 4: 335 ( 1503) , 336. nagasth (för nagath) Di 240 . ","nokon SD 1: 669 .(1285, gammal afskr.); Bu 205 ; RK 1: 305 . ","nogon BSH 5: 346 ( 1509) , 463 (1511). nokan SD 5: 606 (1346); MP 1: 184 ; VKR 9 . ","noghan VAH 24: 322 ( 1442) . ","nogan BSH 3: 78 ( 1451) . noghen i 5: 229 (507); FM 489 ( 1510) . ","nogen ib 241 ( 1503) . nogin ib. nak- 1: 142: Lg 3: 7 ; LfK 142 . ","naghon ib 260 . nagon BSH 5: 316 ( 1509) . ","nokron KS 50 (128, 54) . ","nagran RK 2: 4204 . ","nghan LfK 215 ; Lg 3: 529, 580 . ","nagan LfK 260 ; SO 146, naan BSH 5: 468 ( 1511) . nagen ib 4: 336 (1503), 5: 3244 (1509). nokor SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","nokar BSH 1: 181 ( 1381) . ","nokra Bil 235 . ","noghr SJ 144 ( 1446) . ","nokora KS 86 211, 94) . ","oquara Bu 10 . ","nakra MB 1: 156, 385, 460 ; Bir 1: 142, 241 . nakkra SU 89. naghra MB 2: 331 . ","nagra LfK 247 ; Lg 3: 580 . ","nagar SO 205 . ","nokrom BSH 1: 181 (1381; Bir 1: 142 ; SO 25 . ","nokkrom Su 20 . ","noghrom VKR 13 . ","nakrom Lg 3: 291 . nagrom. LfK 249 . ","noquorum Bu 20 (kan fattas ss dat. pl.). ","nokre SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","nochre Bu 5 . ","nochro VKR 43 . ","nakre MB 1: 101, 449 ; Su 95 . (?) naquare SR 35 (på tre st.). n noghro VKR 28 ; Ks (Fragm..) 12. nogro ib; RK 2: 8797 . ","nakro Bir 1: 241, 4: 129 ; LfK 7 . ","nak ars VKR XVIII . ","naghors MB 2: 59 . ","nokra SD 5: 567 (1346). nakra Bo 5 . n.. noghors LG 3: 378 nogors RK 2: 8464 . nakars B 1: 507. naghers Gers Frest Inl., 20. nagers BSH 5: 299 ( 1508) . pl. nom. m. nokre FM 126 ( 1501) . ","noghre KS (Fragm.) 12. nogre BSH 5: 347 ( 1509?) . nakre KlL 187; Bir 1: 142: Al 3123 . ","naakre BSH 5: 507 ( 1512) . ","nagre FM 235 ( 1505) . f.? naquarä SR 35 . n. (nom., ack.) nokor SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); SJ 53 ( 1441) . ","noghor VAH 24: 322 ( 1442) . ","nogor RK 2: 8768 . ","nokur SD 6: 129 ( 1349) . nakar Kl 348. naghar Lg 3: 526 . ","nagar SO 205 ; BSH 5 . 313 (1508). nager Lg 3: 526 . ","nakor Su 10, 107 . ","naghor ib 213 ; Bir 4: 60 . ","nagen BSH 4: 335 ( 1503) , 5: 299 (1508). nokron SD NS 2: 119 ( 1409) . ","nokra Di 36 . ","nogne BSH 5: 229 ( 1507) . ","nagre ib 521 (1512?). ack. m. nokra KL 166, 169 . ","nogra BSH 5: 313 ( 1508) . ","naquara Bo 5 ;. nogne BSH 5: 342 ( 1509) , 343. f. nokrä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). noghra SJ 144 ( 1446) . ","nakra Su 289 . ","nagra Lg 3: 580 . ","nakrom SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); Su 98 ; VAH 24: 319 ( 1414) ; LfK 14 . ","naqwarom SD 5: 398 (öfvers. fr. 1416). gen. nokra Ber 271 . ","nogra RK 1: 332 ),"]},{"a":"nokor lund","b":"","c":"","d":[],"e":["nakor- . ","noghan- ], acv. på något sätt. om iak hädhan nokor lund koma ma IV 2718. på något sätt, under något vilkor, alls. forbiwtz, at the som the footqwarna, eller andra sina qwarna haffua, magha eller schola noghanlund mala for andra GS 57 ( 1474) . i ågon mån. teknadhe them (ɔ: andelik thing) nakor lund mz himil MB 1: 38 . Jfr nokorlunda, nokralundom, samt nokra lud under lund. "]},{"a":"nokor staþ","b":"ab","c":"adv.","d":["någonstädes. " forbyuþande . . . hwaryom manni . . . vaar liik . . . dyrwes til at yorþa nokarstaþ i iorþriki . . . vtan i soknäkyrkyiuni i vatzstenom " SD 5: 562 ( 1346) . VKR XVIII ."],"e":["nokarstaþ SD 5: 562 (1346) . nakar staþ L. nakar stah VKR XVIII ),"]},{"a":"nokorhanda","b":"av","c":"adj.","d":["något slags; någon som helst. elina ärffwa schulu aldrigh . . . nakra tiltalan . . . haffwa till fornempda olaff bännasson eller hans arfwa jnnan nakarhanda matto ower thässo sämya KTb 48 ( 1421) . Jfr nokrahanda."],"e":["nakar- )"]},{"a":"nokorledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["på något sätt. STb 5: 138 ( 1516) ."],"e":["noger ledes )"]},{"a":"nokorleþis","b":"ab","c":"adv.","d":["på något sätt. at aldre sua stadhughir . . . fridhir vardhir j franz at the ther byggia j skulu nakorledhis (ullatenus) glädhias mz fulle sighirlikhet oc sämio för än thäs rikesins almogha blidhka gudh Bir 2: 251 . " om jach kan thz nagherledis ända " RK 2: 4639 . i någon mån. LfK 279 . Jfr nokraedhis, samt nokra ledh under leþ."],"e":["nagherledis RK 2: 4639 . ","nagerledhes LfK 279 ),"]},{"a":"nokorlunda","b":"ab","c":"adv.","d":["på något sätt. om jach nagerlunde kan BSH 4: 336 ( 1503) . Jfr nokor lund, nokralundom."],"e":["nagerlunde )"]},{"a":"nokors stads","b":"ab","c":"adv.","d":["någonstädes. " wm swa hände ath the waro nokorstadhes thär skiparen kwnne ey andra draghara faa leya PMskr 14. Jfr nokrastads. ""],"e":["nokorstadhes PMSkr 14 . nokor stadis ib 454 . ","naghorstadz SkrtUppb 41 . Se Sdw 2: 1274),"]},{"a":"nokors stads","b":"ab","c":"adv.","d":["någonstädes. " thu skalt . . . ey j thino huse ellir nokor stadz j thino walde städhia skörlika lifwa " ST 387 . " for the wsasta qwinno ther nokor stadz war " ib 423 . " hwat ey skal thu formagha at sta ällir nakir stadz at synas fore tholka blygdh " Bir 3: 324 . ib 325 . ST 454, 455 . Va 13 . BSH 5: 324 ( 1508) , 325 (1508). någonstädes hän. ey gik hon nakar stadz (ullatenus) fran hänne Bo 162 . Lg 3: 674 . på något vilkor, alls. hwar som ey wil offra nocors staz afgudha Bil 328 ."],"e":["nakorstadz Lg 3: 67 . nakar stadz Bo 162 . nakir stadz Bir 3: 324 . ","nakirstadz ib 325 . ","nagerstedz BSH 5: 324 ( 1508) . 325 (1508)),"]},{"a":"nokort","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nokrahanda","b":"av","c":"adj.","d":[" = nokorhanda. j moghrahanda matto NMU 1: 116 ( 1440) ."],"e":["noghra- )"]},{"a":"nokraleþis","b":"","c":"","d":[" Su 20 . naghra ledhis Mb 2: 314), acv. L. på något sätt. skalt thu äkke vänta at nakraledhis (ullatenus) skal lorättis göras . . . for thinna eghna hwilo ok makx vilia skuld Bo 145 . " at ängin threra maghe orsaka sik nakraledhis (quomodolibet) " Bir 3: 257 . tha mik förekomber nakor lithen mistanke at thu . . . nakraledhis skule tith änlithe fran mik wändha Su 95 . SD 5: 280 ( 1344) . VKR 14 . MB 2: 314 . någorlunda, i någon mån. ther giordhe josep . . . nakraledhis swa fore them at the gato bliffwit ther Bo (Cod. B) 344 . at han matte . . . nakra ledhis glöma sancte ripsiimie fäghrind Gr 289 . til . . afflägning alz ouilia oc mysthykkio ther nokar tidh hafwr mellan waar wara foreldra wara frända älla lwina nokraledhis her til warith BSH 1: 181 ( 1381) . MP 1: 204 . Su 20, 112, 407 . något, i någon mån. vid komp. nakraledhis langsamare Bir 4: 51 . Jfr nokorleþis samt nokra ledh under leþ."],"e":["nokraledhis BSH 1: 181 ( 1381)","nokrolethes SD 5: 280 ( 1344) . nochro ledhis VKR 14 . nakraleþis L. nakraledhis Bo 145, (Cod. B) 244; Bir 3: 257, 4: 51 ; Su 95, 112 . nakra ledhis Gr 289 . ","nakraledis"]},{"a":"nokralundom","b":"ab","c":"adv.","d":["på något sätt. at hwasske mine arfwa äller nakar annar skwlu thäs makt hafwa the for:da iordh hindra äller quälia fore prebendone heller nakra lundum aterlösa aff henne SD NS 1: 477 ( 1405) . Jfr nokor lund, nokorlunda, samt nokra lund under lund."],"e":["nakra lundum )"]},{"a":"nokrastads","b":"","c":"","d":["någonstädes. " skule i ey holle thet i haffwe loffwath, jach far ä nogre stadz brödh " BSH 5: 321 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"nokrastund","b":"ab","c":"adv.","d":[" Hel män 201 ."],"e":["nakra- )"]},{"a":"nokturn","b":"nn","c":"","d":[" Jfr löghardags nokturn."],"e":[]},{"a":"non","b":"nn","c":"","d":["den nionde timmen (räknadt från kl. 6 om morgonen), kl. 3 e. m., den femte af de s. k. kanoniske timmarne; äfven det som lästes el. sjöngs vid den gudstjenst som hölls vid denna tid. fra terz ok tel ons Bu 5 . " mällan sext tima lok noons " KL 346 . til nonit Bir 4: 129 . " sionghin genstan brödhrene högmässo oc sith noon, oc ther äpther skulu systrana sionga sith non " ib 5: 70 . " nar han kom til the antiphonam j noncna " Lg 3: 58 .. "],"e":["noon )","nons tidh , ","nons time"]},{"a":"non noon","b":"nn","c":"","d":["non, kl. 3 e. m., den femte av de s. k. kanoniska timmarna. Mecht 217 . tässen ordhen som läsas i sext oc noon JMÖ 142 ."],"e":[]},{"a":"noppa","b":"nn","c":"","d":["noppa. pl. noppor, blår. swa wadhelikit är manne scudha quinno änlite oc thera vmgango, som at tagha nuppo oc eld oc läggia badhen saman Hel män 226 . "],"e":["nuppa )","*noppo säkker , "]},{"a":"noppa","b":"nn","c":"","d":["noppa. pl. noppor, blår. iämsköth sleth han the bandhen snarliga likerwis som nagher swndherslite en noppotradh, ällir kastadhe noppor j hetan eldh (quomod si rumpat quis filum de stupæ tortum putamine, cum odorem ignis acceperit) MB 2: 120 . " blaa och noppor " PM 6 . "],"e":["noppo thradher (-tradher), "]},{"a":"nor","b":"nn","c":"","d":[" ? nord, norr. aquilo onis nöör ecclesiastici XL 3 GU C 20 s. 32 . . . ena tompt . . . bredden nedan til j nör och södher xij alen STb 3: 440 (1499). Jfr västernor."],"e":["nör . ","nöör )"]},{"a":"nor","b":"nn","c":"","d":[" L"],"e":[]},{"a":"nor","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"nor","b":"nn","c":"","d":["nord, norr."],"e":["i nor , i norr. norghis konungx herradöme, hwilkin som j nor (ad sepientrionem) yterst af allom konungom Bir 4: 3 . the wäggin som är . . . j nor (ex aquilone) ib 83 . bildl. jach hawer swarath honum i or, thet han begeradhe i södher BSH 5: 274 ( 1508) . mot norr. Al 3997 . swa at prästin wändir sik j or Bir 4: 85 ."]},{"a":"nor","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. norr, i norr. thz (berget) scude vaa nor Bil 859 . ther nor byggia sin stadh ib. Ansg 199 . " hwar som nor i werldena lether " RK 1: 16 . Al 3996 . nor ut, adv. norr ut, åt norr. norwth (ex parte boriali) vidh strandhene SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). är staddehr nor wt FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) . - Jfr nordher."],"e":["af ett tidigare norþr )"]},{"a":"nordh","b":"ab","c":"adv.","d":["norr, i norr. "],"e":["*nordh um , norr om. min . . . gaardz tompt liggiandes nordhum bykyrkien i helwichit nest nordhum helge lichame gilles prebendehwss HLG 3: 151 f. (1510)."]},{"a":"nordh","b":"ab","c":"adv.","d":["norr, i norr. som bodho nodh i landit MB 2: 32 ."],"e":[]},{"a":"nordh","b":"nn","c":"","d":["nord, norr. af nordh, från norr. vpstigher en ne til bethagla oc gaar aff nordh (ab aquilone) til betaraba MB 2: 41 . norr ut. swa at effrayms ägadelar wari aff swdher oc aff nordh (ab qwuilone) manasse Mb 2: 46. ib 48 . fran nordh, från norr. äghadels ändan manasse fran nordh til watneth (ab aquilone torrentis) MB 2: 46 . mote (mot) nordh, mot norr. vpstigher en ände til bethagla oc gaar . . . asff achors daal mothe nordh (contra aquilonem) MB 2: 41 . " gaar gynom til zabulon, oc dalen iepthael mot nordh " ib 51 . " war theras wälles ändhe mote nordh aff iordane (contra aquilonem a Jordane) " ib 48 . til nordh, till norr, mot norr. drogh sin spetz till nordh MB 2: 21 . ib 36, 41, 44, 49, 50 ."],"e":[]},{"a":"nordhan","b":"","c":"","d":[" , subst. 1) nordanvind. maivs . . . 9 dagen nordan äller nordvest mädh rägn PMSkr 371 . 2) norr. driffwa mang sky samman j en hop oc solen nalkas them förskingrande til lnordan. thet teknar storm PMSkr 293 ."],"e":["nordan )"]},{"a":"nordhan","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep. L. A) adv.","2) i norr. sua mykit aff geranom, som ligger nordhan medh hans tregardh SD NS 3: 341 ( 1418) . the dyken, som ärw sunnan ok nordhan widh fyällin, höra til fyällenom fullelika ib 358 ( 1418) . B) prep. orr om. med ack. STb 3: 426 ( 1499) . " i halwan gardh . . . ligandis nolan annä " ATb 3: 241 ( 1510) . ib 299 ( 1516) ."],"e":["nolan ATb 3: 241, (1510) , 299 (1516). nören STb 3: 426 (1499)),","*nordhan af , ","nordan for (-fore), ","nordhan til (-tel), ","*nordhan um , "]},{"a":"nordhan vädher","b":"nn","c":"","d":["nordanväder, nordlig vind Bir 1: 3498 . Br 181. Lg 3: 708 ."],"e":[]},{"a":"nordhan vädher","b":"nn","c":"","d":["nordanväder, nordlig vind PMskr 368, 369, 370, 371, 374. Jfr västannordhanvädher."],"e":["nordan- )"]},{"a":"nordhanlands","b":"ab","c":"adv.","d":["norrut i landet, i norr. Se Sdw 2: 1274."],"e":[]},{"a":"nordhaster","b":"av","c":"adj.","d":["norliast. " siw örtughland jordh j nordhsta akrenom " NMU 1: 100 ( 1420) . then nordesta gården i liungzåker Trolles Jb Bil 236 (1486, nyare avskr.). NMU 1: 151 ( 1496) . " noraste boden pa broon " ATb 3: 111 ( 1500) . - n. adv. nordligast, längst i norr. . . . sin gambla åker tegh . . . som ligger nordost i samma åker FMU 5: 47 (1482, avskr.) ."],"e":["nordaster . ","nordester: -esta Trolles JB Bil 236 (1486, nyare avskr.) . -este STb 5: 75 (1515). nordoster: -ost FMU 5: 47 (1482, avskr.) . ","noordhaster: -asta NMU 1: 155 ( 1505) ),"]},{"a":"nordhe","b":"av","c":"adj.","d":["norre. " til nordha platzen B 2: 48, 49. " ib 73 ."],"e":[]},{"a":"nordher","b":"ab","c":"adv.","d":["åt norr, mot norr. skodha . . . badhe ordher (ad aquionem) oc swdher, öster oc wäster MB 1: 179 . " red ha norder i mwndia land DI 183. red han norder om (norr om?) fiäll l(norðr um feall) " ib 168 . Jfr nor, adv."],"e":[]},{"a":"nordher","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr östernordher."],"e":[]},{"a":"nordhermere","b":"av","c":"adj.","d":["nordligare, nordlig, i el. mot norr befintlig. PMSkr 293 . " pa nordermere sionne pa träno skwla ey trän mykith sargas " ib 318 ."],"e":["norder- )"]},{"a":"nordhervikersker","b":"av","c":"adj.","d":["tyg från Norwich? saa möket hudh norderwikest thet han faar en kiortel vtaff SJ 358 ( 1469) ."],"e":["norderwikest ) , "]},{"a":"nordhfarare","b":"nn","c":"","d":[" Norrman? then vnhge herre ligger voppo agerhuss, och vare grna till berwen och betröster sek ikcä for the ordfarere BSH 5: 203 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"nordhfinnar","b":"nn","c":"","d":[" Nordfinnar, inbyggare i Norra Finland. laghmna j nordfinna F 2: 111 (1438). laghman ouer nordfynne laghsagw ib 5: 41 ( 1466) . Jfr norfinnar."],"e":["nordfyne FH 5: 41 ( 1466) ), "]},{"a":"nordhländingar","b":"nn","c":"","d":["Norrländning. i tolka warwr som nordlenninga . . . införa i landet GS 57 ( 1474) . Jfr orländnigar."],"e":["nordlenninga )"]},{"a":"nordhman","b":"nn","c":"","d":["Norrman, inbyggare i Norge. mz dana makt ok nordmanna Bil 758 . valdo the nordmän epter lifde rolff sik til forman ib. RK 1: 248, 2953, 2957 o. s. v. Jfr norman."],"e":[]},{"a":"nordhmark","b":"nn","c":"","d":["nordligt belägen mark el. trakt. i the rusno nordhmarkena Bo 97 ."],"e":[]},{"a":"nordhnordhväst","b":"ab","c":"adv.","d":[" (i el. åt) nordnordväst. . .. saa at fran garenom nor norwest ligger mot smörkulla lxxvij stenger j östudost til gambla diket Brasks Kopieb 30 (1511)."],"e":["nor norwest )"]},{"a":"nordhost","b":"","c":"","d":["nordöstlig vind. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet s. 89. wedret war ganske stor storm nord osth STb 5: 59 ( 1515) . febrvarius . . . 22 daghen kalth vädher nordosth PMskr 369."],"e":["nord- )"]},{"a":"nordhväst","b":"","c":"","d":[" , subst. 1) nordväst. j nordwest Brasks Kopieb 31 ( 1414) . ","2) nordvästlig vind. PMSkr 368 . marcivs . . . 4 dagen nordwest oc stwndom swdwesth blaser kalth ib 369 . ib 371, 372 o. s. v."],"e":["nord- . ","-west )"]},{"a":"nordhväst","b":"ab","c":"adv.","d":["nordväst. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet s. 89. en träta haffwer warith . . . om then ängehaga ther ligger nordfest fran then hganom Brasks Kopieb 31 ( 1513) . then deelen ther ligger nordwest aff fornempda eek ib 32 (1513). Jfr nordhnordhväst."],"e":["ord- . ","-west . ","-fest )"]},{"a":"nordhvästarster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. nrodvästligast. doch kenne wi oss engen rätt haffua hafft til fornempda haga lenger än fran the nordwestersta gaarde omtil the korsbundna ekena Brasks Kopie b 31 (1513)."],"e":["nordwesterster )"]},{"a":"nordhväststormber","b":"nn","c":"","d":["nordvästlig storm. PMskr 375."],"e":["nordwest- )"]},{"a":"nordhvästvädher","b":"nn","c":"","d":["nodvestlig vind. wij ffyghä nordwsth weder FM 383 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"noren","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Norsk. noret salt SR 30 . " thry slot mate han raadha at fa danscha eller norna hwem han lyse " RK 2: 1780 ."],"e":["norenen VGL II Dr. 13. norn ib 1 Md. 5: 3. pl. nom. m. norni? (så kanske att ändra från norin, se Noreen Ark. 5: 389 f.) ib S. 3: 1. ack. m. norna RK 2: 1780 ),"]},{"a":"norfinnar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr nordhfinnar."],"e":[]},{"a":"norisker","b":"av","c":"adj.","d":["Norsk. " norisker rättir " BtRK 115 (436) . substantivt. Norrman. för danskom, norskom eller tyskom BtRK 115 ( 1436) ."],"e":["norsker )"]},{"a":"norköpungs borghare","b":"nn","c":"","d":["borgare i Norrköping. STb 5: 284 ( 1520) ."],"e":["-köpunx- )"]},{"a":"norländingar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr ordhländingar."],"e":["norlenninga . ","norläningia )"]},{"a":"norman","b":"","c":"","d":[" ), L. == nordhman. the normän kastdo mangin bro RK 1: 2923 . ib 2931§, 2962. BtRK 115 ( 1436) ."],"e":["norman-män BtRK 115 ( 1430)"]},{"a":"nornisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Norsk. mote staa alla danska ok norniske magt RK 2: 9605 ."],"e":[]},{"a":"norre","b":"","c":"","d":[" , s nörre."],"e":[]},{"a":"nors","b":"nn","c":"","d":["nors. nors, gubio VGL XIV . "],"e":[]},{"a":"nors","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*norsa miärdhre","-miärdre )"]},{"a":"norsidha","b":"nn","c":"","d":["nordsida. på orrsijdan BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) ."],"e":["norrsjda )"]},{"a":"norþan","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. ","1) nordan, från norr, norrifrån. nordhan scal alt thz illa koma Bil 859 . MB 2: 173 . Su 114 . af nordhan, d. s. beegyner bläsa stark och mangh wädher aff östan södher wästan och nordhn RK 3: 3560 . MB 2: 46 . _ fran nordhan, d. s. fran ordhan j iordanis ända til swdhra platzen Mb 2: 49. ","2) i norr. MB 1: 388 . systrana iordhins nordhan widh sancte byrghitto altare oc brödhirne sunnan VKR 43 . B) prep. norr om. med gen.? the som boo nodan skogha (i rimsl.; nordanskogs, norr om Kolmården och Tiveden) RK 3: 4043 . med ack. duas curias suas skænningie nordan aa sitas SD 3: 204 ( 1315) . " in vico dicto nordhænnaa skæningie " ib 5: 694 ( 1347) . nordhan aana ib NS 1: 252 (1403), 253 (1403). nordhan gatwna ib 87 (1401, nyare afskr.) . " norþan höghä altarä " SD 5: 564 ( 1346) . nordhan garden RK 1: 901 . ib 1477, (LRK) s. 215. VAH 24: 326 ( 1377) SJ 2 ( 1420) o. s. v. almogen nordan fiel (nordanfjälls, norr om högfjällen midt i Norge) RK 2: 8037 . for nordhan, d. s. med ack. for nordan fiäll Di 16 . nordhan at, prep. och adv. A) prep. norr om. med dat. nordhan at gudz hwse MB 1: 385 . ib 492. B) adv. åt norr, i norr. en högher mwr skal ganga nordhan aat fran stenhusit Bir 4: 82 . "],"e":["nordhan for (-fore), ","nordintil SD NS 1: 293 ( 1403) ), "]},{"a":"norþan vart","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"norþaster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. nordligast. spytholt northerst (motsv. sytholt australis) SD 5: 618 ( 1346?) nääst them nordhasta gardhenum ib NS 1: 142 (1§402, nyare afskr.). thät nordharste ärfuit SJ 36 ( 1426) . " then nordast bäcken " BtFH 1: 251 ( 1506) . n. adv. nordligast, längst i norr. vi ärum nordarst j wärldinne Bir 1: 398 . Jfr nörrester under nörre."],"e":["nordharster . ","nodarster . ","northerster )"]},{"a":"nos","b":"nn","c":"","d":["näsborr (på djur9, äfven nos. skär vt enä sinu af nosinnä oc stik en kaflä i nosinä först i andrä oc sua i andrä Hästläkedom i AS 137 . " iac scal them (stöfvarn) offuer nöse sla " RK 2: 2808 . Jfr näsar."],"e":["nos )"]},{"a":"not","b":"nn","c":"","d":["sagena, not. " sagenam suam dictam noot " SD 4: 76 (1328.) wi hafwom hwarte nät äller not Al 6081 . BFH 1: 201 (1509). Su 17 . thenna stek kom i notena Di 44 . " drogo not ib. ma eyngen innan tessa for:da raa dragha nooth eller leggia näth " FH 4: 16 (451). ib 15 . Jfr bordh-, halla-, laxa-, viner-not. "],"e":["noot . ","nooth . ","nota dräkt , ","nota kalver , ","nota lagh , "]},{"a":"not","b":"","c":"","d":[" , se nut."],"e":[]},{"a":"not","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sagena, mot. " thär draax closterisuns nooth wm vinterin " VKJ 228 ( 1447) . " ath konungx gardhen i kwmo skal i fornempda sioom och träskwm haffwa halff kalff met sino nöther " Svartb 455 ( 1455) . Stb 2: 558 (1491). ib. 2) plats som är lämplig för motdragning, notvarp. tiil stora gardin liggher halff nooth thär i syönom VKj 76. - Jfr somar-, vinter-not. "],"e":["nötter FMU 5: 89 (1484, avskr.)), ","*nota bindare","noota- )","nota drät (drat-), ","*nota flaska","-flascha )","nota garn , n. fiskegarn. SD NS 2: 353 ( 1411) . PmSkr 522.","*nota lagha? (-laga), ","*nota läghe , ","*nota sliunga","-slionga . ","-slynga : -an STb 2: 251 (1488)), ","*nota tiugha","-tiwga )","*nota tögh , ","*nota varp","note- )"]},{"a":"nota","b":"nn","c":"","d":["2) ton; melodi. äro her i clostriid (ɔ Marienkron) LIII systra som sionga kwnno, och theres saanger gaar som thet vore finzska visor framför watsena systra saanger, jach känner maxan hwaske teres ord eller nother Troil 5: 319 ( 1515) . Jfr halfnota."],"e":["nother ) , "]},{"a":"nota","b":"nn","c":"","d":["1) nottecken, not. en sillaba hauir owir sik manga noter Bir 2: 67 . ib 4: 56 . haffua siin öghon oc akt til notonar oc sangin oc til bökrena j hwilkom th sionga ib 5: 65 . ","2) ton läk söta noto i pipo Bu 182 . Bir 3: 471 . Lg 3: 430 . lustas meera j nothomen än j the thig som siongx Bir 4: 54 . " at skipa notonar i harpom oc orghom " MB 1: 161 ."],"e":["noto skipe","nota- )"]},{"a":"notaria","b":"nn","c":"","d":["notarietjänst. her marthin johannis gaffs i sin notaria fore instrumentit han skulle göre . . . xiiij öre SSkb 39 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"notdräkt","b":"nn","c":"","d":[" = notdrät. for treske i not druect (för -drect) BtFH 1: 214 ( 1507) . för treske om not drckt ib 275 ( 1509) . Jfr nota dräkt."],"e":["-dreckt )"]},{"a":"notdrät","b":"nn","c":"","d":["notdrägt, dragade af not for tresko om not dretth BtFH 1: 199 ( 1509) . ib 263 ( 1508) . Jfr nota drät."],"e":["drth BtFH 1: 263 ( 1508)"]},{"a":"note","b":"nn","c":"","d":["vedrlik. riddara note, riddares vederlike, en som tillhör en högre grad inom svennernas klass. bada ridara ok riddara mota RK 1: 1425 . ib 3325 . " riddra ok swena ok riddra nota ib 1867. xxiiii [24] riddae och riddae nothe " ib 3: 869 . thz waro riddara ok thera nota Al 5183 . the afwa swa margha riddra nota ib 1749 . " riddre oc riddare notha " FM 52 ( 1457) , 59. alle wilia wara riddara nota MD (S) 256 . Jfr like, viþerlike."],"e":[]},{"a":"note","b":"nn","c":"","d":["vederlike. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 101, 450."],"e":[]},{"a":"notera","b":"vb","c":"v.","d":["notera, teckna till minnes? förse med ton el. melodi? Jfr noteran. " notare idke[li]gha känna märkia thee ok affwitha notare nothera " GU C 20 s. 360 ."],"e":["nothera )"]},{"a":"noteran","b":"nn","c":"","d":["ton, melodi. skal jak siwunga, mz minne wänasta röst notheran (modulatione) Mecht 309 ."],"e":["notheran )"]},{"a":"noteran","b":"nn","c":"","d":["ton melodi. sungo . . . annan nyän songh mz swa sötha discat ok noteran Lf 246. höörde alla sötästä lekaranna justrumenta . . . ok huat helzt naghatsin sötestä sangh ok lusteliga noteran aff sik kunde gifwa ib."],"e":[]},{"a":"notkalver","b":"nn","c":"","d":["notkalv. Svartb 520 (1477?)."],"e":[]},{"a":"notman","b":"nn","c":"","d":["notbindare? fiskare? Se Sdw 2: 1274."],"e":[]},{"a":"notslädhe","b":"nn","c":"","d":["släde för forsling av vinternot. fförwara thina vinter nöther billar trampar motsledar oc all annan akanredskap under taak Brasksk Cal 265."],"e":["-slede )"]},{"a":"notstal","b":"nn","c":"","d":[" (ST 115, ","261) och n. (ST 99, 115, ","125) nödstall, nödspilta, trång el. klämmande ställning. ss pinoredskap. sanctum wicencium loth han fanga oc j notstal hängia oc swa hardhelika vthänia, at hwart hans lidhamot skilids widh annat ST 98 . " loth han nidhir taka aff nodhstalleno " ib 99 . ib 125, 264 . " loth hängia them all thry j een nodhstal " ib 115 . " stö them idhir aff nodhstalleno ib. Jfr hästaprang. ""],"e":["nodhstal )"]},{"a":"notstal","b":"nn","c":"","d":["och n. trång el. klämmande ställning, om galge el. dyl. celsi modher, bödh han ophengiä j eeth nödhstall J Buddes b 87 ."],"e":["nödhstall )"]},{"a":"notvak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nu","b":"ab","c":"adv.","d":["och konj. lL. A) acv. 1) nu, om närvarande stund el. tid. jam aduer temporis nw GU C 20 (hand 2) s. l4. min miskwndh hon haffwer swa stora mildhet nw som tha Mecht 285 . - om det omedelbart följande. nw pa torsdag, skal stadzsins lagbok läsas for menoghetenä STb 1: 366 ( 1482) . ","3) för att utmärka en övergång i framställningen: nu, alltså, sålunda. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 543 ff. - nu, vidare. ath gudhz son haffuir . . . sik likan giorth vidh en speghil j tryggia handa matto . . . som först är thet, ath . . . nw thet andra ath . . . nw the trydie skipilsen en spegil haffuir, thet är, ath . . . MP 5: 64 f. - nu, men, emellertid. jach hade gerna hulppet honom til retto, och hadhe thet swa warith, ath ther hade warith nogath tingh, nw worth ther engte tingh halleth, forty ath ther war engin lagman Stb 1 188 ( 1478) . B) konj. då nu. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 228 ff. jac päthar diäkn . . . kännes . . . at nw iac hiolt rättara tingh här i hwalstadom Gadolin Pants Bil 285 ( 1399) . kungörom wy idher . . . at nw jak karll knwtzsson sculde ridha. . . til arbugha, tha war ther erik pughe i biin or mik Reuterdahl Kyrkohist III 2: 533 (1436). ib 535 ( 1436) . nw the herra skildo ärä tha kom tidonas rennande thärä Fredrik ed Noreen 1741 . ib 2678 . GPM 2: 39 ( 1502) , 192, 197 (1505). nw tesse gode herrer rigesens radh vare her forsamblade i stocholm BSH 4: 50 ( 1491) . ib 125 (1488) o. s. v. - betecknande framtida handling. men nw jach reser op fran calmarne igen, tha vill jach leggie mich vin effter at vra i tall med eder BSH 4: 166- - Jfr än nu."],"e":[]},{"a":"nu","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. 1) nu. om närvarande stund el. tid. vi . . . gitum nu eigh iartingne giort Bu 15 . " standar nu ii sama stad varra fru mönstar " ib 64 . " þet mint som nu gar " SD 5: 160 ( 1343) . " vanligh helsä nw oc altid tilforenne sänd met waar herre " FM 199 ( 1504) . om tid hvilken den talande framställr ss närvarande (vid historiskt presens). nw vndrar folkith hwath moyses dwäl MB 1: 343 . om det som i närvarande tid föreliggr såsom fullbordadt nu hafuir gudh jnnan hymmerik nadhelikit giort medh swärik TB 72 . om det omedelbart följande. vilium sighia nu först af sancto petro ok sancto paulo. ok þär näst af allom guz apostolis Bu 99 . " nw wardhom wi swara oc lösa thra skiäl " MB 1: 32 . " nw skal thz pröfwas " ib 34 . nw wiliom wi spöria ib 35, 36, 40 o. s. v. nu, just nu, nyss. för att utmärka det nyss förflutna. nu förþe þu mik þän gäst. mik varþar tl langan þlugga Bu 19 . som nw war saght MB 1: 32 . " ther war nw swarath til för " ib 34 . " a skänningis samtalu som nu var suima hallin " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som w är sacht TB 74 . " thet jag fik nw strax fru anis scirffuelse " FM 257 ( 1506) . - nu, då, vid de tide. tha thäne wnghe swännen, nw än ganska wnhger . . . gaff sik at läsa i biblia Su 10 . ","2) nu . . . nu, nu . . . nu, än . . . än. skwfs ok vändis . . . nw til annam oc nw til caypham. w til pylatum. oc nw til herodem Bo 181 . Gr 267 . Bir 3: 222 . LfK 77, 233 . MB 2: 283, 410 . Su 10 . käte gör människiona ostadhugha ok vmskiptelica thil vredho nw til glädhi (trol. för nw thil vredhe o. s. v.) MP 1: 352 . nu . . . tha, d. s. thrängiande sik in til hans nw een oc tha annar Bo 179 . ","3) för att utmärka en öferång i framstllningen: nu, alltså, sålunda. nw hawa iwdha templum domini MB 1: 26 . ib 27, 215 . KS 3 (5, 3) . " nu aff hans nathum oos hauer alt giuit . . . tha wilium wir thätta buthorþ gömä " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . nu, vidare. SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). nv aghir waardh oc wardhbodha optka iij j horndöö ok thre j hulte TB 73 . ib 74, 77 . SEG 112 . " nv vm qudhins orh . . . ny vm styldh . . . av vm dobel " MEG (red: B) 58. ib) red, . . A) 53. nu, men, emellertid. nu en dagh . . . gik thän kristne mannin . . . j kirkiona KL 58 . " nw än nakar spör hwi eller til hwars war herra skapadhe wärldina tha finnas engin annar skiäl ther til wtan hans godhwili " MB 1: 37 . för att tillfoga ett nyt led i ett resonnemang el. en beisning, särskildt för att inleda en sats som innehåler en logisk undersats: nu. thry lagh äru eet är kirkionna annat kesarens thridhia almoghans al thässin laghin scrifwas a dödhra diura skinnom än annat lagh är andelikit hulit ey scirfwas a dödhra diura skinnom . . . nw är huart eet lagh got oc skal styras oc skipas til siälina helso . . . nw j laghomen som scrifwas a skin är eet ordh som six at faa nakat . . . samuledh är aff andelicom rät Bir 2: 204 . alt thet skapat är ok sik må hafva swå älla anorledh, til then äda tt är til skapat, thet torf hawa styrilse . . . nu är mannen en aff them thingom swå äru skapat, ok thy hawär gudh hanom giwit skäl ok samwit, thöm han må sik mdh styr til thet bästa KS 2 (3, 2) . " skiälik thing mäta sina gerning mz radh oc wilia, oc skipa them hwilka lund oc i hwilkin tima them thykker tilhöra . . . nw är gudh aldra skiälikastr oc frälsaser, fore thy thörfte han egh skapa wärldina för än han wille " MB 1: 32 . " alt thz som til är, thz är antiggia skapath eller skapare nw är ängin skapare vtan gudh ensamen . . . tha är alt thz skapath so til är, vtan han siälfwr " ib 34 .. för att inleda en sats som innehåller den förutsättning under hvilken något föreskrifves skola ega rm: nu. i lagstil. Jfr Bergqvist, Om den konditionala satsfognngen i fornsvenskan s. 20. nu wändis manne sak till hwariähandä brwt thät hälzt äru, taks man, bastäz, inds ellr pinäs oforwnnen eigh bar ok aatakin . . . miste ok liwit firi then thät girodhe SD 4: 466 (1335, nyare afskr) . ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . nw war oxsen för stangull, oc hans herra waradhe ey för oxsan . . . tha skal oxsen mz steen nidher brytas MB 1: 336 . " nw är oxen för stangul, oc hans herra wiste thz wäll, oc lät han lösan ganga . . . tha skal hans erra giälda oxa fore oxa, oc tagha then dödha til sik allan oskiptan " ib 337 . " nu sigär salin negh . . . þa haui vinin wald at witnä til salans " SR 1 . n hvilikin man här kumbär ok bvro wil lwarda, han skal giua enä half mark til bvrägiäl ib 11 . nu vithes nokrom thetta och wardher ey gripin widher frska erningh dyli mz siex mannom MEG (red. A) 55 . nu doblar man. enghen ma längr dobla än minnom herra konungenom är budit godha nath ja hans herberge ib . SR 43 . 44, 4.6 MEG (red.) A) 54, (red. B) 59. EG 66 . TB 73, 78, 79 . SEG 111, 112 o. s. v. SO 16, 17, 18 20 o. s. v. i förening med en följande vilkorskonj. el. anat ord som ka linlea en vilkorssats. nu än þän saken gifs, jäfwr oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik . . . oc gitär þätt märkelikä pröwätt oc fulkopmnat in till eens tweggiä eller þriggiä, þa skulu þe oc egh flere vtt afsätiäs SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " nu än frälsis man äller kona gor skipte äller köp med Pö i skatskyldughum jorþum boande äru . . . med þöm forskiälum at hwar skal sitt agha, draghande swikilikä in til sik waar jngiäld; hwa sum þolict gyo, är war fulder þyuwer ib. hwar som köpe jord elle säl, þa skal hon wingas: nu än hon klandas fori hanum, þa tala han til vinsins och vinin til salans " SR 1 . " nv huar man röffuar til half mark vardhr thr til wnnen misthe liffuet " MEG (red. A) 56. nv huar som valdtagher qwino . . . miste liiff ib. -i föreing med en följ. tidskonj. nw tha frokoster holdhin är tha skulu wär[] mestara fölghia houm a rastughu SO 16 . B) konj. då nu (jfr Mnt. och Mht. nu). nw thenna förnämpdha prophetar . . . haffdhen hört thnna iomffrwnnas ordh . . . wordho the mz henne mykyt glädhiandis i gudhi Lg 3: 588 . " nw her sten kom hiit till finland, laag hans folk med stor magt för aabo slott " FM 144 ( 1502) . ib 199 (1504), 241 (1505), 331 (1507). BSH 4: 312 ( 1502) , 314 (1502), 316 (1502), 5: 59 (505), 124 (1506."],"e":[]},{"a":"nudda","b":"vb","c":"v.","d":["slå, stöta, krossa. Jfr SAOB: N 755. pauio . . . slaa stöta ok nuddha GU C 20 s. 419 . jmpingo . . . idest iungere vel impellerere opstödha äller nudda ib (nand 2) s. 15."],"e":[]},{"a":"nudder","b":"nn","c":"","d":["husgeråd (mortel el. dyl.?) vari man stöter el. krossar. pila le myll täuerne . . . gröta kräkla ok uwdder (fel för nwdder; jfr Cathol.: et pila instrumentum concauum in quo frumentum teritur vel aliud; Diefenbach: pila -. . . kewle. kule; morser; ribehulcz) GU C 20 s. 447 . pilumen . . . thz i nwddhe stötis ib s. 448 . pindo . . . i nwddhe stötha ib s. 449 ."],"e":[]},{"a":"nudher","b":"nn","c":"","d":["stötesten, block, kubb. läggia nwdh (offendiculum) fore blindan MB 1: (Cod. B) 561. lägger nwdh foe blindan ib."],"e":[]},{"a":"num","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","1) undantagande.","2) om ej.","3) men, utan, att ih `c (ɔ: Jesus) är op standen af döth. thätt sighia äi the ena. num thät uittna gothe clärka. riddara oc suena Saml 24: 279 . oc sautho sua änghen stath mughu ui ih`m (ɔ: Jesum) spöria. num ioseph sagho ui i arymathia ib 280 . han . . . bath mik äl rädhas . . . oc äi gräta num uara glath ib."],"e":[]},{"a":"num","b":"kn","c":"konj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"numin sot","b":"nn","c":"","d":["lamhet. " fördriffwer mwmmen soth " PM LIV . oth mwmmens sot LB 9: 114 . Jfr nima."],"e":["nwmmen- . ","wmmes- )"]},{"a":"nunna","b":"nn","c":"","d":["nunna. " monialis . . . nönna " GU C 20 (hand 2) s. 153. "],"e":["nönna )","*nunno kränkiare","nönno- )"]},{"a":"nunna","b":"nn","c":"","d":["nunna. " monacha hether nwnnan " LfK 19 . vigþ nunna Bu 183 . SD 5: 566 ( 1346) . Bil 287, 380 . KL 75 . Bir 3: 216 . Ber 165, 166, 167, 171, 174 . LfK 3, 9 o. s. v. "],"e":["nonna: -o KL 75 . ","nynna: nynnona Bir 3: 216 ),","nunno kloster","nunno klädhabonadher (dat. el. ack. -klädhabonadh Bir 3: 216 . ","-clädhebonat Lg 3: 272 ), ","nuno liverne","-lifwärne )","nunno lovan , "]},{"a":"nut","b":"nn","c":"","d":["nöt. " litith är vm een noth " GO 861 . " stort som en noth " LB 7: 24 . " af nutinne hulkra skaal som wäxe ok vtuilde sik " Bir 1: 330 . toma nytir ib 2: 195 söta nötir ib. ib 202, 5: 91 . TB 78 . Al 8114 . RK 1: (Albr) s. 211 . " nakra sma fyrballa som andra nyther " PM 7 . " nöther som kallas castanea " Lg 3: 280 . koll. nötter. ther hittes först mandelträ root oc wäxte mykith nyt (Cod. B: mykin nut 548) MB 1: 220 . - Jfr hasla-, val-nut. "],"e":["noth GO 861 ; LB 7: 24 . ","nyt MB 1: 220 . pl. nyter PM 7 . ","nytir Bir 2: 195 . ","nöter Al 8114 . ","nöther Lg 3: 280 . ","nötir Bir 2: 195, 5: 91 . ","nöthir TB 78 . ","nyttir Bir 2: 202 . ","nötter RK 1: (Albr) s. 211), ","nuta kiärne","notte kärn )","nuta skogher , "]},{"a":"nut","b":"nn","c":"","d":["nöt. " nytanna yrtagardh, ok sötasta dalanna äple plantar siälin gudhi " SpV 10 . " twäskona ärw nyther som är walnyther oc smaa nyther PMskr 346. thet trädh (ɔ: kastanjen) saas aff notommen " ib 333 . " valnöther oc smaa nötther " Brasks Matordn 8 . - Jfr hasla-, kastanee-, valnut. "],"e":["noth GU C 20 s. 363 . ","nötther Brasks Matordn 8. notther Skotteb 254 (1466-67). nyther PMSkr 346 . ","med art. notanna SpV 10 . ","notthanna ib 183 . ","nytanna ib 10 . ","med art. notommen PMskr 333),","*nuta fnas","notha- )","nuta kiärne (notho kärne), ","*nuta mangare","noto- )"]},{"a":"nut kiärne","b":"nn","c":"","d":["nötkärne. KL 24 . Jfr nuta kiärne."],"e":["not kärne )"]},{"a":"nutskal","b":"nn","c":"","d":["nötskal. " aff the giff honom drikka . . . twa nothskala fwlla " LB 9: 116 ."],"e":["nothskal )"]},{"a":"nuvarande","b":"","c":"","d":["nuvarande. " skall thet allom witerlikt, wara swa wael äpte komandom som nw warandom at . . . " NMU 1: 75 ( 1386) . . . . fore sich och allom sinom epterkomandom arffuom, nw warandom, föddom ok oföddom STb 3: 471 ( 1500) . (Möjl. snarast att fatta som två ord.)"],"e":[]},{"a":"ny","b":"nn","c":"","d":["ny, nymåne. maanen gör iämlanga swa langan som en manath, som halwer hetir ny oc halwer nädha MB 1: 66 annor thera hñgtidh war at hwario ny ib 497, ib 62, 63 . LB 3: 12 . " om tu hugger i nyno baruedh " MD 428 ."],"e":[]},{"a":"ny","b":"nn","c":"","d":["ny, nymåne. laat sätia thina katisor paa nyyd oc ey i nedom Brasks Cal 265. "],"e":["*nys dagher","nyss- )","*nys time","nyss- )"]},{"a":"nyafhuggin","b":"","c":"","d":["nyss avhuggen. JMPs 438."],"e":[]},{"a":"nyar","b":"nn","c":"","d":["nyårsdag. " kombe nyaars dagh wppa swnnedagin " LB 7: 61 . BSH 5: 233 ( 1508) . FH 5: 213 ( 1513) . "],"e":["ny aar )","nyars gava , ","nyars tidh (nyaars tiid), "]},{"a":"nyar","b":"nn","c":"","d":["nått år, nyår. ath han wärdoghis giffwa them thäs nyarsens wälsighnil[se] Mecht 31 . hustru marieth läther helse ider nad ok ider nadz nyar Carlsson, Hemming Gadh s. 4 (1507). anno dominj mdxx2 annendt dag nyars STb 5: 355 (1522, Kop). "],"e":["nyars dagher (nyaars dach), ","nyars gava , "]},{"a":"nybakadher","b":"","c":"","d":["nybakad. nybakath hwetbröd LB 1: 96 ."],"e":[]},{"a":"nybakadher","b":"","c":"","d":["nybakad. PMskr 577."],"e":[]},{"a":"nybola","b":"av","c":"adj.","d":["som nyss bosatt sig; som nyss satt bo. " abraham fra stegeborg loot oss förstaa tha han kom ifra eder atj wore fast nyboole " HSH 17 . 169 (1523, Brask)."],"e":["-boole )"]},{"a":"nybrutin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nybryta","b":"nn","c":"","d":["nybruten åker. nouale . . . et noualis . . . in eodem sensv [ager] qui singulis annis renouatur arando vrether vel qui primum nouus pre[s]cinditur et aratyr nybryta GU C 20 s. 361 ."],"e":[]},{"a":"nybränder","b":"","c":"","d":["nyss bränd. westrarss stadh, som w ny brendh äre (för är) BSH 4: 257 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"nybygdher","b":"","c":"","d":["nybygd. " et nybygt klostir " KL 108 . St 284. nyss bebygd. landh och städhr the äro mykith eparä och werrä nw e the waaro för nokrom aarom tha the waro ny bigdhe Lg 3: 133 ."],"e":["ny bigdher )"]},{"a":"nybygdher","b":"","c":"","d":["nybyggd. STb 5: 107 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"nybygning","b":"nn","c":"","d":["nybyggnad. " for . . . clostersens nybygningh " FH 4: 81 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"nybyriadher","b":"","c":"","d":["nyss börjad. at enkte maghe märkias j them nytlikhetz älla nybyriadho sidhwänio Ber 28 . aff thy sälo nyböriadho gärnigh oc ärwadhe Su 5 . - n. ss supinum: nyss börjat. sancta anna som ha tha nyböriat haffde at thiäna Lg 3: 701: "],"e":["-böriadher )"]},{"a":"nybyriadher","b":"","c":"","d":["nyss börjad. - nyss grundad. hon . . . fföddhe oc oppehölth sancti dominici nyböriada ordhon, swa som modher sin barn JMPs 428. - nyss uppspirad? nyböryath oc främad såd haffwer jnthe hop äller tröst j sigh för än hon är vthrönth PMskr 210."],"e":["-böriad(h)er ),"]},{"a":"nybyriande","b":"","c":"","d":["för första gången börjande. swa som annor sma trä nyböriande til at wäxa ok blomstras SpV 486 ."],"e":["-böriande )"]},{"a":"nybötter","b":"","c":"","d":["nygrundad. " colonia . . . nybätther (för nybötther?) stader ok mz vtlänskom besatther stader " GU C 20 s. 124 ."],"e":[]},{"a":"nydagher","b":"nn","c":"","d":[" = nys dagher. Linkbilbh (ny ser.) Bil 3 ."],"e":[]},{"a":"nydhas","b":"vb","c":"v.","d":["ref. 1) stöts, bortstötas, skrämmas. skalt thu äkke nydhas af minna vtwalda manna ärfwodho Su 400 . ","2) öfverfalla. med prep. a. nyddos a arma blinda män Lg 931 . Jfr niudha."],"e":["nyddos Lg 931 ) , "]},{"a":"nydhia","b":"nn","c":"","d":["klubba. " hwa som kastar bwlyxe at varom härra han kastar nydhio i geen " GO 416 . " händirna varo swa som nydhio (clavæ nodosæ) " Bir 3: 136 ."],"e":[]},{"a":"nydraghin","b":"","c":"","d":["nyss dragen. thera klädhe syntos sva vaat, som the hafdho varith nydraghi aff sionom Ansg 205 ."],"e":[]},{"a":"nydräpin","b":"","c":"","d":["nyss slagtad. hösa köth ny dräpith (kött af nyss slagtadt höns) LB 7: 37 . hönsaköth nydhrepith ib 2: 60 ."],"e":[]},{"a":"nydödher","b":"av","c":"adj.","d":["nyss död. sithen hans husfru margret war nydöth Engström, Bo Jonsson 306 (1361)."],"e":[]},{"a":"nydödher","b":"av","c":"adj.","d":[" KL 122 . " fan biscopin tha ny ddhan mz bradhom dödh ib 121. " Bil 464, 802 . Di 294 ."],"e":[]},{"a":"nydöpter","b":"","c":"","d":["nyss döpt. swa reen oc meenlöös som et nydöpt barn SvKyrkobr 4 ."],"e":[]},{"a":"nyefund","b":"","c":"","d":[" , se under nyr."],"e":[]},{"a":"nyfallin","b":"","c":"","d":["nyfallen. " en nyfallen sniö " Di 53 ."],"e":[]},{"a":"nyfangin","b":"","c":"","d":["nyss erhållen. for nyffangit skimbil LB 2: 65 ."],"e":[]},{"a":"nyfödder","b":"","c":"","d":[" Bu 76 . Bil 2347, 574 . Bir 2: 102, 3: 263 ."],"e":["nyfödar Bu 76 )"]},{"a":"nyfödhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. födas på nytt. wm hwilka människian nakraledis maa ny födhas Su 266 ."],"e":[]},{"a":"nygger subst.","b":"","c":"","d":[" , njugghet, snävhet, avoghet? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. then adhra (av lättjans döttrar) är nyggir hat oc stiongir mote thy thär got oc dygdhelikit är SvKyrkobr 354 ."],"e":[]},{"a":"nygiordher","b":"","c":"","d":["nygjord, nyss gjord. han kalladhe hin muramestaren wpa husit j hint nygiordha husit Prosaditker (Sju vise M B) 210. ath glasen ey falla jn j ognen tha the ärw nygiord PMSkr 562 ."],"e":[]},{"a":"nygipter","b":"","c":"","d":["nygift. " en nygipt kona " Bil 480 . " af vnge kono . . . ok flughurta anaþom nygipte " Bu 520 ."],"e":[]},{"a":"nygipter","b":"","c":"","d":[" SkrtUppb. 123."],"e":["ny gifther )"]},{"a":"nygivin","b":"","c":"","d":[" (Isl. nýgefinn] eg. nyss gifven; nyss inträdd. klärkir ny giwi j klosir KL 21 . ib 72 ."],"e":[]},{"a":"nyhet","b":"nn","c":"","d":["nyhet. all the thing som röra til äwinnelikhetinna, ok gamwl waro, skiptas j nyhetena ällr j nyghia omgango (per nova mutantur) SpV 380 . " thu höre nyhetzens tekn (signum audis novitatis) " JMÖ 193 . ib 196 ."],"e":[]},{"a":"nyhitter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nyia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr for-, up-nyia."],"e":[]},{"a":"nyia","b":"vb","c":"v.","d":[" refl. nyias, förnyas. j thön thimanom (våren) nyas örthr ok trä LB 6: 278 . Jfr atr-, or-, up-nyia."],"e":["nya )"]},{"a":"nykil","b":"nn","c":"","d":["nyckel. y äru alle nykla widh eenna kunu bälte GO 1093 . lästo han tornit . . . ok kastade nykelin wt i the aa RK 1: 4054 . " th dören skal haffua twa laasa oc twa nykla, swa at huar thera (af systrarna) haffuer siin nykil " Bir 5: 96 . " nykylin z hulkom som lasen vpläsis ok atirläsis " ib 1: 296 . ib 155, 156 . SO 195 . nyklae til kistome Bir 5: 96 . " nylana til trägardhin " ib 99 . haffwer nöklana til westra porth BSH 5: 215 ( 1507) . gigh mz sin egen nykle i henrich jollis visthus BtFH 1: 267 ( 1508) . " rþa himirikiz nyclom " Bu 100 . hon nykil til mit hiärta bär Iv 3530 . SE 115, 120, 121. Jfr hus-, kirkio- nykil sat lykil."],"e":["nykl . ","nyckel SO 195 . md art. (nom., ack.) nykili Bir 1: 156 . ","nykelin . ","nykylin . ","nyckellen SO 195 . ","nyle . ","nyklar . nöklar: nökla SEG 115, 120 ; ","nöklana BSH 5: 215 ( 1507) , "]},{"a":"nykil","b":"nn","c":"","d":["nyckel. Se J. BrøndumNielsen, Acta Philologica Scandinavia 6: 171 ff., 8: 90 ff., R. Pipping, b 8: 78 ff., R: Jirlow, Nordiska texter och undersökningar 9: 74 ff., F. Andersson [Askeberg] ib 81 ff. och jfr i fråga om nyckeln som rättslig symbol) L. Carlsson, Rig 1942 s. 81 ff. at wi giwm . . . clostre . . . al the hus ok bigningh mäd lasum ok niklum NMU 1: 65 ( 1375) . jak . . . haffuer . . . giffueth . . . thil clostrith . . myna aaboodh . . . badhe meth laas oc nykle, som hon staar SD NS 3: 416 ( 1419) . " jak radher fore nyclomen . . . mädhan jak liffuer " ib 3: 417 ( 1419) . stod swen fatmästare jnne for rättenom ok kändis ath han hade anwardat kadrine äringslia dottir sina nökla ath styra ok rada for them ATb 1: 96 ( 1458) . nyklan till sture bomen StÄmb 84 ( 1468) . " nykelen ti store bomen ib 92 (1473). sagdes fore retto, ath effter thet hustrv valborgh, martin fynnes epterliffua aff eneköpunge, haffuir radzsins breff aff eneköpunge, swa ath hon lagde nycklande fraa sik i rettin, tha bör henne engte ath swara till hans gieldh " STb 1: 125 ( 1477) . same dach lage per olssons hustrw . . . sina nyckla pa disken och widersade all gieldh bade vptilberende, jntilmanende och vt til lgiffuende. ther medh badh fogit (!) och radit henne anname sine nycla i gen, epter thet jntet fans vtan blotta fatigdomen ib 2: 317 ( 1489) . sama dach bare hustrv jngridh . . . alla sina nycla jn pa radzstuen effter sin bonde fore gieldhz nödh ib 3: 321 ( 1497) . " ringher som nijkkle pläghe henghe oppo " GPM 2: 215 ( 1506) . anders klensmidh . . . for nyklor x öre HLG 2: 58 (1517). - bildl. kastelleholm som en nyckel är till suerige HSH 13: 126 (1525, Brask). - Jfr bodha-, bom-, kamara-, kirkio-, lönports-, skirn-, slots-, stenhus-nykil samt lykil. "],"e":["nyckel HSH 13: 126 (1525, Brask) . nikil HLG 2: 13 (1509). nikel STb 1: 353 ( 1482) . med art. (nom., ack.) nykilin Hel män 223 . nykylin ib. nyckelin St Ämb 97 (1476) o. s. v. nykelen ib 92 ( 1473) . ","nyckelen ib 94, 95 (1474) . nyklan ib 83 ( 1467) , 84, 85 (1468), 86 (1469), 89, 90 (1471) o. s. v. nycklan ib 88 ( 1470) . ","nyckle SD NS 3: 416 ( 1419) . ","nyklar HLG 2: 58 (1517). nyklor ib. nyckla StÄmb 86 ( 1469) . nyklä ib. nijkkle GPM 2: 215 ( 1506) . nokle tÄmb 237 (1544). med art. nycklana 110 (1484). nycklane ib 94 ( 1474) , 95 (1475) o. s. v. nycklena ib 92 ( 1473) , 94 (1474). ack. nökla ATb 1: 96 ( 1458) . med art. nyklane STb 5: 173 (1517). nycklane ib 1: 125 ( 1477) . dat. niklum NMU 1: 65 ( 1375) . ","nyclomen SD NS 3: 417 ( 1419) ), ","*nykla bärare","nökla- . ","-bärore )","*nykla pika","-piga )"]},{"a":"nykilpika","b":"nn","c":"","d":[" = nykla pika. FMU 5: 89 (1484, avskr.) ."],"e":["nyckelpiga )"]},{"a":"nykker","b":"nn","c":"","d":["eg. ryckning; oro. at hon matte faa thaar ällir hiärtans nyk fore sina synder SkrtUppb 422 ."],"e":[]},{"a":"nykker","b":"nn","c":"","d":["eg. ryckning; oro. " thäs gif thio hiärta ey en nyk " Al 920 ."],"e":[]},{"a":"nykkia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka. " circumscribere somon lykkia krongomgaa fordöma straffua nikkia trängia borth tagha androm sith aff händha ok ilklokligha affscrapo " GU C 20 s. 112 . - skaka. med obj. tha stod siälin tyst ok nykte sit howd ok teknade sik ey wilia haffua hans bön MP 4: 117 ."],"e":["nikkia . ","nykte ) , "]},{"a":"nykokadher","b":"","c":"","d":[" , o. adj. nykokt. oppa thet te skulo altdh fa ferst och nykokath BSH 5: 272 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"nykoma","b":"vb","c":"v.","d":["se nyr 1."],"e":[]},{"a":"nykomande","b":"","c":"","d":[" , p. adj, nykommen. systra . . . huilka som skulj lära oc känna vngom systrom nykomandum jn läsa oc sionga Bisk Nils´vis-st 199."],"e":[]},{"a":"nykomin","b":"","c":"","d":["lnykommen, nyss kommen. at thed (ɔ vinet) är ny kommit hit i byn GPM 2: 299 ( 1508) . - ss tillnamn? nisse nykwnin (så!) KTb 152 ( 1436) ."],"e":[]},{"a":"nykomin","b":"","c":"","d":["nykommen, nyss kommen. Pu gräst nykomen ii var kläþe Bu 76 . " e nykomin j closter " Lg 798 . " een munkir ny kumin i ödhkninna " KL 216 . " til thän nykompna munkin ib. " ib 217 . hon (själen) var nykomin aff licammancom Bir 3: 262 . " nykomith folk aff egipto Mb 1: 412. " MD 493 . " the waro nykompe til rtta tro " MB 1: 48 . samnadis folkit saman at se thz vndir swa som thz vare tha nykomit Bil 879 . (?) jak är mik nykomin at bidhia min barn wäl fara til bana Bil 476 (jfr Lg 1015 )."],"e":["ny kumin )"]},{"a":"nykristnaþer","b":"","c":"","d":["nydöpt. Bu 190 ."],"e":[]},{"a":"nyköpter","b":"","c":"","d":["nyköpt, nyligen köpt. bade gardarne äre samman knytte, thenne nyköpte och martius egin STb 3: 339 ( 1497) . SJ 2: 316 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"nylands brädhe","b":"nn","c":"","d":["bräda från Nyland. j nylandz bredre botnebrede Stock Skb 116 ( 1519) ."],"e":["nylandz bredre) , "]},{"a":"nylatin","b":"","c":"","d":["nss häld. olia war swa fersk oc qwik som hafdhe tha warit ny latin i karit Lg 3: 259 ."],"e":[]},{"a":"nylika","b":"ab","c":"adv.","d":["nyligen, nyss. vtan thät (ɔ: Riseberga kloster) hauer thet ohindrath haft oc qwalt for allom lmannom fför nw nylican NMU 1: 70 ( 1384) . neophitus nölia cristnader GU C 20 s. 349 . - superl. n yligast, sist, senast. vorfrwe dagh visitacionis, som nw nyligast forleden är STb 4: 17 ( 1504) ."],"e":["nylican NMU 1: 70 ( 1384)","nyligare FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . superl. nyligast STb 4: 17 (1504). nijligasth GPM 2: 124 ( 1511) . ","nijlästh ib 346 ( 1509) , "]},{"a":"nylika","b":"ab","c":"adv.","d":["nyligen, nyss. thz folk, som nylka hafdhe ristindom takit Bil 852 . ib 795 . Kl 79, 418. Bir 2: 158, 3: 415, 4: 6 . Fr 1401, 3206 . RK 1: 3330 . Di 96 . MB 2: 324, 410 . Lg 439, 3: 557 . SO 163 . RK 3: (Till. om Cr. II) 6248. wara fw altare, thet som w nlelika i strengenes domkirkio fundeat är SD S 1: 319 (1404). just. tha n bögyna at gaa w mörkeo oc i lywset, oc aff lathinne i ärwodhet, synes honom thz twnkt oc främandhe, som han nylekan begynnar LfK 129 . superl. nyligast, sist, senast. yngxste boderene som myligast vaar jnkomen SO 151 . ib 195 . sancti kalixti dagh nw nylegasthe forlidhin FM 687 ( (1504) ."],"e":["nleka Bil 795 ; Rk 1: 3330; Lg 439 . ","nylelika SD NS 1: 319 ( 1404) . ","nyliga Di 96 ; MB 2: 324 ; Lg 3: 557 . ","nylige RK 3: (Till. om Cr. II, RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6248. superl. nyligast SO 151, 195 . ","nylighesth FM 154 ( 1504) . ","nylegasthe ib 687 ( 1517) ),"]},{"a":"nyliker","b":"av","c":"adj.","d":["ny. (Jungfru Maria) framfoostrandhis han mädh nyleghom sidh bliffuandis badhe modher ok jumffru SkrtUppb 360 ."],"e":["nyleghom ) , "]},{"a":"nylikhet","b":"nn","c":"","d":["nyhet, nytt väsende. j nylikhet (novitat) hällagha wngangilsa Ber 56 . - nyhet, nytt bruk, förändring. at enkto magne markias them nylikhetz älla nybyriadho sidhwänio (novitatis) Br 28."],"e":[]},{"a":"nylikhet","b":"nn","c":"","d":["nyhet, nytt väsende, nytt bruk, förändring. jn nouitate vite sue j sins liffuärnis nylighetz opnyan Mecht 257 ."],"e":["nylig- )"]},{"a":"nyläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga (ngt) ss nytt el. från första början. . . . j huilkit nya huss . . . hwffuendal vpmwrath haffuer och nylacht en grundwal j sin kellere balka höght STb 2: 307 ( 1488) . ","2) perf. part. om räkenskap: nyligen avgiven? Jfr läggia 2. pro expensis, tha som jach giorde nylath rekenskap HLG 2: 43 (1515)."],"e":["nylath . ","supin . ","nylacht ) , "]},{"a":"nyländare","b":"nn","c":"","d":[" = nyländinge. ss tillnamn. peder olasson nilender HLG 3: 78 (1523)."],"e":["nilender )"]},{"a":"nyländinge","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lasse nylänninghe " ATb 1: 38 ( 1455) . " larins person nylänninge " ib 188 ( 1463) . GPM 2: 322 ( 1508?) . Stock Skb 148 (1519-20), 246, 248 (1525-26)."],"e":["-länning(h)e . -lenning(h)e),"]},{"a":"nyländinger","b":"nn","c":"","d":[" = nyländinge. ss tillnamn. lasse nylännigh ATb 3: 317 ( 1519) ."],"e":["-länningh )"]},{"a":"nyländningar","b":"nn","c":"","d":[" Nyländingar SD 5: 696 (347, gammal afskr.). "],"e":[]},{"a":"nyländsker","b":"av","c":"adj.","d":["nyländsk, från Nyland. iiij tiogh nylensk brädin HLG 2: 65 (1519)."],"e":["-lensker )"]},{"a":"nylärdher p. dj. nss lärd el. undervisad som nyss giort sina skolstudier. thänne wnghe swännen nw än ganska wngher nylärdher novitius su 10 . 203 su 356 .","b":"","c":"","d":[" Al 4451 . ny"],"e":["nymeere ib 228 . ","nymär"]},{"a":"nylärdomber","b":"nn","c":"","d":[" (prov på) nyförvärvad lärdom. rudimentum ti nylärdomer GU C 20 s. 531 ."],"e":["-domer )"]},{"a":"nymane","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " kadrin nymanen dedit vij artich quit " SSkb 92 (1503-04)."],"e":["-maane )"]},{"a":"nymolkadher","b":"","c":"","d":["nymjölkad. han (ɔ mjödet) skal vara som ny molkad miölk oc ey hetare Sex ekon tr 267 ."],"e":[]},{"a":"nymuradher","b":"","c":"","d":["nyligen, (upp)murad. eric pederssons stuffw, som ny mwrath är STb 2: 163 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"nymäre","b":"","c":"","d":["1) nyhet, underrättlse. " af . . . them nymärom oc godhom tidhindom the baro " Bo 53 . figo the te nymäre thz arlans iärl var komin thäre Iv 2325 . " spordhe iak thr the nymäre at een riddare hafdhe varih thäre " ib 245 . ib 3600 . RK 2: 2003 . spordhe thz nymär at the fiila föla pori här Al 4451 . thenna helsaa tidhande oc nymäre äru fu mz frögdh Su 356 . hörn . . . huat nymere jak idher bär oc förir ib. rykte. swa stora thinga nymäre gik swa vidha vm världina Kl 329. helghetzens nymäro Lg 3: 557 . berättelse, historia. äwintyr äller annor nymäär äller fanyt odh thz talas ey här Al 6249 . tha the hafdo sakt all thra nymäre Iv 588 . ib 596 (de båda sitn. ställena kunna föras till 3). ","2) ny el. märkvädig sak, ny uppfinnng. j skullen mik lära tänna lek och stor nymere MD (S) 203 . ","3) ny el. ovanlig händelse el. företeelse; äfven under, järtecken. alle vndradho vppa thätta nymärit (novitate) Bo 76 . nero spurþe þässe tiþande. ok hafþe raþ vm þolikt nymäre B 128 (möjl. att föra till 1). thz enfallogher almoghe kan ey wndirstaa tha plagha han meera wndra, oc nymäre haffua, än ther aff naket bätrs ällir j godho bygder wara (plus mirari quam adificari) Bir 4: 74 . " hwilkit efaldogha almoghen . . . haldher for wnder oc nymeero (in admirationem ducunt) " Su 228 . " gudolika tinga aldra dywpasta nymäre oc wndher (diviorum mirabilium profundissima mystria) " ib 136 . vart hon . . . ärät mz vderligom nymäro ok jerteknom Lg 3: 521 . ","4) ovanlig el. märkvärdig hndese, äfvntyr. iak foor ok vilde nymäre fanga Iv 160 .","5) ovanlighet, sällsamhet, tillgjordet. " j sancti saluatoris systra sange tha skal wara enkto for witi ällir nymäre (curiositas) " Bir 4: 53 ."],"e":["nymere MD (S) 203 ; Su 356 . ","nymeere ib 228 . ","nymär Al 4451 . ","nymäär ib 6249 . nyä mära RK 2: 2003 ),"]},{"a":"nymäre","b":"nn","c":"","d":["3) ny el. ovanlig händelse el. företeelse; även under, järtecken. wppenbarande mildaste härran hänne sin lönlekhetz wnderlika nymäre (mira secretorum suorum) Mecht 217 . " nymäris länktan ällir girnilse (novorum cuido), gambla thinga ok äranda ällir sidha ledha " SpV 159 . ","1) ny, nyuss tillkommen el. gjord. sua sum nyä laghen sighia nu til Hist Handl 2: 2 ( 1352) . i the nygio kirkio här i arbogha tb 2: 96 (1477). tha stande thet gambla (ɔ den gamla, vilkorligt ostraffade förseelsen) ypit medh thet nygie STb 4: 101 ( 1505) . gambla adam skodha . . . nya adam skodha styrslo ok waldit haffwa offwir andhelika sälhet SpV 132 . at nyghia brudhin (ɔ den nya nunnan) skodande nya brwdhgwmans tekn. mine tolamodh ok fatikdom Nunneinv. 353. JMPs 529. 3) ny, nu bruklig. thetta betalade vy ragwal . . . xx markc gambla ortoghar [!] oc xx mark nygia ortoghar [!] Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) .","4) ny, färsk. nyth win PMskr 354.","5) nytt el. nya påhitt, knep, undanflykt(er). Se Sdw 2: 1274 och Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. swa at för:de jönis erikson och hans arffa mago tetta för:da goz . . . styra och radha . . . vtan alth argth, helparedhe, rethagangh äller nyafundh, ther mik äller myna arffa kondhet til froma koma SD NS 3: 104 ( 1416) . thette loffuer jach . . . stadugt oc fast obrvtligan ath holle scholendes vtan alle gensegielse, nyafwndh, arge listh eller nager hielperede STb 3: 31 ( 1492) . BSH 4: 325 ( 1502) . - Jfr spannyr ."],"e":["*nymäris sidher , ","nyth ib 354 . ","nyyt J Buddes b 79 . nith HLG 3: 112 (1528). ack. m. nyghian JMÖ 103 . ","nj SJ 2: 170 ( 1490) . ","nöia ATb 3: 162 ( 1505) . ","nygha Nunneinv 353 . ","nyghiom Mecht 31 . ","nyghia Nunneinv 353 . ","nygie Stb 4: l101 (1505), 5: 40 (1515). gen. m. nya Nunneinv. 353. dat. f. nygio ATb 2: 96 ( 1477) . "]},{"a":"nyplantadher","b":"","c":"","d":["nyss plantad. af nyplantadha thrä Ber 2: bildl. var tha nyplantadhir i throne (neophtus) Ansg 189 . " the helga nyplantadha ordhen sancti saluatoris " Lg 3: 571 ."],"e":[]},{"a":"nyr","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ny, nyss tillkommen el. gjord. röktarr sik daghlica nya ok större hedhir Bo 95 . " sago mannin helan mz nyio limum " Bil 424 . " nar barnit vp växir nakot tha vmskiptis gammo klädha bonadhir ok ny kläde vptakas " Bir 1: 143 . aflagdhe iak gamlo laxis klädhe ok iak vptok ny klädhe thz äru nyio laghin ib. ib 144, 145 . LfK 38 . nyio lagha prstar Bu 61 . " the gambla script oc swa the ny " MD 391 . aflägghin j . . . gamlba synda mannin . . . oc j förin idhir j yan man MP 1: 126 . nyghia dröffuilsenna fudher Su 162 . " thes hanuo ympna äptedöma bådhe ny ok fornt (för forn ) " KS 30 (76, 32) . nygia (nyintagne) broderen SO 104 ., 153. tha iak ny kom (ss nydöpt kom, omedelbart kom; möjigen bör ock ny kom föras till ett verb ykoma) af döpilsom Bir 4: 130 . ny, hittlls okänd, som afser det som nyss inträffat. bodha nygia glädhi Lg 219 . hördhe thänne nyia tidandhe ib. ","2) ny, annan, een nyian höffuisman keesa RK 3: 1882 . " naar naket nyt closter är byggiaskolandes " Bir 4: 60 . ","3) ny, nu bruklig. tässa forscrifna tompt är lang liij (53) nya alna SJ 180 ( 1449) epter the ny alnenne mält ib 175 ( 1454) . ","4) ny, färsk. rensar niw (recentes) saar oc bindir badhä gamble oc nio LB 3: 190 . nyt smör ib 1: 96 . ","5) ny, obrukad el. föga brukad. maghä ey flere par kläþe ny gywä än fyrä SD 5: 479 (1345, nyare afskr). 1 nyghe messings kaar och 1 nygth hans fath . . . oc IIII kannar nyghe FH 5: 169 ( 1495) . ","6) ny, förnyad, som åno inträder el. eger rum. luneta napn thz thykker mik swa som nyan mana Iv 1798 . " schal han göre thöm . . . nygian kosth " SO 117 . " hwilkit breff forganghit är, som ther war a giffuit, i thy kännis iak thet meth thesso myno nogho breffue, at swa war gyort " SD NS 1: 271 ( 1403) . gen. n. adv. nyss. äre . . . nw nys hen kompne aff danmark nagre the fangne ware FM 235 ( 1505) . a nyio (å nyo KS 41 (107, 45) . aa nyia RK 3: 393 . oppa nya ib 2307 ; Lg 3: 155 . vpa nya Di 93, 153 . vppo nya RK 2: 701 . paa nyia ib 3: 1229 . a ny Iv 1241 . oppa nyt Lg 3: 175 . oppa nytt RK 3: (sista forts.) 4666 . uppa nyyt Ansg 191 . vppa nyt SO 147 . pa nyt ib 81 . pa nyth ib 105 ; BSH 5: 153 ( 1507) ), å nyo, på nyt. tå skal iak å nyo alt få thet syslonne åfåt är KS 41 (107, 45) . " hon bordhe sina talan ater a ny IV 1241. " RK 2: 701, 3: 983, 12229, 2307, (sista forts.) 4666. Di 93, 153 . SO 81, 105, 147 . Lg 3: 155, 175 . BSH 5: 153 ( 1507) af nyio (aff nyio Bil 726 ; Bir 4: 60 . aff nyo Iv 1631 ; Al 5369 ; Bir 4: 7 ; MB 2: 111 . aff nyyo Su 158 . aff nyö Di 72 . aff nyia RK 3: 853 . aff nya SO 115 . aff nyä Di 156 . af ny Bil 248 MB 1: 27, 416 ; Fl 372 ; Iv 926 980, 2419, 3696 ; Al 930, 958: 6750: Va 38, 55: RK 1: 717, 1049, 1696, 3498, 2: 6040), a) från början ss nytt som (somligt) dictade han aff nyio Bil 726 . " skal jak aff nyo (de novo) planta mik en wingardh " Bir 4: 7 . " nar nagor thig skuu aff nyio göras " ib 60 . " ther aldre för stodh nakar by ther lot han byggia en stadh aff ny " Al 930 . ib 958, 6750 . mage . . . arbeyde ok skera marenborst kledhe aff nya ok wadhmal ok jntet annat vtlenst klede aff nya göra SO 115 . (?) han diktad engen wysa aff ny RK 2: 6040 . ) å nyo, på nytt, för andra gången. skref thr atir sina läst aff ny Bil 248 . burdho thaghar aff nyo kifwa Al 5369 . MB 1: 27, 416, 2: 111 . Fl 372 . Iv 926, 980, 1631, 2419, 3696 . RK 1: 717, 1049, 1696, 3498 . Va 38, 55 . D 72, 156. Su 158 . c) åter, vidare? än haffuer jak thz aff nyia sporth RK 3: 853 . Jfr nyst."],"e":["ny UplL V . 1: pr. n. (nom., ack.) nyt Bir 4: 60 ; LB 1 96 ; SO 81, 147 ; Lg 3: 175 . ","nyth SO 105 . ","nytt RK 3: (sista fors.) 4666 . ","nyyt Ansg 191 . ","nygth FH 5: 169 ( 1495) . nyghe (trol. felskrifvet) ib. ack. m nyian RK 3: 1882 . ","nyan Bo 95 ; Bir 3: 415 ; MP 1: 126 ; Iv 1798 . ","nygian SO 117 . ","nyia ÖGL B. 11:1. nyya Su 10 . ","nygia Lg 219 . ","nyo ib 40 . ","nys FM 235 ( 1505) . ","nyio Bil 726 ; Bir 4: 60 . ","nyo KS 41 (107, 45) ; Iv 16331 ; Al 5369 ; Bir 4: 7 ; MB 2: 111 . ","nyyo Su 158 nyu UplV V. 1: pr. nyö Di 72 nygho Sd Ns 1: 271 (1403). nyia RK 3: 853, 983, 1229 . ","nya ib 2: 701, 3: 2307 ; Di 93, 153 ; SO 115 ; Lg 3: 155 . ","nyä Di 156 . ","ny Bil 248 ; MB 1: 27, 416 ; Fl 372 ; Iv 926, 980, 1241, 2419, 3696 ; Al 930, 958, 6750 ; RK 1: 717, 1049, 1696, 3498, 2: 6040 ; Va 38, 55 . ","om ., ","ny SD 5: 479 (1345, nyare afskr.); Bir 1: 143 ; KS 30 (76, 32) . niw Lb 3: 190. nio ib. ack. m. nyia ÖGL De. 18:1. f. nyär UplL V . 21: pr. nyghia Su 162 . ","nyghe FH 5: 169 ( 1495) . ","nya SJ 180 ( 1449) . dat. nyio Bil 424 . ","nyom SML Conf. best. form sing. nom. m. nya SO 104 . nygia i 104, 153. f. ny MD 391 . ack. . nya Bir 3: 415 . ","nghia LfK 38 . ","ny SJ 175 ( 1454) . ","om ., ack. n. nyio Bir 1: 143, 145 . ","nyia Lg 219 . ","nyio Bu 61 . ","nyio Bir 1: 144 . nyu ÖGl Ä. 2: pr. nyu UplL Cof.), "]},{"a":"nyrakadher","b":"","c":"","d":["nyrakad. " ny rakat howdh " LB 4: 345 . ib 2: 51 ."],"e":[]},{"a":"nyrimadher","b":"","c":"","d":["nyligen rimmad el. rimsaltad. ɉ mark för j ferding nürimath ströming HLG 3: 130 (1529)."],"e":["n ürämath HLG 3: 136 (1529) . nynrömath ib 126 (15429)), "]},{"a":"nyrre","b":"","c":"","d":[" , se nörre."],"e":[]},{"a":"nyrudder","b":"","c":"","d":["nyröjd, nybruten, nyligen upptagen. giorde per . . . lag for thet ath han lofwade iönisse hans hötte deel köpte äy smidio bälge äy bärgh iärn ok äy ny roddo grwfwo andra än han per hafde i for ᵈᵒᵐ hötto deel AT 1: 71 (1457)."],"e":["-rodder )"]},{"a":"nyrydhning","b":"nn","c":"","d":["jord som rödjes el. är röd till odling; nyodling. som . . . ny rödnig wp tagit haffwa SD 4: 38 (öfvers. i nyae afskr.)."],"e":["ny rödning )"]},{"a":"nyrökter","b":"","c":"","d":["nyrökt. Sex ekon tr 270 . HLG 2: 43 (1515). nyrökt faaraköth Brasks Matodn."],"e":[]},{"a":"nysaltadher","b":"","c":"","d":["nysaltad. iij lester nijsalthet strömingh FM 360 ( 1508) ."],"e":["nijsalthet )"]},{"a":"nysatter","b":"","c":"","d":["nysatt. " the tyrä som ny sath ära " Sex ekon tr 264 . - nyligen tillsatt el. impregnerad. med prep. mädh. när lärofftith är nysath mädh olynne PMSkr 547 ."],"e":[]},{"a":"nyskapadher","b":"","c":"","d":["nyskapad. JMPs 469."],"e":[]},{"a":"nyskapadher","b":"","c":"","d":["nyskapad. Lg 66 ."],"e":[]},{"a":"nyskipaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nyskoa","b":"vb","c":"v.","d":["förse (häst) med nya skor. ath fore . . . en xvj marck hest skal ny skosz aff smederne her j stadin, schole the ey mera thaga fore skoo söm och rbeyde än ij öre STb 3: 353 ( 1498) ."],"e":["inf . ","-skosz ) , "]},{"a":"nyskorin","b":"","c":"","d":["nyligen tillskuren. nyskoren klädhe SD NS 3: 622 ( 1420) . - nyligen avskuren. bäträ är then quisten impaa som en dag eller ij [2] ligger sidah han är aff skoren än then som ny skoren är Sex ekon tr 264 ."],"e":[]},{"a":"nyskrivadher","b":"","c":"","d":["skrifven på nytt, omskrifve hitte brefuit . . . scraat ok ny scruat Bil 680 ."],"e":[]},{"a":"nyslaghin","b":"","c":"","d":["nyligen slagen el. dubbad. en friboren man wnger ny slagen tiill riddare Troj 149 ."],"e":["-slagen )"]},{"a":"nysmurþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nysomnadher","b":"","c":"","d":["nyss somnad Lg 3: 337 ."],"e":["ny sompnadher )"]},{"a":"nysprungin","b":"","c":"","d":["nyss utsprungen, nyss utvuxen. nysprungit skäg Ansg 179 ."],"e":[]},{"a":"nyst","b":"ab","c":"adv.","d":["nyss. " ath han war nyst komen aff lybig " FM 346 ( 1505) . Jfr nys uner nyr."],"e":[]},{"a":"nysta","b":"vb","c":"v.","d":["nysta. " glomare samon hopa ok nysta " GU C 20 s. 318 . Jfr upnysta."],"e":[]},{"a":"nysta","b":"nn","c":"","d":["nystan. suasom smaa thradhir väfdhis j nysta Bir 2: 95 . suasom eet kringlot nysta älla ballir ib 101 . thz (hjulet) sände af sik sua stora eldz gnistor sua stora som annar nyston Pa 18 . " samanryktis han swa som eet nysta " KL 362 . Jfr thradha nysta."],"e":["-on ) , "]},{"a":"nysta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr afnysta."],"e":[]},{"a":"nysta","b":"nn","c":"","d":["nystan. JTb 36 ( 1473) . "],"e":["nysthe )","*nysta foter","nyste- )"]},{"a":"nystekter","b":"","c":"","d":["nystekt. Brasks Matordn 12."],"e":["-steekter )"]},{"a":"nystripter","b":"","c":"","d":["nysaltad. sudhen sill fersch eller nysträpt eller sikelögor Brasks Matordn 13 ."],"e":["-sträpter )"]},{"a":"nyt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) nyttjande, bruk. Se Sdw 2: 1274. 3) nytta, gagn. manga lönliga trwmbor woro konstdeliga bigde j jordena tiill almäneliga stadzsens nytia oc gangn Troj 38 ."],"e":["nytia ) , ","nytiabol , "]},{"a":"nyt","b":"","c":"","d":[" L. ","1) nyttjande, bruk. " som alla licamlicka thinga nyt (usum) vända i äuädhelikit gagn " Bo 123 . förande mz mik renaso klädhe til mins sons nyt oc thorff Bir 3: 285 . VKR 57 . ","2) inkomst. atirgifwa alla the fruct oc nyt som thu hafwir thr af (af ocker) fagit ST 493 . ","3) nytta, gagn. ti berhsens nyttä oc gangh SD 5: 638 ( 1347) . " aldr munde hon (æ: handin) til nytta wardha Bi 255.litin nyt " Bo 96 . vtan thera eghna nyt oc gagn ib 110 . " äru mina händir mik til lthunga oc e til nakra nyt " Bir 3: 139 . ib 380, 431 . Al 5380, 6251, 8023, 10104 . Br 80, 228. schal styra (näml. godset) oc rdha oc sigh til nyt at gör SD NS 1: 333 ( 1404) . ","4) afkastning af nätboskap, mejeriprodukter? Se nytia bol. Jfr a-, fäarnyt, äfvensom net. "],"e":["nöth Ber 80, 228 . ","nytia , se nytia bol, nytia fä, nytia kläde, nytia nöt. nytta Bil 255 . ","nyttä SML 33: 3 ; S 5: 638 (1347); med afs. på de tre sistn. ställena jfr emellertid nytta, f.], f. ","nytiabol","-boll . ","nytybol . nöthiabol. nyttiabool. nytäbol SD NS 1:684 (1407). nötäbol), ","nytia fä , ","nytia ka","nytio- )","nytia klädhe , ","nytia nöt , . L."]},{"a":"nyt","b":"","c":"","d":[" , se nut."],"e":[]},{"a":"nyta","b":"vb","c":"v.","d":[" Se niuta och jf ratnyta."],"e":[]},{"a":"nyta","b":"","c":"","d":[" , se niuta."],"e":[]},{"a":"nyta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) duga, ara nyttig. läghe thz till inga fanga nythr TB 75 . " liggr eek nidhre . . . ok nyther till fanga ib. "","2) gå an, vara möjlig. vinterin haffde siona lakt swa at them nytte ridha ok gaa RK 1: 2920 ."],"e":[]},{"a":"nyta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) använda till sin nytta, göra bruk af, äta af. the som offra gudhi, the skulo nyta offrith MB 1: 470 . Jfr niuta. ","2) nyttja, bruka. " skal gudz thiänare mot tholkom nyta hardha auitelsa hamar " Bir 2: 230 . " latir thom nyta (uti) godh gamu lagh " ib 3: 311 . " ängin kunn henne (bron) tidhare nyta " Al 1980 . " nytom war sin " ib 7186 . Jfr fänyta."],"e":[]},{"a":"nytakin","b":"","c":"","d":[" L.","1) nyss antagen. nytakin til konungx Bil 616 . ","2) nyss itagen. hwar nytakin i kloster KL 254 ."],"e":[]},{"a":"nytakin","b":"","c":"","d":[" L.","3) nyss tagen. thet (ɔ torpet) är ny thagit op VKj 91 (1466). saa hon härran jhesum, swa som ny thakin aff korseno Mecht 74 . MP 5: 70 ."],"e":["-thagin )"]},{"a":"nyter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) brukbar wardh hanum handen atir wäl nytt aff onytte Bil 54 . - nyttig. som honum nytast oc bäzst synis VAH 24: 327 ( 1377) . som . . . clostersins . . . formännom nyttast ok [bäst] synis SD NS 1: 361 ( 1404) . ib 172 (1402, gammal afskr.), 2: 7491. then han wth rikeo nyttast dugha ib 7500 (här är nyttast möjl. att fatta ss brukadt averbielt). Ber 251, 255 . " thz r hänne nyttare til hänna siäl hallir standa qwar än heem tara " Bir 4: 124 . thässa bokena giordhe sanctus bermardus til ärkelikin kännedom ok mykit nyttan allom them som til renlifnadh i kloster gifne äru Ber 243 . " nyt ärfwohe i 250. ­ tjenlig, lämplig, duglig. nytter til rikesins þiänist S 5: 477 (1345, nyare afskr.). at the engin man nyttaren älla ganglikaren wisten landeno i thessom lärndom " BSH 1: 188 ( 1386) . " hwad thöm nyttast oc iäpnast koma ma " ib bö tht vtydas til thet bästa och nyttasta BtRK 116 ( 1436) . " scule han all slot oc län fa äfter has suensca radz radhe tha the jnfödda them thykte bezst nytta " RK 2: 1797 . ","2) dugtig, hurtig. " ä wardhir nytthom nakath til wakna (extemplo vegetus aris fit homunico fretus) " GO 305 . Jfr fa-, mat-, o-nyter."],"e":["nyter SD 5: 477 (1345, nyare afskr.) . f. ntt Bil 54 . ","nyt Ber 250 . ","ck . ","p . ","nytta RK 2: 1797 . ","nytta Ber 251, 255 . ","nytare Bir 4: 134 ; Br 251; BtRK 116 ( 1436) . nyttaren (ack m.) BSH 1: 188 ( 1386) . ","nytaster : -ast VAH 24: 327 ( 1377) . ","nyttaster: -ast BSH 1: 188 ( 1386) ; D NS 1: 172 (1402, gammal afskr.), 179 (1402), 180 (1402), 361 (1404); RK 2: 74921, 7500 ; ","-asta BtRK 116 ( 1436) ; ","-astan BSH 1: 188 ( 1386) ),"]},{"a":"nyter","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr mat-, o-nyter samt fanytta."],"e":[]},{"a":"nytia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) njuta, åtnjua. nytia äwärdhelikit liiff Bir 4: (Dikt) 259 . " nytia thi luseika vmfmpnilse " ib 1: 89 . ib 3: 243, 344 . MP 1: 204 . Su 74, 259, 393 . ä törsta mera nytia ib 138 . " engin är the stundh j hulke mäniskian ey nytiar gudz godhgärninga oc miscundh " MP 1: 185 . Bir 1: 115 . Ber 219 . abs. nytia oc alrig ledas Su 138 . ","2) nyttja, bruka. nytia growan kost ok smälik klädhe Kl 81. nythia mit fädhene Bil 488 . " thätta swa uplatit ma hans lauresson fornempd ok hans arfua nyttia ok bruka til äuerdhelica ägho " SJ 44 ( 1428) . ib 52 ( 1433) , 53 (1433). thän thz hawir oc nytiar Bo 17 . " ey finnom vi at han äntigia foe sik älla sinom discipulis nytiadhe thätta valdit i 50. hon hafdhe harit nytiat til thz fanyt ok skadhelikit var " ib 75 . i 123, 136. ir 1: 204, 259, nytiadhe stundom lättare ordh ok stundom grymmare i 3: 173. me dat. (sannolkt genom inflytelse af Lat. luti). nytiadhe han studom lättom ok blidhom ordhom ok stundom hardhom oc snarom ordhom (quandoque utebatr seronibus blandis et humilibus, quandoque increpatoriis et duris) Bo 148 . nytia . . . thik swa som gudhz mynstre (utere . . . t ipso velut templo Dei) Ber 220 . Jfr vannytia, onytias."],"e":["nttia . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"nytia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) njuta, åtnjuta. " likawäl glädhias hälgha iomfrur oc nythia (perfrunntur) gudh swasom serdelis theras eghin sötasta brudguma " Mecht 151 . aldra högxsta oc aldra klarasta wnderstandilse hwilka hon fullelika nytadhe (fruebatur) j iordherike ower all creatur ib 174 . ib 180, 209 . " vidh nathsangen skal thu aminnas the foreeningh, och the hälgasta stundena, j hwilkom thu, een ande mädh mik wodhin, skal mik äwärdeligha nythia, oc nywtha " ib 281 . " at jak skuli vnkoma syndugha manna pino oc vardha wärdhugher at nythia rätuisa manna glädhi " Prosadikter (Barl) 33 . JMÖ 190 . 2) nyuttja, bruka. . . . hon nyttiar hälder sina helbrögda hörsl ok öron til wärslika fafänga glädi MP 4: 178 . "],"e":["nythia . ","-ar . ","-adhe . Se Sdw 2: 1274)","*nytia sik , se sig själv till godo, se till sitt eget bästa. thy skulle hwar cristen människia nytia sik i tima oc ey mykith a wärlz fiikt liggia SvKyrkobr 21 . " thy fik han (ɔ Judas) ey the nadh. thz han matte sik fore sina synder angra. mädhan han sik ey nytiadhe thär han timan hafdhe " ib 28 . - Jfr vannytia."]},{"a":"nytian","b":"nn","c":"","d":["1) njutning, åtnjutande. " j gudz nytian (fruitione) ok söta " Bir 1: 238 . ib 343, 2: 231 . Su 82, 110, 258 . ","2) nyttjande, bruk. " rät nytian j allom thingom " Bir 1: 144 . " aldra thiga skälik nytia " ib 227 . Jfr vannytian."],"e":[]},{"a":"nytian","b":"nn","c":"","d":["1) njutning, åtnjutande. " alt thz han wnderstodh oc wnfik om thän hälgha anda thz smakadeh oc honom j sötasta nythian (fruitione) oc lioffuasta wtrönilsom " Mecht 131 . ib 157, 212 . " j alla godha tingha nythian JMPs 451. - Jfr vannytian. ""],"e":[]},{"a":"nytidhande","b":"nn","c":"","d":["nya underrättelser, nyheter. them nw nytidhande förandhes Lg 3: 634 (nytidhande bör kanske fattas ss en tillfällig sammanskrifning)."],"e":[]},{"a":"nytidhing","b":"nn","c":"","d":["underrättelse om ngt nytt, nyhet. ingen föra nogra tiding, skualder äller rychta, som han ingan skäll till weth, her nw nytidinge kompna STb 1: 428 (1459, Burspr)."],"e":["-tiding )"]},{"a":"nytlika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett behagligt sätt, läckert? vm en dag fik the gambla hustrun . . . see ath henne son loth väl reda sina maltidh ok stekte sik en kapun . . . tha sagde hon til sin man . . . gak fram j garden til wan son . . . for thy jak saa ath han haffuer nytterligha til reth ath sik j dagh MP 4: 62 ."],"e":["nytterligha )"]},{"a":"nytlika","b":"","c":"","d":[" Su ","347) adv. nyttigt, på ett nyttigt sätt. vpnöte ok lifdhe si tima nyttelika ok höfwisklika Bi 1: 329. han synis mer wmkulkasta, n nytlika wpbyggia Ber 18 . MB 1: 442 . Bir 4: 35 . S 347. Jfr onytlika."],"e":["nyttelika MB 1: 442 ; Bir 1: 329, 4: 35 . ","nyttelikare"]},{"a":"nytliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) nyttig. " j thy at hon (ɔ: Jungfru Maria) daghlika är os syndarom nytlikin j himerike " Mecht 168 . " bätring som tik wore ffulkomlig, oc minne siäl nytheligen " SvB 34 (b. av 1500-t.).","2) duglig. praktisk. biscop lydeke . . . tilskikkadhe . . . borghamestara oc radhit i arbogha offwir helghandz kirkio formen oc forstandara till setia oc aff setia hwm som thöm best nyttolighaste thotte wara ATb 2: 52 ( 1475) ."],"e":["nytlikin . ","nytheligen . nytterlikin: -likit MP 4: 40 . ","nyttirlikom ib 5: 138. superl. nyttolighaster: -aste Atb 2: 52 (1475)),"]},{"a":"nytliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) nyttig. " mang nyttelikin thing " Bo 10 . " thz som ganglikit oc nytlikit var ib 75. sen i hwat nyttelik oc hwat tharflik kärleksins dygh är " ib 78 . " wiste aam oc kunne al nyttelikin thing " MB 1: 93 . " gulikin bn är mykit nyttelik " MP 1: 185 . Bo 106, 245 . Mv 1: 33. Bir 3: 130, 167 . Ber 11, 220 . BSH 5: 367 ( 1509) , 415 (1510). milheti r til al lthig nytlikin Bo 139 . me dat. thz som han veet os vara nytlicast Bo 20 . " för nakra sak skuld 139. med dat. thz som han vet os vara nytlicast " Bo 20 . " för nakra sak skuld honom siälfwom nytteika " Bir 1: 167 . MB 1: 46, 81 . KL 164 . ","2) duglig, praktisk. " war herra han är nytteliker mästae, oc ey häggumma " MB 1: 93 . satte han si systir son: vnamanum til förseo man, the hälgho kirkio, som adhe var viis ok nytlekin Bil 849 . Jfr onytliker."],"e":["nytteliker . ","nytliki Ber 11 . ","nytlekin Bil 849 . ","nyttelikin Bir 3: 130 . ","nyttelik Bo 78 ; MP 1: 185 . ","nytlikin Bo 139 . ","nttelikt MB 1: 46 . nytte likt Bir 3: 431 . ","nytterlikt MB 1: 33 . ","nötteligt BSH 5: 367 ( 1509) . nöttelicth ib 415 (1510). nytikit KL 164 ; Bo 75 . nyttelikit ib 245. ack. f. nyttlika Bir 1: 167 . nyttelica ib 3: 167. pl. nom. f. nyttelika Bir 2: 259 . nom., ack. n. nyttelik MB 1: 93 . ","nytlii Bo 106 . ","nyttelikin ib 10 . ","nyttelikar Ber 220 . superl. nytlicastr: -ast Bo 20 . ","nyttelikaster MB 1: 81 . ","nyttelicaster: -ast Bir 3: 431 ; -asta ib),"]},{"a":"nytlikhet","b":"nn","c":"","d":[" [Bir 2: ","108) nytta. " for annars gagn skuld ok nyttelikhet " Bo 73 . " viste hwat nytelikhet apostoli . . . skullo fa af röuilsomen " ib 111 . " licamlix nyttelikhetz äruodhe Bi 2: 108. " Bo 142, 177, 238 . KL 45 . MP 1: 76 . Bir 1: 114, 150, 160, 167, 191, 204, 239, 272, 283, 2: 36, 108, 180, 278 . Br 22, 236. Jf onytlikhet. "],"e":[]},{"a":"nytlikhet","b":"nn","c":"","d":["och m. 1) nytta. ljak hauir al thing skällica skapat til mansins nyttelikhet (Bir. nytto) ok kännedom Nio kap ur Bir 36 . 2) njutning. allan alddir mins hälgasta, oc fulbordhasta wmgängilse mz minom kärlek oc nyttelikhet skal iak offra for alla thina synder Mecht 148 . wilt thu . .. niwta min närwarilsinne nytian oc nythelikhet ib 212 . - Jfr onytlikhet."],"e":["nythelikhet . ","nyttelikhet )"]},{"a":"nytta","b":"","c":"","d":["1) nyttjande, bruk. " myne vtlagde peninge . . . som wt kome till hans nades eget nythe och behoff STb 5: 350 (1521, Kop). 2) nytta, gagn. fördel. litla nytto taghin i ther aff än tho at i thz hördhe. thy at i troon mik änkte " Prosadikter (Sju vise m) 133 . thet skal han oc the beholda oc bruka sik til gagn oc nötto Lagerbring Saml 2: 203 ( 1440) . " hwat gaghn ok nötto the ga daghligha clostreno för sin kost oc löön Bisk Nils´vis-st 196. forscrifna stenhws . . . egha niwta och bruka sik til nytto och bestand " SJ 2: 50 ( 1479) . " thät är en stor nytta ath jak far likamlika fran idher " MP 4: 26 . ib 259 . " ath thet dobbel ware edher tiil gagn och nöttha " GPM 2: 197 ( 1505) . - pl. thy läöggia the sama thio gärninghana nytthor ok gaghn, ok hänne til som hon haffdhe thöm siälff giorth ok wärkadh SkrtUppb 364 . PMSkr 138 . thy wathnith är menniskionne til osäyelika manga nyttor oc gawgn ib 206 . - Jfr onytta."],"e":["nytthe STb 5: 349 (1521) . nythe ib 350 (1521, Kop) . pl. nytt(h)or SkrtUppb 364 ; PMSkr 138, 206 . nötta), "]},{"a":"nytta","b":"av","c":"adj.","d":[" ? nyttig? then schada war mykit nytta (det som var fsedt att skad blef till stor nytta?) RK 2: 2225 . Jfr onytta."],"e":[]},{"a":"nytta","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) nyttjande, bruk. " twe wndirkiortla . . . en for daghlika nytto (sum) " Bir 4: 10 . the skal gömas til conuentine nötto (usus) S 4: 129 (öfvers. i hds. fr. 1440). ","2) nytta, gagn, fördel. giordho almoghanom mykla nytto Bil 850 . " görandis sina nytto " Bir 5: 92 . " mangom til nytto ok gagn " Bir 1: 60 . hwat som kötzsins älla wärldinna nytta wtkräfwir ib 69 . ib 91, 135, 262, 2: 278. ST 429 . LfK 91 . Di 297 . " alla frukter oc nyttor thr aff kommande " Su 146 . för mangha handa nyttor oc gagn LfK 90 . "],"e":["nittha: -o SGGK 106 . nötta)"]},{"a":"nytta o","b":"av","c":"adj.","d":["nyttig. Se Sdw 2: 1274. syntes os swa wäl nytta wara at kyrkian skal behalda . . . the fyra päningx landin Sd NS 3: 54 (1415). om nytto ware. ok behoffh giordis at sancte eric baner skulle haffuas medh til finandh BSH 4: 196 ( 1495) . " at wi bedhomps thät os är ey nytta at bedhas " Hel män 185 ."],"e":[]},{"a":"nytte","b":"nn","c":"","d":["nytta, gagn. till almenth nytte HSH 20: 174 ( 1507) . skula forscrifne gz . . . haue oc bruca til theris nötte oc wiidertarff SJ 353 ( 1469) ; kan föras till nytta f."],"e":["nötte )"]},{"a":"nyttogher","b":"av","c":"adj.","d":["nyttig. " thz wr oc är os aldra nöttogast " Mecht 168 . war christus nyttogher j allom sinom gärningom, til at lä.kia badhe siälana oc likama ib 260 . ib. " the thing som henne kunno wara lichamlika älla andelica nöttogh " SvKyrkobr 346 . " han är en nottijgh karl och en godh scriffwere " GPM 2: 106 ( 1505) . Jfr onyttogher."],"e":[]},{"a":"nyttogher","b":"av","c":"adj.","d":["nyttig. " vm thz nyttoght är " KL 344 . faa ordh ok nyttogh ib 351 . " wndhersa hwat yrther oc röther godhe oc nyttoghe wro " Lg 666 . Su 347 . FM 388 ( 1508) . " thz som til änkte är nyttoght " Bir 1: 135 . til the gerning, hwilka hene synis til sinna helso nöttugha wara ib 5: 92 . - med t. tz siälinne var nyttogast KL 351 . " thz som mik war nyttogast ok beest " Bir 1: 26 . ib 309, 2: 78, 3: 218 . LfK 41, 269 . Jfr iäm-, o-yttogher."],"e":["nöttoger: -ast Su 347 . ","nöttugher . ","nyttoght KL 344 ; Bir 1: 135, 2: 78 . nyttogt ib 1: 309. nyttokt LfK 41, 269 . ","nytthit FM 388 ( 1508) . ","nyttogh . ","nyttok Gers Ars c 6), "]},{"a":"nyttoghet","b":"nn","c":"","d":["nytta, gagn, fördel. alth goth, som människior kwnna behöffwa til. . . sina eghna nyttoghet Mecht 287 . MP 4: 33 . JMPs 496. - pl. aff the XV ffructher oc nytogheter som the ffa som gudeligha läsa jomffru maria psaltar JMPs 476."],"e":["nytoghet . ","nyttigheth BSH 5: 304 ( 1508) . nittoghet JMPs 503. nûtteschet Saml 6: 159 ),"]},{"a":"nyttoghet","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"nytunnadher","b":"","c":"","d":["nyss tappad på tunnor. naar öleth är nytunnath Sex ekon tr 268 ."],"e":[]},{"a":"nytändilse","b":"nn","c":"","d":["nytändning. i nytendilsenä LB 6: 108 ."],"e":[]},{"a":"nytändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? nytändning. Linkbibl (ny ser.) Bil 3 ."],"e":[]},{"a":"nyumvänder","b":"","c":"","d":["nyuomvänd. " nouicius . . . ny omwänder " GU C 20 s. 361 ."],"e":[]},{"a":"nyupstandin","b":"","c":"","d":["nyss uppstigen. (att kung Hans var) ny opstandhin aff krankhet G. Carlsson, Hemming Gadh s. 74 (1504, H. Gadh)."],"e":["-op- )"]},{"a":"nyuptakin","b":"","c":"","d":["nyligen upptagen. wid nyordholt är 1 torp ny optagit tiil bigningh VKJ 76 ."],"e":["-optiagin )"]},{"a":"nyvalder","b":"","c":"","d":[" , p. adj nvald, nyss vald. han do ny valder (strx efter valet) Bil 828 . HSH 18: 12 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"nyvaxin","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. nyvuxen, som nyligen vuxit upp el. fram. PMskr 228. nywaxith bökelöff ib 235 . the (ɔ: gässen) bitha alth thet the öffwerkomma som nywäxith är ib 263 . Jfr nyväxter."],"e":["-wäxin )"]},{"a":"nyvirdha","b":"vb","c":"v.","d":["presentare frambäro vt iste presentat dapes ok nywördha [!] GU C 20 s. 481 ."],"e":["-wördha )"]},{"a":"nyvordhin","b":"","c":"","d":["1) nyvorden, nyblifven, som nyss blifvit (något). mz nwordhnom gudz prophetum MB 1: 394 . ","2) ny, oerhöd, ovanlig. " thz är ny wrdhit at nokor biudher sik til dödhin " Bil 476 . M 1: 33. än nakar nderlikin misliter oc nywodhin syis a thm ib 363."],"e":[]},{"a":"nyvänder","b":"","c":"","d":["nyomvänd, nyss omvänd. Br 18."],"e":[]},{"a":"nyväxter","b":"","c":"","d":[" = nyvaxin. saa ath solen matthe komma aath ten nyuäxta tälingän Prosadikter (Sju vise m B) 231."],"e":[]},{"a":"näb","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kivo näb."],"e":[]},{"a":"näb","b":"nn","c":"","d":["1) näbb. flög hon (dufvan) oppa hans skuldro oc stak sit näb j hans öra St 137. ib 138 . ","2) näbbformigt framskjutande spts. i trangom skoom oc mz langom äbbom (calceos streictos atque rostratos) Su 151 (kan föras till näbr). Jfr näf."],"e":["näbbom Su 151 ), "]},{"a":"näbber","b":"nn","c":"","d":["näbb, mun. at hon (ɔ hönan) kan liggia oc plokka sigh mädh näbbenom PMskr 257. "],"e":["*näbba skatter","näbe- . ","nebbe- )","*näbba skor , "]},{"a":"näbber","b":"nn","c":"","d":["näbb, mu. " hwa länge liggir a sin bäd han ffar litith for sin näb (pasa morosa thori modicum dapis impetrat ori) " GO 704 ."],"e":[]},{"a":"näbfäste","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr kivo näb? at the toge tet skip wtan slag och kiff, wtan som tet lagh i hampn fför en nebfäste STb 4: 268 ( 1512) ."],"e":["neb- )"]},{"a":"nädh","b":"nn","c":"","d":[" Se nidh, f."],"e":[]},{"a":"nädhan","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep. L. Se nidhan."],"e":[]},{"a":"nädhan","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr nidh, f."],"e":[]},{"a":"nädhan","b":"nn","c":"","d":[" ? nedan. badhe a ädhen oc ny L 3: 12. Jfr nedhan."],"e":["nädhen )"]},{"a":"nädhre","b":"av","c":"adj.","d":["A) komp. nedre, undre, lägre. hwikin them insatto ii nädhrä myrkästuona KL 159 . öffra thinghin ok nädhro Bir 1: 172 . B) superl. ","1) nederst, längst ned befintlig. thu skalt falla aff enom diäfle ok til annan alt til thäs thu kombir til then nädhirsta j hälfwit Bir 3: 370 . ","2) nederst, lägst, ringast. " mz öwerstom oc nedherstom creatwrom " MB 1: 44 (möjl. att föra till niþarster). Jfr niþre."],"e":[]},{"a":"nädhre","b":"av","c":"adj.","d":[" , superl. Se nidhre."],"e":["nädherster"]},{"a":"näf","b":"nn","c":"","d":["näbb, äfven tryne, snabel, nos, mun. duwa kom flyghande oc bar en ampull a sina näui Bil 689 . " fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näff " Bir 1: 24 . ib 2: 42 . GO 1097 . Al 4615, 5225, 8705 . St 509. Lg 306 . Lg Mecht 300 . Ber 157 . hiult (näml. fisken) up höght gudz likama främmarst a sino näwi KL 13 . " tha fooro the fram til eth myket rädhelikit diwr; thz haffde ij föthr och ij wingha, thäss näff (rostrum) och thäss näglä waro allä' glödinhä iärn " Pa (Tung) 34 . " ther la lucifer agruffuo . . . hans näff (rostrum) war swa lankt och iämmerligä hwast " ib 35 . LfK 229, 237 . dyurin (elefanterna) hafdho lang näff ST 524 . " stötte them mz siin näff ib. hwa länge sowir aa sin bäd han faar litit for sith näff (cui sopor est tractim nec edenda lucrabitar auctim) " GO 184 . ss tillnamn. petro nefh SD 1: 318 ( 1246) . biorn nef ib 2: 60 ( 1288) . Jfr kroknäf, äfvensom näb, näbber."],"e":[]},{"a":"näf","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " abram näff " KTb 156 ( 1442) . "],"e":["näff )","*näva giäld , "]},{"a":"näfgiäld","b":"nn","c":"","d":["nässkatt, personlig skatt. assignamus . . . ledhongxlamæ &nefgiald per westmanniam Sd 1: 657 (1285."],"e":["nefgiald )"]},{"a":"näfgiäld","b":"nn","c":"","d":["nässkatt, personlig skatt. Se Sdw 2: 1274 och jfr Norsk Hist. Tidsskr. 5. R: Bd 4: s. 486 f. samt näfpänningar, nävagiäld."],"e":[]},{"a":"näflisker","b":"av","c":"adj.","d":[" n. tyg från Nevelles? XVI vlnas de panno næwlist ib 93 ( 1329) . " duas tunicas vnam næflist " ib 105 ( 1329) . capam neflist ib 128 ( 1329) . capam næflist ib. ib 129 ."],"e":["näflist . ","näwlist . ","neflist . ","näflyst SD 4: 63 ( 1328) ),"]},{"a":"näfpänningar","b":"nn","c":"","d":["näspenningar. ss. benämning på en personskatt i staden Lödöse. " item habet prædicta præpositura) tericam partem denaiorum dictorum neffpäninga lodise " Vg Fornmt I 4-5: 63 (omkr. 1397, avskr.). Jfr näfgiäld."],"e":["neff- )"]},{"a":"näfsa","b":"","c":"","d":["näpsa, tukta, straffa. " swa skullen ok j . . . alwarligha näffsa them (ɔ jdher barn) aff ondo (de malo seriose corripere) " Mecht 36 . " then tidh henrik staffanssons tywff var neffsther " JTb 69 ( 1478) . - medprep. ivir. när alth är fwlbordat beskodhes graffwerna aff förmannomen, oc näffses affwer them somey haffwa wäl bygth oc graffwith PMskr 132. jtem honum (ɔ gårdsfogden) bör staa för gaardhen, slachterj, erffwodsfolch och erffwode oc offwer them nepsa Arnell Brask Biᴵ 27. - Jfr onäfster."],"e":["näffs SvB 295 (börj. av 1500-t.). v, v. L. "]},{"a":"näfsa","b":"vb","c":"v.","d":["näpsa, tukta, straffa. med dat. han . . . nefste fast osidughum klärkom Bil 657 . " näpsa illom ok ostyroghom mannom " KS 68 (168, 75) . " vm tu näpse ella snybbe nokrom (här kan dock dat. vara framkalla af sybbe ensamt) " ib 24 (60, 26) . ib 26 (66, 28) . Bo 193 . MP 1: 230, 2: 156, 261 . Bir 3: 46, 391 . " att rättä och näfsä þolkom ondom gierningom Sd 5: 377 (1344, nyare afskr.).   med en form som kan fattas ss dat. el. ss ack. näfs mi oc plaha mik for mina ondzsco " Bo 75 . them näfsir gudh hulka han älskar Gr 293 . " iak wil honum näpsa mz liima ok riis " Al 1353 . Ber 61, 63, 64 . Su 177 . med ack. vi iac plagha oc näfsa idher som mina oppinbara fiäda Bil 599 . andra näpsa KS 48 (122, 52) . VKR 35 . MB 2: 208 . " then olydgher är . . . näffzes wtan alla naadher " PM 21 . ib 23 o. s. v. Ber 61, 62, 64 . han . . . näfstis mz twäggia älla thriggia dagha fasto Kl 219. ther är hardhast räfft, som konungen är siälwer näfst MB 1: 349 . ib 2: 18 . RK 3: (sista forts.) 551 . " at var othokk skuli hardhare näfsas " Bo 122 . synd . . . the som lnäfst ok pinad war mz idhrugha Bir 1: 110 . med prep. ivir. skall ower thöm och honom nepsas FM 235 ( 1505) . abs. huru hardhelika min son näfse fore sydenna skuld Bir 1: 286 . Jfr onäfster."],"e":["näffza: -es PM 21, 23 o. s. v.; -andis ib 28, 32. näpa KS 48 (122, 52), 68 (168, 75) ; Al 1353 . ","näpsaa Su 177 . nepsa Lf 111; -as FM 235 ( 1505) . ","näfsir Gr 293 . ","näpsir MP 1: 230 . ","näfs Bir 1: 286, 3: 46 ; Ber 61, 64 . ","näpe KS 24 (60, 26) . ","näfste Bir 3: 391 ; ","-is KL 219 . ","nefste Bil 657 . näpste Mb 2: 208. part. pret. näfster: näfst Mb 1: 349; Bir 1: 110 . ","näfhster: -e Ber 18 . ","näffsther MB 2: 28 ; RK 3: (sista forts.) 5851 . imperat. näfs Bo 75 ; KS 26 (66, 28)),"]},{"a":"näfsare","b":"nn","c":"","d":["tuktare, straffare. var siälffwer til egin näffsare oc domare för öthina syndher SkrtUppb 154 . - med prep. ivir. christus . . . är allas thera aterlönare, som halla x gudz bwdhord, oc grymmasthe näffsare offwär them som them ey halla JMPs 456."],"e":["näffsare )"]},{"a":"näfsilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. l[Fdan. næfsilse] ","2) tukt, ordning. " enleksins dygdh är hälaghetinna preuilegium ällir frihet . . . andelix liffs näpsilse ällir sidoghet (spirutualis vitæ disciplina) " SpV 101 . ib 446 ."],"e":["näpsilse )"]},{"a":"näfsilse","b":"nn","c":"","d":["näpst, tuktan, bestraffing. MP 1: 75, 242, 2: 67 . Bir 1: 309, 2: 278, 3: 473 . ST 427 . Ber 61, 62 . Su 177, 339, 442 ."],"e":["näpsilse MP 1: 242 ; om ib 75 ; ST 427 ; Su 177, 339), "]},{"a":"näfst","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) näpst, tuktan, bestraffning. fforbiwdher fogitta . . . for:ne packara wijdh theris embetes ok peninge neffst, ath the ey (o. s. v.) StÄmb 160 ( 1506) . hans . . . sath sin nefst j syzkaburit STb 4: 121 ( 1506) . (Jungfru Maria) bödh honom widh dödzsens näffsth oc gudz hämdh, oc prädica tänna psaltaren JMPs 467. - Jfr probo-, synda-näfst."],"e":["näffsth . ","nefst . ","neffst . neffts STb 5: 324 (1521, Kop). nepsth BSH 5: 269 (1508, II. Gadh)), "]},{"a":"näfst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) näpst, tuktan, bestraffning. " godh är näpst är hon ey omkyn " GO 276 . nokor þing . . . the sum näfst thorwo wit SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " är hon siäfware til näfstnna " Bo 125 . afwite . . . andra sina röhir for thra brot mz godhom ordhom ok helsami näfst ok rätuise Bir 3: 248 . " i näffst ilgärningesmanna " KS 78 (194, 86) . Bir 1: 64, 2: 61 . VKR 8, 25, 35 . Al 7318 . Ber 60, 61, 63, 64 . MB 2: 153 . PM 21 o. s. v. BS 35, 37 . tilläggia mina siwfalla näfster MB 1: 377 . discipline, nakra handa likamans näpstir oc twingan Su 258 .","2) tukt, ordning. " wars härra räddoghe är snilille ok näfst (disciplina) " Ber 9 . " vm almoghe liuer vtan näpst ok styrilse " KS 50 (127, 54) . " thiin ordh synas mik ey skälikin, thy at the haffua huatzske näpst ällir matto " Su 235 . VKR 4, 5 . ","3) leding, undervisning? äpte thy som han ther änkte hatar thz han skapadhe redhoboin är almänt at foresee allo th som skäl hawir i näfst (juxta eum, qui utique omni uteni ratione prÄsto est, commnis isciplinæ profectum præens) Bo 123 ."],"e":["näffst KS 78 (194, 86) ; Al 7318 ; MB 2: 153 . ","näfzth PM 28 . näffzth i 21 o. s. v. neffst BS 37 . ","neffstz ib 35 . ","näpst KS 50 (127, 54) ; GO 276 ; VKR 25, 35 ; Su 235 . ","näfster MB 1: 377 . ","näpstir Su 258 ),"]},{"a":"näfstlösa","b":"nn","c":"","d":["uteblifvande af näpst. näpstlösan är glömskonna barn LfK 111 . näpstlösan födher diärffhetena ib."],"e":["näpstlösa )"]},{"a":"näghla","b":"vb","c":"v.","d":["nagla, fastnagla. " nafwarin redh thy thinge uru som in skal sätias ok näghlas Bi 2: 226. gullit war näghit mz storum gulmaghlom " ST 418 . " han war mz spikom näghilder ginom händher och föther " Ber 119 . thera heder waro nägelda a stokkin fram RK 1: 3948 . han hafdhe . . . näghilt eeth kors oppa wäggena ST 295 . the (æ: iärnspika) waro . . . ther näghlde widher Al 9191 . näghilde hofwdhit wih iordhena ST 345 . Su 50 . han nelgdh s widh korsset LfK 100 . " thu saat thin sötasta son wara swa hardelika äghldan til korsins trä " Bir 4: 172 . ib 174 . näghla geom, med naglar el. spikar genomborra. lät han näga hans fötar ginum mz tuem iarnspicom Bu 532 . näghla up, uppspika, fästa upp med naglar. neglen megh wp mz honom MD 73 . Jfr ivir-, saman-, til-näghla, äfvensom naghla."],"e":["näglde: saman nägldos Su 50 . näghilde STAl 9191: an Bir 4: 172 . näglder: _an ib 174 ; 345. nelgdhe: es LfK 100 . part. pret näghlder e Al 9191 ; _an Bir 4: 172 . ","näglder: -an ib 174 ; om Su 50 . ","nägldher ib 195 . ","näghilder Ber 119 ; -ilt St 295, 418. nägelder: _elda RK 1: 3948 ),"]},{"a":"näghla","b":"vb","c":"v.","d":["nagla, fastnagla. thz som war genwardoght, tok han borth mit aff hopenom, ok näghladhe widh korseth (affgens illuc cruci) SpV 405 . . . . vppa kirkiodörrena näglt Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-t.). mina händher . . . ärw nägldhe JMÖ 154 . "],"e":["nälgde SpV 486 . näghladhe ib 405, 539. pass. näghldis SkrtUppb 297 . ","näglt Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-t.). pl. f. nägldhe JMÖ 154 ),","*näghla til saman , nagla samman. näghla til saman mz thinom räddogha mns kötz lustha (confige tomore tuo carnes meas) SpV 538 . - Jfr genom-, saman-näghla."]},{"a":"näghlika","b":"nn","c":"","d":["näjlika. Bo 133 . Fl (Cod. B, C) s. 96. LB 2: 11, 64, 7: 46, 58,, 283, 8: 47, 10: 8 ."],"e":["nägleka ib 2: 64 . ","näghlika: -or Bo 133 . ","nägilka Fl (Cod. B) s. 96. näylikä ib (Cod. C). nälikaa L 2: 11. nälike (ge.) ib 8: 47 . nelike ib),"]},{"a":"näghlika","b":"nn","c":"","d":[" (krydd)nejlika. - koll. när ɉ pund näghlika JTb 29 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"näi","b":"","c":"","d":[" , se ne."],"e":[]},{"a":"näkt","b":"nn","c":"","d":["nakenhet. " bödh at the skullo i föras klädhe at ey skulle synas thera näkt Br 292. Kl 105, 106. " Bir 1: 77, 83, 284, 309, 2: 179, 3: 43, 373, 421 . St 177. Ber 129 . Su 165, 193 ."],"e":["-ine ib 421 ), "]},{"a":"näkta","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["mpf . ","näkte: näkto SkrtUppb 229 ; ","näktis SpV 112 . ","näktadhe Mecht 297 . ","näktir SkrtUppb 421 ),","näkta sik , göra sig naken, avkläda sig. swa som han näktadhe sik fore stwpastokkin Mecht 297 . - refl. *näktas, avkläda sig. med dat. at hon näktis alzstingx them wärdogha hampnenom SpV 112 . - med prep. af. at thu wille . . . aff klädhomen näktas SvB 522 (b. av 1500-t.)."]},{"a":"näkta","b":"vb","c":"v.","d":["göra naken, blotta, afkläda. leeddo the han oc drogho swa näktan Bo 194 . var herra ihesus war näktadhir Bir 1: 286 . pylatus loth han nekta oc blotta ok binda naknan widh studhena ST 174 . " näktado jomfrune hennes blygeliga ländher " MB 2: 160 . Bir 1: 310, 2: 36, 37, 3: 22, 294, 4: 153 . MP 1: 99 . Ber 87 . Lg 3: 473 . bildl. blotta (på), beröfva. med ack. samt prep. af lät thenna mannen aldrigh ik näkta aff inom iomffrudoms kiortle Lg 3: 290 . " näktas aff allom nadom (gratiis nudatur) " Su 352 . ib 453 . näkta sik, göra sig naken, afkläa sig näktar segh nokor bazman PM 64 . bildl. afkläda sig, frigöra sig från. med prepl. af. haffde sik swa näktat aff alle sinne eghelikhet LG 3: 295."],"e":["nekta . ","näktar PM 64 . ","imf . ","näkte Ber 87 . ","näktadhe: -adhos Bir 2: 37 . ","näktade: -ado MB 2: 160 . ","nektadhe: -adhos ir 2: 36. part. pret. näktadhr ib 1: 286, 3: 294 . ","näktadir MP 1: 99 . naktadhir ir 3: 22. n. näktat Lg 3: 295 . ack. m. näktan Bo 194 . ","näctan Bir 4: 153 . näktadan L 3: 473), "]},{"a":"näkte","b":"","c":"","d":[" , se nätte."],"e":[]},{"a":"näktergal","b":"nn","c":"","d":[" == näktergala. tha hördhe iak ater the näktergala Iv 425 (formen, som förekommer i rimslut, bör troigen föras till följ. ord)."],"e":["-ar )"]},{"a":"näktergala","b":"nn","c":"","d":["näktergal. " en man fik gripa ena nektergalu " Bil 613 . " guh gaf nektirgalunne tala ib. nektergaan flögh ib. ther sungo sötölika mäktirgalor " ST 394 . Su 331 . " nekther gala sanger " ib 77 ."],"e":["nictergala: -an Su 331 )"]},{"a":"näktergala","b":"nn","c":"","d":["näktergal. Se Sdw 2: 1274. ffilomena . . . näktergala GU C 20 s. 272 . " llucinia nie mäkther gala ib (hand 2) s. 100. ""],"e":[]},{"a":"näktergali","b":"nn","c":"","d":["näktergal. Se Sdw 2: 1274."],"e":[]},{"a":"näktilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.? blotande, avklädande. at wi maghom skodha wara atherlösn j thinom hälga mandoms anamilse . . . thin fängilse, kinpwstan, spwtan, oc hädhilse, näktilse SvB 19 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"näla","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep A) adv. nära. thu thörff ey än swa näa ga Iv 5234 . " the kapälla ther näla stodh " ib 3915 . ib 4305, 4754 . B) prep. nära. me dat. hon swa näla honum gik Iv 2531 . ganga näla, gå hårdt åt, ansätta. md näla stäldt efter tillhörande subst. el. substantiva ord. then riddare honum swa näla gasar Fl 1853 . opersonl. vara i trångmål. med näla stldt efter tillhrande subst el substantiva ord. thz monde honum swa näla ga IV 3426. han sa hänne swa näla ga thz hon är näpligha föör at sta ib 3455 . Jfr nala."],"e":[]},{"a":"nälika","b":"ab","c":"adv.","d":["nära. " drötningen monder ther nälikä hoom swa näla gaar " Fl 1853 . - opersonl. vara i trångmål ga Iv 83 ."],"e":[]},{"a":"nälkas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. nalkas, närma sig. ther äptir gik han med them ok nälkadis enom stadh som heth gerio MP 5: 180 ."],"e":["-adis )"]},{"a":"nälla","b":"","c":"","d":[" , se nätla."],"e":[]},{"a":"näma","b":"vb","c":"v.","d":[" L Jfr firi näma."],"e":[]},{"a":"nämare","b":"","c":"","d":[" , se nämbre."],"e":[]},{"a":"nämare","b":"","c":"","d":[" , se nämber."],"e":[]},{"a":"nämber","b":"av","c":"adj.","d":["som har god fattnignsförmåga, läraktig. giff mik nämpt hiärta, idhrukt oc ödmyukt SvB 10 (b. ab 1500-t.)."],"e":["nämpt ) , "]},{"a":"nämber","b":"ab","c":"adv.","d":[" STb 2: 591 (1491), 3: 466 (1500), 4: 285 (1512). närmst HLG 1: 133 (1491)), superl. motsv. posit. när. L. I. komp. A) adv. 1) närmare. om rum. Se Sdw 2: 1275. siälen astundade mykit gaa nämare Mecht 199 . " tha wil jak flyttia min bodastadh färmär hälder än nämär " MP 4: 247 . 3) närmare. li andlig mening. thär fore waro hedhningane the som throdho j christum, christo närmbir a kompne, än christi frändhir SpV 85 . - om släktskap. ingen fandz nemare skill man Uppl Lagmansdomb 84 (1493). ib 90 ( 1493) . B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. närmae. stundom ställt efter tillhörande subst. RP 2: 116, 124 (1386). SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . clostridh fik . . . eth marklandh oc eno örtogh nämare söddra ändanom i bynom ib 331 (1418). ena gardz tompt liggiandis bak fore meydenborgx gardh nämber clostreno KTb 82 ( 1442) . tha är mit hiärta tik mykit nämmare Mecht 22 . ib 235 . tha wilde han ey miswördha wan härra thär mädh ath han wilde nämare gaa höga altarena MP 4: 173 . iste est citerior mihi han är mik nämare GU C 20 s. 113 . II superl. A) adv. 1) näst, närmast. om rum. vppe aar som här nämbst forscrifwat staar KTb 49 ( 1422) . " är sama huset belegit nämmast viidh almenningx gatwne " SJ 2: 40 ( 1478) . hwilken som lather til lego sin aker äller jord herrom äller them som nämsth haffwa thär sina jordh: then älskar sin skadha. oc gör sig trätto PMskr 210. 2) näst, närmast. om tid. j viii ar nw närmst förliden HLG 1: 133 (1491). ","3) närmast. " i andlig mening. han haffuir sik giffuit til ath närmarst vmgha medh ihesu christo ok är tha färmast fran honum " MP 5: 27 . - om släktskap. MP 4: 219 . huilke . . . dandemen . . . nemest skylde ware brnit pa hennis möderne STb 2: 591 (1491). B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. näst. närmast. 1) om rum. II örisland iordh . . . liggiandis opsidhis widher domkirkionne aker nmist solenne SD NS 3: 247 ( 1417) . STb 1: 56 (1476), 2: 184 (1486), 3: 466 (1500). the huss nemest gathen är ib 4: 255 (1512).","2) näst, närmast. om tid. oppa them tymanum war en judhanna helgodaghir, närmarsth thera paschom MP 5: 227 . 3) näst, närmast. i andlig mening. at han (ɔ evangelisten Johannes) til siälinna är wphögdher näst the hälgha manna siäla, som nämpst äru ihesu christo SkrtUppb 135 ."],"e":["nämar SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . ","nämare SD NS 3: 331 ( 1418) ; Mecht 199 ; MP 4: 173 ; GU C 20 s. 113 . ","nämmare Mecht 22 . ","nämere ib 235 . ","nemer BSH 5: 271 (1508, H. Gadh) . nemare Uppl Lagmansdomb 84, 90 (1493). närmeer RP 2: 116 ( 1386) . ","närmer ib 124 ( 1386) . ","närmbir SpV 85 . Se Sdw 2: 1274), ","nämpst SkrtUppb 135 . ","nämbst KTb 49 ( 1422) . ","nämast MP 4: 219 . nämmast STb 1: 56 (1476); SJ 2: 40 ( 1478) . nämpmast STb 2: 184 (1466). nämarst(h) MP 5: 27, 227 . ","nämist SD NS 3: 247 ( 1417) . ","nemest"]},{"a":"nämber","b":"av","c":"adj.","d":["som har god fattningsförmåga, läraktig. nämpt (ingeniosus) barn MP 1: 55, 82 . " salomon var nämbir (docilis) ok viis j vngdomenom " Bir 2: 307 . vaka gör näman hugh KL 204 ."],"e":[]},{"a":"nämber","b":"ab","c":"adv.","d":[" JP 87 . nämast Ans 251. nämarsth S NS 2: 88 (1409)), superl. motsv. posit. när. I komm. A) adv. ","1) närmare om rum somlika san jak nykit nämbre, oc somlika lankt fiärre standande Ansg 179 . gik närmer Bil 272 . " bödh anum närmr ganga ib. com nerer " ib 273 . Bir 1: 125, 3: 101 . Lg 667 . Su 208 . RK 3: 27, 637, 1716, 2086, 2087, 2152, 2156, 2158, 2205, 3598, 3616, 3925 . thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir, än wppa ena twära span Bir 4: 10 . " otallelike hälghe mn. somlike närmer. ok somlike fiärmr. sato alt vmkring han " KL 318 . ","2) närmare. om tid. at nämir ledh aat dödhenom Bo 32 . " thäs nämen dödhen nalkades " Lg 3: 319 .","adv. prep. med dt. (el. li dess ställe ack.). närmare. stundom stäldt efter tillhörande subst. " the for:da jordhin ligger . . . näst lassa sweenssons aker, närmare solinne (d. v. s. mera i söder) " SD NS 1: 139 ( 1402) . byggia nämbir watneno Kl 263. Bir 5: 135 . " hon nalkas gudhi närmer " ib 1: 289 . " thw skalt lnämbir nalkas dyäflnom än gudhi " ib 2: 94 . " nalkas the närmer miskund än pino ib 280. nalkades archebiscopen nämmer grafvena " TK 273 . " striddo the hwars thera hand nämbir skulle koma glas cirklenom " Bir 3: 425 . S Ns 2: 222 (1409). skulo them ey nermer koma RK 1: 1385 . " honum nämer gaa ib 3: 362. " ib 2128, 3754 . MP 2: 144 . vppa sacristie tomptene . . . the ther närme är sancti laurencii kirkio SD NS 2: 222 ( 1409) . " swa myklo nämbir (vicinior et propinquir) war guþ hanom Kl 183. at thu skulde wardha siälwom gudhi näre än the " Bir 4: (Dkt) 224 . " at tw skulle närmeer vara konugenom än diäfulin " ib 3: 462 . " waro oc nakre andre smaa brwnna oc källor nämmer mwren Mb 2: 156. " Bil 264 . MB 1: 62 (på de sju senast anförda ställena kan ordet till etdelsen fatts ss adj.). II. superl. A) ","1) näst, närmast. om rum. the cristna män, som . . . närmast bygdho Ansg 251 . " som är nämsth tilförna standher bescriffwith " LB 9: 113 . ","2) närmast. " om slägtskap the . . . som nämpst waro athkompne " JP 87 . B) prep. ed dat. el. i dess ställe ack. näst, närmast. om rum. nämarsth swhra lanzlwthenom S NS 2: 88 (1409). aldra nämast almanna gatuna SJ 159 ( 1447) . Jfr när, näst."],"e":["nämbir KL 183, 263 ; Bo 32 ; Bir 1: 125, 2: 2, 94, 3: 101, 425, 4: 10 . ","nämer RK 3: 27, 362, 2086, 2087 . nämer ib 2128, 3754. nämmer MB 2: 156 ; TK 273 . ","nämbre Ansg 179 . ","nämare MB 2: 212 ; Su 208 ; RK 3: 1716, 2156 . ","nämäre Bo 128 . ","nämmäre FM 186 ( 1504) . ","nämere MB 2: 211 ; LfK 111 . ","nämaren RK 3: 637, 2152, 2158, 2205, 3598, 3616, 3925 . ","nämen Lg 3: 319 . ","närmer Bil 264, 272 ; KL 318 ; Bir 1: 289, 2: 280 . ","nermer Bil 273 ; RK 1: 1385 . ","närmeer MB 1: 62 ; Bir 3: 462, 4: 128 . ","närme Bir 4: (Dikt) 224 ; SD NS 2: 222 ( 1409) . ","närmar ib 1: 139 ( 1402) ),","nämpst"]},{"a":"nämbre","b":"av","c":"adj.","d":[" (nämasther. nämmaster. nämpmaster. memaster. nemester. mempmaster), superl. motsv. posit. när. L. A) komp. 2) närmare. i andlig mening. - om släktskap gregress andersson, som for:de godzit haffde wthsolt, war en man nämare en the andra arffuingena Svartb 513 ( 1472) . ath niels . . . hadhe tha här j landena jngin nemarin malsman än han war ATb 2: 179 ( 1481) . - närmare berättigad. dömdo mic til at vara nembir lösat Arfstv 32 ( 1461) . " at er eric . . . er nermere til at lösa the goz en her t[ure] tureson " ib 34 ( 1461) . skal ingeuall . . . wara nämpmast ath köpa thet Stb 2: 185 (1486). epter bygningen selies skulle tha dömpdes helge andz husit nemest ware them löse til tompten SJ 2: 230 ( 1493) . B) superl. 1) närmast. om rum. citimus . . . nämsther GU C 20 s. 113 . 2) närmast. om tid. nämsta odhinsdaghin for sancti michaelis dagh KTb 50 ( 1422) . ","3) närmast. " i andlig mening. thz nämastha (thu) haffuer makth til " Saml 6: 186 . - om släktskap. här byrger . . . är hans nemester frände GPM 2: 49 (1513-17). - närmast, närmast berättigad. vill pelle person thet lösa . . tha skal han wara nempmaste fore peningana STb 1: 21 ( 1475) . ib 173 ( 1478) , 313 (1479). 317 (1481). tha är her rawal nemast mattis vtlöse vth aff samma hws ib 4: 34 ( 1504) ."],"e":["nembir . ","nämare . ","nemarin . ","nermere )","nämster"]},{"a":"nämbre","b":"av","c":"adj.","d":["komp. , och nämser (nämpster nämaster. nemether. närmaster), superl. motsv. posit. när. A) komp. ","1) närmare. om rum. thu äst sannelica högxste limbrin mz hofdheo ok vidh hofwohit, tho äru käptane nämbre ok höghre Bir 3: 372 . " j nämbra läge " FH 4: 24 ( 1452) . 2) närmare. i andlig mening. med dat. the som är klaare han r gudhi nämbre Bo 45 . thes ödhmiukae. at the fulcompnae äru oc gudhi närme ib 89 . " är tik enghen nämere, at förwärffua tik äwärdelika helso, än thu " LfK 111 . om slägtskap. han war en ledh nemere BSH 5: 187 ( 1507) . " är anner närmare " ib 101 ( 1506) . närare berättigad. SJ 152 ( 1447) . " ath inghen vae emer til ath styra för them landhom " Di 237 . B) superl. ","1) närmast. om rum. ved sandhaffn är ämst at lpe vdoffuer till refle FH 2: 76 ( 1507) . " baro liket in i ena fatighe änkia heman som ther nämast war " Lg 3: 348 . 2)närmast. om tid. them hälga anda täkes i thz nämsta (i den närmaste tide) sökia the hälga kirkio Lg 3: 431 .","3) närmast. " i andlig mening ; särsk. om slägtsap.. meth myna närmasthe frändra . . . vitw " SD NS 2: 119 ( 1409) .. närmast, närmast berättigad. huilke som waro beng perssons rätte oc närmast ärffuingia SJ 176 ( 1448) . aldra närmasta äruiga ok engin swa när som the efter gerd zorbeke til hans efterlatna godz ib 70 ( 1437) . the aldranämasta ärfuinga ok engin nämbre eldler swa när som the til fornempda joan thörglsons äptrlatna godz ib 152 ( 1447) . sagde for:de pedher benchtsson sigh ware nemesth ath erffwa henne BSH 5: 187 ( 1507) . Jfr när, näster. Jfr när, näster."],"e":["nämare . ","nämere . ","nemere . ","närmae . ","nemmer )"]},{"a":"nämd","b":"","c":"","d":[" L. ","1) nämd (oftast bestående af tolf män) hvilken utnämnes för en viss förrättning. för att utkräfva det som någon blifvit dömd att betala. vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra wt aff andrum berghum tha scal han nempna nmpdena oppa thy bergheno som han boor thz oppa gaar PfN 140 . för att vid lagmansämbetes ledighet föreslå innehafvare af det samma. at almoghin aff österlandom meenlika badhe frälzsis män oc bönder sändo til oss (biskop Björn) ena nempd badhe saman frelzsis män oc bönder aff landz thingeno oc loto oss forscriua at the hafdho widhertalaz . . . oc taladho vm en odhan forstadnan man ther landhene ware rätter til laghman nw thässen sama nämpd som landit aff thingeno i abo til oss sänd saghde alle mädh enne röst at the hafdhen bidith jäppa dyäkn . . . at han wilde landzsins laghman wara BSH 1: 188 ( 1386) . " saghde oss thässen sama nämpd . . . at the engin man nyttaren . . . wisten landeno ib. vanl. för att undersöka rättegångsmål. tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal sum sannind bör vmsighia " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.) at hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd med XL mark, vndi wara sannind at letän ib. ib 605 ( 1346) . ingin wilde mote nempdne wädhia ib NS 1: 141 (1402). ib 268 ( 1403) . jac häradzhöfthnigen oc wi häradzbone i nämpdenne sitiom . . . äpter waro bätzsto samwit hafuom wi meth skelom fwnnet oc wtlet, at kronan oc herskcapet hafur rät til thässa jordhr, gotz oc ingiäld ib 424 (1405 ; nyss förut heter det: at jac meth tolf skälikom lom wtleta the scata jordh, krono gotz oc bönder, som kronan rät til haufer). ib 437 ( 1405) , 438 (1405, nyare afskr.), 440 (1405) o. s. v. efter thy tolf manna nempd thenna maal vtransakatho BSH 2: 39 . (1396). ib 41 (1396) o. s. v. ransakade wi oc nempden oleff hyltes gernine ib 4: 112 ( 1486) . " epter nempdenes ransakan ib 113 (1486). epter nempdenes dom och ransakan " ib 111 (1486). hwilkith wi laathom näþdinna ransakan, oc tha nämpdin thet ransakath haffde, tha witnadhe hoon fore oos ath the forscepna iordher ärw gamalt frälsse SD NS 1: 136 ( 1402) . " huilkith mal wi skutum til näpdena ranzakan. ok thy ranzakadho saghde nämpden ok wittnadhe ath for nakrom arom tha bytte theen abbadisan tha war i wretom mdh niclis aruidzson " VAH 24: 319 (1414. äfther thy nämpden withade ib ib 318 ( 1414) . SD S 1: 140 (1402). hwilken ärende w skuthum thil nempdene som j repstenne satho . . . oc the ransakdho vithnado oc epther sworo FH 2: 112 ( 1438) . " huilkit ärände war skutit til the XII som tha j epdenne satho . . . the ranzakade witnade oc epter soro eptr thera treggis breff oc beuisning som for:da ärä at thet for:da goz war laglica salt oc wel betalad " ib 109 ( 1437) . ib 3: 27 ( 1442) , 4: 16 (1451). huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war SD NS 1: 15 ( 1401, nyare afskr.) . thesse waro i nämdinne til witna ib 385 ( 1404) . tha vitnadhe nämpdin, som tha sat, ok alt menegha häridhit stodh thäs til ib 2: 327 ( 1408) . " äpter thy som witne ok nämpden for mik witnahdo ok alt häradhit " ib 38 ( 1408) . " eeffter neffnden witom " DD 2: 4 ( 1384) . som nempden mellom them saght hafde, tha hon i höghaby gek SD NS 1: 533 ( 1406) . " äppti ty at nemdän hawer satt fornemda jäppä ok haqon stänsson hwsstrve arwät täl " ib 32 ( 1401) . " hwilkit som iak (näml. härdshöfdingen) . . . läät . . . til lnämpdenna ib 36 (1401.). til thes mere vitnisbördh ära thesse xij i nämbdine sato hr fasta til " ib 268 ( 1403) . " thesse epterscripne satte i nempdene " BSH 4: 112 ( 1486) . thesse XII såtho i nämpdenne aff hredeno SD 3: 671 (1456, nyare afskr.). tässo waro nämpdhn ib NS 1: 137 (1402). wil han dylia dyli mz xij mannom aff gardhenom ok radhe halfue nepd huar thra som a käre ok swara scal MEG (red. A) 54 . ib 56, (red. B) 58, 61. EG 65 . SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " xij fribornemän konungen i nempden satte täre sa oc hans radh ther waro näre (i målet mot den för föräderi anklagade Brita Thott) " RK 2: 9493 . " huilkit wi lätom til thriggi hundara nämpda ranzakan " BSH 2: 102 ( 1399) . " ängen ville mote nämpdommen wädhia " ib 103 . lodh for:de wor käre nadige herre sette oss alle for:de i tre nämder ib 3: 58 (1453, samt. afskr.) . " swa at nafnden (konungsnämden) se ä full " SD 5: 481 ( 1345, nyare afskr.) . i latiniserad form. judicio næmpde Sd 3: 236 (1315). qui per nempdas episcopales conuicti fuerint ib 2: 70 ( 1289) . nempda episcopålis ib 4: 610 ( 1338) . nemda paochialis ib 2: 249 ( 1298) . nämds sammankomst. lkärde thorsten carlsson for oss a nempdenne Sd NS 1: 533 (1406). wiiste han honom w vppa nempdenne in til te foraghda godz ib 534 (1409). thesse tolf beskedhne män . . . the som öfuer nempdene woro ib 230 (1408, nyare afskr.)","2) em voss toöö boslpåem itgåemde afgoft? i latiniserad form. nouerint vniuersi nos . . . fructus reddituum nostrorum . . . de decimis et exacionibus ostris de hijs parachijs . . . ac alijs iuribus obis debitis. exceptis medietate nempdarum nostrarum, et casibus quos prepositi nostri exequi cosueuerant . . . dimisisse SD 4: 582 ( 1337) . - Jfr atergangs-, biskops-, bro-, eþsöris-, flärþungs-, folklands-, garþa-, hundaris-, härads-, konungs-, laghmanz-, lands-, sokna-, syna-nämd."],"e":["namd ÖGL R 1: 2; biskups namd ib Kr 16: 1; ärazss namd ib Vins 6: 4. nampd, se härads nämd. nämb: nämbine SD NS 1: 268 (1403, på två st.) . nämpd. nempd. nämnd ÖGL Kr ind. 16; biskups nämnd ib 13 . nämpnd HelsLÄ 16: 1. näfnd SD 5: 378 (1344, nyare afskr.), 605 (1346). neffnd. näpd: näpdinna SD NS 1: 136 ( 1402) , 2: 201 (1409).","nämda buþ , ","nämda eþer , ","nämda fal (-fall), ","nämdar maþer (nämda man L."]},{"a":"nämd","b":"nn","c":"","d":["nämd (oftast bestpende av tolv män) vilken utnämnes för en viss förrättning. tisdagen . . . satthe min herres nad up en heela nembd och hult socknestempne i alle socknenes närvare HSH 15: 4 (1526? Brask). - för att utkräva det som någon blivit dömd att betala. Se Sdw 2: 1275. - vanl. för att undersöka rättegångsmål (undantagsvis omtalad ss deltagande i domslutet). Se Sdw 2: 1275. tha sattis tässe xij j nämdena om lafris finna ATb 1: 39 ( 1455) . tha sattis en nämp appo bänki, som for:da jönis skullo wäria äller fälla JTb 7 ( 1456) . " the som warda nempde j nemp eller stempning aff biscope, prowaste eller biscopslenzmanne " Svartb 465 ( 1457) . " thenne eptherscreffne satho i nämpdh öffwer hans gwlsmydh " JTb 66 ( 1474) . nempden ransakadhe, withnade och swor Uppl Lagmansdomb 102 ( 1490) . ib 115 ( 1493) . Vg Fornmt I 2: 58 (1523). - i latiniserad form. duos fidedignos de nefnda nostra maiore SD 6: 137 ( 1349) . - nämnds sammankomst. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial s. 115 f. tesse xii . . . satho nämp öffwer wlff JTb 10 ( 1456) . " thässe satho nämpd vm anders byrghesson for faar han stal " ib 14 ( 1459) . - nämnds utlåtande el. avgörande? tha domdum wi ath hwar ma byggia aanne som [hwar] ägher j landheno, tha (ɔ togh) swa, aath biscopen (ɔ skipledin) ey trängis ok fisken ey hindris, äpter enne nempd, sum allum äghändeomen a[th] nögher Svartb 77 ( 1347) . - Jfr biskops-, härads-, laghmans-, lands-nämd. ","1) ss tillnamn. Se Sdw 2: 1275. jon nempdaman FMu 1: 437 (1392). i latiniserad form. Se Sdw 2: 1275. 2) man förordnad att övervaka uppbärandet av markgälden. Se Sdw 2: 1275. 3) en inom ett mindre område förordnad man som hade ett viss inseende över detta. Se Sdw 2: 1275. erich larsån, såm nu är nempdemann i wekelax FMU 1: 465 (1396, nyare avskr.) . anders jonisson nämdeman (j) pyttis Svrtb 402 (1442). Jfr nämdman."],"e":["nämp JTb 10 ( 1456) . ","nemd: -ene Brask). nempd Svartb 77 ( 1347) ; -en Uppl Lagmansdomb 102 (1490); -ena ib 115 ( 1493) . Se Sdw 2: 1275), ","*nämda koster","nämpdä- )","nämdar madher","nämde- . ","nämpda- . nämpde-. nämpdo-. nempda-. nempde-),"]},{"a":"nämd fäldr","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nämdman","b":"nn","c":"","d":[" = nämdar man S. olaff kopola, som pa then tiid nempdman war i sancta katrina sokn SD NS 3: 423 (1419, äldre avskr.) ."],"e":["nempd- )"]},{"a":"näme","b":"nn","c":"","d":[" = näme, n. 1. skalt thu ey forlata thina skoo ok nemma (scholas tuas in grammatica) Bir 3: 222 ."],"e":["nemme )"]},{"a":"näme","b":"nn","c":"","d":["1) lärande, studier. " at sända odher mz them synum ti athenis . . . til lnämis sinum synum " Bil 347 . " älskade mykit mera sina skumpan oc fafängo läte, än sina book eller sit näme " Ansg 177 . the hafdho til näme mykla nadhe Fl 138 . ","2) fattninggåfva, förstånd. " i siälenne oc hänna threm kraptom som är näme ok minne vnderstandilse " Lg 975 . MP 1: 240 . öfwa nämit (ingenio execendo) Bo 123 . lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta KS 52 (132, 56) . " te som hawa blöt köt oc harund, the äre bätxt skipadhe ti näme oc vnderstanilse " MB 1: 79 . " hua som blöt kiöt hauer, han hauer got nänne (för näme) " KS 80 (199, 88) . " thu gaar ofwer alla dödhelika manna nääme ok vndirstadilse " Su 403 . ib 78, 413, 458 . " fwlkomna mz gärninginne thz godha thu hafwer gripit mz nämeno " Ber 192 . engin thera war diwpare j näme Lg 3: 503 . hafdhe klokare nämme ok vndirstandilse Bir 2: 321 . " hwi gifs somom got näme oc sniäl vndirstandilse docile) i 304. " MB 1: 81, 82, 118, 119 . " han haffdhe oc goth näme til at lära siälffuer " Lg 3: 686 . haffdhe . . . hart näme ST 161 . Lg 662 . Jfr fornäme samt nimme."],"e":["nääme Su 403 . ","nämme Bir 2: 321 )"]},{"a":"näme","b":"nn","c":"","d":["2) fattningsgåva, förstånd, begävning. " jngenium . . . genium . . . nämma " GU C 20 (hand 2) s. 28. ib. om hon är höffärdugh j sith släkte aff ffäghrind näme wisdom (o. s. v.) SvKyrkobr 347 . " aldra mäst forwndrade the oppa eth trää som stod medt j forpalatzsed myket wndersamliga giordt mz swarttha konsthen j sofftideliga nämme oc grwndeliga forstand (mathematice artis subili ingenio consitutam) " Troj 91 ."],"e":["nämme . ","nämma )"]},{"a":"nämna","b":"vb","c":"v.","d":["1) nämna, omnämna, namngifva, till namnt uppgifva. var härra wilde sig nämna sin forraþara Bö 100. mäþ þöm vitnum firi näpnas ib 6 . " alle thenn gotho män som her eftr nempnas oc bescrifne sta " BSH 2: 38 ( 1396) . SD 5: 562 ( 1346) , 566, 567, 568. Bir 4: (Avt)) 183. Iv 1185, 1188 . Di 1543 . mädh . . . allum ltherra hielparum. swa som riddarum ok swenom . . . bondum ok bokarlum nempdum ok onempdu BSH 1: 131 ( 1371) . " thät samä för nämdä goz " SD 4: 389 (1334?) , 390 (dessa båda ställen kunna föras till fornämder). ärgen an . . . ma flere gyä'se byuþä än här näfnis (syns dåligt) 5: 479 (1345, nyare afkr.). then iak tik napne Lg 3: 28 . " talde ok nämpde (näml. det) swa at han bar th(syns dåligt)s dighirt wnde " Bil 270 . ","2) nämna, uttala. " nämpna ihesu nampn " KL 35 . nämpde hon thz (Jesu nan) ib. at iak lopta hafwir fafänglika nämpt gudz nampn oc andra hälgha manna VNB 33 . ","3) nämna, benäna. " wet jak hwart nämpna sinu nampne " Bil 270 . " nämpdo then hälgha anda rätto napne Mb 1: 296. " ib 2: 212 . " meth allom lsinom tillaghom, hwat namnom lthe hälzt nämnas kunna " SD NS 1: 29 ( 1401) . " hwat nampne thet helzt nämnis ib 138 (1402). i 172 (1402, gammal afskr.) 210 (1403), 216 (1403) o. s. v. " FH 3: 38 ( 1444) , 46 (1444), 48 (1444). hwat nämpne thet hälzt kan nämpnas Sd NS 1: 98 (1402). hwariohanda nampne thet häls nämpnes kan ib 328 (1404, nyare afskr.) . ","4) nämna, utnämna, förordna. " tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal lsum sannind bör vmsighia " SD 5: 378 (1344, nyar afskr.). scal han nempna nempdena oppa thy bergheno som han boor thz oppa gaar PfN 140 . scal lensmannen näfnä tolf astäþumän SD 5: 480 (1345, nyare afskr). at han nempne . . . tolf män af hundraeno . . . at letä ok granlikä vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergiäld i 6: 129 (1349). ib S 1: 36 (1401). ther nämpdis å the tinge en skälikin asyn ib 2: 230 ( 1409, nyare afskr.) . " xij aff hwarie lagsaghu, ther til nempdhe epter laghen " FM 59 ( 1457) . honum haffuum wi . . . til en fulmektoghen herre oc konungh i 60. tha nämpne huar thera som käre ok dyl siex män aff gardhenom MEg (red. A) 54. nämpne huar thera thre män ib. ib (red. B) 59 . EG 63, 67 . " tha ägha nempas fyre än " TB 73 . i 80. schal oldermannen een aff brödromen til sick nempna som bysitiara wara schal SO 107 . " thässe godh män nempdos ther fastä til " SD NS 1: 95 ( 1402) . - befalla att begifva sig, beordra. nempne allermannen iiii brödher i kellaren til ath smka öl SGG 129 . þaghar utlöpis skip warþå nämd i skiären SR 28 . ","5) nämna, utsätta, bestämma. näpmde daghen Bu 19 . ib 50 än iak nämdom dagh Bil 697 . ib 80, 105 . " tha war eth hooff til stokhollms nämpt (usatt att hållas i S.) " RK 1: 4397 . refl. nämnas, benämnas, kallas, heta. j en soken . . . nempnandis effrabominne FM 602 (1512?). - Jfr be-, for-, til-, up-, ut-näna samt for-, o-, opta-nämder."],"e":["nämpna . ","nempna . näpman: -as Bu 6 ; VAH 24: 326 ( 1377) . ","namna: -as Bir 4: (Avt) 183 . ","nampna: -e Lg 3: 628 . ","näfnä SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); -is ib 479 (1345, nyae afskr.) ; -äs ib 562 (1346), 566, 567, 568. neffna: tilneffna SO 149 ; ","neffner Di 143 . ","näfwna HelsL þ 1: pr. pres. -ir. imperf. nämde: -o Bu 50 . ","nemde: wtnemdes RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . ","nämpde KL 35 ; Bil 270 ; ","-o MB 1: 296 . ","nempde: -os Sd NS 1: 95 (1402). nämpnde Bir 1: 333 . ","nämpde Bu 19 . part pret. nämder: nämd SR 28 ; ","-om Bu 520 ; Bil 697 ; ","-um ib 80 . ","nämpder: op nämpd ib 848 ; til lnämpde EG 64 ; ","vpnämpde MB 2: 38 ; ","opnäpde ib 378 . ","nempder: -u BS 1: 131 ( 1371) ; Bil 105 . ","nempder: -e FM 59 ( 1457) ; ","wtnempdher RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 274 . ","namdär ÖGL Ä 3: 1. näfnder: äfnd SD 5: 378 (144, nyae afkr.). näfder VGL III 92 i var. ln. nämpt RK 1: 4397 ; VNB 33 . ","nempt FM 60 ( 1457) ),"]},{"a":"nämna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nämna, omnämna, namngiva, till namnet uppgiva. hwilkit . . . gotz mz hws, iordh . .. oc tillaghom . . . ii wato oc thorro, nempdo oc onempdo . . . iac affhedner mik NMU 1: 67 ( 1381) . biskedelike men . . . her äfter näfnas SD NS 3: 183 ( 1446) . ATb 1: 113 ( 1459) , 127 (1460).","2) nämna, uttala. Se Sdw 2: 1275. 3) nämna, benämna. hwadh tet helst munne nempnas kan SJ 2: 122 ( 1488) . - med prep. for. tesse ärende mage j wäl byuda här swante til. och radher honum ath han städes scriffuer här steen til . . . thet han nämpner honum för sin käre fader 8o. s. v.) GPM 2: 40 ( 1502) .","4) nämn,a utnämna, förordna. Se Sdw 2: 1275. the . . . som lagmannin i sudhermanna landhe a sättho reffsta thinge haffde nämpt om thet maal ransaka SD NS 3: 150 ( 1416) . " tha nämpte jak honom thessa XII dondemän til fasta aath thöm sama gawom " ib 246 ( 1417) . - befalla att begiva sig, beordra. hwa sum nämpðr wärðr till at waka Gårdsrättsfragm. i Germania 24 s. 64. "],"e":["nempa: -as SJ 2: 122 (1488) . näpna: -as (ASTb 1: 113 (1459), 127 (1460). näfna: -as SD NS 3: 183 ( 1416) . ","nämpner GPM 2 . 40 (1502). ","nämpne SvB 491 (b. av 1500-t.). impf. nämpde SD NS 3: 246 (417). nempdhe ATb 2: 319 ( 1487) . part. pret. nämpðr Germania 24: 64. nemper: -o NMU 1: 67 ( 1381) (. supin. nämpt SD NS 3: 150 ( 1416) . Se Sdw 2: 1275),","*nämna fram , ","nämna ut , utnämna. borghemestare bighafogethin och radith nempdhe wth birghir j staf wth resonna til en höfwisman ATb 2: 319 ( 1487) . Jfr utnämna. - Jfr be-, for-, til-, vidher-nämna samt for-, fyrra-, o-, opta-, tit-nämder."]},{"a":"nämnan","b":"nn","c":"","d":["nämnande. gudz namps nämpnan MP 1: 315 ."],"e":["nämpnan )"]},{"a":"nämne","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr atertakilsa nämne."],"e":[]},{"a":"nämne","b":"nn","c":"","d":["namn. " hwat nämpne het hälzst kan nämpnas " SD NS 1: 98 (1402)."],"e":[]},{"a":"nämneliker","b":"","c":"","d":[" , jfr onämneliker."],"e":[]},{"a":"nämnilse","b":"","c":"","d":[" , jfr aternämnilse."],"e":[]},{"a":"nämning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afnämning."],"e":[]},{"a":"nämning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*nämningis man","näpniges- )"]},{"a":"nämning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["nämpning )","nämninga man"]},{"a":"nämogher","b":"","c":"","d":[" , jfr hardhnimugher."],"e":[]},{"a":"nämol","b":"av","c":"adj.","d":["i stånd att lära, läraktig. skälin nämol til at taka gudz wisdom (rationem divinæ sapientiæ capacem) SpV 325 ."],"e":[]},{"a":"nänna","b":"vb","c":"v.","d":[" refl. ännas, eg. våga, hafa mod; nännas, hafa hjärta (att), kunna förmå sig (att). näntis ey styra honom oc näfsa mädhan han war vngir ST 382 . " han nennis tz ey syälffuir ath göra " JP 124 ."],"e":[]},{"a":"nänna","b":"nn","c":"","d":["mod, raskhet, rådighet. " mera gör i stridh ok bardagha witer försea ok godh nänna, än styrklekr ok dygher siälde (för fiälde) anna " KS 79 (196, 87) . " nänna är half giärning " ib 83 (205, 91) . giärnt fylghe lykka godhre nänno ib."],"e":[]},{"a":"nänne","b":"","c":"","d":[" , se näme, n."],"e":[]},{"a":"nänning","b":"nn","c":"","d":["driftighet, företagsamhet. " nänningh hawir päningh " GO 470 ."],"e":[]},{"a":"nännogher","b":"av","c":"adj.","d":["modig, rask. Ks 80 (196, 87), 83 (205, 91)."],"e":["nänogher: -a KS 83 (205, 91) ),"]},{"a":"näplika","b":"ab","c":"adv.","d":["knapp, med möda, med svårighet. gato the näpplikä fortakit folkeo at the offrado eyg them KL 158 . " v kringgafs af lughaom sw at han näp lika vndkom " ib 192 . " näplika berhadh han sit liiff " Al 4554 . " mädhan rätis man skal näpplicka elas huar skal tha omillir man lok lsydoir synas " MP 1: 46 . fik swa hardh frestilse, at han formattte näplika thula KL 279 . " gat näplica talat " Bo 168 . i 212. Bir 1: 31, 70, 269, 397, 2: 267 . Fl 1269 . Iv 32, 1758 . Fr 48 . RK 1: 1501 . Va 31 . " näplica kan oc nw mnkin kännas af sinom klädhebonadh " Bir 2: 70 . " j xxx gha ther äptir kwnno te näplia vpsöka oc siin j mällan skiffta alla lthe haffwor som assirij atirleffdo " MB 2: 172 . knappt, .näppeligen, svårligen, icke gärna, troligen icke sagdhe honom . . . siin budhordh swa hardh at näplika formatte nakars lydhna älla thulumodh fulkompna thöm KL 249 . " näplicka kan thz vara, at then som luustas af hedhrenom är ey ij storom vadha " Bo 94 . " thz ma näplika wara sant aff honum siälwom " MB 1: (Cod. B) 549. RK 1: (Yngre red af LRK) s. 268 . " i och edra neppeliga till danmark komma " ib 3: (sista forts.) 5256 . nepliga han töliga aater finna (i rimsl.; för fluder) ib 2: 8368 . " sniäldher man lee näpplika (näppeligen ens) thyslika " Ber 175 . " hwa sit spillir han ffar alt sit näppleka vp " GO 989 . " näplika swa litith the bita faa at thz diwr skal ey til dödhin ga " Al 5195 . - knappt, knappast, som ogast, nätt och jämt. näplica knde hon sik fore sorgh Bo 25 . " nw hawer ysaac fulkompnelika signath iacob oc näplika war iacob än wtgangin fra hou., oc thaghar kom esau z siom mat " MB 1: 216 . " nepliga the danske sik fra them wenda for än thera selskap ellen tenda " RK 2: 7839 . - knappt, nätt och jämt, på sin höjd, icke alldeles. nepleka lifdo swa mange som eh ddho gtho jordhat Bil 481 . " var näplica twäggia manadha gamal " Bo 12 . " them tyke thz the ther näplikan haffdo warit en halffwa dagh " Lg 3: 611 . " tik skal rådhgiua wara näppelike en af tusend " KS 71 (174, 78) . Bir 3: 90 . knappt, nästa icke. hon fik ther swa mykla qwidhä thz hon var näplika föör at ridha Iv 3764 . ib 3456. han hafhe näpliko lifweno waal Al 2542 . " näpligha var anden j os (nec remansit in nobis spiritus) " MB 2: 6 . Jfr naplika."],"e":["näpplica MP 1: 46 . ","näpplikä KL 158 . näpligha IV 3456; MB 2: 6 . ","näpliga ib 172 . ","nepliga RK 2: 7839, 8386 ; TK 273 . ","näpligä Va 31 . näppleka Go 989. nepleka Bil 481 . ","näppelica Bir 2: 267, 3: 90 . ","näppelike KS 71 (174, 78) . ","neppeliga RK 3: (sista forts.) 5256 . ","näppelige ib 1: (Ynre red. af LRK) s. 268. näplik (trol. skriffel för näplika) Al 2542 . ","näplik Iv 32 . näplikan LG 3: 611), "]},{"a":"näplika","b":"ab","c":"adv.","d":["knappt, med möda, med svårighet. - knappt, näppeligen, svårligen, icke gärna, troligen icke. högfärdoghir är . . . näplighan aff skälomen owirwnnin ällir tilfögdhir SpV 160 . " med nogra faa botzmen ther nepligen skippen reggere kunne " HSH 17: 69 (1523, Brask). - Jfr naplika."],"e":["näplighan . ","nepligen )"]},{"a":"näpper","b":"av","c":"adj.","d":["knapp, trång; torftig wtualde . . . swa näppan fatikdom Bo 21 . ib 34 . " landh och städher the äro mkith nepparä och werrä nw en the waaro för nokrom aarom tha the waro ny bigdhe " Lg 3: 133 . n. adv. knappt, nästan icke. näpt war noghor thz trodde RK 3: 340 . " näfft en man haffde vndkommet theris händher " MB 2: 304 . superl. n. ad. nätt och jämt. enkte goz wi mera äghom än som war nödhthörfft näppast kräfwer Al 6067 . ib 6073 . them (peningarne) loth han alla til danmark föra vta som neppest (utom nätt och jämt så mycke att ) fogadan gaatha bespijsa slotten j nokra matha RK 2: 528 . _ Jfr napper."],"e":["nepper . ","näpt . ","näfft MB 2: 304 ) , "]},{"a":"näpper","b":"av","c":"adj.","d":["knapp, trång; torftig. " hon skal . . . änkte haffwa äller astwnda wthan näppa licamans widherthorpt " SkrtUppb 4 . - n. adv. knappt, nästan icke. näpt gitir nakar hallit sich af tarom Hel män 161 . - superl. knappast, nästan icke. the . . . groffwo op speghelin som näppast han sta kunne til andra nattena Prosadikter (Sju vise m) 145."],"e":["näpt . ","näppast ) , "]},{"a":"näpsa","b":"","c":"","d":[" , se näfsa."],"e":[]},{"a":"näpta","b":"nn","c":"","d":["växten nepeta cataria Lin., kattmynta. " calmentum väpte (fel för näpte) Växtförteckn. fr. slutet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. ""],"e":["näpte )"]},{"a":"när","b":"","c":"","d":[" , se nar."],"e":[]},{"a":"när","b":"ab","c":"adv. prep.","d":["1) när, nära, i närheten. ner oc flerre DalHembfT 3: 71 (1400). juxsto . . . nalka oc näär wara GU C 20 (hand 2) s. 54. magho oc the radhin . . . finnas framdelis j eno breffue oc tilscriffning när äptir thässom punctis oc articulis scriffwadh SkrtUppb 159 . - nära, bredvid, tillstädes, till hands. niclis äringislason . . . birgher trolla . . . som när ok offuer waro tha thetta skiffte giordis SD NS 3: 349 ( 1418) . ","4) sva när, så nära, därhän. thundalus . . . alla syna akt hafuandes til verldena än til synne siele helso alzinga swa när at han nödoger vilde hörä naghan thala om sielennä helso J Buddes b 99 . skal erik helsing haffue the arffue peninge jnne med sig och göre re[ke]nskap fför dom, nar sa här kommer STb 5: 147 (1517).","6) a (pa, up a) . . . när, på . . . när, med avdrag av. tha war hon betalad oppa vj mark när ATb 1: 224 ( 1458?) . l 7) nära, nästan. han haffdhe mik när strypt Prosadikter (Sju vise m B) 180 .","8) for när, utsatt för skada, skadlig ändring el. dyl. jtem her medh dombreffuit . . . ey skal for ner ware j nager matte eller forkrenckes schal STb 4: 7 ( 1504) . Jfr fornär. B) prep. lmed dat. el. i dess ställe ack.","3) hos, li omedelbar närhet av (en person), bredvid. ath han hafdhe lighat när hans hustru JTb 23 ( 1460) . inne hos. qwighor, som jak hawer ther i gardh ner ingemund NMU 1: 109 ( 1434) . " ath han hade regeredh ner jens mwses hustru ok huggit alt bordit forderffuet STb 2: 517 (1491). - inneboende hos. laurens timberman ner magnus drager d:t iij öre quit " Skotteb 18 (1460-61). ib 76, 78 (1461-62). Stock Skb 134 (1519-20).","8) emot, i förhållande till, i avseende på. - emot, omkring. thit hiärta wändis alt när (circa) thins sons pino SkrtUppb 58 . - Jfr svanär."],"e":["näär . ","ner . ","neer )"]},{"a":"när","b":"","c":"","d":[" , se nar."],"e":[]},{"a":"när","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) nära berättigad. sagde . . . lares ericson ware sig swa när at köpa jorden aff sinom broder Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"när","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) nära berättigad. the aldraämasta ärfuinga ok engin nämbre eller swa när som the til fornempda joan thörgilsons äperlana godz SJ 152 ( 1447) . " aldra närmasta äruina ok engin swa när som the efer gerd zorbeke til hans efterlatna godz " ib 70 ( 1437) . ","2) närgående, smärtane? them will liag ey nempna her ty thz är meg tha liika när (det smärtar mig då lika mcket, näml. som är det skedde?) RK 3: (sista forts.) 4994 . Jfr nämbre, näster."],"e":[]},{"a":"när","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. 1) när, nära, i närheten. sloghos tiäl badhe fiärra ok när Fr 463 . " som badhe äru när ok fiärren " Bir 1: 317 . ib 319 . Ber 163, 215 . Al 6497 . RK 3: 1477, 1717, 1966, 2689, 2878, 4018 . MD (S) 242 . " han är flern oc icke när " MD 172 l. all ar goþz . . . med . . . allom tillaghum, fyärrn äller när lyggiandum SD 5: 562 ( 1346) . " meth allom tillagom ther til ligia, ner ällor fer " ib NS 53 (1401). eet iomfru klostir som när war KL 298 . Pa (Tung) 32 . " see hwat när oc i thinne asyn äru the so mik dröwa " Bo 186 . " folk ther när sighlande " Bil 88 . " tha the komo nokot när saman (någorlunda hvarandra) St 455. nära, bredvid, tillstädes, till as. iohanes oste aff guþi: at alle hans bröþar apostoli . . . när varen " Bu 13 . " þär stoþ en suen när " ib 157 . " tha äru the när (non deerunt) som grannelika skulu mäkia ok tlia al hans fiät " Bir 1: 216 . iak war när nar . . . min sok gik vt af ierusalem ib 344 . hwat seer thu avitelikit j thänna här nar star ib 372 . RK 2: 4880 . vidh . . . när, mot närheten af. the rede j halland wid eluisorg när RK 2: 8767 . ti . . . när, till närheen af. fölia honom . . . til stockholm när RK 2: 6857 . " tha ha kom til wyborg när " ib 7064 . " tha han kom til holfuiden när " ib 9357 (på de fyrsista ställena förekommer ordet i rimsl.). ","2) nära, på ett afstånd af. tha han kom et stencast när stadhenum Bil 272 . a (pa, up a) . . . när, på . . . när, på ett afstånd af. ther när waro pa thusändä milor när Pa (Tung) 32 . en aa vpa ena milo när ran RK 1: 2951 . i 2: 3349, 6119. Bir 5: 134 . ST 477 . Va 50 . Jfr 6. ","3) nära. om tid. seandis nu vara näär komit til sin dödh Gr 324 . som jach idher sighie wiil nar sa ner komber FM 130 (1502( .","4) sva är, så nära, derhän, till den punkten. ath saa ner kommith är, ath thet är kommith vndher idhers herredöimis hendher igän BSH 5: 124 ( 1506) . ","5) nära. om slägtkap. war ganzska när kommen aff sancta gertrudz släkte (ganska nära beslägtad med sankt Gertrud) Lg 3: 278 . ","6) på . . . när, med afdrag af. karwete goz ix alna när FM 73 ( 1502) . nwyala gotz . .. en fiärdingh när ib. a (pa, up a) . . . när, på . . . när, med afdrag af. j ix ar pa en manad när Va 42 . " all werldin war fordarwat oppa atta människio när St 390. jach skullä sende eder the päninge aff finland komme pa viijc march när " FM 341 (1506?). at joseph haffuer kentz veh alt hans län oppa en sokn när ib 257 ( 1506) . Jfr 2. ","7) nära, nästan. " tha the varo är ginom öknena komin " Bo 22 . hoom lyddo när fyrä hundrädha mä KL 141 . swa kifwadho the opteica näär om eet aar Gr 262 . " baro han när dödhan fran predikan " Bil 833 . " han monde när glöma sinna modher dödh " MB 1: 206 . Gr 282 . Bir 3: 74 . VKR VIII . Fl 911 . Iv 4939 . Fr 2338 . RK 1: 1369, 2: 1771 . Ber 1923 . Di 15, 55, 222 . " grwffwen är noget när opreensidh " DD 1: 198 (1506, eft. aftr hos Langebek) . ij [2)] merkeligh möthe nagoth när (ungefärr) paa en tiidh besöke FM 572 ( 1513) . B) prep. med dat. el. i dess ställe någon gång ack. ","1) nära, i närheten af, nära intill. om rum. när by ällär fiärre SD 4: 389 ( 1334?) när by oc fiärrin ib 6: 76 ( 1349) näar by ok fiärre FH 3: 5 ( 1353) . SD NS 1: 10 ( 1401) o. s. v. þön huila sik . . . när enne kirkio Bu 19 . " thz flöt när lande " Bil 89 . " swa ligger hwart andro när " RK 1: 2251 . han hafhe ena borgh nokot när enom almanna wägh St 232. tompt . . . som beläghen är östan mur, har när fornempda henricus tompt SJ 15 ( 1428) . åtföjdt (i st. f. af ett subst.) af en sats. oppa eth lindh stykke när som naget är watn BSH 4: 335 ( 1503) . nära. bildl. atuakta . . . huru när thu äst honum mz dygdhom älla huro fiärra mz syndom MP 1: 184 . nära, till närheten af. the tidh wi komom nakot nr landeno KL 174 . BSH 5: 507 ( 1512) . " nar han nakot när nalkadhs clostreno " Lg 3: 286 . ","2) till omedelbar närhet af, i beröring ed, vid. (at) ängen diäuul derues coma när minne siäng älla syn Bu 13 . " för än han tok när mat (priusquam cibum sumeret) " ib 421 . stäldt efter tillhörande subst el. substantiva ord. alt thz som them kom när Lg 83 . ","3) hos, i omedelbar närhet af (en person) bredvid. var inne när [nero]nem Bu 102 . " en imfru stodh när honum ä hwart han gik Bill 916. the ther när hanum stodho " KL 56 . at . . . han matte skilia fa hua ther ar när hänne la Fl 1547 . " sagþe han liggia när androm sigharlösom kiämpo " Bu 128 . " hwila thik är honom " Bo 127 . hos, bland. skal när iþär äi þässä naþe nyutä SD 5: 637 ( 1347) . ma äi . . . friþ när iþär hawa ib. vid, med. hugxsadhe när sik Bir 3: 48 . med, i föreing med lalla ther (syns dåligt) ","4) för att utmärka den till hvilken nan (syns dåligt) i förhålande: vid, med. stäldt efter tillhörade subst. el. substantiva ord. thaledhe honom swa nr, ath han gaff ok fästhä honum sinä' dotter (jfr jotsvarande berättele i en annan öfversättning: taladhe altidh mz procopio swa at an omsidhe gaff honom ena aff sino döttrom ","6) nära. om tid. egisippus . . . som ar när appostolorum tima Bu 194 . " han fan sina edle dande quine at lyggia tha redha swa ner (att undrförtå: dödhenom) at engen liffs wan i henne är " RK 2: 2918 .","7) närmast, näst efter. om lordning. skalt thu vara när kesarinno (post reginam in palatio meo secunda vocaberis) Bil 537 . ","8) emot, i förhållande till, i afseende på. thu thäkifr idhkelika gudz miskund när (circa) thik ir 1: 279. tilbör . . . thik . . . at ahughadhan vara när (circa) this iärt reenlek Ber 267 . " at thu vare vakär oc aathyggil när thinom thankom " ib the scriptea skalt thu hälzt läsa swa som mäst vpwakkia oc vpteda gudhlikhät när (erga) christo thinum härra ib 271 . Jfr for-, ful-, i-, iäm-, of-när, äfvensom nämber, näst."],"e":["näär . ","ner . nar ir 1: 372. näar FH 3: 5 ( 1353) ),"]},{"a":"när standa","b":"vb","c":"v.","d":["1) stå bredvid, vara tillstädes. som här när standa (hic adstantes) Bir 1: 2122 . " som hr är när stanande ib. vm the när stodhin " ib 131 . ib 194 . " marghe närstadande gräto " KL 309 . med dat. lidhkelica närstandis i thiänist sinne frw drotningenne Gr 260 . VKR 2 . jumfru marie hielp ok reddnigh som närstar allom thöm j dödzsens stundh so henne ödhmyukliga thient hafua LFK 265. ginstan närstaar hon thöm ib. ","2) bistå. at wi skulum kirkionne i lyncöpunge näär staa BSH 1: 166 ( 1376) ."],"e":[]},{"a":"nära","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" A) adv. ","1) nära. ridddarä och gull ther närä j annat skip ther effter färä Fr (Cod. B) 2373 . " engla oc apostola ltiäna tik fiäre oc närä " MD 64 . ","2) upa . . . ära, på . . . när, på ett afstånda af. screff them wara thäre oppa vj [6] mila näre RK 2: 4889 . B) prep. med ack. (för dat.). stäldt efter tillhörade subst. thz fäste la thz bergh fult nära Fr 261 ."],"e":["närä . ","näre . Ordet är anträffadt endast i rimsl.),"]},{"a":"nära","b":"vb","c":"v.","d":["nära, föda, underhålla. " mannen matte mang äwe hawa ärt sit liiff widh paradiis fwkt " MB 1: 126 . nära sik, nära sig, föda sig. thän rike spör hwru thän fateghe sik närär GO 365 . RK 1: 886 . Al 6073 . " nära sik mz thera ska oc armödo " Bil 574 . " nära sik vidh fodhir som anor oskällik diur " Bo 126 . " aff hwilkit riikit kwnde sig well lnäa " RK 3: 4608 ."],"e":["-är GO 365 . ","närt MB 1: 126 ),"]},{"a":"nära","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep. Jfr fulnära."],"e":[]},{"a":"närbundin","b":"","c":"","d":["nära förenad med. med dat. 'ten an . . . thik war när bundin mz skylskap MB 1: 364 . Jfr nabundin."],"e":[]},{"a":"närdisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Naarden i Holland. om kläde el. klädesplagg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707. for . . . ena näriska hättho ATb 1: 255 ( 1466) . - n. kläde från Naarden. len kiortel . . . aff närest FMu 4: 92 (omkr. 1455). eth stykke närisk ATb 1: 81 (458). ib 108 ( 1459) , 182 (1463), 255 (1466), 325 (1470), 2: 224 (1483). x alna närdhesk JTb 12 ( 1458) . ib 29 (1461). Priv F Sv st 171 (1473, avskr.). en presta hätta aff näresk STb 2: 38 ( 1484) . ib 3: 280 ( 1496) . Trolles Jb 41 . STb 5: 57 ( 1515) . JTb 112 ( 1525) . " stycke av kläde från Naarden. liii!UDDA_TECKEN? närske " Skotteb 372 (1461-62, Kämn). magnus gulsmit rechte . . . handena for j (1) nersk ok en bolt lerept STb 2: 410 ( 1490) . erich hansson til schattat V nersk for xlv marck STb 3: 127 (1493). ib (på flera ställen). ib 130 ( 1493) ."],"e":["närisker: -a ATb 1: 225 ( 1466)"]},{"a":"närdisker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Fnor. nerst, adj. n.] n. tyg från Naarden? ett stijcke närdisk BYH 1: 264 (1464, nyare afsr.) . saa möket närst thet han faar ena kabe vtaff SJ 358 ( 1469) . VI ala närest krumpet FH 5: 89 ( 1482) ."],"e":["närdisk . ","närest . ","närst ) , "]},{"a":"närdisklakan","b":"nn","c":"","d":["lakan av kläde från Naarden. eth näreskt lakan STb1: 80 (1476)."],"e":["näåresk- )"]},{"a":"närganga","b":"vb","c":"v.","d":["pretergredior . . . närgaa ok fram om gaa GU C 20 s. 483 ."],"e":["närgaa )"]},{"a":"närgangol","b":"av","c":"adj.","d":["påträngande. lmed dat. nw är stridhin hardh oc akaff . . . thy at roland är hedhningomen fast närgangooll. oc them til ängin fagnath Prosadikter (Karl M) 273 . ib (Karl M B) 314 ."],"e":["-gangooll . ","-gangal )"]},{"a":"närikiar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"näring","b":"nn","c":"","d":["1) näring, föda, underhåll. han (konungen) skal to (riddarne) halla näring mz ära Md (S) 239. ","2) näringsfång. " medh fridhi behalla sina näringh " MD (S) 257 . Jfr ärning."],"e":[]},{"a":"närisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"närliggiade","b":"","c":"","d":["närliggane, närbeläen. närliggiande siö Mb 2: 316."],"e":[]},{"a":"närmare","b":"","c":"","d":[" , se nämbre."],"e":["närmaster"]},{"a":"närmer","b":"","c":"","d":[" , se närmber."],"e":[]},{"a":"närning","b":"nn","c":"","d":["näring, föda, underhåll. " tak swa honagh at bi hawa sina närningh " GO 957 . " henna maltiidh maa hellir kallas kropsins närning än mätte " Lg 3: 513 . - det som erfordras för underhåll, behof, nödtorft. hwat hanum gafs ifuir sina neringh Bi 581. sik . . . latha nöghia aat ensai liffsins närning Bir 4: 41 . Jfr näring."],"e":[]},{"a":"närsitia","b":"vb","c":"v.","d":["sitta bredvid, vara tillstädes. SO 104 . - part. pres. närsitiande, närvarande, tillstädes. mädhan the siäfue waro ey närsitiande i landene SD NS 1: 639 ( 1407)"],"e":["neersittia )"]},{"a":"närskadha","b":"vb","c":"v.","d":["klämma sönder? oblido . . . närskada GU C 20 s. 368 ."],"e":[]},{"a":"närsker","b":"","c":"","d":[" , se närdisker."],"e":[]},{"a":"närskylder","b":"av","c":"adj.","d":["närskyld, nära beslägad. Lg 194 . the tw . . . hulkin som myky varo när skyld Bir 2: 23 . nära beslätad med. med dat. fäste hanum mö när skylda constancio Bil 581 . KL 73 . B 1: 196, 221, 280. Jfr na-, nä-skylder."],"e":[]},{"a":"närskylder","b":"av","c":"adj.","d":["närskyld, nära besläktad. jach haffuer lagligan saalth och vplatidh . . . mynom närskylla frenda myna jordh SJ 2: 13 ( 1476) . . . . til huilken gardh for:ne her erich jenssons drengh är licha nerskyldh (ɔ på grund av släktskap berättigad att inlösa) epter framlede hustrw gunnildh STb 3: 95 ( 1493) . - nära besläktad med. med dat. hulkin fforscrifne nilss hansson närskyller war fförnempde dauid esbiörsson SJ 2: 248 ( 1494) ."],"e":["närskyller SJ 2: 248 (1494) ; -a ib 13 (1476). närskilder: -e Svartb 530 ( 1477) . ","närskiller: -a Troj 92 . nerskyldh STb 3: 95 (1493)),"]},{"a":"närstadder","b":"","c":"","d":[" L.","1) tillstädes, närvarande. " athe nerstadde och tillkallade woro " SJ 406 ( 1473) . tha mange varo närstadde Bo 50 . " honom är staddom ib 114. " ib 228, 237 . MB 1: 375, 2: 213 . SO 199 . ","2) närvarande, förhadevarande. " om tid tässa närstadda (instantis) timans tilwägxande ondzsko " Su 362 ."],"e":[]},{"a":"närstadder","b":"","c":"","d":[" L.","1) tillstädes, närvarande. Se Sdw 2: 1275. NMU 1: 68 ( 1381) . STb 3: 292 (1496).","3) befintlig i närheten av (ngn), nära. med dat. el. i dess ställe ack. bildl. giören i thet, tha mågen i försant witha, th wij idher och kirjkionne wiljom närstadde wara medh raad och giärning, hwar wi kunnom Lindblom Äbval 5 (avskr.). fore hulka atuordan är mik närstad antigi ärän eller . . . blygd oc skam J Buddes b 173 . Jfr närstandande."],"e":["ner- )"]},{"a":"närstanda","b":"vb","c":"v.","d":["p. adj. = närstadder 3. med dat. bildl. . . oc screffuom wi idher meth, at token j han epter wort raadh oc wilgä, wi wildhom wara kirkionne oc idher nerstandande meth allo godho Lindblom Äbvall 7 (1432, samtida vidim.)."],"e":["närsta . "]},{"a":"närstandilse","b":"nn","c":"","d":["närvaro. " the sörghelika närwarw oc närstandilse, thu haffdhe wnder korseno SVB 414 (b. av 1500-t.). ""],"e":[]},{"a":"närsystlunge","b":"nn","c":"","d":["syssling, kusinbarn. " josep war wara frv närsyslinge " MB 1: 28 . " til lisoep henne närsystzlingä (Cod. B när syslunga "","530) ib."],"e":["-syslunge . ","-systzlinge . ","-syslinge )"]},{"a":"närtytarster","b":"av","c":"adj.","d":["näst siste. vtsläk ok bättr förro timana glömsko mz när ytarsa (penultimo) timans kärlex äruode Bir 3: 165 ."],"e":[]},{"a":"närvara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vara närvarane, vara tillstäes. vi . . . gitum egh syälue är varit SD 5: 605 ( 1346) . " ther scholu twa aff raadith nerwara " SO 145 . SGG 131, 132 . Su 284 . " scal ider vitterliket vara os hafwa ner varit sanctä thomasa dagh thet gulbrander . . . sagde . . . thet han alre hafe . . . herra haquona . . . breff laen see heller höra agmundh hath eller biger lauerensson " BSH 1: 177 ( 1379) . ","2) vara nära, vara för handen. thänk . . . döthin altidh näruara KL 247 . " käde sin dödh närwara " ib 299 . part. pres. närvarande, ","1) närvarande, tillstädesvarande. om personer. huxa guldh al tidh swa som näruende Bir 3: 180 . " saghþe drömen allom näruarandom " Bu 523 . os syäluum när varande SD 5: 662 ( 1347) . närwarande þem, som i buyom boä ib 6: 129 ( 1349) . b NS 2: 145 (1409) o. s v. närvarade, förevarande vid. med dat. witandis gudh närwarane allom them thingom thu gör Ber 221 . meth þesso näruarandi breue SD 6: 169 (1350) ib NS 2: 145 (1409). ","2) närvarane, förhandenvarande, nuvarande. " at älska thässe häruarendis thing " Bir 3: 320 . ib 1: 39. at vi skulum edhas giordha synda forlatilse. ok näruarande synda bätrilse. ok varilse fore komaskolande sydom MP 2: 10 . " hwar the sten än ligiga j thenna närwarandis dagh Mb 2: 10. " ib 13 . 20. Jfr nävara."],"e":[]},{"a":"närvara","b":"nn","c":"","d":["närvara, närvarelse. " som ey vil gifwa thik sina näruaru i andra näruaru o 46. gladha göri ik thin näruara. hulka som swa dröfdhe thin fran uara " ib 22 . " mz licamlike näruarunne " ib 243 . ib 79, 91, 117 . KL 26, 355 . Bir 1: 235, 249, 2: 115, 123, 3: 182, 4: 115 . Ber 287 . Su 111 . i vara närwaru SD 6: 125 ( 1359) . " i therris goda forscrifna til jdhra näruaru (ad præsentiam vestram) " Bir 3: manna aahöro och nerwaro SJ 406 ( 1473) . BtFH 1: 289 ( 1509) . FH 4: 2 ( 1420) . " i menighe häredzbone närwar " BSH 4: 111 ( 1486) . " saman kallin thom alla til jdhra näruaru (ad præsentiam vestram) " Bir 3: 257 . närvaru man m. närvarande man, vittne som är närvaane vid konrakt om jord. jn cuius rei euidnciam firmiorem hii dicti neruarumæn . . . affirmatoresque dicti fastä SD 4: 221 ( 1331) . Jfr viþervaru man."],"e":[]},{"a":"närvara","b":"nn","c":"","d":["1) närvaro. thät gozet thär han köpte af honum ii naruarö, sua sum nyä laghen sighia nu til Hist Handl 2: 2 ( 1352) . j ffogethens . . . alle borgmestere och ganske raadzins sitiande och nerware HLG 3: 153 (1512). ib 154 ( 1520) . - med objektiv gen. gudz närwara, oc hans skudhan oc vndirstandilse är halghamanna höxta lön oc ära Hel Män 189. 2) nuvarande tid, det närvarande? thy är nw härra wärldinna nath mörk ok störmande, hwario enne människio wadhelikin j hwario fiätino j näruarone SpV 489 ."],"e":["ner- . ","nar- )","närvaru man , "]},{"a":"närvara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vara närvarande, vara tillstådes. Se Sdw 2: 1275. thet skal allom witherlegit wara . . . ath wi närwaro ok a hörde ath niclis olaffson . . . gaff (o. s. v.) SD NS 3: 222 ( 1417) . ATb 1: 29 ( 1454) , 310 (1489), 324 (1470). - med dat. Se Sdw 2: 1275. ath the nerware karl gritegiwtere, tha han lagh pa sin ytersta sotta sengh STb 3: 288 (1496).","2) vara nära, vara för handen. o hwat wndhirsamiighin gudz nadh z foresyn är owir adams barn . . . at mäniskionne skuli altidh widherfara ällir närwara miskundh mz pino (ut homini semper assit misericordia cum pena) SpV 81 . - part. pres. närvarande, 1) närvarande, tilstädesvarande. kännis . .. at jak närwarnum a konunx wägna ärläkom manne marquard linka . . . tiil dömt hafwer . . . Sd NS 3: 519 (1419). mädhan swa är . . at thu (ɔ Gud) ästh alla stadz närwarande . . . SpV 475 . 2) närvarande, förhandenvarane, nuvarande. - förhandenvarande, här föreliggande. kongör iak mz thessä närwa!SYNS_DÅLIGT?ände breue mik hanä atär latit oc wnt . . . NMU 1: 62 ( 1367) . ib 76 ( 1390) . Neuman Vokbal 77 (1452). gör jak . . . vetherligit med thetta mith närwarende opne breff ath . . . Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . - nu levande. om person. thet scal allom mannum vitarlikt vara närvarande ok komasculande at jak haquon jonsson . . . kennis mik . . . Gadolin Pants Bil 271 ( 1367) . SD NS 3: 345 ( 1418) . " thy affhände hon sig forᵈᵃ tolftadeel i forᵈᵉ tomtp . . . ok sinom arfwm närdwarandom ok äfftirkomandom " ATb 1: 1545 ( 1461) . - ss subst. den nuvarnde tiden, nuet. jak wilde witha aff thik alla thänna trapponna adskilnadh hustrunnar, änkionnar, ok jmfrunna, ok j närffwarande (in præsenti) känna SpV 65 ."],"e":["ner- . ","närd- ATb 1: 155 ( 1461)"]},{"a":"närvaran","b":"nn","c":"","d":["hwilke . . . alla stad äru mz hälge närwaran SU 284. imonge dandemans närwaran FM 488 ( 1510) . j selskapsins närwarwn SO 7 . ib 32, 104, 110, 113, 186 . mz thwa brödra nerwaran ib 157 ."],"e":["närwarwn SO 7 )"]},{"a":"närvaran","b":"nn","c":"","d":["närvaro. " som besworne sylsätiara i dandemanna nerwaren mytet hade " SJ 2: 86 ( 1483) . ib 85 ( 1483) , 96 (1487), 111 (1488). STb 2: 201 (1487), 330 (1489), 483 (1490). thette giordes j . . . helmuich stadzscriffueres nerwaren och aa hören STb 3: 239 (1495). ib 3: 244, 247, 250 (1495), 394 (1498), 417 (1499). 4: 225 (1511), 5: 32 (1514)."],"e":["ner- . ","-waren )"]},{"a":"närvarande","b":"nn","c":"","d":["närvaro. Se Sdw 2: 1275."],"e":[]},{"a":"närvarilse","b":"nn","c":"","d":[" Mecht 211 . " j capituli narwarilse " ÅK 57 . Stb 4: 74 (1505), 5: 274 (1520)."],"e":["ner- )"]},{"a":"närvarilse","b":"nn","c":"","d":[" (Su 100, 106, 107, ","108) och f. (MB 2: 191; S "],"e":["nervarelse SO 194 )"]},{"a":"näs","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"näs","b":"nn","c":"","d":[" . näs. vpa eth näss widh en sio RK 1: 1214 . ib 1474, 2: 4928 . SD NS 2: 114 ( 1409) . FH 5: 91 ( 1484) . i ortnan. filios brunonis in nesi SD 1: 188 (1216-1220). curiam meam i nes ib 672 ( 1285) sacerdoti de næsiom ib 739 (omkr. 1270-talet). in wddanes ib 2: 39 (1287). de næsium ib 503 ( 1307) . in syndrunæsum i. curiam tune in næsi situatm et curiam næs mellin wikæ ib 505 ( 1307) . - Jfr utnäs. näsia varþer, m. L."],"e":["näss RK 1: 1214, 1474 . "]},{"a":"näs","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utnäs."],"e":[]},{"a":"näsa","b":"nn","c":"","d":["näsa. " bläse thz op j näsona " LB 1: 97 . vnder sina näso i 7: 33. ib 98 . " stämper blod off näsu " ib 8: 43 . " näsan war ffalnath ok saman ffallyn " Lg 3: 93 . Jfr näsar. - äsborr (på djur). taghö ch skär op ena synw aff näxan (för ona), och stiik en kaffla i näsona (på hästn), försth i andra och swa i andra B 7: 103. - pl. näsborrar, näsa. tängirna til at syndir nappa näsonar Bir 2: 74 . "],"e":["näsoblodh , ","näsobora (näswbrwra. näsw. bwra. näsobaara), "]},{"a":"näsa","b":"nn","c":"","d":["näsa. nasus näsa GU C 20 s. 343 . SvB 216 (b. av 1500-t.). - i bildl. uttr. Se Sdw 2: 1275. - pl. näsborrar, näsa. . . . aff hwilke hans näsor böriadho blödha (de naribus effluere) SpV 319 . SvB 334 (omkr. 1500). ögonen rinna oc näsorna PMskr 228. Jfr näsar. - Jfr kant-, stor-näsadher. "],"e":["näsoblodh (näswblod), ","*näso diärver , ","*näso duker","näse- . ","-doker )","*näso gräs","näswgress )"]},{"a":"näsar","b":"nn","c":"","d":["borrar, nsa. " han hauar . . . iamna näsa " Bu 204 . mäþan min ande gangar ginum mina näsa ib 530 . hafdhe ena fula sot innan sinum näsum swa at the wllu fulle mz matkum Bil 312 . mz . . twem näsom luktandhe MP 1: 197 . " öronen oc näsande afskäras ib 276. skuo af skära thina näsa ok öron ib. thu . . . kröker thina näsar " LfK 141 . " näsana syntis bleka oc thunna " Bir 2: 134 . Kl 243, 337, 348. Bo 157 . MB 1: 370 . Bir 1: 68, 2: 229, 4: 136 . LB 1: 97, 3: 165, 166 . wi maghom kasta gen iwdhom i thera näsa (slå Judarne i näsan, förehålla Judarne), at war herra wille ey at moyses skulle them in ledha i thz hälgha land MB 1: 409 . "],"e":["näsa blodher , ","näsa bora","-bura )","näsaborar","-borrar )","näsa diärver","-därffwer )","näsa gräs (näsä-. nese-), "]},{"a":"näsar . f. pl. l. näsborrar näsa. en fulan ok illa luktande athol ther a markinne liggir ok jnghin githir känth medh synom näsom mp 5 187 kan också föras till näsa.","b":"","c":"","d":[],"e":["*näsadirve , ","näsa gräs","nesa- . ","nsa- . ","-gräss )"]},{"a":"näsbora","b":"nn","c":"","d":[" == näsa bora. ther af stoppa j hans näsbwrwr LB 9: 118 . Jfr näsobora, näsaborar."],"e":["näsbwra )"]},{"a":"näsbora","b":"nn","c":"","d":["näsborr. tak menniskios pis . . . oc giwth jn j wenstre näshwrwna mädh eth horn PMSkr 241 ."],"e":["-bura )"]},{"a":"näse","b":"nn","c":"","d":[" Se biärghisnäse."],"e":[]},{"a":"näskylder","b":"av","c":"adj.","d":["närskyd, nära beslägtad. þe hälga skript calla nä skylda (af senare hand ädradt til när-) män bröþar Bu 194 . Jfr na-, när-skylder."],"e":[]},{"a":"näst","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. ","1) näst, närmast. om rum. af thy godze som jac näst hafwer kring vm skäldesnes BYH 1: 181 (1377, nyare afskr.). näst östan hälgha likama koor SJ 3 ( 1420) . ib 2 . slogho the wt thera tiäl, som näst the kwnno (så nära de kunde) widh watnet MB 1: (Cod. A 3) 558 . 2) näst, närmast. om tid. löghurdaghen näst äfte sanctä bartholomei dagh SD 5: 606 ( 1346) . annan daghin äpter näst Al 7475, 8201 . ib 8667 . " for tha näst komaskolande pinona " Su (syns dåligt) ","3) närmast. " i andlig mening. särsk. med af (syns dåligt på slägtskap. fridhin . . . skal först ok (syns dåigt) tillodha hiärtano " Bir 1: 287 . som näst är skylder MB 1: 420 . thu . . . som näst är kommen ib 2: 212 . ","4) i det närmaste, nästan. nästh altiid plägade tima RK 3: sista forts.) 5330. B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. ","1) näst, närmast. om rum. the for:da jordhin ligger . . . näst lassa sweenssons aker S NS 1: 139 (1402). aff hänne fornempde tompt hafuer han anamat x (10) sina nest sinne tompt SJ (1428) . ib 310 (1463?). blifwir ä johannes . . . honom näst Bo 179 . läter thz (@: varith) swa wtläggia i flodhina, som näst giter hon landino (så nära land hon kan) MB 1: 277 . ST 325 .","2) i närheten af. war thän riddarin j enom stadh näst the quionne som diäfwlen war j Kl 6. ","3) näst, närmast. om ordning. hon är sannelika wärdh alt loff ok sällan hedhir näst sinom son Bir 1: 96 . " thu skalt vara annar näst mik i mino rike " Gr 265 . ","5) med. ath thet näst gudz hielp bliffuer her vthen al farä FM 127 ( 1501) . " jach vil nest gudz hielp och alle richesins helge patroners snarlie ändhe myn och richesin ärendhe ib 331 (1507). " BSH 4: 257 . (1501). 5: 23 (1504), 97 (1506); 122 (1506), 137 (1507), 319 (1508). HSH 19: 174 (1511), 20: 30 (1506). Jfr här-, thär-näst, samt nämst."],"e":["nägest SJ 310 (1463?) ),"]},{"a":"näst","b":"ab","c":"adv.","d":["superl. (motsvarande posit. när) och pep. L. A) adv. 2) näst, närmast. om tid. til sancta michäls dagh som nw komber näst Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . " daghin nsät fore alla hälghuna afftan " SD NS 3: 196 ( 1416) . " nw i jwl näst forledhen " ib 471 ( 1419) . ","3) närmast i andlig mening. särsk. med avseende på släktskap. thet är thin rätta byrd vn mik ok minne hustrv hona swa länge wi lifwm ok sidan lösen idra byrd i gen i ären näst ATb 1: 169 ( 1462) . B) prep. med dat. lel. i dess ställe ack. 1) näst, närmast, vid. om rum. nesth kalmarna BSH 5: 52 (1505, H. Gadh) . nesth grensen ib 137 (1507, d:o). 2) i närheten av. war herre sigher här sik haffua warit i firetighe aar i öknenne näst tässa jwdha släktenne JMÖ 33 . 3) näst, närmast. om ordning. fik han mz sinne sona qwärn twa söner, hwilkit näst war kätteri SpV 309 . " at han til siälinna är wphöghder nät the hälgha manna siäla, som nämpst äru ihesu christo " SkrtUppb 135 . 5) med. the wylle alle thin (ɔ thing) . . . formidle til tet besta nest gudz hielp STb 4: 33 ( 1504) . " swa at ider skal ske lycke oc salighet nest gudz hielp " ib 5: 316 (1520, Kop) . - Jfr thär näst."],"e":["nest )"]},{"a":"näst","b":"nn","c":"","d":["föda, lifsmedel, särsk. reskost. " tho at the misto badhe sahla oc hästa han wille them enkte giffwa til nästa " RK 1: (Albr.) s. 209 . " han läter giwa them födho oc näst " MB 1: (Dod. B) 551 ."],"e":[]},{"a":"näst","b":"nn","c":"","d":[" = näste 4. awaskärs kirkia är eth fast nesth BSH 5: 137 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"nästa","b":"pp","c":"prep.","d":["eg. närmast; vid, bredvid, hos. med dat. el. i dess ställe ack. myn gard . . . nästa bröderclostret i abo SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) . then ene sonynom kende han okra, ok haffde honum hemma nästa sik MP 5: 127 ."],"e":[]},{"a":"nästa","b":"pp","c":"prep.","d":["eg. närmast; vid, bredvid, hos. med dat. el. i dess ställe ack. " fingo the see twa ängla sta nästa (juxta) sik i hwitom klädhom " Bo 249 . Kl 351. sagho the draghit swärdh liggia nästa hänne ib 126 . " sa horkarl liggia nästa sinne hustw ib 200. ther la inne nesta han liik margha hafwor dyyr ok riik " Al 3407 . " þa vi nästä iþär warom " SD 5: 636 ( 1347) . som þa nästä os varo ib. i 637. som tho näse os wore ib 695 (1347, gammal afskr.) efter tillhörande subst. el. substantiva ord. hon war honum ther ensamen nästa Al 10161 . " tha on är sin herra nestha " MD (S) 219 . " then som haffwer een swen sik nestha ib 277. han sik ena jomffru fästhe som han wille bliffwa näste i 299. som mic tiente neste " RK 3: (Tlll. om Chr. II) 6258 ."],"e":["nästä . ","näste )"]},{"a":"nästaboande","b":"","c":"","d":[" = nästboande. han war . . . icke budhin nesta boandes grannom SJ 2: 280 ( 1495) ."],"e":["nesta- )"]},{"a":"nästan","b":"ab","c":"adv.","d":["nästan. " han war i haffwith oc monde nästen haffwa drunknath " SvKyrkobr 39 ."],"e":["nästen )"]},{"a":"nästan","b":"ab","c":"adv.","d":["nästan. " varþ sva nästan gul at mässing " Bu 144 . " petrus saa sultin nästan tha dödhr " Bil 117 . munde nästen firi harme hafua sik siälf til grunna sänkt ib 347. ib 380 . Pa 22 . Bo 141, 192, 201, 240, 431, 435 . Bir 1: 117 . Iv 4558 . förstärkande vid superl.? talar . . . nästan hardhast (i Cod B 550, som för hardhast har bradelikast, saknas nästan, hvilket torde vara skrifvet av misstag och framkalladt af ett strax förut förekommande nästan) til them MB 1: 240 ."],"e":[]},{"a":"nästboande","b":"","c":"","d":["närmast boende. abs. granne. haffuer han bygt sitt droprwm in pa nestboandom, swa thet gör them skada Stb 1: 68 (1476). - Jfr nästaboende."],"e":["nest- )"]},{"a":"nästboande","b":"","c":"","d":["närmast boende. een kyrkioherre nästboonde Lg 3: 376 ."],"e":["-boonde )"]},{"a":"nästborin","b":"","c":"","d":[" aff mynom näst bornom winom eller frändom vilde thet till syn lösa ib 339 (1432?)."],"e":["nestbarnom Svartb 333 ( 1431) . neste barnom ib ), ","engin"]},{"a":"näste","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gulnäste."],"e":[]},{"a":"näste","b":"nn","c":"","d":["1) näste, fågelbo. " then fughil ören (för orent) gör sit näste " Al 1627 . ib 1630 . ","2) skyddad plats, tillhåll. them (fartyen) hiolt ey ankar eller feste the skullo tha sökia annat nesta MD 345 . ","3) boning. " olaffuer ther en bonda gesta ther var ey öll lj hans neste " MD 338 .","4) fäste, slott, borg. " licherwiis gik tha om thz fäse som förra om thz andra nästo " RK 2: 1301 . wille han them fa thz neste the faa hanom j en iij goda feste ib 7715. fördes till sälandh heem ok somma ppa gorga feste somma ppa the andra neste ib 1: (sfgn) s. 181 . Jfr näst."],"e":["nesta )"]},{"a":"nästefinger","b":"nn","c":"","d":[" ? pekfinger. index . . . nästhefingher GU c 20 (hand 2) s. 22."],"e":[]},{"a":"näster","b":"av","c":"adj.","d":["superl.","1) näst, närmast. om rum. i köpstadhi nästä SD 4: 465 (1335, nyare afkr.). i nästä köpstaþ ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . prädicaþe i nästo rike Bu 133 . " at offra thässkyns fughla . . . som näste waro at finna " MB 1: 478 . med dat. at guþ härbärgiar . . . eigh at enost hänna sial ok anda vtan ok licaman ii bäzto ok sic nästo himirikiz rume Bu 16 . " näästä hws thy huseno " Lg 3: 556 . som wadhanom är näster Ber 21 . ","2) näst, närmast, följande. om tid. nästo natena ko var fru Bu 25 . innän nästu syäx vikim SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). a helghom dagh nästom ib. andra thrätighi dagha nästa Al 4729 . ","3) näst, närmast. om lordning. thom duhir rätuismanz bön som näst oc quämelicast (pripinquiorers) äru at taka nadhinna Bi 2: 10 med dat. han hatadhe cristne kirkiu nästir nerom (för neronii) nequam Bil 321 . ","4) närmast. om öfverensstämmelse. thät nästa, de närmaste, bleff widh eglona thz nästa hon kwnne äpther sinom tilfälord hölth iag fwlle li nästa RK 3: (sista forts.) 5215 . i thät ästa, i det närmaste, nästan. the fingo wid XXX sadlade hästa oc sa monga fanga i thz nästa RK 2: 9214 . " sände ach wtaff . . . al then spiisning i thet neste som iach kan nögest halle garden med " BSH 4: 316 ( 1502) . " ath mörbor alle li thet nestä waro saa harth medh honum instigne til hulskap och manskap " ib 5: 124 ( 1506) . " komme i thet nestä obebwdehä " HSH 20 . 124 (1507). ","5) närmast, närmast beslägtad. thz freghnadho hänna nästa frendir Bil 894 . " han war konungens faderbroder son näste (konungens fräde och son af hans farbror) " RK 2: 9369 . oftast abs. och i pl.: närmaste, fränder. wtan frända radh ok nästa Bil 360 . " han räddis ey almoghan ok ey sinna nästa forsmädile " ib 861 . " kom räzl jwi alla thera nästa ib 894. hn räddis idhkelika sinna nästo sambyggilse " Bir 4: (Dikt) 251 . " til wara nästa oc skyllasta " MB 1: 460 . " v skulum wara nästa (propinquos) älska om the godha ärw " Ber 16 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Bir 1: 342 . Gr 290 . MB 1: 205, 425 . Fr 1494 . Iv 5068 . " the crisne bygdo ther eth fese ok sato ther i vine ok neste " RK 1: 150 . nästo widher (de som i slägt äro närmast intill, de närmaste fränderna, näml. skullo äwa) än ey är [fadher]brodher MB 1: 420 .","6) nästa, medmenniska. " i religiös mening. at älska thin nästa som thik siälwan " MB 1: 456 . " han är hans näste ib. " ib 425, 457, 461, 463, (Cod. B) 489. MP 1: 270 . til wan nästa oc iämcristna äre wi skylloghe at hawa os wäl Mb 1: 460. min näse älla min iämcristin MP 1: 269 ."],"e":["nääster: -ä Lg 3: 556 . ","nagistner: -a SD NS 1: 95 ( 1402) . ","nästo klädhe","nästa- )"]},{"a":"näster","b":"av","c":"adj.","d":["1) näst, närmast. om rum. (?) iohannes est mihi citimus johan han är mik näster GU C 20 s. 113 . 2) näst, närmast, följande. om tid. neste manadagen äpthir dorothee Atb 1: 321 (1470+). 3) näst, närmast. om ordning. Se SDw 2: 1275. mildhetinne äru säffhetin ok jndhra godhetin nästho (proximæ) SpV 527 . 4) närmast. om övrensstämmelse. - a (på) thet nästa, i det närmaste, nästan. tha hon war på thz nästa dödh. tha lät han binda adhronar Prosadikter (Sju vise m) 141 . - på det noggrannaste. theras (ɔ stenarnas) dygder screff jak pa thet nästa jak kwnne PMSkr 493 . 5) närmast. i andlig mening. pedissequus . . . qui sequitur pedes domini nöste tiänare GU C 20 s. 424 . - (på grund av släktskap) närmast skyldig el. berättigad. Se Sdw 2: 1275. han wilde ware nester at besithia godzit Uppl Lagmansdobm 23 (1490). - abs. och i pl.: närmaste, fränder. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 135 f. tho ma hon . . . for sinom nästom (propinquis), ok enkanneligha for sinom foräldrom haffua särdelis böner til gudz for thera siäla helso SkrtUppb 7 . "],"e":["nester . ","nöster: -e GU C 20 s. 424 . Se Sdw 2: 1275),","nästo klädhe","nesteklede )"]},{"a":"nästforlidhin","b":"","c":"","d":["nästlien, senast förliden. nw i lögerdax nest förliden SJ 2: 254 ( 1494) (möjl. att fatta som två ord)."],"e":["nest förliden )"]},{"a":"nästforlidhin","b":"","c":"","d":["nästliden, senast förliden. om sancti johannis midsommers tiid nw nestförledhen BSH 5: 194 ( 1507) . j sommers nestforliden FM 668 ( 1517) . " i lögherdagx nästh forlidhen ib 281 (1506). ""],"e":["nestförledhen )"]},{"a":"nästkomande","b":"","c":"","d":["nästkommande, närmast följande. wid sancti bartolomei tijd nestkommende BSH 5: 22 ( 1504) . ib 168 ( 1507) . pa sancte olaui dagh nestkamande SJ 279 ( 1460) ."],"e":["-kommende . ","-kamane . ","nest kommandes BSH 5: 168 ( 1507) ),"]},{"a":"nästkomande","b":"","c":"","d":["nästkommande, närmast följande. thesse forⁿᵉ peninga skulu wtgiffuas nw for nestkomendis paska ATb 2: 390 ( 1491) . " innan medsommer ett aar nw nestommande " Brasks Kopieb 16 ( 1521) ."],"e":["nest- . ","neste- . ","neskomende SJ 2: 318 ( 1498) ),"]},{"a":"nästkomin","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. = nästborin. anna manadhe ena aff hänna nästkompnom (propinquis), at hon skulde ganga til gifftomala mz androm manne SpV 333 ."],"e":[]},{"a":"nästning","b":"nn","c":"","d":["resmat. " han läter giwa them födho oc nästning (Cod B näst ""],"e":[]},{"a":"nästu","b":"","c":"","d":[" , prep L."],"e":[]},{"a":"nästumliggiande","b":"","c":"","d":["närmast kringligande. he nästomliggiande byiar BtFH 1: 6 ( 1474, nyare afskr.) ."],"e":["nästom- )"]},{"a":"nästärvinge","b":"nn","c":"","d":["närmaste arfwinge. hwilcke öö iagh vnner nästrffwingen till otherlössa FH 9: 8 ( 1508, nyare afskr.) ."],"e":["-arfwinge )"]},{"a":"nät","b":"nn","c":"","d":["nät. " jak är nw stadh som faar for wluum ok fiskir a näti " Bil 541 . binda nät Ansg 245 . " wi hafwom hwarte nät äller not " Al 6081 . " dragha nooth eller leggia th " FH 4: 16 ( 1451) . ib 15 . MP 1: 198, 2: 27 . Bo 159, 240 . SO 296 . han licknar wid et klen diurs näät som nw plägas lag och rät (dicit eges similes aranearum telis) MD (S) 235 . Jfr fiske-, gul-, iärn-, laxa-, lokka-, spinnils-, vargha-nät. "],"e":["näät . ","nätt: nättet MP 2: 27 . ","nätum: gulnätum Bil 307 ),","nätia far","-faar )","nätia lagh , ","nätia skal","-skall )","nätia syn , ","nätia thiuver , "]},{"a":"nät","b":"nn","c":"","d":["nät. GU C 20 (hand 2) s. 4. - spindelnät. spinnillin, ohk hans nät SpV 262 . - Jfr dvärgs-, fiska-, läg-, rödhings-, slaghs-, spinnila-, strö-, vargha-nät. "],"e":["*nätia bindare","*nätia fästning (nättie-), ","nätia lagh , ","*nätia thradher","näthyatraadher )"]},{"a":"näta","b":"nn","c":"","d":[" == nätla. vrtika näta LB 5: 81 . " apatica vel lurtica är näta " ib 3: 74 (jfr s. 147). i blandh nätwr oc annat gräs Lg 3: 340 . Jfr blinda näta."],"e":[]},{"a":"nätbindare","b":"nn","c":"","d":["nätbindare. GU C 20 s. 83, 454. Jfr nätia bindare."],"e":[]},{"a":"nätia","b":"vb","c":"v.","d":["fånga (genom nät). ther nätias oppaa baade myg oc fluga MD (S) 235 ."],"e":[]},{"a":"nätia","b":"nn","c":"","d":["nät. " hwar som jätior lägger j thom (ɔ fiskevattnen) " Svartb 440 (1450, Skolkl) ."],"e":["nätior ) , "]},{"a":"nätia","b":"vb","c":"v.","d":["2) sätta ut nät, gillra. sua can han for honum nättiä at han veet ey för snaran haldir Vis sten 6 . - Jfr innätia."],"e":["nättiä )"]},{"a":"nätla","b":"nn","c":"","d":["nässla. " näthlor dräpa offtha gäslinga tha the ärw smaa " PMSkr 264 . ib. "],"e":["- Jfr blinda nätla. ","*nätlo rot , "]},{"a":"nätla","b":"nn","c":"","d":["nässelblad. LB 3: 74, 4: 351, 7: 211 . "],"e":["netzle ib 7: 69, 8: 52 . ","nezla ib 7: 69 . ","näsla: -or RK 3: 1864 . ","nesla: -om L 7: 99. nälla: nällär HelsL præf. neldha, se eternätla), ","nätsla- ib 4: 351 . ","nesla- ib 7: 211 ),","nätlo frö","netzlo- ib 2: 31 . netzle- i 7: 223. nätsla- ib 4: 351 . näsla- ib, ib 7: 28 . nätsla fröö ib 4: 352 ),","nätlo kal (netle-), ","nätlo löf","netle lööff )","nätlo os","nätlo sodh (netle-. nätsla-. näsla-), "]},{"a":"nätra","b":"ab","c":"adv.","d":["hastigt, skyndsamt? at spurdhe . . . hwi han for swa nära (Cod. B snart 253; tam velociter festinaret) Lg (Cod. C) 987 ."],"e":[]},{"a":"nätte","b":"nn","c":"","d":[" LB 4: 344 . ib 3: 76, 116, 119, 147 ."],"e":["näcte LB 3: 147, 4: 344 . ","nekte ib 3: 76, 119 . ","nece ib 116 ), "]},{"a":"nätte time","b":"","c":"","d":[" , se nat."],"e":[]},{"a":"nätter tidh","b":"","c":"","d":[" , se nat."],"e":[]},{"a":"nätter tidh","b":"","c":"","d":[" , se nat."],"e":[]},{"a":"näva","b":"vb","c":"v.","d":["gripa el. fatta i handen. näffwar knif SO 14 . ib 25, 65 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"nävagiäld","b":"nn","c":"","d":[" = näfgiäld Se Sdw 2: 1275."],"e":[]},{"a":"nävara","b":"vb","c":"v.","d":[" pat. pres. närvarande (nävärände), närvrande, tillstädesvaranxe. om person. näuarandum flero rikesins radhgiffuarum Sd NS 2: 140 (1409). närvarande, förevarande. omsak. insighlin . . . loghmans . . . algvt bändictsson þesso sama nävärande breue är oppenbarleka tilhänd SD 5: 280 ( 1344) . Jfr närvara."],"e":[]},{"a":"nävarande","b":"","c":"","d":[" , n == närvara, f. i the godhe herres näwarende BSH 5: 25 ( 1504) ."],"e":["-ende )"]},{"a":"näver","b":"nn","c":"","d":["näfver. taga rennewedh och näffuer BtFH 1: 43 (1465, nyare afskr.). ib 207 ( 1506) . " hymelin bort drogh sik swa som samanskrwnken näffwir (liber; öfvers. beror på missförstånd) " MB 2: 343 . "],"e":["näfra bunki , ","näfr flät , ","näfra lop (näfrälup), ","näfra löpning , "]},{"a":"näver","b":"nn","c":"","d":["näver. " liber bogh näffuer vyngud och frälss " GU C 20 (hand 2) s. 80. the som haua näffuer pa theres hws, the latha komma ther jorda vpa STb 1: 437 (1460, Burspr). eth fiskerii vidh orholma, thär görs aff 8 kleff näffwer VKJ 219 . om gilt neffuers fförende (rubrik) Stb 4: 193 (1511). näverstycke. 50 näffwer VKj 257 (1447). the xij dandemen som skodhadhe the wgilde neffurena ATb 3: 22 ( 1494) . HLG 2: 6 (1509). ib. iijᵐ neffwer ib 54 ( 1516) . "],"e":["*näfra thak","näffra tak )"]},{"a":"näver","b":"","c":"","d":[],"e":["näfwä SvKyrkobr (Lucid B) 142), se növer."]},{"a":"näver bunki","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr näfra bunki."],"e":[]},{"a":"näverklovi","b":"nn","c":"","d":["näverklove; jfr klovi 2. HLG 2: 17 (1510)."],"e":["näffuer- )"]},{"a":"näverskogher","b":"nn","c":"","d":["näfverskog, skog hvarest ä'fver hämtas. DD 1: 150 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"näverthak","b":"","c":"","d":[" BSH 5: 155 ( 1507) ."],"e":["newertak )","näfvertak"]},{"a":"nävervräkare","b":"nn","c":"","d":["person som har till uppgift att kontrollera (saluförd) näver, nävervräkare. StÄmb 172 ( 1510) , 202 (1521)."],"e":["neffuer wrekere )"]},{"a":"nävi","b":"nn","c":"","d":["näfve, hand. " fan han . . . hafua breff scriuat j luktum näua " Bil 583 . " stötta mz nefwm oc stenom mun henna och tändir " Gr (Cod. I) 381 . KL 342 . Bir 1: 373, 2: 30 . LfK 141 . Di 15, 68, 249 . ss måttbestämning. bättre är en fuller neffwi i handhom, än twa fulla göpnar i wanom Su 13 . ib 386 . aff enom näwa fullom mz iordh MB 1: 88 . aff enom näwa watn ib. aff enom näwa wädher ib. tagh . . . en neffwa mz rosom LB 7: 77 . tagh . . . halffuan neffwan aff saluia ib 2: 9 . "],"e":["näva puster , "]},{"a":"nävi","b":"nn","c":"","d":["näve, hand. " liöns nigilson slo hornlekares sonin vidh ögat medh näffwan " ATb 1: 241 ( 1466) . GU C 20 s. 456 . mulc[t]are blitka mz söth ordh swingha omagha slaa binda mz näffwm oc fothum GU C 20 (hand 2) s. 160. tha hötte her sten sin neffue fore her becnt smalenningx kynbeen STb 3: 331 ( 1497) . Jfr knytter nävi samt koparnävi."],"e":["neffue . ","nafwi: -a J Buddes b 80 )"]},{"a":"nävusta","b":"nn","c":"","d":["ett längdmätt, omkr. en aln, eg. det avstånd inom vilket ngt kan gripas med händerna ("nävarna"). Se T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift LVI: 3 s. 184 f."],"e":[]},{"a":"nävusta","b":"nn","c":"","d":["ett slags längdmått, omkr. en aln tryggia näwastha breeth )ad spacium trium brachiorum) ther kallas wara fampn SD 2: 3 (öfvers.). alla thera (de två bergens) fyra ända mondo sik til saman wända opa ena näwusta när til twa porta ingangin är Al 4015 . alexander war . . . the äwusta (tria cubita) langer ib 5334 ."],"e":["nävasta )"]},{"a":"näþan","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. nedtill. fästis stolpin ndhan Bil 89 . ib 614 . Iv 4458 . porrus purlöök, oseth aff honum är thom godh som spottha blodh . . . eller näthan wtlatha (D. Harpestr. s. 80: ær them goth thær bloth spyttæ ællær næthæn ut latæ) LB 7: 137 . nere, der nere. the hördho som nädhan varo Kl 160. B) prep. nedom, nedanför, med ack nedhan brona SD 5: 34 (1341, nyare afskr.). "],"e":["nedhan )","näþan a , ","nädhan til , "]},{"a":"näþar","b":"nn","c":"","d":[" MB 1: 66 . " i skulin ey taka laxatiuam mananom fullom älla a bla nädhomen " LB 3: 115 . Jfr niþar."],"e":[]},{"a":"nödh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) nöd, trångmål, betryck, lidande. - nöd, brist. saa ath gresca härenom skulle jnte trytha, oc ey ellir them j nagon mattho staa tiill nödh Troj 101 . 3) nöd, svårighet, möda. mädh stora nödh kan han j gardhin MP 4: 90 . stode margit . . . och viderkendes, tet hon stal skedin, medh nödh at hon tet viderkendes STb 3: 395 ( 1498) . 4) nödvändighet, nödtvång, tvång, behov. per benctsson haffuer jntet tiltal til the godemen sit hade jn vtj hans skyb än alt tet beuisseligit är, som kastat är aff nödz wegna, gange offuer skyp och gotz STb 3: 320 (1496). sama dach bare hustrv jngridh . . . alla sina nycla jn pa radzstuen effter sin bonde fore gieldhz nödh ib 321 ( 1497) . " at oleff nogentid trengde til ath säliet pa nödz wegna " ib 5: 264 ( 1520) . - Jfr ivir-, lifs-nödh."],"e":[]},{"a":"nödha","b":"vb","c":"v.","d":["nödga, tvinga, genom myndighet, makt el. våld förmå. jngen haffue makt ath nöde henne tiene STb 3: 213 ( 1495) . . . . ok sade han, ath han hanom medh sigh nödde til closters ib 296 ( 1496) . " at wij ey nw äre trängde eller nödde aff samme her sture HIst Tidskr 1949, s. 251 (1504, avskr.?). - nödga, truga, genom böner förmå, övertala. o sancte augustine . . . thu war . . . nödher (N: nödhogher) til lhedher " SvB 391 (b. av 1500-t.). nödga, tvinga, genom sitt beteende förandleda, göra nödsakad. nar agmenon saa syna froma män saa forwanskas j stydena andra nödandes mz siig sökte han manliga tiill troyander Troj 214 . - Jfr utnödha samt onödder."],"e":["nöd . ","nöde . ","nödde . ","nödder . ","nödher SvB 391 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"nödhbinda","b":"vb","c":"v.","d":["tvinga. " ey nödhinda os thera skäl " MB 1: 67 . " saa sik nödhabundhin " Bil 619 . " hwar man är nödhabundin vnder (med nödvändighet underkastad) natwrliken dödh " MB 1: 467 ."],"e":[]},{"a":"nödhdragha","b":"vb","c":"v.","d":[" nödhdragha ut, med våd aftvinga. tron kan aldrigh nödhdraghas wt (vi extorquetur) Ber 2 ."],"e":[]},{"a":"nödhdriva","b":"vb","c":"v.","d":["med våld driva. SpV 317 . " ndöhdriff them in (compelle lintrare), thz är sas mykit, at wilia the ekke, tho skulu the nödghas " ib 433 ."],"e":[]},{"a":"nödhdriva","b":"vb","c":"v.","d":["med våld drifva. nöddreff (compulit) them jn j stadhen MB 2: 101 ."],"e":[]},{"a":"nödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) svårt, besvärligt. thz stooh ho um swa ndöhelik Iv 4557 . svårligen, med svårighet, med möda, enkte creatwr vnder solinne födhes nödhelikae op än människian MB 1: 127 . " aff the slag . . . iak väner mik nödhelika fanga böter IV 5045. iak ma mik swa nödhelika röra " ib 5047 . ","2) nödigt ogärna. ther gita the omatins nödhelika sin hugh widh skilt MB 1: 49 ."],"e":["-lik )"]},{"a":"nödhgare","b":"nn","c":"","d":["coactor oris nödgare oc asna driffware GU C 20 s. 118 ."],"e":["nödgare )"]},{"a":"nödhgha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nödga, tvinga, driva, genom myndighet, makt, våld el. hot förmå. bäthra är nödhgas stadghin j them som ekke wilia, än kirkinna faal, j them som wilia SpV 433 . - refl. nödhgas, nödgas, nödsakas, tvingas, varda el. vara tvungen. opers. tha brast henne tärningh swa alth henne nödgadis til at gaa til en köpstadh MP 4: 263 ."],"e":["nödga )"]},{"a":"nödhhiälpare","b":"nn","c":"","d":["nödhjälpare. om helgon. en godh bön aff the hälga XV nödh hiälpara SvB 373 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"nödhhiälpare","b":"nn","c":"","d":["nödhjälpare. om helgon. " han wiste wäl at sanctus seruacius war en sandher nödhiälpare LG 3: 187. hon (den hel. Anna) är en troo ndh hielpare i 36. ""],"e":[]},{"a":"nödhhiälpirska","b":"nn","c":"","d":["nödhjälperska. om Jungfru Maria. skalt thu altidh gerna kalla loppa iomfru mariam j thinne nödh for thy ath hon är een san oc rät nödhielperska ST 236 . Lg 3: 716 ."],"e":["-erska Lg 3: 716 . nödhielperska),"]},{"a":"nödhlös","b":"av","c":"adj.","d":["eg. fri från skada el. förlust; fri från käromäl, oqvald. " vm al the stykke . . . läter jach them quitta, lidhugha oc nödhlösa fore mik ok minom arfuom " SD NS 1: 101 ( 1402) . honum ganzlika nödhlös halda oc omanadan ib 446 ( 1405) . loffuade the . . . hanom skadalösan oc nödhlösan at halda for thöm oc thera ärffuigiom . . . for alla lytermer til talning vm fornempda drap SJ 202 ( 1448) . i 332 (1466)."],"e":["nöt- SJ 332 ( 1466)"]},{"a":"nödhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) invitus, nödgad, nödd och tvungen, motvillig, ovillig; ofta: mot sin (hans o. s. v.) vilja, ogärna. Se Sdw 2: 1275. jnuitus . . . nödogher GU C 20 (hand 2) s. 40. siätta (synd) är läte til gudz thiänist thär man gaar nödhigh til kirkio SVKyrkobr 16. - ovillig, motvillig, motsträvig. jak war nödogher ok olydogher j gudz tiänist som en föffuer man MP 4: 180 . ib. 3) påtrugad, ofrivillig, motbjudande. - framkallad av nödvändigheten, nödvändig. ther fore verdug herre tagom wii thet nödgaste rasadh oss tycthe nyttogast at wara Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.) . - n. adv. 1) mot sin (hans o. s. v.) vilja, ovilligt, ogärna. then, som nogat formaa, will ganzske nögott forwaga sitt gotz STb 1: 231 (1480)."],"e":["nödogher . ","nödhigh SvKyrkobr 16 . ","nögott STb 1: 231 ( 1480) . ","nödgaster : -e Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.)),"]},{"a":"nödhoghgodher","b":"av","c":"adj.","d":["föga god el. bra? bellus (ɔ beluus, bellutus) la nödughgodher ver (ɔ versus) Nil tamen facias (Cathol.: Nil bene cum facias) facis at tamen omnia belle hwadh tu gör so gör thu thz ey vel GU C 20 s. 52 ."],"e":["nödugh- )"]},{"a":"nödhsak","b":"nn","c":"","d":["tvingande orsak, nöd-. fall, nödvändighet. a the andra X (10) alna aff omptinne hafuer stadhin bygt ett bolwirke upa fo nödzsaka skuld la örläghx wäghna SJ 15 ( 1428) ."],"e":[]},{"a":"nödhsamber","b":"av","c":"adj.","d":["svår, motbjudande. thenna blandhnig synes hardh skämeliken oc nödsam LfK 85 ."],"e":[]},{"a":"nödhstälter","b":"","c":"","d":["1) stadd i nöd, nödställd. swa ath han haffuer ok nagat giffua thän fatigha som nödstälther är MP 4: 64 . ib 140 . " swa beuisthe sik han (ɔ Jesus) ok wara mäktoghan, ath hyälpa j haffs nödhinne, them ther nödstälteh wara " ib 5: 124 . ib 207. - apostlane redde ok nödhställe (väl fel för nödhstälte) ropadho oppa wan herra MP 5: 125 .","2) nödgad, nödsakad. " wm . . . skiparen ware trängdher oc nödstälther til ath köpa nokor tingh til skipsens behoff " PMSkr 31 ."],"e":["nöd- . ","stelt(h)er ), p. ladj. "]},{"a":"nödhsyn","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) nöd, trångmål. " thet haffuer varit . . . crisna manna sidher . . . j nöd synum a gud kalla " Svartb 112 ( 1361) . Vårfrup 129 (1361, avskr.) . fr. 1400-t.). nw är som allom kunnogt är riket star j storum vanda oc nöþsyn ib."],"e":["nöd- )"]},{"a":"nödhtharf","b":"nn","c":"","d":["nödtorft. hafwa syna nödhtharff Gers Frest 60 ."],"e":[]},{"a":"nödhtharf","b":"nn","c":"","d":["nödtorft, oundgängligt behov. wel lmagha landzmen for thera tarf skuld köpa, sälia och byta hwar medh androm korn, fisk eller smör oc anad tolkid, oc ätande warwr ji jern oc i staal eller kopar, ther tolkit faller, sigh til lösn oc nödhtorff Priv f Sv st 174 (473? avskr.). ärw the anbwdhen dyraren, och nödtarff är them köpa PMskr 54. är thet så att alstingis nödharff är att konungen skall bedas hielp ib 694 . - nödtvång. mäd nödtarff lagde wij här jn (ɔ anlöpte vi denna hamn), ey aktandhe här länghe bliffwa Troj 6 . " aff nödtarffwe ägher jac eptefölia tyn wilia mädan qinna makt tygar ey moth mans wald " ib 67 . han twingade grecana at the aff rättha nödtarffwo matthe rymma tiilbaka ib 133 . ib 134 ."],"e":["nöd- . ","-tarff . ","nottarff SvB 500 (omkr. 1500)). nödhorff Priv f Sv st 174 (1473? avskr.)), "]},{"a":"nödhthorft","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) nödtorft, behlf, det man nödvändigt behöfver. enkte goz wi mera äghom än som war nödhthörfft näppast kräfwer Al 6067 . ib 6070, 6071, 6074. fore vara begias nötarfpt oc nytta sculd SD NS 1: 181 ( 1402) hwariom enom skal kldhe gifuas eptir sinne nödhthorfft VKR 11 . ib 12, 15, 16 . scal haffue sin nödhtörfft aff valmals kler SO 81 . tässom hälgo fädhrom war ey lön loffuat, än wärdzlika tinga nödhtörfft oc bärghan SU 165. i allom warom ärandom loc nödhtorfftom LFK 135. haffwe the ingen til flyckth i theress nödhtarffth til salth, hwmbla, fisk och klädhe och annath til skattens wthlegningh, wtan til rotneby SH 5: 84 (1506). 2) nödvändighet. nödhthorft är (thät är nödhthorft), det är nödvändigt. th är nödhörfft är tronne thz brista huar wtrönislen oc naturlikin bewisning foregaa (necesse est fidem deficer ubi demonstratio cognoscitur locum habre) b 291. ib 292, 361 ."],"e":["nötaript SD NS 1: 181 ( 1402) ), "]},{"a":"nödhthorft","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) nödtorft, (oundgängligt) behov, det man nödvändigt behöver. folkit . . . tha thet hafwer ethit ok drukkit epte sinne nödhthorp SkrtUppb 222 . min . .. moder . . . wsätte . . . for sin störste nödtarffth skuldh . . . mannas godz Svartb (Skokl) 522 ( 1477) . " badhe lektho oc lärdho hindra j theras nödtorth sik vatn at fora Neuman Vokbal 84 (1486). maath ok ööll ok all theris nydhtorfft STb 2: 229 (1487). ey skedde tet fore nokra lycamlika gyptamal nödtörfft skul, at jomfru maria war giffwin ok fest josep til hustru " MP 5: 73 . " att nogre skiep her aff stocholm motte göre theris . . . siglas . . . till rige . . . for nödtorfft skuld for menighe richsens beste STb 5: 347 (1521, Kop). - nödtvång. kastadis thet än wth affwer bord j storm äller andro nödtörffth PMskr 35. 3) nöd, brist. alt lthu west mina krankhet, oc nödhtorfft som jak thol " SvB 141 (omkr. 1500)."],"e":["nödtorfft . ","nödtarffth Svartb (Skokl) 522 ( 1477) . nödtörfft(h) MP 5: 73 ; PMskr 35. nödtorth Neuman Vokbal 84 ( 1486) . ","nödthorp SkrtUppb 222 . ","nydthorfft STb 2: 229 (1487)), "]},{"a":"nödhthorftelika","b":"ab","c":"adv.","d":["nödvändigt. " thet godz som ther nödhtorftelika vidherthorffua " SD 5: 696 (1347, gammal lafskr.)."],"e":[]},{"a":"nödhthorfteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Jfr Fdan. nødhthørftelig] nödvändig. hör oss i allom wårm bönom, som tw west oss wara nödtorfftelige bpåde till ijf och siell Kyrkohist Årsskr 1922, s. 325 (1498)."],"e":["nödtorffteligher )"]},{"a":"nödhthorftelikhet","b":"nn","c":"","d":[" [Fdan. nødthørftelighed] = nödhthorft 1. j bland annad som wan häär behoff görs tiill nödarfftelighet är thz at nar the haffwa warid j slaged bör oss wetha theras bestånd j kosth oc spiis Troj 96 ."],"e":["nödarfftelighet )"]},{"a":"nödhthorftogher","b":"av","c":"adj.","d":["behövande, fattig. " hustrv cristine schal giffue hans gangkleder j gudz ere them som fatigh och nödhthorfftich är " STb 3: 250 ( 1495) ."],"e":["-torfftich )"]},{"a":"nödhvräka","b":"vb","c":"v.","d":["med våld ldriva. ey höffwis honom (ɔ Jesus) at nödhwräka (compellere) mik borth fran sik thy at han sagdhe. hwilkin til min kombär. jak skal ey wthköra han äller wthkasta SkrtUppb 12 ."],"e":["nödhwrager SkrtUppb 427 (daniserande)),"]},{"a":"nödhväria","b":"nn","c":"","d":["nödvärn. " fore hans fatigdom skuld ok effter thet han giorde nädwäria tnetur v (5) marck " STb 1: 53 ( 1476) . ib 190 (14878) . " ath olaff hansson giorde nödwärio och slog mikel person trängdher " STb 2: 56 ( 1484) ."],"e":["nöd- . "]},{"a":"nödhvärn","b":"nn","c":"","d":["nödvärn. gunner . . . som sloch erick thuressons sen j häl . . . huilken som hade giort nödwern, som tugen vitnade STb 3: 299 (1496). ib 435 ( 1469) . 4: 54 (1505)."],"e":["nöd- . ","-vern )"]},{"a":"nögdh","b":"nn","c":"","d":["tillräcklighet; tillfrredsstllelse, beåtenhet. til tacka och godhe nögdh wel betaladh effther beggias thera goda nögdh SJ 262 ( 1458) . til fullo nögdh betaldha ib 263 ( 1458) . ib 181 ( 1449) , 273 (1459). haffde fornempde jens giffuit thöm pa badha sidher aff sina peninga effr theras nögdh ib 306 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"nögha","b":"","c":"","d":[" , se növa."],"e":[]},{"a":"nögha","b":"av","c":"adj. adv.","d":[" A) adj. 1) passande, lämplig? taa är här inthet nöghare radh wppo färdom wtan at . . . GPM 2: 333 ( 1509) . ","2) noggrann, säker. han war ganska nöga skytha (doctus in arcu) han giorde stor skada jn oppa grecana Troj 103 . B) adv. 1) Se Sdw 2: 136 s. v. növa. 2) noga, (alldeles) säkert. jach saa nögath, ath thz bleff forderffath JTb 95 ( 1513) .","3) omsorgsfullt, sorgfälligt, försiktigt. " takes thet förscriffna bladith nögha j brädden mädh tangene " PMSkr 516 ."],"e":["nöga . ","nögath JTb 95 ( 1513)"]},{"a":"nöghe","b":"nn","c":"","d":["tillräcklighet, tillfresställelse. " hulka peninga myöl oc hätto forᵈᵉ niels kändis sik vpburit hafwa i godho nögie " ATb 1: 255 ( 1466) . ib 340 (1470). Jfr atnöghe."],"e":["nögie )"]},{"a":"nöghe","b":"nn","c":"","d":["tillräcklighet; tillfredsställelse. hwilica peninga the kendes hafua vpboet äpter sino nöghe Sd NS 1: 166 (1402, nyare afskr.). huilkit for:da järn oc päninga wi kennomps os fulleligha haffwa vpbuit til godho nöghe ib 44 (1401) . hwilka päninga iak känne mik til fult nöghe hafua vpburet ib 108 ( 1402) . " at kronen hauer lika mykit ok lika got godz i gen fongit ok innan lika godho äghe eper kronone nöghe " ib 2: 125 ( 1409) . ib 137 (1409) o. s. v. SJ 303 ( 1462) . huilka penningha . . . niclauus ryting allaledis kendis vppburet haffwa . . . til godho nöghie oc til fule betalning ib 273 (1459). til nöghis (til nöghe), till nöjes. kan han ey smidhia thessin thry stykke them til nöghes SO 61 . hulka pängar . . . til nöghis )så att jag är nöjd, till fullo) äro betaldha SD NS 1: 6 ( 1401) . ib (1401). päninga, hwilka han fullelica oc til nöghe hafdhe vpboet ib 132 ( 1402) . ib 182 ( 1402) , 257 (1403). Jfr atnöghe."],"e":["nöghie )"]},{"a":"nöghelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" föra till följ. ord."],"e":["nögelige )","möj . ","att"]},{"a":"nöghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["noga, noggrant. war hon nögeliga til wara takin Di 164 ."],"e":["nögeliga )"]},{"a":"nögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["som man blir nöjd med, tillfredsställande? Jfr SAOb: N 1285. wil han sättia vp thet stora orga wyrket for nögeliga (ändrat frön nöleliga) peninga, tha skal han wara nämmast ok bliffua wel bittalad STb 2: 182 ( 1486) ."],"e":["nögelig )"]},{"a":"nöghia","b":"nn","c":"","d":["1) tillfredsställelse belåtenhet. han wille gärna göra thera möghio (eis satisfacera) Lg 439 . " hwilke hwan dagh warin redhabone til at göra fulla nöghio aff thy sacramento allom them sik wilia skripta (unicuiquie confiteri volenti sint parati) " Bir 4: 27 . thet for:de herra karl haffuer thera nöghio giort (godtgjort dem) for thea eel aff thet sama arff SD NS 1: 150 ( 1402) . thet . . . olaff i minne nöghio giort hafuir (har godtgjort mig) wm alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war ib 2: 240 ( 1409) . " kändis sik hafwa opburit första pänningen medh then senasta, til fulla nöghio " ib 1: 15 (1401, nyare afskr.) . " fore hwilkit godz iak . . . opburit hafuer fult ok alt äpther minne nöghio " ib 31 ( 1401) . hvilka peninga han os til takka ok allaledhis til nöghio wäl betald hawer FH 2: 77 ( 1431) . SD S 1: 78 (1401), 94 (1402), 95 (1402), 107 (1402), 180 (1402) o. s. v. SJ 9 ( 1423) , 16 (1432) . s. v. göra til nöghio, tillfredsställa, räcka till för. han tröste sik ey til, at han kunde ensamber göra thom til nöyo i badhom thom landomen, badhe här och thär (ipse solus ad utrumque locum minus suffriceret Ansg 199 . ","2) behag, önskan, vilja wi haffwe . . . kosth oc koridh äpter ware nöyiö aners karsson BSH 5: 450 ( 1511) . - Jfr at-, for-nghia."],"e":["nögha: -o SD NS 1: 78 ( 1481)","nöyia: -ö BSH 5: 450 ( 1511) ), "]},{"a":"nöghia","b":"vb","c":"v.","d":[" ATb 2: 261 ( 1485) . - opersonl. vara till nöjes, behaga. med dat. tha nögdhe allom at ieronius skulle tala vm iohannes loff oc äro Hel Män 234. - enom nöghir at (a, mädh) eno (et), någon är nöjd med något, finner behag i något, tycker om något. Se Sdw 2: 1275. somi skodha gudz äro enkannelika oc somi mindr oc tho nöghe hwariom ymnelika aa sinom deel Hel Män 189. at nöger ecke swen aat samme köp, tha . . . STb 5: 254 ( 1519) . " lata sik nöghia at eno (et), låta sig nöja med något. at wille molsigenden icke lathe sigh nöge ath then mansbot . . . tha . . . " STb 5: 8 ( 1514) . - refl. nöghias, vara nog (för). -..opersonl. enom nöghis, någon är nöjd. at henne wel nögdes STb 4: 11 ( 1504) . - med subjektsväxling. vara nöjd med. epte tet at hinrik hyllebrandh nögdes jernit tha och loth wege sigheth til, tha . . . STb 2: 312 ( 1488) . - Jfr at-, for-, i-nöghia samt atnögdher."],"e":["nöge STb 5: 8 (1514) . pres. nöger ib 254 (1519). nöghe Hel Män 189. impf. nögdhe ib 234. pass. nögdes STb 2: 312 (1488), 4: 11 (1504). supin. nökt ATb 2: 261 ( 1485) ),"]},{"a":"nöghia","b":"nn","c":"","d":["1) tillfredsställelse, belåtenhet. Se Sdw 2: 1275. xij marker swenska päninga tel nöghio ok tel thakka NMU 1: 106 ( 1428) . huilken suma . . . kadrin och her ciliacus kendos redeliga haffua vpborit then mynsta pening medh then mesta i fulle nögio SJ 2: 102 ( 1487) . huilke summa peninga . . . biörn kennis sig fullelica och allelica vpborit haffua til goder nögie ib 136 ( 1489) . ib. hwilka pening lares . . . bekende ssyg opboret hwaff (sic) syg til gode nöa ATb 3: 168 ( 1505) . - göra nöghio, gottgöra, ersätta. thakkom wi bröniolff . . . oc . . . birgetho thet the allo lädhis wara nökio gyort haffua SD NS 3: 260 (1417). han (ɔ brukaren av en Vadstena kloster tillhörig jord) skal lhiit koma oc göra clostr(r)eno nöyio thär aff VKJ 71 ( 1447) . min kaalgaardh . . . som jak ärfft haffuer . . . oc mynnom samarfuom fulla nögia fore giorth SVartb 467 (1458). - göra til nöghio, tillfredsställa. at . . . karl . . . haffuer sich medh oss wäl forlicht och wäl til nöghia giort Lagerbring Saml 2: 215 ( 1440) . " jak känis mik wara j alla matto giorth til nöghio (satifactam) " SpV 578 . 2) gottgörelse, upprättelse. Se Sdw 2: 1276. - göra i godhe nöghio, (fullt) ersätta, gottgöra. hulka . . . peningha jak . . . kännis mik fulkomlica vp buridh haffa oc mik väl betaladha wara oc mik j godhe nöio giorth Neuman Vokbal 78 ( 1452) . hwlkt:t han os j ghodo nödhihio giorth hawr DalHembfT 3: 75 (1452). - Jfr atnöghia."],"e":["nög(h)ie SJ 2: 136, 143 (1489), 166 (1490); HLG 3: 152 (1521). nöio Neuman Vokbal 78 ( 1452) . ","nöyio VKJ 71 ( 1447) . ","nöigio SJ 2: 102 ( 1487) . ","nökio SD NS 3: 260 ( 1417) . nödihio DalHembfT 3: 75 (1452). nöa ATb 3: 168 ( 1505) ), "]},{"a":"nöghia","b":"vb","c":"v.","d":["vara nog (för), tillfredsstlla. med dat. thik nögher ekke iordherliik Al 6591 . ey nögdhe henne thetta Su 161 . hwlkit skipte, som ekke nöghdhe foghatanum SD NS 2: 172 ( 1409) . opersonl. vara till nöjes, behaga. med dat. nögher nakrom minom frändom (vilja någr af mina fränder) hana aterlösa SD NS 1: 72 ( 1401) . enom möghir (thät möghir enom), det är någon till nöjes, det behagar någon, någon är nöjd. thzta thäktis allom oc nögdhe väl Bil 595 . " thz nöghdhe them allom wel " ST 17 . RK 2: 159 . hwilidh oss wäl nökth haffde och nöyiör BSH 5: 450 ( 1511) nögdhe henne wäl . . . at honhaffdhe hona til patronam Lg 3: 13 . " hwru nögher tik nw " ib 708 . " them nögde ey swa " RK 2: 2311 . " hänne nöghör ey som gudh hona skop " Al 6355 . " girughe människo möghir aldri " ST 510 . hafdhe een människia alla werldena hänne nöghdhe ey än tha ib. enom nöghir at (a, up a, i, mäþ til, um] eno (et), någon är nöjd med något, finner behag i något, tycker om något. at hanom them tha wel nögdhe RK 2: 1617 . " screff nichano til at honom illa nöghiade at the sämia M 2: 323. wideke nöde ther wäll att " Di 112 . " nögher hänne ey ther aath " Su 98 . vil idher alla visso fa som idher siälfue nögher a Iv 2458 . ther nögher mik väl op a ib 4978 . " honum nögher swa wäl i sinom mat " Al 6648 . " sua at os ther ganzlika wel i nögher " SD NS 1: 146 ( 1402) . " at them väl nögde . . . vm thätta for:da jordha skipte i 100 (1402). fore vij marker i the werdhöra mek wäl meth nöghdhe " ib 385 ( 1484) . " them ther mz nögde " RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164 . " flerom swenskom ther til nögde ib (LRK) s. 226. enom nöghir i (eno), någon finner (något) för godt. at the moghu thy goze styra ok radha . . . ok allom lundum skipa som them wä i nögher " SD NS 1: 182 ( 1402) . ib 2: 58 ( 1408) , 74 (1408). lata sik nöghia (lata nöghia sik), låta sig nja, vaa nöjd. fläste thrängias ok läta nöghia sik (contenti sumus angustiis) Bo 110 . " wi lätom os nöghia wäl (äro väl nöje dermed), at gudh siälwer är war herra " MB 1: 404 . Bil 448 . Al 4155 . " aldre idher nöghia lata " ib 6933 . " latin idhir nöghia " ST 529 . ib 510 . KS 23 (57, 25) . lata sik nöghia at [mäþ, up a) eno (et), låta sig nöja med något. sagþe sik lata nöghia at þöm syslom ok skiplsom han förra hafþe Bu 28 . lät thik nöghia at thinn forderuilse Bil 604 . " som sik lata nöghia at sit gooz " Bir 3: 358 . " hon lot sik ther wäll atnöya " Di 118 . Bil 884 . Kl 79. MP 1: 150 . Bo 140 . Bir 1: 144, 2: 52, 80, 148, 3: 91 399 . KS 23 (157, 25) . Fl 1481 . RK 1: 439, 1145, 3453, (sfgn) s. 185. Al 2837 . 3164. 6470. 7514. Di 41, 68 . SO 47 . Ber 272 . Su 98, 161 . MB 2: 294 . the lata sik nöghia mz enfallom kost Bir 3: 422 . ib 4: 34 . ST 320 . MB 2: 183 . Lg 3: 719 . " för än the gatho lakt thz swa at konung erik loot sik nöghia vpa " RK 1: 949 . nöghia sik, nöja sig. ther at nögde sig fasolt well Di 81 . - refl. nöghias, vara nog (för.) opersonl. enom nghis, någon är nöjd. swo at mik wäl möfds (jag var fullkomligt nöjd. swo att mik wäl nöffdäs (jag var fullkomigt nöjd) SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). - beklaga. nögdis almoganom thz ey wäl RK 1: (LRK) s. 224 . beffwit nögdes them ganska well ib 3: (sista forts.) 5771 . _ part. pret. poguner, nöjd, tillfredsstäld. han sagdhe sik wara nögdhan Lg 1003 . " mz honom war hon wäl nögh " ib 3: 405 . " nögdher medh them märkiom " SD 1: 354 (öfvers.). seer hon ällir weet nakra ey wara nögdha mz almennelike prouento, wtan än meera torffua Bir 5: 73 . Jfr a-, at-, for-nöghia."],"e":["nöha Bir 2: 80, 3: 91 ; at nögha ib 2: 72. nöigha Ber 272 . ","nöya Di 41, 68, 118 . ","nöia Lg 3: 719 . pres nöghir. nögher. nöghör Al 6355 . ","nöyiör BSH 5: 450 ( 1511) . ","nöghdhe . ","nögdhe . nögde. nöffda: -as SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl.. af 1400-talet). nghiade MB 2: 323 . ","nögede RK 2: 139 . ","nögdher . ","nökth BSH 5: 450 ( 1511) ,"]},{"a":"nöghian","b":"nn","c":"","d":["tillfredsställese, nöje. . . . vil vidh mina goda tro ik sannidh halda domkirkiona wthan skadha ok wpfylla summona til fuldz ok godha nögian Svartb (Skokl) 430 ( 1448) . ib 503 ( 1471) . wentris inglu[u] ies är een omatteligen gyrnilsenna nöian (satisfactio) i allahanda maath SpV 139 ."],"e":["nögian . ","nöian )"]},{"a":"nöghian","b":"nn","c":"","d":["tillfredsställese, nöje. " fan hans wenskap sigh til nöghian " MB 2: 257 . Jfr atnöghian."],"e":[]},{"a":"nöghning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fornöghning."],"e":[]},{"a":"nöghsamlikit","b":"ab","c":"adv.","d":["till full belåtenhet, fullt tillfredsställande. til tess ath jach . . . thet handla oc forslita kwnne . . . allom nögsambligith wtan gensegn pa alle sidor Hist Tidskr 1949, s. 252 (1512)."],"e":["nögsambligith ) , "]},{"a":"nögxt","b":"","c":"","d":[" , sannolikt för högxt. Ber 252 ."],"e":[]},{"a":"nöpa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr liusa nöpa."],"e":[]},{"a":"nör","b":"","c":"","d":[" , se nor."],"e":[]},{"a":"nör","b":"","c":"","d":[" , se nor."],"e":[]},{"a":"nörrabutnlax","b":"nn","c":"","d":["lax från Norrbotten. saltan norrabotn lax !UDDA_TECKEN? (1/2) lest Fyra handl rör Vkl 294."],"e":["norrabotn- )"]},{"a":"nörrabutnresa","b":"nn","c":"","d":["färd till Norrbotten. STb 5: 30 ( 1514) ."],"e":["norrebotn- )"]},{"a":"nörre","b":"av","c":"adj.","d":[" L. A) komp. norre. af norre india Bu 16 . " i norro sidhomen " Bo 987 . SJ 3 (1421, 33 (1426) . RK 2: 6071, 6082, 6085 . Bir 4: 95 . MB 2: 21 . i ortnamn. in nore høgholykiu SD 1: 581 (1281, i vidim. fr 1345). predia in nørræsten ib 730 ( i vidim. fr. 1281). nyrræthægnæby ib 2: 335 (1301). nyrracoos ib 636 ( 1310) . iuxta norræmalm ib 62 (1288). ad plagam borealem, dictam nyrramalm ib 94 (1290). in nørdramalm ib 3: 604 ( 1323) . a nørræmalm ib 16 (1311). in nørræ salabo ib 4: 509 ( 1336) , in nørræ girsæo ib. i nörro almenningxgatunä i 6: 158 (1350). the i norrelanden boo BSH 4: 197 ( 1495) . B) superl. nordligast. foe nördersta gaarden j karles FH 5: 43 ( 1467) . " then nörresta stenbod " SJ 358 ( 1469) . Jfr västre nörre, äfvensom nordhe, norþaster."],"e":["nyrr . ","nördre: -a SD 3: 604 (1323) . norre Bu 16 ; SD 1: 581 (1281, i vidim. a 1345); SJ 33 ( 1426) ; BSH 4: 197 ( 1495) ; ","-a RK 2: 6071, 6085 ; ","-ä SD 2: 62 ( 1288) ; SJ 3 ( 1421) ; ","-o Bo 97 ; Bir 4: 85 ),"]},{"a":"nörre","b":"av","c":"adj.","d":[" (nörrister), superl. L. A) komp. norra. nest offuan then nedersta garden pa norda sydan STb 2: 440 ( 1490) . pa nörre sydan ib 3: 424 ( 1499) . ib 4: 15 ( 1504) . på nårre sidonn ib 5: 257 ( 1519) . - i ortnamn. widh norra porth . . . vppa nörra malm SD NS 3: 266 ( 1417) . B) superl. nordligast. han liggher tiil nörrista gardin VKJ 66 . - Jfr västre nörre, östre nörre ävensom nordhaster."],"e":["norre: -a SD NS 3: 266 ( 1417)","nörrester"]},{"a":"nöt","b":"nn","c":"","d":["nöt, nötkreatur, oxe el. ko örtugh firi nt ok fiura peninga firi far SR 19 . gijlt nött sälis firi tolf örö SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344 nyare afskr.), 696 (1347, gammal afskr.). BSH 1: 62 ( 1365) , 63 (1365), 63 (1365), 196 (1387). hioggo þöm niþa som nöt Bu 16 . nöteno hörör at röta Bil 213 . nöt bäliadho ib 534 . läta for otam nt älla asna ib 767 . oskälik diwr, swa som äre hors oc nöt MB 1: 110 . " fä eller nööt " ib 393 . L slat grönt (för grön) nöth, C och L salt grön ffoor FH 5: 237 ( 1524) . koll. nötboskap. staddom wi om thet nöthet. som the som oo i viborgx soken sculu giffua fore thera ärffuidz lösn. ath thet scal wara XII öris nöth och ey bäte SD 5: 696 (1347, gammal afskr.) .thz land war aff fetma söt aff mykle frukt ok mykith nöt Al 4048  ss tillnamn. haraldus dictus nøøt SD 3: 704 ( 1326, nyare afskr.) . joanni nøøt ib. Jfr fä-, gal-, hundaris-, lagh-, lagha-, markar-, nytia-, ung-, ville-nöt. "],"e":["nööt )","nöta galle , ","nöta hiordh , ","nöta hudh , ","nöta hus , ","nöta häptur , ","nöta karl , ","nöta kiöt (-kt. nötäkyot), ","nöta klöf , ","nötalagh , ","nöta myk (-mygh LB 7: 72 ), ","nöta thräkker , ","nöts fal , "]},{"a":"nöt","b":"nn","c":"","d":["nöt, nötkreatur, oxe el. ko. " änghin atskilnadhir är fore gudz rätuiso, mällan eth nöth ok the nänniskio, aom altiidh älzskar wärldhinna sälan handgangh " MP 5: 145 . ib. Jfr skat-, slakta-, slater-, slatta-, thridhiungs-, ungs-, ur-, vilnöt. "],"e":["nööt )","*nöta gärdh , ","nöta hus , ","nöta karl , ","*nötakarls son , ","nöta kiöt","nötekyt )","*nöta pilter , ","*nöta pänningar , ","*nöta rygger","nötherig )","*nöta skarn , ","*nöta stuter","nöthe- )","*nöta tunga","nyta- )"]},{"a":"nöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) få, njuta, åtnjuta. - njuta, bruka, förbruka. swa mykit wiin oc öffläte som ther i capellet aarliga til messor at hallande fortäras kan oc nöthas Uppland 1941, s. 53 (1459).","2) förtära, tära, nöta. " dag oc nat som altidh nöta manzins liff " Prosadikter (Barl) 39 . " at han smälter oc nöther waxet j tässo dyro lyuseno " SvKyrkobr 318 . nöta på, slita. epter thet her hanis haffuer swa länghe nöth kiortelin STb 1: 287 ( 1481) . . . . ok henne kropper mödder ok nötter j dygdelikom gärningom MP 4: 54 ."],"e":["-er . ","nötter MP 4: 54 . supin. nöth STb 1: 287 (1481)),","nöta up , förtära, förstöra, förnöta. nötha allan sin thima wpp (experdere) i engo SkrtUppb 435 . SvKyrkobr 14. - Jfr af-, bort-, for-, up-, ut-nöta."]},{"a":"nöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) få, njuta åtnjuta, blifva delaktig af. liten werma han ther nötte RK 2: 2650 . han . . . ther hwila nöther ib 8719 . " nöta gudz wini hans likama Kl 5. ib 10, 17, 29. " Bo 176 . Ansg 207 . Su 325 . nötir sacramentum ST 192 . njuta, förtära. thäskyns mat eller dryk matte wäl len cristen man nöta hema at siin MB 1: 145 . " nöter nakar cristin man thäskyns födho eller dryk mz hedhnom mannom " ib j skulin ey thörfwa äta eldler nöta vtan idhert älzsta aarsädhe i 376. ib 476, 479, 492. Bir 3: 191 . RK 1: 2738 . LB 3: 58 . _ njuta, bruka, förbruka han må änguledh ensamin thz (æ: godhz ok rikedoma) nöta ella niuta KS 46 (118, 50) . wentom os ey mera af wärlikzlikt godz, än wi hawom ok nötom li wårre skämtan ok glädhi ib 61 (151, 67) . 2) förtära, tära, nöta. dagh ok nath som nöta mansins liif (vita . . . quæ per horas diei et noctis . . . consumitur) Bil 614 . " tha ma mit liik alde nötas " Al 10527 . natwrliker hite öter blodhit oc liwith MB 1: 107 . ib 126. jdhur klädhe nötos ey ib 431 . koperrogh nöther död köth Lb 8: 46. ib 3: 154 . nöta at, njuta [godt) af, hafva (godt) a. kwnne han nöwte thette mit scriffwilse och sin tienist goth at BSH 5: 367 ( 1509) . nöta up, fö tära, medtaga förstöra. thörff nawren hiälp at hon nöis ey op all thäskyns hita MB 1: 107 . " mirra nöther henne (ond vätska) op " LB 4: 342 . Jfr up nöta. nöta ut, förnöa. bätre är ärlika döö ij kiiff än skamlika nöta wt sit liiff Al 3078 . Jfr fornöta, samt onötter."],"e":["nöwt BSH 5: 367 ( 1509)","nöt KL 17 ; Ansg 207 . ","nöth RK 1: 2738 ), "]},{"a":"nöte","b":"nn","c":"","d":["fr ungnöte."],"e":[]},{"a":"nöte","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ungnöte."],"e":[]},{"a":"nöte","b":"nn","c":"","d":[" Jfr farunöte."],"e":[]},{"a":"nöte","b":"nn","c":"","d":[" Jfr eþa-, faru-, matu-, skip-, þinganöte."],"e":[]},{"a":"nöteliker","b":"","c":"","d":[" , adj Jfr upnötilse."],"e":[]},{"a":"nöthus","b":"nn","c":"","d":["fähus. Se Sdw 2: 1276. SD NS 3: 167 ( 1416) ."],"e":[]},{"a":"nötilse","b":"nn","c":"","d":["njutande, åtnjutande, delaktighet. " gif at thässin hälagha thins likama ok blodhz nötilse vari alla lminna synda forlatilse " SvB 145 (1400-t.). ib 172 (omkr. 1500). - Jfr upnötilse."],"e":[]},{"a":"nötkiöt","b":"nn","c":"","d":["nötkött, oxkött. lii stikkÿ nöthköth salt grönth HLG 3: 125 (1529). Jfr nöta kiöt."],"e":[]},{"a":"nötning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upnötning."],"e":[]},{"a":"nötskin","b":"nn","c":"","d":["nötskinn. " säl horskin for nötskin " SO 13 . ib 19. "],"e":["nötskins skor , "]},{"a":"nötstal","b":"nn","c":"","d":["fähus. " castrum hunals . . . cum . . . edificijs. machinis et nøtstall " SD 3: 710 ( 1326) ."],"e":["-stall )"]},{"a":"növa","b":"ab","c":"adv.","d":["med nöd, med möda, som nogast. mz liffuet fic han nöwa slippa RK 2: 1925 . svårligen, kappt, näppeligen, troligen icke. thz skal nw nögha skee MD (S) 303 . superl. som noast. sände jach wtaff . . . al then spiisning i thet neste som iach kan nögest halle garden med BSH 4: 316 ( 1502) ."],"e":["nögha MD () 303. superl. nögest BSH 4: 316 ( 1502) ),"]},{"a":"növa","b":"","c":"","d":[" , se nögha."],"e":[]},{"a":"növer","b":"av","c":"adj.","d":["rask, dugtig. " een jdhn ok nööff by " Lg 3: 567 ."],"e":[]},{"a":"növer","b":"av","c":"adj.","d":["rask, duktig. " thy at ormen är jlkloker hall eller han thöm ginstan jlkloka til alla ondzsko ok hala thz är näfwä til alla skörhet SvKyrkobr (Lucid B) 142. ""],"e":["näfwä SvKyrkobr (Lucid B) 142 (fel för nöfwä? Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 36)),"]},{"a":"nöþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) nöd, trångmål, betryck lidande. i stassens nöt Bu 16 þins hälgha likama nöþ ib 75 . j . . . nödh ok lost Bir 3: 23 . ib 328 . Iv 1853 . Al 1499, 9797 . OB 214 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256, 265. hafdho nödh for barnbyrdh MB 1: 134 . " hafdho nödh om barnbyrdh ib. hafdhe ndh af thöm värkenom " KL 343 . thän annan slaar ij häl ok gör honum nödh Iv 1206 . Fr 1658 . Al 4891, 5110 . " thola omilda manna nödh (beryck af omilde män) b 10472. lösa swa alla mina ndha " Fl (Cod. B, C) 392. skilde widher theris stora nöher Md (S) 303. splitto söndher theris klädher som siher war mz jwdhomen j alla nödher M 2: 229. som sinom winom hielpir j nödhum ST 71 . ib 77, 81 . Lg 3: 555 . indi giordho fastelika nödhe (kommo li svårt trångmål) Al 5305 . nöd, brist. har jak hafft stor nödh ffor malt FM 513 ( 1511) . " i thy lande är mykin nödh oppa watn (Cod B aat vatne "","2) nöd, fara. " nödhen gik aat them " Bo 71 thet skal jnen nödh haffue HSH 7: 20 ( 1470) . ","3) nöd, svårighet, möda. " kröp romanus sidhan mz nödh (ɔ) til hans " Bil 694 . " swa at the mz tore nödh vntkomo " ST 243 . RK 2: 333 456, 2596, 3937, 3: 3727 . FM 281 ( 1506) . mz store nödh han thz aff them fik MD 190 . fik vm sidhe liwdh mz nödhum Bil 104 . " swalg thz vtan nödh " MD 360 . ","4) nödvändighet, nödtvång, tvång, behöf göranes . . . dygdh aff nödenne Su 164 . þolde döþ a corse vtan nokra nöþ älla synda skuld Bu 138 . " fylgdhu hanum vtan nödh vtländis " Bil 360 . Fl 461 . hwilket for:de mattis kagge ey wille göra wtan med nödh (ogärna) BSH 3: 281 ( 1470) . " om wi giordho thet i ödh elle ey " ib 283 . for:da mattis kagga nödh twingher ath han ey skyllogher är for nagon falsk dagtinghen ib. nödh brythir lagh GO 4, 75 . thz är dyghadös (för dygdhdalös) nödh (Bil lön ","556) ok löna lös at gifua gox tha han gytir ey länger lifuat Lg 1026 . thässa nödh hawer siälin natwrlika for likamenom MB 1: 106 . " hafdho the änga nödh eller thörfft til iwdha skyrdha skirsl " ib 450 . " är thäs engin tharff eller nödh at sända mik " ib 285 . " stoor nödh war thäs " Al 4972 . thäs giordhis mik n[öd] Iv 477 . " epther thy som han behöffwer oc honom nödh görss " SGGK 107 . han hafdhe ther ey viin älla brödh han drak ther vatn thäs giordhe honum nödh (han var nödsakad dertill) Iv 2564 . " thz giorde mi nödh (dat dede my not; jag var nödsakad dertill) " Va 17 . ","5) nödfall. han skipade at folk ma döpas j nödh innan alscona watne friscu ok saltu Bil 338 . ","adj. n. adv. onödigt. swäria nödhalöst MB 1: 333 ."],"e":["nöt Bu 16 . ","-ir -ar: nödha Fl (Cod. B, C) 392 (i rimsl.)), "]},{"a":"nöþa","b":"vb","c":"v.","d":["nödga, tvinga, genom myndighet, makt el. våld förmå. nödha apollinarem til offer mz pnum Bil 327 . ängen ma nöþä þän man som morghengawor scal giwä til huru mykit han scal giwä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). nöddo en . . . til at han skulle bära korsit Bo 198 . ib 207 . " har nödee þik tel at þät vptaca " Bu 520 . Bo 91, 109 . " the nöddo han nästa at löp " ib 223 . vtgar diäfwllin . . . ey vtan nödoghi ok nöddhi Bir 1: 99 . foor hädhan . . . thörstoghir. nöddir (coactus; underkastad tvång) oc thröttir Bo 217 . " haffden i laet mik thz mik hörde aff rikit . . . tha haffde jak jder enke nööt " RK 1: 766 . nödga, truga, genom böner förmå, öfvertala. han nödhir (Cod. A nödhgar 193) them til herbärghis MB 1: (Cod. B) 546 . han . . . nöde fangan vndan flya Bu 56 . nödga, tvinga, genom sitt beteende föranleda, ör nödsakad ther nöddhe tu mich til marga lundh RK 2: 4255 . (nödande för nödene MB 2: 320 ). - refl. nöþas, nödgas, tvingas, bliva nödsakad. än klostrit nödhis af . . . vidherthorft ath thaka offat thing VKR 76 . Bir 4: 33 . nöddes the för sig dagtinge RK 3: (sista forts.) 5036 . - Jfr be-, in-, til-nöþa, samt onödder."],"e":["nödhir . ","nödde . ","nöde Bu 56 . part pret. nödder. n. nööt RK 1: 766 ),"]},{"a":"nöþfal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"nöþgha","b":"","c":"","d":["1) nödga, tvinga, drifva, genom myndighet makt, våd el. hot förmå. nödghadhe han j klostir Bil 735 . nödgadhe hanom fran sik Su 294 . " at j nödhgin ägharen (cogendo possessorem) til at sälia thz mot sinom vilia ir 2: 86. egeas nöþghaþe cristet folk at släpa cristno " Bu 138 . " han nödhgadhe them gaa til skips " Bo 91 . ib 100 . nögade han oc trengde oss til at segie honum . . . hulskap oc manskap op HSH 18: 75 ( 1497) . söka tvinga. tok han til at äggia han. nw mz hötilsom. nw mz pinom . . . oc nödhgadhe han til at dyrka afgudh. än thz gat han ängaledhis gior, at han ther til koma Gr 267 . nödga, nödsaka, tvinga, drifva. med sakligt subj. thin omtelike kärlekir han nödhgadhe thik ther til Bo 34 . " thz hulkit som hände enne människo thz nödhgadhe (compulit) mik mz gudhelike varkunnan owir thina siäl til at scrifwa " Bir 2: 86 . ","2) nödga, påtvinga, påtruga. " med sakens ack. jacob nödhgar thz i händer honum " MB 1: 227 . 3) aftvinga. th tar som aff gudhi giffwas oc ekke nödhgas aff människionne Lg 3: 400 . - refl. nöþghas, nödgas, nödsakas, tvingas, varda el. vara tvungen. siälin ska ödhgas at koma for min dom Bir 2: 26 . " nödhghas iak nw at sighia sannindena " ib 1: 362 . han nögghas j nakre matto af gudz skipan at hawa rikedoma ib 334 . " thu spör ey af kärlek . . vtan for thy at thu nögghas af minne dygdh " ib 220 . at the aldre vptändas at leta mik älla vtan the nödgas mz dröuisom ib 119 . tvingas, genom befallning förpligtas. til iomfrudomin lokkas thu. oc til ödhmiuktinna nödhgas thu Bo 41 ."],"e":["nöggha: -as Bir 1: 220, 334 . ","nögha L. ","nöga . ","-ar , ","-aþe ],"]},{"a":"nöþogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) invitus, nödgad, nödd och tvungen, motvillig, ovillig; ofta att öfversätta: mot sin (hans o. s.. v.) vilja, ogärna. lyde nöþoghar domom Bu 20 . suarar nöþoghar ib 134 . " com þöm nöþogha for vara frv " ib 172 . af somlikom människiom vtgar diäfwllin gern aok rasklika, ok af somlikom ey vtan nödoghir ok nöddhir Bir 1: 99 . " hoärtat gyter ey smittas nödoght " Bil 557 . swa nödhuger vilde han hafua (thenna världena) hedher ib 249 . " latir gaar nöghoghir (för nödhoghir) aa stenoghom wägh Go 405. " Bu 7, 8 . Bil 106 . Bo 90, 124 . Gr 287 . Bir 2: 217, 3: 67 . MB 1: 413, 2: 305 . Iv 1615, 3566, 4392 . Fr 1242 . RK 1: 306 . Di 104 . Su 168, 169 . " þe saghþo sik sända vara at fanga ok binda. han saghþe þöm eigh gita hanom nöþghom " Bu 500 . at affhnda androm nokot thz hans är, honom nödhoghum oc mot hans wilia ST 544 . " gik thän kristne mannin dyafwllenom nödhoghom j kirkiona Kl 58. ovillig, motvillig, motsträfvig. kranke likamen är nödogher oc genstridane mot tholka pinor " Su 348 .","2) att öfversätta: icke gärna, svårligen, näppeligen. een godhir prestir wilde nödhoghir for alla werldena skörheth bedrifwa St 425. then dagh skalt thu nödogher göra the syndh, thu skal brinna j häluite före Su 306 . ","3) påtrugad ofrivillig, motbjudande. wardher thz tha helsamt oc förskullande, som förra war nödokt oc ofruktsamt Su 169 . " nödhight liffwrn är thz idher " Al 7259 . " än tho thz philippo nödhught (emot) war i 587. n. adv. "","1) mot sin (hans o. s. v. vilja, ovillit, ogärna. iwdha tagha seast och nödhoghast widh korsins tro MB 1: 259 . thz (lejonet) wil sik nödhight (kan äfven fattas ss rent adj.) fra brdhinne skilia Al 9676 . " nödugt wilde han rida mz sin fader " Di 87 . ib 211 . RK 2: 2794, 9376 . MB 2: 325 . BSH 5: 192 ( 1507) . thz . . . som honom först ndokt oc owilielika hände Su 169 . " hwar en innerleker oc sandher kärleker pläghar sik oppenara oc än stwndhom honom siälf utom sik nödokt (amor internus seipsum etiam prodere consuevi invitus) " ib 74 . ","2) med svårighet med möda. fik aff hanum nödhught mz storum bönum at hans skadha män hioldo lifuit Bi 747. Jfr annöþogher, fulnödhogher."],"e":["nödhugher . ","noduger: -uga Di 104 . ","nödhuk Fr 1242 . ","nödoght Bil 557 . ","nödogt RK 2: 9376 . ","nödokt Su 74, 169 . ","nöocth Di 211 . nödhught Bi 747; Al 587 . ","nödugt Di 87 ; MB 2: 325 . ","nöduch RK 2: 2794 . ","nödhight Al 7259, 9676 . ack. m. nöþoghan VML Kr 17 i var. noþoghan ib 17. nöþughän UplK Kk 14: 7. f. nöthga VGL II Kk 52. nödghä ib i var nödhogha ib i var. dat. m. nöþgum UplL J 13: 1. nöþghom Bu 500 . ","nödhögnom KL 58 . ","nödoghom Bo 124 . ","nödhogom Bir 3: 67 . ","nödhoghum ST 544 ),"]},{"a":"nöþstadder","b":"","c":"","d":[],"e":["nöþstader: -stadom Bu 15, 16, nödh stadher: -stadha MP 1: 306 ), p. adj "]},{"a":"nöþsyn","b":"nn","c":"","d":["nödtorf, behof. " kiändo änga människor nödzyn " Bil 878 . "],"e":["nödzyn )","nödhsyna offer , "]},{"a":"nöþþrang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"o","b":"","c":"","d":["o! hälagh iomfru KL 362 . " o alz ualloghir fadhir " Bo 8 . o wranglikhet. o adams sona osighogh sidhuänia ib 99 . " oo käro brödhir " KL 224 . " o hedhirlike herra " Bir 2: 67 . " o thu obarhertoghir mordhare " ST 21 . " o thu fule kötmangare ib. oo biorn biorn thw äst mykyt dyärfwir " Bir 2: 87 . o hwat innerlica the älskadho sik inbyrdhis Bo 174 . o huru opta hon thz skodhar ib 17 . " o o o borto är biscops hattin " Bir 1: 362 . - i förbindelse med följande ho. Iv 932, 1670 . - Jfr ovi."],"e":["oo )"]},{"a":"o","b":"nn","c":"","d":[" ? (bokstaven) o. SpV 514 . " o är en rundher bokstaffwer ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt " JMÖ 154 . - alfa ok o. hwat sigher gudz son j iohannis apocalipsi, jak är sigher han alfa ok o SpV 514 . JMÖ 154 ."],"e":[]},{"a":"o","b":"","c":"","d":[" , negerande prefix. Se E. Rosell, Prifixet o- i nordiska språk. En betydelsehistorisk studie. Del I: Fornnordiska (Uppsal 1942)."],"e":[]},{"a":"oafladher","b":"","c":"","d":["lL. (ännu) icke förvärvad. tha war jönis . . . inne for warom sitianda räth . . . medh sinne älselighe hwstv . . . ok hwart thera gaf andro medh godom wilia ok bradno mode hwan tridia päning bade lösth ok fast afflad ok oaflad ATb 1: 119 ( 1460) ."],"e":[]},{"a":"oaflatlika","b":"ab","c":"adv.","d":["oaflåtligen, oupphörligen. Ber 267 ."],"e":["waflatalika )"]},{"a":"oafskrapeliker","b":"av","c":"adj.","d":["outplånlig. hwilkit liknilsse alzwoddugher gud wärdhoghis swa oaffskrapelikit j warä siäla inskruffua MP 3: 259 ."],"e":[]},{"a":"oandeliker","b":"","c":"","d":[" , se oändeliker."],"e":[]},{"a":"oannaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oar","b":"nn","c":"","d":["oår, missväxtår, missväxt. jtem ath han (ɔ: fogden) akte vm warfrvaga . . . vm humbla baade til uorith (ɔ med tanke på eventuell missväxt?) oc saa til lfischarana Arnell Brask Biᴵ 22."],"e":["uor )"]},{"a":"oar","b":"nn","c":"","d":["oår, missväxtår, missväxt. " thz största oaar " RK 2: 7447 . " oaar hade lenge staat ib 8017. " ST 420, 461 . Lg 3: 392 . BSH 5: 175 ( 1507) . thet stora oaar her war pa fodher i aar ib 347 ( 1509) ."],"e":["oaar )"]},{"a":"oaran","b":"nn","c":"","d":[" = oar. siw oaran MB 1: 238, 239 . " j sylt thima ok oarans " Bil 575 . " födde iosep them ower oaaranith " MB 1: 256 . " wardh oaran i landeno " ib 178 . " tha thu ärwodhar iordhina, tha skal thu fa oaran " ib 163 . oaarna war swa i egipto lande som i androm landom at alzskona korne ib 255 . ib 377 . KS 74 (181, 81) . Lg 962 ."],"e":["oaaran . ","oarin Lg 962 )"]},{"a":"oaran","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1276."],"e":[]},{"a":"oaterhald","b":"nn","c":"","d":["brist på återhållsamhet, omåttlighet. älskado atirhald ok renlek for o atirhald ok owir flödhelikhet Bir 1: 369 . mykyn skörlimnadhir oc oatirhald j allom gerningom ib 3: 94 . ib 1: 123, 206, 260, 386, 2: 180, 279, 3: 230, 452."],"e":["oatirhold Bir 1: 12 )"]},{"a":"oaterhaldeliker","b":"av","c":"adj.adj.","d":["icke återhållsam, omåttlig. Bir 2: 140 . " teande äuärdhelica bliffwande liiff oatirhalloghom " ib 228 . oatirhalloght liuärne ib 3: 407 . (oatirhallox för atirhallox Bir 3: 63 )."],"e":["oaterhalleliker . ","oatirhallelekit MP 2: 180 ) , "]},{"a":"oaterkallande","b":"","c":"","d":[" föra till nästföljande ord."],"e":["möjl . ","att"]},{"a":"oaterkallandis","b":"ab","c":"adv.adv.","d":["oaterkalleligen. SD 5: 154 (fr. början af 1400-talet), NS 1: 58 (1401, gammal afskr.), 63 (1401). swa viliom vi meth godhuilia thet vnna ok fulfölghia ok thet stadhfästom meth thässo varo brefw oatirkallelica for os ok allom varom arfwom ok äptekomandom ib 525 (1406)."],"e":["vaterkallandes )"]},{"a":"oaterkalleliker","b":"av","c":"adj.","d":["oaterkallelig, som ej kan tagas tillbaka, oc scal thetta skipiit oatherkallelikith blifwa SD NS 3: 542 (1420, avskr.) . " ordhit flygher w aterkallelikt mP 3: 99. ""],"e":["w aterkallelikt MP 3: 99 . ","oatherkallelikith SD NS 3: 542 (1420, avskr.)),"]},{"a":"oaterkalleliker","b":"av","c":"adj.","d":["oaterkallelig. märkikande mz swerdhe sin oatirkallikia dom MP 1: 220 . " iak vtdrogh mit suärdh af sinne slidh oatirkallelikt (irrevocabilem) ib. Jfr oaterhaldeliker. ""],"e":["oatirkalliker . ","oatirkallelikit MP 1: 220 ) , "]},{"a":"oaterlönter","b":"","c":"","d":["olönad, utan vedergällning. gudz miskundh lathir enga godhgärninga oatirlönta SkrtUppb 236 ."],"e":["oatir- )"]},{"a":"oatervändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oupphörligt. " som oatiruändelica offradho gudhelica böne oc offir " KL 402 . MB 2: 396 . Bir 1: 35, 3: 242, 243, 422, 4: (Dikt) 268."],"e":[]},{"a":"oatervändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oupphörlig, ihållande. ropa til thik mz oatirwendelike röst ST 196 ."],"e":[]},{"a":"oatskilder","b":"","c":"","d":["osändrad, odelad. " jndiuiduus a um oatskildher " GU c 20 (hand 2) s. 23. jak widhergar oc tror een gudh j trim personis som är fadher oc son oc thän hälganda j ene natwr oc äro oc oatskildo rike hedhraskulande Prosadikter (Barl) 31 ."],"e":["oaat )"]},{"a":"oatskilder","b":"","c":"","d":["osöndrad, odelad. " hälghodoma sancti thome ther j ängom stadh äru swa mange orutne oc osyndirskipte älla oatskilde swa som j thässo altareno " Bir 3: 239 . thera (Fadrens och Sonens) älskogha bandh är then hälghe andh swa at ens natura är en ok o at skyld swa som lius ok hiti skilias aldre widh lughan Bil 81 . HSH 7: 14 ( 1469) ."],"e":["-skylder: -skyld Bil 81 )"]},{"a":"oatskiliandis","b":"ab","c":"adv.","d":["oskiljaktigt. " gudhz son wille oatskiliandis (iseperabiliter) til föghias manzens natura " SkrtUppb 50 ."],"e":[]},{"a":"oatskililika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) oskiljaktigt, oupplösligt. blifwande oatskillilika mz mik Bir 1: 122 . ib 73, 3: 87, 4: 21, (Dikt) 220. KL 110 . Su 98, 102, 290 . Lg 3: 284 . 2) fast, oryggligt. hwilka dygdher iak gömde oc hölt, alt wth j min ythersta dödz dagh o aathskililiga Lg 823 ."],"e":["oaat- Su 290 . ","oathskilielika Lg 3: 284 . ","oathskilelika Su 98 . ","oatskillelica Bir 3: 87 . ","oatskilika Su 102 . ","oatskillika KL 110 ; Bir 4: (Dikt) 220 . o aathskileliga Lg 823 ),"]},{"a":"oatskililika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) oskiljaktigt, oupplösligt. " hwilka gärninga mädhan the giordha waro oatskeleligha (inseparabiliter), ey samangiwthir iak them mz nakre samanblandilse " SpV 543 . 3) utan åtskillnad? äptir thz at thu säthir om thz skäligha sinne wndhirgiffno kötzsins lusta, finnas manghe badhe qwinnor ok män oathskililika (indifferenter) haffwa fallith SpV 42 ."],"e":["-skeligha SpV 543 )"]},{"a":"oatskililiker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oskiljaktig. var guddomen ok mandomen oatskilica (inseparabiles) sidhan the först samanfögdhos Bir 2: 296 . jak är . . . oatskilikin j fadhrenom ok fadherin j mik ib 1: 122 . äru sannelika thre pärsone. oatskilika (inseparibiles) ovmskiptelika ib 4: (Dikt) 216. samwitith . . . är hwariom äpte hans gärningom, oatskilikin skam älla ära Ber 231 . 2) odelbar, som icke kan söndras. siälwir gudhodomin är oatskilikin (indivisbilis) i sik Bir 4: (Dikt) 216 . KL 5 ."],"e":["-skilikin Bir 1: 122 . -skillikin ib 4: (Dikt) 216; KL 5 . ","-skilikin Ber 231 . pl. nom. m. skilica Bir 2: 296 . ","-skilika ib 4: (Dikt) 216),"]},{"a":"oatskililiker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oskiljakitg. " ey är thz möghlikit at hon kan thz som hänna persone är oatskililikt, skiptha mz naghra andhra persona " SpV 388 . " try tingh äru eeth heeth ok brinnande varilse skeenet eller lyuset ok hithin eller värmen hulken tryy swa allaledhes äru oatskililigen at om tu vilde aff solena tagha skenet eller lyuset tha hafde verlden jnga nyttho aff solena SvKyrkob (Lucid B) 122. " Mecht 90 . 2) odelbar, som icke kan söndras. persona är skäligx naturs een oathskililikin (individua) natur ällir warilse SpV 388 . ib 508 . " the hälga oc oathskilielige trefalloghet " SvB 496 (b. av 1500-t.)."],"e":["oatskililikin SpV 388 . ","-skileliken Mecht 90 . ","-skilighin SpV 508 . ","-skililikit ib 388 . pl. n. oatskililigen SvKyrkobr (Lucid B) 122 . best. f. oatskilileglige SvB 496 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"oatskilnadher","b":"nn","c":"","d":["frånvaro av åtskillnad, enhet? thu haffwer nw nogh lärth til matto, huru lankt han foreseer, hwilkins äwärdeligha syn hwadzske stadzsins ällir timans atskifte, ällir atskolnahdir ällir oatskilnadhir tränghir ällir hindhrar (cuius visum eternum nec loci nec temporis intervallum angustat) SpV 515 ."],"e":[]},{"a":"oatskipteliker","b":"","c":"","d":[" - adj. odelbar. sanctam et indiuiduam trinitatem thz är hälgha oc oatsk[i]ptelika trefaldoghetena Mecht 225 ."],"e":[]},{"a":"oatskipter","b":"","c":"","d":["oskiftad. " tha dömde jak nummis . . . lothägande waro met fornämpdom androm byilom j ylistaro, baada j skoghom ok fämarkom, yxona saman ganga j skoghum ok klöff met [klöffwe j fämarkom til oaskipto " Svartb 332 ( 1430) ."],"e":[]},{"a":"oatskötande","b":"","c":"","d":["som icke vårdar sig om, som försummar ngt. thy athwakte mannen, ath ey han aff harth aff stryke syndinne smittho swa som oathskötande gudhz stora nadh Mecht 298 ."],"e":[]},{"a":"oatskötelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vårdslöst. swa gör iak opta ogudhelika, oc oatsköttelika, oc stundom mz ledho, gudz thiänist SvKyrkobr 310 ."],"e":["-skötelika )"]},{"a":"oatskötelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vårdslöst. VNB 30 ."],"e":["-sköttelika )"]},{"a":"oatskötilse","b":"nn","c":"","d":["oaktsamhet, försumlighet. Su 287 ."],"e":[]},{"a":"oatspordher","b":"","c":"","d":["oåtspord. i abs. dat. el. ack. konstr. mich och flerom synom ärffuingiom o athspordom FH 4: 81 ( 1463) . hanom o aathspordan SO 115 . " oldermannenom ok hans bysithiarum oathspord " ib 116 . " thöm at o aat spordha " SJ 142 ( 1445) . - n. adv. oåtspord, utan att spörja. hwi sa war degtingat hanom oatsport RK 2: 7689 ."],"e":["o aat spordher )"]},{"a":"oatspordher","b":"","c":"","d":["oåtspord. ib abs. dat-. el. ack-. konstr. . . . han tha testament i lybbke giorde effter lybz lagh sin hustru watsporda SJ 2: 192 ( 1491) . " hanom vuitendes ok oatspordan STb 4: 34 (1504). ""],"e":["w- . ","-sporder )"]},{"a":"oatvaktan","b":"nn","c":"","d":["bristande uppmärksamhet, vårdslöshet. SD NS 1: 563 ( 1406) ."],"e":["oaatwactan )"]},{"a":"oatvaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ouppmärksamt. " las . . . oatuaktelika " KL 188 . LfK 156 ."],"e":[]},{"a":"oaviteliker","b":"av","c":"adj.","d":["ostraffig. " o hwru oawitelike wi mattom wara än wi swa atwaktelika bäthradhin ware laste som wi afwitom annars osidhi " Ber 57 ."],"e":[]},{"a":"obarhärtelika","b":"ab","c":"adv.","d":["obarmhertigt. HSH 20: 63 ( 1506) ."],"e":["-herthelige )"]},{"a":"obarmelika","b":"ab","c":"adv.","d":["obarmhertigt, grymt. RK 2: 3789 ."],"e":["-ligh )"]},{"a":"obarmhärtogher","b":"av","c":"adj.","d":["obarmhertig. ST 21, 60 ."],"e":[]},{"a":"obarþer","b":"","c":"","d":["slagen. " kännandes sina culpam, nw bardh, huilket hon wille ey göra obardh " LfK 147 ."],"e":[]},{"a":"obebnudhadher","b":"","c":"","d":["obådad, ej förkunnad, utan att hafva skickat bud för sig. jach uth i nath obebodath BSH 5: 383 ( 1510) . - oväntad. komme i thet nestä obebwdedhä HSH 20: 124 ( 1507) ."],"e":["obebodath )"]},{"a":"obebrevadher","b":"","c":"","d":["icke skriftligen bekräftad el. överlåten. SD NS 2: 338 ( 1414) ."],"e":[]},{"a":"obebudhadher","b":"","c":"","d":["obädda, ej förkunnad, utan att ha skickat bud för sig. tha wille then wnge häre (ɔ prins Kristian) lagth twnga pa them pa hedmarken, och sa gynge the sammens och wille brotha och haffwa hold for honum. ath han skulle icke obebodat. kommet jn pa them GPM 2: 20 ( 1508) ."],"e":["obebodat )"]},{"a":"obegivin","b":"","c":"","d":["ogift. " o helag moder obegiffuen ärafful ljomfru jorderikes drötnyngh bijdh for oss " SvT 22 ."],"e":["-giffuen )"]},{"a":"obegriplika","b":"ab","c":"adv.","d":["oberipligen, ofantligt, oerhört. eet obegripleka stort palacium Hel män 248 ."],"e":["-leka )"]},{"a":"obegriplika","b":"ab","c":"adv.","d":["obegripligen, ofantligt. obegriplegha stor Gers Frest 56 ."],"e":["-legha )"]},{"a":"obegripliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) omfattning, oändlig, oändligt stor. eet stort obegriplekit palacium Hel män 250 . " thogh är mith guddoms hiärta swa offwergänglighit offwer thina siäl, ath thik synes thz allaledhis wara obegriplikit (inattingbile) " Mecht 80 . ib 148 . " gudh är äwinnelikin, obegriplikin (incomprehensibilis) j sino waldh, omätelikin j guddomenom " SpV 191 . gwlsmedz. skomakares. grytogywtaras ämbethe . . . ärw snat lärdh, men gardzmestaras ämbethe är swa with oc obegripelikith oc thy är thet wandampth ath kwnna PMSkr 104 . 2) obegriplig, ofattlig. iomfrunnas wärdoghet, huilken när gudhi war för wärldenna opphoff os mykyt obegripäliken i hans wälsignadha före syn JMÖ 125 . - (?) j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning, j them jnne är obegriplikin widsomsins ande (inest eis incapax sapientiæ spiritus) lönlika thinga klokir wtspeiare SpV 159 ."],"e":["obegriplikin SpV 159, 191 . f. obegripäliken JMP 125. n. obegrilikit Mecht 80 . obegrip(e)lekit(h) Hel män 250 ; PMskr 204),"]},{"a":"obegripliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oomfattlig, oändlig, oändligt stor. thänk thz omättelica. äurädhelica. oc obegriplica (incomprehensibilem). oc keysarlica valdit vordhit man Bo 196 . for hans obegriplica kärlek ib 248 . ib 175 . Bir 1: 90, 4: 24, 158 . ST 420 . Su 33, 81 . FM 532 ( 1511) . Några af dessa ställen böra dock kanske rättare föras till 2. - (?) swa som vi kunnoghe vardhum mannom om ordh älla giärninga. swa ändelika kunnoghoms oc vi vbigriplaka (cuncta scrutani) andanom vm thankana Ber 268 . 2) obegriplig, ofattlig. o huru oberiplike äru hans doma Gr 312 . " min ordh skulu ey j obegriplikom wttydhilsom, wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydhning wppinbaras " Bir 4: 91 . Su 268, 398 . Lg 3: 594 . thänna bok är gnazska mörk oc obegripligin at vndirsta ällir begripa mz likamlikom sinnom MB 2: 331 . " allom dödelikom människiom obegripeliken " Su 47 . ib 19 . " obegriplikhet af hwarre dödhelike creatwr " ib 413 . ib 46, 292 ."],"e":["obegripeliker: -lik Bir 1: 90 ; ","-liko ib 4: 158 ; Su 81 ; ","-like ib 33 . ","obegrippeliker: -lik Lg 3: 594 . ","vbigriplaker: -laka Ber 268 . obegripligin (f.) MB 2: 331 . obegripeliken (f.) Su 47 . obegripeligen (ack. m.) FM 532 ( 1511) n. obegriplikit Bo 175 . ","obegripliket Su 398 . ","obegriplikhet ib 413 . ","obegripelikit ib 46 . obegripeliktet i 19), "]},{"a":"obegriplikhet","b":"nn","c":"","d":["1) oändlighet, ofantlighet. " o gudh fadhir . . . for thins hälgha namps hedhir, oc thins osighelica mildhetz obegripeliketh, vn at . . " SvB 521 (b. ab 1500-t.). 2) oförmåga att fatta, bristande fattningsförmåga? först skalt thu loffua fadhersins alzmäkoghet . . . hwilka engsins creatur obegriplikhet (immensitas) kan begripa (hwatzske j himerike ällir iordherike Mecht 241 (möjl. förvanskat)."],"e":["obegripelikhet )"]},{"a":"obegrundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1). hvars botten ej kan finnas, bottenlös. insäntk i thz obegrwndelika haffuet gudelikx clarhetz (abysso divinitatis absolutæ) Su 140 . 2) ofantlig, ofantligt stor. atj skulden ther tiena . . . ider ene obegrwdeligen (för -grwndeligen) siele gagn FH 6: 368 (1495, gammal afskr.). 3) outgrundlig. gudelika domanna obegrwndeliken (imperscrutabilis) dywphet Su 70 ."],"e":[]},{"a":"obegrundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) ofantlig, ofantligt stor. sanctus bernardus spordhe wan härra ihesu(m) christum aasth hwat hans obergrundhelikasta pina war SvB 187 (omkr. 1520). 3) outgrundlig, outrannsaklig. sonen är obergrundelikin (inscrutabilis) gudz wisdombir Mecht 120 . - Jfr ogrundeliker."],"e":["obegrundelikin )"]},{"a":"obehaghliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke är till behgag el. belåtenhet, som framkallar missnöje. asmund giorde them en obehagelig renskap Stock Skb 297 (1513, Skip) ."],"e":["obehagelig )"]},{"a":"obehindradher","b":"","c":"","d":["icke ofredad, okränkt, oantastad. lather then hielge kirke och hennis vndersater. godz tienere och folk. bliffua obehndrede och obeskaddat pa theris godz och ägedela FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) . - icke giord till föremål för tvist, oomtvistad, oklandrad. them !UDDA_TECKEN?: werka stadha) scal han her epter ffry och obehindradhe beholde FH 1: 32 ( 1455, gammal afskr.) . " alt samana huart widh sich lata obehndrat oc obekymrat bliffwa " SJ 222 ( 1453) . " staa i qwarstad obehindret til rätthä pa badhe siider " BSH 5: 539 ( 1514) . - n. adv. obehindradt, i fred, i ro. ath alle op och wth met store älffwen till ny lödisse ofortollat, til gotz och man obehindrat, fara skullä BSH 5: 539 ( 1514) . mago oc skulo . . . obehindrat ffor oss alla . . . fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret SO 163 . SJ 226 ( 1453) . HSH 24: 22 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"obehindradher","b":"","c":"","d":[" obehindrat, i fred, i ro. Sj 2 28 (1477). affhendde han sig för:ne huss . . . och tilegne tet för:ne larens . . . til euerdelicä ägo, obehindrat och obeklandrat STb 5: 162 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"obehänder","b":"av","c":"adj.","d":["olämplig. hade thet warit myket omögeliget och behendt saa komma i byn BSH 5: 304 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"obehändoghe","b":"av","c":"adj.","d":["ovig, olustig. mykin sömpn gör man obehendogan oc latan LB 3: 21 ."],"e":[]},{"a":"obehändogher","b":"av","c":"adj.","d":["ovig, trög, tafatrt, klumpir. rudeo . . . dere vara oc vardha obehendoger oc groffuer GU C 20 s. 531 ."],"e":["-hendoger )"]},{"a":"obehörliker","b":"av","c":"adj.","d":["oberättigad. " om the nagath wiste eller hört hade aff swadana obehörliith taal " STb 3: 557 ( 1498) ."],"e":["obehörligith ) , "]},{"a":"obeklandradhe","b":"","c":"","d":[" - n. adv. oklandradt. huat en rolige och obeklandrat haffuer BSH 5: 298 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"obeklandradher","b":"","c":"","d":[" n. adv. oklandrat, utan klander (med avseende på besittning el. åtkomst). ath fornempde knwt . . . fick for:ne hustrv marigti sine c mark j gen ohindret loch obeklandret STb 4: 99 ( 1505) . nytandes och haffuandes (huset) obehindar och obeklandrat ib 353 (1514). - med prep. for jämte beteckning för den som klandrar el. det som innebär klandret. thy ma oleff brwke, haffue . . . forscriffne gardh oc tompt . . . obeklandreth for hwars tiltal STb 2: 208 (1487). per olsson . . . gaff syluast finne quit, frij, lidugh och löss fore alle hans egedeler han epter hanom hade obeklandret fore alle hans arffua ib 4: 81 ( 1505) . hulkit grund . . . hustrv elin honum oplot ffrit och quith obeklandret för sigh och alle sine effterkomende ib 5: 33 ( 1514) . " obehindrat och obeklandrat fför alle födde och offödde aatalare " ib 162 ( 1517) . ib 231 ( 1519) . - med prep. af. . . . vploth . . . then deel . . . frith och quit til ewederligh tijdh obeklandet aff alla födde och offödde till thalara STb 4: 118 ( 1506) ."],"e":["obeklandret ) , "]},{"a":"obeknipin","b":"","c":"","d":[" - n. adv. utan intrång, oantastat. huilit godz oc ägor iak her til haffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis wärio obeknibit oc ganslige ohindrat Brasks Kopieb 27 ( 1510) ."],"e":["obeknibit ) , "]},{"a":"obekränkter","b":"","c":"","d":["okränkt, oförkränkt, oqvald. " theris friiheter och priulegier, som helligste fedher . . . thöm giffuit och her till obekrencthe vnth haffwe " HSH 20: 16 ( 1506) . saa ath . . kadrine göstaffsdotter j then deel henne tilfalle kan, ohindrat och obekränkt blyffua skal DD 3: 242 (1508, orig.) ."],"e":[]},{"a":"obekymbradher","b":"","c":"","d":[" , jfr unbekymbradher."],"e":[]},{"a":"obekymbradher","b":"","c":"","d":["icke orodad, icke besvärad, oantastad. gaff hwardera annan ledog och lös frij qwitt och obekymradh . . . ffor all ytermeera kraff aamaning eller tiltal SJ 404 ( 1474) . - oantastad, oklandrad, oomtvistad, icke gjord till föremål för tvist. äptir min dödh skal hon (ɔ: gatubodh) fry ok obekömbradh ok ohyndradh aff allom minom ärfwingyom koma til förscrifna nadhindals klostir j geen FH 3: 120 ( 1448) . " skulde behalda alla thera bopännynga i quiku od dödho, opekumbradha ok ohindradha " SD NS 1: 291 ( 1403) . SJ 222 ( 1453) , 226 (1453). loth wpp . . . jenis andrissone . . . eth stenhus . . . i alla motto oklandat och obekimrath ib 401 ( 1473) ."],"e":["obekömbradher . ","opekumbradher . obekimrdher: -ath SJ 401 ( 1473) ), "]},{"a":"obekänder","b":"","c":"","d":["okänd, obekant. Va 10, 28 . nagot haffwer han i hogen, thet oss obekändt är BSH 5: 141 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"obemannadher","b":"","c":"","d":["obemannad, icke försedd med manskap. mong obemannad kog oc holk RK 2: 7778 ."],"e":[]},{"a":"obemärkter","b":"","c":"","d":["oanmärkt. " han lather eij thet minsta ordh wara obemerckth " BSH 5: 625 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"obenidhradher","b":"","c":"","d":["oförkränkt? saa then gudztyensth oc syälarykt. obenedrath och oforsymat, til ewigh tydh, stondha ok blyffwa skal DD 3: 242 (1508, orig.) ."],"e":["-nedradher )"]},{"a":"obenämder","b":"","c":"","d":["icke omtalad el. (närmare) angiven. förundrer oss att hans nåde setter så mong möthe, helst på obenämd stadh Linkbilbh 1: 155 (1524, Brask)."],"e":["obenämbd )"]},{"a":"obeplikteliker","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörlig, skändlig. " then store obeplichtelighe skadha, mordh ok fördärff som oss the rysser giorth hafua " BtRK 346 (1490, orig.) ."],"e":["obeplichteligh )"]},{"a":"obeqvämas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. icke passa, vara "obekväm". disgruo . . . missämia ok obequämas GU C 20 s. 192 ."],"e":[]},{"a":"obeqvämber","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 36. 2) otymlig, vanställd. jncocinnus a um obeqwämmer oc myssämmyare GU C 20 (hand 2) s. 20."],"e":["obeqwämmer )"]},{"a":"obeqvämber","b":"av","c":"adj.","d":["1) olämplig, oduglig. " walde then hon wiste owerdoghan oc obequäman " LfK 157 . - med dat. wärdzlikom kärleke obeqämber (ineptus) Su 87 . - med prep. til. the som ther til obequämme ärw oc owerdoghe LfK 164 .","2) otymplig, vanstäld. " haffwer . . . obequäma händher oc föther " Lg 21§9. 3) otillbörlig, opassande. obequämt taal LfK 154 ."],"e":["frf . ","vokal i ändelsen -m. -mmLfK 164)"]},{"a":"obeqvämin","b":"av","c":"adj.","d":["olämplig, oduglig. jak haffwer syndath i öffwriflödoghet i math ällir i drök i holko iac haffwer [varit] oskönioghir ellir obequämyn tiil lgudz tiänisth SvKyrkobr 308 ."],"e":[]},{"a":"obeqvämlika","b":"ab","c":"adv.","d":["otillbörligt. BSH 5: 538 ( 1514) . " ath han obeqwämlige hade beuist siig emot honom " HSH 24: 47 ( 1516) ."],"e":["obeqwemliga BSH 5: 538 ( 1514)"]},{"a":"obeqvämlika","b":"ab","c":"adv.","d":["otillbörligt. " thaa swarade han obequämligha sigiandes . . . " Vg Fornmt I 10: 81 (1524)."],"e":["obequämligha )"]},{"a":"obeqvämliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) otillbörlig, opassande; kränkande. " olaff . . . klagmaede at han sön anders olson wor til lagt, obeqwemlige ärende aff sind faders broder Uppl Lagmandsomb 68 (1493). euerth . . . zacer til xl marck for obequmeligit thall han sade til borgamestaren " STb 3: 107 ( 1493) . " kom fore oss . . . jens joansson . . . om eth ärende och obequemeligit taal hanom war . . . forekastat om een hwndh etc. " ib 357 ( 1498) ."],"e":["obequemeligit . ","obeqwemlige ) , "]},{"a":"obeqvämliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) olämplig, oduglig. " thet rwmit som clostrit nw vppa staar är thöm alzstingis obequämelighit ok onytta " FH 2: 129 ( 1441) . " wardher han ther til obeqämmelikare oc ogudhelikare " Su 300 . 2) otillbörlig, opassande. ath obeqämeliget ware, ath sadana romare kyrkes budh skulle noger for aren widerfares BSH 5: 520 ( 1512) ."],"e":["-qwämmeliker . ","obeqwämeliget . ","obequämeleghit ) , "]},{"a":"obeqvämlikhet","b":"nn","c":"","d":["obillbörlighet. " ath ey skee styldh, roff eller annar obequämbligheth inrikis " Arnell Brask Biᴵ 18."],"e":["obequämbligheth )"]},{"a":"oberadder","b":"","c":"","d":["ogift, oförmäld. " hwn vppa thän tiidh vberad oc vgift bliurer " FH 8: 5 ( 1414) ."],"e":["v- )"]},{"a":"oberadder","b":"","c":"","d":["1) icke havande rådgjort, utan att ha rådgjort el. lutan att rådgöra. Se Sdw 2: 1276. tha badh hoon aff oförthänkto oc oberad meth conunetit nokra aff closterins ämbetzmannom at fara mädh . . . herra arwidhe SD NS 2: 570 ( 1412) ."],"e":[]},{"a":"oberadhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["obetänksamt. rädandes at tw oberädliga oc forhasteliga öffwar tiig j strydena mz glwpande forsökning Troj 118 . (Tessus) böd honom (ɔ Hector . . . at han skulle fara syn wäg w stridena saa framth han ey skulle oberaadliga forfaras j bland syna fiender ib 133 . ib 167 ."],"e":["-radliga . ","-raadliga . ","-radliga )"]},{"a":"oberedder","b":"","c":"","d":["obetalt, ogulden. af thöm päningom, som atirstodho meth honom oberedde SD NS 2: 843 ( 1414) ."],"e":[]},{"a":"oberyktadher","b":"","c":"","d":[" pl. m. oberychtade) , p. adj. 3) oberykad, välkänd, välfrejdad. Se Sdw 2: 1276. tha fäste iacob gwlsmid lagh syäl tolfte for sina hustrv ath hon war oberöktadh ATb 1: 35 ( 1455) . " thaa gingo beschedelige . . . dandemen och oberychtade lagh fore thenne breffuissere jöns skomagare " STb 3: 34 ( 1492) ."],"e":["oberöktadh"]},{"a":"oberyktadher","b":"","c":"","d":["1) icke förkunnad af ryktet, obemärkt. kan idher verdoghe nadh komma obyry[k]tthet hijth nidh BSH 5: 112 ( 1506) .","2) icke beryktad. öberöktadher för nagra odygd SGG 128 . 3) oberyktad, välkänd. tilbör thöm oberychtadhe ok obesmyttadhe wqre ppa syder SO 156 . SGGK 103 ."],"e":["-rychtadher . ","-röktadher SGGK 103 ; SGG 128 . obory[k] tthet), "]},{"a":"obesatadher","b":"","c":"","d":["icke beslagtagen. mith godz . . . före och forsende friith och obesaateth HSH 24: 22 ( 1512) ."],"e":["obesaateth ) , "]},{"a":"obesatter","b":"","c":"","d":["obebodd, öde . . . ati stadhen finnass lx ödhisgardha och tompter obesatta SvSkr (SS) 1 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"obesedher","b":"av","c":"adj.","d":["obesedd. " betagis myket thet obeseeth är " HSH 19: 133 ( 1506) ."],"e":["-seedher )"]},{"a":"obesedher","b":"","c":"","d":[" GPM 2: 362 ( 1511?) ."],"e":["obeseet ) , p. ladj. "]},{"a":"obesighladher","b":"","c":"","d":["obeseglad, utan sigill. haffde the medh sigh nogra besiglda och obesiglda scriffter Arfstv 57 (1474 -75)."],"e":["obseiglda ) , "]},{"a":"obeskattadher","b":"","c":"","d":["1) icke beskattad, icke besvärad med skatt och tunga. lather then hielge kirke och hennis vndersater . . . bliffua obehindrde och obeskaddat pa theris godz FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) . 2) icke utlöst. alla fanga som i thenne twedrächt fangne äru och obeskattade äru BtRK 112 ( 1436) ."],"e":["-skaddadher )"]},{"a":"obeskatteliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjligt att uppskatta (till sitt rätta värde), oväderlig. the obeskattelika (inapreciabilem) oc obegriplika rikedomana thäs högxsta oc obegriplika goddomsins Mecht 148 ."],"e":[]},{"a":"obeskedhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförständigt, dumt. " then gamble oc ouise man teer sik svva obeschedhelika " OB 214 . - obetänksamt, öfverdådigt, omåttligt. thäring til at hielpa the ther obeskedheligha forthäöra (pro jwando prodigo) är fortappadh Ber 288 . - otillbörligt. thwingar thu them obeskedhelika ST 383 ."],"e":["-ligha )"]},{"a":"obeskedheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) otillbörlig; ohyfsad, oförsynt. brvtus a um faauisker eller obeskedrlikin GU C 20 s. 62 immodicus . . . omaathelighen oc obeskedhelighen ib (hand 2) s. 149. tridia synden . . . thät war hans obeskedlikin grymhet MP 4: 91 . ","2) som saknar urskillning, oförståndig. jndiscretus . . . obeskedelighen GU C 20 (hand 2) s. 23. o huru mange the haffwa warith, som j sino ärffwodhe haffwa lathit see hälaghetenna formam ällir skpanadh, ok tekn mz sik, än thz kwngiordho the mz obeske[de] likom hogh (indiscreta mente) SpV 299 . " än thog at akthin är obeskedilikin (indiscreta) j genwardaghe gärninginne " ib 446 ."],"e":[]},{"a":"obeskedheliker","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörlig. " aff idhre obeskedhlike twang " ST 384 . at binda sik saman j odughlicom oc obeskdhelicchom winskap VKR 19 . ib 20 ."],"e":["-skedhliker . ","-skedhelichin (ack. sing. m.) VKR 20 ), "]},{"a":"obeskikkadher","b":"","c":"","d":["obredd. - n. adv. oförberett. Se Sdw 2: 1276."],"e":[]},{"a":"obeskikkadher","b":"","c":"","d":["oberedd. " somlike äru alztingis orädde oc obeskikkadhe (näml. att anamma sakramentet) " Su 293 ."],"e":[]},{"a":"obesmittadher","b":"","c":"","d":["obesmittad, fläckfri, ren. " en aff them allom är thin wthwalda duffua, fulkommen oc obesmittat " Su 88 . " thz obesmittadha lambet " LfK 74 . " oberychtadhe ok obesmyttadhe . . . vppa syder " SO 156 . haffwa ena obesmittada trofastheth sinom öffwersta PM 2 ."],"e":["-smyttadher )"]},{"a":"obesmittelika","b":"ab","c":"adv.","d":["okränkbart. slotzlofuen, som obesmitteliga bör at halles vtan alt wilkor Rydberg Tr 3: 577 (1512, avskr.) ."],"e":["-smitteliga )"]},{"a":"obesmitteliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan orenas el. befläckas; kysk, ren. o helager oc obesmitteligen jomfrudomer jach weeth ey med huad loff jach schal tig loffua SvT 6 ."],"e":["-smitteligen )"]},{"a":"obesmittilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. fläckfrihet, renhet, kyskhet. andans hälaghet är hogxsins obesmittilse (incorruptio) SpV 102 . " sywndhe drothninghen är renleksens dygdh hwilken som är hogxsens oc kötzsens obesmittelse JMPs 283. ""],"e":[]},{"a":"obespisadher","b":"","c":"","d":["saknande livsmedel el. proviant. at slotten oc städerna äre obespisade ok almogen twedrektig HSH 17: 184 ( 1524) ."],"e":[]},{"a":"obestand","b":"nn","c":"","d":["skada, förtret, ledsamhet, krångel. " ther wil fölgie owilie oc obestand wtaff " DD 1: 219 (1512? eft. aftr. hos Langebek). swa at inte obestand heller parlamente skulle komme mellen oss eller wart folk HSH 18: 105 ( 1497) . skulle ther födis mykith obestondh och skadhe vtaff ib 19: 69 ( 1504) . BSH 5: 123 ( 1506) , 178 (1507). om thet obestandh, som her sten cristiernson företagit haffwer mot ider oc ryget ib 558 ( 1516) . sadanth obestandh begynne ib. ath hans nad sadane obestand aldelis afsette wiil lib. FM 415 ( 1509) , 416."],"e":["-stondh )"]},{"a":"obestand","b":"nn","c":"","d":["skada, förtret, ledsamhet, krångel; skadligt föredtg; uppror. at nogre ther oppe hoss ider (ɔ i Dalarna( haffue taghit sig wradt före och obestond STb 5: 323 (1521, Kop). ib 332, 338 (1521, Kop)."],"e":["-standt . ","-stand )"]},{"a":"obestandeliker","b":"","c":"","d":[" ) . adj. skadlig, ofördelaktig. Jfr SAOB O:74. at nogre kyrkenes personer i thenne landzende skulle haffue bekommit noget obestandeligt rykte pa eder nadis argesta HSH 16: 74 (1527, Brask) ."],"e":["-ligt"]},{"a":"obestandelikhet","b":"nn","c":"","d":["skadande, fientlighet. " reder syk fast tiil vern oc obestandeligheth " BSH 5: 558 ( 1516) ."],"e":["-ligheth )"]},{"a":"obestandogher","b":"av","c":"adj.","d":["skadlig. för swadane obestandige begynnelse BSH 5: 486 ( 1511) . tagendis eder nagen myströst eller nagen obestandigh dectingen fore FM 415 ( 1509) ."],"e":["-igh . ","-ig )"]},{"a":"obestandoghet","b":"nn","c":"","d":[" =obestand. at nogre . . . skalke . . . haffue them företaghit stor offuerdadighet, oraat oc obestondighet STb 5: 324 (1521, Kop)."],"e":["-stondig- )"]},{"a":"obestridder","b":"","c":"","d":["icke bekämpade, utan strid. kommo in j ispanien obestriddä (umbestrden) Va 21 ."],"e":[]},{"a":"obesuten","b":"","c":"","d":["obebodd . . . och en stor del aff staden (ɔ Stockholm) öde oc obestithen är STb 5: 315 (1520, Kop)."],"e":["-sithen )"]},{"a":"obetaladher","b":"","c":"","d":["1) obetalt, ogulden. " thry hwndret mark . . . som än nw vethalede äre aff heela summan " STb 4: 170 ( 1507) ."],"e":["vtbethalede ) , "]},{"a":"obetaladher","b":"","c":"","d":["1) obetalt, ogulden. " swa ath enkte äfter stondher obetalat " SD NS 1: 680 ( 1407) . obetaldh gäldh Lg 3: 416 . - obetalt, för hvilken betalning icke blifvit erlagd. mwrgerningen är obetaldh PM LXVII . 2) som icke får betalning, utan att få betalning. kördho han bort obitaladhan Bo 15 . 3) icke betalande, utan att betala. går bort obetaldh TS 23 ."],"e":["obitaladher: -an Bo 15 )"]},{"a":"obethvingadher","b":"","c":"","d":["icke tvingad. onödddha och obetwingade SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"obethvungin","b":"","c":"","d":["icke tvingad, onödd. fore the for:de til hanom ogripne oc vbetwungen BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.)."],"e":["vbetwungen )"]},{"a":"obethäkter","b":"","c":"","d":["obetäckt. ST 532 ."],"e":[]},{"a":"obethänkliker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Ä. Dan. ubetænkelig] som man icke kan tänka el. föreställa sig, outgrundlig. o hurw stor ok hurw obetänkliken kärleksins älskelikxhet war thät ath vppa thät ath . . . tha antwardade thu j dödin thin son jhesum christum MP 4: 70 . obetänkelikin godhet ledhe mik SvB 6 (b. av 1500-t.)."],"e":["-tänkliken . ","-länkelikin ) , "]},{"a":"obethänkter","b":"","c":"","d":["2) som icke har betänkt sig; oförberedd. " ath tw ey doo aff braddöödh, obetänkir oc oscriptadhir " SvKyrkobr 262 . - med prep. um. at jak haffwir . . . warit . . . suar til wpbörian, oc obetänkt om ändalyktena SvB 139 (omkr. 1500). - obetänksam, oöverlagd. pussilanimitas är en fawisk ok obetänkt (inconsiderata) hogxsins nidherkastilse SpV 140 .","3) icke betänkt på ngt, ointressead för ngt. med prep. pa. j wethen oss ware obetenkth paa i winthers noghen fogothe vilie haffve haffth ther nidre uthen epther edert raadh HSH 16: 14 (1526, Brask)."],"e":[]},{"a":"obethänkter","b":"","c":"","d":["oförmodad, oförutsedd. " noghoth obethänkth anfal " SD 3: 413 . HSH 20: 31 ( 1506) . BSH 5: 185 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"obetöfradher","b":"ab","c":"adv.","d":["utan dröjsmål. utan att söka undanflykter, utan invändning? förnögia . . . hans fan mynden thenne swmma peninga om jwla tiidh nestkomende vtan alla retgangk hielperede eller arelist vbetouert SJ 315 ( 1464) ."],"e":["vbetouert ) , "]},{"a":"obevaradher","b":"","c":"","d":["otadlig, ren, intakt. med prep. mädh. celeps . . . celebs iomfru obeuaroth mz wärldene ok änklinger GU C 20 s. 92 . - Jfr unbevaradher Sdw 2: 808."],"e":["obeuaroth ) , "]},{"a":"obevaradher","b":"","c":"","d":["icke skyddad. Lg 3: 334 ."],"e":[]},{"a":"obevarin","b":"av","c":"adj.","d":["1) oantastad, oomtvistad, ställd till fritt förfogande. tha dömdom wi them . . . thera fisskäwatin ok thera strom . . . frijt ok frels ok oboworen ok thera scyttings ra SD NS 3: 577 (1420).","2) otadig, god, gångbar. RP 2: 215 ( 1391) . - Jfr unbevorin Sdw 2: 808."],"e":["oboworen )"]},{"a":"obevarin","b":"av","c":"adj.","d":["1) oantastad, oomtvistad, till fritt förfogande stäld. dömom wi . . . all thessa for:da godz . . . ij geen til krunän vnder skat fri oc obewarin SD NS 1: 417 ( 1405) . ib 433 ( 1405) .","2) otadlig, god, gångbar. " fore thyo marker i obewarna redho päningha " SD NS 1: 234 ( 1403) . ib 390 ( 1404) , 444 (1405), 448 (1405, nyare afskr.), 493 (1405)."],"e":["obeworin: -wornom SD NS 1: 444 ( 1405) ; ","-worna ib 448 (1405, nyare afskr.) . ","vbeworin: -worna ib 493 ( 1405) ),"]},{"a":"obevisliker","b":"av","c":"adj.","d":["obevislig; som icke grundar sig på bevis. thet händher breffwen (ɔ åkomsthandlingarna) brenna äller borthkomma / sidhan kombir trätta oc obewislika domma PMskr 193."],"e":[]},{"a":"obezladher","b":"","c":"","d":["obetslad. " effrenus . . . idest sine freno obeezlader sed translatiue oostyroger " GU C 20 s. 291 - bildl. otyglad, ohämmad. furor är gramska ok obedsladh (effrenata) idhkelikin framkastan SpV 140 ."],"e":["obeezlader . ","obesladh ) , "]},{"a":"obidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke låter beveka sig av böner, obeveklig. jnexorabilis . . . obedeleghen obböghelighen GU c 20 (hand 2) s. 25. Jfr obödhigher."],"e":["obedeleghen )"]},{"a":"obidhelikhet","b":"nn","c":"","d":["otillbörligt beteende? tha köm dönhoff kalle oc kärde högelica foe thöm um oret oc obidhelikit, hon oc scada, som honom . . . är skeed . . . i idher stad FMU 3: 175 ( 1439) ."],"e":["-likit )"]},{"a":"obidhin","b":"","c":"","d":["obedd, oombedd. kom thässe samma qwinna . . . her in for rättin, otrughad ok obedhin JTb 7 ( 1456) ."],"e":["-bedhin )"]},{"a":"obilde","b":"nn","c":"","d":["otillbörlighet, otillbörligt beteende. tha marsken sporde then obilde RK 2: 5746 ."],"e":[]},{"a":"obisprakadher","b":"","c":"","d":["oklandrad, utan klander, utan att anspråk gjorts gällande. haffuer nw stondet sidhen ffastelagen oklandret och obespraket SJ 2: 254 ( 1494) . ib. STb 3: 168 (1494). ib."],"e":["obespraket ) , "]},{"a":"obiþin","b":"","c":"","d":["obedd, oombedd. jak tror at the giordoth alt obidne RK 1: 2369 . MD (S) 277 ."],"e":[]},{"a":"oblandadher","b":"","c":"","d":["oblandad, icke blandad, icke bemängd. MB 1: 44 . wile . . . gudh . . . at the släkt ware oblandath mz androm ib 187 . the andelika födhan skal . . . taghas oblandath mz witandis synd ib 310. hon (glädjen) är oblandat mz sorgh oc mz grat MP 1: 29 ."],"e":[]},{"a":"oblidha","b":"nn","c":"","d":["lovänlighet, förbittring, förtrytelse; ogunst, vrede. then wredhe konungh tedhe thär | at the salgho qwinnnä / . . . | sinä oblidho mangha lundha Fredrik ed Noreen 2466-69 "],"e":[]},{"a":"oblidhe","b":"nn","c":"","d":["ogunst, vrede. " sywnde som os skal röra til at rädas gudz almänneligha strangha doom, är domarens högxstha gräselighet oc oblide JMPs 571. ""],"e":["oblide )"]},{"a":"oblidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["oblidkelig. " jnexorabilis . . . obedeleghen obööghelighen oblidleghen oc omiskundsamber " GU C 20 (hand 2) s. 25."],"e":["oblileghen )"]},{"a":"oblidher","b":"av","c":"adj.","d":["1) oblid, ogunstig, ovänlig; förbittrad. Se Sdw 2: 1276, R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 200 och E. Rosell, Prefixet o-i nordiska språk 1: 93 f., 102. ok tu vsall tholl ok lidher alla hans vranghet, ey thalar til hans eeth hart ordh ok alder theer hanom thit anlith oblyyt J Buddes b 177 ."],"e":["loblyyt ) , "]},{"a":"oblidhka","b":"vb","c":"v.","d":["göra ngn oblid el. ogunstlig el. förbittrad. gudh, hwilkin wi haffwom oblidhknath mz warom syndom SpV 36 . j hans andelike skodhan, ok hälgha liffwirne, aff hwilko hans konunghir haffdh wordhit oblidhkadhir ib 208. ib 104, 486 ."],"e":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"obligera","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*obligera sik , förbinda sig till ngt. obligere ider j ingen mathe, ther ider framdelis. forhindra kan GPM 2: 34 ( 1511?) . - gå i borgen? later aldrig komma eder till at j edr obligeren för nogon in banco in forma camere HSH 13: 115 ( 1524) ."]},{"a":"obliþa","b":"nn","c":"","d":["ovänlighet, förbittring, förtrytelse. " sagþe til hans mz obliþo " KL 190 . "],"e":[]},{"a":"obliþe","b":"nn","c":"","d":["ogunst, vrede. " at te þem sina obliþe " Bir 4: (Avt) 180 . skyla fore guzs vbliþipe ib 181 . ib 2: 251, 4: (Dikt) 238. Fr 2439 ."],"e":["oblidhi Bir 4: (Dikt) 238. vbliþe), "]},{"a":"obliþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) oblid, ogunstig, ovänlig. " guz moþer teþes hanom wreþ ok obliþ " Bu 27 . " vilin ij miin frugha ey vara oblidha tha vil iak göra thz ij mik bidhia " Iv 1190 . RK 1: 761 . - med dat. warin mik ey oblide RK 1: 3710 . BK 196 . - bister, dyster. swå som opta, then som sandr win är, han tee oblit anlite KS 21 (51, 22) . 2) sorgsen, bedröfvad. finder them mykith oblidhare (tristes), än the waro wane at wara MB 1: 235 . " for hwi ärin ij swa mykith oblidhe " Iv 1071 . " jak gör ä nokon lettugha oblid " RK 1: 305 . ib 521, 715 . oblit änlite MB 2: 287 . - Jfr oblidher."],"e":[]},{"a":"oblokkadher","b":"","c":"","d":["icke belagd med block, icke fängslad med black. wii säghie thöm oc til lyff och swndh, ostockadhe och oblockade medh jern, torn ok alle insätninger Rydberg Tr 3: 491 (1502)."],"e":[]},{"a":"oblygdher","b":"av","c":"adj.","d":["som icke behöfver blygas, utan skam. oblyghdher (Bil oblygher 643) liwa Lg (Cod. C] 1030."],"e":[]},{"a":"oblygdhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan blygsel, utan att blygas. gaa the til altarit oblygdlika (impudenter) Bir 1: 149 ."],"e":[]},{"a":"oblyghdh","b":"nn","c":"","d":["oblyghet, skamlöshet. " han tok sik til hustru jomfru biliam, hwilkin so blygh war, at honom them andra, ware hon före ätpriliknilse, hwilkom oblygdhin war affskapadh ällir onaturligha skapadh, ok ey lastir (impudicitia monstrum erat, non vitium) " SpV 332 ."],"e":[]},{"a":"oblyghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan blygsel, utan att blygas. atirkallar diärflica. oskäluande ok oblyghelica (invececunda) sin alra kärasta Bo 93 . " han gar oblyghelica (impudice) oc oräddelica til mit altara " Bir 3: 91 . ib 1: 161, 292, 2: 68 . KL 19 . MP 1: 141 . Ber 176 ."],"e":["obliughlika KL 19 . ","obliughilica MP 1: 141 . ","obliwghlika Ber 176 . ","oblyuglika Bir 1: 161, 292) ,"]},{"a":"oblygheliker","b":"av","c":"adj.","d":["oblyg. oblyghelik laath ST 394 ."],"e":[]},{"a":"oblygheliker","b":"av","c":"adj.","d":["oblyg, skamlös, fräck. " om hon hafwir mädh oblighligha hannan vpwäkt sik älla annan til snödhan oc olofflighen lwsta " SkrtUppb 194 . clamor är giordha synda oppinbara ok oblyghlika rosningh ällir prisningh SpV 140 . " oblyglikin öghon kwnno ekke betracta siälinna fäghrindh, wthan kroppanna ib 454. ""],"e":["oblyghliker . ","oblighligha SkrtUppb 194 . ","oblyglikin SpV 454 ),"]},{"a":"oblyghelikhet","b":"nn","c":"","d":["oblyghet, skamlöshet. " owir alla är the jomfrun wsul . . . hwilkin . . . takir oppa sik thän ruthna ok illalwktande säkkin, som är skörhetinna ok oblyglikhetinna (impudicitiæ] " SpV 123 ."],"e":["obliglik- )"]},{"a":"oblyghelikhet","b":"nn","c":"","d":["oblyghet, skändlighet. " til skörlimnadz lusta oblyghelikhet " MP 2: 188 ."],"e":[]},{"a":"oblygher","b":"av","c":"adj.","d":["1) oblyg, oförskämd. " see oppa hona diärflica mz oblyghom öghom " Bo 100 . " aldra oblyghasta folk som ängin skal wyrdha gamblan eller warkunna vngom " MB 1: 429 . äru the obliughe swa som almänningis qvinnor Bir 1: 164 . hans ordh oc oblygho athäue ib 2: 78 . ib 1: 113 . 2: 137, 3: 101. Ber 30 . - oanständig. fabuleradho . . . aff fanytom ok obliughum thingom KL 81 . 2) som icke behöfver blygas, utan skam. jak hafuir swa mz mannum lifuat at iak thör oblygher lifua Bil 643 .","3) djärf, modig. " raska häladha ok oblyghe " RK 1: 102 . ib 4034 . oblyger (otrauðr) till kamp Di 75 . Jfr oblygher."],"e":["obliugher: -e Bir 1: 164: -um KL 81 . ","oblyuger: -are Bir 1: 113 . ","oblywger: oblywg ib 3: 101 . ","obliwkt Ber 30 . "]},{"a":"oblygher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 98. 1) oblyg, oförskämd, skamlös. jmpudens . . . skamdiärffuer oc oblygher GU C 20 (hand 2) s. 17. ib."],"e":[]},{"a":"oblyghet","b":"nn","c":"","d":["oblyghet, skamlöshet. SpV 237 ."],"e":[]},{"a":"oblyghhet","b":"nn","c":"","d":["oblyghet, skamlöshet. " näpstlösan är . . . oblywghetenna rooth " LfK 111 ."],"e":["oblywghet )"]},{"a":"oblygþer","b":"","c":"","d":[" L.","1) obebodd. " eet oblyght ölandh " Lg 616 . ib 3: 684 . 2) obebyggd. thät druprumit . . . skal blifua obygt SJ 97 ( 1440) .","3) obyggd. " blff thän stadhen obygdher äwerdelika " Lg 3: 174 ."],"e":[]},{"a":"oboin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oborghaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oborin","b":"","c":"","d":[" , se oburin."],"e":[]},{"a":"obortskipadher","b":"","c":"","d":["icke avhänd. thet som finz oforgiorth aff them oc oborthskepath naar . . . badhen dödh äru RP 2: 47 ( 1384) ."],"e":["-skepath ) , "]},{"a":"obota","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl. obotlig. tha six the sotthin . . . wara wbotha SkrtUppb 238 . tha är thän wadhin obotha SpV 393 ."],"e":["w- . ","-botha )"]},{"a":"obotelika","b":"ab","c":"adv.","d":["eg. obotligt, ohjälpligt; ovilkorligt, oryggligt. ffran hwilkom the skulu sik aff allom wilia fulkomplika oc obotelika (irremediabiliter) franskilia Bir 4: 67 ."],"e":[]},{"a":"oboteliker","b":"av","c":"adj.","d":["obotlig. obotelichin wanscheliceet VKR 26 . " som oboteliken krankdom haffwa " PM LXVII . " at iak matte samman skriffua oc sätya . . . min obotelika skadha " Su 44 . FM 59 ( 1457) . BSH 3: 175 ( 1466) , 4: 282 (1501). Jfr oböteliker."],"e":["obotelig BSH 4: 282 ( 1501)"]},{"a":"oboteliker","b":"av","c":"adj.","d":["obotlig. then eldhen (ɔ en fårsjukdom) säges wara oboteliken PMskr 241. Jfr oböteliker."],"e":["oboteliken )"]},{"a":"obriþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"obroaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"obroaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"obrukadher","b":"","c":"","d":["obrukad, icke odlad. hwi the jordhin kallas owirgiffwin ällir obrukath, hwilken ey mz nakors manzs awärkan idhkas SpV 48 ."],"e":["obrukath ) , "]},{"a":"obrunnin","b":"","c":"","d":["obrunnen. RK 1: obrigþer, p. adj. L."],"e":[]},{"a":"obrunnin","b":"","c":"","d":["obrunnen. RK 1: 1349, 1804 . " at hans gaardh matte staa i friidh obrunnen " Lg 3: 382 ."],"e":[]},{"a":"obrutin","b":"","c":"","d":["obruten. tin förgylthe skiöldh star her obrwtin Di 230 . eet breff . . . obrutit SD NS 1: 30 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"obrutlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) obrottsligt, utan att bryta mot, utan öfverträdelse. alla förnämpdä articulos vbrutlika halda SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). henne (klosterregeln) obrutlicha haalda VKR 7 . SO 33 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6214. SD 3: 414, 415, 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). BSH 5: 545 ( 1515) . ","2) oskyldigt, oförskyldt? thet likade biscop kätil illa, thet hans erkebiscop oc frende sodant homot obrotlika hende MD 502 . - Jfr obrytelika."],"e":["-licha . ","vbrutlika SD 5: 376 (1314, nyare afskr.). obrotlika MD 502 . ","obrotliga SD 3: 414 . ","obruttelika ib NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). obrottelige SO 33 . ","obrotelig RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6214. obrottligan SD 3: 415 . ","obrvtzlecha ib 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). obrotzlecha ib 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). vbrutzsliga BSH 5: 545 ( 1515) ),"]},{"a":"obrutlika","b":"","c":"","d":[],"e":["-ligha . ","lobrotelig STb 2: 555 (1491) . obrotteligan ib 3: 29 ( 1492) . ","obryseligh ATb 2: 335 brutet, orubbligt, oföränderligt. skipas . . . then främsta midiledin, ok thz äpthirsta rättelika, tha . . . bliffwa the j sinom stadh obrwthligha (indeflexo) SpV 27 . 2) obrottsligt, utan att bryta mot, utan överträdelse. thetta . . . wilkorradhe the sigh all ath halla obriksegligh wppa alla sidhor ATb 2: 326 ( 1488) . ib 335 ( 1488) . " thette loffuer jach fast ok obrotteligan ath holle skolendes vtan alle gensegielsse " STb 3: 29 ( 1492) . - 3) oskyldigt, oförskyllt. . . . war hans appenbare fyende gotz, som hade latit slagit hans ffadher och faderbrodher j hääl obrottelig ok giort hanom stor . . . schada STb 2: 555 (1491). - Jfr obrytelika."]},{"a":"obrutliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) obrottslig, som icke brytes, orubblig. skal ä thessin dagh standa obrutlikin BSH 1: 132 ( 1371) . " hwilken doom wi . . . stadfästom . . . obrutlikan stadhughan oc fastan at bliwa ib 2: 40 (1396). " ib 42 ( 1396) , 46 (1397). iak . . . kännis mik hafwa gangith . . . ena sämio, som obrutliken skal wara SD NS 1: 443 ( 1405) . " thetta lofuom vi . . . herra thord bonda oc hans arfuom obrutzlikit at halda ib 451 (1405). " ib 466 ( 1405) . " thetta lowar jac . . . wbrutlighet at halla " ib 539 ( 1406) . thesso for:da articulos til bindher jac mik . . . fasta oc stadhugha oc obrutlika at halla honom oc hans arfwom ib 562 ( 1406) . ib 688 (1407). BSH 1: 133 ( 1371) , 5: 530 (1513). 2) oskyldig, fri från brott. mik wita alle obrutlike (för -an) wara Al 1257 . - Jfr obryteliker."],"e":["obrutliken SD NS 1: 443 ( 1405) . ","obrutliket ib 466 ( 1405) . wbrutlighet ib 539 (1406). obrutzlikit ib 451 ( 1405) . ","obrwsligit BSH 5: 530 ( 1513) . ","obrutlikan . ","obrotlichan BSH 2: 46 ( 1397) ), "]},{"a":"obrutliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","adj. thet loffvom wij alle stadhugt, fast och obröteligit . . . hallas Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 5 (1477).","3) oskyldig, fri från brott. ok thy städer han enom fa waldh ower them andra ath han skal wara hans tröst ok wäria ok ekke honom obrotlikom til plago eller fordärff MP 4: 92 . han saa idher som osmittadhe ärin, j kroppenom . . . ok obrutlika j hiärtano (ille vos vidit . . . inviolatæ veritatis in corde) SpV 339 . - Jfr obryteliker."],"e":["-bruti- . ","-brot- . ","lobröteligit ) , "]},{"a":"obrutlikhet","b":"nn","c":"","d":["obrottslighet, frihet från brott, renhet. jomfrudomsins helhet ällir obrutlikhet (virginatis integritas) SpV 202 ."],"e":[]},{"a":"obrygdha","b":"","c":"","d":[" o. s. v. se upbrygdha o. s. v."],"e":[]},{"a":"obrytelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. = obrutlika 1. naar the loffua sik reglona oc sina closters lypt obrytelika widhergöma Bir 4: 68 . " thessa reghlo obrytelica haalla " VKR 10 . " huilkens lagh oc budhordh, himel oc jordh oc alt thz i them är, obrytelika halla " LfK 86 . Lg 3: 533 . LfK 247 . SO 164 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6214."],"e":["obryteliga Lg 3: 533 ; LfK 247 . ","obryteligan SO 164 ; ","obröteliig RK 3: (Till. om Chr. II, red A) 6214),"]},{"a":"obrytelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["obrytaliga . ","obryteligan . ","vbryteliger )"]},{"a":"obryteliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) som ej brytes, obrottslig. priuilegia . . . ath bliffua oc wara staduga oc obryteliga MUKopp 55 ( 1442) ."],"e":["-liger )"]},{"a":"obryteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som ej kan brytas el. nedrifvas, fast. wärn oc obryteliga skärma MB 2: 220 . 2) som ej brytes, obrottslig. huilkin dom wi . . . stadhfestom . . . vbrötlickan. stadughan oc fastan bliuä BSH 2: 52 ( 1397) . ib 55 ( 1397) . thet wil jac . . . obrötelicht halla ib 4: 36 ( 1474) . FM 59 ( 1457) ; på de båda sistn. ställena kan ordet fattas ss adv. ath tässen var stadge halles oc gömes obryteliken PM 41 . obryteliken troskap Su 136 . obrytelikin lydna ib 257 . ","3) oafbruten. " mins loffs . . . obrytelikit framhald " Su 337 . - n. adv. obrottsligt, orubbligt. alle thenne forscrepne articulos . . . lofuar jac . . . städogt oc obrytliket at haldha SD NS 2: 191 ( 1409) . - Jfr obrutliker."],"e":["obryteliken Su 136 ; PM 41 . f. obrytelikin Su 257 . ","obrytelikt ib 337 . ","obrytliket SD NS 2: 191 ( 1409) . ","vbrythaligtt FM 59 ( 1457) . ","obrötelicht BSH 4: 36 ( 1474) . ","v brötlican ib 2: 52 ( 1397) . ","vbrödelican ib 55 ( 1397) . pl. ack. m. obryteliga MB 2: 220 ),"]},{"a":"obrytilse","b":"nn","c":"","d":[" ? obrottsligt hållande. gudz lagha j alle matto obrytilse MB 2: 297 ."],"e":[]},{"a":"obränder","b":"","c":"","d":["obränd. " fingo finggren v brändan " Bu 55 . gömdo hälghodoma obrända ib 522 . KL 40, 192 . Al 3381 . Va 36 ."],"e":["v- )"]},{"a":"obränder","b":"","c":"","d":[" L.","1) obränd, icke bränd. for thy ypocratj haffde enkthe hindrat wm . . . hans böker haffdo warit obrända Prosadikter (Sju vise m B) 186. 2) icke nedbrunnen. en stenbodh . . . som vbrendt war STb 4: 138 ( 1506) ."],"e":["vbrendt ) , "]},{"a":"obränneliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke brännbar. oleum obrenneliken PM XLIV ."],"e":["obrenneliken )"]},{"a":"obundin","b":"","c":"","d":["obunden. böþ hana . . . obundna vt leþa Bu 511 ."],"e":[]},{"a":"obundin","b":"","c":"","d":[" L.","2) obunden, icke inbunden. böker baadhe bwndhe ok obwndhe GPM 2: 216 ( 1506) ."],"e":["obwndhe ) , "]},{"a":"oburghin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"oburin","b":"","c":"","d":["ofödd. louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þiänist Bu 3 . noker min arwe, boren äller vboren SD NS 1: 519 ( 1406) . minom borom (för bornom) oc vbornom arwom ib."],"e":[]},{"a":"oburin","b":"","c":"","d":["2) icke uppburen, icke betalad. at ther var ey mer oborit vp aff. JämtDipl 113 (1365)."],"e":["-borin )"]},{"a":"obuþin","b":"","c":"","d":["objuden, icke inbjuden. SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 480. BtFH 1: 284 ( 1509) . " hwar skal obudhin sithia " GO 216 ."],"e":[]},{"a":"obygdher","b":"","c":"","d":["1) obebodd. stadz männene . . . sändo han sidhan j wtläghe lankt bort til et lobyght land Prosadikter (Barl) 43 . " at then bygning . . . skal staa obygt STb 5: 102 (1516). "","2) obebyggd. " jnconditus . . . obygdher " GU C 20 (hand 2) s. 20. tha loth och . . . hanis . . . jensi snara ena tompt vpp obygda SJ 2: 10 ( 1475) . - om vattendrag: icke utbyggd. VKJ 125 ( 1480) . " til baggabodha liggher 1 qwärnaström obyggdher " ib 112 ."],"e":["obygder . ","obyggdher )"]},{"a":"obygeliker","b":"av","c":"adj.","d":["obebyggd, obebodd. " aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan. hwassan ok obyggelican (inhabitatam) " Bo 13 ."],"e":[]},{"a":"obyggeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) obebyggd, obebodd. gaar han (ɔ orena andin) omkring obyggeligha stadha sökiande huilo oc finder inga Prosadikter (Barl) 36. 2) obeboelig. inh[ab]itabilis obyggeligin GU c 20 s. 326."],"e":["-ligher . ","-ligin )"]},{"a":"obyr","b":"nn","c":"","d":[" Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 175."],"e":[]},{"a":"obyr","b":"nn","c":"","d":["oväder. " han far ij räghn ok all obör " Al 1862 ."],"e":["obör )"]},{"a":"obyrdhelika","b":"","c":"","d":[" Se obörlika."],"e":[]},{"a":"obyrdhning","b":"nn","c":"","d":["1) vanärade? hiollo ther alla the nattina vaku oc gömo owir hänne at ey skulle nakar ovyrdhning hända thy hälagha liggiandafäno KL 360 .","2) vanvördigt beteende. owärdhnig widh altaret LfK 208 ."],"e":["owördhnig )"]},{"a":"obyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["av låg börd, lågättad. . . . hwro j . . . hans goda män byrdoga och obyrdoga slogen tiill dödha Troj 43 . ib 269 ."],"e":["obyrdoger )"]},{"a":"obyrgher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"obyrian","b":"","c":"","d":[" , se upbyrian."],"e":[]},{"a":"obyrþarman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["ubyrþa- )"]},{"a":"obytadher","b":"","c":"","d":[" = obytter. vm huset äre the icke än ens, thet star oskift oc vbytet SJ 321 ( 1465) ."],"e":["vbytet SJ 331 ( 1465) ), "]},{"a":"obytter","b":"","c":"","d":["oskift, icke delad. huilke (näml. gårdar) till thenne tiid haffue warit them j millan obytthe FH 5: 84 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"obytter","b":"","c":"","d":["oskiftad, icke delad. hustrv birgitta skal gifwa sinne dottir oppa xxx mark i löösörum . . . for wtan thet sölfrid pigan hafwir thet är ok obyt Atb 1: 73 (1457). tha stod henrik sonason jnne for warom sitianda räth medh sinne älskelige hustrv . . . gaff hwart thera andro hwan tridia päning äfftig lagumen . . . thässin gafwa är gifwin i swa matto ath thet som lifwir äfftit annad skal behalla tässa gafwor först aff allo obytto äfftir thy lagin gifwa ib 162 ( 1462) . FMU 4: 508 ( 1479) . " ther medh schulle hustrv ragnil siith bohagh vbyt och vskynget haffua j alle matte " STb 3: 416 ( 1499) . " item i oobyttom skoog thär samastadz eth ödetorp hetir ekebäcken " VKJ 185 . " husit staar obyt, til ltess brodern komber STb 4: 40 (1504). " ib 163 ( 1507) , 5: 37 (1515). ATb 3: 232 ( 1510) . - icke uppgjord el. verkställd. Se Sdw 2: 1276."],"e":["oo- . ","v- )"]},{"a":"obäkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofantlig, ofantligt stor. tetthe är en obelekin skadhe Lg 3: 152 ."],"e":["obekelikin )"]},{"a":"obärliker","b":"av","c":"adj.","d":["outhärdlig, olidlig, odräglig. synas the (ɔ: dröuilse) tholkom vansam ok bärlikin (importabiles) Bo 106 . thyktis moysi obärlikin (intoleranda) wara tholik thing MB 1: 390 . " twnkt oc obärleket " LfK 129 . syn dar aff krankdom oc j obärlike (importabili) trangh Bir 4: 63 ."],"e":["-leket LfK 129 . ","-likin Bo 106 ; MB 1: 390 ) , "]},{"a":"obärliker","b":"av","c":"adj.","d":["outhärdlig, olidlig, odräglig. the binda twnga byrde oc obärlica (importabila) oc läggia owir manna axla SkrtUppb 306 ."],"e":[]},{"a":"obätradher","b":"","c":"","d":["icke godtgjord, genom bättring icke utplånad. obätradh synd MP 1: 128 . ib 219 . LfK 224 . "],"e":[]},{"a":"obätradher","b":"","c":"","d":[" , p. ajd. icke gottgjord, icke utplånad genom bättring. for sinna stora obätradha synde Hel män 221 ."],"e":[]},{"a":"obödhigher","b":"av","c":"adj.","d":["okänslig? ware hon ekke hardhare än sten ok obödheghare (insensibilior) än iärn hon skulle ekke andraledhis göra SkrtUppb 48 ."],"e":["-eghare ) , "]},{"a":"obögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oböjlig, hård. hänna laar ok hänna knä äru suasom hardhaste iis oböghelikin Bir 3: 29 . " tha blotnar alt thz hart oc bygelikit war i wsla kroppenom " Su 109 . ","2) oböjlig, obeveklig. " lofwa änglane gudh for hans oböghelika iämnadh ok rätuiso " Bir 1: 378 . orätuis manz siäl . . . är oböghelikin til ödhmiuktinna gerninga ib 2: 58 . ib 226 . Lg 3: 183 ."],"e":["-likin Bir 2: 226 . ","-liken Lg 3: 183 . ","-likin Bir 2: 58 . ","obygelikit Su 109 . pl. nom. n. oböghelikin Bir 3: 29 ),"]},{"a":"obögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) oböjlig, obeveklig. " jnexorabilis . . . obedeleghen obööghelighen " GU C 20 (hand 2) s. 25. SvKyrkobr 252 . Jfr obödhigher?"],"e":["-likin . ","obööghelighen )"]},{"a":"oböghelikhet","b":"","c":"","d":["1) oböjlighet, obeveklighet. " thy at the oböghilikhetena hauir han aff naturene äller vanlika aff sinne skäpno " Prosadikter (Barl) 84 . 2) obenägenhet. för onda redhebohetena oc tilböghel[ig]hetena til at synda oc göra ilda ok oböghil[ig] hetena oc marskona wanskelighet til at göra wäl SkrtUppb 178 ."],"e":["oböghilikhet . ","oböghil [ig]het, f. "]},{"a":"obönliker","b":"av","c":"adj.","d":["otillgänglig för bön, obeveklig (mot). med dat. jak var mykyt hardhir oc obönlikin (inexorabilis) enom riddiskaps manne Bir 2: 334 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"obörlika","b":"ab","c":"adv.","d":["otillbörligt. " waret och saka, at nagon funne, then sigh obörliga holla wille, mot äre, skäl och alla rettuisa " Rydberg Tr 3: 577 (1512, avskr.) . " ey troo wij ellir menom haffwa stort fortörnad konwng priamum obördeliga " Troj 45 ."],"e":["obörliga . ","obördeliga )"]},{"a":"oböte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["wböti )"]},{"a":"oböteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = oboteliker. te gita samanskrifwat mina sorgh ok obötelika skadha Su 411 . FM 59 ( 1457) . Ber 251 . LB 7: 93 ."],"e":["-likin Ber 251 . ","-ligin LB 7: 93 . ","oböthalighen FM 59 ( 1457) ),"]},{"a":"oböteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = oboteliker. är ok the spitälska sotthen swa obätzlikin ath hona kan jngen bötha eller läkia MP 4: 193 ."],"e":["lobötzlikin ) , "]},{"a":"obötter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"odaradher","b":"","c":"","d":["icke bedragen, icke narrad. wil iak wara odaradhir aff thik ST 27 ."],"e":[]},{"a":"odda","b":"","c":"","d":[" , se dda."],"e":[]},{"a":"odde","b":"","c":"","d":[" , se udde."],"e":[]},{"a":"odder","b":"","c":"","d":[" , se udder."],"e":[]},{"a":"odeladher","b":"","c":"","d":["icke delad, oskiftad. garden som han nw är odelader SJ 2: 135 ( 1489) ."],"e":["-ader )"]},{"a":"odelaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["icke delaktig, fri. med prep. i iomffru maria som är modher til hälogth hopp odeelaktogh i wantröstennas mörek (diffidencie expers calignis) JMÖ 117 . - med dat. utan (förbindelse med). thu äst modher, odeelaktogh manne (mater expers maris) JMÖ 185 ."],"e":["-deel )"]},{"a":"odelaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["icke delaktig, fri. odelactighe (jnmuntes) aff allom konungxlighom vthskyldhom SD 1: 208 (öfvers. i ung hds.)."],"e":["-igher )"]},{"a":"odhala","b":"nn","c":"","d":["fädernegods, fädernesland. " far till norgis til tith ödalla " MD 323 (i rimsl.). Jfr oþol."],"e":["ödalla )"]},{"a":"odhalbonde","b":"nn","c":"","d":[" BtRK 121 ( 1436) . skal ther (på herremötet) tha koma alle lagmen oc hwar there scal haffue med sig VI friborne men oc VI odil bönder aff huar largsagu HSH 18: 90 ( 1497) . iiij (4) odelböndher pa öland BSH 5: 529 ( 1513) . " ath ther thaa komma tolff odelbönder aff huarth herede kringom alth verendh " HSH 20: 122 ( 1507) . " twa odelbönder aff jutland, twa aff skane, twa aff seeland och twa aff fyen " BtRK 121 ( 1436) . " twa odelbönder aff trondelagh ib. ""],"e":["odil- . ","odel- )"]},{"a":"odhinsdagher","b":"nn","c":"","d":["onsdag. " nesthe ödhensdaghen epthe quasimodeniti " ATb 1: 13 ( 1453) . Jfr klokna-, midhfasto-odhinsdagher."],"e":["odinsdag(h)er: -dag(h)in ATb 1: 11 ( 1452) , 27 (1454) o. s. v. lodhensdagher: -daghen ib 21 (1454) o. ls. v. odensdager: -dagen ib 6 ( 1452) o. s. v. ondensdagher: -daghen STb 4: 336 ( 1513) . ","odhnsdagher: -daghen ATb 1: 22 ( 1454) . ","onsdagher: -daghen ib 25 ( 1454) . ","onzdagher: -daghen ib 3: 87 ( 1498) . ","othinsdagher: -daghin ib 2: 382 ( 1491) . ","otthensdager: -dagen FMU 5: 2 ( 1481) , gammal avskr.). odindager: -dagin ATb 1: 46 ( 1455) . ","odenndagher: -daghin ib 2: 167 ( 1481) . ","ödinsdager: -dagin ib 1: 45, 51 (1455). ödhensdagher: -dhaghen ib 13, 18 (1453). ödensdager: -dagen STb 2: 295 (1488)), "]},{"a":"odhinskarl","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. tha kendes raguald odisnkarl, ath han stuleth tesse kirkioner: . . . thermeth kendes han och, ath han hade tiänth odhnanom j vij (7) aar STb 2: 66 ( 1484) . ib 79 ( 1485) ."],"e":["odins- )"]},{"a":"odhinsvala","b":"nn","c":"","d":["odensvala, ciconia nigra. han wodh i siön som j [1] odenswala RK 2: 8472 ."],"e":["oden- )"]},{"a":"odhol","b":"nn","c":"","d":["och n. L.","1) odaljord, jord vartill man har full äganderätt. hon (ɔ en kvarn), staar oc paa wart closters odhil VKJ 116 . - Jfr enodhal."],"e":["odhil )"]},{"a":"odholbyr","b":"nn","c":"","d":["gammal by, bolby (mots. avgärdaby el. utby). älgerum odelby Arfstv 73 . ib 76, 77 . Jfr adhalbolbyr."],"e":["odelby . ","odhilby RP 2: 313 ( 1397)"]},{"a":"odholqvärn","b":"nn","c":"","d":["qvarn hvilken ss fastighet besittes med full eganderätt? vpa thet, at the gambla odhelqwarna, som landen oc riket äre til stoor hielp oc bestand, nar stor törka vpa kommer . . . schola icke forderfwas oc affläggias; tha forbiwtz, at the som the footqwarna, eller andra sina qwarna haffua, magha eller schola noghanlund mala for andra, vtan sin eghen meld GS 57 ( 1474) ."],"e":["odhelqwarn )"]},{"a":"odholqvärn","b":"nn","c":"","d":["odalkvarn. Se SAOB: O 201 f."],"e":[]},{"a":"odholvärk","b":"nn","c":"","d":["vattenverk hvilket ss fastighet besittes med full eganderätt? ingen ma byggia ny byggning, gambla odalwerk til skada GS 41 ."],"e":["odallwerk )"]},{"a":"odhyrt","b":"nn","c":"","d":["odört, sprängört, cicuta virosa Lin. " cicuta thz är odhyrt " LB 3: 141 . " stephans yrth ällir odyrt ib. ether fangith aff odhörth " ib 5: 80 . ib 81, 6: 284, 7: 147, 9: 94 . " odhyrth vaxir yffrith " GO 744 . " jak känne wäl krassan sagdhe bondin han aat odhyrtena (vescens elleboro) ib 1028. i the sänginne hulka thu strödde aat thik mz odhyrtinne (cicutis) ok nätlanna olydhno " Bo 145 . Lg 983 . PM 64 ."],"e":["-örth )"]},{"a":"odhyrt","b":"nn","c":"","d":["odört; ss. namn på olika giftiga växter, bl. a. conium maculatum Lin., cicuta virosa Lin. och citrullus coloynthis Schrad. Se Sdw 2: 1276. " cicuta odhörth " GU C 20 s. 107 . colloquincida (fel för -quintida) p c vel colloquintis herba odörth ib s. 124 . jpomanes . . . oodhyrdth GU C 20 (hand 2) s. 43. mys fördriffwas stötandis swartha odhyrth mädh färskom osth samman PMskr 356."],"e":["-orth . ","oodhyrdth )"]},{"a":"odiur","b":"nn","c":"","d":["vilddjur, rovdjur. " nok är en hwnd oc en täffwa thär ey ärw förmang odywr " PMSkr 223 . ib 297. - odjur, monster. ehn tyrann må lijknas widhh ett h diwr ssom haffde drake ether, swäliande mun ssom en vulff (o. s. v.) . . . thett odiurett är starcktt medh rijkedomom och medh ondh odiurs medhständh PMSkr 673 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"odonde","b":"av","c":"adj.","d":[" (moraliskt) dålig. improbus . . . odandis oträghen oc staduger GU C 20 (hand 2) s. 17."],"e":["odandis )"]},{"a":"odoraþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"odrigoghet","b":"nn","c":"","d":["rädsla, försagdhet. " wetha wara . . . odristikheth moth wars fiende argheth " Gers Frest 1 ."],"e":["odristikheth )"]},{"a":"odristogher","b":"av","c":"adj.","d":["rädd, försagd, odristogher oc fwller mz räddhe MB 2: 88 ."],"e":[]},{"a":"odrukkin","b":"","c":"","d":["drucken, nykter. en man drukkin wordhin aff wärdzliko wine wardher riffuare til at giffua, än tha han odrukkin Mecht 168 ."],"e":[]},{"a":"odrukkin","b":"","c":"","d":["drucken, nykter. ST 392 ."],"e":[]},{"a":"odrupin","b":"","c":"","d":["om byggnad: som det inte droppar in i (vid regnväder), droppfri. jtem bör honom . . . wtköra dyngia fran sinom stallom oc holla them reen oc odropen Arnell Brask Biᴵ 24."],"e":["odropen )"]},{"a":"odrygher","b":"av","c":"adj.","d":["2) opålitlig, ärelös? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 615. fule lhälade ok odryghe EK 3091 ."],"e":[]},{"a":"odrygher","b":"av","c":"adj.","d":["odryg. natskäua wit ok räfunga kostr äru odrygh KS 47 (119, 51) . - (?) fule hälade ok odryghe (för oblyghe? jfr Ihre 1: 769) komo ther löpande ok wthet RK 1: 3091 ."],"e":[]},{"a":"odräghliker","b":"av","c":"adj.","d":["odräglig. " han hafwer ökt odräglika tunga och orätt " BtRK 77 ( 1434) ."],"e":[]},{"a":"odräpin","b":"","c":"","d":["dräpen. MB 2: 137, 139 ."],"e":[]},{"a":"odröveliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan bedrövas eller oroas. SpV 519 ."],"e":["odröfflighin )"]},{"a":"odröveliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan bedröfvas el. oroas. iak är odräukelikin (imperturbalis) ok opinlikin Bir 3: 37 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"odulder","b":"","c":"","d":["icke dold. länsmanin larins stod til at gärd tog hästin i hans gard ok sade swa är närgar rättaren at hästinom än iak tha är han här odoldir ok ostolin ATb 1: 65 ( 1456) ."],"e":["odoldir )"]},{"a":"odygdh","b":"nn","c":"","d":["1) oduglighet, omanlighet. " hua ther wardr röntr i rödde ok odyghd " KS 80 (198, 88) . 2) odygd, last. al dyghd är mit mellen tuäggia udyghda KS 34 (88, 36) . " är nidhskapr odyghd ib. thz är vadhelicaste lastir oc odygdh " Bo 16 . " vprifwir v dygdher mz rothum " Bil 214 . " hon gat ey draghit hans hugh til wdygdh ib 353. " Bu 30, 136, 402 . Bir 2: 311, 4: 130 . ST 42, 458 . odygdha fulder, adj. ond, gemen, otillbörlig. thz är en orseght een odygda fwl (turpis) MD (S) 294 ."],"e":["odygh Bu 136, 402 ; ST 458 . ","udyghd . ","wdygdh Bil 353 . v dygdh: -er ib 214 . ","vdygh Bu 30 ), "]},{"a":"odygdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oduglig? odyghdelikr til hugh ok äthäue KS 53 (135, 57) . 2) lastbar, ond. vdygdhelik i lifnadh Bil 305 . odygdhelike män MB 1: 178 . alt thet illt ok odöghdelikt är KS 13 (30, 14) . ib 17 (43, 18) . udyghdelikt liverne ib 33 (84, 35) göma thöm ok wärna för allom osidhom ok odyghdelikom gärningom ib 53 (134, 57). odygdeligh gerning Va 11 . ib 8 ."],"e":["odigdhelikir KS (Fragm.) 12. odögdheliker: -likt KS 13 (30, 14) . ","odygdeligh Va 11 . ","odygdelig: -ligä ib 8 . ","vdygdheliker: -lik Bil 305 . ","udyghdeliker: -likt KS 33 (84, 35)),"]},{"a":"odygdhis man","b":"nn","c":"","d":["ogärningsman. Se Sdw 2: 1276."],"e":[]},{"a":"odyrkadher","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. icke odlad, ouppodlad. markin j ökninne är odyrkat (inculta) jordh. SpV 13 ."],"e":[]},{"a":"odädhe","b":"nn","c":"","d":[" Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166."],"e":[]},{"a":"odädhis dränger","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr othetis dränger."],"e":[]},{"a":"odägheliker","b":"av","c":"adj.","d":["oskön, ful. thz (barnet) är lyt odäghelikit oc ila skapat ST 337 ."],"e":["-likit ST 337 ) , "]},{"a":"odödhe","b":"nn","c":"","d":["olycklig el. svår död, våldsamt död. gingho af werdena med odöda Tom Br 167 (1436). Jfr odödher."],"e":[]},{"a":"odödhe","b":"nn","c":"","d":["våldsam död. Se E. Rosell, Prefixet oi nordiska språk 1: 183. . . . tha döör man opta för än timen komber antiggia i watn ellir i annan onödhan SvKyrkobr (Lucid A) 117 . Thomas Varninngsbref 4. Jfr odödher."],"e":[]},{"a":"odödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["odödlig. GU c 20 (hand 2) s. 157."],"e":["odödelighen )"]},{"a":"odödhelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Su 134 ) odödlighet. siälinna odödhelikhet Bir 2: 290 . " hulkin som j takne dödhelikhet forskylladhe mannenom odödhelikhet " ib 3: 423 . Bo 43, 97 . MP 1: 242, 2 78 . Su 12, 134, 203, 351, 385 ."],"e":["odödelighet Su 351 )","-hezsins Bo 97 ; ","-hetzsens"]},{"a":"odödher","b":"nn","c":"","d":["olycklig el. svår död. han skal ekke döö j braddödh äller annan odödh Lg Manfr 287. Jfr odödhe."],"e":[]},{"a":"odödher","b":"nn","c":"","d":[" = odödhe. lHel lmän 202."],"e":[]},{"a":"odömde","b":"nn","c":"","d":["el. oerhörd sak, afskyvärd sak, styggelse, skändlighet. iak stygdes viþ þolikt odöme Bu 136 . MB 1: 430 ."],"e":[]},{"a":"odömder","b":"av","c":"adj.","d":["odömd, utan dom. dräpa han . . . odömdan Bir 1: 29 . häggi wpp han at odömdo6 (1335, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"odöme","b":"nn","c":"","d":["styggelse, skändlighet. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 153, 167, 179."],"e":[]},{"a":"odöþeliker","b":"av","c":"adj.","d":["odödlig. vilde han (Gud) uiþ sik udöþeleken vara döþe[le]ka natura binda. at han (för hon) mate af hänne (för hanom) vdöþeleken vara. þy at vtan guþ vare döþelekar aldre vare människian udöþeleken Bu 139-40. taka vdöþeleket nampn ib 62 . Gr 274 . Bir 2: 225 . Al 5804 . ST 249 . MP 1: 221 ."],"e":["odödhöliker: -likom ST 249 . ","odödlikin MP 1: 221 . ","udöþeleken Bu 140 . vdöþeleken ib. ack. m. udöþeleken ib 139 . ","vdöþeleket ib 62 ) , "]},{"a":"of nala","b":"pp","c":"prep.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ofadhurliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke faderlig. thz är ofaderelikt at sörghia sin son sälan Bil 619 ."],"e":["ofadereliker )"]},{"a":"ofaghnadher","b":"nn","c":"","d":["sorg, olycka. til sin ofaghnath thraar opta manger Al 2423 ."],"e":[]},{"a":"ofal","b":"av","c":"adj.","d":["icke fal, som icke är till salu. än te som är jomfru, hon göme sit liggiande fää ofalt, thz är göme ok beware sin jomfrudom osmittadhan SpV 321 ."],"e":[]},{"a":"ofal","b":"nn","c":"","d":["olycka. " llather oss fa hielp til folk . . . sidhan skulle wara fiendher ey glädhias aff war ofall " BSH 5: 14 (1504, H. Gadh)."],"e":["ofall )"]},{"a":"ofallin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ofallin","b":"","c":"","d":["olämplig, otjänlig. " thetta ämbetit . . . huilkit iak owerdogher oc ofallin i allahanda matto anamad hafuer " Troil 5: 295 ( 1447) . " tha wari thät walit om inte, oc the sammo personam äuerdehelica ofallin til thät ämbitet wälias " Abbedval i Vkl 103 ."],"e":[]},{"a":"ofalnade","b":"","c":"","d":["icke vissnande, ovansklig. mz offalnande blomstrom Su 137 . " i thinne ofalnando fäghrind " Bir 4: (Dikt) 227 . - icke förgående, opphörlig. hwilke mz idhkelikom kärlek och ofalnande astundan girnas koma til sin skapara Be!SYNS_DÅLIGT?"],"e":[]},{"a":"ofalnadher","b":"","c":"","d":["icke vissnad. SvB 376 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"ofalnadher","b":"","c":"","d":["icke vissnad. hon som syns jomfrudoms blomster ofalnat hafde Lg 3: 536 ."],"e":[]},{"a":"ofals","b":"av","c":"adj.","d":["oförfalskad. Se E. Rosell, Preficxe oi nordiska språk 1: 90."],"e":[]},{"a":"ofals","b":"av","c":"adj.","d":["oförfalskad. " got ok ofalst sylffuer " SO 160 . ib 161 ."],"e":[]},{"a":"ofalskadher","b":"","c":"","d":["oförfalskad. breff . .. oskrapat oc ofalskat i alla matto SD NS 1: 209 ( 1403) . ib 572 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"ofangin","b":"","c":"","d":[" L.","1) icke fångad, utan att blifva fången, fri. ofangin lotho the han thädhan ridha RK 1: 923 . ib 2: s. 344. 2) icke förvärfvad, icke erhållen. ofanghno waro lowe ok godhwilliä (utan att hafva fått vårt lof och samtycke) SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"ofangin","b":"","c":"","d":[" L.","1) icke fångad el. fången, fri. the waaro tha nlendis, til laga aar kompne ok oofangne, ok inghen thera qwalde the giffth Svartb 346 (1434?). 2) icke förvärvad, icke erhållen. alth thät oolaglika är fangit thät är som oofangit Arfstv 45 ( 1461) ."],"e":["oo- )"]},{"a":"ofannogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) grov, simpel, obildad. " lubircus sköör oc löösslafoger oc ofannoger " GU C 20 (hand 2) s. 98. betracta at the första födzslonar wro swa ofannogha (inanes) j tronne ok gärninginne SpV 368 . 2) slö, oskiclig. ljneptus . . . ofannogher oc ofornomstogher GU C 20 (hand 2) s. 24. ib. rostogth harnisk oc oren tygh bära withne at mannen är ofannogher och jnthe dogher PMSkr 136 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"ofannogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) grof, simpel, obildad. rudis, ofannogher GU 2 . " ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andelike vnderstandilse " MB 1: 268 . " groft oc kluddoght oc o fannokt (rudia et grossa) äru ödhmiuktenna födha " Bo 17 . the varo . . . grofwe oc ofannoghe (homines rudis conditionis) ib 58 . 2) slö, oskicklig. obtusus, ofannoger GU 2 . " han wardr tunger ok olustughr ok ofannoghr til al likamlik skipilse " KS 53 (135, 57) ."],"e":["ofannokt Bo 17 . ","ofannigh MB 1: 268 ), "]},{"a":"ofannoghet","b":"nn","c":"","d":["1) tomhet. " hwat scriffting sigher om jordhinna offmannoghet ällir thomhet (inanitate) " SpV 368 . 2) slöhet, oskicklighet. jnepciola le lithen ofannogheth GU C 20 (hand 2) s. 24."],"e":[]},{"a":"ofarar","b":"nn","c":"","d":["ofärd, olycka. " hednan man en som hafde lönt sik j härenum sa til ofara sinna ok hugde roland wara dödan " Prosadikter (Karl M B( 323."],"e":[]},{"a":"ofata","b":"nn","c":"","d":["fråsseri. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkompostition s. 258."],"e":["afata )"]},{"a":"ofata","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. ofáta] för mycket ätande, fråsseri. do af of ato Bu 397 . " then ene gudh han biudher off aato then andre drikka vtan mato " Al 666j afato och drwkkinskap Ber 53 (jfr 296). aff atherhalde afvata ok synda ib 83 (jfr 296). hwghrin dröfdher af afato ib 84 (jfr 298). wardha dröma af mangom thingom, stwndom af afata, stwndom af hwnger ib 183 . " huilkin kunungr ella höfdinge sik göme ey för ofåta ok ofdrikkio " KS 33 (84, 35) . månge äru förderuadhe af ofåto (Fragm. off athu 13) ib 54 (138, 58) . " han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio " ib 81 (200, 89) . MP 2: 58, 189, 205 . LfK 199 ."],"e":[]},{"a":"ofblider","b":"av","c":"adj.","d":["för mycket blid, för mycket bevågen. then ther . . . wid hedninga war ey alt för (trol. för alt) oblijder RK (Had. uppl.) s. 56."],"e":["oblijder )"]},{"a":"ofblidher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 423 f."],"e":[]},{"a":"ofblygher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 423 f."],"e":[]},{"a":"ofbradher","b":"av","c":"adj.","d":["för hastig, för häftig. ij skulin . . . göraz ey alt off bradh Iv 995 . at the sen ey wildughe älla ofbradhe i domon sinom KS 68 (168, 75) . ib 36 (95, 39) . - för hastigt flytande? är swa, at thz (blodet) ey är ofseekt oc affbraat LB 5: 293 . - n. adv. för hastigt, för snart. ey troa afbrat thz som fals må wara KS 21 (51, 22) . han doo affbrat RK 1: 237 . " sagdo at the haffdo thit komit alt affbrat " ib 1633 . ib 1361, 1953 . ST 238 . Ber 248 ."],"e":["afbradher: -e KS 36 (95, 39) ; afbrat ib 21 (51, 22) . ","affbradher: affbrat RK 1: 237, 1633, 1953 . ","affbraadher: affbraat ib 1361 ; LB 5: 293 ), "]},{"a":"ofbälde","b":"nn","c":"","d":["öfvermod. hwar som ängin forsmar annan mz opbälde MB 1: 100 ."],"e":["op- )"]},{"a":"ofdigher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1276."],"e":[]},{"a":"ofdirve","b":"nn","c":"","d":["allt för stor djärvhet, dumdristighet. hwar en änniskia hopar stadelica. til gudhz ok gör jngha godegernngha mera, tet kallas wara offdyrwe ok ey gudhelikith hop MP 5: 178 ."],"e":[]},{"a":"ofdiuper","b":"av","c":"adj.","d":["för djup. ffor thy ath han vildhe nödhoghir latha finna sik högfärdoghan, j offdyupa konsth til nokra wärlz framgango ok loff MP 5: 187 ."],"e":["offdyuper )"]},{"a":"ofdiuper","b":"av","c":"adj.","d":["för djup. ofdiwp ranzsakan klokra oc högha thinga Ber 150 ."],"e":[]},{"a":"ofdiärver","b":"av","c":"adj.","d":["för djärf. sagdhe hona ofdiärfua wara Bil 427 . ib 386 . sagdhe mordaran ofdiärfuan thora see sins biscops öghon ib 576. the waro daara alt offiärffwe Al 1570 ."],"e":[]},{"a":"ofdrukkin","b":"","c":"","d":["eg. som druckit för mycket; drucken, rusig. " MB 1: 120. han drak sik offdrukkin " ib 196 ."],"e":[]},{"a":"ofdrykkia","b":"nn","c":"","d":["dryckenskap, fylleri. " ofdrykkia sänke manga j hälwite " Ber 87 . " ofdrykia ok drukinskap " KS 43 (111, 47) . " han skal sik göma för ofåto ok ofrikkio " ib 81 (200, 89) . ib 33 (84, 35), 43 (112, 47) . MP 1: 311, 2: 246 . LfK 199 ."],"e":["ofdrykia KS 43 (111, 47) . ofdrikkia: -drikkio ib 33 (84, 35), 81 (200, 89) . ","ofdrykka: -drykko MP 1: 311 ), "]},{"a":"ofdyr","b":"av","c":"adj.","d":["för dyr, som står allt för dyrt. the (ɔ: äwintyr) vordho honum alt offdyr Fr 1334 . var thz offdyr skadhe ib 3216 . - n. adv. för dyrt. ofdyrt sälia ST 487 ."],"e":[]},{"a":"ofeger","b":"av","c":"adj.","d":["icke bestämd att dö, åt döden icke hemfallen. thädhan ok hwadhan kombir hwar offeghir GO 1049 ."],"e":["offeghir )"]},{"a":"ofeghdhadher","b":"","c":"","d":["icke ofredad el. angripen, oantastad. thyl loua vi . . . thöm ofägdadha ok oskyldogha ath vara foor alla the gerningh the opa then tidh giordho SD NS 3: 499 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"ofeladher","b":"","c":"","d":[" = ofelogher. 1. stodh arwidh olsson . . . fore rettin oleydet ok lofelath fiärde tiidh offwerbögdog ath swara till retta STb 1: 14 ( 1475) . ib 312 ( 1481) , 2: 248 (1488). oleygdet oc offelet fför then sak SJ 2: 236 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"ofelogher","b":"av","c":"adj.","d":["utan att hafva fått försäkran om fred, utan lejd. at han wille komme oleydig oc ofelig in för oss HSH 18: 69 ( 1497) . " komma oledugh och ofelig in for richesins raadh " ib 20: 32 ( 1506) . ib 24: 57 ( 1516) . BSH 5: 555 ( 1516) ."],"e":["-ig )"]},{"a":"ofelogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) utan lejd. ath iak vili ä io stha tiil rättha for hons nade olegd ok ofeligh GPM 2: 144 ( 1500?) . 2) osäker, otrygg. uta haan reddis at siön skulle faralötsth varda ooferlighare än haan nu äär Scr. rer. svec. II 1: 147 (1431)."],"e":["oo- . ","-feligh . ","offöligh GPM 2: 326 ( 1505) ),"]},{"a":"offar","b":"av","c":"adj.","d":["för ringa till antal. - pl. för få. the varo alt aff faa " RK 1: 3078 . " hoffmennene waro ther vffaa " ib 4106 ."],"e":["vffaa RK 1: 4106 . " aff faa ib 3078), "]},{"a":"offaster","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. för häftigt, för våldsamt, för mycket. man skal ey vilioghan vxa off fast köra GO 92 . " vtan han kriste ok kome offast vidhir handena vars herra (sine magna suppressione manus Domini) " Bo 210 ."],"e":[]},{"a":"offer","b":"nn","c":"","d":["1) offer, det som offras. a) offer (åt Gud el. afgud). hanum (Pluto) ofraþo þe heþne varo huart ar rict offer Bu 9 . " skullo the brödher offra sit offer gudhi " MB 1: 162 . thässkyns offer, som war herra bödh israels sönom i iwdha laghom ib 469 . siälfwer som spakt lamb ther nu skal dräpas til ofwers Su 395 . Bu 520 . b) messoffer. anamandis täkkelika thetta hälga offir aff thinom oc alla presta handom Su 319 . c) offer, gåfva till andlig inrättning, andliga el. fattiga personer. offren sitt offer aa altaren, then peninga, som thet förmaa, then andra almosa thet förmaa. thetta offer skola kyrkiavärendana skipta mellan fatiga manna, till prestens nytto skal thet samma offer ingomlundom vendes SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). at sändä til þessä staþa . . . et buþ med varo offre ib 5: 566 ( 1346) . " for thera gafwo oc almosor som thom (munkarne) offra sit offar oc almoso " Bir 3: 90 . 2) offer, offerhandlg, offrande (åt Gud el. afgud). ioakim flyþe firi blyght wräkin fra ofre Bu 3 . " at coma tel offor " ib 508 . - offer, offrande (i messan). sielff iak henne till offerss ledde RK 3: (sista forst.) 5432. - Jfr afgudþa-, arsädhis-, hvardags-, iämlanga-, lofs-, thak-offer. "],"e":["ofir . ","offar . ofwer: ofwers Su 395 . ","offor Bu 508, 520), ","offers kar , ","offers klädhe , ","offers sidher , "]},{"a":"offer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) offer, det som offras. a) offer (åt Gud el. avgud). libamen . . . waath offuer GU C 20 (hand 2) s. 79. ib s. 81 . - Jfr böna-, iudha-, qväld-, stok-, stokka-offer."],"e":["offuer )"]},{"a":"offer mali","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"offerbrödh","b":"nn","c":"","d":["offerbröd, skådebröd. bordhit ther offer brödhen pa lagdos MB 2: 230 ."],"e":[]},{"a":"offerdagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"offerdagher","b":"nn","c":"","d":["dag, då det offras i kyrkan. item the siu äre theris rette offerdager om åhret, som är jul, kyndermesse (o. s. v.) Hist Handl V III: 1: 66 (1514, nyare avskr.)."],"e":[]},{"a":"offerdiur","b":"nn","c":"","d":["offerdjur. MB 1: 475 ."],"e":[]},{"a":"offerpänninger","b":"nn","c":"","d":["offerpenning, penning som gives ss offer (vid mässa). - pl. SSkb 120 ( 1504) . " helmich gaffs til julen viku lön ɉ mark viku lön och vj öre offer peninga " ib 271 (1507-08). item alt folkit til offirpäningha til jwl VKU 6 (540) ."],"e":["offir- . ","-päningher- . ","-peninger )"]},{"a":"offerpänninger","b":"nn","c":"","d":["offerpenning, penning som gifves ss offer (vid messa). SO 186 ."],"e":["-penynger: -a SO 186 )"]},{"a":"offersanger","b":"nn","c":"","d":["sång vid ofertorium i messan. ST 189, 190 ."],"e":[]},{"a":"offerstadher","b":"nn","c":"","d":["offerställe. " wi witom ey hwath offer gudh wil hälzst hawa, för än wi komom til waar offerstadh " MB 1: 305 . ib 299 ."],"e":[]},{"a":"offerstokker","b":"nn","c":"","d":[" Bergström, Arb Kr 166 ."],"e":[]},{"a":"officera","b":"vb","c":"v.","d":["med gudstjänst betjäna (kyrka el. altare), uppehålla gudstjänst vid. Se Sdw 2: 1276. tessa . . . messonar skal presten som capellona officerar halda ewerdelika KTb 117 ( 1393) ."],"e":["-ar )"]},{"a":"official","b":"nn","c":"","d":["biskops ställföreträdare el. ombud (med domsrätt i vissa kyrkliga mål). at the nä nw komme til oss eller war official oc widkenne sin bröt oc förwerffue siig tilbörlig afflösning GPM 2: 367 (1511; ärkebiskop Jacob Ulfsson)."],"e":[]},{"a":"offiärre","b":"ab","c":"adv.","d":["för långt borta (från). med dat. han är idher alt offierrä Fr 1422 ."],"e":["offierrä )"]},{"a":"offra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. 2 offra (åt Gud el. avgud). Se Sdw 2: 1276. jmmolare offra GU C 20 (hand 2) s. 13. macto . . . dräpa oc offra ib s. l109. kom hon . . . oc offradhe gudhi sin forsummilse Mecht 143 . SpV 508 . SvB 199 (mot sl. av 1400-t.). anama mit offir oc bön, som jak offra tik j dagh ib 143 (omkr. 1500). ib."],"e":["affra GU C l20 (hand 2) s. 150. öffra C 20 s. 123. pres. sing. 1 pers. -a impf. -adhe),"]},{"a":"offra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) frambära, öfverlemna. " ofrandis konungenom oc sinom fadhur sancto sinom sambiscopum allan kyrkionna räth oc lagh som han hafdhe hänt i nicena " Gr (Cod. D) 417. then andra skulle the offra til reep RK 1: (Albr) s. 213 . - frambära, framställa (ett nyss födt Israelitiskt barn i templet). var fru ofraþe sin son guþi Bu 8 . " jak skulle offras j mönstrit " Bir 2: 294 .","2) offra (åt Gud el. afgud). hanum (Pluto) ofraþo þe heþne varo huart ar rict offer Bu 9 . " the diwr som offradhos " MB 1: 475 . offradhe . . . sin tionda ib 162 . skullo the brödher offra sit offer gudhi ib. baþ andream ofra sinom af guþum Bu 140 . " konunga skulle offra mik (åt mig) " Bir 2: 294 . " at offra til the statuam swa som sannom gudhi " MB 1: 16 . " ofra til eeth affgudh " ST 62 . þa han ofra wilde Bu 3 . - offra, frambära, egna (dyrkan, bön el. arbete åt Gud el. helgon). gvþi tel heþer ok hans moþor marin mö ok sancto dominico ok allom halghom mannom tel lof ok allo lekfolke tel cristeleken kännedom ok mik tel aflat ok lösn minna synda ofrar iak wärþoghar mit äruþe Bu 3 . offraþe christo knäfal ok böne ib 503 . thenna hälga bön offra jak tik Su 319 . " offrande the hälga jomfrunne j hedher alt thz godha han kan then daghn göra ib 375. - offra, gifva (åt andlig inrättning, åt andliga el. fattiga personer el. i allmh. åt heliga ändamål). wndher wan sik al rikin til iorsala haff ok offrade them all vndi sancti petri stoll " Bil 746 . " offren sitt offer aa altaren " SD 6: 157 (1349, gammal afskr.). hwar som . . . ey offrar sin päningh (vid en afliden gillesbroders el. gillessyster begrafning) SO 27 . ib 194 . " om sancti johannes mydhsommers tijdh tha schal menoga companijth syunga lata ena messa ther skulo allä brödher ok systrar offra til " ib 11 . SGG 131 . - offra, gifva, låta inviga (till att tjena Gud i andligt stånd). offra . . . mrahger man oc kona . .. sna dotter til kloster MB 1: 475 . .3) tillbjuda, erbjuda. ofrandis sancte ripsimie mz mykle lokkan konungxlik prydhilse Gr (Cod. D) 379 . thu . . . offra (offers) them milhet som thik forsma Bir 1: 263 . " astundadho at faa ok see thz som cristnom mannomen offras (offertur) ok fingho ey " ib 381 . ib 3: 430 . - offra sik, 1) offra sig, egna sig, helga sig. wi skulom offra os siälwa . . . til gudz thiänist MB 1: 475 . 2) erbjuda sig. stadhir ok time goz ok aldrir offrar (offfert) sik til at fulkompna lustan ___Bir 3: 329. sielffwileliga offradhe sik henne til fölgiäre Lg 3: 531 . " gudh offra sik (offert se) idir som sonum " MP 2: 67 . - Jfr in offra."],"e":["ofra . ","öffra SGG 131 . ","-ar , ","-aþe )"]},{"a":"offran","b":"av","c":"adj.","d":["för gammal. tha skal prestin döma, at thz är aff gamalt (Cod. B offgamalt 561) malat MB 1: 362 ."],"e":[]},{"a":"ofgamal","b":"av","c":"adj.","d":["gammal. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkompostition s. 258."],"e":["afgumal )"]},{"a":"ofgiri","b":"nn","c":"","d":["omåttligt begär. huat ofgiri ok ondr luste kräuer KS 23 (57, 25) ."],"e":[]},{"a":"ofgirugher","b":"av","c":"adj.","d":["för begärlig, omåttligt lysten. offgirugh hogh därfwar marghin man Al 2970 ."],"e":[]},{"a":"ofgäver","b":"av","c":"adj.","d":["för mycket bruklig el. vanlig. thz ordhquädhet som mz marghom är alt ofgäft Su 423 ."],"e":[]},{"a":"ofhald","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ofhalds vitni , "]},{"a":"ofhalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ofhardher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) för hård, för sträng. äffthir thet ath the hördhe ath lagen woro thim off hardh tha bodhe the ffor gwdz . . . skwl ath wi skwlle sse offwir medh thim ATb 2: 175 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"ofharþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) för hård, för sträng. j ärin alt off hardhir scriptare ST 425 . - med dat. war ekke thinom vndirdanom off hardhir ST 383 . 2) för sträng, för svår. stark var thässin frestilsin ok alt ofhardh Bo 123 . offhart liffuerne Lg 3: 570 ."],"e":["affhardher: -hart Lg 3: 570 )"]},{"a":"ofhatul","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ofheter","b":"av","c":"adj.","d":["för het. ey skal tyn mater wära offheter LB 3: 37 . " aff affhetom math ib 99. aff affhete batzstofwo ib. - n. adv. för hett, för ifrigt, för mycket. läg thz egh ofhet oppa thit hiärta " Ber 278 ."],"e":["affheter )"]},{"a":"ofhug","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-hog )"]},{"a":"ofhänder","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. nokra the articulos vtwijsa och liusliga vttyda, i thet til thenne daghen hafwer statt märkeliga ok ofhändt bade kyrkione och ridderskapeno i sinom privelijs GS 30 ( 1380) ."],"e":[]},{"a":"ofhögher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) för hög, för stor el. betydlig. mik til off höghan skadha Fl 896 . 2) för hög, för svår. läk tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt KS 22 (55, 24) . - n. adv. för högt. sätia ofhöght sin redhra Su 386 ."],"e":[]},{"a":"ofhöghfärþogher","b":"av","c":"adj.","d":["för högfärdig. Bu 150 ."],"e":[]},{"a":"ofidhradher","b":"","c":"","d":["ofjädrad. bildl. framfördhe ofidrat (impennatum) ordh Bir 2: 124 ."],"e":[]},{"a":"ofigher","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. för mycket, för häftigt. gauos ofidhart fram Bu 16 ."],"e":[]},{"a":"ofilla","b":"ab","c":"adv.","d":["för illa. mik thykker thz ofilla vara Iv 4987 ."],"e":[]},{"a":"ofilla","b":"ab","c":"adv.","d":["för illa. hawir iak hans budhordh alt loff illa haldet SvB 235 (b. av 1500-t.)."],"e":["off- )"]},{"a":"ofinneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Fdan. ufindelig, omärklig] 1) osynlig, omärklig. fides är hoghin haffwa hänghiande j hälgho ärffwodhe, aff loffwadha thinga sannindh draghandhe, til lthe thing som ofinleghin (invisibilia) äru SpV 143 . 2) omöjlig att finna; omöjlig. the strangheet lok aterholdh, han hafde jn til sins liffs ändä, ey är omögeligt, vtan maxan ofynneligit nagrom at effterfölgiä, vthan tilhielpende hanom som (o. s. v.) J Buddes b 121 ."],"e":["lofynneligit . ","ofinleghin ) , "]},{"a":"ofiädhradher","b":"","c":"","d":["ofjädrad. GU C 20 s. 429 ."],"e":["ofiädrader )"]},{"a":"ofiälladher","b":"","c":"","d":["ofjällad. Sex ekon tr 269 ."],"e":["-fiell- )"]},{"a":"ofkalder","b":"av","c":"adj.","d":["för kall. ey skal tyn mater wära offheter . . . oc ey affalir LB 3: 37 ."],"e":["affkalir )"]},{"a":"ofkater","b":"av","c":"adj.","d":["för yster el. uppsluppen. at godhe skulin ey ostadhughe wardha älla ofkate af ofmykle glädhi Bir 1: 260 . " at kötit vardhe ey ostyroght älla ofkaat " ib 3: 173 . ib 1: 310 . " at hans kroppir vari ey ofkaatir fore owirflödhelikhet " ib 2: 111 . ib 61, 238, 4: 36 VKR 79 ."],"e":["-kaatir . ","off kaater VKR 79 . ","affkaatir Bir 4: 36 (jfr 524) . n. ofkaat ib 1: 310, 3: 173), "]},{"a":"ofkräseliker","b":"av","c":"adj.","d":["allt för kräslig. mot ofmykle oc ofkräselike ätan ok drikkan MP 1: 267 ."],"e":[]},{"a":"ofkär","b":"av","c":"adj.","d":["för kär. han hafuer hänne alt offkära Fl 254 . - mycket kär. han hafdhe ofkiäran en mästara som heth wlpi[a]nus Bil 392 ."],"e":["-kiär )"]},{"a":"oflagher","b":"av","c":"adj.","d":["för låg. waaro tha waghn hiwlen off lagh MB 1: 317 ."],"e":[]},{"a":"oflanger","b":"av","c":"adj.","d":["1) för lång. om rum. war thz (trät) annatthiggia oflanght eller ofskamt Bil 88 . " bära ofstunt älla oflang klädhe " MP 2: 133 . ) för lång, för långsam, för långvarig. for oflanga dwalu Bo 211 . " thz vare manne alt oflankt at thänkia alt thz han giordhe oc taladhe ib 54. " ib 64 . Al 9248 . Fl (Cod. B) 1289 . Bir 5: 62 ."],"e":["afflanger: -langa Bir 5: 62 . aff langer: -langt Fl (Cod. B) 1289),"]},{"a":"ofliteliker","b":"av","c":"adj.","d":["trög. " man vardher ther af (af för mycken mat) thunger ok oflitelikin badhe til at läsa ok annat göra thz som väl tilbordhe " Ber 250 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"oflitil","b":"av","c":"adj.","d":["1) för liten. om rum. än han hawer offlitla eller offstora eller wranga näsa MB 1: 370 . " miin klädhe äru offlitin thik " Fr 3026 . MB 1: 484 . 2) för liten, för ringa, för obetydlig. for oflitin sömpn skuld Bir 1: 311 . at ey ofmykyn matir takis ok ey oflitin ib 3: 182 . RK 1: 1368 . Iv 4369 . - n. adv. för litet. iak hafuer idher alt offlitith ärith Fr 722 ."],"e":["oflitin . ","oflitith Iv 4369 . ","offlitith MB 1: 484 ; Fr 722 . ","oflitin Bir 1: 311 . f. afflitla RK 1: 1368 . ","offlitin Fr 3026 . ack. f. offlitla MB 1: 370 ),"]},{"a":"oflygher","b":"av","c":"adj.","d":["för mycket blyg. then ther . . . wid hedninga war ey alt oblyger RK 1: 1344 ."],"e":["oblyger )"]},{"a":"oflyliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan undflys el. undgås, ound. komaskolande doom (näml. är) oflylikin (inevitabile) Bir 3: 321 . MP 2: 180 . " vtan vanlika ath klostrit thrängias tha af laghlike oc oflyelike vidherthorft " VKR 76 ."],"e":["-likin Bir 3: 321 ; MP 2: 180 . oflyeliker)"]},{"a":"oflyliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjlig att undlfy el. undgå. ok swa filadhe gudz oflyeligin foresyyn som han lofuat hafde J Buddes b 76 ."],"e":["olyeligin )"]},{"a":"ofläghin","b":"av","c":"adj.","d":["avlägsen, i fjärran. celeuma carmen supernorum visa offleghin GU C 20 s. 93 . (Fallet borde rätteligen ha uppförts under ett afläghin)."],"e":["offleghin )"]},{"a":"oflänge","b":"ab","c":"adv.","d":["för längre. Jfr T. Johan nisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258. MP 3: 155 ."],"e":["olänge )"]},{"a":"oflänge","b":"ab","c":"adv.","d":["för länge. thz är äkke höwizst blifwa här oflänge Bo 214 . ib 250 . MP 1: 5 . MB 1: 162 . Fr 1689 . MEG (red. A) 56, (red. B) 60. EG 64 ."],"e":[]},{"a":"ofläte","b":"nn","c":"","d":[" Jfr öfläte."],"e":[]},{"a":"ofläte","b":"nn","c":"","d":["oblat. " saa jak eet altara . . . ok kalk mz viin ok vatn ok brödh j oflätis (hostiæ oblatæ) liknilse a altareno " Bir 3: 470 . " i wiin ok ofläte " SD NS 2: 64 ( 1408) . KL 32 . LB 7: 25 . 26. Jfr öfläte."],"e":[]},{"a":"oflätter","b":"av","c":"adj.","d":["för lätt, för svag. til stridha är han alt offlät Al 1361 . - n. adv. till allt för lindrigt el. billigt pris. idhradhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa SD NS 1: 162 ( 1402) ."],"e":["offlät . ","ofläät SD NS 1: 162 ( 1402) ), "]},{"a":"ofmaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["för mäktig. war min wärn . . . at diäffwllin, oc hans ängla wardha ey offmaktoghe (hs K: loffrike ) ower mik SvB 354 (omkr. 1500)."],"e":["off- )"]},{"a":"ofmaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["för mäktig. mine ovine äru ofmaktoghe Bir 1: 196 ."],"e":[]},{"a":"ofmanger","b":"av","c":"adj.","d":["för mången. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 257 f."],"e":[]},{"a":"ofmanger","b":"av","c":"adj.","d":["för mången. - pl. för månge. hafwande vidherthorftelica thiänara . . . ok ey ofmanga Bir 3: 457 . äre the alt offmange, som allan sin hugh läggia til iordhrike MB 1: 434 . Bil 614 . " alt omange skändas af syndinne " Ber 35 (jfr 295)."],"e":["omanger: -e Ber 35 (jfr 295) ),"]},{"a":"ofmattis","b":"","c":"","d":[" , affmattes) adv. öfvermåttan. j ena affmattes könsteliga sengh Lg 3: 459 ."],"e":[]},{"a":"ofmykil","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) för stor, för mycken. ofmykin moghe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). the sculdo them ey ofmykin träldom göra Bil 862 . af of myklom sömpn Bir 1: 311 . " än ofmykyn matir ok drykkir tax " ib 3: 182 . " äpter alt offmykin fafäng later komber opta en sörghelikin grater " Al 1795 . Bir 1: 260, 396 . SD 5: 565 ( 1346) . KS 42 (110, 46), 43 (111, 46), 44 (113, 48) . KL 196 . MP 1: 189, 196, 267, 289, 310 . GO 276 . Su 98, 245, 306 . LB 1: 97, 5: 293 . Ber 212 . " än ey är ofmykit owerwätis takit " MB 1: 145 . KL 270 . " alt omykit räkna lastelikit (omnis . . . nimitetas in vitio deputatur) " Ber 171 . " at ihärskan är omykynt (för -yn) " LfK 161 . för svår, för häftig. merkis frö mz grobladh . . . stempner quadrana om hon är omykin LB 2: 9 . 2) öfvermåttan stor, öfvermåttan mycken, ganska mycken. omykin snä LB 7: 63 . " stempde wt en offmyken här " Di 20 . ib 40 . MB 2: 155, 219 . " offmykit gull oc silfwir ib 186. lithet aff nadhinne oc omykyt aff ondzskonne (malitiæ plurimum) " Su 63 . - n. adv. 1) för mycket, i allt för hög grad. som ofmykit bröt Bu 135 . tror offmykith henna ordhom MB 1: 234 . " än man girnas ofmykit äpte krasmäti " KS 43 (110, 46) . Bir 1: 144, 3: 419 . Iv 1954 . RK 1: 3924 . LfK 164 . waro . . . offmykith syndoghe MB 1: 179 . " aff stärktom klädom, oc persadhom oc aff omykit sidhom " Bir 5: 103 . ib 62 på thet att eij omycket quaf eller osunnogh lucht skulle vara i kyrkione TK 269 . ofmykith gäfmilder Ber 237 . ib 290 . LfK 162 . BSH 3: 145 ( 1463) . ath therrä bolstadhä skäl . . . lagho wmnykith jntil grythones DD 2: 5 (1384, orig.) . 2) öfvermåttan, ganska. frälstan aff omykidh storan fota sulma Lg 3: 370 ."],"e":["ofmykin . ","ofmykyn . ","omykin LB 7: 63 . ","ofmikil KS 44 (113, 48) . ","ofmykin Ber 212 . ","offmykin SD 5: 565 ( 1346) . ","omykin Su 245 ; LB 2: 9 . ","omykyn GO 276 ; Su 98 . omykynt (för -yn) LfK 161 . ","ofmykit . ","offmykith . ","ofmikit KS 42 (110, 46) . ","omykit KL 270 (jfr 426); Ber 171 ; Bir 5: 62, 103 . ","omyket Ber 290 . ","omycket TK 269 . ","omykidh Lg 3: 370 . ","omykyt Bo 93 (jfr 327); Su 63 ; LfK 162, 164 . ","aamykit BSH 3: 145 ( 1463) . ","wmmykith DD 2: 5 (1384, orig.) . ack. m. ofmykin. offmyken. affmykin LB 1: 97 . ","omykin ib 5: 293 . ","omyken Di 40 . ","omöken ib (Cod. B) 311 . f. ofmykla KS 43 (111, 46) . ","omykla MP 1: 289, 310 (jfr 361); Su 306 . ","of myklom Bir 1: 311 . ","omyklom MP 1: 189, 196 (jfr 361). f. omykle KL 196 ; Bir 1: 260, 396 ; MP 1: 267 ; MB 2: 219 . ","omykle MP 1: 267 . ","omykkle Bir 5: 82 . gen. f. ofmykla ib 3: 335 . ","offmykla FH 2: 129 ( 1441) . ","omykla Bir 4: 293 (jfr 529). best. form ack. n. off myklo MB 2: 155 ),"]},{"a":"ofmykil","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258 f. 1) för stor, för mycken. at hafwa knyff eller naall, är ey syndh, än aff mykin girigin akt j theres gernngh ok värde görä theres äghäre til proprietarium J Buddes b 171 . lsina gärninga matthar han jämligha, thz omykit är wanwyrdhir han SpV 161 . - n. adv. 1) för mycket, i allt för hög grad. nimis vel nimium . . . omökit GU C 20 s. 355 ."],"e":[]},{"a":"ofmätin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ofnäfster","b":"","c":"","d":["onäpst. KL 260 . MB 2: 291 . Lg 3: 552 ."],"e":["onäffster: onäffst MB 2: 291 . ","onäpster: -ä Lg 3: 552 )"]},{"a":"ofnär","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" A) adv. för nära. nalkas ofnär til ölkarsins rörilsa Bir 2: 61 . B) prep. för nära. med dat. at te leggia sik ey ofnär huseno KS 87 (212, 95) . DD 2: 5 (1384, orig.) . " stäldt efter tillhörande subst. el. substantiva ord. thz (fästet) ligger oss alt affnär " RK 1: 2254 . ib 1326 . mz konungen war hon tha swa kär thz han kom henne alt affnär ib 623 ."],"e":["ooffhneer DD 2: 5 (1384, orig.) . affnär RK 1: 623, 1326, 2254),"]},{"a":"ofnär","b":"av","c":"adj.","d":["för nära. offnär skylskaper hindrar hionafälagh MB 1: 87 ."],"e":[]},{"a":"ofogh","b":"nn","c":"","d":["ofog. före the woldgestning ok vfok mik af them timdhe SD NS 1: 238 ( 1403, nyare afskr.) . " at tholikin ufogh skulu wara giordh med waro withskap " BtRK 35 ( 1371) . ware ther nokot ofogh eller orättur gör OB 213 . Jfr ofögha, f."],"e":["fvok )"]},{"a":"oforborghadher","b":"","c":"","d":["icke lånad. skal han hafwa oförborghadha xx mark j rädha päninghom äller j läddhre SO 16 . han skal haffua til tiughu marka sith eghit oforborghat ib 48 . ib 61, 95, 103, 122, 212."],"e":["oför- )"]},{"a":"oforbudhadher","b":"","c":"","d":["som icke är förut underrättad, som ingenting känner som icke tager sig til vara. om wi j morgon arllä sla til them oforbudadhä (vnvorwart) Va 21 ."],"e":[]},{"a":"oforbygdher","b":"","c":"","d":["icke förbygd, icke stängd el. spärrad genom byggnad. skal bliffua een gang huar androm innan til o forbygt SJ 138 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"ofordärf","b":"nn","c":"","d":[" Se E. Rosell, Prefixwt o- i nordiska språk 1: 173."],"e":[]},{"a":"ofordärf","b":"nn","c":"","d":["fördel, gagn. BSH 4: 237 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"ofordärvadher","b":"","c":"","d":["oförderfvad, icke förstörd. wilin ij ok ofordarffwardha bliffwa Al 4833 . hanum . . . ok hans limum ofordärwadhom MEG (red. A) 56. ib (red. B) 61 . EG 65 . FM 42 ( 1425) . lathe thz bliffwa qwart äffther segh ofördärffwath, hwilkith them ey tarffwadis förtära PM 32 . " tha scal thetta for:da aska häradhe friit oc vmbewarath ok vfordäfuet . . . i geen koma til oss " SD NS 1: 265 (1403, samt. afskr.). ib 264 (1403, gammal afskr.) . et permentzbreff . . . allaledis oskarapat olympat oc oferderfuat SJ 188 ( 1450) . bekännomps wy . . . oss haffwa seet oc höört met helom inciglom oskapat oc ofordärffwat i alle mottho epterscriffne breff FH 5: 192 ( 1505) ."],"e":["oferderfuadher . ","ofördärffwadher . ooforderfuadher: -e FM 42 ( 1425)"]},{"a":"oforesedher","b":"","c":"","d":[" ) , p. ladj. = oforsedher 1. - af oforsedho, oförutsett, oväntat. thän är mykit fawidzskir, hwi[l]kom alth thz som honom händhir thz genwärdogth är, kombir bradhelika aff oforesidho (improvisum) SpV 270 ."],"e":["-sidho"]},{"a":"oforesedher","b":"","c":"","d":[" = oforsedher 1. Ber 154 ."],"e":["-sedder )"]},{"a":"oforfalskadher","b":"","c":"","d":["oförfalskad. balsanum offörfalskat Su 18 ."],"e":["offör- )"]},{"a":"oforfarin","b":"","c":"","d":["oerfaren. som oforfarne äller oförnwmstoge äre HSH 19: 115 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"oforfäradher","b":"","c":"","d":["oförfärad. " skal thu warä oförfärät " Va 20 . " han är redho oc oforfäradhir " ST 521 . MB 2: 238 ."],"e":[]},{"a":"oforfärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförfäradt. Su 180 ."],"e":["oförfärleka )"]},{"a":"oforgangande","b":"","c":"","d":["oförgänglig. " j eth oforgongande rike " JP 47 ."],"e":["-gongande )"]},{"a":"oforgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförgänglig. " siälin . . . hulka iak skapadhe odödhelika ok oforganglica " Bir 1: 62 . ib 2: 125, 3: 243, 4: 104 . ST 255 . Lg 3: 588, 615, 618 ."],"e":["oforgangeliker: -licka Bir 3: 243 . ","oforgängliker: -lika ST 255 . ","oforganglikit Bir 4: 104 . ","offörganghlikit Lg 3: 618 . ","oförgangliket ib 588 . ","oföranghliket ib 615 . ","oforganglikin Bir 2: 125 ),"]},{"a":"oforgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförgänglig. " huat eller hulka lichama tha faa the - odödheliga ok oforgengliga " SvKyrkobr (Lucid B) 227 ."],"e":["oforenliger . ","oforgänglikit SpV 52 . "]},{"a":"oforganglikhet","b":"nn","c":"","d":["oförgänglighet. " stadoghetin . . . är j odödhelikhetinne, j orötelighetinne ällir oförgenglikhetinne, ällir owmskiptelikhetinne " SpV 506 ."],"e":["oforgänglikhet: -inne SpV 52 . ","oförgenglikhet: -inne ib 506 ),"]},{"a":"oforgiordher","b":"","c":"","d":["icke förbrukad. alt therra thet som finz oforgiorth aff them oc obortskepath RP 2: 47 ( 1384) ."],"e":[]},{"a":"oforgylter","b":"","c":"","d":["oförgyld. " mith stora silff belthe oforgylt " FH 6: 20 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"oforgäster","b":"","c":"","d":["icke besvärad af gästning. tha bliffuen i oforskattet oc oforgeste RK 2: 3833 ."],"e":[]},{"a":"oforhindradher","b":"","c":"","d":[" , p. ajd. ohindrad, obehindrad, utan hinder. the gömdho oc bewaradhe i mik oforhindradh oc oqwaldha the hwilo oc rolikhet j hwilka kiak frögdadhis i gudhi Mecht 118 . ib 175 ."],"e":[]},{"a":"oforhughsan","b":"nn","c":"","d":["bristande förutseende el. omtanke, underlåtenhet att betänka. komaskolande thinga oforhugxan (inconsideratio) Bir 4: 16 . VKR 63 ."],"e":["-hugxan . ","-huxan )"]},{"a":"oforkränkter","b":"","c":"","d":["oförkränkt, icke kränkt. stadzsins reth oforkrent (utan att stadens rätt kränkes) SO 193 . - n. adv. oförkränkt. saadane vederhäctningh vid mijn liffstiidh obehindrat och oforkrength for alle moge ath niwte HSH 24: 22 ( 1512) ."],"e":["-krengter . ","-krenter )"]},{"a":"oforkränkter","b":"","c":"","d":[],"e":["offor- . ","offör- . ","-krenc(k)ter , p. adj. oförkränkt, icke kränkt. - obeskuren, oförminskad, utan inträng el. minskning. huilken peninge swmma war nyahwndrafyrethij halff fierde marck och v artuger, som . . . hwffuendal aff herman kreffuetes barnom til sich annamet hade ok ther aarlige renta aff gaff, for:ne hoffudh swmma oforkrenckta STb 3: 79 ( 1493) . SJ 2: 236 ( 1493) . " at then tompten skule staa offorkrenct STb 5: 77 (1515). - oskadad. lassit war aldelis offörkrenkth " STb 5: 43 ( 1515) ."]},{"a":"oforkunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["okunnighet, ovetande. the waro oforkunnoghir (Cod. A ofornumstoghe 330) at se (nog oförståndigatt vilja se? oskicklige att se?) gudh MB 1: (Cod. B) 559 ."],"e":[]},{"a":"oforlateliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförlåtlig. syndin moth them hälgha anda six vara wförlatelikin SkrtUppb 238 . lib 250, 259."],"e":["v- . ","-för- . ","-likin )"]},{"a":"oforlösliker","b":"av","c":"adj.","d":["olöslig, som icke går att lösa upp. honom skilde tw j fra meg som meg war j kärlig tilbwnden j oforlöslig begärelses bånd Trj 165."],"e":["-lig )"]},{"a":"oformängder","b":"","c":"","d":["oblandad. Su 205 ."],"e":[]},{"a":"ofornuft","b":"nn","c":"","d":["oförstånd. " then mz ofornoft wil werwa prijs " MD 241 ."],"e":["-noft )"]},{"a":"ofornuftogher","b":"av","c":"adj.","d":["oförnuftig, oförståndig. " än tha at nogen ibland almogen oförnuftoge funnes med noget faafenkt tal " HSH 13: 39 (1524?) Brask)."],"e":["oförnuftoge ) , "]},{"a":"ofornuftoghet","b":"nn","c":"","d":["oförstånd. Bir 4: 66 ."],"e":[]},{"a":"ofornuftohger","b":"","c":"","d":[" , se onoftohger."],"e":[]},{"a":"ofornumst","b":"nn","c":"","d":[" ? oförstånd. döma mz offornomsth Gers Frest 4 . " effter myn oförnumpsth " HSH 19: 31 ( 1504) . " vare nogen her jnrigis, ther ville aff sin oförnwmpst sette sig op mot eder " FM 228 ( 1505) . HSH 24: 54 ( 1516) ."],"e":["ofornumpsth . ","oförnwmpst . ","offornomsth )"]},{"a":"ofornumstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["loförståndigt, ovist. bedhes thu . . . aff ihesu christo afflösningh aff allom thinom syndhom . . . for then skuldh thu haffuer them giorth ofornöpsteligha mooth then helgasta ok millestha herran Saml 6: 166 ."],"e":["-nöpstheliga )"]},{"a":"ofornumstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförståndigt, ovist. Lg : 194 ."],"e":["oför- )"]},{"a":"ofornumsteliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförnuftig, oförståndig. ati . . . seer nadeligan til mik ok varkunsamer edher offuer myna ofornwmsteliga gerninga STb 1: 17 ( 1475) . ett oförnumsteligitt wal . . . kommer rijkena till ehna långa pino PMSkr 658 ."],"e":["-nwmpstelig- )"]},{"a":"ofornumstogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) oförståndig, ovetande, okunnig. " jneptus . . . ofannogher oc ofornomstogher " GU c l20 (hand 2) s. 24. 2) oförståndig, oklok. görs thz ekke behoff . . . säghia allre skula syndha. ty thz ware stoor offornomstogh dyärffheth Gers Frest 45 ."],"e":["-noms- )"]},{"a":"ofornumstogher","b":"av","c":"adj.","d":["oförståndig, ovetande, okunnig. Ansg 189 . giff . . . os önom oc ofornomstogom nakon lättan oc almenneliken lärdom Su 362 . " nogre skreddere som äre offornumstige oc offorsökthe (imperiti et inexperti) " SO 121 . HSH 19: 115 ( 1506) . BSH 5: 624 ( 1520) . " the waro ofornumstoghe at se (nog oförståndige att vilja se? oskicklige att se?) gudh " MB 1: 330 ."],"e":["offornumstig . ","oförnwmpstoger: -oge HSH 19: 115 (1506) . ofornomstig (ack. m.) BSH 5: 624 ( 1520) . ofornomstoger),"]},{"a":"ofornumstoghet","b":"nn","c":"","d":["oförstånd, oklokhet. " dottir thz är stor ofornomstoghet (magnæ imperitiæ), at haffwa himerikis konungh sik närwarande, ok saa lösligha haffwa sik " SpV 454 ."],"e":["-nomps- )"]},{"a":"ofornötliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförstörbar. " thäs hälga scripts sannindh hwilkin som . . . är ofornötherlikin " Su 227 ."],"e":["ofornötherlikin Su 227 ) , "]},{"a":"oforpantadher","b":"","c":"","d":["icke förpantad. el. pantsatt. STb 2: 43 81484), 3: l29 (1492). tha pansatte . . . stig . . . sith stenhus oc . . . grundh . . . med husins tilbehorelsse j alle motte offörpanthet och ombewaret ib 5: 200 ( 1518) ."],"e":["offör- )"]},{"a":"oforräknadher","b":"","c":"","d":["oberäkand. " iij par skoo twesolath viij ortugh paret aff lasse scomagar, hans kosth oforrekanth HLG 2: 61 (1518). ""],"e":["-reknadher )"]},{"a":"oforrätta","b":"vb","c":"v.","d":["oförrätta, förorätta, tillfoga oförrätt, begå rättskränkning mot. Uppland 1941 s. 55 (1460). ath jngin thera aff them skwlde then adnra . . . hindhra . . . eller mödha eller offeretta om thetta för scriffna arff ATb 2: 314 ( 1487) . thu war . . . ather drifwin aff iwdhomen oc aff them opta oforrättadher SvB 98 (omkr. 1500)."],"e":["oforetta . ","offertta . ","-adher )"]},{"a":"oforsakadher","b":"","c":"","d":["icke bunden genom aftal? vile vy wara oforsakt ther vdi saa länge wy haffua warit til orda i arboghe medh sweriges radh oc meneghe swergis ibyggere, huad them täkkis i tesse ärende BSH 4: 3 (1471, samt. afskr.) ."],"e":[]},{"a":"oforsedher","b":"","c":"","d":["1) oförutsedd, oväntaad. " jmprouisus . . . oforsedher oc oforwar " GU C 20 (hand 2) s. 17."],"e":[]},{"a":"oforsedher","b":"","c":"","d":["1) oförutsedd, oväntad. bradhir dödhir oc oforsedhir (improvisus) Bir 2: 26 . Su 244, 253, 431 . - af oforsedho, oförutsedt, oväntadt. jak . . . skal koma thom aff oforsedho (improvisus) Bir 2: 306 . " vm thik händir at falla j synd for othol älla aff oforsedho (ex improviso) " ib 3: 62 . Ber 204 . - Jfr oforesedher. 2) som icke ser sig för, oförberedd. aff bekasta dödhin forekompne ffläste finnas oforskedde (indispositi) Su 245 ."],"e":["-sedder: -sedda Su 253 ; -seddan ib 244; -sedde ib 245 ),"]},{"a":"oforskattadher","b":"","c":"","d":["icke beskattad. tha bliffuen i oforskattet oc oforgeste RK 2: 3833 ."],"e":[]},{"a":"oforskikkadher","b":"","c":"","d":["icke disponerad, icke tagen i anspråk. ath han . . . weth inghen deel li gien offorskciet ffor hans siel. . . wthan en gammal straa hath Vg Fornmt I 10: 83 (1525)."],"e":["offorskicket )"]},{"a":"oforskingradher","b":"","c":"","d":["oförskingrad, oförminskad i behåll. effter thet hans ägher och fatighdom finzs her stedes orappet oc oforskingreth STb 5: 334 (1521, Kop.). "],"e":["oforskingeth )"]},{"a":"oforskuldadher","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. oförskyllt, oförtjänt, oskyldigt, orättvist. haffuen j idher marfaallelica a moth oss vforsculdet och mot cronen försimeth Lindblom Äbval 7 (1432, samtid vidim.) . . . skynnedhe sköfflidhne och brende . . . al lerlig forwaring och sancti eric os oss oförskyllat HSH 18: 166 (1497?)."],"e":["oförskyllat . ","vforsculdet ) , p. "]},{"a":"oforskuldadher","b":"","c":"","d":[" - af oforskuldadho, oförskyldt. hwi nakrom händir ond thing swasom aff oforskylladho (non mrentibus) Bir 2: 317 ."],"e":["-skylladher )"]},{"a":"oforskuldande","b":"","c":"","d":[" - af oforskuldande, oförskyldt. hwi händir mangom ond thing aff oforskyllande (non mrentibus) Bir 2: 314 ."],"e":["-skyllande )"]},{"a":"oforskyldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförskylld, oförtjänst. then swara oc oforskilleliga oräth j honom giordt haffwe Troj 43 ."],"e":["-skillelig- )"]},{"a":"oforstand","b":"","c":"","d":[" , förstånd. MD 419 ."],"e":["oförstand )"]},{"a":"oforstandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförståelig. " gudzx loff är os i thetta dödhelika liffuet maxsan som okwnnogth oc oförstandeliket " JMÖ 184 ."],"e":["oförstandeliket ) , "]},{"a":"oforstandin","b":"","c":"","d":["oförståndig. är almogen ganske oforstonden BSH 5: 520 ( 1512) ."],"e":["-stonden )"]},{"a":"oforstandin","b":"","c":"","d":["oförståndig. thy jach är vforstanden j swa dana spörsmaal STb 3: 99 (1493)."],"e":["vforstanden )"]},{"a":"oforstandogher","b":"av","c":"adj.","d":["oförståndig. , oklok. at nogre offuergeffne skalke oc offörstondige men j dalane haffue them företaghit stor offuerdadighet Stb 5: 324 (1521, Kop)."],"e":["offörstandige ) , "]},{"a":"oforsumadher","b":"av","c":"adj.","d":["oförkränkt, icke lidande intrång. thetta . . . scal sta . . . i qwarstadhu mällan krononne oc honom, thogh . . . wars herra konungx oc wara frw drotningene rät oforsymadom Rydberg Tr 2: 657 ( 1396) . " ee nar jec hade nagher skeligh swar ellir beuisningh thär j moth, tha vare jec altidh oforsvmath thär vthi " Arfstv 25 ( 1461) . thät han maa ok skal bliffue oforsymeth i all sin reth ib 53 (1461). ib 95 ( 1461) . - oförhindrad. wm . . . konung erik hafuir til nokan tiltall wm räkenskap eller nokot annadh synderlika, ther skal han wara oforsumadher vti Rydberg Tr 3: 163 ( 1436) . Arfstv 57 (1474-75)."],"e":["oforswmad Arfstv 57 (1474-75) . oforsvmath ib 25 ( 1461) . ","oforsymader: -adom Rydberg Tr 2: 657 ( 1396) . ","oforsymat Arfstv 35 ( 1461) . ","oforsymeth ib 53 ( 1461) . ","vforsömat ib 95 ( 1461) ),"]},{"a":"oforsumadher","b":"av","c":"adj.","d":["oförkränkt, icke lidande intrång. at domkirkan skal skadhalöss oc oforsumat a minna wegna i thesse mato bliwa SD NS 1: 563 ( 1406) . kronan wari innan sin ret oforsumath ib 2: 166 ( 1409) . stadzsins rett offorsumadh SO 22 . " stadsens rett oforsumat ib. " ib 25, 26, 30, 31, 52 o. s. v. oforsumadhe konungs aadhronne VAH 24: 323 ( 1454) . " saa then gudztyensth oc syälarykt obendrath och oforsymat, til ewig tydh, stondha ok blyggwa skal " DD 3: 242 (1508, orig. ) . - n. adv. oförtöfvad. hwad theris ytherligere handelingh och vedertaal vareth haffuer . . . twiler oss inthe vti at the iw osparlige dele met edher herreofforsymmet FM 585 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"oforsumande","b":"","c":"","d":["oförsumlig, ifrig. wardh daghlika idhkelikin ok oforsumande j allo godho JP 32 ."],"e":[]},{"a":"oforsumandis","b":"ab","c":"adv.","d":["utan försummelse, ofördröjligen, skyndsamt. at han skal wtgiffue alt hennes testament och lathe göre offorswmendes for hennes siel, som hon bad och trodde honum til lli sith yterste STb 5: 3 ( 1514) . ib 326, 327 (1521, Kop)."],"e":["offor- . ","offör- . ","-sum(m)endes ),"]},{"a":"oforsumelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" = oforsumandis. PMskr 138."],"e":["oförsymelika )"]},{"a":"oforsumeliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke försumlig, vaksam. hwilken wäktare är swa oförswmelighen som hwndhen PMSkr 247 ."],"e":["oförswmelighen )"]},{"a":"oforsumin","b":"av","c":"adj.","d":["icke försumlig, nitisk. thet ederth besthe och gagn är, wil jak ware offorswmen til wethe och rame j alle motther j alle motther FM 192 ( 1504) . "],"e":[]},{"a":"oforsunder","b":"","c":"","d":["oförvägrad. Se Sdw 2: 1276."],"e":[]},{"a":"oforsyn","b":"nn","c":"","d":["oförsiktighet. Bir 3: 378 ."],"e":[]},{"a":"oforsynlika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförsiktigt, obetänksamt. " säth ey all tyn lith oppa tyn starkhet oc lförlek oforslynliga " Troj 118 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"ofortaladher","b":"","c":"","d":["icke förtalad. doctor rawal . . . kered, ath han ey kunne wae ofortalit och otoplopin aff hustrv walborgh . . . om thet hon hanom til foren hade til thalit STb 3: 413 (1499)."],"e":["ofortalit )"]},{"a":"ofortalladher","b":"","c":"","d":[" - n. adv. utan att erlägga tull. BSH 5: 539 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"oforthiänter","b":"","c":"","d":["utan att hafva förtjenat, som icke förtjenat el. förskyllat. gör han tz (missfirmar sin yrkesbroders hustru) . . . henne ofortienta (utan att hon förskyllat det) SO 113 . - at oforthiänto, oförtjent. som gud mic . . . vnt hauer . . . at oforthiänto SD NS 2: 86 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"oforthiänter","b":"","c":"","d":["1) utan att hava förtjäntat el. förskyllt. Se Sdw 2: 147 2) som man icke gjort sig förtjänt av, oförskylld. for then store äre, digdh och ofortiente vilie . . . her erchebiscop jacob mig . . . tet oc giort hafver Hist Hand V III : 1: 64. - af oförthiänto, oförskyllt. hwar fore at ey aff oforthiänto, thu räknas j the sniälla oc ädhla jomfrunna taal SvB 369 (b. av 1500-t.). 3) i saknad av förtjänt lön. Se Sdw 2: 1276."],"e":["-tienter )"]},{"a":"oforthänkter","b":"","c":"","d":["3) af oforthänkto, obetänkt, i förhastande. SD NS 2: 570 ( 1412) . - n. adv. 2) utan att tänka, förhastat. thet hafde han giort aff sith eghet hugräde, oförtenkt, engom till onde Sd NS 3: 275 (1417)."],"e":["oförtenkt ) , "]},{"a":"oforthänkter","b":"","c":"","d":["1) som icke förut betänkt, som icke förut betänker, obetänksam. godh gerning görs stundom mz oskällike akt ok oforthänktom (indeliberato) hugh Bir 3: 180 . i 318. 2) icke väntande, oförberedd. fik [han] see oförtänkter hälga qwinnona wndher änlitet Lg 3: 408 . " kombir dödhin owir them bradhelika ofortänkta oc illa redda " Su 232 . oförtänktom hedhningom (utan att hedningarne väntade det) MB 2: 233 . 3) icke förut betänkt, förhastad. vm hon . . . nakat ofortänkt ordh taladhe VKR XVIII . - af oforthänkto, obetänkt, i förhastande. komber thz (yttrandet) i hans mwn, aff oförtänkto LfK 12 . ","4) oförmodad. af oforthänkto, oförmodadt. Ansg 199 . Lg 3: 126 . - at oforthänkto, oförmodat. frygdhas oc glädhias af sälikhet som honom hawir hänt at oforthänkto Gr 263 . - n. adv. 1) oförmodat. Gr (Cod. D) 354 . Lg 3: 463 . 2) utan att tänka, förhastadt. sloo han mz sin pilagrims staff oförtänkt en thera Lg 3: 692 ."],"e":["oförtänkter . ","vforthänkter: -o Ansg 199 . ","oforethänkter: -thänkt Gr (Cod. D) 354),"]},{"a":"ofortolladher","b":"","c":"","d":["oförtullad. " peder olsson togh ena tunna pipper wtaff hwset wiidh wogenä, ther hon war insatt ofortwllath STb 1: 50 (1476). " ib 61 ( 1476) ."],"e":["o . "]},{"a":"ofortärdher","b":"","c":"","d":["licke förtärd, icke förbrukad. huat ther tha i gen er ofortert aff theres egedela thet skal alt giffuas til sancte birgitte KTb 92 ( 1475) ."],"e":["-tert ) , "]},{"a":"ofortärdher","b":"","c":"","d":["icke förtärd, icke förbrukad. thet jac lather qwart och oförtärt är effther myna dödh SJ 258 ( 1457) ."],"e":["oför- )"]},{"a":"ofortöfdher","b":"","c":"","d":[" - n. adv. oförtöfvadt, snart. ville oförtöfft variidh hos eders herredöme BSH 5: 404 ( 1510) ."],"e":["oför- )"]},{"a":"ofortöflika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförtöfvadt. BSH 5: 283 ( 1508) , 301 (1508)."],"e":["oförtövleke BSH 5: 301 ( 1508)"]},{"a":"ofortöfradher","b":"","c":"","d":[" - n. adv. ","1) oförtövat. " ath . . . hans scholle lathe hanom faa offortöffrit tet fornempde belthe STb 2: 213 (1487). ""],"e":["offortöffrit ) , "]},{"a":"ofortöfradher","b":"","c":"","d":["färdig? at han reda är ofortöffrad (troligen förderfvad läsart; texthds. har redho oc oforfäradhir 521) ST (Cod. Asc.) 561 . - n. adv. ","1) oförtöfvadt. " kongen . . . är oförtöfweret förmodendes i skären " BSH 4: 320 ( 1502) . " ath folket kwnne komme oförtöffrat hiit nidh " ib 5: 141 ( 1507) . " at thetta skedde medh thet aldra första, offörtöffrat, wtan alla ilan ib 177 (1507). " FM 177 ( 1504) . " iach varder ofortöffuereth skynde mik offuer till finlandh igen " HSH 19: 162 ( 1506) . ib 20: 52 (1506).","2) utan inskränkning latha them utförtöfradh niutha thera lagh BtRK 96 (1435, orig.) ."],"e":["offortöffret FM 177 ( 1504) . oförtöffrat. offörtöffrat. utförtöfradh. ofortöffuereth. oförtöfweret. ofötöffueret HSH 20: 52 ( 1506) ), "]},{"a":"ofortövadher","b":"","c":"","d":["snart. " han skal geua them per redarsonne ofortövadh " ATb 1: 18 ( 1453) . " beder iach ider i bywdhe migh her til om wfortöuist " GPM 2: 180 ( 1504) ."],"e":["-adh ATb 1: 18 ( 1453) . ofetöfvat NMU 1: 136 ( 1472) . ","wfortöuist GPM 2: 180 ( 1504) . wfortouist ib), "]},{"a":"ofortövadher","b":"","c":"","d":["n. adv. ofötöfvadt, snart. äpther mik skal opp gaa oförtöffwat eth oförgangliket lyws Lg 3: 588 . SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). atj oförtuffuat beuale eder hinget op FM 175 ( 1504) . " thet han skulde kome til ider herredöm offortoffuit met skatten " ib 520 ( 1511) . ib 435 (1509). skynder thetta mit budh ofortuet med ider skriffvilse til mik igen BSH 5: 209 ( 1507) . bywder mik ther om wfortöffuit ighen ib 242 ( 1508) ."],"e":["ofortöuet . ","oförtöffwat . ","oförtöffuat . ","offortoffuit . ","wfortöffuit ) , "]},{"a":"oforvar","b":"av","c":"adj.","d":[" GU C 20 s. 498 . jmprouisus . . . oförsedher oc oforwar ib (hand 2) s. l17."],"e":["offorwar )"]},{"a":"oforvaradher","b":"","c":"","d":["1) oväntad, oförutsedd. at jak oforwaradha (indispositam) dödhin . . . swa litit haffwer aktat Su 252 . 2) som icke tager sig till vara. faller han snarligha offorwarande offwer offorwarande menniske Gers Frest 2 ."],"e":[]},{"a":"oforvaradher","b":"","c":"","d":["3) utan (ond) avsikt, ofrivillig. ther wi ärom affworadhe a badha sidha widher sannindh wtan alt argt NMU 1: 68 ( 1381) ."],"e":["affor- )"]},{"a":"oforvarandis","b":"ab","c":"adv.","d":["2) plötsligt, oförmodat. een dagh . . . fik han thom oforvarandis mz hanom waro se twa män Prosaditker (VBarl) 23."],"e":[]},{"a":"oforvarandis","b":"ab","c":"adv.","d":["1) oförvarande, utan att man gifver akt, utan beräkning el. afsigt. hände thz honom oforuandis at han satte piken a konungxsins footh Pa 5 . " han strök sin öghon oforwandis mz blodhoghe handinne " ST 110 . 2) utan att varna, plötsligt, med öfverraskning. faller han snarligha offorwarande offwer offowrade menniske Gers Frest 2 . " oförwarande pa them slå " RK 3: (sista forts.) 4689 . - plötsligt, oförmodadt. for thy at thetta hände sua oförvarandis, kundo the ey sanka sik hielp äller räddingh sua bradhelica Ansg 199 ."],"e":["offorwarande . ","oförvarandis . oförwarande), "]},{"a":"oforvarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförvarande, oförmodadt, plötsligt. " thu . . . wslasta dödher, swa bradlika swa oforwarlika rwsadhe thu til mik " Su 234 ."],"e":[]},{"a":"oforvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförutsedd, oväntad, plötslig. " jak saarlika graather then stora skadhan oc then oforwarlika dödhin " Su 235 . ib 250."],"e":["oforwarlig: -liga Su 250 )"]},{"a":"oforveghradher","b":"","c":"","d":["oförvägrad. SJ 179 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"oforvinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["som till sina följder icke kan öfvervinnas, som icke kan upphjälpas eller godtgöras. haffue . . . giort the helge kirkie, oss och edher herredömes vndhersather . . . droplighen stoor skade och offorwinnelighen j longhan tiid FM 435 ( 1509) ."],"e":["offorwinnelighen FM 435 ( 1509) ),"]},{"a":"oforvinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan upphjälpas el. gottgöras, obotlig . . . ok cronan aff thera misto hafuer . . . oförwinnelikan skadha Rydberg 2: 228 (1356, nyare avskr.)."],"e":["oför- )"]},{"a":"oforvitter","b":"","c":"","d":["icke förebrådd, icke klandrad. hvilken broder sick stalbroder vil thaga tha thage then han bliffuer ofruitter fore aff companit SO 86 ."],"e":[]},{"a":"oforvitter","b":"","c":"","d":["icke förebrådd, icke klandrad. forty . . . widirfar karls widirsake naghar maningh hellir skadhe häräffthir, thär wil jac wara wforwittir wthi FMU 3: 69 ( 1434) ."],"e":["wforwittir )"]},{"a":"oforvunnin","b":"","c":"","d":[" L.","2) icke överbeviad. Stb 2: 578 (1491)."],"e":["-wnnen )"]},{"a":"oforvunnin","b":"","c":"","d":[" L.","1) obesegrad. " oforwnnin war hans makt " MD 198 . 2) icke öfverbevisad. SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"e":["oforwnnen SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). vforwnnin ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ),"]},{"a":"oforvägheliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförvägen, dumdristig. " forwara tiith liiff oc bög tiik j fraa all oforwaglig daarscap " Troj 118 ."],"e":["-wäglig )"]},{"a":"oforväghian","b":"nn","c":"","d":["oförvägenhet. aiax aff syna gäldo oc oforwäyan sökte j slaget owänkter Troj 230 ."],"e":["-wäyan )"]},{"a":"oforvänder","b":"","c":"","d":[" ) , p. ladj. oförändrad. ffrw birgittas breff woro gill och fulkomplik meth sama dichta scrifftuilsse och ordineran som the meth fförsta sdvirffuilsse wordo samansatt dictad ok ordinaerath oplanath och offorwendh SJ 2: 319 ( 1472) ."],"e":["offworwendh"]},{"a":"oforätta","b":"vb","c":"v.","d":["oförrätta, förorätta, tillfoga oförrätt, begå rättskränkning mot. for:na borgamästare radmän ok menighet . . . qwälia mödha eller oforätte FH 1: 28 ( 1449) . FH 2: 122 ( 1440) . " läther thän wrangha oförrätta then rätwisa " Su 119 . the som . . . idher oförrättade ib 141 . ib 53 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 . - göra olagligt intrång på? ath hindra äller qwälia äller fforrätta thätta fornempda gooz SD NS 1: 519 ( 1406) ."],"e":["oförrätta . ","oforräta FH 2: 122 ( 1440) . ","vforrätta . ","-adhe )"]},{"a":"oforätter","b":"","c":"","d":[" . m. oförrätt. hwilken i wåra embete göre wåra sändebud eller gille swän omak eller oförrätt TS 25 ."],"e":["oförrätter )"]},{"a":"ofotoghadher","b":"","c":"","d":[" - n. adv. oförtöfvadt. ij lester öl wil jag vfortaget sende eder ower FM 215 ( 1504) . ib 218 ( 1505) , 501 (1510)."],"e":["ofortoget FM 501 ( 1510) . offortoget ib 218 ( 1505) . ","vfortoget ib 501 ( 1510) . wfortöget ib. vfortaget), "]},{"a":"ofradher","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. för hastigt, för lättsinnigt. trodde them sidhen alt aff rat RK 1: (LRK) s. 221 ."],"e":["aff- )"]},{"a":"ofrain","b":"av","c":"adj.","d":["omornad, yrvaken. " oofrayn ärwodis mther arla wardher opdriffwin om morghonyn " JP 119 ."],"e":["oofrayn )"]},{"a":"oframfarliker","b":"av","c":"adj.","d":["oöverträfflig. han (ɔ Jungfru Marie psaltare) . . . hawfer j sigh osigeligha dygdher: offramffarliga krafft, oc otänkeligan söthma JMPs 8."],"e":["offramffarliger )"]},{"a":"ofraplika","b":"ab","c":"adv.","d":["för hastigt, för fort. thu läs alt off raplika ST 162 ."],"e":[]},{"a":"ofrasker","b":"av","c":"adj.","d":["för snar, för mycket benägen. ofraskir til synda KL 258 ."],"e":[]},{"a":"ofrestadher","b":"","c":"","d":["icke frestad. ofrestadh af thera lof ok smikir Bo 104 ."],"e":[]},{"a":"ofridha","b":"vb","c":"v.","d":["ofreda. " thy forbiudom wi . . . thät fornämpda clostrit . . . skatta ofridha ällir onytta göra " Priv o skyddsbr 184 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"ofridher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ofred, krig. örligh ok loffridher MP 4: 68 ."],"e":["offridher )"]},{"a":"ofridhliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofredlig. " for hans ofredeliga begynnelse skuldh " BSH 5: 474 ( 1511) ."],"e":["ofredelig )"]},{"a":"ofridhogher","b":"av","c":"adj.","d":["fredlös . . . oc warde ther medh utwist som bilthogher och oofredoger 2 aar aff landet HSH 16: 27 (1526?)."],"e":["oofredoger )"]},{"a":"ofridhsamber","b":"av","c":"adj.","d":["som icke har lugn, orolig. nar mannen dröffuis ok är ofridhsamber (cum homo mente trubatur) Mecht 245 ."],"e":[]},{"a":"ofriker","b":"av","c":"adj.","d":["för mycket mäktig. at diäffwlin oc, hans ängla wardha ey offmaktoghe (hs. K: offrike) ower mik SVb 354 (omkr. 1500)."],"e":["off- )"]},{"a":"ofriker","b":"av","c":"adj.","d":["för mycket mäktig. rädes at lyghn wrþe of rik Bu 30 . " gaf swa länge sinum likama mac oc kräslihet at han drogh hona öfriker til fulan lusta " Bil 263 ."],"e":["öfriker )"]},{"a":"ofrir","b":"av","c":"adj.","d":["icke fri, icke befriad (från). ffra sörghom är han oofri MD (S) 270 ."],"e":["oofri )"]},{"a":"ofriver","b":"av","c":"adj.","d":["för frikostig. äst thu ofriffwir (prodigus) j thinne nadh Bir 4: 104 ."],"e":[]},{"a":"ofriþa","b":"vb","c":"v.","d":["ofreda. " þe almoghan ofriþa " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"ofriþer","b":"nn","c":"","d":["1) ofred, krig. thän tima vfridher . . . komber Bil 282 . hötte hanum . . . ofridh . . . ok i striidh falla for hundh ok ramfn ib 577 . MD (S) 259 . Di 106 . PM 14 . " han haffde mykin w frid mz wilkinus konung " Di 20 . " flytia sik a at göra ofridh " RK 1: 489 . alder skulle nogot rikit ty andra ofrid föra ib 2: 6651 . - strid. ther hoff sik tha en digher ofridh RK 1: 4234 . 2) fredlöshet. lät lysa ofridh ifui alla cristna män Bil 601 . 3) ofred, våld. göra almohanom ofridh (oroa) KS 75 (184, 82) ."],"e":["vfridher . ","w frider. ofredher PM 14 ; ","ofredh MD (S) 259), "]},{"a":"ofrukteliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofruktsam. " elizabeth var ofructelik (af senare hand rättadt till ofructsam) " Bil 891 ."],"e":[]},{"a":"ofruktsamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) ofruktbar. - om källa. en källa, oprunnin wndhirsamligha besk, otemprelikin oc ofruc[t]sam (miræ sterilitatis intemperantiæ et amaritudinis) SpV 22 . 2) ofruktsam, steril. eunucus . . . snepter ok ofroktsamber GU C 20 s. 234 . Mecht 226 . SpV 47 . jomfrudomen, nw j nadhinna tima ofruc[t] sambir ib 49 ."],"e":["ofruksamber . ","ofroktsamber )"]},{"a":"ofruktsamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) ofruktbar. at iordhen skulle wardha honum hardh oc ofrwktsam MB 1: 132 . ib 2: 70 . 2) ofruktsam. elizabeth var ofructsam Lg 891 . ib 3: 497. giordhe guh ofructsamt alt thz qwinköns war badhe folk oc fää ST 506 . " langan tima war thu (ɔ: joachim) ofructsambeer " MD 160 . opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, hulkit som äkke födhir Bo 131 . 3) icke fruktbringande, onyttig. nar frvctsamo biin see at the ofructsamo (infructuosas) ok ondo biin äruodha til sinna ensamma fordhan ok vppehälle Bir 1: 258 . - fruktlös, förgäfves giord, onyttig. vardhir bönin ängaldhis ofructsam (infructuosa) Bo 102 ."],"e":["oo- . ","wfruktsamber: -sam Lg 3: 497 ),"]},{"a":"ofruktsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["onyttigt, utan gagn. vm the (ɔ: biscops goz ok ingäld) ätas älla fortäras ofructsamlika Bir 1: 316 . liffdhe . . . iak ofruktsamlika Lg 3: 411 ."],"e":[]},{"a":"ofruktsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) ofruktsam, steril. " een wfruktsampliker man " MP 3: 504 ."],"e":["wfruktsamplier )"]},{"a":"ofruktsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ofruktbar. af ofructsamliko trä Bir 1: 371 . ib 3: 65. LfK 197 . iordelin . . . hwilken ganzska tör är oc ofruktsamligin MB 2: 42 . " swa wäl j ofrutsamlikom som fruktsamlikom aarom " Bir 4: 31 . 2) ofruktsam. säla äru ofractsamlica Bo 198 . Lg 3: 1 . ","3) onyttig. " han är ofructsamlikin ok onyttelin " Bir 1: 260 . " mz ofructsamlikom angir " ib 160 . " thänne vinskapin är . . . ofructsamlikin til godha löna " ib 277 . ib 278."],"e":["ofructsamlikin . ","ofruktsamligin MB 2: 42 . ","ofructsamlighin Lg 3: 1 . ","ofructsamelikt Bir 3: 65 . ","ofruktsambleket LfK 197 . ","ofructsamlikin Bir 3: 65 ),"]},{"a":"ofruktsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["2) ofruktsamhet. SpV 47 ."],"e":["ofrucsamlikhet )"]},{"a":"ofruktsmalikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ofruktbarhet, tomhet. " om thu nakot sin haffuer fullelika rönth oc pröuath minna närwarilses godhet oc mine frawarilses bristilse oc ofruktsamlikhet " Su 107 .","2) ofruktsamhet. Lg 291, 3: 42 ."],"e":["-ligh: -hetz Lg 3: 42 )"]},{"a":"ofrädder","b":"av","c":"adj.","d":["för rädd. KS 82 (202, 89) ."],"e":[]},{"a":"ofrägdha","b":"vb","c":"v.","d":["vanfräjda, vanära. en fagher frw war ther före rögdh oc utfrägd. at hon födde blamanna barn MB 1: (Cod. B) 548 . " han il ok odyghdelike åthäue ofräghda ey åtenast han ok hans rike, vtan ok hans barn ok barna barn " KS 49 (125, 53) . hans gerninga warda ofräghda ib 16 (39, 17) . thu ofrägdhadhe thins fadhers säng mz hans amio MB 1: 260 ."],"e":["ufrägda: ufrägd MB 1: (Cod. B) 548. -adhe, -dher),"]},{"a":"ofräghadher","b":"av","c":"adj.","d":["vanfräjdad. " han skal iomfrv fästa til husfrv . . . ey fwla kono oc ey ofräghadha " MB 1: 370 ."],"e":[]},{"a":"ofrägþ","b":"","c":"","d":[],"e":["ofreghd . ","vfrägh ð SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ofrägh Bu 30 . vfrägh ib. v frägh ib). f. "]},{"a":"ofräls","b":"av","c":"adj.","d":["ofri. " bödh sina swena thaka hona hanum til husfru¨ en hon fräls ware ellir til frillo en hon ofräls (ancilla) ware " Bil 540 . Bu 143 . Al 7310 ."],"e":["fvräls Bu 143 )"]},{"a":"ofräls","b":"","c":"","d":[" . ffrääl[s]th] , adj. Se Sdw 2: 1276. 2) ofri, icke ställd till ngns fria förfogande. wærdir arne . . . nokith v ffrääl[s]th j then same . . . forssenom JämtlDipl 116 ( 1372) ."],"e":["v"]},{"a":"ofrälse","b":"nn","c":"","d":["ofrihet. " the kärde . . . at olaff konung ofrelse giorde (kærðu ifrelsi sitt) " MD 339 ."],"e":[]},{"a":"ofrör","b":"av","c":"adj.","d":["ofruktbar. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 155 f."],"e":[]},{"a":"ofrör","b":"av","c":"adj.","d":["ofruktbar. thiin iordh skal ey wardha ofrö MB 1: 341 . iordhen skulle . . . wara ofrö til got sädhi ib 132 ."],"e":[]},{"a":"ofsander","b":"av","c":"adj.","d":["för sann. thera bön wart alt ofsan RK 1: 2024 ."],"e":[]},{"a":"ofsanlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med allt för stor visshet. wi . . . hawm sannilichä ok ofsannilichä forstandit, at i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganlichä än ganghlichä ok godhä SD 4: 464 (1335, nyuare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) ."],"e":["ofsannelikä SD : 374 (1344, nyare afskr.). ofsannilichä),"]},{"a":"ofse","b":"nn","c":"","d":["våldsamhet, det som verkar på våldsamt el. ofverväldigande sätt, olyckshändelse. at hanum gangär ofse iuir ällär eldar ällär vatn SR 32 . ib 49 ."],"e":[]},{"a":"ofsegher","b":"av","c":"adj.","d":["allt för segt, trögtflytande. är swa, at thz (blodet) ey är ofseekt LB 5: 293 ."],"e":["ofseekt LB 5: 293 ) , "]},{"a":"ofsen","b":"av","c":"adj.","d":["1) för sen, för senfärdig, för långsam. the varo alt offsenä Fr 1340 . RK 1: 1357 . 2) för långvarig, kräfvande för mycken tid. aff thz herra honum ther gifua är mik offseent at skrifua Fr 2664 . ib 1823 . Iv 1942 . 3) för sen, för sent inträffande. off seent thykker mik thz vära Iv 1283 . " thz är off seent at bidha mik " Fl 1289 . nw er ofsent at radha a both RK 1: 2091 . - n. adv. 1) för långsamt, för trögt. tha han (blodet) gaar ey afsnarrt oc ey ofsent LB 5: 293 . 2) för sent. thz kom honom . . . ofsent j hugh Bil 877 . Iv 105 ."],"e":["offseen )"]},{"a":"ofsen","b":"av","c":"adj.","d":["1) för sen, för senfärdig, för långsam. the ondhe . . . äru . . . j gongenom othamy nw aff snary nw aff seene SvKyrkobr (Lucid B) 198 ."],"e":["aff seen )"]},{"a":"ofsidher","b":"av","c":"adj.","d":["för sid, för långt nedhängande. thera kwffla skulu . . . haffua qwämmelikin skapnadh oc höffwidzskan, ey off sidher ällir offwidher Bir 5: 103 . " systrana skulu sik wakta fore falladom oc offsidhom ällir högfärdoghom klädasidh ib. ""],"e":[]},{"a":"ofsinne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ofsinnis arf , ","ofsinnis vatn , "]},{"a":"ofsior","b":"nn","c":"","d":["våldsam sjögång. then schade j syon hende aff vpsiö och aasiö STb 2: 465 (1490)."],"e":["aasiö ) , "]},{"a":"ofskamber","b":"av","c":"adj.","d":["för kort. en biälke uar of skambar Bu 416 . Bil 88 ."],"e":[]},{"a":"ofskamliver","b":"av","c":"adj.","d":["för kortlifvad. Bil 465 ."],"e":[]},{"a":"ofskrä","b":"av","c":"adj.","d":["för klar. ofskärt skin Bu 526 ."],"e":[]},{"a":"ofskämmeliker","b":"av","c":"adj.","d":["för skamlig. Se SDw 2: 1276."],"e":[]},{"a":"ofsmäliker","b":"av","c":"adj.","d":["öfvermåttan smädande. mz offsmälikom oc ondum ordhum ST 75 ."],"e":[]},{"a":"ofsnar","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. för hastigt, för fort. at the ey offsnart siongen Bir 5: 68 . tha han (blodet) gaar ey afsnart oc ey ofsent LB 5: 293 ."],"e":["-af )"]},{"a":"ofsnar","b":"av","c":"adj.","d":["för snabb, för hastig. SvKyrkobr (Lucid B) 198."],"e":["aff snar )"]},{"a":"ofsnima","b":"ab","c":"adv.","d":["för tidigt. henna dödh kom mik af snima Fl (Cod. B) 382 ."],"e":["af snima )"]},{"a":"ofsnödher","b":"av","c":"adj.","d":["för usel. halt thin owin ey alt offsnödhan GO 404 ."],"e":[]},{"a":"ofsokn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["opsokn . ","upsokn )"]},{"a":"ofsonna","b":"vb","c":"v.","d":["soman för hårdt. at han skulle ey offsompna mällan sinna owina M 1: 218."],"e":["offsompna )"]},{"a":"ofstakkotter","b":"av","c":"adj.","d":["enom vardher ofstakkot, någon dör (i förtid). än varom son ofstakkut warþer Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . Jfr Sdw 1: 304 f. s. v. forstakotter och T. Johannisson, Verbal o. postverbal partikelkomposition s. 268 ff. [Jfr Mnt. to kort geschēn] enom sker ofstakkot, någon sker skada el. orätt. mik sker alt affstäkkoth ath iak skal twingis til festa lagh iak är tha likowäll idor borgare ATb 2: 4 ( 1473) . Jfr forkort (s. v. korter) och T. Johannisson a.a."],"e":["-ut . ","affstäkoth ) , "]},{"a":"ofstakotter","b":"av","c":"adj.","d":["för kort. war thz (trät) annatthiggia oflanght eller affstakith Lg 946 ."],"e":["affstakither )"]},{"a":"ofstarker","b":"av","c":"adj.","d":["för stark, öfvrmäktig. vm then owin är rikesins makt of starkr KS 75 (184, 82) . " han hafuer mik varith alt offstarker " Iv 2884 . RK 1: 4022 . Al 3152, 8736 ."],"e":["affstarker: affstark RK 1: 4022 )"]},{"a":"ofstopa","b":"av","c":"adj.","d":["för stor, öfverdrifven, omåttlig. offstopa dröffuilse oc sorgh Su 45 . ffore op stupa daglika drikkio ok fyllo JP 98 ."],"e":["op stupa )"]},{"a":"ofstopa","b":"av","c":"adj.","d":["för stor, överdriven, omåttlig. MP 5: 52 . opta for ofstuppa dröfwilse skuld tala man onyttelika Hel män 129 . " jak bidher tik fför thit ömasta hiärta fwlstoppa (cod. E: offstuppa: K: owirstupa) wärk, ok bitherlika stiwnga " SvB 200 (b. av 1500-t.)."],"e":["of(f)stuppa . owirstupa. lopstuppa),"]},{"a":"ofstor","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) för stor (i grad). afstor sorgh inledher störstan söthma SkrtUppb 51 . ib 254 ."],"e":["af- )"]},{"a":"ofstor","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) för stor (i utsträckning). än han hawer offlitla eller offstora . . . näsa MB 1: 370 . 2) för stor (i grad). offstort hiärta haffwer thik kränkt Al 8300 . stor osidhir . . . ok alt ofstor Bo 129 . " tämpra oc midhla aff store idkan " LfK 35 . - dat. pl. adv. i för stor utsträckning. han þorpte väl viþ at þigia smam som förra gaaf ofstorom Bu 18 ."],"e":["aff stor )"]},{"a":"ofstunter","b":"av","c":"adj.","d":["för MP 2: 133 . ST 298 ."],"e":[]},{"a":"ofstygger","b":"av","c":"adj.","d":["mycket förskräcklig, mycket ryslig. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258. swa är ok husbonden fiäflin ledher ok stygger ok grymber MP 4: 203 ."],"e":["ostygger )"]},{"a":"ofsökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oft","b":"","c":"","d":[" , se opt, opta."],"e":["ofta"]},{"a":"oftala","b":"nn","c":"","d":[" L:"],"e":[]},{"a":"ofthunger","b":"av","c":"adj.","d":["för tungt, för svår. þe (näml. þing) at linä som ofthung waro SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " ena mattelika hielp aff thino folke bedhas the som ey wardhir thöm ofthung " ST 484 . " enkte finz j them omögelikit ällir offwnkt oc wnsamlikit at göra oc fulkompna " Su 364 ."],"e":["offwnkt Su 364 ) , "]},{"a":"oftröst","b":"nn","c":"","d":["för stor förtröstan el. tillit. tha är thät ofstora hopit äller oftröstin synd SkrtUppb 254 ."],"e":[]},{"a":"oftrösta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*oftrösta sik , förtrösta sig alltför mycket. thy är oss allom radelikit ath wj oftröstom oss ekke alt ofmykit vppa thät ytersta endelyktena MP 4: 207 ."]},{"a":"oftröstan","b":"nn","c":"","d":["alltför stor förtröstan. " thät andra som människiona gör diäffua til ath synda thät är oftrötan " MP 4: 207 ."],"e":[]},{"a":"ofulbordhadher","b":"","c":"","d":["ofullbordad. " at thz enkte atherleffwer ofulbordhat ällar ofullkomnat Lfk 129. ""],"e":[]},{"a":"ofulbordheliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofullkomlig, bristfällig. " swa som människian är offulbordelighen j sigh aff naturena wäghna, swa ärw oc alla wärsliga konster JMPs 27. - ofullkomlig, ofullständig. the malme som haffwe ofulbordelige saman blandningh i jordenes deell medh wäskone " PMSkr 607 (senare avskr.)."],"e":["offulbordelighen ) , "]},{"a":"ofulbordhelikhet","b":"nn","c":"","d":["ofullkomlighet, bristfällighet. " om människionor wisto thän lärdhom, tha fförsmadho alle stwdenther the böker som the nw j stwdera. fför teras offulbordelighet JMPs 27. ""],"e":["offulbordelighet )"]},{"a":"ofulbordhogher","b":"av","c":"adj.","d":["ofullkomlig, bristfällig . . . wiin, them til hwgnadh j thera dryk, aff hwilkom the som litel ok ofwlbordoghe äru, wardha store ok fwlbordoghe (ut a parvulis magni efficiantur) SpV 154 ."],"e":["-bordogher )"]},{"a":"ofulbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["ofullgången. " förtapas thär mädh äggen oc wärpas ofwlbyrdogh " PMSkr 261 ."],"e":["-byrdogher )"]},{"a":"ofulkomin","b":"av","c":"adj.","d":["ofullkomlig. " huru skalt ther nakor wara ofulkomin hwar alle äru fulkomme " Bir 1: 389 . MP 2: 28 . Su 106 . Jfr ofulkomnin."],"e":[]},{"a":"ofulkomliker","b":"","c":"","d":[" ib 61 ), adj, ofullkomlig. andelik människa . . . skal engin rekna ofulkomplikaren än sik siälwa SkrtUppb 61 ."],"e":["-komplikaren"]},{"a":"ofulkomliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofullkomligt Bo 253 . Bir 1: 387, 2: 326 ."],"e":["ofulkompliker: -lica Bir 2: 326 . ofulkomlikin (f.) ib 1: 387 ),"]},{"a":"ofulkomlikhet","b":"nn","c":"","d":["ofullkomlighet. Bir 1: 275 . Su 105, 399 ."],"e":[]},{"a":"ofulkomnadher","b":"","c":"","d":["1) ofullbordad. thz som han hilt ii handom at göra . . . la ofulkomnat KL 240 . " at inkte sculde blifua ofulkkompnat aff thy som han astundadthe hafua giort " Ansg 197 . LfK 129, 190 . 2) ofullkomlig. lydhnan är dygdh mz hulke al ofulcompnadh thing fulcompnas Bir 3: 231 . Su 251 ."],"e":["-kompnadher )"]},{"a":"ofulkomnin","b":"av","c":"adj.","d":["ofullkomlig. ofulkompnin gerning Bir 3: 180 . Jfr ofulkomin."],"e":["ofulkompnin )"]},{"a":"ofunger","b":"av","c":"adj.","d":["allt för ung. skal man ey aff wnga menidz fför höwidz men MD (S) 240 ."],"e":["aff wnger )"]},{"a":"ofunnin","b":"","c":"","d":["icke funnen el. påträffad . . . mz allom til laghom . . . som är hws, jordh . . . j scogh ok wthköpom, j funno k ofunno (ɔ eventuella malmfyndigheter?) NMU 1: 72 ( 1385) ."],"e":[]},{"a":"ofveker","b":"av","c":"adj.","d":["för vek, för svag. mot tholik gram war han offweek Al 632 ."],"e":["offweek )"]},{"a":"ofvidher","b":"av","c":"adj.","d":["för vid. ey off sidher, ällir offwidher Bir 5: 103 ."],"e":[]},{"a":"ofvredher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket vred. hertoghen swarade . . . ey oblidh ok ey offwreed RK 1: 761 ."],"e":["offwreed )"]},{"a":"ofvädher","b":"nn","c":"","d":["våldsamt väder, oväder. j them tima han dödhö byriadhis eeth ofwädhir aff thordyn oc lyungeld ST 269 ."],"e":[]},{"a":"ofväl","b":"ab","c":"adv.","d":["alltför väl. . . . straffa syndena som han ok ey alt offwel tordhe fore sinom formannum MP 5: 137 ."],"e":["offwel )"]},{"a":"ofvärk","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ofvärka böter , "]},{"a":"ofylleliker","b":"av","c":"adj.","d":["omätt lig. ofyllelikt leon Bil 542 . " rika manna nidzskapir är ofyllelikin " MP 1: 281 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"ofylter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ofyrma","b":"vb","c":"v.","d":["misshandla. VML I B 48: 1. Se Kock, Förklaring af fornsvenska lagord s. 15."],"e":["-u )"]},{"a":"ofäfle","b":"nn","c":"","d":["öfvermakt. " the haffdo oäfle wider at strida " RK 1: 1737 . MD (S) 244 . Di 254 . "],"e":["owäffle Di 254 ; ","oäffle MD (S) 244. oefli L. ofvälli L. uäfli L. uräfle L.), ","oäfäflis las , "]},{"a":"ofäfle","b":"nn","c":"","d":["övermakt. Se Sdw 2: 1276. - ofäflis las, n. övermåttan stort lass. Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"ofäghin","b":"av","c":"adj.","d":["bedröfvad. kumbar mot hanom fäghin ok warþar ofäghin Bu 19 ."],"e":[]},{"a":"ofälder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"ofärdh","b":"nn","c":"","d":["1) olycklig färd? jak tror at the ryssa foro ena ofärd (Klemmings uppl.: jak tro the foro ena rytza färd 1: 1539) RK (Had. uppl.) s. 62. 2) ofärd, olycka. MB 1: 392 . RK 2: 3333 . " sääl är the siäl . . . som varhder var af annars ofärdh " Su 410 ."],"e":[]},{"a":"ofärdh","b":"nn","c":"","d":["2) ofärd, olycka. roland sa offärd sinna manna Prosadikter (Karl M D 3) 336 . JMÖ 16 ."],"e":["offärd )"]},{"a":"ofärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ofärdig, vanför. han slog sin drengh ofärdogh STb 1: 46 ( 1476) . - ur stånd att föra (vapen). med prep. til. oferdoge tiil lharnisk oc veria BSH 5: 7 (1504 H. Gadh)."],"e":[]},{"a":"ofärdogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ofärdig, varför. kroppen var hanom ofärdhogher KL 319 . korsit . . . läx vppa axlana hans som nw varo brutna oc slitna älla ofärdogha Bo 182 . " han fiöll sik allan ofärdhughan " Lg 3: 232 . 2) dålig, ond? noger vranghviiss oc ofärdigh man BSH 4: 189 ( 1495) ."],"e":["-ugher . ","-igh )"]},{"a":"ofärmder","b":"","c":"","d":["icke konfirmerad. monga äre ther oc döda offermda GPM 2: 286 ( 1508) ."],"e":["offermder )"]},{"a":"ofäster","b":"","c":"","d":[" L.","feste hanis koperslagare i wal for thet ath han slo ion korgara ok benadadir oppa iiij mark ok gik lborth ath ofesto i wal lsidan han benadadir ther wart han sakir iij mark ib 184 ( 1463) . ib 382 ( 1472) . - ofästo, d. s. ty han gik ofästo vtaff laghin STb 1: 193 ( 1479) . gingo bade wtaff rettin ofästo ib 371 ( 1482) . Jfr fästa 8."],"e":["ofester )"]},{"a":"ofäster","b":"","c":"","d":["icke fäst, icke trolofvad. med dat. lokkar man iomfrv manne ofästa MB 1: 338 ."],"e":[]},{"a":"ofätugher","b":"av","c":"adj.","d":["för mycket ätande, fråssande, glupsk. han halda alle vitre män firi ovätughan (handskriften synes dock, ss anmärktes hafva haft overtughan) slukara KS 42 (109, 46) . the mågho sik wita owätugha (handskriften synes hafva haft owertugha) slukara ib 43 (110, 46) . (Möjl. ha overtughan, owertugha skolat föreställa ovärdhughan, ovärdhugha; jfr Rydqvist 3: 301.)"],"e":[]},{"a":"ofödder","b":"","c":"","d":["ofödd. " hemolar jak . . . the forscriffna gotz ok äghur ok telstaar fore huariom lmanne, föddom ok oföddom " NMU 1: 92 ( 1413) . Mecht 225 ."],"e":["vtfödder STb 3: 249 (1495) ),"]},{"a":"ofödder","b":"","c":"","d":["ofödd. " af . . . bathe föddom oc vföddom " SD NS 1: 147 ( 1402) . bathe fore föddom oc oföddom ib. MB 1: 1 . MD 42 . BSH 5: 581 ( 1517) ."],"e":["v- . ","uföder L.)"]},{"a":"ofögha","b":"av","c":"adj.","d":["som beter sig otillbörligt, ohyfsad. swa oförgho folk hafuer iak ey seet Iv 4068 . " grympt folk war thz oc ofögha " Al 9415 . " een matgirugh man ok wfögha latir sik ey nöghia " GO 575 ."],"e":["wfögha . ","ofögho )"]},{"a":"ofögha","b":"nn","c":"","d":["det som är opassande el. otillbörligt, otillbörlighet, ofog. talar ofögho til honum MB 1: 234 . " at thik time ey ofögha " ib 334 . swa mykin ofögho kan thu drufua Iv 585 . " awi then last ok then ofögha the begingo a honom " RK 1: 3955 . hwat ofögha ther skedhe ST 337 . Jfr ofogh."],"e":[]},{"a":"oföghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett opassande sätt, otillbörligt. hon talar ogöghelika til iosep om syndelika gärnign MB 1: 233 . Iv 3082 ."],"e":[]},{"a":"ofögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["opassanillbörlig. " mz oföghelikom ordhom " MB 1: 234 . KS 24 (60, 26) . tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr ib (59, 26) ."],"e":[]},{"a":"oför","b":"av","c":"adj.","d":["1) icke farbar, ofarbar. thu vigdhe hafwit thär thu fort vfört lifwer Bil 216 . 2) ur stånd att röra sig, ofärdig. baros o öre a barom Bu 520 . Bil 104 . KS 41 (107, 45) . " at hawa krankan likama oc oföran " MB 1: 113 . hans armbar . . . varþ oför Bu 525 . - varför, orklös, ur stånd till arbete el. krigstjenst. är frälses mannen gamal äller oför, swa at han forma ey siälwer þiänistenne vppe halldä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). han giordhe tha fult for sin fadher badhe a thingom och stämpnom, for thy at han war gamal oc oföör ib NS 2: 227 (1409, afskr. fr. 1411). som ej med frihet kan röra sig. var vordhin stadughir aff ostadughum ok föör aff oförum Bil 880 . ","3) ur stånd, oduglig. lhänna händher wrdhu v föra til ärwdhis Bil 347 ."],"e":["oföör SD NS 2: 227 (1409, afskr. fr. 1411) . vför: vfört Bil 216 . v för ib 104 ; v föra ib 347 . ofös för oför KS 41 (107, 45)),"]},{"a":"oföre","b":"nn","c":"","d":["omöjlighet att färdas, väglag som gör det omöjligt att färdas. her är och alzs inthe tiil spisningh, och kan inthe inkomma för oföre skwldh BSH 5: 141 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"oföre","b":"nn","c":"","d":["omöjlighet att färdas, väglag som gör det omöjigt att färdas. GPM 2: 142 ( 1500) ."],"e":["w- )"]},{"a":"oförskuldande","b":"","c":"","d":[" - ss adv. oförskyllt. Se Sdw 2: 13457."],"e":[]},{"a":"oförsökter","b":"","c":"","d":["oerfaren, opröfvad. " nogre skreddere som äre offornumstige oc offörsökthe (imperiti et inexperti) " SO 121 . " som wnghe oc oförsökte ärw " Su 71 . ib 112, 117, 175 . ST 383 . MD (S) 240 ."],"e":["oförsökter . ","vförsöktir ST 383 )"]},{"a":"ogaghn","b":"nn","c":"","d":["ogagn, skada, olägenhet, svårighet. Prosadikter (Sju vise m) 169 ."],"e":[]},{"a":"ogaghn","b":"nn","c":"","d":["ogagn, skad, olägenhet, svärighet. thrigghia handa ogangn dröfuir oc mödhir mannana natur MP 2: 122 . thztä slot haffuer giort mykit ogagn bade inledzskom oc wdlendzskom Di 66 . " ther timar thik af thry ogaghn " Ber 259 . " ärfwodhande i vmskiptelikom siälinna dröfwilsom ok androm ogaghnom " Su 431 . Lg 3: 483 . lidha the ther mangahanda ogagn FH 2: 129 ( 1441) ."],"e":["ogangn . ","ogang Lg 3: 483 )"]},{"a":"ogaghnliker","b":"","c":"","d":[" oganghlikit Ansg 177 ), ttig, skadlig. marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganghlichä än ganghlichä ok godhä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). skodhande hwat edhin är . . . gagnlikin älla ogagnlikin MP 2: 165 . " vi styggioms storlika oc mykit vidir alt thet som fanyt [är] oc oganghlikit (quæ vana et otiosa sunt) " Ansg 177 ."],"e":["oganghlicher . ","ogagnlikin . "]},{"a":"ogahhnliker","b":"av","c":"adj.","d":["onyttig, skadlig. " jncommodus . . . ogaghneligen " GU C 20 (hand 2) s. 20. nw wilt tw . . . rada thz som owyrdeliget oc ogangneliget är Troj 246 ."],"e":["ogaghneligen . ","logangneliget ) , "]},{"a":"ogaman","b":"nn","c":"","d":["sorg. " thzta gaman vardh thöm ogaman " Bil 877 ."],"e":[]},{"a":"ogangin","b":"","c":"","d":["som icke inträffat. thu skalt ey swäria for ogangith maal (quod queat acidere iurans non inficare) GO 822 ."],"e":[]},{"a":"ogen","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 81."],"e":[]},{"a":"ogen","b":"av","c":"adj.","d":["opassande, olämplig, orimlig, motbjudande. at vars herra ordh ey synins os swa ogeen som the syntos hinom discipulis Bo 116 . " modheren hans sagdhe ath han skal kallas iohannes, them thotte thz vara ogent " Lg 3: 497 . " war thz för honom swa ogenth oc lodesamt (för ledosamt; insipidum . .. et ineptum), som wansmakande mather " Su 6 ."],"e":["ogeen . "]},{"a":"ogendraghande","b":"","c":"","d":["som ej kan tagas tillbaka, oäterkallelig. til hulkens märe visso ok wgendraghande (irretratabile) vitnisbyrdh SD 5: 678 (öfvers. i vidim. fr. 1467)."],"e":["wgendraghande )"]},{"a":"ogenkalleliker","b":"av","c":"adj.","d":["oåterkallelig. Se Sdw 2: 1277. Jfr oigenkallande."],"e":[]},{"a":"ogenkalleliker","b":"av","c":"adj.","d":["oäterkalleg. BSH 2: 117 ( 1400) ."],"e":[]},{"a":"ogenlika","b":"ab","c":"adv.","d":["opassande, otillbörligt? hulkit som thikkis vara oginlica swarat Bo 61 ."],"e":["oginlica )"]},{"a":"ogenomgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjligt att genomgå el. genomtränga. jmpenetrabilis ogynom ganglegit GU C 20 s. 428 . ib (hand 2) s. 14."],"e":["-ginom- . ","-gynom- . ","-ganglegit . ","-gonghleghit ) , "]},{"a":"oghn","b":"","c":"","d":[" , se ughn."],"e":[]},{"a":"oghn","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ogn )","oghnar bot","ognär- )"]},{"a":"oghna","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. *oghnas, hota. Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"oghormaghi","b":"","c":"","d":[" , se ovormaghi."],"e":[]},{"a":"ogilda","b":"vb","c":"v.","d":["ogilla, förklara ogiltig, upphäva. Jfr K. Olivecrona, Domen i tvistemål s. 20 ff. hwilke raar wj ogildade ok bortkastadhe Svartb 519 ( 1474) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"ogilda","b":"vb","c":"v.","d":["lagboch skulle gillas eller ogillas BSH 5: 187 ( 1507) . öffwergiffwom wi oc ogillom (adnullamus ) all the breff SD 3: 697 (öfvers. i hds. fr. förra hälften af 1400-talet). thorstens niclissons breff ogildadhiz ib NS NS 2: 173 (1409). hafuom wi dödät oc ogildat all the till thalan oc beuisning FH 2: 109 ( 1437) . " for een lagh sum iak vrätlika gangit hafþe af þem ok goþe tolf men a þingge vgilläþu " ib 3: 6 ( 1353) . ogildadhe tesse II nyä raar ib 5: 120 ( 1488) . ib 132 ( 1489) ."],"e":["ogilla . ","vgillä -aþe, -aþer)"]},{"a":"ogilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ogill, ogiltig, ej gällande. Jfr K. Olivecrona, Domen i tvistemål s. 20 ff. 2) icke antaglig, icke fullgod. ogiilt jarn SD 6: 480 (1354, senarer avskr.) . " ranskadeds om thet ogilla fatet " ATb 1: 54 ( 1456) . thässe xij . . . ranzakado om stadzens grop hwar hon war gil ällir ogill ib 218 ( 1461) . " the ij tunnor lax per mongson clandrat för ogille twnnor " STb 5: 255 ( 1519) . SpV 103 . han . . . hade ogylth brödh STb 1: 329 ( 1482) . MP 4: 262 3) ogill, för vilken böter ej skola givas. then boman sadana sädh saadee, honom borde sätias aff boleht och göras ogildh bade paa tingh och stämpno BSH 5: 204 (1508, H. Gadh) . thän som taker på skiparen mädh vredhes handh, är meen edhare, oc ärwlös, ogiller j räth oc lagh PMskr 48."],"e":["ogildh . ","ogiller . ","ogill )"]},{"a":"ogilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ogild, ogiltig, ej gällande. jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). þera pilagrims färþ var ogild Bu 169 . han dömde vgilda alla domicani keysares doma Bil 367 . som ogillan pening sculo the mich ey aff kasta RK 2: 4749 . " dömde jak affh herazsynnine tholffh march ffor oogildh waadh til thwäskiptis " DD 2: 5 (1384, orig.) .","2) icke antaglig, icke fullgod. skodha gerningh ath witha holkin gil äller ogil är SO 20 . ib 63 . ogiilt jarn PfN 137 . ib 138 . " for ogilde broo " BtFH 1: 149 ( 1506) .","3) ogild, för hvilken böter ej skola gifvas. göras ogildh bade paa tingh och stämpno BSH 5: 304 ( 1508) . " tha laghe han a sinom wärkom ogilder " MB 1: 425 . " liggi ogijllder sum firi swerdhe konungx " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . " lijgge ogijllder badhe firi kirkiu ok konunge ib. wari ogilt " SR 15 . SD 5: 376 . (1344, nyare afskr.)."],"e":["ogijllder . ","ugilder L. f. ogild Bu 169 ; SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ogil SO 20, 63 . n. ogilt. ogiilt PfN 137 . ","ogillan RK 2: 4749 . ","ogilde BtFH 1: 149 ( 1506) . ","ogiildo PfN 138 . ","vgilda Bil 367 . ","oogildh DD 2: 5 (1384, orig.)),"]},{"a":"ogiordher","b":"","c":"","d":[" L.","1) oarbetad. Se Sdw 2: 1277. tolff lodh ogiorth sölffuer GPM 2: 85 ( 1489) . STb 5: 280 (1520).","2) ogjord. " jnfectus . . . ogiordher " GU C 20 (hand 2) s. 25. wili ok forthanke at atherwända af giordhom syndom ok wakta sik for ogiordhom SkrtUppb 251 . " ath swa karsk oc deglig jomfrw . . . skulle dräpas for jngen sak oc ogiordh gärning " Troj 268 . 3) i uttr. ogiort vädher, (ännu) icke avgjort väder, väder som änni icke stadgat sig? Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språkk 1: 168 och N. Lindqvist, Saga och sed 1943 s. 186 ff."],"e":[]},{"a":"ogiorþer","b":"","c":"","d":[" L.","1) oarbetad. ogiort sölff HSH 24: 50 ( 1516) .","2) ogjord. " haffde min brodher thetta ogiort tha skulle iak thet göra " BK 196 . thet haffde alth wait wgiort BSH 5: 533 ( 1513) .","3) som icke (genom mdel) blifvit beredd el. giord lämplig? om vind (jfr uttrycket göra vind, se Hyltén-Cavavallius, Värend och Virdarne 1: 113). thäth dughir ey at sighla i vgiorth wädhir (venti stante mora non tendit carbasa prora) GO 1075 . - Jfr ogör."],"e":["v- . ","ögör þer L. wgiordher)"]},{"a":"ogipter","b":"","c":"","d":["ogift. GU C 20 (hand "],"e":["ogiffter )"]},{"a":"ogipter","b":"","c":"","d":["ogift. " huar o giptar man " Bu 6 . " han haffde ok för en hustrw aat hon fik soot ok doo affbra thy sath han ogipter mangen dagh " RK 1: 1954 . än hon är ogipt MB 1: 369 . " quinno badhe gifta ok ogifta " KL 101 ."],"e":[]},{"a":"ogislaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"ogivin","b":"","c":"","d":[" Se B. Lundberg, Tröghbolagh 56."],"e":[]},{"a":"ogivin","b":"","c":"","d":["icke gifven. TB 80 ."],"e":[]},{"a":"ogladher","b":"av","c":"adj.","d":["sorgsen, bedröfvad. " then stolte flores ogladher var " Fl 223 . Iv 5046 . Di 111, 158 . Lg 3: 4 . - med gen. thäs är iak oc hon mykith ogladher Al 8390 . - med prep. af. aff thinom skadha är iak ogladher Al 3534 ."],"e":[]},{"a":"oglädhi","b":"nn","c":"","d":["sorg. ändalös oglädhi Hel män 149 ."],"e":[]},{"a":"oglädhi","b":"nn","c":"","d":["sorg. " engen oglädi ma skadhä tik " Iv 1922 . ib 5096 . Fl (Cod. C) 223. ST 502 . Pa (Tung) 33, 40, 42."],"e":["oglädhy ST 502 )"]},{"a":"oglädhias","b":"vb","c":"v.","d":["bedröfvas. " ther ogladdes gawins wenir myket aff " Va 37 ."],"e":[]},{"a":"oglädhias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. bedrövas, sörja. han ogladdis mykith widher sins systersons fall Prosadikter (Karl M) 270 ."],"e":["ogladdis ) , "]},{"a":"ogravin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["-grävin )"]},{"a":"ogravin","b":"","c":"","d":["ogrävd; ouppodlad? inops . . . quod est terra ograffwin oc oiordadher GU C 20 (hand 2) s. 30."],"e":[]},{"a":"ogripin","b":"","c":"","d":["icke gripen el. fasttagen, fri. BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . huilkin hans swän som nw ogrepin är ib 4: 227 (1497, gammal afskr.) . ib 5: 168 ( 1507) ."],"e":["ogrepin )"]},{"a":"ogriplika","b":"ab","c":"adv.","d":["oändligt, på oändligt sätt, i oändligt mått. the haua ogriplica (incomprehensibiliter) alt got aff hans guddoms valde Bir 2: 248 ."],"e":[]},{"a":"ogripliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oomfattlig, oändlig, oändligt stor. gudh är äwärdhelikin ok ogriplikin Bir 1: 395 . " mz sinom ogriplikom guddom " ib 345 . ib 219, 2: 111, 301. eet palacium ogirpelikt i storlek ib 11 . skinit . . . var ogriplikit j langlik oc diuplekhet oc j vidhelek ib. aff ogriplike sorgh ib 3: 210 . ib 2: 257 . VKR II, 70. Su 458 . hon (glädjen) är ogriplikin at sighia MP 1: 29 . 2) obegriplig, ofattig. al thing varo ther ogriplikin at skodha ok begripa (incomprehensibilia ad considerandum) Bir 3: 425 . " min ordh skulu ey vppinbaras j ogriplikom vndir standilsom " Bir 1: 56 . " tha skal gripas the ogriplika threfalloghet " Ber 213 . (ogriplik för griplik Ber 206 .) - Jfr obegripliker."],"e":["-likin Bir 1: 219, 395 ogriplikin MP 1: 29 . ","ogripelikt Bir 2: 11 . ogriplikit ib. ack. m. ogripelikin ib 111 . ","ogirplikom ib f. ogriplike ib 3: 210 . ","ogrypelike ib 2: 257 . ","ogripeliko VKR II . ","ogirplikin Bir 3: 425 . ","ogriplikom ib 1: 56 . ","ogrippelike ib 2: 301 . ","ogriplika Ber 213 . ","ogripliko Su 458 ),"]},{"a":"ogrundeliker","b":"av","c":"adj.","d":["outgrundlig. min ogrundelikin (inscrutabilis) wisdombir han tildrogh tik swa mik Mecht 111 . ib 180, 224, 241 . jndex . . . theknar gudz foresyn wndhersama, oc ogrundelika (inscrubatilem) skikkan ib 337 . thinom ogrundeliga visdom befellir jac mina tro SvB 471 (omkr. 1500)."],"e":["-likin . ","-liger )"]},{"a":"ogräs","b":"nn","c":"","d":["ogräs. " nw aff the ogreseno som saman skal bidhas ok jeldhin kastas " MP 5: 142 . ib 166."],"e":["ogres )"]},{"a":"ogräs","b":"nn","c":"","d":["ogräs. lolium, ogres GU 8 ."],"e":[]},{"a":"ogräsan","b":"nn","c":"","d":["ogräs. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 178 f. MP 5: 107 . nw . . . lkom thera owin ok sadde ther offwan j tystiil lok klinth, ok annor ogräsan ib 132 . ib. ib 138 . medh ogräsaneno (vndirstas) syndhogha människior ib 142 . somlikin korn komi nidhir j blandh ogräs ok thera röthir swa ath thet ogräsanit forgik allo sädhinne ib 166."],"e":[]},{"a":"ogudhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ogudligt, ogudaktigt. Bil 566 . MB 1: 372 . KS 45 (116, 49) . MP 1: 35 ."],"e":["ogudhelika KS 45 (116, 49) ),"]},{"a":"ogudhliker","b":"av","c":"adj.","d":["ogudlig, ogudaktig. grymber ok vgudhliker höfdhinge Bil 285 . vgudhlike iudha ib 286 . ib 425, 461, 804 . Bir 2: 304, 3: 84 . VKR XVIII . " är thz ogudhlikt at hindra siin barn aff gudz thiänist " MB 1: 329 . mz . . . ogudhlikom ordhom ib 458 . " o guþleka siþi " Bir 4: (Avt) 181 . ogudhlikin thing KL 62 . " fik brodhrin ogudhlikin kerlek " ST 443 . VKR 19 ."],"e":["v- . ","o guþleker: -leka Bir 4: (Avt) 181 . ","ogudheliker: -lix ib 3: 84 ; ","-like VKR XVIII . ogudhelikin ib. ack. m. ogudhlikin ST 443 . ","ogudhlikin KL 62 ),"]},{"a":"ogudhlikhet","b":"nn","c":"","d":["ogudlighet, ogudaktighet. Bir 1: 71, 3: 13 ."],"e":["ogudhelikhet Bir 3: 13 . ","ogudheliker ib 1: 71 )"]},{"a":"oguldin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["-gullin )"]},{"a":"ogänger","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ogärning","b":"nn","c":"","d":["ogärning. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 167 f., 183 f. GU C 20 (hand ) s. 112. "],"e":["ogerning )","ogärningis man","ogärnings man","ogerningx- )"]},{"a":"ogärning","b":"nn","c":"","d":["ogärning. " vita thera ondzsko ok o gerningha " Bir 1: 75 . MB 1: 477, 2: 292 . Va 9, 36 . RK 2: 1934, 6007 . Jfr höghmälis ogärning. "],"e":["ogärnings man","ogärnigess- Su 29 ),","ogärnings folk , ","ogärnings man , "]},{"a":"ogärþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ogäster","b":"","c":"","d":["icke betungad med gästning. ath prestegardhen bliffwer vgesth BSH 5: 436 ( 1511) ."],"e":["vgesther )"]},{"a":"ogäver","b":"av","c":"adj.","d":["dålig, usel. thu skalt ey göra thit godz faghirt oc gefft vtan til thz som ogefft är innantil, thu skalt warna thän som köpa wil oc sighia hwat som ther är ogäfft ST 487 . ib 492 ."],"e":[]},{"a":"ogödder","b":"","c":"","d":["ogödd, icke gödd. eenn ogöd gåss Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"e":[]},{"a":"ogönst","b":"nn","c":"","d":["1) misshag, ovilja. " hafwir thu owilia ellir ogönst til nokon " ST 425 . ib 515. fM 145 (1502). HSH 19: 124 ( 1506) . " ath wi aff satte all owelie twiist haath och ogönsth, som i mellen hans nade och mich varet hafwer " BSH 4: 325 ( 1502) .","2) ondt, förtret. " hwat othokka ällir ogönst hafwom wi thik giort " ST 60 ."],"e":[]},{"a":"ogönst","b":"nn","c":"","d":["1) misshag, ovilja. " immemoracio . . . glömska oc ögönst " GU C 20 (hand 2) s. 13. stode hans nyman fore rettin, som wor nadege herre swa lenge hade ogönst pa, och war skylter, ath han . . . STb 3: 454 (1499). JMö 182. JMPs 532."],"e":[]},{"a":"ogönstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["avogt, hätskt; otacksamt. . . . hwilke ogönsteligha (sine gratitudine) nytthia gudhz godhgärninga Mecht 62 ."],"e":["-ligha )"]},{"a":"ogönsteliker","b":"av","c":"adj.","d":["avog, hästsk. STb 5: 337 (1521, Kop)."],"e":["ogunstäliger )"]},{"a":"ogönstogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) avog, hätsk. ovänlig, all war bristilse, och ogönstagha othrolighet Mecht 274 . 2) otacksam. annars ware iak ogönstogh, om iak ekke mädh största wärningh hedhradhe thät, om hwilkidht iak offwer all thing hedras JMPs 58."],"e":[]},{"a":"ogönstogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ogunstig, ovänlig. war mik ey ogönstogh MB 2: 208 . BSH 3: 180 ( 1467) , 4: 257 (1501), 5: 456 (1511). ","2) otacksam. Bir 4: 109 ."],"e":["wgönstig BSH 5: 456 ( 1511)"]},{"a":"ogönstoghet","b":"nn","c":"","d":["2) misshag, ovilja. wor kiereste nadigeste herre . . . haffuer jw . . . offuergiffuit all owilie och ogunstighet STb 5: 319 (1521, Kop)."],"e":["ogunstig- )"]},{"a":"ogönstoghet","b":"nn","c":"","d":["otacksamhet. " at thz olydogha folkit widherkännis sina ogönstoghet (ingratiudinem) " Bir 4: 109 . ib 106 . Lg 3: 647 ."],"e":[]},{"a":"ogör","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr ogirorþer."],"e":["-gyr . ","-gior )"]},{"a":"ohandladher","b":"","c":"","d":[" ) , p. ladj. orörd, oberörd, intakt. maria skal ewärdelika möö wara whalnadh MP 3: 508 ."],"e":["whlnadh"]},{"a":"ohannadher","b":"","c":"","d":["orörd, oberörd. " latir . . . thz ohannat (intactum) " Bir 1: 302 . ohannadhom likamom aff orenlike smitto ib 5: 7 ."],"e":[]},{"a":"oharþlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["offhardhelika StadsL Eds 19: pr, 20. affhardhelica ib i var. affhardeligha ib 19: pr. i var.),"]},{"a":"ohel","b":"nn","c":"","d":["olycka. tha fik konung eric mere hoeel RK 2: 7625 ."],"e":["oheel )"]},{"a":"ohelsa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ohelsosamber , adj. 2) icke frisk, sjuk. Se Sdw 2: 1277. - Jfr ohelsamliker."]},{"a":"ohelsa","b":"nn","c":"","d":["ohelsa. " then mater ella drykr suå tax, han wardr hånom giärnt til ohälso " KS 42 (110, 46) . "],"e":["ohälsa )","ohelsosamber","ohilsa- )"]},{"a":"ohelsadher","b":"","c":"","d":["icke helsad. gingo bort . . . hwsbondanom oohelsadhum (utan att taga afsked med världen) KL 206 ."],"e":["oo- )"]},{"a":"ohelsamber","b":"av","c":"adj.","d":["ohelsosam. med dat. allom menniskiom ohelsamber LB 3: 14 . ib 23. Jfr ohelsosamber."],"e":[]},{"a":"ohelsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ohälsosam. tolke siwkdoma komma . . . aff ohelsamlighe födho Prosadikter (Barl) 23 . 2) icke frisk, sjuk. tolke siwkdoma komma . . . aff ohelsamliko blodhe Prosadikter (Barl) 23 ."],"e":["-ligher )"]},{"a":"ohemelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ohemult. then kötbod . . . som jen s . . ohemblige solt hade ffran barnomen STb 4: 297 ( 1513) ."],"e":["ohemblige )"]},{"a":"ohemeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. ohemult. then tompten . . . som niclis . . . hade . . . solt ohemellit och olaglige oc icke frendom hembodhnä STb 5: 135 (1516)."],"e":["ohemllit ) , "]},{"a":"ohemol","b":"av","c":"adj.","d":["icke med rätt tillkommande (någon) ss egendom, obehörig. - n. adv. ohemult, utan att kunna försvaras mot klander, obehörigt. Sd NS 2: 706 (1413). han hade salt ena tompt olagliga ohemolt ATb 1: 151 ( 1461) . ib 254 ( 1466) . STb 1: 283 (1481), 3: 229 (1495)."],"e":[]},{"a":"ohemol","b":"","c":"","d":["icke med rätta tillkommande (någon) ss egendom, obehörig. badh han wt draghas ohemolo (för u ohemolo?) herbärghe Lg (Cod. C) 995 . - n. adv. obehörigt. han dölde en kedel som hans barn ffaan vnder i vistehwss och solde han ohemwlt BtFH 1: 154 ( 1507) . ib 284 (150+9). DD 1: 262 (1422, orig.) ."],"e":[]},{"a":"ohemold","b":"nn","c":"","d":["lL. underlåtet el. uteblivet försvar mot klander, obehörighet. som lagh tilsigie om ohemelth STb 4: 221 81511)."],"e":["ohemelth )"]},{"a":"ohemold","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["ohemuld )"]},{"a":"ohinderlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lobehindrat, utan hinder. scal eriker . . . oss alter anduarþa land, huus oc stäþi . . . frälslicä oc ohinderlicä Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) ."],"e":["-licä )"]},{"a":"ohindradher","b":"","c":"","d":[" L.","1) utan att hindras el. oroas, obehindrad, utan hinder. wil loc jak haua oohindrädhan therä syslaman NMU 1: 63 ( 1367) . Gummerus Syn-sta 45 (1440). - n. adv. 2)oklandrat, utan klander. vtan thät (ɔ Riseberga kloster) hauer thet ohindrath haft oc qwvalt for allom mannom fför nw nylican NMU 1: 70 (1384)."],"e":["lm . ","oohindrädhan ) , "]},{"a":"ohindraþer","b":"","c":"","d":[" L.","1) utan att hindras el. oroas, obehindrad, utan hinder. ohindradhir ingaa j himerike Bir 2: 150 . " ma hwar til annars i köpstadha ok annerstadz farä frilika ok ohindradher " BSH 1: 132 ( 1371) . thz hwar man ma felugh fara ok ohindrath allan wäghin wara Al 3692 . KL 51 . " obehindradhir af allom thunga " MP 2: 103 . 2) utan att i fråga om besittningsrätten hindras el. störas genom klander, oklandrad. skal thät samä för nämdä goz mik ater tiil lhörä ok minum arwm. ohindrät ok oqualt af hännä arwm SD 4: 390 ( 1334?) . " thät samä för nämdä goz aghä ohindrät oc qoqualt for minum arwm " ib 389 . " prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna " ib 6: 168 (öfvers. i vidim. fr. 1441). BtRK 340 (1487, orig.) . " afhender iac mic then sama gardh . . . oc til eghnar han fornempda klostreno igudheem . . . ohindradhan oc qualdan for mic oc mina epterkomanda " SD NS 1: 10 ( 1401) . " hawe gozith oc behalle vhindrath oc vqwantath fore mik oc minum arwom ib 437 (1405901) o. s. v. " SJ 341 ( 1467) . dömdes . . . köpet stadug och fast ohindrat oklandrat standa BtFH 1: 282 ( 1508) . ib 284 ( 1509) . - n. adv. 1) utan hinder. hon foor badhe wt oc i geen ohindrat Lg 3: 250 . 2) oklandradt, utan klander. tilegnar jak thet . . . for:da peder almennighiä . . . ohindras (för -at) ok oatherkallelica tiill awerdelica egho SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.) . " thy godzeno styra oc radha meth allom rät, ohindrat oc oqualt fore hwariom manne " ib 63 ( 1401) . " ohindrat fore mik ok minom arfwm " ib 99 ( 1402) ."],"e":["v- . ","-at . ","-ath . -ät -ith BtRK 340 (1487, orig.)),"]},{"a":"ohnghnadher","b":"","c":"","d":["ohugnad, otröstad, bedröfvad. " engin thera gik ohugnadher fra henne " Lg 3: 510 . thu säter swa thit hiärta til vslan ok ohughnadhan man Su 441 . ib 461 ."],"e":[]},{"a":"ohroghis","b":"ab","c":"adv.","d":[" = ohyris, vhyrughis girughe MB 1: (Cod. B) 563 ."],"e":["vhyrughis )"]},{"a":"ohuggin","b":"av","c":"adj.","d":["ohuggen. Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"ohughnadher","b":"nn","c":"","d":["bedröfvelse. " vari tik . . . ohugnadhir " MP 1: 34 ."],"e":[]},{"a":"ohughnadher","b":"","c":"","d":["1) ohygnad, otröstad, bedrövad, jak . . . gaar . . . ohugnat til sötasta hughnadh ok frälsara SvB 151 (mot sl. av 1400-t.). 2) sorglig, bedrövlig, ledsam. . . . gudhi fore claghat at jach ider tesse ohwgnade och sörgelige tidinge scal til scriffue Mon Dipl Sv 54 ( 1486) ."],"e":["ohwgnader . ","ohugnat )"]},{"a":"ohughnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["otröstligt, ohjälpligt, bittert, svårt, häftigt. han graatir ohugnelica Bir 3: 42 . ib 324. brimsin bitir oc ohughnelica (inconsolabiliter) ib 1: (Cod. B) 351. nidhir thrykte hona ohugnelika ok oskälika til iordzlik thingh ib 368 . ib 3: 29, 139 ."],"e":[]},{"a":"ohughnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["otröstligt, ohjälpligt, bittert, svårt, häftigt. (de) skulu ohugnelica (inconsolabiliter) syrghia 9 kap ur Bir 37 . " dödz hardasta stiungha, som ohunghnelika ginhgo intil hans hälagsta siäl " SkrtUppb 317 ."],"e":["ohugnelica . ","ohunghnelika )"]},{"a":"ohughsadher","b":"","c":"","d":["1) icke i förväg uttänkt el. öfverlagd. min tunga taladhe ohugxsadh (inexcogitata) thing aff gudhi Bir 3: 158 . 2) utan att förut betänka sig, tanklös. man skal ey ohuxadhir ganga til thz sacrament MB 1: (Cod. B) 556 ."],"e":[]},{"a":"ohulder","b":"av","c":"adj.","d":["oblid, otrogen. " jlla togho the hans peninge oc gul oc waro honom sidan sa ohull " RK 2: 9168 . gudh och lyckan war migh ohull ib 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 233. thet är tog bätre en oppenbare feijgd än en offuermechtug hemelig och ohwl herre HSH 20: 222 ( 1507) ."],"e":["ohwl . ","ohull )"]},{"a":"ohvil","b":"av","c":"adj.","d":["icke utvilad., trött. kom jach tiil wlffuosä ganskä tröth oc ohwiil GPM 2: 294 ( 1508?) ."],"e":[]},{"a":"ohvilter","b":"","c":"","d":["utan att hafva hvilat. MB 2: 234 ."],"e":[]},{"a":"ohyggia","b":"nn","c":"","d":["obehag, förtret, skada. " thz kom them til stor ohyggia " RK 2: 2210 ."],"e":[]},{"a":"ohylde","b":"nn","c":"","d":[" = ohyllist. kesarin . . . hafdhe honum sinnä ohylle gifuit Vis sten 3."],"e":["ohylle )"]},{"a":"ohyllist","b":"nn","c":"","d":["ogunst, onåd. kom j gudhz ohyllist Ber 82 . ST 13, 359 ."],"e":["-yst ST 13, 359) , "]},{"a":"ohyllist","b":"nn","c":"","d":["logunst, onåd. " ath han ey flyr sig eller sin herra ohyllisth ner landhbon eller annarstadz i länith " Arnell Brask Bi ᴵ 24."],"e":[]},{"a":"ohyr","b":"nn","c":"","d":["det som genom ovanligt utseende el. storlek väcker förvåning, förskräckelse. el. känsla af obehag, vidunder, odjur. hafsin ohyyr Al 9194 . barnith är halfft en fagher man ganzklika dödher tha är han nidhan til et trwll oc diwr thz ärlifwande a the ohyr ib 9874 . " thz i liffwin widher slikt som annath fä oc wille diwr widh lööff oc gräs oc annor ohyyr " ib 7032 ."],"e":["ohyyr )"]},{"a":"ohyra","b":"nn","c":"","d":["och n.","1) varelser som genom storlek el. ovanligt utseende väcka förskräckelse el. känsla af obehag, vidunder. soma hafdho föter fyra oc soma twa aff thässe ohyro Al 9222 . " tha skal the ohyra (= the orma ille scorpione oc cocodrille draka ok trull ok fwla wäter 5909-11) flodhena fly " ib 5915 . ib 5917. 2) trolskhet, vidundrlighet. han kom j vtbygd to ohyra the varo full MD 341 .","3) stor mängd. aff tumber mästara dyre var ther ful ohyrä Fr 1786 ."],"e":[]},{"a":"ohyra","b":"nn","c":"","d":["och n. 1) koll. lvarelser som genom storlek el. ovanligt utseende väcka förskräckelse el. känsla av obehag, vidunder. - om mindre skadedjur: ohyra. see huru madhka oc ohyra bidha thic (ecce vermes te . . . exspectant) oc äptir thinom licama: at the matto faa han til at slita Hel lmän 120."],"e":[]},{"a":"ohyre","b":"nn","c":"","d":[" = ohyra 1? ther bliffwo dödhe resa wille . . . thz war ey skadhe om the ohyre Al 7402 . - i allmh. det som är ovanligt el. trolskt. os är här nu äwintyre komin a hand ok ful ohyre Fr 74 ."],"e":[]},{"a":"ohyre","b":"nn","c":"","d":[" ? = ohyra 1. Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"ohyris","b":"ab","c":"adv.","d":["ofantligt. ohyris mykith MB 1: 312 . ib 395, (Cod. B) 547. vhyris länge ib (Cod. B) 534."],"e":["vhyris )"]},{"a":"ohyrliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofantlig. " vaxte swa stora ok ohyrlica thässa lanz synder " Bil 211 . Jfr ohörliker."],"e":[]},{"a":"ohägdhom","b":"ab","c":"adv.","d":["ohejdat. Se E: Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 55."],"e":[]},{"a":"ohägdhom","b":"ab","c":"adv.","d":["ohäjdadt. " jak vtlagdhe rumlica värlz godz ok förtäradhe ohägdhom " Bir 3: 142 ."],"e":[]},{"a":"ohäghnadher","b":"nn","c":"","d":["frånvaro av hägn el. stängsel. swa at ey gaar ohägnader vpa byana til skadha SD NS 3: 452 ( 1419) ."],"e":["ohägnader )"]},{"a":"ohämder","b":"","c":"","d":["ohämmad. thessa stora ogerningena ville gudz rätvisa ey lata ohända vara Ansg 203 . " ath gud läte wara thz ey ohämpt " RK 1: 2850 . BSH 4: 317 ( 1502) ."],"e":["ohämpt RK 1: 2850 ; BSH 4: 317 ( 1502) ), "]},{"a":"ohämder","b":"","c":"","d":["ohämmad. - n. adv. ohämnat, ostraffat. wee then dagh jak födh war ath mik saa stor blygd skal öwör gaa ohämt Prosadikter (Su vise m C) 241."],"e":["ohämt ) , "]},{"a":"ohämter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["-hämpter )"]},{"a":"ohändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["ohanterlig, mycket stor? cernuus . . . idest magnus infinitus stor ok ohendelig GU C 20 s. 101 (möjl. att i st. för till oändeliker)."],"e":["ohendelig )"]},{"a":"ohänder","b":"","c":"","d":["som icke händt, ogjord. om thennä skadhin ware ohänder Al 3715 ."],"e":[]},{"a":"ohändogher","b":"av","c":"adj.","d":["icke händig, otymplig. segnis . . . lather oc ohendoger ffofengher oc onytthogher GU C 20 s. s. 562."],"e":["ohendoger )"]},{"a":"ohördher","b":"","c":"","d":["ohörd, oerhörd. " thimadhe eet miraculum ohört för " Bil 877 . gör ohördh thing ok owan Bir 1: 114 . " do mz ohördhom dödh ib 3: 15. ""],"e":[]},{"a":"ohörlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett sätt hvartill man icke hört maken, ohyggligt, gräsligt, förskräckligt. talar ohörlika (blasphemaverit) om gudz nampn MB 1: 372 . " qwaldes omilleliga ok ohörliga " Lg 3: 557 . - oerhördt, förskräckligt, ofantligt. ohörlika (Cod. B vhyris 534) länge MB 1: 78 . ohörlika wredher ib 339 . " baswna bläster wäxte ä meer oc meer ohörlikare (paulatim cresebat in majus et prolixius tendebatur) " ib 330 . 2) orimligt. at han swa orhörlica (absurde) spordhe KL 201 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"ohörliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oerhörd, exempellös, oftast i dålig bem.: förskräcklig, skändlig. o fadherlika inälffuanna ohörliken (inaudita) mildhet Su 47 . " hwii öker thu tha thin klaghamal, som tik nakot nyth oc ohörlikit hänt haffdhe " ib 121 . Lg 3: 404 . " o ohörlikin fattigdomber " Ber 283 . " thz är ohörölikit a cristit folk skal sin gudh forsaka " ST 97 . tholde . . . ohörelik thing ib 185. for idhra omannelica oc ohörlica grymelikhet Gr 315 . Su 234 . mz . . . ohörlichom pinom Bir 4: 199 . LfK 237 . " vtan synden ware giordh mz them manne eller kono, som ohörlikast är at synda mz " MB 1: 301 . " för the ohörliga gärningh the giort haffdo mz qwinnonne " ib 2: 133 . ST 444 . " o hwru fwlt oc ohörlikit (absurdum) thz är at nwnnonar göra thz i klostromin hwilkit hörror oc wärldzlika qwinnor plägha göra i wärldinne " Ber 173 . 2) orimlig? them bywdande iämwäl ohörlik oc omögelik tingh Su 55 . - Jfr ohyrliker."],"e":["-likin Ber 283 . ","ohörliken Su 47 . ","ohörlekin ib 234 . ","ohörlikit Ber 173 ; Su 121 ; Lg 3: 404 . ","ohörölikit ST o7. ack. f. ohörlica Gr 315 . ","ohörelika ST 444 . ","ohörliga LfK 237 . ","ohörlik Su 55 . ","ohörelik ST 185 . ","ohörliga MB 2: 133 ), "]},{"a":"ohörliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oerhörd, exempellös, ofta i dålig bem.: förskräcklig, skändlig. the thing som ey äru kommin fore människio öron, ällir ohörlikin (inaudita) äru SpV 248 . nw ridher hwar fran sinom härra mädh omynne til en annan härra oc tyäna j eno rike hwilkith oärlikit oc ohörlikith är PMskr 134. ohörlikin oc näpliga troande iärthekne JMPs 19. ib 406 . skal han (ɔ: Anitkrist) . . . dräpa them ädh ohörlikom pinom ib 561."],"e":["-limin . ","-liken , n. -likith)"]},{"a":"ohörogher","b":"ab","c":"adv.","d":["olydig. " ath wore egne vndersate göris oss ohörige " HSH 19: 112 ( 1505) ."],"e":["-iger )"]},{"a":"ohörogher","b":"av","c":"adj.","d":["olydig. " sades for retta tet albrict sutor scal forlicha sich medh skomagare embetet . . . oc ey her epter vare thöm ohörige STb 3: 141 (1494). ""],"e":["ohörige )"]},{"a":"ohövelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett opassande sätt, oanständigt. KL 51 . Bo 192 . ST 14, 225 . Su 418, 424 ."],"e":[]},{"a":"ohövelika ohöfflia","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett opassande sätt, oanständigt. exionam . . . som tw ohöffliga tracterar j thiit wmgänghe Troj 44 ."],"e":[]},{"a":"ohöveliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) opassande, otillbörlig. ohöflighin (indecens) hogsins rörilse SpV 159 . 2) olämplig, otjänlig. samuledis ksulum wi tilsaman binda alt thz som flytande ällir owirflödoght är j warom hogh, ok j warom krop, mz gudz räddogha, at enkte oloflighit ällir ohöfflighit skuli finnas mz os SpV 124 . 4) otjänlig, oskicklig. jncomptenes . . . ohöwelighen GU C 20 (hand 2) s. 20. wana gloria är een ohöfligin (incompetens) jndhra ok ytra manzsins ältan, at täkkias androm SpV 141 ."],"e":[]},{"a":"ohöveliker","b":"","c":"","d":["1) opassande, otillbörlig. " aff ohöwelikum lek " KL 51 . ib 101 . alt thätta thikkis vara ohöuelikit oc ey väl standa Bo 59 . ib 174, 193. Bir 3: 469 . Ber 261 . Su 116 . taladhe opta . . . om tholigh ohöfwelik thing til hänna ST 444 . fore . . . ohöwelike maning oc tiltalan BSH 1: 187 ( 1386) .","2) olämplig, og. " fore ohöflica fasto " Bir 3: 304 . 3) oloflig. illicitus, ohöfflekin GU 3 . MB 2: 297 . 4) otjenlig, oskicklig. giua the (benen) aff sik fanyt ok gnizslande liudh nar the samanslas oc äru ohöuelikin (inhabilia) til at göra rätuisonna fruct Bir 3: 220 . " är han ohöuelikin oc ey qwämelikin til andelica gerning " ib 339 ."],"e":["ohöuelikin . ","ohöfliker . ","ohöflekin . ","ohöuelikit Bo 59, 174 . ","ohöfwelikit Ber 261 . ","ohöffuelikit Su 116 . ","ohöffweligit MB 2: 297 . ","ohöuelikin Bir 3: 469 . "]},{"a":"ohöviska","b":"nn","c":"","d":[" [Fnor. úhœverska] oöfviskt el. otillbörligt beteende, otillbörlighet. KS 54 (137, 58) . stor ohöuisca (inhonestas) är at androm herra giua tro ok androm thiänist Bir 3: 390 ."],"e":[]},{"a":"ohöviska","b":"nn","c":"","d":["otillbörlighet. " propina . . . täffuerne ok een ohöuiska " GU C 20 s. 494 ."],"e":[]},{"a":"ohövisker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ohöfvisk, opassande, otillbörlig. vm nakot wanhedhirlikit älla ohöuist fins j hänna athäfwr 1: 271. ib 2: 30, 3: 179 . KS (fragm) 12 . theres tall oohöffuisth war RK 3: 2098 . 2) föraktlig, ringa. christus räknas nw ohöuiskir (inhonestus) ok fwl ok smälikin Bir 1: 139 . " huat synis vara ohöuiskare (vilius) gerning än rökta skorfwot hofwid " ib 3: 229 . 3) som förer ett otillbörligt el. oanständigt lefnadssätt, liderlig. MB 2: 369 . " för ena ohöffwidzska qwinno skuld " ib 119 . KL 279 . ST 392 ."],"e":["ohöffwitzsker: -itzske MB 2: 369 . ","ohöffwidzsker: -idzska ib 119 (på två st.). n. ohöuist Bir 1: 271, 2: 30 . ","oohöfuisth RK 3: 2098 ),"]},{"a":"ohövisker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ohövisk, opassande otillbörlig. vthöffuitz taal STb 3: 460 ( 1499) . "],"e":["vhöffuitz ) , "]},{"a":"ohöviskhet","b":"nn","c":"","d":["otillbörlighet. LfK 42 ."],"e":["ohöffwidzkhet )"]},{"a":"ohöviskliker","b":"av","c":"adj.","d":["ohöfvisk, opassande, otillbörlig. " for ofmykla skörlikhet ok ohöislika glädhi som the taka j sinom orena lusta " Bir 1: 79 . " ohöuislik prydhilse ib 3: 475. " ib 1: 121 . MP 2: 218 . Ber 129 . LfK 31 ."],"e":["ohöuisliker: -lika Bir 1: 79 . ","ohöfuiskliker: -likom MP 2: 218 . ","ohöuislikit Bir 1: 121 . ","ohöfwislikit Ber 129 . ","ohöffwidzligit LfK 31 ),"]},{"a":"ohöviskliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = ohövisker 1. ohöffeskligen ord Troj 94 ."],"e":["ohöffweskligen ) , "]},{"a":"ohövisklikhet","b":"nn","c":"","d":["otillbörlighet, otillbörligt el. oanständigt beteende. wildo ey afflata aff sinne ohöwisklikhet Kl 52. bort draghas the aff syndom oc ohöfwisklikhet (inhonestatibus) Bir 3: 308 . ib 1: 140, 141 ."],"e":["ohöuislikhet Bir 1: 141 )"]},{"a":"ohövislika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett opassande sätt. thw saat han . . . hannas ohöuisklica oc nidhir kastas a jordhena Bi 2: 119. ST 394 . MEG (red. A) 55, (red. B) 60. EG 64 . TS 22 ."],"e":["ohöfwidzlika ST 394 . ","ohöwizslika MEG (red. A) 55. ohöutzlika EG 64 . ","ohöfuiskleka MEG (red. B) 60 . ","ohöffuitzlighen TS 22 (på två st)),"]},{"a":"oidher","b":"av","c":"adj.","d":["overksam, trög, lat. " infrequens . . . oodhydher et piger " GU C 20 s. 291 ."],"e":["oohydher )"]},{"a":"oidhin","b":"av","c":"adj.","d":["overksam, trög. " hon aat ey sit brödh oidhin älla lath " MP 1: 181 . " swa som latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufin kombir. swa ödhin (för oidhin) männ iska [Idhis] enkte got göra til gudz hedhir oc sit eghit siäla gagn " ib 2: 206 . ib 212, 244, 245 . som lata varo ok oidhna i bönom ok gudz thiänist KL 337 . skör lwste bränne hardhelikare oidhna och dylska Ber 138 ."],"e":["oidhna MP 2: 245 . ","oidhna KL 337 . ","oidhna Ber 138 ),"]},{"a":"oidhna","b":"nn","c":"","d":["overksamhet, tröghet. KL 350 . Ber 138 . LfK 161 ."],"e":[]},{"a":"oidhna","b":"nn","c":"","d":["overksamhet, tröghet. Se E. Rosell, Prefixet o- i ljordiska språk 1: 172. SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"e":["-iidh- )"]},{"a":"oigenkallande","b":"","c":"","d":["oåterkallelig. . . . skulle . . . haffue vighenkallendes fuldmagt at fuldgiöre then recess . . . vti malmö giort wort Rydberg Tr 3: 582 ( 1513) ."],"e":["vighenkallendes )"]},{"a":"oilladher","b":"","c":"","d":["oklandrad. okilät (för oilät?) ok iklandat SR 2: "],"e":[]},{"a":"oilter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["uilter )"]},{"a":"ointer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oiordhadher","b":"","c":"","d":["icke jordad. MB 1: 269, 2: 293 ."],"e":[]},{"a":"oiordhadher","b":"","c":"","d":["1) icke jordad. inhumatus . . . oirdadher. GU C 20 (hand 2) s. 2. hon . . . laa saa länge offwer jord ojordad Troj 289 .) 2) utan odlingsbar jord, ofruktbar. jnops . . . quod est terrra ograffwin oc iordadher GU C 20 (hand 2) s. 30."],"e":["oiordad(h)er ),"]},{"a":"oivirgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["oöverträfflig. " han är hallin for lthy, at j sinne stadoghet är han oowirgangelighin (insuperabilis) " SpV 283 ."],"e":["oowirgangelighin )"]},{"a":"oivirskorin","b":"","c":"","d":[" offuerskortith GU C 20 (hand ","p. adj. oskuren, icke överskuren. Jfr ivirskära."],"e":["o"]},{"a":"oivirvinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["oövervinnlig. " könith . . som syntis wara ooffwirwinnelighin (insuperiabile) " SpV 165 ."],"e":["ooffwrwinnelighin )"]},{"a":"oivirvunnin","b":"","c":"","d":["oövervunnen, oöverträffad. SpV 287 ."],"e":["oowirwnnen )"]},{"a":"oiäfliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. n. adv. otvfvelaktigt. er thet oiaflikt almogans fördervilse KS 8 (20, 9) ."],"e":["oiafliker . ","uiafliker L.)"]},{"a":"oiäghadher","b":"","c":"","d":["ojagad. ST 281 ."],"e":[]},{"a":"oiämkadher","b":"","c":"","d":["oskiftad. Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"oiämlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ojämt; med ojämna tag. diremigare oiämplega roo GU C 20 s. 522 ."],"e":["oiämplega )"]},{"a":"oiämn","b":"av","c":"adj.","d":["5) ojämn, obillig. orättvis. jinquus . . . ooiefn oc orätwiiss GU C 20 (hand 2) s. 29. ey käre iac at thät är orät oc oiempnt thät thu swa giordhe Hel män 160. 6) om tal: icke delbar med 2, udd. inpar oiämpn ok vdda GU C 20 s. 407 . lib (hand 2) s. 14."],"e":["oiämpn . ","oiempnt . ","oieffn . ","ooiefn ) , "]},{"a":"oiämn","b":"av","c":"adj.","d":[" "","1) n. adv. ojämt, orättvist. " ati skiffte w jampt mellom oss brödra " Di 8 . ib 63 ."],"e":["oiämpn . ","ojämpt Di 63 . " w jampt ib 8), "]},{"a":"oiämnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) ojämnhet (i fråga om vikt). diäfflana . . . nedher drogo syndernars del (ɔ vågskålen med synderna), hädandhis jomffru maria. sighiandhis hänne haffwa giorth oiämpnadh j wicthenne JMPs 416. 3) orättvisa, partiskhet. orättfärdighet. j thinom bönom hwilka thu offra skal härranom bortkasta oiämpnadhin (iniquitatem), thz är syndena, ok thak thz godha SpV 35 . ib 310."],"e":["-iämpn- )"]},{"a":"oiämpnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ojämhet. " at enghin wanskipilse ällir oiämpnadher synis j gulffweno " Bir 4: 105 . aff . . . stenanna oiämpnadh ib. 2) orättvisa, partiskhet. at ey skal ojämpnadhir märkias j konungenom Bir 3: 305 ."],"e":["oiämpnadher )"]},{"a":"oiärnahder","b":"","c":"","d":["icke järnbeslagen. vi (6) sma hywl ofjärnat BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"oiästadher","b":"","c":"","d":["ojästad. " bakade brödh oiästadh (azymos panes) " MB 2: 85 ."],"e":[]},{"a":"oiävande","b":"","c":"","d":["icke fruktande el. misstänkande. ey var han en oiäuande tha han räddis en falsca listä Vis sten 4 ."],"e":[]},{"a":"ok","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L.","1) ock, också. " hulkin arffdel och lop ijᶜ (200) mark " SJ 2: 194 ( 1491) . " tesligis wpenbarede och fforscrifne gode men at fförscrifne hustru cicila hade giffuit sin bonda ighen " ib 252 ( 1494) . lasse bagge . . . hade giffuit sine hustrv hwar iij:e peningh aff alt tet the aghe, om en the och gardh eller grvndh hade, swa wel som lösörene STb 3: 227 ( 1495) . item en meesse, som her bertil köpthe . . . och for iiij ortugh HLG 2: 84 (1517). - till och med; rent av. wilt thu witha thz (svar:) gärn ok (etiam) SpV 529 . - ok äkke, ej heller. haffdhe ok ekke skadhe lika foruitith wthsänth dinam, tho haffdhe hon ey bedröff sina brödhir SpV 68 . " skeer thet och icke, swa som nw sagt är, tha . . . " STb 4: 82 ( 1505) . 2) för att sammanbinda två el. flera ord, uttryck el. satser, vilka betecknas ss samstämmiga el. likartade: och. percipere fulkomliga tago vk vnderstaa GU C 20 s. l75. iuda ogh greska ib s. 89 corea . . . danzs vk vppavisa ib s. 105 . " the sagdo syt ärendhe aa then befalling the ahde aff grecana " Troj 163 . Särsk a) för att förena numerala uttryck. Se Sdw 2: 1277. b) för att sammanbinda två ord som äro synonymer el. tillsamman uttrycka ett enda bergrepp. Se Sdw 2: 1277. thär är een tiellra oc skeel loot höreda ägor oc grydby VKJ 88 . c) för att sammanbinda två växlande former av samma ord Se Sdw samma form. li distritutiva uttryck. se Sdw 2: 1277. - i uttryck som på ett förstärkande sätt beteckna en obestämd utsträckning, ett framskridande. tha böryas til ath lätha aloe j olyona ä litith oc litith PMSkr 536 . f) i förening med följande negation. (?) thätta är fulbordogha mnänniskio enkannelikit ok ädhla, at nythia sin krop til ärffwodhit ok (för ok eigh) til byrdhena (ad opus non ad onus) SpV 446 . g) i förening med följande villkorsbisats. och i synnerhet? for thy at ondzskofulla hoghenom jnne är altidh kärlekin til at döma ok om saa är at ekke är maktin at näpsa ällir plagha (si desit potestas puniendi) SpV 461 . 7) men. Se Sdw 2: 1277. swen bältare ok ion tyrn . . . hördo at rauidh sade til michil gulsmid iak wil göra thina skadalösso om the hwsalego tw hafwir lofwat larins dyäkn ok rawid salth qwar i gardenom ATb 1: 60 ( 1456) . huilke ij som grepne ware vtan fore lybecke j en krogh . . . ok thenne samme nyeman vntslap STb 3: 454 (1499). tha är tidh och inglundh annarss BSH 5: 138 (1507, H. Gadh) . " thet är icke skäll, jach skall halla allan twngan, och mathen tages fra oss " ib 233 (1508, H. Gadh) . " än pa fetom akrom wäxir thet (ɔ olivträdet) wäl oc gör thär lithla frwkth äller jngha " PMSkr 334 . 8) för att tillägga en relativbestämning: som. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 24, 139, 607, 681 f, 683. item i sundbo skoghe en attong oc callas wtskipt SD NS 3: 263 ( 1417) . " jak om mind modher gafwum min fädernies gardh i bodhultte fore hans (ɔ min faders) ok mina ok allars wara vinäs ok frändas siäl, ok thet hafdho förra at ok stodhe til arfs ib 430 (1419). til bräninge ligger 1 lykkia oc kallas skärslykkia " VKJ 44 ( 1447) . " kunnogt görom vi, at hvar ok en i hvad staat, verduchet eller skikkelsom han stadder är, ok gör volgästning biscopsgaardom . . . han är i ban af samma gerning HIst Handl VIII 1: 39 (1474). " VKJ 76 . Sex ekon tr 273 . 10) för att tillägga en villkorsbestäming: om. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 154 f. ok ta giorde jak hanum orät mattisse ok stode jac hanum äy for hemfrid Atb 1: 123 (1460). jec ey varit swa raskligha dömpth vith match Arfst 24 (1461). STb 1: 188 (1478), 390 (1482). fafängligha haffdhe jak waridh skapadhir ok (si) haffdhe jak ekke känth tik min skapara SpV 479 . thz hafdhe warith en godher höffdhinge oc haffdhe han warith kristin Prosadikter (Karl M) 274 . Hel män 204 . " man han sligher fra thöm, och kan han fynne nagre foger ther til " BSH 5: 133 (1506, H. Gadh) . ib 183 (1507, d:o). Troj 12, 29 . - även om. lat warad magnus sade olaf tw far jnte aff thy jw sade magnus jak faar än swa mykit ok faar jak äkke mer ok hög i stökke aff i swep aff fationo ATb 1: 133 ( 1460) . - om blott. kesaren sagdhe sik ey wyrdha hwath dödh han (ɔ sonen) finge oc wordhe han dräpin Prosadikter (Sju vise m) 136 . 11) inledande eftersats: så, då. Se Sdw 2: 1277. tha the twa affrettadws och skutte the pa thenne nyman, ath han war theris höffuitsman j then zachen STb 3: 454 (1499). är thet swa kompanna ey wilya ath skipith skal bötas, moske thy thet wil mere kosta än thet är wärth sidhan thet är böth, oc skal ey skiparen nödga them til ath böta thet PMSkr 86 . 12) i st. f. konj. t. Se Sdw 2: 1277. luce vi vakthin jdhir wel lok idor hyärta ey betyngis aff kreseliko liffuirne MP 5: 52 . 12) i st. f. infinitivmärket at. Se Sdw 2: 1277. thet var engen mandoms gerning och kasta mith swärd i skarnith ATb 1: 285 ( 1468) . GU C 20 s. 208 . exordiris . . . vel orsus böria ok tala lib s. 242. tha kallade ok til bidne ware aff mattis hansson ok hustru cristina otta hinrikssons hustru ok höre pa nagre ordh ok thaal thera mellen war SJ 2: 139 ( 1489) . han . . . stängdhe hänne wthe och satthe sigh siäluer öwär dörena j eth fönster äller windöga och see huadan hon skulle komma Prosadikter (Sju vise m C) 239 . sidhan apostoli waro war ängin bätre i cristnom laghom oc them oppe halda än thu ib (Karl M) 282 . (Jungfru Maria) bödh honom widh dödzsens näffsth oc gudz hämdh, oc prädica tänna psaltaren JMPs 467. 14) i st. f. prep. a (aa). Se Sdw 2: 1277. 15) i st. f. prep. af. Se Sdw 2: 1277. 16) disjunktivt: eller. man thet jach hawer loffwath, skall jach holla, wara arm och rik, som i wile, sa hielpe mik gud och all helgon BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) ."],"e":["oc . ","och . ","ogh GU C 20 s. 80 . ","vk ib s. 75, 105. aa Troj 163 . Se Sdw 2: 1277),"]},{"a":"ok","b":"nn","c":"","d":["se uk."],"e":[]},{"a":"ok","b":"nn","c":"","d":["se uk."],"e":[]},{"a":"ok","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","1) ock, också. " at alli the sum mädh fullum wappnum iwer land rijdhä . . . skulu rymä rikit, sum ok hawer fyr i dömum wärit " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . " warþer oc godzit a minä wäghnä för ater löst þa gangon oc wtskyldinna godzins ater vndir mic " ib 5: 160 ( 1343) . " þe hawin ok fullan warn dom " ib 606 ( 1346) . " kallä han frälsan man þräl böte ok þreä markr som för liughare ok þinuufh " SR 9 . þär tel at þe halden ok þässa hems högtiþ þe samu Bu 24 . hwa mon ok thz gita sakt Bo 248 . Bu 194 . Bo 121, 124 . " jhesu nampn kallas och milhetz nampn " MP 1: 36 . " herra jngemar han war ther ook " RK 1: 1040 . BSH 4: 99 ( 1483) , 198 (1495). nw i jwlas for och en min fogotthe sa sin wäg tiil danmarch ib 5: 389 ( 1510) . war jag och nw for nogra faa daghe paa swarthesiö FM 201 ( 1504) . " the moghe och weel ib. theslikes finge wii och konung c[ristierns] breff " BSH 4: 6 (1471, samt. afskr.) . " l hiälp til gudhz hiälp " GO 122 . - tho ok, dock, om ock. swa som eth blomstrande trää, tho oc ey än tilfulnadz ympat äller rotat Su 160 . - ällir ok, eller ock. skal han . . . i rikesens þiänist þiänä . . . äller oc skatt oc skyld györä SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " mädh liowo eller ok ledho ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). vakta at thu vari äkke aat annars vmgango äntigia fundoghir speiare älla ok fulottir domare " Bo 123 . - ok eigh, ej häller. han formate ok eigh mer mina: än aue maria Bu 7 . Jfr ok eigh under 2. - eigh ok, d. s. eigh aghu ok bönder samu mannum i samu fäärdh matt at sälliä vten til ens malls ok eenä naat foodher, eigh ok till nokrä nestningh eller bortförsl . . . eigh ok flerum samän än swa sum skipät är SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). egh är oc thighiande vm the vndirsamlica dyghdenar hon giordhe mz sinom bönom KL 340 . tha magan kreffwer och vidertoff mathe, tha neka honum ey och giff honum ey oc formykyth LB 7: 81 . at the ey bläse offwir iordhena ey oc öffwir haffwit. ey oc j naghot trä MB 2: 343 . - äkke ok hälder, d. s. wille myn ffrw mik enghelwnde . . . til stedhe ath löppe til calmerna, ecke och heller tiil stocholm FM 490 ( 1510) . - ok sva, också, likaledes. han skipadhe ok swo rent ok clent brödh til wars herra likama Bil 379 . " hulkit diäfwllin forstodh oc saa " Bir 4: 373 . then konung wart fangin hans folk ok saa MD (S) 260 . Jfr sva ok under sva. Jfr äfven ok sva i det under 2 anf. språkprofvet från Bo 123 . 2) för att sammanbinda två el. flere ord, uttryck el. satser, hvilka betecknas ss samstämmig el. likartade: och. westanwart oc sunnanwart SD 1: 228 (1222-30). mæd festum oc lagafangum ib 2: 404 ( 1304) . ib 3: 282 ( 1316) . " vsufructum habeant in eisdem (ɔ: siliuis). videlicet løf oc luuk. fang oc feangangh " ib 1: 581 ( 1281) . wäghafrände mannum at siäkillä matt ok hästä foodher ib 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . " wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghmannum ok minnä domarum ib. äfte samþyrkkyu ok raþe aldra wara raþgiuara " ib 5: 605 ( 1346) . " helbrugþu til hugh oc licama ib 561 (1346). sweä kononger ok götä " ib 1: 668 (1285, gammal afskr.) . sändir . . . gudzrotens qwädiu ok sinä ib. wäri i stath sinum. vtan vfräghð. oc (och utan) konogx wreth ib 669 . " faþer ok moþer satto barnet niþar a guluet " Bu 5 . " män ok kono " ib 3 . gul ok gimstena ib 152 . " väl hauin ii þu ok þin kona biþat ib 4. binda hanom händar ok fötar viträ ib 140. maria baþe moþer ok mö " ib 11 ; se vidare under baþe. han tok sik husfru . . . goþa ok guþleka annam ib 3 . ioakim flyþe . . . ok war hemeleka fiärren i öknom ib. himil oc iordh MB 1: 155 . " at örs ok man a iordhine la " Fr 1816 . " thön hus han skal äta ok drikka i " KS 41 (106, 44) . " hvilkin man här kumbär ok bvre wil warda " SR 11 . " innän garz ok vttän " SD 6: 149 ( 1349) . at ther halle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). som vt skulu fölghiä all þe þing. maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 5: 605 ( 1346) . " gvþi tel heþer ok hans moþor mariu mö ok sancto dominico ok allom halghom mannom tel lof ok allo lekfolke tel criste leken kännedom ok mik tel aflat ok lösn minna synda " Bu 3 . " ens mans vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold " SR 26 . " skal thet hus af siällyne gärning, witt, liust, rent ok lustelikt innan wara " KS 41 (106, 44) . " ther skal wara bord bondadhr kunungx til mat ok dryk ren ok faghr ok dyr äpte ämnom hans ib. kunungur skal the förste ok wisaste af rikino i sit rådh haua, ok ther medh flere godhe rätuise witra ok rönta män leca ok lärda " ib 70 (172-3, 77). jak är vndi vtan ok owan oc jnnan (ego sum subutus et supra, ego extra et intra) Bir 3: 54 . " andelica människior bata . . . af sinom eghnom oc swa annars syndom. ok af skahdelicom thingom " Bo 123 . " een fiol ok annar sat " Fr 1821 . gvz ängel kom een dagh tel ioakim . . . ok tröste han räddan ok sagzþe sik wara guz sändebuþa at hans böne ok hans almusa waro guþi töka ok at hans blyght skal ändas mz heþar: ok frammer sua sagþe han Bu 4 . " habram husfru fic sit första barn: gamul kärlingh þa (hon) hafþe liuat xc ar: ok warþ ysaac patricara got kärlinga barn ib. julianus lät hänne skära spina fran bryste. ok ran af þöm miolk for bloþ " ib 506 . " guz ängel flögh tel himirikis. ok palmquistär äpte stoþ gröns sialur: ok lönen skinu lius som stiärnor " ib 13 . " bok thessin är uttakin medh fåm ordom af thöm bokum wise mästara hafva giort um styrile kununga ok höfdinga. ok hafver hon balka fyra " KS 1 (1, 1) . " thetta är myn kerliga bön til edher ok stora tro, ok vil jak vara edher tiänare sa längie jak lefwer ok forskyllat met alla godho " DD 1: 182 (1503, enl. aftr. hos Langebek) . - Bland användningar af ok, hvilka äro att räkna till denna bemärkelse, må särskildt märkas följande: a) för att förena numeral uttryck. then tima enoch war thryhundradha oc adhertan aara gamal. tha do adam hans alderfadher thwsanda aara gamal, oc xxx aara MB 1: 2 . fyretihi oc vij aar ib. twthwsand aar, oc twhundrath oc fyra aar oc xl ib. waaro the at tale . . . siäx oc siäxtighi ib 254 . " fäm ar oh tiughu " Bu 99 . siax þusand ok siaz hundraþ ok siaxtighi ok siax riddara ok suena ib 508. firitighi munka ok hundradha KL 104 . fäm stänger, ena alen oc en thridhiungx alin jordh SD NS 1: 446 ( b) för att sammanbinda två ord som äro synonymer el. till samman uttrycka ett enda begrepp. Jfr Schlyter, Ordbok s. 788. ofanghno waro lowe ok godhwilliä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). hafde . . . latit hanom basta ok binda ib NS 2: 197 (1409). bätra sin brut ok bötaþ (för -a) Bu 28 . varo galne ok oþe ib 168 . " i lande byggia ok boa " KS 65 (162, 72) . " ä män likamen hauer sit huwdh helt ok helbrigho vtan last ok lyte " ib 32 (82, 35) . j them stadhenom . . . worddho dödgade oc dräpne xviij tusandh män MB 2: 137 . " bönavin ok laghavin " SR 5 . at hiertat klappar och böstar LB 7: 79 . vi bärsadhom oc vedom hona Bir 3: 97 . " j tässo reglonne wphoffue oc wpbyrilse grwndar oc funderar christus henne wppa thre dygder " ib 4: 9 . " wij äre kompne till kriigh och örligh medh koningh hans " BSH 4: 302 ( 1502) . Jfr äfven bl. ofvan anf. uttryck särsk. SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 2: 404 (1304), 3: 282 (1316), 5: 605 (1346); Bu 3 (goþa ok guþeleka, aflat ok lösn minna synda). c) för att sammanbinda två vexlande former af samma ord. inbläsir . . helghom ok hälaghom hiärtom allan sötma MP 2: 110 . d) för att sammanbinda ord som upprepas i samma form. i distributiva uttryck. man sa dostera ä twa ok twa Fr 1820 . - i uttryck som på ett förstärkande sätt beteckna en obestämd utsträckning, ett framskridande. sithia ther ä oc ä RK 1: 3968 . " han vndradhe fast ee oc ee " Al 9854 . skil iak them aat smam ok smam Bir 1: 347 . mik bör mer ok mer fara ther effther Gers Frest 60 . wij droge till hopa ä nember oc nember RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . e) för att sammanbinda två (särsk. el. identiska) pron. el. pron. adv. hvilka sammansmält till ett begrepp. eet ok annat thz siälsynt är Bo 133 . " hwar ok en aff idhra män " Al 4841 ; se vidare under hvar, pron. 3. j tilskyndeden han swa ok swa syndä LfK 265 ; se vidare under sva. f) i förening med följande negation. ok eigh, och icke, ej häller, eller. calle eigh vtroen. ok eigh liughärä. ok egh morðthärä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). j himerikis äro huar ey är jordhin vndir aat ok ey (nec) himelin owan til Bir 3: 54 . 3) för att tilllägga en närmare bestäming: och (dock ofta utan motsvarighet i Nysv.). i höxsta säteno oc mit fore bordheno sato the hälgho thre konunga Bil 916 . kom hiith ock til mig . . . en ther hade tiln tienth jwmfrw anne BSH 4: 248 ( 1500) . andelica människior bata af allom thingom. oc ämuäl af sinom eghnom oc swa annars syndom Bo 123 . 4) mellan två rumsel. tidsbestämningar af hvilka den ena uttrycker utgångspunkten, den andra slutpunkten: och (dock ofta utan motsvarighet i Nysv.). hulkit alla thra lina skal sundhirskära fran hofdheno ok til fothana MP 1: 5 . fra första daghän ok tel terz tima Bu 5 . " fra terz ok tel nons ib. äruodha fran morgnenom ok til quälz " Bir 1: 121 . " äruodha af morghenom ok til quällin ib. 5) för att uttrycka en öfvergång i framställningen: och, vidare, sedan. ok hände i fornämpda stadhenom capharnanum at var herra ihesus gik in ij sancti pätars hws " Bo 70 . " ok herran gudh taladhe (et locutus est Dominus) til jouse " MB 2: 53 . " och saman kalladhe (congergavitque) jouse alla israels släktir " ib 63 . ib 10, 50, 273 . Gr 295 . 6) för att tillägga något som framställes ss följd af det närmast förut omtalade: och i historisk framställning. sidhan sagdhe gudh . . . wardhe liws oc iämskyt wardh liws MB 1: 155 . iak sigir enom gak ok han gaar, ok androm kom ok han kombir ok iak sigir minom tiänarom gör thz ok han gör thz MP 1: 64 . - för att (efter föregående imperativ) beteckna inträdandet af en förutsagd följd. bedhins nu j mit namnp . . . ok j sculin fa thz j bedhins MP 1: 149 . " fföd kaio ok haff skarn til löna " GO 973 . 7) men. mange härra baþo hänna. oc faþir vilde hana ängom giua Bu 503 . " the funnu stadhin öddan ok ena graff af dyrum marmorsten än standa vriffna " Bil 274 . en man . . . scriptadhe sik ok wilde enga bättring lowa KL 26 . " tha byriadhe han sighia ok kännas een deel aff sinom syndom, oc thz thordhe han ekke sighia at han hafdhe barnit myrt " ST 448 . lt goth ok ey ledhir han vxa mädh horn i gardh (dat deus omne bonum sed non per cornua tharum) GO 186 . " the gingo for jmfrvr, och ware ey " Pa (Tung) 33 . " tha magan kreffwer och vidertoff mathen, tha neka honum ey och giff honum ey oc formykyth " LB 7: 81. hade jach altinges gerna möt ider ther, oc tyden är mich nu forstakkot BSH 5: 500 ( 1512) .","8) för att tillägga en relativbestämning: som. wiþ een port ok (Cod. B, C, D som 923) hete aurea Bu 4 . warþ numin i handom: ok worþo onyta ib 15 (kanske snarare att föra till 5). affladhe säm en son oc heet arfaxat MB 1: 4 . " aff enom hedhnom konunge oc het odhin " ib 68 . han (kroppen) hauer huwdh ok främbr alt hans styrilse KS 31 (80, 33) . " i wngren war en stadh oc heter metaxen " Lg 3: 702 . " her effter läsis aff en man, och war en riddare " Pa (Tun) 27 . " jnnan ybernia landh war en riddare och heth tungulus ib. 9) för att tilllägga ett uttryck som betecknar ändamålet med det som angifves i föregående uttryck (det vanl. beteckningssättet är här inf. med föreg. at): och. gangom oc glädhiom os wt a makr " MB 1: 163 . 10) för att tilllägga en vilkorsbestämning: om. Jfr Bergqist, Studier öfver den konditionala satsfogningen i fornsvenskan s. 13. f. taki þän hwar siättä pänning sum hittä. ok orkär han lysningä witnum (var. än han lysninga witnum orkar) HelsL M 35. munde nästen firi harme hafua sik siälf til grunna sänkt, oc hadhe hon ey waan haft at finna sinna sona lik Lg 347 . " mange varo the som ey hafdho komit til rätte troo: oc hafdo the ey hört hans ordh " Bil 861 . " os lyster at ängom mat älla dryk oc fingom vi här vara " ib 916 . " wäl matte han lätas löös ok hafdhe han ey appellert til kesaran " KL 173 . " godh ware tiwgha ok haffdhe hon twa grena (apta foret furca si dente bicuspide facta) " GO 43 . thenna kiortil jak hauer här aa ther wil iak en konung vtfaa ok lather thu tik ey nöghia RK 1: 198 . ma i vetha ath iak hade gerna varit hoss ide i myns broders brödlöp ok hade ekke myn forfal mig förtagit BSH 4: 198 ( 1495) . 11) inledande eftersats: så, då. wäkker os godh natura til godhan hugh eller godherninga, oc forskullom wi ängaledh os gudz winskap MB 1: 392 . " ty at han är gudz sysloman . . . ok skal ära . . . godha män . . . ok skal han sieluer liva medh dighra reddugha " KS 14 (33, 15 ; satsammanhanget kan dock här fattas på annat sätt, se Geetes uppl.). 12) i st. f. konj. at till thäs ok the (böterna) wtfäster äru SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). 13) i st. f. infinitivmärket at. skal han skipa i huart landskap . . . landzdomara, ok näpsa illom ok ostyroghom mannom KS 68 (168, 75) . " þa faþeren com ok vitia (sinne) dottor " Bu 503 . " böriade han til oc sörgia LG 3: 15. ""],"e":["oc . ","ock . ","och SR 26 ; MP 1: 32, 36 o. s. v.; VKR 2, 5 o. s. v.; Pa (Tung) 27, 28, 29 o. s. v.; Va 3 o. s. v.; BSH 3: 298 ( 1471) , 299, 4: 14 (1471) o. s. v. ogh ib 5: 473 (1511). ook (i rimsl. med klook) RK 1: 1040 . ","aag BSH 4: 3 1471, samt. afskr.). vc SD 3: 282 ( 1316) ), "]},{"a":"oka","b":"vb","c":"v.","d":[" Se uka."],"e":[]},{"a":"okalladher","b":"","c":"","d":["okallad, icke tillkallad, icke uppmanad att infinna sig. han kom okalladher til thera stempno Bil 589 . ib 801 . Bir 5: 49 . Ber 258 ."],"e":[]},{"a":"okar","b":"pn","c":"pron.","d":["poss. L."],"e":["okkar . ","ukar )"]},{"a":"oker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ränta. STb 3: 259 ( 1495) . " ath hustrv beata . . . giffue mans biörnsson xxxvj lmark och vare ockredh och lönen quit " ib 4: 19 ( 1504) . ath iak finghe swa mykit fore litit, ok swa stoorth okir oppa faa päninga MP 5: 44 . ib 172 . okreth . . . hwilkit kallas jnteresse PMSkr 82 . 2) betingande el. uppbärande av ränta för penninglån, ocker. the som ey wilia . . . aaterwända . . . aff vkker eller falske köpslaghen SkrtUpp 353. giff j gen thet thu medh okir haffuir fanghit MP 5: 44 ."],"e":["okir MP 5: 44, 172 . ocker STb 3: 259 (1495), 4: 153 (1507). vkker SkrtU+pb 353. best. okreth PMSkr 82 . ockredh STb 4: l19 (1504)),"]},{"a":"oker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ränta. iak maa enkte okir aff thik taka ST 488 . " ma iak wel borgha godz oc gifwa ther okir aff " ib 490 . " at thu skalt okir atirgifwa " ib 493 . skal thu . . . ey trängia them til oker (tvinga dem till räntas erläggande) MB 1: 339 . skal thu ey taka oker a han ib 374 . " taka aff honum fä eller päninga til oker " ib 375 . " iak hafwir takit godz oppa okir " ST 492 . " päninga vthläna oppa okir " ib 500 . hwar som warkunnar them fatigha. han länar gudhi vppa vker Lg 3: 252 . sätia thz (ɔ: sit fäderne) wt opa oker Ber 291 . 2) betingande el. uppbärande af ränta för penninglån, ocker. alla päninga älla nakat annat tholkit mz okir Bir 2: 72 . höghfärdhin är hökt vp stighin ok okrit ib 1: 339 . häntin thz (ɔ: världz godz) saman huar j formaghin mz roff styldh orötuisom skat false han okir menedhom MP 1: 292 . Bir 1: 392, 3: 335, 454 . ST 483, 489, 490, 491, 492 . Su 151 . Lg 3: 411 ."],"e":["okker Lg 3: 411 . ","vker ib 252 . ","vkir ST 483 . ","aker Su 151 ), "]},{"a":"okerkarl","b":"nn","c":"","d":[" [Fnor. okrkarl] ockrare. KL 114, 117 . Bir 1: 317, 2: 73 . ST 49, 481, 490, 491 . LfK 223 ."],"e":[]},{"a":"okerkarl","b":"nn","c":"","d":["ockrare."],"e":["wkir- SvKyrkobr 354 . ","aaker- ib (Lucid B) 215), "]},{"a":"okilaþer","b":"","c":"","d":[" , se oillaþer."],"e":[]},{"a":"okladhe","b":"nn","c":"","d":["stark klåda? skal thin wsle kropper . . . wardha plagadher mz egipto landz plaghom, iämwäl thiin hemelik oreen thing mz okladha (för ofkladha? scabie . . . et prurigine) MB 1: 428 ."],"e":[]},{"a":"okladhe","b":"nn","c":"","d":["stark klåda. Jfr E. Rosell, Prefixet oi nordiska språk 1: 184."],"e":[]},{"a":"oklaghadher","b":"","c":"","d":[" - n. adv. utan klagomål. att the för:de qwarn ohindrat, qwalt, oklgat i mång åhr [innehaft] FMU 4: 51 (1453, avskr.) ."],"e":["liklagat ) , "]},{"a":"oklandaþer","b":"","c":"","d":["oklandrad, hvarom tvist ej är väckt. okilät ok iklandat SR 2 ."],"e":[]},{"a":"oklandradher","b":"","c":"","d":[" = oklandaþer. hwilkith hwss hafde warith frith oc oklandath PM LX . dömdes . . . köptet stadug och fast ohindrat oklandrat standa BtFH 1: 282 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"oklandradher","b":"","c":"","d":["oklandrad, varom tvist ej är väckt . . . oc then sama herra niclis thet (ɔ goset) haffde oklutträt oc oklandrät träthigi aar Svartb 132 ( 1366) . Arfstv 15 ( 1461) . SJ 2: 118 ( 1488) . " ther medh mag och scall hwar thera medh sina arffua nywta och beholle the tompt the fangit haffua til ewijch tijdh etc vklandret " ib 186 ( 1491) ."],"e":["v- . ","-klandrät . ","-klandret ) , "]},{"a":"oklankande","b":"","c":"","d":["icke föremål för klagan el. klander. stadfester jach . . . dom om the for:da ängh for:de inghe the ängh ohindradhä ok oklankande aff larens SD NS 3: 112 (1416, ä. avskr.) ."],"e":[]},{"a":"oklar","b":"","c":"","d":[" , icke klar, grumlig. depurare fulleliga klaarth göro ok ooklarth GU C 20 s. 177 ."],"e":["oo- )"]},{"a":"oklipter","b":"","c":"","d":[" , p. ajd. L. icke klippt, oklippt. jntonsus . . . oklipt oc affuerskurith GU C 20 (hand 2) s. 38."],"e":[]},{"a":"oklutradher","b":"","c":"","d":[" L. = oklandradher. . . . oc then sama herra niclis thet(ɔ godset) haffde oklutträt oc oklandrät thrägh aar Svartb 131 f (1366)."],"e":["oklutträt ) , "]},{"a":"oklutraþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"okluvin","b":"","c":"","d":["oklufven. medhan tin förgylthe skiöldh star her obrwtin, thin hälm oclyffuin Di 230 ."],"e":["oclyffuin )"]},{"a":"oklädder","b":"","c":"","d":["oklädd. bildl. ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andelike vnderstandisle MB 1: 268 ."],"e":[]},{"a":"okoma","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"okoma","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"okomande","b":"","c":"","d":["icke kommande. okomande thädan Bil 878 ."],"e":[]},{"a":"okomin","b":"","c":"","d":["icke kommen. tha matte tidonas vära häller omokin at thz sama sin Fr 1721 ."],"e":[]},{"a":"okompanar","b":"nn","c":"","d":["i uttr. vardha okompanar, bli ovänner. bänkt oc magnus vordo kifwande om ölit bänkt ville ekke bitala . . . ther medh vordo the okompana ATb 1: 270 ( 1467) ."],"e":["-a )"]},{"a":"okonstogher","b":"av","c":"adj.","d":["icke kunnig, oskiclig. jners . . . okonstogher oc faawitsker GU C 20 (hand 2) s. 25."],"e":[]},{"a":"okra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom ocker förvarfva. at iak thz godzit okradhe ST 495 . orätwislika godz okra ellir afla ib. 2) låna ut mot ränta. then okra (feneratur) gudhi som miskunna fatikom MP 2: 156 . - Jfr forokra."],"e":[]},{"a":"okra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom ocker förvärva. thesse . . . gaa til guz altare at the sculi aakra peninga ok hedhras aff folkeno SvKyrkobr (Lucid B) 167 . " manghe flere iudha . . . offuirgaffuo alt thet the haffdho orättelika okrath ok fanghit " MP 5: 45 . 2) låna ut mot ränta. SkrtUppb 197 . 3) öka, föröka. hans siäl haffde j sina krono swa mang blomster, aff gul, som han haffdhe okrat, och ökat gudhi siäla, j thy sammo clostreno Mecht 347 ."],"e":["-at . ","wkr: -ath SkrtUppb 197 . ","aakra SvKyrkobr 167 ),"]},{"a":"okrafþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"okristelika","b":"ab","c":"adv.","d":["okristligt, grymt. hurw oärliga k. h. och hans met hollara . . . pinth och plagath haffwa oärliga och okristeliga the fangher han j siön gripa oc fanga leth FM 235 ( 1505) ."],"e":["-liga )"]},{"a":"okristeliker","b":"av","c":"adj.","d":["okristlig, ogudaktig. Se Sdw 2: 1277. . . . at han mik göme for ocristelikom dödh SvB 284 (omkr. 1500). Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) . - icke kristlig, icke i överensstämmelse med kristendomen. epter sadane nye läre haffue warit tilforne ransaket i monge consilie oc ther som ocristelig til inthet giord HSH 16: 75 (1527, Brask)."],"e":["-liger )"]},{"a":"okristin","b":"av","c":"adj.","d":["okristen, odöpt. " at alle the som än waro ocristne skulle sik lata cristna " Lg 3: 216 . " aff ocristna manna handh " MD (S) 244 ."],"e":[]},{"a":"okristin","b":"av","c":"adj.","d":["okristen, odöpt. hedninge som ocirstna äro MP 4: 130 ."],"e":[]},{"a":"okristnadher","b":"","c":"","d":["odöpt. Lg 3: 210 ."],"e":[]},{"a":"okränklikhet","b":"nn","c":"","d":["okränkhet, renhet. " nw for thy at jomfrun är j allom sinom limmom almennelighin modhir, tho likowäl j likamans okränklikhet ällir likamenom helom . . . är hon ekke almennelikin modhir (corparati integritate non tota) spV 85. okränklikhetinna (integritatis) dygdh " ib 102 ."],"e":[]},{"a":"okränkter","b":"","c":"","d":["okränkt, oförkränkt . . . at the skulu stadhugh oc fast halden vardha, ohindrath ok okränkt thera rät ok privilegia UrkShist 1: 7 ( 1436) . - okränkt, obesmittad, ren. hwar sannelika lydogher haffwi helsama . . . siäl thz är okränkta aff allom dödhelikom syndom Mecht 160 . . . . at thera likama äru hele, ällir okränkte (quia de carnis integritate triumphant) SpV 30 ."],"e":["okränt(h)er GU C 20 (hnd 2) s. 11, 40),"]},{"a":"okränkter","b":"","c":"","d":["okränkt, obesmittad. hon skulde wara modher och tha okrenkt MD 160 ."],"e":[]},{"a":"okumbradher","b":"","c":"","d":["icke oroad, fri från klander. tha bindhir iac mic til hanom thet goz frit oc vcombrat hanom göra fora alla the ther oppa tala vilia Gadolin Pants 281 ( 1389) ."],"e":["vcombrat ) , "]},{"a":"okumbradher","b":"","c":"","d":["icke ororad, fri från klander. antwardha jak honom sith godz ok sith breff i geen, fryth oc okwmbraadh SD NS 1: 226 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"okunder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"okunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["okänd, obekant. " ok är thz (ɔ: ordet amen) for thy ey j annath twngo maal wänth, at thz ey skuli . . . forsmas . . . ok hebredzska twngan latinis okwnnok, skulde idhka ok bruka thera hogha, som (o. s. v.) (ne apertum iulesceret ubi hebraici idioma latine linque incognitum menes legentium magis exerceret) " SpV 577 . okwnnogh ordh . . oc okwnnokt dikt JMÖ 184 . JMPs 465."],"e":["okwnnok . ","okwnnokt ) , "]},{"a":"okunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["okänd, obekant. " han saghþe sik haua set okunnogha guþa " Bu 526 . " drap kunugha ok vkunnugha män " Bil 299 . ib 340, 602, 616 . Bir 1: 245 . VKR V, VI . KS 59 (148, 65), 78 (193, 86) . them (ɔ: dygdhefulla gärninga) giordhe han i vndirsami matto ok i framlidhna timanom okunnogha Bo 29 . " ena handa okunnoght mynt " Bir 3: 189 . ib 1: 102, 396, 2: 40 . Di 85 . med dat. iak är . . . mangom okunnoghir Bir 1: 379 . Lg 3: 226 . Iv 5145 . " gudz troo var honom länge storlica okunnogh " Bil 895 . " min lönlik thingh waro mannom okunnogh ok gudhi kunnogh " Bir 1: 353 . ib 2: 26, 3: 120 . RK 1: 797 . Su 211 . " war thzta ekke okwnnokt äller owitherligit beniamyn sonom " MB 2: 133 . mik är thz okunnukt Fr 190 . ib 623 . " loot sik thz okunnykt vara " Iv 2243 . - n. adv. okändt. med dat. hafuir jak nu här warit xxx aar hwario människio okunnokt Lg 273 ."],"e":["-ugher: -ugh Iv 5145 . ","-uger: -ugan Di 85 . ","vkunnugher: -ughum Bil 340 ; ","-ugha ib 299 . ","okonnoghir Bir 2: 26 . ","okunnoght . ","okunnokt Lg 273 . ","okunnukt Fr 190, 623 . ","okunnykt Iv 2243 . ","okonnoght Bir 2: 40 ), "]},{"a":"okunnoghet","b":"nn","c":"","d":["okunnighet. - obekantskap. the haffe okwnnoghet aff landen Troj 59 ."],"e":[]},{"a":"okunnoghet","b":"nn","c":"","d":["okunnighet. " wppa thz jngen skal segh magha orsaäkta mz nokro okwnnogheth j sinom brothom " MP 41 ."],"e":[]},{"a":"okynd","b":"nn","c":"","d":["ostadighet, otrohet? ondska? Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 169 f."],"e":[]},{"a":"okynd","b":"nn","c":"","d":[],"e":["okynnis hunder , "]},{"a":"okynne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["okynnis hunder"]},{"a":"okyske","b":"nn","c":"","d":["okyskhet. PM XXVII ."],"e":[]},{"a":"okysker","b":"av","c":"adj.","d":["okysk. thed barn tha födis vardher mykyth okyskt LB 7: 97 ."],"e":[]},{"a":"okyskhet","b":"nn","c":"","d":["okyskhet. MD (S) 214, 215, 226, 303, 304, 305. LB 7: 94, 96, 174, 181, 182, 184, 270 ."],"e":["-heyt MD (S) 214, 215), "]},{"a":"okysklika","b":"ab","c":"adv.","d":["okyskt. Prosadikter (Sju vise m B) 191 ."],"e":["v- )"]},{"a":"okämbadher","b":"","c":"","d":["okammad. GU C 20 s. 443 ."],"e":["-ader )"]},{"a":"okänder","b":"","c":"","d":["okänd. " sa nicholaum okändan först inganga " Bil 575 . ib 454. Al 139 . " alexander kom fram all okänd " ib 7943 . til okänt klostir KL 252 . - med dat. Bil 373 . Lg 3: 226 ."],"e":["-v Bil 373 )"]},{"a":"okänder","b":"","c":"","d":["okänd. GU C 20 (hand 2) s. 10."],"e":[]},{"a":"okännelika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan att igenkännas. eneas . . . anamade polixenam oc ledde henne okänneliga (incognite) mz siig Troj 265 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"okänneliker","b":"av","c":"adj.","d":["som man inte känner till, obekant. all the tingh som ey hafua sielä the äru oss okenneligin ok swa som dödh SvKyrkobr (Lucid B) 127 . sywkdom fa hökana okennelikan PMskr 272."],"e":["-kenne- . ","okenneligin ) , "]},{"a":"okär","b":"av","c":"adj.","d":["okär. med dat. thzta är mik okärth Lg 664 ."],"e":[]},{"a":"okärleker","b":"nn","c":"","d":["brist på kärlek, osämja, split. oc förbwdhom allom . . . wräkkia ällir vpröra . . . thär osämia ofkärlekir ällir oroo maghe aff koma Bisk Nils´vis-st 194."],"e":[]},{"a":"okärþer","b":"","c":"","d":["icke gjord till föremål för åtal. kiärumaal sum länge standa vkiärdh (icke fullfölja) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.)."],"e":["vkiärdher )"]},{"a":"oköpandis","b":"ab","c":"adv.","d":["utan att köpa, utan betalning, för intet. the togho oköpande födho aff konungx gotz MB 1: 256 . " alzkona köt oc fiska som wi atom i egipto lande oköpandis " ib 389 ."],"e":["oköpande )"]},{"a":"oköpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan anses som betalning, värdelös, ringa. thw saat hann köptan & saldan for oköpelikit verdh MD 64 ."],"e":["-likit MD 64 ) , "]},{"a":"oköpis","b":"ab","c":"adv.","d":[" = oköpandis. saghþ . . . vara skyldogha vtan köp giua þät oköpes var giuit Bu 514 ."],"e":["-es )"]},{"a":"oköpter","b":"","c":"","d":["oköpt, för intet. saghþo guþ haua giuit sik läkedoms list oköpta Bu 513 ."],"e":[]},{"a":"ol","b":"","c":"","d":[" , se öl."],"e":[]},{"a":"ol","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr fotol."],"e":[]},{"a":"ola","b":"vb","c":"v.","d":[" L: Jfr oolaþer samt olea, olia."],"e":[]},{"a":"olafs dagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["olufs- )"]},{"a":"olafs mässa","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["olffzmesse . ","olssmesse )","olafsmässo aptan","-afton )","olafsmässo dagher , "]},{"a":"olafs mässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-messa . ","olleffsmessa: -o ATb 1: 16 ( 1453) . olsmessa),","olafsmässo dagher (-messä-), ","*olafsmässo marknadher","-messo- )","*olafsmässo tidh","oloffzmesso- . ","olsmesse- )"]},{"a":"olagh","b":"nn","c":"","d":["lighet, öfvervåld, särsk. olagligt och med våld pålagd skatt el. tunga. " olagh mz lagh fordriffua " MD (S) 241 . " som olagh oc oräth willo fly " Su 67 . " riua ok röua medh olaghom ok wålzgärningom af spakum mannom thera godz " KS 60 (150, 66) . motsäghia yppinbarom olaghom ib 62 (153, 68) . " huar som giwer älla städhr lag, ok äru thön ey almoghanom til fridh älla tarva thet äru olagh och wålzgärninga " ib 67 (165, 73) . at tunga ok ödha arman almogha medh orättom sakom ok allom (af Bure rättadt till illom) olaghom ib 73 (179, 80). skulu kununga ok höfdinga warna, at the göra ey sin almogha arman medh olaghom ib 77 (192, 85) . " ödhir ok fordärfuir girughir höfdhinge thz (landet) mz illum olaghum (Bure allum ålaghum 57) ib (Fragm) 15. at wii aff legge then olagh, som byorn nielsson pa lagda " BSH 4: 231 ( 1497) . mz fengilse olagh ok storan skat betwang han them RK 1: (Till. til l LRK) s. 234. ath the skulle almoghen göra inghen olagh ib 3: (sista forts.) 5850 . - olaglighet, olaglig gärning i rättegång, olaga ed. hwar som olagh fästhir honum olagh gaar (abs ope legis erit qui legis anormala querit) GO 77 . " hwar som olagh fästhir honum (rättadt till han) olagh gaar (exlex linquatur qui legibus obuia fatur) " ib 303 ; jfr Schlyter, Ordb. s. 483."],"e":[]},{"a":"olagh","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166, 176."],"e":[]},{"a":"olagha","b":"nn","c":"","d":["olaglighet, särsk. olaglig pålaga. " alla olagher och all orett skickade iag till bätre sätt " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257 . " for the olagan han lagde vppa " RK 2: 1015 . " finge swenske mera onadha mz twnga skatta ok manga olagha (i rimsl.) " ib 1: (sfgn) s. 188 ."],"e":[]},{"a":"olagha","b":"av","c":"adj.","d":[" [eg. gen. pl. af olagh] L. olaga, olaglig. olagha skat ey at leggia vppo RK 2: 131 . ib 6845 . ib 1: (Till. till LRK) s. 235 . Su 125 . för ena vlagha förzl BSH 3: 145 ( 1463) . " som i och röra vm vlaga förssel " ib 4: 99 ( 1483) . " för olaga käru " BtFH 1: 15 ( 1478, nyare afskr.) . " for olaghe köp ib 253 (1506). ""],"e":["vlagha )"]},{"a":"olagha","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixwt o- i nordiska språk 1: 100."],"e":[]},{"a":"olaghdher","b":"","c":"","d":["icke skattlagd, icke bestämd med avseende på avrad e. d.? boos änge, drakanes, oknhöö, ok ämequern, som olagdh äro Arfstv 74 . ib."],"e":[]},{"a":"olaghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["olagligt. " bödz henrik . . . bryta aff alth thet han hauer olagligan bygt STb 1: 10 (1475). ""],"e":["oolaglika Arfstv 45 ( 1461)","olagligan STb 1: 10 ( 1475) . 115 (1477)), "]},{"a":"olaghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["olagligt. SD 6: 6 ( 1348, gammal afskr.) , NS 1: 273 (1403). VAH 24: 318 ( 1414) , 320 (1422). Su 125 ."],"e":[]},{"a":"olaghliker","b":"av","c":"adj.","d":["lig, oloflig. " ladhe een nyian olagheligh skat " RK 3: 674 . ib 746. at the hade alerik . . . hollit sadana olaglig ting oc skogxting BSH 4: 111 ( 1486) . medh olaglig beskatning ib 159 ( 1493) . " sik besmitta mz olaglikom oc orenom mat " MB 2: 223 . " föddan j olaghlike (oäkta) säng " ib 377 ."],"e":["vlaghliker: -lict MELL Eghn 1: 1 i var. oack. m. oolaghlighen RK 3: 746 olageligh ib 674 . ","olaglig BSH 4: 159 ( 1493) . ","olaglig ib 111 ( 1486) , "]},{"a":"olaghliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke lagenlig el. laglig, olaglig. jllicebra (för illecebra) . . . kropsinss loste oc anner olaghlegh loste GU C 20 (hand 2) s. 11. till at see om vlagalica köpenskap StÄmb 70 ( 1460) . " huar som hauer vlagalica skorstena, han forbätra them " STb 1: 441 (1461, Burspr)."],"e":["olaghlegh . ","vlagalicer )"]},{"a":"olaghlikhet","b":"nn","c":"","d":["olaglighet. " hafuer fördt här in i rjket medh härsköldh och olaghligheet danabroka " BtRK 133 ( 1429) ."],"e":["olaghligheet )"]},{"a":"olastadher","b":"","c":"","d":["1) olastad, oklandrad, otadlad. " länth thingh skulu olastadh heem gaa (absque nota satire debent concessa rediere) " GO 10 . 2) icke vanärad, okränkt. foor abraham bort aff thy lande mz sinne husfrv olastadhe MB 1: 196 ."],"e":[]},{"a":"olastelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförvitligt, ostraffligt. i allom dygdhom olstelika oc ostraffelika bliffwa LfK 72 ."],"e":[]},{"a":"olat","b":"nn","c":"","d":["och n.? olat, otillbörligt el. ondskefullt beteende. första (vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz SvKyrkobr 353 . " the adhra olatin är timor mentis oc är pösning j hiärtana ib. ""],"e":["olaat )"]},{"a":"olat","b":"nn","c":"","d":["otillbörligt el. ondskefullt beteende. hon gik alstingis wredh til kyrkio fore bannor skuld och olath som han (för hon) för hafdhe giort JP 40 ."],"e":[]},{"a":"olatogher","b":"av","c":"adj.","d":["som har olater el. oseder. jncerticus . . . twnger faawitsker oc olaadoger GU C 20 (hand 2) s. 25."],"e":["olaadoger )"]},{"a":"olavi","b":"","c":"","d":[" , subst. = olafs mässa. moth olaui thär nesth Arfstv 24 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"olea","b":"nn","c":"","d":["lolja. " aff henna graff löper olea " SvKyrkobr 73 . Jr olia. "],"e":["*oleo bäkker , ","*oleo dräg","-drääg )","*oleo gardher , ","*oleo qvister , ","*oleo qvärn","olea- )","oleo trä","-thräd )"]},{"a":"olea","b":"vb","c":"v.","d":["gifva sista smörjelsen åt. olea siwkt folk Bil 645 . Jfr ola, olia."],"e":[]},{"a":"olea","b":"nn","c":"","d":["olja. " änkionna olea minskadhis ey " Bir 1: 6 . gaff oleo til sancti bartholomei kirkio at brenna j lampo Bil 211 . Lg 3: 668 . - bildl. af tholke oleo födhis höghfärdhinna eldir Bo 17 . - Jfr olia. "],"e":["oleya: -o Lg 3: 668 )","oleo kälda , ","oleo panna , ","oleo trä , "]},{"a":"olea","b":"vb","c":"v.","d":["giva sista smörjelsen åt. hwa som siwker är. han skal lata sik olea SvKyrkobr 46 . Jr olia."],"e":[]},{"a":"oledder","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. L. icke ledd, utan stöd. han . . . formatte ey oledder ga til kyrkio SkrtUppb 131 ."],"e":[]},{"a":"oledder","b":"","c":"","d":["icke ledd, utan stöd. gik siälffuer oleeddir . . . til sancte ericx helghadoma Lg 3: 367 ."],"e":["oleeddir )"]},{"a":"oledh","b":"nn","c":"","d":["område utanför farled el. segelled. skipped . . . myste styred . . . och foor sedan for wynd oc wag j oled Troj 74 ."],"e":["oled )"]},{"a":"oleghdher","b":"","c":"","d":["icke lejd. ärwodhis män som odägdho waro MP 5: 157 . - icke betalad, som icke får ersättning. officiales göra jnthe olegdhe PMBref 312 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"oleidhadher","b":"","c":"","d":[" .d komme i rette . . . oleydet, ofelig BSH 5: 555 ( 1516) ."],"e":["oleydet )"]},{"a":"oleidhadher","b":"","c":"","d":[],"e":["-leyde- . ","oleydet STb 1: 14 (1475) , 2: 248 (1488). oleygdet SJ 2: 236 (1493); Stb 4: 364 (1514). oledat ib 1: 312 ( 1481) ), p. ladj. utan lejd. stodh arwidh olsson . . . foe rettin oleydet ok ofelath fiärde tiidh offwerbögdog ath swara till retta STb 1: 14 ( 1475) . " stodo ther jnne for retter oleydede och offelige desse iiij (4) fatig men ib 2: 212 (1487). ""]},{"a":"oleidher","b":"av","c":"adj.","d":["utan lejd. wij wele olegde och ofeliige komma HSH 24: 57 ( 1516) ."],"e":["olegder )"]},{"a":"oleidhogher","b":"av","c":"adj.","d":["utan lejd. at han wille komme oleydig oc ofelig in för oss HSH 18: 69 ( 1497) . " jach vil komma oledugh och ofelig in for richesins raadh " ib 20: 32 ( 1506) ."],"e":["oledugh . ","oleydig )"]},{"a":"oleidhogher","b":"av","c":"adj.","d":["utan lejd. GPM 2: 326 ( 1509) ."],"e":["oledigh . Se Sdw 2: 1277) , "]},{"a":"oletliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjlig att få rätt på, outgrundlig, outrannsaklig. olethlike (investigabiles) ärw thine wägha SkrtUppb 27 ."],"e":["olethe- )"]},{"a":"olia","b":"vb","c":"v.","d":["bestryka med olja. jak oliar thina föter Bil 796 . " oliadhe han naknan " Lg 1038 . Jfr ola, olea."],"e":[]},{"a":"olia","b":"nn","c":"","d":["olja. Jfr Sdw 2: 1277. mandzsens lichame j döpelsen viighes til gudz mönster medh crismo ok ölyo SvKyrkobr (Lucid B) 205 . longor med ölia Brasks Matordn 12 . PMskr 340. Jfr brännestens-, lin-, mandol-, somar-olia. "],"e":["olya . ","ölia )","*olio brödh","oliabröd )","*olio bär","olyo- )","*olio dräg","olyo- . ","oliu- . ","-drägh )","olio gardher , ","olio kar (olyo-. olyekaar (eller lolya-) GU C l20 8hand 2) s. 73), ","olio qvister","olya- )","olio trä (oly-. -trädh), "]},{"a":"olia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"olia","b":"nn","c":"","d":["olja. " vm han smörs mz the olio " Bir 1: 75 . KL 46, 184 . Bil 449 . MB 1: 429 . Bir 1: 290, 291, 4: 108 . Lg 67, 89 . Jfr gul-, laver-, laverbär-, laverbära-, laverbärs-, olivo-, rosen-, silf-olia, äfvensom olea. "],"e":["olio gardher (olya- MB 2: 64, 117), ","olio kar","olyio kar )","olio präs , ","olio qvister","olia- Su 203 ),","olio trä","olyo- MB 2: 349 . ","olye- Di 82 . med art. olio trät ST 348 . olyo träd MB 2: 97 . olye trädh ib),","olio trä gardher","olio trä olia , ","olio trä qvister , ","olio värpil (olio-), "]},{"a":"olian","b":"nn","c":"","d":["sista smörjelse. annor war sacramenta, swa som färmilse oc olian oc annor tholik MB 1: 501 ."],"e":[]},{"a":"olidh","b":"nn","c":"","d":["skada, förtret. han forstodh wel ath honom giordis oliidh MD 33 ."],"e":["oliidh )"]},{"a":"olidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["olidlig, odräglig, outhärdlig. " nödhis aff olidhelike widher torfft " Bir 4: 33 . bland flere oliidige oc alt for groffwa lygner BSH 3: 284 ( 1470) . olidheligen sorgh MB 2: 171 . olidhelika pinor Su 29 . ib 37, 40, 94, 96 o. s. v. LfK 44, 89 . kallas for gudz rätuiso oc olidhilica dom MP 1: 217 ."],"e":["olidhiliker . ","oliidig . ","olidheliken LfK 44 ; Su 96 . ","olidheligen MB 2: 171 . n. olidhelikhet LfK 89 ),"]},{"a":"olidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) otidig, odräglig, outhärdlig. impassibile olidelegit GU C 20 s. 414 . jntolerabilis . . . quod non valet vel debet tolerari oliidhelighet ib (hand 2) s. 38. när haffde waar siell gnget genom olydighet (interabilem) watn Sv 15. gudz doms osigeliga oc olideligha grymhet JMPs 560. 2) som icke kan lida. effter syn natura var han (ɔ Kristus) olidheligin ok odödheligin SvKyrkobr (LUcid B) 156 . Mecht 290 ."],"e":["-ligin SvKyrkobr (Lucid B) 156 . n. oliid(h)elighet GU C 20 (hand 2) s. 22, 38. olidelegit GU C 20 s. 414 . ","olydlighet SvT 15 ),"]},{"a":"olidhugher","b":"av","c":"adj.","d":["icke ledig, sysselsatt, upptagen. Lg 930 ."],"e":["olydogher: -e Lg 930 )"]},{"a":"oliedher","b":"av","c":"adj.","d":["utan lejd. ath iak vili ä io stha tiil lrättha for hons nade olegd ok ofeligh GPM 2: 144 ( 1500?) ."],"e":["olegd )"]},{"a":"olika","b":"av","c":"adj.","d":["olika. - n. substantivist. orätt, orättvisa. är thz ey olika at min fadher . . . skal faa jämpn oc lika lön vidh mik Prosadikter (Barl) 104 . " tha scal lhan . . . latha sich til gudh, oc til the helge kirkio, oc liika göra eptir synom ämpnom, hwat han haffwir olika giorth " SvKyrkobr 279 ."],"e":[]},{"a":"olika","b":"av","c":"adj.","d":["olika. " thässe hafdho olika (inæqualem) liuärne " Bir 2: 138 . ib 3: 88 . - n. substantivt. orätt, orättvisa. engom görande orät ellir oliika VKR 31 . " jach wagha halsen, om mik biudhezs olika " BSH 5: 383 ( 1510) ."],"e":["oliika )"]},{"a":"olikadher","b":"","c":"","d":["hade iak ganska gerna för monga saker saa krank iak är oc synnerlig j thenna tiid eder nade oc eder nades kere syster fru margaretha till welia oc komme till nade oc förliit eptter fööre j thet yttersta thet doch alla daga warder olikade (för olikare? jfr oliker 6) saa at iak förma ingestadz ath komma HSH 13: 125 (1525, Brask) ."],"e":[]},{"a":"olikamliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke lekamlig, okroppslig. kt lius Bil 893 . " o thu olikamlikin makt " Bir 4: 45 . Ansg 181 ."],"e":["-likin Bir 4: 45 . ","-likt . ","-likit Ansg 181 ), "]},{"a":"olikamliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke lekamlig, okroppslig. GU C 20 s. 150 ."],"e":["olekamleghin )"]},{"a":"oliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr E. Rosell, Prefixet o-i nordiska språk 1: 99, 102. 2) olik olikställd, omotsvarig. - om strid o. d.: ojämn. huru opta han (ɔ Simson)haffdhe wunnith sigher aff othalikom sinom owenom, ok olikom samangangh (impari congressu) SpV 40 . " olik strid war thz tha " Troj 32 . ","5) ojämn, obillig, orätt. Se Sdw 2: 1277. 6) osannolik. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 37. ok är thz (ɔ: palmträdet) knwtogth ok mykit oliikt, at thz skal nakon tidh wardha fruktsamlikit SpV 222 ."],"e":["oliikt ) , "]},{"a":"oliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) olik. med dat. ängt änlite är andro sua lict. at eigh är huart andro nokot olikt Bu 145 . han war wrdhin siälfwm sik vlikir aff (store sorgh) Bil 353 . awi iuda. olikir minom iudha ib 87 . - med prep. vidh. är mantzins wäxter olikaster widh trä wäxt MB 1: 83 .","2) olik, olikstäld, omotsvarig. med prep. til. hwilken (näml. ting) togh ther til äru mykit oliik ällir oiämpn (inæqualia et improportionata) Su 269 . 2) olika, skiljaktig. äru skälin oiik j mangom Bir 2: 307 . " o huru olikir ande är j thik ok j mik " VKR XII . Bo 78 . olik (dispar) är pinonna härdzka wid (secendum) syndinna forskuldan Ber 123 . 4) olika, icke rimmande sig. thz är oliikt at tala om the thing som göra sina gerning vtan skiäl . . . oc the thing som hawa skiäl oc vnderstandilse MB 1: 32 . 5) orätt, otillbörlig. huar god man holt thz olikt RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6362. 6) osannolik. hulket alle the tik kende ende holda oliikt ok oskeligit vara LfK 259 . " thet är nw olikare än för tiill dagtingen " HSH 24: 102 ( 1517) . - (?) helena wilde wiis wardha hwilkit korssit wars herra ware oc lät fresta them olikasto först Bil 87 ."],"e":["oliiker . ","vlikir Bil 353 )"]},{"a":"oliklika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) olikt, på olika sätt. swa j bäggia matto forena the sik saa hwart tehra j the andro, mz enkanneliko sken, ey oliklika (dissimiliter) synas SpV 202 ."],"e":[]},{"a":"oliklika","b":"ab","c":"adv.","d":["ojämförligt. " them atskil oliklika (incomparabiliter) " Bir 1: 368 . mädhan all andelik thing oliklika owirgaa all likamlikint ting Su 288 . ib 212 ."],"e":[]},{"a":"olikliker","b":"av","c":"adj.","d":["som ej kan liknas (vid), ojämförlig (med). med preo. mot. aff synlikom oc likamlikom tingom, än tha mykit oliklikom oc (detta ord bör utan tvifvel utgå) mot them som owirgaa alla dödhelika manna sinne oc begripelse Su 268 ."],"e":[]},{"a":"olikliker","b":"av","c":"adj.","d":["som ej kan likans (vid), ojämförlig (med). än tho at gudh är . . . j nadhinne omätelikin, i laxwaldoghetinne olikelikin (incomparabilis) sV 281."],"e":["olikelikin )"]},{"a":"oliknelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" = oliklika. Bir 4: (Dikt) 266 ."],"e":[]},{"a":"olikneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = olikliker. med dat. then andans sötlikhet är oliknelikn allom wärldinna sötom thingom Bir 1: 6 ."],"e":["-likin Bir 1: 186 ) , "]},{"a":"oliknilse","b":"nn","c":"","d":["olikhet. " for thy thär är atskilnadhir mällan fadhren ok fädhernis landhit, ok oliknilse (dissimilitudo) " SpV 361 ."],"e":[]},{"a":"oliknilse","b":"nn","c":"","d":["olikhet. Su 269 ."],"e":[]},{"a":"olilse","b":"nn","c":"","d":["sista smörjelse. . . . at hon . . . scal faa fore syna vtferdh gudz verdoga lichame, helga ölyelse ok alla helge kirkenne sacramenta SvKyrkobr 289 ."],"e":["ölyselse )"]},{"a":"oling","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr olning."],"e":["öleng )"]},{"a":"olit","b":"nn","c":"","d":["det hvarpå man icke kan lita. gudh see förkärt, att man skal slaa liith tiil oliith BSH 5: 178 ( 1507) . " at i sätie liith tiil oliith " ib 319 ( 1508) ."],"e":["oliith )"]},{"a":"olitadher","b":"","c":"","d":["ofärgad. Bil 380 . MB 1: 80 ."],"e":["wlitadher: -adhu Bil 389 )"]},{"a":"oliter","b":"av","c":"adj.","d":["utan färg. ofärgad. decolor . . . quasi sine colore olether GU C l20 s. 168."],"e":["olether )"]},{"a":"oliudh","b":"nn","c":"","d":[" L.Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166 f., 180 f. 1) oljud. MP 4: 168."],"e":[]},{"a":"oliudh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) oljud. gör olyudh SO 24 . ib 52, 68, 83 o. s. v. GS 43 . 2) missljud, disharmoni. at ey warde märkelikin willa ällir oliwdh j chorenom Bir 5: 65 . 3) susning för öronen. smör ther öron mädh thz wrakär borth oliwd LB 7: 5 ."],"e":["olyudh )"]},{"a":"oliudhan","b":"nn","c":"","d":["1)uraktlåtenhet att iakttaga tystnad, oljud. böthe . . . ffor liwdhan SEG 122 . för olyden han giorepa setto tinge BtFH 1: 140 ( 1507) . ib 153 (1507), 155 (1507), 20 (1509), 207 (1506), 211 (1506) o. s. v. 2) mssljud, disharmoni hwilkin en syster sik kan ey mz androm sämia jsang- enom, tha är henne bäta thia ällir sakteliga sionga, än mz ropade röst allom göra oliwdhan Bir 5: 63 ."],"e":["olydan BtFH 1: 155 ( 1507)"]},{"a":"oliudhan","b":"","c":"","d":[" , f. L. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166 f., 180 f. 1) uraktlåtenhet att iakttaga tystnad, oljud. böthe . . . ffor oliwdhan SEG 122. för olyden han giorde pa setto tinge BtFH 1: 140 (1507). ib 153 (1507), 155 (1507), 175 (1507), 204 (1509), 207 (1506), 211 (1506) o. s. v. 2) missljud, disharmoni. hwilkin en syster sik kan ey mz androm sämia j sang- enom, tha är henne bätra thia ällir saktelika sionga, än mz ropande röst allom göra oliwdhan Bir 5: 63."],"e":[]},{"a":"oliuver","b":"av","c":"adj.","d":["okär, misshaglig. war thz hoom gnaska olyfft Lg 3: 175 . ib 181."],"e":["olyfft Lg 3: l175, 181) ,"]},{"a":"oliuver","b":"","c":"","d":[" , (n. olyofft Lg 3: 175, 181), adj. okär, misshaglig. war thz honom ganzska olyofft Lg 3: 175. ib 181."],"e":[]},{"a":"oliva","b":"nn","c":"","d":["oliv. koll. lxx marker godha olyo aff oliua PMSkr 400 . "],"e":["olivo trä (olywa-. oliwe-), "]},{"a":"oliva","b":"nn","c":"","d":[],"e":["olivo olia [oliue-] ","olivi qvister [oliue-], ","olivo trä [oliua- Al 7562 . ","oliue- Di 77 . olywe thrä LB 3: 37 ), ","olivo trä häghnadher","oliwa- )","olivo trä qvister , "]},{"a":"olivande is mb 1 85","b":"","c":"","d":["icke lefvande, liflös mz oliwande thingom MB 1: 100 . oliwandisthig, the höghia sina natwo i hwarie stund, swa som gräs oc trä pter solinna krapt ib 85 ."],"e":[]},{"a":"olivat","b":"","c":"","d":["n. " hava änkte olivat, ha ingen tid igen att leva. ath her lygia iij aff slotz lygiarena renth fför dödön ssom jnthe haffwa oleffuath " GPM 2: 308 ( 1508) ."],"e":["oleffuath )"]},{"a":"olivat","b":"","c":"","d":["hava litit (änkte) olivat, hafva liten (ingen) tid igen att lefva. thänker nw at han hawer litith oliwath MB 1: 212 . som lagh i sit ytersta oc haffde enkte olifwadh Lg 3: 369 ."],"e":[]},{"a":"olive","b":"nn","c":"","d":[],"e":["olivis hovudhsar","howdh saa )"]},{"a":"olle","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"olle m.","b":"","c":"","d":["löpare i schackspel. olin teknar domra lärde MD [S) 201§. aff ollan sätia ib 228 . " ollana the skulu wara twe the tekna twa domara ib. " ib 29, 220 ."],"e":[]},{"a":"olmässa","b":"","c":"","d":[" ,f. = olafs mässa. Brasks Kopieb 24 ( 1518) ."],"e":["-messa )"]},{"a":"olning","b":"nn","c":"","d":["bestrykande med invigd olja, i sista smörjelse. som han giordhe helbrygdha medh sinom bönom oc medh sinne häghe viningh (uncione oe suario] Ansg. 253. färmilse oc oining hafdho änke sacramentum sik genswrande i them gamblo laghomen MB 1: 505 . ib 506 . Bir 1: 205, 234, 2: 214, 3: 198 . VKR XXI, 18. toko sina yarsta oinigh Lg 3: 429 . " taka kirkione sacramenta badhe gudz li- kama och siharsta oining " ib 517 . " tok the hälga ol- nigh " ib 725 . Gers Ars b 6. Jfr oling."],"e":["olnigh Lg 3: 429, 723 . ","viningh Ansg 253 . ","ölningh Gers Ars b 6), "]},{"a":"olning","b":"nn","c":"","d":["bestrykande med invigd olja, i sht sista smörjelse. SvKyrkobr 26 . " fämpta sacramentum är yterste smörilse eller olning " ib 46 . " till huat dogher yterstä ölningh thom sywka " ib (Lucid B) 205 . Mecht 246 . NMU 1: 147 ( 1488) . MP 4: 144 . JMPs 418."],"e":["ollningh SvB 277 (b. av 1500-t.) . ölningh SvKyrkobr (Lucid B) 205 ; SvB 413 (b. av 1500-t.). ölmyngh SvKyrkobr (Lucid B) 205), "]},{"a":"olof","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"olof","b":"nn","c":"","d":["at olovi, utan lov. thu är then förste man som foor j kirkio thessa aat oluwi mino Prosadikter (Karl M) 292 ."],"e":["oluwi ) , "]},{"a":"oloflika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) otillständigt, otillbörligt. " niels . . . sakir xl makr för thet han taladhe olofflegir til foguttan oc kämenera hem til lhans " ATb 1: 271 ( 1467) ."],"e":["olofflegir )"]},{"a":"oloflika","b":"ab","c":"adv.","d":["lolofligen. Lg 546 . Ber 38 . Gers Frest 10 ."],"e":["-liga Gers Frest 10 . ","wloflika Ber 38 )"]},{"a":"olofliker","b":"av","c":"adj.","d":["oloflig. mz olof- lecom lusta Bu 501 . " thz är olofliktoc otolande mz cristno folke " Bil 471 . ib 346 . Kl 185, 195, 326. Bo 78, 101 . Bir 1: 44, 2: 176, 201, 3: 94, 101, 179 . MB 2: 133 . Su 365 ."],"e":["oloffeghen MB 2: 133 . ","loloflikt Bil 471 . ","oloflikit Bo 78 ; Bir 1: 44 . ","oloff- likan Su 365 . loloffliggan ib. wloflikan Bil 346 . dat. m. oloflecom Bu 5021 ),"]},{"a":"olofliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) olovlig. jilicitus . . . olofflighen Gu C 20 (hand 2) s. 11. i olofflighom losthe ib s. 33 . 2) oltillständig, otillbörlig. laris nielson sakir vj mark för olofflek talan til skothmennena ATb 1: 338(1470)."],"e":["olofflighen . ","olofflek .) , "]},{"a":"oloflikhet","b":"nn","c":"","d":["oloflighet, otilllåtlighet. illiicebra, olof- likhet Gu 3."],"e":[]},{"a":"olokkadher","b":"","c":"","d":["icke lockad. forscrepna kristina hauer sith gotz olukkat oc otrughat saalt SD NS 1: 606 ( 1406) ."],"e":["-lukkadher )"]},{"a":"olovadher","b":"","c":"","d":[" - n. adv. utan lof. thz är giort oloffwat LfK 143 ."],"e":[]},{"a":"olovandis","b":"ab","c":"adv.","d":["olofvandes, utan lof. ."],"e":[]},{"a":"olovandis","b":"ab","c":"adv.","d":["olovandes, utan lov. JTb 112 ( 1525) ."],"e":["olauandis )"]},{"a":"olovis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["oluvis )"]},{"a":"olumpadher","b":"","c":"","d":["1) oblandad, obemängd? drikkin idhart win olympat oc oblandat ST 154 . n plump? han henne (boken) fraan sik antwarde abbatissone . . . osmittadha oc olompadha Bir 5: 109 . " et permentzbreff medh fäm hengiande . . . icigle allaledis oskrapat olumpat oc oferderfuat " SJ 188 ( 1450) . " et permentz breff . . . olompat oskrapat oc ostwnghat " DD 1: 129 (1480, orig.) ."],"e":["oplompadher )"]},{"a":"olupin","b":"","c":"","d":["icke betungad med häst- lopp, som icke lemnat fodring åt konungen el. hans ämbetsmäns hästr. maa i vethe, thtet vj (6] sokne äre olöpne BSH 5: 323 ( 1508) ."],"e":["olöpin )"]},{"a":"olustelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oangenämt, på ett oangenämt sätt. MB 1: 366 ."],"e":["olostelika )"]},{"a":"olusteliker","b":"av","c":"adj.","d":["oangenäm. MB 1: 366"],"e":["olosteliker: -an MB 1: 366 )"]},{"a":"olustogher","b":"av","c":"adj.","d":["olustig, trög. " ther af wardr man tugur ok olustghr " KS 81 (206, 89) . ib 53 (135, 57) . Bil 157 ."],"e":["olustughr KS 53 (135, 57) . vlost- ugher: -ugha Bil 157 ), "]},{"a":"olydher","b":"av","c":"adj.","d":["olydig, icke rättande sig efter. med dat. huar som är gudhi olydhr KS 15 (35, 16) . glädz huarn tima tu äst otäkker ondom manom ok olydhr thera åthäum ib 24 (60, 26) ."],"e":[]},{"a":"olydhna","b":"nn","c":"","d":["olydnad. " rechte ewert . . . handena fore iij (3) marck for olydne, han ey achtede borgamestarana bodh " STb 2: 372 ( 1489) . ib 3: 257 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"olydhnan","b":"nn","c":"","d":["olydnad. " at ey skuli aff naturanna olydhnan (discrepantia) ällir skämmeliko samanblandan, hwart stykkit skadha the andhro " SpV 351 ."],"e":[]},{"a":"olydhogher","b":"av","c":"adj.","d":["olydig. " leddes olyþoghar tel mörke hus " Bu 526 . Bil 749 . MB 1: 373 . Bo 137 . Bir 1: 134, 2: 123, 365 . - med dat. lolydhoghir gudhi oc mannom Bir 3: 416 . KS 8 (18, 8) . Bo 75 . MB 1: 146 . VKR 30 . hon war olydhogh hans mannan KL 113 . - med ack. widhugher keysaran Bil 409 . - med gen. är thes (med afsende återgå] olydhich SO 152 ."],"e":["oliudhoger: -ogan Bir 2: 133 . ","olydhughär VKR 30, -ugh Bil 749 . vlydhugher ib 409. olydich SO 152 . ","olydhkokt ªS 8 (18, 8)),"]},{"a":"olykka","b":"nn","c":"","d":["olycka. " skaro hans bandh j stykke och löste all hans olykkiæ (hs. A: othykke) " Fredrik ed Noreen 1075 f. gar tw medh sade magnus dws tw skal faa wlloko ok än sade än wär magnus ATb 1: 44 ( 1455) ."],"e":["olleka GU C 20 s. 145 . ","olykkiä Fredrik ed Noreen 1076 . ","wlloko ATb 1: 44 ( 1455) ),"]},{"a":"olykka","b":"nn","c":"","d":["olycka. " af mangs riks manz vlyko " Bu 153 . göms han aff thy misfälle huilkit om kallas olykka (infortinuim] af mannom Bir 3: 69 . MB 1: 304 . Iv 885 . Fr 1304 . Lg 353 . RK 2: 4381, 6382 FH 6: 47 (1457, på två st.) . " all fendens wllokke fa " RK 2: 2089 . ib 4747."],"e":["olöckä FH 6: 47 (1457, på två st.) . v- lyka: -o Bu 153 . ","vllykka RK 2: 4747 . ","vllikka Iv 885 . ","wlleka RK 2: 6382 . ","wllokka: -o ib 2809 vllocha- -o ib 4381 . ","vnlykke Fr 1304 ),"]},{"a":"olykke","b":"nn","c":"","d":[],"e":["olykkis fal","olykkis man , "]},{"a":"olykkosamber","b":"","c":"","d":[" , ajd. icke lyckosam. olycklig. infortunatus a um olykkosamber GU C 20 s. 287 ."],"e":[]},{"a":"olyktadher","b":"","c":"","d":["ofullbordad. " ath koma the nye kora til ende, som langlica hafe olycktade stondit " MD 503 ."],"e":[]},{"a":"olyster","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"olytter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"olyþa","b":"nn","c":"","d":[" = olyþna. for olyþo tel guþa dyrk Bu 514 ."],"e":[]},{"a":"olyþin","b":"av","c":"adj.","d":["olydig. med dat. han war olydhin thön [för thöm) thär en skal allo rådha ok styaKS 8 (18, 8). ib 15 [35, 16), 64 (159, 70). - med gen. sväria sik saman a mot allom römscom (för römsca) rikes olyþnum (contra rebelles imperio) Bu 508 ."],"e":[]},{"a":"olyþna","b":"nn","c":"","d":["olydnad. af all- moga få han olydhno ok sävirdning KS 16 (39, 17) . sidhan olydhnan war giordh Bi 1: 77. ib 78, 3: 98 . KL 279 . VKR 30 . MB 1: 146 . " olydhna gudhlika budh- ordha " ib 457 . Bir 3: 331, 4: 51 . "],"e":["olyþo man , "]},{"a":"oläkter","b":"","c":"","d":["oläkt. oläkt saar Su 430 ."],"e":[]},{"a":"olämpa","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"olämpa","b":"nn","c":"","d":[" [N. ulempa] olägenhet. tha wil ther olempe oc owilie affölie FM 445 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"olämpeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" [N. ulempeleg] olämplig, oläglig. thet är somblige olemplighit HSH 18: 65 ( 1497) ."],"e":["olemplighit ) , "]},{"a":"olämpeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1277."],"e":[]},{"a":"olänge","b":"","c":"","d":[" , se oflänge."],"e":[]},{"a":"olänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["ohandterlig, ovig. faar . .. lakt af sik olänkelika kropsins byrdhe (posita corpore? sarcin? mole) Bo 91 ."],"e":[]},{"a":"olärdher","b":"","c":"","d":[" L.","1) olärd. " jndoctus . . . olärdher " GU C 20 (hand 2) s. 23. 2) oerfaren, okunnig. jmperitus . . . owiiss oc olärder GU C 20 (hand 2) s. 15 . . och ther met bliffue olärde j the helge crisne tro Svrtb 556 (1504)."],"e":["olärder )"]},{"a":"olärdher","b":"","c":"","d":["1) olärd. Bil 648 . KL 137 . Bir 2: 116 . " alla badha booklärda oc olärda ib 5: 85. 2) oerfaren, okunnig. at olärdhe (imperiti) skullo läras til tronna " Bir 1: 97 ."],"e":[]},{"a":"oläsin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oläster","b":"","c":"","d":[" L.","1) oläst, icke tillsluten. ingår ååt olästom dörom TS 22 . 2) icke fjättrad, obunden. lata ioseph olästan j torneno ganga ST 399 ."],"e":[]},{"a":"oläte","b":"nn","c":"","d":["otillbörligt beteende, oskick, oseder. naar fatigh man faar käte tha faar han mangh wläte (pauper stulizat lasciuia cui modolizat) GO 702 . ib 802 . afwitte hans oläte Lg 3: 198 . " äpter hedhninga wanuiti oc olätum ib 508. ""],"e":["v- GO 802 . ","w- ib 702 )"]},{"a":"olätekeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oläklig, obotlig. " om hon haffwir oläkelikin siwkdom " Bir 5: 23 . " mz oläkelike plagho " ST 538 . mz . . . oläkeligo saare MB 2: 306 . MP 1: 59 . Bir 2: 4 . (oläklika för osläklika MP 1: 71 .) "],"e":["-likit Bir 2: 4 ; MP 1: 59 . ","-like ST 538 . ","-ligo MB 2: 306 ),"]},{"a":"olätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) tung, svår. medh olättom ålaghom KS 62 (156, 68) .","2) hafvande. " at sla oätta kono " MB 1: 336 . the frua var mz barne oläät Fl 33 . " aff barn olätta " Lg 989 ."],"e":["oläät Fl 33 ) , "]},{"a":"olätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 90 och O: Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 146 f."],"e":[]},{"a":"olönadher","b":"","c":"","d":[" [Fnor. úlaunaðr] olönt, obelönad. thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia mz thik til morghins MB 1: 364 . " iak latir ey minzsto synd vara opinadha ok ey minzsto godh gerning olönadha " Bir 1: 15 . ib 74, 3: 69, 111 . KL 87 ."],"e":[]},{"a":"olönter","b":"","c":"","d":[" = olönadher. MB 1: 432 . Fr 2151 . ST 231 ."],"e":[]},{"a":"olönter","b":"","c":"","d":["olönt, obelönad. " badhe landzfogythene the äre wlönthe " GPM 2: 189 ( 1505) ."],"e":["w- )"]},{"a":"olösande","b":"","c":"","d":[" = olösliker. eth starkasta band olösande som . . . mik tlfögher mz olöslix foreningx tilbindan Mecht 197 ."],"e":[]},{"a":"olösliker","b":"av","c":"adj.","d":["oupplöslig. " mz eno olösliko bande " Bir 1: 147 . Su 337 ."],"e":["olösliko . ","olösligho Su 337 ) , "]},{"a":"olösliker","b":"av","c":"adj.","d":["oupplöslig. Mecht 197 ."],"e":["olösligx ) , "]},{"a":"olöster","b":"","c":"","d":["1) olöst, icke upplöst. af knyttu bande ok vlöstum knute Bil 289 .","2) olöst, icke upplöst, icke utredd. later thetta maal alztingx olöst MB 1: 42 . 3) icke inlöst el. igenlöstm ucje återköpt. stander hwsith olöst ower iämlanga MB 1: 374 . SD NS 1: 338 ( 1404, nyare afskr.) ."],"e":["v- )"]},{"a":"olöster","b":"","c":"","d":["3) icke inlöst el. igenlöst, icke återkmöpt. swa länge thät (ɔ: gozit) olöst är NMU 1: 77 ( 1391) .","4) icke utlöst (ur fångenskap), icke befriad. . . . atj late the karle ey länger vara olöste swa at the ther ower miste halsen HSh 17: 72 (1523, Brask)."],"e":[]},{"a":"om","b":"","c":"","d":[" , se um."],"e":[]},{"a":"om","b":"nn","c":"","d":["morbror; systerson; frände. SJ 15 ( 1428) han är min magh oc min oom Al 10283 . " the fäddara oc oma (om de Tyskar som kommo in i Sverige under kon. Albrekts tid och af dennes folk enl. förf. räknades ss fränder) " RK 1: (Albr) s. 210 ."],"e":["oom Al 10283 ; SJ 15 ( 1428)"]},{"a":"omaghi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"omak","b":"nn","c":"","d":["omak, besvär, vedermöda. " hwi skal iak hafwa omak mädhan iak maa hafwa hwilo " Bir 1: 261 . " for thins krops omak ok oro gak jn j hwilo ok roo " ib 3: 394 . olderman kesa som thz aarit scall embetet forestande ok humak fore haffua SO 106 . " moghin thrängir thik oc gör thik omak (affigunt) " Bo 72 . " ey ärom wi jnnelukta os til omaka älla mykla thwang " ib (Cod. B) 342 . iak minnis ey alla mina omkaka Fl 823 ; de båda sistn. ställena kunna föras till omaki. wi görom änga synda sak thz siälin rädhis nakath omak Al 7228 . " mik är mykith omak skeet " Fr 200 . " han hafuer valdith all thänne (andra hdskr. thzta, thz) omak " ib 677 . " han astunda at hawa lifwirne j thesse wärldinne vtan omakt (för omak) sine incommodis) " Bir 1: 349 . " hwi thola diwrin omak (incommoda] " ib 2: 310 . ib 1: 65, 325 . Iv 1856, 2628, 5411 . RK 1: 2093 . ST 281 . Ber 250 . MD 436 . - oro, buller. ther giordho än diäflane swa stoort omak ST 361 . " aldrigh hördhis ther sidhan nokat omak äller qwal " Lg 3: 213 . - bildl. nw takx opta lithen sak ok görs vtaff thz största omak MD (S) 211 ."],"e":["vmak RK 1: 2093 . ","wmag: -mags MD 436 . ","humak SO 106 ), "]},{"a":"omak","b":"nn","c":"","d":["och m.? (Stb 2: 346 (1489), 410 (1490), 3: 129 (1493) omak, besvär. vedermöda. huilikin lenger siter . . . oc gör gierþä folke vmak SvGst 67 . ATb 1: 187 ( 1463) . " skal lhan framdelis lönes for sin hwmak STb 2: 346 (1489). en bolt lerept, hon schulle haffua for sin hwmach och möde " ib 410 ( 1490) . . . . forbiwde pether schulte j bastuen elda, for än tet vindöget ware tillucht, som grannomen omack gör aff rökin ib 3: 280 ( 1496) ."],"e":["omack STb 3: 280 (1496) . vmak SvGst 67 . hwmak Stb 2: 346 (1489), ib 3: 27 ( 1492) , 443 (1499). hwmach STb 2: 410 (1490), 3: 188 (1494), 4: 42 (1502). hwmack ib 3: 71 ( 1493) , ib 4: 174 ( 1507) . ","omakt ib 2: 434 (1489-90?)), "]},{"a":"omaka","b":"","c":"","d":[],"e":["omaka sik , omaka sig, besvära sig. at ey systrana thorfua sik ther medh omaka oc hindra VKR 38 . - omaka sig, göra sig besväret att begiva sig. vilie wij thaa . . . gerne omacha oss aater hingat FM 496 ( 1510) . refl. ","omaks , besväras, upptagas, sysselsättas. at ey thorfue . hindras ellir omaks j tholichom ärindom VKR 35 ."]},{"a":"omaka","b":"vb","c":"v.","d":["omaka, oroa, besvära. " assilire til gaa och omako " GU C 20 s. 40 . importunare omagha GU C 20 (hand 2) s. 16. ib s. 51 . " molestare bedröffua oc omagha " ib s. 151 . SvKyrkobr 358 . Uppland 1941 s. 55 (1460). han skulle ey omaka hakon sadulmakare i ordh ellir gerninga ATb 1: 244 ( 1466) . magnus scrädare sakir . . för thet han omakade varden vj mark ib 2: 18 ( 1473) . " ath han thöm her effter [ecke] quelier eller skal hwmakae om forsvriffne arff " STb 2: 504 ( 1490) . ib 4: 319 ( 1513) , 5: 138 (1517). hoo som omaker them ther lykte, eld oc liwss haffue aff hollerene, haffue foruerkith theris liiff ib 291 ( 1510) . "],"e":["omake . ","-ä -o GU C 20 s. 40 . omagha ib (hand 2) s. 16, 151. vmacka FMU 4: 461 (1476, avskr.) . ","hwmaka STb 2: 504 (1490), 3: 228 (1495)),","omaka sik , omaka sig, besvära sig. - göra sig besväret att begva sig. han schal . . . her epter ey hwakae sich tijt STb 3: 228 (1495). - refl. omakas, besväras, upptagas, sysselsättas. the som boo j iherusalem schole ey omakas (commovebitur) ewynnerligha SVT 16."]},{"a":"omakande","b":"","c":"","d":["vållande omak, besvärande, besvärlig. molestus omkande GU C l20 (hand 2) s. 151."],"e":[]},{"a":"omaki","b":"","c":"","d":["1) vedermöda, svårighet, obehag. " frälste idher aff allan omaka " Iv 3218 . " tholom vi här pino ok digher omaka " ib 4220 . " galt honum ater thän omaka ther han tholde fore thera saka mz hug badhe thung ok stark " ib 4525 . " thz huar a annan göra skal tholik nödh ok mykin omaka " ib 4963 . thu skulde ey hafua for henne omaka Fl 444 . " ij hafuin for vara saka giort idher digher omaka " Fr 1486 . at mik skedde all thänne omakak ib y84. aff dryk faar han ey omaka ib 394 . Iv 3674, 4183, 4669, 4870 . Fr 2094 . Al 1070, 9766, 10320 . RK 2: 6524 . " grabrödra holmen loth han taka thz giorde the fatika munka omaka " ib 1575 (kan föras till 2 el. 3). 2) jämmer, klagan, sorg. persi gräto ok giordho sik omaka Al 3611 . 3) sorg, harm, förtrytelse. ther aff tok han sik stora omaka RK 2: 7175 ."],"e":[]},{"a":"omaki","b":"nn","c":"","d":["1) vedermöda, svårighet, obehag. " at the honum icke omake göre eller göre lathe " STb 5: 175 ( 1517) ."],"e":["omkae ) , "]},{"a":"omaklika","b":"ab","c":"adv.","d":["häftigt, våldsamt. " the twa sik omaklika tha rördho " Iv 2362 . " omaklika the til saman rände " ib 4913 . omakliga monde han mz thöm fara Fr 590 . ib 1680, 1693, 1805 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"omaklika","b":"ab","c":"adv.","d":["häftigt, våldsamt. EK 3846 (var.)."],"e":["omaka- )"]},{"a":"omakt","b":"","c":"","d":[" , se omak."],"e":[]},{"a":"omakt","b":"","c":"","d":[" , se omak."],"e":[]},{"a":"omaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["utan laga kraft, ogiltig. item skal oc thet morghengaffuo breff . . . döth wara oc omaktokt äpter thenna dagh SD NS 3: 507 (1419)."],"e":["-okt ) , "]},{"a":"omalin","b":"","c":"","d":["omalen. " j qwintin camfer omalitt " LB 7: 325 . " thagi omalin senap " ib 2: 10 ."],"e":[]},{"a":"omanadher","b":"","c":"","d":["fri från kfraf. honum ganzlika nödhlös halda oc omandan SD NS 1: 446 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"omanadher","b":"","c":"","d":["fri från krav. ath . . . hakan schal vare . . . fore alla sine gieldenere til talare omanader STb 3: 158 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"omanger","b":"","c":"","d":[" , se ofmanger."],"e":[]},{"a":"omanlika","b":"av","c":"adj.adv.","d":["en menniska ovärdig, omensklg, förkastlig, föraktlig, dålig. for idhra omannelica oc ohörliga grymelikhet Gr 315 . " flya thet ogudhlikt ok omanlikt är " KS 14 (34, 15) . ib 17 (44, 19) . " hwat ey är thz ohöuislikit ok omanlikit (abominabile) " Bir 1: 121 . ib 147 . thu äst omanlikare (abominabilor) än iudane ib 124 . mötto mannelika omanlicom Bil 887 . " tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr, ty at han gör man otikkan ok i sidhom omanlikan " KS 24 (60, 26) ."],"e":["-leka Su 190 . ","-ligha Gers Frest 31 . ","omannelika RK 1: 3761 . o mannliga MB 2: 293 ), ","omannelica Gr 315 ), "]},{"a":"omanlika","b":"ab","c":"adv.","d":["omäsnkligt, skamligt. Prosadikter (VBarl) 58 . " han war swa omanneligha (inhumaniter) for wara skuld flängder " Mecht 71 ."],"e":["omanligha . ","omanneligha )"]},{"a":"omanlikhet","b":"nn","c":"","d":["omänsklighet, skamlighet. sywnde (girighetens dotter) är hiärtans ildhärdska mote miskunnande warkunnan oc kallas aa latin jnhumanitas thz är omanlighet SvKyrkobr 355 ."],"e":["-lig- )"]},{"a":"omata","b":"ab","c":"adv.","d":[" [Jfr Mnt. unmate, unmaten] öfvermåttan. vmata länge Bu 414 . omata skön ST 418 . Bil 212 . Iv 4332 . Fr 1877 . SD NS 2: 116 ( 1409) . ST 379, 527 ."],"e":["vmata Bu 414 . ","omatta ST 379 . ","vmatto Bil 212 . ","omatana SD NS 2: 116 ( 1409) ),"]},{"a":"omata","b":"ab","c":"adv.","d":["övermåttan, väldigt. " mik gaar omata wäl Prosaditer (Sju vise m) 139. ""],"e":[]},{"a":"omatans","b":"ab","c":"adv.","d":[" = omata. omatans godher riddare är torpin erkebiskop Prosadikter (Kar M) 277 . Hel män 247. han gaf sik wmatons illa ib 250 ."],"e":["omatons . ","wmatons )"]},{"a":"omatelika","b":"ab","c":"adv.","d":["omåttligt, öfvermåttan. " han vil hafwa al thingh omattelika ok oskälika " Bir 1: 183 . hwlkin som omatelika älska sin win Ber 48 . LfK 164 . Gers Frest Inl."],"e":["omattelika Bir 1: 183 ; LfK 164 . ","omatteligha Gers Frest Inl.),"]},{"a":"omateliker","b":"av","c":"adj.","d":[" GU C 20 (hand 2) s. 149."],"e":["omaathelighen )"]},{"a":"omateliker","b":"av","c":"adj.","d":["omåttlig. omattelikit swalgh (immoderata gula) Bir 1: 80 . " cankirlaat oc omatelikit löghe " ib 5: 82 ."],"e":["omatelikit . ","omattelikit ) , "]},{"a":"omatins","b":"ab","c":"adv.","d":["öfvermåttan. " brännande är thit ordh gudh vmatins " Lg 343 . omatens illa MB 1: 184 . ib 49 . Lg 1008 ."],"e":["-ens MB 1: 184 ; Lg 1008 . vmatins ib 343), "]},{"a":"ombekymbradher","b":"","c":"","d":[" , se unbekymbradher."],"e":[]},{"a":"omildelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) omildt, grymt. " hulka i swa omillelica drapin " Gr 293 . MB 2: 217 . 2) ogudaktigt, gudlöst. som länge oc mildelika liffwa Su 235 ."],"e":["omillelica Gr 293 )"]},{"a":"omildelikhet","b":"nn","c":"","d":["ogudaktighet. Ber 155 ."],"e":[]},{"a":"omilder","b":"av","c":"adj.","d":["1) omild, grym. jnclemens . . . omiller oc grvmmer GU C 20 (hand 2) s. 19. jnhibitor . . . omiller vthkräffwirare ib s. 28 . immitis . . . omildher ib s. 148 2) ogudaktig, gudlös, samvetslös, ond. jmpius . . . omiller GU C 20 (hand ","2) s. 15."],"e":["omiller )"]},{"a":"omilder","b":"av","c":"adj.","d":["1) omild, grym. " en omilder herra " MB 1: 288 . omillare (immitiores) än the som han korsfästo Bir 1: 113 . " thw vast omiskundsambir ok millir vidh thina vndirdana " ib 3: 446 . - med dat. allom omiller MB 2: 293 . 2) ogudaktig, gudlös, samvetslös, ond. som röuare oc omillaste (impiissimus) ransman Bo 181 . " the omildo hyfdhingane " ib 182 . " at han thöm (ɔ: arrin) omillom (reprobis) mannom a domadaghi tee ib 238. omild iättan skal ey fwlkomas " Ber 170 . Bil 863 . KL 14, 289 . MP 1: 46, 244, 245 . Bir 2: 124 . Lg 546 . Ber 3, 4, 155, 189, 191, 211 ."],"e":["omiller MB 2: 293 . ","omillir MP 1: 46 ; Bir 3: 446 . ","omild Ber 170 . ","omilt ib 3 . ","omildan MP 1: 244 ; Ber 189 . ","omildom MP 1: 245 . ","omile Bil 863 . ","omildom Lg 546 ; Ber 191, 211 . ","omillom Bo 238 ; Lg 546 . ","omilda Ber 4 . ","omilla Bir 2: 124 . ","omilde KL 289 ; MP 1: 245 . ","omildo KL 14 . dat. m. omilda MP 1: 245 ; Lg 546 . ","omildo Bo 182 . ","omillare Bir 1: 113 . superl. best. form nom. m. omillaste Bo 181 ), "]},{"a":"omildhet","b":"nn","c":"","d":["1) omildhet, grymhet. then orät oc o mildhet som them war giort til förenne MB 2: 309 . ib 291. BSH 5: 435 ( 1511) . ","2) ogudaktighet, ondska, synd. omilhetin (impietas) vaxe otalica Bir 3: 188 . ib 187. MP 1: 245, 2: 77, 124 . Ber 189 . - pl. wi widhirkännomps wara omildhetir MP 2: 290 ."],"e":["omilhet MP 2: 77, 124 ; Bir 3: 187 ; ","-hetin ib 188 . ","omylhet BSH 5: 435 ( 1511) . -ir),"]},{"a":"omildhet","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*omildhets gärning , "]},{"a":"ominne","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. úminni] 1) mädh ominne, utan (någons) goda minne el. tillåtelse. gaff han siigh fra honum medh omynne BSH 5: 581 ( 1517) . " som mz ominne dierfwes fara fra sin hosbonde " SO 162 . BtFH 1: 176 ( 1507) , 234 (1510), 237 (1506). SO 21, 159 . PM 24 . RK 3: (sista forts.) 5614 . HSH 20: 98 ( 1507) . ","2) missförstånd, osämja. " vm . . . skilnadh, missthykkio oc vminne " BtRK 31 (1358, orig.) . 3) något hvartill man ej kan minnas maken, ovanligt ting, ovanlig händelse (jfr N. uminne). hwa ma slikto minne mona Iv 4231 . "],"e":["omijnne HSH 20: 98 (1507) . omynne. omyne BtFH 1: 176 ( 1507) , 237 (1506). vminne),","ominnis häfdh , "]},{"a":"ominne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["omynne )","ominnis häfdh (-häffd. Se Sdw 2: 1278.), "]},{"a":"ominneliker","b":"av","c":"adj.","d":["som faller ur minnet, som faller i glömska. al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken ok framdeles i werldinne omynneliken SD NS 2: 228 ( 1409) ."],"e":["omynneliken SD NS 2: 228 (1409)),"]},{"a":"ominnogher","b":"av","c":"adj.","d":["icke ihågkommande, glömsk (af). med gen. ominnogh gudhz godha gärninga Ber 228 ."],"e":[]},{"a":"ominnogher","b":"av","c":"adj.","d":["icke ihågkommande, glömsk (av). GU C 20 (hand 2) s. 131."],"e":["omynnoger )"]},{"a":"ominskadher","b":"","c":"","d":["icke minskad, oförminskad. än garþen konungsnäs . . . takum vi vndan oc gömum oss til vars vpphäldes, ominscaþom allom gamblom priuilegiis oc rät Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . Troil 5: 298 ( 1447) ."],"e":["-minz- )"]},{"a":"omiskun","b":"nn","c":"","d":["obarmhertighet. Bo 159 . Amsg 189."],"e":["omiskund Bo 159 ; Ansg 189 )"]},{"a":"omiskunnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["obarmhertigt. Ansg 251 ."],"e":["omiskundelica )"]},{"a":"omiskunsamber","b":"av","c":"adj.","d":["obarmhertig. MP 1: 209 . Bir 3: 446 . Gr (Cod. D) 382 ."],"e":["omiskundsambir Bir 3: 446 . pl. nom. m. omiskunsamme MP 1: 209 . ","omyskunsamme Gr (Cod. D) 382 . ","omiskunsama MP 1: 209 ),"]},{"a":"omiskunsamber","b":"av","c":"adj.","d":["obarmhärtig. " jnexorabilis . . . obedeleghen . . . oblidleghen oc omiskundsamber " GU C 20 (hand 2) s. 25. SkrtUppb 197 ."],"e":["-kund- . ","-samb SvKyrkobr 350 ),"]},{"a":"omiskunsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["obarmhärtigt. Prosadikter (Barl) 58 . JMPs 458."],"e":["-lig(h)a ),"]},{"a":"omiskunsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["obarmhertigt. Bir 1: 268, 3: 139, 216 . Su 39 . Lg 3: 646 ."],"e":["omiskundsamlica Bir 3: 139, 216 . ","omiskwndhsamlika Lg 3: 646 ),"]},{"a":"omiskunsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["obarmhärtig."],"e":[]},{"a":"omiskunsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["obarmhertighet. Lg 3: 646 ."],"e":[]},{"a":"omiskunsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["obarmhärtighet. JMPs 280."],"e":["-lig )"]},{"a":"omistande","b":"","c":"","d":["omistlig, oersättlig. oc om vor lag förbätres skulle . . . vore swadan gamble böker oomisthende HSH 16: 102 (1527, Brask) ."],"e":["oomisthende )"]},{"a":"omistelika","b":"ab","c":"adv.","d":["omistligt. " ok kroppin faar sina fägrindh, omistelika ok gömir orörligha " SpV 123 ."],"e":[]},{"a":"omisthänkelier","b":"av","c":"adj.","d":["icke gifvande anledning till misstanke eet opet pärkmens breff vraghet oc vscrapet oc j alle madä vfalskheth oc vmisthnckelight FM 8: 4 ( 1414) ."],"e":["vmisthänckelight FH 8: 4 ( 1414) ),"]},{"a":"omisthänkter","b":"","c":"","d":["icke misstänkt, icke gifvande anledning till misstanke. thätte effter scriffna breffs ludh ordh fran ordhe mädh helo ok haldno in cighle oskrapat ok oskadath ok omisthänkt SJ 89 ( 1439) ."],"e":[]},{"a":"omiuker","b":"av","c":"adj.","d":["icke mjuk, hård, styf. wordho hans händer omiwka oc hardha MB 1: 83 ."],"e":[]},{"a":"omn","b":"","c":"","d":[" , se ughn."],"e":[]},{"a":"omoin","b":"","c":"","d":["adj. omogen. " takes swra winbären omogen PMskr 323. ""],"e":["omoghin GU C 20 s. 6 . ","omoghen ib (hand "]},{"a":"omoin","b":"av","c":"adj.","d":["omogen. omoen fykon MB 2: 343 . " aff omogne frukt " LB 3: 73 ."],"e":["omogne LB 3: 73 . ","omoen MB 2: 243 ),"]},{"a":"omykin","b":"","c":"","d":[" , se ofmykin."],"e":[]},{"a":"omynd","b":"","c":"","d":[" , se urmynd."],"e":[]},{"a":"omyndogher","b":"av","c":"adj.","d":["ogiltig. " eptir thet ath thet war ogilth giorth och delth omyndogt til forende " STb 2: 144 ( 1486) ."],"e":["-ogt ) , "]},{"a":"omyndogher","b":"av","c":"adj.","d":[" BSH 5: 532 ( 1513) ."],"e":["-wgher )"]},{"a":"omyndu eghn","b":"","c":"","d":[" , se urmynda eghn."],"e":[]},{"a":"omägdh","b":"nn","c":"","d":["omyndighet . . . att for sambliga mijna syskione umagad skuld . . . thå kunnom vij eygh vårtt arffda gods så brådlijke til skiffte komma Delag Arch 3: 166 (1479, avskr.) ."],"e":["umagd )"]},{"a":"omäghans","b":"vb","c":"v.","d":["blifva vanmäktig, försvagas. ther aldre omäghnas aff alder MB 1: 296 ."],"e":["-as ) , "]},{"a":"omäghin","b":"nn","c":"","d":["vanmakt. " gat ey talat for vmäghne " Bil 117 . Lg 993 . Iv LXXXVI . " vmäyen om hyertha " LB 2: 65 ."],"e":["omäghne Lg 993 ), "]},{"a":"omäghin","b":"nn","c":"","d":["vanmakt. sidhan han op stodh aff omäghin (cod. Askaby: omägine) thy som han la innan Prosadikter (Karl M) 288 . ib 328. GU C 20 (hand 2) s. 12."],"e":["-en . ","omägin )"]},{"a":"omäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["saknande makt (öfver). med dat. jak är omäktogher mino huld Al 3576 ."],"e":[]},{"a":"omäleliker","b":"av","c":"adj.","d":["omätlig. " alla himblanna omäleleka breddher " Su 40 . " o gudelikx miskundh omäleliken (infinitum) diwphet ib 47. om thina omälelika (immensam) mildhet " ib 95 . ib 26, 33, 38, 45, 46, 49, 78, 82, 100 o. s. v. LfK 125 ."],"e":["-liken Su 46 . ","omäleliken ib 47 . ","omäleleken ib 78 . ","omeleka ib 40 ),"]},{"a":"omäleliker","b":"av","c":"adj.","d":["omättlig, ofantlig. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 37. hans kärne war swa vmätlikin (hs. vmälikin) i langlikhet oc widhlikhet at . . . Bir 4: 243 (528). min omälelika widhlek Mecht 223 . til omä[le] likx mildhetzsins skrin (ad serinium inexhaustæ piteatis), christi nadh ib 342 . omäleigin graater gör thanna gnixslan J Buddes b 54 . kämpen . . . j omälelike starkhet (gigas immensi roboris) JMÖ 199 . " haffwandhis j sigh . . . omäleligha hälga treffalloghetz omffämpnilse JMPs 23. - ofantlig, outsäglig (med anslutning till mäla, tala). cristna manna omälelikit ällar osighelikit hopp (immensa spes credencium) " JMÖ 89 ."],"e":["omäleligin J Buddes b 54 . vmälkin (av utg. ändrat till vmätlikin) Bir 4: 243 (jfr ib 528). n. omälelikit JMÖ 89 . ","omälelike JMÖ 199 . ","omälelika Mecht 223 . omälika (av utg. ändrat till omä[te]lika) ib 230. omälelig(h)a J Buddes b 95, 100 ; JMPs 23. dat. f. omälilegha SvB 313 (omkr. 1500). Se TH. Hjelmqvist, Studier i Nord. Filol. IV. 3: 34 ff.),"]},{"a":"omälelikhet","b":"nn","c":"","d":["omättlighet. JMÖ 97 . sorghennas omälelikhjet (tribulacionum immensitas) ib 190 JMPs 33."],"e":["-lig- )"]},{"a":"omälter","b":"","c":"","d":["icke mätt, omätt. ffor vtan schutan vtj genom strömen löpp, som ther j war en deelz omelt STb 3: 26 ( 1492) . Jfr omätin."],"e":["omelt )"]},{"a":"omängder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"omänska","b":"nn","c":"","d":["menniskan ovärdigt handlingssätt. thz är ok odygdh ok omänska ey halda ord ok louan sina KS 33 (84, 35) ."],"e":[]},{"a":"omär","b":"av","c":"adj.","d":["1) utan värde el. betydelse, obetydlig, ringa. the haffde thz opta förra kärt fogdana hiollo thz togh omerdh (motsv. ställe i den afskrift som följt i Scr. rer. suec. I: 2 s. 66 har: fougtana höllo thet för intet värdt] RK 2: 733 . 2) okär, förhatlig. thz blanzaflur vordhe honum omär Fl 228 . " hänna vänleek thökte mik tha kär, ther mik är vordhin nu omär " ib 1641 . 3) hätsk, fientlig, vred. lofuaden j ath j skullen egh wara omära och ther aaff warda wredher MD (S) 204 ."],"e":["omerdh RK 2: 733 ) , "]},{"a":"omära","b":"nn","c":"","d":[" göra tolkit omära MD (S) 226 ."],"e":["skändlighet . ","at"]},{"a":"omärkter","b":"","c":"","d":["omärkt. omärkt fä TB 73 ."],"e":[]},{"a":"omätelika","b":"ab","c":"adv.","d":["omätligt. omätelica höghir Bo 78 ."],"e":[]},{"a":"omäteliker","b":"av","c":"adj.","d":["omätlig. omiätlike gudh Bir 4: (Dikt) 219 . " vpfylte mz omätelike glädhi " Bo 221 . thänk thz omättelica (immensam). äurdhelica oc obegriplica oc keysarlica valdit vordhit man ib 196 . ib 22, 34. Bir 4: (Dikt) 243 . ST 196 ."],"e":["mätlikin Bir 4: (Dikt) 243. omiätliker: -like ib 219 . ","omätteliker: -lica Bo 196 ; ","-likx ST 196 ),"]},{"a":"omäteliker","b":"av","c":"adj.","d":["omätlig. " omiäthelikin trefallugheet bewari mik " SkrtUppb 169 . " hiärtat sprak aff the omiätlikom wärkiom oc dröwilsom han leedh " ib 294 . " wpwäkkiandis i mik omätelika (inelfabile) hiärtans brwna at see min gudh " Mecht 117 ."],"e":["omätelikin SpV 191 . ","lomiäthelikin SkrtUppb 169 . ","omiätlikom SkrtUppb 294 . ","omäteligher: -ligha Prosadikter (Barl) 89 . -lighen JMPs 550. n. omiätheliget Troj 14 ),"]},{"a":"omätelikhet","b":"nn","c":"","d":["omätlighet. Bir 3: 425 ."],"e":[]},{"a":"omätelikhet","b":"nn","c":"","d":["omättighet. Sv Kyrkobr 360."],"e":["omiätlikhet )"]},{"a":"omätin","b":"","c":"","d":["icke mätt, omätt. en schuta . . . laden medh malt, ok war omethit STb 3: 26 (1492). Jfr omälter."],"e":["omethit ) , "]},{"a":"omättelika","b":"ab","c":"adv.","d":["omättligt. " skal han frälsas aff diäflanna handom som han slita omättelica (insatiabiliter) " Bir 3: 42 ."],"e":[]},{"a":"omätteliker","b":"av","c":"adj.","d":["omättlig. " ther omättelica giri hawa til at samandragha rikedomana mz alle fikt " Bo 66 . " omättelica swalghsins fula iri " ib 126 . Bir 1: 188, 224, (Cod. C) 265, 335, 2: 156, 332, 3: 336. MP 1: 72 . annan (näml. vägen) viste han wara lustelikan ena stund ok j ändanom hafwa omättelikit (insatiabile) diup Bir 1: 337 . " oppwäktis en omätteliken kärleker i ywnkar her kars bryste til iomffrwnna " Lg 3: 286 ."],"e":["-likin Bir 1: 224 . ","-liken Lg 3: 286 . ","-likin Bir 1: 188 . ","-likin ib 224 . ","-likit ib 337 ),"]},{"a":"omättelikhet","b":"nn","c":"","d":["omättlighet. " lifua j kötzlusta ok girna omättelikhet " MP 1: 56 ."],"e":[]},{"a":"omätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) icke mätt. drik klart wiin omätter (före måltiden?) LB 3: 37 . ib 41. 2) omättad, omättlig. giri är omät ok aldre ful Al 6265 . ib 6264 ."],"e":[]},{"a":"omödder","b":"","c":"","d":["1) icke plågad, utan plåga. Lg 936 . 2) icke orodad, icke besvärad, opvald. läto hona sidhan wara omödda KL 75 . " blef vnge brodren sikir oc omöddir " ib 194 . henne omödde (utan att besvära henne) VKR 33 ."],"e":[]},{"a":"omödhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["outtröttligt. indefesse, omödhlika GU 3 ."],"e":[]},{"a":"omöghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["otillbörligt, oskäligt. MP 4: 133 ."],"e":["omöglika )"]},{"a":"omöghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["otillbörligt, oskäligt. " han lot sa omöglica liffua oc gesta " RK 2: 5744 . ib 6465 . BSH 5: 439 ( 1511) ."],"e":["omögeliga RK 2: 6465 . ","omögelige BSH 5: 439 ( 1511)"]},{"a":"omögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) omöjlig. " saghþe . . . omöghelekt vara at vändas fran sannind " Bu 528 . Bil 54, 87, 313, 329, 613, 893 . KL 38, 134, 209 . Bir 4: (Dikt) 215, 216. MP 1: 15 . Bo 78, 99, 132, 153 . MB 1: 101 . Fr 2050 . ST 128 . Lg 3: 357 . omöghelik thing Su 17 . 2) obillig, oskälig. mx . . . omögelikom saakörom Su 125 ."],"e":["omöghöliker: -lik ST 128 . n. omöghelikt Bil 87 ; KL 209 ; MB 1: 101 ; Fr 2050 . ","omöghelekt Bu 528 . ","omoghelikt Bil 613 . ","vmoghelict ib 313 . ","vmughelict ib 329 . omöghelikit Kl 38, 134; Bir 4: (Dikt) 215, 216; Bo 78, 99, 132, 153 ; Bil 613, 893 . w möghelikit ib 54 . ","omöghelighet Lg 3: 357 . ","omöglikit MP 1: 15 ), "]},{"a":"omögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) omöjlig. at thät är mic omöghulegit Arfstv 29 ( 1461) . ","2) obillig, oskälig, otillbörlig. " hwro groff ok omöghelikin hon (ɔ synden) war a mothe gudhe " MP 5: 147 . ib 224 . hat omöghelika ogärninga secom lwi här . . . thänne quinno skändarin hawir mordhat twa sköna vnga män Hel män 202 ."],"e":["omöghelikin MP 5: 147 . n. omöghulegit Arfstv 29 ( 1461) . ","omögelicom MP 5: 224 ),"]},{"a":"onadha","b":"vb","c":"v.","d":["1) refl. onadhas, blifva orolig, blifva missnöjd, klaga. " then som takir godhgärningana. oc nadhena. skal ekke vara othäkkir älla oskänioghir älla ok onadhas (non debet esse ingratus nec murmurare). at han faar nadhena ekke äptir sinom vilia " Bo 11 ."],"e":["v- )"]},{"a":"onadhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) orolig, bekymrad. aktom siälena wara . . . onadogha aff twäkelike ändelykt LfK 45 . ","2) orolig, missnöjd, knarrig. " huilkin som är latir vordhin oc onadhughir (attediatus) at staa j sinne reghlo gömo " Bir 2: 58 . " kära opa them som onadhugha äru j sinne vmgaango oc idhelicha wilia dela oc thretta " VKR 28 . 3) besvärlig, förtetlig. the onadhoghe fughla MB 1: 183 . ib 295 . " engin wari honom onadugher om naghon räkinskap (nemo adversus eum interpellet de ullo negotio) " ib 2: 253 . 4) egensinnig, anspråksfull. nw äre tw thing, ther nakar man är storhughadher aff oc onadhogher MB 1: 454 ."],"e":["onafhughir Bir 2: 58 ; ","-ughe MB 1: 295 . ","onadugher . ","onaadhugher : -ugha VKR 28 ),"]},{"a":"onamn","b":"nn","c":"","d":["öknamn, skällsord. " kallar annan onampn " SO 65 . ib 98, 99, 113 ."],"e":["onampn . ","vnampn SO 98, 99, 113) , "]},{"a":"onamn","b":"nn","c":"","d":["öknamn, skällsord. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 185."],"e":[]},{"a":"onardh","b":"nn","c":"","d":["oart, vanart. Va 35 . ST 48, 433 ."],"e":["vnardh: -ena ST 433 )"]},{"a":"onardhoghet","b":"nn","c":"","d":[" = onardh. ST 48 ."],"e":[]},{"a":"onaturlika","b":"ab","c":"adv.","d":["onaturligt. MB 1: 193 ."],"e":[]},{"a":"onaturliker","b":"av","c":"adj.","d":["onaturlig. swa som quionne är onaturlikit at födha orm älla paddo swa är ok onaturlikit at synda MP 1: 238 . " thz skal idher thykkia onatwrlikith til mantz födho " MB 1: 359 . onatwrlik födha ib 360 . onatwrlika synder ib 364 . ib 369 ."],"e":["-likit MP 1: 238 . ","-likith MB 1: 359 ), "]},{"a":"onaþir","b":"nn","c":"","d":["1) oro, oroande, wilde gerna wara fräls af hwar daghs vnadhum Bil 346 . - oro, vånda, olägenhet, skada. böt diäflenom sua fiären fly at eghte vara fru folk finge vnaþe af hanom Bu 8 . " göra nakar onadhe them " Fl 1533 . RK 1: 475, 2777, 3165, 2: 4489, 8060, s. 337. kom ryketh j stoor onadha ib 1: (sfgn) s. 175 . hon ville göman fra alla onadhe ib. finge swenske mera onadha mz twnga skatta ok mangha olagha ib 188 . ","2) oro, bekymmer. " jag hade oc offtha stor onåde hwre jag skulle her sten förrada " RK 3: (sista forts.) 5235 ."],"e":["v- Bu 8 ; Bil 346 ; RK 1: 2777, 3165 . onadha (i rimsl.)"]},{"a":"ondelika","b":"ab","c":"adv.","d":["illa. . . . ty han er koningen emot om (+) någen heilp, och konigen halde han fast med orden och geffuer honom igen ondelich ty uer det til Engström, Bo Jonsson 309 (1372 el. 1373, avskr.)."],"e":["-lich )"]},{"a":"ondelika","b":"ab","c":"adv.","d":["illa. " nu maghin ij . . . göra vidh mik hwath häller ij vilin väl äller ondelik " Fr 2116 ."],"e":["-lik )"]},{"a":"ondeliker","b":"av","c":"adj.","d":["ond, dålig. " thz bethyder lekamen wara j ondelik? skipilse " LB 2: 64 ."],"e":[]},{"a":"onder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) svår, besvärlig, han skulde haffua staath therfore een ondh rät STb 1: 71 ( 1476) . " ath tet äronth ath göre mote theres egith breff " ib 4: 28 ( 1504) . 2) ond, svår, motbjudande. - n . abs. a) ont, skada. jmprecor . . . banna oc onth önska GU C 20 (hand ","2) s. 16 . . . och stemplade mykit ont oc store wille och myken twedrekt j bland almogen STb 5: 226 (1519). - niuta til ondo, ha skada av . . . ath ware borgara ey skulle lnywta tet til onda i reffle vtan til gode STb 3: 107 ( 1493) . " oss alle ltill aat omgieldendes oc til ondä niwtandes " ib 5: 336 (1521, Kop) . b) ont, lidande, sjukdom. swa gör ey onth j handena PMskr 504. c) motgång, vedermöda. alle mine owener hördho mith ondha (malum meum), oc the gladdos JMÖ 145 . 3) ond, olycklig. leuus . . . wrongher och ondher GU C l20 l(hand 2) s. 76. wm thz onda arith Prosadikter (Sju vise m B) 216 . - ond, olycksam, olycksbringande. Se Sdw 2: 1278.","4) dålig, usel; av dålig kvalitet; i dåligt skick. thet haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte VKJ 269 ( 1447) . " the som haffue vnna skorstene, the lathe them bätre " STb 1: 444 (1462, Burspr). eth onth lakan ATb 1: 256 ( 1467) . Stb 1: 388 (1482). iij onda gyllene ib 3: 211 ( 1495) . ib 4: 21 ( 1504) . han . . . giorde ondh gernig ok arbeyt ib 117 ( 1506) . (koppar) som feller mykitt hamer skäll . . . är onder PMskr 622 (avskr.). - dålig, förskämd. thina thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh Prosadikter (Sju vise m) 141. - dålig, svag. onth mynne PMskr 404. - n. abs. dålig egenskap. jacintus är en dyr sten . . . eth onth haffwer han ath han hiälper til at qwinnor födha dödh barn PMSkr 477 . 5) ond, fientlig, hätsk. ingan giffwe stadzens thienare . . . vnna ordh STb 1: 441 (1461, Burspr). ib 3: 257 (1495). thu tingh göre almogen ondan emott herren PMSkr 691 (avskr.). - ond, stygg, elak. hon hade hafft ond mwn pa danequinnor STb 4: 260 (1512). - n. abs. af el. i el. til ondo, på ett fientligt el. illvilligt sätt, i fientlig el. illvillig avsikt. ther swarae . . . abbet hanes so till at han aldrich screff biscop bryniolff noghet breff till, som war nathuge herre konung arörende war i ondho SD NS 3: 275 ( 1417) . . . . at han thet ey giorde aff ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet ib. thet hafde han giort aff sith eghet hugräde, oförtenkt, engom ltill onde, huareke konung eller erkebiscop ib. tet niclis . . . ey nempde her sten . . . j sit taal til nagra onda STb 4: 77 ( 1505) . 6) (moralikst) dålig, ond, osedlig. Se R: Pipping, Studier tillägnade Axel Kock s. 43. ondh quinna är diäwlsins dura naghl GO 961 . " thina thre onda gärninga " Prosadikter (Sju vise m) 141 . " thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd " ib (Sju vise m B) 203 . " the ware the samma, som then onde myntemestaren lente stempelin " STb 3: 421 ( 1499) . " for skamlikom synom affonde släkte (semini nequam, filiis sceleratis) " MP 5: 16 . ib 232 . - ss subst. dålig människa. athirgällandhe godhom sin lön medh änglom j hymerike . . . ok ordhom (för ondhom) sin rätuiss lön MP 5: 21 . änglane . . . skulo gaa vt a domadagh, ok ath skylia vndha fran rätuiosom ib 142 . - thän onde, hin onde, djälvulen. erich thalade til hanom, ath han schulle giffue then onde medh liff och siel, ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek STb 3: 13 (1492). n. abs. ont, dåligt, osedligt. fräls oos aff ondo SvB 3 (omkr. 1430). illicebro . . . tiil onth lockha äller dragha GU C 20 (hand 2) s. 11. fore thy huar dagh ökäs medh oss thet ondha J Buddes b 162 . - Jfr drafls onder."],"e":["ondher- . ","vnder: -a Prosadikter (Sju vise m B) 203, 216. vnhder: -a MP 5: 142, 232 . ","vnner: -a STb 1: 441 (1461, Burspr), 444 (1462, Burspr)),"]},{"a":"onder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","a ) ondt, skada. löna wäl jlum oc göra got for ont Bil 104 . han blandar her mygith wnth FM 548 ( 1512) . aff tolk ordbarare matte mykit ont ok twedrect aff koma SO 109 . b) ondt, lidande, sjukdom. ont i inelffwn LB 7: 8 . " äther man nelike om morgonen tha sthörker hon hiernan och förcomber onth aff hwid " ib 8: 47 . c) motgång, vedermöda. badhe j lost ok swa j ondha MD (S) 285 . 3) ond, olycklig. i en onda stund (otimadagr) Di 151 . - ond, olycksam, olycksbringande. januaris haffuir en iij ondha daga LB 7: 89 . ib 91, 92, 93, 94, 95, 96 . 4) dålig, usel. ont swerd Di 70 . onda kläder ib 142 . GO 133 . " nth sölff ook falst " SO 159 . XI rior, ond och godhe FH 5: 237 ( 1524) . onth öll AS 60 . " the haffwe onth öl i theres krwss (d. v. s. äro illasinnade) " BSH 5: 343 ( 1509) . onth byte GO 100 . " thz diwret är aldrik kommit aff nokro vnda art " Va 25 . the ondo (mæle) biin Bir 1: 258 . dålig, förskämd. al ond blodh LB 8: 47 . - dålig, svag. onth minne LB 8: 47 . 5) ond, fientlig, hätsk. i nogen wndh meningh eller acht giorde ieg thet ecke FM 636 ( 1515) . - med dat. the waro romarum falske ok onde Bil 313 . - (?) thoc han ey suenskom ondher vaar RK 1: (sfgn) s. 174 . - ond (på), förbittrad (på). med dat. the mona tik alle onde wara RK 2: 4656 . - ond, stygg, elak. ordhfulla quinnor the som ondan käpt hafdho Bo 14 . 6) ond, dålig, osedlig. att rättä oc näfsä þolkom ondom gierningom SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . af . . . ondom vana Bu 135 . ont äptirdöme Bir 1: 335 . Ber 233 . " tha hon saa hans onda wilia " Bil 867 . " ondz thanka synd " MP 2: 65 . en munkir hafdhe ont liwirne KL 88 . VKR 29 . mädhan thet är ont (malum) at limannom, mykit värra är at liugha . . . fore gudhi Ansg 211 . onda människior Bo 122 . " donde men oc onde " OB 215 . GO 29 . onde ängla MB 1: 155 . " for ondo andomin " KL 20 . ib 108 . ondir ande Bir 1: 82 . " til onda quinno (o hus) (skökohus) " Bil 468 ."],"e":["oondher: -a LB 2: 46 . ","vnder: -a Va 25 . ","vndher: -an Pa (Tung) 27 . ","wndher: wndh FM 636 ( 1515) . ","ont . ","vndt RK 2: 533 . ","wnth FM 548 ( 1512) , 645 (1516). superl. ondester L. öndester L.), ","thän onde","thän onde man )"]},{"a":"ondgärning","b":"nn","c":"","d":["ogärning. " for sina ond gärninga " KL 269 . "],"e":["ondgärningis man , "]},{"a":"ondlive","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ondlivis man","-liffwes- )"]},{"a":"ondnas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " bliva ond el. usel. opuäk mina siäl som ondhnas oc fulskas j lastanna diwpe " SvB 370 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"ondska","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) ondksa, osedlighet, skändlighet, synd. om nakor fore nakra ontzsco sculdh wil sigh ey scripta SvKyrkobr 278 . siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse, mz hwilko lastanna samanfögdh, mz sinom siw ondzskom (neguilitis) ällir härinslikhet, söndhirslitz diäffwilsins kroppir SpV 137 . "],"e":["ondzska . ","ontzsca )","ondsko fulder (onska-. ontzsko-. -full(er)), ","*ondsko uptändare?","onzska- . ","-op- )"]},{"a":"ondska","b":"nn","c":"","d":["1) ondska, fientlighet, hätskhet. maktogh oc stark mote människionna ondzsco KL 343 . " som af ondzsko märkte hwat han aatfadhis " Bo 69 . ib 108, 149 . the fornempde frw abdisso eller henne conuent . . . fegdha eller i noghra handa matto ondzsko til dragha SD NS 1: 539 ( 1406) . " thu seer hwat mykla ondzsco the hawa mot mik " Bo 185 . " swikin af cristna manna ondzske " Gr 288 . 2) ondksa, osedlighet, skändlighet, synd hiolt thöm atir af the onzsko som the hafdho (börita Bil 877 . " standir mote höghfärdhinna onzsco " Bo 44 fokit . . . var . . . hart i alle ondzsco Pa 9 ib (Tung) 28. MP 1: 65, 99 . Bir 2: 269 . Gr (Cod. D) 389. MD (S) 286 . Ber 280 . "],"e":["ondzsk . ","onzska: -o Bil 877 ; Ber 280 . onzsca. -o Bo 44 . ","onska: -o MP 1: 99 ; -on ML (S) 286. onskä Pa (Tung) 28 . ","vnska: -o MP 1: 65 . ","oszsca: oszsco Gr (cod. D) 389), ","ondkso fulder","ondzsko- )"]},{"a":"ondskaper","b":"nn","c":"","d":[" = ondska 2. SvKyrkobr 114 ."],"e":["ondzskap ) , "]},{"a":"ondskaper","b":"nn","c":"","d":[" = ondska 2. som þolikan onscap hauar giort Bu 495 . MB 1: 369 . " the härdho sik i ondskap " Bil 236 . ib 308, 322, 452 . the som . . . plägha nakan ondzskap som lekara oc luddara MB 1: 135 . alla thässa fwla ondzskapa giordhe thetta folk ib 364 ."],"e":["ondhskaper: -skap Bil 452 . ","ondzskaper . ","ontzskaper : -skap MB 1: 369 . ","onzskaper: -skap Bil 322 . ","onscaper: -scap Bu 495 . -ar),"]},{"a":"onekt","b":"ab","c":"adv.","d":["utan att nekak godvillkigt? och en där till gaff han thäm öffuer deeras köph en t:a saltt, vppå tätt att thee skåle sielff draga teeras skatt onegkt FMU 4: 73 (1455, avskr.) ."],"e":["onegkt )"]},{"a":"onfälle","b":"nn","c":"","d":["olägenhet, svårighet. Se Sdw 2: 1278."],"e":[]},{"a":"onradh","b":"nn","c":"","d":["oråd, skada. Se Sdw 2: 1278."],"e":[]},{"a":"onsk","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 866 s. v. usk."],"e":[]},{"a":"onska","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1078 s. v. yskia - (?) jach haffwer . . . glääz at ngrom gaar illa i handh ellir sörkth ällir onskath (möjl. fel för ömkat) at nagrom giik väl SvKyrkobr 307 ."],"e":[]},{"a":"onst gul","b":"nn","c":"","d":[" Se unsgul och jfr insegul."],"e":[]},{"a":"onuftogher","b":"av","c":"adj.","d":["oförnuftig, oförståndig. " för ty en skalk II eller III ville brwke theres onuftige (för oförnuftige?) mwn " HSH 24: 6 ( 1513) ."],"e":["onuftig )"]},{"a":"onyter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) onyttig, oduglig. " giwer . . . onytan lekedom " MB 1: 453 . taker . . . huus, jordh, vatn eller vatnwerk, eller mädh nokrähandä aatgiärdh onytt gör firi hanum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.) . GS 43 . " the ondo ok onytto biin " Bir 1: 262 . " han är onytr i stridh " KS 81 (199, 88) . han giordhe sik fore mannom onyttan Bo 29 . 2) onyttig, fåfäng. af onyttom ok fafänghom ordhom Bir 1: 103 . MB 1: 143 . Bo 64 . 3) vanmäkitg. huro . . . kranckä sidhwänniä ok orätter (näml. måtte) nidher läggiäs ok onyyten (för -te) göräs SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . 4) obrukbar, förderfvad, varför, ofärdig. warþ numin i handom: ok worþo onyta Bu 15 . Bil 54, 641 . KL 260, 365 . them war onytter thera mwnder Al 4500 . " en saloghar siukar man. numin ok onytar " Bu 165 . MP 1: 321 . 5) odyglig, värdelös, tom, öde. iordhin war onyt (inanis) oc toom onyt for thy at mannen gat ey boeth a iordhinne MB 1: 58 . ib 155 . 6) olämplig, som något icke tillkommer, orätt (person). gör godha gerninga fore onytom mannom, som ey wita hwath bäter är giort MB 1: 365 ."],"e":["onyttir MP 1: 321 ; Lg 930 . ","onyt . ","onytt GS 43 (kan fattas ss n. pl.). onyt Bo 64 . ","onytte Bil 54 . pl. nom. m. onyyten (för -te) SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). vnytä ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) ; de båda sistn. formerna kunna dock fattas ss f. f. onyta Bu 15 . n. (nom., ack.) onyt KL 260 . ","onytt SD 4: 166 (1335, nyare afskr.). vnyyt ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ; de båda sistn. formerna kunna dock fattas ss singularformer. dat. onytom MB 1: 365 . ","onyttom ib 143 ; Bir 1: 103 . ","onytto Bil 54 . ","onytto Bir 1: 262 ), "]},{"a":"onyter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) onyttig, oduglig. " tha skwlu mine arffwa . . . ekke waldh [hawa] thet godz ater kräwia . . . ok j enge hada matto quälia eller onyth göra " NMU 1: 71 ( 1384) . . . . j eens liffuandis käldo liknilse . . . tha i sik onöt (tamen in se indeficiens) Mecht 111 ."],"e":["onöt . ","onyth ) , "]},{"a":"onytias","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"onytlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. onyttigt, till ingen nytta, onödigt. ther timbradhis onytleka Bil 879 . " at hans gooz skuli ey vt gifwas älla for täras onyttelika " Bir 1: 334 . KS 58 (145, 63) . vpnötande sin tima onyttelika Bir 1: 328 . ib 223 . the lifdho onyttelika ib 150 . " forbiwdz at taka onyttelika gudz nampn " MB 1: 458 ."],"e":["-leka Bil 879 . ","onytelika MB 1: 458 ; KS 58 (145, 63) ; Bir 1: 150, 223, 328, 334),"]},{"a":"onytliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) onyttig, oduglig. skär aff alt onyttelikit Bir 2: 175 . en onytlikin drängir Bo 30 . ib 32, 95 . KL 236 . Bir 1: 260 . thera wll som äru thera gerninga äru swa som als-. tingx onytlika ib 207 . ib 2: 307 . " vm nakr diwr finnas onytlik til sik siälua " Bo 123 . 'är han . . . onyttelikin til ärwodhe 1: 67. hans fötir äru . . . onyttelike til gang ib 68 . " at maria huxse sik vara . . . onyttelica til al godh thing " ib 3: 174 . 2) onyttig, fåfänglig. i fafängom oc onytlicom thankom Bo 236 . MP 1: 19 . Bir 1: 106, 2: 126 . 3) vanför, ofärdig. onyttelikin j allom limom (paralytics) Bir 3: 206 ."],"e":["onytlikin Bo 30 . ","onyttelikin Bir 1: 67, 260, 3: 206 . n. (nom., ack.) onyttelikit ib 1: 106 ; 2: 175. ack. m. onyttelikan KL 236 . ","onyttelica Bir 3: 174 . ","onytlikx Bo 32 . ","onytlike ib 95 . ","onyttelike Bir 1: 68 . ","onytlika ib 207 . n. (nom., ack.) onytlik Bo 123 . ","onyttelik Bir 2: 126, 307 . ","onytteliken MP 1: 19 . dat. onytlicom Bo 236 ),"]},{"a":"onytlikhet","b":"nn","c":"","d":["onyttighet, uselhet. " ath betraktha osägheligha marghfallegha sorgh ok widher mödhe ok onyttelikheth j äkteskap är Gers Frest 28. ""],"e":["onyttelikheth )"]},{"a":"onytlikhet","b":"nn","c":"","d":["onyttighet, uselhet. " wi skulum kännas wara ordh oc talan onyttelighet " Mecht 258 . iak haffwer . . . bedriffwit al onythelighet SvB 34 (b. av 1500-t.)."],"e":["onyttelig- . ","onythe- )"]},{"a":"onytta","b":"nn","c":"","d":[" [N. unyta] onyta, ogagn, det som är gagnlöst. swa som iak hafdhe äggiat ok radhit them nokra ohöuislikhet älla onytto (inulitiatem) Bir 1: 141 . - det som är onyttigt el. fåfängligt, fåfänglighet. onytto tala MD (S) 216 ."],"e":[]},{"a":"onytta","b":"av","c":"adj.","d":["onyttig. SvklE 160. jtem taghis ey onytta wärlzfolk oppa clostirssens kost FOVkl 212 . " somlikin trä ärw onytta ok fafängh swa ath the bära grönt lofff vthan frukt " MP 4: 150 . HSH 13: 66 (1524, Brask) ."],"e":[]},{"a":"onytta","b":"nn","c":"","d":["lonytta, ogagn. - skada, förtret. Priv o skyddsbr 178 (1442). thy forbiudhom wi . . . thät fornämpda clostrit . . . skatta ofridha ällir onytta göra ib 184 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"onytta","b":"av","c":"adj.","d":["onyttig. " alt onytta borth skärande " LfK 90 . " thet rwmit som clostrit nw vppa staar är thöm alztingis obequämelighit ok onytta " FH 2: 129 ( 1441) . at . . . alt hans ärffuode ey wardhe hanom onytto oc til alz enkte Su 254 . hade jngan onytta kost RK 1: (sfgn) s. 171 ."],"e":["-o )"]},{"a":"onyttogher","b":"av","c":"adj.","d":[" [N. unyttug] 1) onyttig, oduglig. thz (äpplet) är alt onyttoght Bir 1: 37 . the (bina) äru siuk ok onyttog ib 257 . " at likaman wardhe ey latir ok onyttoghir j thinne thiänist " ib 310 . 2) ofärdig, varför. waro the (händerna) lama oc onyttogha ST 42 ."],"e":[]},{"a":"onyttogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) onyttig, oduglig. första daghenom sighias himelin jordhin ok liwsit wara skapat, än onyttogh (inanis) ok toom SpV 367 ."],"e":[]},{"a":"onyttoghet","b":"nn","c":"","d":["onytta, gagnlöshet, fruktlöshet. til . . . mins ärwodhis onyttoghet Su 123 ."],"e":[]},{"a":"onäfster","b":"","c":"","d":[" L. onäpst. SvKyrkobr (Lucid B) 147 . ib. ATb 3: 332 ( 1510) ."],"e":["vneffzher . ","onäpster . ","onepster )"]},{"a":"onäkta","b":"av","c":"adj.","d":["oäkta, utom äktenskap född. ATb 1: 121 ( 1460) . onekta hanis STb 1: 233 ( 1480) . ib 294 (1481). Jfr oäkta."],"e":["-ekta )"]},{"a":"onäkta","b":"av","c":"adj.","d":["oäkta, utom äktenskap född. wardhir onäkta föddir ST 132 . hafdhe . . . een onecta son ib 347 . ib 348 . han war onecta ib 510 . MD (S) 233 . SO 13 ."],"e":["vnäkta ST 348 )"]},{"a":"onäktagärning","b":"nn","c":"","d":["tw äst onäkta ok onäktagärninga gör tw ATb 1: 121 ( 1460) ."],"e":[]},{"a":"onämder","b":"","c":"","d":["onämd. lhwilkit . . . gotz mz hws, iordh . . . oc tillaghom . . . ii wato oc thorro, nempdo oc onempdo, engo wndan takno . . . iac affhender mik NMU 1: 67 ( 1381) ."],"e":["onempder )"]},{"a":"onämder","b":"","c":"","d":["onämd. Bir 2: 259, 4: (Avt) 183. BSH 1: 131 ( 1371) . VAH 24: 326 ( 1377) . SD NS 1: 22 ( 1401) . " han matte thz heller hawa onämpt " RK 1: 2851 ."],"e":["onempder: -o VAH 24: 326 ( 1377)","-um BSH 1: 131 ( 1371) . ","onämpt RK 1: 2851 ), "]},{"a":"onämne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"onämne","b":"nn","c":"","d":["namn. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 167."],"e":[]},{"a":"onämneliker","b":"","c":"","d":[],"e":["onämpne- . ","onäm- . ","-likin . ","-ligin . -lighen. -legin), adj 1) omöjlig att utsäga; oerhörd. jnfandus . . . idest non nomianadus onämplelighen GU C 20 (hand 2) s. 25. sannelika thän härin (ɔ christi sälsskap) är aff hwilkom sakt är onämpnelikin (infandus) mz sinom höfwismannon, ey olikom SpV 142 . 2) outsäglig; oerhörd; skändlig. nephandus a um onämpneligen GU C 20 s. 348 . nefarius . . . onämlegin ib. thänna syndogha mwnnona onämpneligha (nefandam) afwändilse fran gudhi SpV 110 ."]},{"a":"onödder","b":"","c":"","d":[" L. thetta skiptet hauer iach giort othrängdher oc onödder SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.) . per borre . . . satte oleff hansson sin gard j pant . . . med sit ffrie berad, onöd och otwingat för sitiande retten STb 5: 121 (1516)."],"e":["onödher SD NS 3: 18 ( 1415)"]},{"a":"onödder","b":"","c":"","d":["onödd. onöddhe och otwingade SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). onödha oh obetwingade ib 212 . BSH 4: 325 ( 1502) . FH 2: 86 ( 1432) , 87 (1432), 89 (1432)."],"e":[]},{"a":"onötter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"oolaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["uolaþer )"]},{"a":"oopinbaradher","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. licke uppenbarad el. offentiggjord, hemlig. lofuum vi . . . at af allom þässom fornämpdom articulis . . . scal encte af varrä väghnä brytäs, vtan gansklicä obrutlike oc vopenbaraþe vara Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) ."],"e":["vopen- )"]},{"a":"oordh","b":"nn","c":"","d":["otillbörligt ord, oqvädinsord. hwar som kallar annan oqwemss ord o ord SGG 127 ."],"e":[]},{"a":"oordhna","b":"nn","c":"","d":["oordning, oordentlighet Ber 280 ."],"e":[]},{"a":"op","b":"","c":"","d":[" , se up."],"e":[]},{"a":"op","b":"nn","c":"","d":["rop. " vaknaþe vi þ hans op " Bu 526 . Bil 312 . MB 1: 316, (Cod. B) 553. MD 22, 66. mz oop oc roop ib 102 . " ther war bang ok mykit oop " RK 1: 3083 . Jfr här-, niþings-oþ, äfvensom rop."],"e":["oop . ","öp MD 66 ; MB 1: (cod. B) 553; för öfvrigt, enl. MB 1: 569, öp i Cod. B alltid för rop i Cod. A), "]},{"a":"op","b":"","c":"","d":[" , se up."],"e":[]},{"a":"opantadher","b":"","c":"","d":["opantad, icke lämnad som pant för skuld. ok sade han tet samma hws vpantat ware fore allom Sb 4: 160 (1507). KTb 120 ( 1530) ."],"e":["v- )"]},{"a":"operiment","b":"nn","c":"","d":[" ? auripigment, operment, gul svavelarsenik. GU C 20 s. 45 ."],"e":[]},{"a":"operiment","b":"nn","c":"","d":["auripigment, operment, gul svafevelarsenik. hwit smörilse tämprat mz operiment LB 1: 97 ."],"e":[]},{"a":"opin","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) öppen, ej tillsluten. Mecht 286 . " swa som haren sighx . . . soffwa mz ypnom öghom ib. modren . . . öpno bryste ok nidherslagno syna graa haare " J Buddes b 80 . GU C 20 s. 418 . sagde at te aldre wiste thär ooss eller vagalid j genom opit standa Uppl Lamansdomb 103 (1490). . . . fore han hölth sit apit vyndöge och waar ey borgere ok giorde londh gerning ok arbeyt STb 4: 117 (1506). - opit bref, öppet brev, urkund, offentlig handling mz thesso opna brewe NMU 1: 64 ( 1373) . ib 65 (1§378), 106 (1428) (på två ställen), 126 (1460), 126 (1461), 142 (1483). medh thette mit vpne breff Meddel Riksark 1933 s. 126 (1504, L. Andrreæ). ib 127 (1513, dens.). Vm Fornm Årsskr 3: 92 ( 1512) .","2) om fästning, stad o. d.: öppen, tillgänglig, stående till någons förfogande. Jfr E. Noreen, Namn och bygd 9: 50 f. the slot skulo hennäs opne slot ware tel allä hennäs nöth Rydberg Tr 2: 463 (1388, svensk urk. li dansk avskr. 1389). at holle hans nade och them stocholms stadt open fore til lhans nades oc theris troare handt STb 5: 313 (1520, Kop). ib (d:o). 3) ohöljd, uppenbr (?) reses och breff, aff huilkom inthet annedt födes, vthen örligh och stridh, ty the vpsätie månge artichler på både sidher, och så blfffwe somblige aff them bruthne, och örligitt är strax ypett PMSkr 703 (avskr.). 4) öppen, fri, isfr. ATb 1: 32 ( 1455) . STb 2: 325 ( 1489) . med fförsta yppet watn GPM 2: 291 ( 1508) .","5) öppen, fri till lhandläggning. Svartb 368 ( 1439) . STb 3: 49 (1492). ATb 1: 86 ( 1458) . " ware thet swa at mattis brytir fogatanom ok radena i mot i nagre matto tha skal hanum thetta ärindit staa oppit ok redo ok al annwr ärinde som han mot os brwtit ok giort haweir " ib 122 ( 1460) . ib 2: 91 ( 1477) . tha skal the saksin sta honom all wpin fore ib 225 ( 1483) . Jfr vidhopin."],"e":["wpin Atb 2: 225 (1483) . n. (nom., ack.) opit Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490) . ","opith NMU 1: 142 ( 1483) . ","oppit ATb 1: 86 ( 1458) , 122 (1460). ypit STb 3: 49 ( 1492) . ","ypett PMSkr 703 (avskr.). yppet GPM 2: 291 ( 1508) . öpith Gu C 20 418. apit STb 2: 325 (1489), 4: 117 (1506). ack. f. open ib 5: 313 (1520, Kop). vppen Sj 2: 5 (1475). dat, n. oppno NMU 1: 106 ( 1428) . ","vpno ib 65 ( 1378) ; RP 2: 222 ( 1391) . ","öpna J Buddes b 80 . ","öppno NMU 1: 126 ( 1460) . ","öpne Svartb 368 ( 1439) . ","oppna ib 106 ( 1428) . vpna Meddel Riksark 1933 s. l127 (1513, L. Andreæ] . vpne ib 126 (1504, dens.) vppna NMU 1: 126 ( 1461) . ","ipna Vm Fornm Årsskr 3: 92 ( 1512) . pl. n. opne Rydberg Tr 2: 463 (1388, sv. urk. i dansk avskr. 1389). Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"opin","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) öppen, ej tillsluten. at öpnom porte Bu 133 . Bil 256 . Fr 2331 . " hans dör var ypin väghfarande manne " Bir 3: 382 . " lätho vppit standa myrka hwsit " Bil 427 . Bir 1: 223 . " the sama földhgiwtor ypna halda höst oc waar " VAH 24: 322 ( 1442) . han (qvarndammen) skal var open þree vikur vm varenä . . . ok swa lenge vm hösten FH 3: 4 ( 1352) . nat kiortillin skal wara oppen framan Bir 5: 39 . hwar een syster harui siin psaltara ypnan fore sik ib 65 . sa . . . himilin ypnan KL 88 . ib 144, 151 . Gr 297 . öpne himilin tekna at christi miskunna dör äru ypna ib 299. sa hälwite yppit KL 114 . MP 1: 14, 221 . thera strupe är vppen graff ib 19 . " som apen gathabodh vppe haffua " SO 115 . ypin säkkir Bir 2: 76 . ib 1: 194, 3: 295 . kar . . . thz som ofwantil oppit är Ber 258 . " ypnum öghum ey mer sea än mz naccum " Bil 235 . mannen hawer opin öghon oc seer MB 1: 130 . MP 1: 253 . Bir 1: 285, 2: 134, 3: 66 . Su 282 . " sculo war öron opin vara til at höra gudhelikin kennedom " MP 1: 268 . hans mundir syntis vppin Bir 1: 33 . ib 31 . beddis . . . stark opin breff Bil 895 . " konungxens öpit bref " SR 15 . " opit konunxsins dombreef " FH 3: 6 ( 1353) . mädh . . . opnom brefuum BSH 1: 131 ( 1371) . meth thesso mino opno brefue SD NS 1: 8 ( 1401) . ib 2 (1401, nyare afskr.), 4 (1401), 6 (1401), 9 (1401) o. s. v. FH 3: 11 ( 1390) o. s. v. BSH 1: 186 ( 1386) . VAH 24: 321 ( 1424) , 326 (1377). FM 562 ( 1512) . " hon hafdhe sin mwn ypin til al världinna sööt thing oc atirluktan til thik ok thin hedhir " Bir 3: 67 . 2) öppen, tillgänglig. skulu them fornämpda boo all waars hws . . . vppen standa HSH 16: 4 ( 1369) . " alle städher stodho honom vpne " MB 2: 256 . " är min miskund allom ypin oc redoboin " Bir 1: 64 . 3) ohöljd, uppenbar. all tingh ärw oppenbar oc yppen för hans öghon LfK 29 . 4) öppen, fri, isfri. för än watnen opni wordho BSH 1: 187 ( 1386) . " mz första opit watne " RK 2: 6242 . ib 6979, 3: 2685 . " atj med förste ypen watn äre j ffinland " FM 175 ( 1504) .","5) öppen, fri till handläggning. schall theres zaker apen staa mz statzsins rätt SO 198 . Jfr vidhopin."],"e":["open FH 3: 4 ( 1352)","oppin VML I Kr 5: 4. oppen Bir 5: 39 . ","vpin Bir 1: 31 . ","vppin ib 33 . ","ypin Gr 299 ; Bir 1: 194, 2: 76, 134 . öpin ib 3: 295. öppin VML I Kr 5: 4. f. vppen MP 1: 19 . ","ypin Bir 1: 64, 3: 382 . ","opit . ","oppit SD NS 1: 95 ( 1402) ; Ber 258 . ","oppith SD NS 1: 100 ( 1402) . ","oppet ib 78 ( 1401) , 95 (1402). vppit Bil 427 . ","wppit SD NS 2: 215 ( 1409) . ","ypit MP 1: 221 ; Bir 1: 223 . ","ypith RK 3: 2685 . ","ypidh MP 1: 14 . ","yppit KL 114 . ","öpit SR 15 . ","öpith FH 3: 62 ( 1445) ; FM 562 ( 1512) . ","ypin Bir 3: 67 . ","ypnan KL 88, 151 ; Gr 297 ; Bir 5: 65 . ","apen SO 115 . ","öpnom Bu 133 . ","opno VAH 24: 326 ( 1377) ; BSH 1: 186 ( 1386) ; SD NS 1: 4 ( 1401) o. s. v. vpno BSH 2: 102 ( 1399) ; SD NS 1: 11 ( 1401) , 18 (1401), 23 (1401, gammal afskr.) o. s. v.; FH 3: 11 ( 1390) ; VAH 24: 321 ( 1424) . ","wppno SD NS 2: 215 ( 1409) . ","wpbno ib 1: 27 ( 1401) . ","ypno DD 2: 5 (1385, orig.) ; FH 3: II (1390). öpno ib 62 ( 1445) . ","vpne MB 2: 256 . f. ypna Gr 299 . ","apen SO 198 . n. (nom., ack.) opin Bil 895 ; MB 1: 130 ; MP 1: 268 . ","open RK 2: 6979 . ","vppen HSH 16: 4 ( 1369) . ","ypin MP 1: 253 ; Bir 1: 33, 2: 134, 3: 66 . ","yppin ib 1: 285 ; Su 282 . ","ypen FM 175 ( 1504) . ","yppen LfK 29 . opni (för opin?) BSH 1: 187 ( 1386) . ","ypna KL 144 ; Bir 3: 67 . ","ypna Bil 256 ; VAH 24: 322 ( 1442) . ","opnom VGL I K 7: 1; BSH 1: 131 ( 1371) . ","ypnom VGL II K 12. ypnum Bil 235 . ","ipnum ÖGL Kr 5. öpnum UplL M 30: 5. best. form nom. m. öpne Gr 299 . ","opna SD NS 1: 6 ( 1401) . ","vpna BYH 1: 281 ( 1493) . ","opna SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) ), "]},{"a":"opinadher","b":"","c":"","d":["ostraffad. " läte wranga män vara opinadha ok oplaghadha (impunitos) " Bir 1: 15 . iak latir ey minzsto synd vara opinadha ib. ib 112, 284, 317, 2: 165, 174, 180, 312 . Ber 105 . Su 184, 447 ."],"e":[]},{"a":"opinadher","b":"","c":"","d":[" , jfr opinter."],"e":[]},{"a":"opinbar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ohöljd, synlig, uppenbar. " vppinbart liggiande fä minzskas " KL 236 . " moyses hafdhe oppenbart änlite fore gudhi oc hult fore sino folke " MB 1: 357 . " hopadho at thät sculde gudhi lönlikit vara, som al thingh äru oppinbaar " Bil 850 . LfK 29 . han skulde vppinbar wardha oc kwnoghor människiom j wärldene Lg 68 . 2) allmän, ofentlig. i enom oppinbarom (publico) stadh Bo 164 . " i the yttro oc vppinbaro höghtidhis glädhis (bälli(inne) " ib 24 . " a opinbaru lanz þingj " FH 3: 6 ( 1353) . " a oppinbaro thinghe " DD 2: 4 (1384, orig.) . ib 6 (1385, orig.), 11 (1399, orig.), 3: 6 (1364 afskr.). a oppinbaro thingeno SD NS 1: 100 ( 1402) . j appenbare gille SO 109 . ib 111, 112 . " vijdh ena appenbara quinna " ib 156 . 3) uppenbar, för alla vetterlig för alla tydlig. oppinbar þyuuer SD 5: 637 ( 1347) . vpinbar syndare MP 1: 254 . " hulkin til sik tok aff miskund oppinbara syndara " Bir 3: 45 . " lifwande j oppinbarom syndom " ib 342, 343 . " mz oppinbarom skälom ib 2: 119. at motsäghia yppinbarom olaghom " KS 62 (153 . 68). at thz wordhe vppinbart (notum) ib 137 . " thz är allom them öpinbart (manifestum) som i jerusalem byggia ib 138. " Su 427 ."],"e":["openbar: -baro DD 2: 11 (1399, or oppinbar SD 5: 637 (1347); -bara Bir 3: 45 ; ","-baro DD 2: 4 (1384, orig.) ; SD NS 1: 100 ( 1402) ; ","-barom Bo 164 ; Bir 2: 119, 3: 342 . oppinbaar (n. pl.) Bil 850 . oppenbar (n. pl. LfK 29 ; ","-bart MB 1: 357 ; ","-bara Su 427 . ","apinbar: -bare ib; -bara ib 112 . ","appinbar: -bara ib. appenbar: -bare SO 109 ; ","-bara ib 111, 156 . ","vpinbar MP 1: 254 . vppinbar Lg 68 ; ","-bart KL 10, 236 ; Bir 1: 383 ; ","-baro DD 3: 6 (1364, afskr.) ; Bo 24 . ","ypinbar: -bart KL 137 ; ","-bara DD 2: 6 (1385, orig.) . yppinbar L.; -barom KS 62 (153, 68) . ippinbar (n. pl.) ÖGL Ä 8 pr. öpinbar: -bart KL 138 ), "]},{"a":"opinbar","b":"ab","c":"adv.","d":["uppenbarligen, öppet. Se Sdw 2: 1278"],"e":[]},{"a":"opinbar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) allmän, offentlig. " ingen dyrffuis till at haua kledha, lärft, kryda äller tylkan warer . . . i bakbodom i grendano . . . vthan i apenbare bodhom with gathen " STb 1: 435 (1460, Burspr). engen . . . latha veghe nagat jern i grenderner vthan latha thet veghe vppa appenbara torgith ib 494 (1482, Burspr) . 3) uppenbar, för alla veterlig, för alla tydlig. Se SDw 2: 1278. iak haffuer . . . giort ett witterligit ok loppenbart jordaskipte SD NS 3: 574 (1420, avskr.). thy tycker mich at hanum skeer gudz opinbar orät FMU 5: 25 ( 1481) . merus . . . pwr claar oc openbaar GU C 20 (hand 2) s. 137. 4) om hav: öppen, forgikx skyp och goz j samma heemres ok forsanck j appenbare haffuith STb 3: 380 o(1498). när som stridhes . . . haff thin skip wtanföe j vppenbara haffwit, oc fiendannas närmer til strandenna PMskr 172. Jfr genomopinbar."],"e":["openbaar GU C 20 (hand 2) s. 137. oppenbr: -bart SD NS 3: 574 (1420, avskr.) . ","apenbar: -bare STb 1: 435 ( 1460) . ","appenbar: -bara ib 494 (1482, Burspr). -bare ib 3: l380 (1498). vppenbar: -bara PMSkr 172 . Se Sdw 2: 1278),"]},{"a":"opinbar","b":"ab","c":"adv.","d":["uppenbarligen, öppet sagdhe thz allom oppinbar Fl 1776 ."],"e":["oppinbar )"]},{"a":"opinbara","b":"","c":"","d":[" adj. 1) = opinbar 2. i opinbara dryk SO 65 . opinbara gilde ib. 2) = opinbar 3. vardhir gud dygdh opinbara Bir 2: 142 . " een oppinbara syndirska " ST 82 . " thenne opinbara syndaren " MP 1: 254 . j nakrom oppinbara syndom Bir 3: 342 . " äptir waar vppenbara lagh " MB 2: 180 . (Några af de under opinbar anförda ex. kunna äfven föras hit.)"],"e":["oppinbara Bir 3: 342 ; ST 82 . ","vppenbara MB 2: 180 )"]},{"a":"opinbara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppenbara, yppa, tillkännagiva. " äffter thy som hans scri[?]fftofadher . . . ok flere godhe män . . . withandho ok aa griffto bakka wittradh war ok oppenbarth " NMU 1: 83 ( 1399) . (möjl. att föra til opinbar, adj.). SJ 2: 207 ( 1481) . " claues olsson och niels huith . . . appenbarade ath the hado medh gode men myetit epter snörit ena tompt " ib 141 ( 1488) . ib 252 ( 1494) . all gieldh, som ther nw aa ferde äre och appenbarede äre STb 4: 35 ( 1504) . - yppa, röja. ath the . . . jngen wppenbaara j skipeno PMSkr 11 . 2) lägga i dagen, visa, bevisa. manifestarius a um thz som openbaaris (fel för openbare) GU C 20 (hand 2) s. 117. dömpeds per jönsson . . . fore sina appenbarede gerninger och tilstandelse, at hon stolit hade STb 3: 384 ( 1498) ."],"e":["oppinbara: -baradhe SvB 294 (b. av 1500-t.). oppinbora: -boras MP 5: 51 ; -boradhe ib 33. openbara GU c 20 (hand 2) s. 90; -baris ib s. 117; -baaris ib. oppenbara: -barth NMU 1: 83 (1399) möjl. att föra till opinbar, adj.). appenbara: -barade SJ 2: 141 (1488): -barede ib 207 ( 1481) ; STb 3: 384 (1498), 4: 35 (1504). wpenbara: -barede SJ 2: 252 ( 1494) . wppenbaara PMskr 11),","opinbara sik , 1) uppenbara sig, visa sig. dyäffwolin war ey seen ath göra hans vilia, vtan oppinboradhe sik genstan honum MP 5: 33 . SvB 294 (b. av 1500-t.). - refl. opinbaras, 1) uppenbara sig, visa sig. gudhz ära ok dygdelikin järtekno skulo [o] ppinboras j honum MP 5: 31 . 3) visa sig, bevisas, ådagaläggas. lliqueo . . . smälta oc openbara (fel för openbaras) oc vanskass GU C 20 ( hand 2) s. l90. manifestarius . . . thz som openbaaris (fel för openbare) och thz som openbaris (Cathol: qui manifestat vel manifestaur) ib s. 117 . - Jfr oopinbaradher."]},{"a":"opinbara","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) uppenbart, öppet. thz sagdho the alle oppinbara Fl 569 . " tha the vardha nakath varä, tha öpa th swa oppinbara " ib 1037 . oppinbara moot honum stridha Iv 949 . " bliffuer bonadhe när hänne än ey oppenbara, utan lönleka oc tysteleka " Su 106 . Fl 1792 . Iv 1089, 1255, 1377, 1624, 2029 . RK 2: 3736, 4370, 3: 1958 . Su 153 . Lg 3: 206, 558 . 2) offentligen j alla högtides dagha gik hon vppenbara j store äro MB 2: 175 . " thes hafwm wi openbara kenz vppa stokholms radhzstuffw " SD NS 1: 27 ( 1401) . at jak . . . kännis opinbara meth thässo mino opno närwarande brefwe ib 56 ( 1401) . ib 72 ( 1401) o. s. v. SJ 378 ( 1471) , 385 (1472). FH 3: 17 ( 1442) .","3) uppenbarligen, på bar gärning, bevisligen. fins opinbara mz honum SO 49 . ib 65 . 4) uppenbarligen, tydligt. hwat kunne han yttermeer oppinbarare sighia af sinom dödh Bo 163 . " the frygdh thu fik opinbara " MD 62 . 5) öppet, upprikiktigt. sigh mik sant oppinbara Al 385 ."],"e":["oppinbara Fl 569, 1037, 1792 ; Iv 949, 1089, 1255, 1377, 1624, 2029 ; Al 385 . ","openbara Lg 3: 558 ; FH 3: 17 ( 1442) . ","oppenbara RK 2: 4370, 3: 1958 ; Su 106, 153 . ","oppenbare RK 2: 3736 . ","apenbare SJ 378 ( 1471) , 385 (1472). vppinbara Lg 3: 206 . ","vppenbara MB 2: 175 . ","oppinbarare Bo 163 ), "]},{"a":"opinbara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","hwilkin mädh thylichu wärdher oppenbarädher mädh fullum skiälum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.).","2) lägga i dagen, visa, bevisa. wiliandis vppinbara (manifestare) the affwndh han til jwdana haffde MB 2: 324 . ","1) uppenbra sig, visa sig. huru var herra ihesus oppinbaradhis först vaefrw Bo 221 . ib 226, 227, 228, 229, 231 . " tha swa lithin oppinbaradhis oc ödmyuker riddare oc keysare j människio ham " MB 2: 404 . KL 411 . - visa sig, synas. a hwat rädhelikit skal idhir vslom än thätta howdhit oppenbaras (apparebit) Bo 195 . - blifva synlig. oppenbaris (appareat) thört land MB 1: 156 . " at thz sama liusit . . . skulle ämuäl licamlica vtantil oppinbaras thenna manna sägn tha tro alle oppa ihesum " MB 2: 391 . 3) visa sig, bevisas, ådagaläggas. aff tässom thinom ordhom oppembaras at thu rädhis ey gudh MB 2: 386 ."],"e":["oppinbara Bir 2: 61, 206, 3: 343 ; Lg 32 ; ","-baras KL 337 ; ","-baradhis Bo 221, 226, 228, 231 . ","oppimbara MB 2: 394 ; ","-baras ib 391 ; -baradhis ib 401 Bu 415 . ","oppenbara: -baris MB 1: 156 ; ","-baras Bo 195 . ","oppembara: -baras MB 2: 386 . ","appenbara SO 32 . ","appenbare ib 102 . ","vppinbara Bo 55 ; MB 2: 324 ; ","-barat Bir 1: 11 ; ","-baradhe KL 23, 77 ; Bo 229 ; Lg 808 ; ","-baradho ib 68 ; ","-baradhis Bo 227, 228, 299 . ","wppenbara: -barath PM XIV, XV . yppinbara L.; KS 44 (112, 47) . ","-ar , ","-adhe , -adher), ","opinbara sik , 1) uppenbara sig, visa sig. vppinbaradhe sigh the ödmiwkasta himerikis drotningh Lg 808 . " huru var herra vppinbaradhe sik honom " Bo 229 . 2) gifva sig till känna. vilde sik þa openbara siälvar Bu 415 . " tiltok han ää smam oc smam at vppinbara sik nakrom " Bo 55 . - refl. opinbaras, "]},{"a":"opinbara","b":"ab","c":"adv.","d":["2) offentligen. som vise män the haua af scriuit oc konnoghat opinbarä at . . . Vis sten 5 . kennis iac oppinbara mz thesso mina närwaranda opno breffue . . . at . . . NMU 1: 67 ( 1381) . jntimo . . . openbaare the oc kundgöra GU C 20 (hand ) s. 38. "],"e":["opinbarä Vis sten 5 . opinbare STb 4: 229 ( 511). oppinbara NMU 1: 67 ( 1381) . ","openbaare GU C 20 (hand 2) s. 48),"]},{"a":"opinbarahet","b":"nn","c":"","d":["uppenbarelse. at henne skulde thes framfore nokra andra swa sotra oppinbarahet aff himmerikes äro MP 3: 105 . Jfr opinbarlikhet."],"e":["oppin- )"]},{"a":"opinbaran","b":"nn","c":"","d":["1) uppenbarande, yppande. " tha thu gar til skripta, skalt thu näkta thik, mz alla thina synda wppinbaran " Mecht 297 . 2) uppenbarelse. jac bidher thic for the opinbaran som han oppinbaradhe sik äpter sin opstandilse SvB 294 (b. av 1500-t.)."],"e":["wppin- )"]},{"a":"opinbarare","b":"nn","c":"","d":["angivare, person som yppar ngt. " arbiter . . . lönlega raada vppenbaarare " GU C 20 s. 32 . delator . . . kärare ok vppenbarare ib s. 171 . jndex . . . openbarare och teknare ib (hand 2) s. 22."],"e":["open- . ","vppen- . ","-baarare )"]},{"a":"opinbarhet","b":"nn","c":"","d":["uppenbarelse. swa hopins . . . vppa the nadher som idher är offrat ok giffuit j . . . jesu christi gudz sons oppinbarhet MP 4: 132 ."],"e":["oppin- )"]},{"a":"opinbarilse","b":"nn","c":"","d":["1) uppenbarelse. al thässin oppinbarilsin vordho a pasca dagh Bo 236 . " äpter thessen opinbarelsen som hanom tedhis (post hanc . . . visionem) " Ansg 177 . " at nakor gudhelik vppinbarilse (revelationem) skulde wardha j wärldinne " Bir 1: 324 . " här byrias annor oppinbarilse teedh sancta barilse om riddarans siäl " Lg 3: 67 . vpenbarilse huru han skulle vpfosras MB 2: 111 . Bir 3: 347, 4: 3, 75 . Lg 638, 675, 808 . " stundom nidhir far gudh vm enfalda ordhanna fram förilse ok licamlica oppinbarils' (corporalem expressionem) " Bir 3: 419 . 2) bestyrkande. til minna ordha mere vppinbarilse (evidentiam) Bir 1: 180 . ib 98 ."],"e":["oppinbarilse Bir 3: 343, 347 ; Lg 808 ; ","-barilsin Bo 236 . ","oppinbarilsä Bir 3: 419 . ","openbarilse Ansg 177 ; -er ib. oppenbarilse Lg 675, 3: 67 . ","vppinbarilse Bir 1: 180, 324 . ","wppinbarilse ib 4: 3, 75 . ","vppenbarilse MB 2: 111 . ","vppinbarilsa Bir 1: 98 . ","-e . ","-er Ansg 177 ),"]},{"a":"opinbarilse","b":"nn","c":"","d":["och f.","1) uppenbarelse. SpV 523 . " jhersu christi tilqwämpd vppenbarellse ok pino " SkrtUppb 363 . 2) bestyrkande. til högre opinbarilse (euidenciam) haffue wij lathit trycke wor stadz insigle för thette breff SD 6: 353 (sv. övers. från 1400-t.). "],"e":["oppin- . ","vppenbarellse )","*opinbarilsa bok","oppenbarilse book )"]},{"a":"opinbarlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) uppenbarligen, inför alla, för alls ögon el. öron, offentligt. kyäre sik . . . vpenbarleka for soknämannom oc nagrannom SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). insighlin . . . loghmans . . . algvt bändictsson þesso sama nävärände breue är oppanbarleka tilhänd ib 280 ( 1344) . " känomps wi opinbarlika fore allom mannom " VAH 24: 326 ( 1377) . SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.) . SJ 339 ( 1467) , 370 (1470). viþarsaghþo opinbar leca mandom viþ dyoclecianum Bu 524 . giorde sina script oppinbarlika Bil 466 . " sigin þem opinbarleka þät i saghin (för saghþin) konungi hemelika " Bir 4: (Avt) 185 . " framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdha lönlikhet " KL 323 . til iosep . . . taladhis äkke vppinbarlica (p alam) vtan i sömpnenom Bo 11 . taladhe han ok giordhe vppinbarlica mang thing for iudhomen i iherusalem ib 163 . ib 72 . KL 164, 394 . Bir 1: 50 . M 1: 190, 2: 87, 388. RK 3: (sista forts.) 4752 . SO 32 . " haffuer giort syn borghar edh fore fogathen borgamestarana ok radit i radzstughuna appenbarliga " ib 148 . godha gerninga vppinbarlika (in publico) ok godha gerninga lönlika Bir 1: 318 . " ther han är opinbarlika (i sällskap, i mots. till hemelika) " KS 45 (114, 48) . hertogens men komo tha farende openbarlika ok ey owarande RK 1: 4093 . 2) uppenbarligen, på bar gärning. openbarleka i handum takit SD 5: 377 (1344, nyare afskr.).","3) uppenbarligen, tydligen. " þa syntes þöm crstno sanctus iacobus vpenbarleka " Bu 177 . thz j . .. seen j ierteknom opinbarligha mz öghomen Bil 537 . KL 150 . Bo 241 . Bir 1: 236 . " oppinbarlica saghom vi ihesum fore sinom discipulis opfara i himilin " KL 402 . MB 2: 396 . mange opinbarlica syndoghe män MP 1: 200 . 4) uttryckligen. gudh oppinbaradhe ey oppinbarlica sannindina aff thy Bir 3: 160 . " swa som min ordh tha vppinbarlika lydha " ib 1: 59 . vppenbarlika (expresse) vndanthok for:de abothen tilgangh til skoghin SD 1: 354 (öfvers.). - (?) six ey oppinbarlica (non expri. . . in conclusione) huat the (orden) skulu takas aff honum mz godhuilia oc tros älle ey Bir 3: 419 ."],"e":["opinbarlica MP 1: 200 . ","opinbarligha Bil 537 . ","oppinbarlika ib 466 . ","barlci KL 323, 394, 402 ; Bir 3: 160 . ","oppimbarlica MB 2: 388, 396 . ","oppinbärliga RK 3: (sista forts.) 4752 . ","openbarlika RK 1: 4093 . ","oppenbarlika MB 1: 190 . ","oppenbarligha ib 2: 87 . ","opinbarleka Bir 4: (Avt) 185 . ","opinbarleca Bu 524 . ","openbarleka SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). oppanbarleka ib 280 ( 1344) . ","apenbarlighe BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.) . ","appinbarlicha SO 32 . ","appenbarliga ib 148 . ","apenbarlege SJ 370 ( 1470) . " aperlige för apenbarlige ib 339 (1467). vppinbarlika " Bir 1: 50, 59, 236, 318 ; KL 10 ; MP 2: 149 . ","vppinbarlica Bo 11, 72, 163, 241 . ","vpenbarleka ib 376 (1344, nyare afskr.) ; Bu 177 . ","ypinbarlikä KL 164 . ","ypnbarligha SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). öpinbarlicä ib 150 . ","ippinbarlika ÖGL G 7: pr.), "]},{"a":"opinbarlika oppinborlika. oppenbarligen. öpinbarlegha. opinbarlig","b":"ab","c":"adv.","d":[" L 1) uppenbarligen, inför alla, för allas ögon el. öron, offentligt, ath han aatthe eth barn medh enne quinno . . . och pedhir hölt barnsölit öpinbarlegha ATb 2: 65 ( 1475) . war gud skal koma oppinborlika ok ekke tighia MP 5: 20 . " asmund skulle tet aldrigh wrekke lönlig eller openbarlig " Stock Skb 297 (1513, Skip) . HSH 13: 51 (1524? Brask)."],"e":[]},{"a":"opinbarliker","b":"av","c":"adj.","d":["1 uppenbar, tydlig, för alla veterlig. eth oppenbarlikit jorhda skipte NMU 1: 73 ( 1385) . lasse olsson . . . kendes sine appenbarliga gerninga ath haffue jhelslagit war höffuitzmans tienere STb 3: 227 ( 1495) . epter swadana wyjlkor och apenbarligt tilsstandh loth . . . hinrik . . . vpp sin kera hustrves federne ib 4: 182 (1508). ","2) tydlig, klar. " at . . . biskop hanss skylskap war sander och opinbarlig och ey osander " STb 5: 138 ( 1517) ."],"e":["opinbarlig STb 5: 138 (1517) . appenbarlicer: -lica STb 3: 233 (1495), 317 (1496), 4: 28 (1504). appenbarliger: -liga ib 3: 227 ( 1495) . 396 (1498). n. oppenbarlikit NMU 1: 73 ( 1385) . ","apenbarligt STb 4: 182 (1508)),"]},{"a":"opinbarliker","b":"av","c":"adj.","d":["uppenbarelse. oppenbarningh (apocalypsis) ihesu christi MB 2: 333 ."],"e":["openbarliker . ","oppenbarliker: -lika MB 1: 190 ; Su 427 . ","vppinbarlikit Bir 1: 358 . ","oppenbarlighit Gers Frest 56 ),"]},{"a":"opinbarlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) bestyrkande. mädhan himil ok jordh . . . kallas til vitne ok oppinbarlikhet MP 5: 20 . 2) uppenbarelse. ath henne (ɔ heliga Birgitta) skulle thess, framfore andra aff hymerike, swa stor oppinbarlikheth ske, ok aff hymerikis äro MP 5: 210 . Jfr opinbarahet."],"e":["oppin- )"]},{"a":"opinbarning","b":"nn","c":"","d":["uppenbarelse. GU C 20 s. 29 ."],"e":["vppen- )"]},{"a":"opinkapa","b":"nn","c":"","d":["clamis . . . mantol ok ypinkappa GU c 20 s. 115 (möjl. att fatta som två ord)."],"e":["ypinkappa )"]},{"a":"opinlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" = opinbarlika 1. tha war . . . jens thz oppenlighe bekendh, ath han haffde . . . JTb 97 ( 1513) ."],"e":["oppenlighe )"]},{"a":"opinliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan pinas, som icke kan lida. guddomin är opinelikin (impassibilis) Bir 1: 111 . " a guddomsins väghna var han opinlikin oc odödhlikin " ib 2: 331 . ib 1: 161, 3: 20, 37, 423 . Lg 3: 108, 113 ."],"e":["opinlikin Bir 1: 161, 2: 331, 3: 20, 37, 423 . ","opinelikin ib 1: 111 . ","opinlghin Lg 3: 108 . ","opynleghin ib 113 ), "]},{"a":"opinlikhet","b":"nn","c":"","d":["befrielse el. frihet från pina fore pynona gaff han hanom opynlighetena SvKyrkobr (Lucid B) 158 ."],"e":["opylig- )"]},{"a":"opinter","b":"","c":"","d":["ostraffad. " jmpunitus . . . opinther " GU C 20 (hand 2) s. 17."],"e":[]},{"a":"opinögdher","b":"av","c":"adj.","d":["som har stora ögon. han war open (för open ögder?) oc snar ögder (opineygr ok svartegyr) Di 16 ."],"e":[]},{"a":"oplaghadher","b":"","c":"","d":["ostraffad. Bir 1: 15, 3: 308 ."],"e":[]},{"a":"oplanadher","b":"","c":"","d":["med icke utplånad skrift. SJ 2: 319 ( 1472) ."],"e":[]},{"a":"oplanadher","b":"","c":"","d":["med icke utplånad skrift. eth pergamentz breff . . . oskaprepet ok oplanat DD 3: 214 (1483, orig.) ."],"e":[]},{"a":"opliktadher","b":"","c":"","d":["ostraffad. " vm gudh läte tholka oplictadha sin fram gang hawa matte man sighia at gudh ware ey gudh " Hel män 110 ."],"e":[]},{"a":"opliktelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" BtRK 289 (1474? orig.)."],"e":["oplicteliga )"]},{"a":"oplikteliker","b":"av","c":"adj.","d":["pligtvidig, otillbörlig. " menoga allmogen hafwer han förarmat medh oplicheligom skatt och träldom " BtRK 79 ( 1434) ."],"e":["oplichtelig )"]},{"a":"oplokkadher","b":"","c":"","d":["om fågel vars fjädrar ännu icke avplockats: oplockad. jach haffuer ena gaas opluckade medh tik STb 1: 144 (1478). Jfr under gas."],"e":["opluckader )"]},{"a":"oplumpadher","b":"","c":"","d":["oförfalskad. " hulket breff hegne honom personlige antworde för rettin olympet och welfförwaret STb 5: 96 (1516). hulke breff wij . . . ransakade hell och hollen wara, oskrapade och olympade, wel besilgde " ib 276 ( 1520) ."],"e":["oplompat Trolles Jb Bil 172 (1476, nyare avskr.) . ","opluppat HSH 14: 71 ), "]},{"a":"oplögdher","b":"","c":"","d":[" [N. upløgd] oplöjd. Bil 779 ."],"e":[]},{"a":"opna","b":"","c":"","d":[" , se ypna."],"e":[]},{"a":"oprydder","b":"","c":"","d":["oprydd. Su 25 ."],"e":[]},{"a":"oprydder","b":"","c":"","d":["oprydd. " jmpolitus . . . oslätther oc oprydder " GU C 20 (hand 2) s. 16, jnfaber . . . oslögher oc opryddher ib s. 25 ."],"e":[]},{"a":"oprydher","b":"av","c":"adj.","d":["ohövisk. " jnconditus . . . oskikchadher oprydher " GU C 20 (hand 2) s. 20."],"e":[]},{"a":"oprövadher","b":"","c":"","d":["icke undersökt, icke ransakad. opröuat mal Bil 577 . MB 1: 394 ."],"e":[]},{"a":"opsa drup","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["upsa- )"]},{"a":"opse","b":"","c":"","d":[" , se ofse."],"e":[]},{"a":"opt","b":"ab","c":"adv.","d":["ofta. " barþes opt af heþnom " Bu 525 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Jfr opta."],"e":[]},{"a":"opta","b":"","c":"","d":["A) posit. ofta. gik opta vm kring landet Bu 12 . badh opta sanctum germanum at han ey sculde thola tholika villo Bil 904 . " taladhe ofta mote hanum " KL 13 . thetta saa han opta ib 14 . " thz hände opta at han hafdhe piltin ihesum i sinom knäm " Bo 6 . optha redh han ensamber Di 280 . " thz skedde mik offtha j här färdh " ib 287 . " kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina wälbyrdugha män " KS 59 (146, 64) . äru thön land ey opta vtan stridh ok osämio, ther konung wilia haua äpte wali alla manna ib 11 (27, 12) . än the skulu ok kunung welia, thå äru männene opta wildoghe ib. o huru opta hon thz skodhar Bo 17 . thänk thy huru opta gudh ma retas ib. opta är skarlakans hiärta vndhir wadhmals kapo GO 327 . thee göra iämpt offta vrättsom rätt SD5: 383 (1344, gammal afskr.). - sva opta som, så ofta som, när hälst som. sua tijth ok swa apta som han ther mz beslagen eller befunnen varder SO 158 . - sva opta, d. s. swa opta nakar skudhar thera handa lustelica . . . swa opta syndar swa thän som giordhe som thän thz hawin oc nytiar Bo 17 . " swa opta hon gig til sinna modhir war hon granlika ransakat " ST 279 . swa optha (quotiescungque) them angrade haffwa gangit fran theri gudz dyrkan MB 2: 152 . RK 3: 2388 . SO 110 . " sva opta hälzt, d. s. swa opta hälstz (quandocum que) thu äpther thinne förmagho idkar oc öwar til i dygelikom gärniggom " Su 191 . B) komp. 1) oftare, flere gånger. thz som mer älskas nämpnis optare Bir 1: 37 . ib 288 . 2) oftare, mer, vidare, hädanefter. warþen aldre optar þingbäre SD 5: 378 (1344, nyare arskr.) . " aldre skal iak optare thydhas henne " Lg 90 . Gr 262 . Di 264, 287 . C) superl. oftast, merendels, vanligen. födhas optärst onde syni aff ondom foräldrom Bir 1: 81 . Bil 904 . KL 336 . MB 1: 260 . ey weth han oc nar hon komber . . . om afftonen äldher som offtarst om minnatz tima Su 114 . önzskade then sötasta smaken oc gudelikasta wätzkona langsamlika j sik halla oc aldra optarst (så ofta som möjligt, mycket ofta) smaka oc ather smaka ib 204 . - Jfr iämptopta."],"e":["ofta KL 13, 27, 36, 113, 115, 224 . ","offta SD 5: 383 ( 1344, gammal afskr.) ; Gers Frest 9 . offtha ib 7; Di 287 . ","offtä ib 1 . ","öpta MD (S) 275 (på två st.). vpta ST 418 ; LB 5: 81 . ","apta SO 158 . ","aptha ib 110 . ","affta Su 40 . ","optar L.; SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . ","optare ib 1: 670 (1285, gammal afskr.); Gr 262 ; Bir 1: 37 ; Lg 90 , och ofta. optara L. optarin L. oftare L. oftaren L. ","öffthare Di 264 . öftärin L. Jfr optarmer. superl. optast Bil 904 . ","optarst KL 336 ; MB 1: 260 ; Su 204 . offtarst ib 114. optärst Bir 1: 81 . De anf. komparativ- och superlativformerna kunna äfven föras till opt), L. "]},{"a":"opta","b":"av","c":"adj.","d":["ofta upprepad. eder herredömis offthe scriffuielse och begär HSH 20: 266 ( 1508) ."],"e":["offthe )"]},{"a":"opta","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) posit. ofta. nw. . . spordhe konungen them ypta til vm cristna tro MP 4: 223 . som vpta sker ib 241 . " ath giellenera hado til hopa warit, som thöm apta och mangan tijdh war forelaght " STb 3: 231 ( 1495) . - tit ok lopta, titt och ofta. STb 3: 381 ( 1498) . han haffde . . . tidh och offte stempt . . . johan besse NMU 1: 153 ( 1500) . tha the her koma tijt ok apta STb 4: 111 ( 1506) . B) komp. 2) oftare, mer, vidare, hädanefter. forbiudher iäk minom arfwm . . . thet godzit optarän qwälia äller aterkalla NMU 1: 76 ( 1390) . ATb 1: 343 ( 1471) . - ss adj. oftare förekommande. . . . quittan . . . fori alla optera akärslo JämtlDipl 137 ( 1383) . C) superl. oftast, merendels, vanligen. falka läggia oc kläkkia yfftersth try äg PMskr 277. november . . . 13 dagen owist väder. yffterst fagert ib 375 . - sum optast, som oftst, mycket el. tämligen ofta, emellanåt. synthis hänne eeth sloth . . . j hwilkom hon som offtasth saa the hälga treffalloghet JMPs 405."],"e":["offte NMU 1: 153 ( 1500)","wffta Mecht 94 . ","ypta MP 4: 223, 249 . ","ypto ib 149 . ","apta STb 3: 231 (1495), 381 (1498), 4: 111 (1506). komp. optaren ATb 1: 343 ( 1471) . ","optarän NMU 1: 76 ( 1390) . optera JämtDipl 137 (1383). superl. offtasth JMPs 405. öfferst PMSkr 244 . yfferst(h) ib 158, 216, 277, 375 . Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"opta sinne","b":"ab","c":"adv.","d":["ofta, många gånger. the offwerwnno rom well offta sinne RK 1: (Yngsta inl. till Gamla Kr.) s. 197."],"e":["offta sinne )"]},{"a":"optanämder","b":"","c":"","d":["ofta nämnd, i det föregående ofta nämnnd. Vg Fornmt III 7-8: 153 (1376). SD NS 3: 597 ( 1402?) ."],"e":["vpta- . ","-nämpder )"]},{"a":"optanämder","b":"av","c":"adj.","d":["ofta nämd, i det föregående ofta nämd. SD NS 1: 336 ( 1404) , 552 (1406), 2: 52 (1408), 53 (1408). FH 5: 84 ( 1482) , 134 (1489)."],"e":["-nempder: -nempd FH 5: 84 ( 1482) . -nempde ib; -nempda SD NS 2: 53 ( 1408) . ","offtanempder: -nempde FH 5: 134 ( 1489) ),"]},{"a":"optarmer","b":"ab","c":"adv.","d":["oftare, mer, hädanefter. maa hon hanom (ɔ: sin mantoldh) vtan alle hinder och gensegn bere sin hedersdach ok aldrich aptaremer eller nagan tijdt ther epter til kirkio STb 2: 548 ( 1491) ."],"e":["optermer NMU 1: 104 ( 1425)","aptaremer STb 2: 548 ( 1491) . Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"optarmer","b":"ab","c":"adv.","d":["oftare, mer. hädanefter. star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma Pa 18 . iak . . . vil alre optar meer ganga fran thinne lydhno Bo 75 . " än i dyrfwins til tholkit optarmeer " Gr 262 . " at ey skuli dödhin herras optarmeer (aplius; motsv. ställe " MB 2: 406 har epter meer) KL 414 . ib 29, 35, 45, 104, 106, 112, 138, 142, 187 o. s. v. MP 1: 126, 2: 75 . Bir 1: 49, 54, 269, 2: 145, 167, 174 . RK 2: 4822 . SGGK 106 . Lg 551, 813, 3: 222 . Ber 192 ."],"e":["optarmeer KL 414 ; Gr 262 ; Bir 2: 145 . optar meer Bo 75 ; Bir 2: 167 . optaar meer KL 142 . optär meer MP 1: 126 . optare mer SGGK 106 . optarme L; Gr (Cod. D) 363 (jfr 421). oftarmer KL 45 . ","oftarmeer ib 29, 112, 138 . ","offtarmeer ib 104 . optermer L.; MP 2: 75 . ","ofthermer Ber 192 . ","offtermer KL 35 . ","offthermeer Lg 813 . ","offtermere RK 2: 4822 . ","oftirmeer KL 187 . ","optirmeer ib 243 . oftärmer ib. oftare mer L. öpter mer Bir 1: 54 . öptir meer ib 49 . öptir mera ib 269 . ","öfthermer SD NS 2: 214 ( 1409) . ","oftameer KL 106 . ","optemer Lg 3: 222 ),"]},{"a":"optarmerbemälter","b":"","c":"","d":[" = optanämder. Trolles Jb Bil 195 (1479, nyare avskr.) ."],"e":["optarmebemelter )"]},{"a":"optarmere","b":"av","c":"adj.","d":["komp. - n. adv. oftare, flere gånger, mer. gör han thz ock aptharmera SO 111 ."],"e":["aptharmera SO 111 ) , "]},{"a":"optarmere","b":"av","c":"adj.","d":["komp. - n. adv. oftare, flera gånger, mer. forsmadho the allaledhis öptirmera giffwa sik wnhdir nakor brylöps laagh SpV 344 . yfftermera hafwa swenske men fangith skadha tha fiendana haffwa bedhith oc bwdith sig til dägtingan mädh enom skrymptelikom fred PMSkr 141 . - oftare, mer, hädanefter. then gamble twärgadhen . . . skal vptakas oc ypen hallas oc aldre optare mera nidersätias Sd NS 3: 452 (1419)."],"e":["optare mera SD NS 3: 452 ( 1419) . öptimera SpV 344 . yfftermera PMskr 141. Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"optarördher","b":"","c":"","d":[" = optanämder. Trolles Jb Bil 124 (1451, nyare avskr.) ."],"e":["offta- )"]},{"a":"optarördher","b":"","c":"","d":[" = optanämdFH 5: 84 (1482)."],"e":[]},{"a":"optasagdher","b":"","c":"","d":[" = optanämder. thet optasagdha godz hardstadha SD NS 1: 22 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"optasagdher","b":"","c":"","d":[" = optanämder. Sd NS 3: 187 (1416)"],"e":[]},{"a":"optelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ofta. SvB 84 (senare h. av 1400-t.)."],"e":["opta- )"]},{"a":"optelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ofta. " kifwadho the optelica " Gr 262 . aff þeem sum wir þorwom at optelikä se mäþ os SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " godhe ängla the wisa godhom mannom opterlika gudhlik budhskap i sympne " MB 1: 237 . Gr (Cod. D) 416 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). MB 1: 218, 219, 289 . Bir 2: 25, 3: 101, 158, 5: 103 . Iv 1272, 1544 . RK 1: 2476 . VKR 33 . Ber 230 . LB 5: 81 ."],"e":["opteleka SD 1: 669 (1285, gammal afskr.) . vptelika LB 5: 81 . ","opterlika MB 1: 218, 219, 237, 289 ; Iv 1272, 1544 . ","offtelika Bir 5: 103 . ","offtelicha VKR 33 . ","oftalika: -likare Ber 230 ), "]},{"a":"opteliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofta förekommande, idelig. taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse i þässom þingom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"optelikhet","b":"nn","c":"","d":["idelighet, trägenhet, påpasslighet. " för barnzsens ihesu tiänist opthelikhet " Lg 3: 636 ."],"e":[]},{"a":"oqvalder","b":"","c":"","d":[" L.","1) oqvald, icke oroad. fafänga ok syndelika thanka. som thit samwit bliffwer ey oqualt af Ber 262 . 2) oklandrad. thät samä för nämdä goz aghä ohindrät oc oqualt for minum arwm SD 4: 389 (1334?). tha skal thät samä för nämdä goz mik ater till hörä ok minum arwm. ohindrät ok oqualt af hännä arwm ib 390 . ib NS 1: 10 (1401) o. s. v. SJ 341 ( 1467) . 3) opåtalt, ostraffad. at det schulle blifue oqualt som hon giorde RK 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 225 . n. adv. oqvaldt, utan att oroas. ma fornempa vadzstena closter thy godzeno styra oc radha meth allom rät, ohindrat oc oqualt fore hwariom manne SD NS 1: 63 (1401; oqualt kan här fattas ss adj.)."],"e":[]},{"a":"oqvalder","b":"","c":"","d":[" L.","2) oklandrad. NMU 1: 70 ( 1384) . SJ 2: 102 ( 1487) .","3) n. adv. okvalt, utan att oroas, oklandrat. Se Sdw 2: 1278."],"e":[]},{"a":"oqvantadher","b":"","c":"","d":["oomtvistad, icke klandrad. sculu the (godsen) aterga vnder clostret ohindrath oc oqwantath aff warom arffwom oc hwariom man SD NS 1: 317 ( 1404) . " hawe gozith oc behalle vhindrath oc vqwantath fore mik oc minum arwom " ib 437 ( 1405) . - n. adv. ostördt, utan klander. han ok hans hustru besaato sama hws ohindrat ok oquantat til dödhradagha SJ 148 (1446 ; oquantat kan här fattas ss adj.)."],"e":["v- )"]},{"a":"oqviþaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oqvädhandis","b":"","c":"","d":["smädlig, skymflig. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 186 f. jerle mattisson iij mark för thät han lagde sin broder son oqwädendis ordh UpplLagmansdobm 69 (1493)."],"e":["oqwädendis )"]},{"a":"oqvädhi","b":"nn","c":"","d":["smädligt el. skymfligt tilltal, okvädande. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 186. tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for qwädhe ATb 1: 31 ( 1455) . "],"e":["oqwädhe )","oqvädhis ordh (oqwädis ord ATb 1: 116 ( 1459) . oquädis oordh ib 9, 10 (1452) . oqwädz ordh Priv f Sv st 132 ( 1456) ), "]},{"a":"oqvädhins","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["oquedens )"]},{"a":"oqväliande","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oqvämber","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörligt. " hwilken som annan kallar oqwädins ordh eller oqwäm (för oqväms ordh?) " SO 294 . "],"e":["oqväms ordh , "]},{"a":"oqvämber","b":"av","c":"adj.","d":["oduglig, som icke passar; otillbörlig. ljnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 125 . - med prep. til. her pädhar henrici . . . som war oqwämer til ath warda prester. thy han war mandrapare PM Bref 314 (1512). "],"e":["oqwämer )","oqväms ordh , "]},{"a":"oqvämd","b":"nn","c":"","d":[],"e":["oqvämda ordh","oquämde- )","oqvämdis ordh","oqwendis- BtFH 1: 151 ( 1507) , 167 (1508), 173 (1506), 223 (1508), 246 (1508), 248 (1508),"]},{"a":"oqvämd","b":"nn","c":"","d":[],"e":["oqvämda ordh , "]},{"a":"oqvämelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett otillbörligt el. skamligt sätt. hwart thera hannadhe annat oquämelika KL 51 . som swa oqämelica var dräpin Bo 80 . " thy at iak quämelika fulkomandhe min sköra lusta " Bir 1: 354 . ib 3: 101. talar swa mykit oquämelika mote gudhi VKR XII ."],"e":[]},{"a":"oqvämelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett otillbörligt el. skamligt sätt. SkrtUppb 199 ."],"e":["oqwämlighan )"]},{"a":"oqvämeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) obekvämlig, olämplig, oduglig. tha skola alle . . . tagha jhesu christi likama wtan the sik beuisa . . . thär til oqwämligha oc laghlighit hindir haffua Abbedval i Vkl 76 . 4) otillbörlig, skamlig. at mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls SvB 361 (b. av 1500-t.). tesse . . . affwende thet oquemelige rykte, som honum war paasakt STb 5: 180 ( 1517) ."],"e":["oquemmelikin SvB 361 (b. av 1500-t.). oqwämligher: -ligha Abbedval i Vkl 76 . ","oquemeliger: -lige )"]},{"a":"oqväþi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["oqväþis ordh"]},{"a":"oqväþins orþ","b":"","c":"","d":["oqvädinsord. " at . . . ther qwäde sik i mällin mäþ vquädhins ordthom " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " kallar man annan tiuff. härinson eller annat oquädhins ordh " MEG (red. A) 54. ib 53, 56, (red. B) 58, 60. EG 64 . SO 14, 25, 79, 294 . SEG 113 . BtFH 1: 154 ( 1507) . PM XIII, 31. Jfr afunds oqvädhins ordh."],"e":[]},{"a":"oqämeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) obeqvämlig, olämplig, oduglig. hulke som oquämelike äru at inganga j äronna stadh Bir 2: 37 . " at han vare sidhen oqwämelikin ok til änkte fallin j gudz arfwodhe " Bir 3: 328 . " o quämelike til stridh " ib 1: 192 . 2) oläglig, besvärlig. orene thanka . . . ällir okuämelike (importunæ) Bir 2: 30 . 3) vedervärdig. syntis thz leeth ok oquämelikit Bir 1: 347 . 4) otillbörlig, skamlig. fly alt thz orenlikt är ok oqumelikt KS 24 (59, 26) . oqumelek þing Bu 143 . " af sköre ok oquämelike talan " Bir 1: 35 . ib 237, 292, 3: 101 . SO 79 . thz oquemelica mordh Bil 850 . ib 852 . " thera ledha oc oqämelica gärninga " Bo 80 . " nakor oqämmelikin syndh " Bir 4: 95 . " seande thera oquämelika athäwe " KL 51 . fulkomna sin oquämelika lusta ib. MP 1: 35 . KS 19 (48, 21) . " dräpir sins kötz oquämelica lusta " Bir 2: 85 . - Jfr obeqvämliker."],"e":["okuämeliker: -like Bir 2: 30 . ","oquemeleker: -lek Bu 143 . ","oquämeliker: -lica MP 1: 35 . ","oqämelikin Bir 3: 328 . ","oqwämmelikin ib 4: 95 . ","oqumelikit KS 24 (59, 26) . ","oquämelikit Bir 1: 347 ),"]},{"a":"oqämelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) otillbörlighet, otillbörlig handling. vm nokur oskälicheit oc quämlicheyt görs aff them VKR 5 . 2) hisklighet, ofantlighet. vägha thinna synda oqämelikhet (enormitatem) Su 448 ."],"e":["oquämlicheyt )"]},{"a":"or","b":"","c":"","d":[" , se ur."],"e":[]},{"a":"ora","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Se R. Pipping, Studier i nord. filol. 8: 99 ff."],"e":[]},{"a":"ora","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oradder","b":"","c":"","d":["som ger dåliga råd, oförståndig, obetänksam. jnconsulatus (fel för jnconsultus) . . . oraddher GU C 20 (hand 2) s. 20. awi at iak slo mina skatu j häll for mina oradha hustru skuld Prosadikter (Sju vise m B) 200 ."],"e":["oraddher . ","oradher: -radha Prosadikter (Sju vise m B9 200), "]},{"a":"oradh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166, 176. 2) skadligt el. obetänksamt företag. thätta oradit insköt honom diäflin mädh sinom forrädilsom MP 4: 211 ."],"e":["orad )"]},{"a":"oradh","b":"nn","c":"","d":["ett slags finare bakverk. collerida panis tenuis idest subcinericius ooradh ok llithit frinth GU C 20 s. 123 . Brasks Matordn 7, 10 ."],"e":["oo- . ","-raadh )"]},{"a":"oradh","b":"nn","c":"","d":["1) oråd, skadligt el. dåligt råd. radh är ey bätra än oradh wtan thäth taks i tidh (arent consilia temporis absque bria) GO 51 . ib 140 . 2) skadligt el. obetänksamt företag. pharao konung träghar at han lät idher lidugha, oc hans män sighia, at thz war mykith oradh MB 1: 315 . ST 335 . " wändo ater aff sino oradhe " Lg 3: 241 . her warda finnas raadh til oraadh BSH 5: 303 ( 1508) . ett orådh . . . för siig tage RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263. BSH 5: 339 ( 1509) , 474 (1511), 486 (1511)."],"e":["oraadh )"]},{"a":"oradhan","b":"nn","c":"","d":["skadlig el. dålig ingivelse, oråd. tha fik then mannyn eth oradhan fore sik, swa ath han lagdhe sik, medh enne fule quinno MP 5: 141 ."],"e":[]},{"a":"oradhliker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Isl. úráðligr] orådlig. wore ekke oradeligt . . . at wij met the lûbzke tilbude at thet motte komme til friid oc opslagh mellem suerige, the lubzke oc kongen FM 486 ( 1510) . " om saa belagades, thet then werdig herre komme tha til wastena . . . tykte myk icke oradeliget wara " BSH 5: 521 ( 1512?) ."],"e":["oradeligit . ","oradeliget ) , "]},{"a":"orakadher","b":"","c":"","d":[" [Fdan. uraget] utan radering. eet opet pärkmens breff vraghet oc vscrapet FH 8: 4 ( 1414) ."],"e":["vraghet FH 8: 4 ( 1414) , "]},{"a":"oran","b":"nn","c":"","d":[],"e":["orana bot","oruna- )"]},{"a":"oranbot","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oransakadher","b":"","c":"","d":["icke rannsakad. änkte j sinom ordhom ällir gerningom latir hon oransakath VKR VIII . MP 1: 242 . Bir 1: 110, 2: 174, 3: 432 . ST 385 ."],"e":["oranzsakadher: -at Bir 2: 174 ; 3: 432; -adha ST 385 ),"]},{"a":"oransakliker","b":"av","c":"adj.","d":["outgrundlig, outrannsaklig. gudz doma oranzsakligha diwphet ok grwndh (inscrutabilem divinorum iudiciorum abyssum) SpV 372 ."],"e":["oranzsakligher )"]},{"a":"orappadher","b":"","c":"","d":["icke bortrövad el. fråntagen. hulkit . . . arffskifftning nw dömbes wid sin ffulle makt at stondande, orappet och ohindrat fför alle flödde och offöddhe aatalere STb 4: 270 (1512). effter thet hans ägher och fatighdom finzs her stedes orappet c oförskingeth ib 5: 334 (1521, Kop. måå for:de eric . . . thet (ɔ itt stegerhus) niuta . . . orappat och oclandrat aff födde och ofödde til evigh tijdh HLg 3: 159 (1529)."],"e":["orappat . ","orappet ) , "]},{"a":"ordan","b":"nn","c":"","d":["1) orden, munk- el. nunneorden. wi . . . hawom os badhen ingiwit til nydala clostre i rettan ordasins brodherskap SD NS 1: 565 ( 1406) .","2) ordning, vapenslag. mällen sollanärana, bysso skyttarna, äller hwath ordan the kwnna wara j härenom PM 34 . 3) ordning, bestämd plats i hären. han haffde stridh giorth annarledis än bwdith war j rättom ordan oc skikkilse PM 20 . " at jngen skal dirffwas skelya segh fran härenom äller banerno vndy hwilkit hwar är j sinom ordan skikkadher " ib 22 ."],"e":[]},{"a":"ordan","b":"nn","c":"","d":["3) ordning, bestämd plats i hären. slagordning. jnthe är nyttogaren j steidhenne än ath halla rättan ordan oc skikkilse PMSkr 132 . ib. ib 133. - led i slagordning. mällen hwan ordan skal wara sex föther . . . the förste oc främste twaa ordines . . . tridie ordanen skal wara haffwandis läth waakn ib 137 ."],"e":[]},{"a":"ordh","b":"nn","c":"","d":["1) spets, udd, vinkel. om (del av) tomt o.d. . . .gunnar . . . lät tilscriffua hans kromma . . . then ordhen som ligger jempt vt aff thy stenhuseno KTB 73 (1435). wplät hans . . . then orden som ligger nest westan wiid hans port ib 90 ( 1474) . - udde, näs. oppa badha sidhor om ena hall wästan for sydhersta ordhin oppa fornämpda lidharnom Tunberg Sv. medeltidsreg. 65 (1435).","2) hörn . . . ena ghtebodh, som ligger j stokholme sudher korntorgh j ordhnom twers ouer arande flaminghes Svartb 217 ( 1400) . än gardh . . som ligger j ordhenom j mellan smedhiogatw ok sydhraportz gatw KTb 78 ( 1440) . . . . ena gatwbodh medh hws och iordh ligiandis vestasth och sönnasth j ordin vidh benkt trömbilz gordh ATb 2: 234 ( 1483) . en gardh . . . vestan clostridh pa orden norden fore jens sartors gardh STb 2: 260 ( 1488) . ib 4: 214 ( 1511) . " och är thet hus belegit j orden pa korsgathen man gaar til swarbrode " ib 4: 251 ( 1512) . ib 5: 35 (1515), 89 (1515), 132 (1516), 143 (1517), 245 (1519). (Vissa fall kunna möjl. föras till 2).","3) begynnelsepunkt, början, se föregående ordh, n. 1varmed detta ord synes ha associerats i denna användning. Jfr Sdw 2: 1278. 4) ort. ett fjärdedels, kvintin; ss måtss- och vitsenhet. gaff iak . . . hanom . . . ena skeedh, hon wogh x orter silfs FH 3: 101 ( 1447) ."],"e":["ord . ","ort . ","orter FH 3: 101 ( 1447) . orth), "]},{"a":"ordh","b":"nn","c":"","d":["fran ordhe ok til ända (ordh fran ordh til ända), (noggrant och fullständigt) från början till slut. Se Sdw 2: 170 sp. 1 och 1278.","3) tal, samtal; överläggning. " war han j taal loch til orda medh menege radit . . . om tet breff Stb 3: 243 (1498). bediendes . . . iders nades högmektighet wille werdes höre them til ordz " ib 5: 352 (1521, Kop) . ib 347 (1521, Kop), 356 (1522, Kop), 359 (1522, Kop). - om inställelse inför rätta. STb 3: 330 (1497). thet han skulle komme them til orde j raadzstuen wid sin xij mark ib 5: 70 ( 1515) . stod örian . . . til talss och orde med hsutrv cristine . . . jn för rettin ib 231 ( 1519) .","4) tal, rykte. " för än man wisthe ordha aff skulle man formoghe sik xx eller xxx tusendh böndher til ath katha vp en engilbricht riket offwer halsen " HSH 18: 29 ( 1495) . om thet folkit komber her swa mykit aff reffle medh sten cristiernsson, som ordh är, vijc, ath the jngelunde vele haffue thöm j stadin STb 3: 330 (1497).","5) ord, löfte. " haffuer han thet giortt vppa sin eghin oordh, tha swari sielffuer STb 1: 50 (1476). tha swarade laurens, at wij ey kunne forlikes, for thy han holler ey ordh, thaal eller forlickan " ib 3: 460 ( 1499) . ib 4: l209 (1511). ful makt . . . at vare til ordz oc daktingen med . . . k. christierns capiteynere oc höffwitzmen HSH 17: 82 ( 1520) ."],"e":["ord . ","oordh BSH 3: 292 ( 1470)","med art. orden SD NS 3: 493 ( 1419) ; ordhren ib), ","*ordha slagh","ordeslag )"]},{"a":"ordh","b":"nn","c":"","d":["1) hörn. " eth steenhws a kirkie gathunne i orden wiidh torghit " FH 4: 45 ( 1456) . " een gardh som beläghin är när hanom i oordhen " SJ 63 ( 1436) . " mädh norra ordhenom ib 97 (1440). " ib 249 (1456?), 249 (1453), 258 (1457). Urk. fr. 1424, 1435, 1474 (enl. meddelande af Bibliotikarien C. G. Styffe). 2) ort, ett fjärdedels qvintin. skal man taga . . . colloquntida ɉ quintin oc ɉ ord LB 7: 329 . " en orth myndre eller mere " HSH 19: 14 ( 1497) ."],"e":["oordh . ","orth )"]},{"a":"ordha","b":"vb","c":"v.","d":["orda, tala, prata. " lhan hadhe syälff ordath ther om, thet, the skulle baka och brygge " GPM 2: 21 ( 1508) . Jfr forordha."],"e":["supin . ","ordath )"]},{"a":"ordhan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr for-, mäts-ordhan."],"e":[]},{"a":"ordhan","b":"nn","c":"","d":["utlåtande. " epter theris rantzaken och flere töteres och godementz ordhen, som ther offuer sende haffwe warith " STb 3: 217 ( 1495) . Jfr for-, mäts-, vits-, ordhan."],"e":["-en )"]},{"a":"ordhbfulder","b":"av","c":"adj.","d":["mångordig, pratsam. " ordhfulla quinnor the som ondan käpt hafdho " Bo 14 . " ordhfulle oc talurifwe (verbosi et loquaces) ib 158. then ordhfulle mästarin (magister ille ventilator verborum) " Bir 3: 160 . LfK 143, 189 . ordhful talan Bir 2: 228 . ib 1: (Cod. B) 350 ; 3: 348; 4: 307. skulu the klärkia vtuälias til mina gerning som ey haua ordhfullan visdom vtan ödhmiukt ib 2: 131 . ordh fwlt sqwalder Ber 155 . - talför, ordfyndig, munvig. han war swa ilzcoklokir oc ordhfullir, at iac formatte ey forvinna han mz ordhum KL 192 . - Jfr ordha fulder."],"e":["-fullir )"]},{"a":"ordhbodh","b":"nn","c":"","d":["hörnbod. " the oordhblodhin widh gatwna vnder sama hws " SJ 12 ( 1423) ."],"e":["oordh- )"]},{"a":"ordhbodh","b":"nn","c":"","d":["hörnbod. KTb 62 ( 1428) , 70 (1433)."],"e":[]},{"a":"ordhbärare","b":"nn","c":"","d":["utspridare af rykten, qwvallrare. aff tolk ordbarare matte mykit ont ok twedrect aff koma SO 109 ."],"e":["ordbarare )"]},{"a":"ordhebila","b":"nn","c":"","d":["hvass el. skaprslipad bila. IIII par ordhebyllor FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["ordhebylla )"]},{"a":"ordhförare","b":"nn","c":"","d":[" = ordhbärare. LfK 107 ."],"e":[]},{"a":"ordhförirska","b":"nn","c":"","d":["kvinna som utsrpider rykten el. bär skvaller. bakandtirsko oc ordhförirsko (referendarias) höre ey abbatissa ällir confessor Bisk Nils´vis-st 199. FOVkl 212 ( 1444) ."],"e":["-erska )"]},{"a":"ordhförning","b":"nn","c":"","d":["tal, prat. swa dana thalan eller ordhförnyngh wara mellan at föra FH 5: 12 ( 1461) ."],"e":["-nyngh )"]},{"a":"ordhgardher","b":"nn","c":"","d":["hörngård. KTb 60 ( 1428) ."],"e":["ord- )"]},{"a":"ordhgrander","b":"","c":"","d":[" , se ordgrander."],"e":[]},{"a":"ordhgrander","b":"av","c":"adj.","d":["i full öfverenstämmelse med juridiska formaliteter; med laga formaliteter öfverlåten? ath fri ok hembla ok orgrant göra thet formempda goz . . . for alla the ther kunno vppa tala SD NS 1: 314 ( 1404) . ib 334 (1404), 464 (1405). ath fri ok hämlba (för hambla) ok ordgrant göra thän for:da gardh . . . for:da olaff joonson ok hans arfwm for alla the som ther kunno oppa talal ib 601 ( 1406) ."],"e":["orgrander )"]},{"a":"ordhhus","b":"nn","c":"","d":["hörnhus. thät fornempda ordhusit SJ 58 ( 1430) ."],"e":["ordhus )"]},{"a":"ordhhus","b":"nn","c":"","d":["hörnhus. KTb 56 ( 1426) . STb 2: 154 (1486), 5: 137 (1516)."],"e":["ord- . ","oord- )"]},{"a":"ordhkasta","b":"vb","c":"v.","d":["oordwexla. " ey wil iak mz tik disputera äldher ordh kasta " Su 116 ."],"e":[]},{"a":"ordhlös","b":"av","c":"adj.","d":["ordhållig, löftesbrytande. GPM 2: 327 ( 1509) . " en ordlös fföredere STb 4: 262 (1512). ""],"e":["ord- . ","-löss )"]},{"a":"ordhmältogher","b":"av","c":"adj.","d":["talför, pratsam? are[o]logus . . . ordh mälthoger GU C 20 s. 34 ."],"e":[]},{"a":"ordhna","b":"nn","c":"","d":[" Jfr oordhna."],"e":[]},{"a":"ordhogher","b":"av","c":"adj.","d":["talför, munvig. öpt siluestrum yfrit ordoghan vara ok kiäpthardan Bil 85 ."],"e":[]},{"a":"ordhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr sanordhogher."],"e":[]},{"a":"ordhsidher","b":"nn","c":"","d":["talesätt. " är än nw en ordsidh far väl ok stat j froda fridh " RK 1: (LRK) s. 217 ."],"e":[]},{"a":"ordhstenbodh","b":"nn","c":"","d":["hörnbod af sten. then ordh stenbodh meth en kellare SJ 349 ( 1468) ."],"e":[]},{"a":"ordhstenhus","b":"nn","c":"","d":["hörnhus af sten. SJ 58 ( 1430) ."],"e":[]},{"a":"ordhstäf","b":"","c":"","d":[" . n. 1) ordstäv, talesätt, stående uttryck. thet er eth gammelth ordhstedh men plegher sighie komber ecke tordön trwl forgha jordhen GPM 2: 176 ( 1504) . ","2) inledningsstrof? dansstrof, dansvisa? Se Sdw 2: 1278."],"e":["ordhstedh )"]},{"a":"ordhstäf","b":"nn","c":"","d":["1) talesätt, stående uttryck? refräng, slutord? til hwaria sach ther marsken swara ordstäffuit monde jw swa wara wtan man kan thz swa finna at the honom medh rettha offuervinna the sculo honom lydha och skatta tha heller the sculo alfändens vllykka fa RK 2: 4743 . 2) inledningsstrof? thera forman gärlekir han burdhe oc sang thzta ordhstaff: redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha: oc gildo mz synd venisto jomfrw Bil 877 ."],"e":["ordhstaff )"]},{"a":"ordhstävi","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1278."],"e":[]},{"a":"ordin","b":"nn","c":"","d":["eg. ordning, regel.","1) ordensregel. " waar ordin sigher swa " RK 1: 329 . 3) förening af menniskor som lefva efter en ordensregel, munk- el. nunne-orden. thässe limnadzsins ordins munka (professores ordinis istius) Bir 3: 208 . " ofwirgaff sin ordon oc munka lifwirne " ST 91 . " sancti bernardi orden ok liwerne " SD NS 2: 228 ( 1409) . thera ordens reghel ib 1: 381 ( 1404, gammal afskr.) . j sancti saluatoris ordins clostrom VKR 1 . " at opinbara oc skipa een nyan ordin oc reenlifue ib. huilkins ordins reenlifue är swa skipath ib. gaa til annnan ordin oc reenlifue " ib 27 . ib 2, 5, 7, 8, 9, 12 . Bir 4: 23, 25, 49, 59, 72 . ST 155, 426 . Lg 3: 417, 433 . Su 153 . LfK 152 . wil jach ordon mz idher Di 291 . " gaff sik j ordhon mz them ib. bleff widh ordonen lenge sydhan " ib 294 . Jfr kartysa-, predikara-ordin. 3) ordning, bestämd plats. systrana sithin bägghia wäghna a höghra hand oc winstra äptir sin orden Bir 5: 37 ib 85 . the systra som wiku thiänist haffua äpther sinom ordhin ib 72. ib 90 ."],"e":["-ins Bir 3: 208 ; VKR 1, 7, 8, 12 ; ","-insins ib 8, 9 ; Bir 4: 49 . ","ordhin ib 5: 72 . ","orden SD NS 2: 228 ( 1409) ; Bir 4: 25, 59, 72, 73, 5: 37, 90 ; Su 153 ; LfK 152 ; ","-ens SD NS 1: 381 ( 1404, gammal afskr.) ; Bir 4: 23 ; ","-enin VKR 5 . ","ordon ST 91, 155, 426 ; Lg 3: 433 ; Di 291 ; ","-onen ib 294 . ","ordhon Lg 3: 417 ; Di 291 ), ","ordins bok","ordens- )"]},{"a":"ordin","b":"nn","c":"","d":["och n. (NMU 1: 158 (1508)) eg. ordning, regel. 2) munk- el. nunneorden. watzstena closter . . . vphoff oc hofwdh thens helgha renliffues ordinsens som kallas sancti saluatoris oc sancte birgitte orden Fyra handl rör Vkl 286 ( 1458) . SJ 2: 179 ( 1490) . MP 5: 28 . " flere abotess aff wart ordin " NMU 1: 158 ( 1508) . " medh alle the . . . privilegijs som wij särdeles hafuom ytermera af romara kyrkia än andra orden Bureus Sumlen 50 (1527, avskr.). Jfr grabrödhra-, predika-, predikara brödhra-, renlivis-, svartbrödhra-ordin. 3) ordning, bestämd plats. - (led i) slagordnng. ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed " Troj 117 . 4) ordning, skick. wndra jak hwi thu tilscriffwar ensampnom jomfrum thänna frukt, ok at thu synis wthelykia them som swa dana orden (ordines) haffwa, som mykit äru forskyllelighin SpV 15 . " oskrymptelikin astwndan hälaghe renliffwis skikkan ällir ordon " ib 160 . 5) ordning, grupp, klass. cherubin thz äru hälgha ängla aff andra ordenen Mecht 117 . " the hälgaste andane iämwäl aff seraphin orden " ib 120 . " alla gudz ängla stodho fore gudz domstole skikkadhe hwar äpther sinne orden " ib 158 . "],"e":["-enen Mecht 117 . ","lordon SpV 160 ; (pl.) Troj 117 . - onen MP 5: 28 . ","aardhan STb 1: 377 (1482)), ","*ordins brodhir"]},{"a":"ordinera","b":"vb","c":"v.","d":["förordna. " suerigis rikis sendebod. som ordinerede och beskickede äre medh rigsens werff och ärinde til liffsland " FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . Jfr forordinera."],"e":["-adher )"]},{"a":"ordinera","b":"vb","c":"v.","d":["beder jagh . . . her jaob erichiebiscop j wpsale . . . ffor:de messor och guz tienst ordinere och beskicka fframdelis STb 5: 306 (1513, Bil). han lagade oc ordinerad xxvj skockar och härar Troj 122 ."],"e":["-ade . ","-at )"]},{"a":"ordineran","b":"nn","c":"","d":["anordning. " ffrw birgittas breff woro gill och fulkomplik meth same dickth scrifffuilsse och ordineran som the meth fförsta scriffuilsse wordo samansatt dictad ok ordinerath oplanath och offworendh " SJ 2: 319 ( 1472) ."],"e":[]},{"a":"ordqvädhe","b":"nn","c":"","d":[" Bil 382 . " almoghans ordhquädhe var swa om han " Gr 281 . Bir 1: 394 . - ordspråk. swå som six i gamblo ordquädhe: hwar är sina wilda win KS 8 (17, 8) . ib 46 (117, 49), 7 (119, 51), 467 (165, 73), 70 (173, 77), 71 (175, 78) . Su 85 . Bir 2: 66, 141 . " hawa wiise klärka fore ordhqwädhe, at ängin liknilse rinder allom fyrom fotom " MB 1: 397 . " äfte almänneliko ordhqwädhe " KL 302 . Bir 2: 55, 3: 151, 333 . " thz ordhquädhet som mz r alt ofgäft " Su 423 . " thz bansatta ordhquädhet " ib 421 . - ordspråk, visa, spe, gäckeri. vardh thöm til ordhquädhe (factus est ilis in parabolam) Bo 182 . Jfr ordha qvädhe."],"e":["ordhkuädhe Bir 2: 55 )"]},{"a":"oredder","b":"","c":"","d":["1) oförberedd. lhuru hon oredh, oc oscriptat skulde ananma swa höghelika gaffuo Mecht 197 . 2) icke iordningsställd. ath wi giwm . . . herra beynkte . . . ena oredda kvärn mz fors ok kwärnastadh NMU 1: 82 ( 1399) ."],"e":["oredh ) , "]},{"a":"oredder","b":"","c":"","d":["oförberedd. " äru alzstingis orädde oc obeskikkadhe " Su 293 ."],"e":["orädder )"]},{"a":"oredha","b":"nn","c":"","d":["loreda, oordning, förvirring. " jon . . . giorde en ganske stor orede oc förrederii jn pa landet och almogen sTb 5: 226 (1519). flyta nakon aff then spetzen han är j satther först. är göra oredo oc stora willo " PMSkr 153 . ib 155 . HSH 15: 12 (1526? Brask)."],"e":["oreda )"]},{"a":"oredha","b":"nn","c":"","d":[" ? oreda, oordning, förvirring. thz han aldrigh giorde thenne ooreedha RK 3: 760 . " göre ther stoor oredhe bland almogen " BSH 4: 293 ( 1501) ."],"e":["ooreedha . ","oredhe )"]},{"a":"oredhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oredligt. " som emot them oredelige giordt hade " HSH 24: 76 ( 1516) ."],"e":["oredelige )"]},{"a":"oredheliker","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörlig, orättfärdig, skamlig. " jach kan eij i nagen matthe besinne, hwru jach kan säthie tro tiill naagen aff the articla . . . för the rädelige och ocristelige stycker Rydberg Tr 3: 601 (1518). för thet skendelige oc orede: ca aaroop han hafver kommitoss paa " HSH 14: 88 (1526, Brask) ."],"e":["orede- . ","orädeliger )"]},{"a":"oredhelikhet","b":"nn","c":"","d":["otillbörlig el. skamlig handling. thetta (ɔ: frigivandet av fångarna) giorde achillides troyaner till wilie, for then oreddelighet hans faderfader achilles giorde for troya, ath han saa lysteliga drap troilum Troj 306 ."],"e":["oreddelighet )"]},{"a":"oredhoboin","b":"","c":"","d":["oförberedd. at wi skolom ey finnas oredobone (imparati) nar owinie koma Bir 1: 192 . MP 1: 6 . Ber 154 ."],"e":["oredhaboin: -bona MP 1: 6 . ","oredheboin: -bone Ber 154 )"]},{"a":"oren","b":"av","c":"adj.","d":[" . den Mosaiska ceromoniallagen. wara sik fore oskiran mat oc orenom MB 1: 371 . " hannar oreen thing ib. sidhan han wardher malata, eller andra ledh oreen ib. the diwr som ey drypia theras födho, hwilkn j laghin forbwdhos at offra swasom oren " Su 293 . icke renad, ännu i skärselden varande. för alla orena siäla wägna DD 1: 154 ( 1494, nyare afskr.) ."],"e":["oreen . ","vren Bil 308 ; ","vreno Bu 135 . ","ören: örent Al 1627 ), ","oren . ","enl"]},{"a":"oren","b":"av","c":"adj.","d":["oren. i eg. mening. jmmundus . . . oreen GU C 20 (hand 2) s. 13. monge som ära aff the aarena (Svartb fol. 256: oorena) sottena besmitade Svartb 382 ( 1440) . the olyobären som stormande wädher slar aff oc hentas wp wren PMSkr 340 . - oren. i sedlig el. religiös mening. eth offwerstort belethe . . . ther orena andana gaffwo swar wdw Troj 83 ."],"e":["oo- . ","w- . ","aa- . ","reen )"]},{"a":"orenleker","b":"nn","c":"","d":["orenhet. " at sta mote kötzsins orenlek " KL 328 ."],"e":[]},{"a":"orenlika","b":"ab","c":"adv.","d":["orent, utan renlighet. orenlika byggia Al 1631 . KS 24 (58, 26), 43 (140, 46) . - orent. i sedlig mening. wrenlika lifwa Bil 308 ."],"e":["wrenlika Bil 308 )"]},{"a":"orenlika","b":"ab","c":"adv.","d":["orent. " mendose . . . fwlegha oc orenliga " GU C 20 (hand 2) s. 132."],"e":["-liga )"]},{"a":"orenliker","b":"av","c":"adj.","d":["oren, orenlig. " vm nakakat vrenlikit drypir owan til a han " Bir 2: 50 . all vrenlik thing (som naturen krafde) Bil 305 . - oren, smutsig, som afser orenlighet el. smuts. befälte henne thz fulasta oc orenlikasta ämbite . . . j klostreno war (jfr motsv. ställe KL 301: biwdhir iac thic at thu scalt ensamin daghlica rensa alt thz oreent är i clostreno) ST 272 ."],"e":["vrenliker: -lik Bil 305 . ","vrenlikit Bir 2: 50 ) , "]},{"a":"orenliker","b":"av","c":"adj.","d":["oren, orenlig. " mendosus . . . oreenlighen smittogher oc fwl i gerningom " GU C 20 (hand 2) s. 132. - oren. i sedlig el. religiös mening. lönskaleghe oc wärldhinna gyri, ok annat tess liks oränlekit liffuirne MP 5: 95 ."],"e":["oreenlighen . ","oränlekit MP 5: 95 ) , "]},{"a":"orenlikhet","b":"nn","c":"","d":["det som är orent, orenlighet, smuts, träck. jlluuies . . . orenligheth GU C 20 (hand 2) s. 12. ib s. 106. engin orenlighet skal ther slaas wth STb 1: 213 (1479). the, som eedh gingo medh erich klensmet, ath han ecke giorde orenligheet j stadzsens byssa for smedien ther hon lagh ib3: 218 (1495). ib 324 ( 1497) . ib 4: 46 ( 1505) , 5: 34 (1515). kort rut skal förlicke sig med kemneren. hans folk förde orenlighet ib 183 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"orenlikhet","b":"nn","c":"","d":["det som är orent, orenlighet, smuts, träck. mz thräk oc alle orenlikhet Bo 182 . tarmana . . . ärw opfylthe mz klympade och ginomhärde orenligheeth LB 7: 79 . fiädhallin hauir . . . lönlikin vtgang sins orenlikhetz Bir 1: (Cod. B) 350 . KL 245 . MP 1: 6 . Gr 280 . Bir 1: 68, 156, 278 . MB 2: 269 . " kasta wt oreenlicheet aff clostreno " VKR 2 . Bir 4: 100 . " wtwräka aff clostreno orenlikheter " ib 5: 30 . - oren beskaffenhet, orenhet, orenlighet. likamins orenlikhet MB 1: 506 . ib 507 . " for karsens orenlikhet ok fulo lokt " KL 87 . Bir 2: 31 . - orenlighet, orenhet. i sedlig el. religiös mening. anduarþaþe sik alle orenlikhet oc wranghlikheet KL 186 . the bönin . . . skal vara fräls af alle orenlikhet Bo 103 . " fly alla syndenna orenlighet " Lg 823 . orenlikhetzsens ande MP 1: 28 . KL 196 . Bir 1: 95, 2: 107, 114, 3: 153 . Lg 69 . " hafua skörlifnadz människior orenlikhetz (orena) huxilse ord ok gärningha " MP 1: 71 ."],"e":["-heet MB 1: 507 . ","oreenlicheet VKR 2 . ","orenlighet Bir 4: 100 ; Lg 69, 823 ; MB 2: 269 . ","orenligheeth LB 7: 79 . ","orenlekhet: -hetz Bir 3: 153 . ","-ir ) , "]},{"a":"orensadher","b":"","c":"","d":[" , p. adjj. icke rensad el. urtagen, orensad. om fågel. sma fogla stecta orensada Sex ekon tr 270 ."],"e":["-ader )"]},{"a":"orenska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fota orenska."],"e":[]},{"a":"orf","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":["urf )"]},{"a":"orfegdh","b":"","c":"","d":[" , se urfegdh."],"e":[]},{"a":"orgha","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["orghar Mecht 237 . med artikel. organer STb 3: 408 (1498), (ack.) ib 1: 189 ( 1477) , 3: 308 (1498), 4: 48 (1505). ack. örgana HLG 3: 80 (1524)),","*orgho bälgher","med art. orgabelgen),","*orgho köp","vrgho- )","*orgholekare","orgha- . ","orge- SJ 2: 15 ( 1476) . vrga- HLG 2: 102, 3: 4 (1516), 22 (1514)),","orgho leker","orgho mästare","orgha- . ","orge- )","*orgho pipa","orgo- )","*orgho virke","orga- )","*orgho värk","orgha- . ","orgawerk )","*orghovärks leker","orgha wärkx leker )"]},{"a":"orgha","b":"nn","c":"","d":["orgel. " harpo oc orghor (cithara et organo) at leka " MB 1: 164 . " lekandis j orghom " ib 2: 173 . vrghonar stymadhe Lg 3: 569 . hördhe hon . . . vrghonar leka KL 345 . Bir 4: 59, 60 . MB 2: 230 . Su 137, 172, 201, 286, 327, 441 . " wärdzlik qwinna är diäfwlsins orgha " Ber 159 . "],"e":["oorgha: -or Su 286 . ","vrgha: -onar KL 345 ; Lg 3: 569 ),","orgho leker","orghalekir MB 2: 247 . orgha leekir Su 213 ),","orgho makare","orgamakare )","orghomästare , ","orgho sanger","vrgho- . ","orgha- )"]},{"a":"orghanista","b":"nn","c":"","d":["orgelspelare, organist. ss tillnamn. Stb 4: 52 (1505). her larens vrgaista HLG 3: 80 (1524)."],"e":["vr- )"]},{"a":"orghelmakare","b":"nn","c":"","d":["orgelmakare, orgelbyggare. ss tillnamn. vndher mester laurens orgelmakere hus SJ 285 ( 1460) ."],"e":["orgemakere )"]},{"a":"orghelmästare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " mattis örgelmester " Skotteb 64 (1461-62). - Jfr orgho mästare."],"e":[]},{"a":"orgrander","b":"av","c":"adj.","d":["skadelös, fri från minskning, okvald, oklandrad. Se Sdw 2: 1278."],"e":[]},{"a":"orhani","b":"nn","c":"","d":["orrtupp; orre. " een swart orrhane vppa en gron thwe . . . och pa hyelmen een orrhane howith och halss swartt Schegel o. Klingspor 212 (1480) jfr Hildebrand. Sv. Medelt. 2: 558). 5 fiäderhana oc 3 orhana " VKU 141 ( 1570) ."],"e":["orrhana )"]},{"a":"orhöna","b":"nn","c":"","d":["l[Jfr Mnt. ūhene, ūrhōn] orrhöna; orre. steek . . . järpa orrhöna eller fiäderhane Brasks Cal 266 ."],"e":["orr- )"]},{"a":"orhöns","b":"nn","c":"","d":["orrhöns, orre, ornix icis epiceni generis sub sub articulo hec orhöss (fel för -höns) GU C 20 s. 392 . " orrhöns eller fiäderhane " Brasks Matordn 2 ."],"e":["orr- )"]},{"a":"original","b":"nn","c":"","d":["originaldokument, huvuddskrift. " som then prebendes origenall jnnehaller " GPM 2: 93 ( 1499) . - Jfr origenale ib 66 (1508); pl. originalia PMBref 331 ( 1518) ."],"e":["origenall )"]},{"a":"orimlika","b":"ab","c":"adv.","d":["orimligt, oskäligt. GS 30 ( 1380) ."],"e":[]},{"a":"orivin","b":"av","c":"adj.","d":["orifven, oförstörd. the funnu . . . ena graff af dyrum marmorsten än standa vriffna Bil 274 ."],"e":["v- )"]},{"a":"orivin","b":"","c":"","d":["1) oriven, icke nedriven oförstörd. sancte clara clösters kwärn som aaff aller oskad oc oreffuen standit halffuer AktKungsådr 28 (1501). HSH 13: 120 (1524, Brask). 2 icke sönderriven, hel. kennis jach . . . mik haffwa seeth och läsith eth herra aruidh göstaffsons oppna breff, oriffuit och ospilith FMU 3: 304 (1443, samtida avskr.) . ib 4: l203 (1463). Svartb 520 ( 1477) . FMU 5: 55 ( 1483) . ","3) odelad. " arffuit . . . schal standa oskyfft och oreffuit til johannis baptiste STb 4: 142 (1507). ""],"e":["wrffwit FMU 5: 55 ( 1483) ), "]},{"a":"orka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. arbeta. orka, förmå, stå ut med. med ack. som ey orkadho (stodo ut med, förmådde gifva) allaledh dyrt offer MB 1: 479 . med dat. orkar han ey (kan han ej erlägga) botum SO 294 . ib 297 . " hwar som ey orkar skipan sinne (ej kan bruka sin rätt till ållonbete) " TB 74 . - med prep. wäkler os godh natura til godhan hugh eller godhgerhimerike, thy at himerike är ower wara natur ninga, oc forskullom wi ängaledh os gudz winskap eller himerike, thy at himerike är ower wara natura, oc änkte thing orkar eller forma ower sik siälfft MB 1: 392 . " pläghir sundir slita oc slaa mz fotomen . . . thz diur som han orkir owir (animal cui prævalet) " Bir 2: 98 . stort vnder war huru henna kroppir orkadhe ther vidhir Lg 3: 509 . - med inf. þu . . . orka väl äruuþa Bu 498 . thän . . . mik hafuir erlikare kläth en thu orkar mik klädha Bil 570 . Bo 13, 21 . " orkä ey leghodränger þäninga bötä " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). orkar e han sin edh föra SR 13 . " orkadhe ekke see sin son döö " Lg 3: 377 . " hwath orkin ij (kunnen I förmå eder att) fore transagoras saka alexandrum nw forwraka " Al 1719 . " äpter thy som hans päninga orka at klädha han " MB 1: 81 . - med paart. pret. n. hon haffdhe näplika thz orkat lidhit Lg 3: 428 . - orka fram, orka, förmå, gå i land (med). med prep. mädh. thöm ther styra ville ok orkadhe äkke fram ther mz (regnare volenti et non valenti) Bo 195 ."],"e":[]},{"a":"orka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. arbeta. orka, förmå, stå ut med. abs. " swa lenge han orker och formagh " STb 4: 13 ( 1504) . - med dat. ok letom han halzhwgga medan han äy botum orkadhe ATb 1: 41 ( 1455) - med prep. swa at iak orkar ekke til honom (non potero ad eum) SpV 521 . " wthan the vng trä ära som ey orka vid frosth " Sex ekon tr 263 . - med inf. jak vrkadhe bära han (ɔ säcken) ena SvRimd 44 . horkade han böta trem sinnom ATb 1: 41 ( 1455) . swa lenge husen orka staa KTb 89 ( 1474) . Sex ekon tr 264. PMskr 51. kalker orkar ey tola then starka hithan PMskr 562. polidarius war myket tiok oc feeth oc twntg ath han horkade napliga gaa oc sig regera Troj 75 . ib 177 . - förmå, vara möjlig att, gå att. orka fikonen ey wäl torkas aff solennas hita PMSkr 332 . wm the (ɔ bären) kwnna ey äller orka brwkas samma daghen ib 339 . HSH 13: 76 (1524? Brask)."],"e":["-ar . ","-adhe . ","orker STb 4: 13 (1504) ; HSH 13: 76 (1524? Brask). vrka: -adhe SvRimd 44 . ","horka: -ad (h)e ATb 1: 41 ( 1455) ; Troj 75, 177),"]},{"a":"orkolös","b":"av","c":"adj.","d":[" [Fnor. orkulauss] sysslolös, overksam. hwi sat han swa länge orkolöös MB 1: 31 . ib 33, 128 . Su 386 ."],"e":["-löös MB 1: 31, 33) ,"]},{"a":"orkolösa","b":"nn","c":"","d":["overksamhet. Bo 45 ."],"e":[]},{"a":"orlof","b":"","c":"","d":[],"e":["orlofua Fr 1999 (i rimsl.) . aarloff SO 5 . orluf L.). n. "]},{"a":"orlof","b":"nn","c":"","d":["lov, tillåtelse. 2 stoodhorss, meth orloffue sakt, fik jac aff for:da mölnare VKJ 241 ( 1466) . " mädh edhre nads orloff swarar jak til edher fförsta spörsmal JMPs 452. - orlov, tilllåtelse att lämna tjänst, avsked ur tjänst. lhans . . . pige vort zack til iij marck fore festa peninga hon hade tagit mothe sin matmoders vilie eller orloff STb 3: 280 l(1496). ""],"e":["-loff )"]},{"a":"orlova","b":"vb","c":"v.","d":["gifva tillåtelse att gå, låta gå, afskeda, hemförlofva. med ack. orloffwadhe jouse folket MB 2: 66 . - gifva tillåtelse el. dispens åt, fritaga. med dat. magho kirkionna formän orlowa mannom, mot thy at war herra biwdher siälwer MB 1: 464 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"ormber","b":"nn","c":"","d":["1) orm. thy hawer diäflin sina wist ok heman j tolka hiärta som en ilskafuller ormer ok ether matker MP 4: 150 . ormen bliffuer bwndhin aff ordhen som trolkarlen sigher ower honom JMÖ 8 . PMskr 476. sedhan gingho the til andra sälla, jh hwilka the ingingho, somme j paddho liknilse, somme j orma oc somme j draka liknilse JMPs 401. 2) insekt, kryp. Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 51: 347. PMskr 256. rwtith trä thär etherkoppor haffwa gangith äller andre orma ib 285 . - Jfr lind-, räf-, skogs-, vatu-ormber. "],"e":["ormer MP 4: 150 )","*orma blaster? , ","*orma dövare , ","*orma gräs","-grääss )","orma gräs rot , f. Se Sdw 2: 1279. ","*orma hovudh","-howdh )","*orma konunger , "]},{"a":"ormber","b":"nn","c":"","d":["1) orm. " lät orma röras " Bu 101 . " tua öþor ok tua slar ok tua orma " ib 506 . " styggis som widh en orm ellir ödhlo " Bil 455 . " stundom födhis ormber aff orme " MB 1: 294 . han är swa som ledhaste ormbir j minne a syn thy at swa som ormen är styggare ok människiomen hatughare än nakar annar Bir 1: 70 . Bil 236, 830 . Bir 2: 37, 3: 73, 74, 75, 77 . MB 1: 160, 161, 265, 284, 293 . Lg 91 . " orm i qwidh " LB 7: 10 . - ss hjälmprydnad. Di 59 . - Jfr er-, eter-, hug-, hus-, spol-, stikil-, tomt-ormber. 2) kryp, lus? orm i haar LB 7: 11 . " for orm tak pors ok malörth ok läg j ätikio ok twaa hoffuidith ther wthi " ib 2: 32 (båda ställena möjl. att hänföra till 3). 3) ormlikt el. masklikt utslag, reform. for ringorm a hals eller annar stadz tak een grönan heslewandh ok brädh smör j eenno panno ok läg honum j medh ok smör sidhan ther som ormen ligger LB 2: 32 . Jfr ring-, räformber."],"e":["ormar ) , ","orma bit","-biit LB 7: 9 ),","orma galder , ","orma gräs rot","orma kyn","-kön )","orma skin , ","orma skiul , se orna skiul.","orma stynger , ","orma tan , ","orma torn , ","orma thräkker , ","orma unge , ","orms bit","-biith LB 2: 40 ), ","orms eter , ","orms stynger","ormzstyongher )"]},{"a":"ormbit","b":"nn","c":"","d":[" = orma bit. Bir 2: 6 . Jfr orms bit."],"e":[]},{"a":"ormbitin","b":"","c":"","d":["ormbiten. Bil 750 ."],"e":[]},{"a":"ormhuggin","b":"","c":"","d":["ormbiten. " orm hwggith fää " PMSkr 214 . ib ib 235, 471, 476 ."],"e":[]},{"a":"ormskin","b":"nn","c":"","d":["ormskinn. GU C 20 s. 247 . ib (hand 2) s. 24. eth ormskin som ormen är wthkrwpen aff PMskr 213."],"e":[]},{"a":"ormsliker","b":"av","c":"adj.","d":["ormlik. " han är suasom orm vnge föddir aff ormslicom (sepentino) fadhir oc ormslike oc etirlike qvinno " Bir 3: 75 ."],"e":[]},{"a":"ormstungin","b":"","c":"","d":["ormbiten. PMskr 463."],"e":[]},{"a":"ormstynger","b":"nn","c":"","d":["ormstyng, ormbett. " doger för . . . ormstyngh " LB 8: 48 . doger ffore ormstingh ib 2: 44 . for ormstign ib 60 . Jfr orma-, orms-stynger."],"e":["-stinger . ","-stingher )"]},{"a":"ormunge","b":"nn","c":"","d":["ormunge. Bir 3: 75 . Lg 3: 209, 211 . Jfr orma unge."],"e":[]},{"a":"ormynd","b":"","c":"","d":[" , se urmynd."],"e":[]},{"a":"ormyrt","b":"nn","c":"","d":["plantago coronoqus Lin.? " serpentina ormyrth " LB 6: 284 ."],"e":[]},{"a":"ormyrt","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"orna","b":"","c":"","d":[" , se urna."],"e":[]},{"a":"orne","b":"nn","c":"","d":["fargalt. LB 7: 237 . VII söer och II orne her vedh slottet och LX söer och II orne i ladegarden HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr runi. "],"e":["orna skiul","-skywl )"]},{"a":"ornera","b":"vb","c":"v.","d":["pryda, smycka. J Buddes b 7, 9. prestä . . . herliga orneradhe swa som til at syunga messo ib 115 . ib. PMBref 332 ( 1518) . wärdoghe härra som ären pryddhe oc orneradhe mädh wisdomsens dyrom stenom JMPs 525."],"e":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"ornera","b":"vb","c":"v.","d":["pryda, smycka. " kirkionna gaffla . . . orneradho the oc pryddo mz kronom aff gulle oc gulspirom " MB 2: 230 . " wärldinna skapare haffwer swa hedherlika ornerat hymblana mz stiärnom oc planetom " Su 203 . ib 146, 181, 202, 280 . ST 527 . LfK 242 ."],"e":[]},{"a":"oro","b":"nn","c":"","d":["1) oro, störande. " för en biscopen mädh confessore haffua fulkomligha hört oc ranzsachat, eenfalleligha oc vtan oro " Abbedval i Vkl 90 ."],"e":[]},{"a":"oro","b":"nn","c":"","d":["1) oro, ofred, ofredande. han hauer ider radhit mykla wro RK 1: ghra oro aff konunghenom (aff) cecili(a) Bil 781 . Bir 1: 238 . " han skal ey swa akta ok älska litla hwilo oc roo at han skal koma j langa oroo " ib 3: 338 . the sagdho sik ey thora minzsto myg göra oro j hans herberghe Lg 164 . - oro, störande. hon ville ängom göra oro (inquietare) Bir 3: 201 . " enkte stim älla bang androm orogörande " Ber 30 . 2) oro, oväsen, buller. diäfla giordhu jemdighra vro ther som för j rom Bil 303 . skildir fra värlinna oroo (strepitu) KL 225 . 3) ansättande, äggande, frestelse. matidiana hafdhe dighra vro aff sins husbonda brodher til wloflikan lusta ok älskogha Bil 346 . 4) oro, inre oro, bekymmer. hiärtans oro MB 1: 440 . " hafdhe han omak ok oro j hughenom " Bir 1: 325 . 5) lidande, qval, plågor. han (Regulus) hiölt sin eedh sina fiende troo ok leedh ther fore stoor oroo MD (S) 261 ."],"e":["oroo . ","vro Bil 303, 346 . ","wro RK 1: 3812 )"]},{"a":"oro","b":"vb","c":"v.","d":["1) oroa, ofre. " han oroadhe anastasiam " Bil 486 . " forbödh os gudh at oroa them " MB 1: 431 . 2) oroa, besvära, störa. thässo gudz huse swa opta oc hardelica oroar Bo 137 . oroa ey hans hwilo mP 2: 224. 3) oroa, anfäkta, fresta. nakar rönt giri orodadhe mantzins hugh MB 1: 144 . " gudhlika män oroar han (dsjäfvulen) " ib 277 . hon later ey aff at uroa (Cod. A fresta 234) swenin daghlika mz oföghelikom ordhom ib (Cod. B) 549 . Bir 1: 50, 252, 312, 2: 87 . 4) oroa, bekymra. oroande j vmsorg (inquietans per solliciudines) Bir 1: 278 . - refl. oroas, 1) oroas, besväras, plågas. skal iak kasta mina thistil borra j hännas klädhis fald aff hulkom hon skal mangfallelica oroas (inquietabitur) Bir 3: 31 . " iak skal insända j hänna hiärta vmskiptelica thanka aff hulkom hon skal mangfallelica oroas (perturbabitur) ib. oroghas aff laghanna härsko ok thungha " ib 1: 252 . " at thänkia laghin wara mykit othologh ok at han skulde oroghas j thera gömo ib. "","2) oroas, anfäktas, frestas. " thu oroadhis aff ängo otholomodhe " Bir 1: 390 . 3) hafva svårgighet? at the skuldin ey ofmykt oroas (inquietraentur) at faa sömpn äptir mödho ok äruodhe af them hardha klädhabonadhenom Bir 1: 361 ."],"e":["uroa MB 1: (Cod. B) 549. orogha Bir 1: 252 ; ","-as ib (på två st.). -ar, -adhe), "]},{"a":"oroliker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Nyisl. úroligr] 1) orolig. mz . . . orolicastom hugh oc sinnom Bir 2: 273 . Su 338 . " vardh swa orolikin i sinom krop at ängin formatte han halda " KL 363 . qwinnan . . . haffde varit . . . orolighen MB 2: 121 . " tungan är orolikt ilt " MP 1: 172 . al vanskipat thing osynlik äru orolik ib 2: 60 . 2) oroande, besvärlig, plågsam. then swedhen oc orolike kladen PM 19 ."],"e":["-likin KL 363 . ","-lighen MB 2: 121 ) , "]},{"a":"oroliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) orolig. inquites . . . orolegin GU C 20 s. 511 . jmportunus . . . atträghen beträffwin och oroligh ib (hand 2) s. 16. jnfestus a um genwerdogher vredher oc orolighen ib s. 26 . " almogen är naturliga oroligen, och fåkåta (populus suapte natura tumultuatur) " PMSkr 670 (avskr.)"],"e":["oroligh . ","orolig(h)en . orolegin),"]},{"a":"orolikhet","b":"","c":"","d":[],"e":["orolighet Bir 5: 5 . ","oroligheth Lg 3: 133, allom giffwin til huilo, omwändhis them til orolikhet Su 117 . Lg 3: 133 . Bir 5: 5 . haffwer . . . giort androm skadha oc orolikhet LfK 160 . - orolighet, beteende hvarigenom man oroar el. ofredar. pukannas orolikhet Lg 3: 414 ."]},{"a":"orolikhet","b":"","c":"","d":["oro. fämpte (girighetens dotter) är een orolikhet j samwiteno SvKyrkobr 355 . " göra the tyhem andro bimen oroligheth " PMSkr 304 . - otrolighet, beteende varigenom man oroar el. ofredar. thätta diwrih haffwer ey storan krop, wthan swa stora grymhet ok orolighet (inquietudines), ok starkhet haffwer thz i sik SpV 437 . stridzfolk . . . faar offta inbyrdis oroligheth oc kiff j härenom PMSkr 141 ."],"e":[]},{"a":"orosamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["oroligt. " atj orosambliga medh idher wndersata sa leffwa skule Hist Tidskr 1949 s. 252 (1512, H. Gadh). ""],"e":["-sambliga )"]},{"a":"orost","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1279 och T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift LV I: 3 s. 193."],"e":[]},{"a":"orre","b":"nn","c":"","d":["orre. Jfr L. Moberg, Nysv studier 28: 1 ff."],"e":[]},{"a":"orre","b":"nn","c":"","d":["orre. ss tillnamn. " gudhmundus et nycholaus filij petri crondam dicti orræ " SD 3: 37 ( 1311) ."],"e":[]},{"a":"orrim","b":"","c":"","d":[" subst.? eeth marchland jordh . . . engo wndantakno, som ther till liggär äller tillighat hafwer aff aldher, förwtan skarpo och orrim, vtan alla atherkallan SD NS 3: 572 ( 1420) ."],"e":[]},{"a":"orrosta","b":"nn","c":"","d":["strid. Se T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift L VI: 3 s. 181 ff."],"e":[]},{"a":"orrosta","b":"nn","c":"","d":["strid. vespasianus stridde ok sigradhe xxxij orästur (tricesies et bis cum hoste confixit) Bil 319 ."],"e":[]},{"a":"ort","b":"","c":"","d":[" , subst. förkortn. för ortogh(er). vij spen rogh xi orth spannen ATb 3: 218 ( 1509) ."],"e":["orth )"]},{"a":"ort","b":"","c":"","d":[" . m., se ordh, m."],"e":[]},{"a":"ortogh","b":"","c":"","d":[" , se örtogh."],"e":["-ugh . ","-igh )"]},{"a":"orudder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["orydder )"]},{"a":"orutin","b":"","c":"","d":[" L. orutten, ej ruttnad. thäs vphängda manzsens likame bleff orutin ok vtan onda lokt thre wiku KL 22 . Bil 652 . MB 1: 107 . KL 26 . MP 1: 50 . VKR 82 . Bir 3: 239, 4: 40 . Lg 69 ."],"e":["orotin MB 1: 107 . uroten L.)"]},{"a":"oryggelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oryggligt, utan inskränkning. hwad tw biwder thz skall oryggeliga fwlkompnas Troj 67 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"oryggiadher","b":"","c":"","d":["oryggad, orubbad, orygglig. " tha skulle thenna gaffwan haffwa standet stadugh och fast och oryggiat medh nokre lijst " SJ 223 ( 1453) ."],"e":[]},{"a":"oräddelika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan rädsla, dristigt. KL 16, 194 . Bir 2: 153, 3: 91, 133 . VKR XIV, XIX . Su 368 ."],"e":["orädlika KL 16 )"]},{"a":"orädder","b":"av","c":"adj.","d":["1) orädd, oförskräckt, utan fruktan, dristig, frimodig. tröste þöm ok baþ þöm vrädda up standa Bu 185 . " räkte hon fram halsin orädh " Bil 539 . far orädder MB 1: 254 . " frome hälade ok men vrädde " RK 1: 393 . Bu 181, 398 . Bil 226 . MB 1: 505, 2: 404 . KL 187, 411 . Bir 1: 168 . RK 3: 22 . 2) utan fruktan, obekymrad, trygg, säker. han ma vara sua oräddir (securus) suasom kyklingin vndir modhirna vingom Bir 2: 89 . RK 3: (sista forts.) 4683 . " thw vari aldre oräd (secura) vm thik " Bir 2: 165 . " han war orädder eth aar vm maat " RK 1: 2247 . " han war orädder wm thera dödh " ib 3971 . " mente wara oräd (utan fara) for all the swerd i wärilden wara " Di 49 ."],"e":["oredh RK 3: (sista forts.) 4683. wrädder Bil 226 . v rädder: -an Bu 181 . ","vrädder: -a ib 185 ; ","-e RK 1: 393 . ","vredder . ","-an Bu 398 ),"]},{"a":"orädder","b":"av","c":"adj.","d":["1) orädd, oförskräckt. (?) fretus . . . studder trygger ok siorädder (trol fel för orädder) GU C 20 s. 292 ."],"e":[]},{"a":"oräfsaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oräfster","b":"","c":"","d":[" , p. dj. L."],"e":[]},{"a":"oräknadher","b":"","c":"","d":["oräknad, icke tagen i beräkning. gaff hanom sina betalning til fulla nöghio lxxx (80) marker i giort silfuer ok redhom päningom gerningena i silfrit oräknadha SJ 145 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"oräknadher","b":"","c":"","d":["oräknad, icke inberäknad. HLG 2: 59 (1517)."],"e":["oreknath )"]},{"a":"oräknande","b":"","c":"","d":["ojämförlig, makalös; obeskrivlig. jnenarrabilis . . . oreknande GU C 20 (hand 2) s. 24."],"e":["-rek- )"]},{"a":"oräknande","b":"","c":"","d":["ojämförlig, makalös. j honum var . . . oreknande (incomparabilis) snille Bir 2: 46 ."],"e":[]},{"a":"oräntadher","b":"","c":"","d":["fri från ränta; om fastighet: för vilken ränta icke betalas. affhendhe vaste monsson sygh ffornempde tompth . . . och tyl egner honom . . . tyl ewerdelyghe eghe ohindhre och orenthede vthan alle renthe elelr aff geldh KTb 119 ( 1523) . ib 120 ( 1530) ."],"e":[]},{"a":"orät","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Jfr orätfanigin."],"e":[]},{"a":"orätfangin","b":"","c":"","d":["orättfången. " aff orätfangno goze " ST 189 . ib 483, 484, 494, 498, 499. en oräthir fangin (för oräth fangin) päningir han draghir wth adhra tiio GO 256 ."],"e":["-fangno . ","-fagno ST 498 ),"]},{"a":"orätfärdhelika","b":"av","c":"adj.adv.","d":["orättfärdig, orättvis, orätt. " öffver alla orettferdoga saker " FM 121 (1501, gammal afskr.) . " thet trwgelige orätfärduga ban eder nade mich med trvger " HSH 24: 107 ( 1517) . " at the engen orättfärdig gerning giort haffua " SO 160 . som . . . oretfärdige wigt haffuer ib."],"e":["-liga )"]},{"a":"orätfärdhoghet","b":"nn","c":"","d":["lorättfärdighet, orättfärdig handling. thet ider nogen nöd driffuer till sligt blodz wtgiwtelse heller oretfierdoghet STb 5: 337 (1521, Kop)."],"e":["oretfierdag- )"]},{"a":"oräthet","b":"nn","c":"","d":["orättfärdighet. " jac haffwer syndhath i girogheth orätheth nidoghet " SvKyrkobr 307 ."],"e":[]},{"a":"oräthet","b":"nn","c":"","d":["oregelbundenhet. enormitas, orätheth GU 3 ."],"e":[]},{"a":"orätlika","b":"ab","c":"adv.","d":["orättvist, på orättmätigt sätt, med orätt. at thet (ɔ: godset) war hans foräldrom orätzlika vndan gangit SD NS 3: 328 (1418, avskr.) . k[ongh] karll hadhe villelige ok oorättelige dömpt Arfstv 49 ( 1461) . - orättfärdigt, otillbörligt. the som oräteliga ok vthan alla miscundh nidherstykkä fatiga almogan SvKyrkobr (Lucid B) 182 ."],"e":["oorettlika Arfstv 45 ( 1461)","oorättelige Arfstv 49 ( 1461) . ","vrettelige Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) . ","orätzlika SD NS 3: 328 (1418, avskr.)), "]},{"a":"orätlika","b":"ab","c":"adv.","d":["orättvist, på orättmätigt sätt, med orätt. vrätleka räntar sins goz Bu 173 . Bir 2: 86 . orättelica aflat gooz ib 41 . ib 1: 54 . ST 483 . " ängin vretlika tunga medh sit wald " KS 48 (122, 52) . " hulka orätteligha willo herras owir judhana " MB 2: 242 . " thz war honum oorätteligha pa sakth " RK 3: 758 . ST 447 . " for een lagh sum iak vrätlikä gangit hafþe " FH 3: 6 ( 1353) . orättfärdigt, otillbörligt. thine systersyni äru orättelika forkompne Bil 854 . " han girnadhis orättelika " Bir 1: 232 . ib 3: 75 ."],"e":["orättelika Bil 854 ; Bir 1: 54, 232 ; ST 432, 447, 483 . ","orättelica Bir 2: 41, 86, 3: 52, 75 . ","orätteligha MB 2: 242 . ","oorätteligha RK 3: 758 . urätlika L. vrätlikä FH 3: 6 ( 1353) . ","vretlika KS 48 (122, 52) . ","vrätleka Bu 173 ),"]},{"a":"orätlikhet","b":"nn","c":"","d":["orättisa, orättfärdighet. " människionna synde . . . som äro lönskaleghe orättelikheth, skörliffnadir affgudha dyrkan (o. s. v.) " MP 5: 91 ."],"e":["oräte- )"]},{"a":"orätta","b":"nn","c":"","d":["1) orätt, orättvisa, orättfärdighet. mädh orätta, med orätt, orättvist, olagligt. ad he foro thera fisskewaten met oretto SD NS 3: 254 ( 1417?) . per skyttes wyndöga . . . är sidan til mwrat medh oretta SJ 2: 180 ( 1490) . - til orätta, d. s. Jfr Sdw 2: 174 s. v. orätter, m. 1, orättr, adj. 1. meth hwat rät herra algot thet hafuer, til rätta älla orätta, thet kunna godhe män wäl besinna SD NS 3: 122 ( 1416) . Thomas Varningsbref 7 ( 1436) .","2) orätt, orättvisa, oförrrätt. " contumelia härdska ok orättha " GU C 20 s. 145 ."],"e":["oretta )"]},{"a":"orätta","b":"vb","c":"v.","d":["förorätta, handla orättvist el. ohederligt mot ngn. huar en tolkit görende forsmar ok orätter sin jemcristen SvKyrkobr (Lucid B) 186 . om än han nogan tiidh fegdar ellir oretter noghan borgare antige meth ordhom ellir gerningom Stb 2: 93 (1485)."],"e":["orätter . ","oretter ) , "]},{"a":"orättadher","b":"","c":"","d":["förorättad, en brodhor orättadhir af androm KL 287 . bidhiande . . . thom som orättadhe äru (juriatos) at the forlatin thz Bir 3: 52 . ib 429, 440 464 ."],"e":[]},{"a":"orätter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) orätt, orättvisa, orättfärdighet. mädh orät, med orätt, orättvist, olagligt. the . . . wildo sik them tileghna met oret SD NS 3: 254 (1417?). 2) orätt, orättvisa, oförrätt. jmproperium ii smälikier vanhedher orätther oc atlöghe GU C 20 (hand 2) s. 17."],"e":["oretter )"]},{"a":"orätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) orätt, orättmätig, olaglig. " aff annars oretha dröffwilsom " LfK 102 . än þän saken gifs, jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). forbyudhir gudh . . . alla orätta oc falska winning ST 479 . " aff orättom skat, aff orättom tol, aff orätte köpslaghan " ib 494 . - orätt, orättvis, vrång. orätta doma Bil 884 . KS 69 (170, 76) . - orättfången. rätto godze ST 494 . ib 484 .","2) orättvis, orättfärdig, orättrådig. " wrangir ok orättir ware then domaren " Bir 1: 15 . kunungur orättr (rex iniquus) KS 48 (122, 52), - orättfärdig, ond. iordhin vpswalgh fordom them som orätte waro ok brutu mote mik (absorbuit impios) Bir 1: 46 . - som har en orätt sak. iak wet mik orättän (jag vet att jag har orätt) Va 37 . - Jfr orätfangin."],"e":["orether: -a LfK 102 . urätter L. vrätter: -a SD NS 2: 139 ( 1409); -ä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)), ","mädh orätto"]},{"a":"orätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 78 f, 97. ","1) orätt, orättmätig, olaglig. - orätt, orättvis, vrång. war hans thörn skylter om en span at han skul . . . wara mynne en rether thet lotha wy metha spanen ta war han rether oc war oreth oppa hanse sacht ATb 1: 4 ( 1451) . - mädh orätta, se ovan under orätta, f. 2) orättvis, orättfärdig, orättrådig. - orättfärdig, ond. äre the (ɔ: klistir folk) orätte. tha äru the kättara SvKyrkobr 115 . 3) icke riktig, felaktig. jtem for orät math ij tunnor öl for ii!UDDA_TECKEN? mark Skotteb 406 (1466 .67, Kämn). - (?) som en orätter (för othrätter?) bather som watnit löper snarligha bade vth ok in MP 4: 120 ."],"e":["oreth ATb 1: 4 ( 1451) ), "]},{"a":"orätter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) orätt, orättvisa, orättfärdighet. - hava orät, hafva orätt, harfva förfarit orätt el. olagligt. kendis sik hawa orät FH 2: 113 ( 1438) . - mädh orät, med orätt, orättvist. mz mykom smälek oc oräth kördho the han aff sinne wärdoghet Lg 637 . at . . . en aff konungsxsens tiänarom grypi thenna qwinnona mz förradilse oc orät ib 3: 669 . " mz orät henna liff aff henne dömande ib. mz swik fals oc orät " ST 494 . " som thz landit mz orät besithia ib. - til orätta (jfr Mnt. to unrechte), d. s. thz görs mich til oretta " RK 2: 4661 . hon (ängen) war . . . til oretthä i marg aar for honom haldin SD NS 1: 441 (1405, gammal afskr.) . han (gården) war ok er mik tel oretta af gangen ib 2: 117 ( 1409) . " ther henne wil brennä til orättä (to unrechte) for awndh skuld " Va 9 . ib 8, 10 . ST 272, 291, 424, 447, 448, 479, 484, 494, 510, 544 . MD 322 . MB 2: 266 . 2) orätt, orättvisa, oförätt. o hwat mykyn oc marghfallir var thässa wtländningians orättir (den mot denne utländning visade oförätten) Bo 15 . " hänna sin orät " KL 287 . " i blandh swa mangha gudz orätte (oförrätter el. förnärmelser mot Gud) " LfK 204 . " at hiälpä them wt aff sin orät " Va 10 . vtan þän vrättär wärthe optare giordther SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). at näfnden hanum vrätt gyor ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . " hwar som nokro cristno folke giordhe orät " Bil 567 . at haämpnas . . . thän orät som thän diäffwllen haffwer giort idher Lg 293 . 3) orättmätigt anspråk, obefogad anledning. the hafdho ther til ey orät Al 8035 ."],"e":[]},{"a":"orätvis","b":"av","c":"adj.","d":["1) orättvis, orättmätig. " jniquus . . . non equus ooiefn oc orätwiiss " GU C 20 (hand 2) s. 29 (kan även föras till 2). 2) orättvis, orättrådig, orättfärdig. ond. nu fore thy at adam ouergaff . . . thessä räthuisona, födhes alla oräthuise som aff hanom koma SvKyrkobr (Lucid B) 187 ."],"e":["-wiiss )"]},{"a":"orätvis","b":"av","c":"adj.","d":["1) orättvis, orättmätig. orätuis skattir MP 1: 72 . " aff orätwiso goze " ST 432 . orätuis ilzska Bir 2: 303 . 2) orättvis, orättrådig. han awitir mik swasom orätuisan j dom Bir 2: 303 . MP 2: 206 . - orättfärdig, ond. han iordaade orätuisan man mz godhom ok rätuisom Bir 1: 38 . ib 113 . saa then ther rett hadhe matte nytwtha rett ok the oretwise ok skylloge matte neffses FM 121 ( 1501) . eet orätwist liffwirne ST 49 ."],"e":[]},{"a":"orätvisa","b":"nn","c":"","d":["orättvisa, orättrådighet, orättfärdighet. " hans hiärta är fult mz orätuiso " Bir 1: 70 . aftok honum vingardhin mz orätuiso oc owiruälde ib 2: 85 . rätuisa är . . . orätuisa nar hon jdhnas for giri älla othol ib 129 . ib 86, 264 . MP 1: 72 ."],"e":[]},{"a":"orätvisa","b":"nn","c":"","d":["orättisa, orättrådighet, orättfärdighet. SvKyrkobr (Lucid B) 187 . thennä oräthuisan kallas nw arffs synden ib."],"e":["oräthuisa )"]},{"a":"orätvislika","b":"ab","c":"adv.","d":["orättvist, på orättmätigt sätt. lat äkke af at göra thz som got är. än thot somlike orätuis lica skändas af thy Bo 87 . " plaghadhe them orätuislika " Bir 2: 303 . Lg 675 . Su 451, 459 . mz orätwisliko (för -a) afladho godze ST 429 . Bir 2: 32, 86, 336 . ST 483 . - orättrådigt. MP 2: 206 ."],"e":["orätwiislika ST 483 . ","orätwisleka Lg 675 . ","orätuiselika MP 2: 206 )"]},{"a":"orökin","b":"av","c":"adj.","d":["vårdslös. " sagdho mannin orökin wara vm sith haar " Bil 630 . Lg 119 ."],"e":["wrökin Lg 119 )"]},{"a":"orönter","b":"","c":"","d":["1) icke rönt, icke känd. kände hon . . . storan oröntan (inexpertam) sötma Bo 6 . " han hafdhe orötn ( icke rönt el. känt) gudz rädhelika dom " MB 1: 143 . 2) som icke rönt el. erfarit (något), oerfaren. oröntir (inexpetus) weet ther änkte af Bo 118 . dröfwilse . . . gör oröntan man varughan ok idhnan Su 443 ."],"e":[]},{"a":"orönter","b":"","c":"","d":["2) som icke rönte el. el. erfarit (något), oerfaren. med ack. betecknande det vari man är oerfaren aff hwilkom än tha at nakra a hionlagxsins wäghna, waro (för ey waro) orönta könith (quarum nonnullæ licet expertæ conjugim) SpV 162 . - med indirekt frågesats. thy ärw the darwtte ok orönte hwat contemplacio äller andelik skodhan är SkrtUppb 94 ."],"e":[]},{"a":"orörande","b":"","c":"","d":["orörlig, fast. rörande oc wrörande SD NS 1: 303 ( 1403, gammal afskr.) . alth for:de her staffans goz, rörande oc o[rö]rende BSH 3: orördher, ","1) orörd, icke vidrörd. HSH 7: 14 ( 1469) . lagho . . . the tinghen orördh Lg 3: 160 . 2) icke vidrörd, icke omtalad. enkte bleff orörth MB 2: 23 ."],"e":["w- )"]},{"a":"orördher","b":"","c":"","d":["1) orörd, icke vidrörd. . . . oc husins äller idhre dukata som her liggia in deposito sculu bliua orördhe oc ominzkadhe vppa mina wäghna Troil 5: 298 ( 1447) . jmmotus . . . orördher GU C 20 (hand 2) s. 13. ib s. 158 2) oberörd i sexuell avseende, jungfrulig, intakt. osmittadh orördh oc ren äst thu maria (inuiolata, integra et casta es, maria) JMÖ 182 . " likawäl är pighonnas sköthe altidh orört (semper tamen est intactum puellare gremium) " ib 193 ."],"e":[]},{"a":"orörlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" [Nyisl. úhrœriliga] orörligt. Bir 3: 87 . Su 195 ."],"e":[]},{"a":"orörliker","b":"av","c":"adj.","d":["lig. " han la orörlikin " KL 187 . " thw äst likir kuärna hiule som är orörlikit (immobilis) " Bir 2: 183 . ib 216, 3: 109 . MB 1: 318 . Su 19, 391 . " rörligh och orörligh thing " ib 329 . orörlikt (fast) godz Bir 2: 335 . alt vart gooz j helghaa . . . rörelict ok orörelict FH 3: 5 ( 1353) . SJ 9 ( 1422) . " alth thz han ägher rörlikith oc orörlikith " PM 25 . SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400talet)."],"e":["-likin KL 187 . ","orördeleker: -leca SD 5: 209 (öfve4s. fr. sl. af 1400-talet). f. orörlikin Bir 3: 109 . ","orörliken Su 19, 391 . ","orörlikt Bir 2: 335 . ","orörelict FH 3: 5 ( 1353) . ","orörlikit Bir 2: 183, 216 . ","orörlikith PM 25 . ","orörligh Su 329 ), "]},{"a":"orörliker","b":"av","c":"adj.","d":["orörlig. " hwat thet häldher är ij rörelikom stykkiom äller orörelikom " Svartb 118 ( 1363) . thet iach . . . annamer . . olaff . . . mz godz, thienare, rörligith och orörligith NMU 1: 159 ( 1509) . - (?) j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälaghi, enslika . . . orörlikin (för rörlikin? Lat.: mobilis) SpV 545 ."],"e":["oröreliker . ","orörlighit ) , "]},{"a":"orörlikhet","b":"nn","c":"","d":["orörlighet, oföränderlighet. " stadhelighin är han j guddomsins stath, ok j sinne äwärdelikhetz orörlikhet ällir owmskiptelikt (in immutabilitate suæ æternitatis) " SpV 506 ."],"e":[]},{"a":"oröteliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke ruttnande, oförgänglig. bäzst loktande balsam. mz hulko nar dödho kroppane smör ias gömas orötelike (incorrupta) Bo 43 . LfK 73 . LB 4: 342 . " af them thräm som kallas cedrus och cipressus hwilkin som hafwa orötelika natur " Ber 72 . Su 441 . oröteliken löön ib 15 ."],"e":["-liken Su 441 . ","-liken ib 15 ),"]},{"a":"orötelikhet","b":"nn","c":"","d":["och m.? oförgänglighet. thu beprydes mz orötelikhetzsens äro Su 123 . ib 173 . " renleken födher menlöshetena, menlösan födher orötelikhetena, oc orötelikheten gör människiona lika gudhi " LfK 39 ."],"e":[]},{"a":"orövadher","b":"","c":"","d":["icke röfvad, icke plundrad. bleff landit oröffuat MD 342 ."],"e":[]},{"a":"orþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ord, yttrande, tal. " ther sagdhe han the siw ordhin som scrifwadh finnas i lästinne. thz första var . . . fadhir forlat thöm thätta. thy at the vita äkke hwat the göra. j thy ordheno beuistis stort thoimodh. stoor kärlekir. oc osighelikin godhlekir " Bo 202 . ib 203, 204 . han slo mz orþe tel döþ ananiam ok saphiram Bu 100 . vndra . . . hänna vitorleka orþ ib 144 . skör ordh Bir 1: 237 . " tala faanyt ordher " LfK 174 . nokan þerrä . . . med ordhom äller gärningom mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . " the som skulle nw andra förega oc lära badhe mz ordhom oc äptherdömom " Su 153 . " mz orlofwe fallir iak i ordh (i talet) for min herra " Bo 93 . SO 7 . han kunne näplika til ordha fa (få fram något ord) Fl 1269 . " swänska warth tha saa tiil ordha (yttrade sådana ord) som them mz rätta bordhe " RK 3: 3148 . the sinnade brende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth ordh ib 2: 7762 ; jfr 4. - ord, uttryck. þät litla orþ (ɔ: aue maria) han kunne ensamen läsa þät gik hanom aldregh w minne Bu 7 . - ordh från ordhe, a) ord från ord, ord för ord, ordagrant. screfuo . . . stundom ordh fran ordhe (verbum ad verbum) oc stundom ordhanna vndirstandilse ok siin Bir 2: 322 . swa ludhande ord fran ord SD NS 1: 77 ( 1401) . ib 100 ( 1402) , 609 (1407-10). Sj 89 (1349). b) till punkt och pricka, noggrant och fullständigt ran ordh fran ordhe huru thetta ärandit sik hafdhe ST 467 . - ordh fran ordhe til ända (fran ordhe ok til ända), noggrant och fullständigt till slut, alldeles från början till slut. tha böriadhe han säghia ordh fran ordhe alt til ända, huru falslika oc oärlika han hafdhe sins brodhirs . . . hustru belughit ST 449 . " tha byriadhe petrus sighia for honom thera athybyrdh oc färdh fra ordh oc til ända " ib 47 . - ordh ok ände, allt från början till slut. forstodh faustinianus aff thera färdh ok thera modher ordh ok ända (omnia ut acciderant per ordinem audivit) Bil 354 . 2) ordspråk. ma iak nw wäl sighia thz ordhit (proverbium) som almännelika sigx af almoganom hulkin som tholughir är han forsmas af allom Bir 1: 57 . " thz är gamalt ordh, gläkt är gesta ögha " ST 295 . SD NS 2: 10 ( 1408) .","3) tal, samtal. " ath wy . . . warom till ordz medh . . . her claws rwnow " BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . wij motte sammankomma till ord RK 3: (sista forts.) 5144. koma the til oordha ib 2: 2605 . ib 4218 . kom til lordha mz enom hans clerk Lg 3: 207 . ib 214 . FM 175 ( 1504) , 206 (1504). ther weliä thaa naakre aff os kommä edher til ordhä ib 213 ( 1504) . " waro the vppa nycöpung til orda " RK 2: 5397 . ib 4600 . " saa länge wy haffua warit til orda . . . medh sweriges radh oc meneghe swergis inbyggere " BSH 4: 3 (1471, samt. afskr.) som jach eder sielff myndelige till ordhe vore ib 254 (1500).","4) tal, rytke. " i folkeno gik ordh af, at han var en armbir fane " Bo 30 . " ther skulle enkte ord aff gaa " RK 1: 2562 . " läät gaa ordh af at the varo sände wt af rikeno oc biltoghe lagdhe " Bil 599 . " j ordom gaar huru knuther ville norge vinna " MD 341 . som ordh (ondt rykte) haffuer oppo sigh SGG 133 . 5) ord, löfte. gudh wil halda siin ordh widh iacob MB 1: 222 . Di 287 . " halda ord ok louan sna " KS 33 (84, 35) . halda daghtingan och ordh RK 2: 4592 . ib 3: (sista forts.) 6084 . " the era hiit kompne a ider ordh ib1: 3814. 6) Ordet, Guds Son. ordhit ther siälwir visdomen är gudz fadhirs son " Bo 136 . " ordhit är giort köt " Bir 1: 107 . ib 249, 2: 267, 3: 300 . - Jfr avitis-, bakdantans-, bakmals-, baktalans-, bana-, barna-, buþ-, delo-, eds-, firnar-, flätio-, for-, gabbilsa-, gamans-, giptar-, glädhis-, hads-, hadhvetilsa-, hadhvetis-, himirikis-, hughnads-, hughsvalilsa-, ia-, kärleks-, löghis-, manz-, mät-, mätanz-, mäts-, o-, oqvädhins-, oqvädhis-, oqvämda-, oqvämdis-, oqväms-, skrapan-, smikra-, säktar-, þokka-, vins-, vits-, vredhis-orþ."],"e":["oordh: oordha RK 2: 2605 . ","lika med sing. ordher LfK 174 ), ","orþ far , ","ordha fulder , ","ordha kringer , ","ordha qvädhe?","ordha säkker , ","ordha värk , "]},{"a":"orþlös","b":"av","c":"adj.","d":["icke ordhållig, löftesbrytande. FH 1: 54 ( 1485) . BSH 5: 176 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"os","b":"nn","c":"","d":["saft (av växt). Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"os","b":"nn","c":"","d":[" ? och n. mynning, utlopp. Jfr J. Kalén, Namn o. bygd 9: 132 ff., K. G: Ljunggren ib 24: 122 ff. - i dammbyggnad. ath sancte clare closters qwärn . . . war them bygd til forfang med thy at thär war icke ooss eller vagalid i genom Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490) . ib."],"e":["ooss )"]},{"a":"os","b":"nn","c":"","d":["mynning, utlopp. in bergsioar ós SD 1: 228 (1222-30). in øsioar ós ib. in ipso influxa ampnis de meridionali parte venientis, in stagnum proximum, vbi wlgariter dicitur syþra oos ib 2: 636 ( 1310) . " in exitu ampnis de stagno predicto, vbi wlgariter dicitur nyrraoos ib. - särsk. åmynning hvari fiske idkas. hawi hon ok henna arffwa then fornempa attundaloth i osith til äwerdhelika ägho " SD NS 1: 170 ( 1402) . - Jfr ar-, fiske-, graf-, lagha-os."],"e":["oos )"]},{"a":"os","b":"nn","c":"","d":[" LB 1: 96 oos aff rutha ib. ib 10: 7 . " fenekal stampat oc ooset blandat mz honagh ib. stöta gröna slaaen oc smöria henne med hennes oss " ib 7: 28 . " stöth rööd löök oc dragh oseth op i nesan " ib 34 . plantago . . . skualper man hennes oss i sin mwn ib 71 . ib 2: 33, 34, 38, 42, 53, 54 o. s. v., 3: 80, 117, 118 o. s. v., 7: 137, 139, 145 o. s. v. Jfr fänika-, fänikals-, krassa-, märke-, märkis-, nätlo-, pila-, purlök-, purlöks-, sipuls-, skräppo-, pila-, purlök-, purlöks-, sipuls-,"],"e":["oss . ","oos )"]},{"a":"osadher","b":"","c":"","d":["osådd, obesådd. " thz iordhin giwer osadh " MB 1: 372 ."],"e":[]},{"a":"osadher","b":"","c":"","d":["osådd, obesådd. " jtem befunne for:de synamen fyre ((ɔ svedjeland) swedhna, tha (för twa) sadde, twa osadde " Svartb 524 (1477?). ib 525 (1477?)."],"e":["osadder . ","osaadher )"]},{"a":"osagdher","b":"","c":"","d":["förvist? skulen i . . . ware osagde (för afsagde el. upsagde, uppsagde?) aff paradys ödh MD 7 ."],"e":[]},{"a":"osain","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"osaka","b":"vb","c":"v.","d":["förklara, oskyldig, fria. ath magnus smidz hustrv osakade magnus ath han war hwaske i rad ällir dad medh tha hon the kannona stal ATb 1: 74 ( 1457) . exculpare . . . osaka GU C 20 s. 158 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"osaka","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl. icke sakfälld, fri från ansvar el. straff. tha dömde jak . . . lassa . . . osaka oc oskulla for thet drapeeth SD NS 3: 521 ( 1419) . " at människian wardhir swa oskyllogh oc orsaka för gudhi, som hon haffde aldrigh syndat " SkrtUppb 149 ."],"e":[]},{"a":"osaka","b":"vb","c":"v.","d":["förklara oskyldig, fria. thw skalth thom heller wäria och osaka Lg 3: 151 ."],"e":[]},{"a":"osakande","b":"","c":"","d":["som försvarar ngn inför rätta. apollogeticus . . . oosakande ok swaronde GU C 20 s. 29 ."],"e":["oo- )"]},{"a":"osakeliker","b":"av","c":"adj.","d":["thu plaghas rätuiselika ok lastas mz osakelica (trol. för oursakelica; inexcusabili) pino MP 1: 9 (motsv. st. s. 245 har ovrsalike)."],"e":[]},{"a":"osaker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) oskyldig. . . . för hwilket breff för:de doctor hans sik skälige unlett haffde . . . at han ther innen war osaker HSH 16: 84 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"osaker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) icke sakfäld, fri från ansvar el. straff. þän . . . osakan gyora sum þerä siälfrä samwitt oc skiel visär þöm sakan wara SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han gik them osaker fraa MD (S) 285 . SGGK 108 . 2) oskyldig. at han o saker ther fore är FL (Cod. C) 1726. - Jfr ursaker."],"e":[]},{"a":"osakt","b":"nn","c":"","d":["oro. " thz giorde konungenom osakt " RK 1: 4043 ."],"e":[]},{"a":"osakta","b":"ab","c":"adv.","d":["häftigt. " dörren osakt wp gik " RK 1: 3846 . Va 34 . osaktelika, adv. häftigt, våldsamt. huru han osaktelika rökkis Bo 189 . " the hafdho rökt han oc osaktelica farit mz honom ib. " ib 197 . Lg 3: 78, 79 . Su 410 ."],"e":[]},{"a":"osakta","b":"av","c":"adj.","d":["häftig, våldsam. " tholik osakta laat " Fr 2406 ."],"e":[]},{"a":"osakta","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"osalder","b":"","c":"","d":["osåld."],"e":["osolt SJ 2: 272 (1495) ),"]},{"a":"osalder","b":"","c":"","d":["osåld. KL 139 . SJ 177 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"osalogher adj","b":"","c":"","d":[" . olycklig, ömkansvärd. eder är ey gath j moth strida . . . mz mynne eder oc edra tiil en osalog ändelikt Troj 94 ."],"e":[]},{"a":"osaltadher","b":"","c":"","d":["osaltad. LB 1: 97, 7: 190 ."],"e":[]},{"a":"osalter","b":"av","c":"adj.","d":["icke salt, osaltad. then meste fisk i kwnne bestelle, bade salt och osalt BSH 4: 318 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"osalter","b":"av","c":"adj.","d":["icke salt, osaltad. GU C 20 (hand 2) s. 33. osalt smör Sex ekon tr 270 . ib 271 ."],"e":[]},{"a":"osan","b":"nn","c":"","d":["osanning, lögn. Iv 3296 ."],"e":[]},{"a":"osander","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) osann, falsk. sighr osant KS 69 (170, 76) . Fl 349 . Al 2650 . KL 419 . MB 2: 411 . " vitte hans vaktara vsanna sak " Bil 111 . 2) osannfärdig. hoo ther moth sigher han är osan RK 1: (sfgn) s. 173 . 3) orätt, icke verklig. swa som osanna moderen the begära liffwandis barnit j twa dela skära PM 19 ."],"e":["osant KS 69 (170, 76) ; KL 419 ; MB 2: 411 . ","osat Al 2650 . ","osät Fl 349 ), "]},{"a":"osander","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 99. 1) icke sann, osann, falsk. idher husfru haffwer saght osant pa honum Prosadikter (Sju vise m) 158 . 4) oskyldig. med prep. for. swa wisselika som hon osan ok menlös war för the gärningena MP 4: 240 ."],"e":[]},{"a":"osannind","b":"nn","c":"","d":["osanning, lögn. KS 69 (170, 76), 70 (171 . 76). Bir 5: 79 . RK 2: 6921 . " man aldre osannind aff honum fan " Fr 3114 . " all kiärumaal sum länge standa vkiärdh dragha giärnä vsannind in till syn " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . "],"e":["vsannind SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) ), ","osanninda man , "]},{"a":"osanning","b":"nn","c":"","d":["osanning. " scriffuer mik osanningh oppa " HSH 19: 175 ( 1511) . ib 24: 76 ( 1516) , 122 (1518)."],"e":[]},{"a":"osanning","b":"nn","c":"","d":["osanning."],"e":["*osanningis man","-es- )"]},{"a":"osar","b":"av","c":"adj.","d":["osårad. Fl 1862 . Di 220 . " han bleff osar och oskadder " Va 25 ."],"e":["osaar Fl 1862 )"]},{"a":"osar","b":"nn","c":"","d":["svårt sår. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 184. han skulle ok ville alla wärldhinna hela, ok hylbrigdo göra fran gamblom osarom ok fula dyäffwolsins bythi MP 5: 82 ."],"e":[]},{"a":"osarghadher","b":"","c":"","d":["osargad. " enkte war helt ällar osarghat a hans . . . likama " SkrtUppb 336 . PMskr 324."],"e":[]},{"a":"osarghadher","b":"","c":"","d":["osargad. Bo 193 ."],"e":[]},{"a":"osatter","b":"av","c":"adj.","d":["oense. koma som osath er wiid syn man LB 7: 153 . vordho the . . . osate Bil 780 . Gr 267 . RK 1: 666, 822, 2: s. 339. SO 79 . " han sätte osata män " Bil 884 . MB 1: 96 . - (?) spot ok haadh ok smälik laat bör ängom gudhom the ära osaat Al 2114 . - Jfr osätter."],"e":["osaatter: -saatte ib 2: s. 339. osater. osattir Gr 267 ; ","-saate MB 1: 96 . usatter L. vsatter: -satte RK 1: 66 ), "]},{"a":"osedher","b":"","c":"","d":["osedd. " säl äst thu mik throdhe osedom " Bil 232 ."],"e":[]},{"a":"osende","b":"","c":"","d":[" , se osynio."],"e":["osene"]},{"a":"osidher","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 176 ff. 1) osed, oskick. abusio . . . oseder GU C 20 s. 4 . " en bya man . . . som mykit haffde for en osidh jdelika swäria " MP 4: 225 ."],"e":["oseder )"]},{"a":"osidhlika","b":"","c":"","d":[" . adv. ss en osed el. ett oskick . . . ey annarstadz a gatw, som hertil osidherligha waridh haffwer Priv f Sv st 149 (1461, avskr.) . abusiue osedelika GU C 20 s. 4 ."],"e":["osedelika . ","osidherligha )"]},{"a":"osidhliker","b":"av","c":"adj.","d":["osedig, ohöfvisk. mz osidhlikom kropsins aathäffuom Bir 5: 67 . " forbiwdz them all osidlikin löslaat ib. ""],"e":["osidlikin Bir 5: 67 ) , "]},{"a":"osidhliker","b":"av","c":"adj.","d":["osedig, ohövisk. temritas är skälinna lootlös näsodiärfs hogxsins osidhelika (indisciplinatus) wtlop SpV 140 . " mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste " SvB 361 (b. av 1500-t.)."],"e":["osidhlikin . ","osidheliker )"]},{"a":"osidhugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) osedig, lastbar, lättsinnig. " jnsolens . . . osidogher höyfärdogher " GU C 20 (hand 2) s. 32. hoghin osighir (insolens) ok ilhärdoghir SpV 159 . " wakthin jdhir wel ath j görin idhrum hyärta ey tungh ok osydugh j gudz tyänisth j kräselico liffuirne oc offdrykkio " MP 5: 174 . 2) som har dåliga seder, ohyfsad, ouppfostrad. rusticus . . . bondelekin oc osidoger GU C 20 s. 534 ."],"e":["osidog(h)er . osidoghir. pl. n. osydugh MP 5: 174 ),"]},{"a":"osigher","b":"nn","c":"","d":["oseger, nederlag. haffua hyna fongit sigher eller osigher Di 222 . " tha fik osanttrix konung osiger " ib 106 . " at tw haffuer faat osiger sliman for en dansk man " ib 74 . ib 68, 158, 200 ."],"e":[]},{"a":"osighiande","b":"","c":"","d":["outsäglig, outsägligt stor. thola swa osighiande hardha pino S96 (osighiande bör kanske fattas ss adv., i hvilken händelse stället föres till följ. ord)."],"e":[]},{"a":"osighiandis","b":"av","c":"adj. adv.","d":["omöjlig att beskriva, obeskrivlig. är thenne. almoge . . . wordne saa . . . wreedhe pa the danske blodh . . . ath osegyendes är GPM 2: 22 ( 1508) . B) adv. outsägligt. Se Sdw 2: 176."],"e":["osegyendes )"]},{"a":"osighiandis","b":"ab","c":"adv.","d":["outsäglit. " iärn . . . hulkin som varo osighiandis mykyt thung " Gr 279 ."],"e":[]},{"a":"osighilika","b":"ab","c":"adv.","d":["outsägligt. " fafängo i hulko människian ok nästan alt mankönit är othänkelica ok osighilica innan vaft " Bo 141 . " the osigelika wäna brudhen " Su 18 . " osägheligha mykyn wardhe " Gers Frest 28 . ib 60. PK 232 ."],"e":["osigelika . ","osägheligha . ","oseglika PK 232 )"]},{"a":"osighilika","b":"ab","c":"adv.","d":["outsägligt, obeskrivligt. " at jhesus . . . haffuir jdhir . . . frälst aff fäm osighirligha storom dröfwilsom oc plaaghom " SkrtUppb 175 . " thin osghelica stora miscundh " SvKyrkobr 275 . " the synd thu gör mädh forakt oc ilzsko, hon är osighlika störrre än the thu gör i fawizsko Hel män 125. thy wathnith är menniskionne til osäyelika manga nyttor PMskr 206. - på ett obeskrivligt sätt. o ihesu christe thentidh thu est osigherlika (glosa) thz är swa wndhersamlika at enghen kan thz sighia, födder aff iomffrunne (quando natus es ineffabiliter ex virgine) " JMÖ 98 ."],"e":["osighirligha SkrtUppb 175 . ","oseghelica SvKyrkobr 275 . ","osäghelika Hel män 261 . ","osägheligha Gers Ars 31 . osäyelika PMskr 206. osäyliga SkrtUppb 147, 153),"]},{"a":"osighiliker","b":"av","c":"adj.","d":["outsäglig, obeskrivlig, outsägligt stor el. mycken, ofantlig. Jfr W. Åkerlund, Studier över adjektiv- och adverbbildningen medelst suffixen -liker och -lika i fornsvenskan s. 115 ff. tha sprak hiärtat aff soglikom wärkiom oc dröwilsom SkrtUppb 2907 . then osigherlighe kärleeken som honum drogh nidher . . . hiit til jordhrikis ib 371 . " loff oc ära, oc osigheleken tak, wari thins winstra fotz hälgasta saare " SvB 182 (b. av 1500-t.). thär före war min pyna osälyglin SkrtUppb 148. - outsälgligt härlig. Se Sdw 2: 1279."],"e":["osigheleken SvB 182 (b. av 1500-t.) . osäyligin SkrtUppb 148 . ","osigherlighe ib 371 ), "]},{"a":"osighliker","b":"av","c":"adj.","d":["outsäglig, obeskriflig, outsägligt stor el. mycken, ofantlig. thet är medh allo osegelikit Ansg 181 . " mz osighelike glädhi _Bo 8. swa som han in gik j alla mina limmi mz minne siäl otalike glädhi swa vt gik han mz minna siäl ok aldra minna limma osighlike glädhi vtan mins iomfrvdoms skadilse " Bir 1: 28 . ib 2: 36 . Lg 816, 3: 104 . LfK 126, 127, 222 . " ath betraktha osägheligha marghfallegha sorgh ok widher mödher . . . j äkteskap är " Gers Frest 28 (kan föras till osighlika). seem vi oc swa fadhirsins som sonsins osighelikin kärlek Bo 184 . " osighelikit är thit tholomodh " ib 197 . hon (ɔ: miskund) är otalikin ok osighlikin Bir 1: 173 . skal han haua otalica skam oc osighelica fordömilse ib 3: 87 . " döma them til osighirlika skam " MP 1: 4 . FM 59 ( 1457) . " osighirlikx valz herra " Bir 3: 299 . osighrilikit sken ib 280 . ib 1: 94 . osighelik langlikhet ib 3: 112 . osegliket geldh RK 1: (sfgn) s. 172 . " haffwandis osäyelika dygdher " LB 9: 110 . " mz osigherlige skörhetz bräsko " MB 2: 133 . " slog osigeligit folk i häll " Di 182 . tha kommer konung ermentrik nz en stor osgligan här ib 180. vsigligt gul RK 2: 9056 . - n. adv. ofantligt. eth osigherlikit stort altara (altare infinitæ magnitudinis) MB 2: 58 ."],"e":["osighelik Bir 3: 112 . ","osighelikin ib 2: 36 . ","osighlikin ib 1: 173 . ","osigeligin LfK 222 . ","osighelikit Bo 197 . ","osighirlikit Bir 3: 280 . ","osigherlikit MB 2: 58 . ","osigeligit Di 182 . ","osegelikit Ansg 181 . ","osegliket RK 1: (sfgn) s. 172 . ","vsigligt ib 2: 9056 . ","osighelikin Bo 184 . ","osigheliken LfK 127 . ","osigligan Di 180 . ","osäghelighin FM 59 ( 1457) . ","osighelica Bir 3: 87 . ","osighirlika MP 1: 4 . ","osägheligha Gers Frest 28 . ","osäglica Lg 3: 104 . ","osighelikom Bo 193 ; Lg 816 . ","osighelicom Bo 193 . ","osighilike Bir 1: 28 . ","osighelike Bo 8 . ","osigherlige MB 2: 133 . n. osigheliko Bir 1: 94 . ","osghirlikx ib 3: 299 . ","osäyelika LB 9: 110 . ","osigherlika LfK 126 ),"]},{"a":"osighnadher","b":"","c":"","d":["icke välsignad, förbannad. nw wil then osniälle (D 3: osignade) kesaren at tu jnne thit äwintyr Prosadikter (Karl M) 302, 334."],"e":["osignader )"]},{"a":"osikerhet","b":"nn","c":"","d":["osäkerhet. otrygghet. vthen mech swadane rese noghen osäkerhet och merkelighet forfall kan hindre och fortaghe FM 530 ( 1511) ."],"e":["osäkerhet )"]},{"a":"osikerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["otryggt. " vii sighlom osighirlica i thesse värl " KL 236 ."],"e":["osighirlica )"]},{"a":"osiktadher","b":"","c":"","d":["osiktad. biwgmäl vsicthat LB 5: 77 byughmiöl osiktat ib 3: 172 . ib 2: 9 ."],"e":["osiiktadher: -adh LB 2: 9 . vsictadher)"]},{"a":"osiladher","b":"","c":"","d":["osilad. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"osin","b":"","c":"","d":[" , se osynio."],"e":["osini"]},{"a":"osinna","b":"av","c":"adj.","d":["1) beröfvad sina sinnens bruk, sanslös, afsvimmad. var jak aff sorghinne sua som osinna oc danande (in extasi) Bir 2: 133 . vm diäflane syntos swa ledhe ok rädhelike som the äru tha vardhe then som them saghe swasom osinna (extra sensum) oc hiärtat swasom döt ib 287 . 2) från sina sinnen, utom sig. vardh sua som osinna KL 43 . " kom swa som osinna gratande ok thiwtande " ib 70 . han (ormen) vardhir allir swasom osinna (extra se) Bir 3: 74 . ib 465. MB 2: 171 . - från sina sinnen, sinnesrubbad, galen. hioldo han ok afwitadho swa som han osinna ware KL 83 . " the sagdho hona vara osinnä (insanis) ib 155. osinna vordhin (in rabiem versus) af eens galins hundz biti " ib 200 . ib 273 . " genstan wart han (ɔ: nabagodonosor konungher) wtkastadher fran mannom, oc wart osinna oc aat gräs som oxse " LfK 208 . 3) ovis, oförståndig. iak osina persona Bir 4: 136 . är visselica thz eet osino äruodhe at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är Bo 131 ."],"e":["osina Bir 4: 136 . ","vsinna KL 273 . ","osino Bo 131 )"]},{"a":"osinna","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl.","3) ovis, oförståndig. " osne och ysäl är the förnomst som skall wärffwas medh vtrönilsenn aff konungenom " PMSkr 668 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"osinnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oförnuftigt, vansinnigt. " saghþe han vpfödan rom ok þy osinneleca tala " Bu 500 . " hans giri är swa osinnelikaskipadher " MB 1: 390 ."],"e":["-leca Bu 500 )"]},{"a":"osinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) icke fattbar för de yttre sinnena, översinnlig, andlig. j likamlighom ällir andhelikom, j sinnelighom ällir osinekikom (insensibilibus) creaturum SpV 44 . " tik loffwi himlanna himla . . . ok alla lthe thinganna som j them äru, synlighin ok osynlighin, sinnelighin ok osinnelighin (insensibilium) ib 474. ""],"e":["osinnelighin SpV 474 ) , "]},{"a":"osinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["outgrundlig, outransaklig. o gudelika domanna osinnelikt (imperscrutabile) dywp Su 32 ."],"e":["-likit Su 32 ) , "]},{"a":"osinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) från sina sinnen, från vettet, vansinnig, ursinnig, rasande. tha kesaren sa sina husfru . . . blodhogha. tha wardh han när osinnigh Prosadikter (Sju vise m) 116. 2) oförståndig, oförnuftig, dåraktig. mädh osinnoghom hwgh (insenbititate mentis) SkrtUppb 88 (möjl. att föra till 1). 3) oförnuftig, oskälig. hiärtans köth finsz hardharen ok osinnoghare än stenin SkrtUppb 74 . " o i israels bärgh, wträkkin idhra grena, blomstrins ok bärin frukt oskälika ok osinnogha (insenibilium) creatura liknilse " SpV 28 ."],"e":["osinnigh Prosadikter (Sju vise m) 116),"]},{"a":"osinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) från sina sinnen, från vettet, vansinnig, ursinnig, rasande. mykit bokwit gör thik osinnoghan (ad insaniam convertunt) KL 173 . " öpte sua som then osinnoghir ok galin vare " Bir 3: 266 . " wardh swa osinnoghir at the matto bindan " ST 153 . ib 44, 100, 111 . " diäfwlin ingar j somlika for thera foräldra synde skuld älla for nakan annan gudz lönlikin dom, swa som j barn ok osinnogha (inspirentes) män " Bir 1: 99 . - från sina sinnen, utom sig, utan ro. nar qwinnan nw j mangha dagha mykit osynnogh haffde varit oc orolighen MB 2: 121 . 2) oförståndig, oförnuftig, dåraktig. trode hanom alt osinnoght folk Bil 726 . kastadho . . . hans hälgha been j haffuit v sinnughe ib 215 (möjl. att föra till 1). Bir 2: 166 . Ber 223 . " o vsal ok osinnoghir (insensata) thanke " Bir 1: 201 . ib 389 . osinnogher ondskaper MB 1: 391 (möjl. att föra till 1). 3) oförnuftig, oskälig. osinnoght (insensatum) diur Bir 3: 46 . ib 1: 335 ."],"e":["osynnogher . ","v sinnugher: -ughe Bil 215 . ","osinnoght . ","osinnokt Bir 1: 335 ), "]},{"a":"osinom","b":"","c":"","d":[" , se osyniom."],"e":[]},{"a":"ositen","b":"","c":"","d":["obesuten, som icke innehafves af brukare. godz och gaardha besithne och osithne (predijs rusticis et vrbanis) som konwnghe och konwngislecom rätthe tillydande ärw SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. aff 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"osiuker","b":"av","c":"adj.","d":["fri från sjukdom, helbragda, frisk. " lifþe äpte dryken väl ok osiukar " Bu 155 . " stodh vp hel oc osiuker " Bil 275 . MB 1: 371 . BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) . SD NS 1: 87 ( 1401, nyare afskr.) , 109 (1402, nyare afskr.), 435 (14059, 565 (1406) o. s. v."],"e":["osywker SD NS 1: 87 (1401, nyare afskr.) . usiuker L.), "]},{"a":"osiuker","b":"av","c":"adj.","d":["fri från sjukdom, helbrägda, frisk. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 80, 89, 90. NMU 1: 91 ( 1413) . " at jak medh beradhno modhe . . . heel oc osiwk, hauir giffuit . . . mit gotz " ib 124 ( 1456) ."],"e":[]},{"a":"osiþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) osed, oskick. " mot thässe kirkiona sidhuännio är thungir oc ondir osidhir (abusio) oprunnin " Bir 2: 68 . ib 70, 71 . Bo 129 . LfK 207 . 2) last, synd. thz war ängen osidher än tha i wärldinne at hawa flere husfrwr MB 1: 222 . " iak tol dödh i dagh for dygdh ok ey for vsidhi " Bil 371 . ib 307, 566 . SR 58 . huru må han andra näpsa firi osidhi ok ilgärninga tera, ther ey göme sik sieluan firi osidhom ok åthäuom (för illom åthäuom) KS 48 (12, 52) fran syndom ok osidom Bir 1: 285 . ib 3: 286 . VKR XIX . - Jfr klostersidher."],"e":["wsidher: -um ib 307 . ","osydher: -om VKR XIX )"]},{"a":"osiþugher","b":"av","c":"adj.","d":["osedlig, lastbar, lättsinnig. " han . . . nefste fast osidhum klärkom " Bil 657 . KS 24 (59, 26) . Bir 2: 233 . _er 78. o adams sona osidhogh sidhuänia Bo 99 ."],"e":["osidhogher: -ogh Bo 99 ; ","-oghe Ber 78 ), "]},{"a":"oskabarn","b":"nn","c":"","d":[],"e":["uska- . ","unska- )","oska barna bot","uska- )"]},{"a":"oskadder","b":"","c":"","d":[" L.","1) oskadd. " kom han . . . oskaddher owir the brona " Pa 20 . KL 10, 16, 40, 127, 193, 252 . Bo 167 . Gr 294 . Bir 2: 28, 170 . Lg 164 . ledhen henne wth mz allo thy henne tillhöre oskaddo MB 2: 16 . hans breff . . . hwilkid wij ther saago . . . i alla motho och articulos oskat FH 8: 8 (1463, gammal afskr.) . 2) oförminskad, oförkränkt, utan intrång. at halda. styrkyä. oc göma vskad oc fulkoma al förnäfnd stökke SD 5: 568 ( 1346) . - i abs. dat. konstr. oskaddo allo þe arwe oc skipte af alder hawer warit ib 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . þessu oskaddu ib 5: 567 ( 1346) .","3) okränkt. " min jomfrudombir skulle äuerdhelicka bliua oskaddir " Bir 3: 284 ."],"e":["vskadda KL 127 . ","oskat ib 10, 40 ; FH 8: 8 ( 1463, gammal afskr.) . ","oskatt ib 252 ), "]},{"a":"oskadder","b":"","c":"","d":[" L.","1) oskadd. - n. ss adv. giff mik hiälp at jak matthe thätta liffuith oskat owerkomma SvB 392 (omkr. 1500). 2) oförmnskad, oförkränkt, utan intrång. thy tilbindr jac mic . . . for: na gotz friit oc wmbeworit igen at antwardhas . . . oskattat oc ohindrat i alle mato SD NS 3: 129 ( 1416) . 3) okränkt. alder almoghen . . . skal oskatther oc skadder (så!) oc vtan alla twnga blifua badhe a wara weghnä oc therra RP 2: 141 ( 1387) ."],"e":["oskatther RP 2: 141 ( 1387)"]},{"a":"oskadhadher","b":"","c":"","d":["1) icke betraktad, icke tagen i betraktande. vilia fölghia fulcompnin thing sinne eghne makt oc krankdom oskadhom (non consideratis) Bir 2: 48 . 2) icke ransakad el. undersökt. latir ängin thanka oskadadhan (indiscussam) Bir 3: 173 ."],"e":[]},{"a":"oskadhadher p. dj.","b":"","c":"","d":["oskadd. " thätta effter scriffna breffs ludh ordh fran ordhe mädh helo ok haldno incighle oskapat ok oskadhat ok omistyhänkt " SJ 89 ( 1439) ."],"e":[]},{"a":"oskadhelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["oskadhlika )"]},{"a":"oskadheliker","b":"av","c":"adj.","d":["oskadlig. med dat. nakrom nytlik oc androm oskadhelik sysla MB 1: 135 ."],"e":[]},{"a":"oskamfäradher","b":"","c":"","d":["oförderfvad, oskadd. " at thet komber oskamfärit til swerigis ighen " HSH 19: 139 ( 1506) ."],"e":["oskamfärit HSH 19: 139 ( 1506) ),"]},{"a":"oskamfäradher","b":"","c":"","d":[" oskadd. ath wi skwlle . . . latha henne ga aff by oskamfärath ATb 2: 246 ( 1484) ."],"e":[]},{"a":"oskapadher","b":"","c":"","d":["oskapad. " gudh som annor thing weth skapath ok oskapat " MP 4: 115 . Jfr oskapter."],"e":["oskapat ) , "]},{"a":"oskapaþer","b":"","c":"","d":[" , p. dj. [Fnor. úskapaðr] L. oskapad. twe anda äru. en oskapdhir ok annar skapadhir Bir 1: 186 . ib 2: 289, 3: 432 ."],"e":[]},{"a":"oskapter","b":"","c":"","d":["oskapad. " nalkas them oskapta andanom som är thän hälhge ande SkrtUpp 96. Jfr oskapadher. ""],"e":[]},{"a":"oskapter","b":"","c":"","d":[" L.","1) oskriftad, som icke skriftat el. biktat sig, utan att skrifa sig, utan skrift. hon lät sin thiänisto man vskriptadhan (sine confessione et pænitentia) döö Bil 275 . " hon gik oscriptadh for blygdh ok skam skuld at taka min licamma " Bir 3: 200 . KL 19, 26, 111 . Lg 3: 507, 558 . 2) oskrifta, icke skriftaad el. biktad. oskriptadh synd Su 430 . MP 2: 81 . Lg 3: 558 ."],"e":[]},{"a":"oskattadher","b":"","c":"","d":[" se oskadder."],"e":[]},{"a":"oskatteliger","b":"av","c":"adj.","d":["oskattbar. oskatteleka rikedoma Su 178 . ib 336 . LfK 55 . timans oskattelika dyrheet Su 237 ."],"e":["-leker: -leka Su 178 . ","oskatteligh: -ligha LfK 55 )"]},{"a":"oskikkadher","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. oordnad. jnconditus . . . oskikchadher oprydher illasmkande oc groffuer GU C 20 (hand 2) s. 20."],"e":[]},{"a":"oskikkelika","b":"","c":"","d":[" , adv 2) olämpligt. swa som opta dräpir siälfft honaghit nar thz är oskikkelika laakt biin, än tho at thz är söth SpV 300 ."],"e":[]},{"a":"oskikkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["otillbörligt. giffwer han sik oskikkeligha tyl ath säghia mangha handa Gers Frest 41 ."],"e":["-ligha )"]},{"a":"oskikkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som är i dålig ordning el. dåligt skick. han är oskikkelikin i sinom hogh (mentis inordinatæ) SpV 160 .","2) otillbörlig. " thy at hon (ɔ: jungfru Maria) wndhirgaff skälomen ok wisdomenom, hwat hon faan oskikkelighit (inordinatum (ɔ att hon skulle föda Jesus) wara, hänne tilkomith aff owinsins anda " SpV 213 ."],"e":["-likin . ","loskikelighit ) , "]},{"a":"oskikkelikhet","b":"nn","c":"","d":["överträdande av skick el. ordning. " fförsth bedas the (ɔ all skapadh tinhg) hämdh (över människan) . . . fför oskikkelighet, thy at all thingh bliffwa j them stadgha som gudh haffwer them til skikkadh, wthan wranga människian JMPs 568. ""],"e":["-lig- )"]},{"a":"oskilder","b":"","c":"","d":["icke skild el. åtskild. SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . MB 1: 233 ."],"e":[]},{"a":"oskilliker","b":"av","c":"adj.","d":["oskiljaktig, oupplöslig. " eith oskilelikt bandh " MD 26 ."],"e":["oskileliker )"]},{"a":"oskingradher","b":"","c":"","d":["oskingrad, orubbad. " hwilchith som skal stande til frw magalenis handh oskingredh och ohindrith " BtRK 340 (1487, orig.) ."],"e":[]},{"a":"oskinnadher","b":"","c":"","d":["oplundrad. " om the kunne bliffwe oskinnade " BSH 5: 154 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"oskipadher","b":"","c":"","d":["1) icke föreskrifven el. anvisad. ätande j forbudnom thima älla oskipadhom MP 1: 189 . 2) obestämd. j ovissom ok oskipadom tinom Bir 1: 257 ."],"e":[]},{"a":"oskiplika","b":"ab","c":"adv.","d":["olämpligt, otillbörligt. " altidh giordhe thu oskipelica (inordinate) " SkrtUppb 48 ."],"e":["oskipelica )"]},{"a":"oskipter","b":"","c":"","d":["osift, odelad. MB 1: 337 . räknan thz (rofvet) först hurw mykit thz war oskipt ib 421 . än oskipt är þerrä mällom SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). BtFH 1: 177 ( 1507) , 248 (1508). matto the saate boa oc liwa saman aff oskipto eller skipto MB 1: 110 . iak . . . kännis . . . mik . . . hafwa vnth oc oplatit minom son . . . I marklandh iord . .. aff osipto, swa ath han syzkin skula enga titlana hafwa til the fornempa iordh SD NS 1: 526 ( 1406) . " gaff sinne älskelighe hustru . . . . hwan thridhia päning i löso oc i fasto . . . aff allo oskytto (för oskypto el. oskipt?) " SJ 116 ( 1443) ."],"e":["oskiffter: -skifte BtFH 1: 177 ( 1507)"]},{"a":"oskir","b":"av","c":"adj.","d":["oren, oskär. enl. den MOsaiska el. den kononiska lagen. hwilkin kona som födher swenbarn . . . hon skal oskiir wara i siw dagha MB 1: 361 . wara sik fore oskiran mat oc orenom ib 371 . ib 360, 362, 369 . wi haffuom nw fwnidh i thenna landzända maanga kyrkior oc kyrkiogaardher oskira för then wanhedher; the dantzske gudi giorth haffwe med theris hesta, the haffua ther installadt BSH 5: 538 ( 1514) . Jfr oskär. oskira, v. L. Jfr oskära."],"e":["oskiir . ","uskir L.)"]},{"a":"oskir","b":"av","c":"adj.","d":["icke rensad el. renad. oskirt honogh VKU 78 ( 1554) . Jfr oskär."],"e":[]},{"a":"oskirilse","b":"nn","c":"","d":[" ? L. Jfr oskärilse."],"e":["uskirlse )"]},{"a":"oskiäl","b":"nn","c":"","d":["orätt, oförrätt, otillbörlighet. " ij giordhin mik een högh oskäl tha ij min herra sloghin ij häl " Iv 1422 . iak gör ider ey oskäll RK 1: 774 . Fr 1372 . MD 37, (S) 227. RK 1: (LRK) s. 220, 2: 5275, 3: (sista forts.) 5824, 6060. att them skwlle skee inghen oskäll ib 4588 . giorde . . . thenne oskäl ib 2: 4162 . " myken oskäl the bedriffua ib 6461. the wltho the oskäl at marskens foghat vard slaghen j häl " ib 4971 . " thz giorde niclis for the oskäll han mente marsken skiuta j heell " ib 5796 . är thz stor oskäl ath j draga saa monga päningha somon Di 297 ."],"e":["oskäl . ","oskäll . ","oskel MD 37 . ","oskell RK 3: (sista forts.) 6060), "]},{"a":"oskiäl","b":"nn","c":"","d":["orätt, oförrätt, otillbörighet. " huilkit breff sone ey wilde tilsta, thy at forn:de michel haffde thet aff honom fongit met oskälom " Svartb 424 ( 1447) . " ath han gör bondanom skäl for oskäl epther xij aff the besta, honum fölia Arnell Brask Biᴵ 34. ""],"e":["oskäl )"]},{"a":"oskiälikhet","b":"nn","c":"","d":["1) oförstånd, oförnuft. " thu haffwer j siälinne tre naturas, oskälikhetena (irascibilitatem, läst: irrationalitatem) (o. s. v.) " SpV 502 ."],"e":["oskälik- )"]},{"a":"oskiällika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) oförnuftigt, orimligt. ey ma nakot sighias oskälika (irrationabiliter) giort. vtan al thingh äru skälika skipadh swa som hwario en til hördhe Bir 1: 249 . 2) oförståndigt, utan urskilning, utan sans el. måtta. for then skul. at han thetta giordhe oskällika än thot han giordhe thz for reenleeks älskogha KL 259 . - obetänksamt, oförsigtigt, lättsinnigt, öfverdådigt. thok han sik siälfuir script vskiällika (kan äfven fattas som ack. sing. f. af oskiälliker) Bil 378 . " en thu hafuir nokon klärk oskälika wight (si bene sive aliter alicui manus imposueris) ib 680. tala oskälika om han " MB 1: 396 . ib 395 . KL 123 . tholike äru ey rasklika älla o dömande Bir 1: 373 . " the löpa oskällia (indiscrete) " ib 262 . ib 310 . aff oskällica (indiscrete) takne forakt kib 3: 318. ib 2: 311, 3: 328 . Ber 170, 171 . " the otalika daghanna skadha, som jak oskälika liffde " Su 236 . - öfverdådigt, slösaktigt. at gifua vt jdhra päninga oskällica (in irrationabili expensione) Bir 2: 65 . " vm the !UDDA_TECKEN?: biscops goz ok ingäld) . . . forgöras oskälika (prodigaliter) " ib 1: 316 . ib 7, 3: 331, 354 . 3) utan skäl, orättvist, orättmätigt. then tiid idher nadhe war swa oskelighä fra suerige trengdh BSH 3: 175 ( 1466) . " taladhe til raual akara vm ena tompt . . . sighiandes at han haffde hona sik o skällica vndirwunnet " SJ 180 ( 1449) ."],"e":["-ast MB 1: 395 . ","oskelighä BSH 3: 175 ( 1466) ),"]},{"a":"oskiällika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","3) utan skäl, orättvist, orättmätigt. at folkit ey oskälika (immerilo) sagde them wara drukna Mecht 102 ."],"e":["oskälika )"]},{"a":"oskiälliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) oförnuftig, oskälig. oskälika (irrationalium) ok osinnogha creatura liknilse SpV 28 . " som annor oskäligan diwr " MP 4: 133 . 3) oförståndig, utan förstånd, sans el. måtta. at gud matthe oplysä hans oskeligen synne J Buddes b 147 . " hwlket klent weth oc oskällelegit forstand thz war mz them, ath the forwatgade siith liff oc wälmågan for blottha twa qwinnor skull " Troj 104 ."],"e":["oskälilegit Troj 104 . ","oskelligen J Buddes b 147 . ","oskäligan MP 4: 133 . gen. oskälika SpV 28 . Se Sdw 2: 1279),"]},{"a":"oskiälliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) oförnuftig, oskälig. " thin afgudh . . . oskällikin ok dödh iälik diur " Bil 632 . MB 1: 45, 99 . Bo 10 . Rk 1: (Albr) s. 208. Bir 1: 101, 3: 422 . Su 235 . oskälik creatwr RK 1: (Albr) s. 208. oskällikin oc diurlikin ande Bo 123 . 2) oförnuftig, oskälig, orimlig. är thz oskälikt at män offra manna handa gerning Bil 534 . " jätta owan oc ny thing oc oskälikin " Bir 2: 48 . " hulket alle the tik kende hola oliikt ok oskeligit vara " LfK 259 . manna åthäue mågho wara ill älla godh ok skiälik älla uskiälik KS 71 (175, 78 ; kan äfven föras till 5). 3) oförståndig, utan sans el. måtta. KL 259 . - utan sans el. måtta, öfvermåttan stor, häftig. thoko moth hanom oskiälika giäld Bil 869 . - obetänskam, ej öfverlagd, lättsinnig, öfverdådig. mz oskällike (indisvreta) akt Bir 2: 178, 3: 180 . aff . . . oskällicom älgskogha ib 318 . mz oskällicom suarom ib 176 . oskälik (indiscreta) dygdh räknas for last Ber 171 . - öfverdådigt, slösaktig. gudz gafwor oskällic (prodiga) fortärilse Bir 3: 327 . oskällikin (prodigus) rikedoma vtgifware ib 353 . " then oskällike sonen (filius prodigus; den förlorade sonen) " ib 1: 66 . 4) oförståndig, lättsinnig, obeskedlig, vanartig. oskälikit folk Bir 5: 122 . " allom sniellom ock beskedhelikom mannom . . . til störkilsse ok bestandh ok them som oskälike äru til rädzsl ok nepst " SO 30 . ib 61. 5) otillbörlig. for bakdantan ok andra oskällika talan KL 124 . Bir 5: 130 . " sta mote oskällike giri til mat oc dryk " Bo 130 . wiita mannen . . . oskälika gerning MB 1: 45 . " mz oskälikom edhom ib 458. mz oskelike älskelikheth " ST 52 . " skal laghin och skälin winna oskälika sidhwänio (pravum usum) " Ber 172 . 6) orättvis, tyrannisk. i skulin vndirgifne vara idhrom herrom. ey at enast godhom oc skällicom vtan ännuäl oskällicom Gr 271 . oskälika fogda RK 2: 2326 . " för hans oskälligä regemente " FM 59 ( 1457) . "],"e":["oskälik Ber 171 . ","oskäliken Bir 5: 130 . ","oskälikt Bil 534 . ","oskelligit LfK 259 . ","oskälikit Bir 5: 122 . ","oskälika Bil 869 . ","oskällika KL 124 . ","oskälika MB 1: 45 ; Ber 172 . ","oskällicom Bir 3: 318 . ","oskälike Bo 130 ; Bir 2: 178, 3: 180 . ","oskelike ST 52 . ","oskälike SO 30, 61 . n. (nom., ack.) oskiälik Bil 632 . ","uskiälik KS 71 (175, 78) . ","oskällik Bo 10 ; Bir 3: 318 . ","oskällic ib 327 . ","oskälik MB 1: 99 ; RK 1: (Albr) s. 208 . ","oskällikin Gr 273 . ","oskälikin Bir 2: 48 . ","oskälika RK 2: 2326 . dat. oskälicom Gr 271 ; Bir 3: 176 . ","oskälikom MB 1: 458 ; Su 235 . ","oskällika Bir 1: 101 . best. form sing. nom. m. oskällike ib 66 . ","oskälligä FM 59 ( 1457) . ","oskällica Bir 3: 422 ),"]},{"a":"oskiällikhet","b":"nn","c":"","d":["1) oförstånd, obetänksamhet. oskällikhetin fordäruar alt got Bo 45 . Bir 1: 283, 2: 48, 236, 311, 3: 328 . FM 59 ( 1457) . ","2) omåttlighet. " gula som är oskällikhet i mat oc dryk " Bo 48 . ib 131 .","3) otillbörlighet, otillbörligt beteende, ondska. vm nokur oskälicheit oc oqämlicheyt görs aff them VKR 5 retis til wredhe aff iämcristna oskällikhet (improbitate) Bir 3: 176 ."],"e":["oskällikhet Bo 48, 131 ; Bir 1: 283, 2: 236, 311, 3: 176 . 32etin Bo 45 . ","oskällighet FM 59 ( 1457) . ","oskälikhet Bir 2: 48 . ","oskälicheit VKR 5 ),"]},{"a":"oskiälvande","b":"","c":"","d":["orädd, oförskräckt. " girin . . . atirkallr diärflica. oskäluande ok oblyghelica (intreqida . . . et inverecunda) sin alra kärasta " Bo 93 ."],"e":["oskäluande )"]},{"a":"oskodhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? underlåtenhet att betraka el. betänka. hans ytärsta tima oskodilse (inconsideratio) Bir 1: 219 ."],"e":[]},{"a":"oskorin","b":"","c":"","d":[" , se oskurin."],"e":[]},{"a":"oskrapadher","b":"","c":"","d":["oskrapd, icke raderad, utan radering. breff . . . oskrapta oc ofalskat SD NS 1: 209 ( 1403) . opet breff . . . oskoret, oskrapat oc ohindrat i allom sinom articulis ib 2: 190 ( 1409) . SJ 89 ( 1439) , 188 (1450). FH 5: 192 ( 1505) , 8: 4 (1414)."],"e":["oskrapat . vscrapet FII 8: 4 (1414)), "]},{"a":"oskrapadher","b":"","c":"","d":["oskrapad. icke raderad, utan radering. STb 5: 276 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"oskriptadher","b":"","c":"","d":[" L.","1) oskriftad, som icke skriftat el. biktat sig, utan att skirfta sig, utan skrift. hon dirffdhis ey taka gudz likama oscriptat Mecht 196 . 2) oskriftd, icke skriftd el. biktad. hwilkin togh enkte wiste oscriptadh, j sino samwite Mecht 246 ."],"e":["oscriptat Mecht 196 . oscriptadh ib 246),"]},{"a":"oskrivadher","b":"","c":"","d":["2) icke uppskriven, icke skriftligen redovisad. gotz, som oscriffuat och ofortwllat och vndhan lönes STb 1: 61 ( 1476) . Jfr oskrivin."],"e":[]},{"a":"oskrivadher","b":"","c":"","d":[" , p. dj. oskrifven, icke försedd med skrift. en oscriffwath tafla MB 1: 55 ."],"e":[]},{"a":"oskrivin","b":"","c":"","d":[" = oskrivadher 2. samme dagh vnte fogaten . . . hinrik fan essen iiij (4) tunnar aff thet oscriffne speckit j gen STb 2: 218 ( 1487) . ib 3: 80 (1493). findher skiparen them haffwa nokoth otz oscriffwith, tha skwla the thär före betala stoor skiplön PMskr 30."],"e":[]},{"a":"oskrymtadher","b":"","c":"","d":["oskrymtad, icke hycklad el. låtsad, uppriktig. bewisen idher swasom gudz thiänista män . . . i oskrymtadhom kärlek Hel män 138 . Jfr oskymteliker."],"e":[]},{"a":"oskrymteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = oskrymtadher. oskrymptelikin (insimulatus) astwndan hälaghe renliffwis skikkan ällir ordon SpV 160 . een oskrymtehlin (insimulatus), thz är een rätfärdoghir kärlekir ib 463 ."],"e":["oskrymthelikin SpV 463 . f. oskrymptelikin ib 100 ),"]},{"a":"oskuld","b":"nn","c":"","d":["det¨ som icke är skuld, tillgångar. kändis at the winligha ok sattelica aatskild ära vm al stycke vm thät arfuit swa at hon tok til sik skuld ok oskuld löst ok fast SJ 67 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"oskulda","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl. " utan skuld el. ansvar, fri från straff. tha dömde jak for:da lassa pädherson osaka oc oskulla for thet drapeth " SD NS 3: 522 ( 1419) ."],"e":["oskulla )"]},{"a":"oskulder","b":"av","c":"adj.","d":["utan skuld el. ansvar, fri från straff. tha skullu the baden oskulla (Cod. A lidughe, Cod. C lösä) wara Fl (Cod. B) 1821 ."],"e":["oskulla Fl (Cod. B) 1821),"]},{"a":"oskurin","b":"","c":"","d":[" L.","1) oskuren, icke tillskuren. thyughu marker i yärn älla oskurith klädhe SD NS 1: 234 ( 1403) .","2) icke sönderskuren, utan skåra. opet breff . . . oskoret SD NS 2: 190 ( 1409) ."],"e":["oskoren . ","uskoren L.)"]},{"a":"oskurin","b":"","c":"","d":[" L.","1) oskuren, icke tillskuren. han stal . . . peninga och kleder, bade skoren ok oskwren STb 1: 390 ( 1482) ."],"e":["-en )"]},{"a":"oskylda","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl. icke förskylld, oförskylld. vppa thet at swadane krii, feyd och wtskylle blodzgiwtilse motte loch kunne her epter affstilles och affleggies Rydberg Tr 3: 495 ( 1504) ."],"e":["wskylle )"]},{"a":"oskyldar män","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["uskyldar- )"]},{"a":"oskylder","b":"av","c":"adj.","d":["L oskyld, icke beslägtad. hafui engen makt, huarte skyliär äller oskyldir, vppa thätta förnämpnda skifte tala SD NS 1: 103 ( 1402) . ib 2: 236 ( 1409) . MB 1: 95, 460 . Ber 16 . GS 54 ( 1459) ."],"e":["oskyldi UplL Kk 15: 3 var. oskylli SML Kk 15: 3. o skuldi UplL Kk 15: 3. gen. f. vskylra VGL III 106. pl. nom. m. vskyldir VML I B 12. oskilder VGL II Add. 11: 16. uskiðer ib A 3. vskilder ib. n. oskyld ib 4 . oskilð ib 17 . ","oskylda Ber 16 . ","oskyldom StadsL J 1: pr; SD NS 2: 236 ( 1409) . ","oskyllum GS 54 ( 1459) . ","oskyllom MB 1: 460 . ","wskyldom SmålL 6 . gen. oskyldra VML II J 3: 1. oskyldrä SML J 4: pr. komp. vskildäre VGL II Add. 11: 19. oskyllare MB 1: 195 ), "]},{"a":"oskylder","b":"av","c":"adj.","d":["oskyld, icke besläktad. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 96. eptir thät här han och then annen sönderkwl komme badhe i arff saman vthi then fornempda fiärding än tho ath the äre wskild samen Arfstv 94 ( 1461) . " jngen ärffua jord maa ganga til oskyldom. om noger skylder kan finnas " Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . salde han fornempde godz en oskill man ib 82 ( 1493) . skal pansemakee magen jn til sweren j then trästuen hon haffuer vtlegt en oskyll STb 5: 81 ( 1515) . Jfr oskyldogher 2."],"e":["oskillan Uppl Lagmansdomb 82 ( 1493) . ","oskyld ib 83 ( 1493) . oskyll STb 5: 81 (1515). oskill Uppl Lagmansddomb 82 (1493). dat. ","oskyldom Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . ","wskild Arfstv 94 ( 1461) . Se Sdw 2: 1279),"]},{"a":"oskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldig, saklös. " han lät dräpa badhe skyldogha ok oskyldogha " Bil 640 . ST 409, 473 . MB 1: (Cod. B) 551 . " thz gör han oskyldughan (Cod. A orskylloghan 45) " ib 532 . " han war oskyllogher aff them fwlo sodome syndom M_ 1: 191. " ST 349, 472 . göra han oskyldoghan for ihesu christi dödh ib 362 . Jfr urskyldogher."],"e":["oskyldoghir ST 349 . ","oskyllogher MB 1: 191 . ","oskyldoghan ST 362 . ","oskyldughan MB 1: (Cod. B) 532 . pl. nom. m. oskyldoghe ST 472 . ","oskyloghe ib 409, 473 . ","oskyldughir MB 1: (Cod. B) 551 . ack. m. oskyldogha Bil 640 ),"]},{"a":"oskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) och skal swa gudh wel witha ath fornempde helge han er thes radhes oc dadhes oskyldugher FMU 3: 147 ( 1438) . - ostraffad, utan straff. thy loua vi . . . thöm ofägdadha ok oskyldogha ath vara foor alla the gerningh the opa then tidh giordho SD NS 3: 499 ( 1419) . " saa at han mag therfore frii ok oskyllogh ware ok bliffue aff oss ok alle andre pa wora wegna Lagerbring " Saml 2: 264 ( 1459) ."],"e":["oskyldugher FMU 3: 147 ( 1438)","wskildoghe Arfstv 93 ( 1461) . ","oskyldogha SD NS 3: 499 (1419)), "]},{"a":"oskyldoghet","b":"nn","c":"","d":["oskuld. bewisa sina oskylloghet Gers Frest 49 ."],"e":["oskylloghet )"]},{"a":"oskynian","b":"nn","c":"","d":["oförstånd. " sidhan betraktin jdhra owärdughet oskönian oc synder SkrtUpb 160. Jfr oskynioghet 1. ""],"e":["oskönian )"]},{"a":"oskynielika","b":"ab","c":"adv.","d":["otacksamt. hwro tw (ɔ Jason) oskönieliga henne (ɔ: Medea) thz aterlönthe, thz är tiig föga tiill heder aff seya Troj 16 ."],"e":["oskönieliga )"]},{"a":"oskyniogher","b":"av","c":"adj.","d":["eg. som icke urskiljer el. förstår, som icke aktar; icke erkännande, otacksam. then som takir godhgärningana oc nadhena skal ekke vara othäkkir älla oskönioghir (ingratus) Bo 11 . " är os äkke loflikit älla höwelikit vara osköniogha (ingratos) " ib 114 . ib 110, 153 . Su 339 . LfK 69, 95, 163 . - med dat. bevisa han otekkän ok oskiönigan vara synom gudh LfK 264 . iak . . . war tik osköniogher Su 42 . ib 49, 340 . - med prep. hon straffar en swerikis konung oskynioghan aat gudz nadhom Bir 3: 410 . " mange äru othäkke oc oskynioghe at minom nadhom " ib 2: 305 . Lg 3: 57 . " at han til tolka nadher oc wäl gärnigha ware alstingx owärdogher oc oskönigher " Su 20 ."],"e":["osköniogher . ","oskönyogher: -ogha LfK 69 . ","oskiönig: -igan ib 264 ),"]},{"a":"oskyniogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) eg. som icke urskiljer el. förstår, som icke aktar; oförståndig. jak haffwer syndath i öffwirflödoghet i math ällir i drök i holko iac haffwer [varit] oskönioghri SvJKrkobr 308. 2) icke erkännande, otacksam. jngratus . . . otächer osköyogher oc lönther GU C 20 (hand 2) s. 28. SpV 412 ."],"e":["oskönyogher . ","oskönioghir )"]},{"a":"oskynioghet","b":"nn","c":"","d":["1) ringaktning, förgätenhet. " wppa thz at thzta stora iärteknit skulde ey j glömsko älla oskönioghet komma " Lg 3 . 55. 2) otacksamhet. LfK 49, 94 ."],"e":["oskynnioghet LfK 49 . ","oskönioghet Lg 3: 55 ; ","-heten LfK 94 )"]},{"a":"oskynioghet oskönioghet jmö 19 .","b":"nn","c":"","d":["1) oförstånd; ringaktning, förgätenhet. thär näst ödhwiwka tik betractandes thinna syndher, owärdogheyt, ok osköniogheyt SkrtUppb 357 . JMÖ 19 . " ganska stor oskönnioghet war mz thelamone ty ath han haffde saa fagra jomffru oc wälbyrdoga anamad siig ey tiill ektescap wthan tiill löska läghe " Troj 34 . ib 85 ."],"e":["osköniogheyt Skr tUppb 357 . ","oskönnioght Troj 34, 85), "]},{"a":"oskytter","b":"","c":"","d":[" , se oskipter."],"e":[]},{"a":"oskäggiotter","b":"av","c":"adj.","d":["skägglös. " fly vnga manna kompanskap oc mäst therra thär oskiäggiotte äro " Ber 272 ."],"e":["oskiäggiotter )"]},{"a":"oskämder","b":"","c":"","d":["icke skämd, okränkt. jncontaminatus . . . osmittadher oc oskämdher GU C 20 (hand 2) s. 21. SpV 305 . " än hon flydhe til affgudhit dianam, at hon matte thär haffwa fridh, ok hänna jomfrudom bliffwa oförskämdhir " ib 342 ."],"e":[]},{"a":"oskänder","b":"","c":"","d":["1) icke utskämd. ä män mannen är onämdhir tha är han ooskändhir (fama fit absque luto sontis sub nomine muto) GO 312 . 2) oskadd. han reedh ther ower (öfver isen) al oskänd Al 2203 ."],"e":["ooskändhir )"]},{"a":"oskär","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oskär","b":"av","c":"adj.","d":["skyldig, saker. domin är ey kär them sik weth wara oskär GO 463 . Jfr oskir."],"e":[]},{"a":"oskära","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr oskira."],"e":["uskära )"]},{"a":"oskärilse","b":"nn","c":"","d":[" ? L. Jfr oskirilse."],"e":[]},{"a":"oskärliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan skäras el. delas. hwat ey är thänne kiortillin oforgänglikin, owmskiptelikin, oskärlighin (inscissibilis), stadoghir, äwinnelighin SpV 177 . " hwat är mällan andan ok siälena, mädhan thz är witherlikit, at siälin är en enfallog natur oskärlighin (insecabilem) oc oatskillllilighin " ib 508 ."],"e":["-lighin )"]},{"a":"osköflaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"osköniogher","b":"","c":"","d":[" , se oskyniogher, oskynioghet."],"e":["oskönioghet"]},{"a":"osköta","b":"nn","c":"","d":["vårdslöshet. " han . . . wanzskas ey j sinom wäxt. andelica aff wanrökt oc osköto SkrtUppb 267. j sömdh, oc läti j minom bönom (K add,: oc osköta) " SvB 415 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"oskötelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ovårdsamt, vårdslöst. " at brödhirne . . . farin ey iilla oc oskötelicha medh sinom klädhom " VKR 35 ."],"e":["-licha )"]},{"a":"oskötelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ovårdsamt, vårdslöst. Mecht 198 . sacrament . . . hulken som jach owärdheligha, ok oskötheligha anamath SkrtUppb 375 . " hwa som owarlika oc oskötlika gangir wardhir rasklika fatadhir " Hel män 228 ."],"e":["-ligha . ","oskötlika )"]},{"a":"oskötin","b":"av","c":"adj.","d":[" [N. ukøyten] vårdslös. afuiite hon mik swasom slioan ok dulskan oc oskötnan j the ämbite mik war fangit Lg 3: 505 ."],"e":[]},{"a":"oskötna","b":"nn","c":"","d":["vårdslöshet. " for hans hast ok oskötno skuld " Lg 3: 514 . " ffor infirmaria oskötna skuld " Bir 5: 43 . " före hans faakwnnoga styrslo äller osköthno " PM 65 . fördärffwas, äller mistes borth mz theras osköthno ib."],"e":[]},{"a":"oskötnadher","b":"nn","c":"","d":["vårdslöshet. " aff fadhirs ok modhirs vanrykt oc oskötnadh ok glömsko (negligentia et incuria) " Bir 2: 280 ."],"e":[]},{"a":"oslaghin","b":"","c":"","d":[" L.","3) om äng: oslagen. stodh hon (ɔ en äng) mest ooslaghen GPM 2: 290 ( 1508) .","4) skylte honom, ath han hafdhe bruti vp hans bodh i en frii markandh oc . . . stolit bort hans klädhe, lärofft oc annat, hwat ther waar, som först war iii half stykke klädhe, vtslaghin vp (möjl. syftande på boden?) JTb 29 ( 1461) ."],"e":["v- . ","ooslaghen )"]},{"a":"oslaghin","b":"","c":"","d":[" L.","1) icke slagen, icke misshandlad med slag. thz ware mykit bäter . . . konungsins hion ware oslagith RK 1: 2113 . 2) icke slagen, icke nedgjord i strid. noghra faa aff konongsens men som bliffwo oslagne L 3: 348. ib 346 ."],"e":[]},{"a":"osliteliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan slitas (av el. ut), oslitlig. concordia är een oslitelikin (indrupta) ok samanfögdh skikkan, j them hoghom som samankomande äru j thy som räth är SpV 143 . . . . oc bindha mit hiärta, siäl oc sin, oc samwith, mädh oslithelico bandhe til tik SvB 54 (mot s. ab 1400-t.). ib 476 (b. a 1500-t.)."],"e":["oslitelikin SpV 143 ) , "]},{"a":"oslitin","b":"","c":"","d":["1) icke förstörd, oskadd. Svartb 520 ( 1477) . eth . . . dombreff . . . wriffwit ok oslited ok i alle matto oforderffwed FMu 5: 55 (1483).","2) icke bilagd el. sliten, oavgjord. trätter och clagemal som lenge haffue stondet oslytne GPM 2: 11 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"oslitin","b":"","c":"","d":["icke förstörd, oskadd. hiärtat hulkit som war färskast ok oslitit (incorruptum) Bir 1: 32 ."],"e":[]},{"a":"oslitliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförstörbar, orubblig. " wari j thik slitlika (incorruptæ) widhergango tro " Ber 3 ."],"e":[]},{"a":"osläkkeliger","b":"av","c":"adj.","d":["outsläcklig. j osläktelikom brennästens eld Bir 1: 127 . ib 197 . MP 1: 324 . Ber 83 . LfK 217, 222 . " scal iak atnhwardha han oläklika (för osläklika) heluitis grytho " MP 1: 71 . Bir 1: 51 ."],"e":["-likin MP 1: 324 ; Bir 1: 197 . ","oslekkelig: -lige LfK 217 . ","oslekkeligin ib 222 . osläkliker), "]},{"a":"osläkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["outsläcklig. " thän innerlika kärleken, som osläkkelikin war j thino . . . hiärta " SvB 399 (b. av 1500-t.). härra thu är thät liws som osynlikit är oc osläkkelikit Hel män 152 ."],"e":[]},{"a":"osläkter","b":"","c":"","d":["osläckt. osläkther kalk PM 9 . ib 10, 11. LB 7: 297 ."],"e":[]},{"a":"osläkter","b":"","c":"","d":["osläckt. PMskr 360."],"e":[]},{"a":"oslätadher","b":"","c":"","d":[" = oslätter. somlige stena hwasse ok oslätädhe varda vthkastadhe ok aff mestarenom forsmadde SvKyrkobr (Lucid B) 241 ."],"e":["-ädher )"]},{"a":"oslätter","b":"av","c":"adj.","d":["oslät, ojämn. " jmpolitus . . . oslätther oc orydder " GU c 20 (hand 2) s. 16."],"e":[]},{"a":"oslögher","b":"av","c":"adj.","d":["oskicklig. " jnfaber . . . oslögher oc opryddher " GU C 20 (hand 2) s. 25."],"e":[]},{"a":"osmakande","b":"","c":"","d":["osmaklig, illasmakande. " stenana j bärwmmen malas ey söndher thy the göra oliona osmakandhe " PMSkr 339 ."],"e":[]},{"a":"osmaker","b":"nn","c":"","d":["osmak. " gömer hon winit ath thz wardhir eey swrt oc aff allom androm osmak " LB 3: 92 ."],"e":[]},{"a":"osmaker","b":"nn","c":"","d":["osmak. Jfr E. Rosell, Preficwt o- i nordiska språk 1: 179."],"e":[]},{"a":"osmakliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke välsmakande, illamskande. elutus . . . reen [v]athe osmaklegin eller wansmakande GU C 20 s. 215 ."],"e":["-legin )"]},{"a":"osmidder","b":"","c":"","d":["icke fjättrad, utan bojor. a nyköpungs hws lotho the gangen osmiddan ok vtan hälfft RK 1: 1284 ."],"e":[]},{"a":"osmidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjlig att (ut)smida. är gwllith skörth oc osmidelikth PMSkr 443 ."],"e":["osmidelikith ) , "]},{"a":"osmitta","b":"av","c":"adj.","d":["obesmittad, ren. " i andlig mening. the hälgha kirkio . . . blifwer än iomfru osmitta (för -adh?) " Lg 3: 488 ."],"e":[]},{"a":"osmittadher","b":"","c":"","d":["obefläckad, fläckfri, ren. " jncontaminatus . . . osmittadher oc oskämdher " GU C 20 (hand 2) s. 21. - obesmittad, ren. jnuiolatus . . . osmittadher oc okränter ib s. 40 . Jfr osmittogher."],"e":[]},{"a":"osmittan","b":"nn","c":"","d":["fläckfrihet, renhet. likamans helhet, ok osmittan SpV 337 ."],"e":[]},{"a":"osmittaþer","b":"","c":"","d":["obefläckad, fläckfri, ren. han henne (boken) fraan sik antwarde abbatissone . . . osmittadha oc oplomadha Bir 5: 109 . " nokra osmittadha gafwor " ST 249 . beddis . . . een osmittadhan kiortil ib. - obesmittad, ren. i andlig mening. baþ han (Gud) calla sik scyt osmittaþ (intactam) af þänna henne Bu 522 . " guz moþer mö o smittaþ " ib 17 . ST 42 . j thino osmittado lifue Bil 893 . " iak var osmitadh j thankom ok ordhom ok gerningom " Bir 3: 284 . thu adh ib 106 . pasca lambit . .. hulkit var herra ihesus thz sanna ok osmittadha lambit Bo 172 . KL 40 . " bewara thzta huset osmittat " MB 2: 324 . göm osmittadha tro Ber 3 . - med gen. göma hana þässa hems osmittaþ Bu 522 . - Jfr obesmittadher."],"e":[]},{"a":"osmittelika","b":"ab","c":"adv.","d":["okränkt. " modhorinna iomfrudom osmittelika (inviolabiliter) gömdom " Bir 4: (Dikt) 271 ."],"e":[]},{"a":"osmitteliker","b":"av","c":"adj.","d":["okränkbar, som ïcke kan besmittas el. skadas. mz blyghlikhetz ok sidhanna osmithelighe (inviolabili) hälaghet SpV 11 ."],"e":["-lighe ) , "]},{"a":"osmitteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Bir 1: 219 . " iak osmittelikin oc äuärdhelikin (immutabilis et æternus) jdhir skapare " ib 3: 294 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"osmittelikhet","b":"nn","c":"","d":["okränkbarhet. " for thy är kropsins hälaghet okränklikhetinna dygdh ällir osmittelikhetinna (integritatis) " SpV 102 . " mundicia är mz hwilke bäggia manzsins indra ok kytra hälaghet, ällir osmittelikhet (integritas) gömis fore gudz kärlek skuld ib 143. " ib l202. 465, 509."],"e":[]},{"a":"osmittilse","b":"nn","c":"","d":["lokränkhet. " swa är jomfrudomsins fägrindh eth blomstir aff kropsins osmittisle (integritate) " SpV 24 ."],"e":[]},{"a":"osmittogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = osmittadher. j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälaghir, enslika . . . wältalande, osmittoghir (incoinquinatus) SpV 545 . " jak bidher thik, aldra osmittoghasta iomfru maria " SvB 301 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"osmordher","b":"","c":"","d":[" [Fnor úsmurðr] osmord. thaa kwnne ey mina stöfflar . . . wara osmorda BSH 5: 178 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"osmunder","b":"nn","c":"","d":["osmund, färska, genom blä stersmide af myrmalm (omedelbart) framställd kulformig järnklump. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 412 f. ath enghin bärsman [säl] sith järn . . . ey dyrare osmundin en for en pänningh ok saa tunghan ath IIII ok tywgu wäga eth pundh SD 4: 748 (1340, nyare afskr.). XX osmundha ib 749 . X osmunda ib. XXIIII osmunda ib. PfN 137 . "],"e":["-ar ) , ","osmunds iärn , ","osmunds smidher","ossmunz smedher )"]},{"a":"osmunder","b":"nn","c":"","d":["osmund, färska, genom blästersmide av myrmalm el. bergmalm (omedelbart) framställd fulformig järnklump. Se Sdw 2: 1279 och Jfr O. v. Friesen, Jernkontorets Annaler 1922 2: 62 ff., E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 71, D. Hannerberg, Med hammare och fackla 1947. ATb 1: 102 ( 1459) . ath hon hafde ekke een osmundh af henne ellir hanom i sin gard ib 258 ( 1467) . " ix öre osmunz " ib 280 ( 1468) . ib 2: 15 (1473). thär aff gaar 40 äller 20 oosmwnhda järn VKJ 173 ( 1480) . ib (1500) . " thett hugga the i osmundz små stycke " PMSkr 633 (avskr.). tå osmunnen är huggen ib."],"e":["oosmwndha VKJ 173 ( 1480) ; ib (1500). med art. osmunnen PMSkr 633 (avskr.)), "]},{"a":"osmälteliker","b":"av","c":"adj.","d":["osmältbar. osmälteligen mater LB 3: 58 ."],"e":["-ligen )"]},{"a":"osmälter","b":"","c":"","d":[" , p. adj. osmält; ej upplöst el. digererad. jndigestus . . . osmälther GU C 20 (hand 2) s. 23. ej behörigen upplöst el. blandad. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"osmälter","b":"","c":"","d":["osmält. smälta osmältan math LB 5: 82 . " mathin ligger osmelther ib 7: 82. " ib 3: 49, 57 ."],"e":[]},{"a":"osnappadher","b":"av","c":"adj.","d":["icke uppsnappad, icke fangen. RK 3: 1766 . FM 463 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"osne","b":"","c":"","d":[" ), se osinna."],"e":[]},{"a":"osnille","b":"nn","c":"","d":["ovishet, dåskap, dumhet. " sua can han for honum nättiä at han veet ey för snaran haldir thz tro iac at osnilde valdir Vis sten 6. ""],"e":["osnilde )"]},{"a":"osnille","b":"nn","c":"","d":["ovishet, dårskap, dumhet. thz synis världina sniällo mannom vara osnille at ey älska rikedoma Bir 3: 228 . " han var likir . . . asna for sina osnille " ib 2: 167 . ib 303, 3: 451, 4: (Dikt) 229. MP 1: 238, 283 . Iv 1174 . Ber 237 ."],"e":["osnilde Ber 237 . ","vsnille Bir 4: (Dikt) 229), "]},{"a":"osniälder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ovis, dåraktig. o osnieldir man Bil 901 . osniällir köpman MP 1: 197 . aldre wast thu swikin ok ey osniel Bir 1: 176 . lära osniälla ib 2: 111. ib 1: 285, 304, 2: 179, 3: 467, 4: 149 . Bo 98 . MP 1: 238, 2: 90, 244 . Ber 82 . 2) oförståndig, lättsinnig, vanartig. synda af osnille käte Bir 2: 129 . allom daarom osnyllom ock ospakom till nepst ock rezel SO 101 . ib 191 ."],"e":["osniäldär ÖGL G 19. osnieldir. osniällir. o snillir Bir 2: 179 . ","osniäl ib 4: 149 ; Ber 82 . ","osniel Bir 1: 176 . ","osnälz ib 2: 244 . ","osniälle ib 1: 238 . o snielle Bir 1: 285 . ","osnille MP 2: 90 . ","osniälla Bir 2: 111, 3: 467 . ","osnyellom SO 191 . o snällum UplL præf. ossnällom VML II præf. osnyllom SO 101, 191 . gen. osniella Bir 1: 304 . ","osniällare Bo 98 ), "]},{"a":"osniälder","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr V. Jansson, Acta Philologica Scandinavia 19: 37. 1) ovis, dåraktig. thenna mina osnilla talana bidhir iak thik . . . at thu tagh mädh säflikhet Hel män 179 ."],"e":["osnilla ) , "]},{"a":"osniällelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ovist, oklokt, dåraktigt. vtgituir thänne osniällica sina wredhe Bir 1: (Cod. B) 350 . " skal ey fa thz hon osniällelica astundar " ib 3: 77 . ib 1: 321, 3: 419, 451 ."],"e":["osniällica )"]},{"a":"osorin","b":"","c":"","d":["som ej svurit. witnar . . . ms non juratis) Ber 289 ."],"e":["osooren . ","osurin L. osvorin L. osvurin L.)"]},{"a":"osotter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["osökter . ","usoter . ","usokter )"]},{"a":"ospaker","b":"av","c":"adj.","d":["eg. ovis, oförståndig; ofredlig, ostyrig. jmmanis . . . grömber ospaker oc fasulighen GU C 20 ( hand 2) s. 13. Stb 3: 346 (1498)."],"e":[]},{"a":"ospaker","b":"av","c":"adj.","d":["eg. ovis, oförståndig. ofredlig, ostyrig. allom daarom osnyllom ok ospakom till nepst ock rezel SO 101 . " them som geenwerdoghe ok ospake . . . wilia wara eller äru til rädzl ok nepst " ib 47 . ib 77 . - ofredlig, vild, ilsken, roflysten. fore ospakom diwrom som leonum oc biörnom MB 1: 168 . ib 169 ."],"e":[]},{"a":"ospar","b":"av","c":"adj.","d":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 201. 1) ospard, rikligen given. j ihesu christi hendher som son likama hafde osparan SvB 357 (senare h. av 1400-t.). 2) icke sparande, icke sparsam el. njugg, icke hålland sig tillbaka el. dragande sig undan. the sama quinnan . . . hyolt sik ospara j sköro . . . liffuirne MP 5: 35 . JMPs 350."],"e":[]},{"a":"ospar","b":"","c":"","d":["1) ospard, rikligen gifven. lät sina mödho wara ospara (sparade icke sin möda) Bil 855 . " jonkarin lät ospart vara (sparae ej på, beviljade) hwat hon beddis " ib 682 . hon . . . lot sik vara the til ospara (sparade sig ej) ower sinom herra at halda vara Iv 2577 . ospart skal vara ä huath iak a, at iak hänne finna ma Fl 505 . RK 2: 1653 . " alskons glädi monde ther wara oc kostelige drykke nog ospara " ib 6965 . ib 3: 148 . hans liiff (näml. var) ospart fore stolta viiff Fr 3122 . " klareet ok marat var ther hwariom manne ospart " ib 374, 846 . RK 1: 2032 . Di 237 . " them war ärä och glädi ospar " Va 46 . " godher koster war ther ospaar wider hwar then man titit war komin " RK 1: 1957 . ib 3610 . konung eriks gotz war honom ospart (han sparade icke k. Eriks gods) ib 975 . " thera liiff waar them ospart (de sparade icke sitt lif) fore konungsin äro " ib 703 . " hauande ospara likama ok siäl at iak maghe fulkomna mit ämbite " KL 165 . " the hafdho ospara (de sparade ej) sina lima " Al 5004 . " han hafde byssor oc pijla ospara " RK 2: 2155 . " hade han trähusen ospar (brände upp) ib 3863. the hade heller hafft thera liff ospart (vågat sitt lif) " ib 7809 . " haffde han sin breff ospara " ib 944 . ib 2463, 4165, 4640, 4975, 5866, 6170, 1: (sfgn) s. 174. sin helsa och liiff hade han ospar ib 3: (sista forts.) 5396 . ib 5606. han the bönder haffde ospar (sparade el. skonade icke bönderne) ib 2: 735 . ib s. 338 . " got skulle man allom hafwa ospart " Al 5990 . " ther thera hesta oospara tilhafua " VKR 32 . " at hafua badhe sik usparan oc alt thet han atte " Ansg 199 . " haua sit liiff ospart til dödhin for hänna värn " Bir 3: 51 . ib 388 . tha j . . . til alla pino oc dröuilse jdhra licamma til hans thiänist hafdhin ospara ib 2: 263 . ib 3: 268 . " hafdhe sik siä[l]fuan o sparan til gudz thiänist " Bil 852 . " ospart haua alt thz han ormatte at atirfylla ok bitala allom thom han atte giälla " Bir 3: 267 . " skalt thu haua thik ospara at thiäna oc redhat til aat thöm " Bo 217 . 2) icke sparande, icke sparsam el. njugg, icke hållande sig tillbaka el. dragande sig undan. the varo aff thera liif ospara Iv 1578 . - lägen (om), intresserad (för). han war til tokt oc ära ospar MD 446 . war wenus ther til ospar ath paris skulde thz lära ib 449 . til strid ok storm ospar ib (S) 260 . " then konung war tha ospar hans wälle mera göra en thz forra war ib 305. dansa oc leka war hon ospar " RK 2: 6149 . hans raadara skule wara ospara raadha konungen ey girwgen wara MD (S) 229 . - benägen för, fallen för. til odygd war han ospar MD (S) 261 . " till ath förråda oc swika war han ospar " RK 3: (sista forts.) 4242. 3) icke skonsam. han straffade konungen och war ospar MD (S) 204 . " j rätten ospar " ib 233 ."],"e":["ospara RK 2: 1653 ( i rimsl.) . uspar Ansg 199 . ","ospaar RK 1: 1957, 2: s. 338. oospar ib 3: 148; oospara VKR 32 . ","ospart , kan äfven föras till ospardher) adj. "]},{"a":"ospardher","b":"","c":"","d":[],"e":["ospart , kan föras till ospar, under hvilket ord samtliga ställen med denna form blifvit anförda. ospardh (i rimsl. med ladegard) RK 2: 3387 . "]},{"a":"ospardher","b":"","c":"","d":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 201. 1) = ospar 1. Se Sdw 2: 1279. Fredrik ed Noreen 92 . 2) icke sparande, icke hållande sig tillbaka el. dragande sig undan. til lhans liiff war han ospardh Fredrik ed Noreen 92 (hs. A; hs. B: then herrä haffdhä sith liff vspardh). 3) icke skonsam. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"osparlika","b":"ab","c":"adv.","d":["behållsamt, fullständigt. " hwad theris ytherligere handelingh och vedhertaal vareth haffuer . . . twiler oss inthe vti at the iw osparlige dele met edher herredöme offorsymmet " FM 585 ( 1513) ."],"e":["-lige )"]},{"a":"ospeiadher","b":"","c":"","d":["obespejad, icke bespejad, obemärkt. RK 3: 1005, 1729 ."],"e":["ospeyadher RK 3: 1729 . ","oospeyadher ib 1005 )"]},{"a":"ospilter","b":"","c":"","d":["störd, oskadd. hon (ɔ: script) är än ospilt oc läslik MB 1: 12 . ospilt wapn Di 75 ."],"e":[]},{"a":"ospiälder","b":"","c":"","d":[" L. = ospilter. hon !UDDA_TECKEN?: script) är än ospiäld (Cod. A ospilt 122) oc läslik MB 1: (Cod. B) 537 ."],"e":[]},{"a":"ospiälladher","b":"","c":"","d":["1) oskadd . . . sa ther barlam oc josaphat fagherlika saman liggia mz allom limom helom oc spiäldahom Prosadikter (Barl) 107."],"e":["ospiäldadher )"]},{"a":"ospiällaþer","b":"","c":"","d":["1) oskadd. " la annar loteren af hänna licama hel ok o spiällaþr ok annar uar brändar ok suþin " Bu 418 . ib 524 . Bil 449 . MP 2: 6 .","2) orörd, okränkt, jungfrulig. " födes guz son af . . . o spiallaþe mö " Bu 206 . Bil 84 . som . . . thik ospiälladhom iomfrudom födde Bo 61 . MP 1: 128 . Bir 2: 301 . Su 255 . " af ospilladhom qwidh " Ber 78 . " af ospiällaþe iorþ. som eigh var plögþ älla saþ " Bu 139 . för än synden war giordh, tha war natwren all ospillath MB 1: 110 ."],"e":["vspiälladher: -adhom MP 1: 128 . ","ospiäldader: -ade Bil 84 ; ","-ad ib 449 ),"]},{"a":"osplitadher","b":"","c":"","d":["osöndrad, ostyckad. " at jac maa nwthe the forläninger swo wpslitade, som for:de werdog fader them haffde " BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":["w- )"]},{"a":"osplitin","b":"","c":"","d":["osplittrad, oskadd. at skierma bota flotar ok annat huat her vtan fore ringstadholm är skal bliffua orörde opslitna ok oatskilde HSH 7: 14 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"osplitin","b":"","c":"","d":["osplittrad, oskadd . . . eth herra aruidh göstaffsons oppna breff, oriffuit och osplitith FMu 3: 304 (1443, samtida avskr.)."],"e":[]},{"a":"ospordher","b":"","c":"","d":["icke tillspord, oåtspord. vspurþum allom androm mannom SD 5: 567 ( 1346) . honum osprodhom MB 1: 311 . Bir 2: 72, 3: 86 ."],"e":["vspurþer )"]},{"a":"osprängder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"ospäkt","b":"nn","c":"","d":["ofred. " the lifdo sidhan mz digher ospekt " RK 1: 239 ."],"e":[]},{"a":"ospänter","b":"","c":"","d":["icke spänd. margh plata bleff ther ospent RK 1: 893 ."],"e":[]},{"a":"ost","b":"","c":"","d":[" , subst. Jfr nordh-, sudh-ost."],"e":[]},{"a":"ostadder","b":"","c":"","d":["ostadd, icke stadd el. antagen i tjänst. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"ostadhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ostadigt, flyktigt, lättsinnigt. enheel psaltare läsin ogelika oc ostadelika LfK 67 ."],"e":["ostadelika )"]},{"a":"ostadhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ostadigt, flyktigt, lättsinnigt. " jmperegre . . . ostadhligha oc waruande " GU C 20 (hand 2) s. 14."],"e":["-ligha )"]},{"a":"ostadhliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) ostadig, ombytlig, flyktig. - ostadig, obeständig, föränderlig. mutabilis . . . omskiffteheligh oc ostadeligh Gu C 20 (hand 2) s. 169."],"e":["ostadeligh )"]},{"a":"ostadhliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ostadig, ej fast, vacklande. likamlika thinga ämpne som för war ostadhlikt som watn MB 1: 156 . 2) ostadig, ombytlig, flyktig. mz ostadhlikom godhwilia MB 1: 310 . - ostadig, obeständig, föränderlig. war glädhi i iordhrike är all ostadhlik MB 1: 500 ."],"e":[]},{"a":"ostadhlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) brist på stadga el. fasthet, svaghet. stadhfäst kropsens ostadhelikhet (infirma notri corporis) MP 1: 176 . 2) ostadighet, ombytlighet. MB 1: 277 . PM 1: 323 . somlike människio gratir oc tara framganga aff thera ostadhelikhet oc naturinna böghelikhet Bir 2: 31 . huxins ostadhlikhet ib 1: 301 . " nar mannin thänke . . . wärldinna ostadhlikhet " ib 284 . SD NS 1: 368 ( 1404) ."],"e":["-heet MB 1: 277 . ","ostadhelikhet MP 1: 176, 323 ; Bir 2: 31 )"]},{"a":"ostadhugher","b":"","c":"","d":["1) ostadig, i ständig rörelse varande, äfven skälfvande, sprattlande. hua är thetta näruarende lifwit vtan suasom rörlikit vatn oc ostadhukt (nobilis et instabilis) Bir 2: 231 . stodh han (den som hade danssjukan) vp heel ok studughir aldir saman ok var vordhin stadughir aff ostadughum ok föör aff oförum Bil 880 . han (ɔ: vanför man som paralictus är) är ostadhur oc skäluande j allom limom MP 1: 323 . - ostadig, vacklande. äru the ostadhughe swa som sten j lösom mwr Bir 1: 163 . 2) ej fast, till rummet vexlande. gudz folk skulle först hawa ostadhikt gudz hws oc sidhan stadhikt MB 1: 485 . 3) ostadig, ombytlig. mang ordh göra hughin oc siälinna ostadhugha oc toma KL 224 . ib 351 . " aff sins hugx o stadogho lättelikhet " VKR VI . " hughräddir älla ostadhughir " Bo 162 . Bir 1: 260, 288, 3: 55, 64 . Al 7173, 7178 . " for then ostadige vederlek " BSH 5: 393 ( 1510) . ostadig, vacklande, obeständig, föränderlig. thz (att konung tillsättes genom val) är wåghat ok grympt ok ostadhokt KS 6 (13, 6) . " var hon ij thässe ostadhogho världinne stadhelica tilfögdh sinom brudhgomma " KL 337 . hon (verldslig glädje) är ostadhugh MP 1: 28 . haffde ostadhoga helso Lg 3: 377 . 4) ostadig, lättsinnig. siälin syndadhe oc ty är hon vordhin ostahugh MP 1: 323 . " af enom ostadhughom man ib. om hon haffwer warit ällar är mykyt lösatog oc ostadogh omgängilse " LfK 161 . om hon . . . ostadog oc löös tekn giordhe ib 157 . 5) otillförlitlig. ostadhukt hop Bir 1: 337 ."],"e":["ostadhoghir Bir 1: 288 ; -oghom ib 3: 64; -ogho KL 337 ; VKR VI . ","ostadhoger: -oga Lg 3: 377 . ","ostadogher: -ogh LfK 161 . ","ostadoger: -og ib 157 . ","ostadhigh Al 7178 . ","ostadig: -ige BSH 5: 393 ( 1510) . ","ostadhught Bir 3: 55 . ostadhukt ib 1: 337, 2: 231. ostadhokt KS 6 (13, 6) . ","ostadhikt MB 1: 485 ), ADJ. "]},{"a":"ostadhugher","b":"av","c":"adj.","d":["3) ostadig, ombytlig. stormande oc ostadogth väder PMskr 368. - ostadig, vacklande, obeständig, föränderlig. jnfirmus . . . sywker oc ostaduger GU C 20 (hand 2) s. 27. 4) ostadig, lättsinnig. Se Sdw 2: 1279. 5) otillförlitlig. jmbrobus . . . odandis oträghen oc staduger (först skrivet: ostaduger, men o har nästan fullständigt utraderats) GU C 20 (hand 2) s. 17."],"e":["ostaduger . "]},{"a":"ostadhughet","b":"nn","c":"","d":["ostadighet, obytlighet, lättsinne. " ostadugheet ok hughin wil the göra flästa qwinnor mill " Al 235 . " at ey skulle otholamodh älla ostadhughet märkias j mik " Bir 3: 155 . ib 64, 321, 426 . hans sidha darscapir ok ostadhoghet ib 1: 68 . " hugxsins ostadhughet ig 2: 60. " ib 88 . KL 350 . tronna ostadhughet Bir 2: 213 . " fly wärldinna glädhi ok lättlikhet ok ostadhoghet älla käte " ib 1: 248 . ib 103, 2: 4, 3: 21, 374, 5: 67, 77 ."],"e":["ostadugheet . ","ostadhoghet Bir 1: 68, 248, 2: 4), "]},{"a":"ostas","b":"vb","c":"v.","d":["ystas, löpna. de coagulacione sanguitins thz är at han ostas LB 5: 293 ."],"e":["-as ) , "]},{"a":"ostbytta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ostbytta","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"oster","b":"nn","c":"","d":["1) ost. koll. gammal ost med frucht Brasks Matordn 6 . ib. 2) ost, i form pressat oststycke. giwer jak . . . swa manga osta, som ingemundz husfrv hon hawer aff mynom farom NMU 1: 109 ( 1434) . PMskr 245, 642 (avskr.). Jfr pännings-, äggia-oster. "],"e":["*osta bände","oostabändhe )","*osta man , ","*osta thiuver"]},{"a":"oster","b":"nn","c":"","d":["1) ost. koll. caceus oster LB 3: 57 . ib 7: 60, 76 . ätir man blöthin ost ib 3: 57 . " tak oost hanog (för oost ok hanog) ok blanda samman " ib 2: 58 . fär[s]k osth ib 1: 96. hade bondans barn fongit ferskan oost PK 245 .","2) ost, i form pressadt osstycke. Bir 1: 102 . smör oc osta VKR 36 . i |1] pund osta BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . DD 3: 227 (1489, orig.) . - Jfr faraiäst-, katt-, katta-oster."],"e":["ooster . ","-ar )","osta kar , ","osta vatle","-vasle )"]},{"a":"ostikkadher","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. om pilskaft: utan spets. vi knikta ostikkade piltena Inv cur Tynnelsö 2. lxv (65) tölffter ostycket dalapijl SSkb 80 ( 1504) ."],"e":["ostycket )"]},{"a":"ostkaka","b":"nn","c":"","d":["ostkaka (maträtt). äggia ost eller ostkakan Brasks Matordn 6 . ib 12 ."],"e":["-kage )"]},{"a":"ostkar","b":"nn","c":"","d":["ostkar, ostform. " lfiscina . . . oostkar ok oostabändhe " GU C 20 s. 275 ."],"e":["oost- )"]},{"a":"ostkar","b":"nn","c":"","d":[" = osta kar. Bir 1: 102 ."],"e":[]},{"a":"ostlupin","b":"","c":"","d":["ostlupen, skild från ostämnet. eth embar . . . getavaszla. som osth löpin är LB 7: 46 ."],"e":["-löpin )"]},{"a":"ostokkadher","b":"","c":"","d":["licke satt i stock. wii säghie thömoc til lyff och swndh ostockadhe och oblockade medh jern Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"ostorlika","b":"ab","c":"adv.","d":["foor ostorlika (för ofstorlika, allt för öfvermodigt? el. för ostyrlika, ostyrigt, vildt?) MB 1: 17 ."],"e":[]},{"a":"ostraffadher","b":"","c":"","d":["ostraffad, onäpst. skall thet eij vara ostrafeth HSH 20: 174 ( 1507) . - ostraffad, utan att utsätta sig för straff. tha maghin j ostraffadhe thz (barnet) aff lifwa ST 327 ."],"e":[]},{"a":"ostraffande","b":"","c":"","d":["som icke kan el. får blifva föremål för klander. scal hon !UDDA_TECKEN?: reghla) ostraffande wara VKR 46 . - ostraffig, oförvitlig. fyra qwinnor . . . the som äru j alder oc sidhom oc frägd ostraffande Bir 5: 30 ."],"e":[]},{"a":"ostraffelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ostraffligt, oklanderligt. " i allom dygdhom olastelika oc ostraffelika bliffwa " LfK 72 . " gör han thz arbete ostraffelige " SO 146 ."],"e":["-lige )"]},{"a":"ostraffelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ostraffligt, oklanderligt. höffuidzmannen . . . bör . . . haffua tilsyn, at the goda kara, honum fölgia, ära ferdoge medh hest oc harisk oc theris fulla wärio, at the kunna ostraffliga wara paa markenne för rikesins fienda bland andra goda karla Arnell Brask Biᴵ 18. . . . oc engen heller slaa synder bondens kaar . . . vthan them bondanom ather antwarde ostraffelige ib 34 ."],"e":["-lige . ","lostraffliga )"]},{"a":"ostraffeliker","b":"av","c":"adj.","d":["som icke kan blifva föremål för klander, ostrafflig, oklanderlig. Su 291 . prisar han wara . . . ostraffelikan for mannom Lg 3: 40 . skal han syna gerningh kunna swa ath han skal wara ostrafflikin aff allom SO 15 . om hon (ɔ: gernich) är af allom ostraffalikin ib 16 . " göri swa ath ostr[a]ffalikit är " ib 20 ."],"e":["ostraffalikin . ","ostraffalikin SO 16 . ","ostr [a]ffalikt ib 20 . ","ostraffelikan Lg 3: 40 . ","ostraffelikin Su 291 ), "]},{"a":"ostraffelikhet","b":"nn","c":"","d":["ostrafflighet. Gers Frest 49 ."],"e":["ostrafflikhet )"]},{"a":"ostridher","b":"av","c":"adj.","d":[" [Nyisl. útstriðr] icke våldsam el. häftig. ther ostridha tungo haffwer bit Al 6632 ."],"e":[]},{"a":"ostrylika","b":"ab","c":"adv.","d":["häftigt, med häftig fart. ostyrlika ränna RK 1: 903 ."],"e":[]},{"a":"ostulin","b":"","c":"","d":["icke stulen. är närgar rättaren at hästinom än iak tha är han här odoldir ok ostlin ATb 1: 65 ( 1456) ."],"e":["-stolin )"]},{"a":"ostund","b":"nn","c":"","d":[" [N. ustund] olycklig stund, olycka. mykin ostund tha var thännä thz hwarghin vara skulde annan känna Iv 5173 . Jfr ömko stund."],"e":[]},{"a":"ostund","b":"nn","c":"","d":["något föga önskvärt? olycklig stund, olycka? Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 174. gud göme os j dagh fira skadho oc skam. oc swa fra alla lostunder MD 172 d."],"e":["-er ) , "]},{"a":"ostungadher","b":"","c":"","d":["et permentz breff . . . oplompat oskrapat oc costwnghat DD 1: 129 (1480, orig.) . eth permantz breff oskrapt och ostunghet ib 201 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"ostygger","b":"av","c":"adj.","d":[" (MP 4: l203), se ofstygger."],"e":[]},{"a":"ostyra","b":"nn","c":"","d":["oväsen. diäflande drifwo ther swa mykla ostyro (ungesture) mz honom ST 361 . Jfr ostyria."],"e":[]},{"a":"ostyradher","b":"","c":"","d":["obändig, tygellös. " them som oskälighe och ostyrede äro til rtzl och näptst " TS 19 ."],"e":["-eder )"]},{"a":"ostyri","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ostyris man","ostyres- BSH 5 512 (1512, nyare afskr.)), "]},{"a":"ostyri","b":"nn","c":"","d":["bråk, kiv? Se E. Rosell, Prefixet o.- i nordiska språk 1: 172. . . . ath (han) schal ecke swa ganga j sin drvckinscap ok slaa folk pa gatan och göre vtstyre och perlement STb 3: 301 (1496)."],"e":["vstyre )"]},{"a":"ostyria","b":"nn","c":"","d":["oväsen, våldsamhet. " driuär nokrä ostyrio " SD 5: 638 ( 1347) . Jfr ostyra."],"e":[]},{"a":"ostyrliker","b":"av","c":"adj.","d":["ostyrig, obändig. SO 77 . Gers Frest 20 ."],"e":["-lig: -lige SO 77 . ","-legh: -legha Gers Frest 20 ),"]},{"a":"ostyrogher","b":"av","c":"adj.","d":["ostyrig, obändig, bråkig; tygellös, övermodig. hade han fangit thet i hanum loffuath haffwe, ware han ey sa ostyrog, far han än thet nw, blifwer han hwar i wilin BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) ."],"e":["ostyrog )"]},{"a":"ostyrogher","b":"av","c":"adj.","d":["ostyrig, obändig, tygellös, öfvermodig. mz otanom ok ostyroghom hundom Bir 1: 360 . " lagh oc rätter giffs . . . ostyroghom mannom til späkt " MB 1: 454 . KS 67 (166, 74), 68 (168, 75) . Bir 1: 387, 3: 467 . ST 338 . ostyrokt folk Bir 5: 110, 122 . " mz them ostyrughe äru ib. ostyrokt barn " LfK 147 . " at kötit vardhe ey ostyroght älla ofkaat " Bir 3: 173 . " änkte blifwi i thik ostyriokt (indisciplinatur) " Ber 216 ."],"e":["ostyrugher: -ughe Bir 5: 122 . ","ostyroght ib 3: 173 . ","ostyrokt ib 5: 110, 122 ; LfK 147 . ","ostyriokt Ber 216 ), "]},{"a":"ostämder","b":"","c":"","d":["icke stämd, icke instämd. komma til forscripna repstething ostempder GS 38 (1413, orig.) ."],"e":["ostempder )"]},{"a":"ostämder","b":"","c":"","d":["icke stämd, icke instämd. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"ostänkter","b":"","c":"","d":["ostänkt, obestänkt. " ett pergementzbreff medh sin fäm insigel oskrapet, opstengt och opllllompat " Trolles Jb Bil 172 (1476, nyare avskr.) ."],"e":["opstengt ) , "]},{"a":"ostänkter","b":"","c":"","d":["ostbestänkt. hwat skär oc ren hon är oc ostänkt af allo världinna vmsorgx dopte ok muld Bo 104 ."],"e":[]},{"a":"osudhin","b":"","c":"","d":["okokt. PMskr 468."],"e":["oswdhen )"]},{"a":"osudhin","b":"","c":"","d":["okokt. " osudhit kalgardha kridde " Bil 711 ."],"e":[]},{"a":"osulin","b":"","c":"","d":["osvullen. Lg 3: 378 ."],"e":[]},{"a":"osunder","b":"av","c":"adj.","d":["osund, olämplig, skadlig? thet woore osenth BSH 5: 303 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"osunder","b":"","c":"","d":["icke nekad el. förvägrad. jrrefragabilis . . . osonder . . . jnde irrefragabiliter . . . wthan näy GU C l20 (hand 2) s. 45. wil hustrv kaderin . . . jnbere tet hon vthbar . . . nw igen til bytes . . . tha schal henne bytet vare oswnth pa the wegne Stb 3: 44 (1492)."],"e":["osonder . ","oswnth ) , "]},{"a":"osunderskipter","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"osundogher","b":"av","c":"adj.","d":["osund. mycket quaf eller osunnogh lucht TK 269 ."],"e":["osunnogher )"]},{"a":"osurin","b":"","c":"","d":[" , se osorin."],"e":[]},{"a":"osvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["som ej kan försvaras, oförsvarlig. Vg Fornmt II 1: 23 (1521)."],"e":["-ligit ) , "]},{"a":"osvarliker","b":"av","c":"adj.","d":["som ej kan försvaras, oförsvarlig. thet ware oärligit och oss för allom godom människiom oswarligit FH 6: 116 ( 1509) ."],"e":["oswarligit ) , "]},{"a":"osvepter","b":"","c":"","d":["osvept, icke insvept. Bil 797 ."],"e":[]},{"a":"osvikin","b":"av","c":"adj.","d":["icke sviken, icke bedragen el. förförd. MD 96 ."],"e":[]},{"a":"osvikin","b":"av","c":"adj.","d":["icke sviken, icke bedragen. Vg Fornmt I 2: 38 (1461). aff tessom twem fornempda bythom bleff kronan oswikin Uppl Lagmansdomb 114 (1493)."],"e":[]},{"a":"osviklika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan svek. hwad j biwde meg göra skal jac oswykliga fwlkompna Troj 14 ."],"e":["ooswykliga )"]},{"a":"osvikliker","b":"av","c":"adj.","d":["ofelbar, orygglig? äpter gudz oswiklika skipelse oc milde forsyyn FH 1: 14 (1441, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"osvikliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) fri från svek, pålitlig. j gynom oswykliga gudenas forloffwan Troj 172 ."],"e":["oswykliga ) , "]},{"a":"osynio","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. eg. med osanning, med orätt. olyckligtvis, till olycka. vsyni kom iak tha liffuande til lanz Bil 350 . osin kom jac til norge RK 1: (LRK) s. 229 . osende let iak myn hest hema Di 75 . Fl (Cod. B) 1274 . Jfr osyniom."],"e":["vsyni Bil 350 . usini L. osini L. osine Lg 996 . o sene Fl (Cod. B) 1274. osende Di 75 . ","osin RK 1: (LRK) s. 229), "]},{"a":"osynio","b":"ab","c":"adv.","d":["eg. med osanning, med orätt. olyckligtvis, till olycka. " osöne komin i hiit at mik skulde swa mykith meen aff idher wardha " Prosadikter (Karl M) 261 (osynio . . . ib (Karl M B) 301). osine satte k m k thik här. fore thy han hafwer aldre meer hiälp aff thik ib 280."],"e":["osine . ","osöne )"]},{"a":"osyniom","b":"ab","c":"adv.","d":["= osynio. " osinom thz iak giordhe swa " Fl 1274 . osyniom komo the tha thär RK 1: 3705 . ST 41 ."],"e":[]},{"a":"osynis","b":"ab","c":"adv.","d":["obesett. MP 3: 245 ."],"e":[]},{"a":"osynis","b":"ab","c":"adv.","d":["utan att se el. hafva sett, obesedt. han köpte osynis MP 1: 197 ."],"e":[]},{"a":"osynlika","b":"ab","c":"adv.","d":["osynligen. Bo 233 . Bir 4: 58 ."],"e":[]},{"a":"osynliker","b":"av","c":"adj.","d":[" blandh them är visselica dyäffwolin, än, tho han än är them osynlikin MP 5: 187 . SvKyrkobr 316 . 2) som icke ser något ut, oansenlig, ful. händhir, at aldra fäghirsta jordh bär tyrne ok tysla, ok fwl ällir osynlik (deformis) jordh bäär faghra sädh SpV 20 ."],"e":["-likin . ","-lekan SvKyrkobr 316 . pl. n. -leghin SpV 29 ),","j"]},{"a":"osynliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) osynlig. osynlekin gudh Bir 2: 292 . ib 1: 390 . osynlik thing ib 44 . ib 2: 38 . MP 2: 60 . " jak gör nakat aff ängo oc synlikit aff osynlico " Bir 2: 121 . Bil 851 . KL 67, 280 . Bir 1: 145 . Ber 268 . " änkte är honum osynlekit " Bir 3: 449 . 2) som icke ser något ut, oansenlig, ful. flaskor gambla oc klabbadha osynliga förstötta oc pluggada MB 2: 24 ."],"e":["-lig: -liga MB 2: 24 . ","-likin Bir 1: 390 . ","-lekin ib 2: 292 . ","vsynlik Ber 268 . ","osynlikit Bil 851 ; Bir 1: 145 . ","osynlekit ib 3: 449 . pl. nom., ack. n. osynlik ib 1: 44, 2: 38 ; MP 2: 60 ), "]},{"a":"osyrdher","b":"","c":"","d":["osyrad. osyrt brödh MB 2: 13 . osyrdha brödit ib 85 . ib 86 ."],"e":[]},{"a":"osyrghiande","b":"","c":"","d":["icke sörjande, utan sorg. gladhr ok osörghiande KS 24 (59, 26) ."],"e":["osörghiande )"]},{"a":"osäl","b":"av","c":"adj.","d":["osäll, olycklig, arm. " mantzins hugher han är . . . wiliogher at wardha säll, oc nödhogher osäll " MB 1: 91 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263 . " o iak osälaste man " Lg 669 . ib 355 . " at hon osäl sa thz hon skulde ey se " Ber 82 . " hin osäle mannin " Lg 3: 218 . otalige wardha saa osell at aff hungar skola the swelta i heel RK 2: 6726 . samanbindas . . . mz osälo companskapi MP 1: 29 . Jfr usal."],"e":["osäll MB 1: 91 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263. osell (i rimsl. med heel) ib 2 . 6726. vsäl: vsälan Lg 355 ), "]},{"a":"osäl","b":"av","c":"adj.","d":["osäll, olycklig, arm. " jnfelicito . . . osälangöra " GU C 20 (hand 2) s. 25. misellus . . . lithet vsääl oc armber . . . miser . . . vsääl armber ib s. 146 . " ve mik vsälum " MPFr 241 ."],"e":["vsäl . ","vsääl )"]},{"a":"osäld","b":"nn","c":"","d":["uselhet, elände. GU C 20 (hand 2) s. 56."],"e":["wsäl )"]},{"a":"osäld","b":"nn","c":"","d":["uselhet, elände. " loffwin i idhra mykla osäld " Al 7257 . Jfr ysäld."],"e":[]},{"a":"osälhet","b":"nn","c":"","d":["elände, olycka. myken oseldheett, och siukdom haffwer meniskian PMSkr 709 (avskr.)."],"e":["oseldheett )"]},{"a":"osällika","b":"ab","c":"adv.","d":["olyckligt, ömkligt. Se Sdw 2: 1279. at thu swa osälica (miserrime) thiänte swa höghom härra SkrtUppb 34 . " aldrig läse ath nagon tolken stor häär kom mz tolken fare oc drap osäleliga j land " Troj 108 ."],"e":["osälica . ","osäleliga )"]},{"a":"osällika","b":"ab","c":"adv.","d":["olyckligt, ömkligt. hwat thwinghar wär ok osälikare (infelicius) än altidh astunda syndena Bir 1: 287 . huru osälika (misere) ok illa the (ɔ: wrang giri oc wredhe) ändas ib 283 . Bo (Cod. B) 343 . Ber 93 . Su 41, 236, 240 ."],"e":["osälika Bo (Cod. B) 343; Bir 1: 283 ; Ber 93 ; Su 41, 236 . ","osälelika ib 240 . ","osälikare Bir 1: 287 ),"]},{"a":"osällikhet","b":"nn","c":"","d":["losalighet, elände, olycka. " ath han matthe os lösa, och frälsa aff alle losälighet " Mecht 275 ."],"e":["osälighet )"]},{"a":"osällikhet","b":"nn","c":"","d":["osalighet. " är nw dröfuelse ok osälighet j thynom väghom " LfK 227 ."],"e":["osälighet )"]},{"a":"osämia","b":"vb","c":"v.","d":[" . vm twe män varin osämiande Bir 3: 400 ."],"e":["oense"]},{"a":"osämia","b":"nn","c":"","d":["osämja. " äru thön land ey opta vtan stridh ok osämio, ther konung wilia haua äpte wali alla manna " KS II (27, 12). ib 8 (19, 9) . Bir 1: 294, 2: 209, 3: 429, 4: 389 . RK 1: 2023, 2423 . Al 6452, 6457, 6587, 9732, 9734 . till thäs ok . . . osämio (näml. äru) aflagdhe SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . "],"e":["vsämia Bir 4: 339 ; RK 1: 2023 )","osämio talan , "]},{"a":"osämia","b":"nn","c":"","d":["osämja, tvist. med prep. um. . . . at millan . . . ärchebiscopenom . . oc biscopenom j abo är komen en osämia vm tw kappellä Svartb 155 ( 1375) ."],"e":[]},{"a":"osämia","b":"vb","c":"v.","d":["ej sämjas. opersonl. en osämbir them tha ranzake thät biscopen Abbedval i Vkl 75 . - med prep. u. om swa kan henda at systrum oc brödhrum osämbir om walit Abbedval li Vkl l84. personl. iak skal aldre widh thik osämia Prosadikter (Karl M) 264."],"e":["osämbir Abbedval i Vkl 75, 84) ,"]},{"a":"osät","b":"nn","c":"","d":["oenighet. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 280."],"e":["osett )"]},{"a":"osätta","b":"vb","c":"v.","d":["göra oense. som the two maa so osättä MD 90 ."],"e":[]},{"a":"osätter","b":"","c":"","d":["med hvilken man är i ovänskap, fientlig. han drap kunnungha oc vkunnugha män sua vsäta som samsäta Bil 299 . Jfr osatter."],"e":[]},{"a":"osökter","b":"","c":"","d":[" , se osotter."],"e":[]},{"a":"osömadher","b":"","c":"","d":["osömmad. osömath klädhe MB 1: 363 ."],"e":[]},{"a":"otakaþer","b":"","c":"","d":["för hvilken borgen ej är stäld. otakadhe edha SR 32 ."],"e":[]},{"a":"otakin","b":"","c":"","d":[" L.","2) icke mottagen. n. ss adv. om pascha tha tagha marghe han (ɔ: Kristus) mz hedher. oc sidhen kasata the han wt . . . i syndinna thräk. oc tha matto the hälder haffwa han otagihith SvKyrkobr 24 ."],"e":["otaghith ) , "]},{"a":"otakin","b":"","c":"","d":[" L. icke tagen, icke gripen. the XXX skip haffde vareth otagen HSH 20: 174 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"otaladher","b":"","c":"","d":["icke gjord till föremål för rättegång el. klandertalan. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"otalika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) otaligt, oräkneligt, ofantligt. han slo margh otalik ij häl Al 3941 . ib 4113 . Br 190. iak skal . . . ökia thina slä kt otalika mykith (vehmenter nimis) MB 1: 186 . jak skal lata wäxa thik otalika mykith (vehemntissime) ib. otaligha mykith onth Gers Frest 49 . 2) outsägligt, på ett outsägligt sätt. ville han ok vndirlica ok otallica (ineffabiliter) födhas Bir 3: 152 . ib 300 ."],"e":["otalica Bir 3: 152 . ","otalika MB 1: 186 ; Ber 190 . ","otalica Bir 3: 300 . ","otalik Al 3941, 4113 . ","otaleligha Gers Frest 49 ),"]},{"a":"otalliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) otalig, oräknelig. " drapo vtallekan mogha " Bu 177 . ib 508 . Lg 3: 56 . hemde thz a otalika iudha som (een iudhe) giordhe Bil 115 . " otallelike hälghe män " KL 318 . " synto otallike diäfla " ib 51 . otallika synde ib 58 . " han sa ok höghra waghin widh domarans stol manga vtallika ängla ok winstra waghin vtallika diäfla " ib 68 . samman sankadhom vtalikikom myklom härskap Gr (Cod. D) 355. lifdho thera alder otalik aar Fl 2082 . otalika stiärno Bir 1: 58 . ib 214, 386, 2: 87 . RK 2: 3802 . Su 38, 236 . LfK 95, 217, 237, 245, 246 . otalike fläste cristne män Su 150 . " otalike mange taka af thässom matenom til mättis " Gr 272 . hon (ɔ: miskund) är otalikin (inumerabilis) ok osghlikin Bir 1: 73 . 2) outsäglig, obeskriflig. hon (ɔ: hans ära) är otalikin (ineffabilis) ok oändelikin Bir 1: 27 . ib 2: 286 . Ber 287 . " mz otalike skam " Bir 3: 11 . jak kände . . . otalikan (neffabilem) hugnadh ib 1: 27 . ib 2: 152, 3: 394 . mz minne siäl otalike glädhi ib 1: 28 . ib 60, 91, 347, 3: 283 . Bo 53 . VBKR II. Ber 34 . otalikir värkir MP 1: 167 . " minna närwaru otaliken loste " Su 400 . mz mins otalikx kärlekx teknom ib 38 . " oändelik och otalik är dhristi mildhet " Ber 238 . " o otalikith waldh " ib 283 . Bir 4: (Dikt) 221 . " thz är otalikt thz the han slogho " Al 2826 . - n. adv. ofantligt. otalikit mykyt gul oc sylf Gr 269 . " mz otalikith mykith liws (cum magno lumine) " Lg 37 ."],"e":["otalikir MP 1: 167 . ","otaliken Su 400 . ","otalik Bir 1: 347, 2: 286 ; Ber 283 . ","otalikin Bir 1: 27, 173 . ","otahalikin Ber 34 . ","otalikt Al 2826 . ","otalikit Gr 269 . ","otalikith Lg 37 ; Ber 283 . ","vtallikit Bir 4: (Dikt) 221 . ack. m. otalikan ib 1: 27. otalican ib 3: 394 . ","vtallekan Bu 177 . ","otalikin Lg 3: 56 . ","otallecom Bu 508 . ","otalikom Bir 2: 152 . ","vtalikikom Gr (cod. D) 335 . ","otalike Bo 53 ; Bir 1: 28, 60, 91, 3: 11, 283 . gen. ","otalikx Su 38 . ","otalliker KL 51 . ","otalike Gr 272 ; Su 150 . ","otalliga LfK 237 . ","otallelike KL 318 . ","otalika Bir 1: 58 . o talika ib 214, 386 . ","otalik Fl 2082 . ","otaligh Lg 3: 56 . ","otalligen LfK 237, 245, 246 . ","otaleken Su 99 . ","otalika Bil 115 . ","vtallika KL 68 . ","otallika ib 58 . ","otalige RK 2: 3802 . ","otalicom Gr 272 ; Bir 2: 87 ; Su 38 . ","otalekom LfK 95 . ","talliga LfK 217 . ","otaliko VKR II ; Ber 287 . ","otalika Su 236 ), ","otallikhet (otalikhet), "]},{"a":"otalliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) otalig, oräknelig. Se Sdw 2: 1279. otalighen hälga manna skari Mecht 234 . J Buddes b 74 . ib. ib 75. SvB 7 (omkr. 1520). - pl. n. abs. än thogh at margha handa ok othalighin (innumerabilia) sigias aff sonenom SpV 189 . 2) outsäglig, obeskrivlig. han bewiste sik . . . odödelikin epter sin vpstandilsse ok tha mädh handom handelikan och otalelikan MP 4: 7 . " jak bedher tith äwärdhelika, oc othalika gudhoms wald " SvB 11 (b. av 1500-t.). Jfr otalugher."],"e":["otalighen SvB 7 (omkr. 1520) . otalighen Mecht 234 . ","otalligit J Buddes b 75 . ","otalelikan MP 4: 7 . ","otallolige J Buddes b 74 . ","otalliga ib 74, 75 . ","othalighin SpV 189 . best. form sing. n. othalika SvB 11 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"otallikhet","b":"nn","c":"","d":["loräknelighet, oräknelig mängd. SvB 7 (omkr. 1500)."],"e":["othalik- )"]},{"a":"otalugher","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":[]},{"a":"otamber","b":"av","c":"adj.","d":["otam. " the ondhe . . . äru . . . j gongenom othamy nw aff snary nw aff seene " SvKyrkobr (Lucd B) 198 . jniunx . . . indomitus, otamber GU C 20 (hand 2) s. 29. - vild, otyglad. skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal ok oskälighin ällir otham (effrenata) stupan SpV 138 ."],"e":["otham SpV 138 . "]},{"a":"otamber","b":"av","c":"adj.","d":["otam. en otamber häst Al 535 . þiura otami Bu 168 . Bir 1: 195, 360, 3: 334, 335 . MB 1: 263 . Al 554, 9512 . - vild, yster. j bland lastanna othanna gähnizsko Bir 5: 18 . "],"e":["o . ","tami Bu 168 . ","otamme Bir 1: 195 . ","otam ib 3: 334 . ","otamom ib 1: 360 . ","otammom ib 3: 335 . best. form sing. ack. m. otama MB 1: 263 ; Al 554 . ","othama Bir 5: 18 ),","otama fä , "]},{"a":"oter","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " vi olaf vthir, jäppe vithir, clämätter vthir " SD NS 1: 451 (1405)."],"e":[]},{"a":"oter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ss tillnamn. " jacob wtther " SJ 2: 100 ( 1487) . ib 180 ( 1490) . STb 2: 547 (1491).","2) utterskinn. . . . en swartan kiortil . . . ok han war fodradir medh wtir ATb 1: 141 ( 1461) . ib 186 ( 1463) ."],"e":["wtir . ","wtt(h)er ),"]},{"a":"oterskin","b":"nn","c":"","d":["utterskinn. Linkbibh 2: 210 (1523). "],"e":["vtter- )","*oterskinna tiond","wtther- . ","-tiendh )"]},{"a":"oterugher","b":"av","c":"adj.","d":["ohöfvisk. " kallar man annan vterugit (motsv. ställe " EG 63 har otwghit) nampn GS 33 . Jfr otughin."],"e":["vterugit , trol för vterught GS 33 ), "]},{"a":"othak","b":"nn","c":"","d":["otack. " sig hanum mykin otak for hans bud " Di 179 . " haffue han otak for sit ärinde " ib 26, ib 27, 166 . " the fingo alle blygdh oc othak " Lg 3: 55 ."],"e":[]},{"a":"othak","b":"nn","c":"","d":["otack. " othach haffwe then thet näffsa skulle som i ther til sath haffwe " GPM 2: 382 ( 1512) . Jfr othakka."],"e":["ottach )"]},{"a":"othakka","b":"vb","c":"v.","d":["gifva otack, visa otacksamhet mot. med dat. hon othakkar gudhi fore himerikis nadher MB 1: 301 . " the othakka them for thera gärd " RK 1: 3098 . " wi henne swa sara otakkandhe (otacksamme) haffuom warit " Lg 3: 647 ."],"e":[]},{"a":"othakka","b":"vb","c":"v.","d":["giva otack, visa otacksamhet mot. med dat. the . . . othakka gudhi for hans langa thol oc bidhan Hel män 119 ."],"e":[]},{"a":"othakka","b":"nn","c":"","d":[" = othak. hwru renare hon är ok henne samwith aff syndom swa myklo meer rädhis hon ok wakthar, thz ath hon skulii ey rädhis hon ok wakthar, thz ath hon skulii ey koma j gudhz othakka (ne dei incurrat offensam) Mecht 10 ."],"e":[]},{"a":"othanke","b":"nn","c":"","d":["tanklöshet, oklok tanke? födis j henne (ɔ människans) hiärta genstan en otanke ok kärlek til wärldena MP 4: 156 ."],"e":["otanke )"]},{"a":"otharf","b":"nn","c":"","d":["onyta, ogagn, skada. stridha ok wägha til otarva KS 82 (204, 90) . swa bidher margher sina otharfwa Al 1768 ."],"e":[]},{"a":"othet","b":"nn","c":"","d":["pack, slödder. " huggo sik gönom thz hedna vthet " RK 1: 1570 . " litit lowar iak the snödo hedna vthet " ib 1627 . " thera drängia ok vtheet " ib 2774 . fule hälade ok odryghe komo ther löpande ok wthet ib 3092. "],"e":["vthet . ","wthet . ","vtheet )","othetis dränger , "]},{"a":"othiänliker","b":"av","c":"adj.","d":["otjänlig, skadlig, olycklig. Se Sdw 2: 1347."],"e":[]},{"a":"othokke","b":"nn","c":"","d":["1) ovilja, fiendskap? for lofflikit atirhald älskas owir flödhelikhet j allom thingom . . . ok klärkanna othokke (fiendskap mot presterna?) owir alla for gudz älskelikhet owir al thing (diligitur . . . pro parciate laudabili superfluitas in omnibus . . . pro dilecione Dei super omnia ingraitudo cleri super omnes) Bir 2: 108 . 2) fientlighet, förtret, förnärmelse. hwat othokka ällir ogönst hafwom wi thik giorth ST 60 . 3) otacksamhet. thz är väl värt at var othokke (ingratitudo) skuli hardhare näfsas Bo 122 . ib 153. Bir 1: 366, 394, 395, 2: 80, 110, 118, 285, 305, 3: 33, 217, 293, 384, 409 . skudhi . . . thän othokka (ingratiudinem) som han hauir gudhi giort mot hans godhgerningom ib 2: 227 . " auitadhe aff godhgerninganna othokka (ingratiudine beneficiorum) " ib 3: 418 ."],"e":["othukke: -a Bir 1: 366, 394 . o thukke ib 395), "]},{"a":"othokkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörlig. " aff thy scamligo ok otokkeligo verldzligo lifuerne " LfK 232 ."],"e":["otokkelig: -ligo LfK 232 )"]},{"a":"othokkia","b":"nn","c":"","d":["oförsynthet? at mannana othokkia (ingratiudo) skuli synas Bir 2: 116 . Jfr othykkia."],"e":[]},{"a":"othokkogher","b":"av","c":"adj.","d":["oförsynt, otillbörlig. otokkokt (immoderatus) lööghe LfK 218 ."],"e":["otokkokt LfK 218 ) , "]},{"a":"othol","b":"nn","c":"","d":["1) otålighet. " dröfdh aff myklo othuli ok wredhe " KL 25 . mädhan the os mz . . . sino otholi reta Bo 146 . enkte othol kunne märkias mz hänne ib 168 . ib 186 . KL 353 . Bir 1: 51, 92, 360, 2: 80, 129, 3: 324, 331 . Su 105, 332 .","2) vånda? en man gitir ekke hafft större sörgh oc vidhermödho oc othol (summæ verecundiæ, doloris et furoris est), än misthänkia hustruna for hordom Bo (Cod. B) 341 ."],"e":["othul )"]},{"a":"othol","b":"nn","c":"","d":["1) brist på tålamod, otålighet. vm othul äll[e]r kötlikin frestilse gingo at människionne SkrtUppb 253 ."],"e":["othul )"]},{"a":"otholande","b":"","c":"","d":["som icke kan tålas el. tillåtas, otillbörlig, skamlig. thz är oloflikt oc otolande mz cristno folke at widhersighia ihesum christum Bil 471 . " thz är otholande at kunungr ella höfdinge se nidhingr " KS 35 (90, 37) ."],"e":[]},{"a":"otholas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. vara el. blifva otålig, blifva missnöjd, förbittras. skolom vi äkke vanskas älla otholas (esse impatientes) i them (ɔ: dröuilse) Bo 106 . " at mannin brytis älla otolis af ängom genwärdoghom thingom " Bir 1: 295 . otholas han (amaricatur) aff gudz skipan ib 2: 160 . KL 263 . ST 70, 75 . Lg 3: 244 ."],"e":["othulas Lg 3: 244 ; ","-thulums KL 263 . ","-as . ","-adhis ST 70, 75),"]},{"a":"othollika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) olidligt, svårt. othollika (intolerabiliter) . . . sarghas Bir 1: 328 . " bitir othollica sara " ib (Cod. B) 350. ib 3: 114, 371 . 2) otåligt, med otålighet. thy at iak . . . otholika (impatienter) swaradhe Ber 227 . " otholica teande sins hiärta lönlik thing " Bir 3: 331 . " haffwer otulelika lidhit oc burith annars osidher " LfK 161 . " haffwer sik otulelika " ib 162 ."],"e":["otholika . ","otholica . ","otulelika )"]},{"a":"otholliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) olidlig, outhärdlig, odräglig. hulka han formatte ey vtdragha vtan othollikin wärk KL 51 . " thuldo othullikin hungir " ib 258 . " othollikin ond lokt " Gr 280 . vtolelica pinor Lg 215 . " mz otholikom wärk " Bir 1: 32 . ib 84 . känna otholikin eldz hita ib 174 . " af ofmykle sorgh älla o tholikom dröuilsom " ib 396 . ib 2: 114, 3: 359 . KL 266 . nödhis af othollike (trängande) oc sanne vidherthorft VKR 76 . " gudz dombir är othollikin " Bir 3: 44 . MP 1: 221 . " thikte ok apostolomen oc allom androm othollikit vara at han ville thijgt ganga " Bo 164 . huru thungt ok otholelikit them skal wara at brinna äwerdhelika j häluite Bir 1: 66 . " thz är os thungt ok othololikit ib 115. " MP 1: 15 . 2) otålig. mz otholicom (impatientissimos) athäfwom Bir 2: 273 ."],"e":["othollikin Bir 3: 44 . ","otolikin MP 1: 221 . ","otolik ib. otholikin Gr 280 . ","othollikit Bo 164 . ","otholikit Bir 1: 115 . ","otolikit MP 1: 15, 221 . ","otholelikit Bir 1: 66 . ","othololikin KL 51 ; Bir 2: 114 . ","othullikin KL 258 . otholikin Bir 1: 174 . ","otholikom ib 32, 84 . ","othollike VKR 76 . ","othulliko KL 266 . ","otholica Bir 3: 359 . ","vlotelica Lg 215 . ","o thollikom Bir 1: 396 . ","otholicom ib 2: 273 ),"]},{"a":"otholomodh","b":"nn","c":"","d":["otålighet. Bir 1: 154, 288, 390, 2: 60, 61, 87, 192, 3: 155 . VKR XIV . MP 1: 264, 2: 95, 206 . MB 2: 159 . Ber 122 . Su 113, 121, 149 . - olust, leda. at the ledhan warj ey for . . . liifsins o tholomodh (vitæ impatientiam) Bir 1: 313 . - Jfr otholughmodh."],"e":["-modhe Bir 1: 390 ; MP 2: 95 . o tholomodh Bir 1: 313 . ","otholamodh Bir 2: 192, 3: 155 ; -modz ib 2: 61. otholemodh ib 60 . ","otholimodh MP 2: 206 ; Su 113 . ","otulomodh MB 2: 159 . ","othwlimodh: -modhe Ber 122 . ","otwlimodh Su 121, 149), "]},{"a":"otholomodh","b":"nn","c":"","d":["otålighet. Se Sdw 2: 1279. lithymos p c othaalamoth GU C 20 (hand 2) s. 92."],"e":[]},{"a":"otholomodhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["otåligt, med otålighet. seerr wärldinna lustelik thingh ok draghir them thäkkelika j sin lusta af hulkom han o tholomodhelika vptändis j sino hiärta Bir 1: 327 ."],"e":[]},{"a":"otholomodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["otålig. otholomodhoghir man MP 2: 71 ."],"e":[]},{"a":"otholugher","b":"av","c":"adj.","d":["1) otålig, som ej kan tåla el. fördraga, som har svårt att fördrag el. förlika sig med. skalt thu ekke vara otholugh Bo 10 . nar j seen nakra vara othologha Bir 2: 61 . ib 1: 224, 276, 3: 331 . MP 2: 76 . Su 16, 105 . " han är othologhir at thola älla vmbära (infirmus est ad patiendum) eth ordh " Bir 1: 70 . " the som äru mykyt otholuge vidh ordh ib 2: 61. " ib 1: 277 . " otholugh til fatidom ok ödhmiukt ib 3: 324. " ib 115 . othologhir . . aff (de) thinne rätuiso ib 2: 80 . 2) odräglig. at thänkia laghin wara mykit othologh (intolerabilem) Bi 1: 252."],"e":["othologhir ib 70, 2: 80 ; ","-ogh ib 1: 252 ; -oghe ib 277; -ogha ib 276, 2: 61 . ","othulughir MP 2: 76 . ","otulugher Su 16, 105),"]},{"a":"otholugher","b":"av","c":"adj.","d":["1) otålig, som ej kan tåla el. fördraga, som har svårt att fördraga el. förlika sig med. JMPs 352. aff olidelighe hiärtans sorgh warth hon aldra otwlogasth, swa at hon leddis widh sigh siälffwa ib 353 . - med prep. widh. diomedes war . . . otolog wiid syna tiänara Troj 75 ."],"e":["otolog Troj 75 . ","otwlogh JMPs 352. superl. f. otwlogasth ib 353 ),"]},{"a":"otholughet","b":"nn","c":"","d":["otålighet. " höl syna olukukhet " Gers Frest 11 . " störtha j otulukhet " ib 28 . ib 49 ."],"e":["otulukhet Gers Frest 11 . ","otulukheth ib 28, 49) , "]},{"a":"otholughmodh","b":"nn","c":"","d":[" = otholomodh. eynghen skaal aff othwlwgh moth wilia eller onzska eller beghära döö Gers Ars c 1."],"e":["othwlwgh moth )"]},{"a":"othrivas","b":"vb","c":"v.","d":["vantrifvas. kaal otriffs LB 3: 193 ."],"e":[]},{"a":"othrivin","b":"av","c":"adj.","d":["lat. " ä är frwsin jordh for othriffnom swinom " GO 171 . ib 654. som oträffne äro JP 124 ."],"e":["oträffne JP 124 . dat. othriffnom GO 171 . ","otriffnom ib 654 ),"]},{"a":"othrughadher","b":"","c":"","d":["icke trugad, onödd. forscrepna kristin hauer sith gotz olukkat oc otrughat saalt SD NS 1: 606 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"othrängder","b":"","c":"","d":[" L.","1) icke tvungen el. nödgad, otvungen. . . . mik hawa saalth . . . othrändare ok onödher meth godhom wilia . . . min gardh SD NS 3: 130 ( 1416) . ib 373 (1418, samtida avskr.) 2) icke tvingande. - i othrängdo male, i oträngt mål, utan tvingande skäl, utan nödtvång. han . . . sloo en ffriboren . . . swen j hel . . . j ootrengde maale Stb 4: 197 (1511). ib : 259 (1519), 272 (1520)."],"e":["othrändare SD NS 3: 130 ( 1416)","otrengde STb 5: 259 (1519), 272 (1520). ootrengde ib 4: 197 ( 1511) ), "]},{"a":"othrötteliker","b":"av","c":"adj.","d":["outröttlig. " hon . . . war . . . oothröttelikin j almoso " Lg 3: 513 ."],"e":["oothröttelikin Lg 3: 513 ) , "]},{"a":"othrötter","b":"av","c":"adj.","d":["icke tröttad, outtröttlig. fölgh himna ledhara mz wthrötom framgang (passibus indefessis) Ber 128 . ödhmyukten (nämnl. bleff) otröth Lg 3: 441 ."],"e":["wthröter: -om Ber 128 )"]},{"a":"othrötter","b":"av","c":"adj.","d":["icke tröttad, outtröttlig. jndefessus . . . otrötter oc altiidh redaboen GU C 20 (hand 2) s. 21."],"e":["otrötter )"]},{"a":"othröttosamber","b":"av","c":"adj.","d":["outtröttlig. " then andre stenen . . . gör then honom bär otrottesamman PMskr 461. ""],"e":["otrottesamman ) , "]},{"a":"othvaghin","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. " holmstanus otwughin " KTb 132 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"othvingadher","b":"","c":"","d":["icke tvungen el. nödgad, otvungen. per borre . . . sattre oleff hansson sin gard j pant . . . med sit ffrie berad, onöd och otwingat STb 5: 121 ( 1516) . ib 159 ( 1517) , 200 (1518). Jfr othvungen."],"e":["otwingat )"]},{"a":"othvingadher","b":"","c":"","d":["icke tvungen el. nödgad, otvungen. onöddhe och otwingade SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 4: 325 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"othvungen","b":"","c":"","d":[" = othvingadher. olaff blak stodh nissa päthersson til, onödher och othwangit . . . siik salt lath hawä . . . eth gotz SD NS 3: 18 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"othydin","b":"av","c":"adj.","d":["ovänlig, tvär. " han var hugmod oc otyden " Di 131 ."],"e":[]},{"a":"othykke","b":"nn","c":"","d":[" ? f.? eller n.? Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 177."],"e":[]},{"a":"othykke","b":"nn","c":"","d":["1) ovilja, fiendskap, fientlig afsigt. thz giorde the mz then vthykke at the wille the suensca förthrykke RK 2: 2034 . 2) obehag, vånda. löste all hans othykke Fr 1058 . 3) otacksamhet. otykken är siälenna fiandhe LfK 93 ."],"e":["vthykke )"]},{"a":"othykkia","b":"nn","c":"","d":["1) ogunst, onåd. " ängin riddare ma thäkkias sinom herra älla atir takas j hans nadhir äptir at han hawir fangit hans othykkio for sin bruth vtan han gör honom nakra ödmiukt for sin forsmäilse " Bir 1: 120 . VKR XIV . Ber 256 . 2) oförsynthet? huat ma vara mere othykkia (ingratitudo) än vilia mz skälom gripa ogriplikin gudh Bir 2: 116 . 3) otacksamhet. for othykkio (ingratiudine) atirgällir jek honum godh thing Ber 3: 33 . ib 380 . 4) obehag, vedermöda, ofärd. wthsändher sina predikara them til mera last [oc] otykkio som ey widhertaka mothe gudz gaffuo oc predikan Su 156 . - Jfr othokke, othokkia, othykke."],"e":[]},{"a":"othykkia","b":"nn","c":"","d":[" . Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 177. 1) ogunst. onåd. . . . at . . . iac aldra mintzte oc wäslaste matker maghe wardha thäkkast vtan allo othykio SvB 361 (b. ab 1500-t.)."],"e":["othykio ) , "]},{"a":"othyld","b":"nn","c":"","d":["olidligt qval. thus seer min likam j mykin otyldh MD 39 . - gen. othylda (othölda. otholda), nyttjad ss adj. med bem.: ilidlig. do widh otholda pinor Bil 479 . " fik liberius othölda tharma verk " ib 589 . "],"e":["othylda fulder , "]},{"a":"othyrster","b":"av","c":"adj.","d":["otörstig. drik tik otyrstan ok ey druknan KS 24 (58, 25) ."],"e":[]},{"a":"othyrstogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = othyrster. vardha othörstogher Su 386 ."],"e":["othörstogher )"]},{"a":"othäkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig. " haar som altid vil olofflika, ok storlika tala, kräselika äta . . . ok blötzlika soffua, han är otäkkeliastir fore gudhi " MP 5: 24 ."],"e":["otäkkelikastir ) , "]},{"a":"othäkkeliker","b":"","c":"","d":[" LfK 160(, adj. [Isl. úþekkliligr] vederstygglig. nämpna . . . diäffwls nampn, huilket myky otäkkeliket är LfK 160 ."],"e":["otäkkelikhet"]},{"a":"othäkkelikhet","b":"nn","c":"","d":["otacksamhet. SvB 498 (sl. av 1400-t.)."],"e":["otäkkelighet )"]},{"a":"othäkkelikhet","b":"nn","c":"","d":["otacksamhet. " then store skadhi wi fffam aff otäkkelikhetenne " LfK 93 ."],"e":[]},{"a":"othäkker","b":"av","c":"adj.","d":["1) misshaglig, obehaglig, vedervärdig. högfärdhwgh är fu forsmadh och othäk for gudhz asyn Ber 113 . tha warth myntha mästaren ootäkker (kom i onåd) RK 3: 2870 . tu skalt flya . . . oföghelikan lâtr, ty at han gör man stikkan KS 24 (60, 26) . " diäfflanna stiwggelika änlite oc othäkka formor " Su 129 . " o ouni ledhe ok othäkke (ingrati) oc vansläktoghe " Bir 3: 295 . ib 1: 366 . LfK 74 . med dat. hon är gudhi otäk MB (Cod. B) 1: 509. otäkker ondom mannom KS 24 (60, 26) . gör wärldinna honom othäkka ok ledha Bir 1: 282 . ib 2: 120, 3: 56, 4: 115 . Ber 228 . - med pep. af. han wardr otäkkr af (misshaglig för, illa omtyckt af) allom godhom ok witrom mannom KS 33 (84, 35) . ","2) otacksam. " then som takir godhgärningana oc nadhena. skal ekke vara othäkkir älla oskönioghir " Bo 11 . ib 110, 153 . " thz gudh giffwer täkkom, thz fran taker han otäkkom " LfK 93 . " äs thu mykit othäk vm thu älskar mik ey fore swa storan kärlek " Bir 1: 34 . ib 398 . med dat. at jak . . . war tik oätkkir oc osköniogher Su 340 . ib 49 . - med prep. the äru o thäkke at minom anda Bir 1: 280 . Su 415 . " othäkkir aat taknom godhgärningom " Gr 266 . KL 352 . Bir 1: 367, 2: 304 . Su 406, 408 . LfK 177 . " othäkkir til gudz älskelikhet " Bir 1: 300. Ber 230 . " som otäkker är aff fanghnom nahdom " LfK 93 ."],"e":["otakker Su 49 . ","ootäkker . ","otikk er: -an KS 24 (60, 26)),"]},{"a":"othäkkker","b":"av","c":"adj.","d":["2) otacksam. " jngratus . . . otäkcher " GU C 20 (hand 2) s. 28. SpV 432 ."],"e":["otäkker )"]},{"a":"othäknadher","b":"nn","c":"","d":["otacksamhet. otäknadhir mot gudz gerningom MP 1: 227 ."],"e":[]},{"a":"othänkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett sått som icke kan tänkas, obegripligt. fafängo i hulko människian ok nästan alt mankönit är othänkelica ok osighilica innan vaft Bo 141 ."],"e":[]},{"a":"othänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["otänkbar, outgrundlig, obegriplig, obegripligt stor. smaka then othänkelica himerikis sötman Bo 101 . " hänna (bönens) dygdh är othänkelikin (inæstimabilis) ib. mz othänkelike frygdh " ib 230 . " mz othänkelike ödhimuikt " Bir 4: (Dikt) 245 . " suasom gudh är j sik vndirlikin oc othänkelikin sua äru oc hans gerninga othänkelica " ib 2: 208 . " othänkelikin höghelikhet " ib 3: 1123 . ib 1: 94, 395, 2: 46, 293, 3: 430, 4: (Dikt) 229. - otänkbar, ofattbar. med dat. then andans sötlikhet är . . . othänkelikin them som hona ey smakadho Bir 1: 186 ."],"e":["-likin Bir 2: 46, 208 . ","othänkelikin Bo 101 ; Bir 1: 186, 3: 112 . ","othänkelikit ib 430 . ","vthänkelikit ib 4: (Dikt 229),"]},{"a":"othänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["otänkbar, outgrundlig, obegriplig, obegripligt stor. Mecht 184 . - otänkbar, ofattbar. JMPs 456."],"e":["-ligher )"]},{"a":"othänkter","b":"","c":"","d":["1) otänkt, icke tänkt. thz haffde erik toch otenkt RK 2: 3117 . ","2) utan att tänka el. hafva tänkt, tanklös. man skal ey othänkter (Cod. B oxhuxadhir 556) ganga til thz sacrament MB 1: 310 ."],"e":[]},{"a":"othänkter","b":"","c":"","d":["19 otänkt, icke tänkt. thet wet gudz helghe blodh wäll at iac haffde otäncht atgörät Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). - oförutsedd. thet war tha otänkth, thet (ɔ Sten Stures död) skulle sa hasteligan skee G. Carlsson, Hemming Gadh 97 f. (jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 2: 77). 2) utan att tänka el. ha tänkt, tanklös. n. ss adv. inopinabile waanalöst ok otänkth GU C 20 s. 383 . - at othänkto, oöverlagt, oförvarandes. thät hände at brodherin kom at othänkto widh sina systirs hand Hel män 226 . "],"e":["otänkter )"]},{"a":"othäter","b":"av","c":"adj.","d":["otät. " i vhtät kar " KL 225 . Ber 258 ."],"e":["othät Ber 258 . ","vthät KL 225),"]},{"a":"othäter","b":"av","c":"adj.","d":["otät. Jfr under orätter."],"e":[]},{"a":"otidh","b":"nn","c":"","d":[" [Fnor útið. Jfr Mnt. untît] otid, orätt tid. hwa som i otiidh athir (för äthir) han skal fasta ätande tiidh GO 434 ."],"e":["ottidh )"]},{"a":"otidhogher","b":"av","c":"adj.","d":["som sker i orätt tid. for otidigt (för otidigan=) sompn LB 7: 334 ."],"e":["otidiger )"]},{"a":"otilgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjlig att nalkas. thu äst liwsit obegriplikit ok otilganglikit (inaccessibilis) SpV 171 . ib 222 . o . . gudh, omätelighin j thinne äro, obegripolikin j thinne nadh, otilganglikin (inacessebilis) j thino walde ib 484."],"e":["-likin . ","-likit ) , "]},{"a":"otilgifliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförlåtlig. " tolika synder kallas oforlatelika äller otilgiflika " SkrtUppb 250 ."],"e":[]},{"a":"otime","b":"nn","c":"","d":["otid. " abortiuus . . . dödborin eller i otima föder " GU C 20 s. 3 ib s. 391 . " jntempestum ti otymme " ib (hand 2) s. 34."],"e":["otymme )"]},{"a":"otime","b":"nn","c":"","d":["otid. " komma i otima " LfK 143 . - pl. som tala wille i otimom LfK 143 ."],"e":[]},{"a":"otimelika","b":"ab","c":"adv.","d":["i otid. äti ey ella drikki otimelika KS 49 (125, 53) ."],"e":[]},{"a":"otimelika","b":"ab","c":"adv.","d":["i otid. ljnscisiuus . . . omoghen oc othimelicha aff plukchadher GU C 20 (hand 2) s. 19."],"e":["othimelicha )"]},{"a":"otimeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som sker på olämplig tid el. i lotid. jntempestus . . . otymmelighen GU C 20 (hand 2) s. 34. minnatz timen är aldra thystatir, ok tha är mästa mörkrith, ok är tha otimelikit (intempestivum), at enghin wankar tha ällir köpslaghir oppa gathomen SpV 268 . 2) höjd över el. oberoedne av tiden. thänne othimelige (intempralis) anden hwilkin wthan tima är SpV 514 ."],"e":["otymmelighen . ","otimelikit . ","othimelige ) , "]},{"a":"otionda","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["utiunda )"]},{"a":"otomadher","b":"","c":"","d":["utan ledighet, hindrad, upptagen. jak är otomadher oc hauer ey tima ther til at ga j delo oc kiff mot nokrom mz thic Prosadikter (Barl) 41."],"e":[]},{"a":"otomadher","b":"","c":"","d":["utan ledighet, hindrad, upptagen. otamadhe (för otomadhe; Cod. C othomadhe 1025) for gudhana dyrk oc (offer) in deorum sacrificiis occupati) Bil 535 ."],"e":[]},{"a":"otoplopin","b":"","c":"","d":["icke krnkt el. förnedrad? stode doctor rawal . . . och kerde, ath haney kunne ware ofortalit och otolopin aff hustrv walborhg . . . om thet hon hanom til foren hade til thalit STb 3: 413 (1499)."],"e":[]},{"a":"otro","b":"nn","c":"","d":["1) otrohet, trolöshet. " perfidia die swek otro ok vantro Gu c 20 s. 433. ""],"e":[]},{"a":"otro","b":"nn","c":"","d":["1) otrohet, trolöshet. RK 1: (LRK) s. 220, 2: 4249. MD 350, 396 .","2) otro. MB 1: 312 . MD 350 ."],"e":["oo- MD 396 )"]},{"a":"otrohet","b":"nn","c":"","d":["1) otrohet, trolöshet. - trolös handling. tha fwnno the thet swa fore retto, ath thet war dwlsmaal loch en stoor otroheith moth stadhin STb 1: 50 ( 1476) ."],"e":["-heith )"]},{"a":"otrohet","b":"nn","c":"","d":["1) otrohet, trolöshet. stor otroheet han tha bewiste RK 3: (sista forts.) 4246 . ib 4643. 2) otrohet, oärlighet. ath nager broder funnes mz nagar vtroheet swa ath thet lupe til fyra peninga SO 205 . 3) otro. for mina otrohet ok lönlika synde VKR XII ."],"e":["-heet RK 3: (sista forts.) 4246, 4643. vtroheet SO 205 ),"]},{"a":"otroin","b":"av","c":"adj.","d":["1) otrogen, trolös. perifidus et fidus non connectunt [bene] fedus throen ok otrohen bindha ey wäl wänskaapp Gu C 20 s. 269. numidus di waffrande owiis ostaduger ok otroghin ib s. 365 . perifidus . . . troswiker ok otroghin ib s. 433 . 2) otrogen icke troende. i religiös mening. med prep. til. oc j som här til haffwen waridh otroghne til gudz ord JMPs 264."],"e":["otrohen GU C 20 s. 269 . ","otroghin ib s. 365, 433. pl. m. otroghne JMPs 264 (hs. otronghne),"]},{"a":"otroin","b":"av","c":"adj.","d":["1) otrogen, trolös. calle eigh vtroen ok eigh liughärä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.; möjl. att föra till 2). ille ok vtrone rädhgiua KS 72 (177, 79) . Bir 3: 80 . - med dat. min hyrdhe är mik otroin Bir 1: 204 . ST 11 . han är gudhi otroen oc ey throen Ber 170 . 2) otrogen, icke troende. i religiös mening. fordömas oc forfaras mz othronom mannom Ber 170 . mz otrono iudhomen Bo 145 . " jak vänte han vara otronan oc villan fara " Bir 2: 10 . liak (näml. var) allir blindir oc otroin ib. ib 225, 3: 166, 361 . MP 1: 37 . MB 2: 366 ."],"e":["otroen . ","vtroen SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). otronan Bir 2: 10 . ","otrone ib 225, 3: 80 . ","othrone ST II . ","vtrone KS 72 (177, 79) . ack. m. otrona Bir 3: 166 . ","otronom ib 361; MP 1: 37 ; MB 2: 366 . ","othronom Ber 170 . best. form pl. dat. otrono Bo 145 ),"]},{"a":"otrolika","b":"ab","c":"adv.","d":["otroget, trolöst. hure han vtrolige giordt hade mothe sith rette brödh och trofasth herre j hans gode thro och thienisth STb 3: 241 (1495)."],"e":["vtrolige )"]},{"a":"otrolika","b":"ab","c":"adv.","d":["otroget, trolöst. Fr 220 . Su 41 ."],"e":[]},{"a":"otroliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) otrolig. " tro aldre otrolikt " Bil 613 . " thin ordh hulkin mangom synas mörk ok otrolik " Bir 1: 263 . ib 252, 2: 119 . KL 172 LfK 237 . 2) opålitlig. otrolig (otryglæg) tycker mek thin tiänist at wärä Di 27 . otroliga gömare MD 419 . 3) misstrogen, icke troende, tviflande. var ey otrolikin (incredulus) vtan fultroin MP 1: 127 . - icke troende, otrogen. hulkin som otrolikin (incredulus) är MP 2: 75 . " mot otrolicom hedhningom " Bir 4: 320 . MP 2: 240 ."],"e":["-lig Di 27 ; ","-liga MD 419 . ","-likin MP 1: 127, 2: 75 . ","-likt . ","-likit KL 172 ; Bir 1: 252 ; MP 2: 240 . ","-liget LfK 237 ), "]},{"a":"otroliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) otrolig, som man icke kan el. bör sätta tro till. meden thenne nye läre haffver i sig swadane article som cristenheten haffwer tilförende dömpt ware orett oc otrolige HSH 16: 80 (1527? Brask). 2) opåtligt, trolös. mädhan hon är . . . i allom thingom othroligast (infidelissimum) . . . tho wil gudh taka hona til sinna th[i] änist SkrtUppb 3 . 3) misstrogen, icke troende, tvivlande. - icke troende, otrogen. nar hon . . . berope sik otrolikan (reum), at hon aldrigh haffwer atsköt gudz ordhom Mecht 247 . tron skal säthias mothe otrolike trowillo JMPs 295. oc segher ieronimus, at otrolika människor dräpa gudz son oppa nyth ib 298 ."],"e":["-lige HSH 16: 80 (1527? Brask) . -lighast SkrtUppb 3 ),"]},{"a":"otrolikhet","b":"nn","c":"","d":["otrohet, otro. " wi skulum skodha wars otrolighetz (infedelitatis) mörker " Mecht 258 . " thän äwärdhelike kärlekin, mädh hwilkom han os älskadhe . . . foreseandis . . . all war bristislse, och ogönstagha othorlighet (perfidiam) " ib 274 . ib 337 . " j syndom födde ok mästädels j otrolghetenä stadde " SvKyrkobr (Lucid B) 197 ."],"e":["ot(h)rolihge ),"]},{"a":"otrolikhet","b":"nn","c":"","d":["otrohet, otro. " vndirgifwa sik alle orenlikhet oc otrolikhet (infidelitati) " Bir 2: 318 . ib 1: 229, 400, 3: 5, 200 . " äruodha at min ordh skulu synsas thräkkir vm nakra otrolikhet (infidelitatem) " ib 1: 242 . otrolikhetz synd MP 1: 144, 145 . ib 295, 2: 242 ."],"e":[]},{"a":"otroman","b":"nn","c":"","d":["otrogen el. trolös man. wil ider nakra dare äller gudz ok rikesins otromän her aff äggia Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436)."],"e":[]},{"a":"otronadher","b":"nn","c":"","d":["otrohet. SO 20 ."],"e":[]},{"a":"otror","b":"av","c":"adj.","d":["1) otrogen, trolös. MB 1: 465 . Al 2761 . " han är en otro man " Di 178 . hin otro swikare ib 210 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). han war sinom herra otro Bil 736 . MB 1: 234 . at iak skall wara nokon man otro Di 71 . 2) icke troende, tviflande. war ey otro (incredulus) Ber 9 . - med dat. skulu ey otro (increduli) wara hans ordhwm Ber 9 ."],"e":["otro Bil 736 ; MB 1: 234, 465 ; Al 2761 ; Di 71, 178 . ","otro Di 210 ), "]},{"a":"otroskaper","b":"nn","c":"","d":["otrohet, trolöshet. Fr 780 . Di 210 . " for thän otroskap the alle giordho moth honom " ST 477 . ib 398 . PK 223 ."],"e":["-skap . ","-skapp PK 223 ) , "]},{"a":"otrygdh","b":"nn","c":"","d":["osäkerhet, opålitlighet. " a moth väruldenna fals ok othrygdh " Bil 615 ."],"e":[]},{"a":"otrygger","b":"av","c":"adj.","d":["2) osäker. " wi hörom at wägerna äro otrygge i upland för thee driffuera ther wanka " HSH 13: 55 (1524? Brask)."],"e":[]},{"a":"otrygger","b":"av","c":"adj.","d":["opålitlig, otrogen. med dat. (el. i dess ställe ack.). är drengen bondan otryg MD (S) 256 ."],"e":[]},{"a":"otrygliker","b":"av","c":"adj.","d":["otrygg, vansklig. " huru otryggeligit är ath koma for then stränge domaren met thoma hender och wtsäcte lampar " FH 6: 67 ( 1486) ."],"e":["otryggeligit FH 6: 67 ( 1486) ), "]},{"a":"oträdder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"otröst","b":"nn","c":"","d":["något som ej är att förtrösta på. quinno fäghrind är dötzins piil . .. thy trösthe engin vppa otröst Hel män 134 ."],"e":[]},{"a":"otröstan","b":"nn","c":"","d":["brist på förtröstan. hon skal wara ödhmiwk vtan högfärdh ok otröstan MP 4: 41 ."],"e":[]},{"a":"otröster","b":"av","c":"adj.","d":["osäker, opålitlig. som prädica folke . . . ensetu limnaþ ok otrösta tro Bu 138 . j . .. ärin här kompne at skodha hwar lanzins wärn är otröstast MB 1: 241 ."],"e":[]},{"a":"otta","b":"nn","c":"","d":["otta. Jfr paska otta. "],"e":["ottosanger (otosangher SkrtUppb 215 . ","olesanger: -sangen MP 4: 215 . ","ottasanger: -sangen Mecht 49 . attesang(h)er: -sang(h) ÅK 59, 64 . ","ottesanger: -sangern ib 58 . ","attensanger: -sangern ÅK 59 . ","octosanger: -sang (för otto-?). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 36: 42 f-, V. Jansson, Fornsvenska legendariet s. 44), ","*ottosangs bok","ottesangx- )","*otto time , ","*otto vardher","ootho- )"]},{"a":"otta","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["ootte . ","ootha )","otto mal , ","ottosanger","-sangin ib 167, 194 . ","ottasanger Bir 5: 59 ; ","-sang ib 70 ; ","-sangin ib 59 ; Su 261 ; ","-sangx Bir 5: 59 . ","ottasagner ib 69 ; -sangh ib; Lg 3: 56 ; ","-sanghin Bir 5: 59 . ","ottesanger: -sangern Su 4 ), ","ottosangs tidh","otosangx- ST 171 ),","ottosangs time , "]},{"a":"otuggadher","b":"","c":"","d":["otuggad. Bir 3: 60 ."],"e":["otoggadhir )"]},{"a":"otughin","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörlig, skymflig. " kallar man annan otwghit nampn " EG 63 . GS 32 . Jfr oterugher."],"e":[]},{"a":"otukt","b":"nn","c":"","d":["otillbörlighet, otillbörligt el. oskickligt beteende, oskick. waktande sik . . . fran alle otokt oc ohöffwidzskom löslatom Bir 5: 67 . " skulu systrana nar the nigha nidherböghia sik mz alle wördningh oc ödhmiukt, haffuandis fore sik sina hendir j kors wiis ey sithiande ey stydhiande sik nakor widh, hwilkit som waare tekn til . . . aawitande othokt " ib 68 . är . . . en stor otokt oc ogudelikhet i bland closter folk, at somlika swäria LfK 159 . - otillbörligt förehafvande, otillbörlig gärning, brott. tenkte vpa sina otukt RK 1: 4046 . thz ware honom halwo mynne otukt ib 3745 . - ondska. thz giorde han aff stora otvkt MD (S) 220 ."],"e":["otokt )"]},{"a":"otuktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett otillbörligt sätt. tet han hade swa hardeliga tiltalit radit ok swa illa baar sin ordh fram otucheliga STb 3: 408 (1498)."],"e":["otuchteliga STb 3: 308 (1498) . vtughteliga ib 445 ( 1499) ),"]},{"a":"otuktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett otillbörligt sätt. om hon otoktelika sik bewisar i choren, mz öghom ällar androm lymmom LfK 157 . - på ett skymfande sätt. hvilken broder som kastar androm synom broder sin hwstrv fore otuchteliga SO 118 ."],"e":["otuchteliga . ","otoktelika )"]},{"a":"otukteliker","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörlig, opassande, ohövisk. jnordin[at]us . . . yllaskykkader ok otokteligin GU C 20 s. 388 ."],"e":["otokteligin )"]},{"a":"otukteliker","b":"av","c":"adj.","d":["otillbörlig, opassande, ohöfvisk. mz . . . otoktelikom handa ällir fota rörilsom iBir 5: 67. at the ey blanden sik j onyttelika talan, ällir nakre othuktelike saghu ib 82 . " thorde engen j henna naruaru ey eth otugtelikit ordh fram föra " Lg 3: 501 . - ohöfvisk, skymfande. hvilken en broder i embetet som kallar annan sin embetes broder horanson häranson tywff eller skalk ok framkomber mz swa dana vthuchteliga ordh SO 149 ."],"e":["otokteliker . ","vthuchtelig . ","otugtelikit Lg 3: 501 ) , "]},{"a":"otuktogher","b":"av","c":"adj.","d":["tuktlös, otyglad, lättsinnig, själfvsvåldig. osidhughe oc otoktoghe (indisciplinati) Bir 2: 233 . ib 3: 9 . at hon se ey wrang älla otoktogh (inordinata) i sidhom Ber 118 ."],"e":["otoktogher: -ogh Ber 118 ; ","-oghe Bir 2: 233 ; ","-ogha ib 3: 9 ), "]},{"a":"otväkande","b":"","c":"","d":["otvifvelaktig. o twäkande (haud dubium) är MB 2: 200 . LfK 95 ."],"e":[]},{"a":"otväkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) utan tvekan, frimodigt. war tröstir mz sinom mannom. oc manligha aathaffwandis altidh otwäkeliga, tröstandis sigh hiälp oc räddingh aff gudi giffwas (semper confidebat cum omni spe auxilium sibi a Deo affuturum) MB 2: 325 (möjl. att föra till 2). 2) utan att tvifla. tro . . . otwäkelika Lg 441 . LfK 65 . 3) otvifvelaktigt. än tho at hon i them otwäkelika seer skina tith wald Su 98 . ib 369 ."],"e":["-liga MB 2: 325 )"]},{"a":"otväkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) utan tvekan, frimodigt. fore mik gik thu vndi alra beskasta döödh otwäklica SvB 521 (b. av 1500-t.). 2) utan att tvivla, utan tvivel. tha matthe han otwäkeliga hoppas at ffaa aff hännne alla the nadher han wille JMPs 534."],"e":["-liga . ","otwäklica )"]},{"a":"otväkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["höjd över allt tvivel, otvivelaktig. for thän skuld at thätta är otwäkelikit, at kroppin äw wanskeliken SpV 353 . the samma persona som som thänna oppenbarilse fiik, känner jak granlika. hwilken mädh otwäkeligho märke haffwer mik thät otalikom sinnom wnderwisth JMPs 467. ib 585 ."],"e":["-likin . ","-lighen )"]},{"a":"otälgdher","b":"","c":"","d":["otäljd, ohuggen. " wil thu mik göra altara aff steen, tha skal han wara otälgdher " MB 1: 334 . ib 494 ."],"e":[]},{"a":"otämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["opassande. mz otämelikom latom Bir 5: 77 ."],"e":[]},{"a":"otämpradher","b":"","c":"","d":["ohejdad, omåttlig. dilutus . . . idest distemperatus otemprader ok öffuerflydelikin GU C 20 s. 188 ."],"e":["otemprader )"]},{"a":"otämpran","b":"nn","c":"","d":["omåttlighet. thäntidh bwkin formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skörliffnadhin ok andra lastir sik öffwa saa at öffrakraftanna otempran (intemperantia) är nidhra kraptanna faal SpV 445 ."],"e":["otempran )"]},{"a":"otämpreliker","b":"av","c":"adj.","d":["omåttlig, ohejdad. hwilkin otemirlighin (intemperata) är til at faa sik manga wener, hon är snararen til owenskap SpV 444 . - om källa: våldsamt flödande? j markinne . . . widh iericho, war fordhom en källa, oprunnin wndhirsamligha besk, otemprelikin (miræ intemperantiæ) oc ofruc[t] sam SpV 22 ."],"e":["otemprelikin . ","otempirlighin ) , "]},{"a":"otämprelikhet","b":"nn","c":"","d":["omåttlighet. SpV 139, 160 ."],"e":["-tempre- )"]},{"a":"otämprering","b":"nn","c":"","d":["omåttlighet. likamans otempre[r]ingh (intemperaantia) SpV 138 ."],"e":["otempreringh )"]},{"a":"otämpring","b":"nn","c":"","d":["omåttlighet, brist på återhållsamhet el. självdisciplin. SpV 307 . " hwat forskulladhe thera menlösa som fiöllo aff ens mans otämpringh (intemerantia), hwilkom ensampnom syndande kom gudz hämdh owir them som menlöse waro " ib 311 . ib 326 ."],"e":["otempring )"]},{"a":"otänder","b":"","c":"","d":["otänd. " satte han otända lykto for sik " KL 280 ."],"e":[]},{"a":"otänder","b":"","c":"","d":["otänd. ÅK 59 ."],"e":["otender )"]},{"a":"otöker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"otöker","b":"av","c":"adj.","d":["eg. som icke kan el. bör tagas; ond. ibland flikrarom ok otökkom mannom KS 45 (115, 48) ."],"e":["otökker )"]},{"a":"otömeliker","b":"av","c":"adj.","d":["outtömlig. " apostlane . . . mz hwilkom wärldin swasom mz andhrom källom, otömelikom (inhexhaustis) ällir jämfullom baars " SpV 182 . ib 479 ."],"e":[]},{"a":"otövadher","b":"","c":"","d":[" - n. adv. oförtfvadt. tha sändhis otöffwat bodh äpther rodinum Lg 3: 296 ."],"e":[]},{"a":"oumkringskurin","b":"","c":"","d":["oomskuen. mz ovmkring skurnom hiärtom ok örom KL 143 ."],"e":[]},{"a":"oumskiptelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oföränderligt. Bir 1: 225 ."],"e":[]},{"a":"oumskiptelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oföränderligt. SvKyrkobr (Lucid B) s. 127."],"e":["oomskifteliga )"]},{"a":"oumskipteliker","b":"av","c":"adj.","d":["oföranderlig. " glöma sannom gudhi odhödelikom ok o omskiptelikom " Bil 619 . " then hälghe ande han är oc en owmskipteliker a sik siälwom " MB 1: 393 . " rätuisan är owmskiptelikin j mik " Bir 1: 195 . KL 5 . Bir 1: 297, 2: 114, 289 . Gr (Cod. D) 416 ."],"e":["oumskiptelikin KL 5 . ","ovmskiptelikin Bir 2: 114, 289 . o vmskiptelikin ib 1: 297 . ","owmskiptelikin ib 195),"]},{"a":"oumskipteliker","b":"av","c":"adj.","d":["oföränderlig. " the oumskiptehligha ok hälgha threffallugheyt " SkrtUppb 374 ."],"e":["owmskiptelikern SpV 100 . f. owmskiptelikin ib 177 . ","oumskiptheligha SkrtUppb 374 ),"]},{"a":"oumskiptelikhet","b":"nn","c":"","d":["oföränderlighet. stadoghetin . . . är j . . . owmskiptelikhetinne (immutabilitate) SpV 506 . - (+) swa owrigaa the ok owmskiptelikhetena (för wmskiptelikhetena; Lat.: mutabilitatem) SpV 484 ."],"e":[]},{"a":"oumskipter","b":"","c":"","d":["oförändrad. SpV 100 ."],"e":[]},{"a":"oumskyrdher","b":"","c":"","d":["oomskuren. MB 2: 114, 119 ."],"e":[]},{"a":"oumvändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oföränderlig. " enfaldogsta oc omwändelikin (för oumvändelikin el. oomvändelikin; immutabiis) sanhet " Su 272 ."],"e":["-likin ) , "]},{"a":"oundflyliker","b":"av","c":"adj.","d":["oundviklig, oundgänglig. aff owndflylilike (inevitabil) widhertorfft " Bir 4: 32 . " epther thet naturliket är allom människiom ok ownflyliket skilias widh thetta forgenlika liiff " FH 6: 18 ( 1449) . ib 1: 194 (1490-talet), 6: 23 ( 1451), 30 (1452, afskr.)."],"e":["owndflyliliker . ","ovntflyliket FH 6: 23 ( 1451) . ","owntflieligit ib 30 (1452, afskr.). ownflyliket ib 18 ( 1449) . " ovnflieligit ib 1: 194 (1490-talet)), "]},{"a":"oundirstandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oförståelig. " andelik thing . . som oss äru alstingx ovndirstandelikin " Hel män 192 ."],"e":["-likit SvB 172 (omkr. 1500). pl. n. -likin Hel män 192 ),"]},{"a":"oundsatter","b":"","c":"","d":["icke undsatt. iach lothe ingelunde vara thet fatige landet ovndsath HSH 20: 203 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"oupafinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["outransaklig. " o huru obgriplike äru hans doma oc o vppafinnelike äru hans vägha " Gr 312 ."],"e":["o vppafinneliker )"]},{"a":"oupbrutlika","b":"ab","c":"adv.","d":["obrottsligt. all thetma articulos . . . ovpbrwtleka at halla SD NS 1: 127 ( 1402) ."],"e":["-leka )"]},{"a":"oupleteliker","b":"av","c":"adj.","d":["outgrundlig, outransaklig. " o äwerdhelika oupleteliket dywp " Su 434 ."],"e":["-liket Su 434 ),"]},{"a":"ouplösliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjlig att lösa el. lösa upp. jn[e]nodabilis . . . o oplöslighen GU C 20 (hand 2) s. 24."],"e":["ooplöslighen )"]},{"a":"ouprättelika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan att kunna upprättas, obotligt. thy fiöl han (ɔ Lucifer) woprättelika MP 3: 98 ."],"e":["wop- )"]},{"a":"oursakliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som ej kan urskuldas, utan ursäkt. at the vari ovrsaklike MP 1: 272 . ","2) som man ej genom ursäkter kan undandraga sig, ofrånkomlig, oundviklig. thu plaghas rätuislica, oc lastas mz ovrsaklike (motv. ställe s. 9 har osakelica) pino (inexcusabili pæna culparis) MP 1: 245 ."],"e":[]},{"a":"outrönter","b":"","c":"","d":["oprövad, orörd, intakt. hel thu modher, owthrönt manne (expers maris) JMÖ 190 ."],"e":[]},{"a":"outsläkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["outsläcklig. ovtsläkkelikin eldir MP 1: 221 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"outthydheliker","b":"av","c":"adj.","d":["omöjlig att tyda, otydbar. GU C 20 (hand 2) s. 29."],"e":["owthydelighen )"]},{"a":"ovalkadher","b":"","c":"","d":["xiiij alna valmar ovalkan HLG 1: 90 (b. av 1500-t.)."],"e":["ovalkan ) , "]},{"a":"ovan","b":"av","c":"adj.","d":["1) ovan. " med prep. owan widh twingilse " Su 161 . - med gen. han som thes är owan KS 83 (204, 90) . " mera modh hauer thet folk som want är widh stridh än thes är owant ib. " Lg 3: 537 . - med ack. tolkit j sik sielfuom ovan Lg 3: 525 .","2) ovanlig. " gör ohördh thing ok owan " Bir 1: 114 . skalt thw ey vndkoma . . . ouanan oc ondan dödh ib 3: 15. at han ära sik j owirflödhelicom thingom oc j ouanom klädhabonadh (habitu peregrino) ib 91 . " ib 2: 7, 48, 3: 466. " Su 30 ."],"e":[]},{"a":"ovan","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) adv. ","1) uppifrån, ofvanifrån, ned. hördes owan (despuer) en rädeliken röst Su 129 . " wräkas til henna owan oc nidhan all oreen thing " MB 1: 40 . " en ware the pa husit kate oc foro offuan wt oc jn mz sina bate " RK 2: 6063 . ","prep. med dat. el. (vanligen) med ack. ","1) ofvan, ofvanpå. " likit hittis wm morghonin owan grauena " Bil 684 . han groff them nidher all iämriik . . . owan iordh han ängin lata wil Al 4554 . " owan bunkan war inganger oc dör i archina " MB 1: 168 . " owan knappin var sat eet skinande kors " Gr 298 . " sidhan läggis stöt kol i kwpona, oc järn tenan wm kringh affwan kwpona " PM XLVI .","2) ofvan, ofvanför, öfver. " the watn som owan är himpnomin " MB 1: 41 . " owan försto linionne j margine staar thetta ordhit " VKR 56 . " taflan . . . var fäst vidh badha korsins arma owan hofwodhit " Bir 2: 133 . " the skulu see mina äro jnnan himilin ok owan ok nidhan ok vtran himilin " ib 3: 38 . " syntis . . . swa som ridhande män offwan staden j skyneno " MB 2: 292 . " lot konungen skära sunder the synner som offwan hans kalffwa lago " Di 52 . " marminnan är ofwan naflan wälskapt " Ber 159 . thz glasith ma sätias j heta hästa dyngio swa ath hoffwodith standher affwan dyngiona j wädhreno PM XXIX . ","3) ofvanför, bortom. " all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä tyuiþ ok kulmarþ " SD 5: 562 ( 1346) . " hawum vi giwit fatöghum mannom at skiptä mällom owan scogh (d. v.s. ofvan skogstraken mellan Svealand och Götaland: Tiveden, Tylö skog, Kolmården) oc i finlande tu hundraþa mark pänninga " ib 566 . " med androm varom jngieldom wan scogha " ib 567 . " cuilibet collegio fratrum minorum vuanskogh confero I marcam denar. " ib 3: 38 ( 1311) . " cuilibet monasterio owanskogh " ib 2: 574 ( 1309) . ib 4: 687 ( 1339) . sikken öffuan hären hwem edher tykker, nidhan före vth mz aana vil jach siälffuer halla Di 240 . iij (3) alna at bruka owan hans port SJ 9 ( 1423) . ","1) ofvanpå, derofvan. " saa iak . . . owan aa eet skinande kors " Gr 298 .","prep. dertill, dessutom. mit goz hafuer han mik takith fra ok bedhis mina dotter ofwan a Iv 2860 . - ovan af, A) ","1) om rörelse el. aflägsnande från ett ställe: uppifrån ned från. gudz son kom owan aff hympnum nidher til jordhinna Bil 107 . " skilde war herra watn owan aff iordhinne all i occeanum oc sioa oc käldor oc bäkkia oc lönlika adhrur vnder iordhinne " MB 1: 58 .","2) om riktning: uppifrån. ofwan aff hans iässa oc nidhir til hans fotabladh war enkte heelt vtan saar ST 174 . - ned från. sagh iomfrun ofwan aff tornit ST 402 . B) adv. ofvanifrån, uppifrån. pipor affwan aff gangandis nidher j glasith PM XXVIII .","1) ofvanifrån, uppifrån. owantil sänt aff gudhi KL 16 . til thes ij iförins owan til(ex alto) i dygdhena Bo 243 . " vm nakat vrenlikit drypir owan til (de superioribus) a han " Bir 2: 50 . ib 1: 127 . Su 183, 226, 281, 447 .","2) ofvantill, upptill, uppe. iak skal gifua vndarlikt tekn i himnomin ouantil (sursum) ok nidhan til a iordhinne KL 133 . " välsignin thik al thing owantil j himpnenom oc nidhantil a jordhinne " Bir 2: 43 . saa hon owantil ena script ib 1: 270 . ib 3: 54, 67, 112 . aato jordhinna grödha afwan til (superficeiem terræ) ib 365 . " tynnor . . . hwilka ey haffwa bothmen affwantil " PM 4 ."],"e":["ofwen RK 2: 2553 . ","offwon SJ 144 ( 1446) . ","vuan SD 3: 38 ( 1311) . ","afwan Bir 3: 365 . ","affwan PM XXVIII, XXIX, XLIV, XLVI, 4, 12. öffuan Di 240 ),","ovan a ), A) ","ovan for","-för . ","-fore . ","-före )","ovan ivir","-owir )","ovan til , ","ovan upa?","wffuana pa )","ovan vidh , "]},{"a":"ovan","b":"ab","c":"adv. prep.","d":["2) ovanför, högre upp el. längre bort än. . . . ena oredda kvärn . . . wästan ok lowan fore öghia kwärn oc kwärna stadhwm NMU 1: 83 ( 1399) . SD NS 3: 358 ( 1418) . " offuan fore brinken " SJ 2: 3 ( 1474) . "],"e":["offuan . ","offwan . ","offan SpV 378 . ","offwen PMSkr 698 (avskr.). oghan HLG 3: 157 (1528). affwan PMSkr 139, 424, 504, 505 lo. s. v. öffuan GU C 20 s. 179),","ovan a , A) prep. ovanpå, på, över. (?) ddesuper p c si sequitur casus vt desuper terram due partes sunt öffuan aa GU C 20 s. 179 . - Jfr thär ovan a. ","*ovan at","ovan for","-fore )","*ovan pa , A) prep. med dat. el. ack. 1) ovan på, över. PMskr 534. läg . . . affwan pa askona paper ib 577 . ib 601 (avskr. 2) på, efter. somlbige konunger stadge laagh offwen pa laagh PMSkr 698 (avskr.). B) adv. ovanpå, (där) över, säth klokkona affwan pa PMskr 577. - Jfr thär ovan pa. ","ovan til , adv. 2) ovantill, upptill, uppe. SJ 2: 115 ( 1488) .","ovan upa","-uppa . ","-oppa . -wppa. -uppå), A) Adv. ovanpå. Sex ekon tr 272 . . . . fästandis them (ɔ båtarna) samman mädh länkior oc fiöla affwan wppaa ther som ey waarw broar PMSkr 139 . " med bodhahög mur och träbyggnng oghan uppå HLG 3: 157 (1528). B) prep. ovanpå. alla lbygning som är offuan vppa stuffwne " SJ 2: 28 ( 1477) . - Jfr thär ovan up a. ","ovan vidh , prep. ovanför. RK 1: 2880 ."]},{"a":"ovan varþa","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovan vaxa","b":"vb","c":"v.","d":["växa över. ögon som haffue hinno öffuan wäxste PMskr 625 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"ovanadher","b":"","c":"","d":["oskadd. " wi . . . kännomps hört oc seet oc wnderstandit hawa thetta breff oskrapat oc i allom sinom articulis owanat " SD NS 1: 542 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"ovanaþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovanfal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovani","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovankar","b":"nn","c":"","d":["upptill befintligt kärl, övre kärl. göris ett lerkar starktt, och offwan på thett, ett annett lerkar . . . och thett offwan karitt skall haffwe någor fine holl PMSkr 601 (avskr.)."],"e":["offwan- )"]},{"a":"ovankast","b":"nn","c":"","d":["nedkastande, nedkaast. " förwaris ath thär (ɔ där "skärmar" bygges) är ekke när nokoth högth bärgh pa hwilko fiendana wppe stridandis göra aaffwan kaath PMskr 131. ""],"e":["aaffwan- )"]},{"a":"ovankomande","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. uppifrån kommande. Se Sdw 2: 1279."],"e":[]},{"a":"ovanland","b":"nn","c":"","d":["uppe i fjäll liggande mark. i ofwanlandom eller i wtlandom SD NS 1: 94 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"ovanliker","b":"av","c":"adj.","d":["ovanlig, hvarvid man är ovan. lät henne taka, oc mz wald twingha til owanlika gärnigh, som hon ekke kwnne göra Lg 3: 681 ."],"e":[]},{"a":"ovanliker","b":"","c":"","d":[" , ajd. ovanlig, varvid man är ovan. - om skatt, pålaga o. d.: extra, ny; opåräknad. . . . oc skal engen . . . nogon owanlig skat eller twnga pa the bönder läggia ynnan forscreffna dagh Rydberg Tr 3: 248 ( 1453) . HSH 13: 46 (1524? Brask)."],"e":["-lig )"]},{"a":"ovansamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lätteligen. owansamlika (faciliter) magho qwinnor finnas, hwilka sik skulu wndirgiffua ordinem, än wansamlika finnas män, som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn Bir 4: 70 ."],"e":[]},{"a":"ovanskadher","b":"","c":"","d":["icke förvandlad el. förändrad . . . see hwro (den döe) hector sath owanskader aff the dyrlwktande smörian han war smorder oc bemängder mäd Troj 196 ."],"e":["-ader )"]},{"a":"ovanskande","b":"","c":"","d":["ovanslig, oföränderlig. owanskandis godhlekir Bir 2: 122 ."],"e":["-is )"]},{"a":"ovanskeliker","b":"","c":"","d":[" Troj 113 ),adj. oförgänglig, oförvansklig: oföränderlig. hon (ɔ: Maria) är . . . alz jomfruligha liffs oändelikit ällir owanskelikit liws SpV 200 . " lo ihesu christe sandher gudh, bliffuandhes owanzskeliket lyus (lux deus indeficientens) " JMÖ 45 . " j alla mattho war han (ɔ Hektors döda kropp) owanskeligen " Troj 188 ."],"e":["-ligen Troj 188 . ","-likit SpV 200 . ","-liket JMÖ 45 . ","-liga"]},{"a":"ovanskoghi","b":"","c":"","d":[" , se ovan B 3."],"e":[]},{"a":"ovanvart","b":"ab","c":"adv.","d":["upptill, ofvantill. " om syukir man swettis opta i sooth om hofwdh offwan warth " LB 3: 84 ."],"e":[]},{"a":"ovanände","b":"nn","c":"","d":["öfvre ände. graffwes nidher timber stokka . . . oc warj wäl hwäste j aaffwan ändommen PM 4 ."],"e":["aaffwan ände ,),"]},{"a":"ovar","b":"av","c":"adj.","d":["ovarsam, oförsigtig. swa gither diäfwllin raskast swikit owaran man Ber 183 . iak war owar vm mik (incaute . . . me habui) Bo 25 . - n. adv. oväntadt, oförberedt. fa the owart se a idher Fr 269 ."],"e":[]},{"a":"ovarande","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) icke väntadne, som ingenting vet af, öfverraskad. swaradhe swa som owarndis (ignorans) MB 2: 403 .","2) oväntad. " thz bradha ok owandis vee kombir ofver mik " Su 405 . - adv. oförvarandes, oväntadt, oförmodadt, plötsligt. kom thomas in tel þera luktum druum vuarandes Bu 183 . " at thina owini . . . winna thik wanräddan owarandhis (dum incatus fueris) " Bil 234 (ordet kan här fattas ss adj. i bem. 1). pläghri . . . ourandis koma Bo 94 . " ther ouini thet land ourande skadha " KS 57 (142, 62) . hertogens men komo tha farende openbarlika ok ey owarande RK 1: 4093 (ordet kan här fattas ss adj. i bem. 2). hwi kombir bradhir dödh opta ourandes (ex improviso) ok swa at han siäldan fore wetz Bir 2: 279 . KS 22 (53, 23), 87 (212, 95) . Fr (Cod. B, C) 269. Gr (Cod. D) 382 . Ber 205 . - Jfr oforvarandis."],"e":["owarande RK 1: 4093 . ","ouarande KS 57 (142, 62) . ","owarandis Su 405 . ","owarandhis Bil 234 . ","ourandis Bo 94 . ","owarandes KS 87 (212, 95) . ","ourandes Bir 2: 279 . ","vuarandes Bu 183 ),"]},{"a":"ovarkunsamber","b":"av","c":"adj.","d":["obarmhertig, grym. thera pina war ill ok owarkwnsam RK 1: 3949 ."],"e":[]},{"a":"ovarla","b":"ab","c":"adv.","d":["ovarsamt, oförsiktogt, tanklöst? Se Sdw 2: 934, s. v. varla 2."],"e":[]},{"a":"ovarla","b":"ab","c":"adv.","d":["högt uppe. gudh sithir offwarla ok seer fult nidharla GO 964 ."],"e":[]},{"a":"ovarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ovarsamt, oförsigtigt, tanklöst. at i . . . hitanom gangis owarlica (incaute) ok äkke mz skälomen Bo 136 . " at thz (djuret, näml. räfven) maghe thäs raskare taka ok opäta foglana som ouarlica sätia sik owir thät " Bir 2: 129 . KL 27, 100, 348 . Bir 2: 120, 4: 119 . VKR XVIII . Ber 151 . thz thu owarlika oc oskälika lofwadhe ib 170 . Su 429 . hua sik owarlik tilredhr KS 82 (202, 90) . ","2) oförvarandes, oförberedt, oförutsedt, ovändtad, plötsligt. groff thw graff at jak skulle ouarlica falla j hona Bir 2 . 24. ouarlica suika han ib 129 . ib 1: 192, 3: 25 . sprang et trä owarlika v aff abotans hand KL 109 . " thak mik ey swa owarlika aff tässo liwse " Su 235 . dödhin som mik nw swa owarlika ok swa hastelika tilkombir ib 236. ib 237, 243 . Lg 3: 349 ."],"e":["-lik KS 82 (202, 90) . ","-ligha Lg 3: 349 ),"]},{"a":"ovarliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ovarsam, tanklös. opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning KS 52 (131, 56) .","2) hastig, häftig. mz owarlike brädzsko (vehementissimo impetu) til mik rwsande Su 162 ."],"e":[]},{"a":"ovarugher","b":"av","c":"adj.","d":["ovarsam, som ej ser sig för. skiutir them som ouarughe äru (incautos) Bir 1: 37 . skodha ey man mz owarugha ögha LfK 182 ."],"e":[]},{"a":"ovaskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke rask el. tapper? barbarus . . . grymber ouaskeligin favitugher ok enahanda fool GU C 20 s. 49 ."],"e":["ouaskeligin )"]},{"a":"ove","b":"nn","c":"","d":["oro, fruktan, skräck. (Ordet borde rätteligen uppföras udner ett aghe; jfr agha.)"],"e":["offva MP 5: 13 ) , "]},{"a":"ovelna","b":"","c":"","d":[" , se ovilna."],"e":[]},{"a":"over","b":"","c":"","d":[" , se ivir."],"e":[]},{"a":"overtugher","b":"av","c":"","d":[" se ofätugher."],"e":[]},{"a":"ovi","b":"","c":"","d":["o ve! ss uttryck af sorg. ofwi nu är alt mit hop oc thröst forgangin ST 60 . owi mik LfK 218 . Jfr avi, o."],"e":[]},{"a":"ovidherliknande","b":"","c":"","d":["oförliknelig, som ej kan jämföras med. med dat. är allom oppenbart tik wara . . . allom förganglikom människiom owerdheliknande (incomparbilem) Su 177 ."],"e":["owedher- )"]},{"a":"ovigher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovigþer","b":"av","c":"adj.","d":["ovigd, icke invigd. bleff kyrkian owigdh ST 496 . - ovigd, ej helig, oskär. the toko . . . owigdhan (alienum) eld MB 1: 358 . " jämsköt iärnith komber a stenen, tha är han ful oc owigdher " ib 334 ."],"e":[]},{"a":"oviklika","b":"ab","c":"adv.","d":["orubbligt, oföränderligt, ståndaktigt. " han oviikliga j sins liffs thyma hult räthisona lifuande " SvKyrkobr (Lucid B) 156 ."],"e":["ovikliga )"]},{"a":"ovikliker","b":"av","c":"adj.","d":["orubblig, oföränderlig. " än tho at han (ɔ Gud) är owiklighin (immutabilem) " SpV 54 . - orubblig, orygglig, ståndaktig. inplacbilis . . . oviklegin GU C 20 s. 454."],"e":["-lighin . ","-legin )"]},{"a":"ovilder","b":"av","c":"adj.","d":[" = ovildogher. för en xij owilde men koma pa bänken ATb 2: 146 ( 1479) . " tha gik fogitten ok borgamesteren än vth och screff en owidh nempdh STb 3: 348 (1498). om thet skulle worda een hengende saak j room, eller skywtas for owille domarä GpM 2: 23 (1508). Jfr ovälder. ""],"e":["owille GPM 2: 33 ( 1508) ), "]},{"a":"ovildogher","b":"av","c":"adj.","d":["oväldig, opartisk. tolff owildege dandemen AktKungsådr 17 ( 1455) . tha haffde jac nämpt . . . ena landzsyn owildoga ib 18 (1458)."],"e":["owildoga AktKungsådr 18 ( 1458) . ","owildege ib 17 ( 1455) . ","owilloghe Svartb 402 ( 1442) ),"]},{"a":"ovildogher","b":"av","c":"adj.","d":["oveldig. " haua vitra rätvisa ok ovildogha domara " KS 56 (142, 62) . EG 63 . GS 54 ( 1459) . BYH 1: 272 ( 1474) ."],"e":["-ugher: -ughe GS 54 ( 1459)),"]},{"a":"ovili","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ovilja, illvilja, fiendskap. cayn offradhe mz owilia (Cod. A ilwilia 162) sin tionda MB 1: (Cod B) 544 . för . . . awnd gäller owiliä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). sighia henna brut thogh medh käleeks ordhum oc ey wredhe ellir owilia VKR 28 . " at han . . . kome . . . i feijdher älla manan owilia " HSH 16: 4 ( 1369) . hafdhe then riddarin storan owilia til honom ST 148 . ib 425 . at idhre herredöme icke wändher nagen owilighe til oss FM 253 ( 1505) . - fientlighet, fientligt beteende. al owilia och ondh ordh äro afflagde i kompanijs retta gilles dryckio SO 112 . " sculle tolff waldgiptis men atskilia allen schada oc owilia som huar hafuer för andre giört " RK 2: 1702 . " all owilia förstytta " ib 1798 . tha the suensca then vwilia see som the thydzska borgmestere them thee ib 2037 . " thom then owilia fordraga " ib 8413 . FM 445 ( 1509) . j dröfwilse, ellir j wadha, ällir oc owilia (fientlighet som rönes, fientlig behandling) ST 109 . ","2) ovilighet. " haffwir iak . . . stundom thz försummat, oc stundom mz owilia thz giort " VNB 31 ."],"e":["owilie FM 445 ( 1509) . ","owilia SO 112 . obl. kas. owilia. owilia RK 2: 2037 . ","owilighe FM 253 (1505)), "]},{"a":"ovili","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 172. 1) ovilja, illvilja, fiendskap, missämja. ath wij skullom hafwa giordt idhre nådh thet till mijswyrdning äller till owilja Lindblom Äbval 8 (1432). talade . . . um nagen ovelia them imellan forlopin är om ena ö kallath ringsö Hist Handl V III: 1: 52 (1493). om then owylie thera mellen waar medh theris ond ordh STb 4: 80 (1505). goffue för:ne gode herre til en fförligning al then owilie, tal och mistanke, som warit haffuer . . . emellom karl gulsmet ok hustrv karine ib 5: 55 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"oviliande","b":"","c":"","d":["1) ovillig, icke viljande. syndar owiliandis (dolens) oc aff engo beradho modhe Bir 4: 64 . MB 2: 53, 54 . - i abs. dat. konstr. äghandanom owitande ok wiliande (mot egarens vetskap och vilja) KS 74 (180, 81) hånom witandde ok owiliande (med egarens vetskap, men mot hans vilja) ib. ","2) ofrivillig. af owiliandis fröfwilsom Su 439 ."],"e":["-is Bir 4: 64 ; MB 2: 53, 54 ; Su 439 ),"]},{"a":"oviliandis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oviliilika","b":"ab","c":"adv.","d":["ofrivilligt. " utan vilja el. uppsåt. man dräpa owiliegha (nescius) " MB 2: 53 . " thz . . . som honom först nödokt oc owililelika (involuntarie) hände " Su 169 ."],"e":["owilielika . ","owiliegha )"]},{"a":"oviliogher","b":"av","c":"adj.","d":[" [Fnor. úviljugr] ovillig, motsträfvig, obenägen. owiliogh vxe draghir krokotta foor GO 999 . wredher . . . allo folkeno som owilioght war . . . at fara fram MB 1: 422 . RK 3: 766, 4124 . " är edert folk ganst oweliogt " BSH 5: 178 ( 1507) . " ath the äre saa owelige till amenth nytte " HSH 20: 174 ( 1507) . " ängin thera war wärdhogher, at fa thz landit, som the waro owilioghe til " MB 1: 423 . owilioghe til gudz thiänist ST 384 . LfK 160 . - med dat. hafua . . . allan rikesins allmogha oss oswyljoghan giort BtRK 35 ( 1371) . - Jfr ioäoviliogher."],"e":["owylioghr RK 3: 4124 . ","owyljogher . ","owelioger . ","owiliogh . ","owelig )"]},{"a":"ovilna","b":"nn","c":"","d":["hopplöshet. " sa at owelna war " Lg 3: 214 ."],"e":["owelna )"]},{"a":"ovin","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ovän, fiende. " tha han komber i thit hws. tha är thär oreent inne mz syndinna thräk oc wars härra owina " SvKyrkobr 35 SpV 592 . viidher skioldh gömer megh myn venstre sidha fraa owenom GU C 20 (hand 2) s. 67. ta fwnnom vi thz sa for rettin, at thz var eet hwmmamal och vwena seeng JTb 87 ( 1498) . - Jfr dödhovin. "],"e":["owen GU C 20 (hand 2) s. 45; -om ib s. 67 . pl. gen. wena JTb 87 ( 1498) . Se Sdw 2: 1279),","*ovina alop","owena- )"]},{"a":"ovin","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ss tillnamn. " sueno owin " SD 1: l91 (1167-85). swen owin ib 93 (1167-85). ovän, ovänlig, fientlig. närmande sig adjektiv användning. med dat. at han wille wqara them mildher oc theris fiendhom owen oc o miller (inimicis . . . eorum . . . inimicus) MB 2: 311 . - med prep. at. dyfwllin . . . som är owin at allom godhom gerningom (totius boni semper invidus cavillator) Bil 850 .","2) djäfvul, ond ande. " at the wärdhoghas beskirma mina fatigha siäll fraan minom owinom (d. v. s. de onde andarne) j hennes wtfärdh " FH 6: 18 ( 1449) . ib 24 ( 1451), 41 ( 1455). - i best. form. djäfvulen. owinsins rådh ok lukkan KS 17 (44, 19) . Bil 886 . Lg 3: 651, 654 . LfK 35, 37 . - Jfr hovudhhovin."],"e":["ouen Bu 200, 401 . ","owen MP 1: 73 ; MB 2: 311 . ","owän RK 2: 7367 . ","owinin Bil 886 . ","owenen LfK 35, 37 ; Lg 3: 651, 654 . ","owini Bil 863 . ","owen KL 33 . ","owenenom Lg 3: 651 . ","owins MB 1: 340 . ","owenar ib (Cod. B) 560. ","owinsins KS 17 (44, 19) . ","ouinsins Bir 3: 374 . ","owini Bil 886 . ","ouini KS 57 (142, 62) . [o]vini Bu 10 . ","vuini ib 30 . ","owener Di 195 . ack. owini Bil 863 ; KS 79 (196, 87) . ","owinir Di 191 . ","owener ib 133 . " o wäner " ib 129 . " w wenner " ib 95 . dat. ovinum Bu 9 . ","owinum SD 1: 669 (1285m gammal afskr.), 5: 566 ( 1346). owinom KS 79 (195, 86), 79 (196, 87) ; FH 6: 18 ( 1449), 24 ( 1451), 41 ( 1455). ouinom MP 2: 75 . ","ouenom KS 57 (142, 62) . gen. ovina Bu 10 . ","ouina ib 175 ; MP 2: 72), "]},{"a":"ovina","b":"nn","c":"","d":["ovän af qvinligt kön. hwat som owinan obrygdhadhe hänne til hadhuetilse Bo 125 ."],"e":[]},{"a":"ovinliker","b":"av","c":"adj.","d":["ovänligt sinnad, fientlig. hosticus . . . ouenligin GU C 20 s. 341 . ib s. 545 . jnimicalis . . . owenlighen ib (hand 2) s 29."],"e":["owenlighen . ","ouenligin . ","owenneligin )"]},{"a":"ovinliker","b":"av","c":"adj.","d":["ovänligt sinnad, fientlig. falle owinlike mannin (inimicus homo) Ber 238 . MP 1: 73, 2: 47, 76 . Bir 3: 232 . af owinlike grymmelikhet (ex hostili servitate) Su 445 . fientlig, i fientligt förhållande till. med dat. thessa världinna vinskapir är gudhi ouinlikin MP 1: 255 . hunghir är . . . owinlikin skörs lusta käte ib 311 ."],"e":["owenlikir MP 1: 73 . ","ouineliker: -like ib 2: 47 . ","ouinlikin ib 1: 255 . ","owinlikin ib 311),"]},{"a":"ovinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oöfvervinnelig. " ävinnelekx ok ovinnelekx kunungs riddare " Bu 128 . " han var o vinne[e]leken i alscons pinom " ib 493 . " thu vindhir han som owinnelikin är " MP 1: 6 . " han . . . wardher ij allom stridhom owinnelik " Al 556 . " diurit oc fiskin synas jdhir ouinnelikin " Bir 2: 4 . ib 149, 3: 374 . MB 2: 153 . hon (borgen) är stark ok owinnelik (ointaglig) Fr 1265 . KS 86 (210, 94) . MB 2: 316 . " winneligin här " Di 190 . ib 199 (på de båda sistn. ställena möjl. att föra till 2). ouinlikit (är hans) wald Bil 448 . VKR II . - ovederlägglig, ovedersäglig. owinnelik skäl MB 1: 76 . ovederläglig, absolut. haffwa ekke alsingz owynneligha vthen människigha wissan Gers Frest 59 . obetvinglig, obotlig. war herra skal ökia thina sotter wärsta oc owinneliga (infirmates pessimas et perpetuas) MB 1: 430 . ","2) mycket kraftig, ofantligt stor, ofantlig. slo mang stor owinneligiu slagh iätten igen Va 43 . ib 22 . " aff sinne owinnelike godhet " Su 320 ."],"e":["-leker: -lekx Bu 128 . ","-lig: -liga MB 2: 153 . ","owynneligh: -ligha Gers Frest 59 . ","owinnelikin MP 1: 6 . " o vinne[e]leken " Bu 493 . ","owinneligin Di 190 . ","owinnelighen MB 2: 316 . n. ouinlikit Bil 448 . ","ouinnelikin Bir 2: 149, 3: 374 . ","owinneligen Di 199 . ","ouinnelikin Bir 2: 4 . ","owinneligin Va 43 . ","owinneligen ib 22),"]},{"a":"ovinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["1 oövervinnelig. . . . at thätta wanwitidh äller glömskan är thwäskona en är winnelikin . . . annar glömskan ok fawitzskan är owinnelikin SkrtUPpb 248. 2) mycket kraftig, ofantigt stor. fore then awinneligha skada Stb 2: 47 (1484). haffuer. han lagt owinneligh. skath och wptspsningh pa them GpM 2: 22 (1508)."],"e":["owinnelikin SkrtUppb 248 . ack. ","owinneligh GPM 2: 22 ( 1508) . ","awinneligha STb 2: 47 (1484)),"]},{"a":"ovinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["oövervunnen, obesegrad? aniscius . . . owinnyer [!) vnde boecius dictus est anicius idest invictus GU C 20 s. 24 ."],"e":["owinnyer )"]},{"a":"ovinskaper","b":"nn","c":"","d":["ovänskap, fiendskap. " þa wäri frither mällin aldra manna aff allän döþerlik owinscap " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . MB 1: 210 . Fr 1682 . Al 3180 . RK 2: 4257 . - ogunst, onåd. gudz ovinskap . . . forthiäna Bil 598 . " ryme mins herra gardh . . . ok hawi owenskap hans " MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61. EG 66 ."],"e":["ovinskap . ","owinskap MB 1: 210 ; Fr 1682 ; Al 3180 . ","owinscap . ","owenskap MEG (red. A) 57 ; RK 2: 4257 . ","owenscapp EG 66 ), "]},{"a":"ovir","b":"","c":"","d":[" , se ivir."],"e":[]},{"a":"ovir","b":"","c":"","d":[" , se ivir."],"e":[]},{"a":"ovis","b":"av","c":"adj.","d":["1) oviss, ej havande säker kunskap el. kännedom. med prep. upa. for thän sculd at iac är owiss vpa mins dödztima Sd NS 3: 242 (1417). jncertus offwiis Gu C 20 s. 101. 2) oviss, ej med säkerhet känd. mädhen som inte wissan än dödhen oc ingte aawissan än thimen Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470?). at war ytherste daghir skulde wara os owissir SpV 293 . it 518."],"e":["owiss . ","owissir SpV 293 . ","offwis GU C 20 s. 101. komp. aawissan Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470?)),"]},{"a":"ovis","b":"av","c":"adj.","d":["ovis, oklok. " jmperitus a um owiiss oc olärder " GU C 20 (hand 2) s. 15."],"e":["owiss )"]},{"a":"ovis","b":"av","c":"adj.","d":["ovis, oklok. " giordhe sik fore mannom . . . owisan oc darottan " Bo 29 . " en owiis faane " RK 1: (LRK) s. 293 . GO 633 . Di 17 . - obetänksam. han war hastoger i sin oc o wiss Di 133 . - öfverdådig, vanartig, elak. ovyse ock osnyellom till neffsth ok rezel SO 191 ."],"e":["owiis RK 1: (LRK) s. 293 . w wiiss Di 17 . ","owisan Bo 29 . ","ovyse SO 191),"]},{"a":"ovis","b":"av","c":"adj.","d":["1) oviss, ej hafvande säker kunskap. the see sik dödhelika ok owissa af dödhenom (incertos de morte) Bir 1: 134 . " han äro wiis (för är o wiis) oc j twäkan " Su 240 . - (?) han war owiss tha han strida skulde, han skulde antigge haffua snar siger ellir döden Di 130 .","2) oviss, ej med säkerhet känd. dödhrin är os vik ok hans time är o vis GO 104 . äncti är wyssari än döþrin oc äncti owissäri än dözens tymi SD 5: 561 ( 1346) . Bir 2: 165 . " äru al thing här owiis " ib 313 . " komaskolande thing som os äru owis ib 1: 398. " Ber 151 . - obestämd, oreglerad. thy at the vt gaa j owissom ok oskipadom (incertis et indispositis) timom Bir 1: 257 ."],"e":["owiis Bir 2: 165 . " o wiis " Su 240 . ","owiss Di 130 . ","owiis Bir 2: 313 . ","owissa ib 1: 134 . dat. ovissom ib 257 . ","owissäri SD 5: 561 ( 1346)),"]},{"a":"ovishet","b":"nn","c":"","d":["ovishet. " göra thz af owishet eller enfalloget " Gers Frest 50 . - öfverdåd, elakthet. ath owishethin matte speckias SO 191 ."],"e":[]},{"a":"ovishet","b":"nn","c":"","d":["ovisshet, osäkerhet. thera (ɔ falska profeters) läpa ärffwoedhe är owishetinna (incertildinis) bänkkir SpV 518 ."],"e":[]},{"a":"ovisin","b":"av","c":"adj.","d":["icke vissen, ovissnad. the äru faa som hittha thätta blomstridh, oc behalla owisith älla oskadh SpV 94 ."],"e":[]},{"a":"ovislika","b":"ab","c":"adv.","d":["ovist. " at han hafdhe darlica oc owislica borit sik aat moot höfdhingomen " Bo 195 . KS 35 (89, 37) . Bir 2: 137 ."],"e":[]},{"a":"ovissa","b":"nn","c":"","d":["ovisshet. komaskolande dödzsins owissa (intertitudo) SpV 269 ."],"e":[]},{"a":"ovissan","b":"nn","c":"","d":["ovisshet. " for the owissanenne skul Gers Frest 60. ""],"e":[]},{"a":"ovisselika","b":"ab","c":"adv.","d":["i ovisshet. el. osäkerhet, tveksamt. hulka systor och brödhir. . . som mädh naghro wilkor ellir oc owiseligha ellir omskiffteligha giffua sina röster Abbedval I Vkl 78. SkrtUppb 295 . " thär näst ledhis han bwndin ouysselica i gen til pilatum ib. ""],"e":["-ligha )"]},{"a":"ovisselikhet","b":"nn","c":"","d":["ovisshet. " stunta lifsins ouisselikhet " MP 1: 324 ."],"e":[]},{"a":"ovist","b":"nn","c":"","d":["oenighet, osämja. [firi] ouistä (för -än?) skyld SR 58 ."],"e":[]},{"a":"ovistan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovit","b":"nn","c":"","d":["1) medvetslöshet, svimning, vanmakt. " fioll . . . ij ofuit " Fl 372 . Iv 907, 985, 2592 . ","2) ursinne, galenskap. " danzar ii oviti " Bu 57 . " thu talr i owite (insanis) " KL 173 . " owit swa hans hiärna fordreff " Iv 2067 . ib 2183 . ","3) fåvitskhet, dårskap. " jak talar swa som i owithi (inspiens factus sum) " Su 86 . ","4) ovetenhet, okunnighet. " owethet orsakar enghen för syndenar " LfK 163 ."],"e":["oweth )"]},{"a":"ovita","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovita fä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovita gärning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovitande","b":"","c":"","d":["ovetande, utan (ngns) vetskap. ty han tog them bortt owitandes och dolde them inne medh sik STb 1: 50 ( 1476) . - i abs. dat.konstr. brodher olaffs systher(s) . . . solde iuss e niclisson tredhedelene aff karkosby i synom samärffuingiom frawarandis oc owitandis SD NS 3: 376 (1481, avskr. ) . STb 4: 34 (1504), 44 (1505). eth priueth . . . som han j samma hus giort hade hansse owytande ib 76 ( 1505) ."],"e":["owitandis . ","owitandes . owittandes STb 1: 50 (1476). vuitendes ib 4: 34 ( 1504) . wuittandes ib 44 (1505). owetandis Hist Tidskr 69: 252 (1512, H. Gadh).),"]},{"a":"ovitande","b":"","c":"","d":["ovetande, utan (ngns) vetskap. blandahe nakat beeskt oc rutit i hans mat ouitandis KL 294 . " the sampnado saman här a mot hanom owitandhe " Bil 863 . - i abs. dat. konstr. hanom¨ ouitande Bil 886 . " äghandanom owitande ok owiliande " KS 73 (180, 81) . modhrinne owitande ST 251 . ib 212 . Va 12 . SO 65 . MB 2: 314 . Su 101 . Lg 3: 347, 670 . ovetande, utan vetskap, utan att veta hvad man gör. om the nakon haffdo dräpit owiliandis äller owitandis (qui animam nescius percussisset) MB 2: 54 ."],"e":["owitandis . ","ouitandis KL 294 . ","owitandes SO 65 . ","owetandis Lg 3: 347 . ","owetandes MB 2: 314 ; Lg 3: 670 . ","owetandhes Su 101 ),"]},{"a":"oviter","b":"av","c":"adj.","d":["ovis. " är ok konungen swa owiter " RK 1: 2237 . " huat han är witur älla ouitur " KS 16 (39, 17) . ib 28 (70, 30)."],"e":["ouitur )"]},{"a":"oviterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan (ngns) vetskap. peder henriksson, som henne war owitterligan fra komen STb 1: 302 ( 1481) ."],"e":["owitterligan )"]},{"a":"oviterliker","b":"av","c":"adj.","d":["icke vetterlig, okänd, obekant. med dat. wille gudh os läta owitherlikin wara ythersta timan Ber 151 . " thz war konungenom owiterligit " Va 46 . " war thzta ekke okwnnokt äller owitherligit beniamyn sonom " MB 2: 133 . ib 281 . Lg 3: 689 . HSH 22: 54 (1494?). FM 118 (1500), 186 (1504). tag . . . tiitt egijt vatten, allom owiterligit (utan någons vetskap) LB 7: 340 ."],"e":["oweterlikit Lg 3: 639 . ","owiterligit Va 46 ; MB 2: 281 ; LB 7: 340 . ","owiterligith HSH 22: 54 ( 1494?) . ","owitherligit MB 2: 133 . ","owittherligit FM 118 (1500), 186 (1504). ack. m. owitherlikin Ber 151 ),"]},{"a":"oviterliker","b":"av","c":"adj.","d":["licke veterlig, okänd, obekant. med dat. wars herra ihesu mandombir j guddomenum war owitirlikin wärlzlikom mästarom MP 5: 148 . ib 194. i nakrom stadh gudhi witherlikin, oc allom människiom owitherlikin ok lönlikin SkrtUppb 136 ."],"e":["owitherlikin . ","owirlirlikin; n. -likith)"]},{"a":"oviti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ovitska","b":"nn","c":"","d":["oförstånd, oklokhet. " k m hawer lyst mikla owisko sinne " Prosadikter (Karl M B D 3) 332 ."],"e":["owisko ) , "]},{"a":"ovitskap","b":"nn","c":"","d":[" ? ovetenhet, okunnighet? vansinne? Se Sdw 2: 1279 f."],"e":[]},{"a":"ovitugher","b":"av","c":"adj.","d":["icke vetande, okunnig (om). med gen. owitoghir swikx thäs han bar i bryste sino Gr 265 ."],"e":["owitughir Gr (Cod. D) 356 . owitoghir),"]},{"a":"ovitugher","b":"av","c":"adj.","d":["licke vetande, okunnig (om). thän synd som een vittigh man görer är suarere j ahnnom än j een owittigh man SkrtUppb 439 . - okunnig, oförståndig. see hwar gardffogte til . . ath han ey leyger för dyra försla lön som owitoge göra Brasks Cal 263 ."],"e":["owitoger . ","owittigh )"]},{"a":"ovitughet","b":"nn","c":"","d":["ovetskap, ovetenhet. än nokor domare dömir aff owitugheth ell´r glömsko orättan dom Beckman Stud 82 (Arboga lagbok omkr. 1450)."],"e":[]},{"a":"ovormaghi","b":"nn","c":"","d":["övermage, till myndig ålder icke kommen person. pupillus li öffuer maghi GU C 20 s. 503 . JTb 87 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"ovormaghi","b":"nn","c":"","d":["öfvermage, till myndig ålder icke kommen person. snattär owrmaghi SR 46 . " han vilde vuermagha goz mz suikum vndi sik coma " Bu 176 . " få barn ok owir magha til kunung " KS 10 (23, 10) . ib 10, (25, 11), 11 (27, 12). SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) , NS 1: 200 ( 1402), 402 (1405, gammal afskr.), 675 ( 1407). RK 1: 206 . Al 7168 . "],"e":["owir maghi: -magha KS 10 (23, 10) . ","offuermagi SD NS 1: 402 (1405, gammal afskr.). vuermaghi: -magha Bu 176 . ughurmaghi L. ","ughur maghi: -magha KS 11 (27, 12 ; på två st.). ","ugur maghi: -magha ib 10 (25, 11)), ","ovormagha bot","ughurmagha- )","ovormagha barn","öffuermage barn )"]},{"a":"ovräkter","b":"","c":"","d":["ovräkt, som icke behandlats av vräkare; i oförandrt el. oförminskat skick. jtem anamar han (ɔ klickaren) roghen j abo tha skla huar oc en span strykes men aff sokna kirkiom faar han alt wvrökth for syna förtzla ÅK 63 ."],"e":["nm . ","wvrökth )"]},{"a":"ovunnin","b":"","c":"","d":[" L.","1) obesegrad. " for thän skuld wari altidh thin mildhet owunnen mothe annars ondzsko " SpV 461 . 2) (ännu) icke förvärvad. thet matis olsson och hans hustrv . . . gaffue huart there annet huan tredie peninge j löst och ffast jnnan stad och wtan baade wunit och owunit STb 5: 14 (1514)."],"e":[]},{"a":"ovunnin","b":"","c":"","d":["obesegrad. " hopas mik. athan bliffuer owinnen i thenna dag " Di 68 . " offra . . . them owunna gudhi opollo " MD 196 . " vm han (kättaren) hadehe gangit fra mic owunnen " KL 192 ."],"e":[]},{"a":"ovyrdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett sätt som visar vanvördnad el. förakt. huat sigher tu mik ff thöm som thz (ɔ: sakramentet) ovördeliga ok ouerdoge handhtera SvKyrkobr (Lucid B) 167 . ib 344 . SkrtUppb 192 . . . herode hws, j hwilko han (ɔ Kristus) owördeliga gabbadhis JMPs 458. ib 519 . " troili döda krop tok han . . . oc bandt honom . . . wilder syna hästa rompa oc rändhe saa om allan hären släpande honom owyrdeliga äpter siig " Troj 223 ."],"e":["owyrdelica . ","-liga . ","owördeliga )"]},{"a":"ovyrdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) föraktlig? nw wilt tw omwända tyna kåpo oc mantell och rada thz som owyrdeliget loc ogangneliget [är] ath war konwng skall taga oc begära fred aff grecomen Troj 246 ."],"e":["owyrdeliget ) , "]},{"a":"ovyrdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["ovördsam, oförsynt. tykkiandis owördhelikit wara, at böya min footspor aff minnas föräldra wäghom Lg 3: 411 ."],"e":["owärdhelikit Lg 3: 411),"]},{"a":"ovyrdhin","b":"","c":"","d":["respektlös, fräck. ecclesiastici XXIII animo irreuerenti et infrvnito ne tradas me domine herra anthwarda mik ey enom owörnom ok darotom eller ostadugom hogh GU C 20 s. 294 ."],"e":["owärnom ) , "]},{"a":"ovyrdhning","b":"nn","c":"","d":["2) vanvördigt beteende, vanvördnad. qwinnona ondzska ällir wredhe ok wördhningh (irreverentia) är stor skam SpV 418 . - (?) thär är ey wredhe ällar owördhnigh (ibi nec ira est nec indignacio) JMÖ 171 ."],"e":["owärdhni(n)gh ,"]},{"a":"ovädher","b":"nn","c":"","d":["oväder. " saman liggia wädhir ok owädhir " GO 992 . " at iis älla vwäther kunne them hindra " BSH 1: 187 ( 1386) . eet rädhelikit owädhir ST 150 . ib 158, 198, 513 . Jfr ofvädher."],"e":["vwäther )"]},{"a":"oväghadher","b":"","c":"","d":["som saknar väg el. vägar, obanad. jnuius . . . owäyadher GU C 20 (hand 2) s. 40. ödhelagh ok owäghat jordh skal glädhias (letabitur deserta et ivia) SpV 49 . tith som owägadh är ib 137 ."],"e":["owäyadher GU C 20 (hand 2) s. 40 (daniserande)),"]},{"a":"ovägherlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ovägerligen, ovillkorligen. " viliom thet ovägerlika af thich hafwa " BSH 1: 142 ( 1373) ."],"e":[]},{"a":"oväghin","b":"","c":"","d":["vägd, ovägd. " inghen före vt oueget salt STb 1: 466 (1476, Burspr). " ib 5: 67 ( 1515) ."],"e":["owägit . ","oueget ) , "]},{"a":"oväghin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["u- )"]},{"a":"oväknter","b":"","c":"","d":["obeväpnad. " han är ouäkntir ok vanmaktoghir " Bir 4: 322. ib 3: 373 . " at ouknta thina thiänisto quinnor . . . skulu nu andurdhas i hedhninga händir " KL 338 . ib 40, 41. Ber 30 ."],"e":["ouäkinter: -a Ber 30 . ","owänktir KL 40 ; -om ib41. ouänktir Bir 3: 373),"]},{"a":"oväkter","b":"","c":"","d":["eg. ej väckt, sofvande; dåsig, slapp, slö. o i arme dhaara och ouäkthe men hwy ärin i saa dwffne i idhrom synnom Lg 3: 115 ."],"e":[]},{"a":"ovälder","b":"av","c":"adj.","d":["oväldig, opartisk. skal thet ärandith giffwas j twa godha oc owelda manna skönyan PMSkr 18 . Jfr ovilder."],"e":["owelder )"]},{"a":"ovändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["som ej kan omvändas. ouendeliker (inconvertibilis) fra willo Bil 641 ."],"e":[]},{"a":"ovänias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. få ovanor. urarta? jnsolesco . . . börya owänyass GU C 20 (hand 2) s. 32."],"e":[]},{"a":"ovänteliker","b":"av","c":"adj.","d":["överraskande, förunderlig, underbar. haar . . . skinande mz vnderlike ok ouäntelike (admirabili, Bir. otänkelike) fäghrind Nio kap ur Bir 23 ."],"e":[]},{"a":"oväpnadher","b":"","c":"","d":["obeväpnad. " j tolen ey see oss som nw owäknadhe ärom " Troj 93 ."],"e":[]},{"a":"oväpnter","b":"","c":"","d":[" = oväpnadher. Se Sdw 2: 1280."],"e":[]},{"a":"ovärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. finna ovärdigt, anse under sin värdighet. huilken ey owärdhadis skikkas i blandh roffwara (qui non dedignatus est inter latrones depulari) JMP 115."],"e":["-adhis )"]},{"a":"ovärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ovärdigt, otillbörligt. han gik til thik owärdhelika Bir 1: 220 . ib 3: 164 . MP 1: 100 . wardh han swikin af qwinnonne hwlka han owärdhelika sa Ber 82 . "],"e":[]},{"a":"ovärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ovärdigt, otillbörligt. hwa som äter gudz likama . . . owärdhelika. SvKyrkobr 33 ."],"e":[]},{"a":"ovärdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["ovärdig, otillbörligt. " tha skulde framföras ok höras swa ohörlika, saa ouardelika, saa lotrolika gärninga " SpV 316 ."],"e":["ouarde- )"]},{"a":"ovärdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["ovärdighet. Bo 146 ."],"e":[]},{"a":"ovärdher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ovärdig, icke värdig, icke värd. med gen. ij warin badhe thäs owärdhe Al 3759 . RK 1: (Cod. B, C) 2095. - med inf. han war owärdher fore gudhi at wara länger konunger MB 1: 8 . ","2) ovärdig, otillbörlig. " thz är owärth at jak liknas minom mästara " Bil 107 ."],"e":[]},{"a":"ovärdhoghas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. indignari, finna sig ovärdigt, anse under sin värdighet. owärdhoghadhis ey at taka sik til synir oc brödhir alla them a han troo Gr 293 ."],"e":["-adhis )"]},{"a":"ovärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ovärdig . . . hwilkith breff iach her peder torddonis kyrkopresth ibidem owärdogh skreff Vm Fornm Årsskr 3: 94 ( 1513) . - med dat. tha räknadhe barlam thän mästärin owärdhughan vara sinom swarom Prosadikter (Barl) 66 . Mecht 221 . - med prep. for thinna manga synde äst thu owärdhogha at swa store gafwo SkrtUppb 101 . 2) ovärdig, oförtjänt, otillbörlig. (?) omögelika thinga owärdoghet, ällir driffwe (för omögelika ällir owärdogha thinga dirffwe? Lat.: impossibilitum præsumtis) SpV 159 ."],"e":["owärdogher . ","owärdhughan Prosadikter (Barl) 66),"]},{"a":"ovärdoghet","b":"nn","c":"","d":["otillbörlighet. Bir 2: 118 ."],"e":[]},{"a":"ovärdoghoghet","b":"nn","c":"","d":["1) otillbörlighet. thät fämta som människiona hindrar aff syndinne thät är syndenna vuardughet ok skam ok blyghdh SkrtUppb 237 . ","2) ovärdighet. " thär näst ödhmiwka tik betractandes thinna syndher, owärdogheyt, ok osköniogheyt " SkrtUppb 357 . - Jfr ovärdhogher 2."],"e":["-heyt SkrtUppb 357 . vuardughet ib 237),"]},{"a":"oväriande","b":"","c":"","d":["försvarslös. ther som owinj mogho landh owärjandes (Bure: ouarande 57) scada KS (Framg) 14 ."],"e":["-es )"]},{"a":"ovärþogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ovärdig. SD 5: 561 ( 1346) . Bu 3 . " teþes hanom värþogh o värþoghom " ib 29 . Bir 1: 220 . - med gen. jak war owerdogh gudhliks verdscaps Bil 455 . Bir 2: 292 . at the äru owärdoghe hans godh gerninga ib 1: 114 (ordet kan här fattas ss konstureradt med ack.). the waro thäs owärdoghe KL 25 . " han räknadhe sik thes owerdhoghan wara " ST 56 . - med ack. owärdhoghi tholikin hedhir Bir 1: 68 . - sammanblandning af konstruktionerna med gen. och adck. sagdhe mik wara thäs hedher ok wald v wärdughan Bil 356 . - med dat. thz ämbitit hulko iudas giordhe sik ovärdoghan KL 132 . MP 1: 159 . - med prep. räknande sik owärdoghan til tholikin hedhir KL 293 . om thu . . . räkna thik ouärdhogha aat nakre hans godhgärning Bo 112 . Bir 1: 89 . " skodhadhe jak mik owärdhoghan til (ad) the gärningh " Ber 1 . - med inf. sagdhe hans blodogha händer wara ouärdogha nalkas, guz altara Bil 640 . " the varo owärdoghe at fa miracula " Bo 86 . Bir 2: 118 . ","2) ovärdig, oförtjent, otillbörlig. tolde swa owärdogh thingh (indigna) Bir 1: 76 . ib 2: 118 . " ouärdhokt var at hänna tara skullo koma vidh hans fötir " Bo 75 ."],"e":["wärþoghar (d. v. s. uwärþoghar) Bur 3. owärþugher: -ughum SD 5: 561 ( 1346) . v wärdugher: -ughan Bil 356 . n. ouärdhokt Bo 75),"]},{"a":"ovätugher","b":"","c":"","d":[" , se ofätugher."],"e":[]},{"a":"oväþiaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oxaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oxe","b":"nn","c":"","d":["oxe. tha dömde jak nummis, keris och skarpakulla lothägande waro met fornämpdom androm byiom j ylistaro, baada j skoghom ok fämakrom, yxona saman ganga j skoghum (o. s. v.) Svartb 332 ( 1430) . haffuer jac wnt . . . clostreno . . . xiiij öxon oc tho rägnas the for xij gille öxon MB 1: 588 (143050?). jtem fähirda twe oc the wakte yxnena medh SVklE 161 . " thär pläga klostrins yxne vara om vintren VKj 52 (1466). junix . . . vnghnöthe oc osgha " GU C 20 (hand 2) s. 51. - Jfr dräkta-, drät-, gödhe-, västgöta-, ök- oxe. "],"e":["vxse: -a ATb 1: 7 ( 1452)","osgha GU C 20 (hand 2) 51. ack. oxer GPM 2: 342 ( 1509) . oxeer Vrml skatteb 91 (1503). med art. lyxnena SVklE 161 . gen. yxna-, yxne-, yxne-, yxe-, öxen-, se ssättn. yxona Svartb 332 ( 1430) . Se Sdw 2: 1289), ","*oxa bas","-baas )","*oxa blasa","oxxa- . ","-blaasa )","*oxa drivare","oxe- )","*oxa dyngia , ","oxafal (oxsef(f)all. n. slaktad oxe, oxkropp. HLG 2: 106. ","*oxa fiärdhunger","oxsse- . ","-ferding . -färdig),","*oxa gata","vxa gatho )","*oxa hiälp","oxe hielp )","*oxa horn , ","oxa hudh (ooxa-. oxssa-. -hud), ","*oxakarl","*oxakiöt","oxe- . ","-köt (h),","*oxa klöf , ","*oxa legha","*oxa märgher","-mergh )","*oxa ränta","oxä- )","*oxa tämiare , ","*yxna hudh","yxne- )","*yxna kiöt","-köth )","yxna öker (yxne-. yxe-. öxen-. -ööker. -ögh. Se Sdw 2: 1280), "]},{"a":"oxe","b":"nn","c":"","d":["oxe. " taka ygsn for vagn " Bu 167 . ygxnene ardho MP 1: 197 . " äria som ygxn " ib 198 . rökta sina yxn ib 2: 225 . " ardhrit draghis af yxnomen " Bir 1: 298 . " händar sua som största ögxa älla älghia fötir " ib 2: 96 . " hwite yxn " Gr 264 . " än oxe stanger man eller kono til dödh tha skal oxan bryta nidher mz stangom til dödh . . . än oxans herra wardher orsaka, vtan oxen waare för stangull " MB 1: 336 . stangar oxse til dödh thräl eller amboot, tha skla oxans herra giälda thäs herra som dödher är thräthigi siclos ib. dräper eens mantz oxe annars mantz oxa ib 337 . skal han atergiälda . . . fäm oxa for en oxa ib. " han kombir ok fram mz vxom akir Go 88. man skal ey vilioghan vxa off fast köra " ib 92 . Bu 168 . Bil 424 . MB 1: 43, 340 . GO 97 . 186, 999. Al 4957, 4960 . RK 2: 3894, 6951 . ST 138, 400, 401, 419, 421, 507 . Ber 61, 62 . Lg 68 . LB 3: 109 . - i ortnamn. wxnabec SD 2: 85 ( 1289) . Jfr legho oxe. "],"e":["oxse . ","uxi L. ","vxe GO 999 ; ","-in Lg 68 ; ","-a GO 92, 186 ; ","-an ib 97 wxe: -an Ber 61, 62, vxse: -en ST 138 . ","ygsn Bu 167, 168 . ","yghsn Bil 424 . ","ygxn MP 1: 198 . ","yxkn ST 400, 419, 421, 507 . ","vxn MB 1: (Cod. B) 531 . ","oxa Al 4960 ; MB 1: 337 . nom. ","ygxnene MP 1: 197 . ","yxknene ST 401 . ","yxknom LB 3: 109 . ","vxom GO 88 . ","yxnomen Bir 1: 298 . ","yxna , se ssättn. yksna, se sättn. yxne, se ssättn. wsna: wxnabec SD 2: 85 ( 1289) . ","ögxa Bir 2: 96), ","oxafal","oxefall . ","oxsafall )","oxa galle","vxa- . ","wxa- )","oxa hudh","vxahud )","oxa lägger","vxa- )","oxa sidha","vxasida )","yxna dyngia , ","yxna galle","yknsa- )","yxna ko","yxne- )","yxna liknilse","yxne- )","yxna tunga , ","yxna öker","öxnökir )"]},{"a":"oxl","b":"nn","c":"","d":["svulst, växt, knuta. PMSkr 241 ."],"e":["oxel )"]},{"a":"oxl . n.","b":"","c":"","d":["svulst, växt. temprar man roser medh salth thz doger ffor oxl fför än thz er gammwlth LB 2: 44 ."],"e":[]},{"a":"oxla","b":"nn","c":"","d":[" = oxl. stamper man roser mz salt tha dugu the för wxlor LB 8: 42 ."],"e":["wxla )"]},{"a":"oxla tan","b":"","c":"","d":[" , se axla tan."],"e":[]},{"a":"oyrkter","b":"","c":"","d":["ouppodlad. " en man atte twa akra annar var otörkir (incultus) ok annar bar frukt j vissom tima " Bir 2: 308 . " liggir han (åkern) oyrktir vndir fäfot ib. ""],"e":["oörktir )"]},{"a":"oädhla","b":"av","c":"adj.","d":["1) lågättad, ringa, simpel. " riddara och swena, äddelle och vädelle, riche och fatige " Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) .","2) oädel, simpel, rå . . . ok wtwalde han thz oädhla (ignobilia) lok forsmädheligha SpV 426 ."],"e":["väddelle )"]},{"a":"oädhla","b":"av","c":"adj.","d":["1) lågättad, ringa, simpel. wm andre oädhlare wildo . . . idher til hustrur taka Lg 3: 492 . han trenger the ädela fra sina ägher . . . han säther oädela j thera stadh MD (S= 230.","2) oädel, simpel, rå. swa plägha oädla men at göra RK 1: 3096 ."],"e":["oädela MD (S) 230), "]},{"a":"oäkta","b":"av","c":"adj.","d":["oäkta, född utom äktenskap. fyra andra oäkta (illegitimæ) systir . . . ther födda äru aff skörlimpnadh Bir 3: 454 . ächta eller oächta TS 25 ."],"e":["oächta )"]},{"a":"oäkta","b":"av","c":"adj.","d":["oäkta, född utom äktenskap. iak födde aldrik oäkta barn ellir munkabarn ATb 1: 270 ( 1467) . GU c 20 (hand 2) s. 120. Trolles Jb 87 . Jfr omäkta."],"e":["oäkthe . ","oäckta )"]},{"a":"oändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["oändligt. MB 1: 35 ."],"e":["vändelika )"]},{"a":"oändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oändlig, som ej har gräns. oändelikt wald MB 1: 35 . " nw är vändeligh räkning mällan nakath oc alzänkte " ib. " hon (ɔ: han ära) är otalikin ok ändelikin (interminabilis) " Bir 1: 27 . " til äwerdhelikin dödh ok oändelikit liiff " ib 87 . " til äwärdeliket liff ällar oändeliken dödh " LfK 02 . oändelik glädhe Bir 2: 36 . " häluitis pina är oändelik " ib 186 . ib 1: 365, 3: 138, 218 . Lg 3: 693 . " thässa pinor ärw andelika (för ändelika) oc hina oandelica (för oändelica) " Ber 123 . gudh skapadhe mannin oändelican MP 1: 205 . ","2) omöjlig att komma till rätta med? är aldelis oändeligen ock brdraschapit olydoger SO 111 "],"e":["oändeligen SO 111 . ","oändelik . ","oändelikin Bir 1: 27 . ","vändeligh MB 1: 35 . n. oändelikt. oändelikit Bir 1: 87 . ","oändelican . ","oändeliken LfK 202 ),"]},{"a":"oändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) oändlig, som ej har gräns . . . swa at the äru widh oändhelika matto argharen än the qwinnor, som liffwa j hionalagh SpV 109 . " o sötaste ihesu christe, osighelikit loff oc oändehelekin kärlek, wari tik " SvB 516 (b. av 1500-t.). Jfr ohändeliker."],"e":["-likin )"]},{"a":"oändelikhet","b":"nn","c":"","d":["oändlighet. JMPs 33."],"e":["-lig- )"]},{"a":"oändogher","b":"av","c":"adj.","d":["icke driftig, oduglig, lat. dilator . . . framdrögiare ok oändoger GU C 20 s. 187. jnefficax . . . vanskeliegin ok oändoger ib s. 209 . "],"e":["-oger )"]},{"a":"oära","b":"nn","c":"","d":["1) vanära, skymf. " at han aldregh laa medh oäro medh olaf malare hustrv " ATb 2: 43 ( 1474) . " ath han giorde oäro medh henne " ib 54 ( 1475) . STb 1: 254 ( 1480) .","2) beteende som medför vanära. nedrigt beteende, nedrighet. aldrik var iak bastadir ellir bunden för nokor oäro Atb 1: 283 (1468). ath väria ellir fella andirs nielson för nokor oäro som olaff . . . hade hanom tillakth ib 323 (1470). STb 1: 236 ( 1480) . "],"e":["*oäro man , "]},{"a":"oära","b":"nn","c":"","d":["1) vanära, skymf. " införa blygdh oc o äro j vara äro " MB 2: 244 . " än mere oära han tha haffde " RK 2: 7929 . " skildis . . . mz oäre fran sin häst " Di 129 . " wille tha ather löna honom the oäro the honom förra giordho " Lg 3: 336 . " ij görin a mik änga oära " Al 3473 . " göra vity mik tholik oära " Fl 1586 . " then last ok oära mik var giorth " ib 1682 . högher skadhe . . . ther konungenom är gör til oärä ib 1697 . RK 2: 3583, 5499, 5919 .","2) beteende som medför vanära, nedrigt beteende, nedrighet. ath tw togh thera rike aff them mz oära Di 210 . " the brotho thz . . . mz stor oäre " RK 2: 7752 . ib 8128 . " gud forbarme sik offuer tölic oära " ib 7885 . " then oära niclis giorde " ib 5919 ."],"e":[]},{"a":"oärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) utan ära, med vanära. - skamligt, skändligt. per olsson . . . zacer til . . . xviij mark fore blanaden han hade giffuit oärlige sine broders hustrv STb 3: 362 ( 1498) . ib 5: 66 (1515)."],"e":[]},{"a":"oärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) utan ära, med vänära. þe vildo häldar dö mz sinom härra ärleca: än oärleca liua Bu 422 . - skamligt skändligt. ther oärlika myrda ok forradha RK 1: 3774 . förgiör oärlika älla onyttelika kunnunglik ingiäld KS 58 (144, 63) . " hwru skämeliga oc o ärliga beniamyns söner sik bewisto " MB 2: 129 . Va 4 . BSH 4: 159 ( 1403) . FM 235 ( 1505) . ","2) utan vördnad, vanvördigt. som uärleca talaþe vm (blasphemaret) christum ok cristforum Bu 502 ."],"e":["-leca Bu 422 . ","-liga MB 2: 129 ; FM 235 ( 1505) . ","-ligä Va 4 . ","oerlige BSH 4: 159 ( 1493) . ","uärleca Bu 502),"]},{"a":"oärliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vanhederlig, neslig. " jnglorius . . . oärlighen " GU C 20 (hand 2) s. 28. römer noger mand for verlig gerning Rydberg Tr 3: 583 ( 1513) .","2) gemen, låg, nedrig. ignobilis oärlegin GU C 20 s. 356 . ib (hand 2) s. 10."],"e":["-ligen . ","-legin . -ligh, verlig)"]},{"a":"oärliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vanhederlig, neslig, skamlig. til oärlika synd MB 1: 193 . " tolf oärlik åthäue " KS 45 (115, 49) . ib 45 (116, 49), 46 (117, 49), 46 (118, 50), 47 (120, 51), 50 (127, 54). FH 6: 116 ( 1509) . bedreff han thet . . . skammelige oc oerlighe mordet BSH 4: 159 ( 1493) . ","2) gemen, låg, nedrig. then oärlige cromedike RK 2: 8126 ."],"e":["oärlig: -lige RK 2: 8126 . ","oerligh: -lighe BSH 4: 159 ( 1493) . ","oärligit FH 6: 116 ( 1509) ),"]},{"a":"oärlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) vanära. läres och herra barnom att inthett är ontt vthen thett haffuer medh sigh ena oerligheett styggelijgha PMskr 664 (avskr.). 2) nedrigt beteende, nedrighet. thet söffuerin . . . henne til lagth hade j oärligheet STb 4: 141 ( 1507) . ","3) oärlighet, oredlighet. " thär äpther kom offwer hänne a[n]nadh eue fförbannilse, som war oärlighet . . . thy . . . at alle the som mädh hänne waro, fflyddhe ffran hänne borttagandhis ffran hänne alth thät hon atthe JMPs 352. ""],"e":["oärlig . ","oerlig- . -heet(t)"]},{"a":"oätin","b":"","c":"","d":["icke uppäten. Bil 717 . Bir 1: 204 ."],"e":[]},{"a":"oödhelagdher","b":"","c":"","d":["icke ödelagd, icke förderfvad. alla andra kornonna köpstädher ok landzby oskadda och uödhe lagdha SD NS 1: 381 (1404, gammal afskr.)."],"e":["u- )"]},{"a":"oöker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþarfliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþarver","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþarvi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþarvi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) rasande, vild. " þe samu þiura. för varo galne ol oþe. wrþo . . . spaki " Bu 168 . " han hugger tha som han var odh alt thz nidher for honom stodh " Iv 2411 . " var först spaklatadher man oc sidhan om siidher oc galin " Lg 1007 . ib 930 . 2) svår, sträng. med dat. ondom mannom hardh ok oodh Fr 3128 . 3) häftig, ifrig, hastig? var han ey j swarom odh MD 340 ."],"e":["oodher )"]},{"a":"oþinsdager","b":"nn","c":"","d":["dag. vm oþendaghen SR 31 . " oþensdagen äptir sancti sigfridi " SD 6: 170 ( 1350) . " daghar som än haua nampn af heþnom afguþum . . . som oþens daghar ok þors daghar " Bu 61 . " fämpta dagh kalladho hedhne romara diem mercurij oc ware fädher odhinsdgh aff enom hedhnom konunge oc het odhin, thy at the dyrkadho han fore gudh MNB 1: 68. " ib 69 . SD 5: 639 ( 1347) . KL 335 . Bo 162, 167 . Bil 574 . VKR 62 . Bir 4: 15 . Ber 281 . SGG 131 . PM 32 . - i odhinsdags, i onsdags. kome hiit i odens dagz FM 311 ( 1507) . - Jfr asko-, klokna-oþinsdagher. "],"e":["onstager: -en SGG 131 ), ","oþinsdags qvälder","odensdagx- )"]},{"a":"oþiuva","b":"av","c":"adj.","d":["urtjufva. SR 6, 7 . Jfr urþiuva."],"e":["oþiufwa VML II M 26: 18. vþiufwa ib i var. oþiwa SR 6 . otiwa ib. oþywa ib 7 ),"]},{"a":"oþol","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) odaljord, jord hvatill man har full eganderätt. bonden som äghänden är at oþolenum SD 5: 637 ( 1347) . " thet war hans gamla odhil forenne ib NS 1: 6 (1401). som hans rättha odhel är " ib (1401) .","2) full eganderätt. wara jorder som oos ära rettelige ok skelige tilkomna medh arff ok odeel BSH 3: 146 ( 1463) . - Jfr alda oþal, odhala. "],"e":["oþla ÖGL B 28 pr.), ","oþols fastar","oþals- )","oþols iorþ","oþolz iord )","oþols maþer","oþols- )"]},{"a":"oþol vatn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþolbrut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["oþul- . ","o þol-)"]},{"a":"oþolbyr","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr adhelbyr."],"e":["-by . ","odelby )"]},{"a":"oþolfastar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr oþols fastar."],"e":["oþil- )"]},{"a":"oþolfastir","b":"nn","c":"","d":["pl L."],"e":["öþäl- )"]},{"a":"oþolfäst","b":"nn","c":"","d":["stadfästelse af fullkomligt el. fast köp med lagliga formaliteter. cum legali tradicione dicta odholfæsth SD 4: 598 ( 1338) ."],"e":[]},{"a":"oþolfästir","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþoliorþ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr adhelhiordh, oþols iorþ."],"e":["odeliord )"]},{"a":"oþolskipte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["othal- )"]},{"a":"oþolvatnvärk","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"oþolvatnvärke","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr adhelvatnvärke."],"e":["odel vatnvärke )"]},{"a":"oþränger","b":"","c":"","d":[" L.","1) icke tvungen el. nödgad, otvungen. o nödder ok trängder FH 2: 86 ( 1432) . ib 87 ( 1432) , 89 (1432).","2) icke tvingande. oträngdha male (i oträngdt mål, onödigtvis) BSH 5: 123 ( 1506) . - dat. sing. n. abs. i oträngdt mål, utan trångmål, utan nödtvång. hwilken broder som dräper sin brodher oträngde TS 24 ."],"e":["oträngdha BSH 5: 123 ( 1506) . ","oträngde TS 24 ),"]},{"a":"oþur","b":"av","c":"adj.","d":["oren. " ey skal saman blandes pwrth och opwrth " LB 7: 81 ."],"e":[]},{"a":"oþyngdr","b":"","c":"","d":[" , p. dj. icke betungad, utan tunga. at almoghen se oþyngder vm þolikä kost rezlu SD 5: 606 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"pa","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. I. med dat., merendels utbytt mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka befintlighet o. d. på ett ställe, eg. på ett föremåls yta: a) på. pa skapt och skäl hwllä . . . Sd NS 3: 89 (1415). han sade sich thöm (ɔ ströninganer) köt haffua pa rikessens mynth STb 3: 101 (1493). slotz bökerna på stocholm Akt Kungsårdr 27 (1500). slox mj herre med sine resenere med the juther . . . och drunkne mykit och mykit wort slaghet pa marken STb 5: 161 ( 1517) . tha the hulle pa fierden j fiord om höst Stock Skb 191 ( 1521) . - c) i. biörn pa stekerhuset Stock Skb 129 (1519-20). ib 136 (1519-20), 171 (1521-22). ingrid pa trappehuset ib 214 (1523-24). d) invid? wil her hakan mwra östan til nidh pa watnet Stb 3: 425 (1499), e) hava på sik, ha på sig, vara försedd med. lhan sagh och wiste, ath han peninga hade pa sigh STb 3: 348 ( 1428) . ","2) vid tidsbestämningar för att uttrycka tiden då något sker: på. j kungh karls tidh pa en tidh jac talade till honum Arfstv 36 ( 1461) . " swen iönson skulle varA godh för beltit pa eth aar om nokor kome ath qwälia beltit " ATb 1: 273 ( 1467) . her göstaff . . . bödh her i rettin pa aar och dag i stadzsins göma gwll och silff Stb 1: 135 (1477). nw pa torsdag skal stadzsins lagbok läsas for menoghetenä ib 366 ( 1482) . " xij aar sidan pa xij:de " ib 3: 450 ( 1499) . " pa tet sista tilstode han och sade " ib l4: 51 (1505). at the paa en dagh mishte them baadhen GPM 2: 315 ( 1508) . - in el. inne på. heller börye akermannen eth stykke pa wintertalith ath brwka sin aker PMskr 367. 3) för att beteckna tillfället då något sker: på, vid. lthe pänynga som han haffwer wpbwrith pa the resona PMskr 46, 4) ss omskrivning av gen. för att beteckna ngt ss ett annat föremåls del, tillhörighet el. egenskap. bredleken pa hussit in vti grenden xix (19) alna hörne mellen SJ 2: 102 ( 1487) .","5) för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: med hänseende till, med avseende på, i fråga om, på. anamade anderss karsson lxx mark, han war til acters pa sit kemerij Stock Skb 34 ( 1517) . gaffs anderss stadzscriuere iij march, som han war til akters j för aar på sin lön ib 156 ( 1520) . likowäl är större winningh pa dwffwor än pa hönor PMSkr 259 . - i förhållande till. ath han til achters war pa jon scredderes hustrv cxjx mark och en artog STb 4: 181 (1508). - (i avräkning) på, av, för. ltigw nobla . . . huilka summa betaledhe for:de mester magnus . . . en predica book (o. s. v.) Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . " michel pulffuer makere gaffs på thenne ars lön . . . v mark " SSkb 32 ( 1501) . fornögdes morten persson c och lxxx mark pa sit kemerij Stock Skb 34 ( 1517) , ib. ib 35 ( 1517) , 72, 74 (1518), 115, 118 (1519), 155, 156 (1520). VKU 7 ( 1540) .","6) för att beteckna grunden varpå ngt beror: på. oleff sade sich haffua fulth vtgiffuit ijc mark pa hustrv jngeburge kams vegna Stb 3: 308 (1496). huilke penninge borgamestara annamade pa stadzsins wegna Stock Skb 286 (1502, Skip). - mot säkerhet i el. av. tha . . . sporde michel joan lyndorm aath . . . om han nachra peninga haffde thagit pa samma hus aff nakrom androm SJ 2: 129 ( 1489) . " c mark rede peninga han (ɔ Bengt) fangit hade knwt pa knwtz systerbarne hws . .. huilke c mark benct (väl fel för knwt) vnthfangit hade pa halua hwsit STb 4: 99 (1505). prebende peninga . . . som jacob lwmpa ther jnsath hade pa en kellere " ib 118 ( 1506) .","7) för att beteckna ingredienser el. den viktigaste beståndsdelen i ngt: på. confect pa ingefära Sex ekon tr 271 . II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål, eg. till ett föremåls yt: ovan på. tak the skiffworna wth läggiandis them j en annan deghil flo pa flo PMskr 418. - in på (ngns område). pedher . . . hade engte mwrath eller bygt pa honom STb 1: 308 ( 1481) .","3) vid tidsbestämningar. a) på. efter. pa huilken vplantining hans priwalk sin fritzskilling vplade SJ 2: 125 ( 1488) .","4) för att beteckna den el. det varemot i fientlgit syfte en handling företages el. varemot ett fientligt förhållande äger rum: mot, på. hans hustrv hade aldre sagt noger olofflig erende pa olaff systerssons dotter STb 1: 244 ( 1480) . " at hon war jn pa slottit och giorde ther eth rychte pa the gode herrer rikesins radh . . . och menichetin j stadin, swa at the schulle forsliche slottith " STb 3: 333 ( 1497) . tet roffuerij, hans drengh giorde jn pa ware borger ib 436 (1499).","5) för att beteckna det föremål varpå en handling el. ett förhållande syftar: a) på. fore thet tiwffuerij . . . tet han (ɔ en skräddare) bewisth haffuer pa sith arbeyde pa dandefolkx kledher STb 3: 317 ( 1496) . item klockagiwtaren xvij mark for primaklokcan. item än samma man iiij mark i gernyngxlön paa then gamble malmen, som förre var HLG 2: 55 (1516). b) på, för, till. samma ryttara lyggie her pa rykessens och stadzsyns stora forderff sTb 4: 7 (1504). c) på, om. huar man hauer en höuitzman mwn pa herra ok forster STb 1: 428 (1459, Burspr). redebone til at göre thera edh pa theris breff the hade giffuit jöns niclisson pa tet faath jern ib 3: 321 ( 1497) . " dömpdes tönius guldsmidz breff wiidh macht, som han hade pa then guldsmidz swen, och embetetz breff dömdes vgilt, som lthe hade och pa hanom " ib 406 ( 1498) . " han är tess mechtoch ath thale pa hans söns dödh " ib 410 ( 1498) . " han thalade pa sith . . . ärende, som han hade jn fore rettin quit vplatit ib 4: 12 (1504). d) (såsom vederlag) för. jtem bittalade jak pa annat fateth, som pile slos aff, ix öre " Skotteb 465 (1471-72, Kämn). pa huilka bodh och kolgordh kennis jach mik haffua anamadh aff . . . mognus ij tunnor smör Svartb (Skokl) 514 ( 1472) . SJ 2: 124 ( 1488) . oleff . . . insatte lx (60) mark rede peninga i retten pa then gardh som han medh sin hustru . . . bespraket hade . . . som hon en bordaman til war ib 137 ( 1489) . sades, thet lasse . . . scal anname the peninga j fataburith stande pa halffua mwren til her erich jonssons huss vijdh kirkiogarden, for thy hörer her erich mwren halff til STb 3: 321 (1497). harwick . . . viderkendes haffua vpborit xxvj mark aff gregers j bstuen pa holmgers vegne pa en kellere han hanom pantsett hade ib 432 (1499). schipperen hade betalith pa jernith ib 439 (1499). ib 447 ( 1499) , 474 (1500). SSkb 31 ( 1502) . item en bonde pa hammerbandh och palar gudz pening j mark ib 32 ( 1502) . " gaffs per torstenson . . . v marc pa timber " Stock Skb 73 ( 1518) .","6) för att beteckna en handlings ändamål: på, för. tha gik hon i gen til prästen. oc han kändis thz han henne thz giort haffdhe pa frestning SvKyrkobr 39 . ok nar hr ake oppantwardhar axwall tha skall han sitia i friid paa sin gord akerö oc annorstadz her i riket vara paa sin nytthe Mon Dipl Sv 39 ( 1464) . til thet forstaa sware wi paa wor nadug herres konungh oc mene rikens radz behgag, at . . . Hedqvist Kärleksv 146 (1471). epter lagin nempdes xij (12) men pa thet erendet STb 1: 387 ( 1482) . xxij (22) mark . . . som hans priwalk insath hade til retta pa then widetthalan oc forlichningk dandemen thera mellen giort hado SJ 2: 140 ( 1488) . tha kastade mattis fram en gul pa waadh jn fore rykesins raadh STb 4: 34 ( 1504) .","adv. ovanpå. " läggis thentith nidher j jordena oc aska affwan wppa, oc swa spanor pa brinnandis " PMSkr 385 . - Jfr in-, ovan- pa."],"e":["paa . ","på )"]},{"a":"pa","b":"pp","c":"prep.","d":["dat. el. (vanligen) ack. I. med dat., merendels utbytt mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe: a) på. hwi liggher thu nidherbögdher pa iordhenne MB 2: 18 . " stan ekke stille paa en stadh " ib 29 . " pa halan is ga " MD (S) 222 . " then ther thiänte konung artus daglika pa hans hws " Iv 38 . ib 48 . Al 481 . MB 2: 145, 283 . " fowdhe pa tawisthe hwss " FH 9: 2 ( 1416) . ppa stokholm (på Stockholms slott) thera bryllop giordes RK 1: (sfgn) s. 174 . " han er pa köpenham " BSH 5: 153 ( 1507) . " kan iach eij anneth fornijmme vthan fredeligit paa thenne sijde " HSH 20: 247 ( 1508) . - abs. iak hafdhe änkte at ridha pa Iv 489 . b) på afstånd af. komber nw tiil fala paa milar twaa RK 3: 1727 . " the waare thaa när aabo paa daxleedher twaa " ib 3954 . " the kommo pa iij milä när the hedniskä saratzinä " Va 21 . ","2) vid tidsbestämmningar för att uttrycka tiden då något sker: på. närwarandis po same tiidh FH 9: 2 ( 1416) . " hwi jak ey paa thenne tiidh komma kan " BSH 5: 370 ( 1509) . skrifuit epter wars herra byrd tusende fyrahundrada pa första [aret] SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). pa scholastica dag ib. gywet efte gwdhs byrdh thwsanda ar fyrahwndradh ar pa thet forsta ariit ib 61 ( 1401) . " anno domini med pa thet andra aarit " ib 96 (1402, gammal afskr.). paa retthom hinderdagh ib 2: 78 ( 1409) . ","3) för att beteckna tillfållet då något sker: på, vid. som the anthsuara vilia pa gudz dom SD NS 2: 213 ( 1409) . " the ärändä oc eth menth lansstingh " BSH 5: 347 ( 1509?) . " the ärändä oc käromaal som nw här i lödhesom paa färdom äro ib 2: CXXVII ( 1442); se vidare under färþ 5. 4) ss omskriftning af gen. för att beteckna något ss ett annat föremåls del el. tillyörighet: på. swa stora som hoffwudh pa en man " Al 8115 . ","5) för att beteckna det med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: med hänseende till, med afseende på, på. mesta skadhen pa hans folk monde tha skee RK 3: (sista forts.) 5394 . " thet stora oaar her war pa fodher i aar och en dels pa korith medh " BSH 5: 347 (1509+). FM 606 ( 1513) .","6) för att beteckna grunden hvarpå något beror: på. grundas wenskap pa lustokt got MD (S) 293 . " han skipadhe honum at göma fangana pa sina weyna " MB 1: 234 . " taka päninga til läns pa (mot säkerhet af) then delen j skipeno " PM XI . " iak haffuer ligat paa myn egen pwngh och betärningh " FM 443 ( 1509) . " pa hennes vänlek (för hennes skönhets skull?) syndä " Lg 3: 552 . II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål: upp på, på. drogh honum pa land Al 504 . " han gik pa bärgit paa hwilkit moyses oc vpfoor " MB 2: 283 . " pa en scrifft lät thu them sätta " RK 2: 5614 . ","2) för att uttrycka riktning: på, åt. slog fwlfast på både hende RK 3: (sista forts.) 4848.","3) vid tidsbestämningar: a) på, efter. skwlu te ätha kellar hals, och icke dricka pa honum LB 7: 246 . b) efter, näst efter? daghen paa sancti mattias dagh RK 3: 3967 . ","4) för att beteckna det¨ föremål mot hvilket i fientlig syftning en handling företages el. mot hvilket ett finentligt förhållande eger rum: mot, på. at marghe fughla mz wäpnte hand komo flyghande pa hans land Al 66 . " rusadho ionathas oc hans män pa them farlöst " MB 2: 246 . " the swenske pa the däner härdeliga ginge " RK 3: (sista forts.) 4839. stoor hwgg wij pa the däner vtgåffue ib 4851 . på rydzeland hiölth fwlth örlig oc krij kib 4928. thet . . . oärlige mordet som niels widoltth . . . och jens i karlsshult bedreffue och giorde poo . . . her hans aageson BSH 4: 158 ( 1493) . " pa edher äre och skiölmärke talandes " ib 5: 176 ( 1507) . liwgher pa swenin MB 1: 234 . " vart han wredher pa alt thz folkit " ib 2: 146 .","5) för att beteckna det föremål hvarpå en handling el. på förhållande syftar: a) på. the thänkto paa theris brodhers . . dödh MB 2: 246 . " tröstandis paa gudz mildhet " ib 303 . " på thz tog iag en ring aff gull att jag skulle altiid ther till ware hwll till festhningh faå aff biscopens hand " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . - pa thät at, på det att. pa thz at (ut) achyor skuli ey oss swa swika, farom trösteliga vp a bärghin MB 2: 153 . ib 156, 213, 303 . Lg 3: 553 . FM 431 ( 1509) . " pa thz at gudz tienist scal formeras ock forökyas " SO 101 . - pa thät, d. s. på thz iag skulle och nådelige styra antwardades meg en konwngx spira RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283. ib 3: (sista forts.) 4404, 5176, 5248, 5594. b) på, för, till. hiit komma pa nokon skadha eller örlyg j jdher land Va 23 . " konungen her jn dragha moth war vilia pa allas wara scadha " RK 2: 5441 . paa marskens skada aldrey wära (söka marskens skada) ib 7015 . ib 8134, 8337, 8774 . " ära hema paa theras besta " MD (S) 251 . " wilde hwargen pa thera wersta wara " RK 2: 8480 . c) på, om. cardinala breff pa afflat Lg 3: 570 . skal mik thet ingen beuisa offuer med sanningh, ad jak haffuer annet talet pa edher en som mik bordhe tala pa en erligh god man BSH 5: 500 ( 1512) . einghen ma . . . sinä hesta eller vapn bort dobla, ejnghen ok pa höghre gield än som huar bär redho med sik til leeks MEG (red. A) 55 . ","6) för att beteckna en handlings ändamål: på, för. thz han gaff, gaff han alt pa werldz rosning Pa (Tung) 27 . MD (S) 293 . Lg 932 . ","7) i afvaktan på, i väntan på, på. wart falantin sätter j tornet pa sin rät Va 17 . som hiit ärä kompnä pa äintyr ib 42 . " the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr i örlöghith " PM 37 . ","8) för att beteckna sätt el. dyl.: på. pa swensko LB 5: 293 . ","9) för att beteckna vigt el. innehåll: på, om. en sked poa trij lodh DD 3: 233 (1493, orig.) . " eth skep paa xxx lester " HSH 20: 247 ( 1508) . 10) på, med fara för. giör her naghor annat, hann giöri thett på sinn hals och wppä sinn eginn retth SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). 11) vid bedyranden och eder el. högtidliga uppmaningar: på, vid. om jak ey hadhe welkoradh mik . . . paa myn äre och cristelige thro, ath bliffwa i maken medh them BSH 5: 370 ( 1509) . ib 347 (1509+), 535. (1515). thz siger iach idher pa mina rättä tro och ärä Va 23 . ib 49 . PM 34 . " bedie vij eder alle oc formane paa thet menige beste at i ingen tro setthe til swadanne vrang segner " BSH 4: 189 (1495, samt. afskr.) . " tiilkräffuer iach tiig pa then tro tieniste tw mich tiilsagth haffuer " HSH 19: 102 ( 1505) . bedie wij . . . och högelige paa ider radz edh formana ib 20: 256 ( 1508) . - Jfr bak-, in-, thär-pa, äfvensom a, ponen."],"e":["paa . ","po FH 9: 2 ( 1416); MB 2: 283 . ","poo DD 3: 233 (1493, orig.) . ","poa ib (på fem st.). ","på ) , "]},{"a":"pa hängia","b":"vb","c":"v.","d":["öfverhänga. " i swadane forderff som nw richet pa henger pa alle sydher " HSH 18: 131 ( 1497) . ib 159 ( 1497) . FM 199 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"pa standa","b":"vb","c":"v.","d":["företaga. " hwat wij skule fore tagha ok pa staa (för paslaa?) " BSH 4: 10 ( 1471) ."],"e":["-staa )"]},{"a":"paakta","b":"vb","c":"v.","d":["påakta, giva akt på. pa akta granleka huro myket thu thriffs j godho äller huro myket thu wanskas MP 3: 231 ."],"e":[]},{"a":"pabiudha","b":"vb","c":"v.","d":["påbjuda, bjuda, befalla. " thet wor käre herrä . . . med breff och synä embetzmän paa bwdith haffuer " HSH 19: 70 ( 1505) . Jfr biudha pa."],"e":["paa- )"]},{"a":"pabredha","b":"","c":"","d":[" , jfr bredha pa."],"e":[]},{"a":"pabryta","b":"vb","c":"v.","d":["försöka bryta sig in i. desse epterscriffne kirkiar kendes samma tiwff haffua pa brutit och kunne jngalunde jnkoma: calmarna kyrkia, lötha kyrkia STb 2: 293 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"pabundin","b":"","c":"","d":["1) påbunden, vidhäftad, vidhäftande? dragher thz wathnith wth aff saarom järn äller trä pa bwndith LB 9: 103 . ","2) påbuden, ålagd. " är oss . . . pa bundet (för pa budet?) at wij ingelunde mage at kome tiil . . . stokholm " HSH 18: 126 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"pabätring","b":"nn","c":"","d":["påbättring, mindre reparation. VKU 147 (1547-49)."],"e":[]},{"a":"padda","b":"nn","c":"","d":["padda. " orma oc paddo " Pa 17 . ib 22 . KL 110, 111 . Bir 2: 9, 3: 136 . ST 52, 275 . Jfr iordhpadda. "],"e":["paddosten , "]},{"a":"padda","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*paddo liknilse?","*paddo rop , ","*paddorops glissan","padda- )"]},{"a":"padha","b":"nn","c":"","d":["kappa? drogh oppa sik ena padhu, som han (eremiten) haffde samman bwndit aff palm qwistom Su 152 ."],"e":[]},{"a":"padikta","b":"vb","c":"v.","d":["pådikta. " haffuer nagen annat oss med osanningh pa dictat " HSH 22: 54 (1494?)."],"e":[]},{"a":"pafalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) infalla, inträffa. . for högtidelige dagha pa falla . . . ringe (klockaren) bitidere ÅK 61 . 2) beröra, angå, vidkomma. alle saker, ther rikith eller idher her pafalla kwnne Hist. tidskr. 36 s. 37 (1498, H. Gadh)."],"e":[]},{"a":"pafrestilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. påfrestning. swa swara badhe mwren oc jordhwallen stadelika moth byssor oc fiendannas pafrestilse PMSkr 163 ."],"e":[]},{"a":"pafughl","b":"nn","c":"","d":["påfågel. " hulke som sik thunga mz klädhom swa som . . . pafoghlin mz fiädhrom " Bir 3: 201 . " iwnoni offreu i pafughla tam " Al 6822 . ib 7574 ."],"e":["pafoghl )"]},{"a":"pafughl","b":"nn","c":"","d":["påfågel. GU C 20 s. 420 . SkrtUppb 119 . " paafogla mädh sinne fäghrindh ärw härrom oc lfatigom ltil losth " PMSkr 260 . Jfr pahani, lpahöna, pahöns. "],"e":["paa- . ","-foghel . ","-fogil )","*pafughla fiädher","-fiäder . ","-fieder )"]},{"a":"paföra","b":"vb","c":"v.","d":["påföra, tilfoga. är . ..saadana obotelig skada stadzins menighet faafördher i felig tid BSH 4: 282 ( 1501) ."],"e":["paa- )"]},{"a":"paföra","b":"vb","c":"v.","d":["påföra, tillfoga. - påföra, framlägga el. frambära mot. swa dana thaal är hanom aff hatz wegna pa fört oc ey medh sanheth STb 3: 357 (1498)."],"e":[]},{"a":"paganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) inträda, träd i kraft, börja tillämpas. Jfr Sdw 2: 1280. huilken frid her nw strax pa gonga ska mellan suerige oc danmark Rydberg Tr 3: 247 ( 1453) . huilkin dag oc frid skal paa gaa viij daga epter valburgis oc i alla motte . . . standande bliffue . . . in til . . . midsommars dag BSH 4: 4 (1471, samt. avskr.). nw effter michaelis nästh komendes tha aarlige renthen pa gaar SJ 2: 296 ( 1496) .","2) gå in på, samtycka till. item effte thz att landit haffuer mz vilia pågongit at göra her effter aff lagx krampasild oc siäl rätta tiend Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.)."],"e":["-gonga )"]},{"a":"pagement","b":"nn","c":"","d":[" (i betalning) gällande mynt. Se Sdw 2: 1280 och jfr SAOB: P 40. ath swen . . . skal fornögia . . . brodher martin swa dana pagiment, gambla örtoger, som han vpbar aff honom STb 2: 66 ( 1484) . Jfr paimant, paimynt."],"e":["pagi- )","*pagemynt , "]},{"a":"pagiälda","b":"vb","c":"v.","d":[" StÄmb 172 ( 1510) ."],"e":["pa gieller) , "]},{"a":"pagiälda","b":"vb","c":"v.","d":["gälla, angå. likerwiss som thet mik sielff paa gwlle BSH 5: 305 ( 1508) ."],"e":["paa- )"]},{"a":"pahalda","b":"vb","c":"v.","d":["bruka, använda? häffdhe wij then dell, wij pa holla skullom, thet skulle inthe skadha BSH 5: 13 ( 1504) ."],"e":["pa holla )"]},{"a":"pahani","b":"nn","c":"","d":["påfågelstupp. PMskr 261."],"e":[]},{"a":"pahöna","b":"nn","c":"","d":["påfågelshöna. GU C 20 s. 420 . PMskr 261. "],"e":["paa )","*paphöno unge , ","*pahöno äg","-ägh )"]},{"a":"pahöns","b":"nn","c":"","d":["påfågel. ss maträtt. " paahöns med utslaghen stiärt Brasks Matordn. 5. ""],"e":["paa- )"]},{"a":"pahöra","b":"vb","c":"v.","d":["åhöra, höra på. the hade warit när srtadha oc pa hört tho . . . knut benekini . . . gaff oc wnthe (o. s. v.) Svartb (Skokl) 530 (1477, Skokl). Stb 3: 448 (1499). Jfr ahöra."],"e":[]},{"a":"paimant","b":"nn","c":"","d":["betalning; det som gäller ss full betalning; rent silfver? ønsalmo ciui in wisby quatuordecim marchas argenti paymant . . . jtem commisi domino arwido gøstasson quatraginta marchas denar. SD 3: 139 ( 1313) ."],"e":["paymant )"]},{"a":"paimant","b":"nn","c":"","d":[" , n.? eg.: det som gäller ss full betalning; myntemetall (vanl. en blandning av silver och koppar vari silvret icke uppgår till hälften av vikten) . . . sadane peninge wt giffue, tha benempdä ware, i alle handa warer, paymynt oc rede peninge Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) . Jfr pagement, pagemynt."],"e":["*paimynt"]},{"a":"pakalla","b":"vb","c":"v.","d":["kräva, göra anspråk på . . . tet arff han epter hanom pa kaller eller och pa thalar STb 3: 236 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"pakasta","b":"vb","c":"v.","d":["kasta på. PMSkr 448 . - (?) . . . domde the . . . raan ather ighen stadugth ok fasth pa thet gambla rwmeth som hon war aff pakasthet Svartb 458 ( 1455) ."],"e":[]},{"a":"pakka","b":"vb","c":"v.","d":["packa, inlägga. " thet war got rogmyöl wtan thet war lözliga pakkat " ATb 1: 147 ( 1461) . Stb 1: 369 (1482). ingen köp[su] en packe myöl ib 493 (1482, Burspr.) . "],"e":["-adher )","pakka sik ut , begiva sig ut, skynda sig ut. - begiva sig bort. skulu the . . . waro i allom vtskyldom som andra borgare äller packa sik vt aff stadhin STb 1: 429 (1459, Burspr)."]},{"a":"pakka","b":"vb","c":"v.","d":["packa, inlägga. " när fiksen tillslååss på fiskeskäret, tå skall hampnefougden närwara, och see om thet är godt godz eller icke, och wäll packat " SO 304 . "],"e":["-a ) , ","pakka sik , packa sina saker för afresa; packa sig (bort), begifva sig åstad, skynda sig åstad. pakkade sik betidha RK 2: 4402 . " pakkin idhir snarlika hädhan " ST 461 . " pakka tik hen thine ledh " RK 2: 3405 . pakkom oss snarth vp at dala ib 4025 . " sich pakkade hwar j sina skrubbo " ib 4032 . " pakkade sik til helsinga landa " ib 4410 . ib 4523, 4595 . " aff husit pakkade han sik ib 7481. " ib 7856 .","pakka sik af , begifva sig bort, skynda sig bort. RK 2: 3938 .","pakka sik bort , begifva sig bort, skynda sig bort. RK 2: 3919 . " pakka sik ut, begifva sig ut, skynda sig ut. " RK 2: 8496 ."]},{"a":"pakkare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " heyne packer " SSkb 51 (1502-03). - Jfr fiska-, kalk-, lax-, laxa-, tiäro-, tunno-pakkare. "],"e":["packer SSkb 51 (1502-03) ), ","*pakkara lön"]},{"a":"pakke","b":"nn","c":"","d":["packe. " olaf benktzson skar wadmalid aff pakkanom " ATb 1: 122 ( 1460) . forböd . . . köpswenane nogat klede ath föra hiit i riket medh tunnar vthan i pakka STb 1: 227 ( 1480) . ib 271 ( 1480) . " at kemmenterana schule see och skoda packerne, her jn föres aff stederne " ib 2: 566 ( 1491) . Jfr klädhis pakke."],"e":[]},{"a":"pakke","b":"nn","c":"","d":["packe. " om the pakkä oc kistor, at the skole icke wpslaas " BSH 4: 231 ( 1497) . " jnläggher nokor köpman . . . dyra stena jnwertis j pakka " PM XIV . then pakke, tynnan, mesen, j hwilko gotzith är ib XV . " tappadis then pakken äller tynnan bort ib. " ib 29 ."],"e":[]},{"a":"paklagha","b":"vb","c":"v.","d":["anföra klagomål mot. at iach . . . for the godhe herrer . . . vnderwiste och pa clagade heminc välmes epterleffue . . . om iijc march päninga FM 217 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"paklagha","b":"vb","c":"v.","d":["2) framföra anklagelser med anledning av ngt, föra talan över. som mantzsens syster pa klagade sin broders dödh, thy dömdes han til suerdh STb 3: 118 ( 1493) ."],"e":["-ade ), "]},{"a":"paklanda","b":"vb","c":"v.","d":["klandra, väcka tvist om, gm rättegång söka tillägna sig. samma dach [stode] erick gislasson och athalede then kellere ok pa klandede STb 3: 329 (1497)."],"e":[]},{"a":"paklappa","b":"","c":"","d":[" , ljfr klappa pa."],"e":[]},{"a":"pakning","b":"nn","c":"","d":["1) packning, inpackning. . . . tet jacob scriffuere . . . mane sine peninga och anname aff per jönsson fore sin fisk, om pachningen forlike thöm jnbördes STb 3: 322 (1497). STÄmb 131 (1495). the som lagx packara äre forware sich i sina pachning at ey hanom clagamaal offuer komber ib 147 ( 1501) . ib 152 ( 1503) , 166 (1508). 2 avgift el. ersättning för packning . . . huilke ey mera schole vpbere eller thaga j pachningh aff en lesth lax [än] iij öre StÄmb 129 ( 1494) . - Jfr laxa-, tunno-pakning."],"e":[]},{"a":"pakoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) påkomma, hända, yppa sig. . . . om nagat skörl pa kome j bland herrener och hanom STb 3: 332 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"pakoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) påkomma, hända. " ed hwad (för e hwad) pa komma kan " FM 311 ( 1507) .","befryndad . jag er edert herredöme sa ner pa komen oc haffuer eder kere husfrus faderbroder dotter " BSH 5: 555 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"pakt","b":"nn","c":"","d":["förbund, öfverenskommelse. " mz gud tha giorde iag sådan pacth " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . " her öffuer haffue the sadane pacht giort " BSH 5: 427 (1510, samt. afskr.). lat han til prostens handh kirckia och räntha mäd en pact MD 507 ."],"e":[]},{"a":"pakära","b":"vb","c":"v.","d":[" Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488)."],"e":["pakert ) , "]},{"a":"pal","b":"nn","c":"","d":["polack. han vtdreff endogh alla the / som rikit wille argha / war han beem oc war han rydz / war han paall oc war han prydz / han älskadhe thöm som wargha MD 387 ."],"e":["paall )"]},{"a":"pal","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["paal . ","-ar )","pala värk","palewärk )"]},{"a":"pal","b":"nn","c":"","d":["påle. " huilken tompt som är pa lengendä . . . nidher til syon xl l(40) alna fore vthen paalanar STb 1: 4 (1474). alla the paalar loch bygning ther i sama grendena pa saltha watnidh opbygt är " SJ 2: 92 ( 1482) . SSkb 32 ( 1502) . " jap i sielzmare gaffs xv mark fore hamarband och paler " ib 37 ( 1502) . xx mark fore lxx palar, huar paal offuer xl alna langh ib 75 ( 1503) . ib. Samtliga ställen, utom SSkb 75, kunna också föras till pale. - Jfr skärpal. "],"e":["paal . ","pale Skotteb 80 (1461-62) ), ","*pala bygning","paala- )","*pala giäld","-geld )","*pala mästare","pale mesthare )","*pala pänningar","*pala värke"]},{"a":"pala","b":"vb","c":"v.","d":["påla, slå ned pålar . . . ath östan til skal paalas epter gambla mwren ok ecke längher STb 1: 11 ( 1475) . then palning, hustru kaderin . . . halffuer palath nor wiidh sandbron, skal affhugges ib2: 521 (1491). GPM 2: 432 e (1492). her suerkil skulle pala tompten swnnan wagen Stb 3: 451 (1499). wel liach läggä meg winning om ath lathä paalä thet snareste jach kan faangä stackenä in GPM 2: 154 ( 1502) . STb 5: 48 (1515)."],"e":[]},{"a":"pala","b":"vb","c":"v.","d":["påla, nedslå pålar (ss förskansningsmedel). är ok jord munin suä skapadhr at han må graua (för göra graua) älla gropa bredha ok diupa, ok tär innan påla älla mura medh sten älla tighl KS 85 (208, 93) . - Jfr ater pala."],"e":[]},{"a":"palanzgreve","b":"nn","c":"","d":["comes palatinus, pfalzgrefve, domare vid kejsarens hof, kejserlig öfverdomare. margrefuen aff brandborgh: keysarans kemmener ok pall(as) greue (Cod. C pallatz grewin Lg 1036) Bil 770 . " wy cristoffer . . . palantzgreffue paa rin " DD 1: 93 (1442, orig.) . ib 3: 200 (1444, orig.). BtRK 149 (1442, orig.) ."],"e":["palantzgreffue DD 1: 93 (1442, orig.) palantzgrefwe BtRK 149 (1442, orig.) . palantz greue DD 3: 200 (1444, orig.) . pallatz grewe. pallas greue),"]},{"a":"palaz","b":"nn","c":"","d":["och n. palats. wisselika oppfördhe herran gudh sinna modhers likama mz siälenne i hymerikis paladz (in celi palacia) JMÖ 126 . - Jfr: stor och bränande palasia JMPs 242. - Jfr forpalaz."],"e":["paladz . ","palas: -et Troj 182 )"]},{"a":"palaz","b":"nn","c":"","d":["palats. " drötningin wt aff palazith tradh " Fr 339 . ib 362, 817 . " han rände ij palazen ok tok hänne (ɔ: philippi husfrv) " Al 789 . ängin then ij palazith siter alexandrum ful vndrath giter ib 2259 . ib 2255, 9547 . darius . . . gik ther genast ij palaz sin ib 2875 . ib 2862 . " glömdis stadzins nampn ok palazsins herra " Bir 1: 192 ."],"e":[]},{"a":"palder","b":"nn","c":"","d":["1) pall, i sal el. stuga (långs väggen) befintlig upphöjning med tillhöradne sittplatser. sato didrik. gunnae oc hagen. hillebrand. oc hornboge jarll. alla a en pall (pall) Di 127 . the bänkia (näml. varo) aff cypres ok swa the palla Fr 370 . ligger hon (hönan) sik i bänk eller pall RK 1: (Albr) s. 212 . " gik han lönlekan jn i hennas sängha kamara sik ther gömande wndher enom paal ällar stol " Lg 3: 599 . ","2) (jfr N. pall; Söderjutska påll Kok 1: 354) upphöjning på makren? thz (lejonet) lagdhis tha nidher op a een pal Iv 4462 .","3) fotapall? fötrene hulka helaghir pallir af änglom"],"e":["pallir . ","pallar ) , "]},{"a":"palder","b":"nn","c":"","d":[],"e":["pall ) , "]},{"a":"pale","b":"nn","c":"","d":[" L: påle. palus . . . paale ok planka GU C 20 s. 402 . ib s. 414 . " per paualsson paale borta " SSkb 249 (1507-08). "],"e":["paale )"]},{"a":"pale","b":"nn","c":"","d":["Jfr pal."],"e":[]},{"a":"palita","b":"vb","c":"v.","d":["lita på. . . . oc en tror oc fwllelige paalyther the ordh GPM 2: 410 ( 1502) ."],"e":["paa- . ","-lytha ), "]},{"a":"palmber","b":"nn","c":"","d":["palm, palmqvist. " tha som alle frangingo at palma taka " KL 325 . satte palmin ij hänna händir ib. Bu 15 . Jfr paradis palmber. ","1) palmträ, palm. " palma träs fruct " Bil 404 . ","2) (jfr Sv. dial. palm, blomhänge på sälg) sälg. tag knoppana aff palma trä, nar te först vtga om waren LB 7: 240 . " taga knopperna aff palma trä " ib 250 . - Jfr palmträ."],"e":["palma dagher","palme- )","palma manadagher","-manedahger: -dagh SJ 126 ( 1446)), ","palma qvister","palmeqwister )","palma sunnodagher","palmesunnodagher: -dagh Fl 95 . " palma synno dagher: -dagh " ST 488 . ","palmasynnodagher: -dagh ib 183 . ","palmasundagher: -dagh FM 182 ( 1504) . ","palma syndager: -dag RK 2: 5877), ","palma sunnodags tidh","palma trä , "]},{"a":"palmber","b":"nn","c":"","d":["stake, käpp? spiwt ok swerd ok mangen palm the wt aff stadhin mz sik baro RK 1: 4013 ."],"e":[]},{"a":"palmber","b":"nn","c":"","d":["palm. palma plantheras aff färskom dadel stenom PMskr 347. - palmkvist . . . at palmin som wighes j the hälghe kyrkio j dagh (ɔ palmsöndagen) . . . han . . . teknar then samma palmin som judhane bruo nidher oc ströddo for wars herra föter MP 3: 130 . "],"e":["palma PMskr 347) , ","b . ","","*palma löghardagher","-löger- )"]},{"a":"palmgren","b":"nn","c":"","d":["palmgren, palmkvist. " thentidh almoghen fik höra at ihesus kom til iherusalem toko the pam grena ällar qwista oc wtgingho honom til möthis " JMÖ 153 ."],"e":[]},{"a":"palmlöghardagher","b":"nn","c":"","d":[" = palma löghardagher. ATb 3: 367 ( 1528) ."],"e":["-löär- )"]},{"a":"palmmanadagher","b":"nn","c":"","d":[" = palma manadagher. BSH 5: 584 ( 1517) ."],"e":["-mandagher: -dagh BSH 5: 584 ( 1517) ), "]},{"a":"palmmanadagher","b":"nn","c":"","d":["måndagfen i dymmelveckan. ATb 3: 361 ( 1527) ."],"e":["-manä- )"]},{"a":"palmqvister","b":"nn","c":"","d":["palmqvist. " þänna palm quist förþe iak þik aff paradis " Bu 13 . " palmquistär äpte stoþ grön " ib. " ingik . . . mz gudz luffwi mz palm qwistom " MB 2: 270 . " tha skullo the hawa gudhi til dyrk . . . palm qwista oc pilla, thy at thässkyns trä waro hwariom manne til redho i iorsala lande, oc mintzst kostadhe fatigha män, oc halda länge sin krafft, oc dygdh " ib 1: 499 (jfr palma trä 2). folkit gik mote honom mz palm oc oliue quistom Bo 161 . Jfr palma qvister."],"e":[]},{"a":"palmqvister","b":"nn","c":"","d":["palmkvist. MP 3: 129 ."],"e":[]},{"a":"palmsunnodagher","b":"nn","c":"","d":["palmsöndag. " albrikt iacopson wan burskap manedagin for palmsönnedag " ATb 1: 185 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"palmsunnodagher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["palm sunnodagher: -dagh Bil 831 . " palm sunnadagher: -dagh " Bo 162 ; ","-daghin KL 325 . ","palmsunnadagher: -dax ib),","palmsunnodags höghtidh","palmsunnadx- )"]},{"a":"palmträ","b":"nn","c":"","d":["palmträ, palm. Bu 71 . MB 1: 322, 2: 78 . Jfr palma trä."],"e":[]},{"a":"palmträlöf","b":"nn","c":"","d":["palmlöf. " thok bort mz sik pauli kiurtil. aff palm trä löfue giordhan " Bil 405 ."],"e":["palm trä löf: -löfue Bil 405), "]},{"a":"palmträqvister","b":"nn","c":"","d":["palmqvist. Bu 183 ."],"e":["palm trä quister: -quist Bu 183), "]},{"a":"palning","b":"","c":"","d":[" ib 40 ( 1503) , f. pälning. äv. konkr. pålning, pålverk. SJ 1: 348 ( 1468) . then palning, hustru kaderin . . . haffuer palath nor wiidh sandbron, skal affhugges Stb 2: 521 (1491). är tet och zache thet olaff michelsson noghen skada gör sina grannar i theris husom medh sina bögning eller polningh SJ 2: 249 ( 1494) . STb 3: 451 ( 1499) . ib 5: 48 (1515). tompten är lige bred twerss offuer med oleff staffansoms tompt oc long medh pa watned, som gamble palningen tilsigher ib 234 ( 1519) ."],"e":["palling: -en"]},{"a":"palning","b":"nn","c":"","d":["pålning. " om then gambla paalningh j braawiken " FM 668 ( 1517) . ath fornempnda paalningh forbätradh wordä ib."],"e":["paalningh )"]},{"a":"palsternakka","b":"nn","c":"","d":["palsternacka, pastinaca sativa Lin. " palsternakka oc aland saas rwmpth j gödda jordh " PMSkr 351 . Jfr pastinata rot."],"e":[]},{"a":"palter","b":"nn","c":"","d":["2) paltor, gaml,a dåliga kläder, trasor. for han w syn herra kläder oc tog sig riffna paltha j gän gambla Troj 301 . - Jfr kluta palter."],"e":[]},{"a":"palter","b":"nn","c":"","d":["stycke, bit. " hans thiänare huggan (den aflidne biskopen) swa allan j palta " RK 2: 592 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"palthäster","b":"nn","c":"","d":["trashank? dum trvtanus ad ir sedet et cyatum tenet ad pir regem capodocum credit habere quoqum (Du Cange 8: 201: dat trutanus in ir, paterem tenet, et sedet ad pyr, regem cappadocum computat esse cocum) ta som palt hester sether vedh ellin ok haffuer bulla li handom tha tänker han konungin aff capadosia vara sin stekara GJ C 20 s. 73."],"e":["-hester )"]},{"a":"paltogher","b":"av","c":"adj.","d":["klädd i paltor, trasig. for thy han är ekke mykit skinande, wthan hällir skattabotthir, swarthir, skarpir ok paltoghir (depannatum) SpV 558 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"paltrokker","b":"nn","c":"","d":["lång öfverrock. " hade en rödh paltrock " BSH 5: 366 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"paludha","b":"vb","c":"v.","d":["lyda, innehålla, nämna. " thy dömpde iac then for:da wassin til risabegha til äwerdhelica ägho, som ther[es?] hwffwdhbreff paludha " NMU 1: 143 ( 1483) . "],"e":[]},{"a":"palvärke","b":"nn","c":"","d":[" = pala värke. Stb 4: 180 (1508)."],"e":["paalwercke )"]},{"a":"palydha","b":"vb","c":"v.","d":["tillhöra, tillkomma. " en annan man som är snyäller oc fwlkimmeliken til thet ämbetith honom palydher " PMSkr 57 ."],"e":[]},{"a":"paläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) pålägga (skatt el. avgift). thet palageld nyliga plalegdes i stockholms UrkShist 1: 15 ( 1457) .","2) upplägga, erlägga . . . wppa hulkid huss her erich olaui sin fridzskelling p[a]lage Stb 5: 271 (1520).","3) lägga på, låta leva, uppföda. the lambt thw wilth pa läggia PMSkr 238 ."],"e":["-lagde . p[a] lage STb 5: 271 (1520)),"]},{"a":"paläggia","b":"vb","c":"v.","d":["pålägga (en skatt). skat oc vt skylder hulka triphon haffde . . . orätteligha paa lagt MB 2: 268 . BSH 4: 197 ( 1495) . - påbjuda. at wii aff legge then olagh, som byorn nielsson pa lagda . . . om the pakkä oc kistor BSH 4: 231 ( 1497) . - Jfr läggia pa, äfvensom aläggia."],"e":["paa- )"]},{"a":"paläggilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" påläggande; tunga, pålagor, bördor. scole the göre wth . . . kostgerder, holle swor gästningh, wtoffuer theres lagligh fordringh, forvthen mang annen palegillse, som them är offergongin BSH 5: 384 ( 1510) ."],"e":["palegillse )"]},{"a":"palägning","b":"nn","c":"","d":["3) påläggning, påstrykning. " then gullithen giffwer ey yffnelika goda färgho aff enne paläggningh " PMSkr 538 ."],"e":["-läggningh )"]},{"a":"palägning","b":"","c":"","d":[" . f. ","1) det som lägges på något, omslag. " wmskifftis the palägningen twa resor hwar dagh " PM LIII . ","2) skattpåläggning, beskattning, på- lagor. " han war härdher weth sweriges almoge mz twngh pålegning " RK 1: (Yngsta redaktionens tillägg till Gamla och Nya krönikans sammanfogning, glossa) s. 202. - Jfr alägning."],"e":[]},{"a":"panka","b":"nn","c":"","d":["panka, icke fullt utvuxen braxen (el. liknande fisk). ATb 1: 130 ( 1460) . " tha bad ingewal smid sig swa gud til hyuälp ath hwaske han ällir hans hustrv . . . affhände nagrom antiggia fisk ällir panko aff nagrom wtan the han gaff päninga fore " ib 131 ( 1460) . - ss (smädligt) tillnamn. . . . ath the hördo ath olaf . . . kallade jngewalsmid jngeual panko ATb 1: 129 ( 1460) . ib."],"e":[]},{"a":"panka","b":"","c":"","d":[" , trol. för planka. Al 3246 ."],"e":[]},{"a":"pankraz mässa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"panna","b":"nn","c":"","d":["1) patina, lebes, panna, kittel. . . ena sälebodh . . . medth paala bygning kar panna och al sin tilbehörilssom SJ 2: 77 ( 1482) . Jfr bryggio-, eld-, iärn-, ler-, lim-, salt-, sapo-, steke-, tin-, vatu-panna, ävensom potapanna Sdw 2: 212.","2) frons, panna. . . . ok hiog stragx till them lika effter pannene STb 1: 396 ( 1482) . " honom vilie the strax slaa oppo pannen " GPM 2: 278 ( 1507) . Troj 135 . Jfr hovudhpanna. "],"e":["panne ) , ","*panno mur","panna- )","*panno ringer","panneryng ) m. pannring (smycke?). ss namp på ett hus i Kalmar. KTb 30 ( 1413) . Jfr ib 294 ."]},{"a":"panna","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) patina, lebes, panna, kittel. " lät dacianus georgium sciuta i panno mz uällanda bly " Bu 494 . at thz offer, som offradhis aff iordhinna awäxt, skullo som baka i oghne, oc som stekia i pannom, oc som a riste MB 1: 470 . Bil 449 . MB 1: 480, 2: 298 . KL 372 . ST 105, 314 . lot up . . . sin gardh . . . mädh grund kölno oc panno ok alle bygning SJ 94 ( 1439) . - (?) aff the fyrislindade panneno (för pannonne?) som hon togh aff sielabodhinne FH 3: 66 ( 1445) . Jfr bradh-, bradha-, bryggio-, eld-, iärn-, kopar-, oleo-panna.","2) frons, panna. " ij hans (hästen Bucefaldi) panno waro stoor horn " Al 543 . biscop eskill i pannan slog han mz ett swerd RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279 . Jfr hovudhpanna."],"e":[]},{"a":"pant","b":"nn","c":"","d":["pant. " wy lofwom ider . . . borcholm ok öland til et pant " RK 2: 6665 ."],"e":[]},{"a":"pant","b":"nn","c":"","d":["pant. . . . hwilkin som andwaradadhe hermen rödhe . . . än gardh . . . for æt pant foree xl mark KTb 5 ( 1408) . Mon Dipl Sv 7 ( 1441) . niclis olsson giffue claus sith pant eller peninga jnnen xiiij daga STb 3: 120 ( 1493) . HLG 2: 115 (1523). Jfr panter."],"e":[]},{"a":"panta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - panta bort, pantsätta. pantade bort heyms häst for x marc gwll Di 97 . Jfr bortplanta. - Jfr forpanta."],"e":["-adhe . "]},{"a":"panta","b":"vb","c":"v.","d":["panta, taga i pant, taga i mät. hwikin gardin min fadher hafdä pantet til sik aff en beskeden man SD NS 3: 595 ( 1420) . Svarrb 509 (1472). the skin her erik . . . lot panthe aff skineren STb 5: 91 (1516). - abvs. item scal ängen köpa eller panta til sik eller hindra eller minska fore konungenom eller krononne i nokre matto Rydberg Tr 2: 658 ( 1396) . - med prep. äptir. thenna xij skulo ga oc panta epter skaten ATb 1: 6 ( 1452) . - med personobj. (i pass. subj.) taga pant av, göra utmätning hos. the, som forsuma sin wordh, the skulo panttas stragx om morghonen STb 1: 9 ( 1475) . bysuennene the pantadhe en van landhboo HLG 2: 18 (1510). ib 20 (1510). iij mark, som han pantet war fföre STb 4: 223 (1511). ib 5: 52 ( 1515) . - med personoch sakobj. panta hos ngn för så och så mycet. jtem pante jak j qwinno . . . j mark Skotteb 412 (1467 -68, Kämn). "],"e":["-adhe . ","-adher . ","pante Skotteb 412 (1467 -68, Kämn). supin. pantet SD NS 3: 595 ( 1420) ),","*panta ut , taga i pant, tag i mäl. nigils nigilsons panta skattadis for v mark i!UDDA_TECKEN? pᵈ grytor ok en koperpanna for xv mark ok the pantados wth for dombroth ATb 1: 57 ( 1461) . " göra utmätning för. kiemmenärane skulo forbiwda malmbona . . . ath eelda badzstuffwner viidh therres iij (3) marck . . . ok pantte them stragx vth STb 1: 90 (1477). . . . ath kemmenterena skole hielpe moyssen jacob at panta vth giel aff gregers ib 2: 515 (1491). ath panta wt arliga skattin " ATb 1: 225 ( 1458) . -Jfr forpanta samt opantadher."]},{"a":"pantan","b":"nn","c":"","d":["pantsättning. SD NS 2: 652 ( 1413) ."],"e":[]},{"a":"panter","b":"nn","c":"","d":["panter. " leon biörna ok pantiwr " Iv 248 . RK 1: (Albr) s. 208 . Di 232 . thry thusand godh panteer Al 7789 . " eeth grympt panter, hwilko enkte dywr maa mote staa " ST 215 . ib 217 . Va 40, 48, 49 ."],"e":["panteer Al 7789 ; RK 1: (Albr) s. 208 ; ST 217 . ","pantir Va 40, 48 ; ","-iret ib 49 . ","pantyr Iv (Cod. B) 248 . ","panthyr ib (Cod. C). pantwr ib (Cod. A; i rimsl. med diwr), "]},{"a":"panter","b":"nn","c":"","d":["pant. " SR 18. til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt " SD 5: 562 ( 1346) . " som egh hawer vissu äller pant af os ib. " ib 567 . " i samma dagh ok fridh skulu waar godz ok ware pantä a badha sidhur standä ok warä " BSH 1: 132 ( 1371) . " tagher thu pant aff thinom fatighom granna " MB 1: 339 . eth gootz . . . som jak i panth hafdhe SD NS 1: 6 ( 1401). thässen godzen, som iak til panta hafuer af . . . herra eric karlsson ib 89 ( 1401) . SD 5: 562 ( 1346) . " alt thet godzet som philpus bonde aff wanborgh fik aff hakone birno til pant fore hundradha mark " ib 31 ( 1401) . " the haffdo fulner sath til wädh hoffwodit til pant " RK 1: 4203 . " satte han till pant widekes häst . . . oc swerdit hans . . . for xx marc gwll " Di 97 . " för huilket siälfft himerikes rike sätz til pantha " LfK 23 . " sätter jäk hanom ok hans äruingum til pant mit goz i romvndälef " SD 6: 49 ( 1349) . " ib NS 1: 27 ( 1401). for hwilka penningar jac honom oc hans arfwm til wissan pant säter mn gardh thanga " ib 59 ( 1401) . ib 371 ( 1404), 2: 6 ( 1408). SJ 274 ( 1459) . " the panta som os til panta staa aff min herra konungh eric " SD 1: 16 ( 1401) . ib 17 . " löste wärlina mz sit blodh fra diäwlin som hon til panta stodh " MD 196 . wppa ädlaby, som hanom til pant stoodh foe sexthighi mark päningha SD NS 1: 386 ( 1404) ib 388 ( 1404), 443 ( 1405). ffor xx twsant nobele stoth thz j pand RK 2: 53 . " thän hälghe ande gifs til pant " Bir 3: 386 . " ther mz lösto lekara thera pant (d. v. s. betalade sin skuld el. sina utgifter) " RK 1: 1391 . " thera panter ward wel lööst (d. v. s. de fingo riklig betalning) " ib 3175 . ib 3423 (jfr Mht. phan lösen, se Mûller u. Zarnecke, Mhd. Wb. 2: 479). han (hyacintern) var prisadher fore digher pant (d. v. s. kostbarhet, klenod) Fr 164 . - borgen. hans stalbrodher gik for honom j pant MD (S) 248 . - borgensman. j lathen min pant nw lösen gaa MD (S) 248 - Jfr iorþa-, lösöra-, silf-, vidhermälis- panter. "],"e":["pand RK 2: 53 (i rimsl.). gen. -a i uttrycket til panta (dock sannolikt efterbildning af Mnt. to pande) LfK 23 ; MD 196 ; SD NS 1: 16 ( 1401), 17, 89 ( 1401), 443 ( 1405), 2: 6 ( 1408); SJ 275 ( 1459); jfr äfven ssättnigar. pl. -ar), ","panta bref , ","pantagods","-godz . ","-gooz SD NS 2: 46 ( 1408) . pantegotz),","panta iordh , ","panta län","pante- )","panta äng , "]},{"a":"panter","b":"nn","c":"","d":["pant. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 441 ff. the sama pantana, som arnald . . . pantsatte lassa NMU 1: 106 ( 1428) . hwat skalt thu rädhas som haffwer fangit mit hiärta til panta äwärdelikx fridz (in pignus æterni fæderis) Mecht 97 . " then bezstä sculde sik fore hanom säthiä til pantha eller j gizslan " SvKyrkobr (Lucid B) 156 . xviij (18) marcker som the löste theris pantar i gen aff oleff SJ 2: 174 ( 1490) . hwarföre . . . jak nw . . . thil panth säther thil walentwne kirke . . . jordh Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ATb 3: 131 ( 1502) . STb 4: 143 ( 1507) . GPM 2: 25 ( 1511) . " eth gulkors met kedia, som stodh gillet til panth för c mark HLG 2: 112 (1523). pantlän. wi albrict . . . sändom allom waarom . . . syslomannom oc llänsmannom . . . j hwars länom älla pantom the hälst kunno wara, nadh oc helso mädh gudh " FMU 1: 360 ( 1376) . - Jfr bokaful-, gul-, klädhis-, matto-, silf-panter, ävensom afpanta. "],"e":["-a i uttrycket til panta Mecht 97 ; SvKyrkobr (Lucid B) 156 . pl. -ar. pander Skotteb 281 (1467-68), Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 200), ","panta bref (pante breff), ","panta iordh , ","*panta källare","pantekellere )","*panta silver","-silfwir )"]},{"a":"pantere","b":"nn","c":"","d":["mz the leon oc swa pantere meenar iak hans radhgiffuara oc andra flere RK 1: (Albr) s. 211 ."],"e":[]},{"a":"pantere","b":"nn","c":"","d":["mz sinne aldra sötasta lokt swa som panthera (ad modum pantheræ; panthera dock möjl. att fatta ss gen. pl. och kan i sådant fall föras till panter, n.) Su 76 ."],"e":[]},{"a":"panthava","b":"vb","c":"v.","d":["ha ss pant. thet för:ne gosz som her jon reff pant har Vg Fornmt I 8-9 105 (1515)."],"e":[]},{"a":"pantlata","b":"vb","c":"v.","d":["pantsätta. en eng, som . . . michils fadher panth leth erik fför xiii mark FMU 5: 72 ( 1483) ."],"e":["-leth ) , "]},{"a":"pantoffel","b":"nn","c":"","d":["tofflor. " döredreng bör . . . aname . . . skoo oc pantoffle " Arnell Brask Biᴵ 31. ib."],"e":["pantoffle ) , "]},{"a":"pantsätia","b":"vb","c":"v.","d":["pantsätta. " ffor thy bantsäter jak klostreno ii aluastrum for the samw half siwnde mark päninga alla mina jordh ii haddathorpe " Gadolin Pants Bil 278 ( 1384) . matis . . . pansätte ion bonda sin kalgardh ATb 2: 124 ( 1478) . klauus . . . och mattis . . . pantsatte ok jngewal . . . j samma gard fore xvj faath jern STb 4: 20 ( 1504) ."],"e":["pantsettie STb 4: 83 (1505) . panzälia NMU 1: 78 ( 1391) . ","pansäter SD NS 3: 235 ( 1417) , STb 4: 227 ( 1511) . ","bantsäter Gadolin Pants Bil 278 ( 1384) . ","pansatte STb 5: 98 (1516), 181 (1517). pansate ib 161 ( 1517) . pantsätie JämtDipl 143 (1391); ATb 1: 335 ( 1470) ; STb 5: 94 ( 1516) . pant(h)sett(h)e ATb 1: 2348 ( 1466) , 318 (1469). pansätte ib 2: 124 ( 1478) . pl. 3 pers. pantsatte STb 4: 20 (1504). part. pret. n. pansat Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) . ","pantsat Svartb 135 ( 1367) . ","pansath STb 4: 227 ( 1511) . ","pantsät ib 5: 90 ( 1516) . ","pantseth ib 2: 204 ( 1487) . ","panzät NMU 1: 77 ( 1391) ),"]},{"a":"pantsätia","b":"vb","c":"v.","d":["pantsätta. " panth säther iak thöm fornämda karl dansson syäx öra land iord " SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). ib NS 1: 5 ( 1401), 9 ( 1401) o. s. v. FH 3: 9 ( 1378) . FM 246 ( 1505) . " än krononna deel vare pantsattir nakrom for giäld " Bir 3: 401 . " vm hafwin nakar owiflödhis thing . . . tha sälin thom älla pant sätin " ib 124 . PM XI ."],"e":["pantsattir Bir 3: 401 . ","pantsät SD NS 2: 70 ( 1408) . ","pantsat FH 3: 9 ( 1378); SD NS 1: 225 ( 1403) . ","pantsath ib 20 ( 1401) . ","pantsaat ib 38 ( 1401) . ","pansat ib 34 ( 1401) . ","pansath ib 78 ( 1401); FM 246 (1505)),"]},{"a":"pantsätning","b":"nn","c":"","d":["pantsättning, förpantning, hypotek. " katrin haffde sat hanom en per deel i sama huset til panta för förscrifna jernet och effther thet at hon haffde hanom tha förnöächt the ij (2) lester jern . . . tha lot han henne quit . . . oc lot henne then sama pantten eller pantsetningena vpp " SJ 275 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"pantsätning","b":"nn","c":"","d":["pantsättning, förpantning, hypotek. löser jak ey thet for:de gotz i gen innan sancti thomas apostelss dagh . . . tha skal pantsättninghen wara forwandrath j kok (ɔ köp) Svartb 452 ( 1454) ."],"e":["-sätt . ","pantsetting FMU 4: 268 (1466, ä. avskr.)), "]},{"a":"pantvisa","b":"nn","c":"","d":["uttr. i pantvisu såsom pant. thet bältit, iak hafuer for:de doomkirkio ok capitulo j pantuise antwardhat FMU 3: 282 ( 1442) ."],"e":["pantuise ) , "]},{"a":"pantänger","b":"nn","c":"","d":["= panta äng. dömdes ingeborgh i kerkäs sin pant änger igen BtFH 1: 249 ( 1506) . dömdes knwt teyrolaynen sin pantänger ffri ib 281 ( 1508) . dömdes nilis laurisson then pänt ängen (för pant-) til som han löste aff konunghen ib."],"e":[]},{"a":"panzar","b":"nn","c":"","d":[" = panzare. confero . . . nicholao thorstensson vnum panzar SD 6: 214 (1350, gammal afskr.). ib 4: 710 (1340?). kännis jac . . . at hafwa anamat . . . eet pantzer ib NS 1: 484 ( 1405) . thet pantzaret i gen senda ib. " hwath thz var plata äller panzer (förut har här stått späldenär) " Iv 3400 . han fik sit pantzar j sin fampn RK 2: 6030 . " the hängde swar panzar widh thera föther " ib 3: 705 . ib 1758 ."],"e":["pantzar . ","panzer Iv 3400 (i rimsl. med meer); SD 4: 710 (1340?). pantzer), "]},{"a":"panzar","b":"nn","c":"","d":["pansar, pansarskjorta (av läder, lärft el. järn). tha skattade meneka ok olaf skomakare i panzar ath laris jönisson for iij mark ATb 1: 165 ( 1462) . Jfr rota panzar."],"e":["pancer STb 4: 119 (1506) ), "]},{"a":"panzare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*panzara huva","pansara- )","*panzara kraghi","pandzsara krage )","*panzara makare","pansare . ","panz (s)era),","*panzara ringer"]},{"a":"panzare","b":"nn","c":"","d":["eg. den del af rustningen som betäcker magen el. underlifvet; pansar, pansarskjorta, urspr. förfärdigad af läder el. lärft, senare af järn. hielma plator ok panzere RK 1: 103 . hafdho stora panzara op a sidha mit a thra been Iv 4450 . the haffdo panzara, swa som iärn panzara MB 2: 346 . haua panzara (loricam) oc annor vakn vndir sinom kiortlom Bir 2: 70 . " iak skal arna thik brynio älla panzara " ib 3: 374 . " petrus . . . gaff thik brynio älla panzara än iak . . . skal giua thik plato " ib 375 . bödh . . . siw panzara redho vra brännande Bil 902 . Jfr iärnpanzare."],"e":["panzare . ","panzere RK 1: 103 (i rimsl. med flere)), "]},{"a":"panzarmakare","b":"nn","c":"","d":["pansarmakare. hannis pancermaker SJ 124 ( 1443) . " hinrek pantzermaker ib 285 ( 1460). aff hinrik pantzermakere ib. ""],"e":["pantzermakere . ","pantzermaker . ","pancermaker )"]},{"a":"panzarmakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hans pancermakere " STb 2: 481 ( 1490) . ib 3: 211 ( 1495) , 315 (1496). Stock Skb 16, 24 (1516-17). her hans ewerardi pansemakeres STb 5: 206 ( 1518) . Stock Skb 137 (1519-20). margit pansemageres ib 105 (1518-19). hustrv marit pansemakare ib 146 (1519-20). ib 173 (1521-22). - Jfr panzara makare. "],"e":["pansar- . ","panser- . ","pancer- . ","panse- . panzse-. -makere. -maker. -magere), ","*panzarmakara dränger","pancermakere- )","*panzarmakara magher","pansemakare- )"]},{"a":"panzarmakirska","b":"nn","c":"","d":["hustru till el. änka efter en pansarmakare. Skotteb 109 (1462-63), 177 (1464-65), 308 (1468-69) o. s. v."],"e":["panser- . ","pantzer- . ","-makerske )"]},{"a":"papaver","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg. Jfr Du Cange, papaver; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 704. eet helt par cläþä röt papawer SD 5: 563 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"pape","b":"nn","c":"","d":["klerk, andlig. " jak troer then mann will illa rapa som ey wil elska prest eller papa " MD 88 ."],"e":[]},{"a":"papegoia","b":"nn","c":"","d":[" GU C 20 s. 449 . - ss tillnamn el. öknamn. jtem opburit vj mark aff papagoyon Skotteb 466 (1471-72, Kämn). ib 469 (1472-73, Kämn). katerin papeguya zak foreiij (3) saar STb 1: 78 ( 1476) . " han ränade katerina papegwyane aff staztienarene " ib 220 ( 1479) . ","2) vid målskjutning ss mål nyttjad bild av en papegoja. Jfr Sdw 2: 197 s. v. papekoia, H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 218 f. samt G. Åberg, Thumathorps Sanct Knuts Gille. Tänkebok 1950 s. 10 ff. STb 2: 340 (1489). "],"e":["papa- . ","-guya )","*papegoio koster","paapagoya- )"]},{"a":"papekoia","b":"nn","c":"","d":["papegoja; vid målskjutning ss mål nyttjad bild af en papegoja. skywther til papekoyma SGG 132 . ib 127 ."],"e":["art . ","-oyona ) , "]},{"a":"papir","b":"nn","c":"","d":["papper. " then elden som maladher staar pa väggär j papeer eller perment " SvKyrkobr (Lucid B) 212 . VKj Bil 283 ( 1466) . " item j öre for en bok papyr HLG 2: 55 (1516). " Stock Skb 35 ( 1517) . pappersstycke , . . . oc sändär eder them (ɔ breven) nw jnnäluctä i eth papir GPM 2: 353 ( 1510) . "],"e":["*papirs läpper","pappers- )","*papirs missale","pappers- )","*papirs mylna","pappers mölna )","*papirs skrift","papers- )","*papirs stykke , "]},{"a":"papir","b":"nn","c":"","d":["papper. " eet breff screffuat a papiir " SD NS 1: 30 ( 1401) . " hwat the (ɔ: breff) ära heldir scrifne oppa perman äller papir " ib 474 ( 1405) . ther skulle mykit paper til RK 2: 9600 . ib 3: 2691 . FH 3: 79 ( 1446), 4: 84 ( 1499). MD (S) 290 . PM XXIX . AS 108 . "],"e":["papiir SD NS 1: 30 ( 1401) . ","paper RK 2: 9600, 3: 2691 ; FH 4: 84 ( 1499); PM XXIX . ","papper AS 108 ), ","papirs bref"]},{"a":"papirstykke","b":"","c":"","d":[],"e":["papir stickio , trol. för -sticki el. -stickie FH 3: 66 ( 1445))? n.? pappersstycke, stycke papper. räkinskapit . . . stander vti edh papir stickio j myna räkinskaps book FH 3: 66 ( 1445) ."]},{"a":"papirstykke","b":"nn","c":"","d":[" = papirs stykke. MP 4: 263 ."],"e":["paper- )"]},{"a":"pappe","b":"nn","c":"","d":["(kvinno)bröst, spene. " . . hymerikis höffdingha . . . huilkom hon fordhom iomffru bödh sina pappa (mamillas) i iordherike swagha " JMÖ 197 . - spene på däggdjur. hyndorna skwla haffwa manga oc ey wdda pappa PMSkr 222 ."],"e":[]},{"a":"par","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) par bälgr, hytta med två bälgar; gruvlott, visst antal gruvdelar (i Falun i senare tid vanl. 16 "fjärdeparter"). Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 72, Dens., Ark. f. Nord. Fil. 66: 226 f., B Boethius, MU Kopp 13. . . . at koperberghit scal alt höra til konungen oc kronona wtan tw par bälghe Rydberg Tr 2: 660 ( 1396) . " sex paar paa prowestöckne bergh " DD 3: 240 ( 1498) . " ith par uti sölfbergz grufwan " ib 1: 170 ( 1499) .","3) et par, ett par, några? eth par twnner ööl BSH 5: 461 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"par","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) par. " lego . . . fratribus minoribus vpsalie eet par skarlakan " SD 6: 219 ( 1350) . " tw par ampla oc tw par liysa staka " VKR 77 . Bir 4: 34 . " got par sko " SD 5: 637 ( 1347) . " eth par qwinno sko " SO 16 . " eth par högha stöfflä " ib. " mith mällan hwart paredh (af hopbundna räfvar) tilbant han eth brinnande bloss " MB 2: 117 . fyra par oxa ST 125 ."],"e":["paar )","par folk","möjl . ","att fatta ss ett särsk. ord: parfolk; jfr N. parfolk; jfr dock äfven Mnt. en pâr volkes), äkta par. saa danth par folk nw ey är RK 2: 8388 . Lg 3: 671, 675, 677, 680, 697 .","par hionalagh","möjl . ","att fatta ss ett särsk. ord: parhionalagh), d. s. SO 190, 202 . ","par kläþa","-e . ","-er . par med följ. sing.: thz bädzsta par klädhet Su 412, kanske att föra till ett särsk. ord: par- klädhe), två (l. flere?) klädesplgg hvilak till- samman utgöra en hel drägt, klädning. þe agho hänne (brud] oc aghä ey flere par kläþe my gywä än fyrä SD 5: 479 [1345], nyare afskr.] . han låter giwa . . . hwariom thera tw par klädher (linas stola) MB 1: 251 . " beniamin gaff han särdelsis thryhund- radha stora silfpäninga oc fäm par klädher, oc iämp- manga peninga oc par kldher sänder han sinom fadher ib. gaff iosep beniamin thry par klädha ower andra brödher . . . oc tw par klädher hwariomsinom brodher " ib 252 . Bir 3: 259 . Al 2490 . Lg 3: 65 . RK 1: 3099, 3591 . " bryllöps klede mangt eth paar " ib 441 . ib 2695, thz bädzsta par klädhet (stla) Su 412 . - (fult, ganst, helt) par kläþa [-e] , till ett altare hö- rande messdrägt och altarutstyrsel? giwum wi til höghä altaren fornäfnz klosters et ganst par kläþa strip- ut fluel med gull. swasom är kasula, dalmatica. subile, capa. autipendium. altarbrun . . . jtem eet hel par [cläpa] röt papawer, swa som är ca- sula. dalmatic. subile. antipendium, een kaþä eenä altarbrun me pärlom., och lat þylätit, med stuk- um som þer till hörä, palla altarens af gulträntrik, þre messurärkiä oc þry huuuþlin, twa stola oc þry handin med allom androm stökkyrom. til þe cläþin horå. jtem eet fult pr cläþä aff hwit fluel . . . jtem til sama alatä eet fult par kläþä grönt och blat, ströt med dyurum af gul, at hawa i duplicibus. jtem eet par af röþu kamuk at hawa i apostlä messu daghum. jtem eet par cläþa grönt kannuk. at hawa i semiduplcibus, jtem ett par cläþa ab baldsäkin til sunnudagha. oc festa simplicia SD 5: 563 (1346) þer giwum vi til (till altaret) . . . eet helt par cläþa röt fluel med allom þem stökkyom þer till hörä ib 564 giwum vi til varra fru altarä et helt par cläþa hwiit. baþe til altarä och präst i. ib 566 . ","par mässokläþa","-e )"]},{"a":"par","b":"nn","c":"","d":["2) knep, list. svek. hans ouini lagdho ther vin oppa huru the sculdo stennin af hanum fa . . . mz list och radh oc kindogh par Vis sten 3 . Jfr skalka par, ävensom mästarpar Sdw 2: 88."],"e":[]},{"a":"par","b":"nn","c":"","d":["1) konst. pl. thän anan leek aff isapis var graf- uin mz mang siälsyn par Fr 434 . 2) knep, list, svek. tha giordo the eth annat paar RK 2: 8440 . willemerkia hwars mans pan (kan fattas sspl] ib 8307. mina men giorde mik eth par ib 1: (LRK) s. 218 . mot rikit är thz eth ont par MD 419 . - pl. mz fals par (kan fattasss sing.; se fals) Al 9953 . mz klokom radhom ok ildzfundoghom parom Su 420 . dreff än puken sin onde par RK 2: 307 . ib 5735 . öfde han syn gamla paar i 5202. ib 7637 . - Jfr skalka par."],"e":["paar )"]},{"a":"paradis","b":"nn","c":"","d":["paradis, betecknande dels Eden, de förstamenniskornas vistelse ort föe syndafallet, dels de saligas boning. vanl. utan art. paradiis är badhe en wänasteiordhwnoc lostelikasteoch swa är oc annath paradiis andelikt; ängla glädhi oc godhra siäla mz gudhi siälwo MB 1: 121 . " paradiis är öster i wärldine swa höght ower andra iordh. at oe flodh kom ey swa högh, at hon nadhe thy ib. paradiis är lostoghaste stadher ther wärlden hawer ib. " ib 99, 106, 107, 120, 123, 124, 125, 126, 127, 128, 129, 158, 159, 160, 162 . Bil 227 . en [stapar] . . stor ok starcar . . . öst- erst gen solenne när parais som [callapes] thebe Bu 508 . han (Gud) satte them (Adam och Eva) i para- dys MD 7 . " tha skulin i. . . ware osagde aff para- dys ödh ib. ath ij [2) ware i paradiis borgh " ib 8 . þänna palm quist förþe iak þik aff paradis Bu 13, j dagh scal lthu wara mz mik j paradiis MB 2: 387 . KL 392 . Bu 184 . Bo 253 . han (Muhammed) jätte allom them hanum trde praly Bi 726. - ss ortnamn. pratum paradis dictum SD 4: 678 1339). - tidhdikt för att beteckna ett saligt och fridfullt tillstånd. med art. gak opta i thätta paradysit Bo 118 . -Jfr himirikis-, himna-parads. "],"e":["paradys . ","paradiis ], ","paradisa korn"]},{"a":"paradis","b":"nn","c":"","d":["paradis. vanl. utan art. hon (ɔ högfärden) dreff thän ena aff öffra paradys, thän adnra aff the nidhra SpV 131 . SvKyrkobr (Lucid B) 208 . thöm j nidhre heluitet varo tykte som hyne varo j paradyses frögdeligom lustha ib 216 ."],"e":[]},{"a":"paradis frukt","b":"nn","c":"","d":["i paradiset vä- xande frukt. äta aff alzkona paradiis frwkt MB 1: 106 . Bir 3: 421 ."],"e":["paradiis- )"]},{"a":"paradis korn","b":"nn","c":"","d":[" _ paradisa korn. LB 7: 151, 221 Jfr paris korn."],"e":["paradiis- LB 7: 221 )"]},{"a":"paradis porter","b":"nn","c":"","d":["paradisets port. Lg 548, 550 ."],"e":[]},{"a":"paradis qvister","b":"nn","c":"","d":["i paradiset växande qvist. han slank som en orm i paradis quisth MD 8 ."],"e":[]},{"a":"paradis skogher","b":"nn","c":"","d":["paradisets skog. i them fahgra paradiis skoghe MB 1: 262 ."],"e":["paradiis- )"]},{"a":"paradiskorn","b":"nn","c":"","d":["paradiskorn, amomum melequeta Rosc. - Jfr vna libra et dimidia granorum paradisi SD 4: 56 ( 1328) ."],"e":[]},{"a":"paradisyrt","b":"nn","c":"","d":["paradisört dröfwil- en är . . . helsan läkedoms yrt ofwer alla iordhrikis paradys yrte Su 443 ."],"e":["paradys- )"]},{"a":"paradisäple","b":"nn","c":"","d":["punica granatum Lin., paradisäpple, granatäpple. " fördho mz sik paradiis äple (granatis) ok fikor " MB 1: 401 . ib 407 ."],"e":["paradiis )"]},{"a":"parbar","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags fisk. fik han en storan fisk som hetir a thera (d. v. s. inbyggarnes i staden Urbet) maal parbar KL 12 ."],"e":[]},{"a":"pardel","b":"","c":"","d":[" , se partdel."],"e":[]},{"a":"pardis palmber","b":"nn","c":"","d":["palm el. palmqvist hämtad från paradiset. Bu 13, 14, 15 ."],"e":[]},{"a":"pare","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"parfolk","b":"nn","c":"","d":["äkta par. et gamalt par folk ok hionlagh MP 4: 61 ."],"e":[]},{"a":"paris korn","b":"nn","c":"","d":[" = paradis korn. LB 7: 46 ."],"e":["pariis- )"]},{"a":"parisa klärker","b":"nn","c":"","d":["person som har studerat i Paris. LfK 144 . "],"e":["parisapunger , "]},{"a":"parker","b":"nn","c":"","d":["eg. inhägnad plats. ","1) begränsadt och bestämdt stycke land. " han gaff hwariom land oc mark hewariom iw sin sunderlik park " Al 9710 . i thöm parkenom som kallas tröioborgh Urk. fr. 1421 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe). ","2) afplankning, brädställning. " bredhe och sparrat til göra parken aff " FM 614 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"parker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fiska parker."],"e":[]},{"a":"parlagh","b":"nn","c":"","d":["eg. (sammanslutning av) bergsmän som gemensamt äga ett par (se par 2); gruvdel som äges av flera i samfällighet. . . . et parlagh j silffbergs grwffuen wtoffuer thet parlagh wii ther tililförende haffue Handling nr 1440 (1507) i Sturearkivet enl. E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 72."],"e":[]},{"a":"parlamente","b":"nn","c":"","d":["tvist, oenighet. " swa at inte obestand heller parlamente skulle komme mellen oss eller wart folk " HSH 18: 105 ( 1497) . Jfr perlament."],"e":[]},{"a":"parluter","b":"","c":"","d":[" , se partluter."],"e":[]},{"a":"part","b":"nn","c":"","d":["1) del (af ett större helt). " en part aff haret " Di 72 . " han skickade sin här i iij parte kringom slottit " ib 201 . " at fyenderne äre delde j flere parter " FM 431 ( 1509) . - del, en af de lika stora delar i hvilka ett helt kan delas. böte ena löduga mark sölffuer . . . ther aff thage konungx (för -ung el. -unger) en part annan stadin ok trydie embetet i stocholme SO 157 . " siwdh tz . . . tiil tridie partin bort siwder " LB 7: 22 . " vider fierde parten aff ena pwtto eller sätte parten " ib 313 . - en part, till en god del, mycket. thet kan batha mik en parth til myn confirmationem BSH 5: 383 ( 1510) . ","2) del, parti, mängd. " en part haffue (för traffue) ööll haffue the vtdruckidh " BSH 5: 154 ( 1507) . " iach hafuer ransagett paa en partt (näml. spannmål m. m.) som nedher satther er paa prangh her i henemoor " HSH 24: 59 ( 1516) . ","3) part, sida, närwarendis bäggiä parthen HSh 19: 21 (1504). som sig formotthe jw aldelis pa bäggie parta räth gangh jw sketh vara skullä BSH 5: 539 )1514). (partomen sannolikt för pantomen SD NS 1: 443 ( 1405) . - Jfr halfpart."],"e":["-ir )"]},{"a":"part","b":"nn","c":"","d":["erick mansson . . . vplot erick jngemwndsson allan sin part j thet hus ib 4: 103 ( 1506) . - del, en av de lika stora delar i vilka ett helt kan delas. all then fierde part arff deel som stocholms stadh medh retta til fiöldh Sj 2: 139 (1489). then fyerdhe partz peninge arff ib 143 ( 1489) . . . . vplot sin swagh . . . all sin fierde part i thet husit ib 167 ( 1490) . Vissa av de ovan anförda fallen kunna även föras hit. 3) part, sida. . . . ok hwar androm hado quit och fri giffuit pa bada parttar fore theris arffua STb 4: 59 (1505). epter then arffskyfthing . . . til ända fulkompnat är pa bade partar vppa forrörda iijᶜ mark neer ib 170 (15078) . " met badhe parthernis samtycke oc jaa " Svartb 560 ( 1509) . - motpart, den andra parten? herman sost verie aff sielff xij:e ath han ey giorde ingen [sic] schada eller wolt j partens dödsh STb 3: 469 ( 1500) . Jfr fiärdha-, hus-, manz-, skips-part. "],"e":["parther Troj 38 . ","partar STb 4: 59 (1505) , 170 (1507)), ","parter (GU c 20 s. 412), ","*parta tal (parte-), "]},{"a":"part","b":"nn","c":"","d":["Jfr fiärdha part."],"e":[]},{"a":"parta","b":"vb","c":"v.","d":["dela, fördela, utskifta. the schulle leggie the vjᶜ xxx marck j parth thal epter rekinscapsbochen . . . huilke for:ne gode men sam me peninga delde och partathade [sic] hwar epter sine swmma STb 3: 93 ( 1493) . " thaladhe wor höffuisman . . . om herman kräffwittes barna gotz och peninga medh hans medbröder som thöm olagliga byth och parthat hadhe thöm emellom " SJ 2: 235 ( 1493) . " är och naght gyffuit wthrikes, thet sammaledes partes och bytes till helga mönsther her inrikes " Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . STb 4: 74, 75 (1505), 159, 170 (1507). tha thet skal partas j vi dela Uppl Fornmt 46: 188 (omkr. 1519). ib. Jfr partera."],"e":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"parta","b":"vb","c":"v.","d":["dela, fördela, utskifta (i sht byte). saadanth bythe ath parthe HSH 19: 164 ( 1506) . " at then del paa castelholm waar bleff partedh oc skifft til like " FM 199 ( 1504) . " thet andra hade [the] partet oc förde med sig " BSH 5: 154 ( 1507) . " med en ret hollender, huilchen edert egiid breff deldhe till at bythe och parta ib 533 (1513). ""],"e":[]},{"a":"partdel","b":"nn","c":"","d":["1) del. " hvilken som konunger var ofver en pardel aff danmark " Ansg 185 . " haffde sat hanom en per deel i sama huset til panta för förscrifna jernet " SJ 275 ( 1459) .","2) andel, lott. " om eder bör ther nogen partdell vdinnen " BSH 5: 502 ( 1512) . " the gode män i luche mene och haffwe en part dell ther med ib 533 (1513). - Jfr partil. ""],"e":["partdell . ","pardel . per deel),"]},{"a":"partdel","b":"nn","c":"","d":["2) andel, lott. alla the rättigghet, som iac haffuer til en pardeel i eth laxafiske SD NS 3: 619 ( 1420) . Atb 1: 18 (1453). SJ 2: 209 ( 1492) . STb 2: 91 (1485), 3: 201 (1494). ath han wille ga j fful re[ke]nskap pa en partdell j tet skip ib 5: 52 ( 1515) ."],"e":["-deel . ","-dell","parde(e)l ),"]},{"a":"partera","b":"vb","c":"v.","d":["dela. " bleff thet parteret " HSH 22: 12 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"partera","b":"vb","c":"v.","d":[" = parta. thet skal parteres och bytes . . . j twa jembytte dele STb 5: 27 ( 1514) . the som them grepe och theris goz bytthe och parteradhe ib 269 ( 1520) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"parti","b":"nn","c":"","d":["och m.? (GPM 2: 384 (1513)).","2) parti, hop, skara, folk. män aff alle köpstader köpmän batzknekte och alle hande löst partij GPM 2: 21 ( 1508) . " och komme tha en parthi in i bondegrwuene j then deel som i oss sielffwa tilsagde " ib 384 ( 1513) . . . at götstaff ericsson oc hans parti äre j helsingeland STb 5: 341 (1521, Kop). atj tager ider wel til ware j icke forraskade bliffue aff swa dane parti om netter ib. - Jfr mädhparti."],"e":["partij )"]},{"a":"parti","b":"nn","c":"","d":["1) parti, anhang. " bindher bandt thz ena partij moth thz andra " MEG (Skoklosterhandskr.) 57. som aff hans party waro MB 2: 248 . then ffange . . . eller hanss parthie FH 5: 157 ( 1491) . " twank honom til thet han motte ffaa kwngens saker honom ok hans partti til sköfflingx " FM 313 ( 1507) . " kwng hausses parthii " BSH 5: 33 ( 1505) . j parti sik saman swäria MD (S) 292 . Su 67 . BSH 4: 111 (1486; på stv.). RK 3: (sista forts.) 4881 .","2) parti, hop, skara, folk. " thet jak . . . tingadhe med thenne alomoghe her oppa rekarna ok med en (för et) stoorth party af nyköingx län " BSH 5: 460 ( 1511) . niels jonson ok kort hartuikson met noget annet partie FM 248 ( 1505) . " hyllad alle the tyske til sig ther vppe vore ok annat löst partti " ib 313 ( 1507) ."],"e":["partij MEG (Skoklosterhandskr.) 57 . ","parthii BSH 5: 33 ( 1505) . ","partihij ib. " party " Su 67 ; MB 2: 248 ; BSH 5: 460 ( 1511) . ","parthy ib 4: 111 (1486; på två st.). partie. parthie. partye RK 3: (sista forts.) 4881), "]},{"a":"partil","b":"nn","c":"","d":[" ? parti, mängd (af varor). en partil siker FM 602 (1512-13). Jfr partdel."],"e":[]},{"a":"partluter","b":"nn","c":"","d":["del. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 43: 299 f. Jfr ängia partluter."],"e":[]},{"a":"parttal","b":"nn","c":"","d":[" = parta tal. STb 2: 277 ( 1488) . " desse gode men . . . tilnempde fogaten . . . til ath the schulle leggie the vjcxxx marck j parth thal epter rekinscapsbochen " ib 3: 93 ( 1493) . " the skulle samma gotz her parta och dela epter part thal och affsla aff marck som aff marck " ib 125 ( 1493) . " tha epther alla gielden och skattada grvnden, garden och lösorene, som ther a ferde ware, alt offue seet, tha epter parth tall löp pa hwaria marck viij artoger, huilken gieldh epter samma part thaal thomas scriffuere vtgaff ok öste hwariom sin deel " ib 231 ( 1495) . ib 267 (1495). SJ 2: 271 ( 1495) . huilkee gieldenere, tet haffua annamet, skulle tet jnbere, tet the vpborit haffue och sidan gange til partaal swa aff mark som aff mark STb 4: 55 ( 1505) ."],"e":["-t(h)aal . ","-t(h)all ), "]},{"a":"partyr","b":"nn","c":"","d":[" ? = parti? han och hans partyr RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286 ."],"e":[]},{"a":"parver","b":"nn","c":"","d":["parvel, liten gosse. andrometa . . . haffde syn lylla parff j fangnen a sith bryst (andromactha . . . cum parvulo filio suo, quem gerbat in brachio) Troj 181 . ib."],"e":["parffwer )"]},{"a":"paröra","b":"vb","c":"v.","d":["röra, angå. " i alle andre matte sweriges rike kan paa röre " BSH 4: 188 (1595, samt. afs,r.). flera the godo herra, thet paarörendes är ib 5: 414 ( 1510) . ib 520 (1512?). FM 659 ( 1516) ."],"e":["paa röre )"]},{"a":"pas","b":"","c":"","d":["ej wethe wi heller annat än her berend är opfaren til siöös til wor nadoge here wid there (för thet?) pass etc. HSh 14: 28 (1525, Brask)."],"e":["eg . steg, mått. 1) - vara till pas (vara väl, bätre til pas) [Mnt. to passe sin] befinna sig väl (bättre). ider . . . sön her sthen lillä är swndt och wäl ltil pass GPM 2: 154 ( 1502) . " om i äre nogot bätree the passe en i wore then tidh " ib 182 ( 1504) . - vara illa til pas, vara opasslig el. illamående. offtha hendher ath höka bliffwa hethe . . . oc ärw jlla til pas PMSkr 271 . 2) rätt mått. i fråga om fartygs lastförmåga el. djupgående. ther medh forladde thöm schippit offuer sith passz, köpmanne owitandes STb 2: 464 (1490). tha wij . . . haffdom ladit skyppet pa sith passz, tha ladde skypperen ok hans conradt skyppet offuer sit paassz ib 465 ( 1490) . Jfr ivirpasladhning. 3) "]},{"a":"pas","b":"nn","c":"","d":["eg. steg, mått. - vidher pas, vid pass vider pass iij pottor LB 7: 311 . - vara til pas (vara väl til pas), befinna sig väl. skal han bada sig, om han forma och er sa tiil pass (d. v. s. befinner såg så väl, att han kan det) LB 7: 309 . stragx jag warder nokot til ppass FM 658 ( 1516) . jach är icke nw alstingis väll til passz HSH 19: 174 ( 1511) . FM 491 ( 1510) . - vara illa til pas, vara opasslig el. illamående. är illa til pass LB 7: 263 ."],"e":["paas FM 491 (1510)), "]},{"a":"pasaka","b":"vb","c":"v.","d":["anföra klagomål mot. wore tet swå, at noger her effter wille pa szache för:ne arff, tha . . . STb 5: 111 ( 1516) ."],"e":["pa szacke )"]},{"a":"pasea","b":"vb","c":"v.","d":["åse. " kastadis thet än wt affwer bord j storm äller andro nödtörffth, honom paisande som thet golzeth tilhörer PMskr 35. ""],"e":["-sia )"]},{"a":"pasighia","b":"vb","c":"v.","d":["säga om, anklaga för. ath hon ey haffuer scheden . . . som tiwffuen henne til witte och pa sade STb 2: 601 (1492. ath hon ey togh the peninga eller nöth them eller hade, som sades, ath henne dotter hade henne pa sagth, ath hon skulle aff henne tagit ib 3: 365 ( 1498) ."],"e":["-sade . ","-sagth )"]},{"a":"paska","b":"nn","c":"","d":[" + och n.? påsk. var alre swa stor höghtidh. oc swa höghtidelik pascha haldit Bo 252 . epter paskan SO 95 ."],"e":["pascha )"]},{"a":"paska obl. pascha ktb 164 efter 1449. posche gpm 2 253 1507 . med art. paskan stock skb 312 150312. passkon uppl fornmt 46 179 1502 . jfr k. g. ljunggren meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4 101 f.","b":"nn","c":"","d":["påsk. om pascha KTb 164 (efter 1449). nw strax epther paschana Konsthist sällsk publ 1916 s. 37 (1457-59). mothe paskomon MP 4: 249 . til passkon Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) . "],"e":["paskar (dat. med art. paskomon MP 4: 249 . ","med art. paschana Konsthist sällsk publ 1916 s. 37 (145759). Jfr K. G. Ljunggren a. a. 97 ff.), ","paska aptan (parske afton ATb 3: 236 ( 1510) . poske affton Stock Skb 212 (153)), ","paska dagher","pasko- MP 4: 8o, 123. pasche- KTb 134 ( 1406) . ","parske- ATb 3: 236 ( 1510) ), ","*paska fardagher","paska hälghdh (-held), ","*paska landsthing , ","paska lius (pascha lyws), ","*paska male , ","*paska morghon , ","paska otta , ","*paska skatter , ","paska skuld","pascha- . ","-skul )","paska tidh","pasha- . ","paske- . ","-tiidh )","paska vika","pasca- . ","pascha- . ","-weken Stock Skb 285 (1499, Skip)), "]},{"a":"paskar","b":"nn","c":"pl.","d":["påsk. " ss Judisk och kristlig högtid. vm paska " Bu 22, 51 . " gen pascom ib 166. tha pascha komo " KL 57 . " äpter pascha " Fr 2769 . Bil 713 . " til paskanna " VKR 61 . Bir 4: 14 . " sidhan poska " BSH 4: 319 ( 1502) . göra . . . pascha MB 1: 450 . alre hafdhe iak swa beska oc bedröfdha pasca Bo 169 . a þriþa dagh paska SD 6: 181 ( 1350) . " tiil annan dagh paasca " RK 3: 1039 . ","1) påskalam. " äta pascha lambith " MB 1: 501 . ib 323, 503 . Bo 172 . ST 334 . ","2) lam som erlägges i skatt. " BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag. Bure anmärker: Paskelamb gofues ut om sommeren Olai tiijdh). ""],"e":["paschar . ","paascar . ","poskar . ","poskä HSH 24: 59 ( 1516) ), ","paska aptan","-afftan Bir 5: 21 . pascha apton Bil 640 . " paske asffthon), ","paska dagher","paska dagh reþskaper","pascha daghä- )","paska glädhi","pascha- )","paska hälgh , ","paska hälgþ","pascha hälgd )","paska högtidh","pascha- . ","pascha högtiidh MB 1: 497), ","paska höghtidhis dagher","-hogtidhes )","paska koster","pascha- )","paska lamb","pascha- )","paska lius","pascha liws )","paska nat","pascha- Bil 273 ; MB 1: 312, 497 ; SO 187, 196 . ","pascanath ST 363 ), ","paska otta , ","paska pänningar , ","paska redha","pascha- )","paska sidher","pascha- )","paska skedhe","pascha- )","paska skuld , ","paska tidh , ","paska time","pascha- )","paska vika"]},{"a":"paskikka","b":"","c":"","d":[" , jfr skikka pa."],"e":[]},{"a":"paskina","b":"vb","c":"v.","d":["påskina. - lata påskina, låta påskina, låta förstå, ådagalägga. lot thet fulkommelige paa skinä, at han jnge swadana rycthe acthade HSH 18: 17 ( 1495) . " som theras fulkomlige acth vr och lothä vell paa skijne " ib 20: 201 ( 1507) ."],"e":["paa skinä . paa skijne),"]},{"a":"paskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["skjuta framför sig, åberopa. then herre, i mene wele paskiwte, kan . . . ecke eder i the ärende försware BSH 5: 486 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"paskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) skjuta framför sig, åberopa. desse ware hans tögh, the han på sköt: mattis nic:sson, hawlayn Stb 2: 307 (1488). 29 (med orätt) påstå, förebära. ath hon aldrich hade nager skedh aff tywffuen, som thomas pa schöt STb 2: 603 (1492). - Jfr skiuta pa."],"e":["-sköt . ","-schöt )"]},{"a":"paskriva","b":"vb","c":"v.","d":["skriftligen beksylla. hwo mik swa haffwer pascriffwet giorth bodh och befört, han haffwer mik sakt mindre än räth wtoffwer GPM 2: 117 ( 1498) . " ath idhe är tiil scriffuidh . . . ath iak hauer ecke acthet thet fridz breff . . . ho mik thet hauer pa scriffuidh han hauer mik svriffuidh thet oräth oppa " ib 144 (1500?)."],"e":[]},{"a":"pasla","b":"vb","c":"v.","d":["företaga. " ingen del achter jak för pasla, för en jak haffuer warit til orde med eder " BSH 5: 242 ( 1508) . " slik ting pasla " ib 486 ( 1511) . sadana feyd haffwa pa slaghet och begytn ib 531 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"pasla","b":"vb","c":"v.","d":["företaga. " hwat han wille pa slaa och vara medh mene rikesins radhz rade och mene rikesins allmoge och jnbyggiere jnpa vtlenske ath vidergöre rikesins forderff, ther wille the och medh ware, som thro menn bör ath göre STb 3: 331 (1497). thet beuiste han . . . at her philpus taladet til vor slotzherre, hwat han schulle pa sla eller bliffue, om nagat skörl pa kome j bland herrener och hanom " ib 332 ( 1497) . ib 4: 57 ( 1505) ."],"e":["-slaa )"]},{"a":"pasport","b":"nn","c":"","d":["pass. " at thee motto faa pasport oc wägabreff at gaa hwart them täktis " BSH 5: 185 ( 1507) . giffwa frij pasporth ib 272 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"passa","b":"vb","c":"v.","d":[" ] akta på, bry sig om. med prep. upa. (Agameemnon sade till Menelaus:) lääs som tw passar här jnthe oppa thetta som giort är (ɔ: bortrövandet av Helena) Troj 72 . " panthasilea hörde grant neptolimj pirrj wndseyelse oc passade ey stort oppa them " ib 239 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"pastel","b":"nn","c":"","d":["pastej. lyk swa fisken ather läggiandis honom jn j eth pasteel giorth aff deegh PMskr 518. smaa pastiller bachada aff tungor Brasks Matordn 4 . ib 11 . pasteel eller sodh af koköt ib 12 ."],"e":["pasteel )","*pastil (pl. past(h)iller), "]},{"a":"pastinata rot","b":"nn","c":"","d":["rot av pastinaca sativa Lin. el. daucus carota Lin. Se Sdw 2: 1280."],"e":[]},{"a":"pastryka","b":"vb","c":"v.","d":["påstryka, stryka på. Se Sdw 2: 1280."],"e":[]},{"a":"pasätia","b":"vb","c":"v.","d":["påsätta. . . . pa huilket som nic. dobbins merke stoodh pa satt STb 1: 272 (1480)."],"e":[]},{"a":"pata","b":"nn","c":"","d":["fiskebyggnad, fiskegård. Jfr I. Modéer, Den nord. ryssjan 157 f., Dens., Namn och bygd 32: 98 f. "],"e":["*pata stadher?"]},{"a":"pata","b":"nn","c":"","d":["fördämning. " Jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil 3: 146 f. niþer i anä älläs a pottomen älläs ok a vikenne " SR 47 ."],"e":["patomen SR 47 ),"]},{"a":"patala","b":"vb","c":"v.","d":["1) åtala, tilltala. thy forbiudher iäc hwar man honum . . . pa tala meth nakan räth Sd NS 2: 755 (1414).","2) väcka åtal om. thet kiöpet, som hustrv walborg . . . pa talar til otte gulsmidh STb 1: 344 (1482). ib 4: 95 ( 1506) . . . . ath thet kiöpet skal bliffua fast . . . swaa ath huarkin staffan . . . ellir nogan annan skal ther offtaren pa tala eptir thenne dagh ib 2: 161 ( 1486) . " skulle hans frender . . . ey macht haffue hanom klandre eller pa thale hans lyff j nager matte " ib 4: 95 ( 1505) . - med prep. (u)pa. . . . at pa thale pa sins söns dödh, som swa skammelica mörder war STb 3: 401 ( 1498) . . . . som ther wppa medh rette wele eldler kunne patale ib 5: 267 (1520). - med prep. um. pa thala bade om löst ok fast eptir . . . hennis sön SJ 2: 96 ( 1487) . 3) göra anspråk på. huilken kellere . . . her oleff . . . pa thalade HLG 1: 134 (1493). Stb 3: 206, 236 (1495), 350 (1498). hustrvn giffue dragarenj mark, ok dragaren atworde hustrvn kystan och annat, hwat hon pa thalar tet han haffuer ib 363 ( 1498) . ib 401 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"patala","b":"vb","c":"v.","d":["göra anspråk på hwlgen arff lyndorm brwnsson och nielss olsson paatale BSH 5: 101 ( 1506) . "],"e":["paatale )"]},{"a":"patalan","b":"nn","c":"","d":["tilltal, anspråk. " at han . . . hade ther om aldrigh pa thalen epter then dagen STb 4: 48 (1505). ""],"e":["-thalen )"]},{"a":"patena","b":"nn","c":"","d":["paten. " patenan hölzs ällir gömis wndher klädhin " Su 312 . ib 317 . "],"e":[]},{"a":"patena","b":"nn","c":"","d":["se patina."],"e":[]},{"a":"pater noster","b":"nn","c":"","d":["pater noster, Fader vår på Latin. läsa ena pater noster SD NS 1: 551 ( 1406) . ST 163, 315 . " andre äru som naplika kunno pater nostrena " Bir 4: 69 . " läsi fämtighi oc hundradha pater noster oc aue maria " ib 5: 36 ."],"e":[]},{"a":"pater noster","b":"nn","c":"","d":["och n. pater noster, Fader vår på latin. et pater nsoter Bir 1: 339 . " for hwilka människia thässa pater noster wardha läsna hon skal aldrigh skilias widh gudh " Mecht 332 . MP 5: 98 . han haffde sina pater nsoter läsit ib 104 ."],"e":[]},{"a":"pater noster band","b":"nn","c":"","d":["radband, rosenkrans. " meum paternoster band " SD 3: 287 ( 1316) . " ib 4: 370 ( 1334), " NS 2: 361 ( 1411) . " for thy at hon ey hafdhe pater noster band " KL 322 ."],"e":[]},{"a":"pater noster band","b":"nn","c":"","d":["radband, rosenkrans. NMU 1: 110 ( 1434) . Stb 2: 583 (1491). JMPs 41."],"e":[]},{"a":"pathrängia","b":"vb","c":"v.","d":["tränga, vara nödvändigt. nöduga velia the in i stadhen, vthen sworlighe pa tränger BSH 5: 352 ( 1509) ."],"e":["-tränger ) , "]},{"a":"pathänkia","b":"vb","c":"v.","d":["tänka, på. thin öron scholo wara paa tänkiandes ath höra mina böns röst SvT 46 ."],"e":["-tänkia )"]},{"a":"patina","b":"nn","c":"","d":["ett slags ytterskodon av trä, styltsko, trätoffla; särsk. som kvinnoplagg. Jfr Hildebrand., Sv. Meelt. 1: 583. min hustrv hade i par partinor til kirkio ATb 1: 85 ( 1458) . " calopodium dii patina ok gaangokäpper " GU C 20 s. 68 . "],"e":["-e )","*patina makare","pattina- . ","patine- . ","patyne- . ","-maker )","*patino mästare , "]},{"a":"patinmakare","b":"nn","c":"","d":[" = patina makare, ss tillnamn. Stb 3: 80 (1493)."],"e":[]},{"a":"patra","b":"vb","c":"v.","d":["tassla, pladdra. " j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra och snatra " JP 10 ."],"e":[]},{"a":"patriarke","b":"nn","c":"","d":["patriark. " patriarchar oc prophetar " JMÖ 61 ."],"e":[]},{"a":"patriarke","b":"nn","c":"","d":["patriark, en af gamla testamentets helige fäder. mäþ . . . allom hälghom patriarcom ok prophetom Bu 14 . Bir 1: 3 . " bidhin for mik patriarcha ok propheta ib 2: 262. hwru patriarchanar oc prophetanar oc konunganar äpther hennas frukt wändtandhes waro " Lg 3: 664 . - om Johannes döparen. höxsta värdhelikhetin gömis thässom hälgha patriarchanom Bo 81 ."],"e":[]},{"a":"patron","b":"nn","c":"","d":["patron, skyddshelgon. " thin patron sanctus erikus " Bir 3: 186 . ib 355 . FH 6: 18 ( 1449) . " myna helga patrona sancte henrik ok sancta birgitta " ib 24 ( 1451) . " til . . . thina patrona " Gers Ars b 5. alle helge sweriges patroner BSH 5: 145 ( 1507) . "],"e":["-ar . ","-er )","patrona rätter , "]},{"a":"patron","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) skyddsherre, patronus över prebende. STb 3: 366 ( 1498) . Jfr prebendo patron."],"e":["-ar . ","-er )"]},{"a":"patrona","b":"nn","c":"","d":["lkvinnligt skyddshelgon, beskyddarinna. min patrona jomfru [n], opuäk mina siäl som ondhnas oc fulskas j lastanna diwpe SvB 370 (b. av 1500-t.). sancta anna . . . alla hionalagha regla oc patrona ib 382 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"patrona","b":"nn","c":"","d":["qvinligt skyddshelgon, beskyddarinna. gudelikasta qwinnor oc hälga patronor Lg 3: 608 . " thinna patronos sancta anna beläte " ib 708 . ib 648, 676 o. s. v."],"e":[]},{"a":"paulun","b":"nn","c":"","d":["och f. (Va 44; Di 33 ) ","1) tält. " kom j eth tiäl ällir pawlwn (tentorium) " MB 2: 79 . " löpa til pawlwnet (tabernaculum) " ib 170 . Va 45 . ST 134, 344 . LfK 246 . Di 26, 51, 21§3, 214. PM 31 . HSH 24: 45 ( 1516) . finge the seee skönä paulänä opp slagnä Va 44 .. ther slog han sinä paulun Di 33 . ib 112 . " satte ther sinä paulun " ib 33 . wpsätya theras pawlwn PM 29 . - (?) som j loffuad vndher paulun ved rasborgh FM 246 ( 1505) . ","2) myggtält, paulun, af myggtält el. sparlakan omgifven sägn, sparlakanssäng. " seandis holofernem sithiandis j syno pawlune (conopö] " MB 2: 163 . " hans pawlwn j hwilko han laagh sompnadher " ib 168 . " laagh j sith pawlwn (lecto) " ib 167 . - (?) giwer jak . . . edh pawelun til wyborgh kloster FH 3: 66 ( 1445) ."],"e":["pawlun . ","pawelun . ","paulon Di 213 . ss f. har ordet pl. -ar),"]},{"a":"paulun","b":"nn","c":"","d":["1) tält. . . . thet oleff skelle lhwaffwa kallat hvststrv christin en blommo och thet hon skwlle sla syt pawelwn vth pa gärdeth ATb 3: 178 ( 1505) . . . . thage eder . . . tiil vara . . . och ligger engelwndhä i pafflwn . . . ther nogit tiil fellä kan vara at görä eder onth GpM 2: 274 (1507). skal anderss bult förlige sig om påwelwnit STb 5: 122 (1516). liggia pa markenne äller wndy pawlwn PMSkr 123 . " achilles laa j siith paulon " Troj 122 . ib 153, 165, 170."],"e":["pawlwn . ","paffwn . ","paulon . ","pawelwn . pauelon. med art. påwelwnit STb 5: 122 (1516)), "]},{"a":"paunna","b":"vb","c":"v.","d":["lgiva, skänka, efterskänka? . . . hulke suma . . . hans . . . fförnögde hustru walburge pa ene mögelighet som han (för hon) pa wnthe och gaff i gode dannemanna nerwaren SJ 2: 272 ( 1495) . Jfr STb 3: 235 (1495) (återgivet ovan s. v. möghelikhet 3)."],"e":["-wnthe ) , "]},{"a":"pave","b":"nn","c":"","d":[" pawe SvT 87 . ib 85 o. s. v. Jfr romara pave Sdw 2: 264 samt paves."],"e":["simplititus"]},{"a":"pave","b":"nn","c":"","d":["påfve. " petrus var förste paue " Bu 99 . " sergius paue " ib 10 . victor paue Bil 388 . " þässa kirkiu ma pafin en han vil op nyia " Bir 4: (Avt) 178 . " lypte pafen sins kärlex lusta fran allo þem þingum þär äru liþiande " ib 179 . " kom pafwin mz allom cardinalom oc sinom gardh til perusium " KL 354 . " thet aflat som hälghe pawa hafwa gifwit " VKR XVII . " aff wor heelgiste fader, powen " FM 274 ( 1506) . Lg Manfr 287, 289. "],"e":["paawe Lg Manfr 289; -en ib 287 ; -an ib. powe),","pava bref","pawe- )","pavadomber , ","pava döme , ","pava klädhe","paaua- )","pava stol , ","pava vald , ","pava vigsl , ","pava ämbite , "]},{"a":"paveliker","b":"av","c":"adj.","d":["påvlig. påve-. the pawelige breff HSH 18: 42 ( 1496) ."],"e":["-liger )"]},{"a":"paves","b":"nn","c":"","d":[" = pave. goyus pawes SvT 86 . cleti pawes ib 89 . ib l94, 95, 96."],"e":[]},{"a":"paviskliker","b":"av","c":"adj.","d":["påflig. " nogre pauislige confirmaciones " HSH 19: 135 ( 1506) . " the paawesklige bref " BSH 5: 359 ( 1509, nyare afskr.) . for:ne pawesklega bref och bwllr ib."],"e":["paauislig . ","paawesklig . ","paweskeleg )"]},{"a":"pavitna","b":"vb","c":"v.","d":["överbevisa om. dörabrotit, som hanom appenbarlica pa vitnades, for han tet widerkendes STb 3: 320 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"paäskia","b":"vb","c":"v.","d":["påyrka. wil jak gerne kome för ederth herredöme, hwar edert herredöme paa elske BSH 5: 555 ( 1516) . " ner edert herredöme pa esker " ib (1516) ."],"e":["pa esker BSH 5: 555 ( 1516) . paa elske (för -esker) ib (1516)),"]},{"a":"paäskia","b":"vb","c":"v.","d":["påyrka, kräva. . . . ok hwar tijdh haffuer breffuen eller theres skel varit pa eskede latha framkoma HLG 1: 135 (1493)."],"e":["-eskede ) , "]},{"a":"peka","b":"vb","c":"v.","d":["peka. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 38. jndigitare . . . mz finger peke GU C 20 s. 186 . - med prep. pa. cläriken . . . hörde diefflennä höffdinga, pekandes pa honom medh fingret sighiä . . . J Buddes b 154 . - med prep. til. tha sculu alle peekande til mik sighiä . . . J Buddes b 162 ."],"e":["peeka . ","peke )"]},{"a":"peka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. framräcka en spetsig staf el. pinne, göra tecken el. visa med ett spetsigt föremål? peka. " pekadhe engelen mz sina handh til een gömästä diefull " LfK 219 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"pekkelhuva","b":"","c":"","d":[" , se päkilhuva."],"e":[]},{"a":"pel","b":"","c":"","d":[" , se päl."],"e":[]},{"a":"pelagrimber","b":"","c":"","d":[" , se pilagrimber."],"e":[]},{"a":"pelsare","b":"","c":"","d":[" , se pälsare."],"e":[]},{"a":"pen","b":"","c":"","d":["straff. " förbiude wij eder at bruka eller hafwa något fiskerij . . . wide wårt hyllest och nåder, och dhess peen som lagen uthwijser AktKungsådr 20 (1463, avskr. från 1680-t.). wnder samme pene oc straff, som förscriffuit stonder STb 5: 313 (1520, Kop). ""],"e":["peen )","*pene , subst. "]},{"a":"penne","b":"","c":"","d":[" , se pänne."],"e":[]},{"a":"penninger","b":"","c":"","d":[" , se pänninger."],"e":[]},{"a":"per del","b":"","c":"","d":[" , se part del."],"e":[]},{"a":"pergament","b":"","c":"","d":[" , se pärman."],"e":[]},{"a":"perla","b":"","c":"","d":[" , se pärla."],"e":[]},{"a":"perlament","b":"nn","c":"","d":["eg. talande; ordväxling, träta, kif. vare thz saka ath drengen giorde nakat perlament i gillet thaa skal husbonden swara fore drengen SO 205 . Jfr parlamente"],"e":[]},{"a":"perlament","b":"nn","c":"","d":["eg. talande; ordväxling, träla, kiv. colloquium . . . idest consilium et proprie dicitur perlamänt oc räffsth GU C 20 (hand 2) s. 96. STb 3: 80 (1493). ath (han) schal ecke swa ganga j sin drvckinscap ok slaa folk pa gatan och göre vstyre och perlement ib 301 ( 1496) . ib 4: 54, 95 (1505). fför thet han . . . begynte thet perelmente pa bron och stak jespers drengh j hoffudit ib 5: 68 ( 1515) ."],"e":["perle- . ","-mänt )","*perlamente (perle-), "]},{"a":"perlas","b":"nn","c":"","d":["gräl, strid. " böryä . . . eth perlas " FH 6: 46 ( 1457) . " nogit perlas böryä " ib. " hwo thet perlas böryade ib. " ib 47 ."],"e":[]},{"a":"perman","b":"","c":"","d":[" , se pärman,"],"e":[]},{"a":"persare","b":"nn","c":"","d":["Perser. - pl. af persara konunga släkt Gr 260 . ib 262 . MB 2: 179 ."],"e":[]},{"a":"perse","b":"nn","c":"","d":["Perser. Al 2833 ."],"e":[]},{"a":"persika","b":"nn","c":"","d":["1) persikoträd, prunus persica Lin. " persica seties oc planteris aff stenommen PMskr 348. " ib","2) persika, persiokofrukt. PMskr 327. moghna persicor 349. "],"e":["persica . ","pär- . ","-sicca . ","*persiko trä"]},{"a":"person","b":"nn","c":"","d":["1) person, personlighet. i person, personligen. . . som han sielff j person bekendt hadhe STb 4: 60 ( 1505) . - i (min) eghin person i egen person, personligen. är jach nw then j myn egin persom som betra schal Stb 4: 79 (1505)."],"e":[]},{"a":"person","b":"nn","c":"","d":["for: ne brödere och iomfrwer . . . paa personär (egna personer) hion thiennere och godz at hindre FH 5: 177 ( 1449) . ","2) person, individ, menniska. " med XXX personer " HSH 18: 116 ( 1497) . BSH 5: 207 ( 1507) . spordhe hon . . . om saa dana personar them i wäghenom ekke mötto Lg 3: 640 . " swa maanga personar som clostrith scal födha " VKR 38 . ib 75 . " ordinis personar " LfK 160 . " kyrker oc closter lade iag win att elska them aff all myn siin och therass personer . . . hade iag full myghet i hierthat kär " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. ","3) innhafvare af andligt beneficium, innehafvare af andlig värdighet. " the erlighe prelater och hederlige personer " BSH 5: 520 ( 1512?) ."],"e":["personar VKR 38 ; Lg 3: 640 ; LfK 160 . ","pärsona VKR 75 . ","personär FH 5: 177 ( 1499) . ","personer HSH 18: 116 ( 1497); BSH 5: 207 ( 1507) ; 520 (1512?); RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282), "]},{"a":"persona","b":"nn","c":"","d":["2) skepnad, utseende. - gestalt, yttre, kropp. aiax . . . som tha brwkade siig manliga j syn personas starkhet oc öffwae mang forwnderligen tyng j the resa Troj 206 . 3) person, personlighet. folmre schal i sin egin persona liffz tijdh haffua . . . halffuan wyndh SJ 2: 212 ( 1492) . ib. . . . ath jach j myn persone liffzthijdh schal haffua woldh offuer samma brwndh STb 3: 176 ( 1494) . om han pa sine persone wegna eille wara til ffridz om sin dell ib 5: 72 ( 1515) ."," Jfr qvinkyns persona."],"e":["persono SpV 460 . persone Stb 3: 176 (1494), 5: 72 (1515). persona SJ 2: 212 ( 1492) . ","personas Troj 206 . ","personor PMBref 334 ( 1519) ), "]},{"a":"persona","b":"nn","c":"","d":["1) person, roll, det som någon föreställer el. låtsar sig vara. " han spordhe alexandrum froma vnder antigoni persona " Al 7948 . ","2) skepnad, utseende. " hans belät . . . giort alt äpter hans persona " Al 7717 . ib 7807 . - bestalt, ytte, kropp. thz (belätet) war swa stort som enna qwinnas persono Lg 3: 678 .","3) person, personlighet. " ey är helie persona min persona " MP 1: 21 . " aff sylfarom hafwin swa mykit som idhre persone är ympnyt oc thom gästom om äta vidh idhirt eghit bordh " Bir 3: 259 . " komber konung karl i sin egen persona ey tär " RK 2: 9187 . " thän war tha föddir j hwilkins persona varo thry thing guddomin, mandomin oc siälin saman " Lg 68 . ","4) person, individ, menniska. " enne persona syntis . . . sum hon vare i eno pa lacio " Bir 4: (Avt) 177. nar en pärsone dör j klostreno thakis annor i hänna stadh VKR 75 . " skönare persona kunde ey wäre " RK 2: 6642 . " badhe andelika oc wärdzlika personor " Lg 3: 694 . LfK 151 . ","5) person i gudomen. " gudh som är j threm gudelikom personom en sandir gudh " Lg 68 . " personna trefalloghet " Su 21 . - Jfr renlivis-, ämbitis-persona."],"e":["persono Lg 3: 678 . ","pärsone VKR 75 . dat. persona Bir 4: (Avt) 177. persone (snarare dock att anses ss böjningsform af det Lat. ordet) Bir 3: 259; Al 7807 . ","persona ib 7717, 7948 ; RK 2: 9187 ; Lg 68 . ","personor ib 3: 694 ; LfK 151 . ","personom Lg 68 (kan föras till person). Jfr med Lat. böjn. sing. ack. personam Al 7813, 7816, 7819 ; MD 62 . pl. nom. persone ib 61 . ","personis ib),"]},{"a":"personlika","b":"ab","c":"adv.","d":["personligen, i egen person. lycheruis som han hade sielffuer personlige hema varit SO 107 . " ware mich personlige eller med sit folk fölgactig " HSH 18: 108 ( 1497) . thet en kong j syn maiestät sielff personelige brände ider gaardh FM 127 ( 1501) . " ner i thet aff mich personlige begerandes är " BSH 5: 40 ( 1505) . " om i ey siälff personlige komma welia " ib 141 ( 1507) . bliffwa personliga hoss thee gode män ib 370 ( 1509) . ib 520 (1512?)."],"e":["-liga . ","-lige . ","oersonelige )"]},{"a":"personlika","b":"ab","c":"adv.","d":["personligen, i egen person. SJ 2: 122 ( 1488) . . . . ath han jnschipade iij (3) mese kopper och then fierde sagh han personlige ligge pa stekit STb 2: 481 ( 1490) . ib 3: 216 ( 1495) . thette for:ne sade for:de anders japsson och claus fith hördt haffue personelige aff gerdt kamps mwn ib 254 ( 1495) . GPM 2: 17 ( 1506) . tha her erik sporde hustrv biirete sielff personlicha til, th¨å sade hon, at . . . STb 5: 12 ( 1514) . Brasks Kopieb 24 ( 1518) . Vg Fornmt. I 10: 81 (1524). Troj 247 ."],"e":["-liga . ","-lige . ","personelika . ","personeliga . personelige. personliken Stb 1: 200 (1470), 275 (1480). personligh ib 4: 41 ( 1504) ),"]},{"a":"personliker","b":"av","c":"adj.","d":["personlig. " kiffwa vm . . . eghelika personlika nytto " PM 30 ."],"e":[]},{"a":"personliker","b":"av","c":"adj.","d":["personlig. " stridz konst lyder ey pa personlikit wärff " PMSkr 121 . " priamus brwkade mang wnderligen speell then dagen j syn personliga starkhet (multa fecit eo die rex Priamus de persona sua que quasi invredibilia factra sunt) " Troj 194 ."],"e":[]},{"a":"personlikhet","b":"nn","c":"","d":["värdighet. ss titel (gifven åt riksföreståndaren). " ner gud fögher, ath idhra personligheth komber hith " BSH 5: 536 ( 1513) . som eder herredömes personlighet tilstädhe wore j thenne lansendha FM 546 ( 1512) ."],"e":["-ligheth )"]},{"a":"pestilens sot","b":"nn","c":"","d":["pest. RK 3: (sista forts.) 4529, 4536. Jfr pestilentio sot."],"e":["-sott )"]},{"a":"pestilens sulme","b":"nn","c":"","d":["pestböld. LB 7: 230 . Jfr pestilentio sulme."],"e":["pestilentie- )"]},{"a":"pestilens vädher","b":"nn","c":"","d":["pestluft, förpestad luft. PMskr 140, 389."],"e":["-lentz- . ","-väder )"]},{"a":"pestilens vädher","b":"nn","c":"","d":["pestluft, förpestad luft. PM XLII ."],"e":[]},{"a":"pestilentia","b":"nn","c":"","d":["pest, farsot. " döde han aff pestilencia " RK 2: 6515 . ib 6728 ; 3: 3570. Lg 3: 703 . LB 7: 306 . " nar pestilentie regerar " ib 305 . "],"e":["pestilentie . ","pestilecncia RK 2: 6515, 3: 3570 . ","pästilencia Lg 3: 703), ","pestilentio plagha","pestilentzie- )","pestilentio pulver","pestilentie pulwer )","pestilentio sot","pästilencia soth )","pestilentio sulme","pestilentie- )","pestilentio time","penstilenzie tyme )"]},{"a":"pestilentia","b":"nn","c":"","d":["pest. farsot. NMU 1: 146 ( 1488) . " her dör fst aff pestilencie baade paa slotthet i staden och swa her i closteret " GPM 2: 314 ( 1508) ."],"e":["-lencie )"]},{"a":"peter olia","b":"nn","c":"","d":["olja af parietaria officinalis Lin.? " peter olio son fins j apotechen " LB 7: 269 ."],"e":[]},{"a":"petersilia","b":"nn","c":"","d":["persilja, petroselinum sativum Hoffm. " petrocilium thz är pedersilia " LB 3: 69 . ib 5: 81, 6: 284, 7: 140 . " willebradh mz päthersilia " ib 1: 96 . " tak petersilio " ib 2: 31 . " smaa gröna örthir, som är pädersila, vngh kirwiil, pymmitia " ib 7: 179 . " pädersilia äthin biityda ib 58. stöter man persilia " ib. " pedersilia oc hennes röther drwckna oc ätna " ib 267 . "],"e":["päthersilia LB 5: 81 . pedersilia. pedersylya LB 7: 140 . ","pädersilia . ","persilia . ","persillia LB 6: 284 ), ","petersilio bladh","persilie- )","petersilio frö","petercilio- . ","peder silia- LB 7: 208 . persilia- ib 137. persile- ib 283), ","petersilio rot","petersile- LB 7: 244, 325), "]},{"a":"petersilia","b":"nn","c":"","d":["persilja. " jtem for löck och percyllia ij art. " Skotteb 451 (1471, Kämn) . PMskr 338. frö aff pimpinella, senap, persilio ib 581 . ib 588 . "],"e":["petersilio rot"]},{"a":"pigger","b":"nn","c":"","d":["pigg, spets, tagg. akarnen [s]kwla läggias pa sidona j jordena oc ey sätyas affwer ända, oc piggen skal wändas nordher PMskr 345. ib 346 . . . . hwilken stempil haffwi mith j sigh en pig som gör holith mith wppa the kopar kringlonne ib 510 . ib 563 ."],"e":[]},{"a":"pigger","b":"nn","c":"","d":["pigg, spets, tagg. hwasse pigga Iv 4446 . " tha stak thu tik oc sargadhe aff törnekrononna huassa piggom " VNB 26 . Jfr thornpigger."],"e":["-ar )"]},{"a":"pik","b":"nn","c":"","d":["beck. " swarter som et pik " Al 5474 . Di 1 . " piik tyär oc eeldh " RK 3: 287 . Jfr bik."],"e":["piik )"]},{"a":"pika","b":"nn","c":"","d":["1) flicka. " at the kunno ey näpsa ok plagha ena piko " KL 316 . " wngha pikonar " Su 88 . ib 387 . GO 778 . MB 2: 130, 209 . Lg 332, 3: 64, 65, 214, 246, 251, 256, 269, 272, 279 . FM 633 ( 1515) . " pika ok pilter Urk. fr. 1486 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe). "","2) tjenstflicka, piga. " kallade til sigh syna pigho " MB 2: 161 . " lib 162, 167, 209, 210, 211. " Lg 3: 248 . SO 83, 118 . - Jfr flätio-, fästa-, legho-, thiänista-pika,"],"e":["pigha Lg 3: 269, 279 ; ","-an ib 65, 272 ; MB 2: 209 ; ","-o ib 161, 162, 167, 210 ; Lg 332, 3: 64 ; ","-onnas ib 65 ; ","-onnes MB 2: 130 ; ","-om ib 209 ; ","-or ib 211 . ","piga: -o FM 633 ( 1515) . ","pyga SO 83, 118), ","piko barn","pighabarn: -barnet ib 623), "]},{"a":"pika","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flicka. " the spordho at hwi pikorna gräto swa " Prosadikter (Sju vise m) 129 . " iuuencula quigha oc wngh pigha " GU C 20 (hand 2) s. 53. STb 4: 298 ( 1513) . - jungfrun mö. swa döö tw dandeman, som han war piga, tha jak forst hade värdskap medh henne STb 1: 91 ( 1477) .","2) tjänstflicka, piga. Sd NS 2: 534 (1412, avskr.). per . . . lägradhe hans piko Atb 1: 207 (1465). jomfrv ingeborgh iöns magnissons piga HLG 1: 70 (1465). ib 83 ( 1474) . " han war barbara pigone . . . engte skillogher fore hennis tienist Stb 1: 149 (1478). " ib 394 ( 1482) , 2: 237 (1487), 572 (1491). Uppl Lagmansdomb 105 ( 1490) . - Jfr fräls-, fästa-, geta-, gildestuvu-, läre-, nykil-, nykla-, port-, säghirsko-, trägards-, thiänstia-pika. "],"e":["-or: -orna Prosadikter (Sju vise m) 129 . ","pigha GU C 20 (hand 2) s. 53; obl. -ä Uppl Lagmansdomb 105 (1490). piga HLG 1: 70 (1465), 83 (1474); STb 1: 91 (1477); GU C 20 s. 500 ; obl. STb 2: 572 (1491); -o 1: 394 (1482); -anness ib 2: 237 ( 1487) ; ","-one ib 1: 149 ( 1478) ), ","*piko läte","pigho läthe )","*piko skämmare","pygoskemmare )"]},{"a":"piker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) spets, udd. " stak mz pikenom konungin ginom fotin (cum aculeo pedem perforavit) " Pa 5 (kan föras till 2). ","2) med spet försedd staf, vandringsstaf. " hafdhe en pikastaff i sinne handh som han stodde sik vidher okc i thy samo som han . . . stodde sik vidh piken tha hände thz hono oforuanrndis at han satte piken a konungxsins footh (appodians se super ferulam, quam manu tenebat et casu pedi regis superposuerat) " Pa 5 . the (djurens horn) hafdho od som nakar piik Al 9265 . " the forgato bade piik oc skräppa " RK 2: 2924 . " the forgato ther bade matsäk oc pika " ib 3990 . ib 4953 . - (?) ss tillnamn. famulo meo karulo dicto pic SD 1: 181 (1215, gammal afskr.)."],"e":["piiker . ","-ar )"]},{"a":"piker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) spets, udd. - spjut? tb 1: 84 (1458)."],"e":[]},{"a":"pikka","b":"nn","c":"","d":["Jfr port-, sten-pikka."],"e":[]},{"a":"pikka","b":"vb","c":"v.","d":["picka, klappa. thz (hjärtat) rörde sik oc pikkade Su 22 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"pikka","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. pcke marit Stock Sk 12 (1516-17). pika maisa ib 71 (1517-18)."],"e":["pika . ","picke )"]},{"a":"pikka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iärn-, sten-pikka."],"e":[]},{"a":"pikka","b":"vb","c":"v.","d":["picka, klappa. ihesu christi hiärta rördhis oc pikkadhe mz tättasta pikkan Mecht 183 . ib 208 . " cor palpitat hiertat pikker jdkelica ok valffrar " GU C 20 s. 401 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"pikkan","b":"nn","c":"","d":["pickande, klappande. Mecht 183, 208 . Jfr adhro-, hiärta-pikkan."],"e":[]},{"a":"pikkan","b":"nn","c":"","d":["pickande, klappande. thenne hastoho rörilsen oc pikkan som thu nw seer i mino länktande hiärta Su 101 . Jfr hiärta pikkan."],"e":[]},{"a":"pikstaver","b":"nn","c":"","d":[" = piker 2. Pa 5, 6 . Lg 972 ."],"e":["piik- Pa 6 ; Lg 972), "]},{"a":"pil","b":"nn","c":"","d":["pil. " pilane flughu vm cring han " Bu 502 . vändes en pil i väþreno ok scöt ut kunugh[s] ögha ib. lagde en skytta en piil vpa RK 1: 3901 . " tog iij pyla aff sit koger " Di 54 . Bu 515 . Bir 1: 24 . Al 4450, 5293 . RK 2: 1371, 3: 4181, 4188 . MB 2: 237, 239 . " fore pila flugh " Al 2440 . " fore pila stank " ib 3333 . " j [1] tunno stikkade pijlar Styffe, Skandinavien under unionstien, 2 upp., s. 285 ( 1444). - koll. pilar. ther dreff pilin som wrwädher " Al 335 . " piill och bysso stena mykit stank " RK 3: 289 . " gläfuiar piil byssar och andra wärya ib 3627. jern til at latha räkke wth i teene til piil " BSH 4: 318 ( 1502) . " medh bösser ok pyll ok skwffwe sten " ib 321 ( 1502) . bly, poluer, piil, lodh ib 5: 11 ( 1504) . ib 412 ( 1510) . I tunno piill HSh 19: 165 (1506). X tunnor styckat piill FH 4: 83 ( 1449) . - Jfr dal-, dala-, fyr-pil. "],"e":["piil . ","pijl . ","piill . ","pyl . ","pyll . ","-ar ) , ","pilakogher","piilekoffwer )"]},{"a":"pil","b":"nn","c":"","d":["salix Lin., pil, pilträ. " salix piil " LB 5: 82 . " salix hether piil henna oos lathet j näsa er goth ffor hoffuid wärk " ib 2: 38 . piil dygdh ib 8: 42 . " piil gör got i nesaborra hon gör och got för hwid werk " ib. " palm qwista oc piila (salices) " MB 1: 499 . "],"e":["piil . ","-ar ) , ","pila barker","pyla- . ","pilo- )","pila löf","piilelöff ib 27, 211), ","pila os","pila trä","pile- . ","piile- )"]},{"a":"pil","b":"nn","c":"","d":["salix Lin., pil, pilträd. " Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f Bot. Bd 3 n 14 s. 8. " MP 4: 150 . setia book eller pijll om kyrkiegård Kyrkohist Årsskr 192021 s. 251 (omkr. 1498). "],"e":["pill . ","pijll )","pila os , ","pila trä","pile- )"]},{"a":"pil","b":"nn","c":"","d":["pil. Jfr T. Lenk, Nord. kultur XII: B s. 138 ff. - koll. pilar. Stb 3: 305 (1496). V (5) faath jern smyddes til pijl SSkb 31 ( 1502) . GPM 2: 242 ( 1507) . viijᶜ pil Stock Skb 41 ( 1518) . ij fat piill ib. jon fimbo iij marc för han smidde it fat jern j piil ib 74 ( 1518) . ib 75, 77 (1518) . . . . for it fat jern han slog i piill ib 157 ( 1520) . - Jfr dal-, dala-, snurre-pil samt skutpil Sdw 2: 404. "],"e":["*pila stikkare","pile- . ","-stickere )"]},{"a":"pila","b":"nn","c":"","d":["pil. Jfr handbugha pila SDw 2: 1233."],"e":[]},{"a":"pila","b":"nn","c":"","d":["pil. " finghe töm . . . handborger, spiwth, pilor " BtRK 347 (1490, orig.) ."],"e":[]},{"a":"pilagrimber","b":"nn","c":"","d":["1) resande, vandringsman, främling. barginus . . . pylegrimer ok vthlendingher GU C 20 s. 50 . 5) ss tillnamn. cecilie pälgrims Skotteb 430 (1469-70, Kämn). Jfr sankte iakobs pilagrimber. ","2) pilgrimsfärd. Bjärka-Säby 358 (1384, avskr.) . Trolles Jb Bil 222 (1484, nyare avskr.) ."],"e":["pylegrimer GU C 20 s. 50 . ","pälgrims Skotteb 430 (1469-70, Kämn) ), ","*pilagrima hus","pela- )","pilagrims färdh","pele- . ","-grijms- )","pilagrims ganga","*pilagrims ganger","pilgriz- )","pilagrims resa","pele- . ","-grimps- )","*pilagrims vandran","pelargrimps- )"]},{"a":"pilagrimber","b":"nn","c":"","d":["1) resande, vandringsman, främling. " Bil 213. köpto . . . ens leergyutara aker til at pelagrima skulden i hanom iordhas " MP 2: 14 . kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse (in specie peregrini) Bo 231 . " var som pilagrim (peregrinus) i eno afguþa mönstre " Bu 203 . " vm nakar pelagrim kon i i stadhin " KL 198 . " bodho ther siw aar swa som pilagrima ok wtländninga " Bo 14 . ib 19, 37, 256 . Lg 3: 207, 706 . Bil 88 . Fl 22, 26 (på de fyra sistn. ställena kan ordet föras till 4). bodhe han j staden gabaa som en främmende pelargym MB 2: 131 . hälghe män ärw pilegrima ok gäste j thässe wärld Ber 21 . ib 175 . Al 7221 . Bir 1: 221 . " tak til thik mina siäl ärlända oc pelargrim " ib 4: 209 . " twe brödhir bygdho saman annar thera var inlänninge . . . oc annar thera war pelagrim " KL 288 . ib 289 . ","2) stafkarl, tidigare, landstrykare. " gik han i pilagrims mendici) liknilsom oc klädebonat " Lg 436 . " tha sigordh swen kom til os . . . ta var han som en pelegrim (vallari) ok visthe hwaske aff fadher eller modher " Di 227 . wille wandra j främäde landh ffor en pelägrim Lg 3: 28 . MD (S) 302 . ","3) passagerare på ett fartyg. " pelagrima wnderstandas the alle wara som ey haffwa gotz föra pa skipeno " PM XII . ib XIII . ","4) pilgrim, den som är på resa för att besöka heliga ställen. " aff thom nadhom ok aflate som giuas godhom pilagrimom j iherusalem vidh hälgho graff " Bir 3: 270 . " enom pilagrim sancti iacobi teþes diuulen ii manz ham " Bu 171 . " pilagrimbar sancti iacobi " ib 175 . " kom sancte iacop gangande som en pelägriin " Lg 3: 28 (kan föras til 1 el. 2). för fatigha pelegrimas hwilo oc herberge PM LX .","1) resa, vandring, vistelse i främmande land. " thässa pilagrims färdh sik til taka " Bil 842 . " aff pelagrims färdh hem koma " ST 445 . gaa pilagrims färdh i annor landh Lg 3: 704 . mädhan var herra ihesus hawir fulcomnat sina pilagrims färdh (completo suæ peregrinationis cursu) Bo 243 . " han ville än fyretighi dagha . . . vara quar i pilagrims färdhinne (peregrinari) " ib 242 . ib 253 . " j thässe wärdhlenne hafwm wi ey warn eghin stadh vtan ärwm j pilagrinns färdh " Ber 36 . Lg 3: 201 . ","2) pilgrimsfärd, resa till heliga ställen. " for pilagrims färþ . . . tel sanctum iacobum " Bu 172 . ib 169, 171 . Bil 114, 270 . KL 269 . RK 1: 2704 . Bir 2: 335 .","1) vandring. " gaff han sik til pilagrims ganghor " Lg 3: 703 . ","2) pilgrimsfärd. " SD " NS 2: 9 ( 1408) . ","1) väg på hvilken man färdas ss främling; främlingssap, vistelse i främmande land. nar pelagrims wäghir (peregrinatio) är mannomen sötare än fädhrinis landit Bir 1: 387 . " likir thom herra som trolica stridde j sins pelegrims väx lande (terra peregrinationis suæ) " ib 2: 104 . Ber 36 . wanskas i sinom pelagrims wägh ib 100 . " i thässa lifsins pilagrims wägh " ib 175 . ib 33, 176 . ","2) väg pä hvilken man är stadd ss pilgrim j . . . pelagrims wäghom äptir afflat ST 213 ."],"e":["pilagrimbar Bu 175 . ","pilagrimbir Bo 19 . ","pilagrim Bu 203 . ","pelagrimbir Bir 1: 221. pelagrimer LfK 221 . ","pelagrim KL 198, 270, 288, 289 ; MD (S) 302 ; Lg 3: 207 ; PM XII . pelegrim KL 270 ; Di 227 . ","pelagrym MB 2: 131 . ","pelägriin Lg 3: 28 . ","pilagrimen ib 706 . ","pelagrimin Bil 213 . ","pelagrimen KL 289 ; PM XII . ","pelagrimm Bu en ib. ack. pilagrim Ber 175 . ","pelagrim Bir 4: 209 . ","pelägrim Lg 3: 28 . ","pilagrimin Bil 213 . " pilagrimen ib. dat. pilagrim " Bu 171 . ","pelagrimenom PM XII . pelegrimenom ib. gen. pilagrims Bo 231 ; Lg 436 . " med art. pelagrimmens " PM XIII . ","pelegrimens ib XII . pelegrimmens ib. pl. nom., ack. pilagrima Bo 14, 37 . 256. pilegrima Ber 21 . ","pelagrima KL 49 ; MP 2: 14 ; PM XII . ","pelegrima Fl 22, 26 ; Al 7221 . dat. pilagrimom Bir 3: 270 . ","pelagrimum Bil 88 . ","pelegrimas PM LX ), ","pilagrims färþ","pelagrims- Bil 270 ; RK 1: 2704 ; ST 445 ; Lg 3: 201 . ","pelegrims- KL 269 ; Bir 2: 335 . ","pilagrinns- Ber 36 . peregrims- L.), ","pilagrims ganga","pelagrims- SD NS 2: 9 ( 1408)), ","pilagrims hamber","pelagrims- Bir 1: 222), ","pilagrims klädhe , ","pilagrims resa","pelagrims- SO 110, 195 . pelagryms- ib 153),","pilagrims skare","pelegrims- )","pilagrims staver , ","pilagrims vägher","pelagrims- Bir 1: 387 ; ST 213 ; Ber 33, 100 . ","pelegrims- Bir 2: 104 . ","pilagrins Ber 36 ), "]},{"a":"pilare","b":"nn","c":"","d":["pelare, kolonn. " widh kyrkionna wäggia ok pilara " KL 128 . " lagdhu först hälagh ben j en pilara (colummam) aff marmor sten " Bil 252 . " brast pelarin ib. scudadhe stora pilara som af glar waru giordhe ib 349. wnder enum dyrum stolpa ella pylara " ib 368 . sagho the ther ena brännande stodh ällar pelara Lg 3: 167 . Bi 2: 155, 4: 82, 5: 134. MB 2: 123 . Jfr studhpilare."],"e":["pylare . ","pelare: -in Bil 252 ; ","-a Lg 3: 167 ), "]},{"a":"pilare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr styttepilare."],"e":[]},{"a":"pilli yrt","b":"nn","c":"","d":["lycopodium selago Lin.? " lagen aff . . . piili ört " LB 7: 349 ."],"e":["piilli ört )"]},{"a":"pilli yrt","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1280."],"e":[]},{"a":"pillösa","b":"nn","c":"","d":["brist på pilar. thee gasaffwo sig för piilösa skwll BSH 5: 412 ( 1510) ."],"e":["piilösa )"]},{"a":"pilstikkare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " anders pilstickare " Stock Skb 36 ( 1517) . "],"e":["-stickere )","*pilstikkara lön","-stickere- )"]},{"a":"pilten","b":"","c":"","d":["pilskaft (av trä). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 303 f. VI knikta ostikkade piltena Inv cur Tynnelsö 2 ( 1443) . " xvj tolter pijlltene " Skotteb III (1462-63). ib 210 (1465-66). SSkb 81 ( 1504) . - koll. Skotteb 414 (1467-68). xlvj (46) tölffter pijltheen SSkb 80 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"pilten","b":"nn","c":"","d":["smal järnstång hvaraf pilar göras skäre pilteen BSH 4: 318 ( 1502) . Jfr jern til at latha räkke wth i teener til piil ib."],"e":["piilteen )"]},{"a":"pilter","b":"nn","c":"","d":["1) pilt, gosse. daniel, ok tre pilta mz honom (cum tribus pueris) SpV II . 3) tjänare. SVklE 160 ( 1443) . ATb 1: 243 ( 1466) . gaff jac 1/2 marc for wanmal . . . til pilthara (för piltana?) mic foldo VKJ Bil 283 ( 1466) . " mina pilta som är mit folk ok mina tiänare " MP 4: 38 . ib 5: 152 . - Jfr fräls-, kor-, nöta-, port-, ökia-pilter."],"e":["-ir )"]},{"a":"pilter","b":"nn","c":"","d":["1) pilt, gosse. " tha thu var piltir " Gr 270 . " then litle piltin " Bo 1 . ib 2, 7, 8, 24 . KL 34, 39, 336, 348, 349, 363, 366, 367 . Bir 2: 334. Al 1833 . MD (S) 216, 217, 218, 242. MB 2: 300 . Lg 220, 291, 292 . " pika ok pilter Urk. fr. 1486 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe.). "","2) lärgosse. SO 16, 18, 19 . ","3) tjenare. " befällir jak til hans nadh min swen . . . hanus eriksson oc min pilt olaf, hwilke mik trolika af barndom thiänt hafua " SD NS 1: 514 ( 1405) . " sculu piltane redho wara at göra clostirsins nytto oc ärfuodhe " VKR 32 . " jak haffwir sagt mynom piltom at engin skal thik hindra " MB 2: 209 . " aff thy wathne som myna pilta aff drikka ib. " MP 1: 64, 66 . löne . . . af thy sama sinom piltom oc tiänrom Bir 5: 115 . " syslomanzsins pilta ällir tiänara ib. " Ansg 191 . Di 122 . MB 2: 123 . Lg 3: 243 . - ss tillnamn. thorius piltir SD 5: 694 ( 1347) . - Jfr fä-, kor-, känne-, läre-, sma-, smidhio-, svinapilter."],"e":["-ar )","pilta barn , ","pilta pis , ","pilta skare , ","pilta skole , ","pilta tunna , "]},{"a":"pilträ","b":"nn","c":"","d":[" = pila trä. salix piilträ LB 7: 142 . PM 11 ."],"e":["piil- )"]},{"a":"pilträ","b":"nn","c":"","d":[" = pila trä. PMSkr 327 ."],"e":[]},{"a":"pina","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) straffa. " the som pinas (punintur) j stok " Bir 1: 16 . " pina syndogha män ib 195. lanzlagh pina liwghara " Ber 104 . KS 14 (133, 15) . ey vilia pina oppinbara syndir ällir them näfsa Bir 3: 335 . värlzlik brut pinas oc plaghas aff värzlicom mannom ib 119 . ib 1: 110 . ","2) pina, plåga, qvälja. " taks man, bastäz, binds eller pinäs oforwnnen " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). lät thöm sarlika pina Bil 125 . " huru han var pindadhir " Gr 259 . Bu 518, 521 . Pa 19 . MP 1: 47, 187 . Bo 162, 201 . Ansg 179, 203 . Lg 545 . ST 106 . VKR 64 . Bir 4: 17 . " ganska faa äro räthwise, huilke togh altidh pinar (för -as) i dröffuilsom " Su 121 . " at sighia odödhelica gudha oc mik vara pinaskolandis mz äuärdhelicom eeld " Gr 279 . swa pinte honum the kaalla floodh Al 2547 . - refl. pinas, våndas, hafva qval. pynades til at födha (cruciabutur ut pariat) MB 2: 351 . " pines mz barn " LB 7: 276 . ib 277 . - Jfr opinadher."],"e":["-is Pa 19 ; Bo 201 ; Bir 1: 16 ; Ansg 179 . ","pynade: -es MB 2: 351 . pl. pinto MP 1: 47 . ","pynto ST 106 . ","pinter Pa 19 ; Lg 545 ; ","-ar Bu 518 ; ","-ir Bo 162 ; ","-e Bu 521 ; Ansg 203 . ","pynter: -a VKR 64 . ","pinadhir Gr 259 ; ","-adha Bir 4: 17 . ","pinader: -ad ib 1: 110),"]},{"a":"pina","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) straffa. " multatus . . . slaghen pinther oc fordömdher " GU C 20 (hand 2) s. 162. ib. 2) pina, plåga. war pinder vnder þem walzmanne som hät poncius pylatus SvKyrkobr 304 . (?) jaculor . . . skywda oc pina GU C 20 (hand 2) s. 4. - Jfr forpina samt opinter."],"e":["pyna . ","pinther GU G 20 (hand 2) s. 162. pinder SvKykobr 304),"]},{"a":"pina","b":"nn","c":"","d":["1) straff. " thola pinor for fanytta talan " Ber 105 . ther a sino lifwe pino giffwa (lida straff) Al 7266 . ","2) pina, plåga. " scal al þässe nat täras i þinom pinom " Bu 415 . " äpte manga pinor af ränas thässa blomstrandis lifweno " Gr 275 . ib 278 . " mz hardasta pynom trugadhe " MB 2: 298 . " toldo grymma pynor " ib 217 . ST 265 . Ansg 179 . " do widh otholda pinor " Bil 479 . " belagdher af pinom (passionibus) " Ber 207 . " tha iac komber i the hardho pinonar " Pa 15 . " han vardh quittir af the pinonne " ib 17 . ib 18, 19 . " thola frestning är ey pino löst, plikt eller pina skulo fölghia syndinne, oc ey fore henne ganga, tha skulle ey adam hawa warith frestadher för än han syndadhe vtan hälder sidhan " MB 1: 136 . thz är mykin pina at magha ey fa thz man lyster til ib 113. - pina, lidande. thola pino Lg 95 . " min härra þin pina är sent tald " Bu 75 . ib 21, 72, 73, 479 . Bo 179, 180 o. s. v. Bir 1: 5, 17 o. s. v. MP 1: 47 . ST 266 . Su 5 o. s. v. ","3) pinoredskap. alscons pino andbuþ baros fram Bu 415 .","1) ställe hvaret någon straffas el. pinas, afrättsplats. gudz son skulle bära korsith a sinom bak til pino stadhen MB 1: 200 . ib 2: 298 . Lg 126 . ST 266 . Su 5, 29, 382 . ","2) pinorum. " at the komo (för -a el. -in) ey j thenna pino stadhin " MP 1: 187 . os ledha ower the pino städher wi seth haffdom Lg 3: 476 ."],"e":["pyna )","pino kar , ","pino kyn","-kön )","pino lös , ","pino redhskap","pino stadher","pyno- ST 266 ; MB 2: 298 . ","pina- Su 5, 29), ","pino time","pina- MP 1: 47), "]},{"a":"pina . f. 1 straff. impunus . . . vthan pino gu c 20 hand 2 s. 17. llluo . . . skämma rensa pyna off skrapa lidha ib s. 103 . 2 pina plåga ofta om skärselden. for allom cristnom siälom j pinonne staddhom mecht 186 . ib 226 . quot lsidhan saa hon j pinonne ens renliffwis mans siäl quot ib 305 . ib 306 . quot hwadh sorg oc hiärtas ängxla thänna wsla lqwinnan tha haffde aff tässe grymme syn och älffwitis pino räddhoga jmps 407. pina lidande. ihesu christi pino oc hans iärtekne städhir quot skrtuppb 388 . thätta ordhit passio som är min pina mecht 99 . i kraftuttryck o. d. gör ffor then död ok pinom han tolde ok giff mik thin wenskap atb 1 128 1460 . jfr skärseld skärsloelds syndapina samt skärelds sdw 2416 skäreld sdw 2 418 skärslelds ib äväruldspina sdw 2 1160.","b":"","c":"","d":[],"e":["*pino bulle , ","*pino fulder , adj. (upp)fylld av pina el. lidande. thentidh thu gaar til then glädis fulla daghen, owergiffwandis then pino fulla JMP 193. ","pino kar , n. = pino bulle. sannelika skulin j drikka mith pino kar SkrtUppb 313 . ","pino lös , adj. 2) utan straff, ostraffad. n. adv. impune non accedat tibi thetta skal ey hända tigh äller vidher fare pino löst Gu C 20 (hand 2) s. 17 ","*pino rum","*pinosamber , ","*pino siäng , ","pino stadher (pyno-), ","*pino vapn","*pino virke","pina- )","*pino värker , "]},{"a":"pinare","b":"nn","c":"","d":["2) pinare, plågare, bödel. thäntidh han sa thom alla grymmelika plaghadha . . . badh han pinarana vppehalda Prosadikter (Barl) 57 ."],"e":[]},{"a":"pinare","b":"nn","c":"","d":["1) straffare, bestraffare. " syndanna pinare " Su 229 . ","2) pinare, plågare, bödel. " mins krops hardhe pinara " KL 128 . " grypo the grymmo pinaara (tortores) han " Bir 1: 30 . ib 3: 321 . MP 1: 244, 339 . ST 98, 106 . Ber 231 ."],"e":["pynare: -ane ST 98, 106), "]},{"a":"pingiz aptan","b":"nn","c":"","d":["pingstafton. Trolles JbBil 256 (1500, nyare avskr.)."],"e":["pingess affton )"]},{"a":"pingizdagher","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["pingiz- KTb 63 ( 1429)","pigiz- ATb 1: 198 ( 1464) , 378 (1472), 2: 110 (1478), 264 (1485). piens- Stock Skb 301 (1524, Skip) . ","pyens- ATb 2: 357 ( 1489) . ","pinz- STb 4: 305 ( 1513) . ","pintz- ATb 3: 135 ( 1503) . ","pings- ib 156 ( 1504) . pingx- STb 2: 340 (1489); GPM 2: 390 ( 1491) , 9 (1502). pinxSTb 2: 495 (1490). pins(s)- Trolles Jb Bil 217 (1483, nyare avskr.) ; Uppl Fornmt 46: 179, 181 (1502). pyns- SD NS 3: 571 ( 1420) ; GPM 2: 400 ( 1500?) . ","piis- SvKyrkobr 292 ; ATb 2: 199 ( 1483) , 288 (1486). pedz- GPM 2: 172 ( 1504) . ","-da STb 2: 240 (1489). -dha Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) . -dak ib 181. pl. -dag(h)a. -daghe. Jfr pingste samt K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 130 ff.). ","*pingizdags aptan","pingizdagha aptan (piginz- ATb 1: 217 ( 1461) . pinx- STb 2: 352 (1489), 3: 285 (1496). pins- ib 5: 103 ( 1516) ; Stock Skb 156 ( 1520) ), ","pingizdagha dagher (pingisdagaJMPs 554. pinzghinzdagha- SvKyrkobr 328 . ","piginsdagha- SD NS 3: 329 ( 1418) . ","pigizdaga- ATb 2: 12 ( 1473) . pii[n] sdaga- AktKungsård 22 (1479). pikisdagha- Vg Fornmt III 7-8: 153 (1376). pinzdaghe- STb 4: 362 ( 1514) . ","pynsda- ATb 3: 155 ( 1504) . pinxda- SkrtUPpb 217), ","pingizdagha höghtidh (pinginz dagha-), ","pingizdagha nat (pingesdhaga- ATb 3: 120 ( 1501) . ","pinzdage- Stock Skb 195 ( 1521) ), ","*pingizdagha sunnodagher","*pingizdags tidh , ","pingizdagha tidh","*pingizdagha vika"]},{"a":"pingizdagher","b":"nn","c":"","d":["pingstdag. " wm pinzdagh sende han them sin ande " MD 44 . " alt till pingiz dagh skulu the fasta vidh fiska " VKR 61 . - vanl. pl. pingstdagar, pingst. är oc stor höghtidis daghir pingiz daghana Bo 253 . " om pingsdagha " RK 1: 1458 . ib 2: 7418 litit for pingisdagh ib 1: 2512 . " genstan äptir pingidzdagha " MB 2: 317 . " om fiärdha dagh pingizdagha " TB 73 . ib 78. SD 3: 166 . " a femta dagh pigendagha " ib NS 1: 561 ( 1406). "],"e":["pingidz- MB 2: 317 . pingis RK 1: 1458, 2512 . ","pingils- RK 2: 7418 . pingins- L.","pinkinx- StadsL SVl 1: 1. pighiz- L. ","pighins- L. ","pigens- SD NS 1: 561 ( 1406) . ","pinz- MD 44 . ","pins- SD 3: 166), ","pingzdagha aptan","pingizdagha dagher","pigizdagha- . ","pikisdaghä- L. ","pingzdagha- Bir 1: 198 . ","pingxdagha- . ","pinzdagha- Bir 4: 14 . ","pingilzdagha- ib 149, 154), ","pingizdagha friþer , ","pingizdagha hälghþ","pingz dagha- )","pingizdagha höghtidh","pingitzdagha- )","pingizdagha nat (pinzdagha-), ","pingizdagha tidh (-tiidh. pingxzdagha tidha RK 2: 5017 (i rimsl.)), "]},{"a":"pingizhälgh","b":"nn","c":"","d":["pingsthelg. om pingsthelgen BtFH 1: 7 ( 1474, nyare afskr.) ."],"e":["pingshelg )"]},{"a":"pingste","b":"nn","c":"","d":["pingst. Jfr K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 136. lögerdagen nest äpter pinxsten Stb 3: 14 (1492). "],"e":["pinxste )","*pingsta dagher","pinxsta- )","*pingsta vika","pinxste- )"]},{"a":"pingste","b":"nn","c":"","d":["pingst. " vm pinxstan " BGG 300 . vm pinxste ib 303, 315 . om piuxstä ib 310 . vm pinxsta ib 312, 314, 316 ."],"e":[]},{"a":"pinilse","b":"nn","c":"","d":["pina, lidande. " skälin ok pinilsin (passio) äru sik inbyrdis genwärdogh " SpV 242 . "],"e":["pinilsa time","pinilsse- )"]},{"a":"pinilse","b":"nn","c":"","d":["pina, lidande. " mz pinilsens eeldhe " LfK 90 . "],"e":["pinilsa time , "]},{"a":"pinlika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett smärtsamt sätt, svårligen. þänia pinleca (dire) þera sinur Bu 514 . " pinlica plaghas " Bo 194 . i nakre andhre matho . . . som tik haffdhe warit lenare, oc ey swa pinleka dröffueliken Su 32 . - med lidande, besvärligt, mödosamt. lifdhe swa pinlica (pæ nose) o 35."],"e":["-leka )"]},{"a":"pinliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) pinsam, smärtsam. " hans . . . tholomodh . . . j swa hardho ärfwodhe oc pinligho lifwerne " Prosadikter (Barl) 50 . hans (ɔ Jesu) pinliga ffängilse JMPs 458. - svår, besvärlig. han (ɔ Davids psaltare) är pinligare, oc mera ärwodhe är att läsa honom än jomffru maria psaltara JMPs 473. - Jfr pinsliker."],"e":["-lig )"]},{"a":"pinliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) pinsam, smärtsam, besvärlig. " war thz honum lostelikith meer än pinlikt " MB 1: 90 . ib 119, 138, 463 . " war pinlikt at mista marght thz the sagho lostelikt " ib 113 . " varkunna vars herra pinlike (pænalis) oc dödhelike korsfästan " Bo 180 . " hardh oc pinlik (pönosa) . . . är thässin atirlösnin " ib 213 . mz pinlicom dödh ib 241 . " thola mang hardh thing ok pinliken " Su 387 . " huat pinlikom tingom idhir sculo ofuirga " MP 1: 144 . " j pinliko lifuirne " ib 68 . pinlik thiänist MB 1: 10 . " ower . . . langa wägha oc pinlika " ib 313 . " innan een swa pinelik stadh " Iv 5405 .","2) som kan pinas el. lida, underkastad lidande. han som aff sik är opinlikin oc aff mandomenom är giordhir pinlikin (passibilis) Bir 3: 423 . Lg 3: 108 . ","3) känslig för lidande, ömtålig. iak är pinlikn (passibilis) swa som flere Bir 1: 320 . " wrdho the ganska pinleka oc klena at tola (passibiles valde reddebantur) " Su 195 . - Jfr opinliker."],"e":["-likin Bir 1: 320, 3: 423 . -liken (n. pl.) Su 387 . ","-leker: -leka ib 195 . ","pineliker: -lik Iv 5405 . ","pineleghin Lg 3: 108 . ","pinlikt . ","pinliket Su 387 ), "]},{"a":"pinlikhet","b":"nn","c":"","d":["plåga, pina. SpV 98, 385 . hans pinlikhetir (passiones), som war hwnghir ok törst, mödha ok grathir ib 543 ."],"e":["piinlikheeth Saml 6: 165 )"]},{"a":"pinna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr utpinnadher."],"e":[]},{"a":"pinne","b":"nn","c":"","d":["pinne. " scalare ris stegaspiäli eller pynne " GU C 20 s. 549 (möjl. snarast att fatta ss en ssg stigha pinne). . . . dragandis skiffwona wmkring mädh them pynnanom PMSkr 504 . Jfr gasa-, iärn-, kopar-pinne. "],"e":["pynne )","*pinna skor","-skoo )"]},{"a":"pinne","b":"nn","c":"","d":["Jfr iärnpinne."],"e":[]},{"a":"pinnsvin","b":"nn","c":"","d":["igelkott, erinaceus europæus. tag pindswin oc flaa tom LB 7: 245 ."],"e":["pindswin )"]},{"a":"pinsamber","b":"av","c":"adj.","d":["pinsam, plågsam, besvärlig. är hans lifwärne pinsamt (pænosa) oc plaghofult til hans licamma Bo 44 . " pinsam (laboriosa) oc tharflös hawanzlösa " ib 127 . " tok a sik fatikdomsins pinsamu vidhir mödho " ib 128 ."],"e":[]},{"a":"pinsliker","b":"av","c":"adj.","d":["pinsam, smärtsam, plågsam. " swa som thät pinsliga ok rygelika hemanet är mörkt ok swart " MP 4: 203 . Jfr pinliker."],"e":["-lig )"]},{"a":"pinzil","b":"nn","c":"","d":["pensel. " stryk pa thet grofwa läroffith mädh enom pinzil aff börstom " PMSkr 545 . ib 553 ."],"e":[]},{"a":"pion","b":"nn","c":"","d":["pionfrö, pionkärne. stöta pyona kerne " LB 7: 28 . "],"e":["pyon )","piona kiärne (pyona kerne), ","piona korn","pyona- LB 2: 92, 7: 166, 278), ","piona rot","-rooth . ","pyona rot LB 2: 92 ), ","piona sten , "]},{"a":"pionrot","b":"nn","c":"","d":["pionrot. " tag pyon rot " LB 7: 250 . " hwit pion rott " ib 266 . Jfr¨ piona rot."],"e":["pion rott . pyon rot),"]},{"a":"pipa","b":"vb","c":"v.","d":["1) pipa, blåsa i pipa. ther pipadhe hwar fore sinom här Al 3310 . " man hörde thom tha huarken baswna eller pipa " RK 2: 9279 . ib 9156 . LB 7: 181 .","2) pipa, qvida. " then ene pipar then andre grater " Al 5300 . - gifva ett pipande ljud. huat tilböriar ey andadräkten alloreedha pipa Su 248 . - Jfr up pipa."],"e":["piipa LB 7: 181 . "]},{"a":"pipa","b":"vb","c":"v.","d":["2) pipa. - om fågel. pipiare pypa sicut auis GU C 20 s. 450 ."],"e":[]},{"a":"pipa","b":"nn","c":"","d":["1) pipa (ss blåsinstrument), flöjt. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 444 f. 2) pipa, rör. pipanar i lyktonar sythia HLG 2: 20 (1510). Troj 183 . 3) pipa, fat för våtvaror, V (59 pypar wiin STb 1: 132 (1477). ii pypa bandades HLG 3: 114 (1528). - Jfr gul-, halm-, hul-, kopar-, orgho-, säk-, vin-, öl-pipa samt skorstens pipa Sdw 2: 391. "],"e":["pypa . ","pypar STb 1: 132 (1477) . pypa HLG 3: 114 (1528). , med art pipanar ib 2: 20 ( 1510) ),","*pipa kälda","-kella )","*pipa skäg","-skägh . ","-skeg (h)),"]},{"a":"pipa","b":"nn","c":"","d":["1) pipa (ss blåsinstrument), flöjt. buccina, pipa GU 7 . " läk söta noto i pipo " Bu 182 . " pipor oc bambor oc basuna " Bo 36 . " mykith busuna ok pipo skall " Al 5286 . " likir föghara som pläghar sötelika bläsa ok sionga j pipo " Bir 1: 51 . ib 3: 34 . Iv 1735 . Fr (Cod. B) 2663 . Al 645, 2432, 2781 . Di 214 . RK 3: (sista forts.) 5430 .","2) pipa, rör (i sht sådant genom hvilket vätskor ledas). lät ledha watn mz pipom op ifuir thornit Bil 722 . " swasom vatn vledhis mz pipnom älla trumbum " MP 2: 103 . Lg 823 . Bir 2: 15 . " thänne blandare hawir manga pipor somlica opfarande ok somlica nidhirgangande vm hulka vinit stundom opgaar ok stundom nidhrlöpir ib 3: 418. likt . . . smidhio bälgh mz lange pipo " ib 443 . PM XXVIII, 6, 13. en liwse kronä med VI piper aff messing HSH 19: 167 ( 1506) . 1 lyus staka met IIII pipor FH 5: 237 ( 1524) . " piponar som andin skal ginom gaa stuppas fulla mädhir ofwirflode wesko " LB 3: 174 . - Jfr iärn-, kopar-, liusa-, rör-, smidhio bälgs-, säkkia-, trä-, vatn-pipa."],"e":["pipor . ","piper Di 214 . ","pypar RK 3: (sista forts.) 5430), "]},{"a":"pipan","b":"nn","c":"","d":["pipande, blåsande i pipa. Di 308 ."],"e":[]},{"a":"pipar","b":"nn","c":"","d":["peppar. " piper pipar " LB 6: 284 . " pipar ok komin " Bo 133 . AS 59, 60 . LB 2: 9, 31, 35, 36, 55, 64, 7: 59, 66, 140, 152, 181, 201 . ST 320 . Bir 4: 101 . Al 1474, 9291 . " pipar är biter ok biiter fast " ib 1479 . " the (ormarne) födhas widh laswr oc piper hwiit " ib 8679 . ib 8862 . Jfr lang-, langapipar."],"e":["piper Al 8679, 8682, 9291 ; ST 320 ; AS 59, 60 ; LB 2: 9, 31, 35, 36, 64, 7: 66, 201 . ","pepar ib 332 . ","päpar ib 140 . ","pypar ib 59 . ","pöper ib 181, 258), "]},{"a":"pipar","b":"nn","c":"","d":["peppar. 4 pund pepar VKJ Bil 283 ( 1466) . " jtem x öre ffore j pund pipper och j pund ingefera " Skotteb 471 (1472 -73, Kämn). peder olsson togh ena tunna pipper wtaff hwset wiidh wogenä STb 1: 50 ( 1476) . giff honom (ɔ falken) ätha ena dwffwo mädh honagh oc pepar PMSkr 283 . Jfr pudelpipar."],"e":["pipper Skotteb 471, 474, 477 (1472-73, Kämn); STb 1: 50 (1476), 360 (1482). pepar VKJ Bil 283 ( 1466) ; GU C 20 s. 449 ; PMskr 283),"]},{"a":"pipare","b":"nn","c":"","d":["pipare, flöjtblåsare. " pipara bombara ok trwmpara " RK 1: 1403, 2190 . mz pipara oc basunara Di 7 . " pipara ok lekara waro ther " Al 3309 . RK 1: 3585, 2: 5155, 6142 . Al 2434 . Gr (Cod. D) 380 . Va 54 . Di 8, 11 ."],"e":["pypare: -a Di 8 . pyppare (gen. pl.) RK 2: 6142), "]},{"a":"pipare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SD NS 2: 359 (1411, gammal avskr.) Svartb 405 ( 1442) . jeppe pipare styreman Stb 2: 545 (1491). hans pippers dreng Stock Skb 77 ( 1518) . ib 78 ( 1518) , 115, 118 (1519), 158 (1520). - Jfr bälgh-, skal-, stads-, säkkiapipare. "],"e":["pipere . ","piper )","*pipara magher","pipera- )"]},{"a":"piparkaka","b":"nn","c":"","d":["pepparkaka. " engin systir scal sända vt sina prouento i öll ällir i math nakorm personis . . . här görs mykit a mot thy at manga systra gifua vt badhe mat oc ööll miödh mwst hwete brödh piparkaku oc annat tolikit " FOVkl 211 ( 1444) . ij (2) tunnar pipperkakwr STb 1: 354 ( 1482) . ib 5: 136 ( 1516) ."],"e":["piper- . ","pipper- )"]},{"a":"piparkomin","b":"nn","c":"","d":["spiskummin, cuminum cyminum Lin. " for 2 pund peparkomin gaff jac 2 öre " VKJ Bil 283 ( 1466) ."],"e":["piperkomen STb 5: 202 (1518) . piperkomma Skotteb 374 (1461-62, Kämn). pipper komen STb 1: 360 ( 1482) . ","peparkomin VKJ Bil 283 ( 1466) . ","peperkomin STb 5: 219 ( 1519) . ","peperkomina VKU 47 ( 1546) . ","peparkumina ib 55 ( 1549) ), "]},{"a":"piparkomin","b":"nn","c":"","d":["spiskummin. cuminum cyminum Lin. " ciminium pyperkwmyn är godh for verk i magha " LB 7: 147 . ib 155 . " tak . . . gardkumen oc piperkumen " ib 5: 82 . ib 8: 45 ."],"e":["piperkumen . ","pyper kwmyn . ","pipercommin LB 8: 45 . ","pöperkomyn ib 7: 155), "]},{"a":"piparkorn","b":"nn","c":"","d":["pepparkorn. hwith löker stötter mz trydygen aff pyper korn LB 7: 65 . iiij piper korn ib 75 . " xxx piperkorn " ib 201 ."],"e":["piperkorn . ","pyper korn )"]},{"a":"piparquärn","b":"nn","c":"","d":["pepparkvarn. Gu C 20 s. 288, 293."],"e":["pepar- )"]},{"a":"piparqvärn","b":"nn","c":"","d":["pepparqvarn. pipirlula, pipirkuärn GU 7 ."],"e":["pipirkuärn )"]},{"a":"piparsylta","b":"nn","c":"","d":["en maträtt. köp jerpar oc andra vildfogla til pepersylta, lath göma fiädren Brasks Cal 267 ."],"e":["peper- )"]},{"a":"pipirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr säkkia pipirska."],"e":[]},{"a":"pipra","b":"vb","c":"v.","d":["peppra inlägga med peppar. GU C 20 s. 449 ."],"e":["pepera . ","-ader )"]},{"a":"pipra","b":"nn","c":"","d":["pepparrot, nasturtium armoracia Lin. " rafanum ni rätekia ok pepra " GU C 20 s. 515 . raffanus pipra Växtförteckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. - ss tillnamn? Jfr (avvikande) E. Hellquist, Xenia Lideniana 109 (:diminutivavledning till pipa, v.). SD 4: 588 ( 1337) . ingemar pipra RP 1: 114 ( 1358) ."],"e":["pepra )"]},{"a":"pipra","b":"nn","c":"","d":["pepparrot, nasturtium armoracia Lin. " raphanus pipra " LB 6: 284 . pypra giffwer werma ib 7: 59 . " skär ther thwnna pipro vtj " ib 10: 8 . "],"e":["pypra )","pipro rot","pipraroth ib 141 . " pipra rooth " ib 2: 37, 7: 203 . pypra rott ib 269 . " pypra rooth. piperrot " LB 4: 354 . ","piperroth ib 8: 52 . ","piperroot . ","pyperrot LB 7: 166, 194), ","piprorot frö","pipra root frö )"]},{"a":"pipra","b":"vb","c":"v.","d":["peppra, inägga med peppar. skal man ätha . . . blöth math . . . om vintrin medh pöpradhe yrther LB 7: 169 ."],"e":["pöpra . "]},{"a":"pis","b":"","c":"","d":[" J Buddes b 79 . Jfr bukka-, människio pis."],"e":["pess )","urin"]},{"a":"pis","b":"nn","c":"","d":["urin. " watnith aff blädrome som folk kallar piss " LB 3: 42 . " gyter tu ey holit thit pis " ib 34 . ib 4: 348, 5: 292 . PM XLIX . Jfr barna-, fara-, geta-, hunda-, kalda-, ko-, lamba-, pilta-pis."],"e":["piss . ","piis LB 5: 292 . ","pyys ib 4: 348 . med art. pissit ib 5: 292), "]},{"a":"pissa","b":"vb","c":"v.","d":["mingere. PMSkr 239 ."],"e":["-at )"]},{"a":"pissa","b":"vb","c":"v.","d":["mingere. " LB 1: 98, 4: 349, 7: 2, 10, 56 o. s. v., 8: 42, 45, 46. Jfr bepissa. ""],"e":["piissa LB 7: 99 . ","pyssa ib 4: 349 . pres. -ar ib 7: 269),"]},{"a":"pisse fiärter","b":"nn","c":"","d":["enghin frw är swa bärth hon wil ä hawa een pisse fiärt (de veteri more mingens pedit absque pudore) GO 212 ."],"e":[]},{"a":"pisselin","b":"nn","c":"","d":["smula, grand? sidhan the tw husin vnder capella (ɔ: Birgittakapellet i Rom) liggia lät han bortga medh rät forsumilse ath hvarkin iak äller annar thän nw äffter mik komber hafuer kräfia een pisselin aff thöm i thry aar Troil 5: 297 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"pita","b":"nn","c":"","d":[" (smal) dalgång? Jfr J. Sahlgren, Beiträge zur Runenkunde und nordischen Sprachwissenschaft Gustav Neckel zum 60. Geburtstag s. 170 ff. och (avvikande) G. Holm, Namn och bygd 1939 s. 79 f. ss ortnamn. in pilto Sd 4: 647 (1399). in pito ib 668 ( 1339) ."],"e":[]},{"a":"pitanz","b":"nn","c":"","d":["riklig utdelningaf mat och vin inom ett kloster, kalas i kloster, särsk. ett sådant som enligt en aflidens testamente hålles den dag själamessor läsas för honom. " aff fornämpdo godze skal conuentinne haldas jt pitanz (solempnis pitancia) hwart aar och oppa thän dagh skal hwar prest sighia ena mässo ffore wara siäl ok alla crisna siäla med vigilis " SD 4: 129 (öfvers. i vidim. fr. 1440)."],"e":[]},{"a":"pitra","b":"vb","c":"v.","d":["tissla. " j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra och snatra " JP 10 ."],"e":[]},{"a":"piuker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. laurins pywker RP 2: 377 ( 1399) ."],"e":["pwker )"]},{"a":"piäkker","b":"nn","c":"","d":["kringstrykare? ss tillnamn. " biorn piäk " SD NS 1: 45 ( 1401). Jfr häradspiäkker."],"e":[]},{"a":"piälter","b":"nn","c":"","d":["trasa. Stb 2: 421 (1490)."],"e":["pyelter )"]},{"a":"piälter","b":"nn","c":"","d":["trasa. " slippirth är beto skin kasta mik nw pjält min " GO 491 ."],"e":[]},{"a":"piältogher","b":"av","c":"adj.","d":["trasig. Gu C 20 s. 405, 557."],"e":["piel- )"]},{"a":"piältotter","b":"av","c":"adj.","d":[" = piältogher. llascinia . . . reffuet oc piältoth clädhe ok clädis folla GU C 20 (hand ","2) s. 58."],"e":[]},{"a":"pladher","b":"nn","c":"","d":["lönn. " vnum bulla de pladher " SD 4: 710 (1340?)."],"e":[]},{"a":"plag","b":"nn","c":"","d":["tygstycke, trasa, torftigt klädesplagg. forthäkt . . . mz fatika manna plaggom (vilibus pannis) Bo 165 ."],"e":["plaggom Bo 165), "]},{"a":"plag","b":"nn","c":"","d":["klädesplagg. indumentum plagh GU C 20 (hand 2) s. 23. jndumen . . . plagh ib s. 24 . josep tha han gik i stadhen tha haffe han almogens plag oppaa sigh ib."],"e":["plagh )"]},{"a":"plagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) eg. slå; gissla, tukta, späka. huru vndirsamlica hon sin licamma plagadhe KL 334 . plagaa oc näpsa siin krop Su 350 . ib 452 . " han plaghar (flagellat) alla them som han takir til sinna sona oc döttir " Bo 106 . ","2) straffa. " formogha ey at rätta owir them ällir plagha (corrigere . . . aut punire) " Bir 3: 343 . " döma ok plågha ok pina ilgerniinges män " KS 14 (33, 15) . plåghadhr för sina glömsko ib 45 (116, 49) . ib 49 (123, 52), 64 (158, 70), 64 (159, 70), 74 (183, 81). VKR 29 . Ber 62 . " äru siälinna syndir plaghadha (plagatæ) äptir rätuisonne " Bir 2: 95 . värlzlik brut pinas oc plaghas aff värlzlicom mannom ib 3: 119 . ","3) straffa, hemsöka (om Gud). plaghar waar herra . . . mannen MB 1: 131 . " plaghar badhe hans likama, oc swa hans siäl ib. " Bir 3: 451 . " gudh pläghadhe . . . stadhin for hans skuld " Bil 659 . KL 241 . Gr 315 . gudh skal plagha (percutiet) thik wärstom boldom MB 1: 429 . " gudh plaghadhe constantium mz spitelske sooth " Bil 565 . " tå gudh plägha land ok almogha medh oåran " KS 74 (181, 81) . ","4) plåga, pina. " VKR V. pinlica plaghas " Bo 194 . " lätit sik pina ok plagha ib 196. " Pa 19 . " the plaghas j hannaminne " Bir 1: 174 . at tilläggia them plagho som plaghadhir är ib 3: 312 . ib 135. - besvära. at the ey warda plågadhe med fals wara ok flärd KS 74 (182, 81) . "],"e":["plaagha: -ar Lg 809 ; ","-as VKR 29 . ","plägha: -adhe Bil 565 ; ","-ade ib 659 . ","plagha sik , qvälja sig, oroa sig. hon plaghar sik for thz som giort är Bo 151 . " hwi mödher thu tik oc plaaghar saa mykit j thinom graat " Lg 809 . - Jfr oplaghadher, äfvensom plägha."]},{"a":"plagha","b":"vb","c":"v.","d":["4) plåga, pina, - hemsöka. mot jnne greslighe plagho som plagadhe grymligha romarana SvB 186 (senare h. av 1400-t.)."],"e":["plaga . ","-adhe )"]},{"a":"plagha","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) av Gud sänd straffdom, ss straff el. prövning sänd plåga. - farsot. her olaff . . . som nyligan i nest forlidna plago dödh bleff STb 1: 8 (1475). SvB 186 (senare h. av 1400-t.). sanctus gregorius giordhe tässa . . . böner . . . fför ena plagho som gik offwer rom ib 180 (omkr. 1520). 4) lidande, plåga. aldra wäghna saar oc blanadher och trwtmandhe plagha SkrtUppb 317 . " tha tok han sik wppa ena stora plagho " ib 415 . - Jfr humblo plagha Sdw 1: 519. "],"e":["plaga )","*plagho mästare , "]},{"a":"plagha","b":"","c":"","d":[" , se plägha."],"e":[]},{"a":"plagha","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) slag. " flängdo them ok slogho mz mangom plaghom " KL 159 . näfsa . . . stwndom mz hwassom ordhwm och stundom mz slaghom och plaghwm (flagellis) Ber 62 . awitas mz hwassom ordhwm och näfsas mz hardhwm plaghom ib. - näpst, aga. fadherliken plagha Su 443 . ","2) straff. " ligge samä plaghä wiper " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). vndi þe plikt ok plaghu ib 606 ( 1346) . i kesarans laghom skriffwas nakra plagor oc plikther, mz hwilkom syndara oc ilgärniggis män her pliktas för theras misgärnigga LfK 116 . " sculo haffua plaga ok neffst fore theris brwt ok genwordo " SO 78 . ther stodh han sin rettha plaga RK 2: 4414 . " ther som thiwfua ok röfwara toko sina plaghor (plagas) " Bir 3: 135. ","3) af Gud sänd straffdom, ss straff el. pröfning sänd plåga. the plikter oc plaghor som gudh laghe ower mannin for syndina MB 1: 129 . " ther til at . . . miin salika siäl skuli ey i nakra plicter älla plagho ther fore koma " SD NS 1: 563 ( 1406) . " fore sagdhe iak . . . af konungx sauls plagho at han skulle vt skilias af rikeno " Bir 1: 74 . " iak skal koma prestomen mz doe åöshjp, on 2: 118. skulu the plaghas mz siw licamlicom plaghom " ib. " for thre synde kom plaghan owir rikit " ib 3: 475 . " at gud för menniskiona synda skwll haffuer eno stoora plago almenneliga kastat aa verldena med braadöda " SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ib 157 . " swa länge plaghan (pesten) staar " LB 1: 98 . the plagha (näml. hungersnöd) war them ifuir comin for thy at the hioldo ey sancti marchi dagh hälaghan Bil 257 . MB 1: 295 . Lg 481, 3: 166 . RK 2: 6721, 6733 . honum kom aff hymmelin nidher een plaagha (om ögonsjukdom) ib 3: 2521 . - hemsökelse. matten hona ey lenger agha fore skäpno lagh ok dödzens plagha RK 1: 1139 . ","4) lidande, plåga. " beskare plagha " Bo 24 . ib 109 . " dröfs ey aff siwkdom älla likamans plagho " KL 241 . " pinor oc plaghor " Bo 223 . Pa 10 . at tilläggia them plagho som plaghadir är (afficto affictionem addere) Bir 3: 312 .","5) tvång. " antiggia mz wilia äller plägha " Al 6406 . - Jfr flughna-, malata-, pestilentio-, synda-, värulds-plagha. "],"e":["plaagha . ","plägha (dock i rimsl. med agha) Al 6406 . ","-or . ","-ar RK 2: 6721, 6733), ","plaghofulder , ","plagho man","plaghaman: -män MB 2: 384), ","plagho stadher","plagha- )"]},{"a":"plaghare","b":"nn","c":"","d":["plågare, bödel. Ber 186 ."],"e":[]},{"a":"plan","b":"nn","c":"","d":["plan, slätt. " op a een halla fagher plaan " Fr 1226 . Al 9289 ."],"e":["plaan )"]},{"a":"plana","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr af-, ut-plana samt oplanadher."],"e":[]},{"a":"plana","b":"vb","c":"v.","d":["jämna, utjämna, utplåna. " i andlig mening. vindher tu nakath mz falz eller vräth giff alth thz ather them fatega sa planas släth M 516. Jfr ut plana. ""],"e":["-ar )"]},{"a":"planera","b":"vb","c":"v.","d":["utjämna, utplatta. then södhen (ɔ tvålmsassan) lät pa eth bord som haffwer karma wmkringh seg, oc planera affwan wppa PMSkr 410 ."],"e":[]},{"a":"planet","b":"nn","c":"","d":["planet. " the . . . besagho hymmelin oc planeta gang Prosadikter (Barl) 12. äpter thy jak befinder j himmelsens oc planetana skipilsom ib. solen oc maanen oc annor himmelsigen planet " SkrtUppb 146 . sool oc mane, stiernor oc planet ib 150 . Fallen ur Prosadikter liksom följande sammansättning kunna även föras till planeta el. planete (se Sdw 2: 207). "],"e":["planeeth GU C 20 s. 454) , ","*planeta mästare , "]},{"a":"planeta","b":"nn","c":"","d":["planet. " alla stiärno oc planeto " Bir 3: 57 . MP 2: 88 . ST 34 . Su 137, 171, 289 ."],"e":[]},{"a":"planete","b":"nn","c":"","d":["= planeta. " tolff planeta tekn " Al 191 (möjl. att föra til planeta). sagdho at en planete war godhwilioghare än annar MB 1: 416 . " trodho a manan oc andra planeta " ib 497 . " aff fiärdha planeta ib 67. dagha hawa nampn aff siw panetum ib. " Bir 2: 265, 3: 471 (de tre sistn- ställena kunna äfven föras till planeta). "],"e":["planeta stiärna"]},{"a":"planilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. utplånande, radering. än the (ɔ breven) kundo befynnas i nogra motto fforwendh antige meth planilse eller scriffwilsse sidhan the wordo fförst aff nyo scriffwen ok ordinerat SJ 2: 319 ( 1472) . Jfr afplanilse."],"e":[]},{"a":"planka","b":"vb","c":"v.","d":["omgiva med skyddande plankverk, befästa med plankverk. plankade them (städerna) til landzens wärnan MB 2: 271 . " lot stäket plancak oc grafua " RK 2: 9155 . loot them (skeppen) planka wel om kring ib 1: 4226 . tahger mz sik mykin här, badhe örs oc plankadha waghna MB 1: 270 . " örlöghx waghna plankadha mz (trol. för som, ss läses på motsvarande ställen Cod. B 556 och " ST 335 ) borgher fulla mz folke ib 315 . " uppföra skyddande plankvrk. ther loth han bade plancka oc grafwa " RK 2: 8903 . ib 8993 ."],"e":[]},{"a":"planka","b":"vb","c":"v.","d":["omgiva med skyddande plankverk, befästa med plankver. menio . . . planka oc tilreedha GU C 20 (hand 2) s. 133. meniatus . . . plankader bygdher oc ympnogher ib."],"e":["-ader )"]},{"a":"planka","b":"nn","c":"","d":[" , stängsel av plankor. ath han wlff scal göre kalgarden pa malmen swa godh medh plancker, som han hanom annamede STb 2: 216 ( 1487) . - plankverk. ss befästning. murana waro aff clarasta gul, alla plankor oc wärna aff dyrasta stenom Prosadikter (Barl) 80 . " stadhin är starkir mz mwrom, tornom ok plankom " SpV 586 ."],"e":["-or . ","plancker STb 2: 216 (1487) ), ","plank"]},{"a":"planka","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["planko thili?","planka- )"]},{"a":"planta","b":"nn","c":"","d":["planta. SpV 20 ."],"e":[]},{"a":"planta","b":"nn","c":"","d":["planta. " planta nya plantor " Bir 3: 346 . ib 2: 104 . KL 321 . Ber 19 . "],"e":["-or . ","-är Bir 2: 104), ","planto qvister","planta- )"]},{"a":"planta","b":"vb","c":"v.","d":["1) planta, plantera, nedsätta el. nedlägga (en växt ett frö o. s. v.) i jorden. eg. och bildl. plnata nya plantor Bir 3: 346 . än nokor lilia ware plantadhm hulkin mz threm rotom fäste sik j iordhinne ib 4: (Dikt) 248 . planta trä Al 7013 . Bir 3: 65 . Fl s. 96 . KL 216, 283 . Lg 93 . " thäs hälgha korsins trä var plantat i iomfrunna bryste " KL 350 . thesse blomstrin äru alle vtwalde män . . . hulke som waro plantade j wärldinna yrtagardh Bir 1: 179 . " vm han (stenen i dactili frvct) sätz ok plantas j feta iordh ib 132. "","2) odla. " hwars viingarsins viin smakar af thy landeno som thz är plantat (plantatum) vti " Bir 1: 247 .","3) plantera, förse med växter, äfven anlägga (vingår o. s. v.). öster i wärdlina hafdhe gudh siälwer plantath (plantaverat) paradiis MB 1: 158 . " han plantar gudz vingardh " Bil 214 . " thässa vingardzsins, thz är alra idhra endräktoghe sämio. hulka herrans höghro hand plantadhe stoor nidhirkastilse oc fordäruilse (grandis vinæ hujus, quam plantavit dextera Domini, nostræ, scilicet omnium umaimaitatis demolitio) " Bo 137 .","4) grunda, inrätta. " stiktta oc planta tässo regulam " Bir 4: 117 . - refl. plantas, uppdragas, framväxa, framkomma. blomstris iordhen mz grönt gräs, oc sädhe oc frwktsamom träem äpter sit kyn mz natwrlike sädhe, swa at et maghe plantas oc wäxa aff andro MB 1: 156 . - Jfr ater-, be-, in-planta, samt nyplantadher."],"e":[]},{"a":"planta","b":"vb","c":"v.","d":["1) planta, plantera. " sero . . . ssaa oc plantha . . . consero . . . plantha " GU C 20 s. 572 . SpV 21 . - nedsätta, nedgräva (påle o. .d.). pangere . . . paala ok blantha (trol. hörfel för plantha; jfr Cathol.: jnuenitur etiam pango pro palum figere vel plantare) GU C 20 s. 404 . - Jfr inplanta."],"e":["blantha GU C 20 s. 404) , "]},{"a":"plantan","b":"nn","c":"","d":["planterande. con[si]cio . . . planthan GU C 20 s. 572 ."],"e":[]},{"a":"plantare","b":"nn","c":"","d":["Jfr träplantare."],"e":[]},{"a":"plantare","b":"nn","c":"","d":["planterare. " olitor . . . kaaldragore ok plantare ok dyngio dragare " GU C 20 s. 379 (möjl. snarast att fatta ss en ssg kalplantare)."],"e":[]},{"a":"plantera","b":"vb","c":"v.","d":["1) planta, plantera (växt, frö o. d.) eg. o. lbildl. SpV 20, 21 . hionlagx liffs blomstir planteras ok framfödhis enkannelikast a trätighinde areno ib 347 . " til en godhan bonda . . . tillhöre . . . wita hwath som tyänar saa äller plantera j hwaryom stadhenom " PMSkr 194 . XV dagha äffther wintyhren skal jngen wis akerman saa ärya äller planthera nokor trä ib 199 . ib 310, 312, 314, 315 o. s. v. 2) plantera, förse med växter. . . . ok planteradhe jak wingardhin soeth SpV 20 . wjngardhen när han är wngher och rwmpth panteradher PMskr 315. ib 324 ."],"e":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"plantera","b":"vb","c":"v.","d":["2) = planta 3. jak gaff idher vingardha, oc olya gardha hwilka j ey planteradhen MB 2: 64 . " stadhen abel hwilken planteradher är mz vinträ " ib 108 . " haffdhe . . . en . . . trägardh, hwilken planteradher war mz ädlasta roser oc lilyor " Lg 3: 279 ."],"e":[]},{"a":"planteran","b":"nn","c":"","d":["planterande. rosinna planteran (plantatio rosæ) är the hälghe siälinna omskipte SpV 20 . ib 21 . " ath man wille lätha flere (ɔ grenar) wäxa til ath affskära framdelis til planteran j the andro aareno " PMSkr 312 ."],"e":[]},{"a":"planterande","b":"nn","c":"","d":[" Jfr träplanterande."],"e":[]},{"a":"planterilse","b":"nn","c":"","d":["j försto plantherilsommen (i en vingård) är haffwandis största rökth oc athwakth PMSkr 312 ."],"e":[]},{"a":"plantering","b":"nn","c":"","d":["planterande. rosennas plantheringh (plantatio) i ierico JMÖ 144 . PMSkr 325 ."],"e":[]},{"a":"planterning","b":"nn","c":"","d":["planterande. bildl. synda bätringh är syndena nederffal . . . hymerikis planterningh JMPs 306."],"e":[]},{"a":"planz","b":"nn","c":"","d":["dans, lustbarht, nöje. wärsthir (trol. för valskir) planz gör blidhan danz (agmina lecitie citant celeres balarie; denDanska texten hos Peder Lolle har: walsker plandz gør glader dandz; Chr. Pedersen har den, ss det synes, bättre läsarten: valsker dantz gør glader plantz) GO 65 ."],"e":[]},{"a":"plaster","b":"nn","c":"","d":["plåster. " scal man taka hwslök oc en näffua mz salt oc thz hwita aff thry äg oc hwetemiöl oc stöta thz til saman oc göra ther aff plastir " LB 1: 97 . ib 2: 9, 64, 65, 3: 35, 53, 54, 5: 77, 7: 4, 99, 8: 43, 45, 46 . guz ordh äru ande[le] k plaster som läkia siälenna sar Bil 186 . MP 2: 137 . Bir 3: 49, 4: 55, 160 . Jfr dragha plaster."],"e":["plaaster Bir 4: 55 ; LB 2: 64 . ","plaasther ib 65, 7: 4 . ","ploster ib 8: 43, 45, 46 . ","bloster ib 3: 35 (jfr s. 146). ","plastrith ib 3: 54), "]},{"a":"plaster","b":"nn","c":"","d":["plåster. STb 4: 51 ( 1505) . " o sancta birgitta . . . thu samman blandadhe syndogha folkeno syndabättringennas plosther (confesti . . . emplastrum penitencie) " JMÖ 139 . Jfr träplaster samt läkeplaster SDw 1: 798."],"e":["plaaster STb 1: 397 (1482) . plasther JMÖ 139 ),"]},{"a":"plasterilse","b":"nn","c":"","d":["tridye jmpilsen är görandis tha trän löpnas barken takandis oc skärandis firakanth wm kringh thär nokor knoppa sihter pa träno oc swa lika storth aff barkenom flaa aff the andro träno oc strax fälle then barken mädh knopponne j samma stadhen oc kallas en plasterilse PMskr 326."],"e":[]},{"a":"plastra","b":"vb","c":"v.","d":["2) behandla med smörja el. salva, smörja, plåstra. delino . . . slätha dräpo plaasta ok plaastran affstryka GU C 20 s. 173 . PMSkr 326, 327 . " swep järnith j eno stykke aff getaskin . . . oc sidhan plastra en linnen klwth thär wtan wm kringh mädh leer wäl tyokth " ib 429 . 3) rappa, putsa. item . . . gaff jach mattis mwremestare, for han . . . plaastra[t]h stwgen HLG 2: 60 (1517). - Jfr mällomplastra."],"e":["plaastra )"]},{"a":"plastra","b":"vb","c":"v.","d":["bereda till plåster? hwr hon (örten) warder drukken ellir plastrat ok swa wppa lagd LB 3: 78 ."],"e":[]},{"a":"plastran","b":"nn","c":"","d":["smörja, salva. " delino . . . slätha dräpo plaastra ok plaastran affstryka " GU C 20 s. 173 ."],"e":["plaastran )"]},{"a":"plastring","b":"nn","c":"","d":[" = plastran. linitura p p hwit lymbningh och plostringh GU C 20 (hand 2) s. 89."],"e":["plostringh )"]},{"a":"plat","b":"ab","c":"adv.","d":["alldeles, helt och hållet. tha arffuingen gielden hörde, gik han plat aff och wiederzade bade arff och gieldh STb 2: 610 ( 1492) . pa hans larenssons wegna som plat pa sänghen ligger SJ 2: 239 ( 1493) . " the ware bade offuer sich drvchne, swa ath schipperen lagh plat liggiende pa ghatan STb 3: 131 (1493). " ib 293 ( 1496) . " schulle alt thera mellen ware plat offuerhalit " ib 4: 10 ( 1504) . huilket . . . peyter . . . kende sigh plat altzamantz annameth haffue ib 91 ( 1505) . ib 92 ( 1505) . the skole garden haffua j theris liffs tijdh . . . ok epter begges theris dödh plat til gillet ib 98 ( 1505) . ath hon haffuer sigh plat medh thöm jngiffuit jn til thöm j sin lyffs tijdh ib 117 ( 1506) . ib 263 ( 1512) . platt, alls. med följ. negation. stadin är henne nw plath inthet skyllig Stock Skb 297 (1513, Skip) . med föreg. negation. han . . . wiste jnthe plath aff them som jnne wid staden lago Troj 27 ."],"e":[]},{"a":"plat","b":"ab","c":"adv.","d":["alldeles, helt och hållet. gaffue the . . . borgemestrom oc radit thette ärande plat i hender SJ 359 ( 1469) . " wara plat efter konungens vilia " RK 2: 9508 . " mig platt fördherffua ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 260. platt öde " ib s. 267, 273, 279, 280, 3: (sista forts.) 4912. SO 199 . BSH 4: 150 ( 1491) . - platt, alls. med följ. negation. sagde alle plat ney HSH 20: 57 ( 1506) . " ville plath inthe höra eller lydhe allo the scriffuilse " BSH 4: 111 ( 1486) . plat inthe är offwer ib 5: 11 ( 1504) . " wij haffue plat alsinghen fodringh " HSH 19: 117 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"plata","b":"nn","c":"","d":["eg. jämn yta, jämn el. platt metallskifva, plåt; af metallskifvor el. plåtar sammanfogad och bröstet skyddande betäckning, bröstharnesk. SD 1: 740 (vid 1280talet). muzam cum plata ib 2: 280 ( 1299) . armaturam meam cum torace platæ et lædæner (för lændæner) ib 338 (1301, gammal afskr.). ib 3: 17 ( 1311), 287 ( 1316) o. s. v. lego . . . vnum plato cum singulis aliis armis competentibus . . . vnum plato supertectum nigro panno ib 5: 191 ( 1343) . " ens man´s vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold " SR 26 . petrus . . . gaff thik brynio älla panzara än iak . . . skal giua thik plato (thoracem) Bir 3: 375 . " j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samanföghia " ib. " brynio oc plato läta the liggia " MB 1: 135 . " haffdo thera plator aff sik lööst " RK 1: 869 . margh plata bleff ther ospent ib 893 . " hielma plator ok panzere " ib 103 . " myn hielm myn brynia ok myn plata " ib 307 . " harnisk ok plator " ib 2346 . " man saa ther margt eth harnisk blangt ok margha gäwa plato ny " ib 2660 . " badhe skiold oc plata brast " Al 9272 . ib 9331 . Iv 3125, 3400 . " munkenom biudz at hafwa kuwlin. riddarenom biudz hardhare som är brynian älla platan " Bir 1: 383 . " vakn . . . mz hulko han värna kroppin swa som brynia älla plata älla tholik thing " ib 3: 115 . OB 212 . "],"e":["plato kniver , "]},{"a":"plata","b":"vb","c":"v.","d":["lappa. " henna kädhe waro fatik, rifwin oc platadh oc ila farin " ST 292 . gak . . . ok plaata ok saman sömä thynne dotters kadrins kiortell Lg 3: 550 . " aff gamblom ok platadhom kiortell ib. " ib 548, 549 . Su 143 ."],"e":["plaata . ","-a ) , "]},{"a":"plata","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " clauus plata " NMU 1: 117 ( 1440) . ","2) lapp. " assumentum . . . plaatha marci 2 " GU C 20 s. 41 . - Jfr hiälmplata. "],"e":["plaatha GU C 20 s. 41 . ","plåttha Troj 130 . pl. blator Inv cur Tynnelsö 1 ),","plato skärf (plaata-). n. en av de metallskivor el. plåtar varav bröstharnesket var sammansatt. hamus plataskärff ok footh angil GU C 20 s. 327 . ","*plato slaghare","plate- . ","-slägere . ","-slager )"]},{"a":"plata","b":"vb","c":"v.","d":["lappa. " pictacium . . . breuis epistola et modica . . . vnde pictaciatus . . . platader " GU C 20. s. 444. peder mwremestare ii höre, för han platare (fel för platade) i larens andres hws HLG 2: 136 (1525)."],"e":["-ader )"]},{"a":"plater","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skoplater."],"e":[]},{"a":"platter","b":"av","c":"adj.","d":["platt. " en kista medh plat lok " ATb 1: 227 . (1456?)."],"e":[]},{"a":"platz","b":"nn","c":"","d":["1) vedermöda, obehag, svårighet. " j plass och befröffuilse Stb 4: 51 (1505). ok en skla jak haffua plass at iak kan faa swa mykkit höö faalt swa som jak kan hielpa fädh fram med " GPM 2: 290 ( 1508) . . . . hadom wij plass fför en wij komom them aff clostreth och i eder tienisth ib 2: 328 ( 1509) . - mädh platz, med svårighet, med nöd. hwicket iach haffuer med stort platz kommeth them til at . . . GPM 2: 330 ( 1509) . mädh plas oc mödho JMPs 468. 2) oro, oväsen, gräl. dragaren skal ok sättia borghan, som platzet forst begyntes aff STb 2: 89 ( 1485) . ib 148 ( 1486) . oppa thet at ekke platz eller twedrect skal skee her inne i staden HSH 18: 116 ( 1497) . - bråk, trakasseri. . . fore minä stora nödh ok skada, som jak hafde for dauidhz plaz FMU 4: l83 (omkr. 1455)."],"e":["plaz . ","plas . ","plass )"]},{"a":"platz","b":"nn","c":"","d":["1) vedermöda, obehag, svårighet. " kenne gud then möde och platz vy hade tiidh " FM 602 (1512?). ib 603. thet skal vel waara plas ath faa skattesölffuit rederliga vth i thenne omgang DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). lithet actade han thet platz MD 505 . " han wille swänskom göra plaz " RK 3: 3160 . hadhe wij stort paldz ther medh BSH 5: 136 ( 1507) . haffue vi stort plas med thette folk ib 154 ( 1507) . ib 269 ( 1508) . wi haffue . . . icke vthen stort palssz beweckt honum tiil friidh ib 259 (1508, samt. afskr.). - mädh platz, med svårgithet, med nöd. wor skip kunno ey hem kome för än nw strax oc med paltzs BSH 4: 5 ( 1471) .","2) oro, oväsen, gräl. " hvelken broder som platz gör i stempno " SO 111 . ib 99 ."],"e":["pladz . ","plaz . ","plas BSH 5: 154 ( 1507) , 269 (1508); DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). plassz SO 99 ; BSH 5: 259 (1508, samt. afskr.)), "]},{"a":"platz","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"platz","b":"nn","c":"","d":["trakt, sida. alle amorreorum konungs som boddho öffwir iordhans flodh til wästra plazcen (ad occidentalem plagam) MB 2: 12 . ib 35, 37, 38 . standandis . . . widh wästra platzsen widh staden hay (ad occidentalem plagam urbis Hay) ib 21 . ib 136 . " liggher . . . nagot til östra platzsen widh wäghen (ad orientalem plagam viæ) " ib 140 . ib 33, 41, 48 . " thzta är platzen mote halffwit (plaga contra mare) til wäster " ib 49 ."],"e":["paltzen . ","platzsen . ","plazcen MB 2: 12, 33), "]},{"a":"platz","b":"nn","c":"","d":[" MB 1: 158 . " vpa then paltz ther konungen hiolt " RK 1: 1442 . Lg 3: 457, 460 . oppa tranggan platz ib 156 ."],"e":["pladz Lg 3: 460 . ","plaadz ib 457), "]},{"a":"platza","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med prep. mädh. " tha han swa plazade medh magnus skaak ällir sla ällir fegda hanum " ATb 1: 135 ( 1460) .","2) väcka tist om? noghen . . . som ffornempde tompth vylde klandhre eller plasse KTb 119 ( 1523) . - med prep. pa. forbiudher jach alle hoo the hälsst äre . . . emoth thenne myn dom ath hindhra plassze pa forⁿᵉ jordh ATb 3: 234 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"platza","b":"vb","c":"v.","d":["oroa. " them . . . platza eller bedröue " SD 2: 13 (öfvers. i nyare afskr.). the swenske monde them plasse och möde RK 1: (Till. till LRK) s. 247 . FH 5: 177 ( 1449) . HSH 24: 30 ( 1512) . BSH 5: 543 ( 1514) , 597 (1518)."],"e":["plasse )"]},{"a":"pleting","b":"nn","c":"","d":["prat? swa at the sig emellom monge hande disputacie oc pletinge ther utdrage HSH 16: 25 ( 1526) ."],"e":[]},{"a":"plikt","b":"nn","c":"","d":[" L. eg. förbindelse, gemensamhet, ordning. ","1) disciplina, ordning, tukt. vndir daghlike klostersens plikt KL 254 . " vndir gudz rätuiso plikt (disciplina) " Bir 3: 451 . renlifsins plikt ib 2: 172 . " i gudhelikca älskelikhetz plikt ok hita " ib. " mz reghlonna plikt " ib 3: 86 . " j sama sidhom oc lydhno oc plikt at liffua ib 4: 95. "","2) tukt, tuktan, näpst. " taka näfst och plikt " Ber 63 . ib 60, 61 . Su 416 . " som här i wärldenne enga plikt wilia lidha mz gudhz sönom (a flagellis filiorim excipiuntur) " ib 133 . - bot, penitens, späkning. taka plikt for sina synde KL 118 . hiolt alla plikt (pænitentiam) ib 208 . " hardh plikt til synda bätring " MP 1: 91 . ib 214 . " för än kötit är tampt mz atirhalz plikt " ib 2: 260 . " marsken gaff them venscap ther vppa at the scullo lidha plight och mödha fasta och böta effter the dödha " RK 2: 4830 . " wt kräfwia wärdogha plikt (pænitentiam) ok bätringh af honom " Bir 1: 59 . " sätin mik tholka plikt (pænitentiam) j vilin " ib 2: 23 . " likamans plikt oc atirhald " Lg 818 . spardhe ey sinom likama aff plikth ok knäfallom VKR VIII . - straff. hawi the samu plikt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669, 670, 5: 606 ( 1346). forgifuir han . . . thesse hems script ok skiärsla eldz plict Bil 265 . heluitis plicht MD 18 . " skapadhe han för pliktina, än adam syndadhe " MB 1: 59 . " plikt eller pina skulo fölghia syndinne " ib 136 . ib 101, 131, 143, 346, 347 . " the plikter oc plaghor som gudh lagdhe ower mannin for syndina " ib 129 . " nakra plagor oc plikther, mz hwilkom syndara oc ilgärniggis män her pliktas " LfK 116 . at . . . miin salika siäl skuli ey i nakra plicter älla plagho ther fore koma SD NS 1: 563 ( 1406) . " tha the wth röna wärdzskylloga plikt aff myna swärde M 2: 153. stande plikt " EG 64 . ","3) plåga, qval, lidande? hurw thu i hafwith sa the troll oc margha handa pinor oc plikt A 9769.","4) sätt (jfr Mht. phlith). mädh enne plikt, med det samma, på en gång? mz enne plict fingo twe böter Lg 3: 254 . Jfr lima-, synda-plikt."],"e":["plight RK 2: 48309 . -ir),"]},{"a":"plikt","b":"nn","c":"","d":["och n. (Mecht. 161) L.","1) disciplina, ordning, tukt. " spiritualis discriplina thz är andelikit plikt " Mecht 161 . 2) tukt, tuktan, näpst. - bot, penitens, späkning. huat siger tu aff thöm som staa j plikt fore openbara synder SvKyrkobr (Lucid B) 196 . - straff. wiid riksens hämpd ok plikt Svartb (Skokl) 529 ( 1477) . - Jfr lima plikt."],"e":[]},{"a":"plikt f","b":"","c":"","d":["plikt, täckt utrymme i för el. akter på för övrigt öppen farkost. Jfr: han lagh ffram j badzplicthene och soff STb 4: 210 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"plikta","b":"vb","c":"v.","d":["tukta, näpsa. " i thesse stridhene (ɔ mot skörlevnad) kan engen bätir winna: vtan han fly all til fälle, oc plictar idkelika sin krop " Hel män 134 . "],"e":["plikta sik . 2) förplikta sig, förbinda sig. - part. pret. ss adj. pliktg, skyldig. skla niclis . . . fförnoie niclis andersson sin fulle frackt, som han honum plichet är STb 4: 193 ( 1511) . ","plikta sik til , förplikta sig, förbinda sig. vi vilia plikta os til ath swara ther til til rätta ATb 1: 352 ( 1471) . - Jfr be-, tilplikta samt opliktadher."]},{"a":"plikta","b":"vb","c":"v.","d":["tukta, näpsa. " them iak älskar them iak oc straffar oc plictar (arguo et castigo) " MB 2: 339 . Su 252, 321. Lg 3: 513 . - straffa, war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plickta synde Bil 458 . MB 1: 59, 440, 441 . LfK 116, 146 . ","1) späka sig. wi . . . plictom oss mz fasto oc atirhald oc kropsins twingd Lg 3: 507 .","2) förpligta sig, förbinda sig. sik plictade . . . äwinneliga blyffua vydh suerige mz tro RK 1: (sfgn) s. 173 . " pliktom wi os tel ath giwa klostreno . . . twa löpa smör " SD NS 1: 435 ( 1405). plicter jac mik äller mina arwa til at widherlägge henne swa goth gooz i stadhin ib 519 ( 1406) . ib 20 ( 1401); de tre sistn. ställena kunna föras till plikta sik til. "],"e":["-er SD NS 1: 437 ( 1405), 519 ( 1406). imfp. -adhe. part. pret. -ter: för plikt Fl (Cod. C) 674 (i rimsl.). imperat. plikta Su 321 ), ","plikta sik , ","plikta sik til , förpligta sig, förbinda sig. plitter (för plikter) jak mik til äller mina arwa ath byredha kirkiunne sina penninga ater SD NS 1: 437 ( 1405) . - Jfr be-, for-, til-plikta."]},{"a":"pliktan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bepliktan."],"e":[]},{"a":"pliktilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr be-, til-pliktilse."],"e":[]},{"a":"pliktlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr opliktelika Sdw 2: 167."],"e":[]},{"a":"pliktliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr opliketeliker Sdw 2: 167."],"e":[]},{"a":"pliktliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig. " som pliclict är " SD 5: 563 ( 1346) . " mina ödmiickth och plechteleke tro och ty[e]nissth nu och altijdh til sänth med gud " BSH 5: 81 ( 1506) . ib 196 ( 1507) ."],"e":["plechteleker: -leke BSH 5: 81 ( 1506) . ","plechteleker: -leke ib 196 (1507)),"]},{"a":"pliktning","b":"nn","c":"","d":["Jfr bepliktning."],"e":[]},{"a":"pliktning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forpliktning."],"e":[]},{"a":"pliktogha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["plightogha . ","plycthogha . ","-ar ) , ","plikogha sik , förpligta sig, förbinda sig. plycthoghom wi os hanom swa goth gooz fore i sama stadh at liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) . wilkora jak mik ok plightoghar tel ath giwa then forscrefna erlikom frvm the forsrefna tolf marcher ib 2: 118 ( 1409) ."]},{"a":"pliktoghe","b":"nn","c":"","d":["tuktan, näptst. " tok hon guz pliktogha mz starko thulumodhe " Lg 3: 513 ."],"e":[]},{"a":"pliktogher","b":"","c":"","d":[" L. ","hwar til the ärä pliktoghe Gers Frest 59 . " ath hwar menniske . . . weth . . . hwars tyl en är pliktogher ok hwar til ekke " ib. " ärom vi fadhir oc modhir pliktoghe til thera fordhan " Bo 62 . " ängom ärin ij nakat pliktoghe. vtan at i skulin inbyrdhis älskas " ib 78 . thz är ok thz eenga ther vi ärom honom pliktogha ib 131 . " finnas kostreno nakat wara pliktoghe " SD NS 1: 415 ( 1405) . " giffuen io konungenom sin skat. som i hanum mz rätte plichtoge ärin " Di 143 . skola the xij . . . the danska eth fängilse plictoge wara (vara Danskarne skyldige att underkasta sig fängelse) RK 2: 8180 . " thet fengilset som han mik aa rätz wägna plictogher war " SD NS 1: 226 ( 1403) . " ärw ärffwingana jnthe pliktoge them " PM XVI . " är han plictoger i companjth eth halfft pund wax " SO 107 . " the gield oc schuld ther . . .porse geet . . . oc hans arfua . . . hafua mik nokot vm plictughe warit " SD NS 1: 101 ( 1402) . kennis . . . mic aff rette geskyld plictoghan vara . . . magnuse ragwaldsson . . niotighi march ib 338 (1404, nyare afskr.). MB 2: 242 . ","2) skyldig (till straff), hemfallen. til äwärdelikin dödh pliktoghe Su 235 . skyldig, saker (till brott el. synd). til otalika syndher pliktogher Su 184 . VKR 8 . ","3) skyldig, tilbörlig. " mz plictoghe wördhning " Lg 3: 207 .","4) nödig. " thenna foresagda andelika smakin oc then indre siälinna sötme är ey pliktogher til thronna stadfästilse (non est fidei debitus effectus) " Su 300 . - Jfr be-, for-, skatpliktogher."],"e":["plichtoger . ","pliktok (f.) Gers Frest 59. plichtock SO 196 . ","pliktugher: -ugh Bir 3: 321 . ","plicugher SD 5: 561 ( 1346); -ughe VKR 8 . ","plichtugher: -ughe ib 30),"]},{"a":"pliktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) pliktig, skyldig (att göra el. giva). JämltlDipl 141 (1389). tha forma iak oc gither ey til fullo takkat oc han (ɔ Jesus) loffuat oc ärath som iak plittoger oc werdskylduger er KTb 115 ( 1393) . the sextio (60) marcker som . .. jenis geeth war henne plitogher SJ 2: 30 ( 1477) . " hustrv margit är plichtik at sware til all gieldh Stb 4: 89 (1505). " Stock Skb 306 (1530-33, Skip). 2) skyldig (till strafff), hemfallen. wi äre alle pliktoge dö Gers Ars 4 . thy äru all barnen mz adam plictoge til syndh ok pyno SvKyrkobr (Lucid B) 190 . 5) berättigad. hwat cristoffer pa jomfrw bigitte forscriffne kostwer tha är han plichtogh fult haffua i gen hwat han vtlegger i alle matte SJ 2: 244 ( 1504) .","6) tillkommande ngn ss plikt el. pant. tha skwla the bätre tingen wara pliktoge skiparenom swa ath köpmannen ma ey sälya them för än skiparen är betaladher PMSkr 38 . - Jfr be-, for-, til-pliktogher."],"e":["plochtogh SJ 2: 244 (1504) . plictigh Stock Skb 306 (1530-33, Skip). plichtik (f.) STb 4: 89 (1505). plittoger KTb 115 ( 1393) ),"]},{"a":"pliktoghet","b":"nn","c":"","d":[],"e":["pligigheett )"]},{"a":"pliteri","b":"nn","c":"","d":["krångligt el. besvärligt arbete? vi haffue dock hört ath för:de prebende är behindrat aff doctor zetseldo i room oc ville swadant pliterij till ewentyrss mere ksote än prebenden kwnne ränthe HSH 14: 80 (1525? Brask)."],"e":[]},{"a":"ploghbilder","b":"nn","c":"","d":["plogbil. SD NS 1: 674 ( 1407) ."],"e":["plogbiil SD NS 1: 674 ( 1407), "]},{"a":"ploghbilder","b":"nn","c":"","d":["plogbill. . . . hedningana, hwilke . . . waro the mz enghom lästins plogbiil, thz är gudhelikom kännedom brwkadhe SpV 49 . Jfr plogs bilder."],"e":["plogbiil SpV 49 ) , "]},{"a":"plogher","b":"nn","c":"","d":["plog. " ärwodha iordhina . . . mz plogh oc harwo " MB 1: 135 . liffwa badhe widh ardher oc plogh Al 7054 . lagde mark sölff a hwan plogh RK 1: 3316 . SD NS 1: 674 ( 1407) . - Jfr trädhis plogher."],"e":[]},{"a":"plogher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*plogs bilder","plogxbil ATb 2: 302 ( 1486) ), "]},{"a":"ploghiärn","b":"nn","c":"","d":["plogjärn, plogbill. " the spurdho en kotkarl ätha a sinum akre ok hafdhe sit ploghiärn at bordheno " Bil 470 . MD 103 ."],"e":[]},{"a":"ploghman","b":"nn","c":"","d":["plöjare. Bil 373 ."],"e":[]},{"a":"plokka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) plocia, rycka (af; hår el. skägg). vellicare, plucca GU 8 . " onth är at plukka haar aff loffwa " GO 848 . plukkadhe aff honum skäggith Lg 3: 80 . BtRK 345 (1490, org.) .","2) plocka, genom plockande beröfva fjädrarna. skal han . . . plokka (deplumabit) enfalla gässena Bir 3: 333. tak ena naatbakko oc plukka rena LB 10: 7 .","3) plocka, afplocka, hämta. frwktena plokka RK 1: (Albr) s. 209 . ","4) plocka, slita, plundra. " ä huart däner i landet wända sa plockades aff then i alla ända " RK 2: 8928 . - Jfr ut plokka."],"e":["plukka . -adhe, "]},{"a":"plokka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) plocka, rycka (av hår el skägg). hans wärdogha skäk wart plukkat oc hardraghit Mecht 191 . SkrtUppb 281 . han . . . wardh swa omögelica kinpustadher hardraghin oc plukkadher ii sit skäg ib 295. 2) plocka, genom plockande beröva fjädrarna. plokes alla fyädrana aff hoffdeno oc wndhy wingommen PMskr 257. 4) plocka, slita, plundra. han rijctas medh thett han plockar aff almogen PMskr 675 (avskr.). ib 694 (avskr.). 5) hacka. plockada fincher Brasks Matordn 6 . Se under finke el. finker s. 157. "],"e":["-adhe . ","-adher . ","plukka . ploka: -es PMSkr 257 ),","*plokka sik , plocka sig, avlägsna fjädrar, ohyra o. d. om fågel. PMskr 257. tha gither ey höken skitith oc . . . altid plokkar sigh bak mädh näbbenom ib 274 . - Jfr afplokka samt o-, smaplokkadher."]},{"a":"plokkan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"plokkeri","b":"","c":"","d":[],"e":["pluckeri . ","pluckari . plokrÿ, n. småplock, småsaker. wistes per olsson . . . aff by ffor pluckeri, han hade stulith STb 2: 187 ( 1487) . ib. til färsk math och anneth smat plockerij BSH 5: 190 ( 1507) . " her hans sigurdi för löff och gräs, bägharemesa och lius och annath plokrÿ HLG 2: 21 (1511). ""]},{"a":"ploma","b":"nn","c":"","d":["äggblomma, äggula. " plommor aff äggiom " PM 65 . Jfr ägploma, äggia bloma."],"e":["plomma )"]},{"a":"ploma","b":"nn","c":"","d":["plommon. " krikon oc plomon " PMSkr 341 . plomona trä plantheras aff stenommen som ärw jnwertis j plommonen ib. "],"e":["*plomon (plommon), ","*plomo trä , ","*plomona trä , "]},{"a":"ploma","b":"nn","c":"","d":["plommon."],"e":["plomo kiärne","plomokärne )"]},{"a":"plomkiärne","b":"nn","c":"","d":["plommonkärne. " taka . . . plomkärna " LB 1: 98 . Jfr plomo kiärne."],"e":["plomkärne )"]},{"a":"plompa","b":"vb","c":"v.","d":[" plompa ut, plumpa el. plumsa ned, tungt och med buller falla i vattnet. the plompade vt som andra hunde RK 2: 8971 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"pluggadher","b":"","c":"","d":["eg. försedd med plugg el. pluggar, fäst med pluggar; hopflickad? " win j flaskor gambla oc klabbadha osynliga förstötta oc pluggada (utes vinarios scissos atque consutos) " MB 2: 24 ."],"e":[]},{"a":"plugger","b":"nn","c":"","d":["plugg, tapp. " boris eth hol wppe mith j bolen oc slaas thär jn en plwg aff rotenne giordher " PMSkr 343 . Jfr träplugger."],"e":["plug )"]},{"a":"plukka","b":"","c":"","d":[" , se plokka."],"e":[]},{"a":"plukka","b":"","c":"","d":[" , se plokka."],"e":[]},{"a":"plump","b":"","c":"","d":[" subst.? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 101."],"e":[]},{"a":"plumpa","b":"vb","c":"v.","d":["blanda, förfalska. " ath the ecke hade plumpat eller fal[l]skat theris výn, gubijn eller pöytho jnguith j rynszke vyneth STb 4: l140 (1506). - förfalska (räkenskap o. d.). thet han . . . aldreg skreff nygian räkinskap pa arghet ellir plumpade nokon tidh i sina dagha " ATb 2: 126 ( 1478) . " at han aldregh falskade räkinskap ellir plumpade nokon tidh " ib 146 ( 1479) . Jfr oplumpadher."],"e":["-ade )"]},{"a":"plumpa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr oplumpadher."],"e":[]},{"a":"plundervara","b":"nn","c":"","d":["småsaker, kram. " swa maghen j kräffya herr anders . . . syäandis honom thet ath betala han oss ekke swa fwlth oc wiktogth gwl j gen . . . tha skal han wäntha segh eth bantz breff . . . oc taken thär före jnga andra plwndherwaro äller betalningh " PMBref 301 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"plägha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) taga sig af, behandla, vårda, betjena, förpläga. at han hona swa pläghar (officiat eam). at hon ey at enasto forlatir. vtan vyrdhir alla världina ey meer än thräk Bo 117 . " plägha thz (ɔ: örsith) väl mz alla nadhä til vatn ok fodher badhe " Fr 305 . pläghar han thik väl Fl 1210 . " glädz af at the hafdho varit väl pläghadha (de ipsarum recreatione) " Bo 90 . mz klede ok kost the pläghadin wäl RK 1: 1298 . ib 2635, 4250, 2: 2633 . Fr 1489, 1533 . Al 356, 1806, 5268 . MD 167 . ST 31 . Su 283 . " at han them illa skulle plägha " RK 1: 3928 . ","2) betjena med, gifva, lemna, öfverlåta. at han sin staat ey holla maa vtan the honom till hielpa plägha huar tridie gardh the sielffue ägha RK 1: (sfgn) s. 188 . " hwar sculde androm pläga (de skulle låta hvarandra njuta) räth oc lagh " ib 3: 1614 . ib 2455 . " schulle the jnkomme och plege hwar goder man hwat lagh och reth ware " FM 181 ( 1504) .","3) egna sig åt skötseln af, befatta sig med. hertogh fräderik plägadhe hunda Fr 55 . ","4) befatta sig med, utöfva, bruka. plägadhe . . . nigromanciam Bil 592 . plägha nakan ondzskap MB 1: 135 . " plägha likamens losta " ib 189 . " är thz alt skälika budhit iwdhom, som the idhnadho, oc pläghadho i sinom skirslom " ib 502 . plägha kalz oc gaman Bo (Cod. B) 345 . " rät ridirskap man plägadhe thäre " Fr 51 . ib 53 . " at plägha tholkin falskan sidh " ib 658 . " hon plägadhe tholka sama iidh " Fl 596 . pläghar lyghn ok skwalder Al 2724 . " forgiptilse monde han tha plägha " ib 9952 . " at fölgha hans sidhum ok dygdhom. som han plägadhe " Ber 260 . ib 254, 257 . at thu aflägge alla dylsko. the här til pläghadh är Su 397 . ","5) bruka, nyttja. " cristit folk pläghar tholikt tekn " Bil 563 . " ey vilde fatikdomsins älskare thera handa (ɔ: twäfald klädhe oc fodhradh älla naka owirlöpis älla wtkorlica tilsat) plägha " Bo 16 . " at ey jdhnins älla pläghins mange rätte " Bir 3: 246 . ","6) hafva (sexuelt) umgänge med. the men som ey ville quinnor pläghä LB 8: 46 . ","7) bruka, pläga, hafva för sed. med inf. plägha the än swa at öpa Bil 368 . som ighilbyrst han plägher at göra Iv 4463 . ib 4510 . Fr 1681 . RK 1: 92, 1736, 4153 . Bo 16 . " folk pläghar þa vm kirkio mäþ liusom ganga " Bu 8 . " plägha aldregh fafänger sitia " Ber 259 . Bil 851 . KL II, 53, 89 o. s. v. Bo 14, 67, 92, 93, 102, 132 . KS 43 (111, 47) . MB 1: 193 . Bir 2: 135, 193, 4: 176 . Fl 1014 . Fr 1798 . Al 2376, 2731 . RK 1: 1248, 3: 3347 . ST 31 . - med underförstådd inf. hwi hon var ey vidher kirkio sua dax som hon förra pläghadhe Bil 917 . Bo 93 . MB 1: 225 . - bruka, pläga. med pass. inf. thet . . . arsmot, som plagher hallas vm prestamotit SD NS 1: 675 ( 1407) . " j tholiche ofuirflödhelicheit . . . plägha gudhlicha menniskio hierta smittas . . . oc hiertans reenleekir . . . han pläghar ther gerna brytas " VKR 20 . - i förening med en inf. närmandes sig en omskrifning af finit form. alle the som giorde marsken amoth the plägde fleste illa fara RK 2 . 4418. - bruka, pläga. opersonl. med inf. thz plägde altijdh swa förre wara RK 2: 354 . " saa aars plegde ther wara myken snyo " ib 8028 . ","8) ? aff them (fåfänga ord) koma stundomdröfwilse. misthanka. löse sidhi. ok manga andra odygdhe ok mäst them som eet orent samwit plägher (för plaghar el. pläghar och att föra till plagha 4?) Ber 259 . - refl. pläghas, brukas, vara brukligt, vara vanligt. thz (att qvinnor sitta till bords med män) pläghas äkke i them landomen Bo 59 . " thz pläghas nw ij wärlin fast at herra elska tholik last " Al 2661 . - opersonl. göris . . . widher säkken en pipa aff trä som widher säkkia pipor pläghas PM 13 . - med inf. naar saa dana ärende pläges ath röra RK 3: 3351 . " pläghas framga (proceditur) mz fotomen til kropsins nytto " Bir 3: 68. - bruka, pläga. med pass. inf. annat thz som dödho folke pläghas redhas til grafwa KL 317 . swa som diur pläghas wtbläsas. som flaas skulu Gr 289 . PfN 137 . döra spken, mz hwilken tiälsens dör pläghadis til stängias MB 2: 80 . Bir 3: 470 . " skulu twa winder wara j them mwrenom tholika som pläghas at haffuas j tholikom clostrum " ib 4: 83 . - opersonl. pläx at giuas herromen huete brödh Bir 2: 64 . plägha vidher, utöfva, bruka. elskogx bragdh han pläghar widher Al 170 . - Jfr välplägha."],"e":["plagha Al 1806 . ","plägher MB 1: 255 ; Iv 4463 ; RK 3: 3347 ; Ber 259 . ","pläghir Bo 92, 93, 32 . ","plagher SD NS 1: 675 ( 1407) . ","plägde RK 2: 354, 2633, 4418 . ","plegde ib 8028 . part. pret. ","plägha Ber 251, 259 . ","pläges RK 3: 3351 . ","pläx SR 5 ; Bir 2: 64),"]},{"a":"plägha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) taga sig av, behandla, vårda, betjäna, förpläga. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 574.","2) betjäna med, lgiva, lämna, överlåta. the wildo plägha äre oc rät alla the ther med nagen rät kunde tiltal ltil them hawa Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). gak opp iradzstuguna ok pläga mik rät og gör rät for tig ATb 1: 128 ( 1460) . tha staar jach än nw her . . . ok vill plega honom alth thet rett är ok lagin giffua STb 1: 14 ( 1475) . ib 72 ( 1476) , 354, 355 (1482)), 3: 174 (1494).","4) befatta sig med, utöva, bruka. (Djävulen säger:) hor oc elskoga må thu plägha oc gör ey thinom likama trägha Fornvännen 1949 s. 326 (väggmålning i Vendels kyrka 1451). 5) bruka nyttja. stryks järn mädh honom (ɔ adamas) tha wändis thet til himmelstiärnonna som arturus kallas, oc plägas j compas PMSkr 457 . " emetrem är en dyr sten mädh manga liter som pläghas til ath brwka spoker " ib 473 .","pret. ss adj. sedvanlig, övlig. celeuma . . . alla handa rop geremie LVIII nequaquam calcator we solitum cleuma cantabit vinbära stötare han skal ey ropa plägath rop GU C 20 s. 93 . - refl. pläghas, pläga. med pass. linf. oc sigx at vppa thöm pläghas saas siex thyni korn Sd NS 3: 448 (1419). - Jfr välpläghadher."],"e":["plegha STb 1: 72 (1476) . plega ib 14 ( 1475) , 354, 355 (1482), 3: 174 (1494). impf. pläghodhe SkrtUppb 350 . ","plägath PMBref 317 ( 1512) . ","plägath GU c 20 s. 93. imperat. pläga ATb 1: 128 ( 1460) . ","pre . ","pläghas SD NS 3: 448 ( 1419) . plägas PMskr 457),"]},{"a":"plägha","b":"","c":"","d":[" , se plagha."],"e":[]},{"a":"pläghan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr välpläghan."],"e":[]},{"a":"pläghan","b":"nn","c":"","d":["Jfr välpläghan."],"e":[]},{"a":"pläghare","b":"nn","c":"","d":["utövare. " wkirkarla . . . hörrari pläghare " SvKyrkobr 354 ."],"e":[]},{"a":"pläghsidh","b":"nn","c":"","d":[" ? = pläghsidher. som gamul plecksyd är ok warit haffuer SO 146 . " epther gamul plechsidh " ib 205 ."],"e":["plechsidh . ","plecksyd )"]},{"a":"pläghsidher","b":"nn","c":"","d":["plägsed. " huru thz är pläghsiidher " RK 3: 3348 . ib 260 . LfK 93 . gammal pläghseder SO 213 ."],"e":["pläxsidher RK 3 . 260. pläghsiidher ib 3348 . ","pläghseder SO 213), "]},{"a":"pläghsidher","b":"nn","c":"","d":["plägsed. " ljtem bör honum (ɔ klockaren) oc klädha ok affklädha högha altaret . . . tha täss pläghsider är " ÅK 59 . " samma dagh sades, tet dragere hustrvn bliffue j theris embete än nw ith aar epter gambel plechsidh " STb 3: 267 ( 1496) . ib 447 ( 1499) . StÄmb 152 (1504). STb 4: 94 (1505), 5: l209 (1519)."],"e":["-sider . ","plegsiidh . ","plechsidh )"]},{"a":"plätter","b":"","c":"","d":["fläck (på ögat). tz drager blodet oc pletterna bort LB 7: 204 ."],"e":["-ir )? m.? "]},{"a":"plätter","b":"nn","c":"","d":["fläck. " gud gaffue ath jach hade eccke thenna plettin " STb 1: 265 ( 1480) ."],"e":["pletter )"]},{"a":"plögger","b":"nn","c":"","d":["Jfr träplögger."],"e":[]},{"a":"plöghia","b":"nn","c":"","d":["Jfr aplöghia."],"e":[]},{"a":"plöghia","b":"vb","c":"v.","d":[" eller plöghia MB 1: 136 . ib 135, 250 . MD (S) 265 . - Jfr up plöghia samt oplögdher."],"e":["plöia MD (S) 255 . impf. ","plögde: -is Bil 84 . ","plögþer ) , ","äria"]},{"a":"plöghia","b":"vb","c":"v.","d":["plöja. " til ath ärio oc plöya haffwes oxa PMskr 196. ""],"e":["plöya )"]},{"a":"plöghia","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aplöghia."],"e":[]},{"a":"podagel","b":"nn","c":"","d":["podager, fotgikt. for podagell LB 7: 286 . " ted hielper for al podegal " ib 287 . brynner podagel heet ib. " ted läkir podagel " ib 288 ."],"e":["podagell . ","podegal )"]},{"a":"podaker subst.","b":"","c":"","d":[" PMSkr 209 ."],"e":[]},{"a":"podangel subst.","b":"","c":"","d":[" = podaker. PMskr 275."],"e":[]},{"a":"poet","b":"nn","c":"","d":["poet, skald. " äptir poethans ordh " SpV 303 . sså plege poeterne löffwas PMskr 684 (avskr.)."],"e":["-er ) , ","poeta (gen. med art. poethans SpV 303 ), "]},{"a":"poika","b":"nn","c":"","d":["pojke, gosse. " at han hardorgh lafrins pöyca " ATb 1: 31 ( 1455) . - ss tillnamn? jtem gaff iak heyke poyken iiij mark Skotteb 464 (1471-72, Kämn). - Jfr niles rungon poyca FMU 4: 314 ( 1459) . - Jfr skinnara poika Sdw 2: 1297."],"e":["pöyca ATb 1: 31 ( 1455) . med art. poyken Skotteb 464 (1471-72, Kämn)), "]},{"a":"pokka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr utpokka Sdw 2: 884."],"e":[]},{"a":"pokkor","b":"nn","c":"pl.","d":["koppor. " ted hielper . . . for pockor " LB 7: 298 . ib 307, 310 . FM 375 ( 1508) . BSH 5: 31 ( 1509) ."],"e":["pocker FM 375 ( 1508) . ","pochker BSH 5: 31 ( 1505) ), "]},{"a":"pokkor pocker","b":"nn","c":"","d":["koppor; sylifis. Se Sdw 2: 1280 f. (drängen) ligger aff the pocker GPM 2: 412 ( 1502) . "],"e":["*pokko läkiare","pocke- . ","poke- )"]},{"a":"poliera","b":"vb","c":"v.","d":["polera. " en fagher sten hwilken ma slipas oc polieras PMskr 526. ""],"e":[]},{"a":"polleia","b":"nn","c":"","d":["lpoleja, mentha puleqium. "],"e":["*polleio qvister","pwlleyo- )"]},{"a":"polleia","b":"nn","c":"","d":["poleja, mentha pulegium Lin. " pollegium poleya " LB 6: 284 . pollegium thz kallas plleyia ib 3: 76 . ib 2: 57, 7: 152, 199 o. s. v., 8: 42. "],"e":["polleya LB 2: 57, 7: 152 . polleye (ack.) ib 199 . ","polleyia ib 3: 76, 8: 42 . pleya ib 6: 284. med Lat. böjn. ack. polleyam ib 7: 5), ","polleio bladh","poleya- )"]},{"a":"polnisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Polsk. norisker rättir, polinsker, bemisker BtRK 115 ( 1346) . thette polniske sendebudet FM 298 ( 1506) ."],"e":["polinsker )"]},{"a":"polver","b":"","c":"","d":[" , se pulver."],"e":[]},{"a":"polöx","b":"nn","c":"","d":["pålyxa. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 636 och M. T. Löfvenberg, Contributions to Middle English Lexegraphy and Etymolyg 52. swa fik annan broderen ena pulöxe oc annar ena hand öxe Atb 1: 210 (1465). ath han ey slogh bryggessan medh polyxen STb 2: 321 ( 1489) . "],"e":["pulögx ATb 1: 214 ( 1465)","polöxa nakke , m. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 637. ","*polöxa ände","-ijxe- )"]},{"a":"polöxe","b":"nn","c":"","d":["pålyxa, ett slags stridsvapen med långt skaft nedanför hvars spets är fäst vid ena sidan ett bredt och kort yxblad, vid den andra en hvass nedåt krökt el. ss en halfmåne formad tagg? Jfr Röding, VAH 1: 160 . " thera polöxer oc pila a thom fräste " RK 2: 9264 . " spiwtt och swärd och pylyxer the ey sparde " ib 3: (sista forts.) 4844 . BSH 3: 46 ( 1452), 5: 63 (1505), 273 (1508). SEG 114 . C polöxar FH 4: 84 ( 1499) . Jfr hellebardh. "],"e":["polyxe BSH 3: 46 ( 1452); SEG 114: -er BSH 5: 273 ( 1508) . ","pulyxe: -er ib 63 (1505); RK 3: (sista forts.) 4844), ","polöxa nakke","plöxe- )"]},{"a":"pomers","b":"nn","c":"","d":["pimpsten. så stånder then wäskan i bergzgruffuone någre måneder, och warder törkat hardh som ett slinder eller pomers PMskr 648 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"pomersker","b":"av","c":"adj.","d":["pommersk. RK 2 7357 ."],"e":[]},{"a":"pomeza","b":"nn","c":"","d":["pimpsten. " pumex . . . pomeza " GU C 20 s. 502 . " pumicellus lithin pomiza ib. ""],"e":["-iza )"]},{"a":"pomizera","b":"vb","c":"v.","d":["gnida el. behandla med pimpsten. pumittare pomizera GU C 20 s. 502 ."],"e":[]},{"a":"pompelrut","b":"","c":"","d":[" schal ock engen embetz broder aff guldzsmederne brwcha pomprellwrth vppa nagat forgylth sölffuer SO 158 ."],"e":[]},{"a":"ponen","b":"","c":"","d":[" ladhe her electus ponen en lidhen kosthgerdh (po är här kanske = pa; -nen skulle möjl. kunna fattas ss en dubbelt suffgerad form af han) BSH 5: 292 ( 1508?) . Jfr han."],"e":[]},{"a":"popele","b":"nn","c":"","d":["althæa officinalis Lin. Se Sdw 2: 1281."],"e":[]},{"a":"popeleon subst.","b":"","c":"","d":["unguentum populi, poppelsalva. popeon, en bysse med Ant. av E. Hildebrand i handling 268 i Stockholms stadsarkiv."],"e":[]},{"a":"popelsi","b":"nn","c":"","d":["slag, apoplexi. " for icke werk oc popilszie " LB 7: 338 ."],"e":["popilszie )"]},{"a":"popelträ","b":"nn","c":"","d":["populträ Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos TH. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. GU C 20 s. 468 ."],"e":["popil- . ","popul- )"]},{"a":"popirsker","b":"av","c":"adj.","d":["från Poperinge. IX vlnas poperst wit SD 4: 370 ( 1334) . - n. tyg från Poperinge.. VIII ulnas poperst SD 4: 370 ( 1334) . " duas vlnas de popyrst " ib 5: 126 ( 1342) . in . . . duabus peciis pøpirst ib 154 ( 1343) vnum par vestium dictum popærst ib 370 ( 1344) . tunicam poperst ib 573 ( 1346) . ib 637 ( 1347) . " quod . . . frustum . . . panni popirsk pro octo marcis denariorum in quittanicia huius debiti recipi habeatur " ib 6: 131 ( 1349) . cum totidem vlnis panni pöpirst ib 135 ( 1349) . VIII vlnas popirst ib 214 (1350, gammal afskr.). BYH 1: 176 ( 1372) . - Jfr langpopirst."],"e":["popirst . ","popyrst . ","poperst . ","popärst . ","pöpirst . ","pöpyrst SD 5: 637 ( 1347) . ","popirsk ib 6: 131 ( 1349)),"]},{"a":"pors","b":"nn","c":"","d":["pors, myrica gale Lin. " affrad 30 händher pors, 1 bastakippa " VKJ 257 ( 1447) . mirtus ti paarss GU c 20 (hand 2) s. 146."],"e":["paarss )"]},{"a":"pors","b":"nn","c":"","d":["pors, myrica gale Lin. " thiokqwistath oc mangqwistadh trä, ther är pors, som myklo höghre wäxer i iorsala lande, än i hallande " MB 1: 499 . " poors (myrtum) brwthä " SD 2: 24 (öfvers.). myrtus pors, stampader mz honagh hans oss är goth i öron som verkya, porss är god for blodrwna stötter med ätikia LB 7: 146 . grön pors stampadher mz ätikio ib. " sigher mästare plinius at pors är twäskona hwyt ok swart ok then swarthe är bätre " ib 4: 353 . ib 2: 32, 42, 4: 350, 7: 5, 11, 243, 8: 43 . " ferskir pors oc stampadhir wel oc blandadhir mz swrth wiin " ib 3: 157 . " thz ööl som wel är brukgit mz pors " ib 170 . Jfr geta pors. "],"e":["poors )","porsa blomster , "]},{"a":"pors brut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"porsfrö","b":"nn","c":"","d":["porsfrö. PMskr 228."],"e":["-fröö )"]},{"a":"porskiär","b":"nn","c":"","d":["kärr där det växer pors. GU C 20 (hand 2) s. 145."],"e":["paarss kar )"]},{"a":"porskiär","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-kär )"]},{"a":"porsknoppa","b":"nn","c":"","d":["porsknopp. PMskr 357."],"e":[]},{"a":"porslagher","b":"nn","c":"","d":["dekokt af pors. stamper man porslag mz honogh LB 8: 43 . drikke porslagh ib 3: 170 . "],"e":[]},{"a":"porsolia","b":"nn","c":"","d":["porsolja, af pors pressad olja. sigh smöria mz pors olyo (oleo . . . myrrhino) MB 2: 1823 ."],"e":[]},{"a":"porsträ","b":"nn","c":"","d":["porsbuske. " mirtus thz är pors thrä " LB 4: 353 ."],"e":[]},{"a":"porstäkt","b":"nn","c":"","d":["porstägt, insamling af pors, rättighet till porstägt. cum . . . micreto wlgariter dicto porstect SD 2: 244 ( 1297) ."],"e":[]},{"a":"porsyrt","b":"nn","c":"","d":["pors. " porsyrth er godh ffore blodhrinna " LB 2: 42 ."],"e":[]},{"a":"porsöl","b":"nn","c":"","d":["porsöl. ss tillnamn. laueres porsöl ATb 1: 4 ( 1451) . ib 2, 3 (451), 5 (1452), 63 (1456), 322 (1470), 2: 329 (1488)."],"e":["porzöll ATb 1: 322 ( 1479)"]},{"a":"port","b":"nn","c":"","d":["port. " litem j porthet iii pund korn HLG 3: 110 (1529). item honom, som mwradhe nedana oc bötte portidh " VKU 68 ( 1553) ."],"e":[]},{"a":"port räyden subst.","b":"","c":"","d":["växten borrago officinalis Lin. Jfr O. Gertz., Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 108. " augustus . . . ffly huith kaall och port räyden " LB 478 ."],"e":[]},{"a":"porta","b":"nn","c":"","d":[" = porter. at sta vidh thässa licammans oc vidhir thoftinna porto (för porta? portis) Bir 3: 245 ."],"e":[]},{"a":"portanär","b":"nn","c":"","d":["portvaktare. " slog portenären porten till for mik " Di 98 . jder riddere slo hans portener som hans hws gömde RK 1: 2106 . " portanärins herbärghe vith portin star " Fl 1026 . ib 1162, 1241, 1292, 1296 . LfK 38 . Di 170 . HSH 20: 190 ( 1507) ."],"e":["porthaner HSH 20: 190 ( 1507) . ","portener RK 1: 2106 . ","portanärin Fl 1241 . ","portaneren Di 170 . ","portenären ib 98 (de tre sistnämda formerna kunna föras till portanäre). gen. med art. portanärins Fl 1026), "]},{"a":"portanär","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hemmingh portaner " SSkb 96 (1503-04)."],"e":["-ner )"]},{"a":"portanäre","b":"nn","c":"","d":[" = portanär. Fl 1802, 1885, 1925, 1940 . Iv 4117, 4168 . RK 1: 3789, 2: 2719 ."],"e":["portanära ib 1925, 1940. portanärä Iv 4117 . ","portajäran Fl 1802 . ","poortenära RK 2: 2719 . ","med art. ortanerane ib 1: 3789 (kan föras till portanär)), "]},{"a":"portare","b":"nn","c":"","d":[" Artikeln Sdw 2: 211 törde böra utgå; jfr under pottare."],"e":[]},{"a":"portare","b":"nn","c":"","d":["borgare, man af borgerligt stånd. min fadher . . . en portare war MD (S) 279 ."],"e":[]},{"a":"portdraghare","b":"nn","c":"","d":["bärare som är förbunden att uppehålla sig i en bestämds stadsport. nar nagra portdragara fiate i sanctj nicolay port SO 204 ."],"e":[]},{"a":"portelin . m. ","b":"","c":"","d":["liten port. fölgde honum genom thän portelin Fr 313 ."],"e":[]},{"a":"porter","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["potzs KTb 63 ( 1429) . ack. pord STÄmb 80 (1465), 88 (1470)), ","*porta görare , ","*porta iärn , ","*porta las","porte laass )","*porta tal","-taal )"]},{"a":"porter","b":"nn","c":"","d":["port. " möta sinom bonda wiþ een port " Bu 4 . " at öpnom porte " ib 133 . " kom wt at portenum " Bil 106 . " lätho sik vp siäfue alle portane " ib 723 . " lät op portin " Iv 4119 . " haffde portin fore them lukt " RK 1: 3744 . " taghar the haffdo portin leest ib 3793. " KS 89 (209, 94) . Fl 1023, 1026 . Iv 754, 781, 782, 4167 . RK 2: 2432 . Bir 5: 95 . Di 98, 125 . HSH 18: 17 ( 1495) . MB 2: 367 . " thz är ekke annath än gudz hws oc himerikis dör oc port " ib 1: 219 . " tronna porter skal oplätas nakrom hedhningom " Bir 3: 188 . Jfr adhal-, fälle-, ingangs-, iärn-, lön-, löna-, lönda-, löne-, löns-, paradis-, slots-, stads-, talu-, tiälda-, värulds-porter. "],"e":["poorter: poort RK 2: 2432 ; ","poorta MB 2: 367 . -ar),","porta haldare","-hallare )","portavaktare , "]},{"a":"portganger","b":"nn","c":"","d":["portgång. STb 3: 401, 404 (1498). är husgrv margit til sagt j sten jn til oleff michelsson j hans mwr fore port gangen han formynskade fore for:ne hustrv margit ib 4: 126 ( 1506) . ib 264 ( 1512) ."],"e":["-gangk SJ 2: 187 (1491) ), "]},{"a":"porthaki","b":"nn","c":"","d":["porthake. HLG 2: 57, 59 (1517)."],"e":[]},{"a":"porthaki","b":"nn","c":"","d":["porthake. RK 3: 4105 ."],"e":[]},{"a":"porthald","b":"nn","c":"","d":["vakt vid port. thet hans porter och dörer haffuä hwar dag standit öpne wthen all porthaall HSH 18: 17 ( 1495) ."],"e":["-haall )"]},{"a":"porthaldare","b":"","c":"","d":[],"e":["-hollare: -hollarana Di 125 . ","-hollerre ib 275), M = porta haldare. Di 125, 275 ."]},{"a":"porthvalf","b":"nn","c":"","d":["portvalv. " the camera offuan pa oleff anderssons prot hwalff " SJ 2: 136 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"portiärn","b":"","c":"","d":[" . n. = porta iärn. Stock Skb 41 (1518). VKu 147 (1547-49)."],"e":["-jern . ","-iarn )"]},{"a":"portkona","b":"nn","c":"","d":[],"e":["portkonu maþer","portkunu- )"]},{"a":"portlas","b":"nn","c":"","d":["portlås. " ith porth laas met hamar oc laas " Skotteb 117 (1462-63?). HLG 2: 55 (1516), 57, 61 (1517), 69 (1520), 70 (1521). Stock Skb 38 (1517). Jfr porta las."],"e":[]},{"a":"portlidher","b":"nn","c":"","d":["skjul försett med port. ingredh . . . panssättha . . . ssin källare och källare rwm och porth lydher ATb 3: 202 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"portluka","b":"nn","c":"","d":["1) porthalfva? jamsköt eraclius kom til portin lukto sik samna siäjfua portlukunar (lapides portæ) Bil 723 .","2) = fälleporter. vtan adhalport skal wara portluka (cataracta) järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn widhiom, ok å iärnom gångande KS 85 (209, 94) . jwi portluka skal wara gap å murenom ib."],"e":[]},{"a":"portnykil","b":"nn","c":"","d":["portnyckel. " mikel remars maagh skall haffua porth nycklane til valborga messo Stb 1: 120 (1477). ib 243 (1480). thil jnra södra torn, the som port nyclana haffua " StÄmb 166 ( 1508) , 181 (1513). Hist. Tidskr. 1: 401 (1509)."],"e":[]},{"a":"portpika","b":"nn","c":"","d":["flicka som tjänstgör som portvakt. VKU 24 ( 1541) ."],"e":["-piga )"]},{"a":"portpikka","b":"","c":"","d":[" HSH 19: 165 (1506))? f.? portklapp? I par porthpike HSH 19: 165 ( 1506) ."],"e":["porthpike"]},{"a":"portpilter","b":"nn","c":"","d":["pojke som tjänstgör som portvakt. tha thykker oss äptirscriffna ärffuodhis folk oc ämbitzmän widherorfftelike wara . . . en systra portpilth . . . en brödhra portpilt SvklE 161 (1443). Fyra handl rör Vkl 292 ."],"e":[]},{"a":"portqvinna","b":"nn","c":"","d":["portvakterska. VKu 53 (1548), 65 (1552)."],"e":[]},{"a":"portringer","b":"nn","c":"","d":["portkläpp. HLG 2: 61 (1517)."],"e":[]},{"a":"portruka","b":"nn","c":"","d":["portmånglerska. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 71 ff. at the hökerskor, mongerskor och portruker skolle ingen makt haffue . .. meth theris hantheren huarke j portin eller pa bron Stb 4: 320 (1513)."],"e":["-ruker ) , "]},{"a":"portrum","b":"nn","c":"","d":["portutrymme. " bade skulle the bliffwa vidh portrwmit bade til sin väg til dödhra dagha " ATb 2: 135 ( 1479) . Stb 3: 135 (1493). SJ 2: 246 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"portstolpe","b":"nn","c":"","d":["portstolpe. ATb 2: 368 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"portstova","b":"nn","c":"","d":["portstuga, vid slottsporten befintlg byggnad. the koma lönlik j portstufwan jn RK 2: 2427 ."],"e":["-stufwa )"]},{"a":"portstova stuffwen. stuen","b":"nn","c":"","d":[" portstuga, vid slottsporten befintlig byggnad . . . at sittie ther för rättha i portstuffwen FMU 4: 461 (1476, avskr.) . en karl . . . hade slagit en kar i portstuen her pa slothet STb 5: 201 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"portsystir","b":"nn","c":"","d":["klostersyster som tjenstgör såsom portvakterska. Bir 5: 95 ."],"e":[]},{"a":"portsystir","b":"nn","c":"","d":["klostersyster som tjänstgör såsom portvakterska. Mecht 294 ."],"e":[]},{"a":"porttalan","b":"nn","c":"","d":["prat i porten. oskäliken poort talan Bir 5: 130 ."],"e":["poort talan )"]},{"a":"porttorn","b":"nn","c":"","d":["porttorn. " nyklane til porttornen " StÄmb 203 ( 1522) ."],"e":[]},{"a":"portvarþer","b":"nn","c":"","d":["öfver en port såsom försvarsverk anbragt torn? en staþar aldar cristen stor ok starcar mz hundraþ portvarþom (portas; Bil op muradher mz hundrada portuäriom 1020) Bu 508 ."],"e":[]},{"a":"portväria","b":"nn","c":"","d":[" = portvarþer. Bil 102 0 ."],"e":[]},{"a":"posavalk","b":"nn","c":"","d":[],"e":["pasavalk )","posavalks öl","passavalks- )"]},{"a":"posi","b":"nn","c":"","d":["påse hon tok pusa och slo peningane i birgitta sköth ATb 1: 286 ( 1468) ."],"e":["pusi )"]},{"a":"posi","b":"nn","c":"","d":["påse. " en fatök quinna baþ a väghenom en þera föra sin pusa (saculum). han tok pusan oc förþe " Bu 173 . " i fatigha konu pusa " GO 532 . the glömde bade säk oc posa RK 2: 6201 . " widher sit bälte bar han altidh en storan pusa medh päningom " Ansg 247 . " haff een ärlik posa full ther ij hundradha öra gull " Fl 1178, " lät thz j en pusa " LB 2: 71 . lat thz j en annan posa ib. ib 7: 23, 56, 155, 207, 325 ."],"e":["posse: -a LB 7: 56, 207, 325 . pusi),"]},{"a":"posses","b":"nn","c":"","d":["besittning, besittningsrätt. " wi . . . anamodom husith oc possess på wastena clostersens wägna . . . wnder myndoga notarii instrumenth " PM LXI ."],"e":["possess )"]},{"a":"poster","b":"nn","c":"","d":["2) vattenpost, pump. at legge postar i iordena för vatn trong som i incöpingh etc. HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"poster","b":"nn","c":"","d":["post, fönsterpost. the (fönstren) skulu haffua qwämmelika formaa j länkdinne oc ekke wtan ena alin j breddinne mällan postanna Bir 5: 45 ."],"e":[]},{"a":"postolons gyllene","b":"","c":"","d":[" , = postulatus. thwa sara nobella och en postolons gillene ATb 2: 259 ( 1485) ."],"e":["-gillene )"]},{"a":"postulatsker","b":"av","c":"adj.","d":["i uttr. postulatsker gyllene = postulatus. XXVj postelaske gyldene Skotteb 2 ( 1460) ."],"e":["postelasker )"]},{"a":"postulatus","b":"nn","c":"","d":["guldmynt (av sämre halt), urspr. (1440) präglat av postulatus Rudolf av Utrecht, sedemera även av andra kyrkliga furstar. vij (7) wngherska gyllena, iij (3) postulatus, en rensk gyllenä STb 1: 24 ( 1475) . engin postulatus skal her gaa meer i riket än for vij (7) öre ib 378 ( 1482) . STb 2: 590 ( 1491) . " en godh postulatus for j marck " ib 3: 10 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"postulatusgyllene","b":"","c":"","d":[" = postulatus. Skotteb 120 (1462-63). STb 1: 28 (1475), 4: 355 (1514)."],"e":["postulatis- . ","-gyllenä . ","-gyllane )"]},{"a":"postulera","b":"vb","c":"v.","d":["begära, kalla (till kyrkligt ämbete någon som för att erhålla det behöfver dispens från ett kanoniskt hinder). til biscop war han postolerath MD 502 ."],"e":["postolera . "]},{"a":"postulera","b":"vb","c":"v.","d":["begära, kalla (till kyrkligt ämbete någon som för att erhålla det behöver dispens från ett kononiskt hinder). bidiom wij eder kiärlika, at j han till ärkebiskop taijn och postulerin Lindblom Äbval 5 (1432)."],"e":[]},{"a":"potapanna","b":"nn","c":"","d":["upphofsman, tillställare. " ther är erkebisk[[op]en och mester henrich . . . pothapanna till " BSH 5: 93 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"potgiutare","b":"nn","c":"","d":["grytgjutare. ss tillnamn. STb 4: 274 ( 1512) . HLG 3: 7 (1517), 9 (1519), 30 (1520)."],"e":["pwl- . ","-gytare )"]},{"a":"potta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["putta )","*potto makare","potta- )"]},{"a":"potta","b":"nn","c":"","d":["1) lergryta. " stöt lagin aff polleye oc werma i potto " LB 7: 199 .","2) ss måttbestämning: pott (ett särsk. i Danmark nyttjadt mått; jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 282, 287). siwdh tz i ena potto vatn LB 7: 222 . siwd tz saman i twa potthor vatn ib 227 . ib 250, 307, 310, 311, 312, 313 . - Jfr lerpotta."],"e":["pwtta: -o LB 7: 250, 313 ; se vidare lerpotta. ","putta: -or ib 310), "]},{"a":"pottare","b":"nn","c":"","d":["krukmakare. min fadher . . . en portare (sannol. fel för pottare; jfr G. Blomqvist, Schatavelslek s. 210) war MD (S) 279 ."],"e":[]},{"a":"potter","b":"nn","c":"","d":["grop, brunn, avgrund. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 204 ff. ginstan nidher trykkes diefulen . . . j nidherste heluitis pooth eller kädhell SvKyrkobr (Lucid B) 231 ."],"e":["pooth ) , "]},{"a":"potter","b":"nn","c":"","d":["grop, brunn, afgrund. " löön taker hn i helwitis poot " RK 1: 2917 . " ther nidre sithia i heluitis poth " ib 3634 ."],"e":["poth RK 1: 3634 . ","poot ib 2917), "]},{"a":"poyto","b":"","c":"","d":[" , se pöito."],"e":[]},{"a":"prakka","b":"vb","c":"v.","d":["besvära, plåga, oroa? preja? ath the ligghya ok prakke them daglike BSH 5: 301 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"prakkare","b":"nn","c":"","d":["stackare. " nar her komber en ret konung offuer them try ryken, tha skullw wij fatig men oc prackere ffa eth banner dyffuel " STb 5: 228 ( 1519) ."],"e":["prackere )"]},{"a":"prakticera","b":"vb","c":"v.","d":["praktisera, utöfva läkekonsten. thetta maghin j bätre sielfwe besinna än nu är sakt första i börghin practicera LB 3: 178 ."],"e":[]},{"a":"pram","b":"nn","c":"","d":["pråm. " täkta praama och andra baatha leeth han wäl reedha " RK 3: 277 . " at göre myn pram och flere skiip rede " BSH 5: 173 ( 1507) . thet promen er kommen til fiots ib 255 ( 1508) . ib 272 ( 1508) . twa wore fortechte pramä HSH 20: 180 ( 1507) . tesse II fortecthä praamer ib 182 ( 1507) ."],"e":["praam . ","prom . ","-ar . ","-er ) , "]},{"a":"pram","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jngewaldo praam " SD 2: 530 ( 1308) . - Jfr timbrings pram."],"e":["praam . ","prom . ","pramma PMSkr 102 . promer Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. xx c. 4),"]},{"a":"pramare","b":"nn","c":"","d":["pråmkarl. pythker oc praammara PMSkr 61 . ib."],"e":["praamara ) , "]},{"a":"prambok","b":"nn","c":"","d":["lhanis hogben . . . bepliktade sik at koma til swars j lubeka meth bertil smidh . . . och rettta sik eptir prombokene, och komber han ecke till swars, tha skla han fornögia bertil smid then sääl, som han pa talade STb 2: 136 (1486)."],"e":["prom- )"]},{"a":"prambyggiare","b":"nn","c":"","d":["pråmbyggare. Stock Skb 243 ( 1524) , 303, 304 (1524, Skip)."],"e":["praam- . ","byg(g)iere ),"]},{"a":"pramfarmber","b":"nn","c":"","d":["pråmlast. " concedimus eis . . . duos pramfarmæ de lignis dictis eldibrand " SD 3: 24 ( 1311) . " confero duos pramfarma de dødhvidh id est eldibrand " ib 27 ( 1311) ."],"e":[]},{"a":"pramförare","b":"","c":"","d":[" , pråmförare, pråmskeppare. baathkarla, oc praam förara, och draghara som hyälpa jnlödha äller afflödha skip PMskr 61."],"e":["praam- )"]},{"a":"pramkarl","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " joan praamkarl Stb 3: 118 (1493). " SSkb 16 (1501-02), 255 (1507-08), 317 (1509-10). Stock Skb 312 (1503 -12). Stb 4: 94 (1505). StÄmb 160 ( 1506) , 172 (151 0)."],"e":["praam- . "]},{"a":"pramlegha","b":"nn","c":"","d":["hyra för pråm. VKJ Bil 282 ( 1466) ."],"e":["-lega )"]},{"a":"pramlödh","b":"nn","c":"","d":[" ? pråmlast. for iij pramlöder steen Stock Skb 268 ( 1525) ."],"e":["-löder ) , "]},{"a":"pramman","b":"nn","c":"","d":["pråmkarl. STb 3: 83 ( 1493) . ib. xiiij öre prammennen fore ij (2) tunnor öll SSkb 275 (1508) ."],"e":[]},{"a":"prammästare","b":"nn","c":"","d":["pråmbyggare. Stock Skb 303 (1524, Skip) ."],"e":["praamestere )"]},{"a":"prampera","b":"vb","c":"v.","d":["kråma sig, hovera sig? constrve yppus hesten cespitat han pramperade in phaleris i strymomen que ok cespitat han prampendra supinus högfärdoger blatta i purpurklädeneo GU C 20 s. 58 . cepito . . . gräua och snaffwa och prampera ib s. 102 ."],"e":["-ade . ","pranpera )"]},{"a":"pramperan","b":"nn","c":"","d":["dån, gny. " sa myken pramperan the haffua mz baswnor bomber oc monga pipa " RK 2: 9252 ."],"e":[]},{"a":"pramtimber","b":"nn","c":"","d":["timmer till pråmbygge. Stock Skb 73 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"pramvärke","b":"nn","c":"","d":[" = pramtimber. vj mark som michel fick for pram verkit han tälgde SSkb 274 ( 1508) . Stock Skb 37 ( 1517) . iiij mark iiij peninge fför öll oc spisningh the som wore effter pramwerkit ib 38 ( 1517) . ib. " the bönder, som the legde skogen aff til pramwerke oc hamerbond ib 40 (1517). " ib 80 ( 1518) , 242 (1524)."],"e":["praam- . ","-werke )"]},{"a":"prang","b":"nn","c":"","d":["strid. " satte si til prang oc kiiff " MD 389 . begynne prang RK 2: 2794 ."],"e":[]},{"a":"prang","b":"nn","c":"","d":["Jfr hästa prang."],"e":[]},{"a":"prang","b":"nn","c":"","d":["utprånglande, försäljning. " en partt som nedher satther er paa prangh " HSH 24: 59 ( 1516) . Jfr forprang."],"e":[]},{"a":"pranga","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr utpranga."],"e":[]},{"a":"prangare","b":"nn","c":"","d":["grälmakare, orostiftare. TS 20 ."],"e":[]},{"a":"prebenda","b":"nn","c":"","d":["1) daglig portion af lifsmedel som utdelas i ett kloster. magho the äta . . . aff the prebendo som abbatissan them foreseer Bir 4: 100 . engin sende andre aff sinne prebendo äller prouento ib 5: 136 . Jfr VKR 3 ; Bir 5: 32 . ","2) underhåll anslaget åt en kanik, prebende. lata fasta . . . siäx öresland iord . . . vnder hälgä kors prebendo i strenginäs domkirkio, thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht vppe halder, oc swa hans epter komandom som the prebendo sculo hawa til äwerdeligo ägho SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 77 ( 1401), 295 ( 1403), 296 ( 1403) o. s. v. kendis fore os . . . margit . . . sik wara herra yesmars, som borghare war i lybeko oc sancti martins altare funderadhe i sthokholms byokirkio, rätta systerdotter dotter, oc framledhis gaff hon . . . herra häninge . . . allan sin rät ther hon hafde til the prebendone ib 27 ( 1401) . " hafwer saalt . . . vnder ena prebenda i vpsala domkirkio, then hederliken herre argher, herre benkt hakanson, kanoker i the samv for:de vpsala domkirkio, x solidos landh jordh " ib 55 ( 1401) . ib 56 . är sancti sigfrijd prebende lööss her widh wor domkirkie FH 7: 67 ( 1505) . " kan han icke häden fraan prebenden wara som noget gagn wil vtaff henne haffua ib. " FM 274 ( 1506) . " ey tarffwas göra nokot prästagäl aff tesse hwseno äller präbendo " PM LXIII . - Jfr proventa."],"e":["präbenda )","prebendo gardher"]},{"a":"prebenda","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["-er PMskr 667 (avskr.) ), ","*prebende (pl. -ar MP 4: 260 ), ","*prebenda altare , ","*prebenda gardher , ","*prebenda hus","-huss )","*prebenda mässa","-messa )","*prebenda pänningar . m. pl. penningmedel tillhörande ett prebende. ST 3: 307 ( 1496) . then andra delin löse medh sine egne pening, ey . . . medh gille peninga eller presta och pebenda peninga STb 4: 33 (1504). ","*prebendes hus , ","*prebendo aker","prebende- )","*prebendo bref","prebende- )","prebendo gardher (prebende-), ","*prebendo hus","prebende- . ","-hwssz )","*prebendo patron","pebende- )","*prebendo stenhus","prebende- . ","-huss )"]},{"a":"prebendat","b":"nn","c":"","d":["prebendeinnehavare. " lkirkio sysleman skal faa klokkarenom iiij mark wax til qwindil messo til prelata cannika prebendata oc koorprästa behoff " ÅK 58 . " her andhers törbo och her arendh prestra ok prebendata i stocholm " SJ 2: 108 ( 1488) . STb 3: 332 (1497), 412 (1498). her thore, fordhom prebendat j scha[ra?] NMU 1: 160 ( 1515) . GPM 2: 49 (1513-17)."],"e":[]},{"a":"prebendat","b":"nn","c":"","d":["prebendeinnehafvare. " her iöns eek prebendat i vpsala " HSH 20: 31 ( 1506) . SJ 130 ( 1444) ."],"e":[]},{"a":"predika","b":"vb","c":"v.","d":["1) predika. " aathskilde ath prädika gudhz troo " SkrtUppb 373 .","2) förkunna. " thy at hon (ɔ jungfru Maria) predicas aff allom miskwninna källa " SkrtUppb 12 . 3) predika, tala eftertryckligt. epter thet som knwt pa högen och nogre flere pa bergit . . . haffua prädiket och sakt fore tasse dalekarle GPM 2: 15 ( 1505) ."],"e":["prädika . ","prädiika )"]},{"a":"predika","b":"vb","c":"v.","d":["1) predika. huar biscopar scal haua tua präste ok þre diäkna när sik þa han prädica Bu 397 . " thua (näml. lärjungar) satte han ther nidher at predika " Bil 163 . ib 791 . " som til koorss tiidelige maa ghange predike oc anner tiidgerder vpholda " FH 7: 67 ( 1505) . the sculdo genstan vtfara oc prädica Ansg 191 . " predikadhe mästar arnald j rom a moth klärka giri til thera rikedoma ok gen thera kräselicom lifnadh " Bil 782 . ib 830 . Lg 3: 419, 420 . " skulu the som predika j tässom renliffnadh wm synnedagher är framsäthia thäs dagxsins läst " Bir 4: 74 . " han prädicaþe firi hanom " Bu 7 . Bil 794 . Bir 1: 66 . " at predika kiättarum " Bil 831 . Bu 154, 186 . Gr 302 . " kändos eigh än viþ sannan guþ ok guþlekan siþ. som sialuar guþ prädicaþe ok kiände " Bu 138 . " predica landeno gudz troo " Bil 886 . han predicadhe syndoghom mannom synda bätring Bo 38 . hata þöm christum prädicaþo Bu 150 . þe prädicaþo han sannan guþ ib. " thu six oc predicas oc äst sannelica miskunnina modhir " Bir 3: 49 . " fore nwnomen prädika lästena wppa theras modhers maal " ib 4: 26 . gak oc prädica gudz ordh for hedhningomen Ansg 191 .","2) förkunna. the (domarne) . . . tala thäk thingh ok predica (loquuntur placentia) for mannom Bir 1: 193. bödh predica ok lysa (prædicarent) then skola wara konungh som dauid hafdhe vtualt ib 233 . ","3) predika, tala eftertryckligt. aldrigh kan thu predika swa thz thu skal thäs mera fa Iv 4865 . jach will . . . predica sa fasth moth honum och thöm, som the göra moth mik BSH 5: 124 ( 1506) ."],"e":["prädika Bir 4: 26, 27 ; Ansg 191 . ","prädica Bu 138, 397 ; Ansg 191 ; ","-aþe Bu 7, 138, 154, 186 ; ","-aþo ib 150 . ","-at Lg 3: 420),"]},{"a":"predika","b":"nn","c":"","d":["predikan. " Genom pl. af detta ord ersättes pl. af predikan. "","1) = predikan 1. tre prädikor TK 274 . ","2) = predikan 2. swa dane mange edre prediker HSH 18: 98 ( 1497) ."],"e":["prädika )"]},{"a":"predika bok","b":"nn","c":"","d":["predikosamling, postilla. en predica book then til domkirkiona köptis for xx mark Svartb (Skolkl) 505 ( 1471) ."],"e":["-book )"]},{"a":"predika brodhir","b":"nn","c":"","d":[" = predikara brodhir. laa en wnger predica brodher siukir Bil 257 . manghe brödhir a s. dominici lifnath, som kallas prädica brödher Ansg 191 ."],"e":["predica brodher . prädica brodhir),"]},{"a":"predika hus","b":"nn","c":"","d":[" = pedikara hus. forstondere for predike huszen StÄmb 227 ( 1539) ."],"e":["predike- )"]},{"a":"predika ordhin","b":"nn","c":"","d":["dominkanorden. STb 4: 314 (1513)."],"e":["-orden )"]},{"a":"predika stol","b":"nn","c":"","d":[" MP 3: 490 . " mädh lagha maning opernbarlica a predikostol " Nio handl rör Vkl 235 ( 1445) . jtem bör honum (ɔ klockaren) oc klädha ok affklädha . . . prädike stolen . . . tha täss pläghsider är ÅK 59 ."],"e":["prädika- GU C 20 s. 19 . prädikeÅK 59. prediko- Nio handl rör Vkl 235 ( 1445)"]},{"a":"predika stol","b":"nn","c":"","d":[" = predikara stol. nar the gingho aff predika stolen Lg 3: 420 . TK 270, 274 ."],"e":["prädikastol: -stolen TK 274 . ","prädikastool ib 270), "]},{"a":"predikan","b":"nn","c":"","d":["1) predkikan. jtem wiin öffläte oc reent watn . . . bör honom (ɔ klockaren) allom skipta som messo wilia holda for wtan under prädyken ÅK 57 . 2) predikande, tal. baptista war hans ropandis röth j ödhkninne, ok fore lop han ordhit, thz är gudz son, mz predikanna liwdh (prædicationis sono) SpV 208 ."],"e":["prädyken )"]},{"a":"predikan","b":"nn","c":"","d":["1) predikan. " baþ at han kome tel prädican " Bu 7 . " varþ cristen viþ hänna prädican " ib 511 . " lestinna predikan " Bil 796 . " var the predicanen faghir " Bo 64 . " then broder hiit kom haffwer hollidh her i dagh predichen som en dande man " BSH 4: 336 ( 1503) . Bu 8, 185, 186, 206, 519 . Bil 377, 791, 804, 831, 833 . Bir 1: 66, 133, 317, 318, 4: 74 . VKR v. RK 2: 6744 . Lg 999 . TK 274 . ","2) pridikande, tal. " swadene prediken som i oc andre nw haffue fört kring om alt rikit " HSH 18: 98 ( 1497) . BSH 5: 124 ( 1506) . - Jfr kärleks predikan samt predika, f."],"e":["prediken . ","predichen . ","prädikan TK 274 . ","prädican Bu 7, 8, 185, 186, 206, 511, 519), "]},{"a":"predikare","b":"nn","c":"","d":["predikare, prekant. Bu 7, 8, 206 . Bir 1: 66 . " vm þän tima var ciprianus biscopar af cartagine mär mästare ok prädicare " Bu 397 . " petrus sagdhe swa til paulum: faar i gudz fridh godher predicare " Bil 107 . " dyr predikare " ib 796 . beddos . . . cristin predikara ib 762 . ib 790, 829 . j prädikara syslo ib 794 . " rättir tronna predikare " ib 831 . äuinneleks lifs prädicara Bu 521 . " cors prädikare " ib 139 . - bildl. ath the fa nogen annen prädichere, som mong ärinde och saker thöm fortälgher, oss till alss inthet bestand BSH 5: 402 ( 1510) . "],"e":["prädikare Bu 139 ; ","-ara Bil 794 . ","prädicare Bu 397 ; ","-aren ib 7, 8 ; ","-ara ib 206, 521 . prädichere),","predikara brodhir","prädicara- ST 267 . ","prädicärä- SD 5: 565 (1346; på två st.), 566 (på två st.)), ","predikara klädhe","prädikara- )","predikara klädhabonadher","predikar klädhe- )","predikara lifnadher","prädikara- Bil 793, 795), ","predikara ordin","-orden SJ 56 ( 1439); -ordon ST 155, 158, 159 . ","-ordön ib 385 . prädikara ordon ib 157), ","predikara stol","predikaro- Bir 4: (Avt) 177), "]},{"a":"predikare","b":"nn","c":"","d":["predikare, predikant."],"e":["predekerom Saml 24: 150 ) , ","*predikare brödhra ordin","-brödre- . ","-orden )","*predikara hus","predikare- )","*predikara ordins kloster","prädicara ordhins closther )","*predikara ämbite , "]},{"a":"predikstol","b":"nn","c":"","d":["predikstol. två prädikz stola TK 274 ."],"e":["prädikz stol )"]},{"a":"prefigurera","b":"vb","c":"v.","d":["förebilda. hon (Jungfru Maria) är aff patriarch prefiguret oc spadh Lg 3: 614 . " är iomffru maria prefiguerat oc liknat widh then buskan som moyses saa allan loghande " ib 616 ."],"e":[]},{"a":"prel","b":"nn","c":"","d":["Jfr sadhulprel."],"e":[]},{"a":"prelate","b":"nn","c":"","d":["förman, föreståndare, uppsyningsman. " thu äst thinna brödhra förman oc prelate (prælatus . . . vel rector) " Su 70 . särskildt den (man eller qvinna) som inom ett kloster har myndighet öfver bröder eller systrar. haff fridh mz prelatom LfK 146 . " göre pelaten äpther sancti augustini radhe, ther han sigher i reglonne till prelatan " ib 147 . " prelaten haffwi gärna neffstena ib. ib 152, 155, 157, 158 o. s. v. - Jfr swa möklo mer hon (abbedissan) är androm fore skipath til prelatam sua möklo athuaktelikare skal hon göma reghlonna buthordh " VKR 74 . - Flere af de anf. ställena kunna föras till prelater."],"e":[]},{"a":"prelater","b":"nn","c":"","d":["förman, uppsyningsman. hafwa . . . afwndh oc hat oc forsmädhilse til sinna prelata ST 384 . - prelat, högre andlig (med domsrätt). j prelatanna wald oc maattan Bir 4: 104 . " prelatanna dom oc ranzsakan ib. prelata riddara och swena " RK 2: 181 . ib 2305 . " biscoppe prelata riddere och sswena " ib 1612 . ib 1980 . " bisper oc prelather wåre tha när " ib 3: (sista forts.) 5857 . hwar prelather hölth tha sina (näml. predikan) ib 5861 . när biscopana medh prälatomen vore inkomne TK 274 . af archebiscopenenom och flerom androm prälatom ib. med prälatena thetta giordhe ib. " enghen biskop ällar kyrkionnas prelath dirffdhis tik wighia til closters klädhebonat " Lg 3: 310 . " wt waldher til en prelat ower alla the kyrkior i thz landh waro " ib 691 . domkirkionas herrar ok prelater BSH 5: 16 ( 1504) . then helighe kyrkes prelater ib 520 (1512?). De anf. ställena kunna till stor del föras till prelate. "],"e":["prälater . ","-ar . ","-er ) , ","prelata döme , "]},{"a":"prelater","b":"nn","c":"","d":["1) person som i ngt avseende överträffar andra. " konwng celidis . . . war then fägersta man . . . han war framsath oc som en prelaath for alla andra j syn fägrind " Troj 132 . "],"e":["prelat . ","prelaath )","*prelata bokastol , ","prelata döme (prelato-), ","*prelats ämbite , "]},{"a":"pren","b":"nn","c":"","d":["pryl, syl. pro ligulis et vno pren ore HLG 1: 41 (1439)."],"e":["preen )"]},{"a":"present","b":"nn","c":"","d":["present, gåfva, skänk. " taca viþ eet litet present " Bu 514 . þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt ib. þolik present höre äke mik: vtan þöm þänna hem älska (ista numera sunt necesaria his, qui terrena requirunt, ego nihil terrenum, nihil carnale desidero) ib 206 . Bir 2: 32 ."],"e":[]},{"a":"presentera","b":"vb","c":"v.","d":["överlämna, frambära. - förete. att war medbroder . . . haffuer oos precenteret och beteth wor . . . herres dombreff STb 5: 333 (1521, Kop). - föreslå (till ett kyrkligt ämbete). Se Sdw 2: 1281. at ingin hawer makt at presentera til sancte anne præbendam . . . vtan waar elskeligin broder Vg Fornmt III 7-8: 156 (1387). ib. kan thet swa wärdha, at nokor ii hans släkt, sum thär til fallin äär, tha ma han sik siälwer presentera ib. ath han presenterade herra öduidh til thet altarith som en patromus pleger presentera Svartb 333 ( 1431) . Spegel Skrbev 33 ( 1432) . " tha bör härskapeno engin klärk presentera til stokholms kirkio " Priv f Sv st 80 ( 1436) . then, som presenteradher wardher ib. SkrtUppb 210 . GPM 2: 390 ( 1491) . " at then klärch skal widerkenne, mych och myne syskene, ath wii honum prsenterat haffue, oc ath wj justapatronatus haffue offuer forscriffne prebendo " ib 93 ( 1499) . ib 354 ( 1510) . "],"e":["präsentera . ","presentere . ","-adhe . ","-adher precentere: -et Stb 5: 333 (1521, Kop)),","presentera sik , framställa sig, inställa sig, infinna sig. at the engaledis tilstädhie här j landet främande prestom messo säghia eller annat presta embitte öffua eller bruka for än the hafua warit j wpsalom for capitulum oc presenterat sigh ther Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) ."]},{"a":"presentera","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlemna, lemna, frambära, räcka. presänteradhe thz (ɔ: pärmanit) biscopinom KL 82 . " ängillin ther hona (bönen) takir oc presentera (præsentandam) a högha altara i himerike " Bo 104 . " bidhir thin ängil fore thik oc presentera gudhi thina bön " ib 112 . " presenteradhe hanum tholika födho som han ath siälfuir " Bil 601 . " presenteradhe honom breffwet " Lg 219 . " hafwa nakot j händinne at presentera höxsta konungenom " Bir 1: 318 . ib 319, 3: 128 . presentera (obulerunt) the honum gawor MB 1: 246 . ib 252, 2: 76, 404 . " tak thäkkelica thässa litla gafwo oc thätta fatika offir. ther thin son thänne litle piltin thik i dagh först presentera (præsentat) " Bo 9 . " presentera thet altare eller prebendam thöm clärk os bezst thäkkes " SD NS 1: 372 ( 1404) . " vordho honum margh thusand pund presentarth innirlika " Fr 2705 . honum wardh ther gifwith a mina tro presentereth en starker hund Al 4121 . " strax the (barnen) ärw gripne presenteres capitenarenom " PM 40 . " presentera sin fanga " ib 37 . - framställa, föra (ngn) fram (till). väl matte han hawa sänt til thöm en ängil at frälsa sina thiänara oc prseenterat honom thöm hwart han hafdhe vilit Bo 220 . " tha som han presenteras biscopomen " ib 189 . han opreeste lazarum . . . oc presenterade han sinom syst rom MB 2: 383 . Bir 2: 44 . Ber 208 . " thu som skulle hela siälanar ok presentera them til mik (ad me præsentare) " Bir 1: 123 . " iomfrvna prsenteradhos j gudz mönstir " ib 26 . " prsenteras fore thin domstol " MB 2: 374 . KL 378 . Ber 203 . - föreslå (till ett kyrkligt ämbete). är vlsby kirkie lööss . . . til huilken i haffua kongxlige retth at prsentere en annen gode man FH 7: 67 ( 1505) . FM 274 ( 1506) . "],"e":["prseäntera . ","presentera sik , framställa sig, inställa sig, infinna sig. prsenterade ok beuiste sik konungenom Bir 1: 397 . " then som segh presentera swa vndy annath baneer, än ther han wndhy tyänar " PM 23 ."]},{"a":"presenteran","b":"","c":"","d":[" , f. 2) framställande, framställning. memoria är komaskolande thinga andhelikin foremärkilse, ällir presenteran (representatio) äptir hoxsins tilsyn SpV 144 ."],"e":[]},{"a":"presenteran","b":"nn","c":"","d":["gåfva, föräring. " the honum the prsenteren baro " Al 7676 ."],"e":["-en )"]},{"a":"presentet","b":"nn","c":"","d":["2) rum, kammare? " tha hon han i prsentetith wan " Al 8270 ."],"e":["-eet Al 7673, 7761, 8765 ; pa alla tre ställena i rimsl.),"]},{"a":"preskription","b":"nn","c":"","d":[" PMBref 317 ( 1512) . Jfr: än moth häffdh skwlle klostersens ämbetis men altid haffwa til lsidz at göra protestacion auctenticam wnder myndogh jnsigle, oc breff när the waaro pa tingh älle til rätto wm nokor clostersens ärande när the fingo ekke ändogh swar wppa dom äller lagh. tha matte ärandith hängia oc aldrig worde prescripcio ib."],"e":["prescrepcion )"]},{"a":"pressun","b":"nn","c":"","d":["fängelse. torcular, stokker vel pressun GU 2 . " the kastadho han j thera presswn " ST 383 ."],"e":[]},{"a":"prestaf","b":"","c":"","d":[" , se pristaf."],"e":[]},{"a":"prester","b":"","c":"","d":[" , se präster."],"e":[]},{"a":"prester","b":"","c":"","d":[" , se präster."],"e":[]},{"a":"priar","b":"nn","c":"","d":["= prior. SD NS 1: 244 ( 1403), 245. medh renlius mannom piraenom oc brödhromen i eskilstwna ib 140 ( 1402) . " priaren oc brödhrenä ib. ib 139 ( 1402). nykilin . . . anduradhadhe sancte patricius priarenom j the samo kirkione til gömo " Pa 10 . Lg 3: 383 . LfK 31 . Några af de anf ställena kunna föras till priare."],"e":[]},{"a":"priar","b":"nn","c":"","d":[" 349, 387 (1498). Stock Skb 311 ( 1503) . STb 4: 11 ( 1504) . ib. ib 5: 40 ( 1515) . larens nilsson . . . ffulmyndug och mektigh wtaf priaren och menige conuens bröder i kartuse clöster mariafridh ib 49 ( 1515) . " priar hans kanvti i eskilstwna " ib 105 ( 1516) . ib. ib 131 ( 1516) . Flera av de anförda exemplen kunna föras till priare."],"e":["lib"]},{"a":"priare","b":"nn","c":"","d":["= prior. " priare i cistersiensi limnadh " Bir 1: 38 . " priare i sightuna " Lg 3: 382 . SD NS 1: 243 ( 1403) . Bir 1: 355 . ST 395 . - provinsilprior (inom Dominikanerorden). brodher pädher aff sancte dominci orden priare öffuer provicinam dacie Lg 3: 357 . - Jfr subpriare."],"e":[]},{"a":"priare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["pryare )","*priara döme , "]},{"a":"prighiza","b":"nn","c":"","d":["priorinna? syster katerina, abbadissa i gudhem, syster cristina prighisza ok alth conuentit ther sama stadh SD NS 1: 230 ( 1403) ."],"e":["prighhisza )"]},{"a":"prikka","b":"nn","c":"","d":["prick. tha the (ɔ bina) haffwa jämp prikkor litadhe pa sigh PMSkr 296 . " lisjmacus är en marmorsten haffwandis j sig rändher oc prikkor som gwl " ib 479 ."],"e":[]},{"a":"prikker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["til prikka"]},{"a":"prim","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) nymåne. " tha är prim oc ny som för " MB 1: 63 . " thet gör i mars månat j första prim " MD 428 . - månad. tionda dagh thässa prims (mensis hujus) M´b 1: 307. fiortanda dagh thässe prims ib. Jfr prima. ","2) den förste timmen på dagen el. kl. 6 f. m., den andre af de s. k. kanoniske timmarne; äfven det som lästes el. sjöngs vid den gudstjenst som hölls vid denna tid. thz som giordhis i threm tidhomen som är ottosangx tidhinne. priim oc terz ok alt til sextam Bo 183 . ST 167 . " tha primit siongx " ib 197 . byriadho priim först aff daghenom ok ther näst aff ware fru KL 84 . " byria primit ib. lBir 5: 70. til prim oc alla andra smaa tidher " ib 52 ."],"e":["priim )","prims tidh , ","prims time","-tyme )"]},{"a":"prim","b":"nn","c":"","d":["och m.? (Saml 27: 108) L.","1) nymåne. " tre primar oc tre sönnedaga äffter trättande dg iula, tredi sönnedagen är paaska dager " Saml 27: 108 . 2) den första timmen på dagen (kl. 6 fm.) den andra av de kanoniiska timmarna; det som lästes el. sjöngs vid den gudstjänst som hölls vid denna tid. aff ottosangenom oc in til prym, oc fra prym, oc in til noon Mecht 217 . jtem ringe han (ɔ klockaren) . . . til primet PK 60 . "],"e":["-ar . ","prym )","*prims dagher , ","*prims klokka","pryms- )","*prims mässa , ","prims tidh , "]},{"a":"prima","b":"nn","c":"","d":["eg. nymåne; måndad. tionda dagh thässa primu (Cod. A prims 307) MB 1: (Dod. B) 554 . Jfr prim."],"e":[]},{"a":"primat","b":"nn","c":"","d":["primas, den förnämste andlige i ett land. Jfr Sdw 2: 214 s.v. primate? wij erchebiscop jeniss i vpsala oc primat i swerighe Uppland 1941 s. 55 (1460)."],"e":[]},{"a":"primate","b":"nn","c":"","d":["primas, den förnämste andlige i ett land. ther forböz allom primatom nokot taka älla kräfuia for pallium Bil 734 ."],"e":[]},{"a":"primdagher","b":"nn","c":"","d":["den dag då nyet först synes. Jfr N. Beckman, Linkbiblh (ny ser.) 3: 62. Bil li Linkliblh (ser ser.) 3. Jfr prims dagher."],"e":["priim- )"]},{"a":"primgiäld","b":"nn","c":"","d":["frakttillägg ss ersättning för tillsyn över lasten. ath han ecke vpbar meer aff staffan vesgöte i primgäld än x (10) peninga fore x (10) fath järn STb 1: 184 (1478). at skypper arendth scal verie sigh sielff iij:e (3:e), at han jntet haffuer aff bondan, hyre eller primgieldh, som han hanom tillagt haffuer ib 2: 534 ( 1491) ."],"e":["-gieldh . ","-gäld )"]},{"a":"primklokka","b":"nn","c":"","d":[" = prims klokka. HLG 2: 21 (1511)."],"e":[]},{"a":"primmässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-messa . ","primissen HLG 2: 146 (1527)),","*primmässo klokka (-messa), "]},{"a":"primringning","b":"nn","c":"","d":["ringning till primmässan. HLG 2: 95 (1519), 97 (1520), 132 (1525)."],"e":[]},{"a":"primsigna","b":"","c":"","d":[" , se brimsigna."],"e":[]},{"a":"principal","b":"nn","c":"","d":["förman, föreståndare. " wäl kan her snarliga göras et closter wdaff ffor fäm äller flere wars ordens bröder saa at en waare altit aff watzstena closter principal ok skulle kallas commissarius ordinis nostri " Troil 5: 315 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"prinzel","b":"nn","c":"","d":["ett slags säck. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 1000 (1460). tha sade magnus ath wadmal fanz i martins säk . . . iak staar än i borgan for sama wadmalid som i martins prinzil fanz ATb 1: 121 ( 1460) ."],"e":["-il )"]},{"a":"prior","b":"nn","c":"","d":["prior. . . . fik cristendom aff priorenum j kalmarnäm Engström, Bo Jonsson 306 (1361). medh sins priers ok conwentz samtyckio SJ 2: 130 ( 1484) . Jfr priar-, priare och subprior."],"e":["prier )"]},{"a":"prior","b":"nn","c":"","d":["prior, förman inom ett kloster el. samfund af munkar. FH 4: 42 ( 1455) . klostesins prior KL 32 . " thenne prioren " LfK 34 . " abota priora eller brodra i för:ne orden " DD 1: 207 (1508, eft. nyare afskr.) ; de båda sitn. ställena kunna föras till priore. Jfr subþrior."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"priore","b":"nn","c":"","d":["= prior. " swa som iak hördhe aff hans priora " KL 16 . " wi haffwom alla dagha hafft [tik] . . . som wan forman oc priora " Lg 3: 453 ."],"e":[]},{"a":"priorissa","b":"nn","c":"","d":["priorinna. Stb 5: 238 (1519)."],"e":["-e )"]},{"a":"priorissa","b":"nn","c":"","d":["priorinna. " SD NS 1: 162 ( 1402). " RK 2: 7423 . Bir 5: 26, 71 . Ber 63 ."],"e":[]},{"a":"pris","b":"nn","c":"","d":["2) pris, hedersrum, företräde. - bära priset, ha företräde, vara bättre, vara den förnämste el. bäste. sidwänyan oc pröffwilsen bära prisith j allom konstom PMSkr 194 ."],"e":[]},{"a":"pris","b":"nn","c":"","d":["pris, byte. " tha dömbes samme goz (ɔ: varor som Sören Norby tagit från två köpsvenner utanför Bornholm) seuerin til for priss STb 5: 289 (1520). ""],"e":["priss )"]},{"a":"pris","b":"nn","c":"","d":["1) pris, täflingspris, segerpris, vid tornering vunnet pris. (ski)pte gerna mz til gafwm som mannin beddis som var haluan priis ok päninga som han kunde winna Bil 732 . " han fic þäs daz (för dax) pris allan ensamen " Bu 24 . " man gaff them ther priis badha " Fr 1710 . " then priis van han a badha sidha " ib 1873 . ib 1754 . - bära (fa) pris (prisin), vinna seger i strid, bortgå ss segrare. the vilde tho badhe prisin bära ff thän priis (trol. att ändra till lek, ss Cod. B har) the hafdho thärä Iv 4948 . " hwargen haffde priis aff annan " Di 153 . " see hwilken prisen far " ib 93 . ","2) pris, hedersrum, företräde hwar thera gaff hin annan priis Iv 5153 . " hwar thera vil andrum prisin gifua ib 5156. - bära (hava) pris (prisin, höghra pris), hafva företräde, vara bättre, vara den förnämste el. bäste. thz iak hafuer nakan priis for idher " Iv 5202 . han höghre priis väl bär ther sigher ower hin annan far ib 1208 . " man sagde at han prisen baar " RK 1: 913 . bland dande quinnor bar hon pris ib 2: 2925 . ","3) ära, berömmelse, beröm, pris. " fore thenna stora sigher oc priis . . . wiliom wi alla gudha priisa " Al 9785 . han slo thän riddara vtan priss (på ett sätt som ej tillskyndade honom ära, d. v. s. på ett skamligt el. nedrigt sätt) Fr 970 . " aldre mere priis han van " ib 552 . alt ridderskap vtan herra wiis winna aldre nakan priis Al 4238 . " huart got kläþe ok väl litat hauar sit lof. tel bätra ok bätar litat kläþe kombar fram. þa hauar þät pris siþan änsamet " Bu 49 . " äru . . . alle hälghe män got lof värþe. vtan iohannes baptista hauar ensamen ii sinom lifnaþ en pris for allom hälghom ib. sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis " ib 100 (de båda sista ställena skulle kunna föras till 2). är werder pris bära PM XXVI . alle men gaffuo honom priiss thz han var en erligh herra RK priis at han ma mera göra en vi (vitom) Bil 760 . konungin gaff honom thes pris at han war bodhe klok och wis RK 2: 259 . ib 1619, 3067, 5086 . the gaffuo thy (ɔ: hooff) tess priis ok looff the haffdo ey seet eth vänare hooff ib 1: 1818 . " the matto wäl badha haffua tess priss at gud haffde them mykin vänlik giwit ib 595. thäs hafua the badhe priis ok ära " Iv 1966 . pris, lof, lofsägande. mz mykin priis oc lofsang Lg 93 . ","4) härlighet, ståt, prakt. " mik thokte thz vara swa mykin priis rät som iak vare ij paradiis " Iv 438 . the höghtiidh burdhis nu mz priis ib 1554 . rikitza wart hänt mz mykin priss RK 1: 636 . " konung birger kronadis thäre mz mykin priis ok digher ärä " ib 1821 . hiöllo ther genstan bryllop mz konungxzligh priis oc äro MB 2: 253 . " ther a eet hus var bykt mz priis (rikr kastali) " Fl 722 . " palaz . . . skinande fat mz priis ok ära " Al 2863 .","5) det som meför ära, prisvärd handling, förtjenst. thz är pris pa halan is ga thz man ikke faller MD (S) 222 . - prisvärd egenskap el. beskaffenhet, förträfflighet, förtjenst. the samma kälda hon hafuer een priis Iv 354 . borgh konstelik bygdh mz storom priis ok mygle dygdh Al 4440 (kan föras till 4). - Jfr sighers. skolapris."],"e":["priis . ","prijs RK2: 1619. priss. priiss),"]},{"a":"prisa","b":"","c":"","d":[],"e":["priza )","prisa sik , berömma sig, skryta. jactare roosa oc foofängelica sigh prisa GU C 20 (hand 2) s. 4. om han swa dana (ɔ sköra gärninga) haffwir giort j barndom ellir sik här aff prizat, hwadh thz är giort ellir ey SvKyrkobr 351 ."]},{"a":"prisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) värdera, uppskatta, skatta i värde lika (med). man prisadhe thz vith land ok fäste Fl 539 . Al 7688, 7764, 10546 . han (ädelstenen) var prisadher fore digher pant Fr 164 . " eet bälte hafdhe hon om sik ther prisath var för mykil rikt " ib 358 . ","2) förhöja, gifva ökadt värde åt. om oc herra (för om var herra) stwndhom senkar, oc fram dragher sina gaffwor, j thy prisar han them oc ey nekar LfK 62 . ","3) prisa, lofva, upphöja. " vars härra fözla prisas eigh at eno ii biblia " Bu 62 . " papias . . . prysa han dighirt mz dyrom ordom " Bil 248 . " thz the matto lowa ok prisa " Bo 122 . ib 38 . Bir 3 . 57, 407. Su 135 . " hoffwerk han mer priste " MD 449 . iak vil . . . thässa godha riddara prisa Iv 5212 . " thäs wil iach idher prisa " ib (Cod. B) s. 359. fore thenna stora sigher oc priis fore thinne lykko oc hiärtath wiis wiliom wi alla gudha priisa Al 9787 . " thz iak thik lofwar oc prisar här " ib 9774 . " the prisa mik fore een froman man " Fr 520 . RK 2: 8840 . " herra lielin ther prisath var een riddar fin " Fr 2760 . " lata thik prisas äro fullan " Bir 1: 398 . " the prisae (upphöjde, uppstämde) alle hans loff " RK 2: 3065 . "],"e":["priisa . ","prysa . ","prisa sik , berömma sig. the prisa sik ok rosa ff thy at the kunna laghin Bir 3: 27 . - Jfr beprisa, forprisadher."]},{"a":"prisan","b":"nn","c":"","d":["pris, lof. ophögde thu hans hälgasta pino loff oc prisan Su 179 . ib 11, 135, 199, 337, 342, 343 ."],"e":["priisan Su 11 ),"]},{"a":"prisare","b":"nn","c":"","d":["beprisare, lofprisare. Bir 4: 56 . LfK 77 ."],"e":[]},{"a":"prisare","b":"nn","c":"","d":["person som prisar el. anbefaller. " comendaticius prisare " GU C 20 s. 127 ."],"e":[]},{"a":"priseliker","b":"av","c":"adj.","d":["prisvärd, lovvärd. " en ängil alzstinghx priselighin (magnificus) " Mecht 27 . " skickade the sig epter hederliget herra hooff j matteligom gang oc pryseliga athäffwo " Troj 8 ."],"e":["pryse- . ","-lighen )"]},{"a":"priseliker","b":"av","c":"adj.","d":["prisvärd. priselikin thing Su 342 ."],"e":["-likin Su 342 ),"]},{"a":"prisfulder","b":"av","c":"adj.","d":["prisande tässen priisfulla ordhen MB 2: 92 ."],"e":["priis- )"]},{"a":"prishet","b":"nn","c":"","d":["ära, utmärkelse. ynnan striidh stoor priisheet bar RK 3: 6 ."],"e":["priisheet )"]},{"a":"prislika","b":"ab","c":"adv.","d":["prisvärdt, berömligt, ärofullt. " sik prislik regera " MD 449 ."],"e":[]},{"a":"prisning","b":"nn","c":"","d":[" (lov)prisande. clamor är giordha synda oppinbara ok oblyglika rosningh ällir prisningh SpV 140 . SvB 360 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"pristaf","b":"nn","c":"","d":["tjensteman som i Ryssland å regeringens vägnar ledsagar främmande sändebud. at . . . iach (den Ryske höfvidsmannen på Nöteborg) skulle paa var store forstis vegne giffue them (de Svenska sändebuden) leigde breff, fiordhenskap, priistaff och frij fortärningh fran raan tiil nöteborgh och fran nöteborgh tiil nogardh FM 573 ( 1513) . " the skule haffua frij vägh, fordhenskap, pristaff och fortärningh ib. " ib 665 (1517), 667 (1517). stoodh oss open een frij vägh och prestaff HSH 22: 46 ( 1493) ."],"e":["priistaff . ","prestaff )"]},{"a":"prisvärdher","b":"av","c":"adj.","d":["prisvärd, lovvärd. han skal henne göra ärligha oc prys wärdha ffor allom sinom hälghom mannom Mecht 322 ."],"e":["prys- )"]},{"a":"privat","b":"nn","c":"","d":["privet, hemligt ställe, avträde. seccessus . . . idest locus secretus priueeth GU C 20 s. 559 . haffuer . . . staffan it mack ok preweth aff sith forrörde huss in vti hwffuendalz grundh och bögningh SJ 2: 126 ( 1488) . STb 4: 76 ( 1505) ."],"e":["pireth . ","priueeth . ","preweth )"]},{"a":"privat","b":"nn","c":"","d":["privet, hemligt ställe, afträde. kastadho the hänna likama nidher i eth orenasta priweth (clocam) Lg 334 . ib 335. sprwngho nidher i jlalwktandis prywath ib 3: 391 ."],"e":["prywath . ","priweth . ","priueth: -ethet Lg 335), "]},{"a":"privilegia","b":"nn","c":"","d":[" UrkShist 1: 27 ( 1494) . Jfr. . . . all the priuilegia oc rättogheyt som the hafua aff alder haft Jämtl Dipl 141 (1389)."],"e":["preui- )"]},{"a":"privilegier","b":"","c":"","d":[" Jfr biärgsprivilegier."],"e":[]},{"a":"proba","b":"nn","c":"","d":["fängelse (i ett kloster). proban ällar mörkestuffuan i andeliko clostre LfK 115 . ib 116, 120, 156 ."],"e":[]},{"a":"proba","b":"nn","c":"","d":["fängelse. " som een mektoger konunger opbygde han (ɔ Gud) sik . . . ena proo eller kistho thz är thennä verldena " SvKyrkobr (Lucid B) 128 . tha lasse gwlsmidh och han brwtthw then hwnga brodhirrin wth aff prwbwnne här j clostriyth ATb 2: 350 ( 1489) . "],"e":["*probo näfst , "]},{"a":"probera","b":"vb","c":"v.","d":["pröfva, probera, undesöka. thz (myntet) probera SO 156 . " före thet (silfret) til bergsfogothen och teknmestaren, ath han thet proberer. " DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langbek) . " ath han ma wyke böye och probere silffweridh ib. - probera, göra försök med. hwath som hälsth febris thz är probera thetta " LB 9: 118 . - probera, genom erfarenhet bekräfta. han (drycken) er god for brwtfal, oc tz er proberet LB 7: 331 ."],"e":[]},{"a":"probera","b":"vb","c":"v.","d":["pröva, probera, undersöka. " ath myntamestaren skal lata knwt gulsmid ok otte gulsmid probera thet silff, som kiöpemenneä föra hiit i toll, ok ransaka huat thet är fiärdh eller ey " STb 1: 272 ( 1480) . ib."],"e":["-börat )"]},{"a":"proces","b":"nn","c":"","d":["procession. saa han inkomma en skön process aff jomffrwr Lg Manfr 286. RK 3: (sista forts.) 4961 ."],"e":["process Lg Manfr 286), "]},{"a":"proces","b":"nn","c":"","d":[" ? och n.? 1) procession. lginge the aff stadin tit ned til honum med process, korss oc fanw STb 3: l192 (1518). ","2) tillvägagångssätt, procedur. " sedan will jac eder lära oc wnderwisa all proces hwro all ärandhe (ɔ för att vinna det gyllene skinnet) skal ltiill gaa " Troj 15 ."],"e":["-cess )"]},{"a":"processia","b":"nn","c":"","d":["procession. " jtem bör hanom (ɔ klockaren) sielffwan mädh rökeliin wara j alla processior " ÅK 58 ."],"e":["-cessior ) , "]},{"a":"profit","b":"nn","c":"","d":["profit, fördel. . . . och sälie sit ancker hwem hanom teckes pa sit besta profith STb 2: 218 ( 1487) . " at han hade . . . lvnfangit forrörde gotz . . . medh hans contradtz scriffuilse pa beggis theris profijt och ewentyr " ib 483 ( 1490) . ib 3: 121 (1493), 4: 169 (1507)."],"e":[]},{"a":"profit","b":"nn","c":"","d":["profit, fördel. " for siith egith snarlige forgengeligit profith och gagn " HSH 18: 4 ( 1494) ."],"e":["profiith )"]},{"a":"profos","b":"nn","c":"","d":["profoss, rättstjänare vid militärt förband. STb 5: 284 ( 1520) . skotternes proffos . . . jacob ib 293 ( 1520) ."],"e":["proffos )"]},{"a":"profäkt subst.","b":"","c":"","d":["framgång. " profectus . . . gagn ok profäkth " GU C 20 s. 489 ."],"e":[]},{"a":"proklamera","b":"vb","c":"v.","d":["ställa till svars? hwilken thär fintz brutlighin wara oc wardhir hon awith aff abbatissonne ällir aff custodibus ällir oc aff senioribus manat ällir proclamerat FOVkl 213 . " tha jak rögdes ok proclameradhes, antigi jak mik swikliga vrsade, eller alztinges nekade " J Buddes b 171 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"prokurator","b":"nn","c":"","d":["ombudsman, ombud. " ath jach samffelth idhers sendebodh och procurator her (ɔ i Rom) skikkadher warith hawer til alle saker Hist. Tidskr. 36 s. l37 (1498, lH. Gadh). ""],"e":[]},{"a":"prokurera","b":"vb","c":"v.","d":["besörja, bestyra. jak takkar honom alzjnthz före thet han haffwer procuerath oc brygth PMBref 306 - biträda, vara behjälplig. item 4or scolares, som procuerat met skaffaren, ij lmark HLG 2: 94 (1519)."],"e":["-at )"]},{"a":"prokurera","b":"vb","c":"v.","d":["besörja, bestyra. " ath the thet skula fly procuera pyntha stykka forswara vt kräwia oc wtkräwia latha " FH 3: 67 ( 1445) . - bidraga, vara behjälplig? med prep. til. wi . . . skolom . . . ingelwnd ther til procurera (procurabimus) radh samtykkio giffwa ath han i swa mattha koras SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"pronuncera","b":"vb","c":"v.","d":[" (ljudligen) förkunna. j sama mattho syntes ok gudz engel ljtkeliga sancte birgitte tha han henne the lezcerne pronunceradhe SvKyrkobr (Lucid B) 203 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"propert","b":"ab","c":"adv.","d":["noggrant, jämnt, precis. " her aff haffuer hans otte aff hwar vgn (ɔ tegelugn) vpborti j siw aar frijth och quitt xl (40) marck proppert STb 2: 595 (1491). ""],"e":["proppert )"]},{"a":"prophesia","b":"vb","c":"v.","d":[" = propheta. prophesiade oc spadho Lg 3: 616 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"propheta","b":"vb","c":"v.","d":["profetera. MB 1 (cod. B) 13, 23 enl. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 204 (cod. A: propheterade)."],"e":["-adhe )"]},{"a":"propheta","b":"vb","c":"v.","d":["profetera. " äpte thy som prophetat oc foresakt var " Bo 164 ."],"e":[]},{"a":"prophete","b":"nn","c":"","d":["profet. " mäþ . . . allom hälghom patriacrom ok prophetom " Bu 14 . " änkte wyrda hwat prophetana spadho " Bil 536 . " äpte thy som prophetin spadhe " ib 859 . " een annar prophete saa ena brennande gryto " ib. " sagdhe gudh mz prophetanum ib. " Bir 1: 135, 308, 2: 86. Lg 293, 3: 585, 586, 588, 591, 614 ."],"e":["-ar . ","-er Lg 3: 585), "]},{"a":"prophete","b":"nn","c":"","d":["profet. " guth lott forthum elyam prophetam til paradis föra elyseus lott äfter han. oc prophete män wtt göra " Saml 34: 279 . JMÖ 61 . "],"e":["-ar ) , ","*propheta födder , p adj. i födelsen begåvad med profetisk anda? Se Sdw 2: 1281."]},{"a":"prophetera","b":"vb","c":"v.","d":[" = propheta. MB 1: 12 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"propheterirska","b":"nn","c":"","d":[" = prophetissa. MB 2: 336 ."],"e":["propheteriska )"]},{"a":"prophetissa","b":"nn","c":"","d":["profetissa. " en prophetissa, thz är n spaqwinna " MB 2: 78 . Lg 3: 240 ."],"e":[]},{"a":"proppa","b":"vb","c":"v.","d":["proppa, fylla (helt och hållet). defertire vpp fölla commvniter proppa ok töma GU C 20 s. 169 . ffarcio . . . korffwa göra oc proppaa ib s. 253. jnfertio . . . proppa ib (hand 2) s. 26. Jfr ater-, saman-proppa."],"e":["proppaa GU C 20 s. 253) , "]},{"a":"prosteri","b":"nn","c":"","d":["prosteri, kontrakt. the svenske foot gongere som liggia uti edert proosteri HSH 14: 31 (1525, Magnus Sommar) ."],"e":["proosteri )"]},{"a":"protestation","b":"nn","c":"","d":["protest, bestridande. än moth häffdh (ɔ då motparten åberopar hävd) skwlle klostersens ämbetis men altid haffwa til sidz at göra protestacion auentenciam wnder myndogh jnsigle PMBref 317 ( 1512) ."],"e":["-tacion )"]},{"a":"protestering","b":"nn","c":"","d":["offentligt betygande, försäkran. aff then protesterijngh, ider herredöme nw giorde i westerarss, ath i ingen wylle lathe förarge, ther öffuerbördigh ware stande ide tyll swars och retthe BSH 5: 566 ( 1516) ."],"e":["protesterijngh )"]},{"a":"prova","b":"","c":"","d":[" , se pröva."],"e":[]},{"a":"provastbref","b":"nn","c":"","d":["prosts ämbetsskrivelse. item skal han biskop bref och provastbref föra til nästa klockare Reuterdahl Stat syn 213 (sl. av 1400-t., nyare avskr.)."],"e":[]},{"a":"provaste","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) = provaster 2. göre skäppy byug prostanom VGL II K 39. ","2) = provaster 3. meth waars proasta . . . radh SD NS 2: 226 ( 1409); kan föras till provaster."],"e":["proaste )"]},{"a":"provaster","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) föreståndare, höfding. j danmark war een prouaster (præpositus) franuändir gudhi Bil 867 (ehuru den Lat. textens præpositus otvifvelaktigt har här angifna betydelse, har dock den Svenske öfversättaren, som återgifvit det med prouaster, kanske fattat ordet i bem. domprost el. kontraktsprost, i hvilken händelse detta ställe bör föras till 2 el. 3; jfr G. Storm, Momenta historica Norvegiæ s. 136). - föreståndare, förman (inom kyrkan). lydhin idhrom prowastom (præpositis) Ber 66 . " war thän phinees som en prowast (præpositus) j gudz hwse " MB 2: 135 . ","2) præpositus cathedralis, den som under biskopen innehar främsta rummet bland kanikerna och står i spetsen för domkapitlet, domprost. han vardh kanunkir ok kanunka prouastir (a canonicis subprior ordinatur) Bil 793 . en provstar . . . räþ allom biscops ämbitum sua väl . . . at äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia Bu 28 . " en prouster (præpositus cujusdam eclesiæ) . . . la iij ar a siengh j soth " Bil 652 . " brynnolf proest i skara " BSH 2: 39 ( 1396) . prouast mattis SD 6: 169 ( 1350) . " herr mattis proustain " ib 170 . ib 168 (öfvers. fr. 1441). prowastens akri ib NS 1: 295 ( 1403) . " ib 296 ( 1403), 2: 153, ( 1409). " BSH 2: 221 ( 1425), 5: l81 (1506), 128 (1500), 382 (1510), 383. - i ortnamn. iuxta agrum dictum prostawreth SD 5: 55 ( 1341) . - Jfr domprovaster.","3) præpositus ruralis, förman för presterna och biskopens ombud inom en viss delaf ett biskopsdöme, prost, kontraktsprost. dwäle ey the kirkiostyrara älla prowasta ok andre at kungöra thz sinom höghra formannom oc biskopom Bir 3: 343 . " prowater i wernamo " SD NS 1: 85 ( 1401) . incighle . . . herra pädhers kirchioherra i swnde oc prowast i ydhre ib 91 ( 1401) . " insigle . . . herra mattissa i biärghom, progostens i synderbo ib 106 ( 1402). " ib 315 ( 1404) . " herra hanus, prouaster ialsidhum " ib 168 ( 1402) . " herra andris, proast i widbo ib 2: 226 ( 1409). " ib 1: 156 ( 1402), 161 ( 1402), 304 (403, gammal afskr.), 415 ( 1405). VAH 24: 320 ( 1422) . BSH 5: 114 ( 1506) , 210 (1507), 568 (1517). wij proasta, domara, och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151 (1449, orig.) . Jfr lands provaster."],"e":["prouast SD 6: 169 ( 1350) . ","prowest BSH 2: 221 ( 1425); -esten ib; -este ib. prouester Bil 652 . ","prowster VAH 24: 320 ( 1422) . ","proghuster: -usten SD NS 2: 153 ( 1409) . ","proguster: -usten BSH 5: 114 ( 1506) . ","progusther: -usthin ib. ","progwster: -wsten ib 210 ( 1507) . ","progister: -isten ib 382 ( 1510) . ","progisther: -isthen ib 383 . ","proguisther: -isthen (?) FM 614 ( 1514) . ","progoster: -ost SD NS 1: 315 ( 1404); -ostens ib 106 ( 1402) . proaster L.; -ast SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.), 415 ( 1405), 2: 226 ( 1409); -asta BtRK 151 (1449, orig.; på två st.). ","proasster: -assten BSH 5: 81 ( 1506) . ","proest BSH 2: 39 ( 1396) . ","proster: prostawreth SD 5: 55 ( 1341); prost ib 6: 168 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 156 ( 1402); prostins ib 161 ( 1402) . ","prosther: prosthens BSH 5: 128 ( 1506) ; ","prosthen ib 568 ( 1517) . ","prooster: proostens SD NS 1: 296 ( 1403) . ","-ar , se ssättn. och jfr äfven provaste. pl. -ar),","provasta bol","provastu- )","provasta döme","prosthadöme )","provasta gardher","progoste- )","provastar gipt","prouästärgift VGL I Br 1. prouastergipt. prouasta gift VGL II K ind. 39, kap. 37), ","provasta hätta","proastahetta )","provasta pänninger"]},{"a":"provaster","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) domprost. biscopane eller theris prowastha eller andra klärka mogho tingh met almoghanum halla Svartb 465 ( 1457) . prepositus . . . prooster GU C 20 s. 480 (kan även föras till 3). förman för prästerna och biskopens ombud inom en viss del av ett biskopsdöme, prost, kontraktsprost. herra niclissa proustens j närike . . . incigle Gadolin Pants Bil 283 ( 1394) . " knut prouster oc kirkioherra i quillinge " SD NS 3: 233 ( 1417) . ib 234 ( 1417) , 328 (1418). prowest ower alt wermäland ib 472 (1419). tha skal fornämpde peninger aff kirkiohärromen saman thakas och aff them framdelis prostanom antwardhas Vårfrup 138 ( 1458) . Uppl Lagmansdomb 15 (1490).","4) till ett gille knuten präst, gilleskaplan. oldermannen, bisitiare och prosten j helge lichame gilde j stokholm HLG 1: 125 (1482). - Jfr lands provaster."],"e":["prouister SD NS 3: 234 ( 1417) . ","prowst ib 328 ( 1418) . ","prooster GU C 20 s. 480 . ","proster: prosten HLG 1: 125 (1482); prostin UpplLagmansdomb 15 (1490); pl. med art. prostane Vårfrup 138 ( 1458) ; dat. -anom ib. Se Sdw 2: 1281 och jfr S. Gustfson, Hemming Gadhs språk 1: 66),","provastar gipt , ","provasta pänninger (pl. proghastapäninga), ","*provasta sak","prosta- )","*provasta skäppa","prowosta- )","*provasta thing","proasta- SD NS 3: 329 ( 1418) . proesta- Gummerus Syn-stat 42, 44 (1425 vidim. 1440)),","*provasta värdhoghet"]},{"a":"provent","b":"nn","c":"","d":[" ? = proventa 2. fore . . . älitzsa nielsdotthers prouent och met gyffth FH 5: 53 ( 1468) ."],"e":[]},{"a":"proventa","b":"nn","c":"","d":["1) daglig portion af lifsmedel som utdelas i ett kloster. allom scal gifuas liika godh prouenta höghbornom som laaghbornom VKR 16 . " halfua prouentor " ib 37 . " ath the (systrar och bröder i klostret) hafuin syna vissa prouento oc jngiäld " ib 75 . hänne prouente j maat oc dryk gifuis fattiko folke ib. skal hon . . . hafua första capituls daghin prouento som andra syster oc om fredaghen vri hänne prouente watn oc brödh ib 73 . ib 21 . Bir 4: 28, 31, 5: 136 . ST 475 . - i allmh. daglig portion af lifsmedel, dagligt underhåll. han (biskopen) tok til sik een fatikanman oc satten han j sith hws, oc lofwadhe honom daghlika gifwa sina prouento ST 314 . ib 315 .","2) underhåll el. underhållskostnad i ett kloster, afgift som erlägges vid någonsintråde i ett kloster för att betäcka kostnaden för underhåll i det samma. til enna fatika iomfru ingift oc prouento i thy sama klostre SD NS 1: 580 ( 1406) . ib 201 ( 1402), 275 ( 1403), 369 ( 1404). FH 5: 33 ( 1465) . " giff them i clostrir, oc iak wil lösa thera prouento " Lg 3: 4 . giffua hundradha ducata for thera prouento ib. ib 5 . " sighiandis honom haffua mz falskhet trughat the iomffrwna jn i theras closter, wtan prowento oc gaffwor " ib 67 . LfK 152 . ","3) underhåll anslaget åt en kanik, prebende. ränte han sins ämbitis ok prouento Bu 29 . til þe prouentu vi hawum gyort i kalmarnom SD 5: 566 ( 1346) . " ena prowento innan lyncöpungs kirkio . . . aff mino godze at göra " BSH 1: 165 ( 1376) . SD NS 1: 78 ( 1401), 377 ( 1404). vider sancti nicholai prouento aker ib 157 ( 1402) . " at iak . . . gifuer . . . eet markandh jordh . . . vnde the prouento ok prebendam, som . . . greghers germundason . . . foordhom giordhe i vpsala domkirkio " ib 405 ( 1405) . " han skipte prestom kirkior oc prowänto j rom " Lg 999 . - Jfr prebenda. "],"e":["prowänta: -o Lg 999 . ","prouente VKR 73, 75), ","provento kanna , ","provento präster , "]},{"a":"proventa","b":"nn","c":"","d":["19 daglig portion av livsmedel som utdelas i ett kloster. hwad tha vptax aff bordheno badhe sudh oc prowentor medh brödzstyckiomen som minne är en hallft brödh giffuis . . . fatigho folkeno SVklE 165 ( 1443) . - i allm. daglig portion av livsmedel, dagligt underhåll. räth prowentha til hwarya höno ärw . . . fira skala mädh korn til dagx kosth PMskr 253. - bildl. throfaste gudh . . . städhir idher ey frestas owir idhra makt, wthan han gör ok jämwäl prouentona mz frestisom, at j skulin githa lidhit (faciet cum tempatione etiam proventam ut possitis sustinere) SpV 461 . 2) underhåll el. underhållskostnad i ett kloster, avgift som erlägges vid någons inträde i ett kloster för att täcka kostnaden för framtida underhåll. for mina prowento giwir jak . . . min godz NMU 1: 66 ( 1381) . ib. ath iak . . . haffver giffvit till risabegha klosther fore anna olafzdotter proventho eth torp ib 141 ( 1480) . ib 160 ( 1512) . VKU 18 ( 1541) , 25 (1542), 80 (1555). ","3) underhåll anslaget åt en kanik, prebende. Se Sdw 2: 1281. iac haffuer honom oc hans prouento oplatit i reetto byto mino prouenta aker Sd NS 3: 340 (1418). ib. - Jfr prebenda. "],"e":["*provento aker","prouenta- SD NS 3: 340 ( 1418) ), ","*provento ingipt","-ingift )","*provento qvärn , "]},{"a":"prudher","b":"av","c":"adj.","d":["ståtlig, präktog, vacker. Jfr Sdw 2: 1281."],"e":[]},{"a":"prudher","b":"av","c":"adj.","d":["härlig, ståtlig. then gudh skeen honum mykith prwdh Al 2153 . stiärna prudh MD (S) 221 ."],"e":[]},{"a":"prusta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*prusta in , draga in genom näsan. tak win oc pwsta jn j näsoborona PMskr 214."]},{"a":"prustan","b":"nn","c":"","d":["nysning. " St 32. ""],"e":[]},{"a":"prydha","b":"vb","c":"v.","d":["pryda, sira, smycka. " linsignio . . . pryda ophöya oc til äro fremmya " GU C 20 (hand 2) s. 31. MP 4: 217 . " han göme mina siäl . .. pridhe mina dihdi Sv_B 306 (b. av 1500-t.). thäslikis waro oc hännas x jomffrur, priddha mädh rödhbrynom klädhom JMPs 276. thy synthis edher tronas dygdh j ffägärsta drotningx liknilse, pridh mädh osigelike ära " ib 296 . - hedra, hålla i ära. böär man friihet prydha MD 392 . "],"e":["pryda . ","pridha: pres. konj. pridhe SvB 306 (b. av 1500-t.). impf. priddhe JMPs 437. part. pret. f. pridh ib 296 . ","priddha ib 276, 301),","*prydha sik , smycka sig. nar hon opstodh om morgonen, kläddhe hon sigh oc priddhe, mera än en helan klokko thima at minstha JMPs 437. - Jfr ivirpryda samt dyr-, o-, stiärno-prydder samt välprydder Sdw 2: 1033."]},{"a":"prydha","b":"vb","c":"v.","d":["pryda, sira. mz thwem naglum lät hon prydha sins sons hiälm Bil 87 . oppa eno palacio . . . pryddo mz alle äro ib 915 . thässin diurin varo äkke tilsat oc pryd mz forgyltom betzlom oc sadholm Bo 165 . " hulke sik pryddo mz fanyttom prydhilsom " KL 123 . " prydde hon sik mz dyrom stenom " Lg 3: 481 . " han prydhis ok klädhis mz fäghirsta klädhom " Bir 3: 126 . ib 125, 381 . Gr 303 . " eet fiko trä faghirt oc prygt af löfweno (de folios) " Bo 158 . " mz hwat store wmhughan thu prydher thin krop " Lg 3: 481 . kämde oc prydde . . . sit haar KL 125 . " at prydha wart hws " Bir 1: 295 . " prydha siälina " ib 293 . " kar som vatntil är pryg oc syluerat " ib 3: 96 . ib 386 . " mz sins värdhelikhetz prydda klädhabonadh (ornatu) " ib 26 . prydde mz goþom siþum KL 182 . " pryd (sirliga, granna) ordh " MP 1: 151 . - Jfr beprydha, samt fagher-, o-prydder."],"e":["prygdha: prygdhis Bir 3: 381 . ","-ir , -de, -der),"]},{"a":"prydha","b":"nn","c":"","d":["heder? ottosangh är al.mosogangh ok mässan hon är prydha afftonsa[n]gh är spot ok hadh hwar som thz vil lydha Go 509."],"e":[]},{"a":"prydhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr boka prydhare."],"e":[]},{"a":"prydhe","b":"nn","c":"","d":["prydnad, heder, utmärkelse? lagdhe wridhin gulring ower hans hals, som i them äwom war mykin prydhe MB 1: 239 ."],"e":[]},{"a":"prydhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["prydligt. " pyrdhelika klädde " Lg 3: 189 ."],"e":[]},{"a":"prydhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["prydligt, vackert. " eth dyrt täkin, uppa huilo besäntk var sacntä catharinä beläte myckit prydeliga giort Scr rer. svec. III 1: 269. " ib 270, l273. Jfr beprydhelika."],"e":["prydeliga )"]},{"a":"prydheliker","b":"av","c":"adj.","d":["härlig, ståtlig, präktg, prydlig. mz storom skara aff prydhelikom iomffrum Lg 332 . " eth prydheliket cappal " ib 3: 194 . " prydeliken klädhe " ib 395 . aflagdhe hon . . . allan sin prydhelika skrudh KL 326 ."],"e":["-liket Lg 3: 194 . ","-likern ib 395),"]},{"a":"prydheliker","b":"av","c":"adj.","d":["härlig, ståtlig, präkitg, prydlig. här gör ängilen prydhelikasta sermonem JMÖ 40 ."],"e":["pryderlikit MP 4: 217 . supin. prydhelikaster: -asta JMÖ 40 ),"]},{"a":"prydhelikhet","b":"nn","c":"","d":["prydnad, prakt. hyöldho the henne mz stor prydilse, i dyrastom klädhom, oc til läggiandis gul oc dyra stena, oc alt thz härlikhet oc prydhelikhet war Lg 3: 480 ."],"e":[]},{"a":"prydher","b":"av","c":"adj.","d":["höfvisk, sedesam. thit prydha (composita) lifwirne Bir 1: 390 ."],"e":[]},{"a":"prydhilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? 1) prydnader. jomfrunar plägha haffwa speghla, fore sin öghon, at the skulu wndhirstanda, hwru thera prydilse (ornamentus) är, wäl ällir illa skipat SpV 5 . - prynad, skönhet. SpV 205 . saa ok eena godha qiwinno faghra omgängilse ok sidoghet är prydile i hänna hws ib 418 . - pry dande, prydnad. hwilkin predicare swa framföre ordhin j twngonna prydilse, ok han vil lallom tekkias j eno wärzliko loffz ordhe MP 5: 137 . synda bätringh är . . . sedanna prydilse JMPs 306. ib 470. - Jfr altara-, arma-, be-, brudha-, fota-, gul-, hals-, kara-, vaggo-, örna-prydhilse."],"e":["prydilse . ","pridisle JMPs 470)"]},{"a":"prydhilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) prydnader. " vtan . . . al prydhilse " Bo 1 . " fanyt prydhilse " ib 35 . klädhin oc al annor prydhilse Gr 286 . ib (Cod. D) 380 . KL 123, 125 . Bir 1: 94, 310, 389, 2: 94, 3: 125, 278, 386, 475 . MB 2: 94, 95 . - prydnad, skönhet. siälinna prygdhilse oc fäghrind Bir 2: 107 . ib 3: 183 . - prydande, prydnad. vari thätta til gudz altara ämbite oc prydhilse Gr 303 . ","2) hedrande? bödh chusaron at gifwas skulle til sinna afgudha prydhilse oc dyrkan hwite yxn oc hwite bukka oc hwite hästa Gr 264 . Jfr dygdha-, hals-, hovudh-, hovuds-, höghtidhis-, qvinno-prydhilse."],"e":["prygdhilse Bir 2: 94, 107, 3: 183 . ","prydhelse KL 125), "]},{"a":"prydhning","b":"nn","c":"","d":["3) prydnadsföremål. " cristallum är en sten . . . mäst tyänar han til ath göra drykke kar oc andra prydnyngh " PMSkr 465 . - Jfr siänga-, ärma-prydhning."],"e":["-nyngh )"]},{"a":"prydhning","b":"nn","c":"","d":["1) prydande. " vm prydhningh mz wtlänsko läddhre " SO 13 . ","2) prydnad, prakt. " lata thina prydhning ok glädhi wmskiptas " Lg 3: 482 . - Jfr kirkio prydhning."],"e":[]},{"a":"prydhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = prydheliker. hwlken stad war myket stor och mäktog . . . myket fagor oc prydog mz manga palacia Troj 8 ."],"e":["prydog )"]},{"a":"prysker","b":"av","c":"adj.","d":["Preussisk. RK 1: (sfgn) s. 191, 2: 30, 37. HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":["prytzker: -a RK 1: (sfgn) s. 191),"]},{"a":"prysker","b":"av","c":"adj.","d":["preussisk. Se Sdw 2: 1281. c march redhe peninge i priske skilingom och i räffwilskom SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.). pryst öll Skotteb 399 (1465-66, Kämn). ib 401. tw prisk fath medh ööl lSTb 1: 33 (1475). xx (20) pryszka marck STb 2: 482 ( 1490) . ib. saramalit han giorde pa then pruszke köpswennin ib 3: 383 (1498). ib 4: 127 ( 1506) . " iijc otte och xxx mark och atte skot oc iɉ skilling prussk " ib 5: 110 ( 1516) . för 3 pund pryskan humbla VKU 56 ( 1549) ."],"e":["pryszker: -a STb 2: 482 (1490) . prysker: -an HLG 3: 126 (1529); VKU 56 ( 1549) . ","pryst Skotteb 399, l401 (1465-66, Kämn). pryscher: -a Stb 2: 482 (1490). pruszker: -e ib 3: 383 ( 1498) . ","prusker: -e ib 4: 127 ( 1506) . ","prussk ib 5: 110 ( 1516) . ","prisker: -e SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) ; STb 5: 136 (1516). n. pl. prisk ib 1: 33 ( 1475) ),"]},{"a":"pryssing subst.","b":"","c":"","d":["ett slags öl från Danzig (i Preussen). en tunne pryssing Stock Skb 192 ( 1521) ."],"e":[]},{"a":"pryz","b":"nn","c":"","d":["preussare. lMD 387."],"e":["prydz )"]},{"a":"pryzare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*pryzarafara skip","prizare- )"]},{"a":"pryzisker","b":"av","c":"adj.","d":["presussisk. mellan gulland och prydsiska siddhen HSH 13: 74 (1524, Brask)."],"e":["prysdisker )"]},{"a":"pryzkotter","b":"av","c":"adj.","d":["preussisk. ix öre för j pund pryskoot hwmbla HLG 3: 126 (1529)."],"e":["pryskoot )"]},{"a":"prädika","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se predika o. s. v."],"e":[]},{"a":"prädika","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se predika o. s. v."],"e":[]},{"a":"pränta","b":"vb","c":"v.","d":["trycka. . . . tha vether ath vi aktom lata prenta vid vii:c (800) breffuer HSH 13: 116 (1524, Brask)."],"e":["prenta )"]},{"a":"pränteri","b":"nn","c":"","d":[],"e":["prenterii )"]},{"a":"präs","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vinpräs samt pärs."],"e":[]},{"a":"präs","b":"nn","c":"","d":["press. " han pina them j allom limom swa som j trangom präs " Bir 1: 180 ib 160, 161, 340, 2: 100, 3: 443, 445, 446. - oljepress. enkte wtflöt af olionne aff prässenom KL 46 . - vinpress. när pressomen. mit i vingardhenom Gr 302 . enna handa vinbär är sua starkt at thz vinit ther j är gaar vt vtan press Bir 2: 292 . - Jfr olio-, vinpräs."],"e":["press Bir 2: 292 . "]},{"a":"prässa","b":"vb","c":"v.","d":["1) pressa, sammanpressa. " hans köt war pressat swa som j viinpräs " Bir 1: 135 . " sätia mik j präs ok saman thrängia ok pressa starklika " ib 160 . ib 161 . ","2) pressa, afpressa, utpressa. " presa vel watnet aff honom " LB 8: 41 . - bildl. thässe ordhin äru suasom olea thy skulu lthe . . . vt thwingas oc pressas (exprimi) . . . aff afwndz siukom Bir 3: 217 . - Jfr pärsa."],"e":["pressa Bir 1: 160, 161 ; ","-as ib 3: 217 ; ","-at ib 1: 135 . ","presa LB 8: 41 . "]},{"a":"prässa","b":"vb","c":"v.","d":["1) pressa, sammanpressa. " swa som prässadhir wiin klassi " SvB 82 (mot sl. av 1400-t.). 2) pressa, avpressa, utpressa. hon prässar wth sötha smakin aff winbäraklasnom SpV 105 . - Jfr pärsa."],"e":["-ar . ","-adhir )"]},{"a":"prässan","b":"nn","c":"","d":["pressning. um nager (näml. skräddare) framkomber medh thz som forbrent är j pressan SO 114 . Jfr pärsan."],"e":["pressan )"]},{"a":"prästbrodhir","b":"nn","c":"","d":["prestbroder, prestvigd ordensbroder, munk som är prestvigd. FH 4: 42 ( 1455) . PM LXV . TK 270 ."],"e":["prest- FH 4: 42 ( 1455)), "]},{"a":"prästeliker","b":"av","c":"adj.","d":["prästerlig. " vilkorede her martin allom arffuom wille til sware fore samma arff wijdh prestelige äre " SJ 2: 210 ( 1492) ."],"e":["prestelig- )"]},{"a":"präster","b":"nn","c":"","d":[],"e":["prester . ","prestra SJ 2: 108 (1488) ), ","prästa barn (presta-. preste-), ","prästa bol (presta-. preste-), ","*prästabola bygning","prestebolebygningh )","*prästa bref","presta- . ","bre (e)ff, n. prästbrev, brev varigenom någon kallas till en prästtjänst . . . for än the hafua warit j wpsalom for capitulum oc presenterat sigh ther oc wndherwiist sin prestabreeff oc andra sina witnisbördh Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . HSH 17: 167 (1523? Brask). ","*prästa brodhir","preste- )","*prästa bänker","presta bängken )","*prästa deghia","presta deya )","prästa dottir","prestadotter )","prästa dränger","prestedrengh )","prästa gardher","presta- . ","präste- . ","preste- )","*prästa gilde","präste gille )","*prästa hampn , ","*prästa hem","prestaheem )","*prästa hora","presta- . ","-hoora )","*prästa husfru","presta hustv )","*prästa kona","presta- )","*prästa kroker","preste- )","*prästa liknilse , ","*prästa magher","presta- )","*prästa mistning","preste- )","prästa mot","presta- . ","preste- . -moot),","*prästamots tidh","*prästa möte","prestämödhä )","*prästa pänningar","presta peningar )","*prästa ringning","presta ryngningh )","*prästa rätter","presta- . ","preste- . ","prästä- )","*prästaskap , ","*prästaskaper , ","*prästa son","presta- )","*prästa säte","prestesäthe )","*prästa tidh , ","*prästa vighilse","-presta- . ","vigilse )","prästa vighsl (-wigxl), ","prästa ämbite","prästa öl","preste- . ","-öö (l)),"]},{"a":"präster","b":"nn","c":"","d":[],"e":["prester . ","prest Bil 409 . " med art. prestins " MB 1: 361, 371 . ","prestens SD 4: 597 ( 1338), 5: 565 ( 1346). pl. -ir. -ar: prestane Bir 1: 148 ; MB 2: 9 ), ","prästa arf , ","prästa barn","presta- )","prästabol","prästa bonadher","presta- )","prästa bordh","prestha- )","prästa dottir","prestadottor )","prästa dränger","presta- )","prästa döme","presta- )","prästa garþer","prestagardher: -gardhen Lg 3: 373 . ","presta gardher . ","prestagarder . presta gaardher: -gaardh RK 3: 1005 . presta gaarder: -gaarda ib 4010 . ","prestegardher: -gardhen BSH 5: 436 ( 1511) . ","prestegarder: -gard ib 4: 2 (1471, samt. afskr.). ","prestegordher: -gordhe ib 5: 440 (1511)), ","prästa giäld","prästegeld . ","prästagäl . ","prestegeel )","prästa hätta","presta hetta )","prästa höfdhinge","presta höfdinga MP 1: 47 . ","prästahöfdhingas ib 2: 11 . ","presta höffdingiane MB 2: 386 . presta höfdihingane KL 391 ; Bo 201 . prästä höfdhingane KL 138 . ","prästa klädhe","presta- . ","presta klädher MB 1: 343 ), ","prästa mot","presta- . ","preste- . presta moot Lg 3: 361. prästa möt L.), ","prästa namn","presta nampn )","prästa stomn","prestastompn )","prästa stova (prästä stufa), ","prästa stämna","prestastampna )","prästa sven","prestesven )","prästa thing","präste ting )","prästa vigsl","prästa vighsle. presta vixle Gr 319 ; Bir 2: 214), ","prästa ämbite","presta- )","prästa öl","-öll . ","presta öll),"]},{"a":"prästgardher","b":"nn","c":"","d":[" L. = prästa gardher. RP 2: 102 ( 1386) ."],"e":["prest- )"]},{"a":"prästgarþer","b":"nn","c":"","d":["Jfr prästa garþer."],"e":[]},{"a":"prästlös","b":"av","c":"adj.","d":["i saknad af prest. vurdho the . . . prästlöse ansg 213."],"e":[]},{"a":"prästvighsl","b":"nn","c":"","d":[" = prästa vighsl. SkrtUppb 240."],"e":["-wigxle )"]},{"a":"prästöl","b":"nn","c":"","d":[" L. = prästa öl. STb 2: 181 (1486). GPM 2: 166 ( 1503?) ."],"e":[]},{"a":"prästöl","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr prästa öl."],"e":["prest öl . ","prästööl )"]},{"a":"pröva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["pröffwa . ","pröfde MP 4: 218 . pröfte ib),"]},{"a":"pröva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) godkänna, erkänna (ss god el. giltig). sigh mik vm thesse min nya brudh är laglika min ok mz pröfwadhe (approbata justitia) rätuiso Bir 1: 103 . " äru thera rätuiso ok skällico doma . . . pröuadhe när gudhi " ib 3: 249 . at the foresagdha reghla . . . skuli pröuas oc stadhfästas när mannom ib 456 . " thin ordh . . . äru pröuadh (probata) j alle snille oc rätuiso " ib 49 . ","2) bevisa. " hwar sum thät wardþir pröuat. at þerrä handa samband är bundin " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þettä med goþum mannom pröwän (för -är el. -äs) at swa är ib 5: 478 (1345, nyare afskr.). þe þingh . . . som . . . äru . . . þröuaþ mäþ þöm vitnum firi näpnas Bu 6 iartinghunum ib. ib 50 ., pröuaþe mz fäm pröuas þät mäþ iartinghnum ib. ib 50 . " pröuaþe mz fäm skälum. ihesum corsfästan mäþ hans vilia " ib 138 . KS 6 (14, 7), 7 (16, 7), 8 (20, 9) . " min thro är pröuadh ok fulfört mz predikan ok iärtignum " Bil 267 . " pröuaþe han fara mz fals " Bu 101 . ib 20 . Bir 1: 116 . " thz kunne ey pröwas " MB 1: 224 . " wtrönilsen pröffwar . . . at thu mykit sörgde " Su 211 . " pröua vp a nokon thässa sak " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " warþer pröwatt til hans med fullom skiälum " ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). j konnin enga syndh pröfua til miin MP 2: 64 . ib 1: 104 . ","3) öfverbevisa. " sins lifs pröuadhum ok forwinnum (för forwunnum) forradharum " Bil 320 . " the pröfuath vardher ij tholkith maal hon vardher genast bränd ij baal " Fl 1126 .","4) intyga. " som lästen pröuar " Bu 100 . ib 51 .","5) pröfva, undersöka, ransaka. " fik han sinum mästara bokena at pröfua ok rätta " Bil 247 . " the boklist ther thässkyns pröwar " MB 1: 397 . " pröwadha oc skattedha for:de gotz " SD NS 1: 574 ( 1406) . " pröfuadhe malit " Bil 375 . þätta mal puoaþes (för prouaþes) Bu 420 . " jek wil han siälffuer proffuä (ransaka, förhöra) " MD 14 . ","6) undersöka, utforska, tillse. at pröua huat rät þöm bare tel hans sial Bu 420 . " siþan þät uare pröuat ib. hörom ok pröuom vm han sighir sant " Bir 1: 45 . " lethin ok pröfwin vm the lydha miskund ok ödlmiukt " ib 263 .","7) försöka, göra försök med. jak köpthe fäm ygxna ökia ok mik är törft at ga pröua (probare) them (motsv. ställe 2: 144 ga oc profua them) MP 1: 193 .","8) pröfva, sätta på prof. pröua thera tro oc stadhughet Bo 92 . " wil iak them pröffwa " MB 2: 89 . wärldin j hulke mannin sätz at han skuli pröuas vm han älska gudh ällas ey Bir 1: 387 . " moyses skulle pröuas swasom folksins mästare " ib 3: 451 . " gak . . . nw fram pröwadh " VKR XXI: j pinom pröfuadhe Bil 475 . " pröfwas mz wranga manna dröuilsom ok hati " Bir 1: 67 .","9) pröfa på, försöka sig med, bedrifva, förehafva. skorliffnadh han öffdhe dobel och dryk han pröffde RK 2: 569 . 10) försöka, försöka sig, täfla. ä mz hwilkom idorm som torss mz mik pröffwa Di 100 . 11) befinna, genom erfarenheten lära känna. swa sum är manggästaþe pröuat SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). är þät prouat viþa vm varuldena Bu 57 . 12) erfara, röna. prlffua krankdomana Bir 4: 37 . " om thu nakot sin haffuer fullelika rönth oc pröuath minna närwarilses godhet " Su 107 . 13) betänka. mat thu ok pröua mz thik at the hafdho ok manga thunna maltidh i them väghenom Bo 13 . 14) inse, förstå, märka, finna. j maghin wäl prowa huat thz sätte RK 1: 1755 . " skulin i se oc oppenbarlika pröwa, hwem gudh siälwer wil hawa til sinna hemelika thiänist " MB 1: 404 . " math thu her oppa pröfwa huru stoor synd thz är " ST 62 . caldei hioldo for gudha eld ok wädher jordh ok watn thy at the göra mangum gagn ok pröfua ey huru hwart thera speillas aff andhro ok äru wmskiptelik Bil 619 . " maghen j pröfwa at han far vilder " ib 103 . " pröua iuþa at vi gratom " Bu 14 . ib 23 . Bo (Cod. B) 341 . MB 1: 303 . Bir 1: 203 . ST 267, 338, 365, 385, 389, 484 . sculle the pa slottit köpe late fersken mat som man kunde pröffua at the pa slottit jo behöffua RK 2: 3052 . han gat eigh öröuat han hu[n]gra Bu 206 . " the pröffto thz aleandrum wara " Al 3421 . " pröfwa ok vita thetta sant wara " Bir 1: 61 . RK 1: 1250 . ST 88, 378 . pröfua jak eth aff thwem (de te statui in animo meo unum esse de duobus) at thu äst antiggia gudh siälfuir . . . älla guzson Bil 231 . " tha the svvensko pröfto oc forstodho thera onda mening " OB 213 . " fik pröfwa thera akt " Al 2327 . " ä hwar han kunne sin fordeel pröffua " RK 2: 7243 . Iv 4778, 5049 . Lg 3: 509 . " pröuaþe han hungar mäþ (hos) hanom " Bu 206 . 15) anse, tro. pröfwin i (putatis) at cristne män sculu halda idher for martyres Bil 598 . " then samma pröffte han oc trodhe var st. johannes baptistam " Ansg 179 . " hulkit diäfwllin pröfwas hafwa giort " VKR XII . " han pröffuade at han torffte ey mera " RK 1: 673 . ib 4321 . ST 351 . MB 2: 194 . Su 288 . " mz thit gulkar pröffwar iak swa " Al 1319 . hava wijse män prövat (ansett vara; el. bevisat, visat?) thriggia (sc. handa) manna liwerne KS 13 (31, 14) . - anse (som), hålla (för)? then nw wil mz retwisenne fara han pröffues rasket til ein dare MD 120 . - pröva ater, vederlägga thz pröwas ater mz rönto maale MB 1: 286 . Jfr ater pröva. - Jfr be-, ful-, um-pröva, äfvensom genom-, o-, sanprövadher."],"e":["prowa RK 1: 1755 . ","proua: -at Bu 57 ; ","-aþes ib 420 . profua. MP 2: 144 . ","proffuä MD 14 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","pröfte ST 351, 365 ; Ansg 179 . ","pröffte ST 88, 338, 378, 389, 484 ; Ansg 179 ; Lg 3: 509 . ","pröwadha SD NS 1: 574 ( 1406) . ","pröfto ST 267 ; OB 213 . ","pröffto Al 3421 ; ST 385 ),"]},{"a":"prövan","b":"nn","c":"","d":["erfarenhet. " mattan läris mz pröffuan " Bir 4: 37 ."],"e":[]},{"a":"prövan","b":"nn","c":"","d":["2) bevis, bevisning. " lhans ordh skwla thär wm wara trodh wtan andra pröffwan PMskr 81. ""],"e":[]},{"a":"prövare","b":"nn","c":"","d":["pröfvare, som sätter på prof. diäfwllin är swasom rätuisa manna stupogrefwe ok pröfware Bir 2: 318 ."],"e":[]},{"a":"prövelika","b":"","c":"","d":[" , jfr beprövelika."],"e":[]},{"a":"pröveliker","b":"av","c":"adj.","d":["som tål att prövas, som står sig vid en prövning, godtagbar. hwarty eeth ofulkomlikit thing tilstädhir ekke nakon märkelikin dom ällir pröffwelikin (probabile) SpV 496 . Jfr bepröveliker."],"e":["pröffwelikin ) , "]},{"a":"prövilse","b":"nn","c":"","d":["1) bevis. " hulkom han tedhe sik liffuande äptir sina pino j mangom prövilsom " KL 131 . " pröuadhe sin opstandilse mz oppinbarom pröulsom " Bir 3: 163 . thz til pröuilsa. at swa är Bil 461 . ","2) pröfvning undersökning. han (den spetälske) innelykkia til mere pröwilse MB 1: 362 . ib 363 .","3) spörsmål, fråga. " suara tel cloka pröuelse " Bu 144 . " disputera mz gäste pröuelse " ib 145 . " lösa ena pröuelse ib. "","4) prof, försök. pröfwilsins aar som heeter annus probacionis VKR 63 . - pröfning. pröuilsinna stadhir som är wärldin j hulke mannin sätz at han skuli pröuas vm han älska gudh ällas ey Bir 1: 387 . " allom mannom äru godhe ängla gifne til gömo ok onde ängla til pröuilse " ib 24 . ib 22, 66, 260, 291, 2: 278 . tronna pröuilse ib 122 . ib 316 . " tholomodz pröuilse " ib 220 . thetta är dröffuilsinna stridh oc pröffwilsinna pwncter (punctum adversitatis) Su 198 . ","5) erfarenhet? skalt thu i thässo fölghia tronna. ok äkke thin pröuilse. thy at tron är san oc pröuilsin äru falsk Bo 103 . - Jfr aterprövilse."],"e":["-else Bu 144, 145), ","prövilsa ar","-aar )","prövilsa time , "]},{"a":"prövilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl., samt f. 1) bevis. gudz kärlekz pröffwilse (probatio) är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 . " thet köpmannen thär wm swär skal tros wara santh, wtan all annor pröffwilse " PMSkr 95 . 4) prov, försök. läth thät sywda thil thäs the pröffwilsen haaller PMskr 398. 5) erfarenhet. sidwänyan oc pröffwilsen bära prisith j allom konstom PMSkr 194 . "],"e":["prövilsa ar (prwilse aar), "]},{"a":"psafirsten","b":"","c":"","d":[" , se safirsten."],"e":[]},{"a":"psalmber","b":"","c":"","d":[" , se salmber."],"e":[]},{"a":"psalmber","b":"","c":"","d":[" , se salmber."],"e":[]},{"a":"psaltare","b":"","c":"","d":[" , se saltare."],"e":[]},{"a":"psaltare","b":"","c":"","d":[" , se saltare."],"e":[]},{"a":"pudel subst.","b":"","c":"","d":[" = puder. ɉ pund engeuer til pudel Skotteb 377 (1461-62, Kämn). ib 420 (1467-68, d:o)."],"e":[]},{"a":"pudelpipar","b":"nn","c":"","d":["pulvriserad peppar. Skotteb 410 (1466-67, Kämn)."],"e":["-piper )"]},{"a":"puder","b":"nn","c":"","d":["puder, pulver. " stöth henne sma som pwder " LB 7: 47 ."],"e":[]},{"a":"puder","b":"nn","c":"","d":["puder, pulvriserad krydda. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 475 ("torkade och sönderstötta honingskakor, som serverades till kokött och stekt fisk"). Skotteb 479 (1472-73, Kämn). pudher som sttröddhes pa färska alen HLG 2: 29 (1512). iij lodh ingefera til pudher til stekanar ib 39 (513) . Brasks Matordn. 5. stekth fisch medh suche oc pudher ib 8 ."],"e":["pudher )"]},{"a":"puderbyssa","b":"nn","c":"","d":["kryddbössa. een pwderbössa, giordh som en höck, aff sölff STb 2: 297 ( 1488) . ib 298 ( 1488) ."],"e":["-bössa )"]},{"a":"pudra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bepudra."],"e":[]},{"a":"puke","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " rangwaldus puke " SD 2: 525 ( 1308, nyare afskr.) . ib 6: 180 ( 1350) ."],"e":[]},{"a":"pulleia","b":"","c":"","d":[" , se polleia."],"e":[]},{"a":"pulpete","b":"nn","c":"","d":["pulpet. " the hafde . . . fore sik pulpeta eller book stola " LfK 246 (trol. bör dock pulpeta fattas ss plur. af Lat. pulpetum för pulpitum)."],"e":[]},{"a":"puls","b":"nn","c":"","d":["puls, med träklumpa i ena ändan försedd stång varmed fiskar drivas mot nät. - fiske lmed hjälp av puls? förbiude wij eder at ruka eller hafwa något fiskerij, pulltz eller li npgor annor mättho dhem till skada och förfång emot lagen AktKungsådr 20 (1463, avskr. från 1680-t.)."],"e":["pulltz )"]},{"a":"puls","b":"nn","c":"","d":["puls. " framman före hans arma öffuir hans pwlss " LB 7: 290 . oppa pulsin ib 3: 105 ."],"e":[]},{"a":"pulsamber","b":"av","c":"adj.","d":["svår, besvärlig. " sanghen som i antiphonis oc responsoriis är satther oppa riim, hwiliken ärw altidh modhosam ällar pwlsam at wttydha " JMÖ 12 ."],"e":[]},{"a":"pulsamber","b":"av","c":"adj.","d":["svår, besvärlig. " thz är ganska pulsanth koma naghen ther aff " Gers Frest 15 ."],"e":[]},{"a":"pulsnot","b":"nn","c":"","d":["pulsnot. " at borgarne i gefle . . . giöre dhem stoort hinder med poltzmoten, och annor olaga fiskerij " AktKungsådr 20 (1463, avskr. fr. 1680-t.)."],"e":["poltz- )"]},{"a":"pulver","b":"nn","c":"","d":["1) stoft. " knusadhe gullit smath som pulfwir " ST 9 . ib 257 (dessa båda ställenskulle dock kunna föras till 2).","2) pulver. " pwler til at göra hwita tänder " PM XLVI . ib I. LB 1: 97, 2: 31, 3: 62, 108, 7: 3, 4, 99 o. s. v. - särsk. exploderande pulver, krut. enna handa pulwir är aff elde sua brännande at tha thz jnnelukt är j nakro thinge tha giuir thz aff sik sua stort liudh aff pulwers makt ok rörilsom swa at alle the thz höra giuas vidhir aff vndre Bir 2: 263 . the (kärrebössorna) foldo sidan ther nest mz puluer oc stena som ther til höre RK 2: 8599 . ib 3: 245, 3228, 3501, 3516 . FM 77 ( 1483) . PM 6 o. s. v. - Jfr bysso-, rosa-, pestilentio-pulver."],"e":["polffwer LB 3: 108 . ","polfwir ST 257 ),"]},{"a":"pulver","b":"nn","c":"","d":["2) pulver. Jfr: engefer poluer Skotteb 389 (1463-64, Kämn). - krut. III werpla puluer Inv cur Tynnelsö 4 . . . ok skuto thermeth borth bade pulffwer ok piil STb 2: 170 ( 1486) . then schaden . . . som han fangit haffuer pa folk, pulffuer, piill och värie ib 3: 342 (1497). ij aatwnghe pwlwer GPM 2: 229 ( 1506) . - Jfr bysso pulver samt skärpentina pulver Sdw 2: 417."],"e":["poluer Skotteb 389 (1463-64, Kämn) ), "]},{"a":"pulver tunna","b":"nn","c":"","d":["kruttunna, krutfjärding. PM 12, 13 ."],"e":["-tynna )"]},{"a":"pulverfiärdhunger","b":"nn","c":"","d":["krutfjärding, krutkagge. Stock Skb 157 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"pulverhus","b":"nn","c":"","d":["kruthus, krutmagasin. " stadzsens pullfuer och byssa hussz forestandara " StÄmb 124 ( 1492) . ib 128 ( 1494) , 130 (1495), 133 (1496) o. ls. v. STb 3: 376 (1498), 5: 142 (1517). Stock Skb 41 ( 1518) , 81 (1519)."],"e":[]},{"a":"pulverisera","b":"vb","c":"v.","d":["pulversiera. gwllith pwlwerizereres LB 9: 102 ."],"e":["-izera )"]},{"a":"pulverisera","b":"vb","c":"v.","d":["pulverisera. pwlweriserath glas PMSkr 435 ."],"e":[]},{"a":"pulvermakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " andres pulffuermakare " STb 1: 187 ( 1478) . ib 297 ( 1481) . " katerin berends pullwamakares " ib 2: 35 ( 1484) . ib 3: 460 ( 1499) . SSkb 31 ( 1502) . GPM 2: 206 ( 1506) . HLG 3: 25 (1516). Stock Skb 105, 107 (1518-19). HLG 3: 63 (1523). - Jfr: puluer maker Skotteb 333 (1468-69, i tysk text). "],"e":["polffwer- GPM 2: 206 ( 1506)","*pulvermakara dränger","-makere- )","*pulvermakara hustru","-makera )"]},{"a":"pulvermakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " mickil polffwermakere " BSH 5: 158 ( 1507) ."],"e":["-makere . ","polffwermakere )"]},{"a":"pulvermästare","b":"nn","c":"","d":["föreståndare för kruttillverkning, krutmakare. Skotteb 414 (1467-68, Kämn)."],"e":["poluere- Arnell Brask Biᴵ 7. -mestasre. -mester), "]},{"a":"pulverqvärn","b":"nn","c":"","d":[" och ottunge til puluerquarnen ib 116 ( 1519) ."],"e":["-quern . ","-quarn )","fierdinga"]},{"a":"pulverstampa","b":"nn","c":"","d":["krutqvarn. " jach hawer latith göra en poluer stampo " BSH 5: 131 ( 1506) ."],"e":["poluer- )"]},{"a":"pulversäkker","b":"nn","c":"","d":["krutsäck. jtem xj alna rot lärefft til pulver sykkya xj ort. Skotteb 452 (1471-72, Kämn). SSkb 156 ( 1505) . Stock Skb 36 (1517), 78 (1518)."],"e":["poluer- Skotteb 388 (1463-64, Kämn), 208 (1465-66)), "]},{"a":"pumpa","b":"vb","c":"v.","d":["pumpa. så pumpe the watnitt ther vp i ehne ränno PMskr 638 (avskr.). - länspumpa. ljtem iiij ört. for the pompadhe bardsen Skotteb 461 (1471-72, Kämn). ib 464 (d:o)."],"e":["pompa . ","-adhe )"]},{"a":"pumpare","b":"nn","c":"","d":["pumpare. ss tillnamn. " nielz pompare " SSkb 334 ( 1509) ."],"e":["pompare )"]},{"a":"pumper pump","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*pumpa del , ","*pumpamakare , "]},{"a":"pumpomakare","b":"nn","c":"","d":["pumpmakare. ss tillnamn. " jacob pwmppamakare " ST 1: 87 ( 1477) . SJ 2: 48 ( 1479) . Stock Skb 27 (151617), 41, 65 (1517-18), 150 (1519-20). HLG 3: 66 (1523)."],"e":["pwmppa- . ","pompe- )"]},{"a":"pumpomakare pumpemakere. pumpomaker. pumpo makar","b":"nn","c":"","d":["pumpmakare. ss tillnamn. " jap pumpomakare " SJ 255 ( 1457) . " jap pumpmaker ib 225 ( 1453). jap pumpo maker " ib 224 . " fore jacob pumpemakere " ib 352 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"pund","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) pund, lispund. rentand[is?] . . . ffem töner miöll oc thw pund aal NMU 1: 157 ( 1508) . " til skanalde kyrkio (giver jag) en ii punde nyan kätil " Liber eccl Vallentunensis 65 ( 1515) . ","2) skålpund. " quadrilibris . . . fyra vägskala pund oc matta " GU C 20 s. 506 (möjl. snarast att fatta ss en ssg väghskala pund). 3) ss viktenhet mera i allmänhet: pund. Jfr S. Owen Jansson, Nord. lkultur XXX s. 7 ff., 14, 22. li övers. haa . . . wogh j pwndom (in pondere) bärghin, ok bärgskriffwonar j wägskalomen SpV 516 . 4) pund ss mått- el. viktbestämning (för säd). Jfr S. Owen Jansson, Nord. kultur XXX s. 27 f., L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 86 f. eth pund rogh finst Svartb 173 ( 1380) ."],"e":["punda gryta","pwnde- )","*punda kätil . m. kittel av ett (lis)punds vikt. ATb 3: 23 ( 1494) .","punda land","punde- )","lvii pundalandh aker jordh finzk i huario gärdheno FMU 1: 382 ( 1381) . ","punda tal , n. räkning efter (lis)pund. honum bör wethe. hurw mykit järn han smidher om aarith epther hundrat eller pundatal ARnell Brask Biᴵ 27."]},{"a":"pund","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) pund, lispund. " Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 382 f. II pund butyri " SD 3: 256 ( 1316) . iɉ (1 1/2) pund butiri iii pund lardi i pund salis pro ii oris BSH 1: 85 ( 1366) . ib 62 ( 1365), 63, 64, 65, 66, 67, 68 ( 1366) o. s. v. hwariom vtspisärä (näml. skall man gifv) . . . et lispund smör. et lispund fläsk. vm somarstämnonä. oc samolunð vm vintren. är äi fläsk til. þa skal han haua i þas staþ halft annät pund salt nötäkyot rökt. jtem halft þriþiä pund salt vm somaren. oc samulunþ vm vintren SD 5: 637 ( 1347) . huar som ärwþä firi en man skal haua . . . þry lispund fläsk. tu lispund smör. þre väli silþ. et pund salt ib. " säliä . . . salt i helom pundum allr halwm. humblä samuleþ. smör oc fläsk helom skippundum allr halwm " ib 639 . " ii pundköth ii pund fläsk ii pund fiisk ik pund smör " RK 3: 4179 . " eth pund osta " DD 3: 227 (1489, orig.) . fför XII pund hwmbla (pro XII talentis humuli) SD 3: 644 (öfvers. fr. slutet af 1400talet). vnum pund cere SD 4: 385 ( 1334) . ib 5: 686 ( 1347) . böthe eth pundh vax SO 6 . ib 7 o. s. v. vj pund bast BtFH 1: 208 ( 1506) . " thet iec laghlica salt hawer . . . thetta mit epterscreffna godz . . . for sex pund mässing, oc ena sylffskeedh om fyra lodh " SD NS 1: 6 ( 1401) .","2) skålpund. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 385. XL:ta pund piperis III:bus minus XIIIɉ pund kanel. jtem VIII pund colebur. jtem v pund gingiber . . . jtem dimidium pund muscatblomer SD 4: 711-712 (1340?). giälla thom som han var skyllughir xx vaghir älla pund (libras) gul Bir 3: 432 . XX pund älla viktir kopar ib. " väghir hiartat eet pund (si unum talentum ponderabit) jek skal giua honum hundradha som äruodhadhe " ib 2: 6 ; " jfr 1, 3. "","3) ss vigtenhet i fråga om myntvigt el. ss myntenhet: pund. i öfvers. haff mit gul falt for tio pund twäfalla vikt (decem talentis ponderis duplicati) Bir 1: 235 . ib 236, 237, 238, 239, 240 . trälenom, som herran . . . forlät tio thusandha pundha gwl skyldh MP 1: 209 . " eth belate . . . som hans fadher kostadhe cc pund gul (ducenta pondera auri) " Bil 478 . thz vare värt väl thusand pund Fr 360 . skyldogir tio tusand pundh MP 1: 224 . - bildl. talent, pund, förlänadt el. anförtrodt pund. vm iak göme glömslica thz dyra pundit som mik är antuardhat som är min siäl MP 1: 241 . " some hafwa nadhanna pund (talentum) " Bir 2: 309. then som tok fämp pund aflade annor fämp. hwat är pundit vtan thes hälgha anda gafwa ib 1: 367 . ","4) pund ss måttbestämning (för säd). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 308 f. skällenor ij landbor dant viij pund korn, thet är VIII span i hvart pund Urk. fr. 1466 anf. ib 310 . " dimidium pund annonen " SD 3: 303 ( 1317) . " dimidiam lestam annone cum II pund siliginis " ib 4: 148 ( 1330) . " duo pund annone ib 149 (på två st.). " ib 54 (1328, gammal afskr.), 55, 5: 151 ( 1343), 152, 319 (efter 1344), 326 (efter 1344), 328 (1344, gammal afskr.), 329, 573 ( 1346), 584 (1346?). BSH 1: 85 ( 1366), 86, 87 o. s. v. fyra pund ok ena läst korn SD NS 1: 625 ( 1407) . ib 377 ( 1404) . " twa lester korn ok atta pund " ib 413 ( 1405) . 1 pund sädh FH 4: 10 ( 1451) . BtFH 1: 17 ( 1494, nyare afskr.) , 90 (1471, nyare afskr.), 93 (1490, nyare afskr.), 356 ( 1464). tant anona erat concessa parachioanis ecclesie sancte trinitatis. de lessiby asmunds vnum pund pro XI oris . . . de haghe nicolaus vnum pund cum duobus pro XI oris SD 4: 538 ( 1337) . ib 644 ( 1339), 645, 5: 328 (1344, gammal afskr.). - Jfr fiärdhungs-, lif-, lifs-, mark-, silda-, skala-, skip-pund."],"e":["punda gryta , ","punda land , ","punda smör , ","punda tal , "]},{"a":"pundare","b":"nn","c":"","d":["pyndare, våg. Jfr S. Owen Jansson, Nord. kultur XXX s. 3 f., 18. f. lhuar man eldler qwinna ware sych fore, ath the haffue rettan bisman, span ok pyndare STb 1: 430 (1459, Burspr). ATb 1: 339 ( 1470) . StÄmb 118 ( 1489) . " till stadzsens byssman oc pyndere och siel aam " ib 120 ( 1490) . ib 122 ( 1491) , 124 (1492), 129 (1494), 160 (1506) o. s. v. Jfr pynta. "],"e":["pundere . ","pyndare . ","pyndere )"]},{"a":"pundare","b":"nn","c":"","d":["pyndre, våg. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 400 f., 447 f. mällan idher skal wara rät mätskaal oc iämpne pundara (pondera) MB 1: 368 . "],"e":["pyndare L.),"]},{"a":"punder","b":"pp","c":"prep.","d":["under. " kunna ey vng trä triffuas äller fructh bära punder gamblom for thy the bortaga vedreth solena oc dagena " Sex ekon tr 264 . " lasse klokkare för thät han groff punder syster anna persdotter VKu 124 (1566). ""],"e":[]},{"a":"punder","b":"ab","c":"adv.","d":["till handa? waren för tienche, at i fan nogher then förlening ighen, som eder holles betthre pwndher annen en karl knwtsson giordhe BSH 5: 543 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"pundgryta","b":"nn","c":"","d":[" = punda gryta."],"e":["-grithä HLG 1: 79 (1473) . pl. -gritar SJ 2: 119 (1488)), "]},{"a":"pundkätil","b":"nn","c":"","d":["kittel af ett punds (lispunds vigt. i [1] pund ketil BtFH 1: 165 ( 1508) ."],"e":["pund ketil )"]},{"a":"pundland","b":"nn","c":"","d":["jordrymd för hvilken ett pund säd erlägges i afrad? jord af den storlek att derå utsås ett pund säd? (förekommer i handlingar från Finland). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 260. i swdher aakren ix stengher, en alin oc j quarter jordh, thet är vi pund landh, i norre akren ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter, thet är oc vi pundh landh SD NS 1: 264 . " tree pundh landh jordh och otto lass engh " BtFH 1: 43 ( 1465, nyare afskr.) . ib 51 (1478, nyare afskr.), 87 (1465, nyare afskr.). Jfr punda land."],"e":[]},{"a":"pundland","b":"nn","c":"","d":["jord av den storlek att därä kan sås ett pund säd. Svartb 399 ( 1442) . Jfr punda land och pund 5."],"e":[]},{"a":"pungare","b":"nn","c":"","d":["pungmakare. ss tillnamn. " enewal pwngare " ATb 2: 311 ( 1487) . ib. "],"e":["*pungara makare","-are- )"]},{"a":"punger","b":"nn","c":"","d":["pung, väska. " bälte ok pung mz dyra stena thz gaff honum the stolta rena " Iv 1334 . tok en sigersten aff sin faders pwng Di 94 . " knifwa punga oc annor sma thing " ST 382 . Lg 3: 471 . " göris een pwnhger aff läroffth " PM 8 . ib 6 . - särsk. pungs ss förvaringsrum för penningar. at stinga pängin j pungin Bir 2: 71 . jak astunda päninga j pungi ib 3: 34 . " thän pungir är tombir som annars päninga äru i " GO 30 . at hans herra honum hans pung fylle Al 2666 . " aff gull ok silff waar pung är toom " ib 6260 . " drycke . . . huar aff sin pungh " SO 202 . Bir 3: 211, 441 . GO 257, 322, 675 . Lg 439 . - bäfvergällspung. at badhin stykkin hafua sina pungha hela hengiande wider ena sino LB 4: 347 . - Jfr läsepunger. "],"e":["-ar )","punga fat","-faat )"]},{"a":"punger","b":"nn","c":"","d":["pun, väska. " loculus dicitur bursa pungh " GU C 20 (hand 2) s. 94. thomas . . . viderkendes sich haua skorit ij (2) punga aff (i kyrkan) ok j thöm vare peninga, silff skeder Stb 2: 603 (1492). ib. Jfr floghels-, pänninga-, qvinno-, ringa- punger samt parisapunger Sdw 2: 199. "],"e":["pwnghe GPM 2: 215 ( 1506) ), ","punga fat","punge- )","pungamakare (punge-. pvniga- GPM 2: 406 ( 1502?) . -makere), ","*pungamakara dränger","pungemakere- . ","-drenger )","*pungamakara hus","*pungamakara sven","-makere- )","*pungamakara ämbite , ","*pungamakirska","pwngemakarska )","*punga snidhare , "]},{"a":"pungmakare","b":"nn","c":"","d":["pungmakare. ss tillnamn. " henrik punghmakare (nämnes jämte lasse beltare ss verkmästare bland bältarne) " SO 7 . Jfr pungamakare."],"e":[]},{"a":"pungmakare","b":"nn","c":"","d":["pungmakare. ss tillnamn. Stock Skb 259 (1525-26). ATb 4: 38 ( 1542) . Jfr pungamakare."],"e":["pungmakaer )"]},{"a":"punkter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) punkt, prick. j thy sielen än staad j yterstä licamens punkte fynner öghonen blindh J buddes b l63. 2) medelpunkt. centrum tri puncter mithi cirkelenom GU C 20 s. 97. 3) punkt, grad. ythersthe pwnkther GU C 20 (hand 2) s. 33. 5) punkt, stycke, avdelning. . . . och sygie thet (ɔ wart apne breff) wijdh full makt ath bliffue vtj alla sina ordh, puncta och articla STb 3: 346 (1498). läsa christi mandoms anammilse, tänkiandhis nakra pwncta aff hans leffwerne JMPs 398. 6) ögonblick. nar som . .. qwinnan nalkadhis dödzsens pwncth JMPs 408. - Jfr reghlo punkter Sdw 2: 249."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"punkter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) punkt, prick. " ey fandz at minsto en punctir (spatium unius puncti) a allom minom korsfästa likama. hwar ey var värkir " Su 404 . " swa som then punktir som hwarte är vidhir älla diupir " MP 1: 28 . ","2) medelpunkt. " huilkens punkt äldher medel, äldher cirkilen (punctum et circumferentiam) . . . aldregh enghen kan begripa " Su 77 . ","3) punkt, grad. " at thw skulle falla aff minzsta punct (uno minimo puncto) aff swa höghelike äro " Bir 3: 235 . " iak atir löne them . . . alt til ytersta skärfwin ok til lytersta punctin " ib 1: 40 . vmbär iak mz them . . . alt til lyteraa punctin ib 74 . ","4) punkt, omständighet, stycke. gör iak ey mote rättenom j enom punckt Bir 1: 9 . PM 2 . " i alle ärende och puncter oc i alle andre matte sweriges rike kan paa röre " BSH 4: 188 (1495, samt. afskr.) . " idher til spöria om nakra pwnctar " Lg 3: 586 . ","5) punkt, stycke, afdelning. the articla ok puncta forscrifne äre SO 33 . wndher alla reglonna pwncta LfK 15 . ","6) ögonblick. hulkin han gate fordäöruat i enom punkt Bo 12 . " j thöm punctenom tha gudh vardh man " Bir 2: 262. MP 1: 28, 59, 81 . Ansg 179 . Bir 1: 49, 92, 3: 119, 424, 435, 4: 141, 154. Su 121 . BSH 5: 502 ( 1512) . thin time är stunter suasom en punctir Bir 2: 186 . ib 207 . " huar stund ok hwar punctir " ib 3: 115 . " al näruarende thing ok framfarin ok komaskolande ära j gudhi suasom een punctir älla öghnablik " ib 419 . huart eth minwtum, huar puncter aff alla the stundrena thäs langa timans Su 333 . ib 100, 132, 336 . j yttarsta lifsins punct Bir 3: 447 . " i ytarsta punctenom " ib 2: 112 . MP 1: 83 . " thz är nw mz ider pa then yterstä punkt " Va 8 . " i dözsins punct " KL 357 . " ir 2: 277. " Lg 3: 661 . Su 233, 335 . thetta är . . . pröffwilsinna pwncter ib 198 ."],"e":["-ar . ","-er BSH 4: 188 ( 1495)), "]},{"a":"punktera","b":"vb","c":"v.","d":["punktera, pricka, stinga (med syl, nål e. d.). puncto . . . . punctera GU C 20 s. 502 . pungo . . . punctera ok stinga ib s. 503 ."],"e":[]},{"a":"punktera syl","b":"nn","c":"","d":["punctorium ii punctera syll GU C 20 s. 502 ."],"e":[]},{"a":"punkterare","b":"nn","c":"","d":["pu[n]ctor . . . pu[n]cterare GU C 20 s. 502."],"e":[]},{"a":"pur","b":"av","c":"adj.","d":["1) ren, oblandad. pwrth silff SD 5: 208 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). ib 211 . " kan man vtkastha w liffweno thz som själth är, ffor en man tagir in annan math, swa ath ey skal saman blandes pwrt och opwrth " LB 7: 81 . Jfr opur. ","2) blott, varande ss andra, vanlig. the trodho han vara puran man (purum hominem) Bo 69 . ib 49 . " engin pwr människia kan them räkna " ST 199 . " holdas aff allom for pura fatiga " Lg 3: 549 ."],"e":[]},{"a":"pur","b":"av","c":"adj.","d":["1) ren, oblandad. " het är pur lygn " FMU 4: 18 ( 1451?) . llimpidus . . . claar liuss pwr oc openbarligh GU C 20 (hand 2) s. 87. merus . . . pwr claar ib s. 137 . " thän hälge ande han gladdis aff tik fför thy thu äst hans aldra (N add.: renasta) oc pwrasta mönsther " SvB 345 (b. av 1500-t.). 2) blott, varande ss andra, vanlig. änglana magho synddha oppa teras pur naturs wäghna JMPs 297. ey fförmatthe gudh göra, at nakodh skapadh tingh älla pwr ceratwr matthe större wara äng udz modher ib 550 ."],"e":[]},{"a":"pura","b":"ab","c":"adv.","d":["fullständigt, helt och hållet, alldeles. lilionar j fridhenom liknas pura renom jomfrudomenom SpV 234 . " biscopen tog aff honom alt thät han atte ok giorde han pura fatigan " MP 4: 106 . " valde citus pura rasker g-U C 20 s. 114. Hit torde det Sdw 2: 222 under pur 2 upptagna språkprovet från " Lg 3: 549 böra föras."],"e":[]},{"a":"purgaz","b":"nn","c":"","d":["purgerande el. afförande medel. taga . . . een purgasz LB 7: 315 . " tage sig purgasz . . . som gör lösn " ib 316 . ib 89, 97, 179, 317 . giffwa samma purgas ten man tz behöffwer ib 329 ."],"e":["purgasz LB 7: 315, 316, 317 . ","purgas ib 89, 329 . ","purgazie ib 97 . ","purgatia ib 179), "]},{"a":"purgera","b":"vb","c":"v.","d":[" . . . purgera sik, skaffa sig afföring. purgera sig . . . med yrter oc dryk som göra lösen LB 7: 313 . " nar han haffuir sa prugerat sig ib. ""],"e":["-at )"]},{"a":"purlök os","b":"nn","c":"","d":[" = purlöks os. LB 7: 198 ."],"e":["-oss )"]},{"a":"purlöker","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["pwdherlök )","purlöks os , "]},{"a":"purlöker","b":"nn","c":"","d":["purjolök, allium porrum Lin. " porrus purlögher " LB 6: 284 . porrus purlöök ib 7: 137 . " porrus är pwrlök " ib 2: 33 . " stampar man purlöök medh wiin " ib 7: 137 . taga purlöök, med blad knoppar oc hwffwd ib 271 . ib 2: 34, 35, 3: 3, 52, 5: 82, 7: 59, 138, 179, 276 . "],"e":["-lööker )","purlöks frö","purlökx- )","purlöks hovudh","-hoffwidh )","purlöks os"]},{"a":"purpur","b":"nn","c":"","d":[" ? = purpure. röth blodh klart som purpur LB 5: 293 ."],"e":[]},{"a":"purpur klädhe","b":"nn","c":"","d":["purpurkläde, klädesplagg af purpur. MP 1: 153, 2: 17 . Jfr purpura klädhe."],"e":[]},{"a":"purpura","b":"nn","c":"","d":["purpurtyg; purpurkläder. otalika siäla j röth purpura klädde Mecht 234 ."],"e":[]},{"a":"purpure","b":"nn","c":"","d":["purpur, purpurtyg. " j syno pawlune hwilkit alt war aff purpura oc gulle " MB 2: 163 . " hans mantil aff pwrpura oc silke " ib 193 . - pl. purpurkläder. lät androcium wt föra aff purpurom MB 2: 291 (kan föras till purpur). "],"e":["purpura klädhe , ","purpura stykke , "]},{"a":"purpure","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*purpura färgha , ","purpura klädhe , ","*purpura liter","-leth SpV 586 ),"]},{"a":"purpurklädhe","b":"nn","c":"","d":[" = purpura klädhe GU C 20 s. 395 . PMskr 666 (avskr.)."],"e":["-kläd(h)er ),"]},{"a":"pusi","b":"","c":"","d":[" , se posi."],"e":[]},{"a":"pusi","b":"","c":"","d":[" , se posi."],"e":[]},{"a":"pusin","b":"","c":"","d":["svullen. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 70, E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Filol. 52: 346. nar falken haffwer pwsin öghon PMSkr 283 ."],"e":[]},{"a":"pusin","b":"","c":"","d":["svullen. " for pwsna been " LB 6: 106 ."],"e":[]},{"a":"pusta","b":"vb","c":"v.","d":["slå med handen, kindpusta. herra ihesu christe som war flängdher ok kronadher ok pustadher ok dräpin SkrtUppb 219 . thu thär wast . . . pustadher widh thin hälgo kinbern SB 74 (omkr. 1520). Jfr kinpusta."],"e":["-adher )"]},{"a":"pusta","b":"vb","c":"v.","d":[" PM lXV."],"e":["-ar )"]},{"a":"pusta","b":"vb","c":"v.","d":["slå med handen. pustaþo greuan Bu 514 . " han pustadhe sik siälwir " KL 372 . " pusta thera kinben " Bil 106 . " pusta han vidh kinbenin " Bo 18 . ib 189 . Jfr kinpusta."],"e":["-aþe )"]},{"a":"pusta","b":"vb","c":"v.","d":["pusta, blåsa. " naar nokoth faar standher oc haffwer jamlika mmwnnen wppen oc pustar mädh waathan aandha PMskr 215. ""],"e":["-ar )"]},{"a":"pusta krydde","b":"nn","c":"","d":[" ? pulvirserade kryddor? ATb 2: 134 ( 1479) ."],"e":["-krydhe )"]},{"a":"pustan","b":"nn","c":"","d":["kindpustande. thän haadh, gab , oc smälek, pustan oc slag . . . som thu ledh SvB 55 (mot sl. av 1400-t.). ib 74 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"puster","b":"nn","c":"","d":["slag med handen, i sht i ansigtet, örfil. gaf hanom pust (in maxillam percussit) Bu 182 . Bil 124 . SO 206 . " gafwo hanom puste ok slagh " MP 2: 17 . " gaf kesarinno pust uiþ änne " Bu 419 . " slo cristoforum pust " ib 499 . MEG (red. A) 54, (red. B) 58. huilkin som androm slar pusth SO 142 . ib 111, 149 . " han fik en pust wiid sina kin " RK 1: 2019 . lät hana fast kusca mz pustom (alapis) Bu 511 . aminnas the . . . slagh ok pwsta . . . som han tolde MP 1: 115 . " the slogho mik a halsen mz pustom ok slaghom (alapis et percussionibus) " Su 401 . KL 304 . Bir 2: 243, 250 . MEG (red. A) 53 . SO 99 . BtFH 1: 140 ( 1507) , 267 (1508). Jfr kin-, näva-puster."],"e":["puuster: puust MEG (red. A) 53, 54. pl. -ar. -ir), "]},{"a":"puster","b":"nn","c":"","d":["blåsbälg. " oppa thz at wi maghom wnfly pusthin (follem) ok eldin, naturan ok owenen " SpV 572 ."],"e":[]},{"a":"puster","b":"nn","c":"","d":["slag med handen, i sht i ansiktet, örfil. jngewal . . . sakir . . . xij mark for ij pusta jngewal ok sloo sama finnan ATb 1: 165 ( 1462) . ib 191 (1463). Jfr kinpuster."],"e":[]},{"a":"pustslagh","b":"nn","c":"","d":["kindpust, örfil. samme dagh rechte pawal . . . handena for iij (3) marck fore hardragh och pust slagh STb 2: 214 ( 1487) . ib. ib 216, 221 (1487), 283 (1488). kniffdragit och pust slagh han giorde pa anders ib 436 ( 1490) ."],"e":["-slag )"]},{"a":"puta","b":"nn","c":"","d":["Jfr grundputa. "],"e":["puto maþer , "]},{"a":"putra","b":"vb","c":"v.","d":["puttra, sjuda, koka upp, ss bubblor uppstiga. op w honom (brunnen) putradho älla opsudhu manga siäla sua thiokka som andra gnistor Pa 18 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"putra","b":"vb","c":"v.","d":["puttra, sjuda, koka upp. tha hörde hon hans hälgha saar putra oc laata swasom ena hetasta oc owersiwdhande gryta Mecht 190 . Jfr upputra."],"e":[]},{"a":"putz","b":"","c":"","d":[],"e":["pwtzs: pwtzsenom LfK 235 . pudz. pudhz. puz. puzz. pws, se skarpnutz. pl. -ir?), m. "]},{"a":"putz","b":"nn","c":"","d":["brunn; avgrund. Se Sdw 2: 1281. - brunn med smutsigt vaten, gyttjepuss. nar the wsle draparene hördo hänne swa ropa, gingho the til hänna oc aff höggho hänna hwffwodh, oc kastadho thät j en orenan pws JMPs 438. - Jfr ler-, vatu- putz."],"e":["pws )"]},{"a":"pymmitia","b":"nn","c":"","d":["spinacia oleracea Lin., spenat. Jfr O. Giertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: l108 f."],"e":[]},{"a":"pymmitia","b":"nn","c":"","d":["ett slags växt. smaa gröna örthir, som är pädersilia, vngh kirwiil, pymmitia, lactuca oc andra tolka yrther LB 7: 179 ."],"e":[]},{"a":"pyndare","b":"","c":"","d":[" , se pundare."],"e":[]},{"a":"pynta","b":"vb","c":"v.","d":["1) ställa i ordning. edre byssor och värgiä haffwer han pyntthet och fliith j en godh motthe FM 455 ( 1510) .","2) ställa ut på bästa sätt? ath the thet skula fly procuera pyntha FH 3: 67 ( 1445) . "],"e":["pijntha . ","pynta til , ställa i ordning, tillpynta. at pynthe the senger till HSH 21: 7 ( 1498) . - ställa i ordning, utrusta. kan jach ffaa thet skep, som jach kan merkie eder gad ningh är, tha vil jach swoo lathe pyntit til ath nar i op komme, tha skal thet liggie rede ffor eder FM 177 ( 1504) . " ath iach haffwer pijnthet slaathet saa tiill met alth dhen dhell dher her görss behoff " ib 689 ( 1517) . - Jfr til pynta."]},{"a":"pynta","b":"vb","c":"v.","d":["väga, överväga. " huru kwnne thu nakontidh pynta ällir owiruägha hwit ok swart, huru the thing som när ok fiärran äru, hwilkin the äru, ok til hwars the dogha " SpV 256 . Jfr pundare."],"e":[]},{"a":"pynta","b":"vb","c":"v.","d":["1) ställa i ordning. ederth ffää er vel slactadh och pintath i ena godha mottha GPM 2: 237 ( 1506?) . "],"e":["*pynta sik , ordna sig, bereda sig, the andra gresca höffdingar . . . haffdo wäl pyntad sig, oc skykkat tiill slaget siith folk wäl fornwmsteliga Troj 230 ."]},{"a":"pyntelika","b":"ab","c":"adv.","d":["prydligen. " Spec. Virg. s. 276, anf. af Rietz, Ordb. s. 516. ""],"e":[]},{"a":"pyrte","b":"","c":"","d":[" , se pörte."],"e":[]},{"a":"pysa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 70. - refl. pysas. Se Sdw 2: 1281. - Jfr up-, ut-pysa."],"e":[]},{"a":"pysa","b":"vb","c":"v.","d":["flåsa, pusta. " fiöllo oxin oc asnin a knä, läggiande mwnnana vppa jätwna, oc pysto ginom näsana (flantes per nares) " Bo (Cod. B) 344 . - refl. pysas, blåsas upp, utvidgas, svälla, pösa. ted skall . . . blandas til hopa j een stor grytha, for ty tz pöses mykit LB 7: 327 . - pysa ut, uppblåsa. ther aff varder menniskyan försth vederfwll, ther nesth pösis hon wt LB 7: 74 . tz pöser wth liiffwith ib 75 . Jfr ut pysa."],"e":["pösa: -er LB 7: 75 ; ","-is ib 74 ; -es ib 327; wtpöse Bir 4: 70 . "]},{"a":"pysning","b":"nn","c":"","d":["leg. blåsande. uppeggande. timor mentis . . . pösning j hiärtana naar thankana oppösa hughin til hämpd SvKyrkobr 353 ."],"e":["posning )"]},{"a":"pyst","b":"nn","c":"","d":["svullnad. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 71. annars waxa böldher pa handenne op pysth, hendher tik tolken pysth tha smör handena strax mädh olio PMskr 352."],"e":[]},{"a":"pystare","b":"nn","c":"","d":["tiggare? som andra pystara sweriges herre ginge RK 3: (sista forts.) 5355 ."],"e":[]},{"a":"pytkare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lasse pydckiare " STb 2: 57 ( 1484) ."],"e":["pytkiare: -en SSkb 359 ( 1510)"]},{"a":"pytker","b":"nn","c":"","d":["båtsman som har att föra de resande till och från fartyget. pythker är then batzmannen som allom skal föra baathin tha the vilya wth äller in j skipith PM XIV ."],"e":[]},{"a":"pytting subst.","b":"","c":"","d":[],"e":["*pyttinga bolt","pöttinge , bolter (kommat torde vara tillsatt av utgivaren)),"]},{"a":"päkilhuva","b":"nn","c":"","d":["pickelhufva, lättare hjälm af järnbleck el. af läder med metallbeslag. vnam pekelhwæ cum slappor SD 4: 710 ( 1340?) . " iärnhat ok hiälm ok päkilhuwa " Al 3327 ."],"e":["pekelhwä )"]},{"a":"päklin","b":"nn","c":"","d":["skålformig hjälm. Jfr Lis Jacobsen, Elias Vessén 15. 4. 1954 s. 60 ff. nilss . . . dedit eth harnisk, kräwethe, !UDDA_TECKEN? rygh, en peklin oc ij armskynor HLG 3: 10 (1519). - Jfr ij c pechtlink Skotteb 296 (1467-68) (i tysk text)."],"e":["peklin )"]},{"a":"päkling","b":"nn","c":"","d":["ett slags grovt lärft. XXX alen päkling Skotteb 444 (1470-71, Kämn). ib 448 (d:o). ib 477k 479 (1472-73, Kämn). GPM 2: 216 ( 1506) ."],"e":["pekkling . ","peplingh GPM 2: 216 ( 1506)"]},{"a":"päl","b":"nn","c":"","d":["ett slags dyrbart tyg. badhe päl ok baallakinna the rikasta ther man ma finna aldra handa dyre thing la ther alla wäghna om kring Iv 4139 . halsin (skiin) som gul vingane som pel (circa collum fulgore auero, postera parte purpereo præter caudam) Bil 306 . offre gudhi . . . päll (purpuram) MB 1: 356 . " päl giordhis aff enskons skalfiskom som hittis innan haffwino oc hafstrandh " ib (Cod. B) 487 . " päl som är hwast at tola " ib 489 . ib (Cod. A) 495, 496. - nämnes ss nyttjadt till kläder, till väggbonad . . . o. s. v. alle kesare som för waro. drogho släth peld ok baldakin (sola purpura uterentur) Bil 470 . som . . . j peldh ok silke kläddus (vestimentis sericis induebantur) ib 581 . " kläd mz gull oc päl (pretiosis vestimentis) " Ber 27 . " thän vapnrok var rödh han a sik bär aff dyrt päll han ädhla var " Fr 147 . " man haffde wäggiana alla klät mz päll ok medh sindall " RK 1: 3544 . Fr 324 . Di 97 . " hon loth vpgöra . . . ena sengh medh gwl ok pel " MD (S) 225 . " giordhin vnder sadhelin la (näml. var) aff thz rikasta päl ther man ä sa " Fl 528 . - stycke tyg af sådant slag. lego . . . predicatribus in stokholmis vnum frustum, dictum pæld SD 6: 219 ( 1350) . tiwghu päll Fl 284 . - särsk. af detta tyg förfärdigad klädnad. om kunglig purpurklädnad. kunugen slet af sik päl (purpuram). som han var klädar mz Bu 209 . Bil 81 . Ber 101 . - bårtäce. pel väfwin mz guld oc sylf oc sat mz dyrom stenom Gr 303 (här kunna dock kläder afses). lät köpa peld ok waldakin ifuir hans baar Bil 731 . " tha som nager broder äller syster dödh är tha schal ämbetetz redzschapp fana päll ok lywss fore husit bäras " SO 205 . - sängtäcke? sänghimmel? swa som gyllene päll a silkes sängh Su 181 . - pell, baldakin. baldacinus, thet pellith, som skall bäras ower skrineth FM 615 ( 1514) . Jfr gul-, silkis-päl. "],"e":["pel Bil 306 ; Gr 303 ; MD (S) 225 . ","päll MB 1: 356, 495 ; Fr 147 ; Fl 284 ; RK 1: 3544 ; Su 181 ; Di 97 ; SO 205 . ","päld SD 6: 219 ( 1350); Ber 101 . ","peld Bil 81, 470, 731 . ","peldh ib 581 . ","pellit ib 81 . ","pellith FM 615 ( 1514) . ","pällidh Ber 101 . päldith ib. dat. pälle MB 1: 496), ","pälz list","belz lista )"]},{"a":"päl","b":"nn","c":"","d":["ett slags dyrbart tyg. - bårtäcke. vnum peel nigrum aureum, quod ponitur super feretrum HLG 1: 1 (1393). iii fanar, iiii pelle ib 3: 57 ( 1522) . item hustrv valbor vinmanss xi höre, för hon rensadhe varth besthe pelle ib 2: 125 ( 1524) . - Jfr gulpäl."],"e":["peell )","*pälle (pelle HLG 2: 125 (1524). med art. pellidh Kumla kyrkas rb 2 (1420-t.)), "]},{"a":"päl klädhe","b":"nn","c":"","d":["klädnad el. klädesplagg af päl, purpurkläde. ihesus christus ther for wara skuld i päl klädhe fördhis (purpura indutus) Bir 4: 147 ."],"e":[]},{"a":"pälning","b":"nn","c":"","d":["päll, baldakin? palata . . . pälningh GU C 20 s. 399 ."],"e":[]},{"a":"pälsare","b":"nn","c":"","d":["buntmakare. " skinnara oc pälssara " BSH 5: 143 ( 1507) . skomagare, swtare och pelsare FM 452 ( 1510) ."],"e":["pelsare )"]},{"a":"pälz","b":"nn","c":"","d":["pälsskinn? ATb 1: 304 ( 1469) . "],"e":["belz )","*pälza makare , "]},{"a":"päna","b":"vb","c":"v.","d":["slå järn tunt, smida ny egg (på lie). item för 6 leia pänadis VKu 113 (1564)."],"e":["-adis )"]},{"a":"pännal","b":"nn","c":"","d":["pennfodral. iiɉ [ɔ: 2 1/2] dwsyn pennale GPM 2 . 215 (1506)."],"e":["pennale )"]},{"a":"pännas","b":"","c":"","d":["träta, munhuggas? ath jak jngen hedher kan forwerffua ath sitie och pennes her medh hanom STb 2: 268 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"pänne","b":"nn","c":"","d":["2) fjäderpenna, vingpenna. PMskr 235. döpes pennen aff fyädrenne nidher j sywdhanda olyona ib 536 . - Jfr skriptänne."],"e":["penne )","*pänna fnas","penna- )","*pänna fulder","-fuller )"]},{"a":"pänne","b":"nn","c":"","d":["penna, skrifpenna. hwat hälzst nakot siin aff thino loffwi . . . nakor pänne kunne skriffua Su 202 . ib 44, 411 . MD (S) 290 . RK 3: 2693 . Jfr fughla pänne."],"e":["penne: -a MD (S) 290 . pl. ack. pänna Su 411 . ","pännar ib 44 . ","penner RK 3: 2693), "]},{"a":"pänninger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ss tillnamn. KTb 132 ( 1402) . hawuinus päning ex parte nicholai päning ib 19 ( 1490) . (Fallen kuna möjl. också föras tll 2).","holma . . . som renter tyo örä penunger ib 69 (1415). ib. xix mark penga j gul HLG 1: 86 (1486).","4) koll. pl. penningar. . . . fore fyortan marker i alla handa päninga at beredha vtan hästa oc harnisk RP 2: 223 ( 1391) . . . . for v march och lx gildä penya SD NS 3: 140 ( 1416) . . . . fore paninga oc fwlth wardh ib 246 ( 1417) . " lxviij mark viiɉ ört. redho pennia " Skotteb 348 (1440, Borgm) . " the penniana er stadhin skyldogher waree frw etc. " ib 354 (1440, Borgm) . clxx mark redha penga HLG 1: 86 (1486). - särsk. i sammansättnigar, i sht i pl., om avgift el. skatt; se Sdw 2: 1281 och jfr t. ex. afradhs-, bol-, brut-, fenster-, gengärdh-, gengärdhis-, hö-, inledhis-, laghmanz-, landgiälds-, näf-, nöta-, skatnöt-, skut-, vighningapänningar. 5) pl. (lös) egendom. Se Sdw 2: 1281. i godhz ok rörande päninga SD NS 3: 309 ( 1418) . - Jfr bläk-, bol-, bonda-, fana-, fäste-, fästninga-, grimu-, guds-, hovudh-, klippe-, klippings-, kopar-, lykko-, malm-, offer-, provasta-, silf-, skimbel-, sma-, städhslo-, täringa-, täro-päninnger; afls-, afrads-, akara-, almoso-, badhstovu-, barna-, blus-, brut-, bödhils-, draghara-, drykkia-, fenster-, förslo-, gengärdh-, gengärdhis-, gilde-, gildis-, gästa-, hästadha-, hö-, ikorna-, inledhis-, inventarii-, iordh-, kiltis-, kor-, korn-, krismo-, laghmans-, landgiälds-, lykkio-, läkiara-, mässo-, mästarmans-, näf-, nöta-, pala-, prebenda-, prästa-, redho-, rota-, ränto-, skatnöt-, skip-, sko-, skorsten-, skorstens-, skräddara-, skut-, sköninga-, soldenära-, solderis-, stadhga-, stokka-, stämninga-, taflo-, trädhis-, uptaka-, vargha-, vax-, vighninga-, vin-, väghara-, ängia-, ärfdha-, öl-pänningar samt rökia pänningar (Sdw 2: 289) "],"e":["päning KTb 5 ( 1408) , 9 (1409). penunger: -pl. -unger SD NSD 3: 69 (1415); -unge ib. paninger: -inga ib 246 ( 1417) ; ib. päniger: -ig JämtlDipl 145 ( 1394) . ","panygher: -ygha JTb 66 ( 1474) . ","pennier: -ia SD NS 3: 235 ( 1417) ; Skotteb 348, 354 (1440, Borgm); -iana ib 345 (1436, Borgm), 354 (1440, d:o). penyer: -ya SD NS 3: 140 ( 1416) . ","pännier: -ia ib 15 ( 1415) . ","pänger: pängsins MP 4: 258 . ","pengar : -a HLG 1: 86 (1486), ib. I plural användning förekommer möjl. päningx ATB 1: 167 (1462), vilket dock snarast bör fattas som fel för päningx land. Se Sdw 2: 1281),","*pänninga afgiäld","päninga- . ","peninga- . -aff gäl. -affgell),","*pänninga aläghning","penninga aaläghningh )","*pänninga arf","peninge- )","*pänninga bol","peningabool )","*pänninga göma","päninga- )","*pänninga gömare","päninga- )","*pänninga hovudhsumma","päninga höfutzsumma )","*pänninga kista","päninga- )","*pänninga knyte","peninga- )","pänninga land (penninge-), ","*pänninga lösa , ","*pänninga lösn","päninga- . ","peninge- ) , f. betalning i penningar. skulle hon komma fförscrifne almosa tiil godo ighen ffri och qwit wthan peninge lösn SJ 2: 246 ( 1493) . ","*pänninga punger","penninga- )","*pänninga riker","päninga- )","*pänninga rum","päninga- )","*pänninga räknare","päninga- )","*pänninga ränta","*pänninga sak","penninga- . ","päninga- . pänynga-. -zack),","pänninga skadhi","peninge- )","pänninga skiptare (päninga-), ","pänninga skrin (päninga-), ","*pänninga skuld","päningaschuld )","*pänninga stadhge","peninge- )","*pänninga stokker","päninga- )","pänninga summa","pänninga säkker (peninga-), ","pänninga tal (peninge-. -taal), ","*pänninga upbyrdh (peninge vpbyrd), ","pänninga värdh","päninge- )","*pänninga värdhe? (peninga werde), ","*pänninga växlare","*pännings afgiäld","päningis- )","*pännings betalning","peningx- )","*pännings bol","päningx- . ","päninx- . ","-bool )","pännings land (peninx-. Se Sdw 2: 1282), ","*pännings lius","peningx lywss )","*pännings mon? (peningx mwn), ","*pännings oster","pänings- . ","-ooster )","*pännings summa","päningx- . ","peningx- . ","peningis- Svartb (Skokl) 516 ( 1473) . -somma),","pännings värdh , n. Se Sdw 2: 1282. ","pännings öl , "]},{"a":"pänninger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) penning, myntstycke. " syndirskärande päningin " Bir 3: 141 . " fals peningr som hauer rät mynt " KS 28 (70, 30) . " oppa then penin som sancte annes beläthe stodh oppa " Lg 3: 37 . " gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning (ett svenskt silfvermynt) foe ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga " FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405); jfr Huberg, Aarb. f. Nord. Oldk., 1891, s. 12. - pl. penningar, myntstycken, mynt. lather ther aff sla peninga och mynthe gyllena Lg 3: 36 . sagde han at han wille jngen räffwilske penighe haffue, vthen alth swerigis mönth FM 230 ( 1505) . Jfr 5. ","2) penning, myntstycke å valör af den lägsta myntenheten, äfven ss beteckning för denna enhet: penning, (i Svea-landskapen och under senare medeltiden i hela Sverige) en åttondels örtug. örtugh firi nöt ok fiura peninga firi far SR 19 . " hästä korn skal köpäs swa att spander [gyälder] twem pänningum meér än han gyälder i nästa köpstaþ ok skieppa enom pänninge " SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " for þre pänningä swänskä ib. for fyurä pänningä swänskä ib. " ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). en swensker penninger ib 6: 157 (1349? gammal afskr.). böthe brodher iiii päninga gillena ok allermannenom ii päningh SEG 112 . huar forscrifne tijdh om arith skal huar broder vtgiffue tiwgu pen inga sua at the fira tyder om arit göra x artiger til hopa aarit om kryngh SO 33 . ib 3, 5, 51 . SGGK 106, 107 . SEG 113, 114 o. s. v. hadet kwnnit finnes, at han aff nogen rigesins inwonare hade latiid tagit j fra til en peningis, tha wilde han wedergelle x peninge for huar en FM 521 ( 1511) . " gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning fore ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga " ib 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . " sölffmynth skal han slaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä " HSH 19: 14 ( 1497) . " skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer " ib 15 ; " se vidare under hul, adj. ther aff fa vi ey meer än fyra päninga giordha aff eer " Iv 4276 . " t ey kome en pänningir til bygninginna hulkin som ey är wäl ok rätuislika afladhir " Bir 1: 54 . " aff varfru päning som kallas vazstena pänning " ib 2: 336 . " gifwe en päning thz mynt som gänkt är " ib. " then som är j hionalagh gifwe twa päninga " ib. " gifwe for huart thera (af barnen) en päning ib. " ib 4: 94 . - pl. i förening med ett omedelbart föregående mark, öre el. örtogh, för att beteckna att det ifrågavarande beloppet erlägges i myntade penningar (i allmh. silfvermyntstycken å en pennings valör). Jfr Schlyter, Ordb. s. 431 f.; Nordström, VAH 19: 195 f., 200, 205 f., 215 f. tolff mark päninga ST 489 . " hundraþa mark pänningä " SD 5: 565 ( 1346) . " tolfhundraþa mark swenscä pänningä " ib 564 . tw hwndrattä mark redo penningä ib NS 1: 5 ( 1401) . xiiij marc redho swenscha päninga ib 2: 86 ( 1409) . betala . . . alla the sculd han (innehafvaren af Åbo slottslän) jnnan komen är . . . swasom äru atta tusanda marker penningä oc thiughu thusanda marker swenska penningä BSH 1: 194 ( 1387) . hundradha mark swenska päninga stokholmst mint SJ 78 ( 1436) . böte ena halffua mark penning TS 20 . XX marc redha päninga . . . swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401) . " for X marker abosko peninga swa dana mynt at X marker gör en lodögh mark sylff " FH 3: 130 ( 1448) . " ffore twa marker oc fämtigi aboska päninga " ib 17 ( 1442) . " ii öra päninga " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . SEG 113, 114, 115, 116 . TS 22, 23, 25, 26 . X artiger peninga SO 33 . attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla oc i thässom köpmanna warom FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . Jfr mark, öre, örtogh. - penning. ss öfversättning af Lat. denarius. swa som iudha saldho war herra for XXX päninga. swa lät titus sälia XXX iudha for en päning Bil 317 . " ey mer aff huario frö än som än päningh wägher (pondere denarii) " LB 5: 80 .","3) = pännings land. enum päninge minna en eeth halfs öris landh jordh SD NS 1: 12 ( 1401) . " tu örisland jordh, ij päninga minna " ib 24 ( 1401) . ib 35 ( 1401), 52 ( 1401). iɉ päningh ib 297 ( 1403) . " vi ɉ päning ib. "","4) koll. " (och i mera abstr. användning) penning, penninar. päningen raþar hanom ok han raþar eigh pänigenom " Bu 153 . budhu wt osigheliken mykyn pänigh för them Lg 3: 646 . - kassa ther bör klokkre i öre före aff gilles peningh SGG 132 . - pl. penningar. hanum swaris hwarte mädh laghum eller pänningum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). hwar man agher fridh a sino godze ok pänninghum hawä ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). leghia mz päninggom tua män Bu 30 . " alla þera päniga " ib 170 . til thes han sina päningha faar SD NS 1: 20 ( 1401) . päninga fikt är diäwls heþar Bu 153 . " for päninga saka " Fl 277 . " hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla os i thässom käpmanna warom " FM 23 (1389, nyare afskr.). redha päniga ST 488 . Jfr 1. - i allmh. det som gifves i betalning. om metall. thet iec laghlica salt hawer . . . thetta mit epterscreffna godz . . . for sex pund mässing, c ena sylffskeedh om fyra lodh, hulka pänga iec kennis mik hawa op boret SD NS 1: 6 ( 1401) .","5) pl. (lös) egendom. huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.)., NS 1: 611 ( 1407), 2: 86 ( 1409). alla mina rörandespenninga ib 1: 110 (1402, nyare afskr.). - Jfr dagh-, er-, fäste-, guds-, gul-, half-, hovudh-, hvit-, legho-, provasta-, silf-, skata-, skimal-, sma-, tol-pänninger; abo-, aflinga-, afrads-, barna-, bo-, bol-, bolags-, boskaps-, brut-, bruta-, domara-, drykkia-, drykkis-, en-, forbuds-, gangs-, gengärdh-, halds-, harniska-, häradshöfdhings-, ingangs-, ingipta-, inlags-, kirkio-, laghmanz-, laghnöts-, landreds-, liusa-, mässo-, mäts-, paska-, skot-, snäkkio-, stokholms-, styremanz-, täro-, vapna-, väpnara-, öl-, örtogh-pänningar."],"e":["penninger . ","panninger L. ","peninger: -inga SR 19 ; Di 44 ; Lg 3: 36 ; SO 33, 51 . ","peningr KS 28 (70, 30) . ","päningger: -iggom Bu 30 ; ","-igga LfK 17 . ","pänigher: -igh Lg 3: 646 ; LfK 17 . ","päniger: -iga Bu 170 ; ST 488 ; ","-igen Bu 153 ; -igenom ib; -igins ST 488 ; ","-igomen ib 489 ; -igana ib. ","penigher: -ighe FM 230 ( 1505) . penin (ack. sing.) Lg 3: 37 ; " se vidare gulpänninger. pänunger L.","pängar ib 6 (1401; -gar utgör dock en upplöst förkortning). I plural användning förekomma (i bem. 2) päning SEG 112 ; ","päningh ib 112, 114, 115, 116 ; ","penning TS 20 ), ","pänninga afling","päninga- )","pänninga böter , ","pänninga giri","päninga- . ","peninga- MB 1: 463 . päninga gyri L.). f. L.","pänninga girugher","päninga girogher )","pänninga giäld","päninga giäldh )","pänninga knuter","peninga- )","pänninga land","peninge- )","pänninga lön","päninga- )","pänninga lös","päninga- MB 1: 203, 221, 256 . ","päninga- Bu 513),","pänninga räkinskaper","päninge- )","pänninga sak","penninga- )","pänninga skadhi","päninga- )","pänninga skatter","peninge- )","pänninga skiptare","päninga- )","pänninga skrin","päninga skriin )","päninninga snikt","päninga- )","pänninga summa","päninga- SD NS 1: 11 ( 1401), 2: 86 ( 1409); FH 3: 17 ( 1442); Bir 3: 26 . peningaSD NS 1: 16 ( 1401), 17, 18 ( 1401). päniga- ST 497 ),","pänninga systir","päninga- )","pänninga säkker","päninga säk MP 2: 241 . peninga sääk RK 1: 1124), ","pänninga tal","päninga- . ","peninga- )","pänninga värdh","päninga- )","pännings kanna","penningx- )","pännings land","päningz- SD NS 1: 52 ( 1401) . ","päningx- ib 98 ( 1402) . ","päninx- ib 52 ( 1401) . ","pänings- . ","penings- . ","pänigx- . ","pännungx- SD NS 1: 95 ( 1402)), ","pännings väkt","peningx- )","pännings värdh","päyngx- )","pännings värdhe","pännings öl","peniges- )"]},{"a":"pänningland","b":"nn","c":"","d":[" = pännings land. eth 1/2 päning landh SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). Jfr pänninga land."],"e":["päning- )"]},{"a":"pänningland","b":"nn","c":"","d":[" = pännings land. SD 6: 331 (1352, nyare avskr.) ."],"e":["pening- )"]},{"a":"pänningstadhge","b":"nn","c":"","d":[" = pänninga stadhge. Jfr Sdw 2: 1282. Svartb 353 ( 1436) ."],"e":[]},{"a":"pänningstadhge","b":"nn","c":"","d":["påbud om afgift i penningar, pålaga i penningar. konungin en pänningh stadga stichtade RK 2: 648 . sidan then penning stadga war sath ib 650 ."],"e":["penning stadga )"]},{"a":"pänningsumma","b":"nn","c":"","d":[" = pänninga summa. FMu 3: 207 (1440). Stb 4: 19 (1504), 176 (1507)."],"e":["pening- . ","-suma )"]},{"a":"pänningsäkker","b":"nn","c":"","d":[" = pänninga säkker. lärft till pening seckia Skotteb 41 ( 1460) ."],"e":["pening- )"]},{"a":"pänningutlägning","b":"nn","c":"","d":["penningutlägg. STb 3: 198 ( 1494) ."],"e":["pening vtlegning )"]},{"a":"pänter","b":"","c":"","d":[" L. Jfr tolfpänter."],"e":[]},{"a":"päpling","b":"","c":"","d":[" , se päkling."],"e":["peplingh GPM 2: 216 ( 1506)"]},{"a":"päplinger","b":"nn","c":"","d":["eg. liten prest; ung man som ämnar att blifva prest, stuserande, skolgosse. for sin son. vngom päplingh (litteras addiscentis) Bil 579 . " ängin päpling nome book än han hafdhe ey nakan mästara " MB 1: 93 . Jfr papi."],"e":[]},{"a":"päplinger","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr A. Lindqvist, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8: 118 f."],"e":[]},{"a":"pära","b":"nn","c":"","d":["päron. " godh amma hugnar barnit oc lekir för thy mädh äple äller pärw . . . andelica giff thässa barneno ihesu ena päru . . . thät ät thit eghit hiärta, som skapat är som en pära " SkrtUppb 270 . Jfr sylto pära. "],"e":["*päru kiärne","pära- )","päruträ (pära-), ","*päruträrot , ","*päruträsläkte , "]},{"a":"pära","b":"nn","c":"","d":["päron. RK 1: (Albr) s. 207 . ST 489 . LB 7: 79, 87 . " äplen eller pärwr " ib 77 . ib 3: 11 . litidh aff äple ellir pärer ib 1: 96 . " effter mathen ärw stekt pärwr godh " ib 7: 80 . " steekth päror the smeltha vel mathen " ib 81 . " äru äpte til ällir päru " Bir 5: 91 . saman sanka äple pärw, oc andra frukt ib 99 . Jfr stärkepära, äfvensom päroun. "],"e":["pärwr . ","päror . ","pärer . ","päru . ","pärw ) , ","päruträ , "]},{"a":"pärla","b":"nn","c":"","d":["perla. SD 5: 563 ( 1346) . RK 1: 920 . Bir 5: 99 . Su 217 . Lg 222 . Jfr finapärla. "],"e":["perla: -or RK 1: 920 ; PM XXXVI ),","pärlo bindik","pärlo krus","perlä )","pärlolist","perlolyst )","pärlomodhir","perlo modher )","pärlostikkare","perlestickare . ","perlestickere )"]},{"a":"pärla","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*pärlo band","perle- )","*pärlo böghil","perla- )","*pärlo knapper","perlo- . ","perle- )","*pärlo knöpe?","*pärlo knöper?","perleknöper ) , ","*pärlo ladh","perlelodh )","pärlomodhir (perlo-. perle-. -moder), ","*pärlo sten","perle- )","pärlostikkare (pärlla- ATb 3: 142 ( 1503) . perla-. perle-. -stikkere. -stikker. -styckare. -styckere. -stycker. -stikkare ATb 3: 143 ( 1503) . ","-stekkare ib 2: 119 ( 1478) ), ","*pärlo strumpa","*pärlo säppal","-säppel )"]},{"a":"pärman","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["perman . ","pärghmen Saml 34: 281 . ","perment SvKyrkobr (Lucid B) 212 . ","pergament Stock Skb 242 ( 1524) ), ","pärmana bref (permana bnreff), ","*pärmans bladh","permans- )","pärmans brev","permans- . ","pergaments- HLG 3: 160 (1536). pergemtnz- STb 1: 340 (1482)),","*pärmans iärn","permans- )","*pärmans läpper","permans- )","*pärmansmakare","permansmakore )","*pärmans missale","permantz- )"]},{"a":"pärman","b":"nn","c":"","d":["pergament. " ss beteckning för ett material. eth breff . . . aff perman " SD 3: 644 (fr. sl. af 1400-talet). ith dombreff vtaff permenth FH 1: 143 ( 1494, gammal afskr.) II messe böker aff perman . . . en handbok aff perman, en psaltare aff perman ib 4: 84 ( 1499) . " hwat the !UDDA_TECKEN? breff) ära heldir scrifne oppa perman äller papir " SD NS 1: 474 ( 1405) . " ib 2: 190 ( 1409). thwänne stykke perman " KL 404 . MB 2: 398 . " bedhis blek ok perman " Bil 582 . " thenna bok lät systher jngegärdh . . . scriffwa aff thz perman . . . hustru jngegärdh haffde henne giffwit oc kom j tässe book xiiɉ deker " MB 2: 370 . PM 66 . - peragment, pergamentsstycke. scref sina vadelika syndh a eeth perman Bil 605 . KL 81, 82 . Al 1187 . Su 44, 411 . JP 10 . "],"e":["-it KL 81, 82 . perman. ","pärghaman: -anit KL 81 . ","pärgman: -anit ib. permenth),","pärmana bref","permane breff )","pärmans bref","permantz- HSH 18: 142 ( 1497) . ","permentz- SJ 188 ( 1450); FH 1: 47 ( 1477) . pärkemens FH 8: 4 ( 1414) . ","percmens- BSH 4: 102 ( 1483) . per gamentz- DD 3: 214 (1483, orig.)), "]},{"a":"pärmanmakare","b":"nn","c":"","d":[" [Fdan. permentmagere] = pärmansmakare. ss tillnamn. STb 3: 164 (1494), 313 (1496)."],"e":["perman- . ","-makere . ","-maker )"]},{"a":"pärmanskin","b":"nn","c":"","d":["pergament, pergamentsstycke. en diäfuel sath . . . ok hafde for siketh pärman skin ok screff MP 4: 167 ."],"e":[]},{"a":"pärmanskin","b":"nn","c":"","d":["till pergament beredt skinn, pergament, pergamentsstycke. han reeff swnder thz perman skin Al 1194 . " hafdhe for sik eth perman skin " JP 10 . " beeth han wti pergaman skinnith ib. ""],"e":["perman skin Al 1194 ; JP 10 . ack. ","pergaman skinnith ib),"]},{"a":"pärmässa","b":"nn","c":"","d":[" = pätars mässa. ATb 1: 15 ( 1453) ."],"e":["per messa )"]},{"a":"pärs","b":"","c":"","d":["press. ljomfrunne juda dotthir trodh han pärsin (torcular) SpV 128 . sidhan haffes en pärs til ath trykkia thet waxith ath honagith rindher wth PMSkr 306 . ib 329, 339 . sidhan takis (bären) wth aff persenom ib."],"e":["pers . "]},{"a":"pärs mässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*pärsmässo dagher","persmesso- )"]},{"a":"pärsa","b":"vb","c":"v.","d":["pressa. alle andre (vare) opfylte löödde ok persädhe j järn boyom handhklofwom ok jumfrum J Biddes b 83. PMSkr 339 . ib. "],"e":["persa . ","-ädher )","j tessom thidenom hemtas oc pärsas olyo bären ib 376 . ","*pärsa ut , pressa ut. tak nywaxith bökelöff . . . oc persa wth wäskona thär aff PMSkr 235 . ib 307 . - Jfr utpärsa samt prässa."]},{"a":"pärsa","b":"vb","c":"v.","d":["pressa. " haffua atirhald . . . aff stärktom klädom, oc persadhom " Bir 5: 103. aff stärktom ällir parssadom klädom ib. Jfr saman pärsa samt prässa."],"e":["persa . "]},{"a":"pärsan","b":"nn","c":"","d":["pressning. " fren . . . fräsan ok pörsan " GU c 20 s. 291."],"e":["pörsan )"]},{"a":"pärsan","b":"nn","c":"","d":["pressning. " tz arbeyde som brent är i persan mz screddarens forsumelse " SO 100 . Jfr prässan."],"e":["persan )"]},{"a":"pärun","b":"nn","c":"","d":["päron. thätta pärun SkrtUppb 270 . Jfr stenpärun."],"e":[]},{"a":"pärun","b":"nn","c":"","d":["päron. -päruträ bär pärun MP 1: 237 . stekt pärwn LB 7: 77 . ib 80 . "],"e":["päruna lukt , "]},{"a":"pätarmässa","b":"nn","c":"","d":[" = pätsrs mäössa. om pädirmesso ATb 1: 239 ( 1466) . Brasks Cal 268 ."],"e":["pädir- . ","peder- . ","-messa )"]},{"a":"pätars dagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"pätars dagher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*pätarsdagha tidh"]},{"a":"pätars mässa","b":"nn","c":"","d":["persmässa, den 29 juni. lath alle lthe, som til pedersmesso fara köpslaga, sculo stragx hiit heemigen fra marknaden STb 1: 111 81477). ATb 2: 312 ( 1487) . Stock Skb 211 ( 1522) . Brasks Matordn. 2."],"e":[]},{"a":"pätars mässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["peters- . ","pädhers- )","pätarsmässu hälghþ"]},{"a":"pöito","b":"","c":"","d":["franskt vin (från Poitou) av enklare kvalitet. ath the ecke hade . . . fa[l]skat theris vyn gubijn eller pöytho jnguith j rynzske vyneth STb 4: l40 (1506). man finner ey flaalt eth stop poyto eller bubijn j all thenne by ib 141 ( 1506) ."],"e":["potyw Skotteb 391 (1464-65, Kämn), subst. "]},{"a":"pöl","b":"nn","c":"","d":["pöl. " en pööl ful mykit oreen " RK 1: 3973 ."],"e":["pööl )"]},{"a":"pölsa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blodhpölsa MP 5: 235 ."],"e":[]},{"a":"pörte","b":"nn","c":"","d":["pörte. Jfr Ant. Tidskr. 21: 1 s. 144 f. gurgustium ii domus puperum angusta wlgariter pörther GU C 20 s. 325 . HLG 3: 115 (1528). VKU 23 ( 1541) ."],"e":["pyrthe Svartb 492 ( 1468)"]},{"a":"pörte","b":"nn","c":"","d":["pörte. " i [1] stwffwa i [1] pyrthe i [1] visthwss i [1] lofft " BtFH 1: 156 ( 1507) . " bran pörthet vtaff ffor slothit " HSH 24: 93 ( 1517)"],"e":["pyrthe )"]},{"a":"pösa","b":"","c":"","d":[" , se pysa."],"e":[]},{"a":"pötting","b":"","c":"","d":[" , se pytting."],"e":[]},{"a":"qvadha","b":"nn","c":"","d":["lJfr foru-, före-, .qvadha."],"e":[]},{"a":"qvadher","b":"av","c":"adj.","d":["ond, elak, stygg. Se Sdw 2: 1282."],"e":[]},{"a":"qvadsprak","b":"nn","c":"","d":[" ? förtalare. ss tillnamn el. öknamn. Se Sdw 2: 1282 och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 175."],"e":[]},{"a":"qvaf","b":"nn","c":"","d":[" L. nedsänkning i vattnet; qvaf, djup, hafsdjup. endast i uttrycket: i qvaf. sänkte faro kunung ii quaf Bu 77 . ib 514 . Al 9206 . " the sunko ij kwaff " Fr 2548 . MD 393 . Al 1965, 2350 . " ther sik plägha sighla lij qwaff ib 6432. han war skowin nidher ij kwaff " ib 506 . annar (näml. hästen) (slo) han til hälia mz (hoff) j quaf (calce perscussum in flumine projecit) Bil 429 . Jfr kaf."],"e":["kwaff Fr 2548 ; Al 506, 2350), "]},{"a":"qvaf","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) kvävning. Jfr L. Hellberg, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1944 s. 42. ath the som graffwa (brunnen) githa ey andath oc . .. bliffwa the strax dödhe aff qwaff PMskr 208."],"e":["qwaff )"]},{"a":"qvafna","b":"vb","c":"v.","d":["kvävas . . . wort ilden löss j halmen . . . swa ath han qwaffnade och bleff död i roken STb 5: 44 (1515)."],"e":["-de )"]},{"a":"qval","b":"nn","c":"","d":["och m.? L.","1) kval, plåga, lidande. thätta vsla lifuit i hwilko wi bindoms mädh swa margfallighe qwal oc ysäl Hel män 105 . 3) tvist. gaffue borgamestarana och radit . . . herman . . . quith sith lyffte och borgan, som han j qwal komen var medh then taskamakere drengen om smedenne skraa fore dolzmalit Stb 3: 301 (1496). - tvist om egendom, klander. ther med lot rotker . . . villem . . . qwit ok frii lidug ok lööss for sigh ok sina arffwingia ok epterkomende for alt ytermere hinder qwaal eller tiltall i nogre handa matho om forscripne arff til ewigh tiid KTb 94 ( 1477) . STb 3: 251 (1495), 438 (1499). sades hustrv cirstin . . . alleledis quith, frij, lidog oc loss fför alt qwal och efftertal aff hans gellenere ib 5: 133 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"qval","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) qval. plåga, lidande. hon fik . . . qual Bu 135 . löste salogha kono af qualum ib. Bil 256, 391 . þe qual som änkior ok faþerlös barn hawa hafft SD 5: 476 (1345, nyare afskr.; kan föras till 2). tha hon mäst qwall lhawer aff diäfflenom MB 1: 341 . " wärlz ära är alt fals ok qwall " Al 3570 . " gör thinne modher enkte qwall " ib 3175 . ib 2986 . Lg 3: 256, 447 . " vände han atar af þera qualum (att qvälja dem) " Bu 203 . " þen för var siukar af hanom ok hans qualum (qval som han tillskyndade) ib. "","2) svårighet, bryderi, krångel. lango varo löst rät all miin qwala Iv 2894 . " kom them i then qwal " RK 1: 2699 . " giordis the domherra qwaal the matte ey niwta thera biscopa waal " ib 2: 542 . thetta är alth idhert raadh och tall thz almoghen görss (för gör?) thetta qwall ib 3: 754 . " thz giorde norges mänqwall " ib 2549 . " lata systrana wndirsta clostersins oc räntonna staga oc qwal oc meen " Bir 4: 61 . " for nager hinde ok qwall ther ynnan komo, hindradhes hans vixle til een tyma " Lg 3: 578 . ","3) tvist. j allom thässom mandoms qualum (tvister om menniskonaturen el. om Kristi menskliga natur) Bil 83 . " nw är deth kommit vthi ett qwahl (har det blifvit omtvistadt) " RK 3: (Ytterligare till. om Chr. II) s. 231. - tvist om egendom, klander. gangon . . . wtskyldinna godzins ater vndir mic vten alt quall SD 5: 160 ( 1343) . " afhänder jak mik o, minne hustrv thennä . . . goz ok gardha . . . ok tilbindhir ok thingluyser jak ok min husfr . . . herra abram brodhersone ok hans arfwm vtan alt qual älla hindir ib " NS 1: 106 ( 1402) . skulu for:de halffemte örtugh landh jordh . . . hafwa, nyttia ok bruka . . . uthan alt qwaal, klandran eller . . . tilltalan ib 615 (1407, nyare afskr.). - Jfr likama qval. "],"e":["kwal Lg 3: 447 . ","quall SD 5: 160 ( 1343) . ","qwall MB 1: 341 ; Al 2986, 3175, 3570 ; RK 3: 754, 2549 ; Lg 3: 578 . ","qwaal RK 2: 542 . ","qwala Iv 2894 (i rimsl.)), ","qvala lös , "]},{"a":"qvalan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 222 f."],"e":[]},{"a":"qvalan","b":"nn","c":"","d":["= qval 1. Iv (Cod. B) s. CLXXXX."],"e":[]},{"a":"qvald","b":"","c":"","d":[" Artikeln Sdw 2: 226 utgår."],"e":[]},{"a":"qvald","b":"nn","c":"","d":[" ? = qval 1. iak haffwer kualdh meth wnderlikom drömom Lg 3: 127 ."],"e":["kualdh )"]},{"a":"qvali","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sorgha qvali Sdw 2: 458."],"e":[]},{"a":"qvali","b":"nn","c":"","d":["1) qval, plåga, lidande. aff blodhsins qwala (det qval el. den plåga som blodförlusten vållade) Iv 5030 . - oro, ängslan. han foor ther ower mz mykin kwala Iv 657 . aff angär fik han swa mykin qwala ib 2591 . " ij görin idher ok os qwala " Fr 2047 . ","2) svårighet, bryderi. " hon räddis for sins herra qwala " Iv 4468 . " hwar them hawer löst aff qwal " ib (Cod. B) 3208 . " the lösa änga mina qwala ib (Cod. A) 5472. thu skal enga qwala thässom trääm länger göra " Al 7654 . ","3) invändning? dröjsmål? han wille them wthen quale alle samen wel betale R 2: 3638."],"e":["kwali: -a Iv 657 . Alla hithörande former förekomma i rimslut),"]},{"a":"qvamer","b":"","c":"","d":[" , se qwämber."],"e":[]},{"a":"qvant","b":"nn","c":"","d":["gyckel. - pa qvants vis (pa qwanswis), på narri, utan allvar el. ärlig avsikt. jngen skal falskelika leya skep pa qwanswis gabbandis annan PMSkr 17 - qvants vis (qwansswijs, huansswijs; jfr Mnt quansis, quantswis), huansswijs; jfr Mnt quansis, quantwīs) , skenbart, formellt? samma dach vare niclis jensson . . . ok anders persson radmen gode fore fangen qwansswijs epter fogittens och radzens samtycke STb 3: 205 (1494). vprechnade och offuerlade borgamestara och radet theris rekinscap pa stadzens vegna, var staden til acters vel vijdh vijc march hansswijs Stock Skb 287 (1494, Skip) ."],"e":[]},{"a":"qvant","b":"nn","c":"","d":["gyckel, hans. " lata thit qwant (Cod. E tanth, F snak) thu drifuer til hofua " Iv 4864 . - pa qvants vis (pa qwanswis), på narri, utan att hafva allvar el. mening. falskelika leya skep pa qwanswis gabbandis annan PM 66 ."],"e":[]},{"a":"qvanta","b":"vb","c":"v.","d":["oroa; ställa till krångel. " vppa thätta förnämnda skifte tala, hindra äller quanta " SD NS 1: 103 ( 1402) . Jfr oqvantadher."],"e":[]},{"a":"qvanta","b":"vb","c":"v.","d":["2) göra omak el. förfång. qwanthes thässin ängh, tha skiwthz wppa wrminnes häffd VKj 270 (1477). . . . fforbyudhandes for:de . . . foresagdha äng hindra, qwälia, qwantta äller kland[r]a Priv f Sv st 129 (1454, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"qvanter","b":"nn","c":"","d":["lidande, förtret. " alexander gör marghom qwiidho okqwant " Al 1858 ."],"e":[]},{"a":"qvantning","b":"nn","c":"","d":["Jfr beqvantning."],"e":[]},{"a":"qvappa","b":"nn","c":"","d":["tånglake, zoarces viviparius Lin.? Jfr E. Lideén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 192. " lix öre for fersk fisk, aall, quapper torsk oc gedder " Skotteb 435 (1469-70, Kämn)."],"e":["-er ) , "]},{"a":"qvar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) stilla, orörlig. " all watn lagdhis kwar som iordh alla stadhe fore them " Prosadikter (Sju vise m) 253 . - stilla, tyst. standa qvar, stå stilla, vara stilla, vara tyst. Se Sdw 2: 1282. - overksam, försumlig. sitia qvar, underlåta att fullgöra el. erlägga ngt. Se Sdw 2: 1282. 3) förblivande på samma ställe, kvarblivande, kvar. ta töffwade wi nu tenne drengh . . . qwar nu i nath GPM 2 . 320 (1508). A) återståpende, övrig, kvar. än for thy mykit star atir af sancti ieronimi ierteknom wiliom wi thätta her qwart sätia Hel män 205 . . . . oc strax vtgaff sompt af för:de swmo och beddes dag oc stund pa thet quart stodt Stb 5: 93 (1516)."],"e":["kwar Prosadikter (Karl M) 253),"]},{"a":"qvar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lugn, stilla (om väder). är wädher swa rent oc nadhught oc qwart, at ther komber ängin storm eller ont wädher MB 1: 122 . " ther är wädhrit swa qwart, at the script som scriwadhis fore hundradha aar i sand eller asko, hon är än ospilt oc läslik som första dagh ib. "","2) stilla, orörlig. " diäwlin stoþ iäm skyt quar: som han vare slaghin mz stene " Bu 23 . KL 147 . Bo 71 . RK 1: 2081 . " bödh solinne standa quarre " MP 2: 175 . " at han kwar fore the rakka stodh " Fr 2788 . " hallir quart howdhit " Bo 194 . sculw . . . swa mz wärk at the gatu ängin sin lim rättan quarrum (Cod. C qwarran) haldit Bil 289 . the wordho forfäradhe ok huldo qwarre (stolo stilla) ST 165 . jak will nw holla qwar (halda kyrru) for tik Di 145 . - stilla, tyst. thighia qvr, tiga stilla. mädhan then riddare thagdhe qwar Al 82 . MD (S) 271 . ST 144, 174, 403, 525 . Lg 3: 142 . - vara stilla. thighdo the quarra the nattena (nocte siluerunt) Bo 220 . ","3) förblifvande, blifvande på samma ställe, qvarblifvande, qvar. wil thu honum här qwar bidha Al 2236 . ib 7554 . " thik bör blifwa här quarre nakra stund " Bo 245 . " hwi blifuir thu här qwar " Bil 463 . ib 227 . KL 34, 160, 163 . Bo 116, 224 . PM 66 . the andre blifue jnne qwör RK 2: 5266 . " mädhan discipuli dwaldos än quarre i galilea " Bo 239 . " äpter hans radh skulle alt folkit . . . färdhas oc qwart liggia " MB 1: 420 . " laa qwart throlouat offir " Bil 579 . " sat hon sikirlicare oc gladhlicare quar " Bo 141 . Iv 2042 . han lofwadhe . . . quar standa allan sin alder Bil 798 . all sin spisning ther qwar lagde RK 2: 5990 . " hulka han satte quarra i paradyso deliciarum " Bo 230 . MB 2: 261 . wi . . . latom them qwarra sina leergrytor ib 1: 312 . " läta licamman swa quarran a korseno " Bo 208 . Bir 3: 387 . Al 4771 . RK 2: 5129 . " han . . . quarran halda " Bil 844 . " at the . . . qwart hallin alt thz the formogho afla " Bir 1: 331 . KL 34 . KS 34 (88, 36) . glömde qwart korssit aa wägginne St 295. RK 2: 9624 . ","4) återstående, öfvrig, qvar. mädhan nakath qwart aff världine är Fr 3146 . " vj haffuom än qwarre vora besta men " MD 346 . - Jfr genom qvar."],"e":["kwar KL 34 ; MD 62 ; Iv 2042 ; Fr 2788 . qwär KL 163 . ","quär VML I þg 9. quer SML Kk 10: 2, 15: 4. n. qwart. quart. kuart KS 34 (88, 36) . ","quärt VML I B 36. ack. m. quarran Bil 844 ; Bo 208 . ","qwarran PM 66 ; Lg 991 ; MB 2: 261 . ","kwarran Bir 3: 387 . ","quarren RK 2: 9624 . ","quärrän UplL Kp 9: 3. f. quarra VML II Kr 6 pr. dat. ","quarrum Bil 289 . ","quarre Bo 245 ; MP 2: 175 . ","qwarrir VML II Kg 7: 2. qwarre ST 165, 525 . ","quarre Bo 116, 239 ; Lg 3: 142 . ","quarri VGL III 142. quärrir UplL Kg 10: 6. quärre KL 147, 160 . ","qwär RK 2: 5266 (i rimsl. med dör). f. quarra Bo 220, 224 . ","quarra ib 71, 230 . ","qwarre MD 346 . ","qwarra MB 1: 312 ; Al 4771 . ","qwaar RK 2: 5129), "]},{"a":"qvarblifning","b":"nn","c":"","d":["ciuilitas . . . stadzmanna quar bliffnigh ok thera fordeel GU C 20 s. 114 ."],"e":[]},{"a":"qvarhalda","b":"","c":"","d":[" , se qvarthalda och jfr halda qvar."],"e":[]},{"a":"qvarn","b":"","c":"","d":[" , se qvärn."],"e":[]},{"a":"qvarsita","b":"vb","c":"v.","d":["sitta qvar. bätra hafdhe os varit at quar sitit (för hava quar sitit; sedisse) j egipto lande (kanske bör man rättast fatta quar sitit ss två ord, då quar skulle vra att anse antingen ss oböjd form el. ss nom. n. pl., en form som borde nyttjas, om de talande äro både män och qvinnor) Bir 3: 414 ."],"e":[]},{"a":"qvarsitia","b":"","c":"","d":[" jfr sita qvar."],"e":[]},{"a":"qvarstadha","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) kvarstad. dömde the all the goz effter her erich turesson j qvarstada Arfstv 58 (1474-75)."],"e":["-stada )"]},{"a":"qvarstadher","b":"nn","c":"","d":["kvarstad. then tollin skal staa i qvarstad Atb 1: 99 (1459). then rente, som j quarstade haffuer stat her tiil STb 5: 244 (1519). (?) bode lönen stonxe j quarstonde (för quarstadhe?) ib 80 ( 1515) ."],"e":["-stader )"]},{"a":"qvarstadhi","b":"nn","c":"","d":["kvarstad. Se Sdw 2: 1282."],"e":[]},{"a":"qvarstanda","b":"","c":"","d":[" , se qvartstanda."],"e":[]},{"a":"qvarstandande","b":"","c":"","d":["stillastående. " i qwarstandandis watn " LB 7: 86 ."],"e":["-is )"]},{"a":"qvarstaþa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) qvarstående, stillastående, dröjsmål. wm then skipeskatthen kommen i kwarstadhe (hade kommit på rest) allestatz her oppe i landet, för end ethert breff kom, siden the thet hördhe, ginge the villelie tiill at göra honom wth BSH 5: 160 ( 1507) .","2) stillastående, saknad af framskridande el. ökning? ath thera (änglarnes) kompanskap skulle ökias i hymerike, mz ihesu cristi mandompsins atirlösn, som myntskat war mz lucifers vndherfaal ok j quarstadho war sath, fore adams ok ewa syndh skuldh JP 94 .","3) qvarstad. thet for:da goz skal stand i quarstadu SD NS 1: 362 ( 1404) . - pl. dömpde iak . . . the tw godzen . . . i quarstädhur SD NS 2: 35 (i vidim. fr. 1411). att thet (godset) m äls i qwarstadum BtRK 64 ( 1396) ."],"e":["kwar- . ","quarstädha . ","qvarstaþa L.),"]},{"a":"qvarstaþer","b":"nn","c":"","d":[" = qvarstaþa 3. kännoms oss haffua dömpt i qwarstadhe (belagt med qvarstad) en gardh SD NS 1: 101 (1402, nyare afskr.; kanske att föra till qvarstaþa). setthe wij thet arff i qvarstaad BSH 5: 187 ( 1507) . FM 248 ( 1505) . " ath thet skulle bliffwa staendess vdj quarstadhe " ib 641 (1515, kanske att föra till qvarstaþa)."],"e":[]},{"a":"qvarstaþi","b":"nn","c":"","d":["= qvarstaþa 3? xiiij thynn miöl . . . ther bisi kom i quarstadha VAH 24: 319 ( 1414) . "],"e":["qvarstadha bref , ","qvarstadha domber , "]},{"a":"qvarstädhe","b":"nn","c":"","d":["kvarstad. " then bod oc bodehyre . . . skal stå j qwarstäde oc j retsins twangh än nw til en retgong " STb 5: 271 ( 1520) ."],"e":["-städe )"]},{"a":"qvarsäta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["qvarsätu riddare","qvarsäta riddar )","qvarsätu tak , "]},{"a":"qvarsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) qvarlemna. nogre tingest . . . the han kwarsätte her i distinginne BSH 5: 393 ( 1510) .","2) qvarhålla, hindra. " hindras skiparen qwarsatter före gäl " PM 66 . hindras oc qwarsätz skiparen ib. " qwarsätya oc hindra ib. sätta el. lägga i qvarstad. ath iagh haffuer ecke kwarsät theris godz " FM 533 ( 1511) . " haffuer iocep kwar säth godzet, til tess the wardhe förlykthe ib. " FH 7: 53 ( 1476?) ."],"e":["kwar- )"]},{"a":"qvarsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) kvarlämna . . . hanom, som theris schip och gotz vndhförde som tywffua, och quarste them pa landit ok löp sin wegh fran thöm medh skip ok godz STb 3: 103 ( 1493) .","2) kvarhålla, hindra. jak hade gerna strax farith hem, än iak war qwarsatter at swara med herr päder Spegel Skrbev 145 ( 1513) . - sätta el. lägga i kvarstad. ther näst kom rotker olsson och quarsatthe baade godzen FMU 4: 453 ( 1473) . ib 454 ( 1473) . " konona hans som oc vntrymde for henne quarsatte wij oc ena kista " ATb 2: 403 ( 1492) . ib 3: 112 ( 1500) . - Jfr qvartsätia."],"e":["quarste STb 3: 103 (1493) ),"]},{"a":"qvarsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" = qvarsätia. thet cläde, som oleff biornson quarsatte ner honum STb 5: 56 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"qvarsätning","b":"nn","c":"","d":["beläggande med qvarstad, bestämmelse om qvarstad. motth ider quarsettning FM 641 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"qvartel","b":"","c":"","d":[" , se qvarter."],"e":[]},{"a":"qvarter","b":"nn","c":"","d":["1) fjärdedel. " huggen j iiij quartir " Va 52 . fjärding, afdelning (af en stad). widh langa tathana i sudhra quarterena aff stadenom SJ 173 ( 1448) . - fjärdedels timme, qvart. ith quarteer före än klockan slogh ith TK 272 . - fjärdedels penning, styfver, skärf. skalt thu blifwa j mörkostufw til thes j ytärsta quarterit atir giäldz (donec resituatur quadrans) Bir 1: 376 . ib 3: 191 . Srtu 447. - fjärdedels aln, qvarter. xxvij gambla alnelang met et quartir SJ 296 ( 1461) . " tomptin nidhan fore stenhuseno är xxix alna ok eth quarteer lang " ib 2 ( 1420) . hulkit ärffue som langt är . . . c. xviij alna eet quarteer minna ib 6 ( 1422) . " tompten näst nordhan stenhusit vp a sama ärffwe är breedh xxv alna eet halfft qwarteer minna ok är breddh vppe widh sanden xij alna eet qwarteer minna ib. " ib 9 ( 1423) o. s. v. syw kwarter minne än sextii alna BSH 3: 190 ( 1468) . eth kwarter minne än sextii alna ib. " ix stengher, en alin oc j quarter jordh " SD NS 1: 264 (1403, gammal afskr.). ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter ib (med afs. på de två sistn. ställena jfr alin 4). fjärdedels stop, qvarter. eth quarter viin LB 7: 159 . - (?) eth quartere aff treakiilse ib 177 . - fjärdedels skålpund? han skal tagha halyrt ij quintin, mirre i quintin, i quarter siprize röthir, galigo, ingefäre och laffwebär, hwarth thera ith quintin LB 7: 178 . ","2) qvart (på tärning), den sida på en till tärningspel begagnad tärning hvilken har fyra prickar. them faller fast sees j hwart kast sink quarter ther nest MD 395 ."],"e":["kwarter . ","quartir Va 52 ; SJ 296 ( 1461) . quarteer. quartere),"]},{"a":"qvarter","b":"nn","c":"","d":["1) fjärdedel. - fjärding, avdelnng (av en stad). STb 2: 201 (1487). j östra quarter ib 202 ( 1487) . twa . . . träboder offuan ghatan ligge innan tet inra quarteredh Sj 2: 114 (1488). södra quarter SSkb 9 (1501-02). - koll. invånare i en stadsdel. tha al quarter wore ter (ɔ: på Södermalm) j daxuerke STb 4: 303 (1513). - fjärdedels aln, kvarter. Se Sdw 2: 1282. thesse sami tompnt är östantil fäm alna ok thrätighi ok halft quarteer breedh Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . " tua stenger jordh try quarther mindre " Svartb 360 ( 1437) . " eth qwartir oc xix alna " ATb 1: 192 ( 1463) . ib 199 ( 1464) . et qwarttir amstirdampsth ib 203 ( 1464) . Svartb 528 ( 1477) . ib. VKJ 156 . Svartb 561 ( 1509) . Uppl Fornmt 46: 194 (1513). - Jfr innanmura-, innanmurs-, mur-qvarter samt qvartere. "],"e":["quarteer Gadolin Pants Bil 276 ( 1373)","*qvarters karl , ","*qvarters man , ","*qvarters mästare , "]},{"a":"qvartera","b":"vb","c":"v.","d":["fyrdela. " ss dödsstraff. loot han qwarthere måns höck, päder smed och så flere " RK 1: (Till. till LRK) s. 253 . ib 3: (Ytterl. till. om Chri. II) s. 234."],"e":[]},{"a":"qvartere","b":"nn","c":"","d":["fjärdedel. - fjärding, avdelning (av en stad). östre quartere STb 1: 55 ( 1476) . SSkb 3 (1501-02). - fjärdedels aln, kvarter. SJ 2: 12 ( 1475) . . . . ena tompt . . . huilken som är pa längdenä . . . sunnan till xxxij (32) alna och eth quartytere sTb 1: 47 (1476). Jfr qvarter."],"e":[]},{"a":"qvarteremästare","b":"nn","c":"","d":[" ) = qvarters mästare. STb 1: 57 (1476). StÄmb 227 ( 1539) , 229 (1540), 233 (1542)."],"e":[]},{"a":"qvarterslanga","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre kanon. Jfr Hildebrand. Sv. Medelt. 2: 844."],"e":[]},{"a":"qvarthalda","b":"vb","c":"v.","d":["kvarhålla. GU C 20 s. 179 . detinere quathalla ok hindra ib s. 180 ."],"e":["-halla )"]},{"a":"qvartstanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) stå kvar, fortfarande äga bestånd. . . . vtan blotta cappelleth magh qsarth staa STb 2: 207 ( 1487) . ","2) återstå, kvarstå. " vppa huilket huss . . . joan . . . tet andra quartstandande vpbere schal sTb 3: 211 (1495). Sj 2: 264 (1495). ""],"e":["-stonda . ","-staa )"]},{"a":"qvartsäta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["qvarsätu riddare , "]},{"a":"qvasimodogenitisunnodagher","b":"nn","c":"","d":["första söndagen efter påsk. STb 2: 523 ( 1491) ."],"e":["-sundach )"]},{"a":"qvasta","b":"vb","c":"v.","d":["piska med qvast i bad. man skalsakthelica vardha vrmer och icke strax quastha LB 7: 175 . - i allmh. piska. the wordo sa qwastad a thera rompa RK 2: 8987 ."],"e":[]},{"a":"qvastbadh","b":"nn","c":"","d":["bad i hvilket den badande piskas med qvast. bildl. ther monde knutt posse them itt ondt quastbad . . . tillredhe RK 1: (Till. till LRK) s. 241. Jfr qvasta badh."],"e":[]},{"a":"qvaster","b":"nn","c":"","d":["magno dicto quast SD 2: 106 ( 1291) . - Jfr blomster-, flughu-, sopoqvaster, äfvensom qväster, qvister. "],"e":["qvasta badh","kwasthe- )"]},{"a":"qvaster","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1282. kvast, sopkvast. SVklE 161 . " swa som man rensar et hws mz qwast oc skowel oc sidhen thwar man thz mz rent watn " SvKyrkobr 23 . - kvast, knippa. en qwast aff pafughlefiedre Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . Jfr badh-, badhstovu-, flughu-, klädha-, yrtaqvaster samt koster."],"e":[]},{"a":"qvater","b":"av","c":"adj.","d":["ond, elak, stygg. eth qwat kiff LfK 141 ."],"e":[]},{"a":"qvater","b":"","c":"","d":[" se qvadher."],"e":[]},{"a":"qvatern subst. och","b":"","c":"","d":[" , subst. lägg av fyra (inom varandra lagda) ark. quaternus ni quaterna scilicet iunctura octo foliorum vnde quaternare göra quatern GU C 20 s. 509 ."],"e":["*qvaterna"]},{"a":"qvaver","b":"av","c":"adj.","d":["qvaf. " quaf eller osunnogh lucht " TK 269 ."],"e":[]},{"a":"qvaþa","b":"nn","c":"","d":["kåda. " fylla mz oleo quaþo ok tiäru (oleo, resina et pice) " Bu 505 . ST 18, 21, 256 . LB 4: 339 . " skirdha qwadho vj lod " PM 66 . Jfr före-, gran-, kirsebära-, trementiono-qwaþa, äfvensom kadha."],"e":["qwaadha: -o PM 66 . ","qwaada: -orna ib. qwaadhe ib),"]},{"a":"qvekia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr uå-, vidher-qvekia."],"e":[]},{"a":"qvekia","b":"vb","c":"v.","d":["1) upplifva. " röra oc qwäkya lichamen tiil ath styrkya then inwertis verman " LB 7: 184 . ","2) upplifva genom baddning el. gnidning, badda, bestryka, gnida. om the (de sjuke) quekis mz henne (mynta) LB 8: 50 . än thz (ɔ: manz anbudh) quekis ther mz (fenkålsrot kokt med vin) oc bakas ib 3: 120 . ib 2: 36, 3: 123 . "],"e":["qvekia vidh , "]},{"a":"qvekilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vidherqvekilse."],"e":[]},{"a":"qvekliker","b":"","c":"","d":[" jfr vidherqvekeliker."],"e":[]},{"a":"qvekning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vidherqvekning Sdw 2: 958."],"e":[]},{"a":"qvesa","b":"nn","c":"","d":["blemma, varblåsa? " ä kärir hwar sina queso " GO 1053 . - böld, bulnad. for qweso eller andra eeter blemor driik först treakilse binth siidan rödan silkistraadh struknan med trakilse offwan for bölden LB 7: 324 . " for man qweso. tha tag ena örht som heter yres . .c. ther skal man taga rothena aff och torka hona wäl oc stöta oc giffwa manne dricka som quesa haffuer " ib 3 . " sempertina är god for queso ib. - fulslag? for qweso stryk treakylse om kryng ledhen, swa flyr hon i annath led, gör ther samwledis til thes hon komber mellan lydamothen, lath henne ther bolna wth " LB 7: 159 . " the samma yrth (dragoncia) dräper madka j manne ok fordriffuer queso " ib 2: 59 . - vagel? haffwer man qweso i ögon LB 7: 4 . - jfr qvisa. "],"e":["qveso värker , ","qveso yrt","qwesa- LB 7: 163 ), "]},{"a":"qvesa","b":"nn","c":"","d":["blemma, varblåsa? Se Sdw 2: 1282."],"e":[]},{"a":"qvesyrt","b":"nn","c":"","d":["kvesört. Se Sdw 2: 1282."],"e":[]},{"a":"qvesyrt","b":"nn","c":"","d":["qvesört, solanum dulcamara Lin.? sanguisorba officinalis Lin.? LB 1: 98, 8: 44 ."],"e":[]},{"a":"qvidh","b":"nn","c":"","d":[" ? sorg, oro, ängslan. Iv (Cod B, C) 345, (Cod. B, D) 3452. tha löste han snart all sin quidh ib (Cod B) s. 223."],"e":[]},{"a":"qvidh","b":"nn","c":"","d":["sorg, oro, ängslan. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 212."],"e":[]},{"a":"qvidha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["qvidho lös , adj. utan besvär el. svårighet, lätt. Se Sdw 2: 1282."]},{"a":"qvidha","b":"vb","c":"v.","d":["4) banna? jmproperare quidha oc medha GU C 20 (hAnd 2) s. 17. jacobi primo dat omnibus affluenter et non improperat gudh giffuer allom offuerflythelica oc qwidar iche äpthe ib."],"e":["qwidar GU C 20 (hand 2) s. 17),"]},{"a":"qvidhan","b":"nn","c":"","d":["sorg, oro, ängslan, fruktan. jak takkar tik, for then änxlan oc qwidan, skäfnat oc darran, somthu hafdhe aff pinona SvB 53 (mot sl. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"qvidhbolde","b":"nn","c":"","d":["böld i buken. widh quid boldha LB 3: 172 . [vidher] quidboldho (för -a) ib 2: 9 ."],"e":[]},{"a":"qvidhbrodhir","b":"nn","c":"","d":["köttslig broder. Troj 291 ."],"e":["qwidbroder )"]},{"a":"qvidhdragh","b":"nn","c":"","d":["kolik? dricker man kynnil med glöd wiin, ta dwger hon for bwkwerk eller qwid drag LB 7: 352 . - qvickdrag. Hästläkedom i AS 136 . LB 2: 68 ."],"e":["qwid drag . ","quiddrag AS 136 ; LB 2: 68 ), "]},{"a":"qvidher","b":"nn","c":"","d":["19 venter, buk, mage. quedhen tagher til sik alla vädzsko swa som hafuet all vatn j sik swelger SvKyrkobr (Lucid B) 135 . - bälg. säck. hwat är högfärdogh männikskia ok inblästh, wthan qwiddhen (uter) fullir mz wädhir SpV 147 . "],"e":["quedhen SvKyrkobr (Lucid B) 135), ","*qvids värker , "]},{"a":"qvidhia","b":"vb","c":"v.","d":["förmena, afhålla (någon från något). thz wille konungen honom qwidhia MD (S) 212 . - vägra, neka, afslå. tha han wil hafua skal jak quidia MD (S) 276 . " hoo som qwidher thz hans wen mz retta torffwer widher " ib 293 ."],"e":["qwidher MD (S) 293),"]},{"a":"qvidhia","b":"vb","c":"v.","d":[" = qviþa 1. insperare, kuidhia GU 6 ."],"e":[]},{"a":"qvidhruni","b":"nn","c":"","d":["diarré. fore quid runa LB 3: 169 ."],"e":[]},{"a":"qvidhsot","b":"nn","c":"","d":["magsjukdom. " LB 2: 62. ""],"e":[]},{"a":"qvidhul","b":"nn","c":"","d":["ull under ett fårs buk. gardh kona skal klyppa kwidh wl ok ey bogh vl GO 24 ."],"e":["kwidh wl )"]},{"a":"qvidhvärker","b":"nn","c":"","d":["bukvärk, magplågor. " fore . . . quidhwärk " LB 3: 168 . ib 2: 56 ."],"e":[]},{"a":"qvigha","b":"nn","c":"","d":["offra ena quighu gudhi MB 1: (Cod. B) 509 . Lg 311 . "],"e":["qvigho kalver , "]},{"a":"qvigha","b":"nn","c":"","d":["kviga. Jfr D. O. Zetterholm, Nordiska ordgeografiska studier 98 ff. . . . swa manga stuta, köör ok qwighor, som jak hawer NMU 1 . 109 (1434). GU C 20 (hand 2) s. 53. "],"e":["*qvigho hudh , ","qvigho kalver","quige- )"]},{"a":"qvighandi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"qvigrind","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["quiggrind . ","quiþgrind )"]},{"a":"qvik","b":"nn","c":"","d":["boskap. " födha wart qwvik oc fänadh " MB 2: 54 ."],"e":[]},{"a":"qvikande","b":"","c":"","d":[" ? L. Se Sdw 2: 1282."],"e":[]},{"a":"qvikande","b":"","c":"","d":[" ? L."],"e":["kuikändis )"]},{"a":"qvikfä","b":"nn","c":"","d":["fäkreatur. Abbedval i Vkl 83 ."],"e":[]},{"a":"qvikfä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"qvikhet","b":"nn","c":"","d":[" LfK 274 ) lifaktighet. är ok potencia vegetaiuq, qwikhetzsens krafft j hulka sielen liknas arboribus träom ok plantom hulke j sik hafua ena qvikhet til at blomstras växa ok frukt aff sik födhä LfK 274 ."],"e":[]},{"a":"qviki","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"qvikkende","b":"nn","c":"","d":["levande varelse. Jfr O. Ahlbäck, Studier i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 146. . . . oc ey minzta dywr eller quikende thz mannen hafuer naghat syn döör eller ok sywkt varder vthan gudz doom ok foreskipan SvKyrkob (Lucid B) 183."],"e":[]},{"a":"qvikker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) lefvande. " jätte them . . . sik skola thöm bätre wara dödher en quikir til akallan " Bil 798 . " han vare tha häldre dödher än kwik " Iv 2052 . " han är bade liffuande oc quik " MD 15 . " hänne grafua qwikka ij iordh " Fl 1732 . Bil 876 . Fl 196, 257, 412, 832 . Iv 5322, 5612 . Al 3971, 5228, 6410 . LB 5: 82, 7: 12, 72 . Lg 3: 253 . swa marga M [1000] menniskor . . . äre mörde och dräpne och ägrepa kiffuenapa nykyrkio och jäskis äre grymmeliga . . . vpbrändhe swa ath ther ingthe bleff gwikt igen FH 6: 367 (1495, gammal afskr.). behalda alla thera bopänynga i quiku oc dödho SD NS 1: 291 ( 1403) .","2) liflig. " böriade henna siäl j allom sinom krafftom wardha aldra fulkomplikasta qwik oc stark til at see höra oc tala oc känna the thing som andelikin äru " Bir 4: 4 . " tolkit hiärta swa qwikt oc kärlikxfult " Su 12 .","3) rörlig. " lägger thw j thetta första wathnith . . . wphöyth qwikselff tha görs thz ather strax qwekth mz lithlom wärma " LB 9: 113 . tak qwekt sylffuer (qvicksilfver) ib 2: 67 . Jfr qviksilf."],"e":["qviker L. ","kviker L. ","kwik Iv 2052 . ","quiker: -u SD NS 1: 291 ( 1403) . ","qwekker: qwekth LB 9: 113 ; ","qwekt ib 2: 67),"]},{"a":"qvikker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) levande. " jnghen boskap eller ok noghat annath qwikt " Svartb 497 ( 1470) . thy (ɔ för stölden) dömbdis hon quik j jordh seties STb 2: 280 ( 1488) . thy dömpdis hon quik j jordh. pie momorie ib 349 ( 1489) . bödh käisaren han qwikkan j jordh gräffwa Prosadikter (Sju vise m B) 188 . . . . aff thy henne kunne wexa ok tilökias, j quiko ok dödho MP 5: 159 . Hel män 256 . " saa wonno the slated oc drapo alt thz qwekt war " Troj k88. 2) livlig, (andligt) rörlig. Se Sdw 2: 1282. SkrtUppb 96 . " ytermer oc innermer sinne qwik oc krafftogh " SvB 24 (senare h. av 1400-t.). han (ɔ stridsmannen) skal wara qweker j öghonen PMskr 125. 3) rörlig. - (mer el. mindre) flytande. läth thär j (ɔ struten) tyäro äller wiscum som asltidh standher qwikth PMSkr 266 . lib 287."],"e":["quiker: -o MP 5: 159 . ","qwekt Troj 88 . komp. qwikaren SkrtUppb 96 ),"]},{"a":"qvikleker","b":"nn","c":"","d":["levande beståndsdel. benanna märgher licamsins qwikleker (vegetatio carnis) SkrtUppb 76 ."],"e":[]},{"a":"qvikna","b":"","c":"","d":["kvickna, få liv. - återkomma till liv, åter leva upp. syälin quiknar j gudhz asyn, ok waknar j hans harda dome MP 5: 121 . " swa rat som (det ihjältrampade) barnit kom widh iordhena qwiknadhe thät i allas thera asyn " Hel män 238 . sielenne tilkomande quiknar lichamen SvKyrkobr (Lucid B) 188 . - bli friskare el. starkare. godh amma pläghar dröpa miölkena vppa barnit til thäs, at thät skal faa stadught huld oc qwikna thär aff SkrtUppb 268 . - Jfr ater-, igenqvikna."],"e":["-ar . ","-adhe )"]},{"a":"qvikna","b":"vb","c":"v.","d":["qvickna, få lif. läggir sik . . . owir äggin til thes som vngane quikna Bir 1: 299. - återkomma till lif, åter lefva upp. the . . . qvikna ok opnyäs til nyyä ok större pynor LfK 230 . varda lefvande, upplifvas. ther til at thetta wälsignadha nampnit j nakre matto qwikne oc infästis j cristna manna hiärta Su 372 . "],"e":["qvikna ater , återkomma till lif, få nytt lif. äptir thre dagha oc en haluan quiknom vi atir KL 415 . MB 2: 407 . - Jfr vidherqvikna."]},{"a":"qviknadher","b":"nn","c":"","d":["lifaktighet, lifskraft. " sagho lijf oc quiknat i barnet som til förenne war wisseliga döt " Lg 3: 359 ."],"e":["-at ) , "]},{"a":"qviksilf","b":"nn","c":"","d":["qvicksilfver. LB 7: 308, 321, 9: 113 . PM XXXV, XLI, XLIII . Jfr qvikker 3. "],"e":["qwikselff LB 9: 113 . ","qwekselff PM XXXXV XLI, XLIII . qwik silffwer LB 7: 308 . ","qwiksilffwer ib 321 . ","qwekselffver: -selffwrit PM XLIII ), ","qviksilfs stycke , "]},{"a":"qviksilf","b":"nn","c":"","d":["kvicksilver."],"e":["kuiksilffuer GU C 20 s. 35). ","*qviksilfs vatn","qweckselffs- )"]},{"a":"qviktiund","b":"nn","c":"","d":["tionde. " allan then quiktiand (decimas animalium), som han skulde hafua kring om alt sitt biskopsdöme, lot han skipta medh fatigho folke " Ansg 245 ."],"e":["-tiond VML II Kr 6: 5. -tiand), "]},{"a":"qviktiund","b":"nn","c":"","d":["kvicktionde. . . . ac quiktyondh sev alias decimas piscium, animalium, pelium, lini, canapis ac aliorum quorumcunque Svartb 138 ( 1369) . MP 5: 159 ."],"e":["-tyondh )"]},{"a":"qviktiunde","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"qvild","b":"nn","c":"","d":["källa (till en flod). i ortnamn. i nixär quild VGL IV 10. or nizärquild ib. i dumnäquild ib. " or dumnärquild ib. ""],"e":[]},{"a":"qvild","b":"nn","c":"","d":["ställe där två vattendrag rinna samman; (mindre) ågren. Se H. Ståhl, Kvill och tyll 40 ff."],"e":[]},{"a":"qvildna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["qvindla . ","qvilla )"]},{"a":"qvinde","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) kvinnor. BSH 5: 53 (1505, H. Gadh) ."],"e":["quinne )"]},{"a":"qvinde","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) koll. " qvinnor. mz . . . wänsasta quinde " Bil 726 . " här vmuändin sik til qunidit (mulieres) " Bo 223 . " mennene wäxto marghe oc qwindith i wärdlinne " MB 1: 166 . ib 189, 193, 228, 299, 417, 421, 433 . " hebreiska konor äre klokare än annath qwinde " ib 276 . " then tima dagx ther qwinde gik (Cod. A qwinnor ganga 203) wt äpter watn " ib (Cod. B) 547 .","2) qvinna. " gulringa som qwinde plägha hawi i örom " MB 1: 204 . " ther som israels sona qwinde föddo barn " ib 276 ."],"e":[]},{"a":"qvindilmässa","b":"","c":"","d":[" , se kyndilmässa, kyndilsmässa."],"e":["qvindilsmässa"]},{"a":"qvindomber","b":"nn","c":"","d":["heder. . . . ffor thet hon ekke ffor brwtet ssin qwindom ATb 3: 200 ( 1507) . penelope . . . haffde wäll forwarad syn qwindom j hans fra waro Troj 297 ."],"e":[]},{"a":"qvindomber","b":"nn","c":"","d":["qvinnlig heder. smitta theras qwindom Lg 3: 391 ."],"e":[]},{"a":"qvinfolk","b":"nn","c":"","d":["1) kvinnor, personer av kvinnokön. " amazones ena handha quinfolk " GU C 20 s. 19 .","2) kvinna, kvinnsperson. " item iiij qwinfolkk j iij daga hwarthera iiij ortugh om dagen HLG 2: 51 (1516). VKu 87 (1566), 138 (1569). ""],"e":[]},{"a":"qvinfolk","b":"nn","c":"","d":["koll. " qvinnor, personer af qvinkön. the men som ey vilia qwinfolk öffwa " LB 7: 162 . " the hwiita pyon äre best for quinfolk " ib 250 . " fangade alt qwinfolk " MB 2: 220 . ib 316 ."],"e":[]},{"a":"qvinir","b":"nn","c":"","d":["kvinna. Se Sdw 2: 1282."],"e":[]},{"a":"qvinir","b":"nn","c":"","d":["qvinna. " pluto tok mäþ wald een vänastan qvyne (qvyne är i randen tilladt af samma hand som skrifvit handskriften i öfvrigt; för qvynnab el, qvinnan? " Bu 9 ."],"e":["qvyne ) , "]},{"a":"qvinkyn","b":"nn","c":"","d":["kvinnokön , personer av kvinnokön. gudelika qwinkönet ihesu christi wtwaldha brudher JMÖ 168 . - kvinnligt kön. i utvidgad anv. cyanica är en sten . . . han haffwer mankön oc qwinkön PMskr 469. - gen. av kvinnokön el. kvinnigt kön. carbunculus är en dyr sten . . . oc är han twäskona annar är manköns, annar qwinköns PMskr 464. en hälogh qwinköns persona JMPs 508. - qvinkön, d. s. falka läggia . . . yfftersth try äg twa wngana är qwinkön PMskr 277. "],"e":["-kön )"]},{"a":"qvinkyn","b":"","c":"","d":[],"e":["vanl . ","-kön . ","kwinkön MB 1: 88 n. "]},{"a":"qvinlika","b":"ab","c":"adv.","d":["kvinnlig, på kvinnosätt. femino as are p p quinneligha haffwa sigh GU C 20 s. 260 . ib (hand 2) s. 160."],"e":["quinne- . ","-ligha )"]},{"a":"qvinliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) qvinnlig, af qvinnkön. tha ware hon (ɔ: himpna natura) mantz likeller qwinnelik MB 1: 43 . ","2) effeminatus, qvinnlig, veklig. blödhe män ok quinlike KS 83 (205, 91) . - Jfr qvinzliker."],"e":["qwinneliker )"]},{"a":"qvinliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) kvinnlig, av kvinnokön. muliebris . . . quinnelighen GU C 20 (hand 2) s. 160.","2) effeminatus, kvinnlig, veklig. " effemino . . . quinnolegith göra ostaduger wara " GU C 20 s. 208 . ib s. 260."],"e":["quinne- . ","-ligin . ","-lighen . ","quinnolegith GU C 20 s. 208) , "]},{"a":"qvinmaþer","b":"nn","c":"","d":["qvinna. " ii quinmanz ham " Bu 143 . " giordhe aff riwino qwinnantz likama " MB 1: 159 . " ib (Cod. B) 546. til onda quinmanna " Lg 1014 . " aff karlmanne oc quinmanne " ib 943 ."],"e":[]},{"a":"qvinna","b":"nn","c":"","d":["kvinna. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 233 f. . . . ath han ecke tog mödomen aff quinnone sina STb 1: 234 (1480). at moyses . . . giordhe aff qwinnonnar (mulierum) speghlom . . . eeth kaar SpV 5 . - Jfr afgudha-, almoso-, arbeidis-, badhstovu-, bryggissa-, donde-, drafls-, fataburs-, fäste-, gärningis-, gäst-, hionalags-, hiälpa-, hor-, hus-, legho-, misgärningis-, muto-, port-, räfsa-, skörhets- (Sdw 2: 419), skörkätis- (Sdw 2: 419), skörakätis- (Sdw 2: 419), spa-, svina-, söm-, söma-, trägrads-, thiänstio-, väf-, värulds-, ärandis-qvinna, ävensom almänningsqvinna JMPs 449, 565. "],"e":["med art. quinonis STb 5: 151 (1517?). pl. qwinnonnar SpV 5 . ","qwinna EK 525 . Jfr A. Kock, Ark. f. Nord. Fil. 36: 153 f. R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 274, 772),","*qvinno anlite","-änlite )","qvinno bälte","quinnebelthe )","*qvinno bänker","quinna- )","*qvinno danz , ","*qvinno drät?","quinna dret )","*qvinno fora , jfr qvinna fora (under kona). ","*qvinno fök","-foych )","*qvinnoför , ","*qvinno har","*qvinno hätta , ","*qvinno kapa","-kaapa . ","-kopar ATb 2: l40 (1474)), ","qvinno kiurtil qwinne- STb 5: 2345 ( 1519) . -kiortil.) m. kvinnokjortel. ATb 1: 259, 262 (1467), 320 (1469, 357 (1471).","qvinno klädhe , ","*qvinno kniver","qvinne- )","*qvinno lar","-laar )","*qvinno lokker , ","*qvinno luva","qvinne- )","*qvinno läpa","-läba )","*qvinnolösa f. avhållsamhet från könsumgänge med kvinnor. thässa soot fik thu aff qwinnolöso Prosadikter (Sju vise m) 134. ","*qvinno punger , ","*qvinno samtal , ","*qvinno sidha , jfr qvinna sidha (under kona). ","*qvinno siuka , ","*qvinno siukdomber , ","*qvinno skändare , ","*qvinno slagh , ","qvinno sot , f. menustration, menustrationsblod. PMSkr 492 . ","*qvinno spin","*qvinno särker , "]},{"a":"qvinna","b":"","c":"","d":[" ), qvinna-, se kona."],"e":[]},{"a":"qvinna","b":"nn","c":"","d":["qvinna. " þän friþ bryter a quinnom " SD 5: 637 ( 1347) . " växte quinnonna ofrägh mere " Bu 30 . for tiughu þusand klärkom ok quinnom ib 141 . " mz löske quinno " ib 171 . " en quinna. som hafþe fäm þusand riddara i sinom här " ib 177 . " skimpade mz henne, som man pläger göre mz vngä quinnor " Va 54 . war . . . quinnanna wenast Lg 927 . " taka höwizka oc beskedhelicha quinnor oc män til systor oc brödhir " VKR 2 . alla manno (för manna) oc quynno vidher talan forbiydz ib 60 . KS 5 (9, 5), 59 (147, 65) . KL 4, 5 o. s. v. Bo 4, 14, 61 . MB 1: 203 . GO 326 . Fl 50, 73 o. s. v. LB 3: 66, 7: 2 o. s. v. bland quinnor oc män MD 394 . " mz frur oc quinna " ib. " thesse qvinnan hafdhe warit en farande qvinna (meretrix) " Bir 1: 50. Jfr almännings-, frälsis-, gran-, legho-, misgärningis-, renlivis-, sona-, spa-, thiänista-, thiänisto-, värulds-, äro-qvinna. "],"e":["quynna: -o VKR 60 . ","quina LB 3: 77 ; ","-o ib 66 ; ","-onne ib. ","quine ib 71 . ","quinda: -o ib 2: 60 . ","qwinna Al 5553), ","qvinno bälte","qwinnas- )","qvinnoflokker , ","qvinno folk , ","qvinno friþer , ","qvinno funder , ","qvinno grater","-graat Iv LXXX ), ","qvinno kiurtil","-kiortil )","qvinno kloster , ","qvinno klädhe , ","qvinno kyn","-kön )","qvinno liknilse","-liiknilse )","qvinno luste , ","qvino miolk","-miölk . ","kwinno myolk. kwinno myölk),","qvinno prydhilse , ","qvinno skari , ","qvinno skor , ","qvinno sot","-sooth )"]},{"a":"qvinna","b":"","c":"","d":[" , se kona."],"e":[]},{"a":"qvinter","b":"nn","c":"","d":["= qvintine. " et halfft qwinter lauerbär " LB 7: 289 ."],"e":[]},{"a":"qvinterne","b":"nn","c":"","d":["lägga v fem (inom varandra lagda) ark. Se Sdw 2: 1347."],"e":[]},{"a":"qvintine","b":"nn","c":"","d":["ett fjärdedels (urspr. ett femtedels) lod. eth halfft qvintin HSH 19: 12 ( 1480) . taga renefanw fröö eth gwyntene eller eth halfft loodh LB 7: 29 tagha halyrt ij quintin, mirre i quintin, i quarter siprize röthir, galigo, ingefäre och laffwerbär, hwarth thera ith quintin ib 178 . " tagh eth qwinthen alwn oc ɉ qwintin ingefära oc ɉ quntin bertran " ib 220 . ib 221 ."],"e":["quintine LB 7: 221 . quintena ib. qwyntene qwintin. qwinthen),"]},{"a":"qvintine","b":"nn","c":"","d":["ett fjärdedels (urspr. ett femtedels) lod. Lagerbring Saml 3: 263 ( 1449) . tesse skattadhe . . . ena silff skedh vägir eth qwintin minne ex sex lodh ATb 1: 270 ( 1467) . HLG 1: 133 (1491)."],"e":["qvintin . ","qwintiin FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.)), "]},{"a":"qvinzka","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["qwinska )"]},{"a":"qvinzka","b":"nn","c":"","d":["lösaktigt leverne (i fråga om man). (välbördiga män) skole . . . ey medh tärningh och dobbell, dryckenskap qwinske förtape himenn PMskr 700 (avskr)."],"e":["qwinske ) , "]},{"a":"qvinzker","b":"av","c":"adj.","d":[" = qvinliker 2. män som äru blöte ok quinzke KS 83 (204, 91) ."],"e":[]},{"a":"qvinzliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) tillhörande el. utmärkande en qvinna el. qvinnor. the toko sik qwinzlikin (femineum) likama Bir 1: 206 . " quinzlik (muliebres) athäfwe " ib 3: 458 . " qwindzligom tankom tilföghandis mandzliga starkhet " MB 2: 300 . " eth qwundzlighet pwnga faat " Lg 3: 471 . ","2) som afser qvinnor. bekymbrandhis i qwinzlikom kärlek (qvinnokärlek, kärlek till qvinnor) Lg 3: 64 . ","3) = qvinliker 2. at the hawin . . . quinzlik athäfwe suasom quinzlike män (more effemenatorum) Bir 3: 458 . " thu skalt wara manlikin oc ey qwindzlikin at thu latir ena fula hudh ofwir thik radha " ST 412 ."],"e":["qwinzlikin ST 412 ; (ack.) Bir 1: 206. ","qwindzlig: -ligom MB 2: 300 . ","qwindzlighet Lg 3: 471),"]},{"a":"qvisa","b":"nn","c":"","d":["qvissla, blemma? alexander war fore them (jättarne) som en litin qwisa Al 18 . Jfr qvesa."],"e":[]},{"a":"qvisl","b":"nn","c":"","d":["gren af en å. i tranuquislir VGL IV 10. or tranuquisllum ib."],"e":["-ir )"]},{"a":"qvista","b":"vb","c":"v.","d":["kvista, avkvista. " amputare affhugga oc quista " GU C 20 s. 505 . "],"e":["qvista af , avkvista, bortrensa. quistas ey aff the quista som onytta ära Sex ekon tr 265 . PMSkr 311 . Jfr afqvista."]},{"a":"qvista","b":"vb","c":"v.","d":["qvista, afqvista. skal thu qwista (putabis) thin wingardh MB 1: 372 . quista bärande trä MD 428 . "],"e":["-ar )","qvista af , "]},{"a":"qvistadher","b":"","c":"","d":[" Jfr mang-, thiok-qvistadher."],"e":[]},{"a":"qvistan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afqvistan."],"e":[]},{"a":"qvister","b":"nn","c":"","d":["kvist. Se Sdw 2: 1282. j falleno fik han mz handomin om en qwist oc hult lsik starkligha Prosadikter (Sju vise m) 39 . " quistins röter ib. aff qwistins grenom ib. " Sex ekon tr 265 . Jfr gul-, laverbärs-, löf-, oleo-, olio-, polleio-, röks-, sma-, vatn-, vin-, vinbär-, vinbära- (även Sdw 2: 983), vinbärs- (Sdw 2: 983), vinträs-qvister (Sdw 2: 990). "],"e":["*qvista brytare","-briotare )","*qvista fulder","-fuller )","*qvistalös","-löss )"]},{"a":"qvister","b":"nn","c":"","d":["qvist. " satte sin staf i iorþ ok baþ guþ giua hanom quista " Bu 500 . Bil 461 . " jak faar thik en qwist aff thy thrä " ib 88 . " sätte quistin rotfstan ifuir sins fadhers graf " ib. " vaxte quistrin ok wardh stort thrä " ib. " fwnno the . . . en skönan dyrleka loktandes qwist, ällar gröna gren " Lg 3: 172 . Bil 614 . Lg 93 . Bir 2: 123 . Al 4606, 4607 . " skylas vnder henne (frihetens) quista " MD 392 . ij [2] qwiistar ena riis LB 7: 47 . Jfr blomster-, frukt-, kristallo-, löf-, olio-, olio trä-, olivo-, olivo trä-, palm-, palma-, palmträ-, paradis-, planto-, ris-, rosmarin-, thorn-, thörne-, viþi-, vin-qvistr, öfvensom qväster. "],"e":["kuister: -a Bir 2: 123 . ","qwiister . ","-ar )"]},{"a":"qvistning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afqvistning."],"e":[]},{"a":"qvit sla","b":"vb","c":"v.","d":["kvitta, avkvitta, efterskänka. Se Sdw 2: 1282 f. och jfr qvitter (slutet)."],"e":[]},{"a":"qvitgiva","b":"vb","c":"v.","d":["frigifva, frisäga, afhända. " wii . . . qxitgiffwom fraan worth waldh ok räth the fornemde godz " SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"e":[]},{"a":"qvitra","b":"vb","c":"v.","d":["qvitra. " tha qwitra the (foglarne) oc sionga, oc some kwra, oc gala " MB 1: 366 ."],"e":[]},{"a":"qvitra","b":"vb","c":"v.","d":["kvittra. fritinio . . . quitra ok siwnga GU C 20 s. 293 . ib l(hand 2) s. 144."],"e":["qwyttra: -ade Troj 8 )"]},{"a":"qvitta","b":"vb","c":"v.","d":["batzmännena ärw frij oc qwittade fran tyännistenne oc skipeno PMskr 74. - göra kvitt el. fri. thy quitter jag oc frian giffuer for:de per larensson för al ytermer vtgifft STb 5: 93 ( 1516) .","2) kvitta, avkvitta, avkorta. . . . oc äinkte af sina peninga ath quittha vtan summan bliffue ful NMU 1: 119 ( 1446) . han skuldhe qwitta oc wtlösa the lödhoga mark SD NS 3: 573 (1420). Skotteb 29 (1460-61), 303 (1468-69. jacob fan hauen quitaes met honom sit skot quit. xij öre quit ib. her claus wise quiltade han viij mark for ij aar skot quit ib 307 (1468-69). JTb 38 ( 1473) . STb 1: 114 ( 1477) . SJ 2: l91 (1482). l (50) mark quittades meth erlandh scredderes hustru SSkb 29 ( 1501) . " gör thik herra lidhoghan oc qwitta thina skuldh " Saml 6: 157 . " thz gambla brewet som diäffwllen haffdhe oppa os, för wara syndha skuld, thz qwittadhe han oc aff skrapadhe mz sino millo oc hälga blodh " SvKyrkobr 316 . Stock Skb 80 ( 1518) . " item dominus johannes henrici xiij mark pro sallario oc ij mark quittadis i hwselön HLG 2: 92 (1519). " ib 95 ( 1519) . ib 96, 98 (1520) ."],"e":["-ar . ","-adhe . ","-at . quita: -ade Skotteb 307 (1468-69); -ades ib 303 (1468-69); -at ib. quida: -ades ib 29 (1460-61)),"]},{"a":"qvitta","b":"vb","c":"v.","d":["1) befria. " han vilde quitta oc frälsa alla the som ther sato i fängilsom " Ansg 251 . the quittas . . . aff sinom syndom (exonerantur peccatis) Bir 3: 223 . ","2) qvitta, afqvitta, afkorta. qwittis swa mykit i hans lön SO 71 ."],"e":[]},{"a":"qvitta bref","b":"nn","c":"","d":["qvitto. " taka aff them qwitta breff " PM XVI . SD NS 1: 561 ( 1406) . " lätä mötä sit quitobref " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 6: 146 ( 1349), NS 1: 558 (1406, gammal afskr.)."],"e":["quitobref . ","qvitto bref L. ","qwittobref SD 6: 146 ( 1349) . ","quittobreff ib NS 1: 558 (1406, gammal afskr.)), "]},{"a":"qvitta bref","b":"nn","c":"","d":["kvitto. " skiparen är pliktogher göra kompanommen klaran räkenskap . . . oc taka aff them qvitta breff tha han haffwer giort them räkenskap " PMSkr 108 ."],"e":["qwita- Kumla kyrkas rb 56 ( 1486)"]},{"a":"qvittancia","b":"nn","c":"","d":["qvitto. SJ 271 ( 1459), 325 ( 1465)."],"e":["qsittance . ","quitancia )","quitanciebreff ib 325 ( 1465)), "]},{"a":"qvittancia","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["quittancie STb 5: 267 (1520) . qvittantie HLG 3: 158 (1529). quittensze STb 5: 276 (1520)), ","qvittancio bref","quittancie- STb 5: 267 ( 1520) . ","quitencie- ib 276 ( 1520) . ","quitens- ib 4: 15 ( 1504) ),","*qvittancio pärmans bref (quittanciepermantz-), "]},{"a":"qvitter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) trygg, i ro, i fred, fredad. ey latir hon (ɔ: världin) mannin nakin tima qvittan älla sighran Bir 3: 187 . ","2) fredad för kraf, särsk. penningkraf, fri, qvitt. gaff han quittan MP 1: 337 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 . bliffwi ffrälst ok qwith för allom skatte MB 2: 268 . " later jak han ok hans arfua allaledhis qwittan, lidhughan ok lösan for mik ok minom arfuom for alle ytermer maning " SD NS 1: 38 ( 1401) . " for the lyptena latir iak idhir qwittan oc lösan " ST 145 . " alt thz thu haffwer mik loffwat giffwer iak tik qwittan före oc frian " Lg 3: 690 . " giuer iak han ok hanzs arua quitta ok lidhugha for the x mark " SD NS 1: 38 ( 1401) . ib 474 ( 1405) . vilde ey gifua thäs mildha herrans tiänara quittan vndan fa päninga skuld MP 1: 209 . " lather jak . . . quittan tenne for:de päder offuer alla maningh " SD NS 1: 232 ( 1403) . " thryhundradha mark, som iak hans fängilse löste meth ok giordhe (näml. han) qwittan fraan sten lalason " ib 51 ( 1401) . " han scal mik wara qwit lidhugh ok löös " ib 23 (1401, gammal afskr.).","3) fri från ett åliggande. swa är han qwitther (fri från skyldigheten att vara gärdeman) SGG 129 .","4) fri från böter el. straff. wari qwit ok orsaka EG 68 . gaff them alla the saklösa oc qwitta ST 473 . wilde han gerna danielem qwittan gifwa ib 15 . " gaffs ffri oc qwitther " MB 2: 292 . " later jak honom lydhwghan oc lössan oc allaledhis quittan om thet for:da fengilsset fore mik ok minom arfwom " SD NS 1: 226 ( 1403) . ","5) obehindrad, fri från klander, förbehåll el. minskning, stäld till fritt förfogande. thet förenämda godz förenämda herra benckt ok hans arffwom fryt, quitt ok hemol halla före alla tiltalan SD NS 1: 45 (1401, nyare afskr.) skal han haffua sijn andbudh ok tolff marka werdhe sith eghit qwith ok frith oforborghat SO 61 . fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret ib 163 .","6) fri, lös, befriad. qualdo mäniskionar wurdhu quitta KL 45 . " konungen loth konung magnus qwith " RK 1: (sfgn) s. 187 . " i haffuen henne nw i idhra händher frii och quith mz ära " ib 3: 3366 . - fri, befriad (från). med gen. vari thäs quit Bo 95 . Va 25 . " hafdhe gerna warit hans qwittir " ST 275 . ib 237 . - med dat. el. ack. han ware gerna thy diwre qwiit Al 5174 . " wart hon qwith sinom sywkdom " Lg 3: 162 . wart strax quitter siwkdomenom ib 381 . Gers Frest 44 . RK 2: 8302, 9304, 9592, 1: (sfgn) s. 192. MD (S) 270 . " wart han alstingx qwitter siälffuona " Lg 3: 380 . ib 372 . " wart han qwitter allan wärk och siwkdome ib 371. lopp han swerige än the reza qwith " RK 3: (sista forts.) 4707 . - med prep. quittir aff iärnomen KL 95 . " quitir af the pinonne " Pa 17, 19 . Lg 334, 675 . wardh quit aff diäflinom KL 95 . ib 99, 250 . VKR XII . wart qwit fran diäflomen MP 1: 7 . " quit ok frälsadh fran diäflenom " Bir 1: 50 . " vardh quitir vidh the pinona " Pa 16 . ib 21 . " quit warda wid barnet " Lg 3: 358 . wart widh dyäffwolen qwit ib 360 . " landhen oc slotten waro qwit vt aff rikens fiende hendher " RK 2: 6391 . - skild (från någon, från någons sällskap el. biträde). med ack. wardh han karlen qwitt Al 7660 . är jach hanwm (ɔ: mester jörien) qwith (är jag af med honom) thet förste jach komer tith BSH 4: 336 ( 1503) . skild (från), förlustig. med ack. bleff swa alt sit rike qwiit Al 106 . " swa gör han honum hans säte qwiit ib 2914. " RK 2: 2536 . Lg 3: 701 . - med prep. badhe fra goze ok folke ärom wi qwiit Al 2044 .","7) qvittad. aller skadhe war mellom them qwit RK 2: 1705 .","8) qvitterad. ära the (skuldebrefven) qwite, döthe oc alzthingx maktlöse SD NS 1: 474 ( 1405) .","9) efterskänkt. al the geld oc skuld . . . ära qwita, dödha oc lösa SD NS 1: 474 ( 1405) . " göra there fengilse qwijt (efterskänka, upphäfva, göra slut på) " RK 2: 397 . ib 399. faa the qvitt hestänä (slippa de hästlopp el. fodring) i aar BSH 5: 477 ( 1511) . - n. adv. fritt, utan tvång? thette forscrifne loffue vij . . . fryt ock quitt obrottelige at holla SO 33 ."],"e":["qwit . ","quith Va 25 . ","qwiit Al 106, 5174, 7660 . ","quit Bo 95 ; KL 95 . ","qwith Lg 3: 162 ; Gers Frest 44. n. qwitt SO 163 . ","quitt SD NS 1: 45 ( 1401, nyare afskr.) ; SO 33 . ","qwith ib 61 ; MB 2: 268 . ack. m. qvittan. qwith RK 1: (sfgn) s. 187 . ","qwiit Al 2914 . ","quith RK 3: 3366 . ","qwitte MP 1: 337 ; RK 2: 9304 . ","quith ib 1: (sfgn) s. 192, 2: 8302. qwiit Al 2044 . ","qwitjt RK 2: 2536 . ","quitta KL 45 . ","qvit . ","qwijt RK 2: 397 . ","qwite SD NS 1: 474 ( 1405) . " qwita ib. ack. m. qvitta. qwita " SD NS 1: 474 ( 1405) . " qvitt " BSH 5: 477 ( 1511) . ","qwitt RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283),"]},{"a":"qvitter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) fredad för krav, särsk. penningkrav, fri, kvitt. thy gör jak . . . laurens quittan ok frälsan JämtlDipl 129 ( 1476) . " thy later jak . . . nissa dauidson ok hans arffua . . . quitta, lädogha ok allaledhis lösa " SD NS 3 . l301 (1418). . . . hade thöm thetta (ɔ arvet) befalit ath quit giffue SJ 2: 122 ( 1488) . " birgitta per nelssons dedet xii öre quit " SSkb 3 ( 1501) . - med ack. ty bleff hustrv elin andres karlsson qwith STb 1: 7 ( 1475) . ib 142 ( 1478) . - med prep. . . . fore hwilket goz . . . päther alenninge mik quitan ok skullösan giort hawer aff ärlikom manne bo jonsson FMu 1: 362 (1376). quieto . . . rolighan göra ok quittan göra aff räkinskap GU C 20 s. 511 . 5) obehindrad, fri från klander, förebehåll el. minskning, ställd till fritt förfogande. tha skal han . . . antwardha thetta forscrifna godzsith igen frijt ok quijdh ok obekymbrath Värmland förr och nu 1941 s. 97 (1450). thet köpit skulle wara kwith thet the til forrene gyorth haffdhe ATb 1: 13 ( 1453) . STb 1: 12 (1475), 273 (1480). hulkin gard som är ffrij och qwith badhe mwra mellom SJ 2: 195 l(1491). ath han sade tet wilie quit göre husit och ey giorde STb 4: 175 (1507). (?) hussz och liggiande grwnd . . . ffrith och quitis met sine ffyre ffrie mwre HLG 3: 153 (1512).","6) fri, lös, befriad. " han gaff wt sonen, til thäs at tiänaren skulle j gän lösas oc wardha qwitter SvKyrkob 317. her medh schole alle fanga vppa bade syder wara quitte och lösse STb 3: 345 (1498). "","adv. 2) sla qvit = qvit sla. . . . wille gerne slaa quith medh staden medh the tompt höra STb 2: 209 (1487). ib 3: 90 ( 1493) . " sloogh han qwit thet moens budde war til achters for noghot teghel " Stock Skb 301 (1524, Skip) . ib 304 (1525, Skip), 305 (1530, Skip)."],"e":["quitt STb 1: 142 (1478) . qwith SJ 2: 195 ( 1491) . ","quit SSkb 3: l(1501). n. qvit. kwith ATb 1: 13 ( 1453) . ","qvitt STb 1: 12 (1475), 273 (1480). quijdh Värmland förr och nu 1941 s. 97 (1450). ","quittan GU C 20 s. 511. quittan FMU 1 . 362 (1376). ","quith SJ 2 . 133 (1489). pl. nom. m. quitte STb 3: 345 (1498). ack. m. quitta SD NS 3 . 301 (1418)),"]},{"a":"qvittera","b":"vb","c":"v.","d":["1) förklara fri från ansvar el. förpliktelse, fritaga. med dat. at broder diderick befalte thöm ängelbrevhte quittera fore hela radit j radzstuen fore rettin STb 4: 15 (1504).","2) lämna, släppa ifrång sig. niclis . . . bekende sig ffulmyndug malssman fför sin broders barn . . . at quitere och forlate all then dell them erffua borde STb 5: 130 ( 1516) ."],"e":["quitere )"]},{"a":"qvitterning","b":"nn","c":"","d":["vid överlåtelse av egendom av den överlåtande avgiven försäkran om obehnrad el. klanderfri besittningsrätt, överlåtelse med oinskränkt besittningsrätt. STb 5: 131 ( 1516) . per staffansson . . . gaff jacob lumppe raadman aldelis quit, ffrij fför alt thet honum erffuä borde effter sin broder jeppe . . . pa hulken frigifft och quitterningh jacob lumppe sin ffritzskilling oplade ib 148 ( 1517) . biörn persson anamade quitterning pa erix vegna ib 171 ( 1517) . anders beltere . . . begerde j quitterning aff hustrv telseke om thet aarff hon dreff pa monss larenssons wegna ib 189 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"qviþa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr oqviþaþer."],"e":[]},{"a":"qviþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara orolig, bekymras, frukta. hui räþes þu sua dighart älla quiþe Bu 18 . " quide huat hanom wrþe tel anzsuara ib 20. baþ han eigh quiþa vm þät första " ib. " rikar ärwþar ok quiþer at häghþa " ib 153 . " quidh aldre ath ey skal wänt huuudh vardha om sidhir " LB 5: 82 . thu sörghir ok quidhir af thy Bir 1: 394 . " om twongh monde the bodha quidha " RK 3: 1427 . " ij thörfuin ey for hänne qwidha (vara rödd för henne, frukta henne) " Iv 5318 . Al 5200 . " halp mik tha iak storlika qwidde " ib 368 . RK 1: (sfgn) s. 176 . ","2) qvida, klaga, jämra sig. quidde sarlika Su 388 . " böndher togho tha alle quidha " RK 2: 3916 . ","3) beklaga? sörja, sörja öfver? konungens oferd han litet quidde RK 2: 3333 ."],"e":[]},{"a":"qviþa","b":"nn","c":"","d":["1) sorg, oro, ängslan, fruktan. af uaku ok quiþo ok räzl ärwþe (för ok ärwþe) Bu 153 . hafdho . . . forgätit alla sorgh oc quidho Bo 156 . siälinna . . . ängxla oc quidha ib 186 . " mz store qwidho oc räddogha " MB 2: 410 . " swa manga sorghe ok älskogha quidho (in amore dolores) " Su 386 . konungen haffde qwido oc sorgh huru han skulden thädhan fanga RK 1: 1061 . " latin fara alla qwidho " Fl 838 . " här aff wäxer landzsins qwidha " Al 72 . " fik marsken quida " RK 2: 6429 . ib 6436 . " hwath är idher nu til qwidho " Iv 1070 . lösa alla thina qwidha ib 3636 . ib 3452, 3688 . lifua for vtan mödho ok qwidhe ib 5718 . " ij komin ey thädhan for vtan qwidha " ib 345 . ib 1055 . Fr 116 . RK 2: 6628, 6655 . " hwilkin konung thordhe stridha mz egipto folk vtan qwidha " Al 1728 . ib 3276 . " waro ekke vtan qwidha " ib 4862 . " han hafdhe fore them starka qwiidha " ib 1004 . RK 2: 2982 . " baro the for tik quidha " ib 4705 . ib 6061 .","2) sorg, förtret, skada. " alexander gör marghom qwiidho ok qwant " Al 1858 . " göra marsken quida " RK 2: 6083 .","3) klagan, jämmer. " gik bort mz mykin qwidha " Iv 959 . " iak hördhe idhra qwidho " MB 1: 393 . - Jfr hiärta qvidha. ","1) utan fruktan. the diwr skilias qwidho löst Fl 1078 .","2) utan bekymmer el. besvär, lätt. i faen thz ey sa quidelöst RK 2: 3403 ."],"e":["qwiidha Al 1004 ; ","-o ib 1858 . Flere af de i det flöj. anf. ställena hafva i obl. kasus -a, -e och kunna föras till ett qviþe, m.),","qvidho fulder , ","qvidho lös","quide- )"]},{"a":"qviþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) venter, buk, mage. han wiste ey nektergalunna hafua dyran sten ok dyghran j quidi Bil 613 . " han bant mik . . . mina föter vnder häsins qwidh " Fr 1147 . " thera quidhir skal ey vpfyllas " Bir 1: 17 . " for ath quidren trötmar och sweller " LB 2: 9 . " thz är got fore bolin quidh " ib 4: 351 . " fore lösan quidh " ib 353 . " blöther hardhan qwidh " ib 2: 35 . Bir 1: 31, 2: 95 . Gr 287 . Ber 84 . MB 2: 76, 348, 349 . LfK 52 . LB 3: 74, 75, 7: 2, 66 . Jfr svalu-, tram-qvidher. ","2) uterus, qved, lifmoder. säla äru ofructsamlica oc the quiidha som äkke föddo Bo 198 . " iak war j iomfrvnna quid " Bir 1: 4 . ib 14, 2: 156, 3: 137, 279 . MP 1: 93 . VKR II, 65 VNB 1 . Lg 265 . LfK 230, 231 . MB 2: 122, 301 . war . . . haffuandis j qwidhen ib 351 . " komber wth döth barn aff qwidh " LB 2: 35 . Jfr modhor qvidher. "],"e":["quiidher . ","quidder: -in Bir 1: 31 . ","qwedher: qwedh LB 7: 66 . ","quedher: -en LfK 231 ; ","-enom ib 230 . -ar),","qviþa fulder , "]},{"a":"qvädha","b":"vb","c":"v.","d":["3) sjunga, kväda. Se Sdw 2: 1283 tha byriadhe hon at kwädha ena elskoghx wiso Prosadikter (Sju vise m) 162 . " lnenior aris ari faafängelgha tala öffuer dödom quäda ok gratha " GU C 20 s. 349 . om hon sköra visor haffuir gärna qwädith ällir hört SkrtUppb 198 . lhon klappar, vagggar oc qwädhir som amor plägha, tha the vilia söffwa sin barn SkrtUppb 264 . - skräna, skrika? han gik (på gatan) och qwadh. tha sporde [jach] hanom aat, hwj han swa ropade STb 2: 246 ( 1488) ."],"e":["kwädha Prosadikter (Sju vise m) 162. pres. -ir SkrtUppb 264 . ","qwadh STb 2: 246 (1488). supin. lqwädith SkrtUppb 198 ),"]},{"a":"qvädhare","b":"nn","c":"","d":["sångre. ss tillnamn. " per qwedere STock Skb 96 (1518-19). Jfr foreqvädhare. ""],"e":["qwedere )"]},{"a":"qvädhare","b":"nn","c":"","d":["sångre. " iak hörir qwädhara (cantantium) röst " MB 1: 346 . " gaffuo sik wt fore qwädare och rimare " Va 53 . ib 54 ."],"e":[]},{"a":"qvädhe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr oqvädhi."],"e":[]},{"a":"qvädhia","b":"nn","c":"","d":["lL. hälsning. allum mannum . . . quidio medh guthi ok ewerthelika helsa SD 8: 218 ( 1362) ."],"e":[]},{"a":"qvädhia","b":"vb","c":"v.","d":["hälsa. " the quaddo ioseph i breuett mikitt innarleca " Saml 34: 280 ."],"e":["quaddo ) , "]},{"a":"qväfia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr nidherqväfia."],"e":[]},{"a":"qväfia","b":"vb","c":"v.","d":["el. " nedsänka under vattnet, genom nedsänkning under vattnet qväfva, dränka. kastadhe han aff bronne ok kwafdhe j watnino " KL 84 . - gräfva (genom rök). bleffwe quaffde aff rök BSH 5: 594 ( 1517) . - gräfva genom strypning el. på liknande sätt. thenna . . . quefde til dödh en römskir herra Bil 764 . " leun swalgh hans howdh oc qwafdhe han til dödh (ipsum præfocaverunt) " Lg 371 . " grep diäfwlin han vm halsin wiliande quäfwia han " KL 44 . - qväfva, förqväfva, komma att försvinna el. upphöra. thiztlane opuäxsto ok quafdho . . . godha sädhena Bir 3: 232 . MP 1: 84 . oloflik astundilse quäfwia Bo 101 . " alla dygdhir . . . synas vara quafdha ok wtsläkta i them " ib 129 . " hon (ɔ: lätin) . . . qwäfuir dygde " MP 1: 65 . - refl. qväflas, qväfvas (i vatten), drunkna. groff thw graff at jak skulle oarlica falla j hona oc quäfias (suffocarer) Bir 2: 24 . - i allmh. qväfvas. then onde ok fule dön . . . aff hulke the quäfwias älla kofna ginstan, som hona gripa mz näsomen Bir 3: 244 . Lg 3: 391 . " läggir hon (ormhonan) sik owir sin son oc gör han sua hetan at han när quäffs " Bir 3: 74 . " aff thom (klorna) skalt thw swa quäffas ok plaghas (suffocaberis) at thw skuli allir vara vndir minom fotom " ib 438 . " mz hulko hänna lifwandis ande moghe rasklika quäfwias " ib 1: 147 . ib 148 . LB 7: 28 . - förqväfvas, gå under. i som byriadhin i andanom . . . quäfwins af kötino Bo 136 . - Jfr for-, nidher-qväfla."],"e":["qwäffia: -as Lg 3: 391 . ","qwäwya: -es LB 7: 28 . ","qwäfuia KL 44 ; Bo 101 ; ","-as Bir 1: 147, 3: 244 ; ","-ins Bo 136 . ","quäffs ib 3: 74 . ","qwafdhe Lg 371 . ","kwafdhe KL 84 . ","quefde Bil 764 . " pl quafdho " MP 2: 1 ; Bir 3: 232 . ","quäfdho MP 1: 84 . part. pret. ","quafdher: -a Bo 129 . ","quaffder: -e BSH 5: 594 ( 1517) ),"]},{"a":"qväld","b":"nn","c":"","d":["kväll, afton. " mot qwälle a sama dagh " Hel män 239 (kan ävern föras till qvälder, m.)"],"e":[]},{"a":"qväld","b":"nn","c":"","d":["= qvälder. " alt fra morghonenom ok till qwäldit " KL 176 . " mot qwällino " ib 218 . ib 346 . " at qwäldeno " MB 1: 52 . om qweldit Di 39,94 . " daghin fst at qwäldith leedh " Fr 263, 1103 ."],"e":["qwällino KL 218 . ","quälleno ib 346), "]},{"a":"qvälda","b":"vb","c":"v.","d":["göra till afton, låta blifva afton. säle skulin ij daghin qwälla (d. v. s. sluta) Al 3732 . - refl. qväldas. ","1) opersonl. " qvällas, blifva afton, mörkna. ther quällas ey som quinnor drikka " GO 1030 . " sidhan ther qwäldadhis " MB 1: 183 . MP 2: 24 . ","2) få qväll, öfvergå till qväll. then sunnodagher som aldre qwäldas eller myrkes MB 1: 69 . ","3) sjunka, dala, gå ned. om solen. wäster . . . som solin sattis oc qwälladhis MB 1: 490 ."],"e":["qwälla . ","quälla . "]},{"a":"qvälder","b":"nn","c":"","d":[],"e":["quällir Bo 92 . ","quällin MP 1: 78, 2:48 . ","qwäld KL 71 ; ST 368 ; Fl 391, 620 ; Fr 1967 ; Al 5620 . " quäld Kl 71. quäl " Bo 164, KL 206 . ","qwälden MB 1: 62 . ","qwelden Di 123 . ","quällin KL 206 ; Bo 24 . ","qwellen SGG 130 . dat. qwälde Bil 287 ; MB 1: 155 . ","quelde Bu 27, 169 . ","qwäldenom MB 1: 156 . ","qwälz LfK 70 . ","quäldz SD 5: 638 ( 1347) . ","qwäldzsins MB 1: 155 . ","qvellar SGG 130 . Flere af de anf. formerna kunna föras till qväld),","qvälds time","qwäldz- . ","qwäls thyme: -thyma MB 2: 131), "]},{"a":"qvälder","b":"nn","c":"","d":["kväll, afton. Jfr T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 70 f. Jfr löghardags-, sidhqvälder (Sdw 2: 324)."],"e":[]},{"a":"qväldoffer","b":"","c":"","d":[" ,n. offer om kvällen. SvKyrkobr 318 ."],"e":[]},{"a":"qväldskum","b":"nn","c":"","d":["kvällsskymning. GU C 20 s. 154 ."],"e":["quel- )"]},{"a":"qväldtime","b":"nn","c":"","d":[" = qvälds time. tände lykto vm qwäl tima KL 211 ."],"e":["qwäl time )"]},{"a":"qvälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) pina, martera. - plåga, kvälja, oroa. Se Sdw 2: 1283. paris war glad män myket war han qwäldher mz kärlig Troj 64 . 4) börja tvist md, väcka klandertalan mot. Se Sdw 2: 1283. wi . . . forbiudhum huariom i sin stadh . . . thänna sama niclis . . . nokralethis hindra eller quälia SD 6: 335 ( 1352) . FMU 1: 362 ( 1376) . förbiudendis allom . . . steen hendersson her vdi athindra, mödha, qwäla, vmacka eller öffuerrättha ib 4: 461 (1476, avskr.) . ATb 2: 216 ( 1483) , swa ath oleff . . . ey macht haue henne ther om her epter til tale eller quelige om lytet eller mykith STb 3: 427 ( 1499) . S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (1509, H. Gadh). klandra, väcka tvist om. forbithum allom mannom . . . at hindra eller quælia thet sama goz NMU 1: 59 ( 1357) . SD 8: 72 ( 1361) . här olaff . . . qualde fiogorton päningx land jordh i torestom fore hans hilbrandssoni SD NS 3: 54 ( 1415) . ATb 1: 273 ( 1467) . Uppl Lagmansdomb 113 ( 1493) . - Jfr oqvalder."],"e":["qualdhis Uppl Lagmansdomb 113 (1493). part. pret. qwäldher Troj 64 . supin. qualt SD 8: 72 ( 1361) . Se Sdw 2: 1283), "]},{"a":"qvälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) qväfva, vara nära att qväfva. bölia qualde han Bu 499 .","2) pina, martera. " hwro hon qwäl sina brödher j häl " Di 260 . - plåga, qvälja, oroa. the fördho for petrum alla . . . aff diäflum qualda Bil 118 . Bir 3: 199, 200 . " at han möde ok qualde (male tractasset) caplan hänna " Bu 27 . " rikit kwlia " RK 2: 3778 . han är jw säll som fals ey qwäll MD 397 . jac war mykit qwald (passa sum) j nat for hans skuld MB 2: 376 . ","3) besvära, hindra. " ath lagha fforffl heller hinde kwälia them " SEG 121 .","4) klandra, väcka tvist om. þessä vra skipan äller pant at . . . qwällä SD 5: 567 ( 1346) . " ib " NS 1: 9 ( 1401), 14 ( 1401). thässa iordh oc gafwor . . . fore klostrino hindra älla quälia ib 2: 238 ( 1409) . ib 1: 107 ( 1402), 391 ( 1404). hindra mödha clandra äller qwälya then sancte birgitte hwss PM LXIII . - (?) the sculde . . . ingaleedes noghot qwälia RK 3: 2500 . - refl. qvälias,","1) qväljas, plågas. " qualdes ii barnsiäng " Bu 134 . hwi quäls thessa qvinnona siäl swa af diäflenom Bir 1: 47.","2) möda, sig, anstränga sig (med). waffdes oc qwäldis j sinom bookligha konstom Su 261 . - Jfr oqvalder, oqväliande."],"e":["kwälia SEG 121 . ","kwelia RK 2: 3778 . press. qwäl Di 260 . ","qwäll MD 397 . ","quäls Bir 1: 47 . ","qwälde: -is Su 261 . ","qvalder . kwalder: kwald Bir 3: 199),"]},{"a":"qväma","b":"vb","c":"v.","d":["1) opersonl. passa, vara tillbörligt. bäthri quämmir skrapa osten än skrädha GO 513 . ","2) opersonl. " passa, vara lämpligt för? ath lichamen vel qwemmer tiil ath badha " LB 7: 180 . - Jfr beqväma."],"e":["quämma . ","qwemma . ","-ir ) , "]},{"a":"qväma","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr be-, sam-, til-qväma."],"e":[]},{"a":"qvämber","b":"av","c":"adj.","d":["adj. skicklig, skickad, tjenlig, lämplig, passande, tillbörlig. äst thu ey quäm til lärdom Bo 130 . VKR 11 . " quäm til at älskogha plägha " Su 383 . " at ängen fäghre ok qwämare matta funnis til manzsens atirlösn " ib 400 . " ärw hfwandis qwämlagh (för qwäm lagh) til stridh " PM 19 . vita quäman tima at göra miracula Bo 61 . " thän tidh som alle äru lidughe är quämast " ib 103 . PM 13 . " thz är qwämth hawa reent kaar i sinne miölk Go 840. Jr be-, o-qvämber. ""],"e":["qwämer PM 13 ),"]},{"a":"qvämber","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, skickad, tjänlig, lämplig, passande, tillbörlig. . . . nadhinne . . . hwilken syndogha människio skal göra qwämma til at fa synda forlatilse SkrtUppb 250 . " then som är capitenare före ridhanda skal wara qwämer oc wigher j harnisk PMskr 136. . . . oc the (ɔ äggen) bliffwa ather raa oc oswdhen qwam til at liggis " ib 468 . corinteus är . . .. qwamer til bygning j döra stodher ib 469. Jfr be-, o-qvämber."],"e":[]},{"a":"qvämd","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sam-, til-qvämd."],"e":[]},{"a":"qvämd","b":"nn","c":"","d":["ankomst. alexandri, qwämd Al 8851 . " höstins qwämpd " ib 5653 . Jfr af-, ater-, o-, sam-, til-qvämd samt kömd."],"e":["qwämpd Al 5653), "]},{"a":"qvämder","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samqvämder Sdw 2: 311."],"e":[]},{"a":"qväme","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"qvämelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lämpligen, på ett lämpligt el. passande sätt. skipadho the quämelica sina sökilsa tima KL 324 . " han (paradiset) är . . . qwämelika öster i wärldinne " MB 1: 123 . " the ämbite hwilken ey kwnno quämelika göras vtan taalan " VKR 60 . " een höffudzskir saal . . . skal qwämmelika til redhas " Bir 5: 82 . bör til thz som äpte liknilseno är wämelika höfwa mz siälfwo liknilseno Ber 201 . " huru matte han quämelikare fa vitta gudz lönlikin thing " Su 399 . hundraþa män . . . utändä þer þe qwämelicäst gita a mot guþz owinum SD 5: 566 ( 1346) . " suasom thz ma qämelicast vardha " Bir 3: 52 . - i lämplig tid. predica thrättelica ok qämelica (importune et opportune) Bir 3: 194 . Jfr be-, o-qvämelika."],"e":["qwämmelika Bir 5: 82 . kuämilikä L.),"]},{"a":"qvämelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr be-, o-qvämelika."],"e":[]},{"a":"qvämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, skickad, tjenlig, lämplig, passande. paulo gaff han mästerscap swa som qwämelikom kännefadhir KL 177 . " wordho the qämelikare till andelikit ärfuodhe " VKR 79 . Bir 5: 81 . " then är quämelikin (aptus) taka min dryk hulkin som ey hawir vilia at bliua j syndene " ib 3: 127 . " wara thes qämelikare (habiliores) ok idhnare at predica b 1: 361. the biin som helbrigdha äru ok qämelik (habiles) " ib 257 . Lg 294 . mz . . . qwämmelikom stolom Bir 5: 82 . linna klädhit hulkit quämelikit (habile) är vidh bra kroppin ib 1: 287 . " hwar som wädhrit är quämelikare (compentior) " ib 398 . " är renlekin quämelicast (convenientissima) j huarre andelike gerning " ib 2: 225 . rent kar quämelikit (aptum) til at taka godhan dryk ib 63. ib 124 . PM 9 . wingardhane . . . wordho quämlike at bära godhra gärninga win Ber 37 . i tessom tyma äre alla lekedoma qwämelike kroppenom LB 3: 43 . " badh hon gudh gifwa sik ok bewisa nakra quämelika matto til gudhelika böna " VKR VIII . ey fandz nokor quämelikare (congruentior) matta Su 399 . giffwa hänne quämelikit rwm at vndfly oloflikit dyocleiani hionalagh Gr 283 . " han findir ey . . . quämelican tima til at hämpnas " Bir 2: 129 . ib 1: 253 . VKR 33 . " i vissom oc quämelicom ltima " Bo 161 . tw (två ting) androm än quämelicare (ännu lämpligare el. bättre än de anra) ib 144 . " man sa ther margh qwämelik thing " Fr 3056 . " at wi maghom fa miscund oc finna nadh aff honom j quämelike (opportuno) hielp " MP 1: 37 . lagh skulu . . . wara . . . qwämelika (lämpade el. afpassade) äpte godhom ok gamblom sidhwäniom KS 67 (166, 74) . huxa . . . vm thz är hånom qämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas, ok än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suå manne tiggia ib 34 (88, 37). äpte þy honu (för honum) är kuämelikit Bir 4: (Avt) 179. MB 1: 136 . MEG (red. A) 56, (red. B) 60. EG 64 . " thz är ey . . . quämelikit til thz som han wil " Bir 1: 229 . " thz som . . . quämelikit är at matha ok tämpra likamanom mädhir " ib 144 . - lämplig, passande, tillbörlig. ey thykke mik quemlikt wara at swa wän mö . . . thror a corsfästan gudh Bil 541 . Su 396 . - Jfr be-, o-qvämeliker."],"e":["qwämmeliker: -likom Bir 5: 82; -likare ib 81, 82 . ","quämliker: -like Ber 37 . ","quämelikin Bir 1: 253, 3: 127 . ","qvämelikt . ","quemlikt Bil 541 . ","quämelikit Gr 283 ; Bir 1: 144, 229, 287, 2: 63, 124; Su 396 . qwämelikit Pm 9. quämliket MEG (red. A) 56 . qwämlekit ib (red. B) 60. kuämelikt (för kuämlekit el. kuämelekit) Bir 4: (Avt) 179), "]},{"a":"qvämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, skickad, tjänlig, lämplig, passande. wisdommen skal wara 4rörlikin ok stadoghir, wndhirstandit rent ok qwemmelikit (subtilis) SpV 545 . - fager, vacker? sannelika han är blomster sinne roth fäghre, bolenom qwämmelikaren (stirpe sua venustior) SpV 12 ."],"e":["qwemmelikit SpV 545 . komp. qwämmelikaren ib 12 ),"]},{"a":"qvämelikhet","b":"nn","c":"","d":["l3) lämplighet. ginstan haffui confessor collacionem mädh senioribus . . . aff thera räthferdogheyt som walt haffua, oc aff henna qwemligheyt som wald är Abbedval i Vkl 79. ib 91 ."],"e":["qwemligheyt )"]},{"a":"qvämelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) läglighet. äptir naturinna oc timanna quämelikhet (qvalitatem) Bir 3: 121 . VKR 33 . ","2) tillbörlighet, passande skick. tha är ren likamans qwämmelighet Bir 5: 18 . prydda . . . mz alla sidhanna qwämmelighet ib 67 . Jfr oqvämelikhet."],"e":["quämelicheet VKR 33 . qwämmelighet),"]},{"a":"qvämhet","b":"nn","c":"","d":["Jfr beqvämhet."],"e":[]},{"a":"qvämogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr beqvämogher."],"e":[]},{"a":"qvän","b":"nn","c":"","d":[" Jfr broþor-, sona-qvän."],"e":["qvärn )"]},{"a":"qvängas","b":"vb","c":"v.","d":["taga sig hustru, gifta sig, giftas. nw wäxer smaswennin . . . oc quängas (Cod. A giptis 198) aff egipto lande MB 1: (Cod. B) 546 . ib 547 ."],"e":["-as )"]},{"a":"qväntas","b":"vb","c":"v.","d":[" = qvängas abram oc nakor quäntadus (Cod. A giptos 176) MB 1: (Cod. B) 545 ."],"e":["-adhis )"]},{"a":"qvänter","b":"","c":"","d":["gift. " han var sidan j danmark qwänter " RK 1: 1136 ."],"e":[]},{"a":"qvär","b":"","c":"","d":[" , se qvar."],"e":[]},{"a":"qvärk","b":"nn","c":"","d":[],"e":["qvärka byld , ","*qvärka snidhare","querka- )","*qvärka snidhning","querka- )"]},{"a":"qvärk","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-ar )","qvärka byld"]},{"a":"qvärn","b":"nn","c":"","d":["qvarn. " tha thorftom vi hwazske quärna älla oghna " Bo 140 . - qvarn, handqvarn. sta vidhir quärn och mala MP 1: 276 . MB 2: 122 . sta vidh girinna qwärn mz sampsone Bir 1: 314 . qvarn, vattenqvarn. SD 4: 389 (1346?), 5: 562 ( 1346), 585 ( 1346). arnaas quernæ ib 618 (1346?). myrtleka kwern ib 6: 180 ( 1350) . " ib " NS 1: 14 (1401, nyare afskr.), 22 ( 1401) o. s. v. DD 1: 266 ( 1435), 3: 208 ( 1476). VAH 24: 319 ( 1414) . VKR 31 . " thu . . . hyölt jnne ordhen sparleka, som stibordet watnet i qwärnenne " LfK 143 . fik honom . . . brytia qwerna ok landboa RK 1: 219 . ib 1181 . " länar een människia thik eet skip til qwärna " ST 429 . - i ortnamn. molendino . . . dicto faluquern SD 1: 660 ( 1285) . " opidum dictum kwernæbøle " ib 3: 249 ( 1316), 251 ( 1316). in quernathorp ib 461 ( 1320) . - Jfr fot-, fota-, gryn-, hand-, hästa-, midhal-, odhol-, pipar-, vatn-, väþer-, qvärn. "],"e":["kwern . ","quarn SD NS 1: 479 ( 1405), 638 ( 1407); -om VKR 31 . ","qwarn DD 1: 266 ( 1435) . -ar),","qvärna bro , ","qvärna bygning","qwerne- . ","quarnä- HelsL V 17: 1), ","qvärna damber","quärnadam SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). qwärnä dam FH 3: 4 ( 1352) . " quärna damp " VAH 24 . 320 ( 1422)),","qvärna hiul","kuärna- )","qvärnahus","qvärna hvirva","kuärnä hwyrua )","qvärnastaþer","quärnä- . ","querne- FH 1: 32 (1455, gammal afskr.)), ","qvärna sten , ","qvärna strömber","kuernna- . ","qurna- SD 3: 41 ( 1311); VKR 31 . ","qwarna- SD 4: 10 (1327, gammal afskr.)), ","qvärna vägher , "]},{"a":"qvärn","b":"nn","c":"","d":["kvarn. " mola le qwärn " GU C 20 (hand 2) s. 150. ib. - kvarn, vattenkvarn. SD 8: 24 ( 1361) . NMU 1: 65 ( 1378) . thee quärnan . . . skal hafwa frian tilgong ltil skoghin SD NS 3: 228 ( 1417) . KTb 4 ( 1430) . at en del off samma quern baade giuther oc stena med theras underwerke staar oppe biscops bordzens een odeell HSh 17: 186 (1524, Brask). - Jfr asna-, bäkkia-, hästa-, ivirfalz-, mylno- (även Sdw 2: 1279), odhol- (även Sdw 2: 142), oleo-, pipar(även Sdw 2: 205), pulver-, sagha-, sagho- (Sdw 2: 296), sinaps-, vatn-, vatu- (Sdw 2. 939), vädher(även Sdw 2: 1016), vält-, ödhe-qvärn. "],"e":["quern . ","kwärn RP 2: 379 ( 1399)","med art. qwernone JTb 88 ( 1510) . ","quarn: -a STb 3: 395 ( 1498) . Se R. Wadström, Svenska kvarntermer 93 ff.), ","*qvärna bol (querno- VKJ 19 ( 1466) ), ","qvärna bro , ","*qvärna bäkker","querne- . ","-beek NMU 1: 121 ( 1449) ), ","*qvärna dopt","querna doffth )","*qvärna fal","querne- )","*qvärna fors , ","*qvärna gardher","qverna- )","*qvärna holmber","qwarne- )","qvärna hus , ","*qvärna häster","qwarna- . ","quarne- )","*qvärna lön","qwarna- )","*qvärna rum","querna- . ","qwerne- . quarnaSTb 2: 209 (1487)),","*qvärna skyld , ","qvärna stadher","querna- . ","kwärna- )","*qvärna stenkar , ","qvärna strömber (quarnaSTb 3: 395 (1498). querno- SD NS 3: 6 ( 1415) . ","qwärno- VKJ 173 ( 1447) , 179 (1466). ack. qverna strem SD NS 3: 401 ( 1419) ), ","*qvärna sven","qwarna- VKU 3 ( 1539) ), ","*qvärna thorp","querne- )","*qvärna vaghn","quarnwang )","*qvärna vatn","kwarna- FMU 4: 269 (1466, avskr.) . kwarne- ib),"]},{"a":"qvärnbygning","b":"nn","c":"","d":["kvarnbyggnad. FH 3: 71 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"qvärndel","b":"nn","c":"","d":["andel i qvarn. DD 1: 266 ( 1435) ."],"e":["-dell )"]},{"a":"qvärnhus","b":"nn","c":"","d":["qvarnhus. " thet quernhwset som hoon loot byggia " VAH 24: 318 ( 1414) . Jfr qvärnahus."],"e":[]},{"a":"qvärnhus","b":"nn","c":"","d":["kvarnhus. " quärnhwset eller tolhwseth " VKJ 240 . Jfr qvärna hus."],"e":[]},{"a":"qvärnos","b":"nn","c":"","d":["åmynning hvarest qvarn är anlagd. i ortnamn. qwärnosabodha VAH 24: 326 ( 1377) ."],"e":[]},{"a":"qvärnstadher","b":"nn","c":"","d":[" = qvärna stadher. FMU 4: 97 (1456, sen avskr.) ."],"e":["quörnstath SD NS 3: 40 ( 1415) ), "]},{"a":"qvärnstadher","b":"nn","c":"","d":["= qvärnastaþer. meth . . . fiske vatnom och quernastadhum SD NS 1: 11 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"qvärnsten","b":"nn","c":"","d":["qvarnsten. " thän quärnsteen maal ok thär vndhir ligghir " GO 344 . Bu 511 . ST 361 . MB 2: 102, 362 . Jfr qvärna sten."],"e":["quärnsteen . ","qwarnsten ST 361 ),"]},{"a":"qvärnsten","b":"nn","c":"","d":["kvarnsten. skal clostridh haffwa hwan tridia qwärnsten, som landbone bryta VKJ 110 ( 1447) . GU C 20 (hand 2) s. 150. "],"e":["-steen )","*qvärnstena brut","-broth )"]},{"a":"qvärnströmber","b":"nn","c":"","d":[" = qvärna strömber. VKJ 179 ( 1480) ."],"e":[]},{"a":"qvärnströmber","b":"nn","c":"","d":["= qvärna strömber. SD NS 1: 62 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"qvärnsven","b":"nn","c":"","d":[" = qvärna sven. SVklE 161 ."],"e":[]},{"a":"qvärnäghande","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"qväster","b":"nn","c":"","d":["Jfr qvaster, qvister."],"e":[]},{"a":"qvät","b":"nn","c":"","d":["eg. karl som ligger i försåt? röfvare, bandit. huilken likare var enom qwättä karla ok skalka herbärgerara än dande manna Lg 3: 541 . " kom torpet fult mz strokröffwarom ok qwättkarlom " ib. " aff quätte ""],"e":["kwäth )"]},{"a":"qvätta","b":"nn","c":"","d":["försåt, fälla. " excipulum . . . venabulum kuättha " GU C 20 s. 237 ."],"e":[]},{"a":"qvättinger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. ingemwndher quätthingh Kumla kyrkas rb 19 ( 1453) ."],"e":[]},{"a":"qväþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ljuda, gifva ljud. qwädher lwdrin en tima widh MB 1: 388 . " tha lwdren qwädher annan tima sama lund ib. "","2) ropa? margh hans riddare awi qwadh Al 8990 . ","3) sjunga, qväda. " han lät . . . hunda quäþa (cantare) " Bu 101 . " haffde qwädhandis (canens) lyktadh tässen ordhen " MB 2: 119 . " kwäder broder heller j gillisstwgu siwnger " SEG 122 . om broder siwngher heller kwäder j gilless twgu ib. SGG 131, 132 . " wi kunnom qwädä och rimä " Va 54 . qwadho . . . mästerligä wäl ib 53 . ib 55 . " han badh them: qwäden aff then stotlä frvn " ib 54 . " the dntzade oc quado oc ware ful lkate " RK 2: 6140 . ib 2266, 5645, 1: (sfgn) 186, 3: 1098, 2382. LB 7: 181 . " gingo vt vppa markena . . . görandis sik som en danz oc qwadho visor (factis cantantium choris), oc gingo in i sith affgudha mönstir " ib 99 (qwadho visor skulle möjl. kunna fattas ss pl. af ett qvadho visa, f.). vändo ey atir at danza oc the samu viso at quäda Bil 878 . " qwaadho sancti örians qysa " RK 3: 2217 . jak haffuer . . . qwädith aff idhert daath faghra wysar ib 3744 . ib 812 . " onth barn quädhir onda wiso " GO 772 . ib 950 . " loffs visa är manga lunde quädhin " ib 542 . broder som mynne qwäda schal SO 200 . " qwedher mynneskar " SGG 131 . "],"e":["kwäder SEG 122 . ","qwaadho ib 3: 2217 . ","qvädhin ) , ","qväþa sik , tilltala hvarandra, kalla hvarandra. at . .. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordthom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - Jfr genqvädha."]},{"a":"qväþe","b":"nn","c":"","d":["1) yttrande, tal. Jfr at-, ia-, ne-, o-, orþ-, orþaqväþe.","2) qväde. " ii heþnom (qvedium] " Lg 9 . fula visor älla quädhe Mp 1: 299."],"e":["qvedium Lg 9), "]},{"a":"qväþia","b":"nn","c":"","d":["helsning. " sänder . . . helso ok kueþio medh guþi " SD 6: 18 ( 1348) . " sändir . . . helso oc quädhio " Gr 311 . idher manga quädio sende Iv (Cod. B) 3675 . sändir allum þeem þässi bref seä oc hörä gudzrotens qwädiu ok sinä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). allum mannum þem, sym þättä breef se äller hörä, sänder marten magnusän quediu guds ok sinä ib 6: 149 ( 1349) . sänder iak . . . äuärdhelikä quädiu mädh gudhi ib 4: 389 ( 1334) . ib 646 (1339, nyare afskr.). wij magnus . . . helsom alle the i sudhermanne lagsagu boendes äru medh gudh[s] qwädio ib 536 (1336, nyare afskr.). Bil 488 . " sändir godha quäthiu " ib 231 . " sat qwar widh qwädio hans " ib 631 ."],"e":["kueþia . ","quäthia )"]},{"a":"qvör","b":"","c":"","d":[" , se qvar."],"e":[]},{"a":"ra","b":"nn","c":"","d":["stång. " "","1) stång hvarvid jagtnät fästes. engen man . . . ma eller schal naghan jakt bruka, ytermere än som laghen sighia, widh sina XL mark, oc ther til hafwe forbrutit alla sina raa reep oc löpande hundar GS 57 ( 1474) .","2) segelstång, rå, segelrå: stormen slo them bort fra säglet alt fra thera ra RK 2: 3289 .","3) råmärke, rågång, gräns. jak lade raa mellan swerige ok skana RK 1: (LRK) s. 223. PK 233, 248 . " wil then store förste wite theris roor bade tiil landh och watten " FM 451 ( 1510) . ib 542 (1512?). naar han kringom satte haffweno sina ädndha oc watnom satte laghen, at the ey skulde owerga thera raar (fines) Su 78 . een engh . . . som ligger innan hans råår BtFH 1: 5 ( 1467, nyare afskr.) . " thesse äre omkringh gångande råår om hanns peersons godz i ryöwesi " ib (1467, nyare afskr.). thenne wore för witne emillan oleff hollocka och kuckoin på een råå som heeter joenswn toett ib 6 (1468, nyare afskr.). joensuun toett och the andre råår ib. " thesse äre rätte råår emillan oleff hollocka och philpus kuckoi ib. ib 7 (1474, nyare afskr.), 9 (1470, nyare afskr.) o. s. v. som theris raar inholder som är först raar kacdenharan oya " ib 1454 ( 1506) . " stadfeste tesse xij landz syne men the raar for ret raar som fansz i her oleff tauastes jordh böker som är millan iudikala och lahis som är först raar pahuso j länxte wiik " ib 189 ( 1508) . haffuer gamble raar wp kastad ib 228 ( 1509) . dömdes denne råån stadige och fast som the 12 lands synemän giorde, een medellråå mitt emillan bådhe huffuudh råån, som ligger wed öfuerendan i roolandet ib 8 (1474, nyare afskr.). ena äng . . . met IIII raar wmgagna FH 2: 103 ( 1346) . " hwilkin iordh ligger i IIII rar " ib 4: 36 ( 1454) . ib 40 ( 1454) i rostatierna raa DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . " ther staar eth raa ib. " " eth stort raa i en mosa " ib 148 . " ther ligher try raa ib. " " ther lighe fyre raa ib. " " the södre raen " ib 149 (1492, nyare afskr.). fwnno ther jnghen raa ib ( 1493). adh eth raa skulle liggia j wrnäss aa ib. " flere raa kwndhe wii ther ekke fynnä " ib. " lagha oos meth raa ok raamärke wthmärkte " SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). ponendo raa et rør SD 3: 30 ( 1311) . " limites que wlgariter dicuntur røør et raa " ib 26 ( 1311) . ib 241 (1316, gammal afskr.). limibus ra et rø ib 695 ( 1325) . " per certos limites ac signa durabilia et legalia wlgariter dicta rør et raa " ib 481 ( 1320) . ib 628 ( 1333) . " per metas dictas raa et røør " ib 4: 65 ( 1328) . " infra . . . terminos dictos wlgariter raa et røør " ib 111 (1329, gammal afskr.). til thessä fornfnde bolstadha skälä. som erä raa ok röör DD 2: 5 ( 1384) . Jfr Schlyter, Ordb. s. 503. - Jfr bolstadh-, bolstaþa-, bolstads-, delda-, farvägs-, hovudh-, husa-, härads-, krok-, midhal-, ryza-, sköt-, sokna-, tompta-, urfiälds-, ända-ra."],"e":["raa . ","raa . ","raar . ","roor ) , "]},{"a":"ra","b":"nn","c":"","d":["rå, rådjur. " hans örs war springande som en ra " Iv 474 . the (Sveriges inbygggare) haffua . . . alzskons wille brade nogh aff hiort hindh älgh oc raa RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164. Fr 1110, 2796 . ST 421 ."],"e":["raa )"]},{"a":"ra","b":"nn","c":"","d":["f. och n. (se Sdw 2: 1283). L. stång. 2) segelstång, rå. mast oc raa sönderbrwsto Troj 74 . 3) råmärke, rågång, gräns. Se Sdw 2: 1283 och jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 367 f., 380, 395. thre men . . . vare met landz synnine a thöm raonan, som the hafdho syälfve nempt FMU 1: 390 ( 1383) . SD NS 3: 250 (1417, avskr.). ther äpter fornyadhe synemännena them (!) offuerstha roen offuan for sikajochin pärä . . . och annan roen lagdhe the tädhan vp maath kirkionne, och tädhan til änunälemäko, och swo tädhan til forseby roo Svartb 415 ( 1445) . the siäx . . . giorde en nyan raa wthan there sampthkkio aff piike härede Svartb 418 ( 1446) . ib. ib (Skokl) 440 ( 1450) , 478, 481 (1464). vidh then raen, som skiller ath finske retthen ok swenskä retthen ib 518 ( 1474) . Jfr bya-, hovudh-, midhal-, mädhal-, mälilsa-, rät-, skogha-, skyttings-, tiäld-, tomt-, ändra-ra."],"e":["raa . ","ro . ","roo . ","raar . ","roor ) , "]},{"a":"ra","b":"nn","c":"","d":["rå, rådjur. " damula le lithin raa " GU C 20 s. 163 ."],"e":["raa )"]},{"a":"raband","b":"","c":"","d":[" , se rafband."],"e":[]},{"a":"rabarkadher","b":"","c":"","d":["råbarkad. " rabarkat lädher " SO 19 . ib 13 ."],"e":[]},{"a":"rabi","b":"nn","c":"","d":["förman? likerwis han wore huffudh ch raby ower alla BSH 5: 382 ( 1510) ."],"e":["raby )"]},{"a":"rabref","b":"nn","c":"","d":["dokument rörande rågång. BtFH 1: 7 ( 1474, nyare afskr.) . " thet konwng monses ok härttig yriäns raa breff, som lyder om raar j mellan ryzeland ok vorgx län ok ny slotz län " FM 542 lan ryzeland ok viborgx län ok ny slotz län FM 542 (1512?). thog thet raa breff met sig ib. " vtskriffter aff fforscreffne rabreff ib. ""],"e":["raa breff )"]},{"a":"rabrut","b":"nn","c":"","d":["uppbrytande av råmärke. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 365 ff."],"e":[]},{"a":"rabrut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rabrytare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rabukker","b":"nn","c":"","d":["råbock. " thz (ɔ: hans örs) var än minna än een hiort ok större än een robuk är " Fr 145 ."],"e":["robuk )"]},{"a":"rabukker","b":"nn","c":"","d":["råbock. GU C 20 s. 77 . "],"e":["raabok )","*rabukka tak","raabucke tack )"]},{"a":"rad","b":"nn","c":"","d":["röst, läte. " j skulin ey fölghia nakarsskyns spaadome, mz fughla radh eller drömom (non augurabimini, nec observabitis somnia) " MB 1: 366 . " sagdho sik kunna fughla radh oc spadom " ib (på båda dessa ställen torde afskrifvaren hafva fattat ordet ss identiskt med raþ, n.)."],"e":["radh )"]},{"a":"radh","b":"nn","c":"","d":["rad, i (ungefär) rät linie fortlöpande följd af bredvid hvarandra befintliga föremål. satto swenanna alla i en stook . . . wel tiwgho innan een radh RK 1: 3886 . - rad, led. allom tyänarommen standandis ath radh på twa sidhor swa langth mellen hwarya radhena ath twa helle baardha räkkia samman PM 3 . " gangandis til baka mällen baadha raderna ib. - rad i skrift. äro scrapadha nio radha " VKR 56 . - at radh, ","1) i rad. om rum. gaa chamelane vth at radh hwar äptir androm ST 475 . " tyänarommen standandis ath radh " PM 3 . ther ligher try raa, alt alth (för ath) radh DD 1: 148 (1492, nyare afskr.). b) å rad. om tid ix dagar aat rad LB 7: 248 ."],"e":["-ar . ","-ir )"]},{"a":"radh","b":"nn","c":"","d":["hjul, stegel. them satte man alla a eth radh RK 1: 4372 ."],"e":[]},{"a":"radh","b":"nn","c":"","d":["1) rad. - rad i skrift. än j scriffwen tre äller fira radher PMBref 323 ( 1516) . at radh, a) i rad. om rum. PMskr 507. 2) rad, följd, ordning. Se Sdw 23: 1283. - Jfr raradh."],"e":["-er ) , "]},{"a":"radh","b":"nn","c":"","d":["12) hjälp, bistånd. at wi idher vpsighom tiänist, radh oc troscap, som wi idher lofuat Rydberg Tr 3: 123 (1434, samtida avskr.) . . . oc skulu honom (ɔ konung Erik) igen hylda oc manskap göra oc raadh swäria, som thera rättir vtwisar ib 161 ( 1436) . ","3) råd, utväg, tillfälle, möjlighet. tha haffwr jw snarare staadh till raadz ath wnsätia tunna gotz än packa STb 1: 231 ( 1480) .","6) råd (som fattas el. uppgöres), beslut, plan, avsikt. adh hon war valandis ad han war slaghen . . . ok varth tär badhe i rad ok dagh medh ATb 1: 20 ( 1453) . STb 1: 281 ( 1481) . " hon war ecke i radh eller daadh mädher, tha barnet mördes " ib 368 ( 1482) . " en vardher til radha, någon besluter. vorto the gode men til radhe ok besporde thöm til STb 4: 28 (1504). - med gen. Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Musieförening 1916, s. 91 (1384). tha är iak thes wordhin till radha ok begärande ath stadhga ena prebendam KtB 58 (1426). - vardha ivir rads, komma över ens, bestula. aff tolkom enee ordom wordo troyner alla offwer rädzs oc stadfäste ath anthenor skulle fly aff troya Trof 275. 9) råd, rådpägning. tilstädh mik iij dagha radh ok samtalan hafua medh myna modher " J Buddes b 84 . sedan rådet war twthe sikode the ath Troj 254 . 10) råd, rådsförsamling. - en stads råd. for stokholms satto radhe SD N 3: 49(1415). for sithiande radhit KtB 58 (1427). Atb 3: 208 (1507). borgemestere oc rat Stb 5: 313 (1520,Kop). ib. lHLG 3: 158 (1529). - medlem av stads råd, rådman. Se Sdw 2: 1283. - medlem av konungens el. lrikets råd. herrä throtä päterson riddare ther wart rath är SD 8: 72 ( 1361) . Mon Dipl Sv 13 ( 1441) . - Jfr bryst-, for-, o-, sam-, til-, vina-, vinsämio- (Sdw 2: 999), väulds rad (Sdw 2: 1064). "],"e":["rad . ","raadh . ","raadt STb 5: 313 (1520, Kop) . raat ib. råd: -et Troj 254 . rädt HLG 3: 158 (1529). Se Sdw 2: 1283),","*radhalös","*radhaman","rade- )","radha rum (raad)a), ","*rad skor , ","rads man , ","*rads rum . n n. secretaium ii lönligis radz rwm GU C 20 s. 559 . Jfr radha rum. - ","rads skrivare (rradz- scriffier), ","*rads stol . m. kyrkbän avsedd för stadens råd. Skotteb 410 (1465-66, Känn). Jfr radh- stol. ","*rads stova","*rads thiänare , "]},{"a":"radha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sörja för, se till, bestyra. the radha wader- lika fore thera siäll MP 4: 208 . här foe (tecken: följderna av brott mot fastandet mogho the rädhas som syom matildhom radha syälffue ath redha som the syälffwe illa MP 5: 175 . - sörja, för, styra, hjälpa. badho til gudh ath han skulde radha all thera maal Prosadikter (KarlM) 259 . -få någon till (att göra) nåot. lucifer . . . redh hona ther til ath hon skulle brytha ok syna mothe gudhi MP 5: 39 . - radha mädh bare, göra med barn. . . . skülthehoom foe thz han hade raath hans dotter mz barn JTb 110 ( 1525) . Jfr 2. 2) besörja, bered,a skaffa. kundgiordhe gudh hanom (tecken:) Josafa) i sömpne ey vra barlam fangin vtan en annan hedhin man likan barlam radhin til lhaom at först wäria mz hanom cristna tro mot hedhnom mästarom oc sidhan gifua sik wunnit Proadikter (Barl) 59. - radha bot, se bot 1. - jäpe olafsson vil mark för biörn smis hwstrw, han rädhe barnet JTb 55 ( 1467) . . . ath han skwlle haffua rath sinne piko eth barn ib 65 ( 1474) .","5) råda över, styra, regera, med dat. l- hava el. få makt med. hiälpen oss manligen til at radha oc affwärie thenne bedrofuilse Reuterdahl Kykohist III. 2: 535 (1436). /) råda över, föfo över, dsi- poner, med dat. el. ack . . . hwilika quärn aþre kanunka . . . fräslika ok [ohindrapa] hafdo rädho ok atto aa sna dagha SD 8: 195 ( 1362) . ib. Vm Form Årssk 3: 88 (1371 . . . jach . . . scal radha thy for:d godze, swa lenge jach lifuer NMU 1: 107 ( 1430) . ib 108 ( 1431) . skall bytiagarden rada allan then norra strömen UppL Lagmansdomb 107 (1491). ib. ib 70 ( 1493) . en hage . . . som sex kirkeherrer hade rodeth hwar epter annen för en . . . her hans kom tiidh ib (1493) . ib 113 ( 1493) .","9) bestämma, besluta, avgöra. med prep. mädh ath modren fik jnkte mädh henne (tecken:) en dotter som inte ville skrifta sig) rada MP 4: 249 . - råda, ga att bstämma. med inf. sagdes for retta, ath bonden, som förde jenis andreassons pcka, haffuir engte ath swara jenis . . . for thet ath packin kom j watnidh, eptir thry . . . hans egin (tecken: jenis) dregh folde packan och bonden rdde eeke ath leggia honom [pa] slädan, som wilde STb 2: 190 (1487). sades, at oleff hansson skal rade sätie jn j hussit, som han har j pant . . . huem han wil, tiil, thess han ffar sine wtlonte peninge igen STb 5: 94 ( 1516) . ib 95 ( 1516) . - abs. ath huat biscop ther kommer, wil han boo j ladhegor- den tha magh han radha GPM 2: 22 ( 1508) . 10) råda, tillråda, giva råd. med en sats inledd av at. tha rädho the mik at iak scule fölghia hänna wilia ati skulden vwidh idra apallagardh Nio handl rör Vkl 226 (1428). kere fader som i oc röre oc rae at iach skal vare vid gode tröst GPM 2: 316 ( 1509?) thär md rädh han h'nne, at hon skulle geffwa igh til jomfru maria psaltaras bröderskap JMP:s 354. - med prep. til . . . ti hulkit han och radde fore siela wada skuld lNMU 1: 146 (1488). - med dat. el. ack. och inf. Vårfrup 136 . radzins ande . . . hwilkin swa radhir siälinne som thän hälghe ande ha rädh matheo, zckeo, konungom, härfoghom . . . affläggia sina högfärdh j klädhom SpV 510 . - med sakens ack. lhaffwer thu ekke lästh, hwath wisdoms ordh radha (suadent) mz salamone SpV 512 . - abs. hwar sidogehitin (radhir) (suadent) SpV 157 . " hvat vi kunne rame vite edhrers herredömes gagn schal ey forsumet varde utan hinder medh radende eders kera foget joan jönsson Hist. Tidskr. 1: 400 (1508). 12) vålla, förorsaka. - anstifta, åstadkomma; tillfoga, göra, begå. Jfr E. Olon, Fr. Filol. fören. i Lund 4: 91, Sdw 2: 1283. V. Jansson, Eufemiavisorna 202. f. tha kände thet miin frugha mik / thet iak hänne radhit hafdhe swik Ivan ed Noreen 2973 f. " ib 3412 . ij skulin ondan dödh här fa / then skamlikasta iak kan radha Flores ed Olson 1666 f. tha fan iak the sannelik, / hon hafhe radhith vith mik swik ib 1745 f. marsilius konung . . . oc gwenel iärl hafwa radhith swik widh roland Prosadikter (Karl M) 266 . bibnringa. med personens dat. och sakens ack. thänna widherkännilse maagh mz sakto jämwäl osköniogom rädhas (persuaderi) SpV 44 . 18) begiva sig. Se Sdw 2: 1283. "],"e":["rada . ","lratha Saml 34: 280 . raade Stb 5: 95 (1516). rädha: -as SpV 44 . ","radhr SpV 157 ; MP 5: 1328 . lpl. 2 pers. rade GPM 2: 316 ( 1508?) . ","raadhe Arnell Brask Bt 28. imperf. rädh SpV 51+; JMPs 354. redh SD 8: 195 (1862): MP 5: 39 . ","reedh Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . radde STb 2: 190 (1487);; NMU 1: 14 ( 1488) . ","rädhe JTb 55 ( 1467) . rade Uppl. Lagmansdomb 70 (1498). raadde ib 113 ( 1493) . pl. 1 pers. lrädhom Nio landl rör Vkl l226 (1428). 3 pers. rädhoSD 8: 195 (1362); ib NS 3: 122 (1416). part. pres. radene Hist. Tidskr. 1: 400 (1506). part. pet. radhin Prosadikter (arl) 59 . ","radhith Prosadikter (Karl M) 266 . rodeth Uppl Lagsmansdom 71 (1493). rath JTb 65 ( 1475) . raat[h) Vårtrup 136; JTb 110 ( 1525) ).","radha sik , 1) skaffa sig, skaffa. then thet (ɔ: harnesk) ey hawer, han rada sik än ther epter STb 1: 428 (1459, Burspr.) (jfr: then thet ey haffuer, han köpa sigh harnisk ib 443 (1462, Burspr.)). then . . . som vtan skadha vil nydhir koma aff högdhinne, han radhir sik en godhan starkan stigha MP 5: 128 . ","radha til , 1) tillråda. Se Sdw 2: 1283. 2) skaffa fram, göra i ordning. jtem holle ferdigan allan fiskeredhskap och raadhe til tyrj om winthren til warfiskith Arnell Brask Biᴵ 28. - Jfr tilradha. - Jfr be-, bot-, for-, unt-radha (Sdw 2: 830), ävensom oradder."]},{"a":"radhaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["som ger goda råd, rådklok. anthenor myket klook j all ärande oc radaktog Troj 42 ."],"e":[]},{"a":"radhan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr oradhan."],"e":[]},{"a":"radhare","b":"nn","c":"","d":["rådgifvare. MD (S) 229 ."],"e":["raadare )"]},{"a":"radhare radare","b":"nn","c":"","d":["2) styresman? hederwärdoghe härre, doctor j the hälgha skreffth, oc tässe hälghe almännelige stwdii rostokcensis fförstandare, styrare oc radare JMPs 523."],"e":[]},{"a":"radhbani","b":"nn","c":"","d":["jnternicida . . . qui falsum testimonium fecit et commisit et ob id hominem occidit radbani oc drapare GU C 20 (hand 2) s. 37."],"e":[]},{"a":"radhe","b":"ab","c":"adv.","d":["rakt. " rade at aalmarcken " DD 1: 149 ( 1492, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"radhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) välbetänkt, med eftertanke, förståndigt, klokt. hurw radelika han hafdhe radhit honum MB 1: (Cod. B) 550 . rådhlika liua KS 17 (44, 18) . rådhelika fara ok tala ib 22 (55, 24). Fl 845 . all thing beskedelica oc raadhelica göra Lg 817 . ","2) ordentligt, i laga ordning? myth godz . . . thet iak rätthlika ok radhelika (för redhelika?) köpte SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.)."],"e":["raadhelica . ","rådhlika KS 17 (44, 18)),"]},{"a":"radhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) i laga ordning, lagligen? Se Sdw 2: 1283."],"e":[]},{"a":"radheliker","b":"av","c":"adj.","d":["rådlig, lämplig, välbetänkt. . . . hwar fföre vaareth raaderlikit ath i kalledhe them til ider GPM 2: 227 ( 1506) . " är allom raddelikidh, at ffly til milhetzsens sloth som är jomffru maria psaltara JMPs 562. Jfr oradhliker (Sdw 2: 169). ""],"e":["raddelikidh JMPs 562. raddeligit STb 5: 342 (1521, Kop). raaderlikit GPM 2: 227 ( 1506) ),"]},{"a":"radheliker","b":"av","c":"adj.","d":["rådlig, lämplig, välbetänkt. dömum wir thät þyrtlikit ok rathlikit SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). at . .. radhelikt ware at möta thöm ginstan mz sinne makt Bil 886 . " jak tro radhelikit (consultum) wara at fölghia thinom ordhom " Bir 1: 269 . thökte mik thz radhelikt vara Fl 1744 . KS 22 (55, 24) . MB 1: 238 . SD NS 1: 201 ( 1402) . Va 10 . radhelikit är människionne ey vredghas MP 1: 217 . " är thik radhelikit (consultum) at thu ey samansakir goz " Bir 2: 284. ib 185, 3: 171, 226 ."],"e":["rathilikt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). radhelikit ib NS 1: 201 ( 1402); MP 1: 217 ; Bil 886 ; Bir 1: 269, 2: 284, 3: 226, 4: 80 . ","raadhelikit ib 3: 171 . ","radeligit Va 10 . ","radeliigit BSH 5: 315 ( 1508) . ","rodeliget FH 7: 62 ( 1505) . ","radhlikt MB 1: 238 . ","radhlikit MP 2: 5), "]},{"a":"radhemor","b":"nn","c":"","d":["ämbar af den storlek att det behöfver transporteras på hjul? Se Annerstedt, Script. rer. suec. III 2: 271 not. een rademor ööl TK 271 ."],"e":[]},{"a":"radher","b":"","c":"","d":["snabb, rask. " alexander dwalde ey han war radh " Al 764 . " thz ära resa oc iätna radh " ib 7346 . warin radhe ib 4484 . " til sin här war han tha radh ib 9254. sigh honum thz han ware radh at hänta thik antigonum i stadh " ib 7919 . - rask, ifrig, färdig. almoghin är altidh radhare at straffa oc bakvita them ther dygdhelike äru. än at minna nokat got Lg 3: 239 . n. ","1) hastigt, genast. " han loot them koma rat fore sik " Al 10387 . " sagdhe rat " ib 201 . ib 9250 . MD 34, 82, (S) 237, 246. RK 2: 2450, 6550, 1: (LRK) s. 223. han bödh hänta thaghar rat ena mö til sik Al 7429 . ib 8362. ","2) snart, inom kort. " hwa som nakath wil giwa han skal giwa rath " GO 236 . " wilin ij stridha tha komin rat " Al 4830 . RK 2: 3887, 4867 . - snart, lätt. feeto swine är rat saak giwin GO 114 . " thän fughil är rath krysthir som i handom haffs " ib 209 . " manne ledhis rat widh een math " ib 339 . " scorwth howdh är rat brothit (frangitur ex facili sabies sub vertice vili) " ib 357 . MD (S) 233 . " wälle thz förganger rath " ib 204 . - sva rat, lika snart, lika lätt. kifwar swa rat mz henne om eeth fläthio thing som enom främadha ST 277 . - så snart som. fik bot swa rat the olian kom widh han Lg 3: 259 . - Jfr ful-, of-radher."],"e":["rat . ","raat RK 2: 6650). "]},{"a":"radher","b":"av","c":"adj.","d":["snabbb, rask. - n. adv. 1) hastigt, genast. thu glömde omata rat thin herra som do fore thina skuld Prosadikter (Sju vise m) 157 . 2) snart, inom kort. hurw rat äre mik mina synder forlatna SvKyrkobr 53 . forlatin thänna forganglika wärlz äghor som rat bort lidha Hel män 132. - sva rat sum, så snart som. swa rat som barnit kom widh iordhena qwiknadhe thät i allas thera asyn Hel män 238 ."],"e":["rat ) , "]},{"a":"radhfragha","b":"vb","c":"v.","d":["rådgöra. " wij . . . radhfraghede medh honom, hwat ther best vti ware " BSH 5: 67 ( 1505) . HSH 24: 86 ( 1516) ."],"e":["radfroge: -ede HSH 24: 86 (1516)),"]},{"a":"radhgivare","b":"nn","c":"","d":["rådgivare. GU C 20 (hand 2) s. 164. - medlem av det svenska riksrådet. nerwerende jerlenom . . . oc herrä bendicter philippusson warom radhgiuarom SD 8: 36 ( 1361) . närwarandom rikizsins radhgiwarom SvSkr 1:19 (1390). incighle . . . herra ywars niclisson, riddära, swerikis radhgiwarä ok östgöta laghmantz SD NS 3: 121 (1416)."],"e":["raadh- )"]},{"a":"radhgivi","b":"nn","c":"","d":[" = radhgivare. SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 467. Ks 16 (41, 17), 49 (125, 53), 71 (174, 78), 72 (175, 78), 72 (176, 79), 72 (177, 79)."],"e":["rådhgäui KS 72 (175, 78)), "]},{"a":"radhgärdh","b":"nn","c":"","d":["rådslag, fattande af beslut, plan, företag. han skal wara stadhughr ok ey huinkande i ordom ok rådhgärd sinne KS 33 (83, 35) . Jfr raþa gärþ. "],"e":["radhgärdha man , "]},{"a":"radhhus","b":"nn","c":"","d":["1) rådhus. KTb 65 ( 1430) ."],"e":["*radhhusgömare","raad- )"]},{"a":"radhhus","b":"nn","c":"","d":["1) rådhus. " stod han til retthe pa abo rathws " FM 215 ( 1504) . SJ 89 ( 1439) . MB 2: 375, 376, 378, 379 . Su 29 . - senatshus. MD (S) 216, 218. ","2) rådkammare, ställe hvarest rådslag eller beslut fattas. " huru raskir ingangir är enom iomfrun til höxsta gudz radh hws " KL 344 ."],"e":[]},{"a":"radhind","b":"nn","c":"","d":["ledning, uppfostran. " toruo höfdingabarn hälst i sine yngsko ok upfödho haua godha ok dygdhelika rådhkind " KS 51 (129, 55) ."],"e":[]},{"a":"radhkor","b":"nn","c":"","d":["best. " om ett kor i Storkyrkan i Stockholm som disponerades av stadens råd. i bykirkione i radhkoren " SJ 2: 207 ( 1481) . Jfr rads kor."],"e":[]},{"a":"radhläggia","b":"vb","c":"v.","d":["2) råda. wi kunne dock ey sua ytterlige radlegge eder nade i thette ärende för mycket omtal HSH 13: 47 (1524? Brask). ib 66 (1524, Brask) . " atj skulle kallet hanom oc radlakth hanom til thet beste " ib 16:14 (1526, Brask)."],"e":["rad- . ","-legge . ","-lakth )"]},{"a":"radhläggia","b":"vb","c":"v.","d":["besluta, öfverenskomma. " äptir thy som raadhlagt war " MB 2: 136 ."],"e":["raadh- )"]},{"a":"radhlös","b":"av","c":"adj.","d":["obetänskam, öfverdådig. " hwa var swa diärfwir oc radhlös (tam audax et tam temerarius) " Bo 194 ."],"e":[]},{"a":"radhlös","b":"av","c":"adj.","d":["2) rådlös. perplexus a um radlöös GU C 20 s. 438 . ib s. 459 . SpV 39 . hwat skulu nu hans radhlösa barn göra Hel män 161 ."],"e":["raad- . ","-löös )"]},{"a":"radhman","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rådman, medlem av en stads råd. nerwarende enom byman sthatzäns radhman SD 8: 36 (1361). FMU 1: 361 ( 1376) . igge vastason, radman i lödissa NMU 1: 126 ( 1460) . STb 2: 202, 203 (1487).","2) rådgivare. styremannen haffwer makth wm alth annath . . . göra mädh raadgiffwarannas samtykke som ärw j bakstaffenom satte til raadhmän, wm swa hardelika ginge ath masten skwlle hwggas affwer bordh (o. s. v.) PMSkr 12 . ib. - Jfr radha man, rads man. "],"e":["*radhmannadöme , ","*radhmanna samqvämd , ","*radhmanna säte , ","*radhmanna ämne","raad- . ","-ämpne )"]},{"a":"radhogher","b":"av","c":"adj.","d":["rådig, klok. " snieldr ok rådhughr til sit manwit " KS 53 (133, 57) . Jfr fore-, il-, vrang-radhogher."],"e":["-ughr )"]},{"a":"radhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr rät- (även Sdw 2: 282), snar- (Sdw 2: 447), sniäl-radhogher (Sdw 2: 449.)"],"e":[]},{"a":"radhoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr rätradhoghet."],"e":[]},{"a":"radhspyria","b":"vb","c":"v.","d":["1) rådfråga. " raadh spordo the herran " MB 2: 136 . ","2) rådslå, öfverlägga. skulum wi rådhspyria ok leta, vm thet suå älla annorlek (för -ledh) warda må KS 71 (175, 78) ."],"e":["raadh- )"]},{"a":"radhspyrilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" rådfrågande. gör han . . . ath swadane radh spörgilse skule offta ske Gers Frest 21 ."],"e":["radh spörgilse )"]},{"a":"radhstol","b":"nn","c":"","d":[" = rads stol. en kalk . . . til gudzs thiänist ok til radzens altare som fore radhstolenom är KTb 3 ( 1430) ."],"e":[]},{"a":"radhstova radhstoffwa e jtb 85 1505 . radhstuwa an atb 1 6 452 u ib 312 1469 . ib 90 1458. radhstugha u skotteb 341 1436 borgm una ib. radstwa er priv o skyddsbr 179 . raastw obl. vkj 3 1436 .","b":"nn","c":"","d":["1) rådstuga. lkom . . . ingolwer joansson . . . a wara raazstw oc kärdhe VKJ 3 ( 1436) . " kom ey til ratstuwo jon hani " ATb 1: 1 ( 1451) . i arboga radzstogu (hs. rädz-) ib 90 ( 1458) . " äptir thet ath han ey siälffwir kunne koma ltil radhstuwu och klagha sin nödh . . . tha (o. s. v.) " ib 312 ( 1469) . han kom ecke till rastwgune JTb 68 ( 1476) . kom pa rastugena for foghethen . . . beskedhin man mester gerdh KTb 95 ( 1478) . " item er mons hakonssons gardh iii resor lagliga wpbywdhen paa radhstoffwan " JTb 92 ( 1511) . (Vissa av fallen kunna även föras till 2.) 2) rådstuga, sammankomst med en stads råd. stodho a radzstufuonne som tha holtz a warfru gildis stufuo pether eriksson oc erik eriksson SJ 1: 53 ( 1434) . . . . kom alt radhit vppa radhustughuna, tha som war ringt til radhstughu Skotteb 341 (1436, Borgm) . " vppa rätterething ellir radstwer " Priv o skyddsbr 179 . " manadagen for santa siffridz dagh ta hiöls radstuwan at mikel a bakka " ATb 1: 6 ( 1452) . ib 56 ( 1456) . . . . och ytermere lysthe wii paa en frii radhstoffwe, ath . . . JTb 85 ( 1505) . "],"e":["radzstufa: -one SJ 1 . 53 (1434). rastwga: -une JTb 68 ( 1476) ; ","-ena KTb 95 ( 1478) rastwa ATb 1: 56 ( 1456) ), ","radhstovu balker (radzstuwe-. radzstue-), ","radhstovu dagher","radhstuffwe- . ","radzstue- )","*radhstovu dyr","-stuffwu- )","*radhstovu thak","-stugho- )","radhstovu vägher","-stugu- )"]},{"a":"radhsven","b":"nn","c":"","d":["rådgifvare. Bil 657 ."],"e":[]},{"a":"radiur","b":"nn","c":"","d":["rådjur. " om nogre raa diwr " FM 198 ( 1504) ."],"e":["raa diwr )"]},{"a":"raf","b":"nn","c":"","d":["bärnsten. " et pater noster band aff raf " ATb 1: 110 ( 1459) . " en olya klar som raff " PMSkr 439 . ib 475, 478, 489 ."],"e":["raff )"]},{"a":"raf","b":"nn","c":"","d":["bernsten. " tag hwiit raff oc stöt tz smaat " LB 7: 277 . PM XLII: "],"e":[]},{"a":"rafband","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1283."],"e":["raff- . ","rabondh Kumla kyrkas rb 82 (1507?) ib 91 (1513). rabandh ATb 3: 327 ( 1520) . ","rambandh ib 2: 336 ( 1488) ), "]},{"a":"rafband","b":"nn","c":"","d":["radband af bernsten. Sj 245 ( 1455)."],"e":["raffband )"]},{"a":"rafisker","b":"nn","c":"","d":["färsk fisk. Stock Skb 188 (152021)."],"e":[]},{"a":"rafsten","b":"nn","c":"","d":["bärstenspärla. " wort korelband som ära pa nagra hwita raffstena Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). ""],"e":["raff- )"]},{"a":"raförning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"raförning","b":"nn","c":"","d":["el. felaktigt uppdragande av rågång. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 366 ff."],"e":[]},{"a":"rag","b":"nn","c":"","d":["ragg. " bokken som haffwer . . . longa rag " PMSkr 243 ."],"e":[]},{"a":"rag","b":"nn","c":"","d":["ragg. " hafde klädhe af viualla hare ok ragh " MP 1: 188 . Jfr geta-, ulvalda-rag."],"e":[]},{"a":"raganger","b":"nn","c":"","d":["rågång, gräns. " som gud förbiude ath te rydzer antinge med makt eller decktingen kunne affhale riikena the raganger som theris akt är " HSH 16: 111 (1527, Brask)."],"e":[]},{"a":"raganger","b":"","c":"","d":[],"e":["raagangher . ","raagonger ) m. rågång, uppgpende af råskilnad. wppå en landssyn mellan wika ok skiedwi sokner om theres raamerke och reth raagangh DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . ligger ther stor makt vppo, at the breff vpspöries ffor en then ragang skal sto FM 542 (1512?). förlängie sadane raagong ib 657 ( 1516) ."]},{"a":"ragardher","b":"nn","c":"","d":["gärdsgård som tillika utmärker rågång. then rågårdhen (sepes brevis) vtj dalen Svartb (Skokl) 82 (1347, senare övers.). FMU 4: 93 (omkr. 1455)."],"e":["raa- )"]},{"a":"raget","b":"nn","c":"","d":["råget. Bil 404 ."],"e":[]},{"a":"raget","b":"nn","c":"","d":["råget. GU C 20 s. l77, 163, 200. PMSkr 276 . " örnen är oc aff the natwr som griper foghla oc dywr hara oc ragether " ib 286 . "],"e":["raa- . ","-geeth . ","-gether ) , ","*rageta hoper , "]},{"a":"raggotter","b":"av","c":"adj.","d":["raggig, tofvig the . . . hafdho a sik raggot haar Al 9365 . " med . . . sköldermerche twa raggothe hwnde then ene halff raggoth . . . then annen . . . en liggende halff raggothr hwnder " HSH 19: 177-8 (1508)."],"e":[]},{"a":"ragher","b":"av","c":"adj.","d":["feg, usel. " hwj mona hin ragj nw sa renna " MD 347 ."],"e":[]},{"a":"rak","b":"nn","c":"","d":[" ? n.? råk, innanmåte, afskräde efter fisk. rensar fisk vthe på siön eller fiskiegrundh . . . och kastar ther råken vth SO 291 ."],"e":[]},{"a":"rak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"raka","b":"vb","c":"v.","d":["skrapa, raka etc. Se Sdw 2: 1283. Jfr utraka."],"e":[]},{"a":"raka","b":"nn","c":"","d":["Jfr glödhraka."],"e":[]},{"a":"raka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skrap, rifva, slita. " böþ raka hänna huld fran rifiom mz clodiura fotom " Bu 504 . " lät raca lt har af hänna höfþe " ib 505 . - afskrapa, afslita. lät . .. raka hans huld mz iarn cambom alt intet rifia Bu 530 . ","2) raka, afraka (hår el. skägg). rakadhe the hanum har aff midhiu hofdhe Bil 119 . Bu 149 . raka idhert skäg MB 1: 366 . - raka, befria från hår el. skägg. om mith huffwodh wardher rakath MB 2: 122 . the varo fulica rakadhe j sino skägge Bir 3: 458 . lata sik raka mz kniff MD (S) 289 . - raka, genom rakning åstadkomma. lät fraa thöm tima raka sik krono Bil 119 .","3) hopskrapa, sammanföra, raka. eld aff oghnen raka Al 9464 . " wil tu win vara tha skalt thu eld raka " GO 1033 . " hwar rakar eldh til sinna kaku " ib 830 . Su 423 . - Jfr af raka, äfvensom ny-, o-rakadher."],"e":[]},{"a":"raka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) råka, träffa. " kastandis mz slywngo stenana swa räth oc wist. at the eth haar matthen äpther sin wilia wäl raka " MB 2: 134 . huath hon rakar mz sinne klo Iv 3163 . " thz hon raakadhe mz sinne tan thz reeff hon aff thän salugha man " ib 3402 . " fyrade hon oppa then tridia bössa oc mente raka marsken til wissa " RK 2: 6115 . " haffde jak rakad myn som mz then ena piill " Di 54 . ib 56, 138, 233, 293 . een piil rakadhe konungen ST 121 . " rakadhe j hans ögha ib 261. " Di 69 . didrik . . . rakade mit vpa hans skioll ib 70 . mit mellan öghonen rakaden tha RK 2: 8864 . " the sago thz sa raka " ib 8867 .","2) råka, finna, påträffa. hwar han kunne theras (deras egendom) raka RK 2: 4123 . swa manga han kunde raka ib 5737 . " han lot alt fran them taka hwat han sin gading konde raka " ib 5743 . ib 3783, 7393, 9248 . - bildl. bätre radh kunno wy ey raka RK 2: 6376 . " then stundh ma han rokaa oppo dagin, ath han ey dör, vthan komber i een oböteligin siwkdom " LB 7: 93 . ","3) nå, komma till. gotland raka RK 2: 3317 . " goda hampn för gotland råka ib 3: (sista forts.) 5052. "","4) komma till, lyckas. wij raake ekke kasta in til them pa slotteth BSH 5: 147 ( 1507) . ","5) råka, komma att. med följ. inf. uttryckande en omskrifning. rakadhe . . . her eric abelsson . . . koma hiit j the sama dagharna FM 58 ( 1457) . ij (2) utaff tesse kara raakadhe swara oppo tingheth, ath te ville inghen annan herre haffwa än idher BSH 5: 302 ( 1508) . ","6) komma, komma fram, komma undan. wy hafuom haft stor omaka oc kunnom tog ey her genom raaka RK 2: 5228 . " ä huar the vtaf wägen raaka " ib 8911 . kunde somme nordhmen ey teddan raka ib 1: (sfgn) s. 186. ","7) råka, komma, falla (i el. på). i dödhen raka RK 2: 9300 . " i there wilia thz wel raka at the mik ther til (till konung) taka " ib 6738 . " kan och oräth pa honom raka (befinnas med honom) " ib 772 . " raaka fore thz (råka på det, falla på det beslut) som rikit nyttast wore " ib 7490 ."],"e":["raaka . ","rokaa . ","raka sik , råka sig, falla sig, hända. rakar thz sik swa LfK 148 ."]},{"a":"raka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) råka, träffa. " tha rakthä eth skoth som han sködh genom eric[s] laar Uppl Lagmansdomb 86 (1493). swa skot han til met kolffuen och weth icke huath tet raakedhe eller eyg STb 4: 211 (1511). " Troj 185 . 5) råka, komma att. med följ. inf. uttryckande en omskrivning. han eller andra ther sik raaka försee HSH 13: 134 (1525, Brask)."],"e":["raaka . ","imperf . ","raakedhe STb 4: 211 (1511) . råkade Troj 185 . ","rakthä Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) ),"]},{"a":"raka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr glödh-, iärn-raka."],"e":[]},{"a":"rakare","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. STb 1: 89 (1477), 241 (1480)."],"e":["barberare StÄmb 56 ( 1453) . MP 4: 17 . "]},{"a":"rakare","b":"nn","c":"","d":["barberare. ss tillnamn. " pedher rakare " SJ 250 ( 1456) ."],"e":[]},{"a":"rakastning","b":"nn","c":"","d":["uppbrytande och flyttning av råmärken. . . . haffde spilth oc vp kastath(z) moth lagh ok räth ena gambla raa . . . ok aff the raakastnnghen kom al träthen Svartb 457 ( 1455) . ib 458 ( 1455) ."],"e":["raa- . ","-kastingh )"]},{"a":"rakatygh","b":"nn","c":"","d":["rakdon. " i harkniffue huss med eth heelt raka ryyg " HSH 18: 263 (1525?)."],"e":["-tyg )"]},{"a":"rake","b":"nn","c":"","d":["spott, saliv. " wätte muld mz sinom raka " Bil 249 . LG 675. LB 3: 83, 84, 111, 9: 105 ."],"e":["raake: -a LB 3: 83, 84 ; ","-anom ib 9: 105), "]},{"a":"rakke","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bärsa rakke."],"e":[]},{"a":"rakke","b":"nn","c":"","d":["Jfr vagh rakke."],"e":[]},{"a":"rakke","b":"nn","c":"","d":["hund. " drogh dracan äpt sik som spacan rakca (canis) " Bu 492 . PK 228, 243 . Fr 2785, 2788 . RK 1: (LRK) s. 219 . MB 1: (Cod. B) 534, 537. ther skal ey thaghna mintzste rakke (non mutiet canis) MB 1: 306 . ib 299 . - hundvalp. bära een hwitan rakka (catellum) göande Bil 783 . ib 792 . thz skadha rakkan thz han leekir mz hundum (dampno se trudit catulus qui cum cane ludit) GO 197 . ä wäxe rakka tan män gamal hundir bithir been ib 678 . ib 1025 . " jlt är rakka leka mz biorna hwälpe " ib 1074 "],"e":[]},{"a":"rakke lm. l.","b":"","c":"","d":["Jfr G. Holm, Arkiv f. nord. filol. 69. "],"e":["*rakka band","-baandh )"]},{"a":"raklika","b":"ab","c":"adv.","d":["riktigt, verkligt? thy at jak hopas raklica fräls vardha Bir 2: 335 ."],"e":[]},{"a":"ralamb","b":"nn","c":"","d":["rådjurskalv. ss tillnamn. " ioan ralamb Sd NS 3: 191 (1416). ""],"e":[]},{"a":"raland","b":"nn","c":"","d":["jordstycke med råmärken? een medellråå mit emillan bådhe huffudh råån, som ligger wed öffuerendan i roolandet BtFH 1: 8 (1474,¨ nyare afskr.)."],"e":["rooland )"]},{"a":"ralla","b":"vb","c":"v.","d":["sladdra? väsnas? nugari skualra ok ralla GU C 20 s. 364 ."],"e":[]},{"a":"ralädher","b":"nn","c":"","d":["rådjursläder. ss tillnamn. KTb 149 ( 1432) , 153 (1437-38), 160 (1445-48)."],"e":["-leder )"]},{"a":"raläggia","b":"vb","c":"v.","d":["förse med råmärken, draga rågång över. ath the raalagfde fämarkena mellan for:de three bya pa ena sidho oc forsby pa andra sidho Svartb 426 ( 1447) . FMU 1: 494 (1381?, avskr.fr. al. av 1600-t.)."],"e":["raa- )"]},{"a":"ram","b":"nn","c":"","d":["2) tillfälle. " se sit ram, se sig ha tillfälle. " Troj 23 ."],"e":["råm )"]},{"a":"ram","b":"nn","c":"","d":["pålkran, hejare. iij skippund basten thad till rammen Skotteb 380 (1462-63, Kämn). ib 228 (1466-67), 430, 431 (1469-70, Kämn), 449 (1470-71, Kämn), 473 (1472-73, Kämn). jtem akeren oc dragaren j art. at reyse rammen opa ysan ib 439 (1469-70, Kämn). SSkb 154 ( 1505) . " iogan smid ix mark ffor smide til ramen " Stock Skb 303 (1524 . Skip). ib. ib 267 ( 1525) . StÄmb 209 ( 1526) , 211 (1527)."],"e":[]},{"a":"ram","b":"nn","c":"","d":["1) mål. " mz ena hasth saa han sith ram (nådde han sitt lifs mål?) " MD 436 . - löpa til rama, löpa el. skynda i kapp? loppu til rama vtöffuer then bro RK 2: 2445 . ","2) tillfälle se sit ram, se sig hafva tillfälle. wilde haffua stolis vppa them om han haffde set sin ram (Cod. B sith raam 327) Di 112 . når han sa sitt råm RK 3: (sista forts.) 4428 . " mz gwl oc sylffwer saa han sith ram (begagnade tillfällena att förvärfva guld och silfver) " MD 434 . ","3) tag, det man bekommit? domprosten bleff wedh sith forsthe raam MD 432 ."],"e":["raam )"]},{"a":"rama","b":"nn","c":"","d":["ram. PMSkr 545 . göris fira föter j the raamona at hon staar som eth bordh ib 546 ."],"e":["raama )"]},{"a":"rama","b":"vb","c":"v.","d":["1) eftersträva, söka nå el. träffa. thätta är giort för clostrerins bätzsta oc bestandh skuld oc thät likasta oc nästa thär man kan nw rama äller betänkia Nio handl rör Vkl 233 ( 1450) . - rama ens bästa el. synasta el. gaghn el. välfart, söka befordra någons bästa, främja någons bästa. tha wildhom wi rama kirkiene oc rikens besthe, hwar wi kunne Lindblom Äbval 7 (1432). ramar mith besta i alla motha GPM 2: 140 ( 1499) . ib 160 l(1502?). lhvat vi kunne rame vite (för ok vite?) edhers herredömes gagn schal ey forsumet varde Hist Tidskr 1: 400 (1508). . . . ramth sith synasta BSH 5: 272 (1508, H. Gadh) . STb 5: 321 (521? Kop). hwar j kunne rame alles, wore oc mene stadzins welfart ib 332 ( 1521) , Kop). ib 352 (1521, Kop) . - Jfr for-rama."],"e":[]},{"a":"rama","b":"vb","c":"v.","d":["1) eftersträfva, söka nå el. träffa. rama matto ST 383 . - rama ens bästa, söka befordra någons bästa, främja någons bästa. rikesens betzta ther mz raama RK 2: 907 . ib 1: (Yngsta redaktionens tillägg till Nya Kr.) s. 204. lath them så sydhen rama sith bäste ib 3: (sista forts.) 4318. BSH 5: 29 ( 1504) , 102 (1506).","2) mottaga. the fingo ther tidhande rama RK 2: 4578 .","3) få. " naar jak raamar tiidh och stundh ther tiil " RK 3: 1343 . ","4) fatta. " the ramado tha vti eth lagh (kommo öfverens) thz sculle sta fäm daga j dagh " RK 2: 1122 . " kunne man ther eth minn j raama (göra upp i god) " ib 1646 . - Jfr be-, for-rama."],"e":["raama . ","rama ens vilia , söka efterkomma någons vilja, efterkomma någons vilja. wij willä ramä thin willä Lg 3: 30 . konungx wilia kunne te ey rama RK 2: 604 . "]},{"a":"ramarkar","b":"nn","c":"","d":[" (jfr Sdw 2: 1283) L. och"],"e":[]},{"a":"ramarkar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hovudh ramarkar."],"e":[]},{"a":"ramarke","b":"nn","c":"","d":["råmärke. . . . nydh til then nya ramarka som vy nw nidlacht . . . oc nidh vppa gambla ramarkan östan bergit AktKungsådr 25 ( 1484) ."],"e":[]},{"a":"ramata","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ramato flät","raamato- )"]},{"a":"ramate","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ramata flät","ramata flätta?","ramata slätter?","ramatä- . ","raamäte- )"]},{"a":"ramate","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1283."],"e":[]},{"a":"rambare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. anunde rambara SD 8: 71 ( 1361) ."],"e":[]},{"a":"ramber","b":"nn","c":"","d":["ram, tass, klo. " mz clodiura ramum ok fotum. " Bu 493 ."],"e":["frf . ","vok . i änd. ram-),"]},{"a":"ramber","b":"av","c":"adj.","d":["1) stark, kraftig. " jlth är at dragha reep widhir rama " GO 258 .","2) stark, svår. " the breffuen syntes honom ram oc stark " RK 2: 6339 ."],"e":["frf . ","vok . i änd. ram-),"]},{"a":"ramber","b":"nn","c":"","d":["den onde. bad thöm löpa rämen i wold heem till syn BSH 4: 295 ( 1501) . ther war rämen löss ib 5: 119 ( 1506) ."],"e":["rämen ) , "]},{"a":"rambla","b":"vb","c":"v.","d":["bullra, gifva doft el. ihåligt ljud? henna bwk han böria rambla MD (S) 223 . te (ɔ: ten matt oc onda ting som äre i magan) . . . rytha oc rambla LB 7: 256 . "],"e":["ramelet FM 230 (1505)),","rambla nidher , "]},{"a":"rambla","b":"vb","c":"v.","d":["bullra, kurra. " när fäth räper, oc ramblar j bwkenom " PMSkr 227 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"ramblan","b":"nn","c":"","d":["buller i magen. LB 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"ramel ramele. ramla","b":"nn","c":"","d":["linbunt? Ant. av E. Hildebrand i hadnl. i Stockholms stads arkiv."],"e":[]},{"a":"ramhet","b":"nn","c":"","d":["en kreaturssjukdom,trumsjuika? fää faa sywkdom raamheth äller klwmse PMSkr 227 . Jfr then sywddommen som hether cruditas ib. Jfr ramogher."],"e":["raam- )"]},{"a":"ramiolk","b":"nn","c":"","d":["råmjölk. colustrvm ramyölk GU C 20 s. 124 . " mulcrum raamyölk ib (hand 2) s. 160. ""],"e":["raa- . ","-myölk )"]},{"a":"ramn","b":"","c":"","d":[],"e":["rampn: -a Prosadikter (Sju vise m) 169. rafn: -om ib (Barl) 65 . ","rapn ib (Karl M D 3) 337), m. korp. nw sa olofernes här myklan som hundrada lotom war swartare än rapn Prosadikter (Karl M D 3) 337 . Jfr natta ramm."]},{"a":"ramn","b":"nn","c":"","d":["korp. " liggia fore lhund oc rampn " MB 1: 315 . thera ben lagho vj dagha for hundum ok ramnum Bil 449 . MP 1: 268 . " plägadho altidh ther the lagho rafna saman koma ok öpa " Bil 851 . " swarter som en ram " Pa (Tung) 35 . " thz är siälsynth at se hwitan rampn " GO 35 . " swa gyrnas soldenar godz som rampn atol " ib 307 . Bil 404, 405, 577 MB 1: 171, 359 . Al 890, 894, 2784 . Di 8 . RK 3: (sista forts.) 4878 . HSH 24: 85 ( 1516) . slitz och rifs af heluitis hundom oc rafnom MP 1: 268 . - ss tillnamn. sigilla . . . domini tulonis abbæ son et akæ rampn fratrum meorum SD 3: 84 ( 1312) . "],"e":["rampn SD 3: 84 ( 1312); Bil 404 ; MB 1: 315, 359 ; Go 35, 307; Al 890, 894 ; ","-en MB 1: 171 ; ","-a Al 2784 . ","ramfn Bil 577 . ","rafn: rafnin ib 405 ; ","-a MP 1: 268 ; Bil 851 ; ","-om MP 1: 268 . ","raffn Di 8 . ","ram Pa (Tung) 35 ; RK 3: (sista forts.) 4878 . -ar),","ramna as","rampna aas )"]},{"a":"ramogher","b":"av","c":"adj.","d":["fuktig, mustig. om jord. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 65 f. then raamoga jord äryer oc lägger balk j mellen forerna. han förmenar frwkthena oc vanfräydar aarsgangen PMskr 211."],"e":["raam- )"]},{"a":"ramoghet","b":"nn","c":"","d":["fuktighet, must. brännes hwlorna mädh halm äller trä ath jordennas raamogheth borthgaar PMSkr 335 . slåes stenene sönder . . . så att . . . ingen råmogheett är i then sten malmen ib 619 (avskr.)."],"e":["raamog- . ","råmogheett )"]},{"a":"rams","b":"nn","c":"","d":["allium ursinum Lin.? " tak foruen ranis (för fornen rams?) ok steek aa glödher " LB 2: 58 ."],"e":[]},{"a":"ramärke","b":"nn","c":"","d":["råmärke, gränsmärke. hafua dömpt . . . gilla oc stadhugha thenna raamerke FH 2: 6 ( 1374, nyare afskr.) . " gingo ofuer the fornempda ramerke " ib 7 . ib 4: 15 ( 1451) . DD 1: 147 (1492, nyare afskr.) . SD 2: 23 (öfvers.), 24. infra metis et limitibus earum, dictis raamærckie ib 4: 20 (1331, nyare afskr.). laga oos meth raa ok raamärke wthmärkte ib NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). VAH 24: 326 ( 1377) . " haffue the rytzer . . . sat i thenne höst teris ramerchie langt in i sagulax " FM 118 ( 1500) . nar han mz sannom laghom oc raamärkiom belagdhe haffs grwndhen (quando certa lege et gyro vallabat abyssos) Su 78 . " jn til thz ythersta raamerke (ad extremiatem finium suorum) " MB 2: 172 . " tha flydde josephus oc azarias oc wordho iäghade jn til ljuda landz raamerke (usque in fines Judææ) " ib 236 . ib 260, 270 ."],"e":["raa- . ","ramerchie . raamärckie,"]},{"a":"ramärke","b":"nn","c":"","d":["råmärke, gränsmärke. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 361 ff. . . . prefatos limites, vocatos raamerke (Skokl ro märke), qui inter helsingenses et finlandenses . . . dinoscuntur Svartb 153 ( 1374) . . . . huilkit the swa haffde fwnnit och ransakdh och seeth epter gambla romerkie och sworno witne ib 478 (1464). GU C 20 (hand 2) s. l85. tesse . . . ärende haffwe wij rätteliga ransakadh efftir röör oc ramerke Uppl Lagmansdomb 110 ( 1492) ."],"e":["raa- . ","ro- Svartb (Skokl) 155 (1374); Svartb 478 ( 1464) . -merke),"]},{"a":"ran","b":"nn","c":"","d":["rån. RP 2: 203 ( 1390) . thet war bade offuerwold och raan STb 1: 402 ( 1483) . Jfr slänga ran samt slipa-, släþa-ran L. "],"e":["raan )","rans man (raanz-), "]},{"a":"ran","b":"nn","c":"","d":["rån. " mang raan ok dombrut " FH 3: 6 ( 1353) . " cayn byriadhe först wald oc raan " MB 1: 164 . " han togh henne mz wälde oc raan " Al 7855 . " mädh rane ok walldzwerkum " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). BtFH 1: 138 ( 1507) , 253 (1506). för ränet han ränth ib 281 ( 1508) . - Jfr bos-, fästninga-, gödsla-, hand-iorþa-, kirkio-, lik-, lu-, lykta-, lösöra-, muld-, saþul-, siäng-, sliþ-ran. "],"e":["raan . rän: rånet BtFH 1: 138 ( 1507) , 253, (1506), 281 (1508)), ","rans bot , ","rans garþer , ","rans härra","ranz- )","rans mal , ","rans man","raans- Su 459 ), ","rans värk , "]},{"a":"ranadher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rand","b":"nn","c":"","d":["1) rand, smalt streck. j the jordenne ärw hwite rändher PM LI .","2) rand, kant, omgifvande krets. op til himmels raandh MD (S) 205 . - (?) the (myrorna) struku ther om ena rand (slogo en krets deromkring) Al 9398 . - Jfr dagh-, dags-, gulrand."],"e":[]},{"a":"rand","b":"nn","c":"","d":["1) rand, smalt streck. achates är en sten som haffwer manga lither, stwndom är han swarther haffwandis hwitha raandher affwer sig, stwndom rödher hafwandis förgylta randher äller doppor PMskr 458. alectorius är en sten . . . haffwandis ytersth pa sigh som andra rändher aff köt ib. ib 459 ."],"e":["ränd(h)er PMskr 458, 460, 479. randher ib 458 . raandher ib),"]},{"a":"randadher","b":"","c":"","d":[" Jfr gulrandadher."],"e":[]},{"a":"randadher","b":"","c":"","d":[" Jfr gulrandadher."],"e":[]},{"a":"rang","b":"nn","c":"","d":["stång el. pinne på hvilken hönsen sitta, vagel. hon (hönan) sitter ery sa högt a rang iak slar henne nider mz min spiwtz stang RK 1: (Albr) s. 213 ."],"e":[]},{"a":"ranker m.","b":"nn","c":"","d":["järnbygel som sammanhåller seldynorna i seldon av viss typ; seldon med dylik bygel, bogträ, loka. andres jonsson j mark for j rank Skotteb 369 (1460-61, Kämn). instrumenta cornibus, pectorique, quibus hyemalia plaustra (rangifer) trahit, imposita, rancha et locha patrio sermonte vocantur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVII c. 26."],"e":["*ranka","rancha )"]},{"a":"rannaghle","b":"nn","c":"","d":["stor el. grov spik. Se Sdw 2: 1284."],"e":[]},{"a":"ransa","b":"vb","c":"v.","d":["ränna, löpa omkring. skollande ranzande mannen STb 2: 495 (1490) (i rubrik; jfr; erick, som hade skollat then siwka rasande mannen, som oforwarendes kom j brygerhusit ib)."],"e":["ranza )"]},{"a":"ransak","b":"nn","c":"","d":["husundersökning, ransakning (efter tjufgods) i en annans hus. SR 43, 44 ."],"e":["ranzak )"]},{"a":"ransak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ransaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) underslöka ett hus, rannsaka (efter tjuvgods) i en annans hus. Exemplet Sdw 2: 242 ur Sr 44 hör rätteligen hemma under mom. 2.","nempden ransakdhe, withnadhe och swor ad thät . . . war anders michialssons rettha afflingha iord Uppl Lagmansdomb 102 (1490). randhzakdes oleff eliffsons ärände om then peninge summa Stb 3: 463 (1499). ath rantzaka legeligheten (ɔ en tomt) ok beskatta ib 4: 85 ( 1505) . - med pep. um. leta sannind ranska ok döma vm vluauaz quärn SD 8: 178 ( 1363) . han . . . ransakade vm thera liffuerne MP 4: 178 . - med prep. äptir. FMU 4: 365 ( 1472) . " thesse tilnempde ath ransaka effter the pighor medh barn " STb 1: 144 ( 1478) . - undersöka, granska, pröva. confessoris wal skal biscopen ranzaka ensamen oc thet fulbordha oc stadhfesta Val af conf gen 122. thron ranzakas (examinatur) aff thinom gärningom, ekke aff thinom ordhom SpV 406 . " eth stycke ängh, som . . . xij häredzsynemen . . . sancte hernich til sakth, tilsyndt ok ransakath haffde " Svartb 562 ( 1513) . - Jfr ivirransaka."],"e":["randhzaka . ","rantsaka . ","rntzaka . ","ranzsaka . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"ransaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) undersöka ett hus, ransaka (efter tjufgods) i en annans hus. SR 44 . ","2) ranska, undersöka, granska. at ransaka agathe goz Bil 429 . tha nämpdin thet ransakth haffde SD NS 1: 136 ( 1402) . äpter thy at nämpden for os vitnade oc grannelka ranzakat haffdhe at thet for:de wreta clostre rethlika tilhöre VAH 24: 318 ( 1414) . ib 319 ( 1414) . " dömdes xii men millan thomas persson i kipur och thomas jonsson ibidem at see skuda och ranzaca huilken tere haffuer giort ogonh wppo then annars aker och wtmark " BtFH 1: 137 ( 1507) . " hwilkith maal ok ärende jak granlika ransakadhe ok wtlette " SD NS 1: 273 ( 1403) . " thetta mall . . . wart ranzakat " ib 2: 80 ( 1409) . VAH 24: 323 ( 1454) . hälghe fädhir ransaktho al thessen thing KL 228 . then som . . . sik siälua ranzakar Bo 89 . " thätta miraculum var oppinbarlica ranzakat " ib 152 . " vm thw atuaktelica ranzsakar oc granlica skodhr thz som i the sormone sagdhis " ib 178 . " bödh iak thik altidh ranzsaka thit samuit " Bir 1: 12 . " jak ranzsakadhe granlica alla mina doma " ib 2: 335 . ib 1: 189, 242, 293, 331, 2: 163, 314, 3: 172, 468 . Ber 280 . LfK 276 . jude släkt vart ranzsakat mz lothen offwir theras hws oc frändzskap MB 2: 19 . " guz dom i hulkom ämuäl minsto fanyto ordh oc glömsco ransakadhos mz grymmasto ranzsakan " KL 43 . " jak skal döma ok granlica ranzsaka mz huat skäl the opbära mit offir " Bir 3: 192 . ranzsakande vm syndir ib 336 . " ransaka . . . wm thetta ärandet " SD NS 1: 277 ( 1403) . - undersöka, granska, pröfva. en stadge ranzsakadher oc stadfäster aff swerikis konungom Bir 5: 109 . VKR 46, 47 . - Jfr utransaka samt oransakdher."],"e":["ranzsaka . ","ranzaka . ","ranzaca . ","rantzaka: -i LfK 276 . ","randzsaka Bir 2: 314 . ","raandsaka Ber 280 . "]},{"a":"ransakan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rannsakning, husvisitation. Jfr T. Wennström, Tjuvnad o. fornæmi 148 ff. 2) rannsakning, undersök ing, granskning. epter reth beskatningh ok dandemannä radz sakakn FMU 4:93 (omkr. 1455). effter iij tölffther rantzaken . . . sades mattis . . . kelleren til HLG 1: 132 (1490). jmpedatura . . . footha spaar opsögningh äller ransakan GU C 20 (hand 2) s. 14. - undersökning, granskning, prövning. epter sodana skelicha ransaka (för ranskan) . . . tho dömpe iach . . . förschriffna breff och ransaka (för ranskan) stadugh och fst hal landis FMU 4: 365 ( 1472) samma dach aff radzsins samtyckie och rantzzachan ath marthin wlffson meh sine hwstrw köpt haffue eth hwss STb 3: 276 (1496)."],"e":["rantzzachan . ","rantzakern . radz sakan)"]},{"a":"ransakan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ransakning, husvisitation. " qui propter inuestigacionem, vulgariter dictam räsaken (sannolikt för ransaken) . . . illegaliter et iniuste rei facti fuerant " SD 4: 406 (1335, nyare afskr.). - (?) eeth sin j hwan maanadh war randzsakan j hwan stadh MB 2: 222 . ","2) ransakning, undersökning, granskning nä[m]pdinna ransakan SD NS 1: 136 ( 1402) . ib 400 ( 1405), 403 (1405, nyare afskr.) o. s. v. VAH 24: 319 ( 1414) . " effter xija ranzacan " BtFH 1: 129 ( 1506) , 130 o. s. v. wordho fangadho oc dräpne strax wtan alla ythermera ranzsakan Lg 399 . " til skälich rantzakan huad ther hans stycker sant är " SO 159 . " guz dom i hulkom ämuäl minsto fanyto ordh oc glömsco ransakadhos mz grymmasto ranzsakan ok spörning " KL 43 . pröue människian sik siälua mz granne ransakan MP 1: 183 . - undersökning, granskning. pröfning. somlike materia behöffwa oc wtkräffuia grannare ranzsakan oc höghre sinne til at begripa thäs diwpheet Su 351 . Bir 1: 239, 3: 469 . " vtan alla kloka ranzakan " MB 2: 331 . " förr än noghar bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samthycht oc incighlat j sama stadhen j geen medh biscopins j lyncöpunge ranzakan stadhfesto oc incighle " VKR 46 . ","3) erfarande? äpther beska dröffuilsenna ranzsakan Su 159 ."],"e":["ranzsakan . ","ranzakan SD NS 1: 400 ( 1405); VKR 46 ; MB 2: 331 . ","ranzacan . ","rantzakan SO 159 . ","randzsakan MB 2: 222), "]},{"a":"ransakare","b":"nn","c":"","d":["rannsakare. Mecht 343 . sagax . . . behändoger ransakore hälger rasker kloker oc före wis GU C 20 s. 537 ."],"e":["ransakore )"]},{"a":"ransakare","b":"nn","c":"","d":["rantsakare. hiärtanna ransakare Bo 149 . " alla lönligha thingä rantzsakare " Lg 3: 1 . Bir 4: 41 . Su 291, 398 . huar en granner oc sniällir ranzsakare ib 270 ."],"e":["ranzsakare . ","rantzsakare )"]},{"a":"ransaking","b":"nn","c":"","d":[" = ransakning. raciosinacio räkningh räkinskaper oc ransaking GU C 20 s. 516 ."],"e":[]},{"a":"ransakirska","b":"nn","c":"","d":["ransakerska. " alla sakanna en mildasta oc rättasta ranzsakerska (modetratrix) " Su 72 ."],"e":["rnzsakerska )"]},{"a":"ransakliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oransakliker."],"e":[]},{"a":"ransakning","b":"nn","c":"","d":["rannsakning, undersökning, granskning. epter nempdinne ransakning, tha dömde iach . . . laurens ericsson the ij öres land iord,, til, ewärdeligo egho Uppl lagmansdomb 41 (1492). ib 45 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"ransan","b":"nn","c":"","d":["rännande, kringlöpande. " onytta ranzsan oc löpning (dircursus) inutiles) wt aff cellan " Su 263 ."],"e":["ranzsan )"]},{"a":"ransuna","b":"vb","c":"v.","d":["betala lösepenning för, friköpa. ranswne sine danske men RK 1: (Till. till LRK) s. 247."],"e":[]},{"a":"rantaka","b":"vb","c":"v.","d":["med våld fråntaga, råna. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 15. . . . ath j ffra hanss hwstrv var rantagit hanss hesth och iij ᶜ iärn ATb 3: 293 ( 1515) . iäsper . . . gaff honom ij mark fför deth han ran tiogh hanss hästh och iärn ib."],"e":["-taga . ","-tiogh ATb 3: 293 ( 1515) ), "]},{"a":"rantakin","b":"","c":"","d":["våldtagen. " wardher hans dotter dina raantaken " MB 1: 228 ."],"e":["raantaken )"]},{"a":"rapa","b":"vb","c":"v.","d":["rapa. " rupto (för ructo), rapär " VGL XIV . " bwkin ther opta fyltis alt til han rapadhe " Bo 139 . ib 117 . LB 3: 55, 7: 60, 74 o. s. v."],"e":[]},{"a":"rapa","b":"vb","c":"v.","d":["rapa. Jfr räpa."],"e":[]},{"a":"rapa","b":"vb","c":"v.","d":["2) hasta, skynda sig, brådska. - part. pres. ss adj. perfunctorius . . . ostaduger framlidelikin ok rapande GU C 20 s. 434 . - Jfr uprapa."],"e":[]},{"a":"rapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) störta, falla. " jak troer then mann will illa rapa som ey wil lelska prest eller papa " MD 88 . ","2) hasta, skynda sig, brådska. skalt thu langsamlika läsa oc ekke rapande ST 161 ."],"e":[]},{"a":"rapan","b":"nn","c":"","d":["rapande. LB 7: 73 ."],"e":[]},{"a":"rapan","b":"nn","c":"","d":["brådska. " siällan är rapan godh " GO 424 . ib 835 ."],"e":[]},{"a":"rapan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uprapan."],"e":[]},{"a":"raphöns","b":"nn","c":"","d":["rapphöns. " LB 7: 179. ""],"e":[]},{"a":"raplika","b":"ab","c":"adv.","d":["i hast, på ett brådskande sätt. defunctorie . . . framlidelika rapligha ok lätzligha GU C 20 s. 170 . perfunctorie raliga ib s. 434 ."],"e":[]},{"a":"raplika","b":"ab","c":"adv.","d":["i hast, på ett brådskande sätt. gagnlikare är een pater noster langsamlika läsin . . . än tio raplika läsna ST 162 . Su 182 . Jfr ofraplika."],"e":["rapleka Su 182 ),"]},{"a":"rappa","b":"vb","c":"v.","d":["2) uppriva, slita? med then forligning, pa thet hon skulle aldre rappis, thaå war hustrv gertrud til friidz om then brollöps kost STb 5: 167 ( 1517) . - Jfr orappadher."],"e":["-ade )"]},{"a":"rar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) rå, fuktig. - färsk, grön. läg meer wppa aff the raa yrthenne kali PMSkr 560 . " thy at eellen tändis ey gärna j ran wedh, wthan han blandas mädh brandhom oc torrom wedh JMPs 492. - flytande, i flytande form. thät (ɔ: saltet) löpnar qwekselff som raath är " PMSkr 386 . ib. 3) oblekt. råå lertofft Linkbiblh 2: 211 . 4) om tunna o. d.: ny, oanvänd? ett rått ölbändh Linkbliblh 2: 212 (1523)."],"e":["råå Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . n. rått ib 212 ( 1523) . ","raath PMSkr 386 . "]},{"a":"rar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) rå, fuktig. rakor huder (för ra korhuder) Di 250 . wnköpär . . . lädher äller klippningia thz se rath äller barkath SO 21 . - växande, färsk, grön. fälla eek raa ellir thörra TB 76 . " hwar som hugger lass aff raa häsle ib. "","2) rå, ej tillagd, okokt. raat köt KL 231 . " ato . . . ran kal " Bo 22 . " wakta sik fore . . . ran kaalstok " LB 1: 96 . " äther man roon kol ib 7: 61. raer kaal " ib 317 . " man skal giwa raadh for illa sudhit (crvdum pro male cocto) " GO 980 . aat thöm (djuren) raa som han thöm skööt Iv 2089 . MB 1: 307, 310 . ","3) (jfr Mnt. ro. Mht. ron) grof? oblekt? III. sorkot de rathklathe militum SD 4: 711 (1340?)."],"e":["raer . ","rath . ","-raat . ","raadh . ","ran . roon. f. raa. dat. n. raa TB 76 . ","ra Di 250 n. raa Iv 2089 )),"]},{"a":"raradh","b":"nn","c":"","d":["rad av råmärken? thädhan till kifwirutun . . . och så råå radin (ɔ: längs raden av råmärken? möjl. fel för råå rött) till päräkallio . . . och så råå rätt in til halkiwaha FMU 5: 140 (1468, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"rarep","b":"nn","c":"","d":["rep el. snara till rådjurs fångande. Se Sdw 2: 1284."],"e":[]},{"a":"rarät","b":"ab","c":"adv.","d":["rårätt, efter råmärken. andra ran är j lempeworj och ther rar (!) reth j mellan j halkijwaha Svartb 480 ( 1464) . fförst kirkewägia met hultila träsk, oc swa roo reth widh kirkiowori ib 524 ( 1477) ."],"e":["rar- . ","roo- . ","-reth )"]},{"a":"rarät","b":"ab","c":"adv.","d":["rårätt, efter råmärken. thäthan rarät til halstens almenninga. swa rarät vp at kirkiowäghenom til thorkils äng swa thäthan til byornasäter. swa thäthan rarät til norra säter VAH 24: 326 ( 1377) . " raar reth til walden hara " BtFH 1: 144 ( 1506) . " raa ret til pyhäsonsari " ib 189 ( 1508) . DD 1: 96 ( 1442, nyare afskr.) , 147 (1492, nyare afskr.), 148."],"e":["raa ret . raar reth),"]},{"a":"ras","b":"nn","c":"","d":["Jfr vatnras."],"e":[]},{"a":"ras","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatns ras (Sdw 2: 938)."],"e":[]},{"a":"rasande","b":"","c":"","d":["rasande, ursinnig, vansinnig. " mötto them som rasande män " MB 2: 135 . aff een bonda som wart rasande Lg 3: 349 . ib 352, 353, 359, 363, 368 ."],"e":[]},{"a":"rasande","b":"","c":"","d":["rasande, ursinnig, vansinnig. energuminus rasandhe GU c 20 (hand 2) s. 25. gerd degentow war rasande i dnazeke STb 1: 202 (1479). mannen war wordin rasande ok stegh j skip baatin ok bleff ther dödh ib 2: 177 ( 1486) . . . . then siwka rasande mannen ib 495 ( 1490) (jfr under ransa). . . . stode mechtil, en rasende kona, och viderkendes sich haffua stolit köt ib 3: 317 ( 1496) ."],"e":["-ende )"]},{"a":"raska","b":"vb","c":"v.","d":["öfverraska? the aktade oss raska wist RK 3: (sista forts.) 6032 ."],"e":[]},{"a":"raska","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forraska (Sdw 1: 298)."],"e":[]},{"a":"raskati råå","b":"nn","c":"","d":["råmärke. " effter tenne tålff . . . manna skälom, som tenne förskrefne råår stadhfäste, tå dömde iag . . . denne rååskatar (möjl. fel för råå-stakar) stadigt och fast " FMU 3: 214 (1441, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"rasker","b":"av","c":"adj.","d":["1) rask, dugtig, käck, hurtig. swa är mit folk thz är rast Al 1480 . " ij ärin rask ok ey wanföra " ib 1870 . " han war en rask riddare " Di 129 . haua . . . raska upsyn KS 80 (198, 88) . " haffde et raskost sinne " Di 129 . ","2) snabb, hastig, snar. josephus war raskir ok snar ok fik handum for swärdhit Bil 314 . " en raskir fantir lop han (vägen) i tolf dagha " Bo 13 . " min ande . . . är raskare allom androm andom " Bir 2: 293 . " vnghin är ey swa raskir vndan flygha som the äru j sinne flogt " ib 1: 301 . ib 292 . " diwret war rast och fölgde effther och aff jnte honom " Va 24 . " the sighldu raskan bör " Bil 251 . swa som raskasta piil Bir 1: 24 . ib 146 . " iak wet . . . hans liiffs ända raskan " ib 333 . " thänne licammen är rask.astä siuka manna hiälp " ib 3: 49 . " gjorde eth got bröllöp ok raast " RK 1: 810 . " thet (Nyköping) war i raskan (Klemmings uppl.: skiotan 1: 2178) tijma gifwit " RK (Hadorphs uppl.) s. 81. ","3) rask, snar, färdig, benägen. raskir til at lee KL 257 . " vara raskir til at bidhia til hans " Bo 7 . Bir 1: 396 . " gör siälina swa fula oc raska til syndinna " ib 187 . " gör han til al godh thing raskan " ib 2: 149 . KL 197 . MP 1: 230, 2: 128 . Su 439 . vara rasker (facilis) til nadh ib 413 . " war . . . rask (attenta) til thinna helso och bätrilsa " Ber 107 . ","4) lätt, beqväm. huru raskir ingangir är enom iomfrum til höxsta gudz radh hws KL 344 . " thz vare väl rast (facillimum) aat oc mykyt lustelikit . . . liwe äpte naturinne " Bo 134 . " änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike idhnan " Bir 1: 275. ib 125 . " när gudhi är thz rast " ib 2: 4 . " raskare är wlfwallenom at fara ginom nala öghat än rikom manne gaa in j hymerike " ib 1: 334 . Ber 129 . " raskare ok möghelikare ware at sami daghen som nu är framfarin kome atir " Su 404 . ib 440, 458 . - n. adv. ","1) snabbt, skyndsamt, hastigt. foor . . . myklo raskare (velocius) Bo 249 . " swa rasklika som piil kan raskast fliugha " KL 125 . - hastigt, snart. at han ey swa rast kunne koma . . . som han ville Gr 263 . " alexander war tha redho rast " Al 794 . ib 733, 3890, 3892 . " dragher siin vapn op a aldra raskast ther han ma " Fr 486 . som raskast (så snart som) ordh var wt saght Bil 901 . ","adv. det snabbaste, det snaraste. i förening med en form af formagha, gita el. kunna. byndom wi oss baþen . . . oc vara ärwingyä til. at fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit goþz som þer til räkker . . . þet rascastä wi äller þe formaghum äller gitum SD 5: 564 ( 1346) . " byudha oc scrifua oss til thet raskista the kunno " GS 37 (1413, orig.) . " komma til them thz raskast han kunde " RK 2: 7964 . - Jfr ful-, of-rasker."],"e":["rast . ","raast RK 1: 810 . ","raskt Bir 1: 275 . ","raskare . ","raskara . ","raskare . ","raskarin VKR 31 ; Bir 5: 79 . ","raskaren ib 4: 172, 174 . ","raskaster . ","raskister: -ista GS 37 (1413, orig) . n. raskast. raskost. raskes (för -est) Iv CII),"]},{"a":"rasker","b":"av","c":"adj.","d":["2) snabb, hastig, snar. llenipes (för lleuipes) . . . rasker GU C 20 (hand 2) s. 73."],"e":[]},{"a":"raskhet","b":"nn","c":"","d":["1) snabbhet, hastighet, raskhet. wtslet sik mz alle raskhet (motsv. ställe MB 2: 402 rasklikheth; agilitatem et celeriatem) . . . bort foor fran os KL 408 . ","2) raskhet, hurtighet. " rasheith moth lethi til gudz tenisth " Iv CVII. ","3) färdighet, villighet. raskhet (facititas) at göma ok halla laghin Bir 1: 144 ."],"e":["rasheith )"]},{"a":"raskilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forraskilse Sdw 1: 298."],"e":[]},{"a":"raskleker","b":"nn","c":"","d":["benägenhet. " för then raskleken i twngonne är, til thz onth är " LfK 210 ."],"e":["rasleker L.),"]},{"a":"raskleker","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr rasleker."],"e":[]},{"a":"rasklika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) snabbt. " rasklika höra " KS 80 (198, 88) . - hastigt, med hast, med skyndsamhet. foor maria rasklika (cum festinatione) j iuda landz stadh Bil 893 . ib 253 . KL 125 . Iv 2340 . " iak formatte ey rasklikare fulkompna hona (pinan) ok lätlikare " Bir 1: 88 . hastigt, snart. iak skal rasklica atirkoma Bo 169 . nakat thz thing . . . som rasklika är fallande Bir 1: 119 . jak hopas raklica (för rasklica) fräls vardha ib 2: 335 . KL 157 . Bo 12, 36, 136, 177 . Bir 1: 98, 146, 275, 3: 197, 4: (Dikt) 242, 274. Fl 258, 1503 . VKR 16 . LB 4: 354, 5: 82 . RK 1: (LRK) s. 231 . " rasklica är nw, at siälffuer gudz son scal sökia os " MB 2: 399 . " rasklica är nw när (in proximo est) hans dödher " ib 401 . KL 406, 408 . - genast. sägh mik rasklika aff thinom syndom Asng 183. Bil 276 . - hastigt, plötsligt. huru thik kom sua rasklica (subito) hiärtans glädhi ok rörilse Bir 3: 204 . LB 5: 80 .","2) gärna, villigt. " han forlatir rasklika (faciliter) " Bir 1: 232 . rasklika (facile) forsma thän al jordhrikis thing hwilkin som sik hoxa daghlika dödhelikin Ber 25 . ib 135, 149 .","3) lätt. " tha ma thu rasklika (de facili) nima " Bo 9 . Su 439, 455 . - Jfr fulrasklika."],"e":["rasklicha VKR 16 . ","rasklika Bir 1: 232 (jfr 405), 275 (jfr 406), 4: (Dikt) 274 (jfr 528); Ber 135 (jfr 300); -likare Bir 4: (Dikt) 242 (jfr 528); LB 4: 354 . ","rasklikä KL 157 . ","raskalika RK 1: (LRK) s. 231 . ","raskelik Fl 258, 1503 . ","rasklik Iv 2340 . ","rasleka LB 5: 82 . ","raslek ib 80), "]},{"a":"rasklika","b":"ab","c":"adv.","d":["3) lätt. " monibilis . . . thz raskelica kan manass " GU C 20 (hand 2) s. 153 (kan äv. föras till bet. 1: snabbt)."],"e":[]},{"a":"raskliker","b":"av","c":"adj.","d":["hstig, plötslig. aff rasklikasta (repentina) glädhi Bir 4: 47 ."],"e":[]},{"a":"rasklikhet","b":"nn","c":"","d":["1) hastighet, snabbhet. " framgik han mz vndirlike rasklikhet (festinantina) " Bir 3: 204 . KL 259 . MB 2: 402 . - snabbhet, vighet. af licamanom oc allom hans anbudhom som är . . . venlekir, rasklikhet, helbrygdelikhet MP 1: 241 . ","2) ifver, benägenhet, villighet. osniella manna rasklikhet at tro (facilitas credulitatis inspientium) Bir 1: 304 . " at thera vilia rasklikhet (promptitudo) skal androm kunnogh vardha " ib 2: 336 . " opuäkkir han hona til stora wredhes rasklikhet (facilitatem) " ib 3: 176 . " hänt saman thin hogh mz alle rasklikhet (facilitate) " Ber 220 .","3) lätthet. opfara til himirikis mz swa mykyn rasklikhet (facilitate) swa som then munk hulkin som jdhkelika skodhir himerikis thing Bir 3: 307 ."],"e":[]},{"a":"raskning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forraskning Sdw 1: 298."],"e":[]},{"a":"rasleker","b":"nn","c":"","d":["kraftfullhet, dådkraft. Jfr I. Lindquist, Namn och bygd 29: 8, dens., Västgötalagens litterära bilagor 25."],"e":[]},{"a":"raso kopper","b":"nn","c":"","d":["vild el. häftig person; äv.: oförvägen el. dumdristig person? preceps . . . fram stupo fallandis preceps eciam dicitur homo . . . sine modo et cum periculo faciens raso kopper GU C 20 s. 475 ."],"e":[]},{"a":"raspa","b":"vb","c":"v.","d":["raspa, skrap, riva. . . . oc ey skaffwis selffbladhith oc ey raspes sätherwärkith PMSkr 538 ."],"e":[]},{"a":"rasprang","b":"nn","c":"","d":["rådjurssprång. jnsultre raasprangh göra jnsultus . . . raasprangh quasi saltum in alium impetuose facere GU C 20 (hand 2) s. 33."],"e":["raa- )"]},{"a":"rast","b":"nn","c":"","d":["en viss väglängd. Se Sdw 2: 1284."],"e":[]},{"a":"rast","b":"nn","c":"","d":["eg. rast, hvila; afstånd mellan två rastplatser, så långt vägstycke som man kan gå utan att behöfva hvila; en viss väglängd, omkr. en half Svensk mil. rast at lande, viku at vatne SR 59 . eet bärgh . . .som liggir fran konungx palacio siu roste Gr 304 . thz hördhis ena rast thädhan KL 128 . " bar sik vatn tolf raste " ib 263 . " twäggia rasta höght " MB 1: 175 . stadzsens widhleker om kring war siäxtighi raster ib. skulle man häntat a ena rast man fik honom gerna huat han kraffde RK 1: 1293 . Al 2532, 8086, 8844, 9545 . Jfr styltings rast."],"e":["rost L.; roste (pl. ack.) Gr 304 . -ir), "]},{"a":"rastaki","b":"nn","c":"","d":["stake anbragt ss råmärke. . . . at han vptagit hade raastaka i dywpmyrom ATb 2: 76 ( 1476) . Jfr raskati."],"e":["raa- )"]},{"a":"rastek","b":"nn","c":"","d":["råddjursstek. Brasks Matordn 4."],"e":["raasteech )"]},{"a":"rasten","b":"nn","c":"","d":["råmärkessten. " j näste gorde skeldedh ther xij rosten lighia " Svartb 478 ( 1464) ."],"e":["ro- )"]},{"a":"rastävi","b":"nn","c":"","d":["stav anbragt ss råmärke, råstav. Se I. Modéer, Namn och bygd 37: 174 f."],"e":[]},{"a":"rastävi","b":"nn","c":"","d":["koll. eg. ss råmärken anbragta stafvar el. stockar; råmärken. lapides pouseram qui rastæui in legibus nuncupantur SD 4: 678 ( 1339) . " ius et potestatem habeant antedictos lapides rastæui vocatos, eiciendi at totaliter deponendi ib). ""],"e":[]},{"a":"rastödil","b":"","c":"","d":[" , subst. en maträtt. koköth gris stek rastödil oc höns til fastelagan hwar sönnedag Brasks Matordn 1 . " aff lambaköth saltgrön rastödil " Brasks Cal 268 ."],"e":[]},{"a":"rasyn","b":"","c":"","d":[" , syn el. besiktning av råmärken. tessa men skulle ware pa en raa syn i mellom öregrwn och kaffrede Uppl lagmansdomb 78 (1493)."],"e":["raa- )"]},{"a":"rat","b":"ab","c":"adv.","d":[" Se under radher."],"e":[]},{"a":"rathklädhe","b":"","c":"","d":[" se under kläþe 1 Sdw 1: 666 och rar 3 ovan samt Sdw 2: 243."],"e":[]},{"a":"ravädher","b":"nn","c":"","d":["fukig väderlek. ty smelter thett (ɔ salt) i watnena eller rå wäder PMSkr 635 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"raþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) hjälp, bistånd. " kalla hans mildo moþor af allo (hiärta) sik tel hialp. ok tel naþa ok tel raþa (ad virginem gloriosam, ut sibi in adjutorium fieret, tota mentis devotione confugit) " Bu 29 (möjl. föra till 4). thw skall sweria mik en eed rad oc manskap Di 23 . vård, omvårdnad. fyra dwärgha . . . ther fore örsith skulde göra radh (taga vård om håsten) Fr 304 .","2) råd, hjälpa (emot något ondt), utvåg (i svårighet el. fara). thz är tha icke annath rodh en . . . warz herre nodh MD 122 . " fan sik tha thz til radha for lifs wadha " Bil 354 . " enkte war hanum annat til radha " ib 402 . tok eigh sik bätra raþ ii harme Bu 29 . " fic egh annat sik tel raþa " ib 30 . " rädes at hanom mon morþet vitas. ok viste sik ängte tel raþa " ib 171 . " hwath skulle iak tha til radha fa ther iak hafdhe änkte at ridha pa " Iv 488 . " kan modherin litith til radha (modren känner föga, d. v. s. icke, till någon hjälp el. utväg) " MB 1: 198 . " honum wardnir radh som rädhis " GO 397 . ib 827 . " drinkarum wardhir radh fore ok dubblarom siällan " ib 988 . ib 527 . " vil iak huxa op a huath bäst til radha vardha ma (hvad som bäst kan hjälpa) " Fl 1287 . " ther thänkin a . . . huath här vardher bäst til radha at frälsa os aff thänna skadha " Iv 5433 . hwad skal nw warda til radha MD 170 . - taka til radha, finna på råd, företaga sig (ss hjälp el. utväg). togh thz til radha at nidhra them mz ärwodhe vnder sino walde MB 1: 275 . ST 323 . " kan thu nakath til radha taka t hjälpa. til candauli saka " Al 7949 . thogh han til radha (apposunit) at atir pa nyt maal sändha til judhana bachydem oc alchimum MB 2: 243 . hon veet sik änkte taka til radha Iv 3793 . " huath skal han til radha taka " ib 3551 . ib 5439 . RK 1: 4214 . Lg 3: 258, 560 . " huat är nw till rad at taga " Di 193 . " togh tha wäl til raadha (fann på ett godt råd) " RK 3: 3212 . - gripa til rads (til raadhe), d. s. sporde hwad the skulle til radz gripja i tolka nöd Lg 3: 359 . " gripu til eendha raadhe at gaa ok sökiä the helga fruena " ib 560 . - Jfr 6, 7.","3) råd, utväg, tillfälle, möjlighet. ther är godh rådh at finna rådh KS 17 (42, 18) . " inkte radh stodh til at han kunde ther nokot ända " Ansg 227 . " tha thu komber nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma " Pa 18 . " engen radh stodh ther til at niclis til honom ganga wil " RK 2: 5784 . " ther staar enghen radh til (d. v. s. det är ingen möjlighet för dig att få det, näml. svärdet) " Di 302 . " weth iak mik inghen roodh om malt " FM 369 ( 1508) . ","4) råd (som gifves). hans raþe lyþa Bu 18 . ib 197 . " böte ok bätraþe mäþ hans raþe " ib 8 . " sighias godh wara gambla ok rönta manna rådh " KS 72 (176, 79) . " vele i tagha myt rodh " FM 489 ( 1510) . " at jak gifwir thöm älla thom thz raadhit ällir vm jak hiälpir thom mz raadhom älla ordhom " Bir 3: 100 . " gudz radh thöm sama konunge " ib 457 . gudh gaff henne thz til radha (gaf henne det rådet, lät henne få den ingifvelsen) Lg 3: 242 . " the giordho äpter hänna radhe " ib 240 . " tha stod all theres rad (vände sig alla för att få råd) til (alle heren rat do sochten an) then vnga herra falantin " Va 23 . spordhe til radha (frågade till råds, bad om råd) en vardinalem Lg 1038 . Fl 157 . RK 2: 5812 . - råd, tillstyrkan, samtycke. äfte samþykkyu ok raþe aldra wara raþiuara SD 5: 605 ( 1346) . " met rade samthyke oc godwilia wars . . . faders " BtFH 1: 455 ( 1362) . han sculle tha ena slot och län badhe skiffta och forläna mz rikesens radz radhe RK 2: 5302 . " mz radzsens radh " MD (S) 291 . " moth thera radh ok mynne " RK 1: (sfgn) s. 182 . ","5) vilja, förordnande, bestämmelse. hua som ey wil medh nådhom wara äpte kunnux rådhe ok förseo KS 74 (183, 81) . " at wart raath ok wärrä goþrä mannä " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.).","6) råd (som fattas el. uppgöres), beslut, plan, afsigt. thz diupa gudlikt radh jfuir mankyns helso Bil 649 . " mz gyru raþe " Bu 197 . " mz swa giordho radhe " MB 1: 246 . " mz forlaghom oc giordho radhe " ib 335 . " wtgöt annars blodh mz hat oc giordho radhe " ib 425 . - enom komber til radha, någon fattas det beslutet, besluter. kom allom them til radha at the willo göra widh konungen nade RK 1: 2820 . - enom är til radha, någon besluter, någon sätter sig i sinnet, någon vill. hwar reedh tingat honom war til radha RK 1: 3622 . - enom vardher til radha, någon besluter, någon sätter sig i sinnet, någon vill. honum vardh . . . til radha swa Iv 2489 . mik wart tha til radhä at hugga ok dräpa them ther badha Fl (Cod. C) 1674 . " warth henne til radhä at hon wilde farä j frömade landh " Va 53 . ST 341 . " wardh konugenom til radha at han badh sina dottir vm moyses " ib 327 . Va 8 . RK 3: 3110 . " tha wart konungenom thz til radh " RK 1: 80, 4383 . ib 434, 606, 1475, 2006, 2431 . Fr 2541 . " toko hwat them wart til radha " RK 1: 2776 . " lagde mykin skat vpa swa mykun honom wart til radha " ib 4086 . - en vardher til radha, någon besluter (jfr Mnt. to rade werden). vi vordhom til radha thiit at fara Fr 1106 . " wordho tha til raada swa " RK 2: 802 . ib 3375, 3: 3549, (sista forts) 4506. - med gen. thäs. iak . . . vardh thäs til radha, at hugga ok dräpa them ther badha Fl 1674 . RK 2: 1988 . ST 262 . är . . . jäppe thäss til radha wordhen (har öfverenskommit) . . . mädh them sama testamentarijs BSH 1: 192 ( 1387) . - ganga a radh, besluta, komma öfverens. gingo aa radh at the willo sith goz föra thädhan Lg 3: 240 . " the gingo a raadh at the skullo antiga stenka hona äller sänkai i sio ib. - påhitt, företag. vm thera radh ällä gerning är af mannom " KL 141 . - göra sik raþ, företaga sig. giorþo sik raþ fara vp tel hans ok casta viþ iorþ Bu 197 . - plan, anslag, stämpling. tha giordho the saman radh a moth honom Bil 863 . " the giordo the eth radh aff ny huro the skullo skipat swa at the matto grewa gert faa " RK 1: 1049 . " iak for stoþ iuþa raþ at bränna min ben " Bu 13 . - uppgörande af plan el. anslag. aldre war iak ther i radhum mz vtan iak aftaldhe Bil 86 . om ther waro flere mz i radhe RK 1: 4374 . ","7) råd, det som är rådligt el. lämpligt. allom thykte thz radh MB 1: 175 . Lg 42 . Di 140 . " mic tykker best rad aff alla " RK 2: 5820 . " jach weth ekke om thz är radh " ib 4281 . ib 4615, 5391, 3: 1446 . Bir 3: 176 . FM 309 ( 1507) .","8) det som är rätt, rätt, rättvisa? hielpa arnom mannom til rådh ok til sannind KS 20 (49, 21) . " thän skal söst (för söft?) lowa (för lewa el. liwa) thär radh (motsv. Danska text har ræth) skal styra (jus qui rite tenet se sobrietate refrenet) " GO 467 . Jfr ärfdha radh.","raþa görþ , Jfr radhgärdh."],"e":["raadh . ","rodh Di 238; MD 122 ; FM 489 (1510). ","roodh ib 369 ( 1508) . ","radha rum","raadha- )","raþa sak , ","rads bani , ","rads bänd , ","rads man","razman: -mannumen SR 9, 10 ; ","-männene ib 29), ","rads skrivare","raadz- SO 116), "]},{"a":"raþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) sörja för, se till, bestyra. achta ok rådha, at lanzskap ok almoghe haui rätwis lagh KS 75 (185, 82) . suå skipa ok rådha, at te hauin mykin ok rikan almogha ib 77 (189, 84). MD (S) 218 . - sörja för, hafva omsorg om, se till godo. med dat. är mäst them radhande (consulendum) Ber 16 . - med prep. for. radha för landitz bästa Di 238 . - sörja för, styra, hjälpa. gudh radhe (provideat) at iak är ey swikin aff ouinsins snarom Bir 2: 146 . ib 147 . " gudh radhe huru henne är j hand ganget " Va 34 . " rade mik gud huru thz vil gonga " RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6423. ","2) besörja, bereda, skaffa. gudh . . . hafde them radhit thän erleka herran oc fadher sancte sighfridh Bil 841 . " hon hafdhe swa bundhit sinom kamarasuen, at han skulle radha sik nakat fatigt folk " Lg 3: 511 . " han radher sik en treköpadhan pwngh " LfK 143 . " raadha oc skaffa sig ten stenin " LB 7: 277 . radha bot, se bot 1. ","3) rusta, utrusta. " rädo (Cod. A reddo 261) the storan härskap at stridha moote konungenom artabano " Gr (Cod. D) 352 . - intr. rusta. til bryllöp radha Fl 2004 . Lg 31 . ","4) draga försorg för, styra, leda, uppfostra. med dat. at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra ok dygdhelika sidhi i thera opfödho KS 51 (128, 55) . - med ack. at thera barn warden dygdhelika styrd ok rådhen i thera yngsko ok födho KS 51 (129, 55) . ","5) råda öfver, styra, regera. med dat. landom raþa Bu 63 . " henne raþa ib. räþo rike " ib 64 . " at raþa ok styra ierusalem kirkiu " ib 194 . KS 26 (67, 28) . MB 1: 14 . RK 1: 179, 208, (LRK) s. 218, 225, 229. MD 385 . " mannen radher allo oc tho at hwaro radher konungen mannenom " MB 1: 25 . radher gudh allom natwrom oc thera kraptom oc thankom ib 85 . - med ack. thu skal mit rike radha Fl 1904 " som landith radher " Al 390 . ib 3818, 10274 . RK 1: (sfgn) s. 188, (LRK) s. 227. PK 226 . gudh ther all thing styrir oc radhir ST 44 . " dyonisius radh ok styrdhe them (näml. skolorna) alla " Bil 339 . - med prep. rathä firi rikino SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). räþ for mangom romara landom mz vald Bu 533 . Bil 458 . PK 227 . MB 1: 26 . Di 1, 9, 12, 20, 126 . gudh ther radhir ofwir ängla ok all hymil twngil ST 109 . " medhen wtlenska konunga haffua offuer oss rat " RK 2: 6383 . ib 6385 . " wtoffuer then andre radhe ib 2825. - abs. styrdhe ok rädh j norighe " Bil 859 . PK 231, 241 . RK 1: (LRK) s. 215 . " medhen the främlinga radde " PK 235 . ib 240 . - hafva makt öfver, hafva i sitt våld. med dat. el. ack. honum radher badhe drykker ok mater Al 6134 . ib 6809 . " päningen raþar hanom. ok han raþar eigh pänigenom (non possidet divitias sed ipse a divititis possedetur) " Bu 153 . jak radher mik ey siälffwir ffor största hiärtans glädhi (meipsum præ jubilo non capio) Su 356 . - hafva el. få makt (med). med prep. mädh. the böndher radher jach jnthe mädher RK 2: 4275 . ","6) råda, herska, vara öfvervägande. tha radher colera i blodene LB 5: 293 . " är blodhit hwit tha radher hyten offuer wätzskona ib. "","7) råda öfver, förfoga öfver, disponera. med dat. el. ack. radhär lasum SR 43 . iak ma mit land fore honum ey radha Iv 2855 . " alt vart gooz . . . sum wi hertil raþit ok haft hawum " FH 3: 5 ( 1353) . " thy godzeno radha " SD NS 1: 63 ( 1401) . the for:da jordh styra ok radha äpter synom eghnom wilia ib 107 ( 1402) . ib 172 (1402, gammal afskr.), 179 ( 1402), 180 ( 1402). styra oc radha thöm gardhenom ib 2: 114 ( 1409) . " raþa himirikz nyclom " Bu 100 . - med prep. um. tha skal jak siälwer radha oom mino godze SD NS 1: 378 ( 1404) . ","8) förestå. " med dat. räþ allom biscops ämbitum " Bu 28 . " en vngar man brände gärþe ok akra sins molz manz. som räþ hans fäþärne " ib 176 . - med prep. som räädh fore allo hans gotze MB 1: 203 . thän foget tha for husit redh RK 2: 3848 . " eth . . . palacium, owir hwilkit radde saagatz " MB 2: 182 . ","9) bestämma, besluta, afgöra. þe haua mere röst at raþa Bu 194 . thit aff fostir thz radz nw, at thz scal wardha Lg 3: 2 . " radh sidhan hwru thik lyster lifwa " Al 6546 . - råda, ega att bestämma. med dat. el. ack. at han är ekke ther komin raadha nakro eller döma mz them MB 1: 193 . " raþe halue näfnd hwar þerrä " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). MEG (red. A) 54, 56, (red. B) 58, 61. hwar thera radhe halfwa nämpd EG 65 . ij siälfwe radhin hwath idher siälffwom lyster bäzst Al 6528 . the rika wilia alt rådha, ok te fatöka mågho änkte rådha KS 77 (189, 84) . - med prep. ij moghin ther siälfue ower radha Iv 2824 . " hon stodh fore i brullöpino oc rädh owir thz som ther giordhis " Bo 59 . " will han giffua konung ermentrik then skatten ther mag han rada fore " Di 179 . " hwar thera fore sik radha ma " Fl 2807 . " thy at th ey radha wm sik siälffua (non sui juris sunt) " Bir 4: 94 . - abs. iak wilde engen man haffua i werldena vtan tik om iak haffde rdit Di 160 . - råda, ega, hafva makt. thu skal radha at fulkompna syndina eller ey MB 1 . 163. 10) råda, tillråda, gifva råd. med personens dat. och sakens ack. þän þik þätta räþ Bu 23 . " thry thingh radhir iak thik " Bir 1: 248 . ib 12 . " han rädh thik badhe fals ok swik (det, som han rådde dig, var falskhet och svek) " Iv 3108 . " tu skalt ok ey akta, huadh manne thet är, um han räthr tik tin hedhr ok tina taruer (non te noveat dicentis autoritas, nec quis, sed quid dicat, intendito) " KS 22 (54, 24) . - med dat. och inf. räþo mannenom at ä biþia vara fru hialpa sik Bu 21 . räþ hanom ok tröste viþar sighia diäwlen (diabolo abrenuntiare præcepit) ib 29 . " han giorþe gerna som hon hanom räþ ok böþ göra " ib. " radde iak them gifua stadh ok landh j romara wald " Bil 314 . ib 835 . Bir 3: 157 . - med dat. och en sats inledd af at radhir iak biscopenom at han vmuände sik Bir 1: 72 . RK 1: 281, 716 . MB 2: 42 . FM 489 ( 1510) . - med personens dat. äpter thy som balaam rädh honum MB 1: 414 . Bir 23 . görin som jdhir raadz ib 2: 259 . " them er sköt radith ther illa wil " RK 1: 4051 . - med sakens ack. hwat flere radde skulle them behaga RK 2: 7487 . - med inf. tha radde the suenska sa mz them fara ath the moth crisnom ey mera vara the tydzska radde ath latha them lyffua RK 1: (sfgn) s. 176 . - med personens ack. och prep. til. opuäkte ok rädh andra til tholik thing Bir 3: 99 . - med personens ack. och prep. fra. radde han ther edwart ffraa MD 449 . - med prep. till rädho til wärldinna hedhir ok rikedoma Bir 1: 270 . - abs. som frändar räþo Bu 26 . " giorde som the tyska radde " RK 1: (sfgn) s. 176 . 11) genom råd föranleda, anstifta. herodias drotningh som räþ hans döþ Bu 52 . 12) vålla, förorsaka. thz ma tho hans fingirgull radha Fr 2534 . 13) rådgöra, öfverlägga. rädho hwar widh anna, at the willo hälder taka sik nakan annan forman MB 1: 401 . Fl 808 . " tha balaam hafdhe radhit mz sinom ängle " MB 1: 415 . ib 205 . RK 2: 8995 . han torf ey länge rådha ok huxa vm thz änkte är wärt KS 72 (176, 79) . " huxa ok rådha, haru almoghe må sit uphälde haua " ib 74 (181, 81). huxa ok rådha medh rikesins rådh vm then owin är rikesins makt of starkr ib 75 (184, 82). - öfverväga, betänka, göra till föremål för öfverläggning el. öfvervägande. medh thöm skal han akta ok rådha rikesins äranda KS 70 (173, 77) . godh rådh skal länge huxas ok rådhas ib 73 (178, 80) . " länge ok wäl huart mål huxa ok rådha ib. " ib (179, 80) . MD (S) 218 . 14) uttänka. then skamlikasta (näml. död) iak kan radha Fl 1590 . mz all the thing vi kunnum radha Fr 1459 . hon hafdhe radhith vith mik swik Fl 1669 . 15) uttänka meningen af, uttyda. rädh . . . drömin Bil 648 . ib 569 . MB 1: 235, 236, 237, 238, 253 . MD (S) 304 . ST 451 . 16) gissa. tror iak thy om iak kan radha, ij ärin rät syzkene badhe Fl 789 . 17) rikta (fientligt) företag (emot), göra anfall (emot), anfalla, angripa. med prep. redho a vsla blinda män Bil 16 . the stora tor han egh raada oppaa MD (S) 235 . radha . . . til thera Bil 369 . " huarn tima þe vildo tel lhans raþa at dräpa han " Bu 490 . 18) komma? ij darij land mon han tha radha Al 1818 " rädh war herra honum annan wägh til hiälp (sannolikt bör dock til utgå¨ och rädh föras till 2; Cod. B: reddhe war herra honum hiälp annan wägh 550) " MB 1: 236 .","1) skaffa sig, skaffa. slo han hardhelika mz limom som hon hafdhe sik ther till radhit KL 14 .","2) rådpläga. " at radha sik vm thätta " Gr 267 . refl. ","1) besluta, komma öfverens. the raddis vidher ath the thz gerna göra vilde Di 235 . ","2) rådslå, rådpläga. " " RK 2: 796, 3: (sista forts.) 5710. - Jfr af-, be-, bot-, for-, fore-, ut-raþa."],"e":["raadha . ","roder FM 489 ( 1510) . ","rähr KS 22 (54, 24) . refl. radz Lg 3: 2 . ","raadz Bir 2: 259 . ","imperf . ","räþ . ","räädh MB 1: 203 ; Iv 505 . ","redh Bil 835 ; RK 2: 3848 . ","red ib 1: (LRK) s. 215 . ","radh Bil 339 . ","radde RK 2: 8995 ; PK 231, 240, 241 ; MB 2: 182 ; Di 1, 9, 20, 126 ; MD 449, (S) 304. raddhe Bil 314 ; MB 2: 42 . ","räþo . ","redho Bil 16 ; MB 1: 26 ; -os Kl 149. radho MD (S) 218 . ","rado ib 271 . ","radde RK 2: 7487, 1: (sfgn) s. 176; PK 226, 227, 235 ; ","-is RK 2: 796 . ","rodde: -es BSH 4: 344 ( 1503) . konj. rädhe MD 99 . ","-it . ","radt HSH 18: 75 ( 1497) . ","rat RK 2: 6383),","radha sik , ","radhas , ","radha fra , ","radha til , ","radha sik vidher, rådgöra, rådslå. rädho judha sik vidher huru the matto han fordärfua Bil 898 .","radhas vidher , "]},{"a":"raþbani","b":"nn","c":"","d":["Jfr rads bani."],"e":[]},{"a":"raþbänd","b":"nn","c":"","d":["Jfr rads bänd."],"e":[]},{"a":"raþgivare","b":"nn","c":"","d":["rådgifvare. " thwe quinciani höxsto radhgifuara " Bil 428 . SD 5: 374 (1344, nyare afskr.), 379 568 ( 1346) o. s. v. Bo 160 . Gr 312 . MB 1: 211, 250 . KS 56 (142, 62) . Bir 1: 127, 2: 251, 3: 303 . Fl 562 . RK 1: (Albr) s. 209, 211, 214. Lg 218, 3: 137 . äpter wars rikes rathgifuara radhe BSH 1: 186 ( 1386) . ib 192 ( 1387), 2: 63 ( 1399). SD NS 1: 9 ( 1401), 2: 140 ( 1409), 145 ( 1409) o. s. v. ho som ther war radgiffware tiil thet BSH 5: 315 ( 1508) ."],"e":["radgeware: -a SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). pl. -a(r.). raadhgiffuerär Lg 3: 137), "]},{"a":"raþman","b":"nn","c":"","d":["rådman, medlem af en stads råd. SR 24 . af . . . radhmanna wegnä i stocholme BSH 1: 130 ( 1371) . SD NS 1: 27 ( 1401) o. s. v. SJ 7 ( 1438) o. s. v. SO 14, 34, 72 . " wi borghamästara ok radhmän i lödhesa " SJ 89 ( 1439) . " her brodher diäkn borghamester i stocholm per olafson olaff andrisson radhmen oc hannis ryting borghare ther samma stadz " ib 130 ( 1440) . " hannis bekelin radhmn i stokholm " ib 131 ( 1444) . " aff lybeke (näml. var) timme wadewerk en radman " RK 2: 3016 . ib 3069 . " ter war i wngeren en radman (för radmanis) son i en stor stad " Lg 3: 27 . - medlen af det råd som utgjorde högsta myndigheten på Kopparberget. i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtan raþmän. som iämlikä skulu vara SD 5: 638 ( 1347) . (Romersk) senator. Lg 3: 482 . " try c äldris män som kallados raadhmän " MB 2: 241 . " högxste radhman (consul) owir romara " ib 275 . - Jfr rads man."],"e":["raadh- )"]},{"a":"raþstova","b":"nn","c":"","d":["rådstuga. " SR 1, 12, 13, 33, 36, 37. vppa stokholms radhstuffw " SD NS 1: 27 ( 1401) . " aa arbogha radhstuffw " ib 44 ( 1401) . ib 277 ( 1403) . " stande sin räth aa radzstwffuo " SO 6 . ib 16, 17, 24, 29, 31, 32, 47, 79, 117, 119 o. s. v. SJ 2 ( 1420) o. s. v. SEG 119 . OB 213, 214, 215 . - senatshus. kom . . . in j romara radhstwffw (senatum) MD (S) 216 . ib 218 . "],"e":["razstoua: -o ib 1 . ","raþstuua: -u ib 36, 37 . ","raþstuwa: -stuw ib 33 . ","radzstwffua: -o SO 6 . ","radzstuwa: -onne SJ 2 ( 1420), 5 ( 1422) o. s. v. ","razstuwa: -onne ib 6 ( 1424) . ","radzstwa: -o SD NS 2: 114 ( 1409) . ","radzstua: -ana SO 79 . ","radzstue ib 32 (ack.); -en ib 117 (ack.). raadzstue ib 119 (ack.). ","radzstugha: -o SD NS 1: 277 ( 1403) . ","radhstugha: -u SO 24 ; ","-w ib 29 ; ","-une ib 47, 72 . ","rathstugha: -v ib 17 . ","radstugha: -u ib 16 . ","radzstuga: wnne SJ 127 ( 1444), 143 ( 1446). ","radhestuga: -unne ib 223 ( 1453) . ","rastwffue FM 552 ( 1512) . ","radstoge: -en ib 534 ( 1511) . ","rastugha: -u SO 16 ; ","-una SJ 224 ( 1448) . ","rastuga: -una ib 221 ( 1453); -unne ib 224 ( 1442), 227 ( 1453); -wnne ib 271 ( 1459)), ","radhstova balker","radzstwffw- )","radhstovu budh","radzstughu- )","radhstovu dagher","radhstovu fridher","radhstuw- )","radhstovu klokka","radzstuwu- )","radhstovu mala balker","radhstuffuo- )","radhstovu porter","radstufuo- )","radhstovu stämna","radzstuwu stämpna )","radhstovo vägher","radhstuwu- . ","radhstuw- )"]},{"a":"raþu skipte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rebarbare","b":"nn","c":"","d":["rabarber. " j lood rebarbare " LB 7: 325 . taga rebarþere ib 328 . "],"e":["rebarbere )"]},{"a":"reces","b":"nn","c":"","d":[" HSH 18: 11 ( 1494) . " mith jnsighle som iak sätte for then recess som y kalmarna gaffs vth " ib 32 ( 1495) . " om de recess som ther begreps ok vthgaffs, swarar iak swa ath han giordes vthen myn wilia " ib 33 . " kalmarna recesser ib 19: 9 (1501). emo mich och then recess som giordis emellom honum och mik " ib 174 ( 1511) . " som the dektingher och recesser ther oppa giordhe ära ytherlegare wtuisar " BtRK 319 (1483, orig.) . " äpther förscrefna recesser lydelse " ib 320 . BSH 4: 105 ( 1484) . FM 133 ( 1502) . " skulle icke recessen vare forkrencht i naghen matthä " BSH 5: 345 ( 1509) . " eth recess i calmarna monde staå " RK 3: (sista forts.) 5087 ."],"e":["recess . ","-ir ) , "]},{"a":"reces","b":"nn","c":"","d":["recess, fördrag. " skall forscrefne calmarne recessit fult göris i alle syna punctis ok articulis " Rydberg Tr 3: 430 ( 1494) . . . . huilket recess giordes war frw affthen natiuitatis ib."],"e":["recess . ","recessis Rydberg Tr 3: 487 (1501, avskr.) . ","recessit ib 430 ( 1494) . ib),"]},{"a":"red","b":"nn","c":"","d":["redd. " hans skip la pa redhen " BSH 5: 14 ( 1504) ."],"e":["redh )"]},{"a":"redast","b":"","c":"","d":[" (ATb 1: 6 (1452)), se under redheliker."],"e":[]},{"a":"redh","b":"nn","c":"","d":["ridt, ridande. " skipade sinne reed " RK 1: 2675 . " the mz eeth reedh monde xvi [16] milor riidha " ib 3: 1772 . Jfr land-, landa-redh, äfvensom ridh."],"e":["reedh . ","reed )"]},{"a":"redh","b":"nn","c":"","d":["och n. Jfr ivirredh."],"e":[]},{"a":"redha","b":"ab","c":"adv.","d":["se redho "],"e":[]},{"a":"redha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bryggiara- (Sdw 2: 1204), smidhioredha (Sdw 2: 441)."],"e":[]},{"a":"redha","b":"av","c":"adj.","d":["se redho."],"e":[]},{"a":"redha","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) utrustnig, utstyrsel, det som tillhör ett föremåls utrustning, tillbehör, redskap. om morghonin legdhe riddarin skip oc badh thz redhe wara mz alle redho Prosadikter (Sju vise m) 166 . dwka och handklede medh all reda STb 1: 141 ( 1477) . ffiscarana til lincöpingx gard . . . haffua alla reda . . . aff gardsfogtanom Arnell Brask Biᴵ 28. 5) betjäning el. hjälp genom sakramentets meddelande, i sht åt en döende. SE Sdw 2: 1284. aff then fatige, som eig haffua epter sik offuer tye öris werdhs skal presten altz inchte fanga; togh skal han göri them saadana redhe oc tienist som androm i soknen Svartb 71 ( 1345) . STb 2: 532 ( 1491) . sade the . .. klerker, at the tet hörde aff henne sielue, tha the giorde henna syna rede ib 578 ( 1491) .","6) reda, redogörelse, räkenskap. " tha schottet rede fore giordis " SJ 2: 140 ( 1489) . forbödz cristin . . . stadin . . . fore tet spezerij medh henne fandz och kunne ey rede göre, hwar hon tet hade fangit STb 3: 341 ( 1497) .","7) betalning, presterande, utgörande, fullgörande. ty benct . . . fick sina reda ok bittalan STb 1: 89 (1477). then stora holken . . . skal sälies medh the andra pardela epter dyreste rede ib 2: 287 ( 1488) . om redhe vptil berende ib. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem ib 4: 182 (1508). - til godha (godha. godhe) redho, till fullo. Se Sdw 2: 1284. hwilka c marker iak bekännis mik fullelika haua opborith swa at mik väl at nöghe, til godha redho SD NS 3: 450 ( 1419) . . . . . the haffua for a pn soma wpburith til goda reda ATb 1: 28 ( 1454) . " ty iak hafwer mäst betahlad til reda min kost här i husith Spegel Skrbev 145 (1513). - Jfr bast-, o-redha. ""],"e":["redho . ","reda . red(h)e),"]},{"a":"redha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra färdig, göra el. ställa li ordning, bereda, tillreda. gaffue borgemestere . . . anders olsson loff at redde, teckie och byggia wppa oleff anderssons hus STb 4: 203 (1511). alle the som reda läde och skin PMSkr 644 (avskr.). - gör rede el. beredd. med ack. och dat. bidhiandis ath jak redhe (præparem) hona mz alzwaldoghom wisom, söthom, ok lioffwom minom hiärtans kärlek Mecht 26 . - abs. göra i ordning, reda till, rusta. i fråga om smältugn. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 74. smältare . . . skole rädhe om lögerdagen HSH 19: 39 ( 1499) . - bereda till döden genom sakrements meddelande. heming . . . och pedher . . . wordo swa eens, ath tha the hado slagis och lagho ner redde pa sängenä, ath huilken therre som längst kunde lifua effter annan skulde enge böther andra giffua än gaa ena pilagrims resa til rom STb 1: 254 ( 1480) . Jfr redha, f. 5. part. pret. beredd, redo. efter thett . .c. jösse jönsson . . . framdeles will och skall reedher warq, nähr han warder till sagdt FMU 3: 84 (1435, avskr.) . jomfru maria . . . swa somredh til ath födha barn (vicina partui) Meht 20. han (ɔ Kristus) vilde sik si[ä] lfuan aff thik födda latä. j then tiidh thin signadh siäl rcedh (så!) war g[i]ord SvRimd 45 . 2) bereda, förskaffa. han (ɔ Gud) haffwir . . . löst tik aff heluitit, oc haffwir tik reth hymmerikit SvKyrkobr 261 . 5) utreda, förklara, klarlägga. lagmannen leeth reda for sich ther äät ok skylscapp wppa thet tingeth Svartb 345 (1434?). "],"e":["reda . ","redhe . ","rede . ","redde STb 4: 203 (1511) . rädhe HSH 19: 39 ( 1499) . ","konj . ","redhe Mecht 26 . ","rede STb 4: 155 ( 1507) . ","redde GPM 2: 333 ( 1509) ; Stock Skb 77 ( 1518) . ","reedher FMU 3: 84 (1435, avskr.) . f. lredh Mecht 20 . ","rcedh SvRimd 45 . ","reth SvKyrkobr 261 . imperat. reet Mecht 108 ),","redha sik , 1) göra sig i ordning, bereda sig, rusta sig. - vara redo el. beredd. med prep. pa och inf. bröderne j swartabrödra conuent skole her epter reda thöm pa sölffuer ath giffue j stadzins renta aff kelleren til tompöre, och sidan ma man thala, om j gen staar STb 3: 433 (1499). . . . thet per . . . forlicha sich medh hanom skederner och annat miste ner hanom eller rede sich pa ath göre hanom lagh, ath han sit miste medh hans ib 4: 155 ( 1507) . ib 5: 83 ( 1515) . - refl.","*redhas , fullbordas, gå i uppfyllelse. Se Sdw 2: 1284. ","redha til , göra i ordning, tillreda. ingemund sielff v:te xx öre för tet han öste jacterne op oc redde them til Stock Skb 77 ( 1518) .","redha sik til , göra sig i ordning, bereda sig. o ärlik iomfru reet tik til Mecht 108 . ","*redha up , göra i ordning, tillreda. tha lät hon redha säng o mz ärlik oc riik klädhe Prosadikter (Sju vise m) 139 . ","redha ut , 1) utrusta. - utrusta (fartyg). ijc march . . . at rede skypeth wth med Stock Skb 285 (1499, Skip) . " jak redde ok then holken wt " GPM 2: 333 ( 1509) . " then fettalya ok then spysning som jak redde honnom (ɔ holken) wt med ib. 2) betala. olaf henomanzsons hustrv skal reda wt " ATb 1: 225 ( 1458) . STb 1: 265 ( 1480) . jak skal reda wth medh thenne igxe nackan, som jak hauer loffwat tik ib 398 ( 1482) . ib 399 . ","redha sik ut , rusta sig åstad. BSH 5: 220 (1507, H. Gadh) . - Jfr utredha. ","redha sik vidher 2) reda sig, hjälpa sig. redha idher annars widher FMU 7: l292 (1514, H. Gadh). "]},{"a":"redha","b":"av","c":"adj.","d":["se redho."],"e":[]},{"a":"redha","b":"vb","c":"v.","d":["skaka. " dugher moth kallosot for än hon takar redha man " LB 5: 80 ."],"e":[]},{"a":"redha","b":"ab","c":"adv.","d":["se redho."],"e":[]},{"a":"redha","b":"nn","c":"","d":["Jfr mässo redha."],"e":[]},{"a":"redhampne","b":"","c":"","d":[" att almogen giöre till husett spisning . . . huarie fyre men . . . ena mark redhampne (för redha pänninga?) SD NS 1: 289 (1403, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"redhampne","b":"","c":"","d":[" se SDw 2: 1284."],"e":[]},{"a":"redhare","b":"nn","c":"","d":["utrustare; (skepps)redare. . . . ok befalade honom . . . till sina redhara j lubeke STb 2: 153 ( 1486) . gaffs rederena for skyppit 1 mark SSkb 358 ( 1510) . Jfr utredhare (Sdw 2: 884)."],"e":["redere )"]},{"a":"redhe","b":"nn","c":"","d":["= redher. vm redhit Bir 4: (Dikt) 240. jack sparde ey gåss szom laå på rede RK 3: Till. om Chr. II) 6323. Jfr redhre."],"e":[]},{"a":"redhe","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr ako-, altara-, boskaps-, bryggio-, byggio-, fiske-, hö-, mässo-, sila-, siänga- (Sdw 2: 347), skip- (Sdw 2: 374), skytta-, til-, tungo-, vaghn-, örsa-redhe (Sdw 2: 1180)."],"e":[]},{"a":"redhe","b":"nn","c":"","d":[" = redher. brännir han (fogeln Fenix) sik siäluir j sinom rehda Bil 306 . MP 2: 187 . ST 216, 509 . örnin . . . sculde byggia redhe . . . i hulkom han wilde hwilas Bir 4: (Dikt) 239. turtur duwa är renaste fughul hwlin som pläghar byggia sin redhe i höghum träm Ber 37 . Jfr redhre."],"e":[]},{"a":"redhegiäld","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1347."],"e":[]},{"a":"redhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) tillreds, till hands, uppenbarligen. i thinnä wälsignade pino finnom wi swa redelika (sicut in promptu) huadan äldr huru wi maghom synderna bötha Su 186 . ib 449 . ","2) redigt, tydligt. " hon gath ey redhelika talat " VKR IV . KL 73, 97 . MP 1: 322 . Lg 3: 363 . - redligt, ordentligt, punktligt. kennis jak theem (penningrne) redheleka hava vpburit SD NS 1: 11 ( 1401) . ib 12 ( 1401), 24 ( 1401) o. s. v. DD 2: 7 ( 1387), 3: 17 (1391, nyare afskr.). hadhe henne räth och redelighe bittaledh FM 649 ( 1516) . " redelige the thz strax fingo " RK 2: 9124 . BSH 5: 148 ( 1507) . at hon (ɔ: slotzloffwen) skulde idert herredöme i alle matte redeligen tilhender oppen stande FM 495 ( 1510) . at han (skatten) vtgaa scal redeligen ib. ","3) ordentligt, förnuftigt, tillbörligt, redligt. wäl ok redhlika liwa KS 18 (46, 19) . - Jfr oredhelika."],"e":["redhlika KS 18 (46, 19) . ","redhleka DD 3: 17 ( 1391, nyare afskr.) . ","redherlika SD NS 1: 499 ( 1405). redherlikä ib 305 ( 1403) . " redheleka ib 11 ( 1401). redholeka " ib 24 ( 1401) . " redheliga " Lg 3: 363 . ","redelige RK 2: 9124 ; BSH 5: 148 ( 1507) . ","redelighe FM 649 ( 1516) . ","redhalige DD 2: 7 ( 1387) . redeligen. redheligher SD NS 1: 519 ( 1406) . ","redheliger ib 437 ( 1405)),"]},{"a":"redhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) tillreds, till hands, uppenbarligen. - lätt, behändigt. for thy ath the so[m] j henne (ɔ denna bok) läsa, maghin thäs redelighare (facilius) finna thz t[he] wilia haffwa thy skiptis hon j fäm dela Mecht 5 . ","2) redigt, tydligt. " som the . . . bekende thöm grannelica hört hado klaren ok redeligan j sine vpbördh och vtgifft " STb 4: 95 ( 1505) . - redigt, ordentligt, punktligt. ena läst jarn . . . swm the mich redheligha länto NMU 1 . 77 (1391). the for:da päninga skla iak . . . antwardha . . . reedhilika i thera hand i enne summä SD NS 3: 207 ( 1417) . SJ 2: 2 (1474), 8 (1475). huilket arff . . . jenis person kendes fore rettin redeligan och alth opburet haffua STb 1: 10 (1475). ib 2: 179 ( 1486) . " huilke forscrifne c (100) marcker peninge jach kennis mik alle redeligen i ene swmma vpborit " SJ 2: 97 ( 1487) . thil lthen tiidh ath hon syne fulle peninghe . . . redhelighe faa kan Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . thaa lagde mester swen fram . . . her lauerens sotes testamentz breff bewisendess . . . ath thet kom redeligha wth, the gaardha som ther wdhi benämpdes Vg Fornmt I 10: 81 (1524). ATb 3: 360 ( 1527) .","3) ordentligt, förnuftigt, tillbörligt, redligt. - ordentligt, grundligt. boklika konster kunne han swa redhelika, at ey kom nakar hans maki them äptir hans dagha Hel män 167 ."],"e":["reedhilika SD NS 3: 207 ( 1417)","redeligan SJ 2: 2 ( 1474) , 8 (1475); STb 1: 10 (1475), 4: 95 (1505). redeligen SJ 2: 97 ( 1487) . redelingan STb 2: 179 (1486). komp. redhelighare Mecht 5 ), "]},{"a":"redhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["plötsligt, hastigt. " then som nu höghfärdhelika vpfar skal tha redhelika nidhirfara " MP 2: 105 ."],"e":[]},{"a":"redheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) redig, ordentlig, klar. honum war giwit rent oc redhelikit tungo redhe til prädikan Lg 3: 197 . " giff mik redheliga talan (sermonem compositum) " MB 2: 200 . ","2) tillbörlig, rätt. " scrifuar oc owir syndogha redhelikan oc sannan dom " MP 2: 109 . " haffuer wtan al rädeligh saak sath sigh op i moth . . . här swanthe nielsson " BSH 5: 473 ( 1511) . thet oss . . . icke ticker redeligit ware FM 495 ( 1510) . ","3) redlig, hederlig. " är han en god rädligh man " FM 362 ( 1508) ."],"e":["redhelig: -liga MB 2: 200 . ","rädeligh BSH 5: 473 ( 1511) . ","rädligh FM 362 ( 1508) . ","redhelikit Lg 3: 197 . ","redeligit FM 495 (1510)),"]},{"a":"redheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) redig, ordentlig, klar. mik forwärna j mynom ytherstha tima . . . reedhelighit maal, til ytersta siälinna vthgangh SkrtUppb 378 . 2) tillbörlig, rätt. i goda ok redeliga bittalning SJ 2: 2 ( 1474) . ib 8 ( 1475) . at scomagere skole lhaffue redelig köp paa theris sko STb 5: 87 (1515). - (+) tha skipte mates garp oc pedar gregersson medh sith radh medh th . . . (ordet utplånat) sitid hafde thet ta war redast (korrupt? möjl. fel för redeligst) ATb 1: 6 ( 1452) . (?) . . . ath then samma presth, samma prebendha haffuer, skal stadhenom siith redighe (för redelighe?) landhgille ther aff giffue JTb 107 ( 1522) . - Jfr oredheliker."],"e":["redelig: -liga SJ 2: 2 (1474) . n. reedhelighit SkrtUppb 378 ),"]},{"a":"redhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) rätt, rättvisa. beclagandes at honom kan engen redlichet wederfara Reuterdahl Kyrkohist III 2: 547 (1471?). 2) rättrådighet, redlighet. Vg Fornmt 1 8-9: 98 (1488). moth alle äre och rädeligheth BSH 5: 53 (1505, H. Gadh) . ib. ib 73 (1505?, H. Gadh). at the sielff regere och bestyre kune theris ägit i redelighet och skelighet STb 5: 28 (1514). tha vite i vel at äre oc rädelighet thet kräwer at man lather them ey forderfua vthen eller giffue fonger för fonger HSH 17: 72 (1523, Brask) . 3) rätt, det som man efter lag och rätt är plikitg att göra el. utbetala. hwadhd wi ther wm vtsighiande warda for wenskap, rädhelikheyt äller rät, wilia the oc skola thet vppa badha sidhor swa halda Rydberg Tr 3: 161 (1436 samtidig avskr.). GPM 2: 18 ( 1506) . " anamede han kiörtelen . . . aff hustrv anna . . . med redelighet STb 5: 342 (1521, Kop). - Jfr oredhelikhet. ""],"e":["rädhelikheyt . ","redlichet . ","redelighet . rädelighet),"]},{"a":"redhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) rätt, rättvisa. " om ena skraa ok rethtelssä bok, innehollandes och wthryckiandes om theres embethes retferdughet och redeligheth " BS 34 . " thet oss eller waare samworne bröder eller fädernis rikä til äre oc rädhälighet liff och gotz aagällä kan " HSH 19: 11 ( 1501) . till alle äre och rädelighet redebogen ib 132 ( 1506) . emoth alle äre och rädelighet ib 20: 71 ( 1506) . " i äre ok rädelighet " FM 133 ( 1502) . BSH 5: 53 ( 1505) . ath i budhe al deel til frydh, rolighet och rädeligh[et] med rethegangh ib 89 ( 1506) . Flere af dessa ställen kunna föras till 2. ","2) rättrådighet, redlighet. " wid theres äre och rädelighed " BSH 5: 95 ( 1506) . skal rigsins sloth och slotzloffuen sta hans herredöme epith fore j al redelighet FM 189 ( 1504) . ","3) rätt, det som man efter lag och rätt är pligtig att göra el. utbetala. iag skal göre ider alle then redeligheth som en fattwg thro tienere bör syn käre herre och höwitzman göre FM 567 ( 1512) ."],"e":["redelighet . ","rädelighet . ","rädhälighet )"]},{"a":"redher","b":"nn","c":"","d":["red, näste. thenne fughllin gör sik redher älla boo af gamblom thingom Bir 1: 299 . " hwarre siäl redhis redhir älla boo af trudhnom thingom " ib. " at wt gaa af thonom badhul älla redhir " ib 301 . " modherin vt ledhe . . . vngana af redhrenom " ib 300 . ib 302 . " thz är een ondhir fughil som oreenth gör i sith redhir " GO 204 . wipan wil hägna aal markin ok gethir ey wart sith eghit redhir ib 1071 . ib 693 . Jfr redhe, redhre."],"e":[]},{"a":"redher","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr biugret."],"e":[]},{"a":"redhilse","b":"nn","c":"","d":[" äru kräsligen redilse (apparatus) mz owirflödoghet til krpsins tarff SpV 139 . Jfr fore-, til-redhilse (även Sdw 2: 647)."],"e":["redile )","tillrustningar . ","delicie"]},{"a":"redhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? beredelse. Bir 2: 35 ."],"e":[]},{"a":"redhläghil","b":"nn","c":"","d":["lägel afsedd att medföras under ridt? vnum par reedhlæglæ SD 5: 572 ( 1346) . Jfr sadhulkar."],"e":["reedh- )"]},{"a":"redhlös","b":"av","c":"adj.","d":["redlös, hjälplös. " waktadhe pilten at han ekke skulle noghors redlös swa faara eller falla at han wordhe siweker igen " Lg 3: 378 ."],"e":[]},{"a":"redhning","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr be-, garpa-, mat-, tilredhning (även Sdw 2: 647)."],"e":[]},{"a":"redho","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) redo, beredd, färdig. " om morghonin legdhe riddarin skip oc badh thz redhe wara mz alle redheo " Prosadikter (Sju vise m) 166 . " tha loffwadhe han redha iärn vtgiwa innan fastugangh " ATb 1: 276 ( 1467) . " hustrun stod rede med swa mange quinner . . . ytermere war oc nw al näpmdin rede til at väria henne Uppl Lagmansdomb 15 (1490). - om rättssak: beredd, redo för förnyad handläggning. thenna misförmningena gafwm wi til i swa matto at ware thet swa at mattis brytir fotoganom ok radena i mot . . . tha skal hanum thetta ärindit staa oppit ok redo ok al annwr ärinde som han mot os brwtit ok giort hawir " ATb 1: 122 ( 1460) . - (+) thenne efterscreffne sathe redho appa benken ok vildho väria kristjern JTb 73 ( 1481) (jfr: thenne xii sath redh vm wlff skrädare ib). - Jfr vidher- (Sdw 2: 958), vägha-redho (Sdw 2: 1022). 2) reda, kontant. þa sculu redho ingielden oc sakören af þem skiptas i tv Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . siwtio stocholmeska reda peninga SJ 2: 47 ( 1479) . " för vj mark swenska redepeninga " Brasks Kopieb 12 ( 1505) . för 60 suenska redepäninga ib 25 ( 1515) . ib 11 ( 1518) ."],"e":["redo ATb 1: 122 ( 1460)","reda SJ 2: 47 (14779); Brasks Kopieb 11 ( 1518) . ","redhe Prosadikter (Sju vise m) 16 . ","rede Uppl Lagmansdomb 15 ( 1490) , ib; Brasks Kopieb 12 ( 1505) , 25 (1515)), "]},{"a":"redho","b":"ab","c":"adv.","d":["redan. " han war thrättan aara redho " Al 559 . RK 2: 2918 . MB 2: 164, 322 . Su 58 . Jfr alla redho."],"e":["redha RK 2 . 2918; MB 2: 164, 322 ; Su 58 ),"]},{"a":"redhoboilse","b":"nn","c":"","d":[" ? beredelse. huat är dröuilse vtan dygdhanna redhoboilse (præpraratio) Bir 2: 39 ."],"e":[]},{"a":"redhoboin","b":"av","c":"adj.","d":["1) beredd, i ordning, färdig. thwfall fruct är mik här redhobogin (patet) j thässan andans radz nadh SpV 512 . " ta vare the redhebo ok ville hwghe hanss heshe (så!) vth " BSH 5: 322 ( 1508) . ","2) färdig, till städes, till hands, redo. vppa forrördha stadhfästilse . . . haffuom vj . . . goodh breff oc jnsighle heel och halden allom them redhoboen som them see vilia Vårfrup 139 . " jndefessus a um otrötter oc altiidh redaboen " GU C 20 (hand 2) s. 21. thätta goda ok fria wilkoreth war jngom människiom giffuit eller redabot för än wa härra jhesus loth sik födha MP 4: 33 . " herman bosseskytte skal . . . altid ware staden redebon, nar behoff görs STb 5: l8 (1514). "","3) färdig, beredvillig, redobogen. Se Sdw 2: 1284. stodo tesse epterscriffne fore rettin redhaboe ath gaa lagh medh per olsson STb 1: 15 (1475). ib 52 ( 1476) , 184 (1478). olaf . . . gik lagh medh xij dande men oc var redoboden medh ändra twa tylffter oc giorde lagh ther före ath . . . ATb 2: 76 ( 1476) . ib 145 ( 1479) . " gripp til swerdet ok medh thynom eighnom handom offra eendha sonen, redhabonan at offras medh ysaac J Buddes b 81. " SpV 179 . SvB 403 (b. av 1500-t.),. thän thorf ey räkna sik vara cristin, som ey findir sik wara redhobonan at dö for gudz skuld Hel män 124 . SkrtUppb 153 . STb 5: 314 (1520, Kop). dag oc nath skule j finne oss altid redebo oc welwilioge tiil . . . gerne göre wele med liiff oc makt ib 327 (1521, Kop) . " ziazaa är en sten . . . then honom bär är redoboghen trätta, oc til londa dröma " PMSkr 493 . Troj 12 . " sedan wtwalde konwng priamus . . . anthenor . . . som skulle fara thetta ärandhe tiill grechana anthenor war lydakteliga redabogen ther tiill " ib 42 . JMPs 402."],"e":["redhoboen Vårfrup 139 . ","redhobonan Hel män 124 . red(h)obog(h)in SpV 179, 512 . red(h)obog(h)e n SkrtUppb 153 ; PMSkr 493 ; -boghna JMPs 402. red(h)oboden ATb 2: 76 ( 1476) , 145 (1479). rädhoboen SvB 403 (b. av 1500-t.). redaboen GU C 20 (hand 2) s. 21. redabo STb 1: 184 (1478). n. redabot MP 4: 33 . ","redhabonan J. Buddes b 81. m. pl. redhaboe STb 1: 15 (1475), 52 (1476). redebon ib 5: 8 ( 1514) , 314 (1520, Kop). redabogen Troj 12, 42 . "]},{"a":"redhoboinhet","b":"nn","c":"","d":["beredvillighet. at thera godha wilia redhaboenhet skuj androm kwnnogh wardha Vårfrup 127 . " j haffden annars hafft för onda redhebohetena . . . til at synda " SkrtUppb 178 ."],"e":["redoboghinheth PMBref 299 ( 1508)"]},{"a":"redhoboinhet","b":"nn","c":"","d":["beredvillighet. " for edhers lydhno redheboghenheth (promptiudinem) " SD 3: 133 (öfvers.). ib 4: 679 (öfvers.)."],"e":["redheboenhet SD 4: 679 (öf vers.). redheboghenheth), "]},{"a":"redhopänningar","b":"nn","c":"","d":[" Se redho 3."],"e":[]},{"a":"redhosven","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " johanni redhoswen " KTb 42 ( 1418) . SJ 2: 127 ( 1488) . STb 3: 336 ( 1497) . Stock Skb 16 (1516-17). VKU 20 ( 1541) ."],"e":[]},{"a":"redhre","b":"nn","c":"","d":["= redher. " thu bygger thin redhra ower fastasta hall " MB 1: 417 . " äggiadhe hon thöm altidh at byggia mz fatikom christo i fatikdomsins redhra " KL 331 . Bir 1: 299 . Ber 157 . Su 386 . Jfr redhe."],"e":[]},{"a":"redhskapa","b":"vb","c":"v.","d":["tjena, uppassa, gå till handa. med prep. for. hon . . . thiänte honom ok hans discipulis oc redhskapadhe fore them (ei et discipulis ministravit) Bo 70 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"redhskaper","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) utrustning, utstyrsel, tillbehör, inventarier, redskap. . . . mina quärn . . . meth allom then rescap ther til lhörer SD NS 3: 101 ( 1416) . - verktyg (koll.). vm eldher lös wardher . . . tha haffui hwar man swadana rätskapp som ther tilhör STb 1: 443 (1462, Burspr). matis . . . pantsätte . . . sina smidio städh oc allan reskap ATb 2: 24 ( 1473) . DD 1: 148 (1492, nyare avskr.) . . . ath faa sith reschapp ath vptaga och behielpa vrakit STb 3: 121 ( 1493) . Stock Skb 120 ( 1519) ."],"e":["reskaper: -scap SD NS 3 . 101 (1416)","rätskapper: -skapp STb 1: 443 (1462, Burspr)), ","redhskap (reschapp STb 3: 121 (1493)), "]},{"a":"reds","b":"ab","c":"adv.","d":["till reds, redo. huarth i wile haffua them, tha är the redz BSH 5: 156 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"ref","b":"","c":"","d":[" , se rif."],"e":[]},{"a":"ref","b":"","c":"","d":[" , se rif."],"e":[]},{"a":"ref","b":"","c":"","d":["rev. " til ath tka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh nooth näth reffw. kroka " PMSkr 364 . Jfr gäddo-, lykko-ref."],"e":["reffwa ) , subst. "]},{"a":"reformera","b":"vb","c":"v.","d":["reformera, återstålla, omskapa, förbättra. " tesse godemen . . . som schulle vare testes medh helmich publico notario til war stadz priuilegia, som han . . . haffuer reformereth och jnstrvmentereth " STb 3: 208 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"reformera","b":"vb","c":"v.","d":["reformera, återställa, omskapa, förbättra. gifui hanom wald oc makt binda oc lösa näfsa oc reformera VKR 71 . min likame reformeras (refloreat; möjl. läst reformatur) i thik Su 416 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"reformerning","b":"nn","c":"","d":["reformering, återställande, omskapande. o hwru mykydh onth skal them warda, som hindra hälgha renliffnadz reformerning JMPs 314."],"e":[]},{"a":"regera","b":"vb","c":"v.","d":["1) regera, styra, leda. styrdhe regerandis j stadhen esebon MB 2: 37 . reghera a sins fadhers wäghna ib 259 . ib 350 . regerade han israel ib 111 . ib 78, 96 . Di 20, 116, 162, 299 . wart thz landet aff qwinnom styrt oc regerat Lg 3: 683 . thy at han (Gud) all tingh regerar oc oppe haldher LfK 30 . " capitenaren som regerar oc skikkar stridz folkith " PM 1 . kesarens mästare, som regeradhe hans gardh oc höghmäles saker Lg 3: 190 . " skulu twa systra hwar dagh regera chorin " Bir 5: 66 . " han reegerer thenne späll " RK 3: 2643 . " ib (Till. om Chr. II., red. B) 6228. "","2) leda, rikta, inrätta. alla mina akt oc gärnigga intil thin wilia regera (dirigeres) Su 85 . ","3) herska, råda, vara gängse. regeradhe ther mangzskona plaghor i thz riket Lg 3: 703 . " nar pestilentie regerar " LB 7: 305 . ","4) regera, rasa. " regeret ther som en gallin man " FM 215 ( 1504) . ib 555 ( 1512) . regera sik, ställa sig, bete sig, förhålla sig. tik swa stäl oc regera Su 243 . LfK 135 . " hurw han skulle sigh regera " RK 1: (sfgn) s. 175 . " sik prislik regera " MD 449 . wtan han . . . haffwer . . . i rättfärduga strid sik wel regerat ib (S) 240 . " skal folkit regera sig epther som isin sig haffwer " BSH 5: 348 ( 1509) ."],"e":["reghera MB 2: 259 ; ","-ade ib 350 . reegere. ","rägera: -ede Di 299 . "]},{"a":"regera","b":"vb","c":"v.","d":["1) regera, styra, leda. ther förre ath jak reggera thette här slotthet GPM 2: 339 ( 1509?) . at the sielff regere och bestyre kune theris ägit STb 5: 28 (1514). botzmen ther nepligen skippen reggere kunne HSH 17: 69 (1523, Brask). att XII man aff hvarie sokenn regerer kyrkenes ärende med kyrkeverdene Linkbiblh 1: 176 (1525, Brask) . hon haffde lätidh wrangha män oc gudz hädara regera j sinom gardhe JMPs 407. 2) leda, rikta, inrätta. ligga bakom, inspirera? at prästen i henemora han reger ar möket ont GPM 2: 418 ( 1506?) . 4) regera, rasa, bråka. STb 1: 396 ( 1482) . effter han . . . regerer om netterne medh sine granner . . . och slaar dörar swnder ib 2: 508 ( 1490) . " ath han hade regeredh ner jens mwses hustru ok huggit alt bordit forderffuet " ib 517 ( 1491) . pedher . . . zacker til iij marck fore werie han hemlöp epter oc regerede medh her pa torgit ib 3: 297 ( 1496) . ","2) röra sig. polidarius war myket tiok oc feeth oc twng ath han horkad napliga gaa oc sig regera Troj 75 . ib 187 ."],"e":["-ar . ","-adhe . ","-er STb 2: 508 (1490) ; Linkbiblh 1: 176 (1525, Brask). -ede STb 3: 297 ( 1496) . sup. -edh ib 2: 517 ( 1491) . ","reggere HSH 17: 69 (1523, Brask). 1 pers. pres. reggera GPM 2: 339 ( 1509?) ),","regera sik , 1) ställa sig, bete sig, förhålla sig. än regerar tu tik ylla lj lthyno volde J Buddes b 147 . ställa sig, inrätta sig. aff tessom äffterscriffna kännedom (ɔ väderlekskalender) ma akermannen äller syö men sig regera j nokre matto PMSkr 367 . "]},{"a":"regeran","b":"nn","c":"","d":["1) regering, styrelse, ledning. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 38.","3) regerande, bråk, ostyrighet. " per jönsson skypper zacer til xvlj mark ffore regeren j gildestuen STb 4: 101 (1505). ""],"e":["-en )"]},{"a":"regeran","b":"nn","c":"","d":["1) regering, styrelse, ledning. aldra creatura skipilse nidhergaar oc komber aff högxta guddomzsens regeran äpther natwrennas skipan Su 23 . om thu . . . förstodhe aldra himblana oc planetor regeran oc stadhga ib 171 . ","2) sätt att regera? beteende? kungiordhe honom alla demetrij oc regeran (för gärninga oc regeran? enuntiavit ei quanta fecit Demetrius) MB 2: 259 ."],"e":[]},{"a":"regerare","b":"nn","c":"","d":["styrare, ledare. " o aldra sötaste hugswalare thän hälge ande, wplysae oc alla dygdha giffuare, styrare oc regerare " SvB 27 (b. av 1500-t.). Gers Frest 1 ."],"e":[]},{"a":"regerilse","b":"nn","c":"","d":[" ? regering, välde. thin likamlekin sinne oc kropsen regerilse (för rörilse? motus sensualiatis) skal thu nidhertrykkia Su 50 ."],"e":[]},{"a":"regerilse","b":"","c":"","d":[" , ln. pl.? regering, välde. - regering, styrelse. the ther eptir tik koma i forscripnes kirkios regiment och regerilsse SD NS 3: 516 (sl. av 1400-t.). - ledning, befäl. styremannen haffwer makth wm alth annath som höre til skipsens regerilse PMskr 11 f."],"e":[]},{"a":"regering","b":"nn","c":"","d":["regering, regeringstid. " i konwng hans regeringh " BSH 5: 175 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"regering","b":"nn","c":"","d":["2) omhändertagande, omvårdnad. här knwtz godz . . . lhaffuer gwnnar fynkelson j regering GPM 2: 17 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"reghel","b":"nn","c":"","d":[" ? regel, stadga (för klosterlefnad). thera ordens reghel SD NS 1: 381 (1404, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"reghla","b":"nn","c":"","d":["1) regel. " toke sik thz for reghlo " Bo 100 . " hafwandis mz sik kyrkionna reghlor. stadhgha. lagh oc skipan " Gr (Cod. D) 417. Bo 82 . Lg 291 . - regel el. stadga för klosterlefnad, klosterregel, ordensregel. är thessin reghlan oc reghlo stadge oc skipilse ofuirläsin oc ranzakadhir VKR 46 . ib 47, 57 . " thetta lefuerne hawär styrilse reghlo ok stadhgha sin i huariu renliwe liuräne " KS 3 (6, 3) . äftir thässa reghlonna budhi KL 255 . " reghlonna fasta " Bo 135 . " thän lifnadh burdhe först . . . sanctus robertus ok giorde (han) aff sancti benedicti reglo mz hardhare sidh ok reglo ok lifnadh " Bil 784 . Bir 1: 357, 361 . " idhir äru til räghlo gömt fyra godh thingh " ib 358 . augustinius hiolt rätta regla for än han wardh biscopir ok forlät ey reglonna lifwirne j biscops dömeno ib 359 . jak sände til thik the reghlo som jak siäluir diktadhe hulkin som byrias ok skal haldas j vazstena klostre ib 2: 247 . " vm thu hafdhe vaktat ok gömpt thina lofwan oc reklonna vidhirgango " ib 324 . ib 4: 16 . VKR 63 . " meer än vara reghlo lofwan (religio) tilsighir " Bo 62 . " j sanne thera reghlo gömo " ib 1 . " bryther sina reghlo " Ber 165 . ib 166, 167 . LfK 164 . ","2) orden. " som sliolika oc glömslika liua i thesso reghlonne " KL 255 . " waro af sancti dominici reglo " Bir 1: 354 . ib 356, 358, 359 . " idhra reghlo constiuciones ella noghra andra reghlo skipilse " VKR 3: ib 9 . " reglona gangklädhe " ib 57 . " reghlonna siäng " ib. " forsmadhwm renlifwesens ok reglonna klädhwm " Ber 29 . " i then hellige regle till dödhen bliffua " RK 3: (sista forts.) 4566. - Jfr renlivis reghla."],"e":["räghla: -o Bir 1: 358 . ","rekla: -onna ib 2: 324), ","reghlo bok , ","reghlo brut , ","reghlo göma","regla- )","reghlo hald","-hal )","reghlo hampn , ","reghlo kiurtil","-kiortil: kiortilin Bir 4: 19 ; ","-kiortlom VKR 12 . " reghlo kiortel ib 66), ","reghlo klädhabonadher , ","reghlo lovan , ","reghlo punkter , ","reghlo sanger , ","reghlo stadhge , ","reghlo time","regholo- )","reghlo thysta , ","reghlo ärvodhe , "]},{"a":"reghla","b":"nn","c":"","d":["1) regel. - klostrregel, ordensregel. FOVkl 210 ( 1444) . " kloster folgx räghla hwilken them bör at wita SkrUppb 248. 3) om person (el. personifiation): rättesnöre, förebild. sancta anna . . . alla hionalagha lregla oc patrona " SvB 382 (b. av 1500-t.). thu (ɔ starkhetzsens dygdh) ästh stridena ffrw, oc sidanna regla JMPs 293. - Jfr klosterreghla."],"e":["regla . ","räghla )","reghlo brut","reglo- )","*reghlogivin","reglo- )","reghlo göma","regla- )","reghlo hald","reglo- . ","reg (h)la- PMBref 301 ( 1508) , 305 (1510). -hal),","*reghlo thing","reglo ting )"]},{"a":"reghlelika","b":"ab","c":"adv.","d":["enligt regel, enligt ordensregel. som ordinis personar tilbör reglelika haffwa LfK 160 ."],"e":[]},{"a":"reghleliker","b":"av","c":"adj.","d":["som är i enlighet med en given regel. thenna reglelika tidher offrar . . . jak tik til loff SVB 279 (b. av 1500-t.)."],"e":["regle- )"]},{"a":"reghnera","b":"vb","c":"v.","d":["1) regera, styra. " regneradhe j asor " MB 2: 78 . " regnerade han offwir israel " ib 111 . ib 114 . ","2) råda, ega rum. tha nakar thordyn mäst rägnere Al 10429 . " för then pestilencia her regnerer " FM 228 ( 1505) . ib 670 ( 1517) ."],"e":["regnera . ","rägnera . "]},{"a":"reghnera","b":"vb","c":"v.","d":["3) ställa sig, bete sig. j skulin frögdas säligharen, ok gladharen skulin j räghnera (iocundisque regnabitis) SpV 340 ."],"e":["räghnera )"]},{"a":"regiment","b":"nn","c":"","d":["1) regering, styrelse. GPM 2: 300 ( 1508?) . 2) = regeran 3. är thet och, ath han begynnar noghat regimenth ellir plass jnnan then tidhen, tha skal all lhans sak staa oppen meth honom STb 2: 148 ( 1486) . - Jfr värulds regiment (Sdw 2: 1064) samt regimente."],"e":["rege- )"]},{"a":"regiment","b":"nn","c":"","d":["regering, styrelse. " swa munde hans regiment sich enda " RK 2: 2764 . " got regement törffue wy nw widh " ib 8240 . " ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. " PK 239 . Su 229, 230 . MB 2: 241 . BSH 5: 27 ( 1504) . HSH 20: 252 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"regimente","b":"nn","c":"","d":["regering, styrelse. " haffue honum alffuarlige straffat för hans förderffuelige regemente " BSH 4: 226 ( 1497) . - sätt att styra och ställa till, sätt att gå till väga. iak haffwer nw fornommith, at vnderleget regemente her i rikith begynnes BSH 4: 278 ( 1501) ."],"e":["regemente )"]},{"a":"regimente","b":"nn","c":"","d":["regering, styrelse. styrelse, ledning. nogen . . . man, som regementhet oc förhandlingen kunde före med thesse knekter bäter än her tiil skeeth är STb 5: 360 (1522, Kop) (möjl. att föra till regiment)."],"e":["rege- )"]},{"a":"register","b":"nn","c":"","d":["register, förteckning. HSH 16: 112 (1527, Brask) . - registratur. j rykesins register STb 4: 8 (1504). slotzfogthen . . . loth läse ith register för them . . . hulken scrifft som swa lydde: (o. s. v.). STb 5: 273 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"register","b":"nn","c":"","d":["register, förteckning. iiij (4) andre (näml. personer) . . . som inthe scriffue waare i registreth BSH 5: 140 ( 1507) . " ther lönthe jak swänene vtaff, effter som thetta registher inneholler " ib 236 ( 1508) . ib 342 ( 1509) . - registratur. vij haffwe . . . befalet thetta registrerat i rigsins register HSH 20: 257 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"registrera","b":"vb","c":"v.","d":["registrera, införa i register el. registratur. bleff . . . som här näst epter registrerat staar SJ 8 ( 1422) . " befälto scrifuarenom laurenze at registrera ok inscruffua thässen brefuen " ib 33 ( 1426) . BSH 5: 354 ( 1508) . vij haffwe . . . befalet thetta registrerat i rigisins rgister HSH 20: 257 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"reka","b":"vb","c":"v.","d":["drifva omkring. lij landom reka Al 1360 ."],"e":[]},{"a":"rekbo","b":"nn","c":"","d":["person från REkarna, rekbo. sudhermanni, qui dicunter reekbo Scr. rer. svec. II . l1: 128. - ss tillnamn klauus reekboo ATb 1: 157 ( 1461) . Jfr ib 4: 234."],"e":["reek- . ","-bo Scr. rer. svec. II . 1: 128) , "]},{"a":"rem","b":"","c":"","d":[" subst. thaghan ioseph cum a händar irl´m (ɔ Jerusalem). / iutha gingu uutt geen han mz gläthe oc mikin rem (för sem = sömd?) Saml 34: 280 . "],"e":[]},{"a":"rem","b":"nn","c":"","d":["tillverkare af remmar; gördelmakare. ss tillnamn. " henrik remeslagher " SD NS 1: 29 ( 1401) . bidher iak . . . pädhar henricsson . . . ok henrik remaslaghara . . . lata sin incigle hängia för thetta breff ib 31 ( 1401) . SJ 8 ( 1423) ."],"e":["reem . ","remar ) , "]},{"a":"rem","b":"nn","c":"","d":["rem. " de cute non propria scinditur absque bria man skär breda reem aff annars mans hwdh " GU C 20 s. l61. Troj 30 . Jfr har-, nala-, sadhul- (Sdw 2: 295), skiold- (Sdw 2: 367), svälbe-rem (Sdw 2: 571), ävensom binde reem GU c' 20 (hand 2) s. 84. "],"e":["reem . ","remma PMSkr 534 ) , ","*rema skor","-skoo )","remaslaghare","remo- SD NS 3: 66 ( 1415) . ","-slagare . ","-slager KTb 154 ( 1439) ), ","*rema snidhare","reme- . ","snidere . ","-snydare )","*rema stövel?"]},{"a":"remare","b":"nn","c":"","d":[" = rema snidhare. ss tillnamn. STb 2: 4 1483)."],"e":[]},{"a":"ren","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ren, fri från smuts. skal thet hus . . . liust, rent ok lustelikt innan wara KS 41 (106, 44) . bord bonadhr . . . ren ok faghr ib. " sa han ena kiäldo skära oc rena " Lg 91 . " reent silke " ib 93 . - ren, fri från det som betäcker el. är fäst vid ett föremåls yta. tak ena naatbakko ok plukka rena LB 10: 7 . ","2) ren, klar, oblandad. aff reno gul ok silf Bil 321 . Fr (Cod. B) 2339 . ","3) ren, öppen, fri från is. om vatten. thz första syön worde reen RK 2: 6538 .","4) ren, fri (från). swa myklo renare stadh aff storm oc ont wädher MB 1: 123 . " thins hiärta kar tomt ok rent af thik ok thinom lusta " Bir 1: 319 . " ren . . . af allom syndo söör (söör sedan utskrapadt) " Bu 10 . Bir 1: 4 . Al 6324 . " vardho the rene aff sinne soth " MP 1: 19 . fra siwkdoom . . . reen Al 6154 . ","5) klar, tydlig. fik han rena syn Bil 864 . " fik rena hörsl " KL 95 . rent mal oc sniält MP 1: 240 . " rent ok clart maall " Lg 3: 579 JP 34 . ","6) ärlig, fri från svek. slozsloffuan är ey reen RK 3: 2571 . " jak skal mina edher holla rena " MD (S) 212 . ib 261 . ","7) ren, obesmittad, kysk, oförvitlig. giorþe þöm . . . goþa ok guþleka rena ok liusa sum vm gingu mäþ hänne Bu 10 . " tekna mariam . . . varaa rena mö ib. " ib 62, 63 . " finnas reen for gudhi " KL 289 . " floria heet the stolta rena " Fr 1899 . ib 2033, (Cod. B) 2998. MD 449 (dessa fyra sistn. ställen böra kanske föras till 8). haua faghra sidhi ok rena KS 54 (136, 58) vil haua rena þiensit Bu 188 . rent samwit KL 170 . " ren är the bön, hwilka som ey dröfwa fanytta thanka " Ber 135 .","8) utmärkt, förträfflig? the ädela rena frwa RK 1: 501 . - n. adv. alldeles, helt och hållet. jak skulde swa reent hafwa fordarfwat oc affskrapt nabal ST 219 . han ridher swerige reenth (rundt) om kringh RK 3: 982 . - Jfr iäm-, o-ren."],"e":["reen . ","renn L. "]},{"a":"ren","b":"nn","c":"","d":["ren, cervus tarandus. HSH 29: 27 (1424, nyare afskr.). theres rener ok alth theres godz thogo the borth BtRK 344 (1490, orig.) . "],"e":["renshudh , "]},{"a":"ren","b":"nn","c":"","d":["ren, cervus tarandus. Se Sdw 2: 1284. jtem bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge ok reen Svartb 70 (1345?). nw sa olifernus mykin här som hundradha sinom waro snarare än diwr thz som reen heter Prosaditer (Karl M) 280."],"e":["reen )"]},{"a":"ren","b":"nn","c":"","d":["ren (mellan åkrar el. landra ägor el. vid dike el. väg). Se Sdw 2: 1284. then fyällin haffuir, ma i hwario dykeno slaa badha renar ok gaardh a ytra reen sätia Sd NS 3: 358 (1418). . . . oc skulu staffwa sätias vpat the rennene, som löper mellan bolstadhanna ginom gerdhet ib 452 ( 1419) . (?) all lhans eghedeel . . . meth ager och ägn, skow och fiscawatn, reensten (för reen ok sten?) och räthokheeth SD NS 3: 167 ( 1416) . Jfr akra ren. "],"e":["reen . ","-ar ) , ","*rena hovudh , "]},{"a":"ren","b":"nn","c":"","d":["Jfr bolstads-, fughla-, gangoren."],"e":["rena gödsl , ","rena göþning , "]},{"a":"ren","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ren, fri från smuts. hwar man gör rent i staden, som tilbör, widher the brut ther tilhöra STb 1: 446 (1462, Burspr). cameraswen bör . . . halla hans cläder reen Arnell Brask Biᴵ 30. - i bild. . . . och göre för reenth för sinne hustrv dör ATb 1: 383 ( 1472) .","6) ärlig, fri från svek. at gudh for idhra böne giffui mik goth samuith, hiärtans idhurgha, ren scrifftamaall SvB 366 (omkr. 1500). at thin son, oc thu matten thäs hällir hwilas när mik, at hiärtat är ränth moth idher badhom ib 336 (b. av 1500-t.). 7) ren, obesmittad, kysk, oförvitlig. off allum renom dyurom tagh syw et syw GU c 20 s. 569. at wisdommen skal wara rörlikin ok stadoghir, wndhirstandit rent (mundus) ok qwemmelikit SpV 545 . giff mik skäl oc ränth sanwith, badhe j helbrigdho oc siwkdom SvB 402 (b. av 1500-t.). - n. adv. alldeles, helt och hållet. . . . ath maltit war rent forderffuat Stb 3: 16 (1492). sva martte her nagat rades met vare unga metborgare at the ey staden rent uthblottade Hist Tidskr 1: 399 (1508). Jfr oren."],"e":["reen . ","ränth SvB 336, 402 (b. av 1500-t.) ),"]},{"a":"rena","b":"ab","c":"adv.","d":["alldeles, helt och hållet. tha ärom wj jo förgongne reena RK 2: 2108 . ib 3177 . MD (S) 257 . Su 164 . " rykte armen reen fran kroppenom " ST 143 ."],"e":["reena . ","rene RK 2: 3177 . ","reen ST 143 ),"]},{"a":"rena","b":"ab","c":"adv.","d":["2) ärligt, utan svek. the gode men . . . antuorde ther op theris slotzloffuen rene och erlige, som tilborligit war STb 4: 258 ( 1512) ."],"e":["rene )"]},{"a":"render","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"renfana","b":"nn","c":"","d":["renfana, tanacetum vulgare Lin. " tagh . . . renefano stötta " LB 7: 35 . ib 190 . " lagen aff renefanw " ib 255 . " taga renfana " ib 261 . ib 290, 337 . "],"e":["reenfane LB 7: 337 . ","renefana . ","renafana LB 7: 190 )","renfanu blomster","renefane- )","renfanu frö"]},{"a":"renfärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["rent, kyskt. renferdhelika lifwa ST 426 ."],"e":[]},{"a":"renfärdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["kysk. Se Sdw 2: 1284. LB s. 492 . " at hon enkte älske wthan gudh ok alla renfärdheligha for gudhz skul " SkrtUppb 7 ."],"e":["-ligher )"]},{"a":"renfärþogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ren, ej oskärad. skipin swa, at i ärin renfärdhoghe (sanctificamini) MB 1: 393 . " män gato siällan gömt sik swa länge renfärdhogha, at the nalkahdos ey thässkyns orenom thingom " ib 508 . ","2) ren, helig, obesmittad, kysk. en nunn . . . renfärþogh vm allan sin limnaþ Bu 418 . " vil haua rena þienist ok renfärþokt þienisto folk " ib 188 . " sanctus a wart maal . . . thz thydhis . . . äpter rät latiins maal renfärdhogher oc faster " MB 1: 368 . " j skulin wara hälghe oc renfärdoghe (sancti), fore thy iak är hälgher oc renfärdogher " ib 360-61. ib 369, 370 . " hafdhe ena godha ok renfärdogha hustrv " Bir 1: 12 . " mz eene renfärdhoghe oc skäre iomfru " ST 215 . " hafwa ena renferdhogha oc rena siel " ib 427 . " renfärdhokt lifwirne " ib 424 . ib 426 . -återhållsam, fri från kättja. om djur. thz dyurit (elefanten) är swa renferdhukt, at thz haldir sina rätto tidh mz sinom maka ST 215 . " al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka ok blandas ey medh androm til sin kiutlika lusta ok wita sin tima " KS 33 (86, 36) . " renfärdoght diur ib. ""],"e":["renfärdoght . ","renfärþokt Bu 188 . ","renfärdhokt ST 424 . renfärdhukt ib 215. renferdhukt ib),"]},{"a":"rengiärn","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr iämrengiärn."],"e":[]},{"a":"renhet","b":"nn","c":"","d":["1) renhet, renlighet? ther är menliga then skönesta renheth (förträfflighet? rikedom?) ther ¨nagar man aff säghia weeth bade mz hws ööl brödh oc math RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . Jfr renlikhet 1. ","2) renhet, oförvitlighet, helighet. en hälogh dyrkan, i hwilke dyrkas en sandher gudh, oc mz aldra mildasta renhet bekännes LfK 17 ."],"e":[]},{"a":"renkalver","b":"nn","c":"","d":["renkalv . . . ok huar tiendhe reenkalf göres till tyende Svartb 70 ."],"e":["reen- )"]},{"a":"renleker","b":"nn","c":"","d":["1) renhet, snygghet. the aktadho yttra renlekin (munditiam) ok äkke indra Bo 115 . ","2) renhet, kyskhet. " at göma renlek " KL 91 . " marie renlekir " Bo 42 . ib 82 . KL 170, 297, 298 . MP 1: 20, 21, 28 o. s. v. Mb 1: 150. Bir 1: 20, 96, 347, 2: 106, 3: 314 . VKR 20, 57 . Lg 332, 3: 396 . - Jfr orenleker."],"e":["renleeker: -leek MB 1: 150 ; KL 170 ; ","-leeks ib 298 . ","reenlekir Bir 1: 20 . ","reenleekir VKR 20 . ","renliker . ","-lik KL 297 ; MP 1: 20, 35 ; ","-likesens KL 297 ; ","-likin Bir 2: 106 . ","reenliker: -lik KL 297), "]},{"a":"renleker","b":"nn","c":"","d":["2) renhet, kyskhet. renleksins (castilatis) lilior skina thär j sinom hwita lith SpV 493 ."],"e":["reenlegh Mecht 273 ) , "]},{"a":"renlif","b":"nn","c":"","d":["renlevnad, kyskhet, jungfrudom. " celibatus . . . iomfrvdom ok renliff haffuande " GU C 20 s. 93 . thän daghin . . . oppa hwilkom thu . . . elizabeth, mädh sigher forfoor thän gambla renlifsens owen SvB 402 (mot sl. av 1400-t.). - Jfr Sdw 2: 251 s. v. renlive. "],"e":["*renlifs folk , ","*renlifs liverne , ","*renlifs människia , "]},{"a":"renlifhet","b":"nn","c":"","d":[" = renlif. castimonia ie i[dest] castitas renlifheth (skrivaren har först skrivit renheth men sedan ovanför ordet tilskrivit lif) GU C 20 s. 84 . Gers Frest 31 ."],"e":[]},{"a":"renlifliker","b":"av","c":"adj.","d":["kysk. " war barnet natwrlika milt oc renlifflekit " Lg 3: 159 ."],"e":["renlifflekit Lg 3: 159),"]},{"a":"renlifnadher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*renlifnads folk","renliffnadz- )","*renlifnads man","reen- )"]},{"a":"renlifnadher","b":"nn","c":"","d":["1) renlefnad, kyskhet, jungfrodom. lowadhe gudhi renlifnath oc iomfrvdom MB 1: 397 . LfK 231 . " mik ingifwa til renlifnadh oc lydhno til gudz thäiänist i vazstena klostir " SD NS 1: 201 ( 1402) . ","2) klosterlefnad. oppa hwilkom trem fwnderas oc grwndhas aldher renlffnadher LfK 13 . " först beskriffwas hwat religio är som är renliffnadher " ib 17 . " augustinus sigher at sandher renliffnadher är en hälogh dyrkan, i hwilke dyrkas en sandher gudh, oc mz aldra mildasta renhet bekännes ib. Jfr 4. "","3) orden, klosterorden. at han (Franciscus) skulle afla oc födha . . . twäggia handa renlifnadha KL 326 . " andre wingardha som äru andra renliffnade äru j nakre matto ödhelagdh " Bir 4: 5 . " planta en nyan wiingardh som är en ny renliffnadhir " ib. " huilke . . . mangskona closter oc renliffnade stiktadhe oc opböriadhe " Su 53 . VKR 9, 18 . Bir 4: 3, 6, 8, 9 15, 17, 31, 33, 34, 35, 38, 39, 40, 68 . Su 51, 364 . - ordensregel. the reglor oc renliffnadha som nw ey hallas Bir 4: 41","4) religion? tha renliffnadhin fullelika huldis (vigente religione) Su 228 . - religiositet, gudsfruktan, fromhet. dygdhen oc renliffnadhen the til befrymiande MB 2: 326 . - gen. sing. renlifnads, brukad ss adj. kysk, återhållsam. ä huru mykit renliffnadz ällir owirgangandis (continentis et supereminentis) liffwirne hon kan haffua Bir 4: 72 ."],"e":["reenliffnadher: -adh VKR 9 . ","renleffnadher: -at LfK 231 ), ","renlifnads klädhabonadher","renliffnadz klädhebonat Lg 3: 271), ","renlifnads konvent","renliffnatz- )","renlifnads liverne","renlifnads människia","renlifnadz- Ber 76 . ","renlimfnadz- MP 2: 217), ","renlifnads siäl , ","renlifnads stadghe , "]},{"a":"renlika","b":"ab","c":"adv.","d":["4) rent, kyskt, återhållsamt. " han är räddan, hwilkin som är wisdomen, görande sina trolika renliga rädhandis j them räddoghanom, som bliffwer wthan ända (faciens fideles suos caste timentes eo timore, qui permanet in sæculum sæculi) " SpV 505 . l- Jfr orenlika."],"e":["-liga )"]},{"a":"renlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) rent, noga, noggrant, omsorgsfullt. at the maghin thäs renlicare (subtilius) rensas Bir 2: 37 . " at husit skuli rensas . . . oc glasit renlica thwas (mundetur) " ib 55 . " at see oc hanna oc göma thz (ɔ: liggiande fäit) trolica c renlica (munde) ib 104. födh thz (barnet) renleka opp " Lg 3: 327 . " scriptadhe sik renlika " KL 113 " fastadhe renlike " ib 262 (de två sistn. ställena möjl. att föra till 3).","2) klart, tydligt. lydde en röst renlica (clare) ok liuslica Bir 3 . 393. ","3) utan svem, uppriktigt. thiäna mik swa myklo renlikare (sincerius) Bir 1: 88 . " han . . . älska ey renlika (sincere) thz som älskande är " ib 349 . " ib 3: 180. religio haffwer nampn aff atherbindilse, i huilke wi ather bindhom oc tilbindhom wara siäla sannelika oc renleka enom oc sannom gudhi " LfK 18 (kan föras till 4). ","4) rent, kyskt, återhållsamt. the som renlika lifua Bil 556 . Gr 284 . RK 1: 1147 . VKR 4 . KL 280 . ST 393 . LfK 248 . - Jfr orenlika."],"e":["renliga LfK 248 . ","reenligha VKR 4 . ","renleka Lg 3: 327 ; LfK 18 . ","ränlika KL 280), "]},{"a":"renliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ren, renlig, snygg. i renlikit kar Kl 18. renleghit ok helsampt watn FH 2: 129 ( 1441) . swepte iak han ij renlicom (mundis) klädhom Bir 3: 282 . fodhradh wäl mz reenlik skin Al 2491 . ","2) ren, kysk, helig. hon är swo renlykt (för renlyk) at aller kom hennes lyke pa iordhen Lg 3: 62 . " en quinna mykit hälagh oc gudheliken i sino renliko lifverne " Ansg 211 . - Jfr orenliker."],"e":["reenliker: -lik Al 2491 . ","renlikit KL 18 . ","renleghit FH 2: 129 ( 1441)),"]},{"a":"renliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) ren, kysk, helig. . . . at jak verdogh varde at faa then . . . renligsta brudhgumman jhesum christum J Buddes b 74 . " os tilbör kwngöra twäggia handa räddogha atskilnadh, som är trälara ok lrenleghin (casti) räddogha " SpV 536 . " cristindompsins renlikith liffwirne " MP 5: 208 . - Jfr orenliker."],"e":["-leghin SpV 536 . ","-likith MP 5: 208 . superl. -ligaster),"]},{"a":"renlikhet","b":"nn","c":"","d":[" Bir 2: 106) ","1) renhet, renlighet? j thetta riike är största renliigheet (förträfflighet? el. att föra till 3?) som nogher man nw aff seya weet både mz hwss öll. bröd, och math RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195. Jfr renhet 1. ","2) renhet, kyskhet. " alra renlikhetinna (puritatis) herra " Bo 146 . " mz alle hughsens renlekhet " KL 183 . " om huxsins oc licammans renlekhet " Bir 2: 106 . ib1: 95, 299, 300, 2: 107, 3: 423. Lg 3: 396 . lifua i renlikhz Bil 596 . " renlikhetz oc kärlekz dygdh " Bo 43 . " tekna iomfrudom ok renlikhet " KL 119 . jomfrunna renlighet Su 197 . " thry lyffte som är lydhna fatikdom oc reenlicheet " VKR 6 . ib 8, 10, 22, 44, 48 . Bir 4: 9 . ","3) ymnighet, rikedom? aff idhra (näml. Jungfru Marias spenars) hälagasta fruktsamlighet oc fruktsamlika renlighet (uberrima fecundiate) Su 203 . - Jfr orenlikhet."],"e":["renlicheyt VKR 10, 44 . ","renlicheet ib 48 . ","reenlicheet ib 6, 8, 22 . ","renlighet Bir 4: 9; Su 197, 203 . ","renliigheet RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195. renlekhet KL 183 ; Bir 2: 106; -in ib), "]},{"a":"renlikhet","b":"nn","c":"","d":["2) renhet, kyskhet. " tha barnith är cristnath tha föris thz i hwii klädhe . . . thz teknar reenlikhet " SvKyrkobr 4 . SpV 506 . war thu the första thär gudhi loffuadhe ok offradhe jumffrudomps reenlikheyt SkrtUppb 357 . - Jfr orenlikhet."],"e":["reen- . ","-heet . ","-heyt )"]},{"a":"renlivadher","b":"","c":"","d":["1) kysk, återhållsam. castus renlifder GU C 20 s. 84 2) andlig, tillhörande det andliga ståndet. reenlifuede oc gwdelica syster abbatissa Priv o skyddsbr 188 ( 1444) . " hedhirlegh och renliffuadh man brodir ärlandh gardiäkne i varth klostir " ATb 2 . 39 (1474). ib 93 ( 1476) . " hederlig och renliffnad (för renliffuad) mann broder henric " STb 5: 206 ( 1518) ."],"e":["reen- . ","renlifder GU C 20 s. 84 . f. renliffwet NMU 1: 161 ( 1515) ),"]},{"a":"renlivadher","b":"","c":"","d":["kysk. " gudhelika qvinnor oc renlifvadha (religiosas . . . feminas) " Ansg 211 . AS 107 . renliffwath leffwerne Gers Frest 28 ."],"e":["reen- AS 107 ),"]},{"a":"renlivandis","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. = renlivadher 2. SD NS 3: 331 ( 1418) ."],"e":["ränliffuandis )"]},{"a":"renlive","b":"","c":"","d":[" Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) ), nnn n - gen. sing. renlivis, brukad ss adj. ","1) kysk, återhållsam. " the första dygdhin barnsins är, ath thet är renliffwis af sik, vtan sköran tanka " MP 5: 54 . 2) andlig, tillhörande det andliga ståndet. hedherliken oc renlifins man herre andres brodher i julittom Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) . hedherlika ok renliwes jumfrwr fw [!] anna abbadiss ok conuenten NMU 1: 106 ( 1428) . " tha komo for oss renlifues oc hedherlighe men abbot rolff (o. s. v.) ib 1: 117 (1440). " SJ 2: 11 (1475), KTb 106 ( 1489) . " worto hederlige och renliffues men her minister och doctor bernadinus forlichte STb 3: 403 (1498). renliffues personer, broder per (o. s. v.) " ib 4: 242 ( 1512) .","3) from, gudfruktig . . . gik j ödhknena gaff sik til lrenliwis munka Prosadikter (Barl) 7 . - Jfr för övirgt här nedan upptagna sammansättningar. "],"e":["s . ","-is . ","-es . ","-ins","*renlivis habitus , ","*renlivis innelykke , ","*renlivis klädhe","-es )","-cläden SvKyrkobr 194 ), ","renlivis liverne","-es- )","renlivis madher , ","renlivis människia (ränlifuisSkrtUppb 225), ","*renlivis ordin","-es )"]},{"a":"renlive","b":"nn","c":"","d":["1) renlefnad, kyskhet, återhållsamhet (från umgänge med person af andra könet), jungfrudom. luaa hänna liua ii renliue a mot iuþa laghum Bu 5 . " kallaþe han falsara renliue louat " ib 27 . " iak är lönlika fäst ihesu christo tel renliues " ib 143 . " iohannes ewangelista. som ihesus christus callaþe renan tel renliue " ib 149 . " prädicaþe huru dyr är renliues dygþ " ib 183 . " for renlifs äptedöme " MP 1: 40 . bliw langan tima saman i renlifue KL 199 . Bil 106, 581 . MB 1: 134, 473 . Lg 3: 396 . Jfr mödoms renlive. ","2) renlefnad ss tillkommande munkar och nunnor, klosterlif. renliwis folk, the som . . . thiäna gudhi allan tima i reen liwe sino KS 3 (5, 3) . " är thom thunkt alt thz renliueno tilhöre " Bir 3: 90 . " huilkins ordins reenlifue är swa skipath som flestom är wel witerlighit oc kunnoght " VKR 1 . " the skipilse oc reenlifuis reghlo j sino lifuerne oc reenlifwe halda " ib 6 . Su 427, 428 . LfK 18 .","3) orden, klosterorden. " sancti benedicti renlifwe (religio) " Bir 1: 372 . " gaa til annan ordin oc reenlifue " VKR 27 . " j androm renlifuom " ib 63 . " thakas j renlifuith " ib 62 . " thessin renlifuis stadga oc reghlo göma oc haalla " ib 22 . ib 1, 5, 7, 8, 9, 44, 64, 78, 81 . KL 255 . Bir 4: 16, 17, 35, 69 . Bo (Cod. B) 342 . Su 60, 71 ","4) religion, gudsdyrkan, gudstjenst. römsca renliue (religio) forsmas Bu 508 . " hans renlifwe (religio) är fanyt " Ber 58 . - gudaktighet, fromhet. for hans renliue (religionem) KL 240 . " höxsta renliue är at thakka gudhi isiwkdom " ib 241 . - gen. sing. renlivis, brukad ss adj. ","1) kysk, återhållsam. " boþo saman i renliues hionalagh " Bu 419 . " aff hans renlifuis licamma " Bil 128 . " ihesus christus vil hafua renlifuis tiänara " MP 1: 292 . ib 2: 216 . " swa täktis jomffrulika renliffwis brudhgomma ihesu christo tik begaffwa mz häloghetzsens nadh " Lg 3: 282 . " wara renliffwis " ib 396 . ib 481 . ","2) andlig, tillhörande det andliga ståndet. kyrkior oc clostir oc adhre helghe städhir baadhe reenlifuis oc wärlzlighe VKR 6 . " engin människia wärldzlikin ällir enliffuis (religiosa) " Bir 4: 13 . " renlifwes ok munkana " LfK 248 . " klädhe henne oc wigdhe i renliffwis abitum " Lg 3: 157 . ib 275 . ","3) munk. Lg 808, 3: 417 . ","1) man el. menniska tillhörande det andliga ståndet, andlig, i sht munk. renlifuis män atho hwarn dagh widh hans bordh Bil 581 . " är . . . . annorledh talande ok liuande mz renlius mannom än medh wärilz mannom " KS 38 (100, 41) . ib 47 (120, 51). Bir 1: 348. renlifwes män. thz är klosterfolk ok ärmeta Su 419 . " en goþar renliues maþar " Bu 7 . " hörin alle renliues män (religiosi) aff huat hälzst limpnadh som j ärin " Bir 3: 294 . ib 91, 122, 4: 62 . VKR 3, 31, 60 . medh renliwis mannom priaren oc brödhromen i eskilstwn SD NS 1: 139 ( 1402) . ib 140 ( 1402) o. s. v. ","2) gudfruktig man el. menniska. sanctus sighfridus . . . som bade var renlius man ok väldogher oc fulkomleka boklärdher Bil 842 . ib 875 . " bygdho renlifuis män (viri religiosi) i ihreusalem KL133. " ib 150 . hwilkin som wänther sik wara renlifwis man (religiosum) ok styre ey sinne tungo hans renlifwe är fanyt Ber 58 . - helig man el. menniska. j skulin wara mik renwis män (viri sancti) MB 1: 339 . "],"e":["reen- . ","s . ","-is . ","-es . ","renlifs MP 1: 40 . ","renliffs Bir 4: 69 . ","renlifwesens Ber 29 . ","renlifsins VKR 5 . ","renlifsens Su 428 . ","renliffsens ib 71 ; Lg 3: 396), ","renlivis folk","renlifis- Bir 4: (Avt) 181. reenliuis SD 5: 160 ( 1343) . ","reenlifwis- ST 208 . renlifwesSu 418),","renlivis fru","reenlifves- )","renlivis hugher , ","renlivis klädhabonadher","renlivis krona , ","renlivis lifnadher","renlivis liverne","renlifwes lifwärne )","renlivis lovan","renliuse- Bu 183), ","renlivs maþer","renlivis munker , ","renlivis människia , ","renlivis persona , ","renlivis qvinna , ","renlivis reghla","reenlifuis- VKR 6), ","renlivis systir","reenliues- SD NS 1: 22 ( 1401) . ","reenliifuis- ib 465 ( 1405)), ","renlivis väghr","renliffues- )","renlivis änkia","renlifs- )","renlivit ärmite , "]},{"a":"renlive liverne","b":"nn","c":"","d":["orden, klosterorden. " ihuario renliwe liuärne (för renliwes- el. renliwis-?) " KS 3 (6, 3) . Jfr renlivis liverne."],"e":["-liuärne )"]},{"a":"renliverne","b":"nn","c":"","d":["klosterliv."],"e":["*renlivernis fru","renliifwernes- )"]},{"a":"renovera","b":"vb","c":"v.","d":["renovera, förnya. " haffua . . . renoueret ok fornyat . . . ena skraa ok lagbock " SO 101 ."],"e":[]},{"a":"renovera","b":"vb","c":"v.","d":["renovera, förnya. swa som wärlden war aterlöst . . . oc lagen opnyiadh och renoweradh JMPs 42."],"e":["-adher )"]},{"a":"rensa","b":"nn","c":"","d":["purgering; dosis som gifves för att åstadkomma purgering. thz löser quidhen om tw äther en skedh i hwaria rensa i tre dagha LB 2: 10 ."],"e":[]},{"a":"rensa","b":"vb","c":"v.","d":["1) rena, rensa, göra ren, befria från smuts el. orenlighet. eg. och bildl. abluere twa ok rynsa GU C 20 s. 3 . attaminare gynuärdoger wara ok korn rinsa ib s. 42 . " diluere aff scraba rensa ib (hand 2) s. 103. llustro . . . rensa " ib s. 105 . lliquo . . . smälta flyta rensa oc sila ib s. 90 . . . . at the skulin fölgia . . . lambeno . . . sannelika osmittath, ok alla wärldena resande (mundans; för rensande) SpV 204 . " item iiij arbetiskarla, som re[n]sade her per[s] hwss HLG 2: 54 (1516). tak iiij marker ysther rensath fran senor oc blodh PMskr 390. - upprensa, uppröja. priamus . . . lath rändzsa wallen ther gambla tryoya hade standit " Troj 36 . 4) avtvå, försona jnexpiabilis . . . thz ey kan reensass GU C 20 (hand 2) s. 25. lluo . . . skämma, rensa pyna offskrapa lidha ib s. 103 . "],"e":["reensa: -ass GU C 20 ( hand 2) s. 25. rändzsa Troj 36 . rinsa Gu C 20 s. 42. rynsa ib s. 3 . -adhe. -adher),","*rensa af , rensa bort, kvista av. tessa . . . wathn qwistana skwla rensas aff PMSkr 313 . ","rensa bort , rensa, luka. rensa borth gräs PMskr 350. ","rensa up , rensa the, som trvmbane ägha . . . skulo renssa henne vpp STb 1: 270 (1480). ","rensa ut , rensa ut, rensa. PMskr 340. tak söth äple xx oc skala them skärandis hwarth j fira dela rensandis kärnana vth ib 390 . Jfr orensadher."]},{"a":"rensa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) rena, rensa, göra ren, befria från smuts el. orenlighet. eg. och bildl. äst thu iärn tha rensa siwkomdomsens eldir 3: 45 (1452, nyare afskr.). RK 3: 4177 . " eldin rensar (luttrar) gullit " Bo 107 . " rensa (putsa) alla brödhranna sko " KL 301 . " han rensadhe hans vnder ok hans saar " Al 3515 . " han . . . rensade spitälska " Bir 1: 114 . thz honogh thz styrker ok ränser LB 3: 60 . kunor maga ok rönsas mz rosa lagh ib 62 . " lättir hon (ruta) twnkt hwffuit ok rönsar hiärnen " ib 66 . " rönsar thz ok läkir swrblind ögon " ib 68 . " hon (ruta) . . . rönsar matricem aff sinom siwkdom " ib 66 . " hon (ruta) hielper ok rönsa lungona ok bryst aff myklo kallo wädzsko " ib 67 . ib 5: 80 . " som pynas oc rensas j skärsloeelde " VKR 59 . " at rensa thz som aflat är af oreno samblande " Bo 42 . " tha rensas thankane " ib 132 . " mannin rensas " Bir 1: 282. ib 3: 154 . " at th rensins som orene äru " ib 1: 304 . iak rensade andra kännande them lifwärnsins renlikhet ib 354 . ib 402, 2: 117 . " sculu the reensa thera sanwit oc sannelicha widhirkännas thera brut medh rettom scriftamalom " VKR 18 . " hafdhe nakra litla synd for hwilka han sculde här rensas " KL 289 . " som hana löse ok rensa af syndom ok lastom " Bu 186 . " rät tro rensandhe vndirstandilsen af villo ok vantro " MP 1: 61 . " rensom oss aff huario licamans ok siälene smitto ib. " ib 62 . - upprensa. een grop rensaþes Bu 129 . at rensa . . . konungx vatnen VAH 24: 320 ( 1422) .","2) rensa, qvista. mz skäron . . . rensa wiin ok humbla gardha MD (S) 282 . ","3) utrensa, bortskaffa. " thu scalt ensamin daghlica rensa alt thz oreent är i clostreno " KL 301 . " äter man aldre swa litith, eller swa renan mat, at natwren rensar thz ey annan tiidh " MB 1: 106 . " thz skal rönsa al orenlighet ok allen wärk " LB 3: 78 . han (ɔ: kirwili) rensar qwinna kranckdom ib 7: 100 .","4) aftvå, försona. " ängin är swa thung älla groff synd at hon bätras ey ok rensas mz idhruga ok scriptamalom " Bir 1: 81 . - rensa bort, bortrensa, bortskaffa. [thz] rensar bort onda wedzko aff kroppenom LB 3: 12 . - rensa up, rensa. rensa op saariith LB 7: 102 . Jfr up rensa. - rensa ut, rensa ut, rensa. rensä väl vt kirtslänä oc þerä rötir Hästläkedom i AS 137 . Jfr ut rensa. - Jfr af rensa."],"e":["reensa . ","ränsa: -er LB 3: 60 . ","rönsa ib 67, 78 o. s. v.; -as ib 62, 67 ; ","-ar ib 66, 68 . -ar -adhe, "]},{"a":"rensare","b":"","c":"","d":[" , m Jfr brorensare."],"e":[]},{"a":"rensgyllen","b":"","c":"","d":[" , se rinsgyllene."],"e":[]},{"a":"rensilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. rensning, rening. gaff . . . spetälskom ränsilse MP 1: 16 . doghir han (ɔ: sinapin) til likamansins ok hiärnans rensilse Bir 1: 291 . " dogha the (ɔ: onde thanka) hänne til rensilsa " ib. " han kom til läta skärslo eldz rensilse " ib 347 . " äru the (tankarne) sälinna rensilse " ib 363 . rensilsinna stadhir ib 387 . ib 402, 2: 20, 278 . rensilse af adams synd ib 1: 374 . " at jak ey vidhirthofte rensilse (purificatione) sua som andra qvinno " ib 3: 153 . - qvistande. wingardhanna rensilsa (putationis) time kom Ber 36 . - menustration. at fa teris rensilse LB 7: 271 . " om hon haffuer sin tiid for mykit eller mykin rensilse ib. - Jfr manadh-, manadha-, syndarensilse. ""],"e":["ränsilse MP 1: 16), "]},{"a":"rensilse","b":"nn","c":"","d":[" minne siäl . . . thit helghä blodh till ränsilse aff allom dödhelikom syndhom SvB 87 (senare h. av 1400-t.). jomffru maria hon är . . . leffwandhis wantn. til syndenas snarastha rensilse JMPs 524. 2)purgativ, laxativ. Se Sdw 2: 1284. - Jfr af-, vingards-rensilse."],"e":["-else Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498). ränsilse SpV 509 ; SvB 87 (senare h. av 1400-t.)), ","giff"]},{"a":"rensirska","b":"nn","c":"","d":["renserska, bortrenserska, den som bortrensar el. aflägsnar. moderancia är odygdena rensyrska oc wprykkerska LB 3: 29 ."],"e":["-yrska )"]},{"a":"rensker","b":"","c":"","d":[" , se rinsker."],"e":[]},{"a":"renskin","b":"nn","c":"","d":["renskinn. " j fodher de renskin " BYH 1: 166 ( 1357) ."],"e":[]},{"a":"rensten","b":"","c":"","d":[" Se ren, f."],"e":[]},{"a":"rep","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rep. v!UDDA_TECKEN? oc j öre for tugh oc räpp Skotteb 252 (1466-67), slaa reep GU C 20 s. 552 . - döma til rep(it), döma till hängning. . . . warth dömdher tiil repith, som han haffdhe förskullath JTb 35 ( 1462) . ib 58 ( 1457) . ty dömpdes han til reep STb 1: 4 ( 1474) . Jfr dragh-, har-, krok- (L.), ra-, silkis- (Sdw 2: 331), sinu-, skip-rep."],"e":["reep . ","räpp )","repa bana","repaläript , n. Se Sdw 2: 1284. ","repaslaghare (repe-. -slagore. -slagere. -slager), ","*repaslaghirska","repe- . ","-slagerske )","repa stubbe","-stobbe )"]},{"a":"rep","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rep, tåg, snöre. bant eet reep vm handena Bo 200 . bardhe . . . sin bak mz knutogho repe Bil 801 . " the lagdo rep oppa hans hals " Lg 439 . " thzta samma rödha silkis toghit äller repit " MB 2: 7 . Bil 627 . Gr 291 . Bir 1: 197, 353, 2: 73, 74, 3: 131. MB 2: 118, 121 . ","2) rep el. snöre som brukas vid mätning; äfven själfva mätningen. han (forsen) meth reep fra land til land thwers öffwer mältä SD NS 1: 646 (1404, gammal afskr.). acceptauit in kufusbodhom . . . partem, que predictis fundo, agris et pratis in frøle, eo modo, qui in legibus patrie dictur reep oc ræt mal eque longa et lata sibi vel alteri . . . fuerit assignata SD 3: 112 (1313, nyare afskr.). ","3) ett längdmått (motsvararande omkring 10 alanr? Jfr Mnt. rêp). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 103. f. que pecia terre cicumuallata est ossatis, contiens in longitudine octoginta sex repp et tres vlnas, in latiudine vero qvatraginta tria repp cum duabus -vlnis SD 2: 621 ( 1310) . - Jfr basta-, dragh-, hals-, har-, krokrep."],"e":["reep . ","repp )","repa bana , ","repa karl , ","repaläript , ","repaslaghare , ","repa stubbe , "]},{"a":"repa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"repa","b":"vb","c":"v.","d":["repa, riva. " repes löffwit aff winträ swa mognar winit bäther " PMSkr 373 . "],"e":["*repa sik om svärmande bin: slå sig ned, slå sig till ro? som bij plägha strax the wthga flyga bort oc jnthe repa sigh försth PMSkr 299 . när the (ɔ bina) repa sigh j manga hopa ib l300. ath the (ɔ bina) repa sigh thär strax pa nokoth trä ib 301 ."]},{"a":"reppa","b":"vb","c":"v.","d":["1) röra, sätta i rörelse. loth han reppa sin skip och ankar (göra sina skepp segelfärdiga och lyfta ankar) BSH 5: 52 ( 1505) . ","2) rifva upp, åter uppröra. som repper eller i gen kallar . . . en aff thalet zaak SO 98 . " som repper nogat affthalit zack i embetet affthalit är seth ok böth zack " ib 109 . - Jfr up reppa, äfvensom rippa."],"e":[]},{"a":"reppa","b":"vb","c":"v.","d":["2) riva upp, åter uppröra. - klandra, göra till föremål för klander(talan). te ware hoss then tidh ten kopper begynte försth til at reppas ok anders rwth ok mickil lnilsson te honnom försth berögde STb 5: 274 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"repslaghare","b":"nn","c":"","d":[" = repaslaghare. ss tillnamn. hans repsleger Skotteb 211 (1465-66). hans reppslagere ib 252 (1466-67). ib 279 (1467-68)."],"e":["repp- . ","-slagere . ","-sleger )"]},{"a":"repstubbe","b":"nn","c":"","d":["repstump, tågstump. giordhe war herra ena stora gisil aff repstubbom JP 148 . Jfr repa stubbe."],"e":[]},{"a":"resa","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) resa, färd. " hon gaar sina reso j orörliko . . . astwndan " SpV 393 . " item fickx oleff galle meth sich nidh i landet i sin resa . . . iiij mark " SSkb 33 (1501 -02). . . . för än thet (ɔ skeppet) haffer lwpith til syös oc giorth ena reso PMSkr 8 . - tåg, fälttåg, härfärd, expedition. han var til danmark faren i vars nadhogha herra konung erix reso Sd NS 3: 262 (1417). jtem xij skulo legha rotherna oc spisningh som til siös skulo i myns herra ressa ATb 1: 8 ( 1452) . Jfr: wordo tesse tilnempde ath leggia rotataleth til calamarna resa STb 1: 359 ( 1482) .","2) resa, gång. [n]icles thörn war stempder ij ressor ATb 1: 2 ( 1451) . törgils . . . er stempder iij ressa ib. iiij (3) öre fore huaria resa han forswmade wordh STb 1: 376 81482). ib 2: 194 ( 1487) , ingewaldh . . . stempde laurens . . . v:te (5:e) ressa ib 200 ( 1487) . . . . stemde jacob . . . botwiidh . . . iiij (4) resar ib 202 (1487). ib 203, 205, 206 (1487) . " jach haffuer iij resar gangit ansylis om kirkiogarden " ib 3: 333 ( 1497) . " herr karl war iij risor gipter " Hel män 278 . jnga resa fäste hon syan syn oppa nagon högtideligän frögd Troj 63 . - pl. uttryckande flerdubbling. gånger. tha war hans sak tre resor lx mark äffthir ty lagin gifwa ATb 1: l39 (1455). läg thär j nokor selff blad, oc tre resor swa mykith qwekselff til wikth PMskr 451. - Jfr hem- (även Sdw 1: 486), härskaps-, höst-, kalmarna-, lands(Sdw 2: 1257), makrnads-, nörrabutn-, pilagrims(även Sdw 2: 203), ryz- (Sdw 2: 274), sancti iacobs-, sighlings-, skiut- (Sdw 2: 380), skiuts-, solderi-, ut-resa (även SDw 2: 884). "],"e":["resa STb 1: 376 (1482) ; Troj 63 ressa ATb 1: 2 ( 1451) , 8 (1452); STb 2: 200 ( 1487) . rese ib 206 (1487). pl. ressor ATb 1: 2 ( 1451) . risor Hel män 278. resser STb 2: 194 ( 1487) . ","resar ib 202, 205 (1487), 3: 333 (1497). ressar ib 2: 203, 205 (1487)), ","*reso skatter","ressa- )"]},{"a":"resa","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) resa, färd. " jak veet hans reso badhe j vtgang ok atirgang " Bir 3: 409 " dwälias länge j thera reesom " VKR 18 . Al 2202, 9106 . BSH 1: 102 ( 1366), 103. SD NS 1: 146 ( 1402), 147. Va 4 . " haffdo lenge pa reysan warith " RK 2: 4533 . " medan marsken waar vit the reeso " ib 4540 . " han vilde io ändelica fara the resona fram " Pa 16 . " gig sörghiande sina reso fram til sancte jacops " ST 280 . " han reedh en reso " RK 1: 3637 . - tåg, fälttåg, härfärd, expedition. han hafdhe sitit i fridhi i the reso MB 1: 181 . " alexander . . . giordhe them witerlikt . . . sina reso ok al sina färdh " Al 3911 . " hurw hans resa gangin war " ib 9742 . " j then reyso halp honom crist " RK 1: 3365 . " the reysa war ey digher " ib 3371 . ib 2: 3285, 3: (sista forts.) 4912. ST 516 . " i reysom som konunger äller þe vtsändä " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). enä reysu vt sändä a mot guþ owinum ib 566 ( 1346) . " som reysän tilsigher " ib. " ligge þet til tolf manna af reysinne " ib 478 (1345, nyare afskr.). thenna resa mz honum a sla Al 7963 . " om thu hiit nakra reyso gör " ib 4696 . " ena starka reyso the tha giordo bade a skip ok swa med hesta " RK 1: 1479 . ib 3004, 3355, 2: 277, 309 . " gawo wt ena reso mathelika stoor " ib 1: 1484 . " ena reso fara " ib 1482 . " foor ena reyso mathelika stoor " ib 3113 . ib 2555, 4216, 2: 3315 . " ena resa han til moratorp redh " ib 8465 . ","2) resa, gång. " thre resor ellir at minzsto een tiidh vm aarit ellir oc flerom sinnom än swa kan widherthorfua sculu systrana oc brödhrene scrifta sik " VKR 17 . LB 7: 115 . entidh ällar ena reso om daghen Lg 3: 159 . " gör han thz iij reesor " SO 52 . " twsanda resor wilde iak tik omfämna " Su 89 . ib 209, 310 . MB 2: 14, 15, 72, 121 . MD 31 . RK 3: 2276, (sista forts.) 4638, 5392, 5393. om han then reesza hade mig fångit ib 6088 . " blef här thessa reso otta dagar " TK 275 . " sigh än ena reso samma ordhen " Lg 672 . badh honom än tridhia reso sik jnlata ib 667 . - Jfr konungs resa."],"e":["resza RK 3: (sista forts.) 4638 ; ","-o ib 5392 ; ","reesa . ","reesza . ","reisa RK 2: 277 ; ","reysa . ","reyza BSH 1: 102 ( 1366), 103. reysza RK 3: (sista forts.) 4912), ","reso palar","reysa- )"]},{"a":"resa","b":"vb","c":"v.","d":["fara, tåga. " reysa mz härskiold til eeth land som kalla peris " ST 92 . " at cristin här skulde resa j hedhindomin " ib 485 ."],"e":["reysa )"]},{"a":"resa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta uppstå, resa, uppresa. reste (uppväckte) hans dottor aff dödh Bil 113 . ib 239 .","2) resa sig. ginstan reste han (åsnan) oc riste Lg 3: 233 . ","3) resa, uppföra. " restis colosus j rom " Bil 307 . han lät ther resa en marmer sten Al 7325 . " thz (huset) war rest aff opreste studh " MB 1: 495 . ","4) sätta i rörelse, sätta i gång. reeste han en annan här RK 2: 964 . PM 14 . Lg 21§9. til ath resa sakena (anställa rättegång) mot bertille PM lXI. ","1) = resa 1. rees thu hona op aff döha Lg 42 . ","2) = resa 3. resen vp cors Bu 199 . ","3) uppresa, höja, lyfta. tha resa capitenarna baner wp före folkith PM 14 . ","5) förmå att resa sig el. att göra uppror. haffwe the . . . resth almoghen op BSH 4: 111 ( 1486) . "],"e":["reesa . ","reisa . -te -ter. imperat. rees Lg 42 ),","resa sik , resa sig, uppresa sig, göra uppror. the resto sik gen hanom mz olydhno Bil 657 . ","resa up , ","resa ater up , åter uppresa sig, åter uppstå. hon (Jungfru Marias själ) kom til likamen oc reiste ater vp MD 69 . ","resa sik ater up , åter uppresa sig. trät . . . reste sik . . . up atar sialft Bu 71 . - Jfr up resa."]},{"a":"resa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. A) trans. 3) resa, uppföra. jx mark ortoga lasse olsson . . . och lasse iönsson för thy resadhe sparuirket och brädhadhe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) . ","4) uppgå till, belöpa sig till. at afradet reser lx mark och viii c mark GPM 2: 413 ( 1505?) . " thet jach skulle vnsethia edher med sa mykith sielff ssom skatten resthe " ib 312 (1508?). hulket skot som reste tusande oc nyetigi mark ortuger Stock Skb 211 ( 1522) . Jfr risa. "],"e":["reesa . ","reesse PMSkr 708 (avskr.) . pres. reser GPM 2: 413 ( 1505?) . ","resthe ib 312 (1508?). resadhe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) . perf. part. f. reest HSH 16: 92 ( 1527) . Se Sdw 2: 1284 f.),","resa sik , resa sig, uppresa sig, göra uppror. BSH 5: 348 (1509? H.. Gadh). ","resa up , 3) uppresa, höja, lyfta. - resa, komma att resa sig. han (ɔ walbassen) reeste op sina börste. oc skar sinom tannom Prosadikter (Sju vise m) 122. 4) = resa 4. Se Sdw 2: 1285. - Jfr upresa."]},{"a":"resa","b":"vb","c":"v.","d":["fara, tåga. - fara, resa. (?) . . . peninga summa, som . . . hans . . . nydhersath hade, tha han sin pelegrims resa til sancte jacob resade STb 2: 563 (1491) (möjl. att föra till föregående verb resa 4 = anträda)."],"e":["-adhe )"]},{"a":"resare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr torn-, up-resare."],"e":[]},{"a":"rese","b":"","c":"","d":[" , se risi."],"e":[]},{"a":"reselikhet","b":"nn","c":"","d":["smärthet, vacker växt. kroppana reeselikeht LfK 122 ."],"e":[]},{"a":"resenär","b":"nn","c":"","d":["till krigståg utrustad krigare, särsk. ryttare. . . . j hwilko matto fiendana ärw starkath. j ridhanda resenär. äller j fotgangara PMSkr 146 . samme dagh slox mj herre med sine resenere med the juther och rigsins fiender STb 5: 161 ( 1517) . . . at severin brun . . . var nylige i calmara sund oc begärde at norbyss resenärer och krygsfolk motte göre landgang i calmara HSH 14: 26 (1525, Brask). hector saa siit tiil footh wara, oc saa mang resenare som tiill häst waror söka alla j mot siig Troj 126 . - ss tillnamn. michil resener HLG 3: 19 (1522)."],"e":["resenare ib 126 . resenere STb 5: l61 (1517). resenär PMSkr 146 . ","resanär ib l56. reysenärs HSH 19: 153 (1506)), "]},{"a":"reservera","b":"vb","c":"v.","d":["reservera, förbehålla . . . oc thär medh reseruerar jach mich och myne arwinghe juspatronatus til lforscriffne prebende GPM 2: 391 ( 1491) ."],"e":["-ar )"]},{"a":"reseskärm","b":"nn","c":"","d":[" ? skärm skans? skwto the . . . genom then höge reeseeskärmen BSH 4: 294 ( 1501) ."],"e":["reesee- )"]},{"a":"resetygh","b":"nn","c":"","d":["rytteri. " redzsetyghen omsidher mötttes " RK 3: (sista forts.) 4799."],"e":["reedzsetygh )"]},{"a":"resetygh","b":"nn","c":"","d":["2) stridsutrustning. sadan wapn han förde j syn sköld saa förde han oc oppa siith resetiig oc harnesk (signa autem eius armigera, que in scuto gestabat, talia pingebanutr in armis ipsius) Troj 122 ."],"e":["-tiig )"]},{"a":"resevärk","b":"nn","c":"","d":["staket, plank? kalgaard medh bygningh, resawerke STb 1: 405 ( 1483) . gaffs holwast v mark for safflöpara til resa verkit SSkb 235 ( 1508) . Fallen kunna ävern föras till ett *resevärke, n."],"e":["resa- . ","-verk )"]},{"a":"resevärk","b":"nn","c":"","d":["staket? eth stort gamelt stall . . . var nyderbruthit och honom war wnderuist, at ther aff är bygdh eth resewerch for swin och hwnde skull till at teppe thet gap igen HSH 18: 21 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"resignera","b":"vb","c":"v.","d":["avsäga sig, avstå från (ett prästgäll). . . . gyffua . . . collacionem pa forscrefne apostla prebendo . . . tha hrä arwid henne lagliga resignerat haffuer GPM 2: 95 ( 1499) . ib 432a (1488)."],"e":["resinera STb 2: 616 (b. av 1480-t.) . -at),"]},{"a":"resil","b":"","c":"","d":[" , se risil."],"e":[]},{"a":"resilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr upresilse (även Sdw 2: 853)."],"e":[]},{"a":"resing","b":"nn","c":"","d":["lJfr up-resing."],"e":[]},{"a":"resing","b":"nn","c":"","d":[" Jfr affresing STb 3: 343 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"resirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upresirska."],"e":[]},{"a":"resning","b":"nn","c":"","d":["resning, uppresning, uppror. " som nogher ressningh welle göre " BSH 5: 475 ( 1511) . HSH 24: 8 ( 1513) . Jfr upresning."],"e":["ressningh )"]},{"a":"resning","b":"nn","c":"","d":["1) resning, uppresning, uppror. (mot)anfall. grecana giorde resning oppa nyth igän j achillis tilkoman Troj 114 . 2) resning, återhämtning. thed blyffuer swa förswaghat ath thed kan ikke komma i resningen i ghen GPM 2: 32 ( 1508) . - Jfr upresning."],"e":[]},{"a":"resogher","b":"av","c":"adj.","d":["smärt, väl vuxen, vacker. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 38 f. tappa ekke bort thin resogha vngdom Hel män 254 ."],"e":[]},{"a":"resogher","b":"av","c":"adj.","d":["smärt, väl vuxen, vacker. hon war resogh oc haffde faghert änlite MB 2: 158 . " räddes at ey vanliga sculde swa vnga ok resogha (eleganti) menniskio naghat hinder eller vadheligit händä " Lg 3: 529 . " hon var . . . swa karsk ok resog til alla syna lyma at menniskiä öghon kunde aller mätthäs aff hennes fägrindh " ib. " han var karsker oc resoghir i sino änlite (vultu decorus) " Ansg 183 . MB 2: 181 . Lg 3: 58, 547 . LfK 105 ."],"e":[]},{"a":"resoghet","b":"nn","c":"","d":["välväxthet, skönhet. " the qwinna är ey til oppa jordhenne som thinne ffäghrind oc resoghet ma liknas " SvB 394 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"resolvera","b":"vb","c":"v.","d":["avgöra, besluta om. at wij . . . haffwom . . . alla them clerkom wara fulla macht giffuid in casibus reseruatis them resoluera Trolles Jb Bil 187 (1487, nyare avskr.) ."],"e":[]},{"a":"rest","b":"","c":"","d":[" , se räfst Sdw 2: 276."],"e":[]},{"a":"rest","b":"nn","c":"","d":["lJfr uprest Sdw 2: 853."],"e":[]},{"a":"restera","b":"","c":"","d":[" , se rostera."],"e":[]},{"a":"reta","b":"vb","c":"v.","d":["1) reta (till vrede), förtörna. ey at enast tha göma thulumodh nar han af ängom rettis. vtan ämuäl tha han af nakrom reettis KL 257 . " thänk thy huru opta gudh ma retas (offendi) " Bo 17 . " ädhan the os . . . mz sino otholi reta " ib 146 . Bir 1: 182, 287 . " vm thu haffdhe swa reet mote thik nakan wärlzlikin herra " ib 9 . " wi rettom valdzsins herra til wredhe " ib 5 . ib 40, 76, 122, 2: 174, 3: 9, 4: (Avt) 181. KL 234 . MB 2: 73 . " som tik lygn (för mz lygn?) oc obrygdilsom idkeleka reeta mz (för til?) wredhe " Su 193 . " at iak skuli tik i nakre mattho retha oc wredhga " ib 95 . - reta, uppreta, upphetsa. dagh fran dagh rete (provocabam) jak thik mot mik mz minom ondom gerningom Bir 3: 385 . oppa sik reth domarans wredha änlithe Su 95 . framkalla, uppväcka. reta the hardelica gudz wredhe mote sik Bir 2: 157 . ","2) reta, locka. " retande han til kropsins lusta " Bir 2: 100 . " iak far ok letar epter thöm (för thy) mit hiärta reter (d. v. s. åt hvilket mitt hjärtas håg står) " Iv 332 . - Jfr up reta."],"e":["reeta . -ir, -te, -ter. ","reet ib 1: 9),"]},{"a":"reta","b":"vb","c":"v.","d":["1) reta (till vrede), förtörna.- SkrtUppb 196 . " om hon haffwir nakan retat til wredhe " SvKyrkobr 348 . lfiretighe aar, retter aff thz släktet (quadraginta annis offensus generacione ill) JMÖ 19 . " han haffde swa hardelika reeth gudh til wredhe JMPs 423. - reta, uppreta, upphetsa. perclsus . . . animo commotus rether bedröffder ok slagin " GU C 20 S. 433. jncesso . . . retha ib (hand 2) s. 19. jncieo . . . kalla mana oc redha ib. ljrrito . . . tare retha ib s. 45 . commo (ɔ: commovere) saman röra oc retha ib s. 158 . - jritat aduersarius nomen tuum in finem thyn owen han rether tith nampn j thz ytherstä GU C 20 (hand 2) s. 45. 29 reta, locka. om hon haffuir nakan aff ondzsko ällir fafängo äro retat til owirmatho mat ällir dryk SkrtUppb 197 . SvKyrkobr 350."],"e":["reta . ","redha GU C 20 (hand 2) s. l19 (daniserande). part. pret. rether GU C 20 s. 433 . ","retter JMÖ 19 . ","supin . ","reeth JMPs 423. ret(h)at SkrtUppb 196, 197 ; SvKyrkobr 348, 350),"]},{"a":"retan","b":"nn","c":"","d":["retande, förtretande, förtret. " jrritamen jrritamentum rethan oc forderffuan " GU C 20 (hand 2) s. 46."],"e":["rethan )"]},{"a":"retan","b":"nn","c":"","d":["retande, förtretande, förtret. " tala . . . moth nakre människio, hänne til rethan " Su 116 ."],"e":[]},{"a":"retare","b":"nn","c":"","d":["retare, den som retar el. förtörnar. Su 193 ."],"e":[]},{"a":"retilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) retande, förtretande, förtörnande, förolämpning. skil lthic langt fran thässa gelnisko oc gudhana retilse Prosadikter (Barl 61. war christus . . . aldratulughaster j allom motgangilsom . . . swa skulde oc hon wara til alla dröfwilse, pinor, oc reetilse Mecht 260 ."],"e":["reetilse )"]},{"a":"retilse","b":"nn","c":"","d":["och f. ","1) retadt tillstånd, sinnesrörelse. tha huxsins retilse (commotione amini) ok wredhe är owir farin Bir 3: 9 .","2) retande, förtretande, förtörnande, förolämplning. hawir jak . . . min mun ypin tl thin retilse (offensionem) ok dröuilse Bir 3: 67 . gudz retilse ib 327, 342, 383 . Su 295 . ","3) retelse, lockelse. " til skörlifnadz lustha retilse " MP 1: 318 . " al skör lusta rötilse " ib. " retilse til skörlifnadh " ST 542 . " til skörlifnadz retilse ib. ""],"e":["reetilse Su 295 . ","rötilse MP 1: 318), "]},{"a":"retrakt","b":"nn","c":"","d":["kosnth som kallas retrakth PM XLIII ."],"e":[]},{"a":"retrakt subst.","b":"","c":"","d":["teknik för framställninga av vissa slags ornament på möbler o. d. Jfr R. Geete I PMSkr xxiif f. PMSkr 551 ."],"e":[]},{"a":"reva","b":"","c":"","d":[" Jfr silfreva."],"e":[]},{"a":"reva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bereva."],"e":[]},{"a":"rezl","b":"nn","c":"","d":["Jfr afrezl."],"e":[]},{"a":"rezla","b":"nn","c":"","d":["Jfr afrezla."],"e":[]},{"a":"rezla","b":"","c":"","d":[" , lf. lJfr kostrezla Sdw 1: 689."],"e":[]},{"a":"reþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"reþa","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tillredning. " välsmakande matzsins lustelik redha " Bo 126 . ","2) utrustning, utstyrsel, det som tillhör ett föremåls utrustning, tillbehör, redskap. skipar här hwilka sänga oc sängaklädhe oc redho nwnnonar haffwin Bir 4: 9 . " hawa the (djuren) sköt alla sina redho än mannin är skapadher til ärlika syslo . . . oc for thy hörer honum til at hawa all the natwrlik andbudh wäl tilreed som honum skulo thiäna til swa ärlika syslo " MB 1: 114 . " hawer gudh siälwer giwith all andbudh oc redho til at fa mz konster " ib 55 . - det som tillhör en hästs utrustning, mundering. redho (Cod. B, C, D, E, F redhit) aff örsith fa Fr 307 . ib 310 .","3) reda, färdigt el. beredt skick, beredskap. til reþo (til redha Bil 340 ; Iv 1825 ; MB 2: 182 . " til redhä " FM 649 ( 1516) . til redhe Fl 1235 . " til rädha " Bir 1: 258), tillreds, i ordning, färdig, beredd. tel reþo giorþ girughum hughi Bu 141 . " halda the (bina) til rädha stadhana " Bir 1: 258 . " the skulo idher til redho bidha " Al 2521 . " prestin ther til redho star " Iv 4382 . " ther thera skip til redho la " Fl 1970 . " ther han til redho fore them la " Al 8862 . hawa . . . händrena til redho at stridha Bir 1: 228. ib 2: 103 . " war tilredho morghen arla " MB 1: 353 . ib 328 . RK 1: 898 . Fl 1235 . MB 2: 20 . " vil iak gerne ware til redhä nath och dagh " FM 649 ( 1516) . " var hamarin ther oc fyre jarnspica til redho " Bir 2: 132 . RK 1: 4429 . MB 2: 182 . " nu äro idhra kronor idhir til redho aff hymerikis herra oc konunge " ST 107 . var tel reþo tel þät guþ vil haua giort Bu 489 . " är iak til redha tro tinom ordhom ok radhum " Bil 340 . sigher sik wara til redho at göra gudz wilia MB 1: 201 . ib 496 . KL 166 . " ware hon (taflan) all til redho at scriwas " MB 1: 55 . - till hands. swärdh är altidh til redho for konungenom KL 276 . MB 1: 499 . Iv 1825 . ","4) tjenst, betjening, vård, hjälp. han lot honum got herbärghe fanga ok godha redho til thera sänga Fl 800 . " een swen idher skal redho få " ib 1953 . Iv 3838 . marsken giorde the sendebud äre mz kot foder oc gode redhe RK 2: 3062 (möjl. att föra till reþe). ","5) betjening el. hjälp genom sakraments meddelande i sht åt en döende. hwlke hwan dagh warin redhobone til ath göra fulla redho af thy sacramento allem (för -om) them som sigh vilia skrifta VKR 72 . " tha vardher oss thz (ɔ: gudz bordh) til siäla gagn, ok engaledhis til fordömilse, vtan heller en redha (kan här äfven betyda: utrustning) til ewinnelikit lif " Lg 3: 508 . " at hon haffde ekke fangit sino redho til sina siäl som hon skulle (sacramenta percipere) " ib 383 . " giordhe sin skifftamal ok tok alla sina redho " ib 722 . BSH 5: 140 ( 1507) . i stokholm jak do mina redho iak fik RK 1: (Till. till LRK) s. 234. FM 563 ( 1512) . ","6) reda, redogörelse, räkenskap. vil jak idher redho gör for tio gudz budh ordh MD 78 . " kunno the redho for sik fa for hwilka skuld the giordho swa " Fl 1708 . " kunno the ther til ey redho göra " ib 1711 . " ther reedhovppa göra hänna foghota " SD NS 1: 437 ( 1405) . ib 438 (1405, nyare afskr.), 2: 218 (1409, nyare afskr.). göre alla redha mz embeteno (ansvar för alla förbindelser mot skrået) SO 203 . - (?) jag mich acthede til lincöping oc orkadhe ey länger än hiit för min dödh, oc i thet nesta haffwer tagit alla mina redha, som jag vill bade giffua oc taga BSH 5: 26 ( 1504) . ","7) betalning, presterande, utgörande, fullgörande. han haffde betalat sextan skippundh koppar i godha redho (nyss förut: for xvi skippundh koppar i godha betalingh) SD NS 1: 153 ( 1402) . ath thän opbyrdh skal komme edher herredömä til honda j godhe redhä FM 546 ( 1512) . " ath i lather biskopsens fogete och ämbites men faa fornempde gestning til twa hesta, när han ider tilsegande vardher, til godh redhe (till fullo) " BSH 5: 524 ( 1513) . - Jfr o-, paska-redha."],"e":["reedha: -o SD NS 1: 437 ( 1405) . ","rädha Bir 1: 258 (gen.); -o KL 166), "]},{"a":"reþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra färdig, göra el. ställa i ordning, bereda, tillreda. han redde sin snaruna Bu 130 . " thak kronona thik redda aff gudhi " Bil 903 . Bir 3: 162 . " han hafdhe sik swa klädhe reet " Al 2193 . " til sin härbärghe. hulkin ärlike constantinus hafdhe them hedhirlica reet " Gr 323 . " at the skulu redha gudhi väghin " Bir 2: 77 . " thz rikith, hwikit som idher är ret af wärldinne wphofwe " Ber 191 . " tak af mik swa stora besklikhet som mik är reed af minom owinom " Bo 185 . " brullöpit som allom är rät j hymerike " Bir 1: 319 . " hiälpa hänne til at redha bordh (in ponenda mensula) " Bo 34 . Bil 581 . " til . . . swa redda säng " Bo 147 . Al 7503 . " annat thz som dödho folke plghas redhas til grafwa " KL 317 . " andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias " Bir 1: 290 . redher sin aaker PM 32 . " rede brollöps kost " Bu 6 . reþ min dauarþ ib 151 . " thz litla som hon hafdde reet aat sik oc iosep " Bo 51 . ib 70, 240 . - rusta, utrusta. hafde han räth then vänasta skiphär RK 1: 1460 . margin man . . . wäl räddir i hans thienisto foor ib 3170 . lot han . . . alt sit folk rede thz bezste han kunde Di 183 . " ekke war han wäll redder mz harnisk eller kläde " ib 102 . ib 208 . " een hästir reddir mz forgyltom bonadh oc prydhilsom " Bir 3: 386 . " somlike stodho oc reddo häst " ib 2: 73 . - bereda, genom valkning m. m. gifva den afslutande behandlingen åt. at reedha wadhmaal Bir 5: 29 . - behandla. th zta är mik en stor harm att jach finner thek sa redh Di 221 . - abs. göra i ordning, reda till, rusta. haffde swa geen them reet RK 1: 3204 . " redha wäl for synne siall " ib 4403 . " som han (sakramentet) owerdelika taka oc illa ther til reedha (troligen bör dock reedha fattas ss part. pret.) " Su 303 .","2) bereda, förskaffa. " mz sinne nidherfärdh reedde han os helsama vpfärdh " Bo 98 . " af . . . them sötma som iak skal redha them " Bir 1: 234 . " nar dröfwilsen äru när. redha the löön " Su 440 .","3) lemna, gifva. " at förtinge mere arbethe och gärning än han kan genestan från sigh redha " TS 27 . ib 28 . ","4) gifva, erlägga, betala. redha henna bygdha giäld MB 1: 338 . ","5) utreda, förklara. " then trwlla delen nidhre ledha wil iak thik ful wäl redha " Al 9884 . utreda, uppvisa, ådagalägga. hawa . . . rät sin skilskap äptä fornemda biorn haquonsson SD NS 1: 31 ( 1401) . ","6) berätta, omtala. " iak wil thz fore sannind redha " Al 9280 . - anföra, uppräkna? mång annor thylik skiäl må man thär til retha (dock möjl. för leta) KS 6 (14, 7) . ","7) räkna. " änga släkter redhas i the hälghe scrifft aff qwinno weyna " MB 1: 28 . reþa sik, ","1) göra sig i ordning, bereda, sig, rusta sig. scal lhan sik reþä . . . baþe med häst oc wapn SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ij redhin idher som im wilin bäzst Al 1301 . Di 116 . redde sik . . . at sighia mässo KL 20 . " ret thik (disce) mer at thaka orät än göra orät " Ber 115 . reddo sik . . . tel striþ Bu 155 . sik redha til ather färdh hem Bil 160 . " redha sik til brullöpe " Bir 1: 57 . ib 3: 162 . " herodes hafdhe sik reet vppa at dräpa piltin ihesum (pararet se ad necem) " Bo 10 . " redde sik vppa väghin (voluit iter arripere) ib. j reden idher ther oppa " RK 2: 7277 . " sich ther vppa redha SO104. sama nya broder rede sik vppa twa skynckar " ib. " han schal sich reda pa börda ib 192. " ib 185 . " jach redher mik pa krypa, sa lenge i wilen jach skall gaa " BSH 5: 93 ( 1506) . ","2) reda sig, fria sig. redha sik aff then saak RK 1: 2062 . the redha sik sidhan mot formannomen mz klokom radhom ok ildzfundoghom parom Su 420 . "],"e":["reedha . ","reedde Bo 70, 98 ; ","-o ib 170 . ","rede Bu 6 ; MD (S) 252 . ","redhe Bir 1: 219 ; RK 2: 186 . ","reedhe ib 420 . ","rädde: -us Bil 581 . ","-räddhe: til räddho MB 2: 309 . ","räddir RK 1: 3170 . ","redher: redh Di 221 . ","reed Bo 185 ; Al 7503 . n.. ret. reet. räth RK 1: 1460 (i rim med seet). rät Bir 1: 319 ; SD NS 1: 31 ( 1401) . ","reþ . ","reedh Al 1471 . ","ret Ber 115 ),","redha til , göra i ordning, tillreda. loth strax redha til RK 2: 176 . " redha härbergit til " Bir 1: 219 . " han reedde til bordhit " Bo 70 . " redha til smörilsin " ib 220 . ib 141, 170 . at . . . redhat til aat thöm ib 217 . " reddo til gangara " RK 1: 610 . " han redde hanum sa till (utstyrde honom så) som han haffde warit en biorn " Di 107 . ","redha sik til , göra sig i ordning, bereda sig. redh thik thy til Bir 1: 162 . ib 219 . Va 18 . " bidh them redha sik wäl til " MB 1: 328 . - Jfr til redha. ","redha sik up , göra sig i ordning, bereda sig, rusta sig. ho riddar skulle warda han skulle . . . redha sik alt vp aff ny MD (S) 239 . ","redha ut , ","redha sik ut , rusta sig åstad. the redhe sik wth som the best gatw RK 2: 186 . " the reedhe sik vt mz kogh och holk " ib 420 . MD (S) 252 . - Jfr utredha. ","redha sik vidher , göra sig i ordning. redde sik ginstan vidhir Bo 141 . Bir 3: 266 . Al 1471 . Ansg 201 . " redde han sik vidhir vppa the reysona (paravit profectionem) " ib 251 . " redha sik vidhir at taka han nidhir " Bo 209 . Lg 3: 41 . refl. ","redhas vidher , = redha sik vidher. alla swänske herra reddes widher och wille fara tiil halmstadha nidher RK 3: 2512 . - Jfr af-, ater-, be-, mat-, up-redha, äfvensom iäm-, o-redder."]},{"a":"reþe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utrustning, utstyrsel, det som tillhör ett föremåls utrustning, tillbehör. skal han göra en kosth mz . . . ij skinkor mz theris rede BS 36 . - det som tillhör ett fartygs utrustning. skipit hauir alt sit rehde (paramenta et armaria sua omnia) Bir 2: 172 . - det som tillhör en hästs utrustning, mundering. fa . . . bucefalum alexanders örs . . . mz alt thz redhe ther ligger a Al 3107 . Fr (Cod. B, C, D, E, f) 307, 310. RK 2: 5159 . - Jfr altara-, bryggiara-, hästa-, mylno-, mässo-, tungo-redhe. ","2) reda, redogörelse, räkenskap. wil jac her göra redhe aff eth jertekn j gotland skedhe RK 2: 7942 . " at jac oc heratzbone sculom thet vpspöria, wisa oc hänna foghot . . . redhe vppa göra " SD NS 1: 424 ( 1405) . " som knuth biidz . . . aldrigh giordhe huaske redhe eller regenskap fore " FM 649 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"reþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr biug reþer."],"e":[]},{"a":"reþning","b":"nn","c":"","d":["Jfr matredhning."],"e":[]},{"a":"reþo","b":"av","c":"adj.","d":["1) redo, beredd, färdig. latir han j the pino som honum är redha Bir 3: 46 . " bödh . . siw panzsara redho vara brännande " Bil 902 . " tha maltidhin var redho " Bo 141 . ib 170 . " tha thera thing varo redhä " Fl 1958 . " thz (svärdet) är ekke än rede " Di 48 . SO 145 . " ware nw mannin redho thy at nw är öxin redho " Bir 1: 244 . " then tidh han (salen) war alder redha " RK 1: 3536 . Al 8863 . RK 1: (sfgn) s. 185, 2: 416, 3: 349, 2980. Di 39 . Lg 90 . star hans pina redho j andre värld Bir 3: 63 . satho redho a eth sprung RK 1: 842 . " göre sik allan redho " Bir 3: 305 . RK 2: 361, 3: (sista forts.) 4243. gör thz (svärdet) redo Di 48 . SO 100, 114 . " swa lenge han thz arbeydhe foe hender haffuer eller rede gör fran syna hender " ib 154 . " han . . . haffde sik allan redho skipat " RK 1: 3897 . " at han skuli haua sin räkinskap refho i sinom handom " Bir 4 . 124. the bro war alzthingx redho lagdh Al 1957 . " at vara redho til lestinna predikan " Bil 796 . " redho män til stridh " MB 1: 418 . " hänna hughir ok siäl var alitdh redho at vnfa gudz nadh " KL 336 . vaar redho at wtläggia alt thz han atte for sins sons helso ib 366 . " var hon idhekelica redho honom thiäna " Bo 5 . ib 75 . " varin redho at byggia mönstir " Gr 296 . Bir 2: 172 . VKR 4 . RK 3: 3850 . MB 2: 265 . " finger är redast til at budha (Cod. A rättast andbudh til 296) alzskona gerning " MB 1: (Cod. B) 553 . ","redhegiäld BtFH 1: 315 (1413, Joh. Bures utdr.) . ib 316 ."],"e":["reþu SD 5: 562 ( 1346), 567. reedho RK 2: 526 . ","redha SD NS 1: 11 ( 1401), 37 ( 1401); Bir 3: 46 ; RK 1: 2348, 3536 ; MB 2: 198, 265 ; Su 421 . ","reda RK 3: (sista forts.) 4243 ; SO 100, 145 . ","reedha RK 2: 416, 3: 349, 2980, 3850, 4187 . ","reeda ib 2: 361, 533 . ","rädho SD NS 1: 35 ( 1401) . ","rädha SO 16 ; SD NS 2: 171 ( 1409) . ","räda RK 2: (sfgn) s. 185. redhä Fl 1958 . ","redhe SD NS 2: 89 ( 1409) . ","rede Di 48, 63 ; SO 103, 114, 154 . ","redhom SD NS 1: 181 ( 1402), 203 ( 1403) o. s. v.; BSH 1: 182 ( 1381); Ansg 245 ; SJ 145 ( 1446); FH 5: 135 ( 1489), 145 ( 1490). rådhwm SD NS 2: 171 ( 1409) . ","redast MB 1: (Cod. B) 553 ; RK 2: 6529),"]},{"a":"reþo man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["reþu- )"]},{"a":"reþoboin","b":"av","c":"adj.","d":["1) beredd, i ordning, färdig. þw scalt taka reþobona pino i häluite KL 187 . " väghin . . . är jdhir redhoboin (parata) " Bir 3: 403 . " swa mykit got, os owärdoghom tilbiudet oc redhoboet " Su 359 . - i ordning, rustad, färdig. vara redhoboen at stridha KL 276 . MP 1: 7 . FM 282 ( 1506) . " hon var nu redhoboin (parata) at födha barn " Bir 3: 279 . Su 232 . " warin alle thine limi redobone til minna thiänist " Bir 1: 35 . " redoboin til mins guhdoms brullöpe " ib 59 . " beqwäme til stridh oc redhobone " MB 2: 138 . til swärdh redhobone Su 30 . " redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha " Bil 877 . " warin redho bogne " Bir 1: 245 . ","2) färdig, tillstädes, till hands, redo. hwilke hwan dagh warin redhabone til at göra fulla nöghio aff thy sacramento allom them sik wilia skripta (unicuique confiteri volenti sini parati) Bir 4: 27 . VKR 72 . " vardhir han ij vpfärdhinne äkke swa redhoboin (præsto) hwarre siäl " Bo 92 . " nat oc dag ider redebogen medh min trotienist " BSH 5: 27 ( 1504) . lustin är idhir redoboin (in promptu) Bir 1: 359 . " alexander war tha redhoboen " Al 732 . ","3) färdig, beredvillig, redebogen. han var ey at eno edhoboin at vara fatykir älla mista sit rike for gudz sculdh vtan dödh at thola Bil 861 . MP 1: 32 . " hon sagdhe sik wara rädho bona häldir dö en tappa iumfrudom " KL 73 . Bo 123, 245 . Bir 2: 167 . Lg 39, 823 . MB 2: 324 . LfK 20 . BSH 4: 348 ( 1503) , 5: 342 (1509), 562 (1516). alle gamble geld och viterlige aathersteder äre wij redebo (för bone) them strax at betale FM 495 ( 1510) . " är iak redhoboin at göra hwat thu vilt biudha. ok är ika redhoboin til alla pino " Bo 203 . " ä thäs redhoonarin var hon til thiänist " KL 330 . HSH 19: 132 (1506), 20: 65 (1506). iak är redhoboin til hans vilia mz minom vilia Bir 3: 44 . " wil iak at älskaren altidh ware redoboen mothe kärlekenom " Su 1155 . - färdig til tjenst. hwar som helst ther i mek begere, ther skule i altiidh finne mek redheboghen vilie vare BSH 5: 28 ( 1504) . FM 567 ( 1512) . - Jfr oredhoboin."],"e":["redhoboen KL 276 ; Al 732 ; MB 2: 324 ; Lg 39 . ","redoboen Su 115 . ","redhoboen Lg 823 . ","redhobon LfK 20 . rädho boin: -bona Kl 73. redho bogin: -bogne Bir 1: 245 . ","redhaboin MP 1: 7 ; ","-bone Bir 4: 27 ; MB 2: 229 . ","redhaboen MP 1: 32 ; Su 232 . ","redebon BSH 4: 348 ( 1503) . ","redheboghen ib 5: 28 ( 1504) . ","redebogen ib 27 (1504): HSH 19: 132 ( 1506) ; ","-bogne BSH 5: 342 ( 1509) . ","redeboegen: -boegene HSH 20: 65 ( 1506) . redhäboghän (ack. m.) FM 282 ( 1506) . ","redebodhen ib 567 ( 1512) . ","redeboden BSH 5: 562 ( 1516) ),"]},{"a":"reþohion","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"reþosven","b":"nn","c":"","d":["fogde, gårdsfogde, förvaltare, skaffare. " henikino redhuswen " SD 4: 3 (1327? samt. afskr.). kalladhe han sin redheswen (dispensatori domus suæ) MB 1: 245 . Bil 600 . SD NS 1: 425 ( 1405) . VKR 42 . " redhoswennen ällar tilskaffaren (procurator) LFK 36. källara swennen ällar redho swennen (cellarius) " ib 96 ."],"e":["redhuswen . ","redheswen SD NS 1: 425 ( 1405); MB 1: 245), "]},{"a":"reþskaper","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) utrustning, utstyrsel, tillbehör, inventarier, redskap. aff them redzskap som war j mönstreno ST 419 . " skulo the köpa tw par mässoklädhe kalka altarklädhe oc allan redzskap " BYH 1: 201 ( 1391) . " skal hwart altare hafue twänne rethskap (duobus ornamentis) " VKR 78 . " wägha j sinom hugh . . . the andbudh oc redhscap som hwario embete oc gerning oc syslo höfuir " ib 2 . " tha thorftom vi hwazske quärna älla oghna. egh andbudh. älla swa mykyn redhskap. egh boskap. älla swa höghfärdoghan fatabwrs redhskap (utensilibus et apparatu rerum nec supellecili) " Bo 141 . tha som nager broder äller syster dödh är tha schal ämbetetz redzscahpp fana päll ok lywss fore husit bäras epther gamul plechsidh ok thenne gildes redzschapp schall bäres swa vel til systrom som til brödrom SO 205 . ib 27, 67 . köpa . . . alla handa boskap oxa faar hästa oc theris redskap (mercem . . . jumentorum et ovium et eqvorum et redarum) MB 2: 361 . - verktyg (koll.). haffua . . . allan sijn redhskap frij SO 48 . ib 95, 103 . " tog redskapen oc giorde en kniff " Di 45 . " tha war bortstolen allar hans redskap " ib 46 .","2) = redha 4. hwat redhskap älla thiänist hon giordhe Bo 70 . " een swen idher skal resskap (Cod. A redho) fa " Fl (Cod. B) 1953 . skipadhe henne redhscap Lg 1039 .","3) = redha 5. döör vthen allan redzskap oc formäle SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). tha han hafdhe them siuka mannenom giwit reezskap KL 8 . " tok then dyghdelike herran allan siälinna redhskap " ST 453 . - Jfr bryggio-, fataburs-, gildis-, mässo-redhskaper samt pinoredhskap."],"e":["redhzskaper . ","redzschapp . ","reezskaper . ","resskaper: -skap Fl (Cod. B) 1953 . ","rädskaph SO 27 . " räskap ib), "]},{"a":"ria","b":"nn","c":"","d":["ria, torkhus . . . til proastins akirhorne, ther hans rie forre stodh Svartb 309 ( 1423) . . . . ok äre pa for:de gotz eeth pyrthe, eth fää hwss, en ryä, en ladha (o. s. v.) ib 497 (1470). FMU 4: 89 (omkr. 1455)."],"e":["rie . ","riiä . ","ryä )"]},{"a":"ria","b":"nn","c":"","d":["ria. FH 4: 45 ( 1456) ."],"e":[]},{"a":"ribbalde","b":"nn","c":"","d":["skojare, landsstrykare. " vildo thwe ribbalda dara biscopin " Bil 659 . " swa väl the som man hiolt for godha män. som the fwlasto riballane " Bo 182 . at han skal synas licare ribaldä än kronadhom konunge Bir 3: 469 . Bo 190, 193 . Bir 3: 165, 279 . Su 67, "],"e":["ribalde: -a Bir 3: 279 ; ","-ä ib 469 ; ","-om ib 165 . ","riballe: -a Bo 190 ; ","-ane ib 182, -anna ib 193 ; ","-om Su 67 . ","riballe: -ana Bir 3: 165), ","ribbalda värk","ribalda- )"]},{"a":"ribbalder","b":"nn","c":"","d":["skojare, landstrykare. Jfr Hj. Lindroth, Språk och stil 8: 50 ff. . . . wara werre och oretwisere. ähn någon argester ribaldh och ilgerningzman PMSkr 665 (avskr.)."],"e":["ribldh )"]},{"a":"riddaraskap","b":"nn","c":"","d":["och riddarskaper,","1) riddarstånd, riddarvärdighet. thz betyder hans riddarskap Di 59 . ","2) ridderlig öfning, ridderliga idrotter. hafdhe iak giort . . . riddäraskap mz mina händer Iv 351 . han älskade ekke mykit riddarskapit Di 87 . bruka riddarskap MD (S) 240 . - ridderligt väsende el. beteende, ridderlighet? manede mik . . . for all then riddarskap som till war Di 80 . ","3) följe af riddar, hofstat. hiolt rikt riddarskap mz hänna foreso ok gaf rika almoso fatikom (militibus et famulis suis ac paperibus necessaria ministrabat) Bil 263 . - Jfr riddarskap."],"e":["riddära .),"]},{"a":"riddardadh","b":"nn","c":"","d":["riddarbragd. han brukar hoffuerk och riddar dath RK 3: 3635 ."],"e":["-dat )"]},{"a":"riddare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["riddere NMU 1: 107 ( 1430)","ridder Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) . ","rydder Arfstv 12 ( 1461) . ","reddar JämtlDipl 137 ( 1383) . reddare JMPs 348; -en ib 369, 370 ; ","-a SD NS 3: l406 (1419, ä. avskr.). obl. reddhara JMPs 382. pl. reddare Nio handl rör Vkl 224 ( 1390) . ","riddare Uppl Fornmt 46: l196 (1514). riddere SSkb 155 ( 1505) ), ","riddara bonadher , se SDw 2: 1285. ","*riddara gardher , se SDw 2: 1285. ","*riddaraleker","*riddara like , se s. v. like Sdw 1: 761 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 101 f. ","riddara man","redders- )","*riddara note , se s. v. note SDw 2: 117 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 101 f.","riddara rätter","riddare- )","*riddara sko","riddar skoo )","riddara spil (-speel), ","*riddara vidherlike , "]},{"a":"riddare","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ryttare. " han kastadhe örs oc riddara wt i hawith " MB 1: 317 . ib 319 .","2) riddare, innehafvare af riddarvärdighet. attä riddarä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). riddäre af wart raþ ib. " ey maghä byscopä, riddärä äller nakar af förnäfndom swa buþne riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä " ib. " hwarte riddare äller swenäwapn " ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). uitis þät riddärä äller swenawapn ib. " riddäre äller swenavapn ib. hwar riddari äller swenawapn " ib 670 . " swenä riddärä widherlichä " ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). riddäre äller swen ib 476 (1345, nyare afskr.), 477, 478. bade riddare ok riddare like RK 1: 90 . " mange riddara ok riddara like " ib 2797 . " bade riddara ok riddara nota " ib 1425 . " riddara ok swena ib 379, 392, 2188, 2447. " ib 2: 1612, 1632 o. s. v. badhe riddara oc andre friborne män VAH 24: 323 ( 1454) . en riddare hawer meer ärwodhe oc mödho i örlögh fore sinom konunge än margher bonde MB 1: 452 . ib 385. munkenom biudz at hafwa kuwlin. riddarenom biudz hardhare som är brynian älla platan Bir 1: 383 . riddarne tilbundo sik mz eedh oc lofwan at giua sit köt for mit köt ok sit blodh for mit blodh ib 3: 366 . ib 368, 369, 370, 371, 373, 374, 375, 376, 379, 381, 382, 387, 388, 389, 390, 391, 392, 394, 396 . " en ridare rikar ok miok rumgiäuir " Bu 18 . ib 7, 8, 24, 152, 173 . " j androm them daghom j hulkom han (konungen) skal göra riddara " Bir 3: 307 . ib 366, 386 . " konung birger war ther til riddara giord " RK 1: 1152 . " han wart riddare aff sin fader " ib 1156 . " tyske swenske oc danske iag till riddara slo " ib 3: (sista forts.) 5189 . ib 5193, 5200 . then bezste riddare ther a markynne waar ib 1: 912 . ib 280, 443, 999, 1003, 1098, 1159, 1163, 1401, 1823, 2320. Iv 35, 50 o. s. v. Fl 19 o. s. v. Fr 211 o. s. v. ridder steen RK 3: 3609, 3662, 3675, 3727, 3740 . " wi heyna snakenborgh riddare . . . oc eric erlendson riddare " BSH 2: 38 ( 1396) . " härra göstaff magnusson riddare " SD NS 1: 6 ( 1401). jak sten beinctzson riddara i 9 ( 1401). fran herra nicles boson riddara ib. ib 14 ( 1401), 16 ( 1401). - guds riddare, medlem af andlig riddarorden; svärdsriddare. RK 1: 292, 294, 300 . ","3) stridsman, krigare, krigsknekt, soldat (i medeltidens Lat. urkunder är miles det vanliga uttrycket för riddare, i följd hvaraf miles ofta återgifves med riddare, äfven då betydelsen är en annan). suarar sik vara guz riddara (Christo militare) Bu 442 . " jak är himpna konungx riddare (miles) " Bil 127 . " sände . . . twa riddare (milites) at skynda hans dödh ib. corsfestar af riddarum (militibus) " Bu 138 . Bo 201 . KL 150, 154, 391, 392, 396, 397, 398, 402, 418, 419 . MB 2: 386, 387, 390, 391, 392, 396, 411 . ST 110 . " hafþe i sinom här siu þusand riddara " Bu 177 . " þe heþno kunugane hafþo siaxtighi þusand riddara vtan allan almoghan " ib (de båda sista ex. böra kanske föras till 1 el. 2). officer. j capharnaum var en riddare (centurio) som hafdhe en siukan thiänara Bo 67 . ib 68 . ","4) häst i schackspel. mz riddarom (näml. betecknas) alla som fäcta mz suärde MD (S) 201 . - Jfr hof-, leons-, qvarsätu-, sam-riddare.","1) riddarspel. eet rorney ellir riddar spil ST 514 . ","2) ridderlig bragd. tha wenda the opta ryggen til tha öwas skulle riddar spil mD (S) 250. thz stridzmen winna mz ridder spil ib 251 ."],"e":["riiddare MD (S) 243 . ","ryddare KL 321 . ","ryddhare: -en Lg 3: 130 . ","riddara SD NS 1: 9 (14019. riddäre. riddere RK 1: 280, 1159 ; ","-en Bu 8 ; ","-a RK 1: 919 . ","riddar Bu 7 ; SD NS 1: 16 ( 1401); MD (S) 239, 245, 254, 255; -ars ib 244, 251 (på två ställen). ridder Al 5667, 5668, 5673 ; i förbindelse med ett följande namn: RK 3: 3609, 3662, 3675, 3727, 3740 . ","ridare Bu 18, 24 . ","reddare SD NS 1: 208 (1403, vidim. fr. 1503). pl. riddara. ridara Bu 152 . ","riddera RK 1: 960 . ","riddare ib 90, 2: 1632 . ","riddere ib 1612 . ","riiddere BSH 5: 261 ( 1508) . ","riddarane . ","riddarene Bo 201 ; MB 2: 386 . ","riddirna Bir 3: 368), ","riddara art","riddara band","-baandh )","riddara bonadher , ","riddara kläþe","ridara- )","riddara man","riddaramanz man","riddara märke , ","riddara mästare , ","riddara namn","riddara rätter , ","riddara skari","riddara slagh","riddare slag )","riddara spil","riddra stormber , ","riddara tro","riddare troo )"]},{"a":"riddarfru","b":"nn","c":"","d":["riddare maka. SSkb 10 (1501-02)."],"e":["ridder- )"]},{"a":"riddarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ridderligt, på riddarvis, på ett sätt som anstår en riddare. tha funno the ther tolff hundradh riddara alla ridderlika w äl klädda mz gul oc gul pällum Prosadikter (Karl M) 253 ."],"e":["ridder- )"]},{"a":"riddarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["ridderligen, på riddarvis, på ett sätt som anstår en riddare. mot honum ridderlika at ridha Fl 1818 . " stak swa riddirlika then stolta hertugh beuiand " Fr 1684 . ib 1798, 1810 . " torney burdhis riddirlik " ib 1830 . ib 1651, 3053 . " the striddo tha swa riddirlika " Al 644 . " thu gör som skalk ok ey ridderlik " ib 2083 . " ridderligha han siik tha stälte " RK 3: 1987 . " riddelig liffwa " MD (S) 239 . ib 241 . " han rede sik wt swa riddelig " ib 252 ."],"e":["ridderlika Fl 1818 ; Fr 1651, 1798 3053 . ","ridderligha RK 3: 1987 . ","riddirlika Fr 1684, 1810 ; Al 644 . ","ridderlik ib 2083 . ","riddirlik Fr 1830 . ","riddelig MD (S) 239, 252. riddhelig ib 241), "]},{"a":"riddarliker","b":"av","c":"adj.","d":["ridderlig, som tilkommer el. tillhör en riddare. ee mädhan människian är bliffuen oppa jordherike, thaa är hon som j enne riddirliker stridh MP 5: 131 ."],"e":["riddir- )"]},{"a":"riddarliker","b":"av","c":"adj.","d":["ridderlig, som tillkommer el. tillhör en riddare. böþ hanom atar . . . riddarlekan heþar Bu 422 . Bir 4: 137, 150 . han skal göra mik rekenskap aff sino riddirlico ämbite ib 2: 164 . " thu fulkompnadhe riddirlikin rät " ib 264 . margh ridderlik gerning Fr 1740 . " hadhe the ridderliga ydh " RK 3: 2047 . " göraskolande sannom konung ihesu cristo riddarlika thiänist " LfK 169 . " han afklädha riddarlikom klädhum " Bu 421 . Bir 3: 373 . BK 208 . mit riddeliga swärdh MB 2: 153 . ib 169 . " pa myn ridderlige eed " BSH 5: 261 ( 1508) . " faa rydderlika krono " Lg 3: 130 . " han (ɔ: herra fräderik) var ther swa ridderlik " Fr 1756 ."],"e":["-leker: -lekan Bu 422 . ","ridderliker: -lik Fr 1740, 1756 ; ","-likom Bir 4: 150 . ","ridderleker: -leka BK 208 . ","rydderliker: -lika Lg 3: 130 . ","riddirliker: -lico Bir 2: 164 . " riddirlikin (ack.) " ib 264 . ","ridderlig: -liga RK 3: 2047 ; ","-lige BSH 5: 261 ( 1508) . ","riddherlig: -liga MB 2: 169 . ","riddelig: -liga ib 153),"]},{"a":"riddarman","b":"nn","c":"","d":[],"e":["riddarmanz man , "]},{"a":"riddarman","b":"nn","c":"","d":[],"e":["riddarmanz man"]},{"a":"riddarskap","b":"nn","c":"","d":["och f.? (KS 79 (195, 87))","1) riddarväsende. " war ey cristit riddarskap (militia christianiatis) byriat for wärldinna ägho ok giri vtan til at styrkia sannindena ok vtuida sanna tro " Bir 1: 384 . - riddartjenst. byriadhe sant riddirskap (militiam) Bir 3: 369 . " bortgik aff sanno ridd irskap " ib. " han hawir lofwat thik ridirskap " ib 373 . som sit riddirskap vil väna til mik ib 387 . ib 393, 417 . Su 115 . MD 198 . - handlingssätt som tillkommer en riddare, ridderliga idrotter, riddarkamp. liiff . . . waga for ridderskap och frvr ärä Iv 29 . " til ridderskap var han ospardh ib 945. ther . . . til riddirskap kan " ib 1109 . " rät ridderskap . . . lata " ib 1893 . " huath ridirskap kan " ib 1109 . " rät ridderskap . . . lata " ib 1893 . " huath riddirskap han hafuer giort " ib 3858 . rät riddirskap man pläghadhe thäre Fr 51 . " foro at finna riidirskap fore stolta qwinna " ib 24 . " aff thz ridderskap man ther sa " ib 1868 . " som thera goz hafdho mist alt slät ij ridderskap mz tornye rät " ib 2192 . " thz ridderskap var tha swa stark " ib 1853 . " mz dyst, torney och allä handä ridderskap " Va 52 . " alt ridderskap skal man them känna tha the ära vnga ok lina " Al 4752 . " brwka riddarskap " Lg 3: 330 . " all hans akt war . . . til mandom oc ridherskapt " MD 449 . ","2) krigsväsende? han lagdhe dighra röct a riddarscap Bil 377 . - krigstjenst. skilde han sik widh riddarskap ST 110 . ","3) koll. " sammanfattning el. samling af riddare el. af riddare och svenner, ridderskap, adel. efter thy tolf manna nmpd thenna maal vtransakatho skelika siex vppa riddarskaps wegna. som waro herra götzstaf magnusson oc karl baat riddara staffan götzstafson thorsten symonson niclis diekn oc lindorm jenisson suenä oc medh them sex bönder aa almoghans wegna " BSH 2: 39 ( 1396) . " huart rike thr hauer godh skipilse, thet hauer tessa try, ridderskap, almogha ok fatökt äruodhis folk " KS 76 (186, 83) . ib (188, 83), 77 (191, 84) . " är tön wärn tuäskuna: en är godh riddarskap ok triwin almoghr . . . annor wärn landa är fast hus ok borghr " ib 79 (195, 87). persara domara höfdhingia oc riddarskap Gr 261 . " þa i hauin nakra þe af ridar skapino mz idar halla " Bir 4: (Avt) 185. alt ridderskap oc herskap är ther til skipath aff gudhi, at the skulo wäria kirkio oc klärka MB 1: 385 . " en stor deel aff ridderskapit mz almogan hyuöllo " RK 2: 8041 . KL 21 . " sköt ärchebispen thet ärende till her sten oc ridderskapet " HSH 18: 18 ( 1495) . " efter at ridderskapet som i radit ware äre sa mykit afflidne " ib 71 ( 1497) . - följe af riddare (och svenner). fara mz ridderskap ok frugho skara Iv 615 . Fr 2744 . " myn herre ok hans kngesinne hans riddarscapp ok swena " MEG (red. A) 57 . " hafuandhes mz sik sith riddarskap " Lg 332 . MD 194 . ","4) rytteri? bätra riddarskap jak ey weyt RK 1: 2718 . ","5) samling af krigare, här, krigsmän. saghu män j wädhreno riddarskap (armatorum cohortes) j alscons wapnum ganga saman flukninghum Bil 311 . " han styrdhe riddar scap mz hardum rät ok räfst " ib 392 . " alle the riddara som lydha enom höffdhingia, göra en här oc ridderskap " MB 1: 37 . " höffdingen offwir alt hans ridderskap (militiæ suæ) " ib 2: 146 . " alt ridderskap vtan herra wiis winna aldre nakan priis " Al 4237 . - Jfr riddaraskap.","1) folk el. menniskor tillhörande riddarklassen, riddarstånd, adel. al hänna släkt badhe a fädhirne ok mödhirne var af riddarscaps folke KL 321 . ","2) krigsfolk. radhande idhro ridirskaps folke (populo militari) at alle rätte skik ödhmiuklica Bir 3: 342 ."],"e":["-skaps Bir 3: 373 ; BSH 2: 39 ( 1396); -skapino KL 212 . ","riddarscap Bil 377 . " riddar scap ib 392. riddarscapp " MEG (red. A) 57 . ridar skap: -skapino Bir 4 . (Avt) 185. ridderskap MB 1: 37, 385 ; KS 76 (186, 83), 77 (191, 84) ; Iv 29, 615, 945, 1893 ; Fr 1853, 1868, 2192, 2744 ; Va 52 ; Al 4237, 4752 ; MD 194, 198 ; MB 2: 146 . ","riddirskap Bir 3: 369, 373, 387, 389 ; Iv 1109, 3858 ; Fr 24, 51 ; ","-skapi Bir 3: 386, 389, 393 ; ","-skaps ib 388, 417 . ","riddrskap KS 76 (186, 83) . ","riidderskap MD (S) 241 . ","riddherskapt MD 449 (i rimsl. m. akt)), ","riddarskaps folk","riddirskaps- )","riddarskaps klädhe , ","riddarskaps liverne","lifwirne )","riddarskaps man","riddirskaps- Bir 2: 334, 3: 339, 389), "]},{"a":"riddarskap","b":"nn","c":"","d":["3) ridderskap, adel. Beckman STud 52. ärlige herrer aff ridderskapet STb 5: 337 (1521, Kop). "],"e":["ridder- )","*riddarskaps bok , ","riddarskaps man (reddar-), "]},{"a":"ridh","b":"nn","c":"","d":["och m. eg. storm. SE Sdw 2: 1285."],"e":[]},{"a":"ridh","b":"nn","c":"","d":["Jfr kirkiomässo-, land-ridh."],"e":[]},{"a":"ridh","b":"nn","c":"","d":["eg. storm?","1) paroxsym, sjudomsanfall. " haffwer . . . ridh och böld i brysthet " LB 8: 51 . " somi hawa hardha ridhe j döhenom " Lg 3: 518 . ","2) tidsmoment, stund. " loff wari thik . . . fore hwan then riidh (pro qualibet hora) thw a korseno tholde " Bir 4: 148 . alexander wänter ij hwario riidh aff dario keysar starka striidh Al 1905 . " wi ärom . . . raske ok snare ij hwarie riidh " ib 6124 . " the hioggo fast mz swärdh een riidh " Fr 1859 . herra fräderik bidhar än een riidh ib 2720 . " tha the hafdho ridhit ena litla ridh " ib 1169 . Iv 2417, 3799, 4953 . the fruor sompna ij stuntan riidh Fr 2097 . the sloghos widh them langa riidh Al 5115 . RK 1: 3158 . " the bliffuo tiil hopa een godhan riidh " ib 3: 1326 . " vmdrogh thöm a thän sama riidh " Iv 3355 . " hon vardh tha var ij thän sama riidh eet ar thz han hafdhe fangith ij striidh " ib 2143 . ib 3667, 3766, 4242, 4543, 4559, 5185, 5615 . Fr 2284, 2496 . RK 2: 3212 . Al 2774, 5618, 5832 . " wi wiliom han sökia mädher stridh ful rast ij thenna sama riidh " Al 1538 . " halle tom (fångarene) en j thessa ridh " MD (S) 260 . " tha vardh an var ij the riidh hwar een hiort . . . flyyr fore twa litla rakka " Fr 2783 . ib 2893 . RK 2: 2842 . " slogho margh riddara a the riidh " Al 2428 . " the fruor löpa fram ij riidh (på stund, genast) " Fr 2087 . - tid. saa förlops thz een lithen riidh RK 3: 671 . " i flättya om lopp then riidh ib 2617. saa löper thenna riidh " ib 4037 . ib 4115, 4165 . hafdhe iak giort ij nakar riidh (någonsin) . . . riddäraskap mz mina händer Iv 3513 . " innan skaman riid " MD 188 . " var her for skamman riidh " Fl 595 . RK 1: 47, 2180 . " som her hafuer varith langan riidh " Fl 1043 . Iv 4390 . Fr 2678 . " var tha konung en lithen riidh " RK 1: 584 . ib 3 . 3887. the ridha badhe wt ok in the siälfue dwärgha alla riidh Fr 315 . " gudh gaff honum the sama riidh . . . ena dotter ok twa sönä " ib 3134 . then yngre ij the sama riidh var hertugh ouer normandia ib 3164 . " thz ledh fast at then ridh at konungen sculle koma tidh " RK 2: 3278 . - gång. man gaff them nampn ij sama riidh (på samma gång) Fl 99 . thz var tha the första riidh ther the saman kompne varo mz striidh Iv 1668 . " wordo tha fangne alle en riidh (på en gång) " RK 1: 4242 . (På alla ställen,hvarest ordet i rimverken förekommer, står det i rimslut med undantag af Iv 5185 .) - Jfr þing-, þinga-riþ."],"e":["riidh . ","ridha (i rimsl.) Iv 4242 . ","rydh RK 3: 4115, 4165 . ","-ir : ridhe Lg 3: 518), "]},{"a":"ridh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr landridh."],"e":[]},{"a":"ridha","b":"nn","c":"","d":["feber, frossfeber, frosskakning. Se Sdw 2: 1285."],"e":[]},{"a":"ridha","b":"vb","c":"v.","d":["vrida, rycka, draga. " hwilken som torskar medh annars stränger och rijdher honom j sanck " SO 291 . " rijder han honom (ɔ: strängh) lööss " ib 301 . Jfr sunder ridha, äfvensom vridha."],"e":["rijdher SO 291 . ","rijder ib 301 . impf. redh, se sunder ridha),"]},{"a":"ridha","b":"nn","c":"","d":["feber, frossfeber, frosskakning. " tz duger for riwd " LB 7: 100 . ib 8: 49 . " fore ridhn (för ridhu) som mang aar hafwer wärit " ib 3: 145 . " tha riitha tager honum " ib 7: 150 . ib 2: 51, 7: 156, 8: 51 . han faar . . . lungo soth och riidhu och gieldh ib 52 . "],"e":["riidha . ","riitha )","ridhusot","-soot )"]},{"a":"ridha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) rida. Se Sdw 2: 1285. tyriels . . . kärdhe til jon jönsson, ath han redh hans hors JTb 34 ( 1462) . . . . hwi han rädh hans hesth wtan hans lof ATb 2: 242 ( 1484) . MP 4: 68 . - ridha spär, rida spärr, hålla riddarspel, tornera. hastiludiari . . . döstera rida spär GU C 20 s. 327 . 2) rida för att hålla uppsikt över ngt, fara kring och inspektera. sidan äger han (ɔ biskopens landsfogde el. ridfogde) rida om gozen epter jordabochene Arnell Brask Biᴵ 15. 3) plåga, ansätta (som maran el. dyl.). tw haffuir nog länge ridhit mik; wänth jgen ath ridha mik STb 2: 184 ( 1486) .","4) om fartyg: ligga för ankar. tha han lag fore forland ok reedh fore ankkare STb 1: 104 ( 1477) . " ligger nokoth skip j haffn, äller ridher före ankar widher landith " PMSkr 62 . - part. pres. ss subst. ryttare, krigsman till häst. pa slättenne göra ridhande meer än fogangara stridande PMSkr 146 . ib 148, 152 . haffwandis wthwalda ridhandis oc fotgangara ib 153. ib. ib 154, 161 . "],"e":["ridher PMSkr 62 . ","redh . ","red . reedh. rädh ATb 2: 242 ( 1484) . konj. 1 pers. ridhi MP 4: 68 . ","ridhande . ","ridhandis PMSkr 153 ),","*ridha um kul , rida omkull, rida över ända. hakon . . . som redh tz barnoth wm kul lopa gathona JTb 56 ( 1466) . STb 1: 198 ( 1479) .","*ridha up , rida upp el. uppåt. Se Sdw 2: 1285. ","*ridha upa , rida på (ngn). STb 1: 176 ( 1478) . ty han reedh medh wadha vppa claus vysa ib 177 ( 1478) . ","*ridha ut , rida ut. wetnade iönis . . . at then hästin magnus smid ret wt han haltade aff et nagilstiwng ok äy aff andro ATb 1: 49 ( 1455) . Jfr af-, be-, fram-, in-, undan- (Sdw 2: 810), untridha."]},{"a":"ridhahäster","b":"nn","c":"","d":["ridhäst. gifuer jak hustrv margit . . . myn riidhä häst FH 6: 43 ( 1455) ."],"e":["riidhä- )"]},{"a":"ridhan","b":"nn","c":"","d":["ridt. " wart en stolt krafftogh ridhan " RK 1: 1121 ."],"e":[]},{"a":"ridhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mjlo-, ut-ridhare (även Sdw 2: 855)."],"e":[]},{"a":"ridharedhskaper","b":"nn","c":"","d":["ridtyg. gifuer iak hustv margit . . . min gangare met rydha redskap FH 6: 358 ( 1449) ."],"e":["rydha- )"]},{"a":"ridharedhskaper","b":"nn","c":"","d":["ridtyg. Se Sdw 2: 1285."],"e":[]},{"a":"ridhatygh","b":"nn","c":"","d":[" = ridhtygh. STb 1: 271 ( 1480) ."],"e":[]},{"a":"ridhdagher","b":"nn","c":"","d":["dag då ridt bör ega rum. TB 78 ."],"e":[]},{"a":"ridhefoghate","b":"nn","c":"","d":["ridfogde, fogde med uppgift att övervaka egendomar, uppbörd o. d. inom ett större distrikt. ath ider verdugheth (ɔ Svante Nilsson STure) skulle settie i ridhe fogethe i dalana GPM 2: 278 ( 1507) . " ridefogte i nywding " Arnell Brask Bi ᴵ 7. Jfr ridhfoghate."],"e":["-fogethe . ","-fogte )"]},{"a":"ridhfoghate","b":"nn","c":"","d":[" = ridhefoghate. ridfogte i sunderbo Arnell Brask Biᴵ 7. ib 15 ."],"e":["ridfogte )"]},{"a":"ridhhosur","b":"nn","c":"","d":["benkläder avsedda att brukas vid ridning. Arnell Brask Biᴵ 32."],"e":["ridhoser )"]},{"a":"ridhkapa","b":"nn","c":"","d":["ridkappa. STb 2: 79 (1485)."],"e":["ridkaapr ) , "]},{"a":"ridhkirkia","b":"nn","c":"","d":["annexkyrka. thå schula lthe . . . iij messor lhuart år sighia huar thera vijdt huaria sina kyrkio så vidh rijdkyrkio som hoffuedkyrkio Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"e":["rijdkyrkia )"]},{"a":"ridhkiurtil","b":"nn","c":"","d":[" »kjortel», avsedd att brukas vid ridning. vj alne kläde swarthe swen skulle lhaffue tiil len ridkiortel Stock Skb 162 ( 1520) ."],"e":["ridkiortel )"]},{"a":"ridhklädhe","b":"nn","c":"","d":["ridkläder. then yngxste smaswen . . . bör altid taga til lwara herrans stöffla oc spora oc ridcläder i reesom Arnell Brask Biᴵ 32."],"e":["ridcläder . ","med art. riclädren Arnell Brask Biᴵ 32),"]},{"a":"ridhsven","b":"","c":"","d":[" , ryttare, krigare till häst. . . . ligger oss storlige makt pa att förstyrke oss med krygesfolk som swadane kunne affverie, bode ridswenner oc fotkneckter HSH 14: 31 (1525, Magnus Sommar)."],"e":["rid- )"]},{"a":"ridhtygh","b":"nn","c":"","d":["ridtyg. MB 2: 94 RK 3: (sista forts.) 6044."],"e":[]},{"a":"ridhtygh","b":"nn","c":"","d":["ridtyg. " hest oc ridtygh Arnell Brasdk Biᴵ 28. Jfr ridhatygh samt rytty Sdw 2: 273. ""],"e":["rid- . ","red tyyg HSH 18: 264 (1525) ), "]},{"a":"ridhvägher","b":"nn","c":"","d":["ridväg. DD 1: 222 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"riersker","b":"","c":"","d":[" , se rigisker."],"e":[]},{"a":"rif","b":"nn","c":"","d":["1) rifvande. " the reffwos ther om (om godset) som andra katte thz reff är them gangit til leda " RK 1: (Albr) s. 212 . Jfr klädha rif. ","2) ref, bukref. " for reff i maghan skal man ätha x eller xij pyona korn " LB 7: 166 . " hielpir for reeff " ib 1 . " doger . . . for riiff (motsv. st. D. Harpestr. har rithæ 79) " ib 2: 35 . doger ffor riffui (motsv. st. D. Harpestr. har rythæ 50) ib 40 . Jfr bukrif."],"e":["riff . ","riiff LB 2: 35 . ","reff . ","reeff )"]},{"a":"rif","b":"nn","c":"","d":[" Jfr buk-, gardha-, magha-rif."],"e":[]},{"a":"rif","b":"nn","c":"","d":["ref, refben. " a moth botalöst maal krista wid riff ok thool (si perplexus eris preme costas vim parciceris) " GO 958 . " raka hänna huld fran rifiom " Bu 504 . " raka hans huld . . . alt intel rifia " ib 530 . saa iak hans likame slaghan ok flängdan alt intil rifwianna swa at hans riif syntos Bir 1: 29 . ib 268, 2: 95 . flängdir alt in til rifwina (för rifwianna?) ib 3: 40 . " thina axla ok riggher mz rifwom " ib 4: 151 . " thina axla ok rygger mz rifnom (för riufiom?) " ib 138 . " rifwin som väria hiärtat " ib 2: 170 . " fore bolda j riff " LB 4 . 352. som bolda hafwe . . . oppa reffwen ib 3: 191 . " sunder brast tw riff i hanum " Di 138 . " konan wardh aff mantzens siidho oc riwi " MB 1: 88 . " et adams riff ib. " ib 1, 89, 90, 91, 105, 159 . Gr 296 . Bir 1: 77 . MD 7 . - (?) dugir thz for lungo ok for haald ellir rijff (för blöt rijff?) ther wärkir aff heth blodh ok tört (motsvarande ställe hos Macer Floridus har: morbos de cholera ruea vel sanquine factos molibus in costis auit in pulmonibus ispis sedat; D. Harpestr. s. 97: dughær thæt for lungæ. oc bløtæ rif. thær warthær af et het bloth oc thiurt) LB 3: 64 . "],"e":["riif . ","reff . ","-ia . ","-iom . ","rifwom Bir 4: 151), ","rifla ben , "]},{"a":"rif","b":"nn","c":"","d":["revben. " costa te reeff " GU C 20 s. 152 . " et stykke färst fetth swinaköth aff reffuen " Sex ekon tr 270 . Jf sidho rif. "],"e":["ref . ","reeff )","*rifia rum","reffua- )"]},{"a":"rifben","b":"nn","c":"","d":["refben. " lät han swa bäria ok hudhstryka: at hans riffben tedhus bar " Bil 311 . " mellom rebenänna Hästläkedom i " AS 137 . " millan baden riffbenen " LB 2: 69 . BSH 5: 249 ( 1508) . Jfr rifla-, riflo-ben."],"e":["reffben: -benen BSH 5: 249 ( 1508) . reben),"]},{"a":"rifhet","b":"nn","c":"","d":["lfrikostighet. " om hon ä r höffärdugh . . . aff . . . andelikom ffatighdom riffhet oc swa dana " SvKyrkobr 347 . SkrtUppb 195 . frihetin ällir rifhetin (liberalitas) lioflika giffwer aff sino SpV 155 ."],"e":["riff- )"]},{"a":"rifia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["rifio ben , n. revben. Jr O. Ahlbäck, Studl i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 134."]},{"a":"rifia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["riflo ben , "]},{"a":"rifiärn","b":"nn","c":"","d":["rifjärn. " eth riff iernn " HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"rifiärn","b":"nn","c":"","d":["lrivjärn. " tak harth twal oc riff pa enom reff järn PMskr 447. ""],"e":["reff järn )"]},{"a":"riflika","b":"ab","c":"adv.","d":["ymnigt, rikligen. " i hög grad, alt thz the wilia formagho the aldlra rifflekast (liberalissime) " Mecht 157 ."],"e":["lrifflekast ) , "]},{"a":"riflika","b":"ab","c":"adv.","d":["ymnigt, rikligen. vinet war thz yppersta . . . oc nogh riffliga allom skänktis MB 2: 179 (jfr 419). riiflika rwnno blodzsens ströma Su 35 . " mina bekasta tará riflikaste (uberrime) wthflytande " ib 40 . " swa stoor är nadhenna ympnoghet alla wäghna riiffleka tylflytande " ib 110 . ib 139, 183, 184, 186, 195, 299, 367, 379 . - ympningt, öfverflödigt, allt för frikostigt. the vtgifwa riflica ok fulstoplica päninga Bir 3: 357 . " gifwande rifwelica ok oskällica sina gafwor " ib 4: 414 . - Jfr riva, adv."],"e":["rifwelica Bir 4: 414 . ","riiflika . ","riffleka Su 184, 195 ; ","-lekast ib 186 . ","riifleka . ","riffliga )"]},{"a":"rifliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ymnig. " som . . . thaara wthgywtha alera rifflikasta (uberrimas) " Su 100 .","2) frikostig. aldra riffliasta (largissius) atherlönare Su 296 . - Jfr river."],"e":[]},{"a":"riflikhet","b":"nn","c":"","d":["ymninghet, överflöd, rikedom. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39. Mecht 235 ."],"e":["rifflighet )"]},{"a":"riflikhet","b":"nn","c":"","d":["ymnighet, öfverflöd, rikedom. " aff then wndherlika nadenna ympnogha riiflikhet " Su 188 . ib 351 ."],"e":["riiflikhet . ","rifflighet Su 351 ),"]},{"a":"rifna","b":"vb","c":"v.","d":["sönderrivas, brista, remna. " nw bläse roland thridhia tima swa fast at hornith rimpnadho " Prosadikter (Karl M) 279 . iordhin scalff. bärghin rymnadho SkrtUppb 297 . " reffnar äller bristher skipeth söndher j starkom störm " PMSkr 28 . förwarandis ath barken äller näffren ey riffz äller reffna ib 326 . segelen brwsto oc reffnade Troj 278 . Jfr sunderrifna."],"e":["reffna: -ar PMSkr 28 ; -a (3 pers. sing.)","rimpna: -adhe Prosadikter (Karl M) 279 . ","rymna: -adho SkrtUppb 297 . ","rympna: -adho JMÖ 116 . ","remffna: -ade Troj 175 . ","rempna: -ar ib 22 ), "]},{"a":"rifna","b":"nn","c":"","d":["Jfr stenrifna."],"e":[]},{"a":"rifna","b":"nn","c":"","d":[" Hänsvisningen Sdw 2: 258 r. l16 utgår."],"e":[]},{"a":"rifna","b":"vb","c":"v.","d":["sönderrifvas, brista, remna. " rinnadhe hans strupe j midhio " KL 10 . ib 19 . " han . . . rifnadhe i midhuaghu " ib 132 . " slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ok gislomen swa som iordh ore ardhre " Bir 1: 29 . " hulkin som swa sloghis ryghelika ok hardelika j iässan at . . . adrana ok siononar rifnadhin " ib 328 . " thz (hjärtat) rifnar j dödhenom " ib 2: 196 . " at . . . thz (hjärtat) ey riffuar (för riffnar) " Su 42 . " skinnit rifna for thrutman " Bir 2: 236 . ib 266, 3: 411, 4: 43 . Va 43 . LB 7: 155 . nar nakat thing är fult tha rifna thz Bir 2: 183 . skal skioldin rifna ib 3: 368 . ib 4: 327 . " tempelsins bonadher riffnadhe j twa lyti " MB 2: 387 . " thera afgudha mönstir rifnadho " ST 115 . MP 2: 21 . Su 190 . Lg 3 . 61, 474. Di 122, 175 . " muren var litith riffnadher " ib 251 . "],"e":["reffna: -adhe Lg 3: 61 ; ","-ade Va 43 ; ","-ado Su 190 . ","rimma: -adhe KL 10, 19 ; Bir 1: 29 . ","rimpna ib 4: 327 . ","rympna LB 7: 155 ; ","-adhe Lg 3: 474 . ","rifna sunder , "]},{"a":"rifning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sunderrrifning."],"e":[]},{"a":"rifsla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["riwsla )"]},{"a":"rift","b":"","c":"","d":[" , ladj. n. Jfr iämrift Sdw 1: 632."],"e":[]},{"a":"rift","b":"nn","c":"","d":["Jfr rist."],"e":[]},{"a":"rige","b":"","c":"","d":[" ath han skulde haffua brät michel person sin lege drengh mz wilie i sin egen rige BtFH 1: 159 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"rigisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Rigisk, tillverkad i Riga. for fämtygii oc säx marker redo peninga rigeska FM 48 ( 1447) ."],"e":["-esker )"]},{"a":"rigisker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " kaderin ryersk " STb 2: 376 ( 1489) . - for vj mark rinske (för rigisk?) peninga FMU 4: 187 ( 1462) ."],"e":["rygisker: -a STb 2: 400 (1489) . rijsker: -ä FMU 4: l10 (1451, avskr.). riersker: -a STb 2: 377 (1489); Brasks Matordn 9 f. ryersk STb 2: 376 (1489),"]},{"a":"rike","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) makt, välde. " þu hauar . . . ränt hanom rike ok vald " Bu 13 . " sagdhe sina syni lifua sälare lifue ok rikare rike " Bil 689 . - regering. han viþar sagþe rike Bu 208 . " första ar sins rikis " Bil 321 . ","2) rike, konungarike, land. e i hwat land i vart riki wir (d. v. s. konungen) kunnum i komä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " thär i härramanna gardþum thiäna i wart riki " ib 669 . " i varum rikum äller härrädömom " ib 5: 562 ( 1346) . " rikesens rätter " ib 476 (1345, nyare afskr.). rikesens þiänist ib. ib 477 . " til rikisens i swerike oc scane värn oc gagn " ib 561 ( 1346) . i galicia rike yspanie lanz Bu 166 . " canaan riks kunugh " ib 497 . " aff swerikis rike " Bir 3: 360 . BSH 5: 26 ( 1504) . the ryka . . . sverige danmark och norrigh RK 2: 10 . ib 32 . " skal rikie ok landskap haua wärn ok sikra wärio " KS 57 (142, 62) . " oprettas land ok rikie af witra manna förrseo " ib (143, 62) . " wis kunungur skal . . . huxa huar godha hampner äru i rike hans " ib 65 (162, 72) . " kunungur skal the förste ok wisaste af rikino i sit rådh haua " ib 70 (172, 77). kununx ok rikesins rådh ib 74 (181, 81). rikesens raþ SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). FM 600 ( 1513) . BSH 2: 39 ( 1396) 63 ( 1399). för . . . allas rykesens inbyggiara beskärm ib 3: 180 ( 1467) . " sände folk om alt sit rike " Lg 35 . " han haffdeôô 670 (1285, gammal afskr.). - Jfr arf-, arfs-, folster-, fädher-, fädherne-, fädhernis-, himi-, himil-, himirikis-, himna-, iorþ-, iordhe-, kesars-, konunga-, konungs-, utvälilsa-, ärvis-rike, äfvensom in-, innan-, ut-, utan-rikis. ""],"e":["riche BSH 5: 26 ( 1504) . ","riike MB 1: 14 . ","rikie KL 144 ; KS 57 (142, 62), 57 (143, 62) . rika (pl.) RK 2: 32 . " ryka )pl.) " ib 10 . ","rikis . ","riks Bu 497 . ","rikesins . ","rykensens BSH 3: 180 ( 1467); FM 600 ( 1513) . riksins L.),","rikis forstandare","rigx forstondare )","rikisvander","rikiz- )"]},{"a":"rike","b":"nn","c":"","d":[" L.","lthen som syndar dödeligha j renliffnadh, han misther gudz rikke JMPs 314. - de maktägande i ett rike. [u]m midsomar tha skulle wara / et mykit hoff jnnan skara / ther kom rikit mesta deel / ok toko herra matius tell / drotzetara ok forman EK 4252 4256. - Jfr arva-, fädhernis-, himil-, himi-, iordhe-, iordh-, kora-, thydhiska- (Sdw 2: 753), utrikis-, utsvälilsa- (Sdw 2: l894), värulds- (Sdw 2: 1064), ärve-, ärvis- (Sdw 2: 1152), öster-rike (Sdw 2: 1184), ävensom in-, ut-rikis. "],"e":["rikesens SvSkr 1: 35 ( 1482) . ","rikesens Svartb (Skokl) 529 ( 1477) . dat. med art. rechena SD NS 3: 429 ( 1419) . ","med art. rikene Rydberg Tr 3: 636 ( 1458) . ","richene ib 462 ( 1497) . ","riches ib 3: 430 (1494). med art. richenes ib 462 ( 1497) . Se Sdw 2: 1285 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 208 f., 699.),","*rikis rätter , ","rikisvander , m. Jfr Hildebrand, Sv Medelt. 2: l16 f."]},{"a":"rikedoma","b":"nn","c":"","d":[" = rikedomber. mz annars rikedomor Lg 3: 316 ."],"e":[]},{"a":"rikedomber","b":"nn","c":"","d":["rikedom. " (girnas the) rikedoma " Bu 519 . " eghna sik hänna goz ok rikedoma " Bil 485 . KS 48 (121, 52) . KL 257, 361 . Bo 66, 129 . Gr 312 . Bir 1: 44, 96, 101, 3: 69, 4: 113 . wärssens rike domma MD (S) 204 . " annan rikedoom wi yffrith aghom " Al 5794 . " wi hatom goz ok rikedoom " ib 6259 . ib 4377, 6263 . Jfr himirikis rikedomber."],"e":["rikedoom Al 6263 . rikdomber L. ","rikedoom Al 4377, 5794, 6259 . ","frf . ","vok . ","i änd. -dom-. -domm-: rike domma MD (S) 204 . -ar),"]},{"a":"rikedomber","b":"nn","c":"","d":["rikedom. " te wrangha skalkan bramma j hänna dyra klädhom oc rikedommom JMPs 407. en mäktoghasthe . . . höffdinghe . . . swa ffwller aff syndhom som aff rikedhomom " ib 432 . Jfr konungs-, värulds-rikedomber (Sdw 2: 1064) "],"e":["-dhomom . ","-dommom ) , ","rikedoma sten , m. dyrbar sten, ädelsten. JMPs 553.","*rikedoms göma","-dombs- )"]},{"a":"rikedome","b":"nn","c":"","d":[" = rikedomber. Se Sdw 2: 1285."],"e":[]},{"a":"rikelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med el. i rikedom, med prakt, präktigt, ståtligt. iak är en arm mö ok rikeleka up föd Bu 143 . " vildo rikeleka fra " ib 18 . Fr 2871 . at thu talar ther om swa rikelik Fl 1173 . " han lot iordha porum ther rikelika " Al 5412 . " rikelik giordh mono the (kläderna) wära " ib 5250 . " thera bryllöp giordhis riklika mz myklom hedhir " ST 55 . Va 4 . RK 2: 7533 . ","2) rikligen, ymnigt. han gaat rikelika gifuit Bil 708 . Fl 760 . Al 3035 . " iordhen . . . gaff riklegha sina frukther " MB 2: 271 . - Jfr fulrikelika."],"e":["rikelik Fl 760, 1173 ; Al 5250 . ","rikeleka Bu 18, 143 . ","rikeliga RK 2: 7533 . ","rikeligä Va 4 . ","riklika ST 55 . ","riklegha MB 2: 271), "]},{"a":"rikelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) präktig, ståtligt. Se Sdw 2: 1285.","2) rikligt, ymnigt. " the . . . gingo sidhan in j stadhen ok forgiordho rikelika " Prosadikter (Sju vise m) 197 .","3) stolt, förnämt. Se Sdw 2: 1285. "],"e":[]},{"a":"rikemärke","b":"nn","c":"","d":["gränsmärke mellan riken. rike merke i mällan swärie och nörie HSH 29: 50 ( 1484) ."],"e":[]},{"a":"riker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ss tillnamn. " ödbiörn rike " SD 8: 192 ( 1362) (möjl. att föra till 2). 2) rik. llocuples . . . riigher . . . locupetare riigh göra GU C 20 (hand 2) s. 94. 3) rik, riklig, ymnig, stor. med rikligt innehåll. then som wil köpa bij han skal aktha wm stokken är riker haffwandis nogh bij PMSkr 297 . - Jfr fä-, fägälds-, iordhagods-, lust-, of-, pänninga-riker."],"e":["riigher GU C 20 (hand 2) s. 94 (daniserande). ack. m. riigh ib. lsuperl. rikaster),"]},{"a":"riker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) förnäm, ansedd, ansenlig, mäktig, väldig. en riker herra en dughande man RK 1: 4450 . en riddar rik ok väl burin Bu 7 . " cecilia rikista jumfru " Bil 390 . " klares the iomfru rik " Fl 1453 . ib 1307, 1332, 1507 . " en rikar härra baþ min " Bu 143 . Bil 830 . han com tel en mästan ok märastan. at frägh rican kunugh (ad quendam maximum regem, de quo generalis fama habebatur, quod majorem mundus principem non haberet) Bu 497 . " war knuther rikä konunghir j danmark " Bil 773 . ib 839 . PK 233 . thän konung rik Fl 1583 . " hin rike (mikli) sampson " Di 9 . en rik (rikr) koning ib 20 . ib 13, 16, 24 . " han är mykit rikare (rikismenn) " Fl 642 . " sagdhe rikum karle tyberio keysare " Bil 111 . - mäktig, kraftig, stark. varþ diauulin sua rikar. at biscopen gaf sin hugh af sinnom Bu 144 . däwlin wardh swa rikir mz them at the fingo en son saman Bil 690 . " sagdhe sina syni lifua sälare lifue ok rikare rike " ib 689 . " rikare äre wars herra ordh än nakars mantz skäl " MB 1: 78 . ib 81, 89, 97 . syn är saghu rikare GO 120 . " thet är nw openbaart oc syyn saga rikast " BSH 3: 284 ( 1470) . ","2) rik. " almanna väghar riks folk[s] ok faöks " Bu 498 . " thet är rikir man then ymno rikedoma hauer " KS 48 (121, 52) . hwat ey hafdhe iak rikan giort mannin mz swa store wärdhelikhet (tanta bonitate ditassem) Bir 1: 201 . " sigh at thu äst öfrith rik " Fl 1186 . " han aff gul är öfrith rik ib 746. " ib 2034 . Al 5795 . " varo rike aff thässom kärlek (hac caritate abundabant) " Bir 3: 383 . " göra thik rikan i gul oc silf " Gr 268 . ib 259, 265 . " waro aa land oc städher riik " MD 446 . " riker oppa alzskona fä " MB 1: 210 . " then rikasthe herre paa gul ok hauer " Di 237 . thu sigher india wara riikt mz mykith goz Al 4371 . ","3) rik, riklig, ymnig, stor. rict offer Bu 9 . " rikt goz ib 56. rik ingiald " ib 168 . " rika gauo (multa numera) ib 500. rikt roff " MB 1: 421 . " wi wiliom os göra stora aff idhre myklo rika foro " Al 4390 . ","4) dyrbar, präktig. " hon fik hanum sin rikan hofwodh duk aff silke ok gulle " Bil 127 . " riker oc dyyr sten " MB 1: 159 . " thz rika kar " Fl 1203, 1212, ib 290, 528 . Fr 88, 356, 923, 1591 . Iv 206, 277, 828, 1333, 1336 o. s. v. Al 185, 876, 3397, 3408, 4598, 7580, 10526 . " som rikan pascha kost hiolt " Bil 694 . " awite han for rika krasa " ib (båda dessa ställen kunna föras till 3). thz hafuer aldre varith giort . . . een rikare höghtiidh än ther var Fr 3013 . " giordhe eet stoort riikt erlikit hoff " ST 405 . - Jfr bradh-, ful-, iäm-, of-riker."],"e":["riiker . ","ryker: -e PK 233 . ","-are . superl. -aster. ","rikister: -ista Bil 390), "]},{"a":"rikfulder","b":"av","c":"adj.","d":["rik, överflödande. " menar tw ath troya rike offwergar ey achaia j all ympnoghet, som all enast är rikfwld mz allom dyrasto haffwor " Troj 67 ."],"e":[]},{"a":"rikhet","b":"nn","c":"","d":["1) rikedom. wi . . . som . . . fatighdoom fore riikheet bärom Al 4388 . " goz ok riikheet " ib 6266 . ","2) prakt, prydnad, utsmyckning. aff riikheet war hon (taflan) mykith wärdh Al 187 . " the riikheet a hans smidhe la " Fr 97 . ib 2997 . 39 dyrbarhet, föremål af högt värde. aldra handa riikheet ther husith var mz inna breet Fr 321 ."],"e":["riikheet )"]},{"a":"rikia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. rikias, göra sig rik, rikta sig, bliva rik . . . så att the (ɔ tyske liggere) haffve bortt störsthe fördelen som här kan vare så att thette rikit aldrig rijks emed (för emedan) the måge så hållit Linkbilbh 1: 194 (1526, Brask)."],"e":[]},{"a":"rikia","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["rikias , göra sig rik, rikta sig. aff annars manz goz ällir ärwdhe rikias MD 83 ."]},{"a":"rikirsker","b":"av","c":"adj.","d":["tillhörande riket. oppa rigith eller the rigerske (rikets inbyggare) FH 5: 157 ( 1491) ."],"e":["rigersker )"]},{"a":"rikt","b":"nn","c":"","d":["1) rikedom. jättadhis hanum mykin rikt Bil 458 . " än nakar är j hedhir ok riikt " Bir 3: 330 . ib 1: 43, 197 . RK 1: 223, 1145, (Albr) s. 212. Al 1118, 2667, 2904, 4160, 4795, 6101, 6261, 6512, 6571, 9629 . Ber 250 . TB 71 . ","2) dyrbarhet. eet bälte . . . ther prisath var for mykil rikt Fr 358 ."],"e":["riikt . ","rijkt RK 1: (Albr) s. 212), "]},{"a":"rikta","b":"vb","c":"v.","d":["rikta, göra rik. riktande cortisanos PM LXIII ."],"e":[]},{"a":"rikta","b":"vb","c":"v.","d":["1) rikta, göra rik. han . . . riktadhe teh fatika JMÖ 80 . att rijckta sina slechtt PMskr 671 (avskr.). ib 673 (avskr.). thå konungen will . . . wälbyrdige ryckta ib 695 (avskr.). ib 708 (avskr.). . . . at wij haffua thet giort till at richta oss ther medh HSH 13: 49 (1524, Brask) . 2) intrans. rikts, bliva rik? (?) the emgetenn (ɔ bönder och bergsmän) ärw i sweige bäst, /ty medh them rycktar (snarast fel för rycktas) landett mest PMSkr 591 (avskr.). - refl. *riktas, riktas, rikta sig, bliva rik. han rijctas medh thett han plockar aff almogen PMskr 675 (avskr.) theras dyra haffwor . . . aff hwlka grecia myket riktades Troj 34 ."],"e":["rijckta . ","ryckta . ","-adhe . ","-adher )"]},{"a":"riktan","b":"","c":"","d":[" , se ryktan."],"e":[]},{"a":"riktan","b":"nn","c":"","d":["riktande, berikande. tå laagh skole stadges aff nyo, förwares att the ey lydha pa fateburens rycktann, eller herrenes enkannelige nytto PMSkr 698 (avskr.)."],"e":["rycktann )"]},{"a":"riktare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utriktare."],"e":[]},{"a":"rim","b":"nn","c":"","d":["rim, värs. " lasandis al ena rimen vppa latina " SkrtUppb 165 . " swa teddis han j hymmerike sancto johanni ewangelista mädh eth rim vppa sin klädebonada swa ludandhe rex regum et dominus dominancium " MP 4: 96 . dikt, kväde, dansvisa. ludicra sunt ludorum cartmina leegz visor rym och fwl aathäffwa i lleegh GU C 20 (hand 2) s. 101."],"e":["rym )"]},{"a":"rim","b":"nn","c":"","d":["rim, vers. " oppa riim sangh hon " Lg 3: 430 . " hona (boken) loot til swenske wända aff latine oc swa til rima " Al 10573 . then them loot vända til rima Fl 2104 . " vardh thässe bokin giordh til rima " Iv 5742 . Fr 3205 . " äpther thy en lagdhe til rima och sagdhe swa j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra och snatra " JP 10 . " ey öka älir margfald göra sin ordh, at the synderskära oc aatskilia huart capitulum fran andro ällir j riim oc behändoghet (nec multiplicare incisiones et distinciones capitulorum seu subiliates leonitatum) " Bir 4: 74 . - dikt, qväde. bidher jak idher j thetta rim MD 124 . " pläghadhe dicta faghir riim ok siunga " KL 72 . " hafdhe diktat faghir rim aff hänne ib ""],"e":["riim )"]},{"a":"rima","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr nyrimadher."],"e":[]},{"a":"rima","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*rima sik , rimma sig, passa. mik tykker thet rimer siig illa BSH 5: 168 ( 1507) ."]},{"a":"rima","b":"vb","c":"v.","d":["rimma, qväda. " som iach akter fore idher at rima " Fl (Cod. C) 10. wi kunnom qwädä och rimä (reden vnde syngghen) Va 54 . - dikta, göra historier, berätta (jfr Sv. dial. rima). ham skämmir sin mwn som onth rimar (jnguinat oris ebur qui ruminat ad mala murmur) GO 448 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"rimare","b":"nn","c":"","d":["rimmare, sångare. gaff sik wt fore en sangare och rimare Va 53 . gaffuo sik wt fore qwädare och rimare ib."],"e":[]},{"a":"rimfrost","b":"nn","c":"","d":["rimfrost. " pruina, rimfrost " GU 8 . " swa som dag eller riimfrost (pruinæ) " MB 1: 323 ."],"e":["riim- )"]},{"a":"rimfrost","b":"nn","c":"","d":["rimfrost. " för än solen haffwer borth tidgath rimfrostit " PMSkr 217 ."],"e":["rymfrösth GU C 20 s. 109, 498) , "]},{"a":"rimfrostfulder","b":"av","c":"adj.","d":["prvinosus a um rymfrösth fuller GU C 20 s. 498 ."],"e":["rymfrösth fuller )"]},{"a":"rimlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr orimlika."],"e":[]},{"a":"rimna","b":"","c":"","d":[" , se rifna."],"e":[]},{"a":"rimstaver","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*rimstafs karl","rymstaffs- )"]},{"a":"rimtal","b":"nn","c":"","d":["kalender. " " Bil 830 ."],"e":[]},{"a":"rinda","b":"vb","c":"v.","d":["stöta, skuffa? " badhe stunghgin oc runnen oc hudhstrukin oc spoththadher oc bundhin " MD 45 ."],"e":["rundin L. ","runnin (i rim med bundhin) MD 45 ),"]},{"a":"rinda","b":"vb","c":"v.","d":["stöta, skuffa? Jfr R. Pipping, Kommentar t. lErikskrönikan 132 ff."],"e":[]},{"a":"ring","b":"","c":"","d":[" , re ringd."],"e":[]},{"a":"ringa","b":"ab","c":"adv.","d":["1) lätt, utan svårighet, utan klagan, med frimodighet? han lot sig siäluom j [1] öga wt stinga annad sin son thz giordhe han ringa MD (S) 234 . ","2) lätt, obesvärad, lättsinnigt, fräckt. al then swerigis rikis rentha . . . brukade the danske tha sa ringa RK 2: 7745 . ","3) obetydligt. " at prebende canonciales faa äre och ringe funderede " FH 1: 57 ( 1486, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"ringa","b":"nn","c":"","d":["spänne (på sko)? hwilkin (näml. skomakare) som prydher sina gerningh mz wtlänzska läddhre äller rynghom fala a windögha SO 19 (ordet är kanske att föra till ringer)."],"e":[]},{"a":"ringa","b":"ab","c":"adv.","d":["1) lätt, utan svårighet, utan klagan, med frimodighet? . . . uthen eder nadis dagelige embetzmen (så!) thet sig ganske ringe will förlöpa om saa kan behoff göris HSH 16: 112 (1527, Brask)."],"e":[]},{"a":"ringa","b":"vb","c":"v.","d":["vrida, förvrida. thu . . . ringher tith änlete LfK 141 ."],"e":["ringher LfK 141 ),"]},{"a":"ringa","b":"av","c":"adj.","d":["lätt, föga vägande, obetydlig. ringa. tha bör mynom herre helffthen haffua aff the ängiana och halff kaukamelys tompth, huilkit myn herre biscopen haffuer alth fornökt rynga sik forägnadh Svartb (Skolkl) 300 (omrk. 1422). . . . mz hwad rynga oc föga saak dreff till ath saa manga mäktoga herra . . . forwagadw siith liiff Troj 104 . hade han ey lates siig mz rynga tyng forhygia ib 144."],"e":["rynga )"]},{"a":"ringa","b":"nn","c":"","d":["spänne (på sko)? en ringhe swa godh som j mark UpplFornmt 46: 180 (1502). (?) v ortogher för ringhen ib 189 ( 1516) (möjl. att föra till ringer)."],"e":["ringhe )"]},{"a":"ringa","b":"av","c":"adj.","d":["lätt, föga vägande, obetydlig, ringa. the iak var plictig at hielpa oc löna iak vägde them ringare än en böna RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6260. - (?) ted ringa watn LB 7: 312 ."],"e":[]},{"a":"ringaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ringben","b":"nn","c":"","d":["ett visst fel i fötterna på hästar; ringkota? LB 3: 195 ."],"e":[]},{"a":"ringbloma","b":"nn","c":"","d":["ringblomma, calendula officinalis Lin. " solsequim thät är ringbloman " SkrtUppb 136 . Jfr ringebloma, ringilbloma."],"e":[]},{"a":"ringd","b":"nn","c":"","d":["ringning. " aff hwarie ringd han (ɔ klockaren) ringer warfrue clokka faar han j öre " ÅK 63 . " jtem fore aars vigilias ring faar han v mark päninge ib. ""],"e":["ring )"]},{"a":"ringebloma","b":"nn","c":"","d":[" = ringbloma. heliotropium ringe bloma GU C 20 s. 329 . ib ls. 214."],"e":[]},{"a":"ringebloma","b":"nn","c":"","d":["ringblomma, calendula officinalis Lin. " solsequium ringeblome " LB 6: 284 . elentropium sponsa solis venuteria solsequium thz kallir ringebloma ib 3: 78."],"e":[]},{"a":"ringer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ring, krets. the sattos alle i en ryngh RK 1: 3908 . for husith loth han säthia ting som man pläghar i en ring ib 2: 4073 . " fördhen swa til mothala tingh och satthen midh i then ringh " ib 4479 . MD 194 . ","2) ring (af metall e. d.). hwart et aar tha lät dauid konung göra en ring aff silff om trädh Lg 93 . - ring i brynja. brynian är aff mangom ringom Br 2: 175. ring, länk. pauin gaff biscopinom en ring aff boimen Bil 115 . ","3) med fötter försedd järnring hvarpå pannor m. m. sättas öfver elden, trefot? bunke (jfr N. ring)? vnam traham ferream, ij paria ringa, vnam caldariam cupream SD NS 1: 674 ( 1407) . - Jfr arm-, brynio-, gul-, guls-, iärn-, örna-ringer."],"e":["ryngher )"]},{"a":"ringer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ring, krets. . . . at the samu jord . . . vil iak vider kennas oc mine arfwa badhe a ring oc a thing SD 8: 205 ( 1362) . (att husfru Sighridh, som dessa gods egt, hvarken) a thing eller ringh (desamma till någon annan öfverlåtit) RP 2: 121 ( 1386) . " naar danzsen gaangher i rijngh " RK 3: 3010 . " synas twa ringa wm solena thet tek[nar] storan storm " PMSkr 290 . 2) ring (av metall e. d.). ix [ɔ: 9] ringher som nijkkle pläghe henghe oppo GPM 2: 215 ( 1506) . - ring ss rättslig symbol. sidhen kom fför erlige men staffan wesgotä och besprakede tet medh sin ringh SJ 2: 254 ( 1494) . gardhen som pelle persson pa hennes wegna bespraket haffuer meth sin ringh ib 280 ( 1494) . pa samme tid lente hust:o margit pa damhitten for:ne henric olsson ring som han feste pigen med DalHembT 1: 90 (1506). - portring, portkläpp. item en ortugh for en ryngh jnnan for sama porth HLG 2: 69 (1520). - Jfr färdha-, fästilse-, gul-, kapo-, kätil-, kätils-, kätla-, leka-, panzara-, silf-, sko-, örna-ringer. "],"e":["ryngher )","*ringa punger , "]},{"a":"ringeskolva skwlffua","b":"nn","c":"","d":["benämning på en lek? oscillum li lithin mwn ringeskwlffua ok lithin kws scilicet par[uum] osculum GU c 20 s. 394. petaurus ri ludus quidam ringeskolffua ib s. 442 . Jfr Diefenbach, Glossarium s. v. oscillum, petrurus, dens., Novum Glossarium s. v. oscillum."],"e":[]},{"a":"ringia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ring, sätta (en klocka) i rörelse för att frambringa klingande ljud. med dat. hon . . . ringde klokkonne KL 337 . Bir 5: 26, 32, 70, 71, 76 . - pass. (opersonl.). ther ringdis klokkom MD 37 . tha bordh klokkonne ringhis Bir 5: 78 . - med ack. ringdho the alla klokor Lg 3: 725 . " ringe priorsissan bordh klokkonna " Bir 5: 91 . ib 87 . " ringde klokkonar sik sielfwa " ST 466 . RK 2: 7865 . - pass. alla clokkor ringäs LfK 215 . " ringis genstan bordh klokkan " Bir 5: 70 . - abs. swa länge hon (ɔ: systrin som ringhia skal bordh klokkonne) ringe Bir 5: 71 . - ringa, genom ringning kalla el. gifva tecken (till). ringen til bordz Bir 5: 71 . " tha som atir wändis ringhia ib. som atirwänt är ringhia " ib 91 . " tha som ringt är wm middaghin " ib. " oldermannen rynger eller klapper til lyudz " SO 108 . " tha til aptansang är rinkt " Bir 4: 11 . tha ringt är j säng ib 5: 87 . - pss. en klokka, mz hwilke som skal ringhias til bordz Bir 5: 70 . ringa, genom ringning åstadkomma el. göra. vm the höra nakat tekn ringias KL 255 . " hördho the ringia siäla ringning " ST 500 .","2) ringa, sättas i röresle så att klingande ljud frambringas, klinga. klokkan ringde for gudz likama KL 3 . - opersonl. ringa (hvarigenom tecken gifves till något). hördhe han enom stadz ringia til messo ST 149 . - med ack. tha apton sangh ringde Bil 653 . " ginstan aue maria ringt är " VKR 24 . - Jfr inringia."],"e":["ringa: -äs LfK 215 . ","ryngia: -er SO 108 . ","rinkt ) , "]},{"a":"ringia","b":"vb","c":"v.","d":["1) ringa, sätta (en klocka) i rörelse för att frambringa klingande ljud. med ack. aff hwarie ringd han (ɔ: klockaren) ringer warfrue clokka faar han j öre päninge ÅK 63 . STb 4: 164 ( 1507) . - pass. jak wördher thz ey at hon (ɔ klickan) ringes nw oc at tu warher fangen Prosaditker (Sju vise m B) 189. - ringa, genom ringning kalla el. giva tecken (till). bör honum (ɔ klockaren) forre ringia första syn 62. - med ack jtem naath sanghen skal han altiidh ringe mädh daghmesso clokkan ÅK 61 . item campanario i mark om pasce, för han haffwer ringith prim HLG 2: 131 (1525). ib 141 ( 1526) . pass. " the som begengelse ringe medh allom clockom " STb 4: 164 ( 1507) . - opersonl. pass. jak wille thz nw ware ringt (»i vård») Prosadikter (Sju vise m) 131 . " at engin matte ga a gatom ther mellan ath ringdhes j wardh oc ather w wardh " ib (B) 189 . siden i wordh war ryngt STb 1: 306 ( 1481) . ATb 2: 201 ( 1483) . " swa opta noghor later siwnga vigilias j sokna koren oc till ringes ekke mädh stora clokkom " ÅK 64 . - ringa, genom lringning åstadkomma el. göra. nar man hender ringia siela ryningk STb 4: 164 (1507). naar jomfrw maria loff ringis SvT 97 . ","2) ringa, sättas i rörelse så att klingande ljud frambringas, klinga. snart ringer klokkan Prosadikter (Sju vise m C) 239 . - opersonl. ringa (varigenom tecken gives till något). tha som först ringde til ottasangh Mecht 27 . " llät mik in thz ringer sköt wardhklokkan Prosaditer (Sju vise m) 131. . . . ok tha genast ringe i wardh " ib 132 . ib l(B) 189. - med ack. . . . hulkin messa . . . scal lsighiaz mz dagmessan ringgir Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). "],"e":["ringa: -er Prosadikter (Sju vise m) 131, 189, 239; ÅK 63 . -is SVT 97. -es Prosadikter (Sju vise m B) 189 ; ÅK 64 ; STb 4: 164 ( 1507) . ","-ir . impf. -de. part. pret. n. ringt, ryngt STb 1: 306 (1481). supin. ringkth ATb 2: 201 ( 1483) . rink HLG 2: 141 (1526). ringith ib 131 ( 1525) ),","*ringia saman , ringa samman (till gudstjänst). ÅK 59 . Jfr samanringia."]},{"a":"ringia","b":"vb","c":"v.","d":["ställa i krets el. ring. maximianus böþ ringia (sin her) um cring guz riddara (jussit suum exercitum totam legionem circundare) Bu 509 ."],"e":[]},{"a":"ringiare","b":"nn","c":"","d":["ringare. STb 1: 372 ( 1482) . Stock Skb 55 (1517-18), 99 (1518-19), 140 (1519-20). ss tillnamn. pawal lringeres hustrv STb 3: 314 (1496). STÄmb 136 (1497). SSkb 16 (1501-02). margit ryngeres ib 177 (1505-06). ib 255 (1507 -08). Stock Skb 17 (1516-17), 139 (1519-20), 245 (1525-26). "],"e":["ringiere . ","rynghiare . ","ringere . ","ryngere . ringer),","*ringiara dottir","*ringiara hus","ringer )","*ringiara lön","ryngiare- )","*ringiara magher","ringermog )"]},{"a":"ringilbloma","b":"nn","c":"","d":[" = ringbloma. SkrtUppb 139 ."],"e":[]},{"a":"ringilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ringning (i kyrkklicka). jtem . . . skal han (ɔ klockarfen) ringia tre resor . . . oc dwäliass swa länge mellom hwarie ringilse at een aue maria maa läsas ÅK 59 . ib 60 . item klåckaren i finström en kiortell och tröija med et par hoser för et åhrs ringilse FMu 5: 89 (1484, avskr.)."],"e":[]},{"a":"ringla","b":"vb","c":"v.","d":["klinga, skramla. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord Fil. 49: 315. gulsmetz suennin ringlade medh stendickan fore sit hoffwdh . . . aff gledzschap STb 3: 455 ( 1499) ."],"e":["-ade )"]},{"a":"ringmur","b":"nn","c":"","d":["ringmur. " Lg 3: 184. ""],"e":[]},{"a":"ringmur ryng troj 33 .","b":"nn","c":"","d":["ringmur. PMskr 164, 266."],"e":["rynge- ib 8 ), "]},{"a":"ringning","b":"nn","c":"","d":["ringning. " til siwngande messor ringe (klockaren) en stakkot ringning " ÅK 62 . matis . . . skal förnöie klockeren för ri[n]gningen STb 5: 137 ( 1516) . Jfr prim-, prästa-, siäl-, siäla-ringning."],"e":[]},{"a":"ringning . l.","b":"","c":"","d":["ringning. " löpa ginstan til thz som ringningin tekna " KL 255 . Jfr siäla ringning."],"e":[]},{"a":"ringormber","b":"nn","c":"","d":["reform. for riugorm LB 2: 32 . " for ringorm a hals eller annar stadz ib. ""],"e":[]},{"a":"ringrör","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ringröre","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"ringsliunga","b":"vb","c":"v.","d":[" ringsliunga sik, slingra el. vrida sig i ring. rinsiongir han sik swa som ormbir (returquet se quasi in circulum) Bir 1: 7 . " känner honum (ormen) sua sik vträkkia oc stundom sik at ringsliunga " ib 3: 74 ."],"e":["rinslionga . pres. -er),"]},{"a":"ringsvala","b":"nn","c":"","d":["ringsvala, tornsvala. mervla . . . rynswala oc drosl Gu c 20 (hand 2) s. 137. "],"e":["ryn- )","*ringsvalo unge , "]},{"a":"ringyllene","b":"nn","c":"","d":["rensk gyllen. STb 4: 355 (1514)."],"e":["ren- )"]},{"a":"rinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) rinna, flöda. - om metall: flyta, smälta. thett som först rinder i vgnenom, är theen, och thett ther näst rinder ähr sölff PMSkr 617 (avskr.). 3) rinna, drypa. Se Sdw 2: 1285. "],"e":["rinder PMskr 64, 403, 454, 617 (avskr.). impf. raan SkrtUppb 292 . ","rwnno Mecht 105 ),","*rinna af , rinna ut, rinna bort. PMSkr 403 . ","*rinna bort , rinna bort. PMSkr 64, 454 . - rinna nidher, rinna ned. blodheno, som aff hufdheno nidher raan SkrtUppb 292 . ","*rinna saman , rinna samman, flyta samman. ther grinstadha bäkkyr ok aan rinna saman SD NS 3: 17 ( 1415) .","*rinna umkring , löpa omkring, röra sig om varandra el. fram och tillbaka. ärofulla iomfrun . . . hwilken omkring giffwin war mz otalikom spirom, som wtan aterwändo rwnno omkringh (spærulis quæ sine intermissione cicurmvolebantur) Mecht 105 . - Jfr bort-, up-, ut-rinna, ävensom iordhrinnande och ränna."]},{"a":"rinna","b":"nn","c":"","d":["Jfr blodhrinna."],"e":[]},{"a":"rinna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) löpa, springa. " runnu (senare ändradt till lupu) badhe j modher fampn " Bil 351 . " somi runno vndan honum " ib 468 . " bönderne fiollo ok summi rwnno (flydde) " RK 1: 2793 . " hwart han ridher eller hwart han rindher " MD (S) 277 . (vesslan) ran aat bekkenom Bil 710 . " swa som kyklinga plägha rinna äpte hänonne " Bo 67 . " thu gethir ey badhe runnith ok spunnith (vix silix (för simul) hec quibis quod nos (för nes) et cvrsibus ibis) " GO 1081 . " hawa wiise klärka fore ordhqwädhe, at ängin liknilse riner allom fyrom fotom (träffar alldeles in) " MB 1: 397 . - löpa, rulla. swasom een gull ball ällir myll offuan til kommandis raan (currebat) j blandh thenna mästarana oc discipulos Su 226 . - slingra sig . kring om philippum han (masken) skiotelika ran Al 379 .","2) rinna, flöda. " brast up . . . en oleo kälda vällande ok ran allan daghen striþom strömom " Bu 65 . (tårarne) runno som bäccar af aþþro käldom ib 12 . hon (floden) rinder gen asirei lande MB 1: 159 . Lg 91 . " af thäs blotzsins dygdh ther rnaff wars herra sidho " MB 1: 159 . " lath sudith rindha gynom jth kläde " LB 2: 57 . ib 3: 195 . " wäghana rinna aff watnsträmom " Su 119 . ","3) rinna, drypa. " runno hans öghon som en kälda " Bu 100 (jfr 2). om ögon rinna LB 2: 55 . rynnandhe öghon ib 11 . ","4) löpa, fara, utbreda sig. om rykte. ryktit om allan staden ran MD (S) 217 .","5) upprinna, uppgå. liws ran (orta est) offuer them MB 2: 399 . KL 405 . ","6) rinna, komma, falla, gå. i andlig mening. vtan nakath hoghmodh hafdhe för bradhlika runnith i hans hugh MB 1: 143 . " alt thz ärwodhe oc mödho kwnne öka rindher aff mino amine " ST 178 . ","7) vara runnin, vara öfvergjuten, vara öfverdragen. a hans (fogelns) hals oc käptom sinom war alt runnith mz rosom finom (d. v. s. med rosens färg) Al 7576 . ","1) uppspira. " widh en litin qwist som runnin war vpp af enne thofuo " Bil 614 . Lg 92 . ","2) upprinna, uppgå. ran tha sool op MB 1: 227 . ib 38 . morghinstiärna, som rinder stundom op for solinne oc stundom epter ib 62 . " tha rinna wp dies caniculares " LB 3: 41 . - Jfr up rinna. ","1) rinna ut. ran vt oleum j lampona Bil 211 . " at mosten wt aff bärin ran " Al 1011 . ","2) rinna upp, uppspringa. sa han ena käldo . . . oc fyra flodhir rinna wt aff henne Lg 91 . - Jfr ut rinna, äfvensom ränna."],"e":["rynna . ","rindha LB 2: 57 . ","rindhe ib 3: 195 . ","rynner LB 7: 12 . ","rändär VGL I A 17: pr., J 17: 3. ","raan Su 226 . pl. runno. runnu. part. pet. runnin),","rinna ater , springa tillbaka. barnit . . . ran ather vndher modher sköt Bil 270 . Jfr ater rinna. ","rinna ivir . vara runnin ivir, vara öfverdragen (med hinna). i ögat. som öffuir är rwnnith LB 7: 12 . Jfr ivir rinna. ","rinna nidher , rinna ned. swa at henne blodher rynner nider aff glasith oc i ögat LB 7: 12 . Jfr nidher rinna. ","rinna undan , skynda undan. runno vndan fra grauene Bil 129 . Jfr undan rinna. rinna up, ","rinna ut , "]},{"a":"rinnan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr up-rinnan."],"e":[]},{"a":"rinnare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rinnil","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatu rinnil."],"e":[]},{"a":"rinnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? rinnande, flödande. o milla manna spoth, mz dyra blodzsens rinnilse ällar flodh (iniquorum sputa cum fluxu sanguinis preciosi) JMÖ 111 . Jfr uå-, vatu-, öghna-rinnilse (Sdw 2: 1169)."],"e":[]},{"a":"rinsgyllene","b":"nn","c":"","d":["rensk gyllen. tha bar kort . . . ene taske . . . ther wdj . . . iiij rens gyllene STb 4: 333 (1513). item scriptori en renssgyllene for ij mark HLG 2: 92 (1518) STb 5: 206, 208 (1519). . . . saa gott mynt at iij mark göra en röns gyllan Brasks Kopieb 4 (1523). Jfr rinsker."],"e":["rens- . ","röns- Brasks Kopieb 4 ( 1523)"]},{"a":"rinsker","b":"av","c":"adj.","d":["rensk. " hinrek giseler v mark for malmesie, rinsker win och for poytow " Skotteb 391 (1464-65, Kämn). ib. . . . sagdo for rettin, ath han är ecke godh fore gobbins mwst än sidher ensk mwst STb 1: 41 (1475). . . . ath thet (ɔ vinet) giorde ecke fultth fore reenskt win och war ganska onth ib 60 (1476). twa (2) renska gyllena SJ 2: 30 (477). xv gyllene baadhe wnghersth gwl och rensth gwl ATb 3: 232 ( 1510) . " gaffz her anders olsson ij marc för en rensk gyllen han giffuit hade hans skredere . . . " Stock Skb 119 ( 1519) . VKU 81 ( 1555) . - best. ss tillnamn. thomas rinske KTb 144 ( 1428) ."],"e":["rensker: rensk Stock Skb 119 ( 1519)","rynzsker: -e STb 4: 141 (1506). ryngsk SJ 2: 225 ( 1493) . ","rynst GPM: 2: 299 (1508). reenskt STb 1: 58, 60 (1476). renst(h) ATb 3: 232 ( 1510) ; VKU 81 ( 1555) ), "]},{"a":"rinsker","b":"av","c":"adj.","d":["Rensk. tusande rinscha gyllena gillde RK 2: 2527 . FH 1: 42 (1467, nyare afskr.). PM LXI . rinst gul So 160. ib 161 . " reenst vin " LB 7: 326 . BSH 5: 429 ( 1511) ."],"e":["rensker: -a PM LXI . ","rinst SO 160 . ","rynsst BSH 5: 429 ( 1511) . ","reenst LB 7: 326 ; SO 161 ),"]},{"a":"rinsvala","b":"","c":"","d":[" , se ringsvala."],"e":[]},{"a":"ripa","b":"av","c":"adj.","d":["mogen. " frucht som är ripa ok wälmoghän " LB 6: 282 ."],"e":[]},{"a":"ripara salt","b":"nn","c":"","d":["ett slags salt (benämdt efter orten hvarifrån det kom). SR 29 ."],"e":["ripärä- )"]},{"a":"rippa","b":"vb","c":"v.","d":["2) stjäla? om the viij (8) silffskaala rippade STb 1: 362 ( 1482) ."],"e":["-adher )"]},{"a":"rippa","b":"vb","c":"v.","d":["sätta i rörelse, lyfta. riippede theres anker BSH 5: 502 ( 1512) . Jfr reppa."],"e":["riippa . ","-adhe )"]},{"a":"ris","b":"nn","c":"","d":["ris, risgryn. VIII lagenas riis SD 4: 711 (1340?). ib 57 ( 1328) . BSH 1: 100 (1365-7). j kryde, j riis oc mandol ST 422 ."],"e":["riis )"]},{"a":"ris","b":"nn","c":"","d":["pappersmåttet ris (20 böcker). pappir eth riis Fyra handl rör Vkl 294 . GPM 2: 216 ( 1506) ."],"e":["riis )"]},{"a":"ris","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) ris, kvistar, avhuggnad grenar el. buskar. item widh k[arlaby?] thet riset som ther är i mödhströme bort kastas AktKungsådr 5 ( 1399) .","5) ris ss straffredskap. tha giordhes nadh mz honom, ath han slet riis widh kaken ok behiölt öronen JTb 15 ( 1459) . - bildl. ris, straff, tuktan. jtem engen är smasena rettere, meden the staa vnder wart riis, anner än wi Arnell Brask Biᴵ 31. Jfr apalda-, birke- (även Sdw 1: 112), gran-, thörne-ris."],"e":["riis )"]},{"a":"ris","b":"nn","c":"","d":[" ? ris, risgryn. VKJ Bil 283 ( 1466) . riis siudet medh vatn Sex ekon tr 271 . gammelth höns i riis Brasks Matordn 11 ."],"e":[]},{"a":"ris","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) småskog, lund. " skylto sik i skogh ok riiss " RK 1: 3034 . " swa mykin glädhi är ij thz riis som man vare ij paradiis " Fl 1140 . ","2) telning, qvist. glädz maria aff iesse slekt eeth blomstrande riis ST 207 . ","3) ris, qvistar, afhuggna grenar el. buskar. hugga skoghin op mz rätir risith binda til thera hästa föter Al 3214 . ib 3222 .","4) spö, staf, spira. kyste skata a riseno (virgæ) MB 2: 187 . ","5) ris ss straffredskap. drotningen oc syster jngegärdh fingho badha aff eno rise BK 206 . iak wil honum näpsa mz liima ok riis Al 1353 . them . . . mz risom flengia RK 2: 3799 . " honum . . . slaa mz riis " ib 3: 2072 . ib 2084, 2146 .ST 181. Va 26 . Lg 3: 538 . - ordspr. jagh haffuer giorth mik eth ryss tiill myn eyghin rygh Lg 3: 64 . - bild. ris, plågoris, straff, tuktan. han akter swerige eeth storth riiss RK 3: 3258 . " gudhz riis äldher plagha (virga Dei) " Su 117 . MB 2: 157 . - Jfr ena-, gul-, iärn-, äpla-ris."],"e":["riiss . ","ryss Lg 3: 64 . ","ryyss ib 538), "]},{"a":"ris","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags tyg. duo sppelicia de riis SD 5: 345 . Jfr rislakan."],"e":["riis )"]},{"a":"ris","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 704."],"e":[]},{"a":"risa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) resa sig. stå upp, uppstiga. saa j sömpne eet gul lkors risa v hans munne Bil 801 . hwar illa fallir han illa riis GO 810 . " hwar som aarla riis han wardhir mangs viis " ib 9 . ib 489 . " awundh rees arla " ib 720 . ib 916 .","2) resa sig, upprättas. twinget och trwget then fatige almwge saa ath the aldrigh rise i sine dage HSH 20: 202 ( 1507) .","3) resa sig (till anfall). rees cayn a mot sinom brodher oc dräper han MB 1: 163 . risa (insurgunt) the (ɔ: lastena) hardhelikare mot mannenom Ber 19, ","4) uppstiga, härröra. " wiliom wi alla gudha priisa aff loff oc sang ther dygdher aff riisa " Al 9788 .","5) stiga, höja sig. swa at miin ära matte risa Iv 338 . ","6) stiga, blifva betydlig. schole the . . . forbrwthet haffue sin grwffuadell oc xl (40) marc, och om sa saken högre rijste, tijl lijff oc godz BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . risa up, ","1) resa sig upp, stå upp, uppstiga. rees en krabbe i haffwith op Al 8835 . " war herra rees op aff dödha om sunnodaghin " MB 1: 68 . " riso mange hälghe män op aff dödha mz honum " ib 268 . ib 262, 398 . " war herra later stundom godha män falla i synd, ther til at the riisa swa myklo hälder ödhmiwkare op " ib 444 . ","2) resa sig (till anfall). riis vp j thin wärsta hugh Bil 472 .","3) uppresa sig, göra uppror. tha rees op een herre heth gildo MD (S) 244 . - Jfr uprisa."],"e":["riisa . ","riis GO 9, 489, 810 . impf. rees MB 1: 68, 163, 262, 398 ; GO 720, 916 ; Al 8835 ; MD (S) 244 . ","rijste BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . pl. riso MB 1: 268 . ","riis Bil 472),"]},{"a":"risa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) resa sig. waggan hon riis . . . vaggan hon sänkis nidher SkrtUppb 271 . 4) uppstiga, härröra. - uppstå, uppkomma. fegdh, som aff thetta forscrefne drap kan risa och scadhä aff henda SD NS 3: 482 ( 1419) . " thär mz rees moth honomm örlögh, roff, owena ok fionda owiruälle " SpV 376 . 5) stiga, höja sig. nar som människian ärffwodhar, thär om at hon wil risa til hög thing skodhaskolandis mz starke syndabätringenne SpV 401 . 6) stiga, bliva betydlig. . . . wenthe oss her oppo eth gönsteligit swar som wi förmodom at szaken ress ej högre HSH 13: 134 (1525, Brask) . 7) stiga, uppgå (till). hulkidh affradh arliga ress väl til xviii mark GPM 2: 149 ( 1500?) . "],"e":["riis SkrtUppb 271 . ","ress GPM 2: 149 ( 1500?) ; HSH 13: 134 (1525, Brask). impf. rees ATb 1: 122 ( 1460) ; SpV 376 ),","risa up , 2) resa sig (till anfall). tha rees mattis i boo opp mot magnus skaak medh handboga ok bassapiwt ATb 1: 122 ( 1460) . mange risa vp mot honum for mina skuld Hel män 146 . - Jfr uprisa."]},{"a":"risan rissan","b":"nn","c":"","d":["styrkande (av påstående e. d.)? the fiskere, som slogo per monssons[s] dotter och hans drengh oc thoge ffran them fisken om afftonen, äre sake xviij mark huar there fför huart blaned, och thet roffuerj star tiil rissan STb 5: 119 ( 1516) . skal hans hafferbec (härefter väl uteglömt ett svara e. d.) om the peninge honum kreffz, och hans handzscrifft skall sta til lrissan, sa lenge han faar sine hadscrifft ib 128 ( 1516) (korrup)."],"e":[]},{"a":"risbiter","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " reurendum virum dominum nicolaum riisbii " Svartb 107 ( 1357) . pätr risbiter RP 2: 102 ( 1386) ."],"e":["riisbiliter )"]},{"a":"risbiter","b":"nn","c":"","d":["barn som blifvit afladt af en biltog fader hvilken i hemlighet smugit sig in i landet til sin hustru. MELLÄ 7: 2. var. (hvarest texthandskr. har risshofþe). Urk. fr. 1469 (af konung Karl gifven dom i en arfstvist; enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr rishofþe, riskulle."],"e":[]},{"a":"risbodh","b":"nn","c":"","d":["rishydda. Troj 116 ."],"e":["riis- )"]},{"a":"risbodh","b":"nn","c":"","d":["rishydda. RK 3: 3694, 3716 ."],"e":["riis- )"]},{"a":"risgardher","b":"nn","c":"","d":["stängsel av ris GU C 20 s. 254 ."],"e":["riis- )"]},{"a":"risgarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"risgröter","b":"nn","c":"","d":["risgrynsgröt. Brasks Matordn 7 ."],"e":[]},{"a":"rishofdhe","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 386 ff."],"e":[]},{"a":"rishofþe","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-höfþe . ","-huf þi),"]},{"a":"risi","b":"nn","c":"","d":["rese, jätte. " han war mykin rise " MB 1: 434 . " moab risar oc kämpa " ib 318 . bodho ther risa oc iätta ib 400 . ib 167, 401, 431, 432 . Iv 2885, 2684, 2883, 2913, 3026, 3047, 3063, 3102, 3103, 3123, 3128, 3156, 3161, 3189, 2193, 3195, 5334, 5484 . Fr 958, 980, 985, 1006, 1019, 1026, 1027, 1030, 1042, 1047, 1115, 1126, 1300, 1307, 1344, 1345, 15358 . Fl 974 . Al 17, 1548, 7346, 7354, 7367 . Di 1, 21, 297, 298, 299 ."],"e":["ryse: -an Iv 3123 . ","rese ib 3189 ; Fr 1030, 1115, 1126, 1307, 1358 ; Di 21 ; ","-en Iv 3193, 3195 ; Fr 1042, 1047, 1345 ; Di 297, 298, 299 ; ","-in Fr 1019 ; ","-a ib 1006, 1026, 1027, 1300 ; Di 297 ; MB 1: 167, 431, 432 ; Fl 971 ; Al 1548, 736,m 7354, 7367; -an Fr 1344 ), "]},{"a":"risil","b":"","c":"","d":[" , subst. rissel, såll. cribrvm bri saal ok resil GU C 20 s. 154 ."],"e":["resil )"]},{"a":"riska","b":"nn","c":"","d":["lövruska. ss skylt vid vinkällare. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 332 f. ath her niels person skal ecke . . . haffua nogat win faltt eller lata tappa ok sla stragx ryskaner nider ok lesa kiällaren igen STb 1: 78 81476)."],"e":[]},{"a":"riskorgher","b":"nn","c":"","d":["riskorg, af ris el. qvistar förfärdigad korg som nyttjas vid fästningars belägring, skanskorg. opreeser riiskorgha opfylthe mz sandh oc steen RK 3: 2002 ."],"e":["riis- )"]},{"a":"riskulle","b":"nn","c":"","d":["= risbiter. MELLÄ 7: 2 var. (hvarest texthandskr. har riishofþe). Jfr risbiter, rishofþe."],"e":[]},{"a":"rislakan","b":"nn","c":"","d":["duk el. lakan af det slags tyg som kallas ris. eth par rijslkakan SJ 109 ( 1441) ."],"e":["rijs- )"]},{"a":"rismark","b":"nn","c":"","d":["risbeväxt mark, mark med buskvergetation o. d. . . . at stadhin matte bruka agher ok engh riismakr ok hiordhagangh KTb 5 ( 1408) ."],"e":["riis- )"]},{"a":"rispa","b":"nn","c":"","d":["träta, tvist. thär oppran oc wäxte en rispa mällan the jwdinnor som födda waro i greka landet oc mällan them som födda waro i jwda landet Lg 294 ."],"e":[]},{"a":"risqvister","b":"nn","c":"","d":["qvist. " smaa riis qwista " Lg 3: 609 ."],"e":["riis- )"]},{"a":"risslagh","b":"nn","c":"","d":["slag utdelat md ris. sanctus dominicus . . . afflöste honom, försth aff bandzmal som kallas thät störrre ban, mädh hardom riis slaghom som sedher är JMPs 421."],"e":["riis- )"]},{"a":"rist","b":"nn","c":"","d":["rist, halster. som (ɔ: offer) stekia i pannom oc som a riste MB 1: 470 . lät han þöm stekia a rist Bu 524 . varþ laurencius . . . up iui ristena þandar ib 416 . " laurencius (näml. hawir til tekn) ristena ällir halstrit a hulko han war stektir " VKR XV . Jfr iärnrist."],"e":["-ir )"]},{"a":"rist","b":"nn","c":"","d":["eg. inskärning, skåra? gränsmärke. the sätte rister och raa mellan swerike och danmark PK 248 . Jfr rift. "],"e":["-ir ) , ","rista sten , "]},{"a":"rist","b":"nn","c":"","d":["eg. linskärning, skåra? gränsmärke. Se Sdw 2: 1285."],"e":[]},{"a":"rista","b":"vb","c":"v.","d":["1) rista, svinga, skaka. tak thet hwitha aff raa ägh mangom oc läth j eth glas, oc risth swa länge the lössas som wathn PMskr 524. "],"e":["-andis . ","rista sik , skaka sig, ruskpa på sig. korpen hikkar oc ey ropar ristandis sig merker vädher komma PMSkr 295 . ","*rista af , skaka av. äffther tolff dagha wptak kötith ristandis saltith aff PMskr 250."]},{"a":"rista","b":"vb","c":"v.","d":["rista, upprista. " scall knifwir stingas ginom hand hans och rista swa fram till fingra hans " EG 63 . tak aal quikan oc ristha honom LB 3: 162 . Jfr up rista."],"e":["ristha LB 3: 162 ),"]},{"a":"rista","b":"vb","c":"v.","d":["1) rista, svinga, skaka. vibrare, rysta 1. skaka GU 7 . " riste käsio mz afle (lanceam fortiter vibrans) " Bu 492 . " är rätuisonna swärdh . . . ristande mot thom " Bir 3: 379 . " han riste (movet) gisl mot diäflenom " ib 130 . " ristade thz (svärdet) sa at thz hördis ouer allan hären " Di 11 . " riste sit hoffwudh " Al 8318 . " riste starkliga stwdhenar " MB 2: 123 . ristade askana aff sik Di 88 . " swa som hwete riste ok sällas gynom saald " MP 2: 8 . - med dat. rista sino hofdhe Gr 261 . ib 277 . ","2) intr. " skaka sig, ruska på sig. ginstan reste han (åsnan) oc riste " Lg 3: 233 . "],"e":["rysta GU 7: -es RK 3: (sista forts.) s. 175. ","-ade Di 11, 88),","rista sik , = rista 2. stodh thz (lejonet) op ok riste sik Iv 2964 . " han sprang op ok riste sik " ib 4503 . resen stodh op ok riste sik (hristir hofuðit ok harit) Di 298 . refl. ","ristas , "]},{"a":"rista","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["risthe ) , ","*rista up , rista upp, skära upp. risthe the bolstern vp ok lothe fiädherne flygha kringhom allan gaardhen BSH 3: 293 ( 1470) ."]},{"a":"rister","b":"nn","c":"","d":[" (plog)rist. pile[n]tum . . . quddam genus curruum quod terit terram wlgariter riister GU c 20 s. 448."],"e":["riister )"]},{"a":"ristetiugha","b":"nn","c":"","d":["ett slags tjuga. palmula est quoddam linstrvmentum rustiorum cum tribus vel quator ramis vel pluribus ryste tiwffua GU C 20 s. 401 ."],"e":["ryste tiwffua )"]},{"a":"ristiärn","b":"nn","c":"","d":["plogrist. " I plogh, I plogbiil et I ristiern " SD NS 1: 674 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"risvällinger","b":"nn","c":"","d":["risgrynsvälling. " gammalt lhöns med riswelling " Brasks Matordn 13 ."],"e":["-welling )"]},{"a":"riuka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) ryka. " hans mundar lugahþe ok rök som brännesten " Bu 208 . " latir them (bergen) riuka " Gr 300 . rök aff allo bergheno som aff oghne MB 1: 330 . Bir 2: 297 . " staar oc bliuir . . . riukande (fumigabunda) ödhelakt landh " MP 1: 164 . ","2) ryka, flyga, hastigt föras (genom luften) ss rök för vinden, med häftig fart drifvas omkring (i luften). han steg sa fast at stenana roku for hans föter Di 77 . " jarnet rök kring om smidiana (iarnit rytr i brott) " ib 122 . ","3) ånga, sprida sig, utbreda sig. om lukt. tha rök swa söth luct wm allan stadhin Bil 251 . - lukta, gifva lukt från sig, dofta. þu . . . riukar söt Bu 75 . " gör . . . mundh vel rike " LB 8: 47 . " thässe oc thässkyns trä ryka wäl " MB 1: 499 . " hans siäl rykir mz dygdhelike frägdh ewerdhelika " ib (Cod. B) 552 . - lukta, stinka. som lazarum ther fyra dagha nidhir iordhandhir var allir rykande (motsv. st. MB 2: 401 loktande) opreste KL 408 . hans thanka ok astundilse riuka ok lokta j minne asyn swa som rutit köt Bir 1: 71 . " ilzska oc wranglikhet . . . hulkin som riuka swa som värste lokt j thine asyn " ib 3: 104 . " bränne stens drupa . . . þe þär illa ryka " ib 4: (Avt) 178 . " fuleka riukande vatn " MP 1: 164 . "],"e":["-ande MP 1: 164 . ","ryka Bir 4: (Avt) 178; MB 1: 499 ; LB 9 ; 108, 109; se vidare välriukande. rike LB 8: 47 . pres. riukar Bu 75 . ","ryker MB 1: 480 . ","rykir ib (Cod. B) 552. imp. rök. pl. roku Di 77 ),","riuka bort , dunsta bort. lätandis wäskona ryka borth LB 9: 108 . ib 109 . ","riuka up , ryka upp, stiga upp. rök war häluitis eldir . . . vp af karino Bil 543 . " rökilse teknar godha bönir som stötelika ryker op ower alla himbla fore gudhi sälwom " MB 1: 480 . - Jfr välriukande."]},{"a":"riuka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) ryka, flyga, hastigt föras (genom luften). lhan stak honom mz siith glaffwen saa ath han röök langdt jfraa hyngsten Troj 135 . 3) ångra sprida sig, utbreda sig. Se Sdw 2: 1285. bönanna rökilse rykir (fumigant) Spv 493. - Jfr bort-, up-riuka."],"e":["pes . ","rykir SpV 493 . ","röök Troj 135 ) , "]},{"a":"riukka","b":"vb","c":"v.","d":["rugga, fälla fjädrarna. the (tranorna) riucca oc fälla fiädhrana ST 278 ."],"e":[]},{"a":"riusa","b":"vb","c":"v.","d":["rysa, darra. " benin fiollo ok kroppin röös " Al 1590 ."],"e":["röös Al 1590),"]},{"a":"riut","b":"nn","c":"","d":["tjut. ljämmer. alla . . . folgde hectoris lik till konwng priamj bort, mz synderreffnom klädom, barom hoffdom j största riwth och skrall Troj 186 ."],"e":["riwth )"]},{"a":"riuta","b":"vb","c":"v.","d":["ryta, vråla, tjuta, jämra sig. honom thotte at al the diur som til kunno vara the toko til at thiwta oc ryuta sua räddhelica Pa 16 . " som leon oc biörna oc all the grym dyur j werldinne waro thutu oc rutu " ST 79 . rutu ok thuthu afgudha präste som vlua Bil 977 . riutande leon KS 29 (72, 31) . MP 1: 75 . MB 2: 348 . Su 226, 233 . LfK 224 . " han ropar oc grater oc riwter swa som thiwr " MB 1: 216 . " alt diäfla könit rööt oc thööt ok skalff aff rädde oc vndre " Bir 2: 264 . " ib 3: 269. swa som iwtande (rugiendo) oc ropandhe sagdhe " Su 18 . iak rööt (rugiebam) aff mins hiärtans sokkan ib 196 . " riwther jak oc graatir " ib 234 . " iordhin hon¨ skalff oc rööt som hon skulle tala " MB 2: 388 . wredhe ok ilzska ij honum röt Al 4418 . - kurra. at . . . bwkin ther opta fyltis alt til han rapadhe. (näml. skoli) stundom hungra. swa at han rytir vidh (usque ad rugitum) Bo 139 . " ath rämya och rythaa i tarmomen " LB 7: 74 . ib 256 ."],"e":["ryuta . ","rytha LB 7: 256 . ","rythaa ib 74 . ","riwther Su 234 . ","rywther MB 2: 348 . ","rytir Bo 139 . ","rööt . pl. rutu),"]},{"a":"riuta","b":"vb","c":"v.","d":["lryta, vråla, ljuta, jämra sig. ldiwrsins riwtand röst Prosaditker (Barl) 38. GU C 20 s. 531 . " thär koma ather manga diäfla rytandhe som andra grymma tiwra " MP 4: 22 . dyäffuolin, han gaar om kringh rutandhe j synne ilzsko, som eth leon ib 5: 131 ."],"e":[]},{"a":"riutan","b":"nn","c":"","d":["rytande. GU C 20 s. 531 . ib."],"e":["rytan )"]},{"a":"riutan","b":"nn","c":"","d":["rytande. " for then rädhelika storm ok thwt älla riutan som skal wardha hafuino " MP 2: 31 ."],"e":[]},{"a":"riuva","b":"vb","c":"v.","d":["sönderbryta, sönderrifva; bryta, upphäfva. " hua sum ryua vil " SD 6: 180 ( 1350) . " sum ekke wilia ryua " ib 181 ."],"e":[]},{"a":"riuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"riva","b":"nn","c":"","d":["2) reva, remna. " ruptura e gap oc reffua " GU C 20 s. 532 . - Jfr biärgs-, iordh-, sten-riva (Sdw 2: 502)."],"e":["reffua )"]},{"a":"riva","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) rifva, sönderrifva. " iförde riffnom oc platadom säkkiom " Su 143 . ","2) sönderrifva, sönderslita. " at största hunda kome at rifwa petrum " Bil 103 . " orma rifw . . . ok slitu coclara köt " ib 236 . " magho fughla riwa (lacerabunt) thit köt " MB 1: 236 . " slitz och rifs af heluitis hundom oc rafnom " MP 1: 268 . " rifwa hans sidhor oc sargha mz iärn klom " Gr 278 . " wilde honom haffua kramad och riffuit j häll " Va 25 .","3) sluka. " thässa siw (näml. köör) riwo oc aato (devoraverunt) the andra siw MBV 1: 236. oskälik diwr, som slita oc riwa i sik sina födho " ib 501 . ","4) röfva, plundra. " riva oc röva spakmändet ok almogha " KS 67 (165, 73) . " riva ok röva vndidåna sina ib. - röfva, med våld tillegna sig. riuer han ok räne af spakmände ok almogha, ther han må sik widh födha ok sit härskap " KS 73 (179, 80) .","5) rifva, rycka. " ref sit har af höfþe " Bu 209 . " reff allä hennes cläder aff henne " Va 26 . - upprycka, plocka. hans apostoli oc känneswena aato aff sädhinne . . .oc rifwu thz aff akrenom mz sinom handom MB 1: 469 .","6) rifva, upprifva. lät rifua (patefacito) wara grafuer Bil 282 . - riva sin tiäld, bryta upp. skulo the riwa siin tiäld (movebunt castra) MB 1: 388 . ib 315, 389 . - part. pres. rivande, glupande, glupsk, rofgirig. the rifwande (rapaces) vluane Bo 154 . KL 165 . Bir 1: 163, 329, 2: 9, 3: 216 . riwande (rapax) wargher MB 1: 267 . Gr 301 . riffwande hwnda Su 190 . rifwande foghla Bir 2: 182 . " vm kununger älla höfdinge warder grimbr ok rivande " KS 61 (152, 67) . ib 73 (180, 80). (riffuar för riffnar Su 42 ). refl. ","1) sönderslita hvarandra, uppsluka hvarandra. siälwe riwas vlua tha the ey haua kalua GO 62 . ib 146 . ","2) rifvas, kifva, strida. at the swa siin j mällan riffuos oc slitos Su 227 . " son ok fadher dotter ok modher rifws wm födho " Bil 315 . MP 1: 293 . ST 366 . " the reffwos ther om som andra katte " RK 1: (Albr) s. 212 . "],"e":["rifs . ","riffs Su 236 . ","riifs Bir 1: 196 . ","rivu . ","rivo . ","reffwo: -os RK 1: (Albr) s. 212 . ","riff Bir 2: 266 ; LfK 199 . ","riiff Bir 2: 266),","rivas , ","riva bort , ","riva nidher , rifna ned, rycka ned. Lg 41 . Jfr nidher riva. riva sunder, sönderrifva. lät dicius riua saghum syndar kiöt af hans benom Bu 422 . " hon rifuer swa sunder hans brynio ringa " Iv 3397 . - nedrifva. swa som nakor mwr riifs sundir (interrumpitur). hwar ey blifwir sten owir sten Bir 1: 196 . - Jfr sunder riva. ","riva up , ","riva ut , rifva ut, rifva bort, rycka ut. riiff vt then thornin som star j mino hiärta Bir 2: 266 . " riff vt aff mino hiärta thän thornin ib. riva utaf, rifva bort. riiff vt aff the hinnona " Bir 2: 266 . - Jfr afriva, äfvensom orivin."]},{"a":"riva","b":"nn","c":"","d":["1) refva, skråma. " thz menlösa kötit . . . opfyllis mz blanadh oc rifwom (fracturis) " Bo 193 . " blane lagdhis owir blandadh. rifwa owir rifwo ib. " Lg 3: 84 . " aff the minzst (för minzsto) riffw hans wänsasta likama " Su 187 .","2) refva, remna. " höxsta hwaluit hawir manga rifwor oc spryngior " Bir 2: 155 ."],"e":["ryffwa: ryffw Lg 3: 84 (på två st.)), "]},{"a":"riva","b":"nn","c":"","d":["rifva, räfsa. thu skalt stundom koma mz tiwgho ok ey altidh mz riwo Go 331. ib 855 ."],"e":[]},{"a":"riva","b":"ab","c":"adv.","d":[" = riflika. giffwa them ätha ok drikka riffwa MD (S) 279 ."],"e":[]},{"a":"riva","b":"ab","c":"adv.","d":[" = riflika. ther äpter togho the herbärghe i stadhenom. oc fortärdho riffwa [ɔ: rikeligha] Prosadikter (Sju vise m) 144 ."],"e":[]},{"a":"riva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) riva, sönderriva. " lascioniosus . . . träsugher oc riffuin " GU C 20 (hand 2) s. 58. llascinia . . . reffuet oc piältoth clädhe ib. ib s. 108. maragris kom vndan . . . mz rimpne brynio Prosadikter (Karl M) 274 . ib 276, 282 . 2) sönderriva, sönderslita. thaa han saagh kesarinnan saa liggia refna och bloogha . . . Prosadikter (Sju vise m C) 230 . " mädh sarghadhom licama, rimpno hiärta SVB 82 (mot sl. av 1400-t.). - riva el. gnugga sönder. pistrio tris ire baka ok ldeegh ryffua " GU C 20 s. 452 . " tag swa ffornempde crydde oc nogot viin j eth kaar oc riiff thet vel ganska grant genom eth cläde " Sex ekon tr 268 . 3) (sönderslita och) sluka. Jfr Sdw 2: 1285. 4) röva, med våld tillägna sig. thet gooz som han haffwer swa th thet maa engen man ryffwa ok ey roffz män til lffaa JÄmtlDipl 130 (1378, vidim. fr. sen. h. lav 1400-t.). 5) riva, rycka. - upprycka; plocka. degramnare riffua gräss GU C 20 s. 320. deherbare vprykkia riffua eller slaa gräss ib s. 330. ","3) uppriva, göra ogiltig. han wil riffue wp thät skipte j gen Arfstv 55 (b. av 1470-t.). 4) uppriva, genom rivande åstadkomma (öppning o. d.). . . . ath han skuldhe riffwa ther op eth vagha lidh trigge alana breeth AktKungsådr 9 ( 1431) . - Jfr upriva. - Jfr af-, ut-riva, ävensom orivin."],"e":["riffwa . ","riffua . ","rijffwa . ","ryffua . ","-er . ","riffuin GU C 20 (hand 2) s. 58 n. reffuet ib. dat. ","rimpne Prosadikter (Karl M) 274 . ","rimpno SvB 82 (mot sl. av 1400-t.). ack. f. refna Prosadikter (Sju vise m C) 230 . pl. ack. f. riffna ib (Karl M) 276 . imperat. riff PMSkr 258 ),","*riva sik , riva sig, få skråmor. när the (ɔ fåren) klipth ga j törne bwskom oc riffwa sigh PMskr 239. ","riva bort , 2) botriva, hönor faa sywkdom oc wäxer en hwith hwdh wm twngona, oc henne riff borth saktelika mädh naglommen PMSkr 258 . ","riva sunder , sönderriva. . . . ad j vel göre ok river thette breff sönder GPM 2: 397 ( 1499?) . Jfr sunderriva. ","riva up , 2) nedriva. dömdhe jac alla thenna . . . olaglica bygningh . . . hwariom som bygd haffde op ath riffua Neuman Vokbal 84 (1486?). Svartb 562 ( 1513) . "]},{"a":"riva","b":"vb","c":"v.","d":["vrida, vända. Se Sdw 2: 1285."],"e":[]},{"a":"rivare","b":"nn","c":"","d":["person som river el. sliter sönder. " han (ɔ oloflika kötsins lusta) gör widher människiona som en forrädadare ok falsker riffware " MP 4: 147 ."],"e":[]},{"a":"river","b":"av","c":"adj.","d":["frikostig. " medhan han swa riffwa wthloffuan (för wthloffuan gör?) " JP 106 . Jfr of- talu-river."],"e":[]},{"a":"river","b":"av","c":"adj.","d":["1) frikostig. abundus . . . riffuer Gu C 20 s. 4. mz riffuasta gemillo oc mänzsko (profusa benignitate) Mecht 152 . " en man drukkin wordhin aff wärdzliko wine wardher riffuare til at giffua, än tha han är odrukkin " ib 168 . ib 323 . SkrtUppb 197 . 2) rikligt förekommande, talrik. the begängilse skwlu hallas meth reeff oc brinnande waxlyws SD NS 3: 550 ( 1420) . - Jfr for-, talu-river, ävensom iämrift (Sdw 2: 1347)."],"e":["riffuer . ","ryff SkrtUppb 197 . ","reeff SD NS 3: 550 ( 1420) . ","-aster ) , "]},{"a":"rivilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uprivilse (även Sdw 2: 854)."],"e":[]},{"a":"rivirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uprivirska (Sdw 2: 854). "],"e":[]},{"a":"rivsla","b":"","c":"","d":[" , se rifsla."],"e":[]},{"a":"riþa","b":"vb","c":"v.","d":["rida. " riþä med flere swenom än skipat är " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). com tel hans riþande Bu 18 . " sagþo han haua sua riþit vm daghen " ib 24 . reþ tel torneament ib. " til howa ridha " GO 817 . ridher man hem at androm SR 57 . " jak war ridhin for snima a äwintyr " Fr 1097 . " ägha wernamän om scogh ridha " TB 78 . " redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha " Bil 877 . " rädh at wäghenom " ib 659 . " thän vägh han var ridhin a " Fr 109 . " thri men ridhande oppa swartum bestum " ST 51 . ib 290 . " the ridha a lydhnonna häst " Bir 3: 116 . hästom ridha Al 6290 . " thu redh asnan " ST 184 . maran riidher honum LB 7: 171 . " redh mang landskap " ST 51 . " reþ sin vägh tel ypsanie land " Bu 492 . þa wir . . . wara erikz gatu ridhum SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). redh . . . sins herra ärinde MB 1: 203 . RK 2: 6483 . ST 290 . - part. pret. ","1) genom ridt (illa) åtgången. aff örss war stöff ok mykit trangh ok marger war ther illa ridhin RK 1: 1406 . ","2) ridande, beriden. hwa ther var ridhin (Cod. B, C, D, E, F ridhände) illa Fr 1835 . "],"e":["ridher SR 57 ; Iv 4049 ; Fr 84, 2777 ; ","riidher LB 7: 171 . ","rijdher RK 1: (Albr) s. 212 . ","reþ . ","reedh . ","rädh Bil 659 . ","ridhum SD 4: 407 ( 1335, nyare afskr.) . ","riþu ÖGL Eþs 1: 5. ridhu Al 3217, 3219 . ","rdhu Bil 877 . ","riþin ) , ","riþa sik , ","ridha bort , rida bort. ij ärin lidughe bort at ridha Iv 2655 . vilde ey ridha bort ib 4053 . Jfr bort ridha. ","ridha sik ut , rida ut. redh sig vt mz magt aller störste RK 2: 8820 . Jfr ut ridha. - Jfr af-, fram-, in-, saman-, til-riþa."]},{"a":"ro","b":"nn","c":"","d":["ro, lugn, vila. - ro, fred, frid. warom siälom tel roo ok nadhe NMU 1: l102 (1422)."],"e":["roo )"]},{"a":"ro","b":"nn","c":"","d":["ro, lugn. hvila. himerikis ro Bil 85 . " hauer stundom ro älla nådhr " KS 38 (101, 41) . " haua sympn ok ro " ib. " ltå han hauer likamens rodha (trol. för ro tha), lägger han sig hugh ok sina akt til at huxa ok skipa, huru han må wäl ok dygdelika skipa sit liuerne " ib 22 (54, 24). takir roo oc hwilo äptir sit äruodhe Bo 253 . " hafdhe änga roo för än hon kom til varn herra " ib 74 . Bu 141 . Bil 402 . Bo 25 . Bir 2: 69 . - ro, fred. räþo rike mz ro Bu 64 . - trefnad, tillfredsställelse? fagher bör var thera ro Fl 1973 . Jfr hiärta-, hugh-, mat-, nat-, o-ro."],"e":["roo )"]},{"a":"roa","b":"vb","c":"v.","d":["hvila hafva ro. thz hws han skulde i soffwa oc ro Al 8154 . refl. "],"e":["rooa . ","ro . rogha, se oroa. ","roas , hafva ro. then hulkin som aldre hwilas ällas roas Bir 1: 90 . " aldrigh lather han (ɔ: eyghin wilie) tik hwilas, aldrig sitia ällar rooas " LfK 33 . Jfr oroa."]},{"a":"roa","b":"vb","c":"v.","d":["ro. - med obj. dragarene, som rodde heste skuten til verendö Stock Skb 191 ( 1521) . "],"e":["ro . ","rodde Stock Skb 191 ( 1521) . rooddo MP 5: 141 ), ","*roa up , genom roende öppna? mester anders . . . talede om en gammel watthä rom (?), at han wor atterganghen, tha dömde iach epter laghen at the skullä ro then opp, wid hwers thera vj marc jnnen neste vi wikor Uppl Lagmansdomb 48 ( 1492) . ","*roa ut , ro lut. badhin . . . rooddo wt oppa dyupith MP 5: 141 ."]},{"a":"roa","b":"vb","c":"v.","d":["ro. " diäfuala roþo þär fram " Bu 22 . " bödh ro wt j hafuit " Bil 474 . " drogho fast arana oc rodho i hinom stora stormenom " Bo 92 . " gudh gaff them bör ok blidhan sio, swo at the thörffte ekke ro " Fl 656 . RK 1: 2575 . han sigle oc roo MD 393 . " i then syöö som ingen ror " LB 7: 15 . ib 16, 17, 18 . " mz nakra skipi ro " Al 1946 . " the roo och seegla mz thera skiipp " RK 3: 3707 . BSH 5: 52 ( 1505) ."],"e":["ro . ","roo BSH 5: 52 ( 1505) ; RK 3: 3707 . ","-r , -þe. ","roo MD 393 ),"]},{"a":"robin","b":"nn","c":"","d":["rubin. tafuilith (näml. var) halfft aff robiin Fr 431 . " amatiste ok robine " ib 165 . ib 2949 . Fl 1092 . Iv 400 . Al 7499, 8217 ."],"e":["-ir: robine Fr 165 ), "]},{"a":"robin","b":"nn","c":"","d":["och n.? rubin. Ant. av E. Hildebrand i handl. fron 1452."],"e":[]},{"a":"rodh","b":"nn","c":"","d":["sa signe thette ringben som gwdh signede rodh wndir steen saa springhe tik rodh fraa been som alle stenne spronghe tha gudhs signede hiartha sprak LB 3: 195 ."],"e":[]},{"a":"rodhare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["rodhara iakt","rodarajakt . ","rodher jach. roerjacht),","rodhara skip","rodarskip . ","roerskyp )"]},{"a":"rodher","b":"nn","c":"","d":["rodd. Jfr E. Hiärne, Namn och bygd 35: 28 ff. (om omrpedsnamnet Roden och dess samband med ett suppoernerat *rodher, "],"e":["*rodsman","rodis- )"]},{"a":"rodher","b":"","c":"","d":[" , se rudher."],"e":[]},{"a":"rodher","b":"nn","c":"","d":["roder. " haffde han hwaske rodher ällar aro " Lg 3: 702 . " widher skipith äller rodhrith " PM XVI . BSH 5: 94 ( 1506) . - bildl. tha han (konungen) wil ey wara godher tha stande han ith annat glas til rodher MD (S) 230 ."],"e":[]},{"a":"rodherledhe roder","b":"nn","c":"","d":["lämpligt väder för rodd? teckes ider . . . medh thet aller foste haffve idert folk tiil reds ved vassende med gode roder ledhe Vg Fornmt II 1: 12 (1521) (ordet kan möjl. också vara fel för ett rodherredhe, roddutrustrning, roddredskap)."],"e":[]},{"a":"rodherredhe","b":"","c":"","d":[" se rodherledhe."],"e":[]},{"a":"rodhgangin","b":"","c":"","d":[" , se rudhgangin."],"e":[]},{"a":"rodhma","b":"","c":"","d":[" , se rudhma."],"e":[]},{"a":"rodhme","b":"","c":"","d":[" , su rudhme."],"e":[]},{"a":"rodhme","b":"","c":"","d":[" , se rudhme."],"e":[]},{"a":"rodhna","b":"","c":"","d":[" , se rudhna."],"e":[]},{"a":"rodhrugher","b":"","c":"","d":[" , se rudhrugher."],"e":[]},{"a":"rodskarl","b":"nn","c":"","d":[" Roslagskarl, inbyggare i Roslagen? tha roodzkarla förfara engelbert för stocholm wara RK 2: 1546 . HSH 7: 21 ( 1470) ."],"e":["rodz- HSH 7: 21 ( 1440) . roodz-),"]},{"a":"rodskarl","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " andirs rodzkarl " ATb 2: 111 ( 1478) . ib 320 ( 1487) ."],"e":["rodz- . ","rotz- )"]},{"a":"rof","b":"nn","c":"","d":["1) skyddstak? rökfång? gnisthuv? Jfr N. Tiberg, Sv. landsmål 1933 s. 84 f. item i ortog lhonnom, lsom bigdhe roveth (ä. fr. rovereth) HLG 2: l116 (1523; bland »erogata pro strv[c]tura»). 2) baladikn över likbår e. d. piramis . . . pirama . . . strvctura quedam alta super sepulcrvm mortuorum wlgariter roogh GU C 20 s. 450 . item . . . campaniste paulo for roffuet [!] epter iohan kyle suen . . . j öre HLG 2: 4 (1509). Bergström, Arb Kr 160. Hit böra de Sdw 2: 263 s. v. rogh nmnda fallen föras."],"e":["rog Bergström, Arb Kr 160 . ","roogh GU C 20 s. l450), "]},{"a":"rof","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rof, röfveri, plundring. vm roff (red. A röffwan 53) MEG (red. B) 58 . " at han thät taki mäth rof äller ransvärk " SD 5: 280 ( 1344) . " fangit mz roof " Bil 804 . " han hawir giort thry roff (latrocinia) " Bir 3: 46 . " huat giordhe han, thiufnadh älla rooff ällir lyghn " ib 2: 133 . mordh, roff oc styld MB 1: 467 . ib 468 . Bir 2: 198 . KL 6 . MP 1: 72, 292 . Al 6868 . RK 2: 3454 . ","2) rof, det som röfvas, byte. bort takande af them mykyt roof Gr 280 . " til thes röwit (för rowit; ablata) atir giäldz " Bir 1: 376 . " atir gifwa rofwit " ib. " skipto sit roff " KL 296 . byta rowith (spolia) MB 1: 318 . ib 421 . Lg 690 . MB 2: 17 . "],"e":["roof . ","rooff )","rofsman , "]},{"a":"rof","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) rov, röveri, plundring. selsus (fel för selus) . . . roff syndh GU C 20 s. 551 . wordho ther nakre riddara gripne oc dömpde til hängilse fore roff skuld Prosadikter (Sju vise m) 155 . " ther medh äre all owilia, twedracht, forderff och schada, som skeedh är thesse thry rikenne j mellen och tess jnböggere . . . bade meh roff, brandh, manslecht, fengelse ok all anner angrep . . . allaledes affthalit " STb 3: 345 ( 1498) . JMPs 415. fall av röveri. lthz war vm eth roff, som for:de jon kärdhe til jönis JTb 11 ( 1458) . ib 20 ( 1459) . eth fult roff han skylte hanom fore ATb 1: 211 ( 1465) . ","2) rov, det som rövas, byte. Se Sdw 2: l1286. manubie . . . vkth rooff oc döda människio clädhe GU C 20 (hand 2) s. 119. - Jfr siorof."],"e":["roof )","rofsman , "]},{"a":"roffirska","b":"nn","c":"","d":["kopplerska. " ST 374. ""],"e":[]},{"a":"roffirska","b":"nn","c":"","d":["se ruffirska."],"e":[]},{"a":"rogge","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skonrogge."],"e":[]},{"a":"rogger","b":"nn","c":"","d":["= rygger 1? skär vp mellom rebenänna mit a roggenum Hästläkedom i AS 137 ."],"e":[]},{"a":"rogger","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1286."],"e":[]},{"a":"rogh","b":"nn","c":"","d":["bårtäcke? reste then dödhe sik wp vndher roghe Bil 275 . " en annar swen dödher smordher mz oleo sancti stephani fik liiff ther han laa a (rättadt af samma hand till vndi) roghe " ib 288 ."],"e":[]},{"a":"rogh","b":"nn","c":"","d":[" Se rof."],"e":[]},{"a":"roghaker","b":"nn","c":"","d":["rågåker. " han gik i en rog ager som moen war " Di 135 ."],"e":[]},{"a":"roghax","b":"nn","c":"","d":["rågax. " LB 7: 158. ""],"e":[]},{"a":"roghbrödh","b":"nn","c":"","d":["rågbröd. " hwetebrödit skal weghe xxvj lodh, roghbrödit xxx lodh " STb 4: 101 l(1505)."],"e":[]},{"a":"roghbrödh","b":"nn","c":"","d":["rågbröd. " " SO 80 . LB 1: 96, 7: 4 o. s. v."],"e":["rug- LB 1: 96 ),"]},{"a":"rogher","b":"nn","c":"","d":["råg. " ij spän rogh " NMU 1: 109 ( 1434) . VKj 26. Jfr svina- (SDw 2: 570), sädihis- (även Sdw 2: 588), var-rogher."],"e":[]},{"a":"rogher","b":"nn","c":"","d":["råg. " at man maa sin rogh saa i qwämelicom tima som är om lauerencij äller vidh the matho " Bir 5: 120. j lathin kost vt aff landit föra flesk ok smör korn ok roogh RK 1: 2086 . ib 2: 3839 . MD (S) 286 . VKR 33, 36 . " eth pundh gamal roogh " FM 360 ( 1508) . en span rugh BSH 1: 196 ( 1387) . " en halwan span rogh " ib 2: 36 ( 1396) . " span rog för fäm hwita tha monde gå " RK 3: (sista forts) 4592 . " tach rog och sywdh han " LB 2: 68 . " axet vpa rogen " Di 135 . Jfr vinterrogher."],"e":["roogher . ","rugher )"]},{"a":"roghhus","b":"nn","c":"","d":["rågmagasin. Arnell Brask Biᴵ 29."],"e":["rog- )"]},{"a":"roghiordh","b":"nn","c":"","d":["jord lämplig att beså med råg. at ther ingärdhis roghlykkior aff bätzsta roghiordhinne Bir 5: 120 ."],"e":[]},{"a":"roghkarp","b":"nn","c":"","d":["i Finland ss skatt erlagd ²karp² råg. all var jngiäld i finlande skatten. reþupennyngä. rughkarpen, fackäläghit. oc al annur jngäld SD 5: 567 ( 1346) . Jfr karp."],"e":["rugh- )"]},{"a":"roghkorn","b":"nn","c":"","d":["rågkorn. . .. badh sich swa gud hielpa, ath han sculle ey vthskypa eth rogh korn STb 3: 20 (1492)."],"e":[]},{"a":"roghköp rog. kiöp. kööp","b":"nn","c":"","d":["köp av råg. VKJ Bil 285, 286 (1466) . STb 1: 372 ( 1482) . om rogh köp . . . enghen scal her effter köpa naghan spannamaall, rogh, iorn, myoll eller malth vtan stadz porthana ib 3: 108 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"roghlykkia","b":"nn","c":"","d":["lycka el. inhägnad besådd med råg. at ther ingärdhis roghlykkior aff bätzsta roghiordhinne Bir 5: 120 ."],"e":[]},{"a":"roghmiöl","b":"nn","c":"","d":["rågmjöl. KUmla lkyrkas rb 91 (1509)."],"e":[]},{"a":"roghmiöl","b":"nn","c":"","d":["rågmjöl. " SD " NS 1: 265 ( 1403) . BSH 3: 144 ( 1463?) . VKR 41 . LB 2: 67, 69, 7: 102 ."],"e":["rogh myöl BSH 3: 144 ( 1463?) . ","rogmyöl LB 2: 67, 69 . ","rugmioll SD NS 1: 265 ( 1403)), "]},{"a":"roghn","b":"","c":"","d":[" , se rughn."],"e":[]},{"a":"roghryþia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["rugh- )"]},{"a":"roghsadh","b":"nn","c":"","d":[" ? rågkli? 1 1/2 lest rog sodh i ladhgordhen FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["rog sodh )"]},{"a":"roghsald","b":"nn","c":"","d":["rågsåll. VKu 141 (1570)."],"e":["-saal )"]},{"a":"roghskatter","b":"nn","c":"","d":["skatt som er lägges i råg. de siligine tributaria dicta wlgariter rughskaft SD 3: 477 (1320, samt. afskr.)."],"e":["rughskatter )"]},{"a":"roghskuta","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " elin rogskuto " ATb 1: 304 ( 1469) . ib 349 ( 1471) ."],"e":["rog- . ","-skuto ATb 1: 304 ( 1469)"]},{"a":"roghspander","b":"nn","c":"","d":["spann råg. er frvctandis, ath rogh spannen stigher vp i 1/2 marck FM 369 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"roghsädh","b":"nn","c":"","d":["utsäde af råg; rågsäd. oc (för at) wintyrroghin ok roghsädhin bäthir oc meer saes arligha än want är Bir 5: 120 . " kan . . . ey roghsädhin swa timelika saas j gärdhemo ib. " VKR 42 ."],"e":[]},{"a":"roghsädhe","b":"nn","c":"","d":[" = roghsädh. gaff thär til fääm salla rughsäde SD NS 2: 70 ( 1408)."],"e":["rughsäde )"]},{"a":"roghvällinger","b":"nn","c":"","d":["rågmjölsvälling. gör roghwellingh LB 7: 64 ."],"e":[]},{"a":"roka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr uproka."],"e":[]},{"a":"roka","b":"nn","c":"","d":["råka, sädeskråka. rampn oc roka oc kraka (omne corvini generis) MB 1: 359 ."],"e":[]},{"a":"roka","b":"vb","c":"v.","d":["råga, lägga i råge, fylla. jach wil giffua thegh saa mykith röth gull, ä meden tw kanth then (skölden) roka paa (ec fæ þer þenna skiolld fullan af ranðu gulli sem mest fær þu fyllt) Di 249 . lönin äru . . . rokadh oc yuerflytande MP 1: 211 ."],"e":[]},{"a":"roker","b":"nn","c":"","d":["råka, sädeskråka. " graculus p c roker " GU C 20 s. 319 . roken flygher han vm qwällen fran mathenom. merker frösth komma PMSkr 295 ."],"e":[]},{"a":"rokka","b":"","c":"","d":[" (rokkor. roc(c)her. lrogher. rochar. rocchor), se rosker."],"e":[]},{"a":"rokker","b":"nn","c":"","d":["spinnrock. " mz rok ok theen födde hon skik ok fatikt folk " Bil 805 . ib 707 . Bo 14 . Su 210 . Lg 3: 403 . äruodadhe mz rok oc naal Bo 33 . " ey plägha spinna aff nakan rok " Al 6080 . " swa marghe samna i en flok som haar aff wl är a nakar rok " ib 7356 . RK 3: 1778 ."],"e":["rokkin RK 3: 1778 . ","rokken Lg 3: 403), "]},{"a":"rokker","b":"nn","c":"","d":["rock, lifrock. Jfr palt-, vapn-rokker."],"e":[]},{"a":"rokker","b":"nn","c":"","d":["slända (att spinna med). Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. orforskn. 2: 137. löns byswens hustrv sprangh i dörren äpthir erik finna hustrv oc slo hona medh een rok ATb 2: 127 ( 1479?) ."],"e":[]},{"a":"rokker","b":"nn","c":"","d":["orn i schackspel. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 590."],"e":[]},{"a":"rokker","b":"nn","c":"","d":["torn i schackspel. mz rokkin (näml. betecknas) drotz och alle marskalkä MD (S) 201 . ib 257, 281 ."],"e":[]},{"a":"rokärm","b":"nn","c":"","d":["rockärm. ss tillnamn. " hanis rokärm STb 1: 294 (1481). ""],"e":[]},{"a":"roleker","b":"nn","c":"","d":["ro, lugn. thrä (ɔ i klostret Genua) är ganskans goda regla göma. stoor rolek oc gwdeliken styrzla PMBref 320 ( 1515) . ib 325 ( 1516) . hwilken begärar fridh redhe sigh til strid . . . hwilken som begärar rolek. stridhem mädh konsth PMskr 138. ib 707 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"roleker","b":"nn","c":"","d":["ro, lugn. " tala badhe af enom anda af fridh oc hugxsins späkt ok rolek " Bo 146 ."],"e":[]},{"a":"rolika","b":"ab","c":"adv.","d":["i ro, i stillhet, lugnt. stodh rolica quar i sik siäluom Bo 29 . " wm sabbatum . . . tha folkit skal rolika hwilas " Su 257 . " at han maghe thes rolikare thiäna mik " Bir 1: 132 . ib 2: 85, 223, 3: 193, 243, 348 . KL 182 . Ber 276 . Su 258 ."],"e":["roligha Su 258 . ","roolegha Ber 276 ),"]},{"a":"rolika","b":"ab","c":"adv.","d":["i ro, i stillhet, lugnt. roleka blifwa j gudz tiänist Hel män 260 ."],"e":["-leka )"]},{"a":"roliker","b":"av","c":"adj.","d":["lugn, stilla, fridfull. quieo . . . vara oc varda roligin GU C 20 s. 511 . quieto . . . rolighan göra ok quittan göra aff räkinskap ib. sanneligha rolighin (quieta) hoghir wthan frukt är enkte wthan läthi SpV 441 . huilkit godz . . . iak her til lhaffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis wärio obeknibit Brasks Kopeib 27 (1510). Jfr oroliker."],"e":["rolegin GU C 20 s. 511 . ","rolighan . ib. ","rolige Brasks Kopieb 27 ( 1510) ),"]},{"a":"roliker","b":"av","c":"adj.","d":["lugn, stilla, fridfull. " är ängin stadher swa roliker i iordhrike som paradiis " MB 1: 123 . ib 264 . Bir 1: 47, 2: 84 . " al vanskipat thing osynlik äru orolik ok al välskipat äru rolik " MP 2: 60 . " annat (ɔ: liuärne) är rolikit oc annat mödhosamt " Bo 142 . " älskin rolika þysto " KL 190 . " hawin siäflikit oc rolikit liuärne " ib 212 . ib 225. j sinom rooligha bönom VKR 14 . " for sina rolica hwilo " Bo 141 . " j glädhi ok rolikasta fridh " Bir 1: 238 . änkte ma rolikare wara än hwilas af syndinne ib 287. jak är ok ämuäl rolikast ib 261 . " the ärw . . . rolike (quieti) " KL 182 . Su 257, 258 . LfK 57, 58 . eth . . . roleket . . . samwet ib 76 . ib 77 . - fredad, fri. at thz (riket) bliffwer rolikth fran örlögis nödh PM 1 . - Jfr oroliker."],"e":["roleken LfK 58 . ","rolikin Su 257 . ","roleken LfK 57 . ","rolikt KL 225 . ","rolikit ib 212 ; Bo 142 . ","rolikith PM 1 . ","roleket LfK 76, 77 . ","rooligha VKR 14),"]},{"a":"rolikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ro, lugn, stillhet, vila. . . . jak hawer . . . giffwith myna fädhernis jordh . . . fför myna syäll oc förälra tiill roligheth NMU 1: 148 ( 1489) . " edher göres rolighet oc hwilä behoff GMP 2: 353 (1510). "","2) bekvämlighet. . . . en kellera . . . huilken han sich sin kere . . . moder . . . sade lent haffue j henne liffs tijdh, lhenne til en lyten roligheet STb 3: 5 ( 1492) . ßJ 2: 204 (1492). hwilken bastue . . . margit beholle schal lsigh til roligheeth ok lysa j sin lyffs tijdh STb 4: 144 (1507)."],"e":["rolig- . ","-heet (h)"]},{"a":"rolikhet","b":"nn","c":"","d":["ro, lugn, stillhet, hvila. " thera handa thänkisle dughir til . . . huxsins rolikhet (quitem) " Bo 125 . Su 258, 453 . " aff allo thy som thina rolighet kan förhindra " ib 257 . " gaff han sik wt fran sälskapet för rolikhet skuld " Lg 661 . älskadhe mykyt rolikhetena oc tystona ib 3: 406 . " gudh giffwir them fridh oc rolighet " MB 2: 4 . ib 57, 248 . giffwandis enga stwndh sigh til rolighet ib 121 . her er rolighet oc god endräkt FM 311 ( 1507) . Jfr orolikhet."],"e":["rolighet MB 2: 4, 57, 121, 248 ; Su 257, 258 . roligheet ib),"]},{"a":"rolla","b":"","c":"","d":[" , se rulla."],"e":[]},{"a":"rolle","b":"nn","c":"","d":["se rulle."],"e":[]},{"a":"roma","b":"vb","c":"v.","d":["se tilroma."],"e":[]},{"a":"romaner","b":"nn","c":"","d":["romare. Se Sdw 2: 1286."],"e":[]},{"a":"romani","b":"","c":"","d":["ett slags grekiskt vin (från Napoli di Romania på Morea. " " Skotteb 360 (1459-60, Kämn). ib. ib l391 (1464-65, d:o). stoop reensk win skal sätias fore iii!UDDA_TECKEN? (3 1/2) örtog, stoop rwmmeny fore iiij (4) örtoger (Stb 1: 58 (1476). . . . ath han aldre och hans köpmen . .. forwanskadhe ellir formengdo thet fath rwmmenie ib 2: 59 ( 1484) . ib 468 (1490). - jtem iiij art. for komenya (sannolikt fel för romenya) tha pigan ransakeds Skotteb 436 (1469-70, Känn). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 199."],"e":["rommane . ","rommene . ","romenye . ","rwmmenie . ","rwmmeny . ","rwmmenii )"]},{"a":"romanz","b":"nn","c":"","d":["roman. " the iomfrwa las ther romanz ena book man kallar swa a franz " Iv 4321 ."],"e":[]},{"a":"romare","b":"nn","c":"","d":["1) Romerska kurian. HSH 24: 95 ( 1517) , 98. ","2) en på Vadstena klosters område liggande gård med tillhörande byggnader. ath alla bygninga oc hws som noghor waadhe eller skadhi maghe aff koma skuli vpriffuas oc bortföras oc serdelis thz som kallas romaragaardhin hulkin . . . stander kyrkione til storan waadha Bir 5: 130 . "],"e":["roomare: -om MB 2: 242), ","romara borgh , ","romara gardher","-gaardher . ","-gordher : -gordh HSH 24: 95 ( 1517) , 98), ","romara kirkia , ","romara konunger , ","romara mal","-maal )","romara pave , ","romara stadher , ","romara stykke , "]},{"a":"romare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["romara gardher , ","romara kirkia , . 2) romersk-katolsk kyrka. söker jak dagliga romara kyrkior fför afflath skuldh JMPs 425."]},{"a":"romersker","b":"av","c":"adj.","d":["romersk. " eudoxia mectogh romarsk forsynna SVKyrkobr 201. j hälge romarsco kyrkio bokom " ib 272 . äpther thät rommerska poeta varro segher JMPs 451. Jfr romsker"],"e":["rommersker . ","romarsker )"]},{"a":"romersker","b":"","c":"","d":[],"e":["romirsker: -irska ST 355 . ","romarsker: -arska Lg 3: 181 ; ","-arskom MB 2: 242 ). adj. Romersk. romirska rike ST 355 . baar han romerska krono Lg 3: 181 . " romersker konungher ib. romarska herrana ib. - abs. Romare. wäl vari romarskom " MB 2: 242 . - Jfr romsker, römsker."]},{"a":"romn","b":"","c":"","d":[" , se rughn."],"e":[]},{"a":"rompa","b":"","c":"","d":[" , se rumpa."],"e":[]},{"a":"rompa","b":"","c":"","d":[" , se rumpa."],"e":[]},{"a":"romsker","b":"av","c":"adj.","d":["romersk. - romske päningin, peterspenningen. romerske päningen som kombir til domkyrkiorna PMBref 315 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"romsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Romersk. clemens romsker at ädhle Lg 346 . " romska borgh gömare " Bu 102 . " komin aff bäzsto romska släktum " Bil 109 . " romska herra " MB 2: 242 . j waar romske rese FM 397 ( 1509) . " thet romske möthe " BSH 5: 520 ( 1512) . Jfr romersker, römsker."],"e":[]},{"a":"romskut","b":"nn","c":"","d":["skatt som utgår till påfven i Rom, Peterspenning. habere romscuth SD 5: 323 (omkr. 1344, gammal afskr.). pro . . . romskott faciendo ib 6: 157 (1349? gammal afskr.)."],"e":["-skott )"]},{"a":"romväriare","b":"nn","c":"","d":[" Romare. tha room wäriara theth sagha Di 278 ."],"e":["room- )"]},{"a":"rop","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) rop. " gaff vp sina siäl mz sammum ordhum ok rope (ändradt fr. ope) " Bil 110 . mz same rope (ändradt fr. ope) ib 303 . " wäkte mz röpe (ändradt fr. öpe) al hion som wm kring sowo " ib 424 . hördhe iak thera rop (Cod. B öp 553) til mik MB 1: 282 . " hördhe thera rop " KL 66 . " badho mz storo rope " Bo 223 . " mz roop oc skral " ib 56 . ib 104, 166 . Bir 1: 151, 243, 2: 268, 3: 106 . KL 41 . MP 1: 225 . MD 103 . mz oop oc roop oc mykith skraal ib 102 .","2) tal, rykte. " som meest rop och rykte gik wtaff " BSH 5: 533 ( 1513) . "],"e":["roop . röp: röpe Bil 424), "]},{"a":"rop","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rop. thera smälika röp Hel män 200 . - om djurs läte. bäter thäkkis gudhi hunda roop ox oxa röta än orena prästa sanger SvKyrkobr 63 . 2) tal, rykte. han iak ey dölia eller förtygia thet tal rop och rychte här vendes blandh almoghan GPM 2: 832 ( 1512) . JMPs 420. "],"e":["roop . ","röp Hel män 200 )"]},{"a":"ropa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ropa, skrika, skräna. tha sporde [jach] hanom aat, hwj han swa ropade STb 2: 246 (1488). allir almoghin ropadho mot biscopenom oc sagdhe (o. s. v.) Hel män 200 . at hon opta hördes . . . ropa oc öpa äpter sin kärista Mecht 216 . " affwndin ondzkonna withnisbyrdh, j talande, ropande liwdith (clamore) " SpV 159 . om djur: bräka, kackla, kraxa, kväka o. s. v. faarit, hwilkit som offta ropar, oc bräkir Mecht 260 . gässena mykith ropa merker rägn PMSkr 295 . korpen hikkar oc ey ropar ib. ropa fröderna meer än the ärw vane ropa ib. - bildl. ropa, ropa på hämd. Se Sdw 2: 1286. - bildl. ropande synd, skrivande synd. Saml 6: 175 ( 1495) . " iak haffver minom gwdi a mothe giorth . . . j vi syndhir a moth thän helga andh, j fyra ropanda syndhir SvKyrkob 305. thätta ärw fyra ropanda syndir första rä at wtgywta meenlöst blodh annar är at atirhalda forthiänto lön (o. s. v.) " SkrtUppb 241 . SvB 33 (b. av 1500-t.). 4) ropa på, med rop. begära. offuir them swa göra ropar sanctus gregorius stora hempdh MP 5: 58 . 5) ropa, utropa, med hög röst säga. Se Sdw 2: 1286. 6) åklaga. - med ack. och prep. pa, anföra som anklagelse mot ngn. allt thet the hade oss til tale tha war thet jnte anneth än thet . . . her anders . . . hade ropeth pa oss fatige men nw i stokholm j then herredagh for iderss herredöme GPM 2: 369 ( 1511) . "],"e":["-ar . ","-adhe )"]},{"a":"ropa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ropa. " Pa 15. tilburhde at ropa " KL 41 . " diäfla ropaþo i väþreno mz höghom skälle latir oc obrygþilsom " ib 186 . ib 410, 411 . MP 1: 3 . LfK 197, 211 . ropadhe . . . mindra än tilhördhe Bir 2: 125 . " ropadhe högt " KL 92 . " ropadhe thu af store varkunnan " Bo 52 . ib 111 . Bir 3: 94, 402, 403 . Lg 293,667 . " ä huru mykyt oppa hanum ropas (inclamatur) ey thäs sidhir fölghe han sins vilia lusta " Bir 2: 53 . " ropa til mina riddara mz höghe röst " ib 125 . ib 3: 41, 42 . - med ack. ropade thz mz högisthe rösth Lg 3: 64 . " hafdho ropat the röstena owir han " KL 120 . ","2) ropa på, ropa till. somlike skria oc ropan Bo 181 . - ropa på, tillkalla. ropar hon oc kallar sina swena MB 1: 234 . " alexander ropadhe iobam tha " Al 10057 . ib 10184, 10188 . ","3) anropa, åkalla. " med prep. roper alt folkith a konungne oc bedhis hiälp " MB 1: 240 . " ropa oppa iomfru mariam " ST 236 . ib 307 . Lg 3: 29, 338 . " tok til at ropa til gudh " Lg 220 . ","4) ropa på, med rop begära. ropadhe han hiälp Pa 16 . " at ropa miskund " Bo 150 . " rätuisan ropar hämd " Bir 1: 13, 2: 110 . med prep. til. iak ropadhe til hiälp MB 1: 234 . ","5) ropa, utropa, förkunna. ropis thin ära aff allo himerikis härskapi Bir 2: 268 . " at han skuli vita sighia oc ropa for androm vinsins sötma " ib 3: 95 . " alle ropadho hona hälagha oc gudhi kära " KL 359 . ","6) åklaga. " hwadhan aff hälzt iak ropas (accuser) " Ber 227 . ","1) uppgifva rop, ropa, skria. alexanders swiin ropa op ij gall Al 4106 . " the böndher ropadho vp j gaal " RK 2: s. 347.","2) ropa fram, tillkalla. ropadhe syälfuiliandis op bödana Lg 3: 150 . - Jfr up ropa. - Jfr a-, be-, ut-ropa, äfvensom röþa."],"e":["roppa Lg 293 ; LfK 197: -adhe ib 211 ; ","-ade Lg 3: 64 . ","roopa: -as Bir 5: 50 . ","roper MB 1: 240 . ","roopte FM 554 ( 1512) . ","sup . ","-at KL 120),","ropa fram , ropa fram, kalla fram. han ropadhe fram en inia tolk Al 5555 . RK 2: 4344 . Bir 5: 50 . Jfr fram ropa. ","ropa i gen , kalla tillbaka. at iak maa ropa honom igän Lg 3: 336 . Jfr i gen ropa. ropa saman, genom rop sammankalla. ropadhe saman . . . alt folkit KL 12 . Jfr saman ropa. ","ropa sik til , kalla till sig. ropa thik swa en riddara til Al 7918 . Jfr til ropa. ","ropa up , "]},{"a":"ropan","b":"nn","c":"","d":["ropande, rop. Bir 4: 74 . Lg 667, 3: 300 ."],"e":["roopan Bir 4: 74), "]},{"a":"ropan","b":"nn","c":"","d":["ropande, rop. Lg 3: 645 . garritus . . . ropan GU C 20 s. 307 ."],"e":[]},{"a":"ropare","b":"nn","c":"","d":["ropare, utropare, härold. Bir 3: 94, 403 . han (Johannes) är roparins röst i öknenne (vox in deserto clamantis) Bo 82 ."],"e":[]},{"a":"ropfulder","b":"av","c":"adj.","d":["ropande, skriande. j ropfullom ordhum MP 2: 189 . " mz roopfulle röst " Bir 5: 20 ."],"e":["roop- )"]},{"a":"ropil","b":"av","c":"adj.","d":["ropand,e skriande. renlifs människa . . . är ey ropil ij röst (högljudd, högröstad) talande mang ordh SkrtUppb 228 . Jfr ropul Sdw 2: 265."],"e":[]},{"a":"ropul","b":"av","c":"adj.","d":["ropande, skriande. " ropul i röst (högröstad) " KL 257 . LfK 189 ."],"e":[]},{"a":"ros","b":"nn","c":"","d":["törnrosblad. LB 1: 96 . Jfr rosenbladh. "],"e":["roos . ","rosa blomster , ","rosa lagher","rosee- )","rosa pulver , ","rosa soker","rose- )"]},{"a":"ros","b":"nn","c":"","d":["ros, pris, skryt. i görin thz for eth rooos ati älska meer the vtlenzska mer än ooss RK 1: 1014 . " at han giwi ey å rosom ella häggoma luf " KS 35 (89, 37) . (roos för roof MB 2: 218 .)"],"e":["rooss )"]},{"a":"ros","b":"nn","c":"","d":["häst."],"e":["rossabar , ","rosa föter","rosse fötther )"]},{"a":"ros","b":"nn","c":"","d":["ros. Se Sdw 2: 1286. rödha rosenor teknadhe thulomodzsins stadughet Mecht 183 . " tre bla roser oc stilkerna gröna uti eth huit field i skölden Schegel o. Klingspro 181 (1483) (jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 558, 587). - bildl. o hälgasta martyers, oc ofalnadha fägersta rosena blomster, menlösa barnen " SvB 376 (b. av 1500-t.). "],"e":["med art. rosena SvB 376 (b. av 1500-t.) . pl. roser Schnlegel o. Klingspor 181 (1483). med art. rosenor Mecht 183 ),","*rosa gardher","-garder )","*rosahoper , ","*rosa liter , "]},{"a":"rosa","b":"vb","c":"v.","d":["2) intrans. skryta. jactare roosa oc foofängelica sigh prisa GU C 20 (hand 2) s. 4. part. pres. skrytsam. fore tolika rosandhe fasto taka the sin lön wärlzlikin aff människio loff ok hedhir MP 5: 173 ."],"e":["roosa )"]},{"a":"rosa","b":"nn","c":"","d":["ros. " rosa är godh for hethan magha " LB 7: 146 . " stampar man rosa medh salt " ib. " stampar man rosor mz salt " ib. " torkar man rosor " ib. " dricker man rosor (d. v. s. dekokt på rosor) ib. " ib 4, 147 . - (?) thaga wiin ethykio olio giorth mz rösä (för rosa?) LB 5: 77 . - Jfr hiupona rosa samt ros."],"e":[]},{"a":"rosa","b":"vb","c":"v.","d":["1) trans. " rosa, prisa, berömma, upphöja med loford. thz iak thik ey rosar a thin bak " Iv 5144 . rosadhe hedhningane oc lofvadhe storlika thera gudha Ansg 205 . " til at rosa sith stora wald oc mykla äro " MB 2: 179 . " the haffwor som thän o mille symon haffdhe swa rykt oc rosat " ib 286 . ib 194 . Lg 3: 209 . - rosa, skryta af. inthe behöfuer danske thz prisa äller roosa RK 3: 998 . ib 2: 7104 . ","2) intrans. " skryta. han rosadhe . . . thz han skulde här koma til swar " Iv 1590 . - med prep. barnlikt är rosa (trol. för basa) for offöth nöt GO 618 ; jfr basa. rosadhe aff sino walde MB 1: 17 . " rosar aff mandom siin " Iv 538 . rosadhe af sik ib 1597 . KS 25 (62, 27) . Kl 210. Al 4181, 6568 . Di 107, 113, 150, 158 . Lg 3: 141 . " mz thän riddara hon rosadhe fra " Iv 4789 . "],"e":["roosa . ","rosa sik , rosa sig, skryta. aldre rosadhe han sigh sielff Di 2 . " tw rosar tik sa " ib 100 . " rosade sik vara välloghan öfwir landin " Bil 773 . MB 2: 325, 400 . " at thw scalt rosa thic for androm qwinnom hafua seet arsemium " KL 230 . " rosadhe sik at hon räddis enkte eldin " ib 15 . " thu rosar thik af valleno " Bo 97 . Bir 1: 92, 156, 160, 2: 182, 3: 7 . ST 354 . Ber 135 . LfK 208 . MB 2: 188 . - Jfr forrosa."]},{"a":"rosan","b":"nn","c":"","d":["skryt. " Ber 258. " Su 116 . " huat gangnade mik min stora högfärd, huat mykla rikedomana roosan oc rwsan " ib 236 ."],"e":["roosan )"]},{"a":"rosenbladh","b":"nn","c":"","d":["törnrosblad. Bir 2: 161 . Jfr rosa bladh."],"e":[]},{"a":"rosenbladh","b":"nn","c":"","d":["törnrosblad. Saml. 27: 107."],"e":[]},{"a":"rosenblodh","b":"nn","c":"","d":["rosenfärgadt el. rosenrödt blod. änlitit ok skäggit var alt holt ok stänkt mz thy rosen blodheno (roseo samquine) Bir 3: 272 . Su 103, 215 ."],"e":["rosene blodh: -blodz Su 103 . roosene blodh: -blodheno ib 215), "]},{"a":"rosenbloma","b":"nn","c":"","d":["ros. ST 207 . kringom giffwin mz rosene blomom (floribus rosarum) Su 138 ."],"e":["rosin bloma ST 207 . ","rosene bloma: -blomom Su 138 ), "]},{"a":"rosenbloma","b":"nn","c":"","d":["ros. Sv Rimd 47."],"e":["rosan- )"]},{"a":"rosenblomster","b":"nn","c":"","d":["ros. Su 408 . Jfr rosa blomster. "],"e":[]},{"a":"rosenblomster . roosen","b":"nn","c":"","d":["ros. " fäm färsk roosen blomster " SkrtUppb 350 (möjl. snarast att föra till rosene, ajd-: Cod. C 50 lhar på motsvarande ställe rosene blomster SkrtUppb 382 )."],"e":[]},{"a":"rosenduker","b":"nn","c":"","d":["rosenfärgad duk? duo paria rosenduka SD 4: 710 (1340?)."],"e":[]},{"a":"rosene","b":"av","c":"adj.","d":["lrosig, rosenfärgad. Jfr E. Wessén, Nysv. studier 8: 61, E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39. litadh mz mins blodz rosenne fägrindh Mecht 132 . ib 276 . härran ihesus wisande henne sina roseone wndher ib 346 . äwinneligha konungxsins rosena (roseum) palacium SpV 579 . SkrtUppb 382 ."],"e":["rosenne Mecht 132 . ","rosone ib 346 . ","rosena SpV 579 ),"]},{"a":"rosene","b":"av","c":"adj.","d":["rosig, rosenfärgad. thina roosane (rosiferæ) kindher Su 216 . " o rosene drapafall ib 187. tha som wi aff blomstrande frukt hälgra oc gudelika manna lidilse wara hiärtanna öghon wändom til thinna rosene (rosiferas) pinor " ib 178 ."],"e":["roosane Su 216 ),"]},{"a":"rosengardher","b":"nn","c":"","d":["rosengård, blomsterträdgård. SvKyrkobr 74 . " thänne psaltaren är oc kräselighetzsens paradys, pryddher mädh cl rosengardha JMPs 454. ""],"e":[]},{"a":"rosengardher","b":"nn","c":"","d":["rosengård, blomsterträgård. Fr 1284 . ST 420, 421 . Su 44, 100, 178, 409 ."],"e":["-gaarder . ","-gaard Su 178 . rosin gardher: -gardh Fr 1284 . rosin gardh ST 421 . ","rosingardher: -gardh ib 420), "]},{"a":"rosenkranz","b":"nn","c":"","d":["1)rosenkrans, krans av rosor (el. andra blommor). giordhe sancta katherina sinom fästswen en ärliin oc wälluktandis rosene kranz aff fagrom oc ärlikom liliom Hel män 270 (möjl. snarast att föra till rosene, adj.). JMPs 421. 2) rosenkrans, radband. (Tre arvtagare erhålla var sin) forgylth triding aff jomfru marie rosenkrans Kyrkohist Årsskr 1947 s. 2 (omkr. 1521). - sammanfattningen av de böner som läsas och räknas med hjälp av ett radband. . . . haffwer thu tha läsit jomfru marie rosen kranz til the fäm swärdhen SvB 341 (b. av 1500-t.). thätta är wara kära modhers sancte katerine rosen kranz ib 441 (d:o). swa mangha ffaghra kronor skulu the ffaa aff gudhi j himerike hwru manga rosen kranzsa the läsa ib 241 (omkr. 1520). ib. jomffru maria rosenkrans, som är .l. [50] aue marior JMPs 7."],"e":["rosene- Hel män 270 . -krans)"]},{"a":"rosenkranz","b":"nn","c":"","d":["1) rosenkrans, krans af rosor. RK 1: (albr) s. 207 . Su 143, 176 . Lg 3: 431 . - ss namn på fartyg. RK 2: 1504 (kanske snarare att föra till 2). ","2) rosenkrans, radband; sammanfattningen af de böner som läsas och räknas med hjälp af ett radband. läse en rosenkrans Lg Manfr 286. o . . . jomfru maria anama aff mik . . . thina besynnerlika rosenkranz, samansattan aff blomstrom VNB 8 ."],"e":["roosenkrantz RK 2: 1504 . ","rosin kranz: -kranza RK 1: (Albr) s. 207 . ","rosene kranzs: -kranzsa Su 143 ; ","-kransze ib 176), "]},{"a":"rosenkrona","b":"nn","c":"","d":[" = rosenkranz 1: j blodzsins wtgiwtilse pryddis christi jomfru wtanhtil mz rosen krono SpV 435 ."],"e":[]},{"a":"rosenlagher","b":"nn","c":"","d":["saft af rosor, rosenvatten. roseen lagh är god tel ögne smörie[l]se LB 8: 42 . Jfr rosa lagher."],"e":["roseen lagh )"]},{"a":"rosenliter","b":"nn","c":"","d":["rosenfäg Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39. purpura leth, viola ok rosen lith bära christo withne ok christne människio SpV 586 ."],"e":["rosen lith )"]},{"a":"rosenliter","b":"nn","c":"","d":["rosenfärg, rosenröd färg, färg af rosor. Su 22, 25, 139, 209, 412 ."],"e":["rosene lither: -lith Su 22, 25, 139 . rosene liither: -liith ib 209), "]},{"a":"rosenmoster","b":"nn","c":"","d":["saft af rosor, rosenvatten. stinger man j [1] klädä i rosenmwsth LB 8: 42 ."],"e":["-mwsther )"]},{"a":"rosenmunder","b":"nn","c":"","d":["rosenmun, rosenfärgad mun. stundom fik iak kus af hans rosen mun Su 406 ."],"e":[]},{"a":"rosenolia","b":"nn","c":"","d":["rosenolja. " tagh fersk rosen olyo " LB 7: 202 . " mz rosen olyo ib. " ib 218 . " siwdh tz med rosena olyo " ib 226 . Jfr rosa olia."],"e":["rosena- )"]},{"a":"rosenrödher","b":"av","c":"adj.","d":["rosenröd. " mz rosene rödha lith " Su 46 ."],"e":["rosene rödher )"]},{"a":"rosenrödher","b":"","c":"","d":[" Artikeln Sdw 2: 266 utgår. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39."],"e":[]},{"a":"rosensoker","b":"nn","c":"","d":["rosensocker, med rosor blandat socker. PMskr 460."],"e":["-swker )"]},{"a":"rosenvatn","b":"nn","c":"","d":["rosenvatten. PMSkr 283 ."],"e":[]},{"a":"rosenvatn","b":"nn","c":"","d":["rosenvatten. LB 2: 44, 7: 147, 164, 204, 207, 229, 8: 42, 9: 117 . Jfr rosa vatn."],"e":["ron vatn LB 7: 147 . rosn watn ib),"]},{"a":"rosenäng","b":"nn","c":"","d":["rosenäng, med rosor prydd äng. see . . . the rosene ängena Su 137 ."],"e":["rosene äng )"]},{"a":"rosenäng","b":"","c":"","d":[" Artikeln SDw 2: 266 utgår. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39."],"e":[]},{"a":"rosföter","b":"nn","c":"pl.","d":[" hästfötter. nar wij dödhe äre och wndher ross föther BSH 5: 272 ( 1508) . Jfr rossa föter."],"e":["ross- )"]},{"a":"rosin","b":"nn","c":"","d":["russin. III:or coþhinos rusin SD 4: 711 (1340?). fikon oc rosin ST 442 . LB 2: 71, 3: 110, 7: 66 ."],"e":["rosiin LB 3: 110 . ","rusin . ","rwsin LB 7: 66 ), "]},{"a":"rosin","b":"nn","c":"","d":["russin. iiij pund bla rosyn Skotteb 441 (1469-70, Kämn). STb 2: 491 (1490)."],"e":["rusin VKU 90 ( 1557)"]},{"a":"rosk","b":"nn","c":"","d":["se rusk."],"e":[]},{"a":"rosker","b":"","c":"","d":[],"e":["rokkor Skotteb 478 (1472-73, Kämn)), subst. "]},{"a":"rosmarin","b":"nn","c":"","d":[" ? rosmarin. PMSkr 296 . winith . . . bliffwer ather goth, wm thw thär j lägger en lithen kärffwa aff ros marin ib 438 . ib 578 ."],"e":[]},{"a":"rosmarin","b":"nn","c":"","d":["rosmarin. LB 7: 221 ."],"e":["roszamarin )"]},{"a":"rosmarin bladh","b":"nn","c":"","d":["rosmarinblad. " siwd rosemarin blad oc quista j wiin " LB 7: 199 ."],"e":["rosemarin- )"]},{"a":"rosmarin qvister","b":"nn","c":"","d":["rosmarinqvist. LB 7: 199 ."],"e":["rosemarin- )"]},{"a":"rosn","b":"nn","c":"","d":["rosande, ros, skryt. thin rosn (vana gloria) som thu läst thik wara godhan mz Bil 116 . " sagdhe han rumleka hafua gifuit for rosn " ib 717 . ib 686 . " han flyþe alla rosn " KL 184 . " at fly rosninna last ib. " Bo (Cod. B) 341 . MP 1: 11, 29, 106 . Bir 1: 319, 331, (Cod. B) 351, 2: 156, 192. 203, 334, 3: 45, 86, 106, 174, 229, 457, 475. Ber 135, 210, 261 . LfK 208 ."],"e":["rossn Bir 3: 86, 106 . ","rosin Bil 686), "]},{"a":"rosn","b":"nn","c":"","d":["rosande, ros, skryt. jactancia e roosn höyferdh foofänga GU C 20 (hand 2) s. 3. läggin lönlica ydra almosor, ey oppa rosin j fatigha manna sköth MP 5: 226 ."],"e":["roosn . ","rosin )"]},{"a":"rosnan","b":"nn","c":"","d":["= rosn. Ber 269 ."],"e":[]},{"a":"rosnfrestilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. frestelse att skryta? fra them tima fan iak aldrich mädh mik nakur awund ällir högfärdh ällir rosen frestilse Hel män 177 ."],"e":["rosen- )"]},{"a":"rosning","b":"nn","c":"","d":[" = rosn. Pa (Tung) 27, 30. LfK 208 . Gers Frest 52 ."],"e":["rosnig: -igga LfK 208 ; -iggena ib. rosznyngh Gers Frest 52 ), "]},{"a":"rossesker","b":"av","c":"adj.","d":["tyg från Rochester, stycke av dylikt tyg. STb 3: 127, 128, 129 (1493). eth engelst rossest for xxij marck ib 130 (1493). ib."],"e":["rosseth (h) , "]},{"a":"rost","b":"","c":"","d":[" , se rast."],"e":[]},{"a":"rost","b":"nn","c":"","d":["1) rost. " äre the (svärden) röd aff rost " Di 8 .","2) en ögonsjukdom? förtager thz allan rosth i (för ok?) mörcheth aff mans öghom och gör them hel lB 8: 42."],"e":[]},{"a":"rost","b":"nn","c":"","d":["och n. (SpV 440) och"],"e":["rwsth . "]},{"a":"rosta","b":"vb","c":"v.","d":["rosta. " rostad swärd " RK 1: (Albr) s. 212 ."],"e":[]},{"a":"rosta","b":"vb","c":"v.","d":["rosta. " jdhart gwl oc sylff är rustat " MP 3: 210 . - refl. *rostas, rosta, bli rostig. järn wärkas aff orena jordzlige qwechöffue, och aff androm bärnnesten, och ty rostas thett och är skititt PMSkr 630 (avskr.)."],"e":["rusta )"]},{"a":"rostare","b":"nn","c":"","d":["malmrostare. jöns libbertsson, rostare DD 1: 52 (1396, eft. nyare aftr.) . "],"e":["rostara rum?","röstare- )"]},{"a":"rostavidher","b":"nn","c":"","d":["rostved. " mz . . . rostawidh " DD 3: 193 ( 1427) ."],"e":[]},{"a":"roste","b":"nn","c":"","d":["i rostgrop e. d. i och för rostning uppstaplad mal (el. skärsten) och ved. Jfr E. Holmkvist, bergslagens hyttspråk 77. att han (ɔ skärstenen) är nogh brändh i rostanom PMSkr 629 "],"e":[]},{"a":"roste","b":"nn","c":"","d":["Jfr iärnroste."],"e":[]},{"a":"roste","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"roster","b":"nn","c":"","d":[" Jfr silfroster."],"e":[]},{"a":"roster","b":"nn","c":"","d":[" (PMSkr 609, 625 (avskr.). 1) rost. erugo rosth GU C 20 s. 229 . ferrugo . . . rwsth ib s. 263 . " swa som järnith glimmande ok hwast, hafs thz oskötelika ok hantheras glömsklika, tha wardhir thz fordraffwat aff rustheno ok slionar " SpV 440 . ib 588 . PMSkr 241 . ib 609 (avskr.). erugo . . . ehn grön roster ib 625 (avskr..). - Jfr iärn rost."],"e":[]},{"a":"rostera","b":"vb","c":"v.","d":["rusta, utrusta. " the skyp her l,iggie quarre äre rosteet " BSH 5: 162 ( 1507) . "],"e":["rostera sik , rusta sig, göra sig i ordning. haffuer jach mik rosteret nw ij maal först til at ridhe och swa met aacheredzskap FM 291 ( 1506) ."]},{"a":"rostera","b":"vb","c":"v.","d":["anhålla, lägga beslag på. ath pynnow schip schal liggie rosterdh STb 2: 203 ( 1487) . thå stadzins kemme[ne] re rosterade tunnan, tha togh han henne igen ib 5: 54 ( 1515) . " gaffs en tysk loff . . . at besate oc rosterä then drensins goz, som han klager til lib 261 (1519). PMskr 92. ""],"e":["röstera: -es Linkbiblh 1: 198 (1526, Brask) . " impf rosterade sTb 5: 54 (1515). part. pret. rosterdh " ib 3: 80 ( 1493) . ","rosterat ib 5: 47 (1515). pl. n. rosterdh ib 2: 203 ( 1487) ),"]},{"a":"rostera","b":"vb","c":"v.","d":["anhålla, lägga beslag på. forbiude wy alla honum hans dotter eller hans skip tiänere eller folk gotz eller annar tingh . . . ath rostera eller hindra for nagor the gäll skull FH 5: 29 ( 1465) . " rosterä ederth godz " HSH 20: 90 ( 1507) . " inthe haffuer iagh rosthereth hans godz " FM 533 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"rostering","b":"nn","c":"","d":["beslag, qvarstad. " ath eder herredöme ville tillathe ath iach motthe faa en rostereringh (för rosteringh) ther oppaa (på godset) till tess iach faar mith igen " HSH 20: 161 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"rostering . f. ","b":"","c":"","d":["beslag, kvarstad. STb 2: 203 (1487). . .. lata theris skyup . . . liggie j rosteringh ib 358 ( 1489) . Jfr rosterning."],"e":[]},{"a":"rosterning","b":"nn","c":"","d":[" = rostering. STb 5: 347 (1521, Kop)."],"e":[]},{"a":"rostevidher","b":"nn","c":"","d":["ved för rostning av malm. MUKopp 67 ( 1499) ."],"e":["-wedh )"]},{"a":"rostning","b":"nn","c":"","d":["rustning. än tha the wore faa ther (vid vapensynen) ingen del fattedis som til sadana rostning hörer epter lagen HSH 16: 72 ( 1527) ."],"e":[]},{"a":"rostogher","b":"av","c":"adj.","d":["rostig. ervignosus rostoger GU C 20 s. 229. ib s. 530 . " bar hinrik vppa radzstuffwenne et rostugh jarnhatt et rostukt panzar oc ena rostogha kräffwettä " ATb 3: 6 ( 1493) . PMSkr 136, 457, 482 ."],"e":["-oger . ","-ugher: -ugh ATb 3: 6 ( 1493)"]},{"a":"rostoksköpman","b":"nn","c":"","d":["köpman från Rostock. STb 2: 299 ( 1488) ."],"e":["rostokx- )"]},{"a":"rostrera","b":"vb","c":"v.","d":[" = rostera. STb 5: 287 (1520), 328 (1521, Kop)."],"e":["rorstrere STb 5: 333 (1521, Kop) ),"]},{"a":"rot","b":"nn","c":"","d":["se rut."],"e":[]},{"a":"rot","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rot av en växt. Se Sdw 2: 1286. - s(ankt) elena rot, ålandrot. Se Sdw 2: 1286. 2) rot av en kroppsdel. - särsk. i andlig mening i fråga om hjärtat: det innersta. aff allom hiärtans rotom (præcordio) oc krafftom Mecht 248 .","5) rot, grund. - i röter, i grund. . . . sith stenhuss stoman . . . som ne j röter affbrent war STb 4: 287 (1512). ib 360 ( 1514) . - Jfr alands- (Sdw 1: 22), bakka-, celidonie-, granträ- (Sdw 1: 421), greskar-, hiärta-, kiärra-, naghla-, nätlo-, pastinata-, petersilio-, pion- (Sdw 2: 205), piona-, (Sdw 2: 205), päruträ-, rätikio-, sinaps- (Sdw 2: 336), siobladh- (Sdw 2: 336), siprize- (Sdw 2: 1294), skogs-, skräppo- (Sdw 2: 398f.), tanna- (Sdw 2: 618), vinbära-, vinruto- (Sdw 2: 989), väghbredho- (Sdw 2: 1020), yrta-, äle-rot (Sdw 2: 1096)."],"e":["röt(h)er ),","*rota fulder","rotha fuller )"]},{"a":"rot","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rot af en växt. grouo tel rotenna Bu 7 . " vndir thäs trä (för träs) rotom " Lg 91 . - rotfrukt. ato mz honom ran kal. sudhnan mat som är gräs oc rötir Bo 22 . - Jfr bölmofrö-, dil-, dilla-, dilz-, eke-, fiola-, frö-, fänika-, fänikal-, fänikals-, galigo-, gräs-, hovudh-, humbla-, hundatungo-, hylle-, kal-, kattosta-, lilio-, lybbestikko-, malyrta-, mandolträ-, moro-, nätlo-, ormagräs-, piprorot.","2) rot af en kroppsdel. rensä väl vt kirtslänä oc þerä rötir Hästläkdom i AS 137 . - särsk. i andlig mening i fråga om hjärtat: det innersta. hon astundade sins brudhgoma ihesu christi . . . vmfämpnilse . . . af allom sins hiärta rotom VKR 11 . skal min siäl tik warkunna aff innersta mins hiärta rothom Su 30 . - Jfr hiärta-, hiärtans-, kirtla-, tungo-rot. ","3) fot af ett berg. som bodho widh rothena (radices) bärgsens hermon MB 2: 32 . ","4) rot, upphof. hedhir giri. ther root är at mangom androm lastom Bo 96 . ","5) rot, grund. " rykken opp onth mz röther " RK 3: 3370 . - i röter, i grund. brändo the lödesa alt i röter RK 1: 2270 . ib 482, 3268, 3396, 2: 8720, 3: (sista forts.) 5952. Ansg 233 . Va 33 . MB 2: 233 . " skynnaden stadhen ok landeth j röther " RK 1: (sfgn) s. 184 . - til röterna, d. s. fördarffwade alzstingis stadhen til rötherna MB 2: 101 . "],"e":["root . ","röter ) , ","rota gardher , ","rota klubba , "]},{"a":"rota","b":"vb","c":"v.","d":["göra rotfast. bildl. skal iak rota ok stadhfästa (radicabo) min ordh j minna vina hiärtom Bir 1: 179 . - part. pret. rotadher, rotad, rotfast. eg. och bildl. skal thässe rotin . . . vara stark ok thiok ok diuplica rotadh j jordhinne swa skal thin vili vara . . . diuplica rotadhir j sanne ödhmiukt Bir 3: 62 . " vm träit är väl rotat ib 63. ängin är swa rotadhir (radicatus) mz diäflenom j thesse wärld at then hälghe ande sökir ey ok röre stundom hans hiärta " ib 1: 188 . ib 380 . " kötzsins luste är rotadhir j honum " ib 2: 196 . ib 3: 464 . enfaldogh ordh oc faa grunddat oc rothat (fundata) j the hälgo script läsningh ib 4: 74 . "],"e":["rota sik , rotfästas, inrota sig. faar ten siwkdomen först rotha sig LB 7: 286 . refl. ","rotas , slå rot, hafva rot, rotfästas. eg. och bildl. jak skal planta mik en nyan wiingardh j hwilkin skulu bäras wiinqwistana oc fastelika rothas (mittent radices) Bir 4: 5 . " af them fatikdomenom som rotas (radicatur) i hiärtano " Bo 127 . Bir 1: 132, 133, 155, 156, 178, 2: 30 . LfK 199 . " at kristendomen matte ther rotas oc stadfästas " Ansg 225 . " hedhninga oc omilla män. hulka ther oc rotadhos oc stafästos (convaluerunt) " MB 2: 220 ."]},{"a":"rota","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["-adher )","rota sik , rotfästas, inrota sig. ath sädhen kan rotha sigh PMskr 199."]},{"a":"rota","b":"nn","c":"","d":["och n.? hjul, vindhjul; vridbar skiva. Se Sdw 2: 1286."],"e":[]},{"a":"rota","b":"vb","c":"v.","d":["rota (i), gräfva (i). alle wilia wara riddara nota ok ingin wil j akren rota MD (S) 256 ."],"e":[]},{"a":"rotan","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"rotanskap","b":"nn","c":"","d":[" = rote 1. sidhan skifftos the j rotanskap swa ath tyo skwllo altid wara j eno pawlwn PMskr 135. - skara, hop, parti, grupp. wj (i vår orden) ärwm faa til taleth, oc mange secte. som är prest brödher. dyaconi. llekbrödher. korsbrödher. focariij . . . oc thessen rotanskapen dogher jnthe . . . quia nullus sua sorte contentus PMBref 325 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"rotaskaper","b":"nn","c":"","d":["flock, skara. " the fly fast ij rotaskap " Al 2453 ."],"e":[]},{"a":"rote","b":"nn","c":"","d":["1) skara, avdelning av krigare. om folchit er saa mykit ath han skikkar lika rotha Arnell Brask Biᴵ 18. ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed Troj 117 . ib 124 . - skara, hop, parti. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 44, 277, 797. 3) distrikt el. grupp av medborgare med uppgigt att gemensamt utföra viss försvarsplikt el. dyl. Jfr H. Schück, Stockholm vid fjortonhundratalets slut 384 f. jtem xij skulo legha rotherna oc spisning som til siös skulo i myns herre ressa ATb 1: 8 ( 1452) . " varth aff sakth mellen jens dyäkn ok oleff törbörson ok then rothen som jon helssin war vthe forre til gotlandh ath the skullo geua jens dyäkn pant ella päninger forre tet han haffde vt geuit forre allan rothan " ib 13 (1453 ) . " tesse godhe men vithande . . . ath the och flere som i guttorms rotha varo, kpte een hest aff guttorme . . . til vtreso tha lagde rothen saman v mark " ib 284 (468) . eth arposth . . . som niels gwlsmidz rotha aghir ib 2: 315 ( 1487) . Stock Skb 3, 4 (1516-17. michel . . . skal wtleggia the ij mark han är lagd ffore j rotan STb 5: 143 ( 1517) . oleff. . . skal fare til stäkit och liggie the, som han rotänom sielff wtloffuit, och the skole fylle honum the peninge op, som the honum löffuade ib 154 ( 1517) . - Jfr sokka rote. "],"e":["rotha ATb 2: 315 ( 1487)","*rota brev , ","rotamästare , ","*rota panzar , ","*rota pänningar","rote- )","*rotaskap","roothe- )","*rota tal , antal rotar, fördelning i rotar; belopp som erlägges av en rote el. dess enskilda medlemmar. Jfr H. Schück, Stockholm vid fjortonhundratalets slut 384 f. STb 1: 201 (1479). wordo tesse tilnempde ath leggia rotataleth til calmarna resa ib 359 ) (1482)."]},{"a":"rote","b":"nn","c":"","d":["1) skara, afdelning (af krigare).. the skulo färdhas näst them första rotanom MB 1: 385 . " skikkade swa sin almoga j tree rootha (ordinibus) " ib 2: 234 . ib 237, 244, 277 . " hwar han stempde a een rothe " RK 1: 916 . " en rote gik til ok annar fra ib 1752. " ib 1703, 3123, 3147, 3885 . " reedh hertogh waldemar . . . aff stokholm med en wänan rotha " ib 3324 . ib 1866 . i hertogh eriks rota ib 1424 . ib 546, 1558, 1563 . södher pa landith öre ij (2) rota aff otte ruts folk, xii (12) karle i roten, sollenäre och hofmen och tyske i hwar rote BSH 5: 219 ( 1507) . - skara, hop, parti. folkunga rothe RK 1: 37 . " the skylia i rotha twa " ib 3: 856 .","2) rote, distrikt på landsbygden? thenne rätter scal swa lenge ok swa viit staa j köpstadhum och rothom (motsv. ställe red. B har vtan 62) som myn herre ok hans jngesinne hans riddarscapp ok swena liggia MEG (red A) 57 . "],"e":["roothe )","rotamästare","rotemestere )"]},{"a":"rotfaster","b":"av","c":"adj.","d":["rotfast, med sina rötter fast i jorden. sätte quistin rotfastan iuir sins fadhers graf Bil 88 . Lg 93 ."],"e":["root- Lg 93),"]},{"a":"rotfästa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["rotfästas , rotfästas, slå rötter.bildl. at thin hälasta likame rot fästis (radicetur) j hänna hiärta Bir 1: 302 . rotfästis han i hoghenom mz threm rotum MP 2: 105 . - part. pret. rotfäster, = rotfaster. qwistin skalt thu sätia rötfästan (för rot-) a lybano biergh Bil 88 ."]},{"a":"rotin","b":"","c":"","d":[" , se rutin."],"e":[]},{"a":"rotinskaper","b":"nn","c":"","d":["sammansvärjning, myteri. " binda the band mz rotenskap " PM 19 . Jfr rotskaper."],"e":["roten- )"]},{"a":"rotme","b":"","c":"","d":[" , se rutme."],"e":[]},{"a":"rotna","b":"","c":"","d":[" , se rutna."],"e":[]},{"a":"rotsfärghare","b":"nn","c":"","d":["skönfärgare. " een rotzferwer j lubeke STb 2: 325 (1489). ""],"e":["rotzferwer )"]},{"a":"rotskaper","b":"nn","c":"","d":[" = rotinskaper. hwar som sik forbinder till saman mz rotscapp fyre ellir siäx flere ellir färre EG 66 ."],"e":["rotscapp EG 66 ),"]},{"a":"rotsker","b":"","c":"","d":[" , se rosker."],"e":[]},{"a":"rotta","b":"nn","c":"","d":["råtta. " ST 388. " Su 119 . LB 7: 46 . "],"e":["rotto skarn","rotta- )"]},{"a":"rotta","b":"nn","c":"","d":["råtta. " röttor oc mys PMskr 13. " ib 213, 356 ."],"e":["rött(h)or . Se Sdw 2: 1286),"]},{"a":"rova","b":"nn","c":"","d":["rofva rapula roffua LB 3: 56 . ib 1: 96, 7: 48, 60 . tijo famnar roffuor BtFH 1: 17 ( 1494, nyare afskr.) . valsk rova, murgröna. haffuandis a hoffdheno krantza aff cedera bladhom thz är valsk roffwa blad MB 2: 296 . "],"e":["roffa: -or LB 7: 48 ),","rofna aker","romna- )","rofna ruþa","romna- )","rofna ryþia","romna- )","rofna sviþia","rompna- )","rofna vreter , ","rofna värk , ","rovo hvarva","rova- )","rovo kal","roffwakal )","rovo ryþia","rova- )"]},{"a":"rova","b":"","c":"","d":[" , se röva."],"e":[]},{"a":"rova","b":"nn","c":"","d":["rova. - ss maträtt. faaraköth med roffuor Brasks Matordn 6 . ib 8 . - valsk rova, a) murgröna. Se Sdw 2: 1286. edera . . . valsk roffua GU C 20 s. 207 . b) hundrova. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 51. GU C 20 s. 149 . släk glödgath järn j sappenom aff ythennas roth som kallas brionia, pa swänsko walska roffwor PMskr 427. Jfr gasa-, vinter-rova. "],"e":["-or ) , ","rofna rydh , f.? SE sdw 2: 1286. ","*rovo frö , ","*rovo gardher","roffuo gaardher )","rovo hvarva , ","rovo kal , ","rovo rydh , "]},{"a":"roveri","b":"nn","c":"","d":["röveri, plundring. " tässe . . . xij wardo sona for fornämpt rofweri (ɔ om matsäkkia han röfwad hade) " ATb 1: 101 ( 1459) . STb 3: 436 (1499), 4: 263 (1512). ath han skulle thale till morthen . . . ok jon . . for eth roffwäri the giordhe JTb 88 ( 1510) . höak . . . flygha altid ensambne, thy roffri wil ey haffwa stalbrodher PMSkr 268 . falka . . . leffwa aff roffrj ib 276 . lJMPs 290. - sjöröveri. tet roffueri the lubeske met then jacten hade giort jn pa the rysser STb 4: 233 ( 1512) . ib 234 ( 1512) , 5: 9 (1514)."],"e":["roffwäri JTb 88 ( 1510)","roffrj ib 276 . ","rooffry SvKyrkobr 196 ), "]},{"a":"roveri","b":"nn","c":"","d":["röfveri, plundring. haffue gjort her stor schada met theris roffuerij FM 308 ( 1507) . ib 657 ( 1516) . BSH 5: 434 ( 1511) . brukadho the oc öffwadho roffweridh (för roffweri?) oc mord MB 2: 99 . Jfr röveri."],"e":[]},{"a":"rovinskaper","b":"","c":"","d":[" . m. = roveri. . . . i thässa wärlinna ökn, thär somi äru alstingx vndhirgifne girinne . . . somi rowinskap Hel män 107 ."],"e":[]},{"a":"roþer","b":"nn","c":"","d":["rodd; skyldighet att göra tjenst med rodd? utskyld utgående ss aflösning för deltagande i sjökrigstjenst? Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 266. nouerint vniuersi, nos parochianos de grydbek ab omni rodör ac administracione vectigalium nec non de tributo allmennings giald, dimisisse leberos pentitus & exemptos SD 1: 520 ( 1277) . Jfr utroþer. "],"e":["rodör )","roþa rum , ","roþarätter , "]},{"a":"rudh","b":"nn","c":"","d":["rost. " jdhart gwl oc sylff är rustat oc theres rudh skal wara witne mot jdher (jfr Jak. 5: 3: aurum et argentum vestrum æruginait et ærugo eorum in testimonium vobis erit) " MP 3: 210 . Jfr rudher Sdw 2: 268."],"e":[]},{"a":"rudha","b":"nn","c":"","d":["ruda."],"e":["rudho damber (ruda- Arnell Brask Biᴵ 15), ","*rudhodams mur","ruda-damdz- VKU 146 (1547-49)), "]},{"a":"rudha","b":"nn","c":"","d":["ruda."],"e":["rudhodamber","rudadamb MD 426 ), "]},{"a":"rudha","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr skogharudha (Sdw 2: 388)."],"e":[]},{"a":"rudher","b":"nn","c":"","d":["rost. " afskrapas swasom rudhir af iärne " KL 241 . " äst thu iärn tha rensa siwkomsens eldir rudhrit af thic " ib 268 . " tag rwdher aff iern . . . och stampa widh honag och swrt wiin " LB 7: 56 . tag . . . laghin aff saluia, ruder, malyrt, oc litet aff nysyrtt . . . oc hwnda twnga ib 293 . Bir 2: 90 . " vakn rokkin . . . mz hulkom vaknin skulu värias fore rudhir " ib 3: 383 . syndanna rodher Su443. idhart gul oc silfuir är rodhnat oc thera rudhir scal vara vitne mot idhir MP 1: 165 "],"e":["rodher )"]},{"a":"rudher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr rudh."],"e":[]},{"a":"rudhgangin","b":"","c":"","d":["anlupen af rost. smidher tagher iärn til yxe, thy at thz faar bätzsta äg, än tho at thz wardher gärna rothgängith (Cod. B rodgangit 537) MB 1: 133 ."],"e":["rodgangin . ","rothgangin )"]},{"a":"rudhma","b":"vb","c":"v.","d":["rodna, vara el. blifva röd. hans licame rodhmande af hans blodhe MP 1: 153 . " wm änne rudmar " LB 3: 83 ."],"e":["rodhma . ","-ar )"]},{"a":"rudhma rwdma. ruthma","b":"vb","c":"v.","d":["rodna, var el. bliva röd. swasom rwdmande (rutilans) daghrandh Mecht 134 . " tha ruthmar han for blygdh skuyld " SkrtUppb 128 ."],"e":[]},{"a":"rudhmark","b":"nn","c":"","d":["röjd mark? . . . athan skal lther jngen rudhmark hawe til aker eller ängh eller ltil nogra synä nyth, vthen tymmer, wedhaskogh, basth, näffuer oc rudhmarken skal liggia til lkonigx gardhen FMU 4: 8 ( 1451) . Svartb 467 ( 1458) . fulbordade the for:de retthe stanfaall them j millan pa theris rodmarker ib l519 (1474). Jfr rydhio mark."],"e":[]},{"a":"rudhme","b":"nn","c":"","d":["rodnad. GU C 20 s. 58 ."],"e":["rodme )"]},{"a":"rudhme","b":"nn","c":"","d":["rost. bildl. han . . . vptändir thera hiärta til alra rudhma rörilse (ad omnen rubiginem exstirpandam) Bo 232 ."],"e":[]},{"a":"rudhme","b":"nn","c":"","d":["rodnad. " tz tager bort rodma af ögon " LB 7: 58 . gör slem och rothma ib 77 . " tha maghin är tomber tha dragher han aat sig alla ondo vwzsko slem och rothma som i kroppenom är " ib 81 . " bort tager rödma aff ögonen " ib 205 . " latir man then lagen i ögonen tha takir thz bort rwdma " ib 3: 73 ."],"e":["rodme . ","rothme . ","rödme )"]},{"a":"rudhna","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. *rudhnas, rodna. rosen gardhana äru lustande, widha markin rödhnas (rubent) som purpura SpV 580 ."],"e":["rödhna )"]},{"a":"rudhna","b":"vb","c":"v.","d":["rosta. idhart gul oc silfuir är rodhant (ærugginavit) MP 1: 165 ."],"e":["rodhan . "]},{"a":"rudhna","b":"vb","c":"v.","d":["rodna. " nar människian omskiptir färghona oc rudhnar i änliteno " Bo 104 . " tha byriar thu til mz blygdh ath rudhna vm thit anlithe " JP 81 . " hans fägherste likame . . . rudhnadhe aldra wäghna af blodheno " Su 452 . Di 9, 10, 227 ."],"e":["rodna: -ade Di 9 ; ","-adhe ib 227 ; ","-ede ib 10 . "]},{"a":"rudhrugher","b":"av","c":"adj.","d":["rostig. KL 27 ."],"e":[]},{"a":"rudhskogher","b":"nn","c":"","d":["skog som kan röjas till odling. Svartb 518 ( 1474) ."],"e":["rod- )"]},{"a":"ruf","b":"nn","c":"","d":["Jfr fästa-, giäld-, giälda-, köp-, leghu-, mala-, röra-, värna-ruf."],"e":[]},{"a":"ruffare","b":"nn","c":"","d":["kopplare. " lleno . . . horra häster oc ruffare " GU C 20 (hand 2) s. 73."],"e":[]},{"a":"ruffirska","b":"nn","c":"","d":["kopplerska. " llena ne horra oc rufferska " GU C 20 ( hand 2) s. 73."],"e":["-erska )"]},{"a":"ruggotter","b":"av","c":"adj.","d":["skroflig, rynkig. rugosus, tuberosus, rugotter GU 2 ."],"e":[]},{"a":"rugh","b":"nn","c":"","d":["oväsen, bråk. Jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 2: 82. aldrig hörde jach mer skrij och rugh BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) ."],"e":[]},{"a":"rugha","b":"","c":"","d":[" , se ruva. rugher, se rogher."],"e":[]},{"a":"rughn","b":"nn","c":"","d":["rom. poligonum (trol. för poligranium) rughn GU 7 . Jfr sika rughn."],"e":[]},{"a":"rughn","b":"nn","c":"","d":[" ? rom. sod aff malin rogn Brasks Matordn 14."],"e":["rogn )"]},{"a":"ruka","b":"nn","c":"","d":[" = portruka. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 71 ff."],"e":["ruchor STb 4: 320 (1513) ), "]},{"a":"ruka","b":"vb","c":"v.","d":["huka, sitta på huk. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 75 f. thäth är ilt at känna gamblom hundha at rwka GO 1061 ( 1039) ."],"e":[]},{"a":"rulla","b":"nn","c":"","d":["rulle, vals. " rotulus li rwlle " GU C 20 s. 530 . " iii rwlla enbret lärofft " JTb 29 ( 1461) . ena halffwa rwllo gwl ATb 2: 154 ( 1480) . "],"e":["rulle (obl. lrolla PMskr 546), ","*rulla skript","-skriffth )"]},{"a":"rulla","b":"vb","c":"v.","d":["rulla. PMskr 546. läggis en filter affwan wppa lärofftith oc rolle warlika ib 547 ."],"e":["rolla )"]},{"a":"rulle","b":"nn","c":"","d":["Jfr gulrulle."],"e":[]},{"a":"rum","b":"ab","c":"adv.","d":["ut. - (?) ä sidhan hon aff sith fädhneslandh vtfor flytiädhe hon aller rwm aff eth j annat (för aff eth rwm j annat?) vtan gudz budh Lg 3: 534 ."],"e":[]},{"a":"rum","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rum, öppen plats. Se Sdw 2: 1347, J. Sahlgren, Svenska landsmål 1950 s. l127 ff. ställe, plats. aff the sam vij miärdha rwm tha wan prowasten aff honom i!UDDA_TECKEN? rwm och olaff sylto ij rwm Svartb 202 (139+?). - tomptplats. RP 2: 260, 261 (1393). . . ena stwghw och rwmäth medh som stwghv star oppa ATb 3: 245 ( 1511) .","2) rum, sträcka. Jfr Sdw 2: 1347. 3) rum, utrymme, plats. ondh astwndile ok skadelikin, lath aldrigh faa ondh astwnilse ok skadelikin, lath aldrigh faa rwm i tik (in te locum non habeant) SpV 429 . 4) rum (i hus). fförbiwdhom wi . . . at nokre persone loffuis nokoth rwm för än thät löst är Bisk Nils vis-st 199. 6) tidrymd, tid. - tid, tillfälle. querebat oportunitate[m9 et eum morti traditus expone vtsökte syth rwm ath matte anthwarda ihesum i dödin GU C 20 s. 384 . ljnterea . . . tästamällom oc i thi rwmen ib (hand 2) s. 36. - Jfr aghna-, barnaframfostra-, bat- (Sdw 1: 82), biläte-, bodha-, brutara-, böveri-, firds-, frihet-, fähus-, gango-, gatubodha-, gnaga-, horo-, hus-, husa-, hvede-, hvilo-, hörro-, ingedöma-, kalgards-, katiza-, kunnista-, källara-, ladhu-, lägherstadha-, lönda-, miolkafata-, miärdha-, miärdhra-, mältestuvu-, natstuvu-, port-, pänninga-, qvärna-, radha-, rads-, rifla-, rostara- (Sdw 2: 266), siälabodha-, siänga-, kiäla-, skorstens-, smidhio-, smälta-, spazera-, spazero-, stadhga-, staf- (Sdw 2: 487), stal-, stalla-, stena-, strandabodha-, stuvu-, tafl-, taflekara-, trumbo-, tunno-, thvätta-, thörnabuska-, vatu-, vidha-, vinda-, vista- (Sdw 2: 998), vädher- (Sdw 2: 1016), ämibtis-rum, ävensom bakara rum (Tunberg, Sv. medeltidsreg. 6), bliva rum (J Buddes b 38), brunz rum (Atb 1: 140), lekerum (GU C 20 (hand 2) s. 105)."],"e":[]},{"a":"rum","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) rum, ställe. huxar langa stund a synda ämne mz hänne ok rum ok tima Bu 144 . " var fru guz moþer härbärghiþe guþ . . . ii sino renasto mödoms rume " ib 15 . " stiärnan wek oc fiutte sik til annat rum " Bil 53 .","2) rymd, sträcka. " thet rwmet ther är näst fraa the fäm alna oc sudher wt til thet nästa steen karit " VAH 24: 323 ( 1454) . " ey skil thom mer at oc mik än twäggia fota rwm (ad duos pedes) " Bir 2: 181 . ","3) rum, utrymme, plats. gifua hanum rwm Bil 589 . han fik väl rwm at löna sik Bo 86 . " nar kirkian är swa bygdh at the faa rwm som ingaa " Bir 1: 362 . ther war swa thrängt at ey fingo the annars stadz rwm mz honum i hwseno Lg 33 . " thet finge ecke rom oppa x ark papyr " FM 226 ( 1505) . ","4) rum, afdelning i ett hus. bygdhe han palacium j stadhenom j hulko mang hws älla rwm (mansiunculæ) waro Bir 1: 191 . gik . . . in i indra rumit KL 279 . - våning. thz (ɔ: bergfrid) war wel fäm rwma högt RK 2: 1119 . Urk. fr. 1495 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe).","5) ställe. " i ens rume (rum), i stället för ngn. sätthie sidan een god man . . . y sit rwm " SO 195 . " wi wtwäliom tik j dagh j hans rwm (pro eo) " MB 2: 245 . thu är waar härtoghe oc leedhare j thinna brödhra rwme ib 226 . ib 277 . Su 189 .","6) utsträckning i tid, tidrymd, tid. hwilkin som thässalifsins langlek skodhar ey af sino rume (spatio) wtan af thäs wsla stunta ända Ber 184 . " skipt thik daghsens rwm (spatium) i tre lyti " ib 137 . - tid, tillfälle. til thäs han finge fulgot rwm at thänkia sik ther görla om MD 198 . Jfr altar-, anda-, bodha-, bredslo-, byggilsa-, drup-, drupa-, drups-, fots-, fällebodha-, gards-, hus-, hvilo-, iordha-, kalgards-, knuta-, lana-, radha-, roþa-, stal-, stalla-, stolpa-, stuþa-, vaghns-, vatn-rum."],"e":["rom FM 226 (1505)), "]},{"a":"rumani","b":"","c":"","d":[" , se romani."],"e":[]},{"a":"rumber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) rymlig, vid. " syntis lhonum en vndirlikin wäghir rumbir oc wäl reddir " Hel män 154 tha är bätre hwgga oc rydya ssig wägh än farlika fara ther rwmmer wägher är PMskr 146. (till att tämja sturtar) haffwes eth hws rwmpth oc wthanföre ware en rwmmer aker ib 224 . - n. adv. glest, spatiöst, med stora mellanrum. wm hösthen saas rwmmaren, wm waren trangaren PMSkr 200 . ib 315 . " thän skwla plantheras rwmpth ib 324. " ib 351 . 3) fri, obehindrad. Troj 113 . flydde the w hectoris asyn oc gaffwo honom storan rwmman wäg ib 128 . 4) stor, ymni, frikostig. en gardh . . . som langer är xviij alen och it quarhter, rwmpt metit STb 3: 452 ( 1499) . - stort el. lrikligt tilltagen. the grescha . . . dwaldes ther . . . j en rwm manad Troj 33 . - rum ss bestämning till följande adj. el. räkneord. gott och väl, rikligt. huilken tompt som är lang xvij alen och it quarter, bredhleken rwm xj alna STb 3: 423 ( 1499) . " sidan skall göres och mures rum knäs höger mur PMskr 629 (avskr.). ""],"e":["rumbir Hel män 154 . ","rwmmer PMSkr 146, 224 . ","rwmpt (h) ib 224, 315, 324, 351 ; STb 3: 452 (1499). komp. rwmmaren PMSkr 200 ),"]},{"a":"rumber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) rymlig, vid. han (staden) är . . . yfrith rumber os badhum Bil 232 . " huru rumt . . . hans palacium war " ib 307 . " jak sitir j eno runo säte " Bir 1: 90 . ib 91, 384, 4: 75. TK 269 . MD 19 . Al 4595 . " fik weland hanum bryniä oc brynia hossor, thz slog han wtffuer sik, oc war hart som staall, oc got oc rympt som hanum täktis " Di 59 . " som gaa thän vidha ok rwma (latam et spatiosam) wäghen som ledher i dödhen " Su 424 . " gik aat enne rume gatu " Lg 3: 230 . Al 400 . - rymlig, rundligt tillmätt. fäm rwma alna VAH 24: 323 ( 1454) .","2) öppen, fri, rum. " som bodho nordh i landit j bärgen oc rwma landeth oc j slätta landit " MB 2: 32 . naar the waaro kompne wp wppa rwmma haffwit Lg 3: 48 .","3) frim obehindrad. tha thz thunna piis drypir smam ok hafuer ey sit rumma lop LB 5: 292 . ","4) stor, ymnig, frikostig. j sua mykla oc rumma (condensam et largam) gudz miskund Bir 3: 143 . " giua ruma (largas) almosor " ib 216 ."],"e":["m- . ","-mm- Bir 3: 143; Lg 3: 48 ; LB 5: 292 n. rumt. rwmpt Al 4995 . ","rumpth MD 19 . ","rympt Di 59 ),"]},{"a":"rumbla","b":"vb","c":"v.","d":["bullra, larma. " swa at thz mykyt fast rubladhe " ST 135 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"rumboe","b":"nn","c":"","d":["slättbo, person från en slättbygd (särsk. Västmanlands o. Upplands slättbygder?). Jfr N. Ahnlund, Oljoberget och Ladugårdsgärde s. 58 ff., B. Hesselman, Från Marathon till Långheden 134 f. ss tillnamn. laris rumbo ATb 1: 335 ( 1470) . ib 2: 71 ( 1476) . Jfr rumfari."],"e":["-bo )"]},{"a":"rumfari","b":"nn","c":"","d":[" = rumboe. Jfr Hj. Lindroth, De nord. ortnamnen på -rum 111 f., B. Hesselman, Från Marathon till Långheden 135 f. i ortnamn. in rumfaratunum SD 3: 671 ( 1325) . rumfara sokn (ɔ Romfartuna) Hesselman a.a. (1399)."],"e":[]},{"a":"rumfällinger","b":"nn","c":"","d":["person som faller el håller på att falla omkull. " mik mötte en gamul kerling / . . . hon stegh swa hoght oc stunde / medh annan fot stegh hon nidh / som thän a styltom gaar / hon var som än rumffelling " SvRimd 43 ."],"e":[]},{"a":"rumgavul","b":"av","c":"adj.","d":["frikostig, slösande. " the til at maria vari rumagfwl oc mild " Bir 3: 169 . ib 2: 147 . " han är . . . rumgawl ok rusande j päningom " ib 1: 335 . " rwmgauol til alla ib (Cod. B) 351. ""],"e":["-ol Bir 1: (Cod. B) 351, 2: 147), "]},{"a":"rumgäver","b":"av","c":"adj.","d":["frikostig, slösande? en ridare rikar ok miok rumgiuir: þässa häms (Cod. C: mykit rwmgäwer pa wärldz hedher 932). han warþ vm siþe sua fatökar: at han þorpte väl viþ at þigia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 ."],"e":["-giäuir )"]},{"a":"rumlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) rymligt, utan trängsel, utan svårighet. vindöghan vare swa skipath ath gudhz likame oc kalkin maghin rumblika ther gynomföris VKR 80 . ","2) godt oc väl, fullt ut. mogho wardha rwmlika aff niotighi daghom oc enom thre manadha MB 1: 65 .","3) ymnigt, rundligen, frikostigt. " sagdhe han rumleka hafua gifuit for rosn " Bil 717 . Bir 1: 320, 353, 2: 156, 3: 133, 142, 457 ."],"e":["-leka Bil 717 . ","rumblika VKR 80),"]},{"a":"rummi","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rumpa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ss tillnamn. " päter rumpa " SD 8: 46 ( 1361) . ib 62 (1361).","2) långsmalt jordstycke? terräng som utgör ett svansformigt bihang till en annan? Jfr Ortnamnen i Hallands län 1: 92, Ortnamnen i Älvsborgs län 1: 68. item tiil saxatorp liggher 1 ängh oc kallas romppa VKJ 72 (snarast att fattas som namn). - Jfr hästa rumpa. "],"e":["*rumpo iordh","rompo- . ","rumpe . ","-jord )","*rumpolös","romp- )"]},{"a":"rumpa","b":"nn","c":"","d":["petrus rumpæ SD 6: 3 ( 1348) . - Jfr korumpa. "],"e":["rompa RK 2: 8987 ; ","-o LfK 237 ; ","-one Bir 3: 137 ; -anor för -onar) MB 2: 117 . roppa L),","rumpo skatter"]},{"a":"rumper","b":"nn","c":"","d":["stjärt. tak en swartan orm som är snook oc skär ena twärhandh aff hoffwod delenom oc ena aff rwmpenom PMskr 281."],"e":[]},{"a":"rumskipte","b":"nn","c":"","d":["förändirng af rum, förflyttning. himils natura som änkte annath omskipte hawer vtamn rwmskipte om kringa wärldina MB 1: 38 ."],"e":[]},{"a":"run","b":"nn","c":"","d":["Jfr runa."],"e":[]},{"a":"run","b":"nn","c":"","d":["lopp, språng? ryzer them fölgher mz rwnar snara RK 3: 3931 . Jfr runþiuver."],"e":["-ar )"]},{"a":"runa","b":"vb","c":"v.","d":["hviska, mumla. " härin tok tha mällan sik rwna " Al 5637 . " thu skalt ey vndir predikan runa ellir tasla " ST 152 . the ther hwiskadho oc runadho j kyrkionne ib 186 . ib 187 . språka, tala. menar jach ther medh them rwna RK 2: 4627 . "],"e":["-adhe )","runa saman , tala hemligt el. afsides med hvarandra. tha runadho the twe saman ST 477 . - Jfr undan runa."]},{"a":"runa","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["runosten","runusten . ","runesten )"]},{"a":"runa","b":"nn","c":"","d":["runa. Se Sdw 2: 1286. "],"e":["*runokarl","rwna- MP 3: 103 ),","*runo staver?","runo sten? m. runsten. cirographo . . . skriffwa beuisa ok rwnustena (hs. rwm- (för run-) enl. E. Noreen, a. a.) scriffua GU C 20 s. 113 ."]},{"a":"runadher","b":"nn","c":"","d":["Jfr blodhrunadher."],"e":[]},{"a":"runan","b":"nn","c":"","d":["viskande, tissel, skvaller. fiärdha (avundesn dotter) är rwnan mälla wini til at göra missämio SvKyrkobr 353 ."],"e":[]},{"a":"runas","b":"","c":"","d":["2) s. 65."],"e":[]},{"a":"rund","b":"","c":"","d":[" . f. Jfr taflrund."],"e":[]},{"a":"rundas","b":"","c":"","d":[" , se runas."],"e":[]},{"a":"rundelika","b":"ab","c":"adv.","d":["rundligen, rikligen. PMSkr 697 (avsrk.). . . . at all theris wilie saa rundelig beleffves skulle emoot laghen HSH 16: 124 (1527, Brask) ."],"e":["-lige . ","-lig )"]},{"a":"rundelika","b":"ab","c":"adv.","d":["rundligen, rikligen. om fisken går rundeliga till SO 306 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"runder","b":"av","c":"adj.","d":["1) rund. " o är en rundher bokstaffwe ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt " JMÖ 154 . välvd, kullrig. falka wila sithia paa enom rwndom och afflangom steen PMskr 277. 2) rund, frikostig. Troj 74 . - n. runt, adv. runt thvärt um, tvärsöver? fik . . . hakon . . . appa sin deel then syndhe delin i garddenom, som var stoffwan . . . och kellarin runt tiwert vm gardin JTb 81 ( 1494) . - Jfr taflrunder (Sdw 2: 609)."],"e":[]},{"a":"runder","b":"av","c":"adj.","d":["1) rund. gör försth nedhersta delen oc wäggena ɉ foth högha oc rwnda äffther atzkillenom LB 9: 111 . en rwnd järnskiffwa ib. " eth hwalff rwnth som krwkomakare plägha göra krwkor rwndha ib. "","2) rund, frikostig. om hon haffwr warit omykyt rwndh ällar gäffmil ällar oc mykyt nap oc fasthal i sinne wt spisnigh LfK 162 . - n. runt, adv. runt um kring, rundt omkring. gör wäggena ena halffwa span höghre rwnth vmkringh LB 9: 111 ."],"e":[]},{"a":"rundhet","b":"nn","c":"","d":["1) rund form. stadz mwren göris rwndher wm kringh oc ey ath langhx, thy wm rwndhetena kan man bäther wmkringh see oc wärya än wm then mwr. som är firahörnotter PMSkr 163 . 2) rundhänthet, frikostighet. thett är ey rundheett i höffdingehom räcknande, när han omillelige vtkräffwer aff almogenom peninger, och them rundelige giffwe lekarom, och gäckom ib 697 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"runi","b":"nn","c":"","d":["fargalt. " en willir runj " Prosadikter (Sju vise m B) 183 . ib. ronana hallas fran söna twa manadha för än the skela affla PMSkr 217 . ib."],"e":[]},{"a":"runi","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blodh- (Sdw 1. 125), qvidh- (Sdw 2: 229), öghna -runi (Sdw 2: 1169)."],"e":[]},{"a":"runi","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"runi","b":"nn","c":"","d":["Jfr blodh-, qvidh-rumi."],"e":[]},{"a":"runka","b":"vb","c":"v.","d":["skaka, vara lös. ethices är en rödher sten haffwandis jnwertis en annan sten som rwnkar lös PMskr 472."],"e":["-ar )"]},{"a":"runna","b":"nn","c":"","d":[" Jr räva runna."],"e":[]},{"a":"runne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"runstaver","b":"nn","c":"","d":[" Se runo staver."],"e":[]},{"a":"runsten","b":"nn","c":"","d":[" Se runo sten."],"e":[]},{"a":"runþiuver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["ryn- )"]},{"a":"rus","b":"nn","c":"","d":["1) rus. ther drack monghen man siig gott rwss RK 3: (Till. om Chr. II) 6280 . ","2) bullersam och våldsam lek? mz them wij wille thå leka rwss (rust om) RK 3: (sista forts.) 5404 ."],"e":["rwss )"]},{"a":"rusa","b":"vb","c":"v.","d":["1) rusa, störta. wiliandis bradeliga rwsa til idhra fiändha MB 2: 170 . " rusadhe han farlöst paa hedhningana ib 226. " ib 220, 246, 288 . Su 162, 234 . ","slösande . rumgawl ok rusande j päningom oskällika Bir 1: 335 . " rumgauol älla rusande " ib 2: 147 . "],"e":["-adhe )","rusa til , rusa fram. en hedninge rusadhe til mz sin häst MB 2: 317 . Jfr til rusa."]},{"a":"rusa","b":"vb","c":"v.","d":["1) rusa, störta. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39 f. . . . för än otalige diefla rusadho j thet forbannadhe stykket J Buddes 6 154. ib. menestus . . . rwsa mot honom mz siith swärd Troj 141 . 2) rusta, leva i sus och dus. - slösa. dispendere rwsa fortära skikka ok ath skilia GU C 20 s. 193 . " profundare vt giuta förskingra ok rusa ib s. 490. - part. pres. slösande. annar war rikir ok en nidhingher . . . annar war en ruandhe man ok gaff tiggia wilde " Prosadikter (Sju vise m B) 186 ."],"e":["rwsa Troj 141 . ","-adho . ","-at ) , "]},{"a":"rusadher","b":"","c":"","d":[" Jfr blodhrusadher."],"e":[]},{"a":"rusan","b":"nn","c":"","d":["slöseri. " dispensa se off mykin fortärningh ok rwsan " GU C 20 s. 193 ."],"e":[]},{"a":"rusan","b":"nn","c":"","d":["slöseri? braskande? huat gangnade mik min stora högfärd, huat mykla rikedomana roosan oc rwsan (divitiarum jacantia) Su 236 ."],"e":[]},{"a":"rusare","b":"nn","c":"","d":["slösare. " dispensor . . . et dispensorius . . .rwsare " GU C 20 s. 193 . ib s. 214, 488."],"e":[]},{"a":"rusin","b":"av","c":"adj.","d":["frusen, kall. i the rusno nordhmarkena Bo 97 ."],"e":[]},{"a":"rusin","b":"","c":"","d":[" , se rosin."],"e":[]},{"a":"rusk","b":"nn","c":"","d":["skräp, avskräde, »rask». sigurdh sagde ath var thet swa ath then sama siktw dukx stykket kom borth med mek tha folde thet mino egno roske tha iak thet vptok swa ath iak thet ey viste ATb 2: 140 ( 1479) . han hade stolit ena kysta lyten medh kleder ok annat smat rwsk ok ena taska peninga vtj STb 2: 500 (1490). nye tornit, som stadzins rusk ligger jnne Stock Skb 83 ( 1519) ."],"e":["rosk )"]},{"a":"rusk","b":"nn","c":"","d":["buller, larm, oväsen. the giordo rusk ok mykit bangh RK 1: 1404 . ib 3581 . " gik stort rusk aff thera smedzerij " ib (sfgn) s. 191."],"e":[]},{"a":"ruska","b":"vb","c":"v.","d":["rusa. " tha ko the alle ruskande jn " RK 1: 734 ."],"e":[]},{"a":"ruska","b":"vb","c":"v.","d":["ruska, löfruska. Al 3216 . ruta ) ","1) svärma, fara omkring? hwar slik en flook (näml. af fartyg) i hawit rwter tha er han höwelik a at see RK 1: 3563 . ","2) rusta, svira, lefva i sus och dus. the baadhe rutha och braska RK 3: 3902 . " swänana rwtade oc drwcke " ib (sista forts.) 5731 . Di (Cod. B) 324 ."],"e":["rwtade RK 3: (sista forts.) 5731), "]},{"a":"ruska","b":"vb","c":"v.","d":["rusa. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 315."],"e":[]},{"a":"ruska","b":"nn","c":"","d":["ruska, lövruska. " item en öre for ij rwskor for gilstugedören HLG 2: 84 (1517). om en (vatten)växt? colimbus bi watu gräss vatu trvmba ruska ok vatu bäkker " GU C 20 s. 121 ."],"e":[]},{"a":"rusning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilrusning."],"e":[]},{"a":"rustning","b":"","c":"","d":[" , se rostning."],"e":[]},{"a":"rut","b":"nn","c":"","d":["var. " när falken giffwer wth roth gönom näswrna " PMSkr 284 ."],"e":["roth )"]},{"a":"ruta","b":"nn","c":"","d":["ruta, vinruta, ruta graveolens Lin. LB 1: 96, 98, 3: 66, 5: 77, 7: 6, 12 o. s. v. 8: 51, 10: 7. PM XXXVIII . "],"e":["ruto bladh","ruto frö","rwtha fröö )","ruto lagher , "]},{"a":"ruta","b":"vb","c":"v.","d":["1) svärma, röra sig livligt omkring, stoja. helena . . . böd honom (ɔ Paris) mz syn maning oc wilie siig nämmer komma j bland andra them som lekte oc rwtadhe (inter tumultus ludencium) j mönsterid Troj 63 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"ruta","b":"nn","c":"","d":["ruta, vinruta. " a medicis rute vis cautica dicitur esse läkia säya hwas är rutho makth " GU C 20 s. 90 . Jfr vinruta (Sdw 2: 989)."],"e":[]},{"a":"rutelikhet","b":"nn","c":"","d":["ruttenhet, stank. " fiska fiälz rutelikhet (putredo) är vadhelicare licamenom än annor ond lokt " Bir 3: 203 ."],"e":[]},{"a":"rutin","b":"av","c":"adj.","d":["rutten, stinkande. " " Bir 2: 90 . " sundrot ok rutit kar " ib 1: 254 . mz rothna kolungha RK 1: (sfgn) s. 181 . " mz rutnum likom " Bil 612 . KL 23 . Bo 131 . " hans inälfue äru illa loktande ok rutin " Bir 1: 68 . " rutit köt " ib 199, 303 . mz rutnasta (corruptissimo) blodhe ib 3: 93 . " ib 4: (Avt) 178. aff rotne iordh " MB 1: 294 . " mz . . . rotnom madhkom " Gr 280. rutin lokt ib 273 . Bil 316 . Jfr af-, for-, half-, nidher-, o-rutin."],"e":["rotin L.; ","rotne Bir 4: (Avt) 178; MB 1: 294 ; ","rotnom Gr 280 . ","rothin: rothna Bil 316 ; RK 1: (sfgn) s. 181),"]},{"a":"rutin","b":"av","c":"adj.","d":["rutten, stinkande. " marcessibilis . . . falnath oc raathet " GU C 20 (hand 2) s. 120. marcidus . . . raathen oc vanskelighen ib. - Jfr for-, genom-, ut-rutin."],"e":["raathen . ","ln . ","raathet )"]},{"a":"rutinhet","b":"nn","c":"","d":["ruttenhet. " fwlska oc rotinhet (putredo) " Ber 289 ."],"e":["rotinhet )"]},{"a":"rutinskaper","b":"nn","c":"","d":["ruttenhet, det som är ruttet. LB 7: 98 ."],"e":["röthenskapher: -skaph LB 7: 98 ), "]},{"a":"rutirska","b":"nn","c":"","d":["corcula le idest ioculatrix skämdagester ok rwtherska GU C 20 s. 149 ."],"e":["rwtherska )"]},{"a":"rutme","b":"nn","c":"","d":["ruttenhet, det som är ruttet. bort tager all fwlhetin oc rotman LB 7: 232 ."],"e":["rotme )"]},{"a":"rutme","b":"nn","c":"","d":["1) ruttenhet, det som är ruttet. caria e utredo lignorum rotme GU C 20 s. 80 . 2) förruttnelse. hwad nytta är j thna blodhe, om jak nidher faar jäwärdheliken rötma SvB 60 (b. av 1500-t.)."],"e":["rotme . ","rötme )"]},{"a":"rutna","b":"vb","c":"v.","d":["ruttna. " ruthnadhe hans kinben " Bil 253 . rotnadho min klädhe aff mik ib 456 . " latär ey mith kiöt rutnä " KL 134 . " hans kiöt rotnahde ey " ib han skulde ey rutna j grauinne Bir 1: 268 . " at . . . alt kötit (näml. skulle) rötna mz fulastom varboldom ib 2: 236. watnin skulo all rotna " MB 1: 294 . ib 106, 403, 2: 307 . MP 1: 65 . " then som swa gör scal iordas j asna graff rotnadhir " ib 268 . " aff thy renasta blodhe warafrv oc iomfrw mario, som aldre rotnahde mz nakre synd " MB 1: 493 . " aff sethim trä, som aldre rotnar " ib. " at the ey fulnen i ondom astindilsom ok ey rutnen (computrescant) i kötzsins lusta " Bo 43 . rutna nidher, ruttna ned. rothnado slotten nider j grundh RK 2: 531 ."],"e":["rotna MB 1: 106, 294, 403 ; ","-ar ib 493 ; ","-adhe KL 134 ; MB 1: 493 ; ","-adho MP 1: 65 ; Bil 456 ; ","-adhir MP 1: 268 . ","rothna: -ade MB 2: 307 ; ","-ado RK 2: 531 . ","rötna Bir 2: 236 . "]},{"a":"rutna","b":"vb","c":"v.","d":["ruttna. " cario as are rotna et est verbum neu et est proprie lignorumGU C 20 s. 81. marceo . . . falna oc rötna oc forwisna " ib (hand 2) s. 120. at the saar . . . böriadhe röthna oc wordho ffwl mädh leffwandhis madhkom JMPs 338. - Jfr afrutna."],"e":["rotna GU C 20 s. 81 ; ","-at MP 4: 234 . ","rötna GU C 20 (hand 2) s. 120. röthna JMPs 383),"]},{"a":"ruva","b":"nn","c":"","d":["rufva. " ower allan hans likama opp wäxsandes hardasta rwffuor som eke karter " Lg 670 . " the harda skorponar oc rwffwnar ib 672. smör oppo saren oc oppo rwgurna " LB 7: 297 ."],"e":["rwga )"]},{"a":"ruve","b":"nn","c":"","d":["bedrövelse. Se Sdw 2: 1286."],"e":[]},{"a":"ruþa","b":"nn","c":"","d":["till odling upprödt jordstycke. som . . . ruþunä vp tok SD 5: 637 ( 1347) . - ss ortnamn. cum uno prato dicto rwdh SD 5: 693 ( 1347) . DD 3:4 (1353, nyare afskr.), 5. - Jfr rofna ruþa."],"e":[]},{"a":"ruþning","b":"","c":"","d":[" , se ryþning."],"e":[]},{"a":"ruþskogher","b":"","c":"","d":[" . m. L. Jfr ryþ-, ryþio-skogher."],"e":[]},{"a":"ry","b":"nn","c":"","d":["jämmer. " ther war sådan ynckeliig ry " RK 3: (sista forts.) 4829 ."],"e":[]},{"a":"rya","b":"","c":"","d":[" , se ryia, f."],"e":[]},{"a":"rya","b":"","c":"","d":[" , se ryghia, f."],"e":[]},{"a":"rydh","b":"nn","c":"","d":[" ? och n. röjning, röjd mark. i ortnamn. Se Sdw 2: 1286 Ortnamnen i Älvsborgs län 1: 69 ff. och Kr. Hald, Acta Philologica Scandinavica 21: 119 f. aff 1 torp hether rydhet VKJ 34 . Jfr tomtrydh."],"e":[]},{"a":"rydhia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) röja (jord till odling el. bebyggasnde el. för anläggande av vägar). dugher hon (ɔ: jorden), tho sculu the rydhia thet som tilil aker duger och ärya och saa Svartb 399 ( 1442) . " j nädenne nw hwgges skogen til at rydya ther ey skal ltelnyngana vaxa " PMSkr 372 . " genom röjande bereda (åstadkomma el. iordningställa). . . . allom them som ther hafde rut ängia aath oskipto " Svartb 417 ( 1445) .","2) bortröja. än komme til swärike finna yffnelika nogh / som brwkado aaker oc ryddo skogh PMSkr 192 . "],"e":["rydya PMSkr 372 . ","rodhia Svartb 304 ( 1423) . ","röth ib 562 ( 1513) ),","rydhia bort , bortröja. . . . ath han hade . . . röth borth eijne siogen ok giorth sijg ther aker ok ängh wtaff Svartb 562 ( 1513) . - Jfr uprydhia och nyrydder."]},{"a":"rydhia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*rydhio lie","rydhie- )","rydhio mark","rydhia- )","*rydhio stadher","rydio- )","*rydhio äng? (rydä engh), "]},{"a":"rydhia mark","b":"nn","c":"","d":["rödd mark? dömdes marcus jatila sin gamble änger ffri och nilis hariu sin skogh och rydie marker ffri BtFH 1: 269 ( 1508) ."],"e":["rydie mark )"]},{"a":"rydhka","b":"nn","c":"","d":["rost. " j skulin jdhir ok ey sanka saman rikedoma ällir ligiandhe fee, j thenne wärldhinne hwar som rydka ok maal (jfr Matt. 6: 19: nec ærugo nec tinea) tet fornötir " MP 5: 174 . ib. Jfr rödhka."],"e":[]},{"a":"rydhmark","b":"","c":"","d":[" , se rudhmark."],"e":[]},{"a":"rydhning","b":"nn","c":"","d":["rödning, jordstycke som rödjes till odling, i skog upptagen nyodling. in siluis . . . culturas nouas rydhninga wlgatiter dictas . . . facere SD 4: 505 ( 1336) . ib 5: 431 ( 1345) . Jfr nyrydhning."],"e":["-ar )"]},{"a":"rydhning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uprydhning."],"e":[]},{"a":"rydskomakare","b":"nn","c":"","d":[" = rödhäskemakare? ss tillnamn. mattis skermer rydzskomacare KTb 150 (1433-34)."],"e":[]},{"a":"rydsl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["ryþsl . ","ryzl . ","ruzl )"]},{"a":"rydsl . ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr skogha- (Sdw 2: 388), vägharyd(h)sl (Sdw 2: 1022)."],"e":[]},{"a":"rydsla","b":"nn","c":"","d":["röjning, röjd mark. Jfr j stubba rytzlo thre lyti Bjärka-Säby 352 ( 1370) . Jfr N. Lindqvist, Bjärka-Säby ortnamn 315. "],"e":["*rydslo mark","rötzle- )"]},{"a":"rydsla","b":"nn","c":"","d":["Jfr vägha rydsla."],"e":[]},{"a":"rygas","b":"nn","c":"","d":["takås, takrygg. MP 3: 94 ."],"e":["-aas )"]},{"a":"rygben rogh","b":"nn","c":"","d":["ryggrad. . . . slogh roghbenit fordeffuit STb 2: 322 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"ryggelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oryggelika."],"e":[]},{"a":"rygger","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) rygg (på menniskor el. djur). bar han (konungen) a sinom rygge fyra hyrnotta stena Gr 304 . Kl 231. Bir 1: 31, 317, 4: 151 . han . . . vände sin ryg (dorsum) til min nar jak vände min bak (dorsum) til hans ib 2: 192 . hon (lejonet) . . . kastadhe han genast a sin ryg Iv 2550 . taki i sidhan en hwelp ällir en vng kat ellir ena hana oc klyffue mit sundher at ryggenom LB 1: 96 . ","adv. rygg, baksida (af ett föremål i allmh.). lata the thera conuentz incighle . . . at hengias vndir rygggin til witnisbyrdh for thessa book VKR 47 . " pa rygghen a thetta breff " SD 3: 644 (fr. sl. af 1400-talet). latom wi war incigle . . . thrykkä a ryggen thässo brefue ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 30 ( 1401), 153 ( 1402). - Jfr ko-, svina-rygger. - til ryggia (til rygia Di 301 . til röggia RK 2: 9294 . tiil rykkia (i rim med liggia) ib 3: 4135 . " til ryggä " Lg 3: 560 . " til rygge " LB 3: 62 . tiill rygge Lg 3: 63 ), ","1) tillbaka. " alt þärra härskap vände han tel ryggia " Bu 490 . allan thän sama väghin som thu foor hingat han scalt thu än entidh fara til ryggia i gen Pa 20 . " til ryggia vika " Fr 1749 . " at thu seer ekke ater til ryggia " MB 1: 194 . ib 342 . KL 109 . Bir 1: 162, 2: 48, 83, 199, 295, 3: 227, 374, 407 . Al 2459, 4130, 4174, 5361, 7378 . RK 2: 3769, 8954, 9294, 3: 1518, 3604, 4135 . ST 391 . Ber 24 . MB 2: 247 . Di 301 . Lg 3: 560 . " driffuir til ryggge wätsko ok blod " LB 3: 62 . - bildl. driva til ryggia, aflägsna, undanrödja. thiin wiisdoom skulle . . . min skadha opta driffwa til ryggia Al 8546 . RK 3: 857 . ","2) baklänges. när thu clemens staffuer tiill rygge Lg 3: 63 . ","3) bakom, i bakhåll. haffde appollonius lefft atir til ryggia bak bak them lönliga M män MB 2: 255 . förstandis at förrädilse war paa them til ryggia ib. ","4) tillbaka, utan förverkligande. aff allom ordhom . . . skal ey eth bliffwa til ryggia äller fanytteliga framfara MB 2: 62 . " sadant breff tiil rygge kalle " FM 512 ( 1511) ."],"e":["rigger L. ","riggher Bir 4: 151 . gen. ryggia i uttrycket til ryggia. dat. rygge Gr 304 . ","ryggenom LB 1: 96 . ","ryghenom Bir 1: 31. ack. ryg ib 2: 192 ; Iv 2550 . ","rygh Bir 1: 317 . ","ryk KL 231 . ","art . ","ryggin . ","ryggen . ","ryken SD NS 1: 153 ( 1402)), ","ryggia hudh","rygge- )","ryggia tafla","ryggio- Bir 3: 136, 138, 372), "]},{"a":"rygger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rygg (på människor eller djur). the j försatten ärw slaa pa ryggen aff fiendana PMSkr 159 . 2) rygg, baksida (av föremål i allm.). tho lathom wj trickia wort stadz secret vitherliga pa righin aa thetta breff Svartb (Skokl) 532 ( 1477) . " ffästän brädhin harth in til bokina falla the ey äpte tyggenom " Saml 24: 144 . 3) ryggpansar? nilss . . . dedit eth harnisk, kräwethe, j rygh, en peklin oc ij armskynor HLG 3: 10 (1519). - Jfr fara-, lamb-, lamba-, lands-, nöta-, svinarygger, ävensom biärgs rygger (Akt Kungsådr 32).","4) tillbaka, utan förverkligande. Se Sdw 2: 1287. . . . ath the wildo hellir giffwa offuir sith liff, än the sislan skulde athir gaa til ryggia, som the hafddo sik fore takit MP 5: 164 . 5) bort, avsides. jhesus grep han til ryggia wt fran almoghan MP 3: 389 . "],"e":["ryggia i uttrycket til ryggia. dat. med art. ryggenom Saml 24: 144 . ","rygh HLG 3: 10 (1519). med art. ryggen. righin Svartb (Skokl) 532 ( 1477) . röggen Värmland förr och nu 1941 s. 99 (1515, senare avskr.)),","til ryggia","*ryggia fodher","ryggie foder )"]},{"a":"ryggia","b":"vb","c":"v.","d":["3) rygga, upphäva. haffwer then godhe herra . . . kallat och rvggiat sit jnsighle NMU 1: 128 (146263?). ib 129 (1462-63?). Mecht 354 . domen, som alder kan ryggäs J Buddes b 163 . " ryggide han eth köp " STb 3: 21 ( 1492) . " haffwa the lätith föra gotzeth mästa delen til strandenna, oc swa ryggia sin ordh PMskr 17. " Troj 164 . " offwergaff han konwng forensis dotter oc sände henne atskilälse breff oc rigde thz äktescap han haffde lagliga begyndt mz hänne " ib 288 . "],"e":["rygga Troj 164 . ","righa ib 160 . refl. ryggäs J Buddes b 163 . ","ryghias NMU 1: 129 (1462-63?). pres. pl. 2 pers. ryggen ib 111 ( 1434) . impf. ryggide STb 3: 21 ( 1492) . ","rigde Troj 288 . supin. rvggiat NMU 1: 128 (1462-63=)),","*ryggia til baka , 1) rygga tillbaka, draga sig tillbaka. the . . . twingadhe them saa ath the matthe riggha tiilbaka Troj 60 . 2) = ryggia 3. at i thetta . . . testament . . . i enga handa matta hindren . . . eller töffven eller tel baka ryggen NMU 1: 111 ( 1434) . - Jfr beryggia och klofryggiadher."]},{"a":"ryggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) rygga tillbaka, draga sig tillbaka. badh them ryggia in til kirkiona BSH 3: 282 ( 1470) . ","2) drifva tillbaka. abymelech ryggiade them oc fotfölgde MB 2: 101 .","3) rygga, upphäfva. " hwilke all the gambla amans breffwen skullo ryggia oc enkte göra " MB 2: 193 . ib 204 . " ryggiadhe alt thz han haffdhe honom loffwat til förenne " ib 275 . " ryggia köpet " SJ 406 ( 1473) . " haffde thet skipet longo ryggiat " ib 128 ( 1444) . HSH 22: 25 ( 1496), 24: 13 (1513). quelia. rygia oc atherkalla thetta skeliga byte Sd 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). SO 78, 122 . " vilde han ryggia for:de sämien " FH 6: 110 (1498, afskr.) . Jfr oryggiadher."],"e":["rygia -adhe, "]},{"a":"ryghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) jämmerligt, ömklit, ryslig, förskräckligt. bar hon i at ropa ryelika Hel män 232 ."],"e":["rye- )"]},{"a":"ryghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) jämmerligt, ömkligt, rysligt, förskräckligt. ä mädhan hon swa ryghelica läät ok vengadhe sik Bo 75 . ST 356 . gratir ryghelica sukkande mz höghe röst Bo 169 . slitu thöm sua ryghelica Pa 17 . Bir 1: 328, 332, 3: 86, 289 . äru . . . ryghelica (horribiliter) scrifwadhä j gudhelica rätusiä bok ib 2: 150 . ","2) förskräckligt, öfver måttan, ganska gräto the ryghelica fast Bo 202 . eet ryghelica stort saar ib 207 ."],"e":[]},{"a":"rygheliker","b":"av","c":"adj.","d":["ryslig, förskräcklig. " i swa ryghelikom stadh " KL 204 . " af ryghelike köldh " MP 1: 131 . " ther . . . ryghelikit var at färdhas " Bo 12 . " them modhogha diäflenom gar rädhelica ryghelikit ban owir " ib 124 . " mz gäld oc ryghelike brädhe " ib 182 . " for then ryghelika räddogha " MP 2: 31 . " mang ryghelikin thingh " VKR XVII . " mz ryghelike röst " Bir 1: 87, 3: 4 . " diäfflane äru ledhe oc ryghelike " ib 2: 285 " ib 20, 82, 96, 3: 106, 190. " VKR XII . MB 2: 332 . Ber 205 . Su 95, 125, 131, 233, 248 o. s. v. LfK 222, 224, 226 ."],"e":["-likin Su 248 (f.); VKR XVII (n. pl.). -liken Bir 2: 82 (ack. sing. m.). -lig: -lige MB 2: 332 . ","ryelig: -liga LfK 222, 226 ; ","-ligo ib 224 . n. ryghelikit Bo 12, 124 ; Bir 3: 106 ; Su 248 . ","rygelikit ib 131),"]},{"a":"rygheliker","b":"av","c":"adj.","d":["ryslig, förskräcklig. Hel män 188 ."],"e":["ryeligher )"]},{"a":"ryghelikhet","b":"nn","c":"","d":["ryslighet, förskräcklighet. " for heluitis pino rygelikhet " MP 1: 60 ."],"e":[]},{"a":"ryghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bedröfvas, ängslas? aff enom syndoghom man ryghiande sik mz idhrugha for sina synde (pænitentiam agente) MP 2: 150 . " togh han at siwkna oc rygdhe sik mykith " Lg 90 . ib 91 (kanske böra äfven dessa båda sistn. ställen föras till 2). ","2) jämra sig. Lg 3: 646 ."],"e":["ryghia sik , "]},{"a":"ryghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) sorg (öfver synden), ånger. gudh gifui . . . allom them ther bokena hördhe rät ryghilse ok godh skriptamaal Fl 2110 . ","2) fasa. " til ryggilsinna (horroris) stadh " Bir 1: 389 ."],"e":["ryggilse: -inna Bir 1: 389), "]},{"a":"ryghilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) sorg (över synden), ånger. iac matthe myna syndhir bötha oc bäthra [mz] scriptamal ok rygilse SvKyrkobr 213 . MP 4: 257 . - sorg (i allm.). manga andra ädela qwynnor . . som gaffwo gratande tara aff synom ögom j myklo hiärtans beskhet oc rwgelse (ɔ sorg över Hectors död) offwer mattho Troj 196 . ib 207 ."],"e":["rygilse . ","rwgelse Troj 196, 207) , "]},{"a":"ryghleker","b":"nn","c":"","d":["bedröfelse, sorg? jämmer? sigh honum aff minom ryghleek Lg 90 ."],"e":["-leeker )"]},{"a":"ryglaka","b":"nn","c":"","d":["= ryglakan. " unam ryglaku ponendam ante id idem altare " SD 4: 127 (1339; jfr Müller, Lex. des Kirchenriechts 2: 332: ²Dorsalia hiessen sonst die Vorhänge, welche an Festtagen an beiden Seiten des Altars aufgemacht waren²)."],"e":[]},{"a":"ryglaka","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1287."],"e":[]},{"a":"ryglakan","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1287."],"e":[]},{"a":"ryglakan","b":"nn","c":"","d":["dorsale, väggbonad, draperi. " do . . . gisloni ælianason . . . vnam curtinam dictam wlgariter røglakan " SD 4: 753 (1340, gammal afskr.). lego ad capellam meam vnum parum ryglakan ib 2: 561 ( 1309) ."],"e":["rög- )"]},{"a":"rygledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["baktill, på baksidan. bedis iak ärliks mans insigle hartikka jopsons . . . medh mino rygledis up thetta breff FMU 4: 223 ( 1464) ."],"e":["-ledis )"]},{"a":"ryglängis","b":"ab","c":"adv.","d":[" Se Sdw 2: 1287."],"e":[]},{"a":"ryglängis","b":"ab","c":"adv.","d":["långs ryggen. later iach weterlige t[r]yckie mit indzigle ryglengis pa thette breff FM 252 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"rygtafla","b":"nn","c":"","d":[" = ryggia tafla. gnidh ther mz lidhamothen oc ryghtafflona wäl PM XXXIX ."],"e":["ryghtaffla )"]},{"a":"rygtafla","b":"nn","c":"","d":["1) ryggkota. jtem benit hit kom war . . . en rygh tafle STb 4: 370 ( 1514) .","2) ryggrad? nar fölith haffwer . . . storan manstadh . . . oc jngomlwndom rygtaflan wpstandandis PMSkr 220 ."],"e":["rygh tafle )"]},{"a":"rygvärker","b":"nn","c":"","d":["ryggvärk. LB 6: 106, 107, 7: 282, 283 ."],"e":["rögh- LB 6: 106 . ","rik- ib 107), "]},{"a":"ryia","b":"nn","c":"","d":["rya, groft täcke af häst- el. nöthår. oppa sik hawin eet aklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal ryo oc skinfäl VKR 11 . offuan sik haffuen . . . ena ryio Bir 5: 41 . " söme samman aaklädy ryghior (sannolikt) för äller ryghior) " PM 4 . 1 ryä och 1 par vepor FH 5: 166 ( 1495) . XI rior, ond och godhe ib 237 ( 1524) . akläde, ryar, hoffdabolster BSH 5: 529 ( 1513) . " eth englist täkän en ryge ny och eth nyt aakläde " HSH 19: 165 ( 1506) . VII gode gestä senger med recke bolster hwffuedh bolster lakän täpethe aakledhe och ryger till them alle sammen ib 167 . med ryger lakan och benkiäkleder ib 20: 89 ( 1507) ."],"e":["rya . ","ria . ","ryghia . ","ryge )"]},{"a":"ryia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["rya . ","lryghia . ","rygia . ","ryga GU C 20 (hand 2) s. l95. righa: -o A TB 2: 207 ( 1483) . ","rija FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.) . ","ryor ATb 1: 11 ( 1452) ), ","*ryio hatter"]},{"a":"ryian","b":"nn","c":"","d":[" = ryia. lii riyan HLG 3: 101 (1528)."],"e":["riyan )"]},{"a":"ryk","b":"nn","c":"","d":["ryck, ryckning. " höka haffwa rök j ögonen. " PMSkr 275 ."],"e":["rök )"]},{"a":"ryka","b":"","c":"","d":[" , se riuka."],"e":[]},{"a":"rykil","b":"nn","c":"","d":["knöl, knuta (på levande kropp). Jfr C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge 462 f., B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8: 57 f. tak . . . tess been . . . ok giff then som rykla haffuer LB 2: 60 (s. 34)."],"e":[]},{"a":"rykiotter","b":"av","c":"adj.","d":["rynkig, skrynklig. " om fämia . . . henne rynkiota bwk " MD (S) 223 ."],"e":["rynkiota MD (S) 223),"]},{"a":"rykker","b":"nn","c":"","d":["1) ryck, gång. " köpte aff honum en eter dryk fore tw pundh gull i enom ryk " Al 9956 . ","2) anfall. " första ryk the then stoora skermeen fingo " RK 3: 2247 ."],"e":[]},{"a":"rykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) rycka, häftigt draga. tha swepte hon sina nykla i dwkin oc stodh op bradhelika oc nyklane rykto dwikin oc spilte allan matin Prosadikter (Sju vise m) 141 . " naar the han fraan studhinne lösto rikto the han. fram stupo. til jordhinna " SkrtUppb 292 . " at the mädh storom swwwedha rökto aff honom thorn kronona " ib 293 . thet görs tik ecke behoff ath rikkia eller draga myn dreng STb 1: 400 ( 1482) . ib 4: 45 ( 1505) . PMskr 264. - bildl. at i skwlle rykkia then karlen harth in til edher BSH 5: 304 ( 1508) .","2) rycka, röva. " lkan ock sva henda, ath naghat gotz . . . forbrutet vorder . . . tha schal thet ey af konunges fogatte . . . ryckis eller kyppes för än thet . . . laghvunnit är " UrkShist 1: 27 ( 1494) .","4) flytta. " ati wille alla bygning rykkia fran idhart closter jdher til mere rolighet " Nio handl rör Vkl 226 ( 1428) . - flytta, föra. at . . . i skulde rykkia et tal folk hit in paa slotthet GPM 2: 288 ( 1508) . "],"e":["rikkia STb 1: 400 (1482) . refl. ryckis UrkShist 1: 27 ( 1494) . ","rykkes SvKyrkobr (Lucid B) 180 . ","rykkäs ib 225 . ","röchte STb 4: 45 (1505). pl. rykto Prosadikter (Sju vise m) 141 . ","rikto SkrtUppb 292 . ","rökta ib 293 . supin. rögth ATb 1: 82 ( 1458) . ","riik Troj 46 . Se Sdw 2: 1287),","rykkia af , ","rykkia saman , 2) rycka el. träda varandra nära. Se Sdw 2: 1287","rykkia up , rycka upp, draga upp. SvKyrkobr (Lucid B) 180 . Jfr uprykkia. ","rykkia ut , 3) uttrycka, (häftigt) utdraga . . . badh tehm skodha karith oc rykkia wt tappana Prosadikter (Sju vise m) 126 . - med våld taga bort. larins . . . sade til magnus ath han hade rögth hans korn wt ATb 1: l82 (1458). - Jfr utrykkia. - Jfr bort-, for-, in-, nidher-, sunder-rykkia."]},{"a":"rykkia","b":"vb","c":"v.","d":["ringa, klinga? han förde konung ermentriks baner thz var badhe storth ok lancth ok manga gulklocchor oppa. thz baner rykker (ringir) þetta merki oc glymr] saa fassth ath thz höra magh offuer all herän Di 215 ."],"e":[]},{"a":"rykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) rycka, häftigt draga. skiuuär ällä skiutär ällä rykkir SR 36 . " en skiwer oc annan rykker " Bo 181 . " the hafdho rökt han oc osaktelica farit mz honom " ib 189 . " rykia han til studhenna " ib 181 . " ryktä falantin fra hästen " Va 25 . " rykkä mik j äuerdeligen eeldh " LfK 219 . " rykte henne i armen " Lg 3: 311 . " grepp skrinit oc rökte " Bil 872 . " ryker bok u eþätakans handum " SR 13 . " rykkia oc slita mz iärnkambum alt hans hwldh af hanum " Lg 472 . - draga, svänga, blotta (svärd el. knif). rykte swärdhith ouer them badha Fl 1568 . the rykto thera godho swärdh ib 1840 . Iv 3137, 4921, (Cod. B, C) 3669. Fr 571, 1005 . Bir 3: 378 . ST 282, 516, 520 . tha rykte hwar sin plato kniff Iv 4933 . huar som rykker kniff ellir swärdh ath androm EG 63 . ","2) rycka, röfva? kom her . . . eth . . . rycthe, ath j swerge skwlle ware swa stor twedrecht, ath hwar skolle röcke (draga sig, söndra sig?) ffran annan FM 607 ( 1513) . ","3) intrans. " rycka, framrycka, draga, tåga, begifva sig. rykte genast fore then stadh " Al 1020 . " rykte thit mz mykle makt " ST 135 . äptir them rykkia ib 327 . " rykte the ther fra " RK 2: 1442 . Al 1541 . RK 2: 1536, 4924, 5961, 8935, 9005, 9007, 9105, 9211, 9309, 9355 . " hördhe at the waro heem röchte " OB 213 .","1) sammandraga. rykkir hon (ɔ: ätika) honom (magen) saman LB 3: 105 . ","2) sammanträffa. " rykto tha saman ok talados widher " RK 1: 1612 . - samlas. the böndher rycte saman brat RK 2: 6844 . almogen oc the allä meena rykte for göksholm samman ib 2746 .","3) sammandrabba. " wi rykkiom saman a thässa släta " Al 624 . ib 5287, 5368 . - Jfr saman rykkia. rykkia til saman, tillsamman skynda sig fram. the rykto tha badhe til saman Iv 3369 . ","1) draga, blotta (svärd el. knif). rykkär han kniff wth SO 25 . ","2) rycka ut, tåga ut. the danske röckia ey vt i then stundh Rk 2: 9110. - Jfr ut rykkia. - Jfr for-, til-rykkia."],"e":["rykkä LfK 219 . ","röckia RK 2: 8935, 9105, 9110 . ","röckie ib 9005 . ","röcke FM 607 ( 1513) . ","rökkis Bo 189 . ","rökke Bir 3: 378 . ","rökte Bil 872: -o Bo 199 . ","röcte RK 2: 9309 . ","rögte ib 5961, 9097, 9211, 9355 . part. pret. rykter, se bortrykkia. rökter: rökt Bo 189 . ","röchter: -e OB 213 . rukter, se uprykkia. riikter, se forrykia, ","rykkia sik , ","rykkia af , rycka af. konungen rykte hanska aff MD 352 . ","rykkia bort , rycka bort. klädhin rykkias bort Bo 199 . Jfr bort rykkia. ","rykkia fram , rycka fram, våldsamt framdraga. rökto the fram van herra Bo 199 . tok han j sina tasko oc rykte fram een hamar ST 268 .","rykkia hen , rycka åstad, framrycka. medh vM rykto the hen mot lxxM theras awndz men MD (S) 245 . ","rykie in , rycka in, tåga in. the pryska rykto landin jn RK 2: 43 . ib 3958 . ","rykkia nidher , rycka ned, stöta ned. rykte genast drozatin nidher Iv 3934 . RK 3: 3841 . " rykte manga steegar nidh tiil jorde " ib 3840 . Jfr nidher rykkia. ","rykkia saman , ","rykkia up , rycka upp, draga upp. rykte han ater w flodhinne op Al 10140 . " ryklen op onth mz röther " RK 3: 3370 . Jfr up rykkia. ","rykkia ut , "]},{"a":"rykkilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upprykkilse."],"e":[]},{"a":"rykkirska","b":"nn","c":"","d":["lJfr upprykkirska (Sdw 2: 855)."],"e":[]},{"a":"rykla","b":"","c":"","d":[" . Hänvisningen Sdw 2: 272 utgår. Jfr rykil."],"e":[]},{"a":"rykla","b":"","c":"","d":[" , se ryl."],"e":[]},{"a":"rykning","b":"nn","c":"","d":["ryckande. " johannes j synom dödhe troos vara oprykter medh licamenom ok j the rykningena hafua doet ok ginstan aaterqwiknat " SvKyrkobr (Lucid B) 225 . ib."],"e":[]},{"a":"rykt","b":"nn","c":"","d":["och n. ","1) rop, skri. " porus här giordhe ena rykt " Al 5357 . aff the röktinne, som svvenske hadho hört oc förstandit OB 213 . ","2) larn. " oro? kom i folkit mykit rykt " RK 1: 3266 . ","3) rykte, nyhet, berättelse. rykten kom vm allan stadhin, at gudz win han war funnen ST 60 .","4) rykte, fräjd, namn. thz wanfräghdhar herra idhra rykt Al 1260 . " ingen ondh rykt gik aff tik " LfK 259 . " j onda rökt koma " ST 35 . " hon rädis wanfrägdh oc skämmelikit rykt " ib 456 . - Jfr rykte."],"e":["rökt )"]},{"a":"rykt","b":"","c":"","d":[" , se rökt."],"e":[]},{"a":"rykt","b":"","c":"","d":[" , se rötk."],"e":[]},{"a":"rykt","b":"nn","c":"","d":["och n. 3) rykte, nyhet, berättelse. . . . och war een mena rykt i landet, att wår fader ärechebiscop skulle then tijdh wara döder Lindblom Äbval 6 (1432, avskr.). tha gik ther ett rykth, lat ijdhre ndh war farin öfwer till jutzlandh ib 8 ( 1432) . ib 9 ( 1432) . en wäder hwars wld war all aff gwld som riktens sagor aff gik Troj 2 ."],"e":["med art. riktens Troj 2 ) , "]},{"a":"rykta","b":"","c":"","d":[" , se rökta."],"e":[]},{"a":"rykta","b":"vb","c":"v.","d":["2) frambära el. utsprida ett rykte. at . . strabuk och hans . . . skulle haffue ryktet och wnderuist fför jacob, ath . . . knwt . . . skulle . . . giffuit sigh nedh til richsins ffiender STb 4: 249 (1512). - Jfr be-, van-rykta."],"e":[]},{"a":"rykta","b":"","c":"","d":[" , se rikta."],"e":[]},{"a":"rykta","b":"","c":"","d":[" , se rökta."],"e":[]},{"a":"rykta","b":"vb","c":"v.","d":["utropa, prisa. " alla the haffwor som thän o mille symon haffdhe swa rykt oc rosat " MB 2: 286 . refl. "],"e":["ryktas , beryktas, utspridas. om annith ryktedes jnd j danmarch HSH 18: 4 ( 1494) . - Jfr berykta."]},{"a":"rykta","b":"vb","c":"v.","d":["rapa. " ructare j: ryktha " LB 6: 284 ."],"e":[]},{"a":"ryktan","b":"nn","c":"","d":["rapning. " haffwir nakor syster offmykla hosto oc riktan " Bir 5: 42 ."],"e":["riktan )"]},{"a":"ryktan","b":"","c":"","d":[" , se riktan."],"e":[]},{"a":"ryktare","b":"","c":"","d":[" , se röktare."],"e":[]},{"a":"rykte","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) nyhet, berättelse. " ryktet yppades ich swa wijdha " RK 2: 2742 . " tha erchebyscopin fiik thz rykte " ib 3: 403 . " tolkith rykte kom tiil strängness by " ib 466 . " tha böriadhe ont rykte at spörias " Lg 637 . " kom rykte at then wnghe mannen haffde fwnnit dyra kesara haffwor " ib 439 . RK 1: (LRK) s. 220. 2: 4016, 8963, 3: 451. lop rykit owir stadhen MB 2: 208 . " hz thz rycte byriade gaa " RK 2: 6036 . gik mykit rycthe aff ath tolkin kempe var slaghen Di 298 . ib 303 . " saa mykit rycte gik aff hans stora manhet " ib 279 . " mykit rykte stodh aff honum " ib 20 . ib 130 . thine swena giordo ther rykte at thu ville mz tusanda hästa tiit ridha RK 2: 4703 . ib 4729 . " let rykit ga athan war komen aff ypsania land " Di 27 . ib 34 . lät han gaa til rykte, at han vilde hämpnas owir syna owenir MB 2: 146 . " thet gar for wisth röchthe, ath kongens son skal haffwe kongens dotter aff änglandh " BSH 4: 312 ( 1502) . " röcted gaar all tid mer än thet är " ib 5: 242 ( 1508) . " saa gaar röctid " ib 243 . wi hördhom rykteth aff thins gudz store mact MB 2: 25 . wart jouse förefört swadana rykte at the fäm konunga waro vp fwnne ib 28 . - historia, berättelse. sadana rykte han screff oc sende kringh om riket RK 2: 3816 . ","2) rykte, fräjd, namn. haffuer aff allom goth richte FM 362 ( 1508) . " fyra stechirhws systra . . . aff godhe frägdh oc got rökte " VKR 23 . " her ioghen . . . bar tha rykte stortt för then mandom han haffde giortt " RK 3: 4485 . " nu biwdher brodher man heller kwinno til gästh som onth (för i onth) rykthe är " SEG 123 . - rykte, godt el. stort namn, anseende, ära. star hans rykte (er . . . frægr) ouer alla wärildena sa athan prisadis for then beszta smid. ther wära matte Di 50 . " thz kränkir mina äro oc mit rykte " ST 337 . ib 286 . " vphögdes daghom mera hans rykte " MB 2: 194 . - Jfr frkt."],"e":["rökte VKR 23 ; RK 2: 4729 ; ","-it ib 4016 . ","röcte: -ed BSH 5: 242 ( 1508) ; ","-id ib 243 . ","röchte ib 242 . ","rögte: -ed RK 2: 8963 . ","rökthe Di 303 . ","röchthe BSH 4: 312 ( 1502) . ricthe RM 362 (1508)),"]},{"a":"rykte","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) nyhet, berättelse. " kwnne wij och enghen tidenhä eller rötthe forfara nw her i thenne samqwemdh " GPM 2: 245 ( 1507) . " thet tal rop och rycthe här vendels blandh almoghan " ib 382 ( 1512) .","2) rykte, frejd, namn. " ath hon skämmer sins iämcristens rikte oc ffrägdh JMPs 215. 3) dåligt rykte, vanrykte. . . thöm quinnom ok mannom, som i openbra rökte koma fore hoor " Priv f Sv st 82 ( 1436) . then tysk, som haffuer kommit hustrv margareta hillebrandz i tet rygtet, skal sta j samme borgan STb 5: 61 ( 1515) ."],"e":["rygte: -et STb 5: 61 (1515) . rökie Priv f Sv st 82 (1436). rötthe GPM 2: 245 ( 1507) . rikte JMPs 215),"]},{"a":"ryl","b":"nn","c":"","d":["knöl i följd af slag el. annan yttre åverkan. wordho . . . mz rylom oc skottom oppfylte LfK 54 . - i följd af sjukdom. for fienen, rylen. wexthen LB 7: 14 . " formanar iak tich, then leedhe fieen, wäxt, styng, haldh ryll wärk oc we " ib ( kan föras till rylvärker). ib 19, 20, 21 . - (?) then som rykla (för ryla?) haffuer LB 2: 60 ."],"e":["ryll . ","ryyl LB 7: 19 . -ar?),"]},{"a":"ryl","b":"nn","c":"","d":[" ? knöl, knuta (på levande kropp). han wndrade . . . oc aa henne näsa som war räth op och ned wthan ryll Troj 62 . - Det sista exemplet Sdw 2: 272 utgår. Jfr B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8: 57 f. och rykil."],"e":["ryll )"]},{"a":"rylvärker","b":"nn","c":"","d":["värk i följd af el. i förening med knölar. for fieen oc ryyl verk LB 7: 339 ."],"e":["ryyl verker )"]},{"a":"ryma","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forryma."],"e":[]},{"a":"ryma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra fri och öppen, rödja, lemna fri väg). alt gaff honom (ɔ: gudz son) rwm. ok rymdo väghin KL 410 . MB 2: 403 . " thz ypna oc rymmer aadhrorna " PM XLV . ","2) rymma, fly, vika från, öfvergifva, lemna. ryma sit härbärghe Bil 286 . " the danske gaffue flökten ok rymde marken " HSH 7: 19 ( 1470) . ryma landith MB 1: (Cod. B) 545 . RK 1: 3479 . " skulu rymä rikit " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). Di 35, 205 . ryme mins herra gardh MEG (red. A) 57, (red. B) 61. ryme mins herra konungsens hws EG 66 . ryme embetit SO 118 . ib 205 . " som haffue rymth sin godz " BSH 5: 534 ( 1513) . - draga sig tillbaka från el. för, undvika. swa offta thu them tik omaka oc lasta . . . wilelika rymer oc them wnfflyr Su 193 . ","3) intrans. flytta, flytta undan. dömdes henrich laurisson . . . at wp tage sin hws aff thomas tompt . . . och ryme innan iij wikur BtFH 1: 286 ( 1509) . - vika undan, rymma, fly. sagþe sik eigh rymdan Bu 520 . rymde diäwlen räddar ib 498 . " badh han wräddan ryma " Bil 256 . " rymde diäfla moghin " Bir 3: 262 . " som rimde äre " BSH 4: 111 ( 1486) . " iak rymde oc forlät thik " Bo 229 . Di 65, 90 . " the rymdo alle saman thädhan " Bo 159 . rymde han fran bruþ oc fäþärne Bu 27 . D 5: 478 (1345, nyare afskr.). Bo 237 . " rympde . . . wt aff rikit " SD NS 2: 212 ( 1409) . " the bönder, som äro rymdhe aff ölandh fra sin skatthe godz " BSH 5: 533 ( 1513) . mykit (näml. folk) rymde vndan them Di 105 . rymde tel rom Bu 101 . ib 526 . Di 29 . " han rymde at dören ib 122. rymdo for iarnom " Bu 175 . " römde for wideke " Di 66 . ib 80 . - fly, taga sin tillflykt. mz gudhi, som . . . hiälper them som rymer vnder hans skööt MB 1: 453 . ","1) rymma undan, fly undan. rymde vndan i en skog Di 170 .","2) vika undan, gifva efter. rymde stenin vndan . . . swa som han hafdhe varit af vax Bo 86 . - Jfr undan ryma. "],"e":["rymer MB 1: 453 ; Su 193 ; SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . ","römer ib. ","rymmer PM XVL . ","-o MB 2: 403 . ","römde Di 29, 35, 65, 66 . ","rimder: -e BSH 4: 111 ( 1486) . imperat. rymä Di 80 ),","ryma ater , begifva sig tillbaka. rymde tha til nyköpung ather RK 1: 4020 . ","ryma bort , rymma bort, fly. MD 32 . ","ryma undan , ","ryma up , bryta upp? konungen rymde tha wp ok thädhan RK 1: 4018 . Jfr up ryma.","ryma ut , föra ut, föranleda (ngn) att vika till baka. herre steen gick före them gönom grindena och rymdhe uth almogen afsijdhes TK 274 . Jfr ut ryma. - Jfr af-, for-ryma."]},{"a":"ryma","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra fri och öppen, röja. - röja, lundranröja (jord, grus o. s. v. för att komma åt malm). Se Sdw 2: 1287 och jfr E. Holmkvist, Bergslagens grupspråk 59. . . . haffwe vij incthet annath ath ryma en hordde berget DD 1: 224 (omkr. 1513, rättat efter hskr.). ib 225 (d:o). Jfr ryma bot. 2) rymma, fly, vika från, övergiva, lämna. . . . at eriker scal lrymä karle oc honum hemula oc vpluta . . . vii pundalandh FMU 1: 382 ( 1381) . " hwat han vil . . . ryme rikit fore the ordh han thalit hade til knwt " STb 3: 448 ( 1499) . at han matte ryme sit säte j gillestuen ib 4: 139 ( 1506) . ","3) intrans. vika undan, rymma, fly. SSkb 85 (1503-04), 335 (1509). erik skomakare rindhe aff by HLG 3: 76 (1524). item len tiska hustrv rimde off byn ib 81 ( 1525) . Troj 128 . - fly, taga sin tillflykt. hon . . . rymde til läkiaren ihesum Mecht 213 . tha sloo biskop kätil . . . konung cristiern aff marckin och römde til stocholm Scr. rer. svec. I . 1: 233 staden mz raska jndflykth Troj 183 . - (?) thes offtare wathnith rymmeer (för rinner? Lat. defluit) j nokoth rwm, thäs dywpare holar thet rwmmith Mehct 278. "],"e":["ryme . ","rymä . ","rymma Troj 156 . pres. rymmeer Mecht 278 . ","rymde . ","rymbdhe MP 5: 116 . römde Scr. rec. svec. I 1: 233 (senare h. av 1400-t.). rimde HLG 3: 81 (1525). rindhe ib 76 ( 1524) . ","rymd SSkb 85 (1503-04). rympder ib 335 (1509-10). rympth DD 1: 196 (1506.),","ryma bort , 2) = ryma 1 slutet. theras grvffwa, lhon var nw igen fallen, och the haffwa nw hollyth oppa . . . och rympth borth wff henne jordh och brabegh DD 1: 196 (1506, rättat efter hskr.) . ","*ryma tillbaka , fly tillbaka, draga sig tillbaka. grecananöddes rymma tiilbaka Troj 128 . ib 156 . ","ryma undan , 1) rymma undan, fly undan. MP 5: 116 . - Jfr undanryma. - Jfr af-, for-, til-, unt-ryma."]},{"a":"rymber","b":"","c":"","d":[" , se rumber."],"e":[]},{"a":"rymber","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ryme","b":"nn","c":"","d":[" Jfr in- (Sdw 1: 603), ut-ryme."],"e":[]},{"a":"ryme","b":"nn","c":"","d":["Jfr forryme."],"e":[]},{"a":"rymia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rymning","b":"nn","c":"","d":["1) rymning, flykt. togho til rymningh MB 2: 320 . ","2) undanrödjande af jord, grus m. m. för att komma åt malm, äfven ställe der sådant undanrödjande sker el. har skett. att han med the sex om al rympning och vatwööst, hwat gruffwe behoff görs, skal tylsee BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . " om tessa nya rymnyngh " DD 1: 224 (1516, eft. aftr. hos Langeb.) . haffwer jach edher herredöme til skykät 4 1/2 paar i thenne rymnyngh ib 225 . " ath paaren skulle aldrich flere bliffwe i thenna rymnyngher " ib. " alle ville in i rymnyngh ib. ""],"e":["rympning . ","rymnyngh )"]},{"a":"rymning","b":"nn","c":"","d":["1) rymning, flykt. anders, som rympning giorde aff staden STb 3: 464 ( 1499) . ib. ib 4: 211 ( 1511) . tha gaff karlen sigh til rymningh ib 216 ( 1511) . sten kom til lrympningh (flydde för sin förföljare) wt pa bron ib 320 ( 1513) . Troj 150 . " aff troilii krafttoga starkhet motthe grecana bära tiill rymning " ib 217 . - giva (til) rymning, rymma, fly. per fiskere, som hade slagit sönder stadzins kiedie, hulkin peder hade giffuit rymningh j klöstredh fför samme zache STb 4: 272 (1512). tha gaff troya konung laomedonta lytet till rymningh Troj 29 . ib 136 . - Jfr bakrymning."],"e":["rympning . ","rymdning Troj 136 )"]},{"a":"rynia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rynkia","b":"nn","c":"","d":["knippa (innehållande ett visst anta fiskar)? vj rynker tör siik FM 607 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"rynkia","b":"nn","c":"","d":["rynka. " i stenomen . . . synas rynkionar äptir klädhomen hans " Bo 86 . VKR 11, 12 . " ther til at . . . rynkior matte faghra änlitith wanskapa " Su 87 . Jfr klädhis rynkia."],"e":[]},{"a":"rynkia","b":"nn","c":"","d":["rynka. " läggis hwarth skinnith pa eth bordh, oc strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom PMskr 533. jnghen rynka eller smettha war j hännes ansikt " Troj 62 . - veck på kjortel. han (ɔ kjortel) haweir viij rynkior bak ok viij rynkior framman ATb 1: 92 l(1458). ib."],"e":["rynka )"]},{"a":"rynkia","b":"vb","c":"v.","d":["rynka, hopdraga. - rynka, lägga i veck. en brwn vend rynkth kapa HLG 3: 13 (1520)."],"e":["paert . "]},{"a":"rynkia","b":"","c":"","d":["rynka, hopdraga. maath, som trengir och rynkyar och saman drager . . . ynelffwanar LB 7: 78 . - rynka, lägga i rynkor el. veck. hwilkin mantol ey skal wara wtantil rynkter VKR 58 . Bir 4: 10 . Su 151 ."],"e":["rynkyar LB 7: 78 . ","rynkter VKR 58 ; ","-ir Bir 4: 10 . ","rynkiader: -ade Su 151 ), "]},{"a":"rynkiogher","b":"av","c":"adj.","d":["rynkig. " hwdhen laagh oppa rynkiogh oc krumpen " Lg 3: 378 ."],"e":[]},{"a":"rynkiotter","b":"av","c":"adj.","d":["rynkig, skrynklig. " wäxär frwkthen rynkioth oc skrenken " PMSkr 349 ."],"e":[]},{"a":"rypta","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1287."],"e":[]},{"a":"rypta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. rifva, upprifva; taga ned. riva sin tiäld (tiäldin), bryta upp. skullo the i same stund rypta (Cod. A lypta 314) tiäldhen MB 1: (Cod. B) 556 . skulo the rypta (Cod. A riwa 388) siin tiäld ib 561 (på två ställen). nar the skullo rypta (Cod. A riwa 389) siin tiäld ib. " the rypta (Cod. A riwu 388) ey siin tiäld ib. ""],"e":[]},{"a":"rysia","b":"nn","c":"","d":["ryssja. Jfr I. Modéer, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder 43 ff. "],"e":["*rysio fiske?"]},{"a":"ryskia","b":"","c":"","d":[" (ack. pl. med art. ryskaner STb 1: 78 (1476)), se riska."],"e":[]},{"a":"ryskia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka upp el. bort. tak ena gaas och rysk fiädrana aff wingommen PMskr 270. Jfr upryskia."],"e":["rysk ) , "]},{"a":"rysta","b":"vb","c":"v.","d":["rista, rysta, skaka. hengis besel lthär när som thet (ɔ fölet) staar, oc rystes stwndom swa bliffwer thet wanth ath höra beslen skalra PMskr 221."],"e":[]},{"a":"ryta","b":"","c":"","d":[" , se riuta."],"e":[]},{"a":"ryta","b":"","c":"","d":[" , se riuta."],"e":[]},{"a":"rytan","b":"","c":"","d":[" , se riutan."],"e":[]},{"a":"rytinger","b":"nn","c":"","d":["ett slags kort, svärd, dolk. " mac[h]era ne seärdh oc röttingh _GU C 20 (hand 2) s. 108. ""],"e":["röttingh )"]},{"a":"rytinger","b":"nn","c":"","d":["ett slags kort svärd, dolk. spiwten hugge the mz rytinga sunder RK 2: 1256 . " mz rytingehenom (pugione) högh hon aff hans huffwodh " MB 2: 174 . ib 167 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"ryttare","b":"nn","c":"","d":["ryttare. " ingä rytthare vthan alth köptstadz men och bergsmen " HSH 20: 60 ( 1506) . II paar skoren klädhe . . . till en ryttare och en smaadrengh ib 88 ( 1507) . " tyske ritters oc anned folck " FM 146 ( 1503) . " capiteyn för the rytters j stocholm liggie " ib 175 ( 1504) . ib 176, 232 (1505). lxvij (67) men, sollenera och rytters BSH 5: 14 ( 1504) . vc [500] rytther alle tyske män wylia gerna fölghia her steen RK 3: 3619 . the rytter förtäre paa her steens taska ib 3901 . ryttere och swänske ib 3969 . "],"e":["ryttara BSH 5: 122 ( 1506) , 140 (1507). rytthare. ryttere. rytthere BSH 5: 17 ( 1504) . ","rytter RK 3: 3901 ; BSH 5: 6 ( 1504) . ","rytther RK 3: 3619 . ","rytters BSH 5: 11 ( 1504) , 23 (1504). rytthers ib 342 ( 1509) . ","ritters FM 146 ( 1503) . ","ryters BSH 5: 131 ( 1506) . ","rythers ib 135 ( 1506) . ","rytherss FM 232 (1505)), ","ryttara forradhare","ryttereforrädare )"]},{"a":"ryttare","b":"nn","c":"","d":["ryttare. SSkb 118 ( 1504) . - "],"e":["rythäre J Buddes b 150 . ritthare HLG 3: 60 , 62 (1523)),","*ryttara kona"]},{"a":"rytty","b":"nn","c":"","d":["ridtyg, ridsadel? eth gamle stry oc II gamwl rytthy som knut biidzce hade ridhit mange aar tilförende met FH 5: 238 ( 1516) . Jfr ridhtygh."],"e":["rytthy )"]},{"a":"ryva","b":"","c":"","d":[" , se riuva."],"e":[]},{"a":"ryz","b":"nn","c":"","d":["ryss. Se Sdw 2: 1287. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 495 f. halff crisne som rytzer ok andre tolke SvKyrkobr (Lucid B) 241 . ath han ey schulle them latha slaa, hambra och hantera som andra oskeliga skog dywr eller rytzsa ware eller dözfyande STb 2: 458 ( 1490) . . . . moth rysser ok the helges crisne tros fyendhe SvSkr (SS) III (14959. the omylle rysser ib. - ss tillnamn. byrgero rüz SD 2: 116 ( 1291) . "],"e":["rytzer SvKyrkobr (Lucid B) 241. rytza STb 2: 458 (1490). rysser SvSkr(SS) III (1495); ib. rudzer Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.)), ","*ryza färdh","rytza färd )","*ryza karl","rydzä- )","lryss SD NS 3: 51 ( 1415) .","*ryzaland , ","ryza löp n. ryskt anfall. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 476. ","*ryza salt","rydzä- )","*ryzaslädhi","rysaldha GPM 2: 140 ( 1499) ),"]},{"a":"ryz","b":"nn","c":"","d":[],"e":["rytza RK 1: 494 o. s. v. rytzse Su 146 . ","ryzer RK 3: 3422, 3432 o. s. v. rytzer FM 146 ( 1503) . ","rydzer FH 6: 94 ( 1496) . ","rysser BSH 5: 176 ( 1507) . ","ryzsom RK 3: 2747), ","ryza härtoghe","ryze- )","ryza klädhe","rytza kleder )","ryza konunger","rytza- RK 1: 156 . rysse-. ryssekunger),","ryza löp","rytze- )","ryza ra","rydzse roo )","ryza tunga , ","ryza thäkan","rytze täkn )"]},{"a":"ryza","b":"nn","c":"","d":[" Ryss. the rytzor FH 5: 24 ( 1464), 25."],"e":["rytza )"]},{"a":"ryza","b":"nn","c":"","d":["ryska, rysk kvinna ss. tillnamn. birgitta ryssza SSkb 346 (1509-1+)."],"e":["ryzza )"]},{"a":"ryze","b":"nn","c":"","d":[" Ryss. ss tillnamn. gregers rysze BtFH 1: 209 ( 1506) ."],"e":["rysze )"]},{"a":"ryzka","b":"nn","c":"","d":[" Ryska, Ryska språket. bade oppa rytzske oc swenske FM 228 ( 1505) ."],"e":["rytzske )"]},{"a":"ryzker","b":"av","c":"adj.","d":["rysk. Se Sdw 2: 1347. ij deker ryske huder STb 5: 29 ( 1514) . JTb 100 ( 1514) . - ss subst. ryss. han (ɔ freden) finnes ey heller mädh talara oc ryska PMskr 119."],"e":["rysker )"]},{"a":"ryzker","b":"av","c":"adj.","d":[" Rysk. then tha er rytzsker honom er we RK 1: 1373 . " a ryzska tungo " MB 1: (Cod. B) 557 ."],"e":["ryzsker . ","rytzsker )"]},{"a":"ryzresa","b":"nn","c":"","d":["expedition mot Ryssland. ware her tiill thallss och till raass om dhen rijss reijsen Fm 675 (1517)."],"e":["rijss reijse )"]},{"a":"ryþia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) rödja (jord till odling el. bebygande el. för anläggande af vägar). abs. ryþär þär ok sätyr vp hus SD 5: 637 ( 1347) . " han . . . som rudde ib. - genom rödjande bereda (åstadkomma el. iordningställa). sidhan wi hawom rut thrangasta wäghin " MB 1: 37 . " dömdes kutilabo . . . ath byggie bro och rydhie wägh som theris bolstad räker " BtFH 1: 150 ( 1506) . " at rödie iij väger, hwar thera x fampne bred, her in oppa finland " FM 657 ( 1516) . öffwer skane oc blekwng lather kwng hans rödia vega oc wpfärda alla broa, ther han viil indraga BSH 5: 12 ( 1504) .","2) bortrödja. " ruddo thörnit mz swerdhum " Bil 751 . för the icke rödde theris haga gardh BtFH 1: 172 ( 1506) . " at ij hafwin wäghin reen wäl ruddan badhe skogh ok gren (här mötas båda betydelserna: att I hafven skogen väl rödd och grenarna bortrödda) " Al 3686 . "],"e":["rödia . ","rödie . ","rödde . ","rudder ) , ","rydhia bort , "]},{"a":"ryþia","b":"nn","c":"","d":["Jfr rogh-, rofna-, skogh-, skogha-ryþia. "],"e":["ryþioskogher , "]},{"a":"ryþskogher","b":"nn","c":"","d":["Jfr ruþ-, ryþio-skogher."],"e":[]},{"a":"rädda","b":"vb","c":"v.","d":["skrämma. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: l40. J Buddes b 131 ."],"e":[]},{"a":"rädda","b":"vb","c":"v.","d":["rädda, frälsa. " hwa som rädd´r en lappa j hans liiffs nödh mz mat . . . hafui han laöpan j thrij aar " Beckman Stud 44 (omkr. 1450). människian kan sik fa räddat ok holpit mädh the fiälena MP 4: 140 . Jfr berädda."],"e":["-at . ","reddädher SvKyrkobr (Lucid B) 188),"]},{"a":"rädda","b":"nn","c":"","d":["rädsla, fruktan. han är räddan (timor), hwilkin som . . . SpV 505 . tha tog en aff them cristna mannenom swa stora rädda vppa sik fore pinona skul MP 4: 51 . " j the räddinne böriadhe (hon) läsa tässa bönena " SvB 304 (b. av 1500-t.). . . . giffue them tröstelige . . . tiil oss wtan al redde sTb 5: 316 (1520, Kop). Jfr hughrädde."],"e":["rädde (redde. dat. med art. räddinne SvB 304 (b. avb 1500-t.)), "]},{"a":"rädda","b":"vb","c":"v.","d":["skrämma. " all min siäl är nw swa förfärat oc räddat aff tässe rädelike syn " Su 133 . " räddar oc bortältir diäfflana ib 307. " ib 34, 353 . Lg 3: 523 . LfK 33 ."],"e":[]},{"a":"rädda","b":"vb","c":"v.","d":["rädda, frälsa. " han reddedis mz nöd " RK 2: 1505 . ib 7253 . Su 70 . " han hielpe mik i thessom wadha oc rädde " Lg 3: 209 . " rädda ällar frälsa en syndara " LfK 114 . " at han hans liff räddadhe " MB 2: 184 . ib 189 . Di 90, 170 . PM XXVII . " reddä sit egit land " Di 185 . swa at bönder enchte rädda kunnä RK 2: 1517 . " rädda sina hälghadoma " Ansg 201 . " inkte räddadhes ther meer ib. bleeff een stoor deell aff gardhen räddadher oc obrändir " Lg 3: 373 . " han ville rädda kyrkennes huss af wadha ellen ib. Jfr berädda. ""],"e":[]},{"a":"rädde","b":"nn","c":"","d":["rädsla, fruktan. " skalf aller af rädde " Bil 697 . " var mäst thera rädde at han skulle skilias fran thöm " Bo 179 . " hwat rädde the tha fingo " ib 189 . ib 231 . SD 5: 376 (1314, nyare afskr.). KS 80 (197, 87), 80 (198, 88) . KL 279, 401, 408, 411 . Bir 2: 257, 264 . Al 361, 8577 . MB 2: 89, 395, 401, 404 . " thiäna mik ey af nakra pino rädde " Bir 1: 40 . KS 69 (170, 76) . Jfr hughrädde."],"e":[]},{"a":"räddelika","b":"ab","c":"adv.","d":["rädslael. räddhåga. hwiska laght äller räddelica Bil 471 . MB 1: 191 . ST 97 . Jfr oräddelika."],"e":[]},{"a":"räddeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" = räþeliker. kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom sinom ofmykit grymman ok räddelikan KS 58 (145, 64) . " ropadhe medh räddelika röst " KL 43 ."],"e":[]},{"a":"rädder","b":"av","c":"adj.","d":["rädd, förskräckt. tröste han räddan Bu 4 . " skuluo räde ok annars hugha " ib 16 . rymde diäwlen räddar ib 498 . ib 28 . Bil 234 . MB 1: 234 . KS 23 (57, 25), 80 (197, 87) . Al 5336 . Di 1 . Lg 3: 103 . rädt hiärta MB 1: 430 . " licamlikit ögha vardhir rädt " Bir 2: 232 . " rädda giordhe the storlica min vndirstandilse " ib 147 . - rädd för. med ack. rädder siäla wadha Bil 356 . " räddir dödhin " ib 612 . - med pep. for. rädde for iuþom Bu 166 . Bil 87 . Di 238 . - ängslig, bäfvande. äre rädde om sik (d. v. s. för sitt lif) badhe nat oc dagh MB 1: 27 . - rädd (om), aktsam (om). med prep. um. vm þit lif räd Bu 79 . " war iak altidh athogul ok rädh vm mina gömo " Bir 1: 25 . - Jfr bradh-, genom-, hugh-, iäm-, o-, of-, vanrädder."],"e":["räder: räde Bu 16 . ","rädher: rädh Bir 1: 25 . ","redher Lg 3: 103),"]},{"a":"rädder","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr bradh-, hugh-, orädder."],"e":["redde ) , "]},{"a":"räddergiordher","b":"","c":"","d":["förskräckt. " perterritus . . . fasoder ok räddergiorder " GU C 20 s. 440 ."],"e":[]},{"a":"rädding","b":"nn","c":"","d":["räddning. " hwat scal mik vardha til hiälp älla räddingh tha iac komber i the hardho pinoar " Pa 15 . mik staar alz engin redding til ST 52 . ib 71, 394 . Ansg 199, 235 . Va 20 . FH 5: 23 ( 1464) . MB 2: 169, 242, 244, 261, 325, 328 . Su 186, 208, 239, 242, 249, 266, 371 . Lg 3: 544 . LfK 39, 234 ."],"e":["räddnngh Su 242 . ","rädhnigh LfK 39 . ","reddnigh ib 234 ; Lg 3: 544), "]},{"a":"rädding","b":"nn","c":"","d":["räddning. " swa skal ok en syndogh människia ey wara en til ath gripa sik tessa andelika reddingena til hiälpp " MP 4: 140 . . . . och ther offuer miste alt sith, som han ther jnne hade vtan reddingh STb 3: 207 ( 1495) . S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (1509, H. Gadh)."],"e":[]},{"a":"räddogha","b":"nn","c":"","d":["= räddoghe. " räddogha ingöthz j manna hiärta " Bir 1: 252 ."],"e":[]},{"a":"räddoghe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) räddhåga, fruktan. lhwi atherhiölth thik . . . ey qwinzlikin räddoghie SkrtUppb 58 . badhe thässa räddoghana äru onde ib 247 . 3) skrämmande, avskräckande, avskräckande ord. Se Sdw 2: 1287. - Jfr natta-, thrälara-, thräldoms räddoghe."],"e":["räddoghie SkrtUppb 58 . rädhug(h)i GU C 20 s. 285, 338. pl. med art. räddoghana SkrtUppb 247 ),"]},{"a":"räddogher","b":"av","c":"adj.","d":["rädd, förskräckt. " wart här aff hiärtath j almoghanom mykit förfäradh oc räddogth " MB 2: 17 . " giorde sisaram räddoghan " ib 79 . ib 366 . - fruktande, som vandrar i räddhåga. hälogher är han som altidh är räddogher, oc ä thäs räddogare hwru höghre i nadhenne LfK 41 ."],"e":["-uger: -ugom MB 2: 366),"]},{"a":"räddogher","b":"av","c":"adj.","d":["rädd, förskräckt. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 40. J Buddes b 174. lagde hon aff räddoga blyghetzsens byrda Troj 12 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"rädha","b":"nn","c":"","d":["fruktan, helig vördnad. med gen. betecknande den för hvilken man hyser fruktan. af gudz rädo Ber 8 ."],"e":[]},{"a":"rädha","b":"vb","c":"v.","d":["räda (trol. felskrifvet) aff sinom syndom SD 6: 157 (1349? gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"rädha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - refl. rädhas, 1) rädas, förskräckas. abs. metuo . . . rädass GU C 20 (hand 2) s. 140. rätz ey min son gak fram oc . . . SvKyrkobr 25 . - frukta, hysa fruktan och värdnad för. hafdhe var förste fadhir rädz gudh, han hafhde engaledhis fallit Hel män 106 . " om hon ey haffwir älzskath gudh ällir rädz " SvKyrkobr 357 . - med en sats inledd av at med följ. negation. Se Sdw 2: 1287. opersonl. med personens dat. el. ack. mik rädis ath edher faa gaa som thz gik enom riddara och hans son Prosaditker (Sju vise m C) 242. - 2) fruktas, vara föremål för fruktan och rädsla. - part pres. rädhandisskolandis motsvarande lat. gerundivum . jak til bidher tik, ärlighen dyrkaskolendis oc rädhanskalndis fadher SvB 377 (b. av 1500-t.)."],"e":["rädass GU C 20 (hand 2) s. 140. pres. refl. rädis Prosaditker (Sju vise M C) 242. supin. refl. rädz SvKyrkobr 357 ; Hel män 106 . "]},{"a":"rädhe","b":"nn","c":"","d":["Jfr a- (Sdw 1: 51), af-, hiälpa-, hugh-, til-rädhe."],"e":[]},{"a":"rädhegrima","b":"nn","c":"","d":["skrämmande ansiktsmask, skråpuk. (?) huilikin [gildbrodher ey] gör rät j gildosto[w.] komber ater till ldri[ks. tha] skal alderman la[tä hanum] sätiä war[a] räþi[grimu?] j hand oc forby[wþä] folk SvGst 68 (jfr R. Geete ib 70 f.)."],"e":[]},{"a":"rädhegrima","b":"nn","c":"","d":["skrämmande ansigtsmask? fly forgylta skalka rädhegrimor ok skopuk howdh GO 1108 . Jfr Kock och af Petersens, Medeltidsordspråk 1: 250, 2: 426 f."],"e":[]},{"a":"rädhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) örskräckligt, på ett förskräckligt sätt. the toko til at thiwta oc ryuta sua rädhelica Pa 16 . vardho the genast rädhelica nidhir slaghne aff annars landz folke Bir 3: 343 . " them hawer rädhelika drömpt " MB 1: 235 . ","2) förskräckligt, högeligen, mycket. här vndradho the rädhelica vppa Bo 30 . " fik hon rädehelica stora srogh " ib 25 . " rädhelica ryghelikit ban " ib 124 . ib 232. Pa 18 . KL 107 . VKR VI: Al 5117 . ST 300 ."],"e":["-lik Al o5217),"]},{"a":"rädheliker","b":"av","c":"adj.","d":["förskräcklig, fruktansvärd. " jac räddis ey thina rädhlika rätuiso " SvB 474 (omkr. 1520). diäffwlen . . . tedhis honom grymber oc rådeliken wiliandhis honom dräpa JMPs 413."],"e":["rädhelikin Prosadikter (Barl) 106; -lika ib 104 . rådheliken JMPs 413. ack. f. rädhlika SvB 474 (omkr. 1520)),"]},{"a":"rädhelikhet","b":"nn","c":"","d":["förskräcklighet. " hwru skal iak tha githa tholt tith rädhelika änlite ffult mz wredhe oc styggelika rädhelikhet " Su 95 ."],"e":[]},{"a":"rädhughadher","b":"","c":"","d":["rädd, försagd. " hon var enfalogh oc rädhogat Lb 3: 401. ""],"e":["rädhoghat Lg 3: 401), "]},{"a":"rädikia","b":"nn","c":"","d":["rättika. " LB 7: 60, 10: 6. " PM I . Jfr myrrädikia. "],"e":["rädekya LB 7: 60 . ","rädikka: -o PM I . ","rätikia: -o LB 10: 6 . ","rätikkia: -o PM L ), ","rädikio rot","rätikio- )"]},{"a":"rädikia","b":"nn","c":"","d":["rättika. rafanum ni rätekia ok pepra GU C 20 s. 515 . " rätlika riffuen j blankt vijn " Sex ekon tr 270 . "],"e":["rätikia . ","rätekia )","rädikio rot","räktikkio- )"]},{"a":"rädoghe","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) räddhåga, fruktan. " han dömde . . . ey orätta doma for räddogha älla hath sculd " Bil 884 . " vtan allan reddugha " KS 19 (47, 20) . SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 379 (1344, nyare afskr.). medh gudhlichom reddugha VKR 17 . " mws hawir mathro tho är thz mz reddogha " GO 787 . waar herra . . . gaff them mykin räddogha aff (i följd af, på grund af) drömomen MB 1: 235 . " haffde herskapet räddogha aff (för) sancto seruacio " Lg 3: 196 . " hwat stor räddoghe thöm kom tha i hiärtat " Bo 179 . ib 5, 205 . KS 14 (33, 15) . Bir 1: 296 . MP 2: 36 . RK 2: 7501 . Ber 9, 10, 11, 12, 13 . Lg 37, 400, 817 . " fira ärw räddogha " Ber 10 . for natta räddogha (imores nocturnos) ib 66, 67 . " brännis af mangfallom räddogha thankom " ib 205 . Su 271, 292 . - med gen. (el. i dess ställe poss. pron.) betecknande den el. det hvarför man hyser fruktan. före mardochei räddoga MB 2: 194 . " for hedhninganna räddogha " KL 27 . for iudhana räddogha (metum Judærorum) MP 1: 126 . Lg 3: 142, 146 . " for dözsens räddogha " KL 57 . " for mina ordha räddogha " Bir 2: 241 . " häluitis räddoghe ok koma skolande domsins " ib 1: 338 . " af naturlikom pinonna räddogha " ib 118 . ib 203, 3: 141 . KL 193 . Bir 2: 108 . Ber 10, 12, 13 . Su 94 . MB 2: 202 . " ware idher herradomber oc idhar räddoghe ower all dir oc ower alla fughla " MB 1: 172 . " gaff gudh sin räddogha ower alla them i landith bodho " ib 229 . ib 2: 6 . Su 95 . fruktan, helig vördnad. med gen. betecknande den för hvilken man hyser fruktan. thz som the iätto fore gudz räddogha MB 1: 295 . " stadhugh i gudz räddogha " Bo 11 . " gudz räddoghe är snillinna wphoff " Su 252 . Pa 9 . KL 144 . ST 507 . Ber 9, 10 . Lg 331 . " wars härra räddoghe " Ber 9, 10, 12, 13 . ib 11 . - fruktan, bekymmer, omtanke. största räddugha haffdho the för hälga templens oc stadzsens bätzsta MB 2: 326 . ","2) hisklighet, ryslighet. eth bergh . . . fasuligit badhe j storlek oc reddoga LfK 221 ."],"e":["räddhoghe: -a Bir 1: 118 . ","rädoghe Ber 9 ; ","-a MP 2: 36 ; Ber 9 . räddughe L; -a MB 2: 6, 202, 326 . reddughe L.; -a KS 14 (33, 15), 19 (47, 20) ; VKR 17 . ","redhuge: -a RK 2: 7501), "]},{"a":"rädsl","b":"nn","c":"","d":["1) skrämmande, det som förskräcker, skräckmedel, hotelse. gat mz änge räsl wänt hans hugh Lg 467 . " han fik for räzl rät aldre agha " Fr 3158 . - hållande i fruktan, tyglande, regerande? til almoghans styrls ok rätzl Bil 884 .","2) rädsla, fruktan. mz store razl ok mykin sorgh Al 2462 . " ther är hwarte ratzl äller aghe " ib 1879 . " ther ängin är rätzl äller kwse " ib 1888 . " taka plikt þe aþrum är til räzl " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). them til räzl, som bryta scriptamall Bil 245 . " ondom til rezell och neffst " SO 95 . ib 101, 144, 191 . gudh . . . hawer . . . giwith sinom diwrom the rätzl vnder mannin MB 1: 98 . " swa at andre räzl ther aff fa, konungin aff babilonia swa for sma " Fl 1686 . - med gen. betecknande den el. det hvarför man hyser fruktan. for kesarans räzl ok romara Bil 565 . " for döz räzl iv 470. " ib 610, 884 . - fruktan, vördnad. mz rädzil ok vyrdningh at älska gudh Bir 1: 295 . " te honum fulla ödhmikwkt oc rätzl " MB 1: 459 . hauer han aff almogha räzl ok lydhno Ks 78 (194, 86). alt hauer then i rädzl ok wyrdning ther gudhi gör hedr oc wirdning ib 60 (150, 66). fic dighara guþlike räzl Bu 8 . ib 156 . (mz) mindre hedher ok gudhlike räzl än til hördhe Bil 345 . MB 1: 359 . - med gen. är gudhlikin oc hawer gudz rätzl MB 1: 446 . KL 150 . - fruktan, bekymmer. fik . . . dighar rätz vm sina sial Bu 18 ."],"e":["rädzl Ks 60 (150, 66). rätzl Bil 884 ; MB 1: 98, 359, 446, 459 ; Al 1888 . ","räzl . ","räsl Lg 467 . ","rälz Bil 610 . ","rädzil Bir 1: 294 . ","redzell SO 191 . ","rezel ib 101, 144, 191 . ","rezell ib 95 . ","razl Al 2462 . ratzl ib 1879), "]},{"a":"rädsl","b":"nn","c":"","d":["1) skrämmande, det som förskräcker, skräckmedel, hotelse. gudj til loff och fatig retuisse menniskor til bestandh och hwnget ok ospakom til rätzel loch neffsth STb 3: 346 ( 1498) .","2) rädsla, fruktan. är thz swa at fordömilse razil for thina stora oc manga synde skuld kombir i thing hogh Svkyrkobr 286."],"e":["rätzel . ","razil . Se Sdw 2: 1287)"]},{"a":"rädsla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["rädzla )"]},{"a":"rädsla","b":"nn","c":"","d":["räddhåga, förskräckelse. Pa (Tung) 36, 42."],"e":["rädzlä Pa (Tung) 36, 42), "]},{"a":"räf","b":"nn","c":"","d":["tak. " af räfeno dryp (för drypa) bränne stens drupa " Bir 4: (Avt) 178. viþ räfet (näml. likas) klostar folkt (för folket) ib. ib 181 ."],"e":[]},{"a":"räfliska","b":"nn","c":"","d":["kvinna från Reval. ss tillnamn. margit räffliska Stb 1: 182 (1478). ib."],"e":["reffliska )"]},{"a":"räflisker","b":"av","c":"adj.","d":["revalsk, från Reval. xij mark räfliska penningar FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.) . reffleske borgeren STb 5: 78 (1515). Jfr rävalsker."],"e":["reflesker: -e STb 5: 78 (1515) ),"]},{"a":"räflisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Revalsk, från Reval. i refliskom penningom Sd NS 1: 387 (1404, nyare afskr.). en räwelisc ortogh fore ix peningä ib 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . - abs. räflisker, Renvalsk penning. för tyretyo march rede peninga, fäm räflisk i örnom SD NS 1: 359 (1404, nyare afskr.). för fyrettyo marc swänska i refliskom peningom, hwar räflisk för fem peninger swenska ib 387 (1404, nyare afskr.). fore lxxx mark, iiij räfflisca i hwar öra ib 2: 80 ( 1409) . - Jfr rävalsker."],"e":["räwelisker )"]},{"a":"räformber","b":"nn","c":"","d":["1) revorm. (?) serpedo . . . rassormber (trol. felläsning för räfformber i förlagan) GU C 20 s. 573 . 2) tusenfoting? mulitpes . . . vermis habens multos pedes . . . räfformber GU C 20 (hand 2) s. 162."],"e":["räff- )"]},{"a":"räformber","b":"nn","c":"","d":["reform. " fore kladha oc räfform " LB 1: 97 . " thz dräpir räfform " ib. " om man far räfforma oppo fötir eller hender " ib 7: 289 . " for reff orm " ib 336 ."],"e":["reff ormber )"]},{"a":"räfsa","b":"vb","c":"v.","d":["räfsa. " räfsadho höö " Ansg 247 . " al the satan, som the hafdho räfsadh oc sammanburith ib. Jfr oräfsaþer. ""],"e":["räspa L. -adhe, "]},{"a":"räfsa","b":"vb","c":"v.","d":["straffa. " med dat. skal iak ga a mot idher . . . mz wredhe oc räfsa mz siwfallom plaghom " MB 1: 378 . " reps thinom wndhersaathe skellige mz mildhedh " Bir 5: 140 (jfr 144). Jfr oräfster."],"e":["repsa )"]},{"a":"räfsaqvinna","b":"nn","c":"","d":["räfserska, vinna som räfsar hö. item ɉ mark iiii reffsaquinna hwardera j ii dagha HLG 3: 131 (1529). ib. ib 137 ( 1529) ."],"e":["ressa- . ","reffsa- )"]},{"a":"räfsing","b":"nn","c":"","d":[],"e":["räsping )","räfsinga þing , "]},{"a":"räfsing","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32. 8 s. 19 f."],"e":[]},{"a":"räfskin","b":"nn","c":"","d":["räfskinn. RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195."],"e":[]},{"a":"räfskin","b":"nn","c":"","d":["rävskinn, , , , en rödan kiortil fodradan medh räfskin ATb 1: 93 ( 1458) . bryniwlff . . . oc jens brysting skattadhe et räff skin ib 3: 53 (1496). ib 287 ( 1515) . STb 3: 354 ( 1498) . "],"e":["räff- . ","reff- )","*räfskins benlinger , ","*räfskins kiurtil , "]},{"a":"räfst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) straff, bestraffning, straffande. hawm wi . . . hardhä räfst hööt SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1314, nyare afskr.). äru fälde vnder wara räfst ib 376 . at konunglich räfst härdhir sik ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1314, nyare afskr.; dessa båda sistn. ex. kunna äfven föras till 2). ther är hardhast räffst, som konungen är siälwer nässt (för nöfst) MB 1: 349 . han (konung el. höfding) skal ok wara jämn ok rätwis i domom ok räpstom sinom KS 78 (193, 86) . " han styrdhe riddar scap mz hardum rät ok räfst " Bil 392 . ","2) räfst, af konungen el. på hans vägnar utöfvad rättskipning, ting der rätt skipas (och äfven andra ärenden kunna afgöras af konungen el. å hans vägnar, räfseting, äfven vid fäfseting fungerande nämd. laather han (konung Karl) räpsth i swerige halla RK 3: . " til then dagh the haffua warit oppa reffstinne then tydh reffstatingh hals i tyurbo hundare " SD NS 1: 363 ( 1408) . " the gozin os laghleka wordho ather til dömdh oppa restenne (för refstenne) " ib 688 ( 1407) . " the godzin os laghlika wordho ater til dömpd vppa räfstomen " ib 155 ( 1402) . " ib 463 ( 1405). som äy wilde rät stande oc lydhe oppa the forscripna repst " GS 38 (1413, orig.) . thesse forescripna som ower repsteno sithia ib. " wi wele hafue kroghe . . . epter thy som biscoppen af strängenäs, laghmannen wor embitzman, oc the som owr räpstenä skule sitie, thökke nyttugha ware " ib 36 (1413, orig.). the ower räpstenä sitiä ib. " hwilket thesse tholff i räfstinne sato . . . ransakadho " SD NS 1: 324 (1404, nyare afskr.). ib 398 (1405, gammal afskr.), 400 (1405, gammal afskr.) o. s. v. - Jfr flärþungs-, härads-, konungs-räfst. "],"e":["räpst )","räfsta balker , ","räfsta koster","räpsta- )","räfsta þing","räpsta- SD NS 1: 386 ( 1404) . ","repsta- BSH 2: 35 ( 1396) . ","räfsting SD NS 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) ),"]},{"a":"räfst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) straff. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32. 8 s. 19 f. 2) räfst, räfsteting. Se Sdw 2: 1287. tha räffstirna hioldos i sudercöpunghe Sd NS 3: 74 (1415). colloquium . . . perlamänt oc räffsth (hskr: raffsth) GU C 20 (hand 2) s. 96. "],"e":["med art. räffsirna SD NS 3: 74 ( 1415) . Se Sdw 2: 1287), ","*räfsta bref , ","räfsta thing , "]},{"a":"räfunge","b":"nn","c":"","d":["= räfs unge. i ordspr. natskäua wit ok räfunga kostr äru odrygh KS 47 (119, 51) ."],"e":[]},{"a":"räghn","b":"nn","c":"","d":["regn. GU C 20 (hand 2) s. 109. Jfr slagh- (Sdw 2: 427), tima-räghn (Sdw 2: 658)."],"e":["regn )"]},{"a":"räghn","b":"nn","c":"","d":["regn. striit räghn Bil 158 . " sua mykit rägn com þa af himmom " Bu 522 . " tå reghn koma " KS 85 (209, 93) . KL 158 . MB 1: 170, 376 . Bir 1: 45, 2: 90 . RK 2: 7444 . Lg 3: 257, 264, 672, 714 . Jfr nadha räghn. "],"e":["rägn . regn: regnit MP 2: 53 . regna (i rim med fegna) RK 2: 7444 . ","räng KL 158 ; ","rängxsens Lg 3: 264 . ","rängh ib 264, 672, 714), ","räghns drupi","-dropi )"]},{"a":"räghna","b":"vb","c":"v.","d":["1) låta regna. abs. var herra rägnir iämlika iuir sädhena oc thornana MP 2: 53 . - oeg. med ack. räghner waar herra brännestens logha aff himpnenom MB 1: 194 . " jak !UDDA_TECKEN?: war herra) skal räghna idher brödh aff himpnom " ib 322 .","2) regna opersonl. olke syntis reghna gönum thornit Bil 722 . " han gik thör ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha " ib 793 . " tha badhe smiör ok räghne mädher " Al 3336 . KL 122, 312 . Bo (Cod. B) 344 . MB 1: 170 . ST 388 . RK 2: 9397 . " thz hade ey regnth alla the waar " ib 7446 . - oeg. med sakligt subj. räghndo saman haghel oc elder oc thordyna bräster MB 1: 300 . " godz rägnar ey j mwn " GO 842 . "],"e":["rägna . ","reghna . pres rägnir MP 2: 53 . räghner MB1: 194. räghne KL 312 ; Al 3336 . ","rägnar GO 842 . ","rengde RK 2: 9397 ; ST 388 . ","räghndo MB 1: 300 . ","regnth RK 2: 7446 ),","räghna nidher , regna ned. i morghin . . . skal iak !UDDA_TECKEN?: war herra) lata räghna nidher aff himpnom . . . haghel MB 1: 300 ."]},{"a":"räghna","b":"vb","c":"v.","d":["2) regna. opersonl. the trä . . . skal man tha genstan vatna . . . vm ey regnar Sex ekon tr 264 . - part. pres. nar wädhrrit sik athir wändhir, swa at thz wäardhir bläsande, räghnande ällir annorledhis SpV 455 . Jfr nidherräghna."],"e":["regna: -ar Sex ekon tr 264 )"]},{"a":"räghnbughi","b":"nn","c":"","d":["regnbåge. " jak skal sätia en bugha mällan himil oc iordh then som wi kallom räghnbogha " MB 1: 173 . ib 195 . Bir 2: 156 . Su 173, 368 ."],"e":["ränghbugi: -bugin Su 173 . ","räghnboghi: -bogha MB 1: 173 ; -boghin ib; -boghans ib 195 . ","rägn boghi: -bogho (för -a) Su 368 . ","räghnbogi: -bogans Bir 2: 156 . ","räghnboghi: -boghanom MB 1: 195 (jfr 517)), "]},{"a":"räghnbughi","b":"","c":"","d":[" GU C 20 (hand ","2) s. 45."],"e":["regn- )","regnbåge"]},{"a":"räghnbäkker","b":"nn","c":"","d":["regnbäck. lcompluuium GU C 20 s. 131 ."],"e":["regn- )"]},{"a":"räghndrupi","b":"nn","c":"","d":["regndroppe. Su 38, 404 . Lg 3: 257 . Jfr räghns drupi."],"e":["regn drupi Lg 3: 257 . ","räghndropi: -dropa Su 404 . rägn dropi: -dropa ib 38),"]},{"a":"räghnflodh","b":"nn","c":"","d":["skyfall, störtregn. Troj 208 ."],"e":["rägn flod )"]},{"a":"räghnfulder","b":"av","c":"adj.","d":["mycket regnig; fylld av regn, rendiger. pluuiosus . . . rägn fuller GU C 20 s. 461 . ib (hand 2) s. 12. widher thetta rägnfolla molnskyt liknas jomfrw maria MP 3: 488 ."],"e":["rägn- . ","-fuller . ","-foller )"]},{"a":"räghnogher","b":"av","c":"adj.","d":["regnig. " varder . . . sommaren regnogher " LB 7: 61 ."],"e":["regn- )"]},{"a":"räghnol","b":"av","c":"adj.","d":["regnig. " klarth wädhir oc . . . ey regnolt " LB 3: 109 . wardir . . . woren först thör oc sidhan regnol ib 192 . ib 193, 194 ."],"e":["regnol )"]},{"a":"räghnotter","b":"av","c":"adj.","d":["regnig. myket regnoth kalt wädher Pa 36 ."],"e":["regn- )"]},{"a":"räghnskur","b":"nn","c":"","d":["regnskur. GU C 20 (hand 2) s. 12."],"e":["rägn- . ","räng- JMÖ 60 )"]},{"a":"räghnskur","b":"nn","c":"","d":["regnskur. " the iordh som opta drikkir regn skurina (imbrem) komande ofuir sik " MP 1: 87 . " at ey skulu . . . rägn skura koma owir mik " Bir 1: 222 . ib 276, 277. PM 2: 262 . MB 1: 122 . PK 225 . Su 119 . af manga tara rägnskurom Bo 91 ."],"e":["rägnskur . ","rägn skur . ","regn skur. ","rengskur: -skura PK 225 ), "]},{"a":"räghnsky","b":"nn","c":"","d":["regnsky, sky. " all räghn skyyn aff himpnenom bradhnadho " MB 1: 170 . ST 388 ."],"e":["regn- ST 388 . räghn skyy),"]},{"a":"räghnvatn","b":"nn","c":"","d":["regnvatten. " KS 85 (209, 93). " LB 4: 341, 349, 353, 5: 80 . PM XLI, XLII ."],"e":["räghn wathn PM XLII . rägn watn LB 4: 349 . raghn wathn PM XLI . rägn want LB 5: 80 . rägh watn: -watne ib 4: 311, 353), "]},{"a":"räghnvädher","b":"nn","c":"","d":["regnväder. MB 1: (Cod B) 561 ."],"e":["rägn- )"]},{"a":"räghnvädher","b":"nn","c":"","d":["regnväder. PMskr 199."],"e":["regn- )"]},{"a":"räk","b":"nn","c":"","d":["i förbindelsen til räk(a), frisk, helbrägdda. SvKyrkobr 256 . " jcolumis starker ok wäl til räk " GU C 20 s. 1235 . - ss attributivt adj. badhe krankom ok tilräka människiom SvKyrkobr 256 ."],"e":[]},{"a":"räk","b":"nn","c":"","d":["Jfr aräk."],"e":[]},{"a":"räk","b":"nn","c":"","d":["frisk, helbregda. " hwilin idher ok hafuin nadhe til thäs ij ärin til räkä " Iv (Cod. B, C) 3468. giffwir gudh at han wardhir til räka SO 5 . ST 142, 447, 448, 449, 474, 507 . Bir 5: 79 . MD 349 . Lg 3: 7, 236 . " vart til raka (för räka) " MD 3600 . " wille til räka göra hans huld " Al 9482 . then läkiare ther thik forma göra til räka ST 362 . ib 147 . Lg 3: 258 . - väl til räka, d. s. thz lambith skal wara . . . helbrygdho oc väl til räka MB 1: (Cod. A 10) 555. ij skulin . . . dwälias härä ther til ij väl til räka ärä Iv 3590 . ib 5366 . KL 57 . ST 269, 280 . Lg 3: 253, 371 . - illa til räka, sjuk. tha wart hertogin illa til räka RK 1: 2946 . Ansg 205 ."],"e":[]},{"a":"räka","b":"","c":"","d":[" , se vräka."],"e":[]},{"a":"räkinskapare","b":"","c":"","d":[" tre primar oc tre sönnedaga äffter trättande dag iula, tredi sönnedagen är paaska dager thzta rymstaffs karla räkenskapare (för räkinskaper?) är Saml 27: 108 ."],"e":[]},{"a":"räkinskapbok","b":"nn","c":"","d":[" = räkinskaps bok. Stb 4: 44 (1505)."],"e":["rekinschap boch )"]},{"a":"räkinskaper","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) a conto, i avräkning. iiii mark jöns muremästare oppa nyian räkinskap Kumla kyrkas rb 94 ( 1511) . vtgifft . . . wordscriueren x mark pa renskap Stock Skb 35 ( 1517) . ib. ib 39 ( 1517) , 72 (1518), 82 (1519), 156 (1520). HLG 2: 74, 78 (1517), 79, 92 (1518), 104 (1519). item nilss i vraan xij öre !UDDA_TECKEN? arss hyra och xij öre fiik han mik pa rekenskap for syn vintherhwslön ib 3: 50 ( 1520) . - til räkinskap, d. s. wtgifft . . . hinrik stadztienere paa sin lön v mark til renskap Stock Skb 189 (1521).","2) uträkning, utredning. fandz thät med retten regenskap adh fornempde olaff ingemundzsons hustru war fornempde hustru kadrin sister dotter Uppl Lagmansdomb 90 ( 1493) . - Jfr kämmenära-, kämmera-räkinskaper."],"e":["räkenskaper . ","räkynskaper . rekinskaper: pl. -skapa Abbedal i Vkl 83. räghinskaper: -skap HLG 1: 60 (1453). regenskaper: -skap Uppl Lagmansdomb 90 (1493); HLG 2: 129 (1525). regneskaper: -skapen ib 144 ( 1526) . ","reneskaper: -skap ib 129 ( 1525) . ","reniskaper: -skap ib 3: 85 ( 1526) . ","renskaper: -skap Stock Skb 35, 39 (1517), 72 (1518) o. s. v. lib 295 (1511, Skip) o. s. v.), ","räkinskaps bok"]},{"a":"räkinskaper","b":"nn","c":"","d":["räkenskap, redogörelse. räkenskap taka oc horä . . . af fornäfndom landom oc jngyäldom SD 5: 567 ( 1346) . " andwardhom wi hanom makt warra foghata oc ämbitzmanna räkenskap höra oc the räkinskapa hördha fr oss föra " HSH 16: 4 ( 1369) . then rekenscap konungen krafde af hans fogda RK 2: 1708 . " jak kräfwir rekenskap aff ordhom " Bir 2: 198 . räkinscap . . . halda mz sinom thiänarom MP 1: 337 . þem rättän räkinscap gyärä . . . aff þöm jngäldom SD 5: 562 ( 1346) . " göra kompanommen klaran räkenskap aff skipsens räntho oc wthgiffth " PM XVI . göra gudhi räkinskap af allom sinom gerningom Bir 1: 236. ib 239, 2: 164 . KL 266, 274 . Su 241 . " scalt thu göra rekinscap for mina siäl " KL 87 . " for alla tyma fortapilse skulum wi räkinskap göra for gudz rätwisa dome " ST 2 . Lg 667 . " mz sua myklo mere rekenskaps byrdhe (onere compuationis) thyngis han " Bir 2: 128 . skyllughir . . . vndir rekinskap (ratiocianiis) ib 3: 147 . vardh han rasklica gripin vtan scriptamal oc sinna gerninga rekinskap (raticioniis) ib 2: 130 . - skriftlig räkenskap el. redogörelse. min fogotthe . . . wnflydde . . . medh min peninge och räkenskap BSH 5: 389 ( 1510) . biskopens räkinskapit (för -ir? den räkenskap som skall lemnas biskopen?) aff aboo vppa tha (utgår?) prosthadömet stander vti edh papir stickio j myna räkinskaps book FH 3: 66 ( 1445) . - Jfr pänninga räkinskaper. "],"e":["räkenskaper . ","rekinskaper . ","rekenskaper: -skap Bir 2: 164, 198 ; -skaps ib 128. ","rekenscaper: -scap RK 2: 1708 . -ar), ","räkinskaps bok","-book Bir 5: 96 ; FH 3: 66 ( 1445) . -bock),"]},{"a":"räkke","b":"nn","c":"","d":["kämpe. " margen ärlik räkky " RK 1: 1392 . margher räkke stark Al 3349 . " margh räkke röst ib 9723. marghe godhe räkkia " ib 3370 ."],"e":["räkky . ","-iar ) , "]},{"a":"räkkebalker","b":"nn","c":"","d":["långs huset gående bjälke på hvilken jagtfoglarne hafva sin plats? han slar nidh badha hök ok falka ok sätther vgglo a räkke balka MD (S) 230 ."],"e":[]},{"a":"räkkebolster","b":"nn","c":"","d":["långbolster, långdyna. en godh op reedh sengh med eth tydzth reckebolster I huffdebolster HSH 19: 165 ( 1506) . ib 167 ."],"e":[]},{"a":"räkkebolster","b":"nn","c":"","d":["långbolster, långdyna. " gifwer iag henne alla de sängia r och sängekläder, räkkebolstrar, hufwuddynor " FMU 5: 89 (1484, avskr.) . jtem tw rechia bolstra och ena wepa STb 3: 305 (1496)."],"e":["rechia- STb 3: 305 (1496) . pl. -bolstrar), "]},{"a":"räkker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Jfr R. Pipping, Soc. Scient. Fenn. Årsbok XXIII B n:o 1 s. 5 f., O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 140 ff. jönes räk eller budde J Buddes b 70 ."],"e":[]},{"a":"räkkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) räcka, uträcka, utsträcka. " pansus . . . vtuider ok räkter " GU C 20 s. 405 . - räkkia handena el. handene, räcka fram handen, ta i hand (ss bekräftelse på utfästelse o. d.). STb 1: 119 ( 1477) . therfore rekte han handene for xl (40) marck ib 181 ( 1478) . ib 353 (1482). 2: 164, 165 (1486). therfore rechte han handene for xl (40) marck eptir lagin ib. eodem die rechte mattis jensson . . . handene ath gaa vj (6) manna lagh, ath han ecke slog nic. jensson ib 187 (1487). ib 199, 200, 241 (1487) . rachte knwt . . . handena for xij (12) marck j tweböte for han högh poedher fisere ib 205 ( 1487) . ib 3: 332 ( 1497) , 412 (1499). SJ 2: 313 ( 1497) . - (?) jtem rechta niclis werkmester (härefter möjl. handena e. d. uteglömt) oppa nadh at han eke lottor koma manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . - Jfr under räkter. 4) nå få tag, påträffa. är skipaen thär staddher hwar han ey räkker kompanna PMskr 83. 7) intrans. räcka, nå sträcka sig. swa mykit, som clawus gambla frälse räcker mere i jordaschatten i hwittis, ther fore hauer han sin fulnad i kumboö SD NS 3: 441 ( 1419) . - om tid: räcka, vara. teh samu jord . . . vil iak vider kennas . . . ee men mik ofwit rekker SD 8: 205 ( 1362) . MP 4: 101 . swa länge thera liff räkker ib 131 . " hwilkins aminnilse räkkir ewinnelika " Hel män 180 . 8) intrans. räcka, räcka till, förstå. jach hafuer gifuit . . . eth godz til risabergha kloster . .. til messo wijns köp, swa lanckt thet kan reckia NMU 1: 108 ( 1431) . fore thy thz länger räkker skammen än fatighdomen Prosadiikter (Sju vise m) 127. thät (ɔ fem bröd och två fiskar) kan ey stort räkkia swa mykla folke MP 4: 270 . - refl. *räkkias, sträcka sig. hwar större är mothstandilsen thär räkkis hwghin innerlighare til gudhz SkrtUppb 68 . ","1) räcka upp, sträcka upp moyses räkte op en orm som han haffdhe aff eer malm giort SvKyrkobr 37 . - Jfr upräkkia, "],"e":["reckia . ","räkkir . ","räkker . ","rekker . ","rette STb 3: 412 ( 1499) . part. pres. räkiandhis JMPs 526. part. pret. räkter GU C 20 s. 405 . ","racht STb 4: 125 (1506)),","räkkia sik , sträcka sig. försth haffwa the (ɔ bergen) stadogasta höghet, räkiandhis sigh op moth hymmelen JMPs 526. ","*räkkia saman , nå att komma samman, nå till varandra. binth them (ɔ stutarna) . . . särdelis hwar fran androm ath the ey räkkia samman PMSkr 224 . ","räkkia til , räcka till, förstå. STb 4: 125 (1506). Jfr tilräkkia. ","räkkia up , ","räkkia ut . 3) utsmida järn el. metall till plåtar, stänger e. d. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 79. . . . latha räkke wth (2 fat järn) i teener BSH 4: 318 ( 1502) . sidh[an] slaas the materia (ɔ en legering av silver och koppar) pa städheno mädh hambrwm oc räkkis wth . . . til thes hon bliffwer alstingis tyn PMskr 515. Jfr uträkkia. - Jfr forräkkia."]},{"a":"räkkia","b":"nn","c":"","d":[" Jfr munka räkkia."],"e":[]},{"a":"räkkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) räcka, uträcka, utsträcka. adam räk[te] hand tel forbuþna fruk(t). for þy räkte guz son sina händar ok arm(a a) corsens arma Bu 139 . " han räckte . . . sina hand ifuir thän siuka " Bil 253 . " thu räkte (extendisti) thina hand " MB 1: 318 . " räkte piltin ihesus händrina aat foghlomen " Bo 9 . " han . . . räkkir halsin til thäs fula skalksins stupogrewans budhi " ib 82 . funno the . . . engen sa diarff at [han] et spiwt torde räkkia mote them Di 134 . " räk alla thina limmer " LB 7: 167 . hwart thera (näml. finger) . . . var ginstan färdhuct badhe at räkkia oc krympa Lg 3: 224 . - räcka, framräcka. räk handena ok giff päningin Bir 1: 195 . wij racte huar annen handen ther pa HSH 18: 77 ( 1497) . han sculle räkkia handh oc wara fonga RK 3: 782 . thenne breffuisere dynnys haffwer racheth megh handhen for kledhe och penningh (d. v. s. har trädt i min tjenst) poo edher vegna BSH 4: 309 ( 1502) . haffwde thee rachkth her knud handhen alle sammen ib. ","2) räcka, lemna. recte hanum sanctus marchus stang j händher Bil 256 . " badh räkkia sik spikin " Bo 210 . ey war thän mik räkte en dryk aff kallo watne Su 196 .","3) utsträcka, utbreda. " hans rykte war ower wärlden rakt " MD (S) 251 . ","4) nå, få tag i, påträffa. meth alla the preste ok clärka, ther han kunne fa ok rekkia SD NS 1: 449 ( 1405) . ","5) intrans. " uträckas, utsträkas? a them hans fingre. som räcte (kanske för han räckte, i hvilken händelse stället hör under 1; Cod. C han räcte 941) gen varom härra " Bu 55 . ","6) intrans. " nå, hinna. han kunde ekke hem rekkia " Di 12 .3. ","7) intrans. räcka, nå, sträcka sig. en biälke uar of skambar.. sua at eigh räkte þuart iui vägia motet Bu 416 . til thäs hon (handen) räkte aat boronne Bo 200 . " rekkiandis fra höxsta hymelom oc nedhir til jordhinna " Gr (Cod. D) 392 . " kiortilin hulkin som fordhom rakto til fotanna " Bir 2: 70 . ib 1: 288, 2: 133 . i thomptinne . . . som räkker nidh fran steenhuseno oc i siön SJ 4 ( 1422) . " tron som swa stor var at hon räkte (se extenderet) ämuäl alt til dottor hänna " Bo 112 . om tid: räcka, vara. thässa höghtidhenna glädhi räkte alt til piniz dagha Bo 254 . MP 2: 50 . " hans gode tro ey lenger racte " RK 2: 5229 . " thz räkte tyma twaa för än the kunde them om kull slaa " ib 3: 2334 . thz räkte them ful margha dagha Al 4147 . " j the äwinnelika äro oc frögdh som . . . idhir skal räkkia for vtan ända " ST 22 . " for dagen grydde oc natten ey ragte " RK 2: 9399 . - om antal: uppgå. thera tall som slagne varo räkte til lxxvM män MB 2: 195 . ","8) intrans. räcka, räcka till, förstå. vinit räkkir äkke längir Bo 60 . SD 5: 563 ( 1346) . RK 2: 428 . " huat som öled ther ey klachte wäter thom tess bäther ragte ib 9242. swa lankt the päninga kunno at längsto räkchia " SD NS 2: 48 ( 1408) . " swa lankt the litla jordhinna afradh kan arlecha här epter rächia " ib 64 ( 1408) . VKR 42 . Bir 5: 120 " ey räkkir min makt til thetta " ib 4: 22 . the !UDDA_TECKEN?: twe skillinga) kunno thic ey länge räkia KL 295 . " at fornäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til räkker (för räkker til) vpphaldz þy sama storä lyuse " SD 5: 564 ( 1346) . " swa mykit goþz som þer til räkker ib. vm timin räkkir ey " Bir 2: 203 . ","1) räcka, vara? hans sorgh hans graat hans hardha laat räkte honum swa länge aat Al 2882 .","2) räcka till, förslå. här vanskas vinit thy at thz räkkir äkke aat Bo 60 . Bir 5: 120 . MD 355 . RK 3: 124 . " thz räkkir oss allom ekke aat " ST 478 . " at födan räkkir ey aat thy aareno (för det året) som äptir kombir " Bir 4: 32 . Jfr at räkkia.","1) räcka upp, sträcka upp. räkte op badha sina arma MB 1: 325 . " räkte op sina händer " Al 3543 . KL 247 . " wylin i saa göra tha räkkin opp idhra händher " RK 3: 2207 . " räkker thu opp tith hwffwdh " LfK 141 . ","2) räcka upp, nå. en litin stighi . . . som räkte op thiit fötrne skullo fästas Bo 199 . a enom stighia hulkin som stodh a jordhenä ok rakte op til himelin Bir 2: 273 . " war thz (gräset) högt i sin wäxt räkkiandes oss opp ena alin i sinne högdh " Lg 3: 463 . ","2) sträcka sig ut, nå ut. the spikane räkto lankt vt (protendebantur) owir korsins bool Bir 1: 268 . "],"e":["räkia KL 295 . ","rakte Bir 2: 273 ; " jfr fram-, up-, ut-räkkia. racte " RK 2: 5929 ; HSH 18: 77 ( 1497) . ","ragte RK 2: 9242, 9399 . ","rakto Bir 2: 70 . ","räkte . ","raktho MD 38 . ","räkto Bir 1: 268 . ","rakt MD (S) 251 . ","rachkth BSH 4: 309 ( 1502) . racheth ib),","räkkia sik , sträcka sig. rör licamen oc räk tiik wel LB 7: 167 . räkkia at, ","räkkia fram , ","räkkia til , räcka till, förslå. diäflinom räkte ekki pärmanit til at skriwa KL 81 . " gamol jngiäld ok krononna goz ok the räntor som tilhöra konungxlicom fatabur the räkkia ey til at styra ok väria rikit " Bir 3: 430 . " vm timin räkkir til at äruodhe " ib 2: 203 . Su 434 . Jfr til räkkia.","räkkia up , ","räkkia sik up , sträcka sig upp. Lg 3: 13 . ","räkkias up , sträcka sig upp, resa sig. alexander räktis op i siin säng Al 10453 . - Jfr up räkkia.","räkkia ut , räcka ut, sträcka ut. räkte piltin ihesus wt armana til modhorinna Bo 7 . " nar i räkkin wt händrina " ib 146 . " räkte vt tungona " KL 124 . MD 38 . räkte vt owir han (fisken) nätit Bir 2: 231 . rikesins duk räkte han wt (utbredde) fast RK 2: 2770 . räkkia wt (sträcka, utdraga) hans lidha moot MD 197 . ","räkkia sik ut , sträcka sig ut, räta ut sig. hwart thera (näml. finger) . . . räkte sik vt Lg 3: 224 . - Jfr uträkkia. - Jfr af-, ivir-räkkia."]},{"a":"räkkilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uträkkilse. "],"e":[]},{"a":"räkkilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fram-, ut-räkkilse."],"e":[]},{"a":"räkkio naghle rekke","b":"nn","c":"","d":["ett smidesredskap? eric pedersson oc niels smidh skattadhe . . . ij hambrar, en rekke (i radslut) nagla, en bredh kniff ATb 3: 66 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"räklinger","b":"nn","c":"","d":["i smala stycken skuren och torkad helgeflundra. ätha . . . räkling LB 1: 96 ."],"e":[]},{"a":"räkna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) räkna, tälja. " at räkna oc tälia alla leui sönir " MB 1: 338 . ST 10 . hwart fotstighit . . . skal jak rekna Bir 3: 456 . Al 1433 . " then daghin skal tyswar räknas " MB 1: 64 . - abs. ey war swa langer time mellan decium ok theodosium en man räknar rät Bil 434 . ","2) uppräkna. " en af the ärlicu kirkiunna herrum som gennadius räknar oc scrifuir aff " Bil 281 . " räkner iak henne (ɔ: ärcebyscops släkth) " RK 3: 314 .","3) räkna, hänföra. " thz räkans til fanyte glädhi " Bo 135 . " then timin räknas ok mällan andelik thingh " Bir 1: 238 . ","4) tillräkna. " rekna the ok til scrifwa meer stridhinna sighir sine fromhet än gudz dygdh " Bir 3: 408 . " thz skulde hänne räknas andelika swa som hon hafdhe likamlika tholt mz hanom alla hans pino " Su 382 . " räknä them ey the synd the giöra a mik " KL 144 . " thz reknadhis (reputatum est) honom til rätuisio " MP 1: 8 . " räkna thz oss hänt är os til fördömilse " MB 2: 296 . " räknas (imputantur) thik annars synde " Ber 206 . ","5) anställa räkenskap, räkna, förfara. mädhan swa hardelica är räknat mz them maktogha (tam dure in potente illo aniadversum est) Bo 124 . ","6) göra räkenskap för. räkne tho fore idher iämfulla gerning MB 1: 288 .","7) räkna, i räkning upptaga el. antaga. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas thrigia handa manna lifnadhär här i wärildene KS 3 (5, 3) . ","8) räkna, beräkna, uppskatta. räknadhom skadhanom (computatis dammis) Bir 3: 401 . ","9) taga i beräkning, taga i betraktande, eftertänka. badh han räkna huru vsal han war ok huru veldogher wrdhin Bil 658 . " hwa som räkna wil all thera dygd Rk 1: 2722. 10) räkna, anse han reknadhe sik wara owärdhoghan " KL 23 . Bir 1: 103 . " räkna sik enkte värdha " Bo 3 . " räkna hon sik oc vil af androm kallas slögh " ib 17 . " räkna thik hawa sten hiärta " ib 193 . waro gawo. hwilka þw förra reknaþe söta oc þäkka KL 187 . " at vrsaka synde oc räkna them litzla " MP 1: 173 . " räknande smälekin äro. obrygdhilse glädhi. nidhrilse oc afsätilse ophöghilse " Bo 110 . " annar hulkin jak reknar min son " Bir 2: 249 . Bo 30, 192 . Bir 1: 232, 2: 186, 187, 3: 34 . RK 2: 3197 . " thet skal räknas (computabitur) hänne swa stoor synd som hon hafde röuat mädh öfuer välle klädhe af mynom fattikom mannom " VKR 76 ; jfr 4. Bir 4: 32 . " han . . . räknadhis som wtwrakin fwl skiptingir " Bo 30 . " vm vi räknadhom thz nu swa som framfarit " ib 37 . Bir 1: 204 . rekandne min ordh oc mina gerninga for änkte ib 2: 25 . war räknadh för the qwinno som nw kallas en söta roos MB 2: 5 . " at the skulden reknas wara dräpne aff röwarom " KL 107 . " the räknadho them al vara tappadh " Bo 85 . " räkna min ordh wara sorgh ok fafänga " Bir 1: 10. ib 53, 204, 232, 3: 457 . VKR XIII . Ber 17 . " thz räknar han sik siälfwom gifwas ok göras " Bir 1: 225 . " räknande at han dyrfdhis wanlika af sinom eghnom fundom ok dyrfwe at tala " ib 209 . " at han vili ey räknas (aliquid reputari) vtan forsmas oc miswyrdhas " Bo 31 .","1) sammanräkna. " MB 1: 64. "","2) jämföra. " wi maghom räkna oc lika twa synder saman, ena widh andra wi maghom oc räkna saman twa syndogha män " MB 1: 139 . "],"e":["rekna . ","rägna: -as Ber 17 . ","räkna sik , anse sig vara något stort, upphöja sig. loffuar ey sancte paual sik ällar räknar sik af sinne predikan LfK 173 . ","räkna at , räkna efter. nar wi räknom aat hwru länge wi haffwom warit i clostreno LfK 145 . the . . . raknadhe (för räknadhe) ath Di 254 . ","räkna saman , ","räkna til , tillräkna. räknas allom almoghanom til, hwilkit en man enast giordhe MB 2: 17 . Jfr til räkna. Jfr af-, up-, ut-räkna, äfvensom oräknadher, oräknande."]},{"a":"räkna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) räkna, tälja. . . . hwart bodharwm räknade 8 alna a längdena VKJ 9 ( 1447) . - abs. item nw nor oc swdher wt medh torgheno räknande hafwer clorstrit (!) 6 bodher VKJ 8 ( 1447) . " giorde hans matschap . . . ok rekinshap fore sin vpbördh ok uthgifft, tet ene mote tet andra rechna[t] " Stock Skb 296 (1510, Skip) . - inräkna. gaffz bysseksytterne xxiiij mark; j the iiij oc x mark löper xviij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j samme peninga j theris lön Stock Skb 161 ( 1520) . 5) anställa räkenskap. tha räknadom wi medh jönis störbyörnsons hustrv om the bodirna som jönis bygt hade ath stadenom tha war hon betalad oppa vj mark när ATb 1: 224 ( 1458?) . STb 1: 383 (1482), 3: 188 (1494). tha radet rechnade med kemmenerenna jöns nielsson och jöns amwndhson, tha bleff jöns nielsson til achters pa alle sine vtgifft pa stadzsins vegne lxxV march Stock Skb 292 (1503, Skip) . - avlägga räkenskap. at thw . . . viyrdher vt af the men . . . firätighä markä af hver therrä til war en sak . . . ok ther af skalt thv räknä herrä throtä päterson riddare ther wart rath är Sd 8: 72 (1361). fore at han wil ware j lubeke medh sin rekinscapz (!) nw medh tet aller förste . . . och rechne medh hanom som gielden til lywde STb 2: 481 (1490).","6) göra räkenskap för. hulket skot . . . reknades j borgemesteres och ganske raadsins nerware Stock Skb 71 ( 1518) (möjl. att föra till 1). 10) räkna, anse. vidher thätta pila trät räknas ok liknas the människio som jnga goda ok staduga roth haffuer MP 4: 150 . 11) räkna, granska. tha regnades kemmenerana rekinskap bade vpbördh och vigiffth Stock Skb 292 (1503, Skip) . "],"e":["rekna . ","rechna . regna: -ades Stock Skb 292 (1503, Skip) . -ar. -ad(h)e),","*räkna in , ","*räkna til , ","*räkna up , uppräkna. JP 14 . SkrtUppb 382 . Jfr upräkna. Jfr for-, inne-, ivir-, saman-räkna samt o-, oforräknahder och oräknande."]},{"a":"räknan","b":"nn","c":"","d":["2) uträkning. " äptir släktinna räknan (per supputationes cognatioonum) " SpV 370 . - Jfr släkträknan."],"e":[]},{"a":"räknan","b":"nn","c":"","d":["sätt att räkna, uppfattning. äptir världinna reknan Bir 2: 283."],"e":["reknan )"]},{"a":"räknare","b":"nn","c":"","d":["compotista . . . räknare GU C 20 s. 132. Jfr pänninga-, släkta-räknare. "],"e":["*räknara konst , "]},{"a":"räknilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upräknilse."],"e":[]},{"a":"räkning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uträkning."],"e":[]},{"a":"räkning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ätta räkning (Sdw 2: 1154)."],"e":[]},{"a":"räkning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) räkning, räknande, sätt att räkna. äfte þässe räknig var hänna aldar þässa hems tu ar sik siutighi ar Bu 12 . " vtan räkning " MB 1: 64 . " thässe räkning mz bisext " ib. " mz iämpne räkning " ib 425 . ","2) räkning, tal, antal. är han ey j tali älla rekning mz thom som äru fordömde Bir 2: 258 . ","3) uppräkning, rad, kedja, slägtkedja. aff eensamins set släkt wiliom wi först tala oc leta henna räkning til war herra siälwan MB 1: 2 . ","4) räkenskap, redogörelse. " räkning göra " Bu 415 . " hiolt rägningh mz them " Bil 725 . " iämpfull räkning haltz mz os om gärningina " MB 1: 288 . - skriftlig räkenskap. skriua ok tydha bref . . . ok räkninga KS 51 (130, 55) . " wäl förstanda sin bref ok rekning " ib (131, 56) . ","5) sätt att räkna, sätt att se en sak, åskådningssätt, uppfattning. äptir världinna räkning Bir 2: 283 . MB 1: 147 . ","6) förhållande. " är vändeligh räkning mällan nakath oc alzänkte " MB 1: 35 . om första mannin war annor räkning ib 146 . thu skalt wara änkte j äwerdhelika andelika thinga räknng ok til syn (rspectu spiritualitum aternorum) Bir 1: 400 . - förhållande, ordning. hwart thing faar alla sina fulkompnilse äpter sinne natwro . . . tho mz thässe räkning at then som ärlikaster är som gudh siälwr, han är fulkomin aff sik siälwom . . . oc the creatwr som honum är likast oc ärlikast, hon är fulkompnast aff hans nadhom MB 1: 126 . - Jfr ars-, iordha-räkning."],"e":["räknig Bu 12 . ","rekning . ","rägningh Bil 725 . -ar),"]},{"a":"räkningskaper","b":"nn","c":"","d":["räkenskapk redogörelse. vi skulum göra räkingssap for gudhi . . . af allo waro liwärne KL 261 . ib 318 ."],"e":[]},{"a":"räkt","b":"nn","c":"","d":["Jfr afräkt."],"e":[]},{"a":"räkta","b":"av","c":"adj.","d":["rätt, legitim, i lagligt äktenskap född. witha han (lärgossen) wara äktha ok räktha SO 49 . ib 61 . " äktha ok räktha födher " ib 15 (ordet kan här fattas adv.). Jfr rätta, adj."],"e":[]},{"a":"räkta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr anräkta."],"e":[]},{"a":"räkta","b":"av","c":"adj.","d":["rätt, legitim. för:ne niclis ruges brödersoner och hans rethe neste arffuinge STb 4: 369 (1514). - legitim, i lagligt äktenskap född. hanis . . . är äkta ok rekta bade aff fader ok modher STb 1: 108 (1477). thet war hennis son äckta och räkta ib 302 ( 1481) ."],"e":["rekta )"]},{"a":"räkter","b":"av","c":"adj.","d":["rätt, rätt beskaffad, riktig. (?) ath szaligh artewik weydeman skyldigh war rekter skuld lxxviiɉ mark STb 4: 366 (1514) (möjl. att föra till räkkia 1 = skuld för vilken man »räckt handen»). pa recthan radstwgo dag ATb 3: 124 ( 1520) ."],"e":["rekter )"]},{"a":"rämen","b":"","c":"","d":[" , se ramber."],"e":[]},{"a":"rämia","b":"vb","c":"v.","d":["brumma. " tager til ath rämya och rythaa i tarmomen ynnatil " LB 7: 74 ."],"e":[]},{"a":"rämia","b":"vb","c":"v.","d":["2) kraxa, skria. Prosadikter (Sju vise m B) 217 ."],"e":[]},{"a":"räna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) röfva, med våld borttaga. med sakens (det bortröfvade föremålets) ack. en röfuare ränte ens manz goz Bil 697 . Bir 3: 46 . " han haffwer henne ränt mz wald " Al 8027 . - med personens dat. och sakens ack. þu hauar . . . ränt hanom rike ok vald Bu 13 . med sakens (det bortröfvade föremålets) ack. och personens beteckning föregången af prep. af. han hafwer . . . alt thz wi attom aff os ränt Al 1368 . mina husfrv haffwer han aff mik ränt ib 7883 . ib 1650, 6618 . Lg 37 . " at thz vardher ey aff os ränt " Iv 4270 . - med personens beteckning föregången af prep. af (med underförstådd sakbeteckning). han thörffte ther aff ängom räna Al 5265 . " riuer han ok räne af spakmände ok almogha, ther han må sik widha födha " KS 73 (179, 80) .","2) råna, röfva, beröfva, plundra. med personens ack. som sina syster vilde räna Iv 4782 . Bir 3: 46 . Su 125 . med personens (det beröfvade föremålets) ack. och sakens gen. ränte han sins ämbitis ok prouento Bu 29 . räner hauet sins mäghins ib 505 . " räntar sins goz " ib 173 . - med personens och sakens ack. gudh ränte thik thänktan hedher MB 1: 416 (thik är dock här möjl. att fatta ss dat., i hvilken händelse stället hör under 1)."],"e":["rana: -es Su 453 . ranä L.","-ir , ","-te , ","-ter . ","med personens","räna bort , "]},{"a":"räna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) röva, med våld borttaga. med sakens ack. ok swa synderens siel then dagh ok stundh hon ey forser . . . ränes aff dödhenom J Buddes b 163. - med sakens ack. och personens beteckning föregången av prep. af. han ränade katerina papegwya aff stadztienarene STb 1: 220 (1479).","2) råna, röva, beröva, plundra,. med personens ack. och sakens gen. Se Sdw 2: 1287. "],"e":["-ade STb 1: 220 (1479) . supin. ränt RP 2: 203 ( 1390) ),","*räna utaf , = räna 2. med personens ack. och sakens gen. el. ack. thu människia skalt ey röffua eller räna thin jämcritins hans godz eller päninga vth aff MP 4: 67 ."]},{"a":"ränare","b":"nn","c":"","d":["röfvare, våldsverkare, skändare. the som ränara (violatores) waro j theris besmittilsom MB 2: 160 ."],"e":[]},{"a":"ränare","b":"nn","c":"","d":["rövare, våldsverkare, skändare. plundrare. dödhramanna ränara SvKyrkobr 354 ."],"e":[]},{"a":"ränder","b":"","c":"","d":[" Jfr bla-, gul-ränder."],"e":[]},{"a":"ränilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bortränilse."],"e":[]},{"a":"ränna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta (häst) löpa, rida. med dat. han rende catum heste Bil 375 . " ridha ok ränna hästom " KS 53 (136, 57) . med ack. han rände sit örss ifuir ena bro Bil 256 . the haffdo thera örss swa ränt RK 1: 2199 . Iv 2753 .","2) ränna, drifva, stöta. " tag en varm folka lort . . . oc ren j halsen " LB 7: 259 . ","3) ränta, uppränna, varpa. swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thadhrin är i wänd GO 1015 . ","4) hälla, gjuta. " lot swaeter ther (i flaskan) ränna " Al 9961 ."],"e":[]},{"a":"ränna","b":"vb","c":"v.","d":["ränna, löpa, skynda, särsk. skynda till häst, rida, spränga å stad. rändo äfte them a wiwallom KL 297 . " slo mz spurum hästen . . . ok rände som mäst han matte " Bu 156 . rändu ok (foro) epter hanum Bil 328 . " han rände fast " Iv 444 . " til mit örs var iak ey seen iak sprang a bak ok rände aff stadh " ib 448 . ib 742, 750, 3342 . Fr 549, 1559, 2790 . Al 789, 790, 2342, 2345, 2361, 2367, 2865 . Va 24 . RK 2: 3712, 5727 . " han lopp så fast som iag mz hästen rände " ib 3: (sista forts.) 4847 . " at jnge ridhande skwlw ränna wth fran härenom til ath taka rooff " PM 39 . renna äffther rooff ib. " lot badhe ridha ok ränna " Al 2539 . MD (S) 256 . RK 3: 453 . " mädhen the saa ränne then ysen stoor " ib 455 . " the ränna oss än i herbergit hem " ib 1: 2257 . - vid anfall i strid el. envig. the rände mz stakar wthan järn RK 3: 77 . " rännir hanum swa rasklika a " Iv 3361 . " rasklika moot the riddara rände " ib 3346 . rendejfalantin them j mot Va 31 . " rendo at them swa skiwtelika " Fl 27 . Iv 3123 . MD 192 . " han rände strax til them " Di 67 . ib 70, 145 . " tha rende en thera til diwret mz sin glauio " Va 24 . - vid tornerspe. rännir honum rasklika ij geen Fr 1814 . " mot herra orik rände " ib 1691 . ib 1667, 1864 . ränna diost Al 3865 . - springa, framrusa. om hästar. moth rännanda hästom PM 5 . "],"e":["renna . -ir, -de),","ränna sik , = ränna 1. han rännir sik op mot thz bärgh Fr 2793 . ","ränna nidher , ränna ned, rida ned, trampa ned. tha rände huar en annan mid RK 1: 4098 . ","ränna saman , rida mot hvarandra, sammandrabba. rende saman badhä swa fast Va 32 . Jfr saman ränna. ","ränna til hopa , = ränna saman. Di 18 . ","ränna til saman , = ränna saman. Di 18 . Jfr til saman ränna. ","ränna um kul , rida om kull, genom ridt stöta omkull. rido ouer skogen oc rände om kull osantrix paulun Di 33 .","ränna undan , löpa undan, skynda undan. alla mz honum rände wndan som moln sky RK 3: 1822 .","ränna äptir , skynda efter. Al 5527, 7395 . - Jfr rinna."]},{"a":"ränna","b":"nn","c":"","d":["Jfr hughränna."],"e":[]},{"a":"ränna","b":"nn","c":"","d":["ränna. " j mark kirkiospeneren fföre rennanä " Kumla kyrkas rb 68 ( 1494) . PMskr 266. Jfr vatu-ränna (Sdw 2: 940)."],"e":["renna )"]},{"a":"ränna","b":"vb","c":"v.","d":["ränna, löpa, skynda, särsk. skynda till häst, rida, spränga åstad. Se Sdw 2: 1287. tha wil iak ränna i mote them (ɔ: hästarna) oc löpa ower twa oc pa then thridhia oc taka fyra äple lmädhan the ränna sit skedhe Prosadikter (Karl M) 256 . " tha then wnge härre nalkades garden gaffwan han sigh och syth sälscap til rännande medh spänth jn for poorthen och badh lathä wp for sigh " GPM 2: 21 ( 1508) . - vid tornérspel. tänne riddaren hade störste löst til spärrännyngh och thy hadhe han entidh manga til hopa kalladh som skullo ränna spär Prosadikter (Sju vise m C) 234 . JMPs 348. "],"e":["*ränna bort , ränna bort, rida bort. PMskr 158. ","*ränna fram , ränna fram, rida fram. när then (ɔ hären) kombir til fiendana häller mäste delen til baka och nokre faa ränna fram oc pröffwa hwath the kwnna göra pa fiendana oc sidan ränna ather borth PMskr 158. ","*ränna til , rida emot, anfalla (till häst). Se Sdw 2: 1287. ","ränna tilhopa , rida mot varandra, sammandrabba. neptolomus oc archliegus rände tiilhopa och stötthe hwar annan aff hästena Troj 154 . ","*ränna umkring , rida omkring. PMskr 153.","ränna um kul , ränna omkull, rida omkull. manga rände han om kwld oc manga drap han Troj 193 . Jfr umkulränna. - Jfr be-, (Sdw 1: 95), for- (Sdw 1: 298), kul-ränna samt snarrännande och rinna."]},{"a":"ränna","b":"nn","c":"","d":["ränna. " smaa pipor äller rännor, ther watnet latha wpgynom sigh dragha " Lg 823 . Jfr vaturänna."],"e":[]},{"a":"ränna","b":"vb","c":"v.","d":["2) ränna, driva, stöta. somlia sargadhe han, oc somliga rände han aff hästen Troj 110 . - Jfr afränna. "],"e":["-de . ","*ränna in , driva in, kasta in. stöth tör eke äple j pwlwer . . . oc rän jn j stokken til bin PMskr 302."]},{"a":"rännande","b":"nn","c":"","d":["rännande, snabb ritt. mz tygelen styrde han syn häst j mot honom j fwlt rännande Troj 30 . ib 124 . Jfr ränning."],"e":[]},{"a":"rännande","b":"nn","c":"","d":["Jfr anrännande."],"e":[]},{"a":"rännare","b":"nn","c":"","d":["lättbeväpnad krigare, särsk. förtruppen tillhörande ryttare. hans rennara ginstan öffuer brona ridha RK 2: 2489 . " marsken war tess ey wara for hans rennara pa brothen wro " ib 4203 . Jfr skidhrännare."],"e":["rennare )"]},{"a":"rännare","b":"nn","c":"","d":["löpare, lättbeväpnad krigare, särsk. förtruppen tillhörande ryttare. - ss tillnamn. Se Sdw 2: 1287. jönis rennare NMU 1: 67 ( 1381) . KTb 138 ( 1413) , 71 (1433). ATb 1: 199 ( 1464) ."],"e":["rennare )"]},{"a":"rännebaner","b":"nn","c":"","d":["1) den af lättbeväpnade bestående förtruppens baner. han (kon. Karl Knutsson vid infallet i Skåne 1452) sagde sidan hwariom som han skulle wäre fforst. skyrännae sa rännebaaner RK 2: 8591 .","2) den afdelning af hären som samlades kring förtruppens baner, förtrupp. sit ennebaner haden fra sik sänth RK 2: 8867 ."],"e":["-baaner )"]},{"a":"rännebom","b":"nn","c":"","d":["slagbom. " taghar han kom vtan then renneboom " RK 1: 1588 ."],"e":["-boom )"]},{"a":"rännesten","b":"nn","c":"","d":["rännsten. " warth en aff thim slagin wm kwl och ffiöll nidhir i rennestenin " ATb 2: 175 ( 1481) . nils skall wende renestenen aff karl gulsmetz pört och genom sin agin porth STb 5: 146 ( 1517) . ib 149 ( 1517) . ib 294 ( 1520) . Jfr ränsten. "],"e":["renne- . ","rene- STb 5: 146 (1517) . rende- STÄmb 229 (1540). renno- KTb 86 (445)), ","*rännestens trumba , "]},{"a":"rännesten","b":"nn","c":"","d":["rännsten. " " SJ 109 ( 1441) . LB 7: 305 ."],"e":[]},{"a":"rännestävel","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1287."],"e":[]},{"a":"rännestövel","b":"nn","c":"","d":["stöfvel som begagnas vid torner spel? I par ræimestøvlæ (hvarvid i not anmärkes: ²kan läsas: rænnestøvlæ²; sannolikt den rätta läsarten) SD 4: 711 (1340?)."],"e":[]},{"a":"rännevand","b":"nn","c":"","d":["drägt som bäres vid tornerspel och lekar? lekarom gik ther wel i hand thera tekkia ok thera ränne wand war brwnt ok halfft baldakin ok wel fordrat mz ykorna skin RK 1: 2195 ."],"e":[]},{"a":"rännevidher","b":"nn","c":"","d":["gärdsel? Se Sdw 2: 1287."],"e":[]},{"a":"rännevirke","b":"nn","c":"","d":["stötverktyg, murbräcka? aries vädhor ok ränne wirke GU C 20 s. 35 ."],"e":[]},{"a":"rännil","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatu rännil."],"e":[]},{"a":"ränning","b":"nn","c":"","d":["Jfr an-, hugh-ränning."],"e":[]},{"a":"ränning","b":"nn","c":"","d":[" L. = rännande. strax styrde han syn häst j flygande ränning j mot honom Troj 29 . Jfr spärränning."],"e":[]},{"a":"ränsten","b":"nn","c":"","d":[" =rännesten. ATb 1: 285 ( 1468) . StÄmb 229 ( 1540) ."],"e":["ren- )"]},{"a":"ränta","b":"nn","c":"","d":["periodiskt utgående avgift (ss arrende, hyra o. d.); periodiskt inflytande inkomste el. uppbörd. först at stadhin stokholm hafve ok äghe . . . vaghena oc klädehusit, thera ränto oc all annor stadzins ingiäld oc ränto UrkShist 1: 3 ( 1436) . " ränthan aff henne (ɔ kornboden) arligha 7 march " VKJ 8 ( 1447) . ib. "],"e":["renta . ","rentha )","tha som räkiskap giordis tha stodh i geen aff räntunne matis gulsmidh xij öre bodalegho (. s. v.) ATb 1: 273 ( 1467) . tha tilbindir jach mik . . . swa got gooz, j swa godho läghe oc mz swa myklo rentho j gin giffuo Neuman Vokbal l81 (1474). halstins hustrw modher . . . satte skipper jenisse hustrv eth laxafiske till rentto STb 1: 47 (1476). engin haffui badzstuffw pa malmane til rentto widh sina xij (12) marck ib 475 (1478, Burspr) . " met alla kirkione och kirkieherrins räntho ok rettoghet " Svartb 532 ( 1477) . faar clokkaren aarligha . . . ena finska lästh rogh gambla räntha ÅK 63 . " thy han ey haffde makth giffwa nogh räntho til war ordans personor " PMBref 334 ( 1519) . - ränta, avgift för el. avkastning av (inel. utlånat) kapital. gik peccow lagh, swa ath han aldre nogan tiidh wiste nogra räntta wara i sith hws, som synnedagx almosande tilhörde STb 1: 6 (1475). tha wort swa schattat eptir rentona offuan och neden i then halffuan huss delin som michel hauer offuer hoffuud pa iiijc lx (460) marcker stocholmeske SJ 2: 104 ( 1487) . " hwat sidden offuer är, schal ganga pa renta barnom til bestand STb 3: 348 (1498). the iijc mark hade . . . erick hansson jnne medh sig pa arlige renta " ib 458 ( 1499) . viderkendes rawal . . . sigh haffue c mark aff oleff . . . j sit hws pa arlige v mark rentta ib 4: 18 ( 1504) . . . . aff the renthe, som the haffua ÿ varth hus HLG 2: 5 (1509). - Jfr färio-, hus-, iärn-, stads-, tomta-ränta. ","*ränta pänningar","renta- )","*ränto pänningar","*ränta skrivare","renta- )"]},{"a":"ränta","b":"vb","c":"v.","d":["1) avkasta, giva ss avkastning. . . . ena gatubodh . . . hon ränta om arit iij mark thän tiidh hon leghis KTb 5 ( 1430) . " swa manga lykkior, som wp ärw giordha aff thässom for:dom attwnghum, the räntha swa mykla afskuld, som thär wppa sas " VKJ 10 ( 1447) . ib 11 ( 1477) . gardhen som star wppa stadzins tompt och aarligä renther stadenom ij (2) marech i tomptöre SJ 2: 232 ( 1493) . STb 5: 304 (1513, Bil). - lämna ränta. hon gik til skaapit oc tog fram pᵍᵃ oc olaf sagde til henne faa mik flere peᵍᵃ fram thetta räntar inte ATb 1: 259 ( 1467) .","2) tillfalla ss ränta? först at stadhin stokholm hafve ok äghe . . . vaghena oc klädehusit, thera ränto oc all annor stadzins ingiäld oc ränto, som stadhen af alder räntat hafver oc än ränta kan UrkShist 1: 3 ( 1436) . - Jfr oräntadher."],"e":["rentha: -er SJ 2: 232 (1493) . pres. ränta KTb 5 81430)),"]},{"a":"ränta","b":"vb","c":"v.","d":["afkasta, gifva ss afkastning. lothe sith gotz sik tho ränta sölff ok gul RK 1: 284 . " al then skat swerige hade förra rentat " ib 2: 7314 . " balsamum oc mirram ther hänta som the landin plägha ränta " Al 10524 . som ränta arligha aars 1/2 marc wekt SD 1: 444 . " een gardh som ränther tolff öra wikt " ib. " affgiällit aff gozeno swa mykit thet rä[n]tta kn ib " NS 1: 333 ( 1404) . " hwat oc huru mykit hwart eet gooz aarlicha skyllar oc räntar " VKR 31 ."],"e":[]},{"a":"ränta","b":"nn","c":"","d":[" L. inkomst, uppbörd. han fik honom yffrid godz ok ränto RK 1: 220 . " sidhan skal engaledhis giffuas clostreno . . . gooz ällir ränto (redditus; motsv. ställe " VKR 75 yngiäld) Bir 4: 31 . " lata systrana wndirsta clostersins oc räntonna (redditum) stadga " ib 61 . VKR 32, 40 . " the räntor som tillhöra konungxlicom fatabur " Bir 3: 430 . " aff kronuna rentha " RK 2: 132 . " al then swerigis rikis rentha " ib 7743 . " aff landzens skat oc ränto (reddibus) " MB 2: 290 . ib 285, 307 . " all skatt oc räntha aff almoghen opbära " RK 3: (sista forts.) 5210 . Di 104 . " aff skipsens räntho oc wthgiffth " PM XVI . wil iak idher gifwa til ränta then skat ther darius lot hänta aff minom fadher arlika til twll Al 987 . i thörffwin ey annath aff gudhi wänta fore tholik löön oc liffwerne til ränte (till vedergällning?) vtan pino ewerdhelik ib 7280 . " fföre in mz sik swa manga päninga räntto (redditus) " Bir 4: 31 . " tämplet . . . säthia til päninga räntho (in pecuniæ quæestum) " MB 2: 312 . " inkomt af ett andligt ämbete, prebende. wart tha lidhog en prebändha ällar räntha " Lg 664 . - ränta. iak hafwir borghat enom man hundradha mark oc han skal hwart aar gifwa mik tio mark til ränto ST 448 . - Jfr biskops-, härads-ränta."],"e":[]},{"a":"räpa","b":"vb","c":"v.","d":["rapa. Jfr E. Smedberg, Peder mÅnssons landsmansskap 59. när fäth räper, oc ramblar j bwkenom PMskr 227."],"e":["-er ) , "]},{"a":"räpsa","b":"","c":"","d":[" , se räfsa, räfsing, räfst."],"e":["räsping , ","räpst"]},{"a":"räpta","b":"vb","c":"v.","d":["rapa. " the göra räpta oc wth drifwa onth wädhir aff mangha " LB 3: 139 . Jfr rapa, rykta."],"e":[]},{"a":"räptan","b":"nn","c":"","d":["rapande. SvKyrkobr 356 ."],"e":[]},{"a":"räpte","b":"nn","c":"","d":["takstänger, sparrvirke. HSH 16: 69 ( 1527) ."],"e":[]},{"a":"rästa","b":"vb","c":"v.","d":["restera, fattqs. " huilke swmma vpboren är . . . swa at intet restehr pa thenne tijdh " SJ 2: 117 ( 1488) ."],"e":["resther ) , "]},{"a":"rät","b":"ab","c":"adv.","d":[" , se rätter, adj."],"e":[]},{"a":"rät","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr o- (Sdw 2: 174), ra-, syn- (Sdw 2: 582), up-rät."],"e":[]},{"a":"rätbok","b":"","c":"","d":[" SO 101 ."],"e":["rethbock )","lagbok"]},{"a":"rätdagher","b":"nn","c":"","d":["rättegångsdag, rådstugudag. " jtem ciij mark gafuom wi radheno nesta rätdagh " Skotteb 344 (1436, Borgm) ."],"e":[]},{"a":"räter","b":"","c":"","d":[" , se rätter."],"e":[]},{"a":"rätfangin","b":"","c":"","d":["rättfången, rätteligen förvärfvad. rätfångit godz KS 3 (6, 4) . SD NS 1: 575 ( 1406) . Bil 804 ., Bir 2: 163 . ST 483, 484, 487 . Jfr orätfangin."],"e":["rät fangin: -it Bil 804),"]},{"a":"rätfoghate","b":"nn","c":"","d":[" = rätta foghate. StÄmb 209 (1526). ib. lb 212 (1528). ib. Jfr rättara foghate."],"e":["retfogde )"]},{"a":"rätfärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) redligt, ärligt. vin thith godz rättfärdhelika ST 50 . han giordhe alt thzta skrömtelika oc ekke rättfärdelika Lg 3: 440 . ib 441 .","2) rätt, rätteligen, tillbörligt. styrdhe rättfärdhelika badhe sik siälwa ok sin barn Lg 3: 502 . rantzake om ther skälige är mz farit äller retferdelige skorit som tilbör SO 105icke alt retferdeliga jnnan forscriffne tijdh ib. ","3) med rätta. om swa är at j rättfärdeliga (recte) oc vtan syndh haffwen stadfäst abymelech konungh offwir idher MB 2: 98 . - Jfr orättfärdhelika."],"e":["-ligha MB 2: 98 . -liga ib; SO 105 . -lige ib),"]},{"a":"rätfärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) redlig, ärligt. at jac wil . . . rätfärligha halla oc öwa miith riddarscap Svartb 394 ( 1441) . ","2) rätt, rätteligen, tillbörligt. tha sände han epter prästenom ok giordhe sin scripthamal rätfärdelika som honom tilbordhe MP 4: 31 . ib 35. 3) med rätta. saa fagra jomffru war rätfärdeliga byrdog til ath bliffwa hans drotning Troj 34 ."],"e":["-fiärde- . ","-färdeliga Troj 34 . -färligha Svarrb 394 (1441)"]},{"a":"rätfärdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["rätt, rättvisa. " mädan jac troor tig wäll wetha ey mäkta aff rätfärdelighet framgaa, ath jac skulle älska honom som meg haskeliga forfölier " Troj 165 ."],"e":["rätfärdelighet )"]},{"a":"rätfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) redlig, rättrådig, rättskaffens, rättfärdig. engin man wänte han godhan ok rättfärdoghan wara Bil 307 . tholke thanka . . . göra människiona . . . rättfärdogha (induere . . . puritatem) Bo 15 . " viliande synas rätuis oc rättfärdhoghir " Bir 3: 441 . " at the hauin rätfärdugha ok dygdhelika syslomän " KS 40 (104, 43) . SO 159 . halda thz alt för rätferdokt ok dygdhelikt the se ok höra i tera ordom ok äthänom KS 39 (102, 42) . godh åthäue almoghans är faghr ok rätfärdogh skipilse i sidhom thera ib 50 (127, 54). hwar som aktin är rätfärdogh ther är gärningin rät Bo 109 . ST 38 . Lg 3: 440 .","2) rätt beskaffad, riktig, behörig. finna någor gärrning eller byging som ey är rättfärdigh TS 27 . BS 36 . wtan han . . . haffwer . . . i rättfärduga strid sik wel regerat MD (S) 240 . - Jfr orättfärdhogher."],"e":["rättfärdugher: -ugha KS 40 (104, 43) . ","rätfärdugher: -uga MD (S) 240 . rättfärdigh (f.) TS 27 . ","retferdig: -ige SO 159 . n. rätferdokt KS 39 (102, 42) . ","retfferdiigt BS 36 ),"]},{"a":"rätfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) redlig, rätträdig, rättskaffens, rättfärdig. thet, som gott och retfärdogt är STb 1: 227 ( 1480) . " han skal wara retfärdogher i sitt embete " ib 243 ( 1480) .","2) rätt beskaffad, riklig, behörig. . . . for än the hafua warit j wpsalaom for capitulum oc presenterat sigh ther oc wndherwiist sin prestabreff oc andra sina witnisbördh oc bewiisningh at the rätfärdughe ohindrade oc skälike ära Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . " rätfärdok martilsse fore gudz skuld är syndhena ändha " MP 4: 36 . ib 59 . " hwilkin mästare en rätfärdhoghan spegil vil göra, han skal lödha glasit annan weghin medh bly " ib 5: 64 . rätfärdogh gudz tro, hon är widhirgangha ok kennyngh thes helgha trefallogheth ib 208 . - göra rätfärdoghan, bestyrka. apostlane . . . prediachado alla stadis, ok war herra thera predican stadhfeste ok rätfärdhogha giordhe j vnhdirliom järteknom MP 5: 134 ."],"e":[]},{"a":"rätfärdhoghet","b":"nn","c":"","d":["l2) behörighet. ginstan haffui confessor collacionem mädh senioribus . . . aff thera räthferdhogheyt som walt haffua, oc aff henne qwemligheyt som wald är Abbedval i Vkl 79. - Jfr orätfärdoghet."],"e":["rätferdhogheyt )"]},{"a":"rätfärdhoghet","b":"nn","c":"","d":["rätt, rättvisa, redlighet, rättfärdighet. rätfärdugheet hon är bäzst Al 2725 . " retferdoghet widh engen spara " MD (S) 258 . " ena skraa ok rethelssä bok, innehollandes och wthtryciandes om theres embethes retferdughet och redeligheth " BS 34 ."],"e":["retferdoghet . ","retferdughet . rätfärdhugheet),"]},{"a":"rätganger","b":"nn","c":"","d":["1) rättegång, process. HLG 1: 111 (1467). . . . hulket pedher sich sade wilie hanom lthen tijden frnögie aldelis til tacke vtan alla retghank STb 3: 441 ( 1499) . ib 457 (1499). ath noger . . . kunde her pa tale med noghen rettgong ib 4: 24 ( 1511) . ib 5: 195 ( 1518) . then bod . . . skal stå j qwarstäde oc j retsins twangh än nw til en retgong ib 271 ( 1520) . - rättegångssammankomst. ther i landhit skal haldas en tiidh vm äreth en mene rätgang som ma kalla landz räth Svartb 350 ( 1435) .","2) rättslig uppgörelse. mongh breff . . . om wenlika oc kerlika dägtingan oc räthgangha mällan ider nadis erlegheth oc swergis rikis inbyggiara Reuterdahl Kyrkohist III, 2: 543. the tilbwdh som j gaffue the sändebud . . . sa athy budhe al deel ti frydh rolighet. och rädelighet medh rätgangh GPM 2: 18 ( 1506) . Jfr rätta ganger."],"e":["ret- . ","rett- . ","-gonger . ","-ar ) , "]},{"a":"rätganger","b":"nn","c":"","d":["1) rättegång. vden all rätgong äntighe mädh kirkäräät äller wärildzrät SD NS 1: 636 (1407, daniserande).","2) rättslig uppgörelse. til then tidh . . . konwngh magnus . . . hans eptherkomandom och arffwom aff oss . . . för the saker en räth gangh giordher är häller en wänlik sämia (propter r ea integraliter fuerit satisfactum secundum iusticiam vel amorem) SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). j minne eller retgang HSH 18: 78 ( 1497) . - Jfr rättarganger. "],"e":["-gonger )","rätgangs bref","rätthegangs breff )"]},{"a":"räthet","b":"nn","c":"","d":["2) rättighet, lagligt anspråk. SD NS 3: 341 ( 1418) .","4) räthet, rakhet? wm minna näsa retheth loffua mina rätwishetz stranghet Mecht 246 . - Jfr oräthet."],"e":["retheth . ","-heet )"]},{"a":"räthet","b":"nn","c":"","d":["1) rättfärdighet, stränghet. " döma thik siäluan äptir rätuisona räthet (justitiæ rectiudinem) " Bir 2: 87 . ","2) rättighet, lagligt anspråk. tileghnar jak thet !UDDA_TECKEN?: gozeth) ok allda the ägho ok rätheeth jak ther til hafuer thy for:da wara frw capelle SD NS 2: 53 ( 1408) . ib 30 ( 1408) . - rättighet, det som ngn har rätt att fordra, äfven laglig prestation (åt ngn). at . . . war kere nadhoghe herra oc frw oc konungsdömet hafua oc nywta alla saköra oc rätheet oc all stykke i . . . wadzstena som the hafua oc nywta i andra köpstedher i landet BSH 2: 116 ( 1400) . en gardh . . . meth allo räthet och til laghom SD NS 1: 161 ( 1402) . affradhit och al rätheet ther aff (af godset) gaar ib 300 ( 1403) . " dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. for slotzins rethet som är kalksten tigel wid naffuer stocker bräder och halm the icke förde fram i tiid och tima " BtFH 1: 164 ( 1508) . ib 158 (1507), 166 (1508). ","3) rättrådighet, rättfärdighet. " LfK 79. - Jfr oräthet. ""],"e":["rätheet . ","räätheet SD NS 2: 30 ( 1408), "]},{"a":"rätikia","b":"","c":"","d":[" , se rädikia."],"e":[]},{"a":"rätkomin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["rätkumin )"]},{"a":"rätkänna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rätleker","b":"nn","c":"","d":["rätthet, rätt förhållande. är thz sant ther scripten sigher, at gudh skapadhe mannin rättan oc swa som sanctus augustinus sigher thenne rätleker är then, at likamin lydher siälinne MB 1: 114 ."],"e":[]},{"a":"rätleþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rätlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) rakt. " en mwr wpgangandis fran östra gafflenom oc rättelika (directe) intil kirkio wäggina " Bir 4: 87 . ","2) rätt, riktigt, tillbörligt. som han (ordensregeln) vilia rättelica halda Bil 797 . " rätlika wägha " KL 44 . " at han war ey rätlika döptir " ib 57 . " taladhe rätlika (säges om en som varit stammande) " ib. " thz som rätlika görs " MB 1: 466 . huru thz rättelica skipas Bo 60 . ib 52, 99 . MP 1: 54 . Bir 1: 386, 2: 202, 3: 328 . " liuer tu rättelika " KS 25 (61, 27) . ","3) rätteligen, lagligen, rättmätigt. hwat þässe rätlikä gyora þät skal staþukt vara SD 5: 638 ( 1347) . som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget ib 562 ( 1346). VAH 24: 318 ( 1414) . " the wordo retteligha samman giffwin " RK 1: 85 . " aff rättelica (juste) affladho gooze " Bir 3: 124 . " som thit ärande rättelika rättir " ST 242 . Fl 1604 . ","4) rätteligen, med rätta, med skäl. rättleca fikt þu sant namn dagnus Bu 500 . " halla quart told oc skat som värzlike herra hawa rättelica oc skällica skipat " Bo 150 . MB 1: 119 . Bir 1: 59, 394 . Lg 3: 42 .","5) i själfva verket, verkligen. synas the ey j the äro som the äru rätelica (veraciter) Bir 2: 287 . ","6) just. thz (ryktet) kom och saa brath rätzligha om iula nath RK 3: 3894 . ","7) rätt, ganska. " förstärkande vid adj. thu äst en man rättelik starker " Al 2831 . Jfr iäm-, o-rätlika."],"e":["rättleca Bu 500 . ","rätslika MP 1: 54 . ","rätzligha RK 3: 3894 . ","rättelika KS 25 (61, 27) ; Bir 1: 59, 386, 4: 87 ; ST 242 ; ","-likare Bir 1: 394 . ","rättelica Bil 797 ; Bo 52, 60, 99, 150 ; Bir 2: 202, 287, 3: 124 . ","rethelika VAH 24: 318 ( 1414) . ","rättolika Lg 3: 42 . ","rätteliga L. ","retteligha RK 1: 85 . ","rättelik Al 2831 . ","rätelik Fl 1604), "]},{"a":"rätlika","b":"","c":"","d":["3) rätteligen, lagligen, rättmätigt. fem örtuguland . . . ther rätslikä er mit fädhärne SD 3: 113 ( 1361) . " äpther thät the topth och jorhd vatzstnena kloster rättherligha til höre Nio handl rör Vkl 230 (1429). then godhe herrin är mik thimm retteligan plictoghir for en hesth " ATb 2: 234 ( 1483) .","4) rätteligen, med rätta, med skäl. ath yakirkiones j (1) deel skla vppa alla sidhor wara vndhandaghin ther han rätteligan fynnas kan SJ 2: 33 ( 1477) . " mädh the dygdena (ɔ mildhetzins anda) räknas människion räslika fore gudi agha alla wärslika rika doma ok swa matte sit hymmerike fortiäna " MP 4: 276 . - Jfr orätlika."],"e":["rätslikä SD 8: 113 (1361) . räslika MP 4: 276 . ","rätteligan SJ 2: 33 ( 1477) . retteligan Stb 1: 4 (1474); ATb 2: 234 ( 1483) . retteliga STb 3: 231 (1495). retteliger Nio handl rör Vkl 223 (1390, avskr. fr. 1475). rättherligha ib (1429)), dv. L. 2) rätt, rikligt, tillbörligt. christus som al ltingh j hjmmerike ok jorderike retterliger skikkar Nio handl rör Vkl 223 (1390, avskr. fr. 1475). claues olsson rechte handena fore xl marck, ath han ey retteliga hade lacht snörith j oleff michelsons grvndwal STb 3: 231 (1495). "]},{"a":"rätliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rätlikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr orätlikhet."],"e":[]},{"a":"rätlös","b":"av","c":"adj.","d":["1) orätt, olaglig. mädh rätlöso, orättmätigt, olagligt. han tok mz rätlöso (Bu vrätto 418) thry hus af sancti laurencii kirkio Bil 1009 (kan föras till rätlösa, f.).","2) rättslös, som ej får rätt, som ej fått rättvisa skipad. inghen giik mig oc rethlöss i fraå RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 ."],"e":["rethlöss )"]},{"a":"rätlös","b":"av","c":"adj.","d":["2) rättslös, som ej får rätt, som ej får rättvisa skipad. sa ath menigheten icke clager sigh rätlöss GPM 2: 12 ( 1504) ."],"e":["-löss )"]},{"a":"rätlösa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-losa )"]},{"a":"rätlöse","b":"nn","c":"","d":[" ? Se Sdw 2: 1288."],"e":[]},{"a":"rätmäli","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rätnamis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rätning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rätra","b":"nn","c":"","d":["råmärke som visar rak rågång. Se Sdw 2: 1288."],"e":[]},{"a":"rätradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["rättrådig, som giver rätta el. ärliga råd. - rättsinnad, trogen. ath niels bighaswen war thim eke reth rodhwgir for en bigaswen ATb 2: 209 ( 1483) . " han ville ware stadenom retradeger j sit embete fore mesterman _STb 3: 209 (1495). athi . . . warer . . . hans nades ämbetzmen. höroge lyduge rätradege " GPM 2: 61 ( 1504) . jac loffuar gud . . . oc eder hullskap oc rettradig trotienist Arnell Brask Biᴵ 15. ib 16 . " at han skal ware retraduger j embethe sine, som är waagen STb 5: 283 (1520). ""],"e":["rätradeger: -e GPM 2: 83 ( 1488)","retradeger STb 3: 209 ( 1495) . reth rodhwgir ATb 2: 209 ( 1483) ), "]},{"a":"rätradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["rättrådig, som gifver rätta el. ärliga råd. falske som konungen egh rätraadughe ära MD (S) 201 . - rättsinnad, trogen. thee han wiste sweriges rike oc wor kere herre höffwidzman retradoge waaro BSH 5: 176 ( 1507) . hwro rätradog thee äre ib 168 ( 1507) ."],"e":["-raadugher )"]},{"a":"rätradhoghet","b":"nn","c":"","d":["rättsinne, trohet. " aldrig hafuer iak annat aff honom förnummet än rättradigheet ehuad andra vele seya " HSH 15: 5 (1526? Brask)."],"e":["rättradigheet )"]},{"a":"rätsinnoghet","b":"nn","c":"","d":["rättsinne, ärlighet? JMPs 35."],"e":[]},{"a":"rätskapadher","b":"","c":"","d":["på rättmätigt sätt beskärd, rättmätig. rätskapath arff MB 1: 260 ."],"e":[]},{"a":"rätskatting","b":"nn","c":"","d":["uppskattning, värdering. at jänkte then tompt millan epter retskattingh gongandis dag nest epter tingx daghen BtFH 1: 160 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"rätskipadher","b":"","c":"","d":["rätt beskaffad, tillbörlig. rätskipadher kärleker Ber 14 ."],"e":[]},{"a":"rätskriptadher","b":"","c":"","d":["rätt skriftad, som gjort rätt skriftermål. huar som läs thässa bön rätscriptadhir Bir 4: 168 . ib 169 . KL 6 ."],"e":["rät skrifftadher Bir 4: 169),"]},{"a":"rätskyldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["efter förtjenst, med rätta. wardha the rätskyldelika försmaddhe Su 152 ."],"e":[]},{"a":"rätskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["skyldig, plikgt. " wj ärom rätskylloge till . . . ath thiäna warom härra jhesu christo " MP 4: 200 ."],"e":["-skylloger )"]},{"a":"rätsorin","b":"","c":"","d":["edsvuren, som svurit tro. han war konung karls rätsworen man RK 2: 8127 ."],"e":["-sworen )"]},{"a":"rätstyra","b":"vb","c":"v.","d":["styra til det rätta, föra på rätt väg. engin kan rättas äller rätstyras aff sik wtan han styris aff gudhi Ber 5 ."],"e":[]},{"a":"rätsyn","b":"nn","c":"","d":["rak riktning, rät linie. ab occidente terminus esse debet iuxta litus ampnis vbi fiecitur et curuatur quod dicitur aabugh, et inde transitu directo respectuque qui wlgariter dicitur rææstyyn in magnam rupem SD 4: 590 ( 1338) ."],"e":["räätsyyn )"]},{"a":"rätsynis","b":"ab","c":"adv.","d":["rakt, i rät linie. inde retsynis in signum medij spatij . . . de flotmosa retsynis in hagbardaclef ad aquilonem. inde retsynis in bergsioar ós. inde retsynis in øsioar ós SD 1: 228 (1222-30). Jfr synrät."],"e":["retsynis )"]},{"a":"rätsökia","b":"vb","c":"v.","d":["lagsöka? giorde claus . . . niclis stadzxtienere fulmechtok at kreffuie sine giel medh retta och retsöchie STb 3: 202 ( 1494) ."],"e":["retsöchie )"]},{"a":"rätsölis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["rätsöles . ","rätsylis )"]},{"a":"rätta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr orätta, rätter, m. och rätter, adj."],"e":[]},{"a":"rätta","b":"av","c":"adj.","d":[" = räkta. at han är ächta och rätta TS 27 ."],"e":[]},{"a":"rätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utsträcka. " rätte . . . hals for swärdhe " Bil 127 . " fingrin rättos " Lg 3: 232 .","2) uppresa. rätta korsit Bo 199 . - uppföra? up resa ok rätta (återställa?) sancti laurencii kirkio. som longobardi brändo Bu 417 . ","3) framsätta (mat). innan them rättom som fram komo, tha rättis ä iämfult fore beniamin som fore andra twa MB 1: 246 . ","4) rikta, leda, styra. thön (ɔ: dyghd) ther rättar ok styrer allom hans åthänom til thz got ok dygdhelikt är KS 27 (67, 29) . " engin kan rättas äller rättstyras aff sik wtan han styris aff gudhi " Ber 5 . ","5) rätta, ändra (till det bättre), bättra. fik han sinum mästara bokena at pröfua ok rätta Bil 247 . ib 680 . " thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh oc rät oc atirscrifuadh " VKR 55 . " rät thin wägh " Ber 5 . rätte sith lifwirne VKR XIX . ST 52, 69 . Ber 13 . rättande . . . sik siälua Bir 3: 397 . " ville ey rätta sina villo " ib 434 . bidhiande hona . . . rätta sit samwit KL 21 . " at . . . hans vili (näml. mahge) rättas " Bir 3: 50 . ib 2: 180 . the thing som ouislika varo giordh magho vmskiptas oc rättas ib 137 . " vm nakot är wrankt tha rättis thz rasklika " ib 1: 283 . " vtan han rätte then rädoghan ib 40. vtan syndin rättis " ib 294 . " han skal böria aff sik siäluom rättande sin eghin brot ok ther äptir rätta oc mana sina vndirana " ib 3: 397 . - rätta, föra på rätt väg, visa till rätta. rätta thz vilt hafwir farit Bil 852 . " rätta them . . . som ville fara " Bir 1: 320 . syndogha män rättos oc bätradhos ib 2: 69 . äruodhe at han haui sina riddara oc thiänara viliogha oc rättadha aff syndom ib 3: 397 . - tillrättavisa, med ord bestraffa. at the rättin si sokna folk for oppinbara synde Bir 3: 261 . " til at räthä ok samsätä aboten ok conuentet " Lg 3: 533 . - rätta, göra anmärkning mot. rätte biscopin han i thy at han foor ower hwat waadha han hafdhe aff siw orma vngom Lg 3: 211 .","6) godtgöra, gifva upprättelse för. hua sum androm gör skadha ok orät, tå rätte thz medh fulla hand (gifve full upprättelse derför) KS 26 (65, 28) . thz (sabbatsbrottet) rätta ST 140 . ","7) skaffa upprättelse el. hämd (för). med dat. (betecknande den hvilken man skaffar upprättelse) och prep. ivir (för att beteckna det för hvars skull man skaffar upprättelse el. hämnas). jac wil idher ther wel offuretta (för offuer retta) RK 2: 5599 . ","8) styra el. ställa till rätta, häjda, tygla. thz wille här sten rättha RK 3: 2844 . " tha wi styrom oc rättom oskälika giri " MB 1: 473 . ","9) döma. " abs. mannen som lantzins eller stadzins domare är, han rättar a gudz weyna " MB 1: 467 . Lg 3: 197 . - med prep. ivir. ij rättin först ouer mik Fr 652 . ib 656 . " ther ofuer rätta " RK 2: 8499 . ib 8504 . " skal ther ower rättäs mz en strengen rät " Va 7 . - med prep. um. þär vm dömä ok rättä SD 5: 606 ( 1346) . - med ack. j hafwin domara ther idhir skulu rätta ok döma Bir 1: 191 . 10) afdöma, afgöra. her är engin som thit ärande rättelika rättir ST 242 . " hwars manz käromal oc ärande wilde iak rätwislika rätta oc ända " ib. " all käromaal . . . döma oc rätta " ib 436 . " tha skulu al ärändhe räthas som noghot a rörir " SO 24 . 11) låta rätten gå (öfver), straffa. med prep. ivir. rätta owir thom (super istos justiam facere) Bir 3: 261 . " rätta oc näfsa owir tholka härdzskofulla män " ib 243 . " rätta owir them ällir plagha " ib. " näfser ey älla rättir owir them som äru sake ok brutlike " ib 353 . KS 9 (22, 10) . SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 378 (1344, nyare afskr.), 639 ( 1347). Fr 704 . RK 2: 791, 4124 . ST 473 . rätta . . . ivi brut manna KS 9 (21, 9) . " ther owir rätta oc hämpnas M 2: 302. - med ack. som han skulle mz rät pina oc rätta oc näfsa " Bir 3: 46 . VKR 28 . RK 1: (LRK) s. 217 . " han wylde rätta thz som ooräth war giorth " ib 3: 399 . - koordineradt med ett följande verb som förenas med dat. att rättä oc näfsä þolkom ondom gierningom SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). - med ack. samt prep. ivir. retta ower hand ok hals höga ok lagha MD (S) 228 . 12) afrätta. rättas oc affliffwas Lg 3: 693 . ","1) rätta sig, ändra sig, bättra sig, göra bättring. rätta ok bätra sik af syndomen Bo 142 . " rättande sik af syndomen ib 143. rätto the sik äkke " ib 149 . KL 80 . MP 1: 6 . Bir 1: 54, 2: 114, 3: 341. LfK 158 . Al 1856 . " vtan han sijk ther vthij rätther " RK 3: 2868 . " vm thw rätte thik äptir hans vilia (te ad suum nutum corrigeres; möjl. att föra till 2) " Bo 193 . ","2) rätta sig, lämpa sig, ställa sig. at the haffua skriffter ok skraar sigh epter at retta SO 47 . " at . . . wij . . . os aff aldher haffua haldhit ok rettat epter godha gambla sidhwenio ib. "","1) uppresa. " rättos vp twe stigha " Bo 209 . " the rätto vp hona (modren) " ib 213 . ib 245 . " hälder wara wäxin nidher til iordhinna än rätter op (resande sig i höjden) som trä " MB 1: 81 . " rät vpp thit hierta j höght " MP 1: 272 . ","2) rikta, vända. " hans hugher war swa rätter op til gudz " MB 1: 92 . ","3) uppmuntra, styrka. " rätte hona op nakath liit " Al 412 . ","4) upphjälpa, afhjälpa. min fatighdoom skal thz (guldet) rätta op Al 1312 . ","5) upprätta, godtgöra ersätta. iak . . . wil rättä idher opp allan then skadha iach haffuer idher giort Va 23 . "],"e":["räta Al 1264 ; Lg 3: 250 . ","rätha: -as SO 24 . ","räthä Lg 533 . ","-ar MB 1: 467 ; KS 27 (67, 29) . ","-at SO 47 . ","rät MP 1: 6, 272 ; Ber 5, 13),","rätta sik , ","rätta a , framsätta (mat), servera. hwat godho krase här rättis aa Bo (Cod. B) 343 . Jfr rätta pa, rätta up a. ","rätta in , = rätta a. tha rättes in egh fore abotan AS 59 . ","rätta pa , = rätta a. lot fulwäl pa fore sik räta Al 1264 . ","rätta up , ","rätt sik up , uppresa sig, resa sig. Al 10075 . MD 191 . Lg 3: 20 . " bödh hon quinnonne räta vp sik " ib 250 . - Jfr up rätta. ","rätta up a , = rätta a. han rätte oppa for the konungana Bil 916 . Bo 60 . Lg 3: 12 . - Jfr be-, for-, uträtta, äfvensom orättadher."]},{"a":"rätta","b":"vb","c":"v.","d":["3) framsätta (mat). - skaffa? catissan med iij band aff linför retta til hvara I:c vidior oc 140 blaad joo rettare jo bätre Brasks Cal 264 . 5) rätta, ädnra (till det bättre el. rikligare), bättra. herre karle ii mark för han rette messebokena Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . 10) avdöma, avgöra. vare thet, sva, at nore rötte fore kome, som eigh finnas bescrifne ok uth trychte i laghbokinne, thöm mugha the rätta uppa thera edh effter thera bästa samvit UrkShist 1: 6 ( 1436) . 11) låta rätten gå (över), straffa. med prep. (ut)ivir. fwnnes nagen som then (ɔ richesins freed) ville ecke halle vtoffuer honum skal rettas vthen alle nade GPM 2: 97 ( 1509?) . med ack. (i pass. nom.). ath i villen vare thöm behiälpogh ath rättha honom vth som svärges rikes förrädere bör ath rätthas GPM 2: 198 ( 1506) . 12) avrättas. samme dagh rettades en tysk . . . hade stolit iij mark . . . ther med dömbes han til rep STb 4: 314 (1513). lib 5: 59 (1515). ","2) rätta sig, lämpa sig, ställa sig, foga sig. tha skal lambert fullelig lretta sig effter, at han skal swara ther til STb 5: 49 ( 1515) . "],"e":["retta . ","räta Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Misieförening 1916 s. 91 (1384). pres. konj. 3 pers. räthe SD NS 3: 151 ( 1416) . impf. rette Kumla lkyrkas rb 46 (1479)). refl. rettades STb 4: 314 (1513), 5: 59 (1515). imperat. räth SkrtUppb 177 . ","retta Brasks Cal 264 ),","rätta sik , ","rätta a , jfr arätta (Sdw 2: 1192), ävensom anrättaren SkrtUppb 134 . ","*rätta igen , ","rätta in , jfr inrätta (Sdw 2: 1244).","rätta up , 1) uppresa. o ihesu räth oss op Skrt Uppb 177. tha loth her hanis kröpelin rättha honom (ɔ den slagne drängen) vp STb 2: 264 ( 1480) . - upprätta, reparera. Se Sdw 2: 1288. 5) upprätta, gottgöra, ersätta. tha vilio lthe . . . retta therres skada vp aff rikinsens inbyggiare hwar the kunno STb 1: 18 (1475). - Jfr uprätta. ","rätta up a , framsätta (mat), servera. thz ärw fäm rätthe, som jak skal rättha oppa, fför edher j affton Mecht 379 . ","*rätta ut , "]},{"a":"rätta thing","b":"","c":"","d":[" , se rättara þing."],"e":[]},{"a":"rättare","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) styresman, föreståndare, tillsyningsman. - överodnad. Arnell Brask Biᴵ 25. engen är smaswena rettere, meden the staa vnder wart riis, anner än wi ib 31. . . . oc är jngen hans (ɔ kockdrängens) rettere vtan mestercocchen ib 36 . 3) uppsyningsman, gårdsfoge, rättare. VKJ 52 ( 1466) . ib 67 ( 1466) , 109. Uppl Lagmandsdomb 9 (1490). jöns clemitson i brytiagarden sancta clara rettare ib 106 ( 1491) . ib 86 (1493). HSh 15: 2 (1514). jtem late hwar fogte rettare eller landboan sielffuan framföra sit landgelle Arnell Brask Biᴵ 17. 4) vårdare, skipare? Jfr Sdw 2: 1288. ehn godher konungh prijssas och kalles . . lagens rättere PMSkr 676 (avskr.). 5) domare, lagskipare. Se Sdw 2: 1288. lisle monges wort zaker xl mark, fför tet han hade sakt, at borgemsster och radit skulle icke ware hans rettare, tha the siffe aruit effer oleff STb 4: 337 (1513). VgFornmt II 1: 8 (1521). - Jfr uprättare (Sdw 2: 855). "],"e":["*rättara dagher , ","*rättara döme","rättare- . ","rettare- . ","rettere- )","*rättare foghate","rettare- . ","rettere- . retter-. -(f)fogte. (-(f)oithe StÄmb 179 ( 1513) , 182 (1514)), ","rättara thing"]},{"a":"rättare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) person som har sig ålagdt att anvisa resande härberge samt skaffa dem mat och hästfoder. " wi . . . staddum, at tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum, rättärä i storbyum ther eigh gitä tawerne wärit, wäghfarande mannum at sälliä matt oktä foodher, huus laanä them sum bedhäs " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). GS 28 (1375, orig.), 59 ( 1474). ","2) styresman, föreståndare, tillsyningsman. världin kan ey sta vtan rättara (rectoribus) Bir 2: 176 . " hulkin som stadzsins rättare (rector) är tholke äru ok the som byggia i honom " MP 2: 216 . " konungin är ey krononna herra vtan rättare (rector) " Bir 3: 400 . " kirkionna rättara " ib 255 . dötter hwilka jak är styrare oc rättare (institutor et rector) ib 4: 103. twa gode men aaff raadet som om aareth sitia fför rätare ffoither (för älla ffoither?) BS 36 . wara höffdinge oc rättare ower hebreisko män MB 1: 280 (möjl. att föra till 5). ","3) uppsyniningsman, gårdsfogde, rättare. aff idhrom sen oc rettere HSH 10: 3 ( 1490) . ","4) vårdare, skipare? huad laghen (för lagha el. laghann?) rättare androm faar han tole ath thz honom öör gaar MD (S) 233 . ","5) domare, lagskipare. ängin är domare oc rättare vm the retilse oc misthykkio mik äru giordha vtan iak siälwir Bir 4: 303 . " keysar conradh war hardher rättare " Bil 771 . " han var een rätare ful godh " Fr 3127 . then höxte rättaren vnbyudhir idhir at j skolin snarlika koma til rätta ST 352 . MD (S) 235 . han wardher ydher domare ok rättare HSH 18: 32 ( 1495) . oc rättare a keysarins wegna ST 125 . loth rättaren . . . göra eeth rödhelikit hyul ib. " the badho rättaren at han ey skulde lata hona aflifwa oppenbarlika " ib 278 . ib 23, 113, 126, 263, 279, 280, 470, 471, 473 . "],"e":["rätare Fr 3127 . rätari L.),","rättara balker , ","rättara þing , "]},{"a":"rättelika","b":"","c":"","d":[" , se rätlika."],"e":[]},{"a":"rätter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) rätt, rättvisa, et som är rätt el. rättvist. thz är engin rättir. at pina them gudhum göra gen _Bil 328. thetta är rättir ok rätuisa Bir 1: 14. ib 49, 3: 101 . " vm thässe siälin skal älla tilbör jnga j himirike a rätz vägna " ib 105 . " at bitala thet thöm a rätz vägna bör göra klostreno " SD NS 1: 415 ( 1405) . ib 430 ( 1405) . " alle wilia rådha . . . ok engin ret thola " KS 8 (19, 9) . " t rät ok sannind " ib 69 (169, 75). han storkte gerna skäll ok räth RK 1: 69 . " nadh är mykit bätre än räth " ib 2: 4819 . " for . . . räþzins (för rätzins) framgangilse " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). han frälste os af hanom mz rät Bu 207 . " owir han skulde iak mz rät (de jure) wara konungir " Bir 1: 4 . ib 3: 46, 105 . " alt thz hon mz rättin a IV 5238. ath thetta gudhzt litat (för -et) äller alt saman aff gingha (för -e) meth laghom (för -a) domomp äller räth " SD NS 1: 96 ( 1402) . " giordhe hänna hiärta blit mz rättenum " Bil 375 . " beddis rät ifuir draparana " ib 374 (kan föras till 5 el. 6). ij görin mik rät ouer iyrikä Fr 676 . ther wilia . . . alle rådha ok engin rätt göra utan ivir armt folk KS 9 (20, 9) . hänne . . . rät göra Bil 374 . Iv 5227, 5250 . " rät at göra " ib 5252 . at näfnden hawer þem egh rätt gyort SD 5: 605 ( 1346) . jösse erixsson hielper jo til rätta RK 2: 771 . ib 781 . sätia landen till retta (dÄma lög; skipa rätt i landen) Di 174 . " at þe sätin almoghän til rättä (tvinga till ordning) " SD 5: 638 ( 1347) . " säthia tik noghwt bäther til rettha (något bättre få bugt med dig) " Lg 3: 122 . magh verchmestarän i embeteno thet alldelis till rettha (i laga ordning) hindra SO 31 . ib 32, 159, 160, 161 . ä hwar thz wil pröwa til rätta (rätteligen) MD 81 . rättsgrund, rättmätigt el. lagligt skäl. engin sculd the til them finna och medh engin reth öffuervinna RK 2: 4827 . " thet her abram älla hans arfuom thetta . . . goz af ginge meth nogrom rät " SD NS 1: 104 ( 1402) . ib 20 ( 1401) o. s. v. siäl . . . hulka diäfwllin atte mz nyo rättom (novem juribus) Bir 3: 85 . ib 91, 185 . rätt, erkännande af det berättigade i ngns påstående el. yttrande. swaradhe han them swa släth at alle gaffuo honom räth RK 2: 4815 . - skyldighet, det som tillkommer el. höfves (ngn). mz tukt som honom til retta baar (tillkom hans skyldighet, tillkom honom ss skyldighet, höfdes honom) RK 1: 1885 . " the giordo thz them til retta baar " ib 2163 . ib 2203, 3: 276 . thz mik til rätta bör göra ST 126 . " thz bör thik ey til rätta thola " Bil 774 . " tha timade thz til rätta baar (det som var tillbörligt) " RK 1: 3451 . - rätt, skyldighet, utbetalning hvartill ngn är pligtig, prestation som det åligger ngn att utgöra. gjör bynum ängin rät SR 11 . före än han hauär hanum rät giort ib 22 . " ath huar gör androm reth " SO 149 . " akyärendenom rät györä (d. v. s. betala sin skuld) " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). at han äller þe . . . ängum manni i väräldinni swari. äller rät gyori af þessom varom jngiäldum vtan varom exequtoribus ib 567 ( 1346) . " vil egh þem giora swa rät som nu är sakt " ib. " göra krononne rät oc skat ther aff ib " NS 2: 178 ( 1409) . " göra konungenom reth aff " VAH 24: 318 ( 1414) . " skal han göra frokosth ok allan annan räth " SO 18 . ib 19 . " göre han allan reth mz kompanis bröder kost ok harniska peninga all[a]ledes som tilbör " ib 87 . göra reth fore sick ib 103, 113 . ib 114, 115, 146 . - rättvisa, rättvis sak, oskuld. iach wil ga j en kamp mz tik pa hennes räth, at hon är orsaka for then gerning som thu legger henne til Va 36 . ","2) rätt, rättighet (till det som tillkommer ngn el. som ngn har rätt att fordra). at nokor mise orätlika . . . sin rät han å medh rätto haua KS 69 (169, 75) . " sagdo sik hawa räth til husin " SD NS 2: 174 ( 1409) . " hafwir min herra twäskona rät til himerikis " Bil 786 . Bir 3: 66, 401 . " the haua alle rät til thin at tala " ib 2: 267 . " vi hauom rät j thässe siälinne " ib 3: 85 . " finna nakan sin rät mz hänne " ib 393 . döm mik rät owir thässa siälina (adjudica . . . mihi istam aninam) ib 264 . " ther the haffde fullan räth vppa " RK 2: 499 . " allan thän rät wärlz herra hafwa ther oppa sat ma thik enkte hielpa " ST 486 . " at pröua huat rät þöm bare tel hans sial " Bu 420 . " bär (näml. hanom) äldre rätar tel at agha daghen " ib 50 . " thik bar rätter til at ärwa mästa äro oc wald " MB 1: 260 . ib 97 . at halda þät hanom bär tel äldre ret (det som tillkommer hans äldre rätt, tillkommer honom på grund af äldre rätt; Cod. C har til bör äldre rätter 939; med denna läsart blir tolkningen: det hvartil äldre rätt tillkommer honom) Bu 50 . " hwath som them bar til rätta (tillkom deras rätt, tillkom dem ss rättighet) aff offreno " MB 1: 267 . " görom wi then sama hedher for gudz liknilse som honum bör siälwom til rätta " ib 332 . man sagde at honom til retta baar at wara konung epter sin fader RK 1: 1225 . " swa som henne til retta borde " ib 1241 . MB 1: 22, 332 . KS 31 (80, 33) . RK 1: 174, 287, 641, 1415, 1849, 2387 . " engom manne brast thz han skulle ther til rettä (ss sin rätt, med rätta) haffwa " ib 812 . " myetä vt . . . hwaryom sin rät som vt af honum är dömpt " SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). mädh . . . allom konungelikom rät BSH 1: 194 ( 1387) . ib 195 . " aff sumlikom stykkom ther warom (d. v. s. konungens) räth til hörir som är skatter äller andra aläghningar " SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). utan malsedhande (för -eghande rät (de böter som målseganden är berättigad att uppbära) af honom ib 408 (1335, nyare afskr.). ib 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). bötin . . . biscope sin rätt ib 378 . " konungs rätter, hundares rätter ok malsäghändens " ib 606 ( 1346) . " stadzsins rett offorsumadh (oberäknadt den rätt till böter, staden har att fordra) " SO 22 . ib 25, 26, 30, 31, 61 o. s. v. ","3) rätt, lag, stadga. þe suara. han (konungen) þän räten haua giuit Bu 490 . äfte . . . rikesens rät SD 5: 606 ( 1346) . " swerikis rätter ib " NS 1: 342 ( 1404) . " rämskir rättir " Bil 565 . " þe almoghan ofriþa a moot kununglikan räät varn oc þessom stafghä " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hauer þät til rät oc lagh giwit ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). kirkionna rättir ok hänna lagh Gr 321 . RK 1: 86, 2: 495 . " epter fornempda stadz gamble sidhwänia ok rät " SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). war herra gaff . . . iwdhom särdelis siin lagh oc gudhlikin rät MB 1: 447 . " thenna sama räth (d. v. s. gårdsrätten) haffuer min herra vnth sino radhe i swerike " MEG (red. A) 57 . " thenne rätter scal swa lenge ok swa viit staa j köpstadhum och rothom " ib. " ib (red. B) 62. " EG 67 . hvilkin . . . dyrwes ther til brutlike . . . wäria eller vntwaldha ok vardher amot rättenom MEG (red. A) 57. dirfuis til then brutlika wäria . . . älla vtuälda (för vntuälda) a mot rättom ib (red. B) 62 . EG 67 . " waro swa skipat lagh ok rättir " Bir 1: 375 . göme han alla rätte ok lagh ib 3: 229 . " antiggia wända wm naturu rättir ok liugha himma laghin ella naturuna gudh thol genuärdhnä (för -u) " Bil 339 . hvilkin eller huilka j wara jngiälde eller räth (d. v. s af dem som äro underkastade denna gårdsrätt) then som nw är sakt dyrwes ther til brutlike . . . wäria MEG (red. A) 57. - rättsområde. som bo nordhan kumboaa i swenske rätten SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). Jfr de quolibet fumo in iure karelico SD 4: 233 (1331, gammal afskr.). ","4) rätt, domstol. " at fanga oc taka then brutlica ok fore war rätt lata koma " EG 67 . tha jak sat for rät j dom Bir 2: 334 . " sathe wij för rettha " BSH 4: 110 ( 1486) . ib 113 ( 1486) . " tha han (domaren) sitther for radh ok reth " MD (S) 290 . hon kom tha for retta tär RK 2: 9490 . " ee huar jac vardher for retthä kraffdher " BSH 3: 144 ( 1463) . haldas vnde rät (qvarhållas för att stå till rätta) SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). budhe sich j rätten giffwa (underkastade sig rättegåg, ville stå till rätta; jfr Mnt. sik int recht geven) RK 2: 1586 . ib 2608, 4825 . bödh siktil rätta (begärde rättens el. rättsligt utlåtande el. intyg) SD NS 1: 151 ( 1402) . " thu hauer nogh höght budit tik til retta " RK 2: 762 . " haffde sik altidh skuthit til . . . konung erik . . . ok hans radh til rätta " SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). til rätta gonga (jfr Mnt. to rchte gân) RK 2: 2617 . PM LXI . SD NS 1: 363 ( 1404) . " til rätta koma (jfr Mnt. to rechte komen) " RK 2: 1590, 1647 . ib 2615 . " han wille til retta staa (jfr Mnt. to rechte stân) " ib 7057 . " om the villo honom til rettha sta " ib 4817 . SO 159, 193 . hwat herrene hade om at trätta skulle sta om midsomar offuer j [1] ar til retta RK 2: 8162 . " honom til rätta stämpe " ib 5098 . " thom ther til rätte (för rätta, lagligen) swara " ib 5100 . " til retthe sware " ib 2815 . swara til like eller retthe ib 2816 . " var her til retthä met myn hustrw " FM 649 ( 1516) . tagha frå them thera yxor och ankost til rätta TS 28 . " at the haldeth (slottet) dagh oc aar til rätta (behålla det i afvaktan på rättsligt afgörande) " BSH 3: 8 (1449, samt. afskr.). säthiom wij thz til retta (hänskjuta det till rättsligt afgörande) for herskapit ok for radhit huat the ther fore skulu bäthra SO 50 . " schal hans gerngynk thagas mz stadztienarom ok till retta (i afvaktan på rättens dom) säthias hem til een godh man " ib 110 . om norige oc gotland i rätte sta (bero på skiljedomares afgörande) RK 2: 8149 . " i rättin standher gotlandh (frågan om Gotlands besittning hänskjutes åt skiljedomstols afgörande) " ib 3: 3343 . " hulkit ärende jak togh for mek i rättha (företog till afgörande i rätten) " BSH 4: 113 ( 1486) . (Med afs. på de sju senaste språkprofven jfr 5.) ","5) rättsligt afgörande, rättslig uppgörelse. at retta (för -e) scal oss nöghia well RK 2: 1649 . forenos mz minne eller rette ib 3058 . BtRK 32 (1358, orig.) . SJ 36 ( 1426) . BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . SMG 146 . MD (S) 229 . RK 3: 2999 . Jfr minne. dom. syu the wisasto vthwaldos af landeno som then rättin (dat oriel) skuldo finna hulkin gulbordhit skulde behalda ST 3 . " wildo see oc höra hwat rät han wilde ther om gifwa " ib 415 . " wil . . . jeppe . . . blifua widher rät fore (underkasta sig dom, som fälles af) rikesins radhgifuarom " BSH 1: 192 (1387; möjl. att föra till 4: stå till rätta för?). hwat the sighia honum fore en rät ib. " för än thän rätten är sagdher mällan oss oc testamentarios " ib. " hwilken warra . . . thän rätten winder (d. v. s. vinner processen) ib. ib 193. the skilias ther at meth enom reth " SD NS 1: 363 ( 1404) . " lata siik nögia, som thöm wardher ther viist fore en räth " ib. " then räth ther wi thöm . . . sighia kundom " ib 646 (1407, gammal afskr.) för än i haffuen sakt os en räth Lg 3: 668 . ib 669 . " a þingum kräuis rätter " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). er myn twnga ey swa slögh at iak dömer nokon räth the til RK 1: 2116 . " han skulde hans reth lata göra " ib 2: 4425 . wart falantin sätter j tornet pa sin rät Va 17 . (De fyra sistn. ställena möjl. att föra till 6.) mz brotlegom hålla full skarpan rätt (räfst) RK 1: (LRK) s. 273 . ","6) straff. " þär til var foghäte hawer gyort rät vm han (befordrat honom till hans straff). äfte þy som brutyn til sighiä " SD 5: 639 ( 1347) . late han sama retten offuer mik ga RK 2: 759 . gange rättren ywer han SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). vnder sama forsagþa räät ib 376 . " hwat är thera ret for tolkit dadh " MD (S) 247 . " stande samä rätt fyr är saght " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.), 378. KL 370 . MEG (red. A) 57, (red. B) 62. EG 67 . " all wtbrusthin styk (på sko) hafwa (äro belagda med) sama räth som iij barstyk " SO 20 . ","7) bevisning? retten war mik forswar FH 5: 156 ( 1491) .","8) ed (jfr Mnt. recht). vil iak gifva min edh ther uppa ok min rätt SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). här wil iak göra och gifva min edh och räth uppa ib. ther vil jac göre min reth oppo BSH 3: 144 ( 1463) . thät wiliom wi fullelica tygha . . . oc . . . mädh war rät behalda SJ 103 ( 1439) . " redebone at giöra theris rät vpa at swa i sannen tilgangen är " ib 243 ( 1455) . VAH 24: 325 ( 1473) . ","9) rätt, maträtt. " hawande hwaske manga rätte älla kostelica redda " Bo 34 . mätte aff alskons ville rätte Fr 2842 . Bir 3: 16, 101, 246 . MB 1: 246, 2: 179, 200 . Al 6106 . RK 2: 5171 . Di 52, 97, 192 . SO 16 . (rät trol. för raþ: hafþe mäþ uitrom rät (Bil rath, Cod. C radh 924) Bu 5 .) - Jfr arf-, arfs-, barna-, biskops-, biärgs-, biärköa-, borghara-, bya-, bygninga-, dikis-, eþsöris-, fasta-, forradhara-, fädhernis-, gards-, gildis-, giälda-, hamna-, hundaris-, härads-, ivir-, kesara-, kirkio-, kompanis-, konungs-, kristnu-, lands-, läghþo-, malsäghanda-, mordhara-, o-, ofor-, roþ-, skalla-, skip-, þiufs-, ärfdha-rätter."],"e":["rätar Bu 50 . ","räther: -e SO 16 ., rääther: rääth RK 2: 495 . ","-ar (-a) i förbindelsen til rätta, ett uttryck som dock, åtminstone delvis, torde bero på inflytelse från Mnt. to rechte; i uttrycken for rätta, i rätta torde man kunna söka dels efterbildning efter til rätta, dels inflytelse omedelbart från Mnt.; pl. -ir. -ar: rettar Di 192 ; ","rätta ib 97), ","rätta dagher","rätte- )","rättarganger","reter- )"]},{"a":"rätter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rätt, rättvisa, det som är rätt el. rättvist. at wi göre thesse . . . myndughä och mektughä at kräfuiä oc vpbära oc till rätte ga oc rät aname oc göre aff lambricht SD NS 3: 76 ( 1415) . " meth hwat rät herra algot thet hafuer, til rätta älla orätta, thet kunna godhe män wäl besinna " ib 122 ( 1416) . laurens . . . begerar rätt aff synne hustrv STb 1: 143 ( 1478) . ib 182 ( 1478) . at han kunde ey sielffver fa rett pa honom HSH 16: 94 ( 1527) . - rättsgrund, rättmätigt el. lagligt skäl. hwilkin höuisman . . . thöm fridhbrutarä halder ällä heghnär . . . scal man forfylghia meth sama räät som thee fridhbrytarä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - mot rätta, orttmäigit, olagligt, obehörigt. mattis . . . hade . . . moth retta taget eth koreleband STb 1: 247 (1480). - skyldighet, det som tillkommer el. höves (ngn). thu wilt ey höre oss til rettha Thomas Varningsbref 5 ( 1436) . " tha sworo jens . . . och oleff . . . thera kemmenerea eedh a korss och helgadoma, som thöm til retta borde STb 3: 284 (1496). - rätt, skyldighet, utbetalning vartill ngn är pliktig, prestation som det åligger ngn att utgöra. gak opp i radzstuguna ok pläga mik rät ok gör rät for tig " ATb 1: 128 ( 1460) . " thetta är kyru rät, som the göra presten " Svartb (Skokl) 585 ( 1515) .","2) rätt, rättighet (till det som tillkommer ngn el. som ngn har rätt att fordra). at jak . . . oplaatit haffuer . . . herra knute . .. alla then rät ok rättogheet om thet arff, som mik tilfallit är SD NS 3: 345 ( 1418) . thet är myn lön ath thu wilt ey städia mik til rettha Thomas Varningsbref ⁶ (1436). warda the som swa stämde ärw rätten nidherfälloghe oc clostreno rättin till dömder Priv o skyddsbr 180 ( 1442) . hon (ɔ: en ö) ware bäther räth klostrins landbom haffde hanom nagon ret waret tifallen (så!) j nagor her abrams goz thät haffde han wnth her thure stensson Arfstv 65 ( 1474) . " goffue borgemestere ok raadit oleff biörsson slotz ffoiten loff at bygge ith stal nedre wijdh norre ström til retta, effter thy tompten oc rwmet star i träto " STb 4: 226 81511). - rätt, (rättslig) ställning. Se Sdw 2: 1288. 3) rätt, lag, stadga. efter stadzins (ɔ Uppsalas) rette oc laghum SD 8: 205 ( 1362) . - rättsområde. Se Sdw 2: 1288. ath naar tolka landzköpara mot laghom komme i ether stadz rät, ati them hindra til rätta oc näpser them Uppspriv 12 ( 1444) . kärdhe for oss hinza j mäkis ok hans kompana j finska rätthen j lundha sokn tiil michel kägetygs ok hans kompana j swenska rätthen j sama sokn Svartb 418 ( 1446) .","- litle rättin, lilla rätten, underdomstol i vissa städer, bestående av konungens fogde i staden och två medlemmar av stadens råd, som hade att döma i mindre viktiga mål (särsk. ordningsmål?). Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa s. 180. tha waro for litla rättenom niclis remaslaghare . . . ok merten strabuk ok bekendos thet the waro eens wordhne vm allan rekenskap KTb 75 ( 1437) . allaledes som for litzla retten aff sagth war STb 2: 534 ( 1491) . ib 3: 282 (1496). tesliges om kloffua fisk, then som icke holler fult math wid lisle rettin ib 5: 158 ( 1517) . Jfr rätta foghate. - domstolslokal. Skotteb 42 (1460-61), 44 (1460-61?). lmangnus malere quit for thet han malede lilla rettan ib 62 (146162). ib 66 (1461-62?). per sniddeker quitade sit skot lfor dyrena pa lilla rettan staar ib 72 (1461-62). iij (3) alna leysk, som . . . fogodin loth leggia i rettin pa disken STb 1: 26 ( 1475) . peninga, som joan swensson haffuer lagt i rettin pa disken ib 266 (1480). - sitia for el. fore räte el. rättin el. rätto, sitta till doms, vara domare el. medlem av en domstol. tha spurdho the for rättin sato byrgha ok biörn JTb 8 (456) . " tha wij för rätto satho j grabrödere j stokholm HLG 1: 25 (1482). häridzhöffdingin domaren oc xij men som fore rette satho " Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . - sitia (en el. sin e. d.) rät, sitia rättin, d. s. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 115 f. thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh SD NS 3: 343 ( 1418) . her kongen haffdhe skikket them til lath sitie räth mellom oss Arfstv 43 ( 1461) . " at wlff skerehdare thaladhe opa andhers clauisson, ath han sat sin räth wnderlika " JTb 60 (1460-t.). tesse äpthersc:ne satho räth om jänis nielsson ib 56 ( 1466) . ib 73 ( 1481) . " rawidh swaradhe hwi skal swen sitia min räth iak hafwir wunnith hanom til kaaken " ATb 1: 232 ( 1465) . " hwar skal rättin sitia . . anntr en borgamestarene ib. ib. konungxens nadh skulle siälfwir sitia een rät thera i mellom " ib 289 ( 1468) . ib. - giva sik i rätta, hänskjuta till rättsligt avgörande. hans . . . gaff sigh i retta meth dirick . . . om alt thet thom war emellom STb 4: 235 ( 1512) . hustrv barbro . . . gaff sig fulkomplica j rette om tet tall, som kort . . . hade hafft pa henne ib 5: l17 (1514). - sätia e el. til rätta (rätio), sätia i rättin, d. s. hwa thöm meth gwdz hyelp at wine, hindrä älla gripa kan, han scal thöm til ret tä sättiä oc ofwer thöm rettä lata, som ofwer retta fridhbrytara Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . , Arfstv 18 ( 1461) . satte jec thät j retthe for righens radh ib 30 ( 1461) . satte iak thät j retten om honom bordhe latha thät breff fore koma ib 44 ( 1461) . ib 94 ( 1461) , 57 (1474-75). STb 1: 41 ( 1475) . " the togo swerdet vp aff gatwne och satto thet enestadz in till retto ib 396 (1482). " ib 3: 168 ( 1494) . " gick han vth fore dören och satte tet j retta fore the gode herrer " ib 4: 7 ( 1504) . SJ 2: 254 ( 1494) . (Med avs. på flera av språkproven jfr 5.) 5) rättsligt avgörande, rättslig uppgörelse; dom. ware thät oc swa . . at them ffor:da biscop Thorde . . . konne . . . gotzet affga mz landzlaghom, domom älla räth NMU 1: 68 ( 1381) . kennomps wy . . . ath wy a och offwer warom . . . wm then rätten, som ärlike och wälborne män här boo diure, riddare, och arend styke haffdo gregers magnusson fwnnet och foresakt, som han göra skulde . . . gotzskalk benctson SD NS 3: 208 ( 1417) . ib. thenna reten anamadhe . . . benct gotzskalkson a sins fadhers weghna ib 209 ( 1417) . wi . . . wiliom meth war räth thetta betyghia ib 615 ( 1420) . " fortöffrin ey ellir länger framdraghin rättin oc laghdoma " Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . " the hörde at niclis thörn war for lacht rethen threm synom hwad han wilde bliwa widh reth eldher widh nadh " ATb 1: 5 ( 1452) . " rättins sadis aff " ib 163 ( 1462) . . . . gaff sik her strtax i rättn mz thäm ok beddis rät JTb 8 ( 1456) . " huar man lata sik nögha at retta STb 1: 428 (1459), Burspr). rikins radh hadhe sagth honom en rät fore " Arfstv 46 ( 1461) . " men hwar lati nögia sik aath retto " STb 1: 456 (1476, Burspr). her stens stwres breff . . . til häridzhöffdingin domaren oc xij män som fore rette satho ath the skulde atskilia them med en ret epter thy som rigesins stadge thär om wtuiser UpplLagmansdomb 18 (1490). mattis . . . bidde ecke swar, tha retterne ware eller sculle affseges STb 2: 437 ( 1490) . . . . lath . . . hr niels booson sätia nagra penninga in j mina kyrkio berga . . . thil rettha, om nagot the godz for:da hr niels booson och bänkth aronsson haffw sigh i mellan HSH 15: 1 ( 1514) . monx bude recesit, tha retta sades STb 5: 67 ( 1515) . - rättsfall, rättssak. item vare thet sva, at nokre rätte fore kome, som eigh finnas bescrifne ok uth trychte i laghbokinne, thöm mugha the räta uppa thera edh effter thera bästa samvit UrkShist 1: 6 ( 1436) . " j bland andre retter til thalede engelbrecht the erlige gode men til om the ordh och taal the hördht hade " STb 4: 124 ( 1506) .","6) straff. han skulde haffua staath therfore een ondh rtt STb 1: 71 (1476). ib 135 ( 1477) , 2: 212 (1487). thy stodh hon sin reth wiidh stocken och forswor staden och stadz marker ib 218 ( 1487) . ib 3: 174 ( 1494) . effter lagen och theris egin bekennilse, tha war theris reth, at the skulle haffwa öruen misth och hwdin, tha for dande mens bön skyldh, tha fordroge wii them retthen oc giorde wii nadher mz them JTb 98 ( 1513) .","8) ed. ATb 1: 262 ( 1467) . giorde skipper niels olsson sin eedh ok rätt pa helgedomana STb 1: 104 (1477). han skal . . . göra rätt for ingeuald scriffuares pigo, ath han ecke togh aff henne mödomen ib 357 ( 1482) .","9) rätt, maträtt. Se Sdw 2: 1288. en bachad räth Brasks Matordn 6 . en rääth saltgrön fisch ib 11 . Troj 163 . - oblat. ithem baka retterne med kyrkiona jernn Kyrkohit Årsskr 1920-21 s. 251 (omkr. 1498). - Jfr arelds-, arva-, biskops-, borghara-, fiskerihamna-, galgha-, gildis-, gästabudh-, hionalags-, hof-, härads-, ivir-, kamara-, konungs-, kristno-, köpstadh-, land-, lands-, laxfiske-, malsäghanda-, o-, patrona-, (Sdw 2: 200), prästa-, riddara-, rikis-, skip-, slots- (Sdw 2: 433), stads-, tiltalu-, torney- (Sdw 2: 666), thiufs-, thridhiungs- (Sdw 2: 729), vatn-, vatu-, vidherboanda- (Sdw 2: 950), värulds-rätter."],"e":["retter . ","retther . rether: retha SD NS 3: 288 (1417, avskr.) . gen-. -a som dock, åtminstone delvis, torde bero på inflytande från Mnt. to rechte, von rechte weder rechte o. d. i uttrycken till rätta, at rätta , for el. fore rätta (i bet. 4), i rätta, mot rätta (stundom til rätto, at rätto, for rätto gm påverkan av rätter, adj., el. gm tillämpande av en böjning nom. rätta: obl. rätto el. rätta (jfr ev. STb 5: 67 nedan under 5), under vilken de nedan under rätter, adj., upptagna förbindelserna af rätto, for el. fore rätto el. rätta (jfr nedan 5), mädh rätto el. rätta, kunde inordnas). ack. räät Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . ","rääth Brasks Matordn 11 . ","redh JTb 73 ( 1481) . ","rettan Skotteb 42 (1460-61), 62, 66, 72 (1461-62). pl. rätther Troj 163 . reter STb 4: 124 (1506). rätte UrkShist 1: 6 ( 1436) . retta STb 5: 67 (1515) (möjl. sing.). med art. retterne ib 2: 437 ( 1490) ), ","rätta dagher","retta- . ","rette dach STb 3: 88 (1493)),","*rätta foghate","-fogetha ib 119 ( 1490) . ","-ffogitta ib 121 ( 1491) . ","-fugate ib 75 ( 1463) , 84 (1468). -fogoda STb 1: 212 (1479. -fogdar STÄmb 219 (1533). med art. -fogittena STb 3: 340 ( 1497) . ","-fogdana ib 2: 312 ( 1488) ), ","*rätta ganger","retha- )","*rätta mal","rettemol )"]},{"a":"rätter","b":"av","c":"adj.","d":["1) rät, rak. " thz blomstrit wäxste . . . mz rättom stiälk älla bul ther änga knwta älla wranglikhet hafdhe " Bir 1: 175 . ib 176 . " moysi wandir war rättir " ib 210 . þe gingo rättan vägh Bu 168 . " fingu the . . . retthan byr til rom " Bil 269 . " en aker släter ther hwarte ware wranger ler rätter " Al 5844 . - rak, upprätt. mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin oc standa eller ganga rätter MB 1: 83 . " stodh . . . rätter j lögha kari " Bil 574 . ib 319 . Bir 2: 15 . " hans växstir var rättir " ib 135 . ","2) rät, rätt och slätt, enkel. skal lwdhra bläster wara enfaller, rättir, oc slätter, vtan nota skipte MB 1: 388 . ","3) lämplig, passande. " gathin i mik wardhbergh läth thz ware mik fulwäl räth " RK 1: 2405 . " sagde hertughin engen wita then them ware swa wel rätter " ib 2012 . " oss är engin bätre rätter älla fallen (näml. till lagman) än han " BSH 1: 185 ( 1386) . ther landhene ware rätter til laghman ib 188 ( 1336) . " ib 3: 147 (1463?). "","4) rätt beskaffad. gudh skapadhe mannin rättan MB 1: 114 . - rätt, riktig. rät nampn Bu 8 . eo modo, qui in legibus patrie dicitur reep oc rät mal SD 3: 112 (1313, nyare afskr.). rätare dyrkt Bu 61 . Bil 82 . 2il oplypta sins fadhers händer oc böghia them rättare (d. v. s. så att de få ett riktigare läge) MB 1: 258 . " synas the bökir ey rätta (sanningsenliga) " Bil 434 . - rätt, tillbörlig? seghe the migh mindre en rädh oppa FM 533 ( 1511) .","5) verklig, fullkomlig. " at laurens hafdhe hänne the for:de twedelene af for:de goze forthaghit ok fore haldhit meth rätte wäldhe i swa mang aar " SD NS 1: 419 ( 1405) . ","6) berättigad. hiälpa henne til swa mykit som hon wre rät til SJ 147 ( 1446) . ","7) rätt, rättmätig, sann, verklig, laglig. fra sinom rättom härra Bu 21 . " gifi þät attar rätum ägara " Bir 4: (Avt) 179. räther ok trohen wen Gers Ars A 2. rätthir äghande TB 73 . gozen gingo vndan rättom aruum SD 6: 125 ( 1349) . " at rikit maghe koma til rättan arfwingia " Bir 3: 359 . " sambrödher äkta oc rätta " SJ 14 ( 1424) . " retthe iwdha " MB 2: 222 . rät retuisa KS 20 (49, 21) . sacramentit swettis retta thara RK 2: 7862 . " rätta dödz folks ferga finge the " ib 7868 . - laglig, behörig, ordentlig. þem rättän räkinscap györä SD 5: 562 ( 1346) . " til een rättan ok vissan panth " BSH 1: 165 ( 1376) . - laglig, laga, i lag föreskrifven. a rättom radzstufudagh SJ 14 ( 1424) . thil rättha drykke SO 26 . ","adv. rätt, rättvis. " rättir domare " Bil 716 . " är iak . . . iämpn oc rättir " Bir 2: 174 . dömpde en rättan dom Al 2651 . KS 15 (35, 16) . " funno for rätto " SJ 43 ( 1441) . " dömpde the ok sagdho for rätto " ib 84 . - mäþ rätto, med rätta, med skäl. þik þiäna ängen mz räto Bu 21 . KS 69 (169, 75) . Fl 1694 . BSH 1: 165 ( 1376) . SD NS 1: 415 ( 1405) . SJ 107 ( 1445) . RK 2: 63 . - rättfärdig, rättrådig, redlig. þu äst . . . baþe rättar ok rätuis Bu 197 . - n. rät (komp. rättare Lg 3: 652 . ","1) rakt. " swa som . . . en ände af them twem wäghomen bare sik rät (directe) nidhir j nidhirsta " Bir 1: 214 . " röras the (ɔ: himbla) antiggia rät nidher som steen eller rät op som elder " MB 1: 44 . " rät at byn " RK 2: 7872 . rät mot ellen ib 7879 . " rät fra the swenska " ib 7881 . " mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin " MB 1: 83 .","2) rätt, riktig, sant. " en man räknar rät " Bil 434 . för thy hon ey rättare wiste (visste ej annat) än han haffde warit ängilen Lg 3: 652 . RK 2: 3570 . " jac kan ey rettare forsta (förstå annat) än j mogen ther friliga tro vppa " ib 5732 . ","3) rätteligen, med rätta. hwem thet tilbör, rät kununger at wara KS 1 (1, 1), ffindz mera borta än reth bör SO 114 . ","4) alldeles, just, rätt (stundom kan el. måste det i Nysvensk öfversättning utelemnas). thz (ɔ: rwm ) skal en mwr aatskilia rät j tw Bir 4: 83 . " the (budorden) . . . äre rät swa alle wärldinne nytlik, som enom stadh wre thässe lagh, at ängin skulle stadhin fordärwa " MB 1: 465 . rät som iak vare ij paradiis Iv 439 . " hans örs var röt rät som eet blodh " Fr 107 . " reth ssom han aff westeras drogh " RK 2: 4175 . ib4926, 6610, 7342. hans thrwgh aktin rät änkte vätta Iv 146 . ib 285, 1077 . här maghin ij nu bradhlik see ij thetta hws rät alla thee . . . ther idher mz skadha mena ib 863 . " han skipadhe os rät alla nädhe " ib 226 . ib 1329 . " een knapper . . . aff rödha gull rät öfrith skär " Fl 983 . " vnfingo mik rät aldra bäst " Iv 194 . - Jfr kap-, o-, up-rätter."],"e":["räter: -o Bu 21 ; ","-um Bir 4: (Avt) 179; -are Bu 61 . ","räther Gers Ars A 2. n. nom., ack. rät. rädh FM 533 ( 1511) . ","-o . i uttrycket mädh rätto öfvergår -o till -a Fl 1694 ; SJ 107 ( 1445); RK 2: 63, sannolikt under inflytelse af Mnt. mit rechte), "]},{"a":"rätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) rät, rak. rectus a um rätter oc räther GU C 20 s. 520 . 4) rätt beskaffad, rätt, riktig. war hans thörn skylter om en span at han skul . .. wara mynne en rether thet lotha wy metha ATb 1: 4 ( 1451) . cappellanen . . . skal halda twa messor om wykone, om fredagin och lögherdagin, stragx i rettin tiidh, som forsta messan plägher haldas STb 1: 307 ( 1481) . " rätter ok rätfärdogher kärleker lather sik pröffuas " MP 4: 59 . en tunna, som större, var än retthe tunna HLG 2: 93 (1519). - i tillbörligt el. gott skick. iiij rätta tinkannor ok et tinstoop gamalt ATb 1: 226 ( 1456?) . " knwt hade salt hanom eth nyth armbyrst oc thet sama armbyrst var gamalt oc knwt sagde at han hade lofwat hanom eth reth armbyrsth oc ey nyth " ib 2: 33 ( 1474) .","5) verklig, fullkomlig. ´ren´. at han thet ey giorde aff ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet SD NS 3 . 275 (1417). tha gudh medh änglenom budhadhe thic. lhan hafdhe thic for alle frwr j reeta mate SvRimd 45 . " tet war hans rette forswmelse " STb 4: 38 ( 1504) . ena summa peninga han hanom tenetur är aff reth laan til sith brullop ib 83 ( 1505) . " aff retta glömsko Stock Skb 295 (1509, Skip). 6) berättigad. waren thenna . .. böndher behjelpelighe, ath them matthe widherfara swa mykit, som the äro rette innan " FMU 3: 288 ( 1443) . " at gärd tog hästin . . ok sad swa är närgar rättaren at hästinom än iak tha är han här odoldir ok ostolin " ATb 1: 65 ( 1456) . atj waren . . . harthuick beholpelich om for:ne arff, swa mykit som han retter vtj är pa for:de hustrv margit wegne STb 3: 90 ( 1493) . ib 183 ( 1494) . BSH 5: 544 ( 1515) . HSH 16: 96 ( 1527) .","7) rätt, rättmätig, sann, verklig, laglig. tha vissa iak henne . . . rättan ingan i vart federnes godz SD 8: 24 ( 1361) . . . . wan gardh . . . som war rätköpa ioordh (för rät köpaioordh) är ib NS 3: 151 (1416). laglig, laga, i lag föreskriven. hann (ɔ gränsen) war gambell, beskedeligh och jord faster, retter med steenn skäligen märker, som aff ålders lends warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . af rätto (-e) (jfr Mnt. von rechte och ovan under rätter, m.), rättmätig, lagligen, i behörig ordning. . . . moderne, som hanom aff rette erffue borde effter sina framlidne moder STb 3: 422 ( 1499) .","8) rätt, rättvis. " pedhir dalakarl sagde, komer här een rättaren konungh i swerike idhir skal ske eth fallandöffwil the här bo i arbogha " ATb 1: l309 (1469). thes större ärä faa the aff högxtä ok rätestä domarenom ihesu christo SvKyrkobr (Lucid B) 181 . - mädh rätto (-a), med rätta, med skäl. Jfr ovan under rätter, m. ath . . . swen thet ängin innan nakarhanda matto bewisa kan eller oc meth rätto tilläggia schal SD NS 3: 256 ( 1417) . - sighia (af) for(e) rätto(-a), döma. Jfr ovan under rätter, m. wy (ɔ konungen) . . . sagde for rätta at . . . herre erics hustrw bör i alla mato at nwhta sama arff Arfstv 87 ( 1451) . ib 21, 40 (1461) . " tha sdho wi them thet i mella aff forre rätho ath thet kopit var gilth " ATb 1: 4 ( 1453) . sagdes benct hanssons hustrw foe retto aff, ath hon skal . . . STb 1: 7 ( 1475) . " sagdes fore retto, ath mattis . . . skal bliffua viidh thet som homom tilforende worth fore retta affsagt om gaardin " ib 11 (14375) . ib 25 ( 1475) , 72 (1476), 188 (1478). - finna for rätta, d. s. thy fwnno the for rättha thet jönis karlson bordhe alth thet godz SD NS 3: 343 ( 1418) . - rättfärdig, rättrådig, redlig. lthe här rätte äru the fa ewärdhelika glädhi i himerike SvKyrkobr 111 . " thera lifnadh är ey rättir " ib 112 . " opta gaff han them orät som rätthw waro " MP 4: 55 . war rätther thinom härra som tw räkte thina hand PMskr 121. - n. rät, adv. 1) rakt. . . . bade allmenningx wegana then ena vth fran stadz porten reth vpp SJ 2: 124 ( 1488) . " ey hällir bort oppa höghra ällir winstra wäghin taka, loffwa, wthan räth fram " SpV 445 . gatorna waro langa oc rät fram som snöre Troj 37 . henne näsa som war räth op oc ned wthan ryll ib 62. - bildl. ty iagh kan inthet uthen retth fram som iak kan förnime thet skääl kan med fölie HSH 16: 12 ( 1526) .","2) rätt, riktigt, sant. ath en skedh worth reth tiwff stolin aff nic. scriffuer STb 2: 199 (1487).","4) alldeles, just, rätt (stundom ej möjligt att återgiva på nutida svenska). en gardh . .. liggiendes . . reth wiidh hörnit twers westan offuer ghatan SJ 2: 126 ( 1488) . . . . vpmwra thet litzla stycket nedan fore reth epter snörit ib. ib 148 (1489). swa som wi daghlica syndom. ok räth swa som idhkelika (immo quasi) SkrtUppb 32 MP 5: 202 . " ath grecana begäradhe then dagen (ɔ: vapenvilan) räth aa falskheet loc jlklokhet " Troj 163 ."],"e":["rättir SvKyrkobr 112 . ","retter . ","räther GU C 20 s. 520 ; ","-o ATb 1: 14 ( 1453) . ","rether ib 4 ( 1451) ; ","-a SD NS 3: 288 (1417, avskr.) . n. nom., ack. rät(h). ret(h). ack. f. rettin STb 1: 307 ( 1481) . ","reeta SvRimd 45 . ","rättaren ATb 1: 65 ( 1456) , 309 (1469). superl. rätestär: -ä SvKyrkobr (Lucid B) 181 . Jämte dat. -o i uttrycken for(e) rätto och mädh rätto förekommer ofta ändelsen -a, sannolikt under inflytande av Mnt. mit rechte; i dessa fall torde man dock snarast böra se substanvistiskt oböjligt rätta (jfr, även för o-formernas del, under rätter, m.). Se Sdw 2: 1288),","mädh rätto","-a )"]},{"a":"rätteskidhe","b":"nn","c":"","d":[" ? rätskia, linjal. amussis muro mestara lodh ok rätte skidhe GU C 20 s. 22 . norma grece gegula latine jtem norma dicitur sementariorum rätthe skyde ib s. 359 ."],"e":["-skyde )"]},{"a":"rättesnöre","b":"nn","c":"","d":["rättesnöre. laagh, effter hwilken alltt thett som krokott är kan rättes, såsom effter etth rettesnöre PMSkr 698 (avskr.)."],"e":["rette- )"]},{"a":"rättilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? ","1) (medelst handelns uträckande gifven) vink, åtbörd. flyddo synd . . . j rätilsom (in nutu) Ber 53 . ","2) rättelse, förbättring. " är thätta scrifwat til thera bätring ok rättilsa " Bo 124 . for kirkionna bätring oc rättilsa (för -e) Bir 4: 57 . war athwghwl af thinom rättilsom Ber 150 . ","3) bestraffning. sum näfst thorwo wit äller rättilsi SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " bidhi rensile ok rättilse " Bir 2: 309 . " til vndirdannanna rättilsa " ib 3: 148 . en fadherlig rättilse MB 2: 296 . " oss til straffan oc rättilse wara syndher " ib 301 . ","4) efterrättelse. " kännedombir til mankönsins rättilsa j allom skipilsom " VKR XVI (kan föras till 2). allom spakom ok rethwijsom til rettelse SO 47 . ib 95, 116, 117 . breff . . . ther iders herredömä kwnnä haffuä naaken rättislä vtaff FM 187 ( 1504) ."],"e":["rätilse: -om Ber 53 . rettelde),","rättilsa bok","rethelssä- )"]},{"a":"rättilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 4) efterrättelse. the . . . seglade . . . j okwnnogha haffzs leed ath enasth hade the syn rättilse oc ledsaga aff thenna tessaliska mannen philote Troj 5 . 5) rättfärdighet, rättrådighet? han (ɔ wisdomen) tilökir ällir tildraghir allan rättilsinna (rectiudinis) stadhga SpV 422 . 6) underrrättelse. vi funne oc i samme book stoor rettilse om sko ger bärg oc dioger (så!) i westergylland hwem the tillhröe HSH 16: 102 ( 1527) . Jfr up-, äptir-rättilse (Sdw 2: 1141)."],"e":["rettise )"]},{"a":"rättindi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rättirska","b":"nn","c":"","d":["rätterska, kvinna som rättar. o maria wari thu rätterska (coorectrix) tankannas ordhannas, oc gärninggannas JMÖ 46 . Jfr uprättirska."],"e":["-erska )"]},{"a":"rättoghet","b":"nn","c":"","d":["rättighet, lagligt anspråk. meth alle the rättichet jac oc min syster . . . ther til hafwom SD NS 1: 16 ( 1401) . " al min rättigheet, som mik til arf fiel äfter hustrw älinä ingemarsdotter " ib 642 ( 1407) . ib 123 ( 1402) o. s. v. meth alle rätthoghet som iak oppa swansö haffdhe ib 2: 72 ( 1408) . - rättighet, det som ngn har rätt att fordra el. uppbära, laglig inkomst, laglig prestation (åt ngn). at hafua pantsat . . . mit goz . . . meth alle rättichet SD NS 1: 104 ( 1402) . " wort slot oc land . . medh alle konungxlige rättogheth " BSH 3: 4 ( 1449) . " hans nades ränthe, rettigheter oc atherstäder " BtRK 384 (1502, orig.) . " minzska sinne domkirkio hedhir oc rättoghet " Ansg 217 . " at förninske cronenis rente och rettigheter " FM 426 ( 1509) . " forhindras hans rettighether ther oppe, han skall göre rikith thiensth fore " BSH 5: 115 ( 1506) . " dömdes lasse henricson salmis sak til 3 m. for slotzens rettoghet om kypsis " BtFH 1: 156 ( 1507) . " dömdes thenne forne hwar tere sak til 3 m. for slotzens retoghet om kalksten balker och brädher at the förde them icke ffram i laga tiidh " ib. " for treske om slotzins rettholet " ib 161 ( 1508) ."],"e":["rättogheet SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.), 361 ( 1404). rätokhet ib 621 ( 1407) . retoghet BtFH 1: 156 ( 1507) . retoghet ib. retthohet ib 161 ( 1508) . ","rätughet SD NS 2: 79 ( 1409) . ","ratughet ib. ","rätuheth ib 89 ( 1409) . ","rättugheet SJ 123 ( 1443) . ","rettighet: -heter BtRK 384 (1502, orig.) ; FM 426 ( 1509) . ","rettigheth: -hether BSH 5: 115 ( 1506) . ","rättigheet SD NS 1: 642 ( 1407) . ","rättichet ib 16 ( 1401), 104 ( 1402). rätichet ib 123 ( 1402) . pl. -ir),"]},{"a":"rättoghet","b":"nn","c":"","d":["och m. rättighet, lagligt anspråk. iak hafwer vplatet allan then rättoghet erlicom manne thorstene symonsone, som iak ok mine brödher hafwa til then thridhiongen SD NS 3: 212 ( 1417) . ib 39 ( 1417) . at jak . .. oplaatit haffuer . . . herra knute . . . alla then rät ok rättogheet om thet arff, som mik tilfallit är ib 345 ( 1418) . - rättighet, rätt, befogenhet. Se Sdw 2: 1288. - rättighet, det som ngn har rätt att fordra el. uppbära, laglig inkomst, laglig prestation (at ngn). SD NS 3: 283 ( 1417) . UrkShist 1: 5 ( 1436) . karl . . . forlanthe mic swa mykit hans räthogheth var här nydhre j smalandhin Arfstv 16 ( 1461) . ib. . . . met alla kirkione och kirkieherrins räntho ok rettoghet Svartb 532 ( 1477) . . . . thermedh göra stadenom all then rettogheet, som en godh borgare bör at göra STb 1: 174 ( 1478) . ib 2: 196 ( 1487) . corth flaskedragere schal holle och skenckie brenth wiin her j stadin ok göre ther stadenom rettogheet vth aff til stadzens pullfer hws, swa mykit ther til behöffuis ib 3: 376 ( 1498) . Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . " myn lanssgylldhe ok all anner rektwkheth som myne lanboo i vessthergö(t)land myk ärlyk plyktugh ere " Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). - Jfr ämbites rättoghet (Sdw 2: 1109)."],"e":["rettog- . ","-heet . ","räthtogheth Arfstv 16 ( 1461) . ","rääthoghet Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ","rättughet UrkShist 1: 5 ( 1436) . rettoheth STb 2: 196 (1487). räththigheeth Arfstv 16 ( 1461) . ","rettigheet SD NS 3: 239 ( 1417) . rektwkheth Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515)),"]},{"a":"rätvis","b":"av","c":"adj.","d":["rättvis, rättrådig, rättfärdig. " skal kunungr rätvis wara bådhe i domom ok äthäuom sinom " KS 30 (77, 33) . " thu gudh sagdhe sua jak är rätuis oc miskundsambir owir manna synde " Bir 3: 71 . mannin skal vara rätuis mz sinom jamcristne ib. huar rätuis man vari först rätuis sik siäluom ib 378 . at seia . . . iacobum. som rät vis heter. at viþarnamne Bu 193 . þu äst . . . baþe rättar ok rätuis ib 197 . manna rätuisaste ib. ib 198 . " gudz mönster . . . j hwilko syndoghe män sculu miscund faa oc rätuise nadhe " Bil 846 . ib 81, 884 . MB 1: 101, 115, 116, 466 . SD 4: 467 (1335, nyare afskr.), 5: 379 (1344, nyare afskr.). KS 25 (64, 27), 26 (65, 28), 49 (124, 53) . Bir 3: 360, 361, 362. ey äru the som at enaast höra gudz ordh rätuise (justi) när gudi vtan laghana görara skulu rätuise göras (justificabuntur) MP 1: 55 . " iak gör somlika rätuisa (jusifico) " Bir 1: 202 . Bo 38, 39 . Ber 69 . - rättvis, rätt, tillbörlig. thät är rätuist at thän annan skal styra ok döma han scal förra döma sik siälfuan Bil 885 . " tro stridhinna vara rätuisa " Bir 3: 358. thu faar mik ey af then rätvisa väghenom Lg 547 ."],"e":["-wiis MB 1: 116 ; ","-wiist ib 115, 466),"]},{"a":"rätvis wiiss","b":"av","c":"adj.","d":["rättvis, rättrådig, rättfärdig. " justus . . . rätwiss " GU C 20 (hand 2) s. 53. ath han (ɔ publikanen) forskulladhe räthwis göras aff allom sinom syndom (de omnibus peccatis suis justificari) Mecht 285 . " gudz räthwise domber JMPs 55. lig 290. Jfr orätvis. ""],"e":[]},{"a":"rätvisa","b":"vb","c":"v.","d":["göra rättfärdig, urskulda. ecclesiastici xxvi et non iustificabitur caupo a peccatis labiorum win mannen han ey rätwisas thz är vrsakas aff mwnsins syndom GU C 20 s. 89 . Jfr orätvisa."],"e":[]},{"a":"rätvisa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rättvisa, rättrådighet, rättfärdighet. " ysaias thän fwlkomplighe prophetin j alle rätwiso sigher härranom, alla wara rätuisor (omnes iustitiÄ nostrÄ) j thinne asyn äru swa som qwinnona smittadha klädhe " SpV 245 . JMPs 54, 55. räthwisanna ffäghrindh oc rikedoma ärw äwärdelika som scriffwadh är, räthwis skal ey röras, äwärdelika ib 290 . ib. "],"e":["rätuisor SpV 245 ) , ","*rätvisogörilse , "]},{"a":"rätvisa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rättvisa, rättrådighet, rättfärdighet. retvisan är thön dygdh ther gömer ok saman haldr manna samhelde KS 19 (48, 21) . retuisan är thön dygdh, ther stadhugh är i manzins wilia, til at lata huariom thet hans är ib. " thet är rät retuisa ther styris medh houe " ib 20 (49, 21). rätvisa är naturalik skipilse i manzens hugh ok wilia, funnen til hielp ok samband manna samvaru ib 25 (64, 27). sum rätwiso williä elskä ok gömä SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.)fulcomna alla rätuisona Bo 38 . " þär mot rätuisonne göra " Bir 4: (Avt) 179. Bu 21 . Bil 375, 885 . Bo, 75, 142, 194. Bir 1: 5, 3: 263, 264, 358, 359, 361. MB 1: 466 . KS 18 (45, 19), 20 (50, 22), 26 (65, 28) . " fore thina rätwiso eller dygdh " MB 1: 447 . " än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek oc wit eller rätwiso " ib 100 . ib 101, 115, 116 . " abraham trodde gudhi ok thz reknadhis honom til rätuiso (justiam) " MP 1: 8 . komo mange j lifhsins rätwiso (justificationem) wm ihesu christi rätwiso (justiam) Ber 67 . " wm ena synd forfara manga räwiso (multæ justitiæ) " ib 89 . ib 206 . - rättvisa, sak, rätt. annar konungin hawir rätuiso (rätten på sin sida) Bir 3: 359 . ib 350 . ","2) utöfvande af rättvisa, dom. hwarre rätuiso (judicio) vari miskund ok grymhet Bir 3: 378 . ","3) rätt, rätighet. ey är thz min rätuisa (mei juris) at the siälin skal koma j mina händir Bir 3: 264 . " han hawir meer rätuiso til rikit " ib 357 . ib 439 . "],"e":["-wiisa MB 1: 466 ; -an ib; -o i 447, 466),","rätviso gärning , "]},{"a":"rätvise","b":"nn","c":"","d":["rättvisa, rättrådighet, rättfärdighet. " aff . . . gudz rätwise " MB 1: 45 . christi rätuise MP 1: 59 . " kununglik rätvise " KS 48 (122, 52) . ib 26 (66, 28), 49 (125, 53)."],"e":[]},{"a":"rätvishet","b":"nn","c":"","d":["rättvisa, rättfärdighet. " styra mz retwiisheet " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 . " hiölt iag så strenga rettwiisheet " ib 278 . " hälge manna rätwishether (justificationes) " MB 2: 363 ."],"e":["retwiisheet . ","rettwiisheet . ","-ir )"]},{"a":"rätvishet","b":"nn","c":"","d":["rättvisa, rättfärdighet. loffua mina räthwishetz stranghet Mecht 246 ."],"e":[]},{"a":"rätvisilse","b":"nn","c":"","d":[" ? el. f.? rättfärdighet. til gudz biläthe ok liknilse är människian giordh, til biläthit a wisdomsins wäghna ok skälinna, til liknilsit j didhanna hälaghet ok rätuisilse (ä. fr. rätuise) (ad similitudinem morum sanctitate et iustificatione) SpV 113 ."],"e":[]},{"a":"rätvislika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) rättvisligen, rättvist, rättfärdigt, rättmätigt. han wil k skal döma räuiselika, hwan äptir sinom godgerninghom MP 5: 20 . - rättvist, rättrådigt. the . . . gode men tet offuer ladhe formidlade ok fulkomplice stadfeste retuiselige til en fulkomen ände SJ 2: 243 ( 1504) .","2) rätteligen, med rätta - rätt, riktigt. rätuiselica bidhia thet är ena samptalan ath haffwa medh warum herra MP 5: 68 . " syden then rekinschap och kerligh retui[sli] gen giort war " STb 4: 32 ( 1504) . - Jfr orätvislika (Sdw 2: 174 f.)."],"e":["-vise- . ","-lige . retu[sli]gen STb 4: 32 (1504)),"]},{"a":"rätvislika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) rättvisligen, rättvist, rättfärdigt, rättmätigt. guz son löste mankön af diäflenom . . . räuisleka (per mirabilem . . . justitiam) Bu 206 . " var thz af varom herra rätuislica giort " Bo 158 . ib 122 . MP 1: 9 . Bir 1: 203, 310, 2: 32, 303, 305, 3: 306 . MB 1: 466, 2: 259 . päningir . . . hulkin som ey är wäl ok rätuislika afladhir Bir 1: 54 . " ämbethe aff hwilko han pläga leffwa räthwislika " PM 15 . " rätwislekan liffwandes i gudz fryktan " Lg 3: 602 . ib 604, 627 . LfK 246 . ","2) rätteligen, med rätta äru tholke rätuislicare callande dyäfulsins hörro hästa än högxsta gudz vigdha klärka Bir 2: 69 ."],"e":["-leka Bu 206 . ","rätwiislika MB 1: 466 . ","rätuiselika MP 1: 9 . ","räthvisliga LfK 246 . ","rätwisliga MB 2: 259 . ","rätwislekan Lg 3: 602, 604, 627),"]},{"a":"rätvisliker","b":"av","c":"adj.","d":["rättvis, rättmätig. " betala räthwisliken lön " PM 33 ."],"e":["räthwisliken PM 33 ),"]},{"a":"rätvisliker","b":"av","c":"adj.","d":["rättvis, rättmätig. " anderlune en som rethuiseligit och tilbörligi är " STb 3: 79 ( 1493) ."],"e":["rethuiseligit ) , "]},{"a":"rävalska","b":"nn","c":"","d":["kvinna från Reval. ss tillnamn. HLG 1: 79 (1473). kadrin reffuelske SSkb 8 (1501-02)."],"e":["reuelska . ","reffuelske )"]},{"a":"rävalsker","b":"av","c":"adj.","d":["revalsk, från Reval. epter räfwelskt taal FMu 6: 69 (1497, nyare avskr.). en neffua ful medh reffuelske skellinger STb 4: 51 ( 1505) ."],"e":["räfwelser . ","reffuelsker )"]},{"a":"rävalsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Revalsk, från Reval. the reffwilske HSH 20: 90 ( 1507) . " haffuer jag nw scriffuit the reffuelske till " FM 323 ( 1507) . räwälsth mynth FH 1: 54 (1485. Jfr räflisker."],"e":["reffuelsker . ","reffwilsker . ","räwälsth FH 1: 54 ( 1485)),"]},{"a":"räventer","b":"nn","c":"","d":["matsalsbyggnad? . . . ena strandabodh liggiandis nest färiobronne nordhan til j thy räwentereno som staffan nielsson lät byggia KTb 78 ( 1439) . Jfr: refectorium ii locus vbi reficiuntur famelici in theutonico räffwinter GU C 20 s. 519 ."],"e":[]},{"a":"räver","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*räva klo , ","*räva runna , "]},{"a":"räver","b":"nn","c":"","d":["räf. " " Bir 2: 128, 129, 130, 3: 333 . Rk 3: 2756. Su 66 . " vifwa ok räfwa " Al 2798 . skall hans gäs icke bita myna räffwe i häll medh snedligheth wtan medh ower makth BSH 5: 274 ( 1508) . "],"e":["-ar )","räfs galle , ","räfs unge , ","räva blodh , ","räva ister","-iister LB 7: 282, 287), ","räva stiärter , "]},{"a":"rävil","b":"nn","c":"","d":[" Se A. Janzén, Ark. f. Nord. Fil. 60: 169 ff., P. Wieselgren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: l88 ff. och jfr muldrävil."],"e":[]},{"a":"räþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","alt thz som vtan til synis hota. thz rädhir äkke Bo 77 . Ber 211 .","2) refl. räþas , ","1) rädas, förskräckas. " abs. baþ hana eigh räþas " Bu 491 . " kunugen rädes viþ þoliken tiþande " ib 167 . " ärofulla iomfru maria sikx hafwa rädhz ängilsens tiltalan " Bir 4: (Dikt) 256. räz äkke (noli timere) Bo 227 . " the räddos mz myklom rädogha (timuerunt timore magno) " MP 2: 36 . Gr 283 . - vara rädd för, frukta för. med ack. hui räþas þässe döþen Bu 14 . sagþe eigh räþas han älla hans ängla ib l103. Bil 428 . Bo 138 . Bir 1: 24, 2: 294, 3: 379 . Ks 23 (57, 25). Ber 233 . räþas diwlen nämpdan Bu 497 . " hon räddis idhkelika sinna nästo sambyggilse " Bir 4: (Dikt) 251. - med prep. for (betecknande den el. det hvarför man fruktar). haffde the ey rädz for marskens twang RK 2: 6405 . " rädhas fore dödhin " Lg 39 . " reddis iosep fore honum " ib 36 . RK 2: 1545, 1556 . Di 62 . - frukta, hysa fruktan och vördnad för. af rätvisom domom ok hämdom äpte godhom ok gamblum laghom, redhas han ok hedhra alle män KS 47 (120, 51) almoghe kan sköt at finna . . . huad han (konungen) redhis gudh alzwaldande ella ey. ok finna the thet han rädhes gudh . . . thå taka alle män rädhas ok i wirdning haua sin konung ib 15 (37, 16). Ber 8, 9, 10 . han (Gud) gör thera vilia som han rädhas ok älska Bo 7 . " jach rädz inghen wtan gudh och idher " BSH 5: 119 ( 1506) . " giffwa theres lön . . . rädanhom (timentibus) thit nampn " MB 2: 350 . - frukta, befara, hysa farhåga (för). med ack. rikar . . . räþes ran Bu 153 . " the räddos pilzins dödh " Bo 20 . - med inf. räddis at wardha drapin Bil 354 . - med ack. och inf. at mne vini skulu ey rädhas sik wara forlatna Bir 1: 118 . " jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). styremannin rädhis skipit mogha scadhas aff bölghionna stötom Bir 4: (Dikt) 251. - med en sats inledd af at. rädes at lyghn wrþe of rik Bu 30 . " rädes at han vp stoþe af döþa " ib 52 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.). Bo 39, 136 . RK 2: 1558 . " räs jach ath hon vil swika os " Di 238 . " med en sats inledd af at eigh. han . . . rädhis . . . at ey (ne) skuldin öronen smitas af fanytte hörsl " Bir 1: 368 . ib 25, 26, 27 . - med prep. um och en sats inledd af at. rätz ey vm at the thing som thw nw höre oc see hända älla vardha aff ondom anda Bir 2: 155 . - opersonl. med personens dat. el. ack. ma tholkom rädhas thz brnadus sighir Bo 136 . " thz ey är (för är ey) lekir, mik rädhis widh aluara (jag fruktar för att det är allvar) " Bil 234 . " mik rädhis, at thu wardher wäldoghare än wi " MB 1: 210 . " mik rädhis thz mon herra iwan swika " Iv 1953 . ib 4221, 4946, 5421 . them reddis the skullo alle forga RK 2: 7874 . - frukta, sky, undfly. med inf. waktadhe the sik bättre oc räddes at syndha Su 94 .","pres. motsvarande Lat. gerundium. o hwat rädeliken syn oc alstingx rädandes Su 95 . fruktas, vördas. nar dödhelikin människia hedhas ok rädhis (timetur) meer än gudh Bir 1: 387 . ib 3: 218, 306, 452, 465 . - fruktas, befaras. part. pres. (ngn gång äfven i icke reflexiv form) i opersonl. konstruktion förbundet med en form af vara och ss öfvers. af Lat. gerundium, med el. utan dativ. är honum rädhandhis (timendum est ei) at han kombir j mere dröuilse Bir 3: 231 . " är rädhandis at the än mera (ɔ: skdha) göra " MB 2: 239 . " är thz wäl radhandes (för rädhandes) at för wara ogönstoghet gudh os thenna plaghona haffuer lathit ower komma " Lg 3: 647 . " är redandhe ath wore egne wndersate göris oss ohörige " HSH 19: 112 ( 1505) . - Jfr rädder."],"e":["redha: -as Bir 3: 379 ; KS 23 (57, 25), 47 (120, 51) . ","-is . ","rädz BSH 5 . 119 (1506). räs Di 238 . ","räddis . ","reddis Bil 428 ; RK 2: 7874 ; Lg 36 . ","rädis ST 507 . ","rädes Bu 29, 30, 52, 167 . ","rädhis Bir 1: 25, 27, 368 . ","supin . ","rädhz Bir 4: (Dikt) 256. rädz ib 2: 94 ; RK 2: 6405 . ","rätz Bo 39 . ","rädh Bir 3 . 460. refl. rädz KL 401 . ","räz Bo 227 ; Bir 2: 155; Ber 8, 9 . ","rätz MB 2: 395 ; LfK 241 . ","vara rädd"]},{"a":"räþe","b":"nn","c":"","d":["(en guds uttalde) rådslut, ödesord. hon sagdhe honum thässe rädhe Al 1598 . Jfr en-, hiälpahäl-, läkedoms-, siälf-, til-, vand-räþe."],"e":[]},{"a":"räþeliker","b":"av","c":"adj.","d":["förskräcklig, fruktandsvärd. " octouinus kunogar var . . . sua räþeleken at änghen þorþe se han vreþan " Bu 62 . " vreþar ok räþelecar " ib 491 . " räþelecar a synom " ib 497 . " en miok räþeleken (karl; d. v. s. djäfvulen) com tel hans " ib 18 . com þordön sua räþelecar at it folk do ib 526 . et rödhelikt myrckit hus KS 64 (159, 70) . rädheliker stadher MB 1: 219 . " rädheliker oc loffs wärdher " ib 318 . Bil 108 . Pa 16 . KL 250 . MP 1: 10 . Bo 120, 195 . KS 77 (191, 84) . Bir 1: 36 . Va w5, 48, 50, 51. Su 94, 95 . Lg 37 . MB 2: 201 . LFK 221. - med dat. vast þu huariom styg ok räþelek Bu 140 . " han . . . war . . . rädhelikin thöm hedheno varo " Bil 862 . Bo 227 . KL 276 . Bir 1: 182. o huru rädhelikit vslom syndarom är ib 3: 19 . redhobone äru the til . . . then thunga som rädhelikin vare ämuäl änglomen at läggia opp sian axla Bo 99 ."],"e":["-lecar Bu 491, 497, 526 . ","rädhelikin Bil 862 ; Pa 16 ; Bo 99, 227 ; Bir 1: 182 . ","räþeleken Bu 18, 62 . ","rädheligin LfK 221 . ","rädeligin Va 51 . ","rädelighen MB 2: 201 . ","räþelek Bu 140 . ","rädeliken Su 95 . ","rädhelikt KS 64 (159, 70) . ","rädhelikit Pa 16 ; KL 250, 276 ; Bo 195 ; Bir 3: 19 . ","rädeliget Va 25 . ","rädhelican Bo 120 . ","rädheligan LfK 220 . ","rädhelikin Lg 37 . ","rädeligin Va 50 . ","rädhelikom Bir 1: 36 . ","rädheligom LfK 220 . ","rädhelika Su 95 . ","rädeligä Va 48 ),"]},{"a":"rö","b":"nn","c":"","d":["rö, rör. " hwar en rö war swa stoor som ek " Al 8747 . et fäste war byght aff röö (calamis) ib 4985 . " the stora röö iak för aff sagdhe " ib 4987 . " ostadhughir som rö j vatne, hulkin aff huario vädhre röris " MP 1: 20 . " böghelikin suasom röö (arundo) " Bir 2: 58 . " war . . . smal som röö " MD 445 . " ginom ena röö lot han blasa the bländona in i hans näsa " Gr 277 . " een faar honom röna i handena " Bo 181 . ib 194 . " mz rönne (sceptro) oc purpura begabbadher " Su 349 . VNB 5 . " mik fikx een rö (calamus) " MB 2: 349 . " eth moot aff röö oc gulle (mensuram arundineam auream) " ib 367 . Jfr gulrö, äfvensom rör. "],"e":["röö . ","röskär","rööskär )"]},{"a":"rö","b":"nn","c":"","d":["rör, råmärke. Jfr skil-, sten- (Sdw 2: 502), stena-rö (Sdw 2: 500)."],"e":[]},{"a":"rö","b":"nn","c":"","d":["rör, råmärke. " som är rölagdh met IIII röö " SD 4: 39 (öfvers. i nyare afskr.). planiciem . . . distinctam limitibus. ra. et rø ib 3: 695 ( 1325) . ib 696 ( 1325), 697 (öfvers. fr. förra hälften af 1400talet). Jfr rör."],"e":["röö )"]},{"a":"rö","b":"nn","c":"","d":["och n? rö, rör, vassrör; rörkäpp. Se Sdw 2: 1288."],"e":[]},{"a":"rödhaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["rödaktig. GU C 20 s. 299. "],"e":["röd- )"]},{"a":"rödhaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["rödaktig. er samma materia rödatwg som hon vare blod blandath LB 7: 257 ."],"e":["-wger )"]},{"a":"rödhblakkotter","b":"av","c":"adj.","d":["rödblackig. PM 67 ."],"e":["-blakoth )"]},{"a":"rödhblandadher","b":"","c":"","d":["blandad med rödt, rödlett. hans litir var allir huitir oc rödh blandadhir (rubeo permixtus) Bir 2: 135 ."],"e":[]},{"a":"rödhbleka","b":"nn","c":"","d":["rödkrita. " tag rööd bleka " LB 7: 259 . ib 186 ."],"e":["rööd- )"]},{"a":"rödhblodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["i blod rödfärgad. LfK 112 ."],"e":[]},{"a":"rödhbrun","b":"av","c":"adj.","d":["rödbrun. " hans haar oc brahaar oc skäg var rödhbrunt " Bir 2: 135 . eth röthbrwnt (cocineaum) dyur MB 2: 359 ."],"e":[]},{"a":"rödhbrun","b":"av","c":"adj.","d":[" tyg, rödbrun dräkt. klädde j coccino, thz är rödh brwnt Mecht 234 ."],"e":["röd- . ","-bryn: -om JMPs 276)","rödbrunt"]},{"a":"rödhbrunhet","b":"nn","c":"","d":["coccinum i rödh eller rödhbrvnhet Gu C 20 s. 119."],"e":["röd- )"]},{"a":"rödhe","b":"nn","c":"","d":["gula (i ägg). tak rötha aff ägenom (hs. ägeno el. äggenno) LB 3: 189 (s. 139). Jfr J. Sahlgren, Studier tillegnade Es. Tegnér s. 419."],"e":["rötha ) , "]},{"a":"rödhe","b":"nn","c":"","d":["gula (i ägg). smör mz rödhä af äggeno Hästläk. i AS 137 ."],"e":[]},{"a":"rödher","b":"av","c":"adj.","d":["röd. Se Sdw 2: 1288. . . . een rödhan häst SD NS 3: 507 ( 1419) . NMU : l09 (1434). eth hus wt huggit som j rödhan saphir Mecht 234 . raua ue röder lithit brwn oc mörk brwnGU C 20 s. 517. rödha skapnadzsins radhlös skodhare (rubentis formæ vecors inspector) SpV 39 . " alt thät iak see skuli mik synas rööt giort, mädh thino dyrasta blodhe " SvB 101 (mot sl. av 1400-t.). SkrtUppb 9 . rödher löker wäxer aff fröno PMSkr 352 . hon vntfik han wel lsom hon wel kunne / mz söth ördh ok rödhrom mwnne (ɔ med en kyss? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 126, 222) EK 1896 f. - thät rödha af ägget, äggula. Se J. Sahlgren, Studier tillegnade Es. Tegnér s. 416 ff. - ss tillnamn. lasse rödh Kumla kyrkas rb 30 (1442-72?). STb 2: 59 (1491). "],"e":["röt , rööt SvB 101 (mot sl. av 1400-t.) ),","rödhabo , "]},{"a":"rödhet","b":"nn","c":"","d":["rödhet. PMskr 380."],"e":[]},{"a":"rödhfat","b":"nn","c":"","d":["fat av rött ler- el. stengods? HLG 2: 107."],"e":["rödffaath )"]},{"a":"rödhfärghadher","b":"","c":"","d":["rödfärgad. MB 2: 19 ."],"e":[]},{"a":"rödhga","b":"vb","c":"v.","d":["rödfärga. " at han hänna nampn j sik siälffwom far inscriffvat . . . rödgat oc flo rerat mz sino eghno blode " Su 367 ."],"e":[]},{"a":"rödhgul","b":"av","c":"adj.","d":["rödgul. PMskr 478."],"e":["rödgol )"]},{"a":"rödhilaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["rödaktig. " rauus . . . gripande oc rödilactoger " GU C 20 s. 517 ."],"e":["rödilactoger )"]},{"a":"rödhinger","b":"nn","c":"","d":["röding, salmo savelinus. eth fiskerii. . . . thär görs aff en fiärdhung röding VKJ 219 ( 1480) . VKU 118 ( 1565) . - ss maträtt. rödhing makrel eller lax salt Brasks Matordn 6 . ib 11. "],"e":["röd- )","*rödhings fiske","*rödhings nät","rödingx- )"]},{"a":"rödhka","b":"nn","c":"","d":[" (på grund av förekomst av järnoxid) rödbrun gyttja. i greska landh, siudz röt sallt aff sådan dy som i suerige kalla rödhka PMskr 638 (avskr.). ib Jfr rydhka."],"e":["röd- )"]},{"a":"rödhkal","b":"nn","c":"","d":["rödkål. Se Sdw 2: 1288."],"e":[]},{"a":"rödhlask","b":"nn","c":"","d":[" ? (Mnt. rōtlasch],"],"e":["rötlask )"]},{"a":"rödhlaskskin","b":"nn","c":"","d":[" = rödhlask. viij ort. for rötlasth skin til thenne bock Skotteb 84 ( 1461) ."],"e":["rötlsth skin )"]},{"a":"rödhleker","b":"nn","c":"","d":["rödhet, röd färg. hwitlekin, och rödhlikin, the prydha mykith brudhenna änlithe Mecht 270 . ödhmiwkhetzsens rödhlek (purpura) ib 291."],"e":[]},{"a":"rödhlitadher","b":"","c":"","d":["rödfärgad. " matin war rödhlitadher, swa som är saffran aff enskona gräse " MB 1: 209 . ib 482, 495, 496 ."],"e":[]},{"a":"rödhlitadher","b":"","c":"","d":[" , . adj. rödfärgad. JMÖ110."],"e":[]},{"a":"rödhliter","b":"av","c":"adj.","d":["rödfärgad. PMskr 465."],"e":["-litther )"]},{"a":"rödhläsk","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":[]},{"a":"rödhläske","b":"","c":"","d":[" skinn, karduan. j dæker rötlask Skotteb 422 (1468-69), Kämn)."],"e":["röliske VKU 82 ( 1555) . ","rödgarvat"]},{"a":"rödhläskemakare","b":"nn","c":"","d":["kardunsmakare. ST 2: 323 ( 1489) . Jfr rydskomakare."],"e":["rödhleske- )"]},{"a":"rödhlöker","b":"nn","c":"","d":["rödlök. " stöth rööd löök " LB 7: 34 . " sepa sipul eller rödlök " ib 144 . ib 228, 281 ."],"e":["rööd lööker )"]},{"a":"rödhma","b":"vb","c":"v.","d":["vara röd. rödhmandes rosen (rubens rosa) maria JMÖ 118 ."],"e":[]},{"a":"rödhma","b":"vb","c":"v.","d":["vara röd. rödhe litin var swasom rödhmande (rubens) roos Bir 3: 424 . VNB 5 . Jfr rudhma."],"e":[]},{"a":"rödhmoradher","b":"","c":"","d":["rödaktig, rödlätt. " " Troj 74 . breseida . . . war myket fagor . . mz rödmorathom kynnom och gålt glymmande haar ib 76 . Jfr rödhmöra."],"e":["rödmorath )"]},{"a":"rödhmöra","b":"vb","c":"v.","d":["rödfärga. " nar hon reff syna kynner mz syna hwassa naglar rödmörades the aff then blod ther wttärdes " Troj 168 . Jfr rödhmoradher."],"e":[]},{"a":"rödhskinande","b":"","c":"","d":["skinande röd. SvB 472 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"rödhstiärta","b":"nn","c":"","d":["rödstjärt. acredula le auis quedam scilicet rödstierta GU C 20 s. 7 ."],"e":["rödstierta )"]},{"a":"rödhäple","b":"nn","c":"","d":["rött äpple. Mecht 262 ."],"e":[]},{"a":"röf","b":"nn","c":"","d":["röv, podex. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordorskn. 3: 19 ff. tessin oloffliken ordh, som euert . . . talade til olaff matsson . . . far for iᴹ (1000) falladeffwel och kyss mik i röffenä STb 1: 58 ( 1476) . Jfr sugha röf."],"e":[]},{"a":"röghia","b":"vb","c":"v.","d":["anklaga. " med dat. el. ack. rögþe hanom fast " Bu 136 . Bo 181 . Bir 1: 83, 2: 192, 3: 57 . rögdho ieremiam MB 1: 11 . " röghia älla orsaka samwitith " Ber 204 . " at röghia ok hindra godha " Bir 3: 226 . " at röghia äller beklagha sin almoga " MB 2 . 290. Su 71 . Ber 137 . " rögdhu hanum at han röuadhe manga thra kirkiur " Bil 345 . KL 159 . " syndena röghia siälinne af mangfallom lastom " Ber 205 . röghþo þöm for dyocleciano Bu 528 . " at röghia pylatum for typerio keysare for . . . mandrap " Bil 301 . " the rögdho honom for abbotanom " KL 300 . MB 2: 240 . Ber 225 awitto han oc rögdho mangom lundom fore pylato MB 2: 373 . än þe äru röghþir SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). kan röghþes ok kallaþes firi biscop Bu 27 . rögdhis han af thöm Bo 192 . Bir 2: 138 . " rögdher mz lygn " Bil 123 . Su 29, 395 . " beclagadher oc rögdher " ib 349 . war ther fore rögdh oc wanfräydhatn, at hon födde blamanna barn MB 1: 223 . " diäfwlin gar daglika in i klostrith, ok röghe (accusat) then han findher ther latan " Ber 137 . " at han finne enkte i thik thz han maghe röghia (för hvilket han kan anklaga) ib. beskylla, skylla på, gifva skuld. med dat. el. ack. som . . . röghia gudh at han gaff them ey dygdh oc konst, oc orsaka sik siälwa " MB 1: 301 . " ey skulle han eller nakar röghia flerom än sik siälwom ib. - klandra, lasta. han rögher och sakar (accusat) rätwisa domarans rätwiso " Ber 121 . - angifva, röja. med dat. el. ack. rögher sinom brödhrom fore sinom fadher fore fwla synder MB 1: 229 . " rögdho alla the andra som honom ey wildo lydha " ib 2: 245 . " som doblaren röyde " PM 29 . ib 27, 36, 40 . " röghia idhra synder ledha " Al 6329 . röghia sik, anklaga sig, bekänna sin synd, gifva sig skuld. rögde sik gratande for allo folke Bil 767 . ib 466 . " sculum wi altidh sannelica rögha os " KL 238 . MP 1: 5 . " röghande sik siälua " Bir 2: 94 . Ber 122 . rögh thik i ponomen ib 123 . " rögh thik i thinom syndom " ib 169 . " nar han röghe sik for sina synde " ib 91 . Jfr beröghia."],"e":["rögha KL 238 ; ","-andhe Bir 2: 94 ; ","-om MP 1: 5 . ","röya Su 71 ; ","-er PM 27 ; ","-de ib 29, 36, 40 . -ir, -þe -þer),"]},{"a":"röghia","b":"vb","c":"v.","d":["anklga. med dat. el. ack. jwdhana tik förradha röya oc antwardha hedhningom SkrtUppb 172 . at the matto lröghia hanom aff omildhet ib 303 . angiva, röja. med prep. fore. rät scriptamaal skulo wara . . . fullelikin j swa matto ath människionne tilbör ath röghia fore alla sina syndhir ther hon veth sik haffwa giorth ok ey för haffwa scriptat sik fore MP 5: 203 . - angiva, yppa. . . . ath fför:ne fförmindare . . . wisthe j noghen motte, tet them icke war fulgiort j fför:ne arffskiftningh . . . tha skulle the tet röie strax fför rettä STb 4: 368 (1514). "],"e":["röya . ","röie . supin rökth SvKyrkobr 258 )","röghia sik , lanklaga sig, bekänna sin synd, giva sig skuld. kennis thu ath thu haffwir tik siällan scriptat ffor thina syndher, oc tik ey rökth som thina syndher äro SvKyrkobr 258 . - Jfr utröghia."]},{"a":"röghia vitne","b":"nn","c":"","d":["vittnesmål (i klandrande riktning). antestari . . . bära rygia vitne ok vitne foe koma GU C 20 s. 26 ."],"e":["rygia- )"]},{"a":"röghiare","b":"nn","c":"","d":["anklagare. " ther är sielfuer gud domaren diefulen är röghären " SvKyrkobr (Lucid B) 199 ."],"e":["röghäre )"]},{"a":"röghiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skriptamals röghiare."],"e":[]},{"a":"röghiare","b":"nn","c":"","d":["anklagare. Ber 231 . LfK 81 . " rätwis man är först sins röghiare (accusator est swi) " Ber 91 . " brödhranna wara rögyare är vt kastadher " MB 2: 351 ."],"e":["rögyare )"]},{"a":"röghilse","b":"nn","c":"","d":["anklagelse. SvKyrkobr 280 ."],"e":["röyelse )"]},{"a":"röghilse","b":"nn","c":"","d":["anklagelse. " thin kära är min sak ok rögilse (accusatio) " Bir 1: 218 . " findir owinin ängin röghilse mot os " MP 2: 291 ."],"e":[]},{"a":"röker","b":"nn","c":"","d":["rågångsdom? the förne 7 landz syhnemän the gilladhe thet the 12 heredz syne män tillförenne giordt hadhe, och them (för then?) röök emillan både huffwudhråån öfuerst medlest och nederst BtFH 1: 75 ( 1467, nyare afskr.) . dömdes een rätt röddch emillan witziälä och kaukula på thesse råår ib 45 (1482, nyare afskr.). dömdes ännu en rätt röch emillan luhangos bo och jempse boo opå theres råår ib 116 (1478, nyare afskr.). the hulle icke röchen som förre war dömdt ib."],"e":["rööker . ","röch . ","rööch )"]},{"a":"röker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) rök. " huarf som rökar i väþrä " Bu 8 . kändu rök aff elde Bil 316 . ib 308, 317 . röilsena rökir MP 1: 45 . " äru swa som af rök swarte " Bir 1: 175 . " hafwa hans fogita och embitzmän, bränt, dräpit och vphängdt i röök . . . the meenlösa " BtRK 78 ( 1434) . - ånga. stilla drakans röök (giftiga andedrägt) MD 188 . - Jfr rökilsa röker. ","2) eldstad, härd; hushåll; mindre jordegendom som anses tillräcklig att föda ett hushåll; jordområde (i Finland) från hvilket en bestämd skatt utgick. rötgher ingassons godz, tw i sildinkorwe oc eet i hallelaby oc een rök i saustelaby SD NS 1: 433 ( 1405) . aff hwariom rök BSH 1: 196 ( 1387) . " aff hwariom thiughu rökiom " ib. " swa myckit göra fyra röke och tree kroka i finlandh " FM 39 ( 1417) . " om then hielppe skat i |1] march aff hwar rok " ib 257 ( 1506) . BtFH 1: 128 ( 1464), 305 (1413, Joh. Bures utdr.). the lagde i [1] span malth pa hwärie rog FM 501 ( 1510) . vtloffuet (1/2 ) pund fynske gedder met hwer rog ib. Jfr de quolibet fumo in iure karelico duas bonas pelles . . . exhibere SD 4: 233 (1331, gammal afskr.). Se Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 324; Schybergson, Finlands hist. 1: 213. Jfr konungs röker.","3) rökelse. " offre . . . cethym trä oc oleum til liwsa oc at göra sötasta smörilse oc röök (thymiama suavissium) " MB 1: 356 . ","4) lukt. " rökren uar þöm sötar som lillio blomstrar " Bu 524 . " mz sötastom rök (Cod. C sötaste lokt 962; odore suavissimo) " ib 142 . Bil 128 . " fore rotin rök (Bil widh rothna lukt 316) " Lg (Cod. C) 994 . loot vardha rök af thräk vndir hans näsom Gr 365 . tera pinonna illa lukt oc röker Su 129 . LB 3: 50 . ","5) lukt, luktsinne. aff fäm likamans vitom, som äre syn oc hörsl, röker (Cod. A lokt 42), thäuer, trauan MB 1: (Cod. B) 531. ","6) rost? borth taker synnenna röök (rubiginem; bruket af röök här berör utan tvifvel på ett missförstånd) Su 175 ."],"e":["rök . ","röök . ","rok FM 257 ( 1506) . ","rog ib 501 ( 1510) . ","röke ib 39 ( 1417); BtFH 1: 128 ( 1464) . ","rökiom BSH 1: 196 ( 1387)), ","rökia pänningar","röge peninger . ","röge penige )"]},{"a":"röker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"röker rök gpm 2 236 1506. ack. röök svartb 69. pl. nom. röka ib 353 1436 . rökia pmskr 484. ack. rökier fmu 4 180 1461 avskr.","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*rökia tal","röka- . ","-tall . ","-taall )","*röks qvister , "]},{"a":"rökfulder","b":"av","c":"adj.","d":["rökfylld. GU C 20 s. 299 ."],"e":["-fuller )"]},{"a":"rökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) röka, utsätta för rök. nätäkyot rökt SD 5: 637 ( 1347) . LB 7: 46 . FH 4: 83 ( 1499) . " rökte henne thz hon bleff dödh " RK 2: 1938 . ","2) komma att ryka, bränna för att frambringa rök. thridhi loter, swa som blodh oc ister, skulle hwarte brännas eller äta, vtan blodhit skulle wtrinna a iordhina oc iistridh rökia sötelika ower gudz altara MB 1: 476 ."],"e":[]},{"a":"rökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rökia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr afrökia."],"e":[]},{"a":"rökia te. ter. part. pret. n. rökat vku 78 1554 .","b":"vb","c":"v.","d":["l1) röka, utsätta för rök. xv rööght faar NMU 1: 109 ( 1434) . rökta geddor Arfstv 63 (1474-75). rökta oxar GPM 2: 288 ( 1508) . STb 5: 346 (1521, Kop). thy skal hwisith offtha rökias mädh mirram PMSkr 256 . goth är oc ath rökia them (ɔ: bina) mädh galbano ib 302. rökat köt VKu 78 (1554)."],"e":["röögth NMU 1: 109 ( 1434) ), "]},{"a":"rökilsa","b":"nn","c":"","d":["= rökilse. " rökilsa doger för krancker mage " LB 8: 44 ."],"e":[]},{"a":"rökilse","b":"nn","c":"","d":["rökelse, rökverk. thus rökilse LB 4: 339 . ib 2: 39, 40, 3: 151, 152, 153, 7: 142 . " rökilse är goth for blodrwna " ib 143 . ib 8: 44, 45 . " alt þät rökelse. hänna faþer sände hänne " Bu 503 . " offradho honom gul oc rökilse oc mirram " Bo 2 . " som skulu bära rökilsit " Bir 5: 102 . bränna rökilse MB 1: 404 . ib 358, 369, 406, 470 . Bil 832, 916 . MP 1: 44, 45, 50 . Bir 1: 154 . VKR 49 . Lg 35 . TK 272 . Al 7560 . " honom wart giffwit mykit rökilse " MB 2: 345 . " röken aff rökilsen ib. " " mz rökilseno som bärs ofwer dödha " Ber 54 . " mina händher läto drypa mirram hwilkit wi kallom hwit rökilse ib. " " hwiit rökilse war thz han äter " Al 7512 . LB 1: 97, 2: 71, 3: 165, 7: 292, 10: 6 . Jfr ottosangs rökilse. "],"e":["-iilse LB 7: 143 . ","-else Bu 503 ; LB 2: 71 ; TK 272 . ","-elsä LB 8: 44 . ","-ylse ib 7: 142), ","rökilsa kar","rökilsekar TK 273 . rökilse kar MB 1: 358 ; ","-it ib 2: 345 . " rökilse kaar " Bir 4: 34; TK 272 . rokilsäkar), ","rökilsa röker","rökilse- )"]},{"a":"rökilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["rökkilse Kumla kyrkas rb 85 ( 1508)","rökilsa kar","*rökilsa korn , ","*rökilsa lukt","rökile- )"]},{"a":"rökin","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr orökin."],"e":[]},{"a":"röklin","b":"nn","c":"","d":["ett slags öfverklädnad (vanl. af linne). confero . . . vxori laurencii ormson vnum noum ryklin SD 2: 40 ( 1287) . " hänne drömde at augustinus stodh j hänna rökline (ordets användning här beror sannolikt på missförstånd af originalets uttryck: linea lignea) mz hänne " Bil 647 . - särsk. ss tillhörande de andliges drägt. för (d. v. s. innan uppenbarelsen om ordensdrägten gafs) bar domincius röklin (fratres superpelliciis utebantur) Bil 796 . " gik n j kirkiona. ok foor j röklin ok tände blus ok bar ihesu christi likama " KL 21 . " andra biscopa kledde sigh i röklin och koorkåper och biscops hätta " TK 272 . " andre merkelige klerka hade röklijn " ib. " stodh then förnempde verduge herren i sin biscopz skrudh, thät är röklin, koorkåoa, mitra, cerotis och stola " ib 274 . - Jfr silkeröklin."],"e":["ryklin )"]},{"a":"röklin","b":"nn","c":"","d":["röcklin, till katolsk prästdräkt hörande plagg av linne. Jfr Hildeband, Sv. Medelt. 3: 591 f., Branting, Textil skrud i svenska kyrkor från äldre tid 83 f-, 132. skal klärkin ganga til koor om sönnedagha . . . med siith röklin som kyrkionna rätter . . . til sigher (KTb 118 (1303). jtem bör hanom (ɔ: klockaren) sielffwan mädh rökelin wara j alla processior ÅK 58 . ib 62 ."],"e":["rökllin Kumla kyrkas rb 26 ( 1465)","röchliner VKU 154 ( 1595) ), "]},{"a":"rökogher","b":"av","c":"adj.","d":["rökig. " fumidus . . . rökoger " GU C 20 s. 299 ."],"e":["-oger )"]},{"a":"rökogher","b":"av","c":"adj.","d":["rökig, som gifver från sig mycken rök. rökogher elder MB 1: 183 ."],"e":[]},{"a":"rökoter","b":"av","c":"adj.","d":[" = rökogher, fumeo . . . vara eller warda rökot GU C 20 s. 299 . ib."],"e":[]},{"a":"röksuper","b":"nn","c":"","d":["fumarium skorsten ok rökswper GU C 20 s. l299."],"e":[]},{"a":"rökt","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vård, omvårdnad, omsorg. tön herra barn hånom setias i rökt ok göma KS 53 (134, 57) . " thöm siälom til hiälp oc tröst koma, som rykt ok helso vidher thorfte " Bil 844 . " forlata hiärtans rökt (curam cordis) " Bo 131 . " kötzsins rökt " Bir 1: 259 . ib 2: 63, 3: 150. Ber 233 . likamans rökt Bir 4: 64 . " licamans vmsorgh ok rykt " MP 1: 293 . " hindradhos i hans rökt (skötsel) " KL 278 . " swa skulum wi os rökta at wi glömom ey wars iämkristins rökt (curam proximi) " Ber 50 . " thänk wppa alla the thiänist oc kärlika hon tik giorde " Su 210 . " om hwilka han will haffua atwaktelika rökt " Bir 4: 5 .","2) omsorg, akt, ifver. som dighra rökt oc mödho haffdhe iordha martires Bil 384 . " lagdhe dighra röct a riddarscap ok fatuburs ingiäld " ib 377 . ib 758 . MB 1: 414 . " skal iak läggia rökt (apponam curam) oppa at hon mahge plaghas ok näfsas " Bir 3: 31 . - Jfr helso-, siäla-, van-rökt."],"e":["rykt Bil 844 ; MP 1: 293 ; MB 1: 414), "]},{"a":"rökt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vård, omvårdnad, omsorg. - vård, skötsel. . .. han henne her epther elzka wille . . . medh maath klede ok rycht epter sin ytersta matcht SJ 2: 153 ( 1489) . . . . ath vppeholle henne math ok ööl j hennes liffztijdh medh stugu rwm ok rycht STb 4: 117 ( 1506) . - Jfr siäla-, van-rökt."],"e":["ryckt )"]},{"a":"rökta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sköta, rykta, ansa, vårda, tga vård om. med ack. at the (ɔ prästerna) all theras prestabol rykthe oc engte thera spille mz wanrycth Gummerus Synstat 43 (1425, vidim. 1440). dugher hon (ɔ jorden), tho sculu th rydhia thet som tiil aker duger och ärya och saa och wel riktadha met fulla säädh prestenom j händer antwarde Svartb 399 ( 1442) . thy skipi confessor vestiarios . . . som röktin . . . brödhranna klädhe FOVkl 217 . 2) sköta, förvalta. han . . . ryktar (promovet) all waar ärande Mecht 275 . 3) sörja för, laga (att), ställa om, ställa till, anstifta, åstadkomma . . . ey giffua henne mina röst som iak kan witha mädh gaffuo, ellir lowan . . sik walith ryghtat haffua Abbedval i Vkl 77 . 4) skaffa, förskaffa. jmpetrare röktha forwerffua oc ärffwa GU C 20 (hand 2) s. 15. - Jfr vanröktadher."],"e":["ryktar Mecht 275 . ","konj . ","ryghtat Abbedval i Vkl 77 ),"]},{"a":"rökta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sköta, rykta, ansa, vårda, taga vård om. med dat. rökta siwko brödhromen Bir 5: 98 . - med ack. rökta brödhranna kaalgardh KL 252 . rökt aþo tome lik ok graf Bu 189 . " war hans likame ryktadher wäl mz wäl loktande yrtom " MB 1: 272 . ib 269 . " rökta (curare) skorfwot hofwid " Bir 3: 299 . " thwa ok rökta en spitälskan man " KL 53 . ib 343, 352, 354 . MP 1: 270 . rökta (fovere) theras kranka barn Su 207 . " at rökta sin häst " Bir 1: 221 . ib 293, 323 . " röktadhe wäl sin boskap " MB 1: 208 . " röktadhe hon lamponar " KL 337 . " rökta eldin " VKR 2 . " at rökta oc göma eeldin " ib 24 . Bir 4: 100 . Pa (Tung) 35 . - vårda sig om, egna omsorg åt, sörja för, se till godo. han röctadhe gerna ok öcte almännins ingiäld Bil 305 . " at iak ryktar (provideam) oc om siidher mit eghit hws " MB 1: 223 . " rökta kötit i sinom astundilsom (carnis curam . . . agere in desideriis) " Bo 101 . ib 131, 256 . Su 425 . hon . . . röktadhe andra som sik siälua (de aliis sicut de seipsa curabat) Bir 3: 179 . Ber 50 . " hinna konunger röktadhe sin riddara " Bil 473 . - egna omsorg åt, vinnlägga sig om, sysselsätta sig med. ryktadhe alzskona sädhe MB 1: 208 .","2) sköta, förvalta. " som gudz offer skullo rykta " MB 1: 476 . " ryktadhä illä thera embitä " Pa (Tung) 33 . uträtta. röktadhe hans ärende KL 41 . " rökta vart ärinde " Iv 3268 . ST 271 . ","3) sörja för, lga (att), ställom om, ställa till, anstifta , åstadkomma. röktom at mankönith maghe ökias oc öxlas MB 1: 196 . sände budh til hänna och loth rökta at hon skulde til hans koma oc wardha hans hustru ST 219 . LfK 165 . til göra the ok rökta mz nakrom thingom at barnit skuli forgaa (procurant abortum) Bir 3: 290 . " röktin j at forkoma oc dräpa mins hälgha anda jngiutilse (abortum spiritualiter procuratis) " ib. " the samföghilsin röktadhe (procuravit) han meer for sina skuld än for rikesens skuld " ib 2: 23 . " han rökta missämio ok bardagha landa mällom " KS 63 (156, 69) . ib (157, 69) . " rökta sinna foräldra likamlika nytlikhet " Ber 22 . " the letto mit liiff ok röktadho min dödh (vitam meam et mortem meam quærebant) " Bir 1: 230 . ","4) skaffa, förskaffa. " läggia vin aa thz rökta (procuare) " Bo 128 . " rökta alt thet honom tharfuas " VKR 42 . Bir 2: 128 . " hon hafdhe röktat sik en skinkiortil af swinskinnom " KL 334 . " rökta sik fals vitne " Bo 189 . " röktar sik daghlica nyan ok större hedhir " ib 95 . " hon . . . wil rökta thik äwerdhelikit liff " KL 87 . " som mik röktadho kyrkionna ingiäld ib 120. rökta sinom barnom . . . wärzlikt godhz " KS 52 (131, 56) . " rökta them aff wisthws ok källara thet them tharfuas " VKR 28 . ib 2 . Ber 133 . " tak thz swa som thz vare thik röktat af gudhe " ib 272 . " them (ɔ: widhirthoftelichin thing) kräfuia oc rökta aff modhir abbatissa ellir aff gaardzmestarenom " VKR 27 . the foro i geen mz thy sancta genouepha hafdhe ryktat til sit closter Lg 3: 251 . - vålla, bereda. the röktadho (procuraverunt) sik siälfwm thz sama fallit Bir 1: 250 . - förskaffa, ernå, utverka. ärna ok rökta miskund Bir 3: 422 . " hon (bönen) är fulcompin til at rökta alt thz gagnlikit är (ad omnia proficua impetranda) " Bo 101 . " han röktadhe thz af gudhi " Pa 5 . KL 354 . Bir 3 . 80. röta them ok ärna kärlek ib 1: 382 . thw röktar ok letar allom miskund ib 3: 108 . ryktadhe hon them fangenom liiff oc helso Lg 3: 246 . röktadhe sik af lösn af biscops ämbete Bil 649 . ib 786 . " at leta ok rökta sik aflat " Bir 3: 17 . " rökta sik aflösu aff paunom " ib 2: 214 . " röktadhe sik coma sikran for vespacianum " Bil 314 . ","5) låta komma, skaffa. han röktadhe sanctum sighfridum archiepiscopum aff anglande til swerikis at prädika . . . cristna troo Bil 839 hulkith clostirsins thiänara vtan fore sculu thiit rykta oc bära VKR 24 . ","6) låta komma, försmå, nödga? rökta smasuenen tel guþa dyrk Bu 525 . - Jfr um rökta."],"e":["rykta MB 1: 269, 476 ; VKR 24 ; ","-ar MB 1: 223 ; LfK 165 ; ","-adhe MB 1: 208 ; MP 1: 270 ; Lg 3: 246 ; ","-adhä Pa (Tung) 33: ","-at Lg 3: 251 . ","ryktä Pa (Tung) 35 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"röktan","b":"nn","c":"","d":["1) vård, äfven plägning, förplägande. aff siukom brödhrom oc thera röktan VKR 42 . " epter matteliga ok skelliga cropsens ryktän " Lg 3: 524 . " owirflödogh likamans röktan " Su 245 . hon . . . alla win läggir sik wm kropsins oc buskins röktan ib 355 . ","2) försorg, bestyrande. " var sanctus thomas . . . erchebiscopir . . . mz konungx röktan " Bil 787 ."],"e":["ryktän )"]},{"a":"röktare","b":"nn","c":"","d":["1) vårdare, förvaltare . . . foorseoman ok ryktara RP 1: 46 ( 1353) .","2) person som åstadkommer el. vållar ngt, vållare. hans pino röktare waro optände mothe honom att förtänkte ilzsko SkrtUppb 320 . ib 321 . - Jfr siäla-, trägardsröktare (Sdw 2: 677)."],"e":["ryktare )"]},{"a":"röktare","b":"nn","c":"","d":["vårdare, förvaltare. " altarins ämbizsmän oc röktara (dispensatores et curatores altaris) " Bir 2: 106 ."],"e":[]},{"a":"rökäpper","b":"nn","c":"","d":["käpp el. stav av rör. . . . kronadhis mädh tornkrono, ok fikx röö käp i hand SvB 55 (mot s. av 1400-t.)."],"e":["röö- )"]},{"a":"rölika","b":"nn","c":"","d":["rölleka, achilea, milefolium Lin. " skal man taga rölika " LB 7: 264 . ib 291, 292, 327 . " millefolium är nese gräs wpa swensko ok rölika wppo dansko " ib 3: 78 ."],"e":[]},{"a":"rölliske","b":"","c":"","d":[" , se rödhlask."],"e":[]},{"a":"röläggia","b":"vb","c":"v.","d":["rörlägga, utmärka med rör el. råmärke. som är rölagdh met IIII röö SD 4: 39 (öfvers. i nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"römsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Romersk. römska raþ Bu 62 . i römsko borgh ib 181 . ib 102, 150, 396, 397, 398, 401, 415, 508 o. s. v. Bil 105, 110, 112, 124, 125 o. s. v. Lg 3 . 181. Jfr romersker, romsker."],"e":[]},{"a":"rön","b":"nn","c":"","d":["och m. 2) rön, erfarenhet, prov, bevis. när jak wardher kalladher wndher lydno skal wäl komma til röno (ɔ att jag lyder befallningen) PMBref 318 ( 1512) . - finna rön, erfara. iak scriffuer tik thetta til i godhan akt och i kerligh och wenscap . . . thu finde sielffuer rön ppa Thomas Varningsbref 8 ( 1436) ."],"e":[]},{"a":"rön","b":"nn","c":"","d":["och m. (Iv 3728)","1) rön, försök. " wardher ey lankt til röna (det dröjer ej länge, innan tillfälle till försök yppar sig) " Bil 104 . - (?) tre bröder kommo ther til röna (kommo dit för att erbjuda sig att göra ett försök?) MD (S) 236 . ","2) rön, erfarenhet, prof, bevis. rön är godh drängh Go 505. litin är wilians röön (viljan visas med litet, med litet kan man bevisa sin goda vilja) ib 438 . ib 224 . " haua rön i handom " KS 11 (27, 12) . wi . . . finnom ok hawom sandh röön i hendher, hwilkin storan . . . skadhä ok forderff, all menekhethen hauer tagith BSH 3: 175 ( 1466) . " fanga tess röön " RK 1: 4517 . Al 6675 . ST 180 . " fanga ther aff rön " Fl 1929 . " gudh . . . late mi kther fanga a rön " Iv 3526 . ib 3988 . " ther skulde han fanga a sanna rön " ib 5690 . " ther skal hon fanga a sannan rön " ib 3728 . " ij skulin ther a finna rön " Al 3728 . " ther finder iak sanna röön op a " Iv 2694 . " j wistherhwss oc källare fandz ther oppa rön " RK 3: (sista forts.) 5651 . " nw finder iac rön pa . . . at erik wille mik rorradha " ib 2: 3584 . " swa skalt tu rön finna oppa (erfara) " MD 129 . " swa hafwer jak funnet fön pa ib 135. " BSH 5: 532 ( 1513) . " dieffwllen bran han bar aa röön olaffz böner the brännan saara " MD 355 . som the sielffue toko a röön (erforo) RK 1: 4091 . " giffwa honom ther epter lön som jak finner aff honom rön (allt efter som jag pröfvar honom el. hans duglighet vara) " MD (S) 276 . " miin ordh the koma än til röna (komma att besannas) " Iv 1623 . " ath thz skulde nokon thima koma til röne (fullbordas) thz prophetä hade aff honom spaath " MD 24 . " j laten thz äronde komma til röna ib (S) 236. "","3) pröfning. " äre the wist two kämpor oc wäntar mik at wij j komma nw i fullä rönä (i fvlla rawn; komma att pröfwa el. ansträngas till det yttersta) " Di 90 ."],"e":["röön . "]},{"a":"röna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) pröfva, försöka, göra försök med. lette ok rönte sig gagnlöst manga läkedoma Bil 289 . " wille hon röna, än thz ware sant " MB 1: 147 . " wilde konungen röna om han war sa god skytte som sakt war " Di 54 . röna sin swerd i hardom hielmom ib 105 . " wilia wij röna oss . . . oc wara raska drengia " ib 153 . tölkit jak kan tha wil jak rönä mz tik (d. v. s. i det jag kan vill jag täfla med dig) ib 46 . - (?) lithet ther äpter the honum krönthe och ther mz konungx nampn rönthe Rk 3: 2553. ","2) röna, erfara, (genom erfarenhet) lära känna. skal iak lata þik röna huat corset tekna Bu 139 . " rönte gudz hämd " Bil 112 . " röna all scons pinur " ib 413 . " the dygdh iak hafuer aff idher rönt " Iv 5600 . " tholdo ok rönto gudz rätuiso " Bir 3: 421 . the haua rötn (experti sunt) thz iak sighir Bo 102 . thz må en haua rönt i åthäuom manna, som ey hauer annar KS 72 (176, 79) . Bo 118 . Bir 2: 113 . Iv 2731, 5604 . Al 8924 . " swa som the rönto " RK 1: 4185 . " hwo weyt huat heller er för än han röne " ib 2263 . Bil 234, 252 . MB 1: 126 . " at iak skulde annorledh dömas. än iak nw röne " Bir 1: 363 . " för än mannin hafdhe rönt sik siälwan " MB 1: 454 . - finna, befinna. hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan Bu 135 . " iak hawer thz rönt at gudh hawer wäl giort til mik " MB 1: 222 . " röne jak nu at diäfla äru fästa vidh mina siäl " Bir 3: 138 . " erfara sanningen af, finna bekräftad, sanna. swa skal thu röna än miin ordh " Al 9992 . " tha röner tw . . . at tw sgde at iak war ekke thin son " Di 90 . ","3) visa prof på, lägga i dagen. fore thän mandom the hafua här rönt Iv 4960 . RK 2: 3589 . ","4) visa sig, bevisa sig? marsken honom altiidh wel rönte (visade sig alltid välsinnad mot henom?) RK 2: 3458 . ","5) erfaras af? bekomma? med dat.? thz monde hans kerleek illa röna RK 3: 176 . ","1) försöka sig. will jak rönä mik (täfla) mz hanum Di 45 . ","2) göra sig känd el. fräjdad. haffua sik rönt (hava ræynt sic) i manga strider. sa at engen tor biuda sin skioll mote them Di 159 . refl. ","1) befinnas, visa sig, göra sig känd el. fräjdad. låte sik huarghen wildoghn rönas i näffst ilgärningesmanna KS 78 (194, 86) . " rönas i fromom ok odygdhelikom mans gärningom " ib (192, 85) . " alexander röntis thagher bäzster " Al 8920 . " ther röntis mang en röster drengh " RK 2: 6493 . - visa sig, bevisa sig. them iag trodde aff hiertatt bäst the röntess meg tha aldra wärst RK 3: (sista forts.) 5140 . illa rönis han mik BSH 5: 116 ( 1506) . ","2) genom erfarenhet) visa sig, blifva tydligt. thet röntes RK 3: (sista forts.) 4370 . " annath röntess oppa thz siste " ib 5452 . " bland swenske röntes hoo tha war troo " ib 5602 . - med dt. (el. i dess ställe ack.). thz röntis thöm (de fingo erfara det) Iv 3058 . " swa röntis them (funno de) " Al 8934 . " swa som ider skal rönas vm sidhe " RK 1: 3711 . " thz rönis honom (han erfar, kommer i erfarenhet af) jw litet sant " ib 2: 6489 . " röntis ää wel sina rike (blef väl känd af sitt rike) " PK 236 . tha röntes däner i sorg oc quidha at suenske torde thom väl¨ bidha RK 2: 9265 . " thaa röntes danskom (fingo Danskarne lära känna) sweriges staath " ib 3: 143 . röntes swänske män een annar lagh ib 2593 . - part. pret.","1) utrönt, genom erfarenhet pröfvad el. bekräftad. thz som rönt ok sant är Bir 3: 213 . " rönt maal oc pröwath " MB 1: 46 . ib 286 . - pröfvad, bepröfvad. om person. rönter til froma gärninga KS 6 (12, 6) . ib 10 (23, 0). röntr ok dygdhelikr i godho liuerne ok faghrom sidhom ib 53 (133, 57). ","2) erfaren, förfaren. vtan thu äst rönt i tholko. tha äst thu ey quäm til lärdom Bo 130 . " the i stridh äru rönte " KS 82 (203, 90) . welia swå opta barn ok ughur magha som rönta män ib 11 (27, 12). medh gamlom ok röntom mannom ib 38 (99, 41). ib 61 (151, 66), 72 (176, 79). af witrom ok röntom mannom ib 41 (105, 44). ib 17 (43, 18), 41 (106, 44), 49 (125, 53), 70 (173, 77). haua vitra trona rönta ok rätvisa rädhgifvara ib 56 142, 62) . skipa . . . röna (för rönta) ok rätwisa syslo män iwi goz . . . hans ib 66 (163, 72). leta slöghan ok röntan mästara ib 52 (132, 57). medh wiliohum, röntom näggoghom ok oräddom mannom ib 80 (196, 87). Bir 3: 309 . (De flesta af här anförda ställen skulle dock äfven kunna föras till 1.) "],"e":["röna sik , ","rönas , ","röna up a , "]},{"a":"röna","b":"vb","c":"v.","d":["2) röna, erfara, (genom erfarenhet) lära känna. tho at huarest at vj hafdum thetta maleþ . . . sua letaþ ok skälika röönt SD 8: 195 ( 1362) . - 4) visa sig, bevisa sig? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 568 f. the men ther thw wäl röna EK 2546 . - refl. rönas, 3) utrönas, framgå. oleff olssons arff, som bispen, kongen och staden til fiol medh lagen j arff, som rönis j ärffdabalken j xv:de cappittel STb 4: 102 ( 1506) . - Jfr utrönande samt o-, ut-rönter."],"e":["supin . ","röönt . Se Sdw 2: 1288)"]},{"a":"rönan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utrönan."],"e":[]},{"a":"rönan","b":"nn","c":"","d":["Jfr utrönan."],"e":[]},{"a":"rönd","b":"nn","c":"subst.","d":["rönn, sorbus aucuparia Lin. Se J. Sahlgren, Namn och bygd 17: 58, 61. " acer röndh Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 7. acer arbor quedam idest röndh Gu C 20 s. 6. ""],"e":[]},{"a":"rönd","b":"nn","c":"","d":[" = rön 2. tho fore mera varilssa skuld ok yterlikane röönd spordhum vi äldes män lekmen aat SD 8: 195 ( 1363) . wiliom vi . . hona (ɔ vantro) bryta . . . mz pröffuande (för pröfuade?) rönd oc hälge script oc fullom skälom MB 1 (Cod B 47 enl. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 204 f.; jfr ib 194 )."],"e":["röönd )"]},{"a":"rönde","b":"nn","c":"","d":["rönnbestånd; rönn. Jfr J. Sahlgren, Namn och bygd 17: 58 ff. i ortnamn. in rönde SD 3: 489 ( 1320) ."],"e":[]},{"a":"röndebär","b":"nn","c":"","d":["rönnbär. " acerrima ligumina röndebär " GU C 20 s. 6 ."],"e":[]},{"a":"röndekäppper","b":"nn","c":"","d":["käpp el. stav av rönn. ss tillnamn. pätar röndekäp SD NS 3: 543 ( 1420) ."],"e":["röndakäp KTb 166 ( 1483)"]},{"a":"röndelöf","b":"nn","c":"","d":["rönnlöv. PMskr 344."],"e":[]},{"a":"röne","b":"nn","c":"","d":["rönn, sorbus aucuparia Lin. " gömde sik vnder een röna " Fr 544 . "],"e":["röna barker","röne- LB 7: 162 ), "]},{"a":"rönilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utrönilse (även Sdw 2: 886)."],"e":[]},{"a":"röning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utröning (ävenSdw 2: 886)."],"e":[]},{"a":"röpa","b":"vb","c":"v.","d":["ropa. " sägh thy ok röpa starkleka o huru älskelighin thin heem äru härra " SpV 430 ."],"e":[]},{"a":"röpa","b":"vb","c":"v.","d":["ropa. " swenin tilburdhe at röpa oc ropadhe tho mindra än tilhördhe " Bir 2: 125 . Jfr ropa. "],"e":[]},{"a":"rör","b":"nn","c":"","d":["eg. rör, stenrör; råmärke. thog skulu bolstadha skäl nidher sätias, staffwar oc röör, som lag wtwisa SD NS 3: 452 ( 1419) . funno the thär gamul rör oc skäl kastad UpplLagmansdomb 16 (1490). tesse . . . ärende haffwe wij rätteliga ransakadh efftir röör oc ramerke ib 110 ( 1492) . Jfr stenrör."],"e":["röör )"]},{"a":"rör","b":"nn","c":"","d":["och n. L.","1) rö, rör, vassrör; rörkäpp. " titt welsijnade hoffwud . . . huilket kronat war med törne krona och slagit med hårda rör Kyrkohist Årsskr 1922 s. 323 (14898). 2) koll. rör, vassrör, vass. ther som wäxer smaa sätt, pileträ. äleträ. smaa röör. äller edera PMskr 207. 3) rör, ränna. - rörformigt (trä)stycke. tak (vid fångst av bin) ena stora rör PMskr 298. 4) rör, handelvapen. gott skyttetygh, armborst eller rör Hist. Tidskr. 1922 s. 108 (15420-t., Brask). ""],"e":["röör )"]},{"a":"rör","b":"nn","c":"","d":["eg. rör; stenrör; råmärke. ad metas dictas røør SD 5: 193 ( 1343) . ib 4: 39 (öfvers. i nyare afskr.). limites que wlgariter dictuntur røør et ra ib 3: 26 ( 1311) . " ponendo raa et rør " ib 30 ( 1311) . ib 241 (1316, gammal afskr.), 481 ( 1320), 628 ( 1323), 4: 65 ( 1328), 111 (1329, gammal afskr.). til thessä fornefnde bolstadha skälä. som erä raa ok röör DD 2: l5 ( 1384). Jfr ring-, sten-rör, äfvensom rö. "],"e":["röör )","röra ruf , "]},{"a":"rör","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rö, rör. ostadhughir som rör j vatne MP 1: 16 . " likir the röör (arundine) älla thy blomstre som fult är mz honagh " Bir 1: 60 . " slogho hans howod mz röör " MB 2: 385 . MD 35 . " sätthe ena rör i hans handh " Lg 3: 85 . rykte rörena aff hans handh ib 86 . " aff hans " ib 86 . " aff stoor röör war hon (floden) full thrang " Al 8746 (stället skulle äfven kunna föras till 2, i hvilket fall röör vore att här fattas ss f. och stoor kunde anses stå för store el. stora). badh aff the röör skip at göra Al 8751 (röör kan här föras till 2 el. fattas ss pl. af rö). ","2) koll. " rör. ther wäxte rör ij watnith stodh hänna längd war siäxtighi fota til sin top fra henna rota hon war stark ok vnderlik miok som en gran swa var hon tiok " Al 4924 . skoghin war al aff the storo röör hon bran fast thy hon war möör ib 5029 . " thz (vattnet) stodh alt fult mädher rör " ib 5467 (kan föras till 2, i hvilken händelser rör här är att anse ss n. pl., el. till rö, hvaraf rör i sådant fall här skulle vara pl., el. till rö, hvaraf rör i sådant fall här skulle vara pl.). rör oc torff ther pa leggia RK 2: 6127 . ","3) rör, ränna. " vnum molendium. munitum cum quatuor roørh " SD 5: 743 ( 1347) . ib 744 ( 1347) . - Jfr rö."],"e":["rör . ","röörh SD 5: 744 ( 1347) . roörh),"]},{"a":"röra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) röra, sätta i rörelse. moto . . . itkelica röra GU C 20 (hand 2) s. 15. tha hördo the . . . dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo . . . skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 187 . - paret. pres. rörlig, flyttbar. en gardh . . . medh allum til laghum j watä oc j thörrä rörändä oc vröändndä enge vndän taknä Sd 8: 230 (1362). therra röranz, godz RP 2: 47 ( 1384) . i godhz ok rörande päninga Sd NS 3: 309 (1418).","2) i andlig mening: röra, sätta i rörelse, sätta i gång. westh thu ekke aat hwat osynlighom trappom thässin wisdomen manas ällir röris (moveatur) SpV 423 . " röken aff the (ɔ karabe) rörer meer (än röken av bärnsten) hiärn willo PMskr 478. lj ffäm krafftom som kallas superiores, som är wnderstandilse, wili. begärilse. wredhgilse oc rörande makt JMPs 552. - förmå, beveka. fiärdhe somos skal röro til at rädhas gudz . . . doom JMPs 565. "","4) röra, sätta i rörelse, uppöra, uppskaka. - i andlig mening. tho röre min hugh . . thet smälica ordhit SD NS 3: 612 ( 1420) .","5) röra (i). . . . ena marck för han rörde kalkin Kumla kyrkas rb 44 (1478?). rördh ägh PMSkr 269 . 6) röra, väcka rörelse i, beveka. jak bidher tik fadhir, at thu dwäls än nakra stwndh j thännom stykkiom . .. thy at jak är ekke litith rördh j them (non parum moveor) SpV 201 (möjl. att föra till 4). 8) beröra, förmäla, omtala, anföra, framställa, tala, säga. her henric haffde thetta kerth ok rört a margom tinghom SD NS 3: 376 (1418, ä. avskr.) . Svartb (Skokl) 440 ( 1450) . " sedan rördes ena andra träto millan tawesterna och them i kuockala by " FMU 4: 137 (1458, avskr.) . som . . . konungh karl . . . offta tililförene röördhe och tiilbödth Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) . SpV 82 . " j thännom stykkiom, som nw äru rördh " ib 201 . STb 1: 231 ( 1480) . . . . rörde mans persson . . . om stenboden . . . vor höffuitzman haffuer aff hans systher barn ib 4: 155 (1507). kere fader som i och röe oc rade at iach skal vare vid gode tröst GPM 2: 316 ( 1508?) . JMÖ 134 . HSH 13: 99 (1524, Brask). 9) röra, vidröra. förwara äple länge . . . läggis skikkeli[ka] j eth kar mädh bywgh swa ath jnte äplit rörir thet andra PMskr 330. 10) röra, angå, syfta på, handla om. med dat. människor grata wee ok sorgh som them siälfuom rörer ok vppa gar MP 4: 163 . med prep. ath han taladhe olofflegha pa fogutten thet pa hans hedir rördhe ATb 1: 382 ( 1472) . all the thing som röra til äwinnelikhetinna SpV 380 . HSH 13: 99 (1524, Brask). - huilken besetning som rörde pa hustrv birgitte kar jonssons vegna STb 1: 20 ( 1475) . - refl. röras, 2) röras, sättas i rörelse, uppröras. innantil röroms (vegetamur) wii aff hogfärdhinna throthma SkrtUppb 43. 3) rubbas i sin föresats, brngas på andra tankar. Se Sdw 2: 1288. "],"e":["rööra . ","-ir . ","-dhe . ","-dher . ","-er MP 4: 163, 189 ; HSH 13: 99 (1524, Brask). -e SD NS 3: 612 ( 1420) ),","röra saman , hopröra. PMskr 353, 502. Jfr samanröra. ","röra til , sätta igång, åstadkomma. . . . eller ok rörer han (ɔ djävulen) ok eth skörth liffwrne honom til mädh kropsins käthe MP 4: 189 . Jfr tilröra. ","*röra til saman = röra saman. sla thet (ɔ kryddan) swa til vineth oc honoget oc röör swa alt til saman Sex ekon tr 268. ","*röra um kring , röra om PMSkr 354 . ","*röra up , "]},{"a":"röra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) röra, sätta i rörelse. han gat ängin limin rört vtan howdhit Bo 200 . " lät fiura män röra vaghnen (för urspr. vaggona; Cod. B, C waggona) mz iarn stangom (cunam . . . a virgis quator agiari) " Bu 505 . " han var ey ostadughir som rö j vatne, hulkin aff huari vädhre röris " MP 1: 20 . " himbla röras ey aff sinne natwra ensampne, vtan mäst aff ängla krapt " MB 1: 67 . Bil 104 . - svänga. han rörir mannelika sit godha swärdh Al 649 . RK 3: 140 . - sätta i rörelse, sätta i gång, drifva. mz spora han örsith rördhe thiit han rösten hördhe Fr 955 . - röra, föra från stället, rubba. at han gange ey j vatnit vtan til knän oc säty ey fotin vtan ther som sandin är fastir at ey skola fötirne aff stadh röras vm bölghiona gaa owir knän Bir 2: 231 . " castaþo män stora linor vm afguþa stok ok vildo dragha viþ iorþ ok gato eigh rört þy sinne " Bu 207 . - stöta. swa önkelika the herra iwan rördho mz the starka skapt the fördho Iv 3349 . Fr 1693, 1805 . mangt örss var the a sidho röört swa at thz foor i sprung ok i hyrte RK 1: 1439 . - stöta, bortstöta, aflägsna. hafuer iak mangin man fra sadhelin rört mz thz skaft ther iak hafuer fört Iv 708 . " kombir iak tik oc e (movebo) thin lyusstaka aff sino rwme " MB 2: 335 . rör (amove) fan thik thins likama ofwerflödhis krase Su 457 . Bir 3: 129, 131 . " mz falske predican aff rette tro rörth " MD 33 . - part. pres., rörlig, flyttbar. alla mina rörandes penninga SD NS 1: 110 (1402, nyare afskr.). rörande oc wrörande ib 303 (1403, gammal afskr.). alla wara bopäninga, the rörans (för rörandes) ärw ib 2: 12 ( 1408) . " alth . . . her staffans goz, rörande oc o[rö]rende " BSH 3: 298 ( 1471) . ","2) i andlig mening: röra, sätta i rörelse, sätta i gång. at röra oc fulkompna wara natwro ämpne MB 1: 149 . " ey vilde iak röra (movere) mz enom fingir thz som iak androm bödh " Bir 1: 354 . - röra, rikta, gifva riktning åt. jak rördhe (movi) thz (ɔ: frälst siälfs vald) illa oc vanskiplica Bir 3: 437. rördho (moverunt) sin vilia illa mot thessom tw ib 1: 250 . - sätta i rörelse, drifva, förmå. adam är then förste som rördhe människio ntwro til at öxlas MB 1: 149 . " siälin rördhe hona (handen) til gerning " ib. " röre (äggar) han (allmogen el. folket) til missämio inbyrdes " KS 75 (184, 82) . rörer min hogh til twäkan Su 187 . " rörande tik til andelika frögd oc glädhi " ib 341 . - förmå, beveka. fyra thing varu hulkin som mik rördhe til at resa vp lazarum Bir 2: 139 . " nokat rördhir til at taka kristna tro " KL 31 . " rördhos brödhrinne til miskun " ib 301 . Jfr 6. ","3) sätta i gång, väcka, uppväcka, åstadkomma. öl rörir stoor ordh GO 128 . " ä röris kiiff aff ölkwno bodh ib 488. " ib 73 . " owinskap . . . röra " Fr 1682 . " thz som röre kötzens lwsta " Ber 159 . röre stridher ib 234 . rördhe . . . stridh mot mik Bir 3: 254 . " röra mooth tik tolken käremaal " Su 121 . ","4) röra, sätta i rörelse, uppröra, uppskaka. sagdhe sik hafua rört hafuit oc giort stora storma Bil 725 . " rördhis vatnit af gudz ängle " Bo 121 . Lg 70 . Al 5825 . " öronin syntis sua som malm giutara bälghia rörande (commoventes) allan hiärnan mz idhkelikom bläst " Bir 2: 15 . - i andlig mening: uppröra, uppskaka, oroa. världinna thanka flytande vatn rörir myket oc mödhe thin hugh Bir 2: 183 . saa jak annantidh christum domara . . . meer rördhan ok rettan än för ib 3: 464 . ","5) röra (i). rördo i branda RK 1: 1661 . " rörandhis i stenomen oc mwrkalk " Lg 3: 286 . ","6) röra, väcka, rörelse i, beveka. at thu tith . . . hiärta . . . altidh rörer om wsla . . . syndara Su 172 . " at then hälghe ande sökir ey ok röre stundom hans hiärta " Bir 1: 188 . " rördhis iak af milhet owir them " ib 78 . " at hon af modhirlikx älskoghx sötma rördhis " Bo 244 . MB 2: 297 . Lg 218 . ","7) öfverväga, besinna. mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta SD NS 2: 10 (1405; möjl. är ordhit att fatta ss subj. och stället att föra till bem. 4). ","8) beröra, förmäla, omtala, anföra, framställa, tala, säga. lät han annantidh röra (replicavit) alt saman MB 2: 23 . " thenna dröffwilsenna materiam, swa offtha rördha (ventilatam) . . . giordhis ey behoff nw ythermera röra (resumere) " Su 116 . thz thu nakraledhis til forinna rördhe mz faam ordhom ib 199 . thz för marsken rördo RK 2: 4399 . " thz första som j röre " ib 4718 . " mädhan thetta skeer som jak nw rörer ib 3: 1396. " ib 650, 740, 931, 2063, 2099,2775 . " idher sak för byscopin röra " ib 1321 . " the ärende jak nw aktar röra ib 1870. " ib 3351 . " erchebyscopsens striidh röra " ib 324 . som är rört ib 2: l8898. ib 1: (sfgn) s. 171 . " som förre är rörth och sakth " ib 3: 3532 . " vm sambindelsä breff munde the swa röra " ib 2: s. 336. i ere rörendes om then uthgerd til jönechöpu[n] gh BSH 5: 242 ( 1508) . röres ther om andra resor MB 2: 72 . BSH 4: 99 ( 1483) . MD 486 . Lg 3: 448 . " aff manghom röra tala oc skriffua " ib 614 . ib 400 . - hemställa. rördhe han til them hwem them bäst synthes oc beqwämelikast ware honom tilföghias til sängalagha oc hustru Lg 3: 293 . ","9) röra, angå, syfta på, handla om. med dat. thz skal them allom röra MD (S) 258 . - med ack. thz som siälanna helso rördhe Bo 170 . ib 172, 231 . Bir 3: 256, 417, 4: 38 . BSH 2: 35 ( 1396) . SD NS 1: 70 ( 1401) o. s. v. VKR 10 . LfK 165 . Lg 3: 9 . pröffte han wel at hon (liknilsen) han sielfwan rördhe ST 385 . " reuelacio rörandis pawan " Bir 4: 113 . - med prep. predikan, som rördhe . . . om ihesu christi tro Lg 3: 154 . Su 347 . annor stykke, som röra oppa the hälga tro grwndh oc stadhfästilse Lg 3: 435 . ib 479 . Su 263, 351 . " naar oldermannen hanom tilsegiende vorder rörende pa staden eller pa kompanijt " SO 196 . röra sik, ","1) röra sig, sätta sig i rörelse, förflytta sig. lärer modhorin han (ormunen) att röra sik Bir 3: 74 . ","2) begifva sig. han . . . siik till stokholm rörde RK 3: 1174 . ib 3720, 4016 . refl. ","1) röra sig. han lät orma röras Bu 101 . i honom bliwm vi ok röroms ok ärom KL 161 . " swa som vm liuande barn vare j hiärtano vmuändande sik ok rörandis " Bir 3: 204 . " hwar ryggio taflan är lös ok hwar röris mot andre " ib 138 . " bakin röris äptir hofwodzsins rörilsom ib. "","2) röras, sättas i rörelse, uppröras. togh watnith at röras Lg 95 . Al 5824 . "],"e":["rööra . -ir, -þe, -þer),","röras , ","röra bort , ","röra saman , ","röra til , ","röras um kring , röra sig omkring, göra kretsformigt omlopp. at himbla ganger wardher längre, än som the röras om kring til enna skipilse eller andra MB 1: 67 . ","röra up , uppröra, sätta i rörelse, åstadkomma, förorsaka. rördhe vp all hinder mot henne Lg 3: 254 . Jfr up röra. ","röra ut , "]},{"a":"röra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"röra","b":"nn","c":"","d":["rörelse, oro, förvirring. " haffuer han . . . komith os alle i wille oc röro " MD 33 . " gar thenne landzende fra idher . . . thet bliffwer en stor röre i swerighe " BSH 5: 179 ( 1507) ."],"e":["-e )"]},{"a":"röra","b":"nn","c":"","d":["rödsot (ss hästsjukdom): Hästläk. i AS 137 . LB 2: 68 ."],"e":[]},{"a":"röran","b":"nn","c":"","d":["rörelse. the röran (motus) som thu kände Bir 3: 204 ."],"e":[]},{"a":"rörare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kalk-, kalka-rörare."],"e":[]},{"a":"rörbuske","b":"nn","c":"","d":["rörbuske. " blifwandis . . . i bland rörbusca swa som skox diur " Gr 296 ."],"e":[]},{"a":"rördal","b":"nn","c":"","d":["med rör bevuxen dal. ss ortnamn. j rördalen) (Vallem arundineti) MB 2: 44, 46 ."],"e":[]},{"a":"röre","b":"nn","c":"","d":["Jfr ringröre."],"e":[]},{"a":"röre","b":"nn","c":"","d":["armundinetum, rörstrand. " ther komo aff the röre langa stora orma " Al 5087 . " ther kom löpande aff thz röre . . . sorkor " ib 5187 ."],"e":[]},{"a":"rörestrand","b":"nn","c":"","d":["rörstrand. ss ortnamn. SD 2: 60 ( 1288) ."],"e":[]},{"a":"rörgardher","b":"nn","c":"","d":["inhägnad av rör. PMskr 260."],"e":[]},{"a":"rörilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) rörelse. motus . . . rörilse GU C 20 (hand 2) s. 158. SkrtUppb 356 . hymmelen klaghar sighiande, jak war altidh gudhi lydoger, jak gaff lyws oc rörelse nidhra thinghommen, än syndogha människior wannythiade mith lyws, j allom sinom rörilsom JMPs 567. - om olika slag av sinnersrörelser. SpV 23 . starkhetzens dygdh . . . mattar dirffwenas oc räddogans rörilse JMPs 293. täslikis haffwa the (ɔ onda människor) oc stora sörgh oc räddogha aff änglana oc diäfflanna rädeligha rörilse oc wredhe ib 565 . achilles stod j mot synom rörilsom for polixene kärlig skulle oc wille jngen wndsätning göra grecana Troj 218 . priamus kwnne ey tha styra synom rörilsom häller tämpra siith synne wtan war wreder myket ib 246. - Jfr hafrörilse."],"e":["-else )"]},{"a":"rörilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) rörelse. äftir vatnsins rörilse Bir 4: (Dikt) 236. aff himeltunglanna rörilsom ib 3: 57 . ib 471 . hiwlsins rörelse ib 427 . " aff thäs blälstins rörilsom " ib 74 . aff yttro rörilsom ib 2: 114 . ib 3: 158 . " diursins hiärta rörilse (pulsum cordis) " ib 2: 5 . " kände hon vndirlik oc hannelik rörilse j sino hiärta " ib 3: 204 . " the samo rörilsin bliuo länge " ib. " thw vndra aff the rörilsene ib. - sinlighetens, känslans el. begärets rörelse. olofflike thanka älla rörilse " KL 114 . " them (starka drycker) fölghir gärna oren kropsins rörilse " Bo 133 . idhkelik bön wtsläkke kötlik rörilse hita Ber 183 . Bir 1: 278, 335, 2: 42, 300 . VKR XV . VNB 31 . Su 342, 416 . wm nakra handa rörilse (affectiones), som jak offta j mik känner ib 341 . " swa offta thu kännir j thik nakra rörilse aff onda andans eggilsom . . . antiggia j ondom . . . tankom ällir oc j likamans ällir limanna oloffikom rörilsom ällir kitzlan " ib. " wmskiptelik ärw syndanna rörilse (modus, läst: motus) " Ber 61 . ","2) aflägsnande, bortskaffande. til alra rudhma rörilse (ad omnem rubignem exstirpandam) Bo 232 . Jfr bortrörilse."],"e":["-else: -om Su 416 ),"]},{"a":"röringa gods","b":"nn","c":"","d":["lös egendom. barnane deel, som är i röringa gotz tw hwndrade markck reda peninga STb 1: 141 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"rörkäpper","b":"nn","c":"","d":["rörkäpp. " slogho hans hofwdh mz rör käp " MP 2: 18 . ib 21 ."],"e":[]},{"a":"rörkäpper","b":"nn","c":"","d":["rörkäpp. PMskr 314."],"e":[]},{"a":"rörlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr orörlika."],"e":[]},{"a":"rörliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) rörlig, som kan röras el. flyttas. alt vart gooz . . . rörelict ok orörelict (löst och fast) FH 3: 5 ( 1353) . " tera godz rörlikt ok orörlikt " KS 65 (160, 71) . ib 74 (180, 81). SJ 9 ( 1422) . SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). PM 25 . - rörlig, som rör sig, i rörelse varande. tässin wärldzlika ok rörlika solen Su 289 . " stadhugh ok rörlik (mobilis) äptir gudz vilia " Bir 3: 138 . ib 2: 183 . " eth brinnandhes swärdh rörlikit (som är i rörelse, som svänges) " Lg 3: 466 . rörlikit (mobilis) wädhir Bir 1: 302, 3: 117 . " rörlikit vatn oc ostadhukt " ib 2: 231 . - Jfr orörliker.","2) böjlig, böjd, benägen. " the wardha rörlike til alt got " Bir 2: 178 ."],"e":["rördeleker: -leca SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). rörlikin Bir 2: 183 . ","rörlikt . ","rörelict FH 3: 5 ( 1353) . ","rörlikit Bir 1: 302, 2: 231, 3: 117 ; Lg 3: 486 . ","-likith PM 25 ), "]},{"a":"rörliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) rörlig som kan röras el. flyttas. hwat thet (ɔ godzen) häldher är ij rörelikom stykkiom äller orörelikom Svartb 118 ( 1363) . " hans kreffuittes rörlige peninga STb 3: 387 (1498). jach . . . annamer . .. olaff knwtsson . . . mz godz thienare, rörligith och orörligith " NMU 1: 159 ( 1509) . - Jfr orörliker."],"e":["röre- . ","rörligith NMU 1: 159 ( 1509) ö,. ","rörlige STb 3: 387 (1498)),"]},{"a":"rörlikhet","b":"nn","c":"","d":["rörlighet. SpV 506 . ib. Jfr orörlikhet."],"e":[]},{"a":"rörmärke","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rörning","b":"nn","c":"","d":["rörelse. " vathnen som nw äk äuerdeliga hafua varit j jtkeliga luppy ok rörningh J Buddes b 65. " ib 66 ."],"e":[]},{"a":"rörogher","b":"av","c":"adj.","d":["rörlig, rask. somlika (näml. äru) röroghare oc somlika krankare Bir 5: 35 ."],"e":[]},{"a":"rörpipa","b":"nn","c":"","d":["rörpipa. Gr 289 . PM 9 ."],"e":[]},{"a":"rörskyrdh","b":"nn","c":"","d":[" (rättighet till) skärande el. skördande av rör el. vass. tolff äris land jordh . . . meth röörskyrdh ok fiskewatnom ok skoghom SD NS 2: 751 ( 1414) . RP 2: 244 (139). Jfr röskyrdh."],"e":["röör- )"]},{"a":"rörstang","b":"nn","c":"","d":["rörkäpp ther som är heeth land bindhes röör stängerna swa som j firna hörne ther winqwistanan kwnna wäxa wppa PMskr 315."],"e":["röör- )"]},{"a":"rörtegher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"rörvas","b":"nn","c":"","d":["rörvass. PMSkr 244 . Jfr rövas."],"e":["-hwas PMSkr 636 (avskr.) ), "]},{"a":"rörvas","b":"nn","c":"","d":["rörvass. " bygde . . . vppa markinne i bland rörussa " Gr 290 . Jfr rövas."],"e":["frf . ","vok . i änd. -ss. pl. -ar),"]},{"a":"rös","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-ar . ","röser LB 8: 51 ),","rösa byld","röso böldh )"]},{"a":"rös","b":"nn","c":"","d":[" ? ljumske. jnguen . .. rösir sciliret illa pars corporis GU C 20 (hand 2) s. 28. Jfr rösor."],"e":["-ir ) , "]},{"a":"röse","b":"nn","c":"","d":["röse. " effter som thy gambla råå och röse wthwise " DD 1: 40 (1379, nyare afskr.) . thänna for:da ra oc röse skilia orssa oc rättauik, mora oc rätwik, lexand oc mora ath ib 96 (1442, nyare afskr.). wph til röösith ib 2: 5 ( 1384) ."],"e":["rööse )"]},{"a":"röse","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1289. Jfr stenröse."],"e":[]},{"a":"rösekin","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg. vj!UDDA_TECKEN? aln grönth röseskin ATb 1: 65 ( 1456) . " ij alna swart rösekn " ib 124 ( 1460) ."],"e":["rösekn )"]},{"a":"rösevisla","b":"nn","c":"","d":["lekatt. " " MB 1: 360 ."],"e":[]},{"a":"rösevisla","b":"nn","c":"","d":["lekatt. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 147."],"e":[]},{"a":"rösia","b":"nn","c":"","d":["= röse? VII las engh lygiandes offuen rösian DD 2: 16 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"rösir","b":"nn","c":"","d":["rösen. särsk. ss gränsmärken. Se Sdw 2: 1289."],"e":[]},{"a":"rösker","b":"","c":"","d":[" , se röster."],"e":[]},{"a":"röskleker","b":"","c":"","d":[" , se röstleker"],"e":[]},{"a":"röskyrdh","b":"nn","c":"","d":[" = rörskyrdh SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.). . . . om thera roskörd (så! Skokl.: rödzbördh) at engin skäri j almänningx wasso fore sancte marie magdalene dag Svartb 417 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"röskära","b":"nn","c":"","d":["skära avsedd för vasskörd."],"e":["rööskärw Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)), "]},{"a":"rösor","b":"nn","c":"","d":[" ? lymfkärlssvullnad i ljumskarna. boa laara swlme commvniter rösor ok rodme GU C 20 s. 58 . Jfr rös."],"e":[]},{"a":"röst","b":"nn","c":"","d":["hake på sidan av ett harnesk för stödjande av fälld lans. han lagde siith glaffwen j rösted oc rände tiill deiphebum oc stak honom Troj 204 ."],"e":[]},{"a":"röst","b":"nn","c":"","d":["mod, frimodighet? wi hafwom ey mz dario röst vi hafva ej frimodighet att strida med Darius?) Al 2554 . " olaff haffde tha minne röst " MD 367 ."],"e":[]},{"a":"röst","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) röst, stämma. " gudh wil loffwas . . . ämwäl openbarleca mädh rösthne oc gärningenne JMPs 491. - läte, ljud. diwrsins riwtande röst " Prosadikter (Barl) 38 . " ludhren scal bläsä . . . til hulka rööst alle dödhe . . . opsta " SvKyrkobr (Lucid B) 224 . 2) röst (vid val). - omröstning? samma dach vort ffogitten och radit swa ens effter rösten, at laghboken bliffuer vijdh makt om then arrickel, ath (o. s. v.) STb 3: 183 ( 1494) .","3) rösträtt, talan; befogenhet. engleka . . . haffuer giffuit sina hustrv marina hwan iij:e pening j lösth och j fasth . . . huilket hon och medh sama rösten hanom och j gen giffuith hade, bade j lösth ok j fast STb 3: 193 (1494). SJ 2: 258 ( 1494) . - Jfr barna-, glädhis-, svana-, thordyna- (Sdw 2: 721), thordyns- (Sdw 2: 721), ängla-röst (Sdw 2: 1125)."],"e":["rööst SvKyrkobr (Lucid B) 224. Se Sdw 2: 1289), "]},{"a":"röst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) röst, stämma. " kumbar af himirike röst " Bu 5 . ib 63 . " hördhu preste . . . röster wm kring sik " Bil 311 . " þa öpte en röst " Bir 4: (Avt) 178 . " ropadhe mz höghe röst " Gr 291 . predica min son mz röstinne oc sighia mot honum mz gerningomen Bir 2: 125 . " hörir iacobs röst " MB 1: 214 . (?) tin skämtan ok röst se vtan al oföghelik ord (jfr motsv. ställe i Martinus, De quatuor virtutibus cardinalibus: sales tui sint sine dente, joci sine vilitate . . . vox sine clamore) KS 24 (60, 26) . - läte, ljud. hon (humlan) . . . gifwir af sik mykit hesa röst Bir 1: 134. ","2) röst (vid val). hafuom wi them for:da jeppa gifuit . . . wara röst til thetta . . . laghmans döme BSH 1: 185 ( 1386) . " rösterna fullo vppo thessa tre " RK 2: 2297 . ib 2929, 7493, 7496, 7502 . ","3) rösträtt, talan; befogenhet. är (sidher) mäþ clostarmannom. at þe haua mere röst at raþa. som för como Bu 194 .","4) språk. " oppa india röst " Al 7607 . - Jfr glädhi-, lofs-, lygdha-, manna-röst."],"e":["-ir ) , "]},{"a":"rösta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","*rösta um kring , hålla omröstning tha röstdes om kringh med radit och the friborne men . .. om örians rät STb 5: 232 (1519)."]},{"a":"röste","b":"nn","c":"","d":["röst. " swaradhe alla mz eeth röste " RK 3: 2209 . " sagde mz klaart röste " Lg 3: 384 . " gaff han opp röstidh oc sang . . . messona " ib 352 . LfK 66 ."],"e":[]},{"a":"röster","b":"av","c":"adj.","d":["2) ståtlig, reslig. " en röstir man gik främst " Hel män 205 . 4) tapper, käck, rask, duktig, utmärkt. han är röster man i sinom hugh oc fulföör til siin athäffwe Prosadikter (Karl M) 267 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"röster","b":"nn","c":"","d":["röst. frygdhanna röstir (vox laudis) vantar ther alregh Bo 255 . - läte, ljud. enskyns fughel som kallas koturnix aff sinom röst MB 1: 322 . höris (näml. fogelns) röstir ällir liwdhit aff hans wingom Su 236 ."],"e":[]},{"a":"röster","b":"av","c":"adj.","d":["1) upprättstående, rak. han hauar . . . röstan vaxt ok iamnan (staturam æqualem) Bu 204 . " swa som han stodhe röscer (för röster; Cod. C röster 1008; se Rydqvist 4: 102 not.) a bönum (in modum orantis erectum) " Bil 405 . ","2) ståtlig? thänne riddare han är . . . faghir ok röstir j vaknom (decorus in armis) Bir 3: 382 . ","3) modig, frimodig. rätte röst(ir) hals for swärdhe Bil 127 . öpte röscer (för röster; Cod. C röster 1008; se Rydqvist 4: 102 not.) mz gudz tröst ib 412 . ib 370 . ","4) tapper, käck, rask, dugtig, utmärkt. ij godhe riddara röste Al 4340 . RK 3: 479, 3276 . " marghom resa rask oc röst " Al 9431 . " margh räkke röst " ib 9723 . " en häläth röst " ib 10566 . " mang en röster drengh " RK 2: 6493 . ib 8839, 3: (sista forts.) 4441. MD (S) 250 . Di 180 . herra porus konung röst Al 3045 . " en mäster wiis röst " ib 1695 . fughla mange full wäl röste i thera sangä ib 9558 .","5) kry, frisk. " han wardh karsk röster ok säl " Al 2633 . MD (S) 301 ."],"e":[]},{"a":"röster","b":"nn","c":"","d":["1) röst (+) sagdhe mädh innirlika rösthe Hel män 261 . - läte, ljud. mz hussaste ok rädheligaste ludhrens röste SvKyrkobr (Lucid B) 224 . 2) röst (vid val o. d.) haffuom wij . . . thetta . . . statutum . . . alle endräkteliger ädh enom rööst (enstämmigt, enhälligt) sammansath Nio handl rör Vkl 224."],"e":[]},{"a":"rösthughnedagher","b":"nn","c":"","d":["femte söndagen efter påsk (»vocem iucunditatis»)? Jfr H. Rosman, BjärkaSäby 1: 361. åhrom . . . mccclxxliii nesta lögerdagen (var. röst hugne dagen) effter påska dagh Bjärka-Säby 1: 361 (1484, avskr. resp. avtryck från 1600-t.)."],"e":[]},{"a":"röstleker","b":"nn","c":"","d":["frimodighet. " öpte . . . mäþ myclom rösclek (bör enl. Rydqvist 4: 102 not. snarare läsas röstlek) sik vara cristen " Bu 422 ."],"e":[]},{"a":"röstlös","b":"av","c":"adj.","d":["mållös, stum. " mallöse älla röstlöse hunda " MP 2: 206 ."],"e":[]},{"a":"röstogher","b":"av","c":"adj.","d":["tapper. " nempnas iblan röstoge men " Di 196 ."],"e":[]},{"a":"röta","b":"vb","c":"v.","d":["vråla, råma. " nöteno hörör at röta " Bil 213 . " rötar (Cod. A riwter 216) swa som thiwr " MB 1: (Cod. B) 548 . hwi hon (himlen) rötade tha meir en hon var för van Bil 751 . synthes os en hiorther rötandes Lg 3: 457 . " skulu synas i haffwit fiska oc hafftrull oc röta oc thiwta op til himilen " Iv LXXVIII . Jfr riuta."],"e":[]},{"a":"röta","b":"vb","c":"v.","d":["vråla, råma. PMSkr 227 ."],"e":["rötha )"]},{"a":"röta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["rötte ) , ","*röta nidher , röta ned, förvärva genom (hus)röta, låta förstöras av husröta. efftir thy at hon haffde sitidh lenge i gardenom leghalöss . . . oc rötte nidir husen ATb 2: 63 ( 1476) . Jfr nidherröta."]},{"a":"röta","b":"nn","c":"","d":["röta, ruttenhet. " jtem fogten see . . . til om bygning, röta oc hegnath " Arnell Brask Bᴵ. 17. Jfr husa röta."],"e":[]},{"a":"röta","b":"nn","c":"","d":["röta, ruttenhet. " ey varo the (kropparne) smittadh mz nakre röto " Gr 292 . ffor rötho i saar LB 7: 36 . ib 71 ."],"e":[]},{"a":"röta","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["rötas , "]},{"a":"rötamanadher","b":"nn","c":"","d":["rötmånad. Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 66 ff. swinen skulo aff by, for än röta maanadin komber STb 2: 10 ( 1483) . ib 95 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"rötan","b":"nn","c":"","d":["böl, råmand,e. bäter thäkkis gudhi hundra roop oc oxa rötan än orena prästa sanger SvKyrkob 63."],"e":[]},{"a":"röte","b":"nn","c":"","d":["röta, ruttenhet. " fulla mz . . . alle rötis orenlikhet " MP 1: 284 . " förkomber thz al rötthe ther i mans mun är " LB 8: 46 . röther (för röthe?) j saar ib 2: 48 ."],"e":["rötthe )"]},{"a":"röteliker","b":"av","c":"adj.","d":["åt förruttnelse hemfallen, förgänglig. hatom thässe vsla rötelica (putridi) kropsins stomanit Bo 255 . " til sins rötelica (putrecsibile) krops lusta " Bir 2: 99 . ib 1: 310, 2: 286, 3: 181 . MP 1: 201 . Ber 203 . Su 434, 443 . tässa röteligx (corrupbilitis) liffwes aldher oc ökan MB 2: 297 . " ängin synd ma finnas j honom . . . . änkte rötelikit (corrupbilite) älla vmskiptelikit " Bir 1: 186 . mz röteliko gul älla silfwer Su 412 . ib 279, 387 . - (?) ondom . . . skal vardha lif som är rötelikit (vederstyggligt?) ok stygdt Gr 275 . - Jfr oröteliker."],"e":["-likin Bir 3: 181 ; (ack. sing. m.) Su 279 ."]},{"a":"röteliker","b":"av","c":"adj.","d":["åt förruttnelse hemfallen, förgänglig. tu som än är rötelighin ok dödheligin SvKyrkobr (Lucid B) 237 ."],"e":["-lighin . ","röthelegit GU C 20 s. 505) ,"]},{"a":"rötelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ruttenhet, det som är ruttet. mz alle rötelikhet Gr 273 . ","2) förgänglighet. " husit som är licammin hawir fyra eghelik thing som är ärlikhet dödhelikhet vmskiptelikhet oc röthelikhet (corruptibilatem) " Bir 3: 181 . Jfr orötelikhet. "],"e":[]},{"a":"rötilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. röta, förruttnelse. for lwkth och rötilse i mwnnen LB 7: 59 . ib 60 . " städir enga rötilse til sik koma " ib 3: 52 . ib 63 . - förderf. värna hans siäl af fortappilsa rötilsom (a corruptione) MP 1: 269 ."],"e":["-ylse LB 7: 60 ),"]},{"a":"rötinger","b":"","c":"","d":[" , se rytinger."],"e":["röttingh )"]},{"a":"rötlask","b":"","c":"","d":[" , se rödhlask."],"e":[]},{"a":"rötma","b":"nn","c":"","d":["ruttnande, förruttnelse. tha iach nydher far ewerdeliga pina och rötma SvT 64 ."],"e":[]},{"a":"röva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) röva, med våld borttaga, bortröva, med sakens ack. ty han reffuade en kniff STb 1: 171 (1478).","3) röva, plundra, beröva. med ack. (i pass. nom.) betecknande den som plundras el. från vilken något rövas. hans stadde drengh war skynnet och röffuat pa oppenbara gathu STb 3: 250 (1495). han . . . hade . . . röffuat twa vnge men ib 454 (1499). - med personens ack. och sakens beteckning föregången av prep. af. hwi syons dötther wardha röffwadha aff swa dyrom andhelikom prydilsom SpV 130 . " jak takkar tik . . . som wilde . . . j gabbilse klädhe föras o aff thinom eghnom klädom röffwas " SvB 523 (b. av 1500-t.). med sakens ack. och personens beteckning föregången av prep. af. pedhir . . . röfuade af hanom xv öre pᵍᵃ ATb 1: 201 ( 1464) . " han hade roffuet aff en swen eth aremborst " STb 4: 8 ( 1504) . "],"e":["-ar . ","-adhe . ","-adher . ","*röva af , frånröva, med våld fråntaga. ATb 1: 269 ( 1467) . at han aldrigh röffuede then taatren sit gul aff her pa bron STb 4: 281 ( 1512) . Jfr afröva. ","röva bort , bortröva. STb 3: 192 ( 1494) . ","*röva ut = röva bort. sköfflandes och röffwandhes vt almogens rykedomar PMskr 674 (avskr.). ","*röva utaf , frånröva. med personens och sakens ack. MP 4: 67 . han röffwade mik mith vtaff STb 1: 409 ( 1483) . - Jfr be-, for-röva."]},{"a":"röva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) röfva, med våld borrtaga, bortröfva. abs. el. med sakens ack. röffuar til half mark MEG (red. A) 56 . " huar som minne röffuer " ib. " ib (red. B) 61. " EG 65 . " thät är röwät ok eigh köppt " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). röfuadho the alt hans goz Bil 282 . KL 6 . XX las höö . . . som the ränt och röffuedhe aff hans ladha BtFH 1: 136 ( 1507) . - med sakens ack. och personens beteckning föregången af prep. af longh knif. . . som han rätn och röffuäde aff honom BtFH 1: 138 ( 1507) . " röfwadhe af mannenom odödhelikhetzsins äro " Bo 97 . ","2) röfva, plundra, bedrifva röfveri. hwi pläger tu röffwa MD (S) 213 . Bir 1: 375 . " han begynder röffwe ind paa then helge kyrkes personer " BSH 5: 242 ( 1508) .","3) röfva, plundra, beröfva. med ack. betecknande den som plundras el. från hvilken något röfvas. hulkin som röfwadhe skulde röfwas Bir 1: 375 . " lät roua alla þe þär fram foro " Bu 7 . " riddarans suena röuaþo han ib. lBir 3: 212. röfwadhe han oc ränte mina ängla " ib 46 . MD (S) 212 . " han röuadhe manga thera kirkiur " Bil 345 . " röfua hans klositr " ib 697 . - med personens ack. och sakens gen. som han vildo röfua sins renliuis Bil 784 . - med personens och sakens ack. leth peder lycke röffwe en fatigh clerch i [1] mark alth thet han haffde BSh 5: 242 (1508). - med personens ack. och sakens beteckning föregången af prep. af el. i. han röfuadhe mik af minne äro (spoliavit me gloria mea) MP 1: 276 . " skipmännene ränas ok röfwas aff thy goze " Bir 3: 312 . " jak är röuadhir j mino walde " ib 266 . lat then herran mik aldrigh röffua i minom brudhelika prydilsom Lg 3: 290 . "],"e":["roua Bu 7 . ","röva bort , "]},{"a":"rövan","b":"nn","c":"","d":["röfveri. MEG (red. A) 53 ."],"e":[]},{"a":"rövanskap","b":"nn","c":"","d":["röveri. " lactrocinium ii röffwanskap " GU C 20 (hand 2) s. 67."],"e":[]},{"a":"rövare","b":"nn","c":"","d":["rövare. laro röffuare GU C 20 (hand 2) s. 67. ib. ss tillnamn. thorstano röuare SD 8: 63 ( 1361) . SJ 2: 87 ( 1482) . remer röffuere STb 2: 528 ( 1491) . Jfr lydeke röwer KTb 124 ( 1465) (Mnt rover). - Jfr sio-, strok-rövare. "],"e":["röffuere STb 2: 528 (1491) ), ","rövara hoper , ","*rövara hus , ","*rövara kompan , ","*rövara skip","-skep )","*rövara skiul , ","*rövara svärdh","röffuare swerdh )"]},{"a":"rövare","b":"nn","c":"","d":["röfvare. " en þiuvar ok röuare " Bu 26 . " gauo liþughan röuaran ib. " ib 7, 156 . Bir 3: 46, 4: (Avt) 184. Bo 82, 175 . " röuara ok rånsmän " KS 29 (72, 31) . ib 28 (71, 30). han kom j röfuara vald MP 1: 275 . " i ärin vara krono röuare lans oc gozs " Bir 4: (Avt.) 184. Jfr lands-, sio-, strok-rövre. "],"e":["rövara borgh , ","rövara folk , ","rövara hoper","-hooper: -hoop Al 4285), ","rövara hula , ","rövara händer , ","rövara mästare , ","rövara näste , ","rövara skiul","-skyul )"]},{"a":"rövas","b":"nn","c":"","d":[" = rörvas. the skulu haffua frit theris fiskeri oc röwasse vndi thöm thegom som theris stangfal tilsigher Svartb 444 ( 1451) . ib."],"e":["-hwas GU C 20 s. 38, 71), "]},{"a":"rövas","b":"nn","c":"","d":[" = rörvas. arundinetis dictis rööuaas SD 3: 754 ( 1326) ."],"e":["rööuaas )"]},{"a":"röveri","b":"nn","c":"","d":["röveri. ATb 1: 180 ( 1463) . Jfr roveri."],"e":["röffvari ATb 3: 284 ( 1514)"]},{"a":"röveri","b":"nn","c":"","d":["röfveri. " MD (S) 212. Jfr roveri. ""],"e":[]},{"a":"röþer","b":"av","c":"adj.","d":["olauo rødha SD 4: 6 ( 1327, gammal afskr.) . " per dominum johannem rødhæ " ib 685 ( 1339) . - Jfr blodh-, lius-rödher. "],"e":["rödhabo , ","rödha sot","-sott )"]},{"a":"sa","b":"","c":"","d":[" , se sva."],"e":[]},{"a":"sa","b":"pn","c":"pron.","d":[" L."],"e":["sar )"]},{"a":"sa","b":"","c":"","d":[" , se sva."],"e":[]},{"a":"sa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) så, beså. " iorþ. som eigh var plägþ älla saþ " Bu 139 . Bil 84 . sadhe hona (jorden) fulla mz reno hwete Bir 1: 382 . aakerfiäl, som saas meth een thön korn SD NS 2: 119 ( 1409) . ","2) så, utså, sprida. eg. och bildl. " een saar ok annar skär " GO 401 . " thu skal mykit sa oc litith inläggia " MB 1: 429 . " saaddhe godha säd j sin akir " MP 1: 73 . " sadhe tidzla mydwakt j hwetit " ib. " at saa sina sädh " ib 84 . Bir 2: 9 . " hwar som omskiptelike lite saas " ib 3: 339 . " saa gudz ordh jnnan siälinna " Bil 214 . KL 157 . Bir 3: 217 . " sadhe sina villo " Bil 587 . saa missämio Bir 3: 333 . - Jfr in-, ivir-sa, samt osadher, osain."],"e":["saa . ","-þer . sain L.), "]},{"a":"sa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) så, beså. " tho wij haffuom antwordit prestenom sooddan aaker " Svartb 400 ( 1442) . ok sydhen for:de sädislandh vnder hermälax jgeen bade soodde ok osaadhe ib 525 (1477?). lauris iönson salde laris hakonsone een vreth saddan ATb 1: 251 ( 1466) .","2) så, utså. eg. och bildl. om hon haffuir . . . saat osämio SkrtUppb 191 . po them saddis fordhom 18 skäpper korn VKJ 125 ( 1480) . FOVkl 214 . ATb 1: 251 ( 1466) . " the som haffde sooth skulu skära sädhene " Svartb 524 (1477?). swa som thz jnthe skadhar hweteno om tyufuen thz stiäl ok saar, swa wäl växer thz effter hans saaning som rätter äghäre thz saet hafde SvKyrkobr (Lucid B) 192. jhesus, som nidhir kom aff hymerike . . . medh synom helgha kennedom, saandhe han j människionna hyärta, ok lärdhe them MP 5: 133 . b 134. vil thw saa äple kärna Sex ekon tr 265 . " fatigx mans bukär är fether aker thz forgaas ikke ther swas vtj " Saml 6: 175 ( 1495) . " rogh til at swa " GPM 2: 296 ( 1508?) . - (+) item söddes jak hösth i berby iiii pund rog HLG 3: 105 (1528). - Jfr insa och osadher."],"e":["ssa , ","sswa GPM 2: 296 ( 1508?)","swas Saml. 6: 175 (1495). ","saar SvKyrkobr (Lucid B) 192 . ","sadde ATb 1: 251 ( 1466) . ","saddis VKj 125. ","saandhe MP 5: 133, 134 . ","saddan ATb 1: 251 ( 1466) . ","sooddan Svartb 400 ( 1442) . ","soodde ib 525 ( 1477) . ","saat SkrtUppb 191 . ","saet SvKyrkobr (Lucid B) 192 . ","sooth Svartb 524 (1477?); BtFGH 1: 202 (1509). Jfr E. Olson, Ark. f. Nord. Fil. 29: 215 ff, B. Sjöros, Nysv. studier 6: 82 ff-, V. Jansson ib 27: 113 ff.), "]},{"a":"sabel","b":"nn","c":"","d":[" ? pälsverk av sobel. Hist Tidskr 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.) en rödh flogels hatt fodrad medh sabell ib 25 ."],"e":["sabell )"]},{"a":"sabel","b":"nn","c":"","d":["pelsverk af sobel. " confero . . . jngiborgh de wrixstad vnum sabel " SD 2: 39 ( 1387) ."],"e":[]},{"a":"sabelskin","b":"nn","c":"","d":["sobelskinn. Fl (Cod. C) 703 . MD 396 . Jfr savilskin."],"e":["sabel skin Fl (Cod. C) 703 . ","zabelskin MD 396 ), "]},{"a":"sadh","b":"nn","c":"","d":[" ? L. och"],"e":["sadha ) , "]},{"a":"sadher","b":"nn","c":"","d":["sådor, kli, ss enkelt ord anträffat endast i pl. ffurfur . . . sadha mas ge ok klyy GU C 20 s. 301 ."],"e":[]},{"a":"sadhla","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr afsadhla."],"e":[]},{"a":"sadhogher","b":"av","c":"adj.","d":["full af sådor. sadhokt brödh Iv 2013 . ib 2107 ."],"e":["sadhokt ) , "]},{"a":"sadhul","b":"nn","c":"","d":["sadel. Jfr klof-, klyf-, stäka-, säkkia-sadhul. "],"e":["sadhlamakare (sadla-. sadhala- KTb 152 ( 1436) ), "]},{"a":"sadhulbaza","b":"nn","c":"","d":["schabrak, sadeltäcke. " tepedia, sadhelbaza " GU 7 ."],"e":["sadhel- )"]},{"a":"sadhulbughi","b":"nn","c":"","d":["sadelbåge, sadelbom. " lagde sin hand pa sadell bogan och sprang opp s adlin " Va 21 . slanth swärdit aff honum ok nidher oppa hethens halz framman före sadheoghen Di 218 . ib 197, 234 ."],"e":["sadhel boghe . ","sadell boge ),"]},{"a":"sadhulkar","b":"nn","c":"","d":["dryckeskärl som under resor föres fäst i sadeln, resebägare. crateras ligneas dictas sadhulkar SD 3: 579 ( 1323) . Jfr redhläghil."],"e":[]},{"a":"sadhulknapper","b":"nn","c":"","d":["sadelknapp. swärded stadnade ey foren wiid nafflan jämpte sadelknappen Troj 113 ."],"e":["sadel- )"]},{"a":"sadhulkula","b":"nn","c":"","d":["genom sadelns tryckning på en hästs rygg bildad kula el. svulst. fore sadal kula wnder sadal LB 2: 69 . brän salkulona mz heth jern och tryst wth warith ib."],"e":[]},{"a":"sadhulmakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hakon sadulmakare " ATb 1: 244 ( 1466) . ib 324 ( 1470) . STb 1: 47 ( 1476) . SJ 2: 16 ( 1476) . SSkb 18 (1501-02), 257 (150708). Stock Skb 21 (1516-17) 256 (1525-26), 264 (1525-26). - Jfr sadhla makare."],"e":["sadul- . ","sad(h)il -. sad(h)el-. zadelmakare SSkb 18 (1501-02). zadelmaker ib 257 (1507-08). salmakare Stock Skb 256, 264 (152526). salmagare ib 264 (1525-26)), "]},{"a":"sadhulmakare","b":"nn","c":"","d":["sadelmakare. jönis sadelmaker SJ 199 ( 1451) . Jfr sadhlamakare."],"e":["sadelmaker )"]},{"a":"sadhulprel","b":"nn","c":"","d":["pryl el. syl som nyttjas af sadelmakare. en groffwer sadhelprell PM 6 ."],"e":["sadhelprell )"]},{"a":"sadhulrem","b":"nn","c":"","d":["sadelrem. " hans sadhulrema varu alla lösa a hästenom " Bir 2: 64 ."],"e":[]},{"a":"saffer","b":"nn","c":"","d":["af kobolt beredd glasfluss. at the haffuen mins likama sacramenta . . . j qwämmeliko kari, aff cristal ällir saffer (saphirco vel cristallino) Bir 4: 103 ."],"e":[]},{"a":"saffran","b":"nn","c":"","d":["saffran. " crocus saffran " LB 6: 284 . ib 3: 150 . " tagh torth saffran " ib 7: 155 . " tak färst saffran " ib 10: 8 . Bil 283 . MB 1: 209 . LB 1: 96, 2: 9, 3: 57, 7: 57, 8: 45 . ST 320 . Su 77 ."],"e":["safran LB 3: 150 ),"]},{"a":"saffran","b":"nn","c":"","d":["saffran. STb 2: 462 (1490), 5: 176 (1517). Jfr iärnsaffran. "],"e":["saffram GU C 20 s. 155) , ","*saffrans liter , "]},{"a":"safir","b":"nn","c":"","d":["och n. (Prosadikter (Joan Prest) 349). saftir. eth annath alladz haffwom vi som . . . är giorth mz smelte gul och dyra stena och skärth saphir Prosadikter (Joan Prest) 349 . eth hus wt huggit som j rödhan saphir Mecht 234 . en gulring medh en saphir HIst. Tidskr. 1943 s. 26 (1470, samtida avskr.). MP 3: 485 ."],"e":["saphir )"]},{"a":"safir","b":"nn","c":"","d":["safir. " SD 4: 710 (1340?). saphirin gömande limina hela ok styrkiande siwka limi " Bir 1: 303 . " saphir j fingir gulle ib. saphire badhe store ok sma " Fr 167 . " saphira ok robina " Fl 1092 . " aff renom saphiir bla oc grön " Al 7467 . " en gulringh met en saffir " FH 6: 25 ( 1451) . "],"e":["saphir . ","saphiir . ","saffir . ","-ar . ","sa phire Fl 167(, ","safirs sten","saphirs- )"]},{"a":"safirsten","b":"nn","c":"","d":["safir. er twngan eller strwpan swllen, stryk henne med een psafyr sten LB 7: 217 . Jfr safirs sten."],"e":["psafyr sten )"]},{"a":"saflax boar","b":"nn","c":"pl.","d":[" inbyggare i Savolax. monga safflax boar FH 5: 2 ( 1466, nyare afskr.) . " ther som sawlax boo sagde wara theris raa ib. ""],"e":["saffax- . ","sawlax boo )"]},{"a":"sagh","b":"nn","c":"","d":["1) såg. Jfr B. Collinder, Nysv. studier 1927 s. 211 f. thesse smedhsens vghn eller äsya äru äuerdeliga dröfuelse . . . fälär ok saaghar äru bakdantaranna thungor ok thendher SvKyrkobr (Lucid B) 176 . PMSkr 139, 503 . Arnell Brask Biᴵ 26. 2) såg, sågkvarn, sågverk. VKJ 169 . 1 fiskebäk, thär soghin sotdh fordhom ib 173 . 3) ett slags stridsordning. en annar skikkilse är som kallas saagh oc gaar föe spetzenom PMSkr 155 . "],"e":["-inne ib 169 . pl. saaghar SvKyrkobr (Lucid B) 176 . ","saagher PMSkr 139 . ","saager Arnell Brask Biᴵ 26), ","*sagha bladh","saga blad )"]},{"a":"sagh","b":"nn","c":"","d":["såg. " riua saghum syndar kiöt af hans benom " Bu 422 . " skal iak skilia them fran minom vinom mz minne saagh " Bir 1: 18 . ib 2: 237 . KL 47 . " wordho piinte med saghom aff ekebrädhom giordha " OB 215 . Jfr iärn-, trä-sagh."],"e":["saagh )"]},{"a":"sagha","b":"vb","c":"v.","d":["såga."],"e":["sagha af","saga- )"]},{"a":"sagha","b":"vb","c":"v.","d":["såga. " huassaste sagh skulle sagha ok slyta thit köt " Bir 2: 237 . " saghir diäfwllin siälina mz sino suärdhe " ib 255 . " saghas til dödh " Su 436 . "],"e":["sagha af , såga af, afsåga. sagadher aff halsin Bir 2: 255 .","sagha sunder , "]},{"a":"sagha","b":"nn","c":"","d":["l2) undderrättesle, berättelse. saghan foor thär ff widharla ok lankt Hel män 208 . paffagonie rike . . . som . . . gar lythen sago aff Troj 102 . 4) tal, prat. tha likowäl lahter jak then sagona (ɔ att jag inte skulle vilja återvända till Vadstena) ga för sigh PMBref 318 ( 1512) . - Jfr bonda-, lagh-, ledh-, ne-, san-sagha. "],"e":["saga . ","sago )","saghu man"]},{"a":"sagha","b":"nn","c":"","d":["1) det som säges, yttrande, utsaga. mz . . . wiisa manna saghu MB 1: 113 . ib 214. ey skal thu lydha flera manna saghu a mot sannind ib 339 . " sa war jo altidh thera sagha " RK 2: 9141 . än sagde marsken ena sagha ib s. 351 . " syyn är saghu rikare (på det man ser kan man bättre lita än på det man hör) " GO 120 . ","2) underrättelse, berättelse. " sagþe þem þässa saghu " Bu 172 . " tha marsken hörde thessa sagha " RK 2: 5490 . " ij kunnin sighia ömkelika sagha " Fl 618 . " sanna ärw the saghwr som iak offta haffwer hört aff thinom wnderlika tingom " Su 144 . " större är thin wisdomber oc thin ära, än the sagwr iak aff tik hörde ib. hwilkin . . . swa sanna saghur allom wslom tilfördhe ib 203. vm alla werldena ganga saghu af them " ib 422 . vidh wärldenna ända gaa saghu af them ib. " o hwat ärleka saghwr gaa aff tik thu gudz stadher " LfK 128 . " berättelse om i forna tider timad händelse, saga. ther ganga än aff widha sagha " Al 966 . " swa som iak hördhe saghur aff ga " ib 3234 . ib 7844, 9534 . " nu hafuer thenne saghan ända " Fl 2102 . Fr 3195 . " en sagha är the ther iach wil sighiä " Iv 33 . " forna saghu fran at föra " ib 3 . forna saghur oc wiisor MB 1: 429 . " han kunde . . . visor sagor oc äwentyr " MD 350 . " ekke haffuer större stridh warit j gamglom (för gamblom) saghom (fornsogum; bland händelser som omtalas i gamla sagor) än then war " Di 261 . ","3) ordspråk. " man sigher ij fornum saghum swo ij nödh skal man vinum tro " Iv 5477 . MD (S) 219 . ","4) tal, prat. " at the ey blanden sik j onyttelike talan, ällir nakre othuktelike saghu " Bir 5: 82 . ","5) sätt att tala; sätt att bete sig, beteende, sätt? at sywngha ther som gratande är, thz som i tässe wärldenne wilia wara i löghe ib. - Jfr fram-, gen-, lagh-sagha."],"e":["saghu man","saga- )"]},{"a":"saghare","b":"nn","c":"","d":["sågare. KL 47 ."],"e":[]},{"a":"saghare","b":"nn","c":"","d":["sågare. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . som saager, filar Arnell Brask Biᴵ 26. - ss tillnamn. KTb 159 ( 1445) . VKU 17 ( 1540) , 19 (1541)."],"e":["sagare . ","saagare )"]},{"a":"saghi","b":"nn","c":"","d":["bit. " langt är stundom mällom mun ok sagha (castus vtrumque dirimunt os sepe bolumque) " GO 109 . Jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 68, äfvensom Bugge, Ark. f. nord. fil. 10: 87."],"e":[]},{"a":"saghirska f hustru till el änka efter en sångare.","b":"","c":"","d":[],"e":["*saghirsko pika","sagerska- . ","saagerska- . ","piga )"]},{"a":"saghlöpare","b":"nn","c":"","d":["sågblad? såg av visst slag? gaffs holwast v mark for safflöpara til lresa verkit SSkb 235 ( 1508) ."],"e":["saff- )"]},{"a":"saghlöpinger","b":"nn","c":"","d":[" =saghlöpare? vj öre för safflöpingä ti tornid Stock Skb 83 ( 1519) ."],"e":["saff- )"]},{"a":"saghn","b":"nn","c":"","d":["2) yttrande (i en rättsfråga el. i en sak som har rättslig betydelse); utsaga, uppgift. Svartb 321 ( 1426) . " haffuer ok nagar deelin forbätrath thet han i wäria haffde epter goda manna saghn ok met ordhom skal lhonom thet widerlieggias ib 371 (1439). - Jfr untsaghn och säghn. ""],"e":[]},{"a":"saghn","b":"nn","c":"","d":["sägen, berättelse. " nw hafwe j hört thenna saghn til enda " Fl (Cod. B) 2012 . sagner gaa her BHS 5: 473 (1511). Jfr säghn."],"e":["-ir )"]},{"a":"saghoblok","b":"nn","c":"","d":["lstock avsedd att sågas till bräder el. till mindre stockar, sågstock. affradh är 4 pund smör oc 50 sagablok til lforwik hugha VKJ 171 ( 1480) . ib 176 ( 1480) ."],"e":["saga- )"]},{"a":"saghobrädhe","b":"nn","c":"","d":["sågad bräda. aff gardher oc soghinne i forwsiik 100 tolffter soghabrede VKJ 169 . VKu 73 (1553)."],"e":["sago- . ","sogha- . ","-bräde . ","-brede )"]},{"a":"saghomästare","b":"nn","c":"","d":["sågmästare. Arnell Brask Bᴵ 7. ss tillnamn. Trolles Jb Bil 164 (1476, nyare avskr.) ."],"e":["saga- )"]},{"a":"saghomästare","b":"nn","c":"","d":["sågmästare, den som förestår ett sågverk. magnus saghemester Urk. fr. 1489 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe)."],"e":["saghemester )"]},{"a":"saghoqvärn","b":"nn","c":"","d":["sågqvarn, sågverk. saaghoqvern Urk. fr. 1471 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe). saghoqvern Urk. fr. 1489 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe)."],"e":["saaghoqvern )"]},{"a":"saghoqvärn","b":"nn","c":"","d":["sågkvarn, sågverk. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 218. VKJ 169 ( 1447) . VKu 19 (1541)."],"e":["saagho- . ","saga- . ","-qwarn )"]},{"a":"saghospan","b":"nn","c":"","d":["sågspån. sarmentum, saghospan GU 8 ."],"e":[]},{"a":"saghospan","b":"nn","c":"","d":["sågspån. saagho spaan granner PMSkr 385 ."],"e":["saagho spaan )"]},{"a":"saghostokker","b":"nn","c":"","d":["sågstock. Arnell Brask Biᴵ 26."],"e":["saaga- )"]},{"a":"saghotimber","b":"nn","c":"","d":["sågtimmer. Arnell Brask Biᴵ 26. wedestoka oc saagatimber ib 28 ."],"e":["saaga- )"]},{"a":"saghul","b":"","c":"","d":[" , ladj. Jfr sansaghul Sdw 2: 317."],"e":[]},{"a":"saian","b":"nn","c":"","d":["lett slags fint ylletyg. STb 3: 268, l269 (1496). "],"e":["saijen . ","sayen )","*saians hatter","*saians tröia","sayens- . ","sayns- . zayens-. sagins-. säginz-),"]},{"a":"saian","b":"nn","c":"","d":["ett slags fint ylletyg. tunicam blauiam de sayan SD 2: 684 (1292-1312). vnam tvnicam de sæin ib 3: 288 ( 1316) . II bancalia de saian noua ib 4: 710 ( 1340?) . II baner noricorum de sæian ib 711 . " ib 5: 637 ( 1347). ""],"e":["sayan . ","säin . ","säian . ","säiän SD 5: 637 ( 1347)), "]},{"a":"sak","b":"nn","c":"","d":["lL. eg. strid, tvist. 1) tvistemål, rättssak, rättegång, mål. Jfr T. Wennström, Lagsprpåk och lagtexter s. 313. winna j sakom oc käremalom JMPs 540. galactides är en sten . . . j saker gör han förnomstogan PMskr 474.","2) käromål, anklagelse, beskyllning. Se Sdw 2: 1289. ware thz swa at thänna källan kwnne wttörkas . . . tha matte thu mz räth föra här nakra sak (causam) oppa, om thänna andans opfyllilse ällir fulbordhan SpV 524 . " vor engete hoxswalen är at wi wethe oss för gud osakan, oc wiliom ty ey tage oss nogen sak aa bak " HSH 16: 81 (1527, Brask). 3) orsak till anklagelse el. fällande, sak, skuld, brott. Se Sdw 2: 1289. jak bekännis mith forledna smittoga liffwerne mina saker oc forsymilse SvB 497 (sl. av 1400-t.). han thok wppa sik aldra människa saka (necessitates) SkrtUppb 46 . 4) böter. forbiuthum allom mannom vnder xl lmarka sak at hindra . . . thet sama goz NMU 1: 59 ( 1357) . konungens ok stadzins sak STb 1: 337 ( 1482) . " the saak oc sakefal som mik ära til dömd " SvSkr 1: 40 ( 1504) .","5) orsak, skäl, anledning. är hon (ɔ Maria) alt mankönsins summa helsamlighin ska, ok äwinneliko wälsignilsenna ära (totius summa salutis humane causa et gloria benedictionis eterne) SpV 200 . här äptir . . . skal enkte wara wthan liws ok liff, for thy thz takir tha sakin thera ända ällir skugga (cessavit horum causa vel umbra) ib 251 . likawäl nödhgadhos the bliffwa i öknenne i xl aar, saken här til war, thy at the willo ekke känna ällar wetha herrans wägha JMÖ 19 . ib l24. hwilkit iak wil bewisa mädh triggia haanda saker SkrtUppb 147 . JMPs 291, 398. jak (#x0254;: jungfru Maria) war högxsta sak nästh gudhi, til christi mandoms anammilse ib 487 . orsak, skull. sing. el. pl. i förbindelse med ett föregående for. for saka slika hugga tha wordir os mykit m k Prosadikter (Karl M B) 314 . - for sakar skuld, därför, för den skull. fore thenna saka skul, skal jnghin vndra MP 5: 75 . 6) fall, händelse, omständighet, förhållande. thaa skodahde the clarlighan ath waaridh saa saker thee fördon thaa hem . . thaa skulle han faa en orättan dödh Prosadikter (Sju vise m C) 226 . " ecke viste jach rättere än the wore rätferdige j theris ärende . . . vtan hade thet sua sak warit, at jach hade thet vist . . . " FMU 5: 24 ( 1481) . Jfr sake. - Jfr en-, hovudh-, klärka-, konung-, konungs-, lif-, provasta-, pänninga-, skrok- (Sdw 2: 397), stads-, svepe-, thingmala- (Sdw 2: 706), thiuf-, vänslo- (Sdw 2: 1041), värulds- (Sdw 2: l064), örlögs-sak (Sdw 2: 1179), ävensom sake. "],"e":["saak . ","-ar . ","-er ) , ","sakafal (sake-), "]},{"a":"sak","b":"nn","c":"","d":["eg. strid, tvist. ","1) tvistemål, rättssak, rättegång, mål. bätra äro gamwl giäl en gamwl saak GO 198 . sighen os her en räth aff om thenna saak Lg 3: 669 . scal änkte dömäs vm þe sakir at þy sinne SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). wara raþiguara, som vt skulu fölghiä all þe þing maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 605 ( 1346) . ib 606 . MD (S) 228, 229. i thee saker ther i radzstuen plege forhandlas SO 193 . " affhalit zack " ib 109 . ib 98 . - mål, angelägenhet. jach haffwer än nw ower c (100) böndher . . . som jach skall skilia sakafall ath, om giptemall och andhra saker BSH 5: 219 ( 1507) . ","2) käromål, anklagelse, beskyllning. sakum eller kärom att swara GS 31 ( 1380) . Bil 212 . " gaf paunaom sak at han var simoniachus " ib 779 . gifwa somlike mik falsa sak Bir 1: 12 . " huath sak the hafua mik at gifua " Fr 645 . " hwadh sak gaff tu honom (hvad kunde du tillvita honom) " Di 241 . " feeto swine är rat saak giwin " GO 114 . " þän som saken gifs " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). gaff honum thz til saka (tillvitade honom det) Iv 89 . the ordh . . . her ij hafuin hänne gifuith til saka (med hvilka I hafven anklagat henne) ib 3312 . " hwadh gaff gud mik til sak (at sok) " Di 219 . hwat sak hawir thu mot hänne Bir 1: 218 . " thin kära är min sak ok rögilse " ib. " thzte är then fyrsta sak iak hauer till ider " Di 56 . " mädher sina vranga saka " Iv 4718 . ib 4804, 5188 . " pröua vp a nokon thässa sak " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " redha sik aff then saak ther man talade a thera baak " RK 1: 2062 ( de båda sistn. ställena kunna föras till 3). orsak till anklagelse el. fällande, sak, skuld, brott. forlatir han alla sak oc alt thz honom är mote giort Bo 218 . " forlätos honum alla the sakana som thw hafdhe scrifwat for synde " Bir 3: 266 . " beez dom owir the sakana ib. at jak hauer nokra sakir giort " RK 1: 2441 . " scriffue alla hans sak . . . som han mot laj rikit dreff " ib 2: 6368 . hwat är hennes sack Va 11 . " thenna qwinna haffuer engen sak " Di 119 . ib 172 . " haffwer saken sik swa at enghen förbättringh kan hoppas, tha skal hon ändeleka oppenbaras, om hon kan laglika bewisas " LfK 158 . " skulu alla sakar tilföranda kwngöras förmannenom i clostrit, för än the annar stadz för nakon domara klaghas " ib. " sighia thera sachir oc brut " VKR 19 . " epther hans sak lath iag honum rätta " RK 3: (sista forts.) 5847 . " mz idher weet iak änga sak " Al 5396 . SO 102 . ","4) böter. " näfstar mz sak ok päninga skadha " Bir 3: 45 . " ökes saken om tre marker " SD 4: 749 ( 1340, nyare afskr.) . " i allom þem sakum. som i þräskipte gangä " ib 5: 606 ( 1346) . " alla saker ägha tweskiptas " TB 79 . SO 30, 116, 154 . " thre mark zack " ib 193 . widher for:da sak SD NS 2: 153 ( 1409) . ib 219 (1409, nyare afskr.). - straff. bywdz nakot wndher . . . probo saak, ällar wndher höxta reglonnas näffst LfK 156 .","5) orsak, skäl, anledning. " mz hwat sak (motsv. st. " MB 2: 381: skiäl) skal han döö (quid fecit, ut moriatur) KL 386 (möjl. att föra till 3). sporþe hans sorgha sak Bu 18 . " spurdhe ropsens sak " KL 41 . thridhia sak thänna höghtidh Bil 114 . ib 118, 119 . fiärdha skiäl oc sak thässe höghtidh ib 115 . Bo 232 . Bir 2: 39 . RK 2: 4697 . " thu . . . wil wetha mith nampn oc thäs saker (rationem) oc wth tydilse " Su 77 . " hwat är thäs saker at thu swa . . . widherliknar tik likamlikom tinghom " ib 79 . " ey var annor sak ther til " MP 1: 26 . " til allo thässo är the människian sakin som gärningena giordhe " Bo 18 . " gör sak oc tilfälle til fafänga glädhi " ib 17 . Bir 2: 283 . " sighir ther sak til " Bo 88 . " saaken til at älska iämcristen är natwrliken brodherskaper " LfK 49 . " thätta är sakin. hwi var herra gör godhom got mz ondom " Bo 124 . " ey älskadhe han thässa dygdhena swa mykyt vtan sak " ib 33 . " dräpin mz fulasta dödh . . . vtan sak " ib 213 . Bir 1: 201, 286, 298 . Va 35 . Di 167 . Lg 3: 669 - orsak, skull. sing. el. pl. i förbindelse med ett föregånde for. firi þässa sak Bu 3 . " hwar en siäl til föghis likamnom for the sak at hon skulde styra likamen " Bir 1: 300 . thz wiliom wy göra for then saka at riket skal ther hawa aff en tröst RK 1: 4493 . ib 1534 . " thz var giort fore then same saka " Fl 443 . " fore tholka handa saka " Fr 2093 . " fore thässe andra (Cod. B, C handa) twäggia saka " Iv 5019 . " for thre saka " Bo 238 . " for fämhanda sak sculdh " MP 1: 25 " gör thu. thz fore rätta saka " Al 5963 . " thola slikt omak fore ängin thera rätta saka (utan någon deras verkliga förskyllan) " Iv 5412 . for värlzlix loffs sak Bir 3: 176 . " for päninga saka " Fl 277 . ib 601, 824, 1382 . Iv 4964 . " fore thäs saker " AS 60 . " badh them warkunna barneno . . . for guz sakir " Bil 268 . " for sina sakir " Bu 28 . " for mina sakir " Bil 427 . for mina saka Iv 2459 . " for vara saka " Fr 1485 . " for sakar skuld, derför. thy för sakar skuld " MB 2: 72 . " fore zacker skul, at han ey herra ärende [haffuer] " SO 159 . - sakir at (jfr Isl. sakir þess at), af den orsak att, derför att. tordiss iak them ederth herredom nw ecke sende, saker ath her är en ganske ffarligh strand om höst tiidh FM 607 ( 1513) . ib 677 ( 1517) . - mädh rättom sakom, med rätt, med rätta. meth rettom sakom få hedr KS 46 (117, 50) . ib 48 (120, 51). - mädh orättom sakom, med orätt. girnas han meth orättom sakom thz annors är KS 47 (120, 51) . ib 73 (179, 80), 73 (180, 80). huar wil haua wilia sin, huath han må medh rättom älla orättom sakom ib 48 (120, 51) . ","6) fall, händelse, omständighet, förhållande. många biscupa ok strånga ödha mit folk, ok födha i engom sakom vtan sik sielua KS 50 (127, 54) . gudh forbiudhe thz ij alla saka Iv 2999 . sandir gudh ma ey daras mz nakrom sakom (ej under några förhållanden, alls icke?) KL 372 . " waret sak (vore det förhållandet, vore det så) at j thet giorde " HSH 7: 10 ( 1467) . " ware thet saker . . . at anners skedde ib 18: 77 ( 1497). ware thz swa saker, thz en thänista qwinna konunghenom . . . loffwade sina thiänist " Lg 3: 669 . " om swa saker är, thet han ingen yterlige skääl hauer ther til " FM 274 ( 1506) . Jfr sake. ","7) afseende? thz wi hafwom aff naturan saka (med afseende på naturen, å naturens vägnar, af naturen?) thz kan os ängin bort aff taka Al 5747 . ","8) sak, ting. " tha vardh iak var vidher vnderlika saka " Iv 252 . - Jfr bana-, biskops-, dul-, döds-, en-, fornämis-, fä-, hor-, hovuþ-, hovuds-, höghmälis-, lom-, malsäghanda-, nödh-, pänninga-, raþ-, ran-, þiuf-, þiufs-, vänsla-sak, äfvensom sake.","1) = sakfal. SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 5: 535 ( 1513) .","2) tvistemål? jach haffwer än nw ower c (100) böndher . . . som jach skall skilia sakafall ath, om giptemall och andhra saker BSH 5: 219 ( 1507) ."],"e":["saak . ","sach . ","sack Va 11 . ","zak: -er SO 30 . ","zaak ib 98 . ","zach: -er ib 154, 159 . ","zack ib 102, 109, 154, 193 . ","zaack ib 116 . ","szaack ib 154 . ","sagh BSH 4: 101 ( 1483) . ","-ar . ","-ir ) , ","sakabot , ","sakafal","sake- BSH 5: 535 ( 1513) . sakafall),","sakamal","sake- . ","sache- )","saka äghande , "]},{"a":"saka","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl. Jfr o-, ur-saka."],"e":[]},{"a":"saka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. strida.","1) anklaga, klaga på, rikta klagomål mot. han rögher och sakar (accusat) rätwisa domarns rätwiso Ber 121 . - (?) sworo, att thesse effterne råår äre rätte råår . . . och thesse effterne saakat till wadfall BtFH 1: 77 ( 1482, nyare afskr.) . klaga på, skylla på. the saka (causantur) altidh wanskilse Bir 1: 224 . ib 2: 326 .","2) bestrida, neka. " jak kan thz ekke saka " RK 3 . 3729, 3735. ","3) skada. " ther syntes hwaske saar ellir äär epter som henne sakat til forenna " Lg 3: 361 . - opersonl. idher skal änkte vätta saka (d. v. s. I skolen ej lida något ondt) Iv 843, 5705 . Fr 1220 . oss skal ey saaka RK 1: 4215 . " tha hade mik enchte sakat " Di 83 . " at portenskulde han ey taka swa at hans liiff ey saka " Iv (Cod. B) s. 208. ware swa giorth thz matte ey sakä (skulle ingen skada uppstå) MD 7 . "],"e":["saaka . ","-ar , ","-at ),"]},{"a":"saka sacha. ar ade","b":"vb","c":"v.","d":["eg. strida. 1) anklaga, klaga på, rikta klagomål mot el. om med prep. (in) pa. hwo ther oppo sakar, then wiliom wi framdelis rätta Uppsprv 12 (1444). han aldrich kunne eller formatte ther pa sacha eller vmthale SJ 2: 180 ( 1490) . . . . ok jngen hijt kom och sachade pa forscriffne secker STb 2: 551 ( 1491) . ib 3: 125, 126 (1493). ath nagen . . . ville med naget eptertall ad sake in pa forscriffne arffueskipte ib 5: 249 ( 1519) . "],"e":[]},{"a":"sakan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ran-, vidher-, ur-sakan (Sdw 2: 864)."],"e":[]},{"a":"sakare","b":"","c":"","d":[" , m Jfr svepesakare."],"e":[]},{"a":"sakbrut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sake","b":"nn","c":"","d":["fall, händelse, förhållande. ware thet saka (vore det förhållandet, vore det så) at reffstatinghin kunno ey koma swa farlöst SD NS 1: 363 ( 1404) . " ware thet saka at the ey kunno koma ib. " ib 389 ( 1404), 484 ( 1405), 657 ( 1407). uaret sakat hosbonden dödhe fran hustrvn SO 85 . BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . " uare tz zache at nager companjs broder aff by fore " SO 107 . ib 4, 84, 116, 149, 153, 154, 155, 156, 159, 192, 205, 206 . " wareth sache the wndkome " FH 5: 156 ( 1491) . " är thet saka, jach skall halla thetta folk " BSH 5: 254 ( 1508) . Jfr sak 6."],"e":["zache SO 107, 153, 154, 206 . ","zacke ib 116, 156, 159 . ","saka SD NS 1: 363 ( 1404), 389 ( 1404), 484 ( 1405); SO 4, 85, 205 ; BSH 5: 254 ( 1508) . ","sakä SD NS 1: 657 ( 1407)), "]},{"a":"sake","b":"","c":"","d":["2) , vore det förhållandet, att. Jfr G. Mattsson, Konjunktivien i fornsvenskan 223. än waret saka thet iacob . . . eller hans ärfwingia sculdo thet hus annat sin wpbyggia tha sculu the . . . KTb 55 ( 1426) . NMU 1 . 112 (1437). varet tet ache ath han schade finge . . . tha . .. STb 2: 339 ( 1489) . ib 403 ( 1489) . " waare thet oc swaa sake, at . . . " NMU 1: 157 ( 1508) . " warith sake werdig herre fader han ey kome kwnne S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (509? H. Gadh). Jfr sak 6. ""],"e":["zake STb 2: 403 (1489) . zache ib 339 ( 1489) . ","saka KTb 55 ( 1426) ; NMU 1: 112 ( 1437) ), f? 1) = sak 1. thär medh skal all stucke ok sake dödh ok qwit wara som j mellan clostrit ok eric lassan hafuer warit KTb 66 ( 1431) . "]},{"a":"saker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) saker, skyldig, brottslig. " ängin þän sakan gyorä saklös är " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). veet iak ängin nw här til ther vtan rät saka göra vil Fl 1635 . os hörir til at orsaka menlösa oc ängin sacan lysa Bil 237 . " huar thän som veet sannindinna oc tighir är sakir " Bir 2: 125 . MB 1: 142 . Lg 3: 52 . " pröwa än hon ware sak " ib 54 . " hwar saker fantz i nogrom by " RK 1: (LRK) s. 224 . " som äru sake ok brutlike " Bir 3: 353 . " weet sik sakan fore gudhi " MB 1: 231 . hafdhom wi . . . warith skylloghe oc sake fore gudhi swa fore henna ensampna synd som fore bäggias thera synd ib 147 . Lg 667 . " wm ensamin ignacium war han sakir " Bil 368 . - med gen. en han thes sakir ware Bil 779 . ","2) sakfäld, skyldig (till böter eller annat straff). schal han standa hanom ther til retta epter schrana ock böte som hon vtuisar then som zacher vorder SO 193 . " warj zacher til v mark wax " ib 201 . " dömom wij honom sakan til XL mark " FH 5: 124 ( 1488) . dömdes . . . kuckila boar saak till 40 mr BtFH 1: 3 ( 1481, nyare afskr.) . ib 4 (1467, nyare afskr.). [dömdes] quilibet istorum saak till 40 m. ib. " ib 5 (1467, nyare afskr.) o. s. v. dömdes thomas jehala saker til iij mark " ib 127 ( 1464) . ib 128 ( 1464), 129 (1506) o. s. v. han är saker til dödh MD 33 . " hwath swensker bleff saker skulle the ey wndraga men the danske skulle the iw taga till daga " RK 3: (sista forts.) 5211 . - Jfr o-, ur-saker."],"e":["säker L. ","sak BtFH 1: 129 ( 1506) . saak. zacher SO 193, 201),"]},{"a":"saker sakir rp 2 71 1385 .","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ""],"e":["sakker ATb 1: 19 ( 1453) .zaker STb 1: 1 ( 1474) . ","zacer ib 5: 268 ( 1520) . ","zach ib 4: 101 ( 1505) . ","sakre Svartb 474 ( 1461) ), "]},{"a":"sakfal","b":"nn","c":"","d":["och m.? böter tha fördrox then botnekarlen per andersson then sak och then (sannol. fel för thet) sakffall, som förscriffuit staar STb 5: 9 (1514). Jfr saka fal."],"e":[]},{"a":"sakfal","b":"nn","c":"","d":["böter. " bethala förnempda skadha eller sakfal " SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). Jfr sakafal."],"e":[]},{"a":"sakfisker","b":"nn","c":"","d":["fisk som gifves ss böter. BtFH 1: 347 ( 1464) . Jfr saköra fisker."],"e":[]},{"a":"sakfälla","b":"vb","c":"v.","d":["sakfälla, döma till böter. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 198. part. pret. sakfälld, dömd (till böter eller annat straff). kunnen oc vare män sakfälde varþa, þa . . . Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . RP 1: 413 ( 1378) . hanis . .. wardh . . . sakfälder äpter laghin til xl mark JTb 24 ( 1460) . the xl (40) marck, som the wordo sakfälltte STb 1: 189 (1478). ib 4: 122 ( 1506) ."],"e":["sach- STb 4: 122 (1506) ),"]},{"a":"sakfälla","b":"vb","c":"v.","d":[" sakfäld, dömd (till böter el. annat straff). som sakfälther wardher j stemno SO 14 . ib 27, 70 . the tolff marcker som han i radzstuen zaakfelter vorder ib 199 . " dömdes . . . hein helffuan all sin saak igen . . . som han war saakfedldt till orätt " BtFH 1: 77 (1470, nyare afskr.) ."],"e":["zaak- SO 199),"]},{"a":"sakgivi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"saki","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sakkes kiurtil","b":"nn","c":"","d":[" " tagher med jdher . . . myn gellemes [?] sakkes kyortil " GPM 2: 140 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"saklös","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) fri från skyldigheten att göra el. underkasta sig något. þahgar nyfödar atunda dagh þolde þu saklös (utan att vara skyldigt dertill] moysi lagh Bu 76 (kan föras till 2). ","2) saklös, oskyldig. SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). iak veet mik saklösa vära Iv 3290 . " drap en saklösan man " Di 275 . var han saklös baþe tel rþa ok tel gärnig Bu 30 . han är saklöss aff sigordh swens dödh Di 259 . är jach sak löss för hasn dödh ib. - at saklöso, saklöst, utan ansvar el. straff. TB 79 . - n. adv. saklöst, utan ansvar el. straff. SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). taghe thz sidhan saklöst TB 80 ."],"e":["saklöss . ","sak löss . säklös L.),"]},{"a":"saklös","b":"av","c":"adj.","d":["2) saklös, oskyldig, swa at jac later han baadhe qwittan oc saklösan vm all stykke, som thenna godhz kunno rörä framledhi wara mellan FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) ."],"e":[]},{"a":"saklösa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sakna","b":"vb","c":"v.","d":["1) sakna, märka frånvaron el. förlusten af. med dat. el. ack. saknadhe han thy eno örtogh landene SD NS 1: 36 ( 1401) . " for han seer om at sakna tom tha ärw hans kattor flagna " MD (S) 221 . ","2) sakna, svårt känna förlusten af, sörja. med dat. el. ack. enom manne mon han litith sakna Al 8495 . " thw sakande han oc grest mz taara " MD 62 . tha saknadhe k karl marsken her tordhe RK 3: 267 . MD 493 . ","3) sakna, vara utan. med dat. el. ack. ariolo han tha ey saknar Al 9982 . " han saknar badhe swärdh ok bugha " ib 656 . " iak giter ey tholt widh alla the ysäd ther minom fadher ower komber, än han saknar smaswenin " MB 1: 249 (möjl. att föra till 1). - mista, förlora. alexander saknar änga sina Al 1033 (möjl. att föra till 1). ther sakanar margher winir ok fränder ib 3324 (möjl. att föra till 1 el. 2)."],"e":["sagna: -ade MD 493 . "]},{"a":"sakna","b":"vb","c":"v.","d":["1) sakna, märka frånvaron el. förlusten av. med dat. e. ack. MP 3: 508 . tha hans moder kom he tha sakanade hon sina godze ib 4: 114. the saknahdo honum, ok tänkto han wara medh andro folke j blandh almoghan ib 5: 101 . findwijd . . . kende,s tet han hade tagit en pungh och skoo aff skypper ottes kysta och mykit annat, som han sachner STb 3: 312 (149). 3) sakna, vara utan. med dat. el. ack. - mista, förlora. större skadi är ath fortappa ena siäl . . . än sakna ok mista m (ɔ 1000) kroppa bort fran människio vmgngo j jorderike MP 4: 48 ."],"e":["sachner STb 3: 312 (1496) . impf. saknad(h)e),"]},{"a":"saknadher","b":"nn","c":"","d":["Jfr a-, af-saknadher."],"e":[]},{"a":"saknadher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr asaknadher."],"e":[]},{"a":"saknan","b":"","c":"","d":[" ,m f. brist. swa ath koren toghe ängin saknan äller skadha SD NS 3: 509 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"saknk","b":"nn","c":"","d":["sjunkande; i uttrycket: i sank, i sank. hadhe när skuttit the stora holka i sank RK 3: 290 . BSH 5: 58 ( 1505) . FM 286 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"sakrament","b":"nn","c":"","d":["sakrament. " iak haffver minom gwdi a mothe giorth . . . j vii kirkiona helgho sacramenth SVKyrkobr 305. " SpV 58, 190 . hionolagx sacrament ib 349 . ib 494 . kötzlikit äktaskap är hälogh sakermenth JMPs 22. - om icke kristna förhållanden. Troj 15 . jac begärar aff tig jason troged sacrament meg giffwas oppa thetta öffwersta jouis belete ib 16 . - konkret: det konsekrerade brödet och vinet, särsk. det förra, hostia. medhan prosthen war ij kyrknyno efther sakärmenthet GPM 2: 318 ( 1508) . "],"e":["sakermenth GPM 2: 318 ( 1508)","*sakramenta kar","sacramente- . ","sakermenthe- . -kaar),"]},{"a":"sakrament","b":"nn","c":"","d":["sakrament, i sht altarets sakrament, äfven fattadt konkret: det konsekrerade brödet och vinet; särsk. det förra, hostia. thz lydher til sacramenten LfK 142 . döpilse oc annor sacrament MB 1: 441 . " thera gambla laghanna sacrament " ib 501 . " gudz altara sacrament " Su 266 . " taga helgha altarens sacrament " Gers Frest 57 . skipadhe thetta nya sins licamma sacrament Bir 3: 252. hanna gudz likama sacrament Bil 380 . " sua värþelekt sacramä[n]t nima " Bu 140 . " om hon haffwer . . . annat ihesu cristi wärdogha sacrament " LfK 163 . Bir 2: 118 . " idhna thz sacrament " MB 1: 309 . " ganga til thz sacrament " ib 310 . " gaa tyl sacramenith " Gers Frest 57 . ga tyl altarens sacrament ib. " waart signadha sacrament hawer thäff oc lit oc mykelek aff brödh oc aff wine " MB 1: 310 . " ledhe han honom jn i sacristiio för sacramentet " Lg 3: 690 . " sacramentit swettis retta thara " RK 2: 7862 ."],"e":["-mänt )"]},{"a":"sakrera","b":"vb","c":"v.","d":["inviga, konsekrera. " conficio . . . induppa oc sacrera then hälga likama GJ C 20 s. 136. ""],"e":[]},{"a":"sakrifiz","b":"","c":"","d":["offer. " ingelwnde kwnne troyaner faa eld ltil siith sacrifiizs oc offer " Troj 258 ."],"e":["sacrifiliz )"]},{"a":"sakrister","b":"nn","c":"","d":["sakristan, klockare. " tha . . . bödh sanctus lominicus synom sacriste, ath antuarda honum sin wärlz klädhe j gen " MP 5: 28 ."],"e":[]},{"a":"sakristi","b":"nn","c":"","d":[" = sakristia. j sacristiet j sancti niccolaus kirke FMU 3: 339 ( 1444) ."],"e":[]},{"a":"sakristia","b":"nn","c":"","d":["sakristia. " kom för oss j wår sakristia j wexsiö . . . wälboren man arwidh trolle " Trolles Jb Bil 242 (1488, nyare avskr.) . wil lasse haffua edher fore tet andra, tha gange j sacerstian och thage ther hans edh STb 3: 367 (1498). MP 4: 179 . - bildl. JMÖ 134 . ib iomffrun kallas thäs hälga anda sacristia, thy at gudhfadhers son ihesus affladhes i henne aff them hälga andha ib 135. SvB 237 f. (b. av 1500-t.)."],"e":["sacerstige: -en HLG 1: 115 (1475)),"]},{"a":"sakristia","b":"nn","c":"","d":["sakristia. " SD " NS 1: 296 ( 1403) . RK 3: 1324 . Lg 3: 569, 690 . LfK 70 . JP 32 . BSH 5: 101 ( 1506) . HSH 18: 73 ( 1497), 24: 76 (1516). "],"e":["sacristiia: -o Lg 3: 690 . ","sacristya RK 3: 1324 . ","sakärstiä: -änne FM 262 ( 1506) . ","sakerstige HSH 18: 73 ( 1497) . ","saakerstyge: -en BSH 5: 101 ( 1506) , ","sakristio tompt","sacristie- )"]},{"a":"saksätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"saksätning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"saksöki","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-sioki )"]},{"a":"saksökia","b":"vb","c":"v.","d":["kära; föra talan rörande, giorde lydka . . . oleff . . . och knut . . ffulmyndig ath saksökie hans ärende fframledes tiil monss . . . om noget salt STb 5: 280 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"saksökiande","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"saksökiare","b":"nn","c":"","d":["målsegande. " " HSH 24: 107 ( 1517) . BSH 5: 539 ( 1514) ."],"e":["-sökare HSH 24: 107 ( 1517) . ","sach sökare: -en BSH 5: 539 ( 1514) ), "]},{"a":"sakt","b":"nn","c":"","d":["glädje, nöje, tillfredsställelse. " tha wart i sthokholm howat aff makt swa at manz hierta gjorde sakt ok mykla gläde hwo thz saa " RK 1: 1149 . Jfr osakt."],"e":[]},{"a":"sakt","b":"av","c":"adj.","d":["1) lätt, lindrig. - mädh sakto (sakta), lätt, utan svårighet. ey kan tyz ok rasklegha ällir mz sakta (facile) wisna, hwilkit thänna wädzsko fins haffwa fangit til lrothinna SpV 153 . thz matthe mz sakto (facile) hwar een . . . wndhirstanda ib 282. ey kan ok mz saktho andhin ok kötidh dragha owir eno ib 367 . ib 44, 158, 257, 500 . 4) lätt, svag. om dryck. ith stop sacht öl STb 3: 106 (1493).","5) stilla, lugn. " thätta saghde han thom blidhelika mz höwizskom oc saktom ordhum " Prosadikter (Barl) 86 ."],"e":["sacht )"]},{"a":"sakt","b":"av","c":"adj.","d":["1) lätt, lindrig. henne (ɔ: daghtingan) sachtare göra RK 2: 5047 . " hon hafdhe swa mykla mödhe henne vare sachtare dödhe " Fr 2404 . at hon (ɔ: kallasot) warder saktare LB 4: 345 . ","2) lätt, beqväm, angenäm. " miste . . . thz sakta liifmakit " ST 53 . ","3) lindrig, svag, sakta. pa saktan eldh LB 9: 109 (på tre st.). i en sakthen eldh ib 2: 10 . " pa saktom eldh " PM XLI .","4) lätt, svag. om dryck. huar man pläghar gifua först got win ok sidhan the warda drukne thz som saktare är MP 1: 58 . " sakt ööl " LB 7: 29 . ib 166, 235, 271 . ","5) stilla, lugn. warder wel sachther pa then sidhen HSH 18: 114 ( 1497) ."],"e":["sacht . ","-are . ","sackther HSH 18: 114 ( 1497); kompartivformerna, liksom äfven den ST 53 förekommande best. formen ack. n., kunna dock föras till sakta),"]},{"a":"sakt","b":"ab","c":"adv.","d":[" "","1) sakta, stilla, med lugn. sakt bläsandhe wädher Lg 3: 706 . hadhe the lithet saktaren farith RK 3: 803 . ","2) lätt, utan svårighet. villom vi granlica thnkia os vara pilagrima oc wtländningia. sakt (facile) gatom vi thik fölght Bo 37 ."],"e":["saktaren RK 3: 803, " som dock kan föras till sakta), "]},{"a":"sakta","b":"av","c":"adj.","d":[" = sakt 3. oppo een sakta kool eld LB 7: 326 . ib 327 . Jfr osakta."],"e":[]},{"a":"sakta","b":"vb","c":"v.","d":["sakta, stilla, styra, stävja. med dat. el. ack. sidhan thän stormen är saktadher PMskr 105. - stävja, sätte en gräns för. sakta thin kloko swar oc offra warom gudhum Hel män 256 . - dämpa, lindra. saphirus . . . drwkken mädh myölk saktar bwkreff PMSkr 488 . "],"e":["-adhe . ","-adher )","sakta sik , sakta sig, stilla sig. ther näst stodh han op ok taladhe til wädreno ok watneo, ok badh them saktha sik MP 5: 123 . JMPs 446. refl. saktas, sakta sig, stillas, dämpas. strax tysthna the (ɔ bina) oc saktas aff sinne weredhe PMSkr 300 . " tak tyo peparkorn. oc pistacia XX oc stötis oc blandis mädh win oc latis j tynnona rörandis länge oc saktis sidan " ib 359 . - lugna sig, stilla sig. deflagro . . . saktas eller saktmodhas GU C 20 s. 170 ."]},{"a":"sakta","b":"vb","c":"v.","d":["se säkta."],"e":[]},{"a":"sakta","b":"vb","c":"v.","d":["sakta, stilla, styra, stäfja. med dat. el. ack. saktadhe han sinne wredhe ST 529 . hon . . . saktadhe konungsins vredhe Fr 2444 . MB 2: 92 . " saktade han sit mod " RK 2: 3663 . - stäfja, sätta en gräns för. biþiom wi allä män . . . at þe . . . saktt (för sakti?) härfran sinä forgörilse, oc taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). - sakta sik, sakta sig, stilla sig. ta tz böriar pösas, sa säth tz aff elden, sa lenge tz saktar sig LB 7: 327 . - i andl. mening. konungxsens wredhe haffde sik saktadh MB 2: 181 . " saktadhe sik germani hugher oc hierta " Lg 3: 200 . " sakte tu tegh (lugna dig, stilla din klagan) " MD 39 . - refl. saktas, sakta sig, stillas, dämpas. saktadhes krankomsens krafft Lg 3: 409 . om then (ɔ: icke sachtis FM 200 ( 1504) . saktadhis hans wredhe ST 218 . MB 2: 147, 191 . " saktadis theris höghfärdhuge ande " ib 92 . - dämpas, tyglas, stäffas. ati owishethin matte speckis ock sacht"],"e":["sachta . "]},{"a":"sakta","b":"vb","c":"v.","d":["se säkta."],"e":[]},{"a":"sakta","b":"ab","c":"adv.","d":["3) lätt, utan svårighet. . . . ath per karson sade til jönis . . . styr thinne hustrv mun . . . ta swarade jönis hon är sakta styrd ATb 1: 86 ( 1458) . " docibilis est liber qui facile di[s]citur . . . sachta lärdh bok " GU C 20 s. 197 . " haffuir thu nokor dröffwilse . . . sägh henne thinom scrifftafadhir . . . oc tha bär thu henne thäs saktare " SkrtUppb 208 . 4) lätt, väl, nog, måhända. haffde han ey lopit fran oss, swa matte sachte, ath tet ey hade scheeth STb 2: 466 ( 1490) . idher görs thienara behoff sa sidhan som för, och kan sakta wara, i saknadhe h. gadh BSH 5: 133 (1506, H. Gadh) ."],"e":["sachte . ","-are ) , "]},{"a":"sakta","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sakta, varligt faren sakta (gån försigtigt till väga) RK 2: 8282 . " ib 3: 1350. ati fara wiseliga oc sa met honom " FM 489 ( 1510) . ","2) sakta, lugnt, fredligt. saa frampth i wylin tala sakta RK 3: 2977 . ","3) lätt, utan svårighet. wy wardom sakta saathe om i thalin tiil matte RK 3: 2978 .","4) lätt, väl, nog, måhända. haffwa j monga m. (1000) mr (d. v. s. marker) at spilla bort, kan sakta hända, at the ma än en tidh nyttoge wara FM 489 ( 1510) . - Jfr osakta."],"e":[]},{"a":"saktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["3) lätteligen, lätt. for glömskona skuld lägghir owenen saktelika til, ok gör skadha oppa honom, som ey är war om sik SpV 397 . ib 217 ."],"e":["-ligharin SpV 431 ) , "]},{"a":"saktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sakta, stilla, lugnt, långsamt. ey byridhe han sina predican mz roop oc skral älla bälle. vtan ödhmiuklica oc saktelica (paulatim) Bo 56 . " foor iosep saktelica (paulisper) nidhir " ib 210 . ib 249 . " tha byriädhe brödresakteliga gaa mothe the dörena " LfK 277 . talin . . . saktelika Bir 5: 44 . saktelika sionga ib 63 . " haf ey til sidh at ofbrat falla i mat . . . far hälder saktelika " Ber 248 . ","2) lätt, lindrigt. " siwd ted sacteliga til saman " LB 7: 284 . " siwda thz sacteliga j reentt smör " ib 321 . " stöt tom sacteliga " ib 286 .","3) lätteligen, lätt. " sin herra saktelica oc rasklica foruinna " Gr 260 . " för än hon thz swa saktelika far " Iv 4752 . " tz gör sacteliga at soffwa " LB 7: 197 . at samma adror kwnna sakteliiga öppnas af sig sielffwe ib 263 . ib 271, 277 . - Jfr osaktelika."],"e":["sakteliga . ","sacteliga . ","sakteliiga )"]},{"a":"sakteliker","b":"av","c":"adj.","d":["lindrig, svag, sakta. " the distillaciones göris mz lättom eldh, äller saktelikastom " PM XXVIII . LB 9: 109 ."],"e":["-liken LB 9: 109 ),"]},{"a":"sakteliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) sakta, stilla, lugn, långsam. ther var oc flytande aldra clarasta vatn mz saktelikom gang Prosadikter (Barl) 79 . 3) lätt, som icke bereder svårighet. sakteligharen til wndhirstandit (facilior ad intellectum) är sinnen for öghomen SpV 498 ."],"e":["-ligharen SpV 498 ) , "]},{"a":"saktfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["stilla, fridsam, saktmodig. " han war sactferdogher oc gantzske from " MD 436 . ib 435 ."],"e":[]},{"a":"saktfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) sakta, långsam. " han . . . folgde kärlingen mz toglig saktfärdog gang " Troj 15 ."],"e":[]},{"a":"saktmodh","b":"nn","c":"","d":["saktmod. " mz stort saktmod " MD (S) 210 . " swarade medh saktmodh ib. ""],"e":[]},{"a":"saktmodhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. lugna sig, stilla sig, dämpas. deflagro . . . ilfenas oppenbara ok ilsko afflägia saktas eller saktmodhas GU C 20 s. 170 . defremere starkliga harmas ok saktmodas ib s. 290 ."],"e":[]},{"a":"saktmodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) saktmodig, lugn. " han war saktmodug oc grvndug " Di 13 . ","2) sakta, stilla. " hennas gangher war ödhmyuker oc moen ällar saktmodogher " Lg 3: 406 ."],"e":["-uger )"]},{"a":"saktmodhoghet","b":"nn","c":"","d":["saktmod, mildhet. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . Gers Frest II ."],"e":["sacktmodogheet RK 1: (Yngre red af LRK) s. 278 . sakthmodlikhet Gers Frest 11),"]},{"a":"sakäghande","b":"nn","c":"","d":["L: Jfr saka äghande."],"e":[]},{"a":"saköre","b":"nn","c":"","d":["saköre, böter. " . . . allan halfuan sakören som innän tymän falder " Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . " bödz longe laurens . . . ath fornögia mattis hermansson stadzsins saköre " STb 1: 257 ( 1480) . " konungxsins ok stadzsins saköre " ib 304 ( 1481) . " at fornempde halfver tomptöre oc halfver saköre af strengenes stad hröde biscopsbordena til " Hist Handl VIII: 47 (1485). "],"e":["zacöre STb 3: 466 (1500) . zacör ib (1500) . dat med art. sakörando STb 1: 342 ( 1482) . ","lack . ","med art. saaköran Arnell Brask Biᴵ 15), ","*sakörisgädda , "]},{"a":"saköre","b":"nn","c":"","d":["saköre, böter. " pratum quod de nicolao in sakøri acquisiuimus " SD 2: 473 ( 1306, gammal afskr.) . ib 611 (1310?). in emenda regali que kvnungx sakøri dicitur ib 3: 236 ( 1315) . BtFH 1: 223 ( 1508) , 276 (1509). jus regium, dictum sakøøre SD 3: 650 (1324, nyare afskr.). ib 2: 489 ( 1307), 3: 563 (1322, gammal afskr.), 4: 461 (1335, nyare afskr.), 747 ( 1340). FH 3: 6 ( 1353) . BSH 1: 77 ( 1366) . SD NS 2: 160 ( 1409) . " for then saköra hon skyllogh war for slagh for x (10) mark " SJ 177 ( 1449) . " vpbäri han (gårdsmästaren) aff byafoghetenom saköre som fallir j bynon " VKR 35 . " hafuj byfoghetin raadh medh gaardzmestarenom vm sakörin " ib. " ath mäthe oleff jonsson sin sacköre wt " BtFH 1: 160 ( 1507) . " iij themer graskin, som jag vpbar ter i saköris (för -öri) " FM 236 ( 1505) . mz . . . omögelikom saakörom Su 125 . PfN 140 . Lg 3: 344 . Jfr biskops-, skalla-saköre. "],"e":["sacköre . ","saaköre . ","sakööre: -öörä SD 2: 489 ( 1307)), ","saköra fisker","saköre- )","saköris brut , "]},{"a":"sal","b":"nn","c":"","d":["sal, palats, ansenlig (i sht för festligheter avsedd) byggnad. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 580, 647. fr siänga sal (Sdw 2: 347)."],"e":[]},{"a":"sal","b":"nn","c":"","d":["Jfr bya-, hand-sal."],"e":[]},{"a":"sal","b":"nn","c":"","d":["sal, palats, ansenlig (i sht för samqväm och gästabud afsedd) byggnad. ii drotningenna sal (palatium) Bu 168 . " giorþe kirkio af sinom sal " ib. " the hälgha trefalloghetz ärlika saal " Bir 4: 168 . ib 169 . " innan keysar darij sal " Al 2375 . " han . . . helan föra ater til alexandri sal " ib 8429 . " j konungxsens sall . . . ther konungen och alt hans herskap sath och ware gladhä " Va 16 . " är thz digher hedhr kununge oc höfdinga haua faghran sal, thet är thön hus han skal äta ok drikka i medh sit härskap " KS 41 (106, 44) . " ther war ok en erligh saal ther the herra jnnan saatho medhan the badhe drukko oc atho " RK 1: 445 . " hugga ok dragha tymber til at göra en saal " ib 3526 . ib 2698, 3541, 3551, 3618 . " ther opsattes stwffwor saler oc bodher " ib 3: (sista forts.) 5645 . " i grabrödra klosther vthi stora salen " BtRK 380 ( 1501) . " um nager broder sick drwcke vppa sall saa at man matte ledha hanom aff gillehusit " SO 108 . löfsal. "],"e":["saal . ","sall RK 1: 3541 ; Va 16 ; SO 108 . -ir),","sals dyr","-dör )"]},{"a":"sala","b":"nn","c":"","d":["säljande, försäljning. " kennis . . . mik hafua salt . . . en hafuan gardh . . . som ey är gafuum gifvit ok salum salt " SD NS 3: 305 ( 1418) . öl lbryggia til salu STb 1: 83 ( 1476) . " hon war ey aff sin bonde set j gatabodh for salu lib 4: 11 (1504). (?) huilke ijᶜ mark . . meybom ok hans kock bekende thöm af strobuck annamet haffue och framdelis antwordit hinrik niebode pa hans zalu (möjl. fel för zala, gen, av sali) vegna " ib 149 ( 1507) . Jfr ölsala."],"e":["zala )"]},{"a":"sala","b":"nn","c":"","d":["försäljning. " mz köp eller salw " MB 1: 373 . " till salu (till salu) " SO 31, 32, 188, l97. Jfr af-, al-, eghna-, flärþ-, gär-, tvä-, öl-sala, samt handsalu fä. "],"e":["säla L.),","saluman","sälu- )","salustop","-stoop )"]},{"a":"salamander","b":"nn","c":"","d":["salamander. thu (ɔ jungrru Maria) hafwir then villa pellicanus fangit./salemundher hafwir afdf eldan til thic ganghit SvRimd 50 . " mz oss ära orma som hetha salamandra som dragha silke samen " Prosadikter (Joan Prest) 347 ."],"e":["salemundher . ","salamandra ) , "]},{"a":"sald","b":"nn","c":"","d":["1) såll. " cribrum, saaldh " GU 2 . " faan mik et saald " KL 5 . " gingo swa manga soolgizsla gynom saldit som ther waro buru wppa saldino " ib. " siktis gönom sallith " PM 12 . ","2) ett slags rymdmått (för såd o. d.). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 292. fääm salla rughsäde SD NS 2: 70 ( 1408) . " sex saald haffra " HSH 12: 79 ( 1431) . " mällan idher skal wara . . . rät skäppa oc iämpt saald (sextarius) " MB 1: 368 . - Jfr harsald."],"e":["saald . ","saaldh . sall: salla SD NS 2: 70 ( 1408); sallith PM 12 . saall, se harsald),"]},{"a":"sald","b":"","c":"","d":[" , se säld."],"e":[]},{"a":"sald","b":"nn","c":"","d":["1) säll. " cribrvm bri saal ok resil " GU C 20 s. 154 . 2) ett slags rymdmått (för säd o. d.; =6 skäppor?). Se Sdw 2: 1289 och jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 751 och L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 160 ff. RP 2: 398 ( 1400) . 1 »saaldz» jord . . . 4 »skäpna» jord Tunberg, Sv. medeltidsreg. 69 (1435). affradhit är 5 saldh miöl VKJ 183 ( 1447) . ib. ib 186 ( 1466) . XII saall biwgh Vg Fornmt I 3: 12 (1475-1477?). - Jfr har-, humbla-, rogh-sald."],"e":["saall Vg Fornmt I 3: 12 (1475-1477?)), "]},{"a":"sali","b":"nn","c":"","d":["säljare. " SR 1. ""],"e":["säli )"]},{"a":"sali","b":"nn","c":"","d":[" L. säljare. Jfr under sala."],"e":[]},{"a":"saligh","b":"av","c":"adj.","d":["säll, lycklig, salig. tha ware iak en saligh (beata) qwinna thz iak thik hwar dagh haffwa matte Al 8538 . " gud . . . huilchin wij eder befale swndh oc saligh beskerme tiil ewigh tiid " FM 200 ( 1504) . ib 587 (1513), 607 (1513). Jfr sälliker."],"e":[]},{"a":"salikhet","b":"nn","c":"","d":["lycka, lycklig utrustning. Se Sdw 2: 1289. - lycka, sällhet, salighet. Se Sdw 2: 1289. hwan dagh tha läss en aff warom systrom ena vigilias . . . alla rikesens konunga oc drotninga oc alla alment swerikis rikis inbyggiara. liffuondis oc dödha. hilso oc salughet Vårfrup 139 ( 1458) . beatitas . . . salugheth GU C 20 s. 51 . faustitudo . . . saloghet ib s. 258 . mildaste frälsare, minz tik haffua takit wara ysäldhedz wanskilse fför mina salwghet SvB 20 (b. av 1500-t.). Stb 5: 188 (1518), 316 (1520, Kop). PMSkr 149, 703 (avskr.). . . . ingen skulle dyrffues nogra förenämnde lutters dicht eller böker . . . sälie eller kööpa heller ibland wor christne allmoge forderffuelige uthspriida emote theres sieless salogheet oc helsa HSH 13: 53 (1524? Brask). ib. - Jfr lyksaloghet och sälelikhet."],"e":["salighet . ","salughet . saloghe(e)"]},{"a":"salla","b":"vb","c":"v.","d":["sålla. kasta jordhena aff rothommen oc salla alla jordena rena PMSkr 328 . ib 329 . " sandher görs aff stenom stötandis them söndher oc sallas " ib 362 . " tak tw dela kalk, oc en del salldha asko " ib 398 . ib 547, 620 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"sallat","b":"nn","c":"","d":["sallad, lactuca sativa Lin. " raa rätikia i skiffuor oc salath ther owan oppa " Sex ekon tr 271 (ur matsedel). HLG 2: 82 (1516). "],"e":["salath )"]},{"a":"sallat .","b":"","c":"","d":["sallat, lactuca sativa Lin. " en goth sallath med gröne sma örther " LB 7: 181 . äta . . . sallat ib 318 ."],"e":[]},{"a":"salmber","b":"nn","c":"","d":["psalm. " större delen i theras (ɔ Vadstenanunnornas) wikusangh är i psalmomen äller psaltaren " JMÖ 4 . organom . . . j hwilkom dauidz psaltara psalma sunghos JMPs 453."],"e":["psalmer )"]},{"a":"salmber","b":"nn","c":"","d":["psalm. " laso ofta fäm psalma j iomfru marie hedhir " KL 66 . " äftir hwarn salmin " ib. " at läsa länge manga böner oc salma " Bir 3: 467 . " siongher psalma och ymno " Ber 139 . Bil 628 . VKR 82 . Bir 4: 40, 54, 5: 36, 37 . MB 2: 173 . Ber 134 . 140, 141, 142. LfK 272, 273 . Jfr saltara salmber."],"e":["psalmber: -men Bir 4: 40 ; VKR 82 ; LfK 273 ; ","-ma KL 66 ; Bil 628 ; Bir 4: 54, 5: 37 ; LfK 272, 273 ; Ber 139, 140 ; -mane ib; -mana Bir 5: 36; -manna Ber 139, 141 ; ","-mom ib 139 ; MB 2: 173 ; ","-mwm Ber 141 ; -momen i 142. -ar),"]},{"a":"salogher","b":"av","c":"adj.","d":["arm. stackars. saloghom siälom j pynonne til rälsilse Mecht 2: 26 . . . . giffuer . . . for min salighe krops lägerstadhga malgha godz Svartb (Skokl) 539 ( 1479) , the salaga siäla li pinone äru SvB 127 (mot sl. av l400-t.). thän enfalloghe salge mannen forstodh ey diäfwlsins swik MP 4: 37 . lJfr o-, un- (Sdw 2: l827), van-salogher."],"e":["saligher . ","salager: -a SvB127 (mot sl. av 1400-t.). best. m. salge MP 4: 37 ),"]},{"a":"salogher","b":"av","c":"adj.","d":["arm, stackars. þu luka salogha dara Bu 21 . " en salogh kona þolde mycla nöþ ok möþo af enom diäfle " ib 23 . " läkte mz tungo mangha salogha sial ok siuka likama " ib 101 . " at . . . miin salika siäl skuli ey i nakra plicter älla gho ther fore koma " SD NS 1: 563 ( 1406) . " salaghum sielum til lisa " ib 2: 134 ( 1409) . " en saloghar siukar man " Bu 165 . thz salgha mankönith MB 1: 262 (jfr 518). fatighom mannom til hiälp oc salghom diwrom ib 340 . saloghe (misera) almoghin fölghe thera gerningom Bir 1: 324 . iak thän salloghe man Iv 1032 . " hwath sigher thu mik hiin salugha mö " ib 2691 . Bu 25, 130, 135, 205 . Bil 108, 268, 350, 373, 613 . MB 1: 289, 335, 396, 406, 507 . Bir 1: 344, 3: 370, 4: 129. MP 2: 199 . Fl 39, 347 . Iv 3233, 3264, 3402, 3681, 4261, 5574, 5614 . Fr 1437, 2437 . RK 1: 2789, 4133, (sfgn) s. 183, 2: 4351. MD 106 . Ber 187 . Lg 662 . öpte han sälughan (beklagansvärd) vara Bil 613 . thu ömkar thik salaghe Bo 132 . " varen saloghe (miseri) och graten " Ber 37 . " hon salwgh och osniäl tapadhe thz liggiande fä " ib 82 . " seande sik ensamma och salugha ib 205. haffuin i nakra fka salighe (stackare!) " Lg 3: 10 ."],"e":["sallogher: -oghe Iv 1032 . ","salugher: -ugh Fr 1437 ; ","-ugha MB 1: 262, 289, 335, 396, 406 ; Bir 3: 370 ; Fl 39, 347 ; Iv 2691, 3264, 3402, 3681, 4261, 5574, 5614 ; Fr 2437 ; Ber 205 ; ","-ughe RK 1: 4133 ; ","-ugho MP 2: 199 . ","saluger: -uge RK 1: (sfgn) s. 183 ; ","-uga Iv (Cod. C) 3233 . ","salwgher: -wgh Ber 82 . ","sälugher Bil 268, 373 ; ","-ugh ib 350 ; ","-ugha ib 108 ; ","-ughan ib 613 salagher: -aghe Bo 132 ; ","-agha Bir 4: 129 ; ","-aghum SD NS 2: 134 ( 1409) . ","salager: -age Iv (Cod. C) 4261 . ","saligher: -ighe RK 1: 2789 ; Lg 3: 10 . ","salegher: -eghe SD NS 2: 86 ( 1409). ","saliker: -ika ib 1: 563 ( 1406) . ","säliker: -ican Bil 373 . ","frf . ","vokal i ändelsen utstöttes stundom andra stafvelsens vokal: salgha MB 1: 262 (jfr 518), 507; MD 106 . ","salga RK 2: 4351 . ","salgä Iv (Cod. B) 3233 . ","salgo ib 4261 . ","salghom MB 1: 340 ),"]},{"a":"saloghet","b":"nn","c":"","d":["armhet, elände, ynkedom. " lo maria glädhz aff thy, ath thin son föddhis aff tik . . för thy at wy warum för j ware helso, ok salugheyt duli stumme ok fakunnoghe SVB 265 (senare h. av 1400-t.). ""],"e":["salug- . ","-heyt )"]},{"a":"salpeter","b":"nn","c":"","d":["salpeter. LB 2: 36 . PM 4 . FM 122 (1501, samt. afskr.). BSH 4: 314 ( 1502) , 315. om thet salpether, frw margareta hawer ib 5: 179 ( 1507) . ib 183 ( 1507) ."],"e":["salpäther LB 2: 36 . ","salpeyter BSH 4: 315 ( 1502) . ","salpeyther ib 314 . ","salpeter FM 122 (1501, samt. afskr.)), "]},{"a":"salpeter","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":["salpeyther SSkb 193 ( 1506)","saltpetter ib 300 (1519 Skip); STb 5: 279 (15220); PMSkr 640 (avskr.)), "]},{"a":"salpeterkätil","b":"nn","c":"","d":["kittel för framställning salpeter. Skotteb 436 (1469-70, Kämn)."],"e":[]},{"a":"salpetermästare","b":"nn","c":"","d":["ledare av salpetertillerkning. mesther hanss myn herres ssalpeteremesther ATb 3: 381 ( 1530) ."],"e":["ssalpetermesther )"]},{"a":"salpetra","b":"","c":"","d":["salpeter. " anders rut gaffz ij mark v ortuger för thet han hade vtlagt för salpeeter oc puluer säcke " Stock Skb 36 ( 1517) . et fat saltpetra ib 81 ( 1519) ."],"e":["salt- )"]},{"a":"salsa","b":"nn","c":"","d":["(med salt och kryddor beredd) sås. " til soops oc salso " MB 1: 480 . hwat the (kryddorna) lätas hällir i mat älla salso Bo 133 . ib 134 . " thiok wädzska ok besk . . . swa som sinappir oc salsa " Bir 1: 290 . " ey är didhuänia at giua suro köti oc rutno dyra salso (salsamenta) " ib 2: 159 . "],"e":["salso gräs","-gres )"]},{"a":"salsa","b":"nn","c":"","d":["2)saltlake. PMSkr 354 . "],"e":["salso gräs , "]},{"a":"salsan","b":"nn","c":"","d":[" ? salt mat. salimentum salsan nota salimentum est omnis res salsa vt piscis et huiusmodi GU C 20 s. 540 ."],"e":[]},{"a":"salser","b":"nn","c":"","d":["såssål; (litet) fat. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 250. ... theen, salseer, som hon hade stolit STb 3: 403 ( 1498) . jtem til steek syltat faaramiölk j salsar Sex ekon tr 270 . ib. sinap paa saltseer paa huart fath Brasks Matordn 4."],"e":["salseer . ","salsar . ","saltseer Brasks Matordn 4 ),"]},{"a":"salt","b":"nn","c":"","d":["salt. " " SD 5: 637 ( 1347), 639. Bu 524 . Bil 214, 370 . MB 1: 471 . MD 331 . FH 3: 99 ( 1447) . BSH 4: 318 ( 1502) , 5: 162 (1507). noret salt SR 30 . " iij pund salt " SD NS 1: 594 ( 1406) . " ther som salthet offwir kombir ther kan enkte waxa " MB 2: 101 . " thu skalt taka swareth salt (af hafsvattnet utkokt, ej rent salt; dålig vara) aff ondom gyällara " GO 14 . ib 205, 864 . " läkiare giwir bruthnum häst slt ok ey altidh listhir " ib 865 . Jfr riþara-, tranna-, vinlandsfaru-salt."],"e":["psalt FH 3: 99 ( 1447)), "]},{"a":"salt","b":"nn","c":"","d":["salt. Se Sdw 2: 1289. gammalt affrad waar 2 twnnor salt VKJ 159 ( 1477) . sallt är huarken steen eller malmer PMSkr 635 (avskr.). - bildl. pater noster oc aue maria, ärw gudz wisdoms salt JMPs 452. - Jfr baie-, grof-, gul-, iuta-, kolbergs-, ryza-, tramna-, traven-salt."],"e":["sallt )"]},{"a":"salta","b":"vb","c":"v.","d":["1) bildl. " pater noster oc aue maria, ärw gudz wisdoms salt, mädh hwilko cristna människio hwga saltas JMPs 452. 2) salta, nedsalta, inlägga i salt. then ther saltar sommarströming " Brasks Cal 267 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"salta","b":"vb","c":"v.","d":["1) salta, blanda med salt, göra (någonting) salt. Di 228 . - bildl. MB 1: 194 . ","2) salta, nedsalta, inlägga i salt. RK 2: 593 . " aff färsko köti ällir saltadho " Bir 5: 31 . ib 32 . " haffuer han saltidh en 1/2 tunna aal " BSH 4: 336 ( 1503) . - Jfr for-, ny-, o-saltadher."],"e":["saltha Di 228 ),"]},{"a":"salta sior","b":"nn","c":"","d":["saltsjö. Se Sdw 2: 1289. alle the widh salta syo oc strandena boo Svartb 251 (1412-1417). tha dömde jak vj alna wageledh effter lagen fra akerby i löste sokn ok nidh i saltha siön Uppl Lagmansdomb 80 ( 1493) . fra kuärnänä och nidher i saltasiön war dömth vi alna wagnalid opit staa AktKungsådr 28 ( 1501) . (De två första fallen kunna också fattas som två ord; jfr salter 1.)"],"e":[]},{"a":"saltadhra","b":"nn","c":"","d":["salthaltig vattenåder. PMSkr 209 ."],"e":["-adhra )"]},{"a":"saltakar","b":"nn","c":"","d":["kar för förvaring av nedsaltade matvaror rensa oc banda väl thin salatakaar, ath maten ey förderffves Brasks Cal 271 . Jfr saltkar."],"e":["-kaar )"]},{"a":"saltare","b":"nn","c":"","d":[" L.","- Jungfru Marias psaltare el. Vår frus psaltare, vanl. 15 pater noster och 150 ave maria (fördelae på 3 rosenkransar om 5 pater noster och 50 ave maria). Jfr JMPs 3 ff. samt G. Carlsson, Kyrkohist Årsskr 1947 s. 1 ff. systranan sculu läsa eth vigilies mädh ix lexser oc hundradha oc fämptighi aue maria thät är een warfru psaltare Vårfrup 135 ( 1450) . " sidhan är radhelikit at läsa ware fru psaltera, ij honom erw thryswa femtighi aue maria SkrtUppg 219. iomfru marie psalters brodherskaph " Kyrkohist Årsskr 1947 s. 6 (1504). (själamässor) for alle the j jomffru maries brodherscap i hennis saltare affledna äre ib s. 5 (1509). . . . at bedhia til gud mädh wisso taal . . . som är. at hwilken som hälstz wil hwar dagh läsa swa offta ängilsens helso, som psalma ärw i dauidz psaltara, hwilke som ärw cl [150] oc ena pater noster mällan hwaria tyio auer maria, oc thänna läsningh kallas jomffru maria psaltare JMPs 4. . . . böriadhe . . . prädica the hä[l]ga tre ffalloghetz oc jomffru marie psaltara ib 17 . ib 53, 58 . 2) psaltare, ett musikinstrument. thär äpther saa han otalika psaltara oc harpor, oc annor otalikin lekara angwdh, som thr öffwadhos aff sywngandhis änglom, j bland hwilka han saa en aldra största psaltara, swa som högtidelighasta orgha JMPs 40. ib. 3) jomfru marie saltare, rosenkrans, radband för läsning av Jungfru Marie psaltare. j (1) forgylt triding aff jomffru marie saltere Kyrkohist Årsskr 1947 s. 2. (omkr. 1520). "],"e":["saltere Kyrkohist Årsskr 1947 s. 2 (omkr. 1520). psalter ib s. 6 (1504). obl. psaltera ib s. 7; SkrtUppb 219 ),","*saltara band","psaltara- )","saltara bok","psaltera- )","*saltara sanger","psaltara- )"]},{"a":"saltare","b":"nn","c":"","d":["psaltare, Davids psalmer, äfven bok innehållande psaltaren. läsa en värs j psaltaranum Bil 163 . " thz scriuadhe dauid j psaltaranum " ib 603 . " thenne sanger oc alder psaltarin, oc marghe andre sanga i the hälghe script waaro diktadhe a hebreisko tungo " MB 1: 319 . ib 135, 150 . Lg 94 . Ber 12, 33, 38 o. s. v. Ansg 203 . Lg 3: 71, 404, 446 . ST 320 . " thu skalt ey saltarin lata löpa (näml. för att sålunda spå) som diekna plägha " ib 33 . bätra är een pater noster innelika mz athwakt bidhin än een ganzkir pzaltare vtan althwakt läsin ib 160 . gaff biscopin hänne een saltara, oc badh hona läsa han dahlika, hon tok psaltarin oc las han alla dadgha ib. ib 161 . LfK 142 . - vissa psalmer i plsaltaren, särsk. de sju botpsalmerna. satte hanom hwan dagh läsa en psaltara Bi 779. namo läsa saltara ib 460 . - ofta omtalas bruket att läsa saltara för aflidnas själar. som latha sighä mässo j gudz hedher och psaltaträ for sinä foräldra siälä Pa (Tung) 42 . skulu thwa psaltare läsas for hans siäl SO 67 . " hwar brodhir innan til som prestir är scal sighia III messor for thens siel som dödhir är oc hwar systir oc leekbrodhir innan til skal läsa een psaltara oc III vigilias " VKR 14 . Bir 5: 36 . LfK 272 . " lotho han ther wel begaa med messor ok med saltara " RK 1: 2535 . sato the när likeno j kyrkionne ok laso psaltaren ST 268 . halla artiidh meth messor, vigilior, psaltara oc meth liws SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.). - Jungfru Marias psaltare d. v. s. 15 pater noster och 150 ave maria? hwar dagh epter tidherne ok andra syna lesningh lass hon mintz en psaltare Lg 3: 572 . "],"e":["psaltare SO 67 (pl.); Lg 3: 572 ; ","-en ST 268 ; Lg 3: 446 ; ","-in MB 1: 319 ; ST 160, 320 ; Bir 5: 36; Lg 94 ; ","-a Bil 779 ; SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.); VKR 14 ; Bir 5: 36 ; LfK 272 ; ","-ä Pa (Tung) 42 ; -an ST 404 ; ","-anum Bil 163, 603 ; ","-enom MB 1: 135, 150 ; ","-om LfK 142 . ","pzaltare ST 160 ), ","saltara bok","psaltara- )","saltara salmber , ","saltara värs"]},{"a":"saltavatn","b":"nn","c":"","d":[],"e":["saltavatns köt","saltewantz kööt SO 104), "]},{"a":"saltavatn","b":"nn","c":"","d":["salt spad? koköt med saltavaten Brasks Matordn 3 . Jfr saltvatn. "],"e":["-vaten )","*saltavatns fisker","salthawatenfisch )"]},{"a":"saltbiärgh","b":"nn","c":"","d":["berg med fyndighet av bergsalt. i pålandh och i indie landh, äro saltt bärgh PMskr 635 (avskr.) ib 636 (avskr.)."],"e":["saltt- . ","-bärgh )"]},{"a":"saltbrännnare","b":"nn","c":"","d":["saltsjudare. " salinator . . . salthbrännarer " GU C 20 s. 539 ."],"e":[]},{"a":"salter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) salt, saltblandad. " döpte hana . . . i saltom sio (in mari) " Bu 505 . innan alscona watne friscu ok saltu Bil 388 . " thz som saltasth är thz säth för sigordh swen " Di 228 . ","2) salt, saltad, inlagd med salt. " salt nötäkyot " SD 5: 637 ( 1347) . salta fiska LB 3: 171 . Bir 5: 32 . BSH 4: 318 ( 1502) . han skal icke äta salt maat LB 7: 318 . - Jfr osalter."],"e":[]},{"a":"salter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) salt, saltblandad, salthaltig. alla the paalar och bygning ther j sama gendene pa saltha watnidh opbygt är äSJ 2: 92 (1482). en kaalgardz tompt . . . belegen pa swdra malm pa östra sidan vijdh salta watnidh ib 186 ( 1491) . STb 2: 529 (1491). ib 3: 181 ( 1494) , 466 (1500), 5: 143 (1517).","2) salt, saltad, inlagd med salt. salt loc thör aal Arfst 81. . . ffää, faar, liffuendes rökt eller salth STb 5: 346 (1521, Kop). - Jfr for-, grön-, o-salter."],"e":[]},{"a":"saltfisker","b":"nn","c":"","d":["salt fisk. " " FH 4: 83 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"saltgrön","b":"av","c":"adj.","d":["saltgrön. " IIII saltgröne nöth " BSH 19: 165 ( 1506) . XII tunnor salthgrönth kokyth I tunne saltgrönth faareköth ib 166 . FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":[]},{"a":"saltgrön","b":"av","c":"adj.","d":["saltgrön, grönsallad, nysaltad, nyrimmad. 6 pund lax salthgrön VKj 182 (1480). STb 2: 414 (1490). salthgrönth köth GPM 2: 341 ( 1509) . Brasks Matordn 2 . HLG 3: 122 (1529)."],"e":[]},{"a":"salthet","b":"nn","c":"","d":["salthalt. " nitrum . . . görs mädh konsht aff jordennas salthhet " PMSkr 484 ."],"e":[]},{"a":"saltkar","b":"nn","c":"","d":["saltkar. " salinum . . . saltkar oc ingedöme " GU C 20 s. 539 . Jfr saltakar."],"e":[]},{"a":"saltkorn","b":"nn","c":"","d":["saltkorn. LB 2: 31 (s. 11)."],"e":[]},{"a":"saltkälla","b":"nn","c":"","d":["saltkälla, källa med salthaligt vatten. paa slätther ther ofrwkthsam jord är skal man finna salthkällor PMskr 207. ib 637 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"saltlaki","b":"nn","c":"","d":["saltlake. PMskr 421."],"e":[]},{"a":"saltlaki","b":"nn","c":"","d":["Jfr fiska saltlaki."],"e":[]},{"a":"saltlösa","b":"nn","c":"","d":["brist på salt. at riiget . . . ey skule komme i noget obestand . . fför salt löse oc annan deel som riichena brister HSH 13: 18 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"saltpanna","b":"nn","c":"","d":["panna för framställning av salt. j lynaborgh haffue the alt pannor tiocka aff bly PMSkr 637 (avskr.). item wi hafwe latit slaa oss en saltpanna HSH 14: 28 (1525, Brask). tenkenn till at göre eder saltpano vid siösiden Linkbiblh 1: 190 (1526, Brask) ."],"e":["sallt- )"]},{"a":"saltser","b":"nn","c":"","d":[" ? Se salser."],"e":[]},{"a":"saltsiudhare","b":"nn","c":"","d":["saltsjudare. " wi hafwe latit slaa oss en saltpanna kunne i skicke oss till en god salt siudere wele wi thet gerne förskylle HSh 14: 28 (1525, Brask). ""],"e":["-siudere )"]},{"a":"saltstadher","b":"nn","c":"","d":["ss namn. salth städherne (civitas salis) MB 2: 44 ."],"e":[]},{"a":"saltsten","b":"nn","c":"","d":["saltsten, block av bergsalt. i . . . charis i arabia byggia the huss aff salltt stena PMSkr 636 (avskr.)."],"e":["salltt- )"]},{"a":"saltsten","b":"nn","c":"","d":["saltsten, saltstod. " wändes henna likame i en salt sten (statutam salis) " MB 1: 194 . ST 391 ."],"e":[]},{"a":"saltstudh","b":"nn","c":"","d":["saltstodh. SpV 308 ."],"e":[]},{"a":"salttunna","b":"nn","c":"","d":["salttunna. STb 5: 54 (1515)."],"e":[]},{"a":"saltvatn","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-waten )","*saltvatns kiöt"]},{"a":"saltvälla","b":"nn","c":"","d":["saltsjuderi? salina . .. saltwälla GU C 20 s. 539 ."],"e":[]},{"a":"salun","b":"nn","c":"","d":["ett slags täcke af kostbart ylletyg. gifuer iak til högaltaret j abo domkirkio eth saalun FH 6: 20 ( 1449) . ib 34 (1452, gammal afskr.), 39 ( 1453). hafuandes ouer sik ok alla sengena vtbreth eth salwn aff dyrästä lith (aureum et coccineum oprimentum) Lg 3: 549 ."],"e":["saalun )"]},{"a":"salva","b":"nn","c":"","d":["salfva. " saluan ellir smörilsen " ST 89 . ib 153 . " strök ther oppa saluo " ib 474 . Al 10526 . PM XXVII ."],"e":[]},{"a":"salva","b":"vb","c":"v.","d":["smörja, bestryka. salua ellir smörilse . . . mz hwilke iak pläghar salfwa ellir smöria människionna öghon ST 154 ."],"e":[]},{"a":"salvi","b":"nn","c":"","d":[" ? salvia. saluia salui LB 6: 284 ."],"e":[]},{"a":"salvia","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["salvio os","-oos )"]},{"a":"salvia","b":"nn","c":"","d":["salvia officinalis Lin. Se Sdw 2: 1289."],"e":["salvio os , ","*salvio öl","suluie ööl )"]},{"a":"salyrt","b":"nn","c":"","d":["malva. " salina (för malua?) salyrth " LB 6: 284 . " malua är salyrth ällir katosta gres " ib 3: 129 ."],"e":[]},{"a":"sama stadh","b":"ab","c":"adv.","d":[" Se stadher och jfr thär sama stadh."],"e":[]},{"a":"sama stads","b":"ab","c":"adv.","d":["sammastädes, på samma ställe. . . . ther medh een wrfield samastadz SD 8: 169 ( 1362) . " erik person borgomästare i arbugum . . . olaf person borgare sama standz " ATb 1: 177 ( 1462) . jbidem . . . same statz GU C 20 (hand 2) s. 6. Jfr thär samastads (äv. Sdw 2: 780)."],"e":[]},{"a":"sama stads","b":"ab","c":"adv.","d":["sammastädes, på samma ställe. iordadhis sama stadhz MB 1: 407 . SD NS 1: 207 ( 1403) , 572 (1406). vardhir luttakande ther samastadz herrans kost oktirlefwom Bir 3: 323 . ib 4: 37 . VKR X, 46. Lg 3: 362, 383 ."],"e":["samustads SD NS 1: 572 (1406)),"]},{"a":"sama stands","b":"ab","c":"adv.","d":[" Se sama stads."],"e":[]},{"a":"samalundom","b":"ab","c":"adv.","d":[" = samulund. RK 3: 271, 902 ."],"e":["sammalundom RK 3: 271, 902),"]},{"a":"saman","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. samman, tilsamman, med hvarandra. foro saman tel sanctum iacobum Bu 169 . " sato al saman (simu.) " Bo 217 . saman j waghne Bil 111 . " giordho the saman radh a moth hanom " ib 863 . " mannin oc konan . . . skulo . . . hawa badhin saman boskaps syslo " MB 1: 87 . räghndo saman haghel oc edlder oc thordyna bräster ib 300 . se huru got ok mykin glädhi thet är, byggia saman i samuaru bådhe saman, then rika oc fateka KS 5 (10, 5) . huar twa ella tre äru saman MP 1: 49 . " sum saman äru vm maal oc matu " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). at wi barn soman faum ib 4: 390 (1334?). fingo saman en son Lg 90 . " är omykin blandilse aff blodh oc köld saman " LB 5: 293 . " ä sökias sälike saman ridha nidhinga (par comes esse pari consuescit sic et auari) " GO 694 . äta saman medh androm clostirsins hionom VKR 28 . alder saman, hel och hållenis allir saman guld Bir 3: 433 . - n. alltsamman. han tholde thz . . . alt saman gärna Bo 179 . Bir 1: 89, 3: 358 . brendet vp altsaman Di 66 . - pl. allesamman. vordo the alle saman vmvände Bil 847 . Pa 21 . Lg 3: 257 . " them böriade allom sammom (för -an) laanga " MD (S) 202 . þe samu jngiäld alsaman aff fynlande SD 5: 567 ( 1346) . Bo 159, 217, 231 . Bir 3: 264 . " i thom allom samman ib 2: 181. - Jfr at-, en-, til-saman, äfvensom samans. ""],"e":["samman Bir 2: 181 ; RK 1: 3 135 . soman L.; SD 4: 390 (1334?). suman L.),"]},{"a":"saman","b":"ab","c":"adv.","d":["samman, tillkomman(s), med varandra. Jfr Sdw 2: 1289. är aktande ath the (ɔ: duvungar) som samman kläkkias oc wpfödas bliffwa samman maka PMSkr 359 . - alder saman, hel och hållen. ss attribut. somlike thyrkas ey atenast aff syninne wädhzsko, wthan aff alle samman syndinne SkrtUppb 63 . - pl. allesamman. bidhiom wi idher alla saman . . . JämtlDipl 141 ( 1389) I vissa av de nedan under med saman sammansatta verb uppförda exemplen kan det friståedne adverbet föreligga. - Jfr ensaman, ävensom samans."],"e":["samman )"]},{"a":"saman afla","b":"vb","c":"v.","d":["conquero . . . samon spöria ok samon affla GU C 20 s. 240 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman bezla","b":"","c":"","d":[" , v. confrenare samon beezla GU C 20 s. 291 ."],"e":["samon beezla )"]},{"a":"saman binda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sammanbinda, sammanfoga, förena. Bil 287 . MB 2: 117 . " strik älla hwiff . . . mz hulko som haarit samanbindz " Bir 2: 180 . " saman bindhin them (tistlarne) j kärfua " MP 1: 73 . " j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin " Bir 3: 375 . manga masko samanbindas (combinantur) j nätino ib 215. samabant (cominavit) han badha mwrana j en ib 4: 87 . " iak ok the saman bindoms mz eno bande " ib 1: 147 . " samanbundne mz kärleek " KL 182 . " samanbundne mz kärlekx bande ib. " Ansg 189 . Ber 48, 209 . sammanbindelse brefwit, som rijken äro med samanbundin BtRK 88 ( 1435) . - sammanbinda, sammanfästa. äru twe högxste circla mz hulkom kiärleksins brynia samanbindz Bir 3: 375 . ","2) sammanbinda, ge nom bindande, knytande el. flätande förfärdiga. nät . . . hulkit ey vari saman bundit (contextum) aff thraadhi vtan aff dyrasto eer Bir 2: 6 . " syndir lösa the korgha som han hafdhe förra saman bundit oc annan tima saman binda (contexere) " KL 201 . " haarclädhe samanbundit mz knwtom af grofuo hästa taghle " ib 334 . sammanfoga, genom hopfogning förfärdiga. hans ark war swa fastelika samanbinda skolande Bir 4: (Dikt) 218. - genom enskilda delars hopfogande och afpassande dana. han tok aff mino köti renastan likama ok aldra bestz saman bundhin lok skipadhanBir 1: 32.","3) sammandraga. hon (ɔ: bazstoffuan) . . . saman binder oc törka watnfulla sinor LB 3: 47 . ib 2: 12 ."],"e":["samman- MB 2: 117 ; RK 3: (sista forts.) 5885),","saman binda sik , förena sig, sluta sig samman. föghiom os . . . ok samanbindom swasom mz threm repom Bir 3: 437 . " hafwa ware förfäder och föräldra, aff thenna try rijken sik sammanbundit " BtRK 116 ( 1436) . - refl. saman bindas, förenas, sluta sig samman samman bindas i wenskapp war myn begära RK 3: (sista forts.) 5885 . - Jfr binda saman. "]},{"a":"saman binda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sammanbinda, sammanfoga, förena. hwilffwin saman bindhir (constringit) harith discrimale atskio SpV 117 . swa som hörn stenen j gudz mönsther samman bant bada mwrana j en JMPs 455. bengt pedersson, borgare j abo, oc appollonia pedersdotter, j äktha hionelagh samman bunne Svartb 428 ( 1448) . avslutningsvis sammanfatra. at jak skuli thätta mz faam ordhom samanbinda (concludam) SpV 203 . - refl. saman bindas, förenas, sluta sig samman. j the sammo troo oc mildhet j tha samman bwndins, aff gudz mwnne SvB 415 (b. av l1500-t.)."],"e":["samman- . ","-bunne Svartb 428 ( 1448) ),"]},{"a":"saman bita","b":"vb","c":"v.","d":["sammanbita. Se Sdw 2: 1289. hon . . . samman beth sina tändher fför sorgh oc rädogha JMPs 339. Jfr bita sik saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman blanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanblanda, blanda samman, hopröra. suþin i uällande oleo ok tiäru ok istre saman blandat Bu 532 . sidhan the (ɔ: viin ok miolk ok vatn) waro saman blandadh Bir 1: 347 . " ath ey skal saman blandes pwrt och opwrth " LB 7: 81 . ","2) sammanblanda, tillblanda. " koka oc samman blanda eth confläkt ällar smörilse " LfK 85 . ","3) tillstä´lla. starke män at samanblanda drukkinskapin (ad miscendam ebrietatem) Ber 87 .","4) sammanblanda, blanda om hvartannat. stundom samanblanda (permiscet) han (Gud) fram farin tima ok komskolande Bir 1: 367 . - refl. saman blandas, hafva samlag. Bir 1: 78, 3: 73 . ST 542 . - Jfr blanda saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman blanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanblanda, blanda samman, hopröra. diluere aff scrapa rensa samman blanda oc smälta GU C 20 (hand 2) s. 103. swa som tha mangh dyr wälluktandis yrther, äller krydde, all saman lätas oc wptändis, thera rökir oc saman blandh (för blandhas?) til lhopa, oc faar wp j himelin (velut si diversa aromata simul accensa, quorum fuus in unum collectus cðlum directe ascendit) Mecht 256 . " exacolitus är en sten som haffer manga lither sammanblandadha " PMSkr 472 . 2) sammanblanda, tillblanda, o sancta birgitta . . thu samman blandadhe syndogha folkeno . . . thu samman blandadhe syndogha folkeno syndhabättringennas plosther (confecisti . . . emplastrum penitencie) JMÖ 139 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman blasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) hopblåsa, sammanblåsa. " confercio . . . samon proppa samo[n] trysta samon blaasa ok samon sanka " GU C 20 s. 136 ."],"e":["samon blaasa )"]},{"a":"saman blasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) hopblåsa, genom blåsande förena. " hulkin som tre elda saman bläste j en " Bir 1: 371 . ","2) hopsmälta. " toko the gul ok kastadho vt j eldin ok af thy saman blästis ok saman giöz swa som en kalfwir " Bir 1: 152 . ib 2: 57 ."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"saman bliva","b":"vb","c":"v.","d":["leva tillsamman, vara till samman. the vilia medh gudhz loffwi saman bliffwa, ok huyonalagh bindha MP 5: 97 ."],"e":[]},{"a":"saman boa","b":"","c":"","d":[" , r. lefva samman (ss äkta makar). mannin oc konan . . . skulo alla sina dahga saman boa MB 1: 87 . " kötlika saman bo " Bil 468 . Jfr boa saman."],"e":["-bo )"]},{"a":"saman boa","b":"vb","c":"v.","d":["lbo tillsamman. Se Sdw 2: 1289. cohabitare samon boo GU C 20 s. 326 ."],"e":["samon boo )"]},{"a":"saman bruka","b":"vb","c":"v.","d":["lbruka till samman, bruka gemensamt. thy dömpdo iak thom then . . . skoghen ok vtmarken at samabruka (möjl. snarast att fatta som två ord) Svartb 471 ( 1460) ."],"e":[]},{"a":"saman bränna","b":"vb","c":"v.","d":["bränna tillsamman, bränna samtidig. elden teknadhe thäs hälgha anda kärlek hwilkeen som al henna ordh, thanka ok atwnda, saman bränandis (concremans) göra aldra sötasta lwcth Meht 41."],"e":[]},{"a":"saman byggia","b":"vb","c":"v.","d":["bo tillsamma, the magha ey saman byggia j eno hiärta älla j enom stahd Bir 1: 50. ey mogho onde samanbyggia (colabitare) mz mik ib 2: 230 . " the som saate skulo saman byggia " Al 9733 . ib 8540 ."],"e":[]},{"a":"saman byggia","b":"vb","c":"v.","d":["2) trasns. sammangygga, bygga ihop. loleff kochx grdh och ten andra ware samanbygda medh en knwt SJ 2: 145 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"saman bära","b":"vb","c":"v.","d":["bära samman, sammanföra, samla. alle . . . bära sin kost fram, thz är saman böra (comportant) sina gudhelika böner Mecht 260 . Jfr bära til saman."],"e":[]},{"a":"saman böghia","b":"vb","c":"v.","d":["sammanböja. PMskr 515."],"e":[]},{"a":"saman dragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammandraga, hopdraga. " maath, som trengir och rynkyar och saman drager . . . ynelfwnara " LB 7: 78 . ","2) sammandraga, samla. " j . . . . !SYNS_DÅLIGT?eknne j hulke bij hafdho . . . sit honagh samandraghit " KL 26 . " godha thanka ok astundilsa sötme . . . hulkin som skulle saman draghas af mins kärlekx skodhan " Bir 1: 259 . - särsk. om gods och penningar. the päninga som thu samandroght KL 263 . at samandragha rikedomana Bo 66 . Lg 3: 133 . " godz . . . som . . . myna foreldra sielffue köpth och samandraghith haffua " FH 5: 53 ( 1468) . " thet som sidhen samendragt (för -draget är " ib 7: 69 ( 1505) . - abs. mannin äruodha ok saman draghir til kropsins nytto Bir 1: 135 . ","3) samala, samka, åsamka sig. til lösn varrä gyäldä. som wi hawm saman draghit SD 5: 561 ( 1346) . ib 562 . " sindhen som mannyn haffdhe gyorth och smandraghit " Lg 3: 114 . ","4) sammandraga, förena. swa mykla samsät ok kärlek saman drogh hon mz (hon knöt ett så starkt förbund och fäste sig med så stor kärlek vid) hälagha fatikdomenom KL 331 . "],"e":["saman dragha sik , förenas, förlikas, passa till hopa. huru saman dragha sik älla liknas iomfrulikin licamme ok swina klädhe KL 334 . - Jfr dragha saman."]},{"a":"saman dragha","b":"vb","c":"v.","d":["2) sammandraga, samla. " täslikes giffwe wij honum oc alth annadh som ära sängekläder bonada höginde (o. s. v.) . . . som wij . . . samandragid haffua HIst. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). thz scridher bort lithen tymme som länge är samman draghet " GU C 20 (hand 2) s. 56. 3) samla, samia, åsamka sig. at thu wärdogas . . . forlata mic allan then synda änxla, iak hafwir saman draghit SvB 54 (mot sl. av 400-t.). fforlat mik lmina synder, hwilka jak saman drogh, mädh kötlikom astwnilsom oc lwstelsom ib 163 (b. av 1500-t.). lib 476 (d:o). Jfr dragha sik til saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman drikka","b":"vb","c":"","d":["compoto ... samondrikka GU C 20 s. 132."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman driva","b":"vb","c":"v.","d":["2) driva samman, blanda. lofuadhir wardhe thina aldra wärdoghaste blodher, som saman drifwin är mädh siälfuom guddomenom SvB 328 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"saman driva","b":"vb","c":"v.","d":["drifva samman. thz folith han saman drifwa badh Al 3992 ."],"e":[]},{"a":"saman dängia","b":"","c":"","d":[" , jfr dängia saman."],"e":[]},{"a":"saman fa","b":"vb","c":"v.","d":["föra samman, förena. Se Sdw 2: 1289."],"e":[]},{"a":"saman falda","b":"vb","c":"v.","d":["lägga samman, lägga i hop, lägga tillhopa. tha han wilde samanfalda corporale KL 18 . " the samana falla (complicant) sina händir (d. v. s. lägga armarne i kors) ok forsma at ärwodha ther vm huru the matten fly lygnina " Bir 1: 226 ."],"e":["-falla )"]},{"a":"saman falda","b":"vb","c":"v.","d":["lägga samman, lägga ihop, lägga tillhopa. complicare samon faalla GU C 20 s. 131 ."],"e":["samon faalla )"]},{"a":"saman falla","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanfalla, hopsjunka. " om syukir man haffwir saman falnar näsar " LB 3: 84 .","2) komma till samdrägt el. enighet? thera talan kunne ey saman falla (de kunde under sitt samtal ej komma till enighet?) RK 2: 8671 (möjl. att föra till 3). ","3) ega rum? ath iak hawer giörth äth laghlikit iordhaskippte mädh . . . abram brodh erson riddare, hwilkit skipte os saman fiöll äpter herra erlend knutson riddare SD NS 2: 49 ( 1408) . Jfr falla saman."],"e":[]},{"a":"saman fara","b":"vb","c":"v.","d":["flytta samman. SD 5: 478 (1345, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"saman fastna","b":"vb","c":"v.","d":["fästas samman. Se Sdw 2: 1289."],"e":[]},{"a":"saman finna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["samman- )","*saman finna sik , sammankomma. the suensca sich tha samman funno j warfrug gillastuffwa ginge the jn RK 2: 2166 ."]},{"a":"saman flyta","b":"vb","c":"v.","d":["sammanflyta, hopflyta. " conflurere samon flyta C 20 s. 281. än tho ath hon (ɔ al jordhrikis glädhi) ware al saman flwthin til en man " Mecht 21 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman frysa","b":"vb","c":"v.","d":["frysa samman, frysa ihop. Se Sdw 2: 1289 f. congelare samon frysa GU C 20 s. 308 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman frösa","b":"vb","c":"v.","d":["komma att hopfrysa. kalt morghon vädhir . . . saman fröste hona j ilzsco MP 1 . 297."],"e":[]},{"a":"saman fylter","b":"","c":"","d":["confertus a um samon fylther ok samon proppahder GU C 20 s. 136 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman fälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanpassa, göra metriskt motsvarande, bringa i merisk el. rytmisk form. gat ey sanctus ieronimus . . . gömpt wärsa natwra mz samanfäldom ordhom MB 1: 319 . ","2) hopgöra, hopsmida, uppgöra. war eth radh swa saman fält RK 1: 2051 ."],"e":[]},{"a":"saman fälla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["samman- )","*saman fälla sik , passa samman, sluta till. twå store lerkrukor . . . så giorde att botnen aff then ehno krukan sammanfeller sigh thätt, satter i munnen på then andro PMSkr 606 (avskr.). - Jfr fälla saman."]},{"a":"saman fämna","b":"vb","c":"v.","d":["sammanfatta. . . . tilfögis . . . quinario, hwilkit taal ensampth samanfämpna ällir tekna (complexus est) alt thz som synis wara andande j sinneligom rörilsom SpV 502 ."],"e":["-fämpna )"]},{"a":"saman fästa","b":"vb","c":"v.","d":["1) fästa samman. sammanfästis mantolin medh trä knappenom VKR 50 . ib 12 . " han sammanfäster sina fangha mz järn LFK 117. skulu häluitis foghla swa saman fästa (configent) hans öghon " Bir 1: 52 . " twe rutne träs ända kunno ey stadhelica samanfästas " ib 2: 191 . " jhesus christus samanfäste (congigat) thina siäl oc thit hiärta mz sinom kärlek " ib 4: 21 . " samanfestom wy thetta wart breff met for:de hofwd breff " FH 5: 139 ( 1490) . ","2) göra fast, med kraft hopfoga. hälgadoma hws thit som thina händer saman fästo (firmacerunt) MB 1: 319 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman föghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanfoga, förena, coniungere saman föya GU C 20 (hand 2) s. 50. skal lydhnan göras aff hwariom brodher enkanneligha standandis a knäm oc samanfögdhom badhom handom mädh thessom ordhom Val af Conf gen 114 . " swa som halsin föghir saman hoffwodit ok kroppin, swa saman föghir tron gudh ok människiona " SpV 114 . ib 143 . naar min siäl saman föydis mädh mynom likama j modherliffwit SkrtUppb 148 . " j then tiid gudz son tok mandom ok wardh människia, tha wordho inbyrdhis samanföghat vndirlika sex tingh " MP 5: 78 . - med ack. och dat. nar han mins likama warilse samanfögde sinne gudhelike natur j ena persona (með carnis substantiam divinæ naturæ in una natura copulavit) Mecht 171 . obegriplikin kärleker. hwilkin swa starlligha samanföghie hiärtadh gudhi SkrtUppb 16 . - refl. saman föghias, sammanfogas, förenas. med dat. thätta är stor prydilse ok jomfrunnas fägrindh, j hwilko gudh samanföghis människionne (in quo deus homini coniungitur) SpV 114 . - Jfr föghia saman, föghia tilsaman."],"e":["samman- . ","-föya GU C 20 (hand 2) s. 50. ib. ib s. 51 . pres. -föghir. pret. -fögde Mecht 171 . ","-föydis SkrtUppb 148 . "]},{"a":"saman föra","b":"vb","c":"v.","d":["sammanföra. " mykit tymber saman föra " RK 1: 1171 . - abs. han älthe ok körde ok saman förde MD 169 ."],"e":[]},{"a":"saman ganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) gå samman, sammankomma, sammanträda. skildes the tha swa at om morghonen arla ather saman ga RK 2: 4755 . ","2) sammandrabba. " tha the skullo samman gaa " MD (S) 245 . ","3) försiggå. om strid. hwar en striid skal saman gaa RK 1: 696 . - Jfr ganga saman."],"e":["saman ga . saman gaa. samman gaa),"]},{"a":"saman giptas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " gifta sig med varandra. " Bir 2: 99 ."],"e":[]},{"a":"saman giuta","b":"vb","c":"v.","d":["sammangjuta, sammansmälta. " hwilka gärninga mädhan the girodha waro oatskeleligha, ey saman giwthir iak (confundo) them mz nakre samanblandilse " SpV 543 ."],"e":[]},{"a":"saman giuta","b":"vb","c":"v.","d":["sammangjuta, sammansmälta. toko the gul ok kastadho v j eldin ok af thy saman blästis ok saman giöz swa som en kalfwir Bir 1: 152 ."],"e":[]},{"a":"saman giva","b":"vb","c":"v.","d":["gifta samman, förena genom äktenskap. wildo thera frändhir them badhin saman giwa til hionalagh KL 53 . " at the sculden samangiwas " ib. " the wordo retteligha samman giffwin " RK 1: 85 . Lg 3: 634 . Jfr giva saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman giva","b":"vb","c":"v.","d":["gifta samman, förena genom äktenskap. ther epter mz priamj mynne sammangaffwos paris oc drotning helin j palladis mönster Troj 69 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman glädhias","b":"vb","c":"v.","d":["glädjas till samman, glädjas (med). gudh mz änglomen ok änglane mz gudhi samangladdos innärlikast aff thic Bir 4: (Dikt) 225. the . . . samman glädhias i allo godho, mz them som the göma LfK 135 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman gripa","b":"vb","c":"v.","d":["sammanfatta. " gudz ordh . . . wndhirstwndwm samangripa the (comprehendit) modhrena mz sonenom " SpV 189 . " for thy at godhe ok ondhe . . . the samangripas (comprehenduntur) j thänna läxinne " ib 253 ."],"e":[]},{"a":"saman groa","b":"vb","c":"v.","d":["gro samman, läkas i hop. ath thz (såret) är saman grohit LB 3: 153 . " thz är saman groit " ib 4: 339 . Jfr groa saman."],"e":[]},{"a":"saman gäta","b":"vb","c":"v.","d":["coniecto . . . idest frequenter conicere opta samon kasta samon gätha GU C 20 s. 139 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman göra","b":"vb","c":"v.","d":["sammanskjuta. " mädh them päningenom som rikissins almoghe sielffwiliandis samangör oc vtgiffwer " Vårfrup 129 . Vg Fornmt II 1: l10 (1521)."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman göra","b":"vb","c":"v.","d":["skjuta. " aff them päningom som rikesins almoge siälffwiliandis saman gör " Bir 4: 31 ."],"e":[]},{"a":"saman halda","b":"vb","c":"v.","d":["1) hålla samman. ekke tarffwas hanom (ɔ härrans anda) annares hiälp älllir radh, hwilkins dygdh ällir makt midhlar ok samanhallir (continet) alt thz som skapath är SpV 511 . " han är kärlekin samankallandis (adunans, fel för samanhallandis) mz tronne, them som atskilde äru j thera dyrkan " ib 533 . - Jfr halda sik til saman."],"e":["-hallir ) , "]},{"a":"saman halda","b":"vb","c":"v.","d":["1) hålla samman. at prestin saman hallir fingrana Su 315 . - sammanhålla. jak forma alla saman halla wtan mwr Bir 4: 89 . " retvisan är thön dyghd ther gömer ok saman haldr manna samhelde " KS 19 (48, 21) . andelik thing the göma oc saman halda sin stadh oc rwm, swa som siälin halder saman licamen MB 1: 34 . ib 104. Al 1885 . ","2) hålla samman, hålla i hop, vara i förbund. at böndherne sich sampna alla och mestadelin saman halla Rk 2: 4917. - Jfr halda saman."],"e":["-halla )"]},{"a":"saman hambra","b":"vb","c":"v.","d":["smida samman. dieflena vthan aateruendo slaa ok samanhambra vsla sielä swa som smedhen järnet j äsyona SvKyrkobr (Lucid B) 213."],"e":[]},{"a":"saman hambra","b":"vb","c":"v.","d":["smida samman. the waro . . . sammanhambrade i pinonne Su 127 . " samman hambradha mz glöiande hambrom " LfK 117 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman hardhna","b":"vb","c":"v.","d":["constip . . . samon hardna kringom giffua ok vp fylla GU C 20 s. 142 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman hopa","b":"vb","c":"v.","d":["hopa, samla. " coaceruo as samon hopa " GU C 20 s. 118 . collectiuus samon hopadher ib s. 122 . ib s. 134, 159, 318."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman hugga","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr hugga saman."],"e":[]},{"a":"saman hvälva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr hvälva saman."],"e":[]},{"a":"saman häfia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr häfia saman."],"e":[]},{"a":"saman hämta","b":"vb","c":"v.","d":["hämta samman, hopsamla. hwi sculum vi thin ben saman hämpta Bil 210 . " saman hänte hon smulu a bordhomen " KL 302 . MP 1: 76, 97 . Bo 22, 196 . Gr 276, 292 . Bir 3: 173. samanhäntande syndoga män ib 1: 106 . "],"e":["-hämpta . ","-hänta )","saman hämta sik , samla sig, besinna sig. at siälin maghe swa gita sig saman hänt Bo 47 . - Jfr hämta saman."]},{"a":"saman hängia","b":"vb","c":"v.","d":["hänga samman, hänga ihop. all thänna äru swa som samanhänghiandis j os, mz dödhenom sorgh ok grathir SpV 52 . Jfr hängia saman."],"e":[]},{"a":"saman iämka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr iämka saman."],"e":[]},{"a":"saman kalla","b":"vb","c":"v.","d":["sammankalla. " alla iudha saman kalla " Bil 86 . " tolf aposlä saman kalladho allan crisnan mogha " KL 142 . ib 175 . Gr 260 . Bir 3: 257 . Lg 441 . Jfr kalla saman."],"e":[]},{"a":"saman kalla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr under saman halda."],"e":[]},{"a":"saman kasta samman. samon v. hopkasta. se sdw 2 1290. coniecto . . . frequenter conicere opta samon kasta samon gätha gu c 20 s. 139 . är skogher pa akrenom wäxin fälles oc brennes ärw stena samman kastis j rör pmskr 196 .","b":"","c":"","d":[],"e":["*saman kasta sik , slå sig samman, sammansluta sig. j tysland haffue sik sammankastet eth mectelige swaart partii ey aff lutthersk ketterii alstinges HSH 14: 61 ( 1525?) Brask). - Jfr kasta sik samman."]},{"a":"saman klappa","b":"vb","c":"v.","d":["klappa samman. med dat. el. ack. tha tiltoogh heluitis höffdinge ok allt hans sälscap saman klappa hendrene J Buddes b 153. applaudere handom saman klappa GU C 20 s. 31 . plaudo . . . händer samon slaa ok samon klappa ib s. 456 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman klämma","b":"vb","c":"v.","d":["sammankämma, sammanpressa. " compactus . . . samon fögder om skipter ok samon klämder " GU C 20 s. 129 . " o häghe fridzsins fägrindh, hwilkin som thaghir omskiptelika sidher, hädhan aff älskande, thädhan aff lidhande, ok saa samanklämer (constringit) j eth, at ey skule thän onde wtkastas . . . ok ey hällir thän som godhir är fordarffwas " SpV 464 ."],"e":["samon- . "]},{"a":"saman knyta","b":"vb","c":"v.","d":["knyta samman, sammanknyta. mz saman knyttom näffuom Su 234 . " mz v fingrom samanknyttom j handena " JP 18 ."],"e":[]},{"a":"saman knyta","b":"vb","c":"v.","d":["1) knyta samman,sammanknyta. complosus . . . samon knyter ok samon fögder GU C 20 s. 456 . 2) sammanbygga genom knuttimring. . . . hulke träboder äre bygde oc saman knyttä meth tre botne SJ 2: 301 ( 1496) . twa saman knytta trägarda ib 306 ( 1496) . STb 3: 300, 310 (1496), 339 (1497), 459 (1499). huilken gardh som är samanknytter medh hustrv jngride . . . gardh ib 4: 138 ( 1506) . - Jfr samknytter."],"e":["samman- . ","samon- . ","-knytter . ","-knyter GU C 20 s. 456),"]},{"a":"saman koma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) komma samman, samlas, förenas. alla hälgha manna loff glädhi oc häloghet the forenas, oc saman komma mz ensampna mina tilteknat Mecht 209 . manico . . . aarla samankomma GU C 20 (hand 2) s. 117. för thy at han war nägldher til korsset gönom händher oc föther thär benen waro aldhra hardast oc tättast samman kommen SkrtUppb 337 . - komma samman, mötas. ther som samman koma stranden oc prestänghen Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916 s. 91 (1384). - komma samman, gifta sig. . . . ey sculu redhskap om pscha faa. for än the breff oc skäl haua. at the laglica saman komin ära Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). - part. pret. sammansatt. hon war aldra bätzst temprerat, oc saman komen aff fyra elementis Mecht 166 .","2) sammanträffa, övernsstämma. " concordia är een oslitelikin ok samanfögdh skikkan, j them hoghom som samankomande äru (convenientium) j thy som räth är " SpV 143 . 3) samla, hopskaffa, anskaffa. - anskaffa, förvärva. stenhwseth . . . som the . .. hado giffuet . . . ffor therris framfarna foreldra sielar som thet hado saman komit SJ 2: 2 ( 1474) ."],"e":["samman- . ","komma )"]},{"a":"saman koma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) komma samman, samlas. skulu samankoma . . . oc iþärtalas SD 5: 638 ( 1347) . " som ther waro samankomne " KL 172 . sa alla apostlana wara saman kompna Lg 39 . Bir 3: 257 . samlas, förenas. watnet som samman kom kalladhe han syö MB 1: (Cod. A 3) 541 . - sammanträffa, komma samman. at wi alle samdrechtelige sammen komme BSH 5: 246 ( 1508) . - sammanträffa, mötas, sluta sig samman. tree sola hwilka som längdan saman kommo, oc wart aff en sool Lg 68 . LfK 222 . - förenas, förbinda sig. samanföghias ok samankoma j hionalagh Bir 1: 79 . " komma samman till könsumgänge. han saman fögdhe mins fadhirs ok modhirs hionalagh mz swa storom renlek at tha fans ey renare hionalagh ok aldrigh villo the saman koma vtan äptir laghomen at the mattin barn aflaa " Bir 1: 22 . 2) sammanträffa, öfverensstämma. ensamins gudz astundan samankomande (conveniens) mz gudhelikom kärlek Bir 1: 296 . 3) samla, hopskaffa, anskaffa. tha thetta gäld är samman kommit SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). mz fals oc oker thu thz saman kom MD 94 . " alle the penninga iak kwnne samman komme j vinther " FM 408 ( 1509) . han hafdhe samankomit en säk mz päningom Lg 3: 205 . " kunde iak näplika saman koma soflit oc brödhit " ST 481 . " hälga kren oc hälga templens clenodia, hulka andre konunga oc mäctoghe män haffdho saman kommet " MB 2: 294 . - Jfr koma saman."],"e":[]},{"a":"saman krista","b":"vb","c":"v.","d":["trycka samman, pressa samman. confiduciare samankröstha GU C 20 s. 269 . " nywp oc samman krista tith köth mädh thinom naglom JMPs 325. ""],"e":["samman- . ","-kröstha )"]},{"a":"saman kryla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr kryla saman."],"e":[]},{"a":"saman krympas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. krympa samman, draga sig samman. siälin hon wträkkis ekke j längd ällir bredh, ällir samakrympis j nakro thrangh SpV 34 . Jfr krympas sik saman."],"e":[]},{"a":"saman krösta","b":"","c":"","d":[" , se saman krista."],"e":[]},{"a":"saman lata","b":"vb","c":"v.","d":["slå samman, slå ihop. tha mangh dyr wälluktandis yrther, äller krydde, all saman lätas oc wptändis Mecht 256 . Jfr lata sik saman."],"e":["-läta )"]},{"a":"saman ledha","b":"vb","c":"v.","d":["leda tillsamman, föra tillsamman. bidhiandes at han os hädhan samman ledhe (exorantes ut conducat nos hic) JMÖ 193 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman leka","b":"vb","c":"v.","d":["leka tillsamman. om fisk. Se Sdw 2: 1290."],"e":[]},{"a":"saman leta","b":"vb","c":"v.","d":["compello . . . mädh köra nödga retha ok samon letha GU C 20 s. 130 ."],"e":["samon letha )"]},{"a":"saman lifra","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. sammanlefrad. alt kötit swasom saman lifrat (conglobata) Bir 3: 436 ."],"e":[]},{"a":"saman liggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga tillsamman. nar the haffua nat saman ligit tha bör bonden hustrunne morgengaffuo giffua Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . andrometa . . . wnderwiste hectorj the syn hon seth haffde (i sömnen) än nw wiid the saman lagho j sängena Troj 180 . - ligga på samma ställe, ligga samman. vnnom wy . . . söstrom oc brödrom i . . . watzstena clostre . . . jächt i sinom eghnom gotzom . . . jämwäl i crononne äghodelom thär the saman liggia mädh clostersens äghodelom Priv o skyddsbr 181 ( 1442) ."],"e":["supin . ","-ligit Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) ),"]},{"a":"saman lima","b":"vb","c":"v.","d":["limma samman. conglu (ɔ conglutinare) samon lyma GU C 20 s. 319 . . . . hwlken wäska drog thera käffta tiilhopa som the haffde wared sammanlymade mz starkasta sego lyme Troj 21 ."],"e":["samman- . ","samon- . ","-lyma )"]},{"a":"saman liva","b":"vb","c":"v.","d":["lefva samman, sammanlefva. bättra är tuem saman liuat än enom ensamnom wara KS 5 (9, 5) . " än almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum ib 77 (189, 84). " Ber 118 . Jfr liva saman."],"e":[]},{"a":"saman ludha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr ludha saman."],"e":[]},{"a":"saman lydha","b":"vb","c":"v.","d":["2) ljuda i samklang. alla hälgha manna, ok hälgha ängla skara . . . mz sötho kärlexfullo liwdhe . . . swa söteligha saman lydde, som thz haffdhe alth warith en röst Mecht 51 ."],"e":["-lydde ) , "]},{"a":"saman lydha","b":"vb","c":"v.","d":["sammanstämma, komma öfverens. vm twe af idhir samanlydha mz kärlek MP 2: 99 ."],"e":[]},{"a":"saman lykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammansluta, tillsluta. see härran haffwer mik (ɔ samanlykt, oppa thz at jak ey skuli födha SpV 47 . 2) omsluta. circumscribere somon lykkia kringomgaa (o. s. v.) GU C 20 s. l112. än tha at the äru tilwighd ok tilteknath hälaghetinne. . . ok en wägh atskileligha samanlykker them (paries unus distincte concludit) . . . tha likawäl wthan gudz räddoge . . . tha oppinbra owenanna swepesaak sik snart SpV 250 . " thätta kan jak ekke see ällir wndhirstanda, mädhan thänna äthanin synis ändas, ok at thz mz ändanom samanlykis (quod fine concluditur), pröffwas wara omskiptelikit " ib 251 . 4) sammanfatta. . . ok samanlykkia the (ɔ guds ord) swa at hwat som sigx aff eno ällir hwario eno thing serdelis, thz synis magha sighias om all thing SpV 189 . " ok at jak snarlika thätta samanlykkia ok fulkomplika ända maghe (concludam), är hon (ɔ Maria) alt mankönsins summa helsamlighin sak " ib 200 .wilt thu ey mz fam ordhom thätta sinnith samanlykkia (concludere) ällir binda ib 569 ."],"e":[]},{"a":"saman lykkia","b":"vb","c":"v.","d":["sammansluta. " the saman lykkia sin mun " Bir 1: 226 . " at läpane saman lykkins " ib 3: 176 . Jfr lykkia saman."],"e":[]},{"a":"saman läggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lägga samman, lägga i hop. mz saman lagdom (hopknäppta) handom Lg 820 . " siin öghon saman läggia " Lg 3: 26 . 2) samla. samanläg . . . liggiande fä i himerike KL 280 . MP 1: 145 . Bir 4: 34 . VKR 77 .","3) sammansätta, hopgöra, uppgöra. " thz thesse ilzkofulle oc orätwise männene hafwa mot mik samanlakt " ST 438 . samanlagdho (inserunt) iudahöfdhingane radh mot ihesum MP 2: 14 . Lg 218 . " samman lagdho mykla ilfwndoghet mothe siälenne " ib 3: 414 . - Jfr läggia saman."],"e":[]},{"a":"saman läkia","b":"vb","c":"v.","d":["läka. samman läkia äller fästa saar LB 9: 105 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman läsa","b":"vb","c":"v.","d":["sammansluta, sammanbinda. " then stenin samanläste a sik twa wäggia " ST 419 . " liggia the sammanläste hambrade oc trängde i brännande boyom " Su 129 . Jfr läsa saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman läsa","b":"vb","c":"v.","d":["hopsamla. " saman läsa stenbruten " Bu 152 . " thetta folk thz heter seres som thänna thradhin saman läs (colligebant) " Al 5254 . - sammanföra, förena. wy haffde giorth en bom medh saman lesna masther BSH 5: 13 ( 1504) . - Jfr läsa saman."],"e":[]},{"a":"saman lödha","b":"vb","c":"v.","d":["sammanlöda. thässa wärldhinna ödh ä aff sköran malm saman löd GO 1057 ."],"e":[]},{"a":"saman lödha","b":"","c":"","d":[" , jfr lödha saman."],"e":[]},{"a":"saman löpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa samman, samla sig. siäx äru the tykke som saman löpa älle til höra j synda forlatilse SkrtUppb 250 . 2) löpna. c[o]agulatus . . . saman löpin GU C 20 s. 118 . - Jfr löpa saman."],"e":["-löpin ) , "]},{"a":"saman löpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa samman, samla sig. " at ey skulde . . . almoghen samanlöpa " MP 2: 5 . " en pudz som aldher träkker oc orenlikhet samman löper " LfK 121 . - i andl. mening. j jamcristins kärlek samnlöpa manga dygdhe Bir 3: 375 . 2) löpna. miölk som ystat oc samanlopin er i magan LB 7: 242 . - Jfr löpa saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman löpna","b":"vb","c":"v.","d":["1) intr. löpna samman, stelna. aller malmer är samlöpnadher aff watnena PMSkr 594 (avskr). ib 640 (avskr.).","2) trans. " komma att löpna el. torka samman. thät salith är starkasth til at sammanlöpna qwekselff " PMSkr 383 . - Jfr löpna samman."],"e":["samman- . ","samen- )"]},{"a":"saman mala","b":"vb","c":"v.","d":["mala samman. tak litith windräg oc salth samman malith PMSkr 446 . Jfr mala saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman mängia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["samman- )","*saman mängia sik , bland sig, blandas. swa länge thät (ɔ oleum tartrj, brenne sten) ryker oc seg samman mängher PMSkr 446 . - Jfr mängia saman."]},{"a":"saman möta","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. *saman mötas, mötas, möta varandra. Se Sdw 2: 1290. - Jfr mötas til saman."],"e":[]},{"a":"saman nysta","b":"","c":"","d":[" , se saman thrysta."],"e":[]},{"a":"saman näghla","b":"vb","c":"v.","d":["1) hopspika, fastspika. Se Sdw 2: 1290. 2) sammanspika. for thy at änxla ok räddoghe plägha saman nögla (configere) människiona hiärta SpV 538 . - Jfr näghla til saman."],"e":["-nägla )"]},{"a":"saman proppa","b":"vb","c":"v.","d":["sammanproppa. " confercio . . . samon proppa samo[n] trysta samon blaasa ok samon sanka " GU C 20 s. 136 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman ringia","b":"vb","c":"v.","d":["ringa samman (till gudstjänst). ÅK 59 ."],"e":[]},{"a":"saman rinna","b":"","c":"","d":[" , jfr rinna saman."],"e":[]},{"a":"saman ropa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["saman ropa sik , under samfäldt rop el. härskri förena sig. j them tymanom saman ropadho sig annons söner j galadh, oc vpsatto sin tiäldh til stridhz (filii Ammon, conclamantes in Galaad, faxere tentoria) MB 2: 104 . - Jfr ropa saman."]},{"a":"saman ropa","b":"vb","c":"v.","d":["ropa samman, conclasso . . . samon ropa ok skep samon hopa GU C 20 s. 134 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman rykkia","b":"vb","c":"v.","d":["sammandraga. samanryktis (för samanthryktis?) han swa som eet nysta KL 362 . rycka samman, sluta sig samman. pukans hoffmen saman rykte RK 2: 4018 . - Jfr rykkia saman."],"e":[]},{"a":"saman räkkia","b":"","c":"","d":[" , jfr räkkia saman."],"e":[]},{"a":"saman räkna","b":"vb","c":"v.","d":["sammanräkna. STb 3: 369 (1498)."],"e":["-rechna )"]},{"a":"saman ränna","b":"vb","c":"v.","d":["rida mot hvarandra, sammandrabba. swa hardhelika the saman rändo Iv 698 . ib 4918. Jfr ränna saman."],"e":[]},{"a":"saman röra","b":"vb","c":"v.","d":["röra samman, röra ihop. commo (ɔ commoveo) saman röra oc retha GU C 20 (hand 2) s. 158. PMskr 212. sidhan latis j then glödhetha deghillen oc samman röris paa eldenom ib 453 . råsten . . . tuagin i win, och saman rörder medh mirram ib 632 (avskr.). Jfr röra saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman sambla","b":"vb","c":"v.","d":["samla, förena. saman samblade striddo the alwarliga mothe them MB 2: 101 ."],"e":[]},{"a":"saman samna","b":"vb","c":"v.","d":["omfatta, omsluta, samla. complector eris verbum deponens vel commvne samon sampna eller samon sampnas samon binda eller samon bindas GU C 20 s. 131 ."],"e":["samon sampna )"]},{"a":"saman sanka","b":"vb","c":"v.","d":["samla, församla. kom thän hälge ande, oc wpfyl thina throna thiänara hiärta, som thu mädh alla handa twngonna aatskilnadh hdningana j enne tro samansonkade SvB 29 (omkr. 1500). Jfr sanka saman."],"e":["-sonka )"]},{"a":"saman sanka","b":"vb","c":"v.","d":["samla, församla. " fan . . . mangä samansankadha " KL 151 . " huar twa ella tre äru saman mz kerlek samansankade (congregati) j mith nampn " MP 1: 49 . - församla, sammankalla. abboten samansankthe brödhrenna KL 219 . saman sankadhe han alla prestha höfdinghana MP 1: 43 . - samla, hopsamla. hafdhe saman sankat mykin sma widh KL 175 . " samansankin idhir liggiände fä j himerikis rike " MP 1: 19 . " samansankadhe silff ok gul " ib 48 . Bo 68, 189, 234 . Gr 263, 265, 266 . Bir 1: 83, 96, 255, 3: 166, 5: 99 . VKR 37 . MB 1: 372, 2: 100 . Al 3204 . ey gul oc ey sylf skulu the saman läggia älla dyra steena vtan myna nadh skulu the sigh sammansanka for liggiande fää VKR 77 . - hopa. samansanka syndir til syndir (peccata pecatis accumulare) Bir 3: 323 . " saman sanka sik, samlas. saman sankandis sik . . . israels söner " MB 2: 104 . Jfr sanka saman. samansankan, f. 1) samlade, hopsamlande. huxa a wärdlzlika thinga samansankan (congregatione) Bir 1: 346 . 2) sammanrotning, parti. jordhin . . . lykte ater siik iwi abirons samansankan (congregationem) Ber 65 ."],"e":["samman- . ","samansamka: -samkis VKR 37 ),"]},{"a":"saman siudha","b":"vb","c":"v.","d":["sjuda samman, koka samman. slaas affwan wppa sammanswdith honag oc god wörth PMskr 337. Jfr siudha saman."],"e":["samman- . ","-swdith ) , "]},{"a":"saman siunga","b":"vb","c":"v.","d":["samsjunga, sjunga samfällt. alla hymerikis ängla sammansywngga tik hymerikis loffsangh mz höglyudandhom röstom (te concinunt altisonis celi celorum laudibus) JMÖ 55 . ib 199 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman siunga","b":"vb","c":"v.","d":["samsjunga. " mz . . . skälike matto skulu the . . . saman sionga " Bir 5: 69 ."],"e":["-sionga )"]},{"a":"saman skikka","b":"vb","c":"v.","d":["förena. samqwämdher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe them som idkelika skuldo wara i gudz lwffwi LfK 18 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman skipa","b":"vb","c":"v.","d":["sammanföra, förena. olikt kön i en stadh samanskipadh dragher thit kötzens stionga Ber 161 ."],"e":[]},{"a":"saman skipta","b":"vb","c":"v.","d":["reciproco . . care samon skipta oc om skipta GU C 20 s. 518 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"saman skiuta","b":"","c":"","d":[" , jfr skiuta saman."],"e":[]},{"a":"saman skodha","b":"vb","c":"v.","d":["cerno . . . see skudha . . . copmponitur concernere saman skudha GU C 20 s. 100 ."],"e":["-skudha )"]},{"a":"saman skriva","b":"vb","c":"v.","d":["sammanskrifva, uppteckna. gaf han (Johannes) sik mäst vin om thöm (Kristi ord) saman scrifwa Bo 179 . " vm sanctus johannes samanskreff apocalipsin " Bir 3: 205 . VKR XIX . MB 2: 273, 284, 332 . BK 195 . huilka aartirstadha han läti aarligha samanscrifua som vpbyrdhena VKR 31 . Bir 5: 114 . Jfr skriva saman."],"e":["samman- MB 2: 284 ; BK 195 )"]},{"a":"saman skriva","b":"vb","c":"v.","d":["sammanskriva, uppteckna. the skula granneligha merchia oc samanscriffua hulka systor och brödhir som sina röster wthrykkia enfalleligha . . . oc hulka som mädh naghro wilkor . . . giffua sina röster Abvbedval i Vkl 78. tha röstena äru saman scriuadha ib. ib. anno domini m° cd° xlvii, tha samanskrifuadhis thässin watzstena closters godhz, ingäld oc äghor VKJ 4 ( 1447) ."],"e":["-skrifuadhis VKJ 4 ( 1447) . ","-scriffna Abbedval i Vkl 78 . ","-scriuadha ib ),"]},{"a":"saman skuta","b":"vb","c":"v.","d":["skotta samman, sammanföra. aff thöm thräkte som sopas oc saman skutas aff vatom väghom Bir 2: 257 ."],"e":[]},{"a":"saman skära","b":"vb","c":"v.","d":["skära tillsamman, skära och blanda. . . . läggiandis apium wndy oc litith winrwtho samman skwrna PMskr 337."],"e":["saman- )"]},{"a":"saman sla","b":"vb","c":"v.","d":["1) slå samman, slå i hop, slå mot hvrandra. md dat. el. ack. saman slo sinom handom Bir 3: 70 . twäggia samanslaghna stena liudh ib 34 . ib 220 . 2) genom slag sammanfästa el. förena. lät thina händir ok fötir . . . mz hambrom saman slas Bir 4: 134 . ib 147 . - hopsmida, smida. two swarta hielma. mz . . . storom naglom samman slagna Di 90 . 3) drifva samman, samla. sit folk han ater saman slo Al 5175 . - Jfr sla saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman sla","b":"vb","c":"v.","d":["slå samman, slå ihop (i ett kärl el. dyl.). thär j läth ena klarheth aff samman slaghin ägh PMskr 386. Jfr sla sla saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman slängia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*saman slängia sik , slingra sig samman. Se Sdw 2: 1290."]},{"a":"saman släppa","b":"","c":"","d":[" , jfr släppa saman."],"e":[]},{"a":"saman smitta","b":"vb","c":"v.","d":["samfällt smitta? mattho ekke the flerom sinom mz ensampne samtykkionne saman smittas (commaculari), aff swa mangfallelikom afgangh SpV 310 ."],"e":[]},{"a":"saman smälta","b":"vb","c":"v.","d":["sammansmälta. trans. ellin saman smälte mang malm stykke i eet MP 2: 101 ."],"e":[]},{"a":"saman smälta","b":"vb","c":"v.","d":["sammansmälta. trans. PMSkr 284 Jfr smälta saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman snoa","b":"vb","c":"v.","d":["sammansno, hopvrida. " repet är thäs starkare, at thät är aff flerom thåttom starklika sa man (för saman) snot " KS 6 (14, 7) . ib 7 (15, 7) . huat lankt reep thu saman snodde Su 240 ."],"e":["-snot . ","-snött KS 7 (15, 7)),"]},{"a":"saman snäria","b":"","c":"","d":[" , jfr snäria saman."],"e":[]},{"a":"saman springa","b":"vb","c":"v.","d":["drabba samman. Se Sdw 2: 1290."],"e":[]},{"a":"saman spyria","b":"vb","c":"v.","d":["conquero . . . samon spöria ok samon affla GU C 20 s. 140 ."],"e":["samon spöria )"]},{"a":"saman starkna","b":"","c":"","d":[" , jfr starkna saman."],"e":[]},{"a":"saman stinga","b":"vb","c":"v.","d":["hopsätta, sammanställa? (det falska brevet) war pa tyske samman stungit och intet signeth fare var hade STb 4: 133 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"saman stridha","b":"vb","c":"v.","d":["strid a med varandra. iag wille tha ey latha them samman striida RK 3: 5668 ."],"e":["samman striida )"]},{"a":"saman stämna","b":"vb","c":"v.","d":["stämma i hop, kalla till möte. ther hafdhe han diäflana saman stempt ST 303 . viij lagsager han saman stempde MD 352 . "],"e":["saman stämna sik , komma samman, samlas. the haffdho sik genast saman stämpt Al 8852 . - Jfr stämna saman."]},{"a":"saman stöpa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. sammangjuta; samla (skatter af metall, penningar)? hauer jak gotz sidhan köpt eller ok sölffuer saman stöt (för -stöpt?) RK 1: 1987 ."],"e":[]},{"a":"saman stöpa","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1290."],"e":[]},{"a":"saman stöta","b":"vb","c":"v.","d":["stöta samman, hop rumit skal fyllas vp medh jor, ok hårdlika medh bukom saman stötas KS 86 (210, 94) . thera miöl laa saman stööt RK 1: 1671 . - hopstöta, genom stötning krossa. them näpsa oc saman stöta i samwitzsens martara LfK 85 . - hopskaka. gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst och samanstöt ällir samanält (coagitam) MP 1: 207 . ib 211 . - stöta samman, genom stötning blanda saman. myöl kalk oc paper saman stöth mz the hwitho aff äggeno PM XXIX . - Jfr stöta saman, äfvensom saman stöpa."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman stöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) stöta samman, genom stötning blanda samman. swa som wi samman stötom nakot conffekt aff manghskona bästa yrthom JMÖ 124 . ","2) stöta samman, stöta mot varandra? colidere mz skado somon styta GU C 20 s. 123 (möjl. kan här intransitiv bet. föreligga)."],"e":["samman- . ","samon styta GU C 20 s. 123),"]},{"a":"saman stöva","b":"vb","c":"v.","d":[" »hopsnoka», uppspana och samla. Se Sdw 2: 1290 och jfr R. Pipping, Erikskrönikans ljudlära 110, Dens., Kommentar t. ERikskrönikan 523, 679 f."],"e":[]},{"a":"saman sväria","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["saman sväria sik , sammansvärja sig, förbinda sig med gemensam ed. saman sooro sik meer än firitighi män KL 169 . " j parti sik saman swäria " MD (S) 292 . - Jfr sväria saman."]},{"a":"saman sätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sammansätta, hopfoga. cristna manna lif är mäþ guþlekom älscogha saman sat Bu 489 . sammansätta, bilda, dana. kors. samansat til liknilse swa som vars herra kors Gr 298 . " af thera samblande saman sattis mit köt " Bir 1: 23 . mannin är samansatter mz siäl oc likama MB 1: 461 . ib 99 . Bil 614 . - sammansätta, författa. SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). Bir 1: 369, 3: l205. VKR 54 . SO 211 . Lg 3: 715 . christus . . . saman sette pater noster LfK 272 . huilket . . . margretta claffwssa dotter lät samman skriffwa oc siälff sammansatte BK 195 . 2) hopställa, bringa till utbrott, börja (strid). var nikin bardaghi saman sattar mällan heþna ok kristna manna Bu 176 . - Jfr sätia saman."],"e":["samman- . ","sammansättia SO 211 ),"]},{"a":"saman sätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sammansätta, hopfoga, förena. frälsarin samansäthir (componit) them som frälsaskolandis äru mz dygdhanna prydilsom SpV 563 . " demonius är en sten haffwandis twa lither sammansatta j sigh som en räghn boghe PMskr 470. - sammansätta, bilda, dana. thänne wisdomen optändhir i människionne tronna liws han samansäthir sidhenar (mores componit), han prydhir liffwernith " SpV 421 . - sammansätta, författa. ten som dictar oc samman säther nakon godhan kännedom älla lärdom JMPs 501. ib. - sätta ihop, utmåla. räddhin bangandis samansäthir (depingit) onth komaskolande SpV 150 . 3) sammanställan jämföra. swa som the thing som minstz äru, saman säthias (conferi) mz storom thingom SpV 284 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman sökias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. sammanträffa? . . . ath the vore sendebudh med eders herredöme alle motthe saa sammen sögis i tässe vordnade ärende ath aff bäggis eders samtall motthe beslutis fridh kerligh och sämmie emällom riken paa baade sijder HSH 19: 137 (1506, daniserande). Jfr sökia saman."],"e":["sammen sögis )"]},{"a":"saman söma","b":"vb","c":"v.","d":["sammansömma, hopsomma, hopsy. KL 201 . han hauar . . . mantol saman sömaþan mz belz listom Bu 204 . " stark klädhe ok starklika saman sömadh " Bir 1: 312 . " ey saman sömadhe iak klädhit ib 268. ""],"e":[]},{"a":"saman söma","b":"vb","c":"v.","d":["sammansömma, hopsömma, hopsy. thätta klädhit haffwer ekke wärldz högfärdh ok klokhet saman sömath, ällir wäffwit (vestem istam non arrogantia secularis discipline contexuit) SpV 179 . Jfr söma saman (Sdw 2: 605)."],"e":[]},{"a":"saman taka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - refl. *saman takas, beröra varandra. twa ängla . . . mz wp lyptom winghom swa at wingane ywerst saman tokos (se invicem contingerent) Mecht 92 ."],"e":[]},{"a":"saman taka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. samla, hopsamla. then penning skal presten aff huario kyrkio med skälikom mannom haffua samman takit aa sancta andersa dag SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). läti samantaka alt thet ther owirlöpir aff thera maaltiidh VKR 29 . Bir 5: 74, 76 . - samla, upptaga. laten ther gengiärd saman tagha RK 2: 8081 . - Jfr taka saman."],"e":["samman- . ","saman tagha)"]},{"a":"saman tala","b":"vb","c":"v.","d":["1) samtala, diskutera. " at konungin ok diäfwllin ok ängillin syntos thik samantala " Bir 3: 439 . " jak wil göra thz thu bidher, rörande ällir samantalndes mz tik, om renlekxsins äro (conferendo tecum de castitatis gloria) " SpV 95 . lloqui . . . col. (ɔ colloqui) samman tala GU C 20 (hand 2) s. 96. 2) överlägga, överenskomma, at wy . . . ärwm offue eno wordhen ok haffwm swa saman talath om the godz SD NS 3: 458 ( 1419) ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman thrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["sammantrycka, hoptrycka. gato the nakars öghon saman thrykt KL 227 . " thin kymbän varo sammanthrykt mz grimo oc bezle " Gr (Cod. D) 365 . - sammanpacka, hoppacka. j idhart sköt skal gifuas godhir spandir . . . saman thryktir (confertam) MP 2: 154 . " hans säng war fylt mz asko oc saman thrykt som hardhasta iordh " Lg 3: 204 . "],"e":["samman- )","saman thrykkia sik , sammantrycka sig, samanpressa sig, samamnpessas. ognsins eldir . . . owiruellelica saman thrykkiande sik (comprimendo se foor op owir hofwodhit Bir 2: 15 . - Jfr thrykkia saman."]},{"a":"saman thrysta","b":"vb","c":"v.","d":["sammantrycka, hoptrycka, sammanpressa, sammanpacka, hoppacka. Su 127 . samantryster viinklasana LfK 238 . gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst (donfertam) MP 1: 207 . hon (ɔ: mäle skäppa) är saman nyst (för -thrytst) ib 211 ."],"e":["samman- Su 127 )"]},{"a":"saman thrängia","b":"","c":"","d":[" , jfr thrängia saman."],"e":[]},{"a":"saman thränia","b":"vb","c":"v.","d":["sammantränga, sammanpressa. starklika Bir 1: 160 . ib 3: 445 . Jfr thrängia saman."],"e":[]},{"a":"saman thörka","b":"","c":"","d":[" , jfr thörka saman."],"e":[]},{"a":"saman trodha","b":"vb","c":"v.","d":["trampa samman. concul[c]o . . . samon troda GU C 20 s. 135 ."],"e":["samon troda )"]},{"a":"saman valka","b":"","c":"","d":[" , jfr valka saman."],"e":[]},{"a":"saman vara","b":"vb","c":"v.","d":["vara samman. thet är almoghans gagn ok glädhe, swå saman wara medh fridh ok sämio inbyrdis KS 5 (9, 5) . wij hafwum nu sammanwarit vppa ein dagh i lödösa BtRK 142 (14441) ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman vara","b":"nn","c":"","d":["sammanvarande, samvara. " for daghleka saman varu " Bu 193 ."],"e":[]},{"a":"saman vara","b":"","c":"","d":[" , jfr vara saman."],"e":[]},{"a":"saman vaxa","b":"vb","c":"v.","d":["samman växa. när the (ɔ: grenaran) bliffwa samman waxte PMskr 333."],"e":[]},{"a":"saman vaxa","b":"vb","c":"v.","d":["sammanväxa. waro the thre quistane alle saman wäxte i et trä Lg 93 ."],"e":["-wäxa )"]},{"a":"saman vighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"saman vika","b":"vb","c":"v.","d":["sammanvika). (skinnet) lyfftis wp aff bordeno warlika swa ath thet ey samman wikis äler fallas PMskr 534."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman vridha","b":"","c":"","d":[" , jfr vridha saman."],"e":[]},{"a":"saman vräka","b":"vb","c":"v.","d":["vräka samman, hopsamla. hwa gul äller silff wille taka som snio matte han thz saman wraka Al 2872 ."],"e":["-wraka )"]},{"a":"saman vräka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr vräka saman (Sdw 2: 1013)."],"e":[]},{"a":"saman värka","b":"vb","c":"v.","d":["arbeta samman, blanda samman, förena. thet samme fethe watnitt är qwecksölff och brennestenen, hwilken twenne naturer hafwe samman wärkatt PMSkri 595 (avskr.). thesse wäskorne . . . äro the ey alstingis rene och wälfulbordelige samen wärkadhe medh then rene jordene ib 611 (avskr.)). Jfr värka saman."],"e":[]},{"a":"saman väva","b":"vb","c":"v.","d":["sammanväva, väva. " thäna jomfruligha hampnin . . . . som prophetin honom saman wooff (ut propheta contexuit) " SpV 125 "],"e":["-wooff ) , "]},{"a":"saman älta","b":"","c":"","d":[" , jfr älta saman."],"e":[]},{"a":"saman älta","b":"vb","c":"v.","d":["sammantrycka, sammanpressa. " gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst och samanstöt ällir samanält " MP 1: 207 . ib 2: 154 . - hopkrama, hopknåda. mz luto sapiencie hwilkith göris aff twa dela kalk, enom del boli armenici samman älth mz the hwito aff äggeno PM XXIX ."],"e":["samman- )"]},{"a":"saman äta","b":"vb","c":"v.","d":["sammantugga, söndertugga, sönderbita. Se Sdw 2: 1290."],"e":[]},{"a":"samanbindilse","b":"nn","c":"","d":["sammanbindande, förbund, förening. kötzsins högburdoghet, är lastanna samanbindilse (compages) SpV 427 . " huru limmanna samanbindilse . . . är aff höxta mästarenom skipat " ib 502 . ib 561 ."],"e":[]},{"a":"samanbindilse","b":"nn","c":"pl.","d":[],"e":["sammanbindelse )","samanbindilsa bref","sammanbindelse- )"]},{"a":"samanbindning","b":"nn","c":"","d":["förbund, förening. - intrig. naar abbvatissan höre ällir findir samanbindhninga twädrägt ällir delan i bland sina systra FOVkl 214 (1444-47)."],"e":[]},{"a":"samanbindning","b":"nn","c":"","d":["förbund, förening. BtRK 144 ( 1441) ."],"e":["sammanbindingh )"]},{"a":"samanblandan","b":"nn","c":"","d":["2) könsumgånge. " the skuldo bliffua swa j hyonlagh j gudz thiäniste oc räddogha wtan säng oc sammanblandan " MP 3: 508 . ib l5: 62, 116."],"e":["saman- )"]},{"a":"samanblandan","b":"nn","c":"","d":["blandning. " tag en sten och kasta i sama samanblandhan " LB 2: 11 ."],"e":[]},{"a":"samanblandilse","b":"nn","c":"","d":["blandning. hwilka gärninga mädhan the giordha waro oatskeligha, ey samangiwthir iak them mz nakre sanblandilse (permixtione) SpV 543 . i 532."],"e":[]},{"a":"samanblandning","b":"nn","c":"","d":["blandning. " the malme som haffwe ofullbordelige saman blandningh i jordenes deell medh wäskone " PMSkr 607 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"samanblasilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" sammanblåsande, hopblåsande. aff eeldzsens oc malmanna samanbläsilsom Su 129 ."],"e":["-bläsile )"]},{"a":"samanbliva","b":"vb","c":"v.","d":["lefva till samman, vara till samman. vii . . . hawm nw samanbliwit i eno huse fämtan aar KL 234 . VKR 39 ."],"e":[]},{"a":"samanblivilse","b":"nn","c":"","d":[" ? samvara. Su 378 ."],"e":[]},{"a":"samanbära","b":"vb","c":"v.","d":["bära samman, sammanföra, samla. samanbära vidh Bir 2: 171 . " honagh samanbära aff mangom yrtom ib 315. al the satan, som the hafdho räfsadh oc sammanburith allanen daghin " Ansg 247 . Jfr bära saman."],"e":["samman- )"]},{"a":"samanbärilse","b":"nn","c":"","d":["jämförelse. " saa ok christi jomfrur, mz hwaria enne liknilse, aff skapdhom thingom, ok samanbärilse (collatione), magha the synlighin thing bära til saman, mz osynlighom " SpV 350 ."],"e":[]},{"a":"samande","b":"av","c":"adj.","d":["samlad, förenad. - mädh samande hand (Mnt. mit samender hant), gemensamt. wi lofwum . . . fore päningana meth samnande hand SD NS 1: 34 ( 1401) . " vi ärom giälscyllogha badhe meth ene samande hanth . . . albrikt fan holten . . . siex fat järn " ib 173 ( 1402) . lotho mädh samande hand jöns niclisson quijt . . . fore alle äptermaningh SJ 158 ( 1447) . " at the endreckelica medh sammanda handh haffdo . . . saaldh laurenz magnussone thet stenhus " ib 184 ( 1449) . - Jfr samna."],"e":["sammande: -a SJ 184 ( 1449) . ","samnande SD NS 1: 34 ( 1401)),"]},{"a":"samande","b":"av","c":"adj.","d":["samlad, förenad. Se Sdw 2: 1289. - mädh samande hand (Mnt. mit samender hant), samfällt, gemensamt. gik per . . . lag . . . ath han ecke medh samande handh tog humblan . . . medh lassa, som rymdhe aff norköpungh STb 1: 60 ( 1476) . medh samande hand zöke therres peninga ib 92 ( 1477) . - Jr samma."],"e":[]},{"a":"samandiktadher","b":"","c":"","d":["hopdiktd. " commenticius . . . saman diktader falsker ok vthyder " GU C 20 s. 127."],"e":[]},{"a":"samandraghning","b":"nn","c":"","d":["sammandragning, hopdragning. " fför hans inälffua wärk oc samandra[g]ning " SvB 305 (b. av q500-t.)."],"e":["-draning )"]},{"a":"samandrikkare samon","b":"nn","c":"","d":[" compotor ... samon drikkare GU C 20 s. 132 ."],"e":[]},{"a":"samandräkt","b":"nn","c":"","d":["sammandragande, samlande, hopsamling, hopsparande, förvärf. the peninge her i kirken wore vtaff gamble sammendrächt FH 7: 69 . (1505)."],"e":["sammendrächt )"]},{"a":"samanflykt","b":"nn","c":"","d":["sammandrabbning, attack. " aspide basilisco . . . thz är diäfflenom, dödhenom . . . owirwnnom mz ensampne samanflykt (singulari conflictu) ällir samangangh, twäkadhe han ekke taka mz sinne handh gambla owenen " SpV 516 ."],"e":[]},{"a":"samanflyta","b":"vb","c":"v.","d":["sammanflytta, hopflyta. " i jherusalem var vatn samanflutit (congregatio aqvarum) i hulko farin twaddos " Bo 121 ."],"e":[]},{"a":"samanfoghning","b":"nn","c":"","d":["sammanfogning, fog. co[m]pages . . . samon fogningh ok ledamoth GU C 20 s. 129 ."],"e":["samonfogningh )"]},{"a":"samanfälle","b":"nn","c":"","d":["sammanfall. concidencia samanfälle GU C 20 s. 132 ."],"e":[]},{"a":"samanfästilse","b":"nn","c":"","d":["ngt som är hopfogat el. samlat till en enhet. alla enhetenna samanfästilse (unitatum omnium complexio) bidher til fadhirn for os sighiande swa, at the maghin wara eth swa som wi ärum eth SpV 513 ."],"e":[]},{"a":"samanföghdh","b":"nn","c":"","d":[" = samanfästilse? siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse, mz hwilko lastanna samanfögdh (vitiorum compago) . . . söndhirslitz SpV 137 ."],"e":[]},{"a":"samanföghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanfloga, förena. " j platone äru mang skärff oc stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samanföghia " Bir 3: 375 . baadha fötirna samanföghdha mz twem spicom ib 271 . fyre kamara saman fögdhe hwar til annan Gr 298 . thz hallande husit . . . ther . . . iak muradhe ok samanfögdhe mz mins kärlekx lime ok bande Bir 1: 15 . vi skolom vara . . . samanföghdhe ib 3: 437 . the varo saman fögdhe j enne hälghe tro Bil 914 . skiffta thz (folket) oc athskelya, oc wm behoff görs ather samman fögha thz j stridhenne PM 2 . " nar the lika syndhara samanföghia j likom pinom " MP 1 . 77. Bir 3: 302 . " at samanfögha höxsto thingin oc nidhirsto ib 2: 121. naar iak mz heetom kärlegx brona samanfögde thässa dygdher " Lg 823 . " nödhgadhes konungen them samman fögia i äkteskap " ib 219 . " hwar som tw äru saman fögdh mz eno olösliko bande " Bir 1: 147 . " han saman fögdhe mins fadhirs ok modhirs hionalagh mz swa storom renlek " ib 22 . " at blandha nakot best mz the sötho, oc iblandh söth ordh nakor awiteliken, än tho ey mindhre kärlekenom (för kärlekin?) sammanfögia (non tamen minus amatoria misceaus) " Su 115 . - hopfästa. skal mantolin samanföghias medh enom trää knöp VKR 66 . - förena, förlika. han värdhogis samanföghia jdhir . . . som här til haua varit missämiande Bir 3: 84 . ","2) ordna, stadga. lär . . . samman föghia thina sidher LfK 111 . - refl. saman föghias, sammanfogas, förenas. repit . . . mz hulko thin nafle ok min skuli samanföghias Bir 3: 437 . " jomfrudombir oc modhirlikhet saman fögdhos j thik " ib 2: 28 . - med dat. huru kan . . . hymmelsleker kärleker wärldzlikom älskogha sammanföghias Su 17 . - särsk. förenas i älskog el. äktenskap. til burdho the annan tima saman föghias ok afla barn Bir 1: 78 . " samanföghias ok samankoma j hionalagh " ib 79 . " hwar then som saman föghis mz gudz räddogha wiliande afla barn ok vpfostra til gudz hedhir ib. - Jfr föghia saman. ""],"e":["samman- . ","samanfögha . samman fögha),"]},{"a":"samanföghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förening. i brullöpeno. i hulko ma väl vndirstandas ihesu christi ok siälanna andelikin samanföghilse Bo 1 . Ber 16 ."],"e":[]},{"a":"samanföghilse","b":"nn","c":"","d":["2) hopfogning, sammanfogning, fog. " lätis j alembicum limmandis wäl täth samman fögilsen " PMSkr 585 . - Jfr sparra samanföghilse."],"e":[]},{"a":"samanföghliker","b":"av","c":"adj.","d":["möjlig att sammanfoga el. förena. jungibilis . . . samman föghlighen GU C 20 (hand 2) s. 50."],"e":["samman föghlighen )"]},{"a":"samanföghning","b":"nn","c":"","d":["sammanfogning, förening. j the säle samman föghningh (unione) j hwilke siälin wardher en ande mz gudhi Mecht 9 . constrvccio samon fögningh Gu C 20 s. 142."],"e":["samon- )"]},{"a":"samanganger","b":"nn","c":"","d":["sammandrabbning. " huru opta han (ɔ sampson) haffdhe wnnith sigher aff othalikom sinom owenom, ok olikom samangangh (impari congressu) " SpV 40 . ib 516 . " när sammangangen skal göras tha dragh til baka thet wenstre hörnith pa thinom spetz " PMSkr 155 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"samanhaldilse","b":"nn","c":"","d":[" (själv)behärsking, återhållsamhet. andans fruct är kärlekin . . . thulumodh . . . säffheth, samanhallilse, ällir athirhaldh (continentia) SpV 133 ."],"e":["-hallilse )"]},{"a":"samanhämtare","b":"nn","c":"","d":["hopsamlare, indrifvae. " aff konungxlica ingiälda ok skattana samanhäntarom " Bir 3: 305 ."],"e":["-häntare )"]},{"a":"samanhämtilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" sammanhäntande, hopsamlande. Gr 290 ."],"e":["-häntilse )"]},{"a":"samanhämtning","b":"nn","c":"","d":["oc tydher collecta samman sankan, ällar samman häntnigh JMÖ 42 ."],"e":["samman häntnigh )"]},{"a":"samanhärdha","b":"vb","c":"v.","d":["hopdraga, hoptrycka. ilzscafuldz manz hierta scal härdas som steen ok samanhärdas (stringetur) som smidhio städh MP 1: 87 ."],"e":[]},{"a":"samanknosilse","b":"nn","c":"","d":["förkrossande. contumelia är dröffdha hogxsins samanknosilse (contriitio), mz sörghinna . . . obrygdilse SpV 140 ."],"e":[]},{"a":"samankomilse","b":"nn","c":"","d":["sammanträffande; sammandrabbning, sammanstötning. pic. sporde honom til, hwre theris (ɔ en dråpares och hans offers) första samankomellse war STb 2: 245 (1488)."],"e":["-komellse )"]},{"a":"samanliknadher","b":"","c":"","d":[" ? jämförd? comparatiuus . . . samonliknader ok samonliknan GU C 20 s. 129 ."],"e":["samonliknader )"]},{"a":"samanliknan","b":"nn","c":"","d":["jämförelse. " comparatiuus . . . samonliknader ok samonliknan " GU C 20 s. 129 ."],"e":["samon- )"]},{"a":"samanliudh","b":"nn","c":"","d":["harmoni, samklang. " concentus . . . samon liwdh ok hälokth loff iob 38° concentrum celi quis recusare facit " GU c 20 s. 132."],"e":["samon- )"]},{"a":"samanliudhande","b":"","c":"","d":["harmonisk. concinuus (fel för concinnus) . . . liwffuer (överstruket i hs)samon liwdande ok togtoger GU C 20 s. 133 ."],"e":["samon liwdande )"]},{"a":"samanläggia","b":"","c":"","d":[" , jfr läggia saman."],"e":[]},{"a":"samanläggiare","b":"nn","c":"","d":["person som sätter samman ngt. " ceratones (fel för centones) äwäntyra samanläggiare ok diktare " GU C 20 s. 97 ."],"e":[]},{"a":"samanpärsa","b":"vb","c":"v.","d":["sammanpressa. " skionobenen al försmäktat, oc hwart thera ower annat omiskunsamlika sammanpersat " Su 39 ."],"e":["sammanpersa )"]},{"a":"samans","b":"ab","c":"adv.","d":[" = saman. haue wij i dagh samans warit BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . " komme alle endrecteighe til tals sammens med oss " ib 5: 246 ( 1508) . " thz lönte the bada samans " Di 54 . Jfr til samans."],"e":["sammans Di 92 . sammens)"]},{"a":"samans","b":"ab","c":"adv.","d":[" = saman. sa gynge the sammens och wille brotha GPM 2: 20 ( 1508) . - alt samans, alltsamman. Se Sdw 2: 1290. han . . . tilegnade thet alth samans . . . ingeuall torstinssone SJ 2: 26 ( 1477) . ib 123 ( 1488) , 150 (1489). STb 2: 531 ( 1491) . hans wlff . . . affhende sich forrörde stenhus . . . och til egnade tet alth zamantz for:de harthwjck ib 3: 248 ( 1495) . ib 5: 114 ( 1516) ."],"e":["samens . ","sammens . ","zamantz SJ 2: 153 ( 1488) , 150 (1489); STb 3: 248 ( 1495) . zamentz ib 2: 531 (1491). Se Sdw 2: 1290),"]},{"a":"samansankan","b":"nn","c":"","d":["1) samlande, försanlande, hopsamlandle. " oc tydher collecta samman sankan, ällar samman häntinigh " JMÖ 42 ."],"e":["samman- )"]},{"a":"samansankilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? 1) samlande, hopsamlande, förvärfvande. giri til wärlz thinga samansankilse (desiderium acquirendi) Bir 1: 117 . ib 275 . mz dygdhanna afwil oc samansankilsom (aquirendo virtutes) Bo 143 . MP 2: 214 . 2) samfund. ther är hälghra manna samansankilse KL 104 ."],"e":[]},{"a":"samansankilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) samlande, hopsamlande, förvärvande. saa är gudz rike dygdhanna samansanile (collatio), ok diäffwlsins rike är lastanna östir SpV 562 . SvB 517 (b. av 1500-t.). alla dygdha samman sankilse JMPs 397."],"e":["samman- )"]},{"a":"samanskrivare","b":"nn","c":"","d":["sammanskrifvare, upptecknare. reglonna samanscriffuare Bir 4: 50 . ib 115 ."],"e":[]},{"a":"samanskrunkin","b":"","c":"","d":["hopskrumpen hymelin bort drogh sik swa som samanskrwnken näffwir MB 2: 343 ."],"e":[]},{"a":"samanströilse","b":"nn","c":"","d":["sammanströende. benignitas är mz sidhanna hethom söthma, älskandhe hogx samanströilse (conspersio) ällir samanstänikilse SpV 142 . ib 532 ."],"e":[]},{"a":"samanstänkilse","b":"nn","c":"","d":["sammanstänkande. SpV 142 (se ovan s. v. samanströilse)."],"e":[]},{"a":"samansvepa","b":"vb","c":"v.","d":["sammanvika, insvepa. the (bördorna) äru samanswepta ok lagda ofuir min hals MP 1: 146 ."],"e":[]},{"a":"samansvärning","b":"nn","c":"","d":["sammansvärjning. MD (S) 294 ."],"e":[]},{"a":"samansätilse","b":"nn","c":"","d":["hopfogande, förenande. j ringen lägh stenen j gwllit, oppa thz at . . . aff fägrindhinna samansätilse almennelegha prydilsen mattin ökias SpV 115 ."],"e":[]},{"a":"samansätning","b":"nn","c":"","d":["något hopsatt el. påhittat, dikt. comentum swek lygn falsth loff ok samon sätningh GU C 20 s. 127 . Jfr samsätning."],"e":["samon- )"]},{"a":"samantalan","b":"nn","c":"","d":["samtal. . . . ok thär mz . .. ända wara collacionem älla samman talan SPV 465."],"e":["samman- )"]},{"a":"samanthränglika","b":"ab","c":"adv.","d":["hopträngt, trångt. arcius (fel för artius) samon tränlega GU C 20 s. 34 ."],"e":["samon tränlega )"]},{"a":"samanvalkadher","b":"","c":"","d":["sammantofvad, tofvig. " hafwa haar saman walkat " ST 33 ."],"e":[]},{"a":"samanvarilse","b":"nn","c":"","d":["samvaro, sammankomst. huru myklo meer thän ärofulle stadhin, war modhir iherusalem, enkte haffwer j sik thz som skal fordarwas ällir lidha skal nakra omskiptelikhet ällir ostadhelikhet j sinna wngha manna ok jomfru samanwarilse (in commanentia iuvenum suorum) SpV 51 . - samaro, förening. j thänno kötzsins ok andans samanuarilse (conjunctione) ällir atskilnadh, är widhertörfftogth at christi brwdh är fraghin SpV 352 ."],"e":[]},{"a":"samanvarilse","b":"nn","c":"","d":["samvara, sammankomst. i thenne samme wore samman warelse BSH 5: 117 ( 1506) ."],"e":["samman warelse )"]},{"a":"samanvärkilse","b":"nn","c":"","d":["blandning, förening. " i samanuerkilssena haffwer bly i igh mere aff qwechsölffrena, än aff brennestenom, fångitt, och äro ey fulbordelige saman blandatt " PMSkr 615 (avskr.)."],"e":["-uerkilsse )"]},{"a":"samanväva","b":"vb","c":"v.","d":["sammanväfva, väfva. litat lärift mz aldra fäghirste färgho samanwäuit mz ärlikasta thradh Bir 1: 385 ."],"e":[]},{"a":"samapostol","b":"nn","c":"","d":["samapostel, medapostel. coapostulus som (fel för sam-?) apostel GU C 20 s. 30 . SkrtUppb 129 . " ljhesus christus wppinbaradhe sik . . . . sancto iohanni, mädh sinom känneswenom samapostlom " ib 134 ."],"e":["-apostel )"]},{"a":"samarla","b":"ab","c":"adv.","d":["tätt, tätt vid hvarandra. samarla (motsv. Danska text har sammerlighe) mago satte sitia (sedes compresse poterint concordibus esse) GO 870 . " tätt vid hvarandra, i hastigt följd efter hvarandra. samarla (motsv. Danska text har sammerleghe) liggia ätande tidhir (acubitus hore pernice fluunt sib more) " GO 15 ."],"e":[]},{"a":"samarla","b":"ab","c":"adv.","d":[" Se Sdw 2: 1290."],"e":[]},{"a":"samarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tätt, tätt vid hvarandra. suasom otalike swärdz odda varin infäste vidh nakan stolpa oddir vidh od sua samarlica (tam densissime) at näplica vare en nals vddir mällom thera Bir 3: 72 . - tätt vid hvarandra, bredvid hvarandra. thenna rikin som sammerlecha ligghia SD 5: 8 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":["sammerlecha )"]},{"a":"samarva","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samarva","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl. L. samarva. wredhinna sönir mz nthurinne ällir mz syndhinne, giordhe thu tik samarfwa (coheredes) SpV 171 ."],"e":[]},{"a":"samarve","b":"nn","c":"","d":["samarvinge. Svartb 330 ( 1430) . thy affhendom wi os ok allom warom samarfwm the for:de engh met allom henne tillaghum ib 331 ( 1430) . ib 467 ( 1458) . MP 4: 56 . " wj critne män ärom gudz faders arffua . . . ok samarffua wars härra jhesu christi " ib 132 ."],"e":[]},{"a":"samarvinge","b":"","c":"","d":[" , se samärvinge."],"e":[]},{"a":"samarvinge","b":"","c":"","d":[" , se saärvinge."],"e":[]},{"a":"samastaþ","b":"","c":"","d":[" , se staþer."],"e":[]},{"a":"samband","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) samband, förbindelse. " hvarn thera (af dygderna) hauer nokot samband medh andra " KS 18 (46, 20) . " til hielp ok samband manna samvaru " ib 25 (64, 27) . sannr winskapar . . . är samband medh fullom godhwilia ok kärlek ib 37 (98, 40) . 2) förbindelse, förbund, förat þerrä handa samband är bundin ib."],"e":[]},{"a":"samber","b":"","c":"","d":[" , jfr en-, kärlik-, miskun-, mödho-, thokka-, thäkke-, thäkkio-, under-, vadha-, van-, är-, äro-samber samt noghsamt."],"e":[]},{"a":"samber","b":"pn","c":"adv.pron.","d":["1) samman, i förening? dragh hällir sompt (för sampt? drag hällre jämt, var hellre i förbund) mz manan än mz stiärnom (quam pleiadum quere plus phebes fedus habere) GO 791 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 330 f. 2) oupphörligen, ständigt. iempth ok sampth Gers Frest 20 ."],"e":["sampt . ","sampth ) , "]},{"a":"samber","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. 2) oupphörligen, ständigt. getha släkth skal wara wpfostradh aff enom hop som jampth oc samth haffwa waridh wpfödh samman PMSkr 216 . - Jfr iämsamber samt iämsamt (äv. Sdw 1: 632)."],"e":[]},{"a":"sambinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) sammanbinda, förena. " som viþ bansat bloþ är sambunden " Bu 520 . " äre the oc thera himbla swa sambundne widh solina " MB 1: 62 . är . . . thera fötzlo krapter sambunden mz them ib 85 . 2) knyta, sluta (vänskap el. förbund) at wi sambindom ärlighan wenskap MB 2: 252 . " j haffwen offwirtrudhit thän sambundhna fridh ib 62. - sambinda sik, förena sig, sammangadda sig. som sik hafdho sambundith mz honum a mot moysi " MB 1: 405 ."],"e":[]},{"a":"sambindilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. förening, förbindelse. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 41. thy kan engen athskilnadher mällan oss wara wthan äwärdhelighin sambindelse (copula) Mecht 90 . " alla gaffwor j thännom siw gaffwom (äro) swa samanhänghiande mz eno andeliko sambindise (connexione) " SpV 545 . - det som sammanbinder el. förenar, föreningslänk. thy är han (ɔ den helige ande) allars guddomsens een sambindilse eller samföghän SvKyrkobr (Lucid B) 125 ."],"e":[]},{"a":"sambindilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-else . ","-elsse )","sambindilsa bref"]},{"a":"sambindning","b":"nn","c":"","d":["förening, förbindelse, förbund. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 147, 197. märkia . . . kärlexsens sambindhnig i gudhi JMÖ 12 . sammangaddning, konspiration, intrig. alla systra oc brödher wakten sik fran allom ordhom oc gärningom som til sambindning draghir oc the som widher naghra sambindning strengeligha sta waren alstinx vtelykte aff allo wali j thät sinnit Abbedval i Vkl 102."],"e":["-bindhnig )"]},{"a":"sambindning","b":"nn","c":"","d":["förening, förbindelse, förbund. " säthia venskap oc sambindningh j maghskap mz them mz hio[a]lagxskap " MB 2: 62 . " i olofflighe sammbindnig i theras hionelaghom " Lg 3: 270 . slogh jouse . . . sambindningh mz them oc fridh MB 2: 65 . göra sambindningh äller wenskap mz tässo landzens folke ib 72. - sammangaddning. om hon haffwer giort conspiracionem, thz är sambinding mothe prelaten LfK 158 . " ath ey skuli wardha sambindninga hopaskap, twädrekt äller osämia " Bir 5: 135 ."],"e":["sammbindhnig . ","sambinding . -ar), "]},{"a":"sambiskoper","b":"nn","c":"","d":["sambiskop, den som jämte någon är biskop. ofrandis . . . sinom sambiscopum allan kyrkionna räth oc lagh Gr (Cod. D) 417."],"e":[]},{"a":"sambla","b":"vb","c":"v.","d":["samla. hon samelde folk RK 2: 31 . Di 10, 22 . " thz härskapet som samlat war " Lg 671 . " samlade til hopa allan iaraels almogha " MB 2: 19 . "],"e":["samla . ","-adhe . ","samelde RK 2: 31 . ","-adher ) , ","sambla sik , samla sig, samlas. sambladis sik tilhopa konunghana MB 2: 24 . ib 27 . refl. ","samblas , samla sig, samlas. samlens . . . bitida morghon MB 2: 18 . " all the släkthen samblades til syna förfädher mz dödhen " ib 73 . - Jfr for-, saman-sambla."]},{"a":"sambla","b":"vb","c":"v.","d":["samla. " then tiidh the samplade almogan i fälinzbro " ATb 1: 322 ( 1470) . "],"e":["sampla )","sambla sik , samla sig, samlas. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 147, 197. MB 2: 31, 47 . Lg 3: 171 . - refl. samblas, samla sig, samlas. Jfr A. Bengtson a. a. MB 2: 122 . - Jfr forsambla."]},{"a":"sambland","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) blandning, sammanblandande, förening. " thola thässe fyra (jord, vatten, luft, eld) sambland " MB 1: 38 . ib 73, 120, 131 .","2) förening, förbindelse. " til tekn sambland(s) ok samfun(ds) cristna manna mz ihesu christo " Bil 379 . at thu ey huxa brudhgommans ok siälinna sambland vara licamlikit Bo 114 . faghirt sambland (permixtio) är iomfrudomsins oc ödhmiuktenna ib 41 . 3) beblandelse, samlag. mz samblande mantz oc kono MB 1: 110 . fylgia ofmykit kötlikan lusta i sambland quinna KS 59 (147, 65) . af . . . kötzsins samblande (commixtione sexus) Bir 1: 77 . " min mandombir sadhis ey aff samblande (commixtione) " ib 173 . MB 1: 111 . KL 281 . Bir 2: 275, 3: 73, 302, 4: 72 . " af thera samblane (semine) saman sattis mit köt " ib 1: 23 . ib 78, 81, 87, 133, 2: 239 . Jfr hionalags sambland."],"e":[]},{"a":"sambland","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) förening, förbindelse. ve ve thöm samblandomön (Bir: thy samblandino) som samankomo i minna modhor quidh af hulkom iak fik licama Nio kap ur Bir 21 . " wakten idher sagdhe apostolin, at j ekke haffwin samblandh mz them gärningom, som ofructsama ok mörka äru (nolite . . . communicare operibus infructuosis) " SpV 460 . Jfr hionalags sambland."],"e":[]},{"a":"samblanda","b":"vb","c":"v.","d":["sammanblanda, blanda. här j verldena äru samblandadhe badhe the ondhe ok godhe SVKyrkobr (Lucid B) 230. - sammanblanda, förena. wälsignadh see tith dyrasta blodh, som samblndat war mädh guddomsens ordh SvB 332 (omkr. 1520). "],"e":["*samblanda sik , beblanda sig, ha könsumgånge. lom hustru ellir bonde haffwir sik samblandadh for adhra sak scul än affla barn SvKyrkobr 359 ."]},{"a":"samblanda","b":"vb","c":"v.","d":["sammanblanda, blanda. " ma änkte wara ewinnelikt som thässe fyra (näml. elementen) äre samblandath mz " MB 1: 43 . i samblandadhum ämpnum ib 58 ."],"e":[]},{"a":"samblandilse","b":"nn","c":"","d":[" ? = sambland 3. vm tholka matto var mins modhirs ok fadhirs samblandilse Bir 3: 128 . " j sins hionalagx samblandilsen (för -ilses?) thinom (temporibus commixtionis) " MB 2: 321 ."],"e":[]},{"a":"sambletz super","b":"nn","c":"","d":["kamlottskappa med pelsverk. han (storfursten) . . . begoffuade them met flogeldz supar, sambledz supar och silkes supar FM 452 ( 1510) ."],"e":["sambledz- )"]},{"a":"sambling","b":"nn","c":"","d":["1) samlande af krigsfolk, utrustning. the ther ey i radh oc dadh ware om swadana samplinger BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.) . 2) samlad skara , följe. thet i än nw koma med nogra gode men oc möglig samling BSH 4: 7 (11471, samt. afskr.). 3) sammansvärjning? om then samblingh och förrädilse mik skedde BSH 5: 346 ( 1509) . - Jfr forsambling."],"e":["samling . ","sampling . ","-er BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.)), "]},{"a":"sambordha","b":"vb","c":"v.","d":["samtycka till, gå med å, gilla. jak wndra hwi thu swa mykit späkir wtgangin, jngangin ok inlykit tha sambordar (approbaveris) thu ällir loffwar, at j thera märkils synis thu göra enghin athskilnadh SpV 75 ."],"e":[]},{"a":"samborghare","b":"nn","c":"","d":["medborgare, den som jämte någon är borgare. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 160. at ängillin kalla . . . människiona änglanna samborgara (civem anglorum) SpV 32 . alla ängla chora thina (ɔ: jungfru Marias) sambrödher oc samborgara (consortes et concives tui) JMÖ 125 ."],"e":["-borgare )"]},{"a":"samborghare","b":"nn","c":"","d":["medborgare. " sumlike the som byggia j vpsalum, sithia j friheth ok frälse allom androm sinom samborgarum (coniciuum) till tunga " SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). vndirwiste hon sinom samborggarom (civibus) all the ordhen MB 2: 116 . thäs hälgasta stadzsens inbyggiara oc samborgara (municipes) Su 136 ."],"e":[]},{"a":"samborin","b":"","c":"","d":["samboren, af samme fader och samma moder född. kastadhe han (Josef) siin öghon oppa sin samborna brodhir (helbroder) ST 408 . " effter thera syster samborna aff fadher ok modher " SJ 113 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"samborin","b":"","c":"","d":["samboren, född av samma fader och samma moder. Se Sdw 2: 1290. hans hustru modher var he eric thurasons sambyren systher Arfstv 33 ( 1461) . . . . opleetho . . . andhres ingewalzone och sibbrandh jngewalsonj sambornom brödrom . . . ena marklandh iord Wm Fornm Årsskr 3: 90 (1482). . . . myn kera elskeliga broder, samboren aff ffadher och modher STb 3: 176 ( 1494) . MP 4: 71 ."],"e":["sambyren Arfstv 33 ( 1461)"]},{"a":"sambrodhir","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 147, 197. ","1) sambroder, helbroder. " hans gregerson . . . och hans sambroder mortin gregerson STb 4: 196 (1511). " ib 231 (151) . 3) medbroder. Prosadikter (Barl) 52 . " rogatus sepe a condiscipulis jak offta bidhin aff mynom sambrödhrom " SvKyrkobr (Lucid B) 121 . J Buddes b 7 . SvB 409 (b. av 1500-t.). lo hedherlik iomffru . . . om huilka iomffru gudh gör människionar änglannas sälskap ällar sambrödher (per quam deus homines fecit angelorum socios) JMÖ 57 . ib 125 . " hwi wndrar thu, at jak segher them wara sambrödher mädh hälgom mannom JMPs 503. ib. ""],"e":[]},{"a":"sambroþir","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sambroder, helbroder. " han (Josef) räddes, at the haffdho forkomith beniamin sambrodher hans " MB 1: 240 . ib 243, 244, 246, 247, 248 . ST 405, 410 . lubbert cortenhorst oc willam cortenhorst sambrödher äkta oc rätta SJ 14 ( 1424) . " peder pedersson och mickel perrsin sambrödere " ib 321 ( 1465) .","2) tillhörande samma stam el. folk, stamfrände. giordhe her om radh mz sinom sambrödhrom androm jwdhom Lg 3: 436 . MB 2: 60 .","3) medbroder. " hans trolika sambrödher oc kompana " Su 360 ."],"e":[]},{"a":"sambrödhra","b":"av","c":"adj.","d":["som är (någons) helbroder, som har fader och moder gemensamma (med någon). andra brödher som ey waaro sambrödhra mz them MB 1: 252 ."],"e":[]},{"a":"sambyggia","b":"vb","c":"v.","d":["bo samman. sambygde . . . mz sancto francisco . . . i enom stadh (Francisco . . . concivis) KL 321 ."],"e":[]},{"a":"sambyggilse","b":"nn","c":"","d":["sammanboende, sammanlefnad. " hon räddis idhkelika sinna nästo sambyggilse (cohabitationem) " Bir 4: (Dikt) 251 . j thera (Adams och Evas) ambyggilsom (cohabitiatione) ib 2: 301 ."],"e":[]},{"a":"sambyrdhis","b":"av","c":"adj.","d":["ömsesidig. sambyrdhis (mutua) vidhirtalan Bir 2: 144 ."],"e":[]},{"a":"sambytilse","b":"nn","c":"","d":["och f. gemenskap. kärlekin . . . huilkin och skal allan siälinna fatigdom . . . opfylla mädh lutthakilson, och sambytsom (communtione ) aff allo godho Mecht 271 . o kärleksens sambytilse o gudeligi hälogth . . . brödherskap, j hwilko alla godha tingha sambytilse är JMPs 488."],"e":[]},{"a":"samdel","b":"nn","c":"","d":["det som man har gemensamt med någon annan? ath the raar skulde aldrig tvringeboa tilhöra vtan quodiala oc kiälä samdel (?) FMU 4: 219 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"samdrykker","b":"","c":"","d":[" , m dryckeslag. SO 29, 64 ."],"e":[]},{"a":"samdrykkia","b":"nn","c":"","d":["dryckeslag. " ath the samdrykkian, ok wärlz högtidh är lofflikin aff gudi " MP 5: 96 ."],"e":[]},{"a":"samdrykkia","b":"nn","c":"","d":[" = samdrykker. KS 44 (113, 48), 62 (154, 68) . MP 1: 190 . SO 30, 63, 64 ."],"e":["-drikkia: -drikkio KS 44 (113, 48)), "]},{"a":"samdräkt","b":"nn","c":"","d":["1) samdrägt, enighet. BtRK 59 ( 1397) . Bir 4: 48, 5: 129 . 2) öfverenskommelse. iak hawer meth them for:da biscope ok capitulo thässa dagh[t]ingan, sämmyo ok winlica samdräkt . . . gyort SD NS 1: 675 ( 1407) .","3) samtycke. " at hans nesthe fränder matte thet j gen lösa met skälighom peninga äpter theras wilia oc samdrekt som sta före förnempda closter " FH 6: 49 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"samdräktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["endrägtigt, enigt. " liffwin . . . alla enhuglika oc samdräktelika " Bir 5: 4 . - samdrägtigt, enhälligt. hwilke som samdräkteleka mato all the husen wara swa godh som atta marker päninga SD NS 2: 33 ( 1408) . " haffue wij kompanis bröder samdrechtelica mz eth sinne alle oss tilplictet . . . arliga . . . vtgiffue x artiger peninga til vra messa vppähelle " SO 33 . ib 101 . BS 34 . BSH 5: 99 ( 1506) , 117 (1506). FM 125 ( 1505) , 240 (1505). - samfäldt, gemensamt. samdrekthelige scriffue . . . om fornempde saker FM 388 (1508, samt. afskr.) ."],"e":["-leka SD NS 2: 33 ( 1408)","samdrectheliga BS 34 . samdrecktelygha SO 101 . ","samdrekthelige FM 388 (1508, samt. afskr.) . ","samdrecktelige ib 125 ( 1501) . ","samdrectelige ib 240 ( 1505) ; BSH 5: 99 ( 1506) , 117 (1506)), "]},{"a":"samdräktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lendräktigt, enigt. - samfällt, gemensamt. huilken gardh the bade samdrechteliga giffuit hado til grabrödra closter STb 3: 218 ( 1495) . . .. alla samdrechteliga medh en mwn gaffuo for:ne hustrv margit . . . quit ok fry fore arffuit ib 438 ( 1499) . ib 4: 184 ( 1508) ."],"e":["-drechteliga . ","-drektelig STb 5: 64 (1515)),"]},{"a":"samdräkteliker","b":"av","c":"adj.","d":["endrägtigt, enig. " ecke anneth i hughen hafwandes . . . vthan thet frideliget och samdrächtelegith war " BtRK 379 ( 1501) ."],"e":["samdrächtelegith BtRK 379 ( 1501) ),"]},{"a":"samdräktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) endrägtig, enig. " badh tha greca oc macedona wara . . . samdräkteghe " Al 10393 . - enig, ense, öfverens. the i dalana och her nidre och öffuer alt landet och bergen äre samdräktige thil ath then gerningh (d. v. s. ense med afseende på den gärning som) är skeed pa jönss falster BSH 4: 317 ( 1502) . " wordho the alle samdräktoghe at fadhren skulle sändha sina dotter til en stadh ower ryneth liggiandis " Lg 3: 436 . 2) samstämmande. samdräktogt liwdh Lg 811 . hwilkra systra sanger skal . . . wara . . . samdräktogher (uniformis) Bir 4: 54 ."],"e":["-egh . ","-ig )"]},{"a":"samdräktoghet","b":"nn","c":"","d":["samdräkt, enighet. saa föresätz samdräktoghetin athirhalleno (itaque concordia profertur abstinentie) SpV 457 ."],"e":[]},{"a":"samdräktoght","b":"nn","c":"","d":["samdrägt, enighet. BtRK 59 ( 1397) ."],"e":["samdrächtigheet )"]},{"a":"samdyghnis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samet","b":"nn","c":"","d":["sammet."],"e":["*samets mässo haki","sammetz mezehaker ),"]},{"a":"samet","b":"nn","c":"","d":[" = examit. samet ok baldakin Bil 711 . kläder . . . aff rikt zamit Iv (Cod. B) s. 216."],"e":["zamet Iv (Co. C) s. 216. zamitzt ib (Cod. B)), "]},{"a":"samfalla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*samfalla sik , vara i samklang, harmoniera. lsåsom strengierne i ene harpo hwar haffwr sitt liudh och sångh, och figh (för sigh) samfalla lydandes wäll PMSkr 702 (avskr.)."]},{"a":"samfang","b":"nn","c":"","d":["ett slags pälsskinn (ekorrskinn?). Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"e":["-fångh )"]},{"a":"samfaster","b":"av","c":"adj.","d":["sammanhängande; pl. omedelbrt på hvarandra följnde. om samfasta thrätio dagh Gr 316 . " om iiij dagha samfasta " LB 3: 85 . " i thre samfasta daga " ib 72 . Jfr samfäster."],"e":[]},{"a":"samflytia","b":"vb","c":"v.","d":["samlas, församla sig. aller almogen samflytte . . . til thennä tilsyyn J Buddes b 83 ."],"e":["-flytte ) , "]},{"a":"samfund","b":"nn","c":"","d":[" , m. L.","1) folksamling, sammankomst. " kommen thy alle wnghe oc gamble til thänna samwämdh, hwilken rätthelighare ma kallas gudelighen samqvämd älla samffwndh än bröderskap JMPs 492 (möjl. att föra till 2: förbindelse, gemenskap). 3) samfund. ath han matte til enas . . . hälga manna samfwndh " SvB 461 (1400-t.). . . . the kirkio . . . som är critna manna samfwnd här j jordherike Mecht 220 . SvKyrkobr 3 . jak [thror] a thän hälga andha j the hälga lkirkio, hälga manna samffwnd ib 304 . MP 5: 64 . JMÖ 25 ."],"e":["samfunder"]},{"a":"samfunder","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) folksamling, sammankomst. SR 57 . 2) förbindelse, gemenskap. til tekn sambland(s) ok samfun(ds) cristna manna mz ihesu christo Bil 379 . 3) samfund. mz sampnadha höghtiidh oc samskot teknadhis alla hälgha manna samfunder i himerike MB 1: 500 . koma til hälghra manna samfwnd i himerike ib. hans liiff skal forfaras oc skilias widh hälgha manna samfund (peribit amina illa de Israel) ib 308 . wte lukt . . . fra cristna manna samfwn ib 399 . " bortkastas aff manna samfund " ib 396 . " wardh maria wtkastadh aff manna samfund (exclusa maria extra castra castra) om siw dagha ib. aldre thykker mik ärlikt wara i thera samfwndh (catu; Cod. A sampnadh 261) " ib (Cod. B) 552 . På samtliga dessa ställen skulle ordet dock kunna anses betyda: gemenskap, samvara, umgänge, och föras till 2."],"e":[]},{"a":"samfylghiande","b":"","c":"","d":["följande, i överensstämmelse med. än thätta lwpit naturinne samfölgiande (naturæ consentaneus), är jämpka fructena mz sinne rooth SpV 142 ."],"e":["-fölgiande )"]},{"a":"samfylghiare","b":"nn","c":"","d":["följeslage. hwem hon sculde faa til samfölgiäre . . . j swa longo pylagrims färdh Lg 3: 527 ."],"e":["-fölgiäre )"]},{"a":"samfäktning","b":"nn","c":"","d":["fäktning, träffning. stridzmän, hwilke j litle samfecthningh til wändho ryggen MB 2: 17 ."],"e":[]},{"a":"samfäld","b":"nn","c":"","d":["omedelbart grannskap, gränsläge. jak . . . hafuer giort eet laglikit jordha skipte fore samfäld oc wälläghe skul SD NS 2: 74 ( 1408) . ib 75 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"samfäld","b":"","c":"","d":[" överenskommelse. skal . . . oleff . .. köpe fför en mögelicä peninge effter begis theis wilkor oc samffell STb 5: 63 ( 1515) . at niclis . . . oc hans . . . hustrv samfellelige . . . giorde thette . . . fförord . . . med begis there samffell oc godwilie ib 200 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"samfälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) samtycka till. GPM 2: 18 ( 1506) .","2) trans. förena? är nokot onth jnne j öghano thet wthdriffwer han (ɔ onix), oc alla väskor j öghno samfäller PMSkr 484 . "],"e":["ipf . ","-felthe MP 5: 211 . ","samfälla sik , 1) förena sig, slå sig tillsamman, komma överens, ena sig. the samfelthe sik swa, ath hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlica bidhia wan herre MP 5: 211 . . . . oc samfelle sig menlige alle ther om at swadane skyrd skulle först begynnas ved sudercöping HSH 14: 76 (1525? Brask). 2) överensstämma. mädh thessom ordmyn samfällir sik ok sanctus paulus swa sigiande MP 5: 215 . refl."]},{"a":"samfälla","b":"vb","c":"v.","d":["samtycka till. loth jach dem . . . forstonde the danskes begär om the article tre . . . och begärede . . . swar aff them, om the wele nogen af them samfelle och wndergaa BSH 5: 89 ( 1506) . "],"e":["-te . ","-ter . ","samfälda BSH 5: 304 ( 1508) . ","samfelt SO 143, 195 . ","samfell BSH 3: 78 ( 1454) . ","samfällä HSH 19: 27 ( 1504) . samfälthe ib), ","samfälla sik , förena sig, slå sig tillsamman, komma öfverens. xij gode menn y huartt herade skulu them samfella omthenna forma skatt, så att tuå rike menn och 2 fattige menn äro tilsammen om thett nött SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). BtRK 282 (1473, orig.) . " wi samfällom os ey mz them " MB 2: 383 . " the samfelte oc beswero sigh oppa konongens aarghasta oc dödh " Lg 3: 347 . samfälte the sigh at the wille tree freedagha gaa hwar til sinna soknakyrkio ib 375 . " samfellen idher alth halla the förrädhare jnne " HSH 7: 18 ( 1470) . FM 125 ( 1501) . BSH 5: 182 (15079. atj endrectelige samfelle eder om nogon werdug fader vpsala domkirke och eder tiil erchebiscop HSH 24: 111 ( 1518) . - part. pret. 1) samfäld, gemensam. förtinga samfält arbete TS 29 . 2) pl. samfälde, omedelbart på hvarandra följande, å rad följande. j the samfelta vykur SO 191 . " sex samfelt ar " ib 143 . thw aar samfelt ib 195 . " eskie embetet j three samfelte swnadaga " ib 80 . " i the neste tretya samfell aar " BSH 3: 78 ( 1454) . ib 5: 304 ( 1508) . LB 3: 74 . BtRK 253 (1469, orig.) . FH 5: 28 ( 1465) . HSH 19: 27 ( 1504) . FM 281 ( 1506) . - n. adv. samfäldt, gemensamt. nothe dräcth skulu the niwtha och bruka samfelt FH 1: 33 (1455, gammal afskr.) . " rigxens radz breff med ider herredömes scriffuelse samfelth giffuit i sthokholm " ib 7: 87 ( 1511) . - Jfr samsälla."]},{"a":"samfällas","b":"","c":"","d":[" , passa samman, passa till ngt, sluta (tätt) till. aff kloteno sithie en swa stor naghle som samfälles när han stäthz j thet holith PMSkr 541 . - part. pret. 1) samfälld, gemensam. at wy . . . mz samfeltom god wilia saaldom . . . en torpstadh NMU 1: 134 ( 1470) . ","3) sammanlagd, utgörande en enhet el. summa. . . . sitiandes her j stadzins jern . . . j en samffelt monadh STb 4: 259 ( 1512) . taker nokor mästar man til segh skepsens byghningh alla, före samfälta pänynga oc wissa swmmo görandis PMSkr 7 . - n. adv. 1) samfällt, gemensamt. BSH 5: 13 (1504, H. Gadh), 53 (1505, d:o), 73 (omkr. 1506, d:o). 2) oavbrutet, ständigt. ther gudztienist maa och skal samffelth aar och dagh wppeholles STb 5: 303 (1513, Bil). ib 304 (d:o)."],"e":[]},{"a":"samfälle","b":"nn","c":"","d":["öfverenskommelse. SJ 251 ( 1456) , 264 (1458). allaledis som thera samfälle war gort ib 272 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"samfällelika","b":"ab","c":"adv.","d":["samfäldt, gemensamt. eth . . . herremöthe . . . ther wii . . . alle endrechtelige och samfellelige wele offuerwägä och till endhä wtoffuer eens wordhä BSH 5: 523 ( 1513) . ib 648 ( 1520) . FM 125 ( 1501) , 339 (1507)."],"e":["-fellelega BSH 5: 648 ( 1520)","-feldelige FM 339 ( 1507) ), "]},{"a":"samfällelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) samfällt, gemensamt. Se Sdw 2: 1290. . . . fför hulke peninge the samfellighe goffue philphus nielsson . . . aldelis ffrit STb 4: 284 (1512). ib 5: 200 ( 1518) . - samfällt, enhälligt. medan at alle the falsche article oc lääror som han varit i mongom helgom conciliis samfellegen och endrekteligen . . . dömbde för ketterij oc ochristelig lärdom HSH 13: 53 (1524? Brask. 2) i sin helhet, totalt. hulka (ɔ lxij march oritig) iak kennis mik redelica opburit haffua samfelliliga thill goda nöija Brasks Kopieb 13 ( 1512) . ib 17 ( 1513) . huilka peninga swmma iak kennes mich samfellelige oc redelika wpburit haffua ib 22 ( 1520) . Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 44."],"e":["-felleliga Arnell Brask BiIII 44; Brasks Kopieb 13 ( 1512) . ","-fellelige ib 22 ( 1520) ; STb 5: 200 (1518). -fellig(h)e ib 4: 284 ( 1512) ; Brasks Kopieb 17 ( 1513) . ","-fellegen HSH 13: 53 (1524? Brask)),"]},{"a":"samfälleliker","b":"av","c":"adj.","d":["samfälld, gemensam. " hoo haffwer hört . . . saa manga konwnga oc härtoga och greffwa oc höffdinga endräkteliga tilhopa komma j en samfälleligen wilia som wij nw forsammade ärom " Troj 81 ."],"e":["-fälleligen )"]},{"a":"samfällogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) överens. " wordo the alla samfälloge ther om at palamides skulle blyffwa thera öffwersta höffwisman " Troj 192 . 2) sammanlagd. om iak eller mina arffua wilia them igen köpa innan nesta iiij aar för förscrefna mynt oc samfellige summo . . . skulom wj tess makt haffua Brasks Kopieb 28 ( 1510) ."],"e":["-fellige Brasks Kopieb 28 ( 1510) ),"]},{"a":"samfäster","b":"av","c":"adj.","d":["sammanhängande; pl. omedelbart på hvarandra följande. " waro thässa thre höghtiidher samfästa hwar äpter andra " MB 1: 500 . Jfr samfaster."],"e":[]},{"a":"samföghe","b":"nn","c":"","d":["förening. " thera andelika samfögha (för samföghilsa?) tekn " MB 1: 506 ."],"e":[]},{"a":"samföghia","b":"vb","c":"v.","d":["förena. " samföghia . . . badhin rikin wndher sith wald " Lg 3: 47 . samffögdes guddomen allaledes mandomenom Su 195 . samfögh thik (slut dig in) j thässa brudhenna älskogha ib 388 ."],"e":["-dhe )"]},{"a":"samföghia","b":"vb","c":"v.","d":["förena. " vj mz thöm alle samfögoms varo hoffde iesu christo " SvKyrkobr (Lucid B) 218 . " swa sculden ok j gudz brudhar samfögiä idra röst j choren " J Buddes b 170 . hon skal . . . sigh samföghia (se conformare) hofdheno dhristo SkrtUppb 4 ."],"e":["-fögiä . "]},{"a":"samföghian","b":"nn","c":"","d":["förening, föreningslänk. " thy är han (ɔ: den helige ande) allars guddomsens een sambindile eller samföghän " SvKyrkobr (Lucid B) 124 ."],"e":["-föghän )"]},{"a":"samföghilsa","b":"nn","c":"","d":["förening. " huru hänne thäkkis thin samföghilsa (föreningen med dig) " Bir 3: 69 ."],"e":[]},{"a":"samföghilse","b":"nn","c":"","d":["och f. förening. þe hälgha kirkia är kristna manna sam föghil se Bir 4: (Avt) 178 . " moth them hälgha anda hulkin som är rätuisa manna samfögilse (communio et communicatio) ib 1: 38. thäs hälghe anda väluiloghet hulkin som är samföghilsinna (conjunctionis) band " ib 2: 115 . " hwi komom vi tha ey til inbyrdhis samöghilsä " ib 3: 69 . j gudhomsins ok mmandomsins samfögilse (conjunctionem) ib 1: 356 . thenna samföghilsen (conjunctio) giordes j första pelagij paua daghum Bil 287 . Bir 1: 379, 2: 5, 76, 122, 3: 369 . - om äktenskaplig el. sexuel förening. the samföghilsin röktadhe han meer for sina skuld än for rikesins skuld Bir 2: 23 . hesters samfögilse (biläger) oc bryllop MB 2: 183 . the (Adam och Eva) fingo . . . jnbyrdhis samföghilsa sighirlikhet (securitatem conjunctionis mutuæ) for ökilse thera afkömd Bir 3: 421 . " hiollo sik af samfögilsom " ib 1: 78 . mz licammana samföghilse ib 2: 143 . ib 4: 102 . älska hällir siälinnaghile än likamans KL 297 . Jfr hionalags samföghilse."],"e":[]},{"a":"samföghilse","b":"nn","c":"","d":["och f. förening. är mik j the aldra wärdhoghasta äronna samföghilse (unione) Mecht 82 . " j the samma hälgha samföghilsomen ällir foreningenne siäenna oc guddomen " ib 111 . ib. . . . aff guddomsens oc mandomsen walloghe samfögilse j christo JMPs 538. - om äktenskaplig el. sexuell förening. tilfögh thic mik mz likamlighom samföghilsom, äpter hionalagx rät Prosadikter (Barl) 77 . " brudha sengxsens samfögilse J Buddes b 74. - Jfgr hionalags samföghilse. ""],"e":[]},{"a":"samföghning","b":"nn","c":"","d":["förening. " copula . . . blandh ok sam fögningh " GU C 20 s. 148 . " jak offra thik alt mit ärfwodhe . . . j samföghning mädh thinom gärningom ok ärfuodhe " SvB 198 (mot sl. av 1400-t.). Jfr äktskaps samföghning."],"e":[]},{"a":"samganga","b":"vb","c":"v.","d":["sammandrabba. " bätre är späkia fiendan mädh hwnger än mädh samgangande stridh PMskr 160. ""],"e":[]},{"a":"samganger","b":"nn","c":"","d":["sammandrabbning. " j samgangenom j stridenne tänkia tolke ey staa manlika pa markenne " PMSkr 129 . ib 155 . " slaged war sworth oc hard samgang " Troj 65 ."],"e":[]},{"a":"samganger","b":"nn","c":"","d":["sammandrabbning. Gr 268 ."],"e":[]},{"a":"samgladher","b":"av","c":"adj.","d":["som gläder sig gemensamt med någon annan. rosen owerföres aff ierico oc til iherusalem samgladha görandis gudh oc ängla mz sinne fäghrindh (deum et angelos sua pulchritudine colletifians) JMÖ 128 . ib 131 ."],"e":[]},{"a":"samglädhi","b":"nn","c":"","d":["glädje hvarigenom man deltager i en annans glädje. skalt thu halda . . . hans gagn tidh gagn, mz samglädhi LfK 49 ."],"e":[]},{"a":"samglädhias","b":"vb","c":"v.","d":["glädjas tillsammans, glädjas gemensamt (med). samglädhiandes mz os LfK 72 . " samglädhins mz mik " Su 273 . alle hymerikis rikes jnbyggiara samglädhias oc wäl wana huariom enom andelekom gudz wen ib 176 . skulde j thinne närwarilse hiärtat samglädhias ib 285 . " samglädhias mz honom i hans wälfärdher " LfK 99 . kärlekin . . . samglädz i sannind (conquadet veritati) MP 2: 128 ."],"e":[]},{"a":"samglädhias","b":"vb","c":"v.","d":["glädjas tillsammans, glädjas gemensamt (med). SvKyrkobr (Lucid B) 202 ."],"e":[]},{"a":"samgrand","b":"nn","c":"","d":[" ? (nära) grannskap. swa som tornennas nalkilse ällar samgrandh (vicinitas) minskar ekke blomstrandes rosennas wällukt JMÖ 109 ."],"e":[]},{"a":"samhald","b":"nn","c":"","d":["1) sammanhållning, endräkt. swa ath kyrkionna kennefädir . . . kunno them ther ey aff wändha ffore thera samhaldh ok ondha sywänio MP 5: l84."],"e":[]},{"a":"samhald","b":"nn","c":"","d":["1) sammanhållning, endrägt. thz tekner . . . samholt mz mannom LB 3: 187 . 2) samman, aldning, sammansvärjning. thetta giordhis vtan konungsens vilia . . . aff almoghans samladh oc eghnom vilia (populari . . . conspiratione) Ansg 201 . " hans son var i samhald medh androm flerom " ib 203 . - Jfr samhäld."],"e":["samholth )"]},{"a":"samhaldare","b":"nn","c":"","d":["medhållare, bundsförvant. " tildraghande sik kompana oc samhaldara ondo " Su 229 . " skreff lönliga breff til alla syna samhaallara (sociis) " MB 2: 248 ."],"e":["-haallare )"]},{"a":"samhiärtadher","b":"","c":"","d":["concors . . . sam hiertadher ok endräktogher GU C 20 s. 134 ."],"e":["-hiertadher )"]},{"a":"samhldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" JP 127 . " fan them alle gantzke welwilioge, endrechtelige och samholduge " BSH 5: 523 ( 1513) . FM 309 ( 1507) . " at alle limine warin mz sino hoffde samhalloghe " Bir 5: 35 . " hulkin vi mz samhalloghe gudhelikhet oc enom vilia . . . hafwom valt os til fadhor " Gr 311 . Jfr samhäldogher. "],"e":["-holduger . ","-hallogher . "]},{"a":"samhäld","b":"nn","c":"","d":["1) sammanhållning, förbund. " wm theras wärn oc samheld skulle theras regiment thäs stadughare bliffua " Su 229 . 2) förbindelse, samhälle, samfund. han . . . hindra ok dröver manna samhäld forn ok gamul (amicitias jam factas et sodalitates turbare et prevertere) KS 62 (155, 68) . - Jfr samhald."],"e":["samheld Su 229 )"]},{"a":"samhälde","b":"nn","c":"","d":["1) sammanhållning, endrägt, enhet. " min kirkia . . . j hulke cristne män skulin saman sankas ok dwälias mz tronna samhälde (unitatem) " Bir 1: 258 . the . . . fly samhälde (unitatem) ok kärlekx kompanskap ib 260 . " at gudhelikt samhälle (unitas) oc sämia skulle fästas mällan manna " ib 2: 275 . " mer älska gudh hwgxens samhälde (unitatem) än stadhzens " Ber 117 . Bir 1: 277, 355, 386 . Ber 57, 118, 214 . " manna winskaper ok samhälde " KS 62 (154, 68) . at göma thes helgha anda samhellis enan (unitatem Spiritus) i fridhz oc sämio bande MP 2: 110 . 2) gemenskap, förbindelse. må han änkte af thesso få, vtan i samhälde flere manna KS 41 (105, 44) . - förening. samanföghias the vtan gudz fadhirs bandh ok hans samhälle (motsv. ställe Bir 1: 80 enan) MP 1: 58 . - förbindelse, sammangaddning. forlat lönlika winkla ohöwelika edha och samhelle (conventiculum conspirationis et detractionis) Ber 59 . 3) samhälle, samfund. retvisan är thön dygdh ther gömer ok saman haldr manna samhelde KS 19 (48, 21) . ib 31 (79, 33) . han fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manna, ok al samhälde ok samquämd (nullas sodallitates nec etiam aliquas congregationes permittere) ib 62 (154, 68) . - Jfr almanna samhälde."],"e":["samhälle MP 1: 58 ; Bir 1: 277, 2: 275 ; Ber 57 ; ","-is Bir 1: 335 . ","samhelle Ber 59 ; ","-is MP 2: 110 ), "]},{"a":"samhäldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["endräktig. " wars härra jhesu chriti nahd ok gudz faders kärleker ok täns hälga andha samhällelikin vmgango wari mädh oss allom " MP 4: 69 ."],"e":["-hällelikin )"]},{"a":"samhäldogher","b":"av","c":"adj.","d":["samhällig, endrägtig. " the ware och altiid om ett sinne samhellige " RK 1: (Yngsta inledn, till Gamla Kr.) s. 197. - som lefver i endrägt och sämja med andra menniskor? en witer man ok samhäldogh RK 1: 1273 . - Jfr samhaldogher."],"e":["-hellig )"]},{"a":"samhäldogher","b":"av","c":"adj.","d":["endräkigt. the waro samhälloge j syndomen SkrtUppb 321 ."],"e":["-hälloger )"]},{"a":"samhöveliker","b":"av","c":"adj.","d":["överensstämmande, passande. " hwat ey framgik j skapnadenom all synlikom creatur for människionna skuld, ok skpaskolande foregik, at hon skulde mz samhöflige skikkan naturinne ällir wärdoghetinne (per congruentem suæ ut naturæ ut dignitats ordinem) människionne tiäna " SpV 188 ."],"e":["-höflige SpV 188 ) , "]},{"a":"sami","b":"pn","c":"pron.","d":["adj. [Isl. sami] L. i best. form (motsv. obest. form samber, se d. o.) samme, den samme. sama teknom vi mäþ liuse Bu 10 . " i samu stund varþ han väl för " ib 165 . mz sammum ordhum Bil 110 . " vnder sama forsagþa räät " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwars arsins wtskyld þes sama godzins scall aff slaas i sama geldinä ib 160 ( 1343) . " takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu " ib 606 ( 1346) . samma ferdhen fara. RK 3: (sista forts.) 5618 . som . . . samkw kärenal mz mik haffwa Su 121 . - i sama, strax? som iag i samma siiden förfan RK 3: (sista forts.) 5632 . þän same, den samme. þa samu iorþ SR 1 . hawi the samu plikt sum fyrä är (här) sakt vppi SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ib 5: 160 ( 1343) . " at þön sami höghtiþ hiöls vare fru tel heþars " Bu 10 . " at þe halden . . . þässa hems höghtiþ þe samu " ib 24 . " þe samu þiura. för varo galne ok þe " ib 168 . " war ihesu ä thän sami at guddom " Bil 83 . " öpte han optare thz samma " ib 110 . sagdho sik thäna them sama konunge ib 125 . tagher thu hanom . . . then samma mz symeone Su 276 . thät sama, likaså, likaledes. foor thz sama ather i geen RK 1: 4143 . - þy sama (i thät sama), i det samma, just då, strax. j thz samma kom niclis thäre RK 2: 6394 . " j thz sama kom her ekkia " Di 74 . ib 119 . - med följ. relativ sats. wärdher . . . nokor . . . i thy samä dräpin han tylicht gör SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . - en thän sami en och den samme. kesarin är en then sami hwilika lundh hans klädhe vm skiptas Bil 83 . - en ok thän sami, d. s. thera thriggia personauna ordh är eet ok thz sama (unum et idem) Bir 3: 337 ."],"e":["samme: -um Bil 110 ; -a ib, Su 276 ; RK 1: 3322, 2: 6394, 3 ; (sista forts.) 5618, 5632),"]},{"a":"sami","b":"pn","c":"pron.","d":["i best. form (motsv. obest. form samber, se d. o.) samme, den samme. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 198 ff. ther mz gör jak oppa alla wara wäghna mz sama ja ok samthykkio . . . them . . . myndogha . . . NMU 1: 102 ( 1422) . " jak är sama som thu saa j the wnderliko skineno " Mecht 93 . samma tijdh the vtuiste ware vort fogitten ok radit swa offuer ene . . . STb 2: 417 ( 1490) . " jtem ssomä dagh tha loth . . . " ATb 3: 285 ( 1514) . " vppa sama tiidh vpbar . . . georgius . . . vij mark HLG 2: 84 (1517). sami . . . mädh, samme som. thär epter wilde the goda hustrun ey forbiuda sinom son ath giffua j gudz heder hwem han wilde . . . vtan togh vppa sik sama milhet ok mänska mädh honom " MP 4: 114 . - en ok sami, en och (den) samme. somme mena ath sardius oc corneolus ärw en oc samme sthen PMskr 489. - i sama, strax? hulkit her eric strax opstod oc tilsuarade oc bedreff honum i samme, at han sade honum tet vt offuer som ingen god man STb 5: 33 ( 1514) . - thän sami, den samme. skal han och hans ärwingia . . . hafwa the samw jorthena frälsa och ohindratha JämtlDipl 120 ( 1374) . " hafwm wi latit the samu gunborgho, the samu godzen " ib 143 ( 1391) . " wm the sama nattena han loth galghan byggia, tha la konugen anwaxe " ST 226 . " jdem componiur ex is et demum quasi isdemum then same oc thz same " GU C 20 (hand 2) s. 6. her jöns fynne var enkthe lädugher then samma tidh vy varom til hopa HLG 2: 8 (1509). - thät sama, likaså, likaledes. kesarin bleff i gen beworin mz margha hnda thanka. oc keserinnan thz sama Prosadikter (Sju vise m) 158 . - i thy sama (i thät sama), i det samma, just då, strax. inledande bisats. j thet samma hon henne twagh . . . tha ropade hon strax STb 2: 236 ( 1487) . - i thätta sama, i det samma, just då. män än nw j thetta samma kom konwng thoas Troj 111 . - mädh thät samma, med det samma, just då, strax. medh tet samma ey en halff tyma gaff han sin anda vp STb 3: 360 ( 1498) ."],"e":["samme . ","ssomä ATb 3: 285 (514) ),"]},{"a":"samiordhadher","b":"","c":"","d":["jordad tillsammans med ngn. swa som wi samiordadhe (conepulti) ärum mz christo j döpilsomen, til dödhin, swa oc mz christo skulum wi opstanda SpV 382 ."],"e":[]},{"a":"samka","b":"","c":"","d":[" , se sanka."],"e":[]},{"a":"samkalla","b":"vb","c":"v.","d":["sammankalla. BSH 5: 517 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"samkanunker","b":"nn","c":"","d":["kanik vid samma domkyrka (som en annan). thy sändom wij til idher naadh vaan däkin oc herre niclis rigvardi, vaan samkanik Scr. rer. svec. II 1: 147 (1431). Spegel Skrbev 33 ( 1432) ."],"e":["-kaniker )"]},{"a":"samke","b":"ab","c":"adv.","d":["tillsamman, i sällskap. äptirst komo twe samke oc waro allaledhis like sina mällan Hel män 234."],"e":[]},{"a":"samknytter","b":"","c":"","d":["sammanbyggd genom knuttimring. ith stall . . . nedhan then store gamble ödes mwren . . . samknyth nest nedhan j iogen benctssons stall STb 4: 208 ( 1511) . ib 5: 175 ( 1517) . Jfr saman knyta 2."],"e":[]},{"a":"samkoma","b":"nn","c":"","d":["samlag. MB 1: 112 . - äktenskaplig sammanlefnad. Lg 999 ."],"e":[]},{"a":"samkulder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-kolder )"]},{"a":"samkulder","b":"nn","c":"","d":["kull av samsyskon. medhen ther ey flere igen leffwe aff then samkullen Arfstv 88 ( 1451) . " tha varo the en samkul oc thua sundherkulla " ib 33 ( 1461) . " tha ware the en samkwl och twa söndörkwl " ib 93 ( 1461) . - adjektiviskt i predakativ ställning. hon var samkul medh honum Arfstv 33 ( 1461) . " hon war samkwl wedh honom " ib 93 ( 1461) ."],"e":["-kul )"]},{"a":"samkulla","b":"av","c":"adj.","d":["av samma syskonkull, samsyskon. eptir ty som thät star j lagen at samkulla bör forsth tre dela oc enghin stadz finz j laghen at syndherkulla bör at ganga til arffss j the iij dele medh samkulla Arfstv 33 ( 1461) . ib 94 ( 1461) ."],"e":["-kulle . ","-kullä )"]},{"a":"samkulla lli. kolla. kolli","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samköp","b":"nn","c":"","d":["överenskommelse. " the bekende them . . . opburit haffue . . . til . . . ffulle betalning effter theris ägin wilie, samkop ok bgera STb 4: 239 (1512). ""],"e":["-kop )"]},{"a":"samköps","b":"ab","c":"adv.","d":["i ett för allt. lather skiparen skipith köpmannom före wissa päninga til legho samköps PMskr 53. skipith som leyes ey samköps, wtan före läösther oc skippwnd ib 54 . ib 57 ."],"e":[]},{"a":"samla","b":"","c":"","d":[" , se sambla."],"e":[]},{"a":"samlaghi","b":"nn","c":"","d":["sängkamrat. at wardha konungxsens samlaghe oc drotnigh Lg 3: 294 ."],"e":[]},{"a":"samledh","b":"ab","c":"adv.","d":["på samma sätt, sammaledes. tha stod han til . . . ath han the gärningena giort hade i alla radzsens ok menighetzsins närwaru ok drängin kändis thet ok samled ATb 1: 180 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"samlegha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samleghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samlekin","b":"","c":"","d":["som leker bra tillsammans, samspelt. confratrissa se samsyster ok samlekit sälskap ok bröderskap GU C 230 s. 137 ."],"e":[]},{"a":"samlifnadher","b":"nn","c":"","d":["sammanlevnad, umgänge. o hälgaste samliffnadher (o sacrum convivium), i huilkom christus anamas (om nattvarden) JMÖ157."],"e":[]},{"a":"samlifnadher","b":"nn","c":"","d":["sammanlefnad, umgänge. " sighia mot hans . . . söta samlifnad " MP 1: 199 . " hafwa mykla helso ok hughnadh af hänna samlifnadh (umgänget med henne " Su 432 . ib 160, 385 . "],"e":["-adh . ","-at Su 160 ) , ","samlifnads brodhir","samlifnadz- )","samlifnads systir","samlifnadz- )"]},{"a":"samlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tillsammans, på en gång. tå hauer man samlika alla thessa dygdhana KS 20 (48, 21) ."],"e":[]},{"a":"samlika","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["samlika sik , blifva lik. hon astundadhe sik samlica vidh thän fatika korsfästa KL 332 ."]},{"a":"samliker","b":"av","c":"adj.","d":["liknande, enahanda. " thän som giärna thol gwnwärdogh thing for gudz skuld. han liknas cristo. ok thy tilbindz han hanom swa som mz samliko (consimili) älskelikhetz bande " Su 441 ."],"e":[]},{"a":"samliker","b":"av","c":"adj.","d":["samtlig, förenad. the starke för saath oc greseliga stridher som hon aff diäfflana samlighiu lidher MD 122 (möjl. att föra till samlika, adv.)."],"e":["samlighin MD 122, troligen skriffel för -ligha) ,"]},{"a":"samlimber","b":"nn","c":"","d":["lem som är förenad med en annan, lem i samma kropp. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 12, 42 . . . sinom jämcristnom, huilke alle äro samlymma til hoffwdh, j kärleksins oc miskunsamlikom gärningom Mecht 253 . " at hon wardh andeligha en samlimbir mz christo ok the hälgha kirkio " SpV 85 ."],"e":["-limbir . ","-lymma Mecht 253 . ","-limme SkrtUppb 81 ),"]},{"a":"samlimber","b":"nn","c":"","d":["lem som är förenad med en annan, lem i samma kropp. wi ärom alle samlimme (gemensamme lemmar?) til eth hwffudh LfK 99 ."],"e":[]},{"a":"samling","b":"nn","c":"","d":["täktis edher som mik thaa willom wy ekke föra tänna wnga herran in j staden j samlingen warder alt för stor Prosadikter (Sju vise m C) 223 (korrupt)."],"e":[]},{"a":"samliudh","b":"nn","c":"","d":["ljud uppkommet genom sammanstötning. aff . . . harniskanna samlyude (collisione) MB 2: 238 ."],"e":["-lyud )"]},{"a":"samliudhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["samstämmigt. widherfreste hwar en sina röst samliwdlika innelykkia j korsins liwdhe Bir 5: 62 ."],"e":[]},{"a":"samlova","b":"vb","c":"v.","d":["samfällt lova el. prisa. lo maria tik samloffua (collaudant) ängla JMÖ 55 ."],"e":[]},{"a":"samludha","b":"vb","c":"v.","d":["1) samljuda, harmoniera (med). j henne (ɔ fidla) äru alle strengä like ok samludhande J Buddes b 170 . 2) vara i överensstämmelse (med), harmoniera (med). thy tilbör hua!SYNS_DÅLIGT?io thinge samludha ok tilfögäs thy, effter hulkars bylät . . . thet scapat . . . är J Buddes b 160 ."],"e":[]},{"a":"samludha","b":"vb","c":"v.","d":["samljuda, harmoniera (med). med dat. at hoghen oc tanken samlwdhi röstene LfK 61 . samlut, adv. samstämmigt, enhälligt. ropadho alle samlut (motsv. ställe MB 2: 389 samliwkt) KL 394 ."],"e":[]},{"a":"samlutugher","b":"av","c":"adj.","d":["delaktig. mandzsens hogher, hulken om mynnet om vnderstandilssen ok viliänsamlutuger blifuer j the osigelika ok helgasta trefaldoghetena J Buddes b 160 . - med dat. at han kan . . . kan begripa gud ok varda hanom j nagra mattho liker ok salotoger (particeps) J Buddes b 160."],"e":["-lotoger )"]},{"a":"samlydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) samljuda, ljuda i samklang, harmoniera. concino . . . sam liwda i saanhg GU C 20 s. 133 . 2) överensstäma, harmoniera. congrvo . . . til lhöffuas ok sam liwdha GU C 20 s. 138 . congrvo . . . bequäma ok sam lydha ib s. 34. ey swikir han, ey kan han ok swikas, thy at wissa thronna sannindh ok troon tilfögh, ok samlydhnde (consona) sanni[n] dhinne hiälpas aat SpV 65 . " andanom samlydhom wi (acquiescimus), om wi ey j andelikom thingom farom will ib 509. for thy hans wishet är altidh samlydhande sannindinne (consonet veritati) " ib 519 . 3) trans. låta (harmonisk) musik ljuda, spela, sjunga. Se Sdw 2: 1290."],"e":[]},{"a":"samlydhilse","b":"nn","c":"","d":["överenstämmelse, harmoni. " j thänna talsins septenarii samlydilse (harmonia) är aff höxta mästarenom skipat, huru ok j alla thinga natur himils ok jordhz, tha teer thätta talith sina makt " SpV 502 . ib 544 ."],"e":[]},{"a":"samlydhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) samstämmande, passande. ey war samlydoght (consonum) ällir lustelikit badhe j sänder at thiäna siälomen oc wärldinne Bir 4: 99 . 2) öfverensstämmande (med). hon (boken) är . . . ordini sancti saluatoris . . . samlydugh oc endräghtugh VKR 54 . " kötith skal wara rolikit och samlydhokt mz siälinne " Ber 213 . - n. adv. samstämmigt, enhälligt. ropadho alle samliwkt (för samliwdhokt; motsv. ställe KL 394 samlut) MB 2: 389 ."],"e":["-ugher: -ugh VKR 54 . ","samlydoght Bir 4: 99 . ","samlydhokt Ber 213 . " samliwkt för samliwdhokt " MB 2: 389 ) , "]},{"a":"samlydogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) överensstämmande (med). at allir mannen samlydoghir ok samtykkiande mz skälomen (rationi consentaneus) . . . komme lydogher . . . wndhir gudz wilia SpV 353 ."],"e":[]},{"a":"samlönliker","b":"","c":"","d":[" Jfr sanlönliker."],"e":[]},{"a":"samma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) samla. Se Sdw 2: 1290. 2) part. pret. samlad, förenad. mädh samnadha hand, samfällt, gemensamt, tillsammans . . . oc lofwom thet alle forskrifne meth sampnathä hand . . . Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . ATb 1: 194 ( 1463) . " lofwade the alle for honom medh samnadhe handh " ib 2: 334 ( 1488) . - mädh sammande hand, d. s. tesse loffwade medh sampnande handh at . . . ATb 2: 107 ( 1478) . - til samnadha hand, d. s. kennes jach . . . mik haffwa pantset . . . biscop magnus . . . oc . . . her henrich bydz . . . til sampnadhe handh ok there ärffuingiom alth mith gotz . . . Svartb 425 ( 1447) . - Jfr for-, samansamma samt samning 4."],"e":["sampnade ATb 2: 107 ( 1478) . part. pret. sapnadher: -adhe Svartb 425 ( 1447) . ","sampnather: -athä Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . ","sapnader: -adda ATb 1: 194 ( 1463) ), "]},{"a":"sammmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":["compos . . . sämmäktoger (för sam-) ok sääl GU C 20 s. 132 ."],"e":[]},{"a":"sammödhra ladj.","b":"","c":"","d":["som har samma moder. MB1 hs. B 281 enl. O. Thorell, Fem MOsebäcker på fornsvenska 205 (hs. A.: sambrödhra)."],"e":[]},{"a":"samna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) samla. " samnadhe han alla prästa höfdhingana " MP 2: 40 . " sampnade mangen tymmerman " RK 1: 1172 . " sampnar erik en här " ib 2: 956 . sampna genast alla wara maght Al 2055 . ib 2524 . MB 2: 251, 252 . Di 277 . " resa här oc samna folk " PM 14 . the waro ther sampde aff allo lande RK 2: 940 . Bir 4: 81 . ther alle preste. seniores oc almogans höffdinga aff israel sampnadha waro MB 2: 272 . Bir 5: 47 . 2) samlas. rampna ok vlfwa sampna (kanske skriffel för sampns) thiit stark Al 2784 . - part. pret. samlad, förenad. - mädh samnadha hand (jfr Mnt. mit samender hant), samfäldt, gemensamt, tillsammans. loffuado alle mz sampnada hand RK 1: 4345 . SD 5: 166 (öfvers. i afskr. fr. början 1400-talet). thetta lofwar jac . . . jönis geet oc wi niclis magnusson oc knwt wdzson riddare, meth warom arfwom meth for:da jönis meth samnadha hand . . . esbyörn cristiärnson . . . fast oc stadhukt at halda SD NS 1: 297 ( 1403) . som wij kennes oss till fullä nöghiä j godä betalningh met sampnade handh vpburidh haffwa FH 5: 66 ( 1472) . " mädh samnadha händer, d. s. widherkennoms oss alla med samnade hendher och hwar waare serdelis . . . samtykth haffwa " SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - mädh en samnadhan mun, d. s. swarade all menige allmogen medh en samnedh mwndh ok oppräkta hender BSH 5: 581 ( 1517) . - (sampnadhe för sompnadhe MB 2: 6 .) - Jfr samande. ","1) samla sig, samlas. RK 1: 2992 . SD NS 1: 348 ( 1401?) .","2) förena sig. mon gudh hawa the til walt idher til sina presta, at i chore oc thine kompana skulin her (trol. för idher) sampna oc sätia i dagh gen honum siälwom MB 1: 404 . 3) rusta sig. hertugen . . . sampnade sik ther yffrid stark Rk 1: 671. han sampnade starklika sik ib 3167 . " han sampnadhe sik mz mykin mogha " Al 7833 . refl. "],"e":["sampna . ","-ar . ","-adhe . ","sampdhe RK 2: 2484 . ","-adher . sampder: -40. imperat. sampna Al 2055 ), ","samna sik , ","samnas , 1) samlas. samnaþes folket vm kring han Bu 140 . samnadhus til hans vtalike iudha widha aff världine Bil 115 . Al 9723 . Di 254 . PM 19 . 2) komma i gång, börja, upptå. striden sampnades. Va 22 . ","samna in . refl. ","samnas in , samlas in, hopvis begifva sig in. sampnadis saa mykith in aff hymnigom ok drogha til hoppa Di 254 . ","samna saman , ","samma sik saman , "]},{"a":"samnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) samling, sammankomst. " kalldhis cetus oc cellecta thz är at sighia sampnadheoc samskot " MB 1: 498 . - sammankomst, samqväm. SR 57 . 2) samlad hop, skara. saraceni . . . byggia ekke stadhlika enom stadz, vtan fara mz sampnadhom om landen MB 1: 185 . " helsa ok frälsa thänna samnad (catervam) j dagh saman komit til thit loff " Bil 724 . - församling, menighet, samfund. aldre thykker mik ärlikt wra i thera sampnadh (catu) MB 1: 261 . " iwdha kirkia oc sampnadher " ib 356 . tala til allan israels sona mogha oc sampnadh ib 363 . hwi ledhin i wars herra folk, oc sampnadhin (ecclesiam Domini) wt i ödhemarka ib 407 . " hörer til i hwriom sampnadhe, at alle män hördho vnder eens mantz akt oc hugh " ib 102 ."],"e":["samnädher: -um SR 57 . sampnadher)","samnadha bläster","sampnadha )","samnadha höghtidh","sampnadha höghtiidh )"]},{"a":"samnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) samlad hop, skara. - församling, menighet, samfund. jac tror at þön hälgä kirkiä är een almänniliker samnäder aldrä þerä som rätä tro hawa SvKyrkobr 303 ."],"e":["samnäder )"]},{"a":"samnaturliker","b":"av","c":"adj.","d":["av samma natur som någan annan, i överensstämmelse med. hwat siälinne är samnaturlighit ok alztingx täkth SpV 355 . " huru thän hälghe ande . . . fadhrenom ok sonenom . . . är samnaturlikin ok een (patri et filio . . . consubantialis sit et unicus) " ib 497 . ib l504. thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok sinneo, är samnaturlighin (consubstatialem) ymo ib 508 ."],"e":["-likin . ","-lighin )"]},{"a":"samnind","b":"nn","c":"","d":["samling, utrustning. " hwar darius sina sampnind gör " Al 2530 ."],"e":["sampnind )"]},{"a":"samning","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) samling, sammankomst. - sammangaddning. ingan gör i nogra sqmpning äller twedrächt i stadin with lijff ok gotz STb 1: 428 (1459, Burspr.). tha giorde peder stob bältare en sammingh medh en hoop o aff bärxdränge ATb 3: 137 ( 1503) .","3) samling, samlad hop skara . . . ok hafdhe med sich en samningh badhe hooffmän ok bönder Reuterdahl KyrkohistIII 2: 533 (1436). medh then sama samningh gik then peder beltare heem til byfogoten ATb 3: 137 ( 1503) (jfr ovan under 2). Jfr under sanning, slutet. - samfund. iak thror j then helgha andha, the helga almenneligha kirkio. helgha manna samningh SvT 78 . l4) mädh samninga hand, samfällt, gemensamt, tillsammans. tesse viii lofwade medh sampningha handh xx mark för eth drapp ATb 1: 267 ( 1467) . Jfr samma 2."],"e":["sampning . ","samming )"]},{"a":"samning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) samling, samlande af krigsfolk, utrustning. iak wil mina sampning genast göra thz starkasta iak hona kan wt föra Al 3071 . - (?) at i swadana sampning öffuergiffua skulle BSH 4: 7 (1471, samt. fskr.) . 2) samling, sammankomst. om tässe samningh skedde wtan swik RK 3: 2503 . skulu the thöm (ɔ: forodhin) vpsighiä mädh vissum budhum ok opnom brefuum i stocholm ok wi thöm ater i therrä sanning (för samning) BSH 1: 131 ( 1371) . ther war en stor sampning i morä sokn pa then tiid ib 3 . 171 (1466, samt. askr.). aff samningen, som i mattis messa war i upsala ib 4: 6 (1471, samt. afskr.) . 3) samling, samlad hop, skara. ther mz then sampning strax atskilde RK 2: 8769 . ib 8484 . " hanom sagdis aff en sampning wra wid dalby closter näre " ib 8684 . ib 8693. - samfund. them the wilia sinne sampningh tilföghia Bir 4: 44 . - Jfr forsamning."],"e":["sampning )"]},{"a":"samqväma","b":"nn","c":"","d":["sammanträffande, möte. " confinium nii twäggia landha samquäma " GU C 20 s. 137 ."],"e":[]},{"a":"samqvämd","b":"nn","c":"","d":["och n.? L. 1) sammankomst, samkväm, möte. meratus (för mercatus) . . . köpande oc sälyande samqwämdh GU C 20 (hand 2) s. 134. j tette her möte och samquemdh Tb 3: 339 (1497). skal iach sa ofte theris samqvänd är . . . dräga them til rätten wägh GPM 2: 13 ( 1504) . then ffriid, som borde ware . . . j en ffri herredgh j menige ricksins radz samquemd STb 4: 197 (511). j theris embetes samquembd och drykenskap ib 5: 228 ( 1519) . ","4) samlad hop, skara. - samfund, föening, laicalitas . . . leegh folk äghelegheth oc samqwemdh GU C 20 (hand 2) s. 60. latinitas . . . latyn oc latinska manna samqwämdh ib s. 66 . Abbedval i Vkl 77 . j skulin waaro klostre oc alle samqwemdinne swa brödrum som systrum wara tro oc hwll ib 81 . ib 103, 111. aldra helgra manna samquemdh som är the helga kirkiä SvKyrkobr (Lucid B) 232 . ecclesia quasi congregacio fidelium kirkia ok cristna manna sam quemdh GU C 20 s. 206 . JMÖ 87 . JMPs 492. - Jfr radhmanna samqvämd."],"e":[]},{"a":"samqvämd","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sammankomst, samqväm. " af thy almännelico radheno oc klärka samquämd som kesarin giordhe i stadhenom som hetir nicena " Gr 321 . ib (Cod. D) 417 . gaam til brödhranna samqwämd KL 227 . ib 229 . siällan kom han til manna samquämd (congregationes) Bir 3: 160 . KS 62 (155, 68) . " han fördriwer ok afläggr . . . al samhälde ok samquämd " ib (154 ., 68). ther är vina samquämd (conventus) Bir 1: 80 huar amoghans samquämd (conventus) är aff gudhelikhet or aflat skuld ib 3: 17. naghra almogans samqwämdh halla ällir saman kalla mB 2: 273. j sylo . . . är märkelighen samqwämdh j herrans höghtidh aarligha aars ib 140 . " brödrana samqwendh ok gilles dryckia " SO 199 . ib 188 . 2) förbindelse. fagher samqwämd (conjunctio) oc höffwist sälskap är, at jomfru skal staa oc wara for jomfrun Bir 4: 72 . 3) sammangaddning, sammansvärjning. jak haldir for alz enkte idhra samquämd Gr 261 .","4) samlad hop, skara. at skodh thessa tre sam- quämdena älla skarana Bir 1: 346 . MB 2: 123 . skara, sällskap. en samquämd mz hälghom iomfrwm Gr 283 . - samfund, förening. samtykte all samqwämdin hona Bir 4: 16 . ib 26, 66, 72 . han skikkadhe först renliffnatz conuent, thz är samqwändher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe them som idkelika skuldo wara i gudz lwffwi oc tiänist LfK 18 . " all samqwämden far skadha om synden näffses ey " ib 148 . diäffwlsens samqwämdh (synagoga) MB 2: 338 . ib 335 . - samfund, skrå. störcke gudh . . . vara sampnqwendh So 77. 5) samling, hopande. aff hulko til flykte alla the wärste oc alle widherstyggilse samqwämdher (pessima autem et universis garvis erat malorum incursio) MB 2: 295 .Jfr budhäls-, glädhis-, munka-samqvämd."],"e":["samqvänd KL 299 . ","samquendh SO 188 . ","samqwendh ib 199 . ","sampnqwendh ib 77 . -ir),"]},{"a":"samqvämder","b":"nn","c":"","d":["sammankomst, samqväm. thär sum många manna samquändur KS 5 (10, 5) ."],"e":[]},{"a":"samqvämder","b":"nn","c":"","d":["sammankomst, samkväm, möte. Jfr Sdw 2: 290. här äre oc om vintren flera samqwemda Saml 6: 176 ( 1495) . " thy mane predikaren them i samqwemdemen at the liffua här millelige ib 177. ""],"e":[]},{"a":"samqvämdlika","b":"ab","c":"adv.","d":["samfällt, enhälligt. thy dömpde alle sampquemliga . . . hutru anges alt . . . arff til STb 2: 390 ( 1489) ."],"e":["sampquemliga )"]},{"a":"samradh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-raad . ","-råd )"]},{"a":"samradher","b":"av","c":"adj.","d":["endrägtigt. meth . . . samradho modhe SD NS 1:108 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"samriddare","b":"nn","c":"","d":["stridskamrat. " för thy thera samriddara (commilionibus) mz them skuldhe stridha mothe flandhom " Su 62 ."],"e":[]},{"a":"sams","b":"ab","c":"adv.","d":["sams, överens. " latha the sik . . . wel ath nögia ok vara ther saath ok wel sams wm " JTb 79 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"samsanger","b":"nn","c":"","d":["samfälld sång. lät os glädhias idhkelika i änglannas samsangh (concentu) JMÖ 188 ."],"e":[]},{"a":"samsitiare","b":"nn","c":"","d":["den som sitter (till bords) tillsammans med någon annan, bordskamrat. han haffwir them giort suos commensales sins bordz samsithiara Mecht 157 ."],"e":[]},{"a":"samskapa","b":"vb","c":"v.","d":["fortapadha fornyade thu, j döpilsomen samskapadeh (confecisti) thu, thu gafft oss thinna äwoinnelikhetz looth ok del SpV 478 ."],"e":[]},{"a":"samskiptilse","b":"nn","c":"","d":["gemenskap. " at jordhin skuli taka mz himblenom nakra omgango, ok samskiptilse (communionem) " SpV 564 ."],"e":[]},{"a":"samskut","b":"nn","c":"","d":["sammanskott. GU C 20 s. 580 ."],"e":["-skoth )"]},{"a":"samskut","b":"","c":"","d":[],"e":["-skot MB 1: 498, 500) . n. sammanskott. kalladhis cetus oc collecta thz är at sighia sampnadher oc samskot MB 1: 498 . ib 500 ."]},{"a":"samskyniogher","b":"av","c":"adj.","d":["erkännsam, tacksam? mz tholimodh oc samskiöniogha liofflighet skal thu thik öffua til hans wmgengilse (per gratitudinem et patentiam habilita) Mecht 341 ."],"e":["-skiöniogher )"]},{"a":"samstridsman","b":"nn","c":"","d":["medkämpe, stridskamrat. " commilito . . . sam stridz man " GU C 20 s. 128 ."],"e":["-stridz- )"]},{"a":"samsvrliker","b":"av","c":"adj.","d":["som innebär el. går ut på en sammansvärjning, upprorisk. iak skal vmskulsla idhur samswarlikin (Cod. D samsworlikin 353) radh Gr 262 ."],"e":["samswarlikin Gr 262 . ","samsworlikin ib (Cod. D 353),"]},{"a":"samsväria","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. med ed förbunden. waare samsworne bröder HSH 19: 11 ( 1501) . " epter thy vj äre alle sam sworne j thetta ärande " HSH 24: 98 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"samsyrghia","b":"vb","c":"v.","d":["sörja med lida med (ngn). samsörghia oc warkwnna honom LfK 99 . skulum . . . wi samsörgia oc warkwnna ower wan iämcristen i hwat hälzt nödh honom kan hända ib."],"e":["-sörghia . ","-sörgia )"]},{"a":"samsyskin","b":"nn","c":"","d":["samsyskon, helsyskon. " the ware samscyscen medh her eric " Arfstv 4 (1474-75). oleff biörnsson, niclis biörnsson . . . jngeborgh biörns dotter, alle samsyzkon STb 3: 220 ( 1495) . - bildl. PMBref 299 ( 1508) . " kära modher abbatissa fadher confessor oc al älskelighen samsysken j gwdy " ib 327 ( 1518) ."],"e":["-syzkon STb 3: 220 (1495)), "]},{"a":"samsyskin","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-syzskin )"]},{"a":"samsyskine","b":"nn","c":"","d":["samsyskon, helsyskon. Bil 263 ."],"e":["-syskene Bil 263 . -syskane L.","-syþkini L. sizkini L.),"]},{"a":"samsyskine","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. L. = samsyskin. han haffde her larens kirkiopresters i bro, hans samsytzkenne, opit breff SD NS 3: 375 (1418, avskr.) ."],"e":["-sytzkenne )"]},{"a":"samsystir","b":"nn","c":"","d":["1) samsyster, helsyster. " cirstin som war . . . hustrv ingrides samsyster STb 4: 217 (1511). "","2) medsyster. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 160. confratrissa se samsyster GU C 20 s. 137 . gik hon j dormitorium, oppa thz at hon wilde taka hwilo mz androm sinom samsystrom SpV 78 . ib 254, 466. JMÖ 185 ."],"e":["-syster )"]},{"a":"samsystir","b":"nn","c":"","d":["1) samsyster, helsyster. MB 1: 363, 364, 369 . 2) medsyster. Lg 3: 442 ."],"e":["-systra Lg 3: 442 ) , "]},{"a":"samsälla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["samsälla sik , förena sig, slå sig samman. samsälla (kanske för samfälla) sik . . . vsla människor manga j sinom osidha ath liwgha appa sin jämcristin JP 10 ."]},{"a":"samsät","b":"nn","c":"","d":["förlikning. - överenskommelse. thässe tolff äru her fasta oc sköningsmän til thässa gafwo oc samsät FH 3: 55 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"samsät","b":"nn","c":"","d":["förlikning, försoning. " gudz ok manzsins samsät (reconcilliatio) " Bir 3: 384 . - förbund. vi viliom nu gerna göra samsät (fædus . . . inire) medh idher Ansg 235 . swa mykla samsät ok kärlek saman drogh hon mz hälagha fatikdomenom KL 331 . " satte gudh sina samsät (fædus) mz abraham " Bir 1: 394 . " bant sina samsät (fædus pepigit) mz honom " ib 4: (Dikt) 234 . ib 3: 462 . medh hulke iak vil göra mina samsät VKR IV . gör ey fanytta thina samsäth mz oss MP 1: 37 . binda sik i samsät oc obeskdhelichin winskap medh werlzlichom menniskiom VKR 20 . " minnas a firdzens samsät mz idher " Su 414 . " hioldo mina samsät " Ber 74 . diäffla samsät, som trulkarla oc trulkonor ok koklara öwa ST 535 . MP 1: 314 . - öfverenskommelse. thässa samsät gör hans mästare diäwlin widh thz folk som scripta sik fore pascha MB 1: 298 . fatike nödhgas at göra samsät (pactum) mz scriptafadhrenom förra än the höras Bir 2: 71 . KL 124 . - (?) fwlt är at göra samsät mz kroppenom sinom, hulka man förra bödh af i enuigheno. ok ville fäktas som en kämpe Bo 136 ."],"e":["-säät )"]},{"a":"samsäta","b":"vb","c":"v.","d":["förlika. " til at räthä ok samsätä aboten ok couentet " Lg 3: 533 . - "],"e":["samsäta sik , förlika sig, försona sig. samsäte sik (se reconcilient) oc göre sämio mz sinom jamcristnom Bir 3: 342 . MP 2: 177 . refl. ","samsätas , försona sig, försonas. til at samsätas oc stadhfästas mz gudhi Bir 2: 214 ."]},{"a":"samsäte","b":"nn","c":"","d":["förbund. " glömande the samsäte (fædus) hulka gudh bant mz abraham " Bir 4: (Dikt) 236 ."],"e":[]},{"a":"samsätning","b":"nn","c":"","d":["något hopsatt el. påhittat, dikt, osanning. swikfulla hogha skrymtelighin commenta samsätning SpV 484 . Jfr samansätning."],"e":[]},{"a":"samsätter","b":"","c":"","d":["förbunden, som är i förbund (med ngn). han är samsättir (confæderatus) mz minom owin Bir 3: 91 . " den til hvilken man står i fredligt förhållande. han drap kunnugha ok vkunnugha män sua vsäta som samsäta (så fiender som vänner) " Bil 299 ."],"e":["samsäta Bil 299 ) , "]},{"a":"samt","b":"","c":"","d":[" , se samber 2."],"e":[]},{"a":"samtal","b":"nn","c":"","d":["1) samtal, överläggning. . . . theris samtall te tillforende sine j mellen hafft haffde STb 5: 355 (1522, Kop). 2) övberenskommelse. - endräkt, enhällighet? alle med en villie ok i samtall tilstode, stadfeste . . . then arffue skiptningh STb 5: 248 (1519). - Jfr qvinno samtal."],"e":["-tall )"]},{"a":"samtala","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl."],"e":[]},{"a":"samtala","b":"nn","c":"","d":["1) samtal. wranga samtalu fordarwa godha sidhi Ber 158 . ib 160 . 2) sammankomst för öfverläggning om allmänna angelägenheter; särsk. af konungen sammankalladt möte för rådplägning om rikets angelägenheter, riksmöte, herredag. a skänningis samtalu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). i skänningis samtalu ib. hwilkin timä wir kallum saman wart riki til nokrä samtalu ib 670 ."],"e":[]},{"a":"samtala","b":"vb","c":"v.","d":["samtala. samtalande mz them Bo 152 ."],"e":[]},{"a":"samtalan","b":"nn","c":"","d":["samtal. thedhis enom manne manga män standa saman a samtalan Bil 212 . " mz wärldz folke samtalan haffua " Bir 5: 133 . Bil 354 . Bo 46 . Bir 1: 267, 2: 143, 3: 30, 203, 308, 398, 4: 61, 62, (Dikt) 232. skulde sigh skynda til hans samtalan (samtal med honom) MB 2: 2 57 ."],"e":[]},{"a":"samtalan","b":"nn","c":"","d":["1) samtal. rätuiselica bidhia thet är ena samptalan ath haffwa medh warum herra MP 5: 87 sing. form i plur. anv. lj flere samptalan som var herre jhesus mz sancta birgitta taladhe MP 3: 105 . ib 5: 209 . 2) överenskommelse. noghra articlos samtalan oc stadga som the meth . . . herr päder . . . giorth oc samtykt haffde Uppland 1941 s. 54 (1460)."],"e":["samptalan MP 3: 105, 5: 87, 209) , "]},{"a":"samtalas","b":"","c":"","d":[" , samtala, överlägga. begerede vi at the schulde samtales ok gifve oss eth svar pa samma scrifvelse Hist. Tidskr. 1881: 398 (1508)."],"e":[]},{"a":"samtall so 201 bsh 4 352 1503 . gen. samtaals fm 572 1513 .","b":"nn","c":"","d":["1) samtal. " bäggias tera samtal " MD (S) 208 . - öfverläggning. SO 201 . - underhandling. vtsende . . . gode män . . . tiil samtaals met fornempnde rydzer FM 572 ( 1513) . ib 659 ( 1516) .","2) öfverenskommelse. " som warth samtall war, tha wij sisth ath skildom " BSH 4: 352 ( 1503) ."],"e":["samtaalz ib 659 ( 1516) ), "]},{"a":"samter","b":"av","c":"adj.","d":["förenad? mester leonard och jach wij liggie her . . . pa saamptte kost oc tärnig FM 291 ( 1506) ."],"e":["saamptte FM 291 ( 1506) ),"]},{"a":"samthing","b":"nn","c":"","d":["och f.? L. gemensam el. allmän sammankomst, allmänt ting; Södermanlands landsting som hölls i Strängnäs och tog sin början lördagen före, första söndagen i fastan; marknad som hålles vid denna tid. i strängnäs mrknadh vm samtning näst komande SJ 28 ( 1425) . för the II mrknada skul samtingen oc distingen som falla i samma veken HSH 18: 65 ( 1497) . " strax ther epter (efter fastlagen) är samtingen här i strengnes " BSH 5: 519 ( 1512) . "],"e":["samthinga sunnodagher , "]},{"a":"samthing","b":"nn","c":"","d":["och f.? L. gemensam el. allmän sammankomst, allmänt ting; Södermanlands landsting som hölls i Strängnäs med början lördagen före första söndagen i fastan; marknad i Ströngnäs vid denna tid. Jfr E. Hiärne, Namn o. bygd 40: 165, 168, 173 f. nw fför noger fforliden aar om samtingh SJ 2: 234 ( 1493) . lögerdaghen nest eff[ter] samtyngh STb 4: 237 (1512). - ss temporalt adverb. . . . ath nw samptingh eth aar sidan tha waro the i strengenes ATb 1: 376 ( 1472) . "],"e":["samtingh . ","samptingh )","*samthinga fredagher","*samthings marknahder","samplingx- )"]},{"a":"samthiänare","b":"nn","c":"","d":["medtjenare. MP 1: 337, 339 . MB 2: 342, 363, 368 ."],"e":[]},{"a":"samthokke","b":"nn","c":"","d":["samtycke. " vtan varn samthokka " Bo 122 ."],"e":[]},{"a":"samthrystan","b":"nn","c":"","d":["sammanpressning. LfK 238 ."],"e":["samtrystän )"]},{"a":"samthydher","b":"av","c":"adj.","d":["befryndad med? förenad med? mantzins blodh, som skyllast är siällinne oc samthydhast MB 1: 505 ."],"e":[]},{"a":"samthykilse","b":"nn","c":"","d":["samtycke. LfK 101, 104 ."],"e":["-tykkilse LfK 101 . ","-tykkylse: -en ib 104 ),"]},{"a":"samthykke","b":"nn","c":"","d":["och m.? (se Sdw 2: 1290) L.","1) samtycke. " stode erick . . . vel fortenckter medh sin hustrv radhe och samtycke ok vplot . . . en gardh " STb 4: 139 ( 1506) . ib 5: 50 ( 1515 ) . . . . ma jngom . .. giffwa orloff . . . wthan köpmännenas samtykke PMSkr 25 . - enhälligt beslut. Se Sdw 2: 1290 f. 2) överenskommelse. samtykketh wm förslena mällen skiparen oc köpmannen PMSkr 18 . " hwar the waaro affwer ens til samtykke " ib 25 . tha resan är ändath betales them (ɔ båtsmän som tjäna »til lota») äffther thy som samtykken war aff winnyngenne ib 90 ."],"e":["-tykke )"]},{"a":"samthykkia","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) samtycke, bifall. " at iäk gifwit hafwir . . . atta örotgh land jordh . . . mz sämie oc samthkkio wina oc frända mina rätta morghängafwor oc aflinga godz " NMU 1: 76 ( 1390) . ib 82 ( 1399) . " tha wnte radhit thöm thet til godho ok gafwo sinna samthykkio thär til " KTb 61 ( 1428) . Abbedval i Vkl 80, 119 . magnus skaak pantsatte rawide sin gard . . . medh sinna hustrv samtökkio ok godhvilia ATb 1: 217 ( 1461) . " allubescencia lydhna ok samtykkya " GU C 20 s. 16 . ffaucio . . . sam tykia i ondho ib s. 257 . . . . hon aldre wiste aff thät köp oc gaff thär aldre samtöckio til Uppl lagmansdomb 24 (1490). MP 4: 265, 266 . STb 4: 16 ( 1504) . " medh all radzsins samtyckia " ib 130 ( 1506) . JMPs 476. 2) medhåll, sympati. hava samthykkio mädh, hålla med. . . . synom änglom, som honum (ɔ Lucifer) fyl[g] dho ok medh honum nidhir fyollo, ok samtykkiona haffde medh honum j syndhinne MP 5: 39 ."],"e":["-tykia GU C 20 s. 257 ; JMPs 476. -thykia: -thykio Abbedval i Vkl 119 . ","-tökkia: -tökkio ATb 1: 217 ( 1461) ; Uppl lagmansdomb 24 (1490). -töchkia: -töchkio Neuman Vokbal 78 ( 1456) . ","-tykka MP 4: 266 ; ","-tyko Troj 145 ),"]},{"a":"samthykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) samtycka, giva sitt samtycke till, gå med på, gilla. med ack. om hon haffwir samtykt roff ällir stöldh SvKyrkobr 349 . " thän stadhgin som . . . alla systhra oc brödher haffua samthökt Bisk Nils´ vis-st 196- med två obj. sat . . . staffan medh i retthen och samtyckte tyle gardane medh thet andra " SJ 2: 254 ( 1494) . - med pep. i. haffde the ey samtykt j diefulsens freestan, gintan hafde the stadfestet vorde SvKyrkobr (Lucid B) 139 . 2) tycka lika med. med prep. i huru syndädhe tha the andra englane som mz hanom (ɔ: Lucifer) fullo (svar:) j thy at the samtykte j han SvKyrkobr (Lucid B) 131 . hängiva sig åt, säga ja till. han (ɔ Diomedes) gik till hänne (ɔ Briseida) oc rådde henne mz gratandhe taarom at hon skulle samtikkia honom Troj 179 . - giva efter för. hon haffwer ey nä[f]sth oc pliktat sin krop, vtan offta samtikt (consensit) honom j läti oc fafängo Mecht 248 . 3) giva bifall åt, antaga, godkänna, erkänna (någon). med ack. Abbedval i Vkl 77 . " war een mena rykt . . . att wår fader ärchebiskop skulle then tijdh wara döder, tha hafdom wij samtycht och postuleradh biskop thomas Lindblom Äbval 6 (1432, avskr.). kong hans, och hans nades epterkomara, kesta och samtychta konunga j suerige " STb 3: 344 ( 1498) . . . . eder alle . . . rådandes, att i alle endrekteliga samtyckia honom (ɔ en ny kyrkoherde) Kyrkohist Årsskr 1920 s. 261 (1503?). 4) komma överens, göra överenskommelse. . . . ey wilyandis lödha skipith som samtyckht war PMskr 17. - part. pret. överensstämmande, endräktig, enhällig. thäss wordho the ower eno vppa badha sidhar met sampthyktom godhuilia therä FMU 1: 382 ( 1381) . meth mine älscelige husfrw cristine fulbordh oc samthykto rathe SD NS 3: 113 ( 1416) . " aff renom oc enfallom röstom och samthyktom " Abbedval i Vkl 78 ."],"e":["samp- FMU 1: 382 ( 1381)","-tikt Mecht 248 . ","supin . ","samthökt Bisk Nils´ vis-st 196. -ir, -te, -ter), "]},{"a":"samthykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) samtycka, gifva sitt samtycke till, gå in på, gilla. med dat. samtykte thera rade RK 2: 8297 . samtykkia syndenne Gers Frest 52. - med ack. samtykkiandis (instämmande i) hans falska klagamaal MB 2: 332 . loffwandis samtykkio för -a) mz them alt thz rätwist är (se consensurum omnibus quæ justa sunt) ib 313 . hwilkit konungin oc samtykte ib 258 . wi . . . samtyktum ok thät ok staddum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 479 (1345, nyare afskr.). thz samtykte the allä Va 10 . RK 2: 6393, 8184 . konungen samptyktet ib 1836 . " samthykt oc stadhfest är " VKR 1 . war stadhue . . . af oss ok waro raadhe samthykter SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , ib 5: 378 (1344, nyare afskr.) . samtychte vij . . . thesse effterscriffne articla SO 117 . - med ack. och inf. hwilken doom wi . . . sampthykkiom stadghom. oc fulkomlika stadfästom . . . obrutlikan stadhughan oc fastan at bliwa BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. iherusalem samtykkir iak hälgt wara oc frälst MB 2: 274 . " med sats inledd af at. samthyktum wi ok staddum, at allder swerikes allmoghe skall hawa fridh aa sik ok allu sino " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.), 479. samþyktom wi oc, at þän timä konunger wil syäluer sin rättäräthing haldä . . . þa scal konunger . . . kunnighä þet ib 480. - med prep. mädh. the ther mz samtykka PM 31 . - med prep. i. at tighia om annars laster, är i them samtykkian (för samtykkia) LfK 53 . - samtycka, gå in på. med inf. samtykkia stridha PM XV .","pret. öfverensstämmande, endrägtig, enhällig. mädh samtykto radhe oc aldra wara godhuilia oc fulbordh BSH 1: 185 ( 1386) . ib 188 ( 1386) . SD NS 1: 170 ( 1402, gammal afskr.) . " meth enne samtyckt röst ib 623 (1407). - Jfr samthykkin. ""],"e":["samp- BSH 1: 185 ( 1386)","samþikkia: -þictum SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). samthykka PM 31 . ","samþökkia: -þöcþom SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). -ir, -te, -ter. impf. samptyckade SJ 305 ( 1462) , "]},{"a":"samthykkian","b":"nn","c":"","d":["samtycke, bifall. " consensus . . sam tykkian " GU C 20 s. 568 . met . . . myne husfrves samtickian . . . och fulbordan Svartb (Skokl) 501 (omkr. 1470). STb 4: 170 (1507). tw haffwer fanget myn wilias samtikkan Troj 16 ."],"e":["-tykkan Troj 191 . ","-tyckan ib 279 . ","-tykan ib 193 . ","-tickian Svartb (Skokl) 501 (omkr. 1470). -tikkan Troj 16 . ","samtykkian Gers Frest 33 .),"]},{"a":"samthykkiare","b":"nn","c":"","d":["medhållare, anhängare. consentaneus . .. rasker samtykkiare ok lakare GU C 20 s. 140 ."],"e":["-tykkiare )"]},{"a":"samthykkiare","b":"nn","c":"","d":["medhållare, anhängare. MB 2: 290 ."],"e":[]},{"a":"samthykkilse","b":"nn","c":"","d":["samtycke. " meth wora älskeliges barna raadh, samtyckilsse och weluilelsse " SD NS 3: 516 (sl. av 1400-t.). G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. STb 4: 105, 106 (1506). med the gode herres samtyckelsse fförbödhz lax . .. at wtföres ib 5: 7 ( 1514) ."],"e":["-tyckilsse . ","-tyckels(s)e ),"]},{"a":"samthykkin","b":"","c":"","d":["antagen, godkänd. " tolf . . . samthykne oc walde ok til nämpde af kununge ok laghanne " MELL Kg 31 i var. Jfr samþykkia, v."],"e":[]},{"a":"samthykt","b":"nn","c":"","d":["samtycke, bifall. mädh samthykt vars radz SD 8: 36 ( 1361) ."],"e":["-þökt Rydberg Tr 2: 245 ( 1357)"]},{"a":"samthykt","b":"nn","c":"","d":["samtycke, bifall. " med samthyckt wars radz " BtRK 34 (1359, orig.) . " mädh aldra wara ja. samthykt oc godhuilia " VAH 24: 326 ( 1377) . ib 327 . " medh bägias thera samtykt " SD NS 1: 15 ( 1401, nyare afskr.) . ib 182 ( 1402) , 215 (1403) o. s. v. medh confessoris oc systra oc brödhra witu oc samtykt VKR 34 . ib 39, 40, 46 . Bir 5: 113 114, 115 ."],"e":["samtykt . ","-tökth SD NS 1: 215 ( 1403) . ","sampthykt VAH 24: 327 ( 1377) ), "]},{"a":"samthäkkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["endrägtigt. " huilkom med oss samteckelica syntes " SD 6: 156 (1349? gammalafskr.)."],"e":["samteckelica )"]},{"a":"samthäkkias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. täcks, finna behag i. opers. med dat. och ack. . . . the glädhi the hälgasta trefaldoghet haffdho aff minom wälteknadh j hwilke honom mik samtäktis (sibi in me complacuit) aff äwärdeliko Mecht 134 ."],"e":["-täktis ) , "]},{"a":"samthänkter","b":"","c":"","d":[" , p. dj. endrägtig. meth samthenkto radhe SD NS 2: 30 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"samtimeliker","b":"av","c":"adj.","d":["samtidig. contemporan[e]us . . . cum tempore veniens vel simul in tempore existens vel eiusdem temporis GU C 20 s. 143 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"samtroende","b":"","c":"","d":[" , p. dj. som har samma tro som någon annan, consectaneus . . . fölgis laghi ok samtroende GU C 20 s. 140 ."],"e":[]},{"a":"samu staþ","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["-stäþ )"]},{"a":"samuledh","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr samledh."],"e":[]},{"a":"samuledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["sammaledes, på samma sätt. . . . badh oc begherede af oss . . . konung cristiern, at wii wilde sampledis for oss oc alla wora methborghera oc stadzens inwanera weghna . . . fulburdhe . . . Rydberg Tr 3: 636 ( 1458) ."],"e":["sampledis )"]},{"a":"samuleþ","b":"","c":"","d":[" , se leþ."],"e":[]},{"a":"samuleþis","b":"ab","c":"adv.","d":["sammaledes, på samma sätt. at göra samuledhis MB 1: 295 . Bo 7, 53, 123, 130, 163 . Bir 4: 45, 5: 133 . MB 1: (Cod. A 10) 555, 2: 117, 180, 284, 299, 396. Di 67, 214, 229 . Lg 3: 97 o. s. v. RK 3: 4036, (sista forts.) 5733. thin wen seruacius wil at thu skalt lösa giffwa the xl fangha, sammwledhes som thu för hans skuld giordhe mz gulsmedhen Lg 3: 189 . LfK 153 ."],"e":["sammwledhes Lg 3: 189 . ","samuledz MB 2: 284 . ","samoledis ib 299 . ","sammoledhes LfK 153 . ","samaledis Di 214, 229 . ","smmaledis MB 2: 180 . ","samaledhes Lg 3: 556 . ","samaleedes RK 3: 4036 . ","sammaledes ib (sista forts.) 5733 . ","sammeledis Di 67 ; MB 2: 396 . ","samaledz Lg 3: 100, 101 o. s. v. samaledz ib 97 ),"]},{"a":"samulund","b":"","c":"","d":[" , se lund."],"e":[]},{"a":"samulundum","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samvara","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) samfund, förening. " jak thror . . . a the helgha kyrkio almännelika, ok a helgra manna samwäro " MP 5: 208 ."],"e":["-wära )"]},{"a":"samvara","b":"nn","c":"","d":["samvara, umgänge. " mannin är natwrilika samwaro gärn " MB 1: 102 . " mintes vars härra söta samvaru " Bu 100 . Bil 273, 320 . MB 1: 200, 362, 507 . KL 186 . MP 2: 211 . RK 2: 8392 . " wara ibland och samwaru flera manna " KS 4 (8, 5) . " wara i samuaru flera manna ib (9, 5). wara medh flerom i bland och samuaru ib 5 (9, 5). vtan flere manna samväru " ib 40 (104, 43) . umgänge, könsumgänge. lucka hana tel sins härra vilia oc samvaru Bu 511 ."],"e":["samvära: -u KS 40 (104, 43) . samwära: -u Bil 273, 320 ; ","-o MB 1: 200, 507 . samwärä UpL Conf. samuära SML Conf.), "]},{"a":"samvara","b":"vb","c":"v.","d":["vra tillsammans. om könsumgänge. them baden spylle nakna samwarandhe oplath jason klara jomffrwdomsens fatabwr j medea Troj 17 ."],"e":[]},{"a":"samvarilse","b":"nn","c":"","d":[" ? samvara, förening. broderligh samwärilse FH 1: 39 (1458, nyare afskr.)."],"e":["-wärilse )"]},{"a":"samvarilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. samvaro, förening. Se Sdw 2: 1291."],"e":[]},{"a":"samvarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["i samma väsende? sone i fadhirenom ok fadhrin i sönenom äru samwarlika (essentialiter) oatskillika en gudh Bir 4: (Dikt) 221 ."],"e":[]},{"a":"samvighile","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"samvighilsa","b":"","c":"","d":[],"e":["-elsa: -o VGL lII K ind. 53 i var) , f. VGL II K ind. 53 i var."]},{"a":"samvigsl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-wiglx )"]},{"a":"samvist","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samvistas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"samvisteliker","b":"av","c":"adj.","d":["böjd för samlefnad, sällskaplig. mannen är samwistelikt (sociale) diur KS 5 (9, 5) ."],"e":[]},{"a":"samvit","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) medvetande, förstånd, sinne. " fik þän auita vr rät samuit " Bu 130 . ib 209 . nar han hafdhe än j sik helt samuit ok vndirstandilse Bir 3: 445 . " ä mädhan han hafdhe samuit (quandiu viveret et sensum haberet) " ib 2: 255 . RK 2: s. 350. bidhiande hona (Jungfru Maria) ödhmiuklika rätta sit samwit KL 21 . lysis hänne samuit Bo 89 . " nar honum vanskadhis samuitit ok al kropsins makt " Bir 3: 447 . " iac vnderstar ii mino samwiti wärldinna ostadhlikhet " SD NS 1: 368 ( 1404) . thz . . . vndirstanda j thino samuiti (conscientia) Bir 2: 17 . manzsins samuit (sensus) [är] vanmaktokt til at vndirsta min vndirlik thing ib 315 . han högfärdhias . . . aff sinom vndirstandilsom oc sniälla samuiti ib 3: 98 . " helbrygdha i mino samuiti ok skälom " SD NS 1: 71 ( 1401) . " til min licamma ok samuit helbrygdho ib 624 (1407). the tanka som äro wtan samwet ( intellectu) " LfK 43 . fughla . . . mz storo samwit oc godho wite Al 9560 . " mz indis folk är ey sampwit til " ib 4347 . om ij skäl ok smapwit hafwin ib 5822 . KS 2 (3, 2), 4 (7, 4) . " at man haldr suå höght i sino sik sieluan ok sine åthäue " ib 36 (93, 38) . " andelik höghfärdh j samuitino " Bir 3: 98 . " lather och löghe . . . thee fanyt samwit (conscientiam) " Ber 176 . " at enkte sampwit ware andro til meens " Al 5838 . ib 6030 . Su 40 . - sinne, sinnelag, själstillstånd. badh gudh te sik thera samwit KL 119 . Jfr 4. 2) medvetande, vetande, kunskap. vndarstanlikit samuit (conscientiam) owir hiärnans natur Bir 1: 100 . " är thz ey i warom samwitom (in nostra conscientia), hwaa thz ther lagdhe " MB 1: 245 . 3) förstånd, insigt, öfvertygelse (om det rätta). þän . . . sum þerä siälfrä samwitt oc skiel visär þöm sakan wara SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). med þerä bäzstä samwit ib. äpter waro bätzsto samwit hafuom wi meth skelom fwnnet oc wtlet ib NS 1: 424 (1405). efter therra besta sanninde oc samwit therrä BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. at effter sit besta samwet welia Rk 2: 7499. aff mit besta samwit siger jac sa ib 6375 . 4) medvetande, samvetets vittnesbörd. synda sampwit riwer swa som ormber MB 1: 232 . - samvete. gör hon opta moot gudhi oc sino eghno samuiti Bo 95 . " thz som thit samuit sighir thik ey wara görande " Bir 1: 11 . Bo 117, 135 . Bir 3: 37 . ST 410, 489 . Lfk 76, 77. thw hafdhe . . . samuit til at skodha mällan ont ok got Bir 3: 438 (kan föras till 1). sculu the ypna thera sanwit vm thera reghlobrut VKR Bir 4: 27 . scule the reensa thera sanwit VKR 18 . lofuen . . . oppa sin gudh oc bäzta sanwit ib 46 ; jfr 3."],"e":["sampwit MB 1: 232 ; Al 4347, 5822, 5838 . ","sanwit VKR 2: 7499 ; LfK 43, 76, 77 . ","samuteth Su 40 ), "]},{"a":"samvit","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) medvetande, förstånd, sinne. " tho aff gudz nadh är jak tel miin siin ok samwit ferdogh ok heelbryddha " NMU 1: 108 ( 1434) . " jak älskar thina dotter for hänna sniälla samuit " Prosadikter (Barl) 47 . hwru the (ɔ jungfrurna) skulu thäkkias them äöwinneligha konunghenom, j thera hälgha sanwidz fäghrind (decore sanctæ consientiæ) SpV 6 . " werdhughas oplysa mit märka sanwit " SvB 208 (b. a 1500-t.). - sinne, sinnelag, själstillstånd. enkte är wadhelikaren än äronna girnilse ok rosn ok dyghdinna hoghir ok eth forbolgit samwit SpV 108 . abrahe samwith (conscientia) atspörs j sins enda sons dödh ib 402 . - sinne. thän andre fionden han stridher innantil lönlihga, j fäm samwithin (sensibus) sik döliande SpV 216 . - äwärdhelika thinga beskodilse är onda samwidzsins (concupiscentiæ, lät conscientiæ) dödhir SpV 158 .","2) medvetande, vetande, kunskap. " förlat henne alt thät hon haffwer syndat moth tik, j sinom barndom, mädh sanvith älir medh wanwith " SvB 192 (b. av 1500-t.). 3) förstånd, insikt, övertygelse (om det rätta) . . . . hulkit jac loth ransaka med nämpdin oc mit egit samwit Uppl lagmansdomb 15 (1490). ","4) samvete, swa saa han (ɔ sanctus dominicus) . . . j tässens härtogans samweth otaligha syndher JMPs 410 (kan föras till 1). - thäntidh hänna hiärta borth gar aff thino samuidz (för sannindz, Lat. veritatis) liwse SpV 478 . " thin rena samwidz (för sannindz, Lat. veritatis) opspörilse ib. ""],"e":[]},{"a":"samvitna","b":"vb","c":"v.","d":["erinra sig, tänka över. ganghin thy til them som sälia, om saa händha kan, at the göra idher nakra hiälp, betänkiande idher ok samwithsom the j idher fordhom sagho SpV 276 ."],"e":[]},{"a":"samvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["passande, lämplig för sitt ändamål. thu stänghir ällir läser athir, mz wäl samwärdoghom (condignis) laasom owinsins tilgang ok domarins gömo SpV 248 ."],"e":[]},{"a":"samäghirska","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"samärva","b":"vb","c":"v.","d":["samfällt ärva. coheredare et cohereditare sam ärffua GU C 20 s. 331 ."],"e":[]},{"a":"samärvinge","b":"nn","c":"","d":["samarfvinge, medarfvinge. " gonga til eth räth syzskena skipte met hennes sannerffuingiom " FH 5: 34 ( 1465) . ib 43 ( 1467) . " os bidhar gudhz son swa som brödher och samärwinga " Ber 218 . LfK 173 . the vardha gudz syni ok gudz samärfuingia (cohæredes Dei) Bir 4: 343 . Su 143 ."],"e":["-arffuinge: -a Su 143 )"]},{"a":"samärvinge","b":"nn","c":"","d":["samarvinge, medarvinge. aa sine ok synä samärffuingie vegna Sd NS 3: 375 (1418, ä. avskr.). Svartb 346 (1434?). thins signada sons . . . blodz vtgiwtilse . . . j hwilko thu vilde haffua alt mankönit til samärffwingia hymmerikis riike SvB 459 (1400-t.)."],"e":[]},{"a":"samätismän","b":"nn","c":"","d":["ägare av smärre fastigheter, vilka slogos tillsammans för att utgöra det skattebelopp som en helsutten bonde skulle erlägga? Se Sdw 2: 1290."],"e":[]},{"a":"samþykke","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. samþykki] L. samtycke. met rade samthyke oc godwilia . . . konung magnusä oc rikisins radz BtFH 1: 455 ( 1362) . " mz hans godh uilia oc samthykkie " Bir 4: 126 . PM XV ."],"e":["samtykke PM XV . ","samthykkie Bir 4: 126 . ","samthyke BtFH 1: 445 ( 1362) ), "]},{"a":"samþykkia","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) samtycke, bifall. med samþykku allz rikesens raþ SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). med vitu. raþe. oc samþökiu þes varrä som äfte lywer ib 562 ( 1346) . " äfte samþykkru ok þape aldra wara raþgiuara " ib 605 ( 1346) . meth . . . samthykkio nästa frända ib NS 1: 11 (1401). ib 22 ( 1401) o. s. v. wil jak . . . meth godhom wilia ok gudhlikom kerlek ok ja ok samtykkio . . wnna ok giwa . . . renliwis frvm . . . innan risabergh closter mith retta fädherne bredha gardhen ib 2: 117 ( 1409) . wy (ɔ: borghamestara ok radh) haffwom medh welia ok b eradhno modhe ok alla meneghettena samtykkio saalth . . . alguth jeppason ena wara stadztomph BSH 3: 190 ( 1468) . medh confessoris systra oc brödhra samthykkio VKR 9 . " ey honom affsäti vtan thera witu wilia oc samthkkio " ib 34 . Bo 135 . " myn smthkkia ok kerlek ok gothuili er tel lkomyn ath clostridh skal thet sama forscrefna gotz behalla " SD NS 2: 117 ( 1409) . ath wi . . . tillathom konunglika samtykkie SD 3: 132 (öfvers.). thet i wille . . . lathe idher samptyckia oc willia til BSH 3: 173 ( 1466) . ware thet . . . idhre, hännis och flere weners wilia och samptyckiä ib. är thet . . . idre och idhra weners samptyckia och tillatilse ib. vm thu gifwir ther samthkkio til af allo hiärta Bo 127 . ib 169. KL 323 . Bir 2: 137 . " senkadhe ey iomfrun at samthykkio gifua til tholkin brudhgomma " KL 324 . thw hawir samthykkio mz vilianom til lydhno Bir 3: 115 . " jak hafdhe ey samthykko til nakra synd " ib 153 . samtykkionne (näml. äpther fölgher) gärnigen LfK 104 . - till samtycke gifvet tecken, vink. gudh som förmagh them oc alla wärldhena nidersla mz enne samtykkio (nutu) MB 2: 304 . - öfverensstämmande tycke, öfverensstämmelse. skal lhan hafwa mz honom en vilia ok ena samtykkio umum consensum) Bir 1: 118 . - ömsesidigt samtycke, öfverensstämmelse. huar som een vili är oc een samthykkio (för -a; consensus matriomonialis) ther ma vardha laghlik hionalax samföghilse Bir 3: 69 . " thänne konung ok drotning hafdho samthykkio ok ena handa akt som syntis godh (conserunt in unum apparens bonum) " ib 318 . 2) medhåll, sympati. hava samthykkio mädh, hålla med. alle the som til ludha them ok samthykkio hafwa mz them Bir 1: 18 . KL 394 . MB 2: 389 . 3) bifall, välbehag, hängifvenhet. tha ware min samthykkia mz them (asentirem in eos) Bir 1: 80 . " nu är min samthykkia (consensus) fran them ib. thu gaf mik thina samthykkio ok iak thik mina (tu consensisti in me et ego in te) " ib 124 . ib 3 25, 4: 18 ."],"e":["samtia: -o SD NS 1: 108 ( 1402)","samptyckia BSH 3: 173 ( 1466) . ","samþykka . ","samþökkia ) , "]},{"a":"san","b":"nn","c":"","d":["1) sanning, det som är sant el. visst. for san, såsom sanning el. sant, för visso, för sann. iak hafwer hört fore san ok skäl Al 2741 . ij skulin wita fore rätta san ib 3089 . MD 43 . thz segher jag her för wissa san RK 3: (sista forts.) 4706. iak kan thz ey sighia for san Iv 4355 . viste thz görla tha for san ib 5559 . ib 921, 5637 . MD 446 . mykit wärre foro the forsan RK 2: 686 . - visshet. iak sigher thz mz rätte san Iv 1374 . Al 2927 . 2) bevis? hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak. brister sithan ok är egh san. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). 3) samfärdighet, sanninsgkärlek, redlighet, tro, heder. jnthe löpthe ok inghen saan findz nw sköt medh nagan man MD (S) 265 . - i bekräftelser. the sworo oc loffuade a tro och san RK 2: 4048 . jak wil sighia a rätta san Al 2471 . ib 9324 . " sigh os a thina san " ib 117 . " jak sighe thz a mina san " ib 3337 . ib 4396, 7304. MD 13 . Fr 1322 . " iak lofuer thik thz a mina san " Iv 2766 . " thz veet iak a mina san " ib 4172 . iak reedh then vägh a mina san Fr 1101 . " iak fan ther ey swa höfuizskan en man ther mik tokt viiste a mina san " Iv 809 . ib 3923 . Al 934, 2064, 4602, 5862 . wij föliom idher a wara san MD (S) 253 . - (?) han (Gud) gaff honom (Adam) swa erligh san MD 7 . (Af de anf. ställena kunna de, hvarest san icke föregäs af ett adj. el. pron., som angifver fem. genus, föras till sander, m.) - Jfr osan."],"e":["saan )"]},{"a":"san","b":"nn","c":"","d":["3) sannfärdighet, sanningskärlek, redlighet, tro, heder. i bekräftelse. thz wil iak thic lowa a min hedher oc mina sand Prosadikter (Sju vise m B) 210 ."],"e":["sand )"]},{"a":"sanbani","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sandali .","b":"","c":"","d":["sandelträ. ss parfymeringsmedel. " tak (ɔ till hwith saapa vä lwktande) hwita sandali granna vj lod PMskr 387. ""],"e":[]},{"a":"sandbakke","b":"nn","c":"","d":["sandbacke, grusbacke. PMSkr 361 ."],"e":[]},{"a":"sandbiärgh","b":"nn","c":"","d":[" = sandbakke. ss ortnamn? mällan kwärnahuseth ok sandbergheth SD NS 3: 265 ( 1417) ."],"e":["-bergh )"]},{"a":"sandblandadher","b":"","c":"","d":["sandblandad. " mispelträ . . . wil haffwa feta oc stenoga jord äller sandhblända leer jord " PMSkr 342 ."],"e":["-bländer )"]},{"a":"sandblandaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sandbro","b":"nn","c":"","d":["skeppsbro för lastning av sand? ss ortnamn. millom sancta clara och sandhbrona vidh sion SJ 2: 57 (1480?). STb 2: 230 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"sander","b":"nn","c":"","d":["sand; särsk. om sand i hafvet el. på hafsstranden (sjöstranden). " lek a strandh j sandhe " Bil 270 . Bir 2: 6, 66 . " the varin flere än hafsins sandir " ib 3: 406 . - strand. allit. ivir sio ok sand (jfr Mnt. over se une sant), till främmande (på andra sidan hafvet liggande) land. at nager . . . budh hade effter een swen . . . offuer siö ok sand SO 157 . - til sio ok sand, d. s. mangt ett bod til siö oc sand kom skoda fägrind henna MD 416 . - sandbank. thz glas kar dreff nider at ana . . . oc dreff vppa en sand Di 120 . - sandkorn? ss förstärkning af negationen. wi rädhomps them ey wid h en sand Al 6226 ."],"e":[]},{"a":"sander","b":"nn","c":"","d":["1) visshet. iak weet thz mz rättan san Iv 2777, 5473 . forgifua thöm thz mz rättan san (för visso, verkligen, fullkomligt) ib 4687. 2) sannfärdighet, redlighet, tro, heder. skattade alla oppo mijn san RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. B) 6164. ib 6206 . - Jfr san."],"e":[]},{"a":"sander","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) med sanningen öfverensstämmande, sann, viss, säker, riklig. þe þingh . . . som . . . äru . . . fulkumleka san ok pröuaþ Bu 6 . " sighar som sant är " ib 62 . dyll þy at sant är SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). thz är sat Al 202 . ib 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v. RK 1: 412, 2: 4624 . " ey är alt thz sant ther sanno är likt " KS 21 (51, 22) . " thikkis thz väl vara likt sanno " Bir 2: 260 . MB 1: 88, 94 . " är väl sanno likt at thz varo dwfwo vnga " Bo 6 . ib 23, 241 . " synis oc väl sannolikt at han annorledhis saa fore i thässe maltidhinne än miraculo " ib 50 . " änga ledhis är nakat af them thinghom mote skälomen vtan al äru the san " Bir 1: 11 . " sigh mik sat " Fl 916 . MD 34 . [hvar þera sum?] sannäre havvar swrit SR 1 . ib 6, 32 . iak huxaþe mina systor vara dara. ok fan iak sannare at hon är vrþen en þe visaste Bu 187 . " thz är alt annath sannare (aliter est) " MB 1: 241 . " engen wiste sannare ther wthen konungen forgangen är " RK 2: 3326 . " han vil hänne väria om hon hafuer sat (om det, som hon påstår, är sant, om hon har rätt) " Iv 3632 ."],"e":["sanner Al 6152 . ","salt L.; (i rimslut) Fl 916 ; Iv 2003, 3020, Al 202 ; 324, 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v.; RK 2: 2728 . sath (i rimslut). MD 34 ; RK 2: 4624 . saat (i rimslut) ib 1: 412 . ","sant SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 62, 173 ; KS 21 (51, 22) ; Iv 1906 och ofta. sand (i rimslut) BK 2: 54 ), ","for sanno","-sanna RK 2: 787, 823, 1125, 1579, 3: 2666 ; MD 389 ; Di 238 . ","-sannä Va 7 . ","-sanne RK 2: 3439 . ","-sat ib 2728 ; Al 324 . ","-sant Bir 2: 255, 4: 70 ; MB 2: 376 . ","-santh RK 3: 2660 . ","-sand ib 2: 54 ), såsom sant, för sant, för visso, i sanning. hon weet for sant ihesum wara räthwisan MB 2: 376 . Bir 2: 255 ; 4: 70. Al 324 . RK 2: 2728 . forsanna haffde man thz sport ib 823 . ib 1125 . " thz ma man tro försanna " ib 1579 . Va 7 . " för sanna sägher jach thegh thz " Di 238 . MD 389 . RK 2: 787, 3439 . " jak kan thz nw försanna fynne " ib 3: 26666 . " han hadhe stora makt försanth " ib 2660 . " ffor xx twsant nobele stoth thz (Gotland) j pand thz wilde the haua j geen forsand " ib 2: 54 . " iak agher for sanno vara idhar vin " Fr 188 . tha mat thu väl for sanno vndra Bo 80 . Jfr san 1.","mädh sanno","-sanna RK 3: 1178 . ","-sanne ib 2: 3875 ), enligt sanningen, i sanning, för visso. weet iak nw mz sanno MB 1: 278 . " thz sigher iak mz sanno thik " Fr 1206 . RK 3: 1178 . " thz matte marsken mz sanne käre ib 2: 3875. - til sanz (tills- " Iv 1558 ), för sant. thz wil iak idher sighia til sanz Iv 16 . ib 78, 1558 . 2) viss, säker, som går i fullbordan. är war dödher iämpn ok sanner Al 6152 . " thz var änkte vätta sat ther han hafdhe förra hänne iät " Iv 2003 . ib 3020 . thz warder jdher sant ib 1906 . " alt var hanom þät sant (contigissent) han sagþe " Bu 173 . 3) sann, sannskyldig, verklig. sandar guþ Bu 155 . ib 62, 495 . " sandir gudz son " Lg 35, 91 . " thän sanne fridzmannin " ib 66 . sanne af gudha dyrkara Bir 2: 72 . sandir herra ib 3: 301 . sanndir fridhir ib 1: 288 . " han kände mik sannan vägh ävärþeleks lifs ok helso " Bu 187 . " vtan san forfall " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.). SR 11 . " maa man fore sanno sak (merito) ropa mz sorgh ok sukkan " Su 422 . " sander ok reen älskoghe ib. - n. adv. sant, riktigt. " Su 105 . - Jfr ful-, genom-, o-, of-sander."]},{"a":"sander","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","- til sanz, för sant. Jfr E. Olson Från Filologiska föreningen i Lund 4: 101. - til sanno, till bekräftande el. bestyrkande. at här thes vissir vm är, til sanne oc visse mere gyorth JämtlDipl 116 ( 1372) .","2) viss, säker, som går i fullbordan. dröma warde sanne LB 1: 94 (s. 491). 3) sann, sannskyldig, verklig. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 4, 20, 113, thu äst gripin a sanne gerning Prosadikter (Sju vise m) 131 . hinrik . . . var san baneman til then döde swennen STb 4: 105 ( 1506) . skal henrik . . . sta j sanan borgan ib 5: 97 ( 1516) . - Jfr osander."],"e":["san STb 4: 105 (1506) . n. satt Saml 34: 279 (omkr. 1360-70). Se Sdw 2: 1291 och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 231),"]},{"a":"sander","b":"nn","c":"","d":["sand. " verldena hauer han (ɔ Gud) skipat swa widha / skogh ok marka bergh ok lidha / lööff ok gräss vatn ok sand " EK 11 ff. (jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 8 ff., 796). GU C 20 s. 535 . - strand. allit. sand och sior. ath the . . . matthe kome hiith igen . . . wtan forlandh aff sandh och siöö S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 18 (1505? H. Gadh); jfr ib 2: 27 . - ivir sand ok sio, till främmande (på andra sidan havet liggiande land. athe skuldo staa therres ewintyre ther meth bade offuer sand ok sio STb 2: 19 (1483). - sandmark. lapis in bodanes sandj SD 1: 228 (1222-1230). - Jfr mur-, skur-, stöve-sander."],"e":[]},{"a":"sandflaki","b":"nn","c":"","d":["låda för transport av sand (på kärra). HLG 2: 50 (1516)."],"e":[]},{"a":"sandförare","b":"nn","c":"","d":["sandförare, som tillhandahåller sand. ss tillnamn. magnus sandförare BSH 1: 99 ( 1365) ."],"e":[]},{"a":"sandgrund","b":"nn","c":"","d":["sandgrund. SpV 289 ."],"e":[]},{"a":"sandiordh","b":"nn","c":"","d":["sandjord. PMskr 308. hasle nyter . . . wilya haffwa sand jordh waatha oc kalla ib 347."],"e":[]},{"a":"sandkorn","b":"nn","c":"","d":["sandkorn. " flere äru mina synde än sandkornin i hawino " Bo 75 . MP 2: 97 . MB 2: 90 . Su 104, 185, 448 . MD 172 e."],"e":[]},{"a":"sandkorn","b":"nn","c":"","d":["sandkorn. JMPs 554."],"e":[]},{"a":"sandkula","b":"nn","c":"","d":["förvaringsgrop med sand. actha thina vintherroffvor i saandkulana Brasks Cal 272."],"e":["saand- )"]},{"a":"sandkärra","b":"nn","c":"","d":["sandkärra. Arnell Brask Biᴵ 25."],"e":["-kerrer ) , "]},{"a":"sandogher","b":"av","c":"adj.","d":["sandig. arenosus sandoger GU C 20 s. 34 ."],"e":[]},{"a":"sandsten","b":"nn","c":"","d":["sandsten. GU C 20 s. 535 ."],"e":["-steen )"]},{"a":"sanfärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["i sanning, verkligen. är thz swa at j sanfärdeliga (vere) skikken mik til konungh MB 2: 98 . ib 106 ."],"e":["-liga MB 2: 98, 106) ,"]},{"a":"sanfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) sann, sannskyldig, verklig. " ihesus är eth santfärdoght skyn ok lius sins helgha fadhirs j hymerike " MP 5: 62 ."],"e":["santfärdoght ) , "]},{"a":"sanfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["sannfärdig. ST 158, 436 ."],"e":[]},{"a":"sanfärdhoghet","b":"","c":"","d":[" , . sannfärdighet. thän öwersta gudin som huars mans sanfärdoghet wet ok sannindh MP 4: 149 ."],"e":[]},{"a":"sangare","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["-a ) , ","sangara anbudh , "]},{"a":"sangare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " bero quondam dictus sangari " SD 2: 326 ( 1300) . "],"e":["sangara anbudh","-andbudh Bo 251 ; Bir 3: 471 ),"]},{"a":"sangbok","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sanger","b":"nn","c":"","d":["1) sång, sjungande. muse songh och viisdom GU C 20 (hand 2) s. 166. musik, klang, välljud. hwart hänna fiäth giffwer sötasta sangh (clangorem) ower alt himerike Mecht 228 . - Jfr aptan-, brudha-, brudhlöps-, glädhis-, lyllo-, nat-, otto-, saltara-, sam-, viku-, vinnings- (Sdw 2: 988), viso-, älskogha-, ängla(Sdw 2: 1125) sanger."],"e":["songh )"]},{"a":"sanger","b":"nn","c":"","d":["1) sång, sjungande. pröuaþe. at ä[n]gla su[n]go sötan sang (jucundissinam angelorum societatem sollemnizantem audiret) Bu 23 . ib 14, 24, 25 . Bo 246, 247 . - musik. tha the gingo til stridha saman pipor ok banbor giordho ther gaman the giordho sang mz söte thona Al 2433 . - låt, tjut. skilia hänne vidher vargha sang Iv 3797 . 2) sång, sångstycke. swngo the . . . allan thän sangh (hymum) wt Bil 649 . een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo MB 1: 319 . " thenne sanger oc alder psaltarin oc marghe andre sang ib. " Bir 2: 11 . LfK 246 . sionga hin söta syons sangin (cantant de canticis Sion) Bo 52 . ","3) susning. " takir borth sang aff them (öronen) " LB 3: 133 . - Jfr aptan-, fughla-, glädhis-, harpo-, himirikis-, hvardags-, höghtidhis-, lof-, lofs-, marminno-, mässo-, mästar-, nat-, natta-, offer-, orgho-, otto-, reghlo-, örna-sanger."],"e":["songher: songh LfK 246 . ","-ar )"]},{"a":"sanghus","b":"nn","c":"","d":["sånghus, kor. chorus wlgariter sanghus GU C 20 s. 404 ."],"e":[]},{"a":"sanghus","b":"nn","c":"","d":["sånghus, ställe hvarest i en kyrka sångkören har sin plats, kor. MB 1: 330 . VKR 65 . Bir 4: 18, 86 . "],"e":["sanghus dyr , "]},{"a":"sanhelagher","b":"av","c":"adj.","d":["verkligen helig? sanctus franciscus . . . thär . . . war herra hast . . . mz sik wara sanhälghan j hymerike JP 19 . ib 89 ."],"e":["-hälogher: -a JP 89 )"]},{"a":"sanhelagher","b":"av","c":"adj.","d":["verkligen helig, högt helig. dyäfwolin skuldhe ey forstandha hona swa sanhälagha jomfru blyffwande, barn föda MP 5: 74 . ib 149 ."],"e":["-hälaghir )"]},{"a":"sanhet","b":"nn","c":"","d":["1) sanning. thu skal swara mik, äpther thins samwitz samhet Mecht 344 . " iij sanheeter eller iij puncta " SkrtUppb 352 . som ok fandz j alle sandheet, at swa waar STb 4: 67 (1505). ath han vijdh sin äre, tro och sandheet wylde engelbecht bethale iijᶜ mark ib 124 ( 1506) . ib 5: 317 (1521, Kop). sanhetzsens mothe stridara JMPs 518. 2) besannande, bestyrkande, bekräftelse. tiil een withnisbyrd ok sanheth swa haffuer jak bidit her häluik . . . ath han sith incigle bredhe medh min hängie SD NS 2: 798 (1414, gammal avskr.) . . . . at the skulle gifua rätt vthan alle argelit, weth theres sanheet och korsskyssning Rydberg Tr 3: 361 (1482, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"sanhet","b":"nn","c":"","d":["sanning. Va 8 . Bir 4: 41 . MB 2: 285 ."],"e":[]},{"a":"saning","b":"nn","c":"","d":["såning. SvKyrkobr (Lucid B) 192 . J Buddes b 42 ."],"e":["saaning )"]},{"a":"sank","b":"nn","c":"","d":[" ? i uttr. i sank, i sank. the samma som borade biscop kortz skyp j sanck STb 3: 365 (1498)."],"e":[]},{"a":"sanka","b":"vb","c":"v.","d":["samla . flothz, som sankat är j stegerhuset om vikana Arnell Brask Biᴵ 30. "],"e":["-ar . ","-at . ","sancha Arnell Brask Biᴵ 29. sampka: -adho Prosadikter (Sju vise m) 149),","sanka saman , samla. mz tholikt swik sampkadho the mykith saman Prosadikter (Sju vise m) 149 . Jfr saman sanka. - Jfr up sanka."]},{"a":"sanka","b":"vb","c":"v.","d":["samla. sankadhe han mykyn här Gr 265 . MB 2: 227 . RK 3: 410 . the lätha mykit folk tiil hopa sanka ib 2037 . ib 2240 . "],"e":["samka KS 42 (108, 45) ; -adhe Bil 863, 885 ; se vidare saman sanka. pres. -ar: saman sankar Bir 1: 83 ; ","samansankar ib 96 ; ","tilsankar Su 310 . ","-adhe . ","iperat . ","-a LB 9: 109 )), ","sanka sik , samla sig, samlas. sankae allir almogin sigh Lg 637 . RK 3: 17 . refl. ","sankas , samala sig, samlas. til hwilkin mange munka sankadhos KL 200 . til hwilka manga iomfrw sankadhos ib. skulu än fiska sankas j thänna stadhin Bir 2: 9 . haffgrunnen sankadhos i midhio hawino MB 1: 318 . ","sanka af , skumma af. tha komber en hinna pa the ätikkiona, oc henne sanka aff LB 9: 109 . ","sanka saman , "]},{"a":"sankan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samansankan (äv. Sdw 2: 304 f.)."],"e":[]},{"a":"sankilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? Jfr samansankilse (äv. Sdw 2: 305)."],"e":[]},{"a":"sankte","b":"av","c":"adj.","d":["sankte, helig (framför ett helgons namn). senthe erics dagh BSH 3: 152 ( 1464) . "],"e":["senthe BSH 3: 152 ( 1464)","*sankte jakobs pilagrimber","-pelegrim )","*sankte jakobs resa","sancti- )"]},{"a":"sankte","b":"","c":"","d":["sankte, helig (framför ett helgons namn). fore santtha olafs dagh SD NS 1: 58 ( 1401) . sancte pädhr KS 64 (159, 70) . Bil 839, 841, 842, 843, 868, 870, 871 . Gr 292, 304, 306, (Cod. D) 386, 398. ST 48, 65, 127, 130, 131, 285, 355, 452 ."],"e":["sancte . "]},{"a":"sankänna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sankära","b":"nn","c":"","d":["verkligt el. befogat käromål? haffwum wi . . . thaghit thera edhe om sankäro och alla sanindh ath sighia SD NS 3: 150 ( 1416) ."],"e":[]},{"a":"sanlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med sanning, enligt sanningen, sannerligen, i sanning, för visso, med visshet, visserligen. pröuaþo sanleka at mö var moþer vorþen Bu 64 . " sculum vi han sanneleka niþ bryta " ib 199 . han stodh sannelika thridia dagh wp aff dödh Bil 86 . SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 374 (1344, nyare afskr.). Bu 51 . Bil 233, 252 . KL 203 . Bir 1: 289 . Fl 237, 1136, 1668 . sannelica tholik bön är gudhi thäk Bir 2: 101 . " sannelica jak vtdrogh han aff världinne " ib 102 . ib 107, 138 . 140, 3: 301. Ber 22, 31, 201 . Va 51 . " sannirlica oc wäl maghin i wndra " MB 2: 397 . KL 403 . " iach sigher idher thz sannerlik " Iv 1901 . Fl 1468 . Ber 38 . Lg 818 . ney sannelika Bir 1: 97 . Lg 673 . 116. - riktigt. om iak . . . samueleka weth Su 105 . - verkligen. war än wantro. at the hafdhu sanlika sanctum marchum Bil 252 . " the som wndy hans baner sannelika tyäna " PM 23 . " at taka flere än . . . the sannelciha widhirtorfua " VKR 9 . ib 17 . MB 1: 241 . - sant, uppriktigt. än i wilin . . . göra winlika oc samlika widh min herra MB 1: 205 . - Jfr ofsanlika."],"e":["sanleka Bu 64 . ","sanligha VKR 7 . ","sannligha ib 17 . ","sannelika Bil 86, 233, 252 ; MB 1: 241 ; Bir 1: 97, 289 ; Fl 1468 ; PM 23 ; Lg 673 . ","sannelikä SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). sannelica Bir 2: 101, 102, 107, 138, 140, 3: 301 ; KL 403 . ","sannelicha VKR 9 . ","sanneliga Lg 818 ; MB 2: 255 . ","sannilichä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). sannelyka ib 5: 558 (i vidim. fr. 1373) sanneleka Bu 51, 199 ; Su 105 . ","sannerlika Ber 22, 38 . ","sannärlika ib 31, 201 . ","sannirlica KL 203 ; MB 2: 397 . ","sannalica Bil 233 . ","sannelikan Su 116 . ","sannelekan Lg 3: 471 . ","sannelik Fl 237, 1668 . ","sannerlik Iv 1901 ; Va 51 . ","sannirlik Fl 1136 ), "]},{"a":"sanlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med sanning, enligt sanningen, sannerligen, i sanning, för visso, med visshet, visserligen. forestodh ok. hördhe sannerlika SD 8: 195 ( 1362) . " nw sannärlika äpter thäss fornämpda karss dööth kallom wi the quärnena ij geen vnder waarth waldh " NMU 1: 79 ( 1391) . sannelika bider iak tik ath mänar thu mik nogoth annedh en got . . . tha scriff mik thet til Thomas Varningsbref 8 ( 1436) . " laten j dräpa edhan son saa sker edher sannelighan som enom riddara hände som hafde en troen fogälhund " Prosadikter (Sju vise m C) 233 . ib 238. thy skalt thu wnhdirstanda siälinna anda wara skälikhetana, hwilkin mz wnhdirstandeno, wilianom . . . är samnaturlighin ymo, thz är hällir ok sannelika, alt samman thätta är en siäl SpV 509 . - verkligen. thu sklt ekke löslika (fide) wthan sannelica (veraliter) thänkia thik sta i gudhz asyn SkrtUppb 70 . " ath hans naade aaff sancte ericx . . . reetta blod sanneligen er kommen Rydberg Tr 3: 624 (1520). ""],"e":[]},{"a":"sanliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sann, viss, riklig. bewisen idher swasom gudz thänista män . . . i sannelikom ordhom Hel män 138 . 2) sann, verklig. all sanneliken glädhi är i gudhi JMÖ 22 ."],"e":["sanneliken JMÖ 22 . ","sannelikom Hel män 138 ),"]},{"a":"sanliker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Isl. sannligr] 1) sann, viss, riktig. the konst som scriwas i book är sannelikast MB 1: 347 . " är sannelicare at thin siäl ok thin astundilse är mz mik ok j mik " Bir 3: 301 . " thz wet iak mz sannelik skäl " Fl 186 . ","2) sann, verklig. " thz välsignadha oc sannelica brödhet " MP 1: 99 ."],"e":["sanneliker: -lik Fl 186 ; ","-lica MP 1: 99 ; ","-licare Bir 3: 301 ; ","-likast MB 1: 347 ),"]},{"a":"sanlikhet","b":"nn","c":"","d":["sanning, redlighet, renhet. samwitz sannelighet (conscientiæ puritatem) Su 351 ."],"e":["sannelighet )"]},{"a":"sanlönliker","b":"av","c":"adj.","d":["thänna widherkännilse maagh mz sakto jämwäl osköniogom rädhas, thy at thän sanlönlike (möjl. fel för sanlönlike? Lat. consecretatis) gudz stoe propheta moyses tigdhe ekke thätta SpV 44 ."],"e":[]},{"a":"sanmäle","b":"nn","c":"","d":["sann utsaga. al þera släkt . . . danzar ii oviti huarn sancti iohannis dagh tel sanmäles (enligt hvad sannfäridgt berättas? Bil anmälis, Cod. C amälis 942) Bu 57 ."],"e":["sannmäle )"]},{"a":"sanna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sanna, visa (ngt) vara sant, gifva förverkligande åt, uppfylla, fullborda. kenz widh ihesum gudz son som all thera withne sannandhe ok spadom fulkomnadhe Bil 83 . " han minnis a sina dröma oc thykker nw at the äre nästan sannandhe " MB 1: 240 . - (?) tha han haffde then skat alakt tha sannadhin thz han hade förre sakt RK 1: 3321 . 2) visa sanningen af, bevisa, ådagalägga. hans prädikan . . . sannadhe at mindre war the frägdh aff honum gik än hans dygdh war Lg 3: 220 . 3) bekräfta sanningen af, påstå, försäkra, intyga. sannaþe han vara bästan ok wisastan mästare þere const Bu 181 . - (?) sara thordhe ey widher ganga at hon lo, än war herra sannar thz oppa hona MB 1: 189 . - säga ja till? ffor the ting han fför sgde ney them monde han sedan sanna MD 450 . - refl. sannas, sannas, besannas, visa sig vara sann, gå i fullbordan. hanum sannadhis alla hästins dygdhe Bil 732 . " þät sannaþes hänne fredaghen langa " Bu 73 . " os sannas annat (vi få annat att veta) ib 207. min orþ sannas " ib 4 . " ena lund sannas iuþans lygh " ib 78 . " sannaþos hans or82. sua sannaþes som han spaþe " ib 502 . " sannadhis hans fadhirs drömbir " Bil 777 . Al 1620 . " the ena plaagan sannadis thaa som mön sade rikit skulle offuergaa " RK 2: 7190 ."],"e":[]},{"a":"sanna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sanna, visa (ngt) vara sant. thin dombir här om sannar (verissima sententia tua) SpV 535 . 2) visa sanningen av, bevisa, ådagalägga. thät sannadhe thu mädh storom skälum Hel män 234 . - utröna sanningen i fråga om. tesse . . . satha lagh vm mikel nilsson oc sana wm i karyliabandh JTb 72 ( 1481) .","3) bekräfta sanningen av, påstå, försäkra, intyga. Se Sdw 2: 1291."],"e":["-ar . ","-adhe )"]},{"a":"sannen","b":"","c":"","d":[" , se sannind."],"e":[]},{"a":"sannind","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sanning, sama förhållandet. gik viþar sannind Bu 27 . sannind sighia KS 73 (178, 79) . Fr 3117 . " þön maal sum sannind bör vmsighia " SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . " vndi wara sannind (gen.) at letän (vår, d. v. s. konungens, undersökning om sanningen) ib. " ib 605 ( 1346) . " at leta oc spyria sannind om huru þe gozen gingo vndan rättom aruum " ib 6: 125 ( 1349) . " han vardhe ok forswaradhe sannindena " Bo 115 . ganga af rätuisonna sannind ib. Bil 113, 863 . Bo 179 . vi villeforom af sannendina vägh MP 1: 11 . Fr 3117, 3119 . " mot rät ok sannind " KS 69 (169, 75) . helgha them i sannind thy at thin kännedombir är sannind MP 2: 97 . " thz skulin ij for sannind röna " Fl 1411 . fore sannind iak thz sighia wil Al 9044 . äpterfölgde iak min gudh oc herra j sannindynne MB 2: 39 . at swa i sannen tilgangen är SJ 243 ( 1455) . hon (Birgitta) war sannindinna dottir VKR 11 . " sa huar þa stoþo baþa syster sannind oc rätuiso " Bu 21 . " sagþe sik vara försto sannind " ib 101 . wår herra . . . then sannind . . . är KS 69 (170, 76) . 2) sannfärdighet. wil jak pröwa idhra sannind MB 1: 241 . som . . . wi wiliom wara sannind bewara, at i sant sighiom SD NS 1: 424 ( 1405) . ib 437 ( 1405) , 438 (1405, efter aftr. hos Langebek), 2: 218 (1409, nyare afskr.). tro ok sannind Fr 3119 ","3) bekräftelse. " til sanninda her vm säter jak mit incighle for thätta breff " SJ 30 ( 1425) . " til ytermere wisso skiäl ok sannind at thätta ärandit är sua aatskilt ib 54 (1441). "","4) öfvertygelse (om hvad som är sant el. rätt). sigh os af hanom þina sannind Bu 197 . epter thera bäzstä sampwit nnind BSH 2: 41 ( 1396) . ib 46 (1397) o. s. v. 5) samvete. ey achta gudh ok sannind sina KS 15 (35, 16) . " vtgiua sannind sina ib 70 (172, 77). - i bekräftelser. sagde ja wid hans gode tro oc sannind " Di 50 . ilkin dagh . . . wi halda viliom ok skulum widher sannind ok godha tro BSH 1: 132 ( 1371) . " lofuum wi widher sannind ok godha tro ib. ib (1376) o. s. v. " SD NS 1: 31 ( 1401) . " til bindher iak 165 mik . . . vidh mina sannindh ok godha tro " ib 27 ( 1401) . ib 59 ( 1401) , 92 (1401), 94 (1402), 297 (1403), 331 (1404) o. s. v. lofwar iak meth minne rätto sannindh at beredha ib 34 ( 1401) . - Jfr osannind samt sanning."],"e":["sannend: -endinna MP 1: 11 . ","sannidh FM 233 ( 1505)","sanninda man","sanninda människa , "]},{"a":"sannind","b":"nn","c":"","d":["1) sanning, sanna förhållandet. . . . leta sannind ransaka ok döma vm vluauaz quärn Sd 8: 178 (1362). thenne witnän sworä for the xij . . . at swa j sannen war som forscrifuit staar FMU 3: 211 (1441, avskr.) . " thogh finz then räkinskapen ey swa waro j sannindene som han ther scriffuat haffuer Konthist. sällsk. pub. 1916 s. 34 (1457-59). FMu 4: 204 (1463), 318 (1469). han war . . . sannindana älskare " Hel män 158 . - sing. form i plur. anv. hwar som thässe thry sannindh . .. ey mädh skrömtan älla flärdh af allo hiärta fram siger SvB 491 (b. av 1500-t.). 5) samvete,. i bekräftelser. widher sandnindh ok godha tro Sd NS 3: 16 (1415). "],"e":["sandnindh SD NS 3: 16 ( 1415)","sanninda man , "]},{"a":"sanninde","b":"nn","c":"","d":["sannfärdig kännedom. lät han sanninda ther aff fanga Fl 431 ."],"e":[]},{"a":"sanninde","b":"nn","c":"","d":[" ? 2) = sannind 1. ath thet swa j sannena är, betyghom wi FMU 4: 166 (omkr. 1460). ib 318 ( 1469) . "],"e":["sanindä SD NS 3: 89 ( 1415)","sandinne FMU 4: 318 ( 1469) . ","sannindha: -an Svartb (Skokl) 522 ( 1477) . ","sannena FMU 4: 166 (omkr. 1460)), "]},{"a":"sanninde","b":"nn","c":"","d":["öfvertygelse. " efter therra besta sanninde oc samwit therrä " BSH 2: 39 ( 1396) ."],"e":[]},{"a":"sanninder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sanning","b":"nn","c":"","d":["1) sanning. . . . efftersworo, att aldelis så j sanningene skedt är FMU 4: 261 (1466, avskr.) . . . . widerkendes alla sanding om then fatigha döda pygan STb 2. 238 (1487). Priv f Sv st 248 ( 1512) . ","2) bekräftelse. Se Sdw 2: 1291. til sannigh her om och ytermere forwaran trökkia vy var insigle for thetta breff AktKungsådr 23 ( 1479) .","3) samvete. i bekräftelser. Svartb (Skokl) 531 ( 1477) . wijdh wor äre, gode troo och sandningen STb 3: 344 ( 1498) . ib 457 (1499). thette vele wij pa woor sanningh oc gode troo medh een kerligh och venscap obruttelige holle ib 4: 24 ( 1504) . - ensampnom starka gabrieli är bäther troandis än jwdhanna ondha sannigh (fel för samnigh, Lat. credendum est magis soli gabrieli forti quam iuderorum turbe (fallaci) JMÖ 200 "],"e":["saningh AktKungsådr 23 (479) . sanding STb 2: 38 (1487); -en ib 3: 344 ( 1498) . ","sadning Priv f Sv st 248 ( 1512) . ","sannigh JMÖ 200 ),","*sanninga man","saninga- )","sanningis man","-inges- )"]},{"a":"sanning","b":"","c":"","d":[" , se sanning."],"e":[]},{"a":"sanning","b":"nn","c":"","d":["1) sanning. Fr (Cod. F) 3119 . " the honom sannygh sagde " RK 1: (sfgn) s. 182 . " ath tw wylth wrtha alla sanningh om thetta sama ärendhith " Lg 3: 108 . skalth thw thz for sannyngh wetha ib 128 . ib 109 . kwnne inghen mz sanningh ath sägia hwart wth han komyn war Di 300 . thz är . . . santh som . . . jak mz sanningh meenar för idher röra RK 3: 650 . Fr (Cod. F) 1983 . til stode ath swa i sannighen är BtFH 1: 174 ( 1506) . "],"e":["sanningh RK 3: 650 ; Fr (Cod. F) 1983, 3119; Lg 3: 108, 109, 134 ; Di 360 . ","saningh SGG 128 . ","sannyngh Lg 3: 128 . ","sannigh: -ighen BtFH 1: 174 ( 1506) . ","sannygh RK 1: (sfgn) s. 182), ","verklighet . ","alth thz iak haffwer nw sakth aff himerikis ära thz är mekta litith framföre thz som är i retta sanningh Lg 3: 134 . 2) samvete. iak loffwar thz a godha tro ok sanningh SGG 128 . - Jfr osanning samt sannind. ","sanningis man","sanninges- )"]},{"a":"sannoliker","b":"","c":"","d":[" , se liker 1 samt sander 1."],"e":[]},{"a":"sanordhogher","b":"av","c":"adj.","d":["sannfärdig, uppriktig (i det man säger). han war sandordog j siith taall Troj 76 ."],"e":["sandordog )"]},{"a":"sanprövadher","b":"","c":"","d":["verkligen el. fullt bevisad. är eig sampröuat til SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"sansagha","b":"nn","c":"","d":["sann utsaga, sann historia. Prosadikter (Barl) 5. ffabula . . . äwintyr jtem fabula idest hystoria sansagha oc tallan GU C 20 s. 248 (möjl. att fatt som två ord). jomfrw maria . . . var ren jomfru för födilsen, j föilsen, och effter födilsen . . . vider tessa tree sansagwr biwder iach ider . . . madkar alla . . . at . . . LB 7: 189 (s. 309). - beprövad iakttagelse. sansagor för bönderna PMskr 210. amandinus är en sten . . . then honom bär winner segher, oc kan wthtydha klok spörsmaal oc sansaghor ib 459 ."],"e":["-saghor- . -sagwr LB7: 189 (s. 309) ), "]},{"a":"sansaghul","b":"av","c":"adj.","d":["samt sägande, sannfärdig. aff sananla (för sansagla? veridicorum) manna ordom SD 3: 405 (öfvers. trol. fr. början af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"sanskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["sannskyldig, rätt, äkta. man ma wita swa om thz är the sanskylegha (näml. örten verbena) LB 3: 89 ."],"e":["-skylegher )"]},{"a":"sanspar","b":"av","c":"adj.","d":["sannspådd, samt spående. opta var han sanspa vm manga manna hiärta Bil 801 ."],"e":["sanspa )"]},{"a":"santala","b":"nn","c":"","d":["1) samtal. MP 4: 167 ."],"e":[]},{"a":"santekn","b":"nn","c":"","d":["sant tecken, bevis. jöns . . . vpbar j retten dören til widermelis ok santeckn STb 2: 447 (1490)."],"e":[]},{"a":"santeknadher","b":"nn","c":"","d":[" = santekn? tolf äru the rätter thär ihesus . . . gifwer sinom winom i himerikis rike första är helbrygdhoghet . . . attande är santeknadher af gudhz rätwiso fulkompnan SkrtUppb 134 ."],"e":[]},{"a":"sanvaraktogher","b":"av","c":"adj.","d":["verkligt varaktig. for thän skuld the hffdho ekke gudhelika sötmans ok kärlekxsins inwörits, the sanwaraktogha oleona SpV 267 ."],"e":[]},{"a":"sapa","b":"nn","c":"","d":["såpa. " valmogha sudhin mz sapo " LB 5: 80 . ib 3: 161 . göra saapo PM XLII . " hwith saapa ib. " LB 3: 113 ."],"e":["saapa )"]},{"a":"sapa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*sapo byssa","saapo- )","*sapo karl , ","*sapo kona , ","*sapo panna","sapa- )"]},{"a":"sapper","b":"nn","c":"","d":["saft. " tak . . . sappen aff bölme yrth oc aff verbene yrth " PM XLIIX . the sappana distillera mz filtenom ib. sappen aff skräppor ib 68. stötandis yrtera j mortarenom oc sidhan wthkrammandis sappen ib. j sappenom aff yrthennas roth ib. XLVII, I. LB 9: 116, 117 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"sapper","b":"nn","c":"","d":["saft. " moth marka som äta kaalen, tak semperuiuam oc stöth, oc j then sappen äller wäskona läg kaalfröd PMskr 355. Jfr fänikals sapper. ""],"e":[]},{"a":"sar","b":"pn","c":"pron.","d":["se sa."],"e":[]},{"a":"sar","b":"nn","c":"","d":["sår. SpV 455 . ib. o . . . ihesu . . . som dödher oc nidhe takin war aff korsseno, oc lagdhir j jomffru marie sköth, mädh ypnom wndhom, färsk saar Sv 516 (b. av 1500-t.). Jfr axla-, blodh-, dödha-, ful-, hand-, hovudh-, kärleks-, o-, sidho-, spitälsko- (Sdw 2: 468), synda- (Sdw 2: 580) sar, ävensom dödz saar JMPs 409. "],"e":["saar . ","sor: -eno SpV 455 . ","sara Ivan ed Noreen 4345, 6018 (i rimställning). Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 111, 269), ","saramal","sare- . ","-maal )","sara tholi","saaradwle )","sarsöke , "]},{"a":"sar","b":"nn","c":"","d":["sår. " þolde saar ok saran värk " Bu 76 . arren teþes . .. iui hans sarom ib 172 . binda saren ib 501 . MB 1: 164 . KS 41 (107, 45), 42 (108, 45) . Bo 193, 199 . VKR XIV . vi hannadhom . . . thina sara stadhi (loca vulnerum tuorum) Bir 1: 137 . " hvgger man annan saar " MEG (red. A) 54 . EG 63 . Jfr bana-, bloþ-, döds-, ful-, gisla-, hovuþ-, hul-, kiöt-, likvärdhinga-, mun-, små-, vaþa-sar. ","1) tillfogadt sår. for thera sarsökia fik han gudz hämpd MB 1: 164 . 2) smärta (i sht i följd af sår). arren teþes . . iui hans sarom vtan al lyte ok sarsöka (s efter r sedan utplånadt) Bu 172 . hafþe han . . . värk ok sarsöka (s efter r sedan utplånadt) ib 15 . - Jfr sar-, sara-öke."],"e":["saar . ","sor Di 234 )","sara bot , ","sara gärþ , ","sara läkiare , ","sara maþer , ","saramal","sare- )","saramalabalker , ","sara þol","sara þoli","saratoli . ","saradhule )","sara värker , ","sara öke , ","sarsöke","kas . ","-a Bu 15, 172 . ","-ia Bil 930 ; MB 1: 164 ), "]},{"a":"sar","b":"nn","c":"","d":["så, ämbar. I saa SD 3: 759 ( 1316) . bar siäfuir saa mz watn Bil 413 . " thoko the thera hofwod ok lagdho j en saa " ib 850 ."],"e":["saa SD 3: 759 (1316) . ack. saa Bil 413, 850), "]},{"a":"sar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","5) svår, motig, ogynnsam. Se Sdw 2: 1291. 6) ss förstärkande adv.: högeligen, mycket. han war gantzka saar drycken STb 3: 173 (1494)."],"e":["saar )"]},{"a":"sar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) sårad. " wardh sutaren saar at första stynge " Bil 249 . " sargadhir oc saar man " Bir 2: 111 . Bu 520 . KS 42 (107, 45) . Iv 2395 . Al 2793 . RK 2: s. 348. Va 22 . Di 18, 82, 193 . MB 2: 32, 313 . illa saar Al 782 . Di 234 . 2) värkande, svidande, qvald. saar hogh gör swidhande öghon ok sara bra (saucia mens laceros cum palpebris dat ocellos) GO 890 . " saar hugh gör bleka kindir " ib 686 . " grät af saro hiarta " Bu 30 . RK 3: 2634 . 3) smärtsam, svår, bitter. þinna pino sara suärþ Bu 73 . " þin pina är sent tald: horo sar hon var ok manghfald " ib 75 . " þolde saar ok saran värk " ib 76 . bar saran harm ok angar i hiärta ib 30 . Bil 427 . MP 1: 39, 47 . Bir 1: 20, 108, 137, 3: 36 . " the reta gudh åt sik til såra hämd " KS 50 (127, 54) . " mz sare sukan " Bu 174 . " mz sinom tarum miok sarom " Bil 264 . waar daarskap war os illa saar Al 4258 . 4) utsatt för sår el smärta, ömtålig. änge limi äru klenare ok sarare (passibiliora) än öghonin Bir 1: 104 . - n. adv. smärtsamt, svårt, bittert. sarast bithir swlthin flugha GO 1039 . Bir 1: 108 . " han döör sarast " Al 2032 . grätu sarare Bil 236 (alla fyra ställena kunna äfven föras till sara, adv.). - Jfr osar."],"e":["saar . ","sor Di 234 . ","sär: säre RK 2: s. 348. ","-are . ","-ane Bil 427 ), "]},{"a":"sar","b":"nn","c":"","d":["så, ämbar. Inv cur Tynnilsö 7. x öra för troch saar skoffla balior Kumla kyrkas rb 44 (1478?). hon ful sielff wthi en kädil. then tiid hon kulde bära en saa med hans hustru Uppl lagmansdomb 25 (1490). ib. !UDDA_TECKEN? skopa och en saa til stegerhusset HLG 2: 16 (1510). jtem en ny saa, som ölith tappadis vti, for !UDDA_TECKEN? öre ib 82 (1516) ib 71 ( 1517) . " jtem ther kyrkio vigis eller skiris oc kyrkegard, bör (ɔ bär) smaswena säär oc kaar mz swa skäl, ath the til skifftis bära san vthan stang " Arnell Brask Biᴵ 32. Uppl Fornmt 46: 198 ( 1528) . - ss måttsbeteckning. lego . . . äringgisloni jonsson I lebetem braxatilem. xviii mensuras dictas saa capienem SD 4: 93 ( 1329) . - Jfr miolka sa."],"e":["saa . ","saar . ","saa SD 4: 93 (1329) . säär Arnell Brask Biᴵ 32), "]},{"a":"sara","b":"","c":"","d":["1) smärtsamt, bittert, häftigt, ifrigt, svårt, svåra. bitir othollica sara mz värk Bir 1: (Cod. B) 350 . Al 2786 . " thässe gatha hioggo saara " ib 5137 . " sukkadhe sik tha halla saara " Fr 1352 . Fl 584 . " the grata swa sara " ib 552 . Di 79, 193, 227, 230 . syrgdhe sara Fl 836 . Di 172 . " monde han sik sarä kärä " Iv 80 . ib 467, 2073 . thz (landet) hafdho the forööt swa sara Fl 16 . " han hafuer mik swa sara skänt " Iv 776 . " thu hafuer mik swa sara forsmath " ib 1221 . han huxadhe ther a swa sara, at hans öghon gafuo tara Fl 886 . " veland angrade sara. thz han hafde konungens wrede " Di 52 . ib 227 . RK 2: 1537 . 2) med svårighet, knappast, ogärna? the wille sik sore fra konunge skilia RK 2: 1137 . 3) ifrigt, högeligen, mycket. swa sara ta the böndher fly RK 2: 3923 . ib 4436 . bygde . . . sara alt huat them lyste ib 1177 . han . . . sara badh ib 1861 . - i sht förstärkande vid adj. el. adv. (då det är fråga am ngt svårt el. sorgligt): högeligen, mycket, gamska. sara oblidh RK 1: 715 . " slikt är sorgh ok dighir sara (sorg och det mycket stor) " Iv 4156 . taladhe . . . gratelika saara Al 10166 . " ropadho hökt oc iämirlika sara " ib 10347 . - Jfr for-, ful-sara."],"e":["sare Di 79 . ","sore RK 2: 1137 . saara)"]},{"a":"sara","b":"vb","c":"v.","d":["såra, få sår på. slogh örien karen wedh tynningen, swa han daanede och sarrede baade hender och fföter STb 4: 216 (1511)."],"e":["sarrede ) , "]},{"a":"sarazin","b":"nn","c":"","d":["saracen. GU C 20 s. 544 ."],"e":[]},{"a":"sarazin","b":"nn","c":"","d":["Saracen. the hedniskä saratzina Va 18, 21, 46 ."],"e":["saratzin . ","-ar )"]},{"a":"sarbetter","b":"av","c":"adj.","d":["smärtsamt el. svårt bitande. sarbetta flugur ok maþka Bu 402 ."],"e":[]},{"a":"sarbulde","b":"nn","c":"","d":["varböld. " fullir mz saar boldom " MP 1: 48 . ib 281, 2: 212 ."],"e":["saarbulde: -om MP 2: 212 . ","sarbolde: -om ib 1: 281 . saar bolde)"]},{"a":"sarduker","b":"nn","c":"","d":["ett slags med linne blandadt ylletyg. "],"e":["sarduks kiurtil","sardukz kyurtil )"]},{"a":"sarduker","b":"nn","c":"","d":["ett slags med linne blandat ylletyg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 710. kledhe, leroth, sardwch . . . skal bliffwä tiil mynthet Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . " iii alna sardhwgh " ATb 3: 116 ( 1501) . " engen skin ffar han (ɔ kocken) heller . . . vtan sarduk til tröya " Arnell Brask Biᴵ 36. stycke av sarduk. JTb 26 ( 1461) . " en hel sardwk swärtadher " ib 29 ( 1461) . iij sardoke Skotteb 365 (1460-61, Kämn). "],"e":["sarduck STb 3: 269 (1496) . sardwch Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . ","sardhwgh ATb 3: 116 ( 1501) . ","sardoke Skotteb 365 (1460-61, Kämn)), ","sarduks kiurtil","sarduks tröia","saar- . ","-duchx- STb 3: 163 (1494) , 304 (1496). - -dugs- NMU 1: 110 ( 1434) . ssardwx tröga ATb 3: 322 ( 1519) ), "]},{"a":"sargha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Se Sdw 2: 1347. 1) såra. o härra ihesu christe sargha (saucia) mith hiärta mädh thinom sarom SkrtUppb 9 . " somliga sargade han, oc somliga rände han aff hästen " Troj 110 . - åstadkomma el. tillfoga (sår). all min saar nyleka sargat Su 195 . sarga, sönderslita. abrahere sarga affdraga ok aff skära GU C 20 s. 4 . llacero . . . sargha oc syndher slidha ib (hand 2) s. 57. ib. PMskr 318. saagis . . . grena . . . aff olyo träm förwarandis ath barken jngenstadz sargas ib 335 . 2) såra, skada, fördärva, förarga. om hon haffwir nakan sarghat mz delan obryghilsom oc höghmälis ordhom SvKyrkobr 348 . ib 358. then daren . . . som sa dyrffweliga mz hogmodog oc lastog ord forfäres ey sarga edert högmäktoga maiestath Troj 94 . - Jfr sunder sargha samt half-, o-sargahdher."],"e":["sarga . ","-adhe . ","-adher . Se Sdw 2: 1291)"]},{"a":"sargha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) såra. SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). sla, sargha ällä dräpa ib 378 . läggar gläuio gen dracanom ok sarghaþe han Bu 492 . läkia thän sargadha mannin Bir 2: 6 . " läkia thän som sorgadhir är ib. diäfwlsins sarghare som wärldena sargadhe (vulnerantis) " Bil 216 . - sarga. aff sälughu sarghadh a like Bil 317 . " sarghadhe sina händir mz tannom " Lg 347 . " at vi maghom sargha han ok syndirslita (dirumpendo lacermus) " Bir 2: 103 . " thu vilde siälwir for thom sargas " ib 3: 78 . ib 387 . 2) såra, skada, förderfva, förarga. ther os sarghir oc forgifwir varom siälom (inficiunt et vulnerant animas nostras) Bo 256 . diäfwllin hulkin som först smittar ok sarghar (viciat) wilian ok godh astundilse Bir 1: 37 . " hans besko ordh ther han sarghar (vulnerat) mz andra ib. menlöse män sarghas (scandalizantur) aff hans ordhom " ib 38 . ib 154, 157 . - Jfr genom-, o-sarghadher."],"e":["sorgha Bir 1: 154 ; ","-as ib 157 ; -adhir ib 2: 6. ","-ar . ","-ir Bo 256 . ","-aþe . ","-aþer ) , "]},{"a":"sarghan","b":"nn","c":"","d":["sår, skada, smärta. ey kännandes nakot onth ällar sarghan (lænem) Lg 441 ."],"e":[]},{"a":"sarghan","b":"nn","c":"","d":["sår, skada, smärta. GU C 20 s. 91 ."],"e":[]},{"a":"sarghare","b":"nn","c":"","d":["den som sårar el. sargar. llanio . . . sarghare GU C 20 (hand 29 s. 62. iak är minna siäl sarghare (lacerator) ok fordurfuare SkrtUppb 20 ."],"e":[]},{"a":"sarghare","b":"nn","c":"","d":["den som sårar. diäfwlsins sarghare (vulnerator) Bil 216 . - den som sargar. thera sundir stänkiare ok sarghare (lacerator) Bir 1: 123 ."],"e":[]},{"a":"sarghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? sårande. släpte han konung philimenem löös som han fangad haffde vtan sargelse Troj 239 ."],"e":["sargelse )"]},{"a":"sargör","b":"av","c":"adj.","d":["sårad. " honwm är widhirfarith storth hoffmodh ok är skinhwwat ok saargör aff en, swm hetir hannes liffwe " FMU 3: 68 ( 1434) ."],"e":["saar- )"]},{"a":"sarleker","b":"nn","c":"","d":["sårnad. " komber sarleek i hoffwd " LB 7: 70 . haffwa mwnskol oc saarlek i mwnnen ib 135 ."],"e":["sarleek . ","saarleker )"]},{"a":"sarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) smärtsamt, bittert, häftigt, ifrigt, svårt. värkte sarleka Bu 15 . sarleca bita ib 414 . lät thöm sarlika pina Bil 125 . ib 897 . sarlika stingha Bir 1: 262 . sugha sårlikare KS 42 (108, 45) . grät sarleka Bu 145 . KL 248 . Bo 206 . Bir 2: 93 . Pa (Tung) 30. sörgdhe sarlica KL 299 . " thz magho vi alla sarlika kära " Iv 3269 . ib 774 . Fl 386 . 2) högeligen, mycket. iak glömde mik swa sarlik Fl 914 . the mogha sarlika jäwa om sik RK 1: 3776 . " thry thing äru hulkin nu thynga mik sarlicast j hiärtano " Bir 3: 137 . " sarligä at sla " Va 17 . - i sht förstärkande vid adj. och adv. (då det är fråga om ngt svårt el. sorgligt). sarlika wredher MB 1: 167 . " brände marghin sarlika illa " Al 5633 . " thenne saarligh och drapeligh stoor skadha " RK 3: 1168 . (sarlika för snarlika Su 283 .)"],"e":["sarlikä Pa (Tung) 30. saarlika KL 248 . ","sarleka Bu 15, 145 . ","sarleca ib 414 . ","sarligä Va 17 . ","sarlik Fl 914 . ","saarligh RK 3: 1168 ),"]},{"a":"sarliker","b":"av","c":"adj.","d":["smärtsam, svår. " winstra handinna saarleghi korsfästilse " SkrtUppb 293 ."],"e":["saarleghin )"]},{"a":"sarliker","b":"av","c":"adj.","d":["smärtsam, svår. " mz sarligh slagh " MD 23 ."],"e":["sarligh )"]},{"a":"sarmal saar. maal. mal atb 3 210 1508","b":"nn","c":"","d":["sår. " tha warth lasse . . . hannison saker til xl mark for forsaath oc xij mark for saarmaal " ATb 1: 212 ( 1465) . STb 1: 22 ( 1475) . " curita sonen hade viij (8) saarmal " ib 28 ( 1480) . Jfr saramal."],"e":[]},{"a":"sarmale","b":"nn","c":"","d":["och m.? (Atb 1: 7 (1452)) =sarmal. sama tiidh rechte slagsidena handena for sarmala som han giordhe jon beltares drengh ATb 1: 7 ( 1452) . " cedes dis slagh sarghan saarmale och dragh " GU C 20 s. 91 . " tet sarmale han giorde pa mortin gulsmet " STb 4: 346 ( 1514) . ib 5: 9 ( 1514) ."],"e":["saar- )"]},{"a":"sarnadher sarne","b":"nn","c":"","d":["sår? per, som hög jens sarne STb 5: 77 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"sarogher","b":"av","c":"adj.","d":["sårande, smärtande, svår? for thz sargha swärdhit (gladio dolorum) som hon tholde j sins älskelica sons pino Bir 3: 236 ."],"e":["sargha Bir 3: 236 ),"]},{"a":"sarsvidhi","b":"nn","c":"","d":["sårvärk. " lliuor . . . blaanader . . . plana (fel för plaga) virgarum slme saarswedhi oc affwnd " GU C 20 (hand 2) s. 93."],"e":["saarswedhi )"]},{"a":"sartholi","b":"nn","c":"","d":[" L. = sara tholi. skal matis skoffat förnöie lekerelön kemeneren oc sartulen STb 5: 165 (1517)."],"e":["sartule )"]},{"a":"saröke","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sår, sårnad, sårnader. " tholde . . . nakan saaröka " MB 1: 504 . KS 83 (205, 91) . MP 1: 203 . " thz helir alzkons saaröka " LB 3: 64 . " faar thz barn . .. fulan saröka " ib 116 . ib 130, 138. klädhin . . . som skorpnadh varo vidhir sarökan Bo 199 . 2) smärta. gathe . .. tholt tholikin saröka Bil 239 . " mödher thu min likama mz alksins saröka " ib 426 . mz . . . osighelikom värk oc saröka Bo 193 . VKR XIV . Lg 930 . Su 422 . " at rädhas saranna wärkia för än saröken komber " ib 430 . minna wndha saaröka wärker (dolor vlnerum meorum) ib 39 . Jfr sara-, sars-öke."],"e":["saar- )"]},{"a":"saröke","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*saröka värker , "]},{"a":"sasse","b":"nn","c":"","d":["sachsare. " saxon vel saxo . . . sasse " GU C 20 s. 548 . Jfr saxi."],"e":[]},{"a":"sastang","b":"nn","c":"","d":["stång att bära en så på . . . sin dreng, som slog lasse werkmesters dreng ij blaned pa ryggen . . .med en sa stond STb 5: 80 (1515). "],"e":["-stond )"]},{"a":"sat","b":"nn","c":"","d":["fred, enighet. pl. the skilldes aath mz godha saatthe RK 3: 3321 (godha skulle dock kunna fattas ss sidoform till godho, se goþer 16, och saatthe ss nom. pl. m. af satter, adj.). Jfr sät."],"e":["saatthe RK 3: 3321 ) ? "]},{"a":"sat","b":"","c":"","d":[" L. Jfr for-, up-sat."],"e":[]},{"a":"sat","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr forsat."],"e":[]},{"a":"sata","b":"nn","c":"","d":[" L Jfr be-, for-sata."],"e":[]},{"a":"sata","b":"nn","c":"","d":[" ,"],"e":[]},{"a":"sata","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr forsata."],"e":[]},{"a":"sata","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["sata sik , förena sig, komma öfverens. ther mona the sik oppa sata Al 10380 ."]},{"a":"sata","b":"nn","c":"","d":["såte, hösåte. " ena ängh . . . som VI saton höö wäxa vppa " FH 3: 20 ( 1442) . ena ängh . . . ther IIII saton höö vexa vppa ib. räfsadho höö, oc baro saman i saatan (acervos fecerunt) Ansg 247 . kom . . . eldir i al the saatan, som the hafdho räfsadh oc sammanburith allan then daghin ib. al the saathan som the hafdho räfsath oc sammanburidh um andra dagha tilforin ib."],"e":["saton FH 3: 20 (1442; på två st.) . saatan Ansg 247 (på två st.). saathan ib), "]},{"a":"sata","b":"nn","c":"","d":["höstack, såte. ÖGL 9: 5, 22 . (Hithörande ställen kunna dock äfven föras till sata, n.)"],"e":[]},{"a":"satan","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":[]},{"a":"satan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsatan."],"e":[]},{"a":"satan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besatan."],"e":[]},{"a":"sate","b":"nn","c":"","d":["höstack, såte. ÖGL B 18, 19: pr. (Hithörande ställen kunna dock äfven föras till sata, n.)"],"e":[]},{"a":"satenfat","b":"nn","c":"","d":["stenfat, fat af sten el. krukmakargods. pro tri[!] stanfaat (för stenxvi marchas BSH 1: 99 ( 1366) ."],"e":["-faat )"]},{"a":"sater","b":"","c":"","d":[" , se säter."],"e":[]},{"a":"satlika","b":"ab","c":"adv.","d":["vänligt, förtroligt. " o huru satlika (socialiter) oc hemelica han talar mz thöm " Bo 183 . - i endrägt, i sämja, fridsamt. bidher them fara saatlika MB 1: 252 . " dygdhelika oc saatlika liwa " ib 458 . " satlika boa ib. the (änglarne) fa se sik hwar annan saatelika, thy at i himerike är aldra bätzst sämia oc mäste fridher ib 491. at the winlica ok satlika ärffschiptinghe giort hafua " SJ 70 ( 1437) . ib 27 ( 1425) . " at the winligha ok sattelica aatskild ära vm al stycke " ib 67 ( 1437) ."],"e":["saatlika . ","sattelica SJ 67 ( 1437)","saattelika SJ 27 ( 1425) ), "]},{"a":"satliker","b":"av","c":"adj.","d":["vänlig, endrägtig. " the haffua giort wenlighit ok satlighit byte " SJ 70 ( 1437) ."],"e":["satlighit ) SJ 70 ( 1437) ), "]},{"a":"satning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besatning."],"e":[]},{"a":"saton","b":"nn","c":"","d":["såte, hösåte. " i saatan höö . . . iij sathon " Svartb (Skok) 301 (omkr. 1422). fira sattan höö ATb 2: 221 ( 1483) . ss mått på ängsmark. . . . haffde siik tiileghnat eth sothon ängh j hutila ängh Svartb 524 (1477?). en teeg j kymanyttw pa ij soothom ib (Skokl) 534 (1477?)."],"e":["sothon Svartb 524 (1477?). pl. sattan ATb 2: 221 ( 1483) . sottan ib. salthon Svartb (Skokl) 301 (omkri. 1422). dat. soothom ib 5345 (1477?)), "]},{"a":"satter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) ense, enig. hwilka quärn wi mz beradhno modhe oc sate sämio vnt oc latith hafwom . . . arnwlfw NMU 1: 79 ( 1391) . - förlikt, bilagd. Se Sdw 2: 1291. - Jfr köp-, väl-satter."],"e":["sater )"]},{"a":"satter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) nära förbunden, genom tillgifvenhet förbunden, förtrolig, såt. (Petrus och Paulus) hioldhos j händer sate ok säle Bil 108 . the (alexander och hästen) ära swa saate them kan ängin at skilia Al 574 . siungum guþi sata sällor Bu 25 . " var sata vmganga " Bo 213 . 2) ense, enig. väl ärum vi sate (concordes) vm al mal . . . varin ok ii baþe sate vm os. mäþan vi ärum sialue väl sate Bu 50 . samarla magho sate sitia (sedes compresse poterint concordibus esse) GO 870 . " äre the mang diwr som aldre magha wardha saat " MB 1: 96 . ib 110, 208 . Bir 2: 67 . Al 8540 . Iv 5166, 5266, 5292 . " the waro alt jamlika satte " RK 1: 288 . warom wini ok wäl satte ib 759 . ib 1845, 3315, 3440 . wordho wene oc wäll saatte thär vm SJ 63 ( 1436) . ense, förlikt, försonad. göra thöm badha sata Iv 5541 . the som owenlige wåre giorde iag till såtte RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . " the wordo sidhan satte ib 1: 272. " ib 1093, 2813, 3345, 2: 2634, 3113, 3: (sista forts.) 4884, 5150. wlff gör saat swin (nödgar svinen till enighet) GO 850 . " för iak är sater vidher miin frugha " Iv 3520 . ib 5495 . " at þu varþe satar vi þ min guþ " Bu 155 . - försonlig, lätt att försona. saat är syzkena wredhe GO 299 . ib 873 . "],"e":["saatter: -e RK 1: 1845 ; SJ 63 ( 1436)","saat Bir 2: 67 ; GO 299, 850, 873 ; MB 1: 96 ; ","-a ib 208 ; ","-e ib 110 ; Al 574, 8540 ; Iv 5166 (ändradt fr. satte)), "]},{"a":"satusven","b":"","c":"","d":[" , se sätusven."],"e":[]},{"a":"sava","b":"nn","c":"","d":["safve. hans (pilens) saffwa doger for blodrona L_B 7: 351. ib 8: 42 ."],"e":[]},{"a":"savas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. savas. tha som äpleträ . . . giffua wt knuppen oc begynna vel sawas Sex ekon tr 266 . Arnell Brask Biᴵ 26."],"e":[]},{"a":"saver","b":"nn","c":"","d":["växten satuera hortensis Lin. " satuera sawir Växtförteckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 7. ""],"e":["saweir )"]},{"a":"savilskin","b":"nn","c":"","d":["sobelskinn. " mantla aff sfauil skin " Fl 286 . ib 495, 703 . Jfr sabelskin."],"e":[]},{"a":"sax","b":"nn","c":"","d":["sax. " aldre com harkniuar älla sax iui hans howþ " Bu 194 . " sundir skärs mz sax " Bir 1: 197 . " skär aff honum med ena sax " LB 2: 69 . SO 95, 103 . MD (S) 290 ."],"e":["-ar SO 95, 103) , "]},{"a":"sax","b":"nn","c":"","d":["1) sax. GPM 2: 215 ( 1506) . haffwas och saxer til ath klypa glasen PMskr 566. ","2) ett slags stridsorning. wm swa händher fiendana göra wiggia. tha göre han ena sax til ath mötha them wiggianom PMSkr 154 . ib 155 . Jfr ulsax. "],"e":["sax(s)er ),","*saxa slipare","saxeslipere )"]},{"a":"saxi","b":"nn","c":"","d":["saxare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1291."],"e":[]},{"a":"saþ","b":"nn","c":"","d":["sådor, kli. " ss enkelt ord antraffadt endast i pl. gregorius likar hans bökir widh semblo brödh ok sina bökir widh sadha (furfurem) " Bil 650 . " hwa sik blanda widh sadha " GO 759 . " sadher ok kli " Lg 3: 491 . Jfr roghsadh. "],"e":["-ar . ","-ir ),","sadhabrödh , "]},{"a":"saþla","b":"vb","c":"v.","d":["sadla. " sadhlar sin aasna " MB 1: 199 . " thu skal min gangara sadhla " Iv 630 . Fr 488 . " xxx sadlade hästa " RK 2: 9213 ."],"e":[]},{"a":"saþul","b":"nn","c":"","d":["sadel. " bär forgyltan sadhul " Bir 3: 46 . " tha sadhulin tax aff honum ib. sadell, swadanna som en frv höffdis wäl innan at ridhä " Va 10 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), NS 1: 514 ( 1405) . Bil 732 . Bo 165 . Bir 2: 64, 3: 383, 384, 5: 116 . Fl 527 . Fr 1923 . Va 21 . Jfr hingista-, klyf-, klädhasäks-, stäka-, söm-, örsa-saþul. "],"e":["sadhil Fr 1923 . ","sadell Va 10 . ","sadal LB 2: 69 . ","sadhulin Bir 3: 46 . ","sadhelin Fl 527 . ","sadlin Va 21 . ","sadhle Bir 3: 384 . ","sadle Bil 732 . ","sadhlenom Bir 2: 64 . ","saþlar L. ","sadhlom SD NS 1: 514 ( 1405) . Bo 165), ","sadhla häster","sadhela- )","sadhlamakare , ","sadhlamästare , "]},{"a":"saþulgiurþ","b":"nn","c":"","d":["sadelgjord. " giorþe . . . saþulgiorþa " KL 191 ."],"e":["-giorþ )"]},{"a":"saþulran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["saþol- )"]},{"a":"sea","b":"nn","c":"","d":[" Jfr a- (Sdw 1: 51), up- (Sdw 2: 856) sea."],"e":[]},{"a":"sea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se, genom synen uppfatta. Se Sdw 2: 1291. allom them ther thätta breff hörä äller seyä SD 8: 36 ( 1361) . alla the danda men, sum thetta breff sää, höra eller lesa Sd NS 3: 265 (1417). jak haffwer siith syndena mz mynom ögom SvKyrkobr 306 . Mecht 142 . . . . ath han sswa thet ffath iärn komma j niels nanwlssons sskäp ATb 2: 171 ( 1481) . thässa likamligha sinna fulkompnilse, är at see, smaka, höra, taka, ok lwkta SpV 76 . hustrun thätta seghiandis . . . hon stak honom j gönom ib 332 . the som si thera jämcristna lida gudz plago MP 4: 91 . " thän man syndar . . . som syndena seer mäddh androm ok tigher thär til " ib 210 . " wm än han (ɔ: tjänaren) wiste at keysaren ware när honom ok saghie han än tho at han saghe ekke keysaren " SkrtUppb 92 . . . . män wi see ingom länger än til tänderna communiter loquendo Troil 5: 315 ( 1505) . " monghen kysser then handh han swaghe gernä wara aff " GPM 2: 315 ( 1508) . " magnes är en vnderliken sten . . . han är tilse som rostogth järn mädh enne blaahet " PMSkr 482 . ihesu cristi blodige saar ok vunder som tw sost paa hannom for wara synder skwlt SvT 77 . - imperat. se, ecce. sij hwr jak stond´r Beckman Stud 107 (omkr. 1450). thöm a stadh gongande see gudz engell foregongandes thöm, opleet thornen J Buddes b 81 . pylatus . . . sagdhe sein idher konungher SkrtUppb 217. 3) se, kasta el. vända blickarna, blicka, betrakta. see ther the helga jumfruen stodh J Buddes b 76 . - med prep. til. han (ɔ Jesus) saagh til sancte p[etrum] oc kalladhe hanom til widherkännilse SkrtUppb 281 . - med prep. äptir. Se Sdw 2: 1291. - med adv. ginstan hon saagh wth J Buddes b 95 . 5) se (till), tänka (på). med prep. til. alzmettogeste gwdh for sijne store nade se barmhärtellige til hans siel Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . bidh thin son . . . at han mildelika see til mik SvB 111 (omkr. 1500). - särsk. i nåd se (till) el. tänka (på). med prep. ivir. sse offwer myna syndher SvB 498 (sl. av 1400-t.). 6) se sig (för), vara rädd (för), sky, akta sig (för). med prep. for el. vidh. taga sig till vara (vid), vara el. bliva försiktig (genom). en jak wil straffa tom swa ter före tom som jak finner ther med swa thed en annar han skal see ther wed GPM 2: 296 ( 1508?) . 7) se, sörja för, vårda. hakan . . . giorde anders . . . myndoch och mechtok . . . ath see och forestaa sin sonasons barna arff Stb 3: 119 (1493). - med prep. um. än bidher jak tik at thu sägh mik, huru ok nar hon saa om sins krops gangn (corpori potuit necessaria providere) mädhan hon war altidh j mönstridh SpV 327 . - ha tillsyn (över), förestå, sörja (för), se till godo. med prep. for. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 516 ff. 8) se, inse, finna, märka, förstå. - se, förnimma; finna sig i. Se Sdw 2: 1291. 9) se, se till, undersöka. skal jens . . . förnoie erik . . . then humle secken, som han lot se honum pa bron STb 5: 29 ( 1514) . - se, se efter, undersöka, försöka. med pep. um. kan jöns matsson faa tompten medh mwnckana goda mynne, ther magh han om see STb 3: 229 ( 1495) . 10) se, tillse, akta sig, giva akt. hwar man see hwem han herbarger, swa at hosbonden vntgelder ey gestan aath STb 1: 442 (1462, Burspr). 11) rikta sin uppmärksamhet på, lägga vikt vid. Se Sdw 2: 1291."],"e":["se Hist Handl V III 1: 53 (1493) ; Stb 5: 29 (514); PMskr 482. see SpV 76, 434 ; STb 3: 119 (1493), 299 (1495); GPM 2: 296 (508?); Arnell Brask Biᴵ 29. sÿ HLG 3: 54 (1525). pres. part. seghiande MP 5: 205 ; ","-is SpV 332 . ","seer MP 4: 210 . pl. 1 pers. see Troil 5: 315 ( 1505) . 2 pers. si GPM 2: 158 ( 1502) . 3 pers. sea SD 8: 191 (1362); NMU 1: 124 ( 1456) , 134 (1470). (s)sea JämtlDipl 113 ( 1365) , 146 (1396). se ib 147 ( 1397) . ","sää SD NS 3: 265 ( 1417) . ","seyä SD 8: 36 ( 1361) . ","syä ib 206 ( 1362) . ","si ib 93 (1361, avskr) ; MP 4: 91 . ","konj . ","see Stb 1: 428 (1459, Burspr), 442 (1462, Burspr), 142 (477); SvB 111 (omkr. 1500). imperat. se Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . ","sse SvB 498 (sl. av 1400-t.). see J Buddes b 76, 81 ; Arnell Brask Biᴵ 28. sij Beckman Stud 107 (omkr. 1450). pl. 2 pers. sein SkrtUppb 217 . ","saa SpV 311, 327 ; MP 5: 115 . ","saagh J Buddes b 95 ; Skrt Uppb 281. sswa ATb 2: 171 ( 1481) . 2 pers. sost SvT 77 . ","konj . ","saghe Skrt 92. ib. saghie ib. swaghe GPM 2: 315 ( 1508) . ","supin . ","siith SvKyrkobr 306. Se Sdw 2: 1291),","sea sik fore , 1) förse sig, på förhand anskaffa åt sig, besörja. . . . ok han skal sÿ sik för eth annath hws om mikkelmesse ok geffwa hwslön för sommardelen HLG 3: 54 (1525). - sörja för sig. at mattis i sickle skal giffua hwart aar xij (12) marck aff stycke eller see sik fore vppa en annan stadh STb 1: 142 ( 1477) . ","sea ivir , 3) överse, ha övrseende (med). Se Sdw 2: 1347. for thän skuld at han saa owir mz them j thera brwthom, ok ey näpste them SpV 311 . ib 434 . . . . at han ville se over medh honom om then ovelia han therfore til . . asmundh hafde Hist Handl V III 1: 53 (1493).","sea til , 1) se till, ha tillsyn. Se Sdw 2: 1291. jtem (bör redeswennen) see til mz bryggiaren om brygning Arnell Brask Biᴵ 29. jtem vm wintrhren . . . see til vm werkana ib 28 . 2) se till, giva akt. huar man see till huem han herbärger STb 1: 428 (1459, Burspr). - se till, vka över, besörja. bedher iag idher thet i sht i si till om mith gangh GPM 2: 158 ( 1502) . ","sea sik umkring , 2) se el. blicka omkring sig. han . . . gik strunkir ok saa sik altiidh om kringh, skudhadhe sik bade oppe ok nydhre MP 5: 115 . - Jfr ater-, fore-, ivir-, kringum- (Sdw 2: 1253), nidher-, til-, um- (Sdw 2: 803), ut- (äv. Sdw 2: 886), vidher-sea, ävensom aseandhis JMPs 396."]},{"a":"sea","b":"vb","c":"v.","d":["1) se, genom synen uppfatta. allum þeem þässi bref seä oc hörä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ib 5: 293 ( 1314) . sibilla lät o[c] touianum se þät hon sa ok sagho baþen Bu 63 . at seia guz iartigne ib 56 . " at seia þän heþar värþogha iacobum " ib 193 . " seia paulum mällan þerra " ib 129 . at see ok skodha theres helga sidher Lg 3: 538 . sa sina dottor grata Bu 30 . " sagh en diäfwl dragha bort en munk " MP 1: 52 . Ansg 181 . " wij seem nw äy länger slass " Di 153 . " sa kama bäras " KL 27 . wi saghom iiij män standandis, oc haffwandes ädhelasta skapnadh Lg 3: 460 . sa . . . sik ledan firi guz dom Bu 28 . säl är iak som þik se cristen ib 519 . " huilke aff mangom waro seedde liwandis " MB 2: 397 . KL 403 . " se oc höra andelika " Bir 4: (Avt) 182 . - (såsom part) vara närvarande vid (eds afläggande), mottaga (ed). thän eþän vil siä SR 13 . " han sum eþen skal siä ib. imperat. se, ecce. see (ecce) bradhin " Bir 3: 71 . se gudhz thiänista quinna Lg 32 . 2) se, kunna se, hafva syn, få syn. han gaff blindum sea Bil 246 . Bu 186 . 3) se, kasta el. vända blickarna, blickarna, blicka, betrakta. med prep. a (up a). gat ey rättom öghom seet a honum MB 1: 63 . " genast alexander a hona sa " Al 8143 . hon . . . görla op a sin herra sa Iv 2614 . rosin . . . är faghir at see vppa Bir 1: 66 . - med prep. til. sa stundum til en ok stundum til annan KL 65 . " thora ey see til (respicere) hänna klarhet " Bir 1: 95 . " vi thorom ey see til hänne (spectum nostrum in eam infigere) " ib 2: 201 . " jak saa til (aspicerem) jordhinna " ib 3: 365 . " sa til petrum " Ber 33 . Iv 485 . " war sa till them the hwggo hwar vppa annars wapn som thz haffde warit en liwng eld " Di 78 . the piltane . . . waro at see til som andre ängla ST 421 . - med prep. ivir. thu saag offwir (aspexisti) thera stora makt MB 2: 160 . - med prep. af. fadherin ma ey se aff honum (taga sina ögon från honom) MB 1: 248 . (?) the getho ey aff barne seeth (d. v. s. de vilja ständigt se barnet, hafva det i hemmet?) MD (S) 242 .","4) se (till), få syn (på); varseblifva. med prep. til. tha resin änkte til hans sa Fr 1019 . Va 44 . the sagho enkte til them RK 1: 1720 . " swa som man först til daghin saa " ib 1505 . " munkin sa ther enkte til " KL 60 . thz ma än mangt fore qwäldin ske ther vi maghom litith nu til se Iv 4820 . 5) se (till), tänka (på). med prep. til. saa han til sinna gratande vina Bir 1: 32 . see til (rspice) mins hiärta dröuilse Bo 25 . med prep. a (på). see nw pa (respice) thenna assirios oc theris stora makt, som thu wärdugadis at see pa egipcios MB 2: 160 . - särsk. i nåd se (till) el. tänka (på). med prep. ivir. jak skal se ower (respiciam) idher MB 1: 376 . 6) se sig (för), vara rädd (för), sky, akta sig (för). med prep. for el. vidh. bränt barn seer widh eld ok bitith for hundh GO 1078 . at thu see widh tolkan wadha FL (Cod. C) 941. at andre magho se ther vidh at plägha tholkin falskan sidh Fr 657 . RK 2: 4096 . - taga sig till vara (vid), vara el. blifva försigtig (genom). bäträ är see widh annars skadha än widh sin eghin (d. v. s. bättre är lära försigtighet af annans skada än af egen; felix quem faciunt aliena pericula cantum) GO 325 .","7) se (om), sörja (för), vårda. med prep. um. see¨ vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). at see om rikesens bestandh oc styrsle MB 2: 239 . " se vm landzins nytta " Lg 3: 198 . " han wilde see ther om oc göra ther til thz besta " ST 360 . - hafva tillsyn (öfver), förestå, sörja (för), se till godo. med prep. for. se fore rikeno MB 1: 17 . RK 1: 1943, 2000 . the twe herrar fore hären sagho ib 2806 . " marsk törgils tha fore konungen saa " ib 2016 . ib 2002 . Di 224 . at se oc sta for them (godsen) SD NS 1: 639 ( 1407) . med prep. ivir. sa ower hans brödhgärning MB 1: 234 . 8) se, inse, finna, märka, förstå. jak seer väl at iak gömde äkke väl min son Bo 25 . lucifer sa, at mannenom war möghelikt til the äro op koma MB 1: 425 . Gers Frest 29 . 9) se, se till, undersöka. skal þöm ranzaka, ok seä hwat the haua in SR 44 . - se, se efter,undersöka, försöka. ser huru honum gätz aat AS 60 . " bad honom rida til lödesa ey seen oc see om han finget ater igen " RK 2: 9374 . 10) se, tillse, akta sig, gifva akt. se görla at thu swiik ey mik MB 1: 298 . refl. "],"e":["seä SD 1: 688 (1285, gammal afskr.); SR 44 . ","seea Bil 10 . ","seia Bu 56, 129, 193, 208 o. s. v.; ST 2 . ","se SD 6: 149 (1349); Bu 63, 502 ; MB 1: 200 och ofta. ","see SD 5: 293 (1344); Bir 1: 66, 95 ; MB 2: 377 och ofta. sää MD 70 . ","sia ib (S) 242 (i rimsl.). ","siä SR 13 . ","siia MD 129 . ","sija ib (S) 245 ( i rimsl.). ","sya RK 3: 1741 . ","sy ib 40 ( i rimslut med frii); Lg 3: 538 ; Gers Frest 29 . ","sighia MD 169 (i rimsl. med tiggia). ","sigia RK 2: 6613 . ","seghiä FH 3: 5 ( 1353) . ","seande VKR IX . ","siande MP 1: 39 ; jfr asea. syande, se asea. sygiande: nidher sygiande Lg 3: 83 . säyande, se ase. ","seer Bo 25 ; GO 1078 ; Su 216 ; LfK 204 . ","se Bu 519 . ","see KL 173 ; LfK 204 . ","sem ib. ","seem Bo 37 ; Di 153 . ","seen Bir 5: 86 . ","se Lg 32 . ","see Bo 25 ; Bir 3: 71 . ","seom KL 380 . ","sem KL 403 . ","seem MB 2: 376, 397 . ","sen Bu 55 . ","sa ib 26, 28, 30, 55, 63 och ofta. ","saa Bo 2, 50 och ofta. ","sagh MP 1: 52, 53, 66 o. s. v.; RK 1: 2189 ; Ansg 181 ; Lg 439 ; Su 213 . ","sag RK 2: 8583 ; Di 79, 172 . ","saagh RK 3: 2998 . ","saag MB 2: 160 . ","sogh Di 233 ; Lg 3: 133 . ","sat Bu 502 . ","saat ib 498 . ","saghom KL 380 ; MB 2: 375 ; Lg 3: 460 . ","saghiom KL 138 . ","saghen Lg 3: 460 . ","sagho Bu 63, 129 ; RK 1: 2806 och ofta. ","sago Di 79 . ","saghu Bil 264 . ","sogho MD 69 . ","sogo ib 70. ","saghe Bu 23 ; Bil 730 . ","sedhir KL 403 ; ","-e ib. ","sedder: -e MB 2: 409 . ","seedder: -e ib 397. ","sidder ib. ","set UplL M 24: 1. ","seth Lg 3: 460 . ","sett UplL V 17: 4. ","seet KL 403 ; MB 1: 163, 2: 397 . ","säth MP 1: 96 ) , ","ses , se hvarandra. sidhan the saghos MB 1: 225 . RK 1: 123 . ","sea at , se till, se efter. gik iohannes til dörrinna oc sa aat Bo 218 . " seen grant aath hwarth hiulidh wändher " RK 3: 3364 . " seen aat wm portane oc dörenar . . . äru wäl atirlykta " Bir 5: 86 . ","sea ater , 1) se tillbaka. saa atir äptir sik Bo 215 . " se ather om sik til ryggia " LfK 204 . 2) återse. för en han saghe atir gulfingranith Bil 730 . ","sea for , draga försorg om, försörja. see honom före SGGK 109 . Jfr forsea. ","sea sik fore , 1) förse sig, på förhand anskaffa sig åt, besörja. gudh skal se sik fore (providebit sibi) tholikt offer som han wil hawa MB 1: 200 . - abs. saa sik fore i thässe maltidhinne Bo 50 . 2) se sig för, taga sig till vara. see tijk före RK 3: 3028 . ib 3373 . - Jfr fore sea. ","sea genom , ","sea in , se in. han . . . in genom et litith windögha saa Al 563 . " saa jn i cellan " Lg 667 .","sea ivir , 1) hafva tillsyn öfver. hwar i manghum hundärum ällär häräþum hanum warþer skipat yuer att seya SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). 2) öfverse, granska. see töm (ɔ: scriffuilse) öffuer huad i hade kunnet förbetra töm HSH 18: 35 ( 1496) . Jfr ivir sea. ","sea nidher , se ned. hon saa nidhir mz öghomen Bo 2 . om hon (menniskan) see nidher see hon sina gript LfK 204 . Jfr nidher sea. ","sea til , 1) se till, hafva tillsyn. saa til oc halp til at redha Bo 170 . 2) se till, gifva akt. nar jak saa til atuaktelica Bir 3: 365 . the seia (för sein; motsv. st. MB 2: 383 see) siälue til i hwat vadha the sätia (ipsi videant) sina siäla KL 388 . seom til vm the sik böghia ib 380 . MB 2: 376 . thu skalt see til oc taka granlica vara. at thu ey huxa brudhgommans ok skiälinna sambland vara licamlikit Bo 113 . - se till, vaka öfver, besörja. see granlicha til at clostirsins gooz blifua besatt VKR 32 . " see til at landbone bygge bätre ib. 3) se till, utforska. wille han se til hwa äpter han skulle biscoper wardha " Lg 3: 199 . - Jfr til sea. ","sea um , se sig om, se till, öfvertänka. for han seer om at sakna tom tha ärw hans kattor flagna MD (S) 221 . " te fatöke såen giärnt um, huru the måten rika manna goz af töm få " KS 76 (189, 84) . Jfr um sea. ","sea sik um , se sig om. the sagho sik om allä wegnä Va 14 . Lg 439, 667 . ","sea sik umkring , = sea sik um. Lg 553, 667 . MD (S) 221 . ","sea up , se upp. thu . . . seer opp mz thin öghon LfK 141 . ib 204 . Jfr up sea. ","sea up a , se på, åse. iak stodh ok saa oppa ath lythin i hallarsö war i laglösaköpunge ok loth gräffwa sinne hustrv modher insegle SD NS 1: 358 (1404h och saagh oppa thz thetta monde saa tiil gaa RK 3: 2998 . ","sea vidher , taga sig till vara, vara försigtig. toko om sidhe widh at see RK 1: 3210 . Jfr vidher sea. "]},{"a":"sea","b":"nn","c":"","d":[" Jfr for-, til-, vidher-sea."],"e":[]},{"a":"seare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forseare."],"e":[]},{"a":"seare","b":"","c":"","d":[" , m Jfr tilseare."],"e":[]},{"a":"sedel","b":"nn","c":"","d":["sedel, papperslapp hvarpå något är skrifvet. vdj then andre cedelen HSH 20: 216 ( 1507) . - sedel el. papperslapp som nyttjas vid lottdragning. thet man skrifwer hwars rijkes nampn vpa een sedula och alla sedelar lijka stora BtRK 122 ( 1346) ."],"e":["cedel . ","sedelar BtRK 122 ( 1346) ), "]},{"a":"sedel","b":"nn","c":"","d":[" ? och n. sedel, papperslapp varpå något är skirvet. thesse witndede, at the fat hade it breff och it sedel, som stod kort drvgenals nampn pa sedilt STb 5: 241 ( 1519) . thet sedilt reff han sunder ib."],"e":["sedil . ","med art. sedilt)"]},{"a":"segher","b":"av","c":"adj.","d":["seg. " t thy lande hittis swa segh iordh, at hona löser enkte watn, oc the iordh hafdho the for liim " MB 1: 175 . " i thy segho landeno, ther all iordhin war thz seghasta liim (vallem . . . in qua erant putei bituminis) " ib 180 . " tha ludhir blodit samman ok är seekt aff hytanom " LB 5: 293 . är han (blodet) . . . segher ib. Jfr ofsegher."],"e":["seekt LB 5: 293 ) , "]},{"a":"seghiare","b":"nn","c":"","d":["bildl. " julianus nw hörendes dödzens seegare for dörena vara " J Buddes b 77 . "],"e":["seghare: -en STb 1: 333 (1482) . seegare J Buddes b 77 . ","seyare: -en Atb 3: 18 (1494); STb 4: 164 ( 1507) . ","säyare: -ens ÅK 63 ),","*seghiara klokka","sägher- )","*seghiara makare","seghra- . ","seyre- )","*seghiaramakara dränger","segermakare- )","seghiara mästare","segere- )"]},{"a":"seghiare","b":"nn","c":"","d":["ur, urverk. " j ens fäghersta seghiara ällar wäkkiara (horologii) liknilse " Su 3 . " förta bookin aff gudhelika wisdoms sighiare ällir wäkkiare " ib 221 . "],"e":["siighiare )","seghiara mästare","seghermestare )"]},{"a":"seghl","b":"","c":"","d":[" , se säghl."],"e":[]},{"a":"seghla","b":"","c":"","d":[" , se sighla."],"e":[]},{"a":"seghlatz","b":"","c":"","d":[" se sighltz."],"e":[]},{"a":"seilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr forescilse."],"e":[]},{"a":"sekret","b":"nn","c":"","d":["sekret, sigill. " lata wii . . . pa alles wores wegna hängia wore secrete oc jnsigle för thetta breff " SO 161 ( i en af rådet 1473 utfärdad stadga). hengiä vor secreter och jndziglä nädhen for thette breff HSH 19: 21 ( 1501) . FH 5: 45 ( 1467) . FM 300 ( 1506) . BSH 4: 101 ( 1483) , 102 (1483). vndher hans nades maiestats secret ib."],"e":[]},{"a":"sekret","b":"nn","c":"","d":["hemlighet. ath the skulle thetta lönliga ärande jngalwndhe oppenbara wtan at the skulle thz läggia wndy secretzsens tysto Troj 250 ."],"e":[]},{"a":"sekret och ","b":"nn","c":"","d":["sekret, (mindre, i sht furstligt) sigill. Se Sdw 2: 1291. bedes wii . . . werdugeste faders i gud her erchebiscop iacob i vpsala secret medh wor egen jncigle weterlige hängiande nydhan wiid thetta breeff HLG 1: 116 (1475). haffwe wij vitterlige hengt ware secrette och jncigle nedan fore thette . . . breff STb 3: 346 (1497-98)."],"e":["sekrete (secrette), "]},{"a":"sele","b":"","c":"","d":[" , se sili."],"e":[]},{"a":"seliker","b":"av","c":"adj.","d":["likadan, lika beskaffad. Se SDw 2: 1291."],"e":[]},{"a":"seliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["siliker )"]},{"a":"selladisker","b":"","c":"","d":[" Artikeln Sdw 2: 320 utgår; jfr Sdw 2: 155 f."],"e":[]},{"a":"selladisker","b":"av","c":"adj.","d":["sel ladiska hwd MD (S) 221 ."],"e":[]},{"a":"seltis öl","b":"","c":"","d":[" , se bältis öl under bälti."],"e":[]},{"a":"sembla","b":"nn","c":"","d":["semla. " han skulde hwar dagh hafwa xxx mattor myöl til sämblor oc lyx til brödh " ST 421 . "],"e":["sämbla )","sämblo brödh , "]},{"a":"sembla","b":"nn","c":"","d":["semla. Skotteb 474 (1472 -73, Kämn). ib. kakor och sämblar och huethebrödh HLG 2: 25 (1511)."],"e":["sämblr ) , "]},{"a":"sen","b":"av","c":"adv.adj.","d":["sent, vid långt framskriden tid på dygnet, året, årstiden. . . . om tet ej vore swa siidhöstis oc sent pa aareth HSH 14: 78 (1525, Brask). - för sent. the komo senth sidan räte waro aff sagdhe ATb 1: 33 ( 1455) . " oleff hansson kom senth " STb 4: 230 ( 1511) . - komp. 2) senare (i tiden), vid längre framskriden tid. tho komber han (ɔ döden) somlikom förra oc somlikom senare Prosadikter (Barl) 25 . superl. senast, sist. . . . the folke som senarsth är cristit wordhit MP 5: 184 . " thet breff i oss senst sende " HSH 17: 69 (1523, Brask) . ib 14: 62 (1525? Brask). - Särskilda kasus nyttjas dels ensamt dels li förening med annat ord ss adv. el. konj. - dat. sing. n. sensto, adv. L. dat. pl. senstum, adv. L. "],"e":["seen . ","senaster ) , ","senst HSH 17: 69 (1523, Brask), 14: 62 (1525? Brask). Se Sdw 2: 1291 och jfr Natr. Linqvist, Nysv. studier 8: 241), ","*i senstonne , "]},{"a":"sen","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) senä L. sänna L. superl. senast. sinnist SD NS 1: 561 (1406)), sent, vid långt framskriden tid på dygnet. sent vm nättir tima Bo 214 . " sent i afftens " Di 79 . - sent, icke snart, först efter lång tid. þin pina är sent tald Bu 75 . " miin sorgh mon mik seent forganga " Iv 2676 . " thz skal seent bäther staa " RK 1: 1323 . " seent tha födhis hans like " ib 3435 . ib 3397 . - för sent. seent war tha at wända MB 1: 317 . tha är senth til nokra booth MD 19 . SEG 112 . - komp.","1) senare, långsammare. " gaar nakat litit senare (tardius) oc maklicare " Bo 22 . 2) senare (i tiden), vid längre framskriden tid. faar hwart thing mere eller minne fulkompnile, oc skiwtare eller senare MB 1: 126 . " döör en raskare ok annor senare " Bir 1: 216 . at pinan skuli thy senare byrias ib 74 . " hafdhe thu senare komith häre " Iv 3283 . GO 853 . SEG 112 . - superl. senast, sist. huilkin ther senast kome fram Iv 2334 . SO 78, 143, 153, 158, 195 . " sidhan iak sinnist meth honom räkenskap hält " SD NS 1: 561 ( 1406) . iwdha tagha senast oc nödhoghast widh korsins tro MB 1: 259 ."],"e":["seen . ","senare . ","senaster . sänaster: -ast Bir 2: 222 . senester), "]},{"a":"sen","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sent, långsamt, trögt? löp til husit ey seen RK 2: 2086 . " the swaradhe honom ey seen " ib 5326 (båda dessa ställen möjl. att föra till sen, adj. 1; båda hafva seen i rimslut). 2) sent, icke snart, först efter lång tid. (för seeent? bortfallandet af t kan vara föranledt deraf att följande ord börjar med t; jfr det ofvan under sent, adv. anf. sent tald Bu 75 ) tald äru al hans järtekne Bil 796 (kan äfven föras till ett sentalder, p. adj.)."],"e":["seen )"]},{"a":"sena","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"senadher","b":"nn","c":"","d":[],"e":["senadha manadher , "]},{"a":"senaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["senfärdig, trög. all senaktog dwale är mera skadeligen än gangneligen Troj 85 ."],"e":[]},{"a":"senarmer","b":"ab","c":"adv.","d":["senare. Se Sdw 2: 1291 f."],"e":[]},{"a":"senarmer","b":"ab","c":"adv.","d":["senare. Bir 3: 323, - senast. min älskelikin bonde matis andrisson, som iak nw sennarmer atte SD NS 1: 477 ( 1405) ."],"e":["sennarmer )"]},{"a":"senaþa arf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["senaþe- )"]},{"a":"senborin","b":"","c":"","d":["senfödd. MB 1: 223 ."],"e":[]},{"a":"seneboni","b":"","c":"","d":[" , subst. Se sävenbom."],"e":[]},{"a":"senerver","b":"","c":"","d":[" , se siddefär."],"e":[]},{"a":"senfangin","b":"","c":"","d":["eg. sent fången el. förvärfvad; svår att få, sällsynt. godher win är senfången KS 37 (97, 40) ."],"e":[]},{"a":"senfärdogher","b":"av","c":"adj.","d":["senfärdig, långsam. " hwarföre äru fötherne aat hans wghnom swa senfärdughe MG 2: 83. ""],"e":["-ugher )"]},{"a":"senglömder","b":"","c":"","d":[" , p. adj. sent glömd. ss tillnamn. Jfr E. Hellquit, Xenia Lideniana 103. sven singlömpder RP 1: 379 ( 1376) . ib 398 ( 1377) ."],"e":["singlömpder )","*sentglömder"]},{"a":"senka","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppehålla, hindra. " tha haffde han medh synne ilzkhet ok forrädilsom hyndrat ok sänkat wärldhinna atirlösin " MP 5: 74 . "],"e":["seenka . ","sänka:-at MP 5: 74 )","senka sik , försinka sig, dröja. thätta radhit tilbör oss gärna tagha huar wj ärom staddhe ok ey senka os mädh nagra forswmelsse MP 4: 41 . - refl . senkas, dröja. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42. jak bidher tik at tu ey dwäls eller seenkas mik at swara til myyn spörsmall SvKyrkobr (Lucid B) 122 ."]},{"a":"senka","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppehålla, hindra. " hafdhom vi . . . änkte thz os senkadhe at löpa äpte thik " Bo 37 . the girnas . . . at sänkä oc atirdragha jdhir aff gudz thiänist Bir 2: 65 . 2) fördröja, uppskjuta. skal thz vardha som thw bedhis och skal ey senkas (prolongabitur) Bir 2: 57 . mange senka sin scriptamal ok bätring alt oflenghe MP 1: 5 . at jak swa senkade minna siäls helso Su 240 . som idher (ånger och skriftermål) seenkar til then ytarsta puncten ällir dragher ib. fore morghon här a thänkin ok mz allo thz länger (för ey länger) senkin Al 2148 . LfK 62 . 3) dröja. huru skal han äkke senka vm han dwäls (quo modo nonntardabit si moram fecerit) Bo 93 . " han skal äkke senka at koma ib. " ib 102 . KL 150, 324 . MP 1 . 185, 336. Bir: 1: 153. Ber 12, 153, 187 . Su 86, 238 . "],"e":["seenka . ","sänka: -ar MP 1: 185 . ","sänkä Bir 2: 65 . ","-ar , ","-adhe )","senka sik , försinka sig, dröja. hwi senkar thu thik Su 42 . refl. ","senkas , "]},{"a":"senkalladher","b":"","c":"","d":["sent kallad, sen el. trög att på kallelse infinna sig. är senkallaedh till nogen hielp BSH 5: 401 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"senkan","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskov. SvKyrkobr (Lucid B) 218 . Jfr senskan."],"e":["seen- )"]},{"a":"senkan","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskof. " vtan alla dwalu oc senkan " Gr 284 . LfK 251 . PM 68 ."],"e":["seenkan LfK 251 )"]},{"a":"senkoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma sent. serotenus . . . seen oc see[n]kommen . . . vnde serotino . . . senkomma GU C 20 s. 573 ."],"e":["seen- )"]},{"a":"senskan","b":"nn","c":"","d":[" =senkan. thz skeer thöm vthan alt hinder eller nagra seenskan SvKyrkobr (Lucid B) 218."],"e":["seenskan )"]},{"a":"sep","b":"nn","c":"","d":["cepa, rödlök. " sep er godh ffor heso " LB 2: 65 ."],"e":[]},{"a":"ses","b":"","c":"","d":[" , se säs."],"e":[]},{"a":"sexning","b":"","c":"","d":[" , se siäxning."],"e":[]},{"a":"sext","b":"nn","c":"","d":["sjätte timmen på dagen (räknat från kl. 6), den fjärde av de kanoniska timmarna, kl. 12, även det som lästes och sjöngs i den gudstjänst som hölls vid denna tid. Se Sdw 2: 1292. " tässen ordhen som läsas i sext oc noon JMö 142. ""],"e":[]},{"a":"sext","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sext tidh , ","sext time","säxt- KL 205 ; Ber 140 . ","siäxt- MP 2: 20 ),"]},{"a":"si","b":"nn","c":"","d":["snöre el. rep av nöthår (nyttjat som drev). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 297 f. eet skipp skal göras aff eke brädhe, oc festas mz spica oc thettas mz sij MP 3: 414 . Jfr sihar."],"e":["sij )"]},{"a":"sid","b":"nn","c":"","d":["sankt liggande ställe? pertinencijs . . . wlgaliter dictis dydhær exeptis SD 4: 64 ( 1328) ."],"e":["sydhär Sd 4: 64 (1328) ), "]},{"a":"siddefär","b":"nn","c":"","d":["roten af zedoaria (curuma zedoaria Rosc.)? kobeba ok sidde fär Fl (Cod. B, F) 1108. ceduarium syddefära LB 6: 284 . " cedoara är cedefer ib 3: 51. " ib 7: 58, 75, 99, 214, 8: 48 ."],"e":["cedefär Fl (Cod. C) 1108. cedefer LB 3: 51 . ","sädefär ib 7: 75 . ","sädhäfer ib 99 . sädefere ib 214. sädefära ib 58 . ","syddefära ib 6: 284 . ","sädhafrö ib 8: 48 . sädafrö ib), "]},{"a":"siddefär","b":"nn","c":"","d":[" ? växten curuma zedoaria Rosc. Jfr O. Giertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: l09 f. sodara sudofer Växtförteckn. fr. slutet af 1400-t. hos Th. M Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 6. - roten av zedoaria. ij pund zedewar Skotteb 365 (1460-61, Kämn). l. . . andre gode kruth som borth elter kollesoth som heder senerver LB 481 ."],"e":["sudofer . ","zedewar . ","senerver )"]},{"a":"siderpakke med art. siderbaken","b":"nn","c":"","d":["sidenpacke? samma dach ware tesse köpswena . . . tygh pa siderbaken (vittnen angående sidenpacken?) Stb 3: 38 (1492)."],"e":[]},{"a":"sidh","b":"","c":"","d":[" , L. Se Sdw 2: 1292 och jfr SAOB: O 841. i förbindelse med prep. um. - um sidhir (vm sidher MP 4: 86 vm sidhe Lg 910 . om sidhe ST 506 ), omsider. wilia the ey (troo) moisy ok propheta ordom än tha vm sidher troo the thät ath nagar är vpstandin aff dödha ath tala widher them MP 4: 86 . (?) han ypnade en wäg j gynom hären troyaners oc kom oc (för om?) syde j moth laomedontam Troj 32 . - då omsider. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 232. än vm sidhe hedhnungane vildo at han sculde af gudh dyrka oc the kunno han ey the til koma tha stungo the han vt ginom sit hiärta Lg 910 . om sidhe han fik thz wita stodh han vp ST 506 . " i förbindelse med prep. at. at sidhir (at sidhe), omsider. sidhan tha letto the herrane länghe ok at sidhe hitto the ena resogha husfrua " Prosadikter (Sju vise m B) 177 . ib 194 ."],"e":[]},{"a":"sidh","b":"nn","c":"","d":["n. ? sed? ey forläto the sidhin (för sidhir?), eller the skirslir syndinne MB 1: 441 . Jfr pläghsidh samt siþer."],"e":[]},{"a":"sidha","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sida (av en människas el. ett djurs kropp). iiij sidhor flesk Arfstv 19 ( 1461) . han (ɔ den av högfärdsdjävulen besatte mannen) . . . satte syna hendhir j sydhor, ok krusadhe sith haar MP 5: 115 . 2) sida (av ett blad i en bok). thetta är thwenne resser scrifuit pa anna sidan bladit STb 4: 112 ( 1506) .","3) sida, kant, håll. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 106 f. vpo suder sidhan sareiärwj FMU 4: 94 (omkr. 1455). ath han ey medh sina witu . . . körde hustrun j strömin, for thy hon war paa annan sidan lassit STb 2: 323 ( 1489) . - ivir ena sidho, avsides. BSH 4: 352 (1503, H. Badh) . - ut ivir ena sidho, d. s. Se Sdw 2: 1292. - ivir sidho, bort. thu driffuer them (ɔ klärkerna) offuer sydha huilka (för huilkit?) bantzmaal är Thomas Varningsbref 5. 4) sida, part. parti. thet hawa inge arfwingia ath ryggia oppa inga theras sido ATb 1: 119 ( 1460) . " tha woro ther offuer pa hans sydo skipper jenis . . . ok olaff . . . pa andres jonssons sido jenis erwastesson, hanis foss ok martin scriffuare til en fulkomen ända Stb 1: 362 (1482). " SJ 2: 98 ( 1487) . STb 2: 255 ( 1488) . ib 3 . 12 (1492). tha scholo the pa bade syder hwar androm eth halff aar tilfoern til segie, pa huilken sydan tet helst henda kan ib 369 ( 1498) . giorde knwt . . . her anders . . . myndoch pa sin syde om husit ib 4: 25 ( 1504) .","6) kust. Jfr K. G. Ljunggren, Unders. över nordiska ortnamns behandling i medellågtyskan 98 ff. effter pasce kom en mectught flote skiip wnder danmarcz syde STb 5: 336 (1521, Kop). - Jfr af-, bak-, iärn-, qvinno- (under kona), sma-, sudher- (äv. Sdw 2: 544), öster- (Sdw 2: 1184) sidha, ävensom af-, iäm-, iämte-, um-, up-sidhis. "],"e":["sidhor . ","sydar . ","sydar STb 2: 255 (1488) ), ","sidho arf , ","*sidho kar","side- )","*sidholaghi , ","sidholanger , ","*sidho rif","syda- . ","ref )","*sidho sar","sidha saar )"]},{"a":"sidhan","b":"ab","c":"adv.","d":["konj. och prep. L. A) adv. 3) sedan, vidare. - vidare, dessutom. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 352, 382 f. sidhan haffde han andra the vtlenzska waro / riddara the hans klede baro EK 998 . ib 1186 . 4) mera; mindre. tha swarede . . . hustrw aleth: bade myn framledne bondes och mith ey til recker at betha[le] tredingen aff gielden, en siden all gielden (ɔ än mindre räcker den att gälda hela skulden) STb 3: 170 ( 1494) . Jfr sidher, adv. ","5) för . . . sedan. nokot för paska eth aar sidan ATb 1: 282 ( 1468) . STb 3: 450 (1499), 5: 12, 30 (1514). hade . . . byörn . . . opbudhit samme tre .reser effter lagen tillforend, som war nw it aar sidhen förlidit j höstas ib 39 ( 1515) . - med dat. Se Sdw 2: 1292. B) konj. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 288 ff. 1) sedan, efter det att. ran tha sool op sidhan han foor ower phanuel bergh (postquam transgressus est phanuel) MB 1: 227 . nw sidhan mennene wäxto marghe oc qwindith i wärldinne, tha wäxte wärldin syndogh ib 166 . ther äptir sidhan min lifs time war vpfyltir vp lypte min son mina siäl Bir 1: 23 . hwadh siden gozit fördes, ath skyppet fich schada, thet bethale skypperen jn til staden fo gozit STb 2: 424 ( 1490) . jngen fick nychillen, sidan han pantade sik wt tb 4: 102 (1508). hurw lenge är sidhen j opfunne tet breffuit? ib 5: 12 ( 1514) . - med dat. el. i dess ställe ack. uttryckande tidsmåttet. siw arum sidhan han war dödher . . . wildhe hans hustru hem til landa fara Lg 285 . " eno are sidhan mathidiana sighlde sende faustinianus budh til athenas " ib 348 . litla stwndh sidhan han drap sina hustru spurdhe han . . ib 305 . " siw aar sidhan han fik ater wit oc rike, giordhe han sina scrifft " MB 1: 17 . 3) då, emedan. sidhan the lyddo ey guz ordhum . . . tha wilde gudh rädha them til got Lg 311 . ib 312, 877, 883 . " räddis iak sidhan iak fan mik naken " MB 1: 161 . ib 171, 194 ., 223, 224, 267. sidhan han wilde them ekke lydh, hördhe han swa rädhelika röst ST 79 . " tha gik konung thetmar bort sidan hans ord war enchit hört " Di 72 . ib 282 . "],"e":["sidan . ","sid [h]en. Se Sdw 2: 1292)","sidhan at , ","*sidhanmera","-mere )","sidhan som , konj. då, när. Jfr B. Bjerre a.a. 1: 302. sidhan som han stodh, böstadhe thz nw oppa dörenne Lg 3: 679 . Prosadikter (Sju vise m B) 216 . - Jfr ä sidhan."]},{"a":"sidhar","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. Se Sdw 2: 1292."],"e":[]},{"a":"sidhar","b":"ab","c":"adv.","d":["komp.","1) senare. " thu haffuer huarte öll eller bröd ey i aften än mere sider " RK 2: 3412 . 2) derefter. henrik clawsson sider fram gik RK 2: 3416 ."],"e":["sider )"]},{"a":"sidhari","b":"av","c":"adj.","d":["komp. L. Se Sdw 2: 1292."],"e":[]},{"a":"sidharmer","b":"av","c":"adj.","d":["komp. L. senare. Se Sdw 2: 1292. vm wara fru dagh sithermeer SD 8: 218 ( 1362) . " varfru dag sedermer " HSH 17: 168 (15423?, Brask)."],"e":["seder- . ","sither- . ","-meer )"]},{"a":"sidharmer","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. L. 1) senare. huilket tha sidarmer döör KTb 92 ( 1475) . j synne syndh som han sydhirmer syndade, skal han dödelikin warda til synne syäl MP 5: 224 ."],"e":["sidar- . ","sydhir- )"]},{"a":"sidharmera","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. senare. tha skwla the som sidhermere komma til the haffnena swa läggia wth sin anakr ath the ey hyndra . . . the skipeno som thär ligger före PMskr 62. ib. kombir ekke rägn. thes sedermere skwla qwistana affskäras ib 318 . " börya waaren xv dagha för äller xv sedermera än rätter waarthime är " ib 367 . Jfr sidhammera."],"e":["sidher- . ","sed(h)er -. -mere),"]},{"a":"sidharst","b":"ab","c":"adv.","d":[" L senast. wm then swnnodaghen, som näst war epter sanctä marie magdalene dagh, som nw siderst war Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . jak screff tik syders til at, man ey skulde forsma en fatigen wen Thomas Varningsbref 3 . thätta . . . är mote thy sidherst war stadgath oc inciglat FO Vkl 211. i sidharst, d. s. wj scriffue eder i sederst till oc . . HSH 15: 26 (1526, Brask) . - med överång till konj: senast, sist, senast el. sist då. sidherst wi hädhan forom MB 1: 245 . - Jfr sizt."],"e":[]},{"a":"sidharster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. L. senast, sist. Se Sdw 2: 1292. - sist, sist kommande el. kommen. Se ib. - a el. vpa thät sidharsta, till sit, till slut, slutligen. Se ib. sändhe . . . märghitha vppa thet sidharsta mot mickelsmässo til min twa sina . . . wenner Troil 5: 296 ( 1447) . - at sidharsto (at sidhersta), d. s. Se Sdw 2: 1292. at sidhersta skal han kalla thik til himerikis thinga SkrtUppb 61 . - Jfr sizter."],"e":["-erster )"]},{"a":"sidher","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. och superl. L. A) komp. mindre. - än sidher, än mindre. jach hade aldrich nykel ltil porten, än syder til camer eller kystar STb 2: 579 ( 1491) . " nekede han som förr, sig thet breffvet nogen tiid förr besett haffve än seder scriffvet " HSH 16: 89 ( 1527) . troyaner . . . waro myket trötthe oc formatte noglia siig wäria än seger androm fortörna Troj 138 . - än mer. Se Sdw 2: 1292. eigh thäs (thy) sidher, icke dess mindre, det oaktat. tha skal ey thes sidhre biscopen i strengnäs behalla the sex oreslanden SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.). rikis härrane . . . wndradho . . . storlika at han wille tolka qwinno haffwa sigh til drotningh ey thy sedher togh han hänne til drothni[n]gh JMPs 356. ib 408, 421 . BSH 5: 83 (1506, H. Gadh). eigh thäs (thy) sidher at (thät), konj. trots att, oaktat. hedher oc tak . . . for alla the glädi . . . som jach haffuer haffuat aff tik. egh ty sidher thät tu sagh mik. othaligha tusandh sinne hardelika moth minom gudi oc ik . . . brytha SvB 357 (senare h. av 1400-t.). klärkane oc laghwiso mennene giordho mäst til hans dödh ey thy sidher at the sagho han fulkompna alt thät som scriffwat war aff gudz syny SkrtUppb 320 . . . . så lydendes thet emoote eder nades wilie wara at jak suadane hielpe på kyrkione . . . alach haffde eij tess seder at iak flere eder nades breff therom för mik haffuer HSH 13: 44 (1524?, Brask). B) superl. 2) sist, till slut. demum aduerbium temporis ther epther seesth mesth sannelika annatsyn GU C 20 s. 175 . - Jfr sizter."],"e":["syder STb 2: 579 (1491) . sed(h)er HSH 13: 44 (1524?, Brask), 16: 89 (1527); JMps 356, 408, 421. sidhre SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.) . sighir i förbindelsen thy sighir (med folketymologisk anslutning till sighia) MB 1 hs. B 107 enl. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 205 (hs. A: ey thy siidher). seger i förbindelsen än seger Troj 138 . ","seesth GU C 20 s. 175)),"]},{"a":"sidher","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. 1) långt ned. djupt, lågt. ligger ierico sith nidher wndher bärghen JMÖ 127 ."],"e":["sith ) , "]},{"a":"sidher","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sed, sedvana, bruk; skick; särsk. god sed. Se Sdw 2: 1292. morvm informacio siidha lärningh GU C 20 (hand 2) s. 32. mos oris seedh ib s. 158 . moralis . . . thz sedh til hörth haffuer ib s. 155 . morigeror . . . godhi syndhi haffua ib s. 156 . - bätra är altidh hälghe sidhin (för sighrin, Lat. victoria) mz thulumodheno, än ondzskonna wärstha mothekiffwit ällir genslagith SpV 461 . - Jfr hedhninga-, iudha-, land-, nymäris-, o-, plägh-sidher."],"e":["sedh . ","seedh . ","siidha GU C 20 (hand 2) s. 32. ack. sydhi ib s. 156), "]},{"a":"sidhermer","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. än mindre. säldhan finder man til saman idhelighet oc hardha lycko oc sidher mer (rarius) kan thu skilia hardha lycko fran läthi oc forsömilse Ber 292 ."],"e":["sidher mer )"]},{"a":"sidhermera","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. än sidhermera, än mindre. kiärlingen kn ecke wel forstaa sik sielff än sidher mere honom STb 1: 76 ( 1476) ."],"e":["-mere )"]},{"a":"sidhhamar","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1292."],"e":[]},{"a":"sidhhöstis","b":"ab","c":"adv.","d":["sent om hösten. tha . . war mit rad . . . then reesa skulle sidhöstes företagas HSH 13: 33 (1524?, Brask). vi haffde oc tenkt giffue oss in till landet om tet ej vore swa siidhöstis oc sent pa aareth ib 14: 78 (1525, Brask) ."],"e":["siid- . ","-höstes )"]},{"a":"sidhkiurtil","b":"nn","c":"","d":["långt nedhängande kjortel. marborst til sidkiortil Arnell Brask Biᴵ 36."],"e":["sidkiortil )"]},{"a":"sidhla","b":"ab","c":"adv.","d":["sent. attj apthens sedlä kom jach tiil wlffuosä ganskä tröth GPM 2: 294 ( 1508) . Jfr sirla."],"e":["sedlä )"]},{"a":"sidhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) enligt sed, enligt plägsed, vederbörligen. rite, sidhlika GU 2 . 2) sedigt, höfviskt. skulu kununga ok höfdinga sik sidhlika halda i allom sinom åthänom KS 38 (100, 41) ."],"e":[]},{"a":"sidhlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr osidhlika."],"e":[]},{"a":"sidhliker","b":"av","c":"adj.","d":["sedig, höfvisk. " drotningen henne bör wisa wara . . . sidelig ok snel j alt sith sinne " MD (S) 215 . - öfverensstämmande med god sed och ordning, höfvisk. the thing som höra til gudz dyrkan the skulo wara sidherlik MB 1: 501 . - Jfr osidhliker."],"e":["sidherliker . ","sidelig )"]},{"a":"sidhliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sedig, hövisk; överensstämmande med god sed och ordning. eticus . . . idest moralis sidelikin GU C 20 s. 231 . " thit jnnelykke o theodora, hwilkit thu haffwer fore tik takith . . . är eth margfallokt ämpne til gudhelikit ok sidherlikit liffwirne " SpV 73 . ib 297 . " thän wisdomen som kobir aff höghdhinne är försth blyghir, thär nästh fridzsambir. mattelighin ällir sidhelighin " ib 498 . 2) i överenstämmelse med sed el. sedvana, bruklig. haffuer thät all tidh warit reth och sidherlikith i swerike oc hwt hellir man hafuir giffuit meer äller minne till morghongaffuo tha haffuer man io giffuit then pa rettan hindherdagh Arfstv 40 ( 1461) . " haffde thät än warith rät äller sidherligt thät her twre . . . matte swa hffua giffuit the lösöre bort " ib 42 ( 1461) . - Jfr osidhliker."],"e":["sidher- . ","sid(h)e -. -likin. -lighin. n. -ligt),"]},{"a":"sidhlikhet","b":"nn","c":"","d":["sedlighet, höviskhet. etica . . . idest moralitas sidhelikheth vel sciencia thractans demoribus GU C 20 s. 231 . thu skalt . . . thina tanka . . mz andhelik näpsilse jnsighle signera, ok wäl bewara, ällir mz sidhelikhet forwara äpthir thz scriffwat star SpV 119 . himilslika sidheliketinna regla (celetium disciplinarum regula) ib 562 ."],"e":[]},{"a":"sidhlikhet","b":"nn","c":"","d":["sedighet, höfviskhet. " haffwin sik mz studughe kropsins sidhlighet " Bir 5: 67 ."],"e":[]},{"a":"sidhländer","b":"av","c":"adj.","d":["sidländ. " bönor wilya saas j fetha oc gödda jordh, äller pa trädho thär sidlänth är PMskr 201. ""],"e":[]},{"a":"sidhqvälder","b":"nn","c":"","d":["den senare delen af aftonen. aat sidhquällom Bo 93 (kan föras till ett sidhqväld, n.)."],"e":[]},{"a":"sidhugher","b":"av","c":"adj.","d":["1) som har (på ett visst sätt beskaffade) seder. väl sidugher, som har goda seder, sedig, höfvisk. en dande man ok wel sidugh RK 1: 1073 . " en iomfrv war . . . wäl sidhugh " Bir 1: 375 . ib 271 . " madelikir oc välsidughir j sinom athäfwm " ib 2: 11 . göra the (dygderna) han wälsidoghan man KS 20 (50, 22) . 2) sedig, stad gad, ordentlig. skal hon .. . haua fäm sidugha thiänisto qvinnor Bir 3: 183 . " han glädz mer af wärldinna swikliko smeekningh ok lioflatom än aff swa sidhughe the hälgho kirkio skipan " ib 1: 326 . " at gita lika giort af them (födoämnena) enom sidoghom ok väl tämpradhom bwk " Bo 134 . - Jfr osiþugher."],"e":["-ogher )"]},{"a":"sidhugher","b":"","c":"","d":[" . adj. 1) som har (på visst sätt beskaffade) seder. morosus . . . sedogher GU C 20 (hand 2) s. 158. 2) selig, stadgad, ordentlig. bröms är en then este, jach weth . . . han är en sedig karl och medh alle lempe kan sig wmga medh alla BSH 5: 138 (1507, H. Gadh) . - Jfr osidhugher."],"e":[]},{"a":"sidhughet","b":"nn","c":"","d":["sedlighet, höviskhet. " renleksins dygdh är hälaghetinna preuilegium .. . andelix liffs näpsilse ällir sidoghet (spiritualis vitæ disciplina), rätuisonna fägrind " SpV 101 . beske[de]likhetin skipar all thing mz skälomen, hwar sidoghetin (moralitas) radhir ib 157 . " saa ok eena godha qwinno faghra ogängilse ok sidoghet är prydilse i hänna hws ib 418. hwar sik siälfwan skodha ok känner . . . sydughet tha befwisar han, ok hafwär sit lifwärne oc wmgango i höfwisklikhet " SkrtUppb 118 ."],"e":["sydug- SkrtUppb 118 . ","siddog- SpV 160 ),"]},{"a":"sidhvani","b":"","c":"","d":[" , . L. = sidhvänia 1. a moot rikesens erlikin stadhuga oc skälikin sidhuane Lindblom Äbval 7 (1432)."],"e":[]},{"a":"sidhvani","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sidhvänia","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sedvänja, vana bruk. som gammal sitwänia haffuir waredh NMU 1: 121 ( 1449) . ritus . . . sedh vänia GU C 20 s. 527 . " swa som god barn min[n]a sins faders godgärnnga ok sidwäniar swa skulom ok wi ath minna wara för minna ath wara?) miskundsamlica widh wan jämcristin " MP 4: 112 . " the som ey wilia wara j sidhwänia mädh gudz cristin almogha " ib 249 . " ath then fatige karl wiste jnte aff sidwenien her i landet STb 5: 88 (1515). forsamladhe folket frögades oc jälradhe j mönstriid epter thera sed wänio " Troj 63 ."],"e":["silwänia NMU 1: 121 ( 1449)","sidwäniar MP 4: 112 ), "]},{"a":"siende","b":"","c":"","d":[" at konunghens folch oc siende (möjl. för tiende; jfr Ä. Dan. tiune, D. tyende, tjänstefolk) haffwe warit paa thet fatige öland GPM 2: 363 (15111)."],"e":[]},{"a":"sif","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sifla slit","sifwiä- )"]},{"a":"sif","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gudhsif."],"e":[]},{"a":"sifkona","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-kuna )"]},{"a":"sifskaper","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sifskaps spiäl"]},{"a":"sifskaper","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sifskaps spiäl","syskapspiäldh )"]},{"a":"sigha","b":"vb","c":"v.","d":["sjunka, nedglida."],"e":["sigher . ","seegh Su 418 ; Lg 3: 93 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 . ","sighu MB 1: 325 ), ","sigha nidher , 1) sjunka ned, glida ned, segna. hwar then tima hans arma sighu nidher MB 1: 325 . seegh hans hwffwdh nidher aa brysten Lg 3: 93 . seegh han så gott som till marken nedh RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 . 2) förfalla. thän delen (af staden som quar blef standande seegh altidh nidher ther til han fiol alstingx nidher Su 418 . ","sigha ut , sippra ut. thz watn ther sigher wth LB 7: 5 ."]},{"a":"sigha","b":"vb","c":"v.","d":["sjunka, nedglida. then muur gt engin väghns sighit Vis sten 4 ."],"e":["supin . ","sighit )"]},{"a":"sigha","b":"vb","c":"v.","d":["låta sippra; sila. Se Sdw 2: 1292."],"e":[]},{"a":"sighel","b":"nn","c":"","d":["sigill."],"e":["*sighla vax","sigla- . ","sigle- )"]},{"a":"sighelvax","b":"nn","c":"","d":[" = sighla vax. v art. for j mark wax oc spansgrön til sägel wax Skotteb 429 (1469-70, Kämn)."],"e":["sägel- )"]},{"a":"sigher","b":"nn","c":"","d":["seger. " sua länge hauar iak standet ii striþ mot hanom ok än sighär haldet " Bu 142 . " aldre tapa þe sighar. mäþan þe hanom þiäna ib 56. " ib 21 . " at han winne siker (för sigher) " KS 82 (203, 90) . RK 3: (sista forts.) 4700 . " te stridha giärnt sighr " KS 83 (205, 91) . " af them sigher winna " Ber 183 . Gr (Cod. D) 381 . Di 93 . " ffaar wedeke siger aff thesse men " ib 65 . " kännas widh them, hanum matte ensamin sigher gifua " Bil 234 . " som mik gaf sighir af allom minom ouinom " Bo 250 . ib 108 . " segher winna offwir them " MB 2: 94 . hiolt siger Bil 685 . fik seger Di 154 . ib 211. säghir oc hämpd är tik giffwen offwir thina fiendha MB 2: 108 . " slo them sigher aff " ib 1: 181 . j euärdhelicom hedhir ok sighre Bir 3: 251 . Jfr osigher. "],"e":["segher MB 2: 94, 108 ; RK 3: (sista forts.) 4700 . ","seger Di 154 . ","sägher ib 211 . ","säghir MB 2: 108 ), ","sighers bläster , ","sighers hand , ","sighers krona , ","sighers man , ","sighers pris","sighirs priis )","sighers tröst , "]},{"a":"sigher","b":"nn","c":"","d":["seger. laurea ee segher oc lawer bäralöff ok krona GU C 20 (hand 2) s. 68. milicia . .. cum vnus miles percutit alium uel delicit dicitur miliciam facere seygher vynda ib s. 141. giff mik thinne tiänisto qwinno sigher winna aff allom minom owinom SvB 463 (omkr. 1520). Jfr under sidher 1. "],"e":["segher . ","seygher )","*sighers fulder","*sighers glädhi","segers glädi )","*sighers huva","segers- )","sighers krona","segirs- )","*sighers lön","segers- )","sighers man","sigers- )"]},{"a":"sigherbaner","b":"nn","c":"","d":["segertecken, fälttecken. drogo the (ɔ trojanerna på väg till strid) astad mz syn segerbanner Troj 117 ."],"e":["segerbanner )"]},{"a":"sigherfulder","b":"av","c":"adj.","d":["segerrik. Bo 49 ."],"e":[]},{"a":"sigherfulder","b":"av","c":"adj.","d":["segerrik. ecclesia triumphans in celis et ilitans in terris thet är sighirfulla kyrkian j hymerike ok strydhandhis her j jorderike MP 5: 63 ."],"e":["sighir- )"]},{"a":"sigherlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med seger, med triumf. sighirlika stridha ST 458 . " tha som han sighirlica (victoriose) van häluite " Bir 2: 156 . gik sighirlica (trimphaliter) oc gladhelica in Bo 250 ."],"e":[]},{"a":"sigherlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med seger, med triumf. PMskr 470. seer nokor then stenen j solennas vpgang then daghen begaar han sin ärande all segherlika ib 486 ."],"e":["segher- )"]},{"a":"sigherliker","b":"av","c":"adj.","d":["segerrik, segersäll. Mecht 161 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"sigherliker","b":"av","c":"adj.","d":["segerrik, segersäll. " han war ij striidh sigherlik " Al 545 . hwilkin en swa ärlik man ware ij wärline swa som thu . . . ther matte hafwa thin wiisdoom swa sigherlikan (trol. för -liker el. -lik) ok swa froom ib 2932 . han hördhe . . . thera manliga stridher oc sighirliga vinningh MB 2: 241 . " ath stridhen griper en hedherliken oc segherliken ändha " PM 2 . - af seger föranledd. förskuldar sigherleka krono (segerkrona, segerkrans; palmam . . . victoriosam) Su 176 . " mz sigherligho loffwe " MB 2: 145 . foor jonathas atir hem . . . mz myklo roffwe oc sigherlighe äro ib 255 ."],"e":["-leker . ","sigherligh . sighirlig, ack. m. segherliken PM 2 ),"]},{"a":"sigherlikhet","b":"nn","c":"","d":[" renlek dygdher oc sigherlikhet (victoria) Mecht 161 ."],"e":["sigher- )","kropsins"]},{"a":"sigherlön","b":"nn","c":"","d":["segerlön. the (ɔ gudinnorna) sagde sig hwart thera offwergaa the andra j fägrind oppa thz the skulle fanga äpläd tiil segerlön Troj 53 ."],"e":["seger- )"]},{"a":"sigherlös","b":"av","c":"adj.","d":["segerlös, utan seger. sagþe han liggia när androm sigharlösom kiämpom Bu 128 . " alle falla kämpa sighir löse " GO 86 . ib 729; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 56 f."],"e":[]},{"a":"sigherman","b":"nn","c":"","d":["segrare. " tha scalt thu bätre sigher man vardha " Bil 395 . Jfr sighers man."],"e":[]},{"a":"sigherman","b":"nn","c":"","d":["2) besegrare. alle helge martires, dyäffwlsins winnara wärldinne sigermän bidhen fore honom SvB 347 (1400-t.). - Jfr sighers man."],"e":["siger- )"]},{"a":"sighersten","b":"nn","c":"","d":["segersten, sten som troddes skaffa seger. crisocollus . . . haffwer dygher (för dyghdher) som seghersten PMSkr 468 ."],"e":["segher- )"]},{"a":"sighersten","b":"nn","c":"","d":["segersten, sten som troddes skaffa seger. hema lag hans siger sten som dogde i strid Di 50 . " rida äffter min siger sten ib. ib 51, 93, 94. ""],"e":[]},{"a":"sighersäl","b":"av","c":"adj.","d":["lycklig i strid, som plägar hava stridslycka, segersäll. romara þiento giärna marti tel at han giorþe þöm sighar säla Bu 9 . han var wiidh farul ok sigher säl Bil 367 . ib 452, 685 . Di 132 . ericus sighirsæle PK 266 (Registrum Upsal. (1314). ib 231. - segerrikthen tima han ather kome hel ok sigher säll Bil 234 ."],"e":[]},{"a":"sighertekn","b":"nn","c":"","d":["segertecken. " rese . . . up sin märke ok sighar tekn " Bu 206 . Jfr sighers tekn.¨"],"e":[]},{"a":"sighervinnan","b":"nn","c":"","d":["seger. Troj 3 . skal thz ey komma honom til segerwynnan, wthan tiil nedertryckelse ib 7 . ib 3 . " tha kwnne aldrig troyaner saa fortörnas, at grecana komma nagon tiid tiil segervinnan " ib 151 ."],"e":["seger- . ","-wynnan )"]},{"a":"sighervinnande","b":"","c":"","d":["än tha han kom j gen mz segerwinnande strid (med i striden vunnen seger) PM 20 ."],"e":["segerwinnande )"]},{"a":"sighervinnande","b":"","c":"","d":["segrande. Mecht 54 . triumphans ecclesia . . . thz är sigherwinnande kirkian ib 220 . " huru christi jomfrur . . . skulu glädhias sigherwinna[n]dhe (triumphando) aff höghfärdhinne, mz ödhmiwkthinne " SpV 7 . ib 486 ."],"e":[]},{"a":"sighervinnare","b":"nn","c":"","d":["segervinnare, segrare. iak är een sighirwinnare ST 524 . " äronna sighir vinnare (triumphator) " Bo 242 ."],"e":[]},{"a":"sighervinnare","b":"nn","c":"","d":["segervinnare. segrare. GU C 20 s. 12 . " o aldra owinnelikaste sigherwinnare frälsa os aff siälennas dödh " JMÖ 119 . at wij matthom segerwinnara wara offwer wara fiender Troj 26 . ib 118 . - (?) then andre stenen . . . gör then honom bär otrottesamman, oc segherwinna (för -winnara?) j stridh PMskr 461."],"e":["seger- )"]},{"a":"sighervinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["segerrik, segrande. l. . . aff apocalipsi iohannis siw sigherwinnelika (triumphales) kronor SpV 546 ."],"e":[]},{"a":"sighervinning","b":"nn","c":"","d":["seger. " om swa händhir at dödhin wardhir opsupin j sigherwinninginne (victoria) " SpV 495 . Troj 13, 33 . " at wij mattom faa snarliga segerwinning offwer wra fiender " ib 210 . JMPs 276. "],"e":["seger- )","*sighervinnings lön","segerwynningx- )"]},{"a":"sighervinning","b":"nn","c":"","d":["seger. " hwilken som skulle segherwinning få " RK 3: (sista forts.) 4774 ."],"e":["segherwinning )"]},{"a":"sighervinnirska","b":"nn","c":"","d":["segrarinna. SpV 593 . o maria starkasta sigher winn[e]rska JMö 56, 126."],"e":[]},{"a":"sighervunnin","b":"","c":"","d":["aom har segrat, segrande. swa som rosen thakin aff tyrneno, foor hon ren wärdhinna winnirska, ällir sigher wnnen, in j äärdhelika sötmans lukt SpoV 231. aff hwilkom sötma . .. sik sigherwnna, wndhirstanna the j tik (triumphos suos in te recognoscunt) ib 490 ."],"e":[]},{"a":"sighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) säga, yttra. " aff hans nathum oos hauer alt giutit oc sinum tiänistu manum sagþe. j hwat hus ir ganging in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " teþes hänne guz ängel . . . ok saghþe tel häna. se min fru þänna palm quist förþe iak þik aff paradis " Bu 13 . ib 4, 14 o. s. v. tha sagdhe en hanum sanctus bartholemus stander här Bil 212 . " sagdhe gudh kome saman watnin the vnder himblenom äre " MB 1: 156 . " mälte han ok sagdhe swa: kan iak märkia mz mik rät, thenne quinna är komin aff godhe ät " Fl 44 . " af thessom fiurum howdhdygdhom skriuar en vis man seneca, ok sighr suå: the äru fira dygdhe ther mannen styre til at liua vislika " KS 20 (50, 21) . " sagþo ia viþ biskops buþi " Bu 5 . nu sigär salin negh jak badh tik aldre til vinsorz SR 1 . " prädicaren sagþe een riddarans man eigh vara komuan " Bu 7 . " þe sagþo þik vara galin " ib 77 . " sagþe sik wara guz sändebuþa " ib 4 . " han sagþe sik tro " ib 15 . sagdhe for theophilo sik wara slöghan at alscons script Bil 117 . " þetrus suaraþe ok sagþe. eighäþas han älla hans ängla " Bu 103 . " sagþe eigh mogha calla cors tekn vtan pino ib 139. han sagde vilia them sköffla alla " RK 2: 4138 . säghur . . . then wise aristotelse, at mannen är samwistelikt diur KS 5 (9, 5) . - säga, påstå. fore sannind iak thz sighia wil Al 9044 . - säga, tala. sagdhe han the siw ordhin Bo 202 . " the skulu sannind sighia ok ey medh fikre fara " KS 73 (178, 79) . sigh mik sat Fl 916 . war mich . . . twiffwell her noget emot at sägindes BSH 5: 532 ( 1513) . - säga, omtala, nämna. samä pläghä . . . som för är saghd SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . thz (namnet) vil iak sighia fore thik Iv 3499 . " sagde hanum alt hwre gangit war " Di 164 . " sagde hanum sit ärinde ib. sagþe flerum at alle apostoli föra mariam tel graua " Bu 14 . saghþe sinom man hwat hon hafþe seet oc hört oc manzens kläþabonaþ KL 184 . " wi säliom them hwat os hände " LfK 148 . - tala,vilium sighia . . . af sancto petro ok sancto paulo Bu 99 . sighia thöm aff äuärdelik lön j himerike Bil 860 . " sa ther swa mykla fäghrind . . . at ängin tunga gitir ther aff saght (kan utsäga det) " Lg 91 . ib 92 . " til the graff the sagdho fra " Fl 368 . " nu hafuin ij hört saghath fra huru thässe hedhne twa ändadho thera liiff " ib 2098 . thy at vi aldrigh saghath hördhe aff leons riddara Iv 3509 . - säga, utvisa, gifva tillkänna. äptir þy sum lanz rättär sigher SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). med swa skyälum. som amur var breff . . . lyuslicä sighä ib 5: 562 (1346). - föreskrfva, bestämma. haui þe samu plikt sum þeem är sakt. är hin annan friþ bryter SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). 2) framsäga, läsa. messu sighiä SD 5: 563 ( 1346) . Bu 11, 195 . sägx för honom strax vigilias oc mässo SGGK 107 . 3) säga, utsäga, afkunna. rättan dom . . . seghia Bil 80 .","4) tillsäga, lofva. " at sighia thik läkedom til thinna sooth " ST 464 . " the swena ängilbrect hade marsken alle tienste sagde " RK 2: 3229 . " then godha venscap han hafde marsken sakth " ib 5579 . " at nordmen hanom hulskap sade " ib 7749 . ib 7930, 8222, 9190, 3: 992, 1579, 3318 . Di 6,, 23, 44, 103, 126, 164, 173 . SO 21 . schal . . . jngen leeriunghe mynne tiensth sägia (utfästa sig till) än sex aar SO 155 . ib 143 . the tienisten . . . som han hosbonden loffuet ok sagt hade ib 86 . haffue wi loffuith ok sagth widh äre ok throo alle thee oss haffue sagt fängilse staa for liff oc swndh BSH 4: 297 ( 1497, gammal afskr.) . - lofva, gå i borgen. ther fore sighia SD NS 1: 484 ( 1405) . viij hans swena ther fore sagde RK 2: 5886 . 5) säga, förklara, genom uttalande el. förklaring tillkännagifva (någon hafva utträdt ur ett förhållande). västgöta sig fra honom sadhe RK 2: 9334 . " han wille ey taka sek thz omak vppa oc ey fwlleliga sigia segh ther i fraa " MD 441 . - förklara, utropa. jop nilis[son] rödilo sagdes i konu[n] gx wald för i [1] ful tiwffure BtFH 1: 223 ( 1508) .","6) säga, betyda. " thäs hälgha anda hugher foor ower watnin thz är at sighia (det vill säga) ower iordh oc himil " MB 1: 155 . captitiuatem ther är at sighia fängilse ib 13 . ","1) tillsäga, anmoda. med dat. sigher engom till EG 68 . " hokken gerdeman som sigher enom tiil sinom gilbrodher ath skenkia " SGGK 108 . 2) gifva tillkänna. thz sigher til wars herra domber MB 1: 141 . - tillsäga, tillkännagifva, underrätta, meddela. BSH 5: 11 ( 1504) .","3) tillsäga, lofva, gifva försäkran om. hwem gotland sigs til tha fridliga han thz holla ma RK 2: 8169 . " at the sägie them . . . säkerhet til " FM 595 ( 1513) . - Jfr til sighia. "],"e":["sigha Bu 103 . ","sygia Di 125 . ","sija MD (S) 216, 217. sie Lg 3: 63 . ","sya Di 166 . sye ig 1, 10 o. s. v. syie Lg 3: 63 . ","seghia Bil 80 ; KS 6 (13, 6), 10 (25, 11) ; RK 2: 1476 . säghia L.; KS 6 (14, 7), 11 (28, 12) ; MD (S) 216 ; Gers Frest 9, 49 ; se vidare fram-, ful-, mot-, mote-sighia. sägia SO 143, 155 ; MB 2: 150 . ","säyia RK 3: 163 . ","säia MD (S) 205 ; Lg 3: 29 . ","säya PM XII . ","seyia RK 3: 992 . ","seya Lg 3: 62 . ","seigha MD 64 . ","sigher . ","sägher MD (S) 205 ; FM 188 ( 1504) ; PM XII ; Gers Frest 49 . ","säghir VML I Kr 4: 2. säghur KS 5 (9, 5) . ","seghr ib 80 (198, 88), 81 (199, 88) . ","sääger FM 188 ( 1504) . ","sigs Bu 195 ; RK 2: 8169 . ","sigx MP 1: 303 . ","sikx Bir 4: (Dikt) 256 ; MP 1: 303 . ","six Bir 3: 49 ; KS 1 (1, 1) . ","sägx SGGK 107 . ","siex SD NS 1: 519 ( 1406) . ","sighiom Al 6071 . ","säiom LfK 148 . ","sigh Bu 197 ; Fl 916 ; ST 448 . ","sig Di 92 . ","sik ib 200, 273 ; Lg 3: 63 . ","segh Di 19 . sek ib 221. ","sighin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). säghen MB 2: 150 . ","sagþe . ","saghþe . ","sakdhe Bir 3: 266 . ","sachtä SD NS 2: 132 ( 1409) . saghi L. saghe L., Bir 4: (Avt) 177, 178, 182, 183. seghi L. sadhe GO 903 ; RK 2: 9334, 3: 1579, 3318 . sade ib 2: 7749; DD 1: 270 ( 1478) , 277 (1490); BSH 4: 249 ( 1500) ; SO 21 . ","sagþo . ","saghþu ÖGL eþs 2: 1. sagde RK 2: 3299 . ","sadho ST 172 . ","sadhe BSH 4: 219 ( 1497) . ","sade RK 2: 7749 . ","saghath Fl 2098 ; Iv 3509 . sighat, se fulsighia. sigath Fr (Cod. D, E, F) 93. ss inf. nyttjadt verbalsubst. med anslutning till den form som tillhör part. pres. sägindes BSH 5: 532 ( 1513) ),","sighia af , ","sighia fore , förut tillsäga om, förut tillkännagifva, uppgifva. skiparen skal säya honom thiman före naar han skal komma ather j skipith PM XII: sägher skiparen honom före längre dagh än skipith ther bliffwr ib. Jfr fore sighia. ","sighia fram , ","sighia mote","-mot )","sighia til , ","sighia up , säga upp, uppsäga. manscap och thienst sagde the honom vp RK 2: 1164 . BSH 4: 219 ( 1497) . the danska (näml. skulle) seghia vp (näml. freden) j watzsteena vm the friden ey holla meena RK 2: 1476 . - Jfr up sighia. - Jfr ater-, be-, for-, fran-, ful-, ivir-, lagh-, um-, und-, ut-, viþer-sighia samt osighiande, osighiandis, o-, opta-, undansagþer."]},{"a":"sighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) säga, yttra. ropade han mz höghe rösth siiandhis o we mik huad hafwer jak fatiger man nw giorth Prosadikter (Sju vise m C) 236 . " thär til mananr os scriptin. siande vpinbara gudhi thin vägh " SkrtUppb 227 . oc siger scriptin annarstadz o herra gudh thu pröwade os ib. jnghen täkkess daaren vdan han segher thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80. the sa thöm jntet nywta wilie j hans gerningh, ther medh och jntet vmgielda STb 3: 76 (1493). - säga, påstå. vluauaz quärn sum . . . niclis . . . sinom kanunka giälde siger ok kärer olaghlika vara fyra takna SD 8: 178 ( 1362) . war hans thörn skylter om en span at han skul . . . wara mynne en rether thet lotha wy metha spanen ta war han rether oc war oreth oppa hanse sacht ATb 1: 4 ( 1451) . " thet öde torp . . . som the j skafftetorp seghe seg eghe " Trolles Jb 62 . aldrig hafuer iak annat af honom förnummet än rättradigheet ehuad andra vele seya HSH 15: 5 (1526? Brask). - säga, tala. idher husfru haffwer saght osant pa honum Prosadikter (Sju vise m) 158 . sik sannindenä, som tw will forwara thina siäl STb 1: 75 ( 1476) . ib 2: 50 ( 1484) . - säga, omtala, nämna. mz faam ordhum saght Prosadikter (Barl) 73. - säga, utvisa, giva tillkänna. epter thy lagh sighia SD 8: 195 ( 1362) . - föreskriva, bestämma. tha skal han mik til giwa swa mykid som thwe godhe men syia aff hans vegna ok thwe aff mina vegna Gadolin Pants Bil 277 ( 1380) . - säga, tillsäga. sägh henne, at hon bidhie mik Mecht 328 . 2) framsäga, läsa. missare mässo seygha GU C 20 (hand 2) s. 147. till alla läsande messor j kirkien säghias om daghen ÅK 62 . 3) säga, utsäga, avkunna. hwat the ooss j millan sagde wiliom wi oss badhe latha fulkomlcia othnögia aath Svartb 482 ( 1464) . ib 556 ( 1504) . monx bude recesit, tha retta sades STb 5: 67 (1515).","4) tillsäga, lova. . . . for oc letta arneuiska gyldena som the bade til iämskyptis for mik wtloffwadhe ok sage högbornom herre greue hannes Svartb 425 ( 1447) . then . . . peder karson haffde sakth tyänisth ATb 1: 56 ( 1456) . sade bödellen lasse staden tienist for en tro man j sine geningh och giorde sin edh Stb 2: 480 (1490). vn mic . . . tik . . . älsca som hon (ɔ Maria Magdalena) ath thu sighi mic thän ffridh, som thu hänne gaff SvB 508 (400-t.). - lova, gå i borgen. Se Sdw 2: 1292. 5) säga, förklara, genom uttalande el. förklaring tillkännagiva (ngn hava uträtt ur ett förhållande). tha war oppa radhusit foe sithiande radhit hustru marghit . . . ok sagfdhe sik badhe fra arff ok gäld epter sin bonda KTb 63 ( 1429) . sagdo hanis hogben, claus kökemestare . . . sik vtaff lyfftidh STb 1: 105 ( 1477) . - döma, sagdes her thomasse forsyia til stwpona, epter thet hon släpte eldin lös STb 1: 25 ( 1475) . kirstin bangx vart sagdh aff by för hormall ATb 2: 92 ( 1477) . sagde the thät breffuit gilt oc fast Uppl lagmansdomb 34 (1490). safde wij gwllesbode fraan . . . härffuesta c tiil alöpesby igen ib 110 ( 1492) . STb 2: 589 (1491). HLG 1: 134 (1491). STb 4: 241 ( 1512) .","6) säga, betyda. . . . swa ath sighiandis (verbi gratia), wm mannen äpther scripamal, oc angher, stodhe swa manlika . . Mecht 335 . ","2) utdöma. " jtem sadhis aff . . . mellan maghnus smeth ok eric hakonson forre then saramalen vi marker forre ii thendher lytith ok ix marker saramalit " ATb 1: 19 (143). 3) fråndöma. borgomästarana ok radit . . . sade rawide aff pant ällir päᵍᵃ . . . om the husalego ATb 1: 220 ( 1461?) . - Jfr afsighia. ","2) döman in (i en fastighet). epter swa dana vitne sades han jn vtj garden STb 3: 125 ( 1493) . SJ 2: 245 ( 1493) . ","5) tilldöma. " thet sagde landzsynen prouastenom til " Svartb 298 (1422?). ib 309 ( 1423) , 446 (1453). kiortillin war sattir nils kok til pant ok hanum sadis kiortillin fra ok qwinnonnetil ATb 1: 84 ( 1458) . ib 135 ( 1460) . är thenne . . . teghen sagder korkykila tiil Svartb (Skokl) 535 (1477?) SJ 2: 137 (1489), 198 (1491). Uppl lagmansdomb 21 (1490). HLG 1: 132 (1490), 134 (1491). - Jfr til sighia. "],"e":["sigia STb 1: 77 (1476) , 358 (1482). sigha SpV 540 . ","sie STb 2: 589 (1491); HLG 1: 134 (1491). segie STb 4: 51 ( 1505) . ","sägie ib 2: 231 ( 1487) . ","seygha GU C 20 (hand 2) s. 147. seya ib s. 15 ; HSH 15: 5 (1526? Brask). säya Arnell Brask Biᴵ 29. pass. silas JMPs 307. säghias ÅK 62 . pres. pl. 3 pers. sighia RP 1: 28 ( 1352) ; SD 8: 195 ( 1362) . ","syia Gadolin Pants Bil 277 ( 1380) . ","seghe Trolles Jb 62 . ","siägia Svartb 104 ( 1355) . ","sighi SvB 508 (1400-t.). segie Arnell Brask Biᴵ 28. pl. 2 pers. sighie Lindblom Äbval 7 (1432). pass. sigx SpV 204 . imperat. sik STb 1: 75 (1476), 2: 50 (1484). seg Troj 156 . ","sägh Mecht 328 . ","sagd (h)e. SpV 166 . sade Stb 2: 480 (1490), 4: 5 (1505). pl. 1 pers. sagd(h)om Svartb 446 ( 1453) ; Neuman Vokbal 84 ( 1486) . sagde Upl lagmansdomb 110 (1493). 3 pers. sagdo STb 1: 105 (1477), 272 (1480), 2: 184 (1486). sagde Svartb 425 ( 1447) , 482 (1464); Uppl lagmansdomb 34 (1490). sade STb 4: 28 ( 1504) . sa STb 3: 76 (1493). pass. sagdes STb 1: 7, 25 (1475), 232, 234 (1480), 2: 182 (1486). sades SJ 2: 137 ( 1489) , 198 (1491), 245 (1493); STb 3: 125 (1493), 4: 241 (1512), 5: 16 (1514) o. s. v.; HLG 1: 132 (1490), 134 (1491). sadis ATb 1: 19 ( 1453) , 72 (1457) 83 (1458) o. s. v. part. pres. siande SkrtUppb 237 . ","siandis ib 281 . ","siiandhis Prosadikter (Sju vise m C) 236 . ","seghiande MP 5: 205 . ss inf. nyttjat verbalsubst. sighiandis Mecht 335 . ","sagder Svartb (Skokl) 535 (1477?). f. sagdh ATb 2: 92 ( 1477) . ","saght Prosadikter (Barl) 73 . ","sacht ATb 1: 4 ( 1451) . ","sagit Svartb 556 ( 1504) . ","supin . ","sag (h)t Prosadikter (Sju vise m) 58 ; STb 3: 460 ( 1499) . sakt(h) ATb 1: 56 ( 1456) ; HLG 1: 66 (1456). Se Sdw 2: 1292, 1347. - Om impf. sautho Saml 34: 279, 280, sauthe ib 279, 281, se Johs. BrøndumNielsen, Et gammeldansk Digt om Christi Opstandelse 28),","*sighia sik , säga, förklara, påstå. tha loffuede then gode herre alth goth paa [ether wägne och?] sagde sigh at wore thet swa . . . GPM 2: 202 ( 1506) . - refl. *sighias, vara jppkallad, ha sin benämning. westh thu hwadhan aff lambit sigx (unde agnus dicatur) . . . jak menar at thz sigx aff agnoscendo, thz är kännaskolande SpV 204 . ","sighia af , 1) avsäga. avkunna. tha sadis arwid ofwirskärara aff medh rätto ath han skulle gifwa pädare . . . iijᶜ iärn ATb 1: 72 ( 1457) . ib 83 ( 1458) . " rättin sadis aff alth for thy . . . lofwanzmanne swarade til sakine medan then andre kom ekke " ib 163 ( 1462) . STb 1: 7 (1475). HLG 1: 134 (1491). her erich trolle fförde ordet och sade rettin och domen aff STb 5: 28 (1514). ","sighia fore , 2) föreskriva, bestämma, sagdes jap moyses swa foe, ath will han leyga nogrom smidh . . . sitt hws . . . tha skal han lata hwälffwa smidiane STb 1: 232 ( 1480) . ib 2: 182 (1486). . . . ty han hiolt ecke lydnone eptir bagare skraana ok eptir ty som the gode men sagdo honom fore ib 184 ( 1486) . ib 3: 460 ( 1499) , 4: 28 (1504), 5: 16 (154). Jfr foresighia. ","sighia fram , framsäga, utsäga, uttala, yttra. Se Sdw 2: 1292. gak nw astad oc seg the samma orden fram j bland the dödha o tw kandt thz göra Troj 159 . Jfr framsighia. ","*sighia fran","-fran )","*sighia igen , döma tillbaka. sagdes therres baath igen aff skipper synom STb 1: 234 ( 1480) . Jfr i gen sighia. ","*sighia in , 1) giva löfte om. pädher halle ok hans son halsten, for thessa badha hafuer hustrv anna . .. . sakt in i hälgha likama gille testament . . . hwilkit ok framkomit är HLG 1: 66 (1456). ","*sighia ivir , tillskriva, tillägga, beskylla. atj leggin oss oc . . . wor fadher til och sighie oss oc hanom ower theth ekke är oc wi enkte tilsta Lindblom Äbval 7 (1432). jon tymberman szacher lxx mark fför thet han hade sagt örian stadztienere offuer, at han hade ophengt ij eller iij karle j abo STb 5: 49 ( 1515) . Jfr sighia ut ivir.","sighia mote","-mot )","sighia til , 1) tillsäga, anmoda. med dat. el. ack. segie til fogothanom Arnell Brask Biᴵ 28. säya til gardsfogtan om färsk math ib 29 . 2) giva tillkänna. hws och jörd, sa vit som trapparvmith sigher til JTb 81 ( 1494) . - giva til tillkänna. bredden (på tomten) sigher sielff til gatana mellen STb 3: 169 (1494). är lengden aff samma gardh . . . xviij alen . . . bredhleken sighe sielff til twenna frya grenda mellen ib 197 ( 1494) . .tillsäga, tillkännagiva, underrätta, meddela. stadztienarene skulo i morgon gaa kringom stadhin och sigia till, ath har man skal lata tagha in syn swin innan synnedag nestkomande STb 1: 77 (1476). stadztienarene skulo gaa kringom stadin och sigia till om swinen ib 358 ( 1482) . jach hawer sakth thöm ltil i dagh . . . ath the skole giwa mik swar i morgon BSH 4: 257 (1501, H. Badh) . 4) föreskriva, bestämma. sua sum nyä laghen sighia nu til RP 1: 28 ( 1352) . " som lanzlagh til siägia " Svartb 104 ( 1355) . ","*sighia um , ","sighia up , 1) säga upp, uppsäga. ty seger jac nw här op thenna styris oc thetta höffwesmanna döme Troj 192 . 2) döma bort, döma till rivning. alt then bygningh ther for jnnan är . . . sagdhom vii op Neuman Vokbal 84 ( 1486) . - Jfr up sighia. ","*sighia ut , säga, uttala sig (om), redogöra (för). Se Sdw 2: 1292. ","*sighia sik ut , säga el. förklara sig fri (från en förbindelse). tha sagdo per jönsson, hanis holmgersson . . . sik vth aff lipthet STb 1: 272 ( 1480) . - Jfr ut sighia. ","*sighia ut ivir , = sighia ivir. at han sade honum tet vt offuer som ingen god man STb 5: 33 (1514) - Jfr af-, be-, ne-, pa-, unt- (äv. SDw 2: 830), up-, vidher-, väl- (äv. Sdw 2: 1034) sighia, ävensom osighiandis och optasagdher."]},{"a":"sighiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr lagha-, mot-sighiare."],"e":[]},{"a":"sighiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gensighiare."],"e":[]},{"a":"sighillera","b":"vb","c":"v.","d":["försegla; tillsluta. " balasius är en sten . . . hwar mädh honom sigilleras j fira horn thet hwsith som stander j yrthagardenom äller wingardenom, thär gör ey tordon lygn eldh äller marka skadha " PMSkr 462 ."],"e":[]},{"a":"sighilse","b":"nn","c":"","d":["pl? tillsägelse, befallning. i mote richesens radz sighilsse BtRK 339 (1487, orig.) . Jfr be-, gen-, mot-sighilse."],"e":[]},{"a":"sighilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f.? tillsägelse, bfallning. - bestämmande, föreskrift, skiljedom. skal . .. fru cristinä vitherläggia mik . . . saa mäghin rentha som mik athnögher effther bäggiäs vre venä sigilse Arfstv 109 ( 1480) . skulle . . . ellzebe . . . fornögie pedher michelssone sin nya mwr . . . eptir dandemens skön ok sielsse SJ 2: 112 ( 1488) . - Jfr af-, ater-, gen-, mote-, mot-, til-, unt- (äv. Sdw 2: 830) sighilse."],"e":["sielsse SJ 2: 112 (1488) . segielsse ib 207 (1492). sägielsse STb 2: 195 (1487)), "]},{"a":"sighl","b":"","c":"","d":[" , se säghl."],"e":[]},{"a":"sighl","b":"","c":"","d":[" , se säghl."],"e":[]},{"a":"sighla","b":"vb","c":"v.","d":["segla. " ath schipperen segelde fran sine köpmen STb 2: 464 (1490). the äre bade aff by farne segelde ib 4: 6 (1504). the som til stridh seghla " PMSkr 367 . kompassen wisar them hwarth the segla ib 482 . "],"e":["segelle STb 3: 382 (1498) . pres. pl. 3 pers. seghla PMSkr 367 . ","segla ib 482 . ","silgde Stock Skb 9 (1516-17); STb 5: 68, 73 (5159. segelde ib 2: 464 (1490). seghlade PMskr 27. seglade Troj 73, 104 . ","segelde STb 4: 6 ( 1504) . supin. segelt ib 4: 51 ( 1505) . Se Sdw 2: 1347),","*sighla bort , segla bort. fossen lade wt ɉ mark för en sin gest, som silgde bort j forbud longe fredag Stock Skb 9 (1516-17). Jfr bortsighla. ","*sighla in , segla in. the aleninga, som silgde in pa thet andre skip STb 5: 73 ( 1515) . hwro grecan . . . seglade jn for troyam ath beläga staden Troj 104 . Jfr insighla. ","*sighla um , segla omkull. trans. skipp segladhe hon om RK 3: 2785 . ","*sighla um kul , segla omkull. trans. then malt bt han silgde om kul wid nordhammer STb 5: 68 ( 1515) . ","*sighla ut , segla ut. PMskr 27. Jfr utsighla (äv. Sdw 2: 886). - Jfr hem-, kul-, til-, undan-sighla."]},{"a":"sighla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr be-, in-sighia."],"e":[]},{"a":"sighla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr be-, in-sighla."],"e":[]},{"a":"sighla","b":"vb","c":"v.","d":["segla. " tomas ok abbanes sigholdo af sesarea gen indie land " Bu 182 . " þe sagþo sik haua sighalt af nicomedia " Bu 523 . " sighalde fäghin äpte liuwom leþsaghara ib. hon sighalde goþan bör fram ib. " Bil 88, 271m 683. Bir 3: 177, 366 . ST 35 . Fl 316, 1971, 2030, 2075 . Fr 2173, (Cod. B) 2355, 2371. Al 6134 . RK 1: 125, 1646, 1660, 3046, 3048, 3108, 3: 1128, 3049, 3243, 3253 . Di 21 . MB 2: 270 . Lg 3: 50 . " roo och sigla " BSH 5: 52 ( 1505) . MD 393 . " thz dughir ey at sighla i vgjorth wädhir " GO 1075 . KL 269 . " i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta. aldra manna licame sighla þässa hems väþar vndi enom styre man " Bu 489 . " dromundin sighlde fran lande " Bil 100 . ST 422 . blykistan flöt ok sighelde som guþ styrþe Bu 210 . wi hafuom sigilth mongan storan siö Li 295. ther siglde tha hwar annen i grundh RK 2: 3298 . " ther sik plägha sighla ij qwaff " Al 6432 . - Jfr genom sighla."],"e":["sighlir Bjärk. 20: pr.; StadsL Sk 14, 15. sigler ib 9 . ","segler RK 3: 3049 . ","sighlar StadsL Sk 14 i var. siglar ib 15 i var.; RK 3: 3243 . ","seglar ib 4120 . ","sighlde Bil 160, 271 ; Fr 2173 . ","siglde RK 2: 3298 ; Di 21 ; Lg 3: 50 . ","seglde RK 3: 1128, 3253 . ","sighalde Bu 523 . ","sighelde ib 210 . ","sigelde RK 1: 3108 . ","segilde ib 3048 . sägilde ib 1646. pl. sighldo Bir 3: 177, 366 ; Fl 316, 1971, 2075 . ","syghldo ib 2030 . ","segldo RK 1: 125 . ","silgdo MB 2: 270 . ","silghdhe Bil 683 . ","sigholdo Bu 182 . sighildo ST 422 . ","sigildo Fr (Cod. B) 2371 ; RK 1: 1660 . ","segildo ib 3046 . ","sighlden KL 269 . part. pret. sighldär UpL M 45: 1. n. sighalt Bu 523 . ","sighilt ST 35 . ","sigilt Fr (Cod. B) 2355 . ","sigilth Di 295 ), "]},{"a":"sighlatz","b":"nn","c":"","d":["seglats, segling. " bliffua by sin siglatz til ände " BSH 4: 317 ( 1502) . " en frii och säker seglaatz aff swerige tiil aland " ib 5: 287 ( 1508) . " brwke theris seglassz " HSH 19: 117 ( 1506) ."],"e":["seglaatzs . ","seglassz )"]},{"a":"sighlatz","b":"nn","c":"","d":["seglats, segling. " att nogre skiep . . . motte göre theris werff oc siglas till rige STb 5: 347 (1521, Kop). ib. ""],"e":["siglas STb 5: 347 (1521, Kop) . siglaas ib), "]},{"a":"sighling","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besighling."],"e":[]},{"a":"sighling","b":"nn","c":"","d":["segling. " för än seghlingennas wägher är halffwer farin " PMSkr 27 . Jfr in-, ut(äv. Sdw 2: 886) sighling. "],"e":["seghling )","*sighlings kunnist","seghlingis- )","*sighlings resa","seghlingis- )"]},{"a":"sighling","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besighling."],"e":[]},{"a":"sighling","b":"nn","c":"","d":["segling. " epter ens daghs oc natta sighling " Bil 268 . ib 270 . MB 1: (Cod. B) 552 . Jfr a-, in-sighling. "],"e":["sighlinga man , ","sighlingis resa","seglingis- )"]},{"a":"sighlredho","b":"","c":"","d":[" , se säghlredho."],"e":[]},{"a":"sighlsten","b":"","c":"","d":[" , se säghlsten."],"e":[]},{"a":"sighna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) välsigna. om Gud. aldre signe thik gudh Prosadikter (Sju vise m) 130 . - Jfr osighandher."],"e":[]},{"a":"sighna","b":"vb","c":"v.","d":["teckna, märka, sätta tecken el. märke på.","1) märka (med korsets tecken), göra (korstecken) öfver. signande kistonar mz vars herra korse Gr 303 . thänkte hon vppa korsens tekn. som presten hafdhe sighnat hona mädher KL 308 . 2) (genom korstecken el. under korsande) nedkalla Guds nåd och hjälp öfver, välsigna. signar han (Jakob) them badha . . . mz thenna ordhom MB 1: 258 . " hwilken man som wäl wil signa sin wardhnath, oc ynskia honum got aff gudhi ib. mz sinne wigdhe äller signadhe olio " Lg 3: 222 . - (under uttalande af välsignilse) helsa el. mottaga. sren signar them wäl MB 1: 246 . - tillsäga och förläna nåd och goda gåfvor åt, välsigna. om Gud. mz hanom (Isak) iättar guþ signa . . . alla heþonna Bu 4 . " vi bithiom thyna mildheet ath thu värdoghis signa thässin klädhe " VKR 66 . " waara forfädhra gudh, han signe thässa smaswena, mz them signilsom som han sinadh iacob " MB 1: 259 . sidhan . . . skapadhe war herra alla fughla oc fiska oc signadhe them ib 71 . ib 74 . " min dortzete signe then helge and " RK 1: 3918 . signe (gud välsigne) badhe gesther ok brödher SGG 132 . 3) försegla? mz et fingirgul mykith skärt signadhe hona (signaret clausa illius membra aulo aureo) Al 306 . "],"e":["singna: -adha RK 3: 2467 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","signdhe Lg 438 ), ","sighna sik , märka sig med (korstecken) korsa sig. alle cristne män skulo mz korseno signa sik, oc sin wardhnath MB 1: 259 . " signar iak mik mz thz hälgha kors " Bil 448 . signadhe sik mz kors tekne ib 725 . KL 50, 54 . Su 311 . " han sighnadhe sik hans hiärta skalff " Iv 680 . Bil 880 . Lg 438 . " han kom ey wel j sengen nidh for marskens swena togo honom widh . . . the . . . togo honom op sa bradelig at han fik ey wel signat sig " RK 2: 5641 . - korsa sig, med korstecken uttrycka häpnad, yttra högsta grad af bestörtning el. förundran (öfver). med sats inledd af at. hon . . . sighande sik . . . at världin stundum swa vnderlika gaar Iv 2149 . part. "]},{"a":"sighnan","b":"nn","c":"","d":["1) tecken, märke. " thenne haffua . . . thaw sighnan, som är korsens tekn, skriffuat j theras änlite (habent thau scriptum in frontibus suis) " Su 61 . 2) välsignilse, nedkallande af Guds nåd och hjälp. saa johannem gifwa sina sighnan jfwir alla Bil 53 . " beddis sighnan ib. giwer mik ban fore ghodha signan " MB 1: 213 . " hawer ey thu . . . ena godha signan oc önsk aff gudhi at giwa oc mik " ib 217 . ib 215, 311, 358. Lg 3: 210, 222 . Jfr välsighnan."],"e":[]},{"a":"sighnera","b":"vb","c":"v.","d":["1) signera, underteckna. " ena andra supplicacionem haffwer jak signeradha mädh paffwans hand " PMBref 328 ( 1518) .","2) försegla. " thu skalt mz christi kärlekx bandh thina tanka hwilka som wändas j thino bryst, mz andhelik näpsilse jnsighle signera, ok wäl bevara " SpV 119 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"sighnerska","b":"nn","c":"","d":["kvinna som ( i förvärvssyfte) läser besvärjelser. ss tillnamn. tet anna singerska gaff hans mille kattahiernan STb 2: 418 (1490)."],"e":["singerska )"]},{"a":"sighnet","b":"nn","c":"","d":[" , n. sigill. tha äskede hon stadzsins signeth for tet köpe breff STb 4: 45 (1505). ib 133 ( 1506) , 5: l277 (1520). Jfr stads sighnete (Sdw 2: 481)."],"e":["sighnete"]},{"a":"sighnete","b":"nn","c":"","d":["sigill. " lathe wii hängia wort signete nidher widh thetta breff " SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"sighnilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. och f. 2) välsignilse. han elskadhe forbannilse oc hon skal honom koma ok han wil ey haffwa signilse. oc thy skal thz fra honom längias SvKyrkobr 42 . - Jfr afgudha(Sdw 2: 1188), väl-sighnilse."],"e":[]},{"a":"sighnilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. och f. 1) signelse, besvärjelse, med korsande förenadt framsägande af vissa formler som tros medföra öfvernaturliga verkningar. thenne signilse skal en prest göra LB 7: 13 . signilse for icht ib 52 . 2) välsignilse, nedkallande af Guds nåd och hjälp. bedhis iak at thu giff mik thina signilse, oc önsker aff gudhi alz thäs faghnadha ther gudh hawer iättath thik oc abraham MB 1: 214 . at han skal thenna sonenom giwa gudz signilse ib. talar . . . til iacob mz gudhliko signilse ib. iättar honum gudhlika signilse ib. sagdhe gudhlika signilse ower konungin ib 255 . " en klärkir war waldir til biscop . . . ok gaff signilse for än han wardh wigdhir " KL 119 . vil jak at thu (d. v. s. påfven) skalt stadhfästa hona (ɔ: reghlo) ok styrkia mz thine signilse (benedictione) Bir 2: 247 . ib 3: 269 . VKR 71 . Pa (Tung) 32 . - välsignilse, af Gud tillsagd och förlänad nåd och hjälp. han (Gud) . . . gaff them sina signilse MB 1: 157 . ib 74, 188, 209, 259. skulo all thässe signilse (benedictiones) fölghia thik ib 427 . himerikis konungir . . . vil . . . giua jdhir fridh ok äuerdelik sighnilse Bir 3: 405 . - Jfr bordh-, väl-signilse."],"e":[]},{"a":"sighning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr unt- (äv. Sdw 2: 830), vidher(Sdw 2: 959), väl-sighning."],"e":[]},{"a":"sighra","b":"vb","c":"v.","d":["1) besegra, öfvervinna. hon sigharar giri ok diäfla Bu 183 . " gudh sighra mästa crapt mz minsto mäghine " Bil 537 . 2) intaga, eröfvra, underkufva. sigradhe . . . alla ytaliam Bil 744 . " sighradh rike ib, " MB 1: 417 . underkuva, underlägga sighrade swerikis konunger vndi sik ij [2] römska rikis landh Bil 592 . ib 322 . iak sighraþe palestine rike vndi cristendom Bu 493 . 3) vinna seger i, få öfverhand i. han sighradhe stridhe Bil 384 . ib 319 . " en thu sigrar disputeran " ib 619 ."],"e":[]},{"a":"sihar","b":"nn","c":"","d":["nöthår (nyttjat bl. a. som drev). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 297 f. ɉ mark for thiäre oc ij öre for siihar Skotteb 400 (1465-66, Kämn). Jfr si."],"e":["sil- )"]},{"a":"sihvalver","b":"av","c":"adj.","d":["rund. hon (ɔ hallen) war sihwalff Prosadikter (Karl M) 253. eth sihwalt bordh Mecht 149 . sihwalff torn GU C 20 s. 119 . " en speghil är syhwalfuir aff sik vmkringh, vtan lyk[t]an ok byrian " MP 5: 65 . - upphöjt rund, valvlik, kuping, kullrig, konvex; äv.: klotlik. j ens kranz liknilse hwilkin fuller war mz silhwalwom knöpom ällir knwthom Mecht 150 . " hans hofudh är trintheller sihwalfft som een cirkel " SvKyrkobr (Lucid B) 35 . GU C 20 s. 138 . ib. globus bi klooth ok sihwalffth inde globosus a um sihwalffuer ib s. 318 . Jfr sival."],"e":["syhwalffuir MP 5: 65 . ","sihwalt Mecht 149 ),"]},{"a":"sik","b":"pn","c":"pron.","d":["1) sig. a) med hänsyftning på satsens subj. ioakim . . . baþ guþ giua sik hughnath Bu 3 . " nu callar min son mina siäl tel sin " ib 13 . " sagþe han sik haua þiänt þrätighi aar " ib 20 . " biscopen lät kalla firi sik klärken . . . ok baþ han for giua sik þät han giorþe hanom gen " ib 27 . " han sa ii symne sik ledan firi guz dom ib 28. þe baþo berit visa sik nokot hans märke " ib 204 . kunugen slet af sik þäl ib 209 . " han baþ sik in lata ib 520. han . . . aflaþe sik bröþ mz sino ärwoþe " KL 189 . maria . . . tagher sik leek i hand MB 1: 321 . hwart siw vintra gamalt barn wil sik siäluo bäst GO 285 . ä spör thän rike hurw thän fateghe födhir sik ib 148. huar gik . . . heem til siin Fl 1350 . " swa talande sina mällan komo thön til griptinna " Bo 157 . vädhra hulke som olyptande sik stangas sin j mellom Bir 2: 87 . sidhan [hon] til sik i gän kom Lg 3: 425 . " jak hauer them (borgar och land) lenge fore seet är thz annet än wel thz er mik leet er thz ok wel thz er for sik (det är en sak för sig själf?) " RK 1: 1984 . kan någor mere få eller förtinga, thet är för sigh TS 28 . hon (bron) var sua blank af sik som en skinande speghil Pa 19 . " vardh han quitir af the pinonne sik vtan allan skadha (utan någon skada för sig) ib. var hon (Jungfru Maria) eigh at eno lius sik sialue ok goþ: vtan giorþe þöm ok goþa . . . ok liusa sum vm gingu mäþ hänne " Bu 10 . - dat. för sig, för sig själf, särskildt. hwar lyt fiöll seer Di 90 . thenna posana skulu alle bindas vti [1] snöre hwar posen sigh LB 2: 71 . wardher sik (Cod. A särdelis 89) adam opstanda, oc sik (Cod. A särdelis) . . . ewa MB 1: (Cod. B) 535 . " qwinnor gingo sik j hoop til högtidh, ok män sik " MP 1: 50, 51 . " hwar thera sik eensamin la " Fr 925 . ST 213 . VKR 28 . Lg 3: 126 . birgitta . . . war sik allena BK 203 . " thz war sigh en heder för sig själf, en besynnerlig heder) ath iak skuldhe wardha hwaria barne till ordha wädhe (trol. för ordha qwäldhe) och ath lyghe " Lg 3: 121 . iak ladhe henne i graff moth thinom wilia, thz mot wara sigh en sak iak wildhe ath thw mik ensamyn före thogho ib 151 . - ack. formen i förbindelse med verbet vara i vissa uttryck, i hvilka det till grund liggande kasusbegreppet är mindre tydligt. han se sik (han må vara, vare sig han är) ridd äre äller swen SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " nager ny broder . . . vare sick screddere eller offuerskerer " SO 105 . er . . . all dygdh ok all naturlik makt thes starkare . . . at hon er all sik saman (unita) KS 8 (19, 9) . er . . . almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare, att hon (för han) er alder sik saman ib. b) med hänysftning på subjektet i en förkortad sats. hon baþ han göma sik firi grannenom Bu 28 . " jhesus lät them fara hem til sin " MP 1: 223 . " han gaff honum skiäl oc konst at dikta sik (Cod. B sär 535) bätre klädhe " MB 1: 82 . c) med hänsyftning på indir. obj. mathis paualsson, huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda SD NS 2: 139 (1409). ","2) recipr. hvarandra. a) med hänsyftning på satsens subj. fyra thing . . . som sik vndarlica hiälpa inbyrdhis Bo 44 . " the herra twa mötto sik " Al 2776 . " twe helghe män. som sik aldrigh seddo " Lg 3: 224 . " the hwar androm skulle hielpa the ärw nw the sik nidher stielpa " MD (S) 265 . " the hafwa til sik godwilia " ib 248 . " at ther halle friþ ok hether ow wyrd- ning sijn i mällin (mellans sig, sinsemellan, mellan hvarandra) " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). at hwarte riddare äller swenäwapn ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordthom ib. giordhe skälekä men . . . eet jordha skipte sinom (för sina) mellom (med hvarandra) ib NS 1: 52 (1401). giordhe ragnar i hacastom ok laurens i goalundum eet jorda skipthe sino (för sina) mellan ib 53 . b) med hänsyftning på indir. obj. gudh gaff ospakom diwrom sämio sina mällan MB 1: 169 . - Jfr sär."],"e":["sik . ","sich RK 2: 2608, 2640, 2642, 2665 . ","sick SO 101 o. s. v. sigh. sig Di 90 ; PM LXV . ","siig RK 3: (Till. om Chr. II. red. A) 6328 . ","sygh Lg 3: 108, 113, 124 . ","segh SD NS 2: 139 ( 1409) ; VKR 72 ; MD 8, 9 o. s. v.; PM 32, 33 . seg ib. dat. sär L.; MB 1: (Cod. B) 535. sä L. ser L. seer Di 90 . se L. sik. syk Lg 3: 123 . ","säk SD NS 2: 213 ( 1409) . ","sigh . ","sin SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 13 ; Bir 2: 87 ; MB 1: (cod. B) 535, 2: 122; MP 1: 223 ; Di 173 ; RK 2: 9538, 3: 159, 762, 980, 1264, 1429, (sista forts.) 4288. siin Fl 1350 . ","sijn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). syn ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; Lg 3: 127 . sina (i förbindelsen sina mällan) Bo 157 ; MB 1: 169 . sijna (i samma förbindelse) SO 50 ),"]},{"a":"sik","b":"nn","c":"","d":["sidlänt ställe. ena äng i jädrom oc liggher i sikene VKj 87."],"e":[]},{"a":"sik","b":"pn","c":"pron.","d":[" L. Jfr C. A. Ljunggren, Om bruket af sig och sin i svenskan (1901). ","1) sig. med hänsyftning på satsens subjekt. ath . . . jöns . . . kördhe . . . niclis . . . fra sinne hustru oc loth han sla hem til sin JTb 23 ( 1460) . lluminosus . . . claar off sigh sälff GU C 20 (hand 2) s. 103. thet öde torp . . . som the . . . seghe seg eghe Trolles Jb 62 . " erkebispen will jw draga mik in til sin i thet breff jack fik " BSH 5: 395 (1510, H. Gadh) . " borax är en sten . . . haffwandis mith j segh som eth ögha " PMSkr 462 . - dat. el. i dess ställe ack. för sig, för sig själv, särskilt. the (ɔ tre korpar) sculu alle burth flygha the tw sik som j dömen saman oc then ene sik som j enan dömen wara Prosadikter (Sju vise m B) 216 . cristin salde . . . larins . . . ena bryggepanno for vij mark for wtan gardin pannona sig ok gardin sig ATb 1: 107 ( 1459) . - ack. i förbindelse med verbet vara i vissa uttryck, i vilka det till grund liggande kasusbegreppet är mindre tydligt. ther medh haffuer jngen wold for:de mattis hansson her epter at hindre eller quelie om for:de arff, vare sich hwo han ware kan, ffödder eller ofödder, til ewijgh tijdh STb 3: 432 (1499)."],"e":["sich STb 3: 432 (1499) . sig ATb 1: 107 ( 1459) . ","sigh GU C 20 (hand 2) s. 103; STb 4: 89 (1505). seg ATb 2: 123 ( 1478) ; Trolles Jb 62 ; PMSkr 446 . ","segh ib 462 . ","sin JTb 23 ( 1460) ; BSH 5: 395 (1510, H. Gadh) . Se Sdw 2: 1292),"]},{"a":"sikel","b":"nn","c":"","d":[" MB 2: 95 ."],"e":["siclar MB 2: 95 ) , "]},{"a":"siker","b":"","c":"","d":[" L. ","1) säker, trygg, lugn, sorgfri. star varfru mykyt sikir i hughenom Bo 219 . " a hwat sikir bönin far op vm nattena " ib 104 . - säker, sorglös. gudhz thiänistomen skulu aldre wara sighre Ber 96 . skulum wi . . . aldre wara sighe af giordhom syndom ib 152. 2) säker, viss, fullt öfvertygad. af hulkom människian faar . . . en nyan fulcommit stadhughan sötma. ther hona visselica sikra gör af äronne Bo 180 . wara sigher och wis af synda foratilsom Ber 91 . 3) säker, trygg, tryggad, utan fara. röktadhe sik coma sikran for vespacianum Bil 314 . " at han matte wara thäs sighrare " KL 49 . " mädh honom äst thu . . . altidh sigher " Ber 221 . ib 21, 219 . " ey aktir han älla skötir . . . vtan at ena sighran stadh " Bir 2: 210 . " en frii och säker seglaatzs " BSH 5: 287 ( 1508) . - med gen. thu scalt vara sikir badhe lifs oc goz Bil 615 . KS 63 (157, 69) . - med prep. um. mågho sikre wara bådhe vm lif ok äro KS 30 (77, 32) . - fredad, i fred. thär äfte blef vnge brodren sikir oc omöddir KL 194 . at iak matte siker wara for ondo andomin ib 20 ."],"e":["sigher Ber 21, 91, 219, 221 ; ","sighre ib 96, 152 ; ","sighran Bir 2: 210 ; ","sighrare KL 49 . säker),"]},{"a":"siker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " suno dictus sik " SD 2: 231 ( 1297) . " byrgerus dictus siker " ib 3: 409 ( 1319) . sika maghi? m. sikmage? FM 607 ( 1513) . "],"e":["siik . ","siker FM 602 (1513?) , ","sika roghn","sike rompn )"]},{"a":"siker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) säker, viss, fullt övertygad. ware thet oc swa at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikke göra Rydberg Tr 2: 344 (1365).","4) säker, pålitlig, fullgod. til en sichran oc wissan pant SD NS 1: 257 (1403, på två st.) ."],"e":["sikker )"]},{"a":"siker","b":"nn","c":"","d":["sik, coregonus lavaretus. Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XX c. 26. ib. ib c. 29. - koll. x pund siik Skotteb 406 (1466-67, Kämn). ib 471 (1472-73, d:o). HLG 3: 111 (1529). "],"e":["siik . ","syk . ","siick )","*sika lögha","sikelögor ) , ","*sika varp , "]},{"a":"sikerhet","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, trygghet. " teckes them haffue theris bud til mester dirik . . . borgemestere oc radit om legde oc seccerhet STb 5: 291 (1520). " ib 314 (1520, Kop) ."],"e":["secer- . ","szäker- )"]},{"a":"sikerhet","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, trygghet. " aff sigherhet mot dödhenom " Ber 199 . " at the sägie them . . . säkerhet til " FM 595 ( 1513) . FH 7: 87 ( 1511) . Jfr osikerhet."],"e":["sigher- . ","sekeerheth FH 7: 87 ( 1511)"]},{"a":"sikerleker","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, trygghet. " han torf . . . sikrlek sins lifs ok likama " KS 40 (105, 43) . " at han ok hans riki haui . . . bådhe hedher ok somä, ok fullan sikrlek " ib 59 (148, 65) . " täs fastare är täth hus til alla wärn ok sikrlek " ib 85 (208, 93) . " komma j sikerlekx hampn " Bir 4: (Dikt) 252 ."],"e":[]},{"a":"sikerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) säkert, tryggt, med lugn, med tillförsigt. hwila thik när honom sikärlica mz frygdh oc glädhi Bo 127 . " sat hon sikirlicare oc gladhlicare quar " ib 141 . til thera handa ok swa redda säng mat thu sikerlica kalla oc biudha brudhgomman ib 147 . gak sighirlica KL 358 . Bir 1: 315, 337, 2: 151, 3: 149, 194, 327 . MP 1: 332 . " sigirlica tro the nadhanna gawo " ib 155 . 2) säkert, tryggt, utan fara. sigherlikä þit komä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ST 35 . " ther byggium wi sighirlika " KL 48 . MP 2: 240 . Bir 3: 348 . RK 2: 7417 . - utan fara, i trygghet. mannin ma hwarn stadh vara sighirlica vm han afwite sik siälfuan KL 235 . blifwa thär sigherlika som i fädhernis lande Ber 236 . huilken veg jac säkerligest vpdraghe kan BSH 5: 615 ( 1520) . - Jfr osikerlika. "],"e":["sigherlika Ber 236 . ","sigherlikä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","sighirlika KL 48 ; Bir 1: 215, 337 ; MP 2: 240 ; ST 35 . ","sighirlica KL 235, 358 ; MP 1: 332 ; Bir 2: 151, 3: 149, 194, 327, 348 . ","sigirlica MP 1: 155 . ","säkerlige: -est BSH 5: 615 ( 1520) . ","säkerlich RK 2: 7417 ), "]},{"a":"sikerliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) säker, trygg, tryggad. " wi skulum ffaa aff gudhi sekerleghen ffredh oc nadhe JMPs 477. ""],"e":["sekerleghen )"]},{"a":"sikerliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) säker, trygg, lugn, sorgfri. hawa rolikt oc sighirlikt liuärne KL 225 . " äwärdhelik sigherlikhet ok sigherlik äwärdhelikhet " Ber 211 . " tholomodh är en blidh oc sigherliken lidilse alla genwärdogha tingha " LfK 100 . 2) säker, trygg, tryggad. hafdho ey männene sighrilica byning Bir 2: 316 . j . . . sighirlicastom stadh ib 3: 354 . enkte är sigherlikit for thinom dom Ber 94 ."],"e":["sigher- . ","sighir- . ","sigherlik Ber 211 . ","-liken LfK 100 . ","sighirlikt KL 225 . ","sigherlikit Ber 94 ), "]},{"a":"sikerlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) trygghet, lugn, tillförsigt. sikirlikhetin var thöm al borto Bo 218 . glädhias mz fulle sighirlikhet oc sämio Bir 2: 251 . the fingo . . . räddogha for sighirlikhet ib 3: 421 . Ber 103 . - säkerhet, sorglöshet. wi forfarum i vare sighirlikheet KL 237 . " ey bör syndoghan man at hafwa sigherlikhet " Ber 91 . 2) säkerhet, förvissning. langx lifs sigherlikhet Ber 151 . 3) säkerhet, trygghet, tryggad ställning. fridhir oc sighirlikhet är os MP 1: 167 . halda . . . sins likama sighirlikhet Bir 1: 326 . folkit weet ey sighirlikhetz hampn ib 323 . Ber 76, 150, 211, 236 ."],"e":["sigherlikhet Ber 76, 91, 150, 151, 211, 236 . ","sighirlikhet MP 1: 167 ; Bir 1: 326, 2: 251, 3: 421 ; ","-het ib 1: 323 . ","sighirlikheet KL 237 . ","sigherlikit Ber 103 ),"]},{"a":"sikil","b":"nn","c":"","d":["skära. " min moþer . . . fik mik sikil at skära. iak hängde sikil ii solgisl. han skar mära korn þär han hängde ii väþreno. än nokor annur ii manz hand " Bu 101 ."],"e":[]},{"a":"sikt","b":"nn","c":"","d":["sikt, såll. " daniel togh asko j eeth sikt oc siktadhe hona kringom alt gulfwit " ST 17 ."],"e":[]},{"a":"sikt","b":"nn","c":"","d":["sikt, såll. Gu C 20 s. 100. eth sigt, som kom til puluerhusit Stock Skb 156 ( 1520) . Jfr sikter och krydda sikte. "],"e":["sigt )","*sikta trä , "]},{"a":"sikta","b":"","c":"","d":[" LB 10: 7 . -ä Hästläkedom i AS 136 ) , BSH 3 . 45 (1452, nyare afskr.). BtRK 282 (1473, orig.) . daniel togh asko j eeth sikt oc siktadhe hona kringom alt gulfwit ST 17 . " stööt gläs oc sictä gönum et klädi Hästläkedom i " AS 136 . " tak lagherbär oc stöt kleen oc sikt them ginom eth säff " LB 10: 7 . maghin aff wlfwenom thörkadir oc stöttir wel sma oc siktadir wel ib 3: 17 . ib 1: 97, 2: 9, 3: 35, 159 o. s. v. PM 9, 11, 12 . " aff theras mwn wtgingo klok ordh siktat oc tämprat swasom klenasta miöl " Su 225 . Jfr osiktadher."],"e":["siikta: -adher LB 2: 9 . ","-adhe , ","-adher . ","-a"]},{"a":"sikta","b":"vb","c":"v.","d":["lsikta, sålla. " lägh siktadha asko pa saren PMskr 237. ""],"e":["-adher )"]},{"a":"siktare","b":"nn","c":"","d":[" siktaren VKU 3 ( 1539) ."],"e":["rasmus"]},{"a":"sikte","b":"nn","c":"","d":["1) syn, synförmåga. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 6, G. Blomqvist, Schaktavelslek 104. förty hans släkte (hs. B sikthe) war för gaangit MD (s) 264 .","2) hjälmvisir. " han . . . hwg sönder then cyrklen som saht j hiälmen oc alt sykted mz oc eth stoort saar j hans ansikt " Troj 30 . sikted eller hiälm plåttan som war j mällon hwgget oc pannan ib 138. - Jfr hiälmsikte."],"e":[]},{"a":"sikter","b":"nn","c":"","d":[" =sikt. attaminare gynuärdoger wara ok korn rinsa attamen nis sikther GU C 20 s. 42 ."],"e":[]},{"a":"siktoduker","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["sikte- VKU 57 ( 1459)","*siktoduks stykke","siktw- )"]},{"a":"siktoklädhe","b":"nn","c":"","d":[" = siktoduker. VKu 135 (1569)."],"e":[]},{"a":"sil","b":"nn","c":"","d":["lungvatten fellan frosar i en älf. i Norrländska ortnamn (Sv. Landsm. II 6). de rannasild (för ramnaSD 3: 150 (1314, gammal afskr.). de langasild ib. de resild ib. de silanger ib. parochie silangger ib 163 (1314, gammal afskr.) . in ramnasyl ib 238 (1316, gammal afskr.). in langasyl ib. in rasyl ib. rampnasil ib 430 (1319, gammal afskr). resil ib."],"e":["syl . ","sild )"]},{"a":"sil","b":"nn","c":"","d":["sil. elimanamentum siil GU C 20 s. 214 . hon (ɔ: mjölkdejan) äger annama . . . och aather fraan sigh antwarda . . . siil oc silsnod Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["siil )"]},{"a":"sila","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sila","b":"vb","c":"v.","d":["sila, filtrera. " lwt faar ondan thäff aff asko som hon silias genom " MB 1: 321 . " vm nakor vil sila älla tunna wällogx herra dryk ginom orent klädhe " Bir 1: 402 . LB 3: 55, 7: 47, 48 . "],"e":["silia . ","syla (imperat.)","-ar ), ","sila af , sila af, sila bort. natwra krapter ok hete siwdher födhona oc silar aff thz renasta oc wänder thz til sik MB 1: 90 ."]},{"a":"sila","b":"vb","c":"v.","d":["sila, filtrera. " colo . . . syla, twnna rensa vth kasta ok smälta " GU C 20 s. 123 . colant culicem et deglucient camelum the sylla harkrankin ok swälga camelin ib s. 170 . ib (hand 2) s. 90. SpV 267 . Jfr af-, genom-, ut-sila, ävensom osiladher (Sdw 2: 1279)."],"e":["sylla . ","-adhe )"]},{"a":"silabunke","b":"nn","c":"","d":["bunke vari mjölk silas. hon (ɔ mjölkdejan) äger annama . . . xii siilabuncha Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["siila- )"]},{"a":"silakar","b":"nn","c":"","d":[" kar vari mjölk silas. hon (: mjölk- dejan) ägher ... holla daglica reen sin silachar Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":[]},{"a":"sild","b":"nn","c":"","d":["sill. Se Sdw 2: 1293. stekta skanska siller Sex ekon tr 272 . - koll. 3 meesa sildh VKj 150 (1447). ib Bil 283 ( 1466) . STb 4: 63 (1505). fore han solt hade hol sil fore skanesk sil ib. siil stecht oc sudhen Brasks Matordn 6 . - i tillnamn. lasse skaansk sil dedit 7 sol SSkb 3 (1501-02). - Jfr butn-, höst-, trampa-, skane(äv. Sdw 2: 353), skanungs- (äv. Sdw 2: 353), sma-, steke-sild. "],"e":["siil Fyra handl rör Vkl 293 ; Brasks Matordn 6 . syel HLG 3: 131 (1529). pl. siller Sex ekon tr 272 ), ","*silda fiske","silla- )","*sildamangare (sildo-), ","sildames , f. korg med sill. Jfr A. Nordling, Studier i nord. filol. XXXV 1: 51. RP 1: 45 ( 1353) .","*sildasven","sildäsuen )","*sildatunna","sille- )"]},{"a":"sild","b":"nn","c":"","d":["sill. koll. þre väli silþ SD 5: 637 ( 1347) . " sill ok fiisk kom yffrith til landa " RK 1: 1278 . äta . . . theress sura sill ib 2: 6216 . MD 331 . LB 7: 76 . " siildh är siälfskiptir mathir " GO 33 . ib 34 . " sampnat sil styggir ok stora fiska " ib 127 . Jfr spiksild. "],"e":["silþ . ","siildh . ","sill RK 1: 1278, 2: 6216 ; MD 331 ; LB 7: 76 . ","sil . ","siil GO 34 ), ","sildames","sillä- )","sildapund , ","sildavik , "]},{"a":"silende","b":"nn","c":"","d":[" = sil? in oppa silendet offuer store forssen VAH 24: 325 ( 1473) ."],"e":[]},{"a":"silende","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1293."],"e":[]},{"a":"silf","b":"nn","c":"","d":["silfver. een kalc af syäx mark sylfs . . . oc en kalc af fyurä mark sylfs SD 5: 563 ( 1346) . " twa ampla af sylf " ib 564 . Bil 722 . Lg 93 . LB 9: 108 . " han haffde aff lödukt sölff en staff " RK 1: 3601 . - arbetadt silfver, smycken af silfver. skuþi sin egin garþ, oc hans in viþio, sua sum är i gulle oc silfe, diurum oc kläþum Bir 4: (Avt) 179 . gull oc sölff ok andra haffwa klede ok klenat marga handa thz fördo the mz sik hem til landa RK 1: 643 . Bu 415 . Bil 410 . - silfver ss betalningsmedel, myntadt silfver, penningar. han hafþe . . . giuit vt alt hans self i kerkio bygnig Bu 184 . Bil 153 . Al 873 . at giffua mz henne sölff oc gull jak weyt ey manga twnnor full RK 1: 432 . " han kraffde thz sölff han honom atte " ib 823 . ib 841, 946 . " hwat þän som gyuer, vill hälder i ilf äller jorþ " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). hundraþe marker silfs at swenske wikt ib 478. ib 563 ( 1346) . SR 11 . - Jfr hovudh-, qvik-, skatta-silf samt silver."],"e":["self Bu 184, 415 . ","selff LB 9: 96 108 . ","sylf Gr 303 ; SD 5: 564 (1346); -s ib 563, 564 . ","syllof BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.) . ","sölff RK 1: 432, 643, 823, 841, 946, 3601 ; MD 419 . ","silffwith Al 873, 5450 . ","selffwith LB 9: 96 ), "]},{"a":"silf","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["sil Kumla kyrkas rb 111 ( 1517)","*silfs brännare , ","*silfs bula","sils- )"]},{"a":"silfar","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg. Se Sdw 2: 1293."],"e":[]},{"a":"silfar","b":"nn","c":"","d":["ett slags tyg. " säilän ällr silfar firi twa örä " SD 5: 637 ( 1347) . ii frustra (för frusta) panni dicte (för -i) silfaar pro xx marchis BSH 1: 99 ( 1365) ."],"e":["-aar )"]},{"a":"silfband","b":"nn","c":"","d":["lsilverband. Prosadikter (Karl M) 252 . "],"e":["selff- STb 4: 48 (1505) . syl- HLG 2: 147 (153)), ","*silfbands stycke","sölff bandsticken) , "]},{"a":"silfband","b":"nn","c":"","d":["silfverband. FH 6: 123 ( 1512) ."],"e":["sölff bandh )"]},{"a":"silfbikare","b":"nn","c":"","d":["silfverbägare. " xv solff beekere " FM 75 (1483, daniserande) ."],"e":["solff beekere )"]},{"a":"silfbiläte","b":"nn","c":"","d":["beläte el. bild av silve. eth sylbelleth förgilth HLG 3: 57 (1522)."],"e":[]},{"a":"silfbiärgh","b":"nn","c":"","d":["silfverberg, silfvergrufva. " a nokro bergheno. som är iarnbyärgh. silfbyärgh. stalbyärgh " SD 5: 637 ( 1347) . " gud haffuer wnt och giffuit thet sölfbergit (ɔ: salabergx . . . eder och then menige man tijl nytta " BSH 5: 511 ( 1512, nyare afskr.) . annen sölffberg ib. ett sölffberg som fwnett war RK 3: (sista forts.) 5695 . "],"e":["-byärgh . ","sölffberg )","silfbiärgsman","silfbergx- . ","sölffbergx- BSH 5: 511 ( 1512, nyare afskr.) ),"]},{"a":"silfbiärgh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["silfbiärgsman (sölffbergx-), "]},{"a":"silfbladh","b":"nn","c":"","d":["till blad uthamrat silver, bladsilver. PMskr 451. eth driffwith selffbladh ib 514. lib 533."],"e":["selff- )"]},{"a":"silfboin","b":"","c":"","d":["silverbeslagen. giwer jak risabergh closter en silffboan kniiff NMU 1: l109 (1434). . . . skattadhe een silffbodhnan stämiz for twa mark ATb 1: 234 ( 1465) . eth silfbodeth kniffskapt ib 296 ( 1468) . " hon stal en silffboen kniff STb 2: 165 (1486). - (?) ffeste longe niclis . . . lag fför en siwone [sic] kniff " STb 5: 135 ( 1516) . Jfr silverboin och silfbundin. "],"e":["silfboder ATb 1: 317 ( 1469) . silf(f)bod(h)nan ib 234 ( 1465) , 241, 247 (1466), 313 (1469), 2: 19 (1473). silffbotnan ib 2: 8 ( 1473) . ","silffbona STb 2: 543 ( 1491) . ","silffboan NMU 1: 109 ( 1434) . ","sölbona KTb 89 ( 1474) . ","silfbodeth ATb 1: 296 ( 1468) . ","silffbodhna ib 2: 62 ( 1475) . ","sölfbona ib 294 ( 1468) ), "]},{"a":"silfboin","b":"","c":"","d":["silfvebeslagen. " eth par silfbona knifua " SJ 109 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"silfbokstaver","b":"nn","c":"","d":["silverbokstav. PMskr 528."],"e":["selff- )"]},{"a":"silfbonadher","b":"","c":"","d":[" = silfboin. en silff boff FH 6: 26 ( 1451) . ib 357 ( 1449) , 358."],"e":[]},{"a":"silfbraz","b":"nn","c":"","d":["silverspänne. ATb 1: 104 ( 1459) ."],"e":["sölf braaz )"]},{"a":"silfbulle","b":"nn","c":"","d":["tumlare af silfver. grep alexander een silfbolla a bordheno ST 515 . än lithin silffbolle SD NS 2: 170 ( 1409) . BYH 1: 165 ( 1357) . FH 3: 65 ( 1445) . LfK 98 . FM 75 (1483, daniserande) ."],"e":["-bolle SD NS 2: 170 ( 1409)"]},{"a":"silfbulle","b":"nn","c":"","d":["ett slags rund silverskål. j silff bullä vthan lok Svartb 540 ( 1480) ."],"e":["-bullä )"]},{"a":"silfbundin sölff","b":"","c":"","d":[" = silfboin. her twre . . . trugade landbonden per matzson aff en sölffbundin (möjl. fel för -buin el. dyl.) knijff för 2 åhrss landgille Trolles Jb Bil 224 (1484, nyare avskr.) ."],"e":[]},{"a":"silfbälte","b":"nn","c":"","d":["silverbälte, silverbeslaget bälte. tha skattadhe pafwil krögiare olaf torstinson eth silffbälte for viɉ mark ATb 1: 231 ( 1465) . Liber eccl Vallentunensis 64 ( 1515) . STb 5: 286 (1520). "],"e":["sölffbeltha JTb 54 ( 1468) ), ","*silfbältis spang","silffbeltis spängir) , "]},{"a":"silfbälte","b":"nn","c":"","d":["silfverbälte, silfverbeslaget bälte giordhandis mz sölfbelte ST 55 . ib 56 . SD NS 1: 371 ( 1404) . FH 6: 20 ( 1449) , 21, 25 (1451), 38 (1453), 42 (1455). Lg 3: 29 ."],"e":["sölffbelte . ","syltbälthe Lg 3: 29 )"]},{"a":"silfdisker","b":"nn","c":"","d":["silfverfat. sagdhe enkte epte vara. thz gifua mathe vtan hans modher silff disk som hon sändhe hanum j daghlika födo Bil 712 ."],"e":[]},{"a":"silffat","b":"nn","c":"","d":["silfverfat. Di 8 . RK 3: 145 ."],"e":[]},{"a":"silfguþ","b":"nn","c":"","d":["gudabild af silfver. bröt gulguþa ok silfguþa i sma styke Bu 504 ."],"e":[]},{"a":"silfgärnig","b":"nn","c":"","d":[" L: silverarbete, silversmide. PMskr 477."],"e":["selffgärningh )"]},{"a":"silfgärning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"silfhalsband","b":"nn","c":"","d":["silverhalsband. eth forgylth silffhalsband medh eth sölskap Hist. Tidskr. 1943 s. 23 (1470, samtida avskr.). ib 24 (d:o). Jfr silverhalsband."],"e":[]},{"a":"silfhatta band","b":"nn","c":"","d":["hattband af silfver. haffuer talad til ffrw anna om eth spaan oc sölf hattebandh FH 5: 299 ( 1516) . thet sölff hatte bondet ib."],"e":[]},{"a":"silfhiälp","b":"nn","c":"","d":["li silver utgående (hjälp-) skatt. HSH 13: 21 (1524?. Brask)."],"e":["sölff hielp )"]},{"a":"silfhiärta","b":"nn","c":"","d":["silverhjärta. tw silffhiertä . . . som pläge sitie sömadh pa beläthen (ɔ en bild av jungfru Maria) STb 5: 263 ( 1520) ."],"e":["silffhiertä ) , "]},{"a":"silfhorn","b":"nn","c":"","d":["dryckeshorn av silver. FMu 4: 94 (omkr. 1455)."],"e":[]},{"a":"silfhovudh","b":"nn","c":"","d":["af silfver giordt hufvud. aff thäs makt oc bodh . . . som silff hwffudhet war äpther giort Lg 3: 190 ."],"e":["silff hwffudh )"]},{"a":"silfhytta","b":"nn","c":"","d":["hytta för smältning av silvermalm. mädh finnom brwkas selff oc kopar hytta PMSkr 192 ."],"e":["selff- )"]},{"a":"silfhälla","b":"nn","c":"","d":["silfverskifva. " han lät hästa sco mz silff hellum " Bil 307 ."],"e":[]},{"a":"silfkalker","b":"nn","c":"","d":["silveroxid. PMskr 382."],"e":["selff- )"]},{"a":"silfkanna","b":"nn","c":"","d":["silfverkanna. FM 75 (1483, daniserande) ."],"e":["sölff kanne )"]},{"a":"silfkar","b":"nn","c":"","d":["silfverkärl. Bil 283 . Bir 2: 195 . Di 8 . RK 3: 147 . MD 419 . - dryckeskärl af silfver, silfverbägare. lagþe . . . sit self car i hans säk Bu 170 . " silf kar hittes i þerra säk ib. - husgerådssaka af silfver, silfverpjes. sändebudhin . . . fäster . . . rebecam ysaac, oc giwer henne margh gulkar oc silfkar (vasis argenteis et auries) " MB 1: 206 . äru fatikare j päningom oc sylfskedhom oc androm sylfkarom oc hafwom Bir 2: 71 ."],"e":["sylfkar Bir 2: 195 ; ","-karom ib 71 . ","sölfkar MD 419 . sölff kaar RK 3: 147 ), "]},{"a":"silfkausa","b":"nn","c":"","d":["silfverkåsa. " en lithen silff kausa " FH 6: 39 ( 1453) . " giffuer jac her henrik bydz . . . ena silff kausa " ib 34 (1452, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"silfklädhia","b":"nn","c":"","d":["silfverkedja. gifuer iak til nadendals kloster ena hwita silff käldho cum reliquiario FH 6: 21 ( 1449) . ib 34 (1452, gammal afskr.) ."],"e":["silfklädha: -o FH 6: 34 (1452, gammal afskr.) . silff kädha), "]},{"a":"silfknapper","b":"nn","c":"","d":["silverknapp. " han war alder rödh kledder och hade silfknapper j sina hetta STb 2: 562 (1491). ""],"e":[]},{"a":"silfknöpe","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":[]},{"a":"silfknöper","b":"nn","c":"","d":[" ATb 1: 56 ( 1456) , 169 (1462), 315 (1487)), silverknapp. . . . en hwitan kiortil medh sma silffknöpa SD NS 3: 536 ( 1420) . " iiij forespanaff silff til choor kaaperna oc iiij silff knöpa oc j aff perlur " Skotteb 353 (1440, Borgm.) . pädhar galth . . . skylte sin magh . . . for . . . thet at han togh et sölfbälte . . . ok v sölfknöpa i särkenom ATb 1: 56 ( 1456) . ib 2: 315 ( 1487) . STb 2: 296 ( 1488) . . . syw silff k[n]öpe medh hengiende löff ib 3: 263 ( 1495) ."],"e":["silffknepa ib 236 ( 1480) . silöf knöppar ATb 2: 193 ( 1482) . ","sölf-"]},{"a":"silfkors","b":"nn","c":"","d":["silverkors. " eth silff kors medh kädho " ATb 1: 251 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"silfkors","b":"nn","c":"","d":["silfverkors. vart sylf kors med ligno domini SD 5: 564 ( 1346) . ST 481 . FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["sylt- . ","sölf- ST 481 . ","sölff- FH 4: 84 ( 1499) ), "]},{"a":"silfkranz","b":"nn","c":"","d":["silverkrans, kranformigt huvudsmycke av silver. SD NS 2: 696 ( 1413) . HLG 1: 86 (1486)."],"e":[]},{"a":"silfkrona","b":"","c":"","d":[" , = silfkranz? örien . . . wyderkendes haffua stolit en patena fran helga kors cappella i löth medh en liten sölff crona medh eth corporale vijgth STb 3: 139 ( 1493) ."],"e":["sölff- )"]},{"a":"silfkädh m. och","b":"","c":"","d":[" , f. (silff käd STb 4: 244 (1512). silf(f)ädha NMU 1: 110 ( 1434) ; ATb 1: 207 ( 1465) . sölfkädie HLG 2: 103 (1522). sölfkätha GU C 20 (hand 2) s. 165. med art. silffkäden STb 5: 224 (1519). pl. sylf kadher Svartb 525 ( 1477) ), silverkedja. var fru beläte i sigharss[ö?] geller jak ena silffkädha mz twem siffnalom NMU 1: 110 ( 1434) . " eth helgedoms kar met sylf kadher " Svartb 525 ( 1477) . . . . lante jach honom x mark pa en sölfkädie met agnus dej och eth swart bandh HLG 2: 103 (1522)."],"e":["silfkädhia"]},{"a":"silfköpare","b":"nn","c":"","d":["silfverköpare, persom som uppköper silfver. DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek)."],"e":["sölf köpere )"]},{"a":"silfludher","b":"nn","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"silfmalia","b":"nn","c":"","d":["silvermalja. JTb 16 ( 1459) , 69 (1478). STb 1: 331 ( 1482) . " ther woro siölf malior wthi thröghionne " ATb 2: 203 ( 1483) ."],"e":["sylff- . ","sjöfl- )"]},{"a":"silfmalmber","b":"nn","c":"","d":["silvermalm. PMSkr 554 ib 620 (avskr.)."],"e":["selff- . ","sölff- )"]},{"a":"silfmalmber sylff","b":"nn","c":"","d":["silfvermalm. DD 3: 214 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"silfmit","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags dryckeskärl af silfver? I sylffmit SD 4: 2 (föäre sl. af 1327)."],"e":["sylff- )"]},{"a":"silfmynt","b":"nn","c":"","d":["silfvermynt, silfverpenninar. " smidha . . . diskia oc drykekar aff sylfmynteno " Bir 2: 154 ."],"e":["sylt- )"]},{"a":"silfnal","b":"nn","c":"","d":["silvernål. " var fru beläte . . . geller jak ena silffkädha mz twem silffnalom " NMU 1: 110 ( 1434) . " natre malior och selff nalar " STb 3: 185 ( 1494) ."],"e":["sylff- JTb 69 ( 1478)","selff- STb 3: 185 (1494), 347 (1498); PMSkr 280 . ","sölf- ATb 2: 315 ( 1487) ), "]},{"a":"silfnapper","b":"nn","c":"","d":["silverbägare. " ladhe hon tha fru cecilie . . . wt for sith skipteh en stor selfnap " Arfstv 56 (b. av 1470-t.)."],"e":["self- )"]},{"a":"silfnapper","b":"nn","c":"","d":["silfverbägare. ST 408, 409 . FH 6: 20 ( 1449) , 38 (1453)."],"e":[]},{"a":"silfolia","b":"nn","c":"","d":["olja beredd af silfver. LB 9: 108 . silfpanter, m. pant i silfvr, pant som utgöres af silfver. SD NS 1: 413 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"silfpanter","b":"nn","c":"","d":["pant i silver, pant som utgöres av silver. STb 1:2 (1474), 27 (1475). eodem die bödh arwidh olsson vp gullpantt ok siil panth iij:e (3:e) tidh ib 2: 25 ( 1483) . " her suantes swena lantes 1 mark pa sölff panth " SSkb 39 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"silfpänninger","b":"nn","c":"","d":["silverpenning. XIX mark penga j gul ok j silff penga HLG 1: 86 (1486)."],"e":["-penga ) , "]},{"a":"silfpänninger","b":"nn","c":"","d":["silfverpenning. sälia han . . . fore tiwghu silffpäninga MB 1: 231 . ib 196 . Bo 185 . MP 2: 6 . Lg 439 ."],"e":["-päninger: -a MP 2: 6 . silf päninger: -a Bo 185 . ","silffpäninger: -a , MB 1: 196, 231 . silff pänigger: -ana Lg 439 ), "]},{"a":"silfref","b":"","c":"","d":[" subst. reva el. ranka av silver? standhir jn canticis canticorum wi skulum göra tik halsbandh aff gwl, prydh mz sillfreffwom (murenulas aueras . . . vermicutatas argento) SpV 114 ."],"e":[]},{"a":"silfretadher","b":"","c":"","d":["försilfrad? af silfver? j silrethade (för silveradhe el. silfreradhe? argento) säng Ber 27 . Jfr silvera."],"e":[]},{"a":"silfringer","b":"nn","c":"","d":["silverring. Skotteb 476 (1472,-73, Kämn). epter lasse paulalsson war engin gulring, ey annat än en orgilth silff ringh STb 1: 60 (1476)."],"e":["selff- PMSkr 477 . sölf)f)- ATb 1: 80 ( 1457) , 194 (1463); STb 3: 188 ( 1494) . ","sölffrink Skotteb 2 (1460-61)), "]},{"a":"silfroster","b":"nn","c":"","d":["silveroxid? sölff röster är blå som lassura färga PMSkr 609 (senare avskr.)."],"e":["sölff röster )"]},{"a":"silfrökilsakar","b":"nn","c":"","d":["rökelsekar av silver. Svartb 337 ( 1432) ."],"e":["silff rökilse kaar )"]},{"a":"silfskal","b":"nn","c":"","d":["silfverskål. twa silfschalar SJ 63 ( 1433) . ib 79 ( 1433) . ST 280 . Di 69 . FH 6: 20 ( 1449) , 21, 25 (1451), 38 (1453, 69 (1486), 357 (1449)."],"e":["silffskall Di 69 . silff skaal FH 6: 20 ( 1449) , 21, 357 (1449). silff skaall ib 25 ( 1451) . ","sylfskol ib 69 ( 1486) . " sylff skool ib. sölfskaal " ST 280 ), "]},{"a":"silfskal","b":"nn","c":"","d":["silverskål . . . en stor selfnap, xij selfstope, xij selfskale Arfstv 56 (b. av 1470-t.). til sancte birgitta . . . gaff han sina getzsta sölffskall KTb 89 ( 1474) . j silff skoll vtan look Svartb 540 ( 1480) . - skålformig knapp? om nokra sölfskola som plegha sittia j qwinna kiorzla ATb 2: 346 ( 1489) . - Jfr silverskal."],"e":["sil- ATb 3: 208 ( 1507)","self- Arfstv 56 (b. av 1470-t.). sölf(f)- ATb 1: 185 ( 1463) , 2: 346 (1489); KTB 89 (1474); STb 3: 475 (1500), 4: 62 (1505). -skall. -skaal(l). -schaal. -skol(l), "]},{"a":"silfskap","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"silfskatter","b":"nn","c":"","d":["en viss i silfver utgående extra gärd. om then silff skatthen, säther inte mynne än iij (3) lodh silff, so man komber til at midlath antigia medh gerdhen eller silfrith BSH 5: 80 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"silfskedh","b":"nn","c":"","d":["silfversked. " brasser oc silff skedher " LfK 145 . Bir 2: 71 . SD NS 1: 6 ( 1401) , 678 (1407). SJ 63 ( 1433) , 79 (1433). FH 6: 357 ( 1449) . DD 3: 233 ( 1493) . Lg 3: 707 . SO 167 . LB 9: 96 ."],"e":["selff- LB 9: 96 . ","sylf- Bir 2: 71 ; SD NS 1: 678 ( 1407) . silff skeedh FH 6: 357 ( 1449) . ","sylffskeedh SD NS 1: 6 ( 1401) . ","sölfsked: -er SO 167 . ","sölffsked DD 3: 233 ( 1493) ), "]},{"a":"silfskedh","b":"nn","c":"","d":["silversked. tesse skattade ena silff skedh ATb 1: 327 ( 1470) . " jtem iiij silskedher testement " Kumla kyrkas rb 108 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"silfskena","b":"nn","c":"","d":["silverbälte. Se Sdw 2: 1293. dyr flogeldz klädy oc sylke. twl oc selffskenor wända ey fiendana til ath göra sigh ödmywka före the prydilsen PMSkr 128 ."],"e":[]},{"a":"silfskidha","b":"nn","c":"","d":["slida el. skida av silver. en sölffskÿda til en dagger HLG 3: 5 (1516)."],"e":["sölff- )"]},{"a":"silfskin","b":"nn","c":"","d":["silverskinn, försilvrat skinn. mädh honom (ɔ emathites) brwneras sellf oc gwlskin PMskr 472. "],"e":["selff- )","*silfskins kunnist"]},{"a":"silfskiva","b":"nn","c":"","d":["skivformigt silverstycke, silverplatta. eth . . . hws . . . jnnan til beslghit mz silffh skiffwom Mecht 79 . " mädh the pwlereno lägh floo ymselika aff selff skiffwor j deghillen " PMSkr 415 ."],"e":["selff- )"]},{"a":"silfskrin","b":"nn","c":"","d":["silfverskrin. Bil 285 . KL 338 ."],"e":[]},{"a":"silfskut","b":"nn","c":"","d":["en viss avgift i penningar till präst. intrans civatem de rure ante festum nativitatis christi, qui in rure prius solvit decimas prædiales tenetur ad silffskoth in civitate, liber a maala Reuterdahl Stat syn 191 ."],"e":["-skoth )"]},{"a":"silfsla","b":"vb","c":"v.","d":["silverbeslå. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 128 f. - part. pret. silverbeslagen. tesse skattadhe iapp iönssons panta een silff slagen bulla oc twa skedha ATb 1: 280 ( 1468) . en knyff, skyden sölffslagen STb 3: 97 (1493). ib 5 . 80 (1515)."],"e":["sölff- )"]},{"a":"silfsla","b":"vb","c":"v.","d":["silfverbeslå. " fidhla vm hulka fidhlarin gör söta liudh oc sylff sla hona " Bir 2: 187 ."],"e":["sylff- )"]},{"a":"silfslag","b":"nn","c":"","d":["silverslagg. smöryes halsen mädh selffslagh stöth oc yrtenne auia PMSkr 233 ."],"e":["selffslagh )"]},{"a":"silfslösare","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1293."],"e":[]},{"a":"silfsmidhe","b":"nn","c":"","d":["silversmeide, silverarbete. " antworade oleff hasson fran sigh kemmeneren mans budde stadzins fataburs nycla ok ther medh stadzsins sölff smyde, xx sölff skaaler och xxiij skeder sTb 4: 62 (1505). ""],"e":["sölff smyde )"]},{"a":"silfsmiþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"silfspan","b":"nn","c":"","d":["silverspänne. STb 3: 185 ( 1494) ."],"e":["sölff- )"]},{"a":"silfspander","b":"nn","c":"","d":["kärl av silver? anamade lasse . . . en silff span STb 5: 141 (1517) (möjl. trots genus att föra till silfspan)."],"e":[]},{"a":"silfspänne","b":"nn","c":"","d":["silverspänne. en kaapa meth silffspenne STb 2: 31 ( 1484) . ib 3: 295 (1496)."],"e":["sylff- JTb 15 ( 1459)"]},{"a":"silfspänsl","b":"","c":"","d":[" . n. spänne el. häkta (på bokpärm) av silver. breueran . . . meth forgyltom silffspändzlum SD NS 3: 613 ( 1420) ."],"e":[]},{"a":"silfstang","b":"nn","c":"","d":["silfverstång. Al 5448 ."],"e":[]},{"a":"silfsten","b":"nn","c":"","d":["silverpärla? skttade michil gulsmid . . . ij stökke ok 1 sölf sten ok smaspänne ATb 1: 70 ( 1457) . en karl . . . hade skoridh sonder it karilleband aff worffrv beläthe j siele koren . . . och hade helfttena aff bondit bort med sig med silff stener STb 5: 263 ( 1520) ."],"e":["sölf- )"]},{"a":"silfstop","b":"nn","c":"","d":["silfverbägare. " vas argenteum dictum silfstoph " BYH 1: 165 ( 1357) . hwat silff stop elle gul faath hwar riddara fik mz wiin eller mat MD (S) 253 . " eth silff stop " FH 5: 169 ( 1495) . ib 6: 20 ( 1449) , 25 (1451), 34 (1452, gammal afskr.), 38 (1453), 39, 42 (1455), 7 (1449). xij sölff stobe, huert wti annet FM 75 (1483, daniserande) ."],"e":["sölff- . ","silff stopp FH 6: 42 ( 1455)"]},{"a":"silfstop","b":"nn","c":"","d":["silverbägare. ladhe hon (ɔ drötning margit) tha fru cecilie . . . wt for sith skpipte en tor selfnap, xij selfstope, xij selfskale (o. s. v.) Arfstv 56 (b. abv 1470-t.). Liber eccl Vallentunensis 64 ( 1515) . STb 5: 322 (1521, Kop)."],"e":["sylff- Stock Skb 81 ( 1519)","selfstope Arfstv 56 (b. av 1470-t., daniserande?), "]},{"a":"silfstykke","b":"nn","c":"","d":["silfverstycke. stort sylffstykke (pondus magnum argenti) Bir 2: 32 ."],"e":["slff- )"]},{"a":"silfsumma","b":"nn","c":"","d":["summa el. belopp af silver el. silfverpenningar. SD NS 1: 297 ( 1403) ."],"e":["s lf- )"]},{"a":"silftafla","b":"nn","c":"","d":["silfvertafla. FM 75 (1483, daniserande) ."],"e":["solff- )"]},{"a":"silftafla","b":"nn","c":"","d":["silvertavla. " jtem giffw wij till watzstena closte wor stora forgylta silff taffla som helgedomare äre vdi oc glas star fore Hist. Tidskr. 19043 s. 25 (1470, samtida avskr.). " FMU 4: 341 (1470, avskr.) ."],"e":["sölf- )"]},{"a":"silftakka","b":"nn","c":"","d":["silfvertakcka. sölfftacker store RK 3: (sista forts.) 5655 ."],"e":["sölff- )"]},{"a":"silftal","b":"nn","c":"","d":["värde i silver, värde i penningar. skal al tol lägges äpter sylff[tal] G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62."],"e":["sylff- )"]},{"a":"silftal","b":"nn","c":"","d":["värde i silfver, värde i penningar. SR i VAH 25: 286 ."],"e":[]},{"a":"silfthradher","b":"nn","c":"","d":["silvertråd. ATb 2: 154 ( 1480) ."],"e":["ssiälff trodh )"]},{"a":"silfvaghn","b":"nn","c":"","d":["silfvervagn. Bil 722 . ST 135 ."],"e":[]},{"a":"silfvänder","b":"","c":"","d":[" , p. ajd. försilvrad. gywth j thät wathnit nokon malm oc sidhan läg honom pa glödherna, tha bliffwer han selffwndher wm thät war ama[l]gama aff selff PMSkr 436 ."],"e":["selffwendher )"]},{"a":"sili","b":"nn","c":"","d":["sele. epiphium (för ephippum), sili GU 1 . vnum vehiculum, sila et pellem vrsinam SD 4: 149 ( 1330) . II sylæ ib 711 (1340?). vnam pellem vrsinam cum vehiculo meo et meo silaa ib 5: 572 ( 1346) . vehiculum cum vrsina pelle et siila ib 6: 219 ( 1350) . "],"e":["siili . ","syli . sele L.)","sila fylla","selo fylla )","sila fylli , ","sila fylling , ","silafylning","sela- )"]},{"a":"sili","b":"nn","c":"","d":["sele. Se Sdw 2: 1294. Jfr iärnsili."],"e":[]},{"a":"silke","b":"nn","c":"","d":["silke, tyg förfärdigat av silke, siden, även tygstycke el. klädesplagg av siden. Stock Skb 44 (1517-18). - i öknamn på kvinna. STb 1: 290 (1481). jost basunare rechte handene ffor xij (12) marck, ty han slog calmarna silke ib 2: 11 (1483). "],"e":["*silkis bordha","silkes- )","*silkis duker , ","*silkis madhker","silkes- . ","-mathker . ","-makter )","silkis siäng","silkes sängh )","*silkis sparlakan","silkes- )","*silkis örnagat","silkes örnagath )"]},{"a":"silke","b":"nn","c":"","d":["silke, tyg förfärdigadt af silke, siden, äfven tygstycke el. klädesplagg af siden. " hon fik hanum sin rikan hofwodh duk aff silke ok gulle " Bil 127 . " et täpete af silke " SD 5: 564 ( 1346) . " aff silke hafdhe han een kiortil rödh FL 1300. geenlädher ok rema ther til höra varo aff skära silke göra " ib 534 . Fr 468 . tribald bliald ok examit silke ok pöl tha var ther fliit ib 324 . suepta ii selke Bu 152 . Lg 93 . " þuo þerra sar ok strök mz selke " Bu 520 . " thridhia klädhit som är silke hawir . . . tw thingh först synis thz wara faghirt ok thunt annantidh är thz dyrt at köpa " Bir 1: 287 . thridhia klädhit som är silkit hulkit som wardhir af madkom ib 289 . ib 286. een lismare hawir silke thungo ok blagarns bak loth GO 970 . " ii bordhandklede wtkaste met cykle " FM 76 (1483, daniserande) . "],"e":["cylke . ","selke Bu 152, 520) , ","silkis bonadher , ","silkis kluter , ","silkis klädhe","-e . silkes klädher Lg 3: 327 ),","silkis kylter?","silkis lakan","silkes- )","silkis päl","silkis rep , ","silkis siäng","silkes sängh )","silkis stykke","silkes- Lg 3: 324, 330, 332, 340), ","silkis stykkia","silkes- )","silkis super?","silkes- )","silkis togh , ","silkis tröiia","silkes tröya )","silkis thradher , ","silkis vinge , ","silkis väver","selkeswef SD 4 370 (1334)), "]},{"a":"silke röklin","b":"nn","c":"","d":["ett slags till de andliges drägt hörande öfverklädnad förfärdigad af siden. eet silke röklin. oc fyughur af lärift SD 5: 563 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"silkeband","b":"nn","c":"","d":["band virkat av silke? sidenband? breueran . . . meth silkebordhum ok silkebandum SD NS 3: 613 ( 1420) . Mecht 68 ."],"e":["siilke- )"]},{"a":"silkebordha","b":"nn","c":"","d":[" = silkis bordha. SD NS 3: 613 ( 1420) ."],"e":[]},{"a":"silkehandklädhe","b":"nn","c":"","d":["handkläde av siden, sidenduk till täckande av patenen (s. k. corporale). iij silke hand klädhe til patenis Skotteb 353 (1440, Borgm) ."],"e":[]},{"a":"silkeklädhe","b":"nn","c":"","d":["sidenklädnad. Mecht 31 . synthes han hänne genstan standandis for henne j eth röt silke klädhe (in veste serica et rubea) ib 215 ."],"e":[]},{"a":"silkeklädhe","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. silkiklæði] sidenkläder. Ber 27 . Di 291 . - Jfr silkis klädhe."],"e":["silke clädher Di 291 ) , "]},{"a":"silkesparlakan","b":"nn","c":"","d":["sparlakan af siden. xij cykelsparlaghen FM 76 (1483, daniserande) ."],"e":["cykelsparlaghen )"]},{"a":"silkesprangning","b":"nn","c":"","d":["garnering med fransar af silke. en dwg met sylkesprangning oc wtkast FM 76 (1483, daniserande) . " iij handkläde met cykelsprangning wtkast ib. ""],"e":["sylke- . ","cylke- )"]},{"a":"silkestrik","b":"nn","c":"","d":["huvudduk av siden. Jfr Sdw 2: 1293. - sidenduk till täckande av patenen (s.k. corporale)? leuata . . . et silkestrich Kumla kyrkas rb 49 (1480)."],"e":["-strich )"]},{"a":"silkestrik","b":"nn","c":"","d":["slöja el. hufvudduk af siden. matri mee . . . confero duo teristra dicta silystrihc mea meloria SD 5: 551 ( 1346) . vnum teristrum dictum silkystrich ib."],"e":["sylystrich . ","silystrich )"]},{"a":"silkestrip","b":"nn","c":"","d":["ett slags siden. x vlnas silkestrip SD 4: 711 (1340?) integrum frustum silkestrip ib."],"e":[]},{"a":"silkestykke","b":"nn","c":"","d":["2) siden, sidentyg. eth messoredho aff silke stykke KTb 91 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"silkestykke","b":"nn","c":"","d":[" = silkis stykke. FH 6: 20 ( 1449) , 34 (1452, gammal afskr.). var ith silkestycke dragit tväfalt tvärt öfver altaret TK 274 ."],"e":[]},{"a":"silkesänkiare","b":"nn","c":"","d":["persom som stickar el. broderar i silke. ss tillnamn. jon silkesenkere Skotteb 238 (1466-67)."],"e":["-senkaere )"]},{"a":"silkethradher","b":"nn","c":"","d":["silkestråd. Bil 568 . Jfr silkis trhradher."],"e":[]},{"a":"silkethäkan","b":"nn","c":"","d":["sidentäcke. FM 76 (1483, daniserande) ."],"e":["cylketägen )"]},{"a":"silketygh","b":"nn","c":"","d":["fiskredskap af silke. han for i fiske mz gulnätum ok silke tyghium (för silke toghum? piscabatur retibus auries, quæ sericis funibus extrahebantur) Bil 307 ."],"e":[]},{"a":"silkeutkastning","b":"nn","c":"","d":["spetsprydnad af silke? iiij dwge met cylke wtkastning FM 76 (1483, daniserande) ."],"e":["cylke- )"]},{"a":"silkeörnagat","b":"nn","c":"","d":["sidenörngått. " iiij cylke örnegad " FM 76 (1483, daniserande) ."],"e":["cylke örnegad )"]},{"a":"silsnodder","b":"nn","c":"","d":["till sil hörande snodd. hon (ɔ: mjölkdejan) äger ananama . . . och aather fraan sigh antwarda . . . siil oc silsnod Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":[]},{"a":"silvalver","b":"av","c":"adj.","d":["rund. " thz sihwalfua bordh " Fr 13, 19, 1234, 1795 . prästene . . . skulu bära . . . eet litidh sijhwalft stökke af hwito klädhe VKR 70 . upphöjdt rund, hvalflik, kupig, kullrig, konvex, äfven klotlik. eet sihwalfft bergh Fr 438 . " tak en käp oc gör han sihwalfwan oppa ändanom " LB 5: 293 . thz äggit som är sihwalfft ST 512 . " thu sände mik een bal han är sihwalfwir " ib 519 . hafdho the (djuren) . . . lifwith sihwalfft som en ball Al 9458 . sihwalfft hofwudh som äple et ib 9469 . " j syhwalfwa mattho (qualitate sphærali] " Lg 3: 556 . " aristogia hether hwlörth hon är thrännoköns then fyrstha haffwer longa rooth ok hether ffor thy longh annar haffuer sihwalff rooth ok hether ffor thy sihwalff " LB 2: 40 . the sihwalffua. ib. hon (ɔ: haalörth) är trehandha, then ena syhwalff, then andra aflongh ib 7: 143 . " then syhwalffwa ib. ib 295. - konkav, insjunken. ögonin warda hol oc sihwalff " LB 3: 179 . - Jfr sival."],"e":["sij- . ","sy- )"]},{"a":"silver","b":"nn","c":"","d":["silver. . . . skylloger for thet solffuer, som han köpte aff honom STb 2: 164 (1486). - myntat silver. swa got mynt, som nobelen gälder iij marc och j öre, och löduga marc sielffuer, ix marc Svartb 334 ( 1431) . - Jfr hovudh-, krnaza-, panta-, skala-, säkkia- (Sdw 2: 589), ärma-silver och silf."],"e":["sielffuer Svartb 334 ( 1431)"]},{"a":"silver","b":"nn","c":"","d":["silfver. han loth byggia eeth stoort toorn aff sölfwir oc gul oc dyrom stenom ST 135 . - arbetadt silver, smycken af silfver. Bu 18 . Gr 259 . ST 136 . Su 225 . - myntadt silfver, penningar. Bu 184 . ST 408 . - Jfr silf."],"e":["siluar Bu 184 . ","selver ib 18 . seluar ib 184. selffwer BSH 5: 34 ( 1505) . sylver L. sölfwer SO 167 . ","sölfwir ST 408 . söfwir (för sölfwir) ib 135 (jfr 548). med art. silffrith BSH 5: 80 ( 1506) . ","sölfrith ST 136 ), "]},{"a":"silvera","b":"vb","c":"v.","d":["försilfra. twa (ɔ: lyusastakä) af kopar sylwäräþä SD 5: 564 ( 1346) . " han skioll war silffuerit " Di 133 . " thz kar som vtantil är pryt oc syluerat " Bir 3: 96 . ib 2: 188 ."],"e":["syluera . ","sylwärä . sylfwra: -adh Bir 2: 188er),"]},{"a":"silvera","b":"vb","c":"v.","d":["försilvra. " läg thär j (en lösning av bladsilver, kvicksilver m. m.) hwath tw wilth göra hwith äller seffwera " PMSkr 451 . ib 534, 537."],"e":[]},{"a":"silverboin","b":"","c":"","d":[" = silfboin. en sölwirboen knif ATb 1: 102 ( 1459) . ib 151 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"silverbrännare","b":"nn","c":"","d":["silfverbrännare, den som i eld proberar och renar silfver. ss tillnamn. heyna sylfuer brennare BSH 1: 130 ( 1371) ."],"e":["sylfuer brennare )"]},{"a":"silvergiäld","b":"nn","c":"","d":["en extra gärd hvars belopp synes hafva berott på den uppskattade förmögenheten. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 273. in exhibicione dicta siluer giald SD 4: 589 (1337? nyare afskr.). Jfr markagiäd, mät."],"e":["siluer giald )"]},{"a":"silverhalsband","b":"nn","c":"","d":[" = silfhalsbannd. et forgylt sölfwerhalsband med et sölskap Lagerbring Saml 3: 256 (1470, avskr.) ."],"e":["sölfwer- )"]},{"a":"silverinsighle","b":"nn","c":"","d":["sigill af silfver. eth breff jnsighlat mz silffwer jnsighle Lg 441 ."],"e":[]},{"a":"silverskal","b":"nn","c":"","d":[" = silfskal. STb 2: 213 (1487)."],"e":["silffuer skaler) , "]},{"a":"silverstolpe","b":"nn","c":"","d":["silfverstolpe. oppa them sölfwir stolpum ST 220 ."],"e":["sölfwir- )"]},{"a":"silvertolder","b":"nn","c":"","d":["tull som uppbars i silver. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 273, 275. item hafua wi wnt oc forlänt borgharomen j forscrefne stocholm the fierda penningen aff silfuer tollen Priv f Sv st 112 ( 1448) ."],"e":[]},{"a":"sima","b":"vb","c":"v.","d":["simma. " petrus . . . sände sik i hafwet oc sam til landet " MP 2: 27 . KL 175 . Al 2537, 5003, 6390, 8825, 8826, 8832 . " tha leonit thz sagh lop thz j watnit, oc sam äptir them " ST 474 . Gr 299 . RK 3: (sista forts.) 5131 . vm fiskin gar vndan oc simbir til andra strand Bir 2: 6 . " fiskin simande j watneno " MP 2: 278 . Jfr ivir sima samt simma."],"e":["sam (kan föras till simma) MP 2: 27 ; ST 474 ; RK 3: (sista forts.) 5131 . ","samo Al 8832 . ","sumit Gr 279 ), "]},{"a":"sima","b":"vb","c":"v.","d":["simma. GU C 20 s. 341 . " then wel kan syma, han skyutir watnit fran sik, badhe handhom ok fothom " MP 5: 126 . ib. Hel män 238 . symma skwla alle kwnna PMskr 127. Jfr ivir-, uppe-sima."],"e":["syma . ","symma PMskr 127. sema GU C 20 s. 356),"]},{"a":"simare","b":"nn","c":"","d":["simmare. GU C 20 s. 344 ."],"e":["symare )"]},{"a":"simi","b":"nn","c":"","d":["rep, band. " plaga näth eller syme " GU C 20 s. 454 ."],"e":["syme )"]},{"a":"simi","b":"nn","c":"","d":["rep, band. " swa som the löpande hunda hulke som först ledhas älla föras j koplom älla simom " Bir 2: 54 ."],"e":[]},{"a":"simma","b":"vb","c":"v.","d":["simma. PM 13 . " thera örss the wodho ok stundom sommo " RK 1: 2312 . KS 30 (76, 32) . Gr (Cod. D) 393 . Jfr sima."],"e":["symma PM 13 . ","summo KS 30 (76, 32) . ","sommo RK 1: 2312 . ","summith Gr (Cod. D) 393), "]},{"a":"simpa","b":"","c":"","d":[],"e":["med art. symperner STb 3: 22 (1492) ), simpa, cottus. capito . . . simpa GU C 20 s. 86 . Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. 20 c. 22. - ss tillnamn. magnus simpa KTb 136 ( 1410) . ","*simpo metare","symppe- )"]},{"a":"simpa","b":"nn","c":"","d":["simpa, cottus. ss tillnamn. " thorstanus dictus sympæ " SD 3: 34 ( 1311) . cum . . . sigillis johannis . . . et thorstani simpo ib 129 (1313, nyare afsrk.) ."],"e":["sympä )"]},{"a":"simpel","b":"av","c":"adj.","d":["simpel, enkel. " een simpell läkedom for ten menig man " LB 7: 251 ."],"e":["simpell )"]},{"a":"sin","b":"ab","c":"adv.","d":["och konj. L. B) konj. sedan. thz han aldrik gik in i frv eliana fatabwr . . . sin frw eliana var dod JTb 79 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"sin","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sinne, yttre sinne. Se Sdw 2: 1293. ytermer oc innermer sinne SkrtUppb 168 . " fäm äru menniskionna yterme[r] sinne " SvKyrkobr 343 . J Buddes b 119, 135 . " thäsa likamligha sinna fulkompilse, är at see, smaka, höra, taka, ok lwkta " SpV 76 . ib. ib498. 4) sinne, normal sinnesförfattning, förstånd, förnuft. ofta pl. Se Sdw 2: 1293. - sinne, uppfattningsförmåga, vett, förstånd. Se Sdw 2: 1293. tho aff gudz nadh är jak tel miin siin ok samwit ferdogh ok heelbryddha NMU 1: 108 ( 1434) . jac magnus pederson . . . svnd oc karsk tiil mith liiff oc sinne, gör . . . ib 141 ( 1480) . " nar thu höre the thing, som wthan sinne äru (insensiblilium), ällir creatur som wthan skäl äru, liknas skälikom creaturum " SpV 12 . . . . skulo giffue barnommen ther aff xvj marck til kosth hwart aar, til the koma til manna forstandh oc sinne STb 3: 259 ( 1495) . förstånd, klokhet, insikt. her hörer sin til och än storth BSH 5: 348 (1509, H. Gadh) . 5) sinne, tanke. at mannen . . . siälinna krapter, synnen (sensus), ordh, oc alla lsina gärninga, föghe oc skikke äpter mins liffwernes oc omgängilsa matto Mecht 257 . - läggia upa sinnet, lägga på sinnet, vara orolig. . . . wi doch inthet undrat at j legge thet oppa sinneth om han noget thet talat haffuer som drager til closterens förderff HSH 13: 99 (1524, Brask) . 6) mening, åsikt. thetta är mith sin, tagher ther aff sa mykit idhe tykis BSH 5: 134 ( 1506) , H. Gadh). 7) håg, vilja, strävan. - pl. nu medhen dödhen ok krankdoma äru syndenna atergeldh hwj lidha thöm tha oskeligin dywr som ey hafua veet eller synnen till at syndä SvKyrkobr (LucidB) 183 . - vilja, uppsåt. tha sade her philpus, ath her bennct gaff sit fulle synne och wilie, ath tet schule sälies stadenom til nytto STb 3: 346 (1498). SJ 2: 316 ( 1498) . - vara til sinnis, vara sinnad, ha för avsikt. BSH 5: 53 (1505, H. Gadh) . 157 (1507, d:o). ib 219 (1507, d:o), 332 (1508, d:o), 348 (1509, d:o). 9) sinne, sinnelag, sinnesart. skaplynne, själsdaning. ytermer oc innermer sinne SkrtUppb 168 . SpV 59 . " thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälihetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok sinneno, är samnaturlighin ymo " ib 508 . 10) syftning, tanke, mening, betydelse, innehåll. wilt thu ekke thätta samma sinneth (sensum) haffwa wthtyth, widher ena andhra liknilse SpV 303 . " lat thy höra j enne litle wttydhning, huru the thing som lik äru j liwsheno, finnas olik j sinnomen (sensu sint dissmilia) " ib 521 . ib 569 . anag[og] e . . . hökth synne GU C 20. s. 22. giffuer eder mattis her medh til fridz, thet (ɔ tvisten om en egendom9 s[c]al komme til eth got sinne ok edher schal her pa intet schade STb 4: 34 ( 1504) . (?) clausula le distincio diccionis vel construccionis stakkoth ok fwlth sinne GU C 20 s. 116 . - syftning, riktning. Se Sdw 2: 1293. 12) sätt. tha lärdhe härran hänne threm sinnom at loffua sik swasom try slagh sighiandis först skalt thu loffua . . . annat sinne ällir slagh (secundus modus seu ictus) är at thu skal mik loffua ffor . . . thridie sinnet ällir slagh är (tertius est), at thu skal mik loffua for . . . Mecht 241 f. bedher iach ether thet i ether tingh skicke nw strax effther thet sinne godhe men ether raadhe GPM 2: 315 ( 1508) . 13) inne. dragha til sinnes, minnas, erinra sig. förmoder iak oc at eder nade wel drager til sinnes at i suderköping . . . untsatte iak eder aff min domkyrkia ower c lödig mark HSH 13: 45 (1524? Brask). - hava til sinnes, d. s.? om the tilstode och til sinnes hadhe etc., hurwledes han tilsporde her sten STb 5: 145 ( 1517) . - taka til sinnes, lägga på minnet (och rätta sig efter). thenne for:ne ordh tager til sinnis i retta aluarra BSH 5: 332 (1508, H. Gadh) . - Jfr tyranna(Sdw 2: 689), upsatis- (Sdw 2: 856 ) sin."],"e":["siin )","sinne (synne. Se Sdw 2: 1293), "]},{"a":"sin","b":"nn","c":"","d":[" (hwaria sinne SD 8: 161 ( 1362) . änginne sinne SR 2 ). L.","1) gång. om ltid. et sin, a) en gång, en enda gång. monogamus . . . eth sin giffther GU C 20 (hand 2) s. 154. b) (än) en gång, ytterligare. tha hendhet tet swa, ath j tolff aar stodh ther (ɔ: i Rom) frydhir, eth sin j sändir MP 5: 76 . - tvem (thrim o. s. v.) sinnom, två (tre o. s. v.) gånger. han hafde hört sin swäär thyugu sinnom seghia . . . SD NS 3: 608 (1420). nw siongx mik trem sionm agnus dei Mecht 267 . ib 344 . - fyrsta (annat, thridhiao. s. v.) sin (annan sin), första andra, tredje o. s. v.) gången. Arfstv. 18 (1461). (Jesus) skalff som thän man som nw haffde entidh lidhit dödhen, oc skulle nw annat sin lidha han SkrtUppb 335 . bör honum (ɔ klockaren) forre ringia första syn annat syn oc saman til attesang ÅK 59 . - thät fyrsta sin (then förste sin), första gången. jtem helmholt är wy tenetur ij mark oc ij öre for tyst öll then förste sinda (för sin da) win war sath (ɔ första gången vinpriset sattes) Skotteb 416 (1467-68, Kämn). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204. - annat sin (annan sin), en annan gång. annan sin (alia vice) . . . sagdhe han till hänna . . . Mecht 289 . - annat (thridhia o. s. v.) sin (sinne) (annan sin), för det andra (tredje o. s.v.). tha badh hon härran gudh, ath han wille henne lära, hwru ledhis hon matthe loffwa honom, fore swa älskelighin hans kännsven (ɔ sankt Johannes) war härra swaradhe, först (primo) skalt thu loffwa mik for hans ärlighasta släkth . . . annath sinne (secundo) for thy ath jak kalladhe han aff bryllöpeno til min apostol thridhia sin (tertio) for thy, ath . . . fiärdha sin for thy, ath . . . fämta sin for thy, ath . . . siätte sinne for thy, ath . . . siwnda sin for thy, ath . . . attande sinne for thy, ath . . . nighiande sin for thy, ath . . . thionde sinne for thy, ath . . . älloffta sinne for thy, ath . . . tholffta sinne for thy, ath jak ledde han frian aff allom licamans wärk . . . til äwärdehelica glädhi Mecht 29 f. ib 110, 124, 135. SvKyrkobr (Lucid B) 182 . " j sywhanda mattho (forlatas oss synderne) först j döpelsen . . . j andra mattho thom som thola martirium tridhiesin mz angher ok rätho scriftemalom fyerdesin om graat ok gudliga tharar . . . femptsin om almosar . . . siettesin at vj forlatom thöm oss a mooth brytä . . . j syunde mattho mz kerleksens gerningom " ib 199 . SkrtUppb 335 . mangom sinnom, många gånger, ofta. BSH 5: 331 (1508, H. Gadh) . - mang sinne, d. s. stodh . . . arffwid trolle he for oss offta och månge sinne och gaff sig fulkoomliga j rätta för oss Trolles Jb Bil 225 (1484, nyare avskr.) . - flerom sinnom, flera gånger, upprepade gånger. jnculo . . . innanträdha oc oordh flerom sinnom inthrökcha GU C 20 (hand 2) s. 21. - nokot sin (nagan sin), någon gång, någonsin. tha spordhe riddaren thän scriffuaren til huat han nagan sin hafde gui o thät hälga kors til heder giorth MP 4: 233 . - ängo sin (änginne sinne), ingen gång, icke någon gång. ma e säliäs ma e fori göra e i dobl ok e i dryk e i hog (ok änginne sinne folsko) SR 2: - hvan sin (hvart sinne, hvaria sinne) a) var gång, var gång som. hwaria sinne konunger wäliäs scal SD 8: 161 ( 1362) . hwart sinne, ok swa offta thu sukkar ok länktar äpther mik Mecht 289 . - i thätta sin, denna gång, nu. jak sten benictsson riddare mins herra konungx erikx domhaffuande i thetta sin BSH 2: 63 ( 1399) . - i sinne, d. s. thätta oc mykit tholkit . . . fa iak i sinne ey alt här vpscrifuat at thät ey wardhe langt oc ledhosampt til at höra Hel män 191 . - nu i sin, nu, för närvarande. pa sin swagers mans olssons wegna, boandes vestan mwr och nw j sin pa sengen ligger STb 3: 332 ( 1497) .","2) gång. i multiplikation. twem (thrim o. s. v.) sinnom, två (tre o. s.v.) gånger. min gardh . . . som klostrit köpte af mik ok minne hustru for fyrom sinnom tiughu mark SD NS 3: 377 ( 1418) . solen . . . varder thy syw synnom clarare än hon nw är SvKyrkobr (Lucid B) 233 . - the liggia för 8 alna oc siwintztiwia alna jordh VKJ 49 . thenna 7 gardha liggia för 12 alna oc 5 sintz 20 alna jordh ib 152 . ib 160 . bonde oloffsson swor oc vittnade atj fyresinss XX aar haffuer han minss thetta ärenden warit clagat om steckinge at berga kyrkia miste thet med fult raan HSH 14: 93 (1526?). - Jfr fyrasins, ensinna, hvansinne, ävensom fiärdha sin (s. v. fiärdhe)."],"e":["annansin Mecht 135 . nagan sin MP 4: 233 ) och ","sinne (såväl till sin som till sinne kan hänföras pl. dat. sinnom SD NS 3: 608 (1420); GU C 20 (hand 2) s. 21), "]},{"a":"sin","b":"pn","c":"pron.","d":[" L. Jfr C. A. Ljuggren, Om bruket af sig och sin i svenskan (1901). a) med hänsyftning på satsens subj.: sin. hafwa helghe män skipath . . . at lofwa gudh medh sinom thidhagerdhom hwar dagh ok thä siw tidher SkrtUppb 215 . " tet hustrv cristin . . . hade solt . . . garden sin foe iijᶜ mark STb 4: 26 (1504). fossen lade wt ɉ mark för en sin gest " Stock Skb 9 (1516-17). han hade myst twa syna söner Troj 303 . - distr. var sin. the oliobären som hentas aff trämen sin daghen läggis särdelis pa loghan PMSkr 339 . - distrib. i förbindelse med hvar. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. XXXIXXXII. 8 s. 75 ff. säties then axullen hwar ändhen gönom sina fiölena PMskr 507. - pl. abs. de sina, sitt folk. Jfr A. Nordling a.a. 75 ff alexander saknar änga sina Al 1033 . ib 1097 . " om honom mz synom kan thz hända " RK 3: 4122 . " han fik see staden sa wara nederslaen oc lagd til öde mark, sig oc synom til en oboteligen skade " Troj 36 . ib 41 . hon sammankallade syna hemliga, oc bad them tiil reda hästarna ib 61 . f) med hänsyftning på det dir. el. indir. objektet: hans, hennes, dess, deras. kännis jak mik hawa gifwit honum alt mit godz j boghastadhum . . . fore sit godz j thorstensrydhe SD 8: 96 ( 1361) . " tha wiisthe jak ärligz manz arffwa herra yffuars niclissons . . . for:da herra niclis boosson wpfylla sin deel li töm torpom " ib NS 3: 454 (1419). tha kom henne i hugh sin deell, och birstilse Mecht 264 . " tha haffde ikke her thure stensson wrdith swadant vtlagt som sen hustrus fäderne " Arfstv 68 (1474-75). ath hanis . . . affhende ecke skipper baltzazar sitt liiff medh sin vilia STb 1: 81 (1476). - n. abs. sitt el. hans, sin el. hans egendom. wtlänninganom heman fran sino wtdrifnom (suis sedibus eliminato) SpV 574 . h) med nänsyftning över huvud på ett nyss förut nämnt subst.: hans. (?) då kom för mig på satt ting anders i huchtis och (fel för mädh?) sinom companom FMU 4: 349 (1470, nyare avskr.) . " o härra jak antwardha i tina hendher mith liiffs loph oc vthgangh sin (för tin?) maal gärninga oc lekama vmkringh legghe mik tin benedida miskundh " SvB 499 (sl. av 1400-t.). i) för att uttrycka genitiomskrivning. tho funnom wi hwarghens for:da herra niclisse sin fulnadh i töm för:da torpom SD NS 3: 454 (1419)."],"e":["sin . ","sit . ","seth Beckman Stud 89 ( 1453) . ","sinne SpV 574 . ","sino ib. pl. ack. ","syna Troj 61, 303 . ","sinom SkrtUppb 215 ; FMU 4: 349 (1470, senare avskr.) . ","synom Troj 36 . ","synnom SvKyrkobr (Lucid B) 233),"]},{"a":"sin","b":"nn","c":"","d":["och ","1) sinne, yttre sinne. göma oc bewara min ythra sinne Lg 819 . " hwilkom manne som brister et aff likamins sinnom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smak oc hannan " MB 1: 42 . " j smakenom äller androm sinnom " PM XXXV . mz nakro aff fäm sinnom MB 1: 42 . " heel oc wälmäktoghe til minna skäla oc fäm sinna " SD NS 1: 514 ( 1405) . Bir 2: 213, 4: 172, 174 . Al 7183 . Lg 3: 263 . MP 1: 197 . " fäm människiona licamliko sin " ib 193 . Su 429 . " wm min likamliko sin " Ber 232 . Bo 130 . licammans sin ib 205 . Bir 3: 61 . Lg 811 . " helbrygdha i sinnom ok skälom " SD NS 1: 588 ( 1406) . minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse ib 2: 169 ( 1409) ; de båda sistn. ställena möjl. att föra till 4. 2) känsla. giff mino hiärta huilo oc minom sinnom hugnadh Bir 2: 111 .","3) sans, medvetande. pl. hwatzske röst ällir synnen waro j hanom Su 215 . " tha iak kom atir til sinna " Bir 1: 29 . " hafdho aff sinom sinnom enkte " ST 143 . sath han tyster swa som aff sinnom takin Su 125 . - besinning. tha vardher han ij sit hiärta gladh, thz han ängin sinne kan Fl 1218 . " falnade them badhe raadh oc synne " MB 2: 171 . 4) sinne, normal sinnesförfattning, förstånd, förnuft. oftast pl. han tapadhe badhe skäl oc sinne Pa 19 . " som han warä vt aff sinne komin " Va 9 . " hon kom snarlika til sinnes i gän " Lg 3: 299 . " biscopen gaf sin hugh af sinnom (blef från sina sinnen) " Bu 144 . " misthe syn synne (miste sitt förstånd, blef sinnessjuk) " RK 3: 3469 . " sinom sinnom aff ränther (alientatus mente) " MB 2: 294 . " faa sin sin oc skäll igen " Lg 3: 374 . ib 1, 363, 366, 369, 383 . - sinne, uppfattningsförmåga, vett, förstånd. syndoghe män som lifwa . . . vtan skällik siin (sensu Dei) Bir 3: 355 . " jak gaff them sin (sensum) ok vndir standilse ok snille " ib 1: 57 . " the som högre sin hafdhe (quibus altior sensus erat) " ib 2: 134 . " hawir han siin at vndirstanda thz " ib 3: 120 . ib 2: 276 . wpwäkkia mannen, som skäl oc sinne haffwer, tik til at loff ua Su 331 . " gudeliken warilse owergaar i sinne dygd alla the skipilse oc tingh som mandzlikit sinne kan nakot siu begripa " ib 32 . " the waare wyse tiil synne " RK 3: 2988 . vplät thöm sinnin oc vndirstandilsen at the gato begripit hans vndirstandilse Bo 234 . - (?) mit sinne siger, at mik ey görs behoff at scriffue honum ytermere till FM 227 ( 1505) . - förstånd, klokhet, insigt. hon hafdhe badhe vit ok sinne Fl 108 . Iv 4074 . thz tiäl var giort mz list ok sinne Fr 2944 . " tok ok sinne haffde han " MD (S) 210 . 5) sinne, tanke. the . . . tillägghia al siin sin til wärldinna Bir 1: 153 . the kunno the orma ey forwinna för än the fingo thz til sinna at the them ij eldin drifwo Al 5098 . togh han til synnes (secum ipso reputans) at han haffde mist allan sin almoga MB 2: 313 . - (?) nakor klok spörsmaal oc diwplik sinnen Su 231 . - tankeförmåga, tankekraft? här aff ware mykyt aff sighia, än badhe maal oc sinne bristha Su 84 . 6) mening, förmenande, tro. henne sinne thz war swa, at haffde hon fangit flaskana falantin tha haffde han thz forsmat Va 29 . 7) håg, vilja, sträfvan. han satte ther effter alt sith sin förderua the honom hempte jn RK 1: (sfgn) s. 188 . - pl. gör hwat thu wilth, oc läg all thin sin ther aa ST 98 . " mik är nw sa til sinna rikens fryheet wiliom wi ater winna " RK 2: 1134 . - vilja, uppsåt, sinne. weet iak mit sinne Fl 464 . - afsigt. sich ther at väria var thera sin RK 2: 4899 . 8) mod. iak haffuer wäl styrk oc sinne ther til Lg 3: 333 . 9) sinne, sinnelag, sinnesart, skarplynne, själsdaning. for mit hardha modh ok sin skuld VKR X . matto thera sin oc hughir dröuas Bo 12 . " mente han mz gode forwinne then snöde forädders sinne " RK 2: 3499 . han war hastoger i sin Di 133 . " hans sin war swo skapt athan war blidher oc ödhmikwker " ib 1 . " han war wiis oc milder ok grundugh i sinne ib. j then tima war aldre engen sadann man föd badä mz sin oc skapilse ib 12. 10) syftning, tanke, mening, betydelse, innehåll. ewangeliste screfwo mangaledhis ok tho alt rät ok sant stundom ordh fran ordhe oc stundom ordhanna vndirstandilse ok siin (sensum) " Bir 2: 322 . " ey är tolkin qwinna pa alla iordenne j asyn oc fägrindh oc j orhdanna cloka synne (sensu verborum) " MB 2: 165 . thzta var ändalykten äller synnet (summa) j konungxsens breffwom ib 193 . " apocalipsi hwilka iak bewiste iohanni j mörko synne (sub obscuriate) " ib 332 . breffwit lydde wider swadant synne FM 611 ( 1514) . " hör är än eeth annat sin aff thy thridhia budhordheno " ST 145 . - pl. thera konst hafwer thässin sin Al 6449 . 11) beskaffenhet. waar öö hafwer . . . tholikt sin Al 4706 . 12) sätt. jach skal kenne tik än fägrä sinna MD 382 . tha the mz slagh ekke kunne wynne tha tänke the oppa eeth annath synne RK 3: 110 . - sätt, beteende. the fatigha ärlända quinna skipadhe swa sina sinna, thz arme ok rike vnte henne väl Fl 80 . - Jfr diäfla sin. Jfr äfven af-, en-, o-sinna."],"e":["siin )","sinne (synne), "]},{"a":"sin","b":"pn","c":"pron.","d":[") med hänsyftning på satsens subj.: sin. magnus . . . kononger . . . sändir . . . gudzrotens qwädu oc sinä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . the . . . wäri i stath sinum ib 669 . " þeer sum for sin alder latäs bort af ware thiänit ib. att han fik egh allan wiliä sin györa ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). han agher egh hämpnäs äffte brotikum pänningum sinom firi gyästningh sinä ib. maþren . . . böte siin brut " Bu 21 . hon vände fran mik allan lughan mäþ sinom (för sino) mantolsköte ib 22 . " han aldre varþe . . . fange sinna ouina " ib 175 . min härra . . . vighe þänne tu vngfolk mz sinne högro hand ib 182 . " at the kunnen sielue läsa . . . sin bref " KS 51 (130, 56) . the milda fruen . . . bödh hona . . . til syns ok synne modhers hws Lg 3: 544 . " engen j dragara embethe bere naghat ööll fran nagrom embetzmanne till salu vijd sine three marck " SO 197 . ib 199, 299 . - med ett ss appos. till den i det poss. pron. inneslutna genitiven fogadt adj. el. pron. i gen. thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe MB 1: 263. - Ofta rättar sig sin icke efter tillhörande subst. utan efter denna gen. han skal . . . ey ofmykit trösta sins ens skiälum ok rådhom KS 72 (176, 79) . är hwar ilgerningis man skyllogher thola dödh fore sins siälffs synd MB 1: 467 . - i sing. med syftning på ett pluralt subj. warþen (näml. medlemmarne af en nämd som förfarit vrångt) . . . egh syalfs sins malsmän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). - Jfr siälver. distrb. i förbindelse med hvar. foro þe huar sin vägh Bu 208 . " vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan " ib 50 . " subscripta pertinebant ad curiam meam in wretom . . . videlicet . . . duo agri huar i sino giærþeno " SD 2: 289 ( 1299) . " at i vilin valzgyrningä oc þe þöm gyora fori os vppenbara . . . at styrkya iwer þem at rättä, hwar i sinom staþ, äffter þy sum hanum är möghelikt " ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . hwar rakar eld aat sinne kaku Su 423 . - pl. abs. de sina, sitt folk. han sa sina fore dödhin willa Al 8872 . " han kom til et haff mz sina alla " ib 9039 . b) med hänsyftning på subjektet i en förkortad sats: sin. prädicaren böþ hanom . . . sit napn ok sina syslo sighia Bu 8 . " esau bidher han opsitia oc äta aff sins sons willebradh " MB 1: 216 . " lärdhe han them taka both oc bättringh för sin broth " Lg 3: 167 . herra gamorin badh . . . then swensiin vapn redha Fr 1576 . " driuer naturlik skiäl ok kärleker kununga ok höfdinga, at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra . . . sidhi " KS 51 (128, 55) . " är thz hedher . . . kunungom ok höfdhingom leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara " ib (130, 55) . - med hänsyftnig på ett allmänt och obestämdt subj. i en förkortad sats: sin. thz är ey goth at kiwa wid sin domara GO 608 . " thz är ilth at wara sinna kunw vndirdaan " ib 203 . c) i en bisats med hänsyftning på hufvudsatsens subj.: hans, hennes, dess, deras. herra gamorin tha kände hwar ther een skiold han hängde aff sit eghit fädherne Fr 1529 . " rädis ey amelius at sighia honom alt thz j sino hiärta lönlikit war " ST 457 . - i en förkortad bisats med hänsyftning på hufvudsatsens subj. kunungen baþ sanctum thoman vighia sinna dottor brvþa siäng Bu 182 . d) i nom. och med hänsyftning på ett indir. obj., som kan betraktas ss satsens logiska subj.: hans, hennes, dess, deras. marghom brusto sunder siin ben Al 2368 . " them war badhom lioff siin liiff " ib 5356 . " hwariom är sin sör söth ok sin angir ledh " GO 623 . - distrubutivt i förbindelse med hvar. teþes þöm huarom þera sin patronus Bu 50 . e) i subjektslösa satser med hänsyftning på ett allmänt och obestämdt, underförstådt subj.: ens. skeer thz . . . ander stades aff sinom companijs broder SO 189 . f) med hänsyftning på det dir. el. indir. objektet, ngn gång äfven på annan bestämning till predikatet: hans, hennes, dess, deras. iak vtdrogh mit suärdh af sinne slidh MP 1: 220 . hon . . . bidher gudh om sina nadhä Iv 3794 . the riddara lypto hännä aff sin häst ib 4833 . Al 10015 . huat troldoms makt fölgher þik. som räner hauet sins mäghins Bu 505 . " the äru tiufa, androm afhända lönlika sit goz " KS 68 (169, 75) . " vm thu kungör omildom manne sin vadha " MP 1: 245 . " dömom wi domproghustenom sin hus " SD NS 2: 153 ( 1409) . " skal thu thinom foräldrom . . . sina nödhthorfft gifwa " ST 272 . hug honom aff sith hufwdh ib 136 . Bir 2: 335 . Al 5211 . huath konungin gangir a siin ära Fl 1719 . - distrubitivt i förbindelse med hvar. i them domenom synis gudh wtwaldom mannom milder, och wrangom mannom wredher och rädhelikin, hwariom äpter sinne forskuldan Ber 189 . " taki aff huariom thom sit ingiäld som ey vil bätra sit liurine " Bir 2: 92 . " faar iak hwario idhra sin nykyl änne (kistan) " ST 276 . - n. abs. sitt el. hans, sin el. hans egendom. han wille hwar man fra sino skilia Al 2946 . - pl. abs. hans folk. om honom mz synom kan thz hända RK 3: 4122 . g) i subjektslösa satser med hänsyftning på en bestämning till predikatet: sin, behörig, vederbörlig. aff hans predikan ok pinu är i sinum stadh scrifuit Bil 281 . h) med hänsyftning öfver hufvud på ett nyss förut nämdt subst.: hans. didrik liffuer ok sinä men Di 222 . ther sat en fughil vnderlik . . . a hans hals oc käptom sinom war alt runnith mz rosom finom Al 7575 . " i gudz nampn farom wy synne naadher beegärom wy " RK 3: 2219 . i) för att uttrycka genitivomskrifning (jfr den liknande användningen af Mnt. stn). kräffa aff os then himmelske fadhren sin (den himmelske fadrens) sons dyrasta blodh LfK 114 . " the willo forradha konungen sith (konungens) liff " MB 2: 197 ; jfr f."],"e":["sin . ","siin Bir 4: 36 . ","sina . ","syna Bir 3: 225 . ","siin Fl 1719 . ","sit . ","seet BSH 4: 228 ( 1497) . ","sinum . ","sinom . ","sinne . ","sino . ","syna MB 2: 289 . ","sins . ","syns Lg 3: 544 . ","sinna Bu 182 ; GO 203 . ","synne Lg 3: 544 . ","sins . ","syns Lg 3: 544 . ","sinä Di 222 . ","siin Al 2368, 5356 . ","sina . ","sina Iv 3u94. sine SO 197 . ","synne RK 3: 2219 . ","sin . ","siin Bu 21 ; Al 5211 ; Fr 1576 . ","sinum . ","synom RK 3: 4122 ; Lg 3: 544 . ","sinna ) , "]},{"a":"sin","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. B) konj. sedan. thz konungen fortärt haffde sin han först til stocholm lagde RK 2: 6953 . sin iosep for hädhan FM 443 ( 1509) . - allt sedan. swa goth iak haffuer ligat paa myn egen pwngh och betärningh syn iak hiid tiil landhet kom FM 443 ( 1509) . - Jfr siþan."],"e":["syn )"]},{"a":"sin","b":"nn","c":"","d":[" L. ","etzsynne Lg 3: 522, 538, 543, 544, 550 . en sinne Di 15 ), a) en gång, en enda gång. at . . . han . . . alder söögh synne modhers spyna mere än etzsynne vm daghen Lg 3: 522 . " fran arla j morghons haffwir hon här warit . . . oc ey eth sinne hem gangit " MB 2: 209 . " gudh gaffue iak matthe ethzinne at see hännas . . . änlite " Su 18 . b) (än) en gång, ytterligare. han wil än et sin stridha Al 3132 . " hwg henne än en sinne sunder i tw stycke " Di 15 . MB 2: 289 . c) en gång, en gång i tiden, vid ett tillfälle. thz war et sinne at heym tog sin häst oc wapnar sik Di 17 . ib 173 . " mynss hwat tw sagde et sinne " ib 37 . " et sinne sporde konungen widike hwi han war sa oglader " ib 111 . ib 169 . RK 1: (LRK) s. 216 . Lg 3: 543, 544, 550 . " thz hände etztynne at hon . . . gik jn j clostret vtan synne modhers . . . orloff ib 538. d) en gång, ens? at jak tik . . . ey eth sinne helsadhe mz minom mwnne (quod neque vocem quidem devotæ saluationis cor meum tibi . . . exhibuit) " Su 285 . - eno sinne (ena sinnä), en gång, en gång i tiden, vid ett tillfälle. tha kom han ena sinnä ij thänna kastella Iv 4216 . - tu (thry o. s. v.) sin (sinne), två (tre o. s. v.) gånger. the helga script theer ihesum christum fäm sinne (motsv. st. 2: 197 sinnom) hafua grathit MP 1: 247 . M [1000] sin hade drotzeten sworet saa RK 2: 7066 . - tvem (thrim o. s. v.) sinnom, d. s. thwem sinnom var swa ropat KL 410 . MB 2: 403 . han badh threm sinom MP 2: 10 . ib 197 . siongx gudz hedher siw sinnom wm daghin Bir 4: 52 . " hällir äruodadhe the hundradha sinnom fore sina egna nytto . . . än entidh for min hedhir " ib 1: 148 . ib 4: 36 . Bil 128 . - fyrsta (annat, thridhia o. s. v.) sin (sinne), första (andra, tredje o. s. v.) gången. första sinne han skapadhe thäskyns thing, tha signadhe han them MB 1: 74 . " at han skulle ey tha thynga pinona swa mykyt som första sinne " Bir 3: 446 . " kalladhe at hänne annath sinne " Fl 1496 . " tha han sa in annath sin " Lg 91 . " tha han sa in thridhia sin ib. þriþia sinne hörþe han sik callaþan " Bu 449 . MB 1: 171 . MP 2: 10 . VKR XI . RK 2: 4794 . Di 18 . - et annat sinne, en annan gång. et annat sinne talade seueke till konungne Di 175 . - thridhio sinne, tredje gången. MB 1: 70 . fyra sinne, förra gången. thz sama silff som wi funnom förra sinne hema i waarom säkkiom MB 1: 247 . fyrro sinnino, d. s. spurdhe han at, hwi han förro sinnino . . . tok aff sina krono KL 8 . - sizta sin (sidharstan sin), sista gången, för sista gången. epistola som . . . ioghan mtei screff systromen siista sin LfK 139 . jak skriffwar idher nw til sista sin ib. helsadhe iac hona nu sidharstan sin Lg 3: 515 . - snimsta sinne, senaste gången. snimpsta sinne hon honum sa Fl 1874 ."],"e":["syn RK 2: 8093, 8892 . ","sen ib 6836 )","nogonsin BSH 5: 346 ( 1509) och sinne (sinna Fl 203 (i rimsl.). synne RK 1: 1717 ; Lg 3: 522, 538, 543, 544, 550 ; LfK 221 . Så väl till sin som till sinne kunna hänföras nom., ack. med art. sinnit Bo 85 . ","sinne Bu 145, 198 o. s. v. med art sinnino KL 8 . ","sinneno KL 318 ; Lg 3: 16 . pl. dat. sinnom Bu 157 o. s. v. sinnum Bil 128, 283), ","allo sinne","alla sinnä )"]},{"a":"sina","b":"nn","c":"","d":["sena. neruus ui sena ok fangestok GU C 20 s. 351 . " thine händer oc föther wro ginom slagne mädh stwbbottom naglom, swa at synana wtgingo ginom korset mädh spikomen " SvB 195 (b. av 1500-t.). Jfr thiura sina (Sdw 2: 708). "],"e":["sena GU C 20 s. 351 . ","synor ib. med art. synana SvB 195 (b. av 1500-t.)), ","*sinu fulder","*sinu rep","seno reeph )","sinu värker (seno-), "]},{"a":"sina","b":"nn","c":"","d":["sena. " skär a huirfiinum i liumscänum ena sinu Hästläkedom i " AS 136 . " skär vt enä sinu af nosinnä ib 137. " LB 2: 68, 69 . " þänia pinleca þera sinur " Bu 514 . " af hans sundirslitnom adrom ok sinum " Bir 1: 84 . " ted gör synnonar miwka " LB 7: 320 . ffor allan wärk . . . j sinor ib 2: 47 . Bu 515 KL 309 . Bo 200 . Bir 1: 89, 135, 3: 40 . MD 197 . LB 2: 10, 51 . Di 52 . MB 2: 32 . "],"e":["sinu . ","sino LB 2: 68, 69 . synw ib 68. med art. synona ib. pl. nom., ack. sinur Bu 514, 515 . ","sinor KL 309 ; LB 2: 47, 51 . ","synor Bir 3: 40 . ","sener MD 197 . ","synner Di 52 . synnar ib. med art. sinunar Bir 1: 135 . ","sinona ib 89 ; Bo 200 . ","senonar MB 2: 32 . ","senorna LB 2: 10 . ","synnonar ib 7: 320 . ","sinum Bir 1: 84 ), ","sinu dräkt","sino- )","sinu sprang","sino- )","sinu värker","sino- )"]},{"a":"sina","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forsina."],"e":[]},{"a":"sinaleþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Jfr sinleþis."],"e":[]},{"a":"sinalund","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sinaper","b":"nn","c":"","d":["senap. " jtem ij ort. for sinnipp " Skotteb 389 (1463-64), Kämn). "],"e":["sinnipp )","*sinaps qvärn , "]},{"a":"sinaper","b":"nn","c":"","d":["senap. " sinaþi sinäpir " LB 6: 284 . sinapum sinapper ib 5: 80 . [s] inap är heet ok thör ok hans fröö är än hethare ib 4: 344 . " sinap brännir mans hugh ib. stampadher sinapir äller malin mz ättikio ib 345. " ib 2: 10, 50, 51, 52, 3: 53, 4: 346, 7: 149, 150, 8: 51 . " lät domaren stuppa hans strupa fullan mz lim sinap ok ätikio " Bu 532 . KL 304 . " ondir thanke är beskir som sinapir " Bir 1: 290 . ib 291 . - senapssås. kar älla andbudh j hulkin thiok wädzska ok besk skal latas swa som sinappir ok salsa ok tholik thingh Bir 1: 290 . "],"e":["sinäpir Bir 1: 291 ; LB 6: 284 . ","sinapper ib 3: 102, 5: 80 . ","sinappir Bir 1: 290 . ","sinap . ","synapper LB 3: 53 . ","synap ib 2: 50, 52, 7: 149, 150 . ","senaper: -ap ib 2: 10 )","hviter sinaper , ","sinaps frö","-fröö LB 4: 344 . synaps frö ib 2: 51, 7: 72, 150 . 218, 297, 303. siinaps fröö ib 8: 52 . ","senapsfrö ib 1: 96 ),","sinaps korn , ","sinaps rot","synaps- . ","synaps rooth ),","sinaps röker","-roker LB 8: 51 ),"]},{"a":"sindal","b":"nn","c":"","d":["ett slags lättare siden. köper migh . . . xii alna gwlth syndal GPM 2: 140 ( 1499) ."],"e":["syn- )"]},{"a":"sindal","b":"nn","c":"","d":["ett slags lättare siden. kläde swenin mz syndal (veste serica) Bil 512 . " bryllöps klede mangt eth paar til thz bröllop skorin waro the ther herra ok riddara baro aff baldakin ok sindall " RK 1: 444 . " han fördhe sik ther ij sindal witt " Al 105 . " thässin diurin varo äkke . . . forthäkt mz sindal ok silke " Bo 165 . " baro thera örss fortäkky aff baldakin ok sindall " RK 1: 1394 . " tok iosep han nidhir af korseno ok swepte han i hwit rent sindal " KL 394 . MB 2: 388, 389 . MP 2: 21 . Bir 3: 274 . " suepe han hona (ɔ: fidhlo) j sindale " ib 2: 188 . " hafwa gömt then nychilin j reno sindale " ib 1: 160 . " man haffde wäggiana alla klät mz päll ok medh sindall " RK 1: 3544 ."],"e":["sindall RK 1: 444, 1394, 3544 . ","sindaal MB 2: 389 . ","syndal Bil 512 ; MB 2: 388 ), "]},{"a":"sinder","b":"nn","c":"","d":["slagg. PMskr 631 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"sinder","b":"nn","c":"","d":["slagg. " ellin rensa gullit oc bort bränne sindrit af thy " MP 2: 127 . " nw är hon (staden Rom) vmuändh j sindir (scoriam) " Bir 1: 385 . Jfr smidhio sinder,"],"e":[]},{"a":"sink","b":"nn","c":"","d":[" ? och"],"e":[]},{"a":"sinka","b":"nn","c":"","d":["sina, femma, den sida på en till tärningspel begagnad tärning som har fem prickr. sees j hwaret kast / sink quarter ther nest MD 395 . quinio . . . fämte ok sinka scilicet in tessere GU C 20 s. 511 ."],"e":[]},{"a":"sinka adhe","b":"vb","c":"v.","d":["sminak. " jezabel . . . hwilkin än saa galin war at bondanom hänna dödhom, smordhe hon sik ok swa sinkkadhe (för sminkkadhe?) änlithe ok andhra sina limmi " SpV 312 ."],"e":[]},{"a":"sinleþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Jfr sinaleþis."],"e":[]},{"a":"sinlästum","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. särskildt, för sig. Jfr Rydqvist 5: 155. at the skullo sunder skilias oc sinslästum (hvar för sig) kastas om wärldinna MB1: 262. gudh skapar hwars mantz siäl oc hiärta sins lastom ib (Cod. B) 534 . Jfr särlästis, särlästum."],"e":[]},{"a":"sinna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr besinna."],"e":[]},{"a":"sinna","b":"vb","c":"v.","d":["uttänka. " at thänkia ok sinna (excorgitare) nakra nya fundir til at skatta rikit " Bir 3: 430 . Jff be-, forsinna."],"e":[]},{"a":"sinnadher","b":"","c":"","d":["förståndig. sinnadir (sensatus) swen MP 1: 67 Jfr hardhsinnadher."],"e":[]},{"a":"sinnadher","b":"","c":"","d":["förståndig. ödhmiwktin är dygdhinna drotningh . . . sinnogs hiärtans tekn, thz han är wäl sinnadhir (sensati cordis indicium) SpV 160 . Jfr af-, en-, stump- (Sdw 2: 525), vil(Sdw 2: 981), väl-sinnadher."],"e":[]},{"a":"sinne","b":"nn","c":"","d":[" , se sin."],"e":[]},{"a":"sinne","b":"nn","c":"","d":["och m., se sin."],"e":[]},{"a":"sinnelika","b":"","c":"","d":[" , se osinnelika (Sdw 2: 176)."],"e":[]},{"a":"sinneliker","b":"","c":"","d":["sinnlig, fattbar för de yttre sinnena. hwat thz hällir är j likamlighom ällir andhelikom, i sinnelighom (sensibilibus) ällir osinnelikom (inensibilibus) creaturum SpV 44 . " tik loffwi himlanna himla . . . ok alla the thinganna som j them äru, synlighin ok osynlighin, sinnelighin (sensibilium) ok osinnelighin " ib 474 . ib 480 . " hwilkit taal ensampth samafämpna ällir tekna alt thz som synis wara andande j sinnelighom rörilsom (sensuali motu) ib 502. Jfr osinneliker. ""],"e":["-likin . ","-lighin )"]},{"a":"sinnelös","b":"av","c":"adj.","d":["vansinnig, från sina sinnen. nar thenna tydenden kom for cassandram . . . wart hon sasom synna löss oc awethe Troj 58 ."],"e":["synna löss )"]},{"a":"sinnilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afsinnilse."],"e":[]},{"a":"sinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["vid sina sinnen, klok. vardh galne mannen läktir oc sinnoghir KL 202 . Jfr af-, and-, en-, ful-, o-sinnogher."],"e":[]},{"a":"sinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["19 vid sinna sinnen, klok. sensus . . . vnde sesatus . . . wel sinnogher GU C 20 s. 567 . " hälagha renliffnasins krapt, sinnogs (sensati) hiärtans tekn, thz han är wäl sinnadhir " SpV 160 . " han är sindoger och kloker " BSH 5: 274 (1508, H: Gadh). 2) hörande till el. sammanhängane med förståndet el. förnuftet, förstånds-. the sinnogha krapter och makter inwertis ärw, som är betänkisle krafft, begrwndelsena krafft, oc aminnelsena krafft JMPs 35. - Jfr and-, be-, lät-, o-, stor- (Sdw 2: 516), ur-, van(Sdw 2: 915) sinnogher."],"e":["sndoger )"]},{"a":"sinnoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr af-, en-sinnoghet."],"e":[]},{"a":"sinnoghet","b":"nn","c":"","d":["sinne, sinnelag. eehn vngh konungh . . skall haffue ssin vngdom mistencktan, stundom ty han är ey vtrönter vppå mångh tingh, stundom ty ssijnnogheten är mykit hastogh PMSkr 661 (avskr.). Jfr lös-, rät-sinnoghet."],"e":["ssijnnoghet )"]},{"a":"sinter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr en- (Sdw 1: 226), siäld-sinter (Sdw 2: 344)."],"e":[]},{"a":"sinunger","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sinyr","b":"av","c":"adj.","d":["ständigt ny. nar han (ɔ s:t Hieronymus) fördhis i the osäghilika glädhina klädhe som seny äru oc aldrigh nötas Hel män 168 ."],"e":["seny ) , "]},{"a":"sio liþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"siobladh","b":"nn","c":"","d":["sjöblad, blad af hvita neckrosen, nymphæa alba Lin. ss heraldiskt tecken. " screff frw ingborgh migh til om then störe folan . . . och sadhe til jertekne, ath han hadhe iii syö bladh pa lareth " FM 210 ( 1504) ."],"e":["syö bladh )"]},{"a":"siobladh","b":"nn","c":"","d":["sjöblad, blad av vita näckrosen. ss heraldiskt tecken. tu baneer på hielmen och eet siöbladh vtj hwart baner FMU 4: 462 (1476, avskr.) . jak (ɔ Sten Sture d. ä.) haffwer medh gudz hiälp jntil thenne dgh föörth y myn skiol III sio bladh ärligha ok som en räth kristhen riddare HSH 18: 32 ( 1495) . - ss läkemedel. inthe annedh arstedye en kornwathnn och siobladh biszer i hoffwdit GPM 2: 175 ( 1504) . "],"e":["siö- )","*sioblads blomster","syö bladz- )"]},{"a":"siobladhrot","b":"nn","c":"","d":["rot af hvita neckrosen, nymplæa alba Lin. " taghi syöbladh rooth och stöthe henne mz äthykio " LB 2: 12 ."],"e":["syöbladh rooth )"]},{"a":"siobodh","b":"nn","c":"","d":["sjöbod, vid sjökanten liggande bod. STb 4: 101 ( 1505) . lasse b[i]örsson opbudit en siöbod eller meltebod ib 5: 224 (1519)."],"e":["siö- . ","söbod StockSkb 284 (1490-t., Skip). pl. siöboder STb 4: 65 (1505)), "]},{"a":"siobodh","b":"nn","c":"","d":["sjöbod, vid sjökanten liggande bod. en siöbodh i eskill höppeners grende liggande niderst wedh watnet SJ 314 ( 1464) . " myn gardh her j byen (Nådendal) met siobodlom " FH 5: 67 ( 1472) ."],"e":["siö- )"]},{"a":"siobref","b":"nn","c":"","d":["sjöpass. alle thenne wtskickade med oppenbare kwngens siö breff HSH 24: 104 ( 1517) ."],"e":["siö breff )"]},{"a":"siobutn","b":"nn","c":"","d":["sjöbotten. " sades per kure ffrii för then skipskade . . . och för koperen, som liger på syöbotnen " STb 5: 131 ( 1516) ."],"e":["syöbon )"]},{"a":"siodamber","b":"nn","c":"","d":["vattendam. " ther grofs en sio damber til mönstirsins thiänist at thwa gudz offär. som kallas i lästinne probatica piscina " Bil 89 ."],"e":[]},{"a":"siofari","b":"nn","c":"","d":["sjöfare. thet förste gud fföger menige köpmen oc siöffare her förmoandes äre, skule j lnest gudz hieolp ffaa humble, salt . . . STb 5: 318 (1521, Kop)."],"e":["siöffare ) , "]},{"a":"siofarin","b":"","c":"","d":["befaren till sjöss, sjökunnig. c gode styremen oc batzmen, som gode siöfarne men äre STb 5: 344 (1521, Kop). "],"e":["siö- )"]},{"a":"siofolk","b":"nn","c":"","d":["sjöfolk Se Sdw 2: 1293."],"e":[]},{"a":"siofughl","b":"nn","c":"","d":["sjöfågel. aspergo . . . en syöfogel GU C 20 s. 39 . " ändher oc andra syöfoghla PMskr 265. ""],"e":["syö- . ","-fog(h)el ),"]},{"a":"siofäringer","b":"nn","c":"","d":["sjöfarare? fluctiagus . . . sio-¬ färinger GU C 20 s. 281 ."],"e":[]},{"a":"sioför","b":"av","c":"adj.","d":["i stånd att färdas på sjön, sjöduglig. siofört (Bure anför ordet med förklaringen: siöstark skip) SR i VAH 25: 286 ."],"e":[]},{"a":"sioganger","b":"nn","c":"","d":["1) sjögång, sjöhävning. " han nöddes wräka thz wt for bordzs for then swåra siögång skull " Troj 298 . 2) kurs? han hölt them j rättha leed oc siögang tiil täs the komma jn tiill phrigiam Troj 5 . 3) tillgång till sjö, förfogande över strand. Se Sdw 2: 1293."],"e":["sjö- )"]},{"a":"siogata","b":"nn","c":"","d":["gata som löper ned till en strand. SJ 2: 226 ( 1493) ."],"e":["siö- )"]},{"a":"siogränd","b":"nn","c":"","d":["gränd som löper ned till en strand. SJ 2: 226 ( 1493) ."],"e":["siö- )"]},{"a":"siohurvin","b":"","c":"","d":["manet, genom beröring med manet uppkommen sveda? sjösjuka? for syö kalffwen, maal fenekals frö och pipar i wiin oc drick LB 7: 152 ."],"e":["-hworfuin )"]},{"a":"siokona","b":"nn","c":"","d":["hafsfru. " " Di 240 ."],"e":["siö- )"]},{"a":"sioland","b":"nn","c":"","d":["vid sjö liggande land, kustland. kom haffstrandin oc alt siolandith i zabulons skipte MB 1: 264 ."],"e":[]},{"a":"sioledh","b":"nn","c":"","d":["sjöväg. " drotzetenf for sioledh " RK 2: 3465 ."],"e":[]},{"a":"sioledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["sjöledes. han sände the . . . thing . . . sioledhis hem Bil 753 ."],"e":[]},{"a":"sioman","b":"nn","c":"","d":["sjöman. pl. sjöfolk. aff tessom äffterscriffna kännedom (ɔ en väderlekskalender) ma akermannen äller syö men sig regera PMskr 367."],"e":["syö- )"]},{"a":"sionödh","b":"nn","c":"","d":["sjönöd. " skipmän j sio nödh " Bil 575 ."],"e":[]},{"a":"sior","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sjö, insjö. " viþ staþen la en stor sio. som eet stort haf (stagnum instar maris). ok i sinom boþe en draki " Bu 490 . ib 491 . MB 2: 316 . " forbannadhe badhe äär oc bäkkia, kär oc sioa " ib 1: 294 . " at han maghe faa manga fiska j siönom (de stagno) " Bir 3: 196 . - i ortnamn. bergsioar ós SD 1: 228 (1222-30). øsioar ós ib. ósioarbec ib. de landasio ib 708 (1258-82). in seby ib 707 . in sätunum ib 2: 82 ( 1289) . de . . . søhundari ib 118 ( 1291) . de . . . sæhundære ib 610 (1310?). 2) haf. watnet som samman kom kalladhe han (Gud) syö oc haff (maria MB 1: (Cod. A 3) 541 . " välte up sion (mare) af grunnom " Bu 137 . " i saltom sio (in mari) " ib 505 . " lagdhe han innan thätasta car. ok kastadhe wt j sio (in fiscella pisotum mare exponunt) " Bil 244 . " fyra dagha the varo ij sio " Fl 55 . " the som sitie nest wid siöen " BSH 5: 97 ( 1506) . Di 44, 240 . 3) vatten, rinnande el. flödande vatten. grep han handumw sionum (filuctibus) Bil 254 . " rendhe vidheeke vti swyön (för syön; sióenn; det är en älf som här åsyftas) " Di 220 . - til siös, till sjös, sjöledes, till vatten, han drogh in j egyptum . . . badhe til landz . . . swa oc til siös MB 2: 219 . til siös färdhas Su 118 . " huru stor swmme thet verdt är stocholm stadt suderköping oc andra voe siösteder til siös mist haffwe " HSH 20: 255 ( 1508) . - Jfr almänningis-, eld-, elds-, fiske-, in-sior. "],"e":["sio Bu 490 . ","sio Bil 244 . ","syö MB 1: (Cod. A 3) 541 . ","sion Bu 137 . ","syon Di 44 . swyön (för syön) ib 220 . ","siön ib 240 . ","siöen BSH 5: 97 ( 1506) . ","sio Bu 505 ; Fl 55 . ","siö MB 2: 316 . med art. sionom Bu 490, 491 . ","sionum Bil 254 . ","siönom Bir 3: 196 . ","sioar SD 1: 228 (1222-30; i ortnamn). siös MB 2: 219 ; Su 118 . ","-ar . ","sioa strand , ","sios vadhe , "]},{"a":"sior","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sjö, insjö. " i fornempda sioom och träskwm " Svartb 455 ( 1455) . " swa som tha hafwet eller syoen han stormar " J Buddes b 84 (möjl. att föra till 2). när tw haffwer wathn älffwer syögha. äller bärgh pa ena sidhona PMSkr 156 . widher flodher kär älffwer oc syogha wpfostras the (ɔ: gässen) besth ib 263 . " flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc tränom tyande höght wp. merker klart väder " ib 295 . 2) hav. hwort mere menniskien opätz aff dyurom, eller j syoenom aff fiskom SvKyrkobr (Lucid B) 226 . - vika sio, se vika, f. (Sdw 2: 969). - Jfr in-, of-, salta-sior, ävensom diogh. "],"e":["med art. syoenom SvKyrkobr (Lucid B) 226 . pl. ack. syogha PMSkr 263 . ","syögha ib 156 . ","sioom Svartb 455 ( 1455) . med art. syoghommen PMskr 295. Se Sdw 2: 1294),","*sioa ände , "]},{"a":"siorof","b":"nn","c":"","d":["sjöröveri. " piratica ce siörooff " GU C 20 s. 450 ."],"e":["siöroff )"]},{"a":"siorövare","b":"nn","c":"","d":["sjörövare. STb 2: 355 (1489). siden han grepin war fore en siöö röffuer vnder mörcköön ib : 436 (1499). "],"e":["siö- . ","siöö- . ","-röffuer )","*siorövara skip","siö- . ","-röffuore- . ","-skyp )"]},{"a":"siorövare","b":"nn","c":"","d":["sjöröfvare. " en sioröffvare munde han wara " RK 2: 1930 . han . . . manga syöröffuare när siik stadde ib 3: 320. ib 2797 . ST 37, 45 . Ansg 199 . syöö röffwara, strok röffuara oc andra omille riddara, fogottha oc andra raansmän Su 125 . oppenbara siöröffwara FM 235 ( 1505) ."],"e":["siö- . ","syö- . ","syöö- )"]},{"a":"siosidha","b":"nn","c":"","d":["hafskust, kust. " i enom stadh vidh siosiidhona " Ansg 221 . haffue skijnnet, röffuit och brent ther vid siö sidhen BSH 5: 97 ( 1506) . " gek bodh kaffle . . . vth met alle syö sydomme, som är mellan öregrwndh och gäffla " FM 433 ( 1509) . HSH 24: 100 ( 1517) ."],"e":["siosiidha . ","siö sidhe. siö side: -siden HSH 24: 100 ( 1517) . syö syda), "]},{"a":"sioskal","b":"nn","c":"","d":["snäckskal. " brutna sio scala " Bil 427 ."],"e":[]},{"a":"siostadher","b":"nn","c":"","d":["sjöstad. " lubech och sex andre ypperste siöstäder " HSH 20: 194 ( 1507) . ib 255 ( 1508) ."],"e":["siösteder HSH 20: 255 (1508) ), "]},{"a":"siostadher","b":"nn","c":"","d":["sjöstad. til calmarna oc andre siöstäder HSH 13: 121 (1524? Brask)."],"e":["siöstäder ) , "]},{"a":"siostrand","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr sio strand."],"e":[]},{"a":"siothiuver","b":"nn","c":"","d":["den som utöfvar tjufnad å hafvet, sjöröfvare. the skalka siö tiwffue och röffuere FM 221 ( 1505) ."],"e":["siö tiwffuer )"]},{"a":"siothiuver","b":"nn","c":"","d":["sjörövare. STb 2: 354 ( 1489) . ib 4: 262 (1512). fförfunne wij nogre skalke och siötiwffua holde sigh her wthe i skäregaardxen ib 5: 339 (1521, Kop)."],"e":["siö- )"]},{"a":"siothrötter","b":"av","c":"adj.","d":["trött el. utmattad av sjöfärd. nar jason oc hercules mz syna föliara, waro kompne öj hampnen simeonta, ath hwila sigh, epter the waro siöträtte Troj 5 ."],"e":["siöroth Troj 300 . ","siöträtte ib 5),"]},{"a":"siotolft","b":"nn","c":"","d":["tolft, del av ett hundare (i Uppland) belägen invid en sjö? ss ortnamn. Se Sdw 2: 663 s.v. tolft och jfr E. Hiärne, Namn och bygd 35: 4 f., G. Hafström, Ledung och marklandsindelning 128 ff. o. B. Lundberg, Tröghbolagh 198 ff."],"e":[]},{"a":"siotolftir","b":"nn","c":"","d":["inbyggare i en »sjötolft»? inbyggare i Husby Sjutolfts socken i Uppland? aff öneköpunge fyra päninga fore hwario ko mz sytolptom at skipta TB 79 . Jfr den under siotolft anförda litt."],"e":["sytoptom ) , "]},{"a":"siovadhe","b":"nn","c":"","d":["våda el. fara till sjös. mente hänne fara swa wanföra ok thunge j sio wadha Bil 268 . Jfr sios vadhe."],"e":[]},{"a":"siovik","b":"nn","c":"","d":["hafsvik. " en litin siowliik " RK 1: 2936 ."],"e":["siowiik )"]},{"a":"siovrak","b":"nn","c":"","d":["vrakgods. then twnne kläde han ffan j syöwrak STb 5: 53 ( 1515) . PMskr 27."],"e":[]},{"a":"sioände","b":"nn","c":"","d":["sjöände, ände av sjö. Se Sdw 2: 1294. Schlegel Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"e":["syö- )"]},{"a":"sioände","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["siö- )"]},{"a":"sippa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blasippa."],"e":[]},{"a":"sipper","b":"nn","c":"","d":["sippa. Jfr B. Hesselman, Namn och bygd 40: 1 ff. blosipper LB 3: 196 (s. 142)."],"e":[]},{"a":"siprize rot","b":"","c":"","d":["rot av artemisia mariitima Lin.? Se Sdw 2: 1294."],"e":[]},{"a":"sipul","b":"nn","c":"","d":["rödlök."],"e":["*sipuls gräs","-gräss )","*sipulsgräskal","-grässkaal )","*sipuls görare , "]},{"a":"sipul","b":"nn","c":"","d":["rödlök. " sepa sipul eller rödlök, han är godh thom som haffua kallan natur " LB 7: 144 . " ätir man sipul mz bröd b. stampar man sipul mz smör ib. sipul tager bort ond lwkt aff mwnnen ib. " ib 2: 40, 41, 5: 81, 6: 284, 10: 6 . "],"e":["cipul LB 6: 284 . ","sipol ib 5: 81, 10: 6) , ","sipuls os","-oss LB 7: 144 . ","-oos ib 2: 41, 10: 8), "]},{"a":"sirla","b":"ab","c":"adv.","d":["sent. Se Sdw 2: 1294 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 692. Jfr sidhla."],"e":[]},{"a":"sirla","b":"ab","c":"adv.","d":["sent. " wara frw dagher komber sirla i marcio " MB 1: 64 . " bätra är gamblom oc sirla forlata wärldina . . . än ey mz allo " ib 271 . " the faa thess sirla boot " RK 1: 2991 . " thz är onth wara syral (d. v. s. när fadren redan är gammal; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 366) föddhir ok arla möddhir " GO 896 . - sent, sent på dygnet. drik seerla ok aarla saluiam LB 2: 59 . han callaþe arla ok sirla sanctum iacobum sik tel hialp Bu 168 . ib 173 . Fl 10, 130 . Iv 996 . Al 9666 . ST 161 . sirla at quelde Bu 499 . " thetta skedde en aptan sirla " RK 1: 4151 . Va 23 . " sama daghin kom hans systorson . . . sirla til en ödhe by " KL 120 . MP 1: 126 . " kom syrla j myrke till rom " Bil 724 . - Jfr ful sirla."],"e":["syrla Bil 724 ; GO 896 . ","serla ST 161 . ","seerla LB 2: 59 )"]},{"a":"siroper","b":"nn","c":"","d":["syrup, sirap. Se Sdw 2: 1294."],"e":[]},{"a":"sis","b":"nn","c":"","d":["och m. = sise. samtyktä borgemestere och menige raadmen, at sisset skal her effter wtgiffues swå her effter som fför etc. STb 5 41 (1515). om syszet ib. lthe tingh som komme aff androm landom infördh, och ähre ey vthen thill kräselighheett och ståått, tinges medh storan sys och toll PMSkr 696 (senare avskr.)."],"e":["sys . ","ciis Skotteb 469 (1472-73) , Kämn.), "]},{"a":"sisa","b":"vb","c":"v.","d":["erlägga accis (till). the villo mik ey siisa eller tulla RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6289."],"e":["siisa )"]},{"a":"sisar","b":"nn","c":"","d":["sax. " fforpex . . . sisär " GU C 20 s. 284 . tesse skattade . . . i!UDDA_TECKEN? dusen nalar ena häkte eth sisär ATb 2: 134 ( 1479) ."],"e":["sisär )"]},{"a":"sise","b":"nn","c":"","d":["accis. " the radde mik . . . till stor siisa oc miken skath " RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6270."],"e":["siise )"]},{"a":"sise","b":"nn","c":"","d":["accis. Skotteb 360 (1459-60, Kämn). ib 367 (1460-61, d:o), 372 (1461-62, d:o), 379 (1462-63, d:o), 386 (1463-64, d:o), 391 (1464-65, d:o), 402 (1465-66, d:o), 433 (146970, d:o)."],"e":["syse . ","zise . zyse, cyse: -an Skotteb 367 (1460-61, Kämn)), "]},{"a":"siseka","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*siseko bur","syseke- Skotteb 401 (1465-66); STb 1: 90 (1477), 2: 107 (1485). cyseke- Skotteb 449 (1470-71). czyseke- ib 435 (1469-70). siske. Tb 4: 288 (1513). siszka- ib 2: 210 (1487), 551 (1491), 3: 19 (1492). syskaSTb 2: 275 (1488). sy(s)zka- ib 219 ( 1487) , 4: 121 (1506)), "]},{"a":"sitia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sitta, vara i sittande ställning. sed[e]o . . . sytia GU C 20 s. 561 . " ath michil gulsmidz swena sato til öls at mästar sigga " ATb 1: 143 ( 1461) . " ion släth sath in til pedhir i vppeby oc qwadh ena viso " ib 260 ( 1467) . ib 378 ( 1472) . ath han sath hem til olaf . . . och tingade til köps . . . ib 2: 109 (1478). han fioll vidhe vppen offuer bordh, widh thet han satt och swff STb 1: 63 ( 1476) . j thy sama hörde the diäflin . . . wenga sik ok qwälia liker wist som hafde han sitit vnder thy sama risena MP 4: 179 . - med innehållsobjekt. thy ware bether at folkit ij sinom gestabudhom sithe skiällika säthu ok stande vp fran bordhe the thet hafwer ethit ok drukkit epte sinne nödthorp ok lesi sin apotsangh SkrtUpp 222. 3) sitta ss domare, ss ledamot av nämnd el. innehavare av annat offentligt uppdrag, ss ordförande el. bisittare. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 115 f. tha warde thenne gode men skatmen ath sythya äpter mins herra skath ATb 1: 27 ( 1454) . " thenne xij satha j nempdin " ib 57 ( 1456) . FMU 4: 74 ( 1455) , 365 (1472). tha spurdho the for rättin sato byrgha ok biörn . .. JTb 8 ( 1456) . " at sitia för skotet " StÄmb 65 ( 1457) . ib 67 ( 1458) , 69 (1460). thässe skulo sitia äpter thz halwa skotit, som wtlagdhis for konungx gengärdh JTb 35 ( 1462) . " erwast ok magnus benktzson waro borta nästa manedagin for kyndilmesso ok engin sat for them " ATb 1: 180 ( 1463) . swenske borgemester som sitter i aar StÄmb 80 ( 1466) . ib k85 (1469). jak sath for häredzdom pa pedher karpelans wegna Svartb 492 ( 1468) . thenne eptherscreffne satho i nämpdh öffwer hans gwlsmydh JTb 66 ( 1474) . " ffore sittiande borgamestara " SJ 2: 1 ( 1474) . NMU 1: 138 ( 1476) . " tha sathom wij epter: ne ower erligx och velborens mans . . . rekinskap " STb 1: 133 ( 1477) . ib 328 ( 1481) . han sagde sigh vara döffwir . . . och . . . ey kunna sithia för radman för swa dana forfal skul ATb 2: 124 ( 1478) . tha wij for rette sadde i grabrödra closter i suderchoping Priv f Sv st 185 ( 1480) . haffde . . . akas sokins inbighiare oss loffuat och besworet oss sithiande foe worrt prestemot . . . Svartb 546 ( 1483) . ffor fogit j thetta arith sitther philpus jensson STb 2: 197 (1487). sitthiende borgamestara j thetta tilkomanda aarit vppa . . . östra bencken StÄmb 116 ( 1489) . " medher hanom sittiende aff radit ib. ib 121 (1491), 132 (1496). jngen, som bör ath sitthia om aarit, fare aff by, vtan han setter eller til beder en annan fore sich " STb 3: 312 ( 1496) . skotherana . . . som tet aarit fore skottit sitit hado SSkb 29 ( 1501) . ib 354 ( 1510) . StÄmb 188 ( 1516) . 222 (1536). tha jens torbiörssons oc lasse nielsson satho effter skatten tha war ther tha til öffwir löpz v mark oc ij ortug ATb 3: 131 ( 1502) . koma tesse godhä men in fför van ssiande räth ib 262 ( 1512) . STb 4: 19 (1504). byginte henrich hillebrandt, herman fosser . . . sitie for stadzsins skot Stock Skb 213 ( 1523) . ib 242 ( 1524) , 266 (1525). - med predikativ bestämning. thennä sattho borgemestere thet aret olaff ingesson och erik skrädher ATb 1: 25 ( 1454) . ib 26 ( 1454) . JTb 28 ( 1461) . - med ack. thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh SD NS 3: 343 ( 1418) . at . . . byfoghotin . . . eigh wilde sittia rätten medh radhit Priv F Sv st 81 (1436). ib. tesse xii . . . satho nämp öffwer wlff skrädhare JTb 10 ( 1456) . ib 11 ( 1458) , 14 (1459), 56 (1466). tesse . . . satha lagh vm mikel nilsson ib 72 ( 1481) . thenne XII sath redh vm wlff skrädare ib 73 ( 1481) . Arfstv 43 ( 1461) . " the äre ythermeer forplictoth viidh sin edh ath sithia naghen doom " ib 48 ( 1461) . hwar skal sitia min räth tha swarade byaswenen hwar skal rättin sitia . . . annat en borgamestarene . . . rawidh swaradhe hwi skal swen sitia min räth iak hafwir wunnith hanom til kaaken ATb 1: 232 ( 1465) . ib 289 ( 1468) . ath thy ssathä hanss räth ssom inge gode men om dy ij gryssar ssom han stal j ffran ion ssomar ib 3: 310 ( 1518) . " lögherdaghen effther sancti martini dagh jach tinghet saat i torestorp " Vg Fornmt I 2: 58 (1523). - pass. han ville ey vnna hanom kirkiogardin for en een räth waree ther ofuir sitin ATb 1: 241 ( 1466) . - sitta, vara satt. om domstol el. nämnd. for sitiande rethen ATb 1: 6 ( 1452) .","4) sitta, befinna sig, bo. thet är retta kronone goz som the sithia pa FM 3: 103 ( 1447) . VKJ 29 ( 1447) . hanis . . . oplet larins . . . then gardin som forᵈᵉ hanis nw oppa then tiid i sath . . . fore c mark ATb 1: 161 ( 1461) . tässe VI synto jönis finna i abotagardenom som pawal a gäddogoozeno sitir (härefter sannolikt ett i uteglömt) ij blodsar ok en blanadir ib 221 (461?). jtem aff qwinno j mark sitter offuan for falkensten Skotteb 427 (1469-70, Kämn). Stb 2: 229 (1487), 4: 2 (15404). SSkb 153 ( 1505) . " margit skal frith ok quit sittia vtj husit til pascha STb 4: l99 (1505). ib 5: 184 (1518). HLG 2: 120 (1524), 134, 137 (1526). - med predikativ bestämning. olaff pypon som tha landbo sath opa sama godzet " Svartb 477 ( 1463) . - sitta, befinna sig, vara utsatt för. skole sochnemän therföre vänte sigh åtterlön af vårom herra, hekst förty at clerkerne sittia för storan tunga och skola visa idher himmelrikes vägen Hist Handl VIII 1:67 (1514, nyare avskr.). 5) sitta fängslad. med ack. hans . . . zacer til xl mark, pauper, gaffs til fore gudz skul, sath sin nefst j syszkaburit STb 4: 121 (1506).","6) stanna, vara el. bliva stilla. - sitia qvar, sitta kvar, underlåta att fullgöra el. erlägga. med prep. um Se Sdw 2: 1294. 9) sitta, vara satt, vara fäst. lom livlösa ting el. kroppsdelar. tha tok iob oc strök slemeth aff sit hoffwodh mz en tighilsten som sat i enom dynghiohop SvKyrkobr 49 . pipanar i lyktonr sythia HLG 2: 20 (1510). ryggen (på vakthundar) sithei ey wp. äller nidher kro kotther PMSkr 222 . " vi per forgilthe malior, som setiit hade i jonfrv maries halscläde J'Tb 111 (1525). ""],"e":["sytia . ","sithia . ","sythia . ","sythya . sitt(h)ia Priv f Sv st 81 (1436); STb 1: 328 (1481), 3: 312 (1496), 4: 99 (1505). sitie Arfstv 43 ( 1461) ; Stock Skb 213 ( 1523) . ","sittie STb 4: 2 ( 1504) . ","sittia Hist Handl V III 1: 67 (1514, nyare avskr.). konj. sithe SkrtUppb 222 . sithie PMskr 222. impf. sat(h). satt STb 1: 63, 67 (1476). saat(h) Vg Fornmt I 2: 58 (1523); Stb 2: 229 (1487). pl. 1 pers. sathom STb 1: 133 ( 1477) . 3 pers. sat(h)o JTb 8, 10 (1456), 11 (1458), 14 (1459) o. s. v.; ATb 1: 143 ( 1461) , 378 (1472). satt(h)o ib 1: 26 ( 1454) , 2: 251 (1484). sathe JTb 73 ( 1481) . ","ssathä ATb 3: 310 ( 1518) . ","satha JTb 72 ( 1481) . ","saate Stock Skb 266 ( 1525) . ","sade ATb 1: 26 ( 1454) . ","sadde Priv f Sv st 185 ( 1480) . ","solo FMU 4: 365 ( 1472) . sota ib 74 (1455). sotto NMU 1: 138 ( 1476) . ","sitin ATb 1: 241 ( 1466) . ","supin . ","sit (h)it STb 5: 184 (1518); Stock Skb 242 ( 1524) . sittit(h) MP 4: 179 ; STb 3: 80 (1493), 4: 2 (1504); SSkb 29 ( 1501) . ","sittet SSkb 354 ( 1510) . ","setiit JTb 111 ( 1525) . Se Sdw 2: 1294),","sitia ater , 2) sitta kvar, bliva kvar. om livlösa ting. swa skäris wth then stokken ther äffther latandis linyorna sithia ather PMskr 544.","*sitia inne , sitta inne (i häkte o. d.). fore tet edzörith han her til j hechtilsse fore jnne sittith hauer STb 3: 80 ( 1493) . " samma dach sade, tet drengen, som jnne sath och bortflydde aff sin tienist fran mattis tygelslagere, tiene hanom sin stempne dach wth " ib 205 ( 1495) . Jfr inne sita. ","*sitia qvar , sitta kvar, bo kvar. rawid sath qwar i gardenom ATb 1: 60 ( 1456) . ","*sitia tilsaman , sitta tillsamman, hålla ihop? swa som wi giordhom os wthan til, at war klädhe skulin sithia tilsaman (ut indumenta defluentia constringamus atque componamus), ok at wi ey skulum hindras aff them j warom gang SpV 124 . ","sitia äptir . underlåta. att fullgöra el. erlägga. the panta som han fik aff then hallfwa skattin som birgir j staff och pedher skrem satto äpthir ATb 2: 251 ( 1484) . - Jfr be-, bi-, for-, fore-, in-, nidher-sitia, ävensom a-, högh-sitiande."]},{"a":"sitia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sitta, vara i sittande ställning. sitia a bruþa bänk Bu 491 . " hon gat sitit a þöm (lejonen) sua väl som a stolom " ib 512 . säten . . . pa hulkom saato badhe men ok qvinnor LfK 245 . " sitter hann j höxta tron " MD 62 . " the ifuir dödhum satu " Bil 287 . saat for mönstersins port KL 135 . then (näml. häst) tw sider vpa Di 145 . " sato vpa sinä hästä " ib 134 . " her sitia nw xiij men ib. - om djur. thz dyuret staar eller sether ouer eeth dyupasta kär " LfK 299 . " stigh thit wp hönsin sithia oc hänt oos the hönona som nest sitir hanan " ST 146 . Di 1 . 2) stiga (upp på en häst för att sätta sig el. ned af en häst på hvilken man suttit). - sitia a häst, stiga till häst. biþa r hana skyt sitia a häst ok riþa mäþ sik Bu 19 . - sitia af sinom häste, sitta af. her didrik sat aff sin häst Di 198 . " sitiom aff wara hestha " ib 265 . 3) sitta ss domare, ss ledamot af nämd, ss ordförande eller bisittare. tha jak sat for rät j dom Bir 2: 334 . " for laghmandzdom sitiande " BSH 2: 66 ( 1399) . MD (S) 290 . powal hermanson sitiendis pa herrishöffdingx wägne BtFH 1: 175 ( 1507) . " aff sittande borgamestere " SJ 253 ( 1457) . ib 254 (1461). the XII som tha j nempdenne satho FH 2: 109 ( 1437) . BtFH 1: 179 ( 1507) , 181, 183, 278 (1509). kesa een olderman . . . huilken som sitia schal i thet tilkomanda aaret fore mene companijt SO 101 . " vil ey sithia thz aarit fore thöm ib. huilka (näml. bisittare) mz oldermannenom sitia schulo fore brödraschapit " ib 107 . " then olderman som i thet aarit sitet haffuer med sina bysitiara ib. sath peder priwalk for olderman " BGG 300 . ib 301, 302, 306 o. s. v. sat nisse pral oc hans fan asken for bysittere ib 304 . syttia bysittiare eller allerman SGG 128 . - med ack. skal rätwisan sitia domen (sitta å domstolen, sitta till doms) LfK 111 . wort mik . . . betaghit ath sithia dom eller räth HSH 18: 27 ( 1495) . ib 28 . " thz erchebyscopins owenner sculle sitia hans räth (sitta till doms öfver honom) " RK 3: 868 . - sitta, vara satt. om domstol el. nämd. nämpdin, som tha sat SD NS 2: 37 (1408). för ganzka sitiende raadit SJ 239 ( 1454) . fore sittiende rettin SO 207 . 4) sitta, befinna sig, bo. sat ii nazaret Bu 4 . " sat ii eno fasto huse (castrum habebat) " ib 7 . " tha han satt i them stadh som hetir porfirito " KL 302 . " the som sitie nest wid siöen " BSH 5: 97 ( 1506) . ","5) sitta fänslad. mäþan þe sato i häptom Bu 184 . " som sither oppa sith liff " LfK 145 . 6) stanna, vara el. blifva stilla. hwi sast thw ey qwar i thinom stadh KL 230 . " sith ensammen i thinom cella " LfK 59 . " hon skal sithia i sin cella, oc ey flatleka löpa ib. hon skal sitia all ena oc tighia ib. jak hauer nw sitit qwar i mit rike xx aar " Di 8 . then ther . . . sitter stille oc sitter oc seer oppa richesens forderff HSH 18: 108 ( 1497) . ib 107. - sitta stilla, vara overksam. nw dogher ekke lenge sa atsitia Di 9 . 7) förblifva, fortfara att vara. ä mäþan hon änkiä siter SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). hafdhe hon sithiä änkia lxxxiiij aar ST 211 . BK 211 . 8) vara (full af sittande personer). eller (ɔ: aller) kyrkiogardzmuren satt fuller medh männom, oc all huustaak, som voro näst kyrkiogardenom, suto full medh folk TK 273 . 9) sitta, vara satt, vara fäst. om liflösa ting. yxen sat fast j fotenom KL 50 . j hwariom (näml. fot) svthe c klöör LfK 237 . " twa adror som paa skapith sittya " LB 6: 107 . ib 105 . " giffuer iak min nya swartha kiortil meth fodhreno ther wnder sither " SD NS 2: 170 ( 1409) . sitia ater, blifva qvar, stanna efter. sato atir (remanserunt) badhe thörstoghe oc hungroghe af sinom herra Bo 236 . - Jfr ater sitia. "],"e":["sitya LB 6: 105 . ","sittia Bu 491 ; RK 3: 868 ; SO 101, 107 . ","sithia ib 101 . ","sittya LB 6: 105, 107 . ","syttia SGG 128 . ","sitiande . ","sitiende . ","sitiendis . ","sittiende SO 207 . ","sittande SJ 253 ( 1457) , 254 (1461). pres. siter. sitter HSH 18: 108 ( 1497) ; MD 62 . ","sitther ib (S) 290 . ","sether LfK 229 . ","sidher LB 6: 105 . ","sider Di 145 . ","sit MB 1: 213 . ","sith LfK 59 . seth ib. impf. sat Bu 4, 7 ; KL 50 ; Iv 1010 ; Di 198 . ","satt KL 302 ; TK 273 . ","saat KL 135 . 2 pers. sast ib 230 . ","satu Bil 287 . ","sato Bu 184 ; KL 133 ; Di 134 . ","satho FH 2: 109 ( 1437) . ","saato LfK 245 . ","sotto BtFH 1: 179 ( 1507) , 181, 183, 278 (1509). suto TK 273 . ","svthe LfK 237 . ","sitit Bu 512 ; Di 8 . ","sithit ST 211 . ","sitet SO 107 . sittit ib 141. sit (för sitit) Di 1 ), ","sitia nidh , sitta ned, sätta sig ned. han vilde äkke sitia nidh Fr 819 .","sitia umkring? vara omgifven el. besatt (med)? hiulet sat (möjl. part. pret. af sätia) vm cring mz huassom suärþom Bu 494 . ","sitia up , sitta upp, resa sig för att intaga en sittande ställning. sit op min fadher oc äät MB 1: 213 . Jfr up sitia. sitia äptir, blifva qvar, stanna efter. herra iwan sat ther äpter ene Iv 0 . - Jfr be-, for-, inne-, ivir-, när-, qvar-sitia, äfvensom fran-, o-sitin."]},{"a":"sitiande","b":"nn","c":"","d":["sittande, sittning (ss ordförande el. bisittare), ordförandeskap. i theris (åldermannens och bisittarnes) sittiende SO 107 . " j wor keresta nadege häres ffogitde cristiern bagges aff wapn sittiende " ib 141 ."],"e":["sittiende )"]},{"a":"sitiande","b":"nn","c":"","d":["sittande, sittning (ss ordförande, bisittare el. dyl.); session. ffogith nouus biörn nielsson fförste sittende STb 2: 566 ( 1491) . fforterningh i tesse skotherers sittiende SSkb 72 ( 1502) . j ffogethens . . . alle borgemestare och ganske raadzins sitiande och nerware HLG 3: 153 (1512). ib 154 (1520). anamade tese effter:ne borgemestrere sitiandet j thet tilkomende aar STb 5: 1 ( 1514) . ib. anamade thesse gode men tet aars sitiande ffor borgemester ib 47 ( 1515) ."],"e":["sittiende SSkb 32 ( 1502)"]},{"a":"sitiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bisitiare."],"e":[]},{"a":"sitiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bi-, sam-, undir- (Sdw 2: 820 sitiare."],"e":[]},{"a":"sitning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besitning."],"e":[]},{"a":"sitting","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besitting."],"e":[]},{"a":"siu","b":"nl","c":"räkn.","d":["sju. " hwem þässe . . . tolf äller syu af þöm värlä " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . siw män Bil 433 . wikan hawer siw dagha MB 1: 63 . " mz fäm sinnom siw handa plagho " ib 379 . " the siu kronona " Bir 3: 95 ."],"e":["syn . ","siugh L.)"]},{"a":"siu","b":"nl","c":"räkn.","d":["sju. ligge j tornenom ena siw nätter vidher vatn ok brödh MEG (red. A) 55 . ib. lät jak ok honum syu stänger j äng oc löfgärdh SD 8: 112 ( 1361) . syw örthugha land ib 224 ( 1362) . " siw sinnom vm daghin " SkrtUppb 215 . " hafwa helghe män skipath . . . at lofwa gudh medh sinom thidhagerdhom hwar dagh ok thä siw tidher ib. ey skal ok thz lönas, huru pyntelika . . . thännom siw pelarom möthir bloomstridh mz siwm stiäkom, j hwilko siwfalla nadhin togh hwilo " SpV 500 . Jfr niotighisiu."],"e":["siwm SpV 500 ) , "]},{"a":"siudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) intrans. sjuda, koka. om vätska el. kärl (el. dyl.) innehållande en vätska. Se Sdw 2: 1294. en siwdhande kätil Prosadikter (Sju vise m) 151 . effter som saltid warder giortt, tå thett (ɔ luten), sjuder PMSkr 638 (avskr.). 2) trans. koka, underkasta kokning, bereda genom kokning. riis siudet medh vatn Sex ekon tr 271 . " giffwes them äta myölgröth swdnan aff bywgmyöl oc wathn PMskr 256. sudna magar " Brasks Matordn 14 . i mångom landom görs och siudz sallt aff haffs watnena PMSkr 636 (avskr.). ib. lib 637 (avskr.). "],"e":["-andis ib 446 . ","-es ib 248 . ","swdnan ib 256 (om psykol. obj.). pl. sudna Brasks Matordn 14 . ","siudel Sex ekon tr 271 ), ","siudha bort , koka bort. genom kokning avdunsta. watnitt siuder bottt vtaff grytone PMskr 594 (avskr.). ","*siudha saman , ","*siudha up , "]},{"a":"siudhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr saltsiudhare."],"e":[]},{"a":"siudheter","b":"av","c":"adj.","d":["sjudhet, kokhet. " rördh ägh oc slaghen pa sywdheth wathn PMskr 269. ""],"e":["sywdheth ) , "]},{"a":"siudhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. sjudande, kokning. Prosadikter (Sju vise m) 151. är thz swa thz kätelin takx för bort än the siwdhilsen aterwända ib. tha forgaar the största siwdhilsin ib 152 ."],"e":[]},{"a":"siufalder","b":"av","c":"adj.","d":["sjufaldig. " thätta talith hwar siw faal lhämd giffs cain " SpV 503 ."],"e":["frf . ","vok . li änd. -fall- SpV 500 . ","-foller GU C 20 s. 570 . ","-faal SpV 503 ),"]},{"a":"siufalder","b":"av","c":"adj.","d":["sjufaldig."],"e":["frf . ","vok . i änd. -fald-. fall- MB 1: 377 ; Bir 2: 105, 3: 95), "]},{"a":"siuhanda","b":"av","c":"adj.","d":["sju slags, av sju slag. en siwdhande kätil . . . mz siwhanda siwdhilsom Prosadikter (Sju vise m) 151."],"e":[]},{"a":"siuka","b":"nn","c":"","d":["sjuka, sjukdom. Jfr manadha-, qvinnosiuka."],"e":[]},{"a":"siuka badhstova","b":"","c":"","d":[" . -batoua. -bastwffwa). f. för sjuka avsedd badstuga. til bygningh i siwka-bastwffwona VKu 48 (1546)."],"e":[]},{"a":"siuka gardher","b":"nn","c":"","d":["sjukhus. VKU 81 ( 1555) ."],"e":["syuka- )"]},{"a":"siuka hus","b":"nn","c":"","d":["sjukhus. Se Sdw 2: 1294."],"e":[]},{"a":"siuka stova","b":"nn","c":"","d":["sjukhus, sjukstuga; sjuksal (i kloster el. stiftelse). then helge ands sywka stugu SJ 2: 178 ( 1490) . til siwka stuen j grabrödra grendh STb 3: 407 (1498). ib 4: 286 ( 1512) . " thet ölith bars i siwkestwgwner HLG 2: 86 (1517). STock Skb 193 (1521). i swkästwan vedh gramwnkabrodh HLG 3: 60 (1523). " ib 67 ( 1523) , 124 (1529). "],"e":["siwke- . ","swkä- . ","-stuga- . ","-stua . ","-stwa )","*siukastovu vidher","syukostwffwo- . ","syukostuuno wedhen VKU 77 ( 1554) ), "]},{"a":"siuka stova siwkostufwa","b":"nn","c":"","d":["sjukstuga, sjukrum (i ett kloster). thiäna for conuentz boordheno j conuentz stufwnne ellir oc nochre siwkostfwnne VKR 24 ."],"e":[]},{"a":"siukdomber","b":"nn","c":"","d":["sjukdom, krankhet. huru man[g]an värk ok siukdom han (kroppen) giorþe Bu 141 . thwinga idhir mz tholke soot ok siukdom Gr 293 . " fik wadhelikan siukdom " KL 20 . ib 355 . Bo 69 . Bir 1: 113 . at hon (menniskan) kränkis oc vanskas rasklica for . . . siukdom (infirmatem) ib 2: 48 . VKR 73 . " moth lönlek siukdom " LB 5: 80 ; jfr lönliker. - Jfr fotalifs-, qvinno-siukdomber. "],"e":["siyk- VKR 73 )","siukdoms siäng","-säng )","siukdoms sot","sywkdom sot )","siukdoms tekn , "]},{"a":"siukdomber","b":"nn","c":"","d":["sjukdom. " offre in thil then helge herre sancte karlungh, ath han werdugas til ath offuersee edher store skiugdom " Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) . - konkret. sjukt ställe el. sjuk kroppsdel. är sywkdommen wthwärtis pa kroppenom tha takes aff mwlwärpns wathne . . . och twättis sywkdommen thär mädh PMSkr 585 . - Jfr öghna siukdomber."],"e":["sywk- . ","syk- GPM 2: 17 ( 1506)"]},{"a":"siuke","b":"nn","c":"","d":["och f. sjuka, sjukdom. ath hon . . . hade then blanadh aff hwgh och ey aff andra sökte vtan aff menniskio hender STb 2: 237 (1487)."],"e":["söke )"]},{"a":"siuke","b":"nn","c":"","d":["sjuka, sjukdom. " en stoor siwka fic han tha " RK 2: 2593 . " then siwken giordhe hanom qwijdha " ib 2595 . mz annor siwke Di 119 . " huilken sywke thw ma swa fordriffwa " LB 7: 161 . " tha forgar tiik then siwken ib. tenna syke komber aff forbrent blod " ib 235 . " är tz en farliig oc stor syke " ib 262 . " komma i ena swara siwke ib 96. Jfr bränne-, buk-, kalda-siuke (-syke), äfvensom siuka. ""],"e":["sywke . ","syke . syyke, se kalda siuke)"]},{"a":"siuker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) sjuk. " krankir oc siwkir " Lg 44 . " huilken hälstz är sywker ällar dröffdher " LfK 99 . " är vitandhe atj alle fasto ärw siyka oc gambla vndanthakna " VKR 62 . do þen siuke Bu 169 . en diäwl. som mykit siuk folk sote tel ib 203 . " giua siukom helso ib. engen fik annar bötar af hanom. vtan þen för var siukar af hanom ok hans qualum ib. en stoor hopir af systromen . . . vardh siukir mz margha handa sottom " KL 349 . läkte . . . mangha salogha sial ok siuka likama Bu 101 . 2) osund, ohelsosam, förderfbringande. sagdhe ey (vilia) göra vädhrit siukt af thera rök Bil 165 . al sky ok siuk wädher flydhu ib 714 . " dräpa folkit mz siukom rök " ib 226 . - Jfr afund-, barn-, döds-, lam-, o-, siänga-siuker."],"e":["sywker . ","siyker )"]},{"a":"siuker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) sjuk. " jnfirus . . . sywker oc ostaduger " GU C 20 (hand 2) s. 27. - Jfr afund-, blodh-, dödh-, o-, vatn-siuker (Sdw 2: 939)."],"e":["sywker . ","siwgher GU C 20 (hand 2) s. 65, 150. syugher ib s. 62),"]},{"a":"siukfulder","b":"av","c":"adj.","d":["fördeflig. " at the värsta oc siukful dyrkan oprökt mz rotom skuli allaledhis forga " Gr 286 ."],"e":[]},{"a":"siukliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sjuklig. iohanna, hwilken mykydh klen oc sywkleghen war til sin lecama JMPs 397. 2) osund, ohälsosam. ey häller got ath boo thär som är sywklikit wädher MSkr 195."],"e":["-leghen . ","-likit )"]},{"a":"siukna","b":"vb","c":"v.","d":["sjukna, bli sjuk. min siäl til byria nw at siwkna ok thwänas SkrtUppb 102 . " sywkna nokot pärwträ PMskr 328. ""],"e":["sywkna PMskr 320, 328) , "]},{"a":"siunde","b":"nl","c":"räkn.","d":[" L. sjunde. siunda daghen var hon iam faghar ok fri som första Bu 511 . " thet siund oärlikt åthäne " KS 47 (120, 51) . " the syunda warfru frögdh " ST 218 . thin sywndhe glädhi MD 54 . systrana . . . hwilkom siwnda taal (septenarius numerus; sjutalet, näml. af bönestunder) ey forelägx äptir solinna gang Bir 4: 53 . Jfr halfsiunde. "],"e":["syunde . ","sywndhe )"]},{"a":"siunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjunde. Se Sdw 2: 1294. epter herrens byrd medlxx pa thet siwende aaret Svartb (Skokl) 527 ( 1477) . - halver siunde, sex och en halv. iak hemuldar . . . halffan siuunda öra ok tu päningsland jordh SD 8: 181 ( 1362) . halfth syuendhe oreslandh jordh SD NS 3: 145 ( 1416) . Jfr halfsiunde."],"e":["siuunde: -a SD 8: 181 (1362) . syuendhe SD NS 3: 145 ( 1416) . ","siwende Svartb (Skokl) 527 ( 1477) ),"]},{"a":"siunga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sjunga, med rösten frambringa toner, utföra sång. nar som songx j siäla mässonne Mecht 236 . ib 248, 249 . the . . . syungho ok ropadho lofftuandhe han medh synne röst MP 5: 4 . - om fågel. fogla konwngen mykith sywnger . . . merke kommande rägn PMSkr 295 . - sjunga, sjungadne fraäga el. utföra. siwngande vigilias . . . siwngande siälamesso SD NS 3: 119 (1416, ä. avskr.) . " en siungen messa af vare frw ib 407 (1419, ä. avskr.). presten . . . scall halda . . . enna swngna siäla messo " KTb 60 ( 1426) . ey bör präst fafäng ordh tala. oc ey fwla wisor eller sköra sionga SvKyrkobr (De sju sakr) 61 . Mecht 16 . " naar som songx salue sancta parens " ib 170 . stiktadh(e) oc funderedh en äwighe siwngande messä Svaretb (Skokl) 542 (omkr. 1480+). til siwngande messor ringe (klockaren) en stakkot ringning ÅK 62 . ib 64 . " gaffs lytzle her nielz . . . vij mark fore ena swngna messe " SSkb 37 ( 1502) . en songhen messa aff jomffrv mariä bedröffwelssä STb 5: 305 (1513, Bil). 2) frambringa ljud el. toner (på ett instrument), spela. organum ni alla hnda siwngande lekär ok enkanneliga orga leker oc viso sanger GU C 20 s. 390 . - om instrument. ää mädhan orgona swngho MP 5: 84 . 3) ljuda, klinga, swärden skanglade och syngade j wädered Troj 28 . "],"e":["siwnga Mecht 248 . ","sionga SvKyrkobr (De sju sakr) 61 ; Mecht 248, 249 . ","synga ib 249 . pres. sywnger PMskr 295. pl. 1 pers. sionghom Mecht 153 . ","sivngx ib 249 . pl. 345s. siwngas ib 317. impf. sangh ib 248 . ","sanghx ib 16, 17 . ","songx ib 170, 236 . pl. 3 pers. sungo Hel män 265 . ","swngho MP 5: 84 . ","syungho ib 4 . ","syngade Troj 28 . part. pret. songhen STb 5: 305 (1513, Bil). siungen SD NS 3: 407 (1419, ä. avskr.) . ack. f. swngna KTb 60 ( 1426) ; SSkb 37 ( 1502) ),","siunga ut , sjunga till slut. byriadhe en . . . ottosangern . . . ok sungo swa wt han Hel män 265 . Jfr utsiunga. - Jfr mädh-, saman- (äv. Sdw 2: 305) siunga."]},{"a":"siunga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sjunga, med rösten frambringa toner, utföra sång. änghte lärþar läsa älla siuga Bu 7 . sa hon . . . allan korensot- lika siugha tel offortorium ib 11 . kwäder broder heller j gillistwgu siwnger SEG 122 . om broder siwngher heller kwäder j gilless stwgu ib. KL 206 Bo 251 . Bir 4: 54 . GO 18 . " somthe helgha kirkia sionghir " MP 1: 30, ib 243, 247 . " hafdhe manga foghla stötelika siongne Kl 117. en foghil. lhukin vnadrlika taladhe oc sang ib. her sungo sötölika näktirgalor " ST 394 . - sjunga, melodiskt frambringa, sjungande framsäga el. utföra. siungga sötan sng Bu 24 . ib 23. Lg 3: 50 . Su 444 . " siongom honom nya lof sang " Bo 231 . ib 252 . MB 2: 81 . " jak sial siunga warom herr loff " MP 1: 9 . " sunggo sötleca guz lof " Bu 511 . ib 506. SD NS 1: 551 . (1406). VKR XVIII . nar then som siongher lustas meera j nothomen ä j the thig som siongx Bir 4: 54 . sang . . . än är sandar guþ Bu 182 . " sionga þät saaib. sang än tunam stötelcia thz söta nampnit " Lg 127 . " syngo the kirieeyson " Di 294 . " siönga aue maria " VKR 59 . " siönga salue rgina ib. siönga de sancta trinitae " ib 65 . siönga hwan dagh ämbitit af tymanom ib 75 . " yswar singx in- troitus " Su 309 . " sidhan offertorium är swngit " Bir 4: 19 . " sidan aptansanghin är swngin " ib 28 . siona otto sang KL 345 . " sionga siäla mässo " ib 360 . siung mäss- ona ib 117 . scal . . . syunas . . . en messä aff þy hälghä korse SD 5: 564 ( 1346) . " siöga mässo oc tidhe " VKR 69 . ib 60, 65, 73 . Lg 3: 226 . - abs. sjuga messa. om lmornen wigdis erchesbiscopen oc song thäre RK 2: 7530 . - sjunga, genom sång egna hyllning och pris, lofsjunga. siungom guþi contentus domi- no] Bu 25 . - sjungannde förkunna el. omtala, be- sjunga. siungom guþi heþar ok äro. siunge guþlek tunga sötan älgeskoghaihesu christi Bu 25 . þätta siungs .. . ii [hepom] [qvedium] ib 9 . 2) fram- bringa ljud el. toner (på ett insrument), spela. eek- ande oc sinhande . . . j henne (harpan) Lg 811 .","3) ljuda, klinga. " swärdh oc kniiff a brynio ny the klinga ok siwnga op ij sky " Al 3320 . to motthe höra (näml. huru el. att) ägiasax sangh a nyffling- om a thera i hiälma (hægrir um borgena huersu Ecki- sonl. tha sang i knffuen Di 52 . _ siinga fore, siunga före. sugo tua firi sötan sang oc alla äpte Bu 25 . Jfr fore siunga. "],"e":["siungga Bu 24 . ","siugga ib 7 . siugha ib 11. syunga: -as SD 5: 564 ( 1346) . sionga. syonga Su 444 . ","siönga VKR 59, 69, 75 . ","sunga VKR XVIII . ","siwnger SEG 122 . siwngher ib. sionger Su 444 . ","siongher Bir 4: 54 ; MB 2: 81 . ","siongir Bo 252 ; MP 1: 243, 247 . ","sionghir ib 30 ; GO 180 . ","siwngx Lg 926 . ","siugs Bu 9 . ","siongx Bo 251 ; Bir 1: 201, 4: 534 ; Su 309 ; Lg 3: 50 . siöngs VRK 65, 73. impf. sang Bu 28, 182, 506 ; KL 117 ; Di 52 . ","sangh ib 258 . ","song RK 2: 7350 . ","sagnx Lg 3: 226 . ","sungo Bu 25 ; Bo 251 ; ST 394 . ","sunggo Bu 23, 511 . ","swngo Bil 649 . ","swngho MB 2: 81 . ","sugo Bu 23 . ","siwngo KL 206 . ","syngo Di 294 . part. pret sungin L. swngin Bir 4: 28 ; ","-it ib 19 . swng- en ib 13 . ","siwngin VKR 60, 73 ; ","-it ib 65 ; SD NS 1: 551 (14006)),","siunga ut , sjunga till slut. swngo the . . . allan thän sangh wt Bil 649 . Jr ut siunga. ","siunga äptir , sjunga ef- ter. sungo tua firi sötan sang oc alla äpe Bu 25 . - Jfr syngia."]},{"a":"siungare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr foesiungae."],"e":[]},{"a":"siungare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr foresiungare."],"e":[]},{"a":"siunka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sjunka, glida ned (i djupet), gå nedåt (i vatten el. jord). eg. och bildl. somi sonko til grunda somi flutu döde til land Prosadikter (Karl M9 325. see nw huru wärldin haffwer warith swnkin j diwpa glömskonna mörkir SpV 374 . " ath han ey genstan siwnker til botnen " MP 4: 140 . " fore thera olydno ok fula syndhir skuldh swnko, städhirne fulle medh folk til heluitis " ib 5: 184 . " ath tarffwadis hastelika afflödha skipith, thy thet annars swnke äller förgingis mädh gotzeno PMskr 102. - om fällning el. dyl. i vätska. sidhan stande (blandingen av tjära och lut) oc sywnke swa ath lwthen kan hellas fran tyäronne " PMSkr 353 . ib. 2) sjunka, sänka sig, draga sig tillbaka. hiälm plåttan som war j mällon hwgget oc pannan sank wndan swärdet oc jn j pannena oppa wlixen Troj 138 . "],"e":["siwnker MP 4: 140 . ","konj . ","siwnke PMskr 353. impf. sank Troj 138 . sanck STb 1: 326 (1481). pl. 3 pers. sunko SvKyrkobr (De sju sakr) 37 . ","swnko MP 5: 164 . ","sonko Prosadikter (Karl M9 325. konj. sing. 3 pers. swnke PMskr 102. part. pret. swnkin SpV 374 ),","siunka nidher , sjunka ned, sjunka, glida ned. tha sunko the liffwandis nidher jordhen lypte sik op oc swalgh them nidhe til heluitis grund SvKykrobr (De sju sakr) 37. tha praamen sanck nidher widh traffuamyndet STb 1: 326 (1481). Jfr nidher siunka. - Jfr for-, in-siunka."]},{"a":"siunka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sjunka, lida ned (i djupet), gå nedåt (i vatten el. jord). eg. och bildl. sance pätar . . . tok . . . til at gaa oppa hafwino . . . än sidhan honom iäfwadhe. tok han til at sionka Bo 105 . sanch strax vnter vatnith Di 220 . " sanch j syon " ib 300 . the sunko lij kwaff Fr 2548 . " some swnko for öland i grundh " RK 2: 3311 . MD 323 . " folk sanc tel grunda " Bu 137 . ib 167 . " att siunka lifuandis til häluitis " Bil 246 . " j enom punkt sionka the til heluete (ad inferna descendunt) " MP 1: 142 . ib 28 . " heþna manna lif . . . sionkar tel häluetes " Bu 489 . " huar sten som kastas å tän ordmun, tå sionkir han tär i lättika " KS 86 (310, 94) . " war siunkin swa djupt j synda graf " Bil 277 . " iak sionkir y grwndh (d. v. s. går förlord) " MD 170 . 2) sjunka, sänka sig, draa sig tillbaka. qudhin sank (applicatus) in till ryggin Bir 2: 134 .","3) gå ed, glida ned. om föda, opersonl. styrkte thöm til att äta o the ato. än äkke sank thöm thz gladhelica (d. v. s. icke dito de med glädje) Bo 179 . Lg 3: 73 . 4) sjunka, blifva lägre, om vatten el. jord. watnidh sanck en twär foth Di 295 . ther sank jordhin Pa 11 . 5) sjunka, ägg sig, stillas. laten siwnkä idhrä wredä Va 17 . "],"e":["sionka Bo 105 ; MP 1: 142 . ","sionkr KS 86 (210, 94) . ","sionkar Bu 49 . ","sionkir MD 170 . impf. sank Pa 11 ; Bo 111, 172 ; Bir 2: 134 ; Al 235 ; MD 333 . ","sanc Bu 13 . ","sanck Di 295 ; RK 3: (si- sta forts.) 4626. sanch Di 220, 300 . ","saank Lg 3: 73 . ","sunko Bu 167 ; Kl 372; Fr 2548 . ","swnko RK 2: 3311 . ","insunkna ib 241 ; nidher sunkit Bil 211 . ","swnki: inswnkin MB 1: 3621 ; inswnkith ib 362; in swnkna Bir 1: 31 . ","swnken: lin- swnken Lg 3: 93 . siunkin Bi 227),","siunka nidher , sjunka ned, sjunka, glida ned. at thz (skeppet) sank nidhir Bo 111 . " sunko a afgdin nidhir (i sjön) til grunda " KL 372 . " thz han skal siwnka nidher til grunda " Fr 288 . - sjunka, gå ned, brista, isen sank al nidher ij kwaff Al 2550 . " ysen war kleen oc sanck ther ned med folk och alle nedher till grwnd Rk 3: (sista forts. 4626. - Jfr nidhersiunka. - Jfr insiunka. ""]},{"a":"siunäter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sinuattamot , ","siunatta tak"]},{"a":"siunättinger","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Wennström, Lagspråk och lagtexter 169 ff."],"e":[]},{"a":"siunättinger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["syunattinger . ","synättingeer sinättinger . siunä tinger),","siunättings dagher , ","siunättings gärþ"]},{"a":"siustiärna","b":"nn","c":"","d":["sjustjärnorna, Plejaderna. pro pleyas dis wlgariter dicuntur siustierna GU C 20 s. 456 ."],"e":["-stierna )"]},{"a":"siutan","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjutton. " the waro syttan at tali " Prosadikter (Barl) 58 . är then tompt sywtton alne long STb 5: 84 ( 1515) ."],"e":["sywtton STb 5: 84 ( 1515) . ","sitton Trolles Jb Bil 111 ( 1426) . Se Sdw 2: 1294),"]},{"a":"siutan","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjutton. " siwttan aar " Bil 582 . siuttan dagha KL 356 . " sywttan thusand " ib 307 ."],"e":["siuttan . ","siwttan . ","sywttan )"]},{"a":"siutande","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjuttonde. " a siutanda are vars härra " Bu 72 . syöttonde capitulo LfK 141 ."],"e":["syutandi VGL IV 16: 17. syutanði ib 14: 17, 15: 17 . syöttonde),"]},{"a":"siutande","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjuttonde. Jfr halfsiutande."],"e":["svttande Kumla kyrkas rb 66 ( 1493)"]},{"a":"siutighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjuttio. " var hänna aldar . . . tre ar ok siutighi ar " Bu 12 . " siutighi höfdhinga " Bir 3: 80 . Lg 3: 32 ."],"e":["siwtia Lg 3: 32),"]},{"a":"siutighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjuttio. " siuttigi marker ok halftridie " SD 8: 74 ( 1361) . syu tighio mark penninga Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372)."],"e":["siutigi SD 8: 179 (1362, avskr.) . siluiighe Wm Fornm Årsskr III: 88 (1371). syutighi NMU 1: 65 (1378). siuttigi SD 8: 74 (361). siuthj Trolles Jb Bil 141 (1470, nyare avskr.) . syu tighio Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372)),"]},{"a":"siuärings bater","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"siuþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) intrans. sjuda, koka. om vätska el. kärl innehållande en vätska. eth kar mz siwdhande watne LB 1: 97 . thz wäller som en kätil siwdher Al 1943 . ST 21 . Va 38 . LB 7: 311 . - sjuda, jäsa. blodhit siwdher LB 5: 293 . - kokas, blifva kokt. ey formatte vatnit het wardha. oc än sidhir kalen siwdha KL 192 . saa hans siäl siuda j heluitis kätle Bil 700 . 2) trans. koka, underkasta kokning, bereda genom kokning. thz sama köt han stekte ok söödh Iv 2127 . Di 123 . sudhit hofwodh KL 371 . " vng höns dodhin " LB 1: 96 . " siwdha lamb kidh willebrahd mz päthersilia ib. scal man taka ena yrth som hethir ko mella bloma oc cassia lignea oc biug siwda alt saman j watne ib. " ib 98 . MB 1: 340 . PM XLIX . LB 7: 1 ; 167. taga ysop oc rwta . . . oc alwn, oc siwda tom wel til saman i vtn ib 309 . siwder man malörth med gröna olyo ib 2 . ib 5: 81, 9: 110 . naar hon . . . sinna synda illa loktandhe röther sywdher oc wärmer i angrande hiärtans grytho LfK 85 . blöth math wel swdhin LB 7: 169 . ato . . . sudhnan mat Bo 22 . ib 85 . " hwast oc kalt är watnit, wtan thz siwdz som tizsana, ällir j biwgge wällis oc silas " Bir 4: 63 . drikka swdhit watn ib 62, 63 . lät . . . siuþa han (sankt Johannes) liuande ii vällande oleo panno Bu 149 . sanctus quintinus var . . . suþin i uällande oleo ib 532 . smiþen (för siuþen) mit kiöt ok steken ib 530 . Fl 1734 . saa han ther manga människor liggia oc siwdhas i enne bradha panno Pa 17 . " jak var väldir oc sodhin mz olio " Bir 3: 354 . " siwd tiockth som gröt " LB 7: 6 . basa mz henne (örten) sodna (d. v. s. dekokt på örtne) ib II. - koka, uppvärma, genom värme bereda, smälta. korn ökes thässalund i iordhinne, at solen siwdher waata iordh kring om kornith oc gör korneno til maato, oc aff thäskyns födho wäxer kornith oc ökis mz thy, at the waata födha som solen siwdher wändis i korns natwro, swa som waar födha i waare natura, thy at natwra krapter oc hete siwdher födhona MB 1: 90 . - koka, sjuda, smälta. daniel togh tyäru flot oc qwadho oc södh thz til saman ST 18 . tag . . . grooblad. vax kaada siwd thz til hopa LB 7: 5 . the pipan fylles wp aff the förscriffne blendyngenne törro . . . oc ey swdhin PM 7 . " mz the förscriffno bländyngenne ey sodhne ib. - smälta, diregera. syromonthana lenar hoffuid wärk ok iwder (för siwder) math " LB 2: 64 . - (?) märker thz onda smältning, oc myklo wazsko i kroppenom osmälta oc raa som ey är sudh (för -in?) LB 5: 293 . "],"e":["syudha: -ande ST 21 . ","sywdha: -er LfK 85 ; LB 9: 110 . ","sywda: sywd ib. pres. -er. impf. södh. söödh Iv 2127 . ","sudhu , se up siudha. part. pret. suþin. sodhin Bir 3: 354 ; LB 1: 96 ; ","-ne PM 7 . ","sodin: -it Di 123 ; ","na LB 7: 11 . ","sodhen ib 167 ), ","siudha bort , koka bort, genom kokning afdunsta. ath ättikan sywdher borth LB 9: 110 . Jfr bort siudha. siudha ivir, sjuda öfver, koka öfver. skal man sätya krwkona pa en matteligin eld, oc lata henne siwda sakteliga, at hon icke siwder öffuir LB 7: 311 . Jfr ivir siudha. --"," siudha utivir , sjuda öfver, koka öfver. swa at krwkan siwder icke vtöffuir LB 7: 311 . - Jfr af-, in-, up-, ut-siudha samt hardh-, o-sudhin."]},{"a":"siuþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["suþer )"]},{"a":"sival","b":"av","c":"adj.","d":["rund. " thz sifuala bordh " Iv 1999 . " viste han honum ena siwala groop " Pa 9 . - kupig, konvex, klotlik. " i enom siwalom glashögh älla glaskari (globo vitreo) " Bir 4: 386 . ib 387 . - Jfr sihvalver."],"e":[]},{"a":"sival","b":"av","c":"adj.","d":["rund, ancile . . . siwall eller trindher GU C 20 s. 22 . chelidrus sighwal stangh och langh och stenstudh ib s. 101 . försth är haffwandis (vid glasblåsning) eth järn twaa alna langth maxan syöwälth äller mädh viij sma slindor PMSkr 564 . Jfr sihvalver."],"e":["siwall GU C 20 s. 22 . ","sighwal ib s. 101 . ","siöuäl: -ä Fredrik ed Noreen anm. till 13, 19, 1254 (hs. B). n. syöwälth PMSkr 564 ),"]},{"a":"sivalhet","b":"nn","c":"","d":["rundhet, rund form. Bir 1: 146 ."],"e":["syhwalhet )"]},{"a":"siver","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr gudhsiver."],"e":[]},{"a":"sivi","b":"nn","c":"","d":["Jfr guþsivi."],"e":[]},{"a":"sivi","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mansivi (Sdw 2: 1266)."],"e":[]},{"a":"sivinter","b":"nn","c":"","d":["långvarig el. sträng vinter? tha wardhir säwinthir LB 3: 192 ."],"e":["säwinthir )"]},{"a":"sivirdha","b":"nn","c":"","d":["spotskhet, öfvermod, högmod. " ther är ey wredhe ok ey säwyrdha " KL 104 . afläggin . . . säwyrdo (indignationem) MP 1: 126 . ofwermodh. säwyrdha. dyrfwe Ber 256 . " wilt thu ok i thy thäkkias thik siälfwom. thz är siwördha. som oppinbara at thu vilt synas mykit konstogher vara " ib 261 ."],"e":["-wördha . ","säwyrdha . ","säwyrda . säwärdha),"]},{"a":"sivirdha","b":"nn","c":"","d":["2) vanärande, skymf. han (ɔ konungen) . . . wrok thom (ɔ sina mästare) swa alla wt aff sinne asyyn mz sywordho oc mycle skam Prosadikter (Barl) 72 . - förakt. wänt them (ɔ mina osnilla talan) ey til thes helgha mandzins iohannes wanhedhir oc siwördho Hel män 179 ."],"e":["siwördha . ","sywyrdha )"]},{"a":"sivirdha","b":"vb","c":"v.","d":["visa sidvärdnad mot, vanvörda, förakta.. vardha siwirdher aff världinne Bil 800 . " tha wordhe hon wanlika säwyrdh aff honum " MB 1: 89 . " at the . . . skuli syna män forsma oc sywordha " ib 2: 180 . " jak forsmadhe oc säwyrdhe alla " KL 124 . " at iak sewerdhe mik siälfwan " Su 411 . " astundha aff allom synas sywördher oc forsmäliken " ib 37 . " war fwl, war forsmadh, war säwyrdh (abjecta) " Ber 114 . " som mik forsmadhe oc keysarens budh siwördhe " ST 108 . siwördha guz nampn Lg 3: 231 . " hwi siwridhir (motsv. ställe " Bil 541: forsmar) thu hans pinor Lg 1025 . - försmå. ey säwyrdhe (dedignatus) han hwan en ok ey alla Ber 200 . - sätta sig öfver, icke bry si om. nar fulaste mulden säfwyrdher (delignatur) at höra alla thinga skapara talande til sik Ber 223 . - part. pret. ringa, oansenlig. sätiande sik . . . i sewyrdhom stadh Bo 30 . han witiadhe sina kirkior mz litlo fölghe oc siwordhum farkost Lg 3: 218 ."],"e":["siwördha Lg 3: 231 . ","sywordha MB 2: 180 . ","sewerdhe Su 411 . ","säwyrdhe Ber 200 . ","säfwyrdher ib 223 . impf. siwördhe ST 108 . ","säwyrdhe KL 124 . ","siwirdher Bil 800 . ","siwordher: -wordhum Lg 3: 218 . ","sywördher Su 37 . ","sewyrdher: -wyrdhom Bo 30 . ","siwordher: -wordhom Lg 3: 218 . ","säwyrdher: -wyrdh MB 1: 89 ; Ber 114 ),"]},{"a":"sivirdha","b":"vb","c":"v.","d":["visa sidvördnad mot, vanvörda, förakta. the som gudh sewirda falla ij häluitis eld SkrtUppb 224 . - försmå. at abbatissan älske alla systra iämlica som döttir oc ey swa ena ath hon andra siwördhir oc forsmaar FOVkl 212 . han hördhe oc saa sik forsmaddan oc siwördhan af allom Hel män 201 . - part. pret. ringa, oansenlig. tha konn sa han j fatighum oc siwurdhum klädhebonath Prosadikter (Barl) 8 ."],"e":["siwördhir FOVkl 212 . pl. 3 pers. sewirda SkrtUppb 224 . ","siwurdher: -wurdhum Prosadikter (Barl) 8. Se Sdw 2: 1294),"]},{"a":"sivirdhning","b":"","c":"","d":[" , 379 (1472), 2: 47 (1479). sywrdning STb 2: 9 ( 1483) . Se Sdw 2: 12949, f. L.","1) sidvördand, vanvördnad, förolämpning. han skal koma för rätta om ena siwörnigh pa borgamestarane oc radith ATb 1: 379 ( 1472) . " han giorde radene sywrdning STb 2: 9 (1483). ""],"e":["siwörningh ATb 1: 234 ( 1465)"]},{"a":"sivirdhning","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sidvördnad, vanvördnad, förolämpning. the sewerdhningen (offensa). mz hwilke iak rette thik min skapare Su 415 . - vanärande, skymf. rakadhe the hanum har aff midhiu hofdhe til spot ok siuirning Bil 119 . - förakt. af almoga få han olydhno ok sävirdning KS 16 (39, 17) . " san rätuisa hauir varkunnan, oc fals rätuisa säwirdning til syndoghan " MP 1: 201 . ","2) förtrytelse, harm. at ey skuli wredhin thik wptända, ey säwyrning (indignatio) thik röra Ber 109 ."],"e":["siuirning . ","sivyrdhning L. "]},{"a":"sivirdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["ringa, torftig. " j swa fatighom ok sywördoghom bonadh " Lg 3: 549 ."],"e":["sywördogher )"]},{"a":"sixling","b":"","c":"","d":[" , se siäxling."],"e":[]},{"a":"sizt","b":"","c":"","d":[" , se siþer, adv."],"e":[]},{"a":"sizt","b":"ab","c":"adv.","d":["superl. och konj. A) adv. senast. Se Sdw 2: 1294. B) konj. senast då. nw sisth jach war j alem sokn BSH 5: 274 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"sizt","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. ","1) senast, sista gången. sidan iak red nw sidzst aff bern Di 86 . ","2) för någon tid sedan. kan jach ther nw jngen annen swar oppa giffue än jach siist i stokholm gaff FH 6: 121 ( 1510) . " the tytterst sist her wp foro " BSH 5: 11 ( 1504) . B) konj. senast då, då senast. sisth wi skildoms (då vi senast skildes) fran grans porth Di 301 . - Jfr siþarst, äfvensom sizter."],"e":["sidzst . ","sist . ","sisth . ","siist )"]},{"a":"siztans","b":"ab","c":"adv.","d":["för någon tid sedan. then sädis rogh jak ider siisthens tilbödh FM 195 ( 1504) . " nw siistens i stocholm war talet oc sagt " BSH 5: 310 ( 1508) . - i siztans, d. s. j sadhe . . . i sisthens paa skäptingen FH 1: 64 (1490-talet). her war hoss oss i siistens ernest van mynden FM 175 ( 1504) . " som wij idher herredöme i sijstans tilscruffuit hade " BSH 5: 68 ( 1505) . HSH 18: 115 ( 1497) ."],"e":["sijstans . ","sisthens . ","siistens . ","siisthens )"]},{"a":"siztans","b":"ab","c":"adv.","d":["för någon tid sedan. i loffwade lass olson sistens, som i ware i kalmara, ath . . . BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . - i siztans, d. s. at wij wnfinge j sistens eder kerlige scriffuelse STb 5: 321 (1521? Kop). ib 335 (1521? Kop). Jfr sidharst, ävensom sizter."],"e":["sistens )"]},{"a":"sizter","b":"av","c":"adj.","d":["sist, i tids- el. ordningsföljd kommande efter alla andra. Se Sdw 2: 1294. the hiöldo fram mässona intil siitzsta kyrieleyson Mecht 128 . " huilka suma peninga her hening pynnow kendis sik allaledis vel fornögdan wara then sista pening meth then forsta til takka HLG 1: 112 (1472). " SJ 2: 2 (1474), 6 (1475). nw star än j gen sidzsta ällir äptirsta trappan, hwilkin ok jämwäl är the första SpV 535 . " huilken tompt han til sigh annamede . . . ok strax . . . then bethalede j sijsthe och mynsthe pening " STb 4: 85 ( 1505) . epter thet iach them loth forsta huat ther epterfylger thet förste och syste loffuade the wilie wara wäluelige medh landith GPM 2: 128 ( 1506) . - i sizt, för någon tid sedan. jtem sende iak och hanom bodh här i byen i siisth GPM 2: 169 (1502-03). ib. ib 310 (1508?). - a thät sizta, till sist, till slut, slutligen. Mecht 161 . " a thz siizta matthe han tagha aff lifsens träeno " SvKyrkobr (Lucid B) 139 . - pa thät sizta, d. s. gudz owener sculde . . . pa thz sizsta til äuerdeliga heluitis pynor fordömäs SvKyrkobr (Lucid B) 131 . STb 4: 51 ( 1505) . - upa thät sizta, d. s. sade han vilia ware j sit hws vppa tet sista (ɔ till sina sista dagar) STb 4: 57 ( 1505) . " at sizto d. s. Se Sdw 2: 1294. - thät sizta, senast. tha stempnom wj ider hiith for oss, at j her warin thet sizsta pa sancti laurens dagh näst komande " Svartb 368 (1438-1448). - Jfr sidharster, ävensom sizt."],"e":["sizster . ","siiizter . ","siitzster . ","sidzster . ","sister . siisther. syster. sijsther),"]},{"a":"sizter","b":"av","c":"adj.","d":["sist, i tidsföljd kommande efter alla andra. om försthe eller siisthe dagin i thenna manen LB 7: 96 . " jak skriffwer idher nw til sista sin, oc sista breff " LfK 139 . senast förliden, närmast föregående. i then siitzste feijgd HSH 20: 223 ( 1507) . - i sizt, för någon tid sedan. kort köningx jackt, som her war j siist FM 534 ( 1511) . " som iac til eens ward met tigh i sidzt om abo sloth " FH 4: 56 ( 1457) . " vy scriwe ider til i sisth " BSH 5: 29 ( 1504) . ib 34 ( 1504) . HSH 19: 162 ( 1506) . - senast då, då senast. ii siisth iach offuer komen war fra swerige tiil abo HSH 24: 29 ( 1512) . - a thät sizta, till sist, till slut, slutligen. a thz sizsta sagde han MB 2: 188 . ib 273 . " hon . . . rensar hoghe, oc a thz sista giffwer tik weth oc wiisdom " LfK 109 . - pa thät sizta, d. s. huru the skildes at pa thz siistä Va 55 . ib 53 . " han . . . maatte pa thz sizsta landz flykttogher wardha " MB 2: 293 . ib 197, 296, 326 . " thz lyktades ther mz pa thz syste ath jag böde öland oc calmarna myste " RK 3: (sista fort.) 5341. - upa thät sizta, d. s. annath röntess oppa thz siste RK 3: (sista forts.) 5452 . ib 4679, 5568, 5800. - af thät sizta, d. s. MB 2: 307 . - at sizto, d. s. ther til twingas aat sisto LfK 8 . - i thät sizta, d. s. j thz sizsta j tände han stadhen MB 2: 220 . Su 376 . - mädh thy sizta, till sist, sist. thz sighs mz thy sizsta tho är thät mz thy första Bil 870 . - til sizta, till slut. fra thz förstä och til sistä (från början till slut) Va 53 . - Jfr siþarster, äfvensom sizt."],"e":["sizster . ","sitzster . ","siizster . ","sidzter . sister. siister. siisther. syster),"]},{"a":"siztis","b":"ab","c":"adv.","d":["för någon tid sedan. som vij siisti screffue edher herredöme till FM 579 ( 1513) ."],"e":["siistis )"]},{"a":"siäfhet","b":"nn","c":"","d":["saktmod, lugn. sanneligha, andans fruct är kärlekin . . . mildhet, säffheth (mansuetudo), samanhallilse SpV 133 . ib 155 . mildhetinne äru säffhetin (securitas) ok jndhra godhetin nästho ib 527 . han . . sagdhe mädh största säffhet . . . mik törster SkrtUppb 339 ."],"e":["säf- . ","säff- )"]},{"a":"siäflatogher","b":"av","c":"adj.","d":["saktmodig, lugn. at han (ɔ en blivande konung) är säfflatiger, och eij formykitt hastogher PMSkr 658 (senare avskr.)."],"e":["säfflatiger )"]},{"a":"siäflatoghet","b":"nn","c":"","d":["saktmod, lugn. " huadh merker konungen smörs, vthan blidhett, och säfflatigheett " PMSkr 666 (senare avskr.)."],"e":["säfflatigheett )"]},{"a":"siäfleker","b":"nn","c":"","d":["1) lugn, stillhet. alt thz som huxsins roo oc siäfleek (trnaquilitatem) hindrar Bo 46 . ib 125 . ","2) saktmod. " thänkia vars herra tholimodh. siäflek oc godhlek " Bo 48 . ib 12, 147 . " thin mildhet oc siäflik (mitias; trol. för siäflikhet) " Bir 1: 177 ."],"e":["-leeker . ","-lik ?),"]},{"a":"siäfleker","b":"nn","c":"","d":["2) saktmod. Prosadikter (Barl) 94 ."],"e":["säf- )"]},{"a":"siäflika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) saktmodigt. SkrtUppb 189 . " ath thu säweliga, oc liwffliga, haff tik mothe them, tik nakot amothe göra ib 414. ""],"e":["säwe- . ","säffwe- . -lig(h)a),"]},{"a":"siäflika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) lugnt, med lugn, med stillhet. thera rike ok herradöme skulu alre sta sighirlica älla siäflica (motsv. ställe 3: 348 rolica) ij sannom fridh Bir 4: 307 . " at the säffligha oc endräkteliga vndir en man waaro lydoghe " MB 2: 241 . lat os lifwa renlica. säfwelica oc rätuislica Gr 284 .","2) saktmodigt. " huru siäflica han vmbär oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse " Bo 189 . Su 164, 176 . Lg 332 ."],"e":["säfflika Su 164 ; Lg 332 . ","säffeka Su 176 . ","säffigha . ","säfwelica )"]},{"a":"siäfliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) stilla. " hawin siäflikit oc rolikit liuärne " KL 212 . ","2) saktmodig. " takin mz siäflike gudhlikhet (mansutedine) idhir insaat ordh " MP 1: 88 ."],"e":["-likit KL 212),"]},{"a":"siäfliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) stilla, lugn. tha begynte hertog nestor oc diomedes nog lokka achillem mz miwkom säffweligom ordom Troj 211 ."],"e":["säffweliger )"]},{"a":"siäflikhet","b":"nn","c":"","d":["1) lugn, stillhet. " huilken som älskar sin brodher, han gömer sith hiärta i rolike säfflikhet " LfK 180 . ","2) stillsamhet, spakeht, foglighet. diwrit hwilkit han (honom) bar iuir flodhinna mz alle siäflikhet KL 194 . - saktmod, hofsamhet, tålamod. hon . . . näfste them tho medh siäflikhet ok kärlek VKR XIV . är . . . j siäflikhet (mansutedine) oc tholomodh sua som moyses Bir 2: 148 . " hon tholde mz alle späkt ok siäflikhet " KL 310 . " swara honum j fridsamme säfuelikhet " MP 1: 192 . " siäflikhetin (för siäflikhetin) gömer gudz liknilsa beläte os " ib 280 . KL 199, 244, 257, 310 . Ber 28, 55, 61, 62, 118, 172, 229, 274 . Su 264 . vari . .. säfuilikhet oc mattelik tempran j allom thinom sinnom MP 1: 121 . - foglighet, vänlighet. mz allom hedhir oc siäflikhet ledhom thöm mz os in ij mönstrit KL 404 . MB 2: 397 (dessa båda ställen möjl. att föra till 3). gudh vändhe them til swa mykla siäflikhjet at the gawo ärmitomin brödh KL 259 . mildhet, nåd. o godhe ihesu vi löpum epte thik for the siäflikhet som predicas af thic MP 2: 151 . at miskunsamber gudh skulde vända sina wredhe i siäflikhet Su 432 .","3) varsamhet? at thu gabbas vndi siäflikhetinna (för skiälikhetinna? discretionis) nampne af kötzsins snille Bo 132 ."],"e":["säflikhet Ber 28, 62 ; ","-hetz ib 118 . ","säfflikhet LfK 180 . ","säffighet Su 264 . ","säfuelikhet MP 1: 192 . ","säfuilikhet ib 122 . ","säuelikhät Ber 274 ), "]},{"a":"siäflikhet","b":"nn","c":"","d":["hon (ɔ jungfru Maria) borth driffwe oc ffran sinom tiänarom drykkenskap, sömpn oc läthi . . . giffwandhis them santh atherhaal, säfflighet oc andeliga glädhi, thy at hon är aterhalsens oc säfflighetzsens ffrw JMPs 558."],"e":["siäff- . ","säff- . ","-lig )"]},{"a":"siäl","b":"nn","c":"","d":["phoca, säl. " giffuen aff hwan een siäl så åff litzlom som aff sthorom . . . j march siäl " Gummerus Syn-stat 37 (1425, avskr.) . - koll. än nw siäl ey taghs swåsom fordhom huilkin klubbo siäl kallades Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . item huar människio göri retthe tyondh aff ykorna, fugla och alle handa (Skokl: fowlgl oc alla andra) skogxdiwr, ok samalund aff alle hnda fiska, siäl, korn oc sädes tyendhe Svartb 70 (1345?) (möjl. att föra till ett siältionde). - sältran. Gummerus Syn-stat 37 (1425, avskr.) fire pundh sääl HLG 1: 111 (1467). STb 1: 34 (1475), 373 (1482). iij pundh brändhan siäll HLG 2: 5 (1509). - sälskinnn. RP 2: 174 ( 1389) . - Jfr klubbo-, tran-siäl. "],"e":["siäll RP 2: 174 ( 1389)","siäla bodh (siela-. syela-, säla-. säle-), ","*siälabodha rum","sielaboda- )","*siälabodha tompt","sielaboda- )","*siälabods rum","siela- )","*siälabods tompt","*siälabodhtompt","siela- )","*siäla fat","siela- )","*siäla karl","*siäla köpare","säla- )","*siäla späk","siälle- . ","själle- . ","syälle- . ","-spek )","*siäla tran , m.? sällran. Se Sdw 2: 1294. Jfr siältran."]},{"a":"siäl","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) själ ss ett lefvande väsendes lifsprincip (i motsats till kroppen), i sht ss menniskans andliga natur och ss kännande, tänkande och viljande. i siälinne är all likamans makt MD 96 . hwart thera (af andra lefvande ting) tagher kyn oc släkt aff andro tha the födhas thz är at sighia, badhe siäl oc likama än mannin tagher siäl aff gudhi siälfwom oc ey aff fahder eller modher MB 1: 75 . spöria, än adams siäl war för skapath. än hans likame ib. " til likamans ok siälinna nytto " Bir 1: 237 . " til liiff oc siäll " Lg 44 . thu föder mz krasom thin wanda buuk och siälden (för siälen) är mz syndhum siwk MD 383 . " i siälenne ok hänna þem (kraptom) minne ok minnas ok undarstanda " Bu 185 . " änkte är swa likt the höxto sniällenne som skälik siäl (mens rationalis), hwilkin som wm aminne wndherstandilse och wilia star och är i the hälgho thräfalloghet " Ber 201 . ib 202 . skälika siälin (amina rationalis) är gudhz liknilse ib 216 . han (näml. kroppen) söfwe badhe skiäl ok siäl ok samwit ib 251 . Su 31 . en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tillhörö, thz är skälen KS 7 (16, 8) . " aktar ey siäl ellr sannind, ok ey dyghd ella skiälum " ib 29 (74, 31). hulkra siäla ginum gik beska sorghinna swärdh KL 356 . Bo 7 . " han (Gud) . . . glädhir mina siäl " KL 371 . " hafwa wald at binda siälanar ok lösa them af syndomen " Bir 1: 123 . " thu som skulle hela siälanar . . . thu äst sannelika siälanna drapare " ib. " jak atirlöste siälana mz mino blodhe ib. - särsk. själ ss underkastad skilsmessa från kroppen och fortlefvande efter denna. wtgik the hälagha siälin af licammenom " KL 359 . " saa braath som siälin eller andhin gaar w honom (kroppen) " Lg 3: 141 . i þy liuse gaf andre[a]s sin anda ii guz händar. ok fylgþe fra corseno liuset sialene Bu 142 . " gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitiz " ib 8 . " thedhis thera siäla j duw like flygha til himla " Bil 391 . hörþe guþ tala tel ängla ok hälgha siala Bu 28 . " äpther alla cristna siäla dagh (diem animarum) " Su 376 ; jfr siäla dagher. til lincöpungx domkirkio alla cristna siela capäl BYH 1: 287 ( 1512) . " sieler j skerdzeldenom stadde " Lg 3: 546 . " þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu . . . fori therä sial oc minnä " SD 5: 293 ( 1344) . messu sighiä . . . for þess varrä syäl som döt är ib 563 ( 1346). ib 565 . " badho alle wel for hans siel " RK 1: 163 . " badh han göra sin scriptamall oc redha wäl for synne siall " ib 4403 . ib 2477 . " gudh hans siäl nahde " SD NS 2: 10 ( 1408) . ","2) menniska, person. " huar the siäl som ey höre han . . . scal fordärfvas fran guz folkie " KL 136 . MP 1: 280 . ","3) det innersta el. finaste (af ett ämne). ss kemisk el. alkemiskt term. tha findher tw jnwertis then malmens antimonij syäl hwitaren äth selff, oc plägha finnas fäm lod aff the syälenne före hwarya lödoga mark aff antimonio LB 9: 110 . tak the syälena stötandis grana ib. - Jfr renlifnads siäl.","1) vård om själar, självaård. petrus gaff them (påfvarne) fult biscops waldh ok siäla rökt Bil 357 . fooro illa mz siälä rykt Pa (Tung) 33 . " som ingiäld haua ok siäla rötk " Bir 3: 257 . " siälarökt klärka ok cristna manna " KS 50 (126, 53) . " härra niclasa insighle kanongs i strängianäs oc siälarööght hafwandis (curati) i skioldastom " SD 5: 398 (öfvers. i vidim. fr. 1416). thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht vppehalder ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ","2) omsorg som egnas aflidna menniskors själar genom messor, böner, vigiler o. s. v. baadha systra oc brödhra siäla rökt haalles medh mässom oc vigiliis oc andre läsning VKR 44 . " sändes äptir hans ärffuingia at the skulle skikka om liket oc syälaryktena som til bordhe " Lg 3: 363 . " hans wenir . . . reedde til thz som skulle tiäna til iordhena oc hans siälarykt oc begengilse (de necessariis pro funere et exequiis tractaretur) " ib 366 . fför honom skal göras hwadzske mässor ällar nakor siäla rykt LfK 4 . " systher oc brödher skulu . . . epter min dödh göra alla the siäla rykth som the ära wana oc plikthoga göra epter systrom oc brödhrom jnnan til " FH 4: 68 ( 1458) . ib 73 ( 1459) . " goffua sigh . . . til siäll korit . . . for beggis thera siäle rycht epter beggis thera döth " SJ 300 ( 1462) . " for mina siäla rökt ok aldra minna foräldra " SD NS 1: 18 ( 1401) . " ib 85 ( 1401), 106 ( 1402) o. s. v. " Bir 2: 32 . SO 67 . LfK 5 . Lg 3: 577 . " huat äro ok värdningh hans licame giordes ok sielä rykt for sielena aff erchebisopenom drötningene ok flerom mektoghom herrom " ib 546 ."],"e":["siäll . ","syäl SD 5: 563 ( 1346), 565; LB 9: 110 ; ","-ä SD 5: 565 ( 1346) . ","sial L.; SD 5: 293 ( 1344); Bu 8 ; ","-a ib 28 ; ","-ana Bir 2: 18 ; ","-ene Bu 142 . ","siall (i rim med scriptamall) RK 1: 2477, 4403 . ","siel RK 1: 163 . ","sel MD 26 . ","seel ib 30 . ","-ar . siälia (ack. pl.; trol. skriffel för siäla) SD NS 1: 226 ( 1403) . ","-er Lg 3: 546), ","siäla altare , ","siäla bestandisle , ","siäla bön , ","siäla dagher","siäla drapare","siäle dreper )","siäla dödher , ","siäla födha","siäle föde )","siäla gaghn","-gagn . ","siele gagn Lg 3: 533 . siäla gangn. siäla gangh Lg 3: 312, 420 . siäla gaang SD NS 1: 72 ( 1401) . ","sielegangs FH 1: 49 ( 1478, gammal afskr.) . ","sielegangx ib 50), ","siäla gardher","sielagaarder )","siälagipt","siälgypt . ","siälagift . sialogift L.),","siäla giäf , ","siäla göma , ","siäla gömare , ","siäla helsa , ","siäla hiälp","siala hialp ) ,","siäla kor","siälakoor )","siäla kär , ","siäla läkiare , ","siäla minne","syäla mynne )","sialomässa L.), ","siälamässu dagher","sialamässu- )","siäla nytta , ","siäla ringning , ","siäla skari , ","siäla stova","sialastuwu SD 3: 394 ( 1319) . ","siälastuw ib 4: 424 (vidim. fr. 1346), 5: 532 ( 1346)); ","siäla tidhir , ","siäla tharf","siäla vaþe","siala- Bu 30, 135 . ","siäla vaadhe: -vaadha Bir 3: 347 . ","siäla wodhe: -wodha VKR 76 . ","siälewodhe )","siäls töghan?","-thöghan )"]},{"a":"siäl","b":"nn","c":"","d":["phoca, själ, själhund. - själtran. VIII aam siel FH 6: 114 ( 1473) . "],"e":["siel . ","säl L. L.),","siäla bodh","siäle- . ","siela- . ","siala- . ","säle- )"]},{"a":"siäl","b":"nn","c":"","d":["och n. (MP 4: 261) L. 1) själ (i motsats till kroppen), i sht ss människans andliga natur och ss kännande, tänkande och viljande. hwarte the ythro sinnen, äller then jndhre delen aff hans skäl äldar siäl wardh j nakra handa matto hwgswalande aff them öwermer delenom j hans skäl SkrtUppb 340 . " alla the pino . . . toldhe hon alla innanthil j syalinne ok j sino hiärtha ib 391. tu scal ey akta huat croppen vill, vtan huat anden ok sielen formagha (quod spiritus possil) J Buddes b 166. en syndogh människia som mädh enom helbrögda tanka haffuer ena siwka siäll " MP 4: 245 . " thär mädh war människion giordh til eth äwärdelikit liffwande ok bliffuande siäl " ib 261 . - särsk. själ ss skild från kroppen och fortlevande efter denna. gudh hans siell hawi SD 8: 158 ( 1362) . ib 177 (1382, avskr.), 218 (1361). NMU 1: 64 ( 1373) . " at jak hawer . . . gifwet . . . thry hws . . . fore mine bonda siel oc minna barna fadhors siel ib 81 (1394). " ib 207 ( 1430) . " gudh hänna syäldh nadhe " SD NS 3: 617 ( 1420) . Svartb 485 ( 1466) . Mecht 254 . Priv f Sv st 169 (1473, avskr) . en vpbögdan tregardh som allom cristnom sielom til hörde SJ 2: 127 ( 1488) . " alle crisne syela gaard " ib 228 ( 1493) . SSkb 29 (1501-02). di helge tre falhet deras säl nade GPM 2: 418 ( 1506?) . ","2) omsorg som ägnas avlidna människors själar genom mässor, böner, vigiier o. s. v. jnferie arum sacrificia facta in feriis pro mortuis siäla rökth GU C 20 (hand 2) s. 26. lletania . . . idest rogacio uel inuoacio et proprie pro mortius facta siäla rökth ib s. 75 . kännes iak . . . hafua gifuith . . . fore mina foräldra siäla swa oc for mina eghne siälarykt . . . myn gardh NMU 1: 115 ( 1439) . ib 124 (1456). c mark j peninge, sölff och oskorit klede, som han thöm j sit testament giffuit hade . . . fore sina siela rycht scull STb 3: 443 ( 1499) . ib 5: 190 (1518). then tha allerman (i Helga Lekamens gille) är skall henne lotha komma til jorda erlige . . . meth begengilsse och si[e]lerytthe HLG 3: 28 (1518). - Jfr siälrökt. "],"e":["siäll MP 4: 245, 261 . ","syal: -inne SkrtUppb 391 . ","siel NMU 1: 81 ( 1394) ; ","-en J Buddes b 166 ; ","-a SSkb 29 (1501-02); -om SJ 2: 127 ( 1488) . ","siell SD 8: 158 ( 1362) ; NMU 1: 107 ( 1430) . ","sijel Svartb 485 ( 1466) ; ","-a SJ 2: 228 ( 1493) . ","syädh SD NS 3: 617 ( 1420) . ","seel Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) . ","säl GPM 2: 418 ( 1506?) ), ","siäla altare","sialo- SD NS 3: 314 (1418)), ","*siäla aptansanger","-afftan- )","*siäla badh","siele- )","*siäla bot , ","siäla dagher","säla- VKU 98 ( 1560) ), ","siäla drapare","-dräpare )","*siäla fara","siäle- )","*siäla fortapilse","siäleförtapelse )","siäla gaghn","säla- SJ 2: 14 ( 1476) . -gang(h) MP 4: 150 ; JMPs 483),","siäla gardher (siela-), ","*siälagards bodh","sielegordz- )","*siälagards hus","*siälagards tompt , . tomt tillhörig en själagård. anders suensson . . . bödh vp ena siälagardz tompt STb 3: 160 ( 1494) .","*siäla gava , ","siäla göma","siela- )","siäla gömare , ","siäla helsa (-hilso Abbedval i Vkl 98 ), ","*siäla hughnadher , ","*siäla hus , ","*siäla kapel","siäla kor","siela- . ","sielo- Uppl Lagmansdomb 5 ( 1490) ), ","*siäla krankdomber , ","siäla läkiare , ","siäla mässa , ","*siäla präster","-prester )","siäla ringning (siela-. syala-), ","siäla rökt","*siäla röktare","-ryktare )","siäla stova , ","*siäla stridh","siela- )","*siäla styrilse","-styrls )","siäla tharf , ","siäla vadhe (siele-. -vade), "]},{"a":"siälaltare","b":"nn","c":"","d":["= siäla altare. FH 6: 17 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"siälam","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["siel aam . ","selam )"]},{"a":"siälam","b":"nn","c":"","d":["1) tunna med sältran. iiij (4) sääl aam Stb 1: 34 (1475).","2) mått för mätning av sältran. Jfr Nordisk kultur 30: 35. til spa, bysman, säl aam StÄmb 17 ( 1428) . ib 18 ( 1429) , 25 (1434) o. s. v."],"e":["säl- . ","säll- . ","sääl- . ","sel- . ","-aam )"]},{"a":"siälas","b":"vb","c":"v.","d":["uppgifva anden, dö. skulle nw genstan siälas oc aff wärldinna bortrykkias Su 233 . Ansg 255 . Lg 3: 375 . " tha mik senasta sinne miin öghon saman läggias thz är tha iak siälas " ib 26 . " säleliga sielädhes hon " ib 557 . Su 250 . LfK 256 . BSH 4: 352 ( 1503) ."],"e":[]},{"a":"siälas","b":"vb","c":"v.","d":["uppgiva anden, dö. nar hon siäladhis, sagho mangha gudz wänär hänna siäl wth gaa aff hänna lekama clara som solen JMPs 396."],"e":["-adhis )"]},{"a":"siälbodh","b":"nn","c":"","d":[" = siäla bodh. Se Sdw 2: 1294."],"e":[]},{"a":"siäldan","b":"ab","c":"adv.","d":["sällan. " j thässo lande räghne siäldon " KL 312 . " siäldhan finz nu hans like " Bil 884 . " siällan finnas hws i the ödhmarkinne " Bo 13 . " solin synis här siäldan " Bir 1: 398 . ib 338 . Ber 292 . " medh faam menniskiom haf thina talan oc siäldon mz leande mannom " ib 278 . " han togh sielldän skriptemall " Pa (Tung) 27 . äpther thy . . . som hon offta ällar siällan thz gör LfK 159 . KS 8 (19, 9) . MB 1: 508 . Fr 58 . KL 183 . " siäldan komen sigh.linga män til astundadha hampn. vtan the sighlden stundom i genuärdogho ädhre " ib 2569 . " aldrugh manz sägn ä siällan osan " GO 836 . " siällan faar lath wlff godha bradh " ib 838 . ib 424, 834, 835, 837, 852, 859 . siällan fik spakona godha ändalykth ib 839 . " man vndrar thz mäst man seer siällast " ib 846 ."],"e":["sielldän Pa (Tung) 27 . ","siäldon KL 312 ; Ber 278 . ","säldan ib 292 . " säldhan ib. siällan " KL 183, KS 8 (19, 9) ; Bo 13 ; Bir 1: 338 ; MB 1: 508 ; GO 424, 834, 835, 836, 837, 838, 839, 852, 859 ; LfK 159 . superl. siällast GO 846 ),"]},{"a":"siäldan","b":"av","c":"adj.","d":["sällsynt, sällan förekommande, sparsam. tholkin thanke är siäldan (rara) j iordhrike Bir 2: 148 . " varin thin ordh faa oc siäldon (rara) " Ber 278 ."],"e":["siäldon )"]},{"a":"siäldsinter","b":"av","c":"adj.","d":["besynnerlig till sinnet, orolig? ther fore er almogen ganske selsint worden BSH 5: 154 ( 1507) ."],"e":["selsinter )"]},{"a":"siäldsyn","b":"av","c":"adj.","d":["sällsynt, ovanlig. " eet ok annat thz siälsynt är " Bo 133 . är thänne foghlin alstingx siälsyn i iordhirke ib 139 . ib 172 . Su 366 . " är thz siälzynt at mannen satter mällan wärldinna lusta är lutlös af syndomen " Ber 21 . ib 26 . " stort oc siäldsynt vnder " Lg 3: 503 . ib 663. margha handa siälsyyn fä Al 8768 . " siälsyyn thing " ib 8101 . ST 2, 422 . " grofwa ok sieldsyna synder " LfK 278 . - sällan förekommande el. påkommande. stunter och siälzsyn idhroghe (brevis et rara compunctio) Ber 229 . - ovanlig, egendomlig. engoledhis sculu thera sölghior wara aff sylfuir ellir j noghra maatto siälsyna oc forwitna vtan til VKR 12 . " lot rosemund skärä sik siälffsyn cläder och vnderligin " Va 53 . " at meera aktis oc smakis hugxsins sötme ödhmiukt oc gudhelighet än nakot högbälle ällir siälssynt " Bir 4: 53 . - ovanlig, utomordentlig. thän annan leek aff iaspis var grafuin mz mang siälsyn par Fr 434. - ovanlig, utmärkt. skal thet hus aff siäll syne gärning . . . wara KS 41 (106, 44) . - ovanlig, märkvärdig. vndrandes pa the sielfsyna synena Lg 3: 548 . - ovanlig, besynnerlig? the wärff, olaff jwte til mik haffdhe, ware mik gansth selsyn BSH 5: 92 ( 1506) . besynnerlig, underlig, märkvärdig? är mik ganst siälsynth, ath thee benämpne eder tiiden saa til prikke BSH 5: 213 ( 1507) ."],"e":["sieldsyn: -syna L fK 278 . ","siälzsyn Ber 229 ; ","-synt ib 21 . ","siällsyn: -syna VKR 12 . siäll syn: -syne KS 41 (106, 44) . ","siälssyn: -synt Bir 4: 53 . " sielsyn (n. pl.) " ST 2 . ","siälsyn . ","siälsyyn (n. pl.) Al 8101, 8768 . siälffsyn (n. pl.) Va 53 . ","sielfsyn: -syna Lg 3: 548 . " selsyn (n. pl.) " BSH 5: 92 ( 1506) ),"]},{"a":"siäldsyn","b":"av","c":"adj.","d":["sällsynt, ovanlig. thät är siälsynt ok siällan hört ath thu gör nagra rätwisa MP 4: 212 . jak bidher, thik, at thu sigh os aff thänna liiii naturs skikkan, mädhan hon är os swa mykit siälsyn (inauditum) SpV 25 . - egendomlig, besynnerlig, märkvärdig. nw strax kom per olson och sigher sig inthe haffwa forstandith . . . aff then fridh giordher är hwaske medh bodh eller breff, thet ik thycker ganss selsynth wara S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 19 (1509, H. Gadh). . . . iach storlighä haffuer warit bekymradh och mästh fore siälsyn rycthä som här haffuä gaanget GPM 2: 356 ( 1510) . - avstickande, skiljktig. med prep. fra. thet är ok första grenyn högfärdhinne, ath vilia synas aff androm vtualdhir, j sydhu ok vmgangho görandhe sik syälffsynan fra synom vidherlykom MP 5: 26 ."],"e":["siälsyn SpV 25 ; (n. pl.)","syälffsyn: -an MP 5: 26 . ","selsyn: -synth S. Gustafson, Hemming Gadhs språk l9 (1509, H. Gadh)), "]},{"a":"siälfara","b":"nn","c":"","d":[" =siäla fara. Svartb 491 ( 1467) ."],"e":["syel- )"]},{"a":"siälfat","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr lästa siälfat."],"e":[]},{"a":"siälfat","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["säl- . ","sel- )"]},{"a":"siälfbidhin","b":"","c":"","d":["självmant, utan uppmaning villig (till ngt). Se Sdw 2: 1294."],"e":[]},{"a":"siälfbot","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["sialf- )"]},{"a":"siälfdödher","b":"","c":"","d":["självdöd. morticinus . . . siälff döth scilicet quando est mortalitas angimalium GU C 20 (hand 2) s. 157. han hade flaget sielff dödh lamb och saalth i bodhenä STb 1: 66 (1476)."],"e":["sielff- )"]},{"a":"siälfdöia","b":"vb","c":"v.","d":["självdö. Se Sdw 2: 1294."],"e":[]},{"a":"siälfgodher","b":"av","c":"adj.","d":["självgod, egenkär. " thänne siälfgode ok högfärdoghe phariseus " MP 4: 169 ."],"e":[]},{"a":"siälfgodher","b":"av","c":"adj.","d":["själfgod, egenkär. " j sidhersto daghom skulo wardha siälffgodhe män (se ipsos amantes) " MB 1: 186 ."],"e":[]},{"a":"siälfhava","b":"nn","c":"","d":["själfega, det att själf ega. o hwat siel[ff] hawen er godh Lg 3: 30 . " o hwatdh sielff hawan er godh ib. ""],"e":[]},{"a":"siälfläsk","b":"nn","c":"","d":["sälspäck. " smöryes oxa äller hästa mädh syälfläsk tha bita them ey bremsa äller mwggor PMskr 213. ""],"e":["syäl- )"]},{"a":"siälfmanter","b":"","c":"","d":["utan uppmaning villig (till ngt). vile vi gerna vare sielffmandtte till all then dell eder och rikett kann kome till gode Linkbiblh 1: 143 (1523, Brask) ."],"e":["sielffmandtter )"]},{"a":"siälfordärf","b":"nn","c":"","d":["fördärv för själen. Svartb 556 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"siälfräþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["sialf- )"]},{"a":"siälfskipter","b":"","c":"","d":["det som delar sig själf, lätt att dela. siildh är siälfskipter mathir GO 33 ."],"e":[]},{"a":"siälfskipter","b":"","c":"","d":["som har fördelat sig själv. Se A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. XXXV 1: 45 ff."],"e":[]},{"a":"siälfskut","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"siälfvald","b":"nn","c":"","d":["självbestämmande, frihet. fri vilja. mädh siälfvald, frivilligt. at gudz son tok alla sina mid[l]ilse tima, som är födzlonna, pinonna, ok opstandilsenna tima, mz rätto siälffwald (spontanea voluntate) SpV 536 . " epter the hade sigh sielffue j leffuende liffue pa bade syder medh sielfwaldh athskyldh " STb 2: 575 ( 1491) . Jfr siälfs vald."],"e":["sielff- )"]},{"a":"siälfvald","b":"nn","c":"","d":["själfbestämmelse, frihet. mannin som gifwin ok satter är j sit eghit frälsa siälfwald (libero arbitrio) Bir 1: 5 . " jak gaff sniellelika mannenom frälst siälfwalt for hans godho " ib 202 . " j hänna frälso siälfwalde är at vt wälia hulkit hon hällir vil " ib 215 . " mit wafwrande och ostadhugha hiärta, nar thz ledhis af sino siälfwalde (arbitrio) " Ber 224 . - frihet, befogenhet, rättighet, tillåtelse. gudh hawer giwith hwariom manne . . . siälffwald at wilia got eller ilt MB 1: 301 . " at mannin skulde hafwa frälst siälfwald (libertatem) at vpfara til änglana wärdhelikhet vm han vilde " Bir 1: 250 . " the hafwa frälst siälfwald at fölghia then som them radhir älla lokkar ib 357. - Jfr siälfsvald. ""],"e":["-walt Bir 1: 202), "]},{"a":"siälfvaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["själfvbestämmande, efter egen bestämmelse, efter eget behag. han skulle siälffwällogher frwktena plokka RK 1: (Albr) s. 209 ."],"e":["-wällogher )"]},{"a":"siälfvaxin","b":"","c":"","d":["själfvuxen. thön (djuren) haua . . . sina födho siälfwäxna KS 4 (7, 4) . " j skulin ey sa oc ey skära innan thz aar, hwarce sädhe eller siälffwäxit " MB 1: 373 ."],"e":["-wäxin )"]},{"a":"siälfvigdher","b":"","c":"","d":["vigd af sig själf. Lg 942 ."],"e":[]},{"a":"siälfviliande","b":"av","c":"adj. adv.","d":[" L. A) p. adj. frivillig. härra ihesu christe för thina fäm vndir oc aldra sielffwiliandeste thins licama blodz pino SvB 186 . äpther honom liffdo appostlana atherhalleligha j renliffwe . . . oc siälffwilias ffatighdom JMPs 310."],"e":[]},{"a":"siälfviliande","b":"","c":"","d":[" L. A9 p. adj. frivillig. siälfwiliandis fatikdombir KL 280 . MP 1: 105 . Bir 4: 9 . Su 421 . fore varo siälfwiliandis plagho KL 269 . B) adv. frivilligt, af egen drift, själfmant. hon offradhe sik siälfuilande gudhi Bil 428 . ib 472 . " han anduardadhe sik siälf viliandis sinom owinom " Bir 1: 34 . ib 5, 222, 324 . Bo 175 . MP 2: 66 . " gräto . . . thän hardha dräpin ok dödha hon sik siäfuiliandis daghlica giordhe " KL 335 . " säle äru siälfwilianids fatike " KL 189 . MP 1: 19, 25, 105 . - Jfr siälfsviliande."],"e":["-is . ","siäfuiliandis MP 2: 66 (jfr 266). sialfviliande L.),"]},{"a":"siälfvililika","b":"ab","c":"adv.","d":["frivilligt. siälffwiiliolika. skriffta thinna ondha gärnigga LfK 81 . - villigt. siälffwilieliga döö Su 245 ."],"e":["siälfwiliolika . ","siälfwilieliga )"]},{"a":"siälfvililiker","b":"av","c":"adj.","d":["frivillig. " the som sik öffua j thulumodh . . . oc sielffwilikom fatighdhom " Mecht 140 ."],"e":["sielff- )"]},{"a":"siälfvirdhinge","b":"nn","c":"","d":["hwat skal jak sighia om thän tyrannum ällir siälfwärdingan hwilkin fiondenom dräpnom, tok til sik mz bryllöps hedhir hans dotther SpV 317 ."],"e":["med art. siälfwärdingan SpV 317 ),"]},{"a":"siälfägha","b":"nn","c":"","d":["2) det som ngn själv äger, det som besittes med full äganderätt. riddara oc swena siälf ägha RP 2: 369 ( 1399) . ib 376 ( 1399) . andra ther inge sjelff äga haffue HSH 13: 63 (1524, Brask)."],"e":["sjelff- )"]},{"a":"siälfägha","b":"nn","c":"","d":["1) = siälfhava. Lg 3: 707 . ","2) det som ngn själf eger; det som besittes med fullegandeätt. the förskrefne godz wåro aldrigh häredziord eller konungz tridinger, vthan hafwa warit siefägha och . . . herre staffans föräldra hafwa them i frelse hafuat af vhrminnes häfdh BSH 2: 65 ( 1339, nyare afskr.) . " dömdom wij the . . . godz . . . til sielegho och till frelse ewinnelika artt blifwa ib. flerdhadelen i . . . laxa fiskerino hafuer warit aff alder . . . herrana sielff ägha " ib 73 ( 1399) ."],"e":["siefegha )"]},{"a":"siälgardher","b":"nn","c":"","d":[" = siäla gardher. kommar thöm . . . krankdom vpa eller annan wanskelighet, tha welia the fare in i siäll gardh SJ 300 ( 1462) ."],"e":["siäll gardher )"]},{"a":"siälhudh","b":"nn","c":"","d":["själhud, själskinn. granskin siälhudher oc bokskin FM 23 (1389, nyare afskr.)."],"e":["siäll- )"]},{"a":"siälkarl","b":"nn","c":"","d":[" =siäla karl. ss tillnamn. Skotteb 261 (1467-68)."],"e":["säl- )"]},{"a":"siälkor","b":"nn","c":"","d":[" = siäla kor. goffua sigh . . . til siäll korit badhe meth löst oc fast SJ 299 ( 1462) . " ewardelica bliwandes widher siäll koor ib. ""],"e":["siäll kor . siäll koor),"]},{"a":"siälköpare","b":"nn","c":"","d":[" =siäla köpare. sagdes fore retto, ath sälköparene skulo engin köpslagan annan bedriffwa än sääl, kopper ok järn ok engin fiisk STb 1: 25 ( 1475) . ib 463 (1476, Burspr) . enge sälköpara skulo . . . haffwa nogra tunnabindare ib 174 (1478)."],"e":["säl- )"]},{"a":"siällandsfarare","b":"nn","c":"","d":["själländare, person från Själland. ss tillnamn. peder sellands ffarer STockSkb 258 (152526)."],"e":["sellands ffrarer )"]},{"a":"siälringning","b":"nn","c":"","d":[" = siäla ringning. PK 63 ."],"e":[]},{"a":"siälrökt","b":"nn","c":"","d":[" =siäla rökt 2. Svartb 180 ( 1383) ."],"e":[]},{"a":"siälskin","b":"nn","c":"","d":["själskinn. " siäl klippningh äller siälskin äller märskin for nöthsin " SO 19 . göra änglisko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala ib. "],"e":["siälskins lask , "]},{"a":"siälspäk","b":"nn","c":"","d":["spjälspäck. BSH 5: 250 ( 1508) ."],"e":["sielspek )"]},{"a":"siälspäk","b":"nn","c":"","d":["sälspäck. iiij (4) tunnar siel speck STb 2: 482 ( 1490) . ärther med sodh oc siälspek Brasks Matordn 9 . Jfr siäla späk."],"e":["siel- . ","-spek . ","-speck )"]},{"a":"siälsyn","b":"","c":"","d":[" , se siäldsyn."],"e":[]},{"a":"siältran","b":"nn","c":"","d":[" = = siäla tran. HLG 2: 91 (1518). Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. xx c. 6."],"e":["siel- . ","seel- . ","-traan )"]},{"a":"siälvasät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["saialva- )"]},{"a":"siälver","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) själv. Se Sdw 2: 1295 o. jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 21, 324. konungin köpte hona siälfuum sik,/thy an aff gul är öfrith rik Flores ed Olson 771-772. swa loot han honom swa sagdis mik/halfft rikit wider siäffwan sik EK 780-781. mädhen jak ey selfwer jnsige [1] hawer NMU 1: 80 ( 1392) . christus . . . siä[l] ffwer wpstandandis Mecht 288 . lthik siä[l] ffwa ok allan thin eghin wilia gaff thu thinom forman j händer ib 306. side kom biscop kätil silffuer til os Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 537 (1464). lluminosus . . . claar off sigh sälff GU C 20 (hand 2) s. 103. thän andhra siälff personna miswärdhning ok wanskapadha ok stranga liffwernith skylir honom SpV 450 . " som hon ytermere selffuer for ether beretta kan " FMU 5: 44 ( 1482) . " herre laris skal sölfwir födha sina modhir swa lenghe hon liffwir " ATb 2: 99 ( 1486) . " teckis thöm ok töffue ther II dage . . . for theriss peninga, ther skule the sielff rade fore " Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.) . " dragarana som bössan sielff (ɔ den s. k. Lindormen) framdrogho " SSkb 34 (1501-02). - i förening med ett följande ordningstal. tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for oqwädhe ATb 1: 31 ( 1455) . ib 35 ( 1455) , 142 (1461). Arfstv 46 ( 1461) , 103 (1473). item swor for:ne sigeridh, siälff sätthe, til sin kätil gripen JTb 36 ( 1463) . STb 1: 141 (1477), 142 (1478), 2: 211 (1487). HLG 2: 122 (1524). ib. - i gen.: egen. c) i förening med ett poss. pron. Se Sdw 2: 1295. per iönsson giorde lag medh siälfsins edhe at han . . . ATb 2: 21 ( 1473) . marcid anū k´ drapu hans siäls män fule forraþara Saml 34: 276 . " medh mino sielfs jngzsigle " SD 8: 269 ( 1362) . " hans krokfoth feste lagh medh siälfsins edhe ath han ey aattre ion fasbiörnsone ij mark " ATb 1: 278 ( 1468) . Stock Skb 297 ( 1512) . Skip).","2) själv(a); till och med. Se Sdw 2: 1295. swa som opta dräpir siälfft honaghit nar thz är oskikkelika laakt bii, än tho at thz är söth SpV 300 .","1) rätt att själv bestäma, självbestämmande, frihet. huw wadelika . .. the sättia vth sina siäll som alt ofmykit siälfswaldh halda mädh diäfleno fore wärslikit godz ok rikedoa skul MP 4: 107 (möjl. att föra till 4). jnghin lastir stridher moth nturinna fylsko, swa mykit som kötzsins kränkian ällir skörhet flyghandis j människionna siälswald ok frihet SpV 96 . " the samma som högfärdandes, gingo mykit wiith owir thera frihedz ok siälswalz lineam (libertaris suæ lineam), thz är wiith owir thz them bordhe " ib 104 . " hwat kan nw fria wilkorsins siälswaldh (liberi arbitrii facullas) ganghna, om andhin . . . är bortho " ib 383 . ib 586 . 4) självsvåld, egenvilja, egenmäktighet. ss ortnamn (om en fastighet i Arboga). iap j syalffs wallt Atb 1: 10 (1452). jap skäriokarl i siälswalleno ib 67 ( 1456) . ib 114 ( 1459) . " en gard som kallas syälfzwallid liggiandis i arbugum " ib 163 ( 1462) . ib 164 ( 1462) , 2: 83 (1477). - Jfr siälfvald."],"e":["selfwer NMU 1: 80 ( 1392)","syälf ATb 1: 142 ( 1461) . sielf(f) STb 1: 141 (1477), 142 (1478). siäl HLG 2: 122 (1524). syäl STb 1: 35 ( 1455) . siel STb 2: 211 (1487). syel HLG 2: 122 (1524). sielff Arfstv 103 ( 1473) . ","sälf ATb 1: 31 ( 1455) . ","selff Arfstv 46 ( 1461) . ","siälff JTb 36 ( 1463) ; SpV 450 . ","selffuer FMU 5: 44 ( 1482) . ","siälfft SpV 300 . ","sielff SSkb 34 (1501-02). sälff GU C 20 (hand 2) s. 103. ","siä[l]ffwa Mecht 306 . ","sielfs SD 8: 269 ( 1362) . ","siäls Saml 34: 276 . med gen. av pron. poss sin förenat till ett ord: siälfsins ATb 1: 278 ( 1468) , 2: 21 (1473). sielffsins Stockh Skb 297 (1512, Skip). pl. sielff Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.) . Se Sdw 2: 1294 f. och jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 317, B. Ejder, Adjektivändelsen -er i de nordiska språken särskilt i svenskan s. 54 ff.), ","siälfs vald","syäfzwal ATb 1: 164 ( 1462) ; -wallid ib 163 (1462). syalffs wallt ib 10 ( 1452) . ","siälffxwol: -wolith ib 2: 83 ( 1477) . -siälswald(h) SpV 96, 383 ; ","-waldz ib 104 ; ","-walleno ib 568 . ","syälswal: -wallid ATb 1: 114 ( 1459) . ","syäfzwal: -walleno ib 164 ( 1462) (med anslutning till valder?),","siälfs vili","siälffz- )"]},{"a":"siälver","b":"pn","c":"pron.","d":["själfv. " hwar a mot gör þännä staþuä. goz hans sköfles. ok wäri siäuler ewärdþilikä vthlägher " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwa sum . . . gör a mot . . . siäluum þeem äller þerrä hionum äller costum ib 670 . " vi . . . gitum egh syälue när vrit " ib 5: 605 ( 1346) . " com sialuar at se huru iak offra guþum " Bu 495 . " vm þriia tima a natene com sialvar ihesus mäþ änglom " ib 14 . ihesus sialuar böþ iorþa mäþ heþar . . . moþer licama ok förþe sialuar tel himirikiz sialena ib. " maria nam mer af guþi sialuum ok hans änglom än af nochre människio " ib 5 . " thz skal ä skälikt wara, ther gudh siälwer wisar oc biwdher " MB 1: 471 . " ängin älskar sin nästa rätlika, vtan han älskar gudh siälwan " ib 457 . " i mantz natwro siälwe " ib 107 . " at honum synes andralund nakath thing i sympne än thz är siälfft (i själfva verket är) " ib 96 . " the (ɔ: thera gambla laghanna offer) tekna thz signadha siäfft offer ihesum christum " ib 471 (jfr 523). at hon seer the siäff thing som nw äre ffären ib 94 . thz (ɔ:korn) wäxer siäfft wt aff sik (d. v. s. af sig själf) Al 6093 . " än the sik eigh sialfwe styrä williä " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). han drap sik siälfwir Bil 108 . ib 308 . " älskin han swa som idher siälwa " MB 1: 367 . " wars herra lagh the gamblo hafdho badhe skäl aff sik siälwom, swa som oc fore thy at the teknadho thz ena offer, ther alla wärldina löste " ib 471 (jfr 598). hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan Bu 135 . " huru magha þine guþa hialpa þik. som eigh gato hulþet sik sialuom " ib 495 . " frälsin thässin afgudhin sik siälff än the gita " KL 372 . " enkte thing ma ower sik siälfft " MB 1: 106 . " en mässa thu sigher, ällir lätir sighia, for tik siälffuom ällir nakon thin liffuandis wen " Su 306 (jfr 474). han skar selff sith änlite sunder MD (S) 306 . " bätra är siäluir hawa än systor widhirthorffua " GO 501 . - i förening med ett följande ordningstal. dyll han aftäkt som hona giordhe tha binde then aftäkt giordhis till han widhir mz twem mannom sielfuir han tridhi TB 78 . " wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi ib. äghir höuitz man them han sak gifuer widhir binda mz twem mannom sielfwir tridhi " ib. " dyli siälff siätte (själf sjette, jämte fem andra) " MEG 56 . EG 65 . SO 145 . " thu skalt ekke gerna wandra sielff thridhi, ther som thre äro j kompanskap plägha gerna twe halda saman oc thz bedröfwir thän thridhia " ST 477 . sielff kom kongh karll wndhen mz nöd sielff anner mz sin smådreng RK 3: (sista forts.) s. 149 . " alexander fölgdhe honum siälff fiärdhe " Al 7566 . " aldrey . . . willen sielff annar for rikit staa " RK 2: 5292 . " niclis . . . sielff annan oc xx theden redh " ib 5923 . ib 5522, 8351 . Di 13, 86, 112, 114, 137, 148, 175, 269 . SJ 72 ( 1441) . - i gen.: egen. a) i förening med gen. af ett subst. wars herra siälfs kors Bil 87 . b) i förening med gen. af ett pers. el. dem. pron. tak þit eghet atar ok fa sialfs hans (näml. kroppens) moþor (d. v. s. jorden) at göma tel doma dax Bu 142 . " mot hans siälffs wilia " MB 1: 137 . " a þerrä siälfrä lif " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . a moot . . . þerä syälfrä iorþrikis heþär ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). þerä siälfrä samwitt ib. " talin mz thom badhe aff thera siälfra oc thera vndir dana siäla helso " Bir 3: 257 . c) i förening med ett poss. pron., som antingen efter det äldre och regelbundna bruket, rättar sig efter tillhörande subst. eller ock, ss vanligen är fallet, rättar sig efter den här nyttjade gen. af siälver (hvilken i denna ställning kan hafva den form, som tillhör m. och n. sing., äfven då f. el. pl. åsyftas). säll aff sinom siälffs guddom MB 1: 126 . " thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe " ib 263 . " abram swaradhe henne thiin thiänista qwinna är i thino walde, oc är thz thit siälffs wald at hon thik forsmar " ib 185 . " till wart silwra vphäldhe " SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). kome i sialfsins kost ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). warþen aldre optar . . . syalfs sins malsmän ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). är hwar ilgerningis man skyllogher thola dödh, fore sins siälffs synd MB 1: 467 . " födde hwar thera (af systrarna) sin son aff siälfsins fadher " ib 196 . för än han hem kom ii sialfs sins hus Bu 142 . " war herra skref hanum breff . . . mz siälfsins hände " Bil 232 . ib 104. mz siälffsins edhe MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61. ","1) själfbestämmelse, frihet. " thrällin när han kombir j siälfs vald " Bir 2: 121 . ib 63 . thäktis gudhi bätir at männene skulin liua äptir . . . moysi laghom hällir än äptir sino eghno manzlico siälfs valde (arbitrium) ib 3: 252 . " jak gaff änglomen ok mannomen frälst siälfs vald " ib 254 . " at thz ma vara j manzins frälso siälfsualde at fölghia sinom gudh " ib 255 . ib 461 . - bestämmande, godtfinnande. satto gudz miskund ok tima j sino siälfs valde (arbitrio) Bir 1: 338 . - rätt att bestämma el. förfoga (öfver). at the hafdho gifwit swa mykyt siälfsuald quinnomen vidh thera afgudh KL 372 . " the . . . haua ey siälfs vald vm sik (sui juris non sunt) " Bir 2: 336 . frihet, befogenhet, rättighet. tillåtelse. frälst siälfs vald (libertatem) at göra godh thingh ok lata ond thingh Bir 1: 250 . ","2) frihet, uppsluppenhet. " j syns blomstrandes vngdoms sielfs voldh " Lg 3: 566 . ","3) frihet, makt och tillfälle att handla efter eget godtfinnande. thet waldr thera (konungarnes) mikla sielfs wald KS 29 (73, 31) . " huat stranglika thu them dömer, som här haffua alt sith siälffs wald " Su 157 . ","4) själfsvåld, egenvilja, egenmäktighet. selfzwold, girä oc eghen wilghe SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.; daniserande). sla bäther til thz gik ey än genom sielfs voldz ok jlherdes sulwna Lg 3: 538 . " the haffua haffth swa sthor sielsswold " FM 610 ( 1513) . - Jfr siälfvald. ","1) egen vilja, uppsåt. spillr en härþ meþ syals wiliä SD 5: 638 ( 1347) . ","p. adj. och adv. L. A) adj. frivillig, fri. mz siälfsuiliandis fatikdom KL 331 . " siälffs uiliandis (voluntraria) vtuällilse goz ok ilz " Bir 3: 152 . ey nödhoghe vtan mz siälfswiliande (spontanea) wilia ib 4: (Dikt) 228. thu hädhis oc gabbas af allom tho ey nödogher vtan siälfs wiliande Ber 283 . B) adv. frivilligt, af egen drift, själfmant. komber jak siälfs wiliande til thin Ber 285 . Bo 161 . " iak andwaradadhe mik siälfs viliandis minom owinom " Bir 1: 34 . thän som siälfs uilandis vndir gifwir sik thässom forganclico thingomen Bo 64 . " af them som siälfswiliandis gifwa (a sponte dantibus) " ib 128 . - Jfr siälfviliande."],"e":["sialuar Bu 14, 135, 495 . ","sialvar ib 14 . ","siefwir ST 135 (jfr 548). selff MD (S) 306 . n. (nom., ack.) siälfft. siäfft MB 1: 471 (jfr 523). ack. m. siälwan ib 457 . ","sialuan Bu 135 . ","siälwom . ","sialuum Bu 5 . ","sialuom ib 495 . ","siäffuom Su 306 (jfr 474). f. siälwe MB 1: 107 . gen. m. siälfs siälffs. sialfs Bu 142 . " siafs ib 50. med gen. af pron. poss. sin föenadt till ett ord: siälfsins " Bil 104, 232 ; MB 1: 196 . ","siälffsins MEG (red. A) 56 . ","sielfsins ib (red. B) 61 . ","sialfsins SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). pl. nom. m. sialuir ib. ","sialfwe ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). syälue ib 5: 605 ( 1346) . ","sielue KS 51 (130, 55) . n. (nom., ack.) siälf. siälff. ack. m. siälwa MB 1: 367 . ","siälwom ib 471 . ","sialuom Bu 495 . gen. siälfra Bir 3: 257 . ","sialwra SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). sialfrä ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). siälfrä ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). syälfrä ib),","siälfs vald","sielfs vold . ","sielfs voldh Lg 3: 566 . ","sielswold FM 610 ( 1513) . ","sialfs vald L. ","selfzwold SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.; daniserande)), ","siälfs vili","syals- )"]},{"a":"siäländsker","b":"av","c":"adj.","d":["själländks. Se Sdw 2: 1311 f. penninga i sieländzsko minte SD NS 3: 612 ( 1420) ."],"e":["sieländzsker )"]},{"a":"siälöx","b":"nn","c":"","d":["sälyxa, yxa att klubba säl med. Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)."],"e":["sielhix )"]},{"a":"siäng","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) säng. Jfr M. Eriksson, Hjäll och tarre s. 5 f. swa gingo the hem alle ltil michials twe gingo i säng ATb 1: 143 ( 1461) . " ath hon saag, thet erik . . . snörade sina tröya aff sik fore sängene " STb 1: 230 ( 1480) . än gifwer iak henne alla de sängiar och sängeklädher . . FMU 5: 89 (1484, avskr.) . tielffue östensson som pa sin sängh krancker lagh SJ 2: 115 ( 1488) . " achilles gik tiill sängia oc nattha hwilo " Troj 198 . - ganga i siäng, om den till bröllopsceromonierna hörande s.k. sängledningen. Jfr Lizzie Carlsson, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1951 s. 59 ff., 1953 s. 39 ff., R. Hemmer, Tidskr. utg. av Jur. fören. i Finl. 1952 s. 329 ff-. 1955 s. 416 ff. at gotschalk oc heliko wigdhes oc gingo i sengh, ther radhe capitulum aldrich SD NS 3: 493 ( 1419) .","2) bildl. trådgårdssäng. thet (ɔ yrthe frö) ma saas j balyor äller annor kar bittida wm wintren jnne j stwffwonne oc swa thär wäxa oc wm waren planteris wth j sängana PMSkr 350 . - om »bädd» av pulver. gör aff the pwlerwereno ena sängh j en deghil PMskr 417. Jfr blomster-, brudhguma-, hionalags-, hordoms-, iärn-, krydda-, lakana-, pino-, silkis-, siuka- (Sdw 2: 339), siukdoms- (Sdw 2: 339), sotta-siäng. "],"e":["säng ATb 1: 143 ( 1461)","*siänga bur","sänga- )","*siänga butn","sängia- )","*siänga byggiare","siänga deghia","sänge- . ","sengie- . ","-deya )","frilla STb 3: 153 ( 1494) . . . . ey henne saa myswordeliga wanworda hollande henne for syn frilla oc sängedeya Troj 34 . ","*siänga dyna , ","*siänga fiol","sängia fiöl )","*siänga foter","sänga- )","*siänga gömare","sänga- )","*siänga görare","*siänga hus","sänga- . ","senghä- )","*siänga härbärghe","sänga- )","*siänga höghinde","sänga- . ","-hyginde . -hio[n]de),","siänga kamare","sänga- )","siänga klädhe (sänga-. sengga-. senghe-. sengie-. senggie-. pl. -cleden STb 3: 402 ( 1498) . ","-klädher Arfstv 63 (1474-75); Arnell Brask Biᴵ 29. -kleder Stb 3: 403 (1498), 4: 35 (1504), 170 (1507); SJ 2: 242 (1504)), ","siänga laghi","sänga- . ","-lagi )","*siänga leve?","*siänga palder","sängia paller )","*siänga prydhning","sänga- )","siänga ran (sänga raan), ","siänga rum","sänga- )","*siänga stolpe","sänga- )","*siänga to , ","*siänga vadhe","sänga- )"]},{"a":"siäng","b":"nn","c":"","d":["säng. " likamliken sängh behöffwer at minzsta try tin gh, som är dyno, örnegat oc aklädhe " LfK 76 . " aff sengom oc sengaklädhom " VKR 10 . " sengana wari aff brädhum oc j them hafwin halm ib. " Su 217 . (at) ängen diäuul dernes coma när minne siäng Bu 13 . " uitus la ensamen i siäng " ib 525 . ib 183 . Bil 104, 775 . KL 184, 206, 344 . Lg 3: 599 . magnus benctsson än pa sengena laa RK 2: 6037 . " ath han siuker lage vppa sengena " SO 198 . ib 195, 199 . til senga gaa MD (S) 225 . " tha farin systrana j sängh " Bir 5: 87 . tha standin alla wp, hwar aff sinne sängh ib. tha ringt är j säng ib. " äptir thz at teknat är j säng ib. redha sik til sängs " ib. " tha alt war tyst ok folk j seng " MD (S) 225 . jag . . . ligger tiil sengx BSH 5: 26 ( 1504) . hustru bängta, huars broders dotterdotter . . . lindorm i säng hade (d. v. s. var gift med) ib 227 (1507, nyare afskr.) . " min brodher som hon i sengh haffde (d. v. s. med hvilken hon var gift) " FH 5: 21 ( 1463) . " ffor hän hustrv birgitta kom j knwt biidzces sengh (d. v. s. blef gift med K. B) " ib 229 ( 1516) . Jfr barn-, barna-, brudh-, bruþa-, frillo-, gipta-, gästa-, hamar-, hionalags-, hor-, iärn-, sotta-, synda-siäng, äfvensom innan siänga drap. siängar alder, ","1) qvinna som delar (ngns) säng, sänglagerska, sängkamrat. myn eghin hustrv och endha senghelagha Lg 3: 148 . ","2) sänglag. UpL Kk 9: 1 i var. "],"e":["siang L. ","säng Bo 16 ; KL 184 ; 296: -inne ib 344 ; ","-ine Bil 104 ; -enne ib; -ene ib; -a Bo 16 ; ","-omen ib 34 . ","sängh Bil 775 ; LfK 76 ; Lg 3: 599 ; ","-er Su 217 . ","seng MD (S) 225 ; -a ib; -ena RK 2: 6037 ; SO 195, 198 ; ","-iana ib 199 ; ","-ana VKR 10 ; ","-om ib. ","sengh Lg 3: 524 . ","-ar . ","-er Su 217 ), ","siängar alster , ","siänga deghia","sänghia- . ","sängadeya )","siänga ganga","sianga- )","siänga gardher","senga- )","siänga halmber","senge halm )","iungfru marie siänga halmber , ","siänga kamar","siänga kamare","siänga klädhe","sänga- . ","senga- . ","senge- Lg 3: 549 . sängha klädy PM XIII], ","siänga köp","sänghar- )","siänga lagh","-sänga- )","siängalagha","senghe- . ","sänge- UpL Kk 9: 1 i var.),","sinängalaghi","sänga- )","siänga ledhe","sänghaledhe )","siänga läghe , ","siängaläghis","sänga- )","siänga ran","siangaran )","siänga redhe","sänga- )","siänga rum","senge- )","siänga sal","senga- )","siänga siuker","sänga- )","siänga slät","sänga- )","siänga stokker","sängia stok. sänga stook. sängä stuk VML I Kr 9: 4), ","siänga vaktare","sängha- )"]},{"a":"siänghus","b":"nn","c":"","d":[" =siänga hus. SvT 5 ."],"e":["säng- )"]},{"a":"siängklädhe","b":"nn","c":"","d":["sängtäcke. lott maghens . . . beskatte jt sängklädhe ATb 2: 386 ( 1491) . Jfr siänga klädhe."],"e":["säng- )"]},{"a":"siängledha","b":"vb","c":"v.","d":[" (ss led i bröllopsceromonierna) följa ett brudpar el. en brud till sängs. Jfr Lizzie Carlsson, Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 1951 s. 59 ff. (särsk. s. 90), 1953 s. 39 ff., R. Hemmer, Tidskr. utg. av Jur. fören, i Finl. 1952 s. 329 ff., 1955 s. 416 ff.). perlamentith begyntes, tha bruden sengledes STb 4: 54 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"siängledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["till sängs. wij . . . haffue legat plat sengledes en maanat BSH 5: 23 ( 1504) ."],"e":["sengledes )"]},{"a":"siängledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["till sängs. the människia som siwk ok sängledis ligger hon haffuer myuklo math ledha MP 4: 247 . hon lagh sengledes siuk Sj 2: 238 (1493),. . . . medh sina hustrv, som sengledes lach STb 3: 329 ( 1497) . Jfr siängläghis."],"e":["säng- . ","seng- . ","-ledis . ","-ledes )"]},{"a":"siänglägha","b":"nn","c":"","d":["sängläge, liggande till sängs. MP 4: 245 ."],"e":["-läga )"]},{"a":"siängläghe","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr siänga läghe."],"e":["säng- )"]},{"a":"siängläghis","b":"ab","c":"adv.","d":["till sängs. STb 2: 271 ( 1488) . SJ 2: 113 ( 1488) . hon lagh sengghlegis siwck STb 3:88 (1493). ib 137 (1493), 315 (1496). j myn sware kranckdom, som jach sengleges lagh medh STb 4: 31 ( 1504) . ib 43 (1504), 84 (1505), 150 (1507). Jfr siängledhis."],"e":["sängh- . ","seng (h)"]},{"a":"siänna","b":"","c":"","d":[" , se sämia. "],"e":[]},{"a":"siätte","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjätte. " tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for oqwädhe " ATb 1: 31 ( 1455) . item swor . . . sigeridh, siälff sätthe, til sin käti gripen JTb 36 ( 1463) . " thät sätte gudz budordh " MP 4: 64 . " anno dominj me pa thet sette Liber eecl Vallentunensis 63 (1506). tha sagde then sieste mästeren " Saml 6: 158 . Jfr halfsiätte, ävensom halfsexta SD NS 3: 104 ( 1416) . "],"e":["sätthe JTb 36 ( 1463) ; STb 4: 315 ( 1513) . sette Stb 1: 211 (1479), 327 (1481); Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) ; Dal HembT 1: 90 (1506). sieste Saml 6: 158 ), ","*siättedel","siätta- . ","siette- . ","sättä- . ","sätha- . ","-deel )","siätteluter (siättalot), "]},{"a":"siätte","b":"nl","c":"räkn.","d":["sjette. " siäta (näml. dygdetrappan) äru scriptamal " Bu 185 . alexander siette paue epter sanctum petrum Bil 112 . sätte daghen RK 3: 2859 . ib 3073 . " kom . . . hans lang siälff siätte " SJ 72 ( 1441) . "],"e":["siäte . ","siatti L. ","sätti L. ","sätte RK 3: 2859, 3073 . säti L.)","siätteluter","siätta- )"]},{"a":"siättunger","b":"nn","c":"","d":["sjetting, sjettdel. " possidet ecclesia unum setting in uno molendino " SD 2: 153 (1293, nyare afskr.). twa scat mark, een siätung minne ib NS 1: 417 ( 1405) . - särsk. a) sjettedel af en socken? octauam partem de wardagra siättung SD 5: 261 (1344, nyare afskr.). b) sjettedel af en gärd? se sättunger. c) sjetting; ss rymdmått för torra varor (jfr Fnor. séttungr)? se siättunga-, siättungs-land. d) = siättungsland? een siettingh jordh BtFH 1: 80 (1486, nyare afskr.) . !UDDA_TECKEN? [1/2] settiungh jordh ib 211 (1506, på två st.). "],"e":["siätunger . ","siattunger L. ","siättunga land","siätunga- )","siättungs attunger","siattungx- ÖGL G 3. siatungx- ib B 1: 1. siatungx- ib ES 3: 2. sietteongx-), ","siättungsland","sättungx- . ","settingx- )","siättungs män","sätungs- )","siättungs skatmark , "]},{"a":"siättunger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["siättungs man , "]},{"a":"siäver","b":"av","c":"adj.","d":["1) stilla, lugn. siäwir dödher Ber 185 . mz siälfwe wyrdning ib 194 . " j klostreno är hällagt lifwärne andelikith rolikth, fridzsamt, siäft " ib 72 (kan föras till 2). stadhughir älla siälfwir fridhir Bir 2: 251 . ","2) stillsam, fridsam, saktmodig, mild. byörnen . . . gik . . . säffwer oc spaker til sin mästara i gän Lg 3: 196 . siäwo diurin Bir 2: 9 . " fiärdha diurit synis aldra sänast (för säuast; mansuettissimum) " ib 222 . siäfwasta lamb Bo 189 . " swa som säuasta ok spakasta faar " Bir 1: 158 . ib 2: 10 . Su 29, 189, 190 . " leonit wart säfft oc spakt som eeth lamb " ST 115 . " siäfwer som spakt lamb " Su 395 . " o aldra säffuasta gudz lamb ihesu criste " ib 324 . " the (fäderna i öknen) ärw . . . rolike, linj, siävi " KL 182 . " wilia ey fölghia vars herra ödhmiukt. hwilkin som sighir nimin af mic at iac är siäwir oc ödhmiukir i hiärta " ib 225 . " mildir ok siäfwir fadhir " Gr 325 . " änglane äru siäfwe ok wilia allom goth " Bir 1: 177 . " then som war bradher til wredhe wari säwir " Ber 20 . war han . . . säuir j sino modhe Bil 383 . " altiidh waro the sina j mällan liuf oc säf " Lg 3: 502 . " säffwir j sidhom " MB 2: 326 . " hon war . . . swa siäff ok spak vidh sit thiänisto folk ath hon dröfdhis ey widh them medh otholomodh ällir wredhe " VKR XIV . KL 194 . Bil 689 . Bo 31 . MP 1: 3, 157, 285 . Bir 1: 61, 3: 33, 160 . Ber 246 . Su 307 . fortappa annars hadh och smälikhet mz siäfwm hwg och spako hiärta Ber 119 . " at hiärtat wari reent rolikt oc säfft j gudhz thiäniist " ST 538 . " hwars athäwe höfwiskast ok siäfwast varo " Bir 2: 274 . " fruor och jomffru seewelaath " RK 3: 144 ."],"e":["säver . ","seewer )"]},{"a":"siäver","b":"av","c":"adj.","d":["2) stillsam, fridsam, saktmodig, mild. ey skwla the (ɔ hundarna) wara förmykith säffwe, oc ey förmykith grymme PMSkr 248 . " en ridhare omiller oc grymber som leon: gänstan han haffde böriadh at läsa jomffru maria psaltara, warth han saa säffwär oc miller. at han offwär gik alla andra . . . j milhetz gärninghom JMPs 447. ""],"e":["säffwer )"]},{"a":"siäx","b":"nl","c":"räkn.","d":["sex. innan siäx wiku SD 8: 205 ( 1362) . NMU 1: 68 ( 1381) . siäx faat fatadh jern ib 106 ( 1428) ."],"e":["siex . ","segx JMPs 549)"]},{"a":"siäx","b":"nl","c":"räkn.","d":["sex. " siax vikum afte iula dagh " Bu 8 " säx manaþom för än maria föde sin son " ib 49 . " sax manaþom vr elixabet för mäþ barne än maria " ib 71 . " siax diafla " ib 136 . " siax män " SR 32 . mädh siex manna eþe ib 44 . " eþär siäx manna " ib 46 . siäx af them Bo 239 . " med syäx hästä " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). syäx mark ib 479 (1345, nyare afskr.). siex örisland jordh ib NS 2: 205 ( 1409) . " siax þusand ok siax hundraþ. ok (lx) ok siax diäfla " Bu 419 ."],"e":["siax . ","säx . ","six SD NS 1: 635 ( 1407) . ","sax L.; Bu 71), "]},{"a":"siäxfalder","b":"av","c":"adj.","d":["sexfaldig. " var min sorgh siäx fald " Bir 3: 154 ."],"e":[]},{"a":"siäxhyrnadher","b":"av","c":"adj.","d":["sexhörnad, sexkantig. " sexangulus . . . sexhörnadher " GU C 20 s. 575 . berillus . . . är oc säx hörnther JMPs 549."],"e":["sex- . ","säx- . ","-hörnadher . ","-hörnther )"]},{"a":"siäxlinger","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":[]},{"a":"siäxman","b":"nn","c":"","d":["sexman, ordningsman. hoo som icke will låta sig näpsa och vndergå thet som hampnfougden och sexmennerna giöra, skilia och döma SO 308 ."],"e":["sex- )"]},{"a":"siäxninger","b":"nn","c":"","d":["1) sjättedel (av en socken). om te ij sexningar ther j mora soken ath te äre trättande om thed fyskery GPM 2: 348 ( 1509) . ib. Jfr siäxtunger. 2) mynt om sex penningar (en halv skilling). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: l838, Nordisk Kultur 29: 162 ff. vii öre en sixnig mindre aff sacristanus HLG 3: 97 (1528). item jönss eriksson jx öre för en kärra (härefter sannol. ett ord för plus el. minus uteglömt) sixling ib 117 ( 1529) . " ii mark och i sexlig ib 129 (1529). " ib 135 ( 1529) ."],"e":[]},{"a":"siäxpänningaland","b":"nn","c":"","d":["jord för hvilken i afrad betalas sex penningar). nos ab eadem norlennom accepimus predium uidelicet attaørthor. & sibi suderlennom. quod wlgo dictur atta ørthor & siaxpennengaland. uendicaimus SD 1: 735 (1230-60)."],"e":["siaxpennengaland )"]},{"a":"siäxt","b":"nn","c":"","d":[" Se sext."],"e":[]},{"a":"siäxtan","b":"nl","c":"räkn.","d":["sexton. siäxtan marker SD 8: 191 ( 1362) . " for sextan mark och sextighio " ATb 1: 268 ( 1467) ."],"e":["sextan )"]},{"a":"siäxtan","b":"","c":"","d":[],"e":["siextan . ","siaxtan L. "]},{"a":"siäxtande","b":"nl","c":"räkn.","d":["sextonde. Se Sdw 2: 1295. "],"e":["*siäxtandedel","siäxtanda deel )","*siäxtandeluter?"]},{"a":"siäxtande","b":"nl","c":"räkn.","d":["sextonde. " äpte sixtanda daghin " KL 341 . Fl 1974 . " en sextande deel j skipeno " PM XI ."],"e":["sextande . ","sexstandi VGL IV 14: 16, 16: 16. sexstanði ib 15: 16), "]},{"a":"siäxtantighi","b":"","c":"","d":[" , räkn L."],"e":["siaxtan- )"]},{"a":"siäxtighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["sextio. " fore sextighio marker pänninga " Vg Fornmt III 7-8: 153 (1377). sextighi mark NMU 1: 67 ( 1381) . " for sextan mark och sextighio " ATb 1: 268 ( 1467) ."],"e":["sextighi NMU 1: 67 ( 1381)","sexthii UrkShist 1: 26 ( 1494) ), "]},{"a":"siäxtighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["sextio. " at eno siaxtighi alna högþ " Bu 168 . " han doo äptir vars herra pino siw oc siäxtighi arom " Bo 23 . " säxtighi aara gamal " Bir 3: 213 . systrana skulu wara sextighi ib 4: 23 . VKR 69 . " säxtyghi mark pänningä " SD 5: 565 ( 1346) . ib 566 . " ib NS 1: 634 ( 1407), 635 ( 1407). reste han vp af dödha siäxtighi dödha män " Pa 3 . " thry hundradha biscopa oc fäm oc sextighi " ib. " aarith hawer thryhundradha oc siäxtighi oc fäm dagha " MB 1: 63 ."],"e":["siax- . ","säx- SD 5: 566 ( 1346); Bir 3: 213. sex-. six- SD NS 1: 635 ( 1407) . ","siäxtighi VKR 69 . ","säxtyghi SD 5: 565 ( 1346), 566), "]},{"a":"siäxtighifalder","b":"av","c":"adj.","d":["sextiofaldig. " giordhe . . . siäxtighi falla frukt " MP 2: 51 . ib 52 ."],"e":[]},{"a":"siäxtighinde","b":"nl","c":"räkn.","d":["sextionde. " the vordho pinte arom äpter gudz byrdh fyrahundhra oc vppa thridio areno ox siäxtionda " Bil 913 ."],"e":["siäxtionde )"]},{"a":"siäxtunger","b":"nn","c":"","d":["sjättedel (av en socken), sjätting. stranby sextingh . . . marbygh sextingh (o. s. v.) Tunberg, Sv. medeltidsregester 57 (1435 avskr.; Dalarna), et fiiske emellom soolbygge sextung oc strandbyggie sextwnge GPM 2: 96 ( 1509?) . ib 225 ( 1506) . Jfr siäxninger."],"e":["sex- . ","-ting (h)"]},{"a":"siö","b":"","c":"","d":[" , se sior."],"e":[]},{"a":"siþ","b":"nn","c":"","d":[" Lg 218 . vm siþa Bu 490 ), d. s. baþ guþ giua sik hughnath vm siþa Bu vigþ nunna vm siþe ib 183 . " vmsidhe thystnadhe hon " VKR XI . " kom hon fram vmsidhir til hans " ib XII . Bu 4, 490 . Bil 108 . MB 1: 126 . Iv 3562 . Al 2906 . Lg 90, 218 . - då omsider. om sidhe han til sinna skäla kom bödh han leeta om al landzskap Gr 285 ."],"e":["omsidher Al 2906 . vm siþe Bu3, 4, 183. vm sidhe Bil 108 . ","vmsidhe VKR XI . om sidhe Gr 285 . ","omsidhe"]},{"a":"siþa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sida (af en menniska el. ett djurs kropp). þin bla siþa Bu 73 . Bil 628 . " for wärk i höghra sidhona " LB 2: 9 . " vndi hans siþom " Bu 493 . KL 20 . Bo 207, 234, 237 . " dyäflane sta vid hans sidhor " MP 2: 61 . " ffor miskund kunde han ey at lidha at konungen lagh for honom aa sidha (supplicem jacere) " MD (S) 269 . hans (hästens) annur sidha var hwiit som snio ok annur sidhan rödh som blodh Fl 524, 525 . " mangt örss var ther a sidho röört " RK 1: 1439. c sider flesk FH 4: 83 ( 1499) . HSH 19 165 (1506) .","2) sida (af ett blad i en bok). oppa sietta bladheno the aldhro sidhonne VKR 55 . ib 56 . 3) sida, kant, håll. hon ville vel förvara them ok hans här aa alla sydha RK 1: (sfgn) s. 175 . " kastin wt nätit vppa höghro sidhona a skipino " Bo 240 . " a annan sidhen (sidan om) thz bärghet war en grymmelighin eeldher, och a annan sidhen war offmyken kyldh " Pa (Tung) !SYNS_DÅLIGT? säther sina wärn pa the sidhona strömen MB 2: 235 . " gik vppa ena sidho när varefrw (sociat eam, vadens ex latere) " Bo 8 . " gik varfrw vppa ena sidho (afsides; secedit ad parietem) a sina böne " ib 191 . " ivir ena sidho, afsides. gak . . . owir ena sidho (secede) " Bo 46 . Su 21 . redh . . . ower en sidhä Va 37 . tok ioab han hemelika ofwir ena sidho ST 349 . MB 2: 297 . Lg 3: 54 . " tog marsken vtofuer ena sidho " RK 2: 6654 . " drogh nichodeum offwer ena sidho " MB 2: 383 . " thom ledha öffwer ena sydha " Lg 3: 153 . kalladhe han thom alla öffwer ena sydho ib. ib 569 . " saath öffuer eena sidha " RK 3: 1288 . " allan then skath oc opbyrd iag kunde få stack iag offuer ena sydho (gömde jag) tha " ib (sista forts.) 4120 . ib 4249 . 4) sida, part, parti. a wara sidhu BSH 1: 131 ( 1371) . " a andrä sidhunä ib. a badha sidhur " ib 132 . ib 192 ( 1387) . attä magho þe warä a baþä siþor (brudens och brudgummens sida) som bruþlöþs kläþe skulu bärä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " falla a badha sidhor mange " Gr 262 . " til taknom twem hedhnum mästarum a badha sidhur " Bil 80 . VKR 63 . 5) sida, hänseende, riktning. skal alt vändas oppa the bätra sidhona (in bonam partem) Bo 122 . - Jfr balgards-, fara-, haf-, iärn-, kiöt-, ko-, nor-, oxa-, sio-siþa, äfvensom a-, af-, up-sidhis."],"e":["sydha )","sidho arf , ","sidhoganger , ","siþolanger","siþu- )","sidholangs , ","sidho stynger?","sidho värker","sydho- LB 4: 343 . sydoib 7: 11. sida- ib 69 ),"]},{"a":"siþan","b":"kn","c":"adv. konj. prep.","d":["1) sedan, derefter. siþan sa hon en bära lius Bu 11 . " engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan " ib 146 . " sydhan gingo the ater i iherusalem " KL 131 . " sidhan redh han ather i skoghen igen " Di 3 . " sidhane tha han presenteradhis i templum. louadhis han mykyt af symeone " Bo 10 . at thu ffordäruar kroppin mz ofmyklo ok oskällico äruodhe ok hawir sidhane thorft ib 138 . " sidhan lägge hon vijl ofuer sit hofwth " VKR 67 . " sithan wäri i stath sinum " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " siþan skal han . . . i rikesens þiänist þiänä " ib 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . scal han arvþä aar firi mark hwariä, först for malsäghändanom, ok siþan for konunge ib 479 . - med dat. uttryckande tidsmåttet. enom manaþ siþan . . . lät tomas calla saman alt landet Bu 184 . Jfr lango sidhan under langer. 2) vidare, för det andra. sidhane (secundo) är thz hänne som gör sak oc tilfälle til fafänga glädhi Bo 17 . ib 131 . 3) sedan, vidare, derjämte, tillika, på samma gång. wir . . . wilium sithän at thätta hallis SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som swa manga oc sidhan swa hälgha människior skändir Bo 138 . 4) mera. thy (de orden) fordriffue well alle the dieffwle i heluithe äre än sidhen mik ene aff marken Lg 3: 63 . 5) för . . . sedan. nu thry aar ok tiwghu sidhan SD NS 1: 449 ( 1405) . B) konj. 1) sedan, efter det att. siþan hon hafþe þer nokor ar varit Bu 5 . " sidhane the hafdho ther haft omätelik andans vidhir quekilse " Bo 22 . sidhane han hafdhe thä ätit ib 52 . " sithan a þinge är buthät a warra i färþ i land " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). sidhan hänne är jaa sagt ath jngaa j klostreth skal sändes äpter biskopenom VKR 63 . war paradiis ey qwämeliker stadher mannenom sidhan han syndadhe MB 1: 126 . LfK 277 . " mykit hauer sket sidan mit haar oc skeg war swart som raffn " Di 8 . - med dat. uttryckande tidsmåttet. mangom daghum siþan paulus var dräpin . . . kastaþes vp houþet sancti pauli Bu 124 . " mangom daghum siþan han þär com . . . hörþe han röst fatöks barns annan vägh suudet " ib 499 . 2) då, när. siþan hon sa sina dottor grata sin skaþa: þa grät ok moþeren sin siala vaþa Bu 30 . " sidhan war herra hördhe moyses bön . . . tha härdhe pharao sin hugh oc hiärta " MB 1: 300 . sidhan han veet hon är ey qwik han glömir hänne swa raskelik Fl 257 . 3) då, emedan. sidhan han war seen, tha togho the han oc hans husfrv oc hans d.ötter oc leddo them vtan stadhen MB 1: 194 . " sidan jak hade enchte i händerna at wäria mik mäder, tha tog iak en thera om fötarna . . . oc slog strax i hälltwo aff the andra " Di 98 . C) prep. sedan. sidhan försto sinne iak thz fra Fl 1426 . " jak hawer ä lighat här sidhan mikelsmesso ok nw er jwl " RK 1: 3291 . "],"e":["sidhon Di 299 . ","sidhane Bo 10, 16, 17, 22, 52, 131, 138 ; VKR 66 . " sidhakriffel för sidhan) " Lg 3: 10 . syþan L. sydhan KL 131 ; Di 274, 275 o. s. v. sydhon ib 273 . ","sydon ib 299 . ","sedhan SD NS 1: 338 ( 1404) ; Gers Ars A 3. sedan MD (S) 236 . ","sedhen RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286, 3: (sista forts.) 4537, 4540, 5257),","sidhan at , ","sidhan som , "]},{"a":"siþari","b":"av","c":"adj.","d":["komp. L."],"e":[]},{"a":"siþarmer","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) senare. " hälfftena sidhermer komber liiff i pighabarnet i modherliffue än piltenom " Lg 3: 623 . screfwo . . . stundom thz för som annantidh sidhirmer Bir 2: 322 .","2) längre bort, längre tillbaka. ey formatte thw see . . . j litinom nakat för älla sidhirmeer . . . swa j the hälgho thräfallelikhet är änkte för älla sidhirmeer Bir 3: 449 ."],"e":[]},{"a":"siþarmer","b":"av","c":"adj.","d":["komp. L. senare. hwart henne sidermer rodh war werre än thz förre Di 238 . innan sidherme wara frw dagh SD NS 1: 450 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"siþarmera","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. L. senare. then som sedhermera grep honom PM 35 ."],"e":[]},{"a":"siþarst","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. senast. þän siþarst com Bu 419 . " är thä sorgh wärrä som sidharst kombir " GO 522 . " tha iak sidhärst stridde " Al 367 . VAH 24: 321 ( 1424) ."],"e":["sidhärst )"]},{"a":"siþarster","b":"av","c":"adj.","d":["senast, sist. - at sidharsto, till sist, till slut, sista gången? at sidharsto tha the komo til kiiff Gr 262 ."],"e":[]},{"a":"siþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) sid, långt nedhängande. hafdhe langa näsa ok sidha brune Bil 250 . sit skäg Bu 208 . Bil 281, 751 . Al 5538 . " han hade grath har ok sith " Di 298 . them hänge a halse siider lok Al 9302 . " lokka swa sidha drogho the at the hängdo nidher a foot " ib 5610 . swa sidhe waro therä lokka aff thera hofwth til thera täär ib 5590 . " hwat forbannadhe soo var the som swa sidhan (prolixum) bälgh hafdhe " Bir 3: 269 . hafuande matelik klädhe ey mykyt lang ok siidh ib 475. mantla aff biald öfrith sidha Fl 288 . SD NS 2: 87 ( 1409) . " thera haar war a fotin siit " Al 8787 . hafdho stora panzara op a sidha mit a thera been Iv 4450 . han (manteln) scal . . . ey wara sidhare än oppa ena span när jordhinne VKR 11 . " mang litadh klädhe siidh oppa foth " ST 396 . " manglitath klädhe oc siidh til fota " MB 1: 229 . " thera haar waar . . . siit til thera belte " ST 421 . " collobium är jomffru mantil sidher nidher oppa hälana " Lg 222 . " hafua til sin klädhabonadh . . . een graan kiortil sidhan nidhir til ankolin " VKR 11 . hafua een graan mantol . . . siidhan midh vm knän ib 12. 2) låg, ringa. högher äller sijdh GS 37 (1413 orig.). - n. adv. 1) långt ned. hans haka siit a brystidh la Iv 266 . - djupt, lågt. han fan et land langt oc wiit thz la mz haffsins sidho siit Al 8846 . then för sat siit han siter tha höght ib 2915 . ib 2913. - långt (ned), djupt (ned). the ära kompne nidhe siit Al 28 . " idhart rwm oc thera är siit nidhre ib 6614. naghra städher som lagho högt j bärghen äller sith nidher j jordhögomen " MB 2: 33 . - ned. lifwith reent faghert oc hwiit alt til bältestadhin siit Al 9472 . 2) långt, vida. thz spordhis om landit siit oc wiith MD 388 ."],"e":["siidher . ","sit . ","siit ) , "]},{"a":"siþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sed, sedvana, bruk. " han vilde eigh drikka som þär var siþar " Bu 182 . KS 23 (56, 25) . Lg 65 . RK 1: 1899 . the riddara haffdo tha til siidh the fölgdo ä tha thera retta herra ib 1851. ther var sidher toll at gifua Fl 681 . Di 20 . thz war . . . her ekkia sid, at rida i skog ib 74 . " hafuande matelik klädhe ey mykyt lang ok siidh mz qvinno sidh " Bir 3: 475 . " a mot iuþa laghum ok siþum " Bu 5 . ib 9 . MB 1: 441 . " þe þu kände goþ siþi ok raþ " Bu 77 . " see sider i främede land " Di 91 . thu halder thina sidher säär Al 5939 . " ware sidhe ära skilde aat " ib 6035 . " the äru löse j sinom sydhom sua at ämuäl blyghas lekmän aff thera sidhom " Bir 3: 27 . Bil 304 . forbödh . . . dräpa nocon cristin man ella pina for cristna tro sidhi (för tro ok sidhi?) ib 371 ; jfr 2. lefnadssätt, sätt. om thu widh tholik sidh lifwer Al 5958 . " thz iak scriffwar . . . min sidh ok lifwrne ib 6046. - sätt, beteende, skaplynne. hon haffde han i sith hierta kär for vtan allan falskan sidh " RK 1: 1926 . " hans sid war sa, athan wilde alltiid örlöga " Di 29 . - sed, skick, särsk. god sed, höfviskeht, ordning. ther war godh kost ok ädla siid RK 1: 1410 . nima wiisdoom ok sidh Al 6029 . " är thz ängin sidher at äta sin mat bradhlika " MB 1: 501 . 2) religion. kändos eigh än viþ sannan guþ ok guþlekan siþ Bu 138 . vend fra hedhno ok til judha sidh (af senare hand ändradt till sidhi) Bil 80 . " sargdhe sik vara annars sida (allerius sectæ) " ib 658 . 3) (efter sedvana utgående) skatt? at wi . . . thera hionom aldrigh sculom aseende wara wm nokra hielp, thienist älla arwodhe . . . hwarte mz sidh älla bön, oc aldrigh nokon tungha til thöm läggia BtRK 38 ( 1378) . " monga nyia sedher iag oppa lade " RK 3: (sista forts.) 5288 . Jfr bön 3. - Jfr alvara-, fäþernis-, hof-, högthiþis-, kirkio-, kloster-, klädha-, land-, lands-, o-, offers-, ordh-, paska-, plägh-siþer samt anlitis siþir, äfvensom sidh."],"e":["sydher . ","siidher . ","siider . ","sedher . ","-ir ) , ","sidha bok , "]},{"a":"siþer","b":"ab","c":"adv. superl.","d":[" L. A) komp. mindre. är engte thz thing ther man ma siidher mista til sina födho oc hiälp MB 1: 210 . " at män skullo swa mykith siidher dräpa han ib 163. - än mindre. castaþo män stora linor vm afguþa stok: ok vildo dragha viþ iorþ. ok gato eigh rört þy sinne: ok siþar af staþ fört " Bu 207 . fandz ängin thän som fult matte göra for sin eghin brut oc sidhir hela andra Bir 2: 239 . ib 302, 306, 3: 116 . han ware thz ekke halla werdh aff ider at haffua älla androm sidhr RK 1: 2096 . - myklo sidher, mycket mindre, ännu mycket mindre. likamlik thing äre ey lydhogh ängla budhi, tha äre the myklo siidher lydhogh mannenom MB 1: 99 . Bir 2: 12, 3: 94, 398 . MP 2: 129 . - sva myklo sidher . . . at, så mycket mindre . . . som. är thässe synd swa myklo siidher nahdr wärdh, at han krafdhe ängin wan ämpne MB 1: 391 . - än sidher, än mindre. ey formatte vatnit het wardha. oc än sidhir kalen siwdha KL 192 . " fanz ängin thän honom bödh eet sin drikka oc än sidhir meer " Bo 167 . SD NS 1: 639 ( 1407) . MB 1: 42, 224 . Bir 3: 222 . RK 1: 351 . Su 331 . LfK 5 . Lg 3: 24 . BSH 5: 11 ( 1504) . myne teyanare [t]oghe ickä hans hestä, en sege hogge them vth ib 4: 297 ( 1501) . " hwa är then ther formatrte at thänkia oc än sidhir at sighia af the glädhi " Bo 247 . " thz the gato näppelica soe oc än sidhir siälue göra " Bir 2: 267 . Su 233 . - än mer. at see eth oskäliket dywr tolkit at lidha, ware mik nogh badhe ysäldh oc ömka, än sidher (quanto magis) tik alla tingha skapara Su 29 . Lg 3: 563 . - än halvo sidher, ännu mycket mindre. iak ma thz ey höra ok än halfuo sidher göra Iv 5244 . - thy sidher, än mindre. giffs os engin ämpne til gärninginna ey halmber thy sidher mera MB 1: 288 . - thäs at sidher, så mycket mindre. wardbergh faar tw ey ather i aar ok tess at sidher attu swa lather RK 1: 2688 . - eigh sidher, icke mindre, lika väl, likväl. ey sidhir (nihilominus) skulle pharao for dömas for sina ilzsko. ämuäl än thot moyses hafdhe ey komit Bir 1: 298 . - eigh (ängo) þäs (þy) siþer, icke dess mindre, det oaktadt. hwar som ey þa komber, þa scal konunger, äller þe som hans dom hawä, ey þäs siþer dömä vm all mal . . . swa som han syälwer til swars vare SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 567 ( 1346) . " ä huru myky oppa hanum ropas ey thäs sidhir fölghe han sins vilia lusta " Bir 2: 53 . ib 1: 34, 2: 187, 4: 136 . Fr 2058 . Al 3345, 7297, 10018 . " än thot synin bort tax af them (ögonen) ey thy sidhir ma likamin wara helbrygdha " Bir 1: 99 . ib 90, 332, 373, 2: 27, 162, 187. ST 134 . Su 446 . SGGK 105 . " engo thes sidher styrktis hon j gudhi " Lg 3: 513 . - eigh thäs (thy) sidher . . . at, icke dess mindre . . . derför att, oaktadt, ehuru. mannin är oc ey thy siidher falkans herra, at han giwer honum sit höns til födho MB 1: 98 . - eigh thäs (thy) sidher at, oaktadt, ehuru. fik lika lön mz apostolis ey thäs sidhir at hon var förra mykit syndok MP 1: 41 . VKR 3 . " pläghir astunda at opswälghia alt thz han höre liuande vara . . . ey thy sidhir at hans bukir oc mundir äru ful mz mat " Bir 2: 98 . B) superl. minst. är änkte thing skapath, oc aldra sitzst likamlikt, som ey hawer mästa dygdh aldra näst sik MB 1: 39 . wi wiliom aldra siitzt at os siälwom ware nakath meen eller genwärdha ib 457 . ib 465 . Ber 257 . leta, hulikit af thessom triggiahanda folke land älla rike mågha sizt mista KS 76 (187, 83) . " land ok rike mägha almogha mista sidhst ib. ""],"e":["siidher . ","sydher SGGK 105 . " sege i förbindelsen en sege (med folketymologisk anslutning till sighia; jfr Dan. end sige) " BSH 4: 297 ( 1501) . superl. sitzt. sizst. siit. sidhst KS 76 (187, 83) ; Ber 257 ),"]},{"a":"siþvänia","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sedvänja, vana, bruk. " enom stadh war sidhuänia. ath män thoko sik hwart äar (för aar) wtländis konungh " Bil 616 . ib 713 . Bo 24, 30 . Bir 2: 159 . MP 1: 50 . PM 15 . " han hafdhe thz for ena sidhuänio at al the kors som han saa. thöm hedhradhe han " Pa 8 . " fölgdhe jak landzsins sidhuähnio (för -uänio) " Bir 2: 94 . " thetta skal wara idher sidhwänia " MB 1: 307 . " som kommo aff kräselikare sidhwänio til clostrit " Bir 5: 5 . " sidhwänia är huariom suåsom naturlik skipelse " KS 83 (204, 90) . " af gamble sidhuänio " Gr 322 . Di 143 . " epther gamble sädwenye " FM 546 ( 1512) . o adams sona osidogh sidhuänia Bo 99 . ökias syndenar af idhkelike sidhuänio Bir 1: 364 . " giordhe först nadhelika synd . . . ok ökte sidhan mz sidhuänione " ib 365 . Su 171, 440 . görs synd . . . stundom af sidhwanio Ber 89 . " huru opta thw fölghe mina sidhuänio (consuetudinis) gerningom " Bir 3: 137 . " gaddin hardhna aff stiongdinna sidhuänio " ib 74 . leþas . . . i krassa siþvänio KL 185 . " alt of mange älska thessin fyra (näml. synder) ok hafwa j sidhuänio " Bir 1: 341 . huru godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs . . . kranckä sidhwänniä ok orätter nidher läggiäs SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganhlichä än ganghlichä ok godhä ib. kranckum gerningum ok sidhwännium ib 467 . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), 378. til guþleka gärniga oc höfiska siþuanno Bir 4: (Avt) 183 . " hälga clostirssins sidhwänier " Su 355 . epter . . . richesens sidhwäniom ok stadfga SD NS 2: 44 ( 1408) . ib 52 ( 1408) . - (?) them som kranka äru idhkelika sidhwänio (beständigt?) Bir 5: 5 . " them som aff sidhwänio (vanligen?) bliffwa helbrygda ib. 2) skick, sätt, beteende. thera sidhwänia var ful mz gudhlikhet " Su 419 . sidhväio vani? m. vand. at wi wändom ey til synda och sidhwänis (för sidhwänio?) wana winith hulkit gudh gafh os til likamlika helso Ber 88 ."],"e":["sedhwänya PM 15 . sädwenye. sidhwania: -o Ber 89 . ","siþuanna: -o Bir 4: (Avt) 183), "]},{"a":"skabba","b":"vb","c":"v.","d":["gnida, riva, klia. scabio (fel för scabo) . . . skabba eller skuba vnde scabidus . . . kladoger oc skabbotter GU C 20 s. 5459 ."],"e":[]},{"a":"skabber","b":"nn","c":"","d":["skabb. " porrigo . . . swina soot skaber ok fnok commvniter kölsoth " GU c 20 s. 469. scabiola . . . lithin skabber ib s. 549. jmpetigo . . . skab ib (hand 2) s. 15."],"e":["skaber . ","skab )"]},{"a":"skabber","b":"nn","c":"","d":["skabb. " thz war skabber (scabies] " MB 1: 362 . flyr aff honom skorffwir oc skabbir LB 3: 139 . thz dragir bort allen skab ib 74 . ib 2: 37, 38, 6: 106, 7: 65, 69, 353, 10: 8 . Jfr halsskabber."],"e":[]},{"a":"skabbotter","b":"av","c":"adj.","d":["skabbig. " prvrigonosus . . . skatbotther ok kladoger " GU C 20 s. 498 . impetiginosus scabotther ib (hand 2) s. 15."],"e":["skabotther . ","scabotther )"]},{"a":"skabbotter","b":"av","c":"adj.","d":["skabbig. " eeth skabbot faar " GO 946 . LfK 148 . SO 49 . skabbotta händir Bir 1: 304 . " for skatboth öghom " LB 6: 106 . renser tz skabbotan krop ib 7: 353 ."],"e":["-otan LB 7: 353 . ","-otta Bir 1: 304),"]},{"a":"skadha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skada, tillfoga skada el. men. med dat. el. ack. nocuus . . . then skader är eller skadas GU C 20 s. 357 . jllido . . . innantiil oc myket skada jnde illisus . . . linnantiil oc myket skaddher GU C 20 (hand 2) s. 11. llesus . . . skaddher ib s. 75 . tha schal intet vorde til skadende Hist. Tidskr. 1: 401 (1509). - opersonl. el. med ett obest. el. frågande pron. i n. ss subj. at han aldre warade hanum hästin ällir wille wara honom god for thet hannum kunde skadda (för eventuella skador på hästen) ATb 1: 224 ( 1458) . " tha komo hans swena . . . ok sagde at hans son lifde ok honom jnkte skadde (att han var oskadd) " MP 4: 244 . tha ffik iak thet (ɔ skeppet) vp i tisdax oc skadhar thet alz inthet (det är alldeles oskadat) vtthan eth bordh är litthet riffuanth vith stannen GPM 2: 419 ( 1507) . - med prep. hwo ther vpa naghat schadar, han tale ther sidhen vpa thet ny medh lagh oc rät Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) . hwad fallendöffuel skader tigh ther pa? STb 2: 246 ( 1488) . edher schal her pa intet schade (ni skall inte ha någon skada härav) STb 4: 34 ( 1504) . - Jfr när-, tilskadha och oskadder."],"e":["skada . ","skadda ATb 1: 224 ( 1458)","schadar Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) . skader STb 2: 246 (1488). impf. skadde MP 4: 244 . "]},{"a":"skadhalika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett skadligt el. sorgligt sätt, ömkligen? them haffwm wy skadelika mist RK 1: 4474 . at iericho mwra fiöllo swa skadelika nidher Bir 4: 78 . - illa, svårt? hwilken vanskipadh sorgh swa skadhlika (letaliter) nidhertrykte Su 447 . " brändo the sik skadhlika " ST 524 . " thu är skadhelika blindir " ib 107 . Jfr oskadhelika."],"e":["skadhelika . ","skadhlika )"]},{"a":"skadhalika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett skadligt sätt. bethänkin atskillilegha togh warligha thät j ey skadeligha älla synderligha lostens aff jnnarsta hiärtans angir SkrtUppb 174 ."],"e":["skadeligha )"]},{"a":"skadhaliker","b":"av","c":"adj.","d":["skadlig, fördärvlig. da[m]pnosus . . . skaderlikin GU C 20 163. llesibilis . . . et ledbilis skadhelighen ib (hand 2) s. 75. huat helzt scadligit ok pynligit varit hafuer tolkit alt forgas SvKyrkobr (Lucid B) 232 . " tha tykte the tiänista qwinnan jlla tykkia wara ok skaderlikit ath thät mykla gullit skulde swa forfaras " MP 4: 219 . " fordriff j mik ok ndidher tryk thät onda ok skaderlika " ib 252 . " om han nagat forwararr hade j then skadelige wecht han vachade j kirkie tornit STb 4: 38 (1504). - med dat. al the ting som tinne siel ära skadhlik " Nunneinv 357 . - med prep. thät är skaderlikit widher siälena ok rätwist ath nagor människia högfärdas a mothe gudi MP 4: 192 ."],"e":["skadherlikin GU c 20 s. 163, 362, 437. skadelighen ib (hand 2)s. 75. n. scadligit SvKyrkobr (Lucid B) 232 . ","skaderlikit MP 4: 192, 219 . ","skaderlika ib 252 . dat.f. skadelige STb 4: 38 (1504). pl. nom. n. skadhlik Nunneinv. 357. Se Sdw 2: 1295),"]},{"a":"skadhgiäld","b":"nn","c":"","d":[" = skadha giäld. SD NS 2: 648 (1413)."],"e":["-gäl )"]},{"a":"skadhi","b":"nn","c":"","d":["skada, medn, olägenhet. " llesura . . . skady " GU C 20 (hand 2) s. 75. dömpde jak . . . them aff paymalaby theris synkost ok skada (d. v. s. ersättning för den skada de lidit) j gen Svartb 474 ( 1462) . om swa ware . . . at nagre aff desse tw husen annath thera schada giorde, tha skulle dandemen offuerwara samma skadaSJ 2: 126 (1488). ib 184 ( 1491) . [hw?] em skade faar han beholler honum GPM 2: l272 (1507). - skada, förlust. Jfr R. Pipping, Komentar t. Erikskrönikan s. 631. tha man seer at illa later / tha flyr man gerna ok wägher skadha EK 3375-3376. - särsk. skada el. förlust vållad genom någons död. kennis mik hafua giwit risebergha conuento fira örtughland iordh . . . fore mins sons siäl . . . huilka iordh thär iak fik av niclis kräklinge fore thän skadha han giordhe minom son NMU 1: 64 ( 1373) . " mykin skadhe är äpter tholkin man " Prosadikter (Karl M) 275 . fore theres käre broders siäl, jusse olafsons, som mik fatigom mannä hände koma scada fore Svartb 426 ( 1447) . " fore harald oleffsons siäl ther jach thy werre jskada fore komen är och tiil dödho slogh ib 546 (1484). - Jfr flodha-, lifs-, pänninga-, urbota-skadhi (Sdw 2: 863). ","3) fri från skada el. förlust; fri från käromål, okvald. tha skulum jak ok mine äruingia ther til swara ok than formempda herre laurens skadalösan göra JämlDipl 129 (1376). SD NS 3: 89 ( 1415) . indemnis skadelööss GU C 20 (hand 2) s. 22. ib. 4) skadeslös, gottgjord. loffwa köpmännena fwlbordelika j nokro sak äller waadha halla skipit oc skiparen skadhalösa PMSkr 34 . "],"e":["skade . ","schade . ","skady . Se Sdw 2: 1295)","skadha giäld (schada gieldh STb 3: 360 ( 1498) . ","skadagel GPM 2: 402 ( 1500) . ","schadagel: -gellit STb 4: 137 ( 1506) . ","skadegel ib 5: 269 ( 1520) ), ","*skadha köp","skade- )","skadhalös (skada-. skad(h)e-. -lööss), ","skadhalösa (skada-. -löösa), ","skadhalösn (skadhe-. -lösin), "]},{"a":"skadhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? skadande, kränkande. tok min gudhombir mandom af enne qvinkösn iomfrv vtan fulan lusta ok hänna iomfrvdoms hindir ällir skadhilse (læsione virginitatis) Bir 1: 79 . ib 28 ."],"e":[]},{"a":"skadhugher","b":"av","c":"adj.","d":["skadlig. med dat. hon (ättika) är skadhugh sinomen LB 3: 105 ."],"e":[]},{"a":"skaf","b":"","c":"","d":[" , subst. redskap varmed man skaver el. glättar. leuiga ge skaff oc höffwil GU C 20 (hand ","2) s. 77. Jfr skavi."],"e":["skaff )"]},{"a":"skaf","b":"nn","c":"","d":["ska, afskf, det som är afskafdt. läg kalla vllena pa eller linnith skorhaar som skaff kallas LB 2: 91 . Jfr hornskaf."],"e":[]},{"a":"skaf skogher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skaffa","b":"vb","c":"v.","d":["1) skaffa, uträtta. " jnkte han ther schaffe formatte " RK 2: 210 . " är then i pawa banne som sadana skaffar ällar om bidher " LfK 166 . " skaffar fienden ath an skal thom (rikedomarne) ylla bruka " Gers Frest 60 . ","2) skaffa, förskaffa, anskaffa. skaffa oc föra spys til hären MB 2: 134 . " thet pedher magonsson skaffadhe til idhre swena BSh 5: 13 (1504). skaffa them theras bärnigh " Lg 436 . " raadha oc skaffa sig ten stenin " LB 7: 277 . skaffe henne andeligha helso Gers Ars 2 ."],"e":["schaffe . ","skaffa igen , skaffa igen, åter förskaffa. skaffa henne helso igen Gers ARs A 2. ","skaffa in , "]},{"a":"skaffa","b":"vb","c":"v.","d":["1) skaffa, uträtta, laga. bemöda sig. skaffe wij war ffordell FM 1 34 (1502, H. Gadh) . kenne gud wi akte ingen deel skaffe med eder uthen then good är oc till vilie wenskap oc bestand kunne drage HSH 15: 25 (1526, Brask). allt han weett skaffe till rijckssens menige nytto PMSkr 684 (senare avskr.). 2) skaffa, förskaffa, anskaffa. wthan han wardher jnlöpa j haffnena skaffandis segh kael, togh, annor skipsens tarfther PMskr 30. ib 318 . jemliga kräffwia, plokka, och skaffa aff almogenom är farligtt ib 694 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"skaffare","b":"nn","c":"","d":["skaffare, den som bestyr de ekonommiska angelägenheterna. - inom ett gille el. skrå. HLG 1: 117 (1475). ib 2: 82 ( 1516) , 94 (1519). "],"e":["*skaffara tunna","skaffare- )"]},{"a":"skaffare","b":"nn","c":"","d":["skaffare, den som bestyrer de ekonomiska angelägnheterna. war herra giordhe han (Judas ) til een skaffara ST 89 . the (de sju sofvarne) . . . spordho thera skaffara Lg 438 . " skaffarin oppa marienborgh " SD NS 2: 170 ( 1409). - inom ett gille el. skrå. uarith swa theth nakar wore thän thz (för ther?) skaffarenum wille ey giffua the päningana swa skalskaffarin sighia hwsbondomon ok the skulu honum wara hielpoghe at han finge the päningana SO 3 . " nar swenanne skaffar wil thom til saman i eth hws kalla ib. wore ther nakar som . . . ekke wilde koma ther skaffarin honum til sagdhe ib. " ib 4 . " hvilkin som varder valder til older man älder bisittiare ällär scaffare ib 5. aff swenä wägna som tha ware skaffara ib. 7. nar skaffaren tändher ekke lyus ffor tafflana tha honum bör " ib. " nar retter gilles dryck är tha schal huar broder antvorde schaffarom eller gillisswennin sin dagge " ib 109 . " hwar ey wil skiänkya tha skaffare eller gerdemen honom tillsega " SGG 133 . - Jfr härbärghis-, til-skaffare. "],"e":["schaffare )","skaffara kanna , "]},{"a":"skafiärn","b":"nn","c":"","d":["skavjärn, redskap varmed man skaver el. glättar. GU C 20 s. 94, 305. rasorium ii kaarkniffuer oc skaffiärn ib s. 516 ."],"e":["skaff- )"]},{"a":"skafl","b":"nn","c":"","d":["ätliga växter, grönsaker. vatn och brödh. olia. älla ensam skafwil (leyumina simplicia). ängaledhis är thz lustelikit af sik at äta Bo 134 . " brödh ok skawil " ST 104 . saman sanka äple pärw, oc andra frukt oc all bär ällir skaffwel Bir 5: 99 . " ärther bönor och roffwor oc annat skaffwel " LB 7: 75 . raat skaffwel ib 77 . KL 258 . Ber 178 . Lg 3: 203 . LB 3: 110 . - (?) aff wärendh haffwer jach fangit xc (90) pundh smör, thet är lango forthärth. kötith tesilkis, thet är inte wtan som eth skawill BSH 5: 254 ( 1508) ."],"e":["skawel Lg 3: 203 . ","skafwel Ber 178 . ","skaffwel Bir 5: 99 ; LB 7: 75, 77 . ","skawil KL 258 ; ST 104 . ","skafwil Bo 134 ; LB 3: 110 . ","skawill BSH 5: 254 ( 1508) ), "]},{"a":"skafl","b":"nn","c":"","d":["ätliga växter el. frukter; grönsaker. Jfr G. Lindblad, Ark. f. Nord. Fil. 6: 87 ff. GU C 20 s. 52 . ffaxcelus . . . snekkia en ö oc enahanda skawell ib s. 255 . jmpom[en] tum . .. idest bellarium skaffwil sicut nuces poma et sic de aliis et est extremus cibus in cena ib (hand 2) s. 16. aff wärendh haffer jach fangit xc pundh smör, thet är lango forthärth. kötith teslikis, lthet är inte wthan som eth skawill (det återstår intet annat än(något) ´skavel´) BSH 5: 254 (1508, Gadh) . "],"e":["skaffwil . ","skawell . ","skawill . ","skaaffvel )","*skafls madhker"]},{"a":"skafl þiuver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skaft","b":"","c":"","d":[" , se skapt."],"e":[]},{"a":"skaghi","b":"nn","c":"","d":["framskjutande udde? ss tillnamn. bona domini arnwidi dicti skagha SD 1: 453 ( 1270)."],"e":[]},{"a":"skaka","b":"vb","c":"v.","d":["skaka, svinga. vibrare, rysta l. skaka GU 7 . "],"e":["-adhe )","skaka sik , skaka sig, ruska på sig. stodh thz (lejonet) op ok skakade (Cod. A riste) sik Iv (Cod. B) 2964 . " han sprang op ok skakade (Cod. A riste) sik " ib 4503 ."]},{"a":"skaka","b":"vb","c":"v.","d":["skaka. " tha öpte k m k . . . och skagade skeg sit ok slet af sik kläde sin Prosaditker (Karl M D) 339. ib. han . . . krusadhe sith haar, skakadhe sith hwodh ok syna lukka " MP 5: 115 . "],"e":["-adhe . ","skaga: -ade Prosadikter (Karl M D) 339. ib),","skaka sik , skaka sig, ruska på sig. take keysarin . . . fyra brynior oc läte mik i fara. sidhan skal iak . . . skaka mik swa fast at hwar ring falder fran androm som bränt halmstra Prosadikter (Karl M) 256 . sidhan skal iak . . . skaka mik swa fast at alt blyt skal aff mik falla ib 257 . - Jfr af-, bort-skaka."]},{"a":"skakaret","b":"nn","c":"","d":["i form af schackrutor inlagdt upphöjdt golf? hwar som bär stämness längher fram i stugna en til skakareth böte iiij peninga SGGK 106 ."],"e":[]},{"a":"skakaret","b":"","c":"","d":[" Artikeln Sdw 2: 351 utgår. Se skapkar."],"e":[]},{"a":"skakhälda","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skakker","b":"av","c":"adj.","d":["sned, skef, ej öfverensstämmande med sanningen. " han wrenge ey thz eller göra (för -e) skat " MD (S) 291 ."],"e":[]},{"a":"skakkera","b":"vb","c":"v.","d":["inlägga i form af schakrutor. gulwit som man gig oppa, war skakkerat oc lakt mz dyrom stenom ST 220 ."],"e":[]},{"a":"skaktafl","b":"nn","c":"","d":["1) schackspel, schackbräde. " [lego] . . . domino jacobo . . . vnum skaaktafl " SD 5: 572 ( 1346) . vnum grossum skaktawæll de filsben factum ib 4: 710 (1340?) eet vnderlikt skaktafuil han ther sa Fr 421 . ib 419 .","2) schakckspel, schack. " hon leek skaptawel " RK 1: 710 (jfr s. 156). Fl 1251 . " han bidher . . . thik skaktafuill leka mädher sik " ib 1177 . " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . ib 201 ."],"e":["skaaaktafl . ","skaktawäll . ","skakatafuil . ","skaktafuill . ","skaptawel Fr (Cod. D) 419 ; RK 1: 710 (jfr s. 156). ","skaftauel: -s MD (S) 201 . ","skafftauel Fr (Cod. C, E, F) 419. skatauil), "]},{"a":"skaktafl","b":"nn","c":"","d":["2) schackspel, schack. " ämwäl j skafftawel: wartawel loc andra tolka leka lekte hon swa konstheligha, at hon kalladis aff allom magistra JMPs 348. ""],"e":["skaffawel )","*skaktafls leker","skafftaffwels leeker )"]},{"a":"skakul","b":"nn","c":"","d":["Jfr halmskakul."],"e":[]},{"a":"skal","b":"","c":"","d":[" . ss f.) med art. -ana PMskr 344), m., f. och n. skal. - mandelskal. mandel är mogen til ath hentha när ythersta skalen gaar släth fran stenom, wilya ey skalana släppa fran stenommen. tha . . . PMskr 344. - hudutslag. thett (ɔ arsenik) hiälper them som haffuer rödan skal i anlitene PMskr 645 (senare avskr.). thett. (ɔ: nitrum) törkar bort skaal aff kinderne ib 647 (senare avskr.). - Jfr fiska-, haf-, hafsfiska-, madhka-, snighla-, vinbär-, äple-, ärta-skal."],"e":["skaal . "]},{"a":"skal","b":"nn","c":"","d":[" (och m.?) L.","1) skål. dryckesskål, dryckesbägare. Se Sdw 2: 1295. thu hundrat diska oc skala SD 6: 271 ( 1351) . RP 1: 188 ( 1364) . " tesse skattadhe silfweir ath andirs nielson eth silff kors . . ix skola " ATb 1: 251 ( 1466) . scyphi, seu crateres argentei, lata forma (qui schala dicuntur) ad modum cranii humani Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XIII c. 35. - viktskål. Se Sdw 2: 1295. equitas är wärdoghasta forskwllilsenna athirgääl, wäghin oppa rätuisonna skaal SpV 145 . - Jfr brudha-, bryst-, drykkio-, hovudh-, kiurtla-, knä- (Sdw 1: 670), silf-, silver-, sma(Sdw 2: 430), vägh-skal. 2) fylld skål el. bägare som drickes. bildl. Jfr minnekars-, vin-skal (Sdw 2: 989)."],"e":["schal . ","skaal . ","skol )","skala pund","schala- . ","skale- . skole-),","*skala silver","-siälffuer )","*skala vikt , "]},{"a":"skal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skål. " saman taki aff bordheno all halff bröd stykke j ena stora skaal ther til skipadha " Bir 5: 74 . - lerskål. fötrene (näml. voro) summe aff iärn, oc somme skörer som skala (ficiles) MB 1: (Cod. B) 528. - dryckesskål, dryckesbägare. dydrik tog skalen oc drak Di 69 . " bar han skalena til widike. han tog skalena oc drak " ib. " nar han skulde taka wid skalena " ib 94 . " tha hon igen kom mz en annar skaall ib. vigtskål. man kan ey alth i skaalom wägha " GO 176 . - Jfr almoso-, brödh-, gul-, hiärn-, hovudh-, knä-, mät-, silf-, vägh-skal. ","2) fylld skål el. bägare som drickes. bildl. som gernä saaghä at jach giordhä ther samma skaalän räth, som her knwth eskilson . . . nw nyligä tildrucken är BSH 4: 268 ( 1501) ."],"e":["skaal . ","skaall . ","-ar ) , ","skala pund","skaala- . ","skole- )"]},{"a":"skal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skall, dån. " kom eth mykith skal rädhelikith ower landin all " Al 424 . " han hördhe ther roop oc mykith skal " ib 9406 . " ther var gör swa mykin skal ouer then vidha härin all " Fr 3034 . " man matte höra ouer skoghin all aff hans horn swa mykith skal " ib 2792 . " ib (Cod. B) 2365. aff pipor ok bambor war mykith skall " Al 2781 . " han matte höra opa then wall mykith basuna ok pipo skall " ib 5286 . ib 645 . ","2) rop, skri. " war thz there iudhe skal " MD 17 . " wil jak koma tith rykte j skal ont (d. v. s. i ondt rop) ower thenna stadhen al " ib (S) 226 . " i wete well sielffwe, hurw then skallen gar " BSH 5: 116 ( 1506) . " höra och wnderstaa, hwro skallen gaar i bland thee goda men " ib 168 ( 1507) . som skallet gik her nedre ib. ","3) skall, skalljagt. " Jfr nätia-, vargha-, vargha gardha-skal. ""],"e":["skall )","skalla brut , ","skalla budh , ","skalla foghate","skallefogde GS 43 ( 1416)), ","skalla läghe , ","skalla läghis män , ","skalla rätter , ","skalla saköre , ","skallavrät , ","skalla buþ , "]},{"a":"skal","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) rop, skri; stundom närande sig betydelsen: rykte. som nw til staar ok skallen gaar blandh almoghen GPM 2: 383 ( 1512) . ","3) skall, skalljakt. Se Sdw 2: 1295. 49 skall, hundskall. jak hörir hälder minna miohunda skal. än iak hörir predika gall SvKyrkobr 32 ."],"e":["skalla foghate , ","skallavrät , "]},{"a":"skal","b":"nn","c":"","d":[" swa som then som rensar äple han kastar bort skalit ok askredhona Bir 3: 431 . skalen (af körsbär) rensa magha LB 5: 82 . - Jfr fiska-, nut-, sio-, äggia-skal."],"e":["skaal . ","-ar ),","fruktskal . ","gör"]},{"a":"skala","b":"","c":"","d":[" , se skalda."],"e":[]},{"a":"skala","b":"vb","c":"v.","d":["skala, aflägsna skalet från. " äplit skalas (decoriatur) " Bir 3: 77 . Su 160 . skalade bönor LB 7: 34 . ib 3: 115 . "],"e":["skala bort , borttaga skal el. agn (ur ax). the . . . skaladho bort w axomen mz handomen Bo 125 ."]},{"a":"skala","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr afskala."],"e":[]},{"a":"skalbuþ","b":"nn","c":"","d":["Jfr skalla-, skalz-buþ."],"e":[]},{"a":"skald","b":"nn","c":"","d":["skald. seguatter skald MD 350 ."],"e":[]},{"a":"skald","b":"","c":"","d":[" , subst. skald. Se Sdw 2: 1295 och jfr E. Noree, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 6 f."],"e":[]},{"a":"skalda","b":"vb","c":"v.","d":["skålla. Jfr B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 90 f. exscaturizo . . . skalla vnde in sidonio alii exscaturizabant aues . . . somi skaala fogla GU C 20 s. 236 . " exscaturizare skalda fogla ib s. 551. olaff jwte iiii mark for thz ath han skolladhe ena qwinno " JTb 46 ( 1464) . erick, som hade skollat then siwka rasande mannen STb 2: 495 (1490). somme skalla harith af swinommen PMSkr 250 . ib 281 ."],"e":["skalla . ","skolla . ","skaala . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"skalda","b":"vb","c":"v.","d":["skålla. " ffor brent och skollath " LB 7: 37 . " for tz som brenth oc skollat er " ib 166 . " om nagor brenner eller skoldar sig " ib 301 . korsit alt op i blemar gik som then man hade skollat sik RK 2: 7952 . - särsk. om skålning vid slagt (af fjäderfä). han hänte hönona oc hon wardh skaladh (d. v. s. slagtad och skållad; nam de henne und doede si) ST 146 ."],"e":["skolda . ","skolla . ","skala . "]},{"a":"skalding skalling. skaaling. skaallingh","b":"nn","c":"","d":["en maträtt. Jfr A. Friberg, Vitterhets-akad:s månadsblad 1885 s. 142. Brasks Matordn 4 . " skaallingh eller kaldun ib 6. skalling eller sylta " ib 11 ."],"e":[]},{"a":"skaldra","b":"vb","c":"v.","d":["1) skallra, skramla, klinga. skaldrande (tinnien) biälla MP 2: 129 . ","2) skallra, stöta el. fara samman så att ett skallrande el. skramlande ljud åstadkommes. tändrina . . . skaldradho (collidiebantur) Bir 3: 136 . ib 140 ."],"e":[" -adhe )"]},{"a":"skaldra","b":"vb","c":"v.","d":["1) skallra, skramla, klinga. " swärden klyngade oc skalrade " Troj 109 ."],"e":["skalra . ","-ade )"]},{"a":"skaldra yrt","b":"nn","c":"","d":["llupinus . . . skaldra yrth GU C 20 (hand 2) s. 104."],"e":[]},{"a":"skaldran","b":"nn","c":"","d":["klang. " til hwilkins liwdh skaldran (ad cujus cangorem sonitus) hälgha ängla sprungo siongandis " Mecht 218 ."],"e":[]},{"a":"skalf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iordhskalf."],"e":[]},{"a":"skalf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iordskalf."],"e":[]},{"a":"skalfisker","b":"nn","c":"","d":["i vatten lefvande skaldjur, snäcka. päl giordhis aff enskons skalfiskom som hittis innan haffwino oc hafstrand MB 1: (Cod. B) 487 ."],"e":[]},{"a":"skalfisker","b":"nn","c":"","d":["skladjur, snäcka, mussla. - ostron. ostrea skal fysker GU C 20 s. 395 . Jfr skälfisker (Sdw 2: 410)."],"e":["-fysker )"]},{"a":"skalfoghate","b":"nn","c":"","d":[" L. Se Sdw 2: 1295."],"e":[]},{"a":"skalghe","b":"","c":"","d":["ett slags fisk. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1295. vddone dicto skalgha SD 2: 468 (1306) (möjl. snarare att fatta so fel för skialgha; jfr skiälgher Sdw 2: 384)."],"e":[]},{"a":"skalkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["nedrig, dålig, ond. " heth han nero nequam som tydher wandwäter äller skalkelikin " Bil 307 . ST 357 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"skalkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1295."],"e":[]},{"a":"skalker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skälm, usling, skurk, bov, förrädare. Se Sdw 2: 1295. FMu 3: 200 (omkr. 1440). per karson stall hans lädho som een skalk ATb 1: 289 ( 1468) . " han kallade per olsson skalk STb 1: 16 (1475). gotstaff ericsson oc flere skalke STb 5: 324 (1521, Kop). - Jfr marskalk och öghna skalker. ""],"e":["*skalka hoper","skalke- )","*skalka liverne , ","skalka par , ","*skalka ögha","-ga )"]},{"a":"skalker","b":"nn","c":"","d":["eg. tjenare. ","1) lågsinnad el. nedrig person, skälm, usling. räkkir halsin til thäs fula skalksins stupogrefwans budhi (ad jussum vilis et nequam spiculatoris) Bo 82 . " kom iudas . . . gangande for thöm snödho skalkomen " ib 188 . " riballa oc skalka ib 190. af fulum mannom ok ondom skalkom " KS 35 (90, 37) . " een stoor skalker " MB 2: 291 . " the haffdo manga skalka i thera färd " RK 1: 3099 . " lop en förrädare och skalk fran mik " BSH 5: 366 ( 1509) . " thu gör som skalk ok ey ridderlik " Al 2083 . " o thu höfärdogaste skalker " Lg 3: 683 . " likare . . . enom qwättä karla ok skalka herbärgerara " ib 541 . Al 716, 2091, 2710, 10456 . RK 2: 1929, 5821 . MD (S) 260 . Di 68 . MB 2: 248, 253, 292, 305 . " gyltra skalka skrymptelikhet " Ber 3 . ib 31 . kallar nager sin brodher tywff schalk eller herransson SO 79 . ib 98, 109 . ","2) odåga, lätting, slyngel. swa är skalk i scola som fämpta hiwl i wangn GO 1068 . swa är skalk i bland folk som vggla i bland krako (turbant bubonem volucres wlgus nebulonem) ib 1012 .","3) person som är begifven på ett sysslolöst el. yppigt lif, fråssare. " man skal enom skalk fylla för öghon än maghan " GO 981 . - Jfr marskalk. ","1) skälmstycke. " iak giordhe idher aldre skalka par " Al 1254 . ","2) vrångt el. falskt påstående? gat han ey länger lidhit thera skalka par (calumniam) Ansg 205 ."],"e":["schalker . ","-ar )","skalka munder , ","skalka par , ","skalka snille , "]},{"a":"skalkeri","b":"nn","c":"","d":["nedrighet, ondska. Jfr E. Noreen, Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42."],"e":[]},{"a":"skalkeri","b":"nn","c":"","d":["nedirghet, ondska. " mz orät oc skalkeri " Su 66 . hans skalkri oc skrymptelika falskhet ib 70 . MB 2: 197 ."],"e":["skalkari MB 2: 197 . skalkri),"]},{"a":"skalkhet","b":"nn","c":"","d":["nedrighet, onska. " thu bränner aff skalkheet " Al 2086 . - nedrigt el. svekfullt anslag, svek. ther war skalkheet saman lagdh Al 2082 . " the haffde sadhanne skal[k]heth for hender " FM 418 ( 1509) . - nedrigt el. simpelt beteende. saghde thz alle skalkhet wara MD (S) 260 . - dåligt beteende, lastbarhet. pa myna swäna hölth iag skälighen agha ath inghen skulle them för skalkhet klaga RK 3: (sista forts.) 5844 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"skalkhet","b":"nn","c":"","d":["nedrighet, ondska. - nedrigt el. svekfullt el. simpelt el. dåligt beteende; svek, förräderi. STb 4: 51 (1505). samtykte, at thee taatror ingelunde wara her paa stadzins marcher her effter fför theris skalkhet skull och tyweri skuld STb 5: 74 (1515). ib 230 ( 1519) , 323 (1521, Kop). gotstaff ericsson oc flere skalke . . . dragandes flere lösaktige karle til sigh med lygn, skalkhet oc falsk förredelig stempling ib 324 (1521, Kop) ."],"e":["-heet )"]},{"a":"skalle","b":"nn","c":"","d":["mins thet a första mot iak mötir tik tha skla iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla ATb 1: 271 ( 1467) .","2) ss tillnamn. Se Sdw 2: 1295. 3) Se Sdw 2: 1295. - Jfr flin-, hovudh-, kattaskalle."],"e":[]},{"a":"skalle","b":"nn","c":"","d":["1) skalle, hufvudskål, hufvud. cerebellum, scalle GU 6 . " konungen drak manliga got wiin oc böriade hethna j skallan " MB 2: 188 . Jfr hovudhskalle. ","2) ss tillnamn. " germundi skalla " SD 4: 611 ( 1338) . " karl skalle " Bil 756, 757 . ib 758. ","3) ? the haalla thaghar ympse leek rät som skalle bardhe geet Al 1762 ."],"e":[]},{"a":"skalloghet","b":"nn","c":"","d":["skallighet. " caluicies ei et calluicium cii skallogheth " GU C 20 s. 69 ."],"e":[]},{"a":"skallotter","b":"av","c":"adj.","d":["skallig. " rompolös diwr ok gräslös mark quistalöss trä ok skallot hwuut (sine crine caput) räknas fwl vara " GU C 20 s. 69 . caluus . . . skalloter ib. ib. . . . aff skallota jönis skrädare SD NS 3: 353 ( 1418) . - bildl. om träd: bar, utan löv el. blommor. kommer skalloth trää tiill ath bära löff oc blomster Troj 10 . - Jfr bakskalloter."],"e":[]},{"a":"skallotter","b":"av","c":"adj.","d":["skallig. " skalluttir man " MP 2: 103 . GO 98 . MP 1: 363 . LB 4: 353 . skalloth hoffuidh ib 2: 41 . " hafdhe . . . scalluttan nacca " Bil 250 . Jfr flinskallotter."],"e":["skallother: -e LB 4: 353 . ","skallottir MB 1: 363 . ","scallutter: -an Bil 250 . ","skalluttir MP 2: 103),"]},{"a":"skalmeia","b":"nn","c":"","d":["lskalmeja. " när bläses j skalmeyo. j horn. äller härbamban gaar PMskr 137. ""],"e":[]},{"a":"skalmeia","b":"nn","c":"","d":["skalmeja. " mz alla handa lekara anbudh orghom ludhom baswnom harpom fidhlom skalmeyiom oc krokharpom " MB 2: 230 . LfK 246 ."],"e":["skalmeya: -er LfK 246 . skalmeyia),"]},{"a":"skalpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skalpipa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skalpipo lekare , "]},{"a":"skalpipare","b":"nn","c":"","d":[" " alues lis skalpipare " GU C 20 s. 44 ."],"e":[]},{"a":"skalpund","b":"nn","c":"","d":[" = skala pund. Lg 3: 96 ."],"e":["skaal pund )"]},{"a":"skalvrät","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1295."],"e":[]},{"a":"skam","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skam, blygsel. " for skam skull " BSH 5: 80 (1506, H. Gadh) . 2) skam, vanära. Se Sdw 2: 1295. qwinnona ondzska ällir wredhe ok owärdhningh är stor skam (confusio) SpV 418 . . . . swasom horkarlin, hwilkin ena gipta quinno vil lhaffua, äptir sinom egnom vilia, ok fulom lusta, ok tha är han ey bestandin äptir ath affla barn medh henne fore skampmynna skuldh MP 5: 137 .","6) skändlighet, skamlig el. skändlig gärning. Se Sdw 2: 1296."],"e":[]},{"a":"skam","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) blygsel. " ffri skam: at han ängen kost gat haldet " Bu 18 . " oscriptadh for blygdh ok skam skuld " Bir 3: 200 . ib 1: 97 . - pl. löss aff bandom ok ey aff skammom Lg 164 . ","2) skam, vanära. " at minna moþor skam är hold " Bu 136 . " mindre skam ware mik trodas wndi carmans fotum " Bil 542 . " skam är os lärdhom mannom. at olärde fa himerike ok wi boklärde sinwnkom til häluitis " ib 648 . " thess haffuer tw skam " Di 179 . han . . . ther alle ware släkt haffwir skam giort (conturbavit; bragt på skam) Lg 41 . " i skulin . . . göra coclarum mera skam, än the idher giordho " Bil 236 . tappar thu sigher ok gör skam cristne thro ib 619 . synom gik . . . thädhan mädh skam ib 104 . " bort älte folkit han af stadhenom mz skam oc bliugdh Kl 192. " Bil 356 . " gik aff meth skam " Lg 3: 115 . " thetta er skam och mera en skam " ib. " oppa thz jag ekke star tiill skam (ne stem confuus) " ib 63 . - pl. the (diäflarne) foro thera wegh mz skammom ST 32 . ","3) förtret, förargelse. thina gerninga äru thunga ok göra os skam (scandalum) Bir 1: 158 . ","4) skada. " bödh sik vnder gudz dom at taka vars herra licama sik til skam oc fördömilse en han thes sakir ware " Bil 779 ; jfr 2. mädhan iak eer (för ey) mera giter alexandro giort til skam Al 8399 . " then mannen gör mik inga skam " RK 3: 1295 ; " jfr 3. manga fruso saa the finge skam " ib 1002 . ","5) den som blyges el. har anledning att blygas, utskämd person. thz han sik siälffwer hiolt for skam Iv 82 . diäwlin . . . badh hona ey göre mere skam af sik (ej skämma mera ut honom, ej tillfoga honom mera skam) Bil 542 . " läthin i göra skam aff idher (d. v. s. låten I den skammen gå öfver eder) ath en quinna skall edher forwynna " Lg 3: 115 . - skändlig varelse, föraktlig menniska. som han hafdhe varit fulasta skam. thz man pläghir kalla manskam Bo 196 . - Jfr manskam. ","6) blygd, qvinlig födslolem. LB 7: 72 ."],"e":["skammom ST 32 ; Lg 164), "]},{"a":"skamber","b":"av","c":"adj.","d":["kort. a) om rum el. utsträckning. han . . . reedh . . . skamma leedh Iv 643 . " eusebium lät han j kysto läggia skembre en han war langher " Bil 588 . b) om tid el. varaktighet. äpte skaman tima Bu 156 . MB 1: 1, 10, 12 . " myklo skämbre time " ib 183 . " äre thässa hems dagha skammir oc ille thy at ekke är thz swa langt, at thz är ey skamt at ändanom " ib (Cod. B) 551 . liffde ther epter skaman alder RK 1: 46 . ib 47 . een mö var her for skamman riidh Fl 595 . " i skampman riidh " Iv 3901 . MD 188 . " i skamman fräst " Al 9074 . Iv 5361 . " i skamme stund " ib 3598 . " haffdo the ther skamma lägho " RK 1: 2652 . " scam gläþi var mik giuin " Bu 520 . - n. adv. kort. a) om rum el. utsträckning. iak hafuer ena syster her skampt ij fra Fl 180 . ib 1056. Iv 341, 360, 2272, 2637, 3601, 3801 . b) om tid el. varaktighet. wardh constans myrdher skamt (rättadt till litit) äpter aff siälfsins mannom Bil 732 . MB 1: (Cod. B) 562 (på tre st.). ther hafdhe alt skämber standith een (Cod. B, C the, D then) striid (der hade under ännu kortare stund pågått en strid, striden hade der räckt ännu kortare) Iv 2418 . - Jfr ofskamber."],"e":["scam Bu 520 . ","skamt . ","skampt . ack. m. skamman MB 1: 1, 10, 12 ; Fl 595 ; Al 9074 . ","skampman Iv 3901 . skampnan (för skampman) ib 5361 . ","skaman Bu 156 ; RK 1: 46, 47 ; MD 188 . ","skamma Iv 643 ; RK 1: 2652 . ","skamme Iv 3598 . ","skammir MB 1: (Cod. B) 551. komp. skämbre MB 1: 183 . ","skembre Bil 588 . ss adv. komp. (svarade till det ss adv. nyttjade n. skamt) skämber Iv 2418 ),"]},{"a":"skamblygher","b":"av","c":"adj.","d":["blyg. " remissus . . . atersänder forlatin oc aterslagin leen ok skam blyger " GU C 20 s. 522 ."],"e":["-blyger )"]},{"a":"skambränna","b":"vb","c":"v.","d":["bränna till skada, svårt el. illa bränna. kätilin böriadhe ofwir syudha oc skambrände alla the ther vm kring stodho ST 21 ."],"e":[]},{"a":"skamdiärva","b":"nn","c":"","d":["framfusighet. " presumpcio . . . skamdierffua ok owördaadoger (så!) " GU C 20 s. 483 ."],"e":["-dierffua )"]},{"a":"skamdiärver","b":"av","c":"adj.","d":["framfusig, oförskämd. " effrons . . . skam diärffuer eller näso diärffuer " GU C 20 s. 210 . popator oris skam dierffuer ok stoorlatoger ib s. 466 . " presemptuosus a um näso dierffuer ok skam dierffuer ib s. 483. jmpudens . . . skamdiärffuer oc oblygher ib (hand 2) s. 17. ib. ""],"e":["-diärffuer . ","-dierffuer )"]},{"a":"skamfära","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr oskamfäradher."],"e":[]},{"a":"skamfära","b":"vb","c":"v.","d":["1) skada, sra; lemlästa; tilltyga. . . . . badh for henne, ath hon ey skamferas skulle til lyff eller lymer STb 2: 218 (1487). at han hadde hanom skamfäreth i sth enlethä och hals Uppl Lagmansdomb 41 ( 1492) . (de hade) j theris dryckenskap . . . hugit twmen och skamffärit the andre finger STb 5: 85 (1515). nar beamor fik see syn broder wara skamferad j syna näsa Troj 141 . 2) förstöra, tillintetgöra, krossa. christus ihesus . . . huilken lösandis förbannilsen, gaff wälsignilse, skamfärandhis dödhen (confundens mortem) JMÖ 84 . " oppa thz at owenen skulle faa blygdh oc skämfäras (ut hostis confunderetur) " ib 97 . ther mädh (ɔ en viss manöver) skamfäras fiedndana oc snarlika fly PMskr 156.","3) skämma ut. thet han (ɔ en förskingrare) skulde faa högborens forste . . . her sten stwres venskap . . . swa ath han [ecke] skulde worda skamferath STb 1: 52 (1476). laurens . . . rechte handena . . jnnan luchta döre, medh swa wilkor giort ath han ey skulle worde skamferedh eller berychteth ib 2: 412 (1490). - Jfr oskamfäradher."],"e":["-fera . ","-adher )"]},{"a":"skamfäring","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":["schamferingk )"]},{"a":"skamfärning","b":"nn","c":"","d":["1) (kropps)skada, sår . . . fore han ey högh cort meyebom eller giorde hanom nager schamferingk STb 4: 165 (1507).","2) utskämmande, bannande? ath them skulle jnghen skamfferningh ske eller offuilie aff eder fför thet the hade ssa brwith ssiigh ath i moth eder GPM 2: 326 ( 1509) ."],"e":["-fferningh )"]},{"a":"skamföra","b":"vb","c":"v.","d":["misshandla, förderfva, illa tilltyga? th samu skamfördho (en annan hdskr. har: the skamhalnadha) men Lg 985 ."],"e":[]},{"a":"skamhalda","b":"vb","c":"v.","d":["bringa på skam? misshandla? mindre skam ware mik trodas wndi carmans fotum thz ökir min anger at iak är skamhaldin aff möbarne Bil 542 ."],"e":[]},{"a":"skamhals","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1296."],"e":[]},{"a":"skamhandla","b":"vb","c":"v.","d":["misshandla, förderfva, illa tilltyga. the skamhalnadha (en annan hdskr. har: the samu skamfördho) männena Lg 235 ."],"e":["-halna )"]},{"a":"skamklädder","b":"","c":"","d":["skamligt el. på skamligt sätt klädd? klädd i korta kläder? dyäfwlin vil haua skam klädda thiänara MP 2: 217 . Jfr skamstäker."],"e":[]},{"a":"skamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["skamligt, på ett sätt som medför skam. hwrw skammeligha oc w ärligha iak haffuer nw borith mik aat i ret sielffs wald ATb 2: 371 ( 1490) . " bätre er manneliga oc erliga döö en skambliga liffwa " Arnell Brask Biᴵ 20. Jfr skämmelika."],"e":["skambliga . ","skameligha )"]},{"a":"skamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["skamligt, på ett sätt som medför skam. " skamlika fangin bliufa " Iv 1429 . thu äst skamlika här forsmath ok ligger här mz spot ok hadh ib 1674 . RK 1: 1125 . Al 3076, 3078 . Di 266 . Lg 3: 605 . FM 486 ( 1510) . - skändligt, lumpet? temere, frivole, scamlika GU 7 . - Jfr forskamika, äfvensom skämmelika."],"e":["-ligha Di 266 . ","-lighe FM 486 ( 1510) . ","skamelika RK 1: 1125 . ","skmelekan Lg 3: 605),"]},{"a":"skamliker","b":"av","c":"adj.","d":["3) skamlig, vanhederlig. miskunna mik fore gudz skuld thz iak faar ey skammelikan dödh Prosadikter (Sju vise m) 131 . " här stodh thu dyghelikaste jhesu oc hördhe thän skammelika domen " SvB 130 (omkr. 1500). 4) sådan att man har anledning att blygas. the som glädha sik, til ath finna nokon nyan sidh j sinom klädhabonadhe, som badhe äro skadelikin ok skammelikin MP 5: 25 . ib 26. - Jfr forskamliker och skämmeliker."],"e":["skamme- . ","-likin . ","skamblika MP 5: 26 ),"]},{"a":"skamliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) blygsel väckande, som man blyges för. at lidha oc thola hans skamlika oc blyglika inskiwtilse Su 342 .","2) ohöfvisk. scamlighin skemptän LfK 218 . ","3) skamlig, vanhederlig. then skamlikasta (näm. död) iak kan radha Fl 1590 . " han rymer fore sina skamlika gärdh " Al 1629 . MB 2: 315 . " vedhersagdes sith scamliga gambla lifuerne " LfK 216 . " hwath skambleghit thz är swa dano menniskio . . . haffwa giorth swa stora ok groffwa syndh " Gers Frest 20 . ","4) sådan att man har anledning att blygas. o hwat dirffwe är för then aldra renasta oc ärlekasta herrran orenan skamlekan oc smittoghan sik frambywdha LfK 74 . - Jfr"],"e":["-leker . ","-lig . -ligin (f.) LfK 218 . n. skambleghit Gers Frest 20 ),"]},{"a":"skamliker","b":"av","c":"adj.","d":["kort, af kort varaktighet. skamlik (ändradt till stunt) glädhi Bil 1023 ."],"e":[]},{"a":"skamlivadher","b":"","c":"","d":["kortlifvad. MB 1: 334 ."],"e":[]},{"a":"skamliver","b":"av","c":"adj.","d":["kortlifvad. " MB 1: (Cod. B) 559. Jfr ofskamliver. ""],"e":[]},{"a":"skamlös","b":"av","c":"adj.","d":["1) utan skam, utan att behöfva skämmas. gudh gaff henna hare swa mykin hedher at thz hulde alt hänna liiff ok stodh bätir klädh en för, skamlös for hwars manz öghom Bil 571 . ","2) icke skamlig, icke att skämmas för, hedervärd, ärofull. mon ey skam löst vara . . . fölghia them Bil 648 . ","3) oskadd, okränkt. " wardhe . . . min likame ren ok menlös ok scamlös for hwariom manne (fiat . . . corpus meum immaculatum) " Bil 390 . - n. adv. utan att ådrag sig skada el. förderf? bödh sik vnder gudz dom at taka vars herra likama sik til skam oc fördömilse en han thes sakir ware oc thok sik skamlöst ok skadha löst Bil 779 ."],"e":[]},{"a":"skamma","b":"nn","c":"","d":["Jfr korn-, mat-skamma, äfvensom skämma."],"e":[]},{"a":"skamma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["skama . ","skamma sik , "]},{"a":"skamskapa","b":"vb","c":"v.","d":["vanställa, gifva ett utseende som länder till skam. som sik afhama ok skam skapa mz ohöfuislikom klädhom MP 2: 218 ."],"e":[]},{"a":"skamskurin","b":"","c":"","d":["skuren på ett vanhederligt sätt. thu (ɔ S:t Johannes evangelisten) war hudhstrukin, oc skamskorin, oc satter i brännane oleo SvB 416 (omkr. 1500)."],"e":["-skorin )"]},{"a":"skamskämder","b":"","c":"","d":["utskämd. bäthir haffdhe thz warit for hänne, at hon haffdhe aldrigh stighit j rätta hionalagx sängh, än thaka swa skämmelika horkarlin j stadhin, thär äktha bondhin skulde wara, ok saa sidhan skam skämd for sin hordom (reatu confusa adulterii) SpV 316 ."],"e":[]},{"a":"skamstäkter","b":"","c":"","d":["på ett skamligt sätt stäckt; som har på ett skamligt sätt afkortade el. afskurna kläder. MP 2: 218 . Jfr skamklädder."],"e":[]},{"a":"skamvirdha","b":"vb","c":"v.","d":["vanvörda. thär mädh (ɔ genom vrede) skamwörder hon ok skämmer gudz liknilsse MP 4: 64 ."],"e":["-wörder ) , "]},{"a":"skand","b":"nn","c":"","d":["skam. " tess hawom wy lenge skada oc skand " RK 1: 2987 ."],"e":[]},{"a":"skanesild","b":"nn","c":"","d":["skånsk sill. Skotteb 395 ( 1465) . VKU 7, 10 (1540) ."],"e":["skone- . ","skan- . ","-sil )"]},{"a":"skanesild","b":"nn","c":"","d":[" Skånsk sill. s (1/2) tunno skonesildh HSH 19: 166 ( 1506) . FH 4: 83 ( 1499) ."],"e":["skonesiildh . ","skonsildh FH 4: 83 ( 1499)), "]},{"a":"skangla","b":"vb","c":"v.","d":["dåna, genljuda, »sjunga». swärden skanglade och syngade j wädered Troj 28 ."],"e":["-ade )"]},{"a":"skanrogge","b":"","c":"","d":[" , se skonrogge."],"e":[]},{"a":"skansker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " lasse skaansk sil dedit 7 sol " SSkb 3 ( 1501) ."],"e":["skanisker . ","sknesker . ","skaansk )"]},{"a":"skansker","b":"av","c":"adj.","d":[" Skånsk. hundraþa mark scanisca SD 5: 566 ( 1356) . then skaneske resan BSH 5: 133 ( 1506) . " skanske herrene ib 134. skanske almoghen ib. " FM 185 ( 1504) . HSH 19: 157 ( 1506) . " xx syder skongst flesk " ib 166 ( 1506) . skansk syldh BSH 5: 429 ( 1511) ."],"e":["skaansker: -e FM 185 ( 1504) . ","skanisker . ","skanesker . ","skonisker: -e HSH 19: 157 ( 1506) . ","skongst ib 166 (1506)),"]},{"a":"skanunger","b":"nn","c":"","d":["skåning. ss tillnamn. botolf skanung KTb 157 ( 1443) . suen schaningh STb 2: 548 ( 1491) . ATb 3: 89 ( 1498) , 98 (1499). SSkb 23 (1501-02), 43 (1502-04). GPM 2: 413 ( 1505?) . "],"e":["skaningh . ","lschaningh . ","skaningk )","skanungs sild (skaanungx sil), "]},{"a":"skanunger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skaninghia RK 2: 1460 . ack. skanunga ib 1: 4337 . ","skanunga Bir 2: 260. skanuga ib 4: (Avt) 184), ","skanungs sild","skonings sld )"]},{"a":"skanungs boar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["-bor . ","-bo )"]},{"a":"skanz","b":"nn","c":"","d":["fall, tillfälle, händelse, förhållande. hua minna förmå i allom skanzom, hånom är bätra wäghi ok fridhsämi leta, än stridha KS 82 (204, 90) ."],"e":[]},{"a":"skanz","b":"nn","c":"","d":[" lather oss ffa . . . stocker och riiss til at forbätre vore skansszer och kwper met FM 310 (1507), "],"e":["skanss . "]},{"a":"skanz","b":"nn","c":"","d":["skans. BSH 5: 133 (1506, H. Gadh) . " v marc thil the timbermen, som bygde skansin pa södre torn " Stock Skb 78 ( 1518) . " sedean slogo the ned oppa makrena the höga ryngmwra oc torn oc skandzsar " Troj 33 ."],"e":["skans . ","skandzs: -ar Troj 33 )"]},{"a":"skanz","b":"nn","c":"","d":[" ? fall, tillfälle, händelse, förhållande. Jfr mummerskanz och kans (Sdw 1: 645)."],"e":[]},{"a":"skanza","b":"vb","c":"v.","d":["skansa, anlägga skansar. the hade ther skanzatt alla wegna RK 3: (sista fort.s) 4779 . BSH 5: 401 ( 1510) . Jfr beskanza."],"e":["skansza . ","skanse BSH 5: 401 ( 1510) . -at),"]},{"a":"skap","b":"nn","c":"","d":["  L. manslem. twa adror som paa skapith sitya LB 6: 107 . ib 7: 4. - pl. hingstens födslolem. lät stöttä ingifero vp i scapin Hästläked. i AS 137 . LB 2: 70 ."],"e":[]},{"a":"skap","b":"","c":"","d":[" , jfr här-, mat-, mästar-, redh-, skipara-, säl-, äkta-skap."],"e":[]},{"a":"skap","b":"nn","c":"","d":["skåp. " capsa se skaap ok litith hws " GU C 20s. 77. händer thet swa, at breff torfua sökias äller framtaghas, tha lete i them ask, skrin äller skap, som han finder bokstafwen skriwadhan wnder gotzit VKJ 5 ( 1447) . ATb 1: 259 ( 1467) . STb 1: 105 ( 1477) . SSkb 276 ( 1508) . " gaffue vij anders olsson radmannen the xix mark i skapit aff sancte oleffs gilles peninga ib 315 (1509). Jfr boka-, borghamästara-, breva-, silf-, stando-skap. ""],"e":["skaap )"]},{"a":"skap","b":"nn","c":"","d":["skåp. I skap SD 4: 622 (1338, på stå st.). i kisto ällir i skaap som klädhe älle bökir liggia i LB 3: 95 ."],"e":["skaap )"]},{"a":"skapa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) forma, bilda, dana. han lät honum (stenen) skapa wäl mz dygdh Al 7328 . war herra tok . . . eth limit klädhe oc lagdhe om sit änlite, oc skpadhes a klädheno thz likasta wara matte wars herra änlite Lg 985 . " skapa (tillskära, förfärdiga) corporale aff reno oc wlitadhu linclädhe " Bil 380 . dana, utbilda, gifva gestal åt? merke . . . styrker thz som barn skapas j (lifmodern?) LB 2: 64 . - part. pret. danad, skapad. en brännande stiärna skapadh som swärdh Bil 311 . " gör . . . ena kaka fingers langa oc skaffta som finger " LB 7: 48 . " giorde en kniff. sa skapt som hin war " Di 45 . " giorde ena likilse sa skafft som then mannen war " ib 47 . " loot . . . binda vidh been hans iärn som skapadh varo som benin " Gr 279 . bödh . . . at göras skulle swa som een husa af trä, swa som fotin ok benit var skapt ib 275 . " sa är konung tydriks anlite skafft " Di 167 . föternä (näml. voro) . . . illä skaptä Va 40 . thz (djuret) var . . war vnderlika skapt Al 5471 . " hwi är mith barn swa illa skafft " MD (S) 273 . tha han war i sin fiädhrä hampn. tha war han skafft som en strudz Di 55 . " ther kom en man ridande. sa skafft som faderen haffde sakt " ib 92 . ib 127 . " the män, wäl äru skapadehe til stridh ok äruodhe " KS 80 (198, 88) . amon hans gudh han fore sik sa han war skapter i mercurij ham Al 9001 . " äpter et örs war thz (djuret) skapt (det var till sin skapnad likt en häst) " ib 5149 . the (djuren) waro skapt som nakar swärdh (till sin skapnad liknade de svärd) ib 9263 . " the waro rätte orma skapt (de voro till sin skapnad verkliga ormar) the hafdho tho alt mera krafft " ib 5089 . - beskaffad. vm suä är jordmun skapadher, at man torf rädhas . . . sten ast aff blidhom KS 86 (210, 94) . ib 85 (208, 93). thz matte the se rät oppinbar huru han innan skapadher var Iv 3406 . " syntis henna lykame swartir som kol oc iämerlika skaptir (i ett bedröfligt tillstånd) " ST 142 . " hans sin war swo skapt " Di 1 . " sagdhe han sigord swen hwre thz mz hanum skapt war " ib 161 . " fornam . . . hwre ther om skafft war (huru det förhöll sig dermed) " ib 187 . ST 286 . ","2) skapa, frambringa. " göra oc skapa skil at swa mykith. at thz som görs, thz wardher aff formerande (för for wärande) ämpnom (Cod. B förwarande ämpni) än thz som skapas thz wardher affalzängo " MB 1: 34-35. thu skop all thing oc för thin wilia waro the oc äru skapade ib 2: 340 . " en är gudh, ther alt skop ok skapadhe " KS 7 (16, 8) . MB 2: 169 . Lg 3: 62 . " wärldin är skapad for manzsins skuld " Bir 1: 12 . " j allom skafftom tingom " LfK 283 . gudh . . . ther mik skop Lg 547 . RK 1: 345 . Al 1113 . " aff gudhi skaffter " LfK 258 . ib 274 . " werldhenna skapare. som skop mantzens födzlo (formavit hominis nativitatem) " MB 2: 300 . " han (ɔ: mannin) är min creatur . . . ok war af mik wälskapdhir (bene factus) ok tho ondir giordhir af sinne eghne ondzsko " Bir 1: 12 . " aff ophowe skapadhe gudh aff alzängo himil och iordh " MB 1: 155 . tilbyriadhe at kunnogha them vars herra ihesu christi dygdh. vplandis them huru han skapte himil oc iordh . . . ok huru han skapte första mannin af iordhinne . . . gifwandis honom til hiälp ewam hulka han hafdhe skapt af hans rifwe Gr 296 . " adam var skapaþar af þe iorþ. som aldre var plöþ " Bu 206 . mannen är skapadher til wit oc vnderstandilse MB 1: 83 . at han (ɔ: mannin) skal astunda the äro som han är skapadhir til (ad quam creatus est) Bir 2: 290 . " gud haffuer han wel til verldena skapat " RK 1: 1878 . " thz ärlikasta creaturit swa fulkompligx wänlekx tässa wärldinna skap (för skapt) till största glädhi " Su 202 . " gynum naturliga lyma ther til skaffta " LfK 230 . ","3) göra el. laga att (något) bler beskaffadt (på ett visst sätt), få (ngt) att blifva (så el. så). med två ack. diwlin . . . skapaþe hänna lit ok lat sva vän Bu 144 . " skapadhe oc skipadhe sik swa thäkkan oc sin lat ok änlite swa liuft " Bil 212 . " jak skal skapa himilin ower idher som iärn, oc iordhina swa som eer " MB 1: 377 . ","4) inrätta, an.ordna. swa war archen skapath all saman MB 1: 168 . licammin är skapadhir vm limi (per membra dispositum) Bir 2: 212 . " äru ängin thing vanskapadh vtan thz som mannin illa skapa (inordinat) " ib 3: 120 . än hans (menniskans) änlite ware nidherlwt til iordh, tha ware ey hans likame (för -a) wit, som mäst thiäna til godha vnderstandilse swa wäl skapadher (för -adh) til som nw äre the MB 1: 83 . ","5) förordna, bestämma. war herra skapadhe, at mannin skulle wara som höffdinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlom MB 1: 97 . ib 100 . Bir 2: 48 . Jfr 8.","6) förordna, insätta. " nar thu var skapadhir j mässo diäkns ämbite " Bir 3: 9 . " aff äwärdeliko är iak (visheten) skapadh (ordinata) " Su 78 . ","7) i el. genom skapelsen gifva el. förläna (ss något medskapadt). the natwra war herra skapadhe os MB 1: 462 . hånom (menniskan) är skapat skiäl ok wit KS 40 (105, 44) .","8) bestämma, beskära (ss öde el. skickelse). then bleff döder som thz war skapat RK 1: 56 . ib 4167 . er mik thz skapat ib 312 . " hwat skepnan hafwir mannom skapat " ST 33 . " the hafwa wantrona at människionne skal io ofwriga thz henne är skapat " ib. " är henne nokot got ödhit ellir skapat " ib. " är henne . . . ont ödhit ellir skapat " ib. " är honom hymerike skapat ib. är honom . . . helfwite skapat " ib. " thu skalt engaledhis thro at ödhna ällir skepna forma nokon thing skapa, kombir thik nokot ont til, thu skalt ey sighia at thz war thik skapat för än thu wast föd " ib 48 . " thu skalt ey sighia at gudh hafwir thik thz skapat, for thy gudh skop thik alregh nokot ont " ib. " thz är thik ekke swa skapat at thz skal io ändelika skee ib. " ib 49 .","9) beskära, gifva, förläna. iak (ɔ: vaar herra) skal skapa (dabo) idher thera godhwilia MB 1: 306 . " os är mykin glädhi skapt " Al 7125 . " wliom wi alla gudha priisa . . . som thik hafwa thässa nadher skapt ib 9789. gud skop honom serdelis then lykke " RK 2: 6099 . Jfr 7. - gifva, bereda, skaffa. the skopo honu alt thz han beddis Al 5263 . " han skop them nadher yfrith alla äta oc drikka thusand falla " ib 10046 . " han . . . skop them alla handa nadhe " ib 1266 . Fl 797 . Fr 402, 1568 . "],"e":["skappa LfK 50 . ","skopp LfK 48 (på två st.). skoop Fr 402 ; RK 1: 345 ; Al 1113 ; MB 2: 169 . ","skapaþe . ","skapte . ","skopo Al 5263 . ","skapter . ","skapadhir Bir 2: 290 . ","skaffter Di 127 ; LfK 258 ; ","-a ib 230 ; LB 7: 48 ; ","-om LfK 274, 283 ; ","skafft MD (S) 273 ; Di 47, 55, 92, 167, 187 . ","skaffther: skaffth Lg 3: 62),","skapa sik , förskapa sig, förvandla sig, antaga skepnad (af). han skapaþe sik ii quinmanz ham Bu 143 . " diwälin skop sik j enna mö like " Lg 446 . hon skapthe sik siälff j en flogh draka Di 232 . - bringa sitt yttre i öfverensstämmelse (med). at min klädha sidh skapa thik (d. v. s. kläd dig i likhet med mig) Al 2164 . " han skop sik ij alla lata . . . äpter macedones mata " ib 2814 . " iak . . . skop mik äpter amon gudh " ib 4232 . - Jfr ater-, mis-, til-skapa, af-, ful-, in-, ny-, o-, rät-, van-, väl-skapaþer, van-, väl-skapter."]},{"a":"skapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) forma, bilda, dana. - part. pret. danad, skapad. Se Sdw 2: 1296. thesse godhe qwinnor sinthe pedher benktzsons modhir om hon war nokoth wanskapath j sin nafla tha war hon eke annorledis skaffth wpa sin naghla än som en annor dande qwinna war skafth wppa sinnom nafla ATb 2: 295 f. (1486). ","2) skapa, frambringa. " huilkin som hauer skapat himmil oc jordh oc alt thz är til är, han skop mannin af oreno jordhene Prosaditkter (Barl) 61. kom ok gör sälikan mannen som thu skop, äller skapdadhe af iordhinne " SvKyrkobr 327 . " enkte war skapath vtan honom. oc thz war alt got thz han skop ib (Lucid A) 109. möror ok lokka . . . vordo thy scaffte aff gudhi at latha mannen aff thöm aname efftersyn til erfuodha fore syna födho " ib (Lucid B) 138 . ib 139. J Buddes b 161 . SkrtUppb 284, 285 . mine söner hwilka jak athir födhir, swa länghe christus skapas (formetur) j idher SpV 100 . " hwat ey framgik j skapnadenom all synlikin creatur for människonna skuld, ok skapaskolande foregik (formandum antecessit) " ib 188 . MP 4: 115 . " o herra gudh thu skopth människiona litit myndrä än ängla ib 5: 29. - Jfr af-, fore-, sam-, skam- (Sdw 2: 353), til-, van- (äv. Sdw 2: 916) skapaa ävensom ny-, o-skapadher, o-, tvä-, thriggia-, väl-skapter. ""],"e":["skop . ","skoop Hel män 258 . skapadhe Sv Kyrkobr 327. skaffthe SvT 30 . 2 pers. skopth MP 5: 29 . ","skaffth ATb 2: 296 ( 1486) . n. skapath SvKyrkobr (Lucid A) 109 . pl. skaffte ib (Lucid B) 139. scaffte ib (Lucid B) 138 . ","skapath MP 4: 115 . ","skafftom J Buddes b 161 . supin. skapat Prosadikter (Barl) 61 ; SkrtUppb 284, 285),"]},{"a":"skapan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vanskapan."],"e":[]},{"a":"skapan","b":"nn","c":"","d":["1) skapande, skapelse. " j värdlina skapan " Bir 2: 238 . " j adams ok euo skapan " ib 301 . ib 316, 4: (Dikt) 216, 225. til hulkit änglane brunno mz swa storom kärlek aff vphowi sinna skapan ib 224 . ","2) skapaelse, skapad verld. änkte ilt var j naturinne älla j skapaninne Bir 2: 289 . - Jfr vanskapan."],"e":[]},{"a":"skapare","b":"nn","c":"","d":["skapare. " þu är skapari oc attar lösare " Bir 4: (Avt) 177. þik söme . . . kännas viþ þin skapara Bu 138 . ib 186 . " skapare himils oc iordh " Lg 35 . Su 269 . MB 2: 300 . Jfr alzskapare."],"e":[]},{"a":"skapare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr väl-, väruld-skapare."],"e":[]},{"a":"skaparvi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skaper","b":"","c":"","d":[" , jfr fadder-, glädh-, köpin-, mat-, redh-, räkin-, vin-, vit-skaper."],"e":[]},{"a":"skapi","b":"","c":"","d":[" , jfr matskapi."],"e":[]},{"a":"skapilse","b":"nn","c":"","d":["1) skapnad, gestalt, skepelse. hwilka ekke kwnna wndhirsta thz som the läsa, at the moghin tha göra sit gangn, aff thy som star wtteknadh groflika, j ena formo ällir skapile SpV 254 . . . . människiona som skapat war epter gudz ägna biläte ok skapilsse MP 4: 12 . hesta hwnda oc annar dywras kraffth pröffwas oc skodas aff kroppannas fathnath oc skapilse PMSkr 124 . " sidan gullitt är vttagit göre the åther sölfwett i skin skapelsse " ib 599 (senare avskr.). något skapat, skapelse. wärdhoghas at forlata mik . . . hwart thät sin iak thässen skapilse i mik smittat hauir mädh minom . . . syndom SkrtUppb 285 . ","2) skapelse, skapande. " the första gudz godhärningena som är skapilsen SkrtUpb 166. " ib 168 . thu skalth äwärdeligha bliffwa drotningh j skapelsenna rike JMPs 48. - (?) mädhan swa är, at hwar en människia aff naturlike skapilse (för skipilse? Lat. ordine) dragx til at wpspöria sina opbörian SpV 3 . - Jfr van-, väl-skapilse (äv. Sdw 2: 1035)."],"e":[]},{"a":"skapilse","b":"nn","c":"","d":["och f. ","1) skapnad, gestalt, skepelse. huilkin skapilse thz biläte hafdhe Lg 985 . ledhare skapilse iak aldre fan Iv 254 . " ij fäghre skapilse mik ängin fan " ib 302 . " mina skapilse hafuer iak thik nu teet " ib 304 . ib 2166 . " vnderlik skapilse hafdhe thz (djuret) a sik " Al 5473 . " hafdho haar ok skapilse swa som vil swin " Gr 297 . " at the latin idhir atir koma i the skapilse i för varin ib. " ib 306 . ","2) skapelse, skapande. aldra tinga skapilse Su 269 . - Jfr bi-, van-skapilse samt skpanilse."],"e":[]},{"a":"skapkar","b":"nn","c":"","d":["ölkar (varur ölet hälldes upp i dryckesbägarna vid en gillessammankomst). Jfr E. Wessén, Acta Philol. Scand. 1: 200 ff., MU kopp 107. hwar som bär stämess längher fram i stugna en til skakareth böte iiij peninga MUKopp 86 (sl. av 1400-t.). huilken som skäner öll aff skafkar SMG 144 ."],"e":["skafkar . ","skakar )"]},{"a":"skaplare","b":"nn","c":"","d":["skapular, axelkåpa. Jfr Hj. Falk, Altwestn. Kleiderkunde 193. en ny skapler aff swart legist HSH 18: 264 (1524?)."],"e":["skapler )"]},{"a":"skaplare","b":"nn","c":"","d":["skapular, axelkåpa, klädesplagg som af ordensfolk bäres (till dagligt bruk och vid arbetet) öfver skuldrorna. mina brödhir hulka iak (den helige Dominicus) vpfosrade vnder minom thranga skaplara Bir 1: 356 . " vm then thranga skaplaren som hwir et klädhe framman j brysteno. ok annat bak til ib. " ib 357 . " näplica findz et klädhe a munkenom j hulko munkir kan vndirstandas vtan en skaplare ther opta lönis swa at han aff ängom sees " ib 2: 70 . " ib 3: 90. til widherkännilsa tekn haffuen (näml. stegherhus qwinnor) skaplara wtan hättona " ib 4: 100 . ib 5: 30 . VKR 3, 43 . AS 59 . Jfr skapular."],"e":["scapplare: -a AS 59 ),"]},{"a":"skaplas","b":"nn","c":"","d":["lås till ett skåp. HLG 2: 58 (1517)."],"e":["-laas )"]},{"a":"skaplika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr v anskaplika (Sdw 2: 916)."],"e":[]},{"a":"skapliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr af-, van-skapliker."],"e":[]},{"a":"skapliker","b":"av","c":"adj.","d":["formad, danad. " hans näff war swa lankt och iämmerligä hwast, och j allä matho illä skaplighit " Pa (Tung) 35 ."],"e":["skaplighit Pa (Tung) 35), "]},{"a":"skaplynde","b":"nn","c":"","d":["1) skaplynne, sinnelag, sinne. harþlyndar i scarplynde Bu 395 . " han var . . . myrker j skarplynde " Bil 299 . " badho dräpa trolkonu, som scaplyndin wm skipte (mentes mutat), ok hughana wände " ib 571 . ","2) sinne, sinnesstämning. " han skal ey skipta skaplynde sit vidh huart ord, ok hutna thet hånom kan tilkoma " KS 32 (83, 35) ."],"e":[]},{"a":"skapnadher","b":"nn","c":"","d":["2) skapnad, gestalt, utseende. " thät diwr som hafdhe skapnat äpther eno nöthe ok asna " SkrtUppb 113 . SpV 387 . " än diwridh skalt thu witha betekna thänna wärldinna hffdhinga skapnadh, moth thera naturlighom skapnadh (bestiam vero formam habere principum mundi cognose) " ib 438 . människionna skapnadhir (forma) ib 502 . thy syntis edher thänna örlögis manna syndh, j wnderlighom skapnadh . . . swa som eth trol, än hwrudana skapnadh thät hade, kan enghen sigia JMPs 248. - något skapat, skapelse. lunnule äru . . . ennahanda biläte teknandis människio skapnadh (formam humanam), aff lönligom insiglom framföris thänna skapnadh (ista forma), hwadhan aff jomfruligha brystidh prydis SpV 113 . thätta trul . . . saman sath aff allom them skapnadh j wärldene är JMPs 248. 3) skapande, skapelse. skälin . . . hwilkin honom (ɔ första mannenom) klar waro giffwin aff gudhi, j första skapnadhenom SpV 176 . hwat ey framgik j spanadhenom all synlikin creatur for människionna skuld ib 188 . ib 290, 361 . - Jfr välskapnadher."],"e":["-ad (h) . -at SkrtUppb 113 ), "]},{"a":"skapnadher","b":"nn","c":"","d":["1) bild. " inthrykte j linna klädhit sins änlitis skapnadh " Lg 232 . ","2) skapnad, gestalt, utseende. hwilkin skapnat thz biläte hafdhe Lg 232 . " wände petrus hans änlite til naturlik(an) skapnadh oc lit " Bil 356 . " han var . . . fäghirster i skapnadh " Gr 280 . " waro mine limi like thinom limom j skapnadh (forma) ok änlite " Bir 1: 178 . " hänna skapnadhir var rädhelikin oc vndirlikin " ib 2: 15 . fagher skapnadher Ber 207 . " aff apna skapnath waro thön (djuren) " Al 9589 . " framföre mästarin gullit i annan stadh huar thz maghi faa sannan skapandh i syyn oc hannan " Bir 2: 17 . ib 1: 254, 2: 22, 287, 3: 106, 470 . RK 2: 6096 . - Jfr vanskapnadher."],"e":["-adh . ","-ath Al 9589 . ","-at Lg 232 ), "]},{"a":"skapnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? = skapilse. 1. hafdho haar oc skapnilse swasom vilswin Gr (Cod. D) 391 . tha iak saa hans skapnilse ib (Cod. A) 297 ."],"e":[]},{"a":"skapning","b":"nn","c":"","d":["skapande, skapelse. " jak är hänna fadhe[e]r in creacione j skapningene " Mecht 330 ."],"e":[]},{"a":"skapt","b":"nn","c":"","d":["stång, staf.","1) spjutstång, spjutskaft; spjut. tho at thera skaft varo thung ok stark the gingo tho sunder a the mark Iv 700 . " tholkin last hafuer iak ey haft at nakar skulde sitia fore mit skaft " ib 707 . " hafuer iak mangin man fra sadhelin rört mz thz skaft ther iak hafuer fört " ib 709 . " han brööt tha än skaptin flere " ib 2406 . " swa önkelika the herra iwan rördho mz the starka skapt the fördho " ib 3350 . ib 4914 . " ther varo skafft brutin stark " Fr 1643 . ib 580, 1742 . omalika the hwar annan rördho mz the stora skaff[t] the fördho ib 1806 . ib 1656, 1690, 1694 . " sik wänia skapt skiuta " KS 53 (136, 58) . ","2) spjutskaft, spjut el. staf hvari vid föryttring af jord till aftalets stadfästande öfverlåtaren och fastarne höllo. Se Schylter Ordb. s. 552 f.; Amira, Altschwed. Obligationenrecht 1: 262, 273 f., 514, 520; Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2: 404; Djurklou, Sv. Fornm. Tidskr. 1: 247 f. scotamus . . . ipsis . . . cum omni ratifiacione. et modo legum vestgotorum. dictis skapt et vmfærd SD 5: 29 ( 1341) . hwlkit goz jac haffwar honom farit meth skaapp (för skaapt) oc skääl ib NS 1: 218 (1403; Vestergötland). ib 620 (1407; Vestergötland). meth dondemanna witnom, som a thinge waro ok a skapte hiollo ib 2: 73 (1408; Småland). ib 1: 260 (1403, gammal afskr.; Småland), 2: 79 (1409; Vestergötland), 92 (1409; Småland). hucken . . . gard han skötte oc oploth for:ne karl benctsson til äwerdelige ägho, oc tesse epterscripne aa skapt holle oc i nempd sathe BSH 4: 113 (1486; Vestergötland). här ärw thesse män til witnis som a fast ok skapte hioldo BYH 1: 205 ( 1397) . thässe äru ther vitne til (till köptets laglia afslutande) oc fasta ok hioldo a skapte mz häratzhöfdhinganom ib 230 ( 1421) . " thesse godho män waro the a skapthe hioldho at thesso köpe " ib 250 ( 1446) . tesse äro the som hollo pa skaffte ib 289 (1515; morgongåfvobref). Jfr scotacionem (för -e) legitima et approbata secundum patrie consuetundienem scotaui videlicet manu mea cum manibus astancium haste appo sita SD 2: 112 ( 1291) . ","3) skaft, handtag (på yxa). giordo skafft aff trä oc satte the yxarna PK 245 . ib 244, 246 . ","4) strå. " Jfr skathafre. - Jfr giävio-, grimu-, haka-, knif-, spiuts-, spär-, öxa-skapt. ""],"e":["skaft . ","skafft )"]},{"a":"skapt","b":"nn","c":"","d":["stång, stav.","2) spjutskaft (ev. annat vapenskaft) i vilket vid avyttring av jord el. vid morgongåva av jord överlåtaren och fastrarna höllo till avtalets stadfästande. Jfr G. Hafström, Hist. Tidskr. för Finland 1954 s. 53 ff. SD 8: 46 ( 1361) . kennis jak . .. mik hawa giwit . . . giisle azurasson fulle makt . . . thät fornämpda gooz at fara mz skapt och skiäll VgFornmt III 7-8: 150 (1373). ib 151 ( 1373) . " tha är thetta skaptförth, aa ekesio thing, oc vpaa skapeth tha hiolde thesse dughandemän " Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . RP 2: 159 ( 1389) . " hauer iac latet folfölghia forᵈᵉ herra nicholus thenhalff attungen a rättara thingeno . . . mäd sköt oc skapt som war wessgötzska lagh wtuisa VgFornmt I 4-5: 66 (1390). pa skapt och skäl hwllä . . . " SD NS 3: 89 ( 1415) . " hwlkit godz wi fwllelika tillstaam meth skaft oc skällom ok allom tillaghom . .. till fornempda torberg(s) kärling(s) " ib 123 ( 1416) . först hiölt han (ɔ överlåtaren) sieluer a skapteno oc sua vi badhe (ɔ fastemännen) ib 196 (1416). hiollo thesse a skapteno med mik (ɔ häradshövdingen) tha omferdhen giordhis VgFornmt I 2: 48 (1461). ib 59 ( 1523) . " thesse epterskreffne ära fastamen til tessa morgongaffuor som aa skapt oc spiut hiollo RA perg 1469 21/8 (medd. av S. Ljung). 3) skaft, handtag. manubvrium brii skafft " GU C 20 (hand 2) s. 119. 4) strå . . . införe klerkens del (av sädestionden) i hans ladhu åhå (!) skafte, ther som så är tilfelle Hist Handl V III 1: 65 (1514, nyare avskr.). 5) skaft, stjälk (på frukt). altid skwla äplen swa läggias at skfftidh wändhes nedher PMskr 330. 6) skaft i vävstol, solvkäpp. bilix . . . pansare inde bilix trilix veffnidher twem eller treem skaptom GU C 20 s. 56 . - Jfr grimu-, iärn-, knif-, släggio- (Sdw 2: 434), spiut- (äv. Sdw 2: 468), öva-skapt. "],"e":["skaft . ","skafft )","*skapta löker","skafta- )"]},{"a":"skaptfara","b":"vb","c":"v.","d":["överlåta genom s. k. skfthållning; jfr skapt 2. RP 2: 111 ( 1386) . gifwer jak . . . thorstene symonsone . . . fulla makt then for:da gaardh skatpfara och vpbiudha efter serikis laghum SD NS 3: 8 ( 1415) . " andris diäkn i häradzhöffdihingians stadh sithiandis skötte och skaffoor . . . bänkt odzon thetta goodz " ib 61 ( 1415) . ib 196 ( 1416) . VgFornmt I 2: 48 (1461). kom för oos och nemdene i retto pedher hakensson . . . och skaffor benth biörsson . . . syn gardh ib 58 ( 1523) ."],"e":[]},{"a":"skaptfara","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlåta genom skaptfärdh. thy fornempda kloster thet sama goz thinglysa ok skaptfara SD NS 1: 107 (1402; Småland). wi . . hafuom . . sköt oc skaptfarit gudhema klostre . . war goz ib 493 (1405 ; Vestergötland) lathom wi skötha oc skafft fara (scotauimus) epther gambla sidwänia. oc affhendom oss . . . förnempde land skaane halland blekongh listher och hwadhen SD 5: 209 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). al godz och ägadela . . . som plägar skiötas och skaffthfaras ib. " haffwa . . . skoth och skaffareth . . . konwngh [monss] . . . tessom land " ib 230 (sl. af 1400talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). ath skaffareth (för -a) och skötlägghia försagdom . . . konwng . . . al förnempda landh ib. som the äro nw skaffaren ib."],"e":["skafft fara . ","skaffthfara . ","skaffara )"]},{"a":"skaptfaran","b":"nn","c":"","d":[" = skaptfärdh. articula sum skaffaren (scotationem) med rätthe til lydha SD 5: 230 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). göra honom . . . förwarningh paa förnempda land oc theras skafaren ib."],"e":["skaffaren )"]},{"a":"skaptfärdh","b":"nn","c":"","d":["skafthållning vid överlåtelse av jord. Se Sdw 2: 1296."],"e":[]},{"a":"skaptfärdh","b":"nn","c":"","d":["vid öfverlåtelse af jord förekommande symbolisk handling hvilken bestod deri att ett spjut el. en staf omfattades el. vidrördes af öfverlåtaren och fastarne (se skapt 2). eas (ɔ: possessiones) domino johanni abbati noueuallis uendidit et assignauit, mode, qui in legibus østgothorum dicitur skatfærdh SD 3: 135 (1313, nyare afskr.)."],"e":["skaft- )"]},{"a":"skaptföra","b":"vb","c":"v.","d":[" = skaptfara. thetta godzet haffuer iak laglika salt, sköt ok skaftfört före:da andrisse SD NS 1: 13 (1401, nyare afskr., Vestergötland). egnande och skafft förandä (scotantes) them fornempdom al fornempda godz med allom retth och vesgötzsk lagh och sidwenä SD 5: 677 (öfvers. i vidim. fr. 1467). at thesse morgangaffwr ärw swa lagliga pa rät hinderdagh gifne skaftförde oc fulbordada HSH 9: 26 ( 1460) . thz the (godsen) warre thinglysd oc skaftförd ib 17: 63 ( 1389) . " the förnempda goz oc tillaghur . . . lata thinglysa oc skaft föra " ib. " thetta är giort oc skaptfört a satto thinge i ekesio meth dondemanna witnom, som tha a thinge waro ok a skapte hioldo Sd " NS 2: 92 (1409; Småland)."],"e":["skaft- . ","skafft- )"]},{"a":"skaptföra","b":"vb","c":"v.","d":[" = skaptfara. RP 1: 304 (1371; Småland), 417 (1378; Småland). tha är thetta skaptförth, aa ekesio thing Gadolin Pants Bil 276 (1378 ; Småland). war thesse . . . gårdh och ängiä skött och skafftört oppå bådhe sijdher Trolles Jb Bil 122 (1450, nyare avskr.) ."],"e":["skaft- . ","skafft- )"]},{"a":"skaptförning","b":"nn","c":"","d":[" = skaptfärdh. medh thinglysing skafförning ok alla lagha folkomnilse SD 8: 46 (1361; Småland). ib 184 (1362, avskr.; Småland)."],"e":["skafförning )"]},{"a":"skapthafre","b":"nn","c":"","d":["havre på strå, otröskad havre. JTb 84 ( 1505) ."],"e":["skaffthe haffra )"]},{"a":"skapthafre","b":"nn","c":"","d":["hafre på strå, otröskad hafre. all myn skaffthe haffra BSH 5: 25 ( 1504) ."],"e":["skaffthe haffra )"]},{"a":"skaptkar","b":"nn","c":"","d":["eg. " med skaft el. handtag försedt kärl? kärl hvarur dryk öses i dryckeskärlen. huilken som skäner öll aff skafkar " SMG 144 ."],"e":["skafkar )"]},{"a":"skaptkar","b":"","c":"","d":[" Artikeln Sdw 2: 356 utgår. Se skapkar."],"e":[]},{"a":"skaptning","b":"nn","c":"","d":[" = skaptfärdh. tå kom her bÿrger trolle bodh ok bedhess skafftning oppå thet godz Trolles Jb Bil 121 (1448, nyare avskr.) ."],"e":["skaffning )"]},{"a":"skapular","b":"nn","c":"","d":["= skaplare. confessor lägge (vid ingivningen) . . . ofuir stechirhws systrana graa kiortelin oc scapularin VKR 23 ."],"e":[]},{"a":"skar","b":"nn","c":"","d":["= skardh 3. there ärende lagdes i mangh skar (blef alldelses omintetgjord?) RK 3: 3006 ."],"e":[]},{"a":"skara","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*skara saman , raka el. föra samman. attrionari . . . skara branda saman GU C 20 s. 42 . ","*skara up , raka el. föra upp. när hon (ɔ rafanus wäxte wp affwer jordena nokoth tha skaris jordhen wp affwer henne PMskr 352. - Jfr utskara."]},{"a":"skara","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","skara sik , samlas i skara. skaradho sik saman alle tha RK 1: 4118 ."]},{"a":"skaraborghare","b":"nn","c":"","d":["borgare i Skara GPM 2: 404 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"skardh","b":"nn","c":"","d":["3) reva, skada, förlust. " the andhre gudh loffwandis, förewisto om tik o iomffru maria sith skardh skola oppresas (nouerant suam fracturam erigi) " JMÖ 50 . - Jfr vighskardh. "],"e":["*skardha iärn","skarda- )"]},{"a":"skardh","b":"nn","c":"","d":["1) skåra, inskärning. " wore ward swerd offta röd aff blod, oc store skard vtinnen aff harda hielma " Di 8 . eyncthe kardh (för skardh) var j hans skiöl ib 243 . ","2) minskning. " iätte them enkte skard (minorationem) skula finna hwetesins " Bil 576 . ","3) det som blifvit bortskuret el. förstördt, refva, skada, förlust. sandir fridhir skal stadhgas j himerike ok jordhrike oc var (änglarnes) skardh (ruinæ) opbyggias ok opfyllas Bir 3: 153 . Jfr vigskardh."],"e":[]},{"a":"skardher","b":"nn","c":"","d":["stycke af något sönderskuret el. sönderbrutet, skärfva, flisa; skärfva el. flisa som inträngt i (häst)kroppen. fore skardh tak jath hwgiern och hwg aff honum LB 2: 69 ."],"e":[]},{"a":"skardhogher","b":"av","c":"adj.","d":["skårig, full af skåror. hade . . . mith swärdh (näml. skolat blifva) skordocth (skorðott) Di 229 . " en skardog kniff " BSH 5: 134 ( 1505) ."],"e":["skordocth Di 229 ),"]},{"a":"skardhotter","b":"av","c":"adj.","d":["skårig, försedd med en el. flera skåror. pawal dragare medh skordotta nesan STb 2: 292 ( 1488) ."],"e":["skordotter )"]},{"a":"skarfankare","b":"nn","c":"","d":["murankare, skarvjärn. HLG 2: 77 (1517)."],"e":["skarffankar ) , "]},{"a":"skari","b":"nn","c":"","d":["1) skara. sintis jnkomma j hwsith . . . otalighen hälga manna skara SvB 8 (omkr. 1520). 2) legion, livgarde. tessen legio som wi lkallom skare är nw syällan j nokrom härras gaardh som fordom var j kesarens gaard, thy fordom jnscriffwados wthwalde men til then scaran. oc när en dödhe äller borthfoor waldis en annan wnger j hans stadh, oc mädh mandomsens dygd skwlle han förwärffwa wälyas wara j them skaranom PMskr 133 f. - om (kilformad) slagordning? cuneus skari wigge ok hwtebrödh GU C 20 s. 159 (möjl. att föra till nästa subst. skari, i vilket fall skari finge anses bero på feltolkning av ett ty. weck(e), bulle i en förlaga)."],"e":["skara SvB 8 (omkr. 1520) ), "]},{"a":"skari","b":"nn","c":"","d":["skara. " sa . . . koma . . . fagharan skaran mäþ iugfrum ok vara fru först ii skaranom " Bu 11 . " aldar himirikis skari " ib 14 . Al 2426 . Bir 2: 262, 4: 137 . skodha ok see triggia skara gerninga ib 1: 346 . " förste hopin älla skarin " ib. " een mäktogher skar " RK 3: 1810 . Jfr diäfla-, dvärgha-, folks-, fughl-, fughla-, iungfru-, pilagrims-, pilta-, qvinno-, riddara-, siäla-, ängla-skari."],"e":["skar RK 3: 1810 ( i rimsl.)), "]},{"a":"skari","b":"nn","c":"","d":["förkolnad ljusveke, skare. timme skulle släkkia skaran oppa liwsena ATb 1: 143 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"skarlakan","b":"nn","c":"","d":["och m.? "],"e":["*skarlakans kapa , ","*skarlakans mantol","skarlagens mantel )","skarlakans skin , n. (kappa av) pälsfodrat skarlakan. Jfr E. Noreen Ark. f. Nord. Fil. 46: 284 f."]},{"a":"skarlakan","b":"nn","c":"","d":["och m.? (Fl 1997; Fr 2981 ; Iv (Cod. B) 4368) ","1) skarlakan, ett slags finte ylletyg. Jfr Schultz, Höf. Leb. 1: 269 f. vnum mantellum de panno dicto skarlakan SD 5: 551 ( 1346) . " klädhe . . . aff brwnt skarlakan ok vnder hwiitskin " Iv 205 . " hon hafdhe een stuntan mantil op a aff brwnt skarlakan . . . fodhrath . . . mz hwita skin " ib 3642 . " klädde ij skarlakan rödh F!SYNS_DÅLIGT? 1997. " Fr 2981 . Iv(Cod.B) 4368. ","2) tygstycke el. klädesplagg af skarlakan. lego . . . fratribus minoribus vpsalie eet par skarlakan SD 6: 219 ( 1350) . " skarlakan ok ballakinna vordho at thz sama sinnä swa margh forgifuin thärä at the otalik ärä " Fr 3017 . - Jfr skarlet. "],"e":["skarlakans hiärta , ","skarlakans hätta , ","skarlakans skin"]},{"a":"skarlet","b":"nn","c":"","d":[" = skarlakan 1. otaliket brwneth, skarleeth oc mangh dyrasta hedhenstykke Lg 3: 316 ."],"e":["-leeth )"]},{"a":"skarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["i flock. apostlane, the folgdo honum visse ok ey olydoge, stadughe j thronne skarlika, spaki ok mildhe MP 5: 124 ."],"e":[]},{"a":"skarn","b":"nn","c":"","d":["skarn, smuts, träck. Di 99 . födh kaio hon giwir thik skarn til lön GO 192 . ib 973 . - bildl. hans striidh faller i skarn RK 3: 2077 . Jfr duvo-, gasa-, geta-, hästa-, höno-, katta-, ko-, rotto-, svina-skarn."],"e":[]},{"a":"skarn","b":"nn","c":"","d":["skarn, smuts, orenlighet, träck. thet var engen mandoms gerning och kasta mith swærd i skarnith (ɔ smutsen på gatan) ATb 1: 285 ( 1468) . jöns olsson zacer fore skarnit iij mark STb 3: 469 (1500). ib. the . . . sloge oc trampade kötet ned j skarnit ib 5: 80 ( 1515) . Jfr gasa-, ko-, nöta-, storka- (Sdw 2: 514), svina-, thiura-skarn (Sdw 2: 708). "],"e":["*skarna vaktare","skarnwagter )","*skarns hoper? (skerns-), "]},{"a":"skarnbytta","b":"nn","c":"","d":["latrinkärl, avfallskärl. STb 1: 236 (1480)."],"e":[]},{"a":"skarnhögher","b":"nn","c":"","d":["skrothög? stadzsins smedh fornögdes ij mark pa sin lön pa stranden smider skarnhögen SSkb 75 ( 1503) ."],"e":[]},{"a":"skarnputz","b":"nn","c":"","d":[" LfK 4 . " j en storan skarn pws äller dyngio " PM 6 . " aff rennestena eller skarn pwsza " LB 7: 305 ."],"e":["-pudz . ","pwsz . ","-pws )"]},{"a":"skarntidhande","b":"nn","c":"","d":["och f.? dåligh nyhet. Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1425 i Stockholms stads arkiv. är jak ey wäl tiil paass for maanghe skarn tidende skyld GPM 2: 373 ( 1511?) ."],"e":["-tidende )"]},{"a":"skarnvaktare","b":"nn","c":"","d":[" = skarna vaktare. Skotteb 227 (1466-67)."],"e":["-wachtere )"]},{"a":"skarnvräkare","b":"nn","c":"","d":["renhållningsförman. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400talets slut 203, N: Ahnlund, Stockholms hist. före Gustav Vasa 306, 474. StÄmb 65 ( 1457) , 67 (1458), 68 (1459), 70 (1460). Jfr skarnvaktare."],"e":["-vrakare . ","-wrakere )"]},{"a":"skarper","b":"av","c":"adj.","d":["1) torkad, torr. " tw ¨pund skarpa fisca " SD NS 1: 656 ( 1407); jfr skaprfisker. vart brödh hwilkit nw skarpt oc mögladh är MB 2: 25 . fersth brödh är . . . gätre en gamalt och skarpt LB 7: 96 . " fly alla handha tor och skaprp äthande warwr " ib 189 .","2) skrumpen, infallen, tunn. " mik thykker tik fasta wara skarp och blek och mio och mger och jarp " MD 383 . ","3) hård? som . . . alt there kööt op aatho jn til synwnar ok skarpa benen LfK 231 . ","4) hvass, skarp. skarpa tighlith oc hwassa skalen ST 99 . eth skarpt swärdh MB 2: 76 . ST 374, 419 . HSH 19: 158 ( 1506) . ","5) skarp, genomträngande, gäll. naar baswrnes lywdh görs langdräktogt oc skarpt j idhrom örom MB 2: 14 .","6) skapr, svår. " satthe them . . . i iärn och skarp fengilse " FM 452 ( 1510) . - skarp, hård, sträng. skarp näpsth FM 610 ( 1513) . fange eth skarpt tiltal BSH 5: 486 ( 1511) . - n. adv. skarpt, strängt, eftertryckligt. talede jag . . . ganske skarpth FM 305 ( 1507) . - Jfr fulskarper."],"e":[]},{"a":"skarper","b":"av","c":"adj.","d":["1) torkad, torr. skarppe gedder Skotteb 395 (1464-65, Kämn). ib 403 (1465-66, d:o). GPM 2: 289 ( 1508) . " iak haffuer inga gedder här paa slotthet ok ikke heller inghen annar skapr ffysk ib 295 (1508?). " Kumla kyrkas rb 91 ( 1509) . skarpt brödh LB 13: 28 (s. 467) - torr, osmord? tha hördo the äptir sik alla stadhz dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 187 . 2) skrumpen, infallen, tunn. tha konungen sa han . . . j änliteno skarpan oc blekan Prosadikter (Barl) 8 . 4) vass, skarp. mädh skarpasta (durissimis) spikom SkrtUppb 398 . - n. adv. skarpt, strängt, eftertryckligt. - hastigt, häftigt? fersk fisk medh salt a[. . .] ofiellat skarpt sodna medh viin Sex ekon tr 269 . " doch kunnom vij vell märkia, ath thet vill scharp tillgånge om then rättgång . . . för tijdzens korthett " Linkbiblh 1: 141 (1523, Brask) ."],"e":["scharp )"]},{"a":"skarpfisker","b":"nn","c":"","d":["torkad fisk. BtFH 1: 318 (1413, Joh. Bures utdr.) . Jfr skarper 1."],"e":[]},{"a":"skarphet","b":"nn","c":"","d":["skärpa. " aff ordzsens skaprhet " Lg 3: 669 ."],"e":[]},{"a":"skarpna","b":"vb","c":"v.","d":["bli torr; jfr skarper 1. skwla borth rykkias fyädhrana wndher stiärtenom oc mällen laaren (på kycklingar) thy the wardha orene aff träkkenom oc skarpna oc swa täppa aather arsen PMskr 256."],"e":[]},{"a":"skarra","b":"vb","c":"v.","d":["skallra, skrälla. " lywdit oc rötherne skarrade (increpuit) j öromen " MB 2: 15 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"skarver","b":"nn","c":"","d":[" L: skrav. i ortnamn. . . . och swa til skarffua skel oc i thraskit AktKungsådr 25 ( 1484) ."],"e":[]},{"a":"skarver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skastel","b":"nn","c":"","d":["kastell, slott. " pläghom vi . . . thz (tornet) möghia skastel kalla " Fl 1015 . Jfr kastel."],"e":[]},{"a":"skat","b":"nn","c":"","d":[" ? svettduk, näsduk, handduk. [Jfr skååt Nya Test. 1526 Ap. 19: 12] widh bältidh haffuen skaat (mapulas), maalhus oc kniff Bir 5: 40 . " eth qwindzlighet pwnga faat, thz är eth qwinnas bälter mz punhg oc skaat " Lg 3: 471 ."],"e":["skaat )"]},{"a":"skat","b":"nn","c":"","d":["svettduk, näsduk, handduk. " sabanum . . . skaath oc badherlakan ok hankledhe " GU C 20 s. 535 . " eth lithet schaat STb 3: 101 (1493). - sudarium, till biskopsdräkten hörande liturgiskt plagg. Jfr Branting, Fornvännen 1910 s. 172 f. - manutergium, kommunionsduk. tres calices conseratos . . . et vnum mantergium videlicet skaat HLG 1: 1 (1393). - Jfr skut 6 (Sdw 2: 403). ""],"e":[]},{"a":"skata","b":"nn","c":"","d":["skata. Prosadikter (Sju vise m) 147 . ib."],"e":[]},{"a":"skata f","b":"","c":"","d":["skata. " enna handa fughl . . . som kallas skata " Bir 1: 299 . LB 7: 154 . "],"e":["skatu äg , "]},{"a":"skatbok","b":"nn","c":"","d":["skattebok, bok innehållande skatteräkenskaper. theslijkest lagdhe wij . . . arffuid trolless skattbook, effter huilken han hadhe opbuti skathen Trolles Jb Bil 242 (1488, nyare avskr.) . Jfr skatta bok."],"e":["skattbook )"]},{"a":"skatbok","b":"nn","c":"","d":["skattebok, bok innehållande skatteräkenskaper. thettä är skat boken BtFH 1: 338 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"skatbonde","b":"nn","c":"","d":["skattebonde, bonde som är skyldig att för sin jord erlägga skatt till kronan. bondom, frälsom ella scatbondom GS 27 (1375, orig.) . ib 28 . Jfr skatta bonde."],"e":[]},{"a":"skatfisker","b":"nn","c":"","d":["fisk som erlägges i skatt (till kronan). i!UDDA_TECKEN?m skatfisk BtFH 1: 347 ( 1464) . " hoo som hafwer hampn och bodh j fiskie ståndande . . . och giör icke skattfisk ther af " SO 303 . " hoo som förer fleere skiötar till grundz, än han gör skattefisk aff ib. ib 304, 306. ""],"e":[]},{"a":"skatfrir","b":"av","c":"adj.","d":["skattefri, befriad från att erlägga skatt. the (ɔ: judarna) hafde honom (ɔ Jesus) gärna haldit fore en hälgan propheta vm han thät wilde formaga mädh gudi at the matte wara skat fri MP 4: 259 . jmmunis . . . skatfri GU C 20 (hand 2) s. 13."],"e":[]},{"a":"skatgilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) skattepliktig, för vilken skatt skall erläggas. . . . vndantagennä alle crononäs skatgildhä jordh pa landh oc i köpstädher SvSkr 1: 36 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"skatgilder","b":"av","c":"adj.","d":["skattskyldig. " giordhe them . . . skat gilla til danmark " Iv LXXV ."],"e":["-gilla Iv LXXV ),"]},{"a":"skatgildhet","b":"nn","c":"","d":["skattskyldighet, skattepliktighet. for:na gotz skal koma ltil cronane och skatgylleth igen STb 1: 125 ( 1477) ."],"e":["skatgylleth )"]},{"a":"skatgildogher","b":"av","c":"adj.","d":["skattskyldig. af skatgildoghe iordh FH 2: 11 (1381, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"skatgods","b":"nn","c":"","d":[" = skatta gods. at all thenna . . . gotz fulkomlika kronona skattgotz waro BSH 2: 46 ( 1397) ."],"e":["skatgotz )"]},{"a":"skathus","b":"nn","c":"","d":["ställe der skatt upptages. gudz hws är vordhit diäfulsins skat hws ok tolbodh Bir 3: 185 ."],"e":[]},{"a":"skati","b":"nn","c":"","d":["det öfersta, topp, spets (af ett träd el. annan växt, af en gren el. dyl.). the komo til et fulhöght trä . . . öwä[r]st a skatanom . . . ther sat en fughil Al 7570 . Lg 69 . taka . . . skathana aff fenikaal LB 7: 74 . vträkte ängelen skatan aff sprotith MB 2: 86 . " kyste skatan (summaitatem) a riseno " ib 187 ."],"e":[]},{"a":"skati","b":"nn","c":"","d":["det översta (el. yttersta), ltopp. spets (av ett tråd el. annan växt, av en gren el. dyl.). flagrum gri swepe gisszl eller skati GU C l20 s. 277. j thässins thräs öfwesta skata sither foghlin SkrtUppb 119 . Jfr ra-, skogs-skati."],"e":[]},{"a":"skatiordh","b":"nn","c":"","d":["jord för vilken skatt erlägges til kronan. Jfr Hildebran. Sv. Mexelt. 1: 242. adhirton march skat ordh liggiande j tiudhö j finneströms sokn Svartb 176 ( 1381) ."],"e":[]},{"a":"skatiärn","b":"nn","c":"","d":["järn som lämnas i skatt. STb 4: 92 (1505)."],"e":["skatth jern )"]},{"a":"skatlaghin","b":"","c":"","d":[" (skattlagen) adj. skattlagd. ath prestabolen j alande hauer varith skattlagen, hwilket är möthe swergis lagbok Svartb 437 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"skatlas","b":"nn","c":"","d":["lass (hö) som utgår i skatt. Se Sdw 2: 1296."],"e":[]},{"a":"skatläggia","b":"vb","c":"v.","d":["skattlägga, göra skatt- el. tributskyldig. skatlagde (fecit tributarias) all lanndh oc rike MB 2: 195 ."],"e":[]},{"a":"skatman","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " nicolao skatmann " SD 4: 3 (före sl. av 1327, samtida avskr.). ib. ib 5: 41 ( 1341) . ","2) värderingsman. " kom knwt . . . oc loot beskatta en sylfboen kniff . . . skatmennena ware per gulsmidh oc maghens swensson " ATb 2: 370 ( 1490) . - Jfr skats man och skutman."],"e":[]},{"a":"skatman m l.","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. " ingeualdius dictus skatman " SD 5: 41 ( 1341) ."],"e":[]},{"a":"skatmark","b":"nn","c":"","d":["jordrymd af ett visst värde. Jfr Styffe, Grundregeal. i VAH 24: 293 f.; Dens., Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 323, 337; Falkman, Om mått och vigt 1: 197 f. hafua allan henna ägholot j sandanes . . . swa som är II skatmarc enom fierthung minna fore xxx marc penninga . . . ok ena koo FH 2: 14 ( 1392) . " hafua saalt . . . alt vart gosz som wi i löpö liggiande attom, som är fäm skat mark . . . oc een trydiung aff fäm skat markom " SD NS 1: 181 ( 1402). ib 417 ( 1405) . " afhendo sig . . . halfandra skattmarck iord " ib 359 (1404, nyare afskr.). ib 387 (1404, nyare afskr.), 2: 80 ( 1409), 81. kahiesniemiböle, som ligger för tuo skattmarker ib 243 (1410, nyare afskr.). wnto . . alt thera gothz . . . swa som är III scatmark jordh, for II mark oc sivtighi mark reflist tall FH 2: 54 (1421, nyare afskr.). twa dela aff ene skatmark jord ib 6: 64 ( 1476) . Samtl. de anf. ställena afse jord i Finland. Jfr siättungs skatmark samt makr-, marka-skatter."],"e":[]},{"a":"skatmark","b":"nn","c":"","d":["jordrymd av ett visst värde. Se Sdw 2: 1296. . . . om ena skatmark jordh liggiande j maylaby Svartb 361 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"skatmästare","b":"nn","c":"","d":["uppbördsman. " giordhe magnus nielsson och niels olsson som skatmestara ware borgamestara och raadh rekinskap for henne stadzsins skat som the haffde vpburit " ATb 3: 71 ( 1497) ."],"e":["-mestare )"]},{"a":"skatning","b":"","c":"","d":[],"e":["sathningk )","*skatninga man","skatnynghe- )","skatnings man (skatningx-. schatningx-. skatninges-. schatninges-. skatningis-. schattningis-), "]},{"a":"skatning","b":"nn","c":"","d":["1) beskattning. " mz myken gästning oc skatning oc andra twnga ålaga " RK 3: (sista forts.) 4284 . Jfr beskatning. ","2) uppskattning, värdering. epter vj men skattninge BtFH 1: 138 ( 1507) . effter dande mens skatningh ib 235 ( 1506) . ib 273 ( 1508) ."],"e":["skattningh BtFH 1: 273 ( 1508) . skattninge),","skatnings man , "]},{"a":"skatnötpänningar","b":"nn","c":"","d":["skattetitel: penningskatt i stället för i nötkreatur erlagd skatt. jtem xviij öre skatnöt ok thiere peningar öffuer all sochnen FMU 4: 19 ( 1451) . " jtem j mark ok xvj ortuger skatnöth peningar och thiere peningar offuer al sochnen " ib 20 ( 1451) . ib 21, 22, 23, 24 (1451) ."],"e":["-peningar )"]},{"a":"skatpliktogher","b":"av","c":"adj.","d":["skattskyldig. giordho the them skatpliktoga MB 2: 71 . " wart skat pliktogher ib. waro betzamite oc bethanie honom skatpliktoge ib. ""],"e":[]},{"a":"skatpänninger","b":"nn","c":"","d":["2) se Sdw 2: 1296."],"e":[]},{"a":"skatpänninger","b":"nn","c":"","d":["1) skattpenning, penning el. mynt som betalas ss skatt. theen mik skat päningen MP 1: 341 . - penningar som betalas i skatt. sin skat pänigh takandhes Lg 3: 638 . " han tok . . . mz sik en oxsa at siälia til sin skat pänigh ib. - pl. epter syne skatpeninga " FM 267 ( 1506) .","2) personlig skatt som i en del af Östergötland (sex härad öster om Aspveden) årligen erlades med sex Gutniska penningar af hvar skattgifvare. de censu dicto skattpenning SD 3: 247 (1316, nyare afskr.). mandamus, quatenus nomine census eiusdem, quem skattpenning . . . appellatis, siguli vestrum sex denarios gothicos a modo singulis annis exhibere . . . studeatis ib."],"e":["-päninger . ","-peninger . ","-pänigher )"]},{"a":"skatskyldan","b":"nn","c":"","d":["fullgörande af skattskyldighet. for then trotyänste, skatskyllen och longlige tyldräkt, som . . . wii . . . sweriges crone bewyst haffue BSH 5: 435 ( 1511) ."],"e":["-skyllen )"]},{"a":"skatskylder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skatskyldirska","b":"nn","c":"","d":["skattskyldig qvinna. gör hon sik til diäffwlsens skattskyllersko LfK 119 ."],"e":["-skyllerska )"]},{"a":"skatskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["skattskyldig. " giordhe alt thz landit skat skyloght romara herrom " Bil 395 . " han wart them sakt skyllogher " MB 2: 72 . MP 1: 341 . Di 23 . idher nahdis skattskylloghe wndersatä BSH 3: 175 ( 1466) . ib 176 . the hade . . . kommit kronone skatskylluge til at holla theris rettha oc aarligha skath inne ib 4: 111 ( 1486) . þän skatskyludghe SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). i sktskyldughum jorþum ib."],"e":["-skyllogher . ","skattskyllogher . ","skatskyldugher . ","-skylluger )"]},{"a":"skatsumma","b":"nn","c":"","d":["skattebelopp, summa el. samladt belopp af i skatt erlagda penningar. wil iak . . . j war ware hoss edert herredom met alle skat summan FM 607 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"skatta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) beskatta, pålägga skatt, taga skatt af. engte landh skattadhe han sik til hiälp wtan sik siälfuan ok cronunna goz Bil 383 . almogen . . . skatta M (S) 233. at skatta rikit Bir 3 . 430. ib 2: 332 . Su 459 . - bötfälla. warda the skattade upa tree mark GS 31 ( 1380) . ","2) taga ss skatt, uttaga el. indrifva (i skatt el. böter). the skattade aff them ä huat te vilde RK 2: 674 . " hwilken ther moth bryther. skal mista sin häst oc harnisk swa länge til thäs han haffwer betalath gardz mästarenom swa manga päninga han wil aff honom skatt pa konwngsens wäghna " PM 23 . ","3) gifva skatt, vara skattskyldig. iudhane skuldho skatta MP 1: 341 . MB 1: 9 . Iv LXXIV . skattadhe . . . vnde vngarin Bil 757 . MB 1: 10, 2: 241 . at skattä till konung ermentrik Di 112 . skattadhe . . . alle vpsala konunghen PK 227 . " bör them skatta göthum " RK 1: (LRK) s. 215 . " the sculo honom lydha och skatta " ib 2: 4746 . Di 173, 297 . Al 4211 . " hiit skattadho alle macedona " ib 4315 . ","4) skatta, gifva i skatt. skattar vj öris jordskat FM 73 (1502?). ","5) uppskatta, värdera, undersöka och uppgifva värdet af. äpter thy godhe män hona (ɔ: bygning) wyrdho ok skattadhe SD NS 1: 30 ( 1401) . " tolf män sagha oc pröwadha oc skattedha for:de gotz " ib 574 ( 1406) . SJ 88 ( 1438), 174 ( 1454), 368 ( 1470). en . . . gardh . . . som skattat war for hundrade march FH 6: 9 (1444, gammal afskr.). SJ 137 ( 1445) . - uppskatta, förstå värdet af. hwa kan nakot sin akta ällir skatta thenna dyrasta gaffuona Su 357 . - uppskatta, bedöma. hulkars värdh alder kunde naghat hierta skatta eller betenklä LfK 245 . ","6) värdera till utnätning, efter värdering döma till utmätning el. afsöndring. skattadho fraa päther tyzska een fiärdungh aff hans fasta godz i liwskallioby SD NS 1: 575 ( 1406) . - genom utmätning uttaga, utpanta? at nager broder skattar annars sins embetz broders gerningk SO 116 . "],"e":["skatta af , genom beskattning utpressa. han . . . skattade them aff mest huat the aga RK 2: 719 . " the loto . . . skatte them aff meer än the aathe ä mädan thera frender lösa matte " ib 696 . Jfr afskatta. skatta ut, genom utmätning uttaga (ss skatt), utmäta (ss skatt). dömdes länzmannen med vj men in til niils henricsson laukela . . . ath skatta honom wt vj m. BtFH 1: 174 ( 1506) . - Jfr be-, for-, til-skatta."]},{"a":"skatta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) beskatta, pålägga skatt. döma. thy är han (ɔ: din hemlige ovän) nw vorden tik genstridoger . . . ok haffuer tik owerwunnet ok sik (för tik) til träldom skattat ok nw ower tik grymliga ok oskelliga herras J Buddes b 176 . 3) giva skatt, vara skattskyldig. thy biudher iac thöm thär a bo, at the ther aff ängom scatten wtan klostreno NMU 1: 70 ( 1384) .","4) skatta, giva i skatt. ingan skall hawa apene gatuboder vthan han skather aff xl (40) marck STb 1: 440 (1461, Burspr). ib 451 (1463, Burspr) . 5) uppskatta, värdera, undersöka och uppgiva värdet av. tha nempndis honum fyre män som honum the tompntena skuldo skatta Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . pedher giordsson och pär skrädhare skathado en kopa . . . för ii mark swenska JT b35 (1462). ib. koskis godz . . . huilkit hederlige herrer . .. skattade for siwtie mark Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . ib 534 (1477?), 548 (1486). SJ 2: 237 ( 1493) . at allan garden . . . vort skatta fore l marck STb 3: 202 (1494). schippunet schattes fore iij mark ij öre ib 4: 89 (1505). jtem skatta oleff gwlsmedh at per erikson et lood syälff ATb 3: 181 ( 1506) . SpV 132 . PMskr 58. 6) värera till utmätning efter värdering döma lktill utmätning el. avsöndring. ta war äng . . . liggiende i lundh sokn skattades fra oss fore konungx vtskyldher SD NS 3: 423 (1419, d. ä. avskr.) ."],"e":["-adhe . ","-adher . ","-at . skate STb 1: 451 (1436, Burspr). skotta: -as Svartb (Skokl) 458 ( 1486) . pres. skather STb 1: 440 (1461, Burspr). konj. pl. 3 pers. scatten NMU 1: 70 ( 1384) . ","skatta ATb 3: 181 ( 1506) . ","schattes STb 4: 89 ( 1505) . pl. 3 pers. skatadho JTb 35 ( 1462) ; ib. ","skattade Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . part. pret. skatta STb 3: 202 (1494)),","skatta ut , genom utmätning uttaga (ss skatt), utmäta (ss skatt). nämpdos til the, som skullo ga hem i hans gardh . . . oc skatta ther wt swa mykit, som for:de michel appo kärdhe JTb 31 ( 1461) . kemmenärane skulo . . . skatta wth peninga eller silff aff joan lyndorm STb 1: 408 ( 1483) . ib 3: 264 ( 1495) . - Jfr be-, for-, til-skatta."]},{"a":"skattan","b":"nn","c":"","d":["uppskattning, värdering. " epter dandemanna skattan " FH 5: 91 ( 1484) . FM 73 (1502?)."],"e":[]},{"a":"skattare","b":"nn","c":"","d":["uppbördsman. " grymme foghota ok länsmän älla ämbizmän orätuise oc skattara " Bir 3: 311 ."],"e":[]},{"a":"skatteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oskatteliker."],"e":[]},{"a":"skatter","b":"nn","c":"","d":["penning, penningar, egendom.","1) skatt, utskyld, pålaga. györa skatt oc skyld SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " til dömpdom wy forsceprna jordh rettom arfuom kronone skat aff at göra " SD NS 2: 128 ( 1409) . dömdes . . . hwar tere sak til iij m. for tresce the icke wilde göre i tiid ok tima teris skt BtFH 1: 132 ( 1506) . " göre skat til kaluola soken " ib 133 . " gifua keysarenom skat " MP 1: 341 . " hafdo sik vndan krononna skat . . . sielwe oloflika til frelse giort " BSH 2: 38 ( 1396) . hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempda män medh alles thera gotz oc gardhä vnder kronona oc vnder skat at bliwa ib 39 . " spyri granleka, en nokot är þät ingäld, älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka " Bir 4: (Avt) 179. lagdhe othollikin skat a fatika män ib 3: 47 . " forthänkte jak nakra nya ok swiklica fundir ok skattir til at läggia oppa rikit " ib 430 . " läggia oppa almoghan j rikeno ouana skatte ok thunga " ib 466 . " skattta som the vt thwinga aff os ib 472. aff konungxlica ingiälda ok skattana samanhäntarom " ib 305 . " the vtkräfwia allan sin hedhir ok skat " ib 1: 156 . " gik ther aff xvj kör oc vi t:or smör i arlichan skath " BSH 5: 491 ( 1511) . " all var jngiäld i finlande skatten (den till kronan utgående ordinarie skatten). reþupennyngä. rughkarpen, falcäläghit. oc al annur jngiäld " SD 5: 567 ( 1346) . - skatt, tribut. twingadhe lumbardiam til skat oc pund bränt guld hwart aar Bil 761 . " giordhe vnder norighis konung skat " Iv LXXV . han sände . . . iechoniam konung til iersalem at thiäna vnder skat MB 1: 9 . " twingadho han . . . vndir storan skt " ib 2: 241 . - skatt, erläggande af skatt. thet war gamalt frälse oc nw ware komit i skat SD NS 2: 148 ( 1409). thenna epterscripuen godz ok jordh vndan sct är gangen ib 136 ( 1409) . ib 137 . " et marcland jordh . . . som herra beynct i näs i wärio hafde ok biörn i brattabergh vndan skat hafdhe salt " ib 128 ( 1409) . hon (jorden) war klostrena aff gangin mädh dom ok ii skat (d. v. s. dömd till skatte) ib 89 ( 1409) . " thet (godset) gik än deel til skt (d. v. s. till skatte) oc än deel hafuer strengnes domkirkio wpa beuisning " ib 187 ( 1409) . skatt, erläggande af tribut. the haffdo . . . all annor rike oc theris konunga sigh vndir bögth oc j skat lagt MB 2: 241 . ","2) skatt, dyrbar egendom. widh wärdhoghan skat prisar man hona Al 10546 . " i pulfwer the hadhe saa storan skath " RK 3: 3228 . ","skatte- FH 4: 60 ( 1457); GS 31 ( 1380), 44 ( 1437), 69 ( 1491); HSH 19: 139 (1506)), L. = skatbonde. bidhie wij . . . ider skattebönder landbo oc mena almoga som i for:na gotz byggia oc boo FH 4: 60 ( 1457) . " löper mykit mere pa landtborn en skattebondren " FM 501 ( 1510) . loffuet skattebondren thet gerne wille vtgöre ib. " huat han war frälses man eller skatta bonde " SD NS 2: 139 ( 1409) . " ath thet for:da torp ok fiskewatn, som ther vm kring liggia, waro aff häffdath kronone oc skatta bondomin i aby " ib 211 ( 1409) . ib 152 ( 1409), 209 ( 1409). GS 31 ( 1380), 44 ( 1437), 54 ( 1459), 59 ( 1474), 69 ( 1491). HSH 19: 139 ( 1506) ."],"e":["skatar Bir 4: (Avt) 179. pl. -ar. -ir), ","skatta gardher","skatte- )","skatta giäld","skatta godz","-godz . ","-godhz . ","-gotz . ","skatte godz. sktthe godz),","skatta iorþ","skatta iärn","skatte- )","skatta ko","-kö BSH 5: 491 (1511; på två st.)), ","skatta silf","skattasölff . ","skattesölff . skatthe sölff),","skatta smör","skatte- )","skatta vidher","-wedher: -wedh BSH 5: 210 ( 1507) ), "]},{"a":"skatter","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) skatt, utskyld, pålaga. " ä mäthan han älla hans ärwingia for ma luka minum herra sin skat " JämtlDipl 120 ( 1374) . " skal ok arleka aff the sama goze göras ij gil skin til skath ok ängin mere thunge j afrade " ib 129 ( 1376) . " ath jak honum vnth ok giffuit haffuer en tolfinx marcha skat ok tre marcha skat jnnan wartiasara j vemo sokn Svarrb 157 (1376). ib. " ib 179 ( 1383) . indicio oliidelighet boodh oc skatter vt II° esdre xx GU C 20 (hand ","2) s. 22. - skatt, erläggande av skatt. all verlden vart bescrifuyn til bestadgadhan skaat SvKyrkobr (Lucid B) 153 . - Jfr ars-, bo-, bodh-, bya-, hiälpa-, hovudh-, iordha-, konungs-, köpin-, mark-, marka-, näbba-, reso-, skip- (Sdw 2: 374), skipa- (Sdw 2: 1297),. sma-, somar- (Sdw 2: 455), stads-, thak-skatter. "],"e":["skaat SvKyrkobr (Lucid B) 153), ","*skatta bok","skattebook )","skatta bonde , ","*skattabonda dottir","skattebonda dotter )","*skatta fä , ","skatta gardher , ","*skatta hö","-höö )","skatta iordh , ","*skatta korn , ","*skatta tomt","-tompther )","*skatta vidher","-vedhen )","*skats man","sktz- )"]},{"a":"skatthing","b":"nn","c":"","d":["ting vid hvilket utom vanliga tingsförhandlingar äfven skatteuppbörd förekom? tå war skatt tingh i asickala BtFH 1: 4 (24 sept. 1467, nyare afskr.). war skattingh i padasjoki sochn ib 21 (20 febr. 1467, nyare afskr.). tå war skatt tinget i padasioki sochn ib 23 ( 8 febr. 1471, nyare afskr.). tå war skatt tingh i tennilä sochn ib 29 (10 febr. 1459, nyare afskr.). tå war lagmans tingh och skatt tingh i tennilä sochn ib (25 nov. 1460, nyare afskr.). ib 30 (1 apr. 1465, nyare afskr.), 32 (9 mars 1478, nyare afskr.), 41 (24 jan. 1460, nyare afskr.), 57 (18 febr. 1478, nyare afskr.), 58 (12 mars 1482, nyare afskr.), 68 (21 mars 1461, nyare afskr.), 69 (29 nov. 1460, nyare afskr.), 88 (16 febr. 1467, nyare afskr.), 90 (7 okt. 1471, nyare afskr.), 94 (18 jan. 1443, nyare afskr.), 95 (16 el. 23 juni 1456, nyare afskr.), 96 (28 jan 1456, nyare afskr.), 102 (5 mars 1478, nyare afskr.), 111 (5 febr. 1471, nyare afskr.), 115 (21 febr. 1478, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"skatting","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skattingis man","skattinges- . ","skattingx- )"]},{"a":"skatting","b":"nn","c":"","d":["Jfr rätskatting. "],"e":["skattingis man","skatinges- )"]},{"a":"skava","b":"vb","c":"v.","d":["1) skava, genom skavning avskilja, avskrapa. skaffwith äller filat selff PMskr 434. offtha skaffz gwll aff brwthno selff ib 454. - abs. när man taker sandhen j handena oc krammar starklika samman handena, gnislar äller skaffwar tha sandhen tha är han godher PMSkr 361 . 2) skava, genom skavning jämna, skrapa, glätta. lleuigo . . . skaffua jnde leuigatus a um skaffuin GU C 20 (hand 2) s. 77. skin som ärw wäl skaffwin pa köthwaghenom PMSkr 543 . 3) part. pret. utmärglad, avtärd. the . . . lagdho han a bara iordhena, swa skafnan oc bort thuingadhan at all hans lidhamot oc been matto tälias Hel män 104 . "],"e":["skaffua . ","skaffuin GU C 20 (hand 2) s. 77. skaffwin PMskr 543. n. skaffwith ib 434 . ack. ","skafnan Hel män 104 ),","*skava bort , skava bort, skrapa bort. ltak stora marka skala j älffwommen ärw, oc thet swartha skaff borth PMskr 527. Jfr bortskava. - Jfr afskava."]},{"a":"skava","b":"vb","c":"v.","d":["1) skafva, genom skafvning afskilja, afskrapa. skoff alt kötit aff theris huffwod Di 53 . " skaff tz ytersta aff hiorta horn " LB 7: 213 . skal man taka ale thrä ok skaffwa jnrymen ib 2: 32 . - skafva, genom skafning söndersmula el. pulverisera. skaff honum (barken) i swrt wiin LB 7: 48 .","2) skafva, genom skafning jämna, skrapa, glätta. gör thik ena arch aff them träem som wäl äre skawin oc tälgdh (lignis levigatis) MB 1: 167 . ST 388 . swa som dyrasta thrä i lybano tha thz skärs ällar skaffs Su 18 . tagh . . . j [1] lod färska ingefära oc skaff henne rena LB 7: 47 . "],"e":["skaffs Su 18 . ","skafwen ST 388 . ","skaff LB 2: 57, 7: 47, 48, 213),","skava af , skafva af, genom skafning afskilja. tak hyortha horn ok skaff aff (näml. något deraf) LB 2: 57 ."]},{"a":"skavare","b":"nn","c":"","d":[" = skinskvare. ss tillnamn. martin skaffuare sTb 3: 237 (1495). Jfr hudha skavare."],"e":["skaffuare )"]},{"a":"skaveflunder","b":"nn","c":"","d":["torkad flundra som ätes okokt? LXXX skaffwe flwnder HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"skavel","b":"","c":"","d":[" , se skafl."],"e":[]},{"a":"skavel","b":"","c":"","d":[" , se skafl."],"e":[]},{"a":"skavethorsker","b":"nn","c":"","d":["torkad torsk som ätes okokt? II vordher skaffwetorsk HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"skavi","b":"nn","c":"","d":["redskap hvarmed man skafver el. glättar. leviga, scani GU 2 ."],"e":[]},{"a":"skavi","b":"nn","c":"","d":["skavjärn. " scalprum et scalprus ri permans iärn oc skaffui " GU C 20 s. 549 . scobs bis skaffui eldler höffuil loc soopa ib s. 554 ."],"e":["skaffui )"]},{"a":"skaþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skada, tillfoga skada el. men. med dat. el. ack. þu vilde skaþa minom vin Bu 19 . tu hauer mik änkte skadt KS 23 (56, 24) . ängom skadha ib 26 (65, 28), 30 (77, 33). the omillo männene kunno äkke thänkia i hwario the matto honom meera skadha Bo 203 . " the skaddo han oc möddo swa mykyt the formatto ib. " RK 2: 6121 . " han folgdhe til at göma oc jak til at skadha hona (själen) " Bir 3: 97 . " at iak aldre än skadde naghrom manne som tiäna wille konungenom nabogodonozor " MB 2: 163 . " vm nokor hafdhe skadhat them (vildgässen) " KL 35 . " hvarte (djuren och foglarne) gato the ther skat " ib 370 . " thz han hans lifwe skadha kunde " Al 9927 . " än nokor vtrikis man skadha rikeno älla rikesins mannom " KS 75 (184, 82) . i allom genwärdom ther ouini thet land ouarande skadha ib 57 (142, 62). ib 74 (183, 81). at ängin skulle them palatz skadha Al 3380 . " hafde . . . enkte diur skadhat han " MP 1: 130 . KS 40 (105, 44) . Bir 2: 6 . skadadho the (ormarne) mik enkte Gr 294 . thz j (maskar) ey skadhen thenna heste heller människio heller andrum diwrum LB 2: 89 . " han badh them (vildgässen) . . . ey offtermer . . . sädh skadha " KL 35 . ängte scut scadde han Bu 502 . " skadde ey elden the thre vngha mennene " MP 1: 130 . " ey skadadhe vatnit guz folk " ib. " tha hafdhe pynan thik enkte skat " ST 498 . sikra wärn firi ty han må skadha til lif ok likama KS 79 (195, 86) . hwilkin henne (ättika) nythiar mykyt tha skadhir hon öghonin . . . oc mera skadhar hon quinnom än mannom LB 3: 105 . Fr 901 . Bir 2: 6 . Lg 3: 324 . - pass. nar han orätwislika skadhas ok vmstridhes af owinom Su 451 . " skadhadhis hon aff eldenom " KL 16 . " wardr tän ytre muren af blidho skaddr " KS 86 (210, 94) . þe (näml. þing) þär rikesens rätter vare mynskaper äller scadder af SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . - med prep. engen sculle vpa annan skadhe RK 2: 1268 . " hwadh then ena pa thöm andhra skada kan " SO 112 . - abs. hwat fafäng talan scaþa ij clostre KL 224 . " idhkelikit blodhlath skadhar " LB 3: 112 . " hwilken som skodar (för skadar; nocet), skodi (för skadi; noceat) än framledis " MB 2: 369 . - opersonl. el. med ett obest. el. frågande pron. i n. ss subj. haffdhe wij then dell, wij pa holla skullom, thet skulle inthe skadha BSH 5: 13 ( 1504) . drak (näml. giftdrycken) sua at änkte scaþaþe (d. v. s. så att ingen skada uppstod, utan att han led någon skada) Bu 494 . " alexandro skadde enkte wätta (A. led ingen skada) " Al 2632 . " hänne skadde alzenkte " ST 21 . iomfrune skadhadhe alz enkte ib. ib 124, 126, 231, 233, 253, 280, 352 . Lg 3: 155, 214, 233, 725 . " mik tykker hanum skadar än encte (ännu går ingen nöd åt honom) " Di 155 . " hans liff skal . . . enkte skadha (ingen skada skall ske hans lif) " Va 17 . enkte skadde (tog ingen skada) scriptine ällir klädheno Lg 3: 514 . " skadde honum aldrigh (hade aldrig ondt) i siin öghon " ib 26 . skadhar tik nakot (går något åt dig, fattas dig något) ib 322 . " hwat skadhar idher (hvad går åt eder, hvad fattas eder) " ib 335 . ib 186, 307, 323 . Di 161, 174, 176 . MB 2: 186 . ","2) skada, skämma, göra oduglig. I pund skat mööl FH 5: 238 ( 1524) . - Jfr oskadder, oskadhadher."],"e":["-ar . ","-ir LB 3: 105 . ","skadhat KL 35 ; MP 1: 130 . ","skat KL 370 ; ST 498 ; Lg 3: 233, 725 . ","skadt KS 23 (56, 24)),"]},{"a":"skaþaliker","b":"av","c":"adj.","d":["skadande, som gör skada. om person. mäst war han skadhliker oc custogher a bygningh Bil 307 . - med dat. at jak skulle ey vara fatikom thungir ok skadhelikin j gestning Bir 2: 335 . " hwilke i them timanom skadelike waro cristono folke " Lg 3: 425 . - skadlig, förderflig. ont ok skadhelikit (nocivum) vädhir Bir 2: 85. schadelik vapen (vapen med hvilka skada kan göras) SO 99 . ib 111 . " mangh astundilse onytteliken oc skadeliken " MP 1: 19 . " af skadhelicom thingom " Bo 123 . skal han änkte thz byria ok til taka thr skadhlikt är KS 21 (52, 23) . Bo 17, 75 . " vm nakar diwr finnas onytlik til sik siälua oc ämuäl skadhlik til manzsins licamlico helso " ib 123 . - med dat. thz suä är nåkrum tarflikt, at thz se ey androm skadhokikt KS 68 (167, 74) . Bo 140 . Bir 1: 303 . " hon (ättika) är skadhlikin them som stenin hafwir " LB 3: 105 . -Jfr oskadheliker."],"e":["skadeliker: -like Lg 3: 425 . skadhelikin. skadhliker. f. skadhlikin LB 3: 105 . ","skadhelikt Bo 17 . ","skadhlikt KS 21 (52, 23), 68 (167, 74) . ","skadhelikit Bo 75, 140 ; Bir 2: 85 . ","skadhlik Bo 123 . ","skadeliken MP 1: 19 . ","schadeligen SO 111 . ","skadhlikin Bir 1: 303), "]},{"a":"skaþi","b":"nn","c":"","d":["1) icke medförande skada el. förlust, oskadlig. vm thz är hånom quämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas KS 34 (88, 37) . ","2) oskadad. " han lät elda oghn som hetast ok cristinam in casta. þär sang cristina guz lof . . . fäm dagha skaþalös " Bu 506 . Bo 164 . RK 1: (sfgn) s. 182 . - helbregda, frisk. Bu 185 . ","3) fri från skada el. förlust; fri från käromål, oqvald. skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning SD NS 1: 147 ( 1402) . " loffuade the . . . hanom skadalösan oc nödhlösan at halda for thöm oc thera ärffuingiom . . . for alla ytermere til taning vm fornempda drap " SJ 202 ( 1448) . ib 332 ( 1466) . HSH 24: 33 ( 1512) . ","4) skadeös, godtgjord. jac . . . kännis . . . skadhalösan satt haffua . . . inga hemingson om thet gozt SD NS 1: 470 ( 1405). at domkirkan skal skadhalöss oc oforsumat a minna wegna i thesse mato bliwa ib 563 ( 1406) . när han komme och gör the gode karle skadelöss som godh äre för honom HSH 20: 39 ( 1506) . - n. adv.","1) utan att vålla skad, utan att göra sig skyldig till vållande af förfång el. skada? huar emb[e]tz broder mag twa swena holda arlige i werckstaden schadalöst (utan att ådraga sig käromål, opåtalt?) aar oc dach SO 154 .","2) utan (att lida) skada el. förlust. han gaf sich ey ther til tröst at holla thz ämbite schadalöst RK 2: 1864 . ","1) frihet från skada el. förlust. han lowadhe riddarenum skadhalöso for the päninga Lg 3: 205 . ","2) ersättning, godtgörelse. " i sua mato haffuir jac hans skadhalöso satt, som nw fore screuat stander " SD NS 1: 470 ( 1405) . "],"e":["schade . ","skadha Al 8456), ","skaþa giäld","-gield . ","-geldh FH 5: 132 ( 1489) . ","skadhegäldh HSH 19: 19 ( 1504) , 20. skade geldh BSH 4: 325 ( 1502) . ","skadhalagelit SD NS 1: 107 ( 1402)), ","skadha gäster , ","skaþalös","schadalös . ","skadhalöss . ","skadelös SJ 332 ( 1466); -e HSH 24: 33 ( 1512) ),","skaþlösa , ","skaþalösn , ","skaþa maþer","-man )"]},{"a":"ske","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ske, hända, inträffa, äga rum. hwilket gudh late skee SD 8: 249 ( 1362) . skäär thet swa, som gudh forbiudhä SD NS 3: 229 ( 1417) . " framdeles kan thet swa skä " ib 237 ( 1417) . är thet swa, at thet äkkä skäär ib 433 ( 1419) . skedde thet, som gud forbiwdhe, at . . . Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . " thy är nogh opta sketh ath . . . " MP 5: 33 . " järteknyn som skäddo, j then tiid " ib 75 . ib. Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . " gwenl iärl hafwer ma wäl ske swikith them " Prosadikter (Karl M) 279 . Jfr kanske, maske, mavälske, ävensom magha 3. - ske, äga rum, gå i verkställighet. alt thz hon wet wara mothe gudhi, städhie thz aldrigh skee, äller göras, mz sin wilia Mecht 322 . 2) hända, vederfaras. med dat. el. li dess ställe ack. han sagde at niclis thörn skede stort for stakot ATb 1: 5 ( 1452) . " tha latom wi hanum skee räth som lagin ok the xij medh lagwmen sagdho " ib 41 ( 1455) . iöns diäkn swaradher til hwem talar tw / hin swarade til tik thet tik eth fallan dywil skee ib 200 ( 1464) ."],"e":["skee SD 8: 249 (1362) ; ATb 1: 41 ( 1455) ; Mecht 322 . ","skä SD NS 3: 237 ( 1417) . ","skäär ib 229 (1417), 433 (1419). konj. lskee ATb 1: l200 (1464). impf. skede ATb 1: 5 ( 1452) . ","skedde Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . ","skeddo MP 5: 75 . skäddo ib. part. pret. schedder Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . n. sketh MP 5: 33 . Jfr E. Olson, Ark. f. Nord. Fil. 29: 215 ff-, B. Sjöros, Nysv. Studier 6: 82 ff-, V. Jansson ib 27: 113 ff.),"]},{"a":"ske","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ske, hända, inträffa, ega rum. thz skal man bade höra ok see at ther skal äwintyr epter skee RK 1: 1025 . " thet all ting swa timat och sked ära " SD NS 1: 199 (1402, nyare afskr.). at enkte . . . mord eller blodgiutelsse skedde her äpter BSH 4: 9 ( 1471) . thz är tweggia handa dödher til. en . . . skeer then tidh siälen skels fran kroppenom . . . then andra döden . . . skeer then tidh gwdh mz synne helga nadh skels fran siälenne Gers Ars c 4. aldrig wart swadana tingh skedh äller hänt j israel MB 2: 133 . Di 186, 262 . " mykit hauer sket sidan mit haar oc skeg war swart " ib 8 . " thz skal thu giälda thz nu är sketh " Iv 455 . " thetta skedde en antan sirla " RK 1: 4151 . ib 3: 149. lätin thetta bradhlika ske Fl 247 . thzta skedde j thy som daghadis MB 2: 320 . " badh honom . . . bidha, hwilkit oc skedhe " ib 130 . " wardh han ekke wredher, vtan later thz wara sin wilia som gudh wil at ske skal (Cod. B: som gudh wil at see) " ib 1: 216 . " aff tholkom skylnad tolkit skeer " RK 1: 124 . vilde see vm thz skulle ske som the hafdho sakt Bil 917 . stundom händir . . . än thot thz skeer siällan at hon kombir them badhom saman Bo 113 . " thz skär offtha " MD (S) 284 . " om thz skeer " RK 1: 1608 . " her star thz screuit huruo thz skede " ib 3341 . " sua skedde thz " Pa 7 . thz skedde swa som iobas wilde Al 10335 . " offtha skär thz j stridh ath höffdinga minsta sina drängia " Di 221 . Va 33, 51 . är aldrigh förra hört oc aldrig meer spörs älir skeer, at nakor qwinna barn vtan man födhir Lg 65 . ther äpther skedde at allir almoghen . . . kommo til iherusalem MB 2: 174 . " ath swa är sketth athi haffwe ffoth the sloth och landh jgen " FM 502 ( 1510) . vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunnu igh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). skedde thet swa som gudh forbiwdhe at for:da gootz . . . aff ginge clostreno FH 3: 92 ( 1446) . ib 5 . 81 ( 1481). vm swa skedde at nogher aff oss then daghen forsyme wille BSH 3: 8 (1449, samt. afskr.) . sker . . . swa at ey är tholkin jomfru j samqwämdinne Bir 4: 72 . " iak bidher thz gärna om thz ma ske " Iv 968 . " thz wäl ske (trol. ör thz ma wäl ske) ath hon hafuer ikke swa stora werdhughet i himerike som sancta katerin " Lg 3: 12 . Jfr kanske, maske, äfvensom ma väl ske under magha 3. - ske, ega rum, gå i verkställighet. thz var aldra romara höfdhinga vili . . . ath thz matte skee Bil 594 . ","2) hända, vederfaras. med dat. sagdhe . . . all the tingh honom skedh waro Lg 673 . " foret tholikt (Cod. B last) honum skedde thär " Fl 1824 . " mik ma aldre glädhi ske för än iak far thik at se " ib 581 . " fore then skam ther mik war . . . skeedh " Iv 500 . " väl är mik thz äwintyr är mik skedh " Fr 135 . " jdher skulle vara min skadhi ledh ther mik är for sniman skedh " ib 192 . " mik är mykith omak skeet " ib 200 . " alt thz honum var skedh " ib 2853 . honum skal wisselika dödhin ske Al 9574 . " aller thän skadhi hanom var skedhir " Ansg 203 . " the swik hanum sked war " Di 39 . " the wita alt hwath them skal ske " Al 47 . " thz skedhe ther enne godhe kono " ib 9834 . aff allo thy som honum är skeet ib 9823 . " swa faam the ära togh skeddhe " MD 167 . " swa skär tigh gooth " Lg 3: 28 . " thz skede mik offtha j här färdh " Di 287 . ","3) göras, företagas. skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning, som her efter ske kan af . . . pedhars kylua winom oc frendom SD NS 1: 1417 ( 1402) . " wm nogen del skedde in wpa . . . kong cristiärns folk " BSH 5: 645 ( 1520) "],"e":["skee Bil 594 ; RK 1: 1025 . ","skede RK 1: 3341 . ","skedde Fl 1824 ; RK 1: 4151 ; 3: 149; Pa 7 ; Al 10035 ; FH 3: 92 ( 1446); BSH 3: 8 (1449, samt. afskr.), 4: 9 ( 1471); Di 186, 287 ; Va 33, 51 ; MB 2: 174, 320 . ","skeddhe FH 5: 81 ( 1481); MD 167 . skeedde RK 3: 3278 . ","skeder . ","skeedher . ","sket . ","sketh . ","sketth . ","skeet ) , ","ske sik , "]},{"a":"skedh","b":"nn","c":"","d":["eg. spån, skiva. - sked, matsked. thet sta pant fore jj skäda oc j ring Kumla kyrkas rb 33 ( 1476) . Jfr gul-, silf-, vind- (Sdw 2: 984), väf-, örnaskedh. "],"e":["skäd: -an ATb 3: 209 ( 1508)","*skedha knapper? (skädhe-), ","*skedha makare","skeda- )"]},{"a":"skedhe","b":"nn","c":"","d":["1) lopp, fart. reende aff garden mz eth skedhe RK 1: 899 .","2) tidrymd, tid. Jfr midhnatta-, paska-skedhe."],"e":[]},{"a":"skedhe","b":"nn","c":"","d":["1) lopp. " tha wil iak ränna i mote them (ɔ hästarna) oc löpa ower twa oc pa then thridhia oc taka fyra äple mädhan the ränna sit skedhe " Prosadikter (Karl M) 256 . hwat ganghn ar ok thz at haffwa löpit owir thina makt, om thu ekke formatte skedhit halla fram til ändan mz flerom SpV 467 . " för än thu hafuir thit skedhe lupit " Hel män 170 . 3) ss längdmått. ey waro the komne xv skede mon wt j sjön j fraa athenas Troj 86 . ib 296 . åtta stadier ellir skede ib 299 .","4) ss ortnamnselement el. topografisk beteckning. Jfr Ortnamnen i Älvsborga län 1: 73, J. Sahlgren, Namn och bygd 38: 4 ff. och I. Lundahl, ib 39: 63 f. de . . . skedom . . . in nyuthungia SD 2: 89 ( 1290) ."],"e":["skede )"]},{"a":"skedheman","b":"nn","c":"","d":[" = skedhis man. Svartb 351 ( 1435) ."],"e":["skethe- )"]},{"a":"skedhevatn","b":"nn","c":"","d":["skedvatten, salpetersyra. aqua fortis, på swensko skede watn PMskr 599 (avskr.)."],"e":["skede- )"]},{"a":"skedhis man","b":"nn","c":"","d":["skiljedomare. fulmäktogha skedhismän wm al skälning oc twedrakt . . . Rydberg Tr 3: 161 ( 1436) . Jfr skedheman."],"e":[]},{"a":"skedhis man","b":"nn","c":"","d":["skiljedomare. " then dagh ok stadh som thässe for rördh skädesmän oss forläggiandhe wardha " BSH 3: 9 (1449, samt. afskr.) . the skedhesmänne hafwa . . . fulla makt at andwardha honom . . . gotland ib. " the forrörda XII skedes männ " BtRK 187 ( 1455) ."],"e":["skedhes- . ","skedes- . ","skädes- )"]},{"a":"skeker skeek","b":"nn","c":"","d":["person som skevar med benen? ss tillnamn. Jfr E Hellquist, Xenia Lideniana 108. haquino dicto skeek SD 4: 568 ( 1337) ."],"e":[]},{"a":"skel adj.","b":"","c":"","d":["skelögd, vindögd. skele herman KTb 145 ( 1428) ."],"e":[]},{"a":"sken","b":"","c":"","d":[" , se skin."],"e":[]},{"a":"skena","b":"nn","c":"","d":["skenben. " sla for skenona (jfr Nt. vor de schene slan), eg. flå för skenbenen; genom slag el. spark afvisa; öfvergifva, leman i sticket. taga thee (ɔ: edre swena) tillfälle aff theras genstörtogheth ey . . . bliffwa welia, wtan plath förlöpa stadhen och slaa oss för skenana " BSH 5: 318 ( 1508) . nw medhan dagen är i thet nesta försli ten, och feygdhen skal begynnas, slaas wij för ske[nana] wtan alla trösth och förlossningh ib."],"e":[]},{"a":"skena","b":"","c":"","d":[" , se skinna."],"e":[]},{"a":"skena","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skena","b":"nn","c":"","d":["skenben. Se Sdw 2: 1296. Jfr skin(Sdw 2: 365 f.), skinu-ben (Sdw 2: 367)."],"e":[]},{"a":"skena","b":"nn","c":"","d":["1) tunn (och smal metallskiva, nyttjad ss (till kvinnodräkten hörande) smycke? Se Sdw 2: 1296. tesse skattade laris iönsons panta ena skinko för ix mark eth kranza stykke (o. s. v.). ATb 2: 105 ( 1478) . en forgylt skena STb 2: 297 ( 1488) . ib 298 ( 1488) .","2) armskena (ss detalj i rustning)? hade . . . myn kere hustrv en reffue jnnan pa thet ene laredh, som thu henne hade reffuet medh thin skene eller knyff then tijdh? STb 3: 11 ( 1492) . " verdhens vethe ath her stens skene hon er fwnnen " GPM 2: 266 ( 1507) . - Jfr silfskena."],"e":["skene . ","skina )"]},{"a":"skena","b":"nn","c":"","d":["skråma. " gwnnar hade iij fulsäre ok ij skenor " ATb 1: 226 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"skena","b":"nn","c":"","d":["el. " annan kroppsskada som (med el. utan blodsutgjutelse) tillfogas med vapen hvilket ej är dödande, skråma. þät är ful skenä " SR 53 . Jfr vaþa skena."],"e":[]},{"a":"skena","b":"nn","c":"","d":["Jfr arm-, gul-skena."],"e":[]},{"a":"skena","b":"vb","c":"v.","d":[" L. krossa? diäfullin draghir siälina til sik mz wrangx lusta tang ok sundirlöse hona ok skene mz onda samthykkio hambre Bir 3: 426 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"skerns hoper","b":"","c":"","d":[" m. Jfr skarns hoper."],"e":[]},{"a":"skever","b":"","c":"","d":[" , i art. Sdw 2: 360 skall m. utbytas mot adj."],"e":[]},{"a":"skever","b":"nn","c":"","d":["skef, förvriden. " ith toktelikt änlit gör henne leff högferd gör henne j dygdom skeff " MD (S) 227 . - n. adv. vrångt, ovilligt? hullo sig nogoth skeffth med thet BSH 5: 645 ( 1520) . "],"e":[]},{"a":"skeþ","b":"nn","c":"","d":["eg. spån, skifva. - sked, matsked. " LfK 12. engen gultsmyt schal göra hola scheder " SO 143 . " forfalsker nager sit arbet j hola skeder " ib 154 . " giwa hwarium monkenom . . . nokat j munnin mädhir skedh " KL 79 . ib 102 . LB 7: 5 . DD 3: 233 (1493, 239 ( 1497). - ss måttbestämning. aff idhra drykkis lekedoma takin . . . siex skedhir ällir syu lyomt LB 3: 114 . " tree sma skedha wilin " ib 7: 152 . " drycke twa eller iij skedar aff lauendel vatn " ib 216 . " tak . . . ena skedh bränne sten stöttan fyra skedher mz tiäru fäm skedhe mz bokkatalgh tio scheder mz bomolio " ib 5: 82 . - Jfr arþer-, bordh-, liþ-, mur-, silf-skeþ."],"e":["schedh . ","sched . ","skeedh LB 7: 5 . ","skeed ib 216 . ","-ir . ","-ar ) , "]},{"a":"skidh","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr ardherskidh."],"e":[]},{"a":"skidh","b":"nn","c":"","d":["ett af de stycken i hvilka en stock klyfves. hugger man eek flwghurkliffua swa ath nauar stander a skidhe huario TB 76 ."],"e":[]},{"a":"skidha","b":"nn","c":"","d":["skida, slida, fodral (till kniv el. svärd). . . . en kniff skyde aff syälff . . . skydan weger v lood et qwintin mynne ATb 3: 151 ( 1504) . Jfr knif-, silf-skidha. "],"e":["skyda )","skidho klädhe","skidokläde )","*skidhomakare","skydemakere )"]},{"a":"skidha knapper","b":"","c":"","d":[" m. Se skedha knapper."],"e":[]},{"a":"skidhaklädhe","b":"nn","c":"","d":["I puluinar II linthinamina. I skidhaklædhe SD 3: 674 (1325, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"skidhaklädhe","b":"nn","c":"","d":[" Se skidho klädhe ovan."],"e":[]},{"a":"skidhe","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr ardher-, rätte-skidhe."],"e":[]},{"a":"skidhrännare","b":"nn","c":"","d":["skidlöpare. RK 2: 8591 ."],"e":["sky- )"]},{"a":"skik","b":"nn","c":"","d":["ställning, förhållande. " ath bremss skwlle haffwa bliffwith i thet skiik, i hanom tilbwdet hade " BSH 5: 333 ( 1508) ."],"e":["skiik )"]},{"a":"skik","b":"nn","c":"","d":["ställning, förhållande. - ställning, plats, position (i stridsordning el. dyl.)? at huar sig föruet om lösn . . . oc tage til wara sit skik oc haffues aath manliga Arnell Brask Biᴵ 20. ","2) bestämmelse, förordnande, disposition? (?) ath thet kom redeligha wth, the gaardha som ther wdhi (ɔ ett testamente) benämpdes oc annor tingh hwath effther sin skick (möjl. fel för skikkan)., som the giffwen waare VGFornmt I 10: 81 (1524)."],"e":["skick )"]},{"a":"skikka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta, placera, ordna, anordna. laghar han oc skikkar strängiana äpther allan sin wilia Lg 811 . " wpreser han ena stwdh äller stolpa om kringh hwilken han säther äller skikkar smaa pipor " ib 823 . " skikkis kirkiogardhin innan stora mwren " Bir 4: 105 . " jak skal skikka (statuam) wm hanom (ɔ: wingardhin) hägnadhin " ib 7 . " han skikkadhe manga byssor " RK 3: 2003 . - ordna, anordna, avvisa plats åt, uppställa, ställa. om personer, i sht krigsfolk. skodha . . . huru discipuli enfallelica flyktos vm han. tha the honom fölgdho. eyg miok granlica skikkadhe som en spetz. hwar äpter sinne värdhelikhet ib 247 . han skikkadhe them swa alla ther Al 3270 . " the skickade theris spedzsa " Di 184 . ib 255 . MB 2: 327 . " xl tusandh stridz män deladhe oc skikkade j sina spedzser oc skipilse " ib 11 . " skikkade . . . sin almoga j tree rootha " ib 234 . " han skickade sin här i iij parte kringom slottit " Di 201 . " alle the andhre som ekke era skikkadhe " ib 209 . " the skikkadhe thera folk " ib 254 . capitenaren som regerar oc skikkar stridz folkith PM 1 . " konungen skickade sieluer syn skara " RK 2: 8573 . ther war ey annor i thz synne som folk i strid rät skicka kunne ib 8576 . ib 1238, 3547, 4194 . sedhen iag hade skickatt heren till laga ib 3: (sista forts.) 4761 . at han ey aff staden far för hwar är ther han skikkad war ib 2: 8742 . " ffäm tusandh män haffde han vtwalt oc skikkat j försaat mällan bethauen oc hay " MB 2: 21 . " hwilka the skikkado äller satto j försathen ib 137. skikkade israels söner syna stridz män til örlögx j samma stadhen " ib 135 . " skikkado sin spetz j stadhen som kallas baalthamar " ib 136 . " skikkade syn föresaat när sichems stadh j fyrom stadhom " ib 100 . skikkado (consticituit) the hwndrada wäknara at wäria hwan brwnnen ib 156 . " judas . . . skikkade sin häär jn före (movit castra ad) bethzatharan " ib 237 . " sigord swen haffde skikkat mot amlunge then wekaste konungs sön " Di 152 . " tegh skikker jach moth her didrik aff bärn " ib 211 . " tikk skikker jach moth atilius konungs folk " ib. " han skikkadhe them mot fila tan ok sidhan man a mote man " Al 4471 . ","2) anordna, ordna, inrätta. all thing haffwir jak skikkat (ordinavi) äpther minom wilia Bir 4: 46 . " schicka sina wäria " RK 2: 2168 . " wy wyliom saa skikka waar hall " ib 3: 25 . " at thu math skikka tith liffwerne til stora äro " Lg 3: 329 .","3) ordna, inrätta, indela. " skikkadhe han allan sin tima i triggia handa maata (tribus distinxit ordinibus) " Lg 3: 343 . ","4) inrätta, bringa till stånd. tha han skikkade hymblana Su 78 . " at skikka nakra nya reglo ällir bepliktilse til nakot nyt liffwerne " ib 364 . ","5) skicka, sända. somma skikkas hiith och somme tiith RK 3: 4009 . " skikkadhe han bodh oc spelara i alla wägha " Lg 3: 386 . HSH 24: 49 ( 1516) . ","6) förordna, kommendera, skikkadher till natta vaku EG 67 . - förordna, anställa. herre gren war skickader i alla ty aff konung cristierns vegna i rotnaby RK 2: 9611 . förordna, tillsätta, utse. för them skickade iag en höffwisman RK 3: (sista forts.) 5585 . skipandis äller skikkandis jonathan . . . oc hans söner til prester MB 2: 129 . " at j . . . skikken mik ti konungh ib 98. " ib 251, 276 . " vardh skikkadher lector i klostreno " Bil 597 . - utvälja, utkora. at thu . . . mik en aff allom tik kärastom tik skikkadhe oc haffdhe (ut me . . . dilectum inter specialissimos amicos tibi ipsi eligeres) Su 85 . ","7) bestämma, förordna. " skikkar han stadhen. hwar han wil haffwa brwnnen " Lg 822 . " skikkade the tässa . . . städher menlösom til vndflykt " MB 2: 53 . " christius skikkar här mwnnona oc brödhranna scriptamals tima " Bir 4: 27 . " christus skikkar här huru kirkian oc clostrit skulu . . . bygghias " ib 30 . ib 39 . dhristus skikkar här at biscopin j hwilkins biscops döme clostrit är bygdh wari tässins renliffnadz oc closters fadher ib 38 . ","8) göra bestämmelsen om, förordna om. skal han göma pelegrimmens päninga, wm han them ey skikkade j sino tästamänth PM XII . alla wara gardha oc goodz ok äghedela . . skikkom (ordinamus) wy swa SD 1: 444 (öfvers.). ","9) använda. the skulu skikka all owirflödogh thing och högfärdogh til ensampna ödhmiukt oc nytto Bir 4: 78 . 10) ordna, bestyra, besörja. skicka thin ting Ber 292 . skicka thit testament ib. - bestyra, draga försorg (om). hon haffde . . . ey skykkat om sit testament Lg 3: 383 . " at the skulle skikka om liket oc syälaryktena " ib 362 . 11) ordna, leda, styra. striden at skicka skulle han forsta RK 2: 8859 . ib 8584 . hon . . . tyktar liffwrnet oc skikkar LfK 109 . 12) ställa i ordning, sätt i (godt) stånd. her tordh marsken skikkadhe sina borgh RK 3: 33 . 13) bereda, göra lämplig el. värdig. somlike äru wäl skikkade (näml. att anamma sakramentet) Su 293 . ","1) ställa sig. skikkadho the rifwande vluane sik kring om han (circumdederunt eum) Bo 154 . - ordna, sig, uppställa sig. om krigsfolk. bönder haffdo sik wänlika skikkat ok haffdo sith baner wp stikkat RK 1: 3466 . ib 3021 . ij skikkin idher alt vtan dwalan Al 4194 . ","2) göra sig i ordning, rusta sig. herre eric nypertz sig mot thom skickat hade RK 2: 9260 . ","3) skicka sig, bete sig. ware ther gawion eller persefall the gato sik ey bäter skikkat RK 1: 1396 . "],"e":["schicka . ","skykka . -ar-, -adhe, -adher),","skikka sik , ","skikka saman , uppställa till samman, föra till strid mot hvarandra. the skikkada saman two oc two Di 148 . - bringa i strid med hvarandra, göra oense. ther skikkadhe iak folkit saman oc kom them til at kifwa ST 304 . - Jfr samanskikka. ","skikka sunder , ","skikka til , sätta till, gifva i uppdrag. hadhe skikkat . . . xv thera tiänare til (hafa þeir til set) som skuldhe bespeya blandh hiner om swik vore affärdhom Di 248 . Jfr tilskikka. - Jfr be-, for-, fram-, gen-, inskikka."]},{"a":"skikka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta, placera, ordna, anordna. seriare skikka GU C 20 s. 571 . swa ath grenana som wthlöpa aff bolenom (ɔ vinstocken) skikkas räth pa stangena PMskr 317. - ordna, anordna, anvisa plats åt, uppställa, ställa. the ridhande . . . skwla skikkas pa hörnen j spetzenom PMSkr 136 . - sätta, plantera. thet (vin) som plantheras skikes j en skoghs aaker . . . är thet j hetom landom skikkes pa noredermere sidona pa nokon bakka, är thet j kaldom landom skikkes pa södhre sidhona ath trän fa waärma PMSkr 310 .","2) anordna, ordna, inrätta. then forᵈᵃ j gardin . . . medh hws ok iord som han nw skikkadir är ATb 1: 64 ( 1462) . SpV 27 . thu som . . . haffwer klarligha dygdhanna ällir lastanna framlop til matto skikkat (ordinasti) ib 138 . " han skikkadhe j mik (ordinavit in me) kärlekinib 278. han (ɔ visdomen) skikkar (ordinat) kärlekin, han tilsäthir enkte thz som är orenlikith " ib 421 . 3) ordna, inrätta, indela. desse dandemen ere tilnempde . . . ath ganga ok skycka tompterne vtan mwren, hure the schole bygges, ok hure ner mwren bögnignen schal ware STb 3: 263 (1495).","4) inrätta, bringa till stån.d. swa ath ther aff skickas sancta anna ena ewigo messo STb 2: 183 ( 1486) . " tha gaff hanss nade mek befalningh, ath jak skolle skecke alle fatige ok rike i skara biscops döme sancte erik konungs lagh ok räth ok gode gamble sedvänie VgFornmt II 1: 8 (1521). ib. 5) skicka, sända. Lagerbring " Saml 2: 227 ( 1445) . " jak loffwar oc takkar tik ödhmyuklika, at thu wille . . . bland röffwara skikkias SVB 522 (b. av 1500-t.). om edher werdoghet villä wara ffortäncht i hiit skigghe en scolamester " GPM 2: 210 ( 1506) . " om ey kan annars wara (d. v. s. om man ej kan föra hem den i strid fallne svennens lik), skikke hans hest oc hoffua för hans siel " Arnell Brask Biᴵ 20. 6) förordna, kommendera. - utvälja, utkora. om tw (ɔ: Paris) nämpner juno will hon skicka tiig till en stor mäktog herrä j bland andra mäktoga werdzliga herr Troj 53 .","7) bestämma, förordna. " ath thu wärdogas göra och fulbordha i mik alt thät thu aff vphoffweno skykkade göra " SvB 499 (sl. av 1400-t.). priamus hade fwlkomnad syn wilie epter som han skyckad haffde j syn hog Troj 40 . 9) använda. tha haffue wy giffuet kirkioherren, presten ok kirkioverende loff swa dana (ɔ olovligen uppsatta) vaxliws vptaga och thöm skicka epter theris egen vilie STb 4: 174 (1507). 10) ordna, bestyra, besörja. scha (!) forscriffne . . . godemen tha tilhielpa och schycka, ath swa skeer STb 2: 555 ( 1491) . - bestyra, draga försorg (om). haffuer iach waret twa reesor pa tesse jernbergh. och skyckat ther om idert gagn GPM 2: 134 ( 1508) . "],"e":["skicka . ","skykka . ","schycka . ","skikkia SvB 522 (b. av 1500-t.). skyckia Troj 23y. skika: -as SpV 27 ; -adhe JMPs 41. skike Hist. Tidskr. 1949 s. 251 (1504, avskr.?). skecke VgFornmt II 1: 8 (1821); ib. -ar. -adhe. -adher. pres. pl. 2 pers. skigghe GPM 2: 210 ( 1506) . ","skicche Arnell Brask Biᴵ 22. pass. skikkes PMSkr 310 ),","skikka sik , 1) ställa sig, ordna sig, uppställa sig. skikkadhe sig alth himmerikis härskap j l c skara, swa som j ena wnderliga prosescio JMPs 41. nar han fik see hwro alla troyaners spetzsar waro alla tiilhoa forsampnade j striden j mot grecana, skykkade polidamas siig oppa en annan syda mz siith folk Troj 131 . " dagen ther äpter skykkade grecana sig alla oppa ena släth wtan for troyas stadzs mwra " ib 260 . 2) göra sig i ordning, rusta sig, bereda sig. jdhkeligha skikka sik til ath wäl dö Gers Ars 23 . " the skyckade siig snarliga tiil syna hästar (d. v. s. de stego till häst) " Troj 111 . - refl. *skikkas, skicka sig, bete sig. räthfärdhelica skikkas (collocatur) tha brudhin. som är siälin j brwdhehwseno mädh brudgomano SkrtUppb 14 . ","*skikka ivir , sända över. BSH 5: 157 (1507, H. Gadh). ","*skikka pa , utsätta för, låta röna. sathe wi ingen then troo till eder at i wele skicke oss nogen ovilie paa uthen forskyllen HSH 13: 103 (1524), Brask). ","skikka til , 1) sätta till, giva i uppdrag. (fogden) skicche then til, som them (ɔ: bodarna) haffwer j weria Arnell Brask Biᴵ 22. 2) sända, tillsända. wi hafwe latis slaa oss en saltpanna kunne i skicke oss till en god salt siudere wele wi thet gerne förskylle HSH 14: 28 (1525, Brask). - Jfr tilskikka. ","*skikka sik tilhopa , ordna sig i en skara, ställa sig tillsammans. tha ropadee panthasilea j moth syna jomffrwr oc böd them skyckia siig tiilhopa Troj 236 . - Jfr for-, fore-, igen-, in-, unt- (Sdw 2: 830), up- (äv. Sdw 2: 857), ut-skikka (Sdw 2: 886), ävensom illa-, lagh-, o-, undir- (Sdw 2: 820), väl-skikkadher (Sdw 2: 1035)."]},{"a":"skikkan","b":"nn","c":"","d":["3) ordning, ordningsföljd. människionna athirlösn, j hwilkins frälsilse skikkan (ordine) wändhis alla scrifftinna skikkan (series totius scripturæ versatur) SpV 46 . 4) ordning, anordning, inrättning, beskaffenhet, skick. jak bidher thik, at thu sigh os aff thänna lilli naturs skikkan (ordinem), mädhan hon är os swa mykit siälsyn SpV 25 . " concordia är een oslitelikin ok samanfögdh skikkan (complexio), j them hoghom som samankomande äru j thy som räth är " ib 143 . " oskrymptelikin astwndan hälaghe renliffwis skikkan ällir ordon " ib 160 . " thänna dygdhanna rätta skikkan (ordo), thz är siwfalla nadhinna bekommilse, samlydilse, ok wndhirbögilse " ib 544 . 5) anordning, bestämmande, bestämmelse. jndex . . . theknar gudz foresyn wndhersama, oc ogrundelika skikkan (ordinationem) Mecht 337 . Jfr skik 2. - Jfr til-, um-skikkan."],"e":[]},{"a":"skikkan","b":"nn","c":"","d":["1) ställning, plats. " jak saa lankt borto fra mik manga hälgha manna skipilse, oc thera skikkan var mykit omskiptelikin, somlika saa jak mykit nämbre, oc somlika lankt fiärre standande " Ansg 179 . ","2) ställning, stånd, värdighet. huru hon (Jungfru Maria) i allom hedher oc äro owergaar alla hälga ängla oc manna marghfalla skikkan oc skipilse Su 138 . ","3) ordning, ordningsföljd. " tha thymen kom at äptir jomfrwna tall oc skickan hester . . . bordhe jnga til konungen " MB 2: 183 . ","4) ordning, anordning, inrättning, beskaffenhet. at thu eygh diäfrlika ranzaka älla dööm ofwir therra thinga skipan älla skikkan som eygh liggia til thin Ber 275 . tha thu werldenna skikkan . . . tilfrestar begripa mz thinom wilia, äller thino sinne Su 149 . " pinanna skikkan äller mattan " LfK 116 . klokkor . . hwilkra skikkan wari j abbatisse oc confessoris walde Bir 5: 19 ."],"e":[]},{"a":"skikkare","b":"nn","c":"","d":["inrättare, skapare. alla creatura skapare ok skikkare (ordinator), han weth hwat hwario eno creature bästz bekombir SpV 294 ."],"e":[]},{"a":"skikkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på vederbörligt sätt, riktigt. hwar kärlekin framgiwthir sik skikkeligha (ordinatius), til sin gudh ok jämcristin SpV 155 . " ther sattes the alla hwar epter annan skickeliga som han war bördog oc myndog tiill " Troj 81 . 2) konstfärdigt, skickligt; omsorgsfullt. aldhra skikkelikasta mz fulkomlighom skälom satthe thu före sagdha figuras SpV 351 . " hwggis trä oc riis oc läggis skikkelika som en mwr " PMSkr 131 . " alth skal göras j härenom skikkelika, oc oförsymelika " ib 138 . the hambrana sätyas wäl dywpth j jordena oc skikkelika ib 309 . ib 324, 350 . " j mwr wäggen wtan till war sath manga handa stena hwar mz syn leeth saa skickelige oc lämpelige ath the thz sago for wndrade siig ther oppa " Troj 37 . - Jfr oskikkelika (äv. Sdw 2: 177)."],"e":["skickelighe Troj 81 . ","skikkeligha SpV 155 . ","skickelige Troj 37 . ","skikkelikasta SpV 351 ),"]},{"a":"skikkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["i ordning. ted gör hiernan skyckeligan LB 7: 325 ."],"e":["skyckelig )"]},{"a":"skikkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ordentlig, i ordning. Jfr Sdw 2: 1296. - i vederbörlig lordning, lämplig, tjänlig. koper malmen . . . leggis sidan på skickeligen wedh PMskr 626 (avskr.). j ryngmwrens kringang war torn wid torn . . . som j skikkeligen högd offwersyntes ryngmwrena Troj 37 . 2) i sin vandel lordentlig, hederlig. Se Sdw 2: 1296. - hederlig, förnäm. ädela qwinnor . . . som fore skwlle rydha j thz skyckeliga hooff Troj 69 . 3) konstfärdig, konstfull. jnnan tiill j staden war otalegen palacia oc hws mz alla wänasta bigning oc skikkeligen opsätning Troj 37 . - Jfr oskikkeliker."],"e":["-ligen )"]},{"a":"skikkelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ordenlighet, ordning, reda. " jnthe är fäghre än skikkelighethen ey ath enast j bohagheno vtan jamwäl j allom tingom oc stadgom " PMSkr 211 . 2) skicklighet, duglighet. myket mera tycker jac (ɔ konung Peleus) meg froman wara aff tyna (ɔ Jasons) skikkelighet dristoghet oc starkhet Troj 3 . - Jfr oskikkelikhet."],"e":["-lighet )"]},{"a":"skikkemästare","b":"nn","c":"","d":["befäl, befälhavare? Jfr skikka 1. samtykte . . . tesse effter:ne för hoffuismen och skickemestere offuer staden STb 5: 277 (1520)."],"e":["-mestere )"]},{"a":"skikkilse","b":"nn","c":"","d":[" (SpV 187; snarast felskrivn.) och f. 1) ställning, plats ( där ngn är ställd el. satt). ordo . . skepilse eller skykilse GU C 20 s. 389 (möjl. att föra till 2). - placering. wäggarna besatthe mz mangom dyrom stenom ganska fornwmsteliga j syn skykkelse Troj 178 . 2) ordning, ordningsföljd. seria . . . skikkisse (så!) vnde seriare skikka GU C 20 s. 571 . SpV 516 . 3) ordning, god ordning; harmoni. näsadyrffwn owirlöper rätta skikkilsinna (ordinis) leneam, ällir längd SpV 150 . mädhan han ey akthar sins eghins wilkors skikkilse (suæ conditionis ordinem) ib 38 . " at all likamlikin ok thimlighin thing äru säthiandis äptir thz som andhelikit är, ok thz antiggia görs saa, for thy at thz kräffwir forskullanen ällir skikkilsenna wärdoghet (ordinis dignitate) " ib 381 . " om saa är at skikkilsen (ordo) wardhir ekke rättelika hallin, tha kommom wi ok ekke aff diwpeno ok op j högdhena ib 544. 4) ordning, ställning, författning, förhållande, natur. swa som hornin j kalwenonom framga owir kötidh, swa oc thin jomfrulika skikilse laghlika gömdh, owirgar alla the hälgha kirkio ordines j wärdhelikhetinne " SpV 37 . " nar som j gudz ordz wisdom waro al thing, hwilkin, huru, nar, j mattit, j skikkilsit (ordine), hwart fran the andra atskililikit . . . " ib 187 . ib 301, 502 . 6) ordning, lag. ey wttydhis . . . enkannelika gudh mz thässom liknilsom, wthan gudhelika skikilsa dispenseran (dispositiones divinÄ ordinis) ällir midhlan SpV 281 f. - skickelse, försynens bestämmelse, öde. all siälinna rörilse äru skapadha til at skodha eeth äwärdheelikit goth, än skikkilsinne omskiptho (ordine mutato), athirböghir wsle mannen thz godha j thz onda SpV 429 . thän . . . huilken all skikkilse styre JMÖ 91 . 8) ordning, avdelning, klass. - avdelning, avsnitt. thätta är ordo ällir skikkilse, hälgis thit nampn . . . annor skikkilsin är thänna, tilkomme thit rike SpV 547 . ib 548, 551 . ","9) skara. " alle lhälghe ängla ordines oc skikkilse " Mecht 117 . " alla hälga ängla skikkilse (ordines) ib 120. - Jfr be-, til-skikkelse. ""],"e":["skykkelse . ","skikilse SpV 37 . ","skykilse GU C 20 s. 389), "]},{"a":"skikkilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) ställning, plats (der ngn är stäld). ath the . . . ey stigha aff then skikkilsen ther the ärw satte j spetzenom PM 2 . " ey standhandis j them skikkilsom ther han war satther " ib 3 . " öffwergiffwer nokor sin skikkilse " ib 26 . " öffwergiffwa sin skikkilse äller stadga ib. "","2) ordning, ordningsföljd. sidhan aptonsanger är siwngin om fredaghin oc conuentin vtgaar hwar j sin skikkelse (ordine) VKR 73 . " til tässin thry spörsmaal wiliom wi tik swara huart thera äpter siin skikkilse " Su 341 . ","3) ordning, god ordning, harmoni. komber til hälffwittes, hwar enghen är ordho ällar skikkilse LfK 23 . " i äwärdeliko glömskonna rike, huar engen är skikkilse (ordo) wtan äwärdeliken stywg jnneboor " Su 132 . ","4) ordning, ställning, författning, förhållande. ath hon (ɔ: lyncköpingis domkrkiä) mothe komme i then stadge och skickilsä igen som tilbörligith är HSH 19: 68 ( 1504) . ","5) anordning, bestämmelse, förfogande. göre een skikkilse (ordinacionem) aff thet godha som gudh haffuer os forlänth SD 1: 444 (öfvers.) loth oss see eth pergamentz breff mz hängiande jnsigle oskrapet ok oplanat helt mz all sin skickilsse j alla motto ludandes oordh fran oorde som her epter fölgher DD 3: 214 ( 1483) . ","6) ordning, lag. " moth naturens skikkilse " FH 1: 108 (1492, gammal afskr.). ","7) ordning, stadga, giltighet. til tess mera äwärdelica fastheth oc skikkilse oc stadfestilse SD 3: 166 . ","8) ordning, afdelning, klass. j thenna skola waro triggia handa skikkilse Su 225 . ","9) skara. " han saagh helgra manna vnderliga skikkilse (choros) " LfK 244 . - Jfr forskikkilse."],"e":["-else )"]},{"a":"skikning","b":"nn","c":"","d":["sändning. atj göre them aarliga en skekningh FH 6: 376 (1504-14)."],"e":["skekningh )"]},{"a":"skikning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilskikning."],"e":[]},{"a":"skil","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) urskilning; förstånd. herra gafuian swarar tha mz skil Iv 5071 .","2) besked, kunskap, klarhet. - mädh rättan skil, tydligt, bestämdt. iak veet thz väl mz rättan skil Iv 1300 . ib 4257 . " sighin thz mik mz rättan skil " ib 1438 . ib 5456 . - noga, grundligt. thänker thz mz rattan (för rättan) skil Iv 2487 . ","3) skäl, orsak. " - mädh rättan skil, af rättmätig orsak, med rätta, enligt hvad rätt är. iak vilde gärna minne syster radha hon lote mik än vara mz nadha äpter min fadher mz rättan skil " Iv 3705 . " hafuer hon mist mz rättan skil fins (för sins) fadhers arff " ib 4750 . - Jfr skiäl, m."],"e":[]},{"a":"skil","b":"nn","c":"","d":["samt forskiäl (orskil), vägha skil."],"e":["skila man , "]},{"a":"skil","b":"nn","c":"","d":["förstånd, sinne, skäl. Jfr Sdw 2: 1296 och V. Jansson, Eufemiavisorna 203 f."],"e":[]},{"a":"skil","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skila man , "]},{"a":"skila","b":"nn","c":"","d":["Jfr laghskila."],"e":[]},{"a":"skilakteliker","b":"av","c":"adj.","d":["varom skilda meningar råder, stridig, omtvistad. . . . om alle skelaktelige sager oc om alle skelaktelige städhe, hwo ther hafuer ofuergangit ofuer the gamble raaer Rydberg Tr 3: 360 (1482, anskr.) ."],"e":["skel- . ","-lig )"]},{"a":"skilaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["oense. " wij wordo skelachtuge " Di 120 . " te äre skelaktyga sigh i mellan " BSH 5: 388 ( 1510) ."],"e":["skelachtuger . ","skelaktyger )"]},{"a":"skilaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["oense. ATb 1: 89 ( 1458) . " te äre myketh skelactijghe them i mellan " GPM 2: 206 ( 1508) . " then tid han war skelaktigh och slox met honum " STb 4: 282 ( 1512) ."],"e":["skel- . ","-aktoger . ","-aktigh )"]},{"a":"skilder","b":"nn","c":"","d":["eg. sköld; sköldmynt, ett slags (Franskt) mynt (hvarå rikets vapensköld var afbildad; jfr Franska écu, Ital. scudo, Mlat. scutum). " XVIII skildæ aueros " SD 4: 712 (1340?)."],"e":[]},{"a":"skilfal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skil fall )"]},{"a":"skilfang","b":"nn","c":"","d":["1) skillnad, olikhet. " hwar som laghen ey göra skälfangh mällen nokor tingh. thär skwlom oc ey wj göra skelnad mällen " PMBref 329 ( 1518) . ib 328. somptt aff brennestenom kalles ware liffwandes brennesten, och sommer döder, och ther i är ingen annen skelfongh, vtan . . . PMSkr 613 (avskr.). at vetha skelfong emillom floggel oc flogeeld dammask HSH 13: 114 (1524, Brask). huad skelfong ther ä e mellom, the ther äre wigde for kyrkedören epter landz lag och the andre som blott äre festh ib 16: 101 (1527, Brask) . ib. 2) mellanrum? mellen vor dam oc kwngsaadran är mykit skilfong oc stoor idzlage som i sielffue seen AktKungsådr 29 (1524, Brask) ."],"e":["skel- . ","skäl- . -fong(h)"]},{"a":"skilgardher","b":"nn","c":"","d":["gärdsgård som åtskiljer el. utgör gräns mellan två byars mark. . . . fforstha raaen widh skilgarden mellan hagstala aaker och forsby Svartb 426 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"skilgardher","b":"nn","c":"","d":["gärdsgård som åtskiljer el. utgör gräns mellan (två byars mark). att leggia een skillgårdh emillan stoorby och toiffwala by BtFH 1: 89 ( 1467, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"skilgitin","b":"","c":"","d":["äktfödd. (Karl Örjansson hade kallats »horeson», men han var) en skelgeten freldeson ock swaradhe hwar dande man lagh ok reeth swa lenghe wij honom kende RApapp 1485 17/9 (Jämtland) (medd. av S. Ljung)."],"e":["skelgetten )"]},{"a":"skilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skilja, avskilja. - skilja, skilja från samvaron el. föreningen med. the konnu thik ledha a himmerikis väghä oc vidh dyäwlin skilliä Vis sten 8 . " lclemit benctssons hustru sister som framledne clemit hade före än hustru ingeborgh hanom fick som ware henne slecht och clemit ey fran sigh skylt hade " SJ 2: 215 ( 1492) . skyl lhona fran oss medh nokrom lända, ffor thy hon ropar högelika äptir oss MP 5: 206 . " syälin war alzstingis schild vidher likamin Hel lmän 247. - skilja från innehavandet el. besittningen av. all the godz domkirkian aatte j borgha sokn . . . met allom tillaghom, engo wndantagno oc skildo, vtan husom, som landboen tilhöra SVartb 311 (1424) (sannol. snarast att föra till undan skilia). han var skylder vth aff . . . vor slotzherres tienist, swa ath han hade sin hand j gen aff hanom " STb 3: 332 ( 1497) . - skilia fran sik, skilja dig rån, göra sig fri från, göra sig kvitt. ey wthan warkunnan skeel lhon (ɔ mildhetinna källa) sith creatur fran sik, hwilkins synda twnga ok orätuiso hon langhlika lidhit haffwer SpV 529 . - huilke (ɔ peninga) hon fran sich ärlige skyldt hade och rekinscchap aff giorde STb 3: 386 ( 1498) . then tijdh per monsson . . . skilde ffran sigh stadzins tomptöre, tha hadhe han x mark mindre än ijc Stock Skb 298 (1514, Skip) . - skilia undan sik, skilja sig från, avyttra. lauerens ok hans husfrw hafua skilt . . . sigworde, thet fornemda. goz . . . ok skildhe vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe fornemde JämtDipl 166 (1412).","3) skilja, åtskilja. - skilja, utgöra gräns. aan hon skil westan til oc in til lbwnka garda NMU 1: 114 ( 1438) .","7) döma. " tha seter jak niclis, som swa skilde (ɔ meddelade skötning), mit jncigle fore thetta breff til witnisbyrdh " FMU 1: 445 ( 1395) . - skilia firi fäst (fast, fasto, fästo, iordhafästo, iordhaköpe), ss ordförande bland fastarna formulera stadfästelse å överlåtelse (av jord). thet iak skilde for the fest SD 8: 20 ( 1361?) . jak . . . kiännis . . . mik hawa skilt fore festone medh thenna godhra manna vitnum ib 71 ( 1361) . ib 199 ( 1362) . haquon gilloson, som fore fastonne skilde NMU 1: 80 ( 1392) . " tha skilde jac for fastenne " SD NS 3: 58 ( 1415) . kennis iak . . . mik haffua skilt for lenne lalghlike oc skälike iordhafesto a rettom lthingxstad oc thingxdagh i mellum herra jhenis dansson . . . oc pädhar folcason ib 75 ( 1415) . " forskälaman jons ingenen, skiliande swa fore fastone ath fornempde gunnar trulle magh thy goze styra " ib 120 (1416, ä. avskr.) . tha skilde jak foer eno jordhaköpe mellan . . . olaff. . . ok thyrgels lib 622 (1420).","9) bestämma, stadga, förordna. " vppa samma dag talade jak til her twre om min hustruss modhermodherss morghengaffuo oc hwru thär om war skilt " Arfstv 7 ( 1470) . ","7) slita el. avgöra tvist mellan (parter). Se Sdw 2: 1296. - refl. skilias at, skiljas åt, skiljas från varandra. at wi sciliums at vtän barn ok bornä arwä SD 8: 230 ( 1362) . " medh tässo bythe ok skipte tha skildis te wener ok wälsate at ok hwar lot nöya sik at sino bythe " ATb 1: 55 ( 1456) . ath the (ɔ de av konungen tillsatta domarna) skullo skelias at medh retta Arfstv 52 ( 1461) . " skildes wij aat wener och welsathe " STb 5: 30 ( 1514) . JMPs 429. Jfr atskilia. "],"e":["skilliä Vis sten 8 . skylia Sj 2: 183 (1491)","skelya: -as PMskr 99. skelge: -es GPM 2: 326 ( 1509) . ","skälia: -as ATb 2: 213 ( 1483) . ","skil NMU 1: 114 ( 1438) . ","skeel VKJ 70, 88 ; SpV 134, 529 . ","skiller Svartb 518 ( 1474) . pass. och refl. skels PMskr 76. pl. 1 pers. sciliums SD 8: 230 ( 1362) . 2 pers. skeliens SvB 358 (omkr. 1500). impf. skilde. pass. och refl. skildes STb 5: 30 ( 1514) . ","skyldes ib 1: 48 ( 1476) . skeldes JMPs 429. part. pres. skiliande SD NS 3: 120 (1416, ä. avskr.) . part. pret. schild Hel män 247 . ","skilt . ","supin . ","skylt SJ 2: 215 ( 1492) . ","skyldt STb 3: 386 ( 1498) . ","skil Prosadikter (Barl) 35 . ","skyul MP 5: 206 . Jfr Sdw 2: 1296), ","skilia sik , 1) skilja sig (från ngn). Jfr Sdw 2: 1296. stat p oc skil thic vidh falsa gudha Prosadikter (Barl) 35 . - refl. skilias, 2) skiljas (från), skilja sig (från), upphöva samvaron el. förbindelsen (med). hanis jwta, som medh omynne skyldes fra her sten STb 1: 48 (1476). o alle lgudz helge ängla som . . standen i gudz asyn oc tienist oc aldrig skeliens ffran henne SvB 358 (omkr. 1500). skiparen skels widher skipith, oc kompanana taka thet til segh PMskr 76. scriffwaren oc styremannen skwla ey skelyas fran skipeno för, än kompanana komma ib l99. aldrig skildis han ffran sancto dominico, oc nar som somlike andre skildis sigh ffran honom, sagfde han . . . JMPs 372. 3) låta urskilja el. särskilja sig. Se Sdw 2: 1296. 4) åtskiljas, få tvist sliten el. avgjord. borgamestare bwdhw thim ath the skelle komma athir wm fiortan daga här nästh äpthir och tha skelle the skälias wm then laxin ATb 2: 213 ( 1483) . ","skila at , 1) åtskilja, skilja (från varandra). at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum SD 6: 358 ( 1352) . " skulu forstandarana skylia aath kellerana medh eth standelwerke " SJ 2: 183 ( 1491) . - skilja, utgöra gräns me. then beckin . . . han skeel bygiawadana aat VKJ 70 . " thär är een tiellra oc skeel oot höreda ägor oc grydby " ib 88 . Svartb 518 ( 1474) . ","skilia sunder , "]},{"a":"skilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skilja, afskilja. skilde war herra liwsith fra myrkeno MB 1: 155 . " skulo the skilia skaalina fra kärnanom, thz är ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andelike vnderstandilse " ib 268 ; " jfr 5. - skilja, skilja från samvaron el. föreningen med. huat skilde þik viþ hälgho martires " Bu 520 . " skal iak . . . skära han oc skilia hans liiff, oc alla hans kompana til ondzskap, widh mit folk (succidam . . . ipsum, et omnes qui consenserunt ei . . . de medio populi sui) " MB 1: 368 . sandir idhrughe skil siälina vidh diäfullin Bir 2: 218. Bil 557 . " han er skilder vid mik " RK 1: 357 . - skilja från innehafvandet el. besittningen af. widh thz palatz är han nw skild Al 3644 . " skilin hanum wid häst oc harnisk " Di 64 . " waalen han vidh slottet skilde " RK 2: 1211 . " somma them haden tenkt wid liffuit skilia " ib 7320 . " konung cristoffer wil han fra rikit skele " ib 7281 . - skilja, frigöra. thw äst skild aff tholke fafängo Bir 3: 327 . - skilja, befria. gud skilde the swenska aff then nöd RK 2: 7321 . - åstadkomma skilsmessa el. splittring i, upplösa. nw är var sata vmganga skild (disjuncta) Bo 213 . ","2) skiljas, aflägsna sig, upphäfva samvaron el. förbindelsen (med). mik thykker ilt fra hänna skilia Fl 209 . tha han wille fra them skilia RK 2: 2458 . " jach ma mz licha fra jdher skilia " ib 5571 . " engelbert oc puken ville fra them skilia " ib 2319 . " iac trengde thom mot thera vilia mz rikit holla oc fra konung eric skilia " ib 6677 . " han . . . trodhe jw fullelica wara gudz vilia at konungen sculle fra riket skilia " ib 5553 . - skilias, blifva fri (från). som gerna wid barkakonung skille RK 2: 7326 . - skiljas, upplösas, upphöra. thz skulle tog en tid effter gudz welia thera samwara mz döden skilia RK 2: 8392 . - På samtl. till 2 hörande ställen står skilia i rimsl. ","3) skilja, åtskilja. " skal göras . . . vtan widh borgha muren en annan mur, at te bådha murana skili nokot rum " KS 86 (210, 94) . - skilja, utgöra afståndet af. hwan stadhin skilde eet stenkast fran androm Bo 186 . - skilja, utgöra skilnaden el. olikheten mellan. skil thera gang om kring solina antiggia litith eller altztänkte MB 1: 62 . ","4) blifva oense. opersonl. med ack. tha took them först skilia badha RK 1: 551 .","5) skilja, urskilja. " wisto ey väl at skilia ben firi ben: hwilkin waro petri ben: ok hwilke pauli " Bil 108 . " ware iak folasta faana gäk ther ey kunne skilia bro om bäk " Al 1922 . þe kändo eigh christum firi iacobum. sua varo þe like. vtan iudas kunne bätar skelia for daghleka saman varu Bu 193 . " än the hafdho skilt, hwath hwiit war eller swart " MB 1: 119 . - urskilja, tydligt se. at . . . han matte skilia fa hua ther var när hänne la Fl 1547 . ","6) inse, förstå. thz man görla skylde Fr 472 . husfruan thetta görla skil Fl 888 . " skilia . . . at thätta lifwit skal ändas mz dödhinom " Bir 4: 127 . ib 130 . ","7) döma. ther om skilia Fl 1608 . " thet som hampnfougden och sexmennerna giöra, skilia och döma " SO 308 . " skilia firi fäst (fasto, fastom), ss ordförande bland fastarne formulera stadsfästelse å öfverlåtelse (af jord). ego . . . eandem resiganacionem legaliter publicaui. quod wlgariter intelligendum est. iac skildhi fyr festnum " SD 2: 279 ( 1299) . " ipsam resegnacionem secundum leges terre rite publicauit. wlgariter dictum skildhi fyr festnum " ib. " pro cuius empcionis titulo proloqutor fuit saxo de karaby. id est. skilde firi fæsth " ib 381 (1303, gammal afskr.). haquino . . . pro pacto appropriacionis quod wlgariter dicitur skilia fori feest legaliter publicante ib 4: 618 ( 1338) . kännis jac . . . hafua skilt fore enne jordhafäst ib NS 1: 687 ( 1407). jak fi[n] vidher skyldhe fore fästenne ib 2: 243 ( 1410) . ib 108 ( 1409), 226 ( 1409), 343 ( 1410). kännis jac mic hafwa skilt fore the fästonne ib 297 ( 1410) . kännis iak . . . mik hafua skyt for fastone ib 1: 179 ( 1402) . ib 180 ( 1402) . " gilddo judex . . . skildi fore fastum " SD 3: 37 ( 1311) . " skilde siälwer fore fastomen ib " NS 2: 37 ( 1408) . Jfr Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 274 f. ","8) tilldöma, genom dom tillerkänna. vil iak hänne rät här skilia Iv 5253 . skils hanum til gangä a sama gozit SR 2 . ","9) bestämma, stadga, förordna. skilium wir halw minni plikt SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " böte swa som förrä skils ib 5: 480 (1345, nyare afskr.). "","1) skilja sig, upphäfva den äktenskapliga förbindelsen (med). han . . . tordhis ekke skilia sic widhina Lg 45 . ","2) skilja sig, skilja sig från besittningen (af). skilde hon sik ther . . ganzklica vidhir Bo 3 . " skil thik . . . widh (lemna från dig) hans breff " ST 30 . refl. ","1) skiljas, skiljasf från hvarandra. siþan apostoli skildos Bu 12 . ib 149 . - särsk. om äkta makar: skiljas, upplösa äktenskapet. the skyldos fore gudzitzwa lagh RK 1: 2425 . ib 2419 . ","2) skiljas (från), skilja sig (från), upphäfva samavaron el. förbindelsen (med). är huarom louat skilias viþ Bu 21 . " at min bonde skils viþ hälgha martires " ib 520 . " som aldre skeldes uiþ sin folstar son " ib 526 . " iak vardhir nu skilias vidh thik " Bo 213 . kan . . . þänne wiþer han skilliäs som firi han þiänä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). skils iak vidh min mästara ok blanzaflur Fl 207 . Bil 128 . RK 1: 1235 . " ther tha skuldo skilias vid thera heem " ib 110 . " ii skilins viþ likaman mz syndom " Bu 138 . " alt þät viþ þik scal skelias " ib 519 . " tha hofwodhit skildis widh halsin " Bil 127 . siälin skils vidh kroppin Bir 2: 287 . " skilias vidh världinna fafängo " ib 167 . " viþer frälse skiälläs " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). swa som skenit skils aldre fran eldenom swa skildis aldre min gudhombir vidh mandomin Bir 1: 4 . " vi skilioms alre . . . fran thik (non discedimus a te) " Bo 230 . MD 69 . FM 526 ( 1511) . (ther bien skilias fra sin wiisa äller et swiin fra sina grise Al 1881 . " tha siälin skils fran gudhi " MP 2: 198 . huar siälin skils fran licammanom Bir 2: 81 . Gers Ars c 4. skilias fran thenne werdenne ib b 5. PM XXVI . " j tholike akt skildis iak af kroppenom " Bir 1: 169 . " thin siäl skall skilias mz likamin vtan ve " MD 69 . ib 67 . - skiljas, upphäfva den äktenskapliga förbindelsen (med). tha skildis hertogh waldemar widher sina husfrwo RK 1: 2418 . MB 1: 506 . " ängilin hafdhe budhit honum at han sculle engte skilias fran hänne " Lg 45 . ","1) åtskilja, skilja (föremål från hvarandra). skide han þöm (bröderna) at Bu 528 . " þe cristno kunungane varo þa skilde at " ib 177 . " iak wil os aldre skilia aat " Al 737 . ","2) afbryta, upplösa, vålla slut på. thenna soth vil nw skilia var venskap ath Di 224 . ","3) skilja, utgöra afståndet mellan. gingo af bethleem til ierusalem som skilia aat fäm milo Bo 6 . ib 84 . " them skil aat väl fyra oc siutighi milo " ib 24 . " ey skil thom mer at oc mik än twäggia fota rwm " Bir 2: 181 . - åtskilja, utgöra skilnaden mellan. thetta skil at wara skipilse äpter syndina, oc adams fore syndina MB 1: 146 . " här sigx hwat som skil aat godhan anda ok ondan anda " Bir 1: 186 . " drukkin man ok galin skil ey meer at än söfn (d. v. s. mellan en drucken och en galen man är blott den skilnaden, att den förre blir klok, sedan han sofvit ruset af sig) " GO 579 (jfr Östnord. och Lt. Medeltidsordsordspr. utg. av Kock och af Petersens 1: 198, äfvensom 2: 264). - utgöra skilnaden. at mannin thänke huru mykit som skil aat mällan (quantum distat inter) likamlika syn ok andelika Bir 1: 236 . ","4) vara skild, vara aflägsnad. opersonl. med ack. swa som skil at himelin ok jordhina (himlen och jorden äro skilda från hvarandra; sicut cælum distat a terra) swa äru mine vägha oc mine doma lankt fran värlzlica manna raadhom ok vndirstandilsom Bir 3: 195 .","5) vara skild, vara söndrad, vara oenig. thera hierta skilde mykit aat RK 1: 3749 (möjl. att föra till 6). ","6) vara skild, skilja sig, vara olik. hwi ordhin skilia swa mykyt at j lästine Bir 2: 321 . - opersonl. mantzins siäl oc ängelin skil swa mykith at . . . at hon är swa som the taffla som ey är scriffwath, oc tho wäl tilreed at scriffwa äng ängelin är swa som the tafla ther all är scriffwath MB 1: 118 . ib 55, 353 . suåsom skil åt rätwisan kunung . . . ok girughan wålds man . . . suå skil ok åt, råtwis lagh ok orättan ok ogudhlikan stadhga KS 67 (165, 73) . Bir 2: 268 . - part. pret. skiljaktig, olik. ware sidhe ära skilde aat swa som daghin är fore nat Al 6035 . ","7) åtskilja, urskilja. " hwru thu skalt war ben skilia at ens for annars " Bil 283 . - refl. skilias at, skiljas åt, skiljas från hvarandra. at väghane skildos aat Bo 215 . Bir 1: 336 . nar fötrene skilias lankt at ib 342 . " för än thin siäl ok licamme skylias aat " ib 3: 163 . Bo 192 . " swa bra þe (frälsemän af samma familj, hvilka bott samman) skiliäs . . . at " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). för än the (apostlarne) skildos aat Bil 226 . KL 77 . Fl 648 . Iv 1944 . Al 7387 . " om i skilias wener att " Di 66 . ib 140, 162, 224. thy flya nw the fila all the flyddo bort ok skildos aat Al 5525 . " tha foro the bönder huar sin wagh at hänta foder ok summi maat ok skildos en deel mykit aat (aflägsnade sig från hvarandra) " RK 1: 4111 . - särsk. om äkta makar: skiljas, upplösa äktenskapet. tha magho aldre tw hion skilas at MB 1: 506 . RK 1: 2422 . - Jfr at skilia. skilia sunder. - refl. skilias sunder, åtskiljas, skiljas från hvarandra. iak skal thik se för wi skylioms swnder Al 2132 . - skingras. Al 1884 . - Jfr sunder skilia. - Jfr af-, bort-, fore-, fran-, til-, undan-, ur-, ut-, vidher-skilia, samt lagh-, o-skilder."],"e":["skilia: -as MD 67, 69 ; Gers Ars b 5. ","skylia: -as Bir 3: 163 ; ","-oms Al 2132 . ","skelia Bu 193 ; ","-as ib 519 . ","skeylya: -as PM XXVI . ","skele RK 2: 7281 (i rimsl.). ","skils Bu 520 ; SR 2 ; Fl 207 . ","skels Gers Ars c 4. ","skylde SD NS 2: 226 ( 1409); Fr 472 ; ","-os RK 1: 2425 ; ","-oss ib 2422 . ","skyldhe SD NS 2: 243 ( 1410) . ","skelde: -os Bu 149 ; ","-es ib 526 ; ","-is FM 526 ( 1511) . ","skile RK 2: 7326 . ","skilia sik , ","skilias , ","skilia a , vara skild. opersonl. vtflytir leedh fradha mällan tannanna oc hans mvn thy at thom skil ey lankt a Bir 2: 99 . Jfr askilia. ","skilia at , "]},{"a":"skililika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr atskillika (äv. Sdw 1: 67), ävensom skiällika."],"e":[]},{"a":"skililiker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr at- (äv. Sdw 1: 67), o- (Sdw 2: 177), väl-skililiker."],"e":[]},{"a":"skililikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr atskililikhet."],"e":[]},{"a":"skililse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr atskililse."],"e":[]},{"a":"skililse","b":"nn","c":"","d":["skilsmessa. " hwat besk oc bitir är thässin skillisin (separatio) " Bo 217 . Jfr atskililse."],"e":[]},{"a":"skilin","b":"av","c":"adj.","d":[" ¨ afskild? tydlig? manen ganger nidherst oc siotast, thy at han hawer skilnastan wägh MB 1: 62 ."],"e":["skilnaster ) , "]},{"a":"skilin","b":"av","c":"adj.","d":["särskild, speciell, bestämd? Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 194 f. Jfr atskilin."],"e":[]},{"a":"skiling","b":"nn","c":"","d":["lJfr atskiling."],"e":[]},{"a":"skillinger","b":"nn","c":"","d":[" skillinga ij rödha gull gaff han honu Fl 630 . " olaff fik ther xij twsende skillinga gull " MD 323 . " thz twa skillinga giälda ma ther aff fa vi ey meer än fyra päninga giordha aff eer " Iv 4274 . " en godhir man j borgundia lande länte enom . . hundradha skillinga " KL 22 hvndradha skillinga pänigna funnos äftir een munk döthan i enne ödkn ib 248 . " vm nakr atirläät een skilling äftir sik döthan " ib. " en munkir atte twa skillinga päninga ib 295. twe skollinga ib. - särsk. ss Nordstysk el. Danskt (äfven i Sverige gångbart) mynt. Jfr Nordström, " VAH 19: 317 f., 335. atta skilling grot SD NS 1: 61 ( 1401) . IX skilling grot ib 514 ( 1405) . " at otta gotniska . . . gongen for en swensk ortogh . . . en dansk skilling for tija penninga, en städer skilling for ellefwe penninga " GS 52 (1453, orig.) . " span korn iiij hwither eller en skilling galtt (under Sten Sture d. ä:s tid) " RK 3: (sista forts.) 4593 . " löde marc sölff tha man för viij marc fik lodhit for x skilling gik " ib 4598 . redhe päninghä hawer jak ingaa vtan noghat aff skillingom til thärpäpäninger FH 3: 66 ( 1445) . - Jfr fridh-, lagh-, lagha-skillinger."],"e":["-ar . singularform med plural bet. SD NS 1: 61 ( 1401), 514 ( 1405)), ","hundradha"]},{"a":"skillinger","b":"nn","c":"","d":["mynt, myntstycke (av guld el. siler). ciclus cli halffwer [1] circhil oc skelingher " GU C 20 s. 107 . - särsk. ss nordtyskt el. danskt (även i Sverige gångbart) mynt. Se Sdw 2: 1296. c march redhe peninge i priske skilingom och i räffwilskom SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) . thär tiil (ɔ till Katotorp) liggher halfft fadherstorp . . . för 1 skilingh om aaret VKj 94. affradit är 1 pund smör eller 6 skillingha ib 166 . " litem vii swenska mark, vi skelyngha, iiii payngha " JTb 66 ( 1474) . han tog igen sin gudz pening . . . en gylnenä och en skilling STb 1: 64 ( 1476) . " per gudmwndsson skypperen gaff jnga skylling sine frachtmen . . . lfore ath the hade hanom forladit j nager matte " ib 3: 454 ( 1499) . " en neffua ful medh reffuelske lskelinger ib 4: 51 (1505). Brasks Kopeib 4 (1523). " Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42. - Jfr fridh-, hiordh-, städher-skillinger (Sdw 2: 481)."],"e":["skelingher GU C l20 s. 107. ack. skilingh VKJ 94 . ","skillingar . ","skilinger JTb 13 ( 1458) . ","skellinger STb 4: 51 ( 1505) . ","skelyngha JTb 66 ( 1474) . ","ldat . ","skilingom SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) . " singularform med plural bet. Brasks Kopieb 8 (1508)), "]},{"a":"skilnadher","b":"nn","c":"","d":["1) skillnad, åtskillnad. " hwar som laghen ey göra skälfangh mällen nokor tingh. thär skwlom oc ey wj göra skelnad mällen " PMBref 329 ( 1518) . 4) oenighet. ath the (ɔ makarna) skulo badin bliffwa j ena rätwiso liffwerne . . . vtan allan skilnadh och fordel swa ath the haffua baden en likagodan hog . . . vthan awndh ok alla osämia MP 4: 140 .","5) skiljelinje, gräns. Uppl Lagmansdomb 107 ( 1491) . tha swor asynen ra oc skilna them i millan vtj stora sundit Arkiv f. Norrl. hembygdsforskn. 1923 s. 3 (1489). - Jfr at-, hiona-skilnadher."],"e":["skiillnadher Uppl Lagmansdomb 107 ( 1491) . ","skelnad PMBref 329 ( 1518) . skilna Arkiv f. Norrl. hembygdsforskn. 1923 s. 3 (1489)),"]},{"a":"skilnaþer","b":"nn","c":"","d":["1) skilnad, åtskilnad. " ängin skilnath hawer et dyghn aff andro vtan aff sola gang oc stiärno " MB 1: 45 . ","2) skilsmessa, afsked. " hwat ängxlo fullir thänne skilnadhin är " Bo 213 . RK 1: 124 . mange grata sinna vina skilnat, oc grata ey tha siälin skils fran gudhi MP 2: 198 . ","3) skilsmessa, tid under hvilken personer äro skilda. hundradha aar war thera skilnadher Lg 90 . ","4) oenighet. " BtRK 31 (1358, orig.). ä män han gitr giort skilnadh manna mellom " KS 62 (155, 68) . " at han rökta skiälnadh infödda manna mällom " ib 63 (157, 69). (skilnat för skyldmanna? at thw vilt ey goodz vinna skillnat oc kötlika thäknat spara (för ey goodz ey vina oc skyldmanna kötlika thäknat spara? efter Bir. Revel. lib. VII cap. V: nec bonis seu possessionibus tuis, neque propinquorum aut amicorum favoribus vis quoquomodo parcere) MP 2: 94 .) - Jfr af-, at-, bolstaþa-, ur-skilnaþer."],"e":["skyl- RK 1: 124 . skiäl- L.; KS 63 (157, 69) . skial- L. ","-ad RK 1: 124 . ","-ath MB 1: 45 . ","-at MP 2: 94, 198), "]},{"a":"skilning","b":"nn","c":"","d":["Jfr atskilning."],"e":[]},{"a":"skilning","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr atskilning."],"e":[]},{"a":"skilrum","b":"nn","c":"","d":["item bör honom (ɔ oxakaren) wtköra dyngia fran sinom stallom oc holla them . . . ferdig medh skelrwm oc döra Arnell Brask Bi ᴵ 24."],"e":["skel- )"]},{"a":"skilsmässa","b":"nn","c":"","d":["1) skilsmessa. " nar skilsmessa wara skall " BSH 5: 74 ( 1506?) . ","2) söndring? komme nagon twedrekt j riket epter then leglighet nw pa färde är tha kome visselige rydzer pa then syde oc the danske pa then andra i skilsmesso FH 1: 167 ( 1496) . HSH 20: 255 ( 1508) ."],"e":["-messa )"]},{"a":"skimalpänninger","b":"nn","c":"","d":["ergig penning? ss tillnamn. " agrum nicholai dicti skimalpænning " SD 2: 504 ( 1307) ."],"e":[]},{"a":"skimbel","b":"nn","c":"","d":["skymmel, synfördunkling; hinna el. " fjäll för ögonen, starr. nw wardher ysaac aldrugher oc gaar skimbel (Cod. B skin 547) a hans öghon (caligaverant oculi ejus) " MB 1: 212 . " for nyffangit skimbil pa ögon " LB 2: 65 . " for skil aa öga " ib 55 . " for skimbil ib. thz taker skimbil aff ögon " ib. " gör hon (ɔ: rwta) klar ögon ok driffuir bort alt skimbil aff them (oculos caligine curat) " ib 3: 66 . ib 118, 158, 161, 162, 5: 80, 81, 8: 50, 10: 7 . " än skymbyl är ower ögom draghin " ib 5: 82 . " tha forgaar skimbyl ib. - bildl. thetta liusit kunno the ey see som hafwa höghfärdhina skymbil (albuginem) " Bir 1: 304 . - Jfr skumel."],"e":["skimbil LB 2: 55, 65, 3: 66, 118, 158, 161, 162, 5: 81 . ","skimbijl ib 80 . ","skimbyl ib 82 . ","skymbil Bir 1: 304 ; LB 5: 80 . ","skymbyl ib 82), "]},{"a":"skimbel","b":"nn","c":"","d":["och m. skymmel, synfördunkling; hinna el. fjäll för ögonen, starr. Jfr Sdw 2: 1296. - bildl. swa myrkte thässa villona skymbel oc thuka konungsins wnderstandilse oc andelica öghom Prosadikter (Barl) 7 . dyäffolin haffuir draghit eth skymbil lok mörkir offuir henna vndirstandilsa öghon MP 5: 188 . - Jfr öghna skimbel (Sdw 2: 1169)."],"e":["skymbel . ","skymbil )"]},{"a":"skimbelpänninger","b":"nn","c":"","d":["ärgig penning? ss tillnamn. HLG 1: 115 (1475). ib. ib 116 ( 1475) . hanis skymblepening STb 1: 200 (1479). lJfr skimalpänninger (Sdw 2: 364)."],"e":["skimel- . ","skymmel- . ","schimmel- . skymble-),"]},{"a":"skimblotter","b":"av","c":"adj.","d":["skinlig. om häst. RP 2: 356 ( 1399) ."],"e":["skymblot )"]},{"a":"skimpa","b":"vb","c":"v.","d":["skämta, gyckla, gäckas. hwat höffwis mik ey skympa (tripudiare) mz minne käro, nar mik täkkis Mecht 319 ."],"e":["skympa )"]},{"a":"skimpa","b":"vb","c":"v.","d":["skämta, gyckla, gäckas. manizare, skimpa GU 6 . tok han mönä . . . och skimpade mz henne, som man pläger göre mz vngä quinnor Va 4 . " skimpa ekke mz warum herra " ST 74 . ib 72, 73 . Jfr beskimpa."],"e":["-adhe . ","-a ) , "]},{"a":"skimpervis","b":"","c":"","d":["i förb. i skimpervis, på skämt, på narri. ath han ey bar henne (ɔ en silverskål) hem til sin pa thet at han ville stiäla hona vtan i skimppirwiz ATb 1: 376 ( 1472) . thet brödhet, som han hade tagit om nattenä' fra bagharen i skympperwiis Stb 1: 37 (1475)."],"e":["skimppir- . ","-skympper- . ","-wiis . ","-wiz )"]},{"a":"skimt","b":"nn","c":"","d":["skämt, närri paris oc helena haffdo myket skympt fore j mällonn thz skympt gik om syde wt for alffwar Troj 63 ."],"e":["skympt )"]},{"a":"skimtogher","b":"av","c":"adj.","d":["skämtsam, munter. " anthenor war . . . oc myket skymptog mz synom stalbrödrom " Troj 77 ."],"e":["skymptog )"]},{"a":"skin","b":"av","c":"adj.","d":["lysande, uppenbar. " ther war hans manhet mz ärom skiin (dar vart ok syn manheyt schyn) " Va 46 ."],"e":["skiin )"]},{"a":"skin","b":"nn","c":"","d":["skinn, hud. " at han hänna nampn . . . bar . . . intrykt j sith liffuandis skin ällir hwdh " Su 367 . " bärande sins kärasta nampn alt j sino hiärta oc altidh närwarandis j sino skinne ib. skaro the sundir thera skin nidhre vidh anklana a fotom thera ther i sätandis rör pipo oc wtblästo alt skinnit fran thera köti op til thera spina. swa som diur pläghas wtbläsas. som flaas skulu " Gr 289 . Bir 2: 16, 170 . - skinn som afdrages el. är afdraget. swa skal wsal vthir fla faa hwaske krop alla skin Go 494. alla hudhir oc skin VKR 36 . " for klädhe aff dödhra diwra skinnom " MB 1: 133 . Bo (Cod. B) 346 . " buge män som äfter skin fare " BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdr.) . ","2) skinn, hinna, wanin gik ower skälin, som skin ower öghonin MB 1: 455 . " nw ällis ysaac oc gaar skin (Cod. A skimbel 212) a hans öghon (caligaverant oculi ejus) ib (Cod. B) 547. hon (aristolochia) . . . driffwer wth the skynnen som barneth ligger wthj (d. v. s. efterbörden) " LB 7: 143 . ib 2: 40, 3: 123 . ","3) pl. kappa af skinn, pelskappa. hon lagdhe sin skin för vtan thz tiald Iv 2008 . " the skyldo thera änlit mz thera skin " ib 2932 . Jfr beto-, biorn-, bugha-, buk-, bäl-, far-, get-, gra-, gul-, hafkalva-, har-, hara-, hors-, hunds-, hvit-, ighulkutta-, ikorna-, iärþ-, kat-, kidh-, kidhlinga-, krok-, lamb-, leþungs-, lo-, läkatta-, mardh-, mär-, neghenögha-, nöt-, orma-, pärman-, ren-, räf-, sabel-, savil-, siäl-, skarlakans-, sma-, svin-, vädhra-, vadhurs-skin. "],"e":["skyn . ","skintz Bir 2: 16 . ","frf . ","vok . ","i änd. -nn),","skinna bonadher , ","skinna tal , "]},{"a":"skin","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skinn, lhud. siith hoffwos miölkhwita skyn oc hwd Troj 168 . - skinn som avdrages el. är avdraget. JämtlDipl 120 ( 1374) . skal ok arleka aff the sama goze göras ij gil skin til skath ok ängin mere thunge j afrade ib 129 ( 1376) . märdskinna . . . och andra tolgha småwärdha skinn tiendh Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.). 3) pl. pälskappa, med pälsverk försett överplagg. Jfr Sdw 2: 1297. - Jfr ala-, biorna-, biur-, bugha-, bäver-, gang-, geta-, gra-, gul-, gumar-, hara-, hvit-, iller-, iärf-, krok-, lo-, mardh-, orm-, oter-, pärman-, räf-, sämsk-, söm- (Sdw 2: 606), vargh- (Sdw 2: 932), vargha- (ib), vil-skin (Sdw 2: 981)."],"e":["skyn )","skinna bonadher , "]},{"a":"skin","b":"nn","c":"","d":["sken, glans. " nitor . . . skeen G C 20 s. 356. jubar . . . skyn " ib (hand 2) s. 48. ib s. 103 . " mitridax är en sten slaas han mdäh solennas sken haffwer manga lither PMskr 483. när han (ɔ saphirus) halles j solena giffwer aff sigh eth sken " ib 488 . - stråle. aff hans hiärta wtgingo swa mang brinnande sken ällir straala Mecht 110 . ib. - Jfr morghon-, sol-, stiärno-skin."],"e":["skyn . ","sken . ","skeen )"]},{"a":"skin","b":"av","c":"adj.","d":["visa sig, uppenbara sig, uppträda. Se Sdw 2: 1297. tha thetta (ɔ: Beniands nödställda läge) forstodh gaymorin / han wende tha j samma sin, / warder honu til lhiälpä skin / medh allä kraffte sin Fredrik ed Noreen 1875-1878."],"e":[]},{"a":"skin","b":"nn","c":"","d":["sken, glans. " saghþe . . . sik wrþen blindan viþ ofskärt skin " Bu 526 . " syntis vars herra kors wigifwandis af sik sken mykyt langht som sool " Gr 316 . solina skin Al 6557 . " swa mykith skin aff them (vapnen) gär " ib 6560 . " swa som stiärnan är ey vtan klarheth ok sken . . . swa ok godhir ängil . . . är ey vtan sken " Bir 1: 188 . " skenit skils aldre¨ fran eldenom " ib 4 . " hafwa . . . forgyltan kiortil glimande mz osigheliko skini " ib 94 . ib 2: 120, 3: 205, 211 . KL 405 . MB 1: 31, 2: 238, 398, 399 . Su 292 . LfK 114 . Lg 68 . sva brat som hans siäl vthgik aff likamenom . . . kom hon genstan i sva stoort eth sken oc klarhet, at aff thy matte all wärldin vpfyllas, oc genom thet skenit oc klarhetena leddo the twe fornempdo hälge herrane . . . hans siäl Ansg 179 . " i himmerijke bär hon mz englom skijn " RK 1: (Albr) s. 211 . sancte bartholomee thu äst gudhelikx lius sken (divinæ lucis splendor) Bil 216 . - solsken. opta kombir skwr äpte skiin GO 735 . " opta kombir skiin äpte skwr " ib 736 . - glans, skönhet. stodh ho vp . . . oc all sin högtidis prydilse pa sigh lagdhe, til hwilkit gudh oc ökade stort skeen oc vndirlighen venlek (cui etiam Dominus contulit splendorem) MB 2: 162 . - Jfr himirikis-, mana-, sol-skin."],"e":["skiin GO 735, 736 ; ","-s MB 2: 398 . ","skijn RK 1: (Albr) s. 211 . ","sken Gr 316 ; Bil 216 ; Bir 1: 188, 2: 120, 3: 211 ; MB 2: 238 ; Ansg 179 ; Su 292 ; LfK 114 ; ","-s KL 405 ; ","-it Bir 1: 4 ; Ansg 179 . skeen ib; MB 2: 162), "]},{"a":"skin varninger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skina","b":"vb","c":"v.","d":["1) skina, lysa, stråla. " jgnes . . . thz ildh tiilhöre oc off ildh skinandis oc brennandis " GU C 20 (band 2) s. 9. llucifluus . . . vyydha skynandhe ib s. 99 . lib s. 103, 140. cammanara skyno som solen Troj 9 . 2) skina, glänsa, blänka. candidare . . . skinandegöra GU C 20 s. 71 . " ensis dicitur juuenire cum purgatus resplendet sweärdhet skyn tha thz fäyth " ib (hand 2) s. 53. stiwnget gik j gynom skynande brönian Troj 110 . - Jfr genom-, umkring-skina, ävensom ater-, gul-, hvit-, ivir-, rödh-skinande."],"e":["skyna . ","skyn GU C 20 l(hand 2) s. 53. impf. pl. skyno, Troj 9 ),"]},{"a":"skina","b":"vb","c":"v.","d":["1) skina, lysa, stråla. solin skiin a nokro thrä Bil 84 . är aktande . . . huadh solen skin mote eller medh töm mannom stridha willa KS 84 (206, 92) . " vm solen skin mote töm i tera öghon " ib. " tha han (månen) skiin " MB 1: 124 . " han sa vcarn härra skina som sol " Bu 100 . signaþ sool ihesus christus skeen ginum hänna lif ib 10 . lönen skinu lius som stiärnor ib 13 . " aldar himirikis skari . . . com vm kring liket: sua skinande at þe iuffru som liket þuaþo: kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom " ib 14 . " sua längge sken liusit " ib. " kom lius af hinnom. ok sken vmkring han sol sol " ib 142 . " skinande liws " Lg 215 . " fik . . . see största delin aff gudz likama skina mz vndarliko liuse " KL 19 . " ath han (ɔ: gud) loth saa ondhan dagh öffuer mik skina " Di 219 . " tha waro faarhirdha i thz sama häredh som waktadho sit fä om the sama nättena tha sken gudz byrdh owir alla wägha. swa at the räddos ther widh " Lg 33 . ","2) skina, glänsa, blänka. skinande (candida) sky Bu 13 . " skinande gul " Bir 1: 61 . hans klöör aff ädhla stena full, aff gröne färgho skino the Fl 301 . " thera skiölla loto the ther skina ouer alt thz land ok hielma sina " RK 1: 135 . " som rödha hafwith pläghar skina " Al 6570 . " tändrina skinu hwita (nitentes albi) " Bir 3: 136 . " saa hon ena människio swa som smordha mz oleo ok skinande mz myky skin " ib 205 .","3) skina, glänsa, lysa, stråla. bildl. (them) fyra sände sanctus bartholomeus . . . som alla skina liusum iärteknum Bil 216 . " thesse blomstrin äru alle vtwalde män . . . hulke som waro plantade j wärldinna yrtagardh oc skinu mz mangfallom dygdom " Bir 1: 179 . kännir . . . renleksins skinande fäghrind Bo 116 . ","4) synas, blifva uppenbar el. bekant. sken hans kömd vm alt rike mz kännedom ok iartignom Bu 186 . - visa sig, framträda, uppenbara sig. vmfägna fatikdomen . . . hulkin ther swa liuslika skeen i varom herra Bo 126 . ib 21, 233, 242. ther skeen hans kerlekir oc fadhirlika hiärta ST 244 . Va 46 . - visa sig, gifva sig till känna, vara klar. gudz närwarilse allom vppenbarliga skinande (apparente omnipotente Domino) MB 2: 288 . - synas, visa sig, märkas. thu skiin annar än thu äst Al 6583 . " a thit anlite läter thu skina thz thu pläghar halda fasto thina " ib 6582 . - synas, visa sig, vara tydlig. the frwan . . . gik mz en son . . . thz skeen fore allo folke fast Al 287 . " thz skiin wtan hwar innan krystir " GO 428 . " her skiin oppenbarlika, at aldrigh nakor closter människa . . . maa . . siälffwer haffua . . . nakot eighit " LfK 4 . - lata skina, eg. låta synas, göra uppenbar; intrans. blifva uppenbar thz skal än wäl lata skina tha i them (gudarne) mäst thörffwin widher Al 6837 . ","5) synas, se ut. kom en drake skeen ful gröön Al 274 . " then gudh skeen honum mykith prwdh " ib 2153 . "],"e":["skiin Bo 21, 126, 233 ; Bil 84 ; MB 1: 124 ; Al 6583 ; GO 428; LfK 4 . ","skeen Bu 10 ; Bo 126 ; ST 244 ; Al 274, 287, 2153 . ","skinu Bu 13 ; Bir 1: 179, 3: 136 . ","skino Fl 301),","skina upa . - lata skina upa, låta förstå. han loth tha ther skina vppa at han ville fra riketh ga RK 2: s. 349. Jfr lata paskina under paskina. "]},{"a":"skinaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["skinande, glänsande. SpV 449 . " thett är skinachtigtt ther man kan spegla lsigh innan " PMSkr 609 (avsr.). xx trappa steg aff klarom skenaktogom stenom Troj 40 . " hennes sniöhwita ännes släthet oc skenaktoga tynningar ther gyllene lokkana waro offwrlagde " ib 62 ."],"e":["skenaktoger . "]},{"a":"skinaktoghet","b":"nn","c":"","d":["glans, klarhet. " saa . . . ihesum i smaaswens liknilse mz största skenaktoghet staa när karet, i huilket cristi likame pläghade läggias " Lg 3: 429 ."],"e":["skenaktoghet )"]},{"a":"skinaktoghet","b":"nn","c":"","d":["glans, klarhet. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 160, 195. hwilka . . . gudzfadhers skinaktoghet (claritas) oplyste JMÖ 186 . PMSkr 464 . " crisopasius är en sten . . . haffwandis lith som blekt gwl oc jngha skinaktogheth " ib 468 . thre leter finnes almerne haffwe, och ehn aff them är almenneligen i allom amlmom, thett är skinachtigheten ib 609 (avskr.)."],"e":["-achtig- )"]},{"a":"skinbar","b":"av","c":"adj.","d":["lysande. " omyket skinbar klädhe " Ber 290 ."],"e":[]},{"a":"skinbarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tydligt, uppenbart. calmarna dagtingen, hwilka wij finna nu skinbarlika brytas BtRK 133 ( 1429) . marsken takkade gudh innirlig at han haþ honum sa skinbarlig RK 2: 5677 ."],"e":["-lig )"]},{"a":"skinbarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tydligt, uppenbart. " tha giffuer han skinborlighä til kännä at . . . " GPM 2: 372 (1511, ev. avskr.) . uppenbart, uppenbarligen. alth thet jern pa torgit ligger skynbarlga skal weges, forän tet vtföres STb 1: 466 (1476), Burspr)."],"e":["skyn- . ","-barliga . ","-borglighä )"]},{"a":"skinben","b":"nn","c":"","d":[" = skinnben. slogho sundir badhin hans skynuben (för skynn-?) Bil 869 . " mit oppa skinnbenith (för skinu-?) " VKR 11 ."],"e":["skinn- . ","skynn- )"]},{"a":"skinera","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr upskinera."],"e":[]},{"a":"skinfagher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1297."],"e":[]},{"a":"skinfagher","b":"av","c":"adj.","d":["skenfager, som har ett fagert sken, vacker på ytan. then utan är skenfaghr som annat tee medh ordom ok annat i sinom åthäuom KS 45 (115, 49) . " j rikom människiom ok skinfaghrom " MP 1: 18 ."],"e":["sken- )"]},{"a":"skinfälder","b":"nn","c":"","d":["skinnfäll. " llodex . . . skynd fäld ryga oc aabreetzl " GU C 20 (hand 2) s. 95."],"e":["skynd fäld )"]},{"a":"skinfälder","b":"nn","c":"","d":["skinnfäll (nyttjad att betäcka kroppen företrädesvis i liggande ställning). the hafdho ey annor klädhe a än some en skinfäld och some twa Al 7350 . " oppa sik hawin eet aklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal ryo oc skinfäl tha som tharfuas " VKR 11 . " offwan sik haffuen . . . skinfäl aff faarskinnom " Bir 5: 41 . FH 5: 237 ( 1524) . räk ey fotin vndan skinfäldin GO 738 . ib 429 . RK 2: 1874 ."],"e":["-fäldin GO 429 . ","-fällen RK 2: 1874 . ","-fäld Al 7350 . ","-fäl VKR 11 ; Bir 5: 41 . ","skynffel FH 5: 237 ( 1524) . med art. skinfäldin GO 738 ), "]},{"a":"skingerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["här och där, på spridda ställen? carptim aduerbium lici skingherliga GU C 2082. Jfr skingrom."],"e":["skingherliga )"]},{"a":"skingla","b":"","c":"","d":[" , se skingra."],"e":[]},{"a":"skingnistla pl. sken gnidzslor","b":"nn","c":"","d":["strålgnista? som en människio kan see mädh eno sina litzlo öga manga otalliga stiärnor j sändher ok alla thera sken gindzslor äro j henne öghn syn j sänder MP 4: 82 ."],"e":[]},{"a":"skingra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förskingra, förstöra. enkte är wärrre oc stiwggare: än at thän skingra som göma skulle Hel män 110 . - omintetgöra. hwilkin een blöthir är ällir blöthoghor ok löslatoghir j sinne gärningh han är thäns brodhir som sina eghna gärninga skingrar (frater est sua opera dissipantis) them til enkte görandhe SpV 416 . hon skingra (dissipat) naturanna lagh, at människian skal ekke wara thz som hon for haffwer warith ib 571 . 2) skingra sig, sprida sig. Se Sdw 2: 1297. 3) skingra, kringsprida. thu som samman sankadhe hedhningana om allas twnghor marghfallighet, skingradhe i tronnas enlikhet (qui perdiuersitatem linguarum cunctarum gentes in unitate fidei congregasti) JMÖ 156 . han bröth troyandrs spees oc skynglade thera häär Troj 32 . lib 113. - refl. skingras, 1) skingras, förskingras, förstöras. aff thöm päningom . . . skall inte skingras SD NS 3: 265 ( 1417) . forbödh for:de her arffuit trolle, at samma arff skulle skyngres j nager matte STb 3: 435 ( 1499) . - omintetgöra, fördärva. j örlögom skämmas jomffrur: hws brännas: äkteskap smittas, the hälgha kyrkia röffwas: sacramenten skinghras JMPs 247. - Jfr bort-, for-, sunder-skingra, ävensom oforskingradher."],"e":["-ar . ","-adher . skyngla: -ade Troj 32, 113) ,"]},{"a":"skingra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förskingra, förstöra. han skingradhe (dispersit) the höghfärdogha j thera hiärta thankom ST 203 . " wingardhanna gardher oc hägnadher är synderbrwtin oc skingradher (dissipata) " Bir 4: 7 . ib 113 . " withe i . . . weel, hwre warth fädernisrike war skynredh medh slot och land och nw är komit alt vnder eeth " BSH 4: 219 ( 1497) . - omintetgöra. skingradhe alla diäfwlsins gerninga ST 310 . ","2) skingra sig. the ryzer tha matte skingra och alla dragha tiil ryggia RK 3: 4057 . ","1) skingra sig, sprida sig. skingradho sik genstan kringhom allan stadhen MB 2: 259 . ","2) förströs, distraheras. " at thz (hjärtat) skulle ekke sik skinghra til nakra fafängho oc onytteliken ärandhe " Lg 3: 403 . ","3) aflägsna sig, vika (från). hwar fölye thz banceer wndy hwilketh hwar är skikkadher, oc ey blande segh äller skingre segh fran sino baneer PM 29 . refl. ","1) skingras, förskingras, förströs. for rädde skuld skingras the oc fara villeradha som annor faar Bo 231 . VNB 25 . " skingradhis allir thän härscapin ok aatskildis " KL 340 . MD 346 . RK 3: (sista forts.) 6132 .","2) förströs, distraheras. " hänt . . . saman allan andan thin ok lät han äkke vafra ok skingras til annat " Bo 163 . "],"e":["skyngra . -adhe, ","skingra sik , ","skingras , ","skingra sunder . refl. ","skingras sunder , upplösas, varda om intet. the vndir han gör ok giort hawir . . . äru the . . . ey af gudhi. tha skingras the sundir ok vardh til änkte KL 386 . MB 2: 381 . Jfr sunder skingra. - Jfr forskingra samt oskingradher."]},{"a":"skingran","b":"nn","c":"","d":["förskingring; förskingrad hop. alt ther til gudh atirkallar oc sampnar almoghans skingran MB 2: 283 . ib 282 ."],"e":[]},{"a":"skingrare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forskingrare."],"e":[]},{"a":"skingrom","b":"ab","c":"adv.","d":["hit och dit, åt skilda håll? degredi . . . aff gaa ok mangastdz gaa ok skingrom gaa GU C 20 s. 187 . dilucere margaledis ok skingrom lysa ib. s. 188. discursim . . . almenth ok skingrom ib s. 192 . diuendo . . . skingrom säliaa scilicet] diuise vendere ib s. 195 . segregro . . . fronskila vnde segreatim aduerbium skingrom ib s. 562. collucere dlucere manga ledis liwsa oc skyngrvm lyusa ib (hand 2) s. 98.."],"e":["skyngrvm )"]},{"a":"skinhosa","b":"nn","c":"","d":[" »hosa» av skinn. ss tillnamn. lussci skynhose SSkb 12 (1501-02)."],"e":["skynhose )"]},{"a":"skinhus","b":"nn","c":"","d":["hus för skinnberdning, skinnstamp. i ortnamn. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordorskn. 1: 12. j skinhusolan Dipl Norcop 63 ( 1383) (jfr unddr lan, f.)."],"e":[]},{"a":"skinhuva","b":"vb","c":"v.","d":["örfila? hårdraga? honwm är widhirfarith storth hoffmodh ok är skinhwwrat ok saargör FMU 3: 68 ( 1434) . " han gik hem tle en borgere . . . ok skinhvfvda honom al li stökke ok slo honom med en öxe hamar " GPM 2: 418 ( 1506?) ."],"e":[]},{"a":"skinhuvare","b":"nn","c":"","d":["plagiarius ii näth bindara ok skymhuffuare GU C 20 s. 454 ."],"e":["skym- )"]},{"a":"skinhöghinde","b":"nn","c":"","d":["skinnhyende. HLG 1: 90 (b. av 1500-t.)."],"e":["-hogin )"]},{"a":"skinka","b":"nn","c":"","d":["skinka. LB 7: 109 . BSH 5: 249 ( 1508) . " frokoster skal hallas . . . mz skinkom " SO 16 (kan föras till skinke). twa skyncker ib 146 (möjl. att föra till skinke). giffue . . . bröderner ena tunno öll ok ena skyncka ib 145 ."],"e":["skyncka )"]},{"a":"skinka","b":"nn","c":"","d":["skinka. HLG 2: 80 (1516) Jfr fläska skinka och skinke."],"e":["skynka )"]},{"a":"skinka","b":"nn","c":"","d":["halthet. ss hästsjukdom. fori skinko Hästeläked. i AS 136 . " fore skinko wider knylona " LB 2: 68 ."],"e":[]},{"a":"skinke","b":"nn","c":"","d":["skinka. ij skynkar. HLG 2: 25 (1511) (möjl. att föra till skina; jfr skrivningar som tunnar, sämblar ib). "],"e":["skynke )","*skinka fat , "]},{"a":"skinke","b":"nn","c":"","d":["skinka. " twa skynkar " SO 80 . ib 104, 193."],"e":["skynke . ","skyncke: -ar SO 104, 193), "]},{"a":"skinkiurtil","b":"nn","c":"","d":["skinnkjortel, skinnpels. hon hafdhe röktat sik en skinkiortil af swinaskinnom KL 334 . aff tholkom samma skinnom (lammskinn och fårskinn) maa . . . skinkiortill haffuas wm winthrin Bir 4: 10 . ib 1: 286, 287, 4: 24 . VKR 12, 58, 70 . " huar dagx cledre skinkiortel oc tölket " SJ 340 ( 1467) ."],"e":["-kiortil KL 334 ; Bir 1: 286, 4: 24 . - kiortill ib 10 . ","-kiortel VKR 58, 70 ; SJ 340 ( 1467) . med art. -kiortillin Bir 1: 287 . ","-kiortla ib 12), "]},{"a":"skinkiurtil","b":"nn","c":"","d":["skinnkjortel, skinnpäls. (abbedissan skall redovisa) huru mang däker hudher ffarskin bwskin oc lambskin som falla om aridh oc hwat som görs j skoo oc til skin kywrtla oc andra widherthörffter Fyra handl rör Vkl 292. Atb 1: 216 (1465), 240 (1466), 340 (1470). ath hon stal pa gripsholm en klediskiortil, en skynkiortil STb 1: 3 ( 1474) . ib 3: 208 ( 1495) . item skinaren för skinkiortla han giordhe baadhe til systrana oc til folkidh wtanföre VKu 82 (1555)."],"e":["skyn- . ","-kiortil )"]},{"a":"skinklädhe","b":"nn","c":"","d":["kläder af skinn. MB 1: 162 ."],"e":[]},{"a":"skinlinde","b":"nn","c":"","d":["gördel af skinn. iohannes hafdhe . . . skin linda owir sina ländir MP 2: 133 ."],"e":[]},{"a":"skinmakare","b":"nn","c":"","d":["skinnberedare. ss tillnamn. " gudmund skinnmakare DalHembfT 1: 90 (1506). ""],"e":[]},{"a":"skinmes","b":"","c":"","d":[],"e":["*skinmesa slaghare","*skinmesa tilslaghare","skynmessa tilslagare )"]},{"a":"skinmes","b":"nn","c":"","d":["packa innehållande torra hudar. jnswepandis gwl, selff, pärlor, dyra stena jnwertis j pakka, tynnor, skinnmeser, äller kistor PM XIV . " skal ey annath gotz räknas wtan gotzit som wthwertis war kwngiorth, som är skinnmees, för skinmees, tynna smöör före smör, fath järn, före järn " ib. " at han lagde thz dyra gotzith j the skynmeseena, äller järn tynnorna ib. ""],"e":["-mees . ","skinmeser PM XIV . ","skynmesena ib),"]},{"a":"skinna","b":"vb","c":"v.","d":["eg. draga skinnet af, flå.","1) sköfla plundra. thet (biskopsdömet) var sua offta skenat och ödhelakt aff hedhningomen Ansg 215 . " vildo bränna oc skena thera land " ib 247 . " the brende oc skende hans land " Di 112 . ib 202 . Bil 594, 906 . Lg 219 . " skynnaden staden ok landeth j röther " RK 1: (sfgn) s. 184 . han loth skiöfla oc skinna thera garedha ib 2: s. 345. alt thz om kring lödesa äär thz röfuade oc skinade däner thär ib 8908. at häringe ok cronnenis gard swartesiö skennande ok röffuede ware aff the tyske FM 133 (1502, samt. afskr.). skenadho han (staden) Ansg 233 . " at skinna theris templum " MB 2: 306 . ib 287, 294, 307 . " thu som alla werld om kring röffwar ok skinnar j en ringh " MD (S) 213 . brenner oc skenar alt thz han framfar Di 184 . ib 22, 186, 201 . - råna, röfva, plundra (en person) thän tidh the (Ansgarius och hns följeslagar) varo röfuade oc skenadh Ansg 193 . ib 239 . MD 441 . " han loth them (Öländigarne) röffua ok skynna j grundh " RK 1: (sfgn) s. 184 . ","2) röfva, plundra, bedrifva röfveri el. plundring. skena oc brenna i pullia land Di 117 . RK 2: 3914 . PM 15 . FH 7: 85 (1510?). HSH 19: 170 ( 1511) .","3) röfva, med våld bortföra. ther skinnadhe han tha huat han ther spoordhe thz engelbertz swena til hördhe Rk 2: 2732. lot bade röffua oc skinna alt thz han kunde finna ib 5738 . " skinnande mz sigh aff templet M oc viljc pund gull oc ilffwir " MB 2: 294 . ib 246 . - Jfr oskinnadher."],"e":["skynna . ","skina Di 105, -ade RK 2: 8908 . ","skenna: -ade FM 133 (1502, samt. afskr.). skenne F 7: 85 (1510?). skena Ansg 247 ; Di 117 ; PM 15 ; ","-ar Di 184 ; ","-er ib 202 ; ","-at Ansg 215 ; ","-adhe ib 193 ; ","-adho ib 233 ; ","-ade MD 441 ; ","-ede Di 186, 201 ; ","-de ib 112 ; ","-de Di 112 . "]},{"a":"skinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) skövla, plundra. " olaf iönsson . . . vithande ath then tiidh böndrene skinadhe arbogha tha baaro tre böndir tre stora säkkia in i hans gard fulla medh goz " ATb 1: 280 ( 1468) . " ath the hadhe bliffwit i skogen röffwat och skinath och härigiath sith egith folstirlandh " ib 333 ( 1470) . " the omylle rysser holke nw bestallat hawa ok härieth skynneth ok bränth en stor del aff landith " SvSkr (SS) III (1495). STb 4: 223 ( 1511) . - råna, röva, plundra (en person). hans stadde drengh war skynnet och röffuat pa oppenbara gathu STb 3: 250 ( 1495) . - Jfr beskinna."],"e":["skijnna: -adh Trolles Jb Bil 143 (1470, nyare avskr) . ","skynna: -et (h) STb 3: 250 (1495); SvSkr (SS) III (1495). skina: -adhe ATb 1: 280 ( 1468) ; ","-ath ib 333 ( 1470) ),"]},{"a":"skinnare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " ängleke skinnare " SD NS 1: 419 ( 1405) . simon skinnare SJ 7 ( 1437) . ib 59 ( 1436), 61 ( 1447). "],"e":["skynnae )","skinnara gardher , "]},{"a":"skinnare","b":"nn","c":"","d":["rövare, plundrare, skövlare. " crassator . . . depredator vel latro skenare ok röffuare " GU C 20 s. 152 ."],"e":["skenare )"]},{"a":"skinnare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " nisse skinnare Kumla kyrkas rb 34 (1428). " KTb 154 ( 1439) , 123 (före 1465), 127 (1473). HLg 1: 65 (1456). SJ 2: 113 ( 1488) . SSkb 25 (1501-02), 226 (1506-07), 261 (1507-08). STb 4: 18 (1504), 129 (1506). VKU 23 ( 1541) . ","2) skinnareskrå. " gudmund skinnere och per eriksson skole med kemmeneren för skinnere embethet om theris frider " STb 5: 81 ( 1515) . StÄmb 238 ( 1544) ."],"e":["skynnare . ","skynnere . ","schinnere . ","skindare VKU 23 ( 1541) . ","skinare: -en ib 64 ( 1552) , 82 (1555). skinner KTb 123 (före 1465). skynner SJ 2: 113 ( 1488) ), ","*skinnara dränger","skinnare- . ","skynnare- . skynnere-),","*skinnara husfru","skinnare husfru )","*skinnara magher","skinnare- )","*skinnara poika , ","*skinnara skra","skinnare skraa )","*skinnara son","skynnere sön )","*skinnara ughn","skinnere-wngn )","*skinnara ämbite","skynnara- . ","skinnare- . skynnare-. skinnere. -embet(h)e),"]},{"a":"skinnirska","b":"nn","c":"","d":["hustru till el. änka efter en skinnare. ss tillnamn. birgitta skinnarsk STb 1: 290 ( 1481) . SSkb 112 (1503-04). STb 3: 377 (1498)."],"e":["skinnarske . ","skynnerske )"]},{"a":"skinskatter","b":"nn","c":"","d":["skatt som erlägges i skinn. ath iak skulle föra edär skinskath och päninga iak faar aff dalena GPM 2: 242 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"skinskatter","b":"nn","c":"","d":["skatt som erlägges i skinn. buge män som äfter skin fare och göre skinskat BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdr.) ."],"e":[]},{"a":"skinskavare","b":"nn","c":"","d":["skinnberedare. STÄmb 178 (1512), 181 (1513) (fel för skinslaghare). - ss tillnamn. marthin skynskaffuere STb 3: 237 ( 1495) . ib 409 (1498). SSkb 14 (1501-02), 253 (1507-08), 291 (1508-09). StÄmb 181 ( 1513) . Stock Skb 16 (1516-17), 174 (1521-22), 202, 204 (1522-23), 264 (1525-26)."],"e":["skyn- . ","-skauere . ","-skaffuere . ","-skaffere . ","-skauer . ","-skaffuer )"]},{"a":"skinslaghare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. STb 1: 257 (1480). sigffrid skinslagare ib 2: 148 ( 1486) . ib 514 ( 1491) , 3: 196 (1494), 219 (1495). elin skynslagers SSkb 8 (1501-02). ib 290 (1508-09). STb 5: 294 (1520)."],"e":["skyn- . ","-slagare . ","-slagere . ","-slager )"]},{"a":"skinsäkker","b":"nn","c":"","d":["skinnsäck. Gr 277 ."],"e":[]},{"a":"skintionde","b":"nn","c":"","d":["tionde som erlägges i skinn. jtem skal kirkien haffua hälffthen af skin tyondhen met presten Svartb 71 (övers. av Lat. handling från 1345?)."],"e":["-tyondhe )"]},{"a":"skinuben","b":"nn","c":"","d":["skenben. " laarin oc skinubenin (ibliæ) " Bir 3: 136 . " bant licamman ok skinubenin ok hans arma mz enom linda " ib 281 . Bo 211 . Bir 3: 138 145, 271 . Lg 3: 98 . Su 39 . MB 2: 117 " han stötthe sith skenoben " SEG 121 . Jfr skinben, äfvensom skena."],"e":["skinoben Bir 3: 138 ; ","-benen Su 39 . skino ben: -benin Bo 211 . ","skinaben: -benin Bir 3: 145 . ","skineben MB 2: 117 . ","skenoben SEG 121 . ","skynnoben: -benen Lg 3: 98), "]},{"a":"skinvara","b":"nn","c":"","d":["pelsvara. " graskin hermelin oc maardha oc all skinwara som nagat warda " RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . " bäffuer oc annen skinwarur " FM 462 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"skinvärning","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1297."],"e":[]},{"a":"skinvärning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skioldaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skioldbladh","b":"nn","c":"","d":["framsida av sköld. hug man en . . . synder skiol lhans ok halwan buk hans vnder skiolbladi Prosadikter (Karl M B) 318 . (Enl. D. Kornhall i otryckt lic. avh. lhar cod. Holm. D 4 på motsvarande ställe skuldrobladith, cod. Holm. D 4a skioldo bladhi, cod. Holm. D 3 härda blade, motsvarande Fnor. hs. a: herðarblaðit.)"],"e":["skiol- )"]},{"a":"skiolder","b":"nn","c":"","d":["1) sköld (ss skyddsvapen). eg. och bildl. giwer jak . . . lassa . . . miit stäkeswerd ok myn skiol NMU 1: 110 ( 1434) . ATb 1: 206 ( 1465) . " skattade hinrik biörson oc esbiörn skanungh een iärnhat een sköl " ib 208 ( 1465) . ib 211 ( 1465) , 257 (1467). the skattade . . . thwa skölla och thwa kreffwittor ib 2: 233 ( 1484) . Arnell Brask Biᴵ 32. PMSkr 124 . " boghan oc sköllen kan han ey j sändher regera oc halla " ib 130 . Troj 28 . - föra avoghan skiold, uppträda som fiende. . .. nödhgoms wi warn räät etper koma ower them oc thörra gods bathen medh brand oc roff, som widher them ther awoghen skiold föra amote thörra rätta herra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . the hade härgiath sith egith folstirlandh och förth aghogan skiöl moth sin rätta konungh ATb 1: 333 ( 1470) . ","2) heraldisk sköld; adlig sköld. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 556 ff. tre bla roser oc stilkerna gröna vti eth huit field i skölden Schlegel o. Klingspor 181 (1483). vnne wy them och stadhfeste schyold oc hielm Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . jak haffwer medh gudz hiälp jntil thenne dagh föörth y myn skiol iii sio lbladh ärligha ok som en räth kristhen riddare HSH 18: 32 ( 1495) . thy henne dandemans jncigle war medh en engel medh wtflechte wynga och hölt en skyll knään medh bade sine hedner och j samma skiöll var sama merkie STb 4: 132 ( 1506) .","3) platta el. lmedaljong i form av en sköld. eth halsbandh aff gwl, j hwilko som hängde en skiöller Mecht 72 . " et storth forgylth silffkar medh . . . iij (3) oforgylta skiolla nedhen pa karidh Hist Tidskr 1943 s. 23 (1470, samtida avskr.) 4) ss topografisk beteckning. Jfr K. G. Ljunggren, Namn och bygd 31: 150 ff. een skog, som hether skälffbo skioll " VKJ 50 . - Jfr fläkkia-, gul-, här-, vapn-skiolder."],"e":["skiöller Mecht 72 . ","skioll VKJ 50 . ack. skiold Ryberg Tr 2: 344 (1365). schyold Bergius Nytt förråd 191 (1431). skiöld Lagerbring Saml 3: 216 ( 1483) . ","skiol NMU 1: l110 (1434); HSH 18: 32 ( 1495) . ","skiöl ATb 1: 333 ( 1470) . skiöll STb 4: 132 (1506). sköl ib 206, 208, 211 (1465) . skyll STb 4: 132 (1506). med art. skiölden Schegel o. Klingspor 181 (1483). skiollen Arnell Brask Biᴵ 32. sköllen PMSkr 130 . ","med art. sköllenom PMskr 124. pl. sköllar Troj 28 . ","skiolla Hist. Tidskr. 1943 s. 23 (1470, samtida avskr.). skölla Atb 1: 257 (1467), 2: 233 (1484). Se Sdw 2: 1297),"]},{"a":"skiolder","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sköld (ss skyddsvapen). eg. och bild. at haua swärþ. skyolþ. iarnhat. vapnhanskä SD 5: 638 ( 1347) . SR 26 . Di 68, 70, 146 . Fl 1847, 1850 . PM 1 . MD 343 . " een skiol a arme hafdhe hwar thera " Iv 4455 . Bir 2: 6 . " sigh mz skiölle thäkkia Md (S) 241. thera skiölla loto ther ther skina " RK 1: 135 . " tänkte iak oppa en sköl " Lg 3: 330 . " at iak . . . en skyöldh oppa minom halse fördhe " ib. " lyfft vp thin skyöl, thän thu j handenne haffwir " MB 2: 22 . oplyffte skyöllen ib. " hallandis skyöllen " ib. " solin vprangande oc skinande j clara skiöllana aff gull. silffwir oc alzskons malm " ib 237 . " the fördho for honom (Salomo) . . . tu hundradha boklara oc thry hundradha skiolla " ST 421 . " een skioldir oc boklare j allom frestilsom " ib 77 . " bryt syndher obrygdhilsinna strala och skot mz thulimodhinna skiöld " Ber 116 . warna thit hiärta mz thronna skiöld ib 160 . Bir 1: 18, 3: 381, 382, 4: 340, 341 . " sanctus iacobus com. ok hafþe kiärlingena säk for skiold. ok siuka manzens staf for suärþ " Bu 174 . " tacker jach serdelis erik bröms for mith liff. han war myn sköll pa torghith " BSH 5: 332 ( 1508) . jak skal wara thins oc thinna wärns skioldir (scutum protectionis tuæ & tuorum) Bir 4: 58 . " jak ledher nw for tik thina keserlika modher mik for skiöldh oc beskerman " Su 208 . MD 188 . Jfr härskiolder. ","2) heraldisk sköld, sköld ss utmärkande adlig värdighet, adlig sköld. jach . . . giffuer honom och hans ächte affödhe . . . skiöldh oc hielm DD 1: 210 ( 1509, nyare afskr.) . thenne skiöldh och skiöllmercke i marken före moth sweriges riches . . . fiendher ib. HSH 19: 177 (1508), 178. "],"e":["skiollir Bir 4: 58 . ","skiölder L. ","skiol MD 188 (i rimsl.). skioll Di 68 . ","sköll BSH 5: 332 ( 1508) . ","skioldin Bir 3: 381, 4: 340 . ","skiöldin ib 3: 381 . ","skiollin Fl 1847 . ","skiold SR 26 ; Bu 174 ; Bir 2: 6, 3: 382, 4: 341 . ","skyolþ SD 5: 638 ( 1347) . ","skiöld Ber 116, 160 . ","skiöldh Su 208 ; DD 1: 210 (1509, nyare afskr.) . ","skyöldh Lg 3: 330 . ","sköld HSH 19: 177 ( 1508) , 178. skiol Bir 1: 18 ; Fl 1850 ; Iv 4455 . ","skioll Di 70 . 146. skyöl MB 2: 22 . " sköl Md 343; " Lg 3: 330 ; PM 1 . ","skyöllen MB 2: 22 . ","sköllen HSH 19: 177 ( 1508) , 178. dat. skiölle MD (S) 241 . med art. skiöldenom Bir 3: 381 . ","skiollenom ib 4: 340 . ","skiolla ST 421 . ","skiölla RK 1: 135 . ","skiöllana MB 2: 237), ","skioldamakare , ","skiolds tekn , "]},{"a":"skioldfri","b":"av","c":"adj.","d":["berättigad att föra adlig sköld ss tekcen till adlig frihet och företrädesrättighet. en erligh skiödffrii frelse mann DD 1: 210 (1509, nyare afskr.). HSH 19: 178 ( 1508) ."],"e":["skiöldffrii . ","sköldh frij HSH 19: 178 ( 1508) ),"]},{"a":"skioldmärke","b":"nn","c":"","d":["sköldemärke. " pa edher äre och skiölmärke talandes " BSH 5: 176 ( 1507) . thee ordh . . . i . . . medh handh och mwn oss tilsagth haffwe pa edert skiolmerke och iiij (4) aner ib 318 ( 1508) . at the saa lithet akta theras skiolmerke FM 332 ( 1507) . thenne skiöldh och skiöllmercke i marken före moth sweriges riches . . . fiendher DD 1: 210 (1509, nyare afskr.) . " forescrefne frälse friihet oc skiölmerche haffua ib. " HSH 19: 177 (1508), 178."],"e":["sköldmerche HSH 19: 177 (1508), 178. skiolmerke. skiölmärke. skiölmerche. skiöllmercke), "]},{"a":"skioldpadda","b":"nn","c":"","d":["sköldpadda. PMskr 119, 463, 466."],"e":["sköl- )"]},{"a":"skioldrem","b":"nn","c":"","d":["sköldrem, rem hvarmed skölden bars fäst vid axeln. han band hanum wid linden mz en skioll rem Di 146 ."],"e":["skioll rem )"]},{"a":"skioldvapn","b":"nn","c":"","d":["sköldemärke, vapenbild. theras rikes förestandare . . . lät wt stryka sit skyldh wapn, oc lät mala sancta anna i stadhen Lg 3: 680 ."],"e":["skyldh wapn )"]},{"a":"skior","b":"nn","c":"","d":["skata. " krakor oc skiorar skriandhe " Su 119 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"skior","b":"nn","c":"","d":["skata. " pica . . . skior " GU C 20 s. 444 ."],"e":[]},{"a":"skiorta","b":"","c":"","d":[" , se skiurta."],"e":[]},{"a":"skip","b":"","c":"","d":["skepp, fartyg. " tälghia bordhwidh til skip oc köll " MB 1: 445 . somlike (ɔ: män) äru sua som thz skip än hauir säghilträit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom än hofwodh ankarit är brustit ok styrit löis sköt vm byliona bräzska ok stormbir kan koma mällan skipit oc styrit Bir 2: 171 2 . en man . . . fan en siggil sten . . . ok ledhe skipit ok styrdhe vm han ok mz honom til trygga hampn ib 1: 400 . " i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta " Bu 489 . baþ han ganga tel strand ok fara i första skip han funne ib 133 . " foor vppa eno litlo skipi " Bo 71 . " gaa til skips " ib 100 . ib 91 . " jhesus foor j skep och hans kenneswena mz honom ok mykin stormbir vart i hafuino, swa at skepit holdis ok fylthis aff bölghomen, ok ihesus soff j skipino " MP 1: 67 . " ingingo j skepit mz honum " ib. " loth konungin skip til redha kogga stora ok butzor bredha " RK 1: 4190 . " ladha siin skip " Fl 18 . han kom til saman mykit folk bade mz snäkkior skip oc holk MD 343 . " swa giffs ower skip ok owerlop swa thor inghen skippit hielpa swa skal thz siwnka eller stielpa " ib (S) 290 . " alle skip oc store bater, som ferduge äre nor pa landit " BSH 5: 154 ( 1507) . at idher herre schulle kalla sit folk til skips igen ib 4: 13 ( 1471) . at . . . idher herres folk schulle komma til skips igen ib. Bu 523 . Bil 253, 588 . KS 6 (14, 7), 7 (15, 7), 30 (76, 32) . Fl 7, 12, 279, 628, 634, 637 . Fr 2409, 2412, 2466, 2470, 2479, 2510 . RK 1: 3050, 3055, 3059, 3079, 4200, 4224, 4225, 4236, 3: 930, 933, 934 . GO 504, 547 . MD 320, 321, 345, 346, 347 . LfK 184 . SO 203, 207 . Di 21, 175 . MB 2: 276 . PM XI, XII, XIII, XIV, XV, XVI, XVII . - bildl. komber jach . . . fram bethre i skipith, tha skall ther fynnas godh radh till BSH 4: 258 ( 1501) . - Jfr flögh-, flöghis-, holländer-, här-, köpmanna-, köpmanz-, rodhara-, uplöpis-, utlöpis-skip. "],"e":["skib Di 21 . ","skiip RK 1: 3050, 3055 . ","skipp: -it MD (S) 290 ; RK 3: 934 ; ","skiipp ib 933 . ","skyp: -it SO 207 . ","skypp ib 203 . ","skep MP 1: 67 ; MB 2: 276 ; PM XI ; FM 177 (1504), 286 (1506); ","-in MB 2: 276 . ","skeep FM 177 ( 1504) ; MD 320 . ","skepp LfK 184 ), ","skipa borþ , ","skipa bränning","-bräning . ","skypa brän, trol. skriffel för -bränning),","skipa bygning , ","skipa dränger","skippa drengher )","skipa fridher , ","skipaledh","skipeled )","skipaläghe , ","skipa stamn","skipästam Di 21 . skäpa stampn PK 222 ), ","skips bordh","skepzbord )","skips fridher , ","skips för , ","skipspund , "]},{"a":"skip","b":"nn","c":"","d":["skepp, fartyg. nauis skep GJ C 20 s. 345. enge quinnor . .. göre nogat kiöp i skippum ellir baatum sTb 1: 373 (1482). han loth lasse köpman ssee thet ffath iärn i niels nanwlssons skäp ATb 2: 171 ( 1481) . är clemit . . . staden skylloger xx rinske gullene aff skyppes wegna Stock Skb 283 (1489, Skip). o lmaria skepinanna stiärna (stella nautica) i haffwit skinandhe JMÖ 83 . findher köpmannen skep före lättaren legho sidhan han haffwer leyth thet första skipit PMSkr 100 . med nogra faa botzmen ther nepligen skippen reggere kunne HH 17: 69 (1523, Brask). laat driffva oc tiära bator jacter oc skep Brasks Cal 266 . Jfr butna-, hästa-, luta-, malt-, märsa-, märse- (Sdw 2: 85), rövara-, siorövara-, sma- (Sdw 2: 439), spisa-, stads-, vidha-, örlögs-skip (äv. Sdw 2: 1179). "],"e":["skep GU C 20 s. 345, 516; PMSkr 100 ; Brasks Cal 266 ; ","-in HSH 17: 69 (1523, Brask) ; -inanna JMÖ 83 . ","skäp ATb 2: 171 ( 1481) , 260 (1485)), ","*skipa hoper","skepa- )","*skipa karl","skipe- )","*skipa skatter","skypa- . ","skepe- )","*skipa sudh","skepa- )","skips bordh","*skips brödh","skeps- )","*skips dränger","*skips part","skeps- . ","skippes- . ","skyppes- )","*skips skrivare","skeps- )","*skips öl","skeps- )"]},{"a":"skipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta, ställa, placera, anvisa plats åt. i thik skal iak skipa (ponam) min stooll Lg 39 . " war ängelin thaghar först skapadher oc skipadher i himblenom " MB 1: 125 . hon . . . skipis badhe j koor oc bordhe, näst the ytthersta (juxta ultinam in choro et in mensa statuatur) Bir 4: 23 . VKR 69 . " at han skuli innelykkias swa som galin man ok skipas j mörka stadha " Bir 1: 127 . huru snillelika thu skapadhe mannin ok skipadhe (constiuisti) han owir hwaria thina creatur ok huru snillelika thu skipadhe (disposuisti) foglana j wädhreno, diurin a iordhinna fiskana j hafwino ib 172 . the som . . . skipas (collocantur) i bland änglane i himerike Ber 188 . at han . . . äkke miswyrdhe discipulos som varo skipade i nidhermeer gradu oc värdoghet Bo 232 . " är han . . . skipadhir mz wrangom " ib 197 .","2) ställa inför rätta? tha lät drotzetin skipa them ok forwan them mz rikesins räth til then dödh man haffde them iäth RK 1: 4365 . ","3) uppställa, förlägga, ordna. med dat. alder thenne här skullo skipa tiäldstadhom (castrametabuntur) om kring wars herra hws MB 1: 384 . ","4) ställa, ordna, inrätta. threm lundom skipadhe han sit lifwerne (d. v. s. egnade sitt lif åt tre uppgifter) Bil 883 . " skipadho the quämelica sina sökilsa tima " KL 324 . " at kunna skipa (disponere) thina dagha ok tima äptir stadzsins skipan " Bir 1: 103 . " plägadhe ther skipa oc lagha sin ärande, huru han matte afla gudhi the hedhningana oc siälana, som bygdho lankt borto nor i landomen (pro lucrandis animabus multa in Aquilonis partibus dispensavit) " Ansg 199 . " skipa sin lagh ok stadhga äpte gudhlikom ok gamblom laghum " KS 15 (36, 16) . - anordna, ordna, inrätta. werldena hauer han skipat awa weel RK 1: 7 . " al the thingh som äru. äru skälika . . . skipadh j guddomenom. thy at ey är en titil j hymerike hulkin ey är j gudhdomenom ok vm han skipadhir " Bir 1: 249 . " är hwart et swa skipat at änkte forma mot gudz walde " ib. " al thingh äru skälika skipadh " ib 250 . " systrena skulu gör sin skriftamall with windöghan swa skipath ath the maghin höras oc engaledis sees " VKR 80 . " vindöghan vare swa skipath ath gudhz likame oc kalkin maghin rumblika ther gynoföris ib. "","5) inrätta, bringa till stånd. tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). sculi skipas rwm widhir systranna inlykke til hulichin rwm scal them tilbäras aff clostirsins thiänarom widh oc watn VKR 25 .","6) inrätta, insätta, förordna. skipaþe han þäs dags höghtiþ Bu 24 ; " jfr 7. alt waldh är aff gudhi skepat " LfK 190 . - insätta, inviga, afskilja. skipin mik (segregate mihi) paulum ok barnabam i the gerning til hwilkä iak took them KL 155 . - sätta, insätta, tillsätta, förordna, utse. skipas til ödhmiukasta ämbete KL 254 . " the nunnone . . . som til thäs roota gömo är skipath " VKR 80 . " hon . . . skipadhis . . . at wara foreseare iuir eet iomfru klostir " KL 298 . grymaste munkir skipadhis til at giua hänne til födho siällan litit brödh oc watn ib 299 . skipadhe them (presterna) at the skuldo sta for mik swa som j siw skipilsom Bir 1: 163 . " i the kirkionne skipadhe han oc in satte sancti augustini brodher (för brödher) som callas cononici regulares " Pa 10 . " hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män . . . som vt skulu fölghiä all þe þing. maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ oc stadd äru " SD 5: 605 ( 1346) . " gywom wi þem tolf. som skipaþe äru j jþre laghsaghu . . . fult wald " ib 606 . ath the skipa twa wth aff kompanidh som affuir thera stempna sithia mz thöm SO 5 . " skal han skipa i huart landskap witra ok rätvisa laghmän älla lanzdomara " KS 68 (167, 75) . " at skipa ok afftaka domara ib (168, 75). " ib 66 (163, 72). sidhan ther varo preste skipadhe ok annur the thing (näml. ordnade) gudz dyrk tilhördhe Bil 886 . " skipade han j opsala kirkio . . . gudz thiänisto män " ib 884 . " skipadhe han annan biscop innan sin stadh " ib 342 . " j hwat maato syslo män oc ämbitz män skulu skipas " VKR 82 . Bil 688 . skipadhe hon han sin styrara KL 325 . " hon var skipadh . . . en mästare owir fakunnogha iomfrur " ib 350 . (jhesus) . . . skipadhe han tholfta wäraldinna domara Bil 245 . Gr 320 . Bir 1: 123 . " jak satte thik ok skipadhe konungxsins gömara " ib 3: 462 . " skipadhe nabogodonsor sedechiam . . . konung ower iwdha land " MB 1: 9 . ib 8, 12, 216 . " skipar iak thik wäldoghan ower alt egipto land " ib 239 . " han hawa the skipat sik til cristom oc til konung " Gr 285 . " hwa skipadhe thik til höffdhingia oc domara ower os " MB 1: 280 . - sätta, förordna, gifva, anvisa. skipadhe honum riddara twa ther hertugh fräderik skulde fa herbärghe ok alla maka Fr 1931 . han skipadhe . . . sinom brödhrom priara Bir 1: 355. cosmas ok damianus sagh[p]o tel hänna sik vara þöm hon tröste. ok hänna husbonde sciþape hänne tel gömo Bu 517 . " husfrun callaþe cosman ok damianum. sina gömara tel hialp. som hänna bonde sciaþe hänne malsmän " ib 516 . " som them war forman skipadher " MB 1: 420 . Jfr 10. - bestämma, utse. ij varin skipadhä til helbregdhelikhet oc äuerdhelikt rike Bir 2: 262 . han . . . är skepadher (hemfallen) til äwärdheliken dödh Lg 3: 405 . - bestämma, afse. föra honom asnona. oc hänna vnga som . . . varo skipadh fatiko folke til thiänist Bo 164 . ","7) bestämma, förordna, föreskrifva, stadga. äptir thy som i laghomen var skipat Bo 6 . " pauen skiþaþe fasto ok böner " Bu 24 . hwat sum wir skipum thär iuir SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). at män mattin þät gömä wir skipum ib. skipathum wir oc wilium at þät staþlikä hallis. at äru änkiur. äller faþurlös barn. äller aþrir gamblir män gother . . . äller härrä män gamblir. tha takum wir theem i wärä þiänist . . . ok takum þeem . . . . . . vndir warä hemelikä wärn ib 669 . " riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä " ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). han skipadhe . . . rent ok clent brödh til wars herra likama Bil 379 . " the ordhin som jak siälwir sagdhe oc skippadhe (institui et dixi) " Bir 2: 122. hwat han biudhir oc skipar VKR 30 . " j skipadhum timom oc stadhum " ib 25 . Bir 1: 144 . systrana skulu engaledhis wmskipta siin sang ther them är skipadher ib 5: 20 . " dominicus skipadhe thry godh thingh thy at mot girinna last skipadhe han at änkte magha ägha vtan sins priara orloff mot höghfärdhinne skipadhe han at hafwa ödmiukan ok enfaldan klädhabonadh mot kötsins omättelika swalghe skipadhe han atirhald ok skipadhan tima til at styra sik ib 1: 355. skiþaþe pauen han (ɔ: hälghan halda vm alla väruldena " Bu 55 . " han skipadhe wighia watn mz salt " Bil 379 . " han skipadhe blanda watn mz wini j mässo " ib. " han skipadhe klärkom daghlika läsa sina thide " ib 692 . " han skepade at enghin biscop ma skipa biscop epte sik dödhan " ib 687 . " han skipadhe at engin klärkir ma taka prebendam aff nakrom lekmanne ib. skipar hwar the skulu boo " Bir 4: 23 . - bestämma, stifta. at af manga sniälla manna samquemd sculde kyrkionna lagh oc rätir skypas oc stadhghas Gr (Cod. D) 417. - bestämma, fastställa. han vil äfte sinum skipaþum dom al þing hafa Bir 4: (Avt) 185. nar iak nidhir fiöl war ginstan pina skipadh (statuta) til hwaria synd ib 1: 106 ; " jfr 10. - bestämma, afpassa. hwlke maato storlikheth then weth ath skipa som j sigh siälfuom hafua (för -ir) nwmnith ath pröfua krankdomana " VKR 80 . " ath vita skipa räta matto ib. "","8) besluta? vidtaga anstalter? war herra . . . skipadhe nw at frälsa them MB 1: 280 . ","9) bestämma öfver, uppgöra planer för. nar han . . . wänther skula länge lifwa och skipar sina langa tima (multa in longa tempora disponit agenda) Ber 204 . 10) anvisa, anordna, bestämma. biscopen skiþaþe hänne heþars sätu Bu 144 . skiþaþe hänne eet vänt palacium ib 503 . " sa . . . ther sik skipadhan stadh " KL 114 . " warin . . . j them stadh som abbatissan them skipar widh poortin " VKR 24 . Jfr 7. - anordna, bestämma, anslå, utgifva. alt þät guþ gaf þöm at ägha skipto þe þrem lutom ok skiþaþo: een delen tel guz mönstar ok þiänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap (unam partem templo et templi servitoribus impendebant, aliam pererinis et pauperibus erogabant, tertiam sibi et familæ suæ usibus reservbant) Bu 3 . - anvisa, anordna, anslå, öfverlåta, lemna. skypum wi oc sätyom til lösn varrä gyäldä . . . vaar ingiäld . . . aff bondom owän skoghä SD 5: 561 ( 1346) . " þet wi hawum til klostersens skipat oc giuit " ib 567 . 11) anvisa, anförtro, öfverlemna. skipadeh sit kar andrum swene (d. v. s. giorde en annan till sin munkskänk) Bil 124 . jak skal . . . skipa min vingardh androm Bir 3: 151 . - skaffa, gifva, låta komma. hon ville . . . skippa them (hans fiender) j hans hendher RK 1: (sfgn) s. 176 . 12) låta få, skaffa. iak skipar (dispono) idhir swa som gud min fadir skipadhe mik rike MP 1: 68 . " han skipadhe os rät alla nadhe " Fr 1458 . han badh mik skipa sik . . . eet skip ib 2465 . örebro scaltu skipa mich RK 2: 2712 . " at skepe honom riket " ib 5219 . " skipa ider en godan häst " Di 19 . skippa mik en qwinna j nath ib 261 . " skipa tik attitilia konungs winskap " ib 196 . " skipä them frid " Va 44 . skipade them ätä och drikkä ib 54 . " at . . . bonden (ɔ: wille) . . . skippe hersskap sina täringh " MD (S) 257 . - låta få, skipa. at han skulle döma oc rät skipa inländningom ok vtländningom Bir 3: 467 . " i skipen os rät " RK 1: (Albr) s. 214 . " skepa allom lagh oc räth " Lg 3: 195 . ib 344. PM 34 . RK 3: (sista forts.) 5832 . - gifva, tilldela. skipis allom jäfn maata VKR 79 . 13) fördela, disponere, partiri. nw äru scogha skipadhe (d. v. s. fördelade med afs. på rättigheten att i dem hålla svin) TB 73 . " nar swin sculu a scogha skipas (d. v. s. släppas i skogarne efter fördelning, hvarigenom det bestämmes, huru många svin hvar och en får hafva i dessa skogar) " ib 74 . - fördela, utdela. hafua mange värlz goz meer än andre oc skipa (distribuendo) thz skällica Bir 2: 284 . " sculu . . . þe . . . var ingäld . . . swa skipa oc gyäldä at hwar man som egh hawer vissu äller pant af os . . . scal likt vpbära hwart aar äfte þy som hans huwuþäld tilsigher . . . oc egh skipis twem äller trym all jngyälden " SD 5: 562 ( 1346) . - dela. thz är mit radh, at thu skipt sunder thina byrdhe, oc skipa thässa syslo mz flerom mannom MB 1: 397 . 14) utbyta. SD NS 2: 53 ( 1408) . " then som skipar (disponit) thessin wärldzliko forgangliko thinghin j äwerdhelik thingh " Bir 1: 236 . 15) ställa till, föranstalta, anstifta, åstadkomma. at hanskuli ey skepa stridh mothe tik LfK 207 . 16) ställa, laga, föranstalta, bestyra. vi viliom thz . . skipa swa, at thu matte ena konungx dotter fa Fl 447 . han skipadhe swa at ephygenia giptis hanum Bil 228 . iak scal swa skipa at thu wardhir vphängdir KL 112 . Lg 668 . " skal han skipa ok akta, at hans män hauin renan kot ok föghelikan " KS 42 (109, 45) . " skipa han i sinna dagha medh alla sinne makt, at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh " ib 11 (26, 12). mz them som ödhmiuke äru skipar swa gudz milhet. at thäs mera han thrifa thäs mindra räknar han sik thrifwas i dygdhomen Bo 41 . 17) ställa, styra, bestyra, anordna, ordna. skipa siin thing til rätta ST 470 . " brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn " Bo 58 . han skipadhe thz annorledhis ib 91 . " han skipadhe thz i andra matto " ib 164 . 18) styra, bestyra, förvalta. med dat. þem landom oc jngäldum fyrise oc skipa SD 5: 562 ( 1346) . " landom oc jngieldom fyrista oc skipa " ib 568 . the magho thy godhze styra, radha oc allom lundom skipa, som them nyttast oc bäzt thäkkis ib NS 1: 179 ( 1402). ib 172 (1402, gammal afskr.), 180 ( 1402). - med ack. huru han ma wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok almogha KS 56 (140, 61) . - förvalta, hushålla med, använda. nödoghom hiälpir änkte got. än thot honom är anduardhat at skipa (ei . . . dispensatio . . . credia est) Bo 124 . " at ey haua skällica skipat (dispouisse) . . . loflik thing " Bir 2: 284 . " giff mik . . . thina nadha at skipa (disponere) thom (de jordiska tingen; thom möjl. att fatta ss dat.) sua at iak viti göra thik rekinskap aff allom " ib 217 . " gul smidhin . . . skipadhe kulin til sina gerning " ib 162 . kolarin skipadhe kolin til sina födho ib. " hwi skipadhe thu ey the thingh som thu hawir til wärldinna hedhir ib 1: 352. skipaskolandis (disponendo) all owirflödogh oc högfärdogh thing til ensampna ödhmiukt oc nytto ib 4: 79. ängen skipar (administrat) iordhrikis thingh wtan synd vtan han skipi them al gudhi til hedher " Ber 26 . - med dat. hwru thw hawer skipaat (dispensatsti) them nyttogho oc värdhogha timanom Ber 280 . 19) hålla i ordning, hålla i styr, tygla. at forlata . . . sins hugx illa skipadh (inordinatas) girnilse Bir 2: 41 . 20) göra i ordning, bereda. widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å KS 52 (132, 56) . 21) föra, leda, bereda. moysi lagh skipadho wäl mannin til ihesum oc leddo til hans tro MB 1: 443 . moysi lagh . . . skipadho oc leddo til fulkomplika helso alt mankönith ib 445 . " moysi lagh som skipadho oc leddo til wan herra ihesum christum ib. " ib 446 . 22) sätta i (ett visst) förhållande (till). nw är swa om thässe tio budhordh . . . at som the skipa mannin wäl til wars herra, oc som til nästa manna tha skulo oc wara nakar budhordh som han skipadhe wäl til sik siälwan MB 1: 457 . - med dat. iordhrikis lagh oc rät skipa mannom (för mannenom?) wäl til them som han skal när bo MB 1: 458 . 23) dana, göra beskaffad (på ett visst sätt). skapadhe oc skipadhe sik swa thäkkan oc sin lat ok änlite swa liuft Bil 212 . verldena hauer han skipat swa widha RK 1: 11 . - part. pret. j sinum ok benom bäzst skipadhir Bir 2: 135 . " war han . . . j atir haldhe bäzst skipadhir äptir minom vilia " ib 1: 303 . " at göra mannin . . . wäl skipadhan (danad, skickad) til gudz dyrk " MB 1: 506 . " illa skipadher hugher til gudz ib. swa skipadhir star han for mik " Bir 1: 71 . ib 269 . jak seer fyra j vghnenom . . . oc then fiärdhe är skipadhir swa som gudz son ST 14 . greslika skipadhir ib 116 . " döm ängin äpte thy thik thikkir han vara skipadhan " Bo 40 . " tedhis honum en gamal . . . karll skipadher (försedd) mz sidhu skägge " Bil 281 . " huru är thz skipat (huru är det fatt) " ST 317 . 24) disponera, göra disponerad. miöder i thenna manad skipar til febres LB 3: 13 . - med dat. ä thäs störra krämmakätin är thäs mera skipa hon mäniskione til vredhe MP 1: 351 . ","1) ställa sig, förhålla sig, skicka sig, bete sig. þe (lejonen) mötto möne bliþ ok scipaþo sik sua uäl at hon gat sitit a þöm sua väl som a stolom Bu 512 . " gömdo mykit at, hurw fughla sungo oc skipadhe sik " MB 1: 366 . " skipar sik swa dygdhelika " Fr 3105 . RK 1: 1448 . KL 298 . " skipande sik allaledhis äpter hans radhom " ib 325 . - förhålla sig, sätta sig i ett (visst) förhållande. at mannin matte . . . wäl skipa sik til sin skapara oc til sit eghit gaghn MB 1: 472 . ","2) göra sig skickad, bereda sig. hurw han matte sik best ther til skipa Bil 795 . - göra sig skickad, söka att komma (till). wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting KS 51 (129, 55) . - göra sig danad, göra sig hemfallen. iak var skapadh aff gudhe til himerikis rike oc iak . . . skipadhe mik siälfwa til häluitis pino Bir 3: 137 . refl. ","1) göras till, blifva, varda. hulkin som vil vara tessa världinna vin han skipas (constiuitur) gudz ouin MP 1: 154 . ","2) vara beskaffad? skal jak sighia thik huru martha skal skipas (institui) Bir 3: 178 . ","1) återställa, återinsätta. " pharao konunger . . . skipar thik ater a thina äro " MB 1: 235 . ","2) återställa, låta återfå. skipadhe hanom atir alt thz han hafdhe köft aff hans äghom KL 77 . - Jfr aterskipa. "],"e":["skypa: -as Gr (Cod. D) 417 ; ","-um SD 5: 561 ( 1346) . ","skepa LfK 207 ; Lg 3: 195 ; ","-adhe Lg 668 ; ","-ade Bil 687 ; ","-at LfK 190 . ","skepe RK 2: 5219 . ","skippa ib 1: (sfgn) s. 176 ; Di 261 ; ","-adhe Bir 2: 122 . ","skippe MD 257 . -ar, -aþe, -aþer),","skipa sik , ","skipas , ","skipa ater , ","skipa in , "]},{"a":"skipa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["skipa )","skipa ut , "]},{"a":"skipa","b":"nn","c":"","d":[" = skipan 19. enna marka skipa RP 2: 30 ( 1383) . - i ortnamn. Se Sdw 2: 1297."],"e":[]},{"a":"skipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 10 ff. 1) föra (gods el. manskap) in i el. på fartyg, inskeppa, föra om bord, lasta. thet gotz, som skippades i oldenborgx skip STb 1: 346 ( 1482) . ","2) frakta med fartyg. skipper nic. olsson skal fore sin fatigdom skyld skippa till lybeka ij (2) leste lagx STb 1: 67 (1476). "],"e":["skippa . ","-ar . ","-adhe )","*skipa in = skipa 1. gaff marskin . . . mattis lutke loff ath skyppa lax jn vtj sit skyp STb 3: 397 (1498). PMskr 16. Jfr inskipa. ","*skipa up , lossa (last). STb 1: 84 ( 1476) . Jfr upskipa. - Jfr inne-, ut-skipa."]},{"a":"skipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta, ställa, placera, anvisa plats åt. Se Sdw 2: 1297. här loffuas oc äras hymerikis konungher hwilken i blandh roffuara wille skepas JMÖ 115 . 2) ställa inför rätta? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 706 f. 4) ställa, ordna, inrätta. for thy thät är swa skipat ok wordit . . . mädh warom härra som mädh enom wärslikom härra ok husbonda MP 4: 160 . jhesus . . . lärdhe them ok bewiste huro the skullo sith liffuirne skypa ib 5: 133. - anordna, ordna, inrätta, göra. konungs kronan war saa skipedh . . . G. Carlsson, Fornvännen 1956 s. 101 (1454, avskr.). 5) inrätta, bringa till stånd. - inrätta, instifta. för war iac (ɔ: Johannes döparen) affliwadhir än thät sacramentum (ɔ altarets sakrament) war skipat Hel män 236 .","6) inrätta, insätta, förordna. - insätta, inviga, avskilja. biscopen skal hanom skipa oc stadhfesta klostirsins almennelighen confessorem Val af Conf gen 109. - bestämma, utse. thy nödhgas iak at göma thz ärwodhet, äpther them som gudhi täkkes thär til skepa JMÖ 4 . " the hälga trefalloghet . . . huilken os syndharom aff opphoffwet skepadhe til hiälp iomffrwna mariam " ib 46 . 7) bestämma, förordna, föreskriva, stadga. oppaa then tidh war eth söth j staden alth en klokka skulle ringias j skepadan tima huar quäldh Prosadikter (Sju vise m C) 238 . " the liws som the sielffua eller nogot (!) thera latha epter sigh göra eller skepe epter sigh at göras j theres vtfärdh " Svartb 429 ( 1448) . ib. oc är thy äpther gudz wilia wäl skepat i sancti saluatoris ordhon, at först i ottesanghen böria horista akalla liomffru maria sighiandis . . . JMÖ 9 . i nyghia tästamentet är then daghen skepadher iomffru marie til lloff ib 120 . - bestämma, stifta. konung oc rikesens r adh medh allmoghans samthykkio i swerige hafua sat oc skipat laghin i swerige Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.) . bestämma, fastställa. tha hawer jak mz gudz wilia giort ok skipath mit testament NMU 1: 108 ( 1434) . - bestämma, avpassa. sammwledhis som psalmen skepas äpther thonen, som äpther fölgher antiphonan, swa skal gudz kärleker skepa alla wara gärnigga JMÖ 13 . 10) anvisa, anordna, bestämma. - anvisa, anordna, anslå, överlåta. lämna. thet the (ɔ: resp. häradshövdingar) wäl göra oc herra benkte stensone fasto skipin aat them for:da godzom . . . äpter thy landzlagh wthwisar SD NS 3: 511 (1419). wi haffwm sath oc skäpat tessom breffuisaren sona torkilson . . . three kroka iordh i yliwetj . . . Svartb (Skokl) 295 (1422?). 12) låta få, skaffa. ffalska sacrilegi . . . hwilke mädh sinne ilklokhet skepa sigh siälena styrsle JMPs 259. låta få, skipa. Se Sdw 2: 1297. at wi sculdom kirkiomen rät skipa fore sina pänninga JämtlDipl 143 ( 1391) . 18) styra, bestyra, förvalta. med ack. hafde han thäs fulla maght oc rät. the sam ö. bortgiella. gifwä älligher äpter sinom eghnom viliä skipä. swasum alt annadh aflinga godz SD 8: 158 ( 1362) . 19) hålla i ordning, hålla i styr, tygla. hwru människian skal skipa (ordinet) sina thanka SkrtUppb 23 . 23) dana, göra beskaffad (på ett visst sätt). med dat. Se Sdw 2: 1297. "],"e":["skypa MP 5: 133 . ","skepa JMÖ 4 ; JMPs 254; -as JMÖ 13, 115 ; ","-adhe ib 46 ; ","-adher ib 120 ; ","-adhan Prosadikter (Sju vise m C) 238 ; -at JMÖ 9 . ","skepe Svartb 429 ( 1448) . ","skäpa: -at ib (Skokl) 295 (1422?.),","skipa sik , 1) ställa sig, förhålla sig, skicka sig, bete sig. huru människian skal sik skipa til sin iämkristin SkrtUppb 90 . - förhålla sig, vara beskaffad. Se Sdw 2: 1297. förhålla sig, ställa sig, arta sig. Se Sdw 2: 1297. ","*skipa til , "]},{"a":"skipan","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) ordning, ordningsföljd. thu haffwer wakat fornompstelika nogh, j thänna daghanna ällir aldranna skipan (distrubutione), ällir skiptilse SpV 378 . 4) ordning, skick. - skick, beteende. al creatur ok skapath tingh rördo sik j sine natur, swasom glädiande sik a mothe sins skapara likamlica tilqwempd, ok bärandis honum ther medh vitne, medh sinne vndirliko vmwändho ok skyptan, ath han war sandhir gudh MP 5: 75 . 11) ordande, anordnande, inrättande. än tho a thina wäghna magho wara nakor inledhilse (inductiva) ok skipan (dispositiva) til lthässa gaffwuna SkrtUppb 79 . 13) bestämmelse, anordning, förfogande. opta bör enne menniskio til at faa . . . nakra gudhelica skipan (interiorem ordinationem) i sigh mykith ärfwodha SkrtUppb 63 . 17) bestyrande, vård, förvaltning. äpter therra dödh scal lhon (ɔ ön Aspö) atergaa vnder clostret oc abbadissona oc clostersins syslomanz skipan SD NS 3: 430 ( 1419) . 19) överlämnande av jord på arrende; arrendejord. fyra marka skipan i brutum SD 8: 185 ( 1362) . " atta örtogha skipaan j steensätri meth allo thy ther til liggar " Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) . RP 1: 353 ( 1375) , 2: 61 (1385). tha hämminger joarsson vplät pädher cristmasson iii ottogha skipan i akrenom af et bool SD NS 3: 62 ( 1415) . Jfr fore-, två-, van- (äv. Sdw 2: 917), väl-, öiaskipan (Sdw 2: 1161)."],"e":["skypan MP 5: 75 . ","skipaan Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) ), "]},{"a":"skipan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ställning, plats, huat vardha thik at döma älla lära andra hulkit ey tilhöre thine skipan älla stadga (quod nec tui ordinis est nec status) Bir 2: 52 . " han bort gik siälfwilandis aff förste skipannine " ib 239 . " swa som thera skipan oc värdhelikhet til sigher " Bo (Cod. B) 347 .","2) ordning, ordningsföljd. " conuentonne wtgangande j sinne skipan (ordine) " Bir 4: 28 . ","3) ställning, ord ning. skodha komaskolande thing i stiärnonna skipan Gr 260 . Su 12 . ","4) ordning, skick. " huar som dödsins skugge är, ok engen rät skepan " MP 1: 46 . ","5) ordning, sätt. at wita hwat wi skulum göra ok ey wita rätta skipan göraskolande (ordinem faciendi) är ey fwlkommen wisdomber Ber 14 . " skal jak skrifwa thik mz faam ordhum höfwiskx lifwärnis skipan (formulan honestæ vitæ) " ib 267 . " här lyktas höfwisks lifwerne skipan älla maata diktadh af sancto bernardo " ib 276 . ","6) sätt, art. " al matelikin thing ärw nytlik oc fwlkomin i sinne skipan (modo) " Ber 171 . ","7) beskaffenhet. al diwr hafwa vissa skipan Bir 1: 46 . hulkin thera af bätre naturlike skipan är ib 397 . " ib 2: 127. "","8) befinnande, kropps- och sinnesförfattning. matelikin sömpn til godha skipan (habitudinem) Bir 1: 248 .","9) måtta. " diäfullin hafdhe änga matto ok änga skipan (nullum modum nullumque ordinem) til at pina siälina vtan han atirhaldis mz gudz dygdh " Bir 3: 447 . 10) lindring el. efterskänkande af straff, nåd. j alzskona lagh är swa, at (för at än?) nakor syndar aff krankdom, oc j obärlike trangh, thz tagher skipan (si peccat quis ex infirmitate et necessitate importabili, dispensatonem accipit) j andre matto Bir 4: 63. 11) ordnande, anordnande, inrättande. thu tedhe . . . snillena j världina skipan nar thu al thing skällica oc sniällelica skipadhe Bir 2: 238 . " skällik timanna oc gerningana skipan " ib 212 . - inrättande, instiftelse. fore ämbitzsins skipan (sacramenti instituitionem) Bir 1: 150 . 12) anordning, ordning, inrättning. at kunna skipa thina dagha ok tima äptir stadzsins skipan Bir 1: 103 . " synda moth minne hälgho kirkio tro ok skipan " ib 195 . " mot naturlike likamans skipan " ib 216 . ib 217 . " therra thinga skipan alla skikkan som eygh liggia til thin " Ber 275 . - ordning, förfaringssätt. na en persona dör j clostreno takis annor j henna stadh, äptir the skipan som för är sakt Bir 4: 31 . 13) bestämmelse, anordning, förfogande. þessä vara skipan . . . at hindrä SD 5: 567 ( 1346) . thässa milla skrymteliko vmskiptelikhetina som är hällir helsamen dispensacio ok skipan. som brudhgomen gudz son giordhe tha licamlica. gör han nu idhkelica a sina mato andelica Bo 92 . " i thinne skipan (ordinatione) blifvwir daghin " ib 140 . " enkte dugha böne gen ödhnolaghum ok skiäpno skipan " Bil 352 . - bestämmelse, föreskrift. kärlekin . . . j hulkum al budhordhanna skipan hängir KL 105 . " skulu alle thanka oc tima oc ordh oc gerninga skipas nyttelica oc skällica äptir gudz skipan (constiutionem) " Bir 2: 212 . - föreskrift, befallning. lyde . . . tesso vora skepan SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). aff . . . abbatissa skipan oc budh VKR 29 . " lydh thinom formannom oc stath ekke moot therra skipan " Ber 275 . 14) bestämmelse, stadga, ordning, regel. hafwandis mz sik kyrkionna reghlor. stadhgha. lagh oc skipan Gr (Cod. D) 417 . ath thänne helsamlike skiben oc stadge af nokrom systrom älla brödhrom forsmaas VKR 81 . Bir 4: 39 . 15) bestämmelse, styrelse, skickelse. aff gudhlike skipan KL 18 . anduardhir al thing gudz valle oc skipan (dispositioni) Bo 173 . " thätta görs . . . ey vtan gudz raaz vissa foresyn oc skipan " ib 108 . " gudz skipan oc hans foresyn " ST 47 . Bir 1: 46, 202, 249, 2: 80, 127, 229 . MP 2: 57 . LfK 190 . 16) tillsyn, omvårdnad. han lagdhe mykla rökt ok skipan a klärka sidhi Bil 758 . 17) bestyrande, vård, förvaltning. thän the cappellam visitacionis tha i schipan ok wärio hafwer SD NS 2: 53 ( 1408) . 18) fördelning (af ållonskog, då svin skola där insläppas). höwitzman oc synomen ok wernamen aghä swa j akoo som j skipan TB 75 . - vid fördelning anvisad lott, vid fördelning (af ållonskog) anvisad rätt (att där hålla svin). hwar som ey orkar skipan sinne TB 74 . huilkin man skipan leghir ib. " ther fore äghir huar thera eth swin hafua ofwir sina skipan " ib 77 . 19) öfverlemnande af jord på arrende; arrendejord. ena half mark skipan (jord för hvilken i arrende betalas en half mark) SD NS 1: 98 ( 1402) . " en marka skipan ib. twagia örthogha skipan " ib 180 ( 1402) . bergabodha alt vthan en öra skipan ib 423 (1405, nyare afskr.). ib 446 ( 1405) . - Jfr fore-, skogha-, öra-skipan."],"e":["skepan SD 6: 157 (1349? gammal afskr.); MP 1: 46 ; LfK 190 . ","skippan Bir 2: 80 . ","skiben VKR 81), ","skipana för , "]},{"a":"skipare","b":"nn","c":"","d":["sjöfarande, sjöman? Hit föres ev. det Sdw 2: 371 s. v. skipare 1 uppförda exemplet från MD(S) 290, vilket emellertid också kan föras till följande subst. skipare. Jfr I. Modéer, Stud. i Nord. Fil. 39 s. 52 ff."],"e":[]},{"a":"skipare","b":"nn","c":"","d":["1) anordnare, ordnare. aldra tingha bäste skepare LfK 177 . ","2) förvaltare. " ropa hämpd owir orätuisan skipara ok styrare " Bir 1: 316 ."],"e":["skepare )"]},{"a":"skipare","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) sjöfarande, sjöman. en godh skippare är widh trösth MD (S) 290 (möjl. att föra till 2). ","2) skeppare, kapten, den som eger och förer ett fartyg. ther kom en skiper aff lybeke thaa som heth skipper gwtan RK 2: 8344-5.. skipparen anders olufson FH 5: 135 ( 1489) . skepper tothe FM 286 ( 1506) . " skepparen aff then lubske jackt " ib 534 ( 1511) . " fra en skipara röffuaden ther hwat han redast hade när " RK 2: 6528 . ib 6530 . Lg 3: 684, 694 . BSH 5: 154 ( 1507) . " wjl nokor byggia skep j kompanskap tha skal thän skeparen wnderwisa hwaryom kompanenom hwrw storth, breth, langth, oc dywpth han aktar thz skepith göra " PM XI . ib XII ; XIII, XIV, XV, XVI. hwar en styeman oc skipare MB 2: 361 (möjl. att föra till 1). Jfr skiphärra."],"e":["skepare Lg 3: 684, 694 ; ","-en PM XI, XII . ","skepere: -en BSH 5: 154 ( 1507) . ","skippare MD (S) 290 ; -en FH 5: 135 ( 1489) . " skippere L."]},{"a":"skipare","b":"nn","c":"","d":["skeppare, kapten, skeppsförare, den som äger och för ett fartyg. Jfr I. Modéer, Stud. i Nord. Fil. 39 s. 40 ff. hwat skippar (quis nauta) wil vthkasta sina rikedoma j hamffnena, huilka han mz fridh, oc stora ärffwodhe haffdhe fört offwer sion Mecht 324 . " hanis brwns skippare och hans styreman STb 1: 69 (1476). skiper nies " KTb 96 ( 1478) . PMSkr 3, 4, 5 o. s. v. Jfr skipshärra. "],"e":["skepare ATb 1: 187 ( 1463)","-emo ib 107 ( 1477) . skipar HLG 1: 69 (1457); ATb 2: 130 ( 1479) . skypar HLG 1: 69 (1465). skepar ATb 3: 132 ( 1502) . ","skiper KTb 96 ( 1478) . ","skippar Mecht 324 . ","skipper KTb 126 ( 1470) . schipper HLG 1: 136 (1496). skeper ib 130 ( 1488) ), ","*skipara lön","*skiparaskap","skypperschap )"]},{"a":"skipbater","b":"nn","c":"","d":["skeppsbåt. " skapha, skipbaath " GU 8 . hans skip stötte oc sank j grund . . . mz store nöd the reddes han sielffuer mz en skippbaath RK 2: 7254 ."],"e":["skipbaath . ","skippbaather )"]},{"a":"skipbater","b":"nn","c":"","d":["skeppsbåt. " barcha ce skypbaather " GU C 20 s. 50 . " batzmännena magha thet sith gotz som the frith föra, jnskipa oc wthskipa mädh skip baathenom " PMSkr 42 ."],"e":["skyp- . ","-baather )"]},{"a":"skipbok","b":"nn","c":"","d":["skeppsbok, bok för anteckningar rörande de ekonomiska förhållanden som angå ett el. flera fartyg. Stock Skb 281 (1489? Skip) (jfr ib ix). war scriffwit j skepbokena . . . när tha skiparenom warth gotzeth antwardath föra före wthwissadh skeplön, tha är han plikotgher jnskipa oc föra thet gotzeth PMSkr 0 . ib 85 ."],"e":["skyp- . ","skep- )"]},{"a":"skipbok","b":"nn","c":"","d":["skeppsbok, bok innehållande anteckningar om de ekonomiska förhållanden som angå ett fartyg. förtappas thz (å fartyg befintligt gods) tha skal honom (godsets egre) ey annar both ther före göras, wtan före thz som scriffwith är j skibokenne PM XV . " ath j skipbokenne kwnne finnas wara giordh nokor wilia j räkenskapenom " ib XVI ."],"e":[]},{"a":"skipbordh","b":"nn","c":"","d":["1) skeppsplanka. " föra sik a skip bordhomin til landit " KL 175 . ","2) skeppskant, skeppssida, skeppsbord. kasta honom (den döde) affwer skipbordith PM XIII . - Jfr skipa-, skips-borþ."],"e":[]},{"a":"skipbordh","b":"nn","c":"","d":["2) skeppskant, skeppssida, skeppsbord. (rubrk) kasta affwer skipbordhit gotz PMskr 26. - Jfr skips bordh."],"e":[]},{"a":"skipbro","b":"nn","c":"","d":["skeppsbro. FM 230 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"skipbrut","b":"nn","c":"","d":["skeppsbrott. sades, ath oleff hansson forlike sich medh lasse kuse, albrict van lancken och flere om tet skybbroth Stb 3: 309 (1496). - bildl. huat gelniska griper oss tha at . . . astunda thesse falska verldenne skepbrot J Buddes b 168 . - Jfr skipbruti."],"e":["skepbrot . ","skybbroth )"]},{"a":"skipbrut","b":"nn","c":"","d":["skeppsbrott. " sagdhe sik wara komin aff skipbruti " Bil 712 . ib 347, 750 . FH 1: 150 ( 1495, gammal afskr.) ."],"e":["skepbrot FH 1: 150 (1495, gammal afskr.)), "]},{"a":"skipbruta","b":"av","c":"adj.","d":["skeppsbruten. " the wroko fran sik . . . skipbruta styreman " Bil 215 . " mange kristne män wurdho skipbruta " KL 116 . ST 35 . " huru hon wardh skipbruta " ib 42 . thetta budhit wart j wäghenom skipbruta ib 362 . alle the ther wrdho skipbruta ib. " hon wardh en tima medh flerom skipbrota a enne haff klippo " VKR IV . BK 199 . " thz godz skipbrota wardhir j hafwino " ST 486 . som . . . skipbruta goodz takir ib."],"e":["-brota . ","skepbrota BK 199 ),"]},{"a":"skipbruta","b":"av","c":"adj.","d":["skeppsbruten. (rubrik) skipbrotha PMskr 57. . . . häller bliffwandis skipbrota widher landith än vthe j haffweno ib 58 ."],"e":[]},{"a":"skipbruti","b":"nn","c":"","d":[" = skipbrut. swa mykith gotz som kan wpbäörghas oc räddas j skptbrothanom PMSkr 59 ."],"e":["-brothanom )"]},{"a":"skipbrutin","b":"av","c":"adj.","d":["skiplön aff skipbrothnom PMskr 59. om våre kunde vare schiptbrutne under theris land Linkbiblh 1: l194 (1526, Brask)."],"e":["-brothin )"]},{"a":"skipbrutman","b":"nn","c":"","d":["skeppsbruten. celeuma . . . a celum quia ad celum deleferatur skipbrotmanna rop GU C 20 s. 93 ."],"e":["-brot- )"]},{"a":"skipbutn","b":"nn","c":"","d":["skeppsbotten. " ath han ecke kiöpte then kledes packan . . . aff tesse liggiarene pa skipbotnen " STb 1: 267 ( 1480) ."],"e":["-botn )"]},{"a":"skipbyggiare","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. Skotteb 13 (1460-61). STb 2: 289 ( 1488) ."],"e":["skypböggere ib 2: 289 ( 1488) . ","skeppbygger Stock Skb 248 (1525-26). skipbyger sysselsatt med skeppsbyggnad. Stock Skb 58 (151718). giffwer nokor batzman segh wth för en skipbyggiara PMSkr 39 . ib 111 . "]},{"a":"skipbyggiare","b":"nn","c":"","d":["skeppsbyggare, arbetare sysselsatt med skeppsbyggnad. her er en swar kost oc fortäringhe met thi skipibibggere som her äre FM 236 ( 1505) . ib 360 ( 1508) ."],"e":["skepbygger: -erne FM 360 (1508)), "]},{"a":"skipbygning","b":"nn","c":"","d":["1) skeppsbyggande, skeppsbyggeri. PMSkr 113 . ","2) reparation av fartyg. om ballast aff skypum kastas ok skyp böningh . . . jngen schipper dirffuis her epter wiidh stadz bryggie eller jnnan fore stadzsens boom skin skypp byggie STb 2: 340 ( 1489) ."],"e":[]},{"a":"skipdrif","b":"nn","c":"","d":["skeppsdref, dref som nyttjas i skepp tag gamalt skip dreff eller aff batz dreff LB 7: 264 ."],"e":["-dreff )"]},{"a":"skipduker","b":"nn","c":"","d":["duk el. stycke af ett slags fint kläde. en skip dwg FM 76 (1483, daniserande)."],"e":[]},{"a":"skipfarmber","b":"nn","c":"","d":["skeppslast. item l skepfärm wedh til sterhusidh VKU 73 ( 1553) ."],"e":["skepfärm )"]},{"a":"skipfarmber","b":"nn","c":"","d":["skeppslast. " mz myklom skip her oc skipfarmom " MB 1: 430 ."],"e":[]},{"a":"skipfluti","b":"nn","c":"","d":["flotta. " at the schulle igen komma i idher herres skipflota " BSH 4: 13 ( 1471) ."],"e":["-floti )"]},{"a":"skipfluti","b":"nn","c":"","d":["flotta. " i . . . konung cristierns skipflothe " Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) . " lathom oss söka mz storan skypflåtha tiill troyam " Troj 72 . lib 73."],"e":["skyp- . ","-flothe . ","-flåthe . ","-flåtthe . ","-flate Troj 78 ),"]},{"a":"skipfolk","b":"nn","c":"","d":["skeppsmansia. besättning. thetta är skipfolkins hyra pa stadzskippet STb 2: 164 ( 1486) . ib 3: 238 ( 1495) ."],"e":["skyp- )"]},{"a":"skipfridher","b":"nn","c":"","d":["skeppsfred. om skipffrid j skipmale balken STb 4: 212 ( 1511) ."],"e":["-ffrid )"]},{"a":"skipfridher","b":"nn","c":"","d":["Jfr skipa-, skips-fridher."],"e":[]},{"a":"skipfästa","b":"nn","c":"","d":["skeppstross. prosincum (fel för prosintum) ci skeepfestha GU C 20 s. 496. "],"e":["skeepfestha )","*skipfästo staki","skepfesto- )"]},{"a":"skipförare","b":"nn","c":"","d":["skeppsförare. kapten, nauta . . . skep förare skepman ok skep herre GU C 20 s. 346 ."],"e":["skep- )"]},{"a":"skipglaven","b":"nn","c":"","d":["skeppsspjut, spjut afsedt för sjöstrid. BSH 5: 273 ( 1508) ."],"e":["-glaffwan )"]},{"a":"skipgärdh","b":"nn","c":"","d":["gärd el. utskyld avsedd till utrustning av krigsfartyg. GPM 2: 247 ( 1507) ."],"e":["skepgjärdher ) , "]},{"a":"skiphoper","b":"nn","c":"","d":["nauigium skep ok skephoper GU C 20 s. 345 ."],"e":["skep- )"]},{"a":"skiphus","b":"nn","c":"","d":["båthus, hus där båtar förvaras el. utrustas. armarium skyp hws ok skrap hws GU C 20 s. 36 . " laurens j örby xx öre for lxxx sparra til skiphusit " Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm)."],"e":["skyp- )"]},{"a":"skiphyra","b":"nn","c":"","d":[" = skiplegha. fförnögdes poffual skipare . . . än x mark fför sin skiphyre SSkb 360 ( 1510) ."],"e":["skiphyre )"]},{"a":"skiphär","b":"nn","c":"","d":["för sjötåg utrustad krigshär, flotta med tillhörande manskap. sände äpte hänne mykin sciphär Bu 523 . Bil 564 . MB 1: 430 . hafde han räth then vänasta skiphär man hauer seet RK 1: 1461 . " laa han thär mz en storan kräfftigh skip här " ib 2903 . " the foro j en skiphär " Bil 865 ."],"e":[]},{"a":"skiphärra","b":"nn","c":"","d":["skeppare, kapten, den som äger och för ett fartyg. Jfr I. Modéer, Stud i Nord. Fil. 39: 52 ff. nauarcus ci idest prince[p]s nauis skep herra GU C 20 s. 345 . ib s. 346 ."],"e":["skep- . ","-herra . ","-herre )"]},{"a":"skiphärra","b":"nn","c":"","d":["skeppsherre, skeppare, kapten, den som eger och förer ett fartyg. skiphärren SR 47 . " leghär skiphärrä leþsagha ib. skipherran hiolt hans konu mz wald for skiplegho " Bil 373 . KL 173 . Bir 1: 36 . " vari thänna thiänarin swa som godhir skipherra (dispensator; sannolikt beror skipherra här på en afskrifvares missförstånd af skipare, som torde hafva stått i den ursprungliga texten och hafva nyttjats i bem.: förvaltare) thänkiande vm thz älla thz tilbör siälinne " ib 3: 183 . Jfr skipare."],"e":[]},{"a":"skipil","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr vidhskipil (Sdw 2: 965)."],"e":[]},{"a":"skipilse","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ställning, ordning. tha thu hafdhe skodhat stiärnonnar skipilse Gr 262 . Su 385 . ","2) ställning, stånd. " hwariä handa skipilse han hältz se " SD 5: 567 ( 1346) . " ängen man. se hwat manne. äller hwat skipilsi han hälzt är " ib 606 ( 1346) . " hwar en af hwat stadhga älla skipilse han är " Bir 1: 322 . " sagþe sik lata nöghia at þöm syslom ok skiplsom (för skipilsom). han förra hafþe " Bu 28 . ","3) ställning, belägenhet, tillstånd. han spurdhe sin priorem hwat hanum syntis wm hans skipilse Bil 257 . see han i them skipilsomen Bo 52 . ib 34 . " thänk . . . i hwat skipilsom varfrw var tha stad " ib 169 . spöiria aat piltzsins skipilsom (conditionibus) ib 2 . " vm the döö j tholkom skipilsom " Bir 3: 54 . " vm the döö . . . j tholike skipilse som the nw äru skipadhe " ib 1: 151 . " thry manna skipilse (status) äru j wärldinne eet är thera skipilse hulke som falla j synd. ok atir opsta annantidh . . . annar är thera skipilse hulke som gerna lifdhin äwärdhelika at the mattin äwärdhelika synda . . . thridhia skipilse är thera hulke som meer rädhas at synda mot mik . . . än the rädhas af nakre pino " ib 109 . - tillstånd, författning. vm thet (ɔ: rike ok landskap) skal wara i godhom skipilsom KS 56 (141, 62) . - tillstånd, sinnesförfattning. vardh han swa som smältande i sik siälfwom. ok i andelikom skipilsom (in ecastasi positus) mz otallike glädhi fiol han hänne til fota Su 391 . - förhållande, tillvarelsesätt. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas thrigia handa manna lifnadhär KS 3 (5, 3) . - förhållande, förhållanden, omständigheter. the tingh, som aldra oppinbarlikasta äru j naturlikom skipilsom Su 271 . " iak vil höra idher skipilse alla " Iv 3720 . ey hungir älla thörst älla nokra licammans skipilse kändo the . . . hetir somar älla kaldir vintir storm rägn snio älla haghl oc all vädhersins skipilse matto thöm ey trötta Bil 878 . - förmögenhetsförhållanden, omständigheter. hänna aldir ok skipilse (ætas et opes) krafdho hona til andra gipto Bil 109 . ","4) förhållanden, hänseenden, afseenden, stycken. hwar fadher födher sin son til likama, om all the skipilse, ther mantz natwra fylia MB 1: 115 . " the nappane ellir karin waro swa liik a stoorlek oc widhlek och j allom skipilsom at hwa thz ena saa han sagh oc thz andra " ST 452 . - afseende, hänseende, hänsyn? han sigher . . . i thera skipilse (med afseende på dem?) MB 1: 112 . ","5) förhållande, sätt att förhålla sig. skylla sik the glädhi mz ens tima skipilse MB 1: 347 . - (?) hon ma . . . nakor the skipilse finna aff mik at iak swa länge hafuer varith mz (thik) Iv 1009 . ","6) beskaffenhet, daning, natur. swa är . . . all skipilse waar Al 7150 . hafdhe han . . . giort . . . alla ärlika hwar äpter sino skipilse MB 1: 101 . " fa . . . misiämpna skipilse ib. tha wardher ny himil oc ny iordh thz är at sighia, mz ärlikare skipilse, än the äre nw " ib 172 . " hwart thing rördhe sik äpter natwrlike skipilse " ib 100 . " är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur " KS 2 (5, 3) . ib 4 (7, 4), 4 (8, 5), 5 (9, 5), 7 (17, 8), 8 (18, 8), 14 (32, 15), 51 (129, 55). huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes ib 43 (112, 47). tå fulkomnas huat uitna i sin naturlik skipilse (secundum naturam), tå huatna gör sina syslo ib 54 (138, 59). hwilka sik wndherstodho om dywrannas natwrliken skepilse Lg 3: 156 . " bliffw the (djuren) äpther sinne natwrlike skipilse soffwandhes ib. äptir thy som likamans skipilse (dispositio) hawir sik " Bir 1: 214 . " andre äru starkare aff natur oc skipilsom andre vanmaktoghare " ib 2: 49 . " systra som lidha sin naturlika krankdom, som the pläga haffua äpther sinom skipilsom " ib 5: 43 . " han wardr tunger ok olustughr ok ofannoghr til al likamlik skipilse (hela kroppens beskaffenhet; motsv. ställe Fragm. 12 har: til alth likamlighit skipilse) " KS 53 (135, 57) . äpte hans (menniskans) manlikom skipilsum, swasum han är nåkot um sik til sin eghin manlik skipilse ib 13 (30, 14). han hawer nokor skipelse medh södhom ib. han hafuer nåkor skipelse medh änglom ib. " dyghd är godh ok faghr skipilse (qualitas) i manzens hugh ok wilia " ib 18 (46, 19). ib 17 (44, 18). godh åthäue almoghans är faghr ok rättfärdogh skipilse i sidhom thera ib 50 (127, 54) . " iak vil tee thik thera sidhi ok skipilse " Bir 1: 357 . " eghins vilia vrang skipilse " ib 2: 289 . tholik stykke oc annor mang . . . som os är til skipilse giffwith Al 7181 . " nw thykis thu hawa andra skipilse " Lg 550 ; " jfr 7. som scriffwadho aldra wärldinna skipte oc skipilse " MB 1: 125 . ","7) utseende, gestalt, skepnad, skepelse. fik siälin genstan annan aldra vänastan hy oc fägharsta skipilse Ansg 179 . " vardh han vppa funnin i sinom skipilsom swa som ängil " Gr 325 . " man storlica höuiskir j asyn oc skipilsom " Bir 2: 21 . " en stor iätte j gräseligin skipilsse " Va 39 . " aff hans skipilsse kan iach ey mere sighiä " ib 40 . ","8) omfattning? i tässa wärldz widha skipilse (latitudine spatiosa) Su 43 . ","9) inrättande, instiftelse. " hans värdoghasta hälgha licamma sacramenti skipilse (institutio) " Bo 1070 . 10) anordning, bestyrande. j tokin lagh mz ängla skipilse (dispositionem) MB 1: 445 . - styrelse, bestyrande, skickelse. gaff han gerna sin godhuilia vnder guz skipilse Bil 772 . " meer war thz aff gudz skipilse än aff idhro radhe " MB 1: 250 . ib 51 . 11) styrelse, förvaltning. skal thet (ɔ: rike ok landskap) haua godh skipilse KS 56 (141, 62) . - styrelse, herravälde. ower diwr oc fughla oc fiska hafdhe han (menniskan) särdelis skipilse MB 1: 100 . 12) anordning, ordning, inrättning. ma ängin omskipta the skipilse, som nw är mz himbla gang MB 1: 99 . mote thöm godha skipilsom, gamble witre män haua stat ok skipat til gudhz hedher ok fridhsämio manna KS 50 (127, 54) . " i huilko lande äry äru thön skipilse, thär warder folkit fatökt " ib 65 (161, 72). at thr se tylik skipilse å almanna wäghom ib (162, 72) . thz är rettr gudz domber ok naturalik skipilse, at huilkin kununger . . . ey achta gudh . . . han skils gärnt medh blygd . . . vidh sin wald ib 15 (35, 16). äpti naturlikum skipilsum then kununger the (för ther) hauer kununglikt wald medh ärfda rådh . . . han hafuer thes mera kärleek til almogha ib 10 (24, 11). thet är mot naturlik skipilse (requgnat ordini naturali), at man tala mykit widh sin mat ib 54 (138, 59). ib 55 (139, 59). al the hälgho kirkio skipilse oc stadhga Bo 8 . " wardhir thz . . . äpitr naturinna skipilsom " Bir 1: 214 . " thera godho skipilse (dispositiones) ok prydhilse äru bort borin aff mit mönstir til babiloniam " ib 3: 363 . 13) ordning, lag, ordnadt och bestämdt sätt att gå till väga. sculu systre oc brödhir hafua thessin skipilsin j thera thysto VKR 15 . " skälikhetin stir hwarre enne dygdh skipilse (ordinem). skipilsin gifwir hänne mattona ok fäghrindina " Bo 140 . " thässin vari skipilsin at människian idhne sik först oc äruodhe i bönom. oc studere i the hälgho script. oc androm godhgärningom . . . aat thy andro skal hon hwilas i contemplacione " ib 143 . " hwat creature hallir ey sin skipilse vtan mannin " Bir 1: 76 . 14) ordning, klass, afdelning. hwart eet diwr star ok blifwir j sino köni ok skipilse Bir 1: 45 . - pl. iak skipadhe them at the skuldo sta for mik swa som i siw skinilsom älla trappom Bir 1: 163 . manga handa gudz hälghra manna skipilse ib 3: 236 . thry manna kön oc skipilse varo j israels folke ib 450 . thesse fäm husanna inbyggiara äru fäm manna skipilse ok stadhghe (status) j wärldinne ib 1: 224 . ST 208 . Ber 143 . " xl tusandh stridz män deladhe oc skikkade j sina spedzer oc skipilse " MB 2: 11 . - Jfr foreskipilse."],"e":["-else KS 2 (5, 3), 4 (7, 4), 4 (8, 5), 5 (9, 5), 13 (30, 14) . ","skepilse Lg 3: 156), "]},{"a":"skipilse","b":"nn","c":"","d":[" vanl. pl. samt f. L. ","3) ställning, belägenhet, tillstånd. " j the vndhirika skypilse, ther han (ɔ Jesus) war wordin j mandomenom " MP 5: 144 . 5) förhållande, sätt att förhålla sig. fämpte är männiksiona eghin skepilse oc bestandan. hwadh hon gaar om daghin i dighomen. (ɔ: dygdhomen) oc i thera öfning ällir i thera wanskilsom SkrtUppb 423 . 6) beskaffenhet, daning, natur. annar hafsins naturligin skipilsse är thät ath thär är mykin grymhet ok mykit hat millan fiska ok annnor[r] ceratur som thär födas MP 4: 121 . gudh lati tha röras al lhymil tekin, aff synom rätta skypilsom ok dygdh, som the ther til haffua haffth ib 5: 13. Jfr skipnilse. 7) utseende, gestalt, skepnad, skepelse. liniamentum ti skipilse oc lignilse GU C 20 (hand 2) s. l88. gudh . . . som . . . tik skapade epter sik siälffuom tha thu alsinkte skipelsse eller forma lhfde MP 4: 70 . - något inrättat el. skapat, skapelse. ingen skapat tingh . . . kunno bliffua bestandin j sik mädh sinne skipilsse natur vtan täs hälga anda dygd ok vppe hälde MP 4: 74 . här aff frögdhas hymerikis konungx gardher, glädhis oc all wärldennas skipilse (mundi lectur machina) JM 127. gudz dygdelike högre handh, som styre wärldennas trefalle skippilse (trinam regenti machinam) ib 148 . 12) anordning, ordning, inrättning. ordo . . . skepilse eller skykilse ok vixzl GU C 20 s. 389 . " wardh thu gee[n]stan fructsam ower all lnaturleghen skipelse ok lopp " SkrtUppb 361 . 13) ordning, lag. tha skulle han . . . närmast wara . . . fornemde prebendam oc altare äga styra, rada oc medh tilbörlige tienst besitia äpter kyrkennes skyppelse som tilbör HLG 1: 116 (1475). Jfr fore-, van- (Sdw 2: 917 f.), vidh- (äv. Sdw 2: 965), väl- (äv. Sdw 2: 1035), värulds-skipelse (Sdw 2: 1064)."],"e":["skipelse SkrtUppb 361 . ","skipelsse MP 4: 70, 74 . ","skyupilse ib 5: 144 ; ","-ilsom ib 13 . ","skippilse JMÖ 148 . skyppelse HLG 1: 116 (1475). skepilse SkrtUppb 423 ; GU C 20 s. 389), "]},{"a":"skipirska","b":"nn","c":"","d":["ordnarinna, ledarinna. " är skällikhetin . . . astundilsanna skipirsca (ordinatrix) " Bo 140 ."],"e":[]},{"a":"skipkista","b":"nn","c":"","d":["kista hvari på ett fartyg saker förvaras. hade the . . . en skip kisthe med sig BSH 5: 154 ( 1507) . thre skepkisthor HSH 20: 88 ( 1507) ."],"e":["skip kisthe . ","skepkistha )"]},{"a":"skipkokker","b":"nn","c":"","d":["skeppskock. STb 3: 202 (1494)."],"e":["schip kock )"]},{"a":"skiplagh","b":"nn","c":"","d":["skeppslag, en af de delar i hvilka Helsingland samd de närmast hafvet liggande trakterna af Upland och Södermanland voro indelade (närmast med afseende på skyldigheten att utrusta krigsfaryg). Jfr Schlyter, Ordbok s. 559. de . . . telgboa skiplagi. riudboa skiplagi. acherboa skiplagi. & danaøra skiplagi SD 1: 570 ( 1280) . " in akerboskyplagh " ib 3: 692 ( 1325) . " per rusticos eiusdem skyplagh " ib. " in akirbo skiplagh " ib 5: 331 (1344, gammal afskr.). in frøsakir skipalagh ib 332 . skædhundære skiplagh ib. " i akerbo skiplaghi ib " NS 1: 108 ( 1402) . " häradzhöfdingian i sama skipalaghi " ib 109 . " aff laghbo schiplaghe " ib 2: 167 ( 1409) . " i frötunä sciplagh " ib 176 ( 1409) . " then tiidh wy repstathing hiollom i vpsalom medh almoghanom aff häuerbo sciplagh, bro sciplagh, birke thinglagh, frötuna sciplagh ok öslabo thinglagh " ib 185 ( 1409) . " aff danö ok rydhbo sciplagh " ib 188 ( 1409) . rydhbo skiplagh Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 302 (1444, 1480). vermdö skiplagh ib 303 ( 1400) . " loskiplagh " BtFH 1: 306 (1413, Joh. Bures utdr.), 310. de byringhe et olastro skiplagh BSH 1: 74 ( 1336) . ib 66 ( 1365), 76 ( 1366). På de tre sistn. ställena afses skeppslag i Södermanland, på de öfvria skeppslag i Uppland. - Jfr skipa lagh."],"e":["skyplagh )"]},{"a":"skiplagh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skeppslag. Se Sdw 2: 1297 och jfr E. Hiärne, Namn och bygd 35: 28. SD NS 3: 297 ( 1418) . " j torsakers skyplach j angermanna landh " STb 3: 448 ( 1499) . " jap j tälie aff frötwne skiplag " ib l5: 226 (1519).","2) personer som gemensamt äger el. betraktar ett fartyg. olleff helsingk aff kopperbergit schal koma . . . medhskyplagit, som han pa skywter . . och medh andre sin tygh STb 3: 322 (1497). then skade han och hans skiplag ffinge fför danske ib 4: 205 ( 1511) . michel skipere och hans skiplagh aff kalix . . . them gaffz x pund smör igen ib 5: 10 ( 1514) .","3) ss benämning på en skattetitel. skeplagh ok ategieldh F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 260 (Sotholms hd, Södermanland)."],"e":["skyp- . ","-lag . -lach)"]},{"a":"skiplaghthing","b":"nn","c":"","d":["ting med inbyggarna i ett skeppslag. Se Sdw 2: 1297."],"e":[]},{"a":"skipledh","b":"nn","c":"","d":["skeppsled, båtled. " at inghom skipleedh fortagis " SD 5: 728 (1347, gammal afskr.). Jfr skipaledh."],"e":["-leedh )"]},{"a":"skipledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["på el. med skepp, sjöledes. han kom . . . skipledhis vestan haf Bil 581 . ib 968 . Ansg 227 ."],"e":[]},{"a":"skiplegha","b":"nn","c":"","d":["skeppslega, afgift för färd på ett fartyg, passagerareafgift. skipherran hiolt hans konu mz wald for skiplegho Bil 373 . ib 455 ."],"e":[]},{"a":"skiplegha","b":"nn","c":"","d":["skeppslega, avgift för passagerare el. gods som befordras med fartyg. PMSkr 19, 95 . VKU 58 ( 1550) ."],"e":["skeplega )"]},{"a":"skiplika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oskiplika."],"e":[]},{"a":"skipliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr vidhskipliker (Sdw 2: 965)."],"e":[]},{"a":"skipläghe","b":"nn","c":"","d":["Jfr skipaläghe."],"e":[]},{"a":"skiplön","b":"nn","c":"","d":[" L. = skiplegha. skiparen är pliktogher giffwa pelaargrimenom rwm j skipeno oc wathn, oc föra honom tith han hafwer honom loffwath wm han haffwer takith aff honom gwdz päningh til ath föra honom äller skiplön PM XII . " sägher skiparen honom före längre dagh än skipith ther bliffwer, oc pelargrimen bliffwer aather ey kommandes pa skipith, tha är skiparen pliktogher giffwa pelegrimenom al skiplönen " ib. " haffde han än betalath hwndradha gyllene före skiplön ib. ""],"e":[]},{"a":"skiplön","b":"nn","c":"","d":[" L. = skiplegha. nalbulum . . . skeplön GU C l20 s. 341. ib s. 345 . scriffwaren är pliktogher giffwa kompanommen rekenskap . .. aff allo frakth, skiplön som han haffwer wpbwrith aff skipeno PMSkr 10 . skiparen maa taka til panth aff gotzeno swa mykit som är wärth fira sinnom swa mykith som skiplönen löpa ib 17. ib 19, 42, 101 . " item skeplön för sterhus-wedh " VKU 106 ( 1562) ."],"e":["skep- GU C 20 s. 341, 345; PMSkr 19 ; Uppl Fornmt 46: 198 ( 1528) ; VKU 106 ( 1562) . skäp- ATb 2: 174 ( 1481) ), "]},{"a":"skiplöse","b":"nn","c":"","d":["brist på fartyg. fför skeplöse skuld HSH 20: 100 ( 1507) ."],"e":["skep- )"]},{"a":"skiplöse","b":"","c":"","d":[" , läs skiplösa?"],"e":[]},{"a":"skipmal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skipmal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skipmala balker","-male )"]},{"a":"skipman","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ss tillnamn. " KTb 123 (före 1465). ATb 1: 230 ( 1465) , 325 (1470). STb 1: 62 (1476). "],"e":["*skipmanna lodh?"]},{"a":"skipman","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sjöman, man tillhörande ett fartygs besättning. wildo skipmännene wtfly (nautis quarentibus fugere) aff skipeno KL 174 . " sigh skipmannomen at the lätin sköt (stryka) säghlin " Bil 251 . skipmän (nautæ) j sio nödh kalladho nicholaum . . . sik til hiälpa ib 575 . ib 253, 268 . Bir 3: 312 . Ber 159 . Lg 3: 724 . BtRK 339 (1487, orig.) . PM 13 . han . . . frälste sina skipmän (d. v. s. sjömännen på det fartyg hvarpå han befann sig) fra skipbruti Bil 750 .","2) skeppare. Lg 3: 684 ."],"e":["skep- Lg 3: 684, 724 ; PM 13 ),"]},{"a":"skipmast","b":"nn","c":"","d":[" ? skeppsmast. sath öffuersth i skiip masth RK 3: 928 ."],"e":["skiip masth )"]},{"a":"skipmästare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " otto skipmester " Skotteb 9 (1460-61). ib 11 (1460-61). STb 1: 219 (1479), 361 (1482), 3: 451 (1499). ATb 3: 126 ( 1502) ."],"e":["skep- . ","-mestare . ","-mestere . ","-mester )"]},{"a":"skipmästare","b":"nn","c":"","d":["skeppsbyggmästare. almänningx timbermän tälghia bordhwidh til skip oc köll oc annor ämpne än skipmästarirn säter them samn oc fulkompnar skipith MB 1: 445 ."],"e":[]},{"a":"skipnadher","b":"nn","c":"","d":["skepnad, gestalt, utseende. jak teer nakat synlikit j tekne ok skipnadh (in signo et forma) Bir 2: 121 ."],"e":[]},{"a":"skipnilse","b":"nn","c":"","d":[" = skipile 6. ath tessa wärldin magh väl liknas en sio eller eno haffwi fore twäggia handa wadelik skipnilsse skuld som äro j haffweno som först är thät ath haffuit är människiona en stor lifs wadha . . . annar hafsins naturligin skipilsse är thät ath thär är mykin grymhet ok mykit hat millan fiska . . . MP 4: 120 f."],"e":[]},{"a":"skipning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umskipning."],"e":[]},{"a":"skipnödh","b":"nn","c":"","d":["sjönöd. Lg 3: 48 ."],"e":[]},{"a":"skipnöti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skippart","b":"nn","c":"","d":["andel i ett fartyg. STb 4: 71 (1505). Jfr skips part."],"e":["skyp- )"]},{"a":"skippund","b":"nn","c":"","d":["skeppund. Jfr Nordisk Kultur 30: 23 f. hic obulit pro introitu suo viii skeppund cupri Scr. rer. sve. I 1: 140 (1419, Diar. Wazst.). ett skippundh basth Vet.-soc. i Lund. Årsb. 1954 s. 80 (1486). eth stycke bly, wog iij skepund eth lispund oc vij markpund Stock Skb 156 ( 1520) . 1 skepundh oc 1 liffspund finska gäddor VKU 81 ( 1555) ."],"e":["skyppundh SSkb 30 ( 1502)"]},{"a":"skippund","b":"","c":"","d":["skeppund. " Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 377 f. säliä . . . smör oc fläsk helom skippundum allr halwm " SD 5: 639 ( 1347) . octingenta LXVII liiffpund. que faciunt XXXVII skippund cum XI lifpund (för -pund). computatis XXIII lifpund pro vno skippund ib 3: 275 ( 1316) . " vnum skippund plumbi " ib 4: 75 ( 1328) . II skippund cupri ib 5: 191 ( 1343) . ib 583 (1346-50),6: 233 ( 1350). siex skippund oc siwtighi skippund koper ib NS 1: 589 ( 1406) . eth skippundh goth smidhes iärn SO 71 . ib 73 . FM 23 (1389, nyare afskr.) . Di 190 . " lardum iii skippund cu viii lispund butirum iiiɉ or (3 1/2) skippund " BSH 1: 63 ( 1365) . ib 65 ( 1365), 66 ( 1365), 67 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366), 71 ( 1366), 73 ( 1366) o. s. v. schall . . . engen j dragara embetet i meesan mera jnsla än fyra skyppundh SO 197 . " en sten som wog ij [2] wkippune " Di 101 . Va 28 . Jfr skipspund. "],"e":["skyppundh )","skippunds vikt","skyppundes vycht )"]},{"a":"skippänningar","b":"nn","c":"","d":["avgift för frakt el. färd med fartyg? jtem nisse finne oc andres xi öre j ort. minne aff skrädara päningana thera skippäninga for iiij dagha upa scholastufwona Skotteb 338 (b. ab 1430-t., Borgm)."],"e":["-päningar )"]},{"a":"skipredhe","b":"nn","c":"","d":["redskap. skipredhin (armamenta navis) ok gozit wtkastadhos i hawit KL 174 . " tughin oc al skipredhin fästir han stadhlika " Bir 4: (Dikt) 251."],"e":[]},{"a":"skipredhskaper","b":"nn","c":"","d":["skeppsredskap, utrustning. " armamentum ti skip redzskaper " GU C 20 s. 36 . " tesse iiij men thy sskatthade en sskipresskap och harnissk " ATb 3: 283 ( 1514) ."],"e":["-redzskaper . ","-ressakp )"]},{"a":"skiprep","b":"nn","c":"","d":["skeppstross. " camelus . . . camel et funis nauticum skep rep " GU C 20 s. 69 ."],"e":["skep )"]},{"a":"skiprätter","b":"nn","c":"","d":["sjörätt, sjölag. " som skiprätten vthwisar PMskr 77. ""],"e":[]},{"a":"skiprätter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skipskadhi","b":"nn","c":"","d":["skada på fartyg. sades per kure ffrii för then skipskade han giorde kort rut Stb 5: 131 (1516). ib 133 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"skipskatter","b":"nn","c":"","d":[" = skipa skatter. GPM 2: 247 ( 1507) ."],"e":["skep- )"]},{"a":"skipskatter","b":"nn","c":"","d":["skeppsskatt, skatt afsedd till utrustning af krigsfartyg. the län, ther herre ake jonsson bär skipskatth vp aff BSH 3: 46 ( 1452) ."],"e":[]},{"a":"skipstamn","b":"nn","c":"","d":[" = skipa stamn. Di (Cod. B) 312 ."],"e":["skep stapn )"]},{"a":"skipsven","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skipsöm","b":"nn","c":"","d":["båtspik. skÿpsöm, som slogos ÿ hoon HLG 2: 13 (1509)."],"e":[]},{"a":"skipt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) delning, skifte, arfskifte. " dömdes en reth skifft millan anna oleffdotter och heminx enewaldzsons yleierffui mz nestom frendom närwara " BtFH 1: 165 ( 1508) . ","2) skifte, afskiftad del af jord. possessiunculam meam . . . que wlgaliter dictur skipt SD 2: 487 (1307+). fore alla the äghodela ok skifte, som oss bordhe ärfwa epter wara modher ib NS 1: 94 ( 1402) . " alla the skipte ok jordhalyti, jag äghir i flaghu " ib 358 ( 1404) . ","3) tvist, ouppgjord affär. til then dgh at herra beincts wini oc minna os hafwa at skildhe om alle skipte os i mellom äre SD NS 1: 17 ( 1401) . - Jfr aker-, akra-, bo-, bröþra-, by-, hamar-, lagh-, lagha-, lut-, sol-, syzkina-, tegh-, tegha-, ut-skipt, äfvensom skipte.","1) del, andel. " tha kraffde the flere theris skiffta deell som the skifft haffde (mælir anarr at aðrom hverr til sins lvtar, eptir þvi sem þeir þottoz hafa aðr scipt sin a milli) " Di 64 . ","2) delning, fördelning? i lösa och ffasta som henne tillfallen war i then skyptedeel och byte som thöm i millom war giorth SJ 398 ( 1473) . "],"e":["skift L. ","skifft . ","-ir )","skipta del","skiffta deell . ","skyptedeel )","skiptar luter"]},{"a":"skipt","b":"nn","c":"","d":["skifte, byte. Jfr Sdw 2: 1297. huilkit skipt ok köp war enth for beskedelighen man andris domare, xij scöthningamen närwarande, som äre . . . Svartb 156 ( 1375) ."],"e":[]},{"a":"skipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skipt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) delning, skifte, arvskifte. - skifte av jord, jorddelning. Jfr G. Nordholm, Vet.-soc. i Lund. Årsbok 1948 s. 41 ff-, G. Hafström, Hamarskipt (1951).","4) avdelning, avbalkning? wndy skywlommen (ɔ skju för påfåglar) göris rörgardha swa som skriftther PMskr 260. - Jfr iordha-, tegh-, vidherskipt (Sdw 2: 959)."],"e":["skiffther PMSkr 260 ) , "]},{"a":"skipta","b":"vb","c":"v.","d":[" : 1) skifta, utskifta, dela, fördela. tha fangane waro skipte ok thz war änt / ok haffwona bytto (för bytta?) ok husit bränt EK 1800-1801. - udela. drothningen är ok skal wara . . . mykith riif oc gäffmild, ath . . . skipta ympninga almosor Mecht 323 . alth thz godha . . skal hon allom widhertorfttoghom riiffligha skipta ib. - dela, göra fördelning. om ekonomisk uppgörelse? hem til jönes grote ta skipte mates garp oc pedar gregersson (ɔ de avgående borgmästarna) medh sith radh medh th . . . (ordet delvis utplånat) sitid hafde thet ta war redast oc skilde fogaten fran radith swa at fogeten bleff skuldoger radhet xij öra ATb 1: 6 ( 1452) . - genom utdelning av sin egendom skilja (arvtagare från sig), genom att utbetala en del av sin egendom friköpa sig från blivande arvsanspråk av ngn. Se Sdw 2: 1297. 3) tilldela, låta vederfaras. äffther mins älzskeligha brwdgwmma sancti dominici radhe, fför hwilkens bön skuldh jak är hith kommen til tik, at skifftha mädh tik mina misku[n] dh JMPs 408. 4) dela, sinsemellan fördela (så att var och en får sin andel). iak . . . ok helgha myn systyr wi skipthom waro fädhärne JämtlDipl 140 ( 1386) . - abs. at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum SD 6: 358 ( 1352) . - särsk. sinsemellan fördela arv göra arvskifte. tha the all sytzskene skyfto äpter for:da herra steen benctzsson SD NS 3: 125 ( 1416) . dela, låta (ngn jämte sig) få andel av; låta få del av. hwad tidende jak ther förfare kan vill jak gerne skiiffthe medh edher GPM 2: 152 ( 1502) . ","5) dela, fördela, avdela (i två el. flera delar). dimidiare i thw skifftha GU C 20 (hand 2) s. 127. byggis hönsa hwsith j tre skiffthadha kamara PMSkr 252 . hwisith thär olyan skla göras j skal wara swa bygtth ath . . . oc wara skifftadh jnnan manga dela ib 339 . skifftes krydasängana swa ath man kan ga j mellen them pa alla sidhor ib 350 . - dela, indela. sanctus gregorius . . . skiffter allan psalmen j fäm wärs JMÖ 21 . 6) byta, utbyta, göra utbyte av (ngt mot ngt annat). thet jach haffuer latit mith godz nidrä . . . skipt fran mik om mynom arffuom . . . om hans godz j pöharantha Svartb 156 ( 1375) . " min goodz i östirgötlande som jak skipte vidher ärlikan man herra porsa geet " RP 2: 123 ( 1386) . hanom (ɔ: gård) hauer jach skipt meth for:da aruidh krom forä all hans eghedeel SD NS 3: 167 ( 1416) . kännoms wi . . . hafwa skipt ok sälth met beskedhelikom lmannom ingemunde i öhaffn ok hans soni ii öris akir jor ib 271 (1417, y. avskr.) . gör jak . . . them . . . myndogha . . . radha ok styra, skiffta ok lata . . . the sama twa gardha NMU 1: 102 ( 1422) . at j haffdhen fordom ider presteboll nordan kirkiona . . . oc thedan skipthe en ider kirkioherre prestebolet sunnan kirkiona pa ena öö Svartb 367 (1438-48). at jak for min stora godhlek, skipte oc umbyyte (commutem) alla tara, hon swa läthlika haffwer wthguthit, aff likerwis som hon them haffdhe vthguit aff rätthom kärlek Mecht 328 . tha skipte gudh mädh hänne äwärdelica pino i skärsloeldz pino oc skärsloeldz pino till äwärdhelica glädhi SvB 520 (b. av 1500-t.). - byta till sig. haffde . . . jngemundh skiffth !UDDA_TECKEN? [1/2] mark aff biörn i medellöse för en gardh i stokholm Uppl Lagmansdomb 63 (1492). - skipta til sik, d. s. the maghin frelseligha til sik skipta alla the jordher, som skattabönder tillhördho SD NS 3: 262 ( 1417) . ath hwar thera anamadhe thet han tiill sik skipt haffde Svartb 371 ( 1439) .","7) skifta, byta, växla. eg. och oeg. med dat. el. ack. Se Sdw 2: 1297 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 694 f. ok vilin i scipta got met os, tha ärä wy the, som thetsama vilja göra met ider FMU 3: 75 ( 1434) . " thz liiff thär gudh haffwer iättath them thär ey skipta sina tro fra honom " SvKyrkobr 50 . " skifftha fiädrana skal falken " PMSkr 279 . " wi aktade ware hanom for en good granne som wij för haffue warit ath skipte gott med hanom " HSH 15: 26 (1526? Brask). ","2) opers. skiptes, en övergång el. växling sker el. är för handen. han (ɔ: ugnen) skifftis j twa dela . . . görandis annan delen höghre wphöyandis ärynnen oc en höghan karm thär som skifftis mellen then andra delen PMSkr 561 . "],"e":["skifta . ","skifftha . ","skyfta . ","skiffthe GPM 2: 152 ( 1502) . - ir, -te, -ter. part. pret. n. skifftadh PMskr 339. pl. ack. m. skiffthadha ib 252 ),","skipta sik , blanda sig (i,), ingripa. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 481. - refl. skiptas, ","*skipta af , skifta bort (del av sin egendom). skulde thät en sa vare . . . thät her abram hade forbrytit sith goz tha bordhe jw fru merithiss goz oc bäggias thera köpe goz och tesligis henna morgangaffua . . . til foren at skiptis aff for en her thure skulde sa släthligha ga j alth thät goz Arfstv 26 ( 1461) . ","skipta sunder , 1) dela. mediare . . . mith i sönder skifftha GU C 20 (hand 2) s. 127. - refl. skiptas um, ombytas, växla. war wili sciptes opta om som et wädher SvKyrkobr 27 .","*skipta ut , = skipta af. tha sade han thät han hade goz inne medh sigh som min hustru til hörde oc them vilde han skipta vth fra sigh Arfstv 29 ( 1461) . " tha haffe honom io bort till foren at hafffua skipt sina barna mödherne wt fra sik " ib 42 ( 1461) . Jfr utskipta. - Jfr bort-, lagh-, saman-, til-, två- (Sdw 2: 687), um-, umkring-, unt-skipta (Sdw 2: 830), ävensom oatskipter."]},{"a":"skipta skifta l. ","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skifta, utskifta, dela, fördela. sa hon en bara lius ok skipta sua at huar fik sit Bu 11 . " þässä brutäpäningä vpp takä ok skiptä " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). skipte (distribui) iak kirkionna goz sniällelika Bir 1: 71 . " thz som owirlöpir skal skiptas j bland fatikt folk " ib 4: 30 . han skipte thz goz mz them til lika Fl 69 . bytte han oc skipte marghfallelika gudz nadher mällan cristna manna MB 1: 268 . " deladhe älla skipte landeth j blandh xij israels släkther " ib 2: 3 . " skipt (divide) nw landihit j äghadela mällan nio israels släkter ib 36. landit är . . . ey mz lote skifft " ib. " mang landh waro än ekke skifft, hwilke han än skiffta skulle israel til äwärdelica ägho " ib. " rike gafwor skeptes there mz the gode gäster ther äre " RK 2: 5179 . " slot och län . . . skiffta och forläna " ib 5302 . " dömdes . . . vj men . . . ath skiffte och jänctä them millan all theris andel som oskifft är " BtFH 1: 255 ( 1507) . dömdes vj men . . . at jänckä och skiffte them millan broder broderdel och syster systerdel ib 256 . " dömdes en ret jänkningh millan lauri oleffsson j eymäle och sin syster at skiffte broder broderdel och syster systerdel wtaff gamble byrde " ib 258 ( 1509) . ib 259 (1507) o. s. v. - skifta, verkställa egoskifte. dömdes vj men millan oleff laurisson kutila och nilis mortenson riduala at jämkä och skiffte them millan gongandis wppo torsdaghen nest effter (s(an)ti erix dag BtFH 1: 233 ( 1510) . ib 244 (1507) o. s. v. - utdela, meddela. at thiäna guz sacramento ok skipta wars herra blodh Bil 409 . " helga kirkior ther afflat skiptes " Lg 3: 534 . the hafdho rikedoma at skipta androm Bir 3: 124 . huilke som skifften almoso oc klädhe fatigho folke VKR 4 . " at . . . skiffta mina mildhet mz allom them ther . . . bedhas hiälp " Lg 823 . - dela, göra fördelning. mik tycker sa ati skiffte w jampt mellom oss brödra Di 8 . " loter skulle skipta thera i mällan " MB 1: 419 . ","2) med hänseende till verksamhetsområde och vistelseort fördela. siþan apostoli skildos ok skiptos vm väruldena at prädica Bu 12 . " huru the (vår Herres lärjungar) varo skipte kring om världina " Gr 296 . ","3) tilldela, låta vederfaras, skipa. jak bidher tik at tu rätwiso skipt medh mik MD (S) 213 . mz alle skiptha rätt lag och doma RK 3: (sista forts.) 5580 . ","4) dela, sinsemellan fördela (så att hvar och en får sin andel). the skipta klädhin hans sina mällan Bo 201 . Lg 3: 235 . " thässom bödh war herra skipta chanaan land iämpt mällan sik " MB 1: 419 . alt roff som the fwnno j tässa städher oc landh . . . skipto oc bytto israels söner sik j mällom ib 2: 33 . wordho ther margha hafwor skifft Al 3394 . " heller matte the skipt hema thera flat kaka " RK 2: 6214 . " tha ther tolff patriarcha släkter skipto chanaan land " MB 1: 264 . är bätre at sönerna skingras om wärldinna än ärfwegodzeth skipter (för -es?) Ber 292 . - abs. the . . . skiffte i vttmarck som the hafua skifft i brystett BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) . - särsk. sinsemellan fördela arf, göra arfskifte. tha som mathis andirsson oc iak skiptom äpter . . . sigga brwn oc hans husfrw SD NS 1: 312 ( 1404). tha fadheren är dödher tha wilia the skipta Ber 292 . - dela, (jämte någon) taga andel af. med dat. aldre skal thiänista qwinnonna som skipta arwe mz minom son MB 1: 197 . - dela, låta (någon jämte sig) få andel af. skiffter jach gerna mz honom thz bästa RK 2: 5434 . " hwar skepte mz androm got oc gaman " ib 6639 . - bildl. komber mik nokor man swa när, at han rörir mik mz sinä hand, jach skipter mz honom hwat iak hawer (jck dele myt eme myne hant; meningen är: han skall få känna hvad kraft jag har el. hvad jag duger till) Va 17 . ","5) dela, fördela, afdela (i två el. flere delar). alt þät guþ gaf þöm at ägha skipto þe þrem lutum Bu 3 . " vi hafum skipt wort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti " SD 6: 180 ( 1350) . " hans rike skal skiptas j flere dela " Bir 3: 313 . - dela, indela. hon skipte daghen ii þre tima Bu 5 . VKR 78 . Bir 4: 35 . " scriptin skiptir nattena ij fyra dele " Bo 100 . " actiua vita skiptis ij twa dele " ib 142 . ","6) byta, utbyta, göra utbyte af (något mot något annat). köpa ok sälia ok skipta et godz i annat KS 42 (109, 45) . " thu tappar ey liiff. vtan thu skipter j bätra " Bil 459 . " skipta thessa hems äro j äwinnelikt himerike " ib 538 . " skipte samet ok baldakin j harklädhe " ib 711 . ib 793 . " skite war herra widh han siw aar i siw manadha " MB 1: 17 . ib 51 . " gifwa oc skipta världinna for himerike " Bir 2: 205 . " them (ɔ: the ädhla paradiise korn) pläghar man skipta mz silfkar oc horn Rk 1: (Albr) s. 208. "","7) skifta, byta, vexla. eg. och oeg. med dat. el. ack. stod hillebrand op. oc skiffte swerd mz wideke Di 66 . " ä mädhan the haffdo skot ok stena the skiptot mz them ther fore lagho " RK 1: 4184 . " iak vilde ey . . . skipta mz thik huggum flerä " Iv 5148 . " skiffta mangh ordh oc hardh mz förmannenom " LfK 46 . " skipto swa iämpnom ordhom sina mällom (de pari loquebantur ad invicem) " Bo 84 . " oss bordhe skiptä goth oss emällom " HSH 19: 137 ( 1506) . - vexla (penningar). skipto päninga MP 1: 253 . ","8) byta om. med dat. hafua skipt hanum Bil 620 . " skipta hemum " ib 257 (jfr hember). marcellus skipte mästarum ib 105 . " thes optare iak syslomannom skipte " KS 41 (107, 44) . - abs. the hedno skipto opta ok tiit en rote gik til ok annar fra RK 1: 1751 . ","9) ändra, förändra. " med dat. el. ack. war herra skipte tungom widher them som opgiordho babels torn " MB 1: 4 . " han skal ey skipta skaplynde sit vidh huart ord " KS 32 (83, 35) ; jfr 8. thu . . skiffter thin hy, nw rödh nw blek LfK 11 . aldre skipte (mutavi) jak til bätra mina sidhi Ber 93 . 10) sätta, hänvisa, förordna. the nylika ärw wmuända sculu ey skiptas thil likamlikt älla wärldzlikt ärwdhe Ber 19 . 11) anordna, inrätta. swa hafwom wi wart lifwrne skipt Al 6426 ( i rimsl.). 12) gå till väga, handla. thz är got at skipta wäl widher sin win oc frända MB 1: 179 . " han skiptw swa wäl widher sin brodherson ib. "","1) dela. " thz är mit radh, at thu skipt sunder thina byrdhe " MB 1: 327 . ","2) splittra, förströ. skal iak . . . skipta idher swnder oc spredha hwar om hedhnit land (vos . . . dispergam in gentes) MB 1: 378 . - refl. skiptas sunder, dela sig, delas. ther älfuin skiptis sunder ij twa Fr 2935 . en flodh gik . . . wt aff paradiis, hon skiptis thädhan sunder (dividitur) i fyra howoth flodher MB 1: 158 . - Jfr sunderskipta. "],"e":["skiffta . ","skepta . -ir, -te, -ter), ","skipta sik , dela sig, skilja sig? blands sig (i), ingripa? tha vildo rytzane ä halla sith krii tha skipto hoffmennene sik ther j matias ketilmundason mz sin rota tha kom RK 1: 1557 . - refl. skiptas, vara fördelad. chanaan land, hwikit skiptis vndir fäm philisthiim konunga (in quingque regulos Philisthiim dividitur) MB 2: 36 . ","skipta sunder , ","skipta um , byta om. med dat. six af enom wisom kununge, at han aldrei wilde vtan trång skipta vm syslomannom sinom KS 41 (107, 44) . refl. ","skiptas um , ","skipta viþer . refl. ","skiptas viþer , skifta el. utbyta med hvarandra. med dat. nu skiptas män giäwm viþär SR 46 . Jfr Schlyter, Ordbok s. 243. - Jfr af-, ater-, bort-, for-, fran-, lagh-, umkring-, undan-, til-, þräskipta, samt en-, fläþer-, half-, lagh-, lut-, o-, siälf-, tegh-skipter."]},{"a":"skiptakel","b":"nn","c":"","d":["skeppstackel, skeppstackling. STb 2: 618 (1479-83?), 93 (1485)."],"e":[]},{"a":"skiptan","b":"nn","c":"","d":["fördelning. Se Sdw 2: 1297 f. thak thänna liknilsinna äptirsyn, j rätuisonna sool, j sinna gaffwo omskiftelika giffwilse ällir skiptan SpV 535 . " for mina trolighasta oc mins rikis mz them skipta (trol. för skiptan) oc bytilse (pro fidelissima regni mei cum ipsis divisione) for thy iak haffwer them alla giiort til konungha oc drotningha . . . at hwar thera synis ey haffua fanghit halfft mit rike wtan alt saman " Mecht 156 ."],"e":[]},{"a":"skiptan","b":"nn","c":"","d":["Jfr arfskiptan."],"e":[]},{"a":"skiptare","b":"nn","c":"","d":["vexlare. " wäzlara ellir skiptara " ST 488 . Jfr pänninga skiptare."],"e":[]},{"a":"skiptare","b":"nn","c":"","d":["2) parcior . . . skipta vnde partitor oris skyptare G C 20 s. 413. - Jfr pänninga skiptare."],"e":["skyp- )"]},{"a":"skipte","b":"nn","c":"","d":["och .? (BtFH 1: 202 (1509)) L.","1) skifte, delning, fördelning. " tha skal scriffwaren . . . wpscriffwa . . . hwilke skwla haffwa större loth äller myndre j skiffteno " PMSkr 89 . - skifte, ägoskifte. lware thet ok swa . . . at annat schipte äller schörlan sculde här epter koma innan thet wart gotz . . . ther nw wara mellom laghschipt är SD NS 3: 612 ( 1420) . " dömdes en ret swensk skiffte (ɔ solskifte) wtöffuer alle sodkiaby " BtFH 1: 202 ( 1509) . - delning, skifte, arvskifte. tha vissa iak henne . . . ingang i vart federnes godz som heter marbek medh minne syster oc systerdotter til lfult skipte SD 8: 24 ( 1361) . hwilket gotz men husbonde . . . ärfde loc fik i rätto skyfte SD NS 3: 125 ( 1416) . Arfstv 10 (1470-t.), 22 (1461).","2) del, andel. " jac hawer . . . sämio giort meth . . . magnus ragualdson om eth skipte, som magnussa ragualdsons hustrv sculde at erwa " SD NS 3: 187 ( 1416) . " tha ladhe her twre mik nagher godz wt, j min hustruss skipte " Arfstv 10 ( 1470) . - del, avdelning. hwar käldan mz sinom flodhom, fram ällir wtlöpandis, i fyra skiftom (quadripartito meatu) wtghangandis SpV 62 . - skifte, avskiftad del av jord, jordlott. RP 1: 279 ( 1369) .","3) tidskife, skede, tid. " erik fförbydher här kwar ith skyffthe " GPM 2: 313 ( 1508) .","4) skifte, byte. " jak . . . kännis . . . mik hawa skipte giort medh . . staffane stangäbergh vm þässa mato. swa at jak hawir giuit hanom mit goz ii (o. s. v.) " SD 8: 57 ( 1361) . " hwikit hws ok tompt jak fiik meth kp ok skiptö (?) aff wernar geest " SD N 3: 91 (1415). thet (ɔ avrad av viss jord) hafwer clostridh i skifte widh gudhems closter VKj 22 (1477). om hon haffuir swikit sin iämcristin j nakro skiffte ellir köpslaghan SvKyrkobr 350 . 5) ombyrte, förändirng. - ombyte, skifte. til skiptis, tvärtom. sannelika gudhelika liwsins stadhir är thär, hwar gudz ok jämcristins kärlekir är, än til skiptis (versa autem vice) skämmis hoghin aff mörkreno, hwar ekke athrileffwis kärleksins stadh ok rwm SpV 227 . " j blodzsins wtgiwtilse pryddis christi jomfru wthantil mz rosen krono jannantil j hogxsins fridh mz liliis, til skiptis händhir thätta (versa vero cice) " ib 235 . 6) mellanvarande, (ouppgjorda) affärer. jngen k (ɔ konung) skal lhaffua täss macht adh fortaga nogon sin rät ther vtinnan eller bewara sig medh nogor sadana skifte G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. - Jfr arva-, at-, bolstadha., brödhra-, gardha-, godsa-, hamar-, husa-, häfdha-, iordh-, iordha-, iäm-, manadha-, mark-, skogh(Sdw 2: 389), ströma-, sunder-, tegh-, tol-, tomta-, tungo-, två-, um-, vapn- (Sdw 2: 921), vatna-, vidher-, ängia- (äv. Sdw 2: 1123), ärfdha-, ärvaskipte.","1) broder som delar arv med ngn; medarvinge. thå dömer iach för:de mattis pedersonn och hans hustrus skifftisbröder the for:da öö åtherlösa SD NS 3: 220 (1417, avskr.) .","2) skifteskamrat, deltagare i ett skifte el. byte. Se Sdw 2: 1298. hwa som rädd´r en lappa j hans liifss nödh mz mat . . . hafui han lappan j thrij aar oc sidan late honom vt til skiptis lagana Beckman Stud 44 (omkr. 1450)."],"e":["schipte SD NS 3: 612 ( 1420)","skifte . ","skiffte . skyfte. skyffthe), ","skiptis bref","skyftes- )","skiptis brodhir","skifftis- )","skiptis lagh","skiptes- )","skiptis laghi , ","skiptis luter","schiptes- )","skiptis man (schiptes-), "]},{"a":"skipte","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) skifte, delning, fördelning. at första landzins skipte mällan släktirna matte standa MB 1: 426 . thzta skiptet j äghodelomen giorde moyses ib 2: 38 . äntigia giffs nakrom nakar gafwa for kärlek oc hemelikhet älla for arff älla mz skipte (propter divisionem) älla for ödhmiuka thiänist Bir 2: 204 . faas andelikin hedhir for skipte (propter divisionem) ib 205 . tha gik drötningin til skiptis mz biscopmen aff the sälo arwe som them war left Lg 3: 235 . ther litit . . . war til skiptis ib. - skifte, egoskifte. thet godz som hustrv anna . . . hafdhe gifuit nadhindals clostre, war mynskat sydhan ther kom swänsch skipte vppa FH 3: 112 ( 1447) . " dömdes thett swenske skiffte stadigt och fast som knutt påsa hade giordt med sairiala boar " BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) . thetta war ett rätt skiffte emillan knutt påse och bönderna . . . om theras jordh ib 51 (1478, nyare afskr.). dömdes thet skifftet stadigt och fast som toiwola boar och sairiala boar hade giordt medh knutt påsa både på bryst engh och vttmarck ib 50 . dömdes en reth swenske skiffte wtöffuer all packalaby at jäncke och skiffte effter theris krock tal ib 264 ( 1508) . dömdes en ret skiffte millan jons mattison myttiala och lauri erwastzon ib. - delning, skifte, arfskifte. wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene ok waro mödrene SD 6: 180 ( 1350) . " thet skifte dandomän laghde ib " NS 1: 19 ( 1401) . " dömdes eth skipte millan ollaf michelson keoskis och jöns jönson niemis ath skipthe broder broder deel och systher [syster] deel " BtFH 1: 155 ( 1507) . ib 230 ( 1509) . - delande; delaktighet i skifte? allaledhis räknadhos män til skiptis oc ey qwinnor MB 1: 419 . ","2) del, andel. tha ther tolff patriarcha släkter skipto chanaan land tha kom haffstrandin oc alt siolandith i zabulons skipte MB 1: 264 . ib 485 . " hwilkin israels sona släkt . . . hafdhe mästan lot takith i sit skipte " ib 424 . " iherusalem som löt i skipte beniamins släkt " ib 267 (quæ fuit in sorte Beniamin; möjl. att föra till 1). fa mik tit swerd. thz kom vpa mit skiffte Di 64 . - (?) twa gardha, ther myn moder saldhe husfrw giislögh wt aff laglegit skipthe SD NS 1: 626 ( 1407) . " hawir iak laakt then fornemdho gard . . . fore thet skipte thet iak war ey mäktok . . . ath lösat wnder laglegit skipte ib. - del, afdelning, område. wädhrit skiptis aff mästarom i flere rike oc skipte " MB 1: 121 . " owan widh paradiis är fiärdha wädhers rike oc skipte " ib 123 . " scriffwadhe the änge aff paradiis som scriffwadho aldra wärldinna skipte oc skipilse " ib 125 . ","3) tidskifte, skede, tid. som han ther nw eth skiffte warit haffde Lg 3: 605 . ib 630, 672 . Gers Frest 2 . ","4) skifte, byte. " cambium dictum wlgalier skipte " SD 5: 94 ( 1342) . " iuxta quendam morem patrie. vulgaliter dictum køp oc skipte " ib 4: 204 ( 1331) . ib 557 ( 1337) . " vart goþz vgleem . . . som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget af herrä magnuse gudmarssyni " ib 5: 562 ( 1346) . " än frälsis man äller kona gyor skipte äller köp med þöm i skatskyldughum jorþum boande äru " ib 377 (1344, nyare afskr.). thesse waro fasta aat samu skipte ib NS 1: 8 ( 1401). iak giordhe storlica ont skipte Bir 3: 138 . - det som lemnas i byte. ther meth fulladhe han sit skipte meth hänne SD NS 1: 36 ( 1401) . haffde hwaracha hans fader eller hans fadersyster nagen tydh fath ther skypte eller vedergeld foore DD 3: 217 ( 1484) . " vil hon nakat skipte (quid cambii) taka for mik " Bir 1: 103 . ","5) ombyte, förändring. " siällan är skiptä bätra " GO 834 . " stundom koma dröma aff wädhra skipte " MB 1: 237 . - ombyte, skifte. til skiptis, skiftevis, vexelvis. tolff men som hona slogho til skiptis ST 251 . ib 304 . " skulu brödra . . . waka öffuer honom tilskiptis " TS 23 . Bir 5: 39, 53 . ","6) mellanvarande, (ouppgjorda) affärer. skal thet staa til beggias wara wini säghn om thesso päninga swmmo swo wel swo som alt andat skipte os i mellom är SD NS 1: 17 ( 1401) . - Jfr akra-, arf-, bo-, bola-, brodhor-, by-, flughur-, frälsis iordha-, gardha-, godsa-, gruvo-, half-, hälfdha-, härra-, hästa-, iorþa-, iäm-, iämnaþa-, kulla-, lagh-, lagha-, mat-, manna-, noto-, oþol-, orþa-, raþu-, rum-, skogha-, sol-, syzkina-, tomþta-, tvä-, þriþiungs-, þrä-, um-, vapna-, vidher-, vädher-, ärfdha-skipte, äfvensom skipt. ","1) broder som delar arf med ngn; i allmh. den som med ngn delar arf, medarfvinge. stadhfesta jach . . . her henric clawssons härtzhöffdingx dom som han til forende dömpt hade törigils sonesson mz sina skiptis brodher tiil rätta ärffuingia epter sina fader syster FH 1: 26 (1448, gammal afskr.). forbiuder jac allom . . . torigils hans skiptis broder eller arffuinge her om eptermere hindre eller quälle ib. på våra syskon ock skifftes bröder vägna ib 45 (1477, nyare afskr.). ib 5: 22 (1463, nyare afskr.). BtFH 1: 167 ( 1508) . ","2) den som med ngn har del i el. rätt till ngt. kerdhe clemeth aff waynonpere oc hans skiptis brödher . . . til benkth krok j helsingeby j swa dana matha ath for:de clemeth oc hans skiptis brödher . . . wilde hafua thera wägh ginom for:da benktz engh oc in til kutkwma öö FH 2: 44 ( 1418) . " ath . . . clemeth oc hans skiptis brödher engin deel haffue hwarte j wägh eller nokor annar stadz j hans engh jnnan thessa raa " ib. " ib 4: 79 ( 1462), 5: 108 ( 1487), 109. ""],"e":["skippte SD 4: 557 ( 1337) . ","skypte DD 3: 217 ( 1484) . ","skifte . ","skiffte . skyffthe Gers Frest 2),","skiptis bref , ","skiptis broþir","skifftis- BtFH 1: 167 ( 1508) ), ","skiptis fastar , ","skiptis kona , ","skiptis lagh , ","skiptis laghi , ","skiptis luter","-loter )","skiptis man","skiftes- )"]},{"a":"skiptelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr umskiptelika."],"e":[]},{"a":"skipteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr margh-, oat-, um-skipteliker."],"e":[]},{"a":"skiptelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umskiptelikhet."],"e":[]},{"a":"skiptilse","b":"nn","c":"","d":["1) delning, fördelning. thu haffwer wakat fornomstelika nogh, j thänna daghanna ällir aldranna skipan, ällir skiptilse (distritubione) SpV 378 . " hwilkin som draghir handhena athir j gen, j the gaffwonna skifftilse (in partiendis . . . donis), som han aff gudhi haffwer, tha . . . " ib 462 . 3) skifte, ombyte. - skillnad, olikhet. j . . . pauli ordhom, swa sighiande, nadhanna atskilnahdir är, ok tha likawäl är sammi andin, ok skifftilsen (divisiones) äru j thiänistinne SpV 524 . - Jfr sam-, sunder- (äv. Sdw 2: 552), um- (äv. Sdw 2. 805), vidher-skiptelse."],"e":["skifftilse )"]},{"a":"skiptilse","b":"nn","c":"","d":["1) delning, fördelning. aff landzens skifftilse MB 2: 40 . ","2) skifte, byte; det som lemnas i byte, det som förvärfvas genom byte. til skiptilsins opfuldnat SD NS 1: 36 ( 1401) . ","3) skifte, ombyte. " ligger gillesbrodher sywker tha skal allermannen nempna ther bröder skiptilse (för til skiptilse?) til ath öffuer honom vaka (d. v. s. förordna gillesbröder att skiftevis vaka öfver honom) " SGG 131 ."],"e":["skifftilse )"]},{"a":"skipting","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skiptingis man","schiptinges- )"]},{"a":"skiptinger","b":"nn","c":"","d":["bortbyting, af trollen bortbytt barn; äfven fåne, enfaldig stackare. tw äst en skiffting tw äst hwaske henna barn eller mit Di 88 . " hwat will thin skiffting ther görä " ib. " kallade hanum dare oc skiffting " ib 87 . " si quis alium appellauerit . . . skipting dara vel similia " SD 2: 264 (1298? gammal afskr.). räknadhis som wtwrakin fwl skiptingir (vilis et abjectus) Bo 30 ."],"e":["skiffting )"]},{"a":"skiptning","b":"nn","c":"","d":["Jfr arfskiptning."],"e":[]},{"a":"skiptning","b":"nn","c":"","d":["delning, fördelning. Mecht 330 . Jfr um-, ärve-skiptning (Sdw 2: 1152)."],"e":["skiffningh )"]},{"a":"skiptygh","b":"nn","c":"","d":["skeppsutrustning. thetta (ɔ: skeppet Argo) seges wara thz första skipp som mäd segel loc all skiptiig lop längdan ath i siön Troj 4 ."],"e":["-tiig )"]},{"a":"skipvapn","b":"nn","c":"","d":["skeppsvapen. va pen som nyttja å fartyg. i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) tunne skypwapen FM 76 (1483, daniserande)."],"e":["skypwapen )"]},{"a":"skipvist","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skyphwister SD 1: 586 (1281, i var.). skypwiste ib 2: 408 ( 1304)), ","skipvista koster , "]},{"a":"skipvist","b":"nn","c":"","d":["eg. skeppsproviant; sammanskott av matvoaror unde sjökrig; utskyld som i stället för dylikt sammanskott erlades då sjökrigståg ej ägde rum. Se Sdw 2: 1298 och jfr F. Dovring, De stådende skatterna på jord 1400-1600 s. 271 (Södermanland). RP 1: 99 ( 1357) . BtFH 1: 316 ( 1413) . "],"e":["*skipvista pänningar","skeppesta- )"]},{"a":"skipvrak","b":"nn","c":"","d":["skeppsvrak. STb 5: 121 (1516)."],"e":[]},{"a":"skipwidher","b":"nn","c":"","d":["fforus . . . wii[n]press raadhws torgh skep weder ok aarahool GU C 20 s. 287 ."],"e":["skep weder )"]},{"a":"skipöl","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1298. = skips öl Skotteb 289 (14667-68). ib 447 (1470-71, Kämn)."],"e":["skipp- . ","-öll . ","-ööll )"]},{"a":"skir","b":"av","c":"adj.","d":["klar; ren, rensad, renad. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 31. 4 kannor skir honogh VKU 78 ( 1554) . Jfr oskir."],"e":[]},{"a":"skir","b":"av","c":"adj.","d":["eg. klar; ren, fri från vedervärdig och smittosam sjukdom. skal prestin . . . lysa han skiran (ren el. fri från spetälska) MB 1: 362 . " skal han . . . wara . . . skiir ib. sidhan han är dömpder skiir " ib. " skal prestir döma han skiran til manna samwäru " ib. " skal han döma han ater skira, oc til manna samwäru ib. " ib 363 . skiir aff malato ib 502 . - ren, fri från besmittelse (enligt Mosaiska lagen). MB 1: 360 . - Jfr oskir samt skär."],"e":["skiir )"]},{"a":"skira","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skära, rena (från det som enligt den Mosaiska el. kanoniska lagen är oheligt el. besmitteligt). thz är wars herra budhordh, at gull oc silff . . . oc alt thz som eld ma thola aff idhro rowe, thz skal skiras (purgabitur) mz lugha oc alt thz ey ma thola eldin, thz skal skiras mz watn MB 1: 421 . " thz som en tima är wäl skiirt, thz thörff ey widh mera skyras " ib 502 . " skulle han skira sik mz offer " ib. " andelik orenlik thing forma ängeledh skiras mz likamlike skirsl ib. at preste . . . skullo wighias oc skiras mz likamliksom skirslom oc offre " ib. " thz thing som annath skal skira, thz skal wara wärdhoghare än thz som skiras skal " ib. " ey ma nakath orent thing skira annath ib. " ib 501 . - rena (från synd). lät sik döpa . . . ok af syndom skyra (ändradt från skära) Bil 83 . " han (Kristus) lät sik siälfuan döpa. ey ther til at han lät sik skira (ändradt från skära) af syndom ib. "","2) (med ed el. gudsdom) bevisa vara oskyldig, bevisa (en anklagad persons) oskuld, fria. i thera kono offre, som sik skullo skira aff thässkyns wiite, som bonde wiiter sina kono om hoor MB 1: 480 . " mz thäskyns thing skulle hon skira sik til godha fräygdh ib. Jfr oskira, samt skära. ""],"e":["skiira . ","skyra . ","-o ib 508 . ","-dher ) , "]},{"a":"skira","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 31. 1) rensa, rena. skira wax oc honagh PMskr 306. tak . . . skirdha qwadho vj lod ib 423 . " hwar fredag bör honum (ɔ kocken) anwarda redeswennen flotz aff the vikune; oc en tiid i hwart fierdunx aar skirat, naar gardsfogten . . . tilsägher " Arnell Brask Biᴵ 36. - skära, rena (från det som enligt mosaisk el. kanonisk lag är »orent»). ther kyrkio vigis eller skiris oc kyrkegard Arnell Brask Biᴵ 32."],"e":["-dher ) , "]},{"a":"skirdh","b":"","c":"","d":[" , se skyrdh."],"e":[]},{"a":"skiri","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skirilse","b":"nn","c":"","d":["rening. " om omskärelsen. gaff hon sinom son the samo skyrdh oc skirilse " MB 1: 287 . Jfr oskirilse samt skärilse."],"e":[]},{"a":"skirma","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skydda sig (mot angrepp). 1) fäkta, strida. Prosadikter (Sju vise m) 160 . " see paradysi porter är nw ypin ok borth är takith thät skirmande swärdhit " SkrtUppb 55 . sankade the mirmidoner siig tilhopa alla j en ryng oc skyrmade for siig Troj 216 . 2) bygga (skärm(ar). jtem v ort. for j skyttebod och at skirme pa sudra broo Skotteb 394 (1464-65, Kämn). - förse med skärm(ar). jtem iij marc iij öre som schyrmade brone ib 452 (1471-72, Kämn). - Jfr skirmber, skärma."],"e":["skyrma . ","schyrma . ","-adhe )"]},{"a":"skirma","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skydda sig (mot angrepp); fäkta, strida. " the kunno skirma wäl mz swärdh " Al 8860 . " wij wilia skirma mz hwassa swerd " Di 163 . " the swerd som the wore wan at skirma meth " ib. " han kunde ekke lära at skirma ib. han kunde bäter skirma " ib. " bad hanum skirma höffuiskeliga " ib. " the gingo sman oc skirmade " ib. " iak will skirma mz annan ider ib. " ib 162 . " thz war hans mästa lust at rida i döst oc lära at skyrma " ib 17 . herran skyrmmade j starkom MB 2 . 82. starklika amot warom fianda diäflenom skirmade (dimicando) Ber 129 . Jfr beskirma samt skärma."],"e":["skyrma . ","skyrmma . ","-adhe )"]},{"a":"skirman","b":"nn","c":"","d":["fäktning. MB 2: 291 ."],"e":[]},{"a":"skirmare","b":"nn","c":"","d":["fäktare, gladiator."],"e":["*skirmara skole , m. amphiteatrum tri locus rotundus ad spectaculum facuts skirmara skole GU C 20 s. 21 .","*skirmara svärdh , "]},{"a":"skirmare","b":"nn","c":"","d":["fäktare, gladiator. " hans dotter . . . fic sot aff älskogha ens skirmara " Bil 381 . " dräpa skirmaran ib. Jfr beskirmare samt skärmare. ""],"e":[]},{"a":"skirmber","b":"nn","c":"","d":["skärm, skans. stocker, som kom til skyrmen pa holmen Stock Skb 35 ( 1517) . Jfr skärmber."],"e":["skyrmber )"]},{"a":"skirmber","b":"nn","c":"","d":["skärm, skans. " byscop kätel oc bönderna alla monde tha käplingh skirm oc malm beehalla " RK 3: 968 . " the aatherliffua skirm och wäria thera " ib 1023 . " the bygde ther bade skirma (RK 2: 1363 skärma) ok skrafvo " RK i Scrpt. rer. svec. I. II 71. han satte sina skirma (RK 2: 1107 skraga) hart före then broo ib 69 . Jfr skärmber."],"e":["-ar )"]},{"a":"skirpa","b":"vb","c":"v.","d":["prusta med läpparne och tungan? spotta? some diäfla skirpto at henne MD 104 ."],"e":["-te )"]},{"a":"skirpa","b":"vb","c":"v.","d":["prusta med läpparna och tungan; fnysa. tha skyrpte han ath mic oc önzskadhe til gudz dödh thät jec haffde ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arfstv 22 ( 1461) . rechte magnus . . . handena for vj (6) marck, iij (3) for . . . oc iij (3) marck for hans (för han) skörpte at borgamesteren och eyachtede hanom mera STb 2: 210 ( 1487) ."],"e":["skyrpa . ","skörpa . ","-te )"]},{"a":"skirskuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 196 ff., Nat. Beckman, Ark. f. Nord. Fil. 59: 185."],"e":[]},{"a":"skirskuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr skärskuta."],"e":["skyr- )"]},{"a":"skirskuta vitni","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr under skirskuta anförd litt."],"e":[]},{"a":"skirskuta vitni","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr skärskuta vitni."],"e":["skyr- )"]},{"a":"skirsl","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) rening; handling el. medel hvarigenom rening sker från det som är från religiös synpunkt besmitteligt el. oheligt. första orena thinga skiirsl är watn MB 1: 360 . the skirsl som then hälghe ande gaff warefrv, tha hon skulle födha gudz son ib 149 . ib 148 . " skal prester offra gudhi fore henna (barnaföderskans) skirsl aff syndogho blodhe " ib 361 . " andelik orenlik thing forma ängeledh skiras mz likamlike skirsl " ib 502 . " än iwda skirsl oc sacrament hafdho nakar skäl " ib 500 . " the thing oc skirsler, som höra til gudz dyrkan " ib. " skirsler höra til at gömas fore oren thing " ib 501 . " marghskyns skirsle " ib 451 . " ey forläto the sidhin eller the skirslir syndinne " ib 441 . ib 442 . " war en almennelik skirsl allo folkeno skipath oc budhit . . . som war skyrdha skirsl ib 503. war en särdelis skirsl, som hördhe särdelsis prestom til, som waro thera wigxler " ib. " at hans son hafdhe ey tagith kötzsins skyrdh oc skirsl (d. v. s. omskärelsen) " ib 287 . ib 504 . " cristne män idhna ey the skirsl (ändradt fr. skärsl; näml. omskärelsen) " Lg 82 . ","2) reningsdag, försoningsdag. heter thy annor höghtiidh . . . skirsla dagher (dies expiationum), oc miskunna aminnilse, at gudh giordhe nadher widh them oc skirdhe them MB 1: 498 . "],"e":["skiirsl . ","-ir )","skirsla höghtidh , "]},{"a":"skirsla","b":"nn","c":"","d":[" = skirsl. alla skirslor oc wigxler MB 1: 503 . ib 504, 506, 507 . forlät war herra them thera synder, vtan nakan skirslo krafft ib 441 . Jfr lagha skirsla samt skärsla."],"e":[]},{"a":"skita","b":"vb","c":"v.","d":["1) cacare. " när fäth skither slemogth oc osmälth " PMSkr 228 . skither hökeen blodh ib 274 . - part. pret. nedsmutsad, orenad; förorenad, oren. järnn wärkas aff orena jordzlige qwechsölffue, och aff androm brännesten, och ty rostas thett och är skititt PMskr 630 f. (avskr.) - smutsig. skytit smör (vedernamn) ibidem decedit j öre SSkb 53 (1502-03). - i förbindelse med ett namn. skethne jap j lädinge STb 5 226 81519). 2) pedere. tha kom dielen ok skeet fult huset ok ropandes opp j högt sagde tolko lesningh höfes väl tolkit rökilse SvKyrkob (Lucid B) 220."],"e":["skither PMSkr 228, 274 . ","skeet SvKyrkobr (Lucid B) 220 . part. pret. n. skitiitt PMSkr 631 (avsrk.). skytit SSkb 53 (1502-03). best. m. skethne STb 5: 226 (1519)),"]},{"a":"skita","b":"vb","c":"v.","d":["cacare. " " SO 7 . - part. pret. nedsmutsad, orenad. skamelika laa han skiten i then träk RK 1: 1125 . - smutsig. skytith fynger FM 443 ( 1509) . skitit vatn RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6251. - i förbindelse med ett namn. skitna gertrudh syltokona SJ 274 ( 1459) ."],"e":["skiten RK 1: 1125 . ","skitit ib 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6251. skiithet ib red. A. skytith FM 443 (1509)),"]},{"a":"skitna","b":"vb","c":"v.","d":["smutsa. " giff lim pa campen ädh enom pinzil warlika ath tw ey skithanr the gärningena som är lagdh wppa " PMSkr 553 . refl. *skitnas, smutas, bli smutsig. bätre är graffwandis dywpa groper wätas oc skithnas aff lereno. än thw skalth wätas aff blodheno PMSkr 150 . ib 547 ."],"e":["skithna )"]},{"a":"skitnadher","b":"nn","c":"","d":["smutsfläck. fläck av smutsigt utseende. wm tw thät wathnit läther sidhan pa menniskios likamm, tha bliffwer skithnader, oc gangher ey aff, wthan han twas mädh sappenom aff odhyrth PMSkr 436 ."],"e":["skithander )"]},{"a":"skiul","b":"nn","c":"","d":["det som höljer, gömmer el. skyddar. ","1) omhölje, täckelse, förlåt. eg. och bildl. thz fyunghur litat skyul oc fyrafald MB 1: (Cod. B) 489 . thz skyulit (velum) som hängde vt for thera hälaghasto mönstre MP 2: 21 . var skiulit (velamen) bort takit Bir 2: 147 . " the löna sik swa som vndir skiulom " ib 1: 207 . " thenna alla syntos haffua som eth skiwl for sith änlite " Su 224 . ängelin hawer ekke vtan et skiwl ower sin hugh MB 1: 56 . " eens mantz hugh hawer änkte skiwl for andrum " ib. " wi . . . seem ey gudhlikt thing vtan vnder tronna skiwle " ib 355 . " wardher han (Gud) ewerdhelika vtan all tekn oc skiwll waar renasta födha oc frygdh " ib 310 . ib 311, 396, 398 . ","2) tak, skyddstak, baldakin. thit belate skal . . . sätia (för -as) wndi skiul a midio gatu Bil 537 . - skjul, portik. thoko the sic et skiul (sub quadam porticu) til w (aru) som a fast war widh afgudha mönster Bil 266 . - skjul, hydda. tha the komo fore stallit som är thz skiulit som var herra var föddir ij Bo 1 . ","3) skjul, skydd. " skyndadho sik vndhir skiwl (latibulum) for rägneno " Bir 1: 263 . " for skiul af (labitulum a) rägn " ib 299 .","4) gömställe, gömsle. " tha lupu alle i skiul (omnibus se occultanibus) " KL 394 . MB 2: 388 . " farin som standa j skiulomen (in latebris) " Bir 1: 207 . ib 205 . - bildl. jach (julen) kryper ey for fasto j skiull MD 382 . thro krypir j skiwl lib 396. ödnolagh krypa . . . stundom i skiwl RK 1: 3627 . - gömställe, kula. t hz diwr som hawir mangh skiul älla boo (labitula) Bir 1: 200 .","5) mark som erbjuder tillfälle att gömma si g undan, skogsmark, ödemark? i utmark uppförda skjul. koll.? kennis iak . . . mik hawa saalt ok oplatet . . . mit goz . . . meth allom tillaghom, innan gaard ok wtan, i wato ok thörro, ii skoghe oc skywle, i quernom ok tomtastadhom SD NS 1: 50 ( 1401) . " jord . . . medh allom tillaghom, som är åker och eng, skogh och skiwl, qwern oc qwernastadh " ib 411 (1405, nyare afskr.). then sama gaardhin . . . mädhri allom tillaaghom, när oc fierren, i waato oc thorro, skogh ok skiul oc thompt ib 603 ( 1406) . " thwa attonga jordh . . . meth hws oc jord, ängh ok akir, skogh ok skwll " ib 2: 42 ( 1408) . ib 66 ( 1408) . FH 5: 157 ( 1491), 227 (1515). DD 1: 128 ( 1479), 137 ( 1487), 3: 217 ( 1483), - Jfr garþa-, grinda-, husa-, liþ-, orna-, skogha-, skyia-, utnösia-, öia-skiul."],"e":["skiull . ","skiwll . ","skyul . ","skywl FH 5: 157 ( 1491); -e SD NS 1: 50 ( 1401) . " skywll " ib 2: 42 ( 1408); FH 5: 227 ( 1515) . ","skwl DD 1: 18 ( 1479) . skyl se garþa-, grinda-, husa-skiul),"]},{"a":"skiul","b":"nn","c":"","d":["det som höljer, gömmer el. skyddar. 1) omhölje, täckelse, förlåt. eg. och bildl. kroppin som siälina skyl ok farkoster är MP 4: 120 . " rät scriptamal skula wara nakin ffor vthan skywl medh nokre orsäkth ffore syndhena " MP 5: 202 . 2) ta, skyddstak. widher tree sidhor (i inhägnad för påfåglar) byggis kywl PMSkr 260 . ib. 3) skjul, skydd. llatebra . . . skyul GU C 20 (hand 2) s. 65. llatibulum . . . skyul oc mörker ib s. 66. 4) gömställe, gömsle. archonium nii skyl oc andra tinga haffwor GU C 20 s. 33 . 5) mark som erbjuder tillfälle att gömma sig undan, skogsmark, ödemark? i utmark, uppförda skjul, vanl. koll.? thet gywir ak . . . engo wndan taghno, wato eller thörro, skogh ok skywl NMU 1: 66 ( 1381) . ib 71 ( 1384) . . . . een gard i vnardydh sokn . . . i wato oc thorro, i skoghum oc skiwlom SD NS 3: 292 ( 1418) . affhänder iak mik . . . for:de gardh . . . mz hws, jordh, aker, ängh, skogh, skwll, fiskwathen NMU 1: 135 ( 1472) . " wntwiker ha till closther ellir kirkio, skog eller skiul " STb 1: 271 (1480. . . . forwilkorede sigh ey fridh haffue j kirkia eller kloster eller nager slot eller herregardar, j skog, skywl eller mark ib 3: 388 ( 1498) . " ath han haffuer tagith mich fra med weldhe skogh och skyl som iach och myne foreldhre haffwe haffth " GPM 2: 146 ( 1500) . ATb 3: 128 ( 1502) . - i ortnamn. Se Sdw 2: 1298. - Jfr hirdha- (Sdw 1: 495), rövara-skiul (Sdw 2: 295)."],"e":["skywl . ","skiwll . ","skyl )"]},{"a":"skiula","b":"","c":"","d":[" , se skyla."],"e":[]},{"a":"skiula","b":"","c":"","d":[" , se skyla."],"e":[]},{"a":"skiup","b":"nn","c":"","d":["gyckel, gäckeri. ena ondha husfru maa man bäter näffsa mz skiup (risu) än mz käpp Ber 290 . Jfr skop."],"e":[]},{"a":"skiurdh","b":"","c":"","d":[" , se skyrdh."],"e":[]},{"a":"skiurta","b":"nn","c":"","d":["skjorta. " a hans liiff ey klädher beedh vtan een skiwrta all ij tädher " Fr 965 . Iv 3046 . Bil 798, 973 . BSH 5: 34 ( 1505) . " i slingadom skiortom " Su 151 . " mz gulslingadhom skiortom " LfK 97 . ib 98 . Jfr bak-, biskops-skiurta."],"e":["skorta: -o Iv 3046 ; ","-om Su 151 ; LfK 97, 98 . ","skiordha BSH 5: 34 ( 1505) ), "]},{"a":"skiurta","b":"nn","c":"","d":["lskjorta. " jnterula . . . skywrta " GU C 20 (hand 2) s. 38. tha sat timme oppa sänginne i skiortonne ATb 1: 143 ( 1461) . "],"e":["skywrta . ","skorta: -o ATb 2: 66 ( 1476)","skortha Uppl Fornmt 46: 183 ( 1515) . skortha HLG 2: 120 (1524). skorst(h)a Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) , 182 (1514), 184 (1515)), ","*skiurto läript","skjorto- . ","skjort (h)a-. -lärifft. -läroffth),"]},{"a":"skiurte","b":"nn","c":"","d":["benpansar? Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 193. eth skjorthe FMU 4: 95 (omkr. 1455). tw skywrte STb 3: 305 (1496)."],"e":["skywrte . ","skiorthe )"]},{"a":"skiut","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skjutshäst. " the hörde ath byswenen beddis eenskywt häst aff dauidh kallstok oc han swarade sik inthe skywt hafwa vthan eth hrä gaar vth pa garden iak ville at the varo alle saman vty henne " ATb 1: 327 ( 1470) . ther toka wii niels skyöth en grath och satte for sledhen, och akonskyödh bleff ther igen JTb 95 ( 1513) . ib. ib. Fallen ur JT kunna även föras till 2. 2) sto. laath brenna föl skuut oc hesta som utslaas scola Brasks Cal 266 . viɉ mark för en hesth oc xiiii öre for eth skwdh HLG 3: 135 (1529). VKU 73 ( 1553) . - Jfr arbeidis skiut. "],"e":["skyuth . ","skywt . ","skyöth JTb 95 ( 1513)","skiuts färdh (skiwdz-), ","skiuts häster (skiwtz-), ","skiuts resa","skytz- )"]},{"a":"skiut","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) häst som brukas till resandes befordran. skepa konung karl skiwth och fordenskap till hans folch och till hans och theris tingh FH 5: 28 ( 1465) . Jfr arbeidis skiut. ","2) sto. " taker . . . häst eller skyuth annärs mandz " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). en död hest eller skiwt LB 7: 338 . BtFH 1: 227 ( 1509) , 230 (1509), 232 (1509). De anf. ställena dock möjl. att föra till 1. Jfr lösskiut."],"e":["skiuut SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). skyuth), ","skiuta bref , ","skiuta färþ , ","skiuts färdh","skiwdzfierdh ib 164 ( 1508) . skiwdz fierd ib 187 ( 1507) . ","skiwdzfierd ib 263 (1508)), ","skiuts häster","skjwss- )","skiuts iämkning","skiwdz jänckningh )","skiuts resa","-reysa )"]},{"a":"skiuta","b":"","c":"","d":["v. L: 1) skjuta, sätta i rörelse (utan att lyfta). claus i bastuen fore en baath i strömen skötz til quarnen j mark SSkb 32 ( 1502) . - skjuta, knuffa, fösa. tha warth pädhar niilson sakir vi mark för thet at han sköt gra fogils hustrv medh handinne ATb 1: 32 ( 1455) . - skjuta, kasta, stöta. tha han högfärdadhis j hymerike, ok skuthin warth nidhir til heluitis MP 5: 135 . " the leddo honum oppa en ganzskan höghan bergxklint, ok vildho honum ther skywta vth före " ib 235 . " tha skote the twå aff bönderne j syön " STb 4: 262 ( 1512) . - skjuta över, kasta över. jnghin faar skywtha syna syndhir oppa then andra MP 5: 203 . 3) skjuta, avskuta. Se Sdw 2: 1298 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 480 f. jaculor . . . skywda oc pina GU C 20 (hand 2) s. 4. tha sköth . . . jöns v eller siex sködh epter erich Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) . ib. - träffa med skott. Se Sdw 2: 1298. - med två ack., av vilka den ena betecknar skjutvapnet och den anera är en form av adj. lös. Se Sdw 2: 1298. 4) inskjuta, ingiva. thetta giwer jak honum, göre ther fore huath gudh skiuter honum i hwgh NMU 1: 110 ( 1434) .","6) hänskjuta. apellare til högre doom skiuta GU C 20 s. 30 . tha lather jak thet ok skiwter for gudz doom oppa hans siel NMU 1: 111 ( 1434) . " tha skotho vij thil thessa godhe men som j nempdene satho " Svartb 358 ( 1437) . ib 367 (1438-48), äpther thy ath iak sköt thät för myn herra k[ongen] badhe för än the sworo som för rätta satho ok för än her thure gik then edh Arfstv 48 ( 1461) . ib 49 . STb 1: 201 ( 1479) . NMU 1: 146 ( 1488) . " tha skla thet skiwtes vpp til rikinsins raadh " STb 1: 92 ( 1477) . Hist Handl V I II 1: 48 (1485).","7) åberopa, beropa sig (på). Se Sdw 2: 1298. Arfstv 8 (1470-t.). konung erix gaffuo breff . . . som herre thure sköt vpa ib 104 ( 1473) . ib 105 ( 1474) . " ion skinnare sköth pa vitne at garden var hanom pansät " ATb 2: 83 ( 1477) . ib 130, 131 (1479) . olaff jensson sköt vppa lasse mangsson STb 1: 178 (1479). ok sköt . . . arffuidh trolle till sina laga häffd ok fädherness eedh effter lagen Trolles Jb Bil 213 (1481, nyare avskr.) . desse iiij (4) fatige men, som hanom hade mykit til onda nwtit j swa matto, at han hade skotit ther oppa, at the schulle haffua medh hanom warit, stulit och forgömt hans thiwffueri STb 2: 212 ( 1487) . " biorn pedderson sagde sig haffua driffuit op jacop monson fore xij män oc sköt til witne niels j alabrunne oc en annen " Uppl Lagmansdomb 95 . STb 3: 196 ( 1494) . " qwanthes thässin ängh, tha skwithz wppa wrminnes häffd " VKJ 270(1447) . " tha sköth for:ne lödissa borgare oppa fangeman och sagdhe . . . " JTb 106 ( 1518) . HSH 17: 102 (1523, Brask) . ib 16: 88 ( 1527) . 8) överlåta, överlämna (till). thy hauer jak then for:da gardhen . . . affhänth mik ok mynom aruom ok skutith han vnder aluastra klosther SD NS 3: 194 ( 1416) . ","4) hänskjuta sig, vädja. Se Sdw 2: 1298. BjärkaSäby 354 (1371). then som sik skywter fran härätstingh eller llagmanz fore landzrätthen Svartb 351 ( 1435) . " acciere vel acciere idest appellare skiwta sik for högra räth eller doom " GU C 20 s. 5 . thät iak haffuer försumet min rät y thy at iak ykke strax sköt mik fraa rikins radh ok in til myn herra Arfstv 48 ( 1461) .","5) åberopa, beropa sig (på). ATb 1: 162 ( 1462) . sköt forᵈᵉ gardiäkne sik pa fira sworin vithne som ther när waro och ahördhe pa theris köpp ib 233 ( 1465) . ib 259 ( 1467) . han fik then sama hestin i byte aff enom heth olaf lauirsson . . . oc sköth sik til vithne til her nigils stura tiänare ib 285 ( 1468) . " epter thet swen helsing skiwter sik pa vitne " STb 1: 106 ( 1477) . ib 333 ( 1482) .","6) sträcka sig. the qwistha som sigh swa förmykith skiwtha pa längdhena PMSkr 312 . - refl. skiutas, växla skott (med). tha fienderne wore huar annen sa ner at hollarene skote med thöm . . . och sloges STb 5: 229 (1519). ","1) skjuta samman, lägga samman. tha skwla alle the j skipeno ärw skywta samman pänynga til ath vthgiffwa the swmmona som är wthloffwadh PMskr 77. - göra sammanskott (till dryckeslag o. d.). vacantes potibus et dantes symbola consumentur the [som] akta dryk oc skiwta saman the skulu forfaras SvKyrkobr 55 . 2) lägga samman, vika samman (för förvaring)? item tord för rödingxnäten han sköt samman VKu 137 (1569). "],"e":["skywta . ","skywtha . ","skywda GU C 20 (hand ","skiuta sik , 3) hänvända sig, vända sig. en tho at naghre fast mote sta oc skiwta sigh til annan thogh wäli conffessor the personam til abbatissam Abbedval i Vkl 86 . - vända sig bort, frångå (ett beslut)? än tho at the mote standa ellir skiwta sigh ffrandelis, thogh the ssom swa är nämpd oc samthykt, hon wälis Abbedval i Vkl 88 . ","*skiuta ater , insätta (på en befattning i stället för en annan). tha skall ether mectughet verdes atwidhe at prieren her war är nw affsetth och iach är skutthen aather her i staden igen som föghe tingh tiäner thet tiill GPM 2: 314 ( 1508) . Jfr aterskiuta. ","*skiuta saman , ","skiuta sunder , sönderskjuta. bössan . . . som skötz swnder paa helgans holman Stock Skb 158 ( 1520) .","*skiuta up , ","skiuta ut , 1) skjuta ut, stöta ut. eg. och bild. wi som liffwom ällir skiwtoms wt j dödhin (in mortem tradimus) SpV 399 . war härra jhesus . . . bad honom skiuta vth baten fran landena nagat litit MP 4: 118 . - Jfr utskiuta. Jfr be-, fram-, genom-, in-, pa-, sunder-, thing-, umkul-skiuta."]},{"a":"skiuta","b":"nn","c":"","d":["Jfr utskiuta."],"e":[]},{"a":"skiuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skjuta, sätta i rörelse (utan att lyfta). thaa stegh haghen j färiana och sköt fran landeth Di 241 . " bordhin wordo tha rasklika skutin (d. v. s. undanskjutna, aflägsnade) " RK 1: 888 . skjuta, skuffa, fösa. skiuuär ällä skiutär ällä rykkir SR 36 . " misfyrmir man frälsum manne, skiutär ällä skiuuär " ib 54 . " han skötz hiit ok thiit " KL 43 . ssagh han swa smälica ledhas, skiwtas oc dragas aa gatwne Lg 3: 81 . ib 87 . - skuffa, kasta. lät dacianus georgium sciuta i panno mz uällanda bly (jussit eum in sartaginem plumbo liquefacto projici) Bu 494 . skötz thu them til jordh mz thins guddoms maktuge ordh MD 31 .","2) sträcka. " skiuth oc räk alla thina limmer " LB 7: 167 . ","3) skjuta, afskjuta, framdrifva genom luften. the skulu . . . sik wänia skapt skiuta ok sten kasta KS 53 (136, 58) . " haffuer skiwtyth trij skoth " SGG 132 . " ther skottes både lodh. skeckther oc pila " RK 3: (sista forts.) 4797 . " thöm skötz alrig ioth skott till (mot dem sköts el. aflossades icke ett enda skott) " BSH 4: 295 ( 1501) . - skjuta, afskjuta el. aflossa skott. johannes baþ han skiuta ok suenen sköt. entima ok flere sinnom Bu 157 . " siþan iohannes baþ eigh mer skiuta. þa löste suennen bugha strägen " ib. " skulu the idhka skiuta medh armbyrst ok handugha " KS 53 (136, 58) . skoto andre mz the bossar flere RK 2: 6120 . BSH 4: 293 ( 1501) . haffue the . . . eij myget skotid eller skado giorth ib 294 ( 1501) . " skwto the med ingeborge genom then höge reeceeskärmen ib. - skjuta, rikta skott (efter el. mot.) tha sköt en äpter hindene " Bil 751 . skutu mote them oc castadho stena Gr 307 . skywther til papekoyna SGG 132 . " skot til marsken mz j [1] byssa " RK 2: 6106 . " sidan han aat marsken sköt ib 6571. - skjuta el. rikta skott emot, göra till föremål för skott. kunugen böþ han binda viþ stulpa. ok af fiughur hundraþ riddara sciutas som tel mals (jussit eum ad stiptiem ligari et a cccc militibus sagittari) " Bu 502 . " lät sauinianum binda widh stolpa ok skiuta som at male (jussit eum . . . ligari et sagiratti) " Bil 462 . - skjuta, träffa el. fälla med skott. skiuta diur ok fugla Bu 157 . " aff then byssemäster rodenborgh honom ville skywit vid stäkeborg " RK 2: 6567 . " konungen warth scuttin " ib 3: 473 . " skuthne waare konungsens män " ib 960 . " ther saare äre oc skotne aff eter " Al 9105 . " skotyn medh ith handbysso lod " BSH 4: 294 ( 1501) . " war skoten medh eth lodh i laareth ib 5: 214 (1507). kunugen väne han vara scuten tel döþ " Bu 502 . " ath skyta en dän i hell " BSH 5: 115 ( 1506) . hadhe när skutit the stora holka i sank RK 3: 290 . BSH 5: 58 ( 1505) , 120 (1506). FM 286 ( 1506) . - med två ack. skiwtha the töm fwl mz handhboga pilor BtRK 345 (1490, orig.) . - skjuta, genom skott tillfoga. att läkya saar bade hwggen saar oc skwtten LB 7: 325 . ","4) inskjuta, ingifva. " vm guþ skiuter oss nokat i hugh framleþis meer willä goyrä " SD 5: 567 ( 1346) . " thän hälghe ande hafdhe thöm thät j hugh skutit " Bil 846 . " somum sköt han höghfärd j hugh ib 851. äpter thy honom gudh i hugh skiwthir " SD NS 1: 514 ( 1405). RK 1: 1186, 2: 6740 . vm þe (ɔ: diäfla) skiwta nakat i iþran hugh KL 189 . Lg 3: 62 . han (Gud) skiutir jdhrugha i manzsins hiärta Bir 2: 50 . som gud i thera hierta skööt at the loto fara awund ok niidh RK 1: 3445 . " sköt dyfwllin j thera hiärta . . . hwru the matto the hälgho thre män forkoma " Bil 850 .","5) tillskjuta, bidraga. " her byggia marghe the som nywta wilia ok fa the som nokoth wilia skiwta ok til idhan skat hiälpa " SD 4: 427 (i not; fr. början af 1400-talet). ","6) hänskjuta. " huilkit mal til nämpdenä skötz om swa war giort " DD 3: 19 ( 1399, nyare afskr.) . hulket iak til nämpdena sköt SD NS 1: 277 ( 1403) . ib 419 ( 1405), 2: 115 ( 1409), 119 ( 1409), 125. ( 1409) o. s. v. witnadhe nempden . . . vm tw marchland jordh i danmarka sokn i waxalla hered som skötz aff waxalla hered ok in til haglund ib 138 ( 1409) . " skutom wi thet fran oss oc til laghmantz thingit " ib 162 ( 1409) . til huilkens fulbordan thennä sämiä tha mästh vart skutin FH 5: 33 ( 1465) . " sculu the (brotten) skiutas til fadhir confessorem " VKR 34 . " skiwiter iak til gudh mit maal " Iv 2663 . RK 2: 1308 . " sköt han alt for pawans ret " ib 8462 . ","7) beropa sig (på). sköt marsken altid a konungens breff RK 2: 7060 . " the skuto oppa en hans lantbo " MD (S) 284 . ","1) förflytta sig, draga sig. fran gudz miscundh skötz tu tegh til rygge MD 31 . ","2) taga sin tillflykt (till), gifva sig (till). at engin sik vndan draghe äller til thera herra fordäghtingan skiwte SD 4: 427 (öfvers. i vidim. fr. början af 1400-talet). ther . . . ey vildo honom (konungen) skatskylloghe wara wtan skwtu sik til frälse vnder riddara knapa ok klärka ib 426 (i not; fr. början af 1400-talet). ","3) hänvända sig, vända sig, öfverlåta sig el. sin sak. varfrw gik oc thagdhe. ok sköt sik til iohannem Bo 215 . ","4) hänskjuta sig, vädja. haffde sik . . . skuthit til . . . konung erik . . . ok hans radh til rätta SD NS 1 . 646 (1407, gammal afskr.). HSH 20: 211 ( 1507) . " vtan hansigh til radzstuana skyuta kan " SO 79 . ","5) beropa sig (på). sköt sik til brefue SD NS 1: 479 ( 1405) . " jak skiwter mik til them här haffwa warit " PM LXII . " jach skiwter mich tiil then mene man i swerigis riche . . . hwru iach haffuer thient eders herredöma " HSH 20: 32 ( 1506) . BSH 5: 25 ( 1504) . - (?) thee skwto siig paa asboland BSH 5: 144 ( 1507) . " alle skiwta the sig op til nydingh ib. - refl. skiutas, vexla skott (med). skutos mz thom " RK 2: 9061 . ","1) skuffa undan. MD 65 .","2) förskjuta, bortvisa. " aff allom stadom skötz tu tha borth " MD 27 . - Jfr bort skiuta. ","1) skjuta ut, stöta ut (fartyg). skutu heþninga vt al skipen af strandene Bu 177 . " skuto wt snekkior ok löpande skutör " RK 1: 107 . ","2) genom skott uttaga el. borttaga. vändes en pil i väþreno ok scöt ut kunugh[s] ögha Bu 502 . " skiuta sik ut, "","1) skjuta sig ut, gå ut (från land). om fartyg. wtan alla hiälp sköt bathen sik wt Lg 3: 702 . ","2) löpa ut, hafva sitt utlopp. eet vatn wt fore stadhin flöt ther sik wt ij hafuith sköt Fr 1908 . "],"e":["skyuta . ","skyta BSH 5: 115 ( 1506) . ","skythä ib 25 ( 1504) . ","skywter SO 83 . ","skywther SGG 132 . skyter L. ","skööt RK 1: 3445 . " skot (kanske skriffel för sköt) " ib 2: 6106 . ","skötz MD 31 . ","skötz ib 27 . ","skösst ib 65 . ","skwto ib 4: 294 (1501), 5: 144 (1507). scutho RK 3: 3821 . ","skoto ib 2: 6120 . ","skotho BSH 5: 120 ( 1506) . ","skothe ib 4: 294 ( 1501) . ","skotte: -es RK 3: (sista forts.) 4797 . ","-it ib 290 . ","scuttin RK 3: 473 . ","skutthin Lg 3: 87 . ","skwtten LB 7: 325 . skuttyn, se bort skiuta. skotin: -ith MB 1: 266 ; ","-id BSH 4: 294 ( 1501) . skotyn ib. skoten ib 5: 214 (1507; FM 286 (1506); skotne Al 9015 . skiwthen (n. pl.) BSH 5: 58 ( 1505) . ","skiwtyn: -yth SGG 132 . ","skywtin: -it RK 2: 6567), ","skiuta sik , ","skiuta af , afskjuta, aflossa (ett skjutvapen). myn bysso borgh, xi stycke . . . skuto ey aff BSH 5: 119 ( 1506) . ","skiuta bort , ","skiuta genom , ","skiuta i genom , d. s. swa som thera hiärta ware skotith i genom MB 1: 266 . ","skiuta in , skjuta in, sträcka sig in. thet östra nörra hyrnit skiuter in i forscrifne tompt SJ 140 ( 1445) . ","skiuta nidher , skjuta ned, fälla ned, hissa ned. the scutho steghar nidher i wyborgx by RK 3: 3821 . Jfr nidherskiuta. ","skiuta sunder , sönderskjuta. skiua äpplit sunder Di 54 . Jfr sunderskiuta. ","skiuta til ok fran , skjuta till och från, ryckvis ansätta. for werk som skiwter til oc fran j hwffwdit LB 7: 332 . ","skiuta til saman , skjuta samman. sculu brodirna skiuta til saman. ther man skal honum mäd halda SO 5 . ","skiuta ut , ","skiuta utaf , afskjuta, affyra, aflossa (ett skjutvapen). skothe . . . störste huffwudstycked vtaff BSH 4: 294 ( 1501) . - Jfr ater-, fram-, lös-, pa-, um-, undan-, up-, ut-skiuta."]},{"a":"skiutelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hastigt, med hast, skyndsamt. thet förstä han honum see fik / han wende sik om swa skytelik Fredrik ed Noreen 595-596."],"e":["skytelik )"]},{"a":"skiutelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" at them swa skiwtelika Fl 27 . - genast. swaradhe skiutelik Fl 1288 . " hon komber skiutelika " ib 1506 . - snart, inom kort. wars herra ordh som han taladhe til idher . . . skal wisselika wardha, oc skiwtelika fulkompnas MB 1: 238 . " sompnadhe swa skiotelik " Fl 1491 ."],"e":["skiotelika MB 1: 200 ; Al 379 . ","skiotlika Iv 2290 . skiutelik (i rimsl.) Fl 731, 1288 . skiotelik (i rimsl.) ib 1392, 1491, 1525 ; MD 191 ),","plötsligt . ","rendo"]},{"a":"skiuter","b":"av","c":"adj.","d":["hastig, snar. - snabb. han (ɔ en häst) är skutare än fugel flygande Prosadikter (Kar M B) 316 . - n. snart. vare tet sköth radh attj velä vethe edert bätzste GPM 2: 254 ( 1507) . " men jak ma nw sköth säya . . . mith glas är lwpith " PMBref 336 ( 1519) . - komp. hastigare, snabvbare. ok ikke skythere (så snar som?) han ffik bodith thaa läth han strax göra redhe xxx [ɔ: 30] kara GPM 2: 267 ( 1507) . - superl. skyndsammast snarast. greuen läste wp allom llasomen at torneno som han gat skytast ok gik in Prosadikter (Sju vise m B) 213."],"e":["sköth GPM 2: 254 ( 1507) ; PMBref 336 ( 1519) . ","skiutare Prosadikter (Karl M B) 316 . ","skythere GPM 2: 267 ( 1507) . ","skytast Prosadikter (Sju vise m B) 213), "]},{"a":"skiuter","b":"av","c":"adj.","d":["n. adv. hastigt, ögonblickligt. " maria födde gudz son . . . swa sköt oc bradhlika, at i eno öghno bragdhe, tha wardh gudz son, mz kötlike natwro . . . oc mz skäl, oc fulkompno witi " MB 1: 407 . - genast, strax. biþar hana skyt sitia a häst Bu 19 . ib 4 . Lg 113 . " sköt flyþo (the) " Bu 137 . " gak hiit sköt " Fl 1366 . Iv 1315 . Al 2511 . then riddare springer honum sköt ij geen Fl 1849 . snart, inom kort. blomstar þät skyt falnar Bu 152 . skal skyt föþas af renne mö ib 63 . Bo 83 . Gr 314 . KL 416 . MB 2: 408 . MD (S) 256 . the leta . . . then hitan ok älskogha som sköt skal forganga Bir 1: 80 han skal sköt mista thz som han nw hawir mz wärldzlike glädhi ib 332 . ib 2: 69 . " min ordh skulu sköt fulkompnas " ib 3: 80 . " thw . . . skal skööt döö ib 432. " VKR XII . Al 1611 . " swa wardhir mannana lyghn sköt til änkte " Bir 2: 221 . " war skit til hiälps nar näst brindhir " GO 909 . BSH 5: 593 ( 1517) . hwat thu mykyt äruodhar fore os oc huru sköt thu tilbyrdiadhe Bo 21 . - snart, lätt. man qwinno hwgh sköt vända ma Iv 1045 . " skyth är sadhlath mz enne giordh " GO 878 . ib 19, 234, 813, 899, 913 . - komp. hastigare, snabbare. the (ɔ: sool oc maane) ganga skiotare oc optare kring om himilin MB 1: 62 . - snarare, förr. skiwtare eller senare MB 1: 126 . " gudz ängel war skötare (Cod A snarare 201) at " ib (Cod. B) 546 . - superl. skyndsammast, snarast. manen gangher nidherst oc skiotast MB 1: 62 . " oss . . . vmbiuþa sum skiotast " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " bödh som skiutast halshugga margaretam " Bil 543 . " kistor . . . hulka the giordho alra skiutast " Gr 302 . - snarast, först. han kom skiotast heem RK 1: 3037 . - snarast, lättast. är swa skiotast swarath til questionem MB 1: 455 . " huem hon (verlden) giffuer mesten heider han warder henne skiotesth leider " MD 114 . - thät skiutasta, adv. det snabbaste, det snaraste. i förning med en form af gita el. magha. han vämptis sidhan thz skiotasta han ma Iv 1646 . " thz skiutast iach ma idher effter finnä " ib 1912 . " the geesto . . . stokholms torn thz skiwasta the gato " RK 1: 4248 . - Jfr ful-, iäm-skyt samt skynter."],"e":["skioter . ","skyt Bu 4, 19, 63, 152: Iv 1315 ; GO 813, 899 . ","scyt MB 2: 408 . ","skyth GO 234, 878 . ","skit ib 909 . ","sköt Bu 137 ; Bo 21, 83 ; Gr 314 ; KL 416 ; VKR XII ; Bir 1: 80, 332, 2: 69, 221, 3: 80 ; MB 1: 407 ; Fl 1366, 1849 ; Iv 1405 ; Al 1611, 2511 ; MD (S) 256 ; Lg 113 ; GO 913 . ","sköth ib 19 . ","sködt BSH 5: 593 ( 1517) . ","skööt Bir 3: 423 . ","skiutare . ","skitare . ","skötare MB 1: (Co. B) 537, 546. superl. n. skiutast. skiotast. skötast Gr (Cod. D) 396. best. form n. skiutasta. skiotasta), "]},{"a":"skiutfyl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skiutfärdh","b":"nn","c":"","d":[" = skiuts färdh."],"e":["siwkhfärder Svartb 465 ( 1457) ), "]},{"a":"skiutfärdh","b":"nn","c":"","d":[" = skiuts färdh. för treske i skwdh fierd BtFH 1: 137 ( 1507) . Jfr skiuta färdh."],"e":["skiwdh fierdh )"]},{"a":"skiuthäster","b":"nn","c":"","d":[" = skiuts häster. ATb 1: 326 f (1470). BSH 5: 225 (1507, H. Gadh) . ib."],"e":["skywt- )"]},{"a":"skiutilse","b":"","c":"","d":[" , n. pl. el. f. Jfr fram-, in-skiutilse."],"e":[]},{"a":"skiutilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr fram-, in-, til-skiutilse."],"e":[]},{"a":"skiutresa","b":"nn","c":"","d":["skjutsresa, skjutsning. " vi . . . haffwe aldrigh roo eller lisa . . . for skiwtresor " BSH 5: 16 ( 1504) . Jfr skiuts resa."],"e":[]},{"a":"skiutresa","b":"nn","c":"","d":["skjutsresa, skjutsning. " ath han ey . . . haffe giort forskut eller warhd . . . eller skiwt resor for then ena sin gardh " ATb 2: 404 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"skiuva","b":"vb","c":"v.","d":["skjuta, stöta.","1) skuffa, stöta. " skiuuär ällä skiutär ällä rykkir " SR 36 . " misfyrmir man frälsum manne, skiutär ällä skiuuär " ib 54 . " drogho han vppa en biärghaklint oc villo han skiufwa ther nidhir " Bo 86 . " villo skiwian ther nidhir fore " ib. " skwfs han oc ältis " ib 1823 . ib 181 . the skufwa oc dragha han osaktelica ib 197 . ib 223 . Bir 2: 132 . MD 38 . Al 3462 . " myn kere hustru . . . war skwffen slagen oc niddertrengd til gathwne " BSH 4: 100 ( 1483) . " sköff hona wredher fran sik " Lg 996 . ST 43 . MB 2: 122 . " han sköfs a dör " MD 33 . - abs. en skiwr oc annar rykker Bo 181 . slåå, skiuffua, skiuta SO 294 . - med prep. somlike skofuo oppa hona KL 342. - streta (mot). med prep. gen. el. mot. fatighdomen är allom genwerdhogher ok alle skyufwa twähändis mot hanom Su 421 . " i skuwin handom gen gudz nahdom (repuleritis Dominum) " MB 1: 393 . ","2) skyffla. kastadho them . . . j ena duypa graff oc skufw ther iordh oppa ST 300 . "],"e":["skyuua SML M. 33: 2 i var. skyufwa Su 421 . ","skyuffwa MB 2: 122 . ","skiwia: -an (sannolikt skriffel) Bo 86 . ","skufwa ib 197 . ","skiuwer VGL II Add. 7: 13. skiuuär ÖGL eþs. 3: 1; Vaþ. 16: 1, 22, 27: 2; SR 36, 54 . ","skiufwär UplL M. 19: 2. skiwer Bo 181 . ","skwfs ib 181, 182 . ","skyuff ST 43 . ","sköff ST 43: Lg 996 ; Al 493 . ","sköfs MD 33 . ","sköffs Bir 2: 132 . ","skuwin MB 1: 393 . ","skufw ST 300 . ","skuwo Al 3462 . ","skuffuo MD 38 . ","skofuo KL 342 . ","skofwo Bo 223 . ","skowin Al 506),","skiuva nidher , skuffa ned. alexander . . . sköff han . . . ij grafwina nidh Al 493 . " aff the diwpo graff ther han war skowin midher ij kwaff " ib 506 . - Jfr utskiuva."]},{"a":"skiuva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skjuta, föra. " rauidh sadhe . . . ath ekke varo flere dande quinnor i arbogha en iak tröstir ath sätia them alla i ena skothkärro i sändir och skywffwa them vty aane " ATb 1: 330 ( 1470) . " litzsle andres lagh i sängenä medh lösth nesteklede i skiorttane ok skwffuet hwsonär nidher om knän " STb 1: 16 ( 1475) . then ther ekke kan wel syma, han draghir watnit til sik medh handoman, ok skywir jnthe fran sik til thess han sywnkir nidhir MP 5: 126 . - skjuta, skuffa, stöta. nw kom m k ok hug til jwan ok sköff han dödan af häste Prosadikter (Karl M D) 337 . cesus . . . slaghin ok skwwyn ok smittadher GU C 20 s. 103. jenis . . . zaker vj (6) marck, ty han skiöff ena kerling STb 1: 44 ( 1476) . ib 312 ( 1481) , 4: 244 (1512). "],"e":["skywffwa ATb 1: 330 ( 1570)","sköff Prosadikter (Karl M D) 337 . ","skiöff STb 1: 44 (1476), 282, 312 (1481). pl. 3 pers. skuwo MP 4: 90 . ","skuffwo Troj 308 . ","skwwyn GU C 20 s. 103 . ","supin . ","skuffuit STb 4: 244 (1512). skwffuet ib 1: 16 ( 1475) ), ","*skiuva bort , köra bort, föra undan. wäsktarana wordo wrede oc skuffwo honom bortt mz makt Troj 308 . ","skiuva nidher , skuffa ned. ty hon skiöff cecilia nidher fore trappane STb 1: 282 (1481). ","*skiuva ut , 1) skjuta ut, fösa ut. alth bondans folk . . . skuwo honom ather vth ginom portin MP 4: 90 . 2) driva bort, köra bort. the willo hona vt fra sik skiufwa Hel män 211 ."]},{"a":"skiva","b":"nn","c":"","d":["1) skiva. - brödskiva o. d. judas tok gudz likama mz apostlom oc star scriffwath aff honom, at äpter skiffwona (jfr GVB 1541 Joh. 13: effter then betan) gik diäwlin in i han SvKyrkobr 40 . han . . . togh nagat aff bröd somhan hafde ok skar huariom thera sina skiffua thär vt aff MP 4: 273 . - skiva av metall, trä el. dyl. gaffs hinrik malere for skiffuan han maladse vij mark SSkb 235 ( 1507) . ib 315 (1509). for bläkskuffunar, som kommo in i liktonar, för iij skiffuar ij öre HLG 2: 90 (1510). skivformigt metallstycke erhållet vid garning i öppen härd. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 83. ij skyffue kopper om ij skyppundh STb 3: 465 (150+0). sidhan läth thät (ɔ kopparsmältan) kolna wplyfftandis skiffwo äffther skiffwo PMskr 412.","2) trissa, hjul med urgröpt ytterrand (vari en lina löper). Jfr E. lLidén, Ark. lf. Nord. Fil. 45: 197 f., E. Holmkvist, Bergslagens gruvspråk 63. jtem iij öre til stadzins skiwer til windhan Skotteb 408 (1466-67, Kämn). - Jfr bly-, bläk-, eld-, kopar-, silf-, tin-, trä-, vind-skiva. "],"e":["skiwer Skotteb 408 (1466-67; Kämn) . skiffuar HLG 2: 20 (1510). skyffue STb 3: 465 (1500)), ","*skivo garn? (skyffwo-), "]},{"a":"skiva","b":"nn","c":"","d":["skifva. " lät sla them (ɔ: eldkar) som flata skiwor (lamina) " MB 1: 405 . vardh ther hardhelica flängdher mz glödhetom skifuom älla iärn gislom Pa 17 . !UDDA_TECKEN? lod galigo skwren j skiffwor LB 7: 348 . Jfr bräk-, brödh-, bröds-, glas-, gul-, iärn-, kopar-, stal-skiva."],"e":[]},{"a":"skiäl","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 204, 219, 312. 1) gränsskillnad, gränsmärke. Se Sdw 2: 1298. funno the thär gamul rör oc skäl kastad Uppl Lagmandsomb 16 (1490). ","2) besked, meddelande, underrättelse, reda, redeogörelse. en pilter . . . som kunne göra skäll aff allo thy han at spurdes Prosadikter (Sju vise m B) 201. iak wil sighia honom ther skel til ib 216 . - förklaring, uttydning. SpV 8 . hwi wille fadhren . . . kalla sik wara wallanna blomstir . .. fförst gör mik här skäl oppa (absolve), mz faam ordhomib 11. ib 25, 27, 379 . " thu haffwer j siälinne tre naturas . . . än j kroppenom haffwer thu fira . . . aff try haffwr thu the hälgha trefalloghetz tro än aff fira hälgha lästins skäl (sancti evangelii rationem) " ib 502 . " thy ägher hwar sokna präster taka lön. oc göra skäl a gudz doom fore hwar sin soknabonda " SvKyrkobr 62 . - redogörelse, räkenskap. kräffwer gudh räkinskap aff siälinne, aff henne liiffwärne ok gärningom tha weth hon siigh ok rädhis mykith, ath göra skääl for siigh SVKyrkobr 257. 3) kunskap, övertygelse, visshet. Se Sdw 2: 1298. - till skiäls, med visshet, bestämt, noga. Se Sdw 2: 1298. 4) urskillning; förstånd; förnuft. Se Sdw 2: 1298. thet jak wel besinder thet mz skälum, ath thenne werlden hon är mykith falsk NMU 1: 91 ( 1413) . the thig, som wthan sinne äru, ällir creatur som wthan skäl äru (irrationalium) SpV 12 . " skälin som skal göra atskilnadhin mällan goth ok onth " ib 76 . ib. ib 325 . o ihesu war engasta hwgswalilse j likama ok siäl, mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at thu mz nadhinne fulbordha war skäl ib 591 . människion(a) tanke bör wara swa som en radande konunger ok biudande ower henne fäm sinne mädh skiälena dygdom MP 4: 245 . ib 5: 77 . sidhan thu kom til skäla (usum liberi arbitrii habuisti) SkrtUPpb 79. SvB 151 (omkr. 1500). - själ. hwarte the ythro sinne, äller then jndhre delen aff hans skäl äldar siäl wardh . . . hugswalande aff them övermer delenom j hans skäl SkrtUppb 340 . ib. . . kärlekenom oc sötmanom som ihesus christus tha haffdhe j sinom öwermer skälom ib 341 . - sinne, yttre sinne. styrom wi war likama oc war fäm skäl SvKyrkobr 11 . ib 56 . " aff thinom innermer oc yffuirmer skälom " SkrtUppb 173 . 6) skäl, det som är förnuftigt el. skäligt, det som är rätt och biliigt, det som är tillbörligt, rätt, billighet. Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 59 f. moth gudlikom rät oc allom skiäld Gummerus Syn-sta 41 (1425, vidim. 1440). ther tykkes oss atj gören . . . oss och crononne mynne en scheel wtj Lindblom Äbval 7 (1432). the är icke skäll, jach skall halla allan twngan BSH 5: 233 ( 1508) , H. Gadh). Arnell Brask Biᴵ 34. skälen kräffua ath thenne nu bör neffzt som broligen är HSH 13: 98 (1524, Brask).","7) det som lagligen bör göras el. iakttagas. - särsk. laga form, laga formaliteter vid överlåtelse av jord. laffrens birgirsson gaaff lyyst a fernäbo thi(n)ghe mäd fastum oc fullum skälium skelighom manne jone . . . Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . kennis jak . . . mik hawa giwit . . . giisle azurasson fulla makt . . . thät fornämpda gooz at fara mz skapt oc skäll a mina wägna Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). ib 151 . SD NS 3: 7 ( 1415) . " gyrom wi häridzhöfdhingin mäkthoghan . . . til at fasto oc skäl at (+) gyra " ib 38 ( 1415) . " pa skapt och skäl hwllä . . . ib 89 (1415). " ib 123 ( 1416) . - laglig gottgörelse el. upprättelse, laga böter. om wore klerker swäne eller nogen aff wore eder nogen oskäll giort haffde wille wi swa flyd ath eder skulle skääl therföre widerfares HSH 16: 13 (1526, Brask). 8) laga bekräftesle, stadfästelse. . . . ok ther til fulla wisso ok skäla tha bidher iak . . . Gadolin Pants Bil 271 ( 1366) . til meera wisso ok skääl bedhis iak bisskedhna manna incighle . . . SD NS 3: 46 ( 1415) . " engte fatades fore for:na smidhia . . . som war til skiäls befwnneth i syndagx almosane jordabook " STb 1: 154 ( 1478) . SJ 2: 37 ( 1478) . STb 3: 435 ( 1499) .","9) laga intyg, bevis. fore mera sannind skuld ok skäla SD 8: 195 ( 1362) . tha haffdom (vi) thenna ärendin granlikga offuerwägith och badha delanna bewisninh ok skälar hörth Svartb 397 ( 1441) . " hwlchith han eckä kwnnä bewisä hwadskä med breff eller skel Uppl Lagmansdomb 105 (1490). haffuer her oleff andree nagor ytermera skeel l. . . om then kelleren . . . tha kome fram meth the skel eller liffuendes witne HLG 1: 133 (1490). hwem then ene delen pa hustrv anna arffua wegna haffua borde, thet skulle bliffue til skelz, til ytermera skel komme STb 3: 435 (1499). - på bevis grundat laga försvar; bevis, bekräftande tecken. saa skööt han oc sin skääl til aaretalet som i breffvet stood at han then tiid ey war i landet " HSH 16: 89 ( 1527) . 11) bestämmelse, föreskrift. - mädh sva skiäl (skiälum) at, med det förbehåll att, med det villkor att. SD NS 3: 571 (1420). BSH 5: 118 (1506, H. Gadh) . Arnell Brask Biᴵ 32. - sva mädh skiäl, at, d. s. SD 8: 29 ( 1361) . - förutsättning, fall, händelse. mädh sva skiäl at, i el. för den händelse at, i fall. ranskakade thenne for:ne men millan stoe heermalax ok böle met swa skäll, ath böle boana skulu haffua enskilt tiill skoghen Svartb 524 (1477?). 12) förhållande. thätta är wndhirssam skäl (mira ratio), at mana blomstridh at thz skuli blomstras SpV 23 . " at sacramentin haffwa j sik twäfall skäl (geminam sacramentorum rationem), synlikin ok osynlikin " ib 86 . ib 547. - Jfr bolstadha-, breva-, for-, gardha-, o-, vägha-skiäl, ävensom iämskiäla (Sdw 1: 632) och skiälissten. ","1) oförnuftig, utan förnuft. jak är äkke aff thom som thässa mangha gudha skälelösa oc döfwa hedhra oc dyrka Prosadikter (Barl) 31 . " o i stena ok osinnogh äller skälalös creature " SkrtUppb 75 .","2) ond, skamlös, skändlig. - tygellös. effrenatus . . . otamber hastgoger ok skälolös quasi sine freno racionis GU C 20 s. 209 ."],"e":["skiäld Gummerus Syn-stat 41 (1425 ; vidim. 1440). skäl. skääl SD NS 3: 46 ( 1415) ; HSH 16: 13 (1526, Brask), 89 (1527). skäll Vg Fornmt I II 7-8: 150 (1373); Prosadikter (Sju vise m B) 201 ; MP 5: 77 ; BSH 5: 233 (1508, H. Gadh) ; ","-om SD NS 3: 123 (1416). skel HLG 1: 133 (1430); Prosadikter (Sju vise m B) 216 ; Uppl Lagmansdomb 105 ( 1490) ; ","-z STb 3: 435 ( 1499) . skeel HLG 1: 133 (1430). scheel Lindblom Äbval 7 (1432). pl. skälar Svartb 397 ( 1441) ; jfr O Ahlbäck, Svenskan i Finland 25),","skiälalös (skäle-. skälo-), ","skiäla man","skäla- )","*skiäls bonde","skels- )"]},{"a":"skiäl","b":"nn","c":"","d":["ställe dit man tager av från vägen. härbärge. Se Sdw 2: 1298. en timberman medh enom dräng oc the sköte skälino medh S Vkl E 161."],"e":["*skiäls man"]},{"a":"skiäl","b":"nn","c":"","d":["1) besked, kunskap, klarhet. mädh rättan skiäl, tydligt, bestämdt. han veet thz mz rättan skäl Fr 679 . ","2) skäl, orsak, grund, anledning. mädh fullan skiäl, af fullgiltig orsak. iak tröster mik mz fullan skäl thz iak ma honum hiälpa väl Iv 2177 . - mädh rättan skiäl, af rättmätig orsak, på goda grunder. huath ij talin mz rättan skäl Iv 3485 . ib 4627 . " hafdhe hon vitadh thz for san at thz vare herra iwan sannelika mz rättan skäl hon hafdhe han ey vntfangith väl " ib 5639 . ","3) syfte. " siälwier gik han vppa biärghit. mz then skäl at vm the hafdhin farit oc leet äpte honom i bland discipulos tha hafdho the han änkte funnit (ut si eum ulterius inter discipulos quærerent ipsum invenie nequirent) " Bo 90 " gudh skapadhe mik mz then skäl (ea ratione) at iak skulle hedhra han owir al thing " Bir 3: 172 . Jfr skil, m."],"e":["skäl )"]},{"a":"skiäl","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) skilnad, det som skiljer el. åtskiljer, gränsskilnad, gränsmärke. Jfr bolstads-, bolstaþa-, vägha-skiäl. ","2) framställning af det som skiljer något från ett annat el. som utmärker något, utredande, besked, meddelande, underrättelse, reda, redogörelse. kunno the engin skäl göra konungenom MB 1: 237 . Di 121 . " görin honum sidan ekke mere skäl " Iv (Cod. B) 3320. iak vil thik ther til göra skäl (låta dig veta det?) ib (Cod. A) 2027 . " thu skal mik ther aff göra skäl " Fl 337 . Lg 3: 378 . " gör mik här a bätre skäl " Al 9876 . fore hwi the ohyra rymer tha ther gör scritpten ey skäl opa ib 5918 . " iak skal eet budh mz ful godh skäl sända idher herra ij geen " Fr 2888 . - til skiäls, klart, noga, bestämdt. hwad ther är om, weth jac ey til skels BSH 5: 31 ( 1505) . - förklaring, uttydning. kan thu göra skel för thz thu haffwer sakt PK 245 . kan thu ekke göra ther skel före ib. - redogörelse, räkenskap. gripu diäknan til skiäla wm gul ok silff Bil 410 . " gör skäl oc räkenskap för tik aff hwario " LfK 114 . " at the skulin . . . gudhi skäll göra for os " Ber 66 . " the waka swa som skolagörande skäl älla räkinskap gudhi for idhra siäla " ib. " hwar en skal göra skäl af sinne talan " ib 103 . ib 105 . Su 241 . - redogörelse för begångna synder, syndabekännelse, skriftermål? erkedieknen war dödh wtan skäll och skirptamall BSH 5: 382 ( 1510) . ","3) kunskap, öfvertygelse, visshet? iak sigher idher thz mz visso skäl Iv 3309 . thu skal thz wita mz wisso skäl MD 104 . " thu west thz wäl mz ful godh skiäl " Al 5311 . ","4) urskilning; förstånd. han hafdhe stor skäl oc smuit (conscientiam seu discretionem) Bir 2: 20 . " gudhz ordh predicade hand mz myklom skälom " Bil 650 . " honom fölger with snille ok skell " RK 1: l403. marsken swaradhe honom medh skel ib 2: 4330 . Al 1261, 5805 . " mäþ skälum oc viti " Bu 11 . " þu hafþe ii moþor live ful skäl " ib 79 . MB 1: 120 . " hwar wil thz sighia at wi män hafwm mindre skiäl än hunda " Bil 360 . " the haye ey vit ok snille ok ful skiäl (deficit intellectu) " KS 28 (70, 30) . the haua vit ok snille oc högh skiäl (viget intellectu) ib (71, 30). han (menniskan) hauer skiäl ok vit ok snille ib. lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta ib 52 (132, 56). om ij skäl ok sampwit hafwin Al 5822 . mz läsning wäxa skälin ok wndherstandilsin (sensus et intellectus) Ber 136 . ib 243, 254 . " wart samwit rögher os fore warom skiälom. swa opta som os koma wara misgärninga i hugh " ib 255 . " drykinskaper . . . myrker skälin (generat pertubationem mentis) " ib 87 . " win ofmykith drukkith . . . gar ofwer skälin (superat mentem) " ib 88 . " wm hatith wtsläkkis hiärtans och skälsins ögha (oculus cordis) " ib 109 . " somme mista with oc skäl j starkom sywkdom ey witandes hwath the tala " LB 9: 118 . " han komber til sin skäl j gen ib. - förnuft. han (Gud) . . . sigher . . . görom mannen äpter os siälwom mz skiäl oc vnderstandilse " MB 1: 157 . oskälik diwr hawa änga dygdh at styra sin losta oc maata han mz skäl än mantzens skäl oc wili. för än han syndadhe, war wäldogher styreman likamins oc lostans ib 111. änkte lyste likamen, för än skälin diktadho oc wisadho honum thz ib 112 . " han (menniskan) hawer skäl mz änglom " ib 99 . " medh änglom hawär han (menniskan) skäl ok lijf " KS 2 (5, 3) . ib 3 (5, 3). en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tilhörö, thz är skälen (ratio) ib 7 (16, 8). hawär gudh hanom (menniskan) giwit skäl ok samwit, thöm han må sik medh styra til thet bästa (est . . . unicuique homimum naturaliter insitum rationis lumen, quo in suis actibus dirigatur ad finem) ib 2 (3, 2). at han (menniskan) må . . . sik siälwan ok sin handawärk medh sinom skiälum styra ok rådha ib (4, 2) . hunda som ängin skiäl hafwa (sunt irrationabiles) Bil 360 . " ömkadhe sik all creatur offwir thera skapara dödh, mykyt meer bör thik människia som skiäl oc with hafwir, at sörghia . . . offwir thin skapara " ST 178 . " thesse gudha äro badhe döfwe oc blinde, oc hafwa hwarte skiäl ällir sinne " ib 248 . " gudh hauer tik giffuit sin oc skäll " MD 390 . Bir 2: 288 . Bo 123, 139 . säta skälomen (rationi) ib 135 . " tron är änkte värdh. ther hon är äkke större än manua skäl (humana ratio) beuisa " ib 117 . " at the matto atirkoma til manna skäla " Gr 292 . han är . . . vllir ok bort gangin af skälomen (ratione) Bir 1: 8 . " nar hon skodadhe badha wäghana sagdhe hänna samuit hänne ok hänna skäl (ratio) at hon skulle hällir vtwälia min wägh " ib 48 . mansins siäl gaff gudh . . . skäl at skodha genwärdogh thingh af genwärdoghom ok bätre af bästum (rationem discernendi contraria a contraiis et meliora ab optimis) ib 250 . " skal han (kroppen) stadhgas mz siälinna skälom (ratione aminæ) " ib 3: 181 . ib 1: 11, 308, 395, 2: 78, 166, 193, 305, 3: 241 . Ber 171, 231, 234 . PM XVII . at han (kroppen) ey tilbörie genstridha oc herras owir skälin oc siälena Su 350 . - medvetande, sans, besinning. han tapadhe badhe skäl oc sinne Pa 19 . " tha the komo til sinna skäla " Gr 283 . ib 285 . - själ. heel oc osiuk badhe til liif oc skääl BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) . " hibridha badhe till skäl oc til likama " SD NS 1: 526 ( 1406) . " then krankleek som barn hawa vtan a likamen, han hörir til skälinna krankleek " MB 1: 113 . " för än mannen syndadhe, tha hafdhe skälin oc hughin ängin krankleek ib. - (? eenebär . . . styrkia hiärna tempra skeel " LB 5: 82 . - sinne, håg? war konst dragher ower eno wäl wi nimom alle mz een skäl Al 6460 . - sinne, yttre sinne. gudh hafuir mik . . . gifuit . . . helan likama mz fäm skälum Lg 617 . ","5) besinning, förnuftig måtta. laghin sighia at lustin äghir hafwas mz skälom (cum ratione) Bir 1: 144 . " the vilia al thingh hafwa vtan skäl ib. " ib 196 . ","6) skäl, det som är förnuftigt el. skäligt, det som är rätt och billigt, det som är tillbörligt, rätt, billghet. alle þänkto þät vara skäl Bu 145 . " þät är eigh skäl at iak brytar þät atar niþar: iak hauar bygt a mins härra iorþ " ib 188 . än almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum KS 77 (189, 84) . " han skal ty fylghia, som flerom tikle skiäl wara " ib. " moth eth ok skel " MD 37 . " han liffde mz rät oc skäl " RK 1: 164 . " bönder liffdo widh räth ok skäl " ib 2019 . " han storkte gerna skäll ok räth " ib 69 . jak styrde göta lenge ok wäl ok hiolt them wid fridh oc skäll ib (LRK) s. 222. ib 2: 2877 . " tha giorde snare ekke skäl " ib 3948 . " döma mällan thöm rät ok skäl " Iv 4974 . " antwardher thz them han tror wäl ther badhe wiste rät ok skäl " Al 3798 . " rantzake ok höre hwat som reth ok schel är " SO 154 . - (?) iak hafwer hört fore san ok skäl Al 2741 . " ey hörde man annath än skäll " RK 3: 3067 . - det som bör fullgöras ss en pligt, pligt, förpligtelse? man skal os ther plägha väl ok göra mang [höffuelik] skäl Fr 1534 . ","7) det som lagligen bör göras el. iakttagas; sätt som lagligen bör iakttagas. kan . . . þänne wiþer han skiliäs . . . ta take annan med samu skälumen (under iakttagande af det förfaringssätt som i det föregående är lagligen stadgadt, på samma sätt som förut är sagdt) SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . - särsk. laga form, laga formaliteter vid öfverlåtelse af jord. vendidit . . . per contractum qui wlgo dictur fastær oc fwlskyal . . . terram SD 2: 222 ( 1296) . ib 3: 221 ( 1315) . " kännis jach . . . mik hafua gifwit minne . . . husfrw . . . tw mark land jord till morghengaffuo . . . medher fastom oc ullum skälum som landz lagh wt wisa " ib NS 1: 8 ( 1401). ib 22 ( 1401) . " thätta sama godhz . . . the fornempda domkirkyonne at fasta oc fastfara, mädh fastom oc allom skälum epter thy som landzlagh til seia " ib 227 ( 1403) . ib 420 ( 1405) . BYH 1: 170 ( 1363), 179 ( 1377). VAH 24: 327 ( 1377) . BSH 1: 179 ( 1381) . mz fastom ok skiälum ok allom ösgözkom laghum HSH 32: 56 ( 1354) . " hauir jäk hanom thet for:de gooz farit meth skaft oc skiäl " SD NS 1: 620 ( 1407) . ib 218 ( 1403). ärkebiscopenum . . . thässen godzen . . . meth widherwaru mannum fastum oc fullum skälikum (för skälum) vplata ib 376 ( 1404) . Jfr 8. - laglig godtgörelse el. upprättelse, laga böter. the haffdo . . . än giort engin skäl fore thz the slogho marskens foget j häl RK 2: 5328 . - mädh skiälum, rätteligen, lagligen. witnadhe meth them meth skälom at swa war giort ok stadfest SD NS 1: 277 ( 1403) . hon !UDDA_TECKEN? thesse säth) er met skiälum giorþ FH 3: 4 ( 1352) .","8) laga bekräftelse, stadfästelse. vplatom wi thenna for:da thompt . . . aa arbogha radhustffw, borghamestarom (för borghamestarom) oc radhmannon närvarandis, til fulkomligha skäla SD NS 1: 44 ( 1401) . til huars mere vitne, skäl oc stadhfästilse, tha hänger iak mit incigle fore thätta bref ib 69 ( 1401) . ib 111 (1402, gammal afskr.). til ytermera wissan, större skäl oc högre widherkenning hengiom wi waar incigle til witnesbyrd fore thetta breff ib 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), 245 ( 1403). her hafwir iak hans eyghit breff til mere skiel at han är min eyghin ST 30 . - bekräftesle, försäkran. nw fik han (konung Karl) skäl paa rasaborgh RK 3: 1254 . ","9) laga intyg, bevis. med skyälum vitä, at han sua goþän häst miste SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). wärdher thät pröwät till hans mädh fullum skiälum ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwilkin med þoliko warþer openbarleka med fullum skiälum oc laghum til wnnin ib 377 . klagar husbonden thz forre wärkmestarom mz skiel swa ath swennen eigh kan ther fore ney sägia SO 6 . forsumer samma broder sick ther vtj ok findz mz schiäl ib 158 . han (biskopen) . . . ranzakade henne siälffer, oc fik ther jngen skäl til meer än andre Lg 3: 55 . - särsk. skriftligt intyg el. bevis. kom lasse bonde meth siith breff ok skäll ok vithne ath han hafde betalat SD NS 1: 153 ( 1402) . " schal han . . . haffua . . . breff ok schel hwar han sin laratunna vtgiffuit haffuer " SO 106 . ib 143, 145, 155 . " haffua the skell " ib 159 . " aff mynom öfwersta förman wtsändher mz breff oc skäl " PM LXII: ","1) oförnuftig. " til hwars skulle . . . skiälalös kar wighias " MB 1: 482 . at thu äst eygh skiälalös ok galin Gr 365 . ","2) ond, skamlös, skändlig. sagdhe til greuan skälalös (impudens) hunder Bil 542 . - Jfr skiällös. "],"e":["skyäl: -um SD 5: 562 ( 1346) . ","skiel Bil 536 ; ST 30, 279, 314, 449, 497 ; SO 6 . ","skial L. ","skyal SD 2: 222 ( 1296) . ","skäl . ","schäl SO 145, 158 . ","skääl BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) ; SD NS 1: 218 ( 1403) . ","skäll ib 153 ( 1402); RK 1: 69, (LRK) s. 222, 3: 3067; Di 121 ; MD 329, 390 ; Ber 66 ; BSH 5: 382 ( 1510) . ","skääll Lg 3: 378 . ","skel SD NS 1: 20 ( 1401), 245 ( 1403); MD 37 ; RK 2: 2877, 4330 ; PK 245 ; SO 145, 191, 198 ; ","-s BSH 5: 31 ( 1505) . ","schel SO 106, 154 . ","skeel RK 2: 2515 ; LB 5: 82 ; BtFH 1: 248 ( 1508) ; SO 102, 143 . ","skell RK 1: 403 ; SD NS 1: 111 (1402, gammal afskr.); SO 159 . skeell ib),","dokument bevisande","ngns )","skälia alder","skäla- . ","skälla- Bir 2: 7), ","skiäla ar","skäla aar )","skiälalös (skäla-), ","skiäla man","skiällia- )","skiäla tak , ","skiäla vit","skäla wit )","skiäla väþ , "]},{"a":"skiäla","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliter överlåta. thet jach haffuer latit miith godz . . . fran mik ok mynom arffuom, skogh (för sköth) och skiälät enom beskedeligom manne, olaff jönisson Svartb 156 ( 1375) . ib 311 ( 1424) . " ath jak wil honum thet sköta ok skäla epter landzlaghen pa nestä härädztingh " ib 364 ( 1438) . ib 442 ( 1450) , 444 (1453). FMU 1: 437 ( 1392) . - (med laga formaliteter) avsluta (kontrakt om jord). Se Sdw 2: 1298. . . . skötte oc skälädhe eth skäligit jordaskifte Svartb (Skokl) 495 ( 1469) ."],"e":["skäla . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"skiäla","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliteter öfverlåta. haffde . . . the jordh sköt oc skälat SD NS 2: 80 ( 1409) . " tesse effter scriffne äro the godhe en, som hafua offuer thetta köpit warit, oc hafua thet badhe sköt oc skälat effter thy war landhz lagh wtwisar " FH 3: 19 ( 1442) . ib 2: 97 ( 1433), 100 ( 1434). tha kom opa satto tinge häsike aff seppela oc lauirs jonsson skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är ib 4: 51 ( 1457) . " at lagbiwda sköthe och skäla for:de godz . . . vnder henne " ib 5: 138 ( 1490) . " at wy . . . met thetta wart breff skälom och skötom . . . the gafuo " ib 139 ( 1490) ."],"e":["skäla . -adhe, "]},{"a":"skiälan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forskiälan (Sdw 1: 301)."],"e":[]},{"a":"skiälfang","b":"","c":"","d":[" , jfr skilfang."],"e":[]},{"a":"skiälfnadher","b":"nn","c":"","d":["skälvande, skakning. - skälvande, bävan. Hel män 186 . " lät os thiäna thinom sone i räddogha, oc frögdhas i honom mz skälffnadh (cum tremore) " JMÖ 37 . " hwru stor räddoghe, skälffnader, darran oc ffasi tha war at see the . . . tekn som gingho fför domen JMPs 560. - Jfr iordhskiälfnadher. ""],"e":["skälffnadher . ","skelfnadher . ","skälffna JMÖ 37 ),"]},{"a":"skiälfnadher","b":"nn","c":"","d":["skälfvande, skakning. vardh mykin iordhenna skiäfnadhir (jordbäfning) MP 2: 22 (jfr 264). VNB 26 . - skälfvande, bäfvan. fik han swa storan skielfnadh fasa oc reddogha ST 499 . " räddoghe ok skälfnadhir " KL 4 ."],"e":["skielfnadher . ","skiäfnadhir . skälfnadhir),"]},{"a":"skiälfning","b":"nn","c":"","d":["Jfr iordhskiälfning."],"e":[]},{"a":"skiälgher","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " gunnar skyalge " SD 1: 461 ( 1272) . " eskil skielghi " ib 2: 199 ( 1295) . eskillus dictus skyalghi ib 569 ( 1309) . " jeppe skielghe " FM 41 ( 1425) ."],"e":["skyalgher . ","skyalger . ","skielgher . ","skälgher )"]},{"a":"skiälgher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ss tillnamn. " arffwidh skiälge " SD 8: 7 (1361, avskr.) . "],"e":["skälger )","*skiälghmynta","skelgh- )"]},{"a":"skiälghind","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skialghind )"]},{"a":"skiälghögdher","b":"av","c":"adj.","d":["skelande, skelögd. limus skälgh ögder GU C 20 (hand 2) s. 86."],"e":["skälgh ögder )"]},{"a":"skiäling","b":"nn","c":"","d":["söndring, oeninghet, tvist. Jfr skiälning."],"e":[]},{"a":"skiäling","b":"","c":"","d":[" , f? söndring. om alt (för al?) skäling, twedrächt och missämio, som nu war vpstanden och waret hafwer til thenna dagh BtRK (1435, orig.). vm . . . skäling och twedrächt som nu war vpstanden, och skied mellom alla try rijkesens män ib 97 ."],"e":["skäling )"]},{"a":"skiälissten","b":"nn","c":"","d":["sten som angiver gränsskillnad, gränssten. . . . til teess een wärmslakälla tagher weed, i hwilke 3 skälisstena ligghia VKJ 57 ."],"e":["skälis- )"]},{"a":"skiällika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) tydligt, noggrant, klart. ängelin viiste honom skiälica, huru han sculde grundual läggia Bil 845 . ","2) förnuftigt. äru al thing af gudhi ok al skälika (rationabiliter) skipadh Bir 1: 45 . ib 249 . - med förnuftig eftertanke el. omtanke. t fly skällica (rationabiliter) skärslo eldz pino Bir 3: 325 . " nar hon (ɔ: siälin) hauir skäl at skudha skällica mällan dygdhe ok lasta ib 2: 166. han skal hwarn stad skälika rädhas " ib 1: 313 . - med förstånd, med hofsamhet. the skulu skällica (discretius) afwita sina husfrwr Bir 3: 319 . ","3) rätteligen, tillbörligt, på ett tillbörligt sätt. twäka ther vm enkte at ey vardha al thing skällika (recte) Bo 122 . " at iak matte skällika skipta mällan fatika manna kirkionna gooz " Bir 1: 320 . " vin thith godz rättfärdhelika mz gudhy oc ärom, oc ägh thz skiälika " ST 50 . j allom stykkiom sik skälika hafuandom Su 300 . rätteligen, egentligen. skälika sighiande (proprie loquendo), är han ey nw meer syndare, än maria magdalena tha hon . . . kom til ihesu föther Su 294 . tilbörligt, ordentligt, behörigen. inciglast skäliga meth thera eghin incigle SD NS 1: 77 ( 1401) . " tz (arbetet) rantzake om ther skälige är mz farit " SO 105 . huar broder betale skelige sit gesta schot jnnan drycken vte är ib 99 . " the peninga summa war redhelika oc skällika betalad " FH 2: 109 ( 1437) . " laten henne bliffue obrendä sva lenge, at wi skälligä hörä hennes brut " Va 36 . - lagligen. at thätta köp är skälika giorth SD NS 1: 48 ( 1401) . " hwilkin gooz jak rättelika oc skälika fangit haffuer " SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). efter thy tolf manna nempd thenna maal vtransakatho skelika BSH 2: 39 ( 1396) . " te dande män, som kwnde skälighan bewisa at te hade fört teres skat in " FM 358 ( 1508) . " säghi werkmestare at minsta sex brödhrum til i embeteno at the thz skälica ranzaken " SO 29 . swa thz gaar skälikan til ib 30 . " huilken aff brödrom ther mz skelighe kan befynnes " ib 109 . ib 110 . ","4) skäligen, i öfverensstämmelse med rimlighet el. billighet. beedz . . . skällika Bo 102 . " alt thz aff them skeliga beddis " MB 2: 240 . - skäligen, rimligen, billigtis. hwadh hosbonden kan hanom skälighen til rechna SO 85 . ","5) med skäl, med rätta. thw fik skällica domin Bir 3: 105 . " ängen dröfwilse . . . mogho sighias skiälika hända af ödhnolaghom " Su 438 . med skäl, af rättmätig anledning. som . . . äru . . . skäligha hindradha j ärfuodhe VKR 29 . ","6) måttligt, lagom. läpane varo ey thiokke vtan skällica rödhe Bir 2: 135 . - Jfr oskiällika."],"e":["skiälika ST 50 ; Su 438 . ","skiälica Bil 845 . ","skällika . ","skällica . ","skälika . ","skälica . skelika. skälligä Va 36 . skelligha KrLL Dr Vl 12: pr. i var. skäligha VKR 29 . ","skäliga SD NS 1: 77 ( 1401) . ","skeliga MB 2: 240 . ","skelighe SO 109 . ","skälige ib 105 . ","skelige ib 99, 110 . ","skälikan ib 30 . ","skälighan FM 358 ( 1508) . skäligan KrLL Dr Vl 12: pr. i var. skälighen SO 85),"]},{"a":"skiällika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) tydligt, noggrant, klaret. . . . aff huilka ek fordom haffuer gongit ett dike nider j aana som nw än skälige synes i aabreddenom Brasks Kopieb 31 ( 1513) .","2) förnuftigt. - med förnuftg eftertanke el. omtanke. jak hauir al thing skällica skapat Nio kap ur Bir 36 . 3) rätteligen, tillbörligt, på ett tillbörligt sätt. laa han oppo syn sothosengh ij ottha dagha ok flygh skälyga syn skryfthemol ok eij thet hellygha sakermenth GPM 2: 318 ( 1508) . . . . forde gille til godhen reniskap alth ärligia ok skiligia vpraknath til en fulkomnedh ände HLG 3: 85 (1526). - lagligen. kennomps ij . . . oss haffua skedlliga hört thenne epterscriffna hederligha quinnors ordh oc tilstondilse Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . thena . . . jord war lagligha vpbodhin ok standhin skililika äpthri thy landslag vt bevijsa SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . the . . . jordh . . . som ramfredh . . . swa beskedhelika ok skälelika . . . forscreffno clostre . . . oploot ok opantwardhathe ib 312 (1418). thesso waro forna japs tygh ath han thet skälighan kopth haffde ATb 1: 27 ( 1454) . the gingo aff tingith oc tidh wth oc skäligha offuersagho oc wtlethe, hurw ther om war NMU 1: 143 ( 1483) . SJ 2: 101 (1487), 204 (1492).","4) skäligen, i överensstämmelse med rimlighet el. billighet. STb 1: 335 (1482). andirs jönsson skal födha . . . storbiörn och hans hustrua till dödre daga skäligan meth math ok ööl som widherbör SJ 2: 79 ( 1482) . - Jfr oskällika."],"e":["skällica Nio kap ur Bir 36 . ","skälelika SD NS 3: 312 ( 1418) . skäligha NMU1: 143 (1483). skälygha GPM 2: 318 ( 1508) . skälige Brasks Kopieb 31 (1513). skeliga SJ 2: 101 ( 1487) . ","skeliga Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . ","skelige SJ 2: 204 ( 1492) . ","skililika SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . skiligia HLG 3: 85 (1526). skälighan ATb 1: 27 ( 1454) . ","skäligan STb 1: 335 (1482); SJ 2: 79 (1482)),"]},{"a":"skiälliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) förståndig, omtänksam, eftertänksam. om the (som valt på ett visst sätt) äru . . . diwpare j fornymst, räferdoghare j sinne sannind, oc skälighare j sinom kerlech Abbedval i Vkl 85. - förnuftig, grundat på förnuft. sciencia är timmelika thinganna skälegha (rationalis) känna (för kännnan) SpV 522 . - förnuftig, utrustd med förnuft. nar thu höre . . . creatur som wthan skäl äru, kiknas skälikom creaturum (rationalicraturæ) SpV 12 . " swa som thu giordhe hänne (ɔ vara nathur) . . . j wisdom begriplighin ok skälighin (rationabilem) " ib 480 . 3) förståndig, pålitlig, hedervärd, aktad. giordo skyäliche men ät jordha skiptä SD 8: 191 ( 1362) . - ss hedrande epitet i förening med följande personbeteckning. jak . . . kennis mik scälecum manne joane holmgersyni mina jord saldt haua SD 8: 21 ( 1361) . ib 82 ( 1361) . JämtlDipl 144 ( 1392) . SD NS 3: 537 ( 1420) . " war for rettenom . . . skelik man claus rossow " KTb 68 ( 1432) . kom skälig ma lares j torpe in j radzstuwen ATb 3: 167 ( 1505) .","4) tillbörlig, vederbörlig. " ey at enast äro the fornämpde articuli engastadz a moot fornämpda reghlo constitucionibus ellir addcionibus vtan jämwäl äro them . . . til bätre oc skälikaren bestandilse SVkl E 156. . . . enga andra lekier eller aathäffwe . . . än the skäligin och swarlighen waro STb 1: 340 (1482). . . . vthen then ther min scriffuelsse haffuer ok skiäliugh beuisningh, thz han i min ok rikesins rese ok ärende staddher är " Uppspriv 20 ( 1497) . - vederbörlig, rättmätig, verklig. som . . . forscriffne bröderschap än nw ingen skeligen ok beskedelig skel frqam borit haffue HLG 1: 131 (1488). - vederbörlig, laglig. swasom wi sielue saghom skielik (B-var.: skiellikän) breff oc witnä til SD 8: 36 ( 1361) . " thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh " ib NS 3: 343 (1418).","5) skälig, billig, rimlig. " mmodicus . . . skälihen maathelighen " GU C 20 (hand 2) s. 149. - Jfr oskiäliker."],"e":["skielliker: -lik SD 8: 36 (1361) . skyälich: -liche ib 191 ( 1362) . ","skiäliugh Uppspriv 20 ( 1497) . SD NS 3: 343 ( 1418) . ","skälegher: -legha SpV 522 . ","skälig ATb 3: 167 ( 1505) . ","skelik KTb 68 ( 1432) . skälig(h)in SpV 480 ; STb 1: 340 ( 1482) . ","skälighen GU C 20 (hand 2) s. 149. skeligen HLG 1: 131 (1488). komp. skälighare Abbedval i Vkl 85 . ","skälikaren SVklE 156 ),"]},{"a":"skiälliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) begriplig, redig, tydlig. han lagdhe sin fingir j ens dumba mwn ok gaff hanom siälikt maal Bil 830 . ib 326 .","2) förståndig, omtänksam, eftertänksam. var liofwe herra var . . . skällikir oc atgömol (discretus et circumspectus) Bo 88 . ib 89 . " varfru var skälik ok sköniogh (grata et discreta) " ib 211 . " the äru skälike j allom thingom " Bir 1: 259 . " vari mannin räddir ok skällikin j allom sinom gerningom " ib 2: 226 . " forstandom wi vars herra skeliko forsyn " MP 1: 101 . - grundad på el. förenad med eftertanke. at hwar manzins gerning vari matelik oc skällik (discreta) Bir 2: 226- egande förmåga af urskilning, mogen. vm the (barnen) döö. för än the äru komin til skällikin aldir (ante annos discretionis) Bo 69 . Jfr skiäla alder. - förnuftig, utrustad med förnuft. (ey) niþþra þina natura. som skälek är skapaþ Bu 138 . " thu (Barolomeus) äst . . . (the helgho) kirkio fiskare skiällikka fiska (rationabilitum piscium) til lifs " Bil 216 . " skiälike manzens ärlike hugher " Su 389 . ib 17 . " hwi gaff thw mannenom skällik (rationabilem) vndirstandilse ok sin ok diuromen gaff thu ey sin ällir skäl " Bir 2: 288 . - förnuftig, förnuftsenlig. ey är nakat minzsta thing j wärldinne thz som skapth är. vtan skällika sak Bir 1: 45 . idhur thiänist skal vara skällikin (rationabile) Bo 136 . - egande förnuftig grund, välgrundad, befogad. al thin ordh äru skällikin Bir 1: 97 . ","3) förståndig, trovärdig, pålitlig. wm thw skälikin witne til ärw SO 29 . ib 21, 63, 71 . - förståndig, pålitlig, hederlig, aktad. at thw . . . tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare BSH 1: 142 ( 1373) . med skälyka manna witnom SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). then penning skal presten . . . med skälikom mannom haffua samman takit aa sancta andersa dag ib 6: 157 (1359? gammal afskr.). - aktningsvärd, hederlig, rättskaffens. tilspöria alla brödher om han är skälighen ok höffwisker SGG 128 . " veth hanom echta vara badhe aff fader ok moder ock skeligen vara aff sik sielff " SO 146 . ib 112 . " han var ey alder skiälikr j sinom lifnadh " Bil 777 . - ss hedrande epitet i förening med följande personbetecknin. iak bedhes skiälika manna jnsigle, sasum är herra erichs widarsläf, ok herra otta i tyndradtum, ok päthars erichsons SD 4: 646 ( 1339, nyare afskr.) . " skälikvm manne ok ärlikvm, þore raband " ib 6: 149 ( 1349) . " skälikin an thörgils " ib NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). ib 11 ( 1401), 12 ( 1401), 2: 74 ( 1408) o. s. v. FH 3: 9 ( 1378) . BSH 2: 102 ( 1399) . - rättvis, hofsam. i skulin vndrgifne vara idhrom herrom. ey at enast godhom oc skällicom vtan ämuäl oskällicom Gr 271 . ","4) tillbörlig, vederbörlig. " j skällike hwilo " Bir 1: 320 . " alla thina gerninga til dygdhinna fulkomplikhet oc til skälika (debitam) fulbordhan fframhalla oc ända " Su 198 . " pa myna swäna hölth iag skälighen agha " RK 3: (sista forts.) 5843 . haffuer skelige breff ock bewisningh som honom tilbör SO 102 . tillbörlig, ordentlig. findz hon (tillskärningen) ey skeligen i nager stycke SO 105 . - ordentlig, duktkig, utförd med besked. skälikare hug iak hafuer ey seet Iv 4580 . - ordentlig, ärlig. om swa behoff giordes ath nakar gernyngk (d. v. s guldsmedsarbete) forfalskat vaare i rykit tha ära tesso embetzbröder . . . tess plichtoghe at rantzake huadh som skäligt arbeyde är SO 156 . - vederbörlig, med vederbörligt uppdrag försedd. theres skälikit budh SO 29 .vederbörlig, rättmätig, verklig. skäliken lagha förfall SO 29 . " haffuer skälikin ärendhe " ib 68 . - vederbörlig, bestämd. hawa the vissan ok skälikin (debitum et certum) tima af minne röst ok inskiutilsom Bir 1: 259 . - vederbörlig, laglig. en skälikin asyn SD NS 2: 230 ( 1409, nyare afskr.) . skälige röör Styffe, Skandinavien under uniionstiden, 2 uppl., s. 218 (urk. fr. 1453). ","5) skälig, billig, rimlig. þikkis þätta wärä skiälikt SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " pröuaþe mz þrem exemplis. at þät var eigh skällekt " Bu 188 . " annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect " ib 15 . " är þät . . . väl skälekt at guþ härbärgiar . . . firi domadagh eigh at enost hänna sial ok anda vtan oc licaman ii bäzto . . . himirikiz rume ib. " Bil 84 . MB 1: 169 . ST 388 . " maagha abbatissan oc confessor . . . liisa them thes widhirthorfft haffua eptir thy them synis skälighit wara " VKR 17 . " ther til at swara wardher wäl skäleket ( i sin ordning) " Su 78 . " iak vtkräfwir skällik thing af människionne " Bir 1: 103 . - skälig, befogad. j swa skelligo ok helgo ärende Lg 3: 582 . - skälig, grundad. som . . . nempne thz (Guds namn) vtan skiälika sak ST 537 . - Jfr oskiälliker."],"e":["skiälliker: -a Bil 216 . ","skiälikir ib 777 ; ","-lika SD 4: 646 (1339, nyare afskr.); ST 537 ; ","-like Su 389 ; ","-licom FH 3: 9 ( 1378) . " skällikir " Bo 88 ; ","-lik Bir 2: 226, 288 ; ","-like ib 1: 320 ; -lika ib 45; -licom Gr 271 . ","skelleker: -leka SD NS 1: 11 ( 1401) . ","skellig: -ligo Lg 3: 582 . skäliker. ","schäliker: -like SD NS 1: 12 ( 1401) . ","siäliker: -lix ib 2: 74 ( 1408) . ","skäleker: -lek Bu 138 . ","skälyker: -lyka SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). skälig; -lige So 112. ","skeliker: -lika BSH 1: 142 ( 1373); -liko MP 1: 101 . ","skelig: -lige SO 102 . ","skällikin Bo 89 ; Bir 2: 226 ; (f. Bo 136 ; (ack. m.) ib 69 ; pl. nom. n.) Bir 1: 97 . ","skälikin SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.); (f.) ib 2: 230 (1409, nyare afskr.), (ack. m.) Bir 1: 259 ; (pl. ack. n.) SO 68 . ","skäliken BSH 2: 102 ( 1399); (pl. ack. n.) SO 29 . ","skälighen SGG 128 ; (ack. m.) RK 3: (sista forts.) 5843 . skeligen (f.) SO 105 ; (ack. m.) ib 146 . ","skiällict Bil 326 . ","skiälikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); Bil 830 . ","skällekt Bu 188 . ","skälikt . ","skälekt ib 15 . skällikit Bir 1: 11 . ","skälikit SO 29 . ","siälikit ST 388 . ","skäleket Su 78 . ","skälighit VKR 17 . ","skäligit SO 156),"]},{"a":"skiällikhet","b":"nn","c":"","d":["1) urskillning, förstånd, eftertänksamhet. - förstånd, förnuft. människionna skälikhet (rationalitas) wndhirgiffwin köthino SpV 368 . " thu haffwer j siälinne tre naturas . . . . skälikhetena (rationalitatem) " ib 502 . ib 508 . 2) förstånd, besinning, sans, förnuftig måtta. at the sielff regere och bestyre kune theris ägit i redelighet och skelighet STb 5: 28 ( 1514) .","4) det som är rätt och billigt, det som är tillbörligt. at them ske therfore lika oc skälighet, som thera hafua swa mist aff them som hafua thet taghit Rydberg Tr 3: 163 (1436, samtida avskr.). ath hustrun skulle widerfares skeloheth aff hanom for sin schada STb 2: 220 ( 1487) . - skälig ersättning el. gottgörelse. huru . . . jec ville enghin skeligheeth göra ellir aname aff honum Arfstv 22 ( 1461) . " faar ecke jak stragx skälighet ther fore, tha skal . . . " STb 1: 400 ( 1482) .- wiil henne arffua samma halffue gard ighen lösa fför mögelighet och skäligheth tha skole the meth laghen nemesth ware SJ 2: 259 ( 1494) . STb 3: 235 ( 1495) . SJ 2: 272 ( 1495) . - Jfr oskälikhet."],"e":[]},{"a":"skiällikhet","b":"nn","c":"","d":["1) urskilning, förstånd, eftertänksamhet. skäliket at wtwälia got ok ont Bir 1: 217 . " al skällikhet är bort takin af honom. ther hanskulle mz skodha ok atskilia mällan syndena ok dygdhelika gerninga ib 69. at haue skälikhet j allom dygdha gärningom " ib 2: 62 . " jak gaff thik skällikhet oc frälsan vilia " ib 166 . at han skulle giua sina gaafwo mz skällikhet (discretione) ib 3: 467 . " vm han räkna änkte vara af sinne skälikhet. vtan alt saman af gudz dooms forseo " KL 257 . Bir 1: 103, 293, 363, 402, 2: 63, 4: 36, 37. Bo 138, 139, 140 . mat thu märkia . . . vars herra skällikhet i thy at han först sände them hedhirsamasta manne ther var ib 63. är thz (arbetet) ey nyttoght van räddoga oc skälikhet Bir 2: 226 . " dygdh är at al thing göra mz kälikhet " Ber 171 . " licamens begärilse twinga wndir själena skäligheet (carmen spiritui subjicdiendo) " Lg 3: 345 . - förmåga af urskilning, förståndsutveckling. huar thän som är komin til skällikhet (annos discretionis) Bir 2: 336 . Jfr skiällikhets ar. ","2) förstånd, besinning, sans, förnuftig måtta. the hioldo ey skällikhet i them (dygderna). hwilkin skällikhet mannenom känne swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis KL 258 . ib 259 . " jak talar ey i owite vtan iak talar sannindina ok skälikhetz (sobrieatis) ordh " ib 173 . ","3) måttlighet. " hafwa matt ok skiälikheth j math oc dryck " ST 147 . ","4) det som är rätt och billigt det som är tillbörligt. skäligheet (justum) är at hwar som a sins ämbetes wäghna skal andra styra oc döma honom bör först sig själffwan rätta Lg 3: 345 . " war han . . . rättfärdogher om skälighetena forwarilse " ib 40 . " skal thet epter skälikheth forbätras " FH 6: 19 ( 1449) . ","5) visshet, stadsfästelse, laga bekräftelse. til mere wisso ok batre (för bätre) skiällighez beuisningh SD NS 1: 154 ( 1402) . " til mera visso oc bätre skelikshäth " ib 567 ( 1406) . ","6) godtfinnande, bestämmelse. at the . . . görin fulla bätring for thom (synderna) äptir . . . scriptafadhirsins raadhe oc skälikhet (discretionem) Bir 3: 291 . (skällikhet för sälikhet Bir 4: 294 .) - Jfr oskiällikhet."],"e":["skiälighet . ","skälikhet . ","skälikhet . ","skälighhet . ","skälighet Bir 4: 36, 37 . ","skäligheet . ","skelikshäth SD NS 1: 567 ( 1406) . ","skälikhetinna Bo 138, 140 . ","skälikhetzsins ib 139, 140), ","skiällikhets ar","skiällikhets domber","skiälikhetz- )","skiällikhets gärning","skällekhdz gerning )"]},{"a":"skiällös","b":"av","c":"adj.","d":["oförnuftig. nakath skälöst likamlikt thing MB 1: 502 . Jfr skiälalös."],"e":["skälös )"]},{"a":"skiälman","b":"nn","c":"","d":[" = skiäls man. ss tillnamn. VKU 11 ( 1540) ."],"e":["skäl- )"]},{"a":"skiälmber","b":"nn","c":"","d":["skälm, bov, brottsling. " ehn godher konungh prijssas och kalles milleste fadher . . . skälmers effterföliere (o. s. v.) PMskr 676 (avskr.). ""],"e":["skälmer ) , "]},{"a":"skiälnaþer","b":"","c":"","d":[" , se skilnaþer."],"e":[]},{"a":"skiälning","b":"nn","c":"","d":["söndring, oeinighet tvist. all annor ärinde oc articla, skälning (motsv. ställe i BtRK 97: skälling) oc twedracht, som nw war vpstanden oc skeet Rydberg Tr 3: 149 (1435, samtida avskr.) . ib 151 (d :o). . . . for fulmäktogha skedhismän wm all skälning oc twedrakt ib 161 (1436, samtida avskr.) ."],"e":["skälning )"]},{"a":"skiälva","b":"nn","c":"","d":["1) skälvning, darrning. hiertans skälue PMskr 652 (avskr.). 2) frossa, även i feber i allmm. GPM 2: 148 ( 1500?) (se under skiälva, vb). "],"e":["skälffua . ","skälue )","skiälvo sot (skälffwe-. skälua-. -sooth), "]},{"a":"skiälva","b":"nn","c":"","d":["1) skälfning, darrning. " Jfr arma skiälva. "","2) frossa, äfven feber i allmh. wart han alstingx qwitter skiälffuona (reliquit eum febris) Lg 3: 381 . " wart hon qwit the skiälffwon ib 384. hafde skiälffwo som kallas quartana " ib. " for en skelffwqan tager honum " LB 7: 289 . " trydie dagx skälfua " ib 290 . " ffördriffwer jamlika skälffwo " ib 9: 117 . daghliken skälffwa ib. " febris acuta . . . the skiälffwan komber aff cora (för colera) som är brändh ib. ib 118. ""],"e":["skälfua . ","skälffwa . ","skelffwa )","skiälvo sot","skiälfwosooth LB 3: 145 . ","skäluo sot . ","skälffwo soth . ","skiälffwa sot . ","skielffua soot . ","skälfwa soth . ","skälffua soot . ","skelffwasot . ","skelffwa soth . ","skelffwasoth . ","skelffwa sott LB 7: 290 . ","skäilffwosotten ib 9: 117 . ","skälffue sotthin ib 3: 71 . "]},{"a":"skiälva","b":"vb","c":"v.","d":["skälfva. " a) om liflösa ting: skälfva, skakas, darra, bäfva. skalf al iordhin " Bil 87 . ib 283, 541, 767 . ST 23 . " bergh ok dala skulfno vidher " Fr 1041 . torn ok mura skulfuo ther vidher Iv 5397 . b) om lefvande varelse (el. del af lefvande varelses kropp): skälfva, darra. byriadhe konungin til at skälua Gr 306 . " hans howodh skalff ä mädhan han lifdhe " MB 1: 163 . - skälfva, skakas. af ködl. skälwande for köld skuld Bo 194 . - ss yttring af feber el. frossa. böriadhe strax skiälfwa (subito febre corripitur) oc skallff iämerligha alla nattena Lg 3: 380 . " hielper thz them som skielfwa hwan annan dagh (d. v. s. hafva annandagsfrossa) " LB 3: 85 . skiälvande sot, frossa. doger . . . ffor skelwande sooth LB 2: 36 . - skälfva, skakas. i smärta el. dödskamp. sculw . . . swa mz wärk at the gatu ängin sin lim rättan quarrum haldit Bil 289 . " nar dödhin nalkadhis ok hiärtat brast for otholikom wärk ok tha ämbrat skoluo alle hans limi " Bir 1: 84 . MB 1: 433 . Lg 3: 93 . - skälfva, darra, bäfva. ss yttring af ångest, skräck el. fruktan. stoþo alle ok skuluo räde ok annars hugha Bu 16 . " swa rädde. at the skuluo " Bil 267 . Bo 179 . MB 1: 318 . Bir 2: 110 . " alle diäflane skälfwa for thino liuse ib 1: 140. " Lg 3: 110 . MB 2: 401 . KL 408 . " skoluo the mz allom licammenom. oc dröfdhe sokkadho the ij hiärtano " ib 404 . MB 2: 398 . " aff angist hänna hiärta skalff " Iv 2993 . scalf hanum mergher ok hiärta rötar Bil 272 . - Jfr oskiälvande."],"e":["skielfwa ST 23 ; LB 3: 85 . ","skälwa MB 1: 433 ; ","-ande Bo 194 . ","skälfua Bil 541 . skelwa. skelffwa Lg 3: 110 . imp.f skalf. pl. skulwo MB 2: 398 . ","skuluo Bu 16 ; Bil 267 . ","skulfuo Iv 5397 ; Fr 1041 . ","sculw Bil 289 . ","skoluo KL 404 ; Bir 1: 84 . ","skolwo MB 1: 318 ; Bo 179 ; Lg 3: 93 . ","skolffwo MB 2: 401), "]},{"a":"skiälva","b":"vb","c":"v.","d":["skälva. a) om livlösa ting: skälva, skakas, darra, bäva. all wärldennas skipilse skulffuo (mundi tremiscit machina) JMÖ 116 . b) om levande varelse (el. kroppsdel); skälva, darra. the haffua tremulam paralisin thz är skälffwande lidhamotanna aath skilnat Mecht 326 . - ss yttring av feber el. frossa. ffebricito . . . skälffua GU C 20 s. 258 . . . . for syukdom och skälffua iach haffuer nw hafft hwan annan dagh i iij vikur, och skälffuär nw som mäst GPM 2: 148 ( 1500?) . c) part. pres. som förorsakar skälvande el. bävan. ath jak ikke ffortappas i skäluande domenom SVb 351 (sl. av 1400-t.). jak böier myn knä for tina skälffwandis mäktogheet ib 497 (d:o). o . . . maria, ey skuli thu wolia os owergiffua i thins sons grymma oc skälwandis dom (noli domina nos relingquere in tremendo tui filii iudicio) JMÖ 70 ."],"e":["skälva . ","skälffuär GPM 2: 148 ( 1500?) . impf. pl. skulffuo JMÖ 116 . Se Sdw 2: 1298),"]},{"a":"skiälvan","b":"nn","c":"","d":["skälvande, darrning, skakning. glädhin idhir i honum mädh skälwan Hel Män 110. iordhännas skälffuan bärghannas söndher rifnigh JMÖ 115 ."],"e":["skälwan )"]},{"a":"skiälvilse","b":"nn","c":"","d":[" ? = skiälvan. jac bidher thic ffor thät mörkid tha gik ower solena oc manan for jordhinna skäluilse (o. s. v.) SvB 294 (b. av 1500-t.)."],"e":["skäluilse )"]},{"a":"skiälvis","b":"av","c":"adj.","d":["förnuftig. är mannin skälwiis ensamen aff allom diwrom MB 1: 97 ."],"e":["skälwiis )"]},{"a":"skiþa","b":"nn","c":"","d":["skida, svärdsskida. " aldrey skall minning komma i sina skida. för än han haffuer skilt hans huffuod fra hans bwk " Di 113 . ib 155 ."],"e":[]},{"a":"skiþare","b":"nn","c":"","d":["en som klyfver ved för kolning, vedklyfvare, vedhuggare. hwar kolare skal haua halwan fämtä skiþärä. haulän þriþiä thäkkilsäman oc en vtspiärä SD 5: 638 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"skoa","b":"vb","c":"v.","d":["sko, förse med sko(r). om människior. eg. och bildl. jak skoadhe tik mz jacincto SpV 127 . JMÖ 194 . - om hästar. sufferrre sko hesta GU C 20 s. 262 . ATb 1: 47 ( 1445) . STb 3: 353 (1498). "],"e":["sko GU C 20 s. 262 . ","skosz STb 3: 353 (1498). pres. skoor Linkbiblh II 212 (1523). impf. skoadhe SpV 127 . ","skode ATb 1: 47 ( 1455) . skodde ib. part. pret. skodher JMÖ 194 ),","skoa sik , håla sig med skor. Se Sdw 2: 1298. - Jfr thörskodher (Sdw 2: 789)."]},{"a":"skoa","b":"vb","c":"v.","d":["sko, förse med sko(r). om menniskor. eg. och bildl. skoin hans fötir mz skoom Bir 1: 322 . mz skodhom fotom MB 1: 281 . " at thässe andelike föter siälinna loste ware wäl scodher " ib. " wi skom andelika wara föther " Ber 55 . " kirkionna sko ärw hälghra fädhra äptedöme mz hwlkom hon skos j thässa hems vägh ib. wäl skoager badhä mz bozskom och adhrom skom " AS 59 . - om hästar. han lät hästa sco mz silff hellum Bil 307 . the (näml. hästarne) waro . . . illä skodhe Iv (Cod. B, C) s. 263. "],"e":["sco Bil 307 . ","skoo RK 1: 819, 1586 . ","skom Ber 55 . ","skoin Bir 1: 322 . impf. skodde MB 2: 162 . ","skodho RK 1: 4009 . ","skodher: -e Iv (Cod. B, C) s. 263; -om MB 1: 281 . scodher (pl. nom. m.) ib. ","skoder RK 1: 3877), ","skoa sik , taga skor på sig. giurdha thik ok skoa thik KL 154 . - förse el. bekläda sina fötter (med skor). hon . . . skodde sigh mz gull skom MB 2: 162 . - Jfr hosen sko."]},{"a":"skobonadher","b":"nn","c":"","d":["skotyg, fotbeklädnad. " skipar här nwnnona ham oc gangkläde som är skoo bonadhin (calceamentis) hoffuod bonadhin oc kronona " Bir 4: 10 . " til fotanna skoobonadh (calceamenta pedum) haffwin wm somaren laagha skoo, alt til hälin oc syklinga alt til knän, än wm wintrin högha skoo alt til knän fodhrada mz wammal oc iämhöga söklinga ib. " VKR 11, 12 ."],"e":["skoobonadher . ","skoo bonadher )"]},{"a":"skodha","b":"vb","c":"v.","d":["1) skåda, beskåda, betrakta, se på, taga i betraktande. tha gingo the wiise mästarene . . . i yrtagardhin. oc skoddo granlika manan Prosadikter (Sju vise m) 113 . riddaren . . . . reedh bort i gen. oc skodde galghan oc sa thz en riddare war bort stolin ib 156. tith hedhirwärdha änlete huilket änglane astwndha at skadha oc see SkrtUppb 315 . ib 323 . ","3) se på, fästa blicken vid, vilja se på. [the] skodha ordhin ok bortkasta thöm ok vtspy thöm ginstan Nio kap ur Bir 35 . - (med vänligt sinne) se på, (i nåd) tänka på. o min sötaste gudh, skodha mik mädh thinne miskundh SvB 51 (mot sl. av 1400-t.).","aff maananom skoda vädher ib 291 . pröva. " the skodha granliga andra ok jnthe skötä sik sielfwä " J Buddes b 159 . "],"e":["skoda PMSkr 291 . schoda KTB 3 (1402)","skudha Nio kap ur Bir 35 ; ","-adhe MP 5: 115 . ","skudo GPM 2: 150 ( 1501?) . ","skadha SkrtUppb 315 ; JMÖ 100 ; ","-adhe SkrtUppb 323 . ","-adhe . ","skodde Prosadikter (Sju vise m) 156 . ","skoddo ib 113 . ","skodde ATb 1: 150 ( 1461) , 3: 76 (1497); AktKungsådr 27 ( 1500) . skuddo STb 1: 148 (1478). skudho SkrtUPPb 354), ","skodha sik , 3) se på sig själv, betrakta sig själv. han . . . gik strunkir ok saa sik altiidh om kringh, skudhadhe sik bade oppe ok nydhre MP 5: 115 . - Jfr be-, fore-, genom-, innan-, kringum-, nidher-, saman-, umskodha."]},{"a":"skodhan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skådande, åskådande. han (ɔ Petrus) nekadhe warom härra, oc wars härra skudhan oc syn SkrtUppb 281 . 2) betraktande, betraktelse. contemplacio eller andelik skodhan SkrtUpp 94. ib 265 . 3) betraktande, aktgivande, avseende. tilbör oss bevisa j oss hans bylete j fredzsens astundan j sanhetenne skonan (för skodhan; Lat. intuiter) ok j kerleksens fulcompnan J Buddes b 160 . "],"e":["skudhan )"]},{"a":"skodhare","b":"nn","c":"","d":["1) beskådare; en som ser till el. ger akt på. rena hoghsins wäghare ok ey rödha skapnadzsins radhlös skodhare (inspector), thakir mz rättha hälgha thiänistinna kaar j sina göma SpV 39 . " wndersamlighin pina hwilkin sin skodhara (meditatorem) ok them a hona thänker wplypter " SkrtUppb 51 . ib 80 . SvB 416 (b. av 1500-t.). 2) granskare. han är grander skodhare, oc ransakare thäs hiärta som honom älskar Mecht 343 . - Jfr brand-, brödh-, tima-, tomta-, vardh-skodhare. "],"e":["skodare )","*skodhara man","skodara- )"]},{"a":"skodhare","b":"nn","c":"","d":["1) beskådare, en som ser till el. gifver akt på. gudh som hiärtans skodhare (inspector) är Bir 3: 171 . Ber 156 . " almosan star mot syndom. oc gud henne skodhare (prospector) skal atirgälla nadh them som hona giorde " MP 1: 98 . hannom (biskopen) bör . . . vara grannan oc omhuxadan skodhara (speculatorem) ath reghlan oc thässe constituciones . . . hallas VKR 81 . Jfr beskodhare. ","2) granskare. Jfr lädher-, sko-skodhare."],"e":[]},{"a":"skodhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) skådande, åskådande. ad fly . . . fanytta thinga syn älla scodhilsa Ber 177 . ","2) betraktande, betraktelse. " hans pino skudhilse (considerati) " Bir 1: 20 . " minna nadha skodilse " ib 55 . ib 240, (cod. B) 351, 2: 29, 164, 170, 172, 3: 373, 375, 441. tekna skioldin andelica skodhilse mins sons ihesu christi besko pino hulkin som skal vara j vinstra armenom ib 381 . " swa mykyt nalkas iak oc framgar i gudz widherkännilse, som iak triffs oc baatnas i mins eygna skwilse " LfK 79 . mz tolke aktan oc skadilse ib. " i gudelikom skodilsom " ib 163 . andelika skodilsa (contemplationis) idhkan Su 257 . var min siäl opfylt j thom skodhilsomen mz swa store glädhi Bi 3: 162. ","3) omtanke. " twäggia handa skudilse som iak hafdhe til minna brödra " Bir 1: 356 .","4) undersökning. blodzsins skodilse LB 5: 293 . ","5) åtskiljande, särskiljande. gaa . . . margh sma oc stor creatur owir mannin j yrtanna skodhilsom (sollertia et discretione herbarum) Bir 2: 315 . - Jfr be-, o-, skodhilse."],"e":["scodhilsa för -e Ber 177 . ","skudhilse Bir 1: 20, 2: 172 . ","skudilse ib 1: 356 . ","skwdilse LfK 79 . skadilse ib),"]},{"a":"skodhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) skådande, åskådande, betraktane. lowin mic wt fara huart jac vil at jac moghe glädhias oc frögdhas aff the thinga skodhilse som jak ey hauer förra seet Prosadikter (Barl) 22. för än . . . godzeth köpes skal man offtha gaa wm kringh aather oc fram skodandis thet, thy hwar nokor är birsth synes ey mädh försto skodilsommen PMskr 195. 2) betraktande, betraktelse. sannelika thätta är een stor snille, at nakor aff gudz räddogha skodilse (ex divini consideratione), är ja andanom fatigher, thy frälsas han thär före aff allo ondo SpV 553 . - Jfr um-, umkringskodhilse (Sdw 2: 803)."],"e":["skodilse )"]},{"a":"skodhirska","b":"nn","c":"","d":["beskåderska; kvinna som ser till el. ger akt på. andelica tingha skurdirska SkrtUppb 265 ."],"e":["skurdirska )"]},{"a":"skodhning","b":"nn","c":"","d":["Jfr beskodhning."],"e":[]},{"a":"skof","b":"nn","c":"","d":["stöt, knuff. " rechte then andra hustrun handena . . . for vj (6) marck for pust och skuff STb 2: 290 (1488). thomas . . . zacher . . . for tet schuffuet han schöff wardhmannen " ib 508 ( 1490) . hinrik . . . zacher . . . for skoffuet och fore oquedens ordh ib 513 ( 1491) ."],"e":["skuff . ","med art. skoffuet. schuffuet)"]},{"a":"skofat","b":"nn","c":"","d":["ett slags skodon (skor och strumpor tillsammans?). Jfr E. Lidén, Ark f. Nord. Fil. 41: 326 f. ss tillnamn. per skofath STb 1: 413 ( 1483) . SSkb 62 (1502-03), 106 (1503-04), 172 (1505-06), 212 (1506-07), 250 (1507-08)."],"e":["-faat )"]},{"a":"skofiärn","b":"nn","c":"","d":["skavjärn? hofftyge, som är hofftang . . . skwffiärn . . . Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["skwffiärn )"]},{"a":"skofl","b":"nn","c":"","d":["skofvel. " hulkom han anduordadhe spadha til at grafwa jordhinna oc skofwil (scopam) til at opkasta hona aff grafwomen " Bir 3: 88. skoflin är mykyt thun ok klen ib 89 . " skofwl mz hulke the skulo vt kasta jordhina aff grafwine ib. thässe skofwil är thom thunib. när noor bliffwer sywker redis skofwel oc spad[he] " PM XXVII . Jfr iärnskofl."],"e":["skofwl . ","skofwil . ","skofwel . ","skoflin ) , "]},{"a":"skofl","b":"nn","c":"","d":["skovel. swa som man rensar et hws mz qwast oc skowel SvKyrkobr 23 . " pigan han slogh medh skofflan Stb 2: 544 (1491). läggis en högher karm mädh sandh täth samman slaghen mädh skofflom pMskr 361. " ib 643 (avskr.). iiij jernath skofflor for ij öre HLG 2: 50 (1516). Jfr iärn-, mälte-skofl."],"e":["skoffl . ","med art. -an STb 2: 544 (1491) . skowel SvKyrkobr 23 . ","skofflor HLG 2: 50 (1516). ack. skofflar Stock Skb 84 (1518-19), 121 (151920). skoffler HSH 15: 24 (1526? Brask). skoffla Prosadikter (Sju vise m) 145 . ","skufla Skotteb 439 (1469-70, Kämn). skuffla ib), "]},{"a":"skofliärn","b":"nn","c":"","d":["järnbeslag till skovel? ij scoffweljern for iiij ortugh HLG 2: 79 (1516-18)."],"e":["scoffweljern )"]},{"a":"skogarn","b":"nn","c":"","d":["tråd till skor. VKU 94 ( 1559) ."],"e":["skoo- )"]},{"a":"skogh luter","b":"nn","c":"","d":[" = skogs luter."],"e":["skooglote SD 8: 30 (1361) ), "]},{"a":"skoghboe","b":"nn","c":"","d":["skogsbo. ss tillnamn. " bencth sskoboo " ATb 3: 359 ( 1526) ."],"e":["sskoboo )"]},{"a":"skoghboe","b":"nn","c":"","d":["skogsbo. ss tillnamn. " birgero dicto skoghlboæ " SD 3: 399 ( 1319) ."],"e":[]},{"a":"skoghbygdh","b":"nn","c":"","d":["skogsbygd. " hwat heldir the ära i skogbygd eller i slätta landena " GS 31 ( 1380) . Jfr skogs bygdh."],"e":[]},{"a":"skoghbygdh","b":"nn","c":"","d":["skogsbygd. - folk bosatt i en skogsbygd. then tidh jak laghmans tingh hölth met skoghbygdhen j mwralaby FMU 4: 288 (1467, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"skoghdel","b":"nn","c":"","d":[" = skogha del. SD NS 3: 51 (1415, äldre avsr.) . Jfr skoghs del."],"e":["-deel )"]},{"a":"skoghdiur","b":"nn","c":"","d":["skogsdjur. " ath han ey schulle them latha slaa, hambra och hantera som andra oskeliga skog dywr " STb 2: 458 ( 1490) . Jfr skogs diur."],"e":["skog- )"]},{"a":"skoghelder","b":"nn","c":"","d":["skogseld. wart een stoor skogh eell lööss Lg 3: 373 ."],"e":["skogh eell )"]},{"a":"skogher","b":"nn","c":"","d":["skog. " lifþe iþ nöþ ok sorgh ii skoghe " Bu 18 . " han fan diäwlen . . . a enom scoghe " ib 498 . redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha Bil 877 . " foro om margh bergh oc skogha " Lg 94 . scodha än scogha äru skipan före TB 73 . " nv äru scogha skipana före tha ägha the siw natta dagh fore läggia scogha at rensa oc siw nättir ägha scogha j fridhi standa " ib. " nv äru scogha skipadhe kan omärkt fä a scogha löpa löse äghande athir j scoghe fore iiiij päninga huart hoffwdh ib. " ib 74, 75, 77, 78 . mit goz . . . mäþ . . . skogh ok al annor tillyþände SD 6: 149 ( 1349) . ib NS 2: 82 ( 1409) . " mit goz . . . meth allom tillaghom, innan gaard ok wtan, i wato ok thörre, ii skoghe ok skywle " ib 1: 50 ( 1401) . ib 411 (1405, nyare afskr.), 603 ( 1406), 2: 42 ( 1408), 66 ( 1408). FH 3: 5 ( 1353) . DD 1 128 ( 1479), 137 ( 1487), 3: 217 ( 1483). cristina gaf ornomen hemlof tel skogs Bu 506 . " leonit gik til skooks " KL 298 . " flydhe han til skoghen " BK 196 . " drifs opta konungen til skoghen (d. v. s. förjagas) " MD (S) 202 . " warder konungen löpa til skogen (d. v. s. fly ss fredlös) " ib 233 . " ridha mäghin greffua skog " Su 374 ; jfr mäiegreve. een skogh han heyter tiwidh RK 1: 690 . " alt thz vtan skogh (söder om Tiveden och Kolmorden) war " ib 786 . ultra silvam culmard quod dictur uthan skog SD 2: 379 (1303, eft. aftr. hos Hadorph) . " cuilibet monasterio owanskogh (norr om Tiveden och Kolmorden) " ib 574 ( 1309) . ib 3: 38 ( 1311), 4: 687 ( 1339), 5: 566 ( 1346). all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä tyuiþ oc kulmarþ ib 562 . ib 567 . Jfr ovan, adv. 3. - i ortnamn. siluam que dicitnr (för dicitur) berboschog SD 1: 725 ( 1278) . " spacium silue que dictiur wætorskoger " ib 2: 85 ( 1289) . jn suderskog ib 519 ( 1308) . " in haselbo skogh " ib 3: 464 ( 1320) . " in hawuatorpe scoogh " ib 5: 498 (1345, gammal afskr.). ib 618 (1346?), 619. - Jfr afgudha-, aldin-, aldina-, almännings-, bast-, bya-, böke-, döþviþa-, döfviþa-, eke-, fanga-, gisninga-, häghna-, härads-, häsle-, ikorna-, liur-, manz-, nuta-, näver-, paradis-, ruþ-, ryþ-, ryþio-, skaf-, timber-, var-, ödhe-skogher. "],"e":["skooks KL 298 . ","skoghi VGL I FS 2: 2. skoghe Bu 18 ; SD NS 1: 50 ( 1401) . ","scoghe Bu 498 ; TB 73 . ","skogh . ","scoogh SD 5: 498 ( 1345, gammal afskr.) ; FH 3: 5 ( 1353); DD 1: 137 ( 1487) . ","skook SD NS 2: 82 ( 1409) . ","-ar ) , ","skogha aganga , ","skogha aka , ","skogah avärkan , ","skogha bränna , ","skogha diur , ","skogha ganga , ","skogha ganger , ","skoghar hug , ","skogha karl , ","skogha märke , ","skogha rudha . ","skogha rydsl","skoghä ruzl )","skogha rydhia , ","skogha skipan , ","skogha skipte , ","skogha skiul , ","skogha skiäl , ","skogha skyld , ","skogha tegher , ","skogs bygdh","skögx- )","skogs diur","skox- . ","skogx dywr),","skogs drivare , ","skogs gudh , ","skogs holme , ","skogs katter , ","skogsledhis","skogxledhes )","skogs luter","scogs loter . ","skogxloth )","skogs märke , ","skogs nabber , ","skogs rydhia , ","skogs strykare , ","skogs syn , ","skogs thing","skogxting )","skogs yrt","skox- )"]},{"a":"skogher","b":"nn","c":"","d":["skog. Se Sdw 2: 1298. . . . hugga aaf skoghenum til husa oc til querena bygningh NMU 1: 65 ( 1378) . . . . engo wndan taghno, wato eller thörro, skogh ok skywl ib 66 ( 1381) . . . . eghedeel . . . meth ager och ägn, skow och fiscawatn SD NS 3: 167 ( 1416) . meth thöm äghodelinom i skoghenne, som thär wnder liggir ib 550 (1420). for thi ath han lap fra rättin vtan minne . . . ok ath skoghenom JTb 12 ( 1458) . 1 vitnisbool meth 6 swyna skogh VKJ 278 ( 1480) . ther ginge the . . . epter jn pa en schoch wijdh en . . . siö STb 3: 445 ( 1499) . - skog, skogsbyd. olaff i ferdheskäl, häredzdomhauande i norbo hundare nidhan skoghin SD NS 3: 459 ( 1419) . - ss tillnamn. lasse skogh KTb 125 ( 1468) . - Jfr basta-, böke-, eghin- (Sdw 2: 1212), ene-, foru-, hiupona-, ikorna-, kola-, löf-, rudh-, svina-, tharva- (Sdw 2: 1318), thridhiungs- (äv. Sdw 2: 729), thälle-, ut-, vedhe-, vidha-, vitna-, äre-skogher (Sdw 2: (1146). "],"e":["med art. -enum. skoghenne SD NS 3: 550 (1420). ack. schogh STb 2: 569 ( 1491) . schoch ib 3: 445 (1499). skow SD N 3: 167 (1416). pl. dat. skokom ib 401 ( 1419) ), ","*skogha del , ","skogha ganga , ","*skogha hygge","skooge- )","*skogha ra","-raa )","*skogha syra , ","*skogha vägher , ","*skogs aker","-aaker )","*skogs apald","-apol )","*skogs del , ","skogs diur","skogx- )","skogs drivare (skogx-), ","*skogs duva","skogx- )","*skogs duve?","*skogs frukt","skogx fruct )","skogs gudh","skogz- )","*skogs gudhinna?","skogz- )","*skogs hamar","-hamor )","*skogs hunagh (skogx-. honagh. -honogh), ","*skogs legha","skogx- . ","lega )","skogs luter","scoxplutom NMU 1: 67 ( 1381) ),","*skogs mark","skogx- . ","skogz- )","*skogs ormber","skogx- )","*skogs rot","skogx- )","*skogs skata","skogzs skatho GU C 20 s. 261), ","*skogs skyld , ","*skogs spiäld","skogs strykare","skogx- )","*skogsträfrukt","-frokt )","*skogs vidher","med art. skogzsueddena Arnell Brask Biᴵ 27), ","*skogs vreter","skogx- )","*skogs ödhkn","skogx ökn )"]},{"a":"skoghfughl","b":"nn","c":"","d":["skogsfågel. Se Sdw 2: 1299."],"e":[]},{"a":"skoghgangin","b":"","c":"","d":["övervuxen av skog, skoglupen. at j hwar aker sooes . . . i!UDDA_TECKEN? pund, ok eth pund skog gongit j hwar akren Svartb (Skokl) 534 (1477?). ib."],"e":["skog- . ","-gongin )"]},{"a":"skoghgangin","b":"","c":"","d":["öfvervuxen af skog, skoglupen. skoghgangen (för gangna) jordher SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). blifwer thet (ɔ: gotzit) ödhe, skoggangit ok förderuat GS 54 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"skoghledhis","b":"ab","c":"adv.","d":[" = skogsledhis. the foro alt skoghledhis i stora öknenne Lg 3: 296 ."],"e":[]},{"a":"skoghlegha","b":"nn","c":"","d":[" = skogs legha. för skoglego til pramuerkit iij mark j hudinge sogen, j andiste bo bonderne Stock Skb 39 (1517-18)."],"e":["skoglega )"]},{"a":"skoghluter","b":"nn","c":"","d":["= skogs luter. met . . . skoghom oc skoghluthom FH 3: 28 ( 1443) ."],"e":[]},{"a":"skoghlön","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skoghman","b":"nn","c":"","d":["person som utför arbete i skogen. timmerhuggare. " skoghmän ok läghara sendus wt at vedha leonit " Bil 468 . Jfr skogha karl."],"e":[]},{"a":"skoghogher","b":"av","c":"adj.","d":["skogig, skogbevuxen. " aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan " Bo 13 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"skoghryþia","b":"nn","c":"","d":["Jfr skogha-, skogs-rydhia.."],"e":[]},{"a":"skoghrövare","b":"nn","c":"","d":["skogsröfvare, röfvare som har sitt tillhåll i skog. Di 86 . ST (Cod. Asc.) 561 ."],"e":[]},{"a":"skoghskipte","b":"nn","c":"","d":["Jfr skogha skipte."],"e":["skoghskiptis bref , "]},{"a":"skoghsyra","b":"nn","c":"","d":["harsyra, ozalis acetosella Lin. " tak skoghshyro " LB 3: 162 Jfr skäggia syra."],"e":[]},{"a":"skoghtegher","b":"nn","c":"","d":["skogsteg, andel i skiftad skog. " quator solidos terre . . . et vnum skogtegh dictum wlgariter gyslategh. cum omnibus et singulis ad dictos quator solidos terre et skogtegh pertinentibus agris . . . ceterisque alijs . . . vendidisse " SD 3: 682 ( 1325) . Jfr skogha tegher."],"e":[]},{"a":"skoghvägher","b":"nn","c":"","d":["skogsväg. 1 mile skogh wegh FH 5: 7 (1466, nyare avskr.) Jfr skogha vägher."],"e":[]},{"a":"skoghäghande","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skoghäng","b":"nn","c":"","d":["skogsäng, äng belägen i skogen. medh . . . torpom ok skogängiom SD NS 1: 323 (1404, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"skogärning","b":"nn","c":"","d":["förfärdigande el. lagning av skor. lasse . . . badh her niels person skatta hwdhaner, flotid och annat hwat hans skogerning kostade STb 2: 9 ( 1483) . VKU 131 ( 1568) ."],"e":["skoo- . ","-gerning )"]},{"a":"skogärning","b":"nn","c":"","d":["skoarbete, skomakarearbete. " göra nager schogerningh " SO 31 ."],"e":["schogerningh )"]},{"a":"skohamar","b":"nn","c":"","d":["hammare att brukas vid skoning av hästar. STb 2: 38 (1484). hofftyge, som är . . . skoohammer (o.s.v.) Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["skoo- . ","-hammar . ","-hammer )"]},{"a":"skokker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skock, flock. " dragerne . . . vj mark sake . . . fför tet the sloge hwar annen fför j tunne öl skull. dabunt iij alle til hope ij marc huar skockin " STb 4: 238 ( 1512) . - avdelning av här, härskara. ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed Troj 117 . ib. han lagade oc ordinerade xxvj skockar och härar ib 122 . - svärm. wardha bij wel röktadh tha ärw the warakogh j tyo aar j enom skok PMskr 296. 2) ss måttsord: antal av 60. xvj mark hans posenow . . . for ij skok bysso sten Skotteb 342 (1436 . Borgm). ib. lök iiij skok Fyra handl rör Vkl 294 . ij skok tallöreka Skotteb 374 (1461-62, Kämn) (jfr H. Schück, Stockholms vid fjortonhundratalets slut 354, 367)."],"e":[]},{"a":"skokker","b":"nn","c":"","d":["skock, flock. otalikit folk män oc qwinnor alla i enom skolk ällar flokka Lg 3: 462 . " folketh far . . . i skokkom til kirken " BSH 5: 115 ( 1506) . Jfr frända skokker."],"e":[]},{"a":"skokädhia","b":"nn","c":"","d":[" VKU 150 ( 1594) ."],"e":["skookiedia )"]},{"a":"skola","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skolo mästare , "]},{"a":"skola","b":"nn","c":"","d":["studium. " skalt thy ey forlata thina skolo ok nemma (scholas tuas in grammatica) " Bir 3: 222 ."],"e":[]},{"a":"skola","b":"","c":"","d":[" , se skula."],"e":[]},{"a":"skold","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr munskold (Sdw 2: 65)."],"e":[]},{"a":"skole","b":"nn","c":"","d":["1) föreläsning. föredrag. waro ther (i Athen) höghasta scola hösto connistä (scholæ liberalium artium) Bil 339 . ","2) skola, undervisningsanstalt, läroverk. Ansg 183 . " vppa thet at scholen ey scal forgaas " SD NS 1: 550 ( 1406) . " epter thet warfru loff siwngit är i scola " ib 551 . " at scolen ödhe lägs " ib. " tha the gaa in j skola " Bir 1: 101 . " the ga til skola " ib. " halda them ther til skola " ST 35 . ib 37, 45 . " honom satte hon til skola ib 291. " ib 292 . Lg 3: 172 . - bildl. johannes är dygdhanna scole mästare Bo 62 . - skola, lärosal. þe mötos ii skola Bu 50 . - skola, lärjungarne i en skola. scal han medh scolanam halda vigilies SD NS 1: 551 ( 1406) . - Jfr gudhdoms-, hörro-, pilta-skole."],"e":["schole )","skola barn , ","skola kompan","-cumpan )","skola mästare , ","skola pris , ","skola stova","scolstuffwa )","skola systir , "]},{"a":"skole","b":"nn","c":"","d":["2) skola. " ware thet swa, at scholen forginge oc ther ey scholamäster ware " SD NS 3: 327 ( 1418) . giordh jonsson, som . . . han her j staden hade til schola hollit STb 3: 443 ( 1499) . han skal skolen vppeholle ib 4: 85 ( 1505) . - skola, lärjungarna i en skola. sch olamästare äpter skolamästara skal sionga . . . twa mässor hwart aar . . . medh allan schola SD NS 3: 327 ( 1418) . - Jfr skirmara-, skrif-skole. "],"e":["schole )","*skola bok , ","skola brodhir , ","*skola diäkne","schole dyechne )","*skola gang , ","*skola hiälp , ","*skola idhkin , ","skola mästare","-mäster )","*skola mästirska","-mesterska )","skola stova"]},{"a":"skolla","b":"","c":"","d":[" , se skalda."],"e":[]},{"a":"skolle","b":"","c":"","d":[" , m. räv? Se Sdw 2: 1295 sp. 2 r. 8 ff. nedifr."],"e":[]},{"a":"skolva","b":"","c":"","d":[" se ringeskolva."],"e":[]},{"a":"skoläster","b":"nn","c":"","d":["skoläst. " formula . . et formella e skolesth " GU C 20 s. 285 . Jfr skoa läster."],"e":["-lesth )"]},{"a":"skomakare","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["-makore GU C 20 s. 149 . -magar HLG 2: 61 (1518). -meger STb 4: 238 ( 1512) . ","-mogre ATb 2: 246 ( 1484) . ","*skomakara dränger","skomakare- . ","scomagere- STb 5: 56 (1515)),","*skomakara husfru","scomagare hustrv )","*skomakara stuva , ","skomakara sven (skomagare-), ","skomakara ämbite","skomagara embete )"]},{"a":"skomakare","b":"nn","c":"","d":["skomakare. " intäktismannen aname . . . alla hudhir oc skin som falla vm aarith oc aff them antwardhe skomakrenom oc skinnarenom swa mykit the thorfua til thera gerning " VKR 36 . Bir 5: 117 . SO 13, 17, 18, 22 . " ingen fremende scho.magara eller schomagara suena magha göra nager schogerningh jnnan stadzens fryhet " ib 31 . brucha schomagarana embetz ib. " sende the honom nogre skomagare, swtare och pelsare " FM 452 ( 1510) . - ss tillnamn. bothuidher skomakare SD NS 1: 37 ( 1401) . biorn skomakaer, radhman i västraaros ib 29 ( 1401) . ib 30 ( 1401), 243 ( 1403). BSH 2: 81 ( 1399) . SJ 53 ( 1433), 105 ( 1441). FM 42 ( 1425) . "],"e":["-maker . ","-maghare SJ 53 ( 1433) . -magare. schomagare),","skomakara barn , ","skomakara kompani","schomagara kompani SO 31 . ","scomagara kompany )","skomakara skra , ","skomakara sven","schomagara suen SO 32 ; ","-suena ib 31), ","skomakara ämbete","-embete . ","schomagara embete SO 31), "]},{"a":"skomare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skomara pilter","skomare- )","*skomara ämbite","skomare embete )"]},{"a":"skomartin","b":"","c":"","d":[" , subst. cena nath waardher abcenium (fel för obsonium) epthe nath waardher sko maarthinGU C 20 s. 95."],"e":[]},{"a":"skompa","b":"","c":"","d":[" , se skumpa."],"e":[]},{"a":"skon","b":"av","c":"adj.","d":[" = skön. Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 285 f., H. Ronge, Kon. Alexander 136."],"e":[]},{"a":"skona","b":"vb","c":"v.","d":["3) hava försyn för. med dat. (el. i dess ställe ack.). skona gud och then hielge kirkie och henne for mannom haff wener for öghom (o. s.v.) Thomas Varnningsbref 7. är thz swa, at nokor skyut´r sik fran enom domara oc til pawan, oc wil then domare ey skona thz skotzmaal Beckman Stud 82 (omkr. 1450). skonen (varken) gudi eller mannom Fornvännen 1949 s. 327 (väggmälning 1451). 4) skona. med dat. (el. i dess ställe ack.). ville i oc ekke thet göra, tha kunne i vell sielfve merka, at idher vordher ekke mera skonet än en lekman Hist Handl V III 1: 21 (1464). - abs. visa skonsamhet. med prep. mädh. tha war atenast önkesamber j tyn hog offwer thenna arma wsla plixena myn dotter oc tyn wannardoga skalka ögon skone mz henne Troj 265 . " vill han spara oc skona mz honom saa will jac wäll till fredzs wara " ib 302 ."],"e":[]},{"a":"skona","b":"vb","c":"v.","d":["behandla vackert, höfviskt el. hänsynsfullt. ","1) visa vänlighet mot, egna hyllning? med dat. the sändo alexandro . . . ena ärlika konungx krono the willo honum ther mz skona Al 1742 . ","2) gå till lmötes, göra till viljes. med dat. vi skolom skona (condesendemus) iosep oc nichodemo Bo 211 . ","3) hafva försyn för. iak rädz . . . at somlike . . . ey skona hälga ängla närwarande LfK 68 . " skona hälgho dagha " ST 140 . ib 141 . ","4) skona. med dat. (el. i dess ställe ack.). skonadhe alexander sinne modhir ST 516 . " thu skalt ey skona honom " ib. " han . . . ville the hedno ey lenger skona " RK 1: 1462 . " man pläghar pipara gerna skona " Al 2434 . ängin wille androm skona ib 2788 . " han skonar hwarte kono äller barne " ib 1382 . ib 1065, 10359 . Di 71 . skonadhe han oc spardhe siin eyghin faar ST 505 . - abs. visa skonsamhet. the . . . skonade ey mer än för RK 2: 6468 . ","5) öfverse med. med dat. herran gudh är häloghir oc starkir til hämdh oc skonar (ignosect) ekke idhrom syndhom MB 2: 65 ."],"e":["-ar -adhe )"]},{"a":"skonadher","b":"","c":"","d":["skodd, försedd med skorm mz scognadum (för sconadum; Cod. A skodhom 281) fotom MB 1: (Cod. B) 553 . " at thässe andelike fotha siälinna loste se wäl skonadhir (Cod. A scodher 281) ib. ""],"e":[]},{"a":"skonan","b":"","c":"","d":[" , se skodhan."],"e":[]},{"a":"skoning","b":"nn","c":"","d":["skoning, (hästs) förseende med skor. engin smidh skal mera tagha for skoningh mz nyth hofslagh SO 72 ."],"e":[]},{"a":"skoning","b":"nn","c":"","d":["2) skodon? ath hon skulle haue dragit hans hus och hemen, flesk, köth, lakan och skoning och hem til sin STb 4: 273 ( 1512) . - Jfr hästa skoning."],"e":[]},{"a":"skonrogge","b":"nn","c":"","d":[" (trekantig) brödkaka af fint rågmjöl. naar lästh roog och hwethe geller ffyre och tywgw mark taa skal eth spise brödh wägha trätighe lodh, item en skanroggä tywgw lodh, ok ith hwethebrödh tiwgu lodh BS 34 ."],"e":["skanroggä )"]},{"a":"skonrogge","b":"nn","c":"","d":[" (trekantig) brödkaka av fint rågmjöl. eodem die budho fogodin, borgamestarene och raadet bagarene ath baka hwetebrödh och skanerwgga eptir gambla sidwänia STb 2: 71 ( 1484) . ath the skulo baka huarth hwete brödh om xxiiij (24) lodh ok skanerogga, som ther tilhöra ib 83 ( 1485) . eodem die tesse tilnempde ath skuda brödet en tidh j huar manadh meth bagarene olderman bade om siane roggar ok alth annat brödh ib 188 ( 1487) . wort fogaten och radit swa ens, tet hwethabrödit schal wege xij lodh och skanroggen xxvj lodh ib 3: 59 (1492). ib 310 ( 1496) ."],"e":["schon- . ","skonrwgg HSH 17: 162 (1523) . med art. skanroggen STb 3: 59 ( 1492) . skane roggar ib 2: 188 ( 1487) . ","skanerogga ib 83 ( 1485) . ","skanerwgga ib 71 ( 1484) . ","skaanerwgga ib 118 ( 1485) . ","skönrogga Skotteb 447 (1470-71, Kämn)), "]},{"a":"skonsyrt","b":"nn","c":"","d":["valeriana officinalis Lin. " valeriana sconsört " LB 6: 284 ."],"e":["sconsört )"]},{"a":"skop","b":"nn","c":"","d":["gyckel, gäckeri, narrverk. " fanytte dröma och trulkono skop ärw badhin lik (somnia similia sunt auguriis) " Ber 184 . " swikas af fanyttom drömwm älla trulkonu skupum ib. Jfr skiup. ""],"e":["skup )"]},{"a":"skopa","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa, dansa, leka. " ä skopar ful bwk ok ey faghir klädhe (venter farcitus ludit non veste politus) " GO 1034 . ib 708 . Jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 309; Ark. f. Nord. Fil. 2: 110. Jfr skumpa."],"e":["-ar )"]},{"a":"skopa","b":"nn","c":"","d":["skopa. " j skopa och en saa til stegherhusset HLG 2: 16 (1510). " ib 71 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"skopa","b":"nn","c":"","d":["skopa. " ledasta diäffla staa alla wägna om kringh them mz brännande skopom oc ämbarom oc hälla i them brännande wätzsko " Su 126 ."],"e":[]},{"a":"skopare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr säll skopare."],"e":[]},{"a":"skopis","b":"","c":"","d":[" (Skotteb 490 (1460)). se under skopänningar."],"e":[]},{"a":"skoplater","b":"nn","c":"","d":["lapp på sko. pictacium skoo plaater GU C 20 s. 444 ."],"e":["skoo plaater )"]},{"a":"skoppa","b":"","c":"","d":[" , se skumpa."],"e":[]},{"a":"skopuk","b":"nn","c":"","d":["person med ansiktsmask, skråpuk. Jfr T. Ljunggren, Nysv. studier 12: 151 (med not 1), 152 (med not 1), K. G. Ljunggren därst. 36: 54 ff. then vrsekth skule j forehaffua for fastalawens skopuka ok ey for oss fatig swena RApapp 169 6/12 enl. medd. av S. Ljung. "],"e":["*skopuka hovudh","skoff pugha- )"]},{"a":"skopuk","b":"","c":"","d":[" , se skropukhovudh."],"e":[]},{"a":"skopänningar","b":"nn","c":"","d":["pengar avsedda till inköp av skor, särsk. om i kontanter utgående del av årslön som lämnas i stället för skor. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 195 f. Skotteb 118 (1462-63). jtem famulis quator xvj ort. skov peninga ib 119 . " jtem gaff jach stadztyänaromon xvj ort. til skopeninga aff fönsther peningomon " ib 464 (1471-72, Kämn). STb 4: 287 ( 1512) . Stock Skb 159 (1520-21). - jtem iiij:or (quattuor) famulis j [1] mark skopis (abbreviatur för skopeningis el. dyl.) Skotteb 42 ( 1460) (jfr E. Lidén, a.a.). - fickpengar, nålpengar. at the skole haffua theris brödh och vppehelle j . . . sancte öriens gard . . . ok forscriffne bryggerhuss at nywta och haffua j theris liffz tiidh til sko peninga STb 2: 22 ( 1483) . hwad som rentan sidan kan förslaa, skal theris för:ne ingiffne syster ffrit och quit opbäre sig tiil skopeninga ib 5: 72 ( 1515) . " ska lasse haffue sins syster gatubod ther j mot och opbere the arlige rento ther aff gaar sig til kläde oc skopeninge ib 168 (1517). " Arnell Brask Biⱽ 50."],"e":["skoo- . ","-peningar )"]},{"a":"skor","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sko. a) för människor. i par skoo ATb 1: 47 ( 1455) . b) för hästar. en gangh ny skoo HLG 2: 17 (1510).","2) skoning, list, kant. Se Sdw 2: 1299. - Jfr biärgs-, bozo-, bredh-, hudh-, häst-, hästa-, knif-, näbba-, pinna-, rema-, riddara-skor el. -sko. "],"e":["*skoa läster","-lester )"]},{"a":"skor","b":"nn","c":"","d":["sko. " a) för menniskor. aldre kom sko ifuir hans fot " Bil 393 . " kiände han sin sco wara sunder " ib 249 . mz skom som göras aff dödha diwra hudhum ib. ib 282 . MB 2: 24, 25 . Bir 1: 19 . " nar thw draghir a thik thina sko " ib 2: 180 . " drogh aff sina sko " Lg 95 . löös aff thina sko MB 1: 281 . " got par sko " SD 5: 637 ( 1347) . XL:ta paria luctasco. jtem XXX:ta paria vthugnæsco ib 4: 711 (1340?). göra nidher skorna sko ok innan bunna sko SO 19 . " ma man göra sko äpther thy som en hafwa wil " ib 20 . " gör nakor sko af annars läthere " ib. " hwilkin som sömar sko swa ath j [1] styk synis barth ib. " ib 32 . Jfr barna-, biskops-, bonda-, bot-, gul-, hudh-, manna-, mästar-, nat-, nötskins-, qvinno-, vapn-skor. b) för hästar. wrenskadhis hänna hästir a hulkom hon redh ok sprang swa at skone syntos vndir hans fotom VKR XII . SO 72, 73 . Jfr häst-, stampe-skor."],"e":["sko . ","sco Bil 249 . ","skoo Bir 1: 19 ; MB 2: 25 . ","skone VKR 12 . ack., gen. skoa ÖGL Dr. 18: 1. scoa VCGL I LR i var. sko VGL I R; SD 5: 637 ( 1347); MB 1: 281 ; Bir 2: 180 ; Lg 95 ; SO 19 . ","o . ","s . ","v . ","sco SML Add. 7; SD 4: 711 (1340?). skoo Bir 1: 19 ; SO 32, 73 ; MB 2: 24 . ","skona SO 72 . ","skom Bil 249 . ","skoom ib 282), "]},{"a":"skora","b":"nn","c":"","d":[" Jfr biärgs skora."],"e":[]},{"a":"skora","b":"nn","c":"","d":["1) skåra, inskärning. " tz förstha offlätit, som star en skora oppo til märke " LB 7: 25 . tz andra öfflitit, som ij [2] skwror staa oppo ib. tz tridie offletet, som star iij skaror oppo ib. ","2) remma el. klyfta i berg. Jfr biärgh-, fiäl-, halla-, hällo-skora."],"e":["skwra . ","skara )"]},{"a":"skordha","b":"vb","c":"v.","d":["inklämma, indrifva? haffue . . . skordat them (bönderna) i flockum i stwger och anner huss HSH 20: 202 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"skordhogher","b":"","c":"","d":[" , se skardhogher."],"e":[]},{"a":"skorensten","b":"","c":"","d":[" (Skotteb 338), se under skära 8 ocy sten."],"e":[]},{"a":"skorhar","b":"nn","c":"","d":["raspad tråd. linnith skorhaar som skaff kallas LB 2: 91 ."],"e":["-haar )"]},{"a":"skoringer skoo","b":"nn","c":"","d":["ringformigt skospänne. skoo ringa aff silff STb 1: 331 (1482) kan även föras till ett* skoringa, jfr ringa, f.)"],"e":[]},{"a":"skorl","b":"","c":"","d":[" subst. the cadmia är godh i läkedom, hon törker såår och läker, stämmer wäsko som rinder, ränsar ögon, läker skorl (möjl. fel för skorf el. skörl = skördh i en bet.; skärsår; jfr under skyrd) PMskr 624 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"skorpa","b":"nn","c":"","d":["2) skorpa, torkat brödstycke. vorto borgamestara offuerene medh bagarana, swa ath the schulle bacha hwar thera iij lester skorpar STb 3: 273 ( 1496) . " i tunna skorppa HLG 3: 95 (1528). - Jfr hveteskorpa. ""],"e":["skorpar . ","skorppa ) , "]},{"a":"skorpa","b":"nn","c":"","d":["det som är fortorkadt, skrumpet och hårdnadt. ","1) brödskorpa. " " Bir 5: 75 .","2) skorpa, torkadt el. hårt brödstycke. gaf hanom thört brödh i skorpom KL 212 . ","3) skorpa, hårdnad och skrumpen hinna el. hud. föl aff honom alt thz som honom wanskapdhan giordhe oppa hans kropp, som war the harda skorponar oc rwffwnar Lg 672 ."],"e":[]},{"a":"skorpin","b":"","c":"","d":["intorkad, hoptorkad, skrumpnad. tyth anlyth är ffalnadh sorgfwlth ok blecht, skorpit aff blodh ok önkeligit SvT 102 ."],"e":[]},{"a":"skorpion","b":"nn","c":"","d":["skorpionsetter, skorpionsgift. " " dogher fore scorpions ethir " LB 4: 353 . mot starkasta skorpions ok lukka ethir ib 348 ."],"e":[]},{"a":"skorpionstynger","b":"nn","c":"","d":["skorpionstyng. " tz hielper for . . . scorpion styngh " LB 7: 149 ."],"e":[]},{"a":"skorpna","b":"vb","c":"v.","d":["intorka, hoptorka. - part. pret. nw opnyas sarin oc värkin vidhir at klädhin rykkias bort som skorpnadh varo (hade torkat fast) vidhir sarökan Bo 199 . Lg 3: 89 ."],"e":[]},{"a":"skorpnadher","b":"","c":"","d":[" = skorpin. kiwrtelin som skorpnadher war i saromen drogx aff thic SvB 131 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"skorsten","b":"nn","c":"","d":["eldstad, spisel. - särsk. eldstad med tillhörande rör för röken; själva detta rör, skorsten. fumarium skorste ok rökswper GU C 20 s. 299 . VKJ 240 ( 1477) . " tesse varo til nämpde ath se och skodha skorzstena olaghelegha " ATb 1: 292 ( 1468) . STb 3: 217 (1495), 4: 77 (1505). ath anders . . . optagit hade . . . en kätil til ij tunnor och all koper kar, som stod j skurstenen j lynköoingh ib 257 (1512). thå tage the (ɔ skatzmennerne) aff hans huss grytor, och kannor, eller och spiellett aff skorstenenom, hwilkitt ähr ey skeligen beskatningh PMskr 696 (avskr.). - undir skorstenen, avsides, i skymundan. thet iak scriffuer tik til i kerlig och godhan wilia och tro, thet seghia andhra flere tha hymmlige vnder skorstenen en ey tör vppenbarligha Thomas Varningsbref 7 . - Jfr badhstovu-, bryggi0-, flam-, koko-skorsten. "],"e":["skoorsteen: -en VKJ 240 . ","skorzsten: -a ATb 1: 292 ( 1468) . ","skortzsteen: -in STb 1: 219 (1479). skursten: -en ib 4: 257 ( 1512) . schörsten ib 3: 311 (1496)),","*skorstens iärn","*skorstenpänningar","-pengar )","*skorstens rum . n. utrymme för en skorsten. ath then gardhin ther nidan fore hade ther engte mera meth (ɔ med en viss mur) tilgörande än eth skorstens rwm j wrona STb 2: 113 ( 1485) ."]},{"a":"skorsten","b":"nn","c":"","d":["eldstad, spisel. caminum, skorsten GU 6 . - särsk. elstad med tillhörande rör genom hvilket röken uppstiger och utgår; själfva detta rör, skorsten. thän litla källaren som ligger vnder niclissa . . . skorsten SJ 93 ( 1439) . " maa han och hans arffuingo sama stenbodh meth en frij skorsten opath gönom huset frij oc quit haffua " ib 377 ( 1471) . " thz (ɔ: thz wädher) bläste om kul sa mangens ksog oc mangen skorsten nider slogh " RK 2: 7347 . "],"e":["skorstens elder , ","skorstens pipa , "]},{"a":"skorstensot","b":"nn","c":"","d":["skorstenssot. Se Sdw 2: 1299."],"e":[]},{"a":"skorstenspänningar","b":"nn","c":"","d":[" = skorstens pänningar. HLG 3: 78 (1524). item peder alender ii mark (i hyra) och iiɉ mark quittades för siorstenpengha han vt lagde ib 81 ( 1525) ."],"e":["-penghar )"]},{"a":"skorta","b":"vb","c":"v.","d":["fattas. " vanl. med neg. korn ok flesk thz skortade ey " RK 1: 1277 . " buswn ok bambara mondo ther ey skorta " Iv 1747 . ib 3061 . " hertugha ok grefua mondo ther ey skorta " Fr 815 . " storm ok sriidh monde ther ey skorta " Al 4050 . - med dat. them skortade ey gotz eller rikt RK 1: 223 . " honom skal aldregh skorta trätta " ib 3403 . ib 3165 . " glädhi mot thom ekke skorta " MD (S) 263 . - tryta, upphöra. tha godgerninga böria skorta MD (S) 295 . - underlåta. kobeba ok sidde fär skortar ey at wara ther (saknas der icke) Fl (Cod. B, C, F) 1109. - opersonl. fattas, brista, vara brist. kom enskyns fughel som kallas koturnix . . . swa marghe oc thiokke, at ey skortadhe MB 1: 323 ."],"e":[]},{"a":"skorver","b":"nn","c":"","d":["skorv. Jfr skorl?"],"e":[]},{"a":"skorver","b":"nn","c":"","d":["skorf. " flyr aff honom skorffwir oc skabbir " LB 3: 139 . contra furfures siue rasta quod est skorfuir ib 4: 354 . dugher thz fore skorff ib 345 . ib 2: 51, 8: 51 . hielper han skab ok skorff ib 2: 37 . ib 5: 82, 7: 151 . Jfr hovudhskorver."],"e":["skorff LB 2: 37, 51, 4: 345, 7: 151, 8: 51 . ","skurff ib 5: 82), "]},{"a":"skorvotter","b":"av","c":"adj.","d":["skorfvig, behäfad med skorf. hon twadhe thera fötir oc lagdhe skorwoth hofwod j sin knä ok skar thera haar Bil 804 . Bir 3: 229 . LB 2: 39 . GO 357 . scorwoth man ib 748 ."],"e":["scorwoth GO 748 . ","skorfwot Bir 3: 229 . ","skorffuoth LB 2: 39 . ","scorwth GO 357 . ","skorwoth Bil 804), "]},{"a":"skoskaf","b":"nn","c":"","d":["skoskaf; af skoskaf lidande ställe på foten. hpna skarn strwckit oppo sko skaff LB 7: 288 ."],"e":[]},{"a":"skoskodhare","b":"nn","c":"","d":["inom skomakreskrået vald ämbetsman hvars åliggande var att hos skråets medlemmar undersöka beskaffenheten af tillverkade skodon. the thima skoskodra ganga om ok skodha gerning ath witha holkin gil äller ogil är SO 20 . " hwilkin thil wärkmestara keestär war äller läther skodara äller skoskodhare " ib 22 . ib 24 ."],"e":[]},{"a":"skosula","b":"nn","c":"","d":["skosula. ST 366 ."],"e":[]},{"a":"skosylghia","b":"nn","c":"","d":["skosölja. skospänne. II paria scosølio SD 4: 711 (1340?)."],"e":["-sölia )"]},{"a":"skosöm","b":"nn","c":"","d":["hästskosöm. STb 3: 353 (1498)."],"e":["skoo- )"]},{"a":"skot","b":"","c":"","d":[" , se kut."],"e":[]},{"a":"skot","b":"","c":"","d":[" , se skut."],"e":[]},{"a":"skota","b":"","c":"","d":[" , se skuta."],"e":[]},{"a":"skota","b":"vb","c":"v.","d":["genom symbolisk tradition öfverlåta (jord); med laga formaliteter öfverlåta (jord). affhender iak mik om minom armwm thet for:da godz ok skota iak ther (för thet) herra abram . . . ok hans arwm meth allom räth, til äwerdalika ägha SD NS 1: 203 ( 1403) . Jfr sköta."],"e":["-ar )"]},{"a":"skotar","b":"nn","c":"pl.","d":["Skottar. wrdo skotta cristne Bil 676 . " ther koma skota " Fr 1235 . iak kom ij een skogh . . . mällan skota ok ängland ib 1397 . " konung ouer skota här " ib 1081 ."],"e":["skottar )"]},{"a":"skote","b":"nn","c":"","d":["skotte. " waar . . . fyende . . . är här jndragen j worth landh . . . medh een swoor makt . . . ocrystelige skottar oc offuergyffuit örlugx folch GpM 2: 68 (1511). brite hater scotter PMskr 709 (avskr.). hanss brwn höffisman for skottanar HLG 3: 16 (1512). " ib 52 ( 1521) . ss tillnamn. jacob skotte Stock Skb 55 (1517-18). marit skottens ib 231 (1524-25). HLG 3: 61 (1523). hustrv britha jop skotte ib 62 ( 1523) . "],"e":["skotte . ","skottar . skotter STB 5: 290 (1520). schotter PMskr 709 (avskr.)),","*skota kona","skotte- )","*skota smidher","skotte- . ","-smed . ","-smidt )"]},{"a":"skothräkker","b":"nn","c":"","d":["smuts på skor. blatea skoträkker GU c 20 s. 58."],"e":["-träkker )"]},{"a":"skothvänger","b":"nn","c":"","d":["skorem. " thz är ekke aff thinne konst lösa skotwänggen (non est tue favultatis solvere corrigiam) " JMÖ 193 ."],"e":[]},{"a":"skothvänger","b":"nn","c":"","d":["skorem. " löste thera skothwengia " Bil 805 . " hulkins skotwängia iach är ey värdoghir at lösa " MP 1: 22 . " skothwänia älla rema " ib 2: 35 ."],"e":[]},{"a":"skotkonunger","b":"","c":"","d":[" , se skötkonunger."],"e":[]},{"a":"skotna","b":"vb","c":"v.","d":["avtaga, minskas. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 38, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 168 f."],"e":[]},{"a":"skotna","b":"vb","c":"v.","d":["aftaga, minskas. togho watnin at skotna oc minzkas MB 1: 170 ."],"e":[]},{"a":"skova","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hunags skova."],"e":[]},{"a":"skoþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skåda, beskåda, betrakta, se på, taga i betraktande. hon skodde a honum badhe hals ok änne Iv 2139 . " skodhadhe pätar granlica van herra " Bo 229 . " skudha them väl granlica huru the vyrdhelica oc höuislica standa. tala oc höra. skodha ok ämuäl varafrw huru blygh hon är . . . skudha oc ämuäl piltin ihesum " ib 2 . för hans öghom som tik altidh see oc skadha LfK 135 . ib 198 . see, skadha oc wndhersta the hälga . . . treffalloghetena . . . ögha at ögha ib 126 . Su 27, 101, 138 . skadha mit änlite aatwaktelika Lg 3: 188 . ib 319 . at skodha chanaan land MB 1: 400 . " se oc skodha athyggelika alt som ther är inne " Lg 91 . " at iak matte skadha thina dagha oc thina äro i syon " ib 3: 320 . om wi altidh tänkiom gudh när os wara oc alt see oc skodha LfK 29 . är skriffwat, at wars herra öghon skadha badhe godha oc ondha, oc war herra skadhar aff hymerike ower alla mannanna söner ib 186 . hwa som gooz wil köpa. han skal mer scudha, hwat j är j läteno än i lätit siälft Bil 236 . " skoddo hwar resen haffde fallit " Di 140 . ","2) förrätta (syn). scal han komä til vapnsynnenä firi þem som hana sculu skuþä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). som vapnsynnä skuþä ib. ib 478 . ","3) se på, fästa blicken vid, vilja se på. nar j smörin jthur änlite hwi skudhin (aspictiis) j ey tha mit änlite huru thz var opfylt mz blodh Bir 3: 289. - med prep. til. hwi skudhin (aspicitis) j ey til (ad) min mwn ok öron ok skäg huru the varo stankt (för stänkt) oc färghadh mz blodh Bir 3: 289 . - se på, hafva ögonen på, se upp med. hwi skaadhar thu ey här oc hämpnis offwer them som wranglika liffua (quare non respicis super iniqua agentes) Su 119 . - se (på), fästa blicken (vid), tänka (på). med prep. til. aff minne läti kwnne jak ey see ällir skodha til swa manga gudz wnderlika gerninga Su 282 . - (med vänliga blickar) se på. saa cristi brudh änglana staa när them mz blidho änlete . . . oc them skadhandes mz millo änlite Lg 3: 426 . - (med vänliga blickar) se till, (i nåd) tänka på. see oc skadha mz thinom mildasta öghom min dröffuilse Su 102 . skadhade herran gudh hennas ödhmyukt oc hördhe hennas . . . böner Lg 3: 396 . Ansg 215 . " swo opta som thik thäkkis skodha (rspicere) hona mz thine särlike nadh " Bir 3: 110 . - med prep. til. at thu mz thinom miskwnsamlikom öghom wildhe mik see oc til mik skadha Su 85 . ","4) se till, hafva akt på. þe skulu skuþä at alla þe stykke haldas SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - hafva tillsyn öfver? hafva omtanke om, sörja för? skal han skudha ok städia almanna vägha i rike sino KS 65 (160, 71) . ","5) betrakta, betänka, besinna. hawm wi scuþat þe qual som änkiro ok faþerlös barn hawa hafft SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). jak skodadhe . . . världina ostadhughet Bir 3: 374 . huru opta kötsins luste lustar hughin skodhins ginstan ihesu christi blanadhe oc pinor ib 381 . skudha thin eedh Al 3746 . ib 1832 . " scutha . . . värlinna fafängo " KL 223 . " skadha oc thänkia a thenna proboua " LfK 120 . skadha . . . granlika hwat konungh thu loffwadhe thiänist ib 171 . Su 91 . skodha . . . hwat kwämelikit är hwariom timanom Ber 171 . " iak skudadhe hulka nadha gudh giordhe mz mik " Bir 3: 373 . " hon skodhathe värlinna fafängo . . . skula rasklica ändas mz sorgh oc syndom " KL 298 . ","6) taga i betraktande, göra afseende på. iak . . . bidher at thu see oc skadha thin enfödda son Su 47 . - taga i betraktande, taga hänsyn till, bry sig om. at han skulle ey akta älla skodha siäla gagn vm han hafdhe värlz hedhir Bir 3: 463 . ","7) betrakta, anse. " skodadhe (conspexi) jak mik owärdoghan til the gärningh " Ber 1 . dölsker j wmuändonne scodha ey fafäng thing älla fanyt ordh ok wredha thanka wara syndelika ib 19 . ","8) tänka på, ihåkomma (med gåfva). the helgho chirchio schodha meth nakro litolo mino goze SD NS 2: 53 ( 1408) .","huru wi mäghom skudha the män, wäl äru skapadhe til stridh ok äruodhe KS 80 (198, 88) . 10) skilja, urskilja. at the skulu skodha (discernerent) mällan ont ok got Bir 1: 206 . ib 209, 210, 215, 2: 64, 166, 3: 7, 182, 438 . Ber 194 . " skudha älla skilia mällan eldin oc solina klarhet " Bir 3: 47 . " skilia älla scodha mällan beezst ok söt " MP 2: 230 . " skäl at skodha genwärdogh thingh af genwärdoghom ok bätre af bästum " Bir 1: 250 . skodha ok skilia sant aff falso ib 3: 185 . " thön dyghd som kan skudha ok skilia huat sum är got ällr ilt " KS 18 (47, 20) . ","1) se på sig själf, ransaka sig, pröfva sig. skodde hwar sik tha skände ängin mik (qui se spectaret, me dictis non laceraret) GO 805 . ","2) se sig för, taga sig till vara. thu skodha thik wäl iämpt ok liikt at thu faar ey blygdh äller wanda Al 4796 . "],"e":["schoda SO 143, 155 . ","skuþa . ","skudha . ","skadha LfK 120, 126, 135, 171, 186 ; Lg 3: 188, 319, 320 ; Su 47, 85, 101, 102, 138, 139 ; ","-ar LfK 29, 30, 186, 189 ; Su 27 ; ","-i ib 138 ; ","-en ib 91 ; ","-ade Lg 3: 396 ; ","-andes ib 426 . ","skaadha: -ar Su 119 . ","skodde Iv 2139 ; GO 805 ; ","-o Di 140 . part. pret. -aþer),","skodha sik , ","skodha um , se efter, se till. skodhom granlika vm hulkin väghin han vil hällir gaa Bir 1: 215 . Jfr um skodha. ","skodha up , skåda upp, se upp. hiärtan, som altidh skodha op äpther tik Su 100 . Jfr up skodha. - Jfr at-, be-, fore-, umkring-skodha, samt oskodhadher."]},{"a":"skoþan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) skådande, åskådande. intil gudz lönleka tinga skadan ophögdher Su 179 . ","2) betraktande, betraktelse. " gran framfarna timans skodhan " Bir 1: 240 . " af mins kärlekx skodhan " ib 259 . " i himerikes tinga skadhan " LfK 58 . Bir 1: 343, 346, 2: 172, 3: 343 . Ber 44 . bwndo sik widh lifwärne gudhelika thinga skodhan (adhæserunt contempativæ vitæ) ib 103 . " i gudelike skadhan " LfK 52 . Su 20 . " sin sinne fra wärldzlikom tinghom til andelika skadhan wändhe " ib 124 . ","3) betraktande, aktgifvande, afseende. j . . . sina nytto skodhan Bir 2: 315. ","4) undersökning, granskning, pröfning. tekna gerninganna skälika akt ok gudhelika skodhan Bir 1: 292. minzska honum the for thanka ok skodhan ok ranzakan som sniälle män haua j sinom ordhom oc gerningom ib 3: 469 . "],"e":["skudhan L. ","skadhan LfK 52, 58 ; Su 20, 124 . ","skadan ib 179), "]},{"a":"skra","b":"nn","c":"","d":["1) eg. torkat skinn; (å skin skrivet) dokument; bok ari något upptecknas; urkundsbok. at thera nampn scal inscriffwas i klostirsins skraa i strengnäs SD NS 3: 64 ( 1415) . skråordning, gillesordning. befaltis helmik stadzscriffue[re] . . . at vtscriffue och göre lechiarom ena skraa lycheruiss lydened ssom then vthscrifft ludde STb 3: 289. ib 301, 310 (1496), 4: 55 (1505). bödz hanom brucha schrana epter henne jnnehollende artickla ib 56 ( 1505) . " scomager bäre op sin skra om onsdag " ib 5: 54 ( 1515) .","2) hantverksskrå, ämbete. " slotzmeden med sin träteborder skole förliche sig med theris skra j kembenerens nerwaren " STb 5: 79 ( 1515) . - Jfr bakara-, bardhskära ämbitis-, lands- (Sdw 1: 730), skinnara-, skräddara-, smidhio-skra."],"e":["skrra . ","schra )"]},{"a":"skra","b":"nn","c":"","d":["eg. torkadt skinn; (å skinn skrifvet) dokument. Jfr lands skra. - urkund innehållande bestämmelser för en korporation, skråordning, gillesordning. epter thz at sedher haffuer warith ok är i godhom embethom ok companiom ok selskap at the haffua skriffter ok skraar sigh epter at retta om the stykke ok ärendhe them warda . . . ok wij kötmaangare embethet ok companij här i stocholm os aff aldher haffua haldhit ok rettat epter godha gambla sidhwnio vthan skirffter ok skraa til thenna dagh ok for then skul at somblige vnge män i wara forskriffna embethe äru nyligha tilkompne eller än kunna koma som sigh ey wilia latha nöghia at thy som gamalt ok fornth haffuer warith tha haffua . . . borghamestarana . . . mz alt radhsins fulborhd . . . os vnth ok befalth thenna epterskirffna skraa ok stadhga SO 47 . ib 7, 30, 31, 51, 53, 61, 72, 77, 87 . . . sancte [erikx gillis] lagh ok skra SEG 111 . " i androm sancte rikx gilless skraom " ib 123 . SGG 128 . Jfr gildis-, hamna-, kom-, panis-, skomakara-skra."],"e":["skraa . ","skroo SO 7 . ","skraar ib 47 . skraa ib. dat. skraom SEG 123 ), "]},{"a":"skrabok","b":"nn","c":"","d":["bok innehållande skråordning. SO 116 ."],"e":["schraa bock )"]},{"a":"skraghi","b":"nn","c":"","d":["belägringsmaksin bestående af en grof och i ändarne tillspetsad bjälke genomträdd af korsvis ställda pålar. han satte sinna skraga hart foro then broo RK 2: 1107 . " the bönder baru fram wasa oc skraga " ib 1282 . " the bygde ther badhe skärma oc skraga oc sworo the wille husit haua " ib 1363 . " ther war tha borta bade skerm oc skraga " ib 7843 . BSH 5: 175 ( 1507) . " borta äre skermdöra, driffwande wärk, och skragar, man skulle i tolka leka bruka " ib 348 ( 1509) . Jfr skrava."],"e":[]},{"a":"skral","b":"nn","c":"","d":["rop, skri, skrål. tha hördhis diäflana skral oc thut alla wägna ther the wt wrokos aff thera bolek Prosadikter (Barl) 90. SvKyrkobr 71 . " tha bleff stort slag oppa nyth swort gall oc skrall hördes " Troj 28 ."],"e":["skrall Troj 28 . ","skraall ib 65 )"]},{"a":"skral","b":"nn","c":"","d":["rop, skri, skrål. ginstan war han (djäfvulen) borto mz storo skrale KL 58 . ib 9 . ey byriadhe han sina predican mz roop oc skral Bo 56 . mz oop oc roop oc mykith skraal MD 102 . ib 122 . mz skra (för skral) oc skri oc jammerligh rop ib 38 . Su 128 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . ther wtgaffs skråll och bwller wedh ib 264 ."],"e":["skraal . ","skråll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264, 285), "]},{"a":"skrala","b":"vb","c":"v.","d":["skråla, skria rädhelika skrala oc thyuta ST 81 . ropadho the (djäflarne) oc skraladho owermattelika Lg 3: 300 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"skrala","b":"vb","c":"v.","d":["skråla, skria the hörde hue then fatiga quinnan ropade och skrale om natten STb 2: 501 (1490). JMPs 416. wart hon sasom synna löss oc awethe oc begynthe skrala j högdt oc ropade Troj 58 ."],"e":["skrale (möjl. fel för skralade) Stb 2: 501 (1490)), "]},{"a":"skrambla","b":"nn","c":"","d":[" ? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 109. peter skrambla RP 1: 495 ( 1381) . Jfr skrambla, v."],"e":[]},{"a":"skrambla","b":"vb","c":"v.","d":["skramla. " somblige herrer gisse sigh thes yppere . . . wara . . . att the braska och skrambla med stortt stått, perlor och gull PMskr 691 (avskr.). ""],"e":[]},{"a":"skrame subst.","b":"","c":"","d":["skråma, ytligt sår. han . . hög honum en stor skrame j hoffuidit STb 5: 176 (1517)."],"e":[]},{"a":"skrap","b":"nn","c":"","d":["skrapande, krafsande. swa giwir (för liwir) höna aff sith scrap som leon aff sin bradh GO 1066 ."],"e":[]},{"a":"skrap","b":"nn","c":"","d":["2) skräp; skrot. j tunna ful medh schrap ok alla handa boschaps ankosther STb 3: 305 (1496). en tunne med gamel hyende, fat oc talirker oc annet smat skrap ib 5: 184 ( 1518) ."],"e":[]},{"a":"skrapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) skrapa, med något hvasst föremål stryka. bäthir quämmir skrapa osten än skrädha GO 513 . ","2) skrapa, radera, genom skrapning utplåna skriften i el. på. hitte brefuit . . . scrapat ok ny scriuat Bil 680 . skrapadhe brefuit ib 771 . " at hon (ɔ.) reghlan scal . . . ey afläggias ellir vmwendas ellir scrapas j nochra handa maatto " VKR 46 . " thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh " ib 55 . ","3) skrapa, utskrapa, radera, genom skrapning utplåna. är . . . scrapat oc aatirscrifuat thet ordhit gardzmestarans VKR 55 . " skrapa mit nampn aff ewinnelike liiffs book " MB 1: 347 . - om person. then som glädz j vranglikhet scal skrapas aff äuärdeliks lifs bok MP 1: 28 . MB 1: 347 . - utplåna, aflägsna. badh han thins änlitis aminne skrapas af sino hiärta KL 231 . MP 1: 341 . - utrota. thz iätta släktit hwiit moyses drap oc skrapade aff iorderike (delevit) MB 2: 37 . ","4) skrapa, hopskrapa, hopsamla. hwar eldh til sina kako skrapa PM 1 . " haffwer jach skrapedh till hopa nogne skatpeninge aff sewidhe och anbyrdh " BSH 5: 342 . (1509).","1) skrapa bort, genom skrapning aflägsna. skrapen aff snyon BK 215 . ","2) utskrapa, radera, utplåna. äpter thy som en scriware skrapar aff sina scrifft MB 1: 344 . Bil 605 . - utplåna, borttaga. huat som hälzst han haffdhe syndat mot sancto martion, thz skrapade han aff mz storom angher Lg 638 . - Jfr afskrapa. - Jfr bort-, ut-skrapa samt oskrapadher."],"e":["skrapa af , "]},{"a":"skrapa","b":"vb","c":"v.","d":["1) skrapa. " skrape rosthen aff nokrom messing PMskr 241. ""],"e":["skrapa af , 2) utskrapa. utplåna, borttaga. skrapa aff mina synd othalikhet SvB 7 (omkr. 1500). - Jfr oskrapadher, ävensom oskrapter (2: 178)."]},{"a":"skrapa","b":"nn","c":"","d":["skrapa. " skrapa oc trogh til lhestona " Arnell Brask Biᴵ 24. VKu 95 (1559). Jfr hästa skrapa. "],"e":["*skrapo skapt","skrapa skaffth )"]},{"a":"skrapan","b":"nn","c":"","d":["utskrapning, radering. VKR 56 ."],"e":[]},{"a":"skrapeliker","b":"","c":"","d":[" , jfr oaskrpeliker."],"e":[]},{"a":"skraphus","b":"nn","c":"","d":["skräpbod; skräpkammare? armarium skyp hws ok skrap hws GU C 20 s. 36 ."],"e":[]},{"a":"skrapilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afskrapilse."],"e":[]},{"a":"skrapräster","b":"nn","c":"","d":[" SGGK 104 . " at aldhermannen heller skrapresten bryther nogrom brodher eller systher moth retta " ib. " huar som säther sig sigh i aller mans skraprest eller bijsittare säthe " SGG 127 . ib 128, 134 ."],"e":["-prester )"]},{"a":"skratte","b":"nn","c":"","d":["skratte, tomte. " thro . . . oppa skratta ellir tompt orma " ST 31 ."],"e":[]},{"a":"skratte","b":"nn","c":"","d":["skratte, tomte. penates commvniter dicimus skraatta GU C 20 s. 427 ."],"e":[]},{"a":"skratte","b":"nn","c":"","d":["benämning på en del av koaniktiondet i Linköpings stift (avsatt till en gemensam kassa?). porcio proporcionis sesquitercie, que qlgariter dicitur skratte Scr. rer. svec. III 2: 283 (b. av 1500-t.). ib. i latiniserad form. skratto Ser. rer. svec. III. 2: 283 (b. av 1500-t.). ex scrattone reccepit archidiaconus iiii marchas danias ib."],"e":[]},{"a":"skrava","b":"nn","c":"","d":[" RK i Script. rer. Svec. I, II 71."],"e":["skraga"]},{"a":"skrava","b":"nn","c":"","d":["loch"],"e":[]},{"a":"skravi","b":"nn","c":"","d":["ett slags belägringsmaskin. Jfr Sdw 2: 391 f. s.v. skraghi. at . . . hr ake skall . . . ey brytha vor skrafwa eller bygning nidher MonDipl Sv 38 (1464)."],"e":[]},{"a":"skreva","b":"","c":"","d":[" , se skriva."],"e":[]},{"a":"skri","b":"nn","c":"","d":["skri, rop. " mädh rop oc skri JMPs 458. " BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) . Jfr an-, här-skri."],"e":[]},{"a":"skri","b":"nn","c":"","d":["skri, rop. " fik han höra sua mykit skrij oc sua stort eth roop " Pa 19 . hon öpte fast mz hardha skri Fr 1405 . Al 2887, 5297, 5359 . RK 3: 2290 . MD 37 . MB 2: 171, 172 . Jfr an-, glädhisk-sri."],"e":["skrii RK 3: 2290 ; MB 2: 171 . ","skrij Pa 19 ; MB 2: 172), "]},{"a":"skria","b":"vb","c":"v.","d":["skria, skrika, ropa. " en flöghir oc annar skriar " Bo 181 . " gik hon owir alan stadhin skriandis ok ropandis hwat hänne var teet " Gr 291 . " the skriadho ok öpto mz vsul laat " Al 3335 . ib 4095, 5517 . MB 2: 118 . Lg 675 . " fore hwi skrien ij a mote thö vtan sak " KL 380 . MB 2: 375 . the skriadho til ihesum KL 391 . MB 2: 386 . " mz skriande röst " ib 374 . " krakor oc skiorar skriandhe " Su 119 . - klaga, veklaga, jämra sig. tha hördhe thän hertugh rikä ena quinno swa iämerlika skre ok sagdhe sik alla stundir ve Fr 947 . " skriadhe oc gräth ganzska sara " Lg 3: 324 . - Jfr beskria."],"e":["skriia Lg 675 . ","skriiadhe lg 3: 324 . ","skiradho KL 391 ; MB 2: 336 ; Al 3335),"]},{"a":"skria","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1299. BSH 5: 116 (1506, H. Gadh) . Jfr anskria."],"e":[]},{"a":"skrian","b":"nn","c":"","d":["skriande, skri, rop. fik höra thera roop oc skrian oc iämerlika lath ST 391 . " eth stort skryan (för -ande?) ällar ropp " Lg 3: 171 . ib 83 . MB 2: 234 . Su 43, 49, 227, 332 . - klagan, jämmer. ther wardh mykyn sorgh skrian oc gratir ST 531 ."],"e":["skryan Lg 3: 83, 171), "]},{"a":"skriande","b":"nn","c":"","d":["skriande, rop. " yw hon nämber stadhenkom kom yw större skriandhet wart " Lg 3: 646 . Jfr skrian."],"e":[]},{"a":"skridha","b":"vb","c":"v.","d":["1) skrida, röra sig framåt med jämn fart. om det som fortskaffas med hjälp af hjul. Al 8237 . - om fartyg. man . . . sa . . . huru skipith matte skridha Fl 664 . " skipith fastlika thädhan skreedh " Fr 2412 . slingra sig, krypa, glida. om djur. hon (lejonet) maklika fram at iordhinne skreedh Iv 2601 . han (ormen) . . . skredh . . . i gräsit hith ok thit LB 3: 81 . skriidher orm eller paddha j man soffwandis ib 7: 56 .","2) skrida, glida, sakta röra sig framåt el. nedåt. om menniskor el. menniskofötter. eg. och bildl. jak atirskredh j syndena sua som then som skridhir (labitur) a iis Bir 3: 144 . " mine fötir . . . skridhu til världzlica thinga halko (lubricaverunt in mundialbus) " ib 215 . " thra väghir skal vardha swa som halka thy at the skridha af enne syndh oc til andra " MP 2: 53 .","3) sjunka, nedrasa. " kränkes oc nidhergaar all andelikx husens bygningh oc swa wndher ens förgaar, at thz litla som än synäs aff thy athersta daghom mera skridher oc nidherfaldher " Su 54 . ","4) gå ur lag, lossna. beegynner axeelen skridha RK 3: 3137 . slippa lös, undslippa? säl är then man, som ey läth skridha ordh aff ordh (för munne?), som ey waro ranzsakat mz skälomen LfK 210 . "],"e":["skriidher LB 7: 56 . ","skredh ib 3: 81 . ","skred Su 367 . ","skreedh Iv 2601 ; Fr 2412 . pl. skridhu Bir 3: 215 . ","skrido Di 15 ),","skridha saman , gå i hop, förena sig. han . . . hwg konan sunder mit i liffuit, hon war sa mykin trulkona at lutterna skrido saman oc wart strax heell Di 15 . ","skridha umkring , skrida omkring, röra sig omkring. om liflöst föremål. Su 367 . - Jfr af-, ater-, nidher-, ut-skridha."]},{"a":"skridha","b":"vb","c":"v.","d":["2) skrida, glida. - glida, halka? glossa twngan labat hon skrider themeto aff vineno GU C 20 s. 58 . 3) sjunka, nedrasa, falla samman. dilabi margaledis ok i manga dela skrida GU C 20 s. 187 . llabefio . . . skridha oc smittas ib (hand 2) s. 55. - Jfr bort-, in-, mädh-, ut-skridha."],"e":["skrida )"]},{"a":"skridhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett skridande sätt. decursim . . . idest fugaciter älteligha ok borth flylegha eller skridelika GU C 20 s. 168 ."],"e":["skride- )"]},{"a":"skridheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr nidherskridheliker."],"e":[]},{"a":"skridheliker","b":"av","c":"adj.","d":["som lätt skrider el. sjunker samman? llabilis . . . haal äller scridelighen GU C 20 (hand 2) s. 56."],"e":["scridelighen )"]},{"a":"skridhlius","b":"nn","c":"","d":["lykta med ljus. vnum skrillius nouum et I antiquum. jtem habet in fisco cottidie I skrillius SD 4: 711 (1340?)."],"e":["skrillius )"]},{"a":"skrifkniver","b":"nn","c":"","d":["raderkniv. " artauus . . . 2ᵐ chatolicon scriff kniffu [er] " GU C 20 s. 37 . iiɉ [ɔ: 2 1/2] dwsijn skreffkniffue GPM 2: 215 ( 1506) ."],"e":["skreff- GPM 2: 215 ( 1506)"]},{"a":"skrifning","b":"nn","c":"","d":["skrifning. " ginstan ändhe kom pa scrifningena " Lg 3: 538 . Jfr beskrifning."],"e":[]},{"a":"skrifning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, in-, til-skrifning (även Sdw 2: 648)."],"e":[]},{"a":"skrifskole","b":"nn","c":"","d":["skrivskola. Se Sdw 2: 1299. te lära j goda skrefskola en maanad läsa ok skriwa Saml 6: 174 ( 1495) ."],"e":["skref- )"]},{"a":"skrifstol","b":"nn","c":"","d":["skrivstol. forulus . . . punger scriffstol bodha skap GU C 20 s. 287 ."],"e":[]},{"a":"skrift","b":"","c":"","d":[" , se skript."],"e":[]},{"a":"skriftafla","b":"nn","c":"","d":["tavla el. platta att skriva på. tha finge wij henne (ɔ: en budbärerska) ena skrifftafla. ther hadom vij vtj scrifuit, at . .. STb 2: 466 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"skriftygh","b":"nn","c":"","d":["skriftyg, skrifdon. " bidh han siin scriptygh mz sik bära " Al 10190 ."],"e":["scriptygh )"]},{"a":"skriftygh","b":"nn","c":"","d":["och"],"e":[]},{"a":"skriftyghe","b":"nn","c":"","d":["skrivdon. " atramentarium rii scrifftygh " GU C 20 s. 42 . " tagh tit scriftyge til tik ok scriff snarlika . . . " MP 4: 154 ."],"e":["-tyge )"]},{"a":"skrigha","b":"vb","c":"v.","d":[" = skria. the skrigede offuer han MD 34 ."],"e":["skrigede MD 34 ),"]},{"a":"skrik","b":"nn","c":"","d":["hoppande. " hwar gladdes i sino rwme, mz danz oc skrik oc alzkona leek " Lg 3: 467 ."],"e":[]},{"a":"skrika","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. RAperg 1363 1/7 enl. I. Modéer, Personnamn fr. medeltid o. 1500-t. 19. hans skrika ATb 1: 203 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"skrikka","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa, dansa. " the skrikkadho oc sprungo " ST 151 . herodie dottir skrikkadhe oc huppadhe oc lekte for bordheno ib 371 . ib 66 . " at danza oc skrikka mz hörrom " Su 151 . kalzande oc skrikkande ib 130 . " swa som feet oc wngh lamb danzandis sprwngo oc skrikkadho " ib 74 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"skrikka","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa, dansa. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42 f. mins wppa hwilkin danz iak . .. giorde äpter thz bryllöpit nar iak swasom skrikkande, for brudhena kastandis mik aa jordhena . . . Mecht 237 . " han gik oppa gatunne hoffwade, skrykkadhe ok dansadhe " MP 5: 115 ."],"e":[]},{"a":"skrilla","b":"vb","c":"v.","d":["halka, slinta. " tha hölt ther een bärsman och silwasth skrillane medh fotenom i eenom ränsteen och fik swa i bärgxmansens korgha och ville rädda sik " ATb 1: 285 ( 1468) ."],"e":["skrillane ) , "]},{"a":"skrin","b":"nn","c":"","d":["skrin. " at han . . . sik vndheruinne oc aname hingest oc harnesc h, kisto oc skriin oc hwat ther i är . . . oc bethale ther aff min gäldh " SD NS 1: 514 ( 1405) . han . . . tok atir af honom skinande gul ok satte thz j sit skrin Bir 1: 61 . " thz gullit som thu köpte af mik ok lagdhe j thit skrin " ib. " lät vp skrinit ib. " ib 62 . " haffua smaa skriin groff oc enfald mz laasom, hwar the (ɔ: systrana) magho göma wti sina naala oc hwiffua oc annath tholkit " Bir 5: 45 . ib 46 . - särsk. skrin hvari helgons aflefvor förvaras, relikskrin. et skrin af cristallo med helghudomum SD 5: 564 ( 1346) . " han fiol a sin knä firi skrinet " Bu 54 . blykistan flöt . . . ok kom til sicilia land mz dyrum benum oc laghdos jnnan scrin Bil 210 . " sancti bartholomei scrin ib. " ib 251 . Gr 304 . " sancte erikx scrin " RK 3: 420 . TK 273 . - Jfr gul-, iärn-, malmar-, pänninga-, silf-skrin."],"e":["skriin )"]},{"a":"skrin","b":"nn","c":"","d":["skrin. " händer thet swa, at breff torfua sökias äller framtaghas, tha lete i them ask, skrin äller skap, som han finder bokstafwen skrifwadhan wnder gotzit " VKJ 5 ( 1447) . - särsk. relikskrin. här (ɔ i Vadstena) bärs iiii resor scrined om sommaren Saml 6: 176 ( 1495) . - Jfr iärn-, pänninga-, trä-skrin (Sdw 2: 678)."],"e":[]},{"a":"skrinder","b":"av","c":"adj.","d":["mager, torr, ofruktbar. " thär näth är skodandis wm jorden är feeth. skrind waath äller tör PMskr 195. ib. ""],"e":[]},{"a":"skrinläggia","b":"vb","c":"v.","d":["skrinlägga, lägga (ett helgons aflefvor) i skrin. bygde þär eet vänt mönstar sancto iohanni baptiste. ok skrinaþe þär hans houit Bu 54 . " la þär skrinlact " ib. " skrin laghþe fingren " ib 55 . " scrinlagdho hans ben " Bil 660 . " en abote beddis enna iomfru been oc jätte hona skrinleggia j gulle " ib 683 . Bu 522, 523 ."],"e":[]},{"a":"skrinnykil","b":"nn","c":"","d":["mycket till skrin. MP 4: 218 ."],"e":[]},{"a":"skrinstang","b":"nn","c":"","d":["skrinstång, stång hvarpå ett skrin bäres (i procession). andre riddare och välborne män och rijksens raadh boro först s. cathrininä skrin, och voro skrinstengerna så skipadhe, att otta män fingo under them gangit TK 273 ."],"e":[]},{"a":"skript","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) utförande af arbete i teckning, målning el. skulptur. then nokot ting hauer, thz han mykit älska, ok wil låta wäl skriua, han leta slöghan ok röntan mästara til thön skript KS 52 (132, 56) . - i målning el. skulptur utfördr arbete; målning. thins mönstris script (picturæ) Bir 1: 390 . - bildhuggeriarbete. bordhit hafdhe . . änga scrifft, eller skresdh, vtan var alt slät MB 1: 491 . - afbildning, bild, beläte. ärlekare creatur äst þu än nokot þät biläte älla skript. þu hauar lätit göra Bu 188 . " j saghen fore idher ena stora statuam, thz är at sighia et beläte eller ena scrifft " MB 1: 14 . ib 15 . " at dyrka nakra script eller skyrdh " ib 320 . " thässe archin war sat mällan twa scriffter, som kalladhis cherubin " ib 490 . " än nakar . . . däghelik script war ower henna säng " ib 224 . Gers Frest 15. ","2) skrifvande, skrifning. " han bärghadhe sik som fatike diekna plägha mz script (schriven) " ST 291 . " opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning " KS 52 (131, 56) . ","3) skrift, det som är skrifvet, skrifna bokstäfver el. ord. han saa the scriptena som scriwat war i badha wäghanna ända Bir 1: 15 . " af skrapa thina scirpt (scripturam) aff thine book " ib 3: 102 . ib 103 . Bo 159 . ","4) skrift, skrifven handling, skriftligt dokument, handskrift. sätium wi wart jnsigle for thässä skript SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . " swa maanga personar som clostrith scal födh . . . tha fae abbatissan fram gaarmestaranom oppa ena script bescrifua (för -na) " VKR 38 . " scal gaarzmestarin faa abbatissonne oppa ena script mang hion oc leghodrengia j clostirsins brödh äru " ib. " thera scriptir funnos . . . lica " KL 417 . ther waro twe godhe cristne män . . . som skriffwo thenna hälga mannanna martyrium . . . oc warlika laghdo the the skrefft iblandh stenana Lg 437 . skriffter ok skraar SO 47 . - skriftlig förbindelse. at þerrä handa samband är bundin . . . mät script SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - skriftlig uppgift, skriftlig förteckning. the kwnde aldrigh inga scriffter faa affh scriffuarestwffuone om te aaterstäder FM 358 ( 1508) . giorde jak strax scriffter (afskriftr, utdrag?) wtaff slotzbokene om the aterstäder ok fik ja te scriffter lansfoghaterna ib. - afskrift, exemplar (af skrift). j skipeno strax han (passageraren) är dödher scriffwes qalth thz han haffwer, oc ther aff skal skiparen haffwa ena scriffth, oc andra köpmännena, oc tridye scriffwaren PM XIII . ","5) skrift, bok. " thz scriptin sigher wil iak ey thighia " Al 6 . ib 529 . " jak hördhe . . . aff scriptinne (d. v. s. legenden; scriptura) at sancta lucia jomfru tha hon var leed til hörro hws var stadhugh j tronne " Bir 3: 325 . " the script hulkin som kallas när jdhir biblya " ib 353 . " scriptin hulkin j kallin hälgha . . . gaar owir alla andra scritpir ib. - þe hälgha skript, den heliga skrift, skriften, bibelen. a mot þe hälgho script " Bu 5 . " þe hälga skript calla nä skylda män bröþar " ib 194 . " vt thydde hanom the hälgho script " KL 80 . Lg 3: 324 . - skriptin, d. s. man kan thz ey mz scriptinne beuisa Bo 13 . ib 29, 48, 49, 130 . Bir 3: 156 . MB 1: 105 . MP 1: 67 . RK 1: 3769 . LfK 38, 111 . " gyllene scripten sigher " Bir 4: 68 . - ställe el. stycke af den heliga skrift. scriptin )locus scripturæ) som han laas KL 146 .","6) i viss ordning uppstäld samling af ett språks skriftecken, alfabet. alpha är första bostaff j gretzske scrifft MB 2: 369 . - Jfr gul-, hand-, ut-skriipt."],"e":["skrifft . ","scrifft . ","skrefft Lg 437, 3: 324 ; ","-en LfK 111 ; ","-enne ib 38 . -ir), "]},{"a":"skript","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skriftande, föreskrifvande el. åläg gande af bot el. penitens för synder som bekänts under bikt; föreskrifter som med andledning af syndabekännelse gifvas af den som åhört bikten. gudh gömö oss wäl for idhre script ST 492 . ","2) syndabekännelse som sker inför en andlig för att mottaga aflösning och föreskrift om penitens, bikt. ganga (vandra) til skripta, gå att bikta. jätte ganga til scripta oc vidhersighia vantro Bil 833 . KL 125 . Lg 3: 11 . Al 6328 . wi pläghom göra ängin the brut at wi pläghom til scripta wandra ib 6305 . - bära til skripta, skirfta, bikta, bekänna (en synd). thässa synd blygdhis han bära til scripta for nokon man Bil 752 . ","3) bot, botöfning, penitens. at thula hardhasta skript KL 298 . taka skrift ib 278 . " takin angir oc script (pænitentiam agite) " ib 417 . MB 2: 409 . " tok af präste script ok lönleka lösn " Bu 30 . " hwilkin som än gör thz for hwilkit som han tok skrift (pænitentiam accepit) " Ber 96 . Pa (Tung) 29, 40. han thok gratande widh script ok stodh vtan kirkio Bil 640 . ib 277 . " thok han sik siälfuir script vskälilika aldre tala ordh mädhan han lifdhe " ib 378 . " scriptadhe han sinna modhir synde for prestenom oc anamadhe sik syu ara script for them a hänna wegna " ST 289 . " satte biscopin honom script, oc gaff honom gudz lykama " ib 30 . johannes satte þöm þrätighi dagha skript Bu 154 . " en biscopar som han skriptaþe tröste sik eigh sätia hanom fulla sk[r]ipt (absolvere timuisset) " ib 168 . " dömpde til script oc boot " FH 3: 59 ( 1445) . " helwitis pino forlät gudh israels sönom fore moyses bön . . . än iordhrikis plikt oc pina stodh them äpter, swa som scrifft äpter synda afflösn " MB 1: 346 . " för än wi ändom waara script i thässe wärld " ib 284 . ","4) straff, bestraffning, tuktan. " swa som landith war skodhat xl dagha, swa skal thetta folk ganga ater oc fram om ödhemarker om xl aar . . . the skulo hawa ens aars scrifft fore hwar daghin ther landith war skodhat (juxta numerum XL aireum quibus terram consideratis quadraginta annis recipitetis iniquitotes vestras) " MB 1: 403 . - Jfr lön-, lönd-, lönda-skript. ","1) skriftande; föreskrifver som med anledning af syndabekännelse gifvas af den som åhört bikten. han togh sieldldän skriptemall Pa (Tung) 27 . " j ärin alt off hardhe j idhrom scriptamalum " ST 492 . ","2) skriftermål, syndabekännelse som sker inför en andlig för att mottaga aflösning och föreskrift om botöfning, bikt. han grät huarn tima han härþe skriptamal. ok nokors folks synda fal Bu 100 . kom tel biskopen ok baþ höra sin lönlek skripta mal ib 143. Bir 2: 71, 3: 248 . " j scriptamalom höraskolandom " ib 4: 27 . " til at höraskolande scriptamal " ib. " alla systrana prästene oc brödhrene, skulu at minzsta threm sinnom j aareno wppinbara sith samwit mz scitptamalom confessori genrali " ib. " är idhurghin ok scriptamalin (confessio) förste vmuändilse väghir til gudz " ib 1: 19 . " scriptamalanna dygdh " KL 111 . ib 58, 112, 113 . MP 1: 6 . " manar sanctus augustinus oss til scriptamale " ib 5 . " mange senka sin scriptamal ok bätring alt oflenghe ib. " ib 45 . VKR 17 . " angren födher räth skrefftamall. skrefftamalen fulla booth för syndena " LfK 39 . Su 48 . han giorde . . . optelika sin scriptamall RK 1: 2476 . vm nakor . . . gör san scriptamal (confessionem) af giordhom syndom Bir 1: 294 . ib 293, 295 . - syndabekännelse, förtrolig bekännelse, yppande af det som är af vigt för ngn el. ligger ngn om hjärtat. nu hafuer iak sakt mit skirfta maal for huath iak morghin döia skal Iv 2761 . - det som yppas i skriftermål. sua sum skriptamal biþium vi idar þät lena (för löna) Bir 4: (Avt) 184. - skriftermål, syndabekännelse jämte aflösning och fullgörande af föreskrifna botöfningar. thässa thre dagxledher . . . tekna thre lyte rätta scriptamaala . . . första scripta dagher är sorgh oc träghi, annar rät widhergangilse thridhi rät scripta lösn oc full owerbot MB 1: 284 . the nadher han fik mz scriptamaalom, the skyladho syndanna aflat ib 104 . " ängin är swa thung älla groff synd at hon bätras ey ok rensas mz idhruga ok scriptamalom (quod pænitentia non diluatur) " Bir 1: ilse scriptamal (pænitentia) gudz likama presta vigxl hionaglagh ok olningh ib 234 . ib 205 . " böte misfälle mz scriptamalom (pænitentiam condignam accepit) " Bu 130 . gudh gifui . . . allom them ther bokena hördhe rät ryghilse ok godh skriptamaal Fl 2110 . Lg 44 . " war dödh wtan skäll och skriptamall " BSH 5: 382 ( 1510) ."],"e":["skrift . ","scrifft )","skripta brut","skripta dagher , ","skripta dottir , ","skripta faþir","scrifta- . ","skriffta- LfK 141 . ","scriffta- . ","skrieffta LfK 151. scripte- Lg 3: 533, 538, 552, 553 . skreffte ib 440 . ","skripto- . ","scripto- SD NS 2: 170 ( 1409); Lg 3: 21 . ","scrifto- . ","scriffto- LfK 142 . skriefftoib),","skriptahus","scriffto- )","skripta lös","skrifta- )","skripta lösn . f. aflösning. rät scripta lösn oc ful owerbot MB 1: 284 . ","skriptarmal","scrifto maal: - maalom VKR 17 ), ","skriptamala bätring","skriftamala- Ber 92, 96), ","skriptamala nadhir","scriptamaala- )","skriptamals time , ","skriptamale , ","skriptaman","skrifta- )"]},{"a":"skript","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) syndabekännelse inför en andlig för mottagande av avlösning och föreskrift om penitens, bikt. gudh som alswåldigar är, gifwe att the mage till rätt skrecht komma, och sig bättre Spegel Skrbev 131 (1374). GS 46 (14399 . jtem . . . skal han (ɔ klockaren) ringa til scrifft epter middaghen ÅK 62 . - ganga til skripta, gå att bikta. Mecht 297 . 3) bot, blotövning, penitens. kan werldzwald gripa them för än the tagha vppenbara skrift GS 46 ( 1439) ."],"e":["skrift . ","scrifft . ","skrecht Spegel Skrbev 131 ( 1374) ), ","skripta fadhir","scriffte- . ","scriffto- NMU 1: 83 ( 1399) ; JMPs 485),","skriptarmal (scriptamaal), ","*skriptarmals röghiare? (scripto-), "]},{"a":"skript","b":"nn","c":"","d":[" L.","the gambla, nya skript, det gamla, nya testamentet. Se Sdw 2: 1299. nw skla om thetta watnith swa forstandhas som sigdhz aff j gambla scripthinne MP 5: 31 . - Jfr af-, hads-, hand-, hem-, in-, iordha-, ivir-, lärdoms-, papirs-, rulla-, uplatninga-, ut-skript. "],"e":["scrift . ","scrifft . ","scrifs SpV 64 . scriffs ib 34. skreptz JMPs 530),","*skriptahus","skriffta- )"]},{"a":"skripta","b":"vb","c":"v.","d":["1) skrifta, mottaga bikt av och föreskriva bot för (samt meddela avlösning åt). han scriptadhe honom oc gaff honom udz likama SvKyrkobr 25 . . . . allom som äru sannelika scrifftadhe mädh idher oc anghir . . . them gaff han alla thera syndha fförlatiilse SvB 522 (b. av 1500-t.). "],"e":["scriffta . ","-adhe . ","-adher )"]},{"a":"skripta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skrifta, mottaga bikt af och föreskrifva bot för (samt meddela aflösning åt). en biscopar som han skriptaþe tröste sik eigh sätira hanom fulla sk[r]ipt Bu 168 . " en klerkir . . opta scriptadir: oc atir j synd fallin " Bil 794 . kalle til henne skriffta fadheren som hono (för hona) skrifte ok aflöse Gers Ars A 3. ","2) skrifta, bikta, bekänna (sina synder). sagdhe sik haua giort ena synd som han aldri thordhe scripta for nokrom lifwandis Bil 752 . " at vidhirga oc scripta syndirna " Bir 2: 60 . ib 71 . ST 289 . Lg 669 . - abs. sagdhe . . . hwru honom begangit war mz the iomffrwnne, allaledhes som han tillföranda skriftat haffde för pawan Lg 673 . "],"e":["scrifta Bil 752 . ","skriffta . ","skrifftha Lg 669 . ","-aþe , ","-aþer )","skripta sik , göra sitt skriftermål, skrifta, bikta. mannen . . . vilde skripta sik Bu 172 . böþ hanom . . . skripta sik for löska läghe ib 171 . ib 176. Bil 752 .. MB 1: 298 . KL 58, 112, 113, 114 . Bir 2: 71 . VKR 26 . ST 289 . " en mykit sondoghir man scriptadhe sik widh en biscop " KL 111 . " scriptadhe sik . . . widh sin sokna präst ib. " Bil 642, 753 . MP 1: 5 . Bir 3: 193, 248 . ST 317 . Su 437 . " han hafdhe sik aff allom sinom syndom scriptat " KL 58 . VKR XIII . "]},{"a":"skriptare","b":"nn","c":"","d":["skriftefader. " j ärin alt off hardhir scriptare " ST 425 ."],"e":[]},{"a":"skripteliker","b":"av","c":"adj.","d":["skriftlig. scriptelige article HSH 20: 258 ( 1508) . eder . . . scripteliige swar ib 24: 68 ( 1516) . ib 18: 55 ( 1497) ."],"e":["scriptelig . ","scripteliig )"]},{"a":"skriptordh","b":"nn","c":"","d":["med art. ordalagen i syndabekännelsen. heer äpter fölie skrifftorden paa swänska iach arm syndogh menniske (o. s. v.) SvT 99 ."],"e":["skrifftord )"]},{"a":"skriptpänne","b":"nn","c":"","d":["skrivpenna. min twngha är som lagmestarens skrifft pänne (lingua mea calamus scribe), snarlika skriffuandis alleluya JMÖ 180 ."],"e":["skrifft- )"]},{"a":"skriva","b":"vb","c":"v.","d":["2) teckna, rista tecken. - bearbeta? utföra? Se Sdw 2: 1299. 4) skriva, anteckna, uyppteckna, skriftligen meddela, nedskriva. skriuat vndir mit insigle SD 8: 206 ( 1362) . " epter swa dana swar och visordh gaffue verdige feder . . . thöm til frytz och bade tet vptechne och til mynne scriffue j stadzsins tenckkebock " STb 3: 342 ( 1497) . - uppskriva, förteckna. . . . kunne fa lata scruffua tho gooz alle samen Arfstv 23 ( 1461) . - uppskriva, uppteckna. ath han aldregh skal sitia och scriffua skath offtaren för ty hanss vilie var at vi skulle haffua dult viii mark aff skatten ATb 2: 144 ( 1479) . mwnkasko[ri] man(?) . . . är skriffuen til forende for v (5) marck, stadzsins sak STb 1: 374 (1482). - skriva, skriftligen uppräkna. breffuit . . . inciglat meth thässa godha manna incigle, som här äpter screffuas SD NS 3: 573 ( 1420) . - skriva och sända. tesse for:ne copie screffs med hans burmester ok ottens nilss til alandt STb 5: 358 (1522, Kop.). - skriva el. anteckna ss boende. oloff skinskaffuere jnnan mur scriffuen Stock Skb 204 (1522-23). her larens . . . är scriuet j innan murs quarter ib 234 (1524-25). ib 248 (1525-26). II esdre v° et horum quesita est generis scripta impedatura expone thera skriwande släkt opräknan war opsökt GU C 20 (hand 2) s. 14. 10) skriftligen förordna? ey skulu wii oc scrifua wara smaswena til the gode men, som slothen och länen hafua oppa thiänist Rydberg Tr 3: 381 (1483, avskr.) . fordom war sidwänya ath pröffwa försth them som walde waaro til stridz ämbethe oc sidhan scriffwa them thrä til PMskr 126. 11) (bort)förskriva. i swerige . . ther herrerne haffwe skriffwitt rijkitt sigh emellen och waritt qwarters karla PMSkr 677 (avskr.). 12) muntligen beskriva? mädhan thu haffwer scriffwat prydilsen, lath nw höras the ärandhe, som här wndhir skyles andhelika SpV 123 . "],"e":["konj . ","scriffue STb 3: 208 (1495) . refl. 3 pers. screffuas SD NS 3: 573 ( 1420) . impf. refl. screffs STb 5: 358 (1522, Kop). part. pret. skriffuen STb 1: 374 ( 1482) . ","scriffuen Stock Skb 204 (1522-23). scriffwen ib 248 (1525-26). n. scriuet ib 234 (1524-25). skriuat SD 8: 206 ( 1362) . supin. skriffwitt PMskr 677 (avskr.). scriffuit STb 4: 229 (1511). scriffuidh GPM 2: 144 ( 1500?) . ","skrefwit Hel män 195 . ","scriffwat SpV 123 . Se Sdw 2: 1299),","skriva til , 1) skriva till, skriftligen meddela. sades, tet herman rogge scriffue biscop kort til om snickaren STb 3: 208 ( 1495) . Hel män 195 . 3) skriva (ngt på ngn), skriftligen uppgiva såsom ägare. tha loto the ransaka tolbokene ok funno, eig annars (?) ther än hanis fältztorp hade latid scriffwa sik the forrörda v(5) mesa koppar til meth annat mera gotz STb 2: 152 ( 1486) . Jfr tilskriva. ","skriva up , 1) uppskriva, uppteckna. skriue op communes modus loquendi Saml 6: 174 ( 1495) Jfr upskriva. - i talesätt. scriffwer oss op (kom ihåg, var övertygad om), wij hawe her warith BSH 5: 332 (1508, H. Gadh) . ","*skriva upa , ","skriftligen )","*skriva ut , skriva, utfärda. Se Sdw 2: 1299. Jfr utskriva. Jfr be-, for-, in-, ivir-, saman-, äptir-skriva, ävensom for-, o-, undir- (2: 820), äptir-skrivin (2: 1141), äptir-skrivadher och oskrivadher."]},{"a":"skriva","b":"nn","c":"","d":["skrefva, bergskrefva. ij hwlom screffwom läggiom wi os nidh Al 6418 . Jfr biärgh-, halla-skriva."],"e":["screffwa )"]},{"a":"skriva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) teckna, måla, i teckning, målning el. skulptur framställa el. utföra. sändhe han en scrifuare (senare ändradt till malara) til war herra at läta scrifua (senare ändradt till mala) thz likaste änlete warum herra han gate Bil 232 . han sighs . . . hafua scrifuat första wara fru biläte henne licast ib 259 . " thit belate skal . . . aff gul scrifuas " ib 537 . VKR XV ; XVI. MD 103 . " scriffwath oc skorith beläte " MB 1: 331 . " gudhlik natwra är ower alt thz, ther nakar creatura ma thänkia eller vnderstanda scrifwath eller skorith, eller nakra handa skapath " ib 491 . " ma synas, at i bland andra helgho doma, i gudz mönstre, skulle ängalund scrifwas eller skäras cherubin, oc propiciatorium oc candelabrum " ib 482 . hedhne män waro wane at göra dyyr altara, oc klädha mz dyrom thingom, scrifwadha oc skorna ib 494 . ey skal nakat vara scrifwat ällir malat a kirkionna väggiom Bir 2: 337 . - (i teckning, målning el. skulptur) afbilda. sancti petri altara a huilko som var scrifwat hans pina Bil 833 . Bir 3: 388, 406 . saa jak fyra ewangelistas ok thera skapadhir var likir fyrom diurom swasom the pläghas scrifwas a väggiom ib 470 . ower henna säng waro blamän scriffwadhe MB 1: 224 . iwpiter högxste affgudh, han scriwadhis mz wädhra hornom ib 255 . ib 298 . " thera affgudha teddos them, oc scriwadhos i thera (djurs) liike " ib 472 . scriffwen äpple Gers Frest 15 . han (skölden) war hwiter oc war scriffuit vpa mz röd färga en hamar oc en tong Di 59 . " hans skioll war hwit, ther i war scriffuit et leon aff gull " ib 68 . ib 128, 132, 272 . a karith . . . man skrifuith sa the ärinde som var ij troia Fl 291 . a lukith var . . . skrifuith . . . huru pallas venus ok iunno thrätto om gull äple eet ib 293 . - (med teckning, målning el. skulptur) utsira, i sht måla. mit mönstir war prydh ok scriwat mz gul (depiclum auro) Bir 1: 392. är lik thy glasi som vtantil är scrifwat (depicto ab extra) ib 2: 85 . " then nokot ting hauer, thz han mykit älska, ok wil låta wäl skriua, han leta slöghan ok röntan mästara til thön skript " KS 52 (132, 576) .","2) teckna, rista tecken. hon . . . skreff mz höghra thumulfingrenom vppa stenstolpa. ok the blotnadho swa som veeght wax. ok ther syntos kors märke äpter KL 308 . - rista el. teckna bostäfver, skrifva. skref a iordhina mz fingreno Bo 159 . " lika aristoles barna skiäl ok näme widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å " KS 52 (132, 56) . - skrifva, rista (skrift). thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas KS 52 (132, 56) . Bir 1: 215 . - rista, inhugga el. skrifa (bokstäver el. ord). hwilke som hafwa thav skrifwat i sinom änlitom Su 425 . octouianus bygde eet altare lät iui scriua liuandes guþ Bu 63 . " eet hwalff aff gull lot konungin göra ok ther a skrifua som ij maghin höra: här ligger the dödhin slo ij hääl, blanzaflur the fores vnte väl " Fl 328 . scriff hälge äru the som kallade äru til lambsens bryllops natwardh MB 2: 363 - skrifva (ord till ngn el. i bref till ngn). scriff änglenom til ephesi kirkio. thztra sigher han som haldher vij stiärnor j sina höghra hand MB 2: 335 . " skriff smirne dyrkios ängle. thzta sigher thän förste oc ytherste ib. " ib 336 . 337.","3) skrifva, förse med skrift. the tafla ther all är scriwath MB 1: 55 . ib 118 . " fore them lagho böker, skriffuadhä mz gull bokstaffua " Pa (Tung) 40 . ","maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 5: 605 ( 1346) . þe þingh vilium vi här af vare fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth Bu 6 . " skref sina synder a breff " Bil 276 . Bo 159 . " j the materia som tilforinna scrips " Su 351 . " thz thu seer scriff j bokena " MB 2: 334 . " hittes þät skrivat. at han do eigh a corseno. för än han varþ halshugen " Bu 210 . ib 63 . " swa är . . . scrifuat innan hälgha spananna bokum. at the skula thro mikaldre saghu " Bil 232 . " scrifua at thu äst skyldogir fämtighi (näml. löpa olio) " MP 1: 240 . " scriuat är man skal ey fresta gudh " ib 2: 56 . " huro herra ok första hawa ther liffuat thz finder man her i bokenne scriffuit " RK 1: 22 . " huro the hawa liffuat giort ok farit her star thz scriwat " ib 24 . " swa som . . . war för scrifwith " MB 1: 397 . - uppskrifva, upp.teckna. han sende vii mässo diäkna wm cringh landhit. ok mz them vij dubdiäkna at scrifua alla hälgha martires ok thera pinur ok dygdhe ok iertigne Bil 394 . " constantinus lät scrifua siluestro drömin at radha " ib 569 . " the taldo alla israels sönir, oc scrifwu thera tall " MB 1: 419 . " scriffwes alth thz han haffwer " PM XIII . " the äre skripnä j gudz anlite " Pa (Tung) 40 . skrifva, skriftligen uppräkna. thässa jordher, gotz oc ingiäld, som här äpter widher nampn screfuin standa SD NS 1: 424 ( 1405) . - i skrift berätta om, i skrift omtala el. nämna. som scriffwadho aldra wärldinna skipte oc skipilse MB 1: 125 . " var herra ihesus som hona . . . enkannelica for alla the ther skrifuadhe finnas vitiadhe " Bo 227 . - skrifva, skriftligen meddela, skriftligen el. genom bref underrätta. diäfwllin äggiadhe somlicom at scrifwa thik oc budha thän vara dödhan (scribere tibi ilum esse mortuum) som lifdhe Bir 2: 146. - skrifva, sända skriftligt meddelande. sancta birgitta skreff til en herra sighiande Bir 2: 85 . skrifva, teckna, i skrift benämna. med två ack. scref han sik kesara Bu 533 . - skrifva, göra skriftlig framställning (om), i skrift tala (om). med prep. af. viliom vi skriua af allom hälghom appostolis Bu 130 . " aff thessom fiurum howdhyghdom skriuar en vis man " KS 20 (49, 21) . " witnar iohannes damacenus. som ther scrifuar af " Bil 232 . ","5) skriftligen uppmana el. befalla. skreff . . . konungh alexandher til jonatham. at han skulle honom . . . ther möta MB 2: 253 . han screff marsken til sik komma RK 2: 7206 . - föreskrifva. scrifwin hwat j scrifwa wiliu ST 492 . ","6) skattskrifva. wth gik bwdhit aff kesarenom at al wärldin skulle scriffwas (describertur) oc hwar skulle scriffwas j sinom stadh Bo (Cod. B) 343 . ","7) skrifva, uppsaätta, affatta. skref . . . bref Bu 29 . " rädes . . . vm breuet sua darleka scriuat ok vt giuit " ib. " fik bref af vars härra hand skriuat " ib 190 . " þettä breff oc testament, som giort, scriwat oc giwit var i löþesom " SD 5: 568 ( 1346) . ib NS 1: 3 ( 1401), 11 ( 1401) o. s. v. Bil 232 . mz kirkionna räth som han star scriffwin RK 1: 86 .","8) skrifva, skriftligen uttrycka sig. ewangeliste screfwo mangaledhis Bir 2: 322 . ","9) egna, helga, inviga. hänna lifnadhir skulle tiluighias oc scrifuas sannom fatikdom KL 332 . ","1) skrifva till, skriftligen meddela. scriff . . . kesarenom til tässin ordhin Bir 4: 111 . " thu screff mik til i thino brewe at thz barnit thu hafdhe föth war wanskapat " ST 442 . RK 2: 4528, 4561, s. 342. - skrifva, sända skriftligt meddelande. scriffwen . . . allom jwdeis til a konungxsens wägna som idher siälffwom täckis MB 2: 192 . " ptholomeus skreff honom til j gän j thässe matto " ib 253 . LfK 139 . ","2) tillskrifva, tillräkna. " the . . . scrifhwa thz alt til thinna nadha gafhwa " Ber 7 . - Jfr til skriva. ","1) uppskrifva, uppteckna. skal skiparen jnsätya the päningana ther the bliffwa trygge . . . oc scriffwas wp j kyrkionnas bok PM XIII . ","2) skriftligen uppsäga. ath han matte scriffue kongen vp sit huldschap och manschap FM 181 ( 1504) . HSH 18: 85 ( 1497) . - Jfr be-, for-, ful-, i gen-, saman-, ut-, äptir-skriva, äfvensom forskrivin, for-, forinnan-, hvit-, ny-, o-skrivadher."],"e":["scriwas MB 1: 298 . ","scrifwas ib 482 . ","skriuas KS 52 (132, 56) . ","scrips Su 351 . ","scrifua MP 1: 240 . ","scrif ib 2: 192 . ","scriff MB 2: 334, 335 o. s. v. ","scriwadho: -os MB 1: 472 . ","scrifwu ib 419 . ","scriffuo RK 2: 4561 . ","scriefwo Bir 2: 322 . ","screffuo RK 3: 1109, 1111 . ","screuadher: -at SD NS 1: 11 ( 1401), 24 ( 1401). ","skrefuadher: -at ib 30 ( 1401) . ","screpuadher: -at ib 3 ( 1401) . skrivin. ","scripuin: -ith Di 272 . screfuin (pl. nom. n.) SD NS 1: 424 ( 1405); -it ib 30 ( 1401) . ","skripnä Pa (Tung) 40),","skrifva af?","skriva ater , skrifva tillbaka, skrifva ss svar. thu scref mik til . . . oc spordhe mik om radh om thu skulde thz (barnet) fordarfwa oc iak screff thik atir mz mit breff at thu skulde thz behalda ST 442 . Jfr ater skriva. ","skriva in , ","skriva til , ","skriva up , "]},{"a":"skriva","b":"nn","c":"","d":[" Jfr biärghskriva."],"e":[]},{"a":"skrivan","b":"nn","c":"","d":["skrifvande, skrift. " aldrigh kan nokor medh skrivan thet vtthryckia " Ansg 181 . Jfr beskrivan."],"e":[]},{"a":"skrivan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr foreskrivan."],"e":[]},{"a":"skrivare","b":"nn","c":"","d":[" L.","huilkin dandeman som stadzsins scriffuerare är han skal engte annat inscriffwa i tesse bokenä än thet honom befalth wardher aff borgamesterene och raadet SJ 2: 1 ( 1474) . helmich stadzscriffuer . . . som scriffuer war pa nyköpingh SJ 2: 123 ( 1488) . - skrivare på ett fartyg. PMskr 8, 9, 10. upptecknare. agiografus hälga tinga scriffuare GU C 20 s. 12 . antiquarius . . . gambla äranda scriffuare hälle i mynne haffuer ib s. 27 . ib. s. 7. ss tillnamn. " sigwardh skrifware " ATb 1: 248 ( 1466) . GPM 2: 117 ( 1498) . SSkb 114 (1503-94). HLG 3: 5 (1516), 15 (1521). - Jfr be-, bro-, gards-, rads-, ränta-, skips-, slots- (äv. 2: 433), stads-, tol-, tomta-, undir-skrivare. "],"e":["scriffuere . ","scriffuer )","*skrivara gardher","skriffware- )","*skrivara lön","skriffuare- . ","scriffuere- )","*skrivara stol","-stooll )","skrivara stova","-stuga )"]},{"a":"skrivare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) målare. " sändhe han en scrifuare (senare ändradt till malara) til war herra at läta scrifua (senare ändradt till mala) thz likaste änlete warum herra han gate " Bil 232 . - (?) ss tillnamn. swenonem dictum scrifuara SD 3: 680 ( 1325) .","2) skrifvare. " xiiij scrifuare gatu änkte mer giort än scrifuat daghlika j bökir wisdom aff hans munne " Bil 392 . gregorij scriuare ib 718 . KL 47, 48 . Bir 1: 242 . Al 1908 . " skal scriffware for ollan staa scriffwa saka ok höra oppa " MD (S) 290 . ib 291, 292 . siden sagde marsken . . . min scriuare oc mit jncigle later iac her qwaar RK 2: 5129 . - skrifvare på ett fartyg. then pelargrimen skal ga til scriffwaren latande segh jnscriffwa PM XII . i XIII, XIV, XV, XVI. - brefskrifvare. thz som scrifwarene sagdho fals Bir 2: 146. - upptecknare. reglonna scriffuare Bir 4: 49 . ib 115, 116. - ss öfvers. af Lat, scriba: skriftlärd. calladhe pylatus . . . almoghans allirmän. prestina. laghuiso männena. oc scrifuara KL 384 . MB 2: 380 . Jfr bref-, hand-, rads-, saman-, stads-, tol-, vardh-skrivare."],"e":["skrivara stova","scriffuarestwffua . ","scriffuere stoffwe: -en FM 243 ( 1505) . scriffuerstwe. skreffuere stwffue: -en FM 405 ( 1509) ), "]},{"a":"skriveri","b":"nn","c":"","d":["1) befattning ss skrivare. scriffwaren (på fartyget) är pliktogher giffwa kompanommen rekenskap swa offta the thän bedhas, swa sidhan han är skeldher fran thet scriffrith som för PMskr 10. 2) skrivarestuga, kontor, kansli. ther offuer, tha claus swennemon peningana antwordade, ware her eric jensson borgamestrere och helmich scriffuer j stadzins scruffuerij STb 3: 384 ( 1498) . ib 422 ( 1499) . " giorde oleff tawast rekinschap . . . j stadzens scriffuerij " Stock Skb 285 (1499, Skip) . STb 4: 159 (1507). Stock Skb 41 (1517-18), 301 (152033, Skip). tha han antwordet (ɔ silffed) f[r]an sig j scriffuerit wog thet xxi!UDDA_TECKEN? lödige march STb 5: 289 (1520). - Jfr tolskriveri."],"e":["scriffuerij )"]},{"a":"skrivilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" skrifvelse, bref. swarom wi til idher skirffwilse MB 2: 263 . FM 181 (1504), 405 (1509), 681 (1517). HSH 18: - skriftlig uppmaning, bef med uppmaning. sändhe hon sinom brodher kärlek oc gudelik skriffuilse, at han skulle fly henne sins fadhärs wenskap Lg 3: 444 . - Jfr beskrivilse."],"e":["scriffuelse HSH 18: 5 ( 1494) o. s. v.; FM 181 (1504), 405 (1509); på två st.). screwelsse ib 681 (1517). scriffuelser HSH 18: 15 ( 1494)), "]},{"a":"skrivilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, for-, til-skrivilse (äv. Sdw 2: 649)."],"e":["scriffwilsse . ","skrifwelse )","-"]},{"a":"skrivin","b":"nn","c":"","d":["skeppsskrivare. " olaff mikelsson skal fornögia scriffwnin sina hyra ok scriffuenin skal fornögia olaff . . . eth fath järn " STb 1: 326 ( 1481) . ib 3: 255 ( 1495) . anders buck ägher sware köpsuennin om the viij fath jern, som han hade jnschipat j hans skyp, epter han hade ey scriffueyn ib 356 ( 1498) ."],"e":["scriffueyn . ","med art. scriffwinen STb 1: 313 (1481). scriffuenin ib 326 ( 1481) ), "]},{"a":"skriving","b":"nn","c":"","d":["skrivelse, kunnom wi märkja, at idher scriffving oc hans ordh ey owerandragha FMU 3: 186 ( 1440) ."],"e":["scriffving )"]},{"a":"skrivirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tol- (2: 663), vardh-skrivirska."],"e":[]},{"a":"skriþanda","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"skrodh","b":"nn","c":"","d":["utmyntning, det som utmyntas. skal ther skroden aff . . . wägen kolnisk mrk gwldh holllä halffärdesynnnnnnnätiwgä och twa gwldhen HSH 19: 14 ( 1497) . skal skroden aff for:de wägän mark hollä firä oc trediwä kath ib."],"e":[]},{"a":"skrodha","b":"vb","c":"v.","d":["sönderskära, fördela; utmynta. " vtaff tesse . . . march wägnä skal han skrodha trätige firä kasth " HSH 19: 12 ( 1480) . vppa thenna wägna march skal han skrodhe femtigi och try kast ib. oppa stocken ther han skrodher och mynther ib 13. paa then stock som han töm (penningarne) skrodher ok mynther ib 15 ( 1407) ."],"e":["skrodher HSH 19: 13 ( 1480), 15 ( 1497)),"]},{"a":"skrok","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) lögn. " första sannind möte tha hawier scrok skam fore " GO 310 . ","2) falskt prat, vidskeplig dikt. förwitandis gudelika oppenbarilse oc hälga revelaciones wara kärlinga skrok (superstitiosa figmenta) Su 7 ."],"e":["skrukke VGL II A 4), "]},{"a":"skroksak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skroksokn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skruk- )"]},{"a":"skrokvitni","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skruk- )"]},{"a":"skrop","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kärlinga skrop."],"e":[]},{"a":"skropuk","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skopuk."],"e":[]},{"a":"skropukhovudh","b":"nn","c":"","d":["mask för hufvudet, hufvudmask, ansigtsmask. fly forgylta skalka rädhegrimor ok skopuk howdh (sannolikt för skropuk howdh) GO 1108 ; se Kock, Medeltidsordspråk 2: 426 f."],"e":[]},{"a":"skrubba","b":"nn","c":"","d":["håla, kula, grotta, klyfta. hon flydhe til et biärgh. ok gömde sik i enne skrubbo KL 308 . ST 263 . " hiöldo theris högtidher pa bärgh oc skrubbom (speluncis) " MB 2: 309 . " myssena haffwa krupit wt aff theris skrubbom (cavernis) " ib 171 . ST 344 . saghdhe sancta cristina til ormanna, jak byudhir idhir . . . at j krypin bort j idhra skrubbor ib 259 . - gömställe. sich pakkadhe hwar j sina skrubbo RK 2: 4032 . Jfr biärgh-, biärgha-, biärgs-, halla-, iordhaskrubba."],"e":[]},{"a":"skrubba","b":"nn","c":"","d":["håla, kula, grotta, klyfta. Prosadikter (Barl) 86 . cripa (Cathol.: cripta) e skrubba ok skari GU C 20 s. 155 . Jfr diura-, iordh-skrubba."],"e":[]},{"a":"skrudder","b":"","c":"","d":[" , se skryþa."],"e":[]},{"a":"skrudher","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr biskops skrudher."],"e":[]},{"a":"skrunkin","b":"","c":"","d":["skrumpen. " anlitit (näml. var) skrunkit (contracta) " Bir 1: 33 . hans näsa äru af skorna, hans kindir alstingx skrunkna swa som döz manz ib 68 . ib 69 . " gambla vtslitna oc skrwnkna skoo " MB 2: 24 . Jfr samanskrunkin."],"e":[]},{"a":"skrunkin","b":"","c":"","d":["skrumpen. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 71. hwdhin var all skrunkin oc swartnat aff solina hita Prosadikter (Barl) 50 . kyrsebär torkas j solenne til thes the warda skrwnken PMskr 348. ib 349 ."],"e":["skrunken )"]},{"a":"skrunkna","b":"vb","c":"v.","d":["skrumpna the olyo bären som ärw böryath torkas oc skrwnkna PMskr 338."],"e":[]},{"a":"skruta","b":"nn","c":"","d":[" ? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 109. anders skruta RP 1: 127 (1359, Östergötland) ."],"e":[]},{"a":"skruv","b":"","c":"","d":["skruvverktyg (för lyftande och skjutande). vi haffuom optha vitit vpväges med skrufuer stenhus oc andra mwra som böriade lwta HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"e":["skrufer ) , subst. "]},{"a":"skruva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skruva","b":"vb","c":"v.","d":["med hjälp av »skruv» (jfr -skruver) föra i rätt läge? per mölnere v ortuger för tet han skrwade södre bron Stock Skb 124 ( 1520) ."],"e":["skrwade ) , "]},{"a":"skruver","b":"nn","c":"","d":["topp; bistock med toppformig kåpa av bark el. dyl. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 27: 264 ff., A. Sandklef, Äldre biskötsel i Sverige och Danmark 10 ff."],"e":[]},{"a":"skruver","b":"nn","c":"","d":["biskopsmössa. " RK 3: 424. Jfr biskops skruver. ""],"e":[]},{"a":"skruþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skrud, prydlig drägt. tha the sagho ärchebiscopin kläddan j sin scrud Bil 846 . " sato the hälgho thre konunga i ärlicom skrudhe " ib 916 . - hamn, skepnad. then same drake ij sama skriwdh war när mik tha iak sidhärst stridde Al 366 . ","2) prydnad. " bordhit hafdhe . . . änga scrifft, eller skrwdh, vtan war alt slät " MB 1: 491 . - prydligt föremål som nyttjas vid gudstjensten el. hör till ett tempels utstyrsel. alle hännes (d. v. s. templets) ärlighe skrudhe (vasa) äru sköfflade oc aff lande bortförde bortförde MB 2: 223 . - koll. prydnader som tillhöra ett tempels el. en kyrkas utstyrsel. mins hws andbudh ok mangra handa kar ok skrwdh (instrumenta ecclesiæ meæ et vasa diversa) Bir 3: 363 . til thäs husins skrwdh (ornamentum), som archa war wti ökninne ib 4: 68 . " ofradho the kyrkiom j hwilkom hälgha jomfrunar liggia alla dyra hafwr som hafwas sculde til therra skrudh oc prydhilse j gul oc sylf oc dyrum klädhum " Gr (Cod. D) 417 . - Jfr altara-, anlitis-, biskops-, brudha-, glädhis-, kirkio-, konungs-, mässo-skruþer."],"e":["-ir )"]},{"a":"skrymber","b":"av","c":"adj.","d":["eg. skrymmande? omfattande, vidlyftig? mz lankt skrympt örlög herradaga mente jac (kon. Erik af Pommern) töm j fordärff draga RK 1: (LRK) s. 231 ."],"e":["skrympt ) , "]},{"a":"skrympta","b":"vb","c":"v.","d":["1) förställa sig, låtsa. ffingo . . . liwga pryda samonsätia göra skapa omtänkia skrömta ok affstörkia GU C 20 s. 273 . insimulor . . . ey skrömta ib (hand 2) s. 31. ib 32 . - låtsa, giva sig sken av. wee jdher som skrympten jdher läsa langa böne SkrtUppb 307 . (?) ostentare idkelica vppenbara ok skrymta (utg.: »troligen fel för: skryta») GU C 20 s. 395 .","2) dölja. " aflatande . . . miskunsamlika gärninga, och skrympta sanhetena " Mecht 248 . "],"e":["skrympta . ","skrömta . ","-adher )","*skrymta sik , förställa sig. han flyger oc gerna nidre widher jordena höken, swa som han wille skrymtha sigh för androm foglom ath han orkar ey flyga högth wp PMskr 268. - Jfr oskrymtadher."]},{"a":"skrymt","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " nicolaus dictus skrympt " SD 3: 684 ( 1325) . "],"e":["skrympth )","*skrymta edher","skrömpta- )"]},{"a":"skrymta","b":"vb","c":"v.","d":["1) förställa sig, låtsa. älskande siäl . . . skrömtar ok latir somt hz kombir äkke vidhir hona hwat hon hawir forthiänt (dissimulat merita) Bo 93 . " swa skrymptade jak (dissimulavi) som jak ey haffde witit tik närwara " Su 283 . " the vndan flyddo konsteliga skrymtandis (fugam arte simulantes) " MB 2: 136 . - låtsa, gifva sig sken af. thw mat stundom göra thit eghit gagn ok skrympta (dissimulare) mang thing Bir 3: 131. at han skrymptandhe rätuisona skullw hwan een lata skadha androm ib 467 . " skrymptande (simulando) sik vndirstanda andelikthing " ib 188 . " skrymta (mentiuntur) sik wara rätzsens kämpa " Su 71 . - förställa sig, hyckla, skrymta. skrympta mange renlius män latande sik vara thz the äy äru Bir 3: 91 . böria skrympta oc lwga MB 2: 297 . ","2) dölja. " skrimta sannindena " Bir 1: 342 . Su 151 . " huilke wndher faara klädhabonat haffdo skrympat (ocualaverant) leona hiärta " ib 126 . " swa skrymptar sik wärste wlffwin j lambsins liknilsom " ib 355 . - (?) hwilkit som wi klappum nw här skrymtande (quiquid hic dissimulando palpanus), thz skal alt hämnande lughin ther bränna Ber 204 . ","3) blunda (för), ej låtsa (om), ej bryg sig (om). hulke som skrympa vm syndena (peccata dissimulat) swa som ey latandes sik vita the syndir som göras Bir 3: 336 . " at skrympta vtan vm syndirna " ib 335 . " skrymptandis ffor (dissimilantes) sina wndherdana siäla helso, ey aktande mykit huru hwar thera lifde " Su 229 . - hålla sig undan, draga sig undan. mot tholkom gästom är marie radhelikit at ängaledhis sofwa skrymtande (dissimulando dormitare) Bir 3: 171 . " skrömte ey for kötzsins huilo " ib 375 . " ey skrymta for nakan vinskap " ib 378 . - undandraga sig, underlåta. biscopin skal ey skrymta at awita ok näfsa syndogha manna synde Bir 1: 317 . " hulkin som skrymptir oc forlatir at näfsa brutlikan (dissimulat delinquentum corrigere) " ib 3: 340 . "],"e":["skrymta . ","skrömta . ","skrimta Bir 1: 342 . ","skrymta undan , låtsa om ingenting; ej låtsa om. thu hänne ey swa storan orät wtan skrymta wndan, och tala honom ey hart orhd Ber 238 . - Jfr bortskrymta."]},{"a":"skrymtaktoghet","b":"nn","c":"","d":["förställning. " jtem wm fiendannas oförnomstogheth äller skrymptakogheth giffwer os tessen tilfällen (till framryckning) är oc väl begrwndandis PMskr 147. ""],"e":["skrympt- )"]},{"a":"skrymtan","b":"nn","c":"","d":["förstälning, skrymteri. " än thu skodhar thik innantil vidhir sannindina lius vtan skrymtan " Bo 40 . " hedhir giri är . . . skrömtans modhir " ib 96 . MB 2: 297 . Su 284 . - svek, falskhet. the som wndy hans baner sannelika tyäna wthan skrymptan PM 23 . - osanning? hiölt hennas ordh wara skrympthan, fiärdh oc ondha fwndh, oc eghen dikt Lg 3: 68 ."],"e":["skrymptan . ","skrympthan . skromtan),"]},{"a":"skrymtan","b":"nn","c":"","d":["förställnin, skrymteri. figmentum . .. lögn ok skrömthan GU C 20 s. 270 . ypocrisis . . . skrömthan ib (hand 2) s. 43. j hwat stadh eller thima hon thänna iij punctana . . . vthan skrö[m] ptan framsägher SkrtUppb 352. SvKyrkobr 352 . SvB 491 (b. av 1500-t.). - svek, falskhet. mikell . . . oc hans kompana . . . haffwa farit met swadana osannindh, falxheet ok skrymptan Svartb 419 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"skrymtare","b":"nn","c":"","d":["skrymtare. ffictorius . . . lignarä skrömthare GU C 20 s. 266 . jpocrita . . . ögnaskalker oc skrömthare ib (hand 2) s. 43."],"e":["skrömthare )"]},{"a":"skrymtare","b":"nn","c":"","d":["skrymtare. ve idir false laghmen ok pharisei skrymtara MP 2: 225 . ib 224 . " gyltir skrymptare " ib 1: 208 . ib 283, 341 . dömdos the aff iudhanna skrymptarom (hypocritis Judæorum) Bir 4: 64 . " aff gamblom hälaghetzsens skrymptarom " MB 2: 291 ."],"e":["skrymptare )"]},{"a":"skrymtelika","b":"ab","c":"adv.","d":["at han af hugh oc hiärta sannelica oc ey skrymtelica sik swa foruindir Bo 31 . " gaa thesse forbannadhe prestane skrymtelika til min swa som forradhara " Bir 1: 165 . Su 55, 171 . ","2) på ett sådant sätt att man ej låter märka ngt, med stillatigande. nakor groff ärande . . . hwilkin the ey kwnne wäl skrymptelika owerfara (dissimilando . . . transire) Su 229 . - Jfr skyntelika."],"e":["skrymptelika Su 55, 171, 229 . skrymptelica),"]},{"a":"skrymteliker","b":"av","c":"adj.","d":["förställd, låtsad. låtsad, föregiven. them är nogh att then haffwe tillfälle (att börja krig) aff ehnom skrymteligom tytell PMSkr 708 (avskr.). - Jfr oskrymteliker."],"e":["-liger )"]},{"a":"skrymteliker","b":"av","c":"adj.","d":["förstäld, låtsad. " thässa milla skrymteliko vmskptelikhetina (piam simulationen) . . . gör han nu idhkelica " Bo 92 . skrymtelik (simulata) ödhmiukt Bir 3: 453 . " thee enghom skrymptelika älskogha " LfK 180 . - låtsad, föregifven, skenbar. " skrymptelikin (simulata) klokskapir " Bir 3: 401 . - låsad, skrymptaktig. j skrymptelike hälaghet som synis vtantil (in apparentia simulatæ sanctitatis) Bir 2: 230 . ib 58 . " teddo the . . . j sidhom oc liffwerne ennahanda skrympteligha gudhelighet " Su 229 . - skrymptaktig, skrymtande. mz nokrom skrymtelicom gärningom MP 1: 93 . " wndherstandhis hans skalkri oc skrymptelika falskhet " Su 70 . " false oc skrymptelike renliffuis människior " ib 126 . " ypercite ok skrymtelike (hypocritæ et simulati) " Bo 158 . - hycklande, falsk. alt . . . som fram gar aff skrympteliko oc falssko hiärta LfK 181 ."],"e":["skrympteliker . ","skrympteligh . ","skrymptelikin . ","skrympteliken LfK 180 ), "]},{"a":"skrymtelikhet","b":"nn","c":"","d":["förställning, hyckleri, falskhet. Bir 1: 147 . " fly . . . alla skrymptelikhet " LfK 181 . " ängin skrymtelikhet matte vara i honom " Bo 31 . " vtan fiärdh oc skrymtelikhet sörgdhe han oc grät thera äuärdhelica siäla vadha ib 166. " ib 90 . - skymteri. attonda synden är skrymtelikhet nar nakor vil synas gudhelikin ok helgir af sinom gerningom ok thee them vpinbarlica MP 1: 283 . Bir 1: 67, 3: 8 . Ber 226 . " gyltra skalka skrymptelikhet " ib 3 . ib 31 ."],"e":["skrymptelikhet . ","skrömptelikhet Bir 1: 147 . ","skrumptelikhet ib 3: 8), "]},{"a":"skrymtirska","b":"nn","c":"","d":["skrymterska. " hon är ekke san mwnna ällar renliffwis persona, wtan häldher en skrymptherska " LfK 165 ."],"e":["skrymptherska )"]},{"a":"skrymtirska","b":"nn","c":"","d":["skrymterska. JMPs 399."],"e":["skrymtherska )"]},{"a":"skrymtning","b":"nn","c":"","d":["förställning, låtsande. ypocrisis är kyndeligha skyla jnnelyktan lasth wndhir dygdhanna skrymtningh SpV 141 ."],"e":[]},{"a":"skrynkiotter","b":"av","c":"adj.","d":["skrynklig. wart the swarta oc skrynkiotta hwdhen hwiit oc släät Lg 3: 378 . saa . . . ena wtgambla book litla oc skrynkotta Su 262 "],"e":["skrynkotter )"]},{"a":"skryta","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr under skrymta 1."],"e":[]},{"a":"skryþa","b":"vb","c":"v.","d":["ikläda (ngn en skrud el. präktig klädnad), pryda. han kom scrudder mz een ärligh hampn RK 3: 3316 ."],"e":["scrudder RK 3: 3316),"]},{"a":"skräddare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hermannum skrädare " SD 8: 88 (1361, avskr. f r. första h. av 1400-t.). hustrv ingridh andirs skrädaras HLG 1: 47 (1443). KTb 161 (1449?). ATb 1: 191 ( 1463) , 291 (1468). ath wixtin . . . hafuir skämt brönwlfs skredare hwstrv sisthir ib 2: 195 ( 1482) . kersten scredris Skotteb 211 (1465-66). Stock Skb 154 (1519-20). pauell skerdare ib 207 (1522-23). - Jfr slots-, tröioskräddare. ","2) medlemskap i ett skräddareskrå. kom karl skrädere in fför räta ok op ssade ssyt skrädera ämbet ATb 3: 162 ( 1505) .","3) skräddareyrke. " petri gudmwndh sartor . . . zacer til liij marck, fore han bruchade screddere embetet " STb 3: 252 ( 1495) . hinrik sartor benaddes til x mark fore han kom j screddere embetet j gen ib 4: l119 (1506)."],"e":["schröddeer ib 4: 92 ( 1505) . skredder:s HLG 3: 12 (1520), 15 (1521). skerdare STock Skb 207, 209 (1522-23). skerdere ib 199, 204, 207, 208, 210 (1522-23). skardare HLG 3: 59 (1523). gen. scredris Skotteb 211 (146566). skerders Stock Skb 203 (1522-23)), ","*skräddara bodh , ","*skräddara dränger","skräddare- . ","skreddare )","*skräddara lön","*skräddara pänningar","skrädara- . ","-päningar )","*skräddara skra","skreddare- )","*skräddara sven","skreddare- )","skräddara ämbite (skrädera-, screddere-. -embete. -ämbete), "]},{"a":"skräddare","b":"nn","c":"","d":["skräddare. " schreddara ok offuerschera companij " SO 95 . " baden emeten schräddara ok offuerschärara " ib. " huat som mester skördh schal wara mz sch[r]äddarom " ib 96 . " om nagar screddar aff land komber ib. " ib 100, 101 o. s. v. GS 51 ( 1450) . ss tillnamn. køniko skræddæræ SDX 4: 129 ( 1329) bidhiom wi . . . karll skredara ib NS 1: 266 ( 1403) . claus skrädare ib 679 ( 1407) . " niclissa skräddara arwom " BSH 2: 75 ( 1399) . olaff skredare FM 42 ( 1425) . godzskalk scrädare SJ 5 ( 1425) . ib 68 ( 1437) . " nisse skräddhare " DD 3: 201 ( 1452) . - Jfr lands skräddare. "],"e":["schreddare . ","skreddere . ","skrädare L.; SD NS 1: 679 ( 1407); SJ 68 ( 1437) . ","scrädare ib 5 ( 1425) . ","skredare . ","sceddar )","skräddara stämna","skreddere stempna )","skräddara ämbete"]},{"a":"skräddirska","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " margret screderske " Skotteb 24 (1460-61). ATb 3: 190 ( 1506) . Stock Skb 99 (1518-19), 140 (1519-20), 175 (1521-22), 203 (1522-23)."],"e":["skredderska . ","sräderska . ","skederska . ","skrederske . scredders(s)a SSkb 22 (150102), 178 (1505-06). scredderse STb 3: 363 ( 1498) . ","screddessa SSkb 102 (1503-04)), "]},{"a":"skrädha","b":"vb","c":"v.","d":["v. eg. skära. ","1) skära el. bortskära kanten el. skorpan af. bäthir quämmir skrapa osten än skrädha GO 513 . ","2) afskilja sådorna från (mjöl), skräda. x speen skräth myöl RK 3: 4177 . LB 7: 190 . en lest skredh aff thet samme miöll HSH 19: 165 ( 1506) . ","3) (i tal) afskilja det som är stötande el. olämpligt, skräda (ord). halfth skrät ordh hawir hwarte stiärth älla ända GO 113 (sannolikt har dock ordspråkets lydelse urspr. varit: halff skratta tala hawir hwarte howudh älla hala; se Kock, Medeltidsordspråk 2: 70 f.)."],"e":["skredh HSH 19: 165 ( 1406) . ","skrät . ","skräth ),"]},{"a":"skrädha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afskrädha (Sdw 1: 14)."],"e":[]},{"a":"skrädha","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skära. 1) skära kanten el. skorpan av. !UDDA_TECKEN? span sk[r]et rogbrödh HLG 2: 89 (1518). ib 94 ( 1519) . item olar(!) tymberman för bräde han skräde VKU 141 ( 1570) . 2) avskilja sådorna från (mjöl), skräda. skräthmiöl (för skräth miöl) j span HLG 2: 26 (1511)."],"e":["skräde VKU 141 ( 1570) . part. pret. n. skrät(h). sk[r]et), "]},{"a":"skrädhe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afskrädhe."],"e":[]},{"a":"skrädhning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afskrädhning."],"e":[]},{"a":"skräkia","b":"vb","c":"v.","d":["skria, tjuta. ganni[o] . . . skälla eller göö skräkkia sicut wlpes GU C 20 s. 306."],"e":[]},{"a":"skrälla","b":"vb","c":"v.","d":["skrälla, braka. swerdhenskrwlle RK 3: (sista forts.) 4455 ."],"e":[]},{"a":"skräma","b":"vb","c":"v.","d":["skrämma, förskräcka. thy skal tw engaledis lätha thina stora otaliga syndher skrämma tik SkrtUppb 153 ."],"e":["skrämma )"]},{"a":"skräma","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. ena stendeka som hördhe elyne skräma till ATb 2: 402 ( 1492) . ena stendeke . . . som magnus . . . haffde i pant aff skrämonne ib."],"e":[]},{"a":"skräming","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forskräming (Sdw 1: 301)."],"e":[]},{"a":"skräna","b":"vb","c":"v.","d":["skräna, skråla. " skränendes opförä syna röst ouer andra " J Buddes b 170 ."],"e":[]},{"a":"skräna","b":"vb","c":"v.","d":["skräna, skråla. " the skria ok skräna op ij gall " Al 5523 . " the fly oc skräna alle we hwath skadha gör os thänne mö " MD 192 ."],"e":[]},{"a":"skräp","b":"nn","c":"","d":[" Jfr genskräp."],"e":[]},{"a":"skräppa","b":"nn","c":"","d":["skräppa, ränsel. sistarcia, skräppa GU 2 . hauande . . . gamalt brödh j sinom skräppom (peris) Bir 3: 91 . MB 2: 24, 25 . the forgato bade piik oc skräppa RK 2: 3924 . ib 4953 . Jfr väghskräppa."],"e":[]},{"a":"skräppa","b":"nn","c":"","d":["skräppa, ränsel. Hänvisningen till väghskräppa Sdw 2: 398 utgår. Jfr hirdha skräppa."],"e":[]},{"a":"skräppa","b":"nn","c":"","d":["skräppa, (vissa, företrädesvis större, arter af) rumex Lin. " laöpecium hether skreppa " LB 2: 52 . ib 3: 139 . " tak sappen aff skräppor " PM L. Jfr iordh-, thordh-skräppa. "],"e":["skräppo bladh","skräppa- )","skräppo kal","skräppo os","skräppo rot","skreppa rooth )"]},{"a":"skräppa","b":"vb","c":"v.","d":["skräppa, skryta. " the danske skrepte mz stoor match RR 1: (Yngsta redaktionens tillägg i NYa Kr.) s. 204. ingen man tror, hurw han skrepper " BSH 5: 116 ( 1506) ."],"e":["-ir -te )"]},{"a":"skräppa","b":"vb","c":"v.","d":["skräppa, skryta. " skräppa mädh storom ordhom " PMSkr 125 ."],"e":[]},{"a":"skräppa","b":"nn","c":"","d":["skräppa, vissa, företrädesvis storväxta, arter, av rumex Lin., lappa Lin. m. fl. släkten. Se Sdw 2: 1299, och jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 50. " thär faar skwla ga skal ey wara hwasse törne bwska . . . ey yrtherna skräppor (Lappæ) äller tisthla PMskr 238. Jfr horsa skräppa. "],"e":["skräppo bladh","skräppa- )"]},{"a":"skröla","b":"vb","c":"v.","d":["skråla. " han drykker oc skrölar i fullan duus " RK 1: (Albr) s. 213 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"skröpelika","b":"ab","c":"adv.","d":["klent, lamt, dåligt. thet ginge ganske skröplige till för makthlöse skuld moth the hedzske fyende HSH 20: 198 ( 1507) ."],"e":["-lige )"]},{"a":"skröpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["skröplig, svag. " eth ganska skröpelighit samweth Gers Frest 18. ""],"e":["skröpelighit Gers Frest 18 ),"]},{"a":"skröpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["skröplig, svag. - dålig. om väder. thette skröpelighe wedher som offtha komber i thette aar GPM 2: 178 ( 1504) ."],"e":["-ligher )"]},{"a":"skröpotter","b":"av","c":"adj.","d":["skröplig. epther thenne sorghelik ok skröpata lyftz tyma SvT 80 ."],"e":["-ater )"]},{"a":"skubba","b":"vb","c":"v.","d":["gnida, riva, klia. " scabio . . . skabba eller skuba " GU -c 20 s. 549. gnwgga äller skwbba farith thär skabben är PMskr 240."],"e":["skuba )"]},{"a":"skudda","b":"vb","c":"v.","d":["skudda, stöta, rycka. " hwilkin som skydda (excutit) sina händer af hwarghe gafwo " Ber 168 . "],"e":["skydda . ","skudda sik , slita sig lös. diurit skyddadhe sik (excutiens se) w hans handom KL 218 . " iak (näml. Simson) skal . . . skuddha (excutiam) mik " MB 2: 122 . - Jfr utskudda."]},{"a":"skuf","b":"","c":"","d":[" , se skof."],"e":[]},{"a":"skuffelika","b":"ab","c":"adv.","d":["som innebär en besvikelse; oväntat? ty war grecomen ganska skwffwelig swår then landstygningen Troj 107 ."],"e":["skwffwelig )"]},{"a":"skufiärn","b":"","c":"","d":[" , se skofiärn."],"e":[]},{"a":"skugge","b":"nn","c":"","d":["1) skugga, mörk yta el. bild på andra sidan om ett belyst föremål. swa brat som hans (Petri) skugge skygde nokon therä KL 140 . Bu 100 . Bir 2: 150. ","2) skugga, dunkel, mörker. tw thing komma aff solinna nakisom hulkin som ey fölghia myrka skugganom Bir 2: 155 . " liknas myrkom skogga ib. widh thässe ordh gik alder iäwghe v hans bryste som skugge widh solskin " Bil 648 . ","3) bildl. " var härre jhesus christus vari thyne siäl till skugga (umbraculum) oc swala " VKR 67 . ","4) skugga, skuggbild, skenbild. nekaþo christum haua sannan licama. vtan synas licamlican som skuga Bu 200 ; jfr 5. munkin flögh bort ok ensamin skuggin (effgies) bliur atir j geen Bir 2: 218 . " huru bliuir liknilsit älla skuggin atir ib. "","5) skugga, andeväsen i synlig gestalt. stygar skuge (umbra sqvalida; om djäfulen) teþes hanom Bu 130 . " teþes hanom fagher skuge (om den helige Paulus). ok talaþe tel þän leþa skugan ib. anstyggar skuge ib. - Jfr biärghskugge. ""],"e":["skugge Bu 130 (på tre st); -a ib 100, 200 ; ","-an ib 130 . ","skogge: -a Bir 2: 155), "]},{"a":"skugge","b":"nn","c":"","d":["4) skugga, gestal, bild? Se Sdw 2: 1299 f. - skugga, skuggbild, skenbild. swa brath diefulen hörde justine nampn flydde han som skugge J Buddes b 95 . " flyen ffran mic . . . dödzins skugga, snödha dyäffla " SvB 505 (1400-t.). gambla tästemäntidh war swa som manlningh älla skwgghe til thät nyia JMPs 474. 6) ss tillnamn. birghe skugge SD 8: 62 ( 1361) . - Jfr skygge."],"e":[]},{"a":"skula","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","om det som sker efter naturens vanliga ordning. födde hon eth döth barn, lankt för än hon haffde skulit Lg 3: 684 . - skola. om det som man (under känsla af missnöje) på grund af erfarenhet el. iakttagelse finner vanligen ega rum. altidh skal bätre sädh a sta a annars aker ok annars trä ok större jwuer a annars fää en thz staar ok är a mino MD (S) 288 . - skola böra, vara i sin ordning, vara tilbörligt. hwi skulle konan skapas aff mannenon MB 1: 87 . - skola, måste. om det som framställes nödvändigt skola ega rum på grund af någons föresats. med inf. af ett verb betecknande rörelse underförstådd. iak skal här nu ändelika in Iv 411 . ","i förening med en föregående (vanl. med participiet sammanskrifven) inf. återgifvande Lat. part. fut. act. vm sanctä michiäls dagh här nest kvmäskvlände SD 6: 149 ( 1349) . bidhia komascolande (futuram) vpstandilse KL 170 . aff . . . komascolande doom ib. ib 181, 184 o. s. v. Bo 119 . VKR VIII . Ber 14, 36, 64 o. s. v. Su 392 . akta tilkomaskolande vadha MP 1: 351 . " jäk är giäldskuldugher . . . þore raband . . . i (utgår?) fyrtighi march . . . betaläskvlende honom . . . vm sanctä michäls dagh " SD 6: 149 ( 1349) . " min dombir är bekasta pina . . . bliwaskolande (duraturum) for vtan ända " Bir 1: 169 . " jakt vtgar suasom domare dömaskolande (judicaturus) thän som mik forsmadhe " ib 2: 118 . " siälin . . . fallar j häluite . . . ther liua skolande (victurus) j äuärdhelike ysäld ib 153. henne loffuande sik thetta göraskolande (facturam) " ib 4: 18 . ib 44 . VKR 39 . MB 2: 62 . " nu skal iak presenteras for gröma domaran göraskolande (för göraskolande) räkinskap " Ber 203 . " til täss han standit haffwir för folket framtalaskolandis (positurus) syna sak " MB 2: 54 . " naar ängiliin them budhadhe, henne wara affa skolande " Lg 3: 47 . " badho fram ga thiwfua ginsta dö skolande " KL 297 . " thänkir sik ginstan dö skolande " ib 256 . Su 32, 140 . ath wi . . . ekke kunnä besökiä thed kalmarnä möthe nw staa skolande BSH 4: 106 ( 1484) . - återgifvande Lat. gerundivum (då föregående inf. väl snarast är att fatta i refl. form, hvars slutande s, ehuru ngn gång bibehållet, vanligen sammansmält med det begynnande i följande ord). thu äst ensamin radha (för rädha) skolande (timendus) Bir 1: 76 . " thu äst ensamin älska skolande (amandus) " ib. " mot hänne är tio gudz budhordha fingir hafwaskolande (habendi) " ib 313 . hans snille är vndrande oc rädhas skolande (formidanda) ib 2: 39 . " är ängin forsmaskulande (contemnendus) ib 82. en mantil är . . . haffuaskolande aff graat wathmal " ib 4: 10 . " förstodh . . . at affgudh waro ey dyrka skolandhe " Lg 217 . " vppenbarlika ärw the awitaskolande " Ber 62 . " predika the högtidhena allom wara hedraskolande " Lg 3: 57 . " war fult göraskolande (satisfaciendum) j allom limmom " Bir 1: 88 . " är witaskolande (sciendum), at til alla tysto, som nw är screffuat, skulu almennelika systrana tilbindas at halla " ib 4: 13 . " hwat göraskolandis är " MB 2: 133 . " j scriptamalom höraskolandom " Bir 4: 27 . " vm nakor oskällikhet är j göra skolande gärninginne (in opere faciendo) " ib 1: 283 . " en tedhe iak thik hulkin som diäfwllin atte lönlika ok tho äwärdhelika pina skolande (puniendum) " ib 399 . " skal hon . . . antuardas diäflomen äuärdelica pinas skolande j heluite " MP 1: 215 . Ber 205, 233 . " af giordhe synd älla göraskolande " ib 227 . han kombir döpascolandis i iordans vatne KL 407 . MB 2: 400 . " i släkt som födhascoland är af vatn ok thöm hälgha anda " KL 407 . MB 2: 400 . " aff ey göraskolande thingom " Bir 2: 279 . " hauandes suasom thry kar opfylla skolande (implenda) " ib 3: 94 . for hwilka päninga han hanom alt thet han j qvistadhe atta . . . til pante satte, atirlösis skulinde äptir thy lagh sighiä DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . antwaradhe barnet enne aff sinom thiänisto qwinnom oppfostra skolande Lg 3: 443 . - omskrifvande gerundium. hans mäst brännande kärlekir drogh han til skapaskolande Bir 4: (Dikt) 216. timen ympnyngas ey honum til rensaskolande värdhelica . . . the synde hulka han syndadhe mot gudz miskund ib 3: 423 . " at wälia huru manga han wil . . . til at höraskolande scriptamal " ib 4: 27 . giwande them frälst siälfswald göraskolande (faciendi) äftir sinne makt ib (Dikt) 222 . vndirstandilse liwaskolande (vivendi) äftir hansa wilia ib 225 . ib 228, 268 . MP 1: 155 . Ber 11, 14, 52, 54, 55, 191 . ","3) stå i begrepp att vara färdig att. med inf. tha han sculdebryta ostiam KL 22 . " thän tidh hon sculde barn födha. qwaldis hon hardelica oc formatte ey födha " ib 286 . han skulde bära sino skyrdha folke mat ST 19 . ","4) skola, vara bestämd, vara afsedd, vara tänkt. med inf. sidhan skullo gerninga koma Bir 1: 97 . " twa människor som dömda waro til dödhin oc afflifwas skuldo for sin brut " ST 19 . " foren i storlekä willer at þöm rät som berghit skulde byggiäs meþ " SD 5: 636 ( 1347) . ","5) vara berättigad, hafva anledning. med inf. maane jak och sculo räadas för then man RK 3: 1293 . ","6) vara behöflig, tjena, hafva att betyda. huath skla mik längre lifsins frist Iv 4571 . - hafva att betyda, hafva att innebära. tha idher barn spöria, hwath tholik sidhwänia skal MB 1: 311 . ","7) skola. " om det som angifves ss andras yttrande el. mening. med inf. är me, . . . wnderwisst, at then gamble kong skal warw siwgh i the pochker " BSH 5: 31 ( 1505) . " the mena at then sudhre strömen sculde wara häretzwatn " VAH 24: 322 ( 1442) ."],"e":["scula KL 286 . ","skulä SD 5: 564 ( 1316) . ","skola Bir 4: 294, 315 ; Ber 66 . ","skulu Bir 2: 278 ; VKR 72, 77 ; Al 4497 ; Ber 185 ; Lg 3: 375 . ","skulo MB 1: 229 ; MD 106 ; SD 3: 413 . ","sculo RK 3: 1293 . ","skuli Bo 92 ; Bir 2: 32 ; Ber 205 ; MB 2: 153, 213 . ","sculi MP 1: 312 . ","skoli Bo 92 . ","skulin 2B Ber 204. ","skulin MB 1: 369. ","sculde Lg 3: 522 . ","skulle SD NS 1: 273 ( 1403); Bir 3: 9 ; MB 1: 87 ; Al 9061 ; Lg 42 . ","skoldhe SD NS 2: 213 (1409; på två st.). skolle BSH 4: 321 (1502; på fyra st.). skyldä HelsL Ä 1: ","skuldom Bu 74 . ","skullä FM 301 ( 1506) . ","skuldin Iv 4082 . ","skullen MD (S) 204 (på två st.). skollen ib. ","skuldo SD 5: 636 ( 1347); Bu 5 ; ST 19 ; RK 2: 4167 . ","skuldu ÖGL eþs 17. skuldhe Su 122 . ","skullo Bo 91 ; Bir 1: 97 ; MB 2: 303 . ","scullo RK 2: 4125, 4130, 4132 . ","skullin Bir 1: 97. supin. skulit MP 1: 235 ; Bir 1: 26, 77, 3: 9 ; Lg 3: 684 . ","skvlände SD 6: 149 ( 1349) . skvlende ib. skolande),"]},{"a":"skula","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skola, vara skyldig, vara förpliktad, böra. om det som tillkommer ngn att göra (el. om det förhållande som bör äga rum) på grund av befallning, föreskrift, uppmaning el. råd, ämbetåliggande, moralisk el. religiös förbindelse. med inf. tha skulu för nämpdä godz hännä wärä at vpskyptu SD 8: 249 ( 1362) . " thät skal allum mannum witerlikt wära, sum thätta breeff see äller höra " Vg Fornmt III 7-8: 151 (1373). . . . och . . . ärkebiscopen os böödh, at wi sculdom krkiomen rät skipa JämtlDipl 143 (1391). the älloffuo som then edh skullo haffua gangit Arfstv 47 ( 1461) . " tw skulle sitia ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther dandemän sitia " ATb 1: 220 ( 1461?) . " naar folkit gaar til kirkio, tha skullen the (deberent) sik försth reedha mädh hiärtans anger " Mecht 268 . " ok skolom wj sielffue färdugha haalda broar och poortha Neuman Vokbal 82 (1467). nar han aff gaar tha skula hans huss . . . fölgia jordenne wnder sancti cristoffers alltare " KTb 94 ( 1477) . ath . . . laris och hans modhir . . . swlle giffwa for scriffna arffwa wppa x march ATb 2: 180 ( 1481) . " huar giffuer megh thz ath myn ordh skula vttrykkass i bogh mz iern stilla " GU C 20 (hand 2) s. 61. betän nw wäl huad wy skollom göra Prosadikter (Sju vise m C) 242 . huru the gömaskulu sin renlek . . . huru the skulu astwnda himirslikin thing SpV 5 . the offradho annan eld än the skuldo ib 309 . " ther medh skolu the haffua then samma tregardh " SJ 2: 221 ( 1493) . ib 252 (1494). ib. anders . . . scha giffue swennenom pant eller pening STb 3: 263 ( 1495) . " huru människian skal thänkia äller skulle wm langafredagh " SkrtUppb 57 . . . . som honom var for laght ath han skolle ga lagh ATb 3: 266 ( 1513) . PMskr 4. mädh them pänyngommen . . . hwilke kompanna skwlla fangith hwar til sith bythe ib 84 . ib 101 . " och sa ska lasse förnöia johan . . . sit gul " STb 5: 156 ( 1517) . then articulum stadgadho the swa [som] the kwnno, oc ey swa som the skwllo äller tarfftelikith war PMBref 335 ( 1519) . " skolde hon oförtörffuet skinde sigh tith " STb 5: 334 (1521, Kop). Arnell Brask Biᴵ 23. myna leppa scholo loffua tigh SvT 8 . - med inf. föregången av at. skal anderss at bere the lx mark om mondagh ved sine vj mark STb 5: 36 (1514). jtem skla anderss med silket at lothe komme the lx mark j retthen om onsdag ib. jtem skal hans burmestere at mwre then tompt ib 38 ( 1515) . ib 169 ( 1517) . - i 2 pers. närmande sig en omskrivning av imperat. nota (fel för non) dicas ille me inplanauit thu skalt ey seya at han drogh oc ledde migh i villo GU C 20 (hand 2) s. 15. - skola. om det som med fullkomlig säkerhet äger rum. thet skal gudh wita SD NS 2: 747 ( 1413) . - skola, måste. om det som äger rum enligt ödets skickelse. fläste men thänkto sik skulu dö Prosadikter (Karl M) 273 . " aaron haffde hällir seeth thz han ekke föth haffdhe sina söner, nadab ok abiu, än the saa skuldo döö j hans asyn " SpV 309 . - skola, icke kunna undgå. man skal ok iilla städhia sompt, som man afflar GO 398 . - skola, böra, vara i sin ordning, vara tillbörligt. opers. med underförstådd inf. Se Sdw 2: 1300. - skola, måste. om det som framställes nödvändigt skola äga rum på grund av någons föresats. med inf. av ett verb betecknande rörelse, förflyttning, överlämnande el. dyl. un derförstådd. witin thz at morghin skal iak bort Prosadikter (Sju vise m) 133 . " eth helghadomps kaar, som scal til helgha likama altare HLG 1: 108 (1440). tyle marget skal innan nestkomanda viij (8) daga aff stadin til sin bonda " STb 1: 10 ( 1475) . ib 19 ( 1475) , 365 (1482). ath ingen schal til marchnaden HIst. Tidskr. 1: 401 (1509). sidhan skal thu athir til thin licama Hel män 266 . - i hypotetisk försats som icke inledes av vilkorskonjunktion. Jfr Sdw 2: 400 sp. 2 r. 23 ff. nedifr. och A. Sundquist, Studier i svensk moduslära 183 ff. skulle jach sidhan draga til baka, thet sloge almoghen for huffudith BSH 5: 115 (1506, H. Gadh) . - i imperf. med perf. inf. i den överordnade satsen i en konditional satsfogning. . . . som han sculde hawa giort. vm han j rettom tima komet haffde SD 8: 161 ( 1362) .","2) skola, komma att. i pres. med en inf. bildande omskrivning av futurum. alla the dondhe män som thetta breff höra haller see swa the som koma skula som the som nw ära JämtlDipl 165 ( 1412) . . . . at som förra är sakth, skulum wi atenast opwäkkias (excilemur) til wart eghit gangn SpV 28 . " tha thän läktaren kom fram . . . ok mente sik nagath skulla fa " MP 4: 97 . nar thet skal säl[i]es för peningä, skal . . . hans offuerskere at ffaa sine c mark först igen STb 5: 169 (1517) (jfr 1). - i impf. i indirekt anföring. sagde hustrv kadrin skulde walda olaf hinriksons dödh ATb 1: 259 ( 1467) (jfr 7). - med inf. av ett verb betecknande rörelse underförstådd. Se Sdw 2: 1300. - i pres. med en inf. bildande omskrivning av pres. konj. i bisats som uttrycker bemödande el. avsikt. tha kombir annan oc mana at the skulu warlica gaa mädh honom. at the ey skullu stöta sik oc fälla barnit SkrtUppb 265 . - i impf. med en inf. i bidande omskrivning av impf. konj. i med at (thät) inledd bisats som är beroende av ett verb i tempus för förfluten tid . . . sagdho ok os ther vm badho, at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesens mannum ther mötä Rydberg Tr 2: 269 (1359, avskr.) . " sancte olaff thär . .. gaf thik stora win om thin rikis almogha at the skullendh läras j the hälgho tro " SvB 431 (b. av 1500-t.). som ider nade screff ooss till om, att jnghen skiep skolde löpe wt til nogre tyske steder STb 5: 347 (1521, Kop.). - med inf. av ett verb betecknande rörelse underförstådd. riddarin spordhe hwart han skulde ST 440 . - i oinledd konditionalbisats. Jfr A. Sundqvist, Studier i svensk moduslära 186. kere herre, thet är onth, skulle han driffwa idher breff til ryggia BSH 5: 541 (omkr. 1514, H. Gadh). - i hupotetisk huvudsats. vi finge i vaares aff barfrösöthz skade pa wora örther . . . elliges skulle vor fadder lenge siden faat the ärther wi henne loffuat haffue HSH 14: 70 (1525?, Brask). - i part. pres. i förening med en föregående (vanl. med participet sammanskriven) inf. återgivande el. efterbildande Lat. part. fut. act. Jfr M. Ahlberg, Presensparticipet i fornsvenskan 127 ff. thän som var inganga skulande ginom trangan port skulde ey hindras aff wärdhlena rikedoma byrdhe Prosadikter (Barl) 92 . " fulkommin j kropsins lusta, äpthir hans begärilse liffwande, tha ärin j döskolandis (moriemini) än är thz swa at j j andanom dödghin kropsins gärninga, tha ärin j liffwaskolandis (vivetis) " SpV 97 . hiärtans ärfwodhe wil lthär til höra wpstandis ok borth draghaskolandis sik (se evellendo) allaledhis aff thässom nidhermer thngomen SkrtUppb 85 . " thaa togho testementarij thet tiil sick, skicke skwlandes thet tiil fatigt folk " Vg Fornmt I 10: 81 (1524, avskr.?). meg till edan man antwardar jac . . . alt thz göra skulanda som j mek foreläggen wtloffwar iac stadeliga j rättha troo oc sanning Troj 14 . - återgivande el. efterbildande Lat. gerundivum. Jfr Sdw 2: 1300 och M. Ahlberg a.a. mullughagiallith aff scarum . . . aarliga vpbära sculande vm pascha Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). hulka messur wii tilplictum chorales dagliga . . . vppe haalla skulande vid hans altare ib . . . en pänning til . . . jomfru mario closter j watzstenom hwart aar vtgiffuo skolandis aff hwariom them som xvj aara gamal är och äldre Vårfrup 138 ( 1458) . " han frögdadhe sik som en kämpe at löpaskolande wäghin (ad currendam viam) " SpV 193 . affwndin giordhe sonanen, til hwilkin fridz stadhga södhirslitaskolande (ad quod fodeus dissolvendum) maria framredis ib 198. ib. maria äwinnelika liwsins owirskinande portir, . . . opläsaskolandis paradysi nykil, opnyaskolandis wärdz ämpne (clavis paradisi reserandi, materies sæculi renovandi) ib 199 . ib 203, 204, 388 . thit biläthe wanskapdh aff wara afsinnilsa mörkir, opnyar thu ok til eth opspöriaskoland (ad unum quærendum) ib 487 . SkrtUppb 55 . " här är i sik ok sinom creaturis ensammen älskaskolandis (diligendus) " ib 80 . " thessa xv här äptir scripna swa som meer enkanneligha merkiasculande " ib 388 . omskrivande gerundium. nu är time ganga skulande thiit som han ledhir mik Prosadikter (Barl) 93 . saa ok bedhis han wakuna at wakaskolande, öghon at seskolande föthrena at gangaskolande rättelika (vigilitas vigilandi quærit, oculos audiendi, pedes recte incedendi) SpV 297 . " i them tima skilids siälin fran licamenom ok for til himerikis rike, at sik mättaskolande af fornämpda rättom " SkrtUppb 135 . " til thin hälghasta döödh ok at jordha skulan dis thin wälsignadha licama . . . wordho alle apostoli samansanchadhe " ib 373 . 4) skola, vara bestämd, vara avsedd, vara tänkt. med inf. han . . . mener en dels, ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han bland andra goda män . . . skal altiit först benämpnas i rikesens tiänest BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . - abs. Se Sdw 2: 1300. ware thu som thu skwlle (deberes) tha aktadhe thu han Skrt Uppb 33. gudhi ensampnom skal (debetur) aller hedher ok wyrdhning ib 79 . 7) skola. om det som angives ss andras yttrande el. mening. med inf. bröniolf . . . schyldadhe swen lax, ath han schulde haffwa saght . . . ath hon schulde forgiffwidh haffwa lassa SD NS 3: 256 ( 1417) . " sagde hustrv kadrin at hustrv margit skulle segia ath hustrv kadrin skulla walda olaf hinriksons dödh " ATb 1: 259 ( 1467) (jfr 2). jtem som her ture turesson segher at her twre stensson oc fru birgitte haffde en son saman . . . oc han skulle haffue bliffuit död for en her twre stensson döde, oc her twre stensson skulle erft halffdelen j forscriffne stens mödherne Arfstv 3 (1470-t.). thet hon hade saft, ath hustrv birgtitta . . . skulde haffua sagt swa STb 1: 230 ( 1480) . . . . gieldh for:de hans . . . schulde skylloger ware henne dandeman ib 4: 94 ( 1505) . . . . at riket skulle warit fallith honom till ey alenast med korr utan med arff HSH 13: 128 (1525, Brask). wi som skole hetes bo j eth friit kora riike ib."],"e":["skulla MP 4: 97 . ","skolä SJ 2: 252 (1494) . skulu Prosadikter (Karl M) 273 . pres. 1, 3 pers. skal. scal HLG 1: 108 (1440). schal HIst. Tidskr. 1: 401 (1509). ska STb 5: 156 ( 1517) . ","scha ib 3: 263 ( 1495) . 2 pers. skalt GU C 20 (hand 2) s. 15. pl. 1 pers. skolom Neuman Vokbal 82 ( 1467) . ","skollom Prosadikter (Sju vise m C) 242 . ","skole HSH 13: 128 ( 1525) . 3 pers. skulu SD 8: 249 (1362); SpV 5 ; SkrtUppb 265 . ","skullu ib skolu SJ 2: 221 (1493), 252 (1494). skulo STb 1: 19 ( 1475) . 365 (1482); PMskr 4. schulo Arnell Brask Bil 23 . skolo G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. scholo SvT 8 . ","skula JämtlDipl 165 ( 1412) ; KTb 94 ( 1477) ; GU C 20 (hand 2) s. 61. skola ib s. 15 . ","skulde ST 460 ; STb 1: 230 ( 1480) . ","sculde SD 8: 161 ( 1363) . ","schulde STb 4: 94 ( 1505) . skolde STb 5: 334, 347 (1521, Kop). skulle ATb 1: 220 ( 1461?) , 259 (1467) o. s. v. skolle ib 3: 266 ( 1513) . ","swlle ib 2: 180 ( 1481) . pl. 1 pers. sculdom JämtlDipl 143 ( 1391) . ","sculden Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . 3 pers. skullo Arfstv 47 ( 1461) . ","skwllo PMBref 335 ( 1519) . skwlla PMskr 84. konj pl. 3 pers. skullen Mecht 268 . ","skullendh SvB 431 (b. av 1500-t.). part. pres. skulande Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384); Prosadikter (Barl) 92, 93. sculande SkrtUppb 388 . ","skulanda Troj 14 . ","skulandis SkrtUppb 373 . ","skolande SpV 193, 198 o. s. v.; SkrtUppb 55 . ","skolandis SpV 97, 198, 199 o. s. v.; SkrtUppb 85 . Se Sdw 2: 1300),"]},{"a":"skuld","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) skuld, gäld. Se Sdw 2: 1300. . . . alt annat, som mik i retto arwe äpter gudhuast tilfallit är, badhe i skuld oc gäld SD NS 3: 228 (1417, avskr.) . " thet han haffde saalth sin deel j sin gardh . . . qwith all gamel skyl oc affrath " ATb 1: 20 ( 1454) . . . . anama ok vpbera all hans vtesttandande skyld STb 1: 314 (1481). skal . . . thomas jonsson oc vaar . . . mode r vpbera alla skwller oc swara allom gellom epther vaar . . . fadher KTb 103 ( 1483) . " om hon haffwir länge innehallit annars scull ellir giäll " SvKyrkobr 350 . SkrtUppb 197 . - skuld vars betalning någon har att fordra, fordran. Se Sdw 2: 1300. 6) skuld, vällande, förvålland. . . . iak är ekke mer y skul än y eller nagher annar aff rikesens radh, om naghen konungh jn tagha, konungh hans eller naghen annan HSH 18: 32 ( 1495) . om konungh hans eller naghen annan jn tagha for konungh, haffwe y ekke mer skul än nagher annar aff rikesens radh ib 33 ( 1495) . - skuld, brottslighet. thenne breffsuisare thoord ebbasson är allaledis wrsaka och vtan sculd SD NS 3: 445 ( 1419) . forlat oss wara skuld SvB (1430-t.). vppa thät ath wj mattom finnas vtan skull a them ytersta domadagenom MP 4: 252 . 7) påstående om skuld el. brottslighet, beskyllning, anklagelse. tha wändes al skylle pa mych GPM 2: 15 ( 1505) .","8) orsak. - for . . . skuld, för . . . skull. Jfr O. Östergren, Ark, f. Nord. Fil. 18: 26 ff. fore mera sannind skuld ok skäla SD 8: 195 ( 1362) . " forbyudär iak allom thär fore mina skuldh göra wilia äller latä, at the thet goszit egh hindhre äller skadhäfore guz skuldh oc minä bön " NMU 1: 63 ( 1367) . jach hafuer gifuit . . . eth godz til risabergha kloster fore mina [?] siel schuld ib 108 ( 1431) . " ath magnus smidh matthe ey vithne bära for nokon sak skul " ATb 1: 232 ( 1465) . ion . . . var sakir ther före xij mark . . . oc wi thetta gaffwo hanom til för gudz skuld oc hans fatigdom skuldh ib 2: 91 ( 1477) . ib 132 ( 1479) . " nw ären j rene for ordhit skuld (propter sermonem), hwilkit j hördhin ällir jak taladhe " SpV 509 . " fore thenna saka skul, skla jnghin vndra " MP 5: 75 . " fore stora ok merkelika. brwta skul " SD 8: 158 ( 1362) . " for myn skyl waar tet giort STb 4: 79 (1505). tha förmotte vi ey alleguel komme til then syn . . . för vor misselle skyll " AktKungsådr 30 (1524, Brask) . - for thän skuld, fördenskull, därför. at fore than skyld. at the fornempda ö . . . konung erikke . . . rätlika til fioll SD 8: 158 ( 1362) . forthänsculd hafuom wi pröfuat . . . bäggia therrä fall FMU 1: 382 ( 1381) . jdrico fordhenskuld GU C 20 (hand 2) s. 6. - for hvan skuld, varför. ffore hwanskuld kännomps vy met vare öpne breffue, at . . . Svartb 155 ( 1375) . - Jfr borghara-, gästa-, kirkio-, miol-, mylno-, paska-, pänninga-, ur-skuld, och ut-skyld, ävensom o-, ur-skulda, adj. (Sdw 2: 865) samt oskylda, adj."],"e":["skul . ","skull . ","skyld SD 8: 158 (1362) ; STb 1: 314 (1481). skyl ATb 1: 20 ( 1454) ; STb 4: 79 (1505). skyll AktKungsådr 30 (1524, Brask) ; -en; GPM 2: 15 ( 1505) . Se Sdw 2: 1300),"]},{"a":"skuld","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skyldighet, pligt. at ärwodha iordhina til födho, thz är alla manna skuld MB 1: 135 . ","2) skuld, gäld. " þär til var skuld varþer gulden " SD 5: 562 ( 1346) . bitala oc lös mina skuld oc giäld Bir 3: 441 . SD NS 1: 101 ( 1402) . MEG (red. A) 55 . " mz them omiskunsama trälenom, som herran . . . forlät tio thusandha pundha gwl skyldh " MP 1: 209 . " han vilde ey gifua thäs mildha herrans tiänara quittan vndan fa päninga skuld " ib. " alla tio thusanda punda skuldh ib. "","skatt el. utskyld som af jord utgår till jordegaren, landskyld, afrad. idem vir skyld de predicto predio debet vtique subleuare jn quolibet anno SD 4: 685 ( 1339) . " haffwa the hollidt godze innan tiugu åhr, och haffwa huarken giordt penningar ther aff eller andre skyler " BtFH 1: 106 ( 1481, nyare afskr.) . ","4) det hvartill man genom orätt förhållande gör sig skyldig el. hemfallen, straff. gudh forgifuer . . . häuitis skuld (Cod. C pino 989) Bil 264 . ","5) förskyllan, förtjenst. " ängelin faar hona (ɔ: himerikis äro) vtan ärwodhe mz eens öghnabragdz älskogha skuld (i det hon förtjenar det med ett ögonblicks kärlek) " MB 1: 127 . ","6) skuld, vållande, förvållande. thet skal gudh kände thet ware icke myn skyl, at i icke finge mith breff för BSH 5: 407 ( 1510) . - skuld, brottslighet. vaxte fast hänna v frägh mer än hänna skuld var Bu 30 . " þin pina var min skuld for ängha pina (d. v. s. berodde på min skuld, under det att du ingen skuld hade) " ib 73 . " the som största scullena haffde " RK 2: 4089 . " ther före haffuer han stora scul " ib 3: 1583 . " bar thäs skuld, at hon taladhe gen moysi " MB 1: 398 . " bar thäs orsaka skuld, at hon giordhe gen moysi laghom " ib. " huat skuld skal iak bära þär fori. at iak prädica guþ eigh sua vilia som þu vilt " Bu 188 . " mage vtan alle gensegn ock vtan skul (utan att ådrag sig skuld, utan att göra sig skyldiga till straff) arbeyde ok skera marenborst kledhe " SO 115 . " hans skil fans inghen stass (man kunde icke på något sätt finna honom skyldig) " BSH 5: 195 ( 1507) . - brott, öfverträdelse. MB 1: 129 . ","7) påstående om skuld el. brottslighet, beskyllning, anklagelse. gywer höwetzmannen nakrom þäs sculd at han swa györ SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). þe som skud (för skuld) hawer carit gywin ib 605 ( 1346) . " giuar hanom dighra skuld " Bu 27 . " gaf biskope skuld for vangömo " ib 156 . Bil 725 . " hon gaf munkenom orätta scul " KL 286 . iak hafuer thik änga skuld at gifua Fr 673 . gaaffuo hoffmän her steen stora skull thy her steen ekke kom fram . . . mz folk och sweriges makth RK 3: 4138 . gifuer skuld firi halsbänd SR 32 . " spordhe ängillin hwat skuld the hafdho mot siälinne " ST 497 . " kom honom j skyl " MD (S) 304 . ","8) orsak biwdher war herra änkte göra vtan skäl, eller nakra andelika (för ändelika) skuld MB 1: 456 . " the thing som äre mang aff sik, the hawa en ändelik skäl oc skuld ib. - vanl. föregånget af prep. for samt antingen ett prominaladj. el. en gen. (el. ack.). ey drap(o) the han for andra skuld vtan at han awitte them for osidhi " Bil 86 . - for . . . skuld, för . . . skull. ey thorfte guz son annan thima födhas for sina skuld Bil 84 . " þem som for vara skul lata aller gyorä villiä " SD 5: 568 ( 1346) . " for gudz skylld . . . bidhium wi . . . idher . . . at ir wilin walldz gerninger ok the them görä, firi oss oppenbarä " ib 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . " for warä böön skylld " ib 464 . " ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). for rikisins ärindi skuld " ib 605 ( 1346) . " firi frändzsami skuld " ib 606 . " gik vm miþia nat tel enna varra fru kirkio for hänna þiänisto skuld " Bu 25 . " komo þär for vndars skyld " ib 56 . " for giri sculd ib 514. for vars härra bref dygþ skyld " ib 190 . " for fira saki sculd " Bil 111 . " for awnd skuld " ib 300 . " for gudhz tro sculdh " ib 909 . Lg 332 . " for noghra skäligha sak sculd " VKR 21 . " fore wara syndir skuld " Lg 90 . " fore hans fadhers oc modhers synda skuld " ib 91 " jach hawer then sorgh for folkitz skull " BSH 5: 116 ( 1506) . " kwnne i naghon wnsätningh göre oss . . . for warss herra dödz skull ib. ffor ghudz skiill . . . ok ffore min thro thiänsth skiill " FM 211 ( 1504) . " för the sakena skul äru tässe stenane här lagdhe " MB 2: 10 . " fore iomfrunna vngdom oc joseps allirdom skuld " Bo 12 . " för människiom (för -onna?) skuld " Lg 3: 615 . " til flera gagn ok nytto skuld (för til flera gagn ok nytto el. for flera gagn ok nytto skuld) " Bir 1: 241 . " sökia the gerna en ädela herra for bätra skuld ok ey for wärra (för att få det bättre och ej sämre) " RK 1: 963 . " for þäs ena sculd (endast af den orsaken, endast derför. at han vilde eigh forsma guz namn " Bu 514 . " han het för än han vardh paue swina munder: ok for thäs sculd (fördenskull) lät han sik vända nampn " Bil 757 . MB 1: 215 . Bir 1: 394 . - for þän skuld, fördenskull, derför. for then skylld koomom wi aamoot warum . . . raadhgiwm till skäninge SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), NS 1: 532 ( 1406) . " iac är þe ängelin saghe aue gracia plena for þän skul biuþas vt mina naþe allum iþar þyrtug um " Bir 4: (Avt) 183. iak weth wäl at wärldennas rikedoma ärw siälenne til skadha . . . för thenskuld wil iak fatiker wardha för gudz skuld Lg 665 . ib 3: 468 . - for þän skuld at, derför att, emedan, enär. for þän skuld at wi hawm naþer gyort, þa skal þet ängen vndrä, at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). for thän sculd at elizabeth var ofructelik tha varo thön badhin barnlös Bil 891 . forthenskul at hon hawir forlatit sit goz oc rikedoma. tha skal hänne atirgällas himerikis rike Bir 4: 127 . " for thän sculd at iak war höghfärdhoghir . . . thy pinas iak j rädhelikom skärslo elde " KL 124 . ib 259 . " firi þän skulþ. at iþur priuliegia oc forn bref . . . varo þär borto . . . foren i . . . willer at þöm rät som berghit skulde byggiäs meþ " SD 5: 636 ( 1347) . ib 605 ( 1346) . fortänskwld at hon wil ey mz lydhno halda sins formanz bwdhordh slas hon . . . mz synda spitälsko Ber 65 . ib 19, 71, 112, 190 . Lg 332 . Va 20 . " thz gör han för tänz skuld (för tänzskuld) at thz skal thäs meer kwnnoght wardha " Lg 3: 606 ."],"e":["skulþ . ","skult Lg 332 . ","skull . ","skul . scul. skyld. skylld. skyl. skild L.; jfr ock landskyld. skil BSH 5: 195 ( 1507) . ","skiill FM 211 (1504, på två st.) . ","-ir ,","for hvan","hwar . ","hwars Ber 113 ) skuld, hvarför. for hwan skuld (quare) skildis thu fran mik Bo 26 . " j människionne hiärtha komber först rädoghin for hwar skuld (quare?) at (på det att) han skal redha stadh kärlekenom " Ber 12 . thässa wärldinne kont hafhwer manga . . . älskara ok fölghara än for hwan skul, for then skuld at the see närwarande lön sinna gärninga ib 19 . ib 113 . - Jfr af-, bonda-, giäld-, härads-, kirkio-, korn-, laghmanz-, land-, lands-, o-, paska-, skogha-, skogs-, synda-, til-, ur-, ut-skuld (-skyld). skulda giäld,"]},{"a":"skulda","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forskulda."],"e":[]},{"a":"skulda","b":"","c":"","d":[" , se skylda."],"e":[]},{"a":"skuldan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forskuldan."],"e":[]},{"a":"skuldbok","b":"nn","c":"","d":[" (räkenskaps)bok vari skulder o. d. förtecknas. thenne renskap finz oc j skuloken Stock Skb 121 ( 1519) ."],"e":["skul- )"]},{"a":"skulder","b":"av","c":"adj.","d":[" ARt. oskulder SDw 2: 179 utgår. Jfr K. G: Ljunggre, Adjektevering av substantiv i svenskan 59."],"e":[]},{"a":"skuldilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr forskuldilse."],"e":[]},{"a":"skuldlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) skuldfri, fri från gäld. ffor huilkit godz then for:de peder alenninghe mik qwittan ok skullösan giort haffuer Svartb 191 ( 1386) .","2) fri från straff el. ansvar. Priv o skyddsbr 179 ( 1442) ."],"e":["skul- )"]},{"a":"skuldlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["skullös )"]},{"a":"skuldnadher","b":"","c":"","d":[" , jfr forskuldnadher?"],"e":[]},{"a":"skuldra","b":"nn","c":"","d":["skuldra. " tha syntes henne som en huitasta duffua stodh oppa prestens skulrom oc en klarasta källa wt lopp . . . aff skulromen " Lg 3: 429 . BSH 5: 234 (1508, H. Gadh) . "],"e":["skulra )","*skuldro bladh , "]},{"a":"skuldra","b":"nn","c":"","d":["skuldra. " saa . . . gudz modhir hafwa . . . vträkt haar owir sina skuldror (spatulas) " Bir 1: 94 . ib 3: 280 . " hans skuldra ok bakir thrängdos hardelica til korsit " ib 273 . ib 1: 268 . bärin . . . hwar före sik en sten vppa idhrom skuldrom MB 2: 10 . ib 102, 119, 120 . " fik hon see eth röth kors mellan barnssens skuldro " Va 8 . ib 28, 27 . "],"e":["skulra: -om MB 2: 102 . ","skwlra: -or ib 119, 120), ","skuldro ben","skulroben )"]},{"a":"skuldskiäl","b":"nn","c":"","d":["bevis. ath iak haffwer inghen bäthrää skuldh skell för mik en iak stadfesther myna tro meth dyäffla withnom Lg 3: 110 ."],"e":["skuldh skell )"]},{"a":"skuli","b":"nn","c":"","d":[" L:"],"e":["skoli )"]},{"a":"skulkare","b":"nn","c":"","d":["som lurar el. smyger, smygare. hwat mon leeta äpte thässa forradharins fortappilse ok awita mörkianna skulkara. vtan sannindin (quid nisi verias hunc prodendum investigat proditorem et negotium arguit tenebrarum) Bo 96 ."],"e":[]},{"a":"skulpa","b":"vb","c":"v.","d":["skvalpa, skaka (en vätska); gurgla sig med. skulpar man henna oos j sin mwndh LB 2: 53 (s. 28). Jfr sqvalpa."],"e":[]},{"a":"skulte","b":"nn","c":"","d":["fogde. " thet skultin j danzeke sagde ffor retto, thet bliffue widh magt STb 2: 50 (1484). ""],"e":[]},{"a":"skulu","b":"","c":"","d":[" , se skula."],"e":[]},{"a":"skulvare","b":"nn","c":"","d":["landstrykare, vagabond. " propter . . . garcionum vagorum dictorum sculuara . . . crebros transistus " SD 2: 378 (1303, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"skum","b":"nn","c":"","d":["skum. " bewara skwmit j eth glass " LB 7: 311 ."],"e":[]},{"a":"skum","b":"nn","c":"","d":["skum. så är brennestenen som ehn frada och skum i jordene aff hietanom wärkatt PMSkr 613 (avskr.). Jfr skumi."],"e":[]},{"a":"skum n","b":"","c":"","d":["mörker, skymning. Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 100 ff. i skumeno kom han sik vndir sina systir säng Hel män 228 . Jfr qväldskum."],"e":[]},{"a":"skuma","b":"vb","c":"v.","d":["skumma, bort taga skummet från. nar tridie delin aff vatnitt er aff swdit, ta skal man skwma ted LB 7: 311 . ib 339 . skuma af, afskumma, genom skumning frånskilja. skwma tz feta aff LB 7: 338 . "],"e":["skwma LB 7: 338, 9: 109 . ","skwme ib : 339),","skuma bort , skumma bort, genom skumning frånskilja, från en vätskas yta aflägsna. komber tha en swarth hinna pa ätikkona, oc henne skwma borth mz enne fiädher LB 9: 109 ."]},{"a":"skuma","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bortskuma."],"e":[]},{"a":"skumel","b":"nn","c":"","d":[" = skimbel. Jfr K. G: Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 101. rensa ögonen for skwmäl LB 6: 105 (s. 182)."],"e":["skwmäl )"]},{"a":"skumi","b":"nn","c":"","d":["skum. offwan vppå kommer någen frade och skume (möjl. fel för skum; jfr frada och skum ib) PMSkr 613 (avskr.)."],"e":[]},{"a":"skumpa","b":"vb","c":"v.","d":["springa, löpa. " the budho ey sidan a käplingen skompa " RK 2: 8988 . " the skompade (Klemmings uppl.: stokadhe 2: 4006) om byn ther väl en tijma " RK Script. rer. svec . I II 96. huru the fianda skoppa thäre Fr (Cod. F) 450 . löpa oc skopa aff eth rike oc i annat Su 60 . löpa ällar skuppa cella mällom fran enne stwffu til andra LfK 59 . Jfr skopa."],"e":["skompa . ","skuppa . ","skoppa . ","-adhe )"]},{"a":"skumpan","b":"nn","c":"","d":["kringlöpande. " älskade . . . sina skumpan oc fafängo läte (discursibus inanibus atque jocis) Ansg. 177. ""],"e":[]},{"a":"skumpo skater","b":"nn","c":"","d":["skatt som pålägges dem som varit öfverlöpare el. otrogna? scullo the en skumpo skat gifwa RK 2: 4153 ."],"e":[]},{"a":"skunda","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*skunda sik , skynda sig, hasta. mäster bancillas skundadhe sik til kesaren Prosadikter (Sju vise m) 118 ."]},{"a":"skunda","b":"vb","c":"v.","d":["skynda, hasta. " skundar nw iacob at skipa sina konor oc siin barn " MB 1: 227 . Jfr bort skunda samt skynda."],"e":["-ar )"]},{"a":"skundi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skunkufals maþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skup","b":"","c":"","d":[" , se skop."],"e":[]},{"a":"skur","b":"nn","c":"","d":["Jfr halmskur."],"e":[]},{"a":"skur","b":"nn","c":"","d":[" for thän hardha skwr Iv 369 . - Jfr haghl-, räghn-, tara-skur."],"e":["oväder . ","rädhas"]},{"a":"skur","b":"nn","c":"","d":[" Jfr räghnskur."],"e":[]},{"a":"skur","b":"nn","c":"","d":["skjul. sthurit (sic), som niderbrötz STb 3: 431 (1499). HLG 2: 16 (1510). iij togh takbrändin, som koom til lasse scomagarens hwss til skwreth ib 45 ( 1516) . ib."],"e":["sthur )"]},{"a":"skura","b":"vb","c":"v.","d":["skura, feja, rengöra. - skura, polera. smirillus . . . harnisk gör blankt skwrath PMSkr 490 . klokaredre[n] ggen ɉ mark, för han skwradhe stakana och optendhe lwssen HLG 2: 125 (1524). - skava. bleka limmana twingadhe aff harsäkkenom ok skuradhe SpV 445 . the (ɔ: stenarna) huggas, the skuras, the kastas, oc wrakas ib 587."],"e":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"skura","b":"vb","c":"v.","d":["skura, feja, rengöra. skwra grytor Di 88 . skuren spywth oc gläffior Su 142 . " ma her märkia hurw mykith waar likame wardher skrwadher, för än han wardher swa skär oc liws " MB 1: 57 . - skrapa, gnida. saghdhe lucifer . . . skuren henna hals wel innan til ST 141 . grep een brand aff eldenom oc stak j henna hals oc skuradhe badhe vp oc nidhir ib 142 ."],"e":[]},{"a":"skurare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr harniska skurare."],"e":[]},{"a":"skurbrädhe","b":"nn","c":"","d":["bräder avsedda för skjul el. dyl.? vj tiogh skwrbrädin och skotbrädin HLG 2: 45 (1516)."],"e":["-brädin )"]},{"a":"skurhaki","b":"nn","c":"","d":["hake avsedd för ett skjul. HLG 2: 45 (1516), 58 (1517)."],"e":[]},{"a":"skurra","b":"vb","c":"v.","d":["kurra, bullra. " then wärk som kommer aff thy wädre som är inne- lykt i maganom ellir inelffuomen ok skurrar i tarmomen " LB 3: 72 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"skurstokker","b":"nn","c":"","d":["stock avsedd för ett skjul. HLG 2: 45 (1516)."],"e":[]},{"a":"skurukäpper","b":"nn","c":"","d":["karvstock, räknesticka. dica . . . skurv käpper ok räkenskaps book GU C 20 s. 183 ."],"e":[]},{"a":"skurusander","b":"nn","c":"","d":["skursand, sand till rengöring. skwresand til kannomen HLG 2: 94 (1519)."],"e":["skwre- )"]},{"a":"skut","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) skott. " war hans häst . . . sa snart ther ouer. som kolff i skute (sem kolvi scyti) " Di 90 . " haffuer skiwtyth trij skoth " SGG 132 . wi lothe skiwthe i gaar medh then möser, och i försthe skoth giik then ene arm vtaff BSH 4: 293 ( 1501) . ib 294 ( 1501) . " wid hwart hz skot ther byssan smal " RK 2: s. 347. ingen för skuth kunde haffua huila ib 3: 961 . " bidher epter thoordön och skot aff bogha " Ber 289 . " wij hölle pa hwar annan skott " RK 3: (sista forts.) 4795 (de tre sist anf. ställena möjl. att föra till 2).","2) vapen som skjutes el. kastas. är aktande huarn wäghen fulk hauer mera skut ok födho KS 84 (206, 92) . " thera skot alla handa waro mz ondo etir blandath " Al 89897 . " kunde wäll leka mz skioll oc spiwt oc skot " Di 133 . - pil. funno man . . . illa saran aff skuteno Bil 751 . " hitto man . . . illa saran aff skutum " ib (båda dessa ställen kunna föras till 1). sände tv scot (sagitas) i hänna hiarta ok eet i hänna siþo Bu 506 . ib 502 . Bil 802 . Bir 2: 226 . MB 2: 151, 156 . LfK 54 . " ado hanum sla slik skot " Di 52 . nar hiortin wardir skutin thå löper han gensten til hampen ok thagir fröt mz mwnenom ok läggir j wndena ok genstan gar skuthet wt LB 3: 59 . bryt syndher obrygdhilsinna strala och skot Ber 116 . ä mädhan the haffdo skot ok stena RK 1: 4183 . ib 4237, 2: 1259. thera skut ( sagittæ) drifwo atir in til them siäula Bo 159 . Su 227 . " thera twngor ärw brännande skoth " ib 57 . ib 77, 127 . " thz förbannadha skatith som dauid propheten bidher sik bewaras före " LfK 107 . wärdin . . . sargha mik mz sinom skutum Ber 232 . - kastspjut. hans besko ordh . . . äru swa som skot (jacula) Bir 1: 37 . " värnas oc beuaras mot skutomen " ib 3: 116 . ib 368, 377 . " til fiendana kastado the brinnande skot (tela) " MB 2: 311 . " mz . . . belibbadom pilom oc skutom " ib 239 . " skörlifnadhins skuth (tela) " Ber 79 . ","3) skott, flygvärk. " skut som offta komma flygande bade i sidor ok annen stadh " LB 3: 65 . ","4) tillskott för att betäcka utgifterna inom ett gille el. skrå, särsk. tillskott el. afgift för bestridande af kostnaden för festligt samqväm inom ett dylikt samfund. bliffuer nokor dödher aff companijs brödhrom eller systhrom . . . tha skulu thwa psalter läsas for hans siäl ella hennas a companijs weghna ok betalas aff thera bysso ok wari ey pening i byssone tha skulu the brödher ok systhrar i gildeno äru skutith thes större säthia at siäla rykten ey forsumas SO 67 . alle the brödher innan by äru tha öl köpis til companijs behoff swa som är til retta drykke thyswar om aarith gäldhe fulth skuth ib 69 . " huar som ey gäldher sith skuth medhan companith drikx " ib 70 . ib 27. hvilken broder sit skot ey fram skywter i opnom drycke ib 83 . " vm skoth " ib 14 . " som ey lägher skoth ib. then som sit skot vyl ey wt leggia ok bethala ib 189. vtleggie fult schot " ib 199 . " wyll ey sit fulle schot vpp leggie ib. " ib 107, 200 . " böte thu skot . . . vtj brödrana byssa " ib 108 . Ts 23, 24. bethale för them halff skut ib 25 . " gäldhe halfh skoth " SGG 129 . " gyffue uth fulth skoth " ib. " swara för hans ingangh gerd ok skoth " ib 128 .","5) skatt. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 391 f. stattuimus . .. vt omnes et singuli, curias seu possessiones habentes in villa Junæcopensi . . . et easdem inhabitantes, exhibiciones quascumque ac soluciones, dictas skut, cum et quociens eos (för eas) eorgari contingat, juxta vniuscuiqsque ipsorum facultates generaliter exhibere et contribure sint astricti SD 6: 136 ( 1349) .","6) begofvad modher abbatissa alla the andra biscoperna och doctores . .. med skot (för skat?) och vägbulla och vaxstapla och allo andro godho hon kunde åstadkomma TK 275 . - Jfr arva-, borgh-, ara-, bugha-, bysso-, dala-, eter-, for-, fält-, gästa-, hiärta-, hugh-, in-, man-, mat-, mordh-, rom-, sam-, siälf-, stamn-, ut-skut (-skot), äfvensom skat.","1) uppskof, dröjsmål. pa thet at . . . wij waara breff oc jndziglä skullä fult at göra . . . wthen alt länger skotzmaal FM 301 ( 1506) . " vthen alt längrä skotzmaal oc jlän " HSH 19: 49 ( 1505) . " ath noger lengre förhalningh eller skotzmall skwlle göes i nogen riichesins ärende ib 24: 117 (1518). "","2) hinder. " för thenne ock andre slike saker, skotzmal och legligheter, som til ewenturs andre gode herrer haffwa " BSH 5: 519 ( 1512) . ","3) invändning. wthan all gensegn och skotzmal BSH 5: 95 ( 1506) . " om vi hade noken skotzmaal her i moth ib 16 (1504). the skotzmall . . . forklara " ib. " hafue . . . vi ingen skotzmall (vi kunna icke frambära våra invändningar), effther thet ath . . . biscopp mattis ey nw är tilstädha ib. "","4) hänskjutning, vad. " tha iach hörde at skotzmol war benämpd i somme copien tiil riikesins fforman " HSH 24: 49 ( 1516) . " haffuer iach giort mith skotzmol, väd, och appellacionem " ib 108 ( 1517) ."],"e":["skot . ","scot . ","skoth . ","schot . ","skoot Su 127 . ","skott RK 3: (sista forts.) 4795 ; TS 23, 24 . ","skutum Bil 751 ; Ber 232 . ","skutom Su 227 ; MB 2: 239 . skotom Br 3: 368. skottom LfK 54 . med art. sing. nom., ack. skutith SO 67 . ","skuthet LB 3: 59 . ","skottit SO 107 . ","skatith LfK 107 . ","skuteno Bil 751), ","skuts mal","skotzmal . ","skotzmall . ","skotzmaal . ","skotzmol )"]},{"a":"skut","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skott. skothin som skwthin wordho (tomentana batistæ) aff fiondomen SpV 304 . tha sköth . . . jöns v eller siex sködh epter erich tha rakthä eth skoth som han sködh genom eric[s] laar Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) . " tha waro grecan tiill . . . ath spänna oc skiwta mz syn arbosth oc handbogar . . . mz hwlken skaath . . . the dryffwo troyaner j fra stranden oc störtte manger for the skaat " Troj 108 . " kärlekens skaat sargade hans hiärta " ib 197 (kan även föras till 2). 2) vapen som skutes el. kastas. catechia (fel för categia el. cateia) skot spiwth GU C 20 s. 86 . " ffunda de sliunga näth ok skoth " ib s. 299 . sco[r]pio . . . et flagellum wlgariter swepa giizl oc skoth ib s. 555 . ty waro thenna landz jnbyggara myket kloka mz glaffwen oc hand bogar oc annor skooth Troj 102 . pil. Se Sdw 2: 1300. sötasta skwth (sagina, läst: sagitta) Mecht 21 . . . . lanceas et sagittas . . . spywth oc skoth GU C 20 (hand 2) s. 101. Troj 107 . " the hade stora handbogar oc lang straal oc skaat besatta mz fiädra " ib 119 . ib 185 . han sköt tiill mz eth forblybbad skaått räth j gynom palamidis strupa ib 205 . - kastspjut. jaculum li skudh näth GU C 20 (hand 2) s. 4. christus ihesus är skotthet, wt sänth aff fadhrenom (emissum telum christus est), slaandhis oc sarghandhis dödhen JMÖ 117 . - vapen att skjuta med, skjutvapen. nu ärw större skoth som ärw byssor wpfwndne PMskr 139. at wi worom begerende wore bysse och skott i gän pa calmara HSH 14: 27 (1525, Brask).","4) tillskott till gille el. skrå; avgift vid gillessamkväm o. d. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 291 f. HLG 2: 21 (1511). ib. - Jfr non sufficiebat scota jmposita et computata HLG 1: 35 (1438). item de domino jhanne torkilli xiij albos scota hospitati ib 37 ( 1438) .","5) skatt. Jfr H. Schück, Stockholms vid 1400-talets slut 94 ff., N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 190, 294 ff. vm skottid, ath thet tymblegan komber fram innan midfasta vidh sina iij (3) marck STb 1: 429 (1459, Burspr). tha giorde her nic. person rekinskap bade aff vpbördh och vtgifft aff skuttidh Skotteb 480 (1472-73, Kämn). STb 1: 27 ( 1475) . skutherrerne skulo taga borgan aff the köpswena, som ecke haffua giorth sith skwth ib 92 ( 1477) . ib 148 (1478). SJ 2: 143 ( 1489) . STb 3: 200 (1494), 387 (1498). tha skottit rechnades fredagen nest epter pinxdaga SSkb 35 ( 1502) . ib 44 (1502-03), 72 (1503). STb 5: 111 ( 1516) . - skatteuppbörd. til skotit aff menheten magnus otter hans cappella STÄmb 40 (1445). - sitia for (fore) skot (skotit), ha hand om skatteuppbörden. StÄmb 65 ( 1457) , 67 (1458), 69 (1460). skotherana . . . som tet aarit fore skottit sittit hado SSkb 29 (1501-02). thesse gode men saathe för skothet Stock Skb 3 (1516-17). - Jfr sedentes pro scota StÄmb 46 ( 1448) , 47 (1449) o. s. v. - sitia äptir skotit, d. s. thässe skulo sitia äpter thz halfwa skotit, som wtlagdhis for konungx gengärdh JTb 35 ( 1462) . - Jfr isti restant cum scota JTb 57 ( 1456) .","7) avgift (in natura) till klockare. göre hvar man sine skottosta innan s. lauerentii afton. säger clockaren ej retteligen skuttedh vare, hålle thet bonde med sielf sins edhe och vare thermed saklös Hist Handl V III 1: 66 (1514, avskr. fr. sl. av 1500-t; Linköpings stift). - Jfr armbosta-, ars-, for-, gäst-, gästa-, in-, kärleks-, libbe-, lön-, mat-, mordh-, sam-, silf-, vaghen-, äptir-skut, ävensom förars skottet Stock Skb 222 ( 1523) ."],"e":["skutt STb 1: 148 (1478) . skudh GU C 20 (hand 2) s. 4. skot. skoth. skooth Troj 102 . ","skott HSH 14: 27 (1525, Brask) . sködh Uppl Lagmansdomb 86 (1493). skath Troj 185 . skaat(h) ib 108, 119, 197 . ","skaåth ib 107 . ","skaått ib 205 . ","skuttidh Skotteb 480 (1472-73, Kämn). skuttedh Hist Handl V III 1: 66 (1514, nyare avskr.). skotit StÄmb 40 ( 1455) ; JTb 35 ( 1462) ; STb 3: 200 ( 1494) . skot(h)et StÄmb 65 ( 1457) , 67 (1458); Stock Skb 3 (1516-17). skottit SSkb 29 (1501-02), 35 (1502), 72 (1503). skottid sTb 1: 429 (1459, Burspr). skott(h)et SSkb 44 (1502-03); JMÖ 117 ; HLG 2: 21 (1511) schottet SJ 2: 143 ( 1489) ), ","skuts mal","skutz- . ","schutz- . ","skots- . ","skotz- . sköt(s)zArfstv 100 (1472); Svartb 481 ( 1464) ; Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). sködhz- Svartb 521 ( 1477) . -maal(l). -mall. -mool) n. 1) uppskov, dröjsmål. the skule enghen lenge töffringhe eller nogot skötz maal j lengre koma Svartb 481 ( 1464) . tha sware axell olsson thöm til retta och göre then dom fulth vthan alla ytermera skutsaall STb 2: 554 ( 1491) . ath han wylle jngen lenger schutzmaal bliffue wijdh eller lenger töff giffue ib 556 ( 1491) . . . . och skall forscrefne calmarne recessit fult göris i alle syna punctis ok articulis, wtan nagre ytermere skotzmaall Rydberg Tr 3: 430 ( 1494) . BSH 5: 74 (före 1506, H. Gadh). . . . at förhanle om swadan merkelig ärende med oss wtan al hinder oc skotzmall STb 5: 316 (1520, Kop). bede vi eder ati lathe thetta vort breff bliffue i nörcöping pa radzstuwffwn för skotzmool pa en annen tiid AktK ungsådr 30 (1524, Brask) . 4) hänskjutning, hänvisning, åberopande. Se Sdw 2: 1300. tha sköth for:ne lödissa borgare oppa fangeman och sagdhe, thz wara mons swenssons hustrv . . epter sadana skotsmal toge wi borgan for honom JTb 106 ( 1518) . - vädjande, vad. är thz swa, at nokor skyu´r sik fran enom domara oc til pawan, oc wil then domare ey skona thz skotzmaal Beckman Stud 82 (omkr. 1450). ATb 1: 23 ( 1454) . " tha är thät io reth ok openbara at all skotzmaal wiise in til kongen ok inga skotzmaal wisä fra honom " Arfstv 48 ( 1472) . ib 100 ( 1461) . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). sidhen swa war withnedh och ransadh (vid häradstignet) tha bedhis for:de eric sith sködhzmal til nesthe lagmanz ting Svartb 521 ( 1477) . HSH 13: 32 (1524?, Brask). ","*skutsmals bref","schutzmaalz- )","vadebrev STb 2: 557 ( 1491) ."]},{"a":"skuta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr saman skuta."],"e":[]},{"a":"skuta","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre fartyg, skuta. nauem meam que dictur skuta SD 4: 146 ( 1330) . ib 5: 571 ( 1346) . GO 389 . RK 2: 8950, 3: 2230 . skuto wt snekkior ok löpande skutör ib 1: 107 . Jfr löpemalt-skuta."],"e":[]},{"a":"skuta","b":"vb","c":"v.","d":["erlägga skatt. ingen haue gateboder, vthen han skota aff xl (40) marck STb 1: 430 (1459, Burspr). ib 451 (1463, d:o), 460 (1476, d:o). alle the, som vppen wondoge haffua . . . skulo schota aff xl l(40) marck ib 84 ( 1477) ."],"e":["skota . ","schota )"]},{"a":"skuta","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre fartyg, skuta. Se Sdw 2: 1300. STb 1: 84 (1476), 2: 491 (1490). - skutlast. köpte han ene skuto kalk om xxv lester oc ij tunnor StockSkb 303 (1524, Skip). ib. - Jfr hæc . . . navigia scutha appellantur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. IV c. 10. - Jfr hästa-, kalk-, malt-, rogh-skuta."],"e":["schuta )","*skuto karl","skute- )"]},{"a":"skutar","b":"nn","c":"","d":["skottår. Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 31 f. bisextilis annus skotaar GU C 20 s. 57 . SvB vili, ix. SvT 86 ."],"e":["skol- . ","-aar )"]},{"a":"skutbakke","b":"nn","c":"","d":["måltavla? min owen . . . hiölt mik om halsen oc bröt mik oc satte mik som skotbakka, han omkring gaff mik mädh sinom spiwtom, och sarghade mina ländher SkrtUppb 331 ."],"e":["skol- )"]},{"a":"skutbogher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skot- . ","sköt- )"]},{"a":"skutbok","b":"nn","c":"","d":["skottebok, bok vari skatteuppbörd bokföres. Jfr N. Ahlnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 294 ff. fik jak stadzscriuaren nicolao iiij böka papiir til skotboken Skottb 375 (1461-62). fore vj (6) deker perman til skotboken kom ix mark SSkb 37 ( 1502) ."],"e":["skot- )"]},{"a":"skutbom","b":"nn","c":"","d":["skjutbom. . . . gigh swa framf for oss til kirkionnedornen och stak fran skodbaman mz sin yxe JTb 95 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"skutbrädhe","b":"nn","c":"","d":["ett slags bräden. engin träbygningh skal knytas högre än viij (8) alna ok thee offuan vppa bygges medh skwtbräde ecke högre än twa alna högt STb 1: 21 (1475). jahan . . . skal byggia enga trebygningh vthan medh skotbräde viidh gatwne ib 29 ( 1475) . HLG 2: 14 (1510). vi tiogh skothbrädhen, som kommo til svalan vthan bastughunne ib 35 ( 1512) . ib 45, 54 (1516)."],"e":["skot- . ","skaat- HLG 2: 54 (1516)","-brädhen . ","-brädin . -bredhen), "]},{"a":"skutbärare","b":"nn","c":"","d":["sagittifer . . . skutbärore GU C 20 s. 537 ."],"e":["-ore )"]},{"a":"skutfil","b":"nn","c":"","d":["ett slags fil. hofftyge, som är hofftang . . . scotfiil (o. s. v.) Arnell Brask Biᴵ 37."],"e":["scotfiil )"]},{"a":"skutfrir","b":"av","c":"adj.","d":["2) skattefri. Skotteb 251 (1466-67). herman bosseskytte skal wara wordriij, skotfri och daxuerkx frij STb 5: 8 (1514)."],"e":[]},{"a":"skutfrir","b":"av","c":"adj.","d":["fri från skyldighet att erlägga det stadgade tillskottet för bestridande af utgifterna inom ett gille el. skrå. hvilken söster hema sitther mz tryzska forfallalöös giffui hennes bonde for henne fult skot . . . än tha ath hustrva folkit i ämbetet skot fry sithia SO 86 ."],"e":["skot fry )"]},{"a":"skuthus","b":"nn","c":"","d":["best. lokal i Stockholms rådhus där skottherrarna sammanträdee (och där skatteuppbörd ägde rum). Jr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 191. wedh till radzstugwne och skothuset Skotteb 395 (146465, Kämn). ib 215 (1465-66), 449 (1470-71, Kämn). thet honet han giorde honom i skuthuseth STb 1: 149 (1478). ib 2: 430 ( 1490) . fforteringk i thetta arith i skothusitt SSkb 27 ( 1502) . alle vpbördh som the pa stadzsins wegne i schothusit upborith ib 29 (1501-02). han hade giffuit skotherrene ond ord j skothussit STb 4: 245 ( 1512) . StÄmb 193 ( 1518) , 195 (1519). Jfr skutstuva."],"e":["skot- . ","schot- )"]},{"a":"skuthusdyr","b":"nn","c":"","d":["dörr till »skotthuss». STb 4: 216 (1511)."],"e":["skotthuss dör )"]},{"a":"skuthärra","b":"nn","c":"","d":["medlem av Stockholms råd utsedd att verkställa och kontrollera skatteuppbörden. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 273. StÄmb 42 ( 1446) . Skotteb 8, 45, 46, (1460-61), 115 (1462-63), 150 (1463-64). tha vpbure the nya skotherrene magnus ericsson oc hermen lintorpp thetta skut effter paske ib 325 (1468-69). StäMb 82 (1467), 92 (1473), 93 (1474). skutherrene skulo taga borgan aff the köpswena, som ecke haffua giorth sith skwth STb 1: 92 ( 1477) . ib 2: 430 ( 1490) . SSkb 1, 29 (1501-02), 72 (1503). han hade giffuit skotherrene ond ord j skothussit STb 4: 245 ( 1512) . thå reknades skothet . . . aff skotherrene Stock Skb 114 ( 1519) . ib 170 (1521-22). - I StÄmb brukas titeln fram till 1539, från 1540 brukas i stället skutman. - Jfr skutman."],"e":["skot- . ","schot- . ","-herra )"]},{"a":"skuti","b":"nn","c":"","d":["ett slags skärm. ss befästning- el. stridsanordning. item abraham och ingemwndh meth theris selchap en mark foe ij skermar (överskrivet: skutar) nydh fördes mot quernen SSkb 32 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"skutin","b":"","c":"","d":[" , jfr fyreskutin."],"e":[]},{"a":"skutkista","b":"nn","c":"","d":["kassakista till förvaring av skattemedel. xxx mark, som her olaff swarte oc her johan hoppener länto wt aff skut kostonne Skotteb 346 (1438, Borgm) . ib 220 (1465-66). SSkb 192 ( 1506) ."],"e":["skot- )"]},{"a":"skutkärra","b":"nn","c":"","d":["skottkärra. " rauidh sadhe . . . ath ekkke varo flere dande quinnor i arbogha en iak tröstir ath sätia them ala i en a skothkärro i sändir och skywffwa them vty aane " ATb 1: 330 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"skutman","b":"","c":"","d":[" -, m. borgare, utsedd att uppbära skatten i en stad, skatteuppbördsman. tha ware thenne gode men nämpde til skothmen som är swen iönisson oc yngimundh smedh ATb 1: 131 ( 1460) . ib 218 (1461). laris nielson sakir vj mark för olofflek talan til skothmennena ib 338 ( 1470) . the skotmen som i fiordh sato äptir skatten ib 2: 126 (1478). ib. STÄmb 228 (1540), 230 (1541), 232 (1542), 234 (1543). Jfr skothärra."],"e":[]},{"a":"skutman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skutmark","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skot- )"]},{"a":"skutmärke","b":"nn","c":"","d":["skottmärke, mål att skjuta på. än standa hans skotwerke (för -merke) ij liffwenj PK 234 (jfr 255). skotmerken än i vestergötland sta RK 1: (LRK) s. 225 ."],"e":["skot- )"]},{"a":"skutoster","b":"nn","c":"","d":["ost erlag i skatt. . . och göre hvar man sine skottosta (till klockaren) innan s. laurentii afton Hist Handl V III 1: 66 (1514, avskr. fr. sl. av 1500-t; Linköpings stift)."],"e":["skott- )"]},{"a":"skutpil","b":"nn","c":"","d":["pil. " huassasta skot piila (sagittas acutas) . . . mot hanom sändandhis " Su 226 ."],"e":["skot piil )"]},{"a":"skutporter","b":"nn","c":"","d":["skottport, öppning att skjuta igenom? mwremestaren, som mwrade skothporten in j södre torn, ix öre STock Skb 160 (1520)."],"e":["skoth- )"]},{"a":"skutpänningar","b":"nn","c":"","d":["skattepengar, skattemedel. Skotteb 114 (146263), 426 (1468-69, Kämn). SSkb 29 (1501-02). Stock Skb 293 (1503-11), Skip). tha inbare skotherranar . . . aff menighetin schoth peninga pala peninga och alla theris vpbördha, som the i skothusit vpborit hadhä SSkb 153 ( 1505) . Stock Skb 188 ( 1521) ."],"e":["skot- . ","schotth- . -pen(n)ingar),"]},{"a":"skutpänningar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["skot- )"]},{"a":"skutspadhi","b":"nn","c":"","d":["ett slags spade. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar, . . . storhammar, skothspada Arnell Brask Biᴵ 26."],"e":["skoth- )"]},{"a":"skutstuva","b":"nn","c":"","d":[" = skuthus. Atb 1: 259 (1467)."],"e":["skot- )"]},{"a":"skuva","b":"","c":"","d":[" , se skiuva."],"e":[]},{"a":"skuver","b":"nn","c":"","d":["Jfr vaþa skuver."],"e":[]},{"a":"skuþa","b":"","c":"","d":[" , se skoþa, skoþan."],"e":["skuþan"]},{"a":"sky","b":"nn","c":"","d":["skydd af skyar. gudh gaff eet swart skyia skwl öfwir folkit Bil 831 ."],"e":["skya MB 1: 122 . ","skyiom ib 18. skyom ib 122 . ","skywm ib 39 . ","skyym ib 305 . ","skyt . ","skyth . ","skyyt Bir 2: 159 . ","skyyth MB 1: 352 . ","skyit Bir 2: 159 . gen. skysins MB 1: 397 . ","skyno Bo 107l, 120. sky.neno MB 2: 292 . ","skymen KL 311 ; Gr 300 ; MB 2: 311 ; Su 18 . skynim (för skymin) Bil 311 . ","skyomen MB 2: 333 . ack. (ss f.) skynar Bo 249), "]},{"a":"sky","b":"nn","c":"","d":["sky, moln. Se Sdw 2: 1300. " eene brinnande lughin opp gik ouer xxx alna vpp i skyen " J Buddes b 84 . jhesus sagde sik wara koma skulandhe j skionen, medh storo walle ok herradöme MP 5: 20 . synas brwn sky moth solennas wpgang PMskr 290. gaa the skyn wm kring solena ib. tornen hwlken waro sa hög at the kläddes oc skwltes aff skynen Troj 39 . Jfr aker-, molin-sky. "],"e":["skyänä SvKyrkobr (Lucid B) 162 . gen. skyanna SvKyrkobr 330 . dat. skyoman MP 5: 13 . ","skionen ib 20 ),","*skya vatn?"]},{"a":"sky","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 227, 312. 2) skugga. om häst. hästena grecanas skydde for honom Troj 160 . ","3) frukta, vara rädd. tha skydhe man oc räddis at tagha thz i sit liiff SvKyrkobr (Lucid A) 109 ."],"e":["skydhe . ","skydde ) , "]},{"a":"sky","b":"vb","c":"v.","d":["1) sky, undvika. " then som skyr gillis brödhra samquendh " SO 188 . " hon skyyr manna vmgango " ST 403 . " hon vilde ey sina fru at sky " Iv 1240 . ","2) skygga. " om häst. haus hesth skydhe för e[n]ghen tingh " Di 281 . ","3) frukta, vara rädd. for hans vredhe sky Fr 616 . ","4) frukta, af fruktan draga sig tillbaka, af fruktan hålla sig undan. een sa man iägha ok annan fly some stridha ok some sky Fr 1870 . - Jfr skygga."],"e":["skyr . ","skyyr . ","skydhe ) , "]},{"a":"sky","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr hovudhsky."],"e":[]},{"a":"sky","b":"av","c":"adj.","d":["rädd. en lithen dwärgh han badh ey fly l allan härän, for hans wrede sky Fedrik ed Noreen 627 f.; jfr E. Noreen, Studeier rör. Eufemiavisorna 2: 40."],"e":[]},{"a":"skydhe","b":"","c":"","d":[" subst. Jfr trumboskydhe."],"e":[]},{"a":"skyfl","b":"nn","c":"","d":[" ? sköfling, fördelning. - giva til skyfls, öfverlåta till sköfling, uppgifva. motthe jagh wara godh for her electus . . . döm til sköwel giwendes alth thet jagh otthe i möre och the myne til hörer, om han fra döm skildes for thenne fegdh en endha haffde BSH 5: 124 ( 1506) . - gifva till spillo, gifva till pris, blottställa. giffwer sig til sköffwels i thetta örlögh, mer än andre gode män [göre] BSH 5: 305 ( 1508) . " wij äre til sköffwels giffne " ib 317 ( 1508) ."],"e":["sköwel . ","sköffwel )"]},{"a":"skyfl","b":"nn","c":"","d":[" ? = skyvling 1. fforty oss mäst mistyckes at sadana sköffwil sketh äre Mon Dipl Sv 57 (1501)."],"e":["sköffwil )"]},{"a":"skyfla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sköfla, till fördelning öfverlemna (förverkadt gods). " goz hans sköfles " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669 . ","2) sköfla, gifva till spillo, till plundring öfverlemna. screff aman vth breff . . . at alle iudhe . . . skuldo dräpas, oc thera godz sköflas ST 224 . " alle theris haffwor skuldo sköfflas (bona eorum diripetent) " MB 2: 185 . - sköfla, bortröfva. for them vard sköfflat mere och minne alt thz man ther kunne finna RK 2: 4973 . " the jwdei som j gän waro j betulia gingo jn j hedninganna bolstädher oc alla handa haaffwor oc rikedoma som assirij haffdho atir lefft sköfflado oc skiffto siin j mällan " MB 2: 172 . " engin togh nagot ällir sköfflade " ib 195 . - sköfla, förhärja, plundra. hwilken en som slaa stadhen cariathsepher oc sköffla (vatstaverit) han ib 70 . ib 20, 31 . " han loth skiöfla oc skinna thera gardha " RK 2: s. 345. ib 3: 1314 . " sköfla landen " ib 2: 2236 . röfva, plundra ((en person). at engen the borgare skiöflä ma RK 2: 2124 . ","3) gripa, hänföra. " hennes gulskoo sköfflado (rapuerunt) hans öghon " MB 2: 174 ."],"e":["skifla L. ","sköfla. sköffla . ","skiöfla . ","skyfla ut af , "]},{"a":"skyfla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) skövla, förhärja. plundra. hwru iomfrunnas son sköffladhe hälwithe JMÖ 116 . han . . . war meth ath skinne och sköffle olff walrams gaard STb 4: 223 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"skyfle","b":"nn","c":"","d":["sköfling. " at . . . klädhe . . . gifwas til sköffla (kanske att fatta ss inf. " MB 2: 83 ."],"e":["sköffle )"]},{"a":"skyfling","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) sköfling, delning (af förverkadt gods mellan konungen, häradet och målseganden). Urk. fr. 1453 (enl. uppgift af Bibliotikarien C. G. Styffe).","2) sköfling, plundring. " giva til skyfling, öfverlemna till sköfling el. plundring. thea gotz wil jach til skyffling giffua " RK 2: 895 . MB 2: 193 . " stadhen giffwa til sköfflingh " ib 306 . " haffwer han giffwit tiil sköfflinghe vatzstena closter oc sancte brigittes skrin och alle the köpsteder oc prestegordhe i östhergöllandh ere " BSH 5: 440 ( 1511) . - låta utplundra, gifva till spillo? om person. atj hade giffuit alle breffdragare vthen eder egne til sköflingx HSH 18: 105 ( 1497) . " i haffue giffuit i vpsala alle breffdragare til sköfling " ib 106 . ","3) det som tages genom plundring, byte. at theris barn oc hustrwr ey skuldo wardha hedhningom til rooff oc sköfflingh (ne darentur in prædam infantes eorum, et uxores eorum in divisionem) MB 2: 149 ; " jfr 1. fingo . . . otalikit roff oc sköffling " ib 305 . "],"e":["skyflinga gods","sköfflinga godz )"]},{"a":"skyfling","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skövling, delning (av förverkat gods mellan konungen, häradet och målsäganden). tredingen aff sköfflingen (i ett biltogamål), som tillfioll . . . her iffwar Trolles Jb Bil 212 (1481, nyare avskr.) . ath engin . . . dyrffwis at . . . wttaka aff them . . . kirkione hionum konungx räth eller sköfflingh (confiscationem bonorum) for sin bruth Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). 2) skövling, plundring. MP 5: 220 ."],"e":["sköffling )"]},{"a":"skygdh","b":"nn","c":"","d":["skydd. " war herra ihesus christus wari thinne siäl til skygdh (umbraculum) oc swalka " Bir 4: 20 ."],"e":[]},{"a":"skygdh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umskygdh."],"e":[]},{"a":"skygga","b":"vb","c":"v.","d":["skygga, visa skygghet, af fruktan draga sig tillbaka. manga bygynna ther widher skygga RK 3: 1663 . Jfr sky, v."],"e":[]},{"a":"skygge","b":"nn","c":"","d":["o. n. ","1) skugga. alla mandzsens dagha her pa jordena äru som een skygge J Buddes b 176 . " castanea är storth trä oc wäxer gerna j swarto jrodh oc skygge " PMSkr 333 ."," Jfr skugge."],"e":[]},{"a":"skyggeliker","b":"av","c":"adj.","d":["skuggig. " paris afflagde all bliwghetz skyggeliga mörekr oc steg astad oc satte siig j thz säthe som näst war drotning helene " Troj 63 ."],"e":["-lig )"]},{"a":"skyggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skugga, beskugga, öfverskygga. hänna iomfrulikin qwidhir hulkin höxta gudhz dygdh skygde (obumbrabat) Bir 4: (Dikt) 235. swa brat som hans (Petri) skugge skygde (obumbraret) nokon therä KL 140 .","2) polera. " the stolpa . . . äro aff hwita malmar steen skygde wäl ok yfrit reen " Fl (Cod. B, C) s. 93."],"e":["-dhe )"]},{"a":"skyggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) skugga, beskugga, överskygga. planteris trä wmkring som skyggia PMskr 363. Troj 91 . hymelen skygdes aff the manga flygandhe skaåth som wtsändes aa bada sydor ib 107 . 2) polera. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 205. obli (ɔ limare) . . . slätta skygga GU C 20 (hand 2) s. 85. - Jfr be-, umskyggia (äv. Sdw 2: 805))."],"e":["skygga . ","skigde Troj 91 ) , "]},{"a":"skyggilse","b":"nn","c":"","d":["e. f. under thina wynga schiggelse schal jac ffrögdes SvT 9 ."],"e":["schiggelse )"]},{"a":"skyggotter","b":"av","c":"adj.","d":["skuggig. skuggrik. thz riket ligger alt j mörka bärgen oc skyggotom skogom Troj 102 ."],"e":[]},{"a":"skyghn","b":"av","c":"adj.","d":["skarpsynt. Se Sdw 2: 1300."],"e":[]},{"a":"skykelige","b":"ab","c":"adv.","d":["dömdes dauid i keltis til en ful kunungx tiwffer för han egnäde och stal konungx ingeld skykelige uillse epter xila ranzacan BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"skykia","b":"","c":"","d":[" , se skökia."],"e":[]},{"a":"skykia","b":"","c":"","d":[" , se skökia."],"e":[]},{"a":"skyl","b":"nn","c":"","d":[" Se skiul."],"e":[]},{"a":"skyl","b":"nn","c":"","d":[" L. (sädes)skyl. jak är honom skylloger c skyla hwete MP 4: 154 ."],"e":[]},{"a":"skyl","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr hvete-, korn-skyl.."],"e":["skil . ","skyul . ","skul )"]},{"a":"skyla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skyla, betäcka. thokman skylde, älla holde alla iordhena SvKyrkobr 334 . hans . . . zacher till xx mark for slagit j ansichtit, ath icke hetta eller hath skula kunne STb 4: 158 (1507). - refl. skylas 1) skyla sig, hölja sig, dölja sig, vara höljd el. dold el. gömd. vitandis ey at ther swik oc fals vnder skiutis hughnadhis han storligha j sino hiärta Prosadikter (Barl) 17 . MP 4: 178 . " the aff gudin som diäflon skyltis vtj ib 246. guddomyn skyltis vndhir mandomenom ib 5: l94. at thu wille . . . j anlitit skylas " SvB 522 (b. av 1500-t.). llateo . . . skiwlass GU C 20 (hand 2) s. 65. llatio . . . itkelica skylass ib s. 66 . llatesco . . . börya skyulas ib. - Jfr for-, ivir-skyla och nidherskylas."],"e":["skiula . ","skylde . ","skyls MP 4: 178 . ","skyltis MP 4: 246, 5: 194 . ","skiultis Prosadikter (Barl) 17),"]},{"a":"skyla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skyla, betäcka. " skulu the sighia bärghomen fallin owir os. oc skylin os " Bo 198 . fallin ouir os oc hyllin oc skiulin os af domarens änlite MP 2: 180 . " hylin oc skiulin os fore gudz wredhe " Bir 2: 187 . " tha ängla solin, ihesus christus, skylte sit liws mz dödhenom " MB 1: 490 . ","2) dölja, förborga, gömma. j minom mandom j hulkom guddomen är swasom skyltir Bir 2: 297 . " vari thin bön ok almosa skyuld for manna lofui " MP 1: 283 . " al skyuld thing ib. nu äru al ting skyult for thinom öghon " ib 246 . then som dödhir är j döhelicom syndom ok skyule ey sina siäls dödh j hiertano vtan opinbara sina synd ib 298 . ","3) skyla, skydda. " sua sum þak skyle fore väto oc väþre sua skulle renliffis folk skyla fore guzs vbliþe " Bir 4: (Avt) 181. skyle han (manteln) ok wär fore stormande wädhir ib 1: 276 . " jak gik for idhir swa som höna skiulande idhir vndhir kärlekxsins vingom " ib 231 . ","1) skyla sig, hölja sig, dölja sig, vara höljd el. dold. solen . . . som länge tilförene skyldz haffde vndir molne MB 2: 282 . - vara dold, vara förborgad, vara gömd. gaddir skylis (latet) j them Bir 1: 301 . " skodadhe ey hulkin ysäld jnnantil skyltis " ib 3: 408 . ib 409 . " nw synis hwat som skyltis vndir honom (ɔ: biscops hattin) " ib 1: 362 . " räddis hon han skylandis i sacramento " KL 344 . ","2) gömma sig, hålla sig undangömd. the skyltos i armenie landzskapom Gr 285 . - döljas, gömmas, hållas undangömd. the godgerninga äru gudhi täkka som skylas for fanytte äro mP 1: 283. ","3) gömma sig, söka skydd. som astunda at skylas vndir minom vingom Bir 2: 88 ."],"e":["skiula . ","skyula . ","supin . ","skyldz MB 2: 282),","skyla sik , gömma sig. draparin skylte sik KL 73 . MP 1: 104 . " thranga hulur i hulkom the bygdo skylandis sik " Gr 285 . " skyldo sik hwar the kunno " Lg 3: 216 . " skylte iak mik " MB 1: 161 . " skyldo sik vnder trämen " ib. " skyl thik vndir minom mantol " Bir 1: 276 . sua som kyklinga hulke som fly vndir modhorinna vinga oc skyla sik ib 2: 87 . " iudande hulke som sik skiula vndir gamblo lahgomen " ib 1: 207 . - refl. skylas, "]},{"a":"skyld","b":"","c":"","d":[" , se skuld."],"e":[]},{"a":"skyld","b":"","c":"","d":[" , se skuld."],"e":[]},{"a":"skyld arf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skuld- )"]},{"a":"skylda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) på grund af skyldighet gifva el. erlägga; skatta; afkasta i skatt. kunungur skal . . . skipa i allom landom . . . sins rikis rätwisa syslo män iwi goz ok ingiäld hans, the (hvilka) . . . göma gods hans ok kununlikan rät ok alt thz hans land skuldra KS 66 (163, 72) . - afkata i afrad, ränta, alt þet mit gödz skyldä SD 5: 160 ( 1343) . gifua . . . swa mykyt gotzs oc swa gut oc swa mykyt skuldande ib NS 1: 73 ( 1401) . " en gardh som skyllar xvi spän korn oc v öre päninga " ib 98 ( 1402) . en gardh som skyllar v thyn korn oc ɉ mark päninga ib. en gard. . . som sculder aarleca fyra thyni korn, oc en gardh, . . . som skuldar ij thyni korn ib 317 ( 1404) . ib 46 (1401, nyare afskr.), 47. hwat oc huru mykit hwart eet gooz aarlicha skyllar oc räntar VKR 31 . Bir 5: 114 . - afkasta, gifva i ankomst. hurw mykith iordhin skyllar MB 1: 373 . " swa mykit iordhin skylladhe " ib. " hawer iordhin mera skyldath sidhan, än henna herra war skyllogher, tha skla then som köpte giälda iämmykit ater, them som salde, som iordhin skyldadhe ower thz som han gaff wt " ib. " skal han räkna hwath iordhin skyldadhe (computabuntur fructus) " ib 374 . ","2) gifva (ngn) skuld (för), skylla på (ngn). the skyldadho hans dotter som thz hafdhe waldet KL 308 . " at then ene skyldar ey then andhra om thz gar annars än wäll " Ber 293 . Bir 1: 202 . " skyllar ok allegera siwkdomaib 3: 320. ey är dyäfwllin nw alstingx skyllande (imputandum est diabolo) at han draghir mannin mz vald " ib 2: 53 . " ewa skylde ormin at han swek hona " MP 1: 288 . " adam . . . huilkin ewa skyldadhe for thz at hon gaf honum forbudhna frukt ib. som hona hafdhe skyllat for barnit " KL 301 . ST 379 . " som han skuldadhe för the sama sakena " Lg 3: 151 . skylda (imputant) kropsins krankdom for thz at the liua illa Bir 2: 182 . ib 3: 251 . - anklaga. är her nagher honom skylla vil RK 2: 4738 . - beskylla (ngn) för (ngt). sporde them . . . hwat the honom skylla ville RK 2: 4783 . ib 4789 . Di 177 . " hafva att säga (godt el. ondt) om, tala (väl el. illa) om? enkte skyllom vy jdher vtan goth rK 2: 4785. vy skyllom jdher enkte vtan väl " ib 4791 - bestraffa, förebrå. vm nakir straffir mik ok skylla (argurerit) for tholik thing Bir 3: 278 . " foe thässa stridh skyllar iak ey idher " Al 5391 . BSH 5: 538 ( 1514?) . skylto moysen, hwi han ledde them i tholken wadha MB 1: 315 . skylte the konungen swarligha ath skane var kommyt fran suerige Rk 1: (sfgn) s. 182. monde han honum storligha skylle ib 3: 752 . - hava att förebrå. i skullä os enctä skyllä FM 214 ( 1504) . ","3) göra sig skyldig (till). iak aldre skyldadhe til thän sak Iv 2655 . ","4) förskylla, förtjena. " thässa genwärdho hawom wi skyldath " MB 1: 242 . ib 467 . " the nadher han fik mz scriptamalom, the skyldadho syndanna afflat " ib 104 . " hafdhe ängin bätra eller wärra skyldath aff gudhi än annar " ib 100 . - (genom sin förtjenst) förvärfva. skullade the tässa osighelika äro oc lön som thu nw seet haffuer Su 156 . " skylla sik the glädhi " MB 1: 347 . ib 137, (Cod. B) 531. ","5) inlägga förtjenst hos? hawom wi änkte thz wi maghom nakath skylla honum mz, vtan thz som han hawer os giwith MB 1: 351 . - Jfr forskulda."],"e":["skylla . ","skulda . ","skuldha . ","skulla . ","-o MB 1: 315), "]},{"a":"skylda","b":"nn","c":"","d":["förskyllan, skull. " han wille wara honum tiill wilia ffor sancte anna skyllo " Lg 3: 36 ."],"e":["skylla )"]},{"a":"skylda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) på grund av skyldighet el. erlägga. - avkasta i avrad, ränta. tha scula the afrath och afradz päninga och hwath fornämpda gozit syldar opbära aar fra aare NMU 1: 77 ( 1391) . thet owersta torpit ther vi ore skillar SD NS 3: 187 ( 1416) . han (ɔ en gård) skillar 12 öra päningha VKJ 57 ( 1447) . STb 3: 384 (1498).","2) giva (ngn) skuld (för), skylla på (ngn). tha sporde borgamestarene henne aath hwem hon skylte för sin bonda dödh, hon swaradhe iak skyllar hanom som försth slo hanom i hofwudit ATb 1: 272 ( 1467) . " hwat skulum wi skylla ondhom radhgiffwarom, mädhan siälff ondzskan j os . . öffwar sik sa mykit, at . . . " SpV 431 . han skylladhe them for sina rädde Hel män 205 . - anklaga. SD NS 2: 527 ( 1412) . . . . swa thet jak ey ytermeer fore the saka, jak j thän tma giort hafde, skulle quälias, skullas älla hindadher wardha FMU 1: 362 ( 1376) . ib 3: 218 ( 1441) . " hulke som sighia mik at ara orätuisan . . . ok skylla (Bir skylda) mik sighiande at . . . " Nio kap ur Bir 36 . - beskylla (ngn) för (ngt) . . . min nadhugher herra konunger vil thöm nokot tiltala ok skylda SD NS 3: 514 ( 1419) . " hwat skäl äller tygh the hafdho thär til, ath the honom skylto tiwfri " JTb 8 ( 1456) . thän samma hästin, som the honom skylto, funno the her mz honom ib 29 ( 1461) . " annat hwat han haffuer mik at skulla " Arfstv 50 ( 1461) . - med av at inledd bisats. bröniolf . . . schyldadhe swen lax, ath han schulde haffwa lassa SD NS 3: 256 ( 1417) . lasse . .. skylte honom, ath han hafdhe lighat mz hans dotter JTb 6 ( 1456) . ATb 2: 55 ( 1475) . " thetta skilta bänit . . . jon . . . at han hade takit af hans gard " JTb 71 ( 1480) . at biskop henric skylte hanom at han haffde förbygt then ström HSH 16: 86 ( 1527) . - med prep. for (fore). erkebiscop jenis skullede abbet hanes . . . fore thet at han hafde scrifuet eeth breff SD NS 3: 275 ( 1417) . hokon . . . skylte honom for sina hustru, ath han hafdhe lighat mz hänne JTb 13 ( 1458) . ib. thesso . . . varde jon skredare for thz han vaar skilder for sina broders hwstrv ib 71 ( 1480) . pedhir . . . skylte hanom for een hesth han stulit hafde af hanom ATb 1: 266 ( 1467) . . . . fangan, som skylther war for skipperen . . som bort komen är STb 3: 130 ( 1493) . niels . . . war skyld fore noger peninge han skulde haffua wnden dult Uppl Lagmansdomb 8 ( 1490) . ATb 3: 31 ( 1494) . med prep. um. borgamestarene . . . skylte hanom om olagha köpslaghan ATb 2: 29 ( 1474) . - beskylla (ngn) för att vara (ngt). ta magh jac skylda tich for ransman eldher for tivff ATb 1: 6 ( 1452) .","6) vara skyldig (ngn ngt). at helige andz hussz forstandara skkule clemit benctsson xv (15) marck, som han till achers er pa tygel STb 2: 491 ( 1490) .","7) överlåta (jord) med bördsrätt? hulcka jordh . .. lindeuidh skötte oc skulade aa samma thinge äpther landzlaghum vndhan sik oc sinom arfuum under . . . bischop magnus ok hans arfuum till ewinnelika ägo SD NS 3: 301 (1418, avskr.) . Jfr ut-, värdh-skylda (äv. 2: 1049)."],"e":["skylla . ","skulla Arfstv 50 ( 1461)","scyldar NMU 1: 77 ( 1391) . ","skyllar ATb 1: 272 ( 1467) . ","skillar SD NS 3: 187 ( 1416) ; VKJ 57 ( 1447) . ","skyller STb 3: 384 ( 1498) . ","skule ib 2: 491 ( 1490) . ","skyldadhe ATb 3: 31 ( 1494) . ","schyldadhe SD NS 3: 256 ( 1417) . ","skylladhe ATb 2: 55 ( 1475) . ","skylte JTb 6 ( 1456) , 13 (1458); ATb 1: 266 . 272 (1467), 2: 29 (1474); HSH 16: 86 ( 1527) . ","skilta JTb 71 ( 1480) . ","skulade SD NS 3: 301 (1418, avskr.) . ","skullede ib 275 ( 1417) . ","schullte STb 2: 503 ( 1490) . ","skylta J'Tb 8 (1456), 29 (1461). part. pret. skyld Uppl Lagmansdomb 8 ( 1490) . ","skilder JTb 71 ( 1480) . skylt(h)er ib 13 ( 1458) ; STb 3: 130 ( 1493) . Se Sdw 2: 1300), "]},{"a":"skylda","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utskylda (2: 887)."],"e":[]},{"a":"skyldan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr värdhus-skyldan och forskuldan."],"e":[]},{"a":"skyldan","b":"nn","c":"","d":["Jfr for-, skat-, värdh-skyldan (-skuldan)."],"e":[]},{"a":"skyldar kona","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-kuna )"]},{"a":"skyldar man","b":"nn","c":"","d":["släkting. . . . haffuer salt . . . docktor hans . . . mina hustrw skylla man oc frände wort godz j . . Brasks Kopieb 18 ( 1511) . Jfr skylder 3."],"e":["skylla- . ","skille- STb 5: 248 (1519) ), "]},{"a":"skyldar man","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr skyldman samt oskyldar män."],"e":["skylda- . ","skylder- )"]},{"a":"skyldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på grund af skyldighet el. pligt. är hon skyldelika tilbunden at hanom thiäna Ber 244 . Jfr enskyldelika."],"e":[]},{"a":"skyldelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr en-, virdh-, väl-, värdhskyldelika. "],"e":[]},{"a":"skyldeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr värdhusskyldeliker."],"e":[]},{"a":"skyldeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr enskyldeliker."],"e":[]},{"a":"skyldenär","b":"nn","c":"","d":["borgenär, fordringsägare. kennis jak mik skuldhnir vara ok ägha geldha olawe . . . säx marchir Gadolin Pants Bil 270 ( 1366) . swennen wille ekke sinom skyllenär gifua dagh vm hundradha päninga Hel män 128 ."],"e":["skyllenär . ","skyllanär: -om MP 4: 252 . skuldnir),"]},{"a":"skyldenär","b":"nn","c":"","d":["borgenär, fordringsegare. hans callendorp war manghom giäldskyldugher ok skyuldenerene wordho mädh rätto in wiiste i forbätringena i sama pant mädh . . . andris diekn SJ 77 ( 1438) . " haffuer thöm oc alla skyldenära vt köpt igen " ib 192 ( 1450) . " ib 52 ( 1433), 60 ( 1436). ""],"e":["skyuldener )"]},{"a":"skylder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) skyldig; brottslig. " och mildom retwisona oc giff skyldom nadena " SvT 39 . 3) skyld, besläktad. ath jngen ärffua jord maa ganga til oskyldom. om noger skylder kan finnas Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . ib. " the thär synda mz sinom losta antiggia mzskyllom qwinnom eller döpis barnom " SvKyrkobr 70 . - besläktad med (ngn). birge pädarsson . . . skyldir k[onung] swerkir ffädirnis ätt Hel män 276 . skylder man, skylderman, släkting. ingen fandz nemare skill man en . . . eric laurensson Uppl Lagmansdomb 84 (1493). - skylt folk, släktingar. mz mina älzkelica wener ok näste skylde folk samtykke NMU 1: 135 ( 1472) .","4) ägande arvsrätt (till). gullit (i en likkista) togo the ok göme som thär närmast waro skyldo til MP 4: 219 . pa alla arffuinga wegne, som medh thöm skylde ware til tet arff epter wlff STb 3: 143 ( 1494) . at . . . oleff . . . tet ey haffue eller beholle schulle, j swa matto ath han ther til ey skylder eller bördher war ib 214 (1495). ib 5: 58 ( 1515) .","5) som är i överensstämmelse med skyldighet, vederbörlig? kyrkioherres i lempele wärkstada, som han i then öfra forssen lagliga fångit haffuer och honom för skillt prästebool lagda ähra FMU 4: 137 (1458, avskr.) . - Jfr en-, när-, o-, til-skylder."],"e":["skyldir Hel män 276 . skill Uppl Lagmansdomb 84 (1493)","skillt FMU 4: 137 (1458, avskr.) . dat. n. skylde NMU 1: 135 ( 1472) . ","skylde STb 3: 143 ( 1494) . ","skyldo MP 4: 219 . dat. skyldom SvT 39 . ","skyllom SvKyrkobr 70 ), "]},{"a":"skylder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) skyldig, förbunden att gifva. the krono j oss aarliga skylde ären mb 2: 268. ","2) skyldig, brottslig? är her noger aff mina swena the thu noget scylle mene RK 2: 2813 (möjl. bör scylle föras till skylda, v.: som du har för afsigt att anklaga). ","3) skyld, beslägtad. " huarte skyldiär äller oskyldir " SD NS 1: 103 ( 1402) . ib 2: 236 ( 1409) . " at iak haffwi siäl ok licama goz hedhir vini ok skylda ospara til thin hedhir ok thiänist " Bir 4: 160 . " som näst är skylder " MB 1: 420 . " hans näste ankommande skylle ib 2: 51. nakar thän arfwe . . . som skyllare är " SD NS 2: 95 ( 1409). hänna skylasta frände älzst Al 4784 . til wara nästa oc skyllasta MB 1: 460 . "],"e":["skilder VGL II Add. 8. skilðer ib Dr 8. skiuldär ib I A 22. skyller ib III 106; MB 2: 212 (på tre st.). f. skyld ÖGL Ä 3: 1; bir 2: 32. skylð VGL II G 14. 16. skylþ ib I G 9: 6. skyuld ib G 7. n. skylt RK 1: 4352 . ","skiilt ib 3820 . ","skyldan ÖGL G 8: 1. skyllan Rk 1: 460. skildän VGL II Add. 11: 19. skyllän ib III 106. f. skyldä ib I G 7. skylðä ib II G 14. dat. m. skyld.um ÖGL R 12: 2. skyldom SD NS 2: 236 ( 1409) . pl. nom. m. skyldir ÖGL Kr 12. skylder ib B 3: pr. skylde ib Kr 11; MB 2: 268 . ","skylle Bir 4: 96 . ","skyl Bo 162 . ","skylda ÖGL R 11: 1; Bir 4: 160 . ","skylle MB 2: 51 . ","skyldum UpL Ä 3: pr. gen. skyldra SML M 16. skyldrä ib J 4: pr. skylla Bir 3: 362 . ","skyldare L. skyllare SD NS 2: 95 ( 1409) . ","skyldaster L. ","skildäster: -e VGL II add. 8; -u ib. skuldastär ÖGL Ä 3: 1. skuldästär UpL Ä 7: 3. ","skyllaster: -ast MB 1: 505 ; ","-aste ib 460 ; -asta ib. ","skylaster: -asta Al 4784), ","skylder man , skyldeman, slägtinge. epter . . . annan skyllan man RK 1: 460 . " än han hafdhe dööt j sina skylla manna handom " Bir 3: 362 (kan föras till skyldar man). beslägtad med. med dat. the varo symone skyl Bo 162 . Bir 4: 96 . " är . . . honum nämbir skyld " ib 2: 32 . MB 2: 212 . " som os äre näste oc skyllaste " ib 1: 460 . mantzsins blodh, som skyllast är siälinne oc samthydast ib 505 . - ägha el. hava skylt vidh, vara beslägtad med. vm tw atte aldreg skiilt wid them RK 1: 3820 . " han haffde skylt wid konung hakon ib 4532. - Jfr en-, iäm-, na-, nä-, när-, o-, skat-, tro-, tvä-skylder. ""]},{"a":"skylding","b":"nn","c":"","d":["beskyllnin, anklagelse, käromål. " al annor skylling maning ok tiltalan som the til thenna dagh hawa haffth hwar til annan " HSH 36: 3 ( 1429) . " tilgiwe och fordrage alle mijsstycke, brot, schyllinger, tiltale . . . som idher nadh i mot haue warit " BSH 3: 185 (1467, nyare afskr.). - käromål, tvist. om annar jordadelar och skylling, som hwar annar hafuer sik i mellum BtRK 64 ( 1396) . " om all käremahl och skyllingar, som ey medh minne kunne atskillias " ib 187 ( 1455) . - Jfr skyldning."],"e":["skylling . ","-ar . ","schyllinger BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) ),"]},{"a":"skylding","b":"nn","c":"","d":["beskyllning, anklagelse, käromål. . . . athan skall gaa lagh nesta radstugw dagh vm the sylling som eric smidh skyldadhe hanum for sin hest ATb 3: 31 ( 1494) . MP 4: 257 ."],"e":[]},{"a":"skyldirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr skatskyldirska."],"e":[]},{"a":"skyldman","b":"nn","c":"","d":["Jfr skyldar man."],"e":[]},{"a":"skyldman","b":"nn","c":"","d":[" L. = skyldar man. SD 8: 195 ( 1362) . " forbiudhir iak nokrum minum skylmannum är opaa tala hellir hindra " JämtlDipl 147 ( 1397) ."],"e":["skyl- )"]},{"a":"skyldmänne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["skyldmenne . ","skylmänne . skylmende),"]},{"a":"skyldning","b":"nn","c":"","d":["beskyllning. " thenne breffsuisare thoord ebbasson är . . . vtan sculd om the skylningh jak honom tillaghde " SD NS 3: 445 ( 1419) . - käromål, åtal, krav. ath wyneka . . . schal eller maa mädh allo änga till talw. eller skyldning. till olaff . . . haffwa KTb 26 ( 1412) . ib. ib 48 ( 1421) . " enthe loth han seghia mic hwath skyllyngh han haffdhe til mic " Arfstv 21 ( 1461) . ib 49 ( 1461) . " jagh antwardar eder nw thänne min skylning och tiltaal til her thure ib 69 (1474-75). ib. ""],"e":["skylning . ","skylling . ","schuldning KTb 48 ( 1421) ), "]},{"a":"skyldning","b":"nn","c":"","d":["beskyllning. " the samma skyllning lotho the hanom hörä " RK 2: 1584 . - käromål, åtal, kraf, at halda . . . lafrins ienisson . . . oc alla the ther meth waro . . . then tidh . . . pedhar kylua slaghen ward . . . skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning SD NS 1: 147 ( 1402) . ib 2: 191 ( 1409) . latom wi . . . götzstaff leekxson . . . qwittan, lidhughan ok lösan vm alla ytremere maaningh ok skylningh foe alle the äghodela ok skifte, som oss bordhe ärfwa epter wara modher ib 1: 94 ( 1402) . ib 323 (1404, nyare afskr), 2: 9 ( 1408). lot . . pädher niclisson . . . fri quit ledugh oc lös for alla handa ytermere tiltalan ellir skylning SJ 136 ( 1444) . " hwat annan skyllning eller tilltalan, som naghor annar, vthan cronan hafwer til . . . knuth booson " BtRK 65 ( 1396) . ib 85 (1434, orig.) . - Jfr skylding."],"e":["skyllning . ","skylning . ","skylningh . ","skylilningh SD NS 2: 9 ( 1408) . ","skuldning BtRK 85 (1434, orig.)), "]},{"a":"skyldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) skyldig, förbunden, förpliktad (at göra ngt). at j . . . ärkebiscopenom ok hans . . . klerkom . . . görin medh kerleek ok goodhwilia alt thet j them plicoghe oc skyldughe ärin JämlDipl 141 (1389). - med inf. war os hiälpelikin . . . j the thiänist wi ärom skildogh at göra SvB 230 (omkr. 1520. 2) skyldig, skyldig att betala. med dat. coh ack. kennis jak . .. mik ärligom manne herra bäna korp . . . syu tighio mark penninga skullughan vära vm jwll vm eth aar Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). . . . hwilka sextighi mark iac honum rättelica skildogher war NMU 1: 68 ( 1381) . JämlDipl 143 (1391). NMU 1: 117 ( 1440) . " han war barbara pigone . . engte skillogher fore hennis tienist " STb 1: 149 ( 1478) . han war jordan ecke skilloger the iiij (4) marck ib 189 (1478). kyrkyan är skillo moses kirkio xviii mark Kumla kyrkas rb 50 ( 1481) . SSkb 120 ( 1505) . ib. Stock Skb 296 (1512, Skip) . " giore hans eskillson sijn kennare rekinskap thå bleff staden honom ine skillig " ib 306 (1531, d:o). 5) skyldig, brottslig. sicut noxius [est] qui [mittit] lanceas et sagittas in mortem . . . swa som han är skyllogher oc skadelighen som sändher spywth oc skoth i anner ss döödh GU C 20 (hand 2) s. 101. then som gör emendam jn choro tangendo pauimentum pro errore paruo, äller pro tardancia före högha altarit jclinatus, honom tarffwas ey annan tid giffwa sigh skwlloghan thär före jn capitulo PMbref 326 (1516).","8) tillbörlig, vederbörlig. " wor pligtuge oc worskyllige tro tienst eders nades högmektighet ödmykelighe fförsendt med wor herre STb 5: 320 (1520, Kop). - Jfr en- (Sdw 1: 227), giäld-, o-, rät-, ut-, virdh-, värdh-skyldogher. ""],"e":["-ogh SvB 230 (omkr. 1520). skillog(h)er STb 1: 149, 189 (1478). skillo Kumla kyrkas rb 50 ( 1481) . skillig(h)er:-ig(h) Stock Skb 300 (1520-33, Skip), 305 (1527-30, d:o), ib (1531, d:o), 306 (1531, d:o) skullogher NMU 1: 117 ( 1440) ; ","-oghan PMBref 326 ( 1516) . ","skullugher: -ughan Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). Se Sdw 2: 1301), "]},{"a":"skyldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L. "","1) skyldig, förbunden, förpliktad (att göra ngt). med inf. ärum vi . . . skyldughi enä reysu vt sändä SD 5: 536 ( 1346) . " manna rätuiaste som vi ärum alle skyldoghe at lyþa " Bu 197 . ib 20 . är iak nu skyllughare (obligatior) at älska han Bir 3: 129. ängom skyllogh at atirgälla for the godhgärninga hon hawir takit Bo 78 . " ärom wi . . . brödher skylloghe at swara gudhi fore wars fadhers dödh " MB 1: 249 . med prep. at the vmuändins til mik sin herra hulkom the ägha thiänist ok giordho sik the til skyllugha mz eedh Bir 3: 390 . " skyllughir . . . vndir rekinskap (ratiociniis obligatus) " ib 147 . ","2) skyldig, skyldig att betala. med dat. och ack. gör jac allom mannom kunnukt. mic warä skyldoghen . . . reenlius folke . . . i gudheme hundradhä mark SD 5: 160 ( 1343) . " alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war " ib NS 2: 240 ( 1409). huru mykit äst thu skyldogir minom herra MP 1: 240 . " hwat clostrith är skyllught androm oc hwat som andre äro skyllughe clostreno " VKR 40 . HSH 36: 3 ( 1429) . - skyldig, häftande i skuld till. med dat. alle the som hans herra varo skylloghe P 1: 240. Bir 3: 432 . ST 67 . - skyldig att gifva el. offra. ihesu christo ärum ui scyldughe sial oc lif som os bathe hauir gyuit Bu 509 . - skyldig att utöfva el. bevisa. ärum wi skyldoghe syndomen harda näfst oc naturenne varkunnan MP 1: 201 . mannin är ey at enast skyllogher godhwilia oc wälgerninga fahder oc modher, vtan oc sinom winom oc frändom MB 1: 458 . " fräls warä af þe þyänist som þe hawa här til skyldugh warit " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.).","3) skyldig (til straff), hemfallen. j ärin skylloghe til äuärdelikin död MP 1: 54 . thänne mannin är . . . wredhinna kar, skyllokt i skam och dödh (aptus ad interitum) Ber 237 . ","4) skyldig, skyldi att svara, ansvarig. then som raskir är til at drikka älla gör andra drukna j sinom budölom han är skylloghir for sik ok for them om domadagh MP 1: 42 . - med gen.? gaff iak . . mik sielfwan skyldoghan fadhirs dödha St 409. - med pep. or. gafff iak . . . mik siälwan skyldoghan foe mins fadhers dödh MB 1: 249 . ","5) skyldig, brottslig. " han lät dräpa badhe skyldogha oc oskyldogha " Bil 640 . " hon är skyldug j the saken " Va 7 . ST 9 . ridderen . . . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde (veniam polstulavit) Bu 8 . gaff sik siälfwer skuldoghan for sancto petro Bil 833 . " giffuä sik skyldig j then sak " Va 8 . Di 194 . SGGK 105 . " gaf sik skylloghan at han hafdhe forlatit van herra " Bo 237 . ","6) förtjent. " then läster är skyllogher at hämpnas aff gudhi iamsärlcia som gamul synd " MB 1: 349 . ","7) skyldig, börande (gifvas). tionde . . . gudhi skyldoghir gifuas MP 1: 256 . ib 2: 203. - tillkommande, som bör tillkomma el. tillhöra. barnarät som skyldogher är myolkenne (lacti debita) Su 435 . ","8) tilbörlig, vederbörlig. " at han göre honum skyllaghan hedher " MB 1: 459 . Ber 217 . MP 1: 315 . KL 80 . " j skylloghum tima " ib 81 . tholi skyllogha bäthring VKR 73 . " vm thz (vattnet) ey hawir skylloghan (debitum) it " Bir 2: 130 . " aff skylloghe rätuiso " ib 3: 57 . ib 114, 239, 340 . " som skyloght är at vära " Fr 286 . - bestämd. at min mandom skulle växsa til skyllughan (præfnitum) tima Bir 2: 301 . Jfr giäld-, iäm-, o-, san-, skat-, tro-, värþskyldogher."],"e":["scyldugher: -ughe Bu 509 . ","skylduger: -ug Va 7 ; Di 194 . skyldig (ack.) f.) Va 8 . ","skyllogher . ","skyllughir Bir 3: 147, 432 ; ","-a ib 239, 390 ; ","-are ib 129 ; -an ib 2: 301. skyloghir MP 2: 203 ; ST 67 ; ","-oghe ib 9 . ","skyllaghr: -an MB 1: 459 . ","skilloghr: -oghe RK 1: (sfgn) s. 172 ; ","-oghan SGGK 105 . ","skuldogher: -an Bil 833 . " skuldughr L. L.), "]},{"a":"skyldoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr enskyldoghet."],"e":[]},{"a":"skyldoghet","b":"nn","c":"","d":["Jfr oskyldoghet."],"e":[]},{"a":"skyldskaper","b":"nn","c":"","d":["skyldskap, slägtskap. för skyldskap, maghskap, vinsämd SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). bar þöm sua skyldskapar saman Bu 194 . " offnär skylskaper hindrar hionafälagh " MB 1: 87 . " skylskaper komber aff thy, at et folk födhes aff andro " ib 88 . KL 182 . Gr 266 . skylzskaps älskoghe (affectus cognationis) Ber 232 . mz hulkom hon hawir hwazske skylskap älla licamlikin vinskap Bo 78 . LfK 141 . Lg 3: 278 . " fore then skylskap, ther sönir hawa til fadhers " MB 1: 252 . " räknadhe han sik haffwa skylskap til iomfrwnna " Lg 3: 292 . " vitänadho thära skylskap . . . äpptä biorn haquonsson " SD NS 1: 32 ( 1401) . ib 31 . " andelichin skylskapir " VKR 21 . "],"e":["skyldskaper . skylzskaper: -skaps Ber 232 . ","skyllskaper: -skap Gr 266 . ","skylskapper: -skapp LfK 141 . ","skilskaper: -skap SD NS 1: 31 ( 1401)), ","skyldskaps spiäl","-spield )"]},{"a":"skyldskaper","b":"nn","c":"","d":["skyldskap, släktskap. " vor . . . herre (ɔ: Kristian II), ther . . . är bebunden med skilskap oc forbundt med keseren STb 5: 337 (1521, Kop). - på släktskap grundade arvanspråk. joan olsson . . . som och skyldskap hade ther till (ɔ ett arv) " STb 1: 303 ( 1481) . hustrv anna . . . skal komma j husit . . . epter henne barn ther skylschap til haffuer ib 4: 148 ( 1507) ."],"e":["skyl- . ","skild- )"]},{"a":"skylia","b":"","c":"","d":[],"e":["sköl PMSkr 308 . ","konj . ","sköli Sex ekon tr 267. impf. skolde Prosadikter (Sju vise m) 148 ; Troj 38 ). v. 1) skölja, övergjuta. tha dröpte hon nidher pa hona brännanda dropa. oc skolde hona alla med watn Prosadikter (Sju vise m) 148 . skölja, (med vatten) rengöra. tha sköli vaxed oc . . . Sex ekon tr 267 . ","*skylia af , skölja av, spola bort. nar the latho op the trwmbor strömde watned oppa gatorna oc skolde aff henne all oenlighet Troj 38 . ","*skylia bort , skölja bort. stryke thär wppa trän malna rödha färgo swa at rägneth sköl henne ey borth PMskr 308. - Jfr utskylia."]},{"a":"skylia","b":"vb","c":"v.","d":["1) skölja, öfvergjuta. med ölet the ekke mage drikka skölia the theris hesta HSH 18: 143 ( 1497) . - skölja, (med vatten) rengöra. skyli . . . munnen met watn LB 1: 97 . ib 7: 47 . - med en till objektet fogad predikativ ack. sköl thom (axen) reen LB 7: 159 . ","2) skölja, bortskölja, genom öfvergjutning med vatten aflägsna. skölia mwlden vel aff tom (örterna) LB 7: 349 . "],"e":["skölia LB 7: 176, 349 ; HH 18: 143 ( 1497). ","skyli ib 1: 97 . ","sköl ib 7: 47, 159, 9: 106),","skylia sik , tga öfversköljning, låta öfvergjuta sig (med vatten). skyliä sig mz kalt vatn LB 7: 176 . skölia ider med kalt watn ib. - med en till det refl. pron. fogad predikativ ack. sköl tik renan LB 9: 106 . ","skylias , skölja sig, (i el. med vatten) rengöra sig. thz är goth i skäro wathne skylias Go 210."]},{"a":"skylning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr äptirskylning."],"e":[]},{"a":"skyma","b":"vb","c":"v.","d":["skymma. " obduco . . . mothe ledha affskrapa ok skyma vnde obductus . . . öffuer draghin " GU C 20 s. 368 . Jfr ivirskyma."],"e":[]},{"a":"skymbil","b":"","c":"","d":[" , se skimbel."],"e":[]},{"a":"skymblotter","b":"","c":"","d":[" , se skimblotter."],"e":[]},{"a":"skymhuvare","b":"","c":"","d":[" , se skinhuvare."],"e":[]},{"a":"skyn","b":"nn","c":"","d":["1) skönjande, urskiljande; efterseende, aktgifvande. the . . . slogho hwar annan wtan skön (utan att se till el. bry sig om huru slagen träffade, blindt) Va 12 . - kunna skyn, se, urskilja. äy kunde han skön vm han rakade konungen Di 189 . ","2) seende, insigt, förstånd. kunna skyn, se, inse, förstå. kan engen skön hwilken ider sig winna mag Di 157 . ib 259 . - med dat. ther kunne ängin andro skön vtan thz ware folka kön Al 44679 . - förstå, förstå sig (på). med gen. han kan ey gotz skön MB 1: 349 . " i kunne thes äy skön. at iak rader ider got rad " Di 71 .kan wel skemptan (kan fattas ss dat. el. ack.) skön ST 72 . - med prep. a (up a). som väl kan skön a mynteno Bir 2: 59 . vi kunnom ther äkke . . . skön aa Bo 233 . MB 1 . 75. the kuno ey skön oppa högha gudz iärtekne ib 349 .","3) undersökning, pröfning, bepröfvande. " tha staa tz til brödra skön " SO 85 . " thz schal suennen hosbondanom i gen giffua epter dandemanna schön " ib. " epter dandemans sköön ok böön " ib 82 . " näffzes äffther konwngsens skön " PM 23 . " thän ther thiänar a skön (hvars lön bestämmes efter husbondens bepröfvande) " Bo 65 . Jfr skynia."],"e":["skön . ","schön . ","sköön )","skynia kona","-kuna )"]},{"a":"skyn","b":"nn","c":"","d":["2) seende, insikt, förstånd. " om än wij hiith forom . . . mz the akt som j segen j edert taall äöpter edra skön at läggia thetta rike tiill ödemark " Troj 210 . - kunna sky, se, inse, förstå. med dat. ängin kunde andro skön än han ware dödher Hel män 247 . 3) undersökning, prövning, beprövande; avgörande. skulle . . . ellzbe ok hennisarffuing fornögie pedher . . . sin nya mwr om thöm behoff giordes eptir dandemens skön ok sielsse SJ 2: 112 ( 1488) . ib 317 ( 1498) . STb 3: 347 (1498). hustrv cristin scal bethale mester diderick krantzsin j gen epter godemens meddel ok skön ib 374 (1498). hwad the ther om görendes eller latendes worde, haffue wij sat j theris wilie oc sköön ib 5: 344 (1521, Kop) . . . . setiandhes all ting j eder nades sköön hwilka then alzmectig gudh werdes longliga beskärme HSH 13: 125 (1525, Brask) . - äptir eghne sky, efter behag. them ena loffwadhe hon märkelika gifftha ok höghan stath, them andhra gwl ok päninga äpthir sinne eghne skön (pecunie copiam infinitam) spV 318."],"e":[]},{"a":"skynda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","tha skynder samma drengh strax fraa ider aath stocholm GMP 2: 34 (1511?). gaardzmestaren skal försth waka oc wpkalla hionen och snarlika skynda them pa arbetidh PMskr 205.","2) driva, skynda (på). - driva pådriva, egga. swa til hymmerikis MP 4: 49 . at han . . . skynde almoghen thertill ath flere kirkior och prestebol met tolko tilägor the till höre matthe koma till gaangis Svartb 557 ( 1504) . - bildl. ivirgt göra gällande? med prep up a. ath almogen . . . är . . . olydige och skynder oppo at min sön . . . skulle haffue giffuit töm noken affgifft tiill aff theres skat GPM 2: 153 ( 1502) .","3) om tidsförhållande: häastigt föra el. bringa, hasta med. dagh oc nat som altidh nöta manzsins liff oc skynda til dödhin j huariom tima Prosadikter (Barl) 39. thy skyndadhis mz henne til en hälghan präst Mecht 7 . - påskynda. ath henne döpilse wardho swa bradheligha skyndath Mecht 7 . " stöth oc drwkith (agat) skyndher barnfängth PMskr 476. ib. ""],"e":["pes . ","konj . ","skynne STb 2: 365 ( 1489) . imperat. skynt Hel Män 143. pl. 2 pers. skynder GPM 2: 34 ( 1511?) . impf.-adhe. skynna BSH 5: 322 ( 1508) ), ","skynda sik , 1) skynda sig, skyndsamt gå el. fara, skyndsamt begiva sig. anna . . . framdelis skynne sig aff byn til sin bonde STb 2: 365 (1482). BSH 5: 52 (1505, Gadh) . skolde hon oförtöffuet skinde sigh tith STb 5: 334 (1521, Kop). - skyndsamt göra ngt. med gm ok samordnad verbform. skynt thic oc frälsa mik Hel män 143 . ","*skynda til , "]},{"a":"skynda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hastigt och våldsamt föra åstad, drifva. lät . . . scynda martires til martirium Bu 522 . - hastigt el. skyndsamt föra. at the skwllo henne skyndha til nakra hälga samqwämdh Lg 3: 282 . " skyndadhe sin här jn til them " MB 2: 237 . - sätta i rörelse, skicka åstad. vnge dara wildo hans hälgha lifwirne forspilla, oc skyndadho ther til ena ohöfwiska lösa qwinno som han skulde swika ST 392 . " adh han skolle sköndhe töm (hästarne) strax aff stadh till wastenne " BSH 4: 319 ( 1502) . ","2) drifva, skynda (på). med prep. up a. iag . . . skyndade oppa folkit fasth att thz skulle sig ingalwnde förswmma RK 3: (sista forts.) 4672 . - drifva, pådrifva, egga. ostancia . . . skyndher al dywren til ath stridha Di 233 . " diäfwllin äggiadhe ok skyndadhe them til ondo " Bir 1: 78 . " flere skyndha them nw til onth än goth " Su 150 . " hwat han kunne nogra skynda til kiff ther om lagde han sik all win " RK 2: 7359 . " gudz lönliga dom honom ther til skynadne (perurgente) " MB 2: 306 . ","3) om tidsförhållande: hastigt föra el. bringa, hasta med. skyndade (properavit) sina dagha til häluitis Bir 1: 114 . " skyndha the mässor til ändha " Lg 675 . - påskynda. waar herra skyndadhe min wägh MB 1: 206 . " gudh skynda (accelerat) miskunnina tima oc nyan vägh " Bir 3: 452 . " gudh skynadhe hans tima " Lg 3: 235 . " skynda hans dödh thz mästa the gita " Bo 196 . Bil 127 . " drukinscapir . . . skyndar licamans dödh " MP 1: 41 . ib 2: 275 . " värsta ilgärningis manz fördömilse var alre swa skyndadh " Bo 217 . " hans atherqwämdh til mik skyndha " Su 101 . - skynda med, hastigt anskaffa. at han skulde latha skynda (acceleret) all the prydilse henne borde haffua MB 2: 182 . ","4) skynda, hasta, ila. baþ han skynda ok eigh dualia Bu 130 . skyndar nw sändebudhin heem til landa MB 1: 206 . myrkin skyndadho j liusit Bir 3: 151 . - med inf. skynde ginstan at afskära tholik thing Bir 2: 235 . Bo 147 . ","1) skynda sig, skyndsamt gå el. fara, skyndsamt begifva sig. cristoforus skynde sik Bu 499 . " gangin ok skyndin idhir " VKR XIX . suennen skynde sik til sinna frända Bu 27 . ib 25 . Bil 273 . FM 194 ( 1504) . " skyndadhe sik til persara rike a mote artasira " Gr 264 . " til swderköpungh skynder han sik Rk 2: 3335. " ib 5523, 7062 . " the skynden sik ather j geen j kirkiona " Bir 5: 65 . " skyndadho sik vndhir skiwl " ib 1: 263 . " sik skinade huar aff staden wth " RK 1: (sfgn) s. 186 . ib 2: 8964 . " skyndadhe sik fra them bort oc in i lönlikare herbärghe " MB 1: 246 . " hädhan os skyndandes " LfK 71 . " hwar skynde sik thädhan som han matte " RK 1: 667 . ib 2: 9024, 9127 .","2) störta sig öfver; drabba. med prep. up a. när swa skeer, att krijgh och örligh skynder sigh opa naget rijke BtRK 120 ( 1436) . ","1) drifva fram, pådrifva, egga att gå fram (i strid). her didrik skynnade sina men fram Di 105 . ib 199 . skyndadhe hwar then andra fram RK 3: 796 . ib 2269 . - drifva, egga, locka. plägha the idher skynda fram til synd Al 6869 . ","2) skynda fram, hastigt begifva sig framåt. swa skyndadho the fram mz honom Bo 198 . - Jfr fram skynda. - Jfr til skynda samt skunda."],"e":["skinda RK 2: 9024 ; ","-en ib 9127 ; -ade ib 1: (sfgn) s. 186. sköndhe BSH 4: 319 ( 1502) . ","skynna: -ade Di 105 . ","skynne FM 194 ( 1504) . pres. -ir. -ar. imperat. skyndha Lg 675 . ","skynda sik , ","skynda fram , "]},{"a":"skyndan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilskyndan."],"e":[]},{"a":"skyndan","b":"nn","c":"","d":["skyndsamhet. " at the vtan alla dwalu oc senkan mz höxste skyndan skullo koma " Gr 284 . ib 302 . MP 2: 141 . Su 446 . Jfr tilskyndan."],"e":[]},{"a":"skyndare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilskyndare."],"e":[]},{"a":"skyndare","b":"nn","c":"","d":["Jfr tilskyndare."],"e":[]},{"a":"skyndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["skyndsamt. " gak nu skyndelik " Fl 1457 . Fr 1029 . MB 1: (Cod. B) 546 . Di 170 . sände wi eder . . . brodher haquon, ther snarare ok skyndeliker ware kan, än minister FM 134 ( 1502) ."],"e":["-ligä Di 170 . ","-lik Fl 1457 ; Fr 1029 ),"]},{"a":"skyndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["skyndsamt, snabbt. bindis han (ɔ: en sten) widher laarith m[ädh] winom tradh tha gör han skyndhelika barnfängth PMskr 475."],"e":[]},{"a":"skyndeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr tilskyndeliker."],"e":[]},{"a":"skynder","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. skyndsamt, snabbt. sidan fordato the sik thz skyndasta the gato Prosadikter (Karl M) 304 ."],"e":[]},{"a":"skyndilse","b":"nn","c":"","d":["p. l. Jfr tilskyndilse (äv. Sdw 2: 649)."],"e":[]},{"a":"skyndning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fram-, til-skyndning."],"e":[]},{"a":"skyndogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr framskyndogher."],"e":[]},{"a":"skyndol","b":"av","c":"adj.","d":["skyndande, snabb, hastig. properus . . . idest festinus skyndol ok ny GU C 20 s. 493 . Jfr foreskyndol."],"e":[]},{"a":"skynia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bestiga, undersöka. skyniadho oc skudadhe bygningena VAH 24: 323 ( 1454) . ","2) se. allom närwarandis skrift sköniande (cernentibus) SD 5: 398 (öfvers. fr. 1416). ","3) hafva för ögonen, inse, betänka. thz skulle thw förra skönia MD (S) 223 . ","4) förstå sig på, förstå att uppskatta. med dat.? ey forstodh iak mik vara i tholikom hedher ok kunne ey sköna (troligen dock för skön a) godho Su 406 . - med ack. när the haffua gott och kunne ey thz skönia RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 261 ."],"e":["skönia . sköna?),"]},{"a":"skynia","b":"vb","c":"v.","d":["1) besiktiga, undersöka. - pröva, bepröva. som godhe män thet skönia SD NS 2: 608 ( 1413) . the . . . skole hielpa hanom epter skeligit är ok dandemen sköne STb 4: 106 ( 1506) .","3) hava för ögonen, se, betänka. - taga hänsyn till. rade wij edher och högelige formane adi skönne och skonen allis eder andelige nader thet helge mönsther sancti ericx domkirkio hennes gard oc personer HSH 18: 153 ( 1497) ."],"e":["sköna . ","skönna )"]},{"a":"skynian","b":"nn","c":"","d":["beprövande. giffwes twem godhom mannom j skönyan som förstandoghe ärw ath thet thet (ɔ fartyget) myätha föe päänynga PMskr 58. tyänar nokor batzman j skipeno paa skönyan, tha är skiparen pliktogher athspörya styremannen oc scriffwaren hwat han haffwer rättelika förtyänth pa resonne, oc hwath the swärya honom haffwa förtyänth, thet skal skiparen honom betala vtan nekan ib 75 . ib. Jfr oskynian."],"e":["skönyan )"]},{"a":"skynian","b":"nn","c":"","d":["bepröfvande. " näffses . . . äffther konwngsens sköyan " PM 23 . ib 27, 28, l29, 31, 32."],"e":["skönyan )"]},{"a":"skynielika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oskynielika."],"e":[]},{"a":"skyniogher","b":"av","c":"adj.","d":["som förstår att uppskatta bevisat gott, erkännsam, tacksam. benefactorius skönnogher ok vel göra[re] ok mildher GU C 20 s. 53 . " swa är hon aldra sköniogast j allom gudz gaffwom " Mecht 169 . Jfr o-, sam-skyniogher."],"e":[]},{"a":"skyniogher","b":"av","c":"adj.","d":["som förstår att uppskatta bevisadt godt, erkänsam, tacksam. varfru var skälik ok sköniogh (grata et discreta) Bo 211 . " var liofwe herra var miskundsambir oc skönioghir (curialis et gratus) " ib 88 . " han var oc skynioghir oc sighir ther sak til tha han sighir at the hawa bidhat när honom thre dagha. här mat thu see huru skynioghir han är . . . thy at han talar som han hafdhe takit af them stora godhgärninga ib. - med personens dat. varom . . . thässom oc särlica tholkom gömarom gudhelike ok skönioghe (grati) " Bo 114 . - Jfr oskyniogher."],"e":["sköniogher )"]},{"a":"skynioghet","b":"nn","c":"","d":["erkänsla, tacksamhet. " alle takkadho oc ärodho gudh, mz största tak oc skönioghet " Mecht 200 . " swa skla hon alla gaffuor ater wända j thera wphoff som är ihesu christi hälgasta hiärta j hans skynioghetz foreningh (in unione gratiudinis jesu christi) " ib 221 . ib 245 . Jfr oskynioghet."],"e":["sköniohet )"]},{"a":"skynioghet","b":"nn","c":"","d":["Jfr oskynioghet."],"e":[]},{"a":"skynsamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) = skyniogher. thänk hwat skönsambir thänne blinde mannin var Bo 152 . " mykyt är skönsama dygdhin (virtus gratiudinis) lofwande " ib 153 . " aat thy skolom vi vara skönsami (inde simus grati) " ib 20 . - med personens dat. war hanom (Gud) täkkir oc skönsambir Su 253 . ","2) vanlig, mild. " lättir liofwe skönsame (curialis) herran thik äkke fastande thädhan gaa " Bo 170 . - ljuflig, behaglig, angenäm? mat thu . . . idkelica forlusta thik mz piltenom ihesu. thy at han är dygdhelikin oc skönsambir Bo 6 ."],"e":["skön- )"]},{"a":"skynsamber","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":[]},{"a":"skyntelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hastigt? the . . . märkto at the som skynteligha (trol för skrymteligha, på ett låtsande sätt, för skens skull; qui simulaverant fugam) vndan flyddo skuldro mz alffwar atir komma MB 2: 22 ."],"e":["skyntteliga )"]},{"a":"skynter","b":"av","c":"adj.","d":[" KS 25 (63, 27) . " äru odyghdelike män skyntare til at vtgiua sannind sina, äm medh sitt godz gif löna " ib 70 (172, 77). - lätt, facilis. six then hugher wara starker, som hardr är böghia, ok ey är skynthr til at blötas KS 19 (47, 20) . - n. adv. snart, lätt. komp. tdet (för thet) rådh warder sintare funnet , ther spyrs af flerom wisom mannom KS 70 (174, 77) . - ifvrig, gärna, villigt. komp. thes ädhlare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes heldr wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting KS 51 (129, 55) . - På samtliga dessa ställen, särsk. KS 70 (174, 77), bör dock kanske i förevarande ord läsas u för n, i hvilken händelse de anf. exemplen äro att föra till skiuter. Jfr Rydqvist 1: XXXII f."],"e":["skinter )"]},{"a":"skynvatn","b":"nn","c":"","d":[" , se skya vatn."],"e":[]},{"a":"skyr","b":"nn","c":"","d":["surmjölk; löpnad mjölk. "],"e":["*skyra bytta","sköre- )"]},{"a":"skyrbytta","b":"nn","c":"","d":["bytta för »skyr». ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 99. jöns skörbytta RP 1: 222 ( 1366) . christina skörbytta HLG 1: 1 (1393) (jfr christna skörbittiska RP 1: 543 ( 1382) ). Jfr skyra bytta."],"e":["skör- )"]},{"a":"skyrdh","b":"nn","c":"","d":[" L.","at swadane skyrd skulle först begynnas ved sndercöping (så!) oc up i aspalongen HSH 14: 76 (1525? Brask). ib. 6) utskuret arbete, utskuren bild. ängin klokh skyrdh skal vara i dorum (i klosterkyrkan i Vadstena). vindöghom. ällas pilarum. vtan släth gerningh ok stark Hollman Bir Extr 234. - Jfr af-, biug-, for-, kring-, mästar-, rö-, rör-, sunder-, torf-, um-, umkring-, ut-, vassa- (Sdw 2: 1329), vatns-skyrdh samt skorl. "],"e":["skyrd . ","skyord SD NS 3: 461 ( 1419)","*skyrdha kompan , ","*skyrdha lön","skyrdhe- )","skyrdha man (skywrde-), ","skyrdha time (skywrda tymme), ","*skyrdhis time , "]},{"a":"skyria","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr A. Kock, Ark. f. Nord. Fil. 28: 196 f."],"e":[]},{"a":"skyrma","b":"","c":"","d":[" , se skirma."],"e":[]},{"a":"skyrpa","b":"","c":"","d":[" , se skirpa."],"e":[]},{"a":"skyrskuta","b":"","c":"","d":[" , se skirskuta."],"e":[]},{"a":"skyrt","b":"","c":"","d":[" , se skört."],"e":[]},{"a":"skyrännare","b":"","c":"","d":[" , skidhrännare."],"e":[]},{"a":"skyrþ","b":"nn","c":"","d":["skärande. " "","1) skärning, hugg. " solin skiin a nokro thrä ok en yxen huggger trät sunder tha är tho solskinit menlöst i hware skirdinne (incisione; Cod. C mz hwario skyrdhinne 945) " Bil 85 .","2) skärande af säd, skörd. fra thenna dagh . . . skulo iämlika ganga sädhe oc skyrdhe MB 1: 172 . - skörd, säd som inbergas. fik jak stoor skadä paa myn boskap och paa myn sky[r]dh BSH 5: 25 ( 1504) .","3) omskärelse. " hafdhe ey tagith kötzsins skyrdh oc skirsl " MB 1: 287 . " gaff hon sinom son the samo skyrdh oc skirilse ib. "","4) tillskärande af kläder. särsk. ss mästerprof i skräddareyrket. tha vnge broderen scal begynna at schära hoo ner hanom sitthia schal i hans schördh SO 96 . " sidhan han haffuer sin skyrdh skorit ok betheet ib. " ib 104, 105, 116 . ","5) sätt hvarpå klädesplagg tillskäres el. är tillskuret, snitt. the läggia mykla fanytta virk a sin klädhe j skörd MP 1: 188 . " afhama sin klädhe mot gamblo sihuänio j skördh ib. "","6) utskuret arbete, utskuren bild. at dyrka nakra svript eller skyrdh MB 1: 330 . "],"e":["skird . ","skördh . ","skörd . ","schördh . skiördh, se afskyrdh. skyord, se mästarskyrdh. skärdh, se afskyrdh. -ir),","skyrdha folk","skördo- MP 1: 73), ","skyrdha koster","skörda- SO 105 . schörda-),","skyrdha man , ","skyrdha skirsl","skirda- . ","skyrdha skiirsl . ","skyrdha skyrsl ), ","skyrdha skärsl , ","skyrdha time","-an ib 73 . skyrdis thyme: -an MB 2: 147), "]},{"a":"skystolpe","b":"nn","c":"","d":["skyspelare, molnpelare. " a enom lyusom skystolpa " Su 391 ."],"e":[]},{"a":"skyt","b":"","c":"","d":[" , se skiuter."],"e":[]},{"a":"skytta","b":"nn","c":"","d":["skytt, bågskytt. godher skytta PK 234 . then bästa skytta war jak tha RK 1: (LRK) s. 225 . dyäfwlin är liker skytto S. Birg. Up. 1: 13, enl. Cod. A 5 a, anf. af Rydqvist 2: 237 (texthds. har på motsv. ställe: diäfwllin är likir skytta Bir 1: 37). - särsk. skytt i krigstjenst el. herretjenst. är han knape eller skytta MEG 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63 64, 66 . tha lagde en skytta en piil vpa ok sköt han taghar hierta skut RK 1: 3901 . ib 4246 . " the skyttor ok thera kompai " ib 3797 . KL 338 . ST 121, 340 . mz . . . ridarom oc sköttom MB 2: 147 . Al 4450 . " gifwi hosbonden ene färduga skötto hwart annet aar itt arborst " GS 66 (1489, orig.) . tillnamn. gerado skøttu SD 6: 240 ( 1350) . " en tyzsk heyt walram skytta " RK 1: 3871 . Jfr bysso-, knäppel-skyta samt skytte. "],"e":["skötta EG 63, 64, 66 ; ","-u SD 6: 240 ( 1350); -o GS 66 (1499, orig.) . ","skiutta MEG (red. B) 59, 60. ","skytto mästare?","skötthomestare SGG 127 . skiöthomestare),"]},{"a":"skytta","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hanis skötta " ATb 1: 228 ( 1456?) . Jfr knyppel-, ulva-skytta (Sdw 2: 1322) och skytte. "],"e":["skötta . ","-or ) , ","*skytto armborst","skötto- )","*skytto bana , ","*skytto hul","skittohol )"]},{"a":"skyttare","b":"nn","c":"","d":["Jfr bysso skyttare."],"e":[]},{"a":"skyttare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bysso skyttare."],"e":[]},{"a":"skytte","b":"nn","c":"","d":["pil. " vtsändande huassasta skyttä ok strala swa som aff hardhom ok bändom bogha " Bir 2: 3 . Jfr sköte."],"e":[]},{"a":"skytte","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " gerhardus scytte, capitaneus finlandie " SD 6: 197 ( 1350) . STb 3: 156 ( 1494) . - Jfr bysso skytte, m. "],"e":["skytta bater","sköta- . ","sköttö- . ","skitta- )","*skytta bodh","skytte- )","skytta harnisk , ","*skytta redhe , "]},{"a":"skytte","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bysso skytte, n."],"e":[]},{"a":"skytte","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " stenberno skytta " SD 4: 3 (före sl. af 1327). petro skytta BYH 1: 176 ( 1378) . - De anf. ställena utom de två första skulle möjl. kunna föras till skytta; samma förhållande torde vara äfven med följ. sammansättningar. ","1) skyttebaner, baner som föres af den afdelning af hären hvilken består af skyttar. j sköttebanridh man sa sancte eric oc sancte olaff malade staa RK 2!SYNS_DÅLIGT? 8593. ","2) trupp som följer skyttebarnet. RK 2: 8688 ."],"e":["skitte . ","skötte )","skytta baner","skötte- )","skytta bater","skytte- . ","sköttebaater )","skyttafärdh","skytte- )","skyttarnisk","sköttaharnesk )","skyttahul","-hol )","skyttatiäld","skyttätiald )"]},{"a":"skytter","b":"nn","c":"","d":["skytt. xij M. sköttir MB 2: 146 . (1000) gode skötter BSH 5: 63 ( 1505) ."],"e":["sköttir MB 2: 146 . ","skötter BSH 5: 63 ( 1505) ), "]},{"a":"skytteska","b":"nn","c":"","d":["maka till el. änka efter skytt. Skotteb 196 (1465-66)."],"e":["skyttesske )"]},{"a":"skyttings ra","b":"","c":"","d":[" , se skötings ra."],"e":[]},{"a":"skyvogarn","b":"","c":"","d":[" , se skivo garn."],"e":[]},{"a":"skädheknapper","b":"nn","c":"","d":[" " ath pedher knwtsons hwstrv sagdhe til erik tomeson, thw togh min bonda bandh som en tiwff, och min bondhe haffwir jngen skädhe knap i näsana som thw haff[wir] " ATb 2: 177 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"skäf","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skäff )"]},{"a":"skäf","b":"nn","c":"","d":["1) en af de vedartade delar som frånskiljas el. affalla vid bråkning af lin el. hampa, skäfva; grand. huru mat thu sighia thinom iämcristne, lät mik vt taka skäfuena (festucam) wr thino ögha. ok thu seer ey stora stokkin j thino ögha MP 1: 208 . " vtledha skäfuena af thins iämcristins ögha ib. hwi seer thu litzla skäff j thins iämcristins ögha ib. räkna . . . thina synde wara swasom storan trä stok oc thins brodhros swasom litla skäf " KL 270 . Ber 109 . LfK 116 . ","2) blåntapp? swasom minzsta skäff ällir lättasta dwn fiädher wpföris j wädhrit (tanquam languo quæ a vento tollitur) Su 237 . - pl. blånor. idhar styrkir skal vardha swa som askohöghir af skäfwom (ut favilla stuppæ) MP 2: 78 . " the (snarorna) syndirslitas aff hänne sua som skäfwa (stuppæ) ok rutin reep " Bir 2: 200 . " hon skal syndirslita thom (näten) swa som skäfwa " ib 3: 152 . - sing. koll. blånor. jdhar styrkir scal vara swa som asko höghir af skäff (ut favilla stuppæ) MP 1: 255 . " eldrin och skäwin (stuppa) badhin saman kastadh " Ber 161 . ","3) strå? han skiälfwer ok falnar som en skäff Al 3286 . - Jfr skävor."],"e":["-ar )"]},{"a":"skäfta","b":"","c":"","d":[" , se skäpta."],"e":[]},{"a":"skäg","b":"nn","c":"","d":["skägg. " þe läto skiäg växa som ryzom " Bu 56 . " sit (prolixa) skäg " ib 208 . Bil 109, 281 . Al 5538 . " raka idhert skäg " MB 1: 366 . the varo fulica rakadhe j sino skägge Bir 3: 458 . Jfr geta-, tiughu-, tvä-skäg."],"e":["skiäg Bu 56 ; Bil 109 . ","skägge ib 281; Bir 3: 458), "]},{"a":"skäg","b":"nn","c":"","d":["skägg. " hans wärdogha skäk wart plukkat oc hardraghit " Mecht 191 . Jfr geta-, pipa-skäg."],"e":["skäk Mecht 191 . ib. Se Sdw 2: 1301)"]},{"a":"skäggiotter","b":"av","c":"adj.","d":["skäggig. " skam är skäggiotho man ath skälwa " GO 85 . Di 269 . Jfr oskäggiotter."],"e":["skägiotther: -otthe Di 269 ),"]},{"a":"skäglös","b":"av","c":"adj.","d":["skägglös. " glaber . . . släter skäglös ok nakin " GU C 20 s. 316 . ib (hand 2) s. 16."],"e":[]},{"a":"skägmynter skeg","b":"","c":"","d":["ss tillnamn. hustru elin skegmyntes SSkb 187 (1505-06). Möjl. snarare till ett »skekmynter, snedmynt."],"e":[]},{"a":"skäkil","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utskäkil (Sdw 2: 887)."],"e":[]},{"a":"skäkta","b":"nn","c":"","d":["skäta, ett slags stor pil. pila älle skäktor PM 24 . " ther skottes både lodh. skeckther oc pila " RK 3: (sista forts.) 4797 . mz skecther och spiwth ib 5390 ."],"e":[]},{"a":"skäkta","b":"nn","c":"","d":["skäkta, ett slags stor pil. spenthe han tridie reso och lade pa ene skekthe STb 4: 212 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"skäkta","b":"vb","c":"v.","d":["skäkta (lin o. andra spånadsväxter). Jfr G. Bergman, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 114 ff., särsk. 127 ff. vppå thz atth . . . lijnn tiende oc hampa tiedne skäctadh och tilreeth tiendhas schal thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"skäl","b":"","c":"","d":[" , se skiäl."],"e":[]},{"a":"skäl","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr hamarskäl."],"e":[]},{"a":"skäl","b":"","c":"","d":[" , se skiäl. "],"e":[]},{"a":"skäla","b":"","c":"","d":[" , se skiäla."],"e":[]},{"a":"skäla","b":"","c":"","d":[" , se skiäla."],"e":[]},{"a":"skälfisker","b":"nn","c":"","d":["ostron? koll. j [1] tunna skelfisch BtFH 1: 336 ( 1463) . Jfr skalfisker."],"e":[]},{"a":"skälfnadher","b":"","c":"","d":[" , se skiälfnadher."],"e":[]},{"a":"skälfnadher","b":"","c":"","d":[" , se skiälfnadher."],"e":[]},{"a":"skälgher","b":"","c":"","d":[" , se skiälgher."],"e":[]},{"a":"skälgher","b":"","c":"","d":[" , se skiälgher."],"e":[]},{"a":"skälk","b":"nn","c":"","d":[" ? smädelse, bespotelse. thwingande mz hadh ok slagh ok skiälk ok otalikom obrygdhelsom ok orät Su 395 ."],"e":["skiälk )"]},{"a":"skälkia","b":"vb","c":"v.","d":[" (för)smäda, bespotta. i siten ok skälken i magen haffua munnen rättan tha i skulen tala ATb 2: 142 ( 1479) ."],"e":[]},{"a":"skälkia","b":"vb","c":"v.","d":["försmäda, bespotta. " skäkto the mik ok gabbadho " Bir 1: 92 ."],"e":["-te )"]},{"a":"skälla","b":"nn","c":"","d":["skälla, bjällra, liten klocka. nola le biella ok lithin klokka . . . versus cuius colla nolis resonant hunc tangere nolis thu skal ey koma vedh then vppa huilkins halse skällor liwda GU C 20 s. 358 . ATb 2: 319 ( 1487) ."],"e":["skella . ","-or ) , "]},{"a":"skälla","b":"vb","c":"v.","d":["ge ljud från sig, skallra, skatta. pilten . . . loo vpp j högt swa ath thät skal ower alla kirkiona MP 4: 168 ."],"e":["skal ) , "]},{"a":"skälla","b":"nn","c":"","d":["skälla, bjällra, liten klocka. hwilkin fram kom mz skällo eller klokko RK 1: (Albr) s. 209 . ib 210 . Jfr bläkskälla."],"e":[]},{"a":"skälla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 43, A. Bengtson, Nils Ragvaldi 160 f. 1) skälla. ganni[o] . . . skälla eller göö skräkia sicut wlpes GU C 20 s. 306 . JMÖ 30 . 2) skälla, tala häftigt, utfara i hårda ord. iak kommer för rättin tha sithir thu oc skällir iak faar ekke biräth mjn ärendhe ATb 1: 305 ( 1469) . " sidhan skälto the aat mik " SkrtUppb 325 ."],"e":["-te )"]},{"a":"skälla","b":"vb","c":"v.","d":["gifva ljud från sig, skallra. tändirna hans skullu Bir 2: 131 . " skal han . . . fan sua storan een pust at hans tändir skulu skälla " ib 250 . ib 3: 140 ."],"e":["impr . ","skullu Bir 2: 131),"]},{"a":"skälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) skälla. " hwndanan skälto " Lg 671 . - skälla på. swa som galne hwndha iägha oc skälla öma haara Su 119 . ","2) skälla, tala häftig, utfara i hårda ord. hwa ära the som swa skälla Al 10365 . " mot honom skälto (contra eum loquebantur) the som i portomen suto " Bo 182 ."],"e":["-te )"]},{"a":"skällelater","b":"nn","c":"","d":["gapskratt, hånskratt. " mz höghom skälle latir " KL 186 ."],"e":[]},{"a":"skällemara","b":"nn","c":"","d":["eko. " ecco . . . skälle maro " GU C 20 s. 206 ."],"e":["-maro )"]},{"a":"skällika","b":"","c":"","d":[" , se skiällika."],"e":[]},{"a":"skälliker","b":"","c":"","d":[" , se skiälliker."],"e":[]},{"a":"skällikket","b":"","c":"","d":[" , se skiällikket."],"e":[]},{"a":"skälmber","b":"","c":"","d":[" , se skiälmber."],"e":[]},{"a":"skälva","b":"nn","c":"","d":[" Se skiälva."],"e":[]},{"a":"skälva","b":"","c":"","d":[" , se skiälva."],"e":[]},{"a":"skälvan","b":"","c":"","d":[" , se skiälvan."],"e":[]},{"a":"skämd","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skämdar döþe , ","skämda gäster","skämde- . ","skända- )","skämda man","skiemdä- . ","skiendä- MELL þg 32: 1 i var.), "]},{"a":"skämd","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skämda gäster","skämde- . ","skemde- . ","skända- Saml 34 .: 289; GU C 20 (hand 2) s. 142. skändegästh ib s. 101), "]},{"a":"skämdan","b":"nn","c":"","d":["skam. " aller israels almoge j fördis blygdh oc wanhedher äller skämdan (induit confusionem) " MB 2: 220 ."],"e":[]},{"a":"skämdeliker","b":"","c":"","d":[" , se skändeliker."],"e":[]},{"a":"skämma","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["skiämmä . ","skäma )"]},{"a":"skämma","b":"nn","c":"","d":["byggnad. Se Sdw 2: 1201 och jfr A. Janzén, Namn och bygd 42: 36 ff."],"e":[]},{"a":"skämma","b":"nn","c":"","d":["byggnad. i ortnamn. de skæmmv SD 2: 7 ( 1286) . Jfr korn-, mat-, symn-skämma, äfvensom skamma."],"e":[]},{"a":"skämma","b":"vb","c":"v.","d":["  L. ","1) bringa på skam. swa mannelika varde nakor cristna thro oc skemde the hedhno Bil 620 . h8ru han hafdhe skämt ok bortält diäflana mz korsens tekne KL 48 . " han !UDDA_TECKEN?: diäfwlin) är af them wnnin och skämdher (confusus) " Ber 118 . ib 180. tholke thanka . . . skämma (confundere) foruitina Bo 16 . " herrin . . . skämde hans högfärdh " MB 2: 173. ","2) bringa ur fattningen, förskräcka; komma (ngn) att uppgifvas. hon (ɔ: thin brudh) är andwaradh j wärsta manz händir. hulkin som hona skämmir (confundit) mz alle fylsko ok obrygdilse Bir 1: 73 . hon räddis, at henna thiänara . . . skuldo aff . . . tässom dröffuilsom oc blygdh skämde warda och wanskas ib 4: 57. konungin mykyt skämdir for blygdh oc ofstora sorgh grät mz största graat Gr 288 . " aff hulko the badhe blinde wordho oc annars skämde oc förfärade (replei perturbatione) " MB 2: 311 . ","3) bringa skam öfver, skämma ut, vanära. han skämmir sin mwn (jnquinat oris ebur) som onth rimar GO 448 . tha wart biscopen sarä skempder (ghe scant), och thorde sidhen ey talä eth ordh Va 47 ; jfr 1. tha han sa . . . at biscopen haffde mist näsänä och war swa skempder ib 9 ; " jfr 6. "","4) vanära, skända, kränka (en qvinna). marinus skämde wara dottor oc afladhe barn mz hänne KL 300 . " skämma (opprimere) myna drotningh " MB 2: 191 . Bir 3: 181 . ST 228, 399, 460 . RK 2: 305, 480, 3: 2110 . ","5) utskämma, håna. " skämde mz ordhom (insultavit) hermogenem " Bil 163 . " ciprianus skämde han mz ordhom at han lät ena mö wmstridha sit waldh " ib 448 . " vare thw wärdh . . . at alle skullo styggias vidh thik ok skäma (confunderent) thik oppinbarlica mz alle blygdh oc obrygdhilse " Bir 2: 236 . - smäda. aff marghin man ther thu hafuer skämpt Iv 1672 . - häftigt förrebrå, fara ut i häftiga el. skarpa förebråelser mot. johannes skemde han mz ordom hwi han rymde vndi thä värio han androm mente Bil 657 . " skämde kärkin vppinbarlika " Bir 1: 321 . " fordömelikit är at . . . obrygdha älla skämma sin jamcristin aff otholi " ib 3: 170 . ","6) förderfva, förstöra. thz the kirkior closter oc allmogen swa skämde RK 2: s. 338. tha är wenskaps bandet skemth MD (S) 293 . the (för hvat the) predica mz ordhom . . . thz skämma the mz syndhom Su 60 . skämma oc fordärffua andhra meenlösa ib 57 . söndherslitas the oc skämmas aff skadhelika wädhranna hornom ib. ib 58 . ","1) skämmas, blygas. " han skempde sigh swaara " Lg 3: 34 . ","2) utskämma sig, komma på skam, stå med skam. hon ville ey siälff skemma sik for faom scriptafädhrom MP 1: 6 .","3) vanära sig, befläcka sig. ath han sig mz hordom skämde MD (S) 234 . - refl. skämmas, ","1) skämmas, blygas. kesaren skämdes Bu 419 . ib 416 . Bil 697 . gik . . . bort skämmandis Bir 3: 4 . KL 411 . MB 2: 404 . skemmande (för -is) gar jak for henne fram MD 126 . " ga baru hofdhe skämmandis for mannom " KL 248 . jak blyghis oc skämmis i mik siälfwom Bo 218 . þeop[h] ilus skämmes viþ sin vaþa Bu 29 . " jak blyghis oc skämis aff minom syndom " Bir 2: 142 . " andhra diäkna giordho offta spee ok leek aff honom, aff huilko pilthen mykyt skämdhes oc dröffdes " Lg 663 . om nakar skämmis at vidhirganga thz som hon lätir sik angra Bo 151 . Bir 3: 134 . " ey skämmandes honom förrädilse tilläggia " MB 2: 289 . - opersonl. med ack. godh blygdh är at thik skämmis at synda Bo 151 . mik skämmes för ärligha tala och röra thz iak . . . monde höra RK 3: 2099 . " skemmis mik at jak liggher swa slemliga i thessa säng j thine närwarilse " Lg Manfr 286. ","2) komma på skam. at wärldzlika starke män maghin skändas ok skämmas VKR II . " at the matto rädhas oc skämmas som mz gabban . . . kommo mote thina hälga folke " MB 2: 327 . ","3) bringas ur fattningen, göras till intet. han . . . bliknade oc skämdis (obstupuit) MB 2: 191 . ","4) förderfvas, förföras, komma på fall. äpther hwilkit mange vnge män matto skämmas oc tagha tilfälle til ath synda MB 2: 297 . - Jfr skamma, skända."],"e":["skäma Bir 2: 236 ; ","-is ib 142, 3: 134 . -ir, -de, -der. part. pret. skiamðer: skiamdð BjR 15: 1 ),","skämma sik , "]},{"a":"skämma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) bringa skam över, skämma ut, vanära. SvKyrkobr 19 . defamare . . . lasta skämpna wanfrädga G C 20 s. 169. ffedo . . . skämma (hs. skämna. Jfr E. Noreen a.a.) defederare rensa defedare margaledis skämma (d:o) ok rensa effedare idem refedare ath[er] skämma (d:o) GU C 20 s. 259 . (kan även föras till 6). ib (hand 2) s. 103. maculo . . skämma oc fordefffua ib s. 109. thu fornyar aldrigh j synda bätringhinne jomfrudoms blomster, hwilkit högfärdogha glömskan haffwer forkatadh ällir nidher kastadh, ok fordömeligha skämst SpV 129 . " thin eghn ondzska skal awitha tik, ok thin franwändha skal skäma tik " MP 5: 200 . 4) vanära, skända, kränka (en kvinna). huilkin pigho som laather skämma sik effter thenne tiidh STb 1: 148 ( 1478) .","5) utskämma, håna. " lludificor . . . lithet oc maathelica skä[m]ma " GU C 20 (hand 2) s. 101. smordhe hon (ɔ jezbel) sik ok swa sinkadhe änlithe ok andhra sina limmi, thär oppa at hon skulde än thän skämma somhöffdhinge war wordhin (ad deludentum principem) SpV 312 . 6) fördärva, förstöra. jnfectus . . . ogiordher . . . skämdher GU C 20 (hand 2) s. 25. ib s. 26. skörhethin smittar ok skämmir (inficit) SpV 149 . - förfalska? jnterpolo . . . aather stoppa . . . oc skämma Gu C 20 (hand 2) s. 7) swa thär äpthir at hon haffdhe lidhit pino ok dödh, skämde (för sände, misit) hon sin plaghomästara . . . til häluitis pino SpV 233 . "],"e":["skäma MP 5: 200 . ","skämpna GU C 20 s. 169 . skämma (skäma MP 5:: 66 -ir , -is. part. pret. skämpder SvKyrkobr 19 . Jfr E. Noreen, Sakkunnigutl. rör. led. prof-ämb. li svenska språket vid univ. i Lund (1939) s. 156),","skämma sik , 4) håna, småda? med prep. upa. framdelis sagdhe war herra ath the äro säle, som sik ey skämma oppa honum medh ordhom ällir erninghom MP 5: 23 . - refl. skämmas, 1) skämmas, blygas. han slogh huwudit nidher ok skämdis see vp til hymmelin MP 4: 173 . tha math thu blyghias ok skempnas af tikk syälffwom ib 5: 66 . - opersonl. med ack. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them skämmis älla blyghis, aff thera fall näpsas SpV 428 . skämmas för. med ack. Se Sdw 2: 1301. - Jfr be-, ful-skämma samt o-, skam-skämder."]},{"a":"skämmare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr piko skämmare."],"e":[]},{"a":"skämmelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) skamligt, på ett sätt som medför skam el. vanära. om hon see sik ällir annan oblygheligha älla skämligha SkrtUPpb 193."],"e":["skämligha )"]},{"a":"skämmelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) skamligt, på ett sätt som medför skam el. vanära. the vilia äkke längir swa skämmelica thiäna idhir Gr 261 . " jak hafwer swa skemeliga mot gudi giort " MD 124 . ib 125 . skämelika liffwa Lg 3: 65 . " honom (döden) gladelica vtwäliandis häller än skämeliga liffwandis bliffwa " MB 2: 296 . hwru skämeliga oc o ärliga beniamyns söner sik bewisto ib 129 . RK 2!SYNS_DÅLIGT? 60423, 3: 173. iudas . . . hulkin som nokra stundh fölgde christum ok apostolomen, oc gik sidhan skämmelica fran them MP 1: 41 . hans hierta var skemmelica vrankt ib 82 . BSH 3: 190 ( 1468) . ","2) skamligt, skymfligt, på ett skymfande el. kränkande sätt. bundin swa skämmelika Fl 1804 . Fr 1118 . " jak var nakwdhir giordh skämlica (ignominiose) " Bir 3: 354 . ib 1: 310 . " nv throdhz thu skämmelika " Ber 238 . - Jfr skamlika."],"e":["skämelika Lg 3: 65 . ","skämelika Fr 1118 . ","skämmeligha RK 3: 173 . ","skemmeliga MD 125 . ","skämeliga MB 2: 129, 296 . ","skemeliga MD 124 . ","skemmelegha BSH 3: 190 ( 1468) . ","skämelig RK 2: 6043 . ","skämlica Bir 3: 354), "]},{"a":"skämmeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) blygsel väckande, som man har anledning att skämmas el. blygas för. byria sidhan til at rosa sik aff them syndom som han räknade för blyghelika ok skämmelika (de peccato, quod prius reputabat erubescibile) Bir 1: 160 . - skamlig, vanhederlig, medförande skam el. vanära, nedrig. giordhe thu thässa skämmelico syndena KL 300 . ib 301 . ST 271 . MB 2: 221 . " thzta skemmeligä mordh " Va 35 . ib 36 . " skämmelik foradhilse " KL 45 . prestanna skämmelika lifwirne Bir 1: 166 . MB 2: 297 . MD (S) 294 . " aldra skämeligasta talan (sermones nefandos) fran sigh vt kasto " MB 2: 311 . - skymflig, vanhederlig. skämmelikin (ignominiosa) fängilse Bo 108 . skemmelicaste dödhir MP 1: 39 . " vari tik . . . . for tith hedhris säthe skämmelicaste (despectissimus) stadhir j heluite " ib 34 . ","2) nedrig, lastbar, brottslig. thu vsal alla manna skämmeligste (flagitiosissime) MB 2: 301 . " drapo ysbosät then skemmelica man " MP 1: 74 . Ber 238 . ","3) gemen, usel. " walsins herra höfdhe ey at ingaa j swa skämmelikit (confusam) kar " Bir 1: 168 . " ett skemmeligit mynth " RK 3: (Till. om Chr. II , red. A) 6311. - gemen, vedervärdig. thenna blandningh synes . . . skämeliken LfK 85 . - Jfr ofskämmeliker, äfvensom skamliker, skändeliker."],"e":["skämeliker: -likom MB 2: 221 . ","skämmelig: -ligaste ib 301 . ","skemmelig: -ligä Va 35, 36 . ","skämelig: -ligasta MB 2: 311 . sc imelig MD (S) 294 . skämmelikin Br 238; (f. el. n. pl.) Bo 108 . ","skämeliken (f.) LfK 85 . n. skämmelikit Bir 1: 168 . ","skemmeligit RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6311. skämlikit MB 2: 297 ),"]},{"a":"skämna","b":"","c":"","d":[" , se skämma."],"e":[]},{"a":"skämninger","b":"nn","c":"","d":["bistock. Jfr TH. Hjelmqvist, Runinskriften på en bennål li Lunds historiska museum 21 f., E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 62. wjlya bin borth flygha . . . tha haff redho nokon skämningh oc honom smör jnnan mädh honagh PMskr 301. ib. Jfr byskämninger."],"e":[]},{"a":"skämt","b":"nn","c":"","d":[" ? skämt; förströelse. - mädh skämt, för nöjes skull. naar then herren skulle rida j jakth älle spär ränning anten mz skemt äller aluara Prosadikter (Sju vise mC) 234 Jfr skimt."],"e":["skemt )"]},{"a":"skämt","b":"nn","c":"","d":[" ? skämt, narri. jnthe är naturen swa beqwemt som ret wenskap for vtan skemt (allvarlig, uppriktig) MD (S) 292 ."],"e":[]},{"a":"skämta","b":"vb","c":"v.","d":["förkorta tiden; roa sig, göra sig lustig. syndar han oc tho nadhelika, än ey är ofmykith owerwätis takit äller skämtat MB 1: (Cod. B) 538 . - skämta. opta the . . . skämpte mz ordh och gamman RK 3: 2050 . " hon kwnde well skempta mz sin ord " ib (sista forts.) 5283 . "],"e":["skempta . ","skämpte RK 3: 2050 . ","skämtat MB 1: (Cod. B) 538), ","skämta sik , roa sig. the (hafsfruarna) foro aff rin ok then siön ath skemta sik Di 240 ."]},{"a":"skämta","b":"vb","c":"v.","d":["förkorta tiden; roa sig, göra sig lustig. nw skäp0ade the sidan then dagh allan Prosadikter (Karl M B) 333 ."],"e":[]},{"a":"skämtan","b":"nn","c":"","d":["1) tidsfördrif, nöje, det som bereder nöje. han (Muhammed) jätte allom them hanum trodo paradys, ok ther alla skemtan hafua mz math ok dryk ok wänasta quinde Bil 726 . " sätte ther in sin son . . . ok alzskona lek ok skämtan " ib 610 . " han sculde enkte thänkia vtan thässa hems skemtan " ib. " torue kununga ok höfdiunga haua stundom lekara ok andra fröghdelika skemptan " KS 39 (101, 41) . " torf han !UDDA_TECKEN?: mannen) haua stundom skämtan ok glädhi i sinom hugh ok hiärna " ib. " i wårre skämtan ok glädhi " ib 61 (151, 67). skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok ränna hästom . . . ok idhka medh lek ok skemptan al thön åthäue, män plägha i stridh medh hästom ok fotgångarom halda ib 53 (136, 57). haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara sik ok sinom mannom til skemtan widh sino borde ib 55 (139, 60). Fl 204 . Fr 451, 2726 . Iv 76 . Al 6466 . RK 1: 225 . " haffwa . . . skämptan mz glädhi och soma " ib 2: 5092 . " hwar soot födhis aff thässom fyrom. af ofmyklom mat oc dryk. af ofmyklom sympn. oc af läti. oc skämtane (otium et jocum). oc af iwirflödhis klädhom " KL 229 . ","2) gamman, muntert el. lustigt tal, skämt. hafþe for skämptan opta diäw[l]s namn i munne Bu 497 . gör konungin sik ther aff skämtan (Cod. A gaman 196; gör sig konungen lustig deröfver) MB 1: (Cod. B) 546 . blanda stundom skämtan medh aluoe tinne KS 24 (59, 26) . " tin skämtan ok röst se vtan al oföghelik ord ib (60, 26). kan wel skemptan skön " ST 72 . hwar är latren, hwar skämtan Ber 210 . Bir 4: 129 . " at höra fagher ordh ok skämtan " RK 1: 28 . " här sigx aff abotum allum skemptan myklä " AS 59 . "],"e":["skämptan . ","skemptan . ","skämtan . ","skämtane KL 229), ","skämtans ordh , "]},{"a":"skämtan","b":"nn","c":"","d":["1) tidsfördriv, nöje. det som bereder nöje. ludibrium est quod illuditur smäligher oc skämptan GU C 20 (hnd 2) s. 101."],"e":["skämptan )"]},{"a":"skämteliker","b":"av","c":"adj.","d":["nöjsam, roande, behaglig. " hwat thz var älskelikit älla faghert älla lostelikit älla skämtelikit (jucundum) " Su 392 ."],"e":["-likit Su 392 ),"]},{"a":"skämteliker","b":"av","c":"adj.","d":["nöjsam, rodande, behaglig. ludicris . . . skämthelighen GU C 20 (hand ","2) s. 101."],"e":["skämthelighen )"]},{"a":"skämtelikhet","b":"nn","c":"","d":["lustigt tal, skämt. opuäkkir han hona . . . til lös ordh ok skämptelihet (verba dissoluta et jocosa) Bir 3: 176 ."],"e":["skämpte- )"]},{"a":"skända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bringa på skam. lucia swaradhe swa witerlika. at paschasius lät sik skendan Bil 556 . " the ärw skände (confusi) " Ber 168 . - låta komma på skam. skända ey (ne confundas) mith änlite i hänne (bönen), at iak ey bönhörder warde Su 144 . ","2) bringa skan öfver, vanära. bäggias wara hedher haffwer han skänt Al 7884 . " the skända . . . sina wigxl " MB 1: 139 . ","3) vanära, skända, kränka (en qvinna). the skulu hona skända Iv 2877 . MD (S) 304 . ","4) skymfa, håna, lasta. med dat. klerkom skenda MD 87 . - med ack. decianus skände sina män mz ordom at the gatho äkke thökt en man. som manga män hafdhe för vmstriit Bil 472 . " hwar man vilt thu mz ordhum skända " Iv 562 . Al 1854 . hädde ok skände beatum lofredum KL 122 . - abs. thu kan badhe skända ok hädha Al 4413 . - lasta, klandra, tala illa om. skända annan Al 2264 . " aff all wärlin wardher han skänd " ib 2716 . " skända alle mik ok döma mik ondan " Bir 1: 149 . GO 805 .","5) förderfva, förstöra. han hafuer mik swa sara skänt thz mit liif är nu bradhlika änt Iv 776 . ib 4593 . Fr 1356 . MD 17 . gudh skende konung magnus för thz kyff RK 1: (sfgn) s. 184 . thu haffwer . . . marhgom lundom wärldina skänt Al 8294 . " swa wardhe han ewerdhelika skänder " ib 8838 . " oskällikhet oc dyrfwe fordärua oc skände al thing " Bir 2: 226 . " drukinscapir . . . skänder vndirstandilsin " MP 1: 310 . ","6) förderfva, förarga, bringa på fall. skändas älla skända är at taka sik älla göra androm synda tilfälle Bo 135 . " licamlikit gagn skal man lata for kärlex skuld at man ey skände sin iämcristin (propter scandalum fratris) " ib 87 . " hulkin som . . . skändir (scandalizaverit) een af thässom pussillis " ib 138 . Bir 3: 309, 329 . " at iac sculi ey skända mina siäl " KL 193 . " ängen wanfrägdh skände (scandalizet) thit lifwärne " Ber 57 . " tungan wtan styrslenna bezil skändir (scandalizat) badhe härra och första " ib 58 (båda dessa sistn. ställen böra kanske snarare föras till 5). ","1) skämmas, blygas. " riddarin skändis wardha en hänther " Bil 255 . " tronna ovine . . . skulu skändas (erubescent) äwärdhelika nar the see mina rätuiso " Bir 1: 17 . ","2) utskämmas. " skal hon nu skändas (justaum est ut confundatur) aff allom for mangom " Bir 3: 30 . MP 1: 6 . " the skulu vppinbarlika skändhas fore änglom ok mannom " Bir 1: 16 . " han skal skändas oc pinas for sit fafänga ärfwodhe " ib 2: 83 . ","3) komma på skam. iak scal ey skändas MP 1: 260 . " the som tik forlata skulo skändas (confundentur) " ib 274 . " at wärldzlika starke män maghin skändas ok skämmas " VKR II . Bir 2: 116, 286, 293 . ST 196 . ","4) förargas, taga anstöt. skandalum thz är at skändas. ok skändas älla skända är at taka sik älla göra androm synda tillfälle Bo 135 . " af hulko the skändos (scandalizabantur) oc wordho thäs värre " ib 87 . " lat äkke af at göra thz som got är. än thot somlike orätuislica skändas af thy (alius inde scandalizetur injuste) " ib. " thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn. skalt thu äkke forlata nar somlike skändas oc arghas ther af ib. got är halda sik badhe af köt ok vin. the til at thin systir skuli ey skändas älla thola nakat meen ib. ib 115. " Bir 3: 169 . " at godhe skulin ey skändas " ib 275 . - Jfr oskänder."],"e":["skända sik , utskämma sig, stå med skam. hon ville ey skända sik siälua for faam mannom Bir 3: 30 . refl. ","skändas , "]},{"a":"skända","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 227. - refl. skändas, 2) utskämmas. lat mik ey äwonnelika skändas oc ey vardha minna owina atlöghe Prosadikter (VBarl) 79 . 4) förargas, laga anstöt. swa som . . jhesus ey affleeth at predica helsamligan lärdom fore sancte pedher ok androm apostolis än tha han väl visthe at judas ok pharisej sculde ther aff skempdä ok ey läräs SvKyrkobr 172 ."],"e":[]},{"a":"skändagäster","b":"","c":"","d":[" , se skämdagäster."],"e":[]},{"a":"skändare","b":"nn","c":"","d":["skändare, kränkare. alla sonan ok forlichningh, ther kemmenerana göre medh thöm ey til retta wele . . som är medh piger skennara (i st. f. skennara har urspr. skrivits vpstynga ok; avsikten torde ha varit att ändra till ett piko skändare), slagh och pust etecetera STb 2: 445 (1490). Jfr qvinno skändare."],"e":["skennare )"]},{"a":"skände","b":"nn","c":"","d":["skändlig menniska, skalk. thin fule skände Iv 2042 . " thin ondeskände ib 4496. lig ther hin onde man thik (för thin) skände " Fr 1046 ."],"e":[]},{"a":"skändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) skamligt, på ett skamligt sätt. Prosadikter ('Sju vise m B) 195."],"e":[]},{"a":"skändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) skamligt, på ett skamligt sätt. jak sagdhe thik för at en var hulkin som byriadhe sant riddirskap nw sighir jak thik aff androm hulkin som skändelica (misere) bortgik aff thy Bir 3: 369 . ","2) skymfligt, på ett skymfande sätt. lät gripa them badha . . . ok dragha skändelika jwi alla gahur Bil 735 ."],"e":[]},{"a":"skändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) skymflig, vanhederlig, neslig. varþfangen vnd[i] skändelekan þräldom Bu 401 . " hwat ey hände honom skändelikin (ignominiosa) dödhir " Bir 1: 52 .","2) skändlig, nedrig. " ysbosäth som teknar skämdeliken man " MP 1: 74 . " thu äst . . . skändelikare (abominabilior) än iudane " Bir 1: 124 . " enkte är skändelikare än nizsker man " Ber 125 . " mz oqwemelicom ok skendelicom ordom " SO 79 . " hör ey skändelica thungo (linguam nequam) " MP 1: 299 . ib 2: 53, 222 . wrankt hierta och skändelikit (cor nequam) skal tynghias mz sorghom ib 1: 87 . ","3) usel, ringa. " ey wilt thu minnas huru skändelikit (vilis) thit wphof war " Ber 207 ."],"e":["skändeleker: -lekan Bu 401 . skändelikin. skämdeliken (ack. m.) MP 1: 74 . ","skändelikit ib 87 ; Ber 207 ), "]},{"a":"skändilsd","b":"nn","c":"","d":["förargelse, anstöt. mz systranna skändilsom (scandalo) Bo 135 ."],"e":[]},{"a":"skändsl","b":"nn","c":"","d":[" ? skymf, skam. thet önkelige mordh, lifflath, hon och skensell, k. h[ans] . . . ossfördhe BSH 5 . 53 (1505). thet wore . . . en stor skensell ib 646 ( 1520) ."],"e":["skensell )"]},{"a":"skänk","b":"nn","c":"","d":["skänk, gåva. " wthgiffwer skiparen skän äller drykke pänynga " PMSkr 78 . " varin tillatoge per seruicium vestrum och nogra smaa skäner at j motte lära laborare in apotheca " HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"e":["-er ) , "]},{"a":"skänke","b":"nn","c":"","d":[" = skänker. then skänke . . . bar then nap alexandro full Al 2285 . ib 2291 ."],"e":[]},{"a":"skänker","b":"nn","c":"","d":["munkskänk. " achalicolis . . . idest pincerna skänker " GU C 20 s. 4 . STb 1: 405 (14839. Arnell Brask Biᴵ 7. skänken oc bissaren ib 32."],"e":["skenk )"]},{"a":"skänker","b":"nn","c":"","d":["munkskänk. " var keysarins skänk " Lg 124 . bar skenken (skutilsveinnin) fram ena gwll skaall Di 100 . " giorde hanum till sin skänk (skenkiara) " ib 165 . ib 238 . MD (S) 305 ."],"e":[]},{"a":"skänkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) iskänka, giva att dricka eg. och bildl. wm han skänkte mik (propinaret) the dröffwilsen ginstan Mecht 315 . diäflin . . . sagde ath han . . . wilde giffua them drikka aff sinom krukom mangha handa drykkia swa athnögher them ekke thät ena tha wil jak skänkia them aff thy andra MP 4: 189 . swenana, som tyänthe ok skänktho j bröllöpeno ib 5: 96 . ib. lo härra gudh thu äst liffuandis källa, skänkiandis allom them, som . . . SvB 171 (omkr. 1500). swara swa them diäfflenom som tolikt skänke thik (præopinanti, sannol. läst propinanti) SkrtUpp 11. - undfägna. . . . tik som sarghadher . . . hängde a korseno oc skä(n)ther mädh ätiko oc galla dryk SvB 61 (b. av 1500-t.). ib 305 (d:o). ihesus som mz gallan war skänkter för war broth oc syndher skul (pro nostris reatibus felle potatus) JMÖ 107 . 3) utskänka. at selie eldler skenckie brentth viin STb 1: 424 ( 1494) . corth flasedragare schal holle ochskenckie brenth wiin her j stadin ib 3: 376 (1498)."],"e":["skenckie- . ","-ir . ","-te . ","-ter )"]},{"a":"skänkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) iskänka, gifva att dricka. eg. och bildl. þe skäkto (för skänkto) þik . . . ätikko oc galla Bu 77 . " drak han ethir som guz owini hanum skäncto " Bil 215 . " han . . . bödh them skänkia miödh ok viin " Fl 574 . Bu 492 . Bir 1: 111, 2: 153, 3: 198 . RK 2: 4477, 3: (sista forts.) 5692, 5864. Di 285 . Va 13, 30 . hon . . . nya glädhi skänkir (propinat) allo himerikis herskapi Su 344 . " for gallan skänkia the mik dröuilse " Bir 1: 92 . " nalkas diäfwlin hänne ok skänke hänne aff sin bekslikhetz dräg " ib 3: 5 . skal jak skänkia honum aff mine rätuiso ib 91 . MB 2: 335 . " hon skänte allom thöm han gaf äta " Bil 916 . ösin nw ok skenkin them främsta MP 1: 57 . skäncte them Lg 3: 12 " tholik dryk wardher opta skänkt " Al 2679 . " pilther giffwi ena thunno öll j kompanith j nästa dryk äpther han stadddher wardher . . . ok skänka (för -e) siälwer sina thunno So 18. jomfrwn skenkte for hanum " Di 93 . ib 85 . " jomfrunne som skäncte " Lg 3: 12 . " man skänkte thöm mz dyre kar " Fr 843 . jak skla ey neka min älskara, huilken . . . wart . . . skänkther mz äthikio Lg 334 . - undfägna. skänkte han them medh bysse och piil BSH 5: 167 ( 1507) .","2) skänka, förära, gifva. " han lät tyska frwger c [100] lödug mark i nötter skänka " RK 1: (Albr) s. 211 . monge löde mark sölff iag honum skenkte ib 3: (sista fort.s) 5887 . - begåfva. huilke fförnempde häste will jak skenke eder häredöm med FM 211 ( 1501) . - Jfr be-, ut-skänkai."],"e":["skänka SO 18 ; RK 1: (Albr) s. 211 . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"skänkiare","b":"nn","c":"","d":["1) ss tillnamn. " filiam domini birgeri skænckara " SD 3: 185 (1314, nyare afskr.). magni dicti skiænkiæræ . . . filiam ib 520 ( 1321) . ","2) tilldelare, gifvare? snillena skenkiare (sapientiam promens) Lg 216 ."],"e":["skiänkiare: -a GO 1020 . ","skiänkiäre . ","skiänkare )"]},{"a":"skänkirska","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig munskänk. bildl. än kärlekin thiänte htem, som aatho och war allom them som tith komo, genmildh skenskirska Mecht 272 ."],"e":["sken- )"]},{"a":"skänkning","b":"nn","c":"","d":["skänk, gåva gaffs bro thore xxx mark fför ancharen han lade j södre torn oc xij öre i skenkning Stock Skb 38 ( 1517) . ib 41, 73, 75 (1518). gaffz balzar myn kera frugis capitener för the tyske byssekyther x mark til en skenkning ib 122 ( 1520) . ib 158 ( 1520) . beleuade borgmestere oc raadit en gönst och skenkning wor kiereste nadigeste herres stadthollere, mester dirik STb 5: 292 ( 1520) ."],"e":["sken- )"]},{"a":"skäpia","b":"vb","c":"v.","d":["dana. " a hwario green . . . sat en foghil mz konstelik list . . . hwar thera som han lifwande ware skäpter (för skapter?) aff fiädhrom ok aff hare " Al 4612 . Jfr skapa."],"e":["-ter )"]},{"a":"skäpna","b":"nn","c":"","d":["2) öde. the oböghlikhetena hauir han aff naturene äller vanlika aff sinne skäpno Prosadikter (Barl) 84 . " ffatum ti skepna eller skepnolagh " GU C 20 s. 257 . "],"e":["skepna )","skäpno lagh (skeppno-), ","öde GU C 20 s. 257 ."]},{"a":"skäpna","b":"nn","c":"","d":["1) skepnad, utssende. " mina skäpno (Cod. A skapilse) hafuer iak thik teet " Iv (Cod. C) 304 . ","2) det som är beskärd el. förelagdt, öde. om iak them (ödets makter) mote göra thordhe oc thera skräpno som the giordho Al 7642 . " mik thykte thik vara ond skäpna nära (Cod. B, C, D, E, F mik thykker tik olykkä warä näre) " Fr 997 . " hwa som harth niws han faar godha skäpno Go 1042. - nödvändighet, i verlden rådande oföränderlig lag el. makt som beskär och bestämmer allt, öde. sighen ey at lykka älla skäpna (fortuna) styre nakar thing älla gör " Bir 3: 198 . ib 121. thän haweir hart delomal thär skäpnan är wredh GO 486 . " spilla skäpnona makt " Al 7635 . " skäpnona gudha " ib 7638 . " enkte dugha böne gen ödhnolaghum ok skiäpno skipan " Bil 352 . " hedhugane . . . hwilke som sighia hwat skepnan hfwir mannom skapat ont ellir goth thz skal honom io ändelika ofwirgaa " ST 33 . thz är mik wisselika ofwirgangit som skepnan hafdhe mik skapat ib 46 . " ey är annor ödhna ällir skepna, vtan gudz skipan oc hans foresyn " ib 47 . ib 48 . " at hon hafdhe siin dröfwilse fangit af hardhe skepno " ib 36 . thz giorde thera hardha skepna ib 46 . - pl. han tror al thing styras j skäpnom (för skäponne el. skäpnone?) ok lykko (credit omnia forte regi, id est, casu et fortuna) Bir 3: 196 . " alt thz skärpnor th hafwa lakt (quæ fata ordinaverunt) " Al 7636 . "],"e":["skiäpna )","skäpno lagh","skiäpno- . ","skiäpnu- . ","skyäpno- . ","skäpna- MP 1: 224), "]},{"a":"skäpnadher","b":"nn","c":"","d":[" = skäpna 2. lyckan fölgher ey hwariom man en tiid smekrar hon mz bliida ansicht hårdh skäpnatt är hon åth endalycth RK 3: (sista forts.) 5796 ."],"e":["skäpnatt )"]},{"a":"skäppa","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ett slags kärl el. korg. Jfr biug-, sädhe-, säþis-, to-, ul-skäppa. ","2) målkärl; innehållet af ett måttkärl, mått. wi namom . . . hwariom enom wara atirmälande mz the samu skäppo (mensura) j hulke han mällir androm Bir 4: (Dikt) 269. BSH 5: 369 ( 1508) . alla människio . . . vträkkin sina vilia skööt at gudz miscunda skäppa . . . skuli them ingiutas MP 1: 338 . - målkärl af en viss storlek; rymdmått (för torra varor) af en viss storlek, skäppa. Jfr Falkman, OM mått och vigt 1: 298 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 747 f. mällan idher skal wara. . . rät skäppa (modius) oc iämpt saald MB 1: 368 . GS 41 . " theen skäppa är wäl mälth som gällare sithir siälwir wppa " GO 867 . beddis skäppo hwrte till lans Bil 576 . " twa skäppor korn " SD NS 2: 2 ( 1408) . BSH 5: 25 ( 1504) . I skepa hampfrø tercia pars skepe de hyrfrø (af de båda här förekommande formerna skepa, skepe är den senare latiniserad och den förra kan fattas ss sådan) SD 3: 759 ( 1316?) . " hästä korn skl köpäs swa att spander [gyälder] twem pänningum meer än han gyälder i nästa köpstaþ, ok skieppa enom pänninge " ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). xxij calmarna spän korn oc iij skäpper korn, i hwariom span äre iiij skäpper Falkman, Om mått och vigt 1: 301 (rk. fr. 1466). - Jfr falu-, härads-, mäle-, spitala-skäppa-. "],"e":["skieppa . ","skäpa: -er BSH 5: 25 ( 1504) . ","skepa SD 3: 759 (1316?); -er BSH 5: 25 ( 1504) ), ","skäppo tal","skeppetall )"]},{"a":"skäppa","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) målkärl; innehållet av ett målkärl, mått. - rymdmått (för torra varor) av en viss storlek, skäppa. Se Sdw 2: 1301 o. jfr Nord. Kultur XXX s. 3 ff. samt L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 94 ff 2 lykkior . . . som vppaa saas 14 skepper korn vm aaridh VKJ 125 ( 1447) . ib 94 . " j ena skeppo ga xliiij skalapwnd hwethe PMskr 200. är han (ɔ: åkern) fether tha wil han haffwa fira skeppor hwethe äller rogh ib. moth hwaryo skäppo olyäbär takes en halffiärdwngh salth " ib 337 . - Jfr faluköpungs-, munka-, provasta-, sädhe-skäppa."],"e":[]},{"a":"skäpta","b":"vb","c":"v.","d":["förse med skaft. the salighe bönder . . . skäpto thera kölwor ok thera lee RK 1: 2790 ."],"e":["skäfta L. -te),"]},{"a":"skäpta","b":"vb","c":"v.","d":["förse med skaft. manubrium brii skafft vnde manubriatus . . . skäffth jnde manubriare skäfftha GU C 20 (hand 2) s. 119. Jfr tväskäpter."],"e":["skäfftha . "]},{"a":"skäptarvi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skäpthing","b":"nn","c":"pl.","d":["eg. ordinarie ting? med markanad förbundet ting som hölls på bestämd tid? hwre thet war taleth paa skeptingen HSH 18: 9 ( 1494) . ib 8, 10 ."],"e":["skepting )"]},{"a":"skär","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) klar, skinande, glänsande, lysande. eth annath palladz haffwom wi . . . som är giorth mz smelte gul och dyra stena och skärth saphir Prosadikter (Joan Prest) 349 .","4) ren, oförfalskad. " xx lödhoga mark löguga skärt silff " SD 8: 56 (1361, avskr.). merax . . . claar skäär GU C 20 (hand 2) s. 134. thin siäl är skerare än göllidh rödh Sv Rimd 45. 6) ren, fri (från synd el. brott), oskyldig. ängin siäl komber til himerikis för än hon är antiggia här i wärldinne mz dröwilsom oc bätrilse skär wordhin. eller oc i skärslo elde rensadh SvKyrkobr 47 . 7) fri från klander, rätt, laglig, bindher iak mik och mina arffua til honom the jordena skiära oc hemola göra SD 8: 177 (1362, avskr.). DalHembT 3: 71 (1400). - Jfr oskir."],"e":["sker . ","skäär . ","skiär )"]},{"a":"skär","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) klar, skinande, glänsande, lysande. tha wädhrit war blidhast ok solin skiärast Bil 238 . " solin är for stiärnor skär om morghins tiidh tha hon op gar liws ok skär at see op a " Iv 1787, 1789 . siätte stenin är hänna (Jungfru Marias) klarhet thy at hon är swa skär ok klar (claritas ejus, quæ sic clara est) at änglane hulke som hafwa klarare öghon än liusit är. the lyusas af hänne Bir 1: 95 . " skinande j skärasta klarhet " ib 3: 365 . " een steen, ther badhe är skäär ok reen " Fl 981 . " ofuan a tornith een knapper star, aff rödha gull rät öfrith skär " ib 983 . ib 1070 . florena, the skäre äro ok ful wäl renä´ ib 492 ; " jfr 4. et fingirgul mykith skärt " Al 305 . " geenlädher ok rema ther til höra varo aff skära silke göra " Fl 534 . Fr 468 . ","2) klar, fri från det som fördunklar. om glas, vatten, luft, himmel o. s. v. annor himbla natura är ey liws aff sik siälwe, vtan skäär i genom som speghel, oc watn, oc än myklo skärare oc kallas for thy celum cristallinum, thy at han är skäär som cristallus steen som wardher aff frustno watne MB 1: 41 . " godhe ängla sagho thetta dagxwärke, först i sinne natwr, oc sidhan i gudhi som är then skäraste speghel alla sinna gärninga " ib 156 . " tha thz är skärt vndir hymblenom ib (Cod. B) 488. tha wädher är skärt " ib 489 . " scyt giuar han þik . . . skärt väþar äpte multit " Bu 489 . Lg 3: 258 . " allir himinin war skär " KL 127 . " hafwa . . . blan mantol ther war swa som bla skär hymil j lytenom " Bir 1: 94 . " tha wi se himilin aldra skärast skina reen fagher ok skäär " Al 6474, 6475 .. ","3) klar, ren, fri från grunlande ämnen. i skäro wathne GO 210 . blodher flöt ok ran som aldhro ok watn aff skäre käldo (fonte purissimo) Bil 541 . Lg 91 . " skärt (liquidum) oleum " Bil 211 . LB 2: 54 . tag . . . skeran honig ib 7: 349 . skäär miolk KL 373 . - klar, ljus, hvit. skärt wiin scal man drikka oc hwit oc skärt trampöl oc gamal (för -alt) humblöl oc thz som skärt är LB 1: 96 . siwddhe thz . . . j skärt ööll ib 97 . ib 7: 124 . ","4) ren, oförfalskad. göre fynth och skärth silffwer DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . ","5) ren, obesmittad. hwat skär oc ren (munda et sinera) hon (bönen) är oc ostänkt af allo världinna vmsorgx dopte Bo 104 . " skär mö " Bu 419 . ib 10 . " aff skäre iomfrv " MB 1: 494 . Al 4720 . MD 10 . Lg 41 . " jomfru maria skär oc reen " RK 2: 6452 . " skär renlekir (pura castitas) " Bir 4: 9 . ","6) ren, fri (från synd el. brott), oskyldig (till ett brott). hon war een oc skäär aff henne !UDDA_TECKEN?: förste synd) MB 1: 149 . swäria, at i ärin skäre aff the gerning ib 230 . " som skäre ära fore thetta mordh " Al 3757 . " fore tholikt liffwerne wi ärom skäär " ib 7542 . ","7) fri från klander, rätt, laglig. gy (för gyr el. gör) thet !UDDA_TECKEN?: öreslandith) schätth (för schärth) oc hemolth for:da lundbyörne oc hans arffwm thil äwärdheliko ägho SD NS 1: 58 ( 1401) . " iak . . . tilegner then !UDDA_TECKEN?: gardh) skäär och hemol gör for:de capelle til everdeliga ägo " SD 3: 112 (nyare afskr.).","8) klar, klart seende . thw skalt haua skär (serenos) öghon Bir 2: 169 . ib 104 . LB 2: 39, 41 . fik . . . skära syn Bil 411 . ib 888 . LB 2: 41, 4: 343 . ","9) ren, klar, ljudlig, tydlig. limar thz thungha rösth ok gör hona skära LB 4: 343 . - klar, fri från heshet. klofflöök drwckin mz watn dwgher for hosto oc gör skärt brysth LB 7: 64 . - Jfr genom-, o-, of-skär samt skir."],"e":["sker . ","skäär . ","skiär )"]},{"a":"skär","b":"nn","c":"","d":["skär, skärgård. " þaghar utlöpis skip wárþä nämd i siären " SR 28 . " ro wtan för skären " BSH 5: 167 ( 1507) . SD NS 1: 348 ( 1404) . RK 2: 1968 . FM 177 ( 1504) . " i alandz skäriom oc fynlandz skäriom " SD NS 1: 255 (1403, gammal afskr.). BSH 1: 185 ( 1386) . " aff finskä skären HSh 20: 185 (1507). swia skär " RK 1: 478 . " j nycöpings skär " ib 2: 1918 . j stäkaholms skäär ib 1947 . - Jfr fiske-, hafskär, äfvensom inskäris. "],"e":["skäär . ","skiär . ","skäria bater","skärye boother FM 177 (1504)), ","skäria gardher","skäriegardher: -en HSH 20: 253 (1508); BSH 5: 287 ( 1508) . ","skäriegarder: -en ib 287 ( 1508) ; ","-in FM 189 ( 1504) . ","skäryegardher: -en ib 267 (1506). skäriegorder. skärye goorder: -en FM 177 ( 1504) . ","skäregarder: -en BSH 5: 286 ( 1508) . ","skeregarder: -en ib. ","skäregorder: -en HSH 24: 95 ( 1517) . ","skärigarder: -en ib 100 ( 1517) . ","skärigorder: -en ib),","skäria karl","skärie- )","skäria klippa , "]},{"a":"skär","b":"nn","c":"","d":[],"e":["scher: -en STb 2: 424 (1490?) . pl. dat. skäriom SD 8: 158 ( 1362) ; NMU 1: 67 ( 1381) ), ","skäria bater (skäriä-), ","skäria gardher","skäre- )","*skäria gädda","skäre- VKU 13 ( 1540) ), ","skäria karl (skärio-), "]},{"a":"skära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skära, göra inskärning i. at skära sit köt MB 1: 501 . " at skära sina lime til blodh " ib. " skär a huirfinum i liumscänum ena sinu fingris bretä Hästläked. i " AS 136 . skiär owan vid knolana . . . ena sino fingärs breþa ib. LB 2: 68 . skär kirtzlana ib 69 . ","2) skära, sammanbita, gnissla. med dat. el. ack. skärande tannomen (stridentes dentibus) Bo 154 . Lg 3: 146 . " alexander . . . skar sina tänder " Al 8317 . ","3) skära, sönderskära. " tetta skal alth saman stötas och läggias j starka ätykio om nattena med rogh bröd swa storth skwryth som een halff valnoth " LB 7: 46 . " wardhir han !UDDA_TECKEN?: pwrlök) . . . skorin i smaa stikke " ib 3: 52 . ib 55, 56 . " om thz wardir raath skorith i ätikio " ib 53 . ib 55 . - bildl. thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . - sönderfräta. them (kläderna) skär ey maalen LB 7: 2 . ","4) skära, bortskära, genom skärning aflägsna. man skär langa rrem aff annars skinne GO 208 . - (?) all wätzan som hiärnin skäär fran sik LB 3: 90 . - bildl. skär fran thik al iuir flödhis thing MP 2: 72 . skal iak . . . skära (sucidam) ha ok skilia hans liiff . . . widh mit folk MB 1: 368 . - klippa, genom klippning aflägsna? fore spina skär (näml. något?) aff honum med ena sax och stryk mz salth LB 2: 69 . " fore bwk werk skär (näml. något?) aff bwkenom och swid mz heth jern och smör mz bomolya ib. "","5) skära, afskära, afklippa (hår). hon twadhe thera fötir oc lagdhe skorwoth hofwod j sin knä oc skar thera haar Bil 804 . skäris . . . klärkiana haar Bir 2: 106 . - skära, klippa, genom skärning el. klippning afkorta el. putsa. hon . . . skar hans haar Iv 2320 . " andra iomfruna hafdho . . . skurit haar " KL 302 . " illa skrwith haar är twäggia kompona skam Go 712. "","6) skära (säd), skörda. män skaro korn KL 123 . Bu 101 . St 128. MB 2: 208 . philistei skullo skära sith hwete ib 116 . " man skär siällan goth korn aff ondh akir " GO 859 . hwa som lithith sar han skär litith ib 231 . ib 521 . - abs. min moþer . . fik mik sikil at skä´ra Bu 101 . " wi brödher stodho a enkom akre oc skaarom " MB 1: 229 . ib 250, 407 . " vthsänt thina skäru. oc skär för ty at thymen kombir at skäras skal " ib 2: 355 . " juliu är heter manadher i hwlkom man pläger skära " LB 3: 22 . the !UDDA_TECKEN?: himilsins fughla) saa ey ok skära ey MP 1: 290 . thu pläghar ey äria äller sa hwarte skära äller slaa Al 5944 . ib 6078 . GO 401 . - bildl. skörda, uppskära. skulum vi skära then lön när gudhi som ey vanskas MP 1: 236 . " thänne sädhin swa som äro thässa pinoar . . . them skulin i skära oc thola äuärdhelica " Gr 276 . - abs. hulki som sa i tarom the skulu skära i glädhi Gr 276 . - afmeja, afberga (en åker el. dyl.). jdhra ärfuodhis manna lön hulke som skaro ok yrkto idhur garde (för gärde) MP 1: 67 . " nw är myn oker moghen, om jach haffwer lycka til ath skäran " BSH 5: 383 ( 1510) . ","7) skära, tillskära, genom skärning gifva form åt (kläder). lot hon mik klädhe skära Iv 203 . " bryllöps klede mangt eth paar til thz bröllop skorin waro " RK 1: 442 . " systrana skulu mz thera handom skära söma oc böta ather siin oc brödhranna gangkläde " Bir 5: 102 . " the skulu skräa söma oc skipa klädebonadhin aat systromen ib. - skära, verkställa (tilskärning). siin mester schördh skära " SO 96 . sidhan han haffuer sin skyrdh skorit ib. ib 104, 116 . - skära, tillskära, verkställa tillskräning. tha vnge broderen scal begynna at schära SO 96 . ib 101 . " nar saa skurit är " ib 105 . " rantzake om ther skälige är mz farit äller retferdelige skori ib. "","8) skära, utskära, i skulptur utföra. schriffwath oc skorith beläte MB 1: 331 . gudhlik natwra är ower alt thz, ther nakar creatura mz thänkia eller vnderstanda scrifwath eller skorith ib 491 . " ma synas, at i bland andra helgho doma . . . skulle ängalund scirwas eller skäras cherubin oc propiciatorium oc candelabrum " ib 482 . hedhne män waro wane at göra dyyr altar, oc klädha mz dyrom thingom, scrifwadha oc skorna ib 492 . ","9) skära, tilskära, märka genom inskärningar. han skar bodkaffla RK 3: 835 . " haffwe the . . . medh flere theres parthy skooret budkaffle medh brandh oc snara . . ok resth almoghen op her i läneth " BSH 4 . 111 ( 1486). 10) skära, geno skärning göra el. få att blifva. med två ack. skal man tagha klofflöök oc skära smaan LB 7: 11 ; jfr 3. skäär lööss annars bååt SO 292 . ","1) genom skärning el. med hjälp af skärande verktyg upptaga. man skal blädhia kaalen ok ey skära op mädh rotum GO 249 .","2) skära upp, uppskära, upprista, öppna genom skärning. skär wp ena sino wppa näsomon oc stik frö j LB 2: 69 . " skära op sinth (för sin) buk " Di 268 . han skar vp sina modher med een niff MD (S) 272 . - Jfr upskära. "],"e":["skiära . ","skäär LB 3: 90 . ","skaar Lg 3: 146 . ","skaarom MB 1: 229 . ","skaro Bil 747 ; KL 123 ; MP 1: 67 ; ST 128 . ","scaro: -os Bu 515 . ","skare Lg 43 . part pret. skurin. skorin. ","skooren: -et BSH 4: 111 ( 1486)),","skära af , lskräa af, afskräa, bortskära. sua syntes þöm siuka, at hans siukt ben . . . ok sinur scaros af Bu 515 . " skaro aff hans thungo " Bil 747 . Bir 2: 55, 175 . thz (lejonet) slaar bort axlena aff hans liiff som hon vare skorin aff mz een kniiff Iv 4586 . " skara aff then ytersta barkin " LB 3: 170 . " skär aff stykkith (fimbira) scindatur) " GO 335 . ib 234, 1007 . " thän som godha gärninga frukt skär ofmykyt af (abscindit) " Bo 138 . Jfr afskära. ","skära bort , skära bort. skär bort af klädheno alt thz som orent är Bir 1: 402 . Jfr bort skära. ","skära sik in , genom skärning el. gnagning tränga sig in. tit summo myssena til hans, ok skåro sik in i skipit KS 30 (76, 32) . ","skära sunder , skära sönder, sönderskära. Bil 317 . scaro hänna licama sundar i tu styke Bu 418 . Bir 2: 104 . som et swärdh skare mit hiärta swndir Lg 43 . klädhe . . . skurin sundir älla slippadh MP 1: 188 . skära af, skära i tu. skär syndr ii [2] sinwr LB 2: 70 . skar honom . . . then adränä sunder Va 50 . hans swärdh . . . skar hans brynio sunder ij twa Iv 2594 . - Jfr sunderskära. ","skära up , ","skära ut , skära ut, uttaga genom skärnin. skär vt enä sinu af nouinnä AS 137 . Jfr utskära. - Jfr for-, ivir-, kring-, kringum-, nidher-, til-, umkring-, ur-skära samt bla-, oskurin."]},{"a":"skära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra ljus, lysa. giordhe gudh . . . solina mere at skära daghin, maanan minne at liwsa nakraled nattina MB 1: 156 .","2) rena, rensa, befria från det som är grumligt, smutsigt el. odugligt. om man sywdher henne (malört) j reenth watn ok skärer LB 2: 45 . " mästh dogher hon (malört) sudhin mz rägnwant ok skärd " ib 5: 80 . med två ack., den ene dir. obj., den andre ett adj. uttryckande handlingens verkan el. följd. är änkte watn bätra än thz som op rinder a högho berghe, thy at thz hawer . . . skiärt sik aldra renast genom iordhina MB 1: 124 . ","3) skära, rena ( från det som enligt den Mosaiska lagen är oent el. besmitteligt). at män skullo skäras aff thy, än man kom när dödhom manne MB 1: 501 . - rena (från synd el. det som är oheligt). lät sik döpa . . . ok af syndom skära (sedan ändradt till skyra) Bil 83 . " han (Kristus) lät sik siälfuan döpa. ey ther til at han låt sik skära (sedan ändradt till skira) af syndom " ib. " tilbör . . . at hughin först i actuia vita rensis oc skäris oc styrkis i dygdhanna idhn " Bo 143 . ","4) med ed) bevisa (någon) vara oskyldig, bevisa (en anklagad persons) oskuld, fria. the sculu skiära sik mäþ tolf mannum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). blyfwe vthan kompanith swa länghe at han sik skärth hafwer fore thetta fornempdha SO 20 . ","5) göra klar el. klart seende. thz skärer ögon LB 2: 46 . ib 39, 55, 4: 339, 350, 7: 11, 143 . han . . . skärar mörk ögon ib 140 . " thetta skärir syn " ib 2: 11 . "],"e":["skiära . ","skärer ib 39, 45, 46, 55, 4: 339 . ","skäre ib 350 . ","skärar ib 7: 11, 140, 143 . ","-dher ) , "]},{"a":"skära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) skära, sammanbita, gnissla. med dat. el. ack. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 80. walbassen . . . reeste op sina börste. oc skar sinom tannom Prosadikter (Sju vise m) 122. 3) skära, sönderskära. affwer holith läggis eth skwrith fath PMskr 409. skära upp (torv). en man, som skar törff til conuenstwffwona VKU 19 ( 1541) . - söndergnaga. Se Sdw 2: 1301. 4) skära, bortskära, genom skärning avlägsna. til ath skära ösa waxkawrna skal wara giordher en enkanneliken hwaser kniffwer PMskr 305. 6) skära (säd), skörda. auentare . . . skära haffra ok vprykkia GU C 20 s. 43 . - abs. . . . oc om thera roskörd at engin skäri j almänningx wasso fore sancte marie magdalene dagh Svartb 417 ( 1445) . meto . . . skära GU C 20 (hand 2) s. 139. slå eller skära Hist Handl V III 1. 67 (1514, nyare avskr.). bildl. skörda, uppskära. nw äru sanna högtidher, oc skär brwdhi, sinna tros afflingh Sp V 583. avmeja, avära (en åker el. dyl.). vänth om stubben tha skoret är tha fetna iorden Brasks Cal 271 .","7) skära, tillskära, genom skärning giva form åt (kläder). sarcio . . . söma och skära GU C 20 s. 544 . ath han sorit ena kapo ath hanom ATb 2: 102 ( 1477) . kleder, bade skoren ok oskwren STb 1: 390 (1482). ib 3: 469 ( 1500) , 5: 73 (1515).","8) skära, utskära. Jfr E. Lidén, _Ark. f. Nord. Fil. 45: 195. jtem radeke stenförare oc pether xvij öre for vjᵐ mursten ok iijᶜ skorstenen (för skoren sten) Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm). 10) skära, genom skärning göra el. åstadkomma. skära hakkelse till breffdragarana Arnell Brask Biᴵ 24. "],"e":["skär . ","konj . ","skäri Svartb 417 ( 1445) . pl. 3 öpers. refl. skäris PMskr 306. impf. skar. pl. 3 pers. skore Svartb 518 ( 1474) . ","skurin . skorin. skoren. Se Sdw 2: 1301), ","*skära sik , skära sig, genom skärning åtdraga sig sår. MB 1: 75 .","skära af , 1) skära av, bortskära. thär skäras bästh qwistana aff wm hösthen PMSkr 314 . 2) skära i tu, skära (tvärt) av. han hade . . . skurit ij belte aff STb 4: 197 ( 1511) . " haffwes hwasse skäror pa langa stänger til at skära aff tog oc rep j annars skep PMskr 172. - Jfr afskräa. "","skära up , 3) skära (säd), meja. biwg tha thet mognar skal snarlika skäras wp PMskr 201. - Jfr upskära.","skära ut , skära ut, uttaga genom skärning. the honagx kalkwr som ärw gamble äller haffwa nokor wanskilse skäris wth PMskr 306. Jfr utskära. ","*skära utaf , avskräa (ngn) från (ngt). med två objekt. swa ath met thenne oetthe raar skore the sigrela all wthmarker vtaff Svartb 518 ( 1474) . - Jfr be-, in-, ivir-, saman-, spec- (äv Sdw 2: 464), til-, um(äv. Sdw 2: 805), skära samt hovudh-, ny-, o-, skam-, snedh-skorin el. -skurin."]},{"a":"skära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) rena, rensa, berfria från det som är grumligt, smutsiget el. odugligt. rena, göra renare. tässe witnado om the ord som rawid talade til larins jönisson tha han gik medh the xij ath panta wt arliga skattin han tog mina kanno ath skära sit bly medh han matte lata wara mina kanno oc skära sit bly medh andro än medh minne kanno ATb 1: 225 ( 1458) .","3) rena (från synd el. det som är oheligt). at engin skärslo eldir är til j hwilkom siälana skulu rensas oc skäras Hel män 181 . " loff wari thic min härra ihesus christu, thär läth thin licama ärofullan skära, oc ihesum kalla " SvB 114 (b. av 1500-t.). gif mic fridh. oc skära it hiärta ib 417 (d:o). 6) utreda, uträkna, göra upp? item tha som almoson hon skaars hem til myn, gaff jach thöm for i öre öl HLG 2: 86 (1517). "],"e":["inf . ","*skära up , 1) göra ren el. klar, erik mölnare, som forscriffwene kalk skaar op HLG 2: 46 (1516). ib 63 ( 1518) . "]},{"a":"skära","b":"nn","c":"","d":["skära. ij lya, ij skärwr och eth aarder Svartb 400 ( 1442) . "],"e":["skärwr Svartb 400 ( 1442) . skärw Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513). skärre HLG 3: 100 (1528)), ","*skäru smidher","-smeder )"]},{"a":"skära","b":"nn","c":"","d":["skära. " tha iak war barn fik min modhir mik skiäru j hand oc badh mik oppa akir ganga oc skära korn jak hängde mina skiäru j soolgisla oc hon skar mera korn hängiande än the andra skaro j manz handom " ST 128 . Bi 948. som korn froe skäro fiollo the Al 3353 . " en hwassa skära skal han !UDDA_TECKEN?: en aker man) widh sith bälta bära mz skäron skal han sik latha warda rensa wiin ok humbla gardha " MD (S) 282 . haffwandis . . . j sinne hand huassa skärw MB 2: 355 . " wthsänt thina skäru. oc skär ib. " ib 356 . LfK 228 ."],"e":["skiära )"]},{"a":"skära thorsdagher","b":"nn","c":"","d":["skärtorsdag. STb 2: 522 (1491). SSkb 33 ( 1502) . SvKyrkobr 88 . Jfr skärdagher och skärthorsdager."],"e":["skäretoresdag SD 6: 294 (övers. fr. sl. av 1300-t.). skere torsdag), "]},{"a":"skära þorsdagher","b":"nn","c":"","d":["skärtorsdag. " vm en skära thorsdagh " KL 346 . Bil 456 . Su 313 . Jfr skärþorsdagher samt skärdagher."],"e":[]},{"a":"skäraktogher","b":"av","c":"adj.","d":["klar, lysande. " fik iac . . . see eth största sken, mykit clarare oc skär aktoghare än thänna werlenes sool hon j sigh " Lg 815 ."],"e":[]},{"a":"skäran","b":"nn","c":"","d":[" Jfr beskäran."],"e":[]},{"a":"skärare","b":"nn","c":"","d":["1) som som skär el. avskär; en som klipper el. avklipper; tillskärare? ss tillnamn. jacob skäräre Skotteb 106 (1462-63). ib 231, 232 (1466-67). - Jfr bardh-, gul-, ivir-, torf-skärare."],"e":["-ere . ","-äre )","*skärara lön","skärer- )"]},{"a":"skärare","b":"nn","c":"","d":["1) en som skär el. afskär; en slom klipper el. afklipper. Jfr bardh-, ivir-skärare. ","2) skärdeman. " akirsins gömare ok skärare " MP 1: 76 . " skärarene äru änganä ib. ""],"e":[]},{"a":"skärdagher","b":"nn","c":"","d":["skärtorsdag. lästenne som plägha läsas om skärdagh för conuentit JMÖ 165 . VKU 19 ( 1541) , 59 (1550)."],"e":[]},{"a":"skärdagher","b":"nn","c":"","d":["dag. a skärdagh Bir 4: 27 . ib 5: 20, 21 . VKR 72 . Lg 3: 219, 369 . "],"e":["skärdaghs hälghþ , "]},{"a":"skärduker","b":"","c":"","d":[" , m skirduk, stycke av genomskinligt, tunt tyg. kwnne i fynna noghre skön bondh tha köper migh ther i aff och en skerdwgh wydh vili eller xx alna GPMN 2: 140 (1499)."],"e":["skerdwgh )"]},{"a":"skärduker","b":"nn","c":"","d":["skirduk, stycke af genomskinligt, tunt tyg. syktis i ginom en gran skärdwg LB 7: 335 ."],"e":[]},{"a":"skäre","b":"nn","c":"","d":["Jfr ivirskäre."],"e":[]},{"a":"skäre","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bardha-, ivir-skäre."],"e":[]},{"a":"skärelder","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skärelds pinda? = skärslo elds pina. i skäreldis (för skärelds?) pine Iv CVI."]},{"a":"skärf","b":"nn","c":"","d":["eg. skärfva; ett af ´de metallstycken af hvilka ett bröstharnesk är sammansatt. " j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samanföghia " Bir 3: 375. Jfr platoskärf samt skärver."],"e":[]},{"a":"skärf","b":"nn","c":"","d":["skärf, half penning, mynt af minsta värde. ther kom . . . een fatik qwinna oc offrande w skärff ST 190 . ib 90, 215 . - i förbiindelse med negation. hwatzske the for:de äghandene äller iak . . . fingrom eet skärff äller eens skärffs wärdh SD NS 1: 639 ( 1407) . " vpbar aldrigh swa got som är skärff war wärdher (för som skärff war wärt el. som är skärff wärt el. som skärwer war wärdher) " BSH 2: 103 ( 1399) . - ss förstärkning af negationen: det minsta, det ringaste. thz halp honum . . . ey et skärff Al 2570 . - Jfr skärver."],"e":[]},{"a":"skärf","b":"nn","c":"","d":["skärv, halv penning mynt av minsta värde. dypondius idest duo pondera tw skärff vnde in ewa[n]gelio nonne duo passeres veneunt dypondeo mona ey twse spirwa sälia för tw skärff GU C 20 s. 190 . octussis . . . attha skärff ok atta skärffua wärde ib s. 374 . ib s. 506 . ib (hand 2) s. 149 . . . the fatigha änkiona, som sände j mönstridh tw skärff SpV 326 . - Jfr plato skärf."],"e":["skärff )"]},{"a":"skärgardher","b":"nn","c":"","d":["skärgård. " ginom skärgarden fara " RK 2: 1954 . Jfr skäria gardher."],"e":[]},{"a":"skärhet","b":"nn","c":"","d":["renhet (i moraliskt avseende). thy segher fulgencius, renligheten är alla dygda drothningh, sedarna ffrw, hogxsens skärhet, lecamans wällwkt JMPs 284."],"e":[]},{"a":"skärilse","b":"nn","c":"","d":[" ? L. Jfr oskärilse samt skirilse."],"e":[]},{"a":"skärilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr sunderskärilse (Sdw 2: 552)."],"e":[]},{"a":"skärilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr af-, ivir-, umskärilse."],"e":[]},{"a":"skärkniver","b":"nn","c":"","d":["kniv avsedd att skära med. VKU 150 ( 1594) ."],"e":["skierkniff )"]},{"a":"skärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) klart, strålande. o huru skärlika (clare) vpridande daghrandin skeeni anne qwidh Bir 4: (Dikt) 242. ","2) klart, tydligt. the som skärlica (clare) see Bir 2: 155 . " ib 3: 279. swa myklo skärlicare skulom vi se han " MP 1: 143 ."],"e":[]},{"a":"skärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) klart, tydligt. hwro myklo meer wi astundom honum (ɔ Gud). swa myklo skärlikare skulum wj see honom sigher augustinus MP 3: 183 ."],"e":["-are )"]},{"a":"skärliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oskärliker."],"e":[]},{"a":"skärlön","b":"nn","c":"","d":[" = skärara lön. jtem skredarlön oc skärlön iiij mark Skotteb 376 (1461-62, Kämn)."],"e":[]},{"a":"skärm","b":"nn","c":"","d":[" ? = skärmber 1. pa ther annor holl innan skermen BSH 5: 268 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"skärm","b":"nn","c":"","d":[" Jfr beskärm."],"e":[]},{"a":"skärma","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skydda sig (mot angrepp); fäkta. " han skerer wäl a badhä hender " Iv (Cod. B) s. 330. han lot sina söner lära skärma MD (S) 228 . Jfr beskärma samt skirma."],"e":["skermer Iv (Cod. B) s. 330), "]},{"a":"skärma","b":"vb","c":"v.","d":["1) skydda sig mot angrepp; fäkta. är lärandis jtem springa affwer dike . . . oc skerma, swa ath all gerning kan springande göras för än fienden kan sigh förwara och sigh tilredha PMskr 127. 2) skydda (medelst skärm el. dyl.; jfr skärmber 1). gaffz anders wordscriuere ij mark . . . för stocker som komme til skermer pa gramunke holmen, oc för bräde, som gramunkebro skermades med Stock Skb 125 ( 1520) . - Jfr beskärma, samt skirma."],"e":["skerma . ","-ade )"]},{"a":"skärman","b":"nn","c":"","d":["skyddsåtgärd (mot angrepp); fäktning. affbära hwg oc skoth mädh skerman PMSkr 124 ."],"e":["skerman )"]},{"a":"skärman","b":"nn","c":"","d":["Jfr beskärman."],"e":[]},{"a":"skärmare","b":"nn","c":"","d":["försvare, stridsman, kämpe? thz skal wara skermare thin Al 317 . Jfr beskärmare samt skirmare."],"e":["skermare )"]},{"a":"skärmare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. S. Ljung, Uppsala stads historia 2: 159 (1487). Jfr skirmare."],"e":[]},{"a":"skärmber","b":"nn","c":"","d":["1) skärm, till skydd för de belägrande af timmer (el. jordvall) uppfördt verk; äfv. skärmtak, stormtak. Jfr Röding i VAH 1: 197 f. the bygde ther badhe skärma oc skraga RK 2: 1363 . ib 7843 . " skermar oc wäria the ther haffua " ib 5879 . " her olaff alla thera skerma opbröt " ib 7812 . ib 3: 2164 . " brutho the skerma oc motte ryma " ib 1012 . " the then stoora skermeen fingo " ib 2247 . ä mädhen skermen brände ib 2257 . ib 3309 . " the bygde strax skermen i geen " ib 3313 . " wydha marken the mz skermom byggia " ib 3758 . " kommo the her vpa norrmalm oc satte ther sina skerma " BSH 4: 13 ( 1471) . at the skermar schulle affbrytas ib. " at the skermar schulle liafua warit affbrutne om morghonen ib. komo myne smaswena fra theres skärm och haffdhe en karll gripith wndher skermana, som lop i fran slottith " ib 5: 132 ( 1506) . " calmarana slot er . . . medh fasthe skermär bolagt " ib 163 ( 1507) . " i skole sta vnder skermana med eder arbost " ib 199 ( 1507) . " skerma medh thee samme skermdöre " ib 144 ( 1507) . " wij äre ey mectoge förswara skermana, stadzmwren oc tiil vatn " ib 12 ( 1504) . hwi her niels geddä hafuer the skermer och senckninger vpbrwtith HSH 19: 79 ( 1505) . " jac giik ved skermen " ib 24: 86 ( 1516) . " belagde montem syon . . . byggiandes ther före skärma oc bolstädher (statuens illic balistas et mackinas) " MB 2: 239 . jwdhana giordho oc syna skärma (machinas) mothe them ib. ib 240 . " bygdhe skärma oc blidhor(machinas faciens " ib 275 . " bliffuen widh skärmana (in castris) " Su 142 . ","2) skansa, fäste, borg. obryteliga skärma MB 2: 220 . " dawidz skärm oc torn paa bärghit syon " ib 228 . bekräkte them alla j theris skrämom wärnom oc thornom (in turribus) ib 232 . - Jfr reseskärm samt skirmber."],"e":["skermber . ","-ar ) , "]},{"a":"skärmber","b":"nn","c":"","d":["1) skärm, till skydd för belägrande el. belägrade av timmer (el. jordall) uppfört verk; äv. skärmtak, stormtak. SSkb 31 ( 1502) . ij skermar (överskrivet) skutar) nydh fördes moth quernen ib 32 ( 1502) . bönder som vphulpa skermen om natten pa brona ij öre ib 33 ( 1502) . " godhen stridzmen skwla wara förstandoge til ath byggia skerma j mang[g]skona mattho mädh groper törffwal oc kwpor etcʳᵃ swa kwnna the thär sigh tryggelika hwila nath oc dagh PMskr 130. ib. " ib 131 . " mangskona driffwande werk oc skärma pläghas j stridh vndy hwilkom folkit gangher " ib 167 . Stock Skb 37 ( 1517) , 72 (1518), 85 (1519), 125 (1520). - Jfr vippo skärmber."],"e":["skermber . ","-ar ) , "]},{"a":"skärmbrädhe","b":"nn","c":"","d":["bräda avsedd el. lämplig för en skärm; jfr skärmber 1. Skotteb 110 (1462-63)."],"e":["-breda ) , "]},{"a":"skärmdyr","b":"nn","c":"","d":["skärmdörr, skärmvägg, ett slags af bjälkar sammanfogadt belägringsredskap. skragen och s[kerm]döra och annor tingh äre redho, säties kulo in pa mwrin BSH 5: 132 ( 1506) . göre skermdöre oc driffwande werke ib 139 (1507) jak haffwer giort mik redha medh skärmdörer och driffwande werk ib 114 ( 1507) . " skerma medh thee samme skermdöre ib. ""],"e":["-dör )"]},{"a":"skärmeri","b":"nn","c":"","d":["fäktning. " är thz ey prästa seder at wndly krij oc örlig oc alt skermirij " Troj 56 ."],"e":["skermeri )"]},{"a":"skärmilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr beskärmilse."],"e":[]},{"a":"skärmirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr beskärmirska."],"e":[]},{"a":"skärmning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr beskärming."],"e":[]},{"a":"skärmtorn","b":"nn","c":"","d":["(och n.?) skärmtorn, till skydd och försvar i förbindelse med fästning- el. stadsmur bygdt torn. alla hans (stadens) skärm torna (propugnacaula) ärw aff isapide Su 137 . symon . . . sändhe ionathan . . . oc mz honom nyian häär in til ioppen til them j skärmtornomen waro, dreff them tädhan oc bleff ther siälffwir (in Joppen, et ejcitishis, qui erant in ea, rmeansit illic ipse) MB 2: 266 . - fästning, borg, slott.wpbyggia . . . en höghan mwr mällan stadhen oc skärmtornen pa syon som kalladis arx dauid MB 2: 264 . ib 257 . " at han skulle them vttagha som skärmtornen hafdho bemannadh j iherusalem (ejiceret eos, qui in arce erant in Jerusalem) " ib 259 . " menelaus kom pa skärmthornen (fugit in acrem) " ib 293 . ib 327 ."],"e":[]},{"a":"skärning","b":"nn","c":"","d":["Jfr kirkio skärning. "],"e":[]},{"a":"skärning","b":"nn","c":"","d":["Jfr beskärning."],"e":[]},{"a":"skärning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bardh-, ut-skärning."],"e":[]},{"a":"skärpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skärpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skärpal sker","b":"nn","c":"","d":["dragerne, som toge op skerpalene (möjl. fel för skerm-) Stock Skb 193 ( 1521) ."],"e":[]},{"a":"skärpentin","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skerpen- . ","skerpentiner Stock Skb 40 ( 1517) ), ","*skärpentina kamar","skerpentyna kambra),","skärpentina lodh","skepren- )"]},{"a":"skärpentin","b":"nn","c":"","d":["skäprentin, fältslanga, ett slags kanon. Jfr Röding i VAH 1: 173 . the . . . wille wiborgx mwr söndher staanga mz skerpentiner smaa och storo RK 3: 3763 . " ther ware ynne skärpentiner hundrath try " ib 3966 . " paa een kraffweel waare skärpentyner meer än c try " ib 3492 . " paa honum (krafveln) war ve [t500] skeprentiner oc än meer " ib 3499 . " et skep . . . medh alla tessa epterscriffna bysser ok wäryar, som först är iii (3) gotten hwff wodh stykke . . . item xij (12) skärpentijner medh lxiiij (64) kamra " BSH 5: 506 ( 1512) . skerpentinar oc hakabösser ib 12 ( 1504) . II store skerpentyner med II kamer hwar there och II andre store med et kamer hvar there HSH 19: 166 ( 1506) . IIII andre smaa skerpentyner med II kamer hwar there ib 167 . XL skerpatinär, ond och godhe FH 5: 238 ( 1524) . "],"e":["-tyn . ","-tijn . ","skerpatin . ","-er . -ar), ","skärpentina lodh","skerpentyna- )","skärpentina pulver","skerpentyne polffuer )"]},{"a":"skärpentina","b":"nn","c":"","d":[" = skärpentin. iiij eller V skerpynthynor och hakebyssor BSH 4: 296 ( 1501) ."],"e":["skerpynthyna )"]},{"a":"skärsatter","b":"","c":"","d":["eg. satt på skär el. satt på grund; strandsatt, kommen i knipa, stadd i förlägenhet. " wi ärom skärsatte " Al 1987 ."],"e":[]},{"a":"skärsatter","b":"","c":"","d":[" Jfr H. Ronge, Konung Alexander s. 275 ff."],"e":[]},{"a":"skärselder","b":"","c":"","d":[" , se skärselder."],"e":[]},{"a":"skärselder","b":"","c":"","d":[" , se skärselder."],"e":[]},{"a":"skärskiuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skärskuta","b":"vb","c":"v.","d":["framställa för närvarande el. tillkallade vittnen. siärskutat SR 31, 32 . Jfr skirskuta."],"e":["skiär- . ","skiärskota L. "]},{"a":"skärskuta vitni","b":"nn","c":"","d":["Jfr skirskuta vitni."],"e":[]},{"a":"skärsl","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr synda skärsl (Sdw 2: 580)."],"e":[]},{"a":"skärsl","b":"nn","c":"","d":["= skirsl 1. cristne män idhna ey the skräsl (af senare hand ändradt till skirl: näml. omskärelsen) Bil 82 . Jfr skyrdha skärsl samt skirsl. "],"e":["skärsla elder","skärzsla- . ","skiärsla- . skärsla-),"]},{"a":"skärsla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skärslo elder (skärsle eeldir SkrtUppb 423. skärselo- Mecht 220 ), ","skärslo elds pina , "]},{"a":"skärsla","b":"nn","c":"","d":["Jfr skirsla. "],"e":["skärslo elder","skiärslo- Bil 748 . ","skärzlo- ST 498 . sketzloLfK 262, 263. skärslo- Bil 716 . ","skerlzslo- LfK 262, 263 . skärslo eelder: -eeld. Su 175 ; ","-eelde ib 184 . " skärzslo eeldher: -eeldhen " ib 49 . skertzlo eelder: -eelde LfK 262 . ","skertzloeelder: -eeldzsens ib. " skerzslo eeldher ib), ","skärslo els pina"]},{"a":"skärsle","b":"nn","c":"","d":["bevisning som genom gudsdom förebringas om anklagad persons oskuld. kesaren . . . dömde hänne skärsla at troþa fäm fota brännande iarn hal Bu 419 ."],"e":[]},{"a":"skärslelder","b":"nn","c":"","d":["skärseld. " han rensas i skärsl eld swa länge thz ey skal en smitta a honom wara " SvKyrkobr 4 . han badh fore allom them som i skärseld äru ib 85 . somligom är skerldzelder här j verldena licamliga pynor ib 210 . SvB 87 (senare h. av 1400-t.). MP 4: 117, 143 . . . swa länge min pina räkker j skärseldz elde ib 209 . ib 5: 12, 53 . " them som forsma ath ärwoda medh människiom, j cristelikom sydwäniom, skulo ey plaghas medh människiom j skärs elle, vtan medh dyäffloman j heluithe " ib 175 . Hel män 267 . "],"e":["skärs- . ","skärz- . ","skeers- Saml 6: 165 . ","skerldz- SvKyrkobr 210 . ","skärs elle MP 5: 175 ),","skärslelds pina","skärssäldhz- )"]},{"a":"skärslelder","b":"nn","c":"","d":["skärseld. Iv CVI alla the siäla j skärseld äro ST 190 . " sieler j skerdzeldenom stadde " Lg 3: 546 . the j skerdzeldenom äru LfK 260 . " alt thz nagrom brister j syna syndä boot her j verldena thz scal huar opfylla j andra verldh j skerdzeldonom ib. ib 262. til skärzeldhz dömdh " JP 154 . Gers Ars A 4. Jfr skär-, skärsla-, skärslo-elder. "],"e":["skerltzelder: -eldenom LfK 262 . ","skärselder: -eld ST 190 ; ","-elzs Gers Ars A 4. ","skärseldher: -eldh Iv CVI. ","skärzeldher: -eldhz JP 154 . ","skerdzelder: -eldenom LfK 260 ; Lg 3: 546 ), ","skärslelds pina","skärseldz- Gers Ars A 4. skerseldz Lg 3: 72 . ","skersels- HSH 17: 46 . skerzeletzLfK 261),"]},{"a":"skärsleldpina","b":"nn","c":"","d":[" = skärslo elds pina. at hon ey scal vara pliktogh til äuerdeliga heluitis pyno, vtan till skerldz eeldh pyno som ändän tagher LfK 265 . Jfr skärselds pina."],"e":["skerldz eeldh pyna )"]},{"a":"skärsten","b":"","c":"","d":[" -, n. 1) blandning av svavelknoppar och svaeljärn. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 83 f. i henne (ɔ graven framför smältugnen) vtläts först skerstenen, sidan koperen PM Skr 628 (avskr.). ib. lib 629 (d:o) 2) tackjärn el. tackjärnsliknande produkt. Jfr E. Holmkvist a. a. 84. PMskr 633 (avsrk.)."],"e":["sker )"]},{"a":"skärsöt","b":"nn","c":"","d":[" ? = skärsöta 1? for tkth skal man tagha bäwergeil . . . hwlyrth skärsööt oc hwitanhögh LB 5: 77 ."],"e":["-sött )"]},{"a":"skärsöta","b":"nn","c":"","d":["se Sdw 2: 1301. ","2) baggsöta, gentiana lutea Lin. och gentiana purpurea Lin. Jfr I. Reichborn-Kjennerud, Ark. f. Nord. Fil. 40: 132 f. " genciana skärsöta Växtförteckn. fr. sl. av 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14, s. 7. basilica . . . skärsötha s[c]licicet genciana " GU C 20 s. 51 .","3) malört, arthemisia absinthium Lin.? " hwilkin som lustas j skärsötonne (absinthio), han weth enkte aff honagx sötmanom " SpV 458 . ib 492 ."],"e":[]},{"a":"skärsöta","b":"nn","c":"","d":["1) glycyrrhiza glabra Lin? " sywd likrissa, eller skär sotha (för -sötha) i vatn " LB 7: 216 . tagh skersöta fiikon oc rwsin ib 219 . " tagh fiikon och skerzsöto ib 222. tagh skärszöta oc ingefära oc bertram " ib. " ij lood skerzöta " ib 224 . ib 223, 225, 226, 230 . skärsötha oc gerzfers nagel ib 151 . ib 2: 53 .","2) baggsöta, gentiana purpurea Lin. " genciana skärsöta " LB 6: 284 .","3) ocymum basilicum Lin.? " genciana skärsöta basilica idem " LB 6: 284 ."],"e":[]},{"a":"skärthorsdagher","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr skära thorsdagher samt skärdagher."],"e":[]},{"a":"skärtunna","b":"nn","c":"","d":["silltunna för ölbryggning. HLG 2: 37 (1512)."],"e":[]},{"a":"skärvadher","b":"","c":"","d":["försedd med »skärvar»; jfr plato skärf. hamatus . . . krökter foot anglader ok skäruader primi r xix (fel för xvii) GU C 20 s. 327 ."],"e":["skärudader )"]},{"a":"skärvatle","b":"nn","c":"","d":[" (ost)vassla). PMskr 231. skärwathlen kristhas wäl fran osthenom ib 245 . magnes . . . drwkken mädh skärwathla läker wathn soth ib 482 ."],"e":[]},{"a":"skärver","b":"nn","c":"","d":["skärv, halv penning, mynt av minsta värde. as skärffuer GU C 20 s. 38 . ib s. 67, 98. hon offrade two smopäninga, äller two skärffwa SkrtUppb 154 ."],"e":[]},{"a":"skärver","b":"nn","c":"","d":["Jfr plato skärver samt skärf."],"e":[]},{"a":"skärver","b":"nn","c":"","d":["skärf, half penning, mynt af minsta värde. see the een skerff the torff han widher MD (S) 230 . " hon skal göra rekinskap . . . ämuäl aff hwariom them skärff (obolo) hon aatte " Bir 3: 325 . - bestämdt af adj. ytarster el. minster. iak atir löne them . . . alt til ytersta skärfwin (quadrantem) ok til ytersta punctin Bir 1: 40 . " iak skal vtkräfwia rekinskap aff thik til ytarsta skärfwin " ib 2: 184 . " huar människia skal göra rekinskap aff ytarsto skärmenom thz är aff minzsto thingomen " ib 193 . " han skal giäla sin giäld til ytarsta skärfwin " ib 3: 18 . Su 184 . " thu skalt aff allo godze oc aff minzsta skierff thu hafwir vnfangit göra räkinskap for gudz doom " ST 485 . - i förening med en negation. at han hanj ey en skärf in mz sik i klostrit KL 254 . VKR 57 . " afla ey en skärff (obolum) mz fule oc orätuise afling " Bir 2: 41 . " aff hwilka legho hon jnkthe fik eller vpbar noghan tiidh een slaghnan skärff " FH 5: 18 ( 1462) . - Jfr skärf."],"e":["skierffver: skierff ST 485 ),"]},{"a":"skärþorsdagher","b":"nn","c":"","d":["skärtorsdag. " " Bil 394 . Bo 163 . " vm skärtorsdagh " RK 2: 2519 . Jfr skära þorsdagher samt skärdagher. "],"e":["skiär thorsdagher: -dagh Bil 394), ","skärþorsdags hälghþ","skärtorsdagx helgd )"]},{"a":"skäva","b":"nn","c":"","d":[" Jfr matskäva (äv. Sdw 2: 101)."],"e":[]},{"a":"skävel","b":"nn","c":"","d":["usling, skurk. " fässte rawed . . . lag . . . fored han kallade olan mikkelson en skäwel " ATb 1: 29 ( 1454) . " tw esth een skalk een skäffwil och een lyugare " ib 2: 32 ( 1474) . " hon kallade benct beltare en skiäffwel loch en skiögasson " STb 1: 375 ( 1482) . thw haffuer mik berychtet och kalleth j (1) skorffwoth skeffuel och een dobblare ib 2: 250 ( 1488) . ib. thin fendesn skeffuel ok thin fendens skalk, thw haffuer mik befört ib 267 ( 1488) . hvdh tvssana ffalan döffel mena[r] tv at vy haffo[m] ekke anarsstadess röta van math vti vtan j defför banada skäfflan (ɔ några fångar) GPM 2: 406 ( 1502?) ."],"e":["skäffwil . ","skiäffwel . ","skeffuel . ","skeffla STb 2: 250 (1488). skeffle ib. med art. skäfflan GP M 2: 406 (1502?), "]},{"a":"skävir","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 110. hankon skäwir RP 2: 159 (1389; Småland)."],"e":[]},{"a":"skävor","b":"nn","c":"","d":[" Jfr linskävor."],"e":[]},{"a":"skävor","b":"nn","c":"","d":["småpartiklar ss sådor, strån el. dyl. napta te fforuisne oleo quista lyn skäffuor ok andra tinga skäffuor GU C 20 s. 342 . Jfr linskävor. "],"e":["*skäva halmber , "]},{"a":"sköfla","b":"","c":"","d":[" , se skyfla."],"e":[]},{"a":"sköfla","b":"","c":"","d":[" , se skyfla."],"e":[]},{"a":"sköfling","b":"","c":"","d":[" , se skyfling."],"e":[]},{"a":"sköghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sköghla","b":"nn","c":"","d":["dunge, liten skog, ungskog? i ortnamn. Jfr V. Ekenvall, Namn och bygd 31: 47 ff. datum sköglo SD NS 1: 110 (1402, avskr.) . i sköglo ib 2: 8 (1408, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"sköghning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sköirska","b":"nn","c":"","d":["kvinna som skrubbar de badande i en bastu? STb 2: 209 ( 1487) . " lussy sköärske j södra basztwgu ib. ""],"e":["sköerska . ","sköärske )"]},{"a":"skökenson","b":"nn","c":"","d":["sköonson. ss okvädinsord. ATb 1: 29 ( 1454) , 35 (1455), 114 (1459), 162 (1461), 263 (1467). tha sagde eskilz hustrv i panten mik som tiwffwa och skökinsöner ib 382 ( 1472) . " tw aath mith flesk som en tywff oc en skökinson " ib 2: 92 ( 1477) . han kallade . . . olaff . . . skiögensson ok twigh STb 1: 94 ( 1477) . Jfr skökiio son."],"e":["skökin- . ","sköiendson JTb 65 ( 1474)","skiögaiansson ib 44 ( 1476) ), "]},{"a":"skökia","b":"nn","c":"","d":["sköka. " wanfräydhath skökia " MB 1: 370 . "],"e":["skykia L.),","skökio hand","skökiu- )","skökio son","skökiuson SO 25, 65 . ","skökiasön ib 109), "]},{"a":"skökia","b":"nn","c":"","d":["sköka. " j bland koklara daara skämdagästom skökiom oc hörrom " SvKyrkobr 350 . - ss okvädinsord. torkil . . . hafd kallat ingiborgh biörns ena skökio JTb 17 ( 1459) . " ath olafs hwstrv hadhe giorth moth henne som en skökkia " ATb 2: 290 ( 1486) . "],"e":["skökkia ATb 2: 290 ( 1486)","skökio son (skiögiasson sTb 1: 194 (1479), 320 (1481)), "]},{"a":"sköl","b":"","c":"","d":[" Jfr hornsköl."],"e":[]},{"a":"skölia","b":"","c":"","d":[" , se skylia."],"e":[]},{"a":"skön","b":"","c":"","d":[" , se skyn."],"e":[]},{"a":"skön","b":"","c":"","d":[" , se skyn."],"e":[]},{"a":"skön","b":"av","c":"adj.","d":["1) vacker till utseendet, skön, härlig. stena sköne Fl 603 . ib 979 . nyo thusand gulkrono yffrith riik ok mykith sköna Al 876 . RK 2: 6751 . " eth skönt täþädä " Va 20 . finge the see skönä paulunä opp slagnä ib 44 . " pa en skönan wall " ib 30 . " ledde henne . . . vnder enä skönä lindh " ib 43 . " loth ther byggia en nyan koor . . . skönare war ey tha j kirkione alle " RK 2: 8402 . " en hög skön grifft " ib 8403 . Al 3397 . Lg 3: 176 . " skönare slot skal man ey finna " RK 2: 7301 . " een borgh the fäghirsta oc skönasta han hafdhe nokon tidh seeth " ST 24 . Lg 666 . the sköneste mak RK 2: 7298 . fughla . . . sköne ok faghre Al 5878 . ib 4609, 6828 . " mangt skönt öörs " RK 2: 194 ib 1: (Ny början af Gamla Kr) s. 164, 2: 8428, 3: 1101, 1102, 1548. j som vpstighen oppa skinandis asna . . . thz är fetha oc sköna asna MB 2: 81 . her löper then skönisthe hyorth som jach saa j alla myna dagha Di 299 . " the skönaste hender man wille see Rk 2: 8374. the iomfrwa sköna " Iv 1076 . ib 5657 . " hundradha iomfrwr faghre ok sköna ok än attatighi iomfrwr wäna " Al 3110 . " ther war saman margh en qwinna the wänasta ther man ma ä finna the skönasta man wil mz öghon se " ib 5445 . ib 5603 . RK 1: (sfgn) s. 174, 2: 7121, 8370. Va 13, 49, 50 . Lg 674 . " manga sköna oc dägheliga jomfrwr " MB 2: 182 . " han hafdhe ena sköna oc faghra dottir " ST 26 . " aldra skönasta smapilta " ib 12 . waro the mykyt skönare oc fäghre än the andro barnin ib 13 . " skönare persona kunde ey wäre bland alla herre i wärldene äre " RK 2: 6642 ; " jfr 2. " ib 6915 ; jfr 2. ","2) ansenlig, ståtlig, präktog, framstående. en stolt riddare skön ok klook RK 1: 1041 . " han drap falsklika mz forrädhilse twa sköna oc froma riddara " ST 394 . han miste the hundradha riddara sköna Al 8811 . hund radha footgangara skön ib 5084 . " hwath är nw om the kämpa sköna " ib 30 . ","3) ansenlig, betydlig, stor. eth skyönth taall folk BSH 4: 300 ( 1502) . ib 5: 98 ( 1506) .","4) vacker, förträfflimg, god. " the hafdho skönt korn standande oppa sinom akir " ST 198 . " läkiaren vthwel nyttoghasta röterna til sin läkedom, oc duwan thz skönasta kornit til sina födho " ib 6 . " the skulo hafwa til thiäniste lön all india herskap the ä´re skön " Al 10288 . ther är menliga then skönesta renleth ther nagar man aff säghia weeth bade mz hws ööl brödh oc math RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . ","5) vacker. om det som gör ett behagligt intryck på hörselsinnet. mz sköno röst Lg 3: 222 . " skönt oc rent maal ib. "","6) skön, ljuf, angenäm. om det som gör ett behagligt intryck på luktsinnet. fwnno ena sköna graff . . . aff huilke oppgik skönasta wällokt Lg 3: 176 .","7) fager, som låter väl, som har sken af vänlighet el. godhet. loot konungen scriwa breff ok säthia vti sköön ord ok gäff RK 1: 1075 ."],"e":["sköön RK 1: 1075 ; Al 6828 . ","skyön . ","-are . ","-aster . ","skönestr: -esta RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 ; ","-este ib 2: 7298 . ","skönister: -iste ib 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164; -ista ib 3: 1101, 1102, 1548 . ","skönisther: -isthe Di 299 . ","skönster: -e RK 2: 8374 ; ","skönst MD 445 ),"]},{"a":"skön","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 192. ","1) vacker till utseende. en skönen forgyllan dysen STb 3: 373 (1498).","6) skön, ljuv, angenäm. om det som gör ett behagligt) intryck på luktsinnet. the skönasta oc sötasta lukt gik af hoom Hel män 238 . en . . .man kom medh skönasta smyrilsum ib 257."],"e":[]},{"a":"skönhet","b":"nn","c":"","d":["skönhet, fägring, skönte el. vackert utseende. til skönhet jac idher ey likna maa RK 2: 6923 . MD 445, 446 . Lg 3: 33 ."],"e":["-heet MD 445, 446), "]},{"a":"skönian","b":"","c":"","d":[" , se skynian."],"e":[]},{"a":"sköniogher","b":"","c":"","d":[" , se skyniogher."],"e":[]},{"a":"skönlakan","b":"","c":"","d":[" , Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 706."],"e":[]},{"a":"skönlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) skönt, vackert, präktigt. hon . . . prydde sik som hon aldra best oc skönlikast kunde ST 342 . ","2) fullkomligt, helt och hållet. thz böther skönleka LB 2: 54 ."],"e":["-leka )"]},{"a":"skönsamber","b":"","c":"","d":[" , se skynsamber."],"e":[]},{"a":"skör","b":"av","c":"adj.","d":["3) lättsinnig, lättfärdig, liderlig, okysk. jncontiens . . . skör GU 20 (hand ","2) s. 21. llasciuus . . . kaadher oc skör ib s. 65 . libidinosus . . . skiör ib s. l81. lubricus sköör ib s. 98 . - okysk, sinnlig, sköriffnadhins dötter äru atta . . . fiärdhe är brädzska j sköra syndr SvKykorbr 355. - lättsinnig, härrörande av el. vittnade om lättinne. luxus xa xum skiör . . . luxuriosus a um skiör GU C 20 (hand 2) s. 107."],"e":["sköör . ","skiör )"]},{"a":"skör","b":"av","c":"adj.","d":["1) som lätt bryntes, bräcklig, skör. cristal stenin. hulkin som är kaldir oc skör (fragilis) Bir 1: 371. skört glas ib 3: 426 . ib 2: 221 . MB 1: 14 . Lg 459 . PM XLVII . - oeg. bräcklig, förgänglig. lithin är thässa wärldhinna ära . . . ok skört (fragilis) är hänna wald Ber 27 . ","2) usel, dålig. " thässa wärldhinna ödh ä aff sköran malm saman löd (vilibus hec vallis viget affrabricata metallis) " GO 1057 . " akta ey han mer än skörasta mark " Ber 181 . " änkte är kötith . . . wtan skör sör mz falnande fäghrind (spuma caro facta, fragili vestita decore) " ib 207 . ","3) svag, lätt eftergifvande för sinliga lustar. äst thu brösker oc sköör i thinom likama MB 1: 260 . " iak är siuthighi ara gamal synda karl. ok skörs likama " Bu 135 . - lättsinnig, lättfärdig, liderlig, okysk. sua hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan Bu 135 . " krankar ok skör tel sin limnaþ " ib 28 . Bil 794 . Ber 20 . wm nakor är skör til fulan lusta j hwghenom (luxuriosus est in mente) ib 81 . " thu skalt ey wara skör, hwarte j thinom thanka, ellir wilia, ey j thinom ordhum ey mz gernigom, ey j thinne syn ellir hörsl oc j engom thinom sinnom " ST 387 . at hwar (quinna) är naturlika skör Bil 377 . " j sköro qvinna (meretricum) bryste " Bir 1 . 373. Su 164, 435 . " sköre män oc quinnor " KL 123 . hafdhe sköran man ib 61 . " skört thiänisto folk " ST 387 . fafängh thingh ok skör Bir 1: 237 . " sköra thinga hörslin " ib. " skör ordh ok oquämelik ib. " ib 35, 81, 83, 248 ; 2: 83. skörtliuärne ib 3: 47, 468 . ST 387 . hafdhe sköran hwg Ber 176 . haffwir iak . . . opta fangit sköra oc orena thanka VNB 31 . " danzadho mz skörom latom " KL 101 . - okysk, sinlig. til at vpuäkkia sköran lusta KL 123 . " j them limumen. som the mäst idhnadho til höghfärdh ok sköran lusta " ib. " at ey skuli skör luste (voluptas) herras owir hughin älla kötit " Bir 2: 106 . ib 209, 3: 8, 47, 289 . Ber 81, 122 . MP 1: 8, 59 . " skör luste ä r j thera hiertom " ib 58 . " for . . , ohöfflika glädhi hulka the hafwa j sinom sköralosta ib. sualgfullir hafuir hierta j bukfylle, skörman j skörom lusta " ib 87 . " wtsläkke skörslusta hita " Ber 86 . winith är skörlusta thing (luxuriosa res) ib. ib 85, 232 . - lättsinning, härrörande af el. vittnade om lättsinne. gifwande sköra (luxuriosa) gafwor Ber 166 . " egnad att väcka sinlig lusta, retande, intagande. at the skulin synas fäghre oc skörare (lasciviores) j sinom licamma än gudh skapadhe thom " Bir 3: 288 ."],"e":["sköör . lskyr: skyri Su 435 ),"]},{"a":"skör se skyr","b":"","c":"","d":[],"e":["* sköra bytta , se skyra bytta."]},{"a":"sköra","b":"vb","c":"v.","d":["brista sönder. - om fartyg: sönderslås, lida skeppsbrott. hans skipp waro krasada oc brotno aff siön oc skördha Troj 298 . Jfr skörna."],"e":["-dher )"]},{"a":"sköra","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skörofulder , "]},{"a":"sköra","b":"vb","c":"v.","d":["brista sönder. han !UDDA_TECKEN?: axeelen) bar för swaara bördhe thy är thz ey wndher hwy han skörde RK 3: 3131 . - om fartyg: sönderslås, lida skeppsbrott. tw skiipp tha skörde RK 3: 3719 ."],"e":["-dhe )"]},{"a":"sköraktogher","b":"av","c":"adj.","d":["okysk, sinlig. " gör hon sköractug lwsta " LB 7: 352 ."],"e":["-actuger )"]},{"a":"sköraktogher","b":"av","c":"adj.","d":["okysk, sinnlig. medea haffde främt yn wilia j mans omfängnelsom oc skörak- tog brwkelom Troj 17 . ib 67 ."],"e":[]},{"a":"skörakäti","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sköraäktis qvinna?"]},{"a":"skörbiugh","b":"nn","c":"","d":["skörbjugg. " skörbiwgh gör engom manne goot " RK 1: 1677 . ib 3: (sista forts.) 5310 . BSH 5: 23 ( 1504) . LB 2: 10, 7: 321 . " haffuir man skörbiugh " ib 3 . " för skörbiug i benom ib. " ib 46 . " for skörbiwgh i mwnnen " ib 47 . for skörbywgh i brysteth ib 48 ."],"e":["-biug LB 7: 3 ; BSH 5: 23 ( 1504) . ","-bywgh LB 7: 48 . ","-biogh ib 46 . ","-bwg RK 3: (sista forts.) 5310), "]},{"a":"skörbiugh","b":"nn","c":"","d":["skörbjugg Jfr I. Reichorn-Kjennerud, Norsk Tidskr. f. Sprogvidenskap 13: 213 ff . . . ita utcuminmensa serdeent, dentes eorum a faucius laberentur, morbo specialiter illo, qul hyposarcha dicitur, vulgariter autem skiörbiugh Ser. rer. svec. II: 1: 75."],"e":[]},{"a":"skörbytta","b":"","c":"","d":[" , se skyrbytta."],"e":[]},{"a":"skördh","b":"","c":"","d":[" , se skyrþ."],"e":[]},{"a":"skörfulder","b":"av","c":"adj.","d":[" = skörofulder. aff skörfullom (ibidinosa högh SpoV 252."],"e":[]},{"a":"skörhet","b":"nn","c":"","d":["lättfärdighet, liderlighet, okyskhet. wi haffwom länge omburit mz tik om thina skörheet (luxuriam) Lg 637 . " lefde j skörhet oc cropsens lusta " ib 3: 554 . " skörheth bedrifwa " ST 425 . ib 387, 444 . MB 2: 295, 336, 348, 355, 359, 360 . " skörhet oc böffuerj war mest hans smak " RK 2: 7363 . - lusta, sinlig begärelse. mz osigherlige skörhetz bräsko (furore libildinis) MB 2: 133 . - lättsinne, ysterhet. enghen wari the blomster ängh, huilka ey ower fari waar skörhet (luxuria) Su 74 . "],"e":["-heet )","skörhets qvinna , "]},{"a":"skörhet","b":"nn","c":"","d":["lättfärdighet, liderlihet, okysk- het. lasciula kädhe oc skörheth GU C 20 (hand 2) s. 65. ib. luxuries el skyörheth ib s. 107 . hoor oc alla skörheet fly, thu tekkis gudhi ey medh thy Fornvännen 1949 s. 326 (väggmåln 145) luxuaria est skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal ok oskällighin ällir othan stupan SpV 138 . lib 149. öffvenes sik j alla lourflodoghet ok j thy som henne epterffölger som är olofligin skörthetzens lwste J Buddes b 148 . ib. SkrtUppb 358 . en . . . greffwe . . . wilken mangh aar haffe leffwadh j hordom oc skörhet JMPs 422. "],"e":["skyör- )","*skörhets afgudh , ssubst. libtina . . . secundum cathohion skörhetz affgudh boor oc dödher GU C 20 (hand 2) s. 81.","*skörhets elder , ","*skörhets synd , "]},{"a":"skörkäti","b":"nn","c":"","d":[],"e":["skörkätis qvinna , "]},{"a":"skörl","b":"nn","c":"","d":["oväsen, buller, tumult. Urkund af år 1491 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G.Styffe). at jnthe skörl bliffwer j härenom PM 28 . ib 30, 40 ."],"e":[]},{"a":"skörl","b":"nn","c":"","d":[" philpus talade til vor slotzherre, hwat han schule pa sia eller bliffue, om nagat skörl pa kome j bland herener oc hanom Stb 3: 332 (1497)."],"e":["her"]},{"a":"skörlan","b":"nn","c":"","d":[" ? tvist, oenighet. ware thet ok swa . . . at annat schipe äller schörlan sculde här epter koma innan thet wart gotxz . . . ther nw wara mellom lagschipt är SD NS 3: 612 (1420. Jfr skörl."],"e":["schörlan )"]},{"a":"skörlat","b":"nn","c":"","d":["lättsinniggt beteende. ängen skörlat (nihil lasciviæ) ängen käte . . . engen löslat sculu synas j thinne wmgango Ber 30 ."],"e":[]},{"a":"skörleker","b":"nn","c":"","d":["lättfärdighet. liderlighet. behemat som teknar skörleken MP 1: 49 ."],"e":[]},{"a":"skörlifnadher","b":"nn","c":"","d":["skördelevnad. " expeers esse iugi veneris nequeo prece iugi ja ey kan vara lotlöss aff skörlfnat mz itkelica bön " GU C 20 (hand 2) . 49. liuxuaria e skörliffnath ib s. 107. "],"e":["-liffnaath . ","-löfnat )","*skörlifnads ande , ","*skörlifnads elder","skörlifnaz )","*skörlifnads frestile , f. frestelse till skörlevnad. KL 278 .","*sköflifnads smitta , ","*skörlifnads synd , ","*skörlifnads thanke , "]},{"a":"skörlifnadher","b":"nn","c":"","d":["skörlefnad okysk lefnad, okyskhet, otukt, (oloflig) kärleksnjutning. lukka han til skörlifnadh KL 62 . " halda sik aff . . . skiörlifnadh " ib 158 . ib 203 o. s. v. MP 1: 7, 8, o. s. v. Bir 1: 48, 49, 62, 71, 135, 161, 187, 221, 2: 23, 3: 16 . " oren ok sköre likamsins luste til skörlifnadh " ib 1: 341 . " fiol j skörlifnadz synd mz honom " ST 82 . i sighin han (Cupido) wara brännande . . . il skörlifnadh oc elskogx band Al 6791 . " skörlimnaz modher hon (Venus) . . . är " ib 6806 . " skörlimnadz jdhnan " Bir 2: 108. skorliffnadh (för skör-) han öffdhe RK 2: 568 . lusta, sinlig begärelse. skörlifnadhins som diäfwllin vpuäkte j them Bir 1: 78 . ib 80 . Al 6788 . " frälste susannam af wrangasta gambla mannanna vptända skörlimnadh ok hoordom " Gr 284 . "],"e":["skiör- . ","skörliunadhir Bir 1: 49. - limnadhir MP 2: 188 ; Gr 284 ; Bir 1: 135, 221 ; ","-adhin ib 3: 16 ; ","-adz ib 1: 80, 187, 2: 50, 108 . ","-limpnadher: -adh ib 23, 3: 16 ; ","-az Al 6806 . ","-limfnadher: -adhin MP 2: 188), ","skörlifnads diur , ","skörlifnads gärning , ","skörlifnads klärker , ","skörlifnads luste","skörlimnadz- )","skörlifnads man","skörlimpnadz- )","skörlifnads munker , ","skörlifnads människia","-liffnatz- )","-limfnadz- MP 2: 188), ","skörlifnads präster","skörlimpnadz prester )","skörlifnads son","skörlifnadh son )","skörlifnads stadher , "]},{"a":"skörlika","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"skörlika","b":"ab","c":"adv.","d":["lättsinnigt, lättfärdigt, okyskt. lifwa skörlika Bir 1: 81 . " li 121§, 148, 2: 180, 3: 252. Kl 119, 214. " MP 1: 40, 42 . St 387, 411, 424, 425, 535. MB 2: 336 . hon hafdhe han badhe bidhit oc budhit skörlika mz sik lifwa ST 444 . MB 2: 358 . " ey loghe hon skörlika (lascive) wtan hon hafdhe sköran hwg " Ber 176 ."],"e":["-liga MB 2: 336 358),"]},{"a":"skörliker","b":"","c":"","d":[" lättsinnig, lättfärdig, okysk. wakta at hu ey for skörlikit liffwirne wardhir gudz owen SpV 245 ."],"e":[]},{"a":"skörlikhet","b":"nn","c":"","d":["lättsinne, sinligt begär, sinlig lust. männene j thänna timanom . . . samankoma j hionalagh . . . for ofmykla skörlikhet ok ohöuislika glädhi som the taka j sinom orena lusta Bir 1: 79 . MP 1 58 ."],"e":[]},{"a":"skörlivadher","b":"av","c":"adj.","d":["okysk. Se Sdw 2: 1301."],"e":[]},{"a":"skörluste","b":"nn","c":"","d":["okysk el. oren lusta. skörlusta älskara MP 1: 56 . " the . . . wäfuias j sinom skörlosta " ib 59 . " al skör lusta rötilse " ib 318 ."],"e":["-loste )"]},{"a":"skörman","b":"nn","c":"","d":["lättfärdig, liderlig lel. okysk män- niska. sualgfullir hafuir hierta j bukfylle, skörman j skörom lusta, girughir j aflingh nidzskir j päningom MP 1: 87 ."],"e":[]},{"a":"skörn","b":"","c":"","d":[" , se skörl."],"e":[]},{"a":"skörna","b":"vb","c":"v.","d":["brista söner. om fartyg: sönderslås), lida skeppsbrott. skryppen brwtos oc skörnado j wägen Troj 278 . Jfr sköra."],"e":["-odhe )"]},{"a":"skörpa","b":"","c":"","d":[" , se skirpa."],"e":[]},{"a":"skört","b":"nn","c":"","d":["skört, pansarskört, den del av rustningen vilken betäckte underlivet. eth pantzar, en lyra, eth skörth och en krgha Inv cur Tynnelsö 2 ( 1448) . ib (1442) . " skattade nills pädharson . . . skörte ok brösth for xiiij " ATb 1: 61 ( 1456) . ib 109 ( 1459) . tesseskattadhe olaf hemingson panta een iärnhat eth bryst oc skyrt ethpasr mosior een liten gryta för vj mark ib 308 ( 1489) . ib 2: 55 ( 1475) . -"],"e":["skyth )","*skörte (skjorte STb 1: 295 ( 1481) . ","skyrte ATb 2: 340 ( 1448) ),. "]},{"a":"skörta","b":"nn","c":"","d":["skört, pansarskört, den del af rustningen hvilken betäckte underlifvet. noghre skörthor FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"skörta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr up skörta."],"e":[]},{"a":"skörta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jf upskörta."],"e":[]},{"a":"skörta duker","b":"nn","c":"","d":["limas . . . vestis que protendtur ab vmbelico vsque ad pedes skörta dugher GU C 20 (hand 2) s. 85."],"e":["-dugher )"]},{"a":"sköt","b":"","c":"","d":[" , se kiuter."],"e":[]},{"a":"sköt","b":"","c":"","d":[" ,n. sköt, ett lags (finmaskigt) fisknät.lassa kelka drängir sagde at lasse kälke hade lekt hanom til at böta nokor sköth til hanom oc ey til nokon stempndagh ATb 2: 134 ( 1479) . Jfr sköe"],"e":[]},{"a":"sköt","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) sköte, famn. " iak läggir mith howd i idart sköth " ATb 1: 59 ( 1456) ."],"e":[]},{"a":"sköt","b":"nn","c":"","d":["el. nedsjutande spets, hörn. ","1) ett segels nedre hörn; tåg som är fastgjordt i ett segels nedre hörn och hvarigenom seglet fästes i en viss ställning, skot. bildl. vill iach . . . tage vara paa skötiidh som richit eder och oss alle ligger makth oppaa HSH 20: 110 ( 1507) . ","2) flik, veck af klädnad. nar jomfrun hafhe oplätit badhin mantol skötin syntis vndir andro sua som een litin krikia . .. vndir andro skötino (sinu) syntis qvinnor ok män oc gudz vini Bir 2: 14 . - särsk. nedhängade veck af en ärm; vid ärm. skötin (sinus) nidher hängiande widh handena bindhins matelika til armen mz enom knöpa, swasom andra ärma Bir 4: 10 . VKR 58 . " petrus sagdhe sik wilia hafwa en biugleff j sino sköthe sidhan brödhit war hanom lönlika burit: tha badh petrus symonmagum sighia: hwat huxsat war (Petrus . . . dixit: jube mihi panem hordeaceum afferi et oculte dari. Qvi cum allatus fuisset et Petrus illum . . . sua manica abscondisset, dixit) " Bil 103 . ","3) veck som bildas af bröstet och en gördlad klädnad, sköte, famn. hon grep handena (den afhuggna handen) ok gömde for hälghodoma i sina scöte (in sinu suo) Bu 522 . " the toko ormana jnnan sin sköt (pallia sua de serpentibus impleverunt) " Bil 236 . " barnit . . . ran ather vndher modher sköt (ad solita matris recturens ubera . . . sub chlamyde latiabat) " ib 270 . " piltin ihesus. tha han fik se modhir sina gik han ginstan til hänna. hulkin hon tok innärlica i sin fangn . . . oc hawande han i sino sköte (gremio) hwitlte hon sik swa nakra stund mz honom " Bo 27 . " haffdhe . . . eth swenbrn j sino sköte " Lg 70 . - oeg. och bildl. mz ena handa fulcommit vidho gooz vilia sköte Bo 77 . " thän millaste herran ther af mästa kärlek nidhir foor af fadhirsins skööt " ib 150 . " han flyghir . . . aff diäfulsins hand j gudz sköt " Bir 2: 41 . " the som varo j habrams sköte " ib 3: 21 . MP 1: 186, 338, 2: 131 . MB 1: 233 . til helwitis skööt ib 426 . - Flere af de anförda ställena kunna föras till sköte. - Jfr kapo-, kiurtil-, mantol-, miskunna-sköt, äfvensom sköte."],"e":["skööt )"]},{"a":"sköt","b":"","c":"","d":[" , se skiuter."],"e":[]},{"a":"sköt arf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sköta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öfverlåta (jord) genom symbolisk handling hvilken bestod deri att öfverlåtaren lade något jord af den föryttrade egendomen i en flik af emottagarens kappa; med laga formaliteter öfverlåta (fast egendom). Jfr Schlyter, Ordbok s. 578; Amira, Altschved. Obligationenrecht s. 512 f.; Ask, Om formalitteter vid kontrakt s. 80 f. thetta godzet haffuer iak laglika salt, sköt ok skaftfört före:da andrisse SD NS 1: 13 (1401, nyare afskr.; Vestergötland). thetta for:de godzit haffuer jak them sköt lagliga meth tesse xij ib 111 (1402, gammal afskr.; Finland). iak kännis mik . . . salt, skööt oc pvplatith hawa . . . herra abram riddare een halwan gardhin ii bywermäshult ib 203 (1403; Småland). ib 154 (402; Småland), 334 (1404; Småland), 493 (1405; Vestergötland), 494 (1405; Vestegötland). stodh . . . jowan a for:do thinge, lyste skötte oc fastadhe . . . hawuone . . . thessa forn:o xij öresland jordh . . . medh fastum oc fullom skälum ib 650 (1407; Vestmanland). lot thruels olafson . . . up fore oss ok skötte foresvrifna stenhws ok jordh thär närliggiande SJ 89 ( 1439) . at brynniolf germundsson skötte ok affhände sik ok sinom arwom, herra abram brodhersyni ok hans arwom ena äng SD NS 1: 464 (1405; Småland). lathom wi skötha oc skafft fara (scotanimus) epther gambla sidwänia. oc affhendom oss . . . förnempde land skaane halland blekongh listher och lwadhen SD 5: 209 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). al godz och ägadela . . . som plägar skiötas och skafftharas ib. ib 230 (sl. af 1400talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). alt annat godz . . . ther min father til rätto hördhe i kynd, skötir (näml. jag) hanom oc hans arwinga fra mik oc mina arwinga til ewärilz egho ib NS 2: 179 (1409; Vestergötland). hafwa sköött oc ganskelika vplatit . . . petter knutzson i asa alla the rättighet, ther iak haffuer till then garden ib 1: 349 (1404, nyare afskr.; Småland). sköte jak thöm (godsen) . . . vndir thet fornempda kloster i nydal til äwerdhelika ägho ib 168 (1402; Småland). sköte jak han (gården) vndir . . . cecilio helgha dotter ok henna arffwa til äwerdhelika ägho ib 170 (1402, Småland). ib 209 (1403; Småland), 247 (1403; Småland), 526 (1406; Östergötland). at sköta ok fastfara the fornempdo xx örtughland jordh . . .vnder warfru altare ib 480 (1405; Södermanland). wi . . . söthom thet (godset) laglika vnder honum ok hans arfwum medh tolff fastom . . . ok trättande forskälaman FH 3: 13 ( 1404, nyare afskr.) . " at lagbiwda sköthe och skäla for:de godz . . . vnder henne " ib 5: 137 ( 1490) . skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är ib 4: 51 ( 1457) . " at wi hawm sköt ok vplatit eftir landä laghum met twem vidþeruäru mannum . . . metþer tolf fstum . . . alt vart gooz " ib 3: 5 ( 1353) . " haffde . . . the jordh sköt oc skälat meth thenne xij " SD NS 2: 80 (1409; Finland). thättä var sköt fastat oc giort FH 3: 8 ( 1377) . " at wy . . . met thetta wart breff . . . skälom och skötom . . . the gafuo " ib 5: 139 ( 1490) . " the godhe men, som hafua offuer thetta köpit warit, oc hafua thet badhe sköt oc skälat effter thy war landhz lagh wtwisar " ib 3: 19 ( 1442) . ib 2: 97 ( 1433), 100 ( 1434). - i latiniserad form. curias meas . . . scotationem (för scotatione) legitima et approbata secundum patrie consutedninem scotatui . . . manu mea cum manibus astacinum haste apposita, ex consensu . . . maritii mei bösonis & . . . domino toluone per me et ex parte mea verba quibus scotans vitur proferente SD 2: 112 (1291; Vestergötland). curia nostra matrerna jn wnam . . . pro dic to molendino jn thängini ecclesie skarensi per nos assignata legaliter et scotata ib 285 (1299; Vestergötland). committimus . . . andree towæ son auctoriatem et penariam potestatem . . . dictam curiam . . . scotandi legaliter, et possessionem tradendi corporalem ib. notum facio, quod . . . ex commissione et mandato dominorum philippi vlphsson . . . et siggonis halstensson, legittime scotaui . . . dominio benedicto . . . predia liborum domini aberni sixtenxsson in dinlu sita . . . presentibus discretis viris . . . ab hastam manu tenetibus ib 3: 48 (1312; Vestergötland). scotanus . . . ipsis . . . cum omni ratificatione. et modo legum vestgotorum. dictis skapt et vmfærd ib 5: 29 ( 1341) . ib 3: 41 (1311, gammal afskr.; Vestergötland) o. s. v. -Jfr muld-, til-sköta."],"e":["skööta . ","skiöta . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"sköta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. gifva akt el. passa på skotet (jfr sköt 1).","1) gifva akt på vara uppmärksam på, beakta, tänka på. med dat. thz hon wppa thentidh skulle naghro andra sköta Lg 813 . " han sköther (intendit) swa enskyldelika hwariom enom at han synea haffua glömt allom androm " Su 89 . - med ack. hulkin som ey sköte älla atuakta (attendit ad) sina dynde Bir 3: 226. aktar thu honom (Gud) tha sköther han tik jämwäl tha thu tigher mz mwnnenom LfK 68 . som thenna ordh wilia sköta ällar akta ib 98 . " thik ensampnom aktandes oc thina lidilse skötandes " Su 195 . thu skal . . . sköta (considera) theras othalika thaal ib 253 . " the wtwalda blomstren, hälgasta dädhranna . . . them skalt thu fölghia, sköta oc akta (illos egregios flores sanctissimos patres . . . attende) " ib 260 . " gladelika aathwakta oc sköta huan en froman riddara ib 176. - med prep. til. til tik . . . sköta oc akta " Su 329 . - med indir. frågesats. vm han skötte ok atwaktade hwat gudh giordhe for hans skuld (si . . . attenderet quid pro eo fecit Deus) Bir 1: 338 . " med sats inledd af at. bör them at sköta mz alle aatwakt at the ey offsnart siongen " Bir 5: 68 . Su 274 . - gifva akt på, lägga märke till, fästa uppmärksamheten vid. med ack. han gik fram vm eth faghart kors hulkit han änkte skötte oc enkte hedhradhe Pa 8 . " thu är then endhe som aktar ärffwodhe oc sköther dröffwilse " Su 120 . ","2) hafva uppmärksamheten fäst vid, hafva till ögonmärke, åsyfta. med dat. el. ack. är aktandis oc skötandis allir kärlekir ödhmiukt oc skälighet Bir 4: 63 . " skötte jak siäla gangne " ib 99 . VKR 2 . ","cristiern motte tha lekawäl her steen sköta RK 3: 2119 . med prep. äptir. som skötte hwaske epther gud eller mand RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 280 . - med prep. um. ther om skötte han ey stortt RK 3: (sista forts. 5043. ib 5910 . - med indir. frågesats. iak skötö enkte hwat thu hötis ST 107 . - abs. nw bedher ok biwder allerman gerdhafolke stwgu redhe göre, ok the ey skötha vilia heller aktha SEG 113 . ","4) bry sig om, befatta sig med; använda, bruka. huggo the thz (hufvudet) aff . . . medh en ixe the skötto ey swerdh RK 2: 4482 . ","5) passa på, egna uppmärksamhet åt, egna sig åt, sysselsätta sig med, sköta. med dat. hwa margh järn hawier i eldhin kan han thom ey allom sköta GO 395 . " thz var änkte vtan drafwil at sköta sliko fawitzsko oc flätio " Bil 589 . sculu the granlichare sköta sinom bönom oc gudhliche thienist VKR 14 . Bir 4: 26 . " sköta (vacare) gudheliko ämbite oc studio oc bönom oc engo andro " ib 74 . ib 5: 65. abbatissan haffwir myklo at sköta ib 25 . the thy ämbite skullo sköta Lg 3: 512 . - med inf.? skötte enychte smida (möjl. för smide) Di 46 . ","6) egna vård åt, vårda, sköta, rykta. med dat. tha the hafdhe sköt sinom hestum Lg 3: 218 . " äpter at them (de fattiga) war wäl sköt " ib 512 . " then som thom siwka sköta skaal " Gers Ars A 3. "],"e":["sköta at , gifva akt på, se till. the som thiäna granlika skötin aat at iämpna prouentor skiptis hwarie enne syster Bir 5: 73 . Jfr atsköta."]},{"a":"sköta","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliteter överlåta (fast egendom). Se Sdw 2: 1301. at herra gregriss . . . hona (ɔ en kvarn) laghlika gaff ok skötte vnder kanunka gielddet aff sino eghno godze laghfangno SD 8: 195 (1362; Uppland). huilkit godz jak affsäger fron mik och mynom ärwingom oc sköther jac vnder meniko oc hans arffwom tiil äuerdeligha ägho Svartb 163 ( 1378) . ib 164 . giuer iak härazhöfthinganom i aluastrum meth fast ok fullum lagha skielum the fornämpdo jorhd ii haddathorpe Gadolin Pants Bil 278 (1384 ; Östegötland). SD NS 3: 607 (1420; Småland). at . . . sköta oc skiäla äpter landzlaghum for:da godz . . . domkirkionne Svartb 311 ( 1424) . ib 364 ( 1438) . " for thy jach haffuer sama gotzet eller (för epter) laghen fulfölgth pa häredz tingh, thy skälade och skötthe thet thesse epter scriffne men oss i millan " ib 442 ( 1450) . ib 444 ( 1453) . " tha skötte iak (ɔ häradshövdingen) . . . oc skaptfoor med häradznempdene them i mellen, forscrffna godz " Vg Fornmt I 2: 48 (1461). - i laga ordning förrätta (överlåtelse el. överenskommelse om jord). Se Sdw 2: 1301. hwilkit köp iac margith lagliga schötte a kirkiostempnona i wlfsby vndan mik . . . vnder clawus lydkeson SD NS 3: 440 ( 1419) . . . . skötte oc skälädhe eth skäligit jordaskiffte Svartb (Skokl) 495 ( 1469) . Jfr bortsköta."],"e":["-ir . ","-te . ","-ter )"]},{"a":"sköta","b":"nn","c":"","d":["sköt, ett slags fisknät. item laath binda sommer noot näth skötor, lanor oc miärda Brasks Cal 1: 264 . Jfr sköt, sköte."],"e":["-or ) , "]},{"a":"sköta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr osköta."],"e":[]},{"a":"sköta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr gensköta."],"e":[]},{"a":"sköta","b":"nn","c":"","d":[" = skötning 1. . . . skaftfarit med skapt och skötu efter väsgötskum laghum Vg Fornmt I 4-5: 9 (1425)."],"e":[]},{"a":"sköta","b":"vb","c":"v.","d":["1) giva akt på, vara uppmärksam på, beakta, tänka på. med ack. wsla människian känner ey äller sköter thänna thina största nadh Mecht 335 . " hwar alzskona nadz fulkompl[lik]het altidh aktas ok sköthis (attenditur) " SpV 491 . - med indir. frågesats. thätta sculle flati foräldra sköta hwat thär äptir fölgdhe Hel män 220 . - med sats inledd av at. seen oc skötin aat wi antwardhom jdher regulam Abbedval i Vkl 82. - giva akt på, lägga märke, till, fästa uppmärksamheten vid. med ack. at the ginstan effter syndena sagho sik vara nakna swa som the thz ey seet elle skööt hafe til forenne SvKyrkobr 141 . 3) akta, fästa avseende vid, taga hänsyn till. gratis concidere (fel för condedere) tillgifwinss giffua skötha äller aktha oc forlatha GU C 20 (hand 2) s. 24. - med dat. thän dygdhelige mannen skötte ey stort thässom hans ordhom Prosadikter (Barl) 15 . " accepcio personarum vildum sköta personis " GU C 20 s. 4 . - med ack. at for:de war andelighin fadher erkebiscop jönis wilde än skötha luberti appellacionem . . . ther radhe capitulum aldrich til SD NS 3: 493 ( 1419) . - med indir. frågesats. tha är mera skötande hulken delin wilkare är i sinne akt oc mening Abbedval i Vkl 89 . - akta, fråga efter, bryg sig om. vanl. i förening med en negation. med dat. el. ack. tha sade först erik hakonson til lafrins symon drik ok sköt then barna leken inte ällir jak slar tik j howodit ATb 1: 42 ( 1455) . a mote huaria frästilsse fiol han a sin knä ok las sina böner ok skötte diäflin jnkte ok jnga thy som han honom fore lagde MP 4: 280 . STb 4: 211 (1511). - med prep. äptir. sköter ey äpter achillis hiälp om han will eder ey wndsätia Troj 212 . ","5) passa på, ägna uppmärksamhet åt, ägna sig åt. sysselsätta sig med. sköta. med dat. curo ras are läkia rensa ok skötha . . procuare . . . sköta annars tinghom GU C 20 s. 161 . " somme skötha systrommen j scrifftamall " PMBref 332 ( 1518) . werdinnen hade mökit til skötande STb 2: 416 ( 1490) .","6) ägna vård åt, vårda, sköta, rykta, passa. med dat. ena mökia deghio oc three quinnor medh henne som fäno oc faarmonen skulu sköta SVklE 161 . . . han henne skulle late sythe, föde oc sköte til hennes dödre dage STb 4: 261 ( 1512) . - med ack. scal hon achtas och skötas til alle hennes vidertorffteligheet lycheriuss som til foren j alle matte STb 3: 318 ( 1496) . " schal klockaren haffua fore seyaren han sköter och steller . . . vj mark ib 4: 164 (1507). erich x öre; han sköter och bysser " Stock Skb 158 ( 1520) . hustrv margit, som sketthe sancte anna koor HLG 2: 131 (1525). jogan smeth ii höre, för han sketthe axolen i gen i primlakan ib 137 (1526). "],"e":["-ir . ","-te . ","*sköta sik , akta sig, bry sig om. med prep. fore. han . . . wildhe ey sköta ällir waktha sik, fore the komaskulandhe pino ällir dödh MP 5: 57 . ib. ","- Jfr atsköta."]},{"a":"skötare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr broskötare."],"e":[]},{"a":"sköte","b":"nn","c":"","d":["vapen som skjutes el. kastas; pil. skötin (sangittæ) drifw hwarn wegh wm kringh han Bil 462 . " kom eth sköte widh kesarans ögha ib. " ib 479, 639, 761 . Bir 2: 4, 5, 185 . " skal vedhemannin koma mz hundomen hulke ey skuu (för hulkin ey skal) spara vlinne af skötomen (qui non parcet velleribus a sagitis) " ib 1: 360 . " dödzens sköte (sagitta) gar intil hiärtat " Ber 80 . ib 163, 180, 232 . " diwälen skööt brännande sköte (sangitas) in i han " KL 277 . - kastspjut. thu stingx mz thinom pilom thu sarghas mz thinom skötom Ber 124 . han (riddaren) bär spywt oc sköte moth sinom owenom LfK 170 . gudhelikin kärlekir vär mannin mot ouisins skötom (tela) Bir 3: 374 . " sta a mote diäfwlsins skötom oc frestilsom (telis inimici) " ib 2: 173 . MP 2: 76 . - Jfr skytte."],"e":[]},{"a":"sköte","b":"nn","c":"","d":["vapen som skjutes el. kastas; pil. Se Sdw 2: 1301. mz spyut älla sköte Fem Moseb ed Thorell 365; jfr. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 205."],"e":[]},{"a":"sköte","b":"nn","c":"","d":[" = sköt 3. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 161, 192. han (ɔ psaltaren) är sköthe, anamandhes hälga manna almosor JMÖ 7 . ib 147, 150, 193 ."],"e":[]},{"a":"sköte","b":"nn","c":"","d":["och n. (ATb 2: 137 (1479); STb 2: 459 (1490), 558 (1491)) sköt, ett slags fiskät (för strömmingsfiske). tesse skattade ethsköte ATb 2: 137 ( 1479) . STb 1: 311 (1481). ath han stal en bvaath, iiij (4) skiöther ib 2: 56 ( 1484) . " ath ha hade thagit j mellen staden och langholmen ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) sköte j watnit ok solt thöm " ib 459 ( 1490) . vtj bathen . . . fandz iij (3) skötan ok ij (2) annan garn ib 558 ( 1491) . skattades kiortellen, skötan, kniffuen (o. s. v.) ib 3. 109 (1493). GPM 2: 153 ( 1502) . (fogden) förwete sigh vm fischara om sommaren medh skötar Arnell Brask Biᴵ 21. ib 22 . 29. (+) curculia achtöma ok sköthe sicut in naui solet esse GU C 20 s. 160 . Jfr lögho-, varpa-sköte samt sköt, sköta."],"e":["skiöte . ","-ar . ","skötan STb 2: 558 (1491) ), "]},{"a":"sköte","b":"nn","c":"","d":["ett slags (för strämmingsfikse afsedt) nät med små maskor. hwilken som nackar annarss skiöta eller garn SO 300 . vthsätter skiötar ib 305 . ib 303 ."],"e":["skiöte )"]},{"a":"sköte","b":"nn","c":"","d":["= sköt 3. lagde hans huffwodh j sith sköte MB 2: 122 ."],"e":[]},{"a":"skötelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfra at-, o-skötelika."],"e":[]},{"a":"skötelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oskötelika."],"e":[]},{"a":"skötilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr um-, van-skötilse."],"e":[]},{"a":"skötilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr atskötilse."],"e":[]},{"a":"skötin","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr at-, o-skötin."],"e":[]},{"a":"skötin","b":"av","c":"adj.","d":["skötsam. " sequax . . . idken oc sköthen " GU C 20 s. 570 . impendiosus . . . idhkin ok skötin ib (hand 2) s. 14. Jfr atskötin."],"e":["sköthen )"]},{"a":"sköting","b":"nn","c":"","d":[" L. (se ÖGL Kr 2: 2 not. 57) fåfva af jord. licet . . . constet . . . patrem nostrum regem ericum de possesione claustri nichil scienter brynnulfo in sua scøtingu dedisse SD 1: 228 (1222-1230). Jfr skötning."],"e":[]},{"a":"sköting","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skötings bref","skötingx- )","*skötings ra? (scyttings-), subst. tha dömdom wi them aff lwfije . . . thera strom . . . frijt ok frrels ok oboworen ok thera schyttings ra SD NS 3: 577 (1420; Finland). Jfr skötra. "]},{"a":"skötkonunger","b":"nn","c":"","d":["konung som bäres omkring i skötet el. vecket af en klädnad. Jfr Rydqvist 3: 285 f.; Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 1. f. ss tillnamn. olawär skotkonongär VGL IV 15: 1. olauir skotkonung PK 267 (Registr. Upsal. 1344). olaus skotkonungir ib 272 (Catalogus regum Suciæ i hds. fr. 1400-talets förra hälft). olavus skathkunnuch cogninne Scrpt. rer. suce. I. 1: 17. olaus skukonunger ib 20 . " olaus skötkunung " ib 21 . " olafuer sköt konungher (motsv. ställe i Cod. C: skotkonunger " Lg 1040) Bil 839 . " olaff skotkonungh " PK 233 . RK 1: (LRK) s. 224 ."],"e":["skötkunnung . ","skotkonungir . skutkonunger. skathkunnuch),"]},{"a":"skötkonunger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1347, A. Schück, Namn och bygd 44: 194 ff."],"e":["skot- )"]},{"a":"skötlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr atskötlika och oskötelika."],"e":[]},{"a":"skötläggia","b":"vb","c":"v.","d":["genom skökning öfvrlåta, med laga formaliiteter öfverlåta. ath skaffaeth (för -a) och skötlägghia (scotare) försagdom . . . konwng . . . al förnempda landh SD 5: 230 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark)."],"e":[]},{"a":"skötläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 129."],"e":[]},{"a":"skötna","b":"nn","c":"","d":[" Jfr atskötna."],"e":[]},{"a":"skötna","b":"nn","c":"","d":["Jfr oskötna."],"e":[]},{"a":"skötnadher","b":"nn","c":"","d":["Jfr oskötnadher."],"e":[]},{"a":"skötning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skötning, laglig överlåtelse av fast egendom. Se Sdw 2: 1301. SD N 3: 376 (1418, avskr.; Finland). . . . . at anama skötning pa thet godzit Svartb 317 (1424?). forskälaman at thesse sötnyng war gunnar aff lämpos FH 3: 54 ( 1445) . " iach giorde skötning om thetta . . . köp widh näs kirkio " JämtlDipl 306 ( 1450) . ib. - I Latinska urkunder motsvaras ordet oftast av scotacio; se SD 1: 94 (1167-99); RP 1: 27 ( 1352) . - Jfr iordha skötning samt sköting. "],"e":["sköttning Svartb (Skokl) 514 (1473). skytningh Svartb 343 ( 1434) ), ","skötninga bref (sköthningiä-. skotninga- Svartb 360 ( 1437) ), ","*skötninga fä , ","skötninga man (skötningoSvartb 420 (1446)), ","*skötninga pänningar , ","*skötnings man , "]},{"a":"skötning","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) skötning, vid öfverlåtelse af jord förekommande symbolisk handling hvilken bestod deri att öfverlåta en lade något jord af den förytrade egendomen i en flik af emottagarens kappa (se sköta); laglig öfverlåtelse af fast egendom. firmarij . . . dicti wlgariter fastar empcioni predicate et vendicioni fatcte inter nos et . . . radergum, adhibiti fuerunt subscripti . . . et insuper in tradicione passessionis huismodi wlgariter dicta skøtning, assumpfi fuerunt in testes . . . prepositus hyggiulphus et helghi de lithi SD 2: 378 (1303; Medelpad, urkund utfärdad af ärkebiskopen i Upsala). omnes prediorum commutaciones siue skøtningar, sine alio quocumque nomine, paterno linguavio wlgariter appelentur ib 3: 2 (1311? Södermanland?). quatenus . . . bona prefata . . . nostro nomine per scotacionem, que wlgariter dicitur skøtning, secundum leges wesgocie predictis sanctimonialbus vel eorum procuratori assignetis ib 6: 107 (1349; urkund utfärdad af kon. Magnus). thesse waro a skötning ib NS 1: 13 (1401, nyare afskr.; Vestergötland). wi . . . hemollum oc tilgnum thet forscrepna gotz . . . herra hinzo . . . meth ratte (för rätte) oc laghlike skötning vidh finaster kirio ib 606 (1406; Finland), affhändher iak mik . . . thet for:da godz . . . ok hemuldar . . . andresä häppenin . . . met rätto ok laghligha skothningh ok forskiälan ib 2: 312 (1410, gammal afskr.; Finland). ","2) (genom skötning) ss gåfva (urspr. åt kyrka) öfverlåtet jordstycke? cum quinque agris, wlgariter dictis skøtningæ, quos de ecclesia kile optiuni SD 4: 354 (1334; Nerike). jac . . . kännes . . . haua saalt varefrv clostre i wazstenom . . . en fiärdhungx attong jord i lundby oc ther medh twa skötninga i lundbo öör i visingxöö liggiande ib NS 2: 87 ( 1409). - ss ortnamn. confero . . . jngigjærdi vnum agrum dictum skøtning SD 3: 713 (1326; Östergötland). - I Latinska urkunder motsvaras ordet oftast af scota cio; se SD 2: 112 ( 1291), 3: 681 ( 1325) o. s. v. Jfr sköting."],"e":["skotning L. ","skötninga bref , ","skötninga man","skiötningha- SD NS 2: 312 (1410, gammal afskr.; Finland). skotnigga-), ","skötningis bref","skötnyngis- )"]},{"a":"skötninge","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*skötningis man , "]},{"a":"skötningman","b":"nn","c":"","d":[" = skötninga man. FH 5 76 (1477) ."],"e":[]},{"a":"skötra","b":"nn","c":"","d":["och m. L."],"e":["skut- )"]},{"a":"skötsel","b":"nn","c":"","d":["den del af rustningens som betäcker låren. Jfr G. Köhler, Kriegwes. 3: 79. " dedit . . . vnum skøzel " SD 4: 710 (1340?). I bunden schøzel ib 711 . I galeam, I skøtzel, I grusanær ib 6: 214 (1350, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"skötsätu barn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"skötter","b":"av","c":"adj.","d":[" Se fläþer skötter (Sdw 1: 254)."],"e":[]},{"a":"sla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) slå, tillfoga (ngn) slag, träffa (ngn el. ngns kroppsdel) med slag el. stöt. hwa som slaar (percusserit) fadher eller modher, han skal dö MB 1: 335 . " badh for hanom, som hanom hafdhe slaghit " Ansg 185 . " altiid slog han mymmers smidia pilta " Di 122 . " diäwlin stoþ iäm skyt quar: som han vare slaghin mz stene " Bu 23 . the . . . slogho han mz stok oc steen Al 8928 . " vard en pilter . . . slaghin i scola aff enom sinom kompan medh ene scolatflo swa hardelica, at han vard dödh slaghin " Ansg 183 . " han slog sigord wid örat mz en tang " Di 122 . slogh (för togh) sin glaffwan vnder armen oc tog (för slog) hästing mz sporana ib 3 . ib 233 . slo mz spurum hästen Bu 156 . " lät sla hans mun ok tendar " ib 166 . " the slogo thin kin " MD 32 . the sla min mun mz stenom ok näfwapustum Bir 1: 141 . the slogho mik a halsen mz pustom ok slaghom Su 401 . " tha slogho somlike han vppa halzin ok somlike slogho han j alitit " Bir 1: 30 . " swik ok fals slaar sin härra aa hals " GO 360 . " hwa mik slaar a halsen han slaar mik ey langt fran howdh " ib 804 . " slaen thz swiin ij hofwth ok höös " Al 4094 . - slå, piska. the som hona slaar Bir 5: 39 . " saa iak hans likame slaghnan ok flängdan " ib 1: 29 . " slaar mik ey min mäster kär " Fr 2082 . kunugen . . . lät bartholomeum sla mz stangom Bu 209 . " hafdhe slaghit them mz lima " Bil 879 . " slogho þe han mz mangom slaghum " KL 187 . flängdo them ok slogho mz mangom plaghom ib 159 . Ber 269 . - slå, tukta, näpsa. minna är iac slaghin än iak forskulladhe Ber 122 . " mz siwkdom slande thic " ib 123 . " herren . . . slog han bradelica mz osynligo oc oläkeligo saare " MB 2: 306 . - slå, hemsöka. skal iak sla thetta folk mz bradhe soot MB 1: 402 . thu slos (percutiebaris) mz allom dröuilsom Bir 1: 58 . slå, utdela slag. stundom slogh han till baka (lystr aftr) mz jarnstongena Di 33 . - slå, hugga, sticka, träffa med vapen. slogho herra iwana swa angislik Iv 3371 . Al 8929 . " riddare hulkin som vardhir slaghin (percussus) j stridhinne mz mangom saarom " Bir 2: 194. - slå, rikta slag (mot ngn) under tillfogande af slag göra angrepp (mot ngn). rädhelika mondo the a han sla Al 8932 . " the vilde slagit pa henrick ther in i kirkien " FM 555 ( 1512) . " slo at honum mz sinne stang " Fr 1009 . Di 138 . " byyntä mäktiligä at sla til honom " Va 37 . " slogh hon mothe them mz sinom mantil " Lg 3: 413 . Jfr 7. - slå, rikta slag el. stöt ( mot ngt). moyses slo tyswar til hallinna MB 1: 408 . - slå, slå till, rikta slag. abs. lagde et stot iarn i elden. oc fik sigord ena sleggia . . . tha lagde han thz vpa städt oc bad sigord sla (til leosta) Di 122 . - slå, verkställa (ett slag). med ack. uttryckande handlingens innehåll. slog han hwart hwg effter annan (för annat). till thess at ormen war död Di 123 . " sigord slog thz första hug. sa at städia stokken riffnade " ib 122 . slå, genom slående tillfoga. med två ack. af hvilka den ene betecknar handlingens föremål och den andre handlingens innehåll el. verkan. slo cristoforum pust Bu 499 . ST 170 . " slaar man puust eller käps hugh annan " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 58 . " vm man slaar annan hugg " ib 53 . " j [1] blonad som han slog elin " BtFH 1: 134 ( 1506) . ib 130 ( 1506) . - med dat. och ack. huilkin som androm slar pusth SO 142 . ib 111, 149 . - med prepositionsuttryck och ack. slo til falantin mz sinä iärn stang mangt eth slagh Va 51 . genom slående göra el. få (ngn el. ngt) att blifva (ngt). med två ack. af hvilka den ene är ett adj. som nakon sin brodher . . . slar blaan äller blodhughan SO 25 . FM 555 ( 1512) . the . . . slogho then mwren allan swa sma RK 1: 4294 . - slå, genom slag kast (till marken). slo falantin gawin til jorden gensten mz forstä hug Va 37 . " naar wij bliffwe slagne wnder rosse fötther " BSH 5: 178 ( 1507) . - slå (af), genom slag skilja. slo 51; jfr 10. - träffa, råka. kastandis mz slywngo stenana swa räth oc wist. at athe eth haar matthen . . . wäl raka äller slaa (capillum quoque possent percutere) MB 2: 134 . ","2) slå, dubba, genom riddarslag kreera, gifva riddarslag åt. slogho margh ridddara Al 2428 . " wel lxx riddara slo han (konung Kristofer) tha " RK 2: 6901 . ib 8053 . - slå, dubba, genom högtidligt slag el. dubbning göra (till riddare). slog hanum till riddare Di 102 . konung karl . . . iij oc xxx til riddhara slogh RK 2: 7529 . " ib 3: (sista forts.) 5189, 5193, 5200. thu är . . . slaghin til riddara " LfK 124 . ","3) slå, slå till döds, slå i hjäl, döda. med tillagd bestämning (vanl. prep. med subst.) betecknande död. slo . . . i häl hedhningan MB 1: 280 . wiste han at thu ware konung alexander, han sloghe thik j häll ST 528 . " här ligger the dödhin slo ij hääl " Fl 329 . " han wart släghin i häll aff frisa " RK 1: 586 . SD NS 1: 270 ( 1403) . ST 10, 528 . Al 2005, 3477 . RK 1: 1374, 2: 1290, s. 346, 3: 2815, 2821, 2830. Di 33 . " folk ok fä slaar han til hälia " Al 1163 . " tha alrin slaar then gambla til hälia " MD (S) 214 . " han slo mz orþe tel döþ anaiam ok saphiram " Bu 100 . " bleff . . . slaghen till döda " RK 3: (sista forts.) 4821 . " fful stenin oppa hans hofwdh oc slogh han til dödh " ST 351 . thik darium siälfwan häl at sla Al 1176 . " wid i!UDDA_TECKEN?e [150] the ther dödha sla " RK 2: 9271 . " some waro grepne some slagne dödh " ib 9359 . " sla dödh the hoffmen alle öpa ib 4951. " ib 3: 3646 . - utan bestämning betecknande död. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " jon erchebiscop wart ther slägen " RK 1: 484 . SD NS 1: 147 ( 1402) . PK 229, 233 . " skulen j them ey sla for än jach bedher ider swa " RK 2: 4348 . " marsken gripa eller sla " ib 3093 . the sörgde syna wener swåre som i then striidhen slagne wåre ib 3: (sista forts.) 4660 . ib 5141 . BSH 4: 321 ( 1502) . Di 125, 136, 251 . " slogo the oc drapo widh x M män " MB 2: 77 . " slogh iouse alt thz förekom " ib 32 . ib 22 . " genom att slå el. döda taga (manskap från ngn). sloo i frå kong karll mykit folk " RK 3: (sista forts.) s. 149 . - slagta. kötmangra ok the ther söde sla MD (S) 291 . dyrffues engin til at köpa nokot flagith fää eller slagith ok säliath här i stadhenom SO 50 . " mannin wille sla sina sokka ok taka honaghin " KL 11 . ","4) slå, besegra, öfvervinna. (mästerene) slaghne mz siäflsins swerde Bil 537 . ","5) strida, kämpa; tillkämpa sig. slo sigher aff tyberio Bil 735 . ","6) genom slag el. strid åstadkomma el. anställa. the sloghe tha ett mekta badh RK 3: (sista forts.) 5995 .","7) göra anfall el. angrepp, inlåta sig i strid (med). josue . . . sloo hasteliga oc snarligha vppa them MB 2: 32 . han meenthe konungen skulle tha strax paa the swänska slaa Rk 3: 3269. wille paa sin eeghen höffuisman slaa ib 1659 . " the ware sa monge på mit folk monde slå " ib (sista forts.) 5138 . alla . . . begynte fast på myna fogther sla ib 5298 . " her åke badh alle fasta stå och manneliga i moth the fighendher slå " ib 5600 . ey tröste iag mott honum slå ib 5666 . " om wi j morgon arllä sla til them oforbudadhä " Va 21 . " jnghen kunde ther till them slå mz mindre han skulle stoor skade få " RK 3: (sista forts.) 6021 . han lath offtha slå land ib 6015 . - göra utfall. han leeth eeth c [100] aff slottet slaa RK 3: 3166 . " ib (sist forts.) 5017. i gaar slogo thee aff slottet och fran skepen medh ix (9) äspingie . . . oc giordo landgang in pa systra holm " BSH 5: 167 ( 1507) . " en del sloge til malmen " HSH 7: 21 ( 1467) . ","8) (med slag) drifva. alt thz vt af eelden lup fä eller södha hwat ther war tha mune the alt ater j elden sla RK 2: 1515 . " haffde slaghit jn pa thera fäste vxa och ko thz aldra mäste " ib 5478 . " thera hestra pa gress at sla " ib 5977 . " sla til baka, slå tillbaka, drifa tillbaka. iag . . . aktade honum till baka slå " RK 3: (sista forst.) 5106 . slå them till baka war theras akth ib 5974 . - med slag bortdrifva, bortjaga, frödrifva, drifva. monde han konungen aff markena slaa RK 3: 1814 . " engillen them aff paradys slo " MD 9 . " the slogo the flugur aff then man " ib (S) 271 . " thu skal thit leon fra thik sla " Iv 4470 . ib 3316, 4570, 4592 . the . . . slogho thom (sjöröfvarne) fran sik Ansg 193 . the både mig . . . kong hans mz match aff rikit slå RK 3: (sista forts.) 5362. - jaga, fara. sla äptir, jaga efter, förfölja. slog . . . epter honom med pyll oc annen weriä HSH 18: 109 ( 1497) . " sloge epter myne tienere oc röffuede thöm " ib 114 ( 1497) . " rände hwar mot annan sa snart som en swltan falka slaar effter brad " Di 69 . the wåre sa få som epther them sloge RK 3: (sista forts. 5981. Jfr sla äptir. ","9) slå, rikta till slag. han sloo sina hand j ena häl PK 228 . RK 1: (LRK) s. 218 . 10) stå, sätta i rörelse genom slag el. stöt. man slaar hälst thän wiggia som ga wil GO 776 . - genom slag el. stöt föra (från el. till), slå, söta, kasta. kom en bylghia ok slo hanom kronona af hofde Bil 773 . " the slogo jernlenker a hanns hals " MD 32 . - slå, kasta, taga (öfver el. på sig kläder el. rustning). tha fik weland hanum brynä oc brynia hossor, thz slog han wtoffuer sik (steypir ivir sec) Di 59 . 11) slå (lös); låta fara, släppa. i förbindelse med adj. lös. lot löss sla hin starka rese Di 33 . " alexander lot them (de fängslade) lösa sla " Al 3423 . " han lot . . . en fiil ok et leon taka slo them löös badhin ij sän " ib 4125 . sla the lösa orma thenna ib 4059 . " slogo theris hwnda lösä " Di 14 . ib 228, 299 . slåår lööss anarss bååt SO 301 . - bildl. jak . . . sloo lösan (för lösa) mins kätis bogh limer (för bogh linor) Su 237 . vm konungin . . . slar sik lösan (motsv. ställe Bir 3: 332 " har slaar sik lös) mz honom dissolverit se cum eo). tröstande fullelica a honom " Bir 4: 291 . - utan förbindelse med lös. wilde sla sinä weda hunda till hanum (björnen) Di 108 . 12) slå, gjuta, hälla, ösa. läter han sla thz i en disk AS 59 . " han slo thz watn a iordhena nidher " Al 4915 . " sudhith a hänne sla " Fl 1735 . " watnidh . . . iac a stwlpan slo " Iv 408 . ib 687, 1627 . - kasta (sitt vatten). hwilken som slåår sitt watn från sigh TS 23 . hwar som sith watn slaar fran sig SGGK 105 . slaar sith watn j annars skoo ib. 13) slå, meja. the normen fiollo som gräss ther bönder sla ok läggia i hääss RK 1: 2963 . " the sloge hwar annan som böndher slå korn " ib (Yngre red. af LRK) s. 264; jfr 1. thu pläghar . . . hwarte skära äller slaa Al 5944 . 14) slå, genom slag el. knäpp öppna (åder). scal man sla ena adhra nidhan a ankolen LB 1: 98 . scal man . . . läta sla the adrona som hetir ceplacia ib. thenna adra scal ä slaas a sama sidho ib. " ib 2: 62, 63. sla adhror " ib 3: 43 . " lathe sla sik adhra a winstre handinne " ib 1: 97 . " scal man lata sik sla ena adra som hetir sophena " ib 98 . " skal tu tha enga ledis at slaa tik adhro " ib 3: 41 .- genom åders öppnande tappa (blod). ta ma opta slas blod LB 3: 44 . 15) slå, bulta, klappa. han slaar op a thän starka port Iv 3565 . " tha ther wardir slaghit oppa tram quidh tha lidhir thz som man sloghe oppa enna flasko " LB 3: 176 . 16) slå, med slag el. hamring bearbeta, hamra, smida. man skal sla järnith tha thäth är heeth GO 225 . " dyrt gul hulkit som vt räkkis ok slas owir harth städh " Bir 1: 58 . - genom hamring (af metall) tillverka, smida. lot hans broder sla jarnlenkior Di 24 . " slog han et söm " ib 45 . ib 52, 75, 76, 207 . " aff malm ok eer godha porta twa lot han fore gapith sla " Al 4026 . - sla mädh iärn, fjättra. han . . . lath sloo them met iärn FM 452 ( 1510) . 17) slå, prägla. tetta nya konungx erix mynth, som i stokholmen slas SD NS 1: 497 ( 1405) . " han är sua som myntara swen . . . hulkin som saman bläse oc slaar sit mynt " Bir 2: 57 . " sällfmynth skal han slaa " HSH 19: 14 ( 1497) . RK 3: (Till. om Chr. II) 6311 . MB 2: 274 . " lather ther aff (af guldet) sla peninga " Lg 3: 36 . " aff hwilka legho hon jnkthe fik eller vpbar noghan tiidh een slaghnan skärff " FH 5: 18 ( 1462) . 18) slå, genom slag sätta (märke el. stämpel). alle silffbergsmen scole göre fynth och skärth silffwer, och sla ther oppa theris egidh boo merke DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . " slaa ther krononis merke uppa ib. 19) slå, genom slag fästa, uppsätta. j them stadh varo väna änghia ok gröna, som sanctus sighfridus lät siin thiäld sla " Bil 845 . MB 1: 385 . Fr 459, 463, 2729, 2937, 2961 . " ther slog han sinä paulun " Di 33 . ib 141 . - slå, anslå, uppsl´å. slogx konungxsens dombreff owir alla kirkio döra MB 2: 185 . 20) slå in, innesluta, inlägga, inpacka. lot henne (den döda) . . . i ene kiste sla RK 2: 2932 . " mitt liik the sdhen i kista sloge " ib 3: (sista forts.) 5477 . " likith haffwer jach latith sla i blandh ene x eller xij bugxskin och andhra hudher " BSH 4: 352 ( 1503) . " lx hesta slo han j salth " RK 2: 7656 . - packa, stoppa. kisther och skrin slogh iag fwll mz dyra håffwer RK 3: (sista forts.) 4293 . thässe fila kärror ok waghna waro alle fulle slaghna aff ädhla stena ok gulle skära Al 4914 . " slar han (ulfven) sik ful aff iordh oc muld " ib 7037 . 21) slå, genom slag el. anslag frambringa klang i (ett musikinstrument), spela. slo harpona Bo 251 . - med prep. konungen lot hänta ena harpä. ysung slog ther vti thz bezstä som han kunde Di 108 . - abs. hans biorn hoppade sa vppa golffuit som han slog for hanum Di 108 . - genom ljudande instrument låta höras, låta (ngt) klinga el. ljuda (med ngt annat). bildl. sla gaman til alwaro (in plectro vocis seria jnge jocis) GO 441 . slå, genom af klang åtföljdt slag tillkännagifva (timme). om ur. tha klokkan slo vij RK 2: 7021 . " innan klokkan slogh try " Lg 3: 380 . - opersonl. tha thry slar Bir 5: 92 . " tha xi slaar " RK 3: 2226 . " ta eth slogh i upsala domkyrkio " Lg 3: 364 . ib 383 . LfK 216, 281 . SO 6 . SEG 112 . LB 7: 313 . BSH 5: 118 ( 1506) . - dåna, skrälla. sa small i skogen aff thris slagh som thordon slar Di 78 . 22) slå, genom slag framkalla el. åstadkomma (eld). herra iwan . . . slaar sikeld Iv 2561 . 23) genom slag el. rörelse med handen åstadkomma, göra (korstecken). tha man siongir sanctus tha sla korsins tekn for thik ST 191 . " slogh thz helgha korss for sigh (impresso sibi . . . signo crucis) " Lg 3: 348 . 24) genom slag el. offerdjurs slagtande bekräfta; sluta, ingå (förbund). tha slogh (percussit) jouse . . . sambindningh mz them oc fridh MB 2: 65 . 25) slå, lägga, låta komma. sla undir sik, slå under sig, tillegna sig. om man mere haffuer vndr sigh slagit, än wider bör TS 28 . 26) sätta (lit el. tro till ngn el. ngt). godhe wärafftige men, ther jach ma sla myn lith til FM 235 ( 1505) . ib 503 ( 1510) . " slaa liith tiil oliith " BSH 5: 178 ( 1507) . " ingen trost bohöffue vi sla til bönderne " ib 150 ( 1507) . 27) göra afdrag (i), minska. med prep. af. tha sla husbondhe aff lönom hans SO 21 . Jfr sla af 6. 28) slå, stöta, med häftig rörelse drifvas mot el. träffa. om ljud. liwdhit aff hans (fogelns) wingom, slaandis klena wädhrit (sonus alarum verberans levem ventum) Su 236 . 29) slå ned, träffa. om åska. slo lyghn elder aff himmum ok brände larbenit aff swenenom Bil 424 . 30) slå, störta, strömma. thz (hafvet) . . . wil ey ower os at ga ok ey wt ower wart land at sla Al 6488 . - rinnq. wädzskan aff hwffdeno som slar fran hiärnanom LB 3: 69 . 31) ? sloo stormen oc watnet aff enom mäktoghom syöö Lg 3: 173 . ","1) slå sig, gifva sig slag. slaa sik for brystit Bir 5: 52 . ","2) slå hvarandra, slås. a gatome slogho sik the bowa RK 1: 1421 . ","3) störta sig, kasta sig, kastas, fara. byssan sik vtaff ställingen slog RK 2: 6108 . " slogh eldin sik bradhelika vndan hyuleno " ST 253 . ","4) slå sig (till), sluta sig (till), förena sig (med). at the sla sik til wara owina MB 1: 275 . - rfl. slas, ","1) slå hvarandra, slås, kämpa (med hvarandra). scolom wi ther vm slas Bil 865 . the komo saman . . . oc sloghos Al 8866 . ib 9343 . MB 2: 315 . BtFH 1: 274 ( 1509) the . . . drogo thera swerd, oc gingo saman oc slogos sa trösteliga at engen wilde for then andre ryma Di 19 . " tha the begynthe försth ath sloghz (för slas el. slass) " ib 251 . " alth thz wi slams " ib. " wm systrana slaas inbyrdhis Bi 5: 51. sua som vädhra hulke som . . . stangas sin j mellom ok slaas mz hormomen " ib 2: 87 . " the (barnen) sloghos sin i mällan " Lg 3: 328 . " the . . . sloghos badhe til hopa mz swärdhom " ib 333 . - slås, strida, kämpa (mot ngn). thokte honom thz vadhelikit vara at slaas vidh han Bil 865 . " the sloghos widh them langa riidh " Al 5111 . " them wi slams widh " Di 251 . tha motthe wi siälfue kesa hwem oss lysthe ath slass mz ib. " the . . . sloghos med thom " Ansg 193 . wil jach slas medh idher ee RK 2: 4363 . " iac slas wel mz tik om eth stra " ib 2833 . " wij haffua för slages mz rytzarna " Di 202 . RK 3: 1813 . Va 32 . Di 17, 18, 80 o. s. v. BSH 3: 281 ( 1470), 282. slox lenge mot hanum Di 15 . ","2) genom strid (mot hvrandra) åstadkomma el anställa. slogos ith fultaga badh MD (S) 260 . ","3) slå sig /på), hängifva sig (åt). the mykit slås i ofdrykkio KS 43 (112, 47) . ","1) slå af, genom slag afbryta. slog hans ben aff BtFH 1: 189 ( 1508) . ","2) genom slag el. nedhuggande beröfva. the slogo thöm aff swa mykit folk RK 2: 368 . Va 22 . Di 40 . ","3) genom strid beröfva (någon seger), tillkämpa sig (seger) öfver. slo them sigher aff MB 1: 181 . - tillkämpa sig sieger i (strid) öfver (ngn), besegra (ngn) i (strid). slog mik manga strider aff Di 23 . ","4) slå tillbaka, drifva tillbaka. the ther vte holde slo them aff FM 311 ( 1507) . RK 1: (Till. till LRK) s. 236. ","5) slå bort, afleda (ett samtalsämne). slogh thz aff mz annedh smak RK 2: 3169 . ","6) slå af, afdraga, afkorta, minska. aff thässe formempde howudzsummo engte aff til slande SJ 34 ( 1425) . Jfr afsla. ","1) slå tillbaka, gifva slag tillbaka, gifva (ngn) motslag. skalt thw sla atir j gen (repercutere) ouinen Bir 2: 194 . " tha sla thu atir (reprecutis) ouinin " ib. " at sla atir j geen ouinen ib. " ib 195 . ","2) återkasta, reflektera. " gullith slo ater soolgiisla liws " Lg 952 . " solinna giisla the slas ater op aff iordhinne " MB 1: 122 . " swa länge som the (solstr¨ålarne) slas ater op fra iordhinne ib. - Jfr aterslaghin. "","1) slå bort, genom slag el. hugg borttaga. thz (lejonet) slaar bort axlena aff hans liiff Iv 4585 . " stormen slo them bort fra säglet alt fra thera ra " RK 2: 3288 . ","2) slå bort, genom slag bortjaga. slaan them (svinen) swa fra os bort Al 4096 " j slan bort fluger som ärw metta " MD (S 271. ","3) slå bort, slå ut, hålla ut. sywdher man purlöks hoffwidh ok slar borth thz förstha watn LB 2: 33 . - Jfr bortsla. ","2) göra fientligt infall, göra anfall. hedhninggane slogho mz store makt jn oppa the cristna Lg 3: 174 . HSH 18: 121 ( 1497) . " slaa ther in i landhet . . . med iij (3) härer " BSH 4: 248 ( 1500) . " om rijser will slaa dher in " FM 690 ( 1517) . - Jfr insla. ","1) slä ned, slå till marken. the slogo tegh mz neffuom nider MD 32 . " slog hanum nider mot gulffwit " Di 15 . slog hanum nid till jordena ib 122 . - slå ned, störta, sänka. wagen slogh them tha nider i grundh RK 2: 3291 . - störta (i olycka el. förderf). han . . . slo thik nidher i thräldom Ber 237 . - nedslå, förstöra. tha nidhiir var slaghit . . . apollinis mönstir Gr 307 . - nedslå, störta, förderfva. thu bortälte os ok slot nidhir (destruxisti) os KL 108 . ","2) slå, nedgöra, döda. the worthe slaghne manga nidher RK 3: 835 . - nedhugga, slagta, nöth ok faar ok annat fää driwo the ther wp a (d. v. s. på slottet)) ok slogho nidh RK 1: 3230 . ","3) hälla ned, gjuta ned. jwi portluka skal wara gap å murenom, tär man må sla watn nidhr at eld släkkia KS 85 (209, 94) . ","4) nedslå, nedsänka, nedluta. the slogho thera fhofwdh alla nidher Iv 4160 . " tha slaar en öghlare sit hofwdh nidh " Al 2730 . MD 40 . Lg 3: 3 . huru blyghelica han slar nidhir änlitit Bo 190 . - fälla ned, sänka. redh blandamär wt aff borgen och slo sit glauen neder (Cod. A vnder 32) Va (Cod. C) 59 . " sla sik nidher, slå sig ned, kasta sig ned, störta sig. slogh draken sik nidher (steypir ser ofan) pa konungen " Di 233 . - Jfr niþer sla. ","1) slå till, rikta slag. än han ( Mo. ses) hafdhe slaghit til mz fulkompne tröst, tha hafdhe hallin iämwäl giwit wt watn at thy första huggi, som at andro MB 1: 408 . " sagde hon til scriptefadren som hona flängde o käre fader sla bäther til " Lg 3: 538 . ","2) slå igen, tillsluta. slog portenären porten ti for mik Di 98 . Lg 3: 333 . FM 452 ( 1510) . Jfr tilsla. ","1) slå upp, uppsätta, fästa. the slogho ther op thera tiäld Al 5619 . " slogh han sina skirma opp " RK 3: 1996 .","2) slå upp, öppna. sla op thina portar KL 410 . MB 2: 402 . Lg 3: 189, 310 . " slog vp henric (stensson(s) visthws " FM 555 ( 1512) . " slogh belätit vp siin öghon " ST 303 . - genom slag el. knäpp öpnna (åder). sla vp tua adro Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 68, 7: 161 . - öppna, rifva upp. slogh op kapana ST 52 . ib 156, 294 . " äpther iudhe sidh slar han wp sin kläde " MD 33 . ","3) sträcka upp, lyfta upp. nw wil iak gladelika slaa mith hwffudh opp BK 216 . slogh op handena RK 3: 1672 . " slaa nw op handh om tw kanth wynna " ib 1781 . " sla hendrena vp for hen " LB 7: 167 .","4) uppkomma, uppstå, yppa sig. aff ty ath liiffuith är wedherfwlth oc magin är siwker, ther aff slar op i hiernana siwkdomber LB 7: 77 . - Jfr upsla. ","1) med slag utdrifva, fördrifva, förjaga. slogh wäzslarana vth aff mönstreno ST 489 . " sloge konwnghen aff landhet wtt " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . ","2) slå ut, genom slag utstöta, spränga, genom slag förstöra el. förderfva. een piil rakadhe konungen oc slo vth hans ögha ST 121 . ","3) göra utfall. slaar mooth ryzer mz i!UDDA_TECKEN?:e [150] wth RK 3: 3644 . " ib (sista forts.) 5389. "","4) skilja sig vid, afyttra, försälja? haffwa ware swena mesth en delss solth syna hestha ok slaghyth the wth tiil ök ok fath them presther her om kringh BSH 5: 589 ( 1517) . ","5) slå ut, låta utbreda sig, låta svaja. slogh vt sith wäna haar owir syna axla MB 2: 162 . " the . . . slogo thera baner wth " Di 254 . ib 10, 249. ","6) draga ut, draga undan? läste archiebiscopen up kistona och slogh uth silkit som lagh öfverhölt benen, så att beenen syntes allom bar TK 273 . ","7) slå ut, slå upp, utbreda. ther slogho the wt thera tiäl MB 1: (Cod. A 3) 558 . ","8) slå ut, utplatta, hamra ut. tak ducata oc sla them wth j tynna skiffwor PM XXXII . ","9) slå ut, hälla ut, utgjuta. tha the slogho wt vatnit Bil 864 . GO 597, 991 . 10) utströmma. slo ther vt (emanabat) sua ärlikin lokt Pa 20 . - Jfr utsla. "],"e":["slaa . ","sloo FM 452 ( 1510) . ","slas . ","slaas Bir 5: 51 . ","slass Di 123, 125, 251 . ","slos LB 2: 62, 63 . ","slaar . ","slaam ST 528 . ","sla . ","slaan Al 4096 . ","slaen ib 4094 . ","slaar Fr 2082 . ","sloo PK 228 ; Di 233 ; MB 2: 32 ; Su 237 ; Lg 3: 189, 310 . ","slogh . ","slog . ","sloogh SD NS 1: 270 ( 1403) . ","sloock BSH 5: 118 ( 1506) . ","slot KL 108 . ","sloth ST 528 . ","slogho . ","slogo . ","slos Bir 1: 58 . ","konj . ","sloghe . ","-it Gr (Cod. D) 400 ; ","-nan Ber 269 . ","slägen RK 1: 484 ; ","slägne ib 1374 ; nedhir slägne Gr (Cod. D) 379 . supin. refl. slagiss Di 80 . ","slages ib 202 . part. ","slaande: nidherslaande MB 2: 302 . ","slaandis Su 236 ),","sla sik , ","sla af , ","sla ater , ","sla bort , ","sla fram , ","sla in , ","sla nidher , ","sla saman , slå samman, slå i hop, slå mot hvarandra. med dat. sla handomen saman af rätte glädhi Bo 251 . RK 1: 3914 .","sla sik saman , slå sig samman, sammangadda sig. löse män slogho sik saman ST 366 . " tha slo sik saman en höp mz tiwffua ok skalcha " Di 281 . - Jfr saman sla. ","sla sunder , slå sönder, krossa. slo sundar houþet iacobi Bu 198 . " bödh hanum sla tänder ok mun swndher mz släggium " Bil 255 . " thöm !UDDA_TECKEN?: sin fadhers afgudh) sloo hon al sönder " KL 308 . Bir 1: 299 . GO 150 . the (vagnarne) wordho . . . alle sunder ij stykke slaghne Al 3359 . " the slogho manga dörra sundher " RK 3: 2837 . ","sla sik sunder , krossa hvarandra. al the fyra elementa . . . the toko til at storma inbyrdhis. oc lupo til saman som the skuldo sla sik i thusanda stykke sundir Pa 16 . - Jfr sunder sla.","sla til , ","sla sik til saman , slå sig samman, sammangadda sig. thyughu kompana slogho sik til saman oc foo til siös oc wildo röwa ST 424 .","sla sik undan , vika undan, skynda undan. draken slogh sik vndan (breðr ser undan) Di 233 . sla undir, fälla ned, sänka? redh blandamär wt aff borgen och slo sit glanen vnder (Cod. C neder 59) Va 32 . Jfr undirsla. ","sla up , ","sla upa , ","sla ut , ","sla äptir , jaga efter, förfölja. the plompade vt (i vattnet) som andra hunde bönder slogho efter huat the kunde RK 2: 8972 . Jfr a-, adher-, be-, for-, ful-, genom-, i gen-, ivir-, kärn-, köp-, mis-, silf-, tilbaka-, um-, umkul-sla, samd dödh-, döds-, er-, fran-, harm-, hugh-, häl-, o-, stupo-slaghin."]},{"a":"sla","b":"nn","c":"","d":["slå, smalt trästycke som begagnas till stängsel. jagh badh them settia slaå för ladhe RK 1: (Till. i yngsta red. af Gamla Kr.) s. 200 ."],"e":[]},{"a":"sla","b":"nn","c":"","d":["slå, ormslå. " lät in tel hänna . . . tua öþor ok tua slar ok tua orma " Bu 506 ."],"e":["slar ) , "]},{"a":"sla","b":"","c":"","d":[" . f. slå, ormslå. cecula le genus serpentis p c slaa quita est idem quod nepa GU C 20 s. 91 . nea . . . serpens quidam wlgarier slaa ib s. 350. scytale serpens est duplicis speciel: vnus admiratione suæ pulchritudhinis detinet isnspicientes, pie, parus, et ignel veneti, ita etiam quod ille quem lædit, statim moriatur: atque slaa othice vocatur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XXI c. 46."],"e":["slaa )"]},{"a":"sla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) slå, tillfoga (ngn) slag, träffa (ngn) el. ngns kroppsdel) med slag el. stöt. cedo dis ere cecidi cesum sla ok skära GU C 20 s. 91 . jco . . . cere slaa jctus . . . slaghen ib (hand 2) s. 6. multatus . . . slaghen pnther oc fordömdher ib s. 162 . thy skulum wi slo ooss före worth brysth och bedhia til gudh SVKyrkobr 89. slaa sik for bristith (pectoris tunsione) Mecht 268 . " ty han slog laurens STb 1: 177 (1478). ath ransaka vm gissingh, hwath han war slägin eller stwngin " JTb 72 ( 1481) . " ty han slog hanis sidz hustrv " STb 1: 333 ( 1482) . samme dach rechte then andra hustrun handena, som medh henne slogh, for vj (6) marck for pust och skuff ib 2: 290 ( 1488) . " kom hustrv fram medh ena stang och sloch hanom och medh sten ib 4: 160 (1507). - slå, piska. mastigiare ather vända slaa " GU C 20 (hand 2) s. 122. - slå, hugga, sticka, träffa med vapen. þera biskopar . . . slo mz käslo goþan karl ginum liuet Bu 189 . Haniare (fel för lancinare el. lanciare) mz spyudh lega oc mz spyud slaa GU C 20 (hand 2) s. 61. - slå, rikta slag (mot ngn), under tillfogande av slag göra angrepp (mot ngn). sten . . . slog en tidh forst til honom STb 1: 343 (1482). thaa sten stod op, slog han pan ib 4: 319 (1513). - rikta slag el. stöt mot (ngt). . . . vildho väria kristjern gwlsmith, ath han ey slo olaff pädherssons porth JTb 73 ( 1481) . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. ty han slog laurens . . . iij (3) blodh saar i aanletet STb 1: 177 ( 1478) . ty han hiogh katerina . . . och slog henne twa blanade ib 305 ( 1481) . - med två ack. av vilka den ena betecknar handlingens föremål, den andra det varmed man slår, samt pep.-uttryck. han slog peder hundrade marck i hoffwedet STb 1: 362 ( 1482) . - genom slående göra el. få (ngn el. ngt) att bliva (ngt). med två ack. av vilka den ena är ett adj. gik han strax . . . oc slo hanom bla oc blodogh ATb 1: 328 ( 1470) . mattis . . . zaker xxiiij (24) marck, ty han slog sin drengh ofärdogh STb 1: 46 ( 1476) . - slå, träffa. bildl.? mitridax är en sten slaas han mädh solennas sken haffwer manga lither PMskr 483. 3) slå, slå till döds, slå ihjäl, döda. thet han kännis hafwa slagidz . . . pädher karlson . . gudh hans siäl nadhe SD NS 3: 343 ( 1418) . ingemund zaker xl (40) mark, ty han slog en man STb 1: 4 (1474). - med tillagd bestämning betecknande död. . . . wilde haffua slagith hanis fan säwen dödh STb 1: 262 (1480). varo twe män slagne dödhe Hel män 207 . - slakta. nw haffuer jak reth mina maltidh mina tiwra . . . ok höns haffuer jak alt reda slagit ok dräpit . . . ok bidin thöm koma til bryllöps MP 4: 236 . 7) göra anfall el. angrepp; inlåta sig i strid (med). än ath slaa pa vart rikesins radh her jnne medh oss sielffue eller nager jnrikes jnföder man, ther vele wij ingelunde medh ware j swa [matte] STb 3: 331 (1497). the j försatten ärw slaa pa ryggen aff fiendana PMskr 159. the slaa j moth laomedontam troya konwng Troj 27 . " ty aktar jac ath sända . . . en starkan häär jn tiill greciam ath slaa mz makt jntil them " ib 57 . " tha skulle han ey slaa tiill fiendena foren hector siälffwer wid hand war " ib 120 . " redde eneas siig tiill mz sith folk oc wille slaa oppa anthenore " ib 275 . " the slogo opta till troyam oc wille skynna oc röffwa " ib 286 .","4) slå sig (till), sluta sig (till), förena sig (med). en rakare offuergaff sina handa gärningh ok slogh sik j eth sälskap mädh strkröfffwarom MP 4: 17 . (refl. slas, 1) slå varandra, slåss, kämpa (med varandra). tha swaradhe fasbiörn, latren os slotz . . . oc gik han strax . . . oc slo hanom bla oc blodogh ATb 1: 328 ( 1470) . " böriadehe the ssina i millan trätta och slos " ib 2: 175 ( 1481) . ib. STb 1: 254 stangas äller slas PMSkr 219 . " nar alla härena spetzsar oc rothar . . . mötthes ath oppa ena stora sät ther the skulle slatzs " Troj 124 . - slåss, strida, kämpa (mot ngn); inlåta sig i slagsmå¨l. jak spyyr ey. iak slaas ey. hwi ma iak ey drikka äpter minom losta SvKyrkobr 7 . " olaf finne som tprgil knifwasmid sloos med " ATb 1: 95 ( 1458) . ib 122 ( 1460) . jtem iiij mark aff en bonda som slogx Skotteb 468 ( 1473) , Känn). STb 1: 172 ( 1478) . " ath han hade slages medh dicehnana " ib 2: 516 ( 1491) . ib 3: 377 ( 1498) . slox mj herre med sine resenere med the juther ib 5: 161 (1517). ib s229 (1518). wm the wilya waagha slaas mädh the skipeno MSkr 105. nar han (ɔ:_tecken: Achilles) slotz mz troyaner Troj 122 . ib 128. wij slogomdz moth them oc dräpom mera än jm aff them ib 295 . ","2) bryta fram, (hastigt) anfalla. sidhan slaa aller then hopen wppa fiendana och winna them oförwaranda PMSkr 158 . ","3) slå, lägga, låta komma. han sslogh ty ffyrä ffath (med stulet järn) in til en annan hop ATb 3: 388 ( 1523) .","4) slå in, strömma in. fanga the skadha paa gotzith aff the ath haffwit slaar jn PMSkr 87, ","3) paca samman, packa. tunnelbindee iiij öre; han slog puluet samen Stock Skb 83 ( 1519) . - Jfr saman sla. ","6) slå upp, bryta fram. lughin slo vp stor oc radhelikin Hel män 208 . - Jfr upsla. - sla ut,","2) slå ut, genom slag förstöra. excebreabare sla hiernan vth commvnier dräpo GU C 20. s. 93. 3) göra utfall. tha slaa stsdz mennena Skr 170. Trof 27, 86. 10) slå ut, strömma ut, bryta fram. af honum slo wt lughi swasom af hetasta vngne Hel män 218 . - Jfr utsla. ","2) slå, meja. " loth han slaa ther hödh wtoff met offuerhand oc woldzwerk " Svartb 562 ( 1513) . - sla äöptir, jaga efter, förfölja. nar popphemus fik thz weta sloo han äpter oss samma nath Torf 292. - Jfr ater-, bak-, be-, for-, ful-, hals-, hand-, hudh-, igen-. ivi iärn-, kalk-, malm-, mote-, pa-, qvit-, silf-, §stupo-, um-, undir-, upa-sla samt ater-, ny-, o-, stupo-, ut-slaghin."],"e":["slaa . ","slo SvKyrkobr 89 . ","slaas STb 1: 395 (1482); PMSkr 105 . ","slaz ATb 1: 328 ( 1470) . ","slatz Troj 124, 128 . ","slos ATb 2: 175 ( 1481) . slotz ib 1: 328 (1470). pres. slar. slaar. slär Ivan ed Noreen 4925 (jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 290, 312 f.). pl. 3 pers. slaa PMSkr 159, 170 . konj. 3 pers. sla STb 3: 213 (1495). refl. slas PMskr 219, 336. slaas ib 483; SvKyrkobr 7 . slaass VKj 39. impf. slo. slogh. slog. sloo(gh). slaa ATb 2: 172 ( 1481) . sloch STb 3: 445 (1499), 4: l60 (1507). 2 pers. slogt Di 35 . pl. 3 pers. slogho. slogo. slaago GPM 2: 235 ( 1506?) . ","sloge ib 13 ( 1504) . ","sloos ATb 1: 95 ( 1458) . ","slogs Stock Skb 304 (1525, Skip) . ","slogx Skotteb 468 (1473, Kämn) ; STb 1: 172 (1478); SSkb 39 ( 1502) , 40 (1503), 78 (1503); HLG 2: 57 (1517). slox STb 5: 161 (1517); Stock Skb 305 (1530, Skip) . ","slotzs Troj 122 . pl. 1 pers. slogomdz ib 295 . 3 pers. sloges STb 5: 229 ( 1519) . ","slaghen . ","slagen . ","slägin JTb 82 ( 1481) . ","slaghit PMSkr 420 . ","slagit ATb 1: 143 ( 1461) . slageth HLG 2: 60 (1517). pl. ","slagne Skotteb 393 (1464-65), Kämn); Hel män 207. supin. slagit(h). slageth STb 1: 229 ( 1480) . ","slaät SD 8: 32 (1361, daniserande). slagidz SD NS 3: 342 (1418). refl. slagis ATb 1: 122 ( 1460) ; Stb 1: 254 (1480), 3: 377 (1498). slages ib 2: 516 ( 1491) ),","sla af , 1) slå av, genom slag avbryta. - slå av, genom slag o. d. frånskilja. the olyobären som stormande wädher slar aff PMSkr 340 . - Jfr afsla. ","sla bort , 3) slå bort, slå ut, lhälla ut. slar thu bort oleon, tha lysir enkte lampan Bo 43 . - (?) jtem fremunder ij öre som han slogh bort Skotteb 368 (1460-61). - Jfr bortsla. ","*sla fore , slå för, fästa. item en öre for bodelasaseth toghx fran och ferdadis oc slogx före igen HLG 2: 57 (1517). ","sla fram","*sla i fran , slå tifrån, bryta upp. tha slaago te idherth lass j fran GPM 2: 235 ( 1508?)","sla in , 2) göra fientligt infall, göra anfall. tha matte the haffue aff slottit slagit jn vtj stadin och giort ther schada STb 3: 333 (1497). ","*sla sik in , = sla in 2. frwktade hon ath diomedes skulle komma mz makt oc slaa sig jnd j hennea land i jgän Troj 287 . - Jfr insla. ","sla nidher , 4) slå ned, sänaka ned, luta ned. Se Sdw 2: 1302. han sllogh huwudit nidher oc skämdis see vp til hymmelin MP 4: 173 . - tag ned. niels person skal ecke . . . haffua noga win faltt eller lata tappa ok sla stragx ryskaner nider ok lesa kiällaren igen STb 1: 78 ( 1476) . - Jfr nidher sla.","sla saman , 1) slå samman, slå ihop, slå mot varandra med ack. complod . . . ather slaa samonfögia ok knytha judith VII cepervnt buscinis clangere et complodere inter se lagenas the byriado bläsa i ludomen ok sloga samon twunnor Gu C 20 s. 181. 2) drabba samman, slåss. Se Sdw 2: 1302. ","sla sunder , slå sönder; slå sönder; krossa. erik gik wth och slo dörrene syndir ATb 1: 242 ( 1466) . " ath han ecke slogh stopeth syndrer STb 1: 215 (1479). han sloth sunder hans hwffuedh ib 3: 445 (1499)). Jfr sunder sla. "","sla til , 2) slå igen, tillsluta. jtem iiij art. spileren oc akerne then j lest järn at slaa opp oc til oc loppe järn ther vth atskyllia Skotteb 440 (1469-70, Kämn]. 3) slå till, (hastig) anfalla. förwaris ath fiendana ekke wnderstanda captenaren drager tilbaka, thy the slogho strax til PMSkr 158 . - Jfr tisla. ","*sla til baka , slå tillbaka, driva tillbaka. trolius . . . aktade tha . . . slaa grecana tillbaka Trof 175. ","*sla um kring , göra undanflykter, tala om annat. tha sporde the gode men hanom til, j hwat han thet kunne bewisa. tha slogh han langt om kringk hijt och thijt STb 4: 97 ( 1505) . ","sla up , 2) slå upp, öppna. Skotteb 440 (1469-70, Kämn) (se ovan under sla til 2). ath han slaa ena dör wpp j hennis gardh ATb 2: 172 (11481). 5) med bekräftande handslag överlåta. . . . och sloogh honom ther wpp met handh och mwn sin (gård) til sama altarens behoff Svartb 453 ( 1454) . ","*sla utaf , 1) slå av, bryta av genom slag. hans halfbroer haffde slagit hanum jt finger wt aff Upp Lagmansdomb 35 (1490). "]},{"a":"slag","b":"nn","c":"","d":[" PMSkr 501 . tå slaggit kommer ärthtt bleckitt i 630 (senare avskr.). i. Jfr iärn-, silf-slag."],"e":["slagh DD 1: 184 ( 1508) , "]},{"a":"slag","b":"","c":"","d":["slaskväder, slask. " nw är winthrin framlidhin haglidh, rägnidh, slagh, ok snöin bort fore " SpV 492 . thaa thessen dywren (ɔ: getter) afflas j stormlikith wädhr slag oc rägn tha fa the al horn PmSkr 243. kombir rägn äller slagh ib 302 ."],"e":["slagh )"]},{"a":"slagh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) slag (som riktas mot ngn med handen el. ngt redskap el. vapen). än thot iak saa ey then som slo tha hördhe iak granlika slaghsins (percussionis) liwdh Bir 1: 30 . " slogho þe han mz mangom slaghum " KL 187 . " thäntidh fadheren formatte ey mz blidhkilsom ok ey mz hödzslom ok ey mz slaghum koma hona til at sighia ia " ib 88 . " twingadhis til äruodhes mz ordhom oc slgahom " Bir 2: 179 . " hwazzske dödh älla slagh (flagella) forthiänte han " Bo 193 . " i hugh oc slagh " Su 146 . herren gudh . . . frälste them aff theres slaghom som them förskinghrado MB 2: 74 . " swa stoor slagh the honum gifua " Iv 3420 . " the slagh som han ther faar ib 3424. tha fik thz leon ij the sama stund ena swa iämmerlika vnd thz när hänne til dödhin gik aff thz slagh ther hon tha fik " ib 3434 . " the striidh . . . ändis mz stoor iämerik slagh " Al 2778 . - hugg. en man hafdhe draghit swärdhit til slagh j wädher vp lypt Lg 576 . ","2) anfall. " skulu the sik wänia widh aldrahanda thön wapn the skulu i stridh haua til slagh ok wäria " KS 53 (136, 57) . ","3) slagsmål. " kom then same kiöpswen til slagx met herman tordssons dreng " FM 215 ( 1504) . - slag, strid. han fik abo vtan kiiff oc slagh RK 2: 6596 . " hade the warit j slagit mädhen " ib 8709 . " ther störthe i slaghet man offuer man ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 285. på then stad ther slaghet stood ib. " BSH 4: 248 ( 1500) . " wara ey tiill slaax for bradhe " MD (S) 241 . jak . . . haffde warith til slagx med koning cristiern BSH 3: 298 ( 1471) . ib 5: 120 ( 1506) , 614 (1520). kom til slagx mz honom MB 2: 255 . " drogho mote them trösteliga til kampin oc slagit " ib 238 . ","4) slag, stöt. " adamas är en sten sua harþar han gitar ängen brutit vtan mz bucka ´bloþ ok mz angrom (för ängom) androm slagum " Bu 72 . - slag, kast. kastandis mz slywngo stenana swa räth oc wist. at the eth haar matthen äpther sin wilia wäl raka äller slaa swa at slaghit aff stenen (ictus lapidis) skulle engaledis böghia aff wäghis MB 2: 134 . ","5) genom slag el. tryckning framkallad fördjupning; spår. the waro her . . . oc gingo strax hädan igen. oc magen i än se theris slag Di 53 . " sago the at slaget gal fra smidiana ib. - koma i slagh vildh, uppspåra, upptäcka. widh watn komo the aldre ij slagh (aquam non inveniebant) " Al 4902 . ","6) slag, följa af slag e. stötar; följd, rad. a slagh, å slag, å rad, i rad. hon födde vij barn all dödh a slagh Lg 3: 558 . ib 583 . " syntis j xl dagha j a (antingen j el. a torde böra utgå) slagh swa som ridhande män . . . j skyneno " MB 2: 292 . " iij [3] eller iiij [4] resor aa slagh " LB 7: 115 . - af slag, d. s. III ar aff slagh FH 5: 169 ( 1495) . - i slagh, d. s. j tree manadha j slagh MB 2: 174 . - at slagh, d. s. tiwghu dagha alla at slagh Al 4533 . III daga at slagh FH 5: 203 ( 1510) . " syu sinnom at slagh " ST 74 . " ut at slagh, d.. s. margha dagha wt at slagh " Al 9483 . i thre manadha wt aat slagh Ansg 255 . - Jfr adhro-, af-, an-, ater-, blidho-, bryst-, bylghio-, döds-, for-, gen-, gisla-, gislo-, hamar-, hambra-, hand-, hof-, käglo-, lima-, manz-, munz-, nidher-, noto-, riddara-, svarta-, svärds-, up-slagh."],"e":[]},{"a":"slagh","b":"nn","c":"","d":["slag, art. " han . . . släpte til henna siex orma aff thriggia handa slagh " ST 259 . " mera viin aff samma slagitt " LB 7: 330 . " wj ärwm faa til taleth, oc mange secte, som är prästbrödher . . . focarii och än eth annath slagh medh brödher wthan före " PM LXV . lät sanka mykyt folk, aff manghskona slagh mz byssor oc skot Lg 3: 698 ."],"e":[]},{"a":"slagh","b":"","c":"","d":[],"e":["slag . ","sclag: GU C 20 s. 55), "]},{"a":"slagh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) slag (som riktas mot ngn med handen el. ngt redskap el. vapen). cedes dis slagh sarghan saarmale och dragh actuum ix saulus adhuc spirans minarum et cedeis in discipulos domini saulus war fräsande mz hotom ok slagum mote herrans ihesu läreiugom GU C 20 s. 921 . " jcio onis slagh ib (hand 2) s 6. mz slaghom skal man sin likama tempra " SvKyrkobr 60 . ib 3 ) slagsmål. swa böriade mattis kifwa medh didrik . . . ok swa gik mattis ok drängin i geen ok swa komo the til slagx ATb 1: 141 ( 1461) . Kumla kyrkas rb 58 ( 1488) . mattis thygeslagere zacer til xxiiij [marck] fore slait medh stadzens tienre Stb 3: 110 (1493). ib 290 ( 1496) . " kommo the i slag oc i trettho med bönder " GPM 2: 404 ( 1501) . - slag, strid. jtem ij mark for ij tunnor thiäre, som slogx j the skuther, tha slagin stodh Skotteb 387 (1463-64, Kämn). hwilken een tha flyr, nar hans härre är j slaagh mz zinom fiiandhom . . . SpV 396 . JMPs 252. slaged oc striden stod for troya j x aar Trof 312. 4) sla, stöt. slag, tempo. tha lärdhe härran hänne threm sinnom at loffua sik swasom try salgh (ictus) sighiandis först skalt tu loffua . . . annat sinne ällir slag (ictus) är at thu skal mik loffua for alla nadher oc gaffuor . . . trodhie sinnet ällir slagh (ictus) är, at thu skal mik loffua for . . . Mecht 241 f. 6) slag; följd, rad. - at slagh, i rad. konungen fik en langlikin natta dröm vä'l fyra nätter ath slagh MP 4: 147 . - Jfr bi-, gen-, gislo-, hals-, hand-, kompani-, lima-, man-, manz-, nidher-, pust-, ris-, svärds-. thordyn- (Sdw 2: 721), thordyna- (ib), trill-, upslagh. "],"e":["slag . ","slaagh SpV 396 . slakc Kumla kyrkas rb 58 (1488). gen. slagx ATb 1: 141 ( 1461) ,","*slags mal","slagx- . ","-mall )"]},{"a":"slagha","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " her niels fadhersson her joan slaghe riddae Arfst 108 (1480). ""],"e":[]},{"a":"slagha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr köpslagha."],"e":[]},{"a":"slaghan","b":"","c":"","d":[" , f. Jfr köpslaghan."],"e":[]},{"a":"slaghare","b":"","c":"","d":[" , m. Jfr -adhro-, bambo-, bungo-, for(Sdw 1: 303), hamar- (Sdw 1: 458), hof-, kak-, kopar-, (äv. Sdw 1: 683), plato-, rema- (äv. Sdw 2: 249), rep-, repa- (äv. Sdw 2: 253), skin-, skinmesa-, svärds-, tighl- (äv. Sdw 2: 627), til-, trum(äv. Sdw 2: 674), trumbo-slaghare."],"e":[]},{"a":"slaghfat","b":"nn","c":"","d":["förarinskärl (för fisk m. m.). Jfr Rietz 618, Vendell, Ordb. 857. anasatum (för antsatum) grepkar vel slaghfath GU C 20 s. 25 . " j item skule the (ɔ: fusjarba) hafwa . . . notflascha oc slaffath tiära til thera baatha " Arnell Brask Bil1 29."],"e":["slaffath )"]},{"a":"slaghhöker","b":"nn","c":"","d":["slaghök, duvhök. store slagh höka (rubrik) somme höka ärw store tha likowäl haffwa the samma natwr som the smaa hökana . . . wtan thet the ärw starkaren til ath gripa fjäderhana. gäs. tranor. hara. raagether. när the ärw thär til tamme mädh hwndenom PMSkr 276 ."],"e":[]},{"a":"slaghirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr repa slagirska."],"e":[]},{"a":"slaghkamar","b":"","c":"","d":[" , subst. camera re slagkamor GU C 20 s. 69 ."],"e":["slagkamor )"]},{"a":"slaghnät","b":"nn","c":"","d":["ett slags nät för fågelångst (som plötsligt faller ned över fågeln). wglor oc bär[g]wffwa . . . plägha mange haffwa til ath gripa andra foghla, mädh slagnäth oc mädh wiscum PMSkr 286 ."],"e":[]},{"a":"slaghräghn","b":"nn","c":"","d":["slagregn. " ther stod jac offuer two timer i store slag regne " HSH 24: 86 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"slaghsvärdh","b":"nn","c":"","d":["slagsvärd, ett slags stort och tungt svärd. rotaklubba, slagswerdh, plyxer BSH 5: 273 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"slaghtugh","b":"nn","c":"","d":["bindsel, koppel. " then bezste hwnd skall haffua en toring aff gwll, slagtogit(togit) skall wara flettat aff thit eghit skäg " Di 9 ."],"e":["slacktug: -tugeth Di (Cod. B) 309. slagtog), "]},{"a":"slagthugh","b":"nn","c":"","d":["bindsel, koppel. binth them (ɔ: stutarna) widher nokon paal swa ath the haffwa litith slaktogh särdlis hwar fran androm PMSk 224."],"e":["slaktogh )"]},{"a":"slaker","b":"av","c":"adj.","d":["slak, slapp. " discinctus . . . lösgörder slaker ok osydugher " GU C 20. s. 191. lentus slagher oc veekt ib (hand 2) s. 74."],"e":["slagher )"]},{"a":"slakna","b":"vb","c":"v.","d":["blia slapp, slappna, matts. ey kwnne han slagna j syno stridz arffwode eller trotna Trof 130."],"e":["slagna )"]},{"a":"slakother","b":"","c":"","d":[" slaakother (fle för flaaktother) GU C 20 s. 143 . Jfr S. Benson, Studier över adjetivsuffixet -ot svenskan 17."],"e":[]},{"a":"slakt","b":"nn","c":"","d":["slagtning, strid. ty at opta trifne härmän, vtan slagt ok sår nödhgas antiggia syrgelika döa af sylt, älla medh blyghd ok wanäro flya KS 84 (206, 92) ."],"e":[]},{"a":"slakt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*slakta bodh","slacta- )","*slakta nöt","*slaktis nöt , "]},{"a":"slakta","b":"vb","c":"v.","d":["slagt. " thz fää wij sielffue hanterom ok slachtom " SO 50 . " engin kötmangare slachte paa opinbara gathur " ib 52 . " at slakta sin boskap " MB 2: 164 . " tha hon sagh them (sina söner) omildelika slaktas oc pinas " ib 217 . the ältzte oc ärlikaste män äru swa som nöth slaktade ib 223 . " lamb huilkit som dragx til at slakta " Su 29 . ib 189 . " at lotha slakte och forwara !UDDA_TECKEN? (1/2) lest köt i t[un]ner " BSH 4: 318 ( 1502) ."],"e":["slachta . "]},{"a":"slakta","b":"vb","c":"v.","d":["slakta. macellare slaktha GU C 20 (hand 2) s. 107. sancta birgitta . . . saa hon hwru omilla människir slaktas mz marghfallom piom (quantis supplictis impli mactantur) JMÖ 147 ."],"e":[]},{"a":"slaktare","b":"nn","c":"","d":["1) slagtare. sua som lambet tha thy bewisas grön qwister, gladhelika fölgher slaktarenom til dödhen Su 44 . ss tillnamn. sten slactare SJ 149 ( 1446) . " hinrik erik slactara son " ib 160 ( 1447) . " i pether slachtara gränd ib 165 ( 1448). "","2) bödel. " at thu j engho rädhis thenna slaktaren (carnificem) " MB 2: 301 . "],"e":["slachtare )","slaktara oxe","slactere vxe )","slaktara time","slacktare tyme )"]},{"a":"slaktare slachtere slatthhare hlg 3 84 1526 89 1527. slactar stb 2 459 1490","b":"nn","c":"","d":["slaktare. " macerellarius rii slakthare " GU C 20 (hand 2) s. 107. ey sköther han (ɔ: kocken) heler slactaridh om hösten, vtan legis slactare i byn Arnell Brask Bii 36. - ss. tillnamn. laurens slactar STb 2: 459 (1490). SSkb 3 (1501-02] , 151 (1504-05). Stock Skb 204 (1522-23). "],"e":["*slaktara bodh","*slaktara bro","slagtare- )","*slaktara fä","*slaktara hus"]},{"a":"slakteri","b":"nn","c":"","d":["slakt, slaktande. jtem honom (ɔ: gårdsfogden=) bör staa för gaardhen, slachterij (o. s. v.) Arnell Brask Bil 27 . slactaridh om hösten ib 36 ."],"e":["schlaterj . ","slactari: -idh )"]},{"a":"slakting","b":"nn","c":"","d":["slagtning, strid. ath nokor griper nokon til fanga j j slagtingenne PM 34 . HSH 24: 102 ( 1517) , 103."],"e":[]},{"a":"slaktning","b":"nn","c":"","d":["slagtning, slagt. " om noget fää till slacktning " BSH 5: 420 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"slaktning","b":"nn","c":"","d":["2) slatning, strid. BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) ."],"e":[]},{"a":"slaktogh","b":"","c":"","d":[" , se slaghtugh."],"e":[]},{"a":"slama","b":"vb","c":"v.","d":["samla, hoprafsa? the ther älska ok slama vndi sik ilgernix män KS 49 (126, 53) . Or det öfversättes af Bure med ²slagga, samla, sanka²; Landtmanson, Undersökning öfver språket i skriften: Um styrilsi kununga ok höfdinga s. 117. ändrar slama till samla."],"e":[]},{"a":"slambra","b":"vb","c":"v.","d":["slamra, rassla. " än tha lekowäl slambrade the (ɔ: de onda andarna) oc morradhe aath hänne JMPs 351. ""],"e":["-adhe )"]},{"a":"slambran","b":"nn","c":"","d":["slammer, rassel. " harniskens gny oc slambran " MB 2: 292 ."],"e":[]},{"a":"slan","b":"nn","c":"","d":["slån, frukt af prunus spinosa Lin. " om moderen gaar nider tha skal hon stöta gröna slaaen oc smöria henne med hennes oss " LB 7: 28 ."],"e":["slaaen )"]},{"a":"slanga","b":"nn","c":"","d":["1) ett slags orm. ther war vpa (på hjälmen) lakt en orm aff gull som slanga (slangi) heter Di 59 . ib 129. ","2) ett slags kanon. Jfr Röding i VAH 1: 170 f.; G. Köhler, Kriegswes. 3: 313, 323. f. then stora slangan gik lös BSH 5: 12 ( 1504) . " pwlwer til slangor " PM 11 . Jfr half-, hel-slanga."],"e":[]},{"a":"slanga","b":"nn","c":"","d":[" Jfr järslanga."],"e":[]},{"a":"slani m.","b":"","c":"","d":[" nv wiliom wi än snarligha wända athir om kring thänna mildhetinna sana ällir hakan (cardinem) SpV 529 ."],"e":[]},{"a":"slanthorn","b":"nn","c":"","d":["slånbuske, prunus spinosa Lin. " taka then barkin som wexir a slan thornenom " LB 3: 170 . "],"e":[]},{"a":"slanträ","b":"nn","c":"","d":["slån, prunus spinosa Lin. Jfr E. Smedber, Peder Månssons landmansskap 50 f. P;MSkr 196."],"e":[]},{"a":"slap","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afslap."],"e":[]},{"a":"slapokamar","b":"nn","c":"","d":["sofkammare, sängkammare, sofrum. bärin mik j min slapo kamar ST 495 . ib 527 . " i sancti serucaii sömpn hws ällar slapa kammar " Lg 3: 185 ."],"e":["slapa kammar )"]},{"a":"slappa","b":"nn","c":"","d":["vid en hjälm hängande läderstycke som betäcker bakhufvudets nedre del. vnam pekkelhwä cum slappor SD 4: 710 (1340?)."],"e":[]},{"a":"slappe","b":"av","c":"adj.","d":["tomhändt, utan att hafva el. hafva fått något. toko the kostin bort aff them oc wisto them slappe ather heem RK 1: 4157 . " han foor ey slappe honom tidenden förde " ib 419 . " fore heem slappe (d. v. s. utan att hafva fått något jagtbyte) " KL 370 . ST 102 . giordhe the andra dottren samuledh ey farande slappe ffor thy fadhrin afladhe oc een son mz henne ib 392 ."],"e":[]},{"a":"slapro","b":"ab","c":"adv.","d":["utan omständigheter, genast. haffde paffwen honom han brende honom slapro PM LXVI ."],"e":[]},{"a":"slat","b":"nn","c":"","d":["slåtter, höskörd. " the til ath slaatin taker wid alla wego om kring sion " JämtlDipl 263 ( 1441) . "],"e":["*slata nöt","slatte nööt )","*slatar hus","slather- )","*slatar karl","slatther- )","*slatar nöt","schlater )"]},{"a":"slat","b":"nn","c":"","d":["Jfr aslat samt slätter,"],"e":["slata dagher"]},{"a":"slata","b":"nn","c":"","d":["Jfr aslata samt släta. "],"e":["slato dagher"]},{"a":"slata","b":"nn","c":"","d":[],"e":["slato dagher , "]},{"a":"slatringer","b":"nn","c":"","d":["slagt. " intäktismannen stande . . . for allom slatring " VKR 36 ."],"e":[]},{"a":"slef","b":"nn","c":"","d":[" . Jfr¨ elds-, iärn-slef."],"e":[]},{"a":"slef","b":"","c":"","d":[" FMU 4: 95 (omkr. 1455). sielfuer STb 5: 184 (1518); VKU 149 ( 1594) ), f slev. öös jn the bin mädh handenne äller nokre sleff PMSkr 301 . ib 638 (senare avskr.) jtem om iwleafften gaar hans (ɔ: kockens) sleeff om bordeth (för iläggande av drickspenagar)? Arnell Brask Bill1 36. Jfr iärnslef."],"e":["sleff . ","sleeff . ack med art. slewena PMSkr 564 . ","sleffwär"]},{"a":"slekia","b":"vb","c":"v.","d":["1) slicka, med tungan bestryka. hunda komo oc slekto hans saar MP 1: 186 . " slekiande oc girnande iordhena " ib 236 . med prep. um. lät in tel hänna tua öþlor ok tua slar ok tua orma þe slekto vm hänna fötar (ejus pedes lingunt) ok slungo sik vm hänna spina Bu 506 . ","2) slicka, afslicka, med tungan aflägsna. släpte til henne siex orma . . . twe slungo sik om henna hals, oc slekto then sweth aff henne gig ST 259 . Jfr slikka."],"e":["-te )"]},{"a":"slekia","b":"vb","c":"v.","d":["1) slicka. ligurie ätha och slega GU C 20 hand 2) s. 84."],"e":["slega )"]},{"a":"slema","b":"nn","c":"","d":["odåga. ss tillnamn. Jfr Rydqvist 2: 266; Schlyter, Ordb. s. 580, 808; Kock, Skand. Arch. 1: 6; Tegner, 3 SAH 6: 330. " emundus slema " PK 267 (Registrum Upsal. 1344). ämundher slämmä PK 233 . ib 248 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . Jfr slemba."],"e":["slämä PK 248 . ","slämmä ib 233), "]},{"a":"slema","b":"vb","c":"v.","d":["han hafwer slem (sannol. fel för skemt) Sdw 2: 428."],"e":[]},{"a":"slema","b":"vb","c":"v.","d":["kränka, skända. " han hafwir slemt wara dottir, oc aflat barn mz henne " ST 271 ."],"e":["slemt ST 271 ),"]},{"a":"slemas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. bliva slemmig, blandas med slem. the som skuldo andra lära ok styra til renlekin, the äro slemandis (squelband) jnwerti j orenlikhetinne SpV 241 ."],"e":[]},{"a":"slemas","b":"vb","c":"v.","d":["blifva slemmig, blandas med slem. - slemas til hopa, hopblandas till en slemmig massa? at man ätir formykin maat som icke kan föffwas oc smältha i magan, men han slemmes till hopa i tarmana LB 7: 253 ."],"e":["slemmas . pres. -as?),"]},{"a":"slemba","b":"nn","c":"","d":["slamsa? ss tillnamn. anund slemba RK 1: (LRK) s. 223 . Jfr slema, f."],"e":[]},{"a":"slember","b":"av","c":"adj.","d":["2) dålig, usel, oduglig, ärdelös, ringa. hör siälffwan härran, liknande himerike widh sleem (vilibus) thing . . . swa som sinarps kornith, nar thz är saath swa 'är gdz rike SpV 176 . " huat är jak een vsal man aff vsla ok sleema vätzko " J Buddes b 162 . ","3) ond, slem. " han hade kallet hans weueres hustrv en fforwunen höe och mong andre oquedens ord, fulle och slem Stb 5: 197 (1518). ""],"e":[]},{"a":"slember","b":"av","c":"adj.","d":["eg. sned, vriden.","1) vidrig, obehaglig. " driffwandhes henne aff ädhelasta oc wänasta yrthagardhen . . . wti slemasta träkfulla pwzsten " Lg 3: 275 . - obehaglig, svår. en slem oppbörian LfK 79 . ","2) dålig, usel, oduglig. värdelös, ringa. skulde han halda swa som slemasta träk allan wärldzlikan lusta Su 84 . wthwräkas . . . swa som slema aff skrädhor ib 117 (båda dessa ställen kunna föras till 1).- nakot slemt (vilem) creatur ib 279 . " en slemasta matk a iordene kryper " ib 185 . VNB 17 . LfK 44 . " enkte är timanom dyrare oc nw . . . halz enkte slemare " ib 70 . - ringa, simpel. til slemma oc försmäleka gärnigga (ad opus vile) Su 105 .","3) ss tillnamn. " emundir slemær " PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). n. adv. illa, svårt, hårdt. jagh lath them binde slemmere än en hund RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). - Jfr slimber."],"e":["slemer Su 285 . ","slemär PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). sleem Lg Manfr 286. slämmer Lg 3: 78 . ","slem LfK 79 . ","slemt Su 279 . ","slema ib 117 . ","slemmere RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). superl. slemaster),"]},{"a":"slember","b":"nn","c":"","d":["slem. oreen sleembir Ber 279 . " i maghanom wexir slember " LB 3: 20 . " the fylto thit änlite mz slem oc spoth " ST 175 . ib 172 . Su 330 . LB 7: 77, 81, 172, 179 . - (?) icth, thz är en soth som är i mellan hulleth och skynneth och röres som en lemws och er som en slemmer LB 7: 52 . - Jfr slim."],"e":["sleembir Ber 279 . ","slemmer LB 7: 52 . ","slem ST 175 ; LB 7: 77, 81 . ","sleem ST 172 ; LB 7: 172 . ","slemmen in 179. dat. sleeme Su 330 ), "]},{"a":"slemhet","b":"nn","c":"","d":["ondksa, styggelse. " aldrigh warth swadana oloffleghen syndh oc stor slemhet gjorth j israel " MB 2: 133 . " bliffwa j syndhene slemheth Gers Frest 7. ""],"e":[]},{"a":"slemlika","b":"ab","c":"adv.","d":["slemt, skamligt, syndigt. " skemmis mik at jak liggher swa slemliga i thessa säng j thine närwarilze " Lg Manfr 286."],"e":["-liga )"]},{"a":"slemlika","b":"ab","c":"adv.","d":["slemt, skamligt, syndigt. Trof 171."],"e":["-liga )"]},{"a":"slemliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) skamlig, syndig. eth slemlikt lifwirne SpV 139 ."],"e":["-likit ) , "]},{"a":"slemliker","b":"av","c":"adj.","d":["vidrig, obehaglig. " aff slemlikom oc illa lokktande yrthom " LfK 85 ."],"e":[]},{"a":"slemmadhker","b":"nn","c":"","d":["llimata . . . uel limax . . . sleem matker GU C 20 (hand 2) s. 85."],"e":["sleem matker )"]},{"a":"slemogher","b":"av","c":"adj.","d":["ond skamlig, syndig. gula är en slemoghir (noxius et illecebrosus) ok skadhelikin matha luse, for ensams krospins skuld SpV 139 ."],"e":[]},{"a":"slemogher","b":"av","c":"adj.","d":["slemmig. är han (blodet) mykit slämogher oc fäter oc segher LB 5: 293 ."],"e":["slämogher )"]},{"a":"slemogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) slemmig. - n. ss subst. nä'r fäth skither slemogth oc smälth PM Skr 282.) 2) slamig, överslammad. llimus mi slemmog iordh GU C 20+ (hand 2) s. 87 j markinne hwilkin slemogh är. äpthir thorkonne (in arvis siccitate squalentibus), finnas näpligha roser wäxa SpV 19 . ","3) smutsig, besudlad. " hans jomfru äro slemogha (squalidä) ok fortrykta aff beskanom " SpV 128 . gudz räddogha twäkar jak ekke wara slemogha siäinna rensilse (squalentis anime prugatinonem) ib 387. - Jfr slimogher."],"e":["slemmog )"]},{"a":"slemtalande","b":"","c":"","d":["turpiloquus . . . slemtalande GU C 20 (hand 2) s. 96."],"e":[]},{"a":"sleskhet","b":"nn","c":"","d":["inställsamhet; falskhet. " sa ath the danske sleeskheeth jcke bedrager ider " GPM 2: 22 ( 1508) ."],"e":["sleeskheeth )"]},{"a":"sleskhet","b":"nn","c":"","d":["inställsamhet; falskhet. " sledzskhet oc bedregerij " FM 425 ( 1509) . " kan man föghe troo säthie tiil theris löse taal och sledzhet ib 438 (1509). stälendis met theris slicheth och infödh fforrädheri " ib 528 (1511, gammal afskr.)."],"e":["sledzskhet . ","slischeth )"]},{"a":"slidh","b":"nn","c":"","d":["slida, skida. " iak vtdrogh mit suärdh af sinne sliidh P 1: 220. stik thit swärdh i sina sliidh " ib 2: 11 . ST 353 . MB 2: 167 . Di 301 . - omhölje. til thäs syälen skal wth aff likamsens slidh PM XXVII ."],"e":["sliidh )"]},{"a":"slidha","b":"nn","c":"","d":["slida, skida. " hans swärdh sköt sik aff slidhone tha " Iv 2593 . Jfr svärds slidha."],"e":[]},{"a":"slidha","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*slidho makare","slyde- . ","-maere )"]},{"a":"slidhe","b":"nn","c":"","d":["slida, skida. " han drogh sit swärdh aff sin sliidha " Iv 2511 . Di 71, 119 . " drogh han suärdz aff slidhe " ib 302 . " han stak sit swerd i hans slida " ib 66 . Samtliga de anf. ställena kunna föras till slidha."],"e":[]},{"a":"slidhi obl. slida","b":"nn","c":"","d":["städe. " ljtem skulu the ass göra försla, ena resa hwar thera om areth, met en slida fran satsmalwm och till lammas " Svartb (Skokl) 295(1422?). Jfr slädhi."],"e":[]},{"a":"sliffa","b":"nn","c":"","d":["ärm? flik af klädnad? " tha th en skalk widh sliffona fa thu skär hona aff ok lat han ga " Al 2091 . - ett slags kappa? herran swepte likith j sinne sliffo (motsv. ställe Bil 269 " har wepo; chlamyde supposita corpus collovacit) " Lg 999). - Jfr slöfa."],"e":[]},{"a":"slika","b":"vb","c":"v.","d":["1) smyga. " ther wt wilde the j staden slika " RK 2: 2217 . " han sligher fra thöm " BSH 5: 133 ( 1506) . ","2) på ett smygande sätt bemäktiga sig, i smyg el. hemligen taga (ngt från ngn). " wi wiliom keysar darium gripa ok hans borgh aff honum slika " Al 1274 . "],"e":["sligha . -ir, -te),","slika sik til , smyga sig till, smyga sig in. j them tima . . . slikte sik til een stoor skalker . . . oc staal wt aff templet mangh kosteligen gulkar MB 2: 291 . - Jfr beslika samt forslikning."]},{"a":"slika","b":"vb","c":"v.","d":["2) på ett smygande sätt bemäktiga sig, i smyg el. hemligen taga (ngt från ngn). (?) kunne thet oc swa henda, at nokor af thee fridhbrytara ella thyänistolösse män . . . nokars mans hws älla fäste sluchten (för slichten?) älla meth nokrähandä forrädhelse . . . af threngheden älla af wnnen Rydberg Tr 2: 453 (1381).","3) i smyg ombesörja? tagher med jdher en copya afdf thet breff . . . och sendher migh noghon aff then hwythe örth som apotekcarius migh gsaff och slyn thet swa i och niels klauso adh sten lyle lerer noghon hwrv han skal sygh haffwa i blandh fok GPM 2: 140 ( 1449) . _ Jfr af-, for-, in-slika."],"e":[]},{"a":"sliker","b":"pn","c":"pron.","d":["adj. L.","2) sådan, likadan, av lika el. samma beskaffenhet. alt himerikies härskap war klädh mz sligkom klädhom som härran Mecht 91 ."],"e":["sligker )"]},{"a":"sliker","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) slik, dylik, såda, så beskaffad. j sliko watne äru tholke fiska GO 978 . " sum slikt talar " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). för slikt wälde ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). slikt mate guþ likan älskogha tända Bu 75 . slikt var þin skuld ok änghen annur ib 78 . " for slik þolde þu snymbo ok bannor " ib. " the oc margha andra slika reuelaciones " Bir 4: 117 . " man loot honom godh kläde skära ä slik honom höffde wäl at bära " RK 1: 1297 . ","2) sådana, likadan, af lika el. samma beskaffenhe.t diäwlin teþes hanom slikar (i likadan el. samma skepnad) som för Bu 172 . - i förbindelse med följ. sami. tholik dryk man konungenom baar slit sama loot man i hans kaar RK 1: 1317 . " han fik ther . . . slikt sama wärk " ib 3275 . ","3) lika stor. til thzta talet aff hedningom kon annat slikt aff siria MB 2: 228 . - särsk. i n. pl. el. sing. i förbubblande el. mångfaldigande uttryck. gium wir them tu slik timä (dubbelt så lång tid) SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). man skal taka synap ok latha til thridhia delin af honagh oc tionda delin af aniz ok slykt thu (dubbelt så mycket) kanel LB 4: 346 . " han haffde slijkt try mera men (tre gånger flere män, tre gånger så mycket manskap) än bade the konunga " MD 345 . aff enom näwa watn ma wardha slik tio mykit wädher oc aff enom näwa wädher ma wardha slik tio mykit elder MB 1: (Cod. B) 535 (i st. f. slik tio mykit läses på de båda motsvarande ställen i Cod. A tholik tio 88; former af tholiker i Cod. A motsvaras i Cod. B oftast af former af sliker, se s. 569). tho the hafdho hafft ther tio slik här (tio gånger så stor här) the hafdho mot honum änga värn Fr 593 . tha war rytzanne kompani mellom thera ok grawena wel slikt tii (tio gånger så många) som tesse vplenzske waro RK 1: 1567 . " han köpte hona fore siw sliik gull, som hon var digher til (för sju gånger hennes vigt i guld; VII sinnum jafnþungt gull fyrir hana sem hon stoð; a fin or l´ a sept fois pesée) " Fl 318 . konungin gifui floros . . . swa mykith gull hon var for sald . . . siw slikt (Cod., C slikt gul) som hon digher är ib 1825 . " iak köpte ena mö . . . for siw slikt (Cod. C slikt gull) hon vägha ma " ib 1638 . - n. adv. såsom. til konunga ok herra ther om skilia, slik the for gudh swara vilia Fl 1609 . - Jfr seliker."],"e":["sliiker . ","slijker . ","slyker . ","slikt . ","slit VGL I Ma 1: 5; VML I Kr 4: pr.; BjR 25 . ","slik Bu 78 ; Fl 1609 (på båda ställena börjar följ. ord med þ, th)),"]},{"a":"slikiare","b":"nn","c":"","d":["krypare, inställsam person? tallriksslickare, parasit? " giuer thet !UDDA_TECKEN?: kronona ingiäld) lekarom ok lyddarom, slikiarom (motsv. st. Fragm. 15 har fliklarum för flikrarum) ok smikrarom " KS 58 (145, 64) ."],"e":[]},{"a":"slikka","b":"vb","c":"v.","d":["slicka, med tungan bestryka. " kom ther löpande en hind . . . oc slikkade anlite oc huffuod opa barnit " Di 121 . " genom slickande göra el. komma (ngn) att blifva (ngt). med två ack. hwär sik äthir ey mättan han slikkar sik ey fullan " GO 555 . - Jfr slekia."],"e":[]},{"a":"slikka","b":"","c":"","d":[" , se slökia."],"e":[]},{"a":"slikka","b":"vb","c":"v.","d":["slicka. " llinguo . . . slecka " GU C 20 (hand 2) s. 88."],"e":["slecka )"]},{"a":"slikning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr beslikning."],"e":[]},{"a":"slikning","b":"nn","c":"","d":["Jfr forslikning."],"e":[]},{"a":"slim","b":"","c":"","d":[" ,, n.? slem. jtem j art. ena qwinno, som twade slyn aff kötit Skotteb 487 (1469-70, Kämn)."],"e":[]},{"a":"slim","b":"nn","c":"","d":["slem. " tz rensar maghan aff slim " LB 7: 172 . Jfr slember. m."],"e":[]},{"a":"slimber","b":"av","c":"adj.","d":["1) dålig, svg. ey skal . . . synin . . . wardha slym oc slio LB 3: 16 . ","2) slem, skamlig. " mik är sakt at tw haffuer faat osiger sliman for en dansk man " Di 74 . - Jfr slember, adj."],"e":["slymber )"]},{"a":"slimogher","b":"av","c":"adj.","d":[" - slemogher 2. llimosus . . . slimmogher GU C 20 (hand 2) s. 86."],"e":["slimmogher )"]},{"a":"slind","b":"nn","c":"","d":["sida. " tha syntis som thz vare eet litit hws vm the mato suasom ena aliu höght ok bret ok lankt alla slinde " Bir 2: 257 . " fyraslindade varo thornane. och hwar slindhen (latus) hiölt j breddhenne xx föther " MB 2: 145 . " stadhen war iiij slindhom satther (in quadro posita est) " ib 367 . Jfr slughurslinder, fyraslindadher, fyraslinder, fyraslindotter."],"e":["-ir )"]},{"a":"slinda","b":"nn","c":"","d":["sida, kant. " jris är en sten . . . haffwandis oc sex slindhor " PMSkr 477 . smirillus äther c formerar steen mädh kanther äller slindor älle trindan ib 506 . ib 510, 584 . Jfr fiughurslinder och fyraslinadher."],"e":["-or ) , "]},{"a":"slinda","b":"nn","c":"","d":[],"e":["slindo horn , "]},{"a":"slindogher","b":"av","c":"adj.","d":["Jfr fyraslindogher."],"e":[]},{"a":"slindotter","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med kaner, kantig. byggis vaghla (för hönsen) aff slindottom träm ey trindom PMSkr 252 . ib 261 . " sätyes the börstena swaa wndhnne pa ena slindotta naal " ib 512 ."],"e":[]},{"a":"slinga","b":"vb","c":"v.","d":["virka? i slingadom skiortom Su 151 . Jfr gulskingadher."],"e":[]},{"a":"slinka","b":"vb","c":"v.","d":["krypa, smyga sig. han slank som en orm i paradis quisth MD 8 ."],"e":["slank ) , "]},{"a":"slinta","b":"vb","c":"v.","d":["slinta, glida. didriks glaffuen bleff hell. thy thz slant aff wäckes skioll Di 70 . " hiälmen var off thz hardastha stall . . . thy slanth swärdit aff honum ok nidher oppa hesthens halsz " ib 218 . " tha wi hona haffwom oc haldom som tryggast slither (för slinther?) hon oc slipper myth wtu handomen " LfK 122 ."],"e":["slither (för slinther?) LfK 122 . impf. slant),"]},{"a":"slinta","b":"vb","c":"v.","d":["sinta, glida, swärdet slanth oc råkade hwga hans häst Trof 149."],"e":["slanth ) , "]},{"a":"sliohet","b":"nn","c":"","d":["slöhet, slapphet, tröghet. " hebitudo vel hebetudo slöheeth läti ok faauiska " GU C 20. s. 32. - ljumhet, liknöjdhet. all slioghet (tepor) oc thins wngdoms läti bätris oc wpfyllis wm hälgha wngdom Mecht 165 ."],"e":["slioghet Mecht 165 . ","sliöhet ib 277 . slöheeth Gu C 20 s. 328),"]},{"a":"sliohet","b":"nn","c":"","d":["slöhet, slapphet, tröghet. " " hogxsins slioheet oc läti " Su 291 . at thu affärge förre wana i sliohet (pristinam ignaviam) ib 30 . " glömskonna slyohet (torporem neglientiæ) " ib 92 . " i ware sliohet ib. " ib 183, 191, 251 . LfK 69 ."],"e":["slioheet Su 291 . ","slyohet LfK 69 ; Su 92, 183, 191 . ","slioghet ib 251 . " sliogheet ib), "]},{"a":"sliolika","b":"ab","c":"adv.","d":["ljumt, slappt, trögt. " han bedhis sliolica (tepride) hiälp " Bir 3: 64 . framgar hon !UDDA_TECKEN? god gerning) dylsklica oc sliolica (tepide) ib 180. sliolika oc glömsklika liua i thesso reghlonne KL 255 . ib 35 . MP 1: 151, 2: 49 . LfK 190 . Su 283 ."],"e":[]},{"a":"sliolikhet","b":"nn","c":"","d":["ljumhet, liknöjdhet. ath hon gudhighin kärlek . . . offta j sik mz sliolighet (per teporem) wthsläkth Mecht 69 ."],"e":["sliog- )"]},{"a":"sliolikhet","b":"nn","c":"","d":["ljumhet, tröghet. " sliolikhet til gudz älskogha " Bir 3: 331 ."],"e":[]},{"a":"slion","b":"av","c":"adj.","d":["slö, trög, stridh, til huilka lathi oc slyone (segntes) enkthe dogha Su 113 . faa oc slione ärffuodhis män ib 359 . " gör beqväma i gudz loffwi kalla oc sliona syndara " LfK 67 ."],"e":["slyon )"]},{"a":"sliona","b":"vb","c":"v.","d":["1) bliva slö, mista sin hvasshet eller skärpa. huru mangra swärdh nu är mykyt slionat Bir 3: 383 . " hans tändir äntigia värkia älla eghna älla sliöna " ib 2: 35 . " swasom smidhin glödgar the thing som slionadh ok kolnadh äru (hebetata et frigida) " ib 4: 99 . ib 1: 165 . ","2) blifva ljum, slappas, aftyna. gudz budhordha älskoghe sliona ok kolna (tepescit) Bir 1: 314 . " giff nakra . . . matto, wm hwilka thenna thin stora kärlek oc thin andelika tilfästning matte . . . jthem wpynas oc hetnha, j hwilkom hon slionadh haffwer warit (antiquata est) " Su 359 . " skalt thu thins likama dyghder oc kraffter ey latha sliona i nakre läthi " ib 50 . gudhelighethin slionadhe ib 260 . " at swa skulle mina wina stadhlikhet sliöna (tepeceret) " Bir 2: 317 . ib 3: 315 . - blifva ljum, slappas, uppgifvas. vnge hughen för gladher slionadhe af mykle sorgh Su 432 . " thera siäl slionadhe (labescebant) i ondom thingom " Ber 134 . han . . . sliona i godhom thingom (tabecit bonis) ib 237 . slionade iak ok wanskadhis j mik skiälfwm (deficiendo tabescebam Bir 1: 354 . " hafdho the slionat (tequissent) j himerikis älskogha " ib 2: 38 . " gömarane slionadho (tepuerunt) oc glömdo herrans kärlek " ib 104 . ib 3: 165 . Su 146 . matte (för mana?) slionadha (tepidos) ib 2 . jak swa som hisnadhe ok slionadhe (tabescelam) at . . . vsul människia astundar swa lofwas ther hwar hon skulle värdhskyllelica ödhmiukas Bir 3: 327 . - på grund af ljumhet el. slappeht afstå (från ngt). iak slionadhe och kolnadhe aff bönanna och taranna hita (tequi et frigui a fervore orationis) Ber 231 . at thu . . . sliona ey aff godho LfK 183 . Su 182 . - slockna. bildl. wm henna kärlekir är j nakre matto slionahder oc kolnadher (si hic amor . . . aliqua occassione exstinctus est) j hans hiärta . . . at han ather wptändis, som thz brinnand liwsit, oc aldrig sidhan ythermere slione Su 374 . " hwilkins kärlekir ther nw slionar (exstinguitur) j flästom kallom hiärtom " ib 372 . - refl. slionas, blifva, slö, slappas, uppgifvas. skal han äkke slionas i hughenom Bo 28 ."],"e":["slyona Su 182 . ","sliöna Bir 2: 35, 317 . "]},{"a":"sliona","b":"vb","c":"v.","d":["2) bli jum slappas, avtyna. - slockan bildl. nw begynthe then frome tolii kärlig slögna oc kelna j hennes hog oc hiärta Trof 173. - Jfr utsliona (Sdw 2: 888)."],"e":["slögna )"]},{"a":"slionadher","b":"nn","c":"","d":["slöhet, slapphet, tröghet. bwkfyllis dötter äru fäm . . fämpte är slionadhir j skälo oc wndirstandisom SvKyrkobr 356 . " mädh gärninganna sionadh " SkrtUppb 87 ."],"e":["slionnadhir )"]},{"a":"slionga","b":"","c":"","d":[" , se sliunga."],"e":[]},{"a":"slior","b":"av","c":"adj.","d":["1) slö, utan hvasshet el. skärpa. thera swärd waro slio och mate ey bita Iv (Cod. B) 4921 . Al 2820 . Bir 3: 378. hans kuiffwa äro slio MD (S) 222 . mz slioom flinto stene Bir 2: 255 . " gör han slio sin wakn " ib 1: 164 . herran bödh hanum sla tänder ok mun swndher mz släggium. än glömde iärnin sina naturu ok wart sliöt ok atirslaghit (ferrum . . . hetebatur) Bil 255 . ","2) slö, svag, utan skärpa el. styrka. om yttre sinne el. intellektuel förmögenhet. ey skal . . . synin . . . wardha slym oc slio LB 3: 16 . " kroppin vardher ther af (af för mycken sömn) latir. skiälin slioo " Ber 251 . - om mod el. djärfhet. gudh hafhde giort slio ok til änkte kämpans dyrfwe (infatuasset audaciam gigantis) Bir 3: 408 . ","3) ljum, trög. " the glädhin . . . aff hwilke hedhningane skulin glädhias sloe (tepidi) the wärmas oc the som kalle äru wpellasBir 4: 110. hans vili . . . hulkin här til hawir varit slio oc kaldir (tepuit) j thinom kärlek " ib 3: 51 . " om hon warit haffwer slyo oc andelika kaal i gudz kärlek " LfK 163 . Su 90 . konst gudhelix kärlex ok räddogha hafhwer slioa folghara Ber 19 . ib 247 . " är iak slio, oc lat, oc stundom sömnogh, i gudz thiänist " VNB 29 . " at han vardhir ey sliö (tepidus) j raadhom älla dylskir j them donom han skal göra fore höflica fasto . . . oc langa domfna ok slio böner " Bir 3: 304 . " at han vardha (för vardhe) ey slio aff fasto til rätuiosonna härdzsko " ib 166 . huru siö thu vast (tepuisti) at göra fridh mällan konungana ib 2: 246 . Ber 6 . " the waro slöö til at byggia " RK 2: 2209 ."],"e":["slyor Su 90 . ","slio Bir 3: 51, 166 ; Ber 247 ; ","sliö Bir 2: 246, 3: 304 . ","slio LB 3: 16 ; VNB 29 . ","slyo LfK 163 . ","sliot Al 2280 . ","sliöt Bil 255 ; Bir 3: 378 . ","slio ib 408 . ","sloe Bir 4: 110 . ","slio MD (S) 222 . ","slöö RK 2: 2209 . ","slio Iv (Cod. B) 4931. slioo Ber 251 . ","slio ib 19 . ","slioa Bir 3: 304 . ","slio ib 1: 164),"]},{"a":"slior","b":"av","c":"adj.","d":["3) ljum, trög. enghen twngha skule tighya oc engxsens hiärta lätias ällar sluyögth göras i gudz lwfiul (nec in laundaro torpeat ulllius cor) JMÖ 127 ."],"e":["slyögh JMÖ 127 ),"]},{"a":"slipa","b":"vb","c":"v.","d":["1) släpa, draga. " han gik a berghith mz the griipa loot ther wghnen mädher slipa " Al 9094 . " huar annan tha til bacha slipa " RK 2: 9280 . - ss straff. i sht om till döden dömd person. suennen dömdes tel döþ for sin värk. först slipas (ad caudam equi trahendus) ok þär näst brinna a eno bale Bu 176 . " repin äru til at binda hästin som siälina skla slipa " Bir 2: 73 . ib 74. badh them rä´t til stäghlith slipa Al 3744 . om westeras gator loth han hanum slipa pa eth stägil giordhis hans endhe RK 2: 4421 . ST 126 . " ezechias slipadhis swa at hofwdhpannan brast " Su 436 . ","2) draga, slipa, hvässa. the sin knif hwetia och slipa paa waar krokothe, gamlbe rygh BSH 5: 360 (1509, nyare afskr.). ","3) ? [jak] skall swa mz thik slipa (Cod, A har skipa, som kanske är den riktiga läsarten) ij vardhin thz badhe vara huru iak skal mz idher fara Fr (Cod. B, C, D, E) 994 (Danska texten har på motsvarnade ställe slibæ). - Jfr släpa."],"e":[]},{"a":"slipa","b":"vb","c":"v.","d":["2) slipa, vässa. j mark for brodnyngh, for xar slipade HLG 2: 65 (1519)."],"e":["-adher )"]},{"a":"slipare","b":"nn","c":"","d":["Jfr svärdhslipare."],"e":[]},{"a":"slipare","b":"nn","c":"","d":["slipåare. ss tilnamn. " staffan slipare " ATb 1: 212 ( 1465) . ib 273 ( 1467) , 293 (1468), 362 (1471). Skoteb 276 (1467-68). Stock Sb 105 (1518-19). Jfr saxa-, svärdh-slipare."],"e":["slipere )"]},{"a":"sliposten","b":"nn","c":"","d":["slipsten. Inv cur Tynnelsö 7 . JTb 73 ( 1481) ."],"e":["-steen )"]},{"a":"sliposten","b":"nn","c":"","d":[],"e":["slipostens käpper , "]},{"a":"slippa","b":"vb","c":"v.","d":["2) försvinna. - upphöra, taga slut. ther som weghen slepper reth j wrnäs broo DD 1§: 150 (1493). 3) undslippa, slippa undan, komma undan. at hon skulle haffwa noketh till amynnilse och sleppe ey swa wnepst for swadena gernigha Jb 98 (1518). - slippa lös, komma lös, slippa lös. ellen slap lös, oc brände allan stadhen MPPs 366. 5) trans. släppa, låta undkomma hwem han (ɔ: djävulen) far vnder sith grymma waldh . . . han slipper honom aldre vtan han behalder hono äwärdelica när sik j häluite MP 4: 202 . "],"e":["slipper . ","slepper DD 1: 150 ( 1493) . konf. sleppe JTb 98 ( 1513) . ","slap ) , ","slippa nidher , glida ned, falla ned. liwsit satte on oppa wäggena . .. ok timme skulle släkkia skaran oppa liwsena ok swa slap liwsit nid litit ther äfftir ATb 1: 143 ( 1461) . - Jfr untslippa."]},{"a":"slippa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderskära, göra inskärningar i. klädhe. . . ey skurin sundir älla slippadh MP 1: 188 ."],"e":[]},{"a":"slippa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) glida, glida undan, fly undan. prädicaþe. huru fals ok flärþa fult är[r a]lt þätta hems lif. ok slippar (effugiat) þa hälzt af hände. man vänte sik halda Bu 186 . LfK 122 . ","2) försvinna. " ginstan han slap v öghsyninne thra " Bo 250 . ","3) undslippa, slippa undan, komma undan. han louaþe for en fanga sit lif for hans liif. än han sluppe Bu 56 . " bödh läta slippa mannin " Bil 468 . " fughlin . . . sagdhe . . . thu sygher at jak är sluppin " ib 613 . " swa slap gorgias " MB 2: 317 . RK 2: 4954 . " mz nödh the mz liffuit slippe " ib 333 . BSH 5: 412 ( 1510?) . " somlike aff os sloppom mz list " Al 1372 . " wi twe sluppom aff hans wadha " ib 1183 . sua thänkir thu at thu äst nw sloppin w varom handom Pa 16 . " hundir sloppin v bandom " Bir 2: 34 . sporde hwre han tädan slap Di 110 . " at bradhin skuli ey slippa (evadat) honum " Bir 2: 210 . " ther sluppin var sinom dödhelicom ouin " ib 263 . Iv 2426 . Fr 2554 . Va 33 . - undslippa, komma undan, räddas. kärlexfullir fadhir hulkin som saaghe sin älskelica son atirkoma til sik som nu varesluppin ok frälstir aff mästo skam ok fulastom dödh Bir 3: 247 . ","4) undslippa, undgå. sworo elffuesborg skulle them ey sleppa RK 2: 5965 . "],"e":["sleppa RK 2: 4954, 5965 . ","släpper ÖGL M 39: pr. i var. släppär VGL IV . 19: 1. ","sluppom Al 1183 . ","sloppom ib 1372 . ","sluppe Bu 56 . part. pret. sluppin Bil 613 ; Bir 2: 263, 3: 247 ; Fr 2554 . ","slwppen: -ett RK 3: (sista forts.) 5981 . ","sloppin Pa 16 ; Bir 2: 34 ; ","-it BSH 5: 412 ( 1510?) ),","slippa nidher , ","hastigt )"]},{"a":"slipper","b":"av","c":"adj.","d":["slipprig, glatt. slippirt (lubricus) är beto skin GO 491 ."],"e":[]},{"a":"slipper","b":"av","c":"adj.","d":["slipprig, glatt, hal. salebra . . . vnde salebrosus a um stenoger otämpn oc slepr vägar GU C 20 s. 538 . llabina . . . terra aquosa mobilis et labilis in qua quis facile labitur wigariter sleber väygh ib (hand 2) s. 56. j thässom släpra fallande oc ostadhugha wäghenom SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"e":["sleper . ","sleber , släper),"]},{"a":"sliska","b":"","c":"","d":[" , se slitska."],"e":[]},{"a":"slisker","b":"","c":"","d":[" , se slitsker."],"e":[]},{"a":"slisker","b":"","c":"","d":[" , se slitsker."],"e":[]},{"a":"sliskhet","b":"","c":"","d":[" , se sleskhet."],"e":[]},{"a":"slit","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagh-, silfa-slit."],"e":[]},{"a":"slita","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sönderslita. - sönderslia och sluaka. slitande wärgha Hel män 110. thän swikaren . . . war inantil en slitande vlfwir i 197. - sarga. wsla ffördömdha människor . . . skulu hädha gudh, riffwa sith haar aff sino hoffdhe, och wanhoppandhis bitha oc slita sigh siälffwa JMPs 580. 3) suta, lykta, föra till slut. kööp i skäning vermelandss spikilax . . . och stundom sat tha maranden är sliten Brasks Cal 269 . - komma överens med? legger ider makt paa een godh fogte hiit j dalana som beslytha kan almogen, här äre wäl monge som gerna hade joon jönsson hrär igen, och wäl kan han slytha almogen GPM 2: 14 ( 1504) .","4) slita, avdöma, avgöra. jtem haffua lands män käemal till köpmen . . the magha pa landz rätthen slithas Svartb 351 ( 1435) . saar naghor osämio ällir käre fr abbatisone oppa andra tha scal abbatissan kalla the som thät röre oppa oc ranzsakat ällir slitat genstan FO'Vkl 214. G. Carlsson, Hemming Gadh 350 (1500).","6) slita, nöta. - slita, bruka (kläder el. tyg). ath han skulle ey bruka ellir slita ena kapo som han hafwir aff enom man för en han haffwir bitalat matis finna j mark . . . som matis lante pa sama kapo ATb 1: 307 ( 1409) . - slita ris, undergå prygelstrff. tha gjordhes nadh mz honom, ath han slet riis widh kaken ok behiölt öroen JTb 15 ( 1479) .","7) förnöta; tillbringa, tha slite mz bonen then natten Arnell Brask BiI1 34. "],"e":["konj . ","slie Arnell Brask BiI 34. impf. slet. refl. pl. 3 pers. slitus ATb 1: 85 ( 1458) . part pret. sliten. Se Sdw 2: 1302),","slita sunder , sönderslita, sönderriva. eg. och bildl. slythinsyndhir ydor hjärta ok ekke idor klädhe, tha j vilingöra gudhi okra bätringh MP 5: 169 . " schulle the thage tet (ɔ: tvistemålet aff nyo fore retta och slita tet swder som til fforengiort war " SJ 2: 147 ( 1489) . Jfr sunderslita. ","*slita up , slita upp, nöta upp (skor o. d.). the andra (ɔ: ett par patinor) slitus . . . opp i pädhars dymbo gard ATb 1: 85 ( 1488) . Jfr upslita. - Jfr af-, for-slita."]},{"a":"slita","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sönderslita. " petrus monde slita han mz tannom " Bu 100 . (hon) bet ok slät alt þät hon naþe tel ib 205 . " siax galne hunda komo ok bitu ok slitu han tel döþa " ib 137 . " leion slet han tel hälia ib 182. orma oc paddo slitu thöm " Pa 17 . han . . . slitz och rifs af heluits hundom oc rafnom MP 1: 268 . j thänna galganom skulu lifwande korpa . . . slita (lacerabunt) them Bir 1: 197 . ib 16, 2: 208 . - sönderslita och sluka. han (korpen) fik at slita nakath diwra köt MB 1: 171 . " the !UDDA_TECKEN?: skoghskatta) wilia . . . aff asit slita " Al 9678 . " hwar et aas faller a en mark rampna ok vlfwa sampna thit stark ther girnas hwar for annan slita " ib 2785 . - sarga. at . . . huassaste sagh skulle sagha ok slyta (laceraret) thit köt vtan atiruändo Bir 2: 237 . " korsit . . . läx vppa axlana hans som nw varo brutna ok slitna (laceratis) " Bo 182 . ib 216 . - sönderslita, sönderrifva. syndirskära älla slita nätit Bir 2: 6 . " funno . . . slitin kläþe " Bu 512 . " the slitu thera klädhe j harme " ST 409 . ","2) slita, sönderslita, afslita, upplösa. the som hafua slitith gudz budordha band MP 1: 76 . ","3) slut, lykta, föra till slut. sidhan thingit war slitith FH 2: 113 ( 1438) . " sletz thetta tingh i alle gode maatte wäl " BSH 5: 460 ( 1511) . " swa lenge then dagen är slijten " BtRK 108 (1436, orig.) . - göra slut på, sluta, skilja sig från. warder tw thzta slita (þetta vig) mz skam Di 72 . ","4) slita, afdöma, afgöra. om thz (målet. el. tvisten) ey fore embetet slytes kan SO 159 . sex men, the med fogitten all ärende och sakemal höra, ransaka och slita skole tyl retta BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . - afsluta, aftala? ther offuer göris ey behoff naaken degtingen at slithä, som til fridh oc opslagh draghä kan riken emällen, vthen allä thing jo vpskiwtis oc framsättis til thet menighä möthä FM 186 ( 1504) . ","5) slita, afslita, afrycka. kunugen slet af sik päl. som han var klädar mz Bu 209 . Bil 104 . portin är swa trangir at hwat som mannin hawir a kroppenom vm han ingar ginom thänna portin thz slit alt saman af honom ok dragx Bir 1: 89 . - slita, rycka, undanrycka. slita eth nöth w leona mwnne Su 161 . - rycka till sig? blodhen motte öffuer händer flyta för än swänske kunde danabroke sliitha RK 3: 2319 . - slita, genom slitande el. ryckande få att blifva. med två ack., hvaraf den ene är ett adj. hin godä häst . . . slet sik löss Di 82 . the (fångarne) slito sik lösa Ansg 251 . ","6) slita, nöta (kläder). ey thera klädhe slitus Bil 878 . - slita, bruka (kläder el. tyg). systir och brödhir sculu slita wadhmal VKR 11 . ib 43 . Lg 3: 550 . " ther at skulum vi nu lita badhe til födho ok swa at slita (d. v. s. till kläder) " Iv 4278 . - genom användande slita, använda, bruka (vapen). mit spiwt gik sunder. oc thz helt war slet iak vpa hanum (barða ec ham með spizskapz brotunum) Di 147 . wij hade ey annet än piill sliita pa them oc slongasteen BSH 5: 167 ( 1507) . ","7) förnöta, tillbringa. " mz hardh ordh sliitha the thera tiidh " RK 3: 1327 . tillbringa, framlefva. han sleth sin tidh som han kwnne besth MD 433 . ib 437 . - opersonl. lida, gå? slither thet sin tidh, til alle helgone tidh BSH 5: 213 ( 1507) . "],"e":["sliita Lg 3: 550 . ","sliitha RK 3: 1327, 2319 . ","slyta Bir 2: 237 ; ","-es SO 159 . ","slät Bu 205 . ","sletz MD 28 . ","slitu . ","slito . ","slitin ) , ","slita sik , hålla på att taga slut? rogh slither sig her i landith BSH 5: 347 ( 1509) .","slita bort , slita bort, rycka, utrycka. slito bort v thöm al thera jn älfue Pa 17 . ","slita sunder , sönderslita, sönderrifva. eg. och bildl. han hafdhe slitit forradharin sundir mz tannomen Bo 173 . " slito the sundir pauli oc sili kiurtlä " KL 159 . " slet han bonden sunder " Di 147 . " tu sletz thera wiisdom swnder " MD 28 . Jfr sunder slita. - Jfr for-, ut-slita samt oslitin, äfvensom slinta."]},{"a":"slitilse","b":"nn","c":"","d":[" . oc f. Jfr sunderslitilse."],"e":[]},{"a":"slitin","b":"","c":"","d":[" Jfr be-, half-, o-slitin."],"e":[]},{"a":"slitliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr osliteliker."],"e":[]},{"a":"slitliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oslitliker."],"e":[]},{"a":"slitna","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderslitas, sönderrifvas. slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ok gislomen swa som iordh fore ardhre (carnes ispis flagellis sulcabantur) Bir 1: 29 . - sönderslitas, brista. alla adhrona ok sinona slitnadho (rumpebantur) Bir 3: 271 . ib 446 . . ","2) slitas, utslitas. " a sax ok tjugo arom sörghas aldre hans kläþe älla slitna " Bu 204 . " jdhre sko the ey slitnadho " MB 1: 431 . - Jfr sunderslitna."],"e":["-adhe )"]},{"a":"slitska","b":"nn","c":"","d":["begär; glupskhet. cupedia die math ok dryks girniska commvniter sliska GU C 20 s. 159 ."],"e":["sliska )"]},{"a":"slitsker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) eg. sönderslitande; glupande, rofgirig, grym. o i grymmasta dywr, grymmare än leon, slitzskare (sæviores) än glupande wargha Su 190 . ","2) glupsk. " är han som en hunder slizsker " MD (S) 299 . " huar som brådhr ok slidhzkr löper j sin mat ella dryk " KS 42 (109, 46) . ","3) sniken, efterhängsen. stafkarlin war slitzsker (Bil trätthin 159) oc badh ä giwa sik nokot Lg 967 ."],"e":["slitzsker Lg 967 ; ","-are Su 190 . ","slitzker VGL IV . 15: 3 i var. slidhzkr KS 42 (109, 46) . ","slizsker MD (S) 229 . ","sliskär VGL IV . 15: 3),"]},{"a":"slitsker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) eg. sönderslitande; glupane, rovgirig, grym. - förödande. aff thii wil se ewig richesens skadhe . . . aff tolke sleetzke fortechte degtinger Rydberg Tr 3: 588 ( 1510) .","2) glupsk. " cathilio onis slisker ok suwggare (fel för snwggare) " GU C 20. s. 87."],"e":["sisker . ","sleetzker )"]},{"a":"slitter","b":"av","c":"adj.","d":[" Skotteb 396 ( 1464) 65, Kämn) (jfr alle din slickt ib 332 ( 1468) ). Jfr slätter."],"e":["slit ) , "]},{"a":"sliunga","b":"nn","c":"","d":["slunga. funda, slionga GU 2 . " mz byssom oc arborstom. oc sionghom " MB 2: 255 . " kastandis mz slywngo stenana (sic fundis lapides . . . jacientes) swa räth oc wist at the eth haar matthen äpther sin wilia wäl raka äller slaa " ib 134 . ib 244 . fundibularij. thz är slywngara the som mz sliwngom kwndo kasta stena ib 154 . - slungmaskin nyttjad vid fästnigars belägrande. vij haffwe reest en liten slonga BSH 5 . 145 (1507). - Jfr stafsliunga. "],"e":["slywnga . ","slyungha: -om MB 2: 214 . ","slionga . ","sliongha . ","slonga )","sliungo sten"]},{"a":"sliunga","b":"nn","c":"","d":["slunga. " ffunda de sliwnga näth ok skoth " GU C 20 s. 299 . ib s. l300 (se under slitunga, v.). PMSkr 129 . Jfr nota sliunga. "],"e":["sliungo sten (slylongha), "]},{"a":"sliunga","b":"vb","c":"v.","d":["slingra, slingra sig. thz han ey annath kunne märkia än et swärdh hans hiärta stunge oc thusanda orma ther om slunge Al 10074 . - part. pret. slingrad, slingrande sig. ther la margh en orm slungin i ring Al 9292 . " han sa ther hafwith ga om kring om iordhina slungith i en ring " ib 9128 . sliunga sik, slingra sig. þe (ormarne) . . . slungo sik vm hänna spina ok hals Bu 506 . Gr 294 . ST 54, 259 . - refl. sliungas, slingra sig. sua som twe orma hulke som sliongas kring vm hona Bir 3: 29 . brystit syntis ypit fult maz langom madhkom ok smam ther hwar vändos ok slyongdis hit ok thit vm andra ib 136. - Jfr kring-, ring-sliunga samt beslungin."],"e":["slionga . pres. sliongir, se ringsliunga, impf. ","slyongde: -is Bir 3: 136 . pl. slungo Bu 506 ; ST 54, 259 . ","slyngo Gr 294 . slyngho ib (Cod. D) 388. konj. slunge Al 10074 . ","slungin ib 9992 ; ","-ith ib 9128),"]},{"a":"sliunga","b":"vb","c":"v.","d":["2) slunga. fundo das dare sliwnga ok steen i slfwngo läggia Gu C 20. s. 300."],"e":[]},{"a":"sliungare","b":"nn","c":"","d":["slungare. fferentarus banerzs man sliongare (hskr. söliongare) oc skyttha GU C 20 s. 261 . fundibalista silwngare ib s. 299 ."],"e":["sliongare )"]},{"a":"sliungare","b":"nn","c":"","d":["slungare. fundibularij. thz är slwngara the som mz sliwngom kwndo kasta stena MB 2: 154 ."],"e":["slywngare )"]},{"a":"sliþi","b":"nn","c":"","d":["Jfr släpi. "],"e":["sliþa ran , "]},{"a":"sliþrir","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"slokifrilla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["slokifrillu son , "]},{"a":"slokna","b":"","c":"","d":[" , se slukna."],"e":[]},{"a":"slonga","b":"","c":"","d":[" , se sliunga, f."],"e":[]},{"a":"slot","b":"vb","c":"v.","d":["slott, borg, fäste. " ther forda fäste nyköping ok wiborg skolo wara war ok warra hielpara open fäste ok sloth til alla wara nöd " BtRK 53 (1388, orig.) . " all annor fäste, slott ok land " ib. " nakor slott ällir nkorsz slotz fögheti ib. slott och feste och kiöpstäder och land " ib 68 ( 1396) . westerars slott ib. " slotit stäkaholm " SD NS 1: 17 ( 1401) . giordhe . . . rekinscap aff for[nämp] de slot oc län BSH 2: 222 ( 1425) . " wppa watzstena sloot " Bir 4:3. huilken man ther sina wäkt forsumar som oppa wart slot ellir fäste stadder är EG 67 . ib 68 . " spisade slotet (Hadorphs uppl. s. 83 och aftrycket i Script. rer. suec. I 2: 29 har husit, som utan tvifvel är den urpsrungliga läsarten) " RK 1: 2246 . " landh soth ok städher ib (sfgn) s. 180. " ib 2: 23, 44, 506 o. s. v., 3: 1936, 2143, 3335, 3342. BSH 3: 4 ( 1449), 4: 181 ( 1494). MD (S) 243 . PM 12 . MB 2: 147, 252, 259, 273, 322 . Su 277 . Lg 3: 286, 289, 325, 681, 682, 683, 723 . " en ärleken borgh ällar mäktoght slooth " ib 192 . " ffegh see eeth ärligaste sloot " LfK 246 . "],"e":["sloot Bir 4: 3 ; BSH 4: 181 ( 1494); LfK 246 ; Su 277 ; Lg 3: 325 . ","slooth ib 192 . ","slott BtRK 53 (1388, orig.) ; RK 3: (sista forts.) 5733 ; BSH 4: 181 ( 1491) . ","slath Lg 3: 683 . ","slotit SD NS 1: 17 ( 1401); MB 2: 259 . ","slotet RK 1: 2246 . slothet ib 3: (sista forts.) 5732. slottit RK 3: 3342 . ","slottith ib 3335 . ","slottidh FM 186 ( 1504) . ","slottet Lg 3: 683 . ","slotteth EG 68 . ","slotthet MB 2: 332 . ","slathet Lg 3: 286 . ","slattet ib 289, 681, 682, 723 . ","form slotten RK 2: 44),","slots behof , ","slots bok , ","slots brygga , ","slots foghate","slotzfogothe . ","slotzfogit BSH 4: 296 ( 1501) ; FM 356 (1508)), ","slots hovudsman","slots lagh","slottzlag )","slots lova , ","slots lovan","slotzloffuen RK 3: 2597, 3150, 3347 . ","slozloffuan ib 2571 . ","slosloffuan ib 2574 . slotz loghen BSH 4: 182 ( 1494) . slotzloghen ib 181. slootzlogen ib. pl. slootzlogene ib),","slots lovare","slodsloffwere BSH 5: 622 ( 1520) ), ","slots län","slotz lään )","slots mur , ","slots porter , ","slots rätter , ","slots skirvare , "]},{"a":"slot","b":"nn","c":"","d":["1) slott, borg. fäste. giffue gudh them nadh adh the wina nagor landh slot städer äller län tha . . . Carlsson Kalmar recess 1483. s. 63. Trf 86. grechana . . . wonno slaet ib 87 . the . . . rymde jn oppa slattet jgän i. täntiid grechana offwerwonneth hade thenna tw slaathen . . . oc waro än nw qwarre . . . oppa ena fagra slaat lostoga ib 88 . 2) lås. jtem mickel bomslytere iiij ort. for et sloth atbätra Skotteb 369 (1460-61, Kämn). _- Jfr adhaslot (Sdw 2: 1187). "],"e":["slat . ","slaat (h), slåath Se Sdw 2: 13021),","*slots bisman","*slots bok , ","*slots draghare","-dragere )","*slots fiskare , ","slots foghate (-fogete. -fogte: -ffogtems STb 5: 132 ( 1516) . ","-foyte: -ffoytem ob 4: 220 (1511). -ffogith i 115 (1506)), ","*slots folk","*slots gardher , ","*slots härra","-herre )","*slots kalgardher","-kolgaarder )","*slots liggiare","slatz- . ","-lygiare )","slots lova , ","slots lovan . wore kere medbröder . . . som jac svante nielson calmarna stad i rett slotz lowe antwordade BSH 5: 21 ( 1504) . ib. Rydberg Tr 3: 621 ( 1520) . scall samma slotzloffwä staa och holles fast och slotzloffwa innehaffwer ib. - slots lovan (-loffuen. -laghen Arfsv 56 (b. av 1470-t.)), uppdrag att innehava slott, innehavande av slott, anförtrott befäl över sllott, slottsbefäl; till innehavande anförtrott slott: hålla det landsherren till handa. Jfr Hildebrand, Medelt. 2: 819. antwardade han slotzx laghen på wardberg oc alle the slot han haffde til drötning margaretis hand Arfstv 56 (b. av 1470-t). Carlsson Kalmar recess 1483 s. 67. tha gaffwä jon jensson olaf jonsson oc flere the godhä män i slotzloffuen staa megh swaa for raadh GPM 2: 330 ( 1509) . wnderuiste her gorius om slotzloffuen, som wor kierste nadige herre them tilrodt haffuer att förware STb 5: 292 ( 1520) . ","*slotslovanbref","slotzlouffen )","slots lovare (pl. slotzloffwar), . innehavare av slottsloven, slottsbefälhavare. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 67.","*slots man , ","slots mur","slatz- )","*slots nykil , ","slots porter , m. slottsport, fästningsport. STb 5: 299 (1519). ","*slots skomakare","slodz- . ","slaatsz- , scomagare),","slots skrivare (scriffuere], m. den som på ett slott besörer skrivgöromålen och sköter räkenskaperna. ss tillnamn. henrich slotzscriffuere SJ 2: 263 ( 1494) . STb 3: 208 (1495].","*slots skräddare","-scredder )","*slots smidher","slatz- . ","-smidh . ","-smed . -sme(d)5t, m. på slott anställd smed. Stock Skb 23 (1516-17). ss tillnamn. SSkb 301 (1508-09). Stock Skb 104 (1518-19). HLG 3: 49 (1520). jacob slotz[s]medt andersson Stock Skb 180 (1521-22). ","*slots timberman , ","*slots torn","slotz- )","*slots valder","slaatz- )"]},{"a":"slotfoghate","b":"nn","c":"","d":[" - slots foghate. Stb 4: 154 (1507)."],"e":["-ffogith )"]},{"a":"slotlovan","b":"nn","c":"","d":["anförtrodt befäl öfver ett slott, slottsbefäl; förbindelse att ansvara för ett slott och hålla det landsherren till handa. slottlofwen sal igen kallas fran vthlenskom herrom til rijket i swerige fritt igen BtRK 90 ( 1425) . " om slotloffuan til niclisse tala " RK 2: 5803 . " skal tw oc tyne arffue wara qwitte frii ledoge oc löse for alla maningh äller tiltalan om nogra slotlofffuan " BSH 3: 4 ( 1449) . sin slotloffwen forklareden tha huru hon sculle siden sta RK 2: 3448 . " alle fornyadeh ther slotloffuan tha " ib 5303 . " rättighet att förfoga öfver slott. slotlooffwan sculle han (konung Erik) förwenda til hertog buggesläffs hand stod hon för sidhan sculle hon sta til rikens kör " RK 2: 1788 . " then slotlofuen the fra grijpen rykka " ib 1792 . - förlänande af slott. slotloffwan jo swa til gik RK 2: 507 . ib 3429 . - Jfr slots lovan."],"e":["-loffwan RK 2: 1788 . -lofuen ib 1792. -loffwen ib 3429, 3448), "]},{"a":"sludher","b":"nn","c":"","d":["kvickehylsa (på nötkreatur). " är horn affbrwith . . . blandis samman tyära ysther . . . oc skär en före bark äffther slwdhenom som hornith är aff oc smöryes mädh the bländnyngenne wäl oc bindhes pa slwdhen PMskr 234. ib. ""],"e":[]},{"a":"sluka","b":"vb","c":"v.","d":["sluka. " thzta dyuret kallas achiron hulket j sik slukar alla ouergirugä okerkarlä " LfK 223 . hiälp mik . . . for än hälwite mik j sik swle Ber 92 . "],"e":["sluka ater , åter sluka. bildl. mwnka ok mwnno som mz renlifsins ok ödhmwiktz lofwan wpspydho höghfärdhena . . . ok wmwenda sik nw ok sluka ather i sik högfärdhena Ber 30 . - Jfr up sluka."]},{"a":"sluka","b":"vb","c":"v.","d":["sluka, uppsluka. " diäfwulen j häluite girnandis altidh opswälia oc sluka thöm som thänna näruarande lustelikhet älska " Prosadikter (Barl) 40 . Jfr under slika 2 och sluta 2. "],"e":["*sluka up , "]},{"a":"slukare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upslukare."],"e":[]},{"a":"slukare","b":"nn","c":"","d":["slukare, fräsare. han halda alle vitre män firi ovätughan slukara KS 42 (109, 46) . ib 43 (110, 46)."],"e":[]},{"a":"slukin","b":"","c":"","d":["slocknad, stäckt. mit hugnadha liws är slukit ällir slkt for mic Hel män 158 . sidhen eldhen är slwken PMSkr 208 . ib s234. sidhan ognen är kaller slwkin ib 561 . Jfr utslukin."],"e":[]},{"a":"slukin","b":"","c":"","d":["slocknad, släckt. ÖGL B 44: pr. när hon stodh vp oc hafdhe slukna liwsit. tha tändis thz i hänna handom Lg 3: 245 ."],"e":[]},{"a":"slukna","b":"vb","c":"v.","d":["1) slockna. män . . . tändo balet vm kring hana. ok sluknaþe slät som för Bu 31 . Bil 834 . " eldin slokna tha träen bortkastas fra hanum " MP 1: 107 . händher offta ath lwntor[n]a komma j wathn oc siwnka aff rägn PM 9 . ","2) svalna, kallna. " eg. och bildl. at natwrlik hite som matin skulle siwdha, han sloknar mz allo " MB 1: 108 . " at hänna hiärta kolnade ok slo-. nade j thinne thiänist " Bir 1: 105 . - Jfr utslukna."],"e":["slokna MP 1: 107 ; ","-ar MB 1: 108 ; ","-ade Bil 834 ; Bir 105 . ","-aþer , se utslukna),"]},{"a":"slukop","b":"","c":"","d":["ss namn på en ölkällare på Stockholms slott. ath här är ikke mer än v lester härra ööl i then källäre som i pläghe sielff drykkte wtaff ok i slwkwp jke mer en vij tynnar ööl GPM 2: 289 ( 1508) ."],"e":["slwkwp )"]},{"a":"sluna","b":"nn","c":"","d":["sedeslös kvinna, slyna. att han kallade iacop en skökinson ok hans hustrv horo ok lsluno ATb 1: 35 (14355). hon hade hafft hans barn som een gamul hora oc som een sluna ib 2: 28 (1474). STb 1: 178 ( 1479) ."],"e":[]},{"a":"slupa","b":"vb","c":"v.","d":[" wargher wndhr fara klädhom LfK 14 (jfr 288). slupandes wlfwä ib 223 . slupnadhis wargha Su 57 . " slitzkare än slupande wargha " ib 190 (jfr 468). Kanske är dock på alla dessa ställe glupande (-andhe, -andhis -andes) rätta läsarten, såsom ordet också af utg. har bifvit åtegifvet LfK 14 och Su 190 ."],"e":[]},{"a":"slupa","b":"vb","c":"v.","d":["glupa, sjuka, uppsluka. i fsv. anträffat blot i pat. pres. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 7 f., 6: 43. O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil 40-41. 1:134. steedh ey till thennä ä slupanda varghana at skingra eller hindra thee faar som jak hafuer her saman sankat J Buddes b 75 . . . thän gamlba owenen, hwilken slwpande (deoranten) är alth thz han kan owirkoma SpV 118 ."],"e":["-ande )"]},{"a":"slut","b":"av","c":"adj.","d":["sluttande. " hällande, lutande. wthan wmkringh stadhen äller sloth graffwes nidher timber stokka swa ath the standa slwth moth fiendommen " PM 4 ."],"e":[]},{"a":"slut","b":"nn","c":"","d":["Jfr beslut."],"e":[]},{"a":"sluta","b":"vb","c":"v.","d":["2) avsluta, utgöra avslutning på ij öre for ij ange stocke at slute masten Skotteb 439 (1469-70, Kämn). (+) ascribere til scriffua ok sluka (fel för sluta) GU C 20. s. 39. 3) träffa av- görande (om). hwre j skwlle med them (ɔ: några fångar) slotthe GPM 2: 227 ( 1506) . - Jfr besluta."],"e":["slotthe )"]},{"a":"sluta","b":"vb","c":"v.","d":["sluta, tillsluta, stänga. " medhen vij . . . nogot . . . handom innan slotna döra " BSH 5: 11 ( 1504) . HSH 19: 154 ( 1506) . Jfr be-, insluta."],"e":["slötin: slötnä HSH 19: 154 ( 1506) ),"]},{"a":"slutare","b":"nn","c":"","d":[" _bomslutare ss tillnamn. albrict sluttare STb 1: 87 ( 1477) . ib 101 ( 1477) ."],"e":["sluttare )"]},{"a":"sluter","b":"av","c":"adj.","d":["sluttande. testudo är eth driffwande verk pa stark hywl bygth aff starkom biälkom haffwandis eth slwth tak aff stokkom PMSkr 167 . Jfr Sdw 2: 433."],"e":["slwth ) , "]},{"a":"slutilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr beslutilse."],"e":[]},{"a":"slutliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr beslutliker."],"e":[]},{"a":"slutning","b":"nn","c":"","d":["Jfr beslutning."],"e":[]},{"a":"slutsten","b":"nn","c":"","d":[" ib 12 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"slya","b":"","c":"","d":["mjukt spö, vidja, ris. mastigia . . . bältis ree oc manslaa spänne oc slya GU C 20 (hand 2) s. 122. gudhz räddoghe är en andelikiin slyiia, mädh hwlkom alzkons synd bort köris SkrtUppb 120 . fijkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom PMSkr 332 ."],"e":["slyia . "]},{"a":"slykkia","b":"","c":"","d":[" , se slökkia."],"e":[]},{"a":"slykkia","b":"","c":"","d":[" , se slökkia."],"e":[]},{"a":"slädha","b":"nn","c":"","d":["= släþi. bundho the han a slädo RK 2: 4476 ."],"e":[]},{"a":"slädhi","b":"nn","c":"","d":["släde. " monocosmus kärra kälkä oc släägdhe " GU C 20 (hand 2) s. 153. iomffru maria wärdogasta christi färdhabaar ällar slädhi (dignissimum vehiculum) JMÖ 39 . Jfr arka-, karm-, kisto-, lang-, notryza-, stak-slädhi och slidhi. "],"e":["släädhe . ","slädha borgh , ","*slädha före","leda- . ","slede )","slädha häster","släde- )","*slädha iärn","sledajern )","*slädha mästare","slädmestare )","*slädha ran , ","*slädha smidher","slädasmäder )","*slädha sven","slede- )"]},{"a":"släggia","b":"nn","c":"","d":["slägga. " bryta aldra þera larben mz slägiom sundar i sma styke " Bu 522 . " laghþo alle martires sik siälue fram a stäþ vndi slägor " ib. " sla tänder ok mun swndher mz släggium " Bil 255 . Iv 273 . Al 5485 . Di 122 . aff . . . slegionna (för sleggionna) dengningh LfK 232 . hälghe män kallado han ok scrifuo maktoghasta kiättara sleggio Bil 650 . "],"e":["slägia . ","släga )","släggio skapt","sleggia skafft )"]},{"a":"släggia","b":"nn","c":"","d":["slägga. " marculus . . . lithen slägga marcus ci slägga " GU C 20 (hand 2) s. 120. "],"e":["slägga )","*släggio karl","sleggia- )"]},{"a":"släggia","b":"vb","c":"v.","d":["hamra el. bearbeta med slägga. cudo . . . smida slägia ok vt huga GU C 20. s. 157. malmen kan slägies oc driffwes vt wijder med hambrom PMSkr 595 (senare avskr.). ey är iärnit t qwämtt till att slå eller släggies tå thett är glödgedt rött ib 632 (d:o)."],"e":["slägia )"]},{"a":"släghil","b":"av","c":"adj.","d":["vankelmodig, opålitlig? han är slägill BSH 5: 274 ( 1508) ."],"e":["slägill )"]},{"a":"släghil","b":"av","c":"adj.","d":["vankelmodig, opålitlgi?"],"e":["slgle BSH 5: 114 (1508, Gadh)),"]},{"a":"släkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr osläkeliter."],"e":[]},{"a":"släkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr o-, ut-släkkeliker."],"e":[]},{"a":"släkkia","b":"","c":"","d":[" ""],"e":["slekkia . ","släkter . ","lpret . ","ln . släkt), v L. släcka, komma att slockan. om ngt brinnande el. glödande. vm elder worder löst . . . haffui huar sadane redzskapp som ter tillhör, som är embar, yex, kexä, stiga, oc sltten (vä för xslekken) Stb 1: 436 (1460, Burspr.). the olyan giffwer lith pa rendadhan kopar som här j släkkiis PMSkr 406 . ib 426 . - släkkia kalk, släcka kalk. PMSkr 360 . " lgiffuer the akth vppa . . . huru the slekkia oc reda theres kalk som the mwra i vatnet med " HSH 13: 116 (1524, Brask). - oeg och bildl. mit hugnadha liws är slukit ällir släkt for mik Hel män 158 . " olya aff roser . . . lenar wärk, och stäkker hithaPMSkr 401. ","släkkia ut , släcka. om ngt brinnande. jtem . . . bör honum (ɔ: klockaren) . . . släkkia wt (ljusen) wnder prädikan j högamessone ÅK 58 . Jfr utsläkkia. - Jfr osläker och slökia."]},{"a":"släkkia","b":"vb","c":"v.","d":["släcka, komma att slockna. om ngt brinnande el. glödande. eld släkkia KS 85 (209, 94) . GO 1106 . " viþ hänna nampns a kallan släctes alt balet " Bu 30 . " slekkia liusit " Bil 835 . MB 1: (Cod. B) 561 . Lg 94 . " tak then gwlkalken, oc glödga pa enne järn skoffwel . . . oc släk j bränth wathn " LB 9: 96 . " släkker tw syw resor smälth bly j win äller wathn, oc sidhan ther j släkker glödgath järn ib. " ib 95 . - oeg. och bildl. thins kärlex eldir slekkis aldre Bir 3: 25 . särsk. "],"e":["släkkir . ","om brinnande och häftigt begär (i sht törst): släcka. släk tin lusta medh höuiskom tingom KS 24 . (58, 26). hafdhe han eet kar fult mz kalt vatn . . . som han släkte naturlikan losta mz Bil 855 . ib 10 . " idhar gudh . . . släkte idhan thörst mz vatnit som wtflöt aff hallinne " KL 389 . MB 2: 384 . Bir 1: 225, 370, 3: 37 . Al 4903 . " släkkiande thin hungir " MP 2: 56 . " släkkia sith forwit " ST 2 . - komma (ngt smärtsamt el. obehagligt) att upphöra. ä kombir sor (för sorgh) ok släkkir andra GO 522 . " thera fatighdoom släkkia " Al 2790 . swa som eldin slokna tha träen bortkastas fra hanum, swa släkkias delo ordh nar enghen swarar til thera MP 1: 107 . ","släkkia ut , "]},{"a":"släkkilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utsläkkilse."],"e":[]},{"a":"släkning","b":"nn","c":"","d":["släckning (af det som är glödande). LB 9: 95 ."],"e":[]},{"a":"släkning","b":"nn","c":"","d":["släckning. " the som ey bära nogh wathn pa kalken j säktingenne the fördärffwa kalken " PMSkr 361 ."],"e":[]},{"a":"släkt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr man-, manz-släkt."],"e":[]},{"a":"släkt","b":"nn","c":"","d":["och n. L.","1) släkt, börd, härkomst. " genealogia idest genercio släkt ok släkträknan " GU C 20 s. 309 . 2) släkt, ätt, familj. är nokar aff minom äptekomandom, som thet sma gotzet wil aer i släktena lösa SD NS 3: 340(1418). sath skellenora är giffuit (till Vadstea kloster) aff tweem säthom VKj 240 (1447). ty haffwa bada släktana vnth oc giffuith thet här til clostridh ib 241 (1447). - frälsesläkt adlig släkt. the andre aff släkt och byrd, ther sa högt oc mer besitne äre BSH 5: 304 (1508, Gadh.) . 6) släkting. Se Sdw 2: 1302 och jfr K. G. lLjunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 155 fl. all den arffdeel ther thöm ärffua ok vpbera skulle eptir sin framledne slecht lasse bagge SJ 2: 118 ( 1488) . ib 202, 215 (1492), 222 (1493) . " thy affhende hon sama gaard sinom bonda sigh och theris arffuom och tillegnat . . . michel jnsson mwremestere sin ffrända och släkt medh sine hustru och theris arffua " ib 244 ( 1493) . STb 2: 479 (1490). alth thet arff, som thöm her tillfallith war . . . epter theris framledne slecht ok bördh hustru lussej ib 542 ( 1491) . ib 571 ( 1491) , 3: 1 (1492), 121 (1493), 161 (1494), 232 (1495), 256 (1495), 282 (1496). diderick vestfaal, wlfaardz och hustrv lẏzabetz slecht ok bördh ib 306 ( 1496) . jöns persson är japs hustrv scecht ib 382 ( 1498) . waktande är ath the (ɔ: gumsarna) ey haffwa swartha äller spräklottha twngo tha ärw the godhe til säkth PMSkr 215 . killingana (av en årsgammal get) äthes älle säles, thy til at wpfostra til släkth dogher ey wthan aff moderenne som är j tridye aar gammal ib 244 . - Jf geta-, iudha-, ödhlo-släkt. "],"e":["slekth . ","slecht . ","*släkta räknare","reknare )","*släkta stubbe , "]},{"a":"släkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) slägt, börd, härkomst. biskopen . . . vndra hänna släkt (nobiliatem generis) ok vänlek Bu 144 . " spaniol at släct " Bil 382 . sancta birgitta är mykit ärlikin aff sinne släkt ok byrdh VKR III . " for hänna fäghrind ok ärliko släkt " KL 75 . jak är aff ärlike släkt Bir 2: 282 . " for thina konungxlica släkt öib 27. the honum til släkt iämbyrdogh är " Fl 165 . KL 327 . Bir 2: 207, 283 . LfK 121 . PM 31 . Fl 1013 (Cod. B, C, E, F), 1651. Al 3587 . ","2) sammanfattning af personer som hafva gemensam stamfader; slägt, ätt, familj. al þera släkt . . . danzar ii oviti huarn sancti iohannis dagh Bu 57 . " mit namn är georgius. af bästo släkt capadocie rikes " ib 493 . Bil 346 . en frw . . . komin aff bäzsto romska släktum ib 109 . han infördhe j wärldena . . . sanctam birgittam födda aff ärlikasta göta släkt VKR II far bort aff thino fädherne oc aff thinne släkt (cognatione) MB 1: 177 . alla släkter skulo önskia sik tholkin framgang som thu skalt fa ib. " thu skal wardha margha släkta (gentium) fadher " ib 186 . " dle ta slächt widher slekt " KS 11 (26, 11) . " alla vars släktz forradhara " Gr 281 . een vng qwinna af hans släkt KL 209 . " han haffe ena starka vällugha slekt Rk 1: 238. wi ok all waar släkt hafwom yfrith goz saman laght " Al 4163 . " the wordho ther rike . . . thera släkt ok all thra äät " ib 4654 . ofuer all sin släkt var een ära Fr 40 . ib 1075, 1200, 2455 . Iv 1249, 5067 . " ther varo mang the slekte som gerna vildo höra gudz ordh " Bil 859 . " han hafdhe . . . manga släkte som mot hanom stodho (plurimos . . . habebat adversarios) " ib 861 . - slägt, stam. en främärste oc förste höfdhinge aff symenon släkt MB 1: 418 . " at the skullo ey . . . dela, i hwilka släktins (för -inna) skipte warsa herra hws skulle byggias ib 485. skipt nw landhit j äghadela mällan nio israels släkter oc halffwe släcktinne manasse " ib 2: 36 . Bil 244, 245, 247 . MB 1: 383 . - stam, folk. tha kom iudha forman . . . oc sagdhe swa. här är the han födde ther alle ware släkt (genus nostrum) haffwir skam giort Lg 41 . ib 3: 604 . - personer tillhörande en stam el. ett folk. äþla män israels släkt (viri Israelitæ) Bu 196 . - slägt, afkomma. än tho at jak hafdhe ey fadhir aff abrahams afquämd tho hafdhe iak modhir aff hans släkt Bir 2: 294 . " iak skal . . . ökia thina släkt otalika mykith " MB 1: 186 . " wäxste thera släkt oc affkämd " ib 275 . " iaphet släkt hon är wäldigh alt fra öster nordher oc swa wäster " ib 174 . " christus skulle födhas aff eens thera sona släkt " ib 1 . " huar o giptar man af dauiz konogs släkt [ok] ät " Bu 6 . ib 3 . Bil 745 . Bir 4: (Dikt) 234, 235. ","3) slagtled, generation. " stundom sökias oc hämpnas syndenar j fiärdha släktinne (generationem) " Bir 2: 312 . ","4) släktgjord? wtaff theris almeninge och gamble släkth skal stande och bliffue som aff alder haffuer warit BtFH 1: 239 ( 1507) . ","5) slägte, slag, art. han skapadhe hwart thera äpter sinne släkt oc kyni MB 1: 74 . " hwart thera (d. v. s. af lefvande ting) tagher kyn oc släkt aff andro tha the födhas " ib. " ther aff wardha fyra kön älla slektir i the sooth som kallas watn soot " LB 3: 174 . - Jfr blamann-, härra-, iätta-, konunga-, konungs-, utländis-släkt."],"e":["-ir ) , ","släkta man , "]},{"a":"släkt","b":"nn","c":"","d":["Jfr afsläkt."],"e":[]},{"a":"släkta","b":"vb","c":"v.","d":["slägtas, brås. hon skulle a fadren ey slekta RK 2: 8332 . " hon släktadhe ekke vtan ätta " Lg 3: 499 . - refl. släktas, d. s. iak släktas a hona Lg 3: 17- - Jfr vansläktas, äfvensom högh-, van-släktadher."],"e":[]},{"a":"släkte","b":"nn","c":"","d":["1) slägt, börd. " hans släkte wälborenhet oc ädhle födhe aff sik wärdogha frukt " Lg 3: 262 . " han . . . gömdhe sith ärleka opphoff oc släkte " ib 263 . ","2) slägt, ätt, familj. hennas Rahabs) släkte (cognationem) latho the vtan israels heman oc tiäll bliffwa MB 2: 16 . MD (S) 208 . war födher . . . aff mäktogho friborno slekthe Lg 3: 262 . war ganzska när kommen aff sancta gertudz släkte, oc the thwa hälga iomfrwnas aldegwndis oc waletrudis släkte ib 278 . " lib 343, 585. hon sporde aff hwat slekte han födder war " Di 125 . " wil jach witä . . . aff hwat släkte jach är komin " Va 28 . " at thu fula forrädare och alt thit släkte " ib 32 . " gud han kenner wäl mit släkte och wet hwo iach är " ib. " aff thz ypasta slecthe war han som j danmarch wara kan " RK 2: 8321 . - slägt, stam. manasse släkte MB 2: 45 . slägt, folk. för thins släktis (generis) angist oc dröffwilse MB 2: 169 . " at stridha paa sith eghit slcte ib 325. - Jfr iätta-, konunga-, konungs-, leona-, magh-, mödhernis-släkte. ""],"e":["släktis man , "]},{"a":"släkte","b":"nn","c":"","d":["2) släkt, ätt, familj. - släkting. SJ 2: 153 ( 1489) . jens larensson . . . som loch hans säckte war ib 261 ( 1494) . STb 3: 204 (1494). Jfr säkt 2 slutet. 3) slkte, slag, art. the' faar som haffwa ey nogh wll wdy bwken ärw ey goth släkte PMSkr. 216. taked war alt aff gl oc besath mz dyra stena alla hånda släkthe Troj 187 . - Jfr fara-, hunda-, marmorsten-, pärutrå-, svina-, vinträ-släke och n-, ut-släktis."],"e":[]},{"a":"släktilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr utsläkkilse."],"e":[]},{"a":"släkting","b":"nn","c":"","d":[" släkting. Se Sdw 2: 1302. alt ytermeere til tall aff . . . henrik wittes frender ok slektinga KTb 92 ( 1475) . at . . . erik jenssons hustrv är ter skyl och slekting til STb 5: 58 (1515). tette köp . . . obehindrat för sig oc alle the slectinge ther kwnne pa tale ib 275 ( 1502) ."],"e":["släktinge?"]},{"a":"släktinge","b":"nn","c":"","d":["slägting. " til släktingannas arff " PM 1 ."],"e":[]},{"a":"släktman","b":"nn","c":"","d":["släkting. asscocius cii kompon ok släk man GU C 20 s 40. propincus (för propinquus) a um granne ok säkt man ib s. 494."],"e":["släk man )"]},{"a":"släkträknan","b":"nn","c":"","d":["geneaogia idest generacio släkt ok släkträknan GU C 20 s. 309 ."],"e":[]},{"a":"släkträkning","b":"","c":"","d":[" , f impedatura . . . footh breth äller foth langht footha spaar opsögningh äller ransakan jtem impedatura släktäkningh (det första tillkrivet ovan raden) GU C 20 (hand 2) s. 14. (jfr Diefenbach: impedatura . . . mogeschaft . . . vrwandlung eins gelechts)."],"e":["släktt- )"]},{"a":"släktupräknan","b":"nn","c":"","d":[" II esdre vº et hornum quesita est generis scripa impedatura (jfr III Esdræ 5: 39 in predantura expone thera skriwande släkt opräkan war opsökt GU C 20 (hand 2) s. 14."],"e":["-op )"]},{"a":"slända","b":"nn","c":"","d":["slända, spinnredskap bestående af en kort käpp vanligen försedd med en trissa på el. nedanför midten samt med en liten krok i öfre änden. Jfr Hyltén-Cavallius, Vären och Virdarne 2: 124. f. quinnor ärw snarth omwendha somwidh laar theris eghen slendha MD (S) 301 ."],"e":[]},{"a":"slängia","b":"vb","c":"v.","d":["slänga, slunga, kasta. drachen . . . slängde siith hoffwod hiit och tiith Trof 21. hared slängdes om hennes härda ib 182 ."],"e":["-de )"]},{"a":"slängia","b":"vb","c":"v.","d":["slänga, slunga. " grep the linno särkiana, oc slängde them j then brännande vgnen " ST 105 . " tha han !UDDA_TECKEN?: hosbondin) kom for portin, toke the thri mennene han oc slängdon oppa then lösa hestin " ib 51 . ib 498 . grep keysarin sith blodh mz badhum handum, oc slängde vp j wädrith ib 95 . " hwan stadhin skilde eet stenkast fran androm äkke swa stort som een gate kastat nar han slängde af alle makt " Bo 186 . Jfr kring-, saman-slängia."],"e":["-de )"]},{"a":"släpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) släpa, draga. han släpte andhirs mwromästara v rättenom wt v lambriktz stugu ATb 1: 222 ( 1476?) . 2) släpa, förrätta tungt arbete. altidh ymsäs mannen j ostaduga vänto . . . drager ok släpär J Buddes b 162 . then andre forläningh . . . tyäner gode wnge män, som gerna släpa wilia GPM 2: 24 ( 1508) ."],"e":["ip . ","-te )"]},{"a":"släpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) släpa, draga. mz synom andkostom vsla sielnä swnderskoro släpäde ok slitu j tusande stykken LfK 228 . ib 223, 230 . Jfr slipa. ","2) släpa, förrätta tungt arbete. släpa oc träla BtRK 344 (1490, orig) . for dhenne her del, som iak haffwer slepath ok haffth vmak fore FM 421 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"släpa","b":"nn","c":"","d":["släpa, ett slags släde. HLG 2: 48 (1516), 62 (1518), 70 (1521). Jfr släpe (Sdw 2: 435)."],"e":["slepa )"]},{"a":"släpan","b":"nn","c":"","d":["släpande, släp, tungt arbete. then veluiligheet han barnomen giort . . . haffuer thöm til bestandh ok sigh sielffuan til twngheet ok slepan Stb 4: 171 (1507)."],"e":["slepan )"]},{"a":"släpan","b":"nn","c":"","d":["släpande, släp, tungt arbete. han är födher . . . til släpan oc träldom LfK 79 . " om honum skwlde saa wordhe lönth for hans langligwe, swre slepen och trotieniste " BSH 4: 220 ( 1497) . " min store sleppen " FM 290 ( 1506) . HSH 18: 26 ( 1495) ."],"e":["slepen . ","sleppen )"]},{"a":"släpe","b":"nn","c":"","d":["släpa, ett slags släde som består af två stora, af grofva tvärslåra sammanhållna kälkmedar och som nyttjas till transport af tunga saker der hvarest väg för hjuldon ej är banad. lot han slepar göra bata oc snekkior sunnan offuer föra RK 2: 6066 ."],"e":[]},{"a":"släper","b":"","c":"","d":[" , se slipper."],"e":[]},{"a":"släperi","b":"nn","c":"","d":[" = släpan. thet store omak och sleperii BSH 5: 341 ( 1509) ."],"e":["sleperii )"]},{"a":"släperi","b":"nn","c":"","d":[" - släpan. för then store kosth, släperi och gestningh, . . . borgare i jöneköpinghs stadh nu . . . hafft haffue Pri f Sv st 246 (1510). HLG 3: 156 (1526)."],"e":["sleperii )"]},{"a":"släpirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bisläpirska."],"e":[]},{"a":"släppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta glida från sig; låta fra, släppa. med ack bänkt byaswen släpe een karl lsom lauris . . . gripit hafde ATb 1: 254 ( 1466) . . . . sinna fadherligha wmfämpnilse aff hwilkom han aldrigh säpper hona Mecht 308 skipperen, som han (ɔ: en fånge) släffte STb 1: 205 ( 1479) . Prosadikter (Varl) 34 . . . angradhe at han fughin släpe b. _ med två ack. av vilka den ena är ett adj slep mie häldir lsan Prosadikter (Barl) 33 . " ty han släppte eeldin lös i sin smida om nätter tiidh Stb 1: 3 (1474). - med ack. och pep.-uttr. tet ɉ skeppund gedder, som han slepta j syön " STb 5: 25 ( 1514) . skalana (på mandlarna) släppa fran stenommen. tha läggis j ham oc strax släppe the PMskr 344.","3) uppgiva, giva från sig (Jason) hög ppa honom . . . til drachen släpte syn andhe Troj 22 . - uppgiva, avstå, sidan biörn släpena, skal hon (ɔ: en kvarn) lägias for mägeligit landgäl VKJ 276 (eftr 1480). - abs. avtaga giva med sig, släppa greppet. wi hafve måne siukdomars missfälle så att för än ett släpper tager 2 vider Linkbiblh 1: 150 (1523, Brask) . 4) släppa, medgiva tillträde (till), låta komma (i) med dat. ljach rader offuer myn hwss och jngen anner ok jngom slepper jach ther STb 3: 313 (1496). ","2) låta avtaga, bringa att upphöra. item begynnas oc antiphona för psalmen, aff enne persone, oc släppes aff, än åpther psalmen synwngx hon til ändha JMÖ 13 . "],"e":["sleppa Prosadikter Barl) 34. -er, -te. pres. slepper Stb 3: 313 (1496). släper VKJ 276 (efter 1480). impf. slepta STb 5: 25 ( 1514) . ","släffte ib 1: 205 ( 1479) . ","imperatt . ","släp . ","slep Prosadikter (Barl 33),","*släppa sik , släppa sig ned, slå ned (i) aldrigh släpper sik (mittitur) fälgen snarare oc kärlrikare i blomstrande ängihia . . . som iak (ɔ: Herren) är girugher at komma til thinna siäl tha hon mik kallar Mecht 188 . ","släppa af , 1) övergiva, lämna. med ack. tu släp ok aldre aff mik for en iak är i äuärdeleke gläde SvB 406 (1400-t.). ","*släppa saman , säppa samman. i fråga om betäckning av boskap. tha nokor fänadher skal affla och öxlas skal thet som han är en enskylt haffwas j trätio dagha oc giffwas nogh ätha, oc thet som hon är skal giffwas litith ätha för än the säppas samman PMskr 215. ib 217 . _","*släppa til , släppa till. i fråga om betäckning. släppes stodhesthen til twa resor wm daghen PMSkr 221 . ","*släppa tilsaman , släppa samman, låta komma samman. ATb 1: 109 ( 1459) . Jfr tilsamnsläpa. ","*släppa ut , släppa ut. barn oc qwinfolk släppis wth wm porthen PMSkr 165 . Jfr utsäppa. - Jfr nidherläppa."]},{"a":"släppa","b":"","c":"","d":[" , se slippa."],"e":[]},{"a":"släppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta glida från sig; låta fara, släppa. med dat. släpte fiskinom j watneno KL 12 . " bödh petrus . . . diäflum som fördho symon magum at släppa hanum j wädhreno: jämsköt släptte diäflane hanum " Bil 105 . mannin släpte nektergalune ib 613 . " hwa sum fanga rättän þyuf oc släpper hanom " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). KL 44 . " släpto (dimiserunt) the siälene Ang 179. swa som nakor fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näff än han höre nakot liwdh släppir bradhinne . . . swa ok diäflane nar the höra mit nampn tha släppa the siälinne " Bir 1: 24 . ville thänne halla alt til dödhin alt thz han hauir mz orät än tha nar alle limine vanskas nödhgadhis han at släppa thy ib 2: 98 . - med ack. (el. en form som kan fattas ss. ack.). släpto benin j een brun Bil 108 . the släpto petrum mz vit ok vilia ib 111 . " slepte dieffwllin mannen " ST 30 . " ther wart thymoteus fangadir oc . . . leffwandis släptir " MB 2: 316 . " the danske angrade . . . at the konung erc sa fra sik sleffte " RK 2: 7728 . albani släpto sina hunda all Al 4105 . " släpto them mot them hunda här " ib 4107 . - med två ack. af hvilka den ene är ett adj. han släpte them (griparne) lösa i lukt Al 9100 . " han haffde two myss i sin handska . . . han slepte först then ena löss . . . tha slepte han the andra mws " Di 165 . ","2) släppa, låta fråskilja sig, lossna. ath limith thäs lättaren släpper PM 14 . ","3) uppgifva, gifva från sig. the monde ful ner anden släppa RK 2: 3925 . - uppgifva, afstå. han släpte (reliquit) mz siälfs wilia thry landh wndhan römsca rike Bil 376 . " wlde han . . . släppe danmark ib. - uppgifva, öfvergifva, lemna. släppa sit hop oc tröst " Bu 29 . " nöþghaþe cristet folk at släpa cristno " ib 138 . - abs. öfvergifva, lemna i sticket; draga sig undan. i faa ecke swa sleppä handlöst HSH 18: 9 ( 1494) . ","4) släppa, medgifva tillträde (till), låta komma(i). hoo räffuen släpper i gaasa hopp RK 3: 2752 . "],"e":["släpa Bu 138 . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","sleffte RK 2: 7728),","släppa af , öfvergifva, lemna. med dat. släppa aff thy offwlkompnado som ahn haffwer tha i sinom handom at göra LfK 190 . ","släppa bort , släppa från sig. släp hona (visheten) ey borth Su 11 . ","släppa nidh , nedsläppa, låta falla ned. med dat. KL 13 . ","släppa up , släppa upp, låta komma upp. ath jak skal . . . sleppa her ingen wp BSH 5: 493 ( 1512) . - Jfr in-, ut-släppa."]},{"a":"släppa","b":"vb","c":"","d":[" se slippa."],"e":[]},{"a":"slät","b":"","c":"","d":[" , se slätter, m.?"],"e":[]},{"a":"slät","b":"nn","c":"","d":["slätt. " hwarche a lääth ällir i skoghom " SD NS 3: 454 ( 1419) . areola . . . sätth GU C 20. s. 34. vallis josaphat tydher swa mykit, som domsens släät eller valler SvKyrkobr (Lucid B) 228 . " pa thessä slätena . . . varder domen ib. ""],"e":["sätth )"]},{"a":"slät","b":"nn","c":"","d":["slätt. jak saa . . . swasom een slät (planities) vare Bir 3: 193. en starkaste m ur gik kring vm slättinga ib. ther flöt en aa wiid eth bergh vpa en släth RK 1: 3542 . a moab slät MB 1: 419 . " offwerwan jouse alt landit som liggher j bärghom . . . oc iämwäl vppa slätthenne " ib 2: 31 . ib 32, 33, 145, 149 . " all bärgh dala oc slätther " ib 148 . " gik . . . ower skogha oc slätter " Lg 218 ."],"e":["frv . ","vok . i änd. -tt. pl. -ir),"]},{"a":"slät","b":"nn","c":"","d":["Jfr slänga slät."],"e":[]},{"a":"slät","b":"nn","c":"","d":["1) Jfr umslät (Sdw 2: 805). 2) lösande? Jfr C. E. Tors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 314, äensom ffri bazlät, firi banzlätenä Smål 13: 4 - Jfr Sdw 2: 4346 under slätter?"],"e":["*slättar karl","släterkarla HLG 3: 131 (1529)); jfr slatherkarla (snrast fel för släther-) ib 137 ( 1529) . siätta kara VKU 103 ( 1561) ), "]},{"a":"släta","b":"nn","c":"","d":["Jfr slata."],"e":["släto dagher , "]},{"a":"släta","b":"vb","c":"v.","d":["se slätta."],"e":[]},{"a":"släta","b":"nn","c":"","d":["se slätta."],"e":[]},{"a":"släta","b":"vb","c":"v.","d":[" Se slätta och jfr oslätadher."],"e":[]},{"a":"släta","b":"nn","c":"","d":[" Se slätta."],"e":[]},{"a":"slätfötter","b":"","c":"","d":[" , pl. adj. lättfotad. Ileuipes . . . slöth föthe oc snar GU C 20 (hand 2) s. 77."],"e":["släth föther )"]},{"a":"släthet","b":"nn","c":"","d":["släthet, jämnhet. " hans klädhes största dbiblitek oc släthet " Mecht 215 . " han forwndrade och oppa hennes snöia ännes släthet Trof 62. ""],"e":[]},{"a":"slätlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) bestämt, rnt ut. thänna thu synas nogh slättelika (plane) wara genwardogh, ok . . . sik siälffwom genstrrodogh SpV 505 . i 537. 2) eneklt, rättframt, utan omsvep el. lundaflykter. Abvbedval i Vkl 97 . . . the som sina röstir haua giffuit twäkande, owisselika, ellir mädh wilkorum for thy at walit skal bliffwa widh them som sletteligha oc wisseligha haua gifuit sina röster j scrutnio ib 101 . 3) rätt och slätt, blott, helt enkelt. tha bordhe jw fru merithiss goz . . . til foren at skiptis aff for en her thuree skulde sa säthligha ga j alth thät goz"],"e":["slätth- . ","slätte- , -slette-. -ligha),"]},{"a":"slätlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) bestämdt, rent ut. mat thw spöria hui gudh . . . foresaghdhe ey al thing slätelica (plane) til vissa tima Bir 2: 38 . ","2) enkelt, rättframt, utan omsvep el. undanflykter. thet scal haldas eptir thy som theras eghin stadgan skipilse oc friihetir lydha slätlicha oc enfallicha VKR 8 . ","3) rätt och slätt, blott, helt enkelt. j thy brullöpeno var oc varfrw. tho ey swa som hon hafhde varit thijt slätlica budhin. vtan swa som thön första oc älzsta i bland systrana Bo 58 ."],"e":["-licha . ","slätelica )"]},{"a":"slätmark","b":"nn","c":"","d":["slättmark. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 161. jtem pa slätmarkenne wäxer yffogaren win PMSkr 210 ."],"e":[]},{"a":"slätmark","b":"nn","c":"","d":["slättmark. " bärghit . . . mz släthmarkenne " MB 2: 33 . " vndir lybani slethmark ib. " ib 35, 69 . "],"e":["slätmarks ödhkn","slätmarkx ökn )"]},{"a":"slätta","b":"vb","c":"v.","d":["1) släta, jämna. como . . . pryda släta ok kämba GU C 20 s. 129 . dolo . . . tälia slätha ok slaa ib s. 198 . " fö än jordhen sättas äller harffwas " PMSkr 333 . - bildl. hon slätte mz faghrom ordhum allan wäghin for hanom Prosadikter (Barl) 77. - glätta, polera. llimare . . . obli (ɔ: oblimare) göra clarth slätta skygga GU C 20 (hand 2) s. 85. somlige stena vare fyreslindoghe ok annars väl gnidde ok slätädhe SvKyrkobr (Luci B) 241 . " formera oc sätta stenana " PMSkr 504 . i8b."],"e":["-slätte Prosadiker (Barl) 77. part. pret. pl. m. släädhe SvKyrkobr (Lucid B) 241),"]},{"a":"slätta","b":"nn","c":"","d":["trsa, klut. lJfr diska sätta."],"e":[]},{"a":"slätta","b":"nn","c":"","d":["trasa, klut. " han hafdhe seet hänna änlite sweep (för sweept) oc hult mz fatökom slättom " KL 303 ."],"e":[]},{"a":"slätta","b":"vb","c":"v.","d":["1) släta, jämna. " skaparen siälffuer haffde han (näml. vägen) före gangith, trudhith oc slättat " Su 34 . ","2) släta öfver, bemantla. äggiar han oc radhir til at slätta (levigare) syndenar ok orsaka thom Bir 2: 60 . ib 1: 314, 488, 2: 42 ."],"e":["släta: -ande Bir 2: 42 . ","-is Bir 1: 314, 388 . ","-at Su 34 ),"]},{"a":"slätta","b":"nn","c":"","d":["l2) slätt, slätmark. Se Sd2 2: 1302 och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 238, 315."],"e":["släta )"]},{"a":"slätta","b":"nn","c":"","d":["1) (jämn) yta. at staalsins vidhlek oc slätta (latitudo et planites) vari näst thino hiärta Bir 2: 5 . ","2) slätt. " ther vtan fore var een digher släta " Iv 4129 . Fr 446 . wi rykkiom saman a thässa släta (i rimsl. med thrätta) Al 624 . " gaff oss . . . ena slätho (planiciem) " SD 3: 697 (öfvers. trol. fr. förra hälften af 1400-talet). - ss ortnamn. hallin a swinanæs slætw SD 3: 146 (1313, gammal afskr.)."],"e":["släta )"]},{"a":"slättan","b":"nn","c":"","d":["slätande, jämnande. polerande. hwgningh, slättan oc gnidnigh Su 150 ."],"e":[]},{"a":"slättan","b":"nn","c":"","d":["2) lindring. llenimen . . . idest lenimentum slethan GU C 20 (hand 2) s. 73."],"e":["slethan )"]},{"a":"slättar karl","b":"","c":"","d":[" , se ovn under slät, f."],"e":[]},{"a":"slätte","b":"","c":"","d":[" , n. Jfr manslätte."],"e":[]},{"a":"slätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) slät, jämn. " reddo the fore honom nidhir a iordhinne ther the funno nakat slät (in plana terra) " Bo 51 . " hawandis i mällan sik swa som en slättastan daal " Gr 297 . " iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa som heedh " ib 298 . " a enne slätte mark " KL 68 . Bir 2: 157, 197 . MB 2: 32 . RK 3: 2309 . " thän wägh var tha badhe goodh ok slät " Iv 3815 . " engin kostelikin graffning skal wara j dwromen ällir windöghomen, stwdhomen ällir wägghionem wtan alt wari aff slätte (plano) gärningh ödhmiuke oc starke " Bir 4: 85 . " hwilkin mantil skal ey wara wtantil rynktir oc ey wirkelika samansattir, wtan endel trangher oc slättir (planum) " ib 10 . VKR 58 ; med afs. på de tre sistn. ställena jfr 4. - slät, polerad. the dyrasta stenana som thu saa i himerikis palacio, slätta fagra oc skinande Su 150 . ","2) jämn, lugn. " mädan iak i tolke sannindh nakot tröstelika tik före lägher än tho mz faghrom oc slättom ordhom (sermone quidem teperato) " Su 154 . ","3) jämn, enkel, utan vexling (höning el. sänkning i ton). skal lwdhra bläster wara enfaller, rättir, oc slätter, vtan nota skipte MB 1: 388 . ","4) rätt och slätt, enkel, utan prydnader, vanlig. han lät förste kesare sätia sin klädhe mz dyrom stenum ther alle kesare som för waro. drogho släth peld ok baldakin (sola purpura uterentur) Bil 470 . II paria mensalium slæta SD 4: 710 ( 1340?) . ","5) enkel, enfaldig, okonstlad. än tha at han !UDDA_TECKEN?: min lärdomber) mz slättom ok fawnogom ordom är saman satter Su 377 . " j sleth swar tha swarar iak groffligha " Gers Frest 56 . ","6) rättfram, uppriktig, ärlig, sveklös? ä hurw han latz wara släter hans hugher är tho ekke rätter Al 9999 . ","7) rätt och slätt, vanlig, simpel. romara satto dyoclecianum ok maximianum fran valdom baþa ok giorþo þöm slätta böndar Bu 533 . thordhe han engom konung gifwa sina dottir, vtan gaff hona enom slättom riddara ST 336 . Bil 693 . Di 142 . RK 3: (sista forts.) 4419 . ","8) vanlig, ringare, af mindre betydenhet. nw tha rettha stempnar holles schole om walburgamessa ock mickelsmessan huilken ämbetz broder sick tha forsumer aff stempnan böte ena halwa mark penninga . . . ok andra sletta stempnar om aarit tha bud sendes böte ena marck wax SO 111 . ","9) utjämnad; afgjord, bragt till klarthet, bragt till slut? man menar thz är nw alt slet RK 2: 4384 . 11) billig, rättvis? all tingh waare ekke släth RK 3: 867 (möjl. att föra till 10). - n. adv. ","1) glatt; vackert, väl. the . . . talado for them yffrid slät RK 1: 256 . ib 1070, 3697 . idhur tunga faller slät Iv 3735 . ","2) alldeles, helt och hållet. tändo balet vm kring hana. ok sluknaþe slät som för Bu 31 . " skal iak swa slät stryka them aff wärldinne, som iak skapadhe them " MB 1: 344 . ib 402 . skal iak stryka slät aff iordhinne alt thz iak hawer skapt a henne ib 169 . " o huadh mangh land och städer herra första och rättara mäder haalla liteth aaf lagh och rät och somme genuas öwer slät " MD (S) 235 . varder thenne fatighe stadhen släth ödhe BSH 5: 296 ( 1508) . - i rimverken ofta i förbindelse med en form af adj. alder och merendels snarast att betraktas ss rimfyllnad. som thera goz hafdho mist alt slät Fr 2191 . hafdhe thz brutidh rät alt slät Iv 2620 . Al 96 . MD 169 . RK 3: (sista forts.) 4415 . " bidher iak idher alla slät " Fl 1630, 1684 . " ij dömin them for vtan skäl ok hafuin tho alle sworith slät, at döma ängin vtna rät " ib 1740 . ib 1778, 1882, (Co. C) 570. RK 1: 3593, 2: 1677 . Al 820, 3678, 5388 . TB 71 . MD 33 . ","3) enkelt, utan vidare, lätt. thz kan ekke wardha saa släth RK 3: 426 . ","4) rätt och slätt, helt simpelt. theras qvinnor wille ey slätt hwstrwr hetha RK 3: (sista forts.) 5099. - Jfr fulsät."],"e":["släter Al 9989 (i rimsl. med rätter); VKR 58 . ","slät Iv 3815 . ","slät . ","slätt . ","slättan Bil 693 . ","slätha RK 3: 2309 . ","slättom . ","slätte KL 68 ; Bir 4: 85 . ","slätta Bu 533 ; Su 150 . ","sletta SO 111 . ","slättom . ","släta SD 4: 710 (1340?). best. form. n. slätta MB 2: 32 . ","slättare Su 33 . ","slättaster ) , "]},{"a":"slätter","b":"nn","c":"","d":[],"e":["slätta dagher","slättä- )"]},{"a":"slätter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) st, jämn. " lenis . . . slätther oc een G C 20 (hand 2 s. 73. ib. ängin klokh skyrdh skal ara i dorum. vindöghom. ällas pilarum ( i Vadstena klosterkyrka). vtan slätj germomgj pl starl Jpöö,am Bor Extra 234 iak skal göra hans gardh swa slättan som hans akra gärdhe " ATb 1: 326 ( 1470) . - slät, polerad. armenus är en sten . . . sätther at taka pa PMSkr 461 . 4) rätt och slätt, enkel, vanlig. tha som sleth sielaringningk ringes STb 4: 164 ( 1507) . 5) enel; enfaldig, oknstlad. var bryllopit j suerge giort tha er thät eth slet erende for sigh at hom var gild til in morgongaffuo Arfsv 37 (1481). 7) rätt och slätt, vanlig, simpel. tha halde han confessoris stadh ok ämbite thogh ey som confessor wtan som en lättir brodhir Val av Conf gen 113.","8) vanlig, ringare, av mkndretydenhet. ath alle the ther sleth vaardh wardher tilsacht forswme hanom jngalunde wijdh both iij marck STb 3: 109 (1493).","9) slät dålig. lleuis . . . äther oc släther GU C 20 (hand 2) s. 77. 10) utjämnad; avgjord, bragt till klarhet, bragt till slut. - uppgjord, reglerad om räkenskaper o. d. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204 f. tha regnades met cämenere alle thing slet thet eno modh thet annet reknat her vpa Skottteb 370 (1460-61). Känn.) ib. ib 394, 396 (1464-65, d:o) thetta her är allesammen sleth, quit oc döt affreknat ib 877 (1461-62, d:o) fik nigels dobbin xi mark rede penninge oc allä rekinskap frii oc qiuit, slät och hans skt frii ib 252 (1466-67) . . . ther met alt ting sät for vthan et fat järne han skall än smidie ib 253 (1466-67). ib 442 (1469-70, Kämn). Jfr slitter. - sät um slät, kvitt. hans helmold quitedes met honom alt sit forsitne skot frii slet vm slät som han til achters war Skotteb 229 (1466-67). 12) falsk, inställsam. Jfr O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 1: 132. thy at ormen är jkoker hall eller sletter (hs. sletten) swa diefulen hwem han kan swika gör han thöm ginstan jkloka til alla ondzsko J Buddes b 13 (jfr ib 248 ). - n. adv. 1) glatt; vackert, väl. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 185. thee . . . ladho sina twnge saa släth, ath inghen prdikare i kartwse orde kwnne mer winläggia sig än thee bade giorde BSH 5: 303 (1508, Gadh) . 2) alldeles, helt och hållet. tha hade all grecana skyp brwnned op släth wthan twäkian Troj 205 . 3) enkelt utan vidare, lätt. hwlken gaffwa jac ey aktar sa släth släpp (Troj 45. 4) rätt och sätt, helt simpelt. then som godzet hadhe skulle ekke wthan saa släth ath swerie ath hans föräldra äller han haffde fangit thät Arfsv 45 (1461). BSH 5: 157 (1507, Gadh) . - Jfr oslätter."],"e":["släth Hoffman Bir Extr 234. slet STb 4 164 (1507). n. l(nom. lack. sing. och pl. slät(h). GU C 20 (hand 2) s. 73; Skotteb 370 (14360-61, Kämn) 377 (1461-62; d:o, 229 (1466-67). slett ib 442 (1§469-70, Kämn.) ack. ","slättan ATb 1: 326 ( 1470) ),"]},{"a":"slättilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" öfverskylande, bemantlande. syndanna slättilse Bir 3: 171 . ib 331 ."],"e":["slätilse Bir 3: 331), "]},{"a":"släþi","b":"nn","c":"","d":["släde. " kasta . . . likstokkin a vaghn älla slädha " Bil 767 . " brister slädhi mandz " TB 79 . " jach sath i slädan " FM 488 ( 1510) . stodh jach strax vpp vtoff slädan ib. RK 1: (Albr.) s. 214, 2: 8600. Jfr arbeidhis slädhi samt sliþi, slädha. "],"e":["slädha borgh , ","slädha häster"]},{"a":"slöfa","b":"nn","c":"","d":["ett slags kappa. - i latiniserad form. vestes meas sollempnes. scilicet tunicam. surcocium & sløfan SD 2: 113 ( 1291) . - Jfr sliffa."],"e":[]},{"a":"slöghdh","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) genom skicklighet el. dugighet förvärvat gods? ingin hawer makt at presentra til sancte anne prebendam ii scarum vtan waar elskeliga broder . . . oc hans arwa, hulka han aff sino egno fädherne oc slöögdh funderat oc fulkom[a]t hawer Vg Fornt III 7-8: 156 (1384)."],"e":["slöögdh )"]},{"a":"slöghdhare","b":"nn","c":"","d":["hantverkare, opifex . . . görare gerningsman ok slögdare GU C 20 s. 382 ."],"e":["slögdare )"]},{"a":"slöghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med konstskicklighet, konstmässigt. the böghla varo aff filsbene, slögeligä giörde öffrit fin Fl (Cod. ) 530 ."],"e":["slögeligä )"]},{"a":"slögher","b":"av","c":"adj.","d":["skicklg, kunnig. Se Sdw 2: 1302. Jfr lafrinze slegidikn SD 8: 71 ( 1361) . "],"e":[]},{"a":"slögher","b":"av","c":"adj.","d":["skicklig, kunnig. nw er myn twnga ey swa slögh at iak dömer nokon räth ther til RK 1: 2115 . Al 6437 . " konung cristoffer war . . . j ondom radom slögh " RK 2: 7355 . - särsk. med afs. på konst el. handarbete. Bo 17 . " at leta en mestara slöghan. at dicta hanom eet palacium " Bu 181 . KS 52 (132, 56) . KL 46 . " bland thässe budh . . . en slöghan malara hon wt nämpde " Al 7796 . " loot them hänta . . . (näml. timmermän) ther slöghe waro oc konstelik " ib 9075 . " sagdhe . . . sik wara slöghan at alscons script oc gärning " Bil 117 . " thz war slöghasta oc behändoghasta folk til alzkona gerning " ST 323 . MB 1: 9 . " ij thz besta gull man matte finna varo the (ädelstarne) lagdhe mz slögo (Cod. A fögha) sinne " Fr (Cod. B) 928 . - konstmässigt, med skicklighet el. konst utförd el. arbetad. at göra behändogha älla slögha gärning (opera curiosa) Bo 121 . " loth engelbrecht en flota byggia . . . vppo then flota eth bergfrid slögt " RK 2: 1118 ."],"e":[]},{"a":"slöghna","b":"","c":"","d":[" , se sliona."],"e":[]},{"a":"slöghþ","b":"nn","c":"","d":["skicklighet, konstskicklighet, yrkesskicklighet; handverksarbete, slöjd. iosep hwilkom hon (Maria) war fäst (näml. var) swa fatigher . . . at han afladhe klädhe och födho mz sino ärwodhe och slögdh (artifico) Ber 128 . - konstarbete, konst, slöjd. andre jdhandhe aldra handa omskiptelica gerninga ok slögdhir (operi mannum et diversarum artium) Bir 3: 366 . jak idhnar . . ey handa gerning älla slöghdir (non insisto operi mannum) swa som godhir ärwodhis man ib. - konstskicklighet el. konstarbete fattadt ss tjenade fåfängan. swa som groft oc kluddoght oc ofannokt äru ödhmiuktenna födha. swa är oc slöghddhin häghfärdhinna Bo 17 . " til änkte annat dughir slöghdin (talia curiosa) vtan at födha öghonin j fafängonne " ib. " thänk . . . huru opta gudh ma retas för än the slögdhin (curiositas) vardhir afskrapadh ib. ""],"e":[]},{"a":"slöiere","b":"nn","c":"","d":[" ? slöja, hufvudduk? xij cylkesparlaghen ny. jtem iij gamle. jtem en gwlfläde. jtem en siöyere. jtem iiij cylketägen FM 76 (1483, daniserande)."],"e":[]},{"a":"slökkia","b":"vb","c":"v.","d":["släcka, komma att slockna. om ngt brinnande el. glödande. slökte balet Bu 522 . ,siþan slyktar var vngen Bu 506 . " eet stort vaxlyus som . . . scal . . . aldre slykyäs " SD 5: 564 ( 1346) . Di 162 . han hona (lyktan) slykte RK 2: 3301 . " slykte elden " MB 1: 174 . ib 389 . RK 2: 2258, 2900, 6133 . " lucifer sände wt fäm diäfla at thända eld innan skipit . . . guz ängil kom oc slöckte " Bil 286 . RK 2: 2894 . - oeg. och bildl. äter man opta oc drikker marght thz som wäkker eller slykker hans naturlika hita i liweno MB 1: 78 . ib 108 . watn slyker elzens hita, än hwarce watn eller nakar genwärdha slyker fulkompelikan gudz älskogha ib 314. hwarke elder loghande älla watn wällande slöckia gudhz älskogha j mino hiärta Bil 370 . - särsk. om brinnande och häftigt begär (i sht törst): släcka. han slyckte swa sin lusta mz sarum wärk Bil 402 . huru the hafdho sin hunger slukt Al 9230 . " slökker menniskiona törst " Lg 3: 35 . " hans ilzsko thörstir slökkis nakat " Bir 3: 421 . - dämpa, hämma, göra slut på (ngt förderfligt). þässa villo ok vantro slykte philipus Bu 200 . "],"e":["-as: vtslökkias Bir 2: 29 . ","slöckia Bil 370 . ","slökia i en hdskr. af STadL, se Rydqvist 1: 222. slokia i samma hdskr., se ib. ","slykkä: -äs SD 5: 564 ( 1346) . ","slykka RK 2: 6133 . ","slykke ib 2258 . ","slykker MB 1: 78, 314 . refl. slökkis Bir 3: 421 . ","slykkes MB 1: 108 . impf. slökte Bu 522 ; Di 162 . ","slöcte Bil 286 . ","slykte Bu 200 ; MB 1: 174 ; RK 2: 2894, 3301 . ","slycte Bil 402 . ","slokte: -is MB 1: 389 . ","slyktar Bu 506 ; ","slykt RK 2: 2900 . ","slikter: slikt BjR 41: 1 . ","slukter: slukt Al 9230),","slökkia ut , utsläcka (ngt brinnande). slökte wt liusit Bil 719 . Jfr utslökkia. - Jfr släkkia, äfvensom slukin."]},{"a":"slökkia","b":"vb","c":"v.","d":["släcka. " om ngt brinnande el. glödande . . . eet brenna(n)de baal sua at thz matte engin slockiä " Vis sten 4 . " ther medh skulle . . . örlen styckia lywsit " STb 3: 347 ( 1488) . - oeg. och bildl. särsk. om brinnande och häftigt begär (i sht törst=; släcka. watn . . . slykker thörst SvKyrkobr (Lucid A) 104 . - dämpa, hämna, göra slut på (ngt fördärvligt). swasom watnit vtslökkir ellin, swa slökir almosan syndena MP 5: 236 . "],"e":["slykker SvKyrkobr 13: ib (Lucid A) 104 . ","slykte Prosadikter (Sju vise m) 143 . Jfr O. Thorell Fem Moseböcker på fsv. 157.),","slökkia ut , utsläckta. tha genast skööt mannen oc stykte wt elden Prosadikter (Sju vise m) 143 . SvKyrkobr 13 . MP 5: 129 . Jfr utslökkia."]},{"a":"slösare","b":"nn","c":"","d":[" GPM 2: 254 (1507, Metta Ivarsdotter till Svante Nilsson) . Jfr öra slösare."],"e":[]},{"a":"slöseri","b":"nn","c":"","d":["skräp, uselhet? om slottith her i byn, tha är ther oppe c (100), onth och goth, lxxx (80) wärafftige, thet andra slöseri BSH 5: 348 ( 1509?) ."],"e":[]},{"a":"sma","b":"vb","c":"v.","d":["ringakta förakta. Se Sds 2. 1802."],"e":[]},{"a":"smabarn","b":"nn","c":"","d":["småbarn, litet barn. sa iac mykin smabarna mogha MB 2: 374 . KL 379 ."],"e":[]},{"a":"smabikare","b":"nn","c":"","d":["liten bägare. om bägares innehåll. höen nw hulika tolff storbekara han drak i sinom pino tima oc j hwariom thera thre smabekara aldra bekasta SkrtUppb 315 . ib. ib 316."],"e":["-bekare )"]},{"a":"smabol","b":"nn","c":"","d":[],"e":["smabola ingiäld , "]},{"a":"smaboskaper","b":"nn","c":"","d":["småboskap. Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470)."],"e":["smo- )"]},{"a":"smabro","b":"nn","c":"","d":["liten bro. SD 1: 319 ."],"e":[]},{"a":"smabrutin","b":"","c":"","d":["bruten i små stycken. mz thy smabruthna brödhe MP 1: 97 . ib 223 ."],"e":[]},{"a":"smabrödh","b":"nn","c":"","d":["bröd i smyå stycken, brödbitar. takin saman smabrödhet (fragmenta) som atir är MP 1: 97 ."],"e":[]},{"a":"smabyr","b":"nn","c":"","d":["småby, liten by. alla smaa bya äller gardha (cuntos . . . vicolus) theres som ärw pa slätmarkenne MB 2: 37 . " alla sma byia oc torp. som vndirliggher basan " ib 38 ."],"e":["smaa- )"]},{"a":"smadel","b":"nn","c":"","d":["smådel, mindre del? befallende . . . vora prooster vithe vort beste med then annen helfft (av biskopstionden) som wi eder tillforne befalt haffuom med then ene sadelen SH 17: 81 (1522, Brask)."],"e":[]},{"a":"smadränger","b":"nn","c":"","d":["smådräng, page. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 263. kom kongh karll wndhen . .. sielff anner mz sin smådreng RK 3: (sista forts.) s. 149 ."],"e":[]},{"a":"smadränger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " oleff smaadrengh " Stock Skb 246 (1525,-26)."],"e":["smaa- . ","-dreng (h)),"]},{"a":"smafisker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"smafisker","b":"nn","c":"","d":["småfisk. ss maträtt. bachadh smaa ffisc Brasks Matordn 14 . "],"e":["smaa- )","*smafiska tionde","smafiske tiendhe )"]},{"a":"smafughl","b":"nn","c":"","d":["småfågel, ss maträtt. jtem smafogla steekta Sex ekon fr 271. ib."],"e":["-fogla ) , "]},{"a":"smafäladher","b":"nn","c":"","d":["småboskap. SO 50 ."],"e":["smaa fääladh )"]},{"a":"smahakkadher","b":"","c":"","d":[" (smaa-), p. adj finhackad. smaahakkasth äple PMSkr 362 ."],"e":[]},{"a":"smahet","b":"nn","c":"","d":["smålek, skymf, the smaleth han them . . . giorde PK 235 . for then merkeligh smaheet . . . som . . . erchibescop jenis . . . lidhit och hafft hafwer BtRK 237 (1465, orig.) ."],"e":["-heet )"]},{"a":"smahet","b":"nn","c":"","d":["1) smälek, skymf. os (ɔ: konung Erik) oc waare käre hustru til smahet, oc idher til lithin froma Nio handl rör Vk 226 (1428). j smalheth ok smälikheth, til syn jamcristin MP 5: 236 . 2) litenhet, obetydlighet. tha människion betänker gudz stora nadher ok hans obegripelika makt ok waldh ok thär mädh sina ägna onska och smahet MP 4: 173 . ib 5: 153 ."],"e":[]},{"a":"smahärdher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr MUkopp 100."],"e":[]},{"a":"smahärþer","b":"nn","c":"","d":["liten smälthärd. fäm barä copar skulu vara i hwariom smähärþ SD 5: 637 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"smaiordh","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["smaiordha man , "]},{"a":"smaiordh","b":"nn","c":"","d":["småjord, mindre jordstycke. Kumla kyrkas rb 45 ( 1479) , 59 (1488), 63 (1491). 65 (1492). then som oppa godzit sither som jorden wth liger löse the jord til sig oppa thät hon skulle icke ganga j smiord Uppl Lagmansdomb 7 (1490). ib 31 ( 1490) . "],"e":["-iord )","*smaiordha pänningar","-päninga )"]},{"a":"smaiordhpänningar","b":"","c":"","d":[" , m pl. =smaiordha pänningar. Kumlas kyrkas rb 108 (1520). 114 (1522)."],"e":["-päningar )"]},{"a":"smaiärn","b":"nn","c":"","d":["järn i småstycken. thet sama iärnit var blandath loppo iärn medh sma iärnit ATb 2: 69 ( 1476) ."],"e":[]},{"a":"smak","b":"nn","c":"","d":[" = smaker 1. ey kwnnandis känna ällir forwärffua nakot smaak andelikx (för andelika) nadha Su 298 ."],"e":["smaak )"]},{"a":"smaka","b":"vb","c":"v.","d":["twem läppom oc tungone talande ok smakande MP 1: 197 . " dödhir man forma ey at smaka " Bir 1: 333 . smaka, smaka på, med smaksinnet undersöka. nempne allermannen iiii brödher i kellaren til ath smaka öl SGG 129 . " stak han handena i kätillen oc wilde smaka sodit " Di 123 . - smaka (på), njuta (af). med prep. af. smaken aff wart wiin Va 30 . - abs. smaka ey för än thu faar GO 620 . - smaka, mottaga smakintryck af, förnimma smakaen af. sidhan hon hafdhe smakat vinit Bir 3: 24 . " smakadhe han ätikio ok bäskan galla " MP 1: 39 . Su 203 . - oeg. och bildl. smka, njuta. engin thera mannanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu smaka min sötma oc kost j himerike MP 1: 194 . ib 2: 145. smaka then othänkelica himerikis sötman Bo 101 . ib 102 . Bir 1: 178 . " smakadhe jak the glädhina swa som sötasta kost " ib 3: 237 . - smaka, erfara, förnimma, komma i erfarenhet af, mottaga intryck af. nar thesse thingin smakas äru the besk som etir Bir 1: 43 . " thu smakadhe meer af minne snille ok visdom än nakre andre " ib 142 . " han . . . smakar ey andelica gerning vtan kötlika " ib 2: 115 . Ber 140 . ther predicaninna ordh smakade hon swa sötelika VKR V . smakadhom vi ey dödh KL 415 . MB 2: 407 . MP 1: 55 . - smaka, känna på. the loto them smaka polöxe nacka RK 2: 8973 . ","2) smaka, hafva smak, väcka smakförnimmelse. manna war . . . swa smakande (Cod. B täffuiande 559) aff sik siälwo, som renasta hwetebrödh mz honigh MB 1: 324 . - med dat. thz (näml. brödet) smakadhe (Cod. B täfflade 559) . . . hwariom epter sinom losta MB 1: 324 . ib 323 . " vathn smakadhe (ändradt fr. thäfkadhe) honom bätir en nokor annar drykker " Lg 785 . " är ey vndir at honum smakar ey min licamme vtan sua som bakat brödh j oghne " Bir 2: 115. - oeg. thin ordh . . . smaka lustelika j munnenom Bir 1: 267 . - med dt. ihesu mampn smakadhe hänne swa sötelika KL 35 . ib 79 . Bir 2: 213 . thässen ordhen smakadho discipulo ey alzstingx väl Su 392 . - smaka, framkalla behagliga smakförnimmelser hos; framkalla behagliga förnimmelser hos, behaga. med dat. iak vil ey sköta älla akta faghrit älla fwlt . . . oc ey minom smak smakande (sapidum) älla vansmakande Bir 3: 171 . " thu äst then sötme . . . j hulkom som os smakar alt got (in qua omne bonum sapit nobis) " ib 1: 126 . " vm min snille smakadhe honom älla thäktis " ib 68 . ib 180, 3: 24, 416 . " än tha at alt thz j tik är, haffwer gudhelikin snille aldra fägherst prydh oc ornerat thog besynnerlika smaka os wslom thina hälgasta spina " Su 202 . - väcka (behagliga el. obehaglia) förnimmelser, behaga. om lukt. med dat. mik smadhe (saquit) sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt Bir 1: 339 . - Jfr välsmaka, vansmakande."],"e":[]},{"a":"smaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) smaka, känna smak, mottaga smakintryck. fäm äru menniskionna yterme[r) sinne som är smak mz twngonne ellir mwnnenom SvKyrkor 343. SpV 76 . - oeg. och bildl. smaka, njuta. apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka (sapiatis) thz samma SpV 456 . - smaka, erfara, förnimma, koma i erfarenhet av, mottaga intryck av. thär so formyit war owirflytande lastin, mz eue affgangh, war nw owirflytandhe nadhin mz qwinnonna forbätringh, j christi kärlek smakande (i Christ amore sapinentis) ok stadhfste SpV 167 . ib 532 . thy smakom (sapimus) wi ekke alt thz som wi swithom, o huru mange christne philosphi disputera om himerike ok himilslikin thing . . . tha begripa the, mz thera wisdom, likaväl tho formagha the thz ekke aff thera studean a stadh komma, at the maghin smaka thz som the kwnna ib 5232 . ib 523 . - Jfr fore-, van-, väl-smaka och illa-, o-smakande."],"e":["-arb )"]},{"a":"smakan","b":"nn","c":"","d":["smakande, smak. MP 2: 230 . Su 281 . Jfr foresmakan. "],"e":["smakana öl","smakane öll )"]},{"a":"smakan","b":"nn","c":"","d":["smakande smak. SvKyrkobr (Lucid A) 99 . . . kännde . . . osigheligha glädhi sinne thwngho, ey j smskan, wthan j andre matto JMPs 28. Jfr foresmakan."],"e":[]},{"a":"smaker","b":"nn","c":"","d":["1) sapor, smak, smakintryck, smak- förnimmelse. eg. och bild. een som bethänkte, huru jak söthelighast, offuir allan föthlik, wardher honom smaker, äptoer allom hans hiärta wällusth (sapor secundum ome ordis sui delecamentum) Mecht 269 . " galactides är en sten . . . stötis han mädh wathn tha bliffwer thet til smaken oc liten som myölk " PMSkr 474 . 2) gustus, smak, smaksinne eg. och bidl. tha skal jak giffws honom fore sin dödh mins guddoms smak Mecht 84 . " hon haffwer ey än mist thän smak oc söthma, som hon jnnantil haffwer til syndenna (peccati gustum) " ib 335 . - Jfr fore-, gräs-, trä- (Sdw 2: 678) smaker."],"e":[]},{"a":"smaker","b":"nn","c":"","d":["1) saqor, smak, smakintryck, smakförnimmlse. eg. och bild. hafdhe swa beskan smak j munnenom VKR XVIII . lägghir man sinaps frö ällir röthir inan most swa at han faar ther krapt aff ok thöf (för thäf) ällir smak LB 4: 344 . " the hälgha kirkia offar . . . wars herra likama oc blodh vnder wiins oc brötz smak oc liknilse " MB 1: 181 . " behallir godhir drykkir sins smakx sötma " Bir 1: 333 . " then eterlike smakin " ib 3: 22 . ib 1: 80, 146. nakra the litther älla smaka samman blanda, som engoledhis kwnno samman komma ällar bliffua Su 6 . " iak togh swa stora hoghswälilse . . . mz alzskons söthma oc wällust oc aldra sötasta smak " Lg 812 . " hwar som älskoghin är. ther är äkkke äruodhe. vtan smakin som callas sapiencia " Bo 109 . " siälin hon kännir fatidomsins lokt . . . tholimodzsins oc alla andra dygdha smak " ib 116 . ib 145 . ","2) gustus, smak, smaksinne. aff likamins sinnom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smaik, oc hannan MB 1: 42 . mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt Al 7185 . " lusta the (kryddorna) smaken " Bo 133 . " faa sötma j smakenom " Bir 2: 51 . " andelikin smakir wäghi mer än likamlikin thy at andelikin smakir ändas aldre " ib 1: 237 . Jfr osmaker samt smak."],"e":["-ar )"]},{"a":"smakliker","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":[]},{"a":"smakniver","b":"nn","c":"","d":["liten kniv. STb 3: 97 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"smaknöper","b":"nn","c":"","d":["liten knapp. ATb 1: 209 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"smakt","b":"nn","c":"","d":["svält, hög graf af hunger. the waro ner döde aff smakt RK 1: 1369 ."],"e":[]},{"a":"smaköl","b":"nn","c":"","d":[" (samkväm för) avprovning av öl. Jfr H- Schück, Stockholm vid 1400-taets slut 264 f., N. Ahnlund, Stockholms hist. 502. HLG 2: 3 (1509), 18 (1510)."],"e":[]},{"a":"smal","b":"av","c":"adj.","d":["smal. " war han small i sit liiff " Di 12 . ib 130, 245 . LB 7: 152 . " födis ter sma madka vtaff . . . oc äre . . . langa oc smala som orma " ib 253 . " ten smala vegbreda " ib 2569 . ib 243 . - tunn? manga fruso saa the finge skam the hadhe smal stöffla RK 3: 1003 ."],"e":["smaal LB 7: 152 . small),"]},{"a":"smal","b":"av","c":"adj.","d":["small. " suman then tranga smala grenden " SJ 2: 213 ( 1492) . PMSkr 154 . tridzor swarffwadhe bredhe affwan oc smale nädhan ib 565 . ib 354 . smal, smärt. fascia är thz hon bidhär brystith mz, at hon ey skull synas stor for spenanna skuld, wthan hällir smaal SpV 111 ."],"e":["smaal SpV 111 . ","small SJ 2: 134 (1489)),"]},{"a":"smala","b":"vb","c":"v.","d":["göra smal(are), minska. Se Sdw 2: 1302."],"e":[]},{"a":"smaleker","b":"","c":"","d":[" , se smäleker."],"e":[]},{"a":"smali","b":"nn","c":"","d":["småboskap, småkreatur. " pecora dictuntur mayora animalia vt boues equos asinos pecudes vro miora vt oues capras porcos söder ok small vt dicunt burdones " GU C 20 s. 423 ."],"e":[]},{"a":"smaländinge","b":"nn","c":"","d":[" = smalängdiger. Se Sdw 2: 1302. SJ 2: 7 ( 1475) . HG 2: 54 (1516)."],"e":["saalennine )"]},{"a":"smaländinge","b":"","c":"","d":[" , = smaländinger. bent smalendinges hustru SJ 345 ( 1468) ."],"e":[]},{"a":"smaländinger","b":"nn","c":"","d":["smålänning. ss tillnamn. SJ 2: 85 ( 1483) . STb 2: 197 (1487), 331 (1489), 3: 244 (1495)."],"e":[]},{"a":"smaländinger","b":"nn","c":"","d":[" L: Småländing. ss tillnamn. bend smalending SJ 345 (1468, på fyra st.) bent smalending ib (1468, på två st.). SO 47 ."],"e":["-lenningh SO 47 . "]},{"a":"smaländska","b":"nn","c":"","d":[" Småländska, Småländska språket, Småländska munarten. stadhin . . . som heet luza a hebrezco oc nuta skoghir a smaalensco MB 1: (Cod. B) 548 ."],"e":["smaalensca )"]},{"a":"smaländsker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " iohannes smalenske " SD 4: 559 ( 1337) ."],"e":["-lenzsker . ","smalänzt SD 5: 637 ( 1347) . ","smalenzt ib 710 (1340?)),"]},{"a":"smam","b":"","c":"","d":[" , se smar."],"e":[]},{"a":"smamö","b":"nn","c":"","d":["liten mö, liten flicka, ung flicka. säl vare the smamöön. ok än stora mön mz. som värdogh vare vagga tholko barne Bo 5 . ib 72 . MP 1: 343 ."],"e":["-möö )"]},{"a":"smapilter","b":"nn","c":"","d":["liten pilt. ST 12 ."],"e":[]},{"a":"smaplokkadher","b":"","c":"","d":["hackad e. skuren i små bitar. smaa plocat oc wel blötth bergia fisk Sex ekon tr 270 ."],"e":["smaa ploccat )"]},{"a":"smapänninger","b":"nn","c":"","d":["liten penning, penning af mindre storlek el. värde. gutnisch örtogh skal ey ga her äpter meer än for iij swenska sma päning BSH 2: 236 (142 5-29, samt. afskr.)."],"e":["-päninger )"]},{"a":"smapänninger","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hustru birgitta smaapenigx hws " SJ 2: 236 ). 1506). ion person smapäning ATb 1: 194 ( 1463) . ion smapeningh ib 352 ( 1471) . ib 2: 401 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"smaqvister","b":"nn","c":"","d":["liten kvist. Mecht 62 f."],"e":[]},{"a":"smar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) liten. a) om rum. thän vägh ther badhe var litin ok sma Iv 676 . Fr 103 . " fri ok frälse hwar nyte sit badhe stort smaat ok lit " Al 5388 . - pl. små. brast afguþa bilätte alt lii sma stykke Bu 155 . ib 152 . Bil 402 . mange bäkkia ok sma göra stora aa GO 37 . stor skip liggia a lande mädhan sma gaa til sio ib 504 . kooll brändh aff . . smam qwistom PM 11 . " aff thenne sma fugla " MD (S) 268 . - superl. minst. gwlith liggher widher bottnen som smärsta gryn LB 9: 113 ; jfr 3: b) om antal? try hundrad folk lotho the ther aa bade thz störe ok swa thz sma tw hundradha men wel föra ok hundrada ther arbeide skullo göra RK 1: 1641 . ","2) ringa, oansenlig, obetydlig, mindre, betydande. the lot scruffua saman smat ok storth RK 1: (sfgn) s. 190 . - pl. swa ära farne marghe kämpa flere sma ok store Al 17 . - komp. ringare, mindre betydande. konunga oc första badhe smärre oc swa största Al 9886 . Iv 4564 . ","3) bestående af små delar el. stycken, fin. hänna haar var sua som smat bränt byske Bir 2: 96 . " mirra [är] somlikin sma ok som stoor " LB 4: 342 . " böriadhe han scriffua the bönena i swa smaa script som han aldra smäst kunne " Lg 3: 8 . " iak skall för huggen warda sa sma som en fisk " Di 151 . " fiöl appollo viþ iorþ. ok löstes i sma muld som malin vare " Bu 505 . " smat miöl " Lg 977 . the slogho then mwr allan swa sma RK 1: 4324 . ib 4294. stötha the stenen . . . smaan som gryn PM LI . maghen aff wlffwen torkadher och sliiktadher vel sma LB 2: 9 . " skal man tgha hwsslöök ok stampa han sman " ib. " taka pila lööff och stötha tz smath " ib 7: 4 ib 2: 11, 44, 3: 171, 5: 77, 7: 11 . - superl. taka smästa hwrhe myöl LB 3: 169 . ib 35 . ","4) fin, bestående af fina trådar, tunn. serkia aff smat läript Bil 902 . ginom ät smath klädhe LB 5: 77 . - pl. dat. smam och smam ok smam, adv. i små delar el. stycken. han þorpte väl vi þ at þipia smam (i små gåfvor) som förra gaaf ofstorom Bu 18 . " är thz swa at han (blodet) är hardher oc swartir tha scal människian lata opta oc smaam (i små portioner) " LB 5: 292 . " thz thz thunna piis drypir smam (droppvis) ib. var herra han gör oc gifwir reuelaciones oc hughnadh sma oc smam (per partes) " Bo 19 . - småningom. the aghn älla thän thorn som fästir är j kötit när hiärtat är ey rasklica oc bradhelica oprywande vtan smaam (paulatim) ok lättelica syndirskärande Bir 3: 319 . " smam ok smam sankar fatigh kuna sik barn saman " GO 137 . " leþas smam oc smam (paulatim) i krasa siþvänio " KL 185 . " watnit wäxande smam ok smam . . . vpfyllir alt skipit " Bir 1: 36 . KL 188 . Bo 55 . Bir 1: 42, 299, 3: 74, 169, 216 . Ber 11 . Su 452 . - superl. best. form. þät smästa, adv. i de minsta stycken, det finaste. i förening med en form af kunna. tätta trätt skal man skära eller skaffwa ted smärsta man an LB 7: 310 . " filade thz sönder thz smersta han kunde " Di (Cod. ) 316 . - (sma för sama: thz sma wirkith Lg 3: 144)."],"e":["sma . ","sma LB 4: 342 . n. (nom., ack.) smat. smaat. smoth LB 2: 11 . ","sman . smaan. sma RK 1: 4294, 4324 ; Fr 103 (på alla tre ställena i rimsl.). f. sma Bu 505 . ","smaa Lg 3: 8 . pl. nom. m. sma GO 37 ; Al 17 . n. (nom., ack.) sma. ack. m. sma Bu 152 . ","smaa LB 2: 44 . ","smam . smaam. komp. smärre L.; Al 9886 . ","smärrä Iv 4564 . superl. ","smäster: -a LB 3: 35 ; 169; smäst Lg 3: 8 . ","smärster: -a LB 7: 310, 9: 113 . ","smerster: -a Di (Cod. B) 316),"]},{"a":"smar n smath. smaat. smaatt stb 1 329 småth trof 215. ack. m. sman vk j 38 snaab ib 30 32. f. sma pmskr 386 .","b":"av","c":"adj.","d":["A) liten. a) om sak. thär j läth . . . ena sma skal myöl aff amidum PMSSkr 386. b) am antal? Jfr R, Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 459 f. c) om person. liten till vä'xten, småväxt. sma lönse sagdis för rättha ath han skulle bitala . . . ATb 1: 323 ( 1470) . ib 333 ( 1470) . thz folk (ɔ: myrmdonierna) war lytet oc småth oc swardt Troj 215 . 2) ringa, oansenlig, obetydlig, mindre betydande. - n. smat, småsaker, småting. STb 1: 329 ( 1482) . han hade stolit ena theen kanna, ij (2) halffstop och annat mykit smaat ib 2: 577 ( 1491) . ib 3: 317 ( 1496) . ","dat. smam ok smam småningom. thär äpther böriadhe hon smam oc smaam läsa jomffru maria psaltara JMPs 404. - superl. best. form. *smärsta, adv. i de minsta styckern, så fint som möjligt. tak flädhra aff pernice . . . aldra smärsta skwrna PMSkr 516 ."],"e":[]},{"a":"smaragd","b":"nn","c":"","d":["smaragd. " bordhit . . . aff smaragd giort " Fr 391 . " listan var mz smaragd gröna " ib 429 . " smaragde ok granata stodho ther vä til mata " ib 169 . " sölghior ok izstadh varo aff gull sat mz granat ok smaragd full " Fl 536 . hans (bäckens) ström mz smaragda ga ib 1117 . " hwa tha wil haffwa ädhla stena han finder ther smaragda rena " Al 8692 . ib 4588, 4641, 8215, 8675 . "],"e":["smaragda Fl 1117 ; Al 4588, 4641, 8125, 8675, 8692 . ","smaragde Fr 169 . ","smaragd Fl 536), ","smaragda klasi , "]},{"a":"smaragd","b":"nn","c":"","d":["och n.? smaragd. niderst a hwarje sprone stoodh en grön smaragd Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.). the ande tree stenane waare tree gröna smaragder ib. Jfr mitt i sik hafdo then en stooram grönan smaragdum ib."],"e":["-er ) , "]},{"a":"smarusk","b":"nn","c":"","d":["lsmått skräp, obetydliga småsaker. ther ar i (ɔ: i skrinet) een gulring . . . sillwir kläde penig oc annat smarosk som gambla qunnor pläga ath haffwa ATb 2: 75 ( 1476) . . . . ena kista war vti noko sarusk i 403 (1492)."],"e":["-rosk )"]},{"a":"smasar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"smasidha","b":"nn","c":"","d":["ss ortnamn? grabroder holm . . . hirek pa smasidhe Skotteb 38 (1460-61)."],"e":[]},{"a":"smasild","b":"nn","c":"","d":["småsll. koll. skaaungx sil och smaa sill sudhen Brasks Matordn 12 . item för I tynno sma-sil . . . VKU 7 ( 1540) ."],"e":[]},{"a":"smaskal","b":"nn","c":"","d":["liten skål. en sma skal godh ätike LB 3: 198 ."],"e":[]},{"a":"smaskal","b":"nn","c":"","d":["liten skål. xxiiij smaskala SD NS 2: 830 (1414, gammal avskr.)."],"e":[]},{"a":"smaskatter","b":"nn","c":"","d":["skatt som erläggges i små skatteperesedlar. VKJ 37 . Jfr smar 3."],"e":[]},{"a":"smaskin","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"smaskip","b":"nn","c":"","d":["småskepp, litet skepp, litet fartyg. RK 2: 6605, 8349 ."],"e":["smaskep RK 2: 6605 . smaa skippe ib 8349), "]},{"a":"smaskipter","b":"","c":"","d":["delad i små lotter, styckad. swa myklo flere herrane wardha, swa myklo smaskiptare wardher gotzith mB 1: 109."],"e":[]},{"a":"smaspänne","b":"nn","c":"","d":["litet spänne. skattade michil gulsmid . . . ij stökke ok i sölff stea ok smaspänne ATb 1: 70 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"smastadher","b":"nn","c":"","d":["småstad. " at richit och wij alle ythermera bestand haffua aff stocholms (för -holm) än aff the annen for:ne smastädher " BSH 4: 331 ( 1502) . - mindre stad som lyder under en större. nio städher oc (för mädh) theris smastädhrom oc thorpom MB 2: 43 ."],"e":[]},{"a":"smastek","b":"nn","c":"","d":["liten stek. Brasks Matordn 1, 6."],"e":["smaa- . ","-stech )"]},{"a":"smasten","b":"nn","c":"","d":["småsten. " strandinna smastena (lapili) " Bir 3: 406 ."],"e":[]},{"a":"smasten","b":"nn","c":"","d":[],"e":["smastena hoper , "]},{"a":"smasund","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"smasven","b":"nn","c":"","d":["1) lite gosse. tha kom til hoom en ffägherstha jomffru, lhaffwandhis en wänsastha smaa swän j sinom ffapn JMP:s 434.","hwad han är vepnere, skytte eller smaswen ib 34 . - ss tillnan. orloff smoswen HSH 16: 12 ( 1526) . - Jfr mästarsmasven. "],"e":["smo- )","*smasvena thiänare","smaswene ftiänere )"]},{"a":"smasven","b":"nn","c":"","d":["1) liten pilt, liten gosse, ung gosse. han !UDDA_TECKEN?: crostoforus) . . .fan sma suen. ok förþe han a sinom arme. ok troþ ut a uatnet. sma suennen vaxte sua þungar vm siþe. at bölia qualde han. at varla monde cristoforus vaþalös iui cuma. ok saghþe tel smasuenen i myclom vaþa var iak for þin sculd. ok þyngre var þu än al värulden smausuennen suarar. þät är vndarlöst Bu 499 . " then dagh smaswenin wandis aff modher mielk " MB 1: 197 . Bu 22, 134 . MB 1: 198, 200, 201, 242, 258, 259 . KL 34 . MP 1: 24 . Bir 3: 236 . GO 79 . Lg 35 . Jfr himirikis. iuþa-smasven. ","2) tjenare; i sht tjenare af lägre grad hos en furste eller storman; småsten, page. Jfr Maurer, Hofrecht s. 75; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 262 f. þe sagho . . . smasuena (servos) r[i]pa som ridara gulle kläda Bu 152 . " hon hafdhe ey annan smaswen sända " Bo 14 . " han är knape eller skytta ligge innan tornenom en manadh . . . är han hyrdränger eller annar minne man ligge j stokkenom eller j kistonne samuled. är han smaswen warhde hwdstruken " MEG (red. A) 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63, 64 . " the fingo honom (den fångne kon. Valdemar) smaswena ok kämenära the honom skullo til thiänist wära at sätia hans disk ok bära hans kaar " RK 1: 1288 . " ib 3: (sista forts.) 5703. " MD 361 . Va 7 . BSH 5: 132 ( 1506) . FM 427 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"smatharmar","b":"nn","c":"","d":["småtarmar. " tenna siwkdom . . . kallas colica passio . . . oc hon hender mest j sma tarmana oc stundom j te högre siidona oc stundom i ten venstre " LB 7: 256 . the andra !UDDA_TECKEN?: sottin) heter ylica oc hon star j smatarmmomen ib 5: 292 . "],"e":["smatharma värker , "]},{"a":"smathiuver","b":"nn","c":"","d":["småtjuv, snattare. Stb 3: 277 (1498)."],"e":[]},{"a":"smathradher","b":"nn","c":"","d":["fin tråd. suasom smaa thradhir (filum tenue) vädhis j nysta Bir 2: 95 ."],"e":["smaa thradhir )"]},{"a":"smatidh","b":"nn","c":"","d":["en af horæ minores el. minuæ (benämning på alla dagens kanoniska timmar utom matuinum och vesper), kanonisk timme vid hvilken ett mindre antal böner läses. läsningen aa reghlona wägna äru XL pater noster oc swa maanga aue maria for ottosaangen oc samuledh for messona oc swa for afftonsaangin än for hwaria smaa tiidhena tio pater noster VKR 13 . " til prim oc alla andra smaa tidher " Bir 5: 52 ."],"e":["smaa tiidh )"]},{"a":"smatimber","b":"nn","c":"","d":["timmer av små dimensioner. Stock Skb 302 (1524, Skip) ."],"e":["smaa- )"]},{"a":"smavidher","b":"nn","c":"","d":["småved, ris och qvistar. hafdhe saman sankat mykin sma widh (sarmentorum aliquantam multiudinem) KL 175 ."],"e":[]},{"a":"smavigsl","b":"nn","c":"","d":["lägre kyrkligt ämbete. han tok lectoris ämbite som är eet af smauixlomen Bo 56 ."],"e":[]},{"a":"smavirdha","b":"vb","c":"v.","d":["visa sidvördnad mot, vanvörda, förakta ther nest haffuen j smawordet oc forsmat oss och cronen Lindblo Äbval 7 (1432)."],"e":["supin . ","-wordet )"]},{"a":"smavirdhning","b":"","c":"","d":[" , f sidvördad, vanvördnad, förolämpning. Lindblom Äbval 7 (1432)."],"e":["-wurning )"]},{"a":"smavirke","b":"","c":"","d":[" , se smar."],"e":[]},{"a":"smavärdher","b":"av","c":"adj.","d":["av lågt värde? mårdskinna . . . merus Syn-stal 36 (1425, avskr.)."],"e":[]},{"a":"smaþing","b":"nn","c":"","d":["småting, småsak, sak af mindre betydenhet. böker, hwardax oc fastu altarä cläpe oc mässu kläpe. oc annur smaþing til höghä altarä SD 5: 564 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"smeker","b":"nn","c":"","d":["eg. smek, smekning; smeksam person. ss (skymfande) tillnamn. " rex albertus . . . capitavit avunculum suum regem magnum dictum smeek Script. rer. suec. III. 1: 23 (i nyare hdskr. förekommande utdrag sannolikt ur de Stockholmska Minoriterbrödernas diarium). eodem anno (d. v. s. 1419) . . . obiit dns. andreas cognomento smeker episcopus strengenensis " ib I . 1: 141."],"e":["smeeker )"]},{"a":"smekia","b":"vb","c":"v.","d":["1) smeka, (genom smek) ställa sig in (hos). smek thin bondha äller smikra för honom (blandire viro tuo) MB 2: 115 . ","2) genom smek el. vänlighet söka förmå. swa som smekiande ellir lukkande han til at lydha sinom radhum ST 103 . " han badhe badh oc smekte mz mangom ordhum " ib 256 . "],"e":["smekia sik , smickra sig (af ngt). thu . . . smekir thik af (blandiris tibi de) iomfrudomenom Bo 42 . - refl. smekias, smeka, söka ställa sig in, smickra. wärste ormbir. hulkin som stingir mz stiärtenom ok smekis (blanditur) mz anliteno ok tungonne Bir 1: 70 . swika the os som . . . smekias vidh os KL 232 . " them klärkom som smekias vidh syndogha män mz bliidhom kennedom " MP 1: 235 ."]},{"a":"smekia","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"smekian","b":"nn","c":"","d":["smek. Lg 3: 485 . "],"e":[]},{"a":"smekian","b":"nn","c":"","d":["2) smicker. o hon haffuir syndath j bakmalom j smekian älla lyghn (bland synder med munnen) SkrtUppb 191 ."],"e":[]},{"a":"smekiare","b":"nn","c":"","d":[" Bir 3: 457 . ib 309, 332 ."],"e":["smekare: -arom Bir 3: 309 . ","smekäre: -ära ib),"]},{"a":"smekliker","b":"av","c":"adj.","d":["smekande, smickrande, inställsam. " nar thu vilde swika mik mz thinom smeelikom brefwom (dulcibus litteris) " Su 409 ."],"e":["smeek- )"]},{"a":"smeklikhet","b":"nn","c":"","d":["smicker, inställsamhet. " etherliika wensens swek doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo äller smeklikhet (in blando serpentis sibilo) " JMÖ 97 ."],"e":["smeke- )"]},{"a":"smekning","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["smeekningh )","smekninga ordh","smäkninga- )"]},{"a":"smesseri","b":"nn","c":"","d":["gik stort rusk aff thera smedzerij (var. swedzerii, spisseri, swanzeri, se RK 1: s. 202; Script. rer. suec. I. 2: 59) RK 1: (sfgn) s. 191 ."],"e":["smedzserij )"]},{"a":"smidha","b":"vb","c":"v.","d":["1) smida, arbeta i metall. pädher lönison smidhn, lsom smidat hafuer for sin ingang til gyllesins nytto HLG 1: 68 (1456).","2) sida, genom hamring bortarbeta (metall). . . . for vthan et fat järne han skall än sidhe Skotteb 2553 (1466-67). SSkb 32 ( 1502) . " eth annath starkth järn . . . j andrm ändanom haffwj en klwmp aff sigh syälffwo swa smidith som en haky maxan " PMSkr 505 . " iij fat j jern, j pill smit " Stock Skb 159 ( 1520) . - Jfr forsmidha och insmidder."],"e":["smydde SSkb 32 ( 1502) . ","smidith PMSkr 505 . ","smilt Stock Skb 159 ( 1520) . ","supin . ","smidat HLG 1: 68 (1456)), "]},{"a":"smidhare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*smidhara lön","smydere )"]},{"a":"smidhe","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) smide, smidning. " iii marke för smyde " Kumla kyrkas rb 44 (1487?) ib. ib 94 ( 1511) . (Fallen kunna öven föras till 2) 2) smide, smitt föremål. ATb 2: 215 (143). STb 3: 259 ( 1495) . fore spicha oc swa dana smyde etc. skole the ffaa . . . iiij mark ib 373 ( 1498) . " v mark fore laasa och annat smyde " SSkb 77 ( 1503) . " j mark for hesteconyngh oc dragspikar oc aneth smath smide HLG 2: 55 (1516). Stck Skb 36 (1517). - Jfr grof-, iärn-, kiurtil-, kopar-, silf-, säkkia(Sdw 2: 589). tafl.- (äv. Sdw 2: 609) smidhe. ""],"e":["smide . ","smyde . ","smöde Kumla kyrkas rb 44 (1472?), ","*smidhis lön (sydes löön), "]},{"a":"smidhe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) smide, smidning, utförande af arbet i järn (el. trä). viij thwsand slögha män til alzskona grerning oc smidhe MB 1: 9 . ib 164 . " margha konster oc smidhe hörir til hwsa gärdh, oc tho kallas thz alt en bygning oc hwsagerdh, fore thy at byghning är ändelik skäl oc skuld alzskyns smidhis som ther thiäna til " ib 456 . ","2) smide, genom smidande utfördt arbete. MB 1: 92 . " thz war ekke melias smide " Di 45 . " for eth faat iärn i smidhe v mark. for eth skippundh stangeiärn i smidhe grofft . . . halffthridhie mark " SO 73 (möjl. att föra till 1). the riikheet a hans (sköldens) smidhe la är mik seent at sighia fra Fr 97 . - med konstfärdighet utfördt fint arbete af metall, i sht af guld el. silfver, smycke. reddo til gangara ok forgylt smide ok god klede hon skulle i ridhe RK 1: 610 . " dyr klede ok dyr smide lotho the tha skära ok göra " ib 3495 . sölff oc gul bade dysing oc smijde ib (Albr) s. 211. kan ey finnas j rikesens göma . . . hwazske peninga eller smyda ib 2: 536 . ST 222 . " minna hustru smidhe " SD NS 1: 678 ( 1407) . - Jfr arma-, axla-, er-, grof-, iärn-smidhe."],"e":["smijde . ","smyda )","smidhis iärn","smidhes- . ","smides- )"]},{"a":"smidheiärn","b":"nn","c":"","d":["smitt järnföremål. xiii ortogar for jc smydheiern Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) , "],"e":[]},{"a":"smidheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr osmidheliker."],"e":[]},{"a":"smidhelön","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"smidher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SD 8: 46 ( 1326) . pedher smet STb 3: 198 ( 1494) . Stock Skb 180 (1521-22). ib. - bildl. hwer man är sijn eghen smedh GO 638 (ed. Kock 725). Jfr bysso-, grof-, gul-, klen-, knif-, -kniva, kopar-, kätila-, lasa (äv. Sdw 1: 736), äe-, skota-, skäru-, slots-, spor-, spora-, stads-, vatu-smidher, "],"e":["smidhir . ","smedt Stock Skb 180 (1521-22). smet ib; STb 3: 198 (14943)), ","smids bälgher (smydz-) m. smedjebälg. Mecht 249 .","*smids dränger","smidz . ","smitz- STb 1: 85 (1477)), ","smedsdräng STb 1: 85 (1477), 156 (1478). olaff algotsson, smidz drengi pa slottid ib 2: 1237 ( 1486) . ib 156 ( 1486) . Jfr smidha dräner. ","*smids husfru (smedz hwstru), ","*smids tang (pl. smedz tänger), ","*smids ämbite","smedz embethe )","*smidha dränger","smede drengie),","smidha redhskap","smyde redzschap )","smidha sven","smsmidiogatha GU C 20 s. 248 . ","smidha ämbite","smede- . ","-ämbete )),"]},{"a":"smidhia","b":"nn","c":"","d":["smedja. " x öre fore vgnen i smdian kom pa stranden " SSkb 74 ( 1503) . ATb 3: 2568 ( 1511) . vatu- (Sdw 2: 940) smidhia. "],"e":["smydhia: -io SD NS 2: 711 ( 1413) . smedia),","smidhio anbudh , ","smidhio dränger","smedie- . ","smedia- . ","smede- . ","simide- )","*smidhio dyr","smidio dör )","*smidhio gata , ","*smidhio grund","smeje- )","*smidhio legha","smedje- )","*smidhio lön","smidhio redhskap","smidio reskapp )","*smidhio rum . n. smedjetomt. JTb 52 ( 1458) . ","*smidhio skra","smidie skraa )","*smidhio städh , ","*smidhiosvena byssa","smidia- )","*smidhio tompt","smidhia- )","*smidhio ämbite","smidye ämbete )"]},{"a":"smidhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) möjligt att smida el. bearbeta. göra nokon malm blötan oc smidogan PMskr 442. ib. göra selff smidogt som brister ib 447 . 2) fin, skarpsinnig. wndhirstansins ande smidoghir (subtilis) ok reen SpV 65 . " hwat ey wolff ällir samansömadhe thänna starka qwinnan, thz är the hälgha kirkia aff aldra klenasta tradh, thz är aldra klenasta oc smidoghasta scrifftinna wttydilsom, een hälghan ok lönlighin mantil " ib 124 . ib 507, 545 ."],"e":["smidoger )"]},{"a":"smidhoghet","b":"nn","c":"","d":["finhet, skarpsinnighet. wilt thu nw nakot aff thäns (ɔ förståndets) mästirlighet ällir klenlikhet ok smidoghet wita SpV 508 ."],"e":[]},{"a":"smidhredhskap","b":"nn","c":"","d":[" ? = smidhio redha. 1 smed redskap FH 5: 238 ( 1524) . Jfr smidha redhskap."],"e":["smed- )"]},{"a":"smiker","b":"nn","c":"","d":["smek, smeksamhet; smicker mongelwnd komber hon (lyckan) mz sitt smyker RK 3: (sista forts) 5799 . " försmanades wärldenna smekker " LfK 37 . ib 55 . ofrestadh af thera lof ok smikkir Bo 104 . " än thu skodhar thik innantill vidhir sannindinna lius vtan skrymtan ok dömir thik ther äptir vtan smikkir " ib 40 . "],"e":["smyker RK 3: (sista forts.) 5799 (i rimsl. med swiiker). smeker LfK 55 . smekker ib 37),","smikra ord , "]},{"a":"smiker","b":"nn","c":"","d":["smek, smeksamhet; smicker. " sancus julianus aff synom barndome renleken älskendes ok alt verldzligit smyker forsmaandes " J Buddes b 73 . "],"e":["smyker )","*smikra flärdh","smykkre flardh )"]},{"a":"smikerfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av smicker, smickrande. smikerfuller tunga haffwer i sigh ett så sött ether PMSkr 685 (senare avskr.)."],"e":["-fuller )"]},{"a":"smikerlikin","b":"av","c":"adj.","d":["smickrande. " store herrer pläga mykitt förderffwess och swikes aff smekerligit taall och ordh " PMSkr 685 (senare avskr.). smikreligen epitett ib 687 (d:o)."],"e":["smikreligen . ","smekerligit ) , "]},{"a":"smikerläte","b":"nn","c":"","d":["inställsamt el. smickrande tal. medh tholikom ordhom . . . tilbör oss ath sökia krankth folk, ok ey medh andrum smykirläthom ellir ohygilsom MP 5: 170 ."],"e":["smykir- )"]},{"a":"smikian","b":"nn","c":"","d":["inställsamt el. smickrande tal. vlixes . . . talariff j smykian oc falskom ordom Troj 271 ."],"e":["smykian )"]},{"a":"smikirska","b":"nn","c":"","d":["linställsam el. smickrande kvinna. dödzsins opwäkkirksor ällir smikirskor (illectrices) SpV 203 ."],"e":[]},{"a":"smikra","b":"vb","c":"v.","d":["smeka; visa sig inställsam (mot); smickra. aduari smykra GU C 20 s. 10 . palpare smekra ib s. 402 ."],"e":["smykra . ","smekra )"]},{"a":"smikra","b":"vb","c":"v.","d":["smeka, visa vänlighet (mot); visa sig inställsam (mot); smickra. med prep. for. smek thin bondha äller smikra för honom MB 2: 115 . - bildl. smeka, tjusa, locka. än tho at hon (verlden) smikkrar vtantil. tho lönis thz innantil som biter Su 409 . - med prpep. for. wärlden sikra for them (eis blanditur) mz hedher rikedomom oc alzkona luta Bir 4: 70 . - visa vänlighet, småle. en tiid smekrar hon (lyckan) mz bliid ansicth RK 3: (sista forts.) 5795 . "],"e":["smikkra . ","smekra . ","-ar )","smikra sik , smickra sig, hysa falsk inbillning. the hedhir girughe ok the som latas mykyt vita. smikra sik oc mena sik vilia afla siälana. swa som the komin swa bätir aat. at göra annars säila gagn ok helso (blandiuntur sibi . . . sub specie hucri aminarum, quasi sic melius possint intendere aliorum saluti) Bo 99 ."]},{"a":"smikran","b":"nn","c":"","d":["smek, smeksamhet; smicker. mz tolke oc andhre falske smikran (blanditiis) drogh thu mik äpther tik i dödhen Su 44 . " forlata världinna losta oc smikran " Gr 318 ."],"e":[]},{"a":"smikran","b":"nn","c":"","d":["smek, smeksamhet; smicker. " blandicia . . . samekran " GU C 20 s. 57 ."],"e":["smekran )"]},{"a":"smikrande","b":"nn","c":"","d":["smicker, inställsamt tal. PMskr 686 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"smikrare","b":"nn","c":"","d":["smickrare. adulator smykrare GU C 20 s. 10 . palpo onis smekrare ib s. 402 . Jfr öghna smikrare."],"e":[]},{"a":"smikrare","b":"nn","c":"","d":["smickrare. KS 58 (145, 64) ."],"e":[]},{"a":"sminka","b":"","c":"","d":[" Se under snikka. I art. sinka ovan s. 705 bör sminkadhe utbytas mot snikkadhe."],"e":[]},{"a":"smiril","b":"nn","c":"","d":["smärgel. " strykandis aff stenenom (ɔ ädelstenen som slipas) smirillen som kombir mädh skyrdhenne " PMSkr 511 . Jfr granner malin smirillus ib. "],"e":["*smirilla sten","smirille- )"]},{"a":"smit","b":"nn","c":"","d":["fläck, smutsfläck. " ith kläde for vtan smith " MD (S) 209 . " i moralisk mening: fläck, befläckelse, besmittelse. gudz son walde the hälgha kirkio aff syndoghom mannom oc fwlom oc thwo hona swa rena oc faghra i sino blodhe, at hon hawer ängin smit eller last " MB 1: 399 . " föþas af renne mö vtan smit (sine macula) " Bu 63 . " at falla j naghro smith " MD (S) 209 . - Jfr smitta, f."],"e":[]},{"a":"smit","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*smita fläkker , "]},{"a":"smita","b":"vb","c":"v.","d":["1) stryka. " the skulo tagha aff amba blodhino oc smitha badhe inarmeer oc vtan sin thryskula " MB 1: 307 . bärA kesarenum af hans blodhe at smeta (Bil stryca 462) wm hans ögha Lg 1013 . ","2) bestryka. smita henna bwk mz hans blodhe Lg 1000 .","3) slå, träffa med slag; såra. tha thz (ɔ: thit bryst) vndir korseno af thins sons hambraliudhe smitadhis (ex somitu malleorum quasi in duro prælo acerime stringi sensisti) Bir 4: 144 ."],"e":["smeta . ","-adhe )"]},{"a":"smitta","b":"nn","c":"","d":["1) fläck. " thu äst leed j thz hws huar som fäghrind är vtan smitto oc fylsko " Bir 2: 328 . " ren som sol gislana j hulkom ängin smitta (macula) maa finnas " ib 1: 186 . - hudfläck. thz thgir bort smitto aff änlite LB 3: 61 . - i moralisk mening: fläck på heder el. rykte. om några finnes i wåra embethe och compani, brödra och systra, som några smitto eller ond ryckhte på sig haffua TS 21 . - fläck, orenhet, befläckelse, besmittelse. thino köti . . . som oreent är oc vpfylt mz mykle smitto ok synda thräk Bo 132 . " afthörka alla gambla smittona (maculas) " ib 200 . rensom oss aff huario licamsn ok siälene smitto (inquinamento) MP 1: 61 . " at iak matte rensas aff allom smittom " ST 255 . " af þwande sinna förro lasta smitto mz mangom tarom " KL 186 . " rensilsinna stadhir j hulkom siälanna smittor (sordes) af thwas " Bir 1: 387 . " at hon (själen) skuli sua rensas at ey är een smitta (macula) j hänne " ib 3: 106 . " twa smittor äru j mine kirkio " ib 192 . " fiendo hans likama hulkin som ren ok lutlös war af hwarre smitto ok syndh " ib 1: 29 . " thw äst lamb vtan smitto " ib 2: 80 . ib 1: 108, 271 . Ber 28, 29, 31, 32 . MB 2: 354 . " i skulin ey affwiika . . . til spaamän . . . idher til siäla smitto oc last (ut polluamini per eos) " ib 1: 367 . ","2) sjukdomsämne. " rensadhis hans ögha af alle smitto " KL 349 . " tz . . . ä[l]ther bort alla smytto aff kroppen " LB 7: 65 . - Jfr kättara-, synda-smitta."],"e":["smytta )"]},{"a":"smitta","b":"vb","c":"v.","d":["fläcka, smutsa, orena. wakta thik fore them fugl som stänktir är mz thiäru. thy at alle the smitas af honom som han hanna Bir 1: 301 . thässa väggia smitta (maculant) ib 2: 328 . smitadho (sordebatur) mit liofwa änlite mz spot ok rutno blodh ok andre ledho fylsko Su 395 . Bo 211 . " andra keldonna vatn som är thiokt oc orent smittar renasto keldonna vatn " Bir 2: 31 . " vädrit smittas " Bil 455 . - i moralisk mening: orena, befläcka, besmitta. syndhin . . . smittar som blyt Su 353 . " huru världin smitar " Bir 2: 327 . äru the fulika smittadhe ok orene swa som mz thiäro ok alle the som ganga til thera smittas af them ib 1: 64. haua framgang j världinne oc smittas (inquinari) j hänne ib 2: 60 . " at the ey eptir gudhlighin beskodhilse smittnis (för smittins) j werlzlighom thingom " VKR 4 . Al 3985, 4001 . " smitten ekke idher mz androm hustrum " MB 2: 8 . " ena fula synd som människio natura var smittaþ mäþ " Bu 64 . " thenne diäkne är ren ok hälagher ok aldrigh smittade han sit köt " Bil 237 . " laat mina tro oc mina siäl älla min licamma af omillom mannom ey smittas " Lg 546 . Bo 42, 146 . Bir 1: 278 . " war . . . ey iomfrunna iomfrvdombi smittadhir " ib 3 . - besmitta, oskära. inledde han hedhninga i mönstrit ok smittadhe (violavit) then helgha stadhin KL 166 . ib 169 . - kränka, skända. vm han hafdhe format smitta (violare) hona !UDDA_TECKEN?: wara systrir) Bir 1: 376 . ib 50, 2: 49 . - kränka, bryta. thu smittadhe the tro thu lofwadhe mik Bir 1: 124 . - Jfr besmitta, forsmittas, samt osmittaþer."],"e":["smita: -ar Bir 2: 327 . -ar -aþe, aþer),"]},{"a":"smitta","b":"vb","c":"v.","d":["fläcka, smutsa, orena. " jnquino . . . smitta oc fult göra " GU C 20 (hand 2) s. 31. polluo . . . smitta ib s. 104 . " thär wast thu . . . smittadher j thit änlite mädh spoth " SvB 99 (omkr. 1500). - i moralisk mening: orena, befläcka, besmitta. jnterpolo . . . aather stoppa smittha hindra GU C 20 (hand 2) s. 37. skörhethin smittar (fedat) ok skämmir SpV 149 . "],"e":["-a . ","-adher )","*smitta sik , besmitta sig, befläcka sig. om hon haffuir nakarledhis mz kötzsins lusta sik mz sik siälffue smittadh soffwandis ellir wakandis SvKyrkobr 359 . - Jfr be-, samansmitta och osmittadher."]},{"a":"smitta","b":"nn","c":"","d":["1) fläck. " macula le smitta oc fwlheth " GU C 20 (hand 2) s. 109. . . . oppa papir scrifuat, helt ok oskat, ok i alle mato vtan smitto ok misthanka Priv f Sv st 74 ( 1435) . - hudfläck. jnghen rynka eller smettha war j hännes ansikt hennes fägrind bespilla kwnne Troj 62 . - i moralisk mening: fläck på heder, rykte el. dyl. högfärdhin är dygdhinna dödhir, lastanna oprinnilse, skamminna smitta (nota confusionis) SpV 158 . " tha blyffwen j . . . beskämda mz en ewigzs blygdes smettha " Troj 129 . 2) sjukdomsämne. - smitta, smittosam sjukdom. llues . . . smitta oc braadh dödher GU C 20 (hand 2)s. 102. - Jfr öghna smitta. "],"e":["smettha )","*smitto thräkker","-träkker )"]},{"a":"smittan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr osmittan."],"e":[]},{"a":"smittan","b":"nn","c":"","d":["besmittele. " af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl ok þär a ful sör ok sanitan " Bu 183 ."],"e":["smitan )"]},{"a":"smittelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr osmittelika."],"e":[]},{"a":"smitteliker","b":"av","c":"adj.","d":["oren, besmittelig. " frälsa os af diäfwlsins snaru ok alle smittelike orenlikhet värsta dyocleiani " Gr 284 . " atirhald aff alle smittelike ok syndelike vmgangilse " Bir 3: 454 . Jfr be-, o-smitteliker."],"e":[]},{"a":"smitteliker","b":"av","c":"adj.","d":["oren, besmittelig. the gärninga som människiona skämma ok smittalika göra j gudz asyn MP 4: 174 . Jfr osmitteliker."],"e":["smitta- )"]},{"a":"smittelikhet","b":"nn","c":"","d":["besmittelse. " wi mattom . . . aff wärdhennas smittelikhet (de mundi illecebris) ower föras til hymmelska tingannas asyn " JMÖ 139 . Jfr be-, o-smittelikhet."],"e":[]},{"a":"smittilse","b":"nn","c":"","d":["och f. befläckande, besmittelse. änkian hwilkin som wtrönt haffwer smittilsen SpV 103 . Jfr be-, o-smittilse."],"e":[]},{"a":"smittilse","b":"nn","c":"","d":["och f. befläckande, besmittelse. vm likamin tolde nakra glömsko älla smittilse Bir 1: 312 . - besmittelse, kränkning. Lg 547 . " leddis til fwl thing älla smittilse " Bir 2: 50 . " ordith vardh köt ok blodh i hänna inäluom . . . vtan alzkons smittilse " ib 267 . ib 301 . - Jfr besmittelse."],"e":[]},{"a":"smittogher","b":"av","c":"adj.","d":["oren. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fsv. 148. mednus . . . smittoger GU C 20 (hand 2) s. 132. Jfr osmittogher."],"e":[]},{"a":"smittogher","b":"av","c":"adj.","d":["oren. " thz smörilse var reet ok mz engo smittogho blandat " MP 2: 73 . " smittogha oc orena väggia (parietes maculosi) " Bir 2: 327 . astunda han at insaa ok inplanta nakot lastelikit ok smittogt (vitiosum) j mit gul ib 1: 235 . - oren, besmitelig (i moralisk mening el. efter den Mosaiska lagen). hylla the syndogha siälinna fylsko at hon skuli ey synas smittogh (masculosa) j minne asyn Bir 1: 288 . " beuisa höghfärdhin klärkmanna gerninga smittogha oc stygga for gudhi " ib 2: 131 . vteluktom allom smittoghom licammans lusta ib 156 . " j bland them äru some smittoghe ok orene swa som fwle ängla " ib 3: 365 . " ath thu . . . reensa mik smittogha ath jak vari vtan smitto " Ber 283 . skal han (den spetälske) ropa fore hwariom manne, oc sighia sik wara fwlan oc smittoghan MB 1: 363 . Bir 1: 300, 2: 106, 320, 3: 253 . LfK 74 ."],"e":["smittogt Bir 1: 235 . ","smittoght ib 2: 350 . " smittogh (för -oght ) " ib 1: 300 . ","smittokt ib 2: 106),"]},{"a":"smittol","b":"av","c":"adj.","d":["oren, besmittelig, vedestygglig. en smittwl (feda) ok oren thiänist SpV 431 ."],"e":["-wl )"]},{"a":"smittol","b":"av","c":"adj.","d":["oren, besmittelig, vederstygglig. " wärldinna vinskapir ostadhoghir som wädhir ok smittol j ondo kompanskapi " Bir 1: 302 ."],"e":[]},{"a":"smitz","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"smiugha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr O. Thorell Fem Moseböcker p¨ fsv. 443. Jfr utsmiugha."],"e":[]},{"a":"smiugha","b":"vb","c":"v.","d":["smyga, smyga sig, krypa, tränga sig (genom). jak munde gönum swärdhin smyugha Bil 475 . " oleum teknar wars herra nadher i allom sacramentis, som smygha genom likamin til hiärtath " MB 1: 480 . hälghe män äpter domadgh wardha swa liwse oc gönom skäre, at iämsköt som en seer til annan oc thänker, tha smygher hans hugher genom hans sawit ib 54 . waare likama wardha tha swa rene oc skäre oc liwse, oc hughin kraptogher at smygha, at eens mantz hugh hawer änkte skiwl for andrum ib 56 . - intränga i. med ack. ödhmiwkx mantz bön . . . smygher himblana MB 1: 316 . - Jfr up smiugha."],"e":["smyugha Bil 475 . ","smygha MB 1: 56, 480 . "]},{"a":"smiugheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr genomsmiugheliker."],"e":[]},{"a":"smiör","b":"nn","c":"","d":["smör. " mark fläsk eller smör (näml. sälis firi) thre pänningä swenskä " SD 4: 465 (1355, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). et lispund smör ib 637 ( 1347) . " säliä . . . smör oc läsk " ib 639 . ib NS 1: 46 (1401, nyare afskr.), 289 (1403, nyare afskr.). . en war gardh, som skyllar en löp smör ib 2: 51 ( 1408) . " gifue i räthe landzculdh aff thän for:de gardh aff hwario aare thwo thunnor smör " ib 1: 230 ( 1403) . VIII tunnor smör FH 5: 237 ( 1524) . läg en ring mz humblärot ällir näzlä rot oc rotinä suep väl mz blaa. oc smiör honä väl mz istir ällir smiör Hästläked. i AS 137 . " smior hestin mz histir ällir smior ib. äth ey smör " LB 7: 77 . ferst smör ib 79 . ib 235 . nyt smör ib 1: 96 . " got smör " GO 906 . ib 164 . SR 7 MB 1: 189 . VKR 36 . RK 3: 4179 . Jfr dagsvärkis-, klimpa-, kärlinga-, mai manads-, maia manads-, maio-, punda-, skatta-smiör (-smör)."],"e":[]},{"a":"smiör","b":"nn","c":"","d":["smör. GU C 20 s. l64. affradit är 1 pund smör VKJ 78 . ib 79 . HLG 2: 117 (1523). - smörportion, smörstycke. til stora borgarastuffuona först x [10] kakuläge oc saa mong smör Brasks Matordn 3 . - Jfr finna-, ko- sämiu-smör."],"e":["smör )"]},{"a":"smiörgiäld","b":"nn","c":"","d":["en till kronan i smör utgående skatt. SD 4: 537 (1366, nyare afskr.)."],"e":["smör- )"]},{"a":"smiörhus","b":"nn","c":"","d":["förvaringshus för smör. FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":["ssmör hussed FH 5: 237 ( 1524) ), "]},{"a":"smiörkar","b":"nn","c":"","d":["kar för förvaring av smör. VKU 134 ( 1569) ."],"e":["smör- )"]},{"a":"smiörläggia","b":"vb","c":"v.","d":["linbutiare smörlägia som man lägger smör i math eller i annath GU C 20 s. 64 ."],"e":["smör- )"]},{"a":"smiörlöper","b":"nn","c":"","d":["smprkorg? ss mått- el. viktbestäming. kennis jak . . . mik skulläghan vura . . . at [bitala swa] . . . smörlööp fore halff mark Vg Fornmt III 7-8:149 (1372). ib 153 (1376)."],"e":["smör- . ","-lööper )"]},{"a":"smiörmale","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr geta smörmale."],"e":["smör- )"]},{"a":"smiörmölia","b":"nn","c":"","d":["en maträtt. " torsk medh smör mölia Brasks Matoordn 11. Jfr mölla. ""],"e":["smör- )"]},{"a":"smiörpund","b":"nn","c":"","d":["pund smör. åtta smörpundh åhrliga till affgiäldh Trolles Jb Bil 115 (1430, nyare avskr.) ."],"e":["smörpundh )"]},{"a":"smiörpänningar","b":"","c":"","d":[" , m pl. penningskatt ersättande el. motsvarande en i smör utgående skatt. . . . hvad ides (!) hellzst böör paa crones wägna wt at göre som är scattafä smör päninga sakörer Värmland förr och nu 1920 s. 24 (1471)."],"e":["smör päninga )"]},{"a":"smiörtapper","b":"nn","c":"","d":["ss tillnam. helga smörtap HLG 1: 89."],"e":["smörtap )"]},{"a":"smiörtunna","b":"nn","c":"","d":["tunna (med) smör. Atb 1: 57 (1456). STb 3: 28 ( 1492) ."],"e":["smör- )"]},{"a":"smiörugher","b":"nn","c":"","d":["smörig, fet. " stampr man sinaps frö mz nokot thz som smörukt är " LB 4: 345 ."],"e":["smörukt LB 4: 345 ),"]},{"a":"smiörögha","b":"nn","c":"","d":["smöröga, smörklimp i grötfat. ss binamn. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 139. cristin smöröge STb 3: 385 (1498)."],"e":["smöröge )"]},{"a":"smiþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) smida, arbeta i metall. amelias byriade atsmida, oc smidde sa et aar wtgynom Di 46 . sporde konungen hanum hwy han ekke smidade ib 47 . ib 42, 43 . SO 71 . ","2) smida, genom hamring bearbeta (metall). ey komber gulringer a konungx arm för än gullit wardher wäl bränt ok smidat Bil 426 . aldra handa malma kön smidhat j mang thing oc formo Bir 3: 245 . - bearbeta, böja, kufva. wardher romara rike swa starkt at thz smidhar oc tyktar vnder lydhno all riken, swa som iärn alla malma (sicut ferrum domat omnia metalla, sic illud conteret omnia hæc) MB 1: 14 . " iärnit smidhas (låter bearbeta sig) af engom malm " MP 2: 230 . ","3) smida, förfärdia (arbet af metall, i sht järn). lät smiþa vaghn af iarn Bu 505 . MB 1: 81 . " middo tängir " Bir 2: 73 . Bil 579 . Bo 31 . Di 54, 90 . BSH 5: 506 ( 1512) . som alt annat haffuer smidat Di 45 . " han är likir them smidh som smidha höghtidelikit wärk " Bir 1: 394 . SO 61 . " the kunde wäll at smida bada gwll oc silffuer, bryniar swerd oc hielma " Di 41 ; jfr 2. - i allmh. förfärdiga, dana, göra. i thino fastasta hwse som thu smidadhe (operatus es) MB 1: 318 . " hwa smidadhe (fabrictus est) döwan oc dumban " ib 285 . - åstadkomma, bereda. smidhar (fabricat) gudh sin hedher aff människionna ondzsko Bir 4: 80 . ","4) infatta (i metall). lät smidha armin . . . mz guld oc silff Bil 879 . ","5) fjättra, fängsla. la fangen i eno torne diup viþ iorþena harþleka smidar Bu 168 . " sätia þöm smida i mörke hus " ib 518 . " jak skal lata idher . . . smidha twefallum järnum ok bandum " Bil 113 . " leta the boior som sanctus petrus war smider mz ib. " ib 114 . " lät gripa sanctum petrum ok smidha han j iärn ok häptha " ib 111 . lät tyberius smidha (reclusit in carrem) herodem ok (halda) han j häptom ib. ","6) slå, träffa med slag? tha thät !UDDA_TECKEN?: thiit brysth) vndi korseno af thins sons hambra lyndhe smidadhis (motsv. ställe i en annan uppteckning, s. 144, har smitadhis, säkert den urspr. läsarten) Bir 4: 157 . Jfr smita. - Jfr besmidha, osmidder."],"e":["smidhia SO 61 (på tre st.), 71. ","-is Bir 4: 157 . ","smidade Di 47, 52 . ","smidde Bo 31 ; Di 46, 50 . pl. smiddo Bir 2: 73 . ","smidhadher Bil 114 ; ","-adha ib 163 ; ","-at ib 579 ; Bir 3: 245 . ","smidader: -at Bil 426 ; Di 45 . ","smider Bil 113 ; ","-ar Bu 168 ; ","-a ib 518 . ","smydder: smyd BSH 5: 506 ( 1512) . ","smidin: -it Di 90 ; ","-ith ib (Cod. B) 315),"]},{"a":"smiþer","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " knwth smedher " SD NS 1: 185 ( 1402) . - en som arbetar i trä, timmerman. han är ioseps smidz (fabri) son KL 377 . MB 2: 373 . " han (Josef) sigx hafwa warit smidher (faber) " Ber 128 . - Jfr bol-, grof-, gul-, klen-, knif-, kniva-, kätla-, osmunds-, silf-, spora-, trä-smiþer. "],"e":["smiidh . smit, se gul-, kniva-smiþer. smydh, se gulsmiþer. smyt, se gulsmiþer. smedher SD NS 1: 185 ( 1402) . smet, se gulsmiþer. gen. smidhz MB 1: 75 . ","smidz KL 377 . ","smitz MB 2: 373 . smedz, se ssättn. pl. smedher Su 224 . ","smids bälgher","smedz- )","smids bälgher","smedz- )","smidha kompani , ","smidha redhskap , ","smidha sven , ","smidha ämbite","-embethe )"]},{"a":"smiþia","b":"nn","c":"","d":["bildl. " tha fakunnughe män ganga i wars herra smidhio, ther (för thet) är tha the thänkia om hans handawärk " MB 1: 75 . "],"e":["smidhio anbudh","smydheo- )","smidhio bodh , ","smidhio bälgher , ","smidhio dränger","smidhio pilter","smidia- )","smidhio redha","smidhie- )","smidhio sinder","smidhio ughn","smidyo ogn )"]},{"a":"smugh","b":"","c":"","d":[" , n. Jfr hals-, hovudh-smugh."],"e":[]},{"a":"smugh","b":"nn","c":"","d":["1) upptill anbragt öppning i klädesplagg som vid iklädandet drages ned öfver hufvudet. Jfr hals-, hovudh-smugh samt ismugs kläþe. ","2) hästsjukdom bestående i ett ringformigt utslag å halsen? fori smugh Hästeläked. i AS 137 (jfr LB s. 455). LB 2: 70 . Jfr etersmogh. "],"e":[]},{"a":"smugha","b":"nn","c":"","d":["synhål, hål hvarigenom man kan krypa el. tränga sig.om ther vare naghar smugha op a ther hon matte genom ga Iv 4539 . gömin gapin ok smughuaar (custodite foramina et aperturas). at ey grymo diurin . . . göra faromen skadha Bir 4: 293. Jfr grisa-, svina-smugha."],"e":[]},{"a":"smula","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"smula","b":"nn","c":"","d":["smula, brödsmula. " saman hänte hon smula a bordhomen " KL 302 . " brödhstykke ok smolor " ib 332 . " af thöm smulom som falla af thera herra bordhum " MP 2: 58 . " en smula ma mätta mik " Bir 1: 222 . Bo 111, 153 . Bir 2: 243, 3: 323 . MB 2: 69 . - smula, litet stycke, liten del. ey en smulo fisk hawe wij nw BSH 5: 252 ( 1508) . - Jfr brödhsmula."],"e":["smola Bir 2: 243 ; ","-om Bir 3: 323 ; ","-una Bo 153 ; ","-omen ib 111), "]},{"a":"smula","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["smola . ","småla . ","-adhe )","*smula sunder , smula sönder. ath tw kanth then pännan smwla söndher mällen fingrommen PMSkr 536 ."]},{"a":"smultna","b":"vb","c":"v.","d":["lugnas. thz (hafvet) . . . smoltnar rät fore hwarie hampn Al 6492 ."],"e":["smoltna . ","-ar )"]},{"a":"smultron","b":"nn","c":"","d":[],"e":["smultrona gräs","-gross )"]},{"a":"smultron","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*smultrona bloma","smultrvna- )"]},{"a":"smyria","b":"vb","c":"v.","d":["smörja. llin[i]o . .. smörya GU C 20 (hand 2) s. 88. bikit älla thiäran mz hulcom noa ark varh smudh oc thiäradh Nio kap ur Bir 28 . " dirik pockeläker sätie borgan, för tet han smorde j hell en man " STb 4: 346 ( 1514) . vore swene äre opte swadane widerfaret ther the haffue leget smoorde pa sotteseng i theres herberge HSH 14: 59 (1525? Brask). - bildl. chriti makt oc wisdom, mädh hwilkom han helade oc smordhe sargadha wärldena JMPs 555. - smörja, giva sista smörjelsen åt. thän tiidh präster smör siwkan man. tha smör han öghon. öron. näsa. mwn. händer oc föter. oc sigher til hwaria smörilse mz thänne smörilse. oc sinne miskund. tha forgifwe thik gudh alt thz thu syndath haffwer SvKyrkobr 47 ."],"e":["smöria Troj 18 . ","smörya GU C 20 (hand 2) s. 88. pres. smör SvKyrkobr 47 . ","smord (h)e STb 4: 346 (1514); JMPs 555. part. pret. smurdh Nio kap ur Bir 28 . ","smoorde HSH 14: 59 (1525?, Brask)),"]},{"a":"smyria","b":"nn","c":"","d":["smörja, smörjelse, salva. " sedan fik hon honom en dyrkloktande smöria . . . oc then smöria haffde makt wtslykka all eld " Troj 18 . ib. ib 196 ."],"e":["smöria )"]},{"a":"smyria","b":"vb","c":"v.","d":["smörja, ingnida, bestryka (med ngt fett, äfven med ngt simmigt el. fuktigt). blamans ben . . . smorþes . . . mz sötom smyrilsom ok linum Bu 515 . " vm han smörs mz the olio " Bir 1: 75 . Bil 288 . Bo 43 . " thz smörilse mz hulko maria magdalena smordhe ihesum " MP 2: 71 . smordhe ihesum mz dyrom smörilsom ib 147 . " smöre sik . . . mz hwit smörilse " LB 1: 97 . ib 4: 352 . " om the (kropparne) warda smördhe mz mirre smörilsom " ib 342 . smörs ther kropin mädher ib 343 . " lather man honag i malörth. thz styrkär mans syn om man smör ögon ther mädh " ib 7: 2 . " stampadher sinapir äller malin mz ätikio rensar likwardinga saar . . . om the smörias ther mäder " ib 4: 345 . " omhon (bilden) warder smordh ther mädher (näml. med enbärsolja) " ib 341 . smior hestin mz histir ällir smior Hästläked. i AS 137 . läg en ring mz humblärot ällir näzlä rot oc rotinä suep väl mz blaa. oc smiör honä väl mz istir ällir smiör ib. vm hundenom budhis een gulpäning han aktadhe thz änkte vtan vare gulpäningin smordhir mz nakrom fitma Bir 2: 59 . " xx pund älla viktir kopar smordha (perlintias; öfverdragna) mz gul " ib 3: 432 . kopar smordhir mz guld ib 433 . " wardher mirra mz nokot waat bla[n]dat äller smört " LB 4: 343 . " om man smör sik i henna (malörtens) sodh " ib 350 . " han smordhe flädhrena . . . i then eter dryk " Al 10101 . " slaar thu hanum (bonden) tha smör (vngit) han thik " GO 1090 . Iv 2191 . " smör honum badhe howdh ok haar " ib 2189 . hon smordhe a honum badhe howdh ok foot ib 2207 . smör tik om kroppen (näml. med malörtsdekokt) LB 7: 2 . " at smöria ihesu likama " MP 2: 22 . " smör þinä hand väl Hästläked. i " AS 137 . " smöria ok läkia the saarin " Bir 3: 230 . " väl smort hiwl " ib 404 . " fik han hanum ennehanda smörilse at smöria hänna hws wäggia vtan " Bil 446 . " han thänkir swiik som smör ystirlöff " GO 359 . " baro for kirkio dörrena balsanum ok alla handa dyr smörilse at smöria (näml. liken) " Gr 303 . - smörja, gifva sista smörjelsen åt. prestin bör . . . haua . . . olio til at smöria siuka Bir 2: 110 . - smörja, gnida, stryka. smöri om kring örat mz lagurbär olio LB 1: 96 . " om man smör oppa sina föthir ther mädher " ib 4: 345 . " om thz wardher opta smört mz henne (oljan) " ib 354 . " hänna (brännörtens) moster . . . smörder om ögon " ib 5: 81 . " huither löker . . . smördher om thinninga ib. - Jfr be-, umsmyria samt ny-, o-smurþer (-smordher). ""],"e":["-as Bo 43 ; LB 4: 345 . ","smörs Bir 1: 75; LB 4: 343 . ","smöri ib 1: 96 . " smöre ib 96, 97. impf. smorþe: -es " Bu 515 . ","smordhe Iv 2207 ; Al 1010 ; MP 2: 71, 147 . ","smordhir LB 2: 59 ; ","smordha Bir 3: 432 ; ","smordh LB 4: 341 ; ","smort Bir 3: 404 . ","smördher LB 5: 81 ; ","smördhe ib 4: 342 ; ","smört ib 343, 354 . ","smörder ib 5: 81 . ","imperat . ","smör Iv 2189, 2191 ; Hästläked. i AS 137 ; LB 2: 68, 69, 70, 9: 106 . smiör Hästläked. i AS 137 . smior ib),"]},{"a":"smyrilse","b":"nn","c":"","d":["oftast pl. och f.","1) smörjelse, smörjande. " fämpta sacramentum är yterste smörilse eller olning " SvKyrkobr 46 . ib 47 (se ovan undersmyria, v.). 2) smörjelse, salva. cecroma . . . enahanda smörielse GU C 20 s. 101 . aller wärker . . . läkes bäth mädh smorilsom PMSkr 231 . - Jfr dyr-, dyrbära-smyrilse. "],"e":["smörilse . ","smörielse GU C 20 s. 101 . ","smorilse: -om PMskr 231),","*smyrilsa kar , ","*smyrilsa makare , "]},{"a":"smyrilse","b":"nn","c":"","d":["oftast pl., och f. ","1) smörljelse, smörjande. bildl. thätta är dgudhlikhetzins nadh oc smörilse (uncio) Bo 118 . ","2) smörjelse, salfva. haþo mz sik iarn ok smyrilse (unguenta) Bu 515 . " blamans ben . . . smorþes . . . mz sötom smyrilsom ok linum " ib. " fik han hanum ennehanda smörilse at smöria hänna hws wäggia vtan " Bil 446 . " baro . . . balsamum ok alla handa dyr smörilse at smöria (näml. liken) " Gr 303 . " tilreddo sik dyr smörrilse ok koma . . . at smöria ihesu likama " MP 2: 22 . " smordhe ihesum mz dyrom smörilsom ib147. thz smörilse mz hulko maria magdalena smordhe ihesum " ib 71 . " göt . . . maria magdalena hin dyro smörilsin oppa vars herra howdh " Bo 162 . " är the smörielse godh widh all etherful bith " LB 2: 49 . Bil 265 . Bo 37, 75, 219, 220 . Bir 3: 430, 4: 391 . MP 1: 194, 2: 72, 73, 74 . Iv 2180 . LB 1: 97 . - bildl. vtanenna handa nadha smörilse ok andelikin glädhi hafhe warit ingutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas Bir 1: 308 . - Jfr balsama-, frua-, läkedoms-, makt-, mirra-, öghna-smyrilse. "],"e":["smörielse LB 2: 49 ), ","smyrilsa kar","smörilsa- Bir 3: 430, 434, 4: 391 . smörielse-),"]},{"a":"smyrning","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"smyrsla","b":"nn","c":"","d":["smörjelse, salva. PMSkr 429 ."],"e":["smörsla )"]},{"a":"smyrsla","b":"nn","c":"","d":["smörjelse, salfva. " aloe blandes mz liffsens wathn görandes som ena smörslo " LB 9: 105 . " smör tik en thima gnidhandes mz the smörslonne " ib 106 ."],"e":["smörsla )"]},{"a":"smädhare","b":"","c":"","d":[" , m Jfr forsmädhare."],"e":[]},{"a":"smädheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr forsmädheliker."],"e":[]},{"a":"smädhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsmädhilse."],"e":[]},{"a":"smädhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. förakt, vanvördnad, smälek. swa ath hans wordnat, hustrv och barn, skuldo ther ecke lidha smädilsse foe STb 1: 32 (1475). - smälek, skymf. at ider härredöme skulle then smädilse öwergaa at wij . . . skulle flij til bönder GPM 2: 380 ( 1512) . - Jfr forsmädhilse."],"e":[]},{"a":"smädhirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsmädhirska."],"e":[]},{"a":"smädhning","b":"nn","c":"","d":["Jfr forsmädhning."],"e":[]},{"a":"smäilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr forsmäilse (äv. Sdw 1: 303 f.)."],"e":[]},{"a":"smäkke","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr buksmäkke."],"e":[]},{"a":"smäkker","b":"nn","c":"","d":["liten bro, spång. Jfr H. Lindberg, Ortn.sällsk:s i Uppsala årsskr. 1957 s. 3 ff. Uppsala domkyrkas räkenskapsbok 1497-99 s. 28 (enl. a. a. s. 25) norra smekken Dipl 11/2 1527 (Västerås) enl. H. Ståhl i Västerås genom tiderna 1: 318. Jfr mässo smäk."],"e":[]},{"a":"smäkta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr for-, ut-smäkta.."],"e":["smakta )"]},{"a":"smäkta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forsmäkta."],"e":[]},{"a":"smäktoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsmäktoghet."],"e":[]},{"a":"smäl","b":"nn","c":"","d":["smäll. " de specu horrisono smellen vulgariter dicto Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XI c. 4 (avser eg. "Viborgska smällen", av O. M. missuppfattad som ortnamn; Olaus Magnus historia om de nordiska folken 5: 248). ""],"e":[]},{"a":"smäla","b":"vb","c":"v.","d":["skymfa, skymfligt behandla? naar konungh karl haffde smälat, bedröfft oc omannelika hanterat . . . sanctam amalbergam Lg 3: 314 ."],"e":[]},{"a":"smäla","b":"vb","c":"v.","d":["skymfa. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 233."],"e":[]},{"a":"smäleker","b":"nn","c":"","d":["1) smälek, skymf. somlike föra han i purpura klädhe honom til smälek Bo 181 . " mik är een smälek komin til handa " Fl 1629 . " ij tedhin mik badhe haadh ok spot storan smälik ok änkte got " Al 1288 . " lidhande mykin smälek " Lg 586 . Bir 3: 63 . BtRK 237 (1465, orig.) . Lg 637, 821, 3: 85 . smädelse, nedsättande ord. om hans drotningh . . . kan jak ey scriffua goth wthan onth smäligh och spoth RK 3: 2475 . ","2) förakt. " at nokar aff smäleek ellir thryzsko gör här a moot " VKR 8 ."],"e":["smälik Bir 3: 63 ; Al 1288 . ","smäligh RK 3: 2475 . ","smaalech BtRK 237 (1465, orig.)), "]},{"a":"smäleker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["smäliker GU C 20 (hand 2) s. 17. smäligher ib 10, 51, 101 . ","smäligh SvB 74 (omkr. 1520). smelig(h) ib 358 (omkr. 1500). ib), ","*smäleks fulder","smälikx fullir )"]},{"a":"smälekfulder","b":"av","c":"adj.","d":[" = smäleks fulder. ignominiosus . . . smäligh fuller GU C 20 (hand 2) s. 10."],"e":["smälighfuller )"]},{"a":"smälelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr forsmälelika."],"e":[]},{"a":"smälika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett smädande sätt, föraktfullt, med förakt. smälika til taladhir KL 254 . Bo 14 . OB 213 . Bil 535 . thänkte smälika wm benedictum ib 697 . " cristne män forsmadho mik smälic (contempbibiliter) " Bir 3: 405 . ib 2: 140 . Al 8905 . - på ett skymfande sätt, skymfligt. somlike . . . hannadhe them smälika ok drapo them (contumelia fafectos occiderunt) MP 1: 4 . KL 67, 157, 252 . Bir 2: 74 . - på ett sätt som medför skymf el. skam, skamligt. the äru smälika (contemptibiliter) wanskapade Bir 1: 229 . " wij wardom nw smäliga offuergiffua wort rike " Di 180 . ","2) oansenligt, ringa. " swa smälica (viliter) kläddir " Bo 1 ."],"e":["smäleka Bil 535 . ","smälica Bir 3: 405 smäliga Di 180 ),"]},{"a":"smäliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) smädandeskymfande. tho röre min hugh . . . thet smälica ordhit . . . at iak ok mina söster ok mine magha wi kiffwm ok kratzom fast vm thet goz . . . SD NS 3: 612 ( 1420) . Hel män 200 . 4) föraktlig, oansenlig, ringa, simpel. for the xl. daghana thu (ɔ Jesus) wasth i the smaliko huseno som war stallit SvB 37 (sl. av 1400-t.). - ringa, låg. om pris. war härra ihesus waar salder fore smälikt wärdh SkrtUppb 280 . - Jfr forsmäliker."],"e":["smälikt SkrtUppb 280 ) , "]},{"a":"smäliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) smädande, skymfande. " ful ok smälek orþ " Bu 77 . Bil 708 . KL 14 . Bo 201 . Al 1855 . ","2) smädefull, medförande skymf, skymflig. äpte swa smälican oc hardhan dödh Bo 242 . Va 8 . Di III . Lg 333 . " hon . . . forsmadhe vart hionalagh. hulkit os är mykyt smälikit " Gr 286 . ","3) föraktad. " iak saa min son fulare ok smälikare (despetior) än spitälskan man " Bir 1: 85. - (?) smällikin ormbir (serpens contempiblis) Bir 2: 331 . ","4) föraktlig, oansenlig, ringa, simpel. orätuis manz siäl . . . är . . . smälikin gudhi Bir 2: 58 . " räknak iak j wärldinne swa som bnde hulkins nampn smälikit (contempibile) syns wara " ib 1: 204 . han (min mantel) är vtantil smälikin ib 276 . " hon !UDDA_TECKEN?: min ödmiukt) synis wärldinna älskarom storlika smälikin wara " ib. " hwat är smälikare än kallas flatir ib. skipadhe ey at hafwa klädha bonadh af bäzsto klädhe ok ey aff smälikasto (vilissimo) vtan af midlasto " ib 361 . smälik klädhe KL 81 . " smälikit ämbete " ib 251 . ib 252 . än thu skil dyrt thing fran smäliko älla fwlo Ber 181 . gudhz thiänisto män starke i tronne halda han (djäfvulen) smälikin ib. " ängen hafwis af thik smäliker " ib 51 . sancti benedicti renlifwe . . . hulkit nu synis mangom ödelakt ok smälikit (abjecta) Bir 1: 372 . atirlefwona ok afskredhona oc thz smälicasta var (för thz smälicast var el. blott thz smälicasta; abjectoria) gaff jak gudhi ib 3: 143 . - Jfr for-, of-smäliker."],"e":["smälikin Bir 1: 276 . " smäliikin ib 2: 331. f. smälikin " ib 1: 276, 2: 58 . ","smälikit KL 251 ; Gr 286 ; Bir 1: 204, 372 . ","smälican Bo 242 . ","smälekan Lg 333 . ","smälikin Ber 187 . ","smäligen Va 8 . ","smälek Bu 77 . ","smälikin KL 14 ; Bo 201 . komp. smälikare Bir 1: 85, 276 . ","smälugare Di III . ","smälikaster ) , "]},{"a":"smälikhet","b":"nn","c":"","d":["1) skymfl, förolämpning, smälek. " lludibrium gab oc smäligheth " GU C 20 (hand 2) s. 101. the forsfästa gudz son annath sin oc haffwa han fore smälekheet SvKyrkobr 5."],"e":["-lekheet . ","-ligheth )"]},{"a":"smälikhet","b":"nn","c":"","d":["1) skymf, förolämpning, smälek. o hwat mykyn oc marghfallir var thässa wtländningians orättir oc smälikhet (o quot et quantæ fiunt injuriæ advenis) Bo 15 . göra os smälikhet (contumelias) Bir 2: 25 . " vm nakor man giordhe sins owins biläte smälikhet ok skadha " ib 1: 111 . " thola tholomedhelika smälikhet " ib 355 . ib 14 . MP 1: 32 . KL 142 . " vm smälikhet oc obrydhilse ib 268. thetta . . . som . . . brödhirine göra mik til smälikhet " ib 39 . RK 1: 2131 . Lg 334 . " kördho the han fran sik mz smälikhet oc obrygdhilsom " KL 46 . Bir 1: 42, 267. Lg 333 . " j dagh haffwir iak idher aff hänt egypti förekast älla smälighet (oppbrbrium Ægypti) " MB 2: 12 . " ofwärfar mz thulimodh thera hat och smälikhet som wm thik bakdanta " Ber 116 . ib 119 . ","2) förakt (för), ringaktning (af). mykin mildhet gör näfstinna smälikhet (dissolutionem disciplinæ Ber 229 .","3) ringhet. " thiäna ij thulke ödhmiukt oc smälikhet " KL 252 . ib 251 . " thu . . . atirgömde thik swa storan fatikdom. smälikhet (vilitatem) oc hwaslikhet " Bo 35 . klädhesens smälikhet (vile vestimentum) Ber 32 . Jfr forsmälikhet."],"e":["-heet KL 142 . ","smälekhet Lg 333 . ","smälighet MB 2: 12 . ","smäligheet RK 1: 2131 . ","smälikhet Bir 2: 25), "]},{"a":"smälla","b":"vb","c":"v.","d":["smälla, med smäll slå igen el. tillsluta. smälte hon dörrena j laas ST 444 ."],"e":["-te )"]},{"a":"smälla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["smal ) , ","*smälla ater , smälla tillbaka. tha bet diäflin j pärmanskinnet . . . o¨k räkte thät vth swa hardelika ath nakkin smal ather widh sten mwren MP 4: 168 . ","*smälla igen , smälla igen. ion . . . smälte dörena i gen for matisse ATb 1: 123 ( 1460) ."]},{"a":"smälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) smälla, dåna. opersonl. sa small i skogen aff theris slagh som thordon slar Di 78 . ","2) smälta sönder, med smäll el. skarpt ljud springa sönder. hans waghn i stykke smal Al 9136 . ","3) med smäll el. häftigt buller afskjutas el. aflossas. piil och byssor moth konungen smal RK 3: 1058 . ","4) genom af smäll åtföljd explosion åstadkomma (skott). om skjutgevär. wid hwart thz skot ther byssan smal RK 2: s. 347."],"e":["smal Al 9136 ; RK 2: s. 347, 3: 1058. small Di 78 ),"]},{"a":"smällelas","b":"nn","c":"","d":["lås som låses medelst smällande el. tryckande? HLG 2: 60 (1517)."],"e":["smellelooss )"]},{"a":"smält","b":"nn","c":"","d":["emalj. " een kalc af syäx mark sylfs gyorþan med smält " SD 5: 563 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"smälta","b":"vb","c":"v.","d":["1) smälta, övergå i flytande tillstånd. liqueo . . . smälta GU C 20 (hand 2) s. 90. hwar är swa harhder sten. at aff kärlexens brwna ey . . . smwlte som wax for elde SkrtUppb 48 . PMskr 607 (senare avskr.). - Jfr bortsmälta."],"e":["smela . ","konj . ","smwlte SkrtUppb 48 ) , "]},{"a":"smälta","b":"vb","c":"v.","d":["1) smälta, göra flytande. - bildl. siälen all smältes intil sin käresta (in delectum eliquabatur) Mecht 109 . 2) smälla, upplösa, digerera. - smälla, komma att förflyktigas. digerere p c smälta vtfalla skikka vttrykkia ok atskilia vnde digere paulisper vinum quo mdes expone smälth lithit winit tw waath esth aff depone ebreieatem per sompnium GU esth aff depone ebrieatem per sompnium GU C 20 s. 186 . 3) upplösa, fördela. diluere aff scrapa rensa samman blanda oc smälta GU C 20 (hand 2) s. 103. "],"e":["smältes Mecht 109 . imperat. smält(h) GU C 20 s. 186 ; PMskr 235),","smälta saman , smälta samman. PMskr 235. Jfr saman smälta. - Jfr up-, ut- (äv. Sdw 2: 888) smälta och osmälter."]},{"a":"smälta","b":"vb","c":"v.","d":["1) smälta, öfvergå i flytande tillstånd. vaxit smältir i eldneom KL 236 . " vaxit smältir aff eldenom " ib 265 . ST 121 . Bir 1: 89, 180, 2: 297 . " aldre kombir lughi af isenom än thot han lägx vppa eldin vtan hansmältir j watn " ib 1: 149 . - bildl. vng fromheet smälter som salt Al 848 .","2) om mat: smälta, upplösas (i magen), digereras. tz !UDDA_TECKEN?: hönsa swd) smälther alra raskat LB 7: 76 . at man ätir formykin maat som icke kan döffwas oc smältha i magan ib 253 . ib 256, 8: 45, 47 . ","3) om blod: få den rätta lösningen el. blandningen. är han (blodet) watnfuller thz teknar at han hafuer ey fullan hyta a naturenne wäghna at hankan smälta ok tiokker wardha LB 5: 293 ."],"e":[]},{"a":"smälta","b":"vb","c":"v.","d":["1) smälta, göra flytande. hwar smältäre skal smältä hvariä syknä viku säx härþä SD 5: 637 ( 1347) . smälta bly Bil 902 . Gr 279 . MP 1: 34 . " vm han vil maa han . . . smälta tängirna som vax " Bir 2: 74 . " smälte fitmin lop nidhir j eldin ib 1: 286. thzta haghel oc sniö belätit warade oc bleff länge, för än thz til watn smältis " Lg 70 . " thz räghn swa langan tima stodh at thz snioen allan smälte " Al 5689 . - bildl. siälen all smälti swa som fithme oc mättadhis aff otalighom söthma Lg 819 . Su 19 . - smälta upplösa. kyrsabära kada smelt i vin LB 7: 229 . ib 2: 41 . ","2) smälta, upplösa, dirigera (mat som förtärts). then mater eller drykr suä tax, han wardr hånom giärnt til ohälso: ty at han wardr opta ey wäl smältr KS 42 (110, 46) . " matin smältis j maghanom " Bir 2: 212 . LfK 52 . " at maghen skal wara . . . mektoger smeltha hwadh i honum kommer " LB 2: 12 . ib 7: 74 . Bir 4: 137, 150 . " tog stalit thz gässana gato ecki smeltat Di48. - komma (ngt) att smälta, underlätta smältningen af (mat). smältir han (drycken) wäl mat (facit bonam digestionem " Bir 1: 283 . " nägleka smelther math j maga " LB 2: 64 . meta drukkin smelte mat ib 5: 81 . " eenebär . . . ätin . . . smälta osmältan mat " ib 82 . ib 3: 49, 5: 80, 7: 10, 58, 59, 60 o. s. v. ","3) upplösa, födela. " pypra . . . smelther onda vemsko (för vetsko) oc driffwer henne wth " LB 7: 59 . ","4) om blod: gifva den rätta lösningen el. blandningen åt, behörigen blanda. thz (blodet) är fullelica smält oc temperat (för tempererat) af naturlik heta LB 5: 293 . - Jfr forsmälta, osmälter. smälta saman, smälta samman. thag tyzdt twal och ferst smör, oc smälth bade saman LB 7: 79 . Jfr saman smälta."],"e":["smeltat Di 48 ),"]},{"a":"smältare","b":"","c":"","d":[],"e":["smeltare . ","smeltere )","*smältara talgher","smeltare- )"]},{"a":"smältare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jnge smältare " DD 3: 193 ( 1427) ."],"e":[]},{"a":"smältarum","b":"nn","c":"","d":["rum där man smälter ngt. om sidhe kommo the til tässa modhers smältarwm, hwar som war otänkelighen pina oc sörgh JMPs 242. "],"e":[]},{"a":"smälteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr osmälteliker."],"e":[]},{"a":"smälteliker","b":"av","c":"adj.","d":["19 möjligt att smälta. mångehande tingh ärw smelteligen som wax, sallt, alun PMSkr 607 (senare avskr.). 2) möjlig att smälta el. diregera. digestibilis . . . väl smälteliger GU C 20 s. 186 ."],"e":["-liger . ","smelteligen ) , "]},{"a":"smältepanna","b":"nn","c":"","d":["smältpanna. HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":["smelthe panne )"]},{"a":"smältilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. matsmältning. hard ägh hindra smältilse L 7: 60. ib 3: 57 . smeltilsen hindras ib 21 . " god smältilse " ib 18 . " tha wanskas smeltisinna dygdh " ib 174 (jfr s. 151). minskas . . . smeltisanna digd ib 175 (jfr s. 151). wardhir . . . smältisana makt ib."],"e":["-ise )"]},{"a":"smälting","b":"nn","c":"","d":["= smältilse. " hindrer thz smälting i maganom " LB 3: 57 . ib 173, 174, 175 ."],"e":[]},{"a":"smältning","b":"nn","c":"","d":["1) = smältilse. then mater som är aff mongum tingom saman komen han fördarffuar magan oc hindrar smältningena LB 3: 18 . ib 7: 60, 76. ","2) om blod: lösning, blandning. är han (blodet) alstingx tunder tha märker thz onda smältning LB 5: 293 ."],"e":[]},{"a":"smältning","b":"nn","c":"","d":["1) smältning PMsk 610 (senare avskr.). 2) matsmältning. JMPs 467."],"e":[]},{"a":"smärre","b":"","c":"","d":[" , se smar."],"e":["smäster"]},{"a":"smöghia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. låta smyga el. krypa."],"e":["-ir )","smöghia sik , "]},{"a":"smöghiansson","b":"nn","c":"","d":[" " ath han ecke kallade herman messeman smöghiansson (för sköghiansson?) STb 1: 72 (1476). Jfr skökenson. ""],"e":[]},{"a":"smöghliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr genomsmöghliker."],"e":[]},{"a":"smölker","b":"nn","c":"","d":[" Jr hösmölker."],"e":[]},{"a":"smör","b":"","c":"","d":[" , se smiör."],"e":[]},{"a":"smöra","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. margit smöran SSkb 147 (1504-05)."],"e":[]},{"a":"smörlika","b":"ab","c":"adv.","d":["vndradhe han oc loo ther smörlika ath ST 43 ."],"e":[]},{"a":"snabber","b":"av","c":"adj.","d":["snabb? ss tillnamn. gregorius snabber ericus branter fideiussit KTb 133 ( 1402) . gregers snabba (dat.) ib 52 (14249 . ib 143 ( 1424) ."],"e":[]},{"a":"snafsare","b":"nn","c":"","d":["oridurus . . . snaffsare mwn stinder ok maall stulyn Gu C 20 s. 390."],"e":["snaff- )"]},{"a":"snak","b":"nn","c":"","d":["och m.?","1) snack, prat, tal. mz . . . smälik snak Al 1855 . " skörhet oc böffuerj war mest hans snak " RK 2: 7363 . " slogh thz aff mz annedh snak " ib 3169 . j hälghom tymom . . . skulde ekke män oc qwinnor hafwa mykyt smak, ellir kompani mellan sin ST 213 . tha tw sitther wedh bordh haff gwdelight oc höwiskt snack Bir 5: 140 . - prat, glam. jwlen han j arbogha drak medh myken glädhi och höffuelich snach RK 2: 4149 . Va 24 . Ber 291 . Su 232 . ","2) skämt, gyckel. thz iach sagde thz war mit snak Va 4 . Di 114 . jak tog thz for smak skyld. oc äy for annar skyld ib 47 ."],"e":["snack . ","snach )"]},{"a":"snak","b":"nn","c":"","d":["och m.? 1) snack, prat, tal. bwkfyllis dötter äru fäm förste är lösläti j snak oc adhrom mädhfärdhom SvKyrkobr 356 . BSH 5: 225 (1507, Gadh) ."],"e":[]},{"a":"snakka","b":"vb","c":"v.","d":["1) snacka, prata, tala. med ack. BSH 5: 272 (1508, Gadh) . giöres eder intet behof hafwa nogen omsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens HSH 13: 103 (1524, Brask) . hänne fader . . . bad henne . . . snacka lostog ord mz jasone Troj 11 . - abs. huru qwämelikit thz ware . . . mz tik snakka (fabulari) oc samtala Mecht 252 . " hon stod ok snackade medh thöm " STb 2: 494 ( 1490) . " som wi senest snackede med eder om adelkoma barn oc theris arff epter lagen " HSH 16: 101 (1527, Brask). Troj 169 . "],"e":["-ade . ","-ede . ","-at . ","-et )","*snakka bort , genom prat frånhända el. beröva. tw hawir snakkat mik bort iij spän korn ok i tunno öl som ingin dandeman ATb 1: 86 ( 1458) ."]},{"a":"snakka","b":"vb","c":"v.","d":["1) snacka, prata, tala. med ack. snakkade mz honom mang ordh RK 2: 3149 . - abs. han . . . ward tha sa barmeliga wred j viij dagha gath han ey snakkat eller leed RK 2: 7177 . han stodh oc snakkadhe mädhan klärkin predikadhe ST 152 . ib 186 . Gers Frest 39 . " mz innarsta hiartans fröghd wilde iak . . . til tik tala oc mz tik snakka " Su 89 . LfK 59 . ","2) skämta, gyckla. " skalt hu ekke snakka ellir kaza mz warum herra " ST 72 ."],"e":[]},{"a":"snakkare","b":"nn","c":"","d":["pratmakare, person som förer muntert snack. " ihesu christi fözlo time hugnar ekke snakkara " Bo (Cod. B) 345 ."],"e":[]},{"a":"snakkoter","b":"av","c":"adj.","d":["pratsam; vittnande om el. beroende på pratsamhet. dicerium rii snakkoth orhd GU C 20 s. 183 ."],"e":[]},{"a":"snal","b":"av","c":"adj.","d":["snå, glupsk? the qwinnor waro illa snala Al 5129 ."],"e":[]},{"a":"snappa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bort-, äptir-snappa samt osnappadher."],"e":[]},{"a":"snar","b":"av","c":"adj.","d":["1) snabb. " the (myrorna) waro swa snara i thera lop somnagher fughel ther flygher mäst " Al 9358 . " han (hästen) war bade stark oc snar " Di 59 . " finge he teden snara föter Rk 2: 9218. mz . . . snarasta bör " Lg 3: 50 . - rask, vig, färm. josephus war raskir ok snar okfik handum for swärdhit Bil 314 . han war . . . snar oc rasker i alla leke Di 1 . ib 130 . han war bade snar oc rask ib 132 . " han war snarist offuer alla men (allra manna finastr) " ib. " the waro starke ok mykith snar " Al 1710 . ","2) snar, hastig, färdig. vare nu var hand snarare (propmptior ) til at slaa Bir 3: 334 . " warom nw snari til at binda fridh mz honom " MB 2: 249 . Su 150 . ","3) snar, hastig, snart inträffande. han skulde antigge haffua snar siger ellir döden Di 130 . ","4) skarp, genomträngande. " om synd el. ögon. fether qwidher hafwer ey snar syn älla klokt wndherstandilse " Ber 84 . " han hade snar öghen (han var . . . eyðr manna bezt) " Di 2 . han haffde . . . snar ögon oc wän till atsee ib 131 . - skarp, barsk, egnad att skrämma. hans ögon ware snar (snor) oc grym till atsee Di 128 . ib 132 . " han haffde et snart (snarpt) öga " ib 133 . ","5) skarp, sträng. " nytiadhe han stundom lättom ok blidhom ordhom ok stundom hardhom oc snarom (increpatoriis et duris) ordhom " Bo 148 . - n. adv. A) posit. ","1) snabbt, hastigt. at spurdhe . . . hwi han for swa snart (velociter) Bil 253 . " thz hiwlit lop sua snart vm kringh " Pa 18 . ","2) snart, hastigt, skyndsamt. saa snarth konungen omwändher RK 3: 2882 . " ey kunne the blanar aff sinne naturlike snaarhet swa snart taka i sik aff eldhen som min miskundh . . . taker til sik syndaran " Su 46 . - snart, inom kort. pawall kyle . . . komber snarth hem BSH 5: 346 ( 1509) . - sva snart, så snart som. swa snart the hälge män sagho kesaren skeen theras änlete som solen Lg 441 . B) komp. snarare, förr. bölden monas tes snarana LB 7: 235 . ib 166 . C) superl. snabast, hastigast. aff fughle them som snarast flygher MB 1: 159 . " lupu som snarast thiit " Bil 576 . - det snaraste, det skyndsammaste. föegånget af sum (som) och i föening med en form af kunna. drog han som snarest (d. v. s. så snart el. så skyndsamt) han kunde til lödesa RK 2: 8899 . " skynde sig konungen . . . at vestergotland som han snarast kunde " ib 9512 . " the fälte theress sägil som snarast the kunde " ib 8475 .","2) så snart som. röge peninger wil the gerne vtgöre met thet snariste föret komber och eky föör FM 501 ( 1510) . - Jfr ofsnar, fulsnart."],"e":["snarare . ","snararen Su 150 . ","ss adv. snarana LB 7: 235 . ","snaraster . ","snarister ) , ","thät snarasta","thät snarast )"]},{"a":"snar","b":"av","c":"adj.","d":["1) snabb. " lleuipes . . . släth föther oc snar " GU C 20 (hand 2) s. 77. - n. adv. A) posit.","1) snabbt, hastigt. " momentancus . . . snarth fram lidande " GU C 20 (hand 2)s. 152. - Jfr äptirsnar (äv. Sdw 2: 1141)."],"e":[]},{"a":"snara","b":"nn","c":"","d":["snara. " queolus lithen snara " GU C 20 (hand 2) s. 64. han (ɔ djävulen) säther syna snärär ore myna föther J Buddes b 173 . Jfr fota-, ta-snara."],"e":["snärär J Buddes b 173 ) , "]},{"a":"snara","b":"nn","c":"","d":["snara. " ss fångstredskap el. ss medel att bringa på fall el. i förderf. är oos högelige for bwdet stooka eller snarwr haffwa " BSH 3: 147 ( 1463) . slipper en foghil aff snara eller quist han tagher sik wara for tolke list swerghe thu äst nw sluppit wilt thw j the snara j gen som for war bundhin vm thin been thz ma wel sta tik vppit MD 390 . nar vngin flyghir . . . wakte sik at han girnis ey the bradh älla mat ther snara är j Bir 1: 301 . " hafwande snäru mz hulke han maghe snäria hans fötir " ib 314 . " än thot diäfullin är klokir tho är gudh sniällare oc starkare syndirslitande alla hans snaru " ib 2: 145 . " hedhrin är een af them försto snaromen ther människan fatas oc fangas ij " Bo 94 . " han skulle swikare heta, eller then som androm lägger snaro fore foot mB 1: 216. - ss redskap för att afdagataga (genom hängning). þe vänto at snäran var eigh väl at runnen " Bu 26 . lagþe sik sialwm snaru um strupa ib 130 . " han . . . skal som thiufuir snärias ok bindas mz snaru " MP 2: 177 . haffwe the . . . skooret budkafle medh brandh oc snara (för att antyda det straff som skulle drabba den som försummade att befordra budkaflen) BSH 4: 111 ( 1486) . - Jfr synda snara."],"e":["snära L.; -an Bu 26 ; ","-u Bir 1: 314), "]},{"a":"snara","b":"ab","c":"adv.","d":["hastigt. " konungen och drötningen lupo thit snara " Fl (Cod. C) 357 (i rimsl.)."],"e":[]},{"a":"snarborre","b":"nn","c":"","d":["kardborre. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 50. thär ffar skwla ga skal ey wara . . . yrtherna skräppor äller tisthla . . . thy hwasse bwska riffwa them . . . oc snarborrana toka wllena PMskr 238."],"e":[]},{"a":"snaresven","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. siwrdh snaresueen SSkb 178 (1505-06), 267 (1507-08)."],"e":[]},{"a":"snarfötter","b":"av","c":"adj.","d":["snabbfotad. pernitor staduger ok snar (radslut) föter GU C 20 s. 437 ."],"e":["-föter )"]},{"a":"snarhet","b":"nn","c":"","d":["1) snabbhet, hstighet; hastighet att fatta eld, eldfängdhet. ey kunne the blanar aff sinne naturlike snaarhet (inclinatione) swa snart taka i sik aff eldhen Su 46 . ","2) hastighet, skyndsamhet. " " LfK 251 ."],"e":["snaarhet Su 46 . ","snarheet LfK 251 . snarheeth),","mädh ena","en )"]},{"a":"snarhet","b":"nn","c":"","d":["1) snabbhet hastighet. för thy . . . snarhethen mykith nyttog är enom godhom stridz man PMskr 124. 2) hastighet, skyndsamhet. mädh en snarhet, skyndsamt snart, lätt. Gers Frest 3 . BSH 5: 274 (1508, Gadh) ."],"e":[]},{"a":"snarka","b":"vb","c":"v.","d":["snarka. snärkär sterto VGL XIV . stertere j: snarkä LB 6: 284 . " man soffwir ey alth thäth man snarkar Go 1102. soff (dormies) litla stund ok snarka (dormitbis) litit " Su 386 . ST 478 ."],"e":["snärka . "]},{"a":"snarkan","b":"nn","c":"","d":["snarkande. Bir 5: 42 ."],"e":[]},{"a":"snarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["A) posit.","1) snabbv, hastigt. " hon . . . loþ snarlika mith mällin alla the om kringstodho som hynd " Gr (Cod. D) 381 .","2) hastigt, skyndsamt. raskt. sungo the then dagen alla thijderna mycket snarliga och hasteliga TK 272 .","3) med hat, ofördröjligen, genast. fulfölghen them . . . snarliga (cito) MB 2: 5 . ib 112 . Su 103 . ","4) snart, skyndsamt, inom kort. hans klädhe . . . röttos snarlika aff hans kropp Lg 670 . MB 2: 73 . " at the som ey wilia sik bätra, wtkastins snarlika " Bir 4: 41. ","5) hastigt, plötsligt. " sloo hasteliga oc snarligha vppa them " MB 2: 32 . Su 98 . ","6) med skyndsamhet, korteligen, med få ord. huru abbatissan maa snarlika (breviter) tala j clostreno mz mästirmannomen Bir 4: 60 . B) komp. snarare, tidigare, förr. alth j glaseno wändis j wathn jnnan 30 äller 40 daga, äller snarlikaren PM XXX . FM 335 ( 1507) ."],"e":["-ligah MB 2: 32 . ","-liga ib 5, 73, 112 ; TK 272 . - lekan Su 103 . ","-likaren PM XXX . ","-lekaren FM 335 (1507)),"]},{"a":"snarlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" A) posit. 1) snabbt, hastigt. Gers Ars 21 . fran wastena maghen j snarlikan hiith (ɔ till Rom) sända breff PMBref 333 ( 1519) . ib. 2) hastigt, skyndsamt, raskt. tha warth anthenor myket forfärad . . . oc for snarligan tädan Troj 46 . 3) med hast, ofördröjligen, genast. (de) latha göra snarligan eth övermaatta skönt hus Prosadikter (Sju vise m C) 223 . 6) med skyndsamhet, korteligen, med få ord. ok at jak snarlika (breviter) thätta samanlykkia ok fulkomplika ända maghe, är hon alt mankönsins summa helsamlighin sak, ok äwinneliko wälsignelsenna ära SpV 200 . " snarligha scriffuit j westeraarss quasimodogeniti söndagh anno etc. xj " GPM 2: 26 ( 1511) . C) superl. swa snarlikast, så snart som. swa snarligaste vor . . . herre komber her sielff STb 5: 338 (1521, Kop). - Jfr forsmarlika."],"e":["-ligha GPM 2: 26 ( 1511)","-ligan Prosadikter (Sju vise m C) 223 . superl. snarligeste STb 5: 388 (1521, Kop)), "]},{"a":"snarliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) snabb, rask. rätwis bön til war härra . . . skal wara . . . accelerans humilis et perseuerans hon skal wara snarlikin ok rask vtan dölsko ok forswmelsse MP 4: 41 . 2) snar, hastig, färdig. til at forlatha brwth snarlikin (facilis) SpV 161 . 3) hastig, brådskande? thet idre werdigheter . . . akte nw j dagh wra jeeth snarligit samtaal j eneköpingh GPM 2: 75 ( 1512) ."],"e":["-likin SpV 161 ; MP 4: 41 . ","-ligit GPM 2: 75 ( 1512) ),"]},{"a":"snarlikhet","b":"nn","c":"","d":["snabbhet, snarhet, hastighet. " sanneligha en fawiskir hoghir wtgiwthir j sama snarlikhetinne (facilitate) godha forskullan, j hwilke han ingiwthir " SpV 262 ."],"e":[]},{"a":"snarlikhet","b":"nn","c":"","d":["snabbhet, hastighet. " lopp mz alle snarlikhet " Lg 3: 683 ."],"e":[]},{"a":"snarmälter","b":"","c":"","d":["snabbtungad. micrologus gi snarmälther GU C 20 (hand 2) s. 141."],"e":[]},{"a":"snarradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["snarfyndig. " war wel talande och snar raduger " PK 246 ."],"e":["snar raduger )"]},{"a":"snarrännande","b":"","c":"","d":["snabbt springande. hector . . . mz syn snar rännande häst Troj 162 ."],"e":[]},{"a":"snarögdher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1303."],"e":[]},{"a":"snarögdher","b":"av","c":"adj.","d":["som har skarpa ögon. han war open oc snar ögder Di 16 ."],"e":[]},{"a":"snatra","b":"vb","c":"v.","d":["snattra, sladdra, pladdra. j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra ok snatra JP 10 ."],"e":[]},{"a":"snatta","b":"vb","c":"v.","d":["snatta. " snattär owrmaghi " SR 46 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"snattan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"snattare","b":"nn","c":"","d":["snattare. " snattäre oc e fuldär þiuuär " SR 41 . "],"e":["snattara bot , "]},{"a":"snatteri","b":"nn","c":"","d":["och f.? snatteri. mechtil . . . offtan til foren befunnith ther medh swa dana snattarij STb 3: 317 ( 1498) . " fordrogx ene pige retten för tet snatterj hon hade bedreffuit STb 5: 253 (1519). ""],"e":["snattari )"]},{"a":"snatteribot","b":"nn","c":"","d":["böter för snatteri. dömdes . . . jons nilison sak til iij m. för snatteribot (bokstäfverna ri återgifva upplöst förkortning; för snatterebot (att föra till snattara bot)? el. för snattenbot (att föra till ett snattanbot; jfr Fgutn. snattan bot?) BtFH 1: 232 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"snava","b":"vb","c":"v.","d":["snafva. sespitare, snaua GU 5 . snaffwadhe hesten Lg 3: 376 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"snava","b":"vb","c":"v.","d":["snava. " cespito . . . gräua och snaffwa och prampera " GU C 20 s. 102 . " nutabundus a um twäkande owis ok snaffuandhe " ib 366 . nutare twäka snaffua darra ok röras ib s. 367 ."],"e":[]},{"a":"snavare","b":"nn","c":"","d":["cespitator . . . snaffware GU C 20 s. 102 ."],"e":[]},{"a":"snedh","b":"","c":"","d":["på sned, snett. skipen läggias vndy öghya j försaath oc när som stridhes halles skipen paa sned PMSkr 172 . skäris (vinstocken) swa pa snedh ath wathnit rindher ey aff skyrdenne paa knopporna ib 314 ."],"e":["sned )"]},{"a":"snedha","b":"vb","c":"v.","d":["2) snedda? deliare snedha äria ok trädha GU C 20 s. 173 ."],"e":[]},{"a":"snedha","b":"vb","c":"v.","d":["skära, afskära? mz försto lasse han hem kombir smethe sporstaua sina a badhom ändom än the aff bärande thrä äru TB 75 ."],"e":[]},{"a":"snedhaktogher","b":"","c":"","d":[" , adj illistig, ränkfull. j lönlega rwmme ther the kwnne lönliga tala och offwerläggia om theres lönligo snedaktoga forräderij Troj 254 ."],"e":["snedaktoger )"]},{"a":"snedhaktoghet","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"snedher","b":"av","c":"adj.","d":["n. adv. snett. " hwart altarä skal standa sneedh nidher af andro Hollman " Bir Extr 233. ther hwseth mötas snyt öffuan gardhen jnn vppa öster gatwne ATb 3: 115 ( 1501) . . . . göra wärn oc vikskard oc ey ath enasth räth vth, vtan jamwäl snet bort. twärt. oc nidher PMSkr 164 ."],"e":["snet . ","sneeth . ","snyt ) , "]},{"a":"snedhogher","b":"av","c":"adj.","d":["slug, listig. " briseida som war myket snedog j radh " Troj 179 . Jfr snidhoger."],"e":["snedog ) , "]},{"a":"snedhoghet","b":"nn","c":"","d":["list, svek, knep. medh lempe, och snedlikheter GPM 2: 40 ( 1502) . j slyk snedoghet sagde hon si ey wilia honom neka Troj 179 . Jfr ilsnedhoghet."],"e":["snedog- . ","snedik- )"]},{"a":"snedhoghet","b":"nn","c":"","d":["list, svek, knep. the snedliigheter, the haffua bruchet mot ider BSH 5: 26 ( 1504) . skall hans ghan äs icke bita myna räffwe i häll medh snedigheth wtan medh ower makth ib 274 ( 1508) ."],"e":["snedigheth . ","snediigheth . ","-ir )"]},{"a":"snedhskurin","b":"","c":"","d":["snedskuren. " the ytersta tw holen skwla wara snedskwren " PMSkr 507 ."],"e":["snedskwren )"]},{"a":"sneghlare","b":"nn","c":"","d":["person som sneglar. " perpera . . . qui vel que peruertit ffaciem snäglare " GU C 20 s. 438 ."],"e":["snäglare )"]},{"a":"snes","b":"nn","c":"","d":["eg. qvist; qvist el. vidja med ett visst antal (20) vidhängda föremäl (särsk. fiskar); tjog (särsk. nytjadt om fisk). Jfr Dyrlund, Aarb. f. Nord. Oldk. 1885 s. 269 f,: Falkman, Om mått och vigt 1: 454. " 40 snessa ål " BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag; Askims härad)."],"e":["-ar )"]},{"a":"snes","b":"nn","c":"","d":["eg. kvist. Se Sdw 2: 1303. 1) tjog (särsk. nyttjat om fisk). xvi snäsa aall Vet.-Sock i Lund. Årsb. 19454 (Jb C 39) s. 85 (1486). xx snesser all ib 86 ( 1486) . ","2) sådesskyl?"],"e":["snäsa . ","snesser ) , ","*snesa land , "]},{"a":"snialder","b":"","c":"","d":[" , se sniälder."],"e":[]},{"a":"snidh","b":"nn","c":"","d":["och n. 2) streck, skälmstycke. - list, svek, knep. dolus . . . swik ok snidh GU C 20 s. 199 ."],"e":[]},{"a":"snidh","b":"nn","c":"","d":["och n ","1) skärande, tillskärande af kläder. Jfr snidha koster.","2) streck, skälmstycke. " at wagta sig for tolken snidh " RK 2: 5224 . " tha biscopen hörde tolkit snidh " ib 8257 . meg giordes tha . . . mekta sned RK 3: (sita forts.) 6113. jak giorde hanum et litit snäd igen Di 35 . sker mik . . . sma smedher aff thöm BSH 5: 252 ( 1508) . the bruka alla the snedher the kwnno ib 272 ( 1508) . han är sa hall . . . jach rädis hans snedher ib 346 ( 1509) . " han haller fast oppa sin gamble snedher ib 4: 305 (1501-1502). wij weliä nesth gudz hielp faa godh both . . . för . . . andre sneder the her brwkath haffwe " HSH 20: 177 ( 1507) . ","3) angrepp, utfall? enchte snidh (rättadt till vtlopp) the thit sidan teedhe RK 2: 2262 (jfr s. 362). the danska loop af husit nidh vppo köpmanna hold giorde the eth snit ib s. 342."],"e":["snit . ","snedh . ","sned . ","snäd . ","-ir )","snidha koster","snydha- )"]},{"a":"snidhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr punga-, qvärka-, remasnidhare."],"e":[]},{"a":"snidhkare","b":"nn","c":"","d":["snickare. ss tillnamn. " jönis snitkare " SJ 300 ( 1462) ."],"e":["snitkare )"]},{"a":"snidhkare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hannis snidkare Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 34 (1457-59). " SSkb 20 (150102), 68 (1502-03), 112 (1503-04), 148 (1504-05), 251 (1507-08). GPM 2: 406 ( 1502?) . HLG 2: 20 (1510), 50 (1516), 3: 6 (1517). JTb 93 ( 1513) . (?) tomas smyckere i boden SSkb 107 (1503-04). (?) hinrik snitare STb 4: 292 ( 1513) . - Jfr boka snikkare. "],"e":["*snidhkara ämbite","snicker embete )"]},{"a":"snidhning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr qvärka snidhning."],"e":[]},{"a":"snidhogher","b":"av","c":"adj.","d":["slug, listig. " hwat är gambla hwgormenom starkare j ondzkonna, ok kyndoghetinne snidoghare (subilitus) " SpV 161 . drakin thän kloke ok lifwndoghe, alla diwra snidoghastir (prudentissimus) ib 352 . röffwarin snydhoghir (ä. fr. smidhoghir) !UDDA_TECKEN? sinne konst (predo versatus) ib 574 . Jfr snedhogher."],"e":[]},{"a":"snighil","b":"nn","c":"","d":["snigel. " thänne biscopin är swa som snighil. hulkin som ligghir j them thräkkenom som han är födhir j ok draghir howdhit aat iordhinne " Bir 1: 329 . " kroppsens hwdh war swart som snigellen " Lg 3: 465 . " tag blod aff yglar eller sniglar " LB 7: 193 . then fisken . . . war liker enom storom snigil PM XVIII ."],"e":["snigellen Lg 3: 465 . ","sniglar LB 7: 193 ), "]},{"a":"snighil","b":"nn","c":"","d":["snigel. gödha snighla PMskr 359. ib. "],"e":["*snighla skal","snigla skala),"]},{"a":"snikas pres. snykis","b":"vb","c":"v.","d":["fika (efter), vara sniken (efter). then som mykith snykis äptir gooz ällir päninga, han är nogh syndoghir MP 5: 29 . ib."],"e":[]},{"a":"snikin","b":"av","c":"adj.","d":["sniken. " en karger man ok nidskaps fuller ok mykit snikin ok fikin " MP 4: 277 ."],"e":[]},{"a":"snikin","b":"av","c":"adj.","d":["sniken. " war en snikin man " JP 67 . "],"e":[]},{"a":"snikka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skära, utskära; pryda med utskärningar; pryda, utstyra. kata qwinnor oc danzserskor som sik högfärdelika snikkade oc tilsatto Su 128 . Jfr tlsnkka."],"e":[]},{"a":"snikka","b":"vb","c":"v.","d":["eg. skära, utskära; pryda. smycka, utstyra. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 12, 43 f.; R. Pipping, Runer og rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 90. jezabel . . . hwilkin än saa galin war at bondanom hänna dödhom, smordhe hon sik ok swa sinkkadh (felläst för snikkadhe) änlithe ok andhra sina limmi SpV 312 . Jfr tilsnikka."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"snikkan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilsnikkan (äv. Sdw 2: 649)."],"e":[]},{"a":"snikkere takel","b":"","c":"","d":[" se snikkia."],"e":[]},{"a":"snikkia","b":"nn","c":"","d":[" [Mnt. snicke. Fdan. snikke] = snäkkia. stadzsins snickia, som aff reuell kom Skotteb 44 (1460-61). jtem ij öre skipmennomen som snickere (för snickene; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204) takell vpbure a gramonke broo ib 436 (1469-70, Kämn)."],"e":["med art. snyckan Skotteb 434 (146970) , Kämn). snicken ib 436 (1469-70, d:o)), "]},{"a":"snikt","b":"nn","c":"","d":["snikenhet. hulkin suikt (för snikt) och giri wadhelikast är widh människionna siäl JP 85 . Jfr pänninga snikt."],"e":[]},{"a":"snikt","b":"nn","c":"","d":["snikenhet. Se Sdw 2: 1303. MP 4: 54 . the människia som mykla fikt ok snikt haffuer epter godz ok päninga ib 217 . hans siäl . . . sagde sik wara äwärdelica fordömdan fore sina giri ok snikt skul ib 261 . ib 5: 67, 168, 231 ."],"e":[]},{"a":"sniktan","b":"","c":"","d":[" , se snöktan."],"e":[]},{"a":"snild","b":"nn","c":"","d":["förstånd. " tha mannin wandas tha villis honum snidin (kan föras till snille) " GO 338 ."],"e":[]},{"a":"snilder","b":"","c":"","d":[" , se sniälder."],"e":[]},{"a":"snilla","b":"nn","c":"","d":["= snille 2. lofuadis han aff sinne snillo MP 1: 48 . " mina snillo " ib 56 . ib 57 . " leeth han see sina snilla " RK 3: 1939 . - väl til snillo (-a), på ett mycket vist el. förståndigt sätt. swarade honum wäl tiil snilla RK 3: 1318 . - De båda sistnämda ställena, på hvilka ordet står i rimsl., kunna föras till snille."],"e":[]},{"a":"snilla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["snella Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498)), "]},{"a":"snille","b":"nn","c":"","d":["och n. (Fr Cod. D) 928; Su 10 ) ","1) skicklighet, konst. " the (ädelstenarne) waro j samma ringh lagdhe mz mykit snille " Fr (Cod. D) 928 .","2) vishet, klokhet, förstånd. hans snille (spientia) ok renlifue frägdhadhis widha vm världinna Bil 124 . fullä mz them hälghä andä ok snille KL 142 . " löste os atir mz sinne makt oc godhlek oc snille (sapientia) " Bo 58 . jak skal tappa visa manna visdom oc bortwräka sniälla manna snille (prudentiam) ib 98 . " huar sum äru mång rådh ok opta, ther är mykil snille " KS 17 (43, 18) . the haua ey vit ok snile ok ful skiäl ib 28 (70, 30). the haua vit ok snille ok högh skiäl ib (71, 30) . han !UDDA_TECKEN?: mannin) hauer skiäl ok vit ok snille ib. wärlzlikin snille Bir 1: 101 . " ey gärning ey skäl, ey wisdomber (scientia), oc ey snille (sapientia) wardha wid mörkin " Ber 184 . " at höra salomons wiisdoom oc snille " Lg 95 . " hwilkn herra ey hafwer snille sinom vnderdan om styrer han illa " Al 6023 . " lära ok mina wit ok snille " ib 6011 . KS 29 (72, 31), 53 (133, 57) . KL 189, 199, 244, 351 . Bo 132, 288 . Gr 312 . Bir 1: 55, 100, 284, 285, 339 2: 217, 3: 311, 314, 4: 158 . MP 1: 176, 2: 122, 123 . Lg 40, 216, 817 . MD 438 . BSH 5: 40 ( 1505) . " om thu gör thz mz rätte snille " Al 5961 . " sagdhe thz mz skäl ok snille " ib 4091 . " swarar mz godhe snille " ib 3751 . then sändebudh bidher mz snille ib 1251 . ib 4 . RK 2: 1064 . ensamme gudelike snille aath wakta Su 2 . gudeliken snille om aldra manna siäla läthande sik wardha ib. gudelika snille, som är ihesus christus gudz son, kallas oc är fadhersens snille oc wisdomber ib 4 . hwru gudeliken snille, swa som ärlikasta brwdh, oc käraste ween biwdher sik allom til at älska ib 11 . " huru alle the som wilia magho sik troloffua gudelika snille ib 222. gudhelikx snilles horologium " ib 10 . " annar deelin ällir booken j gudhelika snillis wäkkiare " ib 222 . thänne samtalan oc spörsmal mällan sapiencia & discipulum, som är snillen oc känneswennen ib 3 . " hwar en sandher snillenna kännesuen " ib 8 . " gudhelika snilles känneswäna " ib 222 . " lokka oc dragha til wisdomsins älla snillenna älskoga " ib 10 . " dyrare oc bätthre är snillen, än alla wärldhinna dyrasta haffwor " ib 11 . ib 7, 9, 12 o. s. v. i snillinna book (Vishetens bok) MB 1: 137 ; jfr snille bok. ","3) det som är uttänkt med vishet el. klokhet; klokt el. listigt påhitt. fan ja aa thessa snille MD (S) 218 . "],"e":["snilde KL 189, 199, 244 ; Bir 4: 158 ; Ber 189 . ","sniäle: -ina Bir 2: 217 . ","snielle: -en ib 1: 339 ), "]},{"a":"snille","b":"nn","c":"","d":["och n. L.","1) skicklighet, konst. - konst, konstgrepp, färdighet. en konwngh som heth daucus fan försth snille til ath tämya höka och falka PMSkr 267 . " til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh nooth näth reffwa. kroka (o. s. v.) " ib 364 .","2) vishet, klokhet, förstånd. " thy sigher apostolin . . . kötzsins snille (prudentia) är ey annat wthan dödhin, än andans snille är liff oc fridh " SpV 382 . sannelika thätta är een stor snille (prudentia), at nakor aff gudz räddogha skodilse, är j andanom fatigher ib 553 ib 545 . SvB 26 (omkr. 1470-80). ib 10 (b. av 1500-t.). o wisdomber . . . kom ok lär os wisdomsens ok snildinna wägh SvKyrkobr 324 . gudaktigemen, som snille och lempe haffue tale med almogen STb 5: 331 (1521, Kop). "],"e":["snillä . ","sniille SvB 26 (sl. av 1400-t.) . snilde: -inna SvKyrkobr 324 ),"]},{"a":"snille bok","b":"nn","c":"","d":["Liber spientiæ, Vishetens bok. i snille bokinne sigx MB 1: 390 . " suå sighr salomon wise i snille bok " KS 57 (143, 62) . ib 60 (150, 66), 64 (159, 70), 71 (174, 78)."],"e":[]},{"a":"snille list","b":"nn","c":"","d":["klokhet. " wan han . . . alla wärldina . . . mz godh radb oc snille lista " Al 9663 ."],"e":[]},{"a":"snillelika","b":"","c":"","d":[" , se sniällelika."],"e":[]},{"a":"snilradhogher","b":"","c":"","d":[" , se sniälradhogher."],"e":[]},{"a":"snima","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) posit. nyss, nyligen, för kort tid sedan. a skänningis samtalu som nu var snima hallin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som snima war saght Bil 250 . " snima (jam dudum) rotnadho min klädhe aff mik " ib 456 . " som snima (jam) war dräpin for thronna skuldh " ib 487 . " mädhan herra vadhoyn swa snima do " Iv 1508 . - nyligen, kort förut. costus . . . var snima döþar Bu 534 . B) superl. ","1) nyligast, senast. the sama quinna ther snimst aff os thän riddara sa Iv 3911 . " iak vil idher fylghia . . . thiit iak snimarst skildis vidh han " ib 3924 . Al 1116 . fore räfstinne, som nw snimarst waar SD NS 2: 223 ( 1409) . - senast, närmast förut, strax förut, just nu. til altarä omnium sanctorum giwum wi swa mykit som nu är snymst sakt SD 5: 565 ( 1346) . " the flodh . . . som jak snimpst aff sagdhe idher " Al 5572 . Iv 1224 . ","2) med öfvergång till konjunktion: sista gången då, senast då, då senast. ij skulin mik sighia . . . huath idher är skeet . . . sidhan snimarst ij fra lofua ridho Iv 1706 . " snimast wi hädhan forom " MB 1: (Cod. B) 550. - Jfr for-, of-snima, sniman, snimster."],"e":["snimar mer L. ","snimpst Al 1116, 5572 . ","snymst SD 5: 565 ( 1346) . ","snimast MB 1: (Cod. B) 550 . ","snimarst SD NS 2: 223 ( 1409); Iv 1224, 1706, 3924), "]},{"a":"snima","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. A) posit. ","1) nyss, nyligen, för kort tid sedan. mädhan herra vadhyon swa snima (fellläst för sniman; jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45. 224) do Iv 1508 .","2) tidigt, bittida. Se Sdw 2: 1303 och jfr E. Noreen a. a., V. Jansson, Eufemiavisorna 312, 316. B) superl. 1) nyligast, senast. thän tidh iak . . . snimst . . . var til flänsborgh SD NS 3: 90 ( 1415) . kadrin haralzdotter cristmans syster som hustru elin smymast atte SJ 2: 106 ( 1487) ."],"e":["snimst . ","snymast ) , "]},{"a":"sniman","b":"","c":"","d":[" , ad. 1) nyss, nyligen, för kort tid sedan. lukt, somgik aff dödhom ilgärningis manna kroppom badhe sniman oc langhligha för dräpnom oc aflfiffwadhom SvB 106 (senare h. av 1400-t.). Hist. Tidskr. 1949 s. 952 (1512). ","2) någonsin? Momentet utgår. Jfr E. Noreen, Ark. f. nord. Fil. 45: 224."],"e":[]},{"a":"sniman","b":"ab","c":"adv.","d":["1) nyss, nyligen, för kort tid sedan. thz var sniman iak her sa ena mö Fl 698 . " the mö, som iak her sniman ouer fördhe " ib 76 . Iv 1083 . MD 108 . Di 90 . - nyligen, kort förut. fan ther for sik meer än thu thusand cristna män thit sniman forsända Bil 360 . ib 312 . som trodho a gudz son sniman föddan fore then tima MB 1: 268 . - nyss förut, ofvan. som sniman war saght MB 1: 97, 323 . ","2) någonsin? sa man in fore thöm ga the vänasta iomfru man sniman sa Iv 2930 . - Jfr forsniman."],"e":["snimman Di 90 )"]},{"a":"snimster","b":"av","c":"adj.","d":["senast, sist. " snimpsta sinne hon honum sa " Fl 1874 . " ib (Cod. B) s. 82. " Iv 2167, 3999 . " a snimpsta dagh stridhin stoodh tha war ther gwtith thz mästa blodh " Al 4535 . ther sa han cucefal snimpsta dag ib 9484 . " tha darius talade snimpsta ordh " ib 3845 . - svag ack. sing. n. ss adv. senast, sist. böriade aa them som snimarstha komo (a novissimis) MP 1: 78 . - för sista gången. tha han !UDDA_TECKEN?: war herra) snimasta [tok] natwardhin mz sinom känneswenom ST 168 ."],"e":["snimpster: -a Fl 1874 ; Iv 3999 ; Al 3845, 4535, 9484) och snimaster (snimarster: -a Fl (Cod. B) s. 82; Iv 2167 . ","snimarsther: -a MP 1: 78 ),"]},{"a":"snioa","b":"vb","c":"v.","d":["opersonl. " floccare . . . snöa " GU C 20 s. 280 . ningo . . . snögha ib 355 ."],"e":["snöa . ","snögha )"]},{"a":"snioa","b":"vb","c":"v.","d":["snöa. " thz pläghar ther ekke regna ellir snioa " ST 417 . Al 3336 . LB 3: 17 . " thz fröss blste och snöde sara " RK 2: 4268 ."],"e":["sniär Al 3336 . ","sniöar LB 3: 17 . "]},{"a":"sniobiläte","b":"nn","c":"","d":["af snö danad bild. i blandh hagleth fiöl somlikt som hafdhe enna iomfru liknilse, oc eth swenbarn j sino sköte. thzta haghel oc sniö belätit warade oc bleff länge Lg 70 ."],"e":["sniö beläte )"]},{"a":"sniodriva","b":"nn","c":"","d":["snödrifva. " store sniödriffuerna mandz högh lå fö hwsen " RK 3: (sista forts.) s. 197."],"e":["sniö )"]},{"a":"sniofal","b":"nn","c":"","d":["snöfall. " storth wrädher och swårtt sniöfall " RK 3: (sista forts.) S. 197."],"e":["sniofall )"]},{"a":"snioflinga","b":"nn","c":"","d":["snöflinga. " floccus ci vlla teester ok snöflingha " GU C 20 s. 280 ."],"e":["snö- )"]},{"a":"sniofulder","b":"av","c":"adj.","d":["niuosus . . . snöfuller GU C 20 s. 356 ."],"e":["snöfuller )"]},{"a":"sniohviter","b":"av","c":"adj.","d":["snövit. " niueus . . . snö hwiter " GU C 20 s. 356 . " han forwndrade och oppa hennes sniöhwita ännes slöthet " Troj 62 ."],"e":["sniö- . ","snö- )"]},{"a":"sniohviter","b":"av","c":"adj.","d":["snövit. " eeth sniohwit klädhe " ST 265 ."],"e":[]},{"a":"sniomyk","b":"","c":"","d":[" se sniomyl."],"e":[]},{"a":"sniomyl","b":"nn","c":"","d":["snöboll. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 312 f. anders . . . zacer til vj marck fore snyömykin (sannol. fel för -mylin) han kastade pa mester örien STb 3: 352 ( 1498) ."],"e":["snyö- )"]},{"a":"snior","b":"nn","c":"","d":["snö. " saa huad som gömss under snön gaar up med tön " HSH 14: 64 (1525? Brask)."],"e":["snö )"]},{"a":"snior","b":"nn","c":"","d":["snö. " stundom opranga myrk sky aff jordhinne ok dragha sik j himelin vndir solina oc gifwwa aff sik thrigia handa väzsko som är rägn sniö ok haghil " Bir 2: 159 . " fiöl mykin snyö " MB 2: 267 . om nattena fiöll en sniö Di 53 . " tha i see en nyfallen sniö ib. losande vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä ib 43. thz räghn swa langantima stodh at thz snioen allan smälte " Al 5689 . " thäth kombir ok op vndhir snio fiälas " GO 845 . KS 40 (105, 43) . KL 49 . Bir 3: 35 . BK 215 . LfK 221 . LB 7: 62, 63 . FH 6: 372 )1496). mangen snöy är fallen sydhan wi sogoms Di 295 . munnin kaller swa som snio Bir 1: 33 . " hwite litin var swasom hwit aste sino (för snio) " ib 3: 424 . " war handin spetälsk oc hwiit oc löös som snio " MB 1: 285 . " saa biscops änlite wara hwit som snio " Bil 642 . " nw är thin siäl 373. " Fl 524 . Al 7517 . Di 8, 128, 272 . MB 2: 334 . Su 93 . LB 9: 108 . " fyra handa färgha liws ther skeen eet var liwst rät som een snio " Fr 365 ."],"e":["snyor LfK 221 . ","snio Bil 460 ; KL 373 ; MB 1: 285 ; Bir 1: 33, 3: 424 ; Fl 524 ; Fr 365 ; Al 7517 . ","snyo Bil 461 . ","sniö Bir 2 . 159, 3: 335; Di 8, 43, 53, 128 . ","shyö MB 2: 267, 334 ; LB 9: 108 . " nyö för snyö) " Su 93 . snöy (för snyö?) Di 295 . ","snö ib 272 ; LB 7: 62, 63 . ","snee FH 6: 372 ( 1496) . ","snio Bil 642 ; KL 49 ; GO 845 . ","sniö KS 40 (105, 43) ; Di 53 . ","snee FH 6: 372 ( 1496) . ","snioen Al 5689 . ","snyon BK 215 . "]},{"a":"sniovatn","b":"nn","c":"","d":["snövatten? nibata skyn vaten (trol. fel för skya-) ok siövatn (trol. fel för sniö-) GU C 20 s. 352 ."],"e":[]},{"a":"snipa","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1303."],"e":[]},{"a":"snippa","b":"nn","c":"","d":["snibb. segmentum ti vestis mulie[b]ris et longa cuius necesse est partem secare ea solent vti nubentes . . . kiortilffoller gere oc snippa GU C 20 s. 562 ."],"e":[]},{"a":"snitra","b":"vb","c":"v.","d":["småprata. " j kirkionne fafängth pitra oc patra thz är mz diäflenom snitra och snatra " JP 10 ."],"e":[]},{"a":"sniälder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) duglig, duktig, rask, tapper. " konungh " " haniss är . . . karsker och snill " RK 3: 3451 . " ha war i striidh baadhe snill och snar " ib 1237 . " her göstaff karlsson war i striidh sniller och wiiss " ib 293 . " han tröste oppa syna manga swäna . . . han hadhe manga riika och snille " ib 227 . ","2) duglig, skicklig. " menniskor som dugha til at forestaa embetom vtan fore. oc ther til snielle oc tilfalne äru " VKR 9 . " han war i sin sticker sneller oc klar " MD 438 . " han war sniller " ib 440 (kan föras till 3). - skicklig, kunnig. vilia the wara sniälle j boklike konst (volunt esse scientes) Bir 1: 101 . ","3) vis, klok. " sagdhe sik hafua fala dyra stena som . . . fola göra sniella (insipientibus sapientiam infundit) " Bil 611 . " swa som han var alra ödhmiukast. swa var hon ok alra sniällast (prudentissima) " Bo 5 . " jak skal tappa visa manna (sapientium) visdom oc bortwräka sniälla manna (prudentium) snille " ib 98 . " loot han saman koma . . . alla visa oc sniälla män " Gr (Cod. D) 417 . " the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är " KS 27 (68, 29) . han skal wara . . . snieldr ok rådhughr til sit manwit ib 53 (133, 57) . " þe visto han vara sniällan (framstående) i viisdom " KL 189 . " vm thu äst sniäldir bidha . . . han (näml. döden) huar stadh " MP 1: 145 . " en aff hans hustrum the som snäl war (una sapentior ceteris uxoribus ejus) " MB 2: 83 . " han siputeradhe . . . oppinbarlica mz sniällom mannom (cum sapientibus) " Bir 3: 157 . the skuldo . . . wara . . . snielle swa som orma ib 1: 163 . " nytiadhe snielt radh " ib 215 . " halt ey thin siin sniällare än andra manna " ib 2: 79 . " hwi gifs somom got näme oc sniäl vndirstandilse " ib 304 . KL 183, 256, 360 . Bo 116 . Bir 1: 40 100, 284 . MP 2: 122 . Iv 5235 . MD (S) 258 . SO 101 . Ber 187 . Lg 3: 530 . ","4) skicklig att tala, som har lätt för att tala el. lägga sina ord, vältalig. han war i orlom bade sniller oc klar MD 436 . - som vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande. han syntis owirga sin fadhir i sidhom ok visdom oc sniälle talan (vältalighet) Gr 320 . wi hördum . . . tina sniello thungo (eloquentiam) Bil 535 . MD 438 . rent mal oc sniät MP 1 . 240. ","5) god, saktmodig. " the thola lättelika ordh. at the maghin kallas godhe ok sniälle (boni et mites) " Bir 1: 193 . - Jfr osniälder."],"e":["snieldr KS 53 (133, 57) . ","sniällär VGL IV. 15: 16, 16: 11 . ","snällir Bir 1: 40 . ","snyäller PM 70 . ","sneller MD 438 . ","sniller Bir 1: 284 ; RK 3: 293 ; MD 436, 440 . ","snillir MP 2: 122 . ","snil MD (S) 258 . ","snill RK 3: 1237, 3451 . ","sniäl . ","snyll Lg 3: 530 . ","sniält . ","sniällan KL 189 . ","snilla Iv 5235 ; MD 438 . ","sniälle Gr 320 . ","sniälle . ","snille KS 27 (68, 29) ; Ber 6 . ","sniälla . snialla MElL Kg 4: pr. snälla Kr LL Kg 3: pr. snilla MELL Kg 4: pr. i var.; KrLL Kg 3: pr. i var. snille RK 3: 227 . ","sniällum SML Prol. sniällom Bir 1: 100, 3: 157 . ","sniellom SO 101 . snällum UpL Pröf. snällom VML II Pröf. gen. sniälrä VGL IV . 19: 1. snilra ib i var. sniälla Bo 98 . ","sniälle KL 360 . ","sniälde ib 256 . ","sniello Bil 535 . ","sniälda Ber 187 . ","sniällare . ","sniäldare KL 183 . ","sniällaster ) , "]},{"a":"sniälder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","3) vis, klok. vir prvdens placeit magnatis een sniäller (el. möjl. snäller) man skal täcchass herromen GU C 20 (hand 29 s. 110 ta lofuade han (ɔ husbonden) thän vranga syslamannen for thy han war snäller widh sik siälffuan (jfr GVB Luk. 16: 8: at han wijsligha giorde) MP 4: 154 . thessa jorderikis människior the ära kyndoghe ok snällare j sina kyni . . . än lifsins syni (jfr GVB Luk. 16: 8 . .. äru wijsare än liwsens barn) ib. 4. skicklig att tala, vältalig. . . . som vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande. eloquencia thz är sniälle talan Mecht 140 .","6) sedesam, laglydig? Jfr V. Jansson, Acta Philol. Scand. 19: 37. - Jfr osniälder."],"e":["sniälle Mecht 140 komp. snällare MP 4: 154 . SE Sdw 2: 1303), "]},{"a":"sniälhet","b":"nn","c":"","d":["vishet, vist el. förståndigt innehåll. hännas widhrlike är ey . . . i ordhana sniälhet (sensu) Su 76 ."],"e":[]},{"a":"sniällelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) raskt, snabbt, inom kort. han (ɔ Gud) anamar snälika wara bätringh MP 4: 112 . thätta (ɔ syndabättringen) gör toomligha, togh snälleligha SkrtUppb 358 ."],"e":["snälleligha SkrtUppb 358 . ","snälika MP 4: 112 ),"]},{"a":"sniällelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vist, förståndigt, på ett vist el. förståndigt sätt. þa ald liþ ande þing sniällaleka leþas Bir 4: (Avt) 179. skipte iak kirkionna goz sniällelika (sapienter) ib 1: 71 . huru snillelika thu skapadhe mannin ib 172 . " vm the hafwa sik sniellelika (prudenter) ok ey girilika j sinom ämbitom " ib 317 . ib 198, 249, 389, 3: 48, 303 . MP 1: 240 . Ber 200 . Su 158 . Lg 817 . Jfr osniällelika."],"e":["sniäldelika Ber 200 ; Su 158 . ","sniällaleka Bir 4: (Avt) 179. sniälleliga Lg 817 . ","snillelika Bir 1: 172 (på tre st.)),"]},{"a":"sniällelikhet","b":"nn","c":"","d":["vishet. aff ihesu christi ärlikhet oc sniällikhet Bir 2: 216 ."],"e":["sniällikhet )"]},{"a":"sniälordadher","b":"av","c":"adj.","d":["skicligt läggande oren. Se Sdw 2: 1303."],"e":[]},{"a":"sniälradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["snarfyndig, rådig, klok. " thed barn som tha födis, tz vardher . . . rethferdogt och welthoktath oc snilradogt och tienisthactokt " LB 7: 94 ."],"e":["snil- )"]},{"a":"sniö","b":"","c":"","d":[" , se snior."],"e":[]},{"a":"snoa","b":"vb","c":"v.","d":["sno. " llorarius . . . thz thöm tilhöre snoddher oplösdher oc bunden " GU C 20 (hand 2) s. 97. tha strängen är snoder PMSkr 398 . Jfr upsnoa."],"e":["snoder . ","snoddher ) , "]},{"a":"snoa","b":"vb","c":"v.","d":["sno. " sidhan thz !UDDA_TECKEN?: wl eller liin snodis ok spanz j thradh " Bil 84 . " sagdhe . . . litin ok vllena badhe i sändher snoos (simul color torquetur cum lana) ib. Jfr saman snoa. ""],"e":["snoo: snoos Bil 84 . impf. ","snode: -is ib. snodde: saman snodde Su 240 . ","snött: saman snött ib 7 (15, 7)),"]},{"a":"snobba","b":"","c":"","d":[" , se snubba."],"e":[]},{"a":"snodder","b":"","c":"","d":[" , m Jfr silsnodder."],"e":[]},{"a":"snoker","b":"nn","c":"","d":["eg. snok; dåre, tok? " thorgheth är i (för thi el. th?) goth at thär kombir mangen snok (möjl. felaktigt; lucifacare forum facit aduentus fatorum) " GO 492 ; se KOck, Medeltidordsp. 2: 232 f."],"e":[]},{"a":"snoker","b":"nn","c":"","d":["snok. PMskr 275. tak en swartan orm som är snook ib 281. serpentes . . . nigri . . . quos vulgari gentis idiomate snock appellant Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XXI c. 46."],"e":["snock . ","snook )"]},{"a":"snopa","b":"vb","c":"v.","d":["förgäfves vänta. han lather oss her halda och snopa RK 2: 4337 ."],"e":[]},{"a":"snoper","b":"av","c":"adj.","d":["2) snopen? snäv, trång? Jfr J. Mjöberg, Nysv Studier 4: 52 ff."],"e":[]},{"a":"snoper","b":"av","c":"adj.","d":["1) förgäfves väntande. thu siter ok halder snop ok thwänar af swylt mz thinom älskogha. ok än finder thu ey thz thu letar äptir Su 388 . ","2) snopen, flat, harmesen öfver att hafva gått miste om något som man trott sig hafva i säker besittning. tw sither . . . qwar j kapo snoop oc bort flögh hökir aff hende MD 392 ."],"e":["snop . ","snoop )"]},{"a":"snoppa","b":"vb","c":"v.","d":["snyfta. " snwppa mz snwppandom (cum plorantibus plora) " Ber 50 . " gratande och snuppande(plorans et ejulans) ib 203. " Lg 3: 398, 399 . " stodh länghe sokkandhes oc snoppandhes " ib 408 ."],"e":["snuppa . ","-a Ber 50 ),"]},{"a":"snoppan","b":"nn","c":"","d":["snyftande. " mz sukkan oc snoppan (Cod. A snöptan 218) " Bo (Cod. B) 335 ."],"e":[]},{"a":"snor","b":"nn","c":"","d":[" ? snor. SvKyrkobr (Lucid B) 164 ."],"e":[]},{"a":"snor","b":"nn","c":"","d":["snor, ur näsan flytande slem. wätzkan . . . som skulle gaa gynom munnen mz spot ällir näsa mz snoor LB 3: 90 ."],"e":["snoor )"]},{"a":"snor","b":"nn","c":"","d":["snöre. " wädrit oc ellen tha strax wende rät fra the swenska lika som j [1] snor " RK 2: 7881 ."],"e":[]},{"a":"snorkin","b":"av","c":"adj.","d":["hopkrympt, skrynklig, vissen. tha kesaren saa hwfwdhet aff silff, syntes thz honom mykyt magerth, snorket oc wanskapat, oc fast olikt sancti seruacii hoffdhe Lg 3: 187 . Jfr snärkia."],"e":[]},{"a":"snorludher","b":"av","c":"adj.","d":["snorig, snörvlande? naricus . . . snoorluder GU C 20 s. 342 ."],"e":["snoorluder )"]},{"a":"snubba","b":"vb","c":"v.","d":["snubba, snäsa, förebrå, hårdt tilltala. med dat. the . . . snwbbadho honum i hwario ordhe mB 1: 229. an . . . snubbar honum ib 230 . " än thot honom snobbadhis af moghanom " Bo 150 . Jfr snybba."],"e":["snobba . "]},{"a":"snubba","b":"nn","c":"","d":["snubba, förebråelse. " repulsa se snubba oc ater driffningh " GU C 20 s. 524 ."],"e":[]},{"a":"snubbotter","b":"av","c":"adj.","d":["kort, avrundad. Jfr S. Benson, Studier över adj.-suffixet -ot i svenskan 17. synas hornen snwbboth j maananom fämthe daghen. märker räghn pMskr 291."],"e":[]},{"a":"snugga","b":"vb","c":"v.","d":["åtrå, vara sniken. catilio . . . swälgia ok skälla ok snwgga GU C 20 s. 87 ."],"e":[]},{"a":"snuggare","b":"nn","c":"","d":["cathilio onis slisker ok suwggare (fel för snuggare) GU C 20 s. 87 . Jfr mata snuggare."],"e":[]},{"a":"snuppa","b":"","c":"","d":[" , se snoppa."],"e":[]},{"a":"snurrepil","b":"","c":"","d":[" Se snörrepil."],"e":[]},{"a":"snuta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["snutofagher , "]},{"a":"snuva","b":"nn","c":"","d":[" (Mnt. snuve] snufva. för snufwo LB 3: 34 . ib 166, 7: 34, 199 . om snwffwan er af köld ib. " ath man hafwer stora snwffw, som mykit flyter " ib 230 ."],"e":["sniufua: -o LB 3: 166 ),"]},{"a":"snuva","b":"nn","c":"","d":["snuva. reuma snwffua GU C 20 s. 526 ."],"e":[]},{"a":"snuva","b":"vb","c":"v.","d":["ha snuva, vara snuvig. reumatizo as are snuffua Gu C 20 s. 526."],"e":[]},{"a":"snuvotter","b":"av","c":"adj.","d":[" " begeredhe jec thät han skulde leggie (ɔ tillskifta mig) rewelstadhe oc the goz som thär til liggia tha skyrpte han ath mic . . . oc sade ath jec skulle tqa ga snwffuot som en andh " Arfstv 22 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"snybba","b":"nn","c":"","d":["förebråelse. " firi þässa sak fik ioakim blyght ok snyblo af iuþom " Bu 3 . " þolde þu snymbo o bannor " ib 78 ."],"e":["snymba )"]},{"a":"snybba","b":"vb","c":"v.","d":[" = snubba. med dat. biscopen snybbe hanom Bu 27 . " var fru snybde diäflom " ib 172 . " nero snybde petro hui han rädes eigh s[i]monem " ib 103 . ib 138 . " moyses affwite them oc snybde bradhlika " MB 1: 422 . " vm tu näpse ella snybbe nokrom för odygdhe hans " KS 24 (60, 26) . abbatissan . . . snybdhe iomffrunne Lg 3: 68 . " komo . . . ordhfulla quinnor . . . oc snöbdo honom " Bo 14 ."],"e":["snobba . -ir, -dhe),"]},{"a":"snyppelika","b":"","c":"","d":[" , se snöpelika, snöpeliker."],"e":["snyppeliker"]},{"a":"snypta","b":"","c":"","d":[" , se snöpta."],"e":[]},{"a":"snyta","b":"vb","c":"v.","d":["snyta. mungo . .. snytha oc lywss [aff?] thaga GU C 20 (hand 2) s. 164."],"e":[]},{"a":"snyta","b":"vb","c":"v.","d":["snyta. " thz (för them) är skyt snyth som änga äro näsa " GO 813 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 344. justianius . . . lät gripa them badha tyerium ok leconcium som hanum skaro näsa aff . . . ok hwan thina hna fik (sannolikt för slik) snytte (Cod. C han sich snythe 1034) lät han halshugga en siin forradara (tantum in adversarios ultionem exerceus ut quotenis sibi a naso præciso guttam defluentem reumatis detergeret, pæne totiens alquem adversairom occideret) Bil 735 ."],"e":[]},{"a":"snädh","b":"","c":"","d":[" , se snidh."],"e":[]},{"a":"snädhinger","b":"nn","c":"","d":[" (tidig) frukost, morgonbit. man seer opta swa äpte snädhinghin at man¨ miste daghwardhin (prandiolum clebre minuit gentacio crebre) GO 751 ."],"e":[]},{"a":"snäilhet sniäld svkyrkobr 325 .","b":"nn","c":"","d":["1) vishet, klokhet, förstånd. snilheten til at vitha onth ok goth var hon j thy äpleno SvKyrkobr (Lucid B) 142 . sniäldhetenna ok sannindenna wägh SvKyrkobr 325 . SvB 362 (omkr. 1500). 2) list, listighet, (ill(slughet. the kwnnä beslike ider medh nager snelheet, at j lathe ider om wända GPM 2: 35 ( 1511?) ."],"e":["snil- ib (Lucid B) 142 ; SvB 362 (omkr. 1500). - snel GPM 35 (1511?). -heet), "]},{"a":"snäkkia","b":"nn","c":"","d":["ett slags mindre fartyg; omtaladt i sht ss krigsfaryg. Jfr Weinhold, Altnord. Le.b s. 137; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 1014. skuto wt snekkior ok löpande skutör RK 1: 107 . " snekkior mang ok budzor stora " ib 3045 . " aff snäkkor ok karwa oc löpe skutor " ib 3562 . " hermen fan hagne oc flere ware som thz budskap sculle fare mx xxj pa en snekkia " ib 2: 3284 . han . . . mz twa snekkior theden far ib 6047 . lot han slepar göra bata oc snekkior sunnan offuer föra ib 6067. mz xvj snäcker oc sköttebaata ib 8937 . ib 9039, 9615 . " go til oges sneckä " FH 6: 47 ( 1457) . " willä go till sneckän " ib. " the haffua forsammath offuer xx oc cm lydugior sneckor stwra jacther och kaweser ib 369 (1495, gammal afskr.). nauis quedam dicta snekkia " Scr. rer. svec. III . 2: 277. - om krigsfartyg som det åligger ett härad att bygga och utrusta. at wi (näml. kon. Albrekt) hafwm takit til warra nytto . . . ena snäkkio af skärkinda härädhe. mädh hwilko the pläghadho oss til rikikesins wärio fölghia . . oc ärum the härädheno plictoghe ena swa godha snäkkio i gen giffwa Bergfalk, Om Svenska jordens beskattning s. 54 (urk. fr. 1376). oss snäkkio halda ib. " for the snäkkio iac hafuer af them takit " ib. " considerata paucitate hominum tributariorum in prouncia norbohundere existencium, qui nobis hactenus cum duabus nauibus expedicionalibus dictis snækkio et viris ac armis ad ispas pertinentibus, satis onerose seruie consuenerant " BSH 1: 199 ( 1387) . Jfr härads snäkkia. "],"e":["snäkkio banaþer","snäkkiu- )","snäkkio bygning","snäkio- )","snäkkio friþer","snäkkiu- )","snäkkio lagh , ","snäkkio pänningar","-päningar . ","snäkio päningar),","snäkkio thiänist , "]},{"a":"snäkkia","b":"nn","c":"","d":["ett slags (mindre) fartyg. Jfr Hj. Falk, Altnord. Seewesen 102. dromo onis . . . snäkkia GU C 20 s. 202 . ffascelus . . . snekkia en ö oc enahanda skawell GU C 20 s. 255 . ena nyo snekkio aff xviij lästher Arfstv 19 ( 1461) . ib 62 (1474-75). then nya snäkkian som fran finland kom GPM 2: 332 ( 1509) . - om krigsfartyg som det åligger ett härad el. skeppslag att bygga och utrusta. om idher snäkke lagh j norfinna oc sudherfinna wilia wy tillota at hwart härade haffue j snäkkia aff xvj lesther oc en sköttabaath aff vj lester eller vij ferdoghe tiiill rikinsins tiänist jnnan pingx daga Svartb (Skokl) 441 ( 1450) . "],"e":["snekkia . ","snäkkio lagh","snäkke- )","*snäkkiolags thing (snäckielagx-), ","snäkkio pänningar , m. pl. snäckpenningar, avgift varigenom ett härad friköpte sig från skyldighet att bygga och utrusta krigsfartyg, böter för försumlighet i fullgörandet av denna skyldighet. Se Sdw 2: 1303 och jfr F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 25. RApapp 1452 15/6 (enl. Dovring a.a.). Raperg 1464 20/10 (vidim. 1493, d:o).","*snäkkio skalle","snäkio- )"]},{"a":"snälder","b":"","c":"","d":[" , se sniälder."],"e":[]},{"a":"snälla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr afsnälla."],"e":[]},{"a":"snär","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"snära","b":"","c":"","d":[" , se snara, f."],"e":[]},{"a":"snäria","b":"vb","c":"v.","d":["1) snärja, fånga med snara, binda el. inveckla (i band el. nät). eg. och bildl. han . . skal som thiufuir snärias ok bindas mz snaru MP 2: 177 . " hafwande snäru mz hulike han maghe snäria hans fötir " Bir 1: 314 . sagdhe christu til diäfwllin hwi tala thw til mina nya brudh dyäfullin suaradhe thy at . . . jak hopas . . . at snäria hona mz mino näti ib 2: 119 . ib 3: 215 . " hulkin som snardhir är j mangom synda snarom " ib 412 . hughin smärs (involvitur) swa mz wärdzlika thingha vmsorgh ok snaru ib 1: 315 . " siälana . . . hwilka han sa snardha i synda reþum " Ber 208 . - snärja, fånga, gripa, taga fast? nar ändalyktin kom bradhelika snardhis (involvebatur) hans samuit vsulika Bir 1: 365 . " the (skrifterna) sneria thins hugx vndirstandilse thz är at thu eygh vndirstar alt thz thu lääs " Ber 271 . - snärja, insnärja, inveckla, inefva. hulke som wäfwias ok snärias (implicantur) j tholikom vslom lustilsom Bir 1: 221. han snärs j mykla fafängo ib 2: 277 . ib 1: 69, 335, 397, 2: 327 . " nar han snär sik j världinne " ib 199 . snär sik j världz ärandom MP 2: 95 . ib 1: 274 . Bir 3: 216 . snardher i mangom thankkom och hindrilsom Ber 20!SYNS_DÅLIGT? snardher i syndom ib 207 . " swa suardhis siälin ok atir hiolz j wranskipadz lusta sidhuänio (irretita amina per consutedinem inordinatæ delactaionis) " Bir 1: 365. ","2) snärja, fälla, bedraga. tyswar hawer han mik swikith oc snart (supplantavit) MB 1: 216 . på ett försåtligt el. bedrägligt sätt undranrycka, tillnarra sig. snardhe (suripuit) han aff mik gudz signan MB 1: 216 . "],"e":["snerria Ber 271 . ","snardehe . ","snardher ) , ","snäria up , ","eg . ","med snara) uppfånga. the snäria vp hwat the kunna faa MD (S) 256 . - Jfr at-, be-, in-snäria."]},{"a":"snäria","b":"vb","c":"v.","d":["1) snärja, fänga med snara, binda el. inveckla (i band el. nät). eg. och bildl. llaqueare snärya oc binda GU C 20 (hand 2) s. 64. llaqueatus snardher ib. lingin thing j werdhlene forwänder oc snär swa vnga manna hugha som quinna fäghrind oc thera vmgango Prosadikter (Barl) 72 . 2) snärja, fälla, bedraga. jllicio . . . snärya oc swigha GU C 20 (hand 2)s. 11. ib. - refl. *snärias, omslingra varandra. lilionar . . . rosenar . . . hwilka tha likawäl saa omfämpnas the sik j mällan, ällir snärias hwar thera om the andra (complecantur) SpV 234 . "],"e":["snär . ","*snäria sik saman , binda sig samman ( med ngn annan) . . . wändo bukana til saman ok snardho sik saman, ok bundho thet hardasta the formatto MP 5: 142 . - Jfr insnäria."]},{"a":"snäria sik","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["snarde ) , ","*snäria sik in , skynda sig in? han . . . lästhe op dörena och lop wth . . . än hon (ɔ den utestängda hustrun) togh noga wara och snarde sig in och läste aather dörena Prosadikter (Sju vise m C) 239 ."]},{"a":"snäriare","b":"nn","c":"","d":["person som snärjer. " han (ɔ ondir ande) kombir ok sua som sötir hughnadhir än han är värste snäriare " Nio kap ur Bir 38 ."],"e":["snäriare )"]},{"a":"snärkia","b":"vb","c":"v.","d":["hopkrympa, rynka. refl. snärkias, få förvridna anletsdrag? warth kesaren wrädher och grömber som eth leon, och togh snärkias och saman bitha synom thannom Lg 3: 140 . - Jfr snorkin."],"e":[]},{"a":"snäver","b":"av","c":"adj.","d":["snäf, trång. " hafua een graan mantol slätan oc snäfran " VKR 12 . - trång, smal. een bro, mykit lengre ok snäfwäre än the förre broen LfK 224 . " pa the snäfwa broena " ib 226 ."],"e":["snäfran VKR 12 . ","snäfwa LfK 226 . ","snäfwäre ib 224),"]},{"a":"snö","b":"","c":"","d":[" , se snior."],"e":[]},{"a":"snödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["nedirgt. " gudz almoghe wändhe sik til affgudha dyrkan . . . snödhelika glömandis moysy laghum " JMÖ 66 ."],"e":[]},{"a":"snödhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett uselt el. nedrigt sätt, på ett sätt som vitnar om ondska el. nedrighet, nedrigt. thz i mik snödelika wt giffwin RK 1: 2454 ."],"e":[]},{"a":"snödher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","5) usel, dålig, ond, snöd. taka the tilfälle aff thera gudhum oc drifwa aldra snödhasta synder hoor mandrap skörlifnadh oc andra otalika snödha gärninga Prosadikter (Barl) 67 . " sofwandis j snödhom drömom " SkrtUppb 194 . J Buddes b 148 . j thy han hafde sin snödhä viliä medh henne fulcompnat ib 149. SvKyrkobr 345 . " bätris mins hughs oc hiärta snöedha smittor " SvB 368 (b. av 1500-t.). JMPs 403."],"e":["snödhaster . Se Sdw 2: 1303) , "]},{"a":"snödhhet","b":"nn","c":"","d":["ondska. elakhet. engen snödhet monde them fatta RK 2: 6005 . " een son . . . hwilkin mz sinne snödheth oc ontzsko skulle wardha alle ware iudha släkt til nidhirfal " ST 86 . ib 439 . VKR 56 ."],"e":["snödheet VKR 56), "]},{"a":"snödhhet","b":"nn","c":"","d":["2) otukt. . . . wille ändelika drifwa snödhet mädh henne Hel män 199 . han vptände i ens vngx mandz hugh . . . snödhetenna eld til thessa nunno ib 214 ."],"e":[]},{"a":"snöktan","b":"nn","c":"","d":["snyftning. " naar thu äst a bönum oc bidher tha lat eygh höra them när thik äru sniktan älla sukkan af thik " Ber 271 . Jfr snöptan."],"e":["sniktan )"]},{"a":"snöpa","b":"vb","c":"v.","d":["snöpa, kastrera. " " ängin man ma thiäna thärä vtan han skal snöpter vara " Fl 1021 ."],"e":["snepa L. "]},{"a":"snöpa","b":"vb","c":"v.","d":["snöpa, kastrera. " berbex . . scnöpther vädhur " GU C 20 s. 53 . canterius rii snepther hester ib s. 73 . eumugo (fel för eunucho) . . . snepa ib s. 234 . ib. ib (hand 2) s. 111."],"e":["snepa . ","-ter ) , "]},{"a":"snöpelika","b":"ab","c":"adv.","d":["eg. skamligt; skymfligt, med skymf. " hwre i . . . haffde snyppelige wist honom fran ider " HSH 18: 14 ( 1494) . - med smälek, på ett sätt som medför smälek. varkunna . . . varom herra oc apostlomen som swa snöppelica flyddo. som the hafdho varit thz ömblicasta folk Bo 161 . " föra sik i thöm (kläderna) swa snöppelica mz tholke blygdh. som han hafdhe varit fulasta skam " ib 196 . - torftigt, tarftligt, simpelt. var herra ihesus . . . hwilar sik . . . i enne af them threm fatiko sängomen. swa ödhmiuklica oc swa snöppelica ((viliter) som en annar fatikir man af almoghanom Bo 34 . " äta swa snöppelica som en enfalloghir man af almoghanom " ib 52 . " blygdes hon ey . . . aff synom . . . snyppeliga platadhom ärmom " Lg 3: 548 ."],"e":["snöppelica . ","snyppeliga )"]},{"a":"snöpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["skamlig. " ware snyppeligit i riikit skulle ingen fijnnes som wille . . . före nagon god man tiil dage " HSH 24: 55 ( 1516) ."],"e":["snyppeligit HSH 24: 55 (1516)),"]},{"a":"snöpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) simpel, tarvlig, grov. " om arbete el. syssla. wndhergiff tik allom creaturom for mina skuldh, och til alla handa snyppeligha (vilia), ok ödhmyuka gärninga war altidh redhoboen " Mecht 281 ."],"e":["snyppeligher )"]},{"a":"snöpta","b":"vb","c":"v.","d":["snyfta. " til thik sukkom wi snyptandis oc gratandes " ST 199 ."],"e":["snypta )"]},{"a":"snöptan","b":"nn","c":"","d":["snyftande. " þätar gik blyghelica in mz sukkan oc snöptan " Bo 218 . Jfr snoppan, snöktan."],"e":[]},{"a":"snöra","b":"nn","c":"","d":[" = snöre. llinearis thz lynyo oc snöro (snarast fel för snöre) tilhöre GU C 20 (hand 2) s. 87."],"e":[]},{"a":"snöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) snöra. hon saag, thet erik . . . snörade sina tröya aff sik STb 1: 230 (1480). en brvn leysk kiortil snörath medh maliar ib 403 (1483).","2) uppmäta med snöre? lineo . . . lynera oc snöra GU C 20 (hand 2) s. l87. Jfr besnöra."],"e":["-adhe . ","-ath )"]},{"a":"snöra","b":"vb","c":"v.","d":["snöra. " snöradha manna sko " SO 19 . Jfr at snöra."],"e":[]},{"a":"snöran","b":"nn","c":"","d":["snörning. " bära ofstunt älla oflang klädhe mz knöpan älla snöran " MP 2: 133 ."],"e":[]},{"a":"snöre","b":"nn","c":"","d":[" . snörin all (näml. äro) aff silke skär Fr 468 . - mätsnöre. at the thet haffde aat skild medh snöre oc merke SJ 134 ( 1444) . - snöre för fiskfångst. att vthgöra en fierding torsk eller ströming af båthen eller snöret SO 290 . " att vthgöra en stijgh torsk af snöret " ib. " at taga både fisk och smöret till the fattiga " ib 291 . ib 306 . - Jfr gulsnöre."],"e":["tältsnöre"]},{"a":"snöre","b":"nn","c":"","d":["snöre. ATb 1: 245 ( 1466) . - mätnöre. SJ 2: 126 ( 1488) . the hado medh gode men myetit epter snörit ena tompt ib 2: 141 ( 1488) . " claues olsson rechte handena fore xl marck, ath han ey retteliga hade lacht snörith j oleff michelsons grndwal STb 3: 231 (1495). - Jfr gul-, rätte-, thorska-snöre. ""],"e":["snödhre ATb 1: 245 ( 1466)"]},{"a":"snöreband","b":"nn","c":"","d":["band att snöra med. eth snörebandh aff sylff ATb 3: 26 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"snörrepil","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. hans snörrepiil SJ 2: 210 ( 1492) ."],"e":["-piil )"]},{"a":"snöþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) bar; utan fjäderbeklädnad. thera (foglarnes) föter (näml. voro) swarte ok snödhe Al 5224 . ","2) blottad, beröfvad, ödelagd. landith war aff fä alt snööt MD 188 . ","3) öde, ofruktbar. " þöm þu föde uiþ hinna bröþ fiyritighi ar þa iorþen var snöþ " Bu 77 . genom hardha stigha thranga oc snödha Al 9256 . ","4) värdelös, usel, dålig. sadde hans owen j them (vingårdarne) aldra snödasta (pessima) sädh Bir 4: 5 . the snödasta sädhin som til enkte doghir ib. ","5) usel, dålig, ond, snöd. then snödhe herodes Bo 80 . nakar snödhaste mandrapare ib 82 . " thu ondäå och snödä forrädare " Va 9 . Bo 49, 149, 158, 160, 188 . Al 3484, 3752 . RK 2: 3499 . " wranghe oc snödhe män " MB 2: 245 . ängin keysar är swa snödh ther sik glädher aff annars dödh Al 3535 . " litit lowar iak the snödo hedna vthet " RK 1: 1627 . " then snödhe räff " ib (Albr) s. 208. the orma snödha Al 4056 . ib 5214 . " gud . . . kallede aff thenne snöde werldh . . . her henric bidz " FM 258 ( 1506) . FH 7: 99 ( 1517, gammal afskr.) . " togh hans snödha liff sina ändelykt j mwld oc asko " MB 2: 319 . " mz sinom ondhom radhom oc snödhom äptherdömilsom " Su 62 . saghom wi til war dödh tha ware war gärning ey swa snödh GO 961 . Al 3985, 8416 . Bo 19 . " vidhir hulkins liuärne thu styggis som alra snödhast oc alra orenast " ib 40 . " mz snödhom lusta " ib 133 . LfK 32 . Jfr ofsnödher. "],"e":["snööt MD 188 ),"]},{"a":"so","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " iowan soos barn " KTb 55 ( 1426) . pädher soo ib 56 ( 1426) . - Jfr hemso."],"e":["soo . ","söö PMSkr 218 . ","söna ib 217 ) , "]},{"a":"so","b":"","c":"","d":[" , se sva."],"e":[]},{"a":"so","b":"nn","c":"","d":["so, sugga. " ther dödho . . . badhe galter o[c] so " Al 9402 . VII söer och II orne her vedh slottet och IX söer och II orne i ladegarden HSH 19: 168 ( 1506) . - ss skymford. Bir 3: 269 ."],"e":["soo Bir 3: 269 . ","söer HSH 19: 168 (1506)), "]},{"a":"so","b":"","c":"","d":[" , se sva."],"e":[]},{"a":"soblädhra","b":"nn","c":"","d":["urinblåsa af en sugga. en soo bledro torkat oc stöt til pulwer LB 7: 269 ."],"e":["soo bledro )"]},{"a":"soda","b":"nn","c":"","d":["sodaört, salsola kali Lin. " . . . aff swarto asko som är brend aff enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa walsko soda " PMSkr 559 ."],"e":[]},{"a":"sodh","b":"","c":"","d":[" , se suþ."],"e":[]},{"a":"sofl","b":"","c":"","d":[" , se sufl."],"e":[]},{"a":"sofna","b":"","c":"","d":[" , se somna."],"e":[]},{"a":"softelikhet","b":"","c":"","d":[" , se söftelikhet."],"e":[]},{"a":"sogh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hafs-, vatn-, vatu-sogh."],"e":[]},{"a":"soker","b":"nn","c":"","d":["socker. " drikke thz warmt . . . oc late soker ther j om man thz haffwir " LB 1: 97 . " eth stykke soker " ib 9: 92 . " wm swa är ath thz sokreth smälther ib !UDDA_TECKEN? [1/2] skala pund hwith socker " ib 2: 71 . succara sukir ib 6: 284 . ib 2: 92, 3: 11, 60, 136, 158, 7: 124, 155, 221, 222 o. s. v., 9: 118. PM LIII . Jfr hatta-, rosa-soker."],"e":["socker LB 7: 124 . ","sukir ib 6: 284 . ","zwker ib 9: 118 . ","sucker ib 2: 92 . ","swcker ib 7: 155, 221, 222 o. s. v.), "]},{"a":"soker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " cirstin socker " SSkb 18 (1501-02). - Jfr rosensoker."],"e":["socker . ","succher . ","sucher )"]},{"a":"sokerkaka","b":"nn","c":"","d":["sockerkaka. bröd aff clarasta myöl taaren j enkannelighe bakningh. som sokerkakwr äller annat tolkit MB 2: 13 . " the bönena . . . kalladhe han sokerkakur (pigmentum) " Ansg 245 . sagdhe hanom the samma bönena, som han kalladhe sokkerkakur ib."],"e":["sokker- )"]},{"a":"sokerkandi","b":"","c":"","d":["kandisocker. sucker kandi Ant. av E. Hildebrand i handling i Stockholms stadsarkiv."],"e":["sucker- )"]},{"a":"sokerladha","b":"nn","c":"","d":["sockerlåda? ss tillnamn? samma dach helmich iiij mark offuer alt meth veku lön och velfarith och kreffuie sockerladan !UDDA_TECKEN? SSkb 72 (1502-03)."],"e":["sockerlada )"]},{"a":"sokiöt","b":"nn","c":"","d":["kött af sugga, svinkött. LB 1: 96 ."],"e":["-köt )"]},{"a":"sokka","b":"nn","c":"","d":["sock."],"e":["*sokko foter , ","*sokka rote , "]},{"a":"sokker","b":"nn","c":"","d":["sock. " for sko eller sokka " StadsL XII (handskr. fr. 1469). giffwa sina afflexse sokka widhertorfftoghom LfK 142 . " systrana the skulu iordhas . . . mz swkkom oc skom oc hwiff " Bir 5: 53 ."],"e":["swkker . ","-ar )"]},{"a":"sokn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) socken. a) socken, kyrksocken, församling. ij waxtorp soghn Gadolin Pants Bil 266 ( 1356) . SD 8: 82 ( 1361) . ij frötuna sokn ib 224 ( 1362) . " j owiik saghn j iemptelan " JämtlDipl 145 ( 1392) . " in almunghen sonkn HLG 1: 73 (1469). i girffella sogn " SJ 2: 226 ( 1493) . ffara w eno landskapi ok jj annath ok fran enne sokn ok j andra MP 5: 98 . iwmkile songh HLG 3: 98 (1528). ib. (+) j walbo sookth Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). b) socken, sockenmän. SD NS 2: 406 (1411). adh rauit haffdhe gyorth sidhan eth kop medh them i torppa sokn forre allo soknenne veth kyrkenne adh han skulle . . . ATb 1: 13 ( 1453) . - Jfr hem-, til-sokn och utsokna (Sdw 2: 888), utsoknis."],"e":["songh ib 3: 98 ( 1528) . ib. ","saghn JämltDipl 145 (1392). sank HLG 3: 116 (1529). dat. sogne STb 4: 294 (1513). sonke HLG 3: 98 (1528). pl. soknar Svartb (Skokl) 441 ( 1450) . sokna ib),","sokna altare","sokne- )","*sokna boman , ","sokna bonde , ","sokna bodh , ","sokna olk , ","*sokna husfru","-hustru )","*sokna insighle","sochna jnsigle )","sokna kirkia , ","*sokna klokka , ","*sokna kor , ","soknar man","sogne- )","*sokna mässa , ","sokna präster , ","sokna ra","-raa )","*sokna stuva","sockne- )","sokna stämma","sokna syn , ","*soknasyna man","-synne- )","sokna thing"]},{"a":"sokn","b":"nn","c":"","d":["eg. sökande. ","1) socken. " a) det område el. distrikt hvars inbyggare söka samma kyrka; socken, kyrksocken, församling. prestin äghir . . . at foresee sinne sokn (parchiæ) " Bir 2: 110 . ib 3: 342 . giordhe han oc skipadhe . . . i brämen en speta . . . oc ther gaff han til nokra sokna aff sino biskopsdöme, at the skuldo göra thijt sin tiand (ad quod decimas de nomullis vilis disposuit) Ansg 245 . " en sokn j finlandh, ther xiiijc ( 1400) bönder äre och tess kirkeherre haffwer xx mile wegh j soknebod " FM 655 ( 1516) . skipte soknene j tw ib 656 . " dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. for the icke wilde göre skat til kaluola soken " BtFH 1: 133 ( 1506) . " dömdes all soken sak til iij m. for wägh och bro " ib. " dömdes wtffuer al soken at betala hwar annars geld " ib 130 . " brändhe tesse . . . III sokner " BtRK 344 (1490, orig.) tæbysokn SD 1: 587 ( 1281) . " j kiulä sokn " ib 5: 293 ( 1344) . " j iäþirs sokn " ib. " in parochia, dicta wlgariter gamblaklosters soonk " ib 74 ( 1341) . ib 2: 102 ( 1291), 3: 270 ( 1316), NS 1: 24 ( 1401), 35 ( 1401), 53 ( 1401), 138 (1402, nyare afskr.), 2: 73 ( 1408), 74 ( 1408), 82 ( 1409) o. s. v. en landssyn mellan wika ok skiedwi sokner om theres raamerke DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . b) socken, socknemän. bekännis iak mik . . . hafua standith a skirz sokna stämpno . . . for alle sokninne SD NS 1: 593 ( 1406) . ","2) lagsökning? SR 27 . "],"e":["soken SD 3: 270 ( 1316), NS 1: 24 ( 1401), 2: 73 ( 1408), 74 ( 1408); BtFH 1: 130 ( 1506) , 133. sokin SD NS 1: 35 ( 1401) . ","sokken ib 2: 82 ( 1409) . ","sonk SD 3: 270 ( 1316), NS 1: 53 ( 1401), 138 (1402, nyare afskr.). soonk SD 5: 74 ( 1341) . ","sopn L. -ir, -ar),","sokna altare , ","soknaband , ","sokna bonde","sonkna- )","sokna budh","soknebudh FH 1: 110 (1492, gammal afskr.). soknebodh. soknebod), ","sokna folk , ","sokna giäld","sokne gieldh )","sokna härra , ","sokna häster","sokne- )","sokna kirkia","sokna kirkio giäld","sokne kirke gieldh )","soknar man","sokna- . ","sokne- . ","sokno- Pa (Tung) 33 . soånär- L.),","soknamärki , ","sokna nämd , ","sokna präster , ","sokna ra , ","sokna stämna","-stämpna )","sokna syn , ","sokna þing , "]},{"a":"soknaltare","b":"nn","c":"","d":["sokn altaret j abo FH 6: 42 ( 1455) . ib 25 ( 1451), 357 ( 1449). Jfr sokna altare."],"e":[]},{"a":"soknare","b":"nn","c":"","d":["åklagare; offentlig åklagare, fiskal; tjensteman som har att bevaka det allmännas rätt. konungz soknare SR 54 . biscups soknare ib 57 . " han (Serverus) war först soknare (fisci adroatus) " Lg 1003 . Jfr undirsoknare."],"e":["söknari L.),"]},{"a":"soknbonde","b":"nn","c":"","d":[" = sokna bonde. Svartb 490 ( 1467) ."],"e":[]},{"a":"sokning","b":"nn","c":"","d":["socken. " akas kirkio och soknings inbighiare " Svartb 546 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"soknstadher","b":"nn","c":"","d":["socken. Jfr G. Linde, Studier över de svenska sta-namnen 158 f. i sandsio sokn stadh SD 6: 583 (1355 avskr.). i älgahult soknstadh ib."],"e":[]},{"a":"soknstuva","b":"nn","c":"","d":[" = sokna stuva. Se Sdw 2: 1303."],"e":[]},{"a":"sol","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sol. reth som soln skin ginom eth glaär Sv Rimd 47. - om läge av jord. at wi hawm saalt . . . vara jorþ j sextensthorpe en halfattong närmen solo (d. v. s. länge i söder, söderut) SD 8: 82 ( 1361) . fiermeer sool (d. v. s. längre i orr, norrut) RP 2: 116 ( 1386) . ib 124 (1386). II örisland iordh . . . liggiandis opsidhis widher domkirkionne aker nämist solenne SD NS 3: 247 ( 1417) . - Jfr ängla sol (Sdw 2: 1125)."],"e":["sool . ","med art. soln Sv Rimd 47. dat. solo SD 8: 82 ( 1361) ; RP 2: 124 ( 1386) ), ","*sola biärghan","solebergen )","sola säter","solo- . ","solla- . -sätter),"]},{"a":"sol","b":"nn","c":"","d":[" (?) han skal geffwa manens beltare . . . en nye sool och en ny not j innan xiiij daga ATb 3: 149 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"sol","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sol. " giordhe gudh störsto liws sool oc maana solina mere at skära daghin, maanan minne at liwsa . . . nattina " MB 1: 156 venus oc mercurius äre nästa planätastiärnor vnder solinne, oc äre the oc thera himbla swa sambundne widh solina at the thry ganga all iämlänge om kring hwar om sin himil lib 62. pröfua solina gangh ok stiärnur Lg 534 . " ran tha sool op " MB 1: 227 . striþen stoþ fra þy solen gik vp. ok tel þäs hon bärghþes Bu 178 . " vm þän tima var en staþar . . . mz hundraþ portavarþom österst gen solenne när paradis " ib 508 . solinna trä oc manans . . . som komande thing wita alla handa Al 7525 . ib 7588, 7602, 7617 . Lg 69, 70 . þän tima var härra födes teþes þre soler a himnom ok gingo saman vm siþe alla ii ena sol Bu 63 . solin skiin a nokrot thrä Bil 84 . " solinna lius " ib 10 . solinna giisla MB 1: 122 . " golffwith oc wäggia ära alla laghd mz adamas oc robina som ther thusanda sola skina " Al 8218 . " af solenna hita " Bu 174 . " gvz ängel kom . . . lius som sol ib. 4. han sa varn härra skina som sol ib 100. signaþ sool ihesus christus skeen ginum hänna lif " ib 10 . " hänna (Marias) dyghþa sol gisla (släkto) huars mans syndoghan lusta ib. - om läge af jord. tw marchland jord . . . näst sool (d. v. s. längst i söder) ligiande " SD NS 1: 107 ( 1402) . " the for:da jordhin ligger . . . närmar solinne " ib 139 ( 1402) . " eet halft markandh jordh ligiande . . . färmeer sol (d. v. s. längre i norr) " ib 153 ( 1402) . " herra laffrinza doomproasta tompt liggir synnars i bynom näst solinne oc swa haffua the laght hanom badhe akir oc ängh oc huarim them i hinom aghir akir oc ängh äffther thy tompa liggia, theem närmeer sool, som närmer liggia oc them fiärmer som fiärmer liggia " ib 2: 807 ( 1414) . ","2) sol, solsken lå ofös (för oför) i solenne KS 41 (107, 45) . LB 76: 329 . - Jfr middhags sol, äfvensom and-, rät-sölis (-sylis)."],"e":["sool . ","soll Pa (Tung) 38, 41; RK 3: 3917 . pl. -ir. -ar),","solar dagher","soler daghir )","sola ganger , ","sola grand , ","sola säter","soläsätär )"]},{"a":"sola","b":"","c":"","d":[" , se sula."],"e":[]},{"a":"solbiärghan","b":"","c":"","d":[],"e":["solbärghan MB 2: 252 . soolbärhan); f. solbergning, solnegång. j tabernavulo thr hon vistadis in til soolbärghan MB 2: 166 . ib 252. äpther soolbärghan LfK 22 ."]},{"a":"solbiärghan","b":"nn","c":"","d":["solbärgning, solnedgång. . . . täs hälghan som högtidena tilbör at hallas grannelika fran solbärgan wm hälgan apthan ok til soll säther vm hälgan dagh MP 4: 60 ."],"e":["-bärgan )"]},{"a":"solbiärghat","b":"","c":"","d":["steida till at solbergat war (till dess solen bergats el. gått ned) Di 93 . äptir at sool bärgha var (post solis occasum) Bo 219 ."],"e":["solbergat . ","sool bärghat )"]},{"a":"solbiärghning","b":"nn","c":"","d":[" = solbiärghan. in til afftonen oc solbärgningena MB 2: 23 ."],"e":["-bärgning )"]},{"a":"solbiärghning","b":"nn","c":"","d":[" = solbiärghan. GU C 20 s. 272 ."],"e":["soolberningh )"]},{"a":"solbrander","b":"nn","c":"","d":[" (stark) solhetta. tha nagor människia haffuer awnena wärk oc bränno j sit hiärta aff thy ath nager warder godher tha warder han swart aff solbrandenom MP 4: 109 ."],"e":[]},{"a":"solbruni","b":"nn","c":"","d":["solhetta. " jak skal . . . swidha idhert liiff mz soolbrwna " MB 1: 377 ."],"e":["soolbrwni )"]},{"a":"solbränder","b":"","c":"","d":["solbränd. " fik han see ena nakna människio ganga alla swarta ok solbrändha " Bil 454 ."],"e":[]},{"a":"sold","b":"nn","c":"","d":["1) penningar som betalas i lön för krigstjänst, sold. PMskr 125. 3) penningar som betalas i utskyld, skatt el. dyl. fogten bör taga til wara om waar saaköra . . . aff wara eygne landboo . . . tessligis aff alla domkyrkionne landbo eller siälegardsens solled, the ther ligia til vingellet Arnell Brask Bi ⁱ 17. - Jfr manadha sold."],"e":[]},{"a":"sold","b":"nn","c":"","d":["och m.","1) penningar som betals i lön för krigstjenst, sold. iak wil gifwa . . . hwariom them som gaar til foot at wisso sold thre wikter gull fore thiänist siin hwar manadh ful Al 3093 . " tridhye delen aff them päningommen han fik j sold " MP 15 . " the . . . faa ey längher sold aff landsens herra " ib 14 . " betala sollauärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold " ib 25 . " miste sin soldh föe ena wikw " ib 26 . " the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr i örlöghith ey takandis lön äller enkanneliken soldh " ib 37 . " hans folch welie sin wäg diit the faa dwbbelt saald " BSH 5: 600 ( 1519) . RK 1: (sfgn) s. 177 . - bild. jac wänte the tydzke sollenäre betalde en deels sollet (d. v. s fingo plikta med lifvet) thäre RK 2: 8980 . " the (de förskräckliga djuren) betaldhe marghom thera sold (gåfvo respass åt många, bragte många om livet?) " Al 9332 . - sold, tjenst, krigstjenst. tilfögdho sik honom j sooldh för gul oc päninga MB 2: 237 . ","2) besoldadt folk, soldater. mote staa . . . the mykla tydzke sold RK 2: 9608 . " sankade the sa storan saaldh aff rytza lätt oga ok tartar " ib 1: (sfgn) s. 177 . MB 2: 310 . HSH 20: 202 ( 1507) . ","3) penningar som betalas i utskyld, skatt. then soolt han (bonden) wt galt RK 1: 3318: ","4) penningar som man på grund af skuld är skyldig att betala, skuldsumma? danmark stodh j sorgh ok quala fför thz soldh the skulle betala fför thz örlögh the hade förth RK : (sfgn) s. 171. lödugt silff vijm (800) lögugh mark thz var j [1] soldh full stark ib 172 (båda ställena kunna möjl. föras till 1 el. 3)."],"e":["sooldh MB 2: 237 . ","saald BSH 5: 600 (1519). saaldh RK 1: (sfgn) s. l177. soolt RK 1: 3318 . ","soll: sollet ib 2: 8980 ; " solleth " ib 1: (sfgn) s. 177 . saall ib),"]},{"a":"solda","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["solla )"]},{"a":"soldagher","b":"nn","c":"","d":["söndag. " förste daghin heter saturnus dagher annar sooldagher (Cod. B soler daghir 534) " MB 1: 71 . Jfr solar-, sunno-dagher."],"e":["sool- )"]},{"a":"soldan","b":"nn","c":"","d":["sultan. JMPs 443."],"e":["soldhen )"]},{"a":"soldan","b":"nn","c":"","d":["sultan. " han for ifuir haff ok wardh . . . soldans fanghe mangh ar " Bil 580 . " lät soldan bäria swnin swa myklo sarare " ib. " sanctus franciscus kom . . . til soldan j babilonia " KL 53 . ib 54 . " keysar fredrik thok vidh kors til thz helgha land . . . ok sat quar tha andre cristne herra iwir foro ok sagdhis at soldan hafdhe väght han mz gafwm . . . sidhan for han iwi haf . . . ok gik kronadher i iherusalem som soldan gaf honom vp " Bil 827 . " en hedhnisk soldan ädlar höffwidz man " Lg 3: 698 ."],"e":[]},{"a":"soldane","b":"nn","c":"","d":["= soldan. " wurdho . . . fangadhe aff soldana " KL 116 ."],"e":[]},{"a":"soldenär","b":"nn","c":"","d":["besoldad krigare, lejonknekt, soldat. sollanera ma han (konungen) väl hafa Bir 4: (Avt) 179. swa gryrnas soldenar godz som rampn atol GO 307 . " thz mykla gotz konung cristoffer loth taka fra engilska oc hollendäre ther ledges tha mz sollenäre " RK 2: 7742 . " tydzke riddara oc swena . . . ok sollenär aff monga land " ib 8825 . han haffuer senth lxxx soldenär fron malmö och tiil kalmarn BSH 4: 292 ( 1501) . " i rötneby äre ijc (200) saaldenära och ryttara " ib 5: 140 ( 1507) . jnthe stridz folk är i farlikaren, än sollanära som enasta wilya liffwa aff the konstenne PM 15 . " the sollanära som wthganga til ath wärya landith " ib. " fordom war sedhwänya th hwar och en sollanär skwlle läggia tridhye delen aff them päningommen han fik j sold til gömo när honom som fördhe hoffwodbanereth ib. taka swornan edh aff allom oc hwaryom hoffman äller sollanär ath then hästen oc harnisket och waaknen han haffwer, höra honom syälffwom til " ib 24 . ath jngom sollanär äller stridz man som komber til wakensyn. fattas waken ib. " betala sollanärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold " ib. " sinom soldenärom (præliantibus) skulu the ey vara pliktoghe antiggia harnisk. kost äller fordenskap . . . ey oc gull äller päninga til them at löna " MB 2: 242 . " theris sollenärom ey giffwis harnisk . . . ey oc gul äller päninga til them löna ib. " RK 2: 8979, 9033, 3: 3907, 4001 . MB 2: 237 . PM 14, 25 . BSH 5: 168 ( 1507) ."],"e":["saaldenär: -nära BSH 5: 140 ( 1507) ; ","-närane ib 168 (1507); -närene ib. soldenar GO 307 . ","sollenär RK 2: 8825 ; ","-näre ib 7742, 8979, 9033, 3: 4001 ; ","-närom MB 2: 242 ; ","-närana ib 237 . ","sollenner: -nere RK 3: 3907 . ","sollanär PM 15, 24 ; ","-nära ib 15 ; ","-närom ib 14 ; ","-närannas ib 25 ; ","-närommen ib 24 . ","sollaner: -nera Bir 4: (Avt) 179 . pl. -ar. sing. form med plur. bet. RK 2: 8825 ; BSH 4: 92 ( 1501) ), "]},{"a":"soldenär","b":"nn","c":"","d":["besoldad krigare, legoknekt, soldat, krigsman. Jfr G. Carlsson, H. Gadh 128. !UDDA_TECKEN? tunne sild for iiɉ mark met söldnere till quekesundh Skoteb 392 (1464-65, Kämn). hwar rotamestare skal sända sinom saaldenär till wyborgh STb 1: 225 (1480). gaffs oleff liff fore gudsz skul, at han hade slagit hans juthe j ihäl, medh anders helsing hade warit, och war hans sollenera til cal marne ib 3: 285 ( 1496) . " gafs her anders olsson xiij marc för xiij tunnor öll, som westras sollenere finge oc arboge sollenere " Stock Skb 76 ( 1518) . at wij göre wt sollener, och rigsins raad gör wt inthet folk STb 5: 228 ( 1519) . - (?) konungin . . . thörffte wäl soldera (för soldenera? jfr dock solderi 1) widh Prosadikter (Sju vise m) 163 . "],"e":["saaldenär: -nära STb 1: 225 (1480) . solener: -nera ib 4: 17 ( 1504) ; ","-nerana ib 3: 243 ( 1495) . ","sollener ib 5: 238 ( 1519) ; ","-neren SSkb 234 ( 1507) ; ","-nera STb 3: 285 (1496); -nere Stock Skb 76 ( 1518) . ","söldener: -nere Skotteb 392 (1464-65, Kämn). sing. form med plur. bet. SSkb 234 ( 1507) . Stb 5: 228 (1519)),","*soldenärs sändebudh?","*soldenära pänningar","sollenära peninga )","*soldenära spising"]},{"a":"soldera","b":"vb","c":"v.","d":["besolda, lega, mot betalning antaga (ngn) i krigstjenst. siw hundrat öras loot han soldera RK 1: 672 . ib 2706 . " the ryttere her sten stwre . . . solderädh hadhe " HSH 19: 19 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"soldera","b":"vb","c":"v.","d":["besolda, leja. mot betalning antaga (ngn) i krigstjänst. myntz herra ryttara, som hijt jn vtj landit sollereth ware STb 3: 262 (1495). hans juthe . . . medh anders helsing hade warit, och war hans sollenera til calmarne och nw solleredh war til ryszelandh ib 285 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"solderare","b":"nn","c":"","d":[" = soldenär. at han (konungen) sände sina thiäniara ok soldara til the hedhna manna land Bir 3: 304 ."],"e":[]},{"a":"solderi","b":"nn","c":"","d":["1) lejda krigsmän, legoknektar, soldater. tha solderij lagdes i femerlingx stuwä Skotteb 152 (1463-64). för än [han] vtfoor j sollerijt til nya slottit STb 3: 402 ( 1498) . SSkb 156 ( 1505) , 212 (1506-07). ath hwar bliffuer, ther han warder inlagder . . och drage ey gesther eller sollerie in paa bonden Arnell Brask Biᴵ 33. 3) ss extraskatt upptagna pengar till rustningsändamål. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 384 f. ath engin borgare skal fara til olaffs messo marknaden, forre än the äro eens om sollerieth til ryssaland STb 1: 200 ( 1479) . " gaffwo borgamestarene ok raadet hustrv anna . . . frij ok qwitt fore wordh, wakw ok allan stadzsins twnga, togh swa ath hon skal swara till thet sollerieth som nw är till rysseland " ib 218 ( 1479) . " ath han war erik kröpelin engte skylloger fore solderiie " ib 357 ( 1482) . " epter han ey gör reth fore sich i sollerij hwerkene medh embetet eller menicheten i staden " ib 3: 23 ( 1492) . ib 297 ( 1496) . " her aff är . . . affkortet hans kost, skot, sollerij och kledingh, swa ath thenne swmma hörer hanom frij enskylt til " ib 387 ( 1498) . "],"e":["solleri )","*solderis pänningar","solleries- )"]},{"a":"solderi","b":"nn","c":"","d":["1) legda krigsmän, legoknektar, soldater. thz soolleri han haffde sankadh aff alla städher oc allom landhom. han offwirfarit haffde MB 2: 155 . ","2) hållande af samqväm? inbördes understöd? effter the !UDDA_TECKEN?: schreddarna ock offwerskeraräna) thöm til hopa bundit haffua aff baden embeten medh thera messor gudz tienist ock sollerij SO 101 ."],"e":["sollerij . ","soolleri )"]},{"a":"solderilön","b":"nn","c":"","d":["sold. " per olsson schal giffue j ghen tet han haffuer aff screddarom mera vptagit j sin sollerij lön än hans tienist war STb 3: 352 (1498).. ""],"e":["sollerij- )"]},{"a":"solderiresa","b":"nn","c":"","d":["expedition med soldenärer. var samma per biörnssons sollerij ressa til calmarne med oleff galle höffuitzmannen cvj march STock Skb 294 (1505, Skip)."],"e":["sollerij ressa )"]},{"a":"soldi","b":"nn","c":"","d":["1) sold, hyra (till sjöman). jtem x öre eric skipman xiiij dage soldy Skotteb 437 (1469-70, Kämn). 2) = solderi 3? vpburit aff soldie the som ater stoede, som icke folk vtgiorde for stöke xviij mark j öre Sktteb 392 (1464-65, Kämn). - Jfr forseo soldi."],"e":[]},{"a":"soldning","b":"nn","c":"","d":["Jfr besoldning."],"e":[]},{"a":"soldraghin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"solgisl","b":"nn","c":"","d":["solstråle. " iak hängde sikil ii solgisl " Bu 101 . " af solinne gingo sua sum tua sol gisla, annar til höghrar stolin, oc annor til vinstra stolin " Bir 4: (Avt) 177. twa soolgisle vtgingo aff solinne ib 2: 89 . aff thom framgik lius ok sken swa som soolgisle ib 3: 293. är then andu swa ren som sol gislana ib 1: 186 . " ower solgisla skinande " ib 4: 156 . " ib 1: (Cod. B) 352, 3: 417. af hans hiärta gingo sua manga skinandhe solgisla som the varo systrana j koreno oc til huaria enna solgisl thiänto tusanda ängla " Lg Mecht 300 . solinna solgisla äru opfylta mz sool grandom Gr 297 . " wiste han ey . . . hwru margh grand synas i soolgislomen " MB 1: 93 . " blandath mz räghn skwrom som nidher falla oc mz thunge wäto som soolgisla gita ey at sypta op mz sik höght aff iordhinne swa sköt som the rinna siälwa op " ib 122 . " aff them soolgiislom ater kastas op aff iordhinne ib. hänna (Marias) dryghþa sol gisla (Cod. C dygdelica soolgislor 927) (släkto) huars mans syndoghan lusta " Bu 10 (sol kan dock här fattas ss gen. af sol). thu rätuisonna sool atirhiolt soolgislanar thina Bo 194 . strålgloria. hans hofwdbaner ther nest efter faar jomfru maria i solgislen ther i waar RK 2: 8602 . Några af de anf. ställena kunna föras till solgisle el. solgisla."],"e":["sool- . ","soolgiisl )"]},{"a":"solgisl","b":"nn","c":"","d":["solstråle. " radius . . . sool gilz " GU C 20 s. 514 . " eth wnderlighit sken som en solgils " Mecht 30 ."],"e":["sool- . ","-gils Mecht 17, 30, 42 . ","-gilz GU C 20 s. 514), "]},{"a":"solgisla","b":"nn","c":"","d":[" = solgisl. iak hängde sikil ii soolgislor Lg 948 . " iwdha offwer war owerlöpis . . . swa som skugge sidhan soolgiislor skina " MB 1: 378 . " människor . . . skinande swasom solgislor " Bir 3: 299 . ib 313 . Lg 927 ."],"e":["sool- . ","soolgiisla )"]},{"a":"solgisla","b":"nn","c":"","d":[" = solgisl. sagh hon eth wnderlikit sken gaa aff allom sinom limom swasom brännandis solgitzsla Mecht 198 . katerina hade . . . eth agatebandh, som hengde pa jonfrv maries hals i solgislonne JTb 111 ( 1525) ."],"e":["-gitzsla )"]},{"a":"solgisle","b":"nn","c":"","d":[" = solgisl. thäs bokastolsins tilsyn var swasom solgisle (radius solis) Bir 3: 424 ."],"e":[]},{"a":"solglimber","b":"nn","c":"","d":["solglans. saa hon framgaa aff allom sinom limmom brinnande soolglymber (igneos radios) Mecht 92 . "],"e":["soolglymber )"]},{"a":"solglinder","b":"nn","c":"","d":["solglans? örnin fäste ögha i sool glindreno (in radios solis) Ber 145 ."],"e":["sool- )"]},{"a":"solgrand","b":"nn","c":"","d":["solgrand. solinna solgisla äru opfylta mz sool grandom Gr 297 . alle änglane . . . hulke swa mange varo som solgrandin Bir 3: 471 . ib 1: 268, 3: 293. vn tw quik silfs stykke warin ok skyndaden badhen at saman löpa j et vm ey ware mera atir j thera samfögilsom. än swa som et sol grand ib 1: 379 . Jfr sola grand."],"e":["sool- )"]},{"a":"solgudh","b":"nn","c":"","d":["solgud. apollo solguden Troj 84 . ib 228 ."],"e":["-gud )"]},{"a":"solhiti","b":"nn","c":"","d":["solhetta. " for hoffwd werk aff sool hiita " LB 7: 202 ."],"e":["sool hiite )"]},{"a":"solhvarf","b":"nn","c":"","d":["solförmörkelse. " thz är ey annat vtan sool hwarff (eclipis) som pläghir vaardha äpitr sinne naturo " KL 393 . MB 2: 387 ."],"e":["sool- )"]},{"a":"solhvarf","b":"nn","c":"","d":["1) solförmörkelse. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 95.","2) solstånd. Jfr K. G. Ljunggren a. a. l73. ivnivs . . . 24, 25, 26 dagana är solhwarff PMSkr 372 . wid medsommars tid nar solen steg j krabba tekned som almänneliga kallas cancer tha sol hwarffwed är om sommaren tha dagarna äro längste Troj 230 ."],"e":[]},{"a":"solhvarver","b":"nn","c":"","d":[" = solhvarf 2. medsommars tiid nar sol hwarffwer war oc solen steg j cancrj tekn Troj 51 ."],"e":[]},{"a":"solkorn","b":"nn","c":"","d":["lithopersum officinale Lin.? " taka . . . syremontanea solkorn millefolium " LB 1: 98 ."],"e":[]},{"a":"sollicitera","b":"vb","c":"v.","d":["få till stånd, åstadkomma; utverka. " ath jak skwlle betala manga gyllene oc dwcata oc mangh breff solicritera PMBref 332 (1518). vpsaliensis lothe tryckia sina (missalen) in basilea oc trom at köpmannen som thet solliciterede fik vj (6) eller vij (7) mark ört. thet höxta " HSH 13: 116 (1524, Brask)."],"e":["-adhe )"]},{"a":"solmäghin","b":"nn","c":"","d":["solens kraft, solvärme. sankas saman all the watnin som solen lypter op mz sik oc wräkas ther saman badhe aff thy soolmäghne som owan komber aff himblenom aff eldenom, oc swa aff them soolgislom ater kastas op aff iordhinne MB 1: 122 ."],"e":["sool- )"]},{"a":"solskin","b":"nn","c":"","d":["solsken. " hökana . . . sätias j en bwr storan oc sätias widher ena wägh j heth sool sken " PMSkr 270 . ib 538 ."],"e":["sool- . ","-sken . Se Sdw 2: 1303)"]},{"a":"solskin","b":"nn","c":"","d":["solsken. " " Bil 85 . swa mykith skin aff them (vapnen) gär at soolskinith hafwer änga makt Al 6561 . " gör þik glaþa som föde äverleks lius solskin (aterni luminis clariatem) " Bu 17 . Jfr midhdags solskin."],"e":["sool- )"]},{"a":"solskipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"solskipte","b":"nn","c":"","d":["solskifte, soldelning; anläggning af en bys tomter i en vissordning och riktning mot solen hvarvid de särskilda tomternas storlek och läge utvisa storleken och läget af grannarnes andelar i byns egor. Jfr Schlyter; Ordbok s. 584 (f., Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 605 f.; Schybergson, Finlands Hist. 1: 198 f.; Falkman, Om mått och vigt 1: 215 f. herra laffrinz . . . kärdhe oppa hanakindha häradz thinge at widingxrä olaghlika lighat haffdhe i mangh aar oc beddis rät at byyn matte koma til jämföris oc läggias äfftir rätto soolskipte; jac hanum tolff doandhe män nämpdhe, som akir oc ängh läggia sculdho äfftir thy tompana lagho i bynom; for:dha herra laffrinza . . . tompt liggir synnarst i bynom näst solinne oc swa haffua the laght hanom badhe akir oc ängh oc huariom them i binom aghir akir oc ängh äffter thy tompta liggia, theem närmeer sool, som närmer liggia oc them fiärmer som fiärmer liggia SD NS 2: 807 ( 1414) . " sydhan käynemby (för karynembyr) war dömpdher til iämföres oc rättha soolskipte kom oppa hustrv anna deel III stengher jordh i hwarth byamall " FH 3: 112 ( 1447) . fanns att rätt soolskiffte är öfuergångit med rätte råår, som lagmannen hade dömdt BtFH 1: 67 (1460, nyare afskr.) ."],"e":["sool- )"]},{"a":"solskipte","b":"nn","c":"","d":["solskifte, soldelning. Se Sdw 2: 1303 och jfr Aarb. f. nord. Oldk. 1918 s. 202 f., 225."],"e":[]},{"a":"solsät","b":"nn","c":"","d":["solnedgång. " för solsäth " HSH 7: 13 ( 1469) . Jfr sol-, sola-säter."],"e":[]},{"a":"solsät","b":"","c":"","d":["n. " hwilken som tager annarss bååt . . . och icke kommer igen, vthan soolsätt är (solen gått ned) " SO 300 . Jfr solbiärghat."],"e":["soo- )"]},{"a":"solsät","b":"nn","c":"","d":["solnedgång. . . . ok fornöie hanom ther medh sine fortiente lön jnnan solseth STb 3: 38 ( 1492) . ib 48 ( 1492) , 271 (1496). SJ 2: 266 ( 1495) . STb 4: 26 (1504), 71 (1505). skal . . . han . . . betale honum jnnan solsäth ib 5: 8 ( 1514) , ib 97 ( 1516) ."],"e":["sool- . ","-set (h)"]},{"a":"solsäta","b":"nn","c":"","d":["solnedgång. " innan sol säthu " SO 23 ."],"e":[]},{"a":"solsäta","b":"nn","c":"","d":["solnedgång. samme dagh sagdes for retta, ath berendh borre schal haffue sine peninga jnnen solsäte wiidh iij (3) marck aff peder martensson STb 2: 211 ( 1487) . ib 251 ( 1487) ."],"e":["-säte ) , "]},{"a":"solsäter","b":"nn","c":"","d":["solnedgång. tha lofwadhe magnus ath giffwa matisse silffwir ellir pᵍᵃ innan sollsätir ATb 1: 386 (14729. ib 2: 16 ( 1473) . " fran solbärgan wm hälgan apthan ok til soll säther vm hälgan dagh " MP 4: 60 . Jfr sola säter."],"e":["soll- . ","-sät(h)ir ),"]},{"a":"solsäter","b":"nn","c":"","d":["nedgång. innan solsäter SJ 137 ( 1445) . Jfr sola säter, solsät."],"e":["sol satter L.),"]},{"a":"solt","b":"","c":"","d":[" , se sold."],"e":[]},{"a":"solupganger","b":"nn","c":"","d":["soluppgång. GU C 20 s. 184 ."],"e":["sool- )"]},{"a":"solupganger","b":"nn","c":"","d":["soluppgång. " fra ens daghs sool vpgangh ok nästa daghin til solin vprunne " Pa 11 . ST 78 ."],"e":["sool vpganger: -gang ST 78 . sool vpgangher),"]},{"a":"solvärme","b":"nn","c":"","d":["solvärme, solhetta. aff starka och swåra somamrsens solwarme wart stor döde j bland grecana Troj 179 ."],"e":["-warme )"]},{"a":"som","b":"","c":"","d":[" , se sum."],"e":[]},{"a":"som","b":"","c":"","d":[" , se sum."],"e":[]},{"a":"soma","b":"nn","c":"","d":["heder, ära, utmärkelse. " til hedhers tekn ok somo " Bil 119 . Jfr some."],"e":[]},{"a":"soman","b":"","c":"","d":[" , se saman."],"e":[]},{"a":"somar","b":"nn","c":"","d":["sommar. " vinter, somar, höst, ok vaar " Fl 1103 . " vm somaren " SD 5: 637 ( 1347) . Gr 276 . MP 1: 80 . " vm midhian sommar " Bil 110 . " hetir somar " ib 878 . " kaldhir somar gör heta ladhu " GO 32 . ib 250. Bir 2: 55 . " the logho ther allan een sommar " RK 2: 426 . " j thenne sommor " FM 546 ( 1512) . Jfr miþsumar (-somar). "],"e":["somaar GO 250 . ","sommar . ","saamar: -in Bir 2: 55 . ","sommor FM 546 ( 1512) . ","sumar L.),","somars hus","sommars- )","somars tidh","-tiidh . ","-tiid )"]},{"a":"somar","b":"nn","c":"","d":["sommar. " joan östensson . . . som döde nw j somer j stralesund " STb 3: 394 ( 1498) . - i somars, i somras. Se Sdw 2: 1303. - Jfr midhsomar. "],"e":["*somars las","sommarslaas )"]},{"a":"somardagher","b":"nn","c":"","d":["sommardag, dag av sommarhalvåret. fyrste somardagher, första dagen på sommarhalvåret (den 14 april?), första dagen på sommarhalvåret (den 14 april?). ffogthen . . . haffuer fodringh til iij hesta ffran sancte morthens dagh ti första sommardagh Arnell Brask Biᴵ 21."],"e":["sommar- )"]},{"a":"somardagher","b":"nn","c":"","d":["sommardag, dag af sommarhalfåret (som tager sin början vid midten af April). thett skedde första sommar dagh (om slaget vid Haraker, hvilket i andra källor uppgifves hafva egt rum den 16 el. 17 April) RK 1: (Till. till LRK) s. 236 . MD 502 . " thär epter nästa somar dagha tha loot konungen aff danmark dragha sin här jn j swerighe " RK 1: 2794 . solen om sommar dagha opstigandhis i höxta middaxsens trappo Su 91 ."],"e":["sommar- . ","sommer- MD 502 ),"]},{"a":"somardel","b":"nn","c":"","d":["sommarhalvår. han skal sÿ sik för eth annath hws om mikkelmesse ok geffwa hwslön för sommardelen HLG 3: 54 (1525)."],"e":["sommar- )"]},{"a":"somarfrukt","b":"nn","c":"","d":["sommarfrukt. MP 1: 80 ."],"e":[]},{"a":"somarfughl","b":"nn","c":"","d":["sommarfogel, fjäril. " sua som fiädhal älla som somarfoghil hulkin som hawir bredha vinga ok litin krop " Bir 3: 193 . " haua höghfärdoghe mangallan lit suasom somarfoghlin " ib 2: 207 . " een somarfughl her inne la " Fl 1344 ."],"e":["-foghil )"]},{"a":"somarfughl","b":"nn","c":"","d":["fjäril. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 219, 235, 313 f."],"e":[]},{"a":"somarfyl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["sumarföl )"]},{"a":"somargrönska","b":"nn","c":"","d":["sommargrönska; sommarbete. fär än fäät faar sommar grönskene äta BSH 4: 318 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"somargälda","b":"nn","c":"","d":["2 somargällor VKU 69 ( 1553) ."],"e":["-gäla )"]},{"a":"somarhus","b":"nn","c":"","d":["sommarhus, sommarsal. " bygde salomon eet skönt lustelikit hws, thz kalladhis eeth somar hws " ST 420 . " konungen war ensamen sithiandis j sommar hwset (æstivo cænaulo] MB 2: 76. maa hon lata redha sik en enkannelikin stadh j thy siwkohuseno som kallas somar hus " Bir 5: 25 . Jfr somars hus."],"e":["sommar- )"]},{"a":"somarhus","b":"nn","c":"","d":["sommarhus, sommarsal. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 31, 194."],"e":[]},{"a":"somarhvete","b":"nn","c":"","d":["sommarhvete, vårhvete. " vij span somerhwete " BtFH 1: 338 ( 1463) ."],"e":["somer- )"]},{"a":"somarlas","b":"nn","c":"","d":[" = somars las. HLG 2: 11 (1509)."],"e":["sommar- )"]},{"a":"somarlax","b":"nn","c":"","d":["lax som fångats under sommaren. ena twnna somarlax Svartb 402 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"somarlopt","b":"nn","c":"","d":["loft el. tak hvarest man under den varma tiden söker svalka, atan, balkong. stodh dauidh oppa sino somar lopt ther han plägadhe sofwa j ST 502 ."],"e":[]},{"a":"somarnat","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["sumar- )"]},{"a":"somarnot","b":"nn","c":"","d":["not för sommarfiske. item laatrh binda sommer noot näth skötor, lanor oc miärda Brasks Cal 264 . Arnell Brask Biᴵ 28."],"e":["sommer- . ","-noot )"]},{"a":"somarolia","b":"nn","c":"","d":["lthe olya (ɔ olivolja) som görs til förna är beysk oc kallas hon sommar olya oc är aff omognom bärwm PMSkr 338 ."],"e":["sommar- )"]},{"a":"somarskatter","b":"nn","c":"","d":["sommarskatt. Jb från Åsunda härad, Uppland (1480-t., enl. F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 221)."],"e":[]},{"a":"somarskatter","b":"nn","c":"","d":["sommarskatt, skatt som om sommaren utgår till kronan. til thess at somar skatthen nw nest komandis jukome FM 256 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"somarströminger","b":"nn","c":"","d":["strömming fångad under sommaren. then ther saltar sommarströming i bravikene Brasks Cal 267 ."],"e":["sommar- )"]},{"a":"somarstämna","b":"nn","c":"","d":["legostämma el. legotid som utgöres af sommarhalfåret, sommarhalfår för hvilket en arbetare blifvit antagen. et lipsund smör. et lipsund fläsk. vm somarstomnä. oc samulunð vm vintren SD 5: 637 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"somartenlunger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["sumar- . ","sumartenunger )"]},{"a":"somarthing","b":"nn","c":"","d":["sommar ting, ting som hålles om sommaren. tha sommarthing hioldos i twnom DD 1: 54 ( 1399, nyare afskr.) . tha sumirthing warr j skiädhwi sokn ib 3: 12 (1378, nyare afskr.). fredagen näst s. margrete dagh då war sommar tingh i asickala sochn i kurila by BtFH 1: 3 ( 1477, nyare afskr.) . på s. olefz dagh war sommar tingh i asickala sochn i publika by ib (1481, nyare afskr.). ib 4 (1467, nyare afskr.), 6 (1468, nyare afskr.), 7 (1474, nyare afskr.) o. s. v. om helge likame affton tha war sommar tingh med almwghen i loymo soken i oyisby ib 139 ( 1507) . " pa tiisdaghen nesth ffore sancte henrici dag tha war somar ting i kaluola soken i kutis by " ib 153 ( 1507) . ib 129 (1506) o. s. v."],"e":["sommar- . ","sumir- )"]},{"a":"somartidh","b":"nn","c":"","d":["sommartid. " wm somertidh annan daghen äpter warfrw dagh " SD NS 3: 327 (1418). STb 3: 251 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"somartidh","b":"nn","c":"","d":["sommartid. MB 1: 293 . Jfr somars tidh."],"e":["-tiidh )"]},{"a":"somartime","b":"nn","c":"","d":[" = somartidh. om somar tima, nar lilian är . . . wpwäxt SpV 25 ."],"e":[]},{"a":"somber","b":"","c":"","d":[" , se sumber."],"e":[]},{"a":"somber","b":"","c":"","d":[" , se sumber."],"e":[]},{"a":"some","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*soma sät , ärofull fred el. förlikning. gudh viiste thome (ɔ S. Thomas av Canterbury) sköt faa soma sät ok sidhan vardha martir Bil 788 ."]},{"a":"some","b":"","c":"","d":[],"e":["somanom Prosadikter (Joan prest) 348), se summa."]},{"a":"some","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) heder, ära, anseende. at han (konungen) ok hans riki haui ther af bådhe hedher ok somä KS 59 (148, 65) . - heder, hedersbevisning. sanctus bartholomeus war takin mz sang ok soma Bil 216 . " vntfingo [the] han mz dygdh oc soma " Al 9540 . " the wordo vnfagne mz äre oc soma " RK 2: 5152 . ib 7960 . " hon kom tith mz heder ok soma ok alle fangnado henna kom " ib 1: 620 . " nigher honum mz frygdh ok soma " Al 1088 . " beganga darium mädher soma " ib 3604 . " thina fiärdho frygdh wil iak ära fulgerna, the thu fikt mz hedhir oc soma " ST 209 . ","2) höfviskeht, höfviskt skick. marsken swaradhe medh tokt och soma RK 2: 4650 . " haffwa . . . skämptan mz glädhi och soma " ib 5092 . ","3) fägring, behag. " kära cors som fäghrind ok soma (detorem et pulchritudinem) hauar af guz limum " Bu 140 . - prakt. honum (tronen) giordhe tyrus mädher som Al 3671 . - snarast ss rimfyllnad. ther är . . . ingefer ok galiga mz mykin soma Fl 1107 . - På samtliga de ur Al, Fl, RK 1, 2 och ST anf. ställena förekommer ordet i rimslut. - Jfr soma."],"e":[]},{"a":"somliker","b":"","c":"","d":[" , se sumliker."],"e":[]},{"a":"somn","b":"","c":"","d":[" , se symn."],"e":[]},{"a":"somna","b":"vb","c":"v.","d":["somna, hon somnaþe Bu 11 . " somnaþo þön baþen " ib 183 . han fik sofna ther han sat Bil 124 . " han lagde sig vnder bergit ty han war trötter, oc soffnade strax " Di 43 . Bu 523 . Bil 53, 160 . Bo 173 . ST 478 . var tha nalkan sompnadher Ansg 183 . " ey varo än the vndhan gömdhe män wäl sampnadhe (för sompnadhe), oc see qwinnan raab gik vp til them j husit " MB 2: 6 . " wäktaren war soffnath " Di 4 . ib 126 . - med dat. sompnadhe han lättum ok söthum sompne Bil 258 . ib 799 . han (Kristus) sompnadhe dödhom sömpne a korseno MB 1: 159 . - med prep. mäþ. sompnadhe mz thwngom symn KL 164 . - Jfr ofsomna, nysomnadher."],"e":["sompna . ","sofna Bil 124 ; ","-ad Di 126 ; ","-adho ST 478 . ","soffna . ","-aþe- , ","-aþer )"]},{"a":"somna","b":"vb","c":"v.","d":["somna. lätias ekke at sompna fran waggona SkrtUppb 271 . iak sompnadhe a korseno dödzins sömpn ib 398 . iak skule aldrik soffna j dödsins sömpn MP 5: 32 ."],"e":["sompna . ","soffna . ","-adhe )"]},{"a":"somper","b":"nn","c":"","d":["sump, pöl; grumlig källa? oidhnan är källa oc somper til alla läster LfK 161 ."],"e":[]},{"a":"somper","b":"nn","c":"","d":["2) fisksump? jtem legde pedher olsson en swmpp for j öre Skotteb 474 (1472-73, Kämn)."],"e":["sump )"]},{"a":"son","b":"","c":"","d":[],"e":["sön Di 88, 149 ; BSH 4: 249 ( 1500) . ","son . ","sun Bir 4: (Avt) 184 ; KS 10 (25, 11) . gen. sonar VGL II A ind. 1. sona MB 1: 387 . " sunar i ssättn. sunär " VGL I J 1. suner ib K 1. syna i ssättn. sons UplL Kk 11: 1; Bu 12 ; SD 5: 561 ( 1346) o. s. v. med art. sonsins Bir 2: 295 . ","syni VGL II A 30; Bu 13, 170 ; Bir 4: (Avt) 184, 185; KL 39 . ","synj Bir 4: (Dikt) 272 . ","synv Bu 197 ; ST 453 . ","söni SD NS 2: 92 (1409, på två st.). söne MB 1: 387 . ","sonj MP 1: 56 . ","sone MB 1: 167, 190 . ","syn ib 2: 126 . ","soon Bir 5: 140 . ","sun SD 1: 490 ( 1275) . ","syninom Bu 170 . ","synir VGL II A 30; ÖGL G 25; SD 4: 4 (före sl. af 1327, samt. afskr.). syni ib 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) ; Bil 346, 354 ; MP 1: 230 . ","syne Gr 316 . ","sönir MB 1: 419 . ","söner Bir 2: 295 ; Di 52 . ","söni Bo 108, 110 . ","syni SD 5: 477 (1345, nyare afskr.); Bil 348, 355 ; Bir 3: 401 ; Ber 145 ; Bo 110 . ","syner RK 1: 202 . ","sönir MB 1: 166, 320 . ","söner ib 240 ; Lg 3: 677 . ","sonom MB 1: 254, 2: 207 . ","sunum SD 2: 37 ( 1287); Bil 346 . ","sunom ST 411 . ","swnom MB 2: 207 . ","synum Bil 345 (på två st.), 353. sönom MB 1: 168, 354, 387 . ","sona ib 240, 275 ; Lg 347 . ","suna Bil 355 . ","söners MB 2: 42 o. s. v.), för än maria föde sin son Bu 49 . " han afladhe son mz ens mölnara dotter " Bil 300 . " födde cayn son " MB 1: 163 . dötter skullo ärwa, än ey ware sönir til ib 419 . amon . . . sagdhe henne . . . thu äst mz en son Al 256 . then kununger the (för ther) hauer kununglikt wald medh ärfda rådh, swå sum sunr äpthe fadhr ella föräldra sina KS 10 (24, 11) . " hulken kunungur vngan sun hauer äptr sik, han hux görla . . . huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa " ib (25, 11) . vitur son är fadhrins ära ib 52 (132, 56). kan þet . . . swa warä at nakar þyänistoman hawer som äller syni som þynä androm mannom SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). thänne konungir hawir twa syni Bir 3: 401 . yngre sonin ib. " thän äldre sonin " ib. " birger jarl atte syner fyrra " RK 1: 202 . " han walde . . . birgers son valdemar til konung " ib 173 . " karulo elipsun " SD 1: 490 ( 1275) . " magnus dictus gerasun " ib 542 ( 1279) . ego johannes karlsun de fanø ib 568 ( 1279) . dominus vlfo carls sun . . . dominus karulus æstrithæ sun . . . dominus kanutus erix sun ib 580 ( 1281) . " magnus jon son . . . magnus rangwalzson & haquinus tunæ son " ib 605 ( 1282) . " siggo guthorm son " ib 623 ( 1283) . sweno sunasun ib 2: 36 ( 1287) . " bothulpho ac olauo ioanssunum " ib 37 . " magnus karlson " ib 40 ( 1287) . " eringislo et karolus neskunungsynir " ib 4: 4 (före sl. af 1327, samt. afskr.). israel birghirsson. laghman aff vplandom ib 5: 160 ( 1343) . " härra göstaff magnusson riddare . . . aruidh jönisson a wapn ib " NS 1: 6 ( 1401) . " meth karle päthersöni " ib 2: 92 ( 1409) . " ärlikom manne karle päthersöni ib. - om Guds son. j nafn. faþurs. sons oc þes hälghä ande " SD 5: 561 ( 1346) . " tro en vara sannan guþ ok þo at huaro þre personas. faþer ok son ok þän hälganda " Bu 185 . " af guz syny " ib 197 . MP 1: 56 . Bir 2: 295 . MB 1: 190 . " gudz sona ödh " ib 387 . - son, barn, afkomling. israels söner (filios Israel) MB 1: 306 . ib 311 o. s. v. wil iak hawa alla leiui sönir, mik til egho, oc til thiänist, fore alla israels första sönir ib 386 . thzta är jude sönders äghodela ib 2: 42 . ib 44 o. s. v. - son. ss benämning gifven af äldre man åt yngre, af skriftefader åt skriftebarn o. s. v. gregorius aflät ey at lära thom sighiandis. käre brödhir oc syne hörin apostolin Gr 316 . " min käre son wakta thik for orät fangno goze " ST 499 . " käre her swanthe, som och godhe besynnerlighe ven " BSH 4: 243 (1499; bref från Sten Sture till Svante Nilsson). kere son, her swante ib 247 (1500). ib 248 (1500), 249 (1500) o. s. v. - son, barn. i bildlig och andlig mening. myklo starkare stridh oc frestilse thola the andelico än the kötlico kirkionna söni Bo 108 . " nar han (ɔ: thän hälghe ande) sökir varu hugh oc bär varom anda vitne at vi ärom gudz söni " ib 110 . " at vi hopoms os vara gudz syni ib. wredhinna söner vardha nadhanna söner " Bir 2: 295. - Jfr aþalkonu-, bonda-, broþor-, diäfla-, diävuls-, dottor-, fara-, folster-, foster-, frillo-, gudh-, horan-, hundsima-, hundsimu-, hundsivio-, härians-, konunga-, konungs-, skökia-, slokifrillu-, sona-, stiup-, systor-son (-sun). ","sonar arver","sunar- . ","syna- )","sonar barn","sona dottir","-dotter . ","sunaoter VGL II A 3. svndädottir ib I A 3), ","sona husfru","-hustrw )","sona kona","suna- ST 411 . ","sone- BtFH 1: 214 ( 1507) . sonne-),","sona qvän","sonar son","sona- . ","sunar sun HelsL Ä 15. svnarsun VGL I G 8: 1), "]},{"a":"son","b":"nn","c":"","d":["son. " filius uel filia nondum emancipata . . . a patre sön äller dotther i synss faderss waald warandis " GU C 20 (hand 2) s. 114. käisaren . . . gaff sinom sunj dagh til morghonnen Prosadikter (Sju vise m B) 183. at iak wärdoghis thär mädh hänna söne dia aff hänna spinom SkrtUppb 53 . " alle the arffdela, ther hanom epter sin sön ware tilfalne " STb 2: 284 ( 1488) . " peder andersson medh sin sön " STb 4: 118 ( 1506) . . . . enum okirkarl, huilkin som haffde twa synir, then ene sonynom kende han okra MP 5: 127 . jöniss magnusson strukxson Svartb 518 ( 1474) . - om Guds son. sinom eghnom sön spardhe gud ey Hel män 140 . son, barn, avkomling. we wardhe the synndhogho folkeno . . for skamlikom synom (filis sceleratis) affonde släkt MP 5: 16 . - son. ss benämning given av en äldre åt en yngre. jak (ɔ: en gammal käring) sigher thik son min hwj SvRimd 43 . hwstruen swarade: ney, myn sön, jngen aal fick thu mik ok ey hellr thin hosbonde STb 2: 416 ( 1490) . myn käre oc älskelike sön eusebium hafwin i här när idhir Hel män 145 - son, barn. i bildlig och andlig mening. tha wi födhom aff modher liffwe tha heta wi wredhinna söner. oc tha wi döpas, tha wardhom wi gudz söner SvKyrkobr 3 . han (ɔ Gud) skodha r granlica sinna söna makth SkrtUppb 36 . - Jfr fadhur brodhor- (äv. Sdw 1: 231), fiskara-, guds-, gudh-, horan-, hornlekara-, härians-, knivasmids-, modhorsystor-, nötakarls-, prästa-, sköken-, skökio-, skörlifnads- (Sdw 2: 420), stiup-, systor-, thiuf- (Sdw 2: 708), uska- (Sdw 2: 866), äf- (Sdw 2: 1097) son och brödhra-, konunga-, systra- (äv. Sdw 2: 585) synir. "],"e":["sön GU C 20 (hand 2)s. 114; STb 2: 416 (1490), 3: 417 (1499); Hel män 145 . med art. sonnen Prosadikter (Sju vise m C) 227 . sönnen STb 3: 203 (1494). ack. sön ib 2: 227 ( 1487) , 284 (1488), 4: 12 (1504), 62 (1505), 118 (1506). gen. söns ib 2: 284 ( 1488) ., 3: 461 (1499). med art. sonsins SkrtUppb 53 . ib. ","söne SkrtUppb 53 . ","sön Hel män 140 . ","sonynom MP 5: 127 . pl. söner SvKyrkobr 3 . ","sönner BSH 5: 544 ( 1515) . ack. synir MP 5: 127 . ","sönör Hel män 276 . dat. synom MP 5: 16 . ","söna SkrtUppb 36 . Se Sdw 2: 1304),","sona kona , ","*sona namn","-nampn )","sona qvän","-qwärn )"]},{"a":"sona","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forsona."],"e":[]},{"a":"sona","b":"","c":"","d":[" , f 2) gottgörelse; utfästande av gottgörelse. erik skuldhe göra hans brodher . . . ena sono i jönacopungh SD NS 3: 499 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"sona","b":"vb","c":"v.","d":["1) förlika, bilägga. " at thetta saa alleledis soonat förlickt loffwet sworeth oc beplicteth är them oc oss emellom " HSH 16: 86 (1504, avskr.). 2) gottgöra, ersätta (skada). thän skadhen swa görs the andro skipeno. skal lathas j twa godha manna skönyan, hwath thesäya thär wm räth wara, swa skal thet bliffwa sonath PMskr 62. - Jfr forsona."],"e":["soona . ","-adher )"]},{"a":"sona","b":"nn","c":"","d":["1) förlikning. hans breff . . . ther han a thenno sonona gifwit hafwer BtRK 32 (1358, orig.) . " togho the ther ena sona tha slika som the kunno fa Rk 2: s. 349. thenne sona scal i alle mato stadugh oc fast at bliua " SD NS 1: 147 ( 1402) . ","2) godtgörelse; utfästande af godtgörelse. giorde . . . lafrins iensisson os . . . ena fulkomlika sona vppa domkirkiogarden . . . for een godh man war frenda . . . som for:de laurens iensisson af daghom tok. thessin sona giordhe han os i sua dana mato som her efter screuat star SD NS 1: 146 ( 1402) . " han hände möghelica sona och böter " RK 2: 5368 . - Jfr sone."],"e":[]},{"a":"sonan","b":"","c":"","d":[],"e":["zonan STb 4: 219 (1511) ), 1) förlikning, fred. Se Sdw 2: 1304. ath jach . . . hawer hänth och annamath . . . ena winlega forligelse, booth och sonan aff . . . vlff stafansson . . . femti march redha swenska penningä och ena sonan meth c riddarä och swenä SD NS 3: 482 ( 1419) . affwndin giordhe sonanen (mellan ormen och kvinnan; Lat. invidia confederante) SpV 198 . huilke . . . ware offuer samma sonan och arffua forlichan STb 2: 581 (1491). ib 4: 219 ( 1511) ."]},{"a":"sonan","b":"nn","c":"","d":["1) förlikning, fred. " görin ena sonan mz härgreuanom " ST 328 . ","2) godtgörelse. " jac . . . bekiennes . . . mic . . . hafue hänth ena soman och lika aff . . . herra nicles swarte skanung riddare, fore then skadha som hans swene giordho oppa mic " SD NS 2: 190 ( 1409) . " kendos the fulkomplica böter oc sonan haffua anamat " SJ 202 ( 1448) . " kännomps wij thet . . . [wij] wppborith och anamath haffwom aff . . . pädher jönson . . . ena sonan oc ena ganzka fornempningh . . . äpther war dödha frenda olaff jacopson . . . hwilken fornempde pädher jönson aff dahgom togh " FH 2: 117 ( 1438) . ","3) försoningsmåltid? kännis iach . . . mich haffwa lika och böhter hänth aff kätil hwässinge och hans brodher byörne fore mina hustrw brodher . . . hwilkin the aff daghum togho . . . först eeth ärfwe äpher thän döda, ena sonan mädh fänthigi mannom och eeth bloos . . . och fyra pelargrims gangor SD NS 2: 9 (1408?). - Jfr forsonan."],"e":[]},{"a":"sonare","b":"nn","c":"","d":["Jfr forsonare."],"e":[]},{"a":"sone","b":"nn","c":"","d":["1) förlikning, fred? alexander hafdhe wäl hafft en sona Al 2245 . ","2) godtgörelse? the wilde then sonä (sone) och fridh vnfa Va 23 (möjl. att föra till 1). - Jfr sona, f."],"e":[]},{"a":"soning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsoning."],"e":[]},{"a":"sonirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr forsonirska."],"e":[]},{"a":"sonlika","b":"ab","c":"adv.","d":["sonlig, såsom det höves en son. filialiter aduerbium sonlegha GU C 20 s. 271 ."],"e":["-legha )"]},{"a":"sonliker","b":"av","c":"adj.","d":["sonlig; barnslig. " gudz sonlikin (filiadis) räddoghe " Bir 1: 338 . Ber 10, 13 . thänne kärlekin kallas sonlikin ib 12 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"sonliker","b":"av","c":"adj.","d":["sonlig; barnslig. sändhe gudh fadhir sin son . . . ok wardh människia, oppa thet ath hanskulle wara sunlikin ok hemelikin, ath pino tola ok dödh MP 5: 40 . jhesum christum til äfwärdelika heso oc sonligha lydno altidh PMBref 303 ( 1510) ."],"e":["-liger . ","sunlikin MP 5: 40 )"]},{"a":"sonlikhet","b":"nn","c":"","d":["sonligt sinne.ffiliacio sonlek heeth GU C 20 s. 271 . the ffäm egeligheter som sonenom til höra, swa som är sonlighet, ordh, wisdom (o. s. v.) JMPs 48."],"e":["sonlig . ","sonlek- . ","-heeth )"]},{"a":"sopa","b":"nn","c":"","d":["2) sopor? scobs bis skaffui eller höffuil oc soopa GU CX 20 s. 554."],"e":["soopa )"]},{"a":"sopa","b":"nn","c":"","d":["1) sopa, för sopning afsedd viska el. qvast? scops, sopoor GU 4 (trol. att föra till 2). ","2) pl. sopor. tha han framkomber aff egnom sopnom MD (S) 242 ."],"e":["sopa qvaster , "]},{"a":"sopa","b":"vb","c":"v.","d":["1) sopa, genom sopning aflägsna. sopa sör aff hans graff Bil 116 . " aff thöm thräkke som sopas oc saman skutas aff vatom väghom " Bir 2: 257 . ","2) sopa, genom sopning rengöra. en gudhlik qunna sopadhe hwarn löghordagh ena wara fru kirkio KL 82 . Ber 252 . TK 269 . " findher han tz fru kirkio " KL 82 . Ber 252 . TK 269 . " findher han tz husit wel sopat mz qwast " JP 128 . ib 132 . widersige wij henne (Maria) . . . ok soppe worth huss aff hennes nampn Lg 3: 61 . - Jfr utsopa."],"e":["soopa Ber 252 . ","soppa . ","-ar , adhe, "]},{"a":"sopa soopa","b":"vb","c":"v.","d":["sopa. " scobo . . . soopa " GU C 2 s. 554 ."],"e":[]},{"a":"soper","b":"","c":"","d":[" , se super."],"e":[]},{"a":"sopi","b":"","c":"","d":[" , se supi."],"e":[]},{"a":"sopn","b":"","c":"","d":[" , se sokn."],"e":[]},{"a":"sopper","b":"nn","c":"","d":[" GU C 20 s. 299 . 2) verktyg format som en svamp. PMskr 546 (med avbildn; om verktyg för påstrykande av olja vid "säthervärkskonst"). - Jfr svamper."],"e":[]},{"a":"sorba","b":"nn","c":"","d":["träd av släktet sorbus Lin. " sorba haffwer tolkith som rönelöff och frwkthen wäxer j klasa som sma äple " PMSkr 344 . ib 345 . Jfr: somme göra mosth äller ätikio aff sorbis swa som aff pärwm pläga göras ib."],"e":[]},{"a":"sorbaträ","b":"nn","c":"","d":[" = sorba. PMSkr 344 ."],"e":[]},{"a":"sorgh","b":"nn","c":"","d":["smärta, lidande, kval. al wärldhinna glädhi ok belle likthas tik medh sörgh ok dröwilse MP 5: 128 . - sorg, bedrövelse. at sörghen nidher kwäffwer glädhina, nar sörghenna swärdh nalkas iomffrunnas siäl JMÖ 105 . swa förmatte oc ekke sorghennas omälelikhet (tribulacionum immensitas) förminska stadughetennas dygdh ib 109 . sörghennas swärdh (dolorum gladius) ib. glädhiaff annars mothe gangh: sörgh aff annars wälfärdh JMPs 214. Jfr sylta- (Sdw 2: 576), umsorg. "],"e":["sörgh MP 5: 128 ; JMPs 214; -en JMÖ 105 ; -enna ib),","*sorgha band","sörgha- SvB 192 (b. av 1500-t.)), ","*sorgha dal","*sorgha klädhe , ","*sorgha lat","-laath )","*sorgha lös","sorgho- )","*sorgha mal , ","*sorgha svärdh , ","sorgha tidhande","-tidhinde )"]},{"a":"sorgh","b":"nn","c":"","d":["smärta, lidande, qval. " kallar hon sonen bennone thz thydher a wart maal lsorgha son (filius doloris mei) " MB 1: 229 . af the hörslinne vpynadhis min sorgh Bir 1: 31 . " iak . . . formatte näpplika staa for mykla sorghnna beskelikhet " ib. " hon .. seer vppa sonin swa saarghadhan ok mödhis af dzsins sorgh (dolore moris) " Bo 207 . en man giir t ekke hafft större sörgh oc vidhermödho oc othol, än mistänkia hustuna for hordom ib (Cod. B) 341. iak kännir änga sorgh af thinom pinom. oc thina pinor som iak thol äru mik sötare än hongah Gr 276 . at thu skuli smöria thins fadhir adams licamma til hans sorgx lisa (pro dolore corporis sui) KL 406 . alla värkia ängxilse ok sorgh ib 411 . MB 2: 400, 404 . at jak til min likama lidhi alzkona krankdom smälek sörgher ffatikdom oc aldra handa dröffuilse Bir 4: 45 . glöm . . . ey . . . alla the sörgher hon for thina skuld tholde Su 210 . ib 214 . Lg 3: 417 . hänna langa frädaz sorgh Bu 17 . - sorg, bedröfelse. bätra är wäl dödh än mädh sorgh at lifwa GO 745 . sorgh gör bleka kindir ok saara braa ib 699 . " thäth man mädh syndom ffaar thäth mädh sorghum forgaar ib 849. thz är sorgh ath höra " RK 3: 3921 . " tha vardh löst hans sorgha band " Fr 2630 . " hon vardh tha aff sorghin frie " ib 2634 . " är hans sorgh ä meer ok meer " Fl 230 . " the sorgh iak aldreg forwinder " RK 1: 627 . hwat kan nakor hedher wara wtan sörgh, nakot herradöme wtan dröffwilse LfK 124 . the glädhin . . . huilka all annor glädhi widherliknat är häldher sörgh än glädhi ib 127 . " fik hon i sit hiärta stora sörgh " Lg 3: 419 . " hon ey at enast haffde sorgh i hiärtat wtan iämwäl wille hon lidha likamlika pino i kroppen ib. " Bil 852 . " ä kombir sor (för sorgh) ok släkkir andra " GO 522 . ib 453, 853 . LfK 119, 123 . " vpfylt mz blygdh ok innerlike sorgh af sinom syndom " Bo 74 . - sorg, bekymmer. rikar . . . gitar eigh souit for þänna þrem sorghom Bu 153 . " ffra sörghom är han oofri " MD (S) 270 . GO 923 . - Jfr be-, hiärta-, kärleks-, umsorgh. "],"e":["sörhg Bo (Cod. B) 341 ; LfK 119, 123, 124, 127 ; Lg 3: 417, 419 ; ","-er Bir 4: 45 ; Su 210, 214 ; ","-om MD (S) 270 . pl. - ir),","sorgha badh","sorge- )","sorgha drykker , ","sorgha fulder , ","sorgha lise , ","sorgha tidhande","-tidhinde )","sorgha värker , "]},{"a":"sorgheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sorglig, bedröflig. thenne saargelige feygd FM 512 ( 1511) . thän sorglik tidendha ib 546 ( 1512) . ib 227 ( 1505) . ","2) gifvande anledning till oro el. bekymmer, bekymmersam. är stor pästolencie i stocholms stad; om then icke sachtis, tha bliffuer bade sorgeligit oc wadeligit besökie ther thet möte FM 200 ( 1504) . - Jfr sörgheliker."],"e":["sorgeligin . ","sorgelig FM 227 ( 1505) . ","saargelig . ","sorgliker )"]},{"a":"sorgheliker","b":"av","c":"adj.","d":["3) smärtsam, kvalfull. heel ihesu christi höghra hand ginom stungen mädh alla sorghelikasta vndh SvB 184 (senare h. av 1400-t.). SkrtUppb 317 ."],"e":["-likaster . ","-lighaster ) , "]},{"a":"sorghfulder","b":"","c":"","d":[" -, adj. 1) full av smärta el. kval, uppfylld av sorg, sorgfull, sörjande, bedrövad. mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at . . . SpV 591 . " aff warom sörgffulla daal (de valle nostra) " JMÖ 40 ."],"e":[]},{"a":"sorghfulder","b":"av","c":"adj.","d":["1) full af smärta el. qval, uppfylld af sorg, sorgfull, sörjande, bedröfvad. sorghfulla modhorin hans Bo 197 . " iak hans sorgh fullasta modhir formatte näpplika staa for mykla sorghinna beskelikhet skuld " Bir 1: 31 . Lg 220 . kiesarin varhd mykyt sorghfuldir Bil 896 . ib 618, 878 . Bir 2: 19, 78, 3: 157. thz (vindg) gifwir . . . sorghfullom hugnadh ib 2: 153 . " ath jak sögful aaf ty är " MD (S) 208 . wtländis man . . . skal thu ey nödha oc sörgfullan göra MB 1: 338 . " war herra skal giwa thik . . . sorghfult liiff (animam consumtam mærore) ib 430. mz sorghfullo hiärta " KL 326 . ib 335 . RK 3: 1241 .","2) smärtsam, sorglig, bedröflig. sorghful (dolorosus) aff gang skal bedröfwa oc myrkia hans glädhesfullo opbyrgning Bir 3: 360 . ib 326 . " faa . . . the sorgfwlde tidendhe " FM 373 ( 1508) . - Jfr sorgha fulder."],"e":["sörg- MB 1: 338 ; MD (S) 208 . ","sorghfullir Bil 878 ; KL 335 . ","ssorghfullir Bir 2: 19 ),"]},{"a":"sorghgripin","b":"","c":"","d":["gripen af sorg. Bil 852 ."],"e":[]},{"a":"sorghin","b":"av","c":"adj.","d":["sorgsen. ted (vinet) fordriffwer eth sorgeth modh LB 7: 131 ."],"e":[]},{"a":"sorghlös","b":"av","c":"adj.","d":["utan smärta el. sorg. MB 1: 232 ."],"e":[]},{"a":"sorghsul","b":"","c":"","d":[" f? thw böriar tha mwla ok sätia sorgh swla MD (S) 223 ."],"e":[]},{"a":"sorghsul","b":"nn","c":"","d":[" ? eg. sorgpelare, "sorgstötta". Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"sork","b":"nn","c":"","d":["sork, mullvad. " thz dräper mös ok surk " LB 2: 61 . " ath mys eller surk skola ey spilla korn ib. om mös eller surk spilla korn " ib. " varde hwar mws och surk leth ath ätha aff tesso korne ib. ""],"e":["surk )"]},{"a":"sorka","b":"nn","c":"","d":["= sorker. " ther kom löpande aff thz röre . . . sorkor swa stora ok manga som nakar räff stora ok langa (mures majores talpis) " Al 5189 . ath dräpa mys eller sorkor LB 7: 153 . " tz dräper mys oc sorkor ib. ""],"e":[]},{"a":"sorkot","b":"nn","c":"","d":["ett slags ytterplagg. Jfr Schultz, Höf. Leb. 1: 196; Weinhold, Deutsche Frauen 2: 231, 289; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 287 f., 365. vnum sorkot SD 4: 710 (1340?). III sorkot de rathklafthe militum ib 711 ."],"e":[]},{"a":"sorkot","b":"nn","c":"","d":["ett slags ytterplagg. hänna sorkath (sorcotium) waro grön oc gul roser insatta Mecht 183 ."],"e":["sorkath )"]},{"a":"sosterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["nykter, måttligt, ordentligt. lifwin sosterlica (sorbrie). rätuislica oc millelica i thässe världinne Gr 316 . lifwm sostirlika ib (Cod. D) 409 . Jfr söst."],"e":[]},{"a":"sot","b":"nn","c":"","d":["sot. " synandis alra swartastir swa som kol älla ognsins soot " Gr 291 . fwlt soot Bir 2: 328 . Bil 982 ."],"e":["soot )"]},{"a":"sot","b":"nn","c":"","d":["sjukdom. " giorþe väþret sua siukt at alt folket fik fula sot " Bu 199 . " fik han aldra handa soot " Lg 35 . " om haar faldhir aff fore howdhwärk ellir epthir starka soot " LB 1: 96 . en quinna som hafdhe ena hardha soot Bo 72 . " thän som hafdhe haft stora soot " Bir 2: 22 . " out blodh inledhir soot " ib 235 . " hwi kombir sot (pestilentia) ok hungir oc annor ond thing som kroppin thwinga " ib 279 . " skal iak wiisa ower idher soot oc bradhan dödha " MB 1: 378 . soot fiöl a hans fadher ib (Cod. B) 551 . " hänna licamlike lime varo nu swa som bort thwinadhe af gamble sottinne " KL 355 . " en stoor hopir af systromen . . . vardh siukir mz margha handa sottom " ib 349 . " bleff jag siwk aff hårda sott " RK 3: (sista forts.) 4567 . " do han af sot " Bil 368 . " läkia mina langsama sot " ib 231 . alzkona sotther böttus ib 724 . " fingu ther lxx folk böther af alscona sottum " ib 283 . " haffdin med sik en läkia ther honom halp for dödelike soot " RK 1: 2948 . " hon stodh op fraan all siin soot " Al 1519 . " sotthin slippir til ok krypir aaff " GO 719 . Bu 489 . MB 1: 430 . MP 1: 19, 278 . Al 2629, 6121, 9566, 9567 . Di 224, 279 . Su 296 . LfK 100 . LB 5: 292 . " for the fallande sottena " ib 7: 132 (se vidare under falla 1). tha sotten honum tiilkommer ib. bildl. hedhir giri är . . . lönlik soot . . . görande soot af boot Bo 96 . " a hwat manga thässe sottin hawir darat " ib. " alra bäzste läkedombir moot tholka sottir är at tala af gudhi " ib 232 . " är ok mot tholkom sottom bäzste läkedombir at thänkia af gudhi ib. " Su 153 . Jfr alders-, bana-, barn-, blodh-, brutfallin-, brutfällinga-, brutfällis-, bränne-, buk-, fota-, galla-, gula-, hovudh-, häl-, kalda-, krampa-, krampo-, likthra-, likvärdhing-, liver-, lungo-, magha-, malat-, malata-, mandads-, miälta-, mun-, niura-, numin-, pestilens-, pestilentio-, qvidh-, qvinno-, ridhu-, rödha-, siukdoms-, siäla-, skiälvo-, spitala-, spitals-, spitälsko-, tungo-, ut-, vatn-sot. "],"e":["soot . ","sott RK 3: (sista forts.) 4567 . med art. sottin. sotten. soten Bu 489 . ","med art. sottena LB 7: 132 . ","sotter MB 1: 430 ; LfK 100 . ","sotther Bil 724 ; Su 296 . ","sootther LB 5: 292 . ","sotte MP 1: 19, 278 ; LB 5: 292 . ","sottom . sottum),","sottarbyr","sottarfä , ","sotta siäng","sotta siang L. ","sötta siäng KL 113 . ","sotäsysängh SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). sotta säng. sota säng. soota säng. sootha sängh. sottosäng SD NS 2: 169 ( 1409)), "]},{"a":"sot","b":"nn","c":"","d":["sot. " ewe barn swärttat aff syndennas sotheJMÖ 185. Jfr skorsten-, ughns- (Sdw 2: 791) sot. ""],"e":[]},{"a":"sot","b":"nn","c":"","d":["sjukdom. Se Sdw 2: 1304. llangor . . . sooth traanan GU C 20 (hand 2) s. 61. morbus bi sooth ib s. 155 . Jfr blodh-, bradhdödha-, brutfallo-, faru-, fota-, galla-, hovudh-, kalda-, krampo-, kyl-, lungo-, lända-, manadha-, qvinno-, skiälvo-, spitälsko-, synda-, tungo-, thra- (äv. Sdw 2: 727), vater- (Sdw 2: 937), vatu- (Sdw 2: 940), öghna- (Sdw 2: 1169), örna(Sdw 2: 1176) sot. "],"e":["sotta siäng","sotta- . ","sotho GPM 2: 318 (1508). -säng -sengh),","*sotta skodhilsedagher","scottha skudilse- )"]},{"a":"sota","b":"vb","c":"v.","d":[" en otugh sama skorsten soldatis HLG 2: 47 (1516)."],"e":["sootha . ","-adhe . ","-adher )","litem"]},{"a":"sotare","b":"nn","c":"","d":["sotare. STb 5: 125 ( 1516) ."],"e":["sotter )"]},{"a":"sotdöia","b":"vb","c":"v.","d":["dö af sjukdom, sotdö. alricus soth do vidh rom Bil 646 . RK 1: (LRK) s. 228 ."],"e":[]},{"a":"sotdöia","b":"vb","c":"v.","d":["dö av sjukdom, sotdö. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med sustantivisk förled 148."],"e":["-döde ) , "]},{"a":"sotfulder","b":"av","c":"adj.","d":[" ärw mik soot ffulle JMPs 20."],"e":["elemänta"]},{"a":"sotfulder","b":"av","c":"adj.","d":["fuligenosus . . . sootfwller GU C 20 s. 298 ."],"e":["sootfwller )"]},{"a":"sotläript","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1304. Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1444."],"e":["-lärift )"]},{"a":"sotogher","b":"av","c":"adj.","d":["sotig. " grep sotogha grytho " Bil 486 . " han wardh sotogher wm alt siit änlite ib. ""],"e":[]},{"a":"sototter","b":"av","c":"adj.","d":["sotig, sotfärgad, sotbrun. enn sotott häst FH 9: 9 (1508, nyare afskr.). ib 6: 123 ( 1512) ."],"e":["-ott FH 9: 9 (1508, nyare afskr.). -eth ib 6: 123 (1512)),"]},{"a":"sototter","b":"av","c":"adj.","d":["solig, sotfärgad, solbrun. " wor sototh häst finnen Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.). " FMU 4 . 340 (1470, avskr.)"],"e":["sodith Vrml skatteb 92 ( 1503)"]},{"a":"sotter","b":"av","c":"adj.","d":["ljuf, behaglig? skön? hans läst är . . . sottast (för sötast?) mal aff allum (ejus . . . stilus et modus loquendi valde venustus et decorus est) Bil 259 ."],"e":[]},{"a":"sous","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bonda sous."],"e":[]},{"a":"sova","b":"vb","c":"v.","d":["sofva. " guz moþer (later hona) länge ligia ok fast sova " Bu 19 . " hans husfru la een oc sof " ib 20 . " huru herra iwan sowande la " Iv 2132, the gingo i säng sidhan at sofua, huar ij sina kofua Fl 1232 . " tha folkit var sopfua gongith " Di 240 . " lagdhe han sik nidhir at sofwa " Bo 71 . " sofwin nu oc hwlien idhir " ib 188 . " the sofwo thaghan nakra stund " ib. " i hawin öfryt sofwit ib. fingo the (de sju sofvarne) sompna ok sofuo cc ar vij arum minne " Bil 434 . " synas the bökir ey rätta som sighia at the sowo ccc aar ok lxx ok thw aar ib. enne persona syntis vakande, oc eg sofande, sum hon vare i eno pa lacio " Bir 4: (Avt) 177. systrana skulu soffua j sinom natkiortlom ib 5: 42 . " soffua j kwfflenom " ib. " at soffua äpther middagh " ib 41 . " hwa länge sowir aa sin bäd han faar litit for sith näff " GO 184 . hema är bäst at sofua ib 435 . " mykith löpir watn män mölnarin soffwir " ib 1005 . " man soffwir ey alt thz man snarkar " ib 1102 . " soff ey mz möö " ib 624 . hwa som sower mz sinne stiwfsyster the skulo badhin dö MB 1: 368 . ib 369 . " alle vänto han soua mz sinne bruþ " Bu 27 . " magnus . . . soff ful hart när sinne brudh " RK 2: 6038 . - med innehållets ack. nar hon hawir sofwit thorftelikin sömpn tha stande op Bir 3: 167 . - om dödens sömn. the fingo stor hug ok gingo at sofwa Al 13 . - med innehållets ack. böþ hänne þär ligia ok soua langan symn tel doma dagh i guz friþi Bu 523 . - part. pret. somnad, sofvande. huath han war wakin eller souin KS 30 (76, 32) . han hwiltis hwarke sowin (af samma hand ändradt till sowinde; Cod. C har sowin Lg 990) " älla wakin " Bil 281 . - Jfr forsova."],"e":["sopfua Di 240 . ","soof Bu 11 . ","sovo . ","-it . ","soffuadh Di 244 (på två st.)),"]},{"a":"sova","b":"vb","c":"v.","d":["sova. " llallo . . . soffua oc sugha " GU C 20 (hand 2) s. 60. widh thet han satt och swff STb 1: 63 (1476). hwat ey menar thu at iacob patriarcha soff at thässom sömpn (hoc somno dormiisse) SpV 42 . - soande krankdomber, sjuklig sömn el. sömnighet. jtem äru somlighe haffwandis soffwandis krankdom (dorminantem paralysin), thz äru the, som alla sina gärninga särdelis gudhz tiänsit j sang, ok läsning, göra mz läthi oc sliohet Mecht 327 . "],"e":["söfwa Saml 6: 157 . ","soff SpV 42 . ","saaff GU C 20 (hand 2) s. 18. swff STb 1: 63 ( 1476) . part. pres. soffwandis Mecht 327 . Se Sdw 2: 1304),","*sova ivir sik , försova sig. oplys min öghon at jak ey nakon tidh skuli soffwa owir mik j dödhenom (ne umquam obdormiam in morte) SpV 43 ."]},{"a":"sova rum","b":"nn","c":"","d":["sovrum, nattkvarter. atj viistä edert bestä . . . och tagä saaffue rwm mitt vara GPM 2: 233 ( 1506?) ."],"e":["saffue- )"]},{"a":"sovare","b":"nn","c":"","d":["sofvare. " aff the hälga vij soffwara " Lg 435 ."],"e":[]},{"a":"sovel","b":"nn","c":"","d":[" , se sufl."],"e":[]},{"a":"spa","b":"","c":"","d":[" , se spar."],"e":[]},{"a":"spa","b":"","c":"","d":[" SpV 2759, v. spå, profetera, förutsäga. abominare spa och veder fasa GU C 20 s. 3 . hwat spoddhe idher jeremias thän store prophetin sighiandis, härran kalladhe thit nampn oleo trädh SpV 275 . - gissa, uttala en förmodan. . . . och kirstin spadhe ther til hwar thet skulle vara (ɔ: vem som en viss beskyllning mot en icke namngiven gällde) ATb 1: 369 ( 1472) . " för ty ath hon lagde ey henne fulleleghe til swa dana ärende vtan spade til tha dömpde vi kirstine saklösa ib. Jfr forespa. ""],"e":["spad(h)e ATb 1: 369 ( 1472) . ","spoddhe"]},{"a":"spa","b":"vb","c":"v.","d":["spå, profetera, förutsäga. sua som ysias längdom spaþe Bu 71 . ib 502 . Bil 312 . MB 2: 153 . " thu spadhe honum tha til mona " Al 1615 . kom . . . anna prophetissa . . . ok spadhe . . . af honom Bo 7 . " han . . . spadhe af hans pino ib. " MP 1 . 169. Bir 1: 227 . " han (djäfvulen) lot sina spamän spa, at bradödhe skulle koma j alt landit " Bil 447 . spaar moyses, hurw hedhne män skulo rädhas them MB 1: 320 . " spaadhe moyses i sinom sang, at wars herra andelikt mönster oc rike äru ewinnelik " ib. " capyhas . . . hafdhe spaat. at en man skulle döö. ther til at folkit skulle äkke alt forfaras " Bo 160 . " är mik spat at icach skulde warda löst aff en man " Va 42 . symeon spadhe mik. at thin dödh skulle mik göra swa ilt som et swärdh skre mit hiärta swndir Lg 432 . " han spadhe (herodem säla)re vardha än för ok döö j waldum " Bil 111 . " han spade stundum hwat varda sculde " ib 801 . opta spade han mang thing för än the (vurdho) ib 794. thz andra jomfrun spadde sannedis tha RK 2: 8485 . Lg 34 . - gissa. spaar folk. at han lifuir än Lg 1031 . "],"e":["spaar MB 1: 320 ; Lg 1031 . impf. spaþe. spaadhe MB 1: 320 . ","spadde MP 1: 169 ; RK 2: 8485 . ","spaadde MB 2: 153 . ","prest . spadher: forespadho ib 407 . ","spat Va 42 . ","spaat Bo 160 ; Bir 1: 79 ; Lg 34 . ","spadh: forespadh Su 196 ),","spa fore , ","spa til , "]},{"a":"spadh","b":"nn","c":"","d":["spad, soppa (på kött). " thz war goth feth spadh " AS 59 . " nythien enna handa spadh, kaal ällir annat söpe " Bir 4: 119 ."],"e":[]},{"a":"spadhi","b":"nn","c":"","d":["1) ett slags svärd? Jfr Röding i VAH 1: 155 . ij (2) eller iij (3) stodo back mik pa torgith och hade täncth sla ij (2) eller iij (3) spada wti mik BSH 5: 332 ( 1508) . " thet skattegalith skulle vara skarpa spade poläxer och dalapill " HSH 19: 158 ( 1506) . På båda dessa ställen är det dock kanske fråga om ss vapen använda spadar. - Jfr iärnspadhi."],"e":[]},{"a":"spadhi","b":"nn","c":"","d":["1) spade. " lligo . . . spadi . . . lligionziare mz spada graffua " GU C 20 (hand 2) s. 84. 2) ett slags pil? thet han stodh . . . medh eth späntt armborste . . . och wilde haffua skutidh swen helsing ginom medh en spada Stb 1: 262 (1480). - Jfr iärn-, skut-spadhi."],"e":["spadi )"]},{"a":"spadomber","b":"nn","c":"","d":["spådom; spådomskonst. aeromancia spaadom i vädre GU C 20 s. 10 . omen . . . spasadomer ok lykka ib s. 379 . mancia . . . spaa dom ib (hand 2) s. 118 f. Jfr elds-, handa-, iordha-spadomber. "],"e":["spaa- . ","-domer . ","-dom )","*spadoms konst . f. spådomskonst. myket kwnnog i the konst som kallas mathematica spadomskonst Troj 10 ."]},{"a":"spadomber","b":"nn","c":"","d":["spådom, profetia. " dyonisius war ok propheta gudhlics spadoms " Bil 341 . " mädhan ey lughu gudz propheta tha wisa os nokon annan som thera witne oc spadom sannas mz, eller kenz widh ihesum gudz son som all thera withne sannadhe ok spadom fulkompnadhe ib 83. " KL 156 . Bir 2: 294 . " prophetanna kännedomber ok spadomber " Ber 48 . " scrifuar zacharias propheta sik hafua fiärren seth j spadoms liuse ihesum . . . standa for diäfwls frestilse " Bil 82 . " hälga spaa domens ande " MB 2: 363 . - spådom, spådomskonst. ss ngt otillåtligt el. syndigt. ängin spadomber (angurium) är i iacob, oc ey truldomber i israel MB 1: 415 . " at the som fara mz tholkom spadom skullen fordömas " Bir 3: 396 .- spådomsförmåga, profetisk förmåga, profetisk gåfva. at fresta hans with ok spadom Bil 696 . "],"e":["spaa )","spadoms ande","spaa- )","spadoms gava , ","spadoms kraptir , "]},{"a":"spadomfulder","b":"av","c":"adj.","d":["ominosus . . . spadomfuller ok lykkasamer GU C 20 s. 379 ."],"e":["-fuller )"]},{"a":"spakarl","b":"nn","c":"","d":["spåman. " gik han til en spakarl " Ansg 203 . " thok spakarlen öfva sina konst, som han pläghadhe göra i sinna affgudha dyrkan ib. ""],"e":[]},{"a":"spaker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ss tillnamn. " olauus spake " SD 3: 707 ( 1326) . olauo spæka ib 706 . " olaus spaker " ib 5: 673 ( 1347) . laurencius spakær ib (dessa fyra ställen kunna äfven föras till 2). - Jfr kännespaker. ","om djur. worþe þe (drakarne) . . . sua spaki at þe nighu barneno Bu 71 . " mön . . . drogh dracan äpte sik som spacan rakca " ib 492 . " þe samu þiura. för varo galne ok oþe. wrþo sua spaki . . . at þe gingo rättan vägh vtan leddhare ok köresuen " ib 168 . tu grym leiom som þaghar wrþo bliþ ok spak som lamb ib 529 . " swa som säuasta ok spakasta faar " Bir 1: 158 . ib 360 . " sagdho some, at all diwr waro spak, för än mannen syndadhe " MB 1: 9 . ib 168 . - stilla, lugn. om vatten el. luft. Bir 4: (Dikt) 217. i spaku (tranquillo) hafwi KL 236 . " wardh i samu stundh spaker sio ok blit wädher " Bil 285 . " stormin forgikx oc alt vardh lunght ok spakt " Bo 105 . - Jfr ospaker."],"e":["späker: -a SD 3: 706 ( 1326); - t MB 1: 476 . ","spakker Al 5758),"]},{"a":"spaker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) förståndig, rättsinnig, fredlig, fridsam, stilla, stillsam. humanus liwgher spagher miskunsamber GU C 20 (hand 2) s. 1. - spak. om djur. mannus ni tamber oc spagher hästh GU C 20 (hand 2) s. 118. ib. l3) stilla. Se Sdw 2: 1304. aldra sötasta oc aldra spakasta hwilo j hwilko gudh j hänne hwittes Mecht 174 . Jfr ospaker."],"e":["spagher GU C 20 (hand 2) s. 1, 118 (daniserande). superl. spakaster),"]},{"a":"spaker","b":"nn","c":"","d":["spak, käpp, spö? tha komber en som heter spak han skal swepas om thin bak MD 384 ."],"e":[]},{"a":"spakfärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fredligt, stillsamt. far spakfferdeliga (Cod. A spakeliga 91) oc ey mz hugmod Di (Cod. B) 323 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"spakfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = spaker 2. tha bär jak them witnisbyrd, at the äro skälika qwinnor och spakfärdogha i sinne omgango Scr. rer. svec. II. 1: 330 (14229. vngdomssens käti tagx aff them, ey medh huggom, vthan medh ehno spackferdige och hederligho vmgenge PMSkr 660 (senare avskr.). - saktmodig, mild, blid. j allo thino liffwerne . . . war thu allan tiid aldrasiäuasta ok spafärdhughasta SvB 268 (senare h. av 1400-t.). theslikis skall han (ɔ konungen) och ey wara swåra mykitt spackferdiger att han later sigh leedha och dragha effter huar mandz wilia PMSkr 658 (senare avskr.)."],"e":["spack- . ","-ferdiger )"]},{"a":"spakfärdhoghet","b":"nn","c":"","d":["fridsamhet, saktmod. o herre tänk vppa dauid oc alla hans spakfärdaghet (mansuetudinis) SvT 24 ."],"e":[]},{"a":"spaklatadher","b":"av","c":"adj.","d":[" = spaklatogher. Lg 1007 ."],"e":[]},{"a":"spaklatogher","b":"av","c":"adj.","d":["fridsam, saktmodig. " saphirus . . . gör millan oc spaklathoghan " PMSkr 488 ."],"e":[]},{"a":"spaklatogher","b":"av","c":"adj.","d":["af mildt sinnelag, saktmodig. galienus var först spaktaloghar man ok [si]þar (grymber) Bu 401 ."],"e":[]},{"a":"spaklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) fredligt, fridsamt, milt. " humane spaghlegha oc miskunsamlegha " GU C 20 (hand 2) s 1."],"e":["spaghlegha )"]},{"a":"spaklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) vist, med vishet. gudhlik skipilse, hon skipar oc styrer all thing sötlika oc spaklika MB 1: 137 . ","2) fredligt. " bodhe han spaklika mz them " ST 468 . " drog han spekeliga vtoffuer landit " Di 27 . far spakeliga oc ey mz hugmod ib 91 . - stilla. skulu alla sithia spaklika a bänkiom SO 24 . ib 68 ."],"e":["spakeliga Di 27, 91),"]},{"a":"spakliker","b":"av","c":"adj.","d":["stilla? är thz swa at thik synis thz til thin liggia at afwita. tha bidha spaklikin tima oc quämelikin Ber 274 ."],"e":["spaklikin Ber 274 ),"]},{"a":"spaklikhet","b":"nn","c":"","d":["stillhet, ro. hughsens spaklikhet (tranquilitias) KL 182 . " ffridhsamber man är altidh i spaklikhet " LfK 181 . - stillhet, lugn. om vatten el. vind. jhesus . . . böd väderno ok hafuino at späkkias, ok genstam kom myki späklikhet j them MP 1: 67 ."],"e":["späk- )"]},{"a":"spaklikhet","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"spakmänne","b":"nn","c":"","d":["koll. " fredliga menniskior. trughom ok ödhom almogha ok spakmände " KS 61 (151, 66) . " riva ok röva spakmändet " ib 67 (165, 73). ib 73 (179, 80)."],"e":["-mände )"]},{"a":"spakona","b":"nn","c":"","d":["spåkvinna. GU C 20 (hand 2) s. 88. Jfr spaqvinna."],"e":["spaa- )"]},{"a":"spakona","b":"nn","c":"","d":["spåqvinna. " lät kalla sik ena visasta spakono hon hät sibilla " Bu 62 . " fordärua aff rikeno . . . trolkonor ok lifkonor ok spakonor älla spamän " Bir 3: 395 . ib 396 . " siällan fik spakona godha ändalykth " GO 839 ."],"e":[]},{"a":"spalapper","b":"nn","c":"","d":["i spådomskonst kunnig Lapp. drömen sagdis spaalap finne MD 367 (på det ¨ställe i den Isl. OLafssagan, hvilket mostsvarar förevarande, i Historia sancti Olai förekommande ställe, talas om Finnr Arnason; jfr Ihre, Gloss. 2: 16)."],"e":["spaa- )"]},{"a":"spaldenär","b":"nn","c":"","d":["betäckning för skuldrorna el. axlarna; till rustningen hörande, af stoppadt tyg förfärdigad och skuldrorna (el. i allm. kroppens öfre del) skyddande betäckning. Jfr Schultz Höf. Leb. 2: 33; Köhler, Kriegwes. III. 1: 38. confero . . . loricam meam um galea, spaldenær, plato lendenær SD 1: 740 (1280-talet), dono . . . unum spoldener. et unam platæ ib 3: 17 ( 1311) . " confero . . . famulo meo . . . partes cuisdam armture videlicet vnum spaldinær, vnam galeam, vnum lændinær " ib 287 ( 1316) . hwath thz var plata äller späldenär (af samma hand ändradt till pnazer) Iv 3400 ."],"e":["spaldinär . ","spoldener . ","späldenär )"]},{"a":"spaman","b":"nn","c":"","d":["spåman. " han (djäfvulen) lot sina spamän spa, at bradödhe skulle koma j alt landit " Bil 447 . " fordärua aff rikeno . . . trolkonor ok lifkonor ok spakonor älla spamän " Bir 3: 395 . MD (S) 238 . - profet, man med profetisk gåfva. hon spurþe en hälghan spaman (a quodam sancto viro, qui spiritum prophetiæ habuit) Bu 56 . swa är . . . scrifuat innan hälgha spamanna bokum Bil 232 . " gudhlike spamän " MB 1: 319 . " gudz spaamän, hälghe propheta " ib 320 ."],"e":["spaa- )"]},{"a":"spaman","b":"nn","c":"","d":["spåman. matematicus spaaman Gu C 20 (hand 2) s. l123. Jfr inälva spaman. "],"e":["spaa- )","*spamanna hus","spaa- )"]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["spann, målkärl av en viss storlek; rymdmått av en viss storlek. 2 atthungha oc 6 spans affgiäld VKJ 275 ( 1447) . ib 44. Fallen kunna även föras till spander. Jfr matspan."],"e":[]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["spån. " assula . . . span GU. C 20 s. 41. quisquille spänär oc boos " ib s. 513 . malleolus . . . lithen hammar oc span ib (hand 2) s. 113. lhan redhir sponanar (stipulam) til eldz SpV 460 . Jfr sagho span och spana."],"e":["spänär Gu C 20 s. 513. ack. med art. sponanar SpV 460 ),"]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["spån. " fan en prester hwar eet timber manz barn läk mz spanom oc alla spanana laghda a bokstaua lundh " Bil 775 . MD 361 . SO 198 . Jfr bly-, fil-, känne-, läre-, sagho-span."],"e":["spaaner SO 198 . ","späne MD 361 . ","med . ","art . ","spanana Bil 775), "]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["spann, längd som mätes med utspända fingrar, längdmått motsvarande afståndet mellan spetarne af tummen och pekfingret, långfingret el. lillfingret då de äro utspärrade. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 96 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 740 f. giff skalk een span han takir sik siälff een aln (si seruo nquam palmus datur accipit vhnam) GO 897 . " the litla drötning var ey mere än halff thridhia spanna lang " Fr 351 . hon (bron) var . . . ey mere än spanna (unius palmæ) breedh LfK 224 . Pa (Tung) 35 . hans enlite war bret oc langt oc grymmeligit, mellom hans öghen war en span (sponn) Di 1 . " thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir än wppa ena twära span (ab uno palmo) " Bir 4: 10 . " thän mantolin skal ey thaka jordhena nämer än vppa een span " VKR 58 . " ib 11. gör wäggena ena halffwa span höghre " LB 9: 111 . klokka wm thio besmana marker skal haffwa widheth mädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) span AS 157 . kloka wm fämtyo hwndrath besmana marker wil wara nädhan wm kringh halff adherthande span ib. - Jfr framspan."],"e":["spanna Fr 351 ; LfK 224 . ","spanna Pa (Tung) 35), "]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["spant. i uttr. upa spane, upa spanen. om fartyg under byggnad. en stoor ny snäkkia som staar vppa spanne i bygninger aff xiiii lester eller ther widher Inv cur Tynnelsö 8. en ny bater vppa spanen aff enne lest . . . oc staar oc i bygning ib."],"e":[]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["spann, längd som mätes med utspända fingrar, längdmått. palmus mi span GU C 20 s. 401 . " sidhan sätyes tre walnyther j jordena trehörnth en span mellen hwarya " PMSkr 346 . twärth affwer then cirkillen varj xv spanna ib 562. ib 563 . " klokka wm xc besmara marker wil wara nädhan wm kringh fira twärfingher oc fäm spanna " ib 570 . ib 571 . " corel hwilkit som växer j haffweno pa östenom som eth litith trä . . . ey högre än twa spän " ib 465 . "],"e":["spanna PMskr 562, 563, 570, 571. spän ib 465 ),","*spanna bredher , ","*spanna langer","-longer )"]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bryst-, for-, silf-span."],"e":[]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["spann, målkärl af en viss storlek; rymdmått af en viss storlek. hwar gerd skal göra . . . liiii span sikta myöl BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.). x!UDDA_TECKEN? span rog BtFH 1: 323 ( 1463) . jx span malt ib. ib 324 o. s. v. halft anath spanz affgeel SD NS 1: 47 ( 1401) . " ij spans affgell " ib 180 ( 1402) . atta spantz affgiäld ib 633 ( 1407) . " thry spantz afgield jordh " ib. " syw spantz afgields jordh " ib 624 ( 1407) . ib 98 ( 1402), 439 (1405, nyare afskr.). Flertalet af de anfl. ställena skulle kunna föras till spandr, m., hvilket i likhet med vissa andra mask. och fem. subst., som uttrycka en måttsbestämning, skulle kunna förekomma i plural betydelse utan plural ändelse."],"e":[]},{"a":"span","b":"nn","c":"","d":["Jfr for-, gul-span."],"e":[]},{"a":"spana","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"spana","b":"vb","c":"v.","d":["spana, efterforska. hwath the meenthe leeth jak mangastadz spaana RK 3: 3082 ."],"e":["spaana )"]},{"a":"spana","b":"nn","c":"","d":["spån, spåna. " oc thy läggis . . . spanor pa brinnandis " PMSkr 385 ."],"e":["-or ) , "]},{"a":"spana","b":"vb","c":"v.","d":["locka (till hustjuvnad). nu spanä hion manz giär fulla bospänd SR ed Ljung-Ljunggren (i S. Ljung, Söderköpings hist.) 364."],"e":[]},{"a":"spanan","b":"nn","c":"","d":["Jfr bo-, hiona-spanan."],"e":[]},{"a":"spanbälte","b":"nn","c":"","d":[" (med hake försett) bälte nyttjad vid spännande av armborst. Jfr haki 2, krihaki. laris hakonson lyste een haka och spanbelte ATb 1: 366 ( 1472) . STb 1: 295 ( 1481) . Jfr spännebälte."],"e":[]},{"a":"spander","b":"nn","c":"","d":[" L. ","jtem togh han j kalmarna xliiij spen korn kalmarna spen Arfstv 19 ( 1461) . " lx calmarska spen korn " ib 62 (1474-75). j span malt ib 79 . ib. ib 80 . " xij spen rogh " ATb 1: 13 ( 1453) . ib 56 ( 1456) . " ii spen miöl ib 2: 238 (1484). " ib 357 ( 1489) . " item wele wii och bywdhe, at spannen skal köpis in strochin och strochin wtsälies i gen " Uppspriv 18 ( 1491) . spannen for I öre Arkiv för Norrländsk hembygfsforskning 1918 s. 102 (1501). . . wilde köpa ter ärter taa fik jak ter ikke mer en vij spen GPM 2: 336 ( 1509?) . HLG 2: 56 (1518)."],"e":["spanna SD 8: 32 (1361), 197 (1362). Se Sdw 2: 1304), ","*spanna fiärdhunger","spana- )","spanna land , ","spanna mal (-maal), ","spanna male (spannä-. -maale), ","enge ogipte borgare . . . skulo engin spannemaala kiöpa STb 1: 328 (1482). ","*spanna märkiare","-merkiare )","*spanna mätare","*spanna sädhe , "]},{"a":"spander","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) spann, ämbar. en spandhir (vas; Cod. A span 490) aff gul, som manna war i gömpt MB 1: (Cod. B) 563 . Jfr gul-, säþa-, säþis-spander. ","2) spann, målkärl; mått. at the ey warda plägadhe . . . medh orättom spannom ok bismarom, älla huario hand a måto älla wäght thet är KS 74 (182, 81) . falska köpslagara, som ij spen ok ij bysman hafua LfK 233 . " j idhart sköt skal gifuas godhir spandir (mensuram) " MP 2: 154 . ther wäxer trä ther bära wi somplik mz spannom trodhne full Al 5246 . - spann, målkärl af en viss storlek; rymdmått (för torra varor, i sht säd, mjöl och gryn) af en viss (i olika trakter dock vexlande) storlek. Jfr Schlyter, Ordb. s. 586; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 438; Falkman, Om mått och vigt 1: 294 f.; Hildebrand, Svergies Medeltid 2: 748. f. skulde een span wara gangande ofuer alt riket, ok for thy fingen i nyan span HSh 21: 5 (1383; kon. Albrekts skrifvelse till allmogen i Östegötland). thän sami nye spannen är idher til storan thunga lok til myklo ville ib. " wi . . . fordraghum idher thän sama nya spannen. ok vnom idher ate thän gambla spannen swa som i förra hafdhin ib. hästä korn skal köpäs swa att spandr [gyälder] twem pänningum meer än han gyälder i nästa köpstaþ ok skieppa enom päninge " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwar span galt tha !UDDA_TECKEN? marca ib NS 1: 593 ( 1406) . gafvo the mik j sama jordha skipte v pund rogh spannen fore VII ortugh FH 6: 7 (144, gammal afskr.). vpbära . . . aff hwariom rök. en span malt. en span rugh. en span hafra BSH 1: 196 ( 1387) . hwar gerd skal göra . . . viii spenn rensat malt . . . i [1] span gryn ib 3: 45 (1452, nyare afskr.). xvi spän korn SD NS 1: 98 ( 1402) . " ij landbor dant viij pund korn, thet är VIII spän i hvart pund Falkman, Om mått och vigt 1: 310 (urk. fr. 1466). hon. . . fik swa mykit at thz giordhe iij spen korn (tres modios) " MB 2: 210 . ib 212 . BK 3: (sista forts.) 4593 . span rog ib 4592 . " x spen rogh " BtFH 1: 323 ( 1462) . ib 326 o. s. v. þrättan spän myol SD 5: 637 ( 1347) . " span myöl xij ore galt " RK 2: 7448 . x speen skräth myöll oc saa mykit reensath malth ib 3: 4177 . MB 2: 85 . FH 3: 66 ( 1445) . " ii spän malth " SEG 114 . " xij spanna hwetebrödh " ST 16 . fääm spanna seedhe (jord hvarpå femm spann säd utsås) SD NS 1: 228 ( 1403) . Styffe, Skand. under unionstiden, 2 uppl. s. 155 (urk. fr. 1358). thre thynni ok fäm spanne sädhe ok fyre lass engh DD 3: 13 ( 1380, nyare afskr.) ; jfr spanna sädh. twa spanna land (land hvarpå två spann säd utsås) SD NS 2: 38 ( 1408); jfr spanna land. ens spanz afgäld ib 1: 71 ( 1401) . " xv späns afgäl " ib 2: 218 ( 1409) . VI spän afgel ib. " salt ok humble skal här äpter sälias wider pundataal, ok ey medh spanne " GS 51 ( 1450) . Flere af de anf. ställenna kunna föras till span, n., liksom detta ord skulle kunna fattas ss ingående i de följ. ssättningarna. - Jfr korn-, malt-, roghspander.","1) = spanna male 1. ab omni iure regio & a causis omnibus regalibus solucionibus quoque wlgariter dictis skipwist spannemal (i ett annat originalexemplar spannemalæ]. ætergiald. ledhogxlamæ . . . libera penitus & exempta SD 1: 586 ( 1281) . ib 2: 489 ( 1307) . BSH 1: 62 ( 1365), 63 ( 1365), 64 ( 1365), 66 ( 1365), 70 ( 1366), 71 ( 1366) o. s. v.","att föra till 1. ath eders herredömä well sielffwä försökiä om aars gangen baadhe i spannamaale och anneth fetaliä HSH 19: 72 ( 1505) . köpä spannemaall ib 73 . " vnd fich jach edhers nades schriffelse om thenne spannemaall och andhen ffettalgh " ib 24: 58 ( 1516) . göres . . . fornempnde spannemaall ickij behoff indhen forscreffne tiid ib 59 .","1) en till kronan utgående utskyld i såd. Jfr Schlyter, Ordbok s. 586; Styffe, BSH 1: XCVI; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 268. SD 1: 586 ( 1281) . " magnus . . . rex omnibus . . . sui spannamala colleboribus in osgocia dileccionem cum salute " ib 594 (1282, gammal afskr.). ne . . . de episcopo uel conocicis aut saerdotibus aut monachis . . . nostrum spannamala requiratis ib 595. quantius spannamala gingerdh seu alias contribuciones regales a bonis prefate domine nullatenus exigatis ib 2: 189 ( 1295) . ib 216 ( 1296), 218 ( 1296), 390 ( 1303), 408 ( 1304), 424 ( 1304), 490 ( 1307), 495 ( 1307), 3: 386 ( 1318), gammal afskr.): BSH 1: 67 ( 1365) . Jfr spanna mal, spanmal, spanmale. ","2) spannmål. hulkin broder eller syster som är wtan siwkdom och lagä fforfall köpe sith hwethe och spanne male sielff BS 37 "],"e":["span . ","spanna . ","späns SD NS 2: 218 (1409, nyare afskr.; på fem st.)), ","spanna land , ","spanna mal","spannemal . ","spannamaal . ","spannämaal SD 2: 489 ( 1307) . ","spannemaall . ","spannämoll )","spanna male","spanne- )","spanna sädh","spannesädh )"]},{"a":"spang","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) smal el. tunn skiva, plåt; spänne. breueran . . . meth . . . spangum ok naghlum forgyltum SD NS 3: 613 ( 1420) . et hwit belte med flate spenger STb 5: 17 ( 1514) . Jfr kopar-, silfbältis-, ärma-spang. 2) spång, gångbro. Jfr gango spang."],"e":["spenger ) , "]},{"a":"spang","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) smal el. tunn skifva, plåt; smal pöåt som håller ngt samman, liten skifva (af metall, horn el. dyl.) som nytjas för att med hjälp af en nål hopfästa klädesplagg, spänne. systranna bälte warin aff swarto lädhre sölghian oc skon, spängrena oc sölghio thornen skulu wara ganst enfaldh . . . antiggia aff horn ällir been, oc engaledhis aff silff Bir 5: 40. - Jfr gulspang samt spangadher. ","2) spång, smal, för fotgängare afsedd bro, gångbro. ther ower (öfver fästninggrafvarna) gingo lönlika spanga the väro badhe mio ok langa Iv 3821 . " mädhan ij komin ower the spanga " ib 3831 . - i ortnamn. a ponte wlgariter dicto stenolfs bro, ductu jtineris in stenolfs spanga SD 2: 503 ( 1307) . " molendinum in spangum ib 1: 471 (1273, gammal afskr.). laurencius de spangum " ib 3: 93 (1312?). thorstanus de spangby ib."],"e":["spänger L. "]},{"a":"spangadher","b":"","c":"","d":["beslagen med plåtar. spangat bälte RK 1: (Albr) s. 212 ."],"e":[]},{"a":"spanhaki","b":"nn","c":"","d":[" (i bälte fäst) hake vari armborststrängen fästes, då den spändes. arpax brvnzkroker ok span haky GU C 20 s. 36 . JTb 70 ( 1479) . STb 1: 388 ( 1482) . " tha skattadhe haral . . . och benkt . . . eth arposth och eth bandh och en span haka " ATb 2: 299 ( 1486) . " han hade hanom slagit medh en spanhaka öffuer pannan STb 3: 7 (1492). " ATb 3: 181 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"spaning","b":"nn","c":"","d":["spåntäckning. Kumla kyrkas rb 59 ( 1488) . ib. Jfr späning."],"e":[]},{"a":"spaniol","b":"nn","c":"","d":["Spanior. han war spaniol at ädhle Bil 367 . ib 382, 626 . "],"e":["spaniol land , Spanien. alt spaniol landh Bil 681, 761 . ","spaniol rike , d. s. Bil 681 ."]},{"a":"spanland","b":"nn","c":"","d":[" = spanna land. eth span landkorn (för spanland korn) Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) . !UDDA_TECKEN? span landhrog (för spanlandh rog) ib 180 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"spanmal","b":"nn","c":"","d":[" ? = spanna male 2. att same spannmaall . . . blijff legendes paa en stad HSH 24: 59 ( 1516) ."],"e":["spannmaall )"]},{"a":"spanmale","b":"nn","c":"","d":[" = spanna male 1. eodem anno (ɔ 1247) communitas rusticorum vplandie sparsätrum amisit victoriam liberatis sue et inposite sunt eis spannale (för spanmale) et skypuiste et honera plura Annales Sigunenses i Scr. rer. suec. III. 1: 4 (b. av 1300-t., efter äldre or.)."],"e":[]},{"a":"spanmale","b":"nn","c":"","d":["= spanna male 1. ab omnibus juribus et cauis regalibus. solucionibus. imposiconibus videlicet spannala (för spanmala). ledhunxlama. ettagiald, et skipuist . . . libera reddimus et exempta SD 2: 242 ( 1297) ."],"e":[]},{"a":"spanna","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bältespnna."],"e":[]},{"a":"spannare","b":"nn","c":"","d":["spannmakare? spannmäkare? ss tillnamn. per spannare ATb 1: 72 ( 1457) . ib 101 ( 1459) . ib 130 ( 1460) , 182 (1463). JTb 43 ( 1464) . STb 2: 145 (1479). Ordet kan möjl. i stället fattas som ett spanare, spåntäckare; jfr spana, späna, spänare och spännare."],"e":[]},{"a":"spannyr","b":"av","c":"adj.","d":["alldeles ny, splitter ny. een spany snekkie weel ferdog Arfstv 62 (1474-75)."],"e":["spany ) , "]},{"a":"spansgrön","b":"","c":"","d":[],"e":["spanis- Skotteb 407 (1466-67, Kämn) , 417 (1467-68, d:o)), subst. "]},{"a":"spansl","b":"nn","c":"","d":["ett slags häkta? Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 386. mantelum cum toto suo ornatu et tenacula meliora dicta spenszel SD 5: 551 ( 1346) . Jfr ärmaspänzl."],"e":["spenszel )"]},{"a":"spanyr","b":"","c":"","d":[" , se spannyr."],"e":[]},{"a":"spaqvinna","b":"nn","c":"","d":["= spakona. MB 2: 78 ."],"e":[]},{"a":"spaqvinna","b":"nn","c":"","d":[" = spakona. thenne kesarin . . . loth spöria ath ena gudhelica quino, sibillam som thera spaquinna war MP 5: 17 ."],"e":[]},{"a":"spar","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) spående, spåkunnig, förutsägande. viis man ok spaa aff fughla galdrum (peritus in anguriis) Bil III . hwilkin man eller kona sighia sik wara spa, oc wita hwath wardha skal MB 1: 369 . ","2) sannspådd. " the varo ij thz öfrith spa " Fl 557 . - Jfr forespar."],"e":["spaa . ","spa Fl 557 . ","spa MB 1: 369),"]},{"a":"spar","b":"av","c":"adj.","d":["sparsam, njugg. " parcus . . . spar " GU C 20 s. 409 . Jfr for-, o-spar."],"e":[]},{"a":"spar","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr sanspar (Sdw 2: 317)."],"e":[]},{"a":"spar","b":"av","c":"adj.","d":["sparsam, nugg. aff them sötmä giff oss oc war ey spar MD 61 . Jfr ospar."],"e":[]},{"a":"spara","b":"vb","c":"v.","d":["spara, bevara orörd el. oskadd. ","1) spara, förvara för framtiden, icke låta komma till användning. huar ofmikit spar ok göme jorderikes godhz KS 46 (118, 50) . - abs. spara, hushålla. bäträ är spara fra bräd än fra bwthn GO 783 . ","2) spara, hålla tillbaka, underlåta att gifva, vara njugg med. med sakens ack. the ryzer spare ekke peninga ok köpa dyre hästa FM 542 (1512?). - med sakens ack. samt personen uttryckt genom prep. viþ med ack. vm han spar widh töm sit goz ok päninga KS 78 (193, 85) . doo serapia först for thronne ok eptir hona siälf sabina. thy at hon spardhe ey iordh widh dödhan (quia collegisset ossa beatæ Serapiæ) Bil 377 . - spara, hålla tillbaka, underlåta el. minska användadet af (ngt mot ngn), underlåta att tillfoga (ngn ngt), förmena (ngn) att få el. lida (ngt). med sakens ack. samt personen uttrycket genom dat. el. prep. viþ med ack. hon öpte ok kärþe hänne sparþos band ok boior mer än andro cristno folke Bu 511 . " wi skulum ey dödhin vidh thik spara " Iv 3318 . Jfr 6.","3) förmena (ngn ngt), afhålla el hindra (ngn från ngt). med sakens ack. samt personen uttryckt genom prep. viþ med ack. vil hon til sin syster fara hwi skulom wy thz widh hona spara RK 1: 609 . han wille i norighe fara thz wille konungen ey wider honom spara ib 2397 . - undanhålla, förmena, vägra. med personens dat. och sakens ack. hwath idher tykker kärast wara thz wil iak idher ekke spara Al 5786 .","4) hålla tillbaka, undanhålla, hålla inne med, underlåta att bruka el. iakttaga. krank ordh monde iak litith spara MD 100 . " fals haldning the widh hanom ey spara " RK 2: s. 344. han haffwer thet pa mich lwgit och sparth sanninghen BSH 5: 625 ( 1520) . HSH 19: 174 ( 1511) . ","5) spara, hålla tillbaka, dämpa, stilla. med dat. spar thinom graat, oc spaar thinne sorgh Lg 3: 67 . - hålla tillbaka, styra. at han skal sina wredhe spara MD (S) 275 . ","6) spara, hålla tillbaka, skona, underlåta el. vägra att gifva el. använda. med dat. el. ack. spari (parcat) ey gudz vin lifwe älla goze Bir 1: 344 . " hafdhe jäk format at vmuänt alla världinna til gudh, ängaledhis hafdhe jak ther til spart mit liff oc ärfwodhe " ib 2: 8 . vm han formatte at tala for alle världinne ey spardhe han sit äruodhe ib 110 . ","7) afhålla sig från, underlåta. kan ther annars got aff wara jach wil thz och ey spara Rk 2: 4225. ib 5250, 5788 . - med inf. spar ey at vtgifwa kar oc hästa oc annor tholik thing Bir 2: 335 . " hwad skal jach sparo (för -a) ath göra onth " Di 242 . " stadzlag at läsa skal han ey spara " MD (S) 291 . " ämbitzmen bör wisa wara sit ämbit wel lära ekke spar " ib 286 . " then älzskar kötlika som ekke spaar bryta reglona . . . för wener oc frändher skuld " LfK 164 . ","8) spara, skona (ngn med afs. på lidande el. straff, arbete o. s. v.). med dat. el. ack. som spardho mandrarpaanom KL 40 . " mädhan iak ey spardhe gregori mik alra kärastom " Gr 281 . spara menlöso barneno Lg 220 . " spar mik jandro heme " Bil 710 . " ängom sparande mot rättenom " Bir 2: 216 . spar jak ey mina vtualda män ib 317 . " swa spar min miskund allom oc thol alla " ib 110 . Bo 25 . MB 1: 19, 2: 16 . KS 61 (151, 66) . Bir 1: 73, 242, 2: 76 . RK 1: 1483 . " systrana ärffuode skal aff abbatiossonne swa iämlika skipas mällan thera at ey sparis i thy meer enne än andre " Bir 5: 28 . " är them nakot sparande som ey äru wana widh ärffuod " ib 29 . " han akta änkte vtan främia wilia ok wälzgärninga sina, ok spar thr til änxins mans lif " KS 61 (153, 67) . förskona (ngn el. ngt för ngt). med dat. el. ack. samt prep. af, ng gån fran el. til, med subst. mik thäkkkis at spara thik af äruodhe VKR XXI . spara the honom ey af haduetis ordhom (a conviciis non parcunt) Bo 201 . " hulke ey skulu spara vlinne af skötomen ok ey kroppomen af sarmen " Bir 1: 360 . annor miskund är. mz hulke ther siälinne ok likamanom spars af pinonne ib 109 . ib 2: 49, 306, 4: 132 . at thu swa haffdhe tik siälffwan spart aff swa storom dröffuilsom oc os aff thinne ynko oc warkunnan Su 32 . " at thu mik spara wildhe fran thins änlites wredhe " ib 95 . " iak . . . spardhe ängom minom lim til pinonna for thik (nulli nembro meo peperci ad supplicium pro te) " Bir 1: 5 . ","9) visa skonsamhet mot, hafva förbarmande el. öfverseende med. spar minne ilzsko Ber 94 . 10) taga var på, se till godo? med dat. thz sighiom wi rät nödhthörfft wara at man skal sino lifwe swa spara som man ma sik näppast nära Al 6072 . "],"e":["spar . ","spaar LfK 164 . ","spar . ","spaar Lg 3: 67),","spara sik , afhålla sig. sparin ok atirhallin idhir aff bakdanthan MP 1: 82 . - Jfr ospardher."]},{"a":"spara","b":"vb","c":"v.","d":[" dat. jngen gisse ath honom skal sparas wm han bryther j härenom PMskr 149. 9) visa skonsamhet mot, ha förbarmande el. överseende med. med dat. härra spar minom syndom SvB 10 (b. av 1500-t.). - Jfr ospardher."],"e":["-dhe . ","spar ) , ","med"]},{"a":"sparankare","b":"nn","c":"","d":["murankare. HLG 2: 77 (1517)."],"e":["-ankar )"]},{"a":"sparasmidher","b":"","c":"","d":[" , se sporasmidher."],"e":[]},{"a":"sparfliknilse","b":"nn","c":"","d":[" ? el. f.? sparvgestalt. acladius . . . sik omvendendes j sparff liknilse flögh ok sette sik . . . J Buddes b 95 . Jfr sparver."],"e":[]},{"a":"sparhaki","b":"nn","c":"","d":[" = sparstädh. Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 65: 113 ff. ATb 1: 70 ( 1457) . ib. Jfr: laris sparasmidh sagdis för rätta at han skulle bitala niels . . . för een haka ellir oc sin haka i geen innan xiiii dagha ib 313 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"sparhet","b":"nn","c":"","d":["sparsamhet, njugghet. " parcitas . . . sparheeth . . . et disignat quandoque virtutem quandoque vicium " GU C 20 s. 409 . jeliunium är i indra wakwnna beskedeligx sparhedz göma (ieiunium est in interiori vigilantia parsimonie custodia) SpV 144 ."],"e":["-heeth . ","-hedz ) , "]},{"a":"spari","b":"nn","c":"","d":[" Jfr grässpari."],"e":[]},{"a":"sparlakan","b":"nn","c":"","d":["tygstycke som utbredes el. utspännes, förhänge, sparlakan. lego eisdem fratibus cappellam meam . . . vnum baldachinum, vnum tæpetum et vnum sparlacæn SD 3: 286 ( 1316) . " swa som naker jomfru vare, til hulka naker man taladhe tho var eet sparlakan (antipendium) mällan thera " Bir 2: 146 . " oplypte jomfrun öghönin oc sa sparlanit " ib. " tok han bort sparlakanit ib. " ib 147 . " thw skalt vara sua som the brudh som star vidh sparlakan hulkin ginstan är retho til brudhgomans vilia nar han callir hona " ib 61 . ib 62 ."],"e":[]},{"a":"sparlakan","b":"nn","c":"","d":["tygstycke som utbredes el. utspännes förhänge, sparlakan. Se Sdw 2: 1304. peripetasma (hs. peripatasma) . . . bon[a]der sparlakan et tiäll GU C 20 s. 436 . " laqueraria sunt que cameram subtegunt et ornant sparlaghen " ib (hand 2) s. l64. eth gamalt hwit sparlakan Inv cur Tynnelsö 5 . Jfr silke- (Sdw 2: 332), silkis-sparlakan."],"e":["-laghen GU C 20 (hand 2) s. 64, 70), "]},{"a":"sparlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) sparsam, sällan. " jnkte aat han annat än yrtir oc rötir som xaxte j ödhknene oc aat än aff thom sparlika " Prosadikter (Barl) 96 ."],"e":[]},{"a":"sparlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sparsamt, måttligt, anspråkslötst. lifua sparlika i kost oc klädhom KL 281 . " köpto the . . . thz the sparlica sik oppenhiollo mz " Gr 285 . sparlika äta Ber 84 . " nytiadhe han !UDDA_TECKEN?: ihesus) . . . temperancia nar han ville hedhras som konungir. nar folkit gik mote honom mz palm oc oliue quistom. tho ville han taa then hedhrin öfryt sparlica (modeste). ok thy kom han ridhande oppa asnanom " Bo 161 . ","2) sparsamt, sällan. " ä yw sparlekare wi wt sem ä yw wislekare " LfK 144 . - Jfr osparlika."],"e":["-leka )"]},{"a":"sparliker","b":"av","c":"adj.","d":["sparande, sparsam. " thagin . . . kropsins widherthorfft mz sparlike skälighet (parcitate discreta) " Bir 4: 119 . skiptis vatnet manna mällom mz sparlige matto MB 2: 156 ."],"e":["-lig )"]},{"a":"sparlikhet","b":"nn","c":"","d":["sparsamhet; sparsamt förråd, nödtoft. läti sik nöghia vm han hawir . . . licammans vidhirthoftelik thing som är . . . mat ok dryk j sparlikhet (parcitate) ok ey j owirflödhelikhet Bir 3: 166 ."],"e":[]},{"a":"sparra","b":"vb","c":"v.","d":["förse med sparrar el. sparrverk. llaqueatus . . . idest laqueribus ornat [!] hymnath oc sparradh GU C 20 (hand 2) s. 64."],"e":["-adher )"]},{"a":"sparra","b":"vb","c":"v.","d":["förse med sparrar el. sparrverk. templum ällir mönstrit war ey hwälft, ey sparat oc ey thäkt ST 417 ."],"e":[]},{"a":"sparre","b":"nn","c":"","d":["sparre. " vara hwsa biälka och sparra " Ber 72 . " giffwa eller läna . . . bredhe och sparrar til göra parken aff " FM 614 ( 1454) ."],"e":[]},{"a":"sparre","b":"nn","c":"","d":["1) sparrre. Stb 1: 12 (1475). jenis andrisson maa och skal egha niwta och brwka fornempda halffua mwr och sin anckara och sparra ther inleggia SJ 2: 45 ( 1478) . ib 60 ( 1480) . STb 1: 266 ( 1480) . skulle han . . . makth haffua ath haffue sina ancker och balker (ä. fr. sparrer) j hans mwr ib 4: 76 ( 1505) . byggias oc stwndom mädh sparra och brädhy högh torn PMSkr 168 . 2) sparre, två sammanlöpande snedbjälkar i vapensköld. Jfr Hildeband, Sv. Medelt. 2: 557 (1431). two sparre then ene rödh oc then annen bl a Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . "],"e":["-ar . -or HLG 2: 47 (1516) . sparar ib. sparre Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) ), ","*sparra band , ","*sparra lagh , ","*sparra samanföghilse","-samonfögilse )","*sparra virke","sparrevirkio ) , "]},{"a":"sparstädh","b":"nn","c":"","d":["mindre städ (vanl. med en rundad och en platt ände). Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 90, Dens., Ark. f. Nord. Fil. 65: 113 f. eth spar städh oc II stora sleggior Inv cur Tynnelsö 7 . VKU 150 ( 1594) . Jfr sparhaki."],"e":[]},{"a":"sparthak","b":"nn","c":"","d":["sparrtak. the !UDDA_TECKEN?: iiij elemente) wndher blästhe honum hans spartak aff hans huss LG 3: 27."],"e":[]},{"a":"sparver","b":"nn","c":"","d":["sparv. " cipraianus . . . omvendes sik j quinno liknilse nw j sparff eller andra fugla " J Buddes b 95 (möjl. snarast att föra till sparfliknilse). hwarff sparfuen ok acladius saat j gen ib. Jfr sparfliknilse, spirver och spörver."],"e":[]},{"a":"sparvirke","b":"nn","c":"","d":["sparrverk (i tak). jx mark ortoga lasse olsson . . . och lasse iönsson för thy resadhe sparuirket och brädhadhe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) . Jfr sparra virke och sparvärk."],"e":[]},{"a":"sparvärk","b":"nn","c":"","d":[" = sparvirke. thaa restes sparwerkit j swartbröd[r]a kloster . .. wppa westre gafflin STb 4: 200 ( 1511) . STock Skb 115 (1519)."],"e":["-werk )"]},{"a":"spazera","b":"vb","c":"v.","d":["spatsera, promenaera, vandra omkring. henrich . . . och hans . . . skulle . . . haffue gaat spazerende pa torgit til och ffran STb 4: 249 (1512? på lös lapp)."],"e":[]},{"a":"spazera","b":"vb","c":"v.","d":["spatsera, promenera, vandra omkring. hans herra sculde höghelikast lusta. at spazera (spatiari) i wiingardhin for thäs träsins fäghrind Bir 4: (Dikt) 234. thu liknas . . . salomonis mönstre j hulko sandir salomon spazeradhe ok saat ib 1: 389 . ib 390 . Bo 78 . " for maliith är goth ath spassera " LB 7: 168 wilde han ey ga at spazera mz andrum piltum KL 34 . " hon gik arllä om en morgon for lust skuld . . . at spatzere " Va 7 . Lg 3: 62 . gingo ärliga romara frur wt wr stadhen spatzera ok sik forlust ib 547 . MD (S) 261 . " magho the ffor hugnadh skuld ganga oc spazsera " Bir 4: 62 . LfK 83 . gik aboten oc spazseradhe widh syön Lg 3: 326 . " ingen skal tilstädya sinom fanga ridha, spasera, äller gang j härenom " PM 36 ."],"e":["spatzera Bir 4: 62 ; Lg 3: 547 . ","spatzere Va 7 . ","spazsera LfK 83: -adhe Lg 3: 326 . ","spacera MD (S) 261 ; Lg 3: 62 . ","spasera PM 36 . spassera LB 7: 168 . -adhe), "]},{"a":"spazerare","b":"nn","c":"","d":["dagdrivare, flanör. " llustro . . . qui vagus est et nihil aliud agit wlgariter spatzerare " GU C 20 (hand 2) s. 105."],"e":[]},{"a":"spazerarum","b":"nn","c":"","d":[" " ambulatum spacera rwm " GU C 20 s. 19 . deambulatorium spacero rwm ib s. 165 . " peribolum li gangarum ok spazera rwm " ib s. 434 . jmbulus . . . pazerarwm ib (hand 2) s. 12."],"e":["spacera- . ","spacero- )"]},{"a":"spe","b":"nn","c":"","d":["spe, hån, begabberi, gyckel. thit sput oc spe ST 174 . " thit spe oc sput ib. then stad stod honom j moth medh trwg ok spe ok mykit hot " MD (S) 211 . " the tala liuff ordh och maane lee thz är them togh ey annath wthan spee " RK 3: 112 . " tha konung eric thz hörde tok han at lee oc giorde ther aff bade spot oc spee " ib 2: 7700 . andhra diäkan giodho offta spee oc leek aff honom Lg 663 ."],"e":["spee )"]},{"a":"spe","b":"nn","c":"","d":["spe, hån, begabberi. " tijn helga öron, som hörde spee och spått " Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). sarcosmicus . . . bether owenneligin oc spee (möjl. ett ofullbordat speefulder, speeliker el. dyl.) GU C 20 s. 545 ."],"e":["spee )"]},{"a":"spefulder","b":"av","c":"adj.","d":["spefullt, hånfull. cenolentus spefuller GU C 20 s. 98 (jfr Cathol.: cenulentus. plenus ceno). ironicus . . . spee fuller ib (hand 2) s. 45."],"e":["spee- . ","-fuller )"]},{"a":"spegheliker","b":"av","c":"adj.","d":["späd, finlemmad. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fsv. 195. MB 1: (Cod. B) 562 (se sDw 2: 464 s v. speghiliker)."],"e":[]},{"a":"speghil","b":"nn","c":"","d":["1) spegel. " vmskiptelikin anlite skodhas j speglenom " Bir 1: 139 . hon (bron) var sua blank af sik som en skinande speghil Pa 19 . RK 3: 3303 . " nwnna . . . skal ey taka af likamlikom winom wärdhzlika oc fanytta gafwor, swa som kamba oc speghla " Ber 165 . PM XLIII . wirgilius . . . giorde j rom . . . j [1] spegil klar MD (S) 236 . j spegillen fingo te see . . . allas tera fianda makth ib. ib 238 . " saa han som j speghle sina twa brödher ganga vm världena " Bil 794 . " thu äst swa som renaste spegil ok j thik swa som j spegle seem vi al thingh " Bir 1: 126 . " smitta hänna hux clara spöghil " KL 325 .","2) föresyn, mönster. " at huar som se tera (konungarnes) åthäue, mägha sea sin speghil ok äptedöme " KS 39 (102, 42) . " thz hennas liffwerne allom människiom war til spegil i godhom sidhom " Lg 3: 625 . " han (Hieromymus) var . . . godhra manna speghil " Bir 2: 52 . Bo 33 . " thu lätir thässa thina af allom wtualda. världinna spöghil . . swa dröfwas " ib 208 . " han gitir äkke fulcomlica fölght varom herra christo som är fatikdomsins spöghil " ib 64 . " var herra ihesus. ödhmiuktinna spöghil " ib 74 . - (?) pa idhers persone är swerigs rikis spegell och trösth FM 130 ( 1502) . ","3) exempel, varnagel. thz är wäl mögheliket oc räth, thz man them lather swa hardelika pina oc plagha, thz the allom en speghel bliffwa Lg 3: 670 ."],"e":["speghel Lg 3: 670 . ","spegell RK 3: 3303 ; FM 130 ( 1502) . ","spägil MD (S) 238 (på tre st.). spöghil KL 325 ; Bo 64, 74, 208 ; ","-ils ib 33 . " med art. speghillen " PM XLIII . ","spegillen MD (S) 236 . ","spegelen ib 238 . ","speghle Bil 794 . ","spegle Bir 1: 126 . ","speglenom ib 139 . ","speghlar ) , "]},{"a":"speghil","b":"nn","c":"","d":["1) spegel. min siäl oc licame är klarare än sol oc renare än spöghil (Bir speghil) Nio kap ur Bir 27 . " han ma se gudhomin ok mandomin i mik sua som i spöghle " ib 27 . " christi lyma the skina oc lysa os som andra spägla " Mecht 257 . christi hälghasta hiärta är oss en späghil, hetasta kärlekx ib 258. warder en stor spägil brotin swnder j mang sma styke MP 4: 82 ɉ [ɔ: 1/2] dwsijn spägle GPM 2: 215 ( 1506) . " at iak altidh j mins guddoms speyil liwsliga beskodade alt thät som haffde warild oc war " SkrtUppb 148 . 2) föresyn, mönster. kallas ok thänna sama lithla book specuum virginum, thz är jomfrunnar speghil SpV 5 . Jfr fyrspeghil "],"e":["spegil MP 5: 63, 64, 65 . späg(h)il Mecht 258 ; MP 4: 82 . ","spöghil Nio kap ur Bir 27 . ","speyil SkrtUppb 148 . ","spöghle Nio kap ur Bir 27 . med art. spegelenom MP 5: 66, l68. pl. spegla Mecht 257 . spägla ib. spägle GPM 2: 215 ( 1506) ),","*speghla glas","spegla- )"]},{"a":"speghilglas","b":"nn","c":"","d":["spegelglas. " PM XLIII. ""],"e":[]},{"a":"speghilliker","b":"av","c":"adj.","d":["eg. lik en spegel; fin? " speghelikasta (tenera; Cod. A. klenasta 430) frwgha oc swa stolt at hon gat ey stighit fullo fläta a iordhina, fore sin blöta haund " MB 1: (Cod. B) 562 ."],"e":["spegheliker )"]},{"a":"speghilliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se spegheliker."],"e":[]},{"a":"speghla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","speghla sik , spegla sig. thin öghon är swa liws j mins fadhirs asyn at han speghladhe sik j them Bir 3: 314. sik siälffwa idhkelika speghlande ib 4: 42 ."]},{"a":"speghla","b":"vb","c":"v.","d":["spegla. the skodha oc spegla j gudhi sina dygdher Mecht 203 . spegla ok beskodha sith änlithe j speglonom ib 270 . ib 298. "],"e":["spägla MP 4: 82 )","speghla sik , spegla sig. MP 4: 82 . effestites är en sten j hwilkom man kan sigh speghla PMSkr 473 ."]},{"a":"speghlan","b":"nn","c":"","d":["speglande, spegling. syon sigx wara swa mykit som speglan (speculatio) SpV 107 ."],"e":["speglan )"]},{"a":"speghlande","b":"nn","c":"","d":["speglande, spegling. " specula aff speglande sigx thz for thy, at . . . " SpV 111 ."],"e":["speg- )"]},{"a":"speia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr uå-, ut-speia."],"e":[]},{"a":"speia","b":"vb","c":"v.","d":["speja, bespeja. " j ärin kompne at speghia landen " MB 1: 241 . " the willo landith speia ib. speyn i landin " ib. " en aff them tolff som speiath hafdhe landith " ib 401 . ib 402, 422 . Jfr bespeia, ospeiadher."],"e":["speya MB 1: 442 . ","speghia . ","spen MB 1: 241),"]},{"a":"speian","b":"nn","c":"","d":["spejande, spioneri. PM 3 ."],"e":["speyan )"]},{"a":"speiare","b":"nn","c":"","d":["spejare, kunskapare, spion. " vakta at thu vari äkke . . . foruitin speyare (curiosus explarator) " Bo 47 . ib 123. Bir 2: 119, 3: 226 . [han] hawer margha speiara ä huar han wet manna samquand (för -quämd) wara KS 62 (155, 68) . " j ärin speiara ower alt landith, oc ärin här kompne at skodha hwar landzins wärn är otröstat " MB 1: 241 . " i skulin hawa speiara rät ib. " ib 400, 401, 412, 431 . Al 7870 . RK 3: (sista forts.) 4417 . om huilket iag myne bwd oc speyere paa alle sider vthaffth haffuer FM 524 (1511, samt. afskr.)."],"e":["speyare . ","spegiare RK 3: (sista forts.) 4417), "]},{"a":"speiare","b":"nn","c":"","d":["spejare, kunskapare, spion. STb 5: 341 (1521?) Kop). Jfr utspeiare."],"e":["speire )"]},{"a":"speieri","b":"nn","c":"","d":["spejande, kunskapande, spioneri. thet förrederij han bedreff . . . bade med spegerij oc alt annet onth STb 5: 231 ( 1519) ."],"e":["spegerii )"]},{"a":"speilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bespeilse."],"e":[]},{"a":"spel","b":"","c":"","d":[" , se spil."],"e":[]},{"a":"spel","b":"","c":"","d":[" , se spil."],"e":[]},{"a":"spelika","b":"ab","c":"adv.","d":["spefult. " taladhe han speleka til amoghan " Lg 3: 718 . ib 697 ."],"e":["-leka Lg 3: 718),"]},{"a":"spelika","b":"ab","c":"adv.","d":["spefullt, hånfull. thz hörde hans hustru och suarade honum spelighan Prosadikter (Sju vise m C) 239 ."],"e":["-lighan )"]},{"a":"speliker","b":"av","c":"adj.","d":["spefull, hånande. " för hwilka j mik gaffwen speligen ordh " MB 2: 94 . " gaff mich spotz och spelig ord " HSH 24: 76 ( 1516) ."],"e":["spelig HSH 24: 76 ( 1516) . ","speligen MB 2: 94),"]},{"a":"spene","b":"","c":"","d":[" , se spini."],"e":[]},{"a":"speordh","b":"nn","c":"","d":["hånfullt ord. epistropus gaff hectori mang speeord Troj 159 ."],"e":["speeord )"]},{"a":"speskära","b":"vb","c":"v.","d":["håna, bespotta, göra narr av. Jfr Å. Pkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 184 f. subsanare mz näsum speeskära GU C 20 s. 342 . " om hon haffuir nakan speskurith " SkrtUppb 196 . SvKyrkobr 348 ."],"e":["spee- . ","-skurit )"]},{"a":"speskära","b":"vb","c":"v.","d":["håna, bespotta. " rädhandes thz . . . nakor thera andra speskära skulle LG 3: 625. han . . . speskar henne " ib 682 ."],"e":[]},{"a":"spetal","b":"","c":"","d":[" , se spital, spitali."],"e":["spetale"]},{"a":"spetz","b":"nn","c":"","d":["spets; spets el. främsta del af en uppstäld slagordning. gik wp mz the älzsta män främst j spetzen j härin (in fronte exceritus) MB 2: 21 . " allir thän andre hären drogh sin spetz (aciem dirigebat) til nordh ib. konungen aff hay . . . vtgik mz allom stadzens här oc vände sin spetz (drexit aciem) mot öknenne ib. - flygel. bachydes war j spetzen paa höghra handena (in dextero cornu) oc badhe spetzene drogho fast til jwdam " MB 2: 244 . - spetsig el. kilformig slagordning; till strid uppstäld här, härskara. the hoffmen drogho thra tygh vpa ok waro främst i then spetz RK 1: 4120 . " lät alexander gyuta beläte aff eer skapta som wämpta män . . . them lät han föra främst for sinom spedz " ST 524 . ginstan komo alle himerikis ängla chora skikkadhe som en spetz. hwar äpter sinne värdhelikhet oc mötto honom (seriatim per acies suas occurrerunt eidem) Bo 247 . " the hälgha kirkia sigx wara rädhelik swa som härskaps spedz skipadher til stridh " Ber 118 . " fiandane rädhas nar the se sinna owina spedz wäl skipadham til stridh ib. skikkado sin spetz (aciem) j stadhen " MB 2: 136 . " satto sin spedz öster aff amawm " ib 229 . " mot theris fiändha huilke sin spetz haffdho säth j twa rotha " ib 244 . ängen spesz (fylking) star for them Di 105 . the skikkadhe thera spes aff ny ib 255 . " the skickade theris spedza " ib 184 . " konung didrik . . . bröt theris spedzs ib. " ib 106 . " the gode herrer kome ther in medh theris makth och harnisk, medh theris ladde bissor, skickende spetz och ytende lwnther " BSH 4: 219 ( 1497) . i hwilken speess margrewens folk enskiljth skicket var HSH 20: 201 ( 1507) . honom !UDDA_TECKEN?: capitenaren) tilhörer kwnna skikka spessen äffther thz som fokith är mykith til, äller litith PM 2 . " ey stigha aff then skikkilsen ther the ärw satte jspetzenom ib. " Su 198, 396, 397 . - afdelning af en här, trupp . xl tusandh stridz män deladhe oc skikkade j sina spedzer oc skipilse (per turmas et cuneos) MB 2: 11 . " en spetz (cuneus) aff folket kombir om then wäghen " ib 100 . " tok han sin häär delandis han ällir skiptandis j tree spetzer (turmas) " ib 101 . stodh han vp, oc jnfwl oppa stadz fokit mz sin spetz mote stridandis oc beläggiandis stadhen, än the andre twa spetzane bliffwo vte oppa markenne ib. - strid, kamp. öffwar sik j dygdinna stridh oc spetzse Su 362 ."],"e":["spedz . ","spesz . ","speess . ","spes . ","-ar . -er),"]},{"a":"spetz","b":"nn","c":"","d":["spets, pik. medh spiut, spetz och spentom borga GS 50 ( 1448) ."],"e":[]},{"a":"spetz","b":"nn","c":"","d":[" ? spets, pik. (?) exspicor . . . et exspico . . . idest spicas emittere vt giffua ax ok spees göra klyffua ok atskilia Gu C 20 s. 244."],"e":["spees )"]},{"a":"spetz och ","b":"","c":"","d":[" art. spetzenom PMskr 136. spestzenom ib 124 . pl. slagordning; spetsig el. kilformig slagordning; till strid uppstäld här, härskara. o maria . . . thu äst oc grym som wäskepadher spedzer i sin tiäl (terribilis vt vastrrum acies ordinata) JMÖ 131 . ath jngen stigher aff then stadh som hwar är skikkadher äller gör nokra willo j spestzenom PMSkr 124 . " stridz ordan oc spetz skal gömas ib 132. hwrw the sig skwla haffwa j stridzens spetz ib. " ib 136 . " the ridhande ärw . . . skwla skikkas pa hörnen j spetzenom ib. " ib 137, 152 . " bäte är ath göra manga spetzar än folkit wthspredha j bredha oc färre spetzar " ib 153 . " then som är öfwrste oc högxste capitenare han skal wara p höghre sidhonne j främste spetzenom ib. " ib 154 . loffta hendher ath fiendannas spetz är bredharen oc böyes wm hörnith, älle thin spetz brytz mith j ib 155. ib. ib 156 . " alla härena spetzar oc rothar waro skykkada oppa bada sydor " Troj 124 . Jfr här-, midhal-spetz."],"e":["*spetzer (spedzer JMÖ 131 . ","med"]},{"a":"spetzman","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. clauus spetzman SJ ¨1: 164 (1430)."],"e":[]},{"a":"spia","b":"","c":"","d":[" , se spyia."],"e":[]},{"a":"spia","b":"","c":"","d":[" , se spiä-."],"e":[]},{"a":"spik","b":"","c":"","d":[" , .? L. Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"spik","b":"nn","c":"","d":[" ? L. Jfr späk."],"e":[]},{"a":"spika","b":"vb","c":"v.","d":["pika, fastspika, fästa med spil. takes en tynno bothn, oc widher honom spikes viij äller tyo . . . kopar pipor PM 7 . RK 3: 2104 . Jfr utspika."],"e":["spiika RK 3: 2104),"]},{"a":"spika","b":"vb","c":"v.","d":["19 spika, fastspika, fästa med spik.. tha tw han saag hngia a korsseno sspikader gynom händer oc föther SvKyrkobr 276 . . . . ok ther medh skal sama kannan spikas pa kaakin STb 1: 279 ( 1481) . SkrtU+pb 57, 390. the spikadho mic, korsfesto ok vttando mik adhrom ok sinom ib 400 . brädin . . . väl bredh ath skinneth haffwer rwm yffnelika spikas räth wth pa them PMskr 534. 2) part. pret. spikbeslagen. clauatus . . . quoddam genus calciamenti pinna skoo eller spikader skoo GU C 20 s. l116. - Jfr genom spika."],"e":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"spikare","b":"nn","c":"","d":[" Se späkkare."],"e":[]},{"a":"spikbor","b":"nn","c":"","d":["ett slags (större) borr. " the (ɔ ffiscaran) skola haffua j sinne kista . . . spiikbor " Arnell Brask Biᴵ 29. VKU 149 ( 1594) ."],"e":["spiik- . ","spick- )"]},{"a":"spiker","b":"nn","c":"","d":["eg. flisa, liten trästicka; spik. tok thän som vinstra vaghin var. vinstro handena . . . oc satte annan spikin oppa oc slo oc fästa hona til korsit " Bo 200 . " aat boronne som borat var fore spikenom " ib. " slo een thöm (fötterna) mykyt hardelica fast til korsit mz twem spikom ib. spikane oppehiollo allan licammans thung " ib. " nar han saa spiutit oc huassa spicana " Bir 3: 84 . " the iij stwbbotha spijckar " LB 7: 16 . Bo 199, 209, 210 . Bir 1: 31, 34, 268 . MP 1: 127 . - koll. eth faat iärn i spijk SO 72 . - Jfr dura-, eke-, iärn-, kravel-spiker. -- "],"e":["spiiker: spiik Bir 1: 268 ; " spiikin ib. spijk. spijck. -ar), ","spika fästa , ","spika stadher , ","spikastädh","spike- )"]},{"a":"spiker","b":"nn","c":"","d":["spik. " xii höre för iiii dörejärn och spicka HLG 2: 115 (1523). - koll. daxuerkeskarlen j öre til spijkk " Stock Skb 119 (1519-20). ib 157 (1520-21). gaffz her jens gudmundson j mark för iiijc spiik ib 162 (1520-21). - Jfr bat-, dragh-, enbrädhe-, enbrädhis-, iärn-, kopar-, ställinga-, tväbrädhe-, tväbrädhis-, thak-spiker. "],"e":["spiik Stock Skb 157, 162 (1520-21) . spijkk ib 119 (1519-20). spick: -a HLG 2: 115 (1523)), ","spika städh , n. spikstäd. Inv cur Tynnelsö 7 ."]},{"a":"spikfisker","b":"nn","c":"","d":["spickefisk, torkad fiks. koll. eth hwndrath spichfisk Arfstv 63 ( 1474) ."],"e":["spich- )"]},{"a":"spikhamar","b":"nn","c":"","d":["hammare att spika med. lInv cur Tynnelsö 8."],"e":["spiikhamer )"]},{"a":"spiki","b":"nn","c":"","d":["råtorkadt tillstånd? swa äther hwar sin math illa j spikith PM XXVII ."],"e":[]},{"a":"spiki","b":"nn","c":"","d":["= spikinardus? altidh skollin i hängia (för mängia?) spikan innan thz i drikkin LB 3: 109 ."],"e":[]},{"a":"spikial","b":"nn","c":"","d":["torkad el. rökt el. saltad ål. koll. Skotteb 344 (1436, Borgm) ."],"e":["spike aall )"]},{"a":"spikikal","b":"nn","c":"","d":["inlagd kål, surkål? spiky kaal gör swartan hy LB 7: 86 ."],"e":["spiky kaal )"]},{"a":"spikilax","b":"nn","c":"","d":["spickelax, torkad el. rökt el. saltad lax. affradit är 1 tynna lax och 80 spikilaxa VKJ 186 ( 1447) . - koll. Fyra handl rör Vkl 293. per . . . feste lagh fore spekelaxen och strömingen hustrv gertrvdh pa talade STb 3: 451 (1499). sudhen sil oc steekth spikelax Brasks Matordn 9. Brasks Cal 269 ."],"e":["spike- . ","speke- )"]},{"a":"spikilax","b":"nn","c":"","d":["spickelax, rökt el. saltad lax. " xx spike laxa " FM 280 ( 1506) . ib 607 ( 1513) ."],"e":["spike lax )"]},{"a":"spikiler","b":"","c":"","d":[" , = spikler. sand och mooler och spikileer HLG 2: 105 (1519). Jfr spikler."],"e":["-leer )"]},{"a":"spikimater","b":"nn","c":"","d":["spickemat. han hade fanget thenne soth aff noghen spikemath GPM 2: 176 ( 1504) ."],"e":["spike- )"]},{"a":"spikimater","b":"nn","c":"","d":["spickemat. " ey [ma] man ätha . . . spiksild oc räkling oc alskons spikimat " LB 1: 96 ."],"e":[]},{"a":"spikinardus","b":"nn","c":"","d":["nardus indica. dricker man spiikynardus mz rosa vatn thz hielper mykit for vannektogheth LB 7: 229 . taga spikinardus oc siwda j vatn ib 272 . ib 247, 283 ."],"e":["spiky nardus LB 7: 283 . spiikynardus),"]},{"a":"spikinardus","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"spikirska","b":"nn","c":"","d":[" Se späkkirska."],"e":[]},{"a":"spikler","b":"nn","c":"","d":["våt och mjuk lera blålera? argilla speekleer GU C 20 s. 35 . " glarea e speekleer oc stranda öör " ib s. 317 . glis sis speklera ib s. 318 . " glis tis spekleer . . . glis terra tenax ib. gluten . . . spekler lym eller haarpös ib s. 319. jak är jnfäster ok bundin widh thänne wärldinne äilsse swa som in j spiklerit som j enom diwpan brwn som jnga stadughet haffuer aff harda jordena " MP 4: 121 ."],"e":["spek- . ","speek- . ","-leer )","*spiklera (speklera), "]},{"a":"spiksild","b":"nn","c":"","d":["spickesill. LB 1: 96 ."],"e":[]},{"a":"spil","b":"nn","c":"","d":["spel. " alla handha spiil, piipa, qwädha, dansa, är hiernan tha goth " LB 7: 181 . " hwi han giorde thetta spil (schackspelet) " MD (S) 205 . ib 207 . " giffwa sit godz ey vt til spil ib 219. - bildl. spel, äfventyrligt företag, företag som är förenadt med strid, sak som medför buller el. oro. et wnnet spil hafua wy tha " RK 2: 9008 . " nw haffuom wy wunnith thetta späl " ib 3: 1674 . " them lengter at tokit spil " ib 2: 6217 . " saa förlöper thetta spiil " ib 3: 3890 . " han regerer thenne späll lib 2643. bör wisom regera thz spiill " MD (S) 241 . " the gamble skullo spelet regera the wnga skullo sigh riddhelig thera ib. jak edher sätia wil hwro til komber thetta spil " ib 218 . skal engen quinna taga lära aff mik at göra tolkit omära wthan hon pino lidha wil som iak lidher for tolkit spil ib 226 . " the erseforrädhara haffwa wij mest hema hoss oss, spelith skulo driffwa " BSH 5: 183 ( 1507) . ho weth, hwath spell ther aff wardha kwnne ib 219 (1507). - äfventyrlig el. betänklig sak el. handling. han öfwade swa mang vnderlikin spil MD 123 . the som falske wåre, the öffde syn spell RK 3: (sista forts.) 4711. - spel, lek, nyckfullt beteende. mz mig hon (lyckan) optha öffde sitt spell boiandes ig både aff oc till Rk 3: (sista forts:) 4547. - På de allra flesta ställen, der ordet träffas i rimverk, förekommer det i rimslut. - Jfr alvar-, dara-, forradhara-, hofmanz-, karten-, köpmanz-, riddara-, vedhespil (-spel). "],"e":["spiil . ","spiill . ","spel . ","spell . ","späl . ","späll )","spilaman","speleman )"]},{"a":"spil","b":"nn","c":"","d":["fördärv, ödeläggelse. Jfr vighslo spil (Sdw 2: 967)."],"e":[]},{"a":"spil","b":"nn","c":"","d":["och m.? spel. j them stadenom (ɔ Troja) oppa fwnnes alra handa lekar oc speel skafftaffwels leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz (o. s. v.) Troj 39 . Jfr riddara-, vagha- (Sdw 2: 897) spil och karten-, kokel-spel. "],"e":["spilaman (spele-. späle- STb 1: 332 (1842); Arnell Brask Biᴵ 7), ","*spilamans dränger","spelemens- )"]},{"a":"spil","b":"nn","c":"","d":[" Se spiäld."],"e":[]},{"a":"spil","b":"nn","c":"","d":["förderf, ödeläggelse. " ij the the städher ära alle dödhe städhärne nidher brutne ok liggia ödhe cecilia ok rodis . . . them gaar owr thz sama spil " Al 1054 . " ther sampnadhis til margh räkke röst som giordho thera liiff alt löst the ther komo alt vtan til glädde sik mot thetta spil " ib 9726 (möjl. att föra till föreg. ord). Jfr spille."],"e":[]},{"a":"spila","b":"vb","c":"v.","d":["packa i tunnor el. laggkärl. ath henrik . . badh them spila späcket STb 2: 9 (1483). ath tunnebinderene skole ey mera haffue for !UDDA_TECKEN? (1) lest lax än iij (3) öre for spilet ok for dönickat (för döuickat?) ib 260 ( 1488) . StÄmb 163 ( 1507) . " spilarena skola packa speck och spila jern " ib 220 ( 1533) ."],"e":[]},{"a":"spilare","b":"nn","c":"","d":["en som i lagade fat el. tunnor slår in vissa slags varor. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 495. jnge spylere eller laggere . . . falle in i tynnebindere ämbetedt SO 224 . Jfr ib 321, 333 (arbetstaxor från 1546 ocy 1574)."],"e":["spylare )"]},{"a":"spilare","b":"nn","c":"","d":["person som packar vissa slags varor (järn, lax, späck o. d.) i laggade fat el. tunnor, packare. " peder mikelsson riddare giorde sin eedh pa helgedomane, swa ath han skal wara retfärdoger i sitt ämbete fore spilare " STb 1: 282 ( 1481) . " per mikelsson och peder riddare, spilara " ib 2: 9 ( 1483) . ss tillnamn. oleff spiler Skotteb 230 (1466-67). ib. StÄmb 99 ( 1477) , 107 (1482), 110 (1484). Stb 2: 234 (1487), 247 (1488), 363 (1489), 3: 4 (1492). SSkb 8, 10 (1501-02), 209 (1506-07), 289 (150809). - Jfr: henrik j spilere gongen Stock Skb 228 (1524-25). - Jfr iärnspilare."],"e":["spilere . ","spylere . ","spiler Skotteb 230 (146667) ), "]},{"a":"spildra","b":"vb","c":"v.","d":["splittra. " glaffuian spildradis " Fr (Cod. B, D) 1670. Jfr spindra."],"e":["-adhe )"]},{"a":"spilla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) spilla. " mässodiäkn gaff allum wars herra blodh aff cake them gud likama tooo . . . sidhan fortoks then sidher wm sidhe for wadha skuld. at sacramentum spiltis " Bil 409 . " hoo som spillar eth stop öl " SO 7 . " ho som spillar ena kanna öl " ib. " spillar kyellara swen ena kanna öl " ib. " hvilkin som spiller vppa duken mer än han höl mz sinne hand " ib 5 . - abs. spiller han . . . annorstädhes TS 22 .","2) förlora. vppo rogöfiärdh fik han sit spilla RK 2: 1923 .","3) låta gå förlorad; förstöra, förderfva. med dat. el. ack. hwar þättä forsmyär allr spillr en härþ meþ syaswiliä SD 5: 638 ( 1347) . " spilla þy goz som guþ skapade " Bu 152 . þät mate . . . spilla bäggia vara heþar ib 144 . adams synd, hon spilte alla wara naturo MB 1: 143 . hafdhe ey synden spilt första mannin, tha hafdhe han enkte barn fööt til heluitis ib 116 . " thin wapn spiltis (þv spellaðir goð vapn) sare i ider kamp " Di 75 . " at glaffuian spildis (Cod. B, D spilradis, Cod. A at thera glafuior spindradho) " Fr (Cod. C, E, F) 1670. ath mys eller surk skola ey spilla korn LB 2: 61 . " om mös eller surk spilla korn " ib. " ath spilla thz korn ther j thetta hws komber " ib. " at the saa gudz laan skulle spilla " MD 364 . the aff husit kundo them (de anfallande) ey spilde RK 2: 6073 . " mz skam monde han then leek spilla " ib 3: 1786 . " iak hafuer idhart vedhespil manga sinna spilt " Fr 874 . " spakra manna fridh ok sämio . . . spilla " KS 68 (168, 75) . - förstöra, göra slut på. med dat. el. ack. ij manghin ey mino lifwe spille Al 1252 . ib 5314, 8412, 10149 . " thz ij vilin idhart liif swa spilla " Iv 1175 . " thera swenska friiheth mente han spilla " RK 2: 500 . " danske män wille thetta spille " ib 3: 99 . jack actade så mitt riddarskapp att spilla ib (Till. om Chr. II, red. A) 6177. ","4) kränka, skända. " at han matthe hänne jomfrudom spilla " Lg 547 . wtuäliandhis häldher . . . döö, än spillas i sinom iomffrulika renlek ib 3: 391 . ","5) kränka, bryta. " med dat. el. ack. ille män laghom spilla " KS 67 (165, 73) . then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wåld ok klokskap, äpte wild ok wilia sinom ib. " thenne fridher oc thässkyns säät skal gömas mz mangom budhordhom, thy at hon ma mangom lundom brytas oc spillas " MB 1: 456 . " monde the mygit lagen spilla " RK 2: 523 . " mang dyr ed the ther a spille " ib 7798 . ","6) opersonl. " blifva fördefligt, gå illa. hwa ther var ridhin illa thz matte for honum spilla " Fr 1836 ."],"e":["spiille (i rimsl.) RK 3 . l99. spilde (i rimsl.) ib 2: 6073 . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","spillar SO 7 (på tre st.)),","stöta till","spilla bort , "]},{"a":"spilla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) spilla. - spilla, utgjuta. tha spelte then godhe herren jnnerliga tharar J Buddes b 151 . - spilla, tappa. ath the hanom aff thogo xviij (18) öre, som han ner sigh hade och the spilte vtj snyön j sin druckenschap STb 2: 512 ( 1491) .","3) låta gå förlorad; förstöra, fördärva. tha swepte hon sina nykla i dwkin oc stodh op bradhelika oc nyklane rykte dwkin oc spilte allan matin Prosadikter (Sju vise m) 141 . thu hafwer . . . thyna tro och ära thu hafde mik ofuadh opta kränkt och spilt ib (d:o C) 239. jnthe war j mellon jasonem oc mededeam som thera samtaal kwnne spylla Tr9j 12. - förstöra, göra slut på. Se Sdw 2: 1304. 5) kränka, bryta. spill ey hionalagz tro Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498). - Jfr be-, umkul- (Sdw 2: 803), utspilla."],"e":["spylla . ","spilte . spelte J. Buddes b 151. supin. spilt Prosadikter (Sju vise m C) 239 . imperat. spill Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498)),"]},{"a":"spillan","b":"nn","c":"","d":["förlorande, förkommande; fördärvande. oc för breffs spillen oc förfarilsse haffue wij . .. thette swå latith scriffue . . . j wor stadz tenkeboch Stb 5: 277 (1520)."],"e":["spillen )"]},{"a":"spillan","b":"nn","c":"","d":["Jfr for-, gruþ-spillan,"],"e":[]},{"a":"spille","b":"nn","c":"","d":[" Se spiälde."],"e":[]},{"a":"spille","b":"nn","c":"","d":["förderf. " säl är hon som . . . mz gudz plaghom gömdis fran spille " Bil 879 . mz okyskhet koma honom til spille MD (S) 304 . Båda ställena kunna föras till spil, förderf, ödelägelse."],"e":[]},{"a":"spiller","b":"ab","c":"adv.","d":["i förb. spiller nakin, spritt naken. them baden spyller nakna samwarandhe Troj 17 . ath jac (ɔ: Paris) jngalwnde kwnne giffwa ther dom om wthan the alla tree wille spyller nakna presentera sig for myn asyn ib 53 ."],"e":["spyller )"]},{"a":"spilman","b":"nn","c":"","d":["spelman. " item om sonnedagen spelmeen vi öre met tymblaren HLG 2: 93 (1519). Jfr spila man. ""],"e":["spel- )"]},{"a":"spilning","b":"nn","c":"","d":["spel, tävlan. " hon war oc aldra starkasth til at ränna spär oc andra spelningh, dans oc kämppa stridhiom JMPs 348. ""],"e":["spelningh )"]},{"a":"spina","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*spino krona"]},{"a":"spindra","b":"vb","c":"v.","d":["splittras, gå i sönder. stak hwar thera a annars skiold at thera glafuior spindradho (Cod. B, D at glaffuian spildradis) a then mold Fr 1670 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"spinekorn","b":"","c":"","d":[" , se springkorn."],"e":[]},{"a":"spini","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) spene, bröstvårta på kvinna; kvinnobröst. " mamilla le idest mamma speny " GU C 20 (hand 2) s. 113. thu dya gaff sniällelika aff hälgom spena (sacro ubere) honom som tik skapadhe JMÖ 121 . PMSkr 485 . " tha han opffostradhis mädh jomffruleghom spönom JMPs 266. - i bild. andelica haffwir hwar människia twa indra spina swa som är vndirstandilse oc girnilse " SkrtUppb 267 . spenliknande svulst el. utväxt. fä . . . gither ey ätith aff twungo soth, thy thär wäxer wm kringh twgona sma spena PMSkr 229 . - Jfr qvinno spini. "],"e":["speny . ","spene . spöne: -om JMPs 266)","*spina miolk","spena miök )","*spina varta","spena- )","*spina värker","spena- )"]},{"a":"spini","b":"nn","c":"","d":["  L. ","1) spene, bröstvårta på qvinna. lät hänne skära spina fran bryste Bu 506 . KL 310 " ware ftighe kwinnor henge the vpp mz armom . . . ok skäre aff töm theres spänar " BtRK 345 (1490, orig.) . mine spina . . . hulka thu didhe Gr 287 . " thu som mz (trol. för mik mz) thinom modherlikom spenom söögde (maternis uberibus me lactasti) " Su 131 . Bo 198 . Bil 265 . " lät dragha ok tänia henna spena " ib 426 . " thera modher . . . sleth sin kläde oc thede them sina spina " ib 475 . " modhir af wäniande sit barn af miökinne smör spinana mz asko " Bir 1: 311 . " vilde thz helga barnet alder swgha eller j sin mwn tagha hennes spyna, vtan ropadhe ok skryadhe huan sin hon bars at hennes spynom än synne helga modher verdoga spyna söögh hon gladliga " Lg 3: 521 . ib 522. LfK 177 . LB 8: 50 . Al 5538 . " man skär them (Amazonerna) aff then andra spina " ib 4754 . " hwem höghre spinin borto är " ib 4757 . ib 4759 . " thz skodhar hälig siäl sigiande . . . christus är mik mirra kärwe, oc skal dwälias mällan mina spena (ubera) " MP 1: 114 . Ber 43 . - spene, den del på jufver hvarigenom diande ungar utsuga mjölken. en hindh . . . födde han widh sina spena Bil 751 . - bröstvårta på man. han är wordhin illa saar aff et skwt wt vnder sin spina Al 8971 . " iak . . . saagh . . . likan människiens sone . . . bwndman widh spänna (manillas) mz eth bandh " MB 2: 334 . - Jfr horn-, modhor-spini. ","2) tungspene. thetta forsagda wplyfftir spinan i halzenom LB 3: 69 . " thom som spynan er niderfallen aff hwfwdh werk 7: 163. " ib 162, 220, 221, 8: 43 . - svullen tungspene, svulst i tungspenen. tz dwgher for spina eller drypill LB 7: 164 . " fore spina skär af honum (hästen) med ena sax och stryk mz salth " ib 2: 69 . - Jfr tungo spini."],"e":["spinne: -a KL 310 . ","spyne . ","spene . ","spenne: -a LB 8: 43 . späne),","spina barn","spena- )","spina byldh","-bild LB 8: 50 . ","-böld ib 4: 339 . - böldh ib 2: 38 . ","-boldh ib 7: 1 . " spyna byldh " ib 100 . spyna böldh ib 65, 142), "]},{"a":"spinke","b":"nn","c":"","d":["fink? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 97."],"e":[]},{"a":"spinna","b":"vb","c":"v.","d":["spinna, genom spinnande bearbeta. span hon . . . thw wl hon klädhe fatikt folk mz Bil 804 . " sidhan thz snodis ok spanz j thradh tha tholde wl äller liin vmskipte " ib 84 . the (qvinnorna) spunno gul Iv 4135 . - spinna, genom spinnande åstadkomma el. tillverka. jak skal spinna henne then thrad henna bonde gitir ey slitit Bil 707 . hon . . . span klenasta klädhe KL 344 . mannin böghis altidh som dyur til nidhro thinghin . . . thy ey plgäha (näml. vi) spinna aff nakan rok Al 6080 . swa känner nödh nakne kono spinna ib 2920 . GO 569 . thu gethir ey badhe runnith ok spunnith ib 1081 . en quinna hulkin som span a wara fru dagh j fastonne KL 65 . ST 76 . " huru hon sömar oc spindir oc väfwir trolica " Bo 18 . ib 14 . Bir 5: 29 . " thik vare nyttelicare at sitia oc spinna som andra qvinnor göra än disputera aff the hälgho script " ib 2: 220 ."],"e":["spinder . ","spunno . part. pret. spunnin),"]},{"a":"spinna","b":"vb","c":"v.","d":["spnna, genom spinnande bearbeta. Se Sdw 2: 1304. - spinna, genom spinnande åstadkomma el. tillverka. bombices thz äru silkes mathkana the spinna silket Mecht 219 ."],"e":[]},{"a":"spinnare","b":"nn","c":"","d":["Jfr hampo spinnare."],"e":[]},{"a":"spinnil","b":"nn","c":"","d":["spindel. " huath spinnil skadar " LB 8: 42 . " nar spinelin findz ther i (i ekäpplet) " ib 3: 196 . " spinnil eller etirkoppe " ib 62 . ib 7: 146 . "],"e":["spinnel LB 7: 146 . spinel),","spinnils nät","spinnels- )"]},{"a":"spinnil","b":"nn","c":"","d":["spindel. " arania . . spynnill " GU C 20 s. 32 . " än maa jak likna tik widh spinnillin, ok hans nät " SpV 262 . "],"e":["spynnnill )","*spinnila nät , "]},{"a":"spinnilkoppa","b":"nn","c":"","d":["spindel. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 55. spora haffwer hanen oc sköldpaddan skal I...I draka ether oc spinnelkoppar PMskr 119. "],"e":["spinnel- )","*spinnilkoppo nät","spinnelkoppo nätt )"]},{"a":"spira","b":"nn","c":"","d":["1) stjälk; uppspirande skott. - liten spets. tagg. spirorna i thesso kronone waro x (10) Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.) hwar spira af them fäm större hafde först öfwerst tre stora perlor . . . utan enne spiro brast en stoor perla ib. gudz modher maria . . . hwilken omkring giffwin war mz otalikom spirom (spærulis), som wtan aterwändo rwnno omkringh Mecht 105 . at . . . drakin . . . swa som mz ethirlikom spirom (spiris). wändhir hänne nidh fran högdinne SpV 394 . 2) spira. ss kungligt värdighetstecken. jtem giffwe wij (ɔ Karl Knutsson) wor kere son karl karlsson . . . wor forgylte spira Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470. samtida avskr.). konungxligin spyra J Buddes b 150 . . . . oc wndfik hans nade lagliga sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som sweiges konungh tiborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) . - Jfr konungs spira."],"e":["*spiro bärare , ","*spiro kal"]},{"a":"spira","b":"nn","c":"","d":["1) stjälk; uppspirande skott. Jfr humbla spira. ","2) spira, smal staf. särsk. ss kungligt värdighetstecken. ceptrum regis, spira GU 5 . " tagh pa konungxsens spiro " MB 2: 202 . Jfr gul-, konungs-spira."],"e":[]},{"a":"spirfunge","b":"nn","c":"","d":["sparvunge. " passerinus ni spirff vnge " GU C 20 s. 414 ."],"e":[]},{"a":"spirver","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["spirff SvKyrkobr 70 . ","spyrwir MP 5: 217 . ","spyrwer SvT 46 . ","sperff PMSkr 272 . Jfr G. Holm, Nysvenska studier 38: 135),","*spirva kiöt","sperwa köth )"]},{"a":"spirver","b":"nn","c":"","d":["sparf. " sma fugla spirfua oc andra flughu til hans bordh oc ato af hans hand " Bil 689 . " offra . . . spirff " MB 1: 469 . en liten spirwer Su 133 . Al 6128 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"spis","b":"nn","c":"","d":["spis, kost. - proviant. achilles laat ladha alla skypen syn mz spiitz oc koosth Troj 100 . ib."],"e":["splitz Troj 100 )"]},{"a":"spis","b":"nn","c":"","d":[" = spisel 2. muramestaren, som murade spisen i stugen VkU 147 (1547-49)."],"e":[]},{"a":"spis","b":"nn","c":"","d":["tal skal man haffua lybistikko oc sentauream oc andra ädhla yrther til at göma spissit oc wärma at menniskian bliffuer ey raskelica död LB 3: 15 ."],"e":["spissit LB 3: 15 ),"]},{"a":"spis","b":"nn","c":"","d":["spis, kost. war brödhit oc spisen mera thz the samman hänto, än thz the fram baro Lg 3: 298 . - särsk. kost för manskap, proviant. kosteliga han sik rede giorde bade mz folk skip oc spis RK 2: 7414 . ib 1496 . " han degtingade aff rätte nöd honom brast tha bade myöl oc bröd ther til köth oc annar spisa " ib 7654 . " her iwar sculde antwardha öölandh mz spiiss och wärya " ib 3: 3324 . skaffa oc föra spys (cibaria) til hären MB 2: 134 ."],"e":["spiis RK 2: 1496 . ","spiiss . ","spys . ","spisa RK 2: 7654 (i rimsl.)), "]},{"a":"spisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) förse med spis el. proviant, proviantera. tha husit war . . . wel spisat ok wel bemannat RK 1: 1635 . " took hertogh erik . . . ok spisade slotet thz bezsta han gaat " ib 2246 . " ib 2: s. 343. ey wille han spijsa thöm " ib 432 . ib 3647 . " konung salomon hafdhe skip sit rike i tolff föghöti oc hwar foghote skulle han födha oc spisa een manadh " ST 421 . - förse (med kost el. proviant och med annan nödtorft). iak wil . . . idher ok them ful wä´l spisa mz kost ok dryk ok allom lisa Al 3098 . " thän äldzste delen af stadhenom . . . hwilkins mwr ok bygning fordhom hafdhe fägherst varit . . . ok mz allahanda waknom väl spidadher " Su 418 . - förse med spis, utlemna mat åt. the siwk e ärw spises samuledhis Bir 5: 121. - pass. opersonl. med dat. them siwke äru spises samuledh VKR 41 . - bespisa, gifva mat åt, nära. at spisa then fatika ST 237 . " henna wälsighnadha spinom . . . som hon spisadhe wan herra mz ib. drömpe honum aff eth trää thz skulle . . . spisä honum mz sin frvkt " Lg 3: 34 . " the spyse oss bade tiill liiff [ok] siel altiidh " ib 35 . ","2) gifva såsom spis, utskifta el. lemna (lifsmedel åt), utspisa. spises them aff gaarzzmästarenom . . . thera kostir oc födha VKR 41 . " thz som thom herre eggerd spiise war tha thera bästa liise " RK 2: 9233 . " hans finde spisade han öl oc brödh " ib 9565 . "],"e":["spiisa RK 2: s. 343. spijsa. spyse Lg 3: 35 . ","-adhe , ","spisa sik , förse sig med proviant. konung eric fik sik sa at spisa RK 2: 7648 . " han hade tha sa spisat sik " ib 7705 . BtRK 120 ( 1436) . ","spisa ut , förse med proviant för resa, utrusta med proviant. spisade vi them vth til skips BSH 5: 17 ( 1504) . Jfr utspisa. - Jfr af-, bespisa."]},{"a":"spisa spysa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["spisa ut , förse med proviant för resa el. expedition, utrusta med proviant. ma i witta . . . at nu i gaar bespysad jak holken . . . skal jak swa lenge halda wppo at spysa wth . . . taa wet jak ikke hwat som här warder wtaffh GPM 2: 320 ( 1508) . - Jfr bespisa."]},{"a":"spisabrödh","b":"nn","c":"","d":["spisbröd, grovt rågbröd. mica ce spysebrödh GU C 20 (hand 2) s. 140. worto per rawalsson, cristiern bagge och all radit swa ens, tet hwetabrödet skal wega . . . xvj lodh och spisabrödet xxiiij lodh STb 3: 462 ( 1499) . vj lesther spiesebrödh som kom (till Stockholm) frean aboo GpM 2: 193 (1505)."],"e":["spise- . ","spyse- )"]},{"a":"spisafat","b":"nn","c":"","d":["matfat. " LB 2: 92. ""],"e":[]},{"a":"spisaglas","b":"nn","c":"","d":["spetsglans, antimonium. stöthe spiisa glass smat LB 7: 203 ."],"e":["spiisa glass )"]},{"a":"spisakamar och","b":"nn","c":"","d":["rum för förvaring av matvaror, spiskammare. celalrium . . . spisakamor ok wistahws GU C 20 s. 94 . konungin inledde mik j sin winkällara, ok j sin spisokamara, han skikkadhe j mik kärlekin SpV 278 . ib 279, 283, Jfr spiskamare."],"e":["*spisakamare (spisakamor. spisokamare), "]},{"a":"spisakomin","b":"nn","c":"","d":["spiskummin, carum carvi Lin. " " tag spisa komen " LB 7: 261 . ib 281 ."],"e":["spisa komen . spiisa komen LB 7: 281 . " spise komen ib), "]},{"a":"spisamiöl","b":"nn","c":"","d":["groft mjöl 1 1/2 pund spise mööl FH 5: 238 ( 1524) ."],"e":["spise mööl )"]},{"a":"spisare","b":"nn","c":"","d":["Jfr utspisare."],"e":[]},{"a":"spisbrödh","b":"nn","c":"","d":["spisbröd groft rågbröd. " 1 lest VII tunnor spiisbrödh, III tunnor herre brödh " FH 4: 83 ( 1499) ."],"e":["spiis- )"]},{"a":"spiseflaska","b":"nn","c":"","d":["kärl för förvaring av matvaror, proviantkärl? II spiseflaskor aff staal Inv cur Tynnelsö 7. "],"e":[]},{"a":"spisekällare","b":"nn","c":"","d":["källare för förvaring af proviant. III lester herre ööll och II lester herre ööll i träkällare 1 lest swene ööll for vthan thet i spise källaren är HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"spisekällare","b":"nn","c":"","d":["källare för förvaring av matvaror. proviantkällare. hwat kwnno här liknas winkällaren ok spisokällaren, widher äwärdelikin liffs lön SpV 280 . bryggiaren äger . . . staa för spisekellaren Arnell Brask Biᴵ 25."],"e":[]},{"a":"spisel","b":"nn","c":"","d":["1) rum el. (litet) hus utrustat med eldstad? jösse . . . vplät . . . vppa wilborgha wäghna jacop . . . fyra alna jordh vnder henna spisel ok hwset medh ok lofthet swa brät ok langt som jordhen tilsigher KTb 71 ( 1433) . " the sama litla bodh ligger j mellan wilborgha bodh ok . . . bo slatta bodh ok war fordhom wilborgha spisell " ib 74 ( 1437) .","2) spisel, spis, eldstad. " item et lithet spiel til spyselen for !UDDA_TECKEN? mark HLG 2: 105 (1519). mwromästaren, som muradhe en spisil i skomakarstuffwona " VKU 90 ( 1557) ."],"e":["spisil )"]},{"a":"spiseskip","b":"nn","c":"","d":["proviantskepp. " jtem j mark for j tunne öll tha the henthe koningx spiseskipp vpp " Skotteb 387 (1463-64, Kämn)."],"e":["-skipp )"]},{"a":"spiseslädhe","b":"nn","c":"","d":["proviantsläde. Ant. av E. Hildebrand i handl. i Stockholms stadsarkiv från 1511."],"e":[]},{"a":"spishvalf","b":"nn","c":"","d":["suen clensmedh, som smidde jernedh vnder spiss-hualffuedh VKU 147 (1457-49)."],"e":["spiss- )"]},{"a":"spising","b":"nn","c":"","d":["proviant. BSH 5: 115 (1506, Gadh), 254 (1508, d:o). Jfr soldenära spising."],"e":[]},{"a":"spiskamare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["spiis- )","*spiskamara dyr","spiiskamaredör )"]},{"a":"spisläghil","b":"nn","c":"","d":["läget afsedd för matvaror. vnum par vtrium. spiislæghlæ. et vnum par reedhlæghlæ SD 5: 572 ( 1346) ."],"e":["spiis- )"]},{"a":"spisman","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. pedher spisman STb 1: 84 ( 1476) ."],"e":[]},{"a":"spisning","b":"nn","c":"","d":["2) spisning, föda, proviant. xij (borgare) skulo legha rotherna oc spisningh som til siös skulo i myns herra ressa ATb 1: 8 ( 1452) . theres (ɔ rikensas) wedertorft til kost och spisning Carlsson Kalmar recess 1483 s. 63. en kraffwel medh tacke, verie, spisningh STb 3: 238 ( 1495) . Stock Skb 156 (1520-21). at spisning oc fetaliä göres storlige behoff her STb 5: 344 (1521, Kop). - Jfr bonda-, ut-spisning."],"e":[]},{"a":"spisning","b":"nn","c":"","d":["1) bespisande. " köthet sändhes til clostrit abbatisse laudrade til hennas ärffuodhes folkx spisnigh " Lg 3: 289 .","2) spisning, föda, proviant. " all wtspisning til skips oc skoghs oc all annor widhirthorftelichin spisning scal taghas vppe j gaardhenom " VKR 41 . Bir 5: 121 . tha förterde konungen sin spisningh mesta RK 1: (sfgn) s. 177 . " mygin spisningh the mz sik haffde ib 2: 422. latha timber oc spisningh jnkoma " ib 2868 . ib 428, 431, 466, 3637, 3668, 3673, 3885, 5484 o. s. v. FM 345 ( 1507) . MB 2: 146, 149, 220, 238, 246, 247, 267, 268, 271, 317 . - Jfr utspisning."],"e":["spissning RK 2: 3637 . -igh),"]},{"a":"spisseri","b":"nn","c":"","d":["speceri, kryddvara. han skal haffua huarken klede eller spisseri i the bodenä STb 1: 109 ( 1477) . " i kisthe ffwl med spesserj ok alle hondhe kräm " GPM 2: 214 ( 1506) . STb 5: 168 (1517), 318 (1521, Kop)."],"e":["speserj GPM 2: 214 ( 1506)"]},{"a":"spisseri","b":"nn","c":"","d":["speceri, kryddvara. " krydde, spitzerij oc annad tolket " GS 57 ( 1474) ."],"e":["spitzerij . ","spetzeri L. ","spidzari , se Rydqvist 2: 134),"]},{"a":"spissoglas","b":"nn","c":"","d":["antimon. tak spisso glas stöth oc mal görandis thär aff en deegh oc thär mädh lwtera glasen tha brista the ey PMskr 419. ib 427, 454 ."],"e":[]},{"a":"spisöl","b":"nn","c":"","d":["spisöl. HLG 3: 121 (1529)."],"e":["-ööl )"]},{"a":"spisöl","b":"nn","c":"","d":["spisöl, öl som drickes vid måltid, svagare lö. 1 lest spiisöll FH 4: 83 ( 1499) ."],"e":["spiisöll )"]},{"a":"spit","b":"nn","c":"","d":["spett, spetsig stång, spetsig sticka. Jfr bradh-, brödh-, eke-, steke-spit."],"e":[]},{"a":"spit","b":"nn","c":"","d":["hån, trots. - i spit, i trots af. i uttr. i spit (nokor) hals. medh then första sten jach giffwer thöm, will jach wara ther inne i spith [th]eress halss (d. v. s. dem till trots, utan att bry mig om dem) BSH 5: 132 ( 1506) . " en tunna tysth öll wilie the haffwa hwar dagh i spith jachems halss " ib (1506) ."],"e":[]},{"a":"spit","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iärn-, steke-spit."],"e":["spet )","-"]},{"a":"spital","b":"nn","c":"","d":["hospital, vårdanstalt för fattiga och sjuka, i sht för spetälska. Jfr B. Ejder, Sydsv. ortnamnssällskapets årsskr. 1952-54 s. 22 ff. cenodopium (hörfel för cenodocium) . . . kroger ok spetal GU C 20 s. 95 . kännis . . . mik hafwa gifwit oc vnt spitalen . .. ena halue marklandh iordh SD NS 3: 342 ( 1418) . . . . hem til halstenz i spitalen ATb 1: 201 ( 1464) . " thenne pantir hörde olaf beltare til i spytalenib 208 (1465). . . . sända . . . pighane (ɔ en spetälsk) . . . till aaland igen ok till spitalen i fyndland " STb 1: 218 ( 1479) . . . . om then spetal wed gamblä lödesä GPM 2: 120 ( 1502) . "],"e":["spetal )","spitals sot","spetalssoth )"]},{"a":"spital","b":"nn","c":"","d":["hospital, vårdansalt för fattiga och sjuka, i sht för spetälska. bygdhe hon rikt spital (hospitale) ok födde fatikt folk Bil 805 . " giordhe han oc skipadhe enkannelika i brämen en spetal, fatigho folke til vppehälde (hospitale pauperum) " Ansg 245 . giffuom wy . . . hwario closter j thetta rykte vidh östra haffwidh liggiande fyra marker selffuer, ok hwariom spetaal II marc SD 1: 444 (öfvers.). kirkioherran i spitalenom ib NS 1: 551 ( 1406) . " at ij ville börie . . . her erich, eder capellan, med en af tesse spitaler her i vestergötlandh " BSH 5: 367 ( 1509) . " ath the i spetalen wille wara offuerbödugh ath staa os till rätta for kirkiones tianda " ib 538 (1514?). ath i ey wille for mykit infalla med them i spetalen ib. " ath staa them till rettha i spetalen " ib. " ath the skule icke swara thöm i spetalith for inghen dell " ib 540 (1514?). han rädh hanum ryma til et (Cod. C en 995) spital (in vicum leprosorum) Bil 328 . " giffwandis sik ktil tiänist spetelsko folke widh en spetal " Lg 3: 397 . ib 412, 415 . Jfr spitali. "],"e":["spetal . ","spettal: -en LG 3: 412, 415. spetaal. ss m. pl. spitaler BSH 5: 367 ( 1509) ), ","spitals korn , ","spitals sot , "]},{"a":"spitali","b":"nn","c":"","d":[],"e":["spetale . ","spötale )","spitala präster","spetalapresther )","spitala skäppa","spetala- )","spitala sot , "]},{"a":"spitali","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*spitala hus , ","*spitalahusgömare","spetala- )","*spitala stuva","spetale- )"]},{"a":"spitfisker","b":"nn","c":"","d":[" [Fdan. spetfisk. Jfr Sv. Dial. speta, utspänna och fästa med stickor el. spetor] fisk som torkats genom att utspännas med stickor el. spetor, torkad el. rökt fisk (torsk, särsk. småtorsk). koll. Se Sdw 2: 1304. tha legies hon (ɔ en bod på Öland) for 200 spitfisk VKJ 150 ( 1447) ). 4 1/2 tiogh spetfisk ib (1466, Öland), ib (på flera ställen). 1 laas kloffwaträä tiil spetfiskin ib 162 . " xvi kloffua spetfysk " GPM 2: 288 ( 1508) . - ss maträtt. spethfisch med löch eller äg Brasks Matordn 7 ."],"e":["spet- . ","spidfesk Trolles JB 73)"]},{"a":"spitfisker","b":"nn","c":"","d":["på spett hängande fisk, på stänger el. stickor upphängd fisk, torkad el. rökt fisk. koll. iijɉ spitfisch BtFH 1: 332 ( 1463) . " iij lesther smör ok !UDDA_TECKEN? aff then speth fisk iak her fiik i skath j aar " FM 369 ( 1508) . II kloffue spiitfiisk HSh 19: 166 (1506)."],"e":["spiitfisker . ","speth fisker )"]},{"a":"spitälska","b":"nn","c":"","d":["spetälska. " spitälskä " SR 34 (kan föras till spitälsker). iac rensadhe thik af spitälsko MP 2: 44 . " vpran genstan spitälskan j hans änlite " ib 1: 279 . " naamanz spitälska " ib 281 . ST 447 . LB 2: 59, 5: 293 . - bild. for hans giris oc höghfärdz spitä´sko skuld Bir 1: (Cod. C) 266. mz synda spitälsko Ber 65 . "],"e":["spitälsko sar","-saar )","spitälsko sot"]},{"a":"spitälska","b":"nn","c":"","d":[],"e":["spitälsko sot (spithälska sott), "]},{"a":"spitälsker","b":"av","c":"adj.","d":["spetälsk. " leprosus . . . spetalser " GU C 20 (hand 2) s. 75. oleff vnge är spteske oc burt Skotteb 213 (1465-66). . . . är the spittälska sottin mykit besmittelikin aff sik MP 4: 192 . thän som spittälsker är (är) mykit hes j sina male ib 193. the spitälska sotthen ib."],"e":["spittälsker MP 4: 193 ; ","-a ib 192 . ","spiteske Skotteb 213 (1465-66). spetalsker GU C 20 (hand 2) s. 75),"]},{"a":"spitälsker","b":"av","c":"adj.","d":["spetälsk. " thu . . . biudher . . . spitälskom rena wardha " Bil 231 . han gaff . . . spitälskum helsu ib 246 . " en man som syntis spitelskir " ib 800 . " thiänte han giärna spitelskom ib. thwa ok rökta en spitälskan man " KL 53 . " war handin spetälsk " MB 1: 285 . " spitälske symon " MP 1: 280 . " spitälske lazarus ib. " Bil 610 . KL 91, 107 . Bo 194 . Gr 306, 323 . MP 1: 16, 18, 19, 63, 278, 279, 2: 33, 34, 44, 45, 210, 211 . Bir 1: 85, 2: 82, 114, 130, 215 . Su 279, 297 . bildl. Bir 1: (Cod. C) 265, 3: 192."],"e":["spitelskir Bil 800 ; ","-elske MP 1: 278 . ","spytälskyr Gr (Cod. D) 416 . ","spetälskir MP 1: 63 ; ","-älsk MB 1: 285 ; ","-älske MP 1: 18, 278 ; ","-älskan ib 18 ; ","-älskom ib 16 . ","spetelsker: -elsko Lg 3: 396 . ","spitalskir Bir 2: 82, 3: 192 ; ","-alskz ib 2: 130 ; ","-alskan ib 215 . ","spätelsker: -elske MP 1: 16),"]},{"a":"spiut","b":"nn","c":"","d":["spjut. " the stinga spjut j hans bryst " Bir 1: 125 . " mz sit spiwt han til mik lagdhe " Iv 473 . " en rytz sköt han med eth spiwt " RK 1: 1776 . the !UDDA_TECKEN?: sinphili) haffdho hwar ena hwassa tan langa oc stora som et spiwt Al 9323 . SD 5: 638 ( 1347) . Bil 229, 794 . Bo 207 . Bir 1: 18 . IV 479. Di 216 . MD 16, 67 . GS 50 ( 1448) . BtRK 345 (1490, orig.) . - ss tillnamn. sigilla . . . akonis spiut SD 5: 143 ( 1343) . - Jfr bassa-, biorn-, älgh-spiut. -spiutsasker, "],"e":["spyut SD 5: 638 ( 1347); -it ST 181 . ","spywth Di 216 ), ","spiuts fal , ","spiuts skapt , ","spiuts udder , "]},{"a":"spiut spywdh gu c 20 hand 2 s. 61 daniserande. spywdh ib","b":"nn","c":"","d":["spjut. " llancea . . . spywdh " GU C 20 (hand 2) s. 61. ib. - bildl. o . . . maria . . . iak bidher tik . . . om the fäm spiwthen, hwilkin thär gönom gingho thit aldra wärdogasta hiärta, j thins adra kärista sons dödh SvB 336 (omkr. 1500). första sp[i] utith . . . war thins sons lastelika oc blyghelikasta näkt ib. ib 337 . - spjut (skaft) i vilket vid avyttring av jord el. vid morgongåva av jord överlåtaren och fastrarna höllo till avtalets stadfästande. thesse epterskreffne ära fastamen til tessa morgongaffuor som aa skapt oc spiut hiollo RAperg 1469 21/8 (medd. av S. Ljung). - självskjutnde spjut för jakt å större djur, självskott. ss led i ortnamn. Jfr Ortnamnen i Älvsborgs län 4: 72, J. Sahlgren, Skagershults sockens naturnamn 58. - Jfr älghia spiut (Sdw 2: 1097). "],"e":["spiuts stang , f. spjutstång, spjutskaft; spjut. then (ɔ: skatten till kung Hans) vilie the ssielffwe bera honom ffram i spywtz stangena och pl ljxe ändhan GPM 2: 205 ( 1506) . ","*spiuta fang","spiutä- )"]},{"a":"spiuta","b":"vb","c":"v.","d":["spotta, spiwta oc spotta Lg 995 . Jfr sputa."],"e":[]},{"a":"spiutfal","b":"nn","c":"","d":["Jfr spiuts fal."],"e":[]},{"a":"spiutskapt","b":"nn","c":"","d":["spjutskaft; spjut. j nat bars mik fore som ängil gudz kom ti mik oc bröt sunder mit spiwtskafft mellan minna handa Prosadikter (Karl M) 266. SkrtUppb 293 ."],"e":[]},{"a":"spiutskapt","b":"nn","c":"","d":["spjutskaft; spjut. starkt spiwskafft (stinnt spjót] Di 57 . konungens sön stötte sit spiwt skafft i iordena oc bant hanum ther wider ib 149 . " bant hanum wid et spiwt skafft " ib. " vildefer hugh spwth skapith (för spiwth-) syndher " ib 216 . ib 151 o. s. v. Jfr spiuts skapt."],"e":["-skafft )"]},{"a":"spiutstang","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"spiutstang","b":"nn","c":"","d":["spjutstång, spjutskaft; spjut. nw ligia lagh i spiutstangs ända (legum commenta gerit hasta modo violenta) GO 477 . ib 5 . " we är konne thän dagh hon bisar fore spiwth stangh " ib 1017 . " aff wars herra blodh som nidhir flöth at spyutstanginne " ST 110 . Jfr spiuts stang."],"e":["spyut- GO 5 ; ST 110 ),"]},{"a":"spiuver","b":"nn","c":"","d":["spjuver? ss tillnamn. erlige oc welbyrdige men jogan niclasson . . . biisse spivffuer . . . AktKungsård 32 (1395 enl. referat på 1520-t., senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"spiäl","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) kränkning. " thu vtwalda . . . hälagh jomfru, ey vitandis nakot spiel ällir smitto j thinom reenlek " SvB 369 (b. av 1500-t.). - Jfr fränd-, frändsämio-, gudhsivia-, iungfru-, sifskaps-, ätsku-spiäl."],"e":["spiel )"]},{"a":"spiäl","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) skada, förderf. capitel reddis för hans geld, at kirkian koma therför i spiäl MD 505 . - förderflig tilldragelse? tha wardher . . . thör höst. oc mykin stridh. oc mykil spiäl. oc mykin fädödhe Iv LXXXI . ","2) L. Jfr spiälbot."],"e":["spiäll L.; Bil 927 ; MB 1: 112 . spiall L. spiäld L.; Lg 927), "]},{"a":"spiälbot","b":"nn","c":"","d":["Jfr spiälla bot."],"e":[]},{"a":"spiäld","b":"nn","c":"","d":["hörnig åker. Ant. av E. Hildebrand i handl. (pergamentsbrev) 1424 26/10. ᴵᴵᴵ akra i haffslykkio medh II spiel Linkbilbh 1: 240 (1486). - Jfr skogs spiäl."],"e":["spiäl JTb 13 ( 1458)","spield GU C 20 (hand 2) s. 60. spiel HLG 2: 63, 3: 43 (1518), 2: 105 (1519); med art. spielleth HLG 2: 44 (1515); spiellett PMSkr 696 (senare avskr.). späl: spällith STb 1: 219 ( 1479) . ","speeldh Skotteb 463 (1471-72, Kämn). spil? HLG 2: 114 (1523) (möjl. snarast fel för spiel)), "]},{"a":"spiäle","b":"nn","c":"","d":["spjäle, ribba. slå. händhir thz saa at thu kombir oppa högxsta spiälan (i en stege från jorden till himlen) SpV 393 . " hwat fordel är at komma oppa högxsta spiälan a stighanom, om swa kan hända at thän som thär är kommen, fallir strax nidher j gen " ib 467 . " tak olyo oc wll oc win bindandis wm beneth oc spiälar wm kringh mädhh oc swa läkes benith ather " PMSkr 242 . ib 245. fijkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom ib 332 . Jfr siigha spiäle."],"e":["-ar . späla PMskr 330 (möjl. fel för spjäla)),"]},{"a":"spiälka","b":"vb","c":"v.","d":["spjälka. " þa þe stoþo for guþum. castaþo þa þerra linda vm þerra hals. ok castaþo viþ iorþ ok brutu sundar i sma styke. ok öpto. lätin nu cuma sara läkiarana. ok binda saren ok spiälca guþana " Bu 501 ."],"e":[]},{"a":"spiälka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) spjälka. " adipatus . . . spielkder " GU C 20 s. 8 . 2) klyva. han högh niglis prsa i armknulona ok armbrin spiälkadis ATb 1: 162 ( 1462) ."],"e":["spielka . ","-adhe . ","-adher )"]},{"a":"spiälla","b":"vb","c":"v.","d":["19 fördärva, förstöra. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på sv. 148 f. the (ɔ caldei) . . . dyrkadho for gudha eld oc wädher jordh oc vatn sool loc mana, oc annor elementa oc vildo ey skodha at hwart thera spiällas aff andro oc äru omskiptelik Prosadikter (Barl) 67 . - Jfr ospiälladher."],"e":[]},{"a":"spiälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) förderfva, förstöra. " bryta ok spiälla sina dygþa stena " Bu 151 . " caldei hioldo for gudha eld ok wädher jordh ok watn . . . ok pröfua ey huru hwart thera spiellas aff andhro " Bil 619 . " hurw antiochus konunger skulle spiälla gudz altara i ierusalem, oc hans offer " MB 1: 19 . " en osidher spiälda manga dygdher " Ber 130 . ","2) kränka. " mz thäskyns sambland spiällas natwren oc tappar sin mödom " MB 1: 110 . thera iomfrudombir matte spiällas KL 53 . Ber 82 . katherina aff swecia, huilken lagliga manne gifuin vtan syndh matthe spiäldäs ok ey vilde Lg 3: 565 . " stort vnder är j katherina aff grecia at hon . . . ey spiäldähes " ib 566 . - besmitta. ey kan kroppen spiällas (corrumpi) wtan for spiällas hwghin Ber 90 . " kötidh är föt af synd och . . . spiälladh af synd i wphofweno " ib 234 . - Jfr ospiällaþer, ospiälder, äfvensom spilla."],"e":["spiälda . "]},{"a":"spiär","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"spiärna","b":"vb","c":"v.","d":["1)spjärna, sparka. sanctus bernadus sparn han mz sin foot oc badh han op sta VKyrkobr 43. hwru han styrte wndir korseno . . . oc huru the han tha spurno SkrtUppb 296 . engin görä nogrom landzmanne fort43th,s wa ath han spiärnar pa säckin, eller giffwe ondh ordh STb 1: 492 (1842, Burspr). - sparka i, sprätta i (mark). han (ɔ en vildgalt) sparn jordena mz sinom fothom Prosadikter (Sjuv vise m B) 184 . - refl. *spiärnas, spjärna emot, sätta sig till motvärn. mone thän ey wara oppenbarliga awetha oc blynder som diärffwes oplyffta syn hääll tiill ath siärnas j moth eder retandhe eder makt tiil örlig oc krij Troj 81 . "],"e":["sparn SvKyrkobr 43 ; Prosadikter (Sju vise m B) 184 . pl. 3 pers. spurno SkrtUppb 296 ),","*spiärna nidher , sparka omkull; trampa ned. tha matthe thu . . . honom . . . mz thinom hälom spiärna nidher SpV 116 ."]},{"a":"spiärna","b":"vb","c":"v.","d":["1) spjäörna, sparka. sprang aat hänne en riddarin ok slo hona mz näfuom ok sparn mz fotom KL 342 . ST 446 . somlike spiärna han mz fotomen Bo 181 . " hafwom . . . fötirna til redho at trudha han oc spiärna " Bir 2: 103 . ib 3 . 336. hartwn spernade mz sin fot vpa glaskarit Di 119 . - sparka, genom sparkande stöta. hartwng sperde hanum vti ana Di 120 . ","2) bildl. " spjärna, streta. skal thrifwin riddare plagha sin liama mz . . . näfsilsom ok ey mz olydhno mote them spiärna " Su 452 ."],"e":["sparn KL 342 ; ST 446 . ","sperde Di 120 . ","spernande ib 119),"]},{"a":"split","b":"nn","c":"","d":["split, oenighet. " magnus skaak ok fasbyörn komo swa til spletz " ATb 1: 127 ( 1460) . " göre sadanne spliit twädrecht ville och owilie inbyrdes i bland richesins almwge " GPM 2: 96 ( 1509?) ."],"e":["spliit . ","spletz ATb 1: 127 ( 1460) ), "]},{"a":"split","b":"nn","c":"","d":["split, oenighet. " nakon spliit, trädrecht (ɔ: twädrecht) och osämie begynne " BSH 5: 33 ( 1505) . ath nogot spliith och ouilie är komen emellom . . . her twre och eder HSH 24: 10 ( 1513) ."],"e":["spliit . ","spliith )"]},{"a":"splita","b":"vb","c":"v.","d":["rifva, sönderslita. " genstan wordho the af leonomen rifwen oc spliten all lj stykke " ST 16 . ib 19 . " fughlande skulu split oc äta thit köth " ib 400 . " han . . . spleth siin klädhe j dröfwilsom " ib 349 . MB 2: 224 . " mz splitnom klädhom " ib 232 . ib 269 . - splita sunder, sönderrifva, sönderslita. saghdhe til dyuren, splitin sundir the onda qwinnona ST 377 . " spleet han swndher sin kläde " MB 2: 186 . ib 171, 228 . Jfr sunder splita. - Jfr osplitadher, osplitin."],"e":["splet MB 2: 171 . ","spleth ST 349 . ","spleet MB 2: 186, 224 . ","splitu ST 19 . ","splitto MB 2: 171, 228 . "]},{"a":"splita","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["splytq )","splita sunder , sönderriva, sönderslita. ath sölyta sith hyärtha syndhir j thu MP 5: 169 . Jfr sundersplita och osplitin."]},{"a":"splitning","b":"nn","c":"","d":["split, splittring. " ath iw ingen twedrecht eller splitning skulle ske jnbyrdis " HSH 18: 14 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"splitter","b":"nn","c":"","d":[" ? och n. split, tvist. nagoth splether FM 130 (1502, Gadh) ."],"e":["splether )"]},{"a":"splitter","b":"nn","c":"","d":["split, tvist. " at nogen trätte, splitter och twist är komen emellen eder nade och . . . her twre jensson " BSH 5: 392 ( 1510) . " at optage swadande splitter pa dagh och stwnder ib. ""],"e":[]},{"a":"spni","b":"nn","c":"","d":["spånad. " honskulde nära sik siälfwa . . . mz spuna " ST 291 ."],"e":[]},{"a":"spok","b":"nn","c":"","d":["spöke. " thu skalt ey thro oppa maro ellir elfwa, oc oppa enga handa spook ellir willo " ST 31 . " hwar en som eth aff tässom trem bryther . . . är ey renliffwis människia, wtan trol oc spok, thy at hon är ey thz hon synes wara " LfK 13 . " thz vidherstyggeliga spooket (monstrum; om Lucifer) " ib 237 ."],"e":["spook )"]},{"a":"spok","b":"nn","c":"","d":["1) spöke. pafuans siel . . . openbaradhe sik effter dödhen j eens spook liknilse hafuandis hofudh ok rompa swa 2som aasne SvKyrkobr (Lucid B) 220 . " calcedonius är en sten . . . hängis han pa halsen tha fördriffwer han spoker oc babbile som kombir aff melanconia PMskr 464. " ib 465 . jaspis . . . fördriffwer spoker som synas menniskiom ib 477 . Falken från PMskr kunna även föras till 2. 2) spökeri. emetrem är en dyr sten . . . som pläghas til ath brwka spoker pMskr 473. . . . sighia alth thätta haffwa sketh ffalslika, swa som spok älla gabbilse JMPs 469. thänna rösten war ekke spok äller lekamlikin, wthan aldra klarlikast atskikelikin j sigh ib 26 . 3) streck, skurkstreck? seneca war wijss och öffuer andre klock. / han lerede neronem the wrångaste spock. / eth onth empne ähr wåndesamtp retta PMSkr 656 (senare avskr.)."],"e":["spook . ","spock PMSkr 656 (senare avskr.) . spoker PMskr 464, 465, 473, 477), "]},{"a":"spokliker","b":"av","c":"adj.","d":["som har samband med spöke el. spökeri. thy at the hälga kyrkia försmar oc dömmer spokligha gärningh thy at the höra diäfflenom til JMPs 469."],"e":["-ligher )"]},{"a":"spole m.","b":"","c":"","d":["spole. panus ni spole GU C 20 s. 406 . Jfr väfskedha spole. "],"e":["*spola stikka , "]},{"a":"spolning","b":"nn","c":"","d":["öfverspolning, sköljande; abution, öfverspolning hvarigenom i messan efter sakramentets anammande prestens fingrar begjutas med vatten och vin. bablucio at prestin tagher spolning, tekanr at cristus affstyrkir alla taara aff sinna wina öghom j anfre wärld Su 317 ."],"e":[]},{"a":"spolormber","b":"nn","c":"","d":["spolmask. " for spolorma oc madk i bwkin " LB 7: 253 . " tenna siekdomen at man far madkar i bwkin, som almenlica kallas spolorma nar te bliffua langa oc stora ib. födis ter sma madka vtaff oc te bliffwa, iw större oc större, oc langa oc ta kallas te spolorma, oc äre huitä oc röt hofwd, anga oc smala som orma " ib. " är ted sa at spolorma ätha ten siwka j magan vnder brystet ib 254. ingen skal giffwa sina barn nagra starka yrter at dricka som haffwa spolorma b. swänkz kwmyn . . . fordriffuer spolorna i manne " ib 10 . ib 3: 80, 4: 319, 5: 80, 81, 7: 2, 99, 148, 254, 255 . " dugir thz for spol orma " ib 3: 76 . ib 7: 70, 100, 8: 44 . " for spolorm ib 2: 45. hon (malört) älther borth spoolorm ib. " ib 48, 8: 45, 48, 49, 50 ."],"e":["spool- LB 2: 45, 48, 7: 70 . spole ib 2), "]},{"a":"spor","b":"nn","c":"","d":["spår. " thän som . . . fulölgher mina fotha spoor " Su 36 . Jfr fot-, fotaspor."],"e":["spoor )"]},{"a":"spor","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fot-, hul-spor."],"e":[]},{"a":"spora","b":"nn","c":"","d":["= spori. " valther slogh sin hästh mz sporona " Di 216 . ib 233 ."],"e":[]},{"a":"sporadher","b":"","c":"","d":["klädd i sporrar. jak war stöfladh och sporader och hästane waare för dören BSH 5: 211 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"spordagher","b":"","c":"","d":[" , se spurdagher."],"e":[]},{"a":"spordaghi","b":"","c":"","d":[" , se spurdaghi."],"e":[]},{"a":"spordhastaver","b":"nn","c":"","d":["= spordhstaver. TB 75 ."],"e":[]},{"a":"spordher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fiska spordher."],"e":[]},{"a":"spordhstaver","b":"nn","c":"","d":["ett slags karvstock? Jfr B. Lundberg, Tröghbolagh 53."],"e":[]},{"a":"spordhstaver","b":"","c":"","d":["mz försto lasse han hem kombir smethe sporstaua (i handskriften ändradt till sprodhastaffwa; motsvarande ställe GS 25 ( 1369) har owedh (!) sportstafwa; i "Ordelista på Stadgarne" har Hadorph med hänsvisning till detta ställe "Sporstofwa i. e. Portstolpa") sina a badhom ändom än the aff bärande thrä äru TB 75 ."],"e":["sporstauer . ","sportstafwer )"]},{"a":"sporgiäld","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-gäld . ","-geld )"]},{"a":"spori","b":"nn","c":"","d":["sporre. gamble karl slo mz spurum hästen Bu 156 . Di 3 . wideke hiog hästia mz sporana ib 66 . " sagde at enchte iarn war swa hwsbonde hwld som sproan. ty han radddade hans liiff then dag " ib 90 . " balaam hiög fast til mz sporom " MB 1: 413 . " lmz spora han örsith rördhe " Fr 955 . " konungins spora han mz sik fördhe " ib 2626 . spente hon pa honom then högrä sporä Va 20 . " scal gaardzmestarin faa allom budhum som riidha sculu häst, sadhul, stöfla, spora, bezl " VKR 35 . Bir 5: 116 . mina stöfle oc spora SD NS 1: 514 ( 1405) . RK 3: (sista forts.) 5228. er hästir istädhugir, brän fori sporanum a bada sidhu, enä vnd Hästläked. li AS 137 . LB 2: 70 . Jfr spora. "],"e":["spuri )","spora smidher , "]},{"a":"spori","b":"nn","c":"","d":["1) sporre. JTb 96 ( 1513) . - sporre på höns. spora haffwer hanen PMskr 119. när the (ɔ hönsen) haffwa fäm thär. oc spora stora ib 251 . ib. 2) ett straffredskap. tattere . . . tages och säties i bultar, sporer PMskr 699 (senare avskr.)."],"e":["spora smidher","sporra- VKU 37 ( 1543) . ","spara- ATb 1: 235 ( 1465) . 313, 319 (1469), 342 (1471). - smedher),"]},{"a":"sporna värker","b":"nn","c":"","d":["then adran som liggher wndher hakonä hon skal latas fore sporna werk LB 6: 106 ."],"e":[]},{"a":"sporsmidher","b":"nn","c":"","d":[" = spora smidher. ss tillnamn. VKU 12 4 ( 1566) ."],"e":["-smedh )"]},{"a":"sporstaver","b":"","c":"","d":[" , se spordhstaver."],"e":["sportstaver"]},{"a":"sporþer","b":"nn","c":"","d":[" stjärt (på fisk). flas eller sporth oc vggä aff fiskom MB 1: 73 . Jfr bryggiusporþer."],"e":[]},{"a":"spot","b":"nn","c":"","d":["1) sannerligen, förvisso. ss rimfyllnad. Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 286. iak heter gafuian for vtan spot Ivan ed Noreen 5723. skal iak thet sighia for vtan spot ib 1135 ."],"e":["spooth . ","spätt )"]},{"a":"spot","b":"nn","c":"","d":["1) spott, saliv. " rädhelikit sput wt ual af hans munne Kl 250. hannadhe hans tungo mz sputteno " MP 1: 262 .ib 267. Bo 152 . änlitit alt smittat af blodheno oc thera sputte ok af graat ib 211 . " somlike wräka honom sputtit i änlitit ib 181. 2) spott, bespottelse, hån. decius tala te[l] ypolitum mäþ spot " Bu 421 . domicanus . . . lät . . . raka hanom alt har af hoþe tel spot ib 149 . rakadhe the hanum har aff nidhiu hofdhe til spot ok siuirning Bil 119 . hon . . . actadhe änkte thera sput vm kring stodho ib 127 . thu . . . hafwir vmborit mz största thulumodh, gab oc sput oc alt thera hadh ST 60 . möddo han mz spot oc gab. bannan. oc hadhuetz ordhom Bo 190 . " for spot skuld the tytulum ofwer thit hofwd scrifw " Bir 4: 148 . lib 134. thz spot . . . som the hade om konung karl RK 2: 8651 . Al 1297 . hafdhe thu ey tholkith spot nu giort Iv 109 . lhan ther . . . hafuer . . . drifuith mik til badhe spot ok hadh ib 5676 . ib 127, 1016. Fr 782 . " sport han ther aff dreff " RK 2: 5761 . " ey vtan spot han ther aff giorde " ib 7109 . the giordho hwar androm hadh oc sport Al 9717 . ij tedhin mik badhe handh ok spot ib 1287 . " the in föra ok in sätia mik hadh ok spathBir 1: 53. sputh och spee fiik han ther " RK 3: 2688 . lib 2425. wärre är spot än skadhi Go 287. sporth ok skadhi fölias gyärna aath ib 195. l- gyckel, skämt. snarast ss rimfyllnad. thz vardher väl goth togh sighia tesse alle vtan spoth at the vilia aldrey ä medhan the liffua tik naghan tiidh mere scath giffwa Rk 2: 4693. the swaradhe honom strax vtan spoth enkte skyllom vy jdher vtan goth ib 4784 . ib 1877 . 3) föremål för spott el. hån. hon . . . war äfte almänneliko ordhqwädhe alz husens hadhir oc sput KL 302 ."],"e":["sput . ","sputh . ","spath Bir 1: 53 . ","frf . ","vok . i änd. -tt), "]},{"a":"spotsker","b":"av","c":"adj.","d":["bespottande, hånande. gaff mich sportz (för spotzk) och spelig ord HSH 24: 76 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"spotta","b":"nn","c":"","d":["spottkladd. sputhor, flänghor, spyuthet (o. s. v.) . . . tässen för nämdha tingh ärw the huilken iomffrun saa tilredhas sinom son (sputta, flagella, lancea . . . hec sunt que virgo viderat suo parari filio) JMÖ 112 ."],"e":["sputhor ) , "]},{"a":"spotta","b":"vb","c":"v.","d":["i syfte att skymfa el. uttrycka förtrytelse. sputta j hans änlite Bil 342 . " spiwta oc spotta j hans änlite " Lg 995 . " sputa ok spotta (förut har här stått spytta) j thera änlite " Bil 106 . " sputtadho somi j hans öghon " ib 486 . " en hädhir ok annar sputtar " Bo 181 . thetta är skam och skadha thy maghom wy sputtha och säyia twy RK 3: 1199 . 2) spotta, utspotta, ur munnen utstöta. med dat. lel. ack. sputta blodhe LB 5: 82 . spottha blodh ib 7: 137 . som spwtther blodh ib 2: 33 . 3) spotta på, öfverhölja med spott. sputtadho han ok gabbadho (conspuentes illuserunt ei) Bir 1: 29 . " thiit änlite af thera munnom spottas " ib 4: 147 . " spotta thera änlite " Lg 950 . 4) bespotta, håna. med prep. at. sputtadho at thera (aff gudhum) Bil 443 . " fughlin sputtadhe at mannenom ib 613. Ög 3_ 15. - med ack. tha leer mästarin oc hans kännswena oc spotta then daara som änkte weet, hwath tilhörir tholke gärning " MB 1: 75 . tw skalt ekke spotta min stalbroder Di 68 . " hwa som liffwir som fiäste honum spotta fäste " GO 1018 . honum spottar ok hädher wäl then man ther ey thordhe förra tala om han Al 2717 . " spotta mik mz idhre högfärdh ib 1299. af honom (Herodes) ok hans härskapi sputtas (derideri) " Bir 4: 134 . ib 147 . " jak will nw heller dö her, än . . . worhdä . . . spottat aff alla frwr oc mär sa lenge jak liffuer " Di 78 . " fanta ok ilhyde sputtadho hans knäfal ok fasto " Bil 582 . - spotta bort, spotta bort, spotta ut. swelg tz ey nyder vtan spwtta tz burth LB 7: 64 . ib 2: 10 . 7: 213. - abs. sköl ther mz först mwnnen. loc spwttha borth millan aath LB 7: 47 . tag the aff ena skeed och halt i mwnnen, oc sköl han ther mz oc spwtta borth ib. ib 48, 63 . - spotta ut, spotta ut, utspotta. the tugga skalina oc spotta wt kärnan M'B 1: 308. sputte . . . then blodhin vth som (i] munnin är ,omin LB 1: 97 . Jfr utspotta. - Jfr be-, up-spotta (-sputta), äfvensom spiuta, sputa, spytta."],"e":["sputta . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"spotta","b":"vb","c":"v.","d":["1) spotta, ur munnen utstöta spott. tha sputtar hon j handena SkrtUppb 269 . ","2) spotta, utspotta, ur munnen utstöta. han sath och sputtade hanom igen liskien j ögonen STb 3: 211 (1495).","3) spotta på, överhölja med spott. herra ihesu christe som . . . war fangadher ok sputadher aff iudhumSkrtUppb 219. han . . wardh . . . spwttadhr i siit ärofwlla änlitte ib 295 . JMPs 458. 4) bespotta, håna. med ack. hugin kesare mälte öwrit hafwin j mik mz ordom spottath Prosadikter (Karl M D3) 333 . Kyrkohit Årsskr 1922 s. 324 (1498).","5) avvisa, stöta bort. med prep. mote. mädhan siälff maturanna atskililse städhir ekke thz til sik, som andhre nathur är almänth ällir eghlikit, wthan hällir spottar mote thy, swa som thz alzstingis ware thy genwardogt (immo quasi penitus contrarium respuat) SpV 354 . Jfr nidher-, ut-spotta och besputta."],"e":["sputta . ","-ar , ","-adhe , ","-at . sputa: -adher SkrtUppb 219 ),"]},{"a":"spottan","b":"nn","c":"","d":["spottande. " dröffdo tich mz spottan (comsputionibus) oc slaghom " Bir 4: 199 . ib 205 ."],"e":["sputtan Bir 4: 206 )"]},{"a":"spottan","b":"nn","c":"","d":["spottande; bespottande. " komber iak til kinpustanna ok sputtannnanna " SkrtUppb 74 . thin (ɔ Jesu) ängilse, kinpwstan, spwtan SvB 19 (b. av 1500-t.). Jfr besputtan."],"e":["spwtan )"]},{"a":"spottare","b":"nn","c":"","d":["bespottare. iak hafwer seet eld li spottarins hws Al 1295 . " ok kombir skadhi for sputtarans dör Go 471. ""],"e":["sputtare )"]},{"a":"spottel","b":"nn","c":"","d":["frkne?? tedh (ɔ: brenth viin) fordriffwer . . . fleckia och spotler i anlitet LB 7: 135 ."],"e":["spotler LB 7: 135 ) , "]},{"a":"spotter","b":"nn","c":"","d":[" = spot 2. tala lþe tel var 8för varn el. vart: i senare fallet att föra till spot) spot Bu 14 . ryzer . . . göra swänskom storan spoth RK 3: 4150 ."],"e":[]},{"a":"sprak","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bursprak."],"e":[]},{"a":"spraka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jr be-, bi-spraka."],"e":[]},{"a":"spraka","b":"vb","c":"v.","d":["sprak. kolen sprakadho oc sprungo vm brandana ST 99 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"sprakan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bisprakan."],"e":[]},{"a":"sprakare","b":"nn","c":"","d":["förespråkare, advokat? ghaff iak vth i lybeka . . . i sthempnynge peningha och fför spraaghkaren ij mark STb 4: 357 (1514?; på lös lapp). Jfr forspräkare."],"e":[]},{"a":"sprakning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bisprakning."],"e":[]},{"a":"sprang","b":"nn","c":"","d":["1) hopp, språng. " iak . . . giorde try swa maktogh sprang (sallus) " Mecht 237 . hörrönna (ɔ Salomes) sprangh ällir danzsan SpV 215 . Jfr a-, ra-sprang."],"e":[]},{"a":"sprang","b":"nn","c":"","d":["1) hopp, språng. bidhir iak han at han springhe owir badha gropana mz eno sprange (saltu) Bir 1: 340 . ib 343. MP 2: 56 . " mz rörelsom ok frögdhelikom sprang ok sötlika sokkande röst tedhe han heta hiärtans brona " Su 393 . the (djuren) ära wäl diärff ij första sprang Al 4353 . thera (drakarnes) flugh ok sprang war ful lrask ib 5060 . 2) häftigt sjukdomsfall, häftig smärta. dödzsens språng fik meg tha fatt RK 3: (sista forts.) 5698 . " aff dödzsens wpårng iag till marken bar " ib 5702 . - sting, håll och sting. fik han swa haardh sprang Lg 3: 371 . " lfik han boot aff the sprangen oc hallen som han haffe (casseavit guttæ molestia) ib. - Jfr sinusprang samt spring, sprung. ""],"e":[]},{"a":"sprangadher","b":"","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"sprangadher","b":"","c":"","d":["utsydd el. utsirad med spetsar el. fransar. systra, som kunno göra söm gerning, ällir sprangada gerning Bir 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"sprangning","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"sprangning","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"sprazla","b":"vb","c":"v.","d":["sprattla. " palpitare sprazla sicu piscis " GU C 20 s. 401 ."],"e":[]},{"a":"spredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) utbreda, utsträcka, sprida. " alexander . . . loot the griipa sina winga spredha " Al 9116 . hon (solen) spredher aff sik liwsa grena ib 6481 . utbreda, utsträcka, utlägga. lmykit klädhe aa gaalffuit spreeddes RK 3: 141 . 2) utbreda, sprida, göra allmänt känd el. omfattad. thu walde thegh apostolä . . . thine tro wm werdenne spride MD 29 . - sprida, utsprida, allmänt omtala. wnderligh tingh och ärende spreddes with RK 3: 331 . 3) sprida, skingra. skal iak . . . skipta idher swnder oc spredha hwar om hedhit land MB 1: 378 . " sweriges män spreedes saa with " RK 3: 3899 . 4) beströ, öfversålla, öfvergjuta. thenne mantol scal wara spreddir (respersum) älla pryddir mz thins brudhgomma kärleekx teknom Bir 1: 20 . " herculi pläghin i altare redha mz lööff ok blomster ful wäl spredha " Al 6820 . han sa ther thusanda sänga bredda mz reno gulle alla spredda ib 8156. hans (fogelns) stiärt war stoor oc mykith bredh mz alla handa litom spredh ib 7578 . "],"e":["spreede: -es RK 3: 3899 . ","spreide MD 29 . spridha, se bespredha. pres. -ir. impf. spredde. spreedde: -es RK 3: 141, 331 . ","spredhe Fr 95 (i rimsl. m. tedhe). part. pret. spredder. spredh Al 7578 (i rimsl. m. bredh); -a ib 6830 (i rimsl. m. redha). n. spreet RK 1: 650 ), ","spredha sik , utbreda sig. a sin siold han fördhe een bogha aff gull ok han sik spredhe ok sik ouer allan skiollin tedhe Fr 95 . " vm somaren then tiidh lööff ok gräss haffde sik with om werldena spreet " RK 1: 650 . hans miskind spredhir sik aff släkt oc til släktir ST 203 .","spredha ut , "]},{"a":"spredha","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr be-, ut-spredha."],"e":[]},{"a":"sprel","b":"nn","c":"","d":["biskopsdöme, biskopsdistrikt. " gulland vort stikt oc spreell " HSH 14: 81 (1525? Brask)."],"e":["spreell )"]},{"a":"spreter","b":"ab","c":"adv.","d":["spritt, spitt, splitter, alldeles, helt och hållet. saa frampt i wele [at the] tysker ey göre sprether thet obetänkt är BSH 5: 185 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"spring","b":"nn","c":"","d":[],"e":["spryng )"]},{"a":"springa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hoppa, springa; äen löpa, ila. at melcher sprang offuer bordit och vpa golffuit och slogh then andra vid ögat STb 4: 179 (1508). - hoppa, dansa. thok han siälena widh handena oc lät hona springaa (saltare) Mecht 91 . . . . til hwilkins liwdh skaldran hälgha ängla sprungo (saltabant) ib 218 . 2) hoppa, fara, kastas. mico . .. skyna oc springa GU C 20 (hand 2) s. 140. 6) springa, spricka, brista. - part. pret. sprungin, sprucken. hiulcus . . . sprvnghin vt terra est hiulca in estate GU C 20 s. 327 . "],"e":["springa Mecht 91 . ","sprang ATb 1: 272 ( 1467) ; STb 4: 179 (1508); Troj 61, 167 . pl. sprungo Mecht 218 ),","*springa ivir , hoppa över. then som äryer äller plöye göre ekke balk sprinandes affwer PMskr 196. ","*springa umkring , löpa omkring. om rykte. thetta rykte sprang with om kring Troj 61 . ib 167 . ","springa up , 1) springa upp, hoppa upp. thu skal ey faa noble aff mich . . . thet thu en wille springe vp j wderith STb 2: 410 (1490). - springa upp, skynd upp, hastigt resa sig. swa sprangh andirs vpp oc slo pedhir i hoffwudit medh een ögxa hammar ATb 1: 272 ( 1467) . - Jfr in-, til-, unt- (Sdw 2: 830 f.), up-, ut-springa."]},{"a":"springa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hoppa, springa; äfven löpa, ila. " han . . . gik in j mönstrit medhär thöm gangande ok springande (ambulans et exiliens) " KL 135 . äst thu gudz son tha spring (mitte te) här nidhir fore MP 2: 56 . sprangh han (djufvulen) mothe henne Lg 3: 401 . skal han (djäfvulen) ginstan springa (exsiliet) fran thik Bir 2: 35 . " springe a kaff " EG 66 (jfr kaf). hanss fan eken sprangh j syön FH 7: 76 ( 1507) . BSH 5: 41 ( 1505) . FM 361 ( 1508) . " magnus beynctzson sprank strax a landh (näml. från båten) " RK 2: 2662 . the sprwnge offuer bwsker och gärdz gårdher ib 3: (sista forts.) 5999 . ib 6003 . " dyäfwllin astunda änkte swa mykit älla meer än at springa owir thänna murin " Bir 3: 242 . " skal han springa owir snaronar " ib 4: 125 . hwat är andelikit sprang vtan . . . springa af iordhirike ok j hymerikis rike ib 1: 343 . " ilt är gamblom manne moot bärghe springa (scansio montana male stat cum vi veterana) " GO 977 . " hans örs war springande som en ra " Iv 474 . " waar örs the sprungo tha wäl fast ib 478. the (djuren) in til häria hastelika sprungo A 9327. somlikin lambin vordho swataste vargha. oc sprungo i fara hiordhena " Gr 299 . " lät hundh til hunax kaar han springir j mz badhom fotom " GO 524 . " salamandra hafwir aff eldenom til thik sprungith " ST 217 . berghin sprungo (jfr montes exulaverunt Ps 113 (114): 4) MB 1: 379 . " tha sprang iätten grymligä aff stad " Va 42 . " tha sprang nampnlos fore falantin mz sinä klubbo ib. tha sprang iätten til ryggiä ib 43. ginstan sprang sat hänne en riddarin " KL 342 . ganghen eller springen (exite) snarliga wt aff vingardomen MB 2: 140 . " spronge the alle til like jn j kirkien " FM 344 ( 1507) . " iösse boson språng strax till honum thå " RK 3: (sista forts.)4264. the till syna iäkther både lope och sprwnge ib 5998 . - med ack. betecknande rörelsens riktning. thz är swa vant mz litla makt thz högha bergh at springä MD 172 d. - med ack. utmärkande handlingens innehåll. än skal han (ɔ: war herra ) springa tw sprung, thz ena hith nidhir til domin, thz andra atir vp til lhymerike ST 217 . " tha gudh munde springa thz högha sprung ib. - med ack. uttryckande en måttsbestämning. sprang han fran ane ix fät i et sprung (i eino skrift) " Di 60 . - i skämtsam användning: skynda, skyndamt begifva sig. lthen delen j gardenom som är til kryddegardhen standher til spryngs, jak wil och redha mik til ath springa hädan PM LXVII . - hoppa, dansa. kunne han danza springa och hoppa RK 1: (Albr. s. 210. dauid sprang (salavit) af alle makt for gudhi Bo 251 . 2) hoppa, fara, lkastas. tha eldin kom til thz husit sprang han ther ower Lg 3: 215 . kolen sprakadho oc sprungo vm brandana ST 99 . saltit . springande (ambulans et exsiliens) KL 135 . äst thu gudz son tha springh (mitte te)= här nidhir fore MP 2: 56 . sprangh han (djäfvulen) mothe henne Lg 3: 401 . skal han (djäfvulen) ginstan springa (exsiliet) fran thik Bir 2: 35 . " springe a kadff " EG 66 (jfr kaf). hanss fan eken sprangh j syön FH 7: 76 ( 1507) . BSH 5: 41 ( 1505) . FM 361 ( 1508) . " magnus beynctzson sprank strax a landh (näml. från båten) " RK 2: 2662 . the sprwnge offuer bwsker och gärdz gårdher ib 3: (sista forts.) 5999 . ib 6003 . " dyäfwllin astunda änkte swa mykit älla meer än at springa owir thänna murin " Bir 3: 242 . " skal han springa owir snaronar " ib 4: 125 . hwat är andelikit sprang vtan . . . springa af iordhrike ok j hymerikies rike ib 1: 343 . " ilt är gamblom manne moot bärghe springa (scansio montana male stat cum vi veterana) " GO 977 . " hans örs war springande som en ra " Iv 474 . " waar örs the sprungo tha wäl fast ib 478. the (djuren) in til häria hastelika sprungo " Al 9327 . " somlikin lambin vordho swartaste vargha. oc sprungo i fara hiordhena " Gr 299 . " lät hundh til hunax kaar han springir j mz badhom fotom " GO 524 . " salamandra hafwir aff eldenom til thik sprungith " ST 217 . berghin sprungo (jfr montes exultaverunt Ps 113 (114): 4) MB 1: 379 . " tha sprang iätten grymligä aff stad " Va 42 . " tha sprang namplos fore falantin mz sinä klubbo ib. tha sprang iätten til ryggiä ib 43. ginstan sprang aat hänne en riddarin " KL 342 . ganghen eller springen (exite) snarliga wt aff vingardomen MB 2: 140 . " spronge tha alle til like jn j kirkien " FM 344 ( 1507) . " iösse boson språng strax till honum thå " RK 3: (sista forts.) 4264 . the till syna iäkther både lope och sprwnge ib 5998, - med ack. betecknande rörelsens riktning. thz är swa vant mz litla makt thz högha bergh at srpingä MD 172 d. - med ack. utmärkande handlingens innehåll. än skal han (ɔ: war herra) springa tw sprung, thz ena hith nidhir til domin, thz andra atir vp til hymerike ST 217 . " tha gudh munde springa thz högha sprung ib. - med ack. uttryckande en måttsbestäming. sprang han fran ane ix fät i et sprung (i eino skrift) " Di 60 . - i skämtsam användning: skynda, skyndsamt begifva sig. then delen j gardenom som är til kryddegardhen standher til spryngs, jak wil och redha mik til ath springa hädan PM LXVII . - hoppa, dansa. kunne han danza springa oc hoppa RK 1: (Albr) s. 210 . dauid sprang (salavit) af alle makt for gudhi Bo 251 . 2) hoppa, fara, kastas. tha eldin kom til thz husit sprang han ther ower Lg 3: 215 . kolen sprang (resiliens) wm brandana Bil 473 . 3) framspringa, framvälla. tak vatnith aff thän springande brun Iv 362 . Lg 3: 348 . " blod sprang hanum bada aff näsa oc mwn " Di 155 . 4) framspira. aff thera (himlarnes) krapt oc mäghne springer ox wäxer alt thz iordhen bär MB 1: 44 . 5) springa lös, hastigt lossna. stokrin sprak aff hans benom Bil 473 . ST 99 . hon rifuer swa sunder hans brynio lringa thz huar thera mon fra saman springa Iv 3998 . brynior oc hiälma thaghar sprungo Al 9328 . " til then porten the tha gingo oc slogo the las thz the fra springo " RK 2: 2110 . 6) springa, spricka, brista. sagdhe sik kunna eeth gudz nampn swa maktukt at biärghin springa en thz nämpnis (cujus virtutem nec sufferunt saxa nec audire valet quælibet creatura) Bil 85 . (möjl. att föra till 1). allir licammin skalff tha hiärtat sprak Bir 2: 134 . ib 3: 145, 411 . " hwar thän ormbir ok etirmadhkir sprak " KL 46 . " lsiwd bönor i wiin eller watn tiil thes the springa " LB 7: 154 . ib 2: 9, 3: l172. laat thz korn j ena gryto oc sywdh thz lukt mz iij eller fyra stop watn ther til lkornith springir ib 2: 92 . springa fram, springa fram, skynda fram. sprang röwaren fram KL ll60. Di 242 . lhan . . . sprang . . . mit i kredzin fram MD 195 . "],"e":["sprynga LB 2: 9: pres. springer. spriggar: vt spriggar Bu 6 . ","sprak Bil 473, 542 ; ST 99 ; KL 46 ; Bir 2: 134, 3: 145, 411 ; Lg 3: 348, 364 ; ","osprak ib 165 . ","sprang Bil 473 ; KL 60, 342 ; Bo 157, 251 ; Fl 1392 ; Di 155 o. ls. v. sprangh MB 2: 225 ; Lg 3: 401 ; FH 7: 76 ( 1507) . ","sprongh Di 242 ; BSH 5: 41 ( 1505) . ","språng RK 3: (sista forts.) 4364, 6003. sprank ib 2: 2662 . ","sprungo MB 1: 379 ; Iv 478, 4352 ; Al 9327, 9328 ; RK 2: 9437 o. s. lv. sprwngo MB 2: 191 . ","sprungho Lg 736 . ","sprwnge RK 3: (sista forts.) 5998, 5999. spronge FM 344 ( 1507) , 361 (1508). springo (i rimsl. m. gingo) RK 2: 2110 . ","vtsprungin Bir 2: 97 ; sundher sprungno ib 4: 209. sprwngin: wth sprwngit Su 78 ), ","springa sunder , spricka sönder. sprak drakin for kors thekne swnder j midhio Bil 542 . Jfr sunderspringa. ","springa til , springa fram, skynda fram. genstan sprwngo konungxsins tiänara til MB 2: 191 . " sprangh han til oc sloo then lwdhan j häl " ib 225 . - stötvis göra ansats, göra en eller annan kraftig ansats. bildl. Bo 80 .","springa up , 1) springa upp, hoppa upp. tha gik then vngä falantin och lagde sin hand pa sadell bogan och sprang opp j sadin Va 21 . - springa upp, skynda upp, hastigt resa sig. han sprang vp stodh ok gik in j mönstrit KL 35 . " han sprang op swa skiotelik " Fl 1392 . Iv 4352 . RK 2: 9437 . 2) springa upp, hastigt gå upp, hastigt öppnas. ginstan sprang vp badhe dör oc laas Lg 3: 230 . 3) springa upp, upprinna, framvälla. prak opp een springande kella Lg 3: 348 . - springa upp, brista upp. thz gör sa ofta som hon (åldern) springer wp LB 2: 91 . 4) uppstå, uppkomma. aff ödmywkheth springer vp höghfärth Gers Frest 1 . " swa dane frästilse springer stundom vp millan hustru ok bondha ib 23. - Jfr upspringa. "","springa ut , 1) springa ut, hast gå ut, skynda ut. vardh han lifwandis. ok sprang wt w griptinne (prosiluit foras) Bo 157 . 2) hoppa fram, fara fram, röras åstad. karith sprang wt af altaranom siälft Bil 579 . springa ut, falla ut. sprungho badhin hans öghon wt w hans höse Lg 736 . 3) springa ut, brista ut, hastigt rinna ut. bloden sprang wd om hwar nagelen Di 15 . " litit aff blodh sprak . . . wt aff töm (ögonen) " Lg 3: 364 . 4) springa, spricka, brista. sywdr man böner j win tiil lthe springa wth LB 2 . 60. - Jfr utspringa. - Jfr bort-, in-, ivir-, nidher-, saman-springa samt nysprungin."]},{"a":"springa","b":"nn","c":"","d":["springa, spricka. " thän som stena brytir letar först sma springor oc sidhan större " Bir 2: 199 . Jfr spryngia."],"e":[]},{"a":"springan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr aff springan JMPs 452."],"e":[]},{"a":"springande","b":"nn","c":"","d":["hoppande, dansande. hogsins springande (mentis sattus) SpV 579 ."],"e":[]},{"a":"springare","b":"nn","c":"","d":["springare, löpare. " war herra är . . . kalladhir een springare . . . han sprang aff hymerike hith nidhir til iordhrike j iomfru mario liiff " ST 217 . - ss tilnamn. olaff springre SD NS 1: l39 (1401). suni springare ib 70 ( 1401) . - i ortnamn. springatorp SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"springare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jenis springare STb 1: 161 (1478). " ib 2: 443 ( 1490) . elin springeres ib 590 ( 1491) ."],"e":["-ere )"]},{"a":"springelas","b":"nn","c":"","d":["ett slags lås. eth sprÿnghelaas for bodhen ÿ helghelikome grändh HLG 2: 13 (1509). ib."],"e":[]},{"a":"springirska","b":"nn","c":"","d":["saltrix . . . springeska GU C 20 s. 540 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"springkorn","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1304."],"e":[]},{"a":"springkorn","b":"nn","c":"","d":["impatiens noli tangere Lin. " tag blomstren oc knopperna aff spine kora (för springkorn?) som oc kallas bwksmäcke " LB 7: 296 ."],"e":[]},{"a":"springning","b":"","c":"","d":[" , f Jfr utspringning."],"e":[]},{"a":"sprita","b":"vb","c":"v.","d":[" = splita. tha spreth (scidit) ionathas sin kläde MB 2: 261 ."],"e":["spreth MB 2: 261 ) , "]},{"a":"sprita","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr utsprita."],"e":[]},{"a":"spritta","b":"vb","c":"v.","d":["spritta, hoppa, thy at bärghen oc smaa kwllane spritta (montes et colles exilient) bidhandis idher mz glädhi JMÖ 163 ."],"e":[]},{"a":"sprok","b":"","c":"","d":[" , n. Jfr bisprok (Sdw 1: 114)."],"e":[]},{"a":"sprot","b":"nn","c":"","d":["spö, tunn staf. tha vträkte ängelen skatan aff sprotith (virgæ) hwilkit han haffde j handenne MB 2: 86 ."],"e":[]},{"a":"sproti","b":"","c":"","d":[" , se spruti."],"e":[]},{"a":"sprund","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) propp, tagg (i tunna). grunia (fel för gruma) . . . sprvndh Gu C 20 s.323. relino . . . sprvndh aff tago ib s. 521 . 2) sprund (på tunna). hulket (ɔ ett ölfat) som war ok mä[r]kt medh swadana märke offuer sprwndet STb 1: 20 (1475. (blandningen) latis strax j tynnona . . . rörandis wm kringh gönom sprwndit länge mädh enom käp PMskr 354."],"e":[]},{"a":"sprund","b":"vb","c":"v.","d":["sprund, propp? " huilken broder j samma brödraschap (d. v. s. bärarnes skrå) jnkomber han schal sich reda pa börda tog dragara stangh dragara keppa sprund yce kexe " SO 192 ."],"e":[]},{"a":"sprunda","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta tapp (el. lock?) i (tunna o. d.) llino . . . sprvnda oc botna GU C 20 (hand 2) s. 88. dragharen, för the sprundadhe tunnarar ɉ öre HLG 2: 28 (1512).","2) innelsuta (dryck o. d.) i tunna. Skotteb 457 (471-72, Kämn). sidan tynna han (ɔ lagen som skall bli mjöd) oc täppe medh naagra oduch skal han ey sprundas [inn] an en maanad Sex ekon tr 268 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"sprunda","b":"vb","c":"v.","d":[" _fr til sprunda, äfvensom spunda."],"e":[]},{"a":"sprundöx","b":"nn","c":"","d":["yxa för sprundande av tunnor o. d. SO 192 (se Sdw 2: 472 s. v. sprudn)."],"e":["-yxe )"]},{"a":"sprung","b":"nn","c":"","d":[" Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 333."],"e":[]},{"a":"sprung","b":"nn","c":"","d":["hopp, språng. mangt öras var ther a sidho röört swa at thz foor i sprung ok i hyrte RK 1: 1440 . " j danmark margh en häladh from haffde sik mz örss ok tygh reeth . . . ok satho redho a eth sprung " ib 842 . " ltha gudh munde springa thz högha sprung " ST 217 . " än skal han springa tw sprung ib. sprang han fran ane ix fät i et sprung (i eino skrif) " Di 60 . Jfr sprang, spring."],"e":[]},{"a":"sprung","b":"","c":"","d":[" , se spring."],"e":[]},{"a":"spruti","b":"nn","c":"","d":["l[Isl. sproti] 1) skott, telning. egredictur virga de radice jesse een telnung ellir spruti skal vthwaxa aff iesse roth, oc then sprutin skal bära eeth blomstir ST 205 . een blomstrande spruti ib. 2) (tunn el. smal) staf. moyses räkte wt sina handh oc sprotan gen moth haffweno MB 1: (Cod. A 3) 557 . hon . . . wth slogh sädhena mz en sprotta äller qwist (virga) ib 2: 210 ."],"e":["sproti . ","sprotte )"]},{"a":"spruti","b":"nn","c":"","d":["och n. 1) skott, telning. thär äpther bödh moyses . . . frambära til tabernaculum tolff qwista ällar spröthe JMÖ 75 . - Jfr hasla spruti. "],"e":["spröthe )","*spruta fang?"]},{"a":"spryngia","b":"nn","c":"","d":["springa. " rima e spryngia " GU C 20 s. 527 . Jfr iordha spryngia. "],"e":["*spryngio fulder","-fuller )"]},{"a":"spryngia","b":"nn","c":"","d":["springa. " höxsta lwaluit hawir manga rifwor oc spryngior " Bir 2: 155 . seer thu gönom hwaria spryngio LfK 143 . Bir 2: l43. Jfr väggia spryngia, samt springa."],"e":[]},{"a":"sprytia","b":"nn","c":"","d":["kvist, smal gren, spö. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons § ___landsmanssakp 67, E. Holmkvist Ark. f. Nord. Fil. 52. 346 f. takes manga smaa sprithio tiokka som en finger . . . oc pa them strykes fogla lym PM-Skr 286. ib 287 . stödh them (ɔ lökplantorna) oc binth langa sprytior mällen ib 353 . ib 543 ."],"e":["-ior . sprithior PMskr 286) , "]},{"a":"sprytia","b":"nn","c":"","d":["qvist, smal gren. tak spädha sprythior äller qwista aff hasle trä PM 12 . " j en renan korgh aff sprytor giordhan " LB 9: 114 ."],"e":[]},{"a":"spräkar","b":"nn","c":"","d":["el. f. pl.? Jfr dödhspräkar."],"e":[]},{"a":"spräkare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forspräkare och sprakare."],"e":[]},{"a":"spräkla","b":"nn","c":"","d":["fläck. " när falken faar hwitha spräklor pa klöffwana äller pa näbben " PMSkr 281 . " dionisia är en swarther sten haffwandis rödha spräklor " ib 470 ."],"e":[]},{"a":"spräklotter","b":"av","c":"adj.","d":["spräcklig. tak ena yrth ther hether draencia hon är spräkloth (maculoso cortie surgit) LB 2: 59 ."],"e":[]},{"a":"sprängia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr in- o-, (Sdw 2: 181) sprängder."],"e":[]},{"a":"sprängia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-ir . ","-dher . spränder, se besprängia. sprender L.) , ","sprängia ut , spränga ut; komma att brista och falla ut. hans hästar traddde oc sprängde wth badhin öghonin a thi barneno JP 43 . Jfr utsprängia. - Jfr besprängia."]},{"a":"sprätta supin. sprät stb 5 45 1515 v.","b":"","c":"","d":["sprätta."],"e":["*sprätta undan , sprätta bort. hans brwne hosser hade tywffuen pa sin ben och hde sprät fodrit wndan, gamalt röt hagenst STb 5: 45 (1515). - Jfr af-, up-sprätta."]},{"a":"språk","b":"nn","c":"","d":[" ? kunskap, nys. lom the haffwa nagen språk, at i äre sa när, wrth jak ey BSH 5: 147 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"spunda","b":"vb","c":"v.","d":["spunda. wardir hon (örten) lagdh i thz öl som . . tapat haffuir sina makt tha kommer hon thz igen til godan stadka om hon wardir wel twaghin i reno watne ok lathet swa i tynnona ok wel spundat then dagh ok nat ellir meer LB 3: 82 . Jfr sprunda."],"e":["-adher )"]},{"a":"spuni","b":"nn","c":"","d":["spånad. netus .. . spuny GU C 20 s. 351. "],"e":["*spuna lön . (spona-), "]},{"a":"spurdagher","b":"nn","c":"","d":[" = spurdaghi 1. þe oc þärrä swenä magho frälslikä sökiä allä öpstaþa oc köp gyora . . . vtän hwars manz spordagh SD 5: 638 ( 1347) . Bil 981 ."],"e":["spro- )"]},{"a":"spurdagher","b":"nn","c":"","d":["1) åtspörjande, tillspörjande. " jordh j mädlaby . . . hulken war byrdhär vthan wara withu ok spordagh ok vtha vpbudh a trim thingom, som lanzlagh til siägia . . . " Svartb 104 ( 1355) ."],"e":["spor- )"]},{"a":"spurdaghi","b":"nn","c":"","d":["1) åtspörjande, tillspörjande. görs änkte vtan thera rådh ok spurdagha KS 17 (143, 18) . 2) efterfrågande, efterforskande, undersökning. rådh är en spurdaghi (quæstio) i owissom ok kiaflikom tingom KS 71 (175, 78) . hwatna är spurdagha wärt ib. 3) spaning, underrättelse. funno huarce han älla nokon spurdagha (Bil samt Co. D !UDDA_TECKEN? spurdagh 981; Cod. C spordagha ib) af hanom Bu 205 . " han fik spordagha oc wndheruis nigh, hwat klädhebonat jomfrun haffe " Lg 3: 387 ."],"e":["spro- )"]},{"a":"spuri","b":"","c":"","d":[" , se spori."],"e":[]},{"a":"sputa","b":"vb","c":"v.","d":["spruta. " aff thera öghon the spwta eter " Al 5045 . dywr . .. spwtande eeld, tiärw oc brännesten, oc flygande eldhen wtbläsande aff theras näsom, mwn oc örom Su 128 . ib 307. the diwr, ther eeldh sputadhä Pa (Tung) 30 . spruta saliv, spotta. sputa ok spetta jthera änlite Bil 106 . - Jfr besputa samt spiuta, spotta, spytta."],"e":["-adhe )"]},{"a":"sputa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr eldsputa."],"e":[]},{"a":"sputta","b":"","c":"","d":[" , se spotta."],"e":[]},{"a":"sputta","b":"","c":"","d":[" , se spotta."],"e":[]},{"a":"sputtan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besputan."],"e":[]},{"a":"spydrykker","b":"nn","c":"","d":["kräkdryck, dryck som åstadkommer kräkning gifs hon (örten) innan spy dryk LB 3: 144 . hwn (örten) är god at göre spi drik aff ib 196 ."],"e":["spi- )"]},{"a":"spyia","b":"vb","c":"v.","d":["spy, kasta upp, kräkas. spyrth womo VGL XIV . " ho som spyr a gilles vägh " SO 7 . SEG 121 . " man spyyr ey a hafwi om man drykir hona (malört) för mz annan drik " LB 4: 350 . ib 7: 2 . " ted fordriffwer vämilse ath man vil spy " ib 133 . " man skal sigh . . . tha wel brytha och spya " ib 179 . lib 36. keysaren böriade spy ok hikka MD (S) 273 . Bir 2: l118. "],"e":["spya . ","spia: vtspias Bir 2: 119 . spy. spyy LB 7: 36 . ","spyr . ","spyyr . ","spydhe Bir 2: 118 ; Ber 72 ), ","spyia up , spy upp. swa som hwndher wmwändher sik och ather slukar wp thz ledha han wp w sik spyrdhe Ber 72 . Jfr upspyia. - Jfr utspyia."]},{"a":"spyia","b":"vb","c":"v.","d":["spy, kasta upp, kräkas. jak spyyr ej,. iak slaas ey. hwi ma iak ey drikka äpter minom losta SvKyrkobr 7 . gnwggis tör malyrth oc blandis j wathn giffwandis the (ɔ: de sjuka svinen) drikka, sidhan spy the oc bliffwa rensade jnwärtis PMSkr 247 . Jfr upspyia."],"e":["spy . ","spyyr ) , "]},{"a":"spyia","b":"nn","c":"","d":["kräkning, uppkastning, det som uppkastas, spya. äru the ledhe ok wamule swa som spian (vomius; kan föras till spyian) ok lättare ok bätra ware mik at gaa til spionne än at hafwa lusta mz them Bir 1: 164 . gik til ryggia, som hwnden til sinna spyor LfK 16 ."],"e":["spya . ","spia )"]},{"a":"spyia balker","b":"nn","c":"","d":["blak el. afdelning af en stadga hvilken handlar om straff för uppkastning och för annat af omåttlig förtäring föranledt oskick som beås vid ett gilles sammankomst. her böriass spya balken SEG 121 ."],"e":["spya- )"]},{"a":"spyian","b":"nn","c":"","d":["kräkning, uppkastning. mz spyian LB 3: 71 . - det som uppkastas, spya. all bordhin äro ful mz söroghe spyan Mp 1: 231. alt thz gudhi til höre är henne besth oc vamult, som spyan oc galle ib 2: 120 . Bir 1: 187 ."],"e":["spyan )"]},{"a":"spyiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatn spyiare."],"e":[]},{"a":"spylare","b":"","c":"","d":[" , se spilare."],"e":[]},{"a":"spyni","b":"","c":"","d":[" , se spini."],"e":[]},{"a":"spyning","b":"nn","c":"","d":[" ? kräkning. thz tämpnir . . . spyningh LB 4 . 353."],"e":[]},{"a":"spyria","b":"vb","c":"v.","d":["eg. spåra, följa spåren (af).","1) utforska. " leta oc spyria sannind " SD 6: 125 ( 1349) .","2) efterforska, undersöka, ranskaka. " omildz manz hugxilse skulu spörias ok ransakas j gudz dom " MP 1: 242 . gudh skal spöria idhra gärninga oc ransaka idhra thanka ib 2: l195. 3) efterfråga, söka. skal han . . . granlica spöria han oc leta äpte honom Bo 28 . hwem spör thu (quem quæri] ib 225 . " hon skulle äkke spöria han i iordhrike " ib 226 . " spörin först ok letin himerikis rike " Gr 323 . " opta spordhis hiälp aff visom läkiarom " KL 362 . " mykyn läkedombir spordhis the til ib 363. - fråga efter (ngn). med ack. spurþe þän mästara dicta kunne ok göra þolict palacium " Bu 181 . . med pre. at. iohannes . . . sporþe at suenonom Bu 156 . spör . . . aat enom manne som heter saulus Bil 896 . - fråga om el. efter (ngt), genom spörsmål söka få veta, efterfråga, fråga. lmed ack. kunungen spurþe hans namn ok äþle Bu 500 . ib 21 . Di 74 . MB 2: 113 . " en miok räþeleken (karl) com tel lhans riþanbde. ok sporþe hans sorgha sak " Bu 18 . KL 41 . " spör iak skäl, hwi war herra bödh mannenom änginstadh . . . at offra . . . fiska " MB 1: 469 . " til stokholm haffdho the wäghin sport " RK 1: 3669 . Di 125 . - med prepositionsuttryck. iþur priuilegia oc forn bref . . . nu þa vi hästä iþär warom oc wi äftyr þöm sporþhom. varo iþär borto SD 5: 636 ( 1347) . " hvath vardhar idher thär äpter spöria " Ansg 187 . " frughan monde äpter budhkanna spöria " Iv 2288 . spöria aat (de) piltzsins skipilsom Bo 2 . hon . . . spör aat allo ib 227 . " tha tänkte ansgarius, at hn ey spurdhe ther um for nokre ömko schuldh " Ansg 187 . - med indir. frågesats. han spordhe huru lund thz kom til Fl 345 . han . . . spurþe um än han jo visselica vilde the pelagrims reysona uppa sik taka Ansg 187 . " spurþe hui han syrghe " Bu 20 . spurþe. huar iorþen var högre än himinen ib 145 . nero spör än han är patrodus Bil 124 . nu må nåkor spiria, ok mädh skälum leta, huad thz är meera almogans tarff haua en kunung waldugan . . . älle flere se the ther alle rådha KS 6 (13, 6) . - med sakens ack. samt den tillsporde personen utmärkt genom prep. af. sigh mik thry thingh hulkin som iak spör af thik Bir 1: 120 . tok lhan til at spöria radh af sinom mannom huru han matte frälsas af tilstandande vadha Bo 264 . Bu 62 . Bir 3: 396 . Su 104, 105 . - pass. ltdet (för thet) rådh . . . ther spyrs af flerom wisom mannom KS 70 (174, 77) . med indir. ffrågesats samt personen utmärkt genom prep. af. riddaren . . . spurdhe aff hanum hwat han haffdhe giort KL 77 . " nw spör jak aff thik hulkins köns thässin siälin är " Bir 3: 66 . Bo 66 . - med personen utmnärkt gen. prep. af. spordhe iomfrv maria af diäflenom Bir 1: 49 . spor iak . . . ytermeer af thik ib. - med personens och sakens ack. petrus spurdhe en dagh clementem hans äth ok ädhle Bil 349 . christus spör sina brudh thry thing Bir 1: 120 . Di 60 . - med per sonens och innehållets ack. wildo wita aff hanum hwat han them swaradhe til thera spörninga som the han spordhu KL 8 . - med personens ack. samt prepositionsuttr. lhon spurþe en hälghan spaman . . . vm striþenna sighar Bu 56 . " lj skulin spörya idra men at radha (för -e) " RK 1: 378 . han . . . sporde them alla at radhe ib 384 . ib 3675 . " spyr miin frugha idher til radha om thz ma vara for vtan skadha " Iv 1504 . thässe drotning . . . lätir mik spöria mz thik til raadz Bir 3: 320 . " marsken sporde them strax til thz hwat meningh at the haffde ther mz " RK 2: 2974 . - pass. tha hon ther vm spordhis KL 10 . skulu vngara . . . ey tala utan the warden at nokro spurde KS 54 (137, 58) . " i allo ty han wardr spurdr til rådha " ib 72 (177, 79) . lönlik ting, thön (ting med afseende på hvilka the äru spurde til rådha ib. - med personens ack. samt indir. frågesats. cristoforus spurþe . . . þöm huat þe vildo Bu 500 . lib 501. apostoli spordho ihesum huat tesse liknilse tyddho MP 1: 84 . - pass. iak spordhis huru iak afladhe barn Bir 3: 159 . " med personens ack. en laghuis man . . . spordhe van herra ihesum christum frestande han " MP 1: 312 . - pass. eufami[ni]anus spordher (tillgjord, åtspord) sagdhe sik engin thän witha j sinom gardhe Bil 582 . " thigh til thu spörs " Ber 104 . - med personens dat. samt indsir. frågesats. weland sporde son sinom . . . om han wilde nymma sa mykin konst som faderen kunde for hanum Di 57 . - med personens dat. erchebiscopen sporde allom ta RK 2: 1812 . - med där. frågesats. weland sporde, hwat wiltw lära tha Di 57 . nu må noker spiria. lhundh är dygdh KS 18 (46, 19) . - abs. biþ þän sama (swara) som spurþe Bu 145 . ib 21 . " ltaker äy till mystycke thz iak sa fakunneliga spör " Di 96 . 4) fråga (efter), fästa afseende (vid), bry sig (om). med pre. äptir. sagde efter marsken eyncte spöre RK 2: 4555 . epther skalka spordo the inthe wetta MD (S) 260 . hwad spöria wi epther tin kärlinghä dröm Di 239 . han spordhe enkte äpther theras roop oc klaghan Lg 3: 183 . hwat spör iak ther äptir mik är ther enkte om ST 386 . RK 2: 335 . 5) sprja, erfara, få veta, få kännedom om. lkunungen spurþe (näml. det; quod audiens) Bu 501 . " tha jwdhane spordho nichanoris tilqwändh " MB 2: 322 . " litit effter han thz sporde " RK 2: 4569 . helena . . . spure at henna som war cristin wrdin Bil 80 . " tha hördhe oc spordhe demetrius. at nichanor oc hans fölge haffdho falledh j stridhenne " MB 2: 243 . engelbert spoordhe thz konungen sich til stocholm foorde RK 2: 1530 . " wi moge thz ey göre för wj fa wisselig spöre huru war herre gik i then nödh om han är liffwendis eller dödh " ib 3383 . " herra tord vnge reedh swa bort then wegh han gaat til konungin sport " ib 1: 3385 . - med prep. ltil. konung tidrik sporde till en man som herbrand heter Di 103 . han . . . kunde til henna alzewnkte spyria ST 375 . vi fa aldre til hänna sport Fl 270 . ib 450 . Iv 2054, 2902, 5402 . - få kännedom om, få veta om, få reda på. thu wil hafwa alt thz thu spör Al 5811 . - förnimma, komma i erfarneht af. lat mik spöria at iak haffuer son oc ekke dotter Di 42 . "],"e":["spöria . ","spörya RK 1: 378 . spöre ib 2: 3383, 4555. spörighia Gers Frest 53 ; Gers Ars b 1. spiria KS 6 (13, 6), 18 (46, 19) . pres. spyr. spör. impf. spurþe sporþe. spoordhe RK 2: 1530 . part. pret. spurþer. sporþer. sup. refl. sporss BSH 5: 429 ( 1511) ),","spyria sik , fråga sig för. mannin minskadhe sik. swa at han skal letande fara oc spyriande sik MB 1: 92 . - fråga sig för om (ngt). spordhe han sik wegh til sanctum germanum Lg 3: 210 . - refl. spyrias, spörjas, blifva b ekant. aldrig meer spörs ällir skeer, at nakor qwinna barn vtan man födhir Lg 65 . " tha thz spordes j stadhen ib 3: 548. nar thzta järteknet spordhes " ib 680 . thz öffuer try rike sörgligha sporde ( i rimsl.; för spordos) RK 3: 174 . ","spyria at , återspörja, tillfråga, fråga (ngn) om (ngt). spordhe han at diäwlin sit ärande KL 3 . spurdho the at hans herra hwat man han war ib 56 . han . . . spordhe aat them vm the haffdho nakat ät Bo 234 . ib 172. lMB 1: 232. ST 303 . Lg 66 . " the spurdho han aat stundum hwi han taladhe ä thz sama " Bil 158 . spordhe war herra sina modher at. hwilka sorgh hon haffdhe fore honum Lg 43 . " konung attila sporde didrik konung att. hwre han skulde fara mz thz land han wunnit haffde " Di 204 . Al 5894 . Lg 34 . Gers Frest 53 . " ther äptir leddis fram sanctus blasius ok spordhis aat än han vilde än tha tro at thera gudhi " KL 374 . " spyrin aat höfdhingan ib 393. lMB 2: 388. " KL 8 . Al 2227 . - med dat. sporde han aat synom tyänärom vm the ther sagho santam Birgattam Lg 3: 540 . - spörja, fråga. tha sporde herren nat vm dagher var än lyws Lg 3: 540 . spör at . . . o mestare huaris byggir thu MP 1: 47 . - Jfr atspyria. ","spyrias for","fore )","spyria til , ","spyria up , "]},{"a":"spyria","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) efterfråga. söka. thu wilt milthetinna fadhir spörias (vis enim pater pietatis quæri), thu wilt nadhinne förelysande opfinnas SpV 477 . - med prep. äptir. o thu härra gudh, aldrig spördhe människian äptir tik, wthan hon haffde hopit at hon fwnne tik SpV 47 .. ib. huru kunne människian spöria ällir hetha äptir tik, wthan thu förekomme thän som äptir tik spör (quomodo te hono quærit num quærentem inveneris) ib. 5) spörja, erfara, få veta, få kännedom om. thy giuer gudh varan ofridh oc dröuilse at folkit skal forlata sina syndelica glädhi oc spyria hymmerikis fridh oc glädhi SkrtUppb 222- få kännedom on. få veta om, få reda på. . . . vtan tale till skipparens gotz, hwar han thet spörya kan STb 2: 169 (1486). "],"e":["sup . ","spyria at , åtspörja, tillfråga, fråga (ngn) om (ngt) . .. ok spordhe jak aat hundäret ok ranskaþe . . . vm . . . SD 8: 195 ( 1362) . - spörja, fråga. modhorin spordhe at hwru hon matte Prosadikter (Sju vise m) 140. vi borgamestara och radh . . spordom hanom aath sama dagh fäm resor om han ville klaga ATb 1: 206 ( 1464) . ib. Jfr atspyria.","spyrias for","fore . ","före )","spyria til , tillfråga. i borgamestara och radh spordom hanom til hwi han vill ekke fylgia the klagan ATb 1: 206 ( 1464) . NMU 1: 147 ( 1488) . SJ 2: 147 ( 1489) . - spörja, fråga. tha spordhe han i bland annat thaal om all menichetin til, om the klagan ATb 1: 206 ( 1464) . NMU 1: 147 ( 1488) . SJ 2: 147 ( 1489) . - spörja, fråga. tha sporde han i bland annat thaal om all menichetin til, om thee ville wara hanom hull och tro STb 3: 331 ( 1497) .","*spyrias umkring , förfråga sig hos? ney, sagdo the andre drengenä, som han hade sprodz om kring Stb 1: 399 (1482). ","spyia up , 2) fråga om (ngt). star än nw nakot j gen aff thännom prydilsom, som skulde sighias, tha spör op (require), for thy at wi williom här äpthir nakot lithit sighia aff thwlumodheno SpV 116 . - Jfr upspyria. - Jfr af- (Sdw 2: 1188), be-, for-, saman-. um-spyria."]},{"a":"spyrian","b":"nn","c":"","d":["spörjande, spörsmål, fråga. " fik swar o visso til sinna ordha oc spörian " Lg 69 . Jfr atspyrian."],"e":["spörian )"]},{"a":"spyrilse","b":"nn","c":"","d":["loch f. 2) spörjande, frågande, spörsmål, fråga. grymma oc hwassa til talan oc spörielse som cayphas spordhe jhesum vm siin kännedom SkrtUppb 280 . - Jfr at-, upspyilse."],"e":["spörielse )"]},{"a":"spyrilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) undersökning, ransakning. af omilz manz huxilsom skal spyrilse vardha MP 2: 195 . 2) spörjande, frågande, spörsmål, fråga. thin spörilse (inquisitio) äru ey aff kärlek Bir 2: 280, 310 . dröfvin ey min hugh med tholghom spörelsom (inquisitione) Ansg 187 . " at han enkte ondt eller svik mente medh sinom spörelsom ib. ltil spörilsen swaras swa " MB 1: 89 . " ltil thässe spörilse swarom wi swa " ib 91 . bartholomeus . . . badh mästarin suara sik til lsiin spörilse Lg 212 . " man skal tyl swa dane spörgilse ynthe swara " Gers Frest 53 . " lthigh ti thu spörs, spyrilse (interrogatio) lätin wp thin mwn " Ber 104 . " mena thy ey thenna spörilse beqvämma wara kärlexfullom hogh " Su 287 . naakra spörilsanna wthydilse ib 9 . - Jfr radhspyrilse. "],"e":["spörilse . ","spörelse . ","spörgilse )","spyrilsa bok"]},{"a":"spyrning","b":"nn","c":"","d":["1) undersökning. " guz dom i hulkom ämuäl minsto fanyto ordh loc glömsco ransakadhos mz grymmasto ranzsakan ok spörning " KL 43 . 2) spörsmål, fråga. wildo wita aff hanum hwat han them swaradhe til thera spörninga som the han spordhu om än hon matte fa barn Kl 8. ihesus swaradhe ey ginstan til thera spörning MP 2: 254 . " mz enne spörning synis thu vilia läras af threm iäfwoghom thingom " Su 438 . - Jfr atspyrning."],"e":["spörning )"]},{"a":"spyrsl","b":"nn","c":"","d":["1) spörsmål, fråga. nogh ser iak hwat jomfrun är pliktogh j gudz loff, än thu synis röra en spörslo om ängelin (sed quæstionem moisse videris de angelo) Sp V 32. fulkomplika minnis mik fadhir, thänna spörslena (optime pader recodor huis quæstionis) ib 360 . " sannelika om änglana är os ekke spörsla (nobis quæstio non est) " ib 368 . ib 445 . ","2) undersökning. " tha likawäl skal jak ekke wara tik j fran j thinne spörslo (inquistione) " SpV 181 ."],"e":["spörs )","*spyrsla (spörsla), "]},{"a":"spyrsmal","b":"nn","c":"","d":["spörsmål, fråga. " huat kan iak . . . at swara til ltolken spörsmal " Su 105 . ib 106 . " nakra spörsmals wthydilse " ib 145 . wilt thu, at mz eth spörsmal skuli tik lösas thu twäkeliken ärande ib 168 . " til hwilken spörsmaal jouse them swaradhe " MB 2: 46 . " föreläggia ena gaatho äller eth hemelikit spörsmaal " ib 115 . " the jnbwndhna ordhen ällir spörsmalen ib. fly ath göra swa dane spörghies mal " Gers Frest 52 . ib 53 . Gers Ars b 1, b 2, b 3."],"e":["spörsmal . ","spörsmaal . ","spörghies mal Gers Frest 52 . spörgies mal: -malen ib 53 . spörghies maal Gers Ars b 3. spörigies maal ib b 2. spörigies maal ib b 1), "]},{"a":"spytta","b":"vb","c":"v.","d":["spotta. " sputa ok spytta (ändradt till spotta) j thera änlite " Bil 106 . Jfr spotta."],"e":[]},{"a":"spädhelikhet","b":"nn","c":"","d":["spädhet, späd beskaffenhet, spädt tillstånd. bardomsins spädhelikhet (interiudo) Bir 4: (Dikt) 226 ."],"e":[]},{"a":"spädher","b":"av","c":"adj.","d":["1) späd, klen, smal, fin. llipperus . . . spädher blödher GU C 20 (hand 2) s. 89. macer . . . magher oc spädher ib s. 107 ."],"e":[]},{"a":"spädher","b":"av","c":"adj.","d":["1) späd, lklen, smal, fin. hon var . . . myo ok spädh som en lilia Lg 3: 548 . han . . . fan . . . spädha (teneris) yrte KL 193 . fordärfwadhe spädho blomstren Su 432 . " spädha sprythior äller qwista aff hasle trä " PM 12 . henna spädhe lykame ST 253 . Lg 548 . " hwat aluorlica oc viislica hon swepte hans spädho limi " Bo 5 . 2) späd, nyligen född, varande i den allra första uppväxten. vardh hans skin swa som späz barns skin tha thz födhis Gr 306 . han . .. saa . . . guz modhir . . . halda et spät barn a sinom arme KL 21 . " dräpa mangh späad (för spääd el. späd) barn " Bil 565 . Bo 21 . Bir 3: 114 . LB 3: 169 . " en quinna wredhgadhis mot sinom spätha son " KL 95 . " spädha barndomsins fawidzska " Bir 4: (Dikt) 225 ."],"e":[]},{"a":"spädhet","b":"","c":"","d":[" , f spädhet, finhet. hon (Ester) . . . togh mz sigh twa syna möör widh the andra sigh stödiandis . . . för syna klena spädheet oc vanskandes cleenhet (præ deliciis et nimira ternitudine) MB 2: 210 ."],"e":["spädheet )"]},{"a":"spädhia","b":"vb","c":"v.","d":["späda. - späda, tillspäda, tillsätta. sywd thät j eno glaserahdo kar . . . spädiandis thär j aff ätikionne PMSkr 432 ."],"e":[]},{"a":"spädhia","b":"vb","c":"v.","d":["späda, utspäda. " späd alth iempt mz gamalt öll " LB 7: 47 . - späda, tillspäda, tillsätta. tag . . . mera viin . . . och speed oppo samma sudna eneberen LB 7: 330 . "],"e":["späd LB 7: 47 . speed ib 330)),","spädhia up , "]},{"a":"späk","b":"nn","c":"","d":["späck. Stb 4: 108 (1506). Jfr siäl-, siäla-späk."],"e":["speck )"]},{"a":"späk","b":"nn","c":"","d":["späck. (utanpå köttet liggande) fett. scal man läta siwdha iamb kidh willebradh mz päthersilia oc saluia mz ätikio oc späk oc mz andra yrthir LB 1: 96 . " fore häft scal man taka kattaost oc siudha i söthe miölk mz späk oc äthi thz sidhan " ib 97 . ib l2: 32. Jfr siälspäk äfvensom spik."],"e":[]},{"a":"späker","b":"","c":"","d":[" , se spaker."],"e":[]},{"a":"späkia","b":"vb","c":"v.","d":["göra fridsam, förmå till fridsamhet el. stillhet. tha mat thu . . . stundom annan späkia. ok thera wredhe b ryta Ber 203 . - späka, håla i styr, kufva, tämja. dåra ok ostryoghe män, thöm skal lman späkia medh laghom ok hårdan rät KS 67 (166, l74). een herra giter wäl swa späkt sina män, at ängin gör androm skadha MB 1: 96 . " han thordhe ey späkia (non potuit domare) ena qvinno " Bir 2: 167 . RK 3: 402 . " ath owishethin matte speckias " SO 191 . - hålla i styr, styra. späkia sina tungo Al 1294 . - afhålla. späki (compescat) sina tungo aff mangtalan ok löghe Bir 3: 25 . - kufva, styra. späk tin lusta (desideria tua constringe) KS 23 (57, 25) . han skulle . .. hawa . . . späkt thz hoghmodhit MB 1: 143 . späk wredhena Ber 109 . thina brädzsko späkia ib 263 . Lg 3: 274 . - stilla, dämpa, hämma. späkia thera delo MB 1: 485 . späkiande (compescens) hans grat mz hötzlom Bir 2: 316 . rwtha hon . . . specker hosto LB 8: l51. ib 3: 57, 7: 140 . wpnyar thz inelffwin oc spekir febres ib 3: 100 . speker thz hiärnhwarff ib 54 . - refl. späkias, 1) blifva spak. om djur. låt koma grymasto dywr rifwa ok sitia min likama the scolu spekas (mansuesunt) widh akallan nampn ihesu christi Bil 426 . 2) stillas, lugnas. om vatten el. lyft. böd vädreno ok hafuino at späkkias MP 1: 67 . "],"e":["späkkia RK 3: 402 ; ","-as MP 1: 67 . ","speckia: -as SO 191 . ","spekir LB 3: 100 . ","speker ib 54 . ","späcker ib 7: 140 . ","specker ib 8: 51 . ","-ter ) , ","späkia af , styra, hålla illbaka. tha offrom wi kalff, tha wi forwinnom kötzins losta bälde . . . oc tha kidh, ther wi späkiom war losta aff, til hägumma leek MB 1: 473 ."]},{"a":"späkia","b":"","c":"","d":[" . impf. -te. sup. späkt SpV 164(, v. göra fridsam, förmå till fridsamhet el. stillhet. - späka, hålla i styr, kuva, tämja. Se Sdw 2: 1305. wil thw them (ɔ bina) tha späkia jnkasta nokon sandh äller nokra söta wäsko PMSkr 300 . - kuva, underkuva. sidhan hon . . . haffdhe thwingat wndhir sik storan deel europ ällir späkt SpV 164 . " bätre är späkia fiendan mädh hwnger än mädh samgangande stridh " PMSkr 160 . - kuva, styra. sardonix är en sten . . . han späker mykna käthy PMskr 490. stilla, dämpa, hämma. ytra manzsins pinlikhethir ok wanskilse späkias (edomantur) SpV 385 . thän husbonde huilkins wrede ok grymhet jngen forma ath späkkia eller blidka mädh nagre tiänist eller ödmiwkt MP 4: 203 . - (?) jak wndra hwi thu swa mykit späkir (damnaveris, möjl. läst som en form, av domo, tämja) wtgangin, jngangin ok inlykkit SpV 75 ."],"e":["späkkia MP 4: 203 . ","späkir . ","späker"]},{"a":"späkka","b":"vb","c":"v.","d":["späcka. " for þy at hestir vardir bögdir . . . läg hanum en hank . . . ok späkkä väl mz histir ällir fläsk Hästläked. i " AS 137 ."],"e":["späkkä Hästläked. li AS 137 ) , "]},{"a":"späkka","b":"vb","c":"v.","d":["späcka. " adipatum ti spakkat soffuel " GU C 20 s. 8 . llardare späkka ib (hand 2) s. 64."],"e":["-adher )"]},{"a":"späkkare","b":"nn","c":"","d":["person som bereder späck? rökare? torkare? ss tillnamn. hanis späckare(?) dottir STb 2: 86 ( 1474) . Om innebörde är 'rökare', 'torkare' torde ordet snarast böra normaliseras spikare."],"e":[]},{"a":"späkkirska","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jngeborg speckerske " Skotteb 163 (1464-65)."],"e":["speckerske )"]},{"a":"späklikhet","b":"","c":"","d":[" , se spaklikhet."],"e":[]},{"a":"späkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fridsamhet, stillhet. " mitia e späkt oc mildheth " GU C 20 (hand 2) s. 148."],"e":[]},{"a":"späkt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["späkta offer , "]},{"a":"späktoffer","b":"nn","c":"","d":["ett den Judiska gudstjensten tillhörande offer som i Vulgata benämnes hostia pacificorum (i den Svenska bibelöfvers. af 1541 tackoffer erter Luthers dankopfer). thridhia offer war thz i gamblom laghom som godhe män offradho gudhi fore . . . nakra gudz nadher, som godhe män thakka gerna gudhi fore, thy kallas thetta offer hostia pacifiocorum thz thydher a wart maal späkt offer eller spaka manna MB 1: 476 . Jfr späkta offer."],"e":[]},{"a":"späl","b":"","c":"","d":[" , se spil."],"e":[]},{"a":"späla","b":"vb","c":"v.","d":["spela. - bildl. inrät sitt handlingssätt, gå till väga. om en verksamhet hvars umgång kan betraktas ss oviss. späler wisliga BSH 5: 171 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"späld","b":"nn","c":"","d":[" Se spiäld."],"e":[]},{"a":"spälde","b":"nn","c":"","d":[" = -spiäld 1. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41. 322 (särsk. not 1). för eth spelle, som bigdes viii ortoger HLG 2: 135 (1525)."],"e":[]},{"a":"spälde","b":"nn","c":"","d":[" Se spiälde."],"e":[]},{"a":"späna","b":"vb","c":"v.","d":["spåntäcka. Jfr K. G: Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 22. jtem fore tornith späntis . . . x mark Kumla kyraks rb 6 (1426). ib 37 ( 1426) . " x oras denariorum gawom wj töm som spänthe kirkione " ib 16 ( 1444) . ib 26 (1465). för kyrkegaardhen spänth VIII marc Arkiv för Norrländsk hembygdsforsning 1918 s. III (1534)."],"e":["-te . ","-ter . ","spenthe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) ),"]},{"a":"spänalön","b":"nn","c":"","d":["lön för späntäckning. Kumla kyrkas rb 23 (1461)."],"e":[]},{"a":"spänare","b":"nn","c":"","d":["spåntäckare. " jtem spenarenom half säte mark " Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) . ib 65 ( 1493) . Jfr kirkio spänare och spännare."],"e":["spenare: -enom Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) ), "]},{"a":"spänd","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bospänd. späne, se spini."],"e":[]},{"a":"späne","b":"nn","c":"","d":["spånor. " dolatura e hugningh skyrdh aff hugh ok späne " GU C 20 s. 198 . persma . . . hwethe aghn äple skal ok späne ib s. 436 ."],"e":[]},{"a":"spänia","b":"vb","c":"v.","d":["locka, öfvertala, söka förmå (ngfn) att gå in på en sak? skrympthe, späne, oc owerstryke hwar som wil, ällar hwru han wiil LfK 13 ."],"e":[]},{"a":"späning","b":"nn","c":"","d":["späntäckning. Kumla kyrkas rb 42 ( 1473) , 54 (1484). iiii markc för späning ib 59 ( 1488) . Jfr spaning."],"e":["spening Kumla kyrkas rb 36 (147393?) ), "]},{"a":"spänna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gripa med klor, slå klorna i. (djävulen har) hugh . . . til at spenna. mandsins siäl for syndelica sak Vis sten 7 . fughlin spänte qwinnona ower spnana oc flögh bort . . mz henne til heluitis SvKyrkobr 70 . MP 5: 217 ."],"e":["-te )"]},{"a":"spänna","b":"vb","c":"v.","d":["1) spänna, sätta i spänd el. stram ställning. om båge el. armborst. boga at spenna Di 135 . " mz spent armborst " RK 2: 2431 . BSH 5: 109 ( 1506) . - abs. the kunna wäl skywta oc spänne til hest RK 2: 8631 . 2) spänna, genom omgjordande el. omslutande fästa. spente hon om honom eth swärd Va 20 . " spente hon pa honom then högrä sporä ib. spenthe fasth sin hiälm " Di 248 . 3) spänna, genom dragdon fästa el. förena (dragare med det som skall dragas). the fiila togho at ganga som spänte stodho fore hiwlom mango Al 8236 . " there qwinnor loth han ther mz plaga the spentis for hölass them sculle the draga " RK 2: 723 . 4) omsluta, fatta, gripa? at the frugha . . . mykil til mit hiärta bär och mik haffuer swa sarä spent Iv (Cod. B) s. 285. - spänna til saman, spänna samman, spänna hop, medelst spännen hopknäppa. at spenna bokena til saman Lg 3: 514 . - Jfr kringum-, upspänna samt ospänter."],"e":[]},{"a":"spännare","b":"nn","c":"","d":["1) ss tillnamn. mickel spennere STb 2: 401 ( 1489) . SJ 2: 157 ( 1489) . StÄmb 166 ( 1508) , 169 (1509). Fallen böra kanske snarast i st. föras till spänare."],"e":[]},{"a":"spänne","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gulspänne."],"e":[]},{"a":"spänne","b":"nn","c":"","d":["spänne. " ther hawir larins viij par spänne til pant fore " ATb 1: 105 ( 1459) . " tesse skattadhe een kranz xiij stykke och spänne " ib 243 ( 1466) . ib 247 ( 1466) . iomfru maria . . . offradhe sinom son eth spenne ällir ena braatzsa (fibula) Mecht 128 . FMu 5: 89 (1484, avskr.). STb 3: 197, 198 (1494). eth par stor forgilth spennen JTb 111 ( 1525) . Jfr bryst-, fot-, gul-, kapo-, kiurtla-, korkaps-, mansla-, silf-, sma-spänne."],"e":["spenne . ","spennen JTb 111 ( 1525) ), "]},{"a":"spännebälte","b":"nn","c":"","d":[" = spanbälte eth gammalth spenne belthe och hakaa mz J'Tb 95 (1513)."],"e":["spenne belthe )"]},{"a":"spänneklo","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1305."],"e":[]},{"a":"spännllse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ärmaspännilse."],"e":[]},{"a":"spänsgrön","b":"av","c":"adj.","d":["spanskgrönt, spanskgröna. es ustum thz är spenst grönt LB 3: 155 . spänstgrönth dygdh ib 8: l46. spänstgrönth thz renser oc skärer mörk ögon ib. PM 71 . " tak jern och bren hesthen millan laaromen . . . och slaa j böke aska eller thz spänsgröna " LB 2: 70 ."],"e":["spenst grönt LB 3: 155 . ","spänsgrönth ib 8: 46 ; PM 71 ) , "]},{"a":"spänsl","b":"nn","c":"","d":[" Jfr silfspänsl."],"e":[]},{"a":"spär","b":"nn","c":"","d":["spjut, lans. " han synder bröth sith spär j try stykke Prosadiikter (Sju vis m C) 236. - ridha spär, hålla riddarspel, tornera. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 83 hastiludiari . . . döstera rida spär " GU C 20 s. 327 . - ränna spär, d. ls. Prosadikter (Sju vis m C) 234 ."],"e":[]},{"a":"spär","b":"nn","c":"","d":["spjut, lans. lnampnlos . .. slo iättens spär sunder Va 43 . " jach wil nötä idher mz mit spär " ib 51 . " skyöl oc spär (hasta) haffwa sik bewist j israel lfyrtio twsandh " MB 2: 81 . " som iak eth spär haffde hafft " Lg 3: 330 . at iak . . . eth spär älla gläffo fördhe wndher minom arme ib. lwi hwessom ey wapn eller spär mot tolka som är thesse här MD (S) 262 . " han lot sina söner lära skärma skiwta ok renna mz spära " ib 228 . the vnga hlethe ränna mz spär oc öfde ther dyst mz myken kraft RK 2: 5176 . " i gar ware the pa ysin, man aff huse, the rende spär (redo spärr, hölla riddarspel) med ij (2) kelka " BSH 5: 348 ( 1509?) . spärsskapt, n. spjutskaft. ther stagx synder sa mangt et spärsskapt RK 2: 5178 ."],"e":["spära MD (S) 228 (i rimsl.)), "]},{"a":"spärbräkan","b":"nn","c":"","d":[" = spärbräkning. lengin broder . . . hade her sperbräkan eller torneghian STb 1: 340 (1482)."],"e":["sper- )"]},{"a":"spärbräking","b":"nn","c":"","d":[" Art. Sdw 2: 476 utgår. Jfr spärbräkning."],"e":[]},{"a":"spärbräkning","b":"nn","c":"","d":[" = spärbräking. han fik sit bana saar i spärbräknigh Lg 3: 405 ."],"e":["-nigh )"]},{"a":"spärbräkning","b":"nn","c":"","d":["lansbrytning. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 485. Hit föras de Sdw 2: 476 s. v. spärbräkning anförda fallen. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 150."],"e":[]},{"a":"spärbräkning","b":"nn","c":"","d":["lansbrytning, tornerspel. " en . . . riddare mykyt nampnfrägher aff sith hoffwärk oc mandhom ltil stridh oc spärbräkingh " Lg 3: 64 . " hwar han skulle ridha dwsth ällar bruka spärbräkingh ib. lbruka . . . dest ällar spärbräkingh " ib 66 ."],"e":[]},{"a":"spärlimadher","b":"","c":"","d":["spädlemmad. " breseida . . . war myket fagor ey . . . myket spärlymmad ellir swolten " Troj 76 ."],"e":["-lymmad )"]},{"a":"spärränning","b":"nn","c":"","d":["spärridning, tornerspel. Prosadikter (Sju vise m C) 234."],"e":[]},{"a":"spärränning","b":"nn","c":"","d":["l[Jfr Mnt. sperrennent] spärridning, tornerspel. han . . . öwadhe sik alzstingx i tässe förganglike glädhi mz spärrtännigh oc alzkonz öffnig Lg 3: 687 ."],"e":["-igh )"]},{"a":"spärstaki","b":"nn","c":"","d":["spjutskaft, spjutstång. " joan longe slog honom medh eth stycke aff en sperstaka i hoffwdet STb 1: 94 (1477). " ib 95 ( 1477) , 405 (1483)."],"e":["sper- )"]},{"a":"spödh","b":"nn","c":"","d":["spö. " it litet spöd hade örian slagit honum med STb 4: 348 (1514). Jfr körespö. ""],"e":["spöd )"]},{"a":"spödhe","b":"nn","c":"","d":["spö. " thän som göme faren plägha haffua lankt spödhe ällar käpp i handenne " JMÖ 29 ."],"e":[]},{"a":"spörhöker","b":"nn","c":"","d":["sparvhök. " accipiter spör höker eller falke " GU C 20 s. 5 ."],"e":[]},{"a":"spöria","b":"","c":"","d":[" , se spyria."],"e":[]},{"a":"spörver","b":"nn","c":"","d":["sparv. ss personnamn. A. Kock, Sv. ljudhist. 3: 167 (1596, Östergötland). Jfr sparver och spirver."],"e":["spörff )"]},{"a":"spöte","b":"nn","c":"","d":["spott. " anlitet . . . smittath . .. aff therä förbannande spöthe " Lg 3: 98 ."],"e":[]},{"a":"sqvaka","b":"vb","c":"v.","d":["kackla: prata. thänne squalande (loquax) renliues mannin Bir 3: 206 ."],"e":[]},{"a":"sqvalder","b":"nn","c":"","d":["1) fåfängt prat, pladder, skvaller. gerra re skwaller ok fafänga GU C 20 s. 314 ."],"e":["skwaller )"]},{"a":"sqvalder","b":"nn","c":"","d":["1) fåfängt prat, pladder, sqvaller. sqwaller oc fofäng oordh (scurrilia . . . et otiosa) flyens alzstingis VKR 60 . " syndadhe j danz ok squaldre " MP 1: 90 . bort vända sina hörsl fran sannind oc vmuända sik til squaldir ok äfuinthyr ib 264 . " fly samqwämdinna sqwallir oc bullir " Su 257 . " ordh fwlt sqwalder " Ber 155 . MP 1: 60, 65, 181. Bir 5: 100 . Su 282 . Ber 176 . LfK 247 . ","2) sqvaller, förtal. " swik ok sqwaldhir är nw landsins aldir " GO 355 . " mz synd ok lskam for gaar hans alder ther swa pläghar lyghn ok skwalder " Al 2724 . ib 10455. "],"e":["sqwaller VKR 60 . ","sqwallir Bir 5: 100 ; Su 232, 257 . squallir lMP 1: 60. gen. squallers ib 65 . med art. squaldrins ib 181 ), ","sqvaldra fulder , "]},{"a":"sqvalderbärare","b":"nn","c":"","d":["nugiger . . . skualler bärore GU C 20 s. 364 ."],"e":["skualler bärare )"]},{"a":"sqvaldra","b":"vb","c":"v.","d":["prata, pladdra, slamra, skvallra. cornicor . . . idest vocem cornicis imitari vel jnvtiliter loqui et garrire gala som kraka commvniter skwaldra GU C 20 s. 150 . nugari skualra ok ralla ib s. 364 ."],"e":["skualra )"]},{"a":"sqvaldra","b":"vb","c":"v.","d":["prata, pladdra, slamra, sqvallra. at han skulle faa tilfälle at mödha idhir oc skualdra mz jdhir (in vos garriendi) Bir 2: 40 . " lwtleddo the os, oc skwaldradho hwasselika mothe os " Lg 3: 456 . - med ack. skwaldra (garrias) ey fanyt ordh Ber 103 . hulkin . . . haffde . . . mangh syndelikin ordh j drykkio squaldrat MP 1: 92 ."],"e":["skwalra . ","-adhe , ","-adher . ","skwaldra Ber 103 ), "]},{"a":"sqvaldrare","b":"nn","c":"","d":["gerro . . . skuallare ofannoger ffauisker daarotter obeskedelikin ok illa smakandhe (för snakkande?) GU C 20 s. 314 . " nugax acis skuallare daroter ok fafänger ib s. 364. ""],"e":["skuallrare . ","skuallare )"]},{"a":"sqvaldrogher","b":"av","c":"adj.","d":["pratsam, pladdrande, sqvallrande. jak är gudh ey squalroghir älla mangtalughir Bir 3: 206 . " ostahwgh qwinna ok skwaldrugh (garrula) " Ber 159 . hon (min tunga) . . . rördhis thil fanytta oc squaldroga talan MP 1: 186 . Bir 3: 215 ."],"e":["squalroghir Bir 3: 206 ; -ogh ib 215. skwaldrugher),"]},{"a":"sqvaldrotter","b":"av","c":"adj.","d":[" = sqvaldrogher. han är dumbe til mit loff oc sqwallrottir (garrulus) til sith eghit lof Bir 1: (Cod. C) 266. han war mykit qwualruttir (nimis procax erat in verbis) MP 2: 281 . " lsqualrut ordh oc sköör (scurrilia verba) ib. " ib 1: 41, 2: 131 ."],"e":["sqwallrottir Bir 1: L(co. C) 266. squaldhrutter: -utta MP 2: 131 . squalruttir ib 281; -ut ib. squallratter: -attom ib 1: 41 ),"]},{"a":"sqvalpa","b":"vb","c":"v.","d":["röra el. skaka (en vätska) af och an, försätta i sqvalpning; gurgla sig med. llagen aff netlom wardir han lenge skwalpader i mwnnen LB 3: 75 . " plantago är wägebrede . . . skwalper man henna oos i sino mwn tha dugir thz for allom saroka (för -öka) innen mwnnen ib 79. nätsla sodh skalpas (trol. för skvalpas) thz länge i munnen, tha dugher thz fore drypil " ib 4: 352 . skwalpa ätykya j lmwnnen ib 7: 63 . stampas bärtran mz ätykyo och skwalpar (för -as) i lmwnnen, tz dwger fo drypill som lnydher fallen är ib 140 . ib 2: 52, 3: 85, 130, l39, 7: l71. ltg sinaps frö oc stampa wel smaath oc siwd i watn oc litet af win, skwalpe tz op och nidh i syn mwn ib 150 . Jfr skulpa."],"e":[]},{"a":"sta","b":"","c":"","d":[" , se standa."],"e":[]},{"a":"sta","b":"","c":"","d":[" , se standa."],"e":[]},{"a":"stabbe","b":"nn","c":"","d":["stubbe? ss tillnamn. Jfr E. Hellquyist, Xenia Lideniana 90. SD 3: 36 ( 1311) . laurencio dicto stabba ib 661 ( 1324) ."],"e":[]},{"a":"stadder","b":"","c":"","d":[" , se städhia."],"e":[]},{"a":"stadder","b":"","c":"","d":[" , se stäþia."],"e":[]},{"a":"stadh","b":"nn","c":"","d":["1) kant, åkerkant. Jfr Sdw 2: 1305, C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge s. 432 f., G. Linde, Studier över de svenska sta-namnen s. 22 ff., J. Kousgård Sørensen, Danske bebyggelsenavne på -sted s. 9. sextän örtoghland ij rydhsta liggiande nordharst widh stadhith Linde a.s. s. 23 (1381, Västm.). halff tholffte örthughlandh j kumblum liggiande närmer solo widher stadhit / j westyrbolstad eeth halffth örisland jordh färmer solo wid stadhit liggiande ib (1368, d:o). ib 1399, d:o). SD NS 2: 315 (1410, d:o). tw ortoghlandh jordh i suderby i logö sokn vidh östra stadit Linde a.a. s. 23 (1432, Uppl.) te mark landjordh i vnnaröra by . . j wästre och norrä stadenom i bynom ib (1433, d:o). ith markland i balistom . . . i nordasta stadion ib (1460, Västm.). ij ortug landiordh liggendis i enestade widh nore staden Uppl Lagmansdomb 88 (1493). xiii örisland jordh i rikkaby . .. i westra staden i bynom Linde a.a. s. 24 (1503, Uppl.). 2) = stadher 7. all then rätlikhet, swasom wi i örabro hafuom, vtan thet stadh, som slottit astaar SD NS 3: 69 ( 1415) ."],"e":["stad . "]},{"a":"stadh","b":"","c":"","d":[" , se stat."],"e":[]},{"a":"stadh","b":"nn","c":"","d":["sjö- el. å-kant? eet halft marklandh jordh ligiande i asby, näst stadheno, färmeer sol, i tytro sokn i twhundare SD NS 1: 153 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"stadha","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ater-, lägher-, qvar-, vidher-stadha, ävensom astäþu man (Sdw 1: 52)."],"e":[]},{"a":"stadhaldare","b":"nn","c":"","d":["ställföreträdare; ståthållare. " mester drik myn stathollare " RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6266."],"e":["-hollare )"]},{"a":"stadher","b":"av","c":"adj.","d":["thu äst . . . stadha (för kranka?) människo stadfästelse (firmamentum infirmatis) Ber, 285."],"e":[]},{"a":"stadher","b":"nn","c":"","d":["1) ställning, läge. plats. war ekke seen at wttrykkia, at thänna stadhin (statum) hwilkin oppa täxtins wäghna synis wikas aff tima til tima, än tho at han är owiklighin SpV 54 . " hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlcia bidhia wan herre " MP 5: 211 . sa at hwar i sijn stad skall thet nythe, som han är retther wdinnan BSH 5 . 544 (1515). ","5) ställe där ngn el. ngt står el. befinner sig, ställe där ngn el. ngt är el. finnes. - af (a) stadh, från stället, åstad. tw skalt göra mik ther räth fore for en tw gaar här a stadh ATb 1: 243 ( 1466) . - koma af stadh. b) åstadkomma, åvägabringa. ätendhe warer . . . tet meste i kunne aff stedt kome STb 5: 346 (1521. Kop). - i thän stadh, genast, strax. Jr Sdw 2: 1305. - pa en stadh, just nu, helt nyss? mädhan jak är här swa strängeliga manadh pa een staädh STb 1: 398 (1482).","6) ställe där ngn vistas, hemvist, hem, bostad, boning. thän första stadin ok hemanit thät är wärldinsom han (ɔ Kristus) wärdogadis sökia MP 4: 229 . ib. 7) ställe. fore thy smörias cristne män först i döpilse threm stadhom SVKyrobr 10. biscopin smör ok krismar the städherna a wäggiomen thär korsen är ib 251 . - ställe, plats (i allmh.), ort. Jfr K. G: Ljunggren, Objekt ocha dverbial 43 ff. thetta är scriwat stath ok stundh, som for är sakt NMU 1: 74 ( 1385) . " thär man gaar nödhigh til kirkio . . . oc til hälgha manna städher " SvKyrkobr 16 . " afflat som giffs i hälgha manna städhom " ib 29 . SkrtUppb 193 . balustrium trii manga bazstwffuo städer (Cathol.: balustrium. locus ubi sunt mulla balnea) GU C 20 s. 49 . hwath som är skaffande aff androm städom göris j tid för än wäghana warda them (ɔ dem som vänta belägring) förmenthe PMSkr 141 . fför the XV städher, j hwilkom war härre ihesus christus tolde pino oc dödh JMPs 458. förste staden är thär han aath sin sörghelika nathward ib. - sama stadh, på samma ställe. Jfr Sdw 2: 1305. fastomen: . . . päter j östom, jönis samastadh NMU 1: 80 ( 1392) . ib 126 (1460). - suma stadhi, på några ställen, på vissa ställen. Jfr Sdw 2: 1305. - allom stadhum. på alla ställen, allestädes. thy han är närwarndis allom stadhom SpV 506 . - flerom stadhum, på flera ställen, flerstädes. mik tilbör ok flerom stadhom ok ey her at enaasth, ath predika MP 5: 57 .","9) plats som tillkommer ngns ställning. oeg swa offta som konunghen skulle stridha moth sina owäner: plägade hon (ɔ drottningen) sighia, min härra bliffwen j hemma j min stadh . . jak skal halla edhan stadh j harnesk oc stridh JMPs 357. - plats, ämbete. per karlson sat j foghatta stad JämtlDipl 255 ( 1440) (möjl. att föra till 10). 10) ställe, med avs. på ersättning, utbyte el. motsats. i förbindelse md föreg. pep. i tha läse hwan fredagh, j thän stadhen for the thidhenar (vice horarum), siw sinnom thän psalmen exaltabo te domine Mecht 75 . " en annan keller . . . i staden fore then andra " SJ 2: 204 ( 1492) . " item är hvar man plichtiger klåckarenom et altarlege . . . heller i then stadhen sitt semiesmör " Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.). Brasks Matordn. 9. 12) stad, köpstad. nerwarende enom byman statzäns radhan SD 8: 36 ( 1361) . the städrene . . . sidon ok tyrus SpV 75 . Hist Handl VIII 1: 38 (1474). JTb 72 ( 1481) . " bade fore löst och fast innan stadh oc vtan " SJ 2: 190 ( 1491) . ib 197 ( 1491) . war härra ihesus gik in j eth skipp ok for vth öffuer en sio ok kom hem j sin ägin stad MP 45: 228 . manss hallarsson . . . belatin pa viij ffath iärn fför kwnunss ssakin och stassins ssak ATb 3: 329 ( 1520) . STb 5: 234 ( 1519) . stockholms stadt ib 313 (1520, Kop. lib. vti vår stadt stocholm HLG 3: 158 (1529). staden troya Troj 26 . - särsk. pl. Hansestäderna. at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne FMU 5: 24 ( 1481) . ii!UDDA_TECKEN?c mark, som en man j stederne tilhöre STb4: 55 (1505). 13) ss ortnamnselement. Jfr G. Linde, Studier över de svenska stanamnen (1951), J. Kousgård Sørensen, Danske bebyggelsenavne på -sted (1958), särsk. s. 151 ff., 165 ff-, L. Hellberg, Namn och bygd 1958 s. 72 ff. - Jfr ater-, bodha-, bol-, eld-, fiskevärke-, färio-, gardh- (äv. Sdw 1: 391), gardha- (Sdw 2: 1226), hovudh-, husa-, hästa-, iärtekna-, katizo-, kloster-, köp-, köpe-, ladh-, lägher-, man-, miärdhra-, pata-, pino-, qvar-, qvärn-, qvärna-, rydhio-, sio-, sma- (Sdw 2: 439), spika- (Sdw 2: 465), ströma-, stämmo- (Sdw 2: 540), tillflykta- (Sdw 2: 636), tiäldro- (Sdw 2: 660), tiälds- (Sdw 2: 660), tomat- (Sdw 2: 664), täkat- (Sdw 2: 690), trägards-, thing-, things- (äv. Sdw 2: 704), thorp(äv. Sdw 2: 724), thorpa- (äv. Sdw 2: 723), up-, val-, vedhe-, värk- (äv. Sdw 2: 1055), värka- (Sdw 2: 1054), värn- (Sdw 2: 1058), värna- (Sdw 2: 1057), ödhis- (Sdw 2: 1169), örlöghis-stadher; hänsestädher; alla-, annars-, en-, ena-, enom-, flere-, hvars-, manga-, margha-, nokors-, thrä-, utan-, änginstads. ","1) i stad gällande lagbok. ath thät (ɔ: Vadstena kloster) schall een köpstadher bliffua oc wara mädh stadz boock oc köpstadzs rät oc laghom Priv o skyddsbr 177 ( 1442) .","2) stadsbok, tänkebok. Jfr Sdw 2: 1305. ","1) stadsinvånare, stadsbo, borgare. ciulilitas . . . stadzmanna quar bliffningh ok thera fordeel GU C 20 s. 114 . " tha slaa stadz mennena hastelika wth brennandis skermana oc dräpa " PMSkr 170 . ","1) i stad gällande rätt, stadsrätt, stadslag. epter thy som thera bok ok stadzrät til sigher Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museieförening 1916 s. 91 (1384). ib. bidhir jak borghomästara oc borghar i arbogha . . . thet the tässa for:da tomth . . . herra bänkt . . . stadhfäste äpter thy som thera stazräther vthivsar SD NS 3: 256 ( 1417) . ib 282 ( 1417) . " som iegh scal och will mynom konunge tro vara och allan stads rät vppe halda efftir mynne mogho " KTb 1 . 2) dom dom fälles av en stads myndighet eller i stadens namn. tha lät hinrik lassaen besäthia medh en stadzs rät xxxvj mark lubischa . . . j remschers gardh KTb 81 ( 1442) .","3) stads juristdiktionsområde. thy bethie wi oc biuthe ether burgamestare, byfogete oc raadmen i wpsala, ath naar tolka landzköpara mot laghom komme i ether stadz rät, ati them hindra til rätta och näpser them Uppspriv 12 ( 1444) . "],"e":["städer GU C 20 s. 49 . med art. staden JMPsa 458. ack. stadh. stad. stadt STb 5: 234 (1519), 313 (1520, Kop); HLG 3. 158 (1529). stath NMU 1: 74 ( 1385) . ","stedt STb 5: 346 (1521, Kop.). städh ib 1: 398 (1482). gen. stadz SJ 2: l196 (1491). med art. stadhzäns Sd 8: 36 (1361). sthatzäns ib. statzins JTb 72 ( 1481) . ","stassins ATb 3: 329 ( 1520) . ","med art. städrene SpV 75 . ","städhir SkrtUppb 193 . ","städher SvKyrkobr 16 ; JMPs 458. med art. städherna SvKyrkobr 251 . ","städerne FMU 5: 24 ( 1481) . städina mP 4: 229. stederne STb 4: 55 ( 1505) . dat. stadhom SvKyrkobr 10 ; SpV 506 ; MP 5: 57 . städ(h)om SvKyrkobr 29: PMSkr 141 . städrom Hist Handl VIII 1: 38 (1474). Jfr Sdw 2: 1305),","*stads am","stadtzs aam )","*stads barza","-barsa . ","-bardsa )","stads bok (-boock), ","*stads bom","statz- )","*stads borghare","stads bref","staz- )","*stads brunvind","stats- )","*stads bryggia","-bryggie )","*stadz byssoskytte","-bysse )","stads foghate","-fogatte )","*stads graf , ","*stads hus , ","*stads iordh (statz jod), ","*stads kirkia","-kyrkya )","stads lagh","statz- )","*stads lekare , ","stads man , m. L.","*stadmanna thing","-tingh )","*stads mark , ","*stads mat , ","stads mur","statz- )","*stads märke","-merke )","*stads mätare","*stads pipare , ","*stads plankor , ","stads porter , ","*stads ränta","-renta )","stads rätter","stazs- )","*stads sak , ","*stads sekret , ","*stads skatter , ","*stads skip , ","stads skrivare (staz-. stas-. -scriffuere. -scriffuer), ","*stadsskrivara döme","-scriffuare- )","*stadsskrivara lön","-scriffuera- )","*stads skriveri , ","*stads skyttabater","stas schyte- )","*stads smidher","*stads spander , ","*stads stop","-stopp )","*stads trumpare","-tromppare )","stads thiänare (staz-. stas-. -thyänare. -thyanare. -tienare. -tienere. -tener STb 2: 397 ( 1489) . -tiänare HLG 3: 76, 77 (1524)), ","*stadsthiänara lön","-tienera- )","*stads vadha , ","*stads vadhi , ","*stads valder , ","*stads vidher , ","*städherlybisker , "]},{"a":"stadhfästa","b":"nn","c":"","d":["3) stadfästelse, bekräftelse. " till hwilkins vitnis byrdh oc mere stadhfesto tha bedhis jak . . . " SD 8: 58 (1361, avskr.). til einno obrytelega stadfesto thy bidiom wy . . . JämtlDipl 235 ( 1437) . ib 240 (1438)."],"e":[]},{"a":"stadhfästa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 64. 1) fästa vid ett bestämt ställe. lloco . . . stätya oc statgaa statfästa GU C 20 (hand 2) s. 94. gräset oppstar, glosa thz är thz wäxer i stiälkan, dywpom rothum stadfästan JMÖ 149 . " sidhan säties then asxullen hwar ändhen gönom sina fiölena som standa nädhan vndy eno bordh stadfäste jamlika PMskr 507. - part. pret. fast, ej växlande plats. oppa stadhfästo ok orörligho halline (super petram solidam) " SpV 418 . tha möthir tik stor wadhe, om nakot fattas, at thu ey ästh stadhfästh oppa the högxsto trapponne ib 431. 2) giva fäst åt, låta få fast fot, låta befästa el. rota sig. bildl. um thu wilth komma til andeligha skodhilsa hwilo. tha skalt thu stadhfästa (radicare) j thik thry thingh SkrtUpp 13. 3) göra stadig el. fast, stärka, befästa. än han . . . mere stadfester j syna ondzsko . . . bleff staduger J Buddes b 148 . ","4) göra fast el. hård, giva fast(are) konsistens. tha litar thät (ɔ silversalt) qwekselff hwith oc stadfästher PMSkr 382 . " järn är mykit stadfästh ib 385. the olyan dogher til ath stadfästa alla aanda j alkimie konst " ib 406 . ib 416 . 5) göra stadig el. fast, befästa, giva fast riktning åt, bestämma. minnith stadfästir (firmat) ok hiälpir SpV 156 . " syndhogha människio haffua stadfäst sin öghon nidhir til jordhinna, swa ath the vilia theme ey oplyptha " MP 5: 31 . 6) befästa, stärka, stadfästa. haffe the ey samtykt j diefulsens freestan, ginstan hafde ey samtykt j diefulsens freestan, ginstan hafde the stadfestet vorde SvKyrkobr (Lucid B) 139 .","8) bekräfta, bestyrka, bevisa sanninen av. thänna wärdhogha pantthen wil han thik ey fra tagha, for thy han stadfäste thik sina tro mz honom Mecht 340 . 9) giva fast ställning åt) ngn), bekräfta (ngn ss innehavare av ett ämbete el. en värdighet). biscopen skal hanom skipa oc stadhfesta klostirsins almennelighen confessorem Val av Conf gen 109. ib 120. än confessoris wal skal biscopen ranzsaka ensamen . . . oc ey bör abbatissonne ellir naghrum andrum hanom fulbordha ranzsaka ellir stadhfesta ib 122. 10) stadfästa, bekräfta, fastställa, giva gällande kraft åt. JämtlDipl 215 ( 1429) ). thetta war stadfest oc thenne satmale war gör j sidho j owiika sokn ib 225 ( 1431) . " thy stadzfästa jak met konungxdoom, ther (för then) jac jnne haffuer, then domen niclis olafsson, sona soneson oc mattis marthenson dömpt haffde " Svartb 424 ( 1447) . FMU 4: 62 (1454, sen avskr.) . . . . bidhiandis hanom (ɔ: biskopen) thät walit oc hanom som waldir är stadhfesta Val af Conf gen 120 . ib 122 . tha haffua wii nw alle endrechtlegie . . . fulbordadt oc stadfestat then ewige friid oc kerlige bebindning Rydberg Tr 3: 332 (1474). Hist Handl V III 1: 38 (1474). Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . 11) giva stadfästelse el. gällande kraft åt (ngns) besittning av (ngt) el. åt överlåtelsen av (ngt), lagligen överlåta. tha stadfester iak honum erikke . . . the fornemda jord JämtlDipl 144 ( 1392) . SD NS 3: 377 ( 1418) . thy affhendom wi oss for:de godz och affwarlige stadfästom thet vnder ärchidegns boordh i abo ib 578 (1420, avskr.). 14) bestämma, beslutas. swa offta mannen . . . stadfäster (proponit) j sino hiärta, offta mannen . . stadfäster (proponit) j sino hiärta, at helder döö, än wilia synda Mecht 250 . "],"e":["-festa . ","-er . -te. -ter. pres. -fästa Svartb 424 ( 1477) . ","-fästade Hist Handl VIII 1: 38 (1474). -festade FMU 4: 62 (1454, sen avskr.) . ","-festet SvKyrkobr (Lucid B) 139 . ","-festat Rydberg Tr 3: 332 ( 1474) . ","-fest SvB 129 (omkr. 1500). Jfr Sdw 2: 1347), ","*stadhfästa sik , få fast fot, befästa sig, rota sig. bildl. wakta granlica at thu a hwarghin delin (ɔ hwat thu äst häller i gudhz kärlek äller ey) stadhelica thik stadhfäst (cave ne determinate in partem aliquam inclineris) SkrtUppb 26 . stadhfest thik j minne siäl wtan ath skilning SvB 129 (omkr. 1500). - refl. stadhfästass, 2) befästas, stärkas, stadfästas. swa stadfästo[m]s wi oc styrkioms mädh andelighe starkhet JMPs 293."]},{"a":"stadhfästa","b":"nn","c":"","d":["1) bekräftande, beviljande, samtycke. " han gaff honom godhwiliogh swar oc stadfästo vppa alt thz han honom badh " Lg 3: 48 .","2) stadfästande, bekräftande, bestyrkande. lystos ny öghon . . . cristne tro til stadfästo Lg 3: 215 . 3) stadfästelse, bekräftelse. tiil thässa giff ok tiileghnan mere wisso, stadfästo ok withnisbyrdh SD NS 2: 11 ( 1408) . ib 12 ( 1408) , 44 (1408), 64 (1408) o. s. v. medh biscopins j lyncöpunge ranzakan stadhfesto oc insighle VKR 46 . " vm thw kasnt ey faa pauans icigle oppa afflatit vtan päninga tha är mins signilse thik ympnyn til stadfästo " Bir 2: 248 ."],"e":[]},{"a":"stadhfästan","b":"nn","c":"","d":["stadfästelse. bekräftelse. thessen stadhfästan war giort medh skälom oc skilrikom JämtlDipl 252 ( 1440) ."],"e":[]},{"a":"stadhfästare","b":"nn","c":"","d":["stadfästare, bekräftare. Bir 2: 248, 4: 115 ."],"e":[]},{"a":"stadhfäste","b":"nn","c":"","d":["stadsfästelse, bekräftelse. " tha iac thet köpte medh vbrigdelico stadhfäste " JämtlDipl 226 ( 1432) ."],"e":[]},{"a":"stadhfäste","b":"nn","c":"","d":[],"e":["stadhfästis män , "]},{"a":"stadhfästebref","b":"nn","c":"","d":["överlåtelsebrev, dokument som innehåller laglig överlåtelse. " gaff biörn stalssuen . . . oleff andersson . . . sit fulla stadfesta breff pa thet huss ok tompt nest nordan hans egit huss liggir " SJ 2: 136 ( 1489) . Rydberg Tr 3: 423 (1493, avskr.) ."],"e":["-festa- Uppspriv 13 ( 1454)"]},{"a":"stadhfästelika","b":"ab","c":"adv.","d":["kraftigt, eftertryckligt. " byriadhe han swa myklo meer stadfästelikare prädika " Lg 948 ."],"e":[]},{"a":"stadhfästilsa","b":"nn","c":"","d":[" = stadhfästilse 4. til mere skiäl oc större stadhfästilso DD 1: 45 ( 1386) ."],"e":[]},{"a":"stadhfästilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) fäste, stöd. skodha mik som är himerikis stadhfästilse (cæleste firmamentum) Mecht 313 . tron är . . . alla the hälgha kyrkios stadfästilse JMPs 295. 4) stadfästande, stadfästelse, bekräftelse. ltil stat festilse oc vidnis byrdh thessins brefs tha setter iak mitt insigle SD 6: 272 ( 1351) . " här til widerkenno oc stadhestilse sätiom wi waar incighle " ib 8: 29 ( 1361) . fforä swa mere visso oc statfestiso nemdis her fasto fore thethe breff Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . NMU 1: 75 ( 1386) . JämtlDipl 147 ( 1397) . SD NS 3: 91 (1415), 545 (1420). FMU 4: 61 ( 1454) . thät fämpte kirkiona hälgilsse thät är färmilsse confirmacio thät är swa mykit som stadfästilsse MP 4 141 . tiil stadfästilsenas tekn räkte achilles hectorj siith swärd Troj 167 . ","2) stadfästelsebrev, bekräftelsebrev. " sixti paaffwa . . . stadfästilse breff älla bwlle mädh hwilkom han stadffästher jomfru maria psaltara JMPs 3. ""],"e":["stat- SD 6: 272 (1351) ; Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371); FMU 4: 61 ( 1454) . ","-else . ","-ilsö SD NS 3: 91 ( 1415) ), ","stadhfästilsa bref","-ilse )"]},{"a":"stadhfästilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) befästande, stärkande, stadfästadne. faa . . .. ena staduga oc äwigha stadfästilse j allom godhom gerningom Su 322 . 2) fäste, stöd. thu äst . . . stadha männskio stadfästelse (firmamentum) Ber 285 ; jfr stadher, adj. 3) försäkran. thin stadhfestilse oc neekan Ber 278 . 4) stadfästande, stadfästelse, bekräftelse til witnis oc stadhfästilse togh pharao konung gulring aff sinne hand oc satte a ioseps hand MB 1: 239 . then skiölden sändhe symon romarom til wenskaps oc fredzsens stadfästilse ib 2: 272 . " till stadhfästilse sätium wi wart jnsigle for thässä skript " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 379 ( 1344, nyare afskr.) . " till thess mera witnisbyrd ok stadfästelse bedoms wy goda manna insigle för thett bref " ib NS 1: 14 (1401), nyare afskr.). ib 15 (1401, nyare afskr.), 27 (1401) o. s. v. BSH 1: 133 ( 1371) . " allom thessom ärindom til mere wisso oc witnisbyrdh fulbordhan oc stadhfestilse latom wi wart jnsighle . . . hengias for thetta wart breff " VKR 56 . " til staþfestilse þessä testamentz sätyum vi varrä bäggiä jnsighle for þättä breff " SD 5: 568 ( 1346) . til mere wisso ok stadfästilse thässins brefs ib NS 1: 30 (1401). thil thässes ärendes ythermera wisso ok stadhfäsilse ib 56 ( 1401) . VKR 46 . " till mere visso oc stadhfästilse her om " SD NS 1: 6 ( 1401) . " rökta aff pauanom ok allom cardinalom stadhfästilse oppa thz thz priuilegium " KL 354 . " stathfestilse til tesse förscriffna skroo " SO 7 . " the reghlonna stadh fästilse " Bir 3: 455 . ib 4: 113, 114. vm thessins renlifuis stiktan ok stadhfestilse VKR 7 . " oppa thessa pawanna stiktan stadga stadhfestilse ib. idhra reghlo consticutiones ella noghra andra reghlo skipilse . . . medh edhom ellir pawa makt ellir hwarsköna androm stadhestilsom stadhfesta " ib 3 . 5) laglig öfverlåtelse. Jfr stadhfästilsa bref. "],"e":["-else )","stadhfästilsa bref","stadfestilsebreff )"]},{"a":"stadhfästning","b":"nn","c":"","d":["stadfästelse bekräftelse. til thessens breffs mere visso oc höghre bewarilsse oc stadhfästninger (för -fästning) hänger jac mit incigil . . . for thetta breff SD NS 1: 520 (1406)."],"e":[]},{"a":"stadhfästning","b":"nn","c":"","d":["1) stadfästelse, bekräftelse. til lthässins breffins mere foruaringh ok storrre stadhfestingh bedhis iak dandemanna incigle som äru . . Svartb 407 ( 1443) . ","2) överlåtelsebrev. Linkbilbh 1: 148 (1523, Brask)."],"e":["-festingh Svartb 407 ( 1443)"]},{"a":"stadhga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra stadig el. fast, giva stadga el. fasthet åt. lloco . . . stätya oc statgaa GU C 20 (hand 2) s. 94. - befästa, grunda, skapa. . . . gudhi . . . som stadgath hafuer himmel oc jordh Prosadikter (Barl) 10 . " for thy han haffuer stadgad (firmavit) alt jorderike " SvT 8 . ib 46. 3) bringa i stadig el. lugn ställning, bringa till ro. helge gudz vener som nw stadgadhe äru j ävigha stadughet SvKyrkobr (Lucid B) 237 . thät (ɔ brännvin) stadgher och krafftoghan gör maghan Sex ekon tr 273 (jfr ted gör magan stadwgan LB 7: 128 ). 7) fastställa, bestämma, besluta. hwar som san renliffwis människia astundar ath wara . . . stadghe sik (proponat) thz thär fore skriffta thz första, han kan ath koma Mecht 300 . - besluta, föresätta sig. att människian af rätte onzsko wtwäl ok stadgar i sino samwiti aldre wilia göra synda bätring SkrtUppb 256 . 8) avtala, överenskomma om, avsluta, ingå, göra (fred el. förbund). haffwer jac stadgadh med biörn, ath han oc hans magh karl, ath the skolo haffuana (ɔ en kvarn) for 1 pund smör VKJ 276 (något efter 1480). - avtala, avsluta, träffa avtal om (köp el. dyl.). Jfr Sdw 2: 1305. tha han stadgade oc leyde skipith thil the resona PMSkr 96 . 9) bestämma, förordna. cerno . . . see skudha o mena döma stagdha componitur . . decernere döma proponere mena förtänkia stogda oc kampa GU C 20 s. 100 . - stadga, förordna, föreskriva. tha funno the thät fore rette som rigesins stadge wtuiser oc the gode herrer her sten stwere med alt rigesins raad haffde stadgad oc stadfest obryteliga at haldes Uppl Lagmansdomb 18 (1490). - föreskriva, utfärda, stifta. teleurus konungh stadgede fordofm laagh att . . . PMskr 711 (senare avskr.). - föreskriva, stifta, instifta. tha är iak . . . begärande ath stadhga ena prebendam KTb 58 ( 1426) . han . . . stadhgadhe sacrementit for sins kärleks aminnilse SkrtUppb 294 . 11) antaga i tjänst, fästa, städja. puluermakaren hans . . . som stadgad war til lmortensmesse Stock Skb 121 (1519). laurens bysseskytte oc hans stalbro[der] jacob, som skickade äre för bössoner pa helgans holmen, stadgades för xij marc til polska oc strax gaffz them viij mark ib 122 ( 1520) . 13) göra fast el. hård, förläna fast(are) konsistens. matteliken hithe stadgar wäskona PMSkr 384 . "],"e":["stadga . ","statgaa GU C 20 (hand 2) s. 96. stagdha GU C 20 s. 100 . stogda ib. - ar. -adhe. -adher. impf. stadgede PMSkr 711 (senare avskr.). supin. staggath BSH 5: 271 (1508, H. Gadh). Jfr Sdw 2: 1305),","stadhga sik , 3) få fast fot, befästa sig. är oc mykit farlikith hastelika löpa äffther them som swa ärw til baka draghne oc haffwa sigh stadgath PMskr 158. - befästa sig, rota sig. ilhärszka aff hwilko hwghin oc wilin människona stadga sik i syndinne SkrtUppb 251 . - refl. *stadhgas, fästa sig, rota sig, slå rot. eg. och bild. j stobban affwan mellen baken och trädh stadgas jnsatta qwista aff androm träm PMskr 325. ther fore stadgadis hon . . . j the hälga thro MP 4: 85 . alla . . . stadgadis täs ytermer j gudz tiänist ib 235 . ib 264 . - Jfr ater-, be -stadgha."]},{"a":"stadhga","b":"nn","c":"","d":[" ? ställning, tillstånd. huru . . . grötelikin kirkionna oc cristindomsins stadhga (status) är Bir 2: 67 . Jfr staþge."],"e":[]},{"a":"stadhgan","b":"nn","c":"","d":["1) stadgande, bestämmelse, förordning. " thenne forscreffna stafgan oc sämian wiliom wy, at j obrvthelige halden " Svartb 69 (1345? övers. från lat. original)."],"e":["stadgan )"]},{"a":"stadhgan","b":"nn","c":"","d":["1) stadgande, bestämmelse, förordning. " thessa pawanna stadgan ellir skipan kan man . . . ey affläggia " VKR 45 . " thet som här samansat aff pawanna stadgan oc iordinsins priuilegiis " ib 8 . 2) ordning, inrättning. at han skulde thässins ordinsins skipan oc stadgan . . . wttydha Bir 4: 49 ."],"e":[]},{"a":"stadhge","b":"nn","c":"","d":["1) ställning, plats (som nagn innehar inom ett samfund el. inom samhället över huvud). - ställning, stånd, värdighet. til helga manna stadga i hemerike SvB 358 (omkr. 1500). - ställning, tillstånd. om j ären j nadhena oc äwärdeligha hilso staffga SkrtUppb 162 . " ath aldrigh offras swa the pater noster gudheligha, oc athwaktelika, for nakrom, ath the ey forwärffua honom nadhena stadga (statum) " Mecht 333 . han (ɔ: visdomen) tilökir ällir tildraghir allan rättilsinna stadhga (statum) SpV 422 . ib 433 . ställning, livsställning, levandsställning. en godh oc gudhelik bön fför allan wärldhinna stagha badhe liffuandis oc dödha SvB 494 (b. av 1500-t.). ib 495 . war hon aff ffadher oc modher giffwen j mans wal oc tha hon war til then stadghan kommen, bleff hon stadogh j allo godho JMPs 393. - stånd, samhällsklass. SvB 239 (omkr 1500). bidh . . . allom stadgom gudz kärlek, oc skälighet j them stadga som hwar är til kalladher ib. - skcik, ordning, sed. styr mik j godhom stagga oc liffwerne SvB 92 (b. av 1500-t.). - Jfr frillo-, hionalags-, iungfru-, synda-, änkio- (äv. Sdw 2: 1131) stadhge. 2) stadga, stadig el. fast ställning. oeg. engte thz thing ther skapt är, hawer swa langan stadhga (Cod. B: stadhua Fem Moseb ed Thorell 282) vtan oskiptilse MB I 283. til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara koma kunno SD NS 3: 287 ( 1417) . far nokor willer j sinne gärningh, tha skla gardzmestaren kwnna thet straffa oc rätta til sin stadga som thet bör PMskr 204. 4) avtal, överenskommelse, uppgörelse. NMU 1: 76 ( 1390) , 79 (1391) (se under stadhugheth 10). thetta är then staffge som borghamestara ok radhmen haua giort ok stadhfest mellan wineko hartman oc iacob grönawald först wm theres stenhus . . . KTb 55 ( 1426) . pactorius . . . thz stadga ok loffuan [til höre] GU C 20 s. 397 . VKJ 180 . per johannis , syzlemannen j skocloster . . . giorde en stadga medh niclis scriffuere radman om ena closters tompt STb 3: 290 ( 1496) . - samtycke. Jfr Sdw 2: 1305. - Jfr frids stadhge. 5) gällande ordning, lag. atj gören . . . oss och cronomme mynne en scheel wtj först a moot rikesens erlikin stadhuga oc skälikin sidhuane Lindblom Äbval 7 (1432). äptir theris helgha reghlo oc ordens staga Fyra handl rör Vkl 287 (1458). (möjl. att öfra till ett ordins stadhge). tha funno the thät fore rette som rigesins stadge wtuiser Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . ib 31 (1490). - ordning, förordning, stadga. epter gamblom staggha wordhe thesse danne men ath sskkikkade ath ssetia for borgemestare radmen ok kemmenäre ATb 3: 168 ( 1505) . - Jfr lags- stadhge. "],"e":["-a SkrtUppb 162 . ","stagde Uppl Lagmansdomb 31 ( 1490) ), ","stadhve (-a Fem Moseb ed Thorell 218 ; jfr B. Hesselman, Språkformen i MB 1 31 f.), ","*stadhga man , ","*stadhga pänningar , ","*stadhga rum , "]},{"a":"stadhhughsa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["stadhhughsa sik , besluta sig, bestämma sig. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 177."]},{"a":"stadhhus","b":"nn","c":"","d":[" = stads hus. hartwiks grenden . . . som man ganger vp i grenden nest offuan stadhusit STb 5: 216 ( 1519) ."],"e":["stad- )"]},{"a":"stadhi","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr qvarstadhi (Sdw 2: 227)."],"e":[]},{"a":"stadhlagh","b":"nn","c":"","d":["stadslag. mattis sin fritzskyllingh vplade som stad lagh vtuisa STb 2: 359 (1489)."],"e":["stad- )"]},{"a":"stadhleker","b":"nn","c":"","d":["stadga, bestånd, trygghet. Jfr B. Molde, Sprog og Kultur 16: 114. aldigh hwilas mith hiärta. for än thät finder thik sin stadhlek (centrum) SkrtUppb 9 ."],"e":[]},{"a":"stadhleker","b":"nn","c":"","d":["stadga, bestånd, trygghet. " almoga ok landa fridhr ok fräsle hughnadhr ok hälsa ok allr stadhekr, hauer sik äpte kununx lifnadh " KS 49 (125, 53) ."],"e":[]},{"a":"stadhlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. ","1) fast, stadigt, orubbligt. . . . alt thät the hälga kirkio biudher . . staderlika halda ok diäfwlsins gärninga fly ok forsma MP 4: 60 . 3) fast, stadigt, säkert . . . idher sostaderlika tron vppa honom MP 4: 199 . " min son tröst ok tro staderlika thina synder äro tik for latne " ib 228 . 4) bestämt. degero (Cathol.: deiero) . . . fulleliga ok staderlika swäria GU C 20 s. 171 . 5) stadigt, oavlåtligt, ständigt. hon badh swa stedelica, fore synne dottir MP 5: 208 . hwilkin bwndin wt leddis til domaran pyalutum, oc stadholika kärdis, som folkxsins forradhare SvB 246 (sl. av 1400-t.). - Jfr ostadhlika."],"e":["staderlika GU C 20 . 171; MP 4: 60, 199, 228 . ","stadholika SvB 246 (sl. av 1400-t.). stedelica MP 5: 208 ), "]},{"a":"stadhliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) fast, stadig, orubblig. thenna vigxlin (ɔ presta vigilse) ok liffuirnit är swa dyrth, ok stadelikit giorth aff gudhi, ath huilkin man thetta haffuir oppa sik, ok prestir är wordhin ok vigdhir, han ma sik aldrik annat liffuirne medh gudz loffui foretaka MP 5: 238 .","4) stadig, blivande, beständig, varaktig. jhesu christi kors är eth stadhelikit wapn SvB 203 (omkr. 1500). - Jfr ostadhliker."],"e":[]},{"a":"stadhlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) fasthet, orubblighet; fast el. orubblig ställning, fast el. orubbligt tillstånd. at jak skuli ey af stadhelikheet röras KL 134 . " thu komt af wärldinna ostadhughet ok til stdhelikhet (stabilitatem) " Bir 1: 103 . 2) fasthet, ståndaktighet. at pröua thera stadhlikhet KL 177 . " the sagho petri ok iohannis tadhlikhet " ib 137 . ib 88, 286. tha konungin hördhe thzta oclhans stadhlikhet til lgudh j hans hiärta Bil 854 . stadhlikhet j godhom sidom Bir 1: 206 . " vm han göme . .. thulumodhz stadhlikhet ij allom budhorhdum " KL 257 . haffdhe maria twa hwassasta äggia som waro hiärtans dröuilse j hänna sons pino ok stridhinna stadhlikhet (constantiam certaminis) mot diäfwlsins inskiiutilsom Bir 1: 393 . 3) oföränderlighet. at thingh äru skapadh ok vppehallas af thinom godlek ok stadhlikhet (in . . . stabilitate tua) Bir 1: 76 . " manzsins skipilse ok al thing äru foreseedh j gudhelike stadhelikhet " ib 3: 121 . - Jfr ostadhlikhet."],"e":["-heet KL 134 . stadhelikhet)"]},{"a":"stadhlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) fasthet, orubblighet. . . . wi . . . hawum salth war ägho deel . . . epte allom landz räth . . . mz fwlkwnnelse ok stadhlekheet NMU 1: 66 ( 1381) . han är alra thinga skapare, oc stadhelighet Prosadikter (Barl) 61. 3) oföränderlighet. o honagx dropans stadelikhet (mellis stilla stabilis) SpV 580 ."],"e":["stadhlekheet NMU 1: 66 ( 1381)","stadhelighet Prosadikter Barl 61), "]},{"a":"stadhlius","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 554 f."],"e":[]},{"a":"stadhna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stanna, upphöra att röra sig el. att vara i rörelse. hafuet ok vädhren the kennä hanom thy at effter hans blodh rörä the sik ok stadhna tha hanom tekkes SvKyrkobr (Lucid B) 128 . " wädhridh minzskadhis mot qwällenom oc tha tok hallen at stadhna " Prosadikter (Karl M) 254 . 4) dröja kvar. hon kom til ena prädican . . . oc stadhnadhe litla stwndh JMPs 403. - refl. *stadhnas, = stadhna 1. hymmilen kenner gudh j thy at han effter hans bodh alder stadhnas vthan sik äuerdeliga rörer ok cringomgaar SvKyrkobr (Lucid B) 127 ."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"stadhskrivare","b":"nn","c":"","d":[" = stads skrivare, ss tillnamn. KTb 104 ( 1484) ."],"e":["stat- )"]},{"a":"stadhthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["slutgiltigt avgöra, bestämma. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 177. determino . . . ändha ok stad tänkia GU C 20 s. 179 ."],"e":[]},{"a":"stadhughblivilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bestånd, gällande kraft. tiil mere vitnilse tesse skiptis stadughbliffuilse tho bedhis jach tessa goda och beskedeligha manna incigle Svartb 164 ( 1378) ."],"e":[]},{"a":"stadhugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) stadig, fast, som ej flyttas. incolumus . . . starker staduger gladher oc heelbreyde GU C 20 (hand 2) s. 20. 2) stadig, stadigt varande, somej drager sig undan, förblivande. jak sighir tik ath thu äst stadughir ok oppa the stadughet vil iak byggia myna wyrkio (för kyrkio) MP 5: 152 . 3) stadig, som står säkert; säker i sina rörelser. föthrene äru stadoghe (firmi) oppa stadogx qwinnona ilia SpV 418 . 4) fast, som ej giver efter el. vacklar, som ej kan bytas el. ej lätt brytes. hon (ɔ: tron) är ok stadughir grundhwal, til alt cristindompsins renlekith liffwirne MP 5: 208 . 6) som står sig mot yttre inflytelser, kraftig, stark. ted (ɔ: brännvin) gör magan stadwgan LB 7: 128 (s. 274) (jfr thät stadgher och krafftoghan gör maghan Sex ekon tr 273). 7) som ej viker el. låter rubba sig, ståndaktig, tapper, modig. han war from medh rätte tro, / mildh och stadugh, gladh och fro Fredrik ed Noreen 37-38. 8) stadig, fast, ståndaktig. tha the sagho thz hon (ɔ hustrun som inte ville lämna sin mans grav) war swa stadigh. tha bygdho the henne et hws widh graffwena Prosadikter (Sju vise m) 154 . 9) ihäridg, ihållande. industris . . . fighen kringher vakcher fulthagha stadugher och fornomstogher GU C 20 (hand 2) s. 24. (?) jmprobus . . . odandis oträghen oc staduger (först skrivet ostaduger men o har nästan helt utraderats) vnde labor improbus omnia vincit aaträghet oc stadukt ärwodhe vindher al lthingh ib s. 17 . 13) fast, beståndande, gällande, ägande laga kraft. tel thäs at thättä swa myklo vissae ok stathughare vare, tha bethes jak . . . NMU 1: 63 ( 1369) . 14). med laglig giltighet till hörande, lagligen överlåten. at thän . . . ängia teghin . . . skal stadhughur oc faster blifua vnder . . . risabergha kloster NMU 1: 104 ( 1425) . epter thet samme . . . hijtte . . . räknes for lössöre och afflinge godz, saa ath medh nogen räth, til lagligit städigt arff eller aterlössn ey rättelige tilwinnes kwnne GPM 2: 83 ( 1488) . - n. adv. 2) fast, bestämt. will iac thet stadhukt halda SD 8: 30 ( 1361) . huilket jak vill gernna ok liuslika staghugt (för stadhugt) halda ib 178 ( 1362) . ib 197 ( 1362) . " thet skal k stadugt fast och obrotelige halla G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 67. 3) ständigt, jämt. at the städigt biwde eder till " GPM 2: 152 ( 1502) . Arnell Brask Biᴵ 30. - Jfr ful-, o-, tro-stadhugher."],"e":["staduger . ","stadughir MP 5: 152 . ","stadhughur NMU 1: 104 ( 1425)","stadigh Prosadikter (Sju vise m) 154 . n. stadugt G: Carlsson Kalmar recess 1483 s. 67. stad(h)ukt SD 8: 30 (1361); GU C 20 (hand 2) s. 67. stad(h)ukt SD 8: 30 (1361); GU C 20 (hand 2) s. 17. städigt GPM 2: 83 ( 1488) , 152 (1502); Arnell Brask Biᴵ 30. gen. stadogx SpV 418 . ","omp . ","stathughare NMU 1: 63 ( 1369) . Jfr Sdw 2: 1305), "]},{"a":"stadhughet","b":"nn","c":"","d":["1) fst el. tryggad ställning, forskylladho the (änglarne) äuerdhelica stadhughet Bir 2: 289 . - ställning, tillstånd. at thu ey kan ällir formaa tik längher at halla j enom staga ällir j enne stadughet (statu) Su 259 . 2) det som är fast; fäste, firmament. saghe gudh wardhe fästa oc stadughet mit j watneno MB 1: (Cod. A 3) 541 . " gudh han giordhe fästo oc stadughet ib. kalladhe gudh fästona oc stadoghetena hymil ib. 3) stadighet, stadga. nar hördhe thu then vngan man ther man all tiidh stadhugheet aff fan " Al 7171 . ib 7166 . at . . . idhna os j höffwidzske stadughet Bir 5: 45 . " j allom tima skalt thu aatwakta thins hiärta renlighet oc roligha stadughet " Su 257 . ","4) fasthet, styrka, kraft. " the minsta sin konung ther the skuldo hafwa af hugnadh ok styrkilse ok stadhughet (firmatem) " Bir 1: 257 . " tha mist ey fridhin sina fäghrindh thz är sina stadoghet (stabilitatem) vtan wardhir thes stadhoghare " ib 288 . 5) fasthet, ständaktighet, mod. giff thässom mästara stadhughet ok hita ok kärlek at tala ok predica Bir 3: 194 . 6) ståndaktighet, beständighet. han . . . ville . . . prpua thera tro oc stadhughet Bo 92 . var herra ihesus skodhadhe hans tro stadugheet ib 150 . ib 140 . KL 252, 254 . Bir 1: 94, 2: 195 . jak . . . lofuar . . . troskap oc äwrädhelica stadhugheet VKR 23 . 7) ihärdighet. böninna stadhughet Bo 112 . idhne gudhelica böne mz idhelike stadhughet (est orationum instantia contiuanda) Bir 2: 229 . 8) oföränderlighet. wari thin äwärdhelika äwärdhelikhet ok stadhughet owir al thingh hulkin som stadughe äru ok magho stadhugh wara Bir 1: 76 . 9) fasthet, beständighet, giltighet, gällande kraft til thässins brefs mere visso ok stadhughet SD NS 1: 71 ( 1401) . ib 157 ( 1402) , 2: 26 (1408), 238 (1409). - Jfr ostadhughet."],"e":["stadhugheet Bo 150 ; Al 7166, 7172 ; VKR 23 . ","stadhukhet KL 252, 254 . ","stadhoghet Bir 1: 288 . ","stadoghet: -hetena Mb 1: (Cod. A 3) 541),"]},{"a":"stadhughhet","b":"nn","c":"","d":["1) fast el. tryggad ställning. helge gudz vener som nw stadgadhe äru j ävigha stadughet SvKyrkobr (Lucid B) 237 . 2) det som är fast; fäste, firmament. gudh han giordhe twäggia hymilsins stadughet MP 5: 14 . - fast grundval. jak sighir tik ath thu äst stadughir ok opa the stadughet vil iak byggia myna wyrkio (för kyrkio) MP 5: 152 . 3) stadighet, stadga. thy synomps wi altidh wara böglighare til fallith, än til stadoghetenna (procliviores . . . ad casum quam ad statum videmur) SpV 431 . ib 506 . " vtan thenna tolff stykke thess helgha thro, haffuir jnghin människia stadugheth " MP 5: 208 5) fasthet, ståndaktighet, mod. jak owärdogh synderska bidher tik fför thina wärdoghasta staddoghet . . . at thu wärdoghas . . . SvB 476 (b. av 1500-t.). 6) ståndaktighet, beständighet. - istadighet, halsstarrighet? wet jak ingen annan skuld som han hadhe wtan ath han hade' ffaath ther en städighet GPM 2: 340 ( 1509?) . j the staughet som han haffuir mik offuir giffuit . . . skal han dödelikin warda til synne syäl MP 5: 224 . 7) ihärdighet. betracta ok mädh hwat ödhmiwkt, mödho, stadhugheyt, ok kostnat, the hälghe thre konungane komo til ju[m]ffru mariam SkrtUppb 364. tha människan fastar skal hon haffwa mylheth ok godan vilia ok stadugheth til alla godh gerningha MP 5: 186 . ib 212 . 9) fasthet, beständighet, giltighet, gällande kraft. til hwilkins mere wisso oc stadhughet lätom wi wart conventz incighle hängia for thetta breff SD NS 3: 431 ( 1419) . jnga makth äller stadoghet skal thet lyffteth äller föreningen haffwa, wthan skipith laghe j haffn PMskr 91. 10) avtal, överenskommelse, uppgörelse. NMU 1: 76 ( 1390) . förbudhom wi, at nokor tildirfwis thänna stadhga oc stadhukheet opbryta ib 79 ( 1391) . Jfr stadhge 4."],"e":["stadhukheet NMU 1: 79 ( 1391) . ","stadoghet PMSkr 91 . ","staddoghet SvB 476 (b. av 1500-t.). städighet GPM 2: 340 ( 1509?) ), "]},{"a":"stadhughsa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["stadhhughsa sik , besluta sig, bestämma sig. hafwer thu ändelika stadh huxat thik ther vm at tro a mina gudha Bil 903 ."]},{"a":"stadium","b":"","c":"","d":["forntida grekiskt o. romerskt längdmått (omkr. 190 m). wtan for tessalie stad viid åtta stadier ellir skede Troj 299 . Jfr städhia."],"e":["stadier ) , subst. "]},{"a":"stafferare","b":"nn","c":"","d":["person som lagar och rustar upp klädespersedlar, lappskräddare? erick, som slogh oleff . . . zacher til xx (20) marck. fogitten annamade hanom til en staffirer (läsn. av sista ordet osäker) STb 2: 493 (1490)."],"e":["staffirer )"]},{"a":"stafga","b":"","c":"","d":[" , se staþga, staþge."],"e":["stafge"]},{"a":"stafkarl","b":"nn","c":"","d":["eg. en som stöder sig på staf; (kringvandrande) tiggare. litin dygdh är at häfta fatika stafkarla Bil 117 . mz stafkarlum sat han for kirkio durum ib 801 . " sitiande ödhmiuklica nidhir a iordhinne som annar stafkarl (tamquam pauper) vidh at han aat brödhit " Bo 85 . ib 124 . Bil 159, 582, 633 . är thz . . . huariom ädhla . . . herra dyghr blygdh . . . heta ok wara stafkarla kunungur KS 77 (191, 859 . " wslasta stakars son " LfK 23 . iak sparde . . . ey stakkara ey kerlinge ther sato j vra RK 3: (Till. om Chr. II, red. b) 6310. - fattig el. arm karl, stackare wi fatighe stakkarla BSH 3: 145 ( 1463) . " oforrethe myne fattighe stakere " ib 4: 331 ( 1502) . "],"e":["stafkarla barn , ","stafkarla klädhe , ","stafkarls kiurtil , ","stafkarls klädhe , "]},{"a":"stafkarl","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr under staki 3."],"e":[]},{"a":"stafliunga","b":"nn","c":"","d":["stafslunga, slunga som är fäst vid en staf el. käpp och med tillhjälp af denne sättes i rörelse. Jfr Blom i Aarb. f. Nord. Oldk. 1867, s. 102; Schultz, Höf. Leb. 2: 176. nidhirkastir han thz sua som mz stafslyongo (funda) Bir 2: l50."],"e":["-slyonga )"]},{"a":"staflius","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 554."],"e":[]},{"a":"stafra","b":"vb","c":"v.","d":["i jorden nedsätta gärdelstörar (innan man börjar gärda). hwa äkke väl staffrar han ey väl gördhir (sepes esse rudes facit instaurans male sudes) GO 388 . - part. pret. utmärkt genom i jorden ss råmärken nedsatta störar. huius . . . empocionis terminsus est sepes ibi cicumdata quod dicitur stikat ok straffat SD 3: 105 ( 1312) . " swa with som thet är bvadhe staffrath oc stenth " ib NS 2. 59 81408)."],"e":[]},{"a":"stafra","b":"vb","c":"v.","d":["stapla, vackla, gå med vacklande gång. strafffande man skal stydhia sik mz käp GO 420 ."],"e":[]},{"a":"stafravänder","b":"","c":"","d":[" Se under stavur."],"e":[]},{"a":"stafrum","b":"nn","c":"","d":["stafrum, ett rymdmått för ved. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 461. skal hwart halfft straffwm hwggas tre alna bret oc tre alna högt BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"stafsliunga","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1305."],"e":[]},{"a":"stafsvärdh","b":"nn","c":"","d":["vid staf el. stock fäst svär el. ldolk. jagh haffuer tinget vj (6) ny brande till staffswerdh BSH 4: 314 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"stafsvärdh","b":"nn","c":"","d":["vid stav el. stock fäst svärd el. dolk. schal och ingen wäria aff föres (från det kapitulerande Stockholms slott), ey heller harnisk . . . staffswerdh, lwranger, hillebardar Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . arborst polyxer, staffswärdh, spywth PMSkr 166 ."],"e":[]},{"a":"staghl","b":"","c":"","d":[" , se stäghl."],"e":[]},{"a":"staka","b":"vb","c":"v.","d":["utmärka genom ss råmärken i jorden nedsatta stakar, förse med råmärken. . . . så thet kunne siöön Delag Arch 2: 128 (1478, avskr.) . "],"e":["*staka ut , utmärka medelst stakar, utstaka. hwilket the millan kalela gard och (holmen) kiwilotho stakadhe diupeth uth med palar uppa badhe sider, som löper till aaminneth FMU 3: 507 (omkr. 1450?). - Jfr utstaka."]},{"a":"staka","b":"vb","c":"v.","d":["1) söka, leta. " tessliges stokade han (ɔ kung Kristian I) i siön wtan före slottet om ther wore nogre penningha, teslikes loth han bryta muren vppå adle slottet, och i både clösterna i stocholm . . . och stokade så epter penninga " HSH 5: 11 (omkr. 1500). ib 12. 2) genomsöka. så halffuer han nu stokad iii elemente epter penningha som är, väder, watn, och iordh HSH 5: 12 (omkr. 1500). - Jfr stäka."],"e":["stoka . ","-adhe )"]},{"a":"staka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forstaka."],"e":[]},{"a":"stakadher","b":"","c":"","d":[" , p. adj. L. jfr staka. vndan takit swa with som thän byn är stakadher oc stenadhir SD NS 3: 30 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"stakaþer","b":"","c":"","d":[" L utmärkt genom ss råmärken i jorden nedsatta stakar, försedd med råmärken. stakaþer ok stenaþer (stenaþer ok stakaþer), försedd med rå och rör swa with thetna fornämda goz ärw stenadh oc stakadh SD NS 1: 126 ( 1402) . " the tompt är badhe stakadh ok stenadh ok vumärkt nat badhum endom " ib 2: 99 ( 1409) . Jfr stikaþer."],"e":[]},{"a":"staket","b":"nn","c":"","d":["staket. thet staket östan widt strömen Stock Skb 194 ( 1521) . thet staket vestan wedt strömen ib."],"e":[]},{"a":"staketganger","b":"nn","c":"","d":["uppsättning el. omgång av (flyttbara) staket? Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"e":["stacketgång )"]},{"a":"staki","b":"nn","c":"","d":["stake, stång. " til baaro the färska staka (thyrsos) qwista oc palm trä " MB 2: 309 . " skulu the idher wardha . . . en staffwir ällir staki (sudes) j edhrom öghom " ib 62 . " ix there huffuud sattis pa staka " RK 2: 6525 . - stake el. ståg använd ss vapen. ther fingo skadha öffrith mange aff thera staka stora oc langa Al 7372 . " sampande sigh mot honom allir almogen, somlige mz stenom oc somlige mz storom stakom oc klubbom (ali lapides alii fustes validos arripuere) " MB 2: 292 . - spjutstång, spjut. tha stak hermen hanum mz sit glaffuen for hans bryst. herbert hiog stakan (spjótsskapit) sunder Di 168 . " the rände mz stakar wthan järn " RK 3: 77 . " som tröste pa theris mykla tali oc a synom waghnom synom stakom (con-. tis) oc gläffwiom " MB 2: 161 . - Jfro bordh-, glävio-, tiuþer-staki. 2) lius-, liusa-, ämbitisstaki."],"e":[]},{"a":"staki","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stake, stång. - stake nyttjad ss råmärke. haffuer iak . . . wtskilt med stong oc staka om fornempda ägor Brasks Kopeib 30 (1511). - spjutstång, spjut. foren thenna staken rykkes w mith bryst, tha faar raskeliga tilbaka Troj 204 . Jfr Sdw 2: 1305. 3) (?) at iach (ɔ Svante Nilsson) skal fölge theres rad epter som nagot haffue vederwage och ecke theres som engte haffue och ecke skötte at huar then stake (för staker?) i swerige ware, wore forhäriat först thet the finge främie sin vilia GPM 2: 362 ( 1511?) . - Jfr band-, blus-, blusa-, glaven-, kopar-, lius-, liusa-, ra-, skipfästo-, spär-, tin-, trä-, väkia- (Sdw 2: 1026) staki. "],"e":["stake )","*staka bytta","bythor ) , ","*staka hakka? (pl. stackehaker), ","*staka lius","stacka- Svartb 429 ( 1448) ), "]},{"a":"stakka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr horstakka."],"e":[]},{"a":"stakker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ett slags blusliknande klädesplagg som pådrogs öfver hufvudet. Jfr Weinhold, Altnord. Leb. s. 17+; Keyser, Nordmændenes private Liv s. 60; Kålund i Paul, Grundriss der German. Philologie II. 2: 238. tha een (näml. tjenare) faar een grönan stak swa ropa han strax wale wak han wil strax litidh sin herre wika MD (S)= 285. Jfr bakstakker. 2) stack; höstack. cum . . . prato vnius cumuli qui dictur stacker SD 2: 613 ( 1310) . Jfr hö-, löf-, möra-stakker."],"e":[]},{"a":"stakker","b":"av","c":"adj.","d":["kort. a) om rum. ä hwar the lagdho han (ɔ: biälkan) tha war han antiggia längre eller stäkkre än til hördhe Lg 94 . " then stäkkare wägen " Di 62 . lot han hanom vp . . . tomptena . . . xviij (18) alna langa en fngersmon stäckre SJ 84 ( 1438) . b) om tid el. varaktighet. at han wrth timan stäkre oc wadhelikare LfK 71 . " at sömpnen stundom stäkre göris än kroppin krafwer " Ber 251 . - om muntlig el. skriftlig framställning. stäkre tlan MB 2: 285 . jnkte kan . . . stäkkree sighias LfK 93 . - n. adv. kort. om tid el. varaktighet. haffe stäkker stondit the stidh Iv (Cod. C) 2418. jak liidher henne (skammen) stäkkre än i meena Rk 3. 1334. - Jfr stakkotter."],"e":["stäkkare Di 62 . stekkare ib. adv. komp. stäkker Iv (Cod. C) 2418 . ","stäkkre RK 3: 1334 ),"]},{"a":"stakker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bak-, hö-, myro-stakker."],"e":[]},{"a":"stakkkotter","b":"av","c":"adj.","d":["1) stackig, kort. a) om rum. hans boll var stakkoter (erat . . . statura brevi) Ansg 179 . " sighiandes honom wara en stakkottan man " Lg 3: 155 . skyt är skutith aff stakkot bogha GO 899 . fa thinne hustrv thän stakkota kuiff ok haff siälffwir thän langa ib 959 . " then ther kom mz rifuen kiortel oc stakkat swerd " RK 2: 7170 . " lgoth järn smith j stäkkotta tena " PM XLVI . " ljränskiffwan skal haffwa affwan pa segh tre stäkkotta tändher " LB 9: 111 . then ena (näml. vägen) är lang oc ond. then annan han är stackut oc god Di 62 . " llitin hästir gör stakkota dax leedh Go 248. b) iom tid el. varaktighet. epter stakottan tima do tyberius " Bil 111 . MB 1: 14, 321 . Fl 953 . Rk 2: 7169. Bir 4: 42, 43, 130 . Ber 279 . j thenna starkotta oc forlidhelika timan Su 251 . " hwario människio litime är stakkotir " MP 1: 5 . mine dagha . . . äre badhe stakitte oc onde MB 1: 255 . äre thässa wärlz dagha stakitte thy at ekke är thz swa langt, at thz är ey stakkit at ändanom ib. Rk 2: 7435. Lg 3: 133 . " stakkuth är höno flugh " GO 265 . " jak seer at var vmganga är stakkot (d. lv. s. räcker ej länge) " Bo 227 . " af thässa synlica thinganna vsla oc stakkotta hugnadh " ib 256 . MP 1: 28 . huat hon (ɔ: thin pina) var hällir stakkot älla längre Bir 2: 268 . hon . . . löste äuinelikan dödh mz stakkottom dödh Bil 879 . synden war stakkot oc timeliken LfK 115 . - om muntlig el. skriftlig framställnig. hör . . . mz stakkottom ordhom (breviter; korteliga sagdt) hwat beruardus talar Bo 140 . RK 2: 722 at thu . . . giffui mik . . . ena beqämelika matto til at wäl liffua, oc thz ma fam ordom, ffor thy at stakokotter lärdombir berips bäther . .. än langher Su 256 . " wil jak tik giffua andeligx liffwrnis nakra wpbörian oc stakkottan lärdom (quedam tibi vitæ spriitualis principia brevissime tradam) ib. - innan stakkot, inom kort. kan skee at han (ɔ: törster) jnnan stakkot ändhas " LfK 131 . - mädh stakkot, i korthet, med få ord. mz stakkot at sighia Su 257 . 2) kort, fortgående iafbrutna och mycket korta tidsafdelningar. for een stackot andha LB 7: 225 . 3) kort, knapphändig, snäsig. stakkot swaar the ther fingo RK 2: 1896 .","4) afstubbad, svansl-s. stakkut hund (canis a cauda mutilus) ok kulloth ko ok litin man äru höghfärdogh (för -färdogh) GO 1079 . - n. adv. kort, på kort afstånd. han do j florentino stakkit fra florentz Lg 1040 . - Jfr for-, of-stakkotter."],"e":["stakkut GO 1079 . ","stackut Di 62 . . stakkot Bo 227 ; Bir 2: 268 ; MP 1: 28 ; LfK 115 . ","stakkot RK 2: 1896 ; Su 257 ; LfK 131 . ","stakkat RK 2: 7170 . ","stakkuth GO 265 . ","stakkit MB 1: 255 ; Lg 1040 . ","stekkith ib 3: 133 . adk. m. stakkottan ib 155 ; Su 256 . ","stakkotan Fl 953 . ","stakottan Bil 111 . ","stakkattan Bir 4: 130 . ","stakkot GO 898 . ","stackot LB 7: 225 . ","stakkota GO 248 . ","stakkit MB 1: 14 . ","stakkat RK 2: 7169 . dat. m. stakkottom Bil 879 ; Bir 4: 42 . ","stakwtom Ber 279 . ","stakitte MB 1: 321 . ","stakkitte ib 255 (på¨två st.). ack. m. stakkata RK 2: 7433 . ","stäkotta PM XLVI . ","stäkotta LB 2: 7122 . ","stakkotta Bo 256 ; Su 251 . ","stakkota GO 959 . ","ln . ","stakkota Bir 4: 130 . ","stakkottaster : -asta ib 43 . ","stakkotaster: -asta ib 42 ), "]},{"a":"stakkogher","b":"av","c":"adj.","d":["stackig, kort. " i stackogastha oc lettastha thenna heems bätringh " Lg 3: 72 ."],"e":[]},{"a":"stakkothet","b":"nn","c":"","d":["kortvarighet. tessins liffs stakkutheth SvKyrkobr 360 ."],"e":["stakkut- )"]},{"a":"stakkotsvarugher","b":"av","c":"adj.","d":["breuilogus . . . stäkkotswarugher GU C 20 s. 61 ."],"e":["stäkkot- )"]},{"a":"stakkotter","b":"av","c":"adj.","d":["1) kort. a) om rum. the hwndana skwlw wara firskwthne ey longe äller stäkotte PMSkr 247 . " falkens fäghrindh oc godheth kännes j thet när han haffwer . . . stäkkoth been nidhan knän oc tyuok " ib 277 . - om längdmått. längdin (på tomten är) . . . iij alna oc lx medh stäkotte alene ATb 1: 33 ( 1455) . - best. ss tillnamn. olaff stackede Skotteb 98 (1462-63). lib 133 (1463-64). b) om tid el. varaktighet. wi skulom thänkia thz wart liiff är stakket. loc pinan i heluite är lang SvKyrkobr 30 . jorderikis folk, som liffwa stäkkota stundh j enom forgängelikom tyma MP 5: 88 . ib 156. Hel män 137 . " natten görs lang oc mörk oc daghen stäkkotter (om vintern) " PMSkr 171 . - 3) kort, knapphändig. om tal el. skrift. breuilogia stäkket swar GU C 20 s. 61 . " micrologium idest breuiloquium stakcwth talan " ib (hand 2) s. 141. 5) av kort varaktighet, kortvarig. thät litla ok stäkkotta godha som menniskian haffwir aff syndinne Skrt Uppb 237. 6) om myntenhet: av ringare värde. pedhers juthes drängh i mark stäkutha för thz han salddhe ohemolth J'Tb 38 (1473). ib 66 ( 1475) . aff pedher . . . 1 marc stakkoth VKJ 188 ( 1466) . . . . oc 12 öra stakkota for 1 pund, thet bar andhers finne op ib 189 ( 1466) . KTb 98 ( 1479) . en gard . . . rentter ij tönir korn och v ore stackot Trolles Jb 85 . Jfr for-, of-stakotter."],"e":["stekottir MP 5: 156 . ","stackede Skotteb 98 (1462-63), 133 (1463-64). f. stakcwth GU C 20 (hand 2) s. 141. n. stakket SvKyrkobr 30 . stäkkot GU C 20 s. 61 . ","släkkota SkrtUppb 237 . dat. f. stäkkotte ATb 1: 33 ( 1455) . ","stakkoth VKJ 188 ( 1466) . ","stäkkota MP 5: 88 . ","stäkutha JTb 38 ( 1473) . ","stakutte Hel män 137 . ","stäkotte PMSkr 247 . ","stackot Trolles Jb 85 . stäkkoth PMskr 277, ack. m. stakkota VKJ 189 ( 1466) . ","stakketta KTb 98 ( 1479) . ","stakatha JTb 66 ( 1475) . Jfr Sdw 2: 1305),"]},{"a":"stakning","b":"nn","c":"","d":["utstakande av rågång. thenne xii wore vp the stoknyngena som giordis millan säkyla och kiwla vp the xii lass engh . . . Svartb (Skokl) 300 (omkr. 1422)."],"e":[]},{"a":"stakslädhi","b":"nn","c":"","d":["ett slags släde. VKU 149, 150 (1594) ."],"e":["stack- . ","-sleda . ","-ar ) , "]},{"a":"stal","b":"","c":"","d":[" . n. Jfr forstal."],"e":[]},{"a":"stal","b":"nn","c":"","d":["stall. SD NS 2: 591 ( 1412) . jpodromus . . . stall GU C 20 (hand 2) s. 43. ATb 1: 366 ( 1472) . - bildl. at hu gawe oss lhan (ɔ S:t Hieronymus) i gen nakra stund til at styra oc radha sith stall oc wärna the hälgha kirkio Hel män 161 . - Jfr asna-, brefdraghara-, mär-, not-, nöt- (Sdw 2: 136), svina stal samt stalder. "],"e":["staal SJ 2: 25 (1477) ; STb 3: 447, 453 (1499). stall GU C 20 (hand 2) s. 43; SJ 2: 25 (1477); Hel män 161 . ","-et STb 3: 453 (1499)), ","*stalz bygning","staalz- . ","stallz- . -bög(h)ning(h)),","*stalz knuter , "]},{"a":"stal","b":"nn","c":"","d":["stål (ss material), äfven af stål arbetadt föremål. taki skiold a sin arm aff staal Bir 2: 6 . tha kom then stolta clarina och bar honom en hielm aff stall Va 21 . ib 28 . Iv 3031 . Al 9960 . " mädhär wdh oc ägh oc horda staale " LB 7: 14 . fötrene (på bildstoden) waro some aff iärn, oc some sköre som staal (ficiles; motsv. ställe Cod. B 528 har i st. f. staal ordet skala, säkert rätta läsarten) MB 1: 14 . " iak var starkasta staal nar jak vtthandir a korseno, ok suasom glömmande minne pino oc saarom badh . . . for minom ouinom " Bir 2: 229 . " tak stalskifwo oc bint til thit hiärta sua at staalsins vidhlek oc slätta vari näst thino hiärta ib 5. stalsins äg ib. ""],"e":["stqal . ","stall Va 21 . 28)"]},{"a":"stal","b":"nn","c":"","d":["stall. " blef . . . världinna frw . . . quar vidh iätuna i stalleno . . . fyretighi dagha " Bo 4 . " at han byggia wille staal och hws sinon hyrdhom oppa . .. bärghet celion " Lg 437 . the haffde for husit et haldh oc bycht til wärio oc staldh RK 2: 2887 . Bo 1 . Lg 68 . LfK 206, 207 . Jfr notstal samt stalder. "],"e":["staal LfK 206 ; Lg 437 (ack; kan föras till stalder). staldh RK 2: 2887 (ack.; kan föras till stalder). med art. stallit Bo 1 . stallet LFK 207. dat. stalleno Bo 4 ; Lg 68 ; LfK 207 ),","stalz sven , ","stalz vrak , "]},{"a":"stalarmborst","b":"nn","c":"","d":["armborst af stål. hon (skutan) var laden met blij oc stolarbyrst FM 347 ( 1507) ."],"e":["stolarbyrst )"]},{"a":"stalbakke","b":"nn","c":"","d":["stallbacke, plats el. tompt på vilken stall uppförts. bodhz per olsson . . ath före bort stallen vth aff stalbakcen ok dyngien medh jnnen midfassta STb 3: 65 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"stalbiärgh","b":"nn","c":"","d":["berg hvarur brytes järn som beredes till stål. han skal hawa ängin friþ antwiggiä i dalum ällr a nokro bergheno som är iarnbyärgh silfbyärgh stalbyärgh SD 5: 637 ( 1347) . GS 31 ( 1380) . BSH 5: 511 (1512, nyare afskr.). Jfr Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 240."],"e":["-byärgh . ","staalbergh GS 31 ( 1380)"]},{"a":"stalbrodhir","b":"nn","c":"","d":["stallbroder, medbroder, kamrat, kumpan. arnecke . . . kendes . . . haffua stolit . . eth pancer medh sin stalbroder aff mathis j skelby STb 4: 119 (1506). . . . tet han och hans stalbro hans hade stolit STb 5: 180 ( 1517) ."],"e":["-broder . ","-bro STb 5: 180 (1517) , 322 (1521, Kop)), "]},{"a":"stalbrodhir","b":"nn","c":"","d":[" = stalbrodhorskap. (Anders Knutsson och Sten Larensson) haffde stalbrödraskap saman i thet örlogh i dronning margitte tiidh och galth them badha eth skadha och froma Urk. fr. 1492 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe)."],"e":["-brodher -broder )"]},{"a":"stalbrodhorskap","b":"nn","c":"","d":[" ? stallbroderskap, stallbrödralag, förbund. bindom wi badhe stalbroderskap (Cod. A sälskap 457) saman ST (Cod. Asc.) 558. Jfr stalbrödhraskap."],"e":["-broderskap )"]},{"a":"stalbughi","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"stalder","b":"nn","c":"","d":["1) stall. then mynste stallen som är nest offwan fore kalgaardin SJ 2: 68 ( 1481) . en skal . . . larens matsson haffue en stall medh sina hustru tet öffra stallet ij samma botwidz grändh ib 223 ( 1493) . STb 3: 65 (1493). PMSkr 239 . " thet andra hwsith warj stallen til pafoglana " ib 260 . - Jfr asna-, hästa-, svina-stalder samt stal."],"e":["staller SJ 2: 224 (1493) ), "]},{"a":"stalder","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) stall iak (Jungfru Maria) födde mz tholke matto som thw saat stanande a bönom mz böghdhom knäm ensamin j stallenom (in stabulo) Bir 3: 282 . konung philippus läth them hestenom göra een stal aff starkom iärngaddrom ST 514 . " han gik in j stallin ib. 2) spilta? sin son lagde maria mö j iätunä nide i asnä hö asnen ther widh stallen stodh han kendes widh thz signäde blodh " MD 11 . - Jfr stal."],"e":["staller VGL II þ 30) , "]},{"a":"staldränger","b":"nn","c":"","d":["stalldräng. " i [1] bloduite som han slog niclis henricsons stal drengh " BtFH 1: 206 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"staldränger","b":"nn","c":"","d":["stalldräng. Arnell Brask Biᴵ 34."],"e":[]},{"a":"stalgardher","b":"nn","c":"","d":["stallgård, stall. KTb 62 ( 1428) . " closter fridhin är jn til graffwena widh biscopsins stalgardh " Nio handl rör Vkl 223 . en gordh . . . med trägord, stalgordh, oc allen hans tillaagom Lagerbring Saml 2: 240 ( 1449) . ATb 1: 63 ( 1456) , 349 (1471). hinrik . . . satte radith i panth een stalgardh och eth stal för vj mark ib 366 ( 1472) . ib 2: 26 (1473), 3: 178 (1506)."],"e":["-gordh )"]},{"a":"stalgardher","b":"nn","c":"","d":["stallgård, stall. hans stalgardh var yfrith rik mz dyra örs swa kostelik Fr 2599 ."],"e":[]},{"a":"stalhamar","b":"nn","c":"","d":["stålhammare. Jfr Sdw 2: 1306."],"e":[]},{"a":"stalhandske","b":"nn","c":"","d":["stålhandske. " ii blator ferdugha. v bryst. iii par staalhanska Inv Cur Tynnilsö 1. tesse skattadhe pantha aath andirs . . . eth par staalhanska oc tw öfuirste beenwapn oc twa mosior oc tu forstall for ij mark " ATb 1: 245 ( 1466) ."],"e":["staalhanske )"]},{"a":"stalhandske","b":"nn","c":"","d":["stålhandske. " rostad swärd oc staalhandkse widh hans har " RK 1: (Albr) s. 212 ."],"e":["staal- )"]},{"a":"stalhiärta","b":"nn","c":"","d":["hjärta hårdt som stål. haffuer han staal hiärta som thenna skadhan ey fullelika aktar oc ey aff allo hiärta grather Su 63 ."],"e":["staal hiärta )"]},{"a":"stalkulle","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. haquon staalkulle Kumla kyrkas rb 28 (1432-41?)."],"e":["staal- )"]},{"a":"stalla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr installa."],"e":[]},{"a":"stalla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr installa."],"e":[]},{"a":"stalla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bestalla."],"e":[]},{"a":"stalla bygning","b":"nn","c":"","d":[" = stalz bygning. sTb 3: 475 (1500)."],"e":[]},{"a":"stalla rum","b":"nn","c":"","d":["stallrum, rum för hästar. wäghfarände mannum at säliä matt ok hästä foodher, lhuus laanä them sum bedhäs mädh godh williä, stuw, söponbherbärghe, stallä rwm li wthusum SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.) . Jfr stalrum."],"e":["stallarum SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). staallä rwm), "]},{"a":"stallare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " ragnerus dictus stallari " SD 3: 242 ( 1316, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"stalle","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stalmur","b":"nn","c":"","d":["stålvägg. bildl. for then staal muur haf thinä starca troo Vis sten 7 ."],"e":["staal- )"]},{"a":"stalmästare","b":"","c":"","d":[" , m. stallmästare. MP 3: 349 . (De kapitulerande på Stockholms slott) schulle och maage aff ghaa . . . medh sina cappellana och andree embit[z] men, kocka, lechiara, stegara, fyrbotara, stalmestara och andre tolke embitzmen Rydberg Tr 3: 490 (1502)."],"e":[]},{"a":"stalning","b":"nn","c":"","d":["lJfr bestalning."],"e":[]},{"a":"stalrum","b":"nn","c":"","d":["stallrum, rum för hästar. JTb 53 ( 1458) . . . . oplot . . . larenss . . . eth stalrwm liggiandes wt han staadzins mwr SJ 2: 255 ( 1495) . ib 264 ( 1495) . STb 3: 212 (1495). jtem i visitering bör honum (ɔ fodermarsken) ride fram fore . . . ath skikke om stalrum Arnell Brask Biᴵ 35."],"e":[]},{"a":"stalrum","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr stalla rum."],"e":[]},{"a":"stalskiva","b":"nn","c":"","d":["stälskifva. Bir 2: 5, 228, 230 ."],"e":["staal- Bir 2: 228, 230) , "]},{"a":"stalsven","b":"nn","c":"","d":["stallsven, stalltjenare, stallmästare. " jak will tiäna en mektwg höfdinge . . . oc ware hans stallswen oc skwra hans harnisk " Di 96 . han haffde . . . til sig budit alle the stalswenna i stadin waro ib 97 . " tw holler mik ekke bäter än min stalswen " ib 157 . myrde mik (kon. Sverker) min stalswen RK 1: (LRK) s. 226 . - ss tillnamn. johanni stalswen SD 4: 129 ( 1329) . karulo stalsuen ib 370 ( 1334) . - Jfr mästarstalsven samt stalz sven."],"e":["stall- Di 96 )"]},{"a":"stalsven","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. STb 1: 180 (1478), 2: 566 (1491). - Jfr mästarstalsven."],"e":[]},{"a":"stalsvärdh","b":"nn","c":"","d":["stålsvärd. sarare sorgha värk tolde hon j sin siäl än eth staalsuärdh hafdhe gangit ginom hendne hierta MP 1: 39 ."],"e":["staalsuärdh )"]},{"a":"staltinde","b":"nn","c":"","d":["ståltagg. the galta börsta waro stinna som nakre hwnsse staal tinn Al 5128 ."],"e":["staal tinne )"]},{"a":"staltomt","b":"nn","c":"","d":["stalltomt. Stb 2: 229 (1487), 3: 137 (1493), 5: 237 (1519)."],"e":["-tompt )"]},{"a":"stalvägger","b":"nn","c":"","d":["stålvägg? stålvigg? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 99, C. E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal utg. av I. Modéer 79 f. jenis staaluäg FMU 2: 65 ( 1406) . olaff staluegh ib 3: 144 ( 1438) ."],"e":["staal- )"]},{"a":"stam","b":"nn","c":"","d":[" Jfr konungs stam."],"e":[]},{"a":"stama","b":"vb","c":"v.","d":["stamma bedhas swa som stammande KL 115 ."],"e":[]},{"a":"stama","b":"vb","c":"v.","d":["stamma, stappla (på målet). forethänkte iak swa som stamande nakoth sighia SkrtUppb 70 . " thät barn thär stamma tha thät vil tala " Hel män 98 ."],"e":["stamma )"]},{"a":"stamber","b":"av","c":"adj.","d":["stammeniels ib 224 ( 1509) .","2) tveksam, tvekande? tha sporde konungen laris till huru han thet breff fongit haffde . . . tha stod han therinnan stamber en liten stund oc bleff förfäred HSH 16: 88 ( 1527) . Jfr stamul."],"e":["stampner SSkb 30 (1501-02) . best. m. stqmme. -a stampme STb 2:228 (1487), 361, 376 (1489)),"]},{"a":"stamber","b":"av","c":"adj.","d":["stammande en brodhir . . . swa stmbir at han gat ey läsit pater noster KL 56 . ib 115 . " fwlottir oc stambir i ordhomen " Bo 180 . stam oc läspandhe twngha Su 110 ."],"e":[]},{"a":"stamn","b":"nn","c":"","d":["stam, stäv. " tha komo twa krakor . . . oc satto sik pa främbra stampnin Prosadikter (Sju vise m) 167. Jfr bak-, fram-stamn. ""],"e":["stampn )"]},{"a":"stamn","b":"nn","c":"","d":["stam, stäf, uppåt böjd fortsättning af ett fartygs köl, främre el. bakre del af ett fartyg. marge otalike gylte stampna Rk 1: 130. bord vid bord ok stamn vid stampn lagdo the ther bryggio läghe medhan ib 1469 . " skipit hawir thre dele som är främbre stampin (provam) ok midhal delin ok äptre stampin (puppim) " Bir 3: 187 . skipit . . . stötte vp a strandena mz främbre stamnenom KL 174 . Bil 251, 575 . äftre stammin syndir löstis aff bylghionna makt KL 175 . - framstam. förstäf. konungh haniss han wändher sin sta mpn räth aath örehampn RK 3: 3296 . - Jfr skip-, skipa-stamn."],"e":["stampn staffn se framstamn -ar )"]},{"a":"stamnboe","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["stam- )"]},{"a":"stamnskut","b":"nn","c":"","d":["stamp, stampjärn, stötel. II stampär HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":["stamskut )"]},{"a":"stamntiäld","b":"nn","c":"","d":["tält(duk) att anbringa i ett fartygs akter- el. förstäv. eth stampn tiel til en sköttöbat Inv cur Tynnilsö 8."],"e":["stampn tield )"]},{"a":"stamp","b":"nn","c":"","d":[" ? 1) stamp, stampjärn, stötel. - stampstock i stampverk. gaffz lasse larensson xii!UDDA_TECKEN? marc fför thet han kostwert hade pa bade puluerquernene . . . pa theris botne stamper oc former Stock Skb 158 (1520-21) (möjl. att fatta som en sammansättning med föreg. botne). 2) stämpel. om smedjeredskap. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 90. 3) om detalj på hästsko. gång hestskoo med 8 stamper . . . ii öre Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"e":["-er ) , "]},{"a":"stampa","b":"nn","c":"","d":[" = stamp 2? smidhio redzskap . . . ii sma hambra sua oc iiii stampor Inv cur Tynnilsö 7."],"e":[]},{"a":"stampa","b":"vb","c":"v.","d":["stöta, sönderstöta, sönderkrossa. " item iiij arbetiskarlla i bastwgen, som tigel och leer förde och stamppat leer HLG 2: 76 (1517). ""],"e":[]},{"a":"stampa","b":"vb","c":"v.","d":["stöta. söderstöta, sönderkrossa. stampar man malyrt LB 4: 350 . " malyrt är godh wider ny saar om hon stampas ok läx ther wider ib. legger mans tempadhan pwrlök widh benbruth " ib 2: 34 . " fenekal stampat b 10: 7. takir man grönt frö aff fenekal oc stampar thz ib. tak celidonia oc stampa " ib 8 . " stampha galiga til pulwer " ib 1: 96 . ib 97 . " tak aloe stampa smat ib. skal man tagha hwsslöök ok stampa han sman " ib 2: 9 . "],"e":["stämpa LB 5: 77 (på två st.) . -ar, -adher), ","ara ib 4: 346 . ib 5: 77, (. 41, 42. skal man taga lyn frö stötha och siudha i vatn ochs tampa mz mayo smör ib 2: 9 . " stampar man rökilse mz aloe " ib 4: 339 . stampar man sinap mz lit watn ib 344 . " sinap stampader mz äthikio " ib sinaps frö stampat mz fikor ib 345. stampar man sianaps frö mz nokot thz som smörukt är ib. stampadher sinapir äller malin mz ätikio ib. ib 1: 96 2: 33 36, 37, 38, 39 o. s. v., 3: 63, 64, 75, 76, 77, 79, 80 o. s. v., 7: l2, 5 os. s. v., 8: 41, 42 o. s. v., 10: 6. ","stampa saman , stöta samman, genom stötning blanda, bland och stöta. läggir man salt ok roser stampar samman widh hwnda bith LB 3: 63 . skal man tagha arwi oc hwitha aff äghit oc stampa saman ib 5: 77 skal man tagha pipar oc myntha oc lithet salth oc stampa thz saman ib ib 2: 54, 4: 340, 10: 6 . " tag tz röda aff äggith stampa tz saman med honag " ib 7: 5 . ","stampa til saman , "]},{"a":"stampa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["stappa )"]},{"a":"stampa","b":"nn","c":"","d":["Jfr pulverstampa."],"e":[]},{"a":"stampemiöl","b":"nn","c":"","d":[" (med agnar o. d. blandat havremjöl berett genom sönderstötning el. krossning. Jfr Sdw 2: 1306."],"e":[]},{"a":"stampera","b":"vb","c":"v.","d":["stämpla, trycka (skinn) i färger el. mönster. sidhan skinnen ärw brwnerath . . . wm swa är tw wilt haffwa them brokoth, tha skwla the sätias äller stamperas mädh wthskwrnom sätherwärks stokkom PM'skr 537."],"e":[]},{"a":"stampeskor","b":"nn","c":"","d":["ett slags hästsko. for en klippare at forlegghia mz vj stampeskoo een öre for een hest om viij stampesko halffannan öre SO 73 ."],"e":["-skoo SO 73 ) , "]},{"a":"stamul","b":"av","c":"adj.","d":["stammande; osäker, rådlös. at the icke sta stamble ther wtinnen at antwore them thet macht breff HSH 19: 140 ( 1506) . Jfr stamber 2."],"e":[]},{"a":"stanak","b":"vb","c":"v.","d":["stånka. flämta, pusta. han . . . stankar (anhelat) af mäghinlöso Bo 197 . hördhe han . . . ena kranka människio stanka oc hardhelika stynia ST 167 . ib 273 . Al 8912 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"stand","b":"nn","c":"","d":[" Jfr a-, be-, bi-, bodha-, for-, mot-, mote-, mädh-, til-, undir-stand."],"e":[]},{"a":"stand","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, gen-, mot-, mädh-, til-, undirstand."],"e":[]},{"a":"stand","b":"nn","c":"","d":[" SD NS 1: 678 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"stand","b":"nn","c":"","d":[" ? infattning för ädelsten? en stierna af vii (7) stenom, tree af dem woro tree röfe rubijn, tog war en bortho i enne spirone medh sinne roos eller standh Fornvännen 1956 s. l100 (1454, avskr.) (om detaljer på drottningkrona)."],"e":[]},{"a":"standa","b":"nn","c":"","d":["ett slags kar el. laggkärl, ståndtunna. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 67. ärw nokre store kalstokka the klyffwes oc swa läggis j sma standor, oc yrther wälsmakande j bland PMskr 354 (under rubr. sylta kal äller yrther). (vätskan) slas affwan j standona pa kalen oc läggis nokot twngth wppa swa at väskan standher altid affwer kalen ib 355 . tynnobindaren, som bandhadhe fat oc standor aat trägarssystrenne VKU 85 ( 1556) . Jfr tinstanda."],"e":[]},{"a":"standa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","ther ma han staa henne til retta om ib 209 ( 1495) .","2) stå stilla, stanna. om person. - hålla sig stilla, vara stilla. nar en haffwr ekke !SYNS_DÅLIGT? wissan oppa ena sydhe än oppa the andra tha skal han stha ok ekke ga tyl altarens sacrament Gers Frest 44 . 4) stå, stå fast, framhärda, förbliva. sprode omhon ville sta til sin ordh hon hadhe sakt på henne ATb 1: 369 ( 1472) .","5) stå, befinna sig (i en viss ställning el. i ett visst förhållande el. på ett visst sätt), vara. om person. binder iac mic til . . . at standa ther fore ij fulle hemuldh i gilde oc allom swarum SD 8: 30 ( 1361) . " the som widher naghra sambindning strengeligha sta waren alstinx vtelykte aff allo wali j thät sinnit " Abbedval i Vkl 102 . " waare thet swa tha stode the ther ekke wäl vti " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). i the fyrotjogo dhagana hon (ɔ jungfru Maria) . . . vtan kirkio stod SvB 50 (mot sl. av 1400-t.). guddomsens waldh i hwilkins han schulle framdelis lata framkomme til parijs . . . til knwtz slech jn studio stode STb 3: 440 (1499). meden the (ɔ: småscennerna) staa vnder wart riis Arnell Brask Biᴵ 31. 7) slå (på ngns sida), hålla (med). gudh hawir mädh thic swa länge stat Hel män 224 . 10) bestå, utkämpa. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 142. 14) stå i spetsen (för). standa for, förestå. bryggiaren äger staa för mältningene Arnell Brask Biᴵ 5. Jfr standa fore. 15) ansvara (för). Jfr Sdw 2: 1306. meth tomptynne skall magnus siälff sta sin äwenthyr meth. äähwa hänne aff honum söker vthan rätthe ärffwingia, ther staar jach fikke foe SD NS 3: 273 (1417, ä. avskr.) . jtem pädhar haralson stod swa wäl mattis person for hemfrid som ion mwknk hwi skulle jak äy staa matisse for hemfrid han är borgare ok äkke ion ok ta giorde jak hanum orät matisse ok stode jac hanum äy for hemfrid ATb 1: 123 ( 1460) . pedher olsson sal staa fore the peningane STb 1: 76 (1476). konungen stande them forä skada fengelse skip hästa och haffwa sa lenge the koma j theres rike jgen G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. jach wil staa tik och thin stalbrodr for hwss och hemfridh STb 2: 249 ( 1488) . " effter tet ath . .. oleff standit borgern til tess dödens veners och frenders tilkomelsse " ib 3: 105 ( 1493) . - at alle thee . . . ilgerningis män, ther . . . sich syelfwän for scahdä oc for fromä sta (som handla helt på vinst och förlust?). thöm scal . . . Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . 17) vara underkastad, vara skyldig att rätta sig efter. underkasta sig, lyda, rätta sig efter. . . . til ath göra gudz vilia oc sta hans budh MP 5: 153 . - visa, bevisa (lydnad). at the ekke wilde staa lydene GPM 2: 367 ( 1511) . - stå, underkasta sig, finna sig i. Jfr Sdw 2: 1306, K. G. Ljunggren, Objekt och eventūr stā] meth tompynne skall magnus siälff sta sin äwenthyr meth SD NS 3: 273 (1417, ä. avskr.). iak oc mine arffua skulum sta alla fara om alla the klaghan ib 373 (1418, d:o). olaf skulle sta sin egin äwentyr ATb 1: 154 ( 1461) . . . . ok sade her benct sielff wilie staa faren j jhesu nampn STb 2: 531 (1491). sade oleff sich wilia anname skypit j aboo, ther thet ligger, ok vill standew sine lycke ther medh ib 3: 329 ( 1497) . Jfr 18. 18) underkasta sig, utsätta sig för. ok thetta är thet gellit som han stot forre i!UDDA_TECKEN? lest järn ATb 1: 17 ( 1453) . - stånda, vara underkastad, underkastas, undergå. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 145. sidan stod hon sin räth som lagen gaffwo at hon bar stazens stena ATb 2: 59 ( 1475) . han skulde haffua staath therfore een ondh rätt STb 1: 71 (1476). ib 2: 212, 218 (1487). medh thet samma stodh han sin reth ok dömpdes til swerdit ib 3: 174 ( 1494) . 19) stå, vara ställd, vara rest, vara planerad. om sak. mellan hwart stykke af thessin x (10) i krantzenom stood ett stykke gull och blaat under Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.). - slå, vara belägen, ligga. 1 fiskebäk, thär soghin stodh fordhom VKJ 171 . 20) stå, stå stilla, stå orörlig. om sak: - särsk. om flytande ämne. qui conuertidh petram ia (så!) staghna aquarum . . . han wändher hallena j standhandhe träsk älla wanta JMPs 523. ib 559 . 21) befinna sig, vara. om sak. the andra husen i stenby sta SD NS 3: 167 ( 1416) . wår stora förgylta sölftafla, som helgedoma äre uti och glas står före FMü 4: 341 (1470, avskr.). 22) stå, stå upptecknad el. skriven, stå omtalad, stå upptagen. allä the articulos som här j standä SD 8: 269 ( 1362) . thet stander bewaradh ij stadzins bok KTb 59 ( 1426) . SVklE 155 . " aar dagh oc stadh som fore scriffuat staar " ib 168 . " jtem förwara sin baath . . . som j gordzbokenne stondher " Arnell Brask Biᴵ 28. 25) stå, befinna sig, vara (försatt i ett visst förhållande el. beskaffad på ett visst sätt). om sak. tomt oc hws. alt sum thet star nu SD 8: 169 ( 1362) . " än tho at hon (ɔ en byggnad) kunde os nakat til meen äller hinder at sta " SD NS 3: 143 ( 1416) . " jak ok min modher gafwum min fädernies gardh . . . ok thet hafdho förra at ok stodhe til arfs " ib 430 ( 1419) . Arfstv 15 ( 1461) . " at the bygningin standhir til fallith, hwilkins grwndhhual synis söndhir krosas " SpV 225 . SJ 2: 244 (1493), 313 (1497). at grwfwan star i en godh matte GPM 2: 378 ( 1511?) . han hade stolit x mark oc c aff en hoffmanoc en bonde, ther thet stod gömpt i skogen wndan rytterne STb 5: 160 (1517). döö nokor aff kompanommen mädhan skipith standher j byghningh PMSkr 3 . - stå full. Jfr Sdw 2: 1306. 26) stå, vara beskaffad, förhålla sig, om sak. - opersonl. tha haffwer jw snarare staadh till raadz ath wntsätia tunna gotz än packa STb 1: 231 ( 1480) . " gresca härenom skulle jnte trytha, oc ey ellir them j nagon mattho staa tiill nödh " Troj 101 . - med inf. med at. kwnnen j vel sielffwe merchie hwat mich stander aldeles akene at sware eder om nagor bebreffwingh Mon Dipl Sv 50 (1487). - med inf. utan at. huilked oss ey stod formena Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). - stå, vara. med prep. til och verbalsubst. ST 337 . " oss stod thet engenlunde til görende " Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). . . . och staar thet tyl troendes GPM 2: 23 ( 1508) . thet roffuerij star tiil rissan STb 5: 119 ( 1516) . 28) stå, stå till buds, stå för ngns räkning. - stå, innestå. thet wij haffuom saa mykit standande for oss i lubeck thaa maathe wij än nokot wara betrode her i room Troil 5: 316 ( 1505) . - stå (till aff få), lämnad. om sak. - vara insatt el. deponerad. tesse skattade een kiortil for iiij mark oc han stod i radhstugunne ATb 1: 264 ( 1467) . STb 3: 321 ( 1497) . hans larensson . . . fframsatte om sith moderss ffaders arff om grytor, som j retten hade stad ib 4: 232 (1511). ib 5: 2 ( 1514) . - vara insatt. om lån mot hypotek. cc mark lubicenses standande ij wismar innan hans northmääyers hws wp der ghroue KTb 59 ( 1426) . - stå, vara ställd, vara satt (till pant). at the enghom sälie borghe eller lane kirkione thiend. wtan fore redha peninga eller godha wärdöra eller oc wissan pant. huilken panther jo bäther wara scal änt hz han forestaar Gummerus Syn-stat 41 (1425, vidim. 1440). ib. j skedh som . . . star for vj [6] mark HLG 1: 86 (1486). 30) lagstå. tha är then for:da gaardhen laghlika vpbudhin ok hauer laghlika standith at lösa SD NS 3: 194 ( 1416) . 31) anstå, vila, vara lämnad å sida. item hawa . . . konung erik oc . . . drotning margareta . .. latit sta wm the delo oc godz oc bönder, som fran krononne är gangit Rydberg Tr 2: 657 ( 1396) . - stå, stå oavgjord, uppskjutas. al the stykke ther os ijmillan stod SD NS 3: 260 ( 1417) . oleff . . . forbadh peder flemiing, fore tet han slogh hans suen j heel . . . huilket han hanom tilgaff, effter tget ath zachen standit haffuer nath ok aar, ok for:ne oleff standit borgen til tess dödes veners och frenders tilkomelse ok jngen än nw komen är STb 3: 105 ( 1493) . alla . . . gaffuo for:ne hustrv margit . . . quit ok fry fore arffuit, lösörene effther sin bonde, ffaste grvnden stande framdelis ib 438 ( 1499) . ATb 3: 345 ( 1524) . 33) stå, räcka, forfara, vara. rötkil . . . saat ther i viij daga swa lenge som landzrätten staade FMU 4: 459 ( 1476) . [aleneste är] bröst tette onde föret j wintren inthet stondit haffuer STb 5: 323 (1521, Kop). 35) stå, äga rum. tha brandin stodh ATb 2: 154 ( 1480) . en wal . . . huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . " thet herramötha som nw skal stha i telghe " GPM 2: 146 ( 1500) . ib 148 (1500?). Stock Skb 193 (1521-22). 36) stå, stå vid makt, äga bestånd. - stå, bestå, gälla, äga giltighet. ath mit testement . . . motthe bliffua standet och hallit til een ewigen tiidh GPM 2: 83 ( 1488) . " alt tet hon til kyrkiona giffuit hade . . skulle standa och bliffue fast " STb 4: 49 ( 1505) . - part. pres. beståndande, gällande. þa bliwer þetta standande SD 8: 32 ( 1361) . 38) bestå, bero. - bero vara beroende (på el. av). täkkis idher thet godz ath anama, thet staar til idher FMU 4: 343 (omkr. 1740). - bero på, komma an på. swa mykit till oss ok warom stadh stander SD NS 3: 265 ( 1417) . thet (ɔ: rätt bedömning av jaktfalkar) staar mykith til then them regerar oc tämyer PMSkr 277 . 43) anstå, hövas, passa. - passa. om klädesplagg. therra klädhe äro renlikin ok staa them wel ok föghelika MP 5: 63 . 44) standa for hand, förestå, vara förestående. hwa som sua hauir ofuer sik bygt honum standir for hand godh ändelyct Vis sten 8 . 45) stå, kosta. Jfr Sdw 2: 1306. thet jac hafer salt . . . gardhin . . . fore fyra mark päninga ok tiwghu, swasom han mik stoodh Sd NS 3: 606 (1420). - vara uppskattad till. then delin benct kogh äger i husit . . . staar iiijᶜxc (490) marcker SJ 2: 152 ( 1489) . gälla, räknas. ath thenna piinlikheeth tu lider nw . . . matthe staa for thina synda booth Saml 6: 165 . pilten (ɔ Jesus i en uppenbarelse) swaradhe thu haffwir fämtighi aar oc iak fäm, mit första aar skal staa (stabit) for thin första tio aar . . . oc mit fämpta aar skal staa for thin fämtigho Mecht 192 . 47) med prep. äptir, trakta efter, fika efter. marghe fore wärlz giri skuld standa äpter marghom giällom SvKyrkobr 63 . 48) standa til kännandis, tillstå. jak star tilkännandis (fateor), enhgom . . . wara lofflikit . . . at liffwa widher enkannelikin lagh SpV 445 . ","2) sörja för, vårda sig om. anders j östen aa . . sagdes si wilia at halda the förnämpde hustru katerine oc staa henne fore Uppl Lagmandsdomb 29 (1490).","4) förestå, vänta, tillstunda. " sidhan standhir enkte annath fore (erit), wthan en kärlekir owir alla, j allom, ok mz allom " SpV 495 . " tha magha the pröffua hurw rätwislika them star foe til thera siäl ath pinas ok plagas " MP 4: 23 . - Jfr forestanda. ","2) vara inne, vara för handen. j thennom fasto tyamanum som nw staar jnne MP 5: 200 . ","3) tillstå, erkänna. iak staar til at jak kallede hanum sokkofot ATb 1: 121 ( 1460) . ib 328 ( 1470) . " her ture stodh thät taa til . . . ath han the breff j wärio haffde " Arfstv 100 ( 1472) . STb 1: 111 (1477), 2: 200 (1487). stadt heller thin gerningh til ok bedes nade ib 239 ( 1487) . SJ 2: 138 ( 1489) . STb 3: 331 ( 1497) . " om hon än thå wille stonde sin ord och gaffuor til, som hon tiillforende giort " ib 4: 257 (1512-13). HSH 16: 91 ( 1527) .","4) giva försäkran el. intyg. ware thet swa at hanom noghor man skylla wyllä fore ath han noghot aff böndyr toogh ällir them beskattadhe tha star iak honom thäs ti at iac baadh honom thet göra VgFornmt I 2: 41 (1397). SD NS 3: 441 ( 1419) . " framledhis staar jak täss til at miin hustru marghit ioansdotter war j handlaghi medh mik tha thetta köp laghlika giort war " JämtlDipl 211 ( 1428) . " thu haffer stulit min bath oc star jac fyldiga til at thu est min livff " ATb 1 6 (1452) . ib 133 (1460). NMU 1: 146 ( 1488) . STb 4: 228 (1511). thaa bleff . . . alth ärligiä . . . vprächnadh . . . qwith och frith för allth äwich tiltall, som tessa eftherscrifnä . . . dande mänss aaff klärkäridet staa mik fwlkomligiä till HLG 2: 140 (1526). 5) överlåta, tillförsäkra, tillförsäkra rättighet till. naar the haffdo thet öffuerlakt a badha sidhor gamalt och nijtt thet hwar there then andhra stodh til j wissom och wirklikom räkenskep, tha bleff . . . henric . . . skylloger . . . andris . . . atto och siwtige mark Svartb (Skokl) 443 ( 1451) . " teslikis ware oc om lödissö, staa borgamere ther konung cristiern hyllning oc manskap til, tha bliffue oc ther wid Rydberg Tr 3: 254 (1453). " ATb 1: 136 ( 1460) . " han star forᵈᵃ magnus til om een gardh han hanom salt hafde ib 215 (1465). stonder iak fulkomblica til then hederlig herra domprost j lincöpung thz höö iak honum salt haffuer aff fornempda teeg Brasks Kopieb 32 (1511). - Jfr tilstanda. ""],"e":["stonde STb 4: 257 (1512-13) . pres. stander. stand(h)ir Vis sten 8 ; SpV 225, 495 . stond(h)er Brasks Kopieb 32 ( 1511) ; Arnell Brask Biᴵ 28. stond´r Beckman STud 107 (omkr. 1450, MELL 34 ). pl. 3 pers. standa. konj. stande STb 3: 438 ( 1499) . impf. stodh. stod. stood(h) SD NS 3: 606 ( 1420) ; Arfstv 15 ( 1461) ; Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.); Stock Skb 242 (1524-25). stiodh Atb 3: 345 (1524). sto ib 1: 315 ( 1469) ; STb 2: 580 ( 1491) . ","stoff SJ 2: 211 ( 1492) . ","stot ATb 1: 3, (1451), 17 (1453); Saml 34: 276 . ","stoot STb 1: 72 ( 1476) . stod(h)e Sd NS 3: 430 (1419); SJ 2: 112, 123 (1488), 138 (1489) o. s. v; STb 2: 483, 494 (1490). 3: 198 (1494), 313 (1496), 440 (1499), 4: 51 (1505) (jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 313 f.). staade FMU 4: 459 ( 1476) . 2 pers. stodhz SkrtUppb 57 . ","stogt ib 79 . ","stodho . ","konj . stode Atb 1: 123 (1460). pl. 3 pers. stode Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). part. pret. n. standet GPM 2: 83 ( 1488) . supin. standit(h) Sd NS 3: 194 (1416); STb 3: 105 (1493); MP 4: 130 . standit Stb 5: 323 (1521, Kop). imperat. stadt ib 2: 239 ( 1487) . stath SkrtUPpb 209. Jfr Sdw 2: 1306) och sta (staa. refl. stas Mecht 164 . pres. star, staar. pl. 3 pers. sta SD NS 3: 167 ( 1416) . ","staa MP 5: 63 ; Arnell Brask Biᴵ 31. supin. stat Hel män 224 . ","staath STb 1: 71 ( 1476) . stad ib 4: 232 (1511). Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 219, 290 ff., 312 f.),","standa ater , 2) återstå, vara övrig. fogeten bleff skuldogher radhet xij öra oc ther star ather af sakören som vt fäst er ATb 1: 6 ( 1452) . ib 205 ( 1465) . ","standa fore , 1) förestå, förvalta, styra, leda. them som eendrächtelige walde worde aff rikesens radh adh standa rikedh fore G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 70. - förvalta, sköta. han ville jntet lenge staa thöm (ɔ: pengarna) fore j sit hws eller haffua vmsorg fore thöm STb 4: 9 ( 1504) . han vilde ey herbergere fremet folk och stande sit embete fore ib 30 ( 1504) . ","standa i gen , 1) återstå. xx öra sta igen HLG 1: 47 (1443). the aterstadha, som stodho igen medh landbomom VKJ 286 ( 1466) . STb 3: 433 ( 1499) . HLG 2: 62 (1518). viij marc, som stood i ghen aff lönen Stock Skb 242 (1524-25). 2) ha kvar obetalt, vara efter med. 3 aars landgäl, som han stodh igen medh VKJ 99 ( 1466) . ib 120 ( 1466) . HLG 2: 102. - ha afullgjord el. försummad. ewert . . . zacer til jx marck for iij warda han medh jgen stode STb 3: 313 (1496). - Jfr i gen standa. ","standa inne , ","*standa mot , med dat. el. i dess ställe ack. 1) stå emot, göra motstånd. constanciam stadhughetena mz hwilka skal stas mot syndinne Mecht 164 . 2) sätta sig emot. thär til . . . ath . . . nakor . . fortredheligha star moth sinom forman Mecht 308 . 3) motstå, hindra, förhindra. at jac wil . . . standa moth oräth och störkia fridh oc räth Svartb 394 ( 1441) . iohanna glömdhe offtha at stha moth ondom tankom JMPs 400. - Jfr motstanda. ","standa til , 1) ställa sig på (ngns) sida, förklara (ngn) ha rätt. nämpden stodh martene til at han haffde laghlika köpt ingalykio SD NS 3: 521 ( 1419) . Lagerbring Saml 2: 204 ( 1440) , 219 (1446). then qwinan sköt oppa at hon hafde köpt myölid i them lisla posanum war ATb 1: 73 ( 1457) . " tha stodh forᵈᵉ hinrik hanom til ther om (ɔ om ett krav) b 236 (1466). STb 1: 150 (1478), 374 (1482). "","*standa til baka , 1) återstå, vara övirg. eric pederson rådhman bar hustrv birgitta . . . the penninga, som tillbaka stodho Stock Skb 299 (1520, Skip) . ib 307 (1523, d:o). 2) ha kvar obetalt, vara efter med. om han med för:de tomptöre staar tilbaka j iii (3) aar skal för:de gard . . . HSH 13: 130 (1525? Brask). ","standa up , 1) med personsubj.: stå upp, uppstå, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). stode vp i retten ärligh man mattis marthensson radman fulmechtok pa hinrik mwlles arffuinga wegna SJ 2: 112 ( 1488) . ib 123 ( 1488) , 215 (1492). mandagin. . . stode vp fore rettin hans falkensten ib 232 ( 1493) . - uppstå från död. saghu þe alle at hon stot vp af grauinne Saml 34: 276 . Jfr upstanda.","*standa ute , vara pantsatt (för). Jfr Sdw 2: 1306. Jfr utestanda. ","*standa äptir , stå kvar, fortfarande stå. Jfr Sdw 2: 1306. "]},{"a":"standa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr motstanda."],"e":[]},{"a":"standa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","ther stodh han j xij aar Lg 3: 33 . hennee stondandes (existens) j room ib 578 . 4) stå, stå fast, framhärda, förblifva. han . . . badh thöm sta stadugh gudz kärlek KL 354 . " vm thu star (persiteris) j thesse snillinne " Bir 1: 273 . " stodh hon stark oc vilde ingaledhis ofuergifua sina rätta thro " Ansg 211 . stodh hon . . . widh thera lydhno Lg 3: 242 . widh thenna . . . iämpnadh oc maato skulu . . . brödhrene staa allaledhis Bir 5: 32 . 5) stå, befinna sig (i en viss ställning el. i ett visst förhållande el. på ett visst sätt), vara om person j staen här . . . j ihesu christi stadh Gers Frest Inl. sua länge hauar iak standet ii striþ mot hanom Bu 142 . " i allom thinna stridz daghom skalt thu staa (sis) swa som i enne standandhe stridh " Su 118 . " stat j froda fridh " RK 1: (LRK) s. 217 . stad hel MD 124 . Jfr 25. - förhålla sig, lefva. huru abbatissan staar j sino ämbite Bir 5: 48 . som . . . sta äptir ödhmiuka manna radhe (stant humilium hominum consilius) ib 2: 42 . lJfr 26. - stå, vara stäld, vara öfverlemnad vara. til gisle staa RK 2: 9140 . alla the fangha j gislo stodhe MB 2: 250 . Jfr 29.","6) stiga, stig ned. the ena (jungfrun) aff sin gangara stoodh (ändradt fr. steegh) Iv 2137 . - uppstå. þa mön stoþ (med). the villo alle medh pukan sta RK 2: 4157 . ib 3: 568, (sista forts.) 4513. hwem lyckan will ey mädher stå ib 4541 . 8) hålla stånd, hålla ut. skolom . . . vi . . . sta mannelica i frestisanna storm (sustinere procellas) Bo 94 . - hålla stånd mot. komma i saman ii kamp, tw star hanum ekke et tag Di 58 . tw orkar äy standa thera stora hwg ib 91 . 9) stå (emot), göra motstånd (mot). stat nw gen hanom Bil 786 . mykyt skal människan sta mote oskällike giri til mat oc dryk Bo 130 . " stat mannelika mot kropsens rörelsom ok astundilsom " Su 416 . thu . . . staar ekke a moth tholkom thankom ST 425 . " staar thu tholkom thankom ekke amot ib. Jfr standa a mot. 10) bestå, utkämpa. tree stridher haffuer jak staandith fasth " RK 3: 1687 . Jfr 8. 11) kämpa för, genom strid söka främja. hwem thz war medh eller mot the wilde jo standa marskens bot RK 2: 5625 . - försvara, skydda. som them sculle för schada standa RK 2:2280 . ib 2308, 3216. 12) lata standa til, anfalla. the crisno lotho til thera staa RK 1: 1728 . ib 3148, 4198 . 13) stå (efter), sträfva (efter). forsma prädica af þässa hems äro. som romara stoþo mäst äpte Bu 150 . " hwi standom vi äpte hedhir oc bälle " Bo 37 . ib 94, 97 . KS 36 (95, 39) . Iv 1038, 1057, 1322 . äpter priis stodh allas thera modh Fr 1840 . wi standom äpter ängo meer Al 5778 . " for thy the äpter thera dödh stodho " RK 3: 1443 . " stat äpte thy äwinnelika goze " ST 499 . ib 136 . " ther stodh han äptir mz alle sinne makt oc wilia at han matte the laghin faa ib 4. them riddara ther . . . staar äpther at wpbära stoor atherlön " Bir 4: 110 . 14) stå i spetsen (för). standa for, förestå. herra fräderik nu for llandith staar Fr 3104 . " at staa for riket " RK 2: 7400 . ib 5292 . at se loc sta for them (godsen) SD NS 1: 639 ( 1407) . bödh mästir mannomen som före ärffuodit stodho MB 2: 250 . Jfr standa fore. 15) ansvara (för). han wilde hanom ther fore staa fara felig bade til oc fra RK 2: 6304 . " the skulle tha bådhen för skadhen stå " ib 3: (sista forts.) 5224. hwilka . . . päninga herra clawes van vitzen mic skyllogher war for then sactha ther jac togh the stwnd han stodh mic for scahda SD NS 1: 159 ( 1402) . " haffue wi loffuith ok sagyh widh äre oc throo alle thee oss haffue sagt fängilse staa for liff oc swndh " BSH 4: 227 ( 1497, gammal afskr.) . 16) vara utsatt (för). standa for diäfwis frestilse Bil 82 . 17) vara underkastad, vara skyldig att rätta sig efter. hwilike fogatha ok ämbitsmän skulu hanom hörroghe wara oc hans radh standa i allom sakum som oss tilhöra HSH 16: 3 ( 1369) . - underkasta sig, lyda, rätta sig efter. the stodhe hans budh Al 8753 . " alle lenglä sta tith budh " MD 8 . ib 71, 76 . " hwat retthin giffuer vil jach sta " RK 2: 4799 . - underkasta sig, underorna sig.. at han schal standa kom[pa]nijs lydna SO 103 . visa, bevisa (lydnad). the . . . loffueden fulla lydhno stande RK 2: 1219 . " honom lydhno standa " ib 144 . stå, underkasta sig, finna sig i. wil iak nw sta thit budh Al 9907 . " ther om vil jach sta mina fara " RK 2: 4619 ; jfr 18. SO 85 . " om kalmarna sloth wordhä wij staa waar äventhyr swaa her effter som her til " FM 186 ( 1504) . ib 417 ( 1509) . 18) underkasta sig, utsätta sig för. wi standom badhe wara fara Al 2622 . - stånda, vara underkastad, underkastas, undergå. stande sin räth aa rädzstwffuo SO 6 . ib 16, 17, 63 . " stande samä rätt fyr är saght " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). MEG (red. A) 55 . red. B) 60. EG 64 . stande tholikan räth som then brutlike sculde standa MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 62 . EG 67 . SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). PM 36 . " the skulu alle standa en rät " KL 370 . " stande thiufs rätt " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 337 (1344, nyare afskr.), 638 (1347). BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . " en mordhara rät skulin ij sta " Al 3480 . " widh därij graff the stodho sin rät ib 3781. " ib 3778 . RK 2: 6523, 8360 . " ther stodh han sin rettha plaga " ib 4114 . " stande plikt som för är sacht " EG 64 . 19) stå, vara stäld, vara rest, vara placerad (i upprätt ställning). om sak (i allmh. sådan som har en bestämd öfvedel el. uppsida el. hvilkens höjd är större än bredden). thänne lundin hwa (för hwar) som faa trä plägha standa Bir 1: 232 . " owir the käldo sa han et trä standa " Lg 91 . " lther staar eth raa " DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . " stoþ calkren hel a altareno " Bu 417 . " hwar et liws brännande stär " Al 5992 . at stangen starkelikä j jordena sta Iv 3183 . " han tok thz skaftft när honum stär ok mot herra orik rände " Fr 1690 . " man sigher thz ij hans huse stär bordh staka aff filsbeen " ib 382 . vnder hwariom diske star een steen thän ther heter amatist ib 384 . - stå, vara belägen, ligga. standar nu ii sama std varra fru mönstar Bu 64 . manghe . . . muncka ens klostars som stoþ viþ fluitande vatn ib 22 . hafde . . . qwärnena i sama strömenom standande VAH 24 . 332 (1442). hwsen . . . som staa wppa for.da jordh SD NS 2: 171 ( 1409) . - stå, stå upprätt, stå qvar. huru länfge þät (templet) skulde sta Bu 64 ; jfr 36. 20) stå, stå stilla, stå orörlig. om sak. iosue . . . bödh solinne standa quarre a hymilenom MP 2: 175 . solin stod quar miduakt a himmenom ib. sool oc mane stodho stilla MB 2: 27 . ib 28 . - särsk. om flytande ämne. tha stodh skiärt cleum starkt som sten swa at the gato ey mz fingrum draghit en drupa wt Bil 211 . flytande watn stodh som mwr MB 1: 318 . Bir 2: 126 . vm vatnit star jdhkelica ib 130 . - stanna, afstanna; upphöra. thw lot swa drikka nilum flodh at hon aff sino lupi stodh Al 6564 . - stanna, fastna om hugg- el. stickvapen. sampson hwg till konungen vpa hielmen sa at swerdit stodh (nam stad) i härdana Di 5 . sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl sa at swerdit stodh i sadelen ib. ib 3, 203. didrik sköt sith spywth epther honum sa ath thz stodh j bakkan ib 220 . - med underförstådt subj. the hioggo fast the kämpa godh ä swa at ij hiälmen stodh Al 5350 . " han klöff hans huffuod oc bryst sa ati belit stod " Di 65 . widike worde sik manneliga, oc hiog aff sin macht a jarlens hielm oc klöff huffuod oc bryst sa ati beltit stodh ib 112. 21) befinna sig, vara om sak. swa när syntis (näml. himlen) honum bergheno sta Al 9504 . altidh skal bätre sädh a sta a annnars aker ok annars trä ok större jwuer a annars fää en thz staar ok är mino MD (S) 268 ; jfr 19. - hafva sin plats, hålla sig, var om företeelse inom kroppslig organism, särsk. om sjukdomssymtom. thän varmen bleff standande mote hiärtano väl fäm dagha vmkring KL 317 . " oppa sama sidho som böldin staar " LB 1: 98 . " fore then werk som stor i lorknylernä ib 6: 107. " ib l7: 1, 12, 36 o. s. v. 22) stå, stå upptecknad el. skrifven, stå omtalad, stå upptagen. tässen bokin . . . j hwilke staar en stadge Bir 5: 109 . thz stod alt saman j wisänä Va 55 . " äncti skal för glädiäs. än þet wi hawum til klostersens skipat oc giuit oc siþän ä hwart som pet stander " SD 5: 567 ( 1346) . " lät han vp breuet ok var þär alt af skrapat. som synden stoþ i " Bu 169 . " til lthe atta marker þäninga ok ena läst korn, som sta i the förra breffweno " SD NS 1: 625 ( 1407) . " her äptir standir af wars herra ihesu christi vndirs teknom " Lg 65 . " äpther thy j eno jertekne star scriwath " JP 72 . " som förscrufuat staar " VKR 29 . 23) innehålla, innebära, lyda. munkin giordhe som hans ordh stodho Bil 211 . 24) stå, vara innesluten. i sama dagh ok fridh skuluwaar godz ok ware pantä a badha sidhur standä ok warä BSH 1: 132 ( 1371) . 25) stå, befinna sig, vara (försatt i ett visst förhållande el. beskaffad på ett visst sätt). om sak siw nättir ägha scogha j fridhi standa TB 73 . länge lät gudh thzta land standa. . . j fridhi Bil 210 . thetta landeth staar j wederhmödhe FM 413 ( 1509) . munde husit j liwsan lugha sta RK 2: s. 333. smör möö sina spina mz henna (odörtens) oos tha sinnas the oc standha fwlle LB 3: 142 . Jfr 5. - stå full. then äpta gardh mz glomster star Fl 1102 . 26) stå, vara beskaffad, förhålla sig. om sak. bäther står swå almoghans styrilse KS 6 (13, 6) . standa thön land wäl lib 17 (43, 18). alt staar wäl Bir 5: 48 . ekke staar idhart lifwerne swa Al 6327 . han giordhe honum kunnukt ther huru hans thing mz honum stär Fr 2852 . " tessa lund tha stodh thera akt " RK 1: 1723 ; jfr 40. staar thit hiärta til hans swa (intager ditt hjärta en sådan ställning till homom) ST 425 . Jfr 5. - opersonl. stå till nu hafuer iak sakt sidhwanio vaar ok huru här a husith staar Iv 4096 . ther stoor illa MD (S) 242 . " thz stodh sa vell j ryket tha ath aldre kundet bätre sta " RK 1: (sfgn) s. 171. wäl mz honum staar ib 3: 2768 . huru hafuer thz standith mz thik sidhan ij forin bort fra mik Fr 1291 . " thz thöm äkke kunnukt är huru om miin thing nu stär " ib 808 . " tha thykte suensca illa standa at rikit sculle j thölken wanda " RK 2: 2010 . - stå, för hålla sig, vara om thet skulde noghot vinlica mällan os standa (om det skulle vara ett någorlunda vänligt förhål.lande mellan oss) SD NS 1: 639 ( 1407) . them j mellom stodh thz j fridh RK 2: 1414 . lib 3043. ther mz skulle j fridi staa ib 7646 . ib 1427 . " thz sculle sa j godha sta " ib 1421 . - med dat. thz stoodh honum swa nödhelik Iv 4557 . - stå till med, förhålla sig med, vara förhållandet med. ij vitin ey huru mik thz stär Iv 4640 . - stå, vara. med pre. ltil och verbalsubst. på -nde star til troandhes at the snarlika mista mik Lg 3: 679 . 27) stå, förblifva, fortfara att förhålla sig. thetta stodh en stund ok bleff RK 1: 2876 . " stod thz sa nokor stund " Di 34 . ib 23 . stodh thz sa j ij aar ib 4 . " saa staar thz tilla een lithen riidh " RK 3: 3888 . Jfr 33. - stå, förblifva (i samma skick). al thing standa (perserverant) äptir gudz skipan Bir 2: 126 . standa (stant) al elementa j sinne skipan oc rörilsom suasom foreseet är aff äuerdhelico ib 128 . al thingh sta äptir thinom vilia ok blifwa j thinom ordhom ok säga ib 1: 76 . " all kiärumaal sum länge standa vkiärdh " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). gardhin . . . var . . . äpter landzlaghom opodhin oc stodh opbodhin nat ok aar nästom frändom til lösn ib NS 2: 37 (1408). stander hwsisth olöst MB 1: 374 . 28) stå, stå till buds, stå för ngns räkning. skal alth thetta forscreffna goodhz mik och mynom arffwm til atherlösen standhe SD NS 2: 78 ( 1409) . 29) stå, vara öfverlemnad om sak. mit liiff skal til idhra thiänist sta Fr 1067 . - stå, vara stäld. vara satt (till pant). iak . . . hawer giwit warzbiärgha kyrkyo . . . ena flaat nor ij wimarka engh ok ij fäm maalom ij ringundhatorpa engh, kyrkone ok prästinom til athirlösin aff olaue rödh, som hans fadher stod til panth fore VII marcher fore en häst SD NS 1: 572 ( 1406) . aff thöm päningum, som gladzcolla stodh hanum fore til panth ib 670 (1407). eet gulfingren, som staar sancta johanissa gilde til pant for siexz mark penninga ib 678 ( 1407) . - Jfr 5. 30) lagstå för-de jord är lagliga vpbudin och lagliga standin SD NS 1: 359 (1404, nyare afskr.) . " dömdes then jord köp stadug oc fast som nilis laurisson i niwa giörde med henric laurisson i hyrsyle som är stoot i xx aar " BtFH 1: 136 ( 1507) . 31) anstå, hvila, vara lemnad å sido. her later iac thzta ärendit st Va 53 . - stå, stå oafgjord, uppskjutas. thet sculde sta til thes at radhit oc almoghin saman kome OB 213 . " ware ther nokot ofogh eller orättur gör . . . thet sculde sta til morghons ib. 32) nå, räcka. gik han . . . berghith op swa höght thz stodh " Al 9049 . - sträcka sig, vara utbredd. star hans rykge ouer alla wärildena Di 50 . " mykit rykte stod aff hanum (af honum genu sogur viða um lond) " ib 130 . ib 20. hans loff stonder offuer alla werldena ib 159 . 33) stå, påstrå, räcka, forfara, vara. þänne bardaghin stoþ fra morghonenom ok tel miþdagh Bu 177 . ib 178. KL 343 . " fiortan nätter stodh thz hoff " Fr 2645 . ib 2713, 3035, 3055. at thz räghn swa langan tima stodh Al 5688 . " j hans daghum burdhis the missämia mellan kirkionna ok keysarans krono som en standir " Bil 827 . " iudhanna höghtidh hulkin som stodh atta dagha vm kring " Bo 24 . " mädhan thessin dagher ok forordh standä " BSH 1: 132 ( 1371) . ib 133 . swa länge dröffwilse stqa twinga the mannen Su 170 . " thera braskan stander okka lang " Al 4354 . - stå, pågå, råda. thentidh the tidhandin komi thiit glädhin stodh ST 414 . - räcka, dröja. thz stodh i !UDDA_TECKEN? (1/2) aar för en bröllipit skulle wara Eg 3: 33. - part. pres. fortfarande, ständig. skalt thu staa swa som i enne standandhe stridh Su 118 . 34) råda, vara. osar hade lenge staat RK 2: 8017 . - råda, herska, härja om farsot. then tidh dödin star LB 1: 98 . swa länge plaghan staar ib. (pesten) staar nw omkring alt norge oc halland oc naakas nu hiit, swaa at, huart man spöör ther omkring, tha staar swa starkelika at vthan alla sott faller folket nider SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). 35) stå, ega rum. striden stod en odensdagh MD 367 . " torsdaghen äpter sancta birgitta dagh tha stodh thetta slagh " RK 3: 2393 . " om xx dagh iula stodh thetta staat " ib 2542 . " swarthbrödhra capitell i stokholm stoodh " ib 630 . " j köpmannahaffn munde bröllopit standa " ib 2: 7130 . " sa rikeliga monde the hoffuen staa " ib 7533 . " bekökiä thed kalarnä möthe nw staa skolande " BSH 4: 106 ( 1482) . ib 188 ( 1495) . daghen är forelagdh och benempdh när landztinghet skall staa HSH 20: 52 ( 1506) . Lg 3: 273, 7123 . 36) stå, stå vid makt, ega bestånd. wärlin staar än for þera forscullan KL 182 . " mädhan wärldin staar " Lg 90 . " hurw lenge then handig monde sta " RK 2: 5723 . - stå, bestå, gälla, ega giltighet. thättä oc all foräfnd stykke skulu äwärþelikä standä SD 5: 639 ( 1347) . " the lagh ther sidhan haffua standit marghan dagh " RK 1: 457 . thenne rätter scal swa lenge ok swa viit staa MEG (red. A) 57 . star fore engom huarte loff ellir legho vtan thz wardhir hanom gifuith ellir vnt a rättom tridiwngx tinge TB 76 . - part. pres. beståndande, gällande. the sämia som gird war ma wäl oc skal blifua standande VAH 24: 322 ( 1442) . 37) bestå, hafva sitt bestånd (af el. genom). henne tymade ok thz mangom lyster at gifftas tha hon kom til sin aar ther vider tror jak at wrldin star RK 1: 78 jfr 36. hans likame star (su sistit) af fyrm thingom swa som är styrkir fägrindh ssnille lok sin Bir 1: 63 . " the hälgha kirkia ok cristnan hulkin som star af siw hälgilsom " ib 232 . bestå, utgöras (af). galgen staar (constat) af twem vp rättom träm ok thwär trät är thz thridhia Bir 1: 197 . 38) bestå, bero. en ande mz hanom, j hwilkom staar oc är (cognascitur consistere) största fulkomplighet j tässo liffue Su 260 . - bero, vara beroende (på el. af). thz staar ey til lhunda thz hors dö (fata callina non stant ad vota canina) GO 320 . thz stande til gud j hymmerik RK 1: 1595 . thz star alt til lidra nade ib 1988 . " hafde thz nagat til mik standit jak hafde gerna j döden gangit " MD 133 . LfK 145 . Lg 3: 16 . " naar thu retir han til wredhe mz thinom syndom . . . tha vpnyiar thu hans pyno oc saar swa mykit som thz til thik staar " ST 293 . thz stander nw alth til minä waldä thegh lathe liduge eller haldhe MD 14 . " tha staa tz til brödra skön " SO 85 . " thu west wäl at all witne staa til try (bero på att de äro tre) " Lg 3: 630 . " thz star til thiin (det står dig fritt) " Bo 251 . " thz star ey alt a storom krop at een wardher höghder op " MD (S) 254 . thz mest a hoffwd ok hiärta staar ok (för at). een opta sigher faar ib. trätte twe män vm eþä swäre, stande a eþätakans eþe at han skal swa swäriä SR 13. stande thz a synamanna wttnom oc hedhir ok skiäloc sannend TB 77 . var forman . . . ther al var ära stoodh op a Iv 1495 . ib 1548 . " pa hanom stodh alt hennes siele gagn ok regiment " Lg 3: 533 . - bero på, komma an på? aal thingh sta aa ända lykth GO 832 (jfr dock Kock, Medeltidsordspr. 2: 431 f.). - bero på, härröra af. ij hafuin dräpith the diäfla twa som thera dödher stodh op a Iv 4630 . - bero af, vara till förfogande för, tillhöra. slotlooffwan sculle han förwenda til hertog buggeslöffs hand stod hon för sidhan sculle hon sta til rikens kör RK 2: 1789, 1790 . til marskens hand sculle hon (ɔ: slotloffuan) sta ib 5304. slosloffuan sculde tiil swerige staa ib 3: 2574 . 39) vara underkastad, vara hemfallen (åt). om sak. med prep. undir. forsumar han . . . första nat ellir andra mz allo . . . tha stande thet vnder sama räät EG 68 . Jfr 18. 40) stå, vara vänd, vara riktad. först munde stormen pa staden sta RK 2: 2255 . " til röweri stod alt hans koos " MD (S) 212 . " til dygd ok äro stod all hans akt Rk 1: 19141. hans hugh sotdh meer til goz än ära " Fr 3023 . " min hugh hafuer länge standith ther til " Fl 2068 . " til mik står all hänna högxsta aliit " Iv 4644 . " til enkte goz staar war hop " Al 5746 . 41) stå till samman (med), öfvernsstämma (med). mz lastomen älla dygdhanna vanskilsom staar (stad) äkke hiärtans renlekir Bo 45 . 42) passa, passa in (med), sitta (på). the sagdo han (skon) wel at fotin staa MD (S) 243 . 43) anstå, höfvas, passa. alt thätta thikkkis vara ohöuelikit oc ey väl standa Bo 59 . med dat. thz höfdhis äkke väl, oc ey hafdhe thz them väl standit. at the skullo swa farlöst swa som stiälandis thädhan fara Bo 20 . " jlla star thz konungenom at vinnas ok styras aff wredhe " Bir 3 . 308. thit hofwdh halt i midhiomatto. ley höghra älla läghra än som thik väl staar Ber 257 . " thz som thik illa staar " ib 261 . " tha herrar och första tala lmz skäll tha staar them thera ordh ganska wäll Rk 3: 2090. standa til mato (fogho) d. s. thz stodh thöm badhom väl til mata " Iv 728 . ib 1894, 4726, 5245 . thz stodh them väl til fögha Fr 1671 . 44) standa for handom el. for händer, förestå, vara förestående. thik standher härdare stridh for handum Bil 410 . then död them stodh tha for handom RK 1: 3963 . - vara för handen, pågå. örlighit stod fore händher (bellum pergurgebat eum) MB 2: 243 . - Jfr 21. 45) stå, kosta. swa mykyt staar thz mik sielfwom ST 487 . vara värd, gälla. huru dyrt hwart stykkith staar VKR 40 . " ey mera än vi (6) hwita stod hwarth pund " RK 3: (sista forts.)4602. - vara uppskattad (till). hwilke fyre gardha standa fore tolff lödhugha mark SD NS 1: 225 ( 1403) . " een läst gull äller twa hadhe ey warith saa godh som then liisla panthin före stoodh Rk 3: 1166. - gälla, rä.knas. þit bloþ scal þik standa for döpilse tel lhimirikes crono " Bu 495 . han (ɔ: waar fatighdoom) skal os fore rikedoom sta ok säligheet ij himerike faa Al 6287 . 46) gälla, vara fråga (om). operson. med prep. um. thz stodh om bäggias thera liiff Iv 4934 . refl. ","3) tillstå, erkänna. " iak star til thz är alt saath Gers Ars A 3. 4) gifva försäkran el. intyg. staam wi fulleligha . . . mattis kkagga til ath wi och menighe almoghen i sudhermannlandh badhom honum fara til eric karlson " BSH 3: 281 ( 1470) .","5) öfverlåta, tillförsäkra, tillförsäkra rättighet till. staar iak honom til oc tileghnar oc hemolar honom . . . all the fornämpdo godz SD NS 1: 132 ( 1402) . " thet stoth han honum tiil lib 2: 51 (1408). han stoth staffane abyrnasson tiil lwm alth sydhra angunnasäthir ib. stor jak honum oc hans arffw(i)nga fulkomlika til om forscripna goffwor til ewerdig tiidh " BSH 3: 299 ( 1471) . staar jak . . . beiincth skalla til . . . for alle til thalan ther honom röra kan, ath thaka sith landhgille op SD NS 2: 36 ( 1408) .","st å till. her i thenne landzende . . . star alztinges well till BSH 5: 515 ( 1512) .","7) stå till, vara möjlig. mik staar alz engin redding til ST 52 . oss swenska men staar nw bäter tiil at fa en godh ändha pa var ärendhe än tiilforen HSH 20: 69 ( 1506) . - Jfr tilstanda. "],"e":["staanda RK 3: 420 . ","stonda LfK 227 ; ","-andes ib 226, 228 ; Lg 3: 578 . ","stander . ","stonder Di 159 . ","ständär VGL I J 13: pr. impf. stoþ. stoodh Iv 2137, 4557 ; RK 3: 630, 1166 . pl. stoþo. part. pret. standin. staandin: -ith RK¨ 3: 1687. stonden: -et LfK 226 . ","staþin: -it VGL I þ 9, IIK þ 41. imperat. stat. statt Kl 227. stad MD 124 ) och sta (staa. pres. star sta (i rimsl.) Iv (Cod. B) 3183 . staar stor BSH 3: 299 ( 1471) ; Di 270, 271 . ","stoor MD (S) 242, stär Iv 1875, 4640, 4644, 5229 ; Fr 382, 397, 808, 1006, 1565, 1690, 2456, 2852 ; RK 1: 1309 ; Al 5992 (på alla dessa ställen, utom Iv 4644, i rimsl.); jfr Klockhoff, Stud. öfver Eufemiavisorna s. 56 ","stam Bo 121 . ","staam ib 94 ; BSH 3: 281 ( 1470) . ","stan MP 2: 48 . staen Gers Frest Inl staa BSH 5: 435 ( 1511) . ","stadt BSH 5: 435 ( 1511) . ","staat RK 2: 8017 . ","stoot BtFH 1: 136 ( 1507) . ","stan Bir 5: 6 ; MB 2: 29 ), ","standas , stå sig, stå emot. inthe harnigk (för -sk) stodz fore therä skut Pk 254 (i var.). ","standa a mot , 1) stå emot, göra motstånd. swa skulum . . . vi vidhirfresta at göra them som dela oc afwita älla hata os. ok ekke standa a moot Bo 12 . 2) sätta sig emot, söka hindra. hons todh a mot ok vilda ängaledhes at likamen bortbares KL 317 . 3) motstå, hindra, förhindra. fiällit staar amote at vädharit gaar ey in Bir 2: 231 . " hwat staar amot at tiltaka . . . owan thing ib 3: 322. - Jfr standa mote. "","standa ater , 1) stå tillbaka, stå qvar. maria stodh ater malata MB 1: 396 . " nw staar iak aate y wadha " MD 171 . 2) återstå, vara öfrig. nw star enkte atir annat. vtan at vi väliom os til biscop . . . gregorium Gr 309 . - Jfr aterstanda. ","standa fore , 1) förestå, förvalta, styra, leda. sancte andreas . . . vil at thu skalt . . . standa hans sokna kirkio bäter fore. än thu hafwer här til giort KL 319 . - herska öfver, regera öfver. östen stander gotana fore RK 1: (LRK) s. 217 . - abs. hafva ledningen el. tillsynen. hon stodh fore i brullöpino Bo 59 . 2) sörja för, vårda sig om. tok then wise mannen henne hem mz sik, oc stodh henne före mz storom kärlek Lg 3: 323 . 3) sörja för (ngns) uppehålle, undfägna, förse med mat och dryck. jarlen stod hanum kosteliga fore Di 198 . 4) förestå, vänta, tillstunda. han thänkte vppa the vidhirmödho han hafdhe haft oc än stodh fore Bo 256 . - med dat. natten star thöm fore Bo 208 . " idher staar fore pina oc nödh " Al 6875 . sta honum tw thing före (duo . . . instant ei) at (bör sannolikt utgå) thy at vände han sik til vinstra delin . . . tha fallir han j häluitis diup än springir han j skipit tha ma han mz äruodhe vndkoma Bir 2: 219 . Di 240 . 5) motstå, kunna motstå el. hejda, vara till hinder. them (drakarne) stander fore ängin mwr Al 5056 . thy (djuret) stodhe ey fore aff stande et las ib 5160. om nattena the (de stora myrorna) vnder iordhinne bo tha gräfwa the oc sökia gul them stander foe ängin muld lib 9374. - Jfr forestanda.","standa i gen , ","standa inne , 1) stå inne, vara insatt. j eno stekara huse som kätla oc grytor stodho inne Bil 485 . 2) vara inne, vara för handen. augusta manadh stdh tha inne Al 4883 .","standa mote , göra motstånd, vara motsträfvig. at mootsgridha oc standa mote thz är swa som trolkonu synd Bo 137 . Jfr motestand, äfvensom standa a mot. ","standa när , ","standa til , 1) ställa sig på (ngns) sida, förklara (ngn) hafva rätt. dyrich hansson haffe skottzsmaall till tönne erichsson; staar tönne honom icke till, skal dyrich giffue oxerne ighän FM 553 ( 1512) . - gå in på (ngns) begäran. ljach star jdher til RK 2: 5013 . - hålla med, vara ense med. mik standha til badhe greka ok waal Al 270 .. riddaren stodh honom til mz skälom ath thz war sant JP 84 . 2) gå in på; instämma. med gen. tha vitnadhe nämpdin, som tha sat, ok alt menegha häridhit stodh thäs til, at . . . gardhin . . . var laghlica köptir SD NS 2: 37 ( 1408) . ","standa up , 1) med personsubj. stå upp, uppstå, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). riddarens toþ vp gratande. þär han la for hänna fotom Bu 20 . " egh star iak up fra borþe. för än iak se hund bära þina hand in for borþ " ib 182 . " stodh hon ginstan op ok kom til hans " Bo 156 . " o machari statt vp " KL 227 . macharius stodh vp aff bönom ib. - särsk. uppstå från hvilobädd el. sömn. manghe vnge muncka . . . stoþo arla vp firi sin regholo tima Bu 22 . " kom gudz ängil til iosep i sömpne oc sagdhe swa stat op oc tagh swenin oc hans modher " Lg 35 . - uppstå från sjukbådd el. ofärdighetstillstånd. saghde han them siuka mannenom. stat vp oc gak Bo 69 . KL 135 . - uppstå, från död. vm han stoþe þriþia daghen vp af döþa Bu 102 . " liugfruna som är up af döþa sta[n]den " ib 195 . stat up drusina ib 151 . Bil 127 . Bo 222 . petrus . . . öpte . . . at thöm dödha: . . . stat vp ok tala: tha stodh thän dödhe vp okthakkadhe gudhi Bil 104 . Lg 42 . tera likama hulkin som vp skal sta Bir 1: 150 . 2) med saksubj. stå upp, stiga upp. rök oc stop stod op j sky RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6234. - resa sig, vara uppstånende el. rest. thera (drakarnes) bryst stodh them op ij höght (pestora erecta) Al 5051 .","standa sik up , stå upp, uppstå. stat thik op min käraste win Al 3522 . - Jfr upstanda. standa up a, yrka på. konungxsens sändhebudh stodh jw ther oppa at thz skulle alt til konungen söndas MB 2: 286 . ","standa utaf , "]},{"a":"standakanna","b":"nn","c":"","d":["ett slags kanna. VKU 149 ( 1594) ."],"e":["stånda- )"]},{"a":"standakista","b":"nn","c":"","d":["skåp? Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 246 (1448). Jfr standa-skap."],"e":[]},{"a":"standan","b":"nn","c":"","d":["stående, sätt att stå. lj gang j standan j klädebonadh . . . warde enkte, ther nakors asyn stötis aff Bir 5: 6 ."],"e":[]},{"a":"standan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, til-standan."],"e":[]},{"a":"standande","b":"","c":"","d":[" Jfr närstandande."],"e":[]},{"a":"standare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bak-, for-, mote-, mädh-, til-standare."],"e":[]},{"a":"standare","b":"nn","c":"","d":["jtem xij öre fore kiälar til standarene Skotteb 477 (1472-73, Kämn). - Jfr bak-, for-, til-standare. "],"e":["*standara värke , "]},{"a":"standeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr be-, bi-standeliker."],"e":[]},{"a":"standeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr be-, bi-, til-, undir-standeliker (äv. Sdw 2: 822)."],"e":[]},{"a":"standelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, bi-standelikhet."],"e":[]},{"a":"standelvirke","b":"nn","c":"","d":[" = standelvärke. SJ 2: 306 ( 1496) ."],"e":["standil- )"]},{"a":"standelvärke","b":"nn","c":"","d":[" (mur av) korsvirke. mattis petri skal lata mwra niden fore huseth pa strand medh standelwerke sTb 1: 257 (1480). ath gardieknen skal bryta midher then mwren . . . ok lata sidan mwra vp eth standelwerke til at göma dödha menniskio bön vty ib 2: 54 ( 1484) . " jn moth staden skole the mwra standelwercke stens tiocht och ey anners " ib 286 ( 1488) . ib 522 ( 1491) . medh the samma xv marcker skulu forstandaran skylia aath kellerana medh eth standelwerke SJ 2: 183 ( 1491) . Jfr standara värke- standevirke och ständelvärk."],"e":[]},{"a":"standfat","b":"nn","c":"","d":["ståndtunna. ATb 1: 282 ( 1468) . ib 317 ( 1469) ."],"e":["stan- )"]},{"a":"standilsa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr undir-standilsa (Sdw 2: 822)."],"e":[]},{"a":"standilse","b":"nn","c":"","d":["1) plats (där ngn el. ngt rätteligen skall befinna sig). är hon (ɔ ödmjukheten) bortho tha bliffwer ok enghin dygdh j thännom ordinibus ällir skikkilsom, hwar thän hälghe ande owirgiffwir sina gömo warilse ock standisle (custodia suæ stationem deserit) SpV 64 . 2) fämpte (ɔ iomfruligha trapponna skikkilse) är aff fulkompnadha länghre wägxsins lop, j hälghe lypthinna standilse (in stadio sancte professionis) ällir j renfliffnadzsins lypthe SpV 466 . - Jfr be-, for-, mot-, när-, til-, undir-, up-standilse."],"e":[]},{"a":"standilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, for-, mot-, mote-, umkring-, undir-, up-standilse."],"e":[]},{"a":"standirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forstandirska."],"e":[]},{"a":"standning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bestandning."],"e":[]},{"a":"standning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mot-, undir-standning (äv. Sdw 2: 823)."],"e":[]},{"a":"standogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr bi-, for-standogher."],"e":[]},{"a":"standogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr be-, bi-, mädh-standogher."],"e":[]},{"a":"standoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, bi-standoghet."],"e":[]},{"a":"stands","b":"","c":"","d":[" , se samastads."],"e":[]},{"a":"standskap","b":"nn","c":"","d":["ett slags skåp. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 246. Inv cur Tynnilsö 6. ib."],"e":["stando- . ","-skaap )"]},{"a":"stang","b":"nn","c":"","d":[" L.","lj enom by, som kallas hultom, thär äghom wj vtj siäx stengher jordh oc tw alna; j hwario stangh äru siäx alna ib 192 ( 1386) . ib 444 ( 1453) . 6 alna stangh och ix deliin aff mwllestadum VKJ 68 ( 1480) . (ängen) ligher för ena 5 alna staangh oc ena fiärdwngx staaangh ib 57 . i henne (ɔ en äng) äger clostridh 12 stänggher oc hwar stangh sal wara 5 alna longh ib 72 . 8 alana bör wara i hwaria stongh thär som stonghatalith räknas i högxby sokn ib 141 . Trolles Jb 69 . j stangh jordh j ericx by STb 3: 456 ( 1499) . - Jfr brun-, brunz-, draghar-, fimer-, fiärhungs-, iärn-, klädha-, ledhe-, rör-, sa-, tioalna-, trä-, thvärstang. "],"e":["staangh GU C 20 s. 327 ; VKJ 57 . stong(h)","-ommen PMSkr 545 . ","stång Troj 27 . ","staange Trolles Jb 69 . pl. stänger. stänggher VKJ 72 ), ","*stanga draghare","stonga- . ","-dragara STb 2: 495 (1490)),","stangafal , ","*stanga tal","stongha- )","*stanga ände"]},{"a":"stang","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) slag med stång. apollinaris laa wndher stanga huggrum Bil 326 ."],"e":["stong FH 5: 65 ( 1472)","-ena Di 101 . stanga (i rimsl.) Iv 3151 . ","stänger . med art. stangana RK 1: 1100 ), ","stanga hul","stangaholl )","stangaiärn (stange-), "]},{"a":"stanga","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["staanga . ","stonga . ","-adhe )","*stanga ut , stånga ut. then kon, som stongade ögat wth pa barnid STb 5: 269 ( 1520) ."]},{"a":"stangfal","b":"nn","c":"","d":["mätning med stång. the skulu haffua frit theris fiskeri oc röwasse vndi thöm thegom som theris stangfal tilsigher j varanemis aker Svartb 444 ( 1451) . ib 519 ( 1474) . " ransakdhom vii oc om forscriffna gathos bredlek oc fwnnom aff stanfalledh tha var hon . . . adherton alna bredh " Neuman Vokbal 84 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"stangfal","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr stanga fal."],"e":["-fall )"]},{"a":"stangisern","b":"nn","c":"","d":[" ? stångjärn. Skotteb 332 ( 1469) . jtem !UDDA_TECKEN? skippund stanysern for ij mark iij penninge wäger oc akerlon til spika norreport ib 434 (1469-70, Kämn). ib."],"e":["-iserne )"]},{"a":"stangol","b":"av","c":"adj.","d":["fallen för att stångas, van att stångas. stangole ok otami vädhra Bir 3: 7 . stangule vädhra ib. war oxsen för stangull MB 1: 336 . " vtan oxsen waare för stangull ib. är oxen för stangull " ib 337 ."],"e":["-ul . ","-ull )"]},{"a":"stank","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hastigt farande, yrande. fore pila stank thz flögh swa thäät sa ängin hiälm a the slät Al 3333 . 2) stank? dödzens stank komer megh i moth MD 19 . - Jfr framstank."],"e":[]},{"a":"stank","b":"nn","c":"","d":[" Jfr af-, fram-stank."],"e":[]},{"a":"stanz","b":"","c":"","d":[" (stanz), subst. [Jfr D. Dial. (Jyll.) stands, beständighet] beständighet? här met iders werdughet met liiff och stantz gud befalendes the helgä trefoldughet GPM 2: 424 ( 1509) (daniserande)."],"e":[]},{"a":"stapla","b":"vb","c":"v.","d":["gå ostadigt, stappla. fluido . .. synder lösas tröttas idkelika människian swa som staplandis (præcipilanger graditur) SkrtUppb 30 ."],"e":[]},{"a":"stappa","b":"","c":"","d":["träda; röra sig med stadiga steg; i sht. rida i skridt. en cristin . . . loot thz (hästen) fortekkia sik husin skoo ok stappade maklika ower en broo RK 1: 1587 . " han war then som stappade en vid en " ib 1597 . han . . . hauer oss stappat yffrid när ib 1611. herra iwan ok iomfrwn badhä tw kommo maklik stappande ther Iv (Cod. B) 4823 . vordho the vara huru the flanda stapandhe fara Fr 450 . huru stoltelik han kom nidher mz sekana stappande här ib 2899."],"e":["stapa . ","-adhe . ","-at ) , v. "]},{"a":"stappa","b":"","c":"","d":[" , se stampa, f."],"e":[]},{"a":"stapul","b":"","c":"","d":["stapel, ställning.","1) torn. " drikker herra abbote fore staplin som stander i babilone at han falle eyg " AS 60 . 2) stapel, ställning el. under lag hvarpå ett faryg bygges. jak haffwer pa stapolen ij (2) sspinger BSH 5: 122 ( 1506) . Jfr klok-, vax-stapul."],"e":["stapulen , se klokstapul. stapolen. staplin. pl. staplar, se vaxstapul), m. "]},{"a":"stapul","b":"nn","c":"","d":["stapel, ställning.","3) klockstapel. Kumla kyrkas rb 7 ( 1426) . - Jfr vaxstapul. "],"e":[]},{"a":"star","b":"nn","c":"subst.","d":["gräs av släktet carex Lin. " carex icis star " GU C 20 s. 80"],"e":[]},{"a":"starblinda","b":"nn","c":"","d":["starblindhet. särsk. hos hästar. for starblindho LB 2: 68 ."],"e":[]},{"a":"starblinder","b":"av","c":"adj.","d":["starrblind. starblindh öghon LB 3: 162 ."],"e":[]},{"a":"stare","b":"nn","c":"","d":["stare? ss tillnamn. jönis stare SD NS 1: 173 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"staren fisker","b":"nn","c":"","d":["stör? koll. vɉ pund staren fisk, gedda, abbore HLG 3: 135 (1529). Jfr ib 145 ."],"e":[]},{"a":"starka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr bestarka."],"e":[]},{"a":"starke","b":"","c":"","d":[" , se stärke."],"e":[]},{"a":"starker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " boecio dicto starka " SD 3: 130 (1313, nyare afskr.). ib 135 (1313, nyare afskr.) . 6) i andligt hänseende stark, som¨ har själsstyrka, modig. var nu stark. oc rädz änkte teridacij starkleek Gr 287 . Bo 207 . " six then hugher wara starke, som hardr är böghia " KS 19 (47, 20) . lidhamothen tröttas, än starker andhe härdher fram otrötter LfK 131 . - med afs. på andlig förmögenhet el. andlig gåfva: stark, kraftig. öfverlägsen, framstående. the herra ware j wisdom stark RK 2: 1593 . " mz starkom wisdom " MB 2: 300 . - stark, vid full kfraft. ära minn sinne, skäl. minne oc vndirstandilse . . . godh ok lstark SD NS 2: 169 ( 1409) . ","7) stark, stor, i sitt slag öfverträffande andra. thetta diurit teknar starka drinkara MP 1: 72 . 8) betydlig, ansenlig. medh een hoop swa stark RK 2: 5038 . the ridhä enä starka langa ledh Va 34 . 9) stark, häftig. li sinl. och andl. mening. ower en starkan ström Lg 3: 225 . ib 226 . " wart wädhret swa starkt, at the eykwnno faa hwaske smaa fiska ällar stora ib 326. een hedhninge stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil. oc vnditände starkan eld " KL 192 . " tha fik mannen idhrogha oc starkan graat " ST 29 . " an fiik öghna wärk ssa stark " RK 3: 2522 (kan föras till 12). stark astundan Bo 92 . 10) om läkemedel, dryck o. s. v:; stark, kraftigt verkande, verksam, i sht kraftigt verkande el. görande kraftigt intryck genom ngn karakteristisk egenskap (ss skarp el sur smak, rusgifvande beskaffenhet el. dyl.). starkaste ok festasdt plastir Bir 3: 49 . " af starkom läkedomom " LB 7: 341 . starka yrter ib 254, 255 . Al 6500 . stark ätykya LB 7: l30. ib 258 . " vilin ok miödhir oc andre starke drykkia " Bo 133 . " af thy bätra ok starkare vineno " Bir 1: 247 . ST 280 . MB 2: 180 . starth ööl LB 2: 31 . 11) stark, kfraftig, kraftigt förpligtande, stark breff the ther pa giordhe RK 2: 6321 . " starka borgan styken satte ib 1102. - stark, eftertryckli,g sträng. han tok thera bön swasom starkt budh " Lg 3: 226 . han . . . beddis .. . . stark opin breff aff judo kirkio formannom Bil 895 . " lathe holle ther sträch (för stärch) strandh wacth " FM 231 ( 1505) . 12) stark, sträng, svår. thz war tha stark winter Di 89 . RK 3: 3631 . - svår, görande ett svårt el. pinsamt intryck, smärtsam. the breffuen syntes honom ram oc stark RK 2: 6339 . starka tidhande mötte honom tär ib 5475 . " sorgen war them tha starch " ib 7263 . - 13) svår, grof, nedrig. han . . . kärde the förrädelse stark RK 2: 9539 . - Jfr for-, ful-, ivir-, iäm-, liþ-, of-, van-starker."],"e":["-are . ","starkre Fr 517 . ","-aster ) , "]},{"a":"starker","b":"nn","c":"","d":["1) styrka, kraft, stridsduglighet. " thän ädhla herran tröste vpa sin stark " Bil 861 . 2) styrka, stridskrafter, krigsfolk. hertugen . . . sampnade sik . . . yffrid stark RK 1: 671 . - Jfr styrker."],"e":[]},{"a":"starker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 192 f. 1) stel, styv, fast. stark lerordh bär gärna rogh PMSkr 200 . 3) fast, stadig. orubblig. giff tik y fwlla troo med starka hopp til gwdhi Gers Ars A 4. 5) stark, kraftig, som har stor kroppslig kraft. humorerosus a um starker ok herdha dryger GU C 20 (hand 2) s. 1. hon (ɔ: kvinnan) är wanstark, oc thu (ɔ mannen) rosa thic at thu äst frakkir oc starkir Hel män 135 . 10) om läkemedel, dryck o. s. v.: stark, kraftigt verkande, verksam. acer . . . starker oc beesker GU C 20 s. 5 . " the rättelika haffwa lifwath i thässe wärld. liknas widher them thär starka yrtir äta. thär til at drykkin skal thäs bätir smaka " SvKyrkobr 112 . . . . ena flasko medh starkth win MP 5: 176 . " göra starkth win aff lätto vine " PMSkr 358 . 11) stark, kraftig, kraftigt förplikande. tha satte hans weuere . . . starec borgan fför tet goz STb 4: 233 ( 1512) . at mortens skal . . . förbätre sine borgan starkare bade för liff, goz, ord oc gerninga ib 5: 239 ( 1519) . - stark, eftertrycklig, sträng. the . . . bliffwo thär til sin dödh i starke synda bätring Hel män 206 . - Jfr ful-, iäm-, tungo-, van-starker."],"e":["starkir Hel män 135 . ","starkt . ","-are . Jfr Sdw 2: 1306),"]},{"a":"starker","b":"nn","c":"","d":["2) styrka, stridskrafter, krigsfolk. thässe men hafwa mykin stark oc wi hafwom litith folk Prosadikter (Karl M) 268 ."],"e":[]},{"a":"starkhet","b":"nn","c":"","d":[" (dock gen. sing. med art. ","1) styrka, kfraft, kroppskraft; i sht med afs. på strid. han haffuer xij manna star[k]heit Di 15 . for sökiä om iach haffuer nokon makt eller starkhet Va 19 . bliffwir än mz mik samma starkhet j thenna dag til at stridha oc färdhas MB 2: 40 . amazonum drötning . . . mz amazonum ij amzonia ther mätughast starkheet bära fore allom lthem vnder himilin ära (cum ceteris amazonibus potenissimis ac forticoribus omnibus militibus qui sub cælo sunt) Al 4687 . Di 230 . MB 2: 113 . 2) styrka i andligt hänseende. MB2: 298. Su 338 ."],"e":["-heet Al 46897 . ","starcketh Di 230 . star[k]heit ib 15 ),"]},{"a":"starkhet","b":"nn","c":"","d":["2) styrka i andligt hänseende. himilslika brödhit thz är gudz ordh, oplysir sinnet mz starkhetinna (fortitudinis) anda SpV 550 ."],"e":[]},{"a":"starkhughader","b":"","c":"","d":["hugstark, modig. " war . . . stark hogadher (fortis animo) " Su 32 ."],"e":["stark hogadher )"]},{"a":"starkhärdhadher","b":"","c":"","d":["med kraftiga skuldror, skulderbred. diomedes war myket lang oc widbrystad stark härdad Troj 75 ."],"e":[]},{"a":"starkleker","b":"nn","c":"","d":["1) styrka, kraft. kroppskraft. mz vndirsamlicom starklek opreeff hon mz sinom handom ena andra dör KL 326 . " skal aldre bidha nakath mäghin eller starkleker i thinom lhandom " MB 1: 428 . " än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek ib 100. hafwin ey stora hästa oc dyra vtan matelica j starklek ok värdhe " Bir 3: 260 . MP 1: 28 . Fl 948 . Di 123 . - stridsduglighet, tapperhet. julianus giordhe han til riddara for sins starkleks skuld Bil 609 . MB 1: 266 . 2) styrka, makt, öfvermakt. rädz änkte teridacij starkleek Gr 287 . 3) styrka el. kraft i andligt hänseende. är thera handa huxens starkleker (fortitudo) thön dyhd, ther hård ok gen wärdlik ting må medh skiälum thula. ok säghia suä wise mästara, at starkleker huxens är ten dyghd ther skudha ok thul uädha ok genwärdo, ok må thula lankt aruodhe vtan allan reddugha KS 19 (47, 20) . the äru fira dyghde ther manne styre til at liua vislika, thz är forhuxan, starklekr, hofsämi ok retvisa ib 20 (50, 22) . - Jfr styrkleker."],"e":["-leeker: -leek Fl 948 (nom.) ; Gr 287 (ack.); Di 123 (ack.)), "]},{"a":"starklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","3) starkt, på ett sätt som utvisar styrka. - (med (stor) krigsstyrka el. härsmakt. pawen . . . nödgadhis at lönlika ffly til eth slot, oc hans ffiandha fforo äpther honom, oc starkelegha betagadhe honom JMPs 441. 4) starkt, häftigt. - högeligen. hwar en godh männiksio wiil ok skal stadheligha thro ok diäffwllen strakligha (för starkligha) frestar thy är thz eth storth kiiffh SvKyrkobr 257 . - Jfr fulstarklika."],"e":["starkelegha )"]},{"a":"starklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) fast, stadigt, hårdt. " at stangen starkelikä j iordena sta " Iv 3183 . " tornssens dör äller porther war starliga til läst " MB 2: 102 . VKR 24 . tha loz (ändradt till loztis; Cod. C lotz 1041) hans [Zakarias' ) mundir vp som för var starklica luktir Bil 894 . 2) fast, stadigt, orubbligt, utan vackan el. tvifvel. tå han haldr ok göme starklika thöm (dygderna) KS 20 (49, 21) . " starklica oc stadhelica tro iak oc vidhir gaar thik vara min gudh " Bo 74 . Bi 1: 333.","3) starkt, på ett sätt som utvisar styrka. starkelighe woxenDi 13. ib 29 . - med styrka, med kraft. skulu the . . . vptändas at . . . göra starklika (foriter) Bir 1: l117. vnnis them hughswalisle vtan til, aff huilkom the starlighare vpliisa maaghin til gudhligha thinga VKR 4 . " blästo the starklika " MB 2: 15 . aoth . . . thok swärdhit . . . oc infäste j qwidhen, swa starkliga at hiältith äptirfölgde iärneth j vndhinne ib 76 . abymelech . . . stridhe starkelika ib 102 . - med krigsstyrka, med härsmakt. amorreorum konunga, hwilia j bärghen äru starklige mote oss kompne MB 2: 2 7 .","4) starkt, häftig, med häftighet. kom eldir lös ok brans tarklica Bil 872 . " ltok hon starklica til at sukka oc grata " Bo 74 . ib 106 . " the steid gik saman ok starklika stod " RK 1: 314 . " the slogos starkeliga oc lenge " Di 150 . - hgöeligen. the . . . räddos starkelika ofriid RK 1: 2465 . 5) kraftigt, med eftertryck. syntes þöm cristno sanctus iacobus . . . ok störkte þöm starkleka Bu 177 . 6) med eftertryck, strängeligen. forbyuþande starkikä SD 5: 606 ( 1346) .","7) svårligen, svårt, på ett smärtsamt sätt. wardr hans tarklikare plågahdhr för sina glömsko KS 45 (116, 49) . valloghe ok maktoghe skulu starklica thola brädaghan ok pinonar Bo 97 ."],"e":["-leka Bu 177 . ","-leca SML Conf. -licha VKR 24 . ","-ligha: -lighare ib 4 . ","-liga MB 2: 76, 102 ; Di 150 . ","-lige MB 2: 27 . ","starkelika RK 1: 2465 ; MB 2: 102 . ","starkelika Iv 3183 . ","starkeligeh Di 13 . ","strkelige ib 129 ), "]},{"a":"starkliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) stark, fast, hård. " köpte antipater sik ena flasko aff staal strkelik " Al 9960 . 2) stark, kraftig. hans son waxte op badhe mannelig oc starkelig Di 87 ."],"e":["starkeliker starkelig )"]},{"a":"starklikhet","b":"nn","c":"","d":["styrka, kraft. " thät fiärde som människiona . . . halder j syndena läghe thät är blygdh ok astyggia fore sina synder stakrlikhet ok ledho " MP 4: 211 ."],"e":[]},{"a":"starklikhet","b":"nn","c":"","d":["styrka, kraft. " o herra gudh . . . starklikhät allra thera som for thit hälgha nampn klifwa " Gr (Cod. D) 379 ."],"e":["-hät )"]},{"a":"starkna","b":"vb","c":"v.","d":["stelna. " strax tenith är starknath " PMSkr 511 . än tå att kölden haffwer giordtt then wäskan sterda och starcknadt ib 608 (avskr.). effter som han (ɔ kopparen) starckner ib 630 (d:o). "],"e":["-adher . ","*starkna saman , "]},{"a":"starkna","b":"vb","c":"v.","d":[" Bir 4: (Dikt) 264 . " ey formatte jak böghia hans arma sua vare the starknadhe " ib 2: 134 . " mina onyttoga händir böria nw starkna " Su 248 . Jfr storkna."],"e":[]},{"a":"starvi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"staräfia","b":"nn","c":"","d":["kärr bevuxet med starr. Jfr Sdw 2: 1306."],"e":[]},{"a":"staräng","b":"nn","c":"","d":["starräng. Jfr Sdw 2: 1306."],"e":[]},{"a":"stat","b":"nn","c":"","d":["1) ställning, tillstånd. jak bidher tik at thu lägh til än, hwilkin afflyktin, oc hwilkin tilflyktin är aff hänne (ɔ högfärdhinna soth), oppa thz at j the andhro flyis dödzsins faal, ok j andhro stadhfästis dygdhinna staath (status) SpV 169 . ställning, stånd. ath the matthe [fa] betämelig herberge hwar epther sith stadh (av utg. läst sta[n]dh) oc welle BSH 5: 647 ( 1520) . H. Gadh). - hög ställning, värdighet. skal konunge . . . ey til städia them (ɔ rådet) eller nagor äpter sin skickelse och staat mot lag och rät oforrättelse G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. helgra jumfrunna choor oc sälscapp ouer hulka jumfru maria holder högxtä statet J Buddes b 75 . 2) värdighet, höghet, glans, makt. then alzmechtig gud . . . then eder nades stat oc welmoge wärdes beskerma til riikesins longlige welferdh HSH 13: 21 (Brask) 3) levnadssätt el. uppträdande som tillkommer en hög ställning , hovhållning, hov, stat. - kostnad för hovhållning o. d. sa mykydh som offuer löper aff cronenas skat och jngeldh vtöffuer konungsens ärlige stat . . . thet skal . . . jnlägges i träselen G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 65. 4) ståt, prakt. thz han sigher at handhom o moghnom staath thz lydhir badhe til eth sinne (quod vero dicit quod plauderent manibus el de gradu composilo ad eundem sensum respicit) SpV 109 . " här ackes hustrv kom hiit i dijmblä veke med stor staath . . . hölt här större stooth en nogher landzfrw " GPM 2: 254 ( 1507) . "],"e":["stadh BSH 5: 647 (1520, H. Gadh) (av utg. läst sta[n] dh)), ","*stats haldare","staadz hollere )"]},{"a":"stat","b":"nn","c":"","d":["1) ställning, tillståjd. " aff theres staat som j medla mattho (näml. äru) " LfK 240 . " aff cormarcus konunge ok hans staat " ib 242 . " aff högxtä helgra manna staat ib 248. - ställning, förhållande. tijth stath är gudhi täkth naar tu gör allom räth " RK 3: 3034 . haffwa the merkeligasta werldena stat granliga beskrifwit PK 219 . - ställning, omständigheter. skal man huar effter sin ardh oc stadghe eller staath holla sig suptilighen wel loch mattelighen LB 7: 179 . - ställning, lefnadsställning, stånd. paa thz at rikzens jnbyggere hwar epter sin stat, magho oc skulo thes roligare i kärleck sämio ock endrächt blifwa BtRK 150 (1442, lorgi.) . the leffdo tocheligo huar j sina staat LfK 241 . högkth stath Gers Frest 4 . " stundhom gör fienden ath then som är komen j naghit stath hafwer iempth for öghen the brekeklikeht ok widher mödhe som j swa dane stath är " ib 28 . " hwarth stath haffwer syn brekelikheth ib. tänkia oppa eth annath sath ib. störtha j otulukheth moth syth stath ib. wara til fridz j syth stath ib. haffwir mith staht naghz onth j sik ib. ä aff hwadh staath wi äre " Gers Ars A 3. är han ridder . . . radman eller borgare, bone, eller hwad staat, grad eller condicie, han är eller ware kan BSH 5: 625 ( 1520) . " ärlek j staat " Lg 3: 37 . " hommodh och öffuerdath göre siällan ärligh staath " RK 3: 1790 . - hög ställning, värdighet. skulen j merkia j menniske färghirngh . . . wisdom. stath. ok godhe menniske rykthe Gers Frest 60 . han . . . resthe honom (konungen) vp aff jordh . . . ok satthen j siin staat j gen MD (S) 269 . 2) värdighet, höghet, glans, makt. rädhandis at hans (konungens) stadh oc ära skulle mindzskas MB 2: 227 . " alt theris regement oc herrelige stadh bleff stadugt oc rolikit " ib 241 . 3) lefnadssätt el. uppträdande som tillkommer en hög ställning, hofhållning, hof, stat. loth (konung Albrekt) them . . . förstaa at han sin staat ey holla maa RK 1: (sfgn) s. 188 . " the holdo hedherlika theris staat mz land och rike " Fr Cod. F) 3192. 4) ståt. prakt. ther leeth konungen see sina makth i gull sölffuer haffuer staath och krafth RK 3: 130: jfr 2. thaa röntes danskom sweriges staath ib 143 . " han reedh mz staath och ära ib 2516. mykit mona han och fförthära j stort staat til werdzens ära " Fr (Cod. F) 3108 . " bröloppet giordhes mz konungxlken stadh " Lg 219 . 5) högtidlighet., festlighet. han thz baneer annamar mz storan staath RK 3: 3677 . " sidhen war ther större saath ther möttes twa konunga aath " ib 527 . 6) fest, festlgit samqväm. k karl han holth thetta staath mz moodh och stoort öffuerdath RK 3: 151 . " konungen hiolt stor staat (var mikil veizla i konungs holl) " Di 165 . ib 8 .","7) sammankomst af stormän. om xx dagh iula stodh sthetta staat RK 3: 2542 . - Jfr härra stat."],"e":["stath . ","staat . ","staath . ","stadh )"]},{"a":"stat hart","b":"nn","c":"","d":[" " hon kallas aff somligom statt hart oc hon vexer alment oppo ängyar oc haffuer lang brwn blomster mz tiocka oc starckota stielka " LB 7: 273 ."],"e":["statt- )"]},{"a":"statare","b":"nn","c":"","d":["stackare, usling. " jack sparde . . . ey ståttare ey kerling szom sath i wrå " RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6310."],"e":["ståttare )"]},{"a":"statare","b":"nn","c":"","d":["stackare, usling. - tiggare. alle statare aff by eller och scole mestare medh sine diekne lagge (för lägge?) ther neffst pa STb 1: 496 (1482, Burspr)."],"e":[]},{"a":"stathaldare","b":"nn","c":"","d":["ställföreträdare; ståthållare. wor kiereste nadigeste herres stadthollere mester dirik STb 5: 292 ( 1520) . ib 314 (1521, Kop), 315 (1520, Kop)."],"e":["stadt- . ","stad- . ","-hollere )"]},{"a":"statut","b":"nn","c":"","d":["stadgande, bestämmelse. " jason formatthe offwer vynna martis affgudz statwtar oc stadge " Troj 23 ."],"e":["-a 5) , "]},{"a":"stava","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förestava. " rauidh staffwadhe hanom eedhen at han aldrik var täz vallande ellir viliande " ATb 1: 286 ( 1468) . Arfstv 45 ( 1461) . - part. pres. med passiv bet. beschedelige men . . . wytnade och epthersworo vppa bochen medh staffuandom ede ath . .. STb 3: 148 (1494) (möjl. fel för staffuadom)."],"e":["staffua . ","staffa Arfstv 106 ( 1474)"]},{"a":"stava","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förestafva. cyprianus swoor swa som han stawadhe edhin ST 312 . som witnahde ok effter sworo stafuadhom edhe SJ 84 ( 1441) . ib 133 (144), 148 (1446), 159 (1447) .","2) stafva, (vid läsning) hoplägga bokstäfver till ord, uppdela i bostäfver el. språkljud. vardh han sva gudhelikin, at han lärdhe läsa saltaren, än tho at han inkte kunde stafva (ut psalmos . . . memoriter sine literis diadicerit) Ansg 203 . " när thu clemens staffuer tiill rygge " Lg 3: 63 . - stafva, bokstafvera. han . . . lärde sielff maala sancte beläthä ok thessa try nampn at staffua ihesus maria ok anna Lg 3: 29 ."],"e":[]},{"a":"stavadher","b":"","c":"","d":[" L. Jfr Sdw 2: 1306."],"e":[]},{"a":"stavaþer","b":"","c":"","d":["utmärkt genom i jorden ss råmärken nedsatta stafvar el. störar. swa with som ther är badhe stawadh och stenth SD NS 1: 455 ( 1405) . lJfr stafra."],"e":[]},{"a":"staver","b":"nn","c":"","d":[" L.","hans (Petri) stauar ok stol var först i östarlandom . . . þäþan han staf ok stol tel antichiam . . . siþan sattes han mz staf ok stol i rom Bu 99 . Bil 117 . 2) råmärke. limites dictos stafwa SD 5: 404 ( 1345, gammal afskr.) . 3) bokstaf. thera scriptir funnos swa lica. at ey en stafwir var meer älla mindra i eno än i andro KL 417 . MB 2: 402 . Bir 4: L(Dikt) 215. ST 161 . Ber 271 . - Jfr biskops-, bok-, edh-, gango-, gardh-, gards-, gul-, krok-, ledhe-, pik-, pilagrims-, sporhd-, spordha-stqver."],"e":["-ar )"]},{"a":"staver","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stav, käpp. " ss symbol för makt el. ringhet. Jfr Lizzie Carlsson, Rig 34 s. I ff. - om käpphäst. Jfr Sdw 2: 1306. "","2) råmärke. " thog skulu bostadha skäl nider sätias, staffwar oc röör, som lag wtwisa " SD NS 3: 452 ( 1419) . " the aff malmby sculu gerda nörra hälfftena in til staffwen for visordha skul ib. - Jfr bok-, gul-, rim-, runo-, studh-staver. ""],"e":["-ar stäwi I. Modeér, Namn och bygd 37 s. 175 (1400). stäwa ib),"]},{"a":"stavur","b":"nn","c":"","d":["staf, stör. en fara herþe satte þä (Pauli hufvud) up a stawr (virga) Bu 129 . [slar man annan mäþ] . . . stangum ällä stafrum SR 53 . " rees cayn a mot sinom brodher oc drap han mz staffri " MB 1: (Cod. B) 544 . Jfr studhstavur, äfvensom stör."],"e":["stafre ÖGL Vaþ 23 pr. staffri MB 1: (Cod. B) 554 . pl. nom. stafra ÖGL B 15: 1 i var. ack. stawra ib 16 i ar. dat. stafrum), "]},{"a":"stavur","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stav, stör. - koll. laat klyffva gardafalang oc rensa staffwer swa thet lätnar Brasks Cal 265 . - Jfr gardhstavur. 2) råmärke? eeth godz som heter nolima, thet köptom wi alztingis ödha, wthan hws och staffra, aff lunda kirkio Svartb 377 ( 1439) . "],"e":["staffwer )","*stavravänder , ","*stavurs hug","staffers- )"]},{"a":"staz","b":"nn","c":"","d":["prakt, praktutveckling, ståt, stass. wndfik hans nade lagliga sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som sweriges konungh tillborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) ."],"e":["staadz )"]},{"a":"staþ","b":"nn","c":"","d":[" Jfr i-, lägher-staþ."],"e":[]},{"a":"staþa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["staþu time , "]},{"a":"staþer","b":"nn","c":"","d":[" , på stället: gensat, strax. han syrte nider i stadh RK 1: 1778 . " thu skal min gangara sadhla ij stadh " Iv 630 . " lhon badh han ga til bordh ij stadh " ib 848 . vart bryllöp skal nu vära ij staadh ib 1550 . ij skulin mik sighia rät nu ij stadh huath idher är skeet ij thänna tidha ib 1704 . " herra iwan tha prestin badh at han skulde sik klädha tha ij stadh " ib 2980 . bödh them alla väpnas ij stadh Fl 20 . " iak kombir ij stadh ib 1458. li stadh han sina tokt begik " MD 191 . Fl 1621, 1955 . Iv 1333, 1521, 2011, 2246 . Fr 330, 481 . RK 1: 2048, 3157, 4232, (Albr) s. 213, 2: l059, 1207, 1413 o. s. v. Al 487, 1363, 7920, 9684 . MD 194, (S) 2467. han thaghar for konungin gik ij stadh Iv 1640 . " sin eghin gangara han hänta badh ok gaff han flores thaghar ij stadh " Fl 522 . " han ridher nu thaghar thädhan ij stadh ib 561. han . . . skildis vith honum thaghar ij stadh ib 776. " Fr 1578 . RK 1: 815, 2: 5617 . " lhan fik ltha hiälp genast i stadh " Al 8964 . " sintram wilde skirma strax i stad " Di 163 . RK 2: 7027 . " sidhan kom päder oxa rijdhane j stadh (strax derefter) " ib 2502 . - helt nyss, just nu, för en kort stund sedan. han är ekke lankt lhädan. han red her fram om slottit i sted Di 195 . - På alla de från rimverken anf. ställena, utom MD 191, förekommer i stadh i rimsut. - i thän stadn, d. s. marsken . . . badh them alla j then stadh Al 3816 . - i stadh ok stund, d. s. i stadh oc stund tha scriffwa thu Al 10197 . 6) ställe hvarest ngn vistas, hemvist, hem, boning. wäri i stath sinum SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " the biin som helbrigdha äru . . . the . . . hafwa vissantima at vt ga ok at atir koma. atir bärande . . . wax at byggia sina stadha " Bir 1: 257 . - i ortnamn. claustro fodø confero flastad curiam filii i med birgheri SD 1: 738 (omkr. 1270-talet). jn ostars staðum ib 625 ( 1283) in stenastþum ib 2: 36 (1287. habere . . . colonias . . . que sequntur, videlicet hæslistaðær, bilistaðar, norðby ib 571 (1309). ","7) ställe, plasts (i allmh.), ort. at vitia þe staþa gesus födes oc döptes fastaþe ok predicaþe Bu 12 . Bil 269, 270 . Lg 36 . " at sändä til þessä staþa . . . et buþ " SD 5: 566 ( 1346) . " möt mik atar i þänna staþ " Bu 19 . " fiöl þät sama mönstar viþ iorþ . . . ok standar nu ii sama stad varra fru nönstar ib 64. i samu stund ok staþ cristnaþos ällevo þusand män " ib 185 . hwilkin jord . .. lagleka köpt var a stundh ok stad, som för är sakt SD NS 2: 74 ( 1408) . a samw are, dagh oc staat ib 1: 52 ( 1401) . j þöm staþ oc tymä þer vare executores fyri läggiä SD 5: 562 ( 1346) nar the komo . . . i then stadh. hwadhan the gato äkke längir seet grafwena Bo 215 . gik var herra ihesus atir til apostlanna sinna . . . ok gik än annat sin. oc swa än thridhia sin vppa sina böne. ok i threm stadhom ok hwan stadhin skilde eet stenkast fran androm ib 186 . " är aktande skipilse tes stadhs, stridh skal li wara " KS 84 (2067, 92) . lagdhe them (qvistarna) i en lönlik stadh Lg 93 . " lät han genstan föra korsit bort thädhan oc llät thz sätia vppa en annan stadh " Pa 8 . " lät han byggia ena kirkio oppa sama stadhenom " ib 10 . " thenne stadhrin är paradys " ib 23 . tw är . . . diarffwer i okunnugan stad Di 85 . han . . . redh j then sama stadh som lkampen skulle stha ib 293 . j them stadhenom äller rwmeno worddho dödgade oc dräpne xviij tusandh män MB 2: 137 . " war herra wille ey, at hans folk hafdhe nakath gudz hws i nakrom särdelis stadh, för än i salomonis wiisa daghum " ib 1: 485 . är thz rädhelikär stadher ib 122 . " then stadher är likaster helwite ib. är ängin stadher swa roliker i iordhrike som paradis " ib 123 . " syntis gudz brudh sua som een rädhelikin oc myrkir stadhir (locus) oplatas " Bir 2: 15 . " myrkyn som syntis kring vm ognin kallas limbus oc gaar fram aff thöm myrkiom som äru j ogennom oc äru tha baadhin een stadh oc eet häluite " ib 17 . owir thän stadhin är annar stadhir huar mindre pina är ib. mästarin . . . framföre gullit thz är sialana j andra städhi ib 18 . jak (näm. Gud) är likir thom man som soma städhir hawir sik til nytta ok hugnadh oc soma til at göma j sin andbudh ok soma til värn ok soma til fähws swa skipar jak alla städhir skällica soma til manna hugnadh oc nytto soma til ldiwra värn ok lfughla ib 315 . fyre stadh (loca) äru förste är hymerike . . . annar stadhin är häluiti ib 1: 173 . thridhi stadhin är thera som skulu rensas j skärslo elde ib 174 . then fiärdhe stadhin är wärldin ib. i mangum stadhum oc vmpskiptelikum KL 5 . then munkir . . . som ofta far v stadh oc i stadh ib 264 . " wädrith som thz (vattnet) röre aff enom stadh ok . . . ij annan köre " Al 5826 . han . . . fan ekke then stad som han tröste göra diwrit sart oppa Di 82 . - annan stadh, på ett annat ställe, annanstädes. som annan stadh skal sighias aff MB 1: 122 . ib 150 . MP 2: 184 . - en staþ, a) på ett ställe, på ett och samma ställe, på samma ställe. watnith stodhe en stdh qwart . . . ware ey wädhrith som thz röre Al 5823 . " lthz är thz mestha gull som ljach weth warea en stadh " Di 287 . - på ett och samma ställe, till samman. sattos badhin en stadh (seorsum) oc taladho sina mällan Bo 167 . " twem älskoghom sämber äkke enstdh vara " Su 389 . b) på ett ställe, någonstädes. þön huila sik en staþ a väghenom Bu 19 . watna enom thörrom käp. som abboten hafdhe enstadh nidhir sat i iordhena KL 249 . - hvarn stadh, på hvart ställe, allestädes, öfver allt. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . tha var herra ihesus kom til caluarie locum . . . tha mat thu see snödha äruodhis män hwan stadh härinslica göra Bo 199 . - från alla håll, allestädes ifrån. hwanstadh (undique) flyta hälgha blodzsins bäkkia af thöm storo vndomen Bo 200 . han . . . hawir hwanstadh pino. hwan stadh obryddhilse hwan stadh gab oc hadh ib 201. - sama staþ, på samma ställe. hawum vi giwit . . . sanctä päters kirkiu i löþesum säxtighi mark pänningä til byggning, sanctä olafs kirkiu sam astaþ tyu mark til byggnyngh SD 5: 566 ( 1346) . Bil 298 . KL 29 . " domkirkiän j strengnes scal lösä' thiughu markär penningä viþ bröþrenä ther samastaþ " SD 5: 293 ( 1344) . KL 27 . " solen stander owerdhelika sama stadh " MB 1: 66 - thridhia stadh, på ett tredje ställe. the (vattnen) rinna some stadha oåp aff iordhinne, oc annan nidher i iordhina, oc thridhia stadh ater op MB 1: 125 . - ängin staþ, på intet ställe, ingenstädes. þe (tjurarne) . . . stados ängen staþ för än ii drotningenna sal Bu 168 . spör iak skäl, lhwi war herra böldh mannenom änginstadh . . . at offra . . . fiska MB 1: 469 . - alla stadhi, på alla ställen, allestädes. gudh är alla stadhe MB 1: 349 . " konunger är alla stadhe iämnär i sino rike mz ombudh oc walde ib. han ther . .. alla stadha hafuer mik forsmath " Iv 5675 . MD (S) 292 . - fiästa stadhi, på de flesta ställen. är thz fiästa stadhi aff lagt KS 6 (13, 6) . - manga staþi, på många ställen, mpngenstädes. swa som är manggästaþe pröuat SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " jordin laa mangha stada oplögdh " Bil 779 . " findz manigha stadhe i the helgho script, at skapat thing lyddo helgha manna budhi " MP 2: 175 . " thz sker nw swa manga stadha " MD (S) 292 . - suma stadhi, på några ställen, på vissa ställen. the (vattnen) rinna some stadha op aff iordhinne, oc annan nidher i iordhin, oc thridhia stadh ater op MB 1: 125 . - allom stadhum = alla stadhi. konunger är ,. . . ey allom stadhom siälwer MB 1: 349 . är gudh allom stadhom siälwer ib. - mangom stadhum = manga staþi. lhafs mangom stadhom höghtidh Bil 917 . " swa som pröwas mangom androm stadhom främmer " MB 1: 49 . - sumum stadhum, på några ställen. thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh VKR 55 . 8) rum, utrymme, plats, tillfälle el. möjlighet att vara (någonstädes). ey hauir jak längir här stadh Bir 3: 198 . " thes mera människian nalkas gudhi thäs mera lysis hänne samuitit . . . ok swa kan äkke höghfärdhin älla fafäng ära hawa stadh ij hänne " Bo 89 . 9) plats som tillkommer ngns ställning. oeg. andreas baþ egenam sätia sik ii kännesuena staþ (ut fornam discipuli assumeret). än han vilde sua värþelekt sacramä[n]t nima Bu 140 . - plats, ämbete. cornelius . . . sat i sancti petri staþ ok stol þry ar tua manaþa tiio dagha Bu 396 . " han thom badh sätia en annan i biscops stad " RK 2: 9542 . - rum, plats, rang. gaardzmestarin scal hafua j bland brödhromin fremsta stadh oc första röst VKR 34 . 10) ställe som intagits af nya el. ngt och hvari en annan el. ett annat inträder, i sht med afs. på ersättning, utbyte el. motsats. i förbindelse med föreg. prep. i. oprifwande . . . ofructsamo rötrina ok ofructsamlico träin . . . ok plantade fructsama quista j thera stadha Bir 2: 157 . skaltw stand i min (konungens) stad Di 174 . sculu the . . . lydha fadhir confessori ellir them brodhir som staar j hans stadh VKR 10 . " nils diäkn stadder är j lagmans stadh " FH 4: 4 ( 1431) . kan . . . swa tymä . . . at en äller twe aff förnäfndom biscopum falder äller falla swa fraan. at egh kunno braþlica andre i þerrä staþ tiltalas SD 5: 567 ( 1346) . ib 568 . ib 377 (1344, nyare afskr.). lagmannen war . . . til danmarc meder han (konungen) satte i hans stad en annan RK 2: 9548 . " lwile i honum alle iaka och i myn stad till sweriges höffuisman taka " ib 3: (sista forts.) 5758 . " santillus varþ gripin ii hans staþ " Bu 57 . " är äi fläsk til. þa skal han haua i þas (för þäs) staþ halft annät pund salt nötäkyot " SD 5: 637 ( 1347) . sättie . . . fullan pant i staden for peninga SO 103 . hwilken som skäär eller hugger bort annars märckie och sätter sitt j staden igen ib 293 . " ware thet swa ath fornempde gotz hanom . . . affginge . . . tha plictar iak mik til . . . hanom swa goth gotz i stadhen läggia " SD NS 1: 20 ( 1401) . han . . . opp reff tistillen . . . oc sadhe i stadhen ärlekasta hwete Lg 3: 265 . ib 680, 700. 11) riktning, sida, del. är öster hedherliksaster himilsins stadher MB 1: 124 . - del, afseende. hans ärfdadeel li huanstad ohindradhom SD NS 1: 526 (1406). - riktning, afseende, sätt? sculu the ey dröfwas aff thy at the hindras oc brotdraghas fraan thera gudhelicheet . . . for thy thet ärfuodhit . . . som the hafua sik oppa takith j lichamlicom thingom for guzx hedhir . . . thet skal räknas j sama stadhin oc skal opfylla alla the fruct som the maatto faa j thera gudhlica bönom VKR 14 . 12) stad, köpstad. viþ en staþ som callas carnotum Bu 16 . ii þän staþen varo magge hälghe doma ib. petrus . . . son johannis af galilea lande ok bätsaide staþ ib 99 . a þe heþ som bufera hete. ok liggar mällan tua staþa ib 176 . þe cristno i þän staþ som hete sicera ib 177 . mön . . . drogh dracan äpte sik . . . vm staþen ib 492 . dragha han . . . vm alla stassens gatu ib 496 . sidhan iämlange war lidhin . . . fra hänna (den hel. Agatas) pinu dagh . . . tha brast eth biärgh när hänna statz borgh Bil 429 . " pauin ok cristne herra gafuo städina for thy at the räddos forrädilse " ib 827 . " fiollo nidher mange städhi ok borghe " ib 767 . " sloth oc städher " MD 447 . forlatin idhra städhir . . . thz är forlatin kräselikit oc syndelikit liuirne som mäst idhnas j köpstadhom MP 1: 266 . " thz är äkke höwizst . . . koma sent vm nättir tima i stadhin " Bo 214 . " the gingo aat väghinom til stadhin " ib 215 . " alt folket i stadhenom " Lg 3: 680 . I ens stadz eller landz rät MB 1: 458 . " then som forman är i landeno eller stadhenom ib. som bo i landeno eller stadh mz honum " ib 459 . " land oc städher ib. städher eller land " ib 86 . swå sum wi måghom see medh romarom ok allom thöm landom ok städhom ther ey haua kunung eller höfdinga enualdughan KS 9 (21, 10) . " welia en wittran man af androm landom leller stadhom " ib (22, 10) . the . . . ther mästa makt haua i stadhom älla landom thöm ib. nw kan pilhter aff andhrom stadhom koma äller af landhe SO 18 . foro . . . vm mang land ok städhi KL 158 . " rikit gik hertoghanom alt a lhand borgh ok land ok starke städe " RK 1: l724. folk som j städherna oc landit bygdo MB 2: 31 . " ix städher mz sinom byiom oc vndirlagdhom gardhom " ib 43 . " nio städher oc (för mädh) theris smastädhorom oc torpom ib. ltio städher oc theras vndirstädher oc torph ib. lwtgangandes aff städhrena " LfK 22 . " lcalmarna stad oc län " BSH 5: 21 ( 1504) . þaghan þät kumbär innan staþsins vaþa SR 14 . stadzcins incigle SD NS 1: 11 ( 1401) . befältis scriwarenom . . . at inscriwa i stadzins book the äghor ok ärffdha deela, som skipta waaro i mällin coort rogga ok lubbert cortenhorst SJ 11 ( 1423) . " thetta forscrifna badho . . . borghamestarna mikkel scriffuara at scriffua til mynnis i stadzsins bok " ib 143 ( 1445) ; jfr stads bok. stadzsins rett offorsumadh SO 22 . " mz stadzsins kemmenera vithu " ib 110 . medh borgemestara, raad oc menighet her i staden BSH 5: 7 ( 1504) . - särsk. pl. Hansestäderna. monde städher thz hardeligha clagha RK 3: 2787 . " om han naged godz faar aff sterne j somer " FM 417 ( 1509) . - Jfr ater-, bo-, bodha-, bol-, bordha-, borgha-, brudhlöps-, bälte- , böna-, folklands thing-, for-, galgha-, grava-, grinda-, gripta-, hovuþ-, hvilo-, hytto-, iärnspika-, kirkio-, kloster-, käldo-, köp-, liþ-, ligher-, lägher-, lända-, malata-, midhdags-, mylno-, mäio-, mödhernis-, naghla-, natbol-, offer-, pino-, plagho-, qvar-, qvärn-, qvärna-, romara-, salt-, sio-, skörlifnads-, talu-, tiäld-, þing-, undier-, up-staþer; hänsestädher; annar-, hvar-, hvat-, nokor-, samu-staþ; ennorstaþar; alla-, annars-, en-, ena-, enom-, flere-, hvan-, hvars-, manga-, nokors-, sama-, ängin-stads. ","1) i stad gällande lagbok. en köpstadh medh swa dana stgadz bok oc stadz rät som i andra köpstedher ära her i landet BSH 2: 116 ( 1400) . " wy hafwom ont oc gifuet ware borgher som bygge oc bo i war kyöpstadh wyborgh stadz rät äpter thy som stadz boghene i upsalom utwyser " FH 1: 9 (1403, daniserande) . 2) stadsbok, en stads tänkebok, bok hvari de ärenden antecknades hvilka förekommo vid sammanträdena inom stadens råd; bok hvari (ur tänkeboken) köp och skiften angående fast egendom äfvensom andra kontrakt rörande egendomsförhållanden antecknades. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 382. the same stadhgadhe ok stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook, aff thy at the förrä stadzbokin forfoors ok vpbran SJ 1 ( 1420) . - effter thy thät scrifuit star i stadzboinne ib 108 (1441). Jfr uttrycket stadsins bok i StadsL. loch SJ (se staþer 12); se Schlyter, Ordbok s. 79. stads borghamästare, m. borgmästare i en stad. mädh warom stadz borghamästara SJ 79 ( 1438) . stads bref, n. L. dokument utfärdadt i en stads namn el. af en stads styrelse. the dachtingan som giordhis . . . mellän pether priwalk ok ingemar siggason som wart stadzbreff ther vpa giuit ludher SJ 27 ( 1425) .","1) stadsinvånare, invånare i en stad, stadsbo, borgare. stadzmännen och borghamästarna Lg 429 . ib 958. KL 161 . Gr 291 . MB 2: 133, 136 . " grep han en vnghan man aff socchots stadzmannom " ib 94 . stadz männene aff joppen ib 314 . 2) borgare, medborgare. aldra bäzsta stadzmannom (civibus) jwdeis mykla helso MB 2: 308 .","1) i stad gällande rätt, stadsrätt, stads. lag. wi . . . bidhiom . . . konung eric oc drotning margareta at the . . . wilden vana at her i wadzstena maa wara . . . en köpstadh medh swa dana stadz bok oc stadz rät som i andra köpstedher ära her i landet BSH 2: 116 ( 1400) . " wy hafwom ont oc gifuet ware borgher som bygge oc bo i war kyöpstadh wyborgh stadz rät äpter thy stadz borhene i upsalom utwyser " FH 1: 9 (1403, daniserande) . affhände . . . fraan sik . . . thät fornämda fädhernis ok mödhernis arff . . . ok eghnadhe thät alt saman fornämda härra stene . . . baade mädh stadz rät, mädh landz lagh ok mädh kirkio rät til äwärdhelika ägho SD NS 1: 200 ( 1402) . ib 199 (1402 . nyare afskr.). alt thät han hänne mädh stadzrät giffua maa SJ 9 ( 1422) . " alt thät hon hanom til forene gifwa maa epter stadzrät ib. " ib 11 ( 1423) . " loto the vp mädh allan stadzrät hwar thea adhrom . . . the forscrifna ärwen ib 13 (1423). " ib 14 ( 1424) . " thätta forscrifna ärffue war arnd van bummellens panther, hulkin han lagligha mädh allom stadzrät fulfylkt haffde " ib 6 ( 1422) . 2) dom som fälles af en stads myndighet el. i stadens namn? hulka tomtp haquon köpswen . . . mik til pant satte . . . ok iak hauir allaledhis forfulgt eftir thy som mik hauir een stadz rät vtuisat SD NS 1: 69 ( 1401) . " hustrv cristin scal mik lika göra oc i mino minne bliua . . . efter godha manna säghn eller oc enom stadz rät ib. ""],"e":["sta þ. stadh. lstaadh Iv 1550 . ","staat SD NS 1: 52 ( 1401) . ","stedh Di 253 . sted ib 195. dat. staþ. stadh. staþi: kiöpstaþi kUplL j 8: 2; köpstaþi SD 5: 373 (1344, nyare afskr.). stadhe: köpstadhe BSH 2: 102 ( 1339) . gen staþar, se ennorstaþar. staþär: kiöpstaþär UplL M 12: 4. stadhs KS 84 (206, 92) . ","stadz MB 1: 458 . ","statz Bil 429 . ","staz ib 699 . ","staþsins BjR 13: 2 . ","staþzins SR 14 . ","stadzsins MB 1: 192 ; SJ 143 ( 1445) stadzcins SD NS 1: 11 ( 1401) . ","statzsins SO 109, 110, 111 . ","stassens Bu 16 (på tre st.), 496. pl. nom. lstaþir: mylnu staþir UplL V 22: pr. stadher MB 2: 43 . ","stadhi: borgha stadhi KS 84 (207, 93) . ","städher MB 1: 86, 378, l459, 2: 43, 44, 49 o. s. v.; RK 3: 2787 . ","stedher: köpstedher BSH 2: 116 ( 1440) . ","städhi Bil 767 . ","städe RK 1: 724 . ","staþa: köpstaþa SD 5: 639 ( 1347) . ","stadha Bir 1: 173 ; ","natbolstadha MB 1: 411 . lmed art. städhärne Al 1052 . ","staþi VGL III 75. stadhi KS 6 (13, 6) . ","staþe SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). stadhe MB 1: 349 (på tre st.), 487; MP 2: 175 . ","städhi Bil 269, 928 ; KL 158 ; Bir 2: 18, 36 . ","städþi VGL IV 1. städhir MP 1: 266 ; Bir 2: 315 (på två st.). städher MB 1: 377, 2: 31, 33 o. s. v.; Al 1047, 1051 ; Lg 36, 928 ; MD (S) 292 . ","staþa Bu 12, 176 (kan på båda st. fattas ss gen.); köpstaþa SD 5: 638 ( 1347) . ","stadha Bil 270 ; MB 1: 125, 486 ; Bir 3: 159 ; MD (S) 292 ; Iv 5675 . ","stada Bil 779 . med art. städina ib 827. städherna MB 2: 31 . ","stederne FM 417 ( 1509) . ","städhrena LfK 22 (dat. staþum ib 1: 625 ( 1283) . ","stadhum KL 5 . ","stadhom Bil 917 ; MB 1: 49, 185, 349 ; KS 9 (22, 10) ; VKR 55 ; SO 18 . ","städhom KS 9 (21, 10) . ","städhrom: smastädhrom MB 2: 43 ),","stads bok","stadzbook )","stads domare , ","stads draghare , ","stads foghate","staz foghodhe )","stads folk , ","stads gardher , ","stads gata , ","stads härra","staz- )","stads insighle , ","stads lovan","stadz lowen )","stqds man","staz- Lg 958 ),","stads mur , ","stads porter","stads rätter , ","stads sighnete , ","stads skrivare , ","stads torn , ","stadher pänninger , ","städher skillinger , "]},{"a":"staþfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) stadig, fast, fäst vid ett bestämdt ställe, som ständigt är på samma ställe, ej vexlande plats. hördhe them ey til at hawa stadhfast gudz hws, för än the komo siälwe til stadga MB 1: 482 . 2) stadig, fast, kraftigt gällande. at thätta skipte sculi wara thes stadhfastaren DD 3: 16 (1390, afskr.) ."],"e":["stadhfastaren DD 3: 16 (1330, afskr.)),"]},{"a":"staþfästa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fästa vid ett bestämdt ställe. part. pret. fast, ej vexlande plats. thz stadhfästa gudz hws MB 1: 485 . 2) gifva fäste åt, låta få fast fot, låta befästa el. rota sig. bildl. thu mat . . . mz enom skörom thanka om thu stadhfestir han mz thinom wilia hymerikis glädhy fortapa ST 424 . " fölghia ok fulkompna thz the gripa oc stadhfästa j sinom eghnom hugh " Bir 3: 231 . " j thy hiärta j hulko awnd ok wredhe är rotadh oc stadhfäst " ib 464 . - befästa, gifva fast ställning åt, göra orubblig. var rättir at höghfärdhogho änglane skullo falla, oc rätuiso änglande . . . stadhfästis (solidarentur) stadhelickare Bir 2: 239 . - part. pret. (fäst, befäst, stödjande sig (på). manzins heta astundan stadhfästig (för stadfäst; innixus) wppa thronna grwndwal Su 275 . känneswennen . . . fulleleka tröster oc stadfäster i sinna kärasta älgskogha ib 23 ; jfr 6. 3) göra stadig el. fast, stärka. stadhfäst kropsens ostadhelikhet mz thinne äuäärdelico dygdh MP 1: 176 . - göra stadig el. fast, befästa. dygdhanna wphoff, j hwilko the skulu stadfästa (stabiliant) sina bygningh Bir 4: 50 . " bemannade aldra bärganna högdher ok klintha oc alla theres städher stadfäste mz starkom mwrom " MB 2: 149 . 4) göra fast el. hård. abs. alskona salth haffwer natwr til at ganga j gönom, oc stadfästa, oc subtiliera j eldenom PM XLI . 5) göra stadig el. fast, befästa, gifva fast riktning åt, bestämma. hon stadhfeste (firmavit) sin vilia til wärldinna Bir 1: 218 . " thera vili är stadhfästir (firmata) mot gudhi " ib 380 . " huar then som vredhagas mot sinom iämcristne mz stadhfesto vredhe oc vilia " MP 1: 216 .","6) befästa, stärka, stafästa. " huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs ok stadhfästes " SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . han . . . stadhfästir thera tro Bo 110 . Ber 184 . styrk oc stadhfäst mina tro Bir 2: 119 . stadfästa tronna hopp om opstandilsen Lg 437 . paulus . . . stadhfäste mz kiännedom myklä crisnä KL 162 . ib 158 . alle . . . stadhfästoa j tronne ib 16 . - styrka, gifva styrka el. kraft åt. stadfäst mik herre israels gudh MB 2: 167 . brödhit skal statfästa manz hiärta Ber 140 . - styrka, uppmuntra. stadhfäst thina brödhir Bo 229 . 7) bekräfta, försäkra vara sanning. the . . . stadhfästa (affirmant) sina lygn ok neka mina sannind Bir 1: 166 . - försäkra, bedyra. var egh een thräthin aat stadhfesta (affirmare) älla neka hwat thw fata fore Ber 278 . " en hedhir girughir man . . . stadhfäste mz hötande ordhom. at han aldre thädhan skulle fara för än han stadhin fangit hafdhe " KL 339 . 8) bekräfta, bestyrka, bevisa sanningen af. badh at the skullo ther mz stadfästa trona Lg 3: 214 . - bekräfta, intyga. hwilka loffwan . . . sanctus iohannes stadhfäste giordha wara j sinne . . . närwaro Lg 811 . l 9) gifva fast ställning åt (ngn), bekfräta (ngn ss innehfvare af ett ämbete el. en värdighet). tha the marsken swa stadhfäste RK 2: 5016 . " tha karolus magnus war stadhfäster konungher " Lg 3: 293 . - gifva (ngn) ställning el. värdighet af, sätta (ngn) att vara )innehafvare af ett ämbete el. en värdighet). om swa är at j rätfärdeliga . . . haffwen stadfäs (consituistis) abymelesch konungh offwir idher MB 2: 98 . 10) stadfästa, bekräfta, fastställa, gifva gällande krat åt. gawm wi ok stadhfästum þässa articulos SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). jac päthar thomasson, lagmanzdoom haffwande . . . kännis mik haffwa stadfäst the gafwo oc testamänt som hustrv ingrid sonadotter gaff wreta clostre ib NS 1: 23 (1401). äpte thy som min . . . bonde . . . som iak nw sennarmer atte . . . badh mik at iak skulle stadhfästa the for:da (d. v. s. min förre mans) gaffwo .. . . thy stadhfäster iak nw the for:da gaffwo ib 477 ( 1405) . " thzta wart stadfäst och bebruffuet ok for wissät " Va 47 . " vil jak at thu skalt stadhfästa hona (klosterregeln) ok styrkia mz thina signilse " Bir 2: 247 . ib 248, 4: 115 . " en stadge ranzsakadher oc stadfäster aff swerikis konungom oc lynchöpungx bisopom oc allom systrum oc brödhrom " ib 5: 108 . " hwilken stage är ranzakadher oc stadfäster ib. idhra reghlo consituciones ella noghra andra reghlo skipilse . . . medh edhom ellir pawa makt ellir hwarsköns androm stadfestilsom stadhfesta " VKR 3 . SO 47 . " the same stadhgadhe ok stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook " SJ 1 ( 1420) . 11) gifva stadfästelse el. gällande kraft åt (ngns) besittning af (ngt). stadhfästom lwi ather theris templum (sateuentes judicavimus, templum restiui illis) MB 2: 314 . - gifva stqdfästelse el. gällande kraft åt öfverlåtelsen af (ngt), öfverlåta på ett sätt som har gällande kraft, lagligen öfverlåta. thöm (godsen) . . . biskop knute . . . stafesta ok tieghna SD NS 2: 52 ( 1408) . " at fastfara ok stadhfästa thässin gozin klostreno . . . til äuärdhelica ägho " ib 1: 625 ( 1407) . staffestä jak thet for:dä goz vndhi for:dä aruidh ok hans arua ib 80 (1401). ib 85 ( 1401) , 2: 20 (1408). thet for:da godz medh flerom withnom stadhfästa ib 1: 313 ( 1404) . thenna tompenar haffua the . . . medh fridskilling stadfesth och vplatheth SJ 277 ( 1459) . 12) fastställa, afsluta, ingå. stafästa (facere) fridh mz idher MB 2: 24 . 13) fastställa, bestämma, förordna, stadga. staddom oc stafestum wi att hwa sum byuther androm manne, äller leghir til at sla, sargha ällä dräpa . . . han skal stadna þän sama rätt, swa som han hafþe þät syälwer giort SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). 14) bestämma, besluta. thu . . . stadhfäste at iak skal ändelica thola korsins pino Bo 186 . Lg 3: 164 . nar . . . herodes oc the argha horkonan hafdho stadhfäst sina mällan at dräpa iohannem Bo 80 . ib 137, 160 . " thenna jomffrun haffde stadhfäst i sith hiärta gudhi thiäna " Lg 3: 585 . ib 590 . " som nw sancta anna i sith hiärta stadhfäst haffde, thz hon i öknena gaa wille ib 649. stadfästo the endräkteliga then daghen hälghan haldhas " MB 2: 328 . - refl. stadhfästas, komma i fast ställning (rill ngn), (genom fullgörande af bestämda förpligtelser) inträda i fast och fullständig förbindelse (med ngn) för än han mz bröderom stadh festas i companij SO 95 . - komma i fst och ej genom misshälligheter störd ställning (till ngn); förlikas, försonas. iak skipadhe . . . färmilse til at samsätas oc stadhfästas mz gudhi Bir 2: 214 ."],"e":["stat- SD NS 1: 80 ( 1401)"]},{"a":"staþga","b":"vb","c":"v.v.","d":[" L.","1) göra stadig el. fast, gifva stadga el. fasthet åt. kroppin är . . . vmskiptelikin oc thy skal han stgadhgas (stabiliri) mz siälinna skälom Bir 3: 181 . " jak skal stadgha (stabiliam) j hanom (vingården) godz wilia röther " ib 4: 7 . - befästa, grunda. naar han stadhgade (firmabat) skyn owantil Su 78 . minna modhers döttir skulu . . . stadga sina bygning j sanne ödhmiukt Bir 4: 49 . 2) göra stadig el. beståndande, befästa, stärka. huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs ok stadhfästes SD 4: 464 (1355, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyuare afskr.) . 3) brnga i stadig el. lugn ställning, bringa till ro. myne brödher mz litzlom pynom nw framlidhnom äru stadgadhe (effecti) vndir äwärdeligz liffs fästament MB 2: 301 . 4) fastslå, begränsa, inskränka. ey är thz . . . omöghelikit skälomen at troo, at han som formatte wärldena . . . wtledha aff alz engo, at han sina makt oc dygdh swa (för ey swa) stadgadhe j the ärofulla gerninginne (non inconsonum . . . rationi est crdere quod hic, qui mundum ex nihilo producere potuit, virtutem suam nequaquam ad hunc solum actum limitaverit), at han ey mäktogher ware göra andra tholka Su 269 . 5) fasthålla, påstå; försäkra, bedyra. vprätte han sina hand mot tämplet oc stadgade mz swornom edhe, vtan j antwardhen mik jwdam budndhnan j mina händher tha skla jak thzta mönstridh nidherslaa MB 2: 324 . 6) fastställa, gifva gällande kraft åt. the same stadhgadhe oc stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook SJ 1 ( 1420) .","7) fastställa, bestämma, besluta. " j mins gudhoms forsyn äru al thing foreseedh oc stadhgadh (stabilita) aff ophoueno " Bir 2: 127 . " stadgadher är os stranga domen " Su 132 . - bestämma, utsätta. han . . . stadhgadhe thiman för brölloppet Lg 3: 273 . - besluta, föresätta sig. hawir thu stdhgat i thino hiärta thiäna mik Gr 274 . stadhgadhe (statui) jak j minom vilia at synda alt til yttärsta punctin Bir 1: 169 . ib 2:: 193 . VKR X . Ber 7 . Lg 3814, 823 . " abbas macharius astadhgathe i sino hiärta. at huru mang aviin skala han drak. tha han aat mz brödhromin . . . swa manga dagha aat han ey oc drak ey vatn " KL 228 . " hafwir thu ändelika stadhgat mz thik ath thu skalt engaledh hedhra wara gudha " ST 108 . " stadgadhe iak hona (ɔ: snillena) haffua ower alla klarhet (proposui pro luce habere illam) " Su 23 . hwi stadgadhe (decrevisti) thu ey i nakre andhre matho at atherlösa mankönet ib 32 . - besluta, aftala, öfvernskomma. alle . . . stadhgadho (condicerunt) at sighia til andra hampn Bir 3: 177 . hafwa nw thz alle stadhlica stadhgat at han skal sköt koma for guz dom Lg 212 . the . . . stadgadhe almänneliga (decreverunt communi præcepto et decreto) at allir jwdha almogen hwart aar skuldhe hälga oc hedhra samma daghana MB 2: 309 . " sionga thz the haffua stadgat mällan siin " Bir 5: 38 . " wii hawum staggat oss i mellum om the watzrasser " SD 6: 38 (1348, gammal afskr.). - öfverenskomma om, genom öfverenskommelse bestämma. lära pilther thiäne ath minstha iij ar hwar som mindhre staggha böthä ena thunno ööl SO 18 . 8) aftala. öfverenskomma om, afsluta, ingå, göra (fred el. förbund). a badha sidho käisaren oc konungän teridacius oc alt folkit . . . stadhgadho mällän siin stadhughan oc oumskiptelikin fridh oc vinskap Gr (Cod. D) 416 . MB 2: 256 . thzta folket haffwir brutith thän fridh hwilkin iak stadgadhe mz theris förfädher ib 74 . ib 268 . " skal iak stadhga (statuam) . . . mina stadhlika säät til idher " ib 1: 173 . 9) bestämma, förordna. wardh hon syuk, oc stadhgadhe thz at thz sama klostir . . . skulde hafwa hänna mantol ST 287 . - stadga, förordna, föreskrifva. ändadhom wj oc staffgadhom oc fulbordhadum . . . thessin ärinde som här epther fölghia Bir 5: 129 . " staffgadhom wj oc forelaghdom oc budhom systor katherine benktzdotther abbatisse oc henna eptherkomandom skulo . . . haalda .. . . thz som här epther fölgher ib skulo . . . haalda . . . thz som här epther fölgher ib 130. all thessen ärinde äro skipadh oc giordh staffgadh oc budhin ath haaldas skulo j watzstena clostir ib 138. hulka twa dagha stadgade drotningh hester oc mardocheus hälghan (för halga) haldas aff allom jwdom " MB 2: 195 . " samþyktum oc stafghum, at hwar sum taker med walz wärkum . . . huus, jorþ . . . ällär oc lösä pänningä, gyälde ater skaþan oc a XL mark " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " hawm wi gywit ok stafghat . . . at änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt . . . þa hawm wi gywit frälse ib 476 (1345, nyare afskr.). stadgom wi oc bywdhom at alle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom " PM 21 . " stadgom wj oc forbywdom at jngen skal . . . göra förfangh nokrom prest ib. ib 22, 23 o. s. v. äpther thy som war herra konung erik ok war frv drotninghin ok mena riket statgath haffua wm the iordher vndhan krononne äru gangna " SD NS 2: 140 ( 1409) . " j stadhenom cartago war swa stadgath före som hälghe paua stadhgadho j kirkionne " Bir 2: 68 . ib 3: 240. 10) bestämma, förordna, utse. daghen . . . hulken aman hafde stadgat j synom breffwom til almänneligh jwdhhanna dödz dagh MB 2: 193 . - förordna, utse, sätta, insätta. försambladhe sik alle sychems män . . . oc stadgadho (constiuerunt) abymeleeth til lkonungh MB 2: 97 . " haffwir jak enkte giort til sw stora wärldoghet swasom människiona, hwilka jak stadgade wara (constiuti) herra owir all tingh " Bir 4: 6 . 11) antaga i tjenst, fästa, städja. lärjungen bliffuer medh them honom förr stadgade TS 26 . 12) ställa, låta komma i en (viss) ställning; bortgifta. henne bewarandes til thäs at han tilfälle finghe henne stadgha Lg 3: 274 . ","1) ställa sig, fästas, grundas. ey haffdho . . . bärghen än sik stadhgat pa syna twnga grwndha Su 78 . 2) bortstädja sig, antaga tjenst hos. hwar en rätwis, han ey städher ällar stadhgar sik gudhi til thiänist, til dagha taal älla ara, som leghodränghen städher sik sinom hosbondha LfK 131 . - Jfr forstadhgadher."],"e":["stadhgha . ","stadgha . statga: -ath SD NS 2: 140 ( 1409) . ","stagga: -at SD 6: 38 (1348, gammal afskr.). staggha SO 18 . ","stafgha: -as SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) ; ","-um ib 377: -at ib 476 (1345, nyare afskr.). staffga: -adhom Bir 5: 129 . 130; -adh ib 138 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","staþga sik , "]},{"a":"staþge","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ställning, plats (som ngn innehar inom ett samfund el. inom samhället över hufvud). nar han far thz han girnas. forma han ey at blifwa j them sama stadhganom (statu) Bir 1: 90 . " huat vardha thik at döma älla lära andra hulkit ey tilhöre thine skipan älla stadga " ib 2: 52 . ib 124 . " hawande wärldinna till ensamin sin vidhirthorftelik thingh äptir ödmiuka biscops stadhga ok fordhan " ib 1: 307 . " stadgom wj oc förbywdhom allom. . . som wpscriffne ärw oc räknadhe j wapensynenne före skyttor skwla ey wmskiffta waknen äller then stadgan Pm 24. " ib 25 . - ställning, stånd, värdighet. stande thänne biscopin j them stadhga (gradu) som han nw hawir ok astunde ey höghre Bir 1: 315 . " vil iak mik haua höuislica j minom stadga ib 3: 55. tholkin thäkkis mik j sins hedhrirs stadhga ib. ib 321. än man girnas ofmykit äpte krasmäti . . . höghra än hans ämpne ella hans stadhge (status) tilsighir " KS 43 (11, 46) . - ställning, tillstånd. huru kirkionna stadhge är sörghelica vmskiptir til värra Bir 2: 67 . andelica är kirkioma stadhge vsald ib 68 . ib 250 . hwxandhe widh sik thän wadelika stadhgan j huilkom all wärldhen är nw stadh Su 51 . ib 343 . aff höxsta kirkionna formanna vadhelicom stadhga Bir 2: 89 . är jak j miskunnina stadhga ib 3: 215 . - ställning, lefnadsförhållande. aff strechirhws systranna stadga oc embete VKR 23 . - ställning, lifsställning, lefnadsställning. ey kan han sigh saa well thagha till waarä, ath han skiptis iw stundhom om kringh aff sinom rettha staggha (a statu suo hanquaquam immetetur) Lg 3: 132 . äpther trestadhga, som är, jomffrur, änkior oc hyonelax stadhga ib 479 . " jak wtualde tre män . . . vm hwilka som iak vndirstar träfallan stadhgaa j wärldinne " Bir 1: (Cod. C) 265 . " j thessom trem eldomen vndir star iak tre personas ok j them trem personis thry skipilse j wärldinne förste stadgin war thera hulke som skodhadho gudz kärlek ok läto for hans skuld sin eghin vilia j andra manna händir ib 369. " ib 370 . - ställning, stånd, ordning, the (dessa personer) . . . tekna swa som al the hälgho kirkio skipilse oc stadhga. thy at j bland them äru män oc quinnor bamble oc vnge. jomfrwr oc änkior Bo 8 . stånd, samhållsklass. hwar en af hwat stadhga älla skipilse han är Bir 1: 322 . " världinna höfdhingia oc kirkionna formän ok alla värdinna stadhga oc manna skipilse han är " Bir 1: 322 . " världinna höfdhingi oc min dödh oc mia pino " ib 3: 275 . - ställning, tillvarelsesätt. wil jak . . . wända mik til thän äwigha oc ownskiptelika siälinna stadh oc stadhga Su 251 . ställning, förhållande, omständigheter. vm thik lystir at skodha al the hälgho kirkio skipilse ok stadhga Bo 108 . - ställning, belägenhet. the . . . ath sporde herran om sin stadhga, oc hwat göra skullo MB 2: 135 . - ställning, sinnefförfattning. at alle the i ybernia varo som trodho oppa gudh the sculdo döö j enom godhom stadgha i thera ytersta tima Pa 4 . at thu ey kan ällir forma tik längher at halla j enom stadga ällir j enne stadughet (in uno eodeque statu permanere) Su 259 . - ställning, beskaffenhet. at j skulin vita hans stadhga som frägdhin sagdhe hälaghan ok rätuisan wara thy at han är renlifwis man . . . j klädhabonadh . . . ok klostir löpare j sidhom Bir 1: 401 . - skick, beskaffenhet. wardir hon (örtren) lagdh i thz öl som är forskalad . . . tha komer hon thz igen til godhan stadka LB 3: 82 . - skick, ordning, förhållande. styrandis alla väruldinna stadhgha (statum) Ber 268 . - skick, ordning, sed. the som ey wildo vndir giffwa (för -asd) hedhninganna stadga oc liffwerne (transire ad instituta gentium) MB 2: 296 . - ordning, inrättning. älska kirkiona äptir bisops ämbitis loflike skipan ok stadhga (laudabilem dispostionem curæ postoralis) Bir 1: 314 . " the hälgho kirkio skipilse oc stadge (sispositio et constitutio) " ib 2: 40 . " klosterlifnadher är vmskipter af godhom stadhgha " Su 417 . Jfr hedhers-, hionalags-, renlifnads-stadhge samt stadhga. 2) stadga, stadig el. fast ställning. the hälgha script likar waara natwra widh watn, thy at hon hawer engin stadhga aff sik siälwe MB 1: 321 . man hafwande väghskaal j sine hand matande ok liknade hona til thäs hon kombir til stadhga (stabiitatem) Bir 2: 321 . - oförändrad ställning, oförändradt skick? tha solin om daghin först op gaar man ma thäs all ltiidh wardha war at trä vndan iordhnne ga wäxa allan daghen swa al til thäs at middag är tha standa the ij stadhga qwar Al 5858 .","3) beständ, gälland kraft. til at þätta hawi fullan staþuä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). 4) aftal, öfverenskommelse, uppgörelse. illud quod dericiebat in literis meis þer condictum seu ordinatum dictum stadhga, inter . .. arnwidum gøzstafson, et vxorem suam, dominam rangburghim neptem meam dilectam, de bonis meis, quem feci, que et quanta post me debent habere et hereditare. hoc volo jam complere SD 3: 210 (1315?). predicta ordinacio dicte (för -a) stadgi ib. lib 2: 697. conuencionem dictam stafgha, jn decimis episcopalibus exhiendis, per progentitores nostros, apud . . . eccleise strengiænensis prelatos statutam . . . hanc ammodo sicut huc qsque, gratam et ratuam habere volumus, firmitter et tenere ib 3: 338 ( 1317) . " þän stafge som vi med iþär för gyorþom vm berghsens byghningh viliom vi ät stþughär skal vara " ib 5: 639 ( 1347) . MB 2: 268 . BSH 5: 323 ( 1508) . bydiom wii alle gode men tiil vitnes her om thenne stagge SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). Jfr frids stadhge. 5) gällande ordning, lag. haffwom wi vndirstndit jwdhana ery owirens dragha mz wararom fadher. at the skullos igh giffwa till hedhnnga lagh oc sidher, wtan bliffwa widh theris besriffwin stadhga (tenrer velle suum institutum) MB 2: 314 . thöm (ɔ: the forscrifno gozen) . . . biscop knute . . stadfesta oc tileghna epter landz laghum ok richesins sidwänio ok stadfga SD NS 2: 52 ( 1408) . ib 44 ( 1408) . - ordning, förordning, stadga. mot loflicom rikesins stadhgom (statuta) Bir 3: 306 . " äptir gudz laghom oc rikesins stadhgom ib. mot lofflicom rikesins ok biscopspanna stadhgom " ib 457 . mange stadhga (consititutiones) som hälghe paua stadhgadho j kirkionne ib 2: 68 . skil . . . åt rätwis lagh ok orättan ok oguhdhlikan stadhga KS 67 (165, 73) . " huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom., hans stadhge lok budhskapr försmnås ok wardr åt ängo " ib 47 (119, 51) . " han skal warna at han ey försmåle älla bryta (för -e) hans lagh älla stagha (för stadhga el. stadhga) " ib 77 (119, 84) . hwar a mot gör þännä staþi' SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwaar sum . . . nokot taker af präste eller bondä . . . aa moot therrä williä, ok thässum warum stadhwä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). at the . . . bryten eigh warn stadhwä, for thy t wi wiliium . . . at war stadhue thänne ok annar af oss ok waro raadhe samthykter halldes ib 467 . ib 5: 372 ( 1344, nyare afskr.) , 378. riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä ib 479 (1345, nyare afskr.) . " äpte laghum oc warom stafghä " ib 481 . " som war stafge til sighär ib 638 (1347). " ib 605 ( 1346) , 606. haffua . . . borghamestarana .. . . os vnth ok befalth thenna epterskrifna skraa ok stadhga SO 47 . Bir 5: 138, 139 . Jfr höghtidhis-, reghlo-stadhge. 6) pålaga, skatt. jämstor stadga sculle the giffwa RK 2: 655 . Jfr iärn-, pänning-stadhge."],"e":["stadhghe . ","stadghe . stadke: -a LB 3: 82 . ","stagge SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). stagghe: -a Lg 3: 132 ; BSH 5: 323 ( 1508) . ","stafge SD 5: 638 ( 1347) , 639. staffge: -a Bir 5: 138, 139 . ","stafghe: -a SD 3: 338 (1317), 5: 375 (1344, nyare afskr.); -ä ib 479 (1345, nyare afskr.), 481, 605 (1346), 606. stafgghä ib 378 (1344, nyare afskr.) ; -a ib. stadfge: -a ib NS 2: 44 (1408), 52 (1408)), ","staþve (L.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . 670, 4: 265 (1335, nyare afskr.), 467),"]},{"a":"staþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"staþin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"staþlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) fast, stadigt, orubbligt. " wir . . . wilium at þät staþilikä hallis " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " þri män ok þrätighi . . . staþleca cristne " Bu 518 . 2) med fasthet, modigt, manligt. alt thz dygdhelika göra, thet skal göras medh vitre forhuxan, retvijslika stadhlika (foriter) ok hofsamlika KS 20 (49, 21) . 3) fast, stadigt, ståndaktigt. stat . . . stadhelika (firmiter) ok gör min vilia Bir 1: 296 . stat . .. stadlica j thz ämbite . . . som thu hafweir til thik takit ib 3: 321 . hon stod stadhlica langan thima j gudz tiänist MP 1: 41 . then som staclica blifuir j godho til sins löfs ända han skal heel vardha ib. maria magdalena. hulkin som stadlica bleff när gudhi ib. bliff stadhlika ok fulkomna thz thu gör KL 81 . - fast, stadigt, säkert. iak hopar stadhelica . . . at vi fam han sköt atir Bo 218 . " starklica oc stadhelica tro iak . . . thik vara min gudh " ib 74 . Bil 226 . Bir 1: 248, 240, 333, 334 . " skulu min ordh först kungöras at them skuli thes stadhelikare ok visselikare tros nar gerninga koma " ib 98 . 4) bestämdt. wi . . . jättum . . . stadhlichä oss thylikä storflockä . . . minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . vi . . . luwum staþlicä . . . at halda . . . oc fulkoma al förnäfnd stökke . . . i sinne makt ib 568 ( 1346) . " hafwa nw thz alle stadhlica (stadhgat) at han skal sköt koma for gudz dom " Bil 212 . 5) stadigt, oaflåtligt. stadhelika oppa henne seandes langa stwndh Lg 3: 587 . henne stadhelikan oppa seandhes mz aldra största wndhran ib. - stadigt, ständigt, oafbrutet. fra första daghän ok tel terz tima var hon staþlekir (sannolikt för -leka) enom staþ þänande a bönom Bu 5 . " hans kärlekir är ey flytande sua som vatn han är stadhelica oc langlica bliuande " Bir 2: 189 . " bliffwo the stadeliga j sin tiäl " MB 2: 12 . " i tässom förelagdhom thima . . . bleff hälgha iomffrun stadhelika i gudhelikom bönom " Lg 332 . - ständigt, jämt. täncthe aldrian ther stadeliga oppa hwru han skulde sin fadher hempnas Di 287 . ib 301. - stadigt, ihärdigt. gifwande them thz the stadhelica oc skällica bedhas Bo 151 . lib 112. predica sighirlica oc stadhelica (constanter) Bir 3: 194 . sätir han j sinna vina mun huru the skulu . . . stadhlika (constanter) sighia mit gul ey wara got ib 1: 235 . - stadigt, tåligt. nar iak swa stadhelika bidhadhe Bir 1: 118 . Su 339 . 6) ifrigt, noga. huar huxin ij swa stadhelika a Fl 893 . " hon thänkte ther swa stadhlika op a " ib 1340 . " hon thänkte mz sik swa stadhelik " ib 1342 . - Jfr ostadhlika."],"e":["sadhlichä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.) . staþleca Bu 518 . staþlekir (sannolikt för -leka) ib 5 . ","stadhelika . ","stadeliga Di 287, 301 ; -leka) ib 5 . ","stadhelika . ","stadeliga Di 287, 301 ; MB 2: 12 . ","stadherlika Su 339 . ","stadhelikan Lg 3: 587 . ","stadhelik Fl 1342 ), "]},{"a":"staþliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) fast, stadig, orubblig. Bir 1: 296 . jak skal . .. tilbinda mik mz stadhelicom (stabili) edh vndir landzsins höfdhingia ib. 3: 367. skal iak stadhga . . . mina stadhlika säät til idher MB 1: 173 . 2) fast, stadgad, måttfull. war waar herra wäl ögdher ok wäl brynadher hafdhe lankt änlite ok nidher lut, som wisar godha complexionem stadhliks manz (quod est signum maturitatis) Bil 232 . thridhi (näml. ltjenarinnan) vari matelik oc stadhelik Bir 3: 183 . 3) fast, bestämd. at han se war ok witur ok stadhlikr i gaätum sinom ibland flikarom ok otökkom mannom KS 45 (115, 48) . 4) stadig, blifvande, beständig, varaktig. the (ɔ: werulxlik ting) äru farande ok komande ok huargen stadhlik KS 20 (50, 22) . - ständig, beständig, oafbruten. eth äwikt oc stadeliket framhaldh i godho LfK 128 . - ständig, oupphörlig. lönlek samb and . . . the göra opteleka bathe for mann um ok almänning stadhlikär geengangur SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - Jfr ostadhliker."],"e":["stadheliker . ","stadeliket LfK 128 ), "]},{"a":"staþlius","b":"","c":"","d":[" , se staflius."],"e":[]},{"a":"staþna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stanna, upphöra att röra sig el. latt vara i rörelse. þe (ɔ: män) staþnaþo viþ hans ord Bu 172 . KL 123 . the skulu . . . wara som thräkkir fore mik lhulkin som nidhir fallir til nidhirsta diupit ok stadhna aldre för än han kombir nidhir j häluitis grund Bir 1: 57 . ib 87 . nw stadhnar archen oc nimber stadh owe armenie landz bergh MB 1: 170 . " stadhnar aan i hänna gagn (för gang " KL 312 . sidhan thz (ɔ: watnith) togh at stadhna Lg 95 . tha hon (stjärnan) kom owir hwsith tha stadhnadhe hon ib 25 . 2) blifva stadig, blifva fast el. stark, befästas. hwar iak stadhnar (stabiliar) i gudz dygdh Bo 107 . 3) trans. bringa att stanna, tillbakahålla; afhålla. bödh war herra offra rökilse, som wräker bort onda lokt, oc siwkdom, oc stadhnar mantz liiff ther aff MB 1: 480 ."],"e":["-ar , impf. -aþe. part. pret. -aþer L.), "]},{"a":"staþugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","n. adv. 1) stadigt, fast, ståndaktigt. ämuäl mange godhe falla stundom j synde . . . än the vpsta sidhan manlika . . . ok sta swa myklo stadhugare (fortius) Bir 1: 189 . 2) fast, bestämdt. helyo[do]rus hult stadugt pa sin förstadgadha atanka MB 2: 287 . 3) ständigt, jämt. jnnan fore poortenom j systranna inlykke stadhugt blifua sculandis VKR 23 . " ted skal stadwgt röris " LB 7: 328 . ib 327 . - Jfr iäm-, o-stadhugher, äfvensom istadhugher."],"e":["stadhogher: -oghe Bo 71 . ","städhughir Bir 2: 44 . ","stadhught SD NS 1: 201 ( 1402) . ","stadhugt VKR 23 ., stadugt MB 2: 287 ; Su 256, 257 . ","stadwgt LB 7: 328 . ","staþukt SD 5: 638(1347). stathwkt ib 558 (1346, gammal afskr.) . ","staducht SO 154 . ","staduckt ib 158 . ","stadhoght Bir 2: 6 . ","stadhikt MB 1: 485 . ","städwkt LB 7: 327 . ","stadhugare Bir 1: 189 . ","stadughare Su 229 . ","stadhoghare Bir 1: 288 . stadughadhe (trol. skriffel för -are) SD 1: 354 . staþughane ib 6: 181 (1350). superl. stadhughaster: -ast MB 1: 485 ), "]},{"a":"staþva","b":"","c":"","d":[" , se staþga, staþge."],"e":["staþve"]},{"a":"stefans dagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["stäphäns- )"]},{"a":"stefans yrt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1306."],"e":[]},{"a":"stefans yrt","b":"nn","c":"","d":["odört, cicuta virosa Lin. " stephans yrth älli odyrt " LB 3: 141 ."],"e":[]},{"a":"stegh","b":"nn","c":"","d":["smalt bräde som tjenar ss bro, spång. mestrimennene . . . laghdho han (bjälken) ofwir ena graff oc giordho ther aff eeth stegh ST 298 ."],"e":[]},{"a":"stegh","b":"nn","c":"","d":["sår i följd af trampnig el. spark, sår på ena foten af en skodd häst föranledt deraf att den stött moty den ndra? for gamalth stehg LB 7: 102 ."],"e":[]},{"a":"stegh","b":"nn","c":"","d":["spång, brygga. - landgång. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 317. the förde ɉ est lax jn fore stegit fore godebroders skyip STb 3: 261 (1495). skypper oleff tawast hustrv sschal lhaffua sit salt j gen aff anders staffansson, tet lach fore hans stech ib 409 ( 1498) ."],"e":["steg . ","stech )"]},{"a":"steglitsa","b":"nn","c":"","d":["steglitsa. ss tillnamn. " kristhin steklissa HLG 3: 13 (1520). ""],"e":["steklissa )"]},{"a":"stehge","b":"","c":"","d":[" , se stighi."],"e":[]},{"a":"stek","b":"nn","c":"","d":[],"e":["steek )","steka hus?"]},{"a":"stek","b":"nn","c":"","d":["stek. Sex ekon tr 270 . " stechen oc osthen " Brasks Matordn 6 . - i uttr. väria stem, ss benämning på en lek? Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 226 ff. herra iwan fik tha een hardhan leek / som man pläghar at väria steek Ivan ed Noreeen 5009 f. - Jfr fore-, gris-, grof-, gryto-, ra-, sma-, svin-, svina-stek."],"e":[]},{"a":"stekamäz","b":"","c":"","d":[" , se stäkamäz."],"e":[]},{"a":"stekare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " johanni stekar " SD 2: 130 ( 1292) . joane stekare ib 4: 129 ( 1329) . iohanni stekare IB 5: 584 (1346-50). "],"e":["steekare . ","stekäre . ","stekar . ","stegare )","stekara hus","stegharehws: -hwset FH 4:: 83 (1499). stegarehws: -hwsit Di 88 . stegare huss ib 223 . ","stegarehwss ib 87 . ","stekarhus: -huse Bir 5: 32 (på två st.); -huseno KL 302 ; VKR 3 . ","stekerhus: -huse Bir 5: 32 ; ","-husens ib 4: 99 ; -huseno ib 5: 29, 98; -husit SJ 81 ( 1438) . ","stekerhws RK 1: 1312 ; ","-hwset LfK 84 . stecker huss: -husset FH 5: 238 ( 1524) . ","stechirhus: -husit VKR 24 ; -hussins ib. stechirhws ib. stegherhws RK 2: 7157 ; ","-husit Bir 4: 100 ; 5: 97. stegherhws RK 3: (sista forts.) 4417 ; ","-hwsit ib 4421 . ","stegerhus BtFH 1: 168 ( 1508) ; ","-husith BSH 5: 272 ( 1508) . ","stegerhws: -hwset HSH 19: 167 ( 1506) . ","steghirhws VKR 2 ), ","stekarahus qvinna","stekarahus systir","stecharahws- VKR 54 . ","stechirhws- ib 18, 23, 26, 49, 54, 55 . steghirhws-),","stekarahus torn","stegirhus- )","stekara sven , "]},{"a":"stekare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. NMU 1: 111 ( 1434) . ATb 2: 65 ( 1475) . Kumla kyrkas rb 45 (1478?). Jfr mästarstekare. "],"e":["*stekara dränger","stegare- )","stekara hus","stekare- . ","stekar- SD NS 3: 435 ( 1419) . ","steker- Stock Skb 129 (1519-20), 171 (1521-22). stekir- ATb 1: 268 ( 1467) . ","stekur- ib 295 ( 1468) . ","stäkir- ib 268 ( 1467) . steg(h)er- SJ 2: 141 (1489); VKU 3 ( 1539) . stiger- HLG 2: 61 (1518), 118 (1523); Stock Skb 196 (1522-23). stäger- ib 238 (1524-25). stäghir- ATb 2: 277 ( 1485) . stear- HLG 3: 128 (1529). steer- ib 2: 106 . ","steär- ib 3: 1342 ( 1529) . ","ster- VKU 55 ( 1549) , 81 (1555). Jfr Sdw 2: 1306),","*stekarahusa lön","steger- )","*stekarahus bodh","stekir- . ","stäkir- )","*stekarahus gardher","steghara- )","*stekarahus gubbe","sterhus- )","*stekarahus iungfru","stegherhws jomffrvr),","*stekarahus kanna? (obl. stegerskanne), ","*stekarahus las","stegherhuslaas )","*stekarahus mö , ","*stekarahus skorsten","stegherhuss- )","stekarahus systir","sterhws- )","*stekarahus vidher","sterhus- . ","-vedh )","*stekarahus vägger","stegerhus wegh )","*stekara lön","stäger- )","*stekara rum","steghir rwm )"]},{"a":"stekdrupi","b":"nn","c":"","d":["stekfett. " cadula . . . stekdrvpi ok vax drvpi " GU C 20 s. 65 ."],"e":[]},{"a":"stekefisker","b":"nn","c":"","d":["stekt fisk. Brasks Matordn 9. steekfisch eller bachadh ib 10 . ib 12 ."],"e":["stek- . ","steek- )"]},{"a":"stekepanna","b":"nn","c":"","d":["stekpanna. HLG 2: 106. VKU 59 ( 1550) ."],"e":[]},{"a":"stekesild","b":"","c":"","d":[" , Brasks Matordn 9. retther a jula afftan . . . stechesil och aal med sinap ib 12 ."],"e":["steche- . ","-sill . ","-sill )"]},{"a":"stekespit","b":"nn","c":"","d":["stekspett. 1 skekespeth (för steke-) FH 4: 83 ( 1499) . 1 stecke spet ib 5: 238 ( 1524) ."],"e":["-speth . ","stecke spet)"]},{"a":"stekespit","b":"nn","c":"","d":["stekspett. FMU 4: 95 (omkr. 1455). HLG 2: 106."],"e":["-spiit )"]},{"a":"stekheter","b":"av","c":"adj.","d":["stekhet. smafogla steekta oc steekhet färsk mätister nyrökt steekt paa eth faath Sex ekon tr 271 ."],"e":["steek- )"]},{"a":"stekia","b":"vb","c":"v.","d":["steka. " jak dönyr väl hwath thu steekir " GO 107 . bars pasca lambit fram for thöm fulkomit väl stekt oc tilreet Bo 172 . " om the nat skulo alle israels sönir äta stekt lamba köt . . . j skulin ey äta thz rasat, oc ey sudhit mz watn . . . vtan steekt mz elde " MB 1: 307 . stekta swina föthir LB 1: 96 . stäkta kyklinga ib 3: 19 . eeth söthäplee eller tw stekt leller swdin ib 7: l80. steekth päror the smeltha vel mathen i liffuit klib. Bo 234, 240 . MB 1: 310 . Bir 3: 114, l5: 31. laurencius saghþe . . . stektar þaka iak ok giuar guþi lof Bu 416 . annan vägh hauar þu nu stekt. vänt braþena ok ät þän del nu är stektar ib. lät han þöm (Gorgonius och Dorotheus) stekia a rist ib 524 . Bil 317, 243 . MP 1: 99 . Di 260 . " vakta thik for diäfwlsins stek hulka han steke j skörlimnaz oc giris elde " Bir 2: 209 ."],"e":["steker Bil 317 . ","steekir GO 107 . ","steke Bir 2: 209 . ","stekter . ","steekter . steekther. stegther Di 260 . ","stäkter: -a LB 3: 19 . ","stäkthir MP 1: 90 ), "]},{"a":"stekia","b":"vb","c":"v.","d":["steka. " j rätwisa manna ärw thera jämcristna synda brinnande ok stekiande som j ena brada panno mädh anger ok warkunsämio " MP 4: 165 . steekt äple Sex ekon tr 271. bacat äller steekt äg ib. stekter löök ib. siil sudhen och steekth Brasks Matordn 7 . stekth fish eller bachad ib 8 . Jfr nystekter."],"e":["stekter . steekt(h)er),"]},{"a":"steklukt","b":"nn","c":"","d":["nidor oris steek lokth GU C 20 s. 354 ."],"e":["steek lokth )"]},{"a":"steltare","b":"nn","c":"","d":["vanför, krympling. " ex parte katerine stelatarins " KTb 19 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"stempikka","b":"nn","c":"","d":["stenhacka. xxx sten pyckor FH 4: 84 ( 1499) . - (?) xiii (13) stykke til lhopa sten pykkar ok förslagh BSH 5: 506 ( 1512) ."],"e":["-pycka )"]},{"a":"sten","b":"nn","c":"","d":[" L.","mölnaren skal holla quärnena färdoga meth allom stenom VKj 240. HSH 17: 186 (1524, Brask). 2) ädelsten. med el. utan förbindelse med adj. dyr, dyrbar, riker el. ädhla. jncastratura . . . gröpningh oc dyrebara stena jndhlökning GU C 20 (hand 2) s. 18. jnclusor . . . fääss indhlöchare oc dyre stena indlökchiare vt aurifaber ib s. 20 . adamas är en dyr sten PMSkr 457 . " ärw the ädla stena tha fästher jnghen fiil pa them " ib 494 .","3) skuren tegelsten. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 195. xvij öre for vj ᵐ mursten ok iijᶜ skorensten Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm).","4) sten, stenartad bildning i levande organism, särsk. i blåsan el. njurarna. Jfr Sdw 2: 1306. aquilinus är en sten som finnes j enom fisk PMSkr 462 . borax är en sten som taks wth aff paddonne ib.","6) sten i frukt, kärna med hårt skal. ath winbären haffwa ey i sig stena äller kärna PMSkr 322 . Jfr altara-, amigdali-, blodh-, blädhro-, brand-, bryne-, bränne-, bysso-, dadel-, dyrbära-, dyr-, flinto-, fliso-, forma-, golf-, gra-, grund-, gul-, hakel-, hand-, hyrn-, hyrna-, karbunkula-, kastidonien-, kastidonius-, klapur-, koko-, korel-, korela-, kristal-, kristals-, ladh-, lasur-, lik-, lito-, läkedoms-, madhkaskal-, malmar-, mandol-, marmor-, märke-, pärlo-, qvärn-, raf-, rikedoma-, rista(Sdw 2: 261), runo-, rän-, ränne-, salt-, sand-, sigher-, silf-, skoren-, skiälis-, skor-, skär-, slipo-, sliungo-, slut-, smirilla-, syl-, tighl-, vind-, vra-, ögha- (Sdw 2: 1168) sten. "],"e":["*stena fors","stene- )","*stena liudh , ","*stena rum , ","*stena slagh , ","stens hug . ","*stens trappa , ","*stens thiokker","-tiocker )"]},{"a":"sten","b":"nn","c":"","d":["1) sten (i allmh.). johannes . . . lät hänta sik af strand ok skoghe sma stena oc grena Bu 152 (kan föras till smasten). worþo . . . stenar af strand smaragdi ib. þiäna stokom ok stenom ib 138 . " thina gudha äru stokka ok stena " Bil 359 . stenum kastaher ib 123 . diäflane . . . skutn mote them oc castadho stena Gr 307 . the . . . gripo ltil stena ok villo stenkan Bo 154 . josep . . . lagdhe storan sten ofwir grafwena Mp 2: 22. war ther en skön sten oppa altaret i samma kyrkionne, huilken sten war riffnadher i twa delar Lg 3: 161 . " thän steen som oppta röris han wardhir ey mosughir " GO 587 . " mutor bryta ok steen " ib 1089 . ib 91, 214, 366, 545, 584, 721, 754, 869, 1009 . - mursten. sculde . . . sancti knutz brödra mura oc byggia twa stena oc sancte katrina brödra een steen SJ 142 ( 1445) . euert gulsmit skulle haffua macht at hugga in i fornempda pelle perssons mwr !UDDA_TECKEN? (1/2) sten ther hans mur skal fota vppa tha han willde hwelfua ouer grendena ower beggias thera inganga och owon vppe en hell sten bruka pa pella perssons mwr ib 264 ( 1458) . ib 265 (1458). - klippstycke, klippa. ey skulin j vara sua som getir löpande j stenommen Bir 2: 88 . - i ortnamn. clovasten SD 1: 688 (1210-16, nyare afskr.). predia in nørræsten ib 730 (i vidim. fr. 1281). in helghestenum ib 2: 6 ( 1286) . " ad riuulum qui . . . dictur stenbæk " ib 487 (omkr. 1307). 2) ädelsten. med el. utan förbindelse med adj. dyr, riker el. ädhla. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . takin atar gul ok stena iam i guþi gauin ib 152 . een steen thän ther heter amatist Fr 385 . " idher ma skadha aldre swärdh [the] stund the stena äru hos thik ib 881. thän annar stens natura är swa " ib 883 . ib 889, 893, 903, 905, 910 . " känna stena sanna fran falskom " PM XLIX . " sat mz dyrastom stenom " Bu 140 . " et kar af kristallo med dyrom stenom i " SD 5: 564 ( 1346) . hans forädra varo mykyt rike i guld oc silwir. dyrom stenom oc mangom hafwom Gr 259 . " ey dughir kasta dyra stena for swin " GO 581 . " marghe dyre stena " Fr 171 . een krona aff gull . . . ther marghe rike stena ij var ib 356. ädhla marghe dyre stena ib 353 . " tiwghu hundrath pund ij gul olk ädhla stenna " ib 3031 . hwa tha wil hafwa ädhla stena han finder ther smaragda rena Al 8692 . 3) sten. koll. och ss ämnesbeteckning. hwa som androm afhände kul. sten allr wiþ SD 5: 638 ( 1347) . " tedhe them hwar stenin ok iordhin war vttakin " KL 85 . " thz smörilse kar var sten som hete alabastrum " MP 2: 72 . 4) sten, stenartad sjuklig bildning i blåsan el. njurarne (länderna). fornymmer man steen oppo nywren LB 7: 266 . " for lendhe werk nar han komber aff steen " ib 267 . " for sten j länderne äller j blädrona ib. tha er stenen j bledrona " ib 268 . ta är stenen j länderna ib. at stenen gar bort oc sanden mz ib. brent vin bryter stgenen ib. ib 2: 11, 31, 38 o. s.v., 3: 33, 70, 5: l80, 81, 6: l06, 7: 63. Lg 3: 260 . 5) testikel. bint varmt refwa blod om mans lönlig ting, om hans stena oc bledra LB 7: 268 . om stenane äre swlne, tag bwime frö och hennes blad, oc stöt tom sma, oc bint om stenana ib 279 . 6) sten i frukt, kärne med hårdt skal. en sten är j dactili frvct Bir 1: 132 . - Jfr alabaster-, altara-, band-, blidho-, bränne-, byggo-, daktil-, dyghþa-. flinto-, gatu-, gim-, gra-, graf-, gripta-, grundval-, gul-, haghl-, halla-, hand-, hanka-, hofdhagärds-, hyrno-, kalk-, karbunkul-, karbunkula-, krabba-, kristal-, ladh-, lik-, lim-, malmar-, malmara-, marmor-, mädhal-, paddo-, piona-, qvärn-, qvärna-, runo-, ränne-, safir-, safirs-, salt-, sigher-, skor-, slipo-, sliungo-, sma-, strand-, säghl-, tighil-, tiäldro-, tälghe-, vin-, vindel-, vra-, ögh-sten. stena bok, f. lbok som innehåller lära om ädelstenars egenskaper. thässe natura hafuer thän steen (ametisten) som os sigher stena bokin een Fr 388 . "],"e":["steen . ","-ar )","stena hoper , ","stena högher , ","stena las , ","stena märki , ","stena rö","stenerö )","stens hal (dat. m. art. -hallenne MB 2: 86 ), ","stens hug","-hugg )","stens tafla , "]},{"a":"stena","b":"vb","c":"v.","d":["stena. " tha tente the os i hääl " MB 1: 298 . Lg 32, 95, 1034 . stephanus . . . som iudhane stento til dödh ib 990 . " sancte staffan stenther var " MD 365 . Jfr stenaþer, stender, stenka."],"e":["-de: -do Lg 95 . ","-te MB 1: 296 ; ","-to Lg 990, 1034 . ","stenther MD 365 ),"]},{"a":"stena","b":"vb","c":"v.","d":["måla. " wi se hafwith faghert ok reent som thz ware mz blomster steent " Al 6484 ."],"e":["steent Al 6484 ) , "]},{"a":"stena","b":"vb","c":"v.","d":["stena. llapidare stena GU C 20 (hand 2) s. 63."],"e":["-adher )"]},{"a":"stenadher","b":"","c":"","d":["utmärkt genom i jorden ss gränsmärken nedsatta stenar. SD NS 2: 852 ( 1414) . swa with som thän byn är stakadher oc stenadhir ib 3: 30 (1415)."],"e":[]},{"a":"stenakare","b":"nn","c":"","d":["åkare som (företrädesvis) forslar sten. ss tillnamn. ATb 2: 121 ( 1478) ."],"e":[]},{"a":"stenaþer","b":"","c":"","d":["utmärkt genom i jorden ss gränsmärken nedsatta stenar. swa with thetna fornämda goz ärw stenadh oc stakadh SD NS 1: 126 ( 1402) . " the tompt är badhe stakkadh ok stenadh " ib 2: 99 ( 1409) . Jfr stender samt stakaþer."],"e":[]},{"a":"stenbadhstova","b":"nn","c":"","d":["badstuga av sten. Svartb 510 ( 1472) ."],"e":["med art. -bastuffwen) , "]},{"a":"stenbadhstuva","b":"nn","c":"","d":["badstuga af sten. SJ 281 ( 1460) . - iortnamn. li stenbadzstufwo grändinne SJ 104 ( 1440) . i stenbastuwa grenda ib 298 ( 1462) ."],"e":["stenbadzstufwa . ","stenbastuwa . "]},{"a":"stenbar","b":"nn","c":"","d":["stenbår, bår afsedd för bärande af stenar. pro carucis et stenbaræ villto marchas BSH 1: 99 ( 1366) ."],"e":[]},{"a":"stenbiter","b":"nn","c":"","d":["ett slags fisk, horngädda, näbbgädda? conger . . . quidamm piscis breuior anguilla stenbiter GU C 20 s. 138 ."],"e":[]},{"a":"stenbiärgh","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*stenbiärgs brytare","-bärgs- )"]},{"a":"stenbiärgh","b":"nn","c":"","d":["berg. intill stenberghit (in clium montis lapidei) SD 1: 319 (öfvers.). krkianskal byggias aff wthugnom stenom aff stenbärghomen (montibus lapideis) Bir 4: 85 ."],"e":["-bärgh . ","-berg )"]},{"a":"stenblinder","b":"","c":"","d":[" , adj. stenblind. Bil 486, 931 ."],"e":[]},{"a":"stenblinder","b":"av","c":"adj.","d":["stenblind, alldeles blind. Bil 486 ."],"e":[]},{"a":"stenbodh","b":"nn","c":"","d":[" SJ 12 ( 1423) . pether van water oc mattis ofuerskärare .. . . loto vp jöns westfälinge ena gatubodh vndser almosonna hws . . . oc ena stenbodh vnder sama huse nidharst ok källaren thär nidhan vnder ib 87 ( 1438) . olaff läg . . . lot upp peter ywen ena steenbodh vnder sit steenhus ok källaren vnder sama bodh ib 122 ( 1443) . " näst nidhom källaren är en steenbodh mädh tu rwm ok tu hwalff " ib 167 ( 1418) . ib 50 ( 1432) . Jfr ordhstenbodh."],"e":["steenbodh SJ 122 ( 1443)"]},{"a":"stenbodh budh stb 4 140 1506 .","b":"nn","c":"","d":["stenbod. ATb 2: 277 ( 1485) ."],"e":["med art.? -bodha ATb 3: 80 ( 1498) ), "]},{"a":"stenbro","b":"nn","c":"","d":["bro af sten. wij skulä ther ouer ena stenbro I i 62. RK 3: (sista forts.) 5601 ."],"e":["-broo RK 3: (sista forts.) 5601), "]},{"a":"stenbro","b":"nn","c":"","d":["bro av sten. Trolles Jb 39 ."],"e":[]},{"a":"stenbrut","b":"nn","c":"","d":["3) ställe där sten brytes, stenbrott. SD NS 3: 448 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"stenbrut","b":"nn","c":"","d":["1) stycke af sönderbruten sten. lät saman läsa stenbruten. lok sät þem saman sua hela som þe för varo Bu 152 . 2) ställe hvarest en sten är sönderbruten, springa i sten. nar han saa stenen, at han war fordärffwadher, tha strök han mz sin hälgha fingher oppa stenbrotteth Lg 3: 162 ."],"e":[]},{"a":"stenbräkka","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1306."],"e":[]},{"a":"stenbräkka","b":"nn","c":"","d":["stenbräcka, saxifraga gramulata Lin.? " stöt stenbrecke sma " LB 7: 291 ."],"e":[]},{"a":"stenbuker","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*stenbukka horn","-bocke- )"]},{"a":"stenbyssa","b":"nn","c":"","d":["kanon afsedd för skjutning med kulor af sten. IX stenbyggser met XXIX karmer FH 4: 83 ( 1499) . VIII steen byssor ib 5: 238 ( 1524) . " er her iiii (4) sware stenbwsser " BSH 5: 453 ( 1511) . xxxij (32) järn lodh, som tiänte till de andra hwffwodstykke ok til lhalffslangar ok sten byssor ib 506 (1512). HSH 19: 165 ( 1506) ."],"e":["steen- . ","stenbwssa )"]},{"a":"stenbyssa","b":"nn","c":"","d":["kanon avsedd för skjutning med kulor av sten. en stoor stenbössa med iii kambra Inv cur Tynnelsö 2 . STb 5: 235 ( 1519) . Stock Skb 40 (1517-18), 302 (1520, Skip). "],"e":["-bössa )","*stenbysso kamar , "]},{"a":"stender","b":"","c":"","d":["= stenaþer swa with som ther är badhe stawadh och stenth SD NS 1: 455 ( 1405) . ib 2: 59 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"stendyr","b":"nn","c":"","d":["dörr av sten. ss ortnamn. locus steendor, id est, porta lapidum appellatus Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. II c. 28."],"e":[]},{"a":"stendyr","b":"nn","c":"","d":["dörr af sten. iac . . . lagdhe stendör til griptinna MB 2: 389 ."],"e":["-dör )"]},{"a":"stendödher","b":"av","c":"adj.","d":["stendöd, alldeles död. fiol nidher sten dödher Prosadikter (Karl M) 283 ."],"e":[]},{"a":"stendöþer","b":"av","c":"adj.","d":["stendöd, alldeles död. annar . . . fiöl liamscyt stendöþar niþar Bu 510 . MB 1: 299 . ST 352 . Su 56 . L fK 17 ."],"e":["steen- ST 352 ; Su 56 )"]},{"a":"stene","b":"nn","c":"","d":[" Jfr två-, þre-stene."],"e":[]},{"a":"stenförare","b":"nn","c":"","d":["person som forslar tegelsten? gaffs stenförare jnnan stadzsins tegelhuset xxij mark Skotteb 150 (1463-64). ss tillnamn. Skotteb 337 (b. av 1430-t., Borgm). jtem radeke stenförare oc pether xvij öre for vjᵐ mursten ok iijᶜ skorsten ib 338 (d:o)."],"e":[]},{"a":"stengardher","b":"nn","c":"","d":["stenmur, stengärdsgård. han (ɔ en kålgård på Öland) är hägnadher meth enom stengardh VKJ 151 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"stengata","b":"nn","c":"","d":["stengata, stenlagd väg. Jfr H. Schück. Stockholm vid 1400-talets slut 198 f. Stb 1: 411 (1483). tha hördo the äptir sik alla stadhz dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 188 ."],"e":[]},{"a":"stengata","b":"nn","c":"","d":["lstengata, stenlagd väg. hästa drogho han iul stengatu Bu 176 ."],"e":[]},{"a":"stengatubodh","b":"nn","c":"","d":["vid gata liggande bod af sten. stodh mikkel scriffuer fulmektogher giordher aff eric mikkelssone i näs oc lot vp par olafssoe . . . the sydhra stengata boodh vndir hans huse offuan til widh gatan SJ 80 ( 1449) . " forscrifna stengbatabodh haffua ib. " ib 127 ( 1444) , 178 (1449)."],"e":[]},{"a":"stenget","b":"nn","c":"","d":["stenget. jlex (fel för jbex) . . . steengeth GU C 20 (hand 2) s. 5. ib. thil the källo maa ingen komma . . . för ormom och ildom stengöthom och storom foglom Prosadikter (Joan Prest) 347."],"e":["steen- . ","-göth )"]},{"a":"stenget","b":"nn","c":"","d":["stenget."],"e":["stengeta unge , "]},{"a":"stengolf","b":"nn","c":"","d":["stengolv. SkrtUppb 267 ."],"e":["-gulff )"]},{"a":"stengript","b":"nn","c":"","d":["grav el. grift av sten. Troj 145 ."],"e":["-grifft )"]},{"a":"stengud","b":"nn","c":"","d":["stengud, gudabild af sten. sten gudhi ällir gul gudhi Bir 1: 6 . " jak är gudh ok ey stengudh älla trängdh " ib 229 ."],"e":[]},{"a":"stenhaghl","b":"nn","c":"","d":["ss stenar nedfallande hagel, hagelstenar. lat herra gudh nidherfalla stora stena aff hymblenom vppa them . . . oc waro mykit flere the ther aff sten hagleth (lapidibus grandinis) dödhe bliffwo än the huilka israels söner drapo mz swärdh MB 2: 28 ."],"e":[]},{"a":"stenhal","b":"nn","c":"","d":["stenhäll, klippa. graf. hwilken vthuggen var i enne stenhal MP 2: 22 . stenhallana söndir brusto ib 21 . " syndoghe sighia biärghomen oc stenhallomen fallin luir os " ib 1: 221 . " watnit vtflöt ok vt gik af sten hallinne " Bir 1: 46 . " manne togh kiidhet . . . oc . . . offer, lgiort aff wathom tinghom oc lagdhe thz vppa ena sten hall " MB 2: 113 . MP 1: 115, 116 . Bir 2: 41 . Jfr stens hal."],"e":["-hall . ","med art. -hällin MP 1: 115, 116 . ","-hallinne Bir 1: 46 . ","-halline MP 1: 115 . pl. -hallana ib 2: 21 . ","-hallomen ib 1: 221 ), "]},{"a":"stenhal","b":"nn","c":"","d":["stenhäll, klippa. JMÖ 116 ."],"e":["-hallanar ) , "]},{"a":"stenhardher","b":"av","c":"adj.","d":["stenhård, hård som sten. bildl. stenhart hierta MP 1: 125 ."],"e":[]},{"a":"stenhardher","b":"av","c":"adj.","d":["stenhård. bildl. mith wsla sten harda hiärta SvB 315 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"stenhiärta","b":"nn","c":"","d":["stenhjärta, hjärta af sten. vm thu äkke varkunnar honom här tha räkna thik hawa sten hiärta Bo 193 . " til thäs sten hiärta vmuändis j kötlikit hiärta oc köthiärta j andelikit hiärta " Bir 2: 200 ."],"e":[]},{"a":"stenhug","b":"nn","c":"","d":[" = stena hug. marten . . . zacher til vj (6) marck fore stenhwggeth STb 2: 539 ( 1491) . ib 3: 155 (1494)."],"e":[]},{"a":"stenhuggare","b":"nn","c":"","d":["stenhuggare. thöm (penningarne) hauer jac giuit stenhuggarom i wazstenom, som ther haua nw äruodhat tw aar til kyrkionna bygning SD NS 2: 265 ( 1410) . ST 416 ."],"e":[]},{"a":"stenhuggare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hinrik stenhugger " SSkb 69 (1502-03). "],"e":["-hugger )","*stenhuggara bodh","steen- . ","boodh )","*stenhuggara iärn","steen- )"]},{"a":"stenhula","b":"nn","c":"","d":["klipphåla. SpV 73 . f."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenhus","b":"nn","c":"","d":["stenhus. SD NS 2: 114 ( 1409) . " et gammalt stenhus " SJ 125 ( 1444) . " alt vp in til pädher birke stenhus gaffwel lib 126. " ib 3 ( 1421) o. s. lv. Bir 4: 82, 85 . MD 504 . - slott, herrehus. hustrv ingeborgh fforsye paa steenhwseth FH 6: 123 ( 1512) . - Jfr intäkta-, ordh-stenhus."],"e":["steenhus SJ 4 ( 1422)"]},{"a":"stenhus","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*stenhusa gafl","stenhussa gafflar),"]},{"a":"stenhusdyr","b":"nn","c":"","d":["dörr till ett stenhus. STb 5: 256 (1519)."],"e":["-dör )"]},{"a":"stenhusköp","b":"nn","c":"","d":["köp av stenhus. STb 1: 90, 91 (1458)."],"e":[]},{"a":"stenhusmur","b":"nn","c":"","d":["stenhusmur. STb 4: 171 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"stenhusmur","b":"nn","c":"","d":["stenhusmur, mur i ett stenhus. j mällenb adha steenhus murana SJ 155 ( 1447) . Jfr stenmur."],"e":["stenhus mur )"]},{"a":"stenhusnykil","b":"nn","c":"","d":["nyckel till ett stenhus STb 4: 51 (1505)."],"e":[]},{"a":"stenhusstoman","b":"nn","c":"","d":["stomme till ett stenhus. STb 4: 287 (1512)."],"e":["-huss )"]},{"a":"stenhusväg","b":"nn","c":"","d":["stenhusvägg, stenhusmur, mur i ett stenhus. the sama stenhwsuäggen skal half lhöra thera gilde til ok half mik SJ 417 ( 1375) . " the trubona som vppa the sama stenhwusäggenne liggya skal, lhona skaL jak vppehalda ib. Jfr stenväg. ""],"e":[]},{"a":"stenhärdska","b":"nn","c":"","d":["stenhårdhet. " han bort rörer harda sten härdzsko af sino hierta " MP 1: 125 . sten härdzsko af sino hierta Mp 1: 125..êenklippe] klippa. Lg 3: 387"],"e":[]},{"a":"stenka","b":"vb","c":"v.","d":["stena. " the stenkadho stephanum " KL 144 . " hulkin som tala mot gudhi han skal stenkas " ib 385 . jeremias . . . (näml. warth) först stenkadher, oc sidhan opbrändher Su 165 . KL 153 . Bo 118, 153, 154 . MP 1: 104 . Bir 2: 10 . MB 2: 20, 380 . Su 71, 313, 426 . Jfr stena."],"e":[]},{"a":"stenka","b":"vb","c":"v.","d":["stena. JMPs 518. Jfr stena."],"e":["-adher )"]},{"a":"stenkar","b":"nn","c":"","d":["1) stenkärl. MP 1: 63 . 2) stenkar, lmed sten fyld fyrkantig, timrign. konungs adhran war lidogh oc frii oc enkte aater täpt, huilkin som lligger mellan thet ytersta steenkarit vppa norra sidhona, oc thet stenkarit ther är näst vppa sudhra sidhona VAH 24: 3234 ( 1454) . biscopen i linköpunge scal haffue eet lanarwm näst norra steen kareno vppa fäm rwma alan oc thet rwmet ther är näst fraa the fäm alna oc sudher wt til thet nästa steen karit haffuer warit oc bör wara konungs adhra ib."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenkar","b":"nn","c":"","d":["2) stenkur, med sten fylld fyrkantig timring. AktKungsådr 5 ( 1399) . Jfr qvärna stenkar."],"e":[]},{"a":"stenkare","b":"nn","c":"","d":["person som stenar. " stenkarens lagdho siin klädhe vid ens vnx manz fötir som heet saulus " KL 144 . Bir 2: 10 ."],"e":[]},{"a":"stenkast","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stenkastning, kastande med sten. jnghemar skoare warth aff sakth xij mark forre et stenkasth han kassthade i ärwastha gardh ATb 1: 12 ( 1453) . STb 3: 211 ( 1495) .","2) stenkast, så långt som man kan kasta en sten. eth stenkasth äller fämtio stegh för än härana sampnas PMskr 156. jägha thet (ɔ kreaturet) snarlika tw stenkasth ib 227."],"e":[]},{"a":"stenkast","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stenkastning, kastande med sten. a tär se ängin annor högh suä när, at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas KS 85 (208, 93) . ib 86 (210, 94) . - stenande. dömdhis han först til korss ok sidhan aff korsseno liuandis ok wndher stencast Bil 246 . 2) stenkast, så långt som man kan kasta en sten. tha han kom et stencast när stadhenum Bil 272 . " han gik litit wt fran thöm swa som vm eet stenkast " Bo 183 ."],"e":[]},{"a":"stenkastan","b":"nn","c":"","d":["stenkastning. " prestane . . . gaffwo sigh til alla handa fafängo leeka til skirman til brottan til stenkastan (exercitis disci) " MB 2: 291 ."],"e":[]},{"a":"stenkista","b":"nn","c":"","d":["stenkista, med sten fyld fyrkantig timring. the stenkister vedh kalmarna äre . . . bortkastede oc sönder reffne FM 226 ( 1505) . the skermer oc stenkister äre arffbrotne oc sönderreffne ib. her är nw all hampnen tiilscencht med stora stenkiisthor HSH 20: 180 (5t07). ib 182 ( 1507) ."],"e":["-kiistha )"]},{"a":"stenkita","b":"nn","c":"","d":["stenbit? for thy at hon ey hafdhe pater noster band. saman lagdhe hon sma stenkitur ok ther mz räknadhe hon gudhi oc talde sina bönir KL 323 ."],"e":[]},{"a":"stenkita","b":"nn","c":"","d":["stenbit? i bild. mit mörka sanwit som fult är af mörkre oc änxlan oc stenkitom SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"stenklippa","b":"nn","c":"","d":[" Lg 3: 387 ."],"e":[]},{"a":"stenklädhe","b":"nn","c":"","d":["inuentarium på sölffuer och meszekläder wti vastena kloster anno 1595 . . . sten-kläder 3 VKU 154 ."],"e":["-kläder ) , "]},{"a":"stenkniver","b":"nn","c":"","d":["stenknif, lknif af sten. gör tik sten kniffwa MB 2: 12 ."],"e":[]},{"a":"stenkol","b":"nn","c":"","d":["samotracia är en sten swarther oc lätther . . . och kallas stenkoll PMSkr 491 ."],"e":["-koll )"]},{"a":"stenkors","b":"nn","c":"","d":["stenkors. Tunberg, Sv. medeltidsreg. 13 (1434)."],"e":[]},{"a":"stenkruka","b":"nn","c":"","d":["kruka av stengods. llebes . . . lithen kätil sed commvnius leer krukka oc steen kruka GU C 20 (hand 2) s. 69."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenkula","b":"nn","c":"","d":["lbergskula. " tha gik loth oppa bärghit mz sinom twem döttrom oc bodho ther j ene stenkulo " ST 391 . Su 167 ."],"e":["steen- Su 167 )"]},{"a":"stenkällare","b":"nn","c":"","d":["stenkällare af sten uppförd källare. haffua . . . giffuit til sancta katarina gilde . . . en theris stenkällara medh fyrom stenweggiom oc hwdlan medh vpstandande sten SJ 179 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"stenkätil","b":"nn","c":"","d":["kittel av sten. ophites är marmor stena slagh . . . somme göra aff honom stenkäthla PMSkr 485 . ib 491 ."],"e":[]},{"a":"stenlodh","b":"nn","c":"","d":["lod el. kula av sten (till skjutvapen). PMSkr 165 ."],"e":[]},{"a":"stenläggia","b":"vb","c":"v.","d":["stenlägga, förse med stenbeläggning el. stenbeklädnad. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 198 f., A. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 130. . . . en kalgardh . . . ok är en steenlagdr brynder vti KTb 84 (144) . " getahwsith skal wara hallabärg äller stenlakth PMskr 244. ""],"e":["steen- . ","-lagdher )"]},{"a":"stenläggia","b":"vb","c":"v.","d":["stenlägga. han lat stenläggia brogher monga MD 504 ."],"e":[]},{"a":"stenläggiare","b":"nn","c":"","d":["stenläggare, stensättare. ss tillnamn. Skotteb 356 (1440, Borgm) ."],"e":[]},{"a":"stenlägning","b":"nn","c":"","d":["stenläggning. " jtem j mark iiij penninga myndra akrana tha the oko til stenlägningen for sudhra port " Skotteb 350 (1440, Borgm) ."],"e":[]},{"a":"stenlöpare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. tiderico steenlöper KTb 17 ( 1409) . ib 24 ( 1411) ."],"e":["steen- . ","-löper )"]},{"a":"stenmalmber","b":"nn","c":"","d":["malm. PMskr 598 (avskr.). thett blydh, som vttagiitt war aff sten malmenom ib 621 ."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenmark","b":"nn","c":"","d":["stenmärke, råmärke el. dyl. som utgöres av en el. flera stenar. . . . swa at fra stenmarket och ther nydh nordhan fore är ledhingx hamars ägha Akt Kungsådr 25 (1484). Jfre stenmärke."],"e":[]},{"a":"stenmortare","b":"nn","c":"","d":["stenmortel. PMskr 416."],"e":[]},{"a":"stenmullögh","b":"nn","c":"","d":["ltvättfat el. bäcken af sten. han lät vatnit i ena steen mullögh (pelvim lapideam) Bo 174 . Lg 3: 74 ."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenmur","b":"nn","c":"","d":["stenmur. " fik han sea en thiccastan sten mur " Bil 318 . KS 44 (113, 47) . Jfr stenhusmur."],"e":["stein- KS 44 (113, 47) ), "]},{"a":"stenmur","b":"nn","c":"","d":["stenmur. MP 5: 76 ."],"e":[]},{"a":"stenmärke","b":"nn","c":"","d":[" L. = stenmark. Bergqvara 92 (omkr. 1490). swa gaar bärgquara märke i tw stenärke, som liggia . . . ib."],"e":[]},{"a":"stenmärki","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr stena märki."],"e":[]},{"a":"stennika","b":"","c":"","d":[" , se stännika."],"e":[]},{"a":"stenogher","b":"av","c":"adj.","d":["stenig. " hans sägn var bar iordhin ther hon var stenoghast " Gr 319 . " i stenoghom ok mödhosamom vägh " Bo 105 . Bu 498 . Bir 1: 274, 2: 197 . GO 405 ."],"e":[]},{"a":"stenogher","b":"av","c":"adj.","d":["stenig. " pratum quod dicitur stenugä eng " SD 1: 566 ( 1279) ."],"e":["-uger )"]},{"a":"stenpikka","b":"nn","c":"","d":["stenhacka. " jtem j makr for stenpicker till bössemestere " Skotteb 387 (1463-64, Kämn)."],"e":[]},{"a":"stenpärun","b":"nn","c":"","d":["crustumium mii quoddam [genus] piri steen päron GU C 20 s. 156 ."],"e":["steen päron )"]},{"a":"stenriva","b":"nn","c":"","d":["remna el. springa i en sten. watn som lopp i sten riwnar Lg 3: 338 ."],"e":[]},{"a":"stenrö","b":"nn","c":"","d":["stenrör, stenrös. " nakra faa människior, hwilka sik lönlika skylto i sten rön ällar i bärghomen " Lg 3: 170 . Jfr stena rö."],"e":[]},{"a":"stenrör","b":"nn","c":"","d":["stenrör, stenrös. latandes vppa honom kastas eths törsta steenrör, hwilkit steenrör än bliffwir til lthenna närwa[ran]dis dagh MB 2: 23 . MD 314 ."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenrör","b":"nn","c":"","d":["och m. (Svartb 325 (1429). stenrör, stenrös. nw liggia j swärike mang gotz ödhe / som fordom waro vptakin mädh storo mödhe / stor stenröör bewisa thet nogh / affwer hwilken är växin willande skogh PMskr 192. JMPs 583. - ss råmärke. opa östra sydhona är han (ɔ thenne fyäldher) vtmärktir meth thw steenrör SD NS 3: 358 ( 1418) . . . . ok swa thedan retth til en stor stenrör wpa wäghen millan kwmo oc kiwla Svartb 325 ( 1429) ."],"e":["steen- . ","-röör )"]},{"a":"stenröse","b":"nn","c":"","d":["stenrös. ss råmärke. FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . tå dömde iagh then gamlbe råå . . . gildan och then andre ogildan och xl march aff them the nya steenröse ther vpsatte ib."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenslagh","b":"nn","c":"","d":["hugg el. slag av sten. STb 2: 288 (1488). ib. ltha warth per beltare ssaker vi mark fför eth sten sslagh ssom (han) gaff ssiffridh ATb 3: 284 ( 1514) . - märke efter slag av sten. at then döden led hade inthet blanat eller blodwite wtan it sten slag wid twningen STb 5: 127 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"stenstolpe","b":"nn","c":"","d":["stenpelare, stolpe el. pelare af sten. hon . . . screff korsins tekn j stenstolpa mz sinom fingir ST 262 . KL 308 ."],"e":[]},{"a":"stenstrand","b":"nn","c":"","d":["klippstrand? uppenbare hafs strand, stenstrand och skogsholma må de niuta och bruka tillsammans effter strömmings fiskie FH 5: 128 (1488, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"stenstudh","b":"nn","c":"","d":["stenpelare. " bundo the han vidhir ena sten studh " Bo 190 ."],"e":[]},{"a":"stenstuva","b":"nn","c":"","d":["stenstuga, af sten uppförd stuga. hustru doretea skwingx . . . lot upp olaff niclissone sit stenhws vndontakne the norre gatobodhinne ok steenstufwonne uppe mot bärghit SJ 97 ( 1440) . min granne . . . wil mwra sich ena stenstugw framan widher gathuna ib 264 ( 1458) ."],"e":["steenstufwa . ","stenstuga )"]},{"a":"stenstuva","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*stenstuvu ughn","*stenstuvu vidher","-stuuo- . ","-wedh )"]},{"a":"stensöta","b":"nn","c":"","d":["stensöta. polipodium stensöta Växtförteckn. fr. sl. av 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. saxifraga stensöta ib."],"e":[]},{"a":"stensöta","b":"nn","c":"","d":["stensöta, polyodium vulgare Lin. " saxifraga stensöthä " LB 6: 284 ."],"e":[]},{"a":"stentafla","b":"nn","c":"","d":["stentafla. " gudz budhordh äro thy, hulkin siälfwir gudh screff j twa stentaflor " ST 534 . MB 1: 353, 458 . MP 2: 163 . MD 78 . Jfr stens tafla."],"e":["steen- MD 78 )"]},{"a":"stenthro","b":"nn","c":"","d":["stenkista, stengraf. " lhofwodhit laa j lukto kari nidher grafwit ok stodh j enne stentroo " Bil 53 . j thera eet liik j stentyronne ib 743 . hans ben . . . vpgrufous v limde stentro at skrinläggias ib 799 . " tha tok iosep han nidhir af korseno . . . oc lagdhe han i sina nyo stentro " KL 394 . lMB 2: 388, 389."],"e":["-tro . ","-troo )"]},{"a":"stenthro","b":"nn","c":"","d":["stenkista, stengrav. Jfr Sdw 2: 1306. toghum wi thän ärofulla licamen aff altareno oc lagdhum . . . i the stentro thär wi hafdhom latit redha Hel män 239 ."],"e":["-tro )"]},{"a":"stentomt","b":"nn","c":"","d":["stenig tomt, med stenar belamrad tomt. . . . at huilken som först byggie wil aff sten tompten, som the tretta om, han beholle tompten zachlöst STb 3: 467 ( 1500) ."],"e":["-tompt )"]},{"a":"stentorn","b":"nn","c":"","d":["stentorn. " nidhir tryktos the mz swa myklom thunga som thz största stentorn älla biärgh ware ouir them lakt " MP 1: 251 . Su 460 ."],"e":[]},{"a":"stentrappa","b":"nn","c":"","d":["stentrappa. TK 269, 270 ."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenvaning","b":"nn","c":"","d":["boningshus av sten. karl . . . oplot . . . en tregard med ene sten waning STb 5: 230 (1519)."],"e":[]},{"a":"stenväg","b":"nn","c":"","d":[" (Isl. steinveggr, m.] stenvägg, af sten uppförd vägg, vägg el. mur i ett stenhus. wm the steenvwäggena som the hawa mik vnt atbyggya vppa thera gildes grundual SJ 417 ( 1375) . tideka mithaka . . . lot vp hannis pancermaker fri oc quit sit stenhus . . . mädh alla fyra stenweggia bak ok fore ok vppa badha sidher ib 124 ( 1443) . ib 135 ( 1444) , 175 (1448). haffua . . . giffuit til sancta katerina gilde . . . en theris stenkällara medh fyrom stenweggiom ib 179 (1449). loto . . . eskil oc hinrik . . . her karl e oc . . . margitte vp . . . et litit stenhus . . . mädh grunden, källare, i lengd oc bredh epter fyra stenwäggior (för -ar?) thet vtuisa ib 182 ( 1449) . Jfr stenhusväg."],"e":["steen- )"]},{"a":"stenvägher","b":"nn","c":"","d":["väg som bildas af stenhälllar? hwilcken skoug som begynnes öster ifrån mitt sweedh wijdh een stoor steen, hwilcken ligger wijdh ett stoort bärgh, och föllier alt thett bärgett inn til een stenwäg, som ligger till niehls monsson och pa wäster sijdhan swedhet, tha ligger förbe:de styckie upp i högsta bärget, och sedhan föllier thet samma bärg in till stenwägen igen DD 1: 151 ( 1493, nyare afskr.) ."],"e":["steen )"]},{"a":"sterna","b":"","c":"","d":[" , se stirdhna."],"e":[]},{"a":"stia","b":"nn","c":"","d":["stia, svinhus. " jtem late läggia in swiin i stiana " Arnell Brask Biᴵ 29. Jfr stighia."],"e":[]},{"a":"stia","b":"nn","c":"","d":["Jfr svina stia samt stighia."],"e":["stiogalter , "]},{"a":"stibordh","b":"nn","c":"","d":["stigbord, dammlucka. " ägher clostrit dammen op fran stiffbolith saa longth som man kan kasta meth ena kastyxsse " VKJ 116 ."],"e":["stiffbol )"]},{"a":"stiborþ","b":"nn","c":"","d":["stigbord, dammlucka. thu . . . hyölt jnne ordhen sparleka, som stibordhet watnet i qwärnenne, än nw haffwer thu takit fra stibordit, oc strömar wt hwart thz ordh wti tik är, som watn i forsen LFK 143."],"e":[]},{"a":"stidhare","b":"nn","c":"","d":["stridsman. MB 2: 226 . Jfr mot-, mote-stridhare."],"e":[]},{"a":"stifta","b":"vb","c":"v.","d":["grunda, inrätta, stifta. ath for:da . . . iordh . . . hawa värid swa lenge vnder the sama prebenda och vnder thöm hona först stiftadhe SD NS 3: 151 ( 1416) . Jfr stikta."],"e":["-adhe )"]},{"a":"stigh","b":"nn","c":"","d":["steg. " o hwat faghre äru thin stiigh ällir thin treen (gressus tui) höffdhingans dotter " Mecht 228 . Jfr fota stigh."],"e":["stiigh )"]},{"a":"stigh","b":"nn","c":"","d":["Jfr fot-, fram-stigh."],"e":[]},{"a":"stigh öre","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stigha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stiga, taga steg, träda. ath noger wille styge aff hsten och lathe then andre rydhe GPM 2: 13 (1504). - landstiga han (ɔ kung Laomedon) wndrar myket oppa edra tiilkomman, hwij stygen j hans land wtan hans loff oc mynne Troj 5 . 4) bestiga, para sig med. om handjur. med prep. pa. pahanen skal haffwa fäm hönor wppa thet han skal ekke stigha pa the hönor som ärw mädh äg haffwandis PMskr 261. "],"e":["stigha in , stiga in. BSH 5: 382 (1510. H. Gadh). Jfr instigha. ","*stigha ivir , stiga, gå el. hoppa över. oleff . . . zacer til llxxx mark fore bomen han offuer steech STb 3: 376 ( 1498) . Jfr ivirstigha.","stigha up , 1) stiga upp, gå upp. - gå i land, landstiga. han (ɔ kung Kristian som önskade passera Släktet) wille siälff stiga vpp wid färiestaden oc in skipen igen her nidan for slottet Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). - Jfr upstigha. Jfr af-, land-, nidher-, til-, ut-stigha och alderstighin."]},{"a":"stigha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stiga, taga steg, träda. han stegh vppa öuärsta trappona a thöm litla stighanom Bo 200 . " han steegh a sin gangara " Iv 642 . faymas stegh aff häste Bil 658 . Di 145, 294 . " ryze hertoghen stigher i holit stora " RK 3: 3801 . han . . . steegh i een hok ib 3421. thaa stegh haghen j färiana Di 241 . " the swänske styghn i landh mz sena hasth " RK 3: 4080 . ib 3751. nar the stigho vppa landit Bo 240 . lridder steen paa alandh stigher RK 3: 3740 . " wiidh stäkit fiik han stoorth meen . . . han ey kunde mz skipp ther gynom komma thy kom han i större waanda thy han motte ther stiggha tiil landa " ib 2030 . the . . . stigho . . . til sinna hästa Gr 266 . - uppstiga, uppfara. om Kristi himmelsfärd. þär han tel hinna stägh Bu 12 . - stiga, taga (steg). hwart thz fiät the stighu Bir 4: 158 . - stiga, trampa. klenasta frwgha oc swa stolt at hon gat ey stighit fullo fiäte a iordhina (super) terram ingredi non valebat nec pedis vestigium figere), fore sin blöta harund MB 1: 430 . " madhkir hulkin som liggir vm vinterin suasom dödhir ok the som framganga . . . stighia oppa (calcant in) hans bak " Bir 2: 186 . " han ste sa fast at stenanna roku for hans föter hwar han frams teg (hann trað sva fast grioþ. at up geck er firir fotom hans varð) " Di 77 . - stiga (öfver), gå (öfver) hoppa (öfvver). the som fatadhe wardha widh at the widherfrestga at stighia owir mwren Bir 5: 52 . - bildl. öfverstiga, öfverskrida. engoledhis sculu the (cellerna) stigha ofuir thessa maattona VKR 43 . 2) rycka, tåga, gå. han stiigher aastadh mz mykit moodh RK 3: 3799 . 3) bestiga. han steegh ensamen mwrin första Al 8921 . - stiga (öfver) gå (öfver), hoppa (öfver). the som fatadhe wardha widh at the widherfresta at stighia owir mwren Bir 5: 52 . - bildl. öfverstiga, öfverskrida. engoledhis sculu the (cellerna) stigha ofuir thessa maattona VKR 43 . 2) rycka, tåga, gå. han stiigher aastadh mz mykit moodh RK 3 . 3799. 3) bestiga. han steegh ensamen mwrin första Al 8921 . - stiga upp el. in. i. cristne män þorþo eigh stigha (per scalas ascendere non auderent) staþen Bu 496 . sanctus georgius . . . tröste þem stigha staþen ib. stigher nokor man mins herra konungsens fäste vtan ellir jnnan hafui forbrutith sith liiff EG 66 . ","2) stiga upp, stiga i pris. er frvctandis, ath rogh spannen stigher vp i vp i !UDDA_TECKEN? marck FM 369 ( 1508) . Jfr upstigha. "],"e":["stiigha RK 3: 2030 . ","stighia Bir 2: 186, 5: 52 . ","stigher . ","stiigher RK 3: 3751 . 3799. impf. stegh. steegh Iv 642 ; Al 8921 ; RK 3: 3421 . ","steigh MD 8 . ","stek Di 241, 294 . stägh L.; Bu 12 . pl. stighu Bir 4: 158 ; Lg 3: 179 . ","styghu RK 3: 4080 . ","stigho Bo 210 ; Gr 266 . ","stighin ) , ","stigha sik , stiga (ned). diäffululen segh til heluite steigh MD 8 . ","stigha a , stia på, gå på, taga steg. the . . . stigha annan wägh fastelika a . . . annan wägh wilia the ey fästa fotin MB 1: 226 . ","stigha af , stiga af, stiga ned (från häst el. annat djur som nyttjas till ridt). klärken . . . stegh af Bu 26 . Iv 180 . RK 3: (sista forts.) 4470 . Jfr afstigha. ","stigha in , stiga in. thaa kom haghen mz eth större skep ther stek konung gunnar jn Di 241 . Jfr instigha. stigha niþer, stiga ned. tornet bögþe sik som bugha aiþ tel iorþ . . . at eigh þorpte fa[n)gen flöia. vt(an) stegh androm fote niþ ok flyþe Bu 173 . " at han vilde ey stigha nidher aff korsseno " Bil 118 . Jfr nidher stigha. ","stigha up , 1) stiga upp. gå upp, uppstiga. fa[n]gen . . . stegh up iui tornet. som þät var högst (ad summitatem turris consendit) Bu 168 .' the . . . samman bundho stegha widh steghia, oc stighu opp (näml. på taket) Lg 3: l179. - om Kristi himmelsfärd. han . . . stegh vp til hyjpna MP 2: 30 . ","stigha ut , stiga ut. petrus . . . stegh wt w skipino Bo 240 . - Jfr be-, framstigha."]},{"a":"stigher","b":"nn","c":"","d":["stig. ss kolmått. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 22. " hans krokfoth talade til olaf iämpta om xvi stigha koll han hanom pliktogir var " ATb 1: 257 ( 1467) . ib 306 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"stigher","b":"nn","c":"","d":["eg. ett slags transportredskap el. fordon? stig, mått motsvarande tjugufyra tunnor. ss kolmått. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 290; Dyrlund i Aarb. f. Nord. Oldkynd. 1885 s. 267. þänne kolaren aghär hwarn syknän dagh giua atertan matokorghä som foghäten lägger ym alt berghit. hwar þättä forsymär. böte þre örä firi hwarn stig. som honom brister SD 5: 638 ( 1347) . om kool, mothen ther omm schall wara effther szom gammelt haffuer warid sex barkorra j en halff stiigh DD 1: 168 (1499, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"stigher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " ingeldo stigh " SD 2: 530 ( 1308) . - Jfr biärgha-, gen-, glappa-, kirkio-, löp., mordh., vil-stigher."],"e":["stiigher . ","-ar )"]},{"a":"stigher","b":"nn","c":"","d":["stig, gångstig. eg. och bildl. jter stigher jtiner langher stigher äller vägher GU C 20 (hand 2) s. 47. borth gangande j wilkena stighana SpV 471 . o herra gudh . . . thyne lönlike stygha lyggia j dywpo watne MP 5: 124 . Jfr fä., gango-, gen-, gluppo-, mordh-, vägh- (Sdw 2: 1025) stigher."],"e":[]},{"a":"stigher","b":"nn","c":"","d":["eg. stege, trappa (med tjugu trappsteg); stig, lntal af tjugu. vid räkning af fisk. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 453 f. " en stijgh torsk So 290. " ib 306 ."],"e":[]},{"a":"stighi","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stig, gångstig. " sidhen kommo lthe til eth bärgh: ther owan laa en lithen stighi (jfr Visio Tungdali: qui moms transeuntibus angustum valde præbbat iter) " Pa (Tung) 29 ."],"e":["stigha . ","stighia Bir 2: 273, 274 . ","stegha Lg 3: 179, 402 . med art. ack. stighan Bil 799 ; Bir 1: 268 . ","stegan LfK 185 . ","stighanom Bil 799 ; MB 1: 218, 219 ; Bo 199, 200 ; Bir 1: 268 . ","steganom LfK 185 . ","stigha Bo 199 . ","stigha Bir 1: 268, 2: 254 . ","stega RK 2: 7620 ; MB 2: 234 . ","steeghar RK 3: 3791, 3807 . ","steegar ib 3840 . ","stighom MB 2: 311 . med art. ack. stighan Bo 199 . ","steghomen Lg 3: 179 ), "]},{"a":"stighi","b":"nn","c":"","d":[" L.","- Jfr vinstighi (Sdw 2: 989). 3) stig, antal av tjugo. vid räkning av fisk. jtem !UDDA_TECKEN? stighe rocher for vj öre Skotteb 410 (1466-67, Kämn). Jfr stigher (Sdw 2: 503 r. 26 ff. nedifr.) samt S. O. Jansson, Nord. Kultur 30: 39."],"e":["stige . ","styge . ","stegha BSH 5: 348 (1509, H. Gadh) . stiggha HLG 2: 137, 138 (1526)),","*stigha pinne","stega- )","*stigha spiäle","stegaspiäli )"]},{"a":"stighia","b":"nn","c":"","d":["lJfr svina stighia samt stia."],"e":[]},{"a":"stighia","b":"nn","c":"","d":["stia, svinhus. " hwar man bryte aff sina stygher innan pascha wiidh iij (3) marck STb 1: 432 (1459, Burspr. han stal en galth och hadhin i xiiij dagha in i sinnä stigha " ATb 3: 249 ( 1511) ."],"e":["stigha )"]},{"a":"stighlädher","b":"nn","c":"","d":["läderremmar vid hvilka stigbyglarne hänga. bedzil, giordha och stigläder war alt giort aff gull Va 21 . " then vngä falantin . . . sprang opp j sadin wtan stigläder eller istäd ib. " Fl l(Cod. B) 533, (Cod. C) 537."],"e":["steg- Fl (Cod. B 533) , "]},{"a":"stighlädher","b":"nn","c":"","d":["stigläder, läderremmar vid vilka stugbyglarna hänga. Jfr Hildebrand, Sv. Medell. 2: 354. skathades erik hillassons bygia oc stigledher för i mark stäkuttha JTb 43 ( 1463) ."],"e":["steg- VKU 85 ( 1556)"]},{"a":"stighning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr landstighning."],"e":[]},{"a":"stikamäöz","b":"","c":"","d":[" , se stäkamäz."],"e":[]},{"a":"stikaþer","b":"","c":"","d":["utmärkt genom i jorden ss råmärken nedsatta stänger el. pålar. huius . . . empcionis terminus est sepes ibi circumdata quod dicitur stikat ok staffrat SD 3: 105 ( 1312) . Jfr stakaþer."],"e":[]},{"a":"stikil","b":"nn","c":"","d":[" (horn)spets, hornartad spetsig utväxt, pigg. the (drakarne) baro . . . ij hoffdhe thera hwar en stikil äller flere (habebant cristas in capite) wär än nakor horn aff diwr Al 5054 ."],"e":[]},{"a":"stikilormber","b":"nn","c":"","d":["huggorm. stikil orma (aspidum) ethir MP 1: 59 . lib 2: 288."],"e":[]},{"a":"stikilstör","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stikka","b":"vb","c":"v.","d":["fästa, sätta. 1) förse (en pil) med spets. vii!UDDA_TECKEN? ortugh for xxx tölther pyle at stickia Skotteb 381 (1462-63, Kämn). v öre them som piile stickede ib 386 (1463-64, d:o). ib 393 (1464-65, d:o), 401 (146566, d:o), 425 (1468-69, d:o). tywgw lästher stikkada pila satta j tynnor PMSkr 165 . 2) sticka el. sätta (eld på ngt), tända. ther näst wille han stikka ellden pa en boodh ATb 3: 181 ( 1506) . ","3) bestämma pris på? gudh förlathe the köpmen som stykke sine vare saa dijrth thet them inthes [?] behoff giordes GPM 2: 276 ( 1507) . - Jfr utstikka (äv. Sdw 2: 889) och ostikkadher."],"e":["stickia Skotteb 381 (1462-63, Kämn) . sticke ib 401 (1465-66, d:o). styckie ib 393 (1464-65, d:o). impf. -adhe. stickede Skotteb 386 (1463-64, Kämn). part. pret. -adher),"]},{"a":"stikka","b":"vb","c":"v.","d":["fästa, sätta.","1) fästa spets vid en pils skaft; förse (en pil) med spets. j [1] tunno stikkade pijlar Stuffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl. s. 285 (1444). x tunnor styckat piil FH 4: 83 ( 1499) .","2) sticka, el sätta (eld på ngt), tända. han loth . . . stikka eld oppa room ST 357 . ib 348 . Di 256 . the stickadhe eld a alla sidha RK 2: 1375 . stikkandes starkan eel oppa hwset i fira hörne Lg 3: 455 . jude söner . . . stikkade . . . ellen vppa stadhen MB 2: 69 . ib 137 . " skulom wi stikka ellen vppa tith hws ib 109. " Lg 3: 179 . blandamär . . . stikkade . . . elden j borgenä Va 33 . MB 2: 311 . " lhiögh hwar man . . . ena green . . . oc kommo the vp oc omkringh lagdo torneth oc wärnena mz träggenomen. oc stikkado . . . ellen j vdden " ib 102 . "],"e":["stykka: -ado MB 2: 137 . ","stycka: -at FH 4: 83 ( 1499) . ","-adhe . ","-adher ) , ","stikka up a , påtända, tända (eld). the stormadho til hans palacium oc wildo thet winna, tha konungin thz sagh stikkadhe han sielfwir inna til eld oppa ST 413 . BSH 5: 435 ( 1511) . - Jfr upstikka."]},{"a":"stikka","b":"vb","c":"v.","d":["sticka, brodera. stichatha husu SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). I par stikkahahuso lib 4: 711 (1430?). Jfr utstikka, äfvensom stikkare, stikkebonadher."],"e":["-adher )"]},{"a":"stikka","b":"nn","c":"","d":["sticka. herrans swena . . . wroko starka ekespitir innan hans hös ok gatu hanum enkte meen giort wtan brustu swnder stikkunar hwar epter andero sum at barus Bil 255 . them foglin som kallas fenix bär saman thörra stikkor ok quista mällan hulka han saman bär ens träs stikko hulkit som är vtan til lthört af natur ok innantil är heet j hulkit hter först kombir hiti aff solinna skini ok swa vptändis thz sidhan vptändas andra stikkona af thy Bir 1: 255 . ib 2: 257 . Su 413 . " thu sände thina wredhe, lhon swalgh them som elder stikko " MB 1: 318 . " i warom eldhe brindher minddhre en skäff ällar lithen stikka, än en tiokker ällar stor stokker " LfK 116 . (städerna) sunko nidhir mz folk oc fää swa at ey bleff atir een stikka ST 391 ."],"e":[]},{"a":"stikka","b":"nn","c":"","d":["sticka. SpV 499 . " gör ena äller manga stikkor trinda oc spanna longa " PMSkr 505 . Jfr trästikka. "],"e":["*stikko ände , "]},{"a":"stikkande","b":"","c":"","d":["stickande. " stort mwln kom offwer hymmelen oc stor liwng eld oc tordon rägn oc stykkande storm " Troj 73 . Jfr stinga."],"e":[]},{"a":"stikkare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr pil-, pila-stikkare."],"e":[]},{"a":"stikkare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr pärlostikkare."],"e":[]},{"a":"stikkare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr pärlo stikkare."],"e":[]},{"a":"stikke","b":"","c":"","d":[" , se stykke."],"e":[]},{"a":"stikkebonadher","b":"nn","c":"","d":["stickad el. broderad väggbonad el. tapet. I flamsk boneth xx alne longer i frwstwffwn och 11 andre smaa sticka bonadhe HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"stikkehosor","b":"nn","c":"","d":["stickade hosor. STb 3: 304 (1496)."],"e":["stycka hosser )"]},{"a":"stikker","b":"av","c":"adj.","d":["stickande, häftig. " fingo the starkasta genbör oc ther mz en stiikasta (för -an) storm " Lg 3: 48 ."],"e":[]},{"a":"stikkin","b":"av","c":"adj.","d":["adj. sticken, snarstucken. Jfr Sdw 2: 1306. biliosus sa stikkin oc trvmpin GU C 20 s. 56 . passionatus stikkin ok pinosamber ib s. 414 . monarsiculus . . . daarotter oc sticken ib (hand 2) s. 153. - hastigt uppbrusande? om vrede. mädh stikken wredhe ok brädzsko MP 4: 191 ."],"e":["stikken )"]},{"a":"stikkomal","b":"nn","c":"","d":[" Jfr stikkomärke. stikko malith ällir märkit (bravium), hwilkit them loffwas som strida, ok them giffs som sigher haffwa wnnith SpV 136 ."],"e":[]},{"a":"stikkomärke","b":"nn","c":"","d":["målstolpe? än nar thu kombir fram til stikko märkit, tha saktas thänna gislan ällir stiwngin (cum autem preveneris stimulus iste cressabit) SpV 473 ."],"e":[]},{"a":"stikla klädhe","b":"nn","c":"","d":["eeth halff stikkä klädhe SD NS 2: 9 ( 1408?) ."],"e":[]},{"a":"stikna","b":"vb","c":"v.","d":["sticknas, blifva förtörnad. bondomen took tha wiser at ledhas ok toko at stikna wider ok vredas RK 1: 2779 . " thenne almogen her i landet . . . som fast knarcker oc sticknar off thenne . . . örlig " BSH 5: 454 ( 1511) ."],"e":["stickna . ","-ar )"]},{"a":"stiksadhul","b":"","c":"","d":[" , se stäkasadhul."],"e":[]},{"a":"stikt","b":"nn","c":"","d":["och f.? L.","2) stift, biskopsstift. S. Gustafson, Hemming Gudhs språk 1: 20 (1509? H. Gadh). 3) anordning, bestämmelse. tron är aff tolff stykke, aff syw sacramentis . . . oc aff thät stikth som hälga pawa, biscopa, oc hälga ffädher haffwa stadfästh oc samtykth j sino almänneliko concilio älla rad JMPs 295. the hälga kyrkios lagh oc stikth, hwilken ffordom waro aldra ffulkomligasth j människona aminne, äru nw mästa dels glömdh oc afflagdh ib 465 . 4) stiftelse, donation. at i . . . thenna fornemda stikt och gaffuor j inga handha matto hindren eller qwelien HLG 1: 132 (1489). - Jfr stikte."],"e":["styckth )"]},{"a":"stikt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ordning, inrättning, stiftelse. ath the ekke oss ordlösä göra j thesse sama stikth som wy sticktath haffwom FH 1: 54 ( 1485) .","2) stift, biskopsstift. " i vpsale sticth " BSH 4: 267 ( 1501) . han lagade stichen effther sith säth MD 432 . " han regerade stiktith ob 433- jam twomgade stocjtem ob 437. lincöpingx sticth " ib 486 . " at stickit blifue uthan wode " ib 501 . ib441, 494, 495, 500, 505."],"e":["stickt . ","sticht MD 495 )"]},{"a":"stikta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) grunda, inrätta, stifta, instifta. at vp byggia oc stikta j iherusalem gymnasium MB 2: 280 . " at eet closter skulle styktas och byggias i abo biscopsdöme Fh 1: 14 (1441, nyare afskr.). äftir thet rikesins raadh i swerighe fundeat hafua oc stickat ät closter aff sancte birgitto orden " ib 2 .: 121 (1440). sidhan thz closter är fulkompadhe hwilkit jak först stiktade Bir 4: 48 . ib 69 . RK 1: (LRK) s. 226, 3: (sista forts.) 5523. lhuilke . . . mangskona closter oc renlifnada stiktadhe oc opböradhe Su 53 . huru thetta reenlifuit är stiktath VKR 5 . the systranna oc brödhranna regla som skipadha äru aff warom herra ihesu christo oc aff pawans makt stiktadha oc stadhfästa t thiäna j lichamlichom tharfuom oc ärindom systrom oc brödhrom ib 8 . Bir 4: 117 . lthet altaret mz thes tilbörilssom lsom the nw nyligan . . . fwnderat oc stycktad haffua j sancti blasij koor SO 163 . vy . . . kenomps . . . oss . . . giffuit haffua wart gooz . . . til sancti iohannis ok marie magdalene prebenda j wyborgh for war forfadhers siel her tordh bonda rörixson som han stichtadhe j sin liifffs thyma FH 2: 55 ( 1422) . " at iak met tessin II godz for:de stiktar ok funderare en äwigha messo " ib 5: 97 ( 1485) . the messen requiem eternam hulken enkanneliga är stiktat at sighias fore crisna sieler LfK 272 . thz officium är stiktat fore olärdä leckmen ib. BtRK 242 (1466, orig.) . " thetta helsama offrit är stiktat oc giffuit syndarom til synda forlatilse " Su 297 . tha han thetta hälga sacramentit stikadhe ib. lib 206. ath the ekke oss ordlösä göra j thesse sama stikth som wy sticktath haffwom FH 1: 55 ( 1485) .","2) inrätta, ordna. " all thing styrkta oc flya skäliga oc nytteliga " MB 2: 308 . Su 78 . 3) förordna, påbjuda. konungin en pänningh stadga stichtade RK 2: 648 . prestanne. . . kalladho a han som j laghin hafddo (för -de) stiktadh om jnsätta päninga MB 2: 287 . - bestämma, besluta thet herre möthe, som the gode herrer . . . stikthet oc belefft haffue at sta skulle j stocholm FM 363 ( 1508) . the gode herrer . . . haffue sielffue beleffwet oc stiikthet thet möthe ib. thän daghen war them stiktadher til sorges oc bedröffwilsens dagh hulken alzmäktogher gudh them omwände til frögdh oc glädhi MB 2: 204 . . förordna, föreskrifva. helge fäder hafua stikkat vij pasalma läsäs fore thöm LfK 273 . en clärik . . . som holler gudz tidegärd vppe. swo som her erik axelsson ok andre gode herrer haffua thet stikttat FM 542 (1512?). - Jfr bestikta."],"e":["stickta . ","stichta . ","stiiktha . ","stykta MB 2: 308 ; ","-as FH 1: 14 (14441, nyare afskr.); -at Su 296 . styckta: .-ad SO 163 ; ","-at BtRK 242 (1466, lorig.) . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"stikta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) grunda, inrätta, stifta. instifta. the sielahusen som han ok hans hustro hado styktat vpe moth slotet KTb 89 ( 1474) . priamus . . . styktade siig aff then glädy en stor högtid Troj 66 . äpter the gratande dagena styktade the troyander oc nagra hälga daga ib 196 . - donera. JämtlDipl 220 ( 1431) . Mecht 347 . . . . styckta thet stenhuseth som the nw sielff besittia til ena prebendam her i byiakirkione Sj 2: 3 (1474). . . . stiktadhe jach . . . helge licame gille her i stokholm till hielp oc bestandh . . . wort öffra hws met källaren till ewerdelige ägo HLG 1: 131 (1489). ath wij giffwith, stycktadh och funderath haffwom . . . ena ewiga rento STb 5: 303 ( 1513) .","2) inrätta, ordna. gudz beskärän hon är swa stichtat at hon ma forsculdas mz bönom SvKyrkobr (Lucid B) 184 . - anordna, anstifta. west tw hwro myken stor fare styktad är j the gyllena wllen Troj 13 . 3) förordna, påbjuda. gaffwor ok testamente, som han hade giffuet och stycktedh pa sitt ytersta STb 1: 13 ( 1475) . the gaffuer och gerninger, som hustrv elzabe . . . hade giffuit och giort . . . och stycketit i then nya prebenda ib 3: 227 ( 1495) . - bestämma, besluta. then wnge härre akter nw styckte een härredagh GPM 2: 22 ( 1508) . - förordna, föreskriva. thänne bönen scal oc strax läsas effther syw psalmana oc helgemennana som erchebisopen jacob hafuer styctat SvB XLI . " tha styktade troyaner at then högtiid skulle kallas j xv daga " Troj 196 . - Vissa av fallen kunna ävern föras till 1. - Jfr be-, in-, til-, up- (Sdw 2: 859) stikta."],"e":["stichta . ","stykta . ","-adhe . ","-adher . ","supin . ","stichstadh JämtlDipl 220 ( 1431)"]},{"a":"stiktan","b":"nn","c":"","d":["1) instiftelse, inrättande. thessins rellifuis stiktan oc stadhefestilse VKR 7 . " haffwer gudhelikin snille . . . kungiort . . . sins hälgasta sacramentis stiktan " Su 303 . - stiftelse, inrättning. pa huilka stiktan hafwa hederlige ok renlifwes män . . . mik lofuat theris myndoga breff FH 5: 98 ( 1485) . huilka gafwo ok stiktan til mere staffestilse . . . bider jach . . . biscop kort j abo om hans nadhes secretum ib. 2) anordning, bestämmelse. swa länge . . . laghen . . . fulleliga höllos oc gömdos för onye biscops stiktan oc mildhet MB 2: 285 ."],"e":[]},{"a":"stiktande","b":"nn","c":"","d":[" Jfr styklande."],"e":[]},{"a":"stiktare","b":"nn","c":"","d":["grundare, stiftare. " sanctus dominicus prädicara ordens wärdoghe stiktare oc ffwndator JMPs 13. ""],"e":[]},{"a":"stikte","b":"nn","c":"","d":["2) stift, biskopsstift. " om . . . här arffwid, kan . . . warde forseedh medh noget canecke gel . . . widh domkyrken eller pa bygden, j thet stykte eller annerstadz " GPM 2: 92 ( 1499) . ib 93 ( 1499) ."],"e":["stykte )"]},{"a":"stikte","b":"nn","c":"","d":[" = stikt 1. til thesse ware sticktis ewige makt ock högre forwarelse FH 1: 58 ( 1486, gammal afskr.) ."],"e":["stickte )"]},{"a":"stiktilse","b":"nn","c":"","d":[" ? stiftelse, inrättning. sama fundacio oc stycktilsse som forscriffne gulsmidher begynt oc vptaget haffua j fornempda koor SO 163 ."],"e":["stycktille )"]},{"a":"stil","b":"nn","c":"","d":["skrifstift, griffel. " zacharias beddis stiil oc screff " Lg 1041 . suärdh hängir nw vidh sidhona (på munken) for stiil (stylen) oc taflo Bir 2: 70 . " j högre handh han (skrifvaren) haffwer en sax blek ok papir stil ok wax " MD (S) 290 . LfK 12 ."],"e":["stiil )"]},{"a":"stil","b":"nn","c":"","d":["skrivstift; griffel. scrifften, som giord ok scriffuen är wnder notarij her mortin jenssons stil och hanscrifft STb 4: 279 ( 1512) . Jfr iärnstil."],"e":[]},{"a":"stilker","b":"nn","c":"","d":["stjälk. " tre bla roser oc stilkerna gröna (i beskrifningen på ett sköldemärke) Hildebrand, Sveriges medeltid, 2: 558 (urk. fr. 1483). - bildl. wi draghum synd i modherena liwe mz likama som wi hawom aff förstoms tilkom (från början? Cod. A stykkiom 148) " MB 1: (Cod. B) 538 . - Jfr stiälke, stiälker."],"e":[]},{"a":"stilla","b":"vb","c":"v.","d":["1) stilla, komma (ngt) flytande) att stanna el. upphöra att flyta. - i fråga om "lös" mage. bolus armenus är en röd jord . . . oc lösan bwk stillar PMskr 463. lapis licis är en sten . . . stiller them som hawa lösan bwk ib 479 . 2) stilla, dämpa, lindra, mildra häftigheten av. wardh stiilt en aldhra största plaaga SkrtUppb 381 . 6) avstyra, förhindra. ther med matthe betages och stilles mekit ont och bestandt GPM 2: 361 ( 1511?) . STb 5: 332, 336 (1521, Kop). at stille tettwe wradt begynt är ib 337 (1521, Kop) . ib 355 (1522, Kop) . ","9) sköta, fodra (husdjur). erich suensons pigha . . . tilstodh, at hon stillade sona STb 2: 611 ( 1492) . schal klockaren haffua . . . fore twa kyrkiahwnda ath lata stilla vj mark ib 4: 164 ( 1507) . ","2) stillas, dämpas, upphöra. " slaget styltes grecana wonno seger " Troj 98 . " tha styltes slaget fordy nattha mörkeriid opp gik " ib 115 . 3) avstyras, förhindras. om tet (ɔ: upproret) ther medt kunde stilles STb 5: 355 (1522, Kop). "],"e":["stylla . ","-er PMSkr 479 . ","-ar ib 463 . impf. -te. -ade STb 2: 611 ( 1492) . ","stiilt SkrtUppb 381 ), ","stilla sik , 2) stilla sig, lugna sig. här aff stylthe siig menelaus Troj 73 . - stillas, dämpas, bli mindre häftig. wintteren stiller seeg GPM 2: 286 ( 1508) . wnghe oc gamble skullo akalla all hälgon sik til hiälp, oc när swa giort war tha stilte sik plaghan JMÖ 159 . - refl. *stillas, 1) upphöra att flyta el. rinna. stryks thet (ɔ en lösning) j rinnande öghon, tha stillas thet och ey mer rinna PMSkr 479 . ","*stilla af , dämpa, göra slut på. om sa sker, stillis aff all twisth och thwedrekth BSH 5: 73 ( 1505?) H. Gadh)."]},{"a":"stilla","b":"vb","c":"v.","d":["1) stilla, komma (ngt flytande) att stanna el. upphöra att flya. han . . . stilte there thar MD 41 . rosa pulwer stillir näse blodh LB 3: 62 . tha stillis bloder ib 67 . " saa stilte gwd sith signedhe blodh ib 195. saluia kraasath styllar blod i saar " ib 7: 11 . ib 5: 80 . " siwdir man rosir i regn watn thz stillir lösn som kombir aff hitha " ib 3: 62 . - stilla, dämpa, hindra (ngt gasformigt) att utströmma el. utbreda sig. stilla drakans röök MD 188 . 2) stilla, dämpa, lindra, mildra häftigheten af. ruta . . . stille hosto LB 5: 80 . ib 2: 35. thz (ɔ: rökilse) stillar lungosoth ib 39 . stilla, dämpa, lugna. stillis thiin wredhe MB 1: 345 . MP 1: 309 . RK 2: 96 . borgara . . . bade honom . . . stille sine wrede ib 3660 . " mz tolkit stiltess alth kiiff oc trätta " ib 3: (sista forts.) 5848 ; jfr 6. - dämpa, hämma. for clostrins ska, oc wanfrägdh stillas oc läghraskolandis (pro sedando scandalo et infamia monasterii) Bir 4: 60 . 3) stilla, lugna; tillfredsställa. mz twsende gyllena han them stille RK 2: 4432 .","4) bringa till stillhet, tvinga att hålla sig i stillhet el. i styr. her erich bleff . . . the reza stilther RK 3: (sista forts.) 4638. 5) stilla, styra, hålla i styr. sina tungo ma han ey at stilla Iv 574 . 6) afstyra, förhindra. thz stilte the fruor Fr 3173 . " om han wille thz ey stilla at hans fogata til hans handh swa lenge rado städher ok landh " MD (S) 271 . 7) afhålla. hwi lät thu mik tha göra illa oc wille mik aldre ther aff at stilla MD 96 . ib 124 . " honum kunde ingen aff siön stilla " RK 3: 2783 . 8) styra, ställa, ordna, inrätta? kwng hans och hans medholl ffa eth ganscha storth modh herwtaff, vthen thet snarlighe stilles i en annaen motthe BSH 5: 343 ( 1509) . ","1) stilla sig, stanna, upphöra att flyta. stil tik blodh LB 3: l195. stil tik thz helghe blod ib. 2) stilla sig, lugna sig. stil tik mod LB 3: 195 . - stillas, dämpas. hurv thenne opresning ville stille sig BSH 5: 343 (150+9). 3) styra sig, afhålla sig? for vredhe matte hon sik ey stilla Iv 5669 . på thz the skulle sig ther aff stille RK 3: (sista forts.) 5594 . "],"e":["stylla . ","-ir . ","-ar LB 2: 35, 39, 7: 11 . impf. -te. -de RK 2: 96 . ","-ter . ","stil LB 3: l195 (på tre st.), ","stilla sik , ","stilla ut af , "]},{"a":"stilla","b":"av","c":"adj.","d":["i tysthet. i hemlighet? war . . . bodena gifuit stilla. om mester gotzstqaf ingeledis wille, tha skulle bodet til rom at rida MD 506 ."],"e":["stille . ","stiille )"]},{"a":"stilla","b":"av","c":"adj.","d":["1) stilla, stående el. kvarblivande på samma ställe, icke rörande sig från stället. solen manen stiernor planetor ok vathnen . . . the blifua tha stilla ok staduga vthan alla rörning eller nagra löpän SvKyrkobr (Lucid B) 233 . 2) stilla, lugn. om vidn, väder el. vattenyta. haffwet star nw styllast oc roligast tiill segling Troj 85 ."],"e":["styllast Troj 85 ) , "]},{"a":"stilla","b":"vb","c":"v.","d":["blifva stilla, stillas, dämpas, upphöra. en kommo wij eig lengre för thetta swaare meenföre skuld, huilchet wij daglige hopes stille skulle FM; 291 (1506)."],"e":[]},{"a":"stillabref stillo gummerus synstat 40 1425 avskr.","b":"nn","c":"","d":["stadga rörande (reglering av) kyrkliga avgifter. Gummerus Syn-stat 35 (1425, avskr.) . än togh ath j edert stillabreff stonder atth prester haffua schal lichstho epter huan dödan ib 37 (1425, d:o) ärechebisops. jönissa. haquonsson . . . stadga oc stillabreff. for almoghanom j . . . jemptalandh JämtlDipl 250 ( 1440) ."],"e":[]},{"a":"stillera","b":"vb","c":"v.","d":["destillera. " saltith skal swa tillredas, brennes, oc sidhan smältis j warmth wathn, oc stilleres mz filteom " PM XXX . Jfr distillera."],"e":[]},{"a":"stilta","b":"","c":"","d":[" , se stylta."],"e":[]},{"a":"stim","b":"nn","c":"","d":["buller, gny, sorl, stim. " en riddare . . . fik bradhlika höra mykit stim ok brask, swa som aff wängta manna färdh " KL 121 . " varfrw fik höra stimit ok bangit (strepitum et tumultum) som af them gik " Bo 1 . " the nalkadhos thz mz storo stime oc mykle gäld " ib 206 . - buller, stim, oväsen, oro. mz stime oc bange kan bönin äkke vardha höuelcia Bo 45 . nar hon (bönen) dröuis af ängo stime älla rope ib 104 . Bir 2: 145 . " lärdhe hon thöm at bort köra aff sinom hugh ok hiärta alt världinna stym ok bang " KL 350 . wärldzlika gärninga och hwghsilsa stim Ber 147 . ib 26, 179 . Su 454 . " mz nakra syndhenna stym ällar buldher " LfK 133 . - Jfr diäfla stim."],"e":["stiim Su 454 . stym], "]},{"a":"stim","b":"nn","c":"","d":["1) buller, gny, sorl, stim, oväsen, oro. thy var mik astundelikit bortdragha mik fran werdhene stiim oc bang Prosadikter (Barl) 93 . eth . . . sloth, oppa hwilkidh enghen människia kwnne boo, för thät sthim oc bangh som diäfflana thär gordhe om nattha tidh JMPs 413. 2) skara, flock. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi 143. Jfr: syntes när hästen eth stort dyäffla stiim (dæmonum exercitus) Lg 3: 424 ."],"e":["stiim Prosadikter (Barl) 93; Leg 3: 424), "]},{"a":"stima","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hvalfiska stima."],"e":[]},{"a":"stima","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr mote stima."],"e":[]},{"a":"stima","b":"vb","c":"v.","d":["1) bullra, väsnas, skrika, stimma. the (Judarne) stimadho (perstrepebant) oc göddo mz gäld mot honom som hunda Bo 154 2) dåna, ljuda. vrghonar stymadhe (resonant) j fägerste lywdhe Lg 3: 569 ."],"e":["styrma . ","-adhe )"]},{"a":"stiman","b":"nn","c":"","d":["tummel, tumlande. offtha händher ath the som seghla komma j waadha thär hwal fiska stiman är thy springa oc wältha skipith PMSkr 109 . Jfr hvalfiska stiman, vilken art. bör utgå."],"e":[]},{"a":"stimber","b":"av","c":"adj.","d":["ther mädh giordom wi them domasarttä oc stimma swa ath them badom nöghde oc welnögde JämtlDipl 235 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"stinder","b":"av","c":"adj.","d":["styv, hård, fast. " rigeo . . . vara oc vardha stinder oc oböghlin " GU C 20 s. 526 . " at the hans huvudh slogho mädh röne hwilkin war stoor groff oc stiin " SkrtUppb 293 . " thän tiidh alla henna limer hardnadho ok stynno giordhos som aa andhro dödho menniskio " ib 391 . Jfr munstinder."],"e":["tiin Sk rtUppb 293 . ","frf . ","vok . i änd. -nn-),"]},{"a":"stinder","b":"av","c":"adj.","d":["styf, hård, fst. blötir hon (ɔ: dialea) harth oc linar stint LB 3: 124 . " the galta börsta waro swa stinna som nakre hwasse stal tinna " Al 5127 . thera (drakarnes) bryst stodh them op ij höght swa stin them gat ängin böght ib 5052 . " bondin hawir hardha axlar. starka armläggia. oc stinna knokor " Bo 134 . styf, spänd. första strängin är stinnasth (cum distendatur fidis) tha bristhir han häslt GO 175 ."],"e":["frf . ","vok . i änd. -nn-)"]},{"a":"sting","b":"nn","c":"","d":[" Se styng."],"e":[]},{"a":"stinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bildl. " han staak thz i konungsins öra at han loot thz hwss wp göra " RK 1: 2210 . " kwnne the stingha ther nogyth onth oppwndher i blandh almoghen, eder i moth, ther leggia the siigh win om " BSH 5: 315 ( 1508) . - sticka, föra el. sätta (ngt någonstädes). the stungo en hat vppa ene glaffwa RK 2: 2047 . - med dat. then som näfsa skulde hor hwarghen stinga sinom handom fram fore them Su 420 .- sticka, stöta, rikta (ngt spetsigt föremål mot ngn). enghen man war sa dyerff ath han tordhe stingha eth spywth moth them Di 222 . 3) stickas, instötas. for spyutit gynom thina sidho stak (d. v. s. genomborrade) ST 181 . stiuga sik, smyga sig. han haffwer stwngith sig offwer en sidhe BSH 4: 352 ( 1503) . " stak iag mig lönlige aff thetta land " RK 3: (sist forts.) 4297 . stinga a, rikta styng, göra angrepp med styng. hwar the diwrin stungo a ther kunde them enkte fore sta Al 9273 . "],"e":["stygna . ","stinghia , se uppstinga. pres. -er. impf. stark. staak RK 1: 1555, 2910 . ","stagh MD 46 . ","stungo . ","stungin . ","stik Bir 3: 437 ; MP 2: 11 . ","stingx Ber 17 ), ","stinga af , genom styng el. stöt kasta från hästen. om gudh hanum the äro an honum aff at stinga tha är han man IV 1651. Jfr afstignga. ","stinga genom , ","stinga sik genom , genomstinga sig, genomborra sig. hon stak sik ginom MD (S) 22Jfr genom stinga. ","stinga i genom , = stinga genom. iätten . . . wilde haffua stungit falantin igenom Va 42 . Jfr i genom stinga. ","stinga in , sticka in (ett svärd i skidan). han strök sit swärdh ok stak thz in Iv 2225 . Jfr instinga. ","stinga nidher , med stickvapen stöta (ngn) nedf (från hästen). han stak mik nidher a the mark han tok mit örs oc han bort reedh Iv 481 . " stinger nokor aff jder honom nidher han giffuer sik fangin ok fölger ider " RK 1: 1606 . Iv 702, 2343, 4501 . falantin . .. wart tha stungen nid fra hästen Va 38 . " han stak honum död aff hesthen ned " RK 3: (sista forts.) 5615 . ","stinga sunder , genom stickande sönderbryta. ther stragx synder sa mangt et spärsskapt RK 2:5178 . ","stinga up , sticka upp, sticka hål på. hans högrä siidha staks vp mz eit spiwt MD 67 . Jfr upstinga. ","stinga ut , 1) sticka ut, med ngt spetsigt stöta ut el. aflägsna. þe . . . stungo hanom vt öghon Bu 133 . som karthiis synes stik han wth mz en kniiff LB 2: 67 . 2) sticka ut, skjuta ut. jag gik opp pa wernen . . . och lath ther stinga wth etn hatt RK 3: (sista forts.) 5134. 3) störta ut, flöda ut? blodhit stak (för sprakt) aff hans liiff wth MD 16 . - Jfr utstinga.","stinga ut genom , "]},{"a":"stinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stinga, sticka, stöta (ngn el. ngt) el. såra (ngn) med ett spetsigt föremål. eg. och bildl. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 480 f. thu skalt ey hugga, stinga eller mörda thin jämcristen om thu vilt gudi vörda Fornvännen 1949 s. 323 (väggmåln. från 1451 enl. avskr. av J. Bureus). thräfal miskund är en mz hulke licamen stingx (punitur, läst pungitur) ok siälinne spars Nio kap ur Bir 25 . tesse vithnade at ion tingwlfsonoc the satho til per sinnare til öllz oc pedhir vth een kniff oc ville stinga ena kono ATb 1: 236 ( 1465) . . . . fför thet hon sade monges baat lög ij reser . . . och hade stongit honum j armen STb 4: 277 ( 1512) . " han stak sin mog i gillestuen " ib 5: 26 ( 1514) . (?) tz party, som ther stwndhom wankar, ther haffuom wy ey makth medher them ther aff styghia (för stynghia?) eller sla JTb 45 ( 1464) . - abs, nw senken idher spiwt oc stingin mz them Prosadikter (Karl M) 269 . stynga är ypparen än hwgga PMskr 127. stinga oc hwgga skwla the alle (ɔ krigsmännen) kunna, men snararen winner thensom stinger än then som hwgger äller slaa j stridhenne ib. - med stickvapen stöta (ngn ned från hästen). Troj 110 . the rändhe mz syn glaffwen tiihopa oc stwngo hwar annan aff hästen ib 131 . han . . . stak konung menelaum aff hästen ib 214 . ib 225 . 2) sticka, stöta el. införa (ngt, i sht spetsigt el. långsträckt, föremål i ett annat). - sticka, stöta, rikta (ngt spetsigt föremål mot ngn); peka (finger åt ngn). saa märkis ok christi thiänista möö, for lithla syndh, swa at alle stinga fingher aat hänne (notatur omnium digitis) SpV 449. 3) med i jorden nedstuckna pålar el. dyl. omgiva. Jfr Sdw 2: 1307. 4) stickas, instötas. Jfr Sdw 2 1307. 5) smyga in (ngt i ngt). han stod qwinnone äkke til om thet sama myölid i them lista posanum war som qwinnan i bänkin hafde stwngit ATb 1: 73 ( 1457) . - stinga sik, 1) smyga sig. magom wij haffwa eder for en tyg tiilflykt oc beskärm¨ ath fiendena stynga sig ey j mällon staden oc oss Troj 121 . 2) upphetsa sig, uppegga sig. han synis hällir retha gudh, än blidhka. hwilkin j siälffwe bönenne sik j hämpdinna astwndan stingir ok opwäkkir (quem . . . stimulat . . . libido vindictæ). for thän oräth han lidhit haffwer SpV 571 . - refl. *stingas, 1) sticka, stinga. vidh yghilutthin som hwass är aff sik, ok stingx liknas vidh dyäffuolsins inskyutilse MP 5: 236 . 2) sticka varandra. hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc huggas nw mz swärdhom oc stingas mz spiwtom Prosadikter (Karl M) 277. 3) häftig värka till. om kroppsdel. stingas äller hwggas klöffwana tha tak . .. PMSkr 233 . "],"e":["stynga . ","-er . ","stak . ","stagh ATb 2: 286 ( 1486) . pl. 3 pers. stwngo Troj 131, 236 . ","stiwngo ib 285 . ","supin . ","stwngit Atb 1: 73 (1457). stongit STb 4: 277 ( 1512) . ","stingx Nio kap ur Bir 25 ; MP 5: 236 ),","stinga i genom , genomstinga, genomborra. nw war riddaren mykith wredher . . . oc stak hunden igenom mz sit swärdh Prosadikter (Sju vise m) 121 . Jfr genom stinga. ","stinga sunder . 2) sticka sönder, skära sönder. en lös quinna, som stak synder höginden fore calmara sytke STb 1: 57 (1476). han stak synder kledin pa olaff mölnare son ib 80 ( 1476) . Jfr sunerstinga (äv. Sdw 2:553).","*stinga til hopa , drabba samman (med spjut el. dyl.). tha kom diomedes rännande hasteliga panthasilea bar strax j moth honom, the stwngo hardeliga tillhopa män panthasilea bleff stadog sytiande j sadelen Troj 236 . ","*stinga sik undan , smyga sig undan. strax pighan fik se olaf . . . tha stagh hon sik wndan for hannom och tordhe eke ga j moth honom sedhan ath hon kedne honom ATb 2: 286 ( 1486) . ","stinga ut genom , jfr Sdw 2: 1307. - Jfr hiärt-, hul-, in-, saman-, um- (Sdw 2: 1323), unt- (äv. Sdw 2: 831), up- (äv. Sdw 2: 859), upa- (Sdw 2: 1324), ut-stinga samt dödh-, ormstungin."]},{"a":"stinger","b":"nn","c":"","d":["styng, håll, häftig smärta i sidan. for hald eller styngh LB 7: 12 . " är tz swa ath nakon far hald eller sting i sina sydo ib. ther hallith eller stingen staar ib. styngär stath stilla ib. tz fortagher . . . haldh eller styngh " ib 102 . " ted är goth for styngia och hald " ib 133 . ib 14 . " tz hielper for styngiom " ib 98 . ib 279. drikx hon (salvia) med wiin. ldujger for gambla hostho sydowärk och stiöngh ib 11 . " for vred j qwed oc i tarmana oc for styng i sydorna " ib 255 . hon (colica passio) hender mest j sma tarmana oc stundom j te högre siidona oc stundom i ten venstre med swara styngia oc vred sa at man tenker at tarmana skwlu rijffna ib 256 . tag . . . itt stycke fliit hat . . . oc läg oppo tarmana oc oppo magan ter som styngen staar ib 258 . " takir thz bort the stynge som komma aff offuirflödige blode " ib 3: 65 . " hafwer quinna werk eller styng effter barns byrd " ib 7: 279 . Af de anf. ställena kunna flere föras till styng. Jfr detta ord samt stingi, stiunger, äfvensom sidho stynger."],"e":["sting ib 12 . styng ib 14, 255, 279. styngh ib 12, 102 . ","stiöngh ib 11 . ","styngia ib 133, 256 . ","stynge ib 3: 65 . ","stingiom ib 7: 279. styngiom ib 98, 279), "]},{"a":"stinger","b":"nn","c":"","d":["styng, håll. Jfr Sdw 2: 1307."],"e":[]},{"a":"stingi","b":"","c":"","d":[" , lm. L. Jfr stinger."],"e":[]},{"a":"stingirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utstingirska (Sdw 2: 889)."],"e":[]},{"a":"stinka","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa, studsa. stenen tog oppa fönstrid ok stank vt oppa gatuna ATb 1: 193 ( 1463) ."],"e":["stank ) , "]},{"a":"stinka","b":"vb","c":"v.","d":["hoppa, studsa. piill och bysso stena mykit stank Rk 3. 289. et annat hwg hwg han pa hans hiälm. hiälmen war hard oc swerdit stank aff hanum oc nider pa axlen Di 11 . ib (Cod. B) 319. - frusa, stänka. the riis oc gislo slaghin thu war mz flängdher, swa at blodit flöt oc stank omkring hwset VNB 23 . - Jfr stiunka."],"e":["stinker MELL SVþ 4 i var.: StadsL DrVd 3: pr. i var., SVd 3 i var. impf. stank), "]},{"a":"stinka","b":"vb","c":"v.","d":["stinka, lukta vämjeligt. hustru kaderin . . . kallade staffan pungemaares hustru en stinckande hora STb 2: 570 (1491)."],"e":["stinckande ) , "]},{"a":"stinnas","b":"vb","c":"v.","d":["blifva styf el. fast. smör möö sina spina mz henna (odörtens) oos tha stinnas the oc standha fwlle LB 3: 142 ."],"e":[]},{"a":"stinnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? styfhet. for stinnelse i halsbastith LB 6: 106 ."],"e":["-else )"]},{"a":"stiongd","b":"","c":"","d":[" , se stiungd, stiunger."],"e":["stionger"]},{"a":"stiornfaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stira","b":"vb","c":"v.","d":["stirra. " plägha ey viderla mz them (ögonen) stira " Ber 257 . Jfr stirna."],"e":[]},{"a":"stirdher","b":"av","c":"adj.","d":["styf, stel. lbildl. alla ehanaan bwra wordho styrdhe (obriguerunt) MB 1: 318 ."],"e":["styrdher )"]},{"a":"stirdher","b":"av","c":"adj.","d":["styv. stel. rigidus . . . stirdher oc hardher GU C 20 s. 526 ."],"e":[]},{"a":"stirdhna","b":"vb","c":"v.","d":["styvna, stelna. rigere styrna GU C 20 s. 526 . brennestenen . . . rinder widh eldens werme, och sterdnar aff köldene pMskr 612 (senare avskr.)."],"e":["styrna . ","sterdna . ","-ar )"]},{"a":"stirdhna","b":"vb","c":"v.","d":["stufna, stelna. sternadhe hon (handen) LfK 215 ."],"e":["sterna . ","-adhe )"]},{"a":"stirna","b":"vb","c":"v.","d":[" RK 1: 3863 . " tha styrnande folcket a han (Klemmings uppl.: vndrade folkit mykit at han 1: 1874) " RK (Hadorphs uppl.) s. 72. lJfr stira."],"e":["styrna . ","-adhe )"]},{"a":"stiugger","b":"","c":"","d":[" , se stygger."],"e":[]},{"a":"stiung","b":"nn","c":"","d":["styng, stingande, stickande, sticksår. eg. och bildl. swa gik stiungit ginom mit hiärta at vndir var at thz sprak ey tha Bir 2: 134 . " agwnd är ett odygdelighet ting wndher skioldhen giffwer hon hårdeliig stiwng " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260 . Jfr stiunger, styng."],"e":[]},{"a":"stiung","b":"nn","c":"","d":["styng, stinande, stickande, sticksår. at thu wärne mik . . . fföre kast, oc stywngh, fföre hwgh oc slagh SvB 502 (omkr. 1520). - stickande el. stötande med stickvapen. vlixes . . . satthe stiwngith offwerst oppa philienis sköld Troj 110 . hector ämwäll j thz harda stiwng oc stött gaff siig jnthe ib 125 . - Jfr naghlstiung samt styng."],"e":["styng: -eth PMSkr 127 . ","sting: -itt ib 639 (avskr.)), "]},{"a":"stiungd","b":"nn","c":"","d":["stingande, stickande. " gaddin hardhna aff stiongdinna (punctionis) sidhuänio " Bir 3: 74 ."],"e":["stiongd )"]},{"a":"stiunger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) styng, stickande (med syl). kiände han sin sco wara sunder . . . ok fik enom sutara at böta. ok wardh sutaren saar at första stynge j sina hand Bil 249 . 2) styng, sticksår. miste lijf for lijf . . . swa manghe . . . hugg äller styngh a han lagþu SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). wm stingh äller slagh SO 14 . Gr 313 . mit hofwodh sargadhis aff thormanna stingom (pancturis) Bir 2: 243 . Lg 3: 96 . " huilkin som mina styngia (stigmata) som är korsens gärninga bär idhkelika i sinom likama " Su 457 . at han . . . mik ämuäl vaktadhe for madhkanna oc lorma stiongom oc bitom Gr 294 . Bir 2: 37 . " fore scorpionis styong " LB 3: 122 . 3) tagg, udd, spets. husit ther the äru vti. är vmgiärt mz hwassom stingandom gaddom ok stiongomBir 1: 41. är fruct vtantil rödh oc innantil frwl lmz orenlikhet oc styngiom (aculeis) ib 2: 128 . kräfwir dyäfwllin aff sinne brudh thorna ok stiunga (spinas et aculeos) ib. skal jak ledha thom owir then vägh som likir är thornom oc huassom stiongom ib 3: 10 . - uddstaf, pikstaf. oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom Gr 291 . ib (Cod. D) 386 . - gadd (hos bi). han (visen) haffwer jngin hwassen styng (sine aculeo est) MD (S) 268 . 4) oeg. styng, ängelse, förebråelse. fölghiande ey sins samuitz styngom älla motbiti Bir 2: 21 . styng, smärta, lidande, gral. the som känna stionga aff drykkenom Bir 3: 127 . " öghans stiongir oc värkir " ib 36 . vptände han i sik siälwm iþrugha styngia KL 189 . vm dröuilsa styngia Bir 2: 53 . Su 213 . huat . . . rädelika stionga klena naturen i mik tha toldhe ib 28 . o huat hardasta dödzsins stiwnga mik wslan stinga ib 248 . o beskasta dödzsins stionga ib. dödzins wärkia oc stiwnga ib 196 . iv 240. pinas af thwänaz stionom Ber 124 . " fatikdoms ok pino styngia " MP 1: 47 . skodha huar syndoghe skulu vara för sina synder som är j heluithis mörkir ok j äurdelikom döda ok diäfla styng ib 46 . " j myrke heluitis iordh huar dödzsins skugge oc äuärdelikin stynggir är innebyggiande ib 274. - styng, retelse. at thz (ɔ: thit hiärta) enga frestilsa stionga (stimulos) rädhis " Bir 4: 21 . VKR 68 . plaghadhis paulus hwilkin som tholde kötzsens tiong af diäfwlsins ängle Ber 121 . " olikt kön i en stadh samanskipadh dragher thit kötzsens stinga hwar naturlika sköra lwstans lwghi är wan wptändas " ib 161 . än thu känner . . . syndelika köätzens tionga ib 183 . - Flere af de anf. ställena kunna föras till stiung el. styng. - Jfr naghl-, naghla-, orm-, orma-, orms-, skoprion-, sorgha-, thörne-stiunger (-stinger, -stynger) samt stinger, stiung, styng."],"e":["stynger StadsL SK 8 i var. stynggir MP 1: 274 . ","stunger StadsL Sk 8. ack. stiwngh KrLL Kg 27: pr. i var. styungh SD 5: 376 (1314, 'nyare afskr.). stiong Ber 121 . ","styong LB 3: 122 . ","styongh: ormz styongh ib 149 . ","styng MELL Kg 23: 7; MP 1: 46 ; MD (S) 208 . styngh KrLL Kg 27: pr.; naglestyngh LB 7: 102 ; ormastyngh ib 10; orma styngh ib 89 ; ","ormstyngh ib 8: 48 . ","sting: nagilsting ib 2: 70 ; ","ormsting ib 60 . stingh KrLL Kg 27: pr. i var.; SO 14 ; nagil stingh LB 2: 70 ; ","ormstingh ib 44 . ","stynge Bil 249 . ","stiwnga Su 196, 248 . stiong ib 240, 248. ack. stiunga Bir 2: 128 . ","stionga ib 3: 127 ; 4: 21; Ber 161, 183 ; Su 28 ; thorne stiongana Bo 211 . ","stiönga VKR 68 . ","styngia KL 189 ; MP 1: 47 ; Bir 2: 53 ; Su 457 . ","stynger Lg 3: 98 . dat. stiungom Bir 2: 243 . ","stiwngom Su 213 . ","stiongom Gr 294 ; Bir 1: 41, 2: 37, 3: 10 ; Ber 124 . ","styngom Gr (Cod. D) 386 ; Bir 2: 21 . ","styngiom Gr 291, 313 ; Bir 2: 128 ),"]},{"a":"stiunger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) styng, stickande (med syl). styng, stickande smärta. i smatharmana fik folkith wärk som en styng oc bliffwo dödhe SvKyrkobr 19 . 2) styng, sticksår. o bldozsens fflodh o spiwtzsens stiwngher o hiärtans bristher SvB 474 (omkr. 1520). 3 tagg, udd, spets. paul sagdhe war herre hwj hatar thu mik, thic är hardh ath trädha a mothe enom hardhom ok hwassom styngh MP 5: 23 . 4) oeg. styng, eggelse, förebråelse. - eggelse, retelse. wj ärom gudi plochtoge räddoga ok kärlek . . . wara siäl en styngh ok driffua hona fram til dygdelika gärninga MP 4: 253 . 5) agg, ovilja. then adra (ɔ lätins dotter) är nyggir hat oc stiongir mote thy thär got oc dygdhelikit är SvKyrkobr 354 . - Jfr knifstynger samt svärds stiunger (Sdw 2 573)."],"e":["stiongir SvKyrkobr 354 . ","styngh MP 5: 23 . ","styng (h) ib 4: 253 ; SvKyyrobr 19),"]},{"a":"stiunger","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr genomstiunger."],"e":[]},{"a":"stiunka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr stinka."],"e":["stiunker SmålL 13: l2. stiwknkir StadsL SVd 3 i var. stionkär VML II M 4. stionkkär UplL M 4),"]},{"a":"stiupbarn","b":"nn","c":"","d":[" L. stiufbarn. SJ 70 ( 1446) , 253 (1457), 383 (1473)."],"e":["styup- StadsL H 5 i var. stiuf- L. "]},{"a":"stiupbarn","b":"nn","c":"","d":["styvbarn. KTb 84 ( 1444) ."],"e":["stiuff- KTb 84 (144) . steff- Stb 2: 301 (1488). 3: 442 (1499). 4: 135 (1506). Jfr Sdw 2 1307), "]},{"a":"stiupbrodhir","b":"nn","c":"","d":["styvbroder. " huilket arff . . . joan peder[sson] kendes . . . fulkomplica vpborith . . . aff sine styffbröder pedher olsson och mattis olsson " STb 3: 198 ( 1494) ."],"e":["stiuff- SJ 2: 260 (1494) . styff- Stb 3: 198 (1494). steff- Uppl Lagmansdomb 85 ( 1493) ),"]},{"a":"stiupdottir","b":"nn","c":"","d":["styvdotter. . . sagde sigh wara rette ärffuinge til forscriffne gardh pa sina stiwgdotters wegna, kadrin knwtzdotter Svartb 555 ( 1504) ."],"e":["stiwff- NMU 1: 101 ( 1422)","styeff- SJ 2: 179 ( 1490) . ","stiwg- Svartb 555 ( 1504) ), "]},{"a":"stiupdottir","b":"nn","c":"","d":["stjufdotter. SJ 154 ( 1447) , 192 (1450), 210 (1451). hanahde hon hona smälika som styfdottor KL 67 ."],"e":["stiuf- SJ 210 ( 1451)","stypp- VGL IV 21: 18. styf- KL 67 . stifSJ 154 (1447)), "]},{"a":"stiupfadhir","b":"nn","c":"","d":["styvfader. " patrinus ni gudfader ok stiuffader " GU C 20 s. 418 . " broder hans philippi . . . vplot sinom kere steffader niels bagge eth stenhuss " SJ 2: 152 ( 1489) ."],"e":["stiuffader GU C 20 s. 418 . stuffader STb 4: 345 (1513). stwffader ib 57 ( 1505) . steffader STb 2: 301 (1488), 382 (1489); SJ 2: 152 (1489)), "]},{"a":"stiupfaþir","b":"nn","c":"","d":["stjuffnader. cloofas war . . . stiufaþir varra fru Bu 194 . Di 176 . RK 3: 1825 . SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . 273 (1403), 2: 71 (1408). SJ 211 ( 1452) ."],"e":["styup- StadsL Eds 20: 3 i var. stiuf- L.; SJ 211 ( 1452) . ","stiwf- SD NS 1: 273 ( 1403) . ","styuf- ib 2: 71 ( 1480) . ","stiu- Bu 194 . ","stiw- SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . ","stiug- StadsL Eds 20: 1, 3. styp- ib 20: 1 i var., 3 i var. styf- Di 176 . ","styg- StadsL Eds 20: 1 i var. stif- RK 3: 182 ), "]},{"a":"stiupmodhir","b":"nn","c":"","d":["styvmoder. " patrina ne prestens hustrv ok stiuffmoder " GU C 20 s. 418 . matrimonia . . . gudmodher oc stiffmoder ib (hand 2) s. 124."],"e":["stiwff- KTb 85 ( 1444)"]},{"a":"stiupmodhir","b":"nn","c":"","d":["stjufmoder. lhans stiupmodher forgiordhe hanum Bil 729 . MB 1: 363, (Cod. B) 561. Di 231 . BtFH 1: 273 ( 1508) , 289 (1509). Lg 3: 508 . lätin är squallers modhir ok dygda stiufmodhir MP 1: 65 . ib 181 ."],"e":["stiwff- MB 1: 363 ; stywffDi 231. styuffh- ib. stiwgh- BtFH 1: 273 ( 1508)","styg- StadsL Eds 20: 3 i var. stiþ- MB 1: (cod. B) 561 . stiffib), "]},{"a":"stiupson","b":"nn","c":"","d":[" [Isl. stjúpsonr] styfson. han (Tiberius) var stypson octouiani ok magher Bil 299 . SD NS 1: 139 ( 1402) . SJ 224 ( 1442) . ST 140 . Di 178 . PK 247 . FH 6: l123 (1512)."],"e":["stiuf- SJ 224 ( 1442)","styuff- ST 140 . ","lstyup- Bil 299 . ","styff- FH 6: 123 ( 1512) ), "]},{"a":"stiupson","b":"nn","c":"","d":["styvson. " . . ssin gaal ssom han erdhä epther ssin stwffsson " ATb 3: 258 ( 1512) ."],"e":["stiwff- SJ 2: 111 (1488) . stywf- STb 4: 111 (1506). stif- ATb 1: 209 ( 1465) . ","stiff- ib 212 ( 1465) . ","stwff- ib 3: 258 ( 1512) . ","steff- SJ 2: 105 (1487), 212 (1492); STb 3: 124 (1493), 4: 100 (1505)), "]},{"a":"stiupsystir","b":"nn","c":"","d":["halfsyster. hwa som sower mz sinne stiwffsyster (säkert för stiwffmodher; motsv. ställe Cod. B stiffmodhir 561; noverca) MB 1: 368 ."],"e":["stiwff- )"]},{"a":"stiupsystir","b":"nn","c":"","d":["styvsyster, halvsyster. STb 5: 76 (1515)."],"e":["stiuff- )"]},{"a":"stiuva","b":"vb","c":"v.","d":["stympa, lemlästa. " thy iac aldre wet nar iach wardher stächter. stiwffder äller liflös Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). ""],"e":["stiwffder ) , "]},{"a":"stiuva","b":"vb","c":"v.","d":["yra, hvirfla. " mwll oc sand stöff op ij sky " Al 3228 ."],"e":["imfp . ","stöff Al 3228 )"]},{"a":"stiäkkia","b":"","c":"","d":[" , se stäkkia."],"e":[]},{"a":"stiäla","b":"vb","c":"v.","d":["stjäla. " thu skal ey stäala " MB 1: 334 . " scriffwat är j laghomen at then som stiäl skal meer atirgifua än han bort tok " Bir 2: 281 . " thär är onth at stiäla som bondin är siälwir thiuwuir " GO 289 . " han är ey bätre som gömer än thän som stiäl " ib 288 . SD 5: 638 ( 1347) . MB 1: 129 . " iak haffwer hwarke stwlit ällar lwgit LFK 141. han stl gerna aff mäldene " Lg 3: 6 . " nu stiäl man til ii öra päninga hönge fore stiäl [man] til en öra misthe huud ok öron stiäl man minne än til öre misthe hudhena " MEG (re. A) 54 . ib (red. B) 59. EG 65 . þät . . . sum stulit är SR 44 . onda gerning hawin i giort, oc stolith mins herra silfkar MB 1: 247 . " stiäl nakar man annars faar eller oxa " ib 337 . " wardher stolith liwandis fä ib. tha han hafdhe stulit farit " Pa 7 . " hwar som hafdhe stulit thz farit ib. han lyste . . . epte eno stolno fare ib. brodhoren som bokena hafthe stulit " KL 220 . stalo grekar thera ben Bil 108 . " thz swerd war stolit oc lönt lenge " Di 76 . LfK 225 . " en man hans taal et faar af sinom granna " Pa 7 . KL 200 . BtFH 1: 149 ( 1506) . tu hawer swa opta stulit mäldena v säkkiomen Lg 3: 6 . ib 7. räddhus alle at thera fadher ok staz wäriare war fra them stolin Bil 252 . "],"e":["stiäll EG 65 . ","stiell LfK 225 . ","styäl SD 5: 638 ( 1347) . ","stal . ","stall Di 76 . ","staal Pa 7 . ","stalo . ","staalo MB 2: 411 . ","lkonj . ","staale ib 1: 129. part. pret. stulin. stolin Bil 252 ; ","-it Di 76 ; ","-ith MB 1: 247, 377 ; ","stolno Pa 7 . ","supin . ","stuliss Di 80 . ","stolis ib 112 ), ","stiäla sik , smyga sig. en kalmara borgare, som stal sig aff slottet oc aff landet BSH 5: 123 ( 1506) . " stal iak mik fran samqwändenne lönlika " Lg 3: 467 . - refl. stiälas, smyga sig. en krank kona stals j hans sängh Bil 784 . " hwilken swen som gör sina eigna gerningh stiälandis j sina (för sins) husbondha werkstadh " SO 6 . the wilia ekke stiälas pa [ytik] Di210. tw hauer stuliss vppa myn broder soffwande ib 80 . ib 112 . " at the skullo swa farlöst swa som stiälandis (furim) thädhan fara " Bo 20 . MB 2: 305 . ","stiäla bort , ","stiälas bort , smyga sig bort. thz iak skal hädan stiälas bort Iv 1091 . - Jfr bortstiäla. - Jfr firi-, fran-, ut-stila, samt dröm-,"]},{"a":"stiäla","b":"vb","c":"v.","d":["stjäla. skylto honom, ath hafdhe stulit en häst aff en JTb 28 ( 1461) . " äpter thz ath thän stalne hästin fandz i hans wärio " ib 29 ( 1461) . " feste matis ionson j mark for thet hans hustrv stall " ATb 1: 201 ( 1464) . äpthir thet ath gozit oc hans gerningha lagw pa gulfwene för hanom som han stwlit hafde tha ville the hanom ey wäria ib 265 ( 1467) . visa kadrin feste lagh siälff xij ath hon ey stall ena silff skedh aff laris biörson ib 354 ( 1471) . ib. ","2) beröva (ngn ngt). han fryktade at egistus skulle stiäla honom liffwet aff Troj 283 . - Jfr stiäla utaf samt afstiäla. "],"e":["stiäl MP 4: 64 . ","stal . ","stall FMU 4: 91 (omkr. 1455); ATb 1: 201 ( 1464) , 288, 289 (1468), 354 (1471), 2: 14 (1473), 3: 101 (1499). staall Troj 285 . pl. 3 pers. staalo Prosadikter (Sju vise m c) 234 . ","staale GPM 2: 132 ( 1482?) part. pret. stalin: stalne JTb 29 ( 1461) . ","stulit JTb 28 ( 1461) ; ATb 1: 265 ( 1467) ; STb 5: 28 ( 1514) . ","stulid ATb 1: 97 ( 1458) . stwlet(h) STb 1: 306 (1481), 333 (1482). stolit STb 2: 304 (1488), 584 (1491), 3: 18 (1492), 306 (1496). stalit JTb 44 ( 1464) ),","han stall skedene w hans kisto ib 2: 14 ( 1473) . " hwro een hans landbo hustrv och henne leghe pigha, ginge j theris grannes gardh . . . och staale ther " GPM 2: 132 ( 1482?) . - med innehållsobjekt. tässe xij sato i nämpdinne om then tiwfwin som mattissa gulsmidz kläde stal . . . ok andra stöld han stulid hade ATb 1: 97 ( 1458) . - med personobjekt. bestjäla, stjäla från. tiwffwen, som stal mester laurens STb 1: 279 (1481). ib 323 ( 1481) . 2: 35 (1484). . . . quinnan war en tiwff eller hade stolit sin bonde ib 304 ( 1488) . tesse xij satho j näffendin tha then tivff skulle hänges som stall her niels sunnan aane ATb 3: 101 ( 1499) . STb 5: 28 ( 1514) . - med två objekt, varav det ena i dat. el. i dess ställe ack. betecknar den bestulne. stjäla (ngt) från (ngn). ath hon ecke haffuer stwlet andres fiskare ena skeedh STb 1: 333 ( 1482) . thu människia skalt ey stiäla thinom jämcristnom sith godz eller päninga MP 4: 64 . - med objekt betecknande den lokal där stölden begås. stjäla i el. från (ngt). han stall olaff kokkinpoycas härbärgh j mangh aar FMu 4: 91 (omkr. 1455). ath per karson stall hans ladho som een tiwff ATb 1: 288 ( 1468) . ib. ib 289 ( 1468) . ","stiäla sik , smyga sig. ware borgara stiela sig aff by, ä när de kwnna BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . en fförredare, som stl sig af stägit STb 5: 190 ( 1518) . " thetta fik diomedes wetha lönliga oc stall sig aff syna färd oc saa wndkom han " Troj 285 . ","*stiäla af , 1) stjäla (ngt) från (nn), bestjäla (ngn) på (ngt). kendis han haffue stolit sin egen hosbonde aff och vndandolt bade peninga och sölff en godh deel STb 3: 18 (1492). ","stiäla bort , bortstjäla. thu stal borth halfwan halmen ATb 1: 207 ( 1465) .","*stiäla fra , = stiäla af. hans tienare hade stwleth honom fraa iij (3) fath järn STb 1: 306 ( 1481) . ","*stiäla sik in , smyga sig in. BSH 5: 647 (1520, H. Gadh) . ","*stiäla ut , ","*stiäla sik ut , smyga sig ut. the iii jomfrurna som barnidh war antwardadh staalo sigh wth Prosadikter (Sju vise m C) 234 . ","*stiäla utaf , = stiäla af. tiwffuen som stal hans drengh peningane vtaff sTb 1: 88 (1477). at han hade stolit enom bonda vt aff alt tet han hade och atte ib 3: 306 (1496). MP 4: 64 . - Jfr for-, fran-, undan(Sdw 2: 811) stiäla samt hugh-, mal-, o-, tuhiufstulin."]},{"a":"stiälke","b":"nn","c":"","d":[" = stiäker 1. thenne yrt hon haffuir sin makt i blostrena ok loweno ok ey i rothen ok sliäkanom LB 3: 69 . lib 7: 158, 351."],"e":[]},{"a":"stiälke","b":"nn","c":"","d":["stjälk. gräset oppstar, glosa thz är thz wäxer is tiälkan JMÖ 149 . Jfr äplestiälke."],"e":[]},{"a":"stiälker","b":"nn","c":"","d":["1) stjälk. " thz blomstrit wäxste af trem rotom mz rättom stiälk älla bul " Bir 1: 175 . aff thessom trem rotmen vpuäxste aldra rättaste stiälkir ib 176. hon (örten) . . . haffuer lang brwn blomster mz tiäcka oc stackota stielka LB 7: 273 (kan föras till stiälke). 2) gren el. rör i ljusstake. en dyr lysebrander, aller aff gulle, som wtgingo af siw stiälka (calami) MB 1: 492 (kan föras till stiälke). - Jfr fänikals-, liusa-stiäker, äfvensom stiäke, stilker."],"e":["-ar )"]},{"a":"stiälp","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nidherstiälp."],"e":[]},{"a":"stiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["stjälpa, välta omkull, kasta omkull. - stjälpa, störta, bringa i fördärv el. olycka. än gudh är them snar til hiälpa, som människior wilia stiälpa SvB 411 (b. av 1500-t.). thet tik hyä[l] per, stiälper fiendan PMSkr 159 . "],"e":["-er . ","-tis ) , ","*stiälpa sik , vältra sig, välva sig, störta. Su 132 . ","*stiälpa umkring , stjälpa omkull, välta över ända. saa stiälptis waggan omkringh som barnedh j laagh Prosadikter (Sju vise m C) s. 235. - Jfr nidher-, um-stiälpa."]},{"a":"stiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["stjälpas, hvilfvas om kull. tha fylthis färian ok stalp om kringh för them Di 242 . stjälpa, faal öfver ända, stupa om kull. hans fadher styrte til iordhena widher ok forma sik änkte hiälpa the vndra al at han mon swa stiälpa Al 704 . - falla, stupa. the slogho swa mz thera biälka at marghe mondo fore them stiälpa Al 7370 . " tha hwffwedit stalp oc förmannen do folkit flyddo mz stora oroo " MD 3698 . " att the ey skulle för syna fighendher stielpa " RK 3: (sista forts.) 5126. - i andl. mening: falla, störta. vtan tu wil mik nw hielpa tha ma min siel til helutis stielpa MD 127 . ä hwart the hafwa j syndena stulpit ib 126 . ib 129 . - falla, gå under. han skal tik fra the domara hielpa for them skalt thw ekke stielpa MD (S) 281 . jach vil honom her jn hielpa heller jach scal ther om stielpa RK 2: 5513 . - Jfr franstiälpa."],"e":["-er , se franstiälpa. impf. stalp. part. pret. stulpin),"]},{"a":"stiälpa","b":"","c":"","d":["stjälpa, välta om kull. kasta om kull. med dat. opta stiälpir litin thuwa storo lasse Al 22 . - med ack. the fulo männene . . . stiälfto waghnen om kul ST 461 . - stjälpa, störta, brina i förderf el. olycka. the kunno idhre lifwe ey hiälpa vtan til ewerdhelika pino stiälpa Al 6844 . gudh är thöm snarast til hiälpa hwem som människor wilia stiälpa MD 160 . " at diffwls swikom (för swik) skal thom ey stielpa " ib 69 . " gudh och sancte erik wilde honom stielpa " RK 2: 589 . " xiij landisherra hanom hoffuade hielpa konung karl aff swerige forderffua oc stielpa " ib 7734 . ib 3777, 9160 . - fälla, förklara skyldig. kom dansker oc swensker in för rätta . . . danske böd iag myne fogther hielpa swenske altiid till saken stielpa RK 3: (sit. forts.) 5222 . - Jfr. nidher-, um-stiälpa."],"e":["-ir . ","stiälfto ST 461 ) . v. "]},{"a":"stiälpa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["stalp ) , ","*stiälpa nidher . störta ned, störta omkull. tha honn hördhe thz tha stalp hon nidher ok danadhe Prosadikter (Sju vise m B) 182 . " genast stalp han nidher i käldona " SvKyrkobr 32 . swa ath [han] stalp ndier til markene STb 1: 361 ( 1482) ."]},{"a":"stiälpilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr nidherstiälpilse."],"e":[]},{"a":"stiänger","b":"","c":"","d":[" , se stinger, stiunger."],"e":[]},{"a":"stiärna","b":"nn","c":"","d":["1) häst med stjärne el. lhvit fläck i pannan. ss hästnamn. vnum equm dictum stiernobliigh SD 5: 573 ( 1346) . "],"e":["stiarna: -or SO 14 )","stiärno ganger , ","stiärno satter , "]},{"a":"stiärna","b":"nn","c":"","d":["1) stjärna. iak bedhis ekke aff thik sol äller stiä[r]nor SkrtUppb 60 . " o ärafullastha jumffru maria . . . clarligha skinandhe stiärna " ib 377 . at thu leddhe the hälgo tree konungha, mädh enne sterno til thin SvB 49 (mot sl. av 1400-t.). o hälogh atherlösarens modher . . . haffsins stiärna (stella maris) hiälp fallande folk som aktar oppsta JMÖ 48 . 3) pannhus. Jfr Sdw 2: 1307. - Jfr dags-, haf-, himil-, ledhe-, morghon-, siu-stiärna. "],"e":["sterna: -v SvB 49 (mot sl. av 1400-t.) ), ","*stiärnobonadher","-bonadir )","*stiärno fal , ","*stiärnoprydder , ","*stiärno skin","-sken )","*stiärnagangs mästare","-gangx- )","*stiärna hoper","siterna- )","*stiärna liker","-likin )","*stiärna skodhan","-skodan )"]},{"a":"stiärta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr rödhstiärta."],"e":[]},{"a":"stiärter","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " byrhere stort " SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). byrgerus dictus stert ib 2: 485 ( 1307) . - Jfr räva stiärter."],"e":["starter . ","sterter . ","-ar ) , "]},{"a":"stiärter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gäddo-, ikorna-. laxa-, tvä- (Sdw 2: 687) stiärter."],"e":[]},{"a":"stiärter","b":"","c":"","d":[" , se stiärter."],"e":[]},{"a":"stiärtfinna","b":"nn","c":"","d":["om tjänarinna. pedissequa que tärna stiärt finna tiänista pygha ok thiänisth GU C 20 s. 424 . " o hwat thätta är eth forbannth bythe, at dygdhinna fru är nw wordhin lastanna stiärtfinna (ancilla vititorum) " SpV 127 (jfr Sdw 2: 510). ärin j wordhna thera stiärtfinnor (canillæ), for thän skuld j girnadhins thera thäknadh ib 273 ."],"e":["-finnor ) , "]},{"a":"stiärtfiuna","b":"nn","c":"","d":["stjärtfena? dygdhinna fru är nw wordhin lastanna stjiärfinna (ancilla vitiorum; mjöj. har i st. f. ancilla af öfversättaren lästs pinnula) Spec. Virg. 69 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"e":["-finna )"]},{"a":"stiärtfiädher","b":"nn","c":"","d":["stjärtfjäder. PMSkr 283 ."],"e":["stärth- )"]},{"a":"stiärthuggin","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. som har stjärten avskuren. 2 thonno fyllinga thorsk howdhskorin oc styärthoggin VKj 153 (1466)."],"e":["styärthoggin )"]},{"a":"sto","b":"nn","c":"","d":[" Jfr eld-, garþ-, lik-sto."],"e":[]},{"a":"sto","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gardh-, lik-sto."],"e":[]},{"a":"stodh","b":"","c":"","d":[" , se studh, och jfr bakstodh."],"e":[]},{"a":"stodh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flocka av ston med en el. flera hingstar; flock av hästar. equiricia cie stodh ok fä hoper GU C 20 s. 236 . " plia lie idest armentum vel grex hortd stodh ok diwrahoper " ib s. 463 . item gifwe wi . . . wår sothata häst . . . som går wid örebro med wår stod, och samma sotd med och al then boskap wi hafwa wid haga Lagerbring Saml 3: 257 (1470, avskr.) . ib. hwilken stoodh äller hesta wil halla han skal försth aktha wm aldhren, thy yngre än try aar, oc äldre än tyo aar dogha ey til stodh PMSkr 219 . " actha the hesta som scole gaa med stoden ath the äro oförderffvede vel skaffte oc little " Brasks Cal 266 . 2) sto. VKJ 241 ( 1466) . " eth stod och eth fööl hade han stulit " Svartb (Skokl) 533 ( 1477) . " item giffwer iag cnuth påsse ett swart stoodh FMu 5: 90 (1484, avskr.). danda quinnor um vende han j stoodh " J Buddes b 95 ."],"e":["stod . ","stoodh )"]},{"a":"stodhhors","b":"nn","c":"","d":["en av de hästar, särsk. ston, som höra till en flock, sto som går (ute i skogen) i flock med andra hästar. Fyra handl rör Vkl 291 . item 2 stoodhorss . . . fik jak . . . oc the stoodh äro i oordlundhom VKJ 241 ( 1466) ."],"e":["stood- )"]},{"a":"stodhhäster","b":"nn","c":"","d":["hingst. " admissarius . . . goth sändebodh jtem stoodhester " GU C 20 s. 8 . Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.). ib 25. . . . oc släppes todhesthen til twa resor wm daghen qwel oc morgon PMSkr 221 ."],"e":["stood- )"]},{"a":"stodhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1307."],"e":[]},{"a":"stodhäster","b":"nn","c":"","d":["stohäst, (vrensk) hingst. emisarius, stodhhest GU 8 . katir . . . som stodhhästir vtan bezl KL 276 . the . . . äru vordhne som stodh hesta hwar gnägiande til lannars hustru MP 2: 246 ."],"e":[]},{"a":"stoffera","b":"vb","c":"v.","d":["smycka, utrusta. " lmz clenod oc harnisk kostelic stofferat j thz besta " MD 448 . Jfr utstoffera."],"e":["-adher )"]},{"a":"stoka","b":"vb","c":"v.","d":[" , se staka."],"e":[]},{"a":"stoka","b":"vb","c":"v.","d":["rasa, fara fram? the stokadhe om byn ther väl en thima RK 2: 4006 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"stokelder","b":"nn","c":"","d":["brasa på stockved, stockeld. ss tillnamn. jusso stokeelder KTb 133 ( 1404) . ib 136 (1410), 31 (1413), 38 (1416), 141 (1419)."],"e":["-eelder )"]},{"a":"stokfisker","b":"nn","c":"","d":[" L. å stock el. stång torkad fisk, stockfisk. stokfisk strumulus VGL XIV ."],"e":[]},{"a":"stokfisker","b":"nn","c":"","d":["stockfisk. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XX c. 32. lib l. XXI c. 2. - ss maträtt. odensdaghen til middagh primo stoffisch med miölk eller söth wellingh Brasks Matordn 6 . stoffisch med yrther oc rusin oc mandol ib 8 . - ss tillnamn el. öknamn. michiäl pädhersson, som kallas stokfisk SD NS 3: 465 ( 1419) ."],"e":["stock- . ","stoffisch Brasks Matordn 6, 8) , "]},{"a":"stokholms boar","b":"nn","c":"","d":[],"e":["stokholms pänninar","-päningar )"]},{"a":"stokholms boe","b":"nn","c":"","d":["stockholmsbo. " han skulle gifwa iacop iönisson iij fat iärn oppa ens stokholmsbos wägna " ATb 1: 185 ( 1463) . ib 298 ( 1468) . " een stokholms bo sakir xl mark för olagha köpslagan " ib 305 ( 1469) . ib 2: 268 (1485). "],"e":["-bo . ","stiokholmssboo ATb 3: 291 ( 1515) ), ","*stokholms borghare","*stokholms dränger , m (köpmans)dräng från Stockholm. een stokholms drängh bilaten pa ij mark för olagha köp ATb 1: 328 ( 1470) . ","*stokholms mark","-mar (c)ker),","stokholms mynt , n. i Stocholm präglat mynt. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia 161. huilkith godz iak köpte . . . fore iii makr oc lx redho peninga stokholms mynt NMU 1: 151 ( 1496) . ","*stokholms öl , "]},{"a":"stokholmser","b":"av","c":"adj.","d":[" Stockholmsk. fore adhertan hundradh mark swänska päningq stokholmska wikt SD NS 1: 172 ( 1402, gammal afskr.) . hundradha mark swenska päninga stokholmst mint SJ 78 ( 1436) . xx (20) stokholmeska mark ib 300 ( 1462) . ib 323 ( 1465) , 334 (1466)."],"e":["stokholmesker: -a SJ 300 ( 1462) ; ","-e ib 323 ( 1465) , 334 (1466). n. stokholmst ib 78 (1436)),"]},{"a":"stokholmsker","b":"av","c":"adj.","d":["stockholmsk. Jfr N. Ahnlund, Stockholms histora 161. swa goth mynt at siex mark göra ena lödugha mark stokholmska wikt NMU 1: 67 ( 1381) . Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) . halff tridie hwndrade (250) marcker stocholmske SJ 2: 212 ( 1492) . HLG 2: 103 (1519)."],"e":[]},{"a":"stokka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr for-, o-stokkadher."],"e":[]},{"a":"stokka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta (en fånges fötter el. ben) i stock, fängsla (ngn) med stock el. block. stokkin (ligno affgite) hans ben som hard ast Bil 473 . " ther sat margh man . . . stukadhe badhe om händer ok föter " Al 3415 . " iak andwaradhe mina dottir enom man. ther . . . stukkar hona swa hardhelika at allir märghir vt gaar af hänna fotom " Bir 1: 72 . ib 13 . MP 1: 303 . " fogdana loto the böndere taga och stockade och klufde them mot laga " RK 2: 671 . ib 695, 1019. 2) stocka. införa i bistock. han stokkar flugur ok bin flyga (för -a) borth MD (S) 230 ."],"e":["stukka . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"stokka","b":"vb","c":"v.","d":["svullna. " hwn (örten) hielper swlne oc stokket bennom " LB 3: 196 . for stokkad been tach bomolya oc smör hesthens been medher ib 2: 68 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"stokkasprangning","b":"nn","c":"","d":["ett slags garnering. en dwg met stockespragning FM 76 (1483, daniserande) . " ij handkläde met stockespragning ib. ""],"e":["stockespragning )"]},{"a":"stokker","b":"nn","c":"","d":["1) stam, (på rot stående) trästam. swa som planto quistir vm han inplantas j thörran stok (trunco). til byria stokkin at blomstras Bir 1: 60 . - stock, stubbe. sua var hans natura opnt för än han doo at han var suasom onyttelikin stokkir (truncus) Bir 2: 179 .","2) stock, timmerstock, afhuggen el. öfver hufvud från rot och topp skild trästam el. ldel af en sådan, större träcstycke. i warom eldhe brindher mindhre en skäff ällar lithen stikka, än en ticker ällar stor stokker LfK 116 . þe . . . baro saman stoka (ligna). ok tendo bal vm cring han Bu 176 . " sit hälaghasta howdh lagdhe han (Johannes döparen) owir en stok (super aliquo trunco vel lapide " Bo 82 . " the megh kaste medh stok ok sten " MD 37 . " dömdes nilis rohoynen onkala xx stock igen vtaff oleff nilisson " BtFH 1: 242 ( 1507) . Di 44 ., 46. - om afgudabilder. han war wndher fra villo fra stokka dyrk ok stena Bil 80 . " hedhningane dyrkadho stokka ok stena " Bir 1: 154 . Bu 138 . Bil 359, 427 . 3) stock el. block hvarpå mynt slås el. präglas. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 923 f. skal han jngen annanstedz thet gwldh och penningä som han slaar forantwordhä och forsware en paa then stock som han töm skrodher ok mynther HSH 19: 15 ( 1497) . ib 13 ( 1480) .","4) stock, block el. trästycke hvari en fånges ben sättas. j stok älla fiätur Bir 4: (Dikt) 228 . hulke som. . . thwinga mina vini swa som them som j stok (cippo) äru sätte ib 1: 15. lsusom . . . vare . .. benin sat j stok älla präs ib 2: l179. satto swenana alla i en stook . . . wl tiwgho innan een radh RK 1: 3884 . " ther saat hwar thera i sin stook len stoor welloger breder blook lib 3942. som han i stokkin laa tha haffe huar thera ena boyo vpa " ib 3944 . " hertogh eriks stook slo man swa fast at ther eth stykke wt aff brast " ib 3952 . ib 3939 . the satte thöm j torn och stokka ib 2: 393 . the driffuo the böndher pa husit som far fylto torn stokka och thz ther var b 4009. ligge j stokkenom eller j kostonne vidher vatn ok bröd MEG (red. A) 55. ib 54, (red. B) 59, 60. EG 63, 64, 66 . han hafdhe honom is tokken i x wikur SD NS 2: 777 ( 1414) .","5) stock, gillerstock. " hwar man skal hafwa ena wargasnaro eller stock " GS 43 ( 1416) . BSH 3: 147 ( 1463?) .","6) ihåligt tyrä el. lstycke af en trästam i hvilket ett bisamhälle har sin boning, bistock. jak är . . likir godho bij hulkit som vtflyghande aff sinom bigardh älla stok flyghir til faghra yrt Bir 3: 118 . KL 11 .","7) stock, bössa, genom urhållning bildadt skrin af trä, cylindriskt och upprättstående kärl el. skrin af trä afsedt för penningars insamlande och förvarande. aldrig kom ater the xxx nobla i geen, som tu stal for x aarom v hänna (den hel. Annas) stokke Lg 3: 7 . " the xxx noblana som han stal v minom stukke ib. - Jfr aggudha-, bryt-, by-, flut-, hof-, horn-, hyrau-, kal-, kask-, knä-, lik-, siänga-, städhia-, trä-, älgh-stokker. ""],"e":["stook RK 1: 3999 . ","stok . ","stook RK 1: 3884, 3492, 3952 . stuk VKJL I Kr 1, M. 26: 1. dat. stokke. lstukke Lg 3: 7 . ","-ar . stock (eft. föreg. räkneord) BtFH 1: 242 ( 1507) . ","stokka . ","stoka Bu 176 . ","stooka BSH 3: 147 ( 1463?) . dat. stokom Bu 138 ), "]},{"a":"stokker","b":"nn","c":"","d":["1) stam, trädstam, växtstam. " magudir . . . kaalbladh oc stoch " GU C 20 (hand 2) s. 111 (möjl. snarast att föra till kalstokker)..","2) stock, timmerstock. affradit är 2 pund smr oc 2 tiogh stokka VKj 171 (1480). - ss underlag el. dyl. för kanon. en gamul byssa vtan stok Inv cur Tynnilsö 3. llx andra stenbössor hughna i stokka ib. Skotteb 393 (1464-65), Kämn) . . . xx öre fore then langa byssan lades vti stocken SSkb 80 ( 1504) . i bild. . . . at ey sculi wredhe wäxa i hath oc göra storan stok FOVkl 214 . 4) stock, block vari en fånges ben insättes. RP 1: 375 ( 1376) . !UDDA_TECKEN? öre for then stock jönsi grinda sitther vpa Skotteb 441 (1469-70, Kämn). - skampåle? peder c (100) marck skal staa widh stocken ok ryma stdin STb 1: 414 (1483).","5) stock, gillerstock. Jfr J. Sahlgren, Namn och bygd 8: 165. 6) bistock. PMSkr 297 . ib. ib 300, 301, 303 o. s. v. 7) stock, bössa (i kyrka o. d.). j laas thil sancte torgilsa stok Kumla kyrkas rb 37 ( 1425) . Kyrkohist Årsskr 1920-21) s. 251 (omkr. 1498). at kätel . . . bekennis ath han hwaffde opbroty ij stokko j klosteret ok sancte gerdrude stok än bröt han op helge kors stok j wägh ATb 3: 152 ( 1504) .","8) stock, spång. ss ortnamnselement. Jfr: een vreth vestir i bynom ligiandis när grafwinne oc in til stokxwretane ligiandis ATb 1: 201 ( 1464) . - Jfr bom-, bysso-, eke-, fanga-, flut-, hugge-, kal-, kapo-, klokko-, offer-, pänninga-, sagho-, skur-, stupo(äv. Sdw 2: 527), säther-, säthervärks-, tima-, timber- (äv. Sdw 2: 656), trä-, trädhis-, undir(Sdw 2: 823), vargha- (Sdw 2: 932), vidha-stokker."],"e":["stoch GU C 20 (hand 2) s. 111. ack. stok. pl. stokka VKJ 171 ( 1480) . ","stokka Inv cur Tynnelsö 3. stokko ATb 3: 152 ( 1504) . ","stockena Skotteb 393 (1464-65, Kämn)), ","*stokka brut , ","*stokka kädhia","stockekieder ) , ","*stokka las","-laas . ","-laass . -looss HLG 2: 46 (1516). pl. -lasa VKU141 (1570)),","*stokka offer","stocke- . ","stokkä- )","*stokka pänningar","stokke- )","*stokka ände , "]},{"a":"stokoffer","b":"nn","c":"","d":[" = stokka offer. Arkiv för Norrländsk hembygsforskning 1918 s. 108 (1522), 109 (1527), 110 (1532), 111 (1533)."],"e":["stochoffuer )"]},{"a":"stol","b":"nn","c":"","d":["1) stol, isht stol i kyrka el. gudstjenstrum. GO 430 . gik han lönlekan jn i hennas sängha kamara sik ther gömande wndher enom paal ällar stol Lg 3: 599 . j säteno äru fyre stolpa som bära oc oppehalla thz som midhuägho är a stolemom a hulko man pläghir at sitia Bir 2: 242 . " hon gat sitit a þöm (lejonen) sua väl som a stolom " Bu 512 . " þe leddo han tel guz mönstar ok satto han högt a mästara stol " ib 197 . hon . . sa ii symne sik vara ii vänasto mönstre: ok þär koma molok fagharan skara mäþ iugfrum ok varta fru först ii skaranom . . . ok sattes a stolen (Cod. C a stool 928): þär näst sa hon koma vänasta vnga svena: ok sattos ok þe a stol (ändradt från stolen; Cod. C a stola 928) ib 11 . the (fariseerna) älska försto sätin i budhölomen oc försto stolana i krikiomen MP 2: 226 . " tha han kom i kirkiana. tha lag hon i sin stoll (sext a sinns tol) oc lass " Di 165 . - om predikstol. Bir 2: 89, 4: (Avt) 177. - biskopsstol. hans (Petri) stauar ok stol var först ii östarlandom fiughur ar Bu 99 . cornelius . .. sat i sancti petri staþ ok stol þry ar ib 396 . Bil 346 . eet mösnter . . . som hedhras mz krono ok stool ib 844 . karolus . . .wndher wan sik al rikin til iorsala haff ok offrade them all vndi sancti petri stoll ib 746 . - tron. om Guds el. Kristi tron. sa hon sik standa höght j himnom for sancte trinitatis stole, ok ther sithia sanctum augustinum for stolenom Bil 654 . " i thik skal iak skipa min stooll (ponum in te thronum meum) " Lg 39 . han som sat a stolenom Bir 3: 293 . - Jfr biskops-, dom-, filsbens-, hedhers-, nadha-, pava-, predik-, predika-, predikara-stol. 2) ställning, särsk. ställning som bildar unerlag för ngt el. hvarpå ngt hvilar. Jfr bok-, boka-, bordh-, bords-, bryggio-stol. 3) belopp (i penningar el. värdeföremål), summa som skall erläggas. Jfr hovudh-, lik-stol."],"e":["stoll . ","stool . ","stooll . ","-ar )"]},{"a":"stol","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stol. - utskut stola, utsättande av stol)ar) utanför dörren. ss rättssymbolisk handling vid förskjutande av hustru? Jfr Lizzie Carlsson, Ark. f. Nord. Fil. 63: 96 ff., B. Pettersson, Stud. i Nord. Fil. 49: 128 ff. - tron. om Guds el. Kristi o. s. v. tron. främste stolen (ihronus) ok sätith war the högxsta hälgha ok oatskilelica trefalloghetz Mecht 52 . - nattstol. i uttr. ga pa stol, ha avföring. driks thätta wathnith . . . komber til ath . . . wäl pissa oc gaa pa sdtol PMSkr 582 . - Jfr brudh-, dom-, gul-, kännedoms-, predika-, rads-, skrif-, skrivara-stol. 2) ställning (som bildar underlag för ngt el. varpå ngt vilar). Jfr boka-, bryggio-, svarvo(Sdw 2: 565), ughns-stol. 3) belopp. Jfr hovudh-, lik-stol. "],"e":["*stola brodhir , "]},{"a":"stol","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr utskuts stol."],"e":["stool VGL II K 2; SmålL 4: l1. lstooll ib 3: 2), "]},{"a":"stola","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utskutsstola."],"e":[]},{"a":"stolbrodhir","b":"nn","c":"","d":["medbroder inom ett rådskollegium, rådsmedlem. at han salt hafdhe hermanne skräddhare, warom stolbrodher, ena tompt SD NS 2: 849 ( 1414) . waro a radzstuwonne for os borghamästaromme ok radhmannom . . . her johan muntare borghamestare matios heise claues lörenbergh pether tröbo werner gest waare stolbrödher ok olaff diekn war borghare SJ 27 (1425). her johan hoppener war stadz borghamästara ok gerd sodda war stolbrodher ib 77 ( 1438) . mälis män til fornempda gardh . . . nicklis praal gerd sodde ware stolbroder (för -bröder) lambert westfall oc sander lekxson wara borghara ib. ib 79 ( 1438) . stodh a radzstufonne henrik libbenhusen waar stoolbrodher ib 102 (1440). - om medbroder inom ett domkapitel. nogon [af] vpsala capitel hans stolbroder HSH 24: 98 ( 1517) ."],"e":["stoolbrodher )"]},{"a":"stolbrodhir","b":"nn","c":"","d":["medbroder inom ett rådskollegium, rådsmedlem. Jfr L. Weibull, Sankt Knuts gille 24. en gardh . . . beskedelikin man oc waar elskeliken stolbrodher lasse magnusson slelth (fel för selth) hadhe Atb 1: 23 (1454). ib 51 ( 1455) , 170 (1462). tha stod war stolbrodir jnne for warom sitiande räth erik person borgomästare i arbugum . . . hemlade ok oplet . . . en gard ib 177 ( 1462) . ib 256 (1467), 328 (1470)."],"e":["stoll- . ","-brodir )"]},{"a":"stoleliker","b":"av","c":"adj.","d":["ståtlig, präktig. " hundradh riddara stolelike " Fr 2732 . man fik the fruo rikä gangara stoltelika ib 2666 ."],"e":[]},{"a":"stolhyrna","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stolpe","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " gudmundo stolpa " SD 1: 739 (omkr. 1270-talet). - Jfr grinda-, liþ-, liusa-, silver-, sky-, vindögha-stolpe. stolpabraz, f. ett slags spänne. vnam stolpabraz de auro SD 2: 158 ( 1293) . "],"e":["stolpa rum","stulpa- )"]},{"a":"stolpe","b":"nn","c":"","d":["stolpe, pelare. Prosadikter (Joan prest) 349 . ib. Jfr liusa-, liusastaka-, na-, port-, siänga-, sten- (Sdw 2: 502) stolpe. "],"e":["*stolpabraz , "]},{"a":"stoltelika","b":"ab","c":"adv.","d":["ståtligt, med ståt, med prakt, på ett glänsande sätt. han kom ther halla stoltelik Fr 2762 . ib 2898. vntfingo han stoltelika ib 2974 . - på ett värdigt el. utmärkt sätt. the stolte herra rikä föra siin skafft swa stoltelika Fr 1656 . " idhers synoklwth och baner, then i stolte[i]ga som en ärlig, högborin herre altidh förth haffwa " BSH 5: 332 ( 1508) ."],"e":["-lik . ","-liga )"]},{"a":"stolter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 193 ff. 199. ","4) hög, ståtlig, uppträdande med ståt och prakt, magnifik; stolt. the (ɔ gudarna) äro allom stalttom hommodogom genstridoga Troj 89 ."],"e":["staltter: -om Troj 89 . Jfr Sdw 2: 1307)"]},{"a":"stolter","b":"av","c":"adj.","d":["1) ståtlig, härlig, skön. o kleen, stoltir, oc ärlikin piltir (o puer egregie ac delicate) Bo 21 . " seande the vngo persona swa stolta (speciosum) änkte athawas " ib 30 . vngir stoltir man oc blyghir (juvenis elegans et vrecundus) ib 193 . ib 196 . kom . . . var herra ihesus . . . stoltir (speciosus) oc ärofullir ib 222 . han (Absalon) war swa dsäghelikin oc stoltir at engen fanz hans like ST 241 . " konungen war stolt ok fagher " RK 1: 556 . een stolt man ok höuelik ib 633 . ib 1011, 1161 . - skön, vän, vacker, intagande. swa war hon stolt ok fögelik RK 1: 619 . " marina var en jomfrw stolt lib 638. then jomfrw war wän ok stolt " ib 420 . Iv 195 . Va 12, 15, 16 o. s. v. fyretighi fruor stolta ok klara Fr 2667 . fore stolta qwinna ib 24 . " riddara ok swena ok stolta quinna " Iv 156 . Fl 50, 220, 1478 . " the stolta klares " ib 1398 . - ståtlig, ansenlig, präktig. tha kom konungin ridhande thär mz mykith folk ok stoltan här Fr 2896 . honom fölgdhe riddara oc swena mz marghan stoltan skara the a äwintyr plägha fara ib 1737 . " man vardh ok ther vara aff fruor marghin stoltan skra " ib 2980 . - ståtlig, skön, präktig, utmärkt. än mere gömst han them thede en stolten hingest hwardere gaff RK 2: 3064 . the stolta borgh mortarie Fl 218 . " een stolter liws karbunkil steen " Fr 162 . " marght eet stolt liws " ib 2038 . the loto . . . op sla . . . margh stolt tiäld lib 2914. ib 2729. a stoltom skole Lg 1021 . " then staltisthe ok besre jakth, ther i hafde wtstoffered med byssor och wäggie " BSH 5: 462 ( 1511) . " wart en stolt krafftogh ridhan " RK 1: 1121 . 2) framstående, ansedd, utmärkt, ädel, högsinnad. then ädlä riddare stolt och godh Iv 87 . " stolte riddare sighin thz mik " ib 3488 . then stoltaste riddare man weet til vara ok margher stolter ädhla man ther iak äkke naämpna kan Fr 179091. ib 1582 . 2984. marghe stolte swena ib 2977 . ib 1544, 1624 . " marght ect stolt kint " ib 2910 . margher stolter dwärgh ib 2934 . ib 2924 . stolte herra RK 1: 1414 . marghin hälade stolt ok froom ib 1423 . ib 2: 4195 . ther throtnahde margher stolt man widher Al 2534 . tholika stolta ok ärlika borghara (tales . . . cives illustres ac filios prælarissimos) plägadhe thän foresaghde stadhen . . . födha ok framfostra Su 419 . - högsinnad, stolt. marght stolt eet ordhFr 14. 3) fin, förnäm. klenasta frwgha oc swa stolt (tenera mulier et delicata) at hon gat ey stighit fullo fiäte a iordhina foe sin blöta haund MB 1: 430 . 4) hög, ståtlig, u+pträdande med ståt och prakt, magnifik; stolt. leion mötto hanom som han gik stoltastar Bu 512 . stolt a gatw ok litit i pungh GO 918 ."],"e":["stoltaster . staaltisther: -e BSH 5: 462 ( 1511) ),"]},{"a":"stolthet","b":"nn","c":"","d":["ståt, ståtligt el. glänsande uppträdande. tha gik atilius konung vti salen . . . ath se nyffinga stolthet (skraulega ferð) Di 245 ."],"e":[]},{"a":"stoltz","b":"av","c":"adj.","d":["1) ståtlig, härlig, skön. kom . . war herre ihesus . . . stolzär (speciosus) oc ärafwller Lg 3: l05. ib 83. the . . . giordho mit stolza (eleganten) änlite orent Su 401 . " min stolzse likame " ib 404 . - skön, vän, cacker, intagande. ther är j hwario herberge jnne the stolzasto jomffrw man ma finne Fl (Cod. B) 1005. lIv (Cod. C) 195. stolza quinna ib 156 . ledde hwar annan kringom borgena ok sgo manga stalssa (kurteisar) quinnor Di 245 . 2) sttlig, fråstående, utmärkt, ädel. thän ädhle riddare badhe stolz ok lgodh Iv 2409 . " then stolsse riiddare her tordh " RK 3: 2 . " hwar een stolzman siik tha rörde " ib 288 . mangin stolz hälade froom ib 1: 4441 . 3) stolt. her iwar war saa staalz tiil synne RK 3: 2676 . " tha thu drog heim till tik, oc giorde han s stolsan (stolzan) " Di 182 ."],"e":["stolzs . ","stols . ","stolss . ","stolzär Lg 3: 105 . ","stoldzer ib 83 . ","staalz RK 3 . 2676. stalss: stalssa Di 245 ), "]},{"a":"stolz","b":"av","c":"adj.","d":["2) ståtlig, framstående, utmärkt, ädel. sancte örian, ädhele riddare, ffri oc staldz SvB 408 (omkr. 1520)."],"e":["staldz )"]},{"a":"stolzelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ståtligt, präktigt. jak . .. var stolzelika pryd höghsta konungx brwdh Su 408 . 2) stolt, på på ett stolt lel. öfvermodigt sätt. sporde ho theer war, som sa stodzliga red Di 74 ."],"e":[]},{"a":"stolzhet","b":"nn","c":"","d":["stolthet. warom gudom täckes . . . sadan starkhet oc är them anameligen nar hon haffwer ey hommodoghetzsens statzhet mz siig Troj 89 ."],"e":["stalzhet )"]},{"a":"stoman","b":"nn","c":"","d":["stomme. - husstomme, (förfallet el. ofullbordat) hus endast bestående av (grund och) väggar. doma . . . kroppas tak jtem doma est atrium quod non tegitur wlgariter stoman GU C 20 s. 199 . domicilium heman husan högheeth ok stoman ib. . . . huilkit stoman och tompt lagelica vpbodit är SJ 2: 99 ( 1487) . STb 2: 208 (1487). ib. fför hulkin sin ingifft . . . niclis . . . jngaff sith stenhuss stomen . . . som ned i röter affbrent war . . . wppa hulkit nedherbrende mur och stoman helghanshussit skal geffue niclis . . . ffemtigi mark ib 4: 287 ( 1512) . - Jfr hus-, husa-, kätla-, stenhus-stoman."],"e":["stomen STb 2: 208 (1487) ), "]},{"a":"stoman","b":"nn","c":"","d":["stomme; fognig, byggnad. hatom thässe vsla rötelica kropsisn stomanit (för stoman? compages) Bo 256 ."],"e":[]},{"a":"stome","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gards stome."],"e":[]},{"a":"stomn","b":"nn","c":"","d":["prästgård. Jfr I. Lundahl, Namn och bygd 33: 162 ff. Jfr kirkio stomn."],"e":[]},{"a":"stomn","b":"nn","c":"","d":[" _fr prästa stomn."],"e":[]},{"a":"stomne","b":"nn","c":"","d":["stomme (till en byggnad)? ärland kagge . . . lot vpp jöns olssone . . . thet stenhus . . . som thet nw str vpmwret . . . oc et stompme i samme gangen SJ 320 ( 1462) meth then samme lille stomme ib."],"e":["stomme . ","lstompne )"]},{"a":"stomsinadher","b":"","c":"","d":[" , se stumpsinnadher."],"e":[]},{"a":"stop","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stop, ett slags cylindriskt dryckeskärl. Jfr Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2: 195; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 434 f. giffuer jach thek eth stop (staupi) aff gul Di 224 . " gömde han bde stop ok fat " MD (S) 252 . FH 4: 83 ( 1499) . " gilleshuss tilreda med . . . stop horn ok handkläde " SGG 130 . " ith stoop af 24 lodh " TK 275 . " itt stop af 23 loddh ib. lith stoop om 22 lodh ib. ith stop om 20 lodh ib. xij stobe, huert wti annet, xiijde war loket " FM 75 (1483, daniserande). vij sma stobe, viij loket ib. - i latiniserad form. stopa stannea Falkman. Om mått och vigt 1: 282 (urk. fr. 1385). - Jfr hanka-, silf-stop.","2) stop. ss måttkärl el. mått (för våta varor). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 281 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 752. " hoo som spillar eth stop öl, böthä ena thunna öl . . . ho som spillar ena kanna öl böthe eth !UDDA_TECKEN? [1/2] pu[n] dh vax " SO 7 (möjl. att föra till 2). hempta honom . . . ena kanna ööll om ij stop SGGK 109 . " tu stop ll (skola säljas) for 3 penninger " GS 51 ( 1450) . thet (vinet) vttappa medh stoop, kannom hela aam eller halfwa aam ib 58 ( 1474) . " then som toke ena wisso matto, som är et stop watn aff store flodh " Lg 3: 486 . !UDDA_TECKEN? stop kelle vatn LB 7: 47 . ib 2: 92 . hwith win !UDDA_TECKEN? stop ib 11 . - i latinisead form. lego et assigno . . . magistro tydhemanno II flaskas stanneas de VI stopis SD 5: 151 ( 1343) . - Jfr salustop."],"e":["stoop . ","stopp FH 4: 83 ( 1499)","stopakanna , "]},{"a":"stop","b":"nn","c":"","d":["1) stop, ett slags cylindriskt dryckeskärl. jtem giffuit for stöpe ti skib vj öre Skotteb 418 (1467-68, Kämn). xix lodt silff, som kom til her hans hereols stop staden honum skenkte Stock Skb 192 (1521-22). 2) stop. ss måttkärl el. mått (för våta varor). viij makr ok viij ort. for l stopa rintz win Skotteb 361 (1459-60, Kämn). . . . ena tinkanno af fyra stopom HLG 1: 54 (1449). j (1) gammal iiij (4) stopa kanna STb 2: 583 ( 1491) . " for thy man finner ey ffaalt eth stp poyto eller gubijn j all thenne by aff swa manga faat her scriffuin ware " ib 4: 141 ( 1506) . - Jfr hanka-, kopar-, silf-, stads-, tin-, trä-, vin-, öl-stop. "],"e":["stopa Skotteb 361 (1459-60, Kämn) . stope ib 450 (1470-71, d:o). stöpe ib 418 (1467-68, d:o). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 201), ","*stopamakare","stopemaker )"]},{"a":"stopa","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ivirstopa."],"e":[]},{"a":"stopha","b":"","c":"","d":[" 349), se stolope."],"e":[]},{"a":"stoplika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr fulstoplika."],"e":[]},{"a":"stopnadher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fulstopnadher."],"e":[]},{"a":"stopning","b":"nn","c":"","d":["stoppning, stockning. stopningh i aadronar LB 7: 174 ."],"e":[]},{"a":"stoppa","b":"vb","c":"v.","d":["3) stoppa, instoppa. ath han jnthe stoppade j thän pakkan äller mesena sidhan han haffde warith affwer ens mädh honom före skiplönen PMskr 104. - stoppa in stoppa in. brennas tomma snigla skada oc stötis j asko oc stoppes jn j myro gangen PMSkr 356 . - Jfr ater-, ful-, igen-, til-, up-stoppa."],"e":["-adhe )"]},{"a":"stoppa","b":"vb","c":"v.","d":["1) tilltäppa, tillstoppa. hon stoppar sina näsa MD (S) 222 . - bildl. theres munnnar kan man . . . yngha lundh stuppa Gers Frest 50 . täppa, stoppa, hämma det fria vätskeloppet i el. den obehindrade afsöndringen från (ngt). aadronar som ärw nida for nafflan, the stoppas LB 7: 82 . " at liffren stoppas " ib 247 . " at myelten stoppas " ib 284 . om modren är stoppat ib 27 . - stoppa, hämma, komma att stanna, om man haffuir for mykin lösn c vil ten stoppa LB 7: 251 . 2) stoppa, hårdt el. tätt fylla. lät domaren stuppa hans strupa fullan mz lim sinap ok ätikio Bu 532 . " piponar som andin skal ginom gaa stuppas fulla mädhir ofwirflode wesko " LB 3: 174 . mz stuppadhum follom bwk aff alzkons födhu Bil 267 . tagh böner oc skala thom, oc stöt ther aff miöll, oc stoppa näsan ther medh LB 7: 210 . - bild. abs. fylla, bidraga till att fylla behofvet. johan magnonsson haffwer köth och smör och flesk. thet stoppar ä nagoth BSH 5: 254 ( 1508?) . 3) stoppa, instoppa, stoppe thz op j näsana LB 1: 97 . ib 3: 165 . skal hon . . . doppa een fiäder i stark ätykya oc stoppa henne i syna näsw bwru ib 7: l30. JP 86 . - instoppa, inproppa. bildl. thu haffuer thän lärdhom fanghit huilken wi mz hugh oc slagh ey kwnnom i tik stoppa Lg 663 . 4) fylla, upptaga? siden wij haffde stoppt tiden (d. v. s. dröjt?) her i ägnen vid jöneköping i nogre dage BSH 5: 412 ( 1510) . - part. pret. stoppadher, förstockad? o thu stuppader ok syndoge man MD 125 . "],"e":["stuppa . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )","stoppa i gen , stoppa igen, tillstoppa. bildl. annat örat stoppar han igen mz eth fanyth hop oppa langht liff JP 130 . stuppa hwars mans mwn yghen Gers Frest 49 . Jfr i gen stoppa. ","stoppa in , stoppa in. ath stoppa thät gullit alth in j bulsteren JP 85 . ","stoppa nidher , dämpa, hålla tillbaka? thet han meth örlig stoppade nider MD 505 . - Jfr ater-, be-, for-, ful-stoppa."]},{"a":"stoppilse","b":"nn","c":"","d":["stoppning, stockning. ten stopilsen oppo liffren oc mielten komber ter aff at blodyt bliffwer forbrent aff ten heta colera LB 7: 248 ."],"e":[]},{"a":"stopt","b":"nn","c":"","d":["stoft. " rök oc stop (för stopt?) stod op j sky " RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6234."],"e":[]},{"a":"stor","b":"av","c":"adj.","d":["1) stor (i utsträckning el. omfattning). Jfr Sdw 2: 1307. immanis is stoor GU C 20 (hand 2) s. 13. maiusculus . . . diminutiuum nokith staarra ib s. 111 . " maximus a um aldra staarsther " ib s. 125 . sture nigels Skotteb 20 (146071). ib 26 (d:o). sture jönz sutor ib 62 (1461-62). kom ffore rettin litzsle hanis smidh och loth vp stora hanis smidh ena tompt SJ 2: 55 ( 1479) . blandha thär til stöt salth granth swa thet tw haffwer en godha stora ämbars grytho fwlla PMskr 240. - tjock, grov, bastant. ingan byggia gathen tranger meth the sture stocke for dörana STb 1: 440 (1461, Burspr). 2) mycken, stor (i antal, mått el. värde). eth sturt hunderth balkä oc xxx stykkia Skotteb 150 (1463-64). hanis falkinsten kiöpte aff honom eth stoorth c (100) gull fore iij (3) fath järn STb 1: 335 ( 1482) . " then mynsta pening medh then största " SJ 2: 97 ( 1487) . " thät är största gudhz gaffwa " SkrtUppb 22 . (människan) skal thät räkna stort ok swa som aldra stör[s]th. at gudh wili skodha hona swa som längdan til ib 23 . thät ware mik aldra stör[s]t än thu wärdhoghadhis at haffwa mith hiärta ib 89 . 3) stor (i styrka el. grad), stark, synnerlig. oppa thridio areno äpte stora dödhan SD 8: 271 (avskr. trol. fr. b. av 1400-t.). . . . ok är stadhin til stur skade oc forfang, vm thetta skäde STb 1: 445 (1462, Burspr). swa som första offwermathon for mykla glädhi loth hona ekke hwilas swa thässin for stör[s]tan söthma giffwer jnärligha hwilo SkrtUppb 30 . vthan swa som kräselica ok stort ärfwodhe (sine magno labore) födhas the ok wpfostras ib 63 . " swa storth rop hadho the JMPs 244. hon . . . skälffwer oc darrar aff store köldh " ib 407 . 4) stor, ansenlig, betydande (i värdighet, anseende o. s. v.). om person. . . . at aldrigh är människian swa stor i dygdhom. at hon . . . SkrtUppb 22 . 5) stor, viktig. om sak. nw fore nokra stora forfalla skul tha kwnde . . . cristina . . . eygh tel thinget koma NMU 1: 100 ( 1420) . - n. adv. 1) mycket, högeligen. han sagde at niclis thörn skede stort for stakot ATb 1: 5 ( 1452) . - stort, mycket, synnerligen. i förbindelse med negation. thenne sonen wardh riker aff sins fadhers dödh oc han jordhadhe ey hans hoffwodh i kirkiogardh. ey war honum stort om hoffwodhith mädhan han fik päningana Prosadikter (Sju vise m) 129 . - Jfr ivir-, of-stor."],"e":["stoor . ","stur STb 1: 445 (1462, Burspr) ; sture ib 440 (1461, d:o). Skotteb 20, 26 (1460-61), 62 (1461-62) o. s. v.; sturt Sktteb 150 (1463-64). komp. staarra GU C 20 (hand 2) s. 111. superl. störster. staarsther GU C 20 (hand 2) s. 125),"]},{"a":"stor","b":"av","c":"adj.","d":["1) stor (i utsträckning el. omfattning). þu äst maþar starcar ok stor Bu 498 . " tue store draka " ib 71 . största hunda Bil 103 . " eet stort vaxlyus " SD 5: 564 ( 1346) . giordhe gudh störsto liws sool oc lmaana MB 1: 156 . viþ staþen la en stor sio. som eet stort haf Bu 490 . mange bäkkia ok sma göra stora aa GO 37 . sampnat sil styggir ok stora fiska ib 127 . " tho ath kyrkian är stoor tha sionghir prästrin ey vtan i eenom ändha ib 333. the lithla stucto ganga tha the stora liggia aa lande " ib 389 . " opta stiälpir litin thuwa storo lasse " Al 22 . " mötte os än större oc wansamlikare klippor oc bärhg " Lg 3: 457 . " then stora gardhen " SD NS 2: 114 ( 1409) . " en kellare ganstzke lidhen och en sturre kellare " SJ 319 ( 1464) . " vppa sture torget " ib 318 ( 1464) . hwar thera offradhe väl mykyt storan hoop af thässom threm (d. v. s. guld, rökelse och myrra) Bo 2 ; jfr 2. - tjock, grof, bastant. castqþo män stora linor vm afguþa stok Bu 207 . then kabel, xxx fangne langh och swa stor thet man kan windhe medh op och nidh xx skeppundh strang BSH 4: 336 ( 1503) . mz them storo oc stublotta järnspikomen Bir 5: 74 . stor, som har stor utbredning, som sträcker sig vida. epter then sture branen BGG 299 . " fore stora dödhin " SD NS 2: 157 ( 1409) . ib 227 (1409, gammal afskr.) . ","2) mycken, stor (i antal, mått el. värde). ett stoort hundredt wedh SO 222 ; jfr hundraþ. fan han fore sik konungen aff suerike, oc medh hanom en storan mogha aff hans folke Ansg 227 . mz . . . störa wärdhe Bir 1: 62 . " vtan thu gifwir mik bätra gul ok störra (majoris quantiatis) " ib 61 . " fri oc fräsle hwar nyte sit badhe stort amaat ok lit " Al 5388 . 3) stor (i styrka el. grad), stark, synnerlig. mz store skrale KL 58 ; ib 9 . " fik hon swa stora hosto " ib 57 . doger thz ffor hoosto . . . ok gör stora rösth LB 2: 49 . stort tholomodh ib 202 . " stoor kärlekir ib. sidhan the hafdho fangit thänna stora hughnadhin " ib 2 . tron är änkte värdh. ther hon är äkke större än manna skäl beuisa ib 117 . stor dygdh ib (Cod B) 341 en man gitir ekke hafft större sörgh oc vidhermödho oc othol ib. thz war stoor synd ST 509 . styrre frestilse KL 233 . " sweriges riike stodh tha i storan waadhe " RK 3: 1876 . ib 216 . erich . . . swor stora eda ib 2: 4288 . til . . . större stadfestilse SD NS 2: 114 ( 1409) . ib 117 (1409). for then store oräth han haffuer gyorth thenne fatighe almoghe FM 548 ( 1512) . gudh haffuer giffuit tik stora förnomstoghet Lg 3: 329 . " hiälp mik ther til at iak matte thola nakat fore thik som swa mykyt oc stort tholde fore mik " Bo 52 . " ta sagde non hwadh henne wlte oc sagde aat henne til större ta hadhe hon mist i sama aaret fyra syner oc ij [2] dötter (texten tydl. förderfvad; Lat. org. har: cujus mulieris miseriam cumulabat, quod sub unius non integri anni revolutione antea quatuor filios et duas filias amiserat) " Lg 3: 377 . 4) stor, ansenlig, betydande (i värdighet, anseende o. s. v.). om person at tala mz swa storom herrom Bo 2 . " the stora beetänkte naffwndh " RK 3: 218 . " swa ära farne marghe kämpa flere sma ok store " Al 17 . " konunga oc första badhe smärre oc swa största " ib 9886 . - stor förste, storfurste. lather var store förste aff rydzäland sägie . . . konung hans FM 119 (1501, samt afskr.) . store forsthen met gudz nade vacilius hanson, keyser offuer alt rydzeland ib 573 ( 1513) . " aff then storä förstä ib 281 (1506). " ib 410 (1509, samt. afskr.; på stvå st.), 411, 657 (1516).","5) stor, viktigt. om sak. i thässo storo ärindeno Bo 2 . " är thz stor thing iwor annor budhordh " KL 233 . 6) stor, stormodig, öfvermodig, braskande. nwn talandhe stor ting (os loquens ingentia) MP 1: 72 . - ln. adv. 1) mycket, högeligen, honum halp stort at tha war qwäl Al 2330 . " jak kärer a alexandum stort " ib 1645 . RK 2: 4608 . - stort, mycket, synnerligen. li förbindelse med negation. ey stort thänkia älla akta huru ledh syndin är Bir 2: 183 . sonnin . . kan ey stort thakka hänne (modren) j barndomenom ib 281 . fläste . . . akta ey stort annat än likamliken hughnadh Su 382 . " han ey stort til lhans kände " Iv 2082 . " aff thörste war han (hären) lmykith qwalder ey swa stort fore siälfwo sik som fore thera fä " Al 4933 . " ljach bröth än aldrigh wid tik swa storth thz tu kanth bewisa til eth ordh Rk 2: 4252. then främste ormen war ey stoort minna än siw alna langer " Lg 3: 212 . 2) mycket, ganska. brodherin . . . slo huwidhit widhir wäggina . . . ok giordhe sik stort saran KL 57 . nar han (Jesus) iohanni som stort myky var mindre än han ödhmiuklica fruktadhe oc vägdhe mz sinne predican Bo 56 . 3) stort, stormodigt, öfvermodigt, braskande. tw talar sa stort Di 76 . " tha en man är mäst hogmoduger. oc talar störst tha faller thz gerna mz hanum " ib 49 . - Jfr axul-, for-, ful-, hugh-, hugho-, iäm-, krop-, manz-, of-stor."],"e":["stoor . ","stur: sturan RK (Hadorphs uppl.) s. 499; sture SJ 318 (1464 ; BGG 299 . ","star: stare FM 410 (1509, samt, afskr.; på två st.). staar: staare ib. komp. större. störe. styrre KL 233 . ","sturre SJ 319 ( 1464) . ","störster . styrster: -e SJ 318 ( 1464) ),"]},{"a":"storax","b":"nn","c":"","d":["ett slags balsam (utvunnen av bl. a. trädet styrax officinalis Lin.) " tak . . . storax blöta " PMSkr 387 ."],"e":[]},{"a":"storbikare","b":"nn","c":"","d":["stor bägare. om bägares innehåll. hören nw huilka tolff storbekara han drak i sinom pino tima SkrtUppb 315 . " annar storbekaren war at han toldhe aldra hardasta pino ib 316. " ib 317 o. s. v."],"e":["-bekare )"]},{"a":"storbrystadher","b":"","c":"","d":["med kraftigt utvecklat bröstparti. pectorosus . . . magnum habens pectus stor brystader GU C 20 s. 422 . " eneas war storbrystad oc lyten oppa waxten " Troj 77 ."],"e":[]},{"a":"storbyr","b":"nn","c":"","d":["by. at tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum, rättärä i storbyum ther eigh gitä tawrne wärit SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (13444, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"stordhahug","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr J. Sahlgren, Studua germanica tillägnade E. A. Kock 309, T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 330."],"e":[]},{"a":"storfadhir","b":"nn","c":"","d":["farfader? Jfr Sdw 2: 1307."],"e":[]},{"a":"storflokker","b":"nn","c":"","d":["stor flock el. skara, stort följe. lwi . .. forbiudhum . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . " thylikä storflockä ib. lb 5: 375 (1344, nyare afskr.). ""],"e":["stoor- )"]},{"a":"storfötter","b":"av","c":"adj.","d":["med stora fötter. gressutus . . . storfötther ok langh triningher GU C 20 s. 323 ."],"e":[]},{"a":"storhakadher","b":"","c":"","d":["med stor haka. mentatus a um stoor haghadher GU C 20 (hand 2) s. 134."],"e":["stoor haghadher )"]},{"a":"storhamar","b":"nn","c":"","d":["stor hammare. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . storhammar . .. Arnell Brask Biᴵ 26."],"e":["-hammar )"]},{"a":"storhardher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket hård el. besvärlig. ingen aff nästä frendherne wilde eller formotte wider tagha j the stoor harda aar Svartb (Skokl) 504 ( 1471) ."],"e":["stoor harder )"]},{"a":"storhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 45, 64. 1) storlek, omfång. J Buddes b 112 . 2) storhet (i styrka el. grad). om människkonar scodhadhe . . . gudz tilsyn . . . pinännis storheth ok margfalikheth SvKyrkobr 360 . Mecht 198 ."],"e":[]},{"a":"storhet","b":"nn","c":"","d":["1) storlek, omfång. " ther saagh hon . . . luciferum, hulken j sin viidlek ok stoorheet ouergik all the störstä . . . dywer " LfK 237 . 2) storhet (i styrka el. grad). kärleksens stoorhet Su 114 . " gudz oppenbarilse storhet " LfK 102 ."],"e":["stoorhet . ","stoorheet )"]},{"a":"storhingist","b":"nn","c":"","d":[],"e":["storhingista skor","storhingesta skoo )"]},{"a":"storhiärtadher","b":"","c":"","d":["eg. som har stort hjärta. bildl. storsinnad, högsinnad, modig. troilus war storlymmad oc storhiärtad Troj 77 ."],"e":[]},{"a":"storhiärtogher","b":"av","c":"adj.","d":["manuatus a um stoor hiärthogher [!] GU C 20 (hand 2) s. 119 (jfr Cathol.: manutus . . . magnas habens manus)."],"e":["stoor- )"]},{"a":"storhughadher","b":"","c":"","d":["1) storsinnad, högsinnad, modig. " magnanimis . . . stoor hwghadher oc dristogher " GU C 20 (hand 2) s. 110."],"e":["stoor- )"]},{"a":"storhughas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. vara öfvermodig. at thw skuli eys torhughas (insolescas) mot thinom gudh Bir 3: 379 ."],"e":[]},{"a":"storhughaþer","b":"","c":"","d":["1) storsinnad, högsinnad, modig. magnanimus, storhughadher GU 3 . iak se . . . at þu äst storhughaþar (magnifici cordis) Bu 491 . " vm then budhgomme är godhir ok stoor hugadhir (magnanimus) tha skal lhan wäria hona ok lwagha sit liiff for hänna liiff " Bir 1: 50 . " jak är stor hugadhir j hiärtano " ib 89 . thu äst . . . storhugadhir ok diärfwir ib 190 . ib 3: 80 . Lg 3: 289 . " stoorhughadhir i stridhom " KL 339 . 2) stormodig, stolt, öfvermodig. äre tw thing, ther nakar man är storhughadher aff oc onadhogher MB 1: 454 . är hon saa stor hogath ath os dogher ey giffua henne vtan mz hennes godh vilie Di 235 . " ioab war stoorhughadhir oc mäktoghir j landeno " ST 350 . [ragwald] knaphoffde wäller man och storhugadher (motsv. ställe VGL IV 15: l10 har huxstor) PK 235 . 3) häftig. warth didrik swa vredher ok stor lhogadher (fær han mikinn móð) ok harmadis Di 260 ."],"e":["stoorhughadhi . ","storhogadher Lg 3: 289 . stor hogadher)"]},{"a":"storhughet","b":"nn","c":"","d":["storsinthet. magnanimitas, storhughet GU 3 ."],"e":[]},{"a":"storhärdhadher","b":"","c":"","d":["med kraftiga skuldror, bredskuldrig. achilles war . . . storhärdad Troj 74 . ib 75 ."],"e":[]},{"a":"storhördher","b":"","c":"","d":["med fin hörsel? auritus a um stoor hördher eller wäl hörder GU C 20 s. 45 ."],"e":["stoor- )"]},{"a":"storker","b":"nn","c":"","d":["stork. " moyses later sanka margh thwsand storka " MB 1: 279 . storkane öddo . . . ormana ib. ST 328 . " twe storka ib 509. thäntidh then ene störkin flögh vth om sina ber- ning, kom een aannar störk j redhan ib. mz mangom störkom ib. - ss öfvers. af Lat. struthio. thässe fughla äre idher forbudhne . . . storka oc hornwipa " MB 1: 359 . "],"e":["störker . ","-ar )","storka bo","störka boo )","storka skarn","storke- )"]},{"a":"storker","b":"nn","c":"","d":["stork. - ss övers. av Lat. ibis. GU C 20 (hand 2)s. 5."],"e":["stork )"]},{"a":"storkin","b":"av","c":"adj.","d":[" (Nyisl. lstorkinn. N. storken] 1) stelnad, styfnad. lhon saa fötrena swa sargadha oc ginom slaghna. storkna oc blodhogha Bo 211 . 2) af häpnad stel el. styf. wart han storken i malet (d. v. s. häpen el. slasgen af förvåning, så att orden stockade sig i halsen) Lg 3: l310."],"e":[]},{"a":"storkirkia","b":"nn","c":"","d":["stor el. ansenlig kyrka. är thz forbudhit, at leekmän sta i sanghwse eller altara trappom i stoorkirkiom MB 1: 330 ."],"e":["stoor- )"]},{"a":"storkna","b":"vb","c":"v.","d":["1) stelna. " alle malmer störkna och löpnas samann aff köldene " PMSkr 607 (senare avskr.)."],"e":["störkna )"]},{"a":"storkna","b":"","c":"","d":["1) stelna. " naar hon hwith ffötherna ok saagh tom . . . storknade oc blodughe " Lg 3: 98 . 2) gräfvas. wordho. . .. andre i röke storknadehe LfK 54 . - Jfr storkin samt starkna."],"e":["-adher ) . v. "]},{"a":"storlatogher","b":"av","c":"adj.","d":["stortalig, skrytsam. " pompator oris skam dierffuer ok stoorlatoger " GU C 20 s. 466 ."],"e":["stoorlatoger )"]},{"a":"storleker","b":"nn","c":"","d":["1) storlek. " jak saa stort pallacium ogripelikit j storleek lBir 3: 299. the (dryckeskärlen) äro badhin j fäghrind oc stoorlek iämpn " ST 462 . 2) storhet, ansenlighet; tyngd. tha han vilde vplyfta byrdhena formatte han ey röra hona for hänna storleek KL 225 . 2) storhet (i styrka el. grad). hälaghetinna storlekir KL 321 . " for älskoghans oc gudhelikhetinna storlek " Bo 176 . ib 203 . Bir 2: 326 . " hiärtat brast for wärkianna storlek " ib 1: 33 . ib 182 ."],"e":["stoorleker . ","stoleeker )"]},{"a":"storleker","b":"nn","c":"","d":["2) storhet, ansenlighet. " akta ey nakors storlek. for thy at han skalt thu räkna storan wara. som nalkas thinom gudhi " SkrtUppb 40 ."],"e":[]},{"a":"storlika","b":"ab","c":"adv.","d":["storligen, högeligen, synnerligen, mycket. " konungen wndrade ther storligan oppaa " Prosadikter (Sju vise m) 228 . magnopere . . . storligha GU C 20 (hand 2) s. 111. G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 63. - kraftigt, eftertryckligt. huilket forscrifne joan storlica nekade SJ 2: 129 ( 1489) ."],"e":["-ligah . ","-lige . ","-ligan )"]},{"a":"storlika","b":"","c":"","d":[],"e":["-ligan . ","-leka Lg 3: 613 . ","-lekä . ","-likan . ","-lekan Lg 3: 613 . ","-ligen BSH 5: 163 ( 1507) . -lik), adv. "]},{"a":"storliker","b":"av","c":"adj.","d":["stor, kraftig, väldig. " lgudz storlik thing " Gr 299 ."],"e":[]},{"a":"storlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) storlek eet swaruat kaar af gul. hulkins storlikhet var swa som stort bärgh Gr 298 . " skipis allom jäfn maata . . . hwlke maato storlikheth then weth ath skipa som j sigh siälfuom hafua nwmmith ath pröfua krandomana " VKR 80 . 2) storhet (i styrka el. grad). ther til at thu skuli forsma hedhrin . . . är dygdhanna höghelica storlikhet vidhir thorftogh Bo 99 . Bir 1: 227 . pinona storlikhet ib 2: 244 ."],"e":[]},{"a":"storlimmadher","b":"","c":"","d":["grovlemmad. " nestor härtoge war lang wäxsen stor lymmad tiok armad " Troj 75 . ib 77 ."],"e":["stor lymmad )"]},{"a":"storlimmogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = storlimmadher. membrosus sa sum stor lymboger GU C 20 (hand 2) s. 130."],"e":["-lymboger )"]},{"a":"storläppadher","b":"","c":"","d":["med stora el. tjocka läppqr. llabiosus a um stoor läppadher och fläbbotter GU c 20 (hand 2) s. 56. ib s. 57 ."],"e":["stoor- )"]},{"a":"storma","b":"vb","c":"v.","d":["1) storma, våldsamt blåsa, häftigt häfva sig, uppröras, rasa. om naturföreteelser. al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis Pa 16 . stormande wädhir Bir 1: 276 . " aff myrkom ok stormande (tuberento) himpne " ib 3: 365 . " stormande haffsins bölghia (tumultuosi maris procellæ) " Bo (Coe. B) 342 . Gr 297 . " han latir hafwit storma " ST 133 . 2) bildl. vara upprörd el. orolig, hålla oväsen, larma. i lthy samo, som the sua stormadhe inbyrdhis Ansg. 229. - part. pres. uprörd, häftig. han swaradhe eystormande (turbulentu) ordh KL 211 . " hafuit som tekna högfärdogha huilke som beske ok stormande äru mz osämio talan " MP 1 . 56. -(?) thera stormande (för stora?) endräkt som the haffdo til at stridha före theris dädhernis land oc laghom (animi magnitudinem, quam pro patriæ certanitibus habbebant) MB 2: 322 . 3) storma, rusa. kom then sama lasse köpman och hans son . . . sielff xiiij j theris harnesk . . . och stormade strax in i kirkien FM 555 ( 1512) . tha han stormadhe mothe dywret Lg 671 . opa then här stormadho the (skorpionerna och drakarne). saman Al 5063 . - storma, anfalla. the hafwa draka ok orma ther the a nattom mädher storma Al 4054 . the stridha swa ok hardelika storma theth the forwunno the trul ok orma ib 5075 . - särsk. storna. rikta anfall mot en fästning el. (befäst) stad för att intaga den. vespasianus kom pascha dagh for ierusalem ok burdhe storma oc stormadhe manga dagha Bil 313 . han . . . badh them storma mz eld ok tiära Al 1037 . " the stormado bade dagh ok nat " RK 1: 4304 . ib 4188. lengelbrecht tha storma wilde ib 2: 1180 . ib 1237, 1260 o. s. v. jnge skwla stormande taka städer sloth äller fäste wtan konwngsens samtykke PM 39 . FH 6: 84 (1495, afskr.) . " tha the komo for thän stadhin, stormadho the oc striddo uppa han manligha " Ansg 233 . " vy stormedhe tel stokholms sloth " BSH 4: 320 ( 1502) . ib 5: l67 (1507)). alexander stormar til stadhin Al 1035 . the sculu . . . mz leek ok skämpthan göra siik hus ok fäste oc ther till storma mz [makt] ok konst sinne KS Fragm. 12. han wille storma til thz fäst RK 2: 1436 . ib 8835 . Di 177 . FH 6: 84 (1495, afskr.) . ST 363, 504 . Al 1554, 8989 . " alexander stormar til then (d. v. s. stadens försvarare) " ib 1556 . the . . . begynnande storma moth (oppugnare) stadhen MB 2: 135 . - ligga el. uppehålla sig stormande el. lbelägrande. vonstantinus . . . for . .. til en stadh som kallar bisant. stormadhe han mick länge foe ok bröth allan murin nidhir vm sidhe aff harme Bil 568 . "],"e":["-ar . ","-adhe . ","stormde Di 177 . ","-at BSH 5: 167 ( 1507) . ","-ad FH 6: 84 (1494, afskr.)),","storma af , genom stormning fråntaga. om thä kwnnä stormä hanom hanom kallmar aff mett end haast FM 676 ( 1517) . ","storma til , göra stormning. strax stormes til mannelika PM 13 . Jfr tilstorma. Jfr bestorma."]},{"a":"storma","b":"vb","c":"v.","d":["1) storma. om naturföreteelser. tha hafwet eller syoen han stormar J Buddes b 84 . - part. pres. stormande, stormig. eg. och bildl. thy är nw härra wärldinna nath mörkt oc störmande (tempestuosa), hwario enne människio wadhelikin j hwario flätino j näruaronne SpV 489 . hymmellen warmer oc wädrit ey störmande PMSkr 316 . ib 368. 2) bildl. vara upprörd el. orolig, hålla väsen, larma. - part. pres. upprörd, häftig, larmande. constancia är j mällan störmande (fluctuantes) saaker ok personas, bliffwa wthan hogxsins rädde stadoghom SpV 145 . christus . . . är tätuisonn wäghir, fridhin, wärldinne störmande (furente) ok bulrande ib 148 . "],"e":["-ar . störma: -ande SpV 145, 148, 489 ; PMSkr 316 ),","storma til , göra storming. PMskr 169. Jfr tilstorma."]},{"a":"storman","b":"nn","c":"","d":["stormand (af fästning el. befäst stad). storman forgäte the icke FH 6: 83 (1494, afskr.)."],"e":[]},{"a":"stormber","b":"nn","c":"","d":["1) storm, stormväder. diäwlin välte up sion af grunnom. ok giorþe sua digharan storm at skipet tapaþes Bu 137 . " giuar han þik lunct väþar äpte storm ib 489. the sighdu raskan bör jnnan stomre " Bil 251 . kom en makta stormbir Bo 71 . " thz b läste iw then mäste storm " Al 5623 . Bir 1: 226 . " wädher oc storma " MB 1: 122 . " komber thädhan stormer nidher til waar ib. märkh storm aff marsswina sprangh " GO 232 . j storm skal man kärasta ib 929 . - bildl. drukinskaper är . . . tungorna stormbr (tempestas linquæ) KS 44 (112, 47) . thetta rike . . . ältis no ok mödhis aff dröwilsinna storm Bir 3: 365 . " vredhis ful människio siäl skal j vredhina stormb dö " MP 1: 135 . - Jfr vädherstormber. 2) storm, oväsen, oro, orolighet, strid. j thöm storme do formosus Bil 759 . templa greuin gaf mangum gul ok lkom them til at wilia gripa clementem mz wald ok giordhe dighiran storm (seditionem maximam excitavit9 i romarborgh ib 359 . storm ok striidh monxe ther ey skorta Al 4050 . til strid ok storm lospar MD (S) 260 . Jfr riddara stormber. 3) storm, anfall (mot en fästning el. stad). then storm hafdhe ända ij dagha thre Al 1557 . the lup til storms til en graff RK 1: 1544 . thz the sculle än een storm waagha ib 2: 1446 . " en storm til husit föra " ib 2354 . " the kundo han (staden) ekke mz storm winna " ST 363 ."],"e":["stormer MB 1: 122 . ","storm . ","stormb MP 1: 135 . -ar), "]},{"a":"stormber","b":"nn","c":"","d":["1) storm, stormväder. jntemperies . . . et intemperium ii vbi nulla securitas [et] nullum temperamentum est storm GU C 20 (hand 2) s. 34. mothegangsins lidilse loffwar allom kommaskolande frihet hampnena äptir störmen SpV 405 . ib 417 . " at thu wärdogas frälsa os . . . aff thorn dön, oc lyngeld störm " SvB 173 (omkr. 1500). tha stwndom störmen taker borth styre, äller togh aff skipeno PMSkr 13 . ib 27, 28 . är han (ɔ månen) rödher märker störm ib 291 synas twa ringa wm kringh manan, merker storan storm, oc än större störm wm the ärw tre ib 292 . ib 376 . j nagher landzskap war swa stor störm oc omilth wäer, ath . . . JMPs 446. Jfr hafs-, hovudh-, nordhväst-, vädhers- (Sdw 2: 1015), västan-stormber."],"e":["-en SpV 405 ; PMSkr 13, 27 ; ","-enom SpV 417 ),"]},{"a":"stormdyr","b":"nn","c":"","d":["krafig dörr (avsedd att hålla stånd mot stormning). timbermen, som giorde stormdörret til norre prot, ij öre Stock Skb 123 (1519-20)."],"e":["-dörrer ) , "]},{"a":"stormeliker","b":"av","c":"adj.","d":["stormande, stormig. " jordhinna rörilse ok thera störmelika ok starka wädhir withna at wärdinna ändhe nalkas " SpV 590 ."],"e":["störmeliker )"]},{"a":"stormeri","b":"nn","c":"","d":["stormande (av fästning el. beäst stad), storming. . .. them som wägad hade liffwet och helsana j stormeriid for the slaathen Troj 88 ."],"e":[]},{"a":"stormes kister","b":"","c":"","d":[" pl. jtem akeren j ort. for stormes kister t ake Skotteb 437 (1469-70, Kämn)."],"e":[]},{"a":"stormfulder","b":"av","c":"adj.","d":["stormig. " for kranko ok storm fullo wädhre " Bir 1: 276 ."],"e":[]},{"a":"stormilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr tilstormilse."],"e":[]},{"a":"stormklokka","b":"nn","c":"","d":["stormklocka. " ath benkth . . . slo en radhstuffwedagh i stormklocken GpM 2: 177 (1504). ""],"e":[]},{"a":"stormliker","b":"av","c":"adj.","d":["stormig. om väderlek. thaa tessen dywren (ɔ getter) afflas j stormlikith wädher slag oc rgn tha fa the al horn PMskr 243."],"e":["-likith ) , "]},{"a":"stormning","b":"nn","c":"","d":["storming, fientligt anfall. tilspordes thöm (ɔ fångarna), om them noghen nöd gek wppa med noget andfel eller stormingSTb 5: 259 (1519)."],"e":[]},{"a":"stormodhir","b":"nn","c":"","d":["farmor, mormor. FMU 4: 453 (1473 Finaland; om mormor)."],"e":["stoor moher )"]},{"a":"stormonom","b":"","c":"","d":[" , i uttr. i stormonom] Jfr Ä. Nysv. småmonom, i småportioner, litet i sänder] i stora portioner el. mängder? aff thöm päningom, som thy (ɔ Själakapellet i Norrköping) geffwas i stormwnom . . . skal inte skingras SD NS 3: 265 ( 1417) ."],"e":["-mwnom )"]},{"a":"stormotter","b":"av","c":"adj.","d":["stormig. stormot wädher LfK 122 ."],"e":[]},{"a":"stormvädher","b":"nn","c":"","d":["stormväder, stormig väderlek. PMSkr 368 ."],"e":[]},{"a":"stormäktoghet","b":"nn","c":"","d":["stormäktighet. ss titel. " medh ider nadis stormektighetz medh ärffuä " FH 1: 121 ( 1493, gammal afskr.) ."],"e":["-ighet )"]},{"a":"stornäsadher","b":"","c":"","d":["med stor näsa. nasutus . . . stornäsoder GU C 20 s. 343 ."],"e":["-näsoder )"]},{"a":"storsinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["förbittrad, uppretad. " somme wt aff thöm vore nog storsynoghe, aff ty ath opresningh her vthen for stadhen var giordh, och fiendher pa alla siidher, ath the nw ythermera stodhe i wadhe en tilforenne, ath the skulle ey meer hielp och lön fa en andhra " BSH 5: 342 ( 1509) ."],"e":["-synnogher )"]},{"a":"storstädh","b":"nn","c":"","d":["stort städ. VKU 150 ( 1594) ."],"e":[]},{"a":"stortalan","b":"nn","c":"","d":["stortalighet. magniloqium stor talan GU C 20 (hand 2) s. 111."],"e":[]},{"a":"stortalugher","b":"av","c":"adj.","d":["stortalig. " magniloquus . . stor talugher " GU C 2 (hand 2) s. 111."],"e":[]},{"a":"stortalugher","b":"av","c":"adj.","d":["stortalig. " jak bortkastadhe stortalugha " Bir 2: 55 . hans tunga är stortalugh (magniloqua) ib 40 . ib 246, 3: 164 . MP 1 . 72."],"e":["-ogher: -ogha Bir 3: 164 )"]},{"a":"stortannadher","b":"","c":"","d":[" , p adj. med stora tänder. dentatus a um stortannadher GU C 20 s. 175 ."],"e":[]},{"a":"stortungadher","b":"","c":"","d":["med stor tunga. linguatus . . . stoor tungadher oc tungo starker GU C 20 (hand 2) s. 87."],"e":["stoor- )"]},{"a":"stortunna","b":"nn","c":"","d":["stor tunna. ss måttsbestämning. 18 "stor thunner salt" RP 1: 582 ( 1376) ."],"e":["stoor- )"]},{"a":"storöradher","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. med stora öron. auriculatus . . . stoor öradher GU C 20 s. 45 ."],"e":["stoor- )"]},{"a":"storþahug","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stova","b":"","c":"","d":[" , se stuva."],"e":[]},{"a":"stova","b":"nn","c":"","d":[" Se stuva och jfr mälte-, myrka-stova."],"e":[]},{"a":"stoþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) flock af stom med en el. flere hingstar; flock af hästar. excepto grenge jumentorum vulgariter dicto stoth SD 2: 682 ( 1292) . " föddis aff konungxsins stodh een swa vndarliken fode " ST 514 . " j en skog ther hart när atte hon en storan gardh . . . ther haffe hon sin stodh i then samma skog, oc lthe waro alla gra oc swart " Di 16 . han (hästen) war föd aff thz samma stod som för war sakt ib 17 . ib 51, 124 . - kamelhjord. togh han tio wiwalla aff sins herra stodh (grege) MB 1: 203 . 2) sto? conero . . . karolo neskunungsson. curiam meam myriby. vnum stodh SD 4: 2 (före sl. af 1327). jumenta mea dicta stoodh ib 687 ( 1339) . Båda ställena bara kanske snarare föras till 1."],"e":["stood )"]},{"a":"stoþ","b":"","c":"","d":[" , se stuþ."],"e":[]},{"a":"stoþors","b":"nn","c":"","d":["en af de hästar, särsk. ston, som höra till en flock, sto som går (ute i skogen) i flock med andra hästar. iak . . . hafuer gifuit . . . herra knute . . . viij stodhers gamul ok en ffola SD NS 2: 306 ( 1410) . " iij stodhors oc en hingest " ib 698 ( 1413) . tva hästa . . . oc tw sthodhors ib 783 ( 1414) . toghe the aff min gaardh . . . vilii stoodh hors ix hästha ok fola BSH 3: 292 ( 1470) ."],"e":["stoodh hors )"]},{"a":"stqaflius","b":"nn","c":"","d":["ljus som fästes å staf el. stång el. i ljusstake. skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi varre grift, tu staþlyus, af eno halwu lifspundi vax, och hwarn helghän dagh fyughur, af eno lifspunde vax SD 5: 563 ( 1364) . statuimus . . . vt pro mulierum introducendarum in ecclesiam post nupicas et post partum cereis dictis staflius vna ora vadmale persoluatur. pro cereis autem dictis blus quator solidi wadmale persoluantur ib 620 (1346, gammal afskr.) ."],"e":["staþlyus )"]},{"a":"stra","b":"nn","c":"","d":["strå, halmstrå. litith meer [än] eth stras bredh PMSkr 508 . - koll. står, halm. lägghir thu eldin til stradh ällir stikkonna, hwat är nw wäntande, ey annath wthan at eldin gör sina gärning j ämpneno, som thört är SpV 88 ."],"e":[]},{"a":"stra","b":"nn","c":"","d":["strå, halmstrå. " thuggadhe iak stran (stramina) ok vt sputtande hwetit " Bir 1: 354 . - bildl. iac slas wel lmz ltik om eth stra RK 2: 2833 . - koll. strå, halm. hulkin som bedhis stra thz skal giwas honom bir 1: 101. j stano är ängin nytta mannenom til kost. vtan thz är oskällika diura födha ib. swa som thört stra j elde ib 171 . ib 3: 92. sätiandis nokra börsth äller straa j holen PM XLVIII . - Jfr halmstra."],"e":["straa )"]},{"a":"strabukker","b":"nn","c":"","d":["halmbock. ss tillnamn. " hinrik strabuck " SSkb 11 (1501-02). HLG 3: 3 (1515), 17 (1521)."],"e":["-bokx . ","-bogx ) , "]},{"a":"stradöia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. strdö, sotdö. han straa doo j serike PK 233 . ib 236, 240."],"e":["straa- )"]},{"a":"stradöia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 148 f."],"e":[]},{"a":"straf","b":"nn","c":"","d":[" ? och n.? (Fdan. straf. Mnt. straffe, f.] 1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. han maatte egh ath höra stra thaa han wille illa göra MD (S) 200 . tw . . . gat wäl lidhit straff oc awitilse LfK 141 . - tadel, förebråeldw. swa forwan then kesaren goodh thera straff medh tolomodh MD (S) 272 . " meg straff oc lyte giffua (klandra och lasta) " RK 3: (sista forts.) 4403 . - (?) fforhopandes eder eij tiil straffs eller ffor när wara thet i mich tilsagt haffue vnder stoholms sloth och swerigis cronä HSH 24: 36 ( 1512) . ","2) straff. thöm börbä (för bördä) ther stor straff fföre FGM 188 (1504). frankes konwng trengde the landet fraå han todes ey giffua straff. ther aå (d. v. s. hämnas deför) RK 1: (Yngre red. af LRK s. 267."],"e":["straff )"]},{"a":"straf","b":"nn","c":"","d":[" ? och n. 1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. - tadel, förebråelse, klander. haffwer han (ɔ birgittinmunken mag. Petrus Astronomus under sin undervisning i Uppsala) . . . inghen del brvkat, ther eder orden äre til straff Annerstedt Ups Univ hist Bil 1: 8 (1509, nyare avskr.) . täss längre wij jlom oc fordragom thetta ärende täs mera är thz oss tiill skada oc stort straff oc lythen heder Troj 106 ."],"e":["staff )"]},{"a":"strafelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ostraffelika."],"e":[]},{"a":"straffa","b":"vb","c":"v.","d":[" Bir 1: 3 . thänne kanunkin straffadhe (increpavit) sin biscop lönlika ok sniellelika ib 321 . " at straffa oc auita oc lära syndogha män " ib 3: 11 . " lvm nakir straffär mik ok skylla for tholik thing " ib 278 . bisperne oc . . . rigesins rad haffue honum alffuarlige straffat för hans förderfuelige regemente BSH 4: 226 ( 1497) . her tidrik talade till heim, oc strqffade hanum ther fore Di 114 . - med dat. swa straffandes höghom som laghom Lg 3: 269 . - straffa, tillrättavisa för. at straffa syndhena Lg 3: 269 . - med ord angripa, vända sig bestraffande mot. afwite ok straffadhe asnin hans snille Bir 2: 308 . henne ordh . . . meth hwilkom hon wara gudha straffwadhe (exprob[r]avit) Lg 3: 129 . - beskylla. forma ängin rättelika awia mik älla straffa (arguere) for lygn Bir 1: 59 . - anklaga. at vi skulum ey straffas ok auitas nar war herra atir kombir (ut rdeente domino nostro non argguamur) Bir 1: l191. - klandra. lom person. the forsmas ok straffas swa som lughara Bir 1: 116 . " komber ther ont aff. tha wardher thu raskarin straffadher än thu wardher lofwadher om thz wäll gaar " Ber 290 . " wij lbliffue straffade aff alle som thz höra " RK 3: (sista forts.) 4914 . Ansg 187 . - om sak. toko the thz foreo som the matto afwita oc straffa. ok äkke thz the matto lowa ok prisa Bo 122 . hwat ey fan thu j minom ordhom . . . nakat thz som straffand e är (aliquid reprebensibile) Bir 1: 97 . Lg 3: 505 . " mannin straffar oc döme gudz doma " Bir 2: 87 . Al 2652 . " thw straffwar then sidh allom giffwin är ib 6985. straffa mit gul " Bir 1: 242 . ho thz (ölet) . . . straffar SGG 129 . " vil nager broder sin embetetz broders gerningh straffa " SO 86 . ib 16 . - smäda, drifva gäck med. philosofi straffadho oc häldo hans predican Lg 346 . han . . . plägadhe straffa oc hädha the iertekne som predkikadhis . . . aff . . . sancte francisco ST 74 . " een rikir man . .. straffadhe thes hälgha herrans hälagheth oc iärtekne " ib 76 . 2) straffa, låta (ngn) undergå straff. ljach haffwer nagoth straffath idhre swene . . . ffor thet til ltagh FM 131 ( 1502) . ider herredöme kundhe aldrig större hyllisth fa aff thenne almoghe j thenne landzände, än met thet i lotho straffa . .. didrick for lthen stora oräth han haffuer gyort h thenne fatighe almoghe ib 548 ( 1512) . ib 647 (1520). HSH 24: 44 ( 1516) . - straffa, bestraffa (ngt). nödges iach sielff thet at straffua HSH 24: 70 ( 1516) . - med prep. ivir. ath iach tiilbörlige skulle strafffue ther wtoffuer HSH 24: 47 ( 1516) . - Jfr ostraffadher, ostraffadne."],"e":["straffwa: -ar Al 6985 ; ","-adhe Lg 3: 129 . ","straffua HSH 24: 70 ( 1516) . ","straffue ib 47 ( 1516) . ","-ar , ","-adhe , ","-adher . ","straffir Bir 3: 278 ), "]},{"a":"straffa","b":"vb","c":"v.","d":["1) bestraffa, tillrättavisa, förebrå. jncrepo . . . straffa oc aawitha GU C 20 (hnd 2) s. 21. thu äst allom redhaboen at hiälpa . . . strafwande oc radhande oc draghande them til gudz fran syndinne Mecht 139 . laurens . . . sadw sig jntet aff hahom (ɔ Olof) fanga vtan vhöffuitz taal. tha fulle borgamestara och radit ther ok straffade oleff ther fore STb 3: 460 ( 1499) . - med ord angripa, vända sig bestraffande mot. jurgare . . . kiffua straffa GU C 20 (hand 2) s. 51. comminari höta oc straffa ib s. 143 . - beskylla, anklaga. jnsimulo . . . käre oc straffa GU C 20 (hand 2) s. 31. - klandra. om sak. han straffade konungh karlss doom Arfstv 27 ( 1461) . ib 45 ( 1461) . . . . ath spöria eskils hustrv til om hon ville straffa theris rät ellir vädia moth rettin ATb 1: 369 ( 1472) . " han vilde ey straffa vtan fulkompna medh synom mandom the lagh ok räth " MP 5: 83 . 2) straffa, låta (ngn) undergå straff. jak loffwar oc takkar tik . . . at thu wille fför wärldhenna athirlösn . . . straffwas aff thinom fföradhara SvB 522 (b. av 1500-t.). 3) utkräva straff för (ngt). en wärslikin konunger straffa päningen som ogilder är ok forfalskadher MP 4: 262 ."],"e":["-ar , ","-adhe )"]},{"a":"straffan","b":"nn","c":"","d":["1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. " anthiocus . . . skmdis aff theris straffan " MB 2: 300 . Su 226 . Lg 3: 269, 505 . 2) bestraffning, straff, näpst. til straffan oc rättilse wara syndher MB 2: 301 ."],"e":[]},{"a":"straffan","b":"nn","c":"","d":["1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. jnuecticium (Cathol.: inuectiuum) . . . trvghan oc straffan GU C 20 (hand 2) s. 39, huar han kan nagat thär widher göra antighe mäder näffst eller straffan MP 4: 210 ."],"e":[]},{"a":"straffare","b":"nn","c":"","d":["straffare. " huaris heltz ey rädhes straffaren (reprehensor), ther gaar til tryggfer frestaren som är diefulen " J Buddes b 174 ."],"e":[]},{"a":"straffelika","b":"ab","c":"adv.","d":["klandervärd. straffelica leffwa Bir 5: l104. Jfr ostraffelika."],"e":[]},{"a":"straffeliker","b":"av","c":"adj.","d":["tadelvärd, klandervärd. " ma mangom forflwgnom oc straffligom ordom " Troj 202 ."],"e":["straffliger )"]},{"a":"straffelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ostraffelikhet."],"e":[]},{"a":"straffilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 45, 65. 1) bestraffning, tillrättavisning. Mecht 185 . . . . aff wranga oc oräthwisa manna meningh, som ffalskeligha säthia sigh moth christi mandoms anammilse, oc aff theras räthwisa straffilse JMPs 540."],"e":[]},{"a":"straffilse","b":"nn","c":"","d":["1) bestraffning, tillrättavisning. lidha strafilse Su 31 . nw aatbärandis sötasta hugswalilsinna ordh nw litit äpter hardasta straffwilsinna (correptionis) näpst ib 205 . " kaata wngdomen hatar straffwilse (verba incepationis) " ib 238 . han . . . jnsändher sin straffilse oc awitan i ktith hiärta LfK 31 . ib 120, 160 . 2) det som gifver anledning til tadel, något klandervärdt. ley är straffilse (reprrehensi) i naghrom thinom ordhom MB 2: 159 ."],"e":["staffelse LfK 120 . strafilse. straffwilse), (straffelse LfK 120 . strafilse. straffwilse),"]},{"a":"strafodher","b":"nn","c":"","d":["stråfoder, halmfoder. " staa alle fodhring fore j straafodhir " VKR 37 ."],"e":["straafodhir )"]},{"a":"strafodher","b":"nn","c":"","d":["stråfoder, halmfoder, halm. " tha han war födder grät han . . . j huassa strafodrena som han war lagder vtj " MP 4: 163 . " han lagdis j iäthona fore oxan ok asnan j hwassa strafodherit ib 5: 67. ""],"e":[]},{"a":"strafodhring","b":"nn","c":"","d":["utfordring med halm. gardzmestaren han stande fore straafodring Bir 5: 118 ."],"e":["straafodring )"]},{"a":"strahatter","b":"nn","c":"","d":["halmhatt. ATb 1: 171 ( 1462) , 2: 136 (1479). ath han . . . weth inghen deel i gien offorskicket for hans siel . . . wthan en gammal straa hat som biscop vincentius honum beffälte siälff beholla Vg Fornmt I 10: 83 (1525)."],"e":["straa- )"]},{"a":"straka","b":"vb","c":"v.","d":["rätta till, göra rakare el. jämnare? at han scall källaran owan straka sua at hans vndikellare bliwer bewaradh ij alla handa matto KTb 52 ( 1424) ."],"e":[]},{"a":"straker","b":"av","c":"adj.","d":["rak, styv. om ben. Jfr henrik strakabens gooz ATb 1: 226 ( 1456) ."],"e":[]},{"a":"straker","b":"av","c":"adj.","d":["rak. " om väg el. färd. ther han rider sin strak reise til . . . rikesens herre " BSH 4: 100 ( 1483) . " löp han ok vntfoor sin stracka wegh fran calmarne " ib 5: 56 ( 1505) . - rak, styf. om person. manugher är stor ok strak til liff hans hogher dogher inthe til kiff MD (S) 254 ."],"e":["stracker )"]},{"a":"stral","b":"nn","c":"","d":["och n. (Troj 119, 140, 160, 309) 1) ett slags pil (med stora hullingar). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 590. the hade stora handbogar oc lang straal oc skaat besatta mz fiädra Troj 119 . konwng humerus . . . sköt hectorem j mällon ögnomen mz eth straall eth stor[t] saar ib 140. ib 160, 309 . 2) stråle. maria skinadhes som solenna straal JMÖ 78 . " o moysi änlethe skinandes aff solennas stralom (solis choruscans radijs) " ib 148 . ib. ib 194 . 4) benämning på i Stralsund präglat vittenmyunt med bilden av en pil. Jfr Fr. v. Schrötter, Wörterbuch der Münzkunde 749 och K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 74 ff-, 85. tu hundrede lödog mark j stral oc griip (vittenmynt med bilden av en grip) Arfstv 56 (börj. av 1470-t.)."],"e":["straal . ","straall )"]},{"a":"stral","b":"nn","c":"","d":["1) pil. thr(e) strala flughu gönum hans hiärta Bil 692 . " vm nakor flughi swa som raskaste stral älla piil " Bir 1: 146 . vtsändande huassasta skyttä ok strala swa som aff hardhom ok bändom bogha ib 2: 3 . " obryghilsinna strala och skot " Ber 116 . Bir 2: 5, 50, 3: 272 . Ber 163 . Su 240, 360 . han . . . tok honum fra bahe bogha ok strala Iv 2084 . swa mangha dödzsens stralar jnsändom wi i wara siäla LfK 83 . 2) stråle. aff hennas öghom gingho stralar som aff solenne Lg 3: 674 . 3) stråle i hästhof, pillik del af horsulan. löpth wp hans (hästens) högre ffoth och tak aff the samma jordh som hesthen stodh wppa oc lleg wppa stralen LB 2: 67 . - Af de anf. ställena kunna de, i hvilka ordet förekommer i pl., föras till strali."],"e":["straal )"]},{"a":"stralfiski","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"strali","b":"nn","c":"","d":[],"e":["straala Mecht 110 . ","straala ib) , "]},{"a":"strali","b":"nn","c":"","d":[" = stral. ss tillnamn. petrus dictus strali SD 3: 303 ( 1317) ."],"e":[]},{"a":"stralkogher","b":"nn","c":"","d":["pilkoger. Troj 160 ."],"e":["straall koger )"]},{"a":"strand","b":"nn","c":"","d":["ripa pe strandh GU C 20 s. 527 . Jfr buska strand. "],"e":["stranda bodh","strande- . ","-boodh )","*strandabodha rum , ","*stranda vägher , ","*stranda ör","-öör )"]},{"a":"strand","b":"nn","c":"","d":[],"e":["strandher Su 185 ) , ","stranda sander , ","strand varþer , ","stranda vrak","strandewraak )"]},{"a":"strandbodh","b":"nn","c":"","d":[" = strandabodh. VKj 149 (1447)."],"e":["straandhboodh )"]},{"a":"strandbom nykil","b":"nn","c":"","d":["med art. om nyckeln till en viss hamnbom i Stockholm. til strandbom nykillen STÄmb 115 (1488)."],"e":[]},{"a":"strandbrädder","b":"nn","c":"","d":["strandbrädd. crepido . . . strand driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 ."],"e":["-brädh )"]},{"a":"stranddrivilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. skeppsbrott? crepido . . . strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 ."],"e":[]},{"a":"stranddynd","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"strandgiäld","b":"nn","c":"","d":[" ? = strandtolder. GU C20 s. 527."],"e":["-geldh )"]},{"a":"strandhöghet","b":"nn","c":"","d":["kaj, strandskoning? crepido . . . strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 ."],"e":[]},{"a":"strandogher","b":"av","c":"adj.","d":["ripatus a um strandoger GU C 20 s. 527 ."],"e":[]},{"a":"strandsten","b":"nn","c":"","d":["sten som finnes på (hafs)stranden. vändos atar gimstena i strand stena ok gul i grena Bu 154 ."],"e":[]},{"a":"strandsätning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"strandsätter","b":"","c":"","d":[" , pl. adj. L."],"e":[]},{"a":"strandtoler","b":"nn","c":"","d":["ripatum ti strandh twller oc stranhd geldh GU c 20 s. 527."],"e":["strandh twller )"]},{"a":"strandvakt","b":"nn","c":"","d":[" = strandvardher. wil jag nw strax met forste opne vatn haffue myt bud vthe i skäregarden oc lathe holle ther sträch (för stärch) strand wacth FM 231 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"strandvardher","b":"nn","c":"","d":[" (Fdan. strandvord] strandvakt, bevakning för att skydda stranden. ath alle skytter koma in, för wtan thee i strandword äre BSH 5: 211 ( 1507) . äreij (2) swena och iij (4) bönder i strandwardh hwar nath ib 219 (1507). for thöm som ligge i strandwordh HSH 20: 203 ( 1507) . Jfr strand varþer."],"e":["-wordher . ","-worder )"]},{"a":"strandvrak","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr stranda vrak."],"e":[]},{"a":"strandvrak","b":"nn","c":"","d":["strandvrak, gods el. fartyg som drivit i land. item skulu wi . . . engaledes bekumbra oss ythermera medh nakoth stranwrak, en som lagen wtuiser Rydberg Tr 3: 380 ( 1483) . G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 65."],"e":["stran- )"]},{"a":"strandvärn","b":"nn","c":"","d":[" ? = strandvardher. almoghen . . . ligger i strand wern BSH 5: 594 ( 1517) . rese . . . almogen i strandh wern HSH 18: 143 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"stranger","b":"av","c":"adj.","d":["2) styv, sträv. bokkana skwlo haffwa hwitha ragh oc ey stranga PMSkr 217 . 4) hård, styvsint, gensträvig hwat dom giwin i owir thessa stranga qwinno (ɔ Sankta Marca, som vägrade att offra till avgudarna) Hel män 256 . 7) sträng, obeveklig, skoningslös, nogräknande. om person. vm han brytir, wari tha rätwislika strangir mote syndene Hel män 114 . - sträng skoningslös. om sak. domaren komber mz strangasta räwiso JMÖ 23 . rädandhis gudz stronga doom JMps 587. komp. ss adv. them thär wärldena offuergiffuit haffua. oc strangaren sik til gudz tiänist bundit Fyra handl rör Vkl 285 (1458)."],"e":["strangir . ","stronger: -a JMPs 587. komp. strangaren Fyra handl rör Vk 285 (1458). superl. strangaster),"]},{"a":"stranger","b":"av","c":"adj.","d":["1) styf, hård, oböjlig. " bögynnadhe i samme stwndh hans armber wekna oc bögheliken wardha. huilken förra war strangher som hardasta iärn " Lg 3: 281 . 23) styf, sträf. et strangt harklädhe Lg 3: 204 . " aff strangom tiistil ib 442. 3) sträf. barsk. thu äst all fagher, aldra sötast, enkte haffuandis strankt ällir styggelikit " Su 205 . 4) hård, styfsint, genträfvig. them hon fan stranga oc franwända them liowadhe hon mz modherlikom radhom Lg 3: 505 . 5) hård, grym. många biscupa ok strånga ödha mit folk KS 50 (1237, 54) .","6) häftig, våldsam. bliffw the (djuren) . . . wan maktoghe i sinne stranghe grymhet Lg 3: 156 . 7) strång, obeveklig, skoningslös, nogräkande. om person. een . . . abot mykyt strangir oc hardhir widh sina brödhir ST 384 . " huru stranger han wardh widh sik sielfuan. oc huru lin han war widh andra " Lg 3: 203 . " haffwandhes ower henne strangha waktara " ib 450 . räddis jak lkhan som strangasta domara Su 205 . ib 206, 208 . - sträng, skoningslös. om sak. strange rettin MD (S) 266 . " wj skulom alla stonda ffor wars herra stronga doom " FH 6: 67 ( 1486) . " wnhder gudz stangasta doom " LfK 7 . Su 45, 94, 132 . " aff gudhz strangaste rätwiso " ib 133 . ib 125 . - sträng, noggrann, sorgfällig. til stranga reghlo gömmo Lg 3: 51 . - sträng, noggrann, försankande. ther liffdo the i strangasta atherhalle LfK 19 . " theras stranga liffwrne ib. mykyt strangare liffwerne " ib 22 . " theras stranga renliffue ib 21. " Lg 3: 389, 510, 631, 649, 655 . - sträng, skarp, hård. gaa til boot oc reglonna strangasta plikt LfK 7 .","8) stark, duglig, mäktig, framstående. the . . . tilfästo henne enom myndoghom oc stranghom riddare i hionelax stadhga Lg 3: 478 . 9) then kabel, XXX fangne langh oxh swa stor thet man kan windhe medh op och nidh xx skeppundh strang BSH 4: 336 ( 1503) . Jfr stränger."],"e":["stronger: -a FH 6: 67 ( 1486)","strankt Su 205 ; Lg 3: 389, 631, 649, 655), "]},{"a":"stranghet","b":"nn","c":"","d":["1) sträfhet, barskhet. " aff nidhersta fotzsins ylia oc in til hoffudzsins jässa fänz j tik engin strangheet ällir beskhet " Su 205 . - bisterhet, ovänlighet. j thy omwändhe gudh konungxsens stranghet j lioffwa mildheet MB 2: 201 .","2) stränghet, skärpa. hon (ɔ: likamliken dröffuilse) wthsäkker domarans wredhe, oc hans stranghet omwändher i wenskap oc mildhet Su 173 . mina rätwisa stranghet (severitas . . . justiæ meæ) ower them ib 63. enghen kan begripa hans stranghet moth the högffärdogha LfK 46 . - (?) alle aff persida fasadho för hans strangheet (constantiam) MB 2: 174 . 3) sträfhet, stränghet, sträng tukt. minom lrygge, som twingadhis aff korsens haarda stranghet, skalt thu göra lustelika sängh Su 50 . " forsatto henne reglonna stranghet (austeriate) oc henna stadhga " Bir 4: 66 (jfr 525). gaff sik . . .. til waku, fasto oc alzkona kropsens stranghet Lg 3: 409 . " the som closterlika näffst oc stranghet wilia wnfly " Su 71 . " lhans atänkilse är en hälogh strangheth i sidhomen " LfK 31 . Jfr stränghet."],"e":["-heet )"]},{"a":"stranghet","b":"nn","c":"","d":["2) stränghet, skärpa. loffua mina rätwishetz stranghet Mecht 246 . " ythersta domsins strangheth " SvKyrkobr 360 . 4) styvsinthet. fämpte (huvudsynden) är stranghet thz är nar nakar nokat misgör oc tha wrsaka hon sik oc [wil] ey synas haffwa misgiort SvKyrkobr 352 ."],"e":[]},{"a":"stranglika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med eftertryck, strängeligen. huru strangliga then domen byriädes ok ändädhes J Buddes b 152 . 2) styvsint, hårdnackat. swa wäl cristne män som the thär sina willo stranglika wäria Hel män 182 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"stranglika","b":"ab","c":"adv.","d":["med eftertryck, strängeligen. " wi förbwdhom stranglika " LfK 7 . - med allvar, skoningslöst, strängt. huat stranglika thu them dömer Su 157 . - strängt, noggrant, med allvar. at i renleka altidh oc stranleka standen i gudz loffwi LfK 69 . " stranglika hallande sina reglo " Lg 3: 51 . - straängt, försakande. liffde ganzska stranghlika, til thäs han kwnne wndhersta hwat yrther oc röther godhe oc nyttoghe waro Lg 666 . - Jfr strängelika."],"e":["-leka )"]},{"a":"strangliker","b":"av","c":"adj.","d":["svår, förskräcklig. " hwru ledis konungana godha aktir aff somlighom swekfullom vmwändis j strangliga wranghet " MB 2: 203 . Jfvr strängeliker."],"e":["-lig )"]},{"a":"stranglikhet","b":"nn","c":"","d":["stränghet. " strängt och försakande lefverne. leffwa . . . i penestencia oc stranglikhet " Lg 3: 650 . " thenna stranghlikhetena hyölt hon i mangh aar ib 651. Jfr strängelikhet. ""],"e":[]},{"a":"strangna","b":"vb","c":"v.","d":["styfna, stelna. " al lidhmot stranhna " MD 121 ."],"e":[]},{"a":"stranvatn","b":"nn","c":"","d":["strandvatten. " vatten som hämtas vid (hafs)stranden. stöt swawel smat oc blanda tz mz strand vatn " LB 7: 195 . lib 289."],"e":[]},{"a":"strasäkker","b":"nn","c":"","d":["med strä el. lhalm fyld säck, halmsäck. han laagh och soff oppa sin straa säk Lg 3: 34 ."],"e":["strtaa säkker )"]},{"a":"strata","b":"nn","c":"","d":["väg. - gata pa then andre sidhen strathen mot swen moise STb 5: 23 ( 1514) . - Jfr sträte."],"e":[]},{"a":"strata","b":"nn","c":"","d":["leg. stenlagd väg: väg. " tha the ridhu fram at the strata " Iv 5628 . - gata. the . . . wäktara sagho fulla hwaria strata mz wäpnath folk od draghin swärdh Al 8006 . - Jfr almännis-, här-strata, äfvensom sträte."],"e":[]},{"a":"strax","b":"ab","c":"adv.","d":[" A) adv. 1) om rum: strax, närmast. strax nordhan fore sancte ericx och vpsala domkirkis gambla fiäl SD NS 2: 119 ( 1409) . ","2) om tid: strax, gensast. skal thzta läsas stragx äpter hystoriam hwart aar Lg 807 . " hans prester wordho fangadho oc dräpne strax wtan alla ythermera ranzakan " ib 399 . " han drogh in j egyptum . . . oc satte stragx vp örligh oc stridh mote ptolomeum " MB 2: 219 . " tha jwdas them til sagde drogho teh strax aff stadh " ib 322 . Bir 4: 43, 48 . MB 2: 5, 7, 11, 33, 77 . Lg 294, 332, 3: 650 . LfK 143 . BSH 5: 493 ( 1512) . " iach fiich nw strax (just nu) scrifvelse och sanne tidendhe " ib 4: l320 (1502). hon . . . gaff honum orloff strax j stadh Iv 1855 . B) konj. strax då, strax som, så snart som. sa giorde han strax breffuit war läsit Di 175 . ib 174 . RK 2: 9021 . Lg 3: 34 . strax the reffuelske finge thet wethe, grepe the nare aff mine tienera FM 323 ( 1507) . " strax the ärw gripne presenteres capitenarenom " PM 40 . strax som, så snart som. strax som bönen war fulkomnat Lg 294 . " stragx oc j sammo stundh som the (ɔ: dyr thing) wtgwtens . . . wt aff thy karino " Bir 4: 42 . strax som jak fik tesse sorgelig tidende, ta sende jak strax mit bud in til helsinglandh BSH 5: 493 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"strax","b":"","c":"","d":[],"e":["straxt FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.) Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 334 ff.), A) adv. 1) om rum: strax, närmast. AktKungsådr 17 ( 1455) . " strax wtan jens holgersons holm " BSH 5: 272 (1508, H. Gadh) . 2) om tid: strax, genast. effter hwilcken messe skall straxt siwnges gaude maria mett prosa jnuiolata FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.) . skal jomfrw birgitta . . . nw strax ffry och qwit . . . haffwa niwta och behalla wallöö G. Carlsson Kalmar recess 1843 s. 69. B) konj. strax då, strax som, så snart som. BSH 5: 114 (1506, H. Gadh), 134 (d:o), 226 (1507, d:o). strax skipit komber tith thet kastar ankar PMSkr 91 . ","*strax at , så snart som. strax at the haffde loffwadh a henne wäghna tha war gudz miskund milleligha komen offuir henne Lg 3: 360 . ","strax som , så snart som. strax som thz war sakt, hworffuo the borth Lg 3: 670 . ","*strax thär , strax då el. när, strax efter att. konung thitmar . . . bleff död. strax ther didrik war hem komen Di 102 ."]},{"a":"streaffeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1() tadelsvärd, klandervärd. thz är som tik bewisar straffeliken (reprehensibilem), at iak altidh seer tik swa räddan Su 155. Jfr for-, o-straffeliker. 2) straffvärd. at the . . . ere ey ffundne i ngore straffeliga gerninge SO 122 (möjl. att föra til 1)."],"e":["-lig: -lige SO 122 ), "]},{"a":"stridh","b":"nn","c":"","d":["och n. L.","1) strid, kamp. mathei (fel för Miche) 4 et non di[s]cent vltra beligarare the skulo ey mera lära strydh GU C 20 s. 52 . machia . . . idest pugna strid oc kamp ib (hand 2) s. 108. tha kom han a en wal gangande huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . - om strid i allmännare el. andlig mening. . . . oc waro thär aldra handha hardasta krankdoma, som är kallosoth: pestilancia . . . dödzsens stridh, oc fflere tolka krankdomma JMPs 259. Jfr gen-, kämpa-, siäla-stridh. "],"e":["strid . ","styrdh )","*strids arvodhe","striidz arffwode )","*stridsban","stridz- )","strids folk","stidz- )","*stridsfulder , ","*strids förste","stridz- . ","striidz- )","*strids gudhinna","stridz- )","*strids hamar","-hammar . ","-hammer )","*strids kompan (stridz-), ","*strids krapter","stridzs krafft )","strids lagh (stridz laagh), ","*strids makt","stridzs- )","*stridsmaktogher , ","strids man","stridz- )","*strids torn","stridz- )","strids vaghn","stridz wangn )","*strids ämbite","stridz ämbethe )"]},{"a":"stridha","b":"vb","c":"v.","d":["1) strida, kämpa. belligerare . . . strydah Gu C 20 s. 52. monge konunga stridde pa gotlan[d] Ljunggren, Gutasagan 15. ecclesia triumphans in celis et militans in terris thet är sighirfulla kyrkian j hymerike ok strydandhis her j jorderike MP 5: 63 . . . . oc stryddhe mannelika mot gudz owinom SvB 403 (b. av 1500-t.). 2) genom strid vinna, tillkämpa sig. . . . oc striddhe konungen aff bobylonia sighir (Cod. A: wan . . . sigher MB 1: 12 ) Fem Moseb ed Thorell 10 . - Jfr af-, be-, gen-, ivir-, mot-, mote-, mädh-, upa-stridha."],"e":["stryd )h)a. impf. stridde Ljunggren, Gutasagan 15. stryddhe SvB 403 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"stridhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gen-, mote-stridhare."],"e":[]},{"a":"stridheliker","b":"av","c":"adj.","d":["stridbar, krigisk. " han drap saa manga konwnga . . . j syna strydeliga starkhetz krafft oc makt " Troj 189 ."],"e":["strydelig )"]},{"a":"stridher","b":"av","c":"adj.","d":["1) strid, stark, häftig. om vatten, ström o. d. ith laanaläghe, ginast owan stenen i stridha strömenom VKj 65 (1480). ath ther är ssa strijdher ström i ärboga aa ath . . . GPM 2: 205 ( 1506) .","2) häftig, sträng. " mz store nödh gat han thom atirwänt badhe mz linom ordhum oc stridhum " Prosadikter (Barl) 95 . - Jfr ilstridher."],"e":["strijdher )"]},{"a":"stridhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr umstridhilse (Sdw 2: 806)."],"e":[]},{"a":"stridhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, gen-, mot-stridhilse."],"e":[]},{"a":"stridhirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utstridhirska (Sdw 2: 890)."],"e":[]},{"a":"stridhlika","b":"ab","c":"adv.","d":["stridt, häftigt. om vaten. the flodh monde stridhlika falla Al 10118 ."],"e":[]},{"a":"stridhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr genstridhogher."],"e":[]},{"a":"stridhoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr genstridoghet."],"e":[]},{"a":"stridohger","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr genstridhogher."],"e":[]},{"a":"strik","b":"nn","c":"","d":["eg. snöre, band; snedbjälke i ett skölemärke? " two sparra . . . uti et strick aff thet hyrnet, som fiermest är hielmen och swa twert owir schölden, stiket scal vara blaat i hyrnet Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 557 (urk. fr. 1431); jfr anf. sida mot. 1. ""],"e":["strick )"]},{"a":"strik","b":"nn","c":"","d":["streck, malmgång. " at the . . . haffue fwnnet et nyt striick hart affsides vid vika gruffue och silffberg " DD 1: 194 (1505? eft. aftr. hos Langebek). hopandis, at the . . . mage fa nogen oprettilse aff forscrefne striick ib. forbywdher jach alle . . . the kronenis och myne skatte bönder pa foscrefne striick eller gruffue at hindre ib. at the striick forbätrar sig ib 195 ."],"e":["striick )"]},{"a":"strik","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ett slags dyrbart tyg. giwum vi til höghä altaren förnäfnz klosters . . . twa stukur af gulräntstrik SD 5: 563 ( 1346) . " palla altarens af gulräntstrik ib. 2) tygstycke el. duk af nämnda tyg. användt ss täckelse för patenen (s. k. corporade). ad operiendam in festiuitatibus summis pateneam calicis summi altaris dicte ceclesie confero vanum aurifrigeratum velum wlgariter dictum gulrænstrik " SD 3: 68 ( 1312) . " tale conficimus testmanentum . . . ad summum altare eiusdem lmonsterii(!), unum calicem deauratum . . . unam wittam dictam strik gulrent que pertinet ad patenam eiusem calicis in summis festis " ib 4: 127 ( 1329) . ib 129 (öfvers. li vidim. fr. 1440). eidem ecclesie confero . . . I stryc ad pteman calicis ib 369 (134). fyughur strik til at hawa iwi pathenas ib 5: 563 (1346). - hufvudkläde för qvinnor. confero . . . domine benedicte elefsdotter I flemst stryc SD 4: 370 ( 1334) . lego . . . domicelle margarete . . . duo strik ib 6: 219 ( 1350) . peplum, strik GU 5 . hon . . . strök thera saar mz sit strik (velo proprii capitis) Bil 804 . " nar thu läggir strik älla hwiff (vittam seu velum) a thit hofwodh mz hulko som haarit samanbindz " Bir 2: 180 . " lägge hon stristrikith ellir hwifujn oppa howdhet " VKR 23 . " systrana sculu hafua . . . eet hwit strik medh kringlahgu " ib 11 . ib 43, 50 . Jfr silkestrik."],"e":["stryck )"]},{"a":"strik","b":"nn","c":"","d":["eg. snöre, band. 2) streck, linje. apex . . . högheth ok bokstaffuer ok strek öffuer vthic [1] matthie 2 GU C 20 s. 28 . " ralla le strek " ib s. 515 . - om streck i bomärke. ther medh dömpes marten eth halfft strek aff j hans merke STb 3: 201 ( 1494) ."],"e":["strek GU C 20 s. 515 ; Stb 3: 201 (1495)"]},{"a":"strik","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 533, 667. 1) ett slags dyrbart tyg. peplum pli streek ok silkisduker GU C 20 s 432. 2) tygstycke el. duk av nämnda tyg. Jfr Sdw 2: 1307. - Jfr silkestrik."],"e":["streek )"]},{"a":"strika","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["strika sik , hölja sig med strik, ikläda sig strik. lägge hon strikith ellir hwifujn oppa howdhet oc strike sik ellir hwifue sik VKR 23 . ib 50."]},{"a":"strima","b":"nn","c":"","d":["1) strimma, abistos är en swarther sten ädh rödha oc hwitha strimor PMskr 460. ib. 2) stråle. ärw solennas strimor swa som hindrade j wpgngenom oc nidhergngenom qwäl oc morgon, thet tekna dag PMSkr 290 . " hwar dyr sten giffwande syn glymmande stryma aff siig " Troj 187 . - Jfr öghna strima."],"e":["stryma Troj 187 . ","-or ) , "]},{"a":"strip","b":"nn","c":"","d":[" Jfr silkestrip."],"e":[]},{"a":"stripa","b":"nn","c":"","d":["strimma. lliuor . . . blaanadr skriba (förlagan har trol. haft stripa) Gu C 20 (hand 2) s. 93."],"e":[]},{"a":"stripa","b":"vb","c":"v.","d":["salta. " item 200 ströpt fisk " VKU 98 ( 1560) . Jfr nystripter."],"e":["ströpt ) , "]},{"a":"striputter","b":"av","c":"adj.","d":["stripig, randig? I striput floel SD 4: 711 (1340? på två st.). giwum vi til höghä altaren förnöfnz klosters et ganst par kläþä stripu fiuel med gull ib 563 ( 1364) . giwum vi . . . til pulpita tu handecläþe striþut (för af striþut fluel?) oc fyughur af lärift ib."],"e":[]},{"a":"striske och","b":"","c":"","d":[" (Uppl Fornmt 46: 179, 180 (1502)), se þriska."],"e":["*striskyn"]},{"a":"striþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) strid, kamp. þe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " striþen stoþ fra þy solen gik vp ok tel þäs hon bärghaþes " Bu 178 . constqns kunogar . . . kom a mot þöm mäþ striþ ib 56 . hon spurþe en hälghan spaman . . . vm striþenna sighar ib. visto þe fyr än stiþin (för striþin) byriadis huru hon ändaþis Bir 4: (vt) 182 . " at göra riddara til . . . hedhna manna stridh (impugnationem) ib 3. 366 skulu vngara . . . idhka medh lek lok skemptan tal thön åthäue, män plägha i stridh medh hästom ok fotgångarom halda " KS 53 (136, 57) . " skulu the sik wänia widh aldrahanda thön wapn the skulu i stridh haua til slagh ok wäria ib. en riddare . . . hiolt sik framastan j stridhom " KL 82 . " alexandro wiliom wi gifwa striidh " Al 3074 . " wi wiliom han sökia mädher stridh " ib 1537 . " thenna striidh wan alexander ij gaar ib 2046. fore alla stridher war thenne störst " ib 3306 . the stridher oc örlig han swa mangligha öffdhe MB 2: 227 . ib 250 . " wäl reddhe til stridz " ib 135 . lhan skal j wan här höffdinge wara j stridhenne mote beniamyns söner ib. lgingo the til strid mote beniamyn ib. tha the gingo til stridha saman Al 2431 . til stridha gaa MD (S) 240 (stridha dock möjl. att på dessa båda ställen, fatta ss inf.). skal man ey aff wnga men sätia til stridz fför höwidz men ib. - om strid i allmännare el. andlig mening. sua länge hauar iak standet ii striþ mot hanom (d. lv. s. kroppen) Bu 142 . þik standar en harþ striþ äpte. ok fanghar sigha (om martyrens kamp) ib 414 . ib 520, 521 . Bil 315, 410 . " gak at predika (wt far) j stridhena " ib 214 . " lmot quälleno tha som aatledh vars herra stridh (d. v. s. kamp i örtagården) oc han fangin vardh " KL 346 . " li allom thinna stridz daghom skalt thu staa swa som i enne standandhe stridh (cunctis diebus militÄ tuæ sis in confictu et certamine) " Su 118 . - strid, disputation. annan dagh byriadhis thera striidh Bil 535 . 2) ansträngning, vedermöda. tha vardh han var ij the riidh hwar een hiort mz mykith striidh flyyr fore twa litla rakka Fr 2784 . 3) stridsmakt. tha hans män sago theris owinneliga stridh (excecitum) mot sik komma MB 2: 226 . - Jfr at-, for-, gen-, hovudh-stridh. stridsdagher, m. streidsdag. ware forfädher . . . kalladho . . . hans dagh stridzdagh MB 1: 68 . "],"e":["striidh . ","-ir )","strids diur , ","strids folk , ","strids klädhe , ","strids konst , ","strids kämpe , ","strids lagh , ","strids man , ","strids mark , ","strids vaghn , ","strids vapn","stridz vaakn )","strids visa , "]},{"a":"striþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) strida, kämpa. härtoghen af norre india stride viþ en staþ so callas carnotum Bu 16 . " vaþe är striþa viþ guþ siäluan " ib 134 . " kiesarin aff landeno stridde vid en hedhnan konung " Bil 866 . MB 1: 325 . Iv 4394 . Al 4109 . " the haffdo ofälle wider at strida " RK 1: 1737 . thässe thre striddu hwar a mot androm Bil 309 . at han skulde moth konungomen stridha ST 345 . MB 2: 29, 110 . RK 3: (sista forts.) 4692 . thz (folket) pläghär mz ängom stridha Al 5711 . RK 1: 492 . " aristodemus afguþa biscopar vilte digran del af folkeno. at þe vildo striþa mz þe cristno " Bu 155 . " þa þe como ok striddo tel ierusalem " ib 496 . Al 8000, 8654 . " hulke som vilia stridha oppa hedhninga " Bir 3: 397 . MB 1: 180 . ware thz swa at nokor wilde oppa thik ellir thit land til orätta stridha ST 484 . " ath stridha wppa hwsith " PM LXII . " tha the komo for thän stadhin, stormandho the oc striddo uppa han manligha " Ansg 233 . Lg 3: 346 . at engen göri them nakon skadha. ey stridhandis paa them äller theris land äller städher oc ey göri them hiälp som pa them strida wilia MB 2: 275 . ib 269, 276, 304, 235 . " thässe droghe alle gynom ydumeam jn för bethsuram oc ther paa stridee j manga dagha ib 237. han striide på miig mz monga stridher " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . " at stridha for cristna män " Bil 260 . Iv 4852 . " frälsa min riddara nu aff skadha ther for rättiu stridha skal " ib 4895 . Bir 4: 137 . är thz . . . eet litith maal ther min riddare om stridha skal Iv 4872 . " mz swärdhe striidha " ib 5064 . mädhan the striddo MB 1: 325 . skipta . . . rowith mällan¨ them som strit hafdho ib 421 . ib 433 . Al 1435, 2043, 3275 o. s. v. RK 1: 935, 938 . " saa motte the hardeligha striidha " ib 3: 823 . " fyra vädhir stridho (pugnabant) j stora hafuino " MP 1: 71 . - strida, strida med hvarandra. at tholke herra fore vara saka skulu lnu stridha Iv 4870 . Al 2437 . " swa striddom vi sagdhe vor herra jak oc hans samuit til thäs han fiärkadhe sik fran mik " Bir 2: 198 2) genom strid vinna, tillkämpa sig. han. . . stridde faghran sigher aff thydiscum Bil 385 . ib 535, 563 . MB 1: 325 . KS 83 (205, 91) . göta striddo sigher mz hanum Bil 629 . " epter sigher stiddan " Lg 1003 . lib 1025. - genom strid vinna, genom strid intga, eröfra. lhan . . stidddhe ällar röffuadhe henna landh LG 3: 325. - refl. stridhas, strida med hvarandra, kämpa, slås. the kommo til saman oc striddos manliga pa badha sidhor MB 2: 252 . "],"e":["striidha Iv 5064 ; RK 3: 823 . striida ib (sista forts.) 4692. pres. stridher MB 1: 180 ; Al 1435 . ","stidde Bil 385, 866 ; MB 2: 269: vm stridde Bu 207 . ","striddhe MB 2: 110 . ","striidde RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . ","stride Bu 16 ; vm stride ib 207 . ","stiidhe Lg 3: 346 . ","striddom Bir 2: 198 . ","striddu Bil 309 . ","striddo Bu 496 ; MB 1: 180, 325 . 432, 2: 304; Al 2437 ; ","-os MB 2: 252 . ","stridde ib 2347 . ","stridho MB 1: 71 . ","strido Bir 4: 13 . ","strit MB 1: 421 . ","striit RK 1 . 494. 935. 938: Al 2041 . ","stridhit RK 3: 837 ), ","stridha af , genom strid fråntaga. thu kan os ekke stridha aff thz got os natwren gaff Al 5749 . Jfr afstridha.","stridha ater , åter tillkämpa, genom kamp förskaffa (ngt föurt förloradt). mädhan ihesus christus . . . stirdde os ater waar sigher aff honom (diäfvulen) mz ödhmiwkt MB 1: 123 . - Jfr a mot-, be-. for-, gen-, ivir-, mot-, mote-, saman-, um-striþa."]},{"a":"striþer","b":"av","c":"adj.","d":["1) strid, stark, häftig, rörande sig med stark el. häftig fart. om vatten el. annat flytande ämne. brast up . . . en oleo kälda vällande ok ran allan daghen striþen strömom Bu 65 . han . . . fiol . . . j stgridhastan strööm KL 85 . Pa 23 . Bir 2: 184 . Lg 3: l579. striit räghn Bil 158 . - om vind. ward lughn epte stridhan storm Pa 22 . Bil 285 . 2) häftig, stormande; sträng. han war stridher man oc i laghen klok MD 440 . avi, awi. herre aldzmäktogher gudh, hwat rädelikit är tith wredha änlithe, hwru stridh oc hwas (procelleosa et acutissima) ärw thin ordh Su 95 . 3) häftigt påträngande el. ansättande. kom thet ther til omside at herskapit worde them så stride, meth bön och trug meth blit och hart, at the gato sik ey längher vart MD 505 . 4) motspänstig, gensträfvig. mins mik likamans huruþungar han är at dragha: striþar ok stor at styra (in domando superbum) Bu 141 . 5) motig, som går emot. alt thiänar honom iämpt swa lint som strijt. oc badhe mz oc moot koma honom til godho Bo 66 . hwat thz är hällir bliit älla strijt ib 122 . - n. adv. häftig. om vind. them gik stormber ifuir swa strith Bil 327 . - Jfr lostridher."],"e":["strith Bil 327 . ","striit ib 158 . ","strijt Bo 66, 122), "]},{"a":"strok","b":"nn","c":"","d":[" LB 2: 70 ."],"e":["strook )"]},{"a":"strokrövare","b":"nn","c":"","d":["stråtrövare. MP 4: 17 ."],"e":[]},{"a":"strokrövare","b":"","c":"","d":[" , lm. stråtröfvare. syöö rörrwara, strok röffuara oc andra omille riddara Su 125 . kom torpet fult mz strokröffwarom ok qwättäkarlom Lg 3: 541 . LfK 8, 9 . konung porus . . . helsar alexader strukröfwara ST 523 ."],"e":["struk- )"]},{"a":"strugher","b":"nn","c":"","d":["groll, agg, hat. " drogh huar wid annan strug " RK 1: 274 . ib 3441 ."],"e":[]},{"a":"struk","b":"nn","c":"","d":[" Jfr öxahamars struk."],"e":[]},{"a":"strukholt","b":"","c":"","d":[" se strykholt."],"e":[]},{"a":"strumpa","b":"nn","c":"","d":["Jfr pärlo strumpa."],"e":[]},{"a":"strumpsinnadher","b":"","c":"","d":["trögtänkt. thz matthe mz sakto hwar een, jämwäl thän som mykit är stom sinnadhir (sensu tardiori), ällir harth äme haffwer wndhirstanda SpV 282 (möjl. i st. - jämte det Sdw 2: 525 anförda fallet - att föra till ett "stumsinnadher)."],"e":["stom- )"]},{"a":"strumulin","b":"","c":"","d":[" Se strömlinger."],"e":[]},{"a":"strunker","b":"av","c":"adj.","d":["rak, i upprätt ställning, med upprätt huvud. han . . . gik strukir ok saa sik altiidh om kringh MP 5: 115 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"strunker","b":"av","c":"adj.","d":["rak, li upprätt ställning, med upprätt hufvud. somlike bögdo thera hofwud nider, oc somlike stodo strunke, oc slogo thera änlite höfvidzlika vp (quidam submissis capitibus, quidam, supnis vulitbus) Ansg 179 ."],"e":[]},{"a":"strupe","b":"nn","c":"","d":["strupe. " en salogar man . . . lagþe sik sialwm snaru um strup " Bu 130 . stuppa hans strupa fullan mz lim sinap oc ätikio ib 532 . Bir 1: 68, 153 . Al 6782, 6783 . " mellan modherlöosnne oc then hardha strupan " LB 5 . 292. fori kirtläfnuk skiär vp vnde kinnum, mällum strupen oc adrinä Hästeläked. i AS 137 . LB 2: 69 . " thän som hanan wände honum bör strwpen (qui gallum girat collum sibi jure requirat) " GO 833 ."],"e":[]},{"a":"strupe","b":"nn","c":"","d":["strupe. " jugulus li strvpe oc querka snidhningh " GU C 20 (hand 2) s. 49. ib. "],"e":["*strupabulghin","-bulin )","*strupa byld","-böldh )","*strupa hul","-hol )"]},{"a":"struter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 292. Jfr hätto struter."],"e":[]},{"a":"struter","b":"nn","c":"","d":["uppstående kägelformig spets el. topp på hufvudbonad. oppa hofdheno tha hafujn ena graa hetto aff klädhe ellir wadhmal medh enom stakkutom strwt VKR 12 . " aff wadmall latt hon skära meg en hätta ny mz longhen strwtt " RK 1: (Yngsta redaktioens till. till sfgn) s. 203 ."],"e":[]},{"a":"struthätta","b":"nn","c":"","d":["hätta med strut. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 449 (1482). JTb 71 ( 1480) ."],"e":[]},{"a":"struva","b":"nn","c":"","d":["ett slags bakverk, struva. färsth koköth och bkada struffuor Brasks Matordn 3 ."],"e":["struffuor ) , "]},{"a":"struz","b":"nn","c":"","d":["struts. " iak wart leyona brodher oc strudzanna kompan " Mecht 99 ."],"e":["strudz )"]},{"a":"struz","b":"nn","c":"","d":["ett slags ryskt fartyg. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 42 och Ol. Magnus Historia om de nord. folken 5: 467. in nauibus (strudzar, et haapar dictis) moschouitarum scilicet , finnonum, et scrifinnonum Ol. Magnus Hist. de gent. sepeentr. l. XIX c. 45."],"e":[]},{"a":"struz","b":"nn","c":"","d":["struts. j hans (Salomos) gaardh war een strutz oc haffdhe een vnga salomon tok vngan. oc innelykte han j eet stoort fat aff glaar thän gamble struzsin gik alt lvtan om kirng, oc saa sin vnga oc kunde ekke ath honom koma han flögh j ödhnit oc hämpte een litin orm honom thrykte stuzsin sundir ST 417 . " tha han war i sin fiädrä hampn. tha war han skafft som en strudz eller en annar stor fogell " Di 55 . Su 162, 434 ."],"e":[]},{"a":"struzfiäder","b":"nn","c":"","d":["strutsfjäder. the (qvinnorna) hafdho haar a kroppin säär hafdho haar a alt liwith mädher skapath som andra strwz fiädher Al 5594 . iij strufiedhre, tva bruna och en hvith i melle the thva bruna Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 558 (urk. fr. 1490; i beskrifningen på ett sköldemärke)."],"e":["strussfiedher )"]},{"a":"struzäg","b":"nn","c":"","d":["strutsägg. Prosadikter (Barl) 34 ."],"e":[]},{"a":"stry","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["stry LfK 196 ) , ","stry sik , göra el. visa sig sträf? lustas . . . ey i barna käte ällar i fanyttom lather, wtan häldher i . . . hälgra manna äpterdöme oc stry tik äpther thera kännedom oc sidhom, oc the tik aldroghan i aathäffwom LfK 196 ."]},{"a":"stry","b":"nn","c":"","d":["eg. af blånor tillverkadt hästtäcke? hästtäcke, hästunderlag. eth gamle stry oc II gamwl rytthy FH 5: 228 ( 1516) . paa faghrom hästom mz förgyltyom bedzlom oc styriom (frenis uureis decori) M'B 2: 311."],"e":["stryiom MB 2: 211 ) , "]},{"a":"strygh","b":"nn","c":"","d":["hästmundering. " hästhin . . mz sino stryg, oppa hwilkom hon rdh " SpV 343 . " pannbuckla i hästmundering. bulla vatu bogla . . . strygdh dysingher bälthe spana ok sölgia ok aldra handa bwlo gerningh " GU C 20 s. 63 . ffalere . . . stryk oc prydilsse ib s. 251 ."],"e":["stryg )"]},{"a":"strygh","b":"nn","c":"","d":[" = stry. hafdhe han i hedhirsins tima tholkin örs oc tholkin strygh (talibus dextraiis et phaleris usus fuit) som thu nu hördhe Bo 165 . " the riikheet a thera stryghom la är mik seent at sighia fra " Fr 2997 ."],"e":["stryghom Fr 2997 ) , "]},{"a":"stryka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stryka, med handen fara öfver. tha han ' . . . strök sin öghon mz handomen Bil 864 . strök han öghonin hans Bo 152 . " strök sik twärt ower halsbastet sit " LfK 142 . kommo . . . leonen . . . oppa hwilkas halsa han sina handh lagdhe, strykandes (d. v. s. smekande) them, oc klappandes Lg 3: 466 . - med prep. augustinus thedis hanum ok strök vm hans öghon mz lksinne handh Bil 653 . sanctus marchus . . . wätte muld mz sinom raka ok strök ifuer sarit ib 2490; jfr 4. 2) bestryka, gnida. han lät . . . hänna bwk stryka mz hans blodhe Lg 381 . hon ma . . . stryka henne (lifmodern) mz ätykio LB 7: 28 . skal man stryka sig hart med hwast hö ib 263 . 3) piska. mz gilsom struke the han oc slogho MD 15 .","4) stryka, breda ut (ngt på ngt). sanctus ieronimus . . . wth took een thoorn som in war gangin j fotin oc strök ther oppa saluo ST 474 . " tha took then forrädharin oc strök forgiptelse oppa fiädhrena " ib 531 . LB 7: 288 . " lagen aff grön diil struken oppo (näml. på bölden) " ib 265 . ib 269, ) . 105. 5) afstyrka, aftorka, strykq ren. iak se en vänastan ionkara standa for þik. ok strycka (tergentem] þin sar mäþ linno kläþe Bu 414 . na[ta] lia . . . þuo þerra sar ok strök mz selke ib 520 . Bil 804 . saa gregorius . . . guz änghil stryka sith swärdh blodught (gladium cruentatum detergens) ib 714 . Iv 2525 . " thy thörkadhe hon them (fötterna) mz hareno at hon hadhe äkke när sik nakat thz som gäfuare älla dyrare var. mz hulko han matte them stryka " Bo 75 . 6) genom strykning aflägsna, stryka bort. aftorka. tha han strykir swrttin af änlitino Bo 188 . han . . . strök alt orent blodh oc fylsko af hänne mz sinom klädhom KL 267 . - utplåna, utrota. wil iak stryka (delebo) alt thz aff ordxhinne som iak hawer skapt MB 1: 167 . ib 169, 344 . ST 9 . 387. 7) stryka, afstryka el. borttaga rågen på. due carpe ordei plante wlgariter dicte strucne carpe SD 4: 392 ( 1334, gammalt afskr.) . 8) stryka, genom strykning komma tt glida; draga upp. han strök sinä armar (stryer vp ermina) oc skulde twa sinä händer Di 103 . - stryka, genom strykning komma att glida ned, nedfälla. tha stryker han hättä aff hoffdhe sina AS 59 . " sigh skipmannomen at the lätin sköt stryka säghlin (vela deponant) " Lg 251 . 9) stryka, löpa, gå; genom strykning el. topp bilda. med innehållets ack. the (myrorna) struku the om ena rand (slogo en krets deromkring) Al 9388 . "],"e":["-er . ","strikär SGG 105 . ","strök . stryk: affstryk Su 196 . ","struku Al 9398 ; ST 235 . ","struko RK 1: 3796 . ","struke MD 15 . ","strukin . strwckin: -it LB 7: 288 ), ","stryka af , 1) afstryka, aftorka. strök hon af them (ɔ: tara) oc thyrkadhe fötrena mz sino hare Bo 75 . 2) stryka af, genom strykning bringa att glida f. strykh aff gulfingran ok arwodha for brödh Go 37. - Jfr afstryka. ","stryka bort , stryka bort, aftorka. qvinnor . . . struku bort swettin ST 235 . Jfr bortstryka. ","stryka i , genom bågsträngens neddragande (i bågens lås) spänna=? tha drogho the tera tygh vpa . . . ok struko therqa armbörst i the skyttor ok thera kompani RK 1: 3796 . ","stryka up , stryka upp, draga upp. hwar som . . . mz vredz mode kastar sin klädhir aff eller strikär sine ärme op SGGK 105 . - Jfr be-,. huþ-, ivir-, pa-, til-, ut-stryka."]},{"a":"stryka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stryka, med handen fara över. eehn tyrann pleger så tractere almogen . . . som han haffde oskäligen diur, stundom reetandes them, stundom strykandes (d. v. s. smekande) och lesmandes medh them PMskr 693 (senare avskr.). - med prep. prästen . . stodh oc smekte oc strök om thän rika mannen SvKyrkobr 25 . 4) stryka, breda ut (ngt på ngt). strykt thet (ɔ en lösning) j rinnande öghon, tha stillas thet och ey mer rinna PMSkr 479 . " then lithen wil ey wara gnidhen äller strwkin pa skinnen, wthan swa klappadher wth " ib 538 . - stryka, gnida (ngt över ngt). tak n swamp vätandis honom j the vathneno strykandis affwer scrifftena, oc hon gaar aff PMSkr 454 . agapis . . . twagin j wathn oc strwkith vm saareth borthdriffer wärk ib 459 . 5) avstryka, avtorka, stryka ren. hon . . thogh wppa hänne klädhis fald . . . oc strök (tersit) sith änlite mz them Mecht 162 . 6) genom srykning avlägsna, stryka bort. - utplåna, avlägsna. tha war ther .. . iiii swenske smapäninga, en aff them hafhe eth hul appo sik oc motith war strukit a honom JTb 40 ( 1463) .","7) stryka, avstryka el. borttaga rågen p. at spannen skal köpis in strochin och strochin wtsälies igen Uppspriv 18 ( 1419) . anamar han (ɔ: klockaren) roghen j abo tha skal huar oc en span strykes ÅK 63 . preste rätten i taustelandh aff hwario preste kroker ij karp koorn strokna Svartb (Skokl) 586 ( 1515) .","8) stryka. " genom strykning komma att glida; draga upp. (?) han . . . strök sina hwsur, ok gik strunkir mP 5: 115. - stryka, genom strykning komma att glida ned, nedfälla. han . . . lop wth j samme fförbud och strök stadzins merke aff skipet " STb 4: 193 ( 1511) . the strwko syn segell Troj 108 . 10) vässa medelst strykning. ath han (ɔ gregurs swerdslipare) skal widh sina waaning sielff stryka stdzins swärdh STb 2: 48 (1484). "],"e":["strykis PMSkr 533 . stryks ib 479. impf. strök. pl. 3 pers. strwko Troj 108 . part. pret. strukin. strochin Uppspriv 18 ( 1491) . ","strokna Svartb (Skokl) 586 ( 1515) . supin. strokit Stb 5: 54 (1515)),","stryka af , 3) genom strykning avlägsna, stryka bort. then salt tunne han hade tagit oloffuendes aff ithskip och strokit anners merke aff sTb 5: 54 (1515). - Jfr afstryka. ","stryka bort , stryka bort, avtorka. tha gik fram jomfru maria, ok strök the mwllena borth aff henne klädhom Mecht 53 . ","*stryka ut , medelst strykning jämna el. glätta. läggis hwarth skinnith pa eht bordh, oc strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom PMSkr 533 . Jfr utstryka. ","*stryka utaf sik , torka av sig. han skal twa ok stryka wt aff sik syna vndha gärningha smitto ok syndh MP 5: 232 . - Jfr ivirstryka samt vaxstrukin."]},{"a":"strykan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hudhstrykan."],"e":[]},{"a":"strykan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr huþstrykan."],"e":[]},{"a":"strykare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skogsstrykare."],"e":[]},{"a":"stryker","b":"nn","c":"","d":["stark vind? ström i ett vattendrag? kringvandrande person? Jfr Sdw 2: 1307, E. Hell. quist, Xenia Lideniana 108 o. C. E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal utg. av I. Modéer 80. jöniss magnusson strukxson Svartb 518 ( 1474) ."],"e":["strukx ) , "]},{"a":"stryker","b":"nn","c":"","d":["stark vind? ström i ett vattendrag? ss tillnamn. finwidus strtcr SD 1: 91 (1167-85). fywith strukir ib 93 (1167-85). fynwidus strych ib 95 (1167-99). finuidus struch ib 141 (1200?)."],"e":["strych . ","struktir . ","struch )"]},{"a":"strykholt","b":"","c":"","d":["stock el. stav varmed sädesmått strykes vid mätning av säd. hostorium ii strwgholt GU C 20 (hand 2) s. 1."],"e":["strwgholt )"]},{"a":"strykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr tilstrykkia (Sdw 2: 651)."],"e":[]},{"a":"strymakare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " mattis strymakare " JTb 8 ( 1456) . ib 12 ( 1458) . 25 (1460)."],"e":["-makere )"]},{"a":"strypa","b":"vb","c":"v.","d":["strypa. " gripo the mannen oc strypton (för strypto; jugulabant) han " MB 2: 110 . han wart aff enom strupoter j häl MD (S) 245 ."],"e":["-te . ","strupter MD (S) 245), "]},{"a":"strypa","b":"vb","c":"v.","d":["strypa. " iugulare strypa oc strypa sönder skäre " GU C 20 (hand 2) s. 49. han haffdhe mik när strypt Prosadikter (Sju vise m B) 180. tha hon strypte hans barn ok mördhe MP 4: 239 . Jfr stripa."],"e":["-te . ","supin . ","-t ) , "]},{"a":"sträkkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["strekker KTb 119 ( 1523) ), ","*sträkkia sik , sträcka sig, räcka. om rum. hwylkin tompth som strekker sygh ffran kyrkyo gardhen och södher in tyl sancte spiritus tompth KTb 119 ( 1523) ."]},{"a":"sträkkilse","b":"nn","c":"","d":["sträckning. epter . . . lantzsins sträckels HSH 39: 42 ( 1481) ."],"e":["sträckelse )"]},{"a":"sträkking","b":"nn","c":"","d":[" Jfr handsträkking."],"e":[]},{"a":"sträkkkia","b":"vb","c":"v.","d":["sträcka, utsträcka. " at han . . . seger . . . hwrv han vil sträckie sin dwk innen jwl lxx (20) alne länger " BSH 5: 469 ( 1511) . - Jfr utsträkkia."],"e":[]},{"a":"sträkning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr handsträkning."],"e":[]},{"a":"stränge","b":"nn","c":"","d":[" Jfr klokstränge."],"e":[]},{"a":"strängelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) med iver, med allvar, med kraft. - ihärdigt, hårdnackat. the som widher naghra sambindning strengeligha sta waren alstinx vtelykte aff allo wali j thät sinnit Abbedval i Vkl 102 .","2) med allvar, med eftertryck, kraftigt. thesse fför:ne packer bywder ffogten, borgemestere och raadit strenlige, ath the gorlige tiilse hwad the packe StÄmb 186 ( 1515) . ib 192 ( 1517) . - skoningslöst, strängt. hulkan helzt han (ɔ Gud) lenge bidhar ok tholl at han sculi sik bäträ ok aff syndom aff latha, thes strengeligare han hanom dömer om han ey hans mildhet ok bidhan aktar J Buddes b 152 .","3) noggrant, sorgfälligt. " ath människian . . . sins ordens reghlo stadga, troligha ok strängeligha (districte) haller " Mecht 64 . " män kan pröffwas ath thet (ɔ ändring av farygets destination) görs mädh nokre falskheth, tha skal alth strängelika betalas " PMSkr 69 ."],"e":["strenge- . ","-lig(h)a . strenlige StÄmb 186 ( 1515) , 192 (1517). komp. strengeligare J Buddes b 152),"]},{"a":"strängelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med ifver, med allvar, med kraft. wppa thz hwar skwlle thes strängelikaren stridha PM 15 . 2) med allvar, med eftertryck, kraftigt. beswär iak tik strengelica LB 7: 22 . - med eftertyck, strängeligen. forbiudom wij strängelige SO 162 . - med allvar, med eftertryck, skoningslöst. strängt. at wi hafuum ey swa strenglika rätt ijui them som brutit hafua BtRK 35 ( 1371) . tom bör . . . hafwa en wandh strengelig j sinen hand ok nepsa thom som göra illa MD (S) 258 . - strängt, skarpt, hårdt. at wij lider megit strengelige skulle haffä till scriffuat HSH 18: 14 ( 1494) . hwre i haffde nw nylige strengelige och wredelige talith till en karl j stokholm lib. - Jfr stranglika."],"e":["strängelige . ","strengelige . strengelig. strenglika. komp. strängelikaren PM 15 ), "]},{"a":"strängeliker","b":"","c":"","d":[" Gers Frest 209, adj. sträng, obeveklig, nogräknande. eth strenglighit ok trankth samweth Gers Frest 20. j hans strengeligha räthwise ib 51 . " vid rikesens strengeliga hemdh oc plicht " BSH 4: 112 ( 1486) . Jfr strangliker."],"e":["strengeligha Gers Frest 51 . ","strengeliga BSH 4: 112 ( 1486) . ","strengelighit"]},{"a":"strängeliker","b":"av","c":"adj.","d":["sträng, obeveklig, nogräknande. jomfrudomsins okränklikhet haffwer om sik swa myklo granligaren athwakt, ok gömo, ok thz mz stränglighom andhelikom näpsilsom (disciplinis spiritualibus) SpV 93 ."],"e":["strängligher )"]},{"a":"strängelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) stränghet, hårdhet. " ath hanmz swa stora ärffwodhe stodh j ordensens stränglighet " Mecht 55 ."],"e":["strängelighet )"]},{"a":"strängelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) stränghet. hardhet. menniskian kan snarane kome ygen oppa en godhan wgh mz sakthmodlikhet, en mz alth for stora strengelikhet Gers Frest 11 . ","2) ss titel (jfr stränger, adj. 4). mith hiertha war sa forstockath lath jach ey eth ordh frambera kwnne och ey mykith bethre hans strengligheth (om riksföreståndaren Sten Sture) BSH 4: 252 ( 1500) . min thiensth idher strenglighet . . . widherwisendes ib 258 (1501, till marsken Svante Nilsson) . - Jfr stranglikhet, stränghet."],"e":["strenglighet . ","strengligheth )"]},{"a":"stränger","b":"nn","c":"","d":["sträng, rem, snöre. 4) sträng på ett musikaliskt instrument. aff . . . psalterio aff x tattom ällir stränghiom Mecht 224 . 5) sträng, klocksträng. thär mädh skal han (ɔ klockaren) halda til domkirkonne färdugha strengher men til sokna clokkor besorghe strenger kirkie wärdhen ÅK 63 . Jfr 11. ","8) bågsträng. " waaro förnötte strängiana j arborsthen PMskr 166. 9) snara för djurfångst. Jfr J. Sahlgren, Namn och bygd 8: 161, Social-Demokraten 19/5 1923, Ark. f. Nord. Fil. 46: 111 f., Strängnäs stads historia 47 ff. 10) stråle. solin mz sinom synlegha strängh (radio) " SpV 282 . " dagranden oprinnande wtspredhir mz skeneno sina blomstirlika strängia (radios) " ib 580 . 11) jordstycke, vars avkastning användes till underhåll av klocksträngarna i en kyrka. Jfr G. Knudsen, Namn och bygd 34: 89 f. cloccheren . . . ther han ey haffuer bool wthen blotte strängen Arnell Brask Biᴵ 33. - Jfr ankara-, ankaris-, bugha-, hampo-, harpo-, kabel-, klokkostränger samt klokstränge. "],"e":["strängiar , ack. streng(h)er ÅK 63 . ib),","*strängia görare , ","*strängia lekare","*strängia lekirska [ss]trengha lekerska), "]},{"a":"stränger","b":"av","c":"adj.","d":["2) sträng, obeveklig, skoningslös, nogräknande. om person. thes mehre alle vndersäter wilia konungenom wara loffligh, tess strängare skall han wara mot sigh sielffuer PMskr 669 (senare avskr.). 4) stark, duglig, mäktig, framstående. ss hedrande epitet (givet åt riddare). wälbyrduge [och] strenge riddere herre sten stwre her niels stwre G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. erlig oc strengie herre her steen sture FMU 5: 264 (1490, samtida avskr.) ."],"e":["strängare PMSkr 669 (senare avskr.)),"]},{"a":"stränger","b":"nn","c":"","d":["1) strängaspel, spelande på stränginstrument. MD 418 .","2) strängaspel, stränginstrument. " haffwandis . . . stränghio lock sötelika liwdhande " Bir 4: 54 . q harpor oc fidlor oc alsköns strengelek Di 108 ."],"e":["sträniar . ","strängier SO 305 . ","stränger ib 291, 293, 305 . ","strängiom ) , ","strängia leker"]},{"a":"stränger","b":"av","c":"adj.","d":["styf, hård, oböjlig. 1) sträng, allvarlig, eftertrycklig. lhaffuer . . . myn herre her stränk vtbod saa ath alle lfriborne men skole vi vid terass frälsse BSH 4: 198 ( 1495) . ","2) sträng, obeveklig, skoningslös, nogräknande. om peson. ath koma for then stränge domaren FH 6: 67 ( 1486) . sträng, noggrann. om sak. vtkräfuir han af honum swa myklo trängara räkinskap MP 1: 69 . - sträng, försakane. han . . . läth alt läntelika . . . aff sine gudhliko stränge liffwirne ST 155 . - sträng, skapr, hård. epter thet ath sadane strengh reth warth aflagder BSH 4: 80 ( 1481?) . " wndy stränga likamlika näffzth " PM 26 .","3) sträng, svår. " wintheren är nw saa starker och strängher " RK 3: 3631 . 4) stark, duglig, mäktig, framstående. ss hedrande epitet (gifvet åt riddare; motsv. Lat. strenuus). velbyrdoge oc strenge her ake BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) erligh velbordigh herre och strenge riddare her swanto nielson sweriges rikes marsk ib 252 ( 1500) . ib 251, 254 (1500) . 257 (1501), 258, 291 (1501). erlig welbördig man och strenge riddere, her erich twresson, höutzman pa wiborgh FM 252 ( 1505) . ib 356 ( 1508) . - Jfr stranger."],"e":["stränk BSH 4: 198 ( 1425) ), "]},{"a":"stränghet","b":"nn","c":"","d":["1) stränghet, skärpa, härdhet. om strenhet (för strenghet) och hetzhet HSH 18: 14 ( 1494) .","2) ss titel (jfr stränger, adj. 4). i hwad motte wij kunne ware edher strenhget till all wilie kerlig och ödmiiwcht thet wele wij altid göerne göre BSH 4: 259 (1501, till marsken Svante Nilsson) . " at the skelle eders strenghet wndsethee met ij [2] twsande marcher päninghe " FM 256 (1506, till riksöreståndaren Svante Nilsson) . som eders herredomes strenghet megh tilscreffue ib 255 . som eders herredome meg tilscreffue met tönne ericsson, at jag skulle kalle lthe swäne aff raborgxleen, som jag haffde ther skicket pa eders herredomes wegna at vpbare eders strenghetzx skat oc saköre, effther the (för thet) at eders strenghet haffuer wnt oc forlänth tonne ericsson rasborgxleen igen ib 269 (1506, till riksöreståndaren Svante Nilsson)-. ib 328 ( 1507) , 337 (1507), 566 (15129. - Jfr stranghet, strängelikhet."],"e":[]},{"a":"strängia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["strängher PMSkr 90 . ","strängis SpV 590 . ","konj . ","strängia sik , sätta sig (emot). strängher seg nokor aff battzmannommen thär j moth, tha ma skiparen läta gripa honom, oc läggia j fängilse PMskr 90. ","*strängia amot , sätta sig mot, snsätta. Jfr Sdw 2: 1307. - Jfr tiosträngdher."]},{"a":"strängia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. hårdt åtdraga, spänna."],"e":["-dhe )","strängia sik , vara påträngande, vara ifrig. blandamär strenge sik the swa sare wti Va 10 . - sätta sig (emot). ath noghra persone funnis som mz tryzsko äller ilherdzsko wilde sik strengia mothe abbatisse äller confessoris lydhno och nepst Bir 5: 138 . - Jfr mot-, til-strängia, äfvensom en-, thre-strängdher."]},{"a":"sträte","b":"nn","c":"","d":["väg? tha han flydde aff thz sträte Iv 749 . - gata. at han köpet a sträte SR 7 . " the sträte vr (för varo?) badhe viidh ok lang (Cod. B, C., D, E, F the widhä gatha badhä bredh och lang) a them var swa mykith thrang " Fr 1523 . " sagdhe siälen pawanom strättet ällar gatwna " Lg 662 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6230. - smalt sund? i ortnamn. datum kattastræte SD 2: 472 ( 1306) . - Jfr almännis sträte samt stata. "],"e":["strätte: -et Lg 662 )","strätis köp , "]},{"a":"sträte","b":"nn","c":"","d":["lL. gata. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 235, 313, 315. alla handa embetzmän waro ther (ɔ i Troja) och hwar haffde siith sträthe Troj 38 ."],"e":[]},{"a":"strävogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) spänd, utspänd. " hwdbenda är en sywkdom som fää haffwer när hwdhen sither swa sträwogh oc harth til ryggen ath . . . " PMSkr 231 . . . . hwilken saagh swa skal göras oc tänyas straffwogh (för sträffwogh) ib 503 . " haffwes twa stängher . . . mällen hwilka läroffith fästas skal sträffwogth " ib 545 . ib 546, 598 (seanre avskr.). 2) tyv, hård, motsträvig. ira är sträfuoge opwäkta hoxsins gälniska (strictus concitati furor animi), brinnandis j lustans hämpd SpV 140 . " kom thän helge ande . . . bögth thät som sträwkt är " SvB 28 (omkr. 1520)."],"e":["sträffwogth PMSkr 545, 546 . ","sträwkt SvB 28 (omrk. 1520)),"]},{"a":"strö","b":"nn","c":"","d":["ett slags fisknät (dragnot?), strönot. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 63 f. til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . katizor haamor ströö etc ʳᵃ PMSkr 364 . Jfr strönät."],"e":["ströö )"]},{"a":"ströbater","b":"nn","c":"","d":["båt för fiske med strönot. VKU 133 ( 1569) ."],"e":[]},{"a":"ströia","b":"vb","c":"v.","d":["3) beströ. - betäcka, överhölja. thu thän dyre ängil, som fullir är mädh liws . . . ladhin mädh wisdom, oc strödhir mädh kärlek SvB 355 (omkr. 1500). "],"e":["strös PMSkr 197 . ","strödhir SvB 355 (omkr. 1500). Jfr Sdw 2: 1307),","*ströia ut , "]},{"a":"ströia","b":"vb","c":"v.","d":["1) strö, utströ, utybreda. " quincianus . . lät strö wndi hona brutna sio scala " Bil 427 . " riddara strödo hans hiärna mz swärdhom la kirkio gulne " ib 788 . alt folkit . . . strödho asko a sit howdh Gr 295 . MB 2: 310 . " somlike skaro qweista aff trämen ok ströddo a väghin " MP 1: 3 . tz skal strööyas pa degin LB 7: l190. lib 194. ströya t pwluer pa boldan ib 265 . " fiska hwffwd bredn til asko oc ströyat oppa (d. v. s. på bölderna) tz torkar oc läker thom ib. " ib 266 . 2) förströ, kringsprida, the . . . ströddos . . . vm alla landhin Bil 880 . sommi bliwo . . . a wernen dödhe ok wordo tha skilde aat ok ströde RK 1: 1765 . 3) beströ. lätin alla gtuna strö mz blomstr Bu 501 . Bo 144, 145 . Bir 1: 219 . Al 6831 . " en gudhlik quinna sopadhe hwarn löghordagh ena wara fru kyrkio o strödhe guluit mz enna handa yrtom " KL 82 . " väghin syntis ströddir mz hänna hre ib 342. gingo the wt af stadhenom . . . oc ströddo väghin mz löf oc gräs " Bo 165 . " ströin alt gulluit mz hwassom skalum " Bil 473 . han . . . ströþe al hans sar mz salt Bu 493 . Bil 370 . the . . . ströyadho sigh mz asko owir theris huffwodh MB 2: 228 . " eet ful par kläþä gröntc blat, styröt med yurum af gul " SD 5: 563 (1346). - betäcka, öfverhölja. var vidha ströt mz dyra klädhe badhe guul oc röt Iv 1759 . " ffar til rom ther äru gatunar strödda medh guld " VKR XVII . Bir 2: 9 . " gatona som strödda äru ok stänkta mz mina hälgha manna blodhe (plateas stratas santorum um meorum sanguine) " ib 245 . ib 3: 164 . " henna klädhe varo mz blodhit strödhe " Fr 1411 . - strö. med två ack. af hvilka den ene är ett adj. uttryckande handlingens verkan. hon . . . strödde thz (sitt hufvud) fult mz mykle asko KL 340 . - Jfr sunder-, ut-ströia."],"e":["strööya: -as ib 190 . strö u 501; Bil 370, 427 ; Al 6831 . pres. ströyar LB 7: 1294 . ","limpf . ","ströþe Bu 493 . ","strödhe KL 82 ; ","-is Bil 473 . ","strödde KL 340 ; Bo 145 . ","ströiadhe Bir 1: 219 . ","ströyadhe: vtströyadhe LfK 238 . ","strödho Gr 295 . ","strödo Bil 788 . ","ströddo Bo 165 ; MP 1: 3 ; ","-os Bil 880 . ","ströyadho MB 2: 228 . ","-e Fr 1411 . ","ströder: -e RK 1: 1763 . ","ströddir KL 342 ; ","-a Bir 2: 245 ; VKr XVII. ströiadher -adha Bo 144 . ","ströyader LB 7: 266 ; ","-at ib 265 . ","ströt SD 5: 563 ( 1346) ; Iv 1759 . ","strödhande (sannolikt för ströyande) MB 2: 310 ), "]},{"a":"ströilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. eg. utströende. utsäde. här är blomstrande sädhin, aff gudhz ordha ströilse (semine), ok wäxande j bland hälgha jomfru SpV 206 . Jfr samanströilse."],"e":[]},{"a":"ströma","b":"vb","c":"v.","d":["strömma, flöda, framvälla. " nar the latho op the trwmbor strömede watned oppa gatorna " Troj 38 . hector . . . hwg oppa achillem . . . trij hwg . . . saa ath som andra blodbäcka strömdhä offwer achillis ögom oc ansikte ib 148 . "],"e":["-adhe SkrtUppb 282 . ","strömde Troj 38 . ","strömdhä ib 148 ),","*ströma nidher , strömma ned. blodheth strömadhe oc flöth nidher oppa jordhana SkrtUppb 282 ."]},{"a":"ströma","b":"vb","c":"v.","d":["strömma, framvälla. strömadhe ther klarasta watn MB 2: 119 . "],"e":["ströma ut , utströmma, i ymnighet utflyta, utgjuta sig. thu . . . hyölt jnne ordhen sparleka, som stibordet watnet i qwärnenne, än nw haffwer thu takit fra stibordit, oc strömar wt hwart thz ordh wti tik är, som watn i forsen LfK 143 . Jfr utströma."]},{"a":"strömber","b":"av","c":"adj.","d":["strömmande, häftigt rinnande, strid. swa är thz watn . . . strömpt Al 1948 ."],"e":["strömpt Al 1948 ) , "]},{"a":"strömber","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ström, strömmande, forsande. " vtflöt blodhit ginstan swa fulstopljca aff thy saareno swa som blodz flodh mz ström (cum impetu) " Bir 3: 274 . - strön, flöde. flödande massa af vatten el. annat flytande ämne. brast up ii sama huseno en oleo kälda vällande ok ran allan daghen striþom strömom Bu 65 . " läk lughande brennestens baal swa som stridhaste strömber " Pa 23 . starke ströma aff blodhith ran Al 2364 . " skal iak sända thik mina rätuiso suasom stridhastan ström " Bir 2: 184 . alla gatwnar woro . . . fulla aff watn oc ström OB 215 . " har jordanis flodh drogh sin strom til ryggä " Lg 3: 560 . " aterdrogh sik flodhens stromer ib. - stömmande vatten, haf. en frij seglass till finlandh, norrebotn, calmarna och anderstedz i skären, som langht som rigsens strömar sigh vtstrecke " BSH 5: 289 ( 1508) .","2) ström. flod. han druknade i then ström RK 1: 2316 . han . . . thwadhe blodhit af i strömenom som ther var näär Bo 188 . - ström, fors. loto tha flyta for strömen nidh RK 1: 1526 . " the rytza giordo aff thörran widh flota . . . ok loto . . . nid för strömen ränna " ib 1530 . han . . . fiol vt aff bronne j stridhastan strööm KL 85 . Lg 3: 579 . " then starke strömen ib 226. " ib 225 . - ström, qvarnström. vppa . . . wätinge ström oc ena qwärn i samma strömenom SD NS 2: 209 ( 1409) . " all thesse forscrepno gotz oc jordher . . . skär, ströma, quärna ib. meth . . . quärnastadhom ok strömom ib 225 (1409). opa ena awerkan i enom stroom i dwodal " VAH 24: 318 ( 1414) . " kennomps wi tidlömpt forscriffno wreta clostre awerkin aff them ström i duwodal ligger ib. " ib 319 ( 1414) , 322 (1442). - i ortnamn. recognosco me . . . johanni holmgersson quendam torrentem dictum alæstrøm infra vaghleuisbro et thorishueen situm cum suis omnibus adiacencijs prope vel remote positis . . . dimisse SD 2: 700 (1300-1310). - Jfr blods-, hytto-, härads-, kunungs-, miþ-, mylno-, qvärn-, qvärna-, vatn-strömber, äfvensom miþströmis."],"e":["ström . ","strööm KL 85 . ","strom Lg 3: 560 . ","strööm VAH 24: 318 ( 1414) . med art. strömenom Bo 188 ; SD NS 2: 209 ( 1409) . pl. strömar), ","ströms vatn , "]},{"a":"strömber","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ströma skipte","-skiffte )","*ströma stadher , "]},{"a":"strömfal","b":"nn","c":"","d":["strömfall, lutning el. fall i en ström och deraf föranledt snabbt lopp. thridhia flodhin heter tigirs, aff fughle them som snarast flygher thy at hon hawer mykith stömfall MB 1: 159 ."],"e":["-fall )"]},{"a":"strömgiäld","b":"nn","c":"","d":["avgift för nyttjande av kvarn- el. fiskeström. " thär till (ɔ till två gårdar i S. Möre hd) liggher en ström; han är optaghin tiil bygnyngh; thär gaar aff 3 ortuger strömgeel VKj 147. ""],"e":["-geel )"]},{"a":"ströminger","b":"nn","c":"","d":["strömming. FM 195 ( 1504) . iij [3] lester nijsalthet strömingh ib 360 ( 1508) . i [1] fiering torsk oc ströming BSH 4: 241 ( 1498) . III tunnor ströming HSH 19: 166 ( 1506) . j [1] tunna strömyng BtFH 1: 326 ( 1463) , 327. lib 332, 341 (1464). at vthgiöra en waal strömming SO 290 . " att vthgiöra en fierding torsk eller ströming af båthen eller snöret ib. " ib 291, 306 . "],"e":["strömynger: -yng BtFH 1 . 326 (1463), 327, 332),","strömings fiske , "]},{"a":"ströminger","b":"nn","c":"","d":["strömming. " ath jak . . scal haffua arlica aff clostreno ena tunno ströming " SD NS 3: 436 (1419, Östergötland) . " jtem öl penninge for beker, notther, stroming, hwedebrödh etc. " Skotteb 254 (1466-67). han gaff olaf hinrikxson ena lesth iärn for lagx strömingh och läropt ATb 1: 258 ( 1467) . ib 303 ( 1469) . " guttorm sakir iij mark för thet han salde ohemolth strömingh " ib 344 ( 1471) . ib 2: 36 ( 1474) . " tet iach siwck bleff . . . off then färske strömingh iac ath " GPM 2: 131 . til afftonen . . för strömming Brasks Matordn 14 . VKU 10 ( 1540) . - Jfr hug-, somar-ströminger. "],"e":["strömming Brasks Matordn 14 . ack. stroming Skotteb 254 (1466-67). stromig HLG 3: 106 (1528), 111 (1529)), ","*ströminga läst (-lest), f. läst strömming. jtem for ströminga lesten (få tunnbindarna ij) ij (2) öre, banden vrechnade STb 2: 260 ( 1488) . ","*ströminga tunna och ","*strömings tunna (obl. strömingx tynno ATb 2: 36 ( 1474) ), "]},{"a":"strömlinger","b":"nn","c":"","d":[" = ströminger. ij tunnor strömling Skotteb 392 (1464-65, Kämn). ATb 3: 60 ( 1496) . (?) !UDDA_TECKEN? tunne strvmulin (för strömling?) Skotteb 306 (1468-69) (jfr ströming ib)."],"e":[]},{"a":"strömlinger","b":"nn","c":"","d":[" = ströminger. gifwe konungen en waal ströming af hwario tunna SO 306 ."],"e":[]},{"a":"strömvtu","b":"nn","c":"","d":["strömvatten. " tagh . . . ena kanno ström vatn " LB 7: 48 . Jfr ströms vatn."],"e":[]},{"a":"ströninger","b":"nn","c":"","d":["mindre prydnadsaföremål av silver, paljett? ATb 1: 148 ( 1461) . jtem (innehöll ett pantsatt skrin) xlviij (48) ströninga stora med k:, jtem än xiiij (14) ströninga gör j h edhniska blomer STb 2: 298 (1488). ib 298 ( 1488) , 3: 56 (1492). xiiij ströningher vel forgyllte ib 101 ( 1493) . ib. ATb 3: 93 ( 1499) . . . . skylthe honom for eth hoffwdh silff, eth bandh och ströningh och anneth smaath silff mz, han skulle haffwa stulit fran honom JTb 97 ( 1513) . " the til togh anders . . . iiij kiortlä met ströninge " STb 4: 258 ( 1512) . ib 5: 17 ( 1514) , 109 (1516). VKU 20 ( 1541) . "],"e":["strönig Atb 1: 148 (1461) ), ","*ströninga band , "]},{"a":"ströningium","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["-gum )"]},{"a":"strönät","b":"nn","c":"","d":[" = strö. . . . som lagliga stemdhe waare om olaggaa ffiskeri som är ströneth oc andre olaga ffiske redskapa HSH 14: 71 ( 1479) ."],"e":["-neth )"]},{"a":"ströpter","b":"","c":"","d":[" , se stripa."],"e":[]},{"a":"stuba","b":"","c":"","d":[" se stuva."],"e":[]},{"a":"stubbe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ss tillnamn. " cognato meo kanuto dicto tubbæ " SD 2: 564 ( 1309) . ib 565 ( 1309) . - Jfr forustubbe. 2) stump. Jfr rep-, repa-stubbe. "],"e":["stobbe )","stubbakarl (stybbä-), "]},{"a":"stubbe","b":"nn","c":"","d":[" L.","trädh sagas twärt aff oc stobben klyffz affwan PMskr 325. 3) nybygge å allmänning (utanför det gamla marklandssystemet el. dess motsvarighet). Jfr C. I. Ståhle, Ortnamn och bebyggelse i Västra Vingåker 10. ena march skipan af stubbanom i sama sokn (ɔ Stora Åby, Östergötland) SD NS 3: 541 (1420, avskr.) . - ss ortnamn. til siluastatorpp ligger 1 torpp oc kallas stubben VKj 33 (1447). - Jfr stubba thorp. - Jfr aska-, aspa-, birke-, repa-, släkta-stubbe."],"e":["stobbe: -en PMSkr 325 )","stubbakarl , ","*stubbathorp","stobbatorp )"]},{"a":"stubber m","b":"","c":"","d":["stubb. " vänth om stubben tha skoret är tha fetna iorden " Brasks Cal 271 ."],"e":[]},{"a":"stubbotter","b":"av","c":"adj.","d":["trubbig, slö. " tha thina hälghsasta händer korsfestos mz stobbotom (obtusis) järnspikom " Bir 4: l204. händir oc föter mz stubbottom spikom ginom sttunghne ib 172 . ib 198, 5: 74. Su 37 . LB 7: 16 ."],"e":["stubbother: -othom Su 37 . ","stwbbother: -otha LB 7: 16 . ","stobboter: -otom Bir 4: 204 ), "]},{"a":"stubbotter","b":"av","c":"adj.","d":["trubbig, slö. " miskunna mik härra ihesu christe för the stubbota spikana thär gönom gingho thina händher ok föther " SvB 43 (sl. av 1400-t.)."],"e":["-utter: -uttom SvB 283 (omkr. 1500) ),"]},{"a":"student","b":"nn","c":"","d":["student. qwit och löss göre en student, hetendes jens andersson, som gripen oc fangen wort på then lybeske holkeen . . . huilken student wtsend hade . . . biscop mattis i strengnäs BSH 5: 95 ( 1506) . Lg 3: 34, 713 . nakra aff the stwdenter som mz honom haffdo standit i studio i praga ib 717 ."],"e":["-er Lg 3: 717 ) , "]},{"a":"student","b":"nn","c":"","d":["student. STb 3: 269 ( 1498) . om människionor wisto thän lärdhom, tha fförsmadho alle stwdenther the böker som the nw j stwdera JMPs 27."],"e":["-er ) , "]},{"a":"studera","b":"vb","c":"v.","d":["forska, utforska, studera. " han hafdhe enkte rönt eller stwderath " MB 1: 93 . darius . . . gaff sinom bwrswenom et ämpne at studera ib 25 . - med prep. studeraþo huar þera tel þän skäl: mato bäzst fästa mz huar sit hald Bu 50 . " äpter wisdomen studerande (sapientiam studentes) " Su 226 . " sääl lär thän i tässe book idkelika läs oc studdera " ib 181 . " tha han studerade mäst j hedna manna bokum " Bil 628 . Bo 143 . Ansg 243 . VKR 78 . Bir 4: 34 .."],"e":["studdera . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"studera","b":"vb","c":"v.","d":["forska, utforska, studera. bätre begriper lärdomen (sannol. har ett läriungin överhoppats fraför detta ord) aff mestarins mwnne än thz han sielffuer studera GU C 20 s. 219 . vpa thet at rector fornempde universitatis, doctores, mestere, studentes och theris folk moge thes roligare bliffwa oc liffwa studera oc i theris lerdom sigh forkoffra Annerstedt Ups Univ hist Bih 1 s. 4 (1477). - med prep. the böker som the nw j stwdera JMPs 27."],"e":["-era GU C 20 s. 219) , "]},{"a":"studeran","b":"nn","c":"","d":["studerande, studium. j wisdomsins stwderan ällir ärffwodhe SpV 440 . " thät war all hans studeran, huru han skulle främia sina snödha astundan " Hel män 226 . . . giffwer iak tik wosdhom, ey thän som ffaas mädh stwderan JMPs 27."],"e":[]},{"a":"studeran","b":"nn","c":"","d":["studerande, studium. " matte gudh myklo fulkompnelikare giwa henne (själen) alla konster, än hon gate nakan tima them fangithmz studeran oc idhnan " MB 1: 93 . tha aflata the genstan af the gärning älla bönom. älla studeran som the tha vppa halda KL 255 . Bir 2: 158 . 4: 26, 62. VKR 72 . Lg 3: 283 . Su 58, 227 . thu som thenna wara sökta idhkan oc stwderan haffuer wndhergangit (för widhergangit? qui hanc nostram philosophiam professus es) ib 115 . " thu som nakot högre är lärdher i waare studheran aff gudelike snille (tu . . . in nostra spirituali philosphia aliter insitutus) " ib 123 ."],"e":["studheran Su 123 . ","stwdheran Lg 3: 283 ), "]},{"a":"studerilse","b":"nn","c":"","d":["el. f.= studeran. thy fila ällir hwäs skälinna ägh, mz hälgha stwderilsinna fiil, tha faar thu see bäthir ok bäthir gudz liffwernis biläte SpV 440 ."],"e":[]},{"a":"studh","b":"nn","c":"","d":["och n. (J Buddes b 76. ib.) L.","1) stolpe, stod, pelare, kolonn. fulcimen nis stödh . . stadoghet ok hielp GU C 20 s. 297 . alt rwmet . . bäwädhe ok syntes thöm eeth skynande studh staa opp j hymmilen . . . ok een röst vtgik aff studhet J Buddes b 76 . " thin käriste son . . . war näktadher oc bwndin widh stodhena " SvB 341 (b. av 1500-t.). 2) stöd, det var på ngt vilar. en stadogh qwinna är swa som stödhir aff gwl giordha, standande oppa the pala som aff silff äru giordha SpV 418 . - stöd, stötta. samme men satthe stodhan vidh pannamuren HLG 2: 12 (1509).","3) bildl. stöd, hjälp, bistånd. thu skulde j minne älle vara styrker ok studh mik oc mino rike Prosadikter (Barl) 60 . - Jfr bro-, dura-, dyr-, liusastaka-, salt-, ättar(Sdw 2: 1154) studh. "],"e":["stodh: -ena SvB 341 (b. av 1500-t.) . -an (n. pl. med art.) HLG 2: 12 (1509). stödh GU C 20 s. 297 . pl. (ss f.) stödhir SpV 418 ),","*studha foter","stoddha- )","*studha hovudh","studa hufffwt )","*studs hovudh","stodz hoffuod )"]},{"a":"studhigher","b":"av","c":"adj.","d":["stadig, ståndakigt, pålitlig. cristin gudz almoghe som wars herra studige winir ok synir äro MP 5: 215 ."],"e":[]},{"a":"studhpilare","b":"nn","c":"","d":["stödjespelare. första studpelarena, oppa huilkom alt husit skulde sik stödia oc oppe haldas Su 54 ."],"e":["studspelare )"]},{"a":"studhstaver","b":"nn","c":"","d":["stav att stöjda sig på. takandis mik (ɔ Kristus) mz idher til wägsins stalbrodher, swasom en stodstaff mz hwilkom j wppehaldens Mecht 213 ."],"e":["stodstaff ) , "]},{"a":"studhstavur","b":"nn","c":"","d":["vid och nedhängande, till den presterliga ornaten hörande ärm. giwum vi til höghä altaren förnäfnz klosters et ganst par kläpä striput fiuel med gull. swa som är kasula, dalmatica, subile, capa. antipendium. alarabrun med hwitom pärlom giorþä, twa stukur af gulräntstrik, oc näþan a med hwitom pärlom SD 5: l563 (1346). eet helt par cläpä röt papwer, swa som är casula. dalmatica. subitle. antipendium, een kapä eenä altaräbrun med pärlom, loch blat þyälit, med stukum som þer til hörä ib. - i latinisead form. optultit . . . duas stukas de panno auero. inferius ornatas argento deaurato SD 5: 345 (omkr. 1320, gammal afskr.). duas stukas de serico auro intextas et duo superpellicia ib."],"e":["studh stawr ÖGL B 14: pr. stugha, se stuva. stuka, "]},{"a":"studzare","b":"nn","c":"","d":[" " han ville icke gaa effter kemmeneres bud med studzeren " STb 5: 257 ( 1519) ."],"e":["-ere )"]},{"a":"stugha","b":"","c":"","d":[" , se stuva."],"e":[]},{"a":"stuka","b":"nn","c":"","d":["lvid och nedhängande, till den prästerliga ornaten hörande ärm. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 593, Branting, Twxetil skrud 29 f. Kumla kyrkas rb 60 ( 1489) . Jfr altara stuka."],"e":["-or ) , "]},{"a":"stukka","b":"","c":"","d":[" , se stokka, stokker."],"e":["stukker"]},{"a":"stukke","b":"nn","c":"","d":[" se stykke."],"e":[]},{"a":"stukke","b":"nn","c":"","d":[" se stykke."],"e":[]},{"a":"stulpe","b":"","c":"","d":[" , se stolpe."],"e":[]},{"a":"stumber","b":"av","c":"adj.","d":["1) slö, dum? förtretlig, sur? för thy at wy warum för j ware helso, og salugheyt duli stumme ok fakunnoghe SvB 265 (senare h. av 1400-t:9. välsignad wari thu, som aldrig war stom, älla fakunnogh ib 252 (omkr. 1500). 2) stum? ss tillnamn. olaff stum KTb 163 (efter 1449?) (möjl. att föra till 1)."],"e":["stom SvB 252 (omkr 1500) . pl. m. stumme ib 265 (senare h. av 1400-t.)),"]},{"a":"stumbli","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stumbli","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*stumblakarl , "]},{"a":"stumn","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr stomn."],"e":[]},{"a":"stumn syn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stumpa","b":"vb","c":"v.","d":["stympa. latom ty honom antynghe hänga j galga, ellir stwmpas oc sätias a stegeell Troj 156 ."],"e":[]},{"a":"stumper","b":"nn","c":"","d":["stump, litet stycke. the togho vpp vij korga fulla mädh brutnom brödom ok stwmpa MP 4: 136 ."],"e":[]},{"a":"stumper","b":"nn","c":"","d":["stump. " ä mädhan stumpen (näml. af det sönderslagna blosset) wan " Al 2327 . glaffuenne brwste och stwmpane flöge RK 3: (sista forts.) 4803 . lnar modhren wträkte stompana (de stumpade armarne) at taka pilten Lg 221 . - Jfr brödh-, fläska-, glavens-stumper."],"e":["stomper . ","-ar )"]},{"a":"stumpsinnadher","b":"","c":"","d":["trögtänkt. " thän som mykit är stom sinnadhir (sensu tardiori) ällir harth näme haffwer wndhirstanda Spec. Virg. s. 157 (enl. uppgift af Dr. R. Gete). ""],"e":["stom- )"]},{"a":"stund","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) obestämd tidrymd, tid. - þe (thän) stund (jfr Mnt. de wile], under den tid som, under det att, medan. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: l189. oc baar sanctus iohannes thän gull ringhen the stwndh han liffdhe LG 664. ST 506, 532 . Fr ed Noreeen 895, 3109. tha sagdo wy viliom ey husit giwa / then stund the wisto konungin liwa EK ed Pipping 2618 f. lib 3461. ten stwnd ten siwka brwkar tenna läkedom, ta ma hwgnas med sina viner LB 7: 316 (s. 379). - i alla the stund thär, så läng som. Jfr Sdw 2: 1307. daghlika stund, dagligen, varje dag, ständigt. dagelica stund ta faar jac illa SvT 70 . 2) kortare (obestämd) tidrymd, stund. swa stod qwinnan stwpo ena stund (de två sista orden ovanför ett struket länge) ATb 1: 143 ( 1461) (möjl. att föra till 1).","3) stund, stunds väg, stycke väg. skyl ther ath byssens ägho och heredtzsens och langha stwndh nydhat becken Akt Kungsådr 25 (1484).","4) timme. än hon (ɔ själen på yttersta dagen) . . . ropar ok bedhes eens dagx eller minzsta eens stundes dagh sik at bäträ J Buddes b 162 . " om helge daghana ringe förste tha viij slaar oc saman i halfua stunden " ÅK 60 . " jtem om fasta daghen ring förste syn tha ix slaar oc saman tha halff stunden forliden är ib. 5) stund, tid, tidpunkt. thetta är scriwat stath ok stundh, som for är sakt " NMU 1: 74 ( 1385) .","6) frist, (för bestämd tid lämnat) uppskov, anstånd. - betalningsanstånd. jon benctssons brödra . . . oplote karl niclisson samame stenhus . . . fför !UDDA_TECKEN? c mark stocholmske rede penigne pa dagh och stwnder STb 5: 64 (1515). "],"e":["-es J Buddes b 162 . ","-er ) , "]},{"a":"stund","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) obestämd tidrymd, tid. guz man . . . var mz hanom ena stund Bil 862 mit land thz ligger här när ij skulin thiit ridha ok dw[ä] lias ther ena stund Fr 1219 . hon hafdhe nokra stund liwat äftir kötlikum lusta KL 35 . wore [the] ther om nokor stwnd sidan Di 38 . tha war en stund ther i mällan Lg 32 . han dwaldis j thz klosther longha stwndh Di 291 . " sa stod thz lenge i longa stwnd " ib 23 . " ij ledin os om stunda frestä (öfriga hdskr. hafva j leydhos som stunta frälst, sannolikt rätta läsarten) mällan ängland ok britan op a een halla fägher plaan " Fr 1224 ; jfr leidha. är gudz siälffs alder vtan allan tidhangng oc stunda, oc är haus owerfhelik en stund oc ewinnelik MB 1: 35: jfr 2, 5. - alla stund (all stund), a) alltid. thz hafuer varith all stund min sidher Fr 514 . b) i alla händelser, för visso? vsal war han alla stwnd at han skulle sina bröder swika RK 1: 3751 . wisto the thik wara här thik wordhe alla stund thäs wär Al 8352 . - i alla stundir, a) alltid. thz wilia wy forskylla i alla stonde RK 2: 6803 . b) utan uppehåll; ofördröjligen, genast? strax the danska thz fornomo at konung karl ville til stocholm koma the baro til skips i alla stunde oc skinda sig tedan huat the kunde RK 2: 9023 . - þe stund, lunder den tid som, under det att, medan. þe stund wi hawm aff landeno . . . varit SD 5: 605 ( 1346) . " ey wil iak oppa mik taka mak oc hwilo, the stwnd loab oc gudz folk hafwa omak lnär gudz owinom " ST 503 . - så länge som. the stwnd barnit war syukt ST 506 . - um stund, under någon tid. hawer iak warith om stund i idhro lande MB 1: 202 . MD (S) 281 . - undir stund ok tima, a) under tidens fördlopp, med tiden, småningom. växsto mine limi vndir stund ok tima (crescebam membris per intervalla temprum) Bir 2: 294 . b) i tiden. thw födde han j dagh vndir stund oc tima (temporaliter) hulkin äuerdhelica föddir aff gudhi fadhir skapaadhe al thing mz honum Bir 2: 28 . " hulkin som j fore skipadhom tima föddis vndir stund oc tima (tempore defintio tempraliter natus est) ib 3: 423. 2) kortare (obestämd) tidrymd, stund. at biþia litla stund sina böne tel vara fru naþa " Bu 30 . " ij hwilin idher ij thässe säng een litin stund ok äkke länge " Iv 839 . ib 362, 344 . " nokre stund äptir ingik hans hustru " KL 139 . " nogon stwn ther epter " FH 6: 47 ( 1457) . " o lhaffde thu mik tha seeth i the stwndhenne, swa ynkelikan hängia i korsens galga " Su 35 . ena stwndh äffther hänna bidha ib 115 . thu skalt göra rekinskap aff allom stundom oc timom (horis et nomentis) Bir 3: 432 . " allir time är ey när gudhii vtan fsua som een stund (momentum stateræ] ä huru lankt är när os " ib 2: 84 . - for stund, för en stund sedan. nwee fgor stund sagdhe iak idhir KL 384 . MB 2: 379 . - um stund, under en stund, en stund, en liten stund. hwilom os här wm stwndh Bil 464 . Iv 837 .","3) stund, stunds väg, stycke väg. tha the haffde sigilt en lithin stundh Fr (Cod B9 2355) kanske att föra till 1 el. 2). ouer berga stigh er en liten stwnd RK 1: 3010 . 4) timme. en natwrliker dagher hawer fyra stunder oc tiwghu MB 1: 70 . " li fäm stunder konungen reedh " RK 2: 8097 . lMB 1: 62, 63. Bir 2: 6, 233 . RK 3: 2375, 4092 . SO 105 . BSH 4: 252 ( 1500) . wart tystan giordh j hymerike swa som ena halffwa stwndh MB 2: 244 . " a fämpta stund the sama nat ther komo hwiit leon brat " Al 5103 . 5) stund, tid, tidpunkt, hwilkin jord . . . lagleka köpt var a stundh ok stadh, som för är sakt SD NS 2: 74 ( 1408) . redh tik . . . til dödzsins stund, thy at for sanno weet thu ey huatzske stwnd ällir tima, naar han komande är Su 254 ; jfr 2. signahd war the söta stund ther thik här ledde a mina fund Iv 177 . " thzta war i en onda stund (þetta var otimadagr mikill]. at didrik konung hit kom " Di 151 . " ii samu stund stoþo þe alle firi mario dorum " Bu 14 . ib 57 . Bil 860 . RK 3: 1627 . epte swa bidhit gaf savina sin anda j guz händer ok de j sama stadh ok stundh Bil 464 . " ii then sama stwnd the wardh iac war ene mullögh aff gul " Iv 390 . diäfullin . . . ville lj same stund taka til ok byria at sighia ok j the samo stundinne tok diäfullin at ropa (statin volens incipere, in eudem lhora clamre cæpit) Bir 3: 265 . - rätt el. vederbörlg tid el. tidpunkt. i swa dana mahto som the wthfästo a stund och stämpno SD NS 2: 9 ( 1408) .","6) frist, (för bestämd tid lemnadt) uppskof, anstånd. han badh giffua erchebyscopin stund oc dagh RK 3: 861 . - betalningsanstånd. badh hwn iach skwlle lana och borgha pa dagh och swnder til xxx oxar, hwlkit iach och sa haffwer gyorth pa xl oxer, ther haffuer iach dagh och stwndh til jwl PFM 210 (1504). - stillestånd. pl. toge vij loss imellom i dag stunder oc frid in til sancti oloffz dag nest kommendis HSH 18: 89 ( 1497) . at . . . stadfästä dag, stwnder oc fridh mällän swerigis rikkä och the omildä rydzär i xx samfeltä aar omkring FM 281 ( 1506) . - sätia i stund, ingå stillestånd. the sätte i stundh och dagh RK 3: 1613 ; jfr dagher. 7) tid, ledighet. hwilkin sik wil ther til giffwa stwnd RK 1: (Albr) s. 208 . - pl. stunder, tid, tillfälle. wi lhafdhom ey tima stunder eller makt ther til VKR 51 . 8) pl. gånger. lhan togh ther gull som öffrit är och nidher j then baaten bär han gik swa margha stundha at bathin gik när til grunda Fr (Cod. B) 2337 (möjl. att föra till 2 el. 4). - i multiplikation. läth elda vcghnen syu stundir mykit hetare än han war förra ST 14 . - Jfr dags-, döds-, glädhis-, iämber-, klokko-, maltidhs-, morghon-, morghons-, o-, ömko-stund samt stundom, undirstundom."],"e":["stwn FH 6: 47 ( 1457)","stunda ganger , "]},{"a":"stunda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vänta, bida, giva (ngn) tid (till). han . . . lather oss ey genstan fordärffwas . . . vtan mädh sinom faderlika kärlek bidher ok stwndar oss bätringena thima MP 4: 112 . ä thäs lengre milde herren hafuer oss her stundat ok bidhat, thes strangare vtkräffuer tha harda domaren nepstena effter longa bidhan J Buddes b 162 .","4) åstunda, önska. - med prep. fra. . . . eder raadende at j leffue swa wid honom at han oc andre dandemen her epter hellre skole wilie leffue oc döö med eder än stwnde fra eder HSH 13: 111 (1524, Brask). 5) sträva (efter el. till), söka. med prep. til. hwa ästu swa säl oc hedhirsambir som til thässa äro oc glädhi stundar Hel män 170 . ","2) tillstunda, vänta. " them stwndar thy til större lön, owir andra " SpV 346 . - Jfr tilstunda. - Jfr astunda."],"e":["-ar . ","-at )","*stunda fram , hasta, vra brådskande (att gå vidare). mäd nödtarff lagdw wij här jn, ey aktandhe här länghe bliffwa epter war resa stwndar längre fram Troj 6 .","*stunda in , stunda instunda, vara förestående. jak skal döö, ok min syndhirlösilsa time stwndar nw in SpV 294 . " j thenna jula tymanom som nw stundar jn " MP 5: 56 . Jfr instunda. ","stunda til , "]},{"a":"stunda","b":"vb","c":"v.","d":["1) vänta, bida, gifva (ngn) tid (till). annor gudz mildhet är, at han os syndara milerlika stwndar oc bidhar til bättringh LfK 94 . 2) vara ifrig (att), hasta. josep stwndar (Cod. A skyndar 254) at mäta sinom fadher MB 1: (Cod. B) 551 (kan föras till 3). 3) längta. mz hon swa stundade ok swa tradhe RK 1: 607 . " folkit stundar hädhan ok traar " ib 3297 . hans sin maktas ey at smaka älla thänkia huru sööt hymerikis glädhi är at han matte thiit stunda MP 2: 231 . GO 124 . han . . . stundar ok waktar epter jdher RK 1: 3730 . " eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur som hon daghleka stundaþe tel " Bu 151 . stundadhe iacb til sin son MB 1: 233 . skulom wi . . . stunda til himerikis ro oc hwilo ib 69 . " wi stundom til thäs, at thässe andelika sool skal os ater oprinna a domadagh " ib 490 . 4) åstunda, önska. alle hälghe män . .. stundadhe ther iordhas MB 1: 313 . han . . . stundadhe at fa thz wald mz sinna natwra krapt ib 51 . - med pep. til. kesaren stundher til thinna widher talan (desiderat te videre) Bil 461 . 5) sträfva (efter el. till), söka. med prep. til. se mina syni stunda til dödhin Bil 476 . alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara fram fore the äro han stundade til a gudz wäghna ib 860 . " ängelin stundahde til lenkte annath wald, vtan thz sama som han hafdhe fangith, än han hafdhe bildhat " MB 1: 52 . " hawer siälin twa älskogha, mz androm ganger hon fram at wärldinna giri, mz androm stigher hon oc stwndar til gudz " ib (Cod. B) 549. thäktis gudhi at välia thz til sina gerning som til mere renlek stundadhe (tendebat) aff kärlek Bir 2: 300 . (stwndandis för standandis Su 75 ). ","1) vara rätta stunden, vara tid. lopersonl. med dat. och inf. nar enom stundar til ath göra thz honom bör Gers Frest 30 . 2) tillstunda, vänta. then sthoor wtgiffth och swara fortärningh ider stwnder til i thenne hööst FM 207 ( 1404) . Jfr tilstunda. - Jfr a-, in-stunda."],"e":["stunda til , "]},{"a":"stundan","b":"nn","c":"","d":["längtan. " han gik hem v kirkiona rätius gör j sinom tanka ok godan wilia ok gudlika stundan " MP 4: 174 . Jfr astundan."],"e":[]},{"a":"stundan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr astundan."],"e":[]},{"a":"stundanliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr astundanliker."],"e":[]},{"a":"stundare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr a-, at-stundare."],"e":[]},{"a":"stundeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr astundeliker."],"e":[]},{"a":"stundeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr astundeliker."],"e":[]},{"a":"stundilsa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr astundilsa."],"e":[]},{"a":"stundilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr astundilse."],"e":[]},{"a":"stundilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr astundilse."],"e":[]},{"a":"stundisker","b":"av","c":"","d":[" se sundisker."],"e":[]},{"a":"stundom","b":"ab","c":"adv.","d":["stundom, ibland, en och annan gång. fara hwsith skal oc stwndom om arith rökias mädh brännande hiortahorn PMskr 239."],"e":[]},{"a":"stundom","b":"ab","c":"adv.","d":["stundom. " guþ menar stundm naturonne giua þät han vil at hans vini þiena af naþom " Bu 4 . lhan syntes . . . stundom baþe vara vte oc inne ib 102. stundhom wendher dyäffwlen ather eth skyffthe ath frästha menniskene Gers Frest 2 .ib 3, 4 o. s. v. Ber 184 . - stundom . . . stundom, stundom . . . stundom, än . . . än. vändes simons anlate tel alskons aldar: ok syntes vara stundom gamal. ok stundom vngar ok stundom a mäþaldre Bu 102 . stundhom göra thz. ok stundhom thz andra Gers Frest 30 . Lg 334 . - Jfr undirstundom."],"e":[]},{"a":"stunelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr astundelika."],"e":[]},{"a":"stunga","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr o-, til-stungadher samt umstungdher."],"e":[]},{"a":"stunta","b":"vb","c":"v.","d":["förkorta. om tid. at plaghonna time skuli stuntas Bir 3: 475 . " at hans liiff skal rasklica stuntas " ib 2: 83 . " stuntade hans vägh " ib 1: 246 . Jfr stynta."],"e":[]},{"a":"stunthet","b":"nn","c":"","d":["korthet, kortvarighet. " thz liff oc rwm, hwar ey är dödzsins stunthet (d. v. s. af döden vållad lifvets korthet), wtan sälighet ffor wtqan ända " Su 254 ."],"e":[]},{"a":"stunthet","b":"nn","c":"","d":["lkorthet, kortvarighet. " än til at wthyda thätta tal, kan jak ey göra fför tymans stwnthet skuld JMPs 285. ""],"e":[]},{"a":"stuntleker lm.","b":"","c":"","d":["korthet, kortvarighet. " laff thässa lifsins stuntlek " Ber 184 ."],"e":[]},{"a":"stuntlika","b":"ab","c":"adv.","d":["kort, kortligen. jak helsadhe hänne hon suardhe mik / swa stunlik j thesse lunde SvRimd 43 ."],"e":["stuntlik )"]},{"a":"stuntlikhet","b":"nn","c":"","d":["korthet, kortvarighet. " for thessa liifsins stuntlikhet " Bir 1: 183 . " lmina dagha stuntelikhet " MP 2: 234 . hwario människio liftime är stakkotir, ok the sama stuntrelikhethin är owis huru langh hon vardhir ib 1: 5."],"e":["stuntelikhet . ","stuntelikhet )"]},{"a":"stupa","b":"vb","c":"v.","d":["1) stupa, störta, falla. " han . . . stupadhe widh waghnen " Lg 3: 379 . ath the (barnen) skula . . . naghers stupa vthi ok falla Gers Fest 20. - stupa, falla i strid. skule i spöria war forfall eller stupa alle, for stadhin skal idher ifra gaa BSH 5: 273 ( 1508) .","2) stupa, luta djupt framåt el. nedåt. part. pres. tha bar han wara synda byrdhe, oc gig barföttir oc stupande oc lutande vndir henne ST 176 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"stupa","b":"nn","c":"","d":["straffpåle, kåk. til stupo sla ","1) bnödel. " lnatalia gik . . . tel stupogreuan ok baþ þöm ängom för ben sundarbryta än sinom bonda " Bu 522 . " til at afhugga tholkins oc swa värdhelix manz howdh händis en stupo grefwe (spiculator) " Bo 82 . " läth han stwpogreffwana opp hänghia hälgha iomffirwna " Lg 334 . MB 1: 467 . MP 1: 3348 . Bir 2: 100, 152, 211, 318, 3: 41, 1343, 403, l4: 76, 77. LfK 221 . 2) fångvaktare. han . . . gaff stupo grewin (custoidibus) gafwr at han matte koma hem Bil 519 ; jfr 1022."],"e":["stupogreve","stupo slaghin , ","stupo stokker , "]},{"a":"stupa","b":"vb","c":"v.","d":["1) stupa, störta, falla. " llabo . . scridha stwpa daarra oc falla " GU C. 20 (hand 2) s. 56. meg garn oc näth tilredes j hwlko jac stwpa maa Troj 247 . " ty är thz ey orät oc wrängwist ath the stwpa j graffwena som graffwed haffwa " ib 248 ."],"e":[]},{"a":"stupa","b":"vb","c":"v.","d":[" = stupo sla. tha skla hon stupas och mysta eth öra, siden forswera stadhin sTb 1: 3 (1474)."],"e":[]},{"a":"stupa","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["stupogreve , ","*stupo sla","stupa- . ","stupe- . ","-slaa . ","-slogx- . -slag(h)in), ","stupo stokker , "]},{"a":"stupan","b":"nn","c":"","d":["fall i moralisk mening. huru kropsins jomfrudom kan mistas om hogxsens twpan (prostitutio) nakot owirgar sinna hälaghetz lineam SpV 103 . " skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal ok oskälighin ällir otham stupan (prostitutio), aff orenom astwndilsom komande " ib 138 ."],"e":[]},{"a":"stupo","b":"ab","c":"adv.","d":["framstupa. " lagdhe han sik nidher stupo " Ansg 183 . laagho swa alle stwpo för altaret MB 2: 149 . lib 319. Lg 3: 495 . ffwllo the stupa nider til iordena ib 107 . - hufvudstupa. styrte han sigh siälffwir stupa nidher i brunnena Lg 3: 353 . - Jfr fram-, hovudh-stupo."],"e":["stupa Lg 3: l107, 333) ,"]},{"a":"stupo","b":"ab","c":"adv.","d":["framstupa. " swa stod qwinnan stwpo ena stund " ATb 1: 143 ( 1461) . " än han lagdhe sik til sömps, ok laa han stwpo (supinus) " SpV 319 . the . . . slogho han nidher stupo SkrtUppb 295 . Jfr fram-, hovudh-stupo."],"e":[]},{"a":"stupoliggiande","b":"","c":"","d":[" , p. ajd. liggande framstupa. at thu swa wilde oplytha människiona . . . hwilkin fallin war stwpoliggiande (prostratum) SpV 485 ."],"e":[]},{"a":"stuppa","b":"","c":"","d":[" , se stoppa."],"e":[]},{"a":"sturare","b":"nn","c":"","d":["lots. Jfr Sdw 2: 1307."],"e":[]},{"a":"stuter","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " bryniulphus dictus struter " SD 3: 41 ( 1311) ."],"e":["-ar ?) , "]},{"a":"stuter","b":"nn","c":"","d":["stut, ung oxe el. tjur. . . . swa manga stuta, koor ok qwighor, som jak hawer ther i gardh NMU 1: 109 (14234). JTb 22 ( 1459) , 41 (1463). ATb 1: 306 ( 1469) . " xxx vnghnöth stwta och qwighor " Arfstv 63 (1474-75). tämya stwtha (rubrik) PMSkr 223 . ib. "],"e":["stud Vrml skatteb 94 ( 1503) . pl. -ar), ","- ss tillnamn. lasse stut Kumla kyrkas rb 109 ( 1521) . ib. ","- Jfr nöta-, symn-stuter. ","*stuta hudh?","-hyder ) , "]},{"a":"stuva","b":"nn","c":"","d":["rum med eldstad; stuga, dagligstuga; boningshus. Jfr HIldebrand, Sveriges Medeltid 1: 143 f.; VC: Guðmundsson, Privatboligen s. 171 f. huus lannä them sum behäs mädh godh wiliä, stuw, sömpnherbärghe SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). lib 5: 375 (1344, nyare afskr.). han (kon. Valdemar i fångenskapen) haffde sith stekara hws oc sin stowa ok sith herberge hanskulle i soffwa RK 1: 1286 . ib (sfgn) s. 187. rijdher i gardh oc gar i stuffua ib (Albr)= s. 2123. jn j en lithen stwffw viliom vy ga ib 2: 4685. ib 4759 . " hans swena sato met i stwone inne druko oc qwade i thz synne " ib 5644 . ther opsattess stwffwor saler oc bodher ib 3: (sista forts.) 5645 . tha loop en thera wardman til stuffwonna ther the herra lagho ib 1: 2326 . " stegh han aff sin häst, oc gik in j stuffunä (holina) oc hälsade konung thetmar " Di 18 . ib 28, 47. tildömed iak . . . benette oc hans arfwom ena stughu som halden hafdhe i kätilstom vnder ekinne, tho stodh hon oppa bentz tompt, hwilka stugu :iak lät twa mätzmän mäta SD NS 1: 37 ( 1401) . ib185 (1402). at hans stuwo moghi standande bliffua . . . än thot stowan är bredharen än hänne bör SJ 8 ( 1423) . " haffuer jac wnt henne i stwfwe eth lwffthe eth wiisthwss " FH 5: 2123 ( 1512) . " at wj aff for.de closter wore liiffs fföde haffua scole oc 1 stwffue j closters gaard at haffua ib. the . . . willä slages ther j stogen " ib 6L 47 (1457). hon . . . lagdhe en skat a sverige swa aff huar stube xij öre stokholms vtgiffua RK 2: 57 . han ällar hon skal . . . ey flatleka löpa, ällar skuppa cella mällom fran enne stwffu til andra LfK 59 . samlingssal el. matsal i ett kloster. huru all clostirsins hion sculu äta j eno hwse eller stwffw Bir 5: 121 . " alle som clostirsins brödh scula äta the skulu äta j enne stuffw ib. " ib 4: 100 . VKR 3, 41 . j closterith är en stwffua (i rim med dugha) RK 2: 4687 . " at sampnes i stokholm i swartbrödra stuge " ib 2800 . - stuga el. hus hvarest ett gilles el. skrås sammankomster hållas. för än han i stuguna jngangerSO 200. hwar som bär swerdh in heller yxe i stugna vthan aldermansins loff böte j [1] öre SGGK 106 . nw ffaller stwgha nidher heller stwgha dryper ok gillisväriendhe vilia ey stwgn hiälpa. heller drwp täkkia SEG 114 . Jfr baþ-, biskops-, borghara-, drykkio-, far-, for-, fru-, gild-, gilde-, gildis-, hiua-, klokkara-, kloster-, konvento-, konvents-, kölno-, jyrk-, myrka-, mälte-, port-, prästa-, raþ-, siuka-, siäla-, skola-, skrivara-, sten-, varhga-, värme-, öl-stuva (-stova). "],"e":["stuwo SJ 8 ( 1423) . ","stwgha SEG 114 (på två st.). stova VML II B 25: pr. stowa SML Kk 2: pr.; VML I B 45: 5. lobl. kas. stuwu VGL II K 2 i var.; VML I Kr 2. stuuu SML M 27: pr. i var.; MElL LKg 23: pr. stufw VKR 41 . ","stwfw Kr LL Kg 24: 1. stuffw Bir 5: 121 . ","stwffwo SD NS 1: 185 ( 1402) . ","stwffuo RK 2: 4759 . ","stwffw ib 4685 . ","stwffu LfK 59 . ","stuw SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 375 (1344, nyare afskr.). stuuv VGL II K 2. stuffuaq RK 1: (Albr) s. 212 . ","stwfwe FH 5: 212 ( 1512) . stwffue ib stube RK 2: 57 . ","stughu SD NS 1: 37 ( 1401) . stugu ib. stwgu KrLL Kg 24: 1 i var.; SEG 114 . ","stwgw RK 1: (sfgn) s. 187 . ","stuge RK 2: 2800 . ","stowo VML II M 11: 1. stowa RK 1: 1286 . ","stow SML M 27: p. med art. nom. stowan SJ 8 ( 1423) . ack. stuffujä Di 18 . ","suffwna ib 28 . stuffwona ib 47. stuguna SO 200 . ","stugna SGGK 106 (på två st.). stogen FH 6: 47 ( 1457) . ","stufwnne VKR 3 . ","stwone RK 2: l5644. gen. stuffwonna RK 1: 2326 . ","stuwur VGL I A 21: 2. stuwr ib II A 30. stwffwor RK 3: (sista forts.) 5645), ","stuvu bonadher","stuvu bänker , ","stuvu dyr","stufw dör )","stuva elder","stovo- VML II B 24: pr.), ","stuvu karl","skoghu- )","stuvu rum","stuuorom . ","stuffworom KrLL Kg 24: 1 li var. stoofworum),","stuvu sven , ","stuvu vindögha","stwgewindwghe )","stuvu väg","stwga- )"]},{"a":"stuva","b":"","c":"","d":["2) bonad avsedd att fästas på gaveln i storstuga el. dyl. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 300, 50: 68 f. STb 3: 305 ( 1496) . ","2) husrum. " hustru anna maa och skal haffua när fornempda niels pedhersone friith stuffwrwm meth en kammar " SJ 2: 62 ( 1480) . . .. ath vppeholle henne math ok ööl j hennes liffztijdh medh stugu rwm ok rycht STb 4: 117 ( 1506) .","3) stugtomt, del av en tomt varpå en stuga står RP 2: 338 ( 1398) . hustrv älin . . . pantsatte . . . !UDDA_TECKEN? tomptina i sinom gard . . . ok loftit medh ok stugu rumit fritt for xx mark ATb 1: 108 ( 1459) . " thet gambla stwffworwmith westan for sten hwsit " ib 2: 277 ( 1485) . "],"e":["stwffa RP 2: 412 ( 1400)","kas . stuwo Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). sthwo ATb 1: 14 ( 1453) . stwffuo UPpl Lagmansdomb 105 (1490). stube HLG 1: 42 (1440); RK 2: 57 (s. 3). stuba Kumla kyrkas rb 125 (1527). med art. stuan Arnell Brask Biᴵ 25. stuen Stock Skb 240 (1524-25). stoffwan JTb 81 ( 1494) . stwffwn sTb 1: 116 (1477). ack. stwffwn SJ 2: 28 ( 1477) . ","stuen STb 3: 76 (1493), 268 (1496). pl. stwor ATb 1: 28 ( 1454) . ","stwgor SJ 2: 93 ( 1483) . ","stugwr ib 298 ( 1496) . med art. pl. ack. stuennar STb 3: 76 (1493)), f L. rum med eldstad; stuga, daglistuga; boningshus. Jfr Sdw 2: 1307 och B. Hesselman, Från Marathon till Långheden 152. mullaghagiallith aff scarum, swa sum äär twa örtogar aaff hwari stuwo ii scarum Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). item carpentario pro tectura stube ɉ ore HLG 1: 42 (1440). . . j gaardh i stok kolm . .. medh twa stwor ATb 1: 28 ( 1454) . at ärwast ok hans hustrv skolo haffwa til dödra daga the lisla stuguna ok framstugu ok thet östirsta loftith . . . ok tha the död ärw tha sta forᵈᵃ stoga framstoga ok lofth sta j sama köpe ok höra forᵈᵒᵐ bärtille til ib 45 ( 1455) . hade . . . beschedat . . . i testamene i sama hwse . . . fforst stwffn och stuffw cammaren SJ 2: 28 ( 1477) . . . . myn gardh . . . meth twa stwgor ena jordstwgw nordast i gaardin och andra lofftstugw östarst ib 93 ( 1483) . hustru kadrine bondä gaff henne en stuwffuo oc nogrä herbergä thär till Uppl Lagmansdomb 105 ( 1490) . then syndhe delin i garddenom, som var stoffwan och framstowan JTb 81 ( 1494) . " han war qwar j stuen medh stadztienarana " STb 3: 268 ( 1496) . iii marc cortoga pro vna stuba in vydom Kumla kyrkas rb 125 (1527). (?) bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh och akta, ath stuan (för stian?) bliffwer ey tom Arnell Brask Biᴵ 25. Jfr badh-, bakara-, baku-, bodh-, bodha-, borgara-, brödhra-, bödhils-, far-, fataburs-, fram-, fru-, gild-, gilde-, gildis-, gärnings-, gästa-, gästabudh-, iordh-, kirkio-, klokkara-, klokko-, konvent-, konvento-, konvents-, källara-, kölno-, lopt-, malm-, myrk-, myrka-, mälte-, nat-, port-, rads-, radh-, siuka-, skola-, skomakara-, skut-, sokn-, sokna-, spitala-, svina-, sätis-, sätu-, trä-, trägards-, things-, thörka-, vardhsrivara-, vin-, vind-, ätu-, öl-stuva (-stova). ","*stuvu asker","stuga- )","stuvu dyr","stuffw- . ","stugu- Atb 1: 113 (1459); HLG 3: 40 (1517)),","*stuvu farstuva","*stuvu fenster","stwge- )","*stuvu gafl","stuffuo- . ","stuffu- . ","stugw- STb 3: 305 ( 1496) . -gaffuel. -gaffwel),","*stuvu glas","stugu-glaas )","*stuvu golf","stwge- )","*stuvu hyrne","*stuvu härra?","*stuvu högt","stugu- )","*stuvu kamare","stuffw- STb 1: 116 ( 1477) . ","stugu- SJ 2: 156 (1489), 202 (1492); STb 2: 613 (1492), 3: 364 (1498), 416 (1499), 4: 92 (1505). stugw- ib 2: 398 ( 1489) . ","stugwa- ib 3: 364 ( 1498) . ","stue- ib 5: 166 ( 1517) . ","-kammare . ","l-kamera SJ 2: 202 ( 1492) . ","-kammar STb 3: 364 (1498), 4: 92 (1505). pl. ack. -kambra STb 3: 416 ( 1499) . - kamre ib 5: 166 81517)),","*stuvu klädhe","stughuklede )","*stuvu knuter","stwua- )","*stuvu knäpper","stvffuo- . ","-knepper )","*stuvu knävil","stufw- )","*stuvu kona","stugu- SSkb 111 (1503-04), 217 (1506-07), 256 (1507-08). stuue- Skotteb 323 (1468-69). stuua- ib 239 (1466-67). -konne. -kune). f. förestånderska för härbärge? Skotteb 239 (1466-67). margit i stenboden borta pa slottit stugukona SSkb 111 (1503-04). - ss tillnamn. marte stuuekonne Skotteb 323 (146869). margit stugukona SSkb 217 (1506-07). ib 256 (1507-08). ","*stuvu kovi , ","stuvu rum (stuffw- SJ 2: 62 ( 1480) . ","stwffvo- ATb 2: 277 ( 1485) . ","stuv- RP 2: 338 ( 1398) . ","stugu- ATb 1: 108 ( 1459) ; STb 4: 117 (1506)), ","stuvu sven (stuwa), ","*stuvu thak","stugu- VKU 146 (154749). stwge- HLG 2: 49 (1516). -tak), ","stuvu väg","*stuvu värme","stuffw- . ","stugw- . ","-verme . -warme),"]},{"a":"stuver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stuþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stolpe, stod, pelare, kolonn. föris var herra af klädhomen. oc bindz til studhenna (ad columnam) Bo 193 . ib 181, 190 . Bir 1: 5, 29, 2: l132, 3: l289, 4: 134. Ber 269 . Su 5, 383 . LfK 178 . MD 15 . tha han (Gud) ledde them wt aff egyupto lande wissande them wäghin mz studhinne (columnam) oc skyno Bir 4: 108 . lmwrar han brwnnen äller källona oc mit j lkhenne wpreser han ena stwdh äller stolpa om kringh hwilken han säther äller skikkar smaa pipor äller rännor, ther watnet latha wpgynom sigh dragha Lg 823 . syntes the swa som due columpne swasom tw stodh LfK 222 . eeth leedasta brinande studh rekendes opp til hymmilen ib 235 . " nabogodonsor läth göra eeeth affgudh aff gull thz . . . stodh oppa markine a ene studh som war sextighi alna högh oc siex alna bredh " ST 13 . " vphögde han vij stora oc högha studer. oc offwir studherna satte han harnisk " MB 2: 268 . owir karino saa iak ena högha brännande studh. ok owir studhinne eet litit howdh älla knap af sky. ok owan aa eet skinande kors, jak saa ok swa som thre fötir ther studhir plägha sta vppa Gr 298 . " owir hwan then fotin var sat een studh af skymen. lok owan a studhomen varo satte knappa. ok owan a kanppomen varo sat skinande kors . . . ok studhana ok knappane oc korsin varo al liik, än mit i bland them var en studh höghre än alla andra . . . ok owir the fyra stydhenar ok knappaana ok korsin varo fyre kamara saman fögdhe hwar til annan " ib 316 . han bar . . . thädhan stydhe af cedro som sätias skulle i kirkio dörrena ib 304 . stödhrena (columne) som äru wnder systranna chor gwlff Bir 4: 85 . " funno the barnet liffuandes . . . holda sik vedh en stok eller studh som stodh vnder bygningena ther strömen var stridasth " Lg 3: 579 . " holandes mik til palen eller studhet " ib 580 . gik hon . . . til stodena som var vidh hans hoffdegärdh, oc thogh hans rytingh som hängde vidh sama studhena MB 2: 167 . lib 166. sigh stötandis j stödherna oc wäggena som blinth folk pläghar ib 123 . the latho honom staa mällan twa stwdher äller twa pylara ib. läth mik tagha vppa stwdherna, vppa hwilka alt hwsit sik studher ib. grep han . . . badha studhenar widh hwilka han sik studde ib. hallandis studhenar ib. naar han riste staarkligga stwdhennar ib. honom wil iak göra stwdh j mins gudz kirkio lib 338. BK 213 . - koll. thz sama gudz hws som joyses giordhe . . . thz war rest aff opreste studh, oc all studhin oc wäggina klädda innan til mz fyra litadhom klädha bonadhe MB 1: 495 . hon (arken) skal wara fiwghurslind nidhan op ower bunkan, oc sidhan skal studhen (Cod. A swidhin 168, sannolikt rätta läsarten) oc thakith inbyggias ib (Cod. B) 544 . 2) stöd, det hvarpå ngt hvilar. ley gaf korstit hofdheno nakra studh Bir 2: 133 . fötirne . . . hafddho änga studh vtan spikana ib 244. - stöd, stötta. vilia the murin fälla tha bär jak vndir studhina (sustencalum) Bir 2: 254 . 3) bildl. stöd, hjälp, bistånd. när männene taka ok akta mina studh ok hiälp (sustenacula et jwamina) Bir 3: 292 . forsma mins sons ok mina andelico studh ok hiälp ib. är ihesu nampn them til studh som vanskas MP 1: 32 . kärlekin är maktoghasta stud til at vppehala alt ärfuodhe ib 2: 128 . - Jfr brand-, brudha-, elds-, hvilo-, liusa-, sten-, trä-stuþ (-stodh). "],"e":["stodh BK 213 ; LfK 222 ; ","-ena ib 178 ; MB 2: 168 . ","stod: -ena ib 167 . ","styrdh Gr 316 . pl. (ss f.) studhir ib 298 . ","stwdher MB 2: 123 . studer ib 268. stydhe Gr 304 . lmed art. stödhrena Bir 4: 85 (på två st.). stodherna MB 2: 123 . ","studherna ib 268 . ","stwdherna ib 123 . studhenar ib (på två st.). stwdhenar ib. styrdhenar Gr 298 . studhana ib),","stuþa rum , "]},{"a":"stuþi","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr ättarstuþi."],"e":[]},{"a":"stuþi","b":"","c":"","d":[" , i art. Sdw 2: 524 skall genusbeteckningen vara f."],"e":[]},{"a":"stybbe","b":"nn","c":"","d":["kolstybb. " göres vtan före thett holitt en graff i jordene bred och wl tilredh för skerstenonom medh grannom sandh, och före koparenom medh förskreffno stybbe och leer blandatt, starck, törr, och hardh att koperen löper icke i jordene, ty i henne vtläts först skerstenen, sidan koperen " PMSkr 628 (senare avskr.; jfr således stötes koll gran och sigtes, och stötes leer törtt och sigtes o. s. lv. ib 627 ). ib 629 ."],"e":[]},{"a":"stydhia","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["stydia GU C 20 s. 297 . stödia Sex ekon tr 265. stöd(h)ya PMSkr 314 ; -as ib. stödhia: -as SpV 74 . ","stödyes ib 169 . ","stodde Atb 1: 120 (1460); Troj 187 . ","stödhiande SpV 468 . ","studder GU C 20 s. 292 . stöder ib s. 297. imperat. stödh Mecht 123 ; PMskr 353. pl. 2 pers. stödhin SpV 530 ),","stydhia sik , 1) stödja sig. - stödja sig, vila, luta sig. (vid elm emot). rawid steg swa jn i olaf gulsmidz lukw ok stodde sig wid stolpan ok öxena ATb 1: 120 ( 1460) . - bildl. stödh tik ok bögh til mins sons sötasta hiärta Mecht 123 . stande christi jomfru starlika oppa sinne trappo . . . stödhiande sik altidh widher gudz hiälp SpV 468 .","*stydhia undir , stödja under. när som graffwith är jn til grwndhwalen stödyes wndy mädh starkom biälkom PMSkr 169 . Jfr undirstydhia. ","stydhia up , stödja, bereda stöd åt. stödhya wp winträ PMSkr 314 . Jfr upstydhia."]},{"a":"stydhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilstydhilse."],"e":[]},{"a":"stydhilse","b":"nn","c":"","d":["stöt. bildl. aldra sannast är thätta, for thy at haffwr laghin sin stödilse ok stadhfästilse aff skälomen SpV 553 . Jfr undirstydhilse."],"e":["stödilse )"]},{"a":"stygdh","b":"nn","c":"","d":[" Isl. stygð] ","1) fasa, afsky, motvilja, leda. thu hafdhe j dagh stygdh (ändrat till styg) widh odygdh Bil 566 . " hwat äru swa mange kraase vtan styg ok ledha oc vämilse " Bir 3: 330 . - motvilja, ovilja; fruktan. kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom sinom ofmykit grymman ok räddelikan, ty at tå hauer han af vndidånom sinom stygd ok ängan kärlek KS 58 (146, 64) . 2) fasa, förskräckelse. iak astunda siälana at iak skuli giua thom äuerdhelica glädhi ok hedhir ok diäfullin astunda thom the til at han skuli giua thom äuerdhelica styg ok sorgh (æternum horrom et dolorem) Bir 3: 255 . 3) fasa, ryslighet, förskräcklighet. i äwärdelike glömskonna rke, huar egen är skikkilse wtan äwrärdeliken stywg jnneboor Su 132 . - Jfr stygfger, m."],"e":["styg Bir 3: 255, 330 . ","stywg Su 132 . De båda sistnämda ställena kunna dock föras til stygger, m.),"]},{"a":"stygdh","b":"nn","c":"","d":["1) fasa, avsky, motvilja, leda. när sotthin . .. gör människionne wämian ok styghdh moth maath ok dryk SkrtUppb 238 . - Jfr stygger, m."],"e":[]},{"a":"styggelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vederstyggligt, förskräckligt. " innantil ärw the fulla mz träk, oc styggelika ledha " Su 25 ."],"e":[]},{"a":"styggeliker","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig, vedervärdig. " j sinom ythra hampna fatighom ok stygghelikom, skyle hon ok klädhe christum " SpV 174 . " for thänna sak skulde tik wara swa som stiwghlikit, thz thu haffwer aff jordhinne, ok thz ther synes ok alder annat än dieflennä aldra styggelista anlith " J Buddes b 167 . " at thu wärdoghas göma hona . . . fran diäfflanna walle oc thera gryma, oc stioggelika roope " SvB 111 (omkr. 1500). Jfr vidherstyggeliker."],"e":["stioggeliker: -lika SvB 111 (omkr. 1500). n. stiwghlikit SpV 215, 222, 366 . superl. styggelister: -lista J Buddes b 167 ),"]},{"a":"styggeliker","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig, vedervärdig. " fulasta oc lledasta difflanna stiwggelika änlite " Su 129 . han . . . är styggeliken aff blodoghom sarom ib 25 . " vägiäna äru sua stykelek (för -leka) a seande sum var blandat mz rotne bloþe " Bir 4: (Avt) 178 . " þät är þän rökar stykelekin är guzs vnum (för vinum) at höra " ib 180 . alztingis är gudhi styggelikt (abominabile) naar rösten wphögdh meera wardher ffor thera skuld som a höra än for gudz skuld Bir 4: 54 . Su 115 . - förfärlig, förskräcklig. hwru skal iak tha githa tholt tith rädhelika änlithe ffult mz wredhe oc styggelika rädhelikhet Su 95 . o huat styggelikin (horribilis) är thin tilqwämd hanom som wngher är j aldre ib 234 . Bi5 5: 69. - Jfr vidherstyggeliker."],"e":["stiwggeliker: -lika Su 129 . ","stykkeleker: -lek Bir 4: (Avt) 178 . styggelikin ib 5: 69. styggeliken Su 25 . ","stykelekin Bir 4: (Avt) 180 . f. styggelikin su 234. n. styggelikit Bir 4: 54 . ","styggeliket Su 115 ), "]},{"a":"styggelikhet","b":"nn","c":"","d":["2) fasa, förskräckelse. " nar thu hördhe thät stim oc bangh, som gik aff thinom owinom, för än thu saat them fram komma, fför the samma styglikhet oc faasa, bidher jak tik, at thu fräls thässa siäl " SvB 193 (b. av 1500-t.). ib 293 (d:o)."],"e":["styglik- . ","styglig- )"]},{"a":"styggelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) vederstygglighet, fulhet. fult mz rutmasta blodhe ok vaar hulkit ängin gitir seet forstyglekhet Bir 3: 93 . MP 1: 171, 2: 118 . i (bör utgå) the dräpna likamans formo oc skipilse är ey hallande för styggelikhet (exterior mortificati corporis dispositio ac forma non est deformitas censenda) . . . wthan för största wänlek Su 26 . 2) fasa, förskräckelse. heluits pino räddoghe ok styghelikhet MP 1: 324 . 3) motvilja, ovänlighet. nar the gifua mz styggelika MP 1: 192 . " högh thit öra til fatikan man vtan dröuilsa styggelikhet ib. ""],"e":["styghelikhet MP 2: 118 . ","styglikhet ib 1: 171 . ","styghlikhet ib 324 . ","styglekhet Bir 3: 93 )"]},{"a":"stygger","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig, vedervärdig. bödh thom granlika vakta at jnkte stykt äller fwlt skwlde fore hans öghon koma Prosadikter (Barl) 23 . " thu giordhe hona stiogga ok illa lwktande " SkrtUppb 48 . " iac var daghlika orma stiwgga madka kompan " Hel män 191 . " falskhet oc ilzska vart stiug oc ledh " ib 116 . thät, som aldra edasth oc stywggasth är aff allom skapadhom tinghom JMPs 567. - fasansfull, ryslig, förskräcklig ss subst. hiälp mik här koma stiwgge oc wilia mik taka SvKyrkobr 9 . - Jfr and-, o-stygger."],"e":["stiwgger: -e SvKyrkobr 9 ; ","-a Hel män 101 . ","stiug ib 116 . ","stiogger: -a SkrtUppb 48 . n. stykt Prosadikter (Barl) 23 . superl. n. stywggasth JMPs 567),"]},{"a":"stygger","b":"nn","c":"","d":["2) fasa, bävan, ängslan. glädz maria at thin siäl wtgik aff thinom wälsignada likama . . . wtan allan stiogh oc fasa SvB 257 (omkr. 1500). 3) fasa, förskräcklighet, ryslighet. hwi atherhiölt thik ekke syndinne stiwgger (horror facinoris) som thär giordhis SkrtUppb 58 . ib. betrakten huru ihesus christus haffwir jdhir frälst fraan the äwärdeligha gudz wredhe ogönst oc styggia oc synda scul som j waren j födde ib 175 f. - vedervärdighet, styggelse. innantil ärin j fulle mädh stiwgh oc orenlighet SkrtUppb 307 . De fall, där ordets genus ej framträder, kunna även föras till stydh."],"e":["stiwgger SkrtUppb 58 . ","stiwgh ib 307. stiogh SvB 257 (omkr. 1500). stiwk SkrtUppb 58 . "]},{"a":"stygger","b":"nn","c":"","d":["1) afsky, leda, vedervilja, motvilja. lhan (ɔ: gudz räddughe) födhir . . . värdinna styg KL 256 . " lthu hafdhe j dagh styg (ändradt från stygdh) widh odygdh " Bil 566 . fik drotniingin ther aff dighran stygh widh mannin ib 726. hawa stig oc ledho widh fwlan sidh MB 1: 495 . " hwar man hawer natwrlikan styg widh dödhin ib 507. hawen i styg widh dräpin faar oc wämilse ib 298. " Bir 2: 114 . " alt hymerikis härskap hawier stygh mot them " ib 1: 164 . " at man skulle swa myklo mere styg hawa a mot at giwta annars mantz blodh " MB 1: 477 . " hwilkin som eeth thera älsakr han haffwer ledho ok stwgh til thz andhra Spec. Virg. s. 232. thän letar sannelika äptir himmerike, hwilkin ekke haffwer stigwgh ällir ledho j wäghenom " ib 256 (båda ställena enl. uppgift af Dr R. Geete). mandrap oc lyghn hawa . . . hälder natwrlikin styg än giri MB 1: 463 . thänne matin gör ey styg älla edho them af honom äta Gr 272 . 2) fasa, bäfvan, ängslan. miutz a thän räddogha och stygh (memento mæoris et horroris) som thu tholdhe Bir 4: 199 . han . . . swettes swa for komaskolande pinonna styg ok ängxla at hans swetter var swa som blodzdropa nidhirlöpande a iordhena MP 2: 10 . 3) fasa, förskräcklighet, ryslighet. j heluite är . . . rädhelikin styggir Mp 1: 324. ib 46 . Ber 211 . häluitis rop ok stygh skulu the höra Bir 1: 151 . the qwinnona som nu födha ok födhas födhas mz styg oc orenlikhet ib 3: 153 - De ställen, på hvilka ordeta genus ej framträder, kunna föras till stygdh. Jfr detta ord och vidherstygger."],"e":["styg . ","stygh Bil 726 ; Bir 1: 151, 161, 4: 129 . ","stig MB 1: 495 . stiwgh Spec. Virg. s. 256. stwgh ib 232 ), "]},{"a":"stygger","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig, vedervärdig. stygar skuge (umbra squalida) teþes hanom Bu 130 . " frödhin är styggir (horribilis) at see " Bir 1: 63 . " vtan siälinna näruaru är kroppin styggir ok illa loktande ok fwl at see " ib 3: 182 . nar iak skodha thera grafwa finder iak änkte i them wtan mwld och mathka fula lokk och stiugga Ber 203 . ib 233 . " tholikin föredemlikin oc stingh orenlighet " Lg 69 . " afgudh varo konungenom leedh oc stygGr 306. kötzsins luste var hono hatughir oc styggir " Bir 2: 197 . " han är stiwggir j lthe rika ok högborna öghomen Spec. Virg. s. 305 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). - fasansfull, ryslig, förskräcklig. vast þu (korset) huariom styg ok räþelek " Bu 140 . the koma ey til styugga pino (horrorem suppliciorum) Bir 1: 388 . dödhin, allom liffuandis människiom rädhelikan oc stoggan, skal thu gladhelika bidha Su 246 . ther är . . . stiwggasta räddoghe Ber 211 . - Jfr andstygger."],"e":["stygar Bu 130 . ","stiugger: -a Ber 203 . stiwggir Spec. Virg. s. 305; -an Ber 233 ; -asta ib 211. styugger: -a Bir 1: 388 . ","stiugher: stiugh Lg 69 . ","stogger: -an Su 246 ), "]},{"a":"styggia","b":"vb","c":"v.","d":["2) skrämma, göra förskräckt. horrificare fasa eller stygia GU C 20 s. 339 . - refl. styggias, 1) känna fasa, uppfyllas med fasa, rysa. hwi skla iak ekke styggas (abhorrebo) än mik giffs thät gudhi til höre än sannelica iak skulle astwnda thwärt amoth SkrtUppb 80. - känna fasa el. avsky (för). med prep. ey haffwr jak standit j renlekenom . .. wtan opta fangit sköra, oc orena thanka, . . . oc stundom ond rörilse j minom kroppe oc ey mote them swa stiwgdz, som iak skulde wtan hällir stundom lustadz j them SvKyrkobr 310 . " hon skal styggias widh thik meer än widh thräkkin " SkrtUppb 49 . the som twa fötherna ällar thiäna til mandatum, skulu . . . mz allom ödhmyukom kärlek göra sith ämbete, mothe enghom styggiandis JMÖ 166 . " hwadan är tiig (ɔ Achilles) sadan grymhet opkommen, at tw saa froman ädela konwgxson haffwr bwndit wiider tyna hästa rompa . . . oc tw skalt ey stiwggas ther wiid äpter tw äst en from ädela man kommen aff wälbyrdoga släkt " Troj 224 . - med inf. wm thu sannelica älskar gudh, skalt thu stykgias at hedhras ok älskas aff människiom SkrtUpp 80. - känna misshag över. oss hopas, ath hans nadhe ther ey moth styggis BSH 5: 73 (1505?, H. Gadh). ","4) bli avskydd. hon skal . . . girnas at thu skalt aff allom styggas SkrtUppb 49 . - Jfr vidherstyggia."],"e":["stygia GU C. 20 s. 339. stygga: -a SkrtUYppᵇ 49, 80. stykgia: -as 80. stiwgga: -as Troj 224 . supin. refl. stiwgdz SvKyrkobr 310 ),"]},{"a":"styggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) väcka motvilja el. obehag hos, stöta. nakat .. . . thz vinsins öghon stygde älla skulle vredh göra MP 2: 141 . tala ey thz . . . som annars hörsl styggia (för -ir) LfK 195 . 2) skrämma. sampnat sil styggir ok stora fiska GO 127 . " wille han förfära henne oc styggia fran mathen " Lg 3: 401 . - refl. styggias, 1) känna fasa, uppfyllas med fasd, rysa. blödhe män ok quinlike styggias at te sea manna blodh KS 83 (205, 91) . " skulu madhka oc orma opuaxa . . . aff hulkra hrösl thin hörssl skal styggias oc rädhas " Bir 2: 37 . - känna fasa el. afsky (jfr). med pep. guz son vare lango för födar än han stygdes eigh viþ ena fula synd som människio natura vars mittaþ mäþ Bu 64 . " iak stygdes viþ þolikt odöme " ib 136 . en spitelskan man j paris som alle stygdhus widh bläzqnde hans Bil 632 . " stygs vidh värlinna fafängo " KL 266 . " the rädhas ok astyggias vidh mik swa som vidh etir orm " Bir 1: 182 . MB 1: 221 . Bir 1: 158, 170, 3: 40 . Ber 286 . borgharene begynnado styggias mote thz mandrapeth MB 2: 99 . gudz som tyugdis fore at wrda människia Lg 69 . med inf. the styggias (horrent) at göra tholik thing Bir 1: 75 . ib 3: 230, 287 . - känna misshag öfver. sinna hälgho kirkio niþar fald oc for därfilse han mykyt stykis Bir 4: (Avt) l178. 2) misshaga. at idher thz er stygges ällar mistekkes, at min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3 . 3) rädas, bäfva, förskräckas (vid el. för). thaghir diäfwlin inferus oc dödhin oc thera omilde ämtbite thätta sagho . . . stygdos the KL 411 . MB 2: 404 . hui þorf þu viþ diäuul stygias Bu 13 . " þär viþar stygdes anstyggar skuge " ib 130 . " faderin stygdhis widh the thidande " Bil 609 . RK 1: 3209 . Va 16 . MB 2: 395 . styggias vidher, förskräcks. barnit . . . stygdhis widh Bil 270 . - opersonl. med ack. männena stygdis widher ok stodho annars hugha Bil 317 . - Jfr vidherstyggia."],"e":["stygia: -as Bu 13 . ","-ir . ","-þe . ","styggis Bir 3: 230 . ","stygges Su 3 . ","styykis Bir 4: (Avt) 178 . imperat. refl. stygs Kl 266: Ber 286 ), "]},{"a":"styggia","b":"nn","c":"","d":[" Jfr astyggia."],"e":[]},{"a":"styggia","b":"nn","c":"","d":[" Jfr andstyggia."],"e":[]},{"a":"styggilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr vidherstyggilse."],"e":[]},{"a":"styggilse","b":"nn","c":"","d":["1) afsky, vedervilan, motvilja. fik drotninging ther aff mykyn styggelse (motsv. ställe Bil dighran stygh 726) widh mannin Lg 1033 . togh almwgen en ny styggelsä och miströtsh nogheth ytermere villiä befästhä äller bespisä calmarna sloth HSH 19: 30 (15 5). ib 71 ( 1505) . ","2) styggelse, det som är afskyvärdt. nakar styggilse göra Bir 3: 264 . hwat fylsko oc styggilse fölghe oqämelicom kötsins lusta ib 4: 131 . - Jfr vidherstyggilse."],"e":["-ilsä HSH 19: 71 (1505) . -ylse. -elsä), "]},{"a":"styghet","b":"nn","c":"","d":["1) vedervärdighet. konkr. aff thera graff wtgik aldra sötasta lukt, oc ey fanz nokor styghet äller fwlnat j hänne Prosadikter (Barl) 107 . 2) fasa, förskräckelse. ther är . .. til croppana otaliga pynor hwgh slagh flängior gizlan ok hambran til sielena stygget fasan reddoge skam oc blyghet SvKyrkobr (Lucid B) 212 ."],"e":["stygget SvKyrkobr 2123 )"]},{"a":"stygnadher","b":"nn","c":"","d":["fasa, bäfvan, ängslan. for allan then räddogha oc stygnadh som thu tholde Bir 4: 205 ."],"e":[]},{"a":"stygnadher","b":"nn","c":"","d":["1) fasa, bävan, ängslan. at thw vthan allan stiwghnat, ffasa, ok räddogha . . . antwardadhe . . . thina hälga siäl j . . . jhesu christi . . . händher SkrtUppb 373 . 2) fasa, avsky. mangha som stora ledho oc stywgnadh haffdo moth ihesu christi wärdogha licama sacramänth JMps 446 f. - Jfr vidherstygnadher."],"e":["stywgnadh JMPs 446. stiwghnat SkrtUppb 373 ),"]},{"a":"stygning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vidherstygning."],"e":[]},{"a":"styk","b":"nn","c":"","d":["1) stycke, bit, del. " hwilkin som sömar sko swa ath j [1] styk synis barth " SO 20 . " bar styk nidhan wrista liggia j sama bruthum som j [1] bart styk j solna söme ok lall wtbrusthin styk hafwa sama räth som iij [3] barstyk ib. 2) sak, omständighet? rymdhe ey för annen stykts (för styks?) skyldh en the ey villia byggia eller [boo] oppa skatte godz " BSH 5: 536 ( 1513) . Jfr stykke."],"e":[]},{"a":"styk","b":"nn","c":"","d":["1) stycke, bit, del. tha skäradz (!) eet stykk af hans klädha Gårdsrättsfragm i Germenia 24: 64."],"e":["stykk )"]},{"a":"stykka","b":"vb","c":"v.","d":["stycka, fördela? ath the (testamentsexekutorerna) thet skula fly procurera pytha stykka (för skikka el. skykka?) flrswara FH 3: 67 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"stykka","b":"","c":"","d":[" , se stikka."],"e":[]},{"a":"stykke","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stycke, bit, del. " vende hon änlitit fra barneo ok scar stökkium sunder steker et stykke ok göme flere " Bil 317 . tha ignacij hiärta war swnder scurit. tha syntis ihesu christi nampn scriuat a hwariu stykke ib 371 . Lg 3: 144, 145 . " brst afguþa bilätte alt ii sma stykke " Bu 155 . " þa þe stoþo for guþum. castaþo þa þerra linda vm þerra hals. ok castaþo viþ iorþ ok brutu sundar i sma styke " ib 561 . ib 417, 504 . Pa 16 . alt thet manfolk the kwnna offuer komma, them hwgge the i stycker BSH 5: 96 ( 1506) . MB 2: 132 . skär syndir alt kötit j stukke bryt syndir al benin j stykke Bir 2: 104 . ib 1: 105 . 1 gamble veggebonad y tw stycken FH 5: 237 ( 1524) ; jfr 3. eet stykke af sino bloþlogha kioti Bu 504 . " swa at i x hundrada thusan aar ey minskadis meer aff thy store oc omäleliko bärgeno än swa stort stykke som eth sinaps koorn är " Su 133 . - del, andel. leyg är thik lutir ällä stykke (pars neque sors) i thessom hälgha kiännedom KL 145 . - stycke, artilel, särskild del af en framställning, del af det som yttras el. kan yttras om ngt. äru mang stykke (articuli) j tronne Bir 2: 213 . framsäthia . . . credona ällir thronna stykke ib 4: 74 . naar war frälsare . . . lärdhe oc taldhe viij stykken de beatitudinibus LfK 24 . " atta hälghetenna stykke ib 25. aff waro lifwerne . . . wil iak thik scriffwa nakath stykke " Al 6059 . " i blandh ndra stycken ok articler, som i oss tilscriffue " FM 263 ( 1506) . BYH 1: 249 ( 1446) . " thättä oc all fornäfnd stykke skulu äwärþelikä standä " SD 5: 639 ( 1347) . " at alla þe stykke haldas som för äru saghdh " ib 478 (1345, nyare afskr.) . " til fulkomilse alla fornöfndä stökke " ib 560 ( 1346) ; jfr 7. til alla thessa fornempda stykke fulbyrdh ok vitnilsse BSH 1: 166 ( 1376) ; jfr 7. [til] thessa stykkia oc ärinda mere oc höghe bewaring ib 182 ( 1381) ; jfr 7. alla thessa for:da articulos ok stykke . . . lofwm wi allaledis stadhugha ok fasta at halda SD NS 1: 94 ( 1402) . ib 109 ( 1402) . " är vptakin thenna skraa . . . mz swadana stykke oc articulis som här inskriffne staa " SO 61 . 2) bit, grand. ss förstärkning af negationen. them rädhomps wi ey et stykke Al 6221 . " kundho ey eth stykke winna aff henne " Lg 3: 128 . 3) stycke, bit, afskildt sammanhängande parti af ngt. scal man taka smidhiosindhir thry stykke LB 1: 98 . 1 stycke bly FH 4: 83 ( 1499) . han . . . aat eet stykke stektan fisk Bo 234 ; jfr 1. tw stykke färskan fisk Bir 5: 32 ; jfr 1. ätir man eth stikke (näml. ingefära) om morghonen LB 3: 49 . - om jord. nogra stengher och stycke jordh FH 6: 58 ( 1487, nyare afskr.) . the VII stengher och 1/2 v stycke som albert j fraa wirmusmäki godz welledh hade ib. ib 59 . " ena ladha engh i thy stykke ib hade ib. lib 59. ena ladha engh i thu stykke ib 2: 93 (1432). jak wnner thöm . . . ena ängh liggiandis j twem styckiom . . . ffore ena ängh som ok ligger i twem styckiom " ib 3: 22 ( 1 442) . ena ängh som liggher j treem stychiom ib 25 ( 1442) . affhender iach mic . . .. the for:da ängh i thöm treem stychkiom ib. ib 23 ( 1442) . 1 stykke ängh ib 4: 37 81454). hwilkit stykke ängh ligger i IIII raar ib. II stykke äng ib 38 ( 1454) . ib 40 ( 1454) . BtFH 1: 222 (1467, nyare afskr.) . 218 (1507). ett stycke skoug DD 1: 151 (1493, afskr.) . " affhänder jagh migh . . . förnämdha styckie ib 152. - om tyg. säliä kläþe oc annät goz . . . i helom stykkiom oc halwm " SD 5: 639 ( 1347) . eet stykke leiest klädhe ib NS 1: 30 (1401). eet halft stykkä ypirst brwnt BSH 1: 182 ( 1381) . owir willit sätis en krona aff hwito lärffte, oc j the krono skulu sömas fäm llitin stykke (particulæ) aff rödhe klädhe swasom fäm dropa Bir 4: 11 . första stykkit wari j änneno ib. VKR 58 . - gyllene stykke, gyllenduksstycke. eth gyllene styckie till eth messo rede SO 163 . Di 165 . - gyllenduk. mangt skönt öörs man ther franlede mz gyllene stycke och sylke bredde RK 2: 195 . BK 196 . 4) bräm, kantstycke af klädnad. kombir thu til een daara skär aff stykith ok gak fran honum (fimbriq ssindatur stulto dum quis teneatur) GO 335 . " kombir thu wid een dara skär aff stykkit ok skil thik wi dh han (tentus ab amente vestem prescinde reþente) " ib 1007 . Jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 169. 5) parti; summa, belopp. om eth stycke peninge till en mectogh swmme forscriffne her henningh passow sigh seger till achters vara paa krononsis vegna och mijne HSH 20: 86 ( 1507) . ath iach mothe köpä krononsis stadh igen aff honum för eth sticke peninge ib 87 . 6) stycke, föremål, ting, sak. eet hel par cläþä röt fiuel med allom þem stökkyom þer til lhörä SD 5: 564 (13469. ib 563 . göri . . . räkinscap aff allo lthy som the hafua köpt oc huru dyrt hwart stykkith staar VKR 40 . kennes iac . . . mik jnga til thalan haffua til . . . olaff antighi om löst eller fast eller nogar stykken FH 5: 12 ( 1461) . hulka päninga oc for.de stykker jach kännis mik redheligha . . . vpburith . . . haffua ib 169 ( 1495) . kan han ey smidhia thessin thry stykke them til nöghes SO 61 . " mesther verch äre fyrestycken som man schal sith mester arbeyde pa göre först en gulringh mz en sten til forsettende een braaswza ok twa knyff, holka ok tesse fyre stycker schal nya broderen fora[r]beydha i oldermansens huus " ib 146 . ib 160 162 . - (?) wi draghum synd i modher liwe mz likama som wi hawom aff förstom stykkiom (från början? Cod. B stlkom 538) MB 1: 148 . 7) styke, sak, ting, omstänhet. thry thing som scrifwas j almoghans laghom . . . j första stykkeno som är at ägha six at änkte ägx rätuislicq vtant hz som räuislica aflas . . . annat stykkit callas at sälia . . . thridhia stykkit callas at köpa Bir 2: 163 . " af trem märkelikoms tykkiom ib 1: 96. tha han hafdhe thom al stykke berät " Bil 752 . " wm al lannor stykke som llypp (for lypu?) mellum . . . kortz ok hans thiänera a ena sidhona ok mellum waar . . . a andra sidhona BSH1: 166 (1376). gudh veet at vi aldre med nogher stykke ällir ärende hafuom os befatadh . . . här til oc ey hädhanfraan befata . . . viliom vtan med guds tiänist oc the hälgha kyrkio ärende ib 3: 180 (1467). for nakar stykke ther synas godh (sub spcie aliquijus apprarentis boni) " Bo 4 . skikkadhe ther klärker oc befälte annar stikke som tilhörir cristna tro Lg 3: 346 . - ting. förhållande. tha theris rekinschap ok stycke thera mellan forclarat äre epter theris vilia So 202. - stycke, afseende. aller män skulu thät vita, mik haua forbuthyt byriere ok hwaryvm athrum manne . . . mit fäthärnes gooz . . . at klande ällär afuärkiä, hwaste tillegende ällär mynzskände j nokrom handä thingum ällär stykyrum SD 5: 280 ( 1344) . " hwilken man som bryter nakrom (för i nakrom) þässom stykkyom " ib 480 (1345, nyare afskr.) . hvilkin . . . dyrwes ther til brutlike j huat stykke thz hälzt är wäria MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . EG 67 . wara frie oc frelsse jnnan allom stikkiom PfN 139 . ij hafuin mik ärath ij manga stykke Fr 1303 . - stycke, det hvari ngn bör hafva insikt. han war i sin sticker sneller oc klar MD 438 . " kan hon nw wel sin stycke, bade book oc annat, som henne bvehoff görs " FM 633 ( 1515) .","8) stycke, ting, företag, handling. jwdhane wälflyande all sin stykke, foro hem mz glädhi MB 2: 320 . han . . . skickade sins ticke som tha war sedh MD 437 . " at the ey retwyse vare i sine stycker " SO 159 . " til skälich rantzakan huad ther hans stycker (för huad ther um hans stycker?) sant är ib. 9) skälmstycke, bofstreck. han farade för engen stykke " RK 2: 2666 . " ett stycke giorde han i thz sinne " ib 3: (sista forts.) 5226 . - Jfr brödh-, bröds-, floghels-, gul-, gyllen-, heþin-, hovudh-, iordha-, kiöt-, klädhe-, kopar-, lind-, malm-, papir-, purpura-, qviksilfs-, romara-, silf-, silke-, silkis-, ängia-stykke."],"e":["styke Bu 501, 504 . ","styckie SO 163 ; DD 1: 152 (1493, afskr.) . ","stökke VKR 58 . ","stikke LB 3: 49 ; Lg 43: 346 . ","sticke MD 437 ; HSH 20: 87 ( 1507) . ","stukke Bir 2: 104 . ","lika med sing. stykken FH 5: 12 ( 1461) ; LfK 24 . ","stycken SO 146 ; FM 263 ( 1506) ; FH 5: 237 ( 1524) . ","stykker ib 169 ( 1495) ; Lg 3: 144 . ","stycker SO 146, 159 ; BSH 5: 96 ( 1506) ; BtFH 1 . 218 (1507); FH 6: 59 ( 1467, nyare afskr.) . ","styker Lg 3: 145 . ","sticker MD 438 . ","stykkiom . ","stykkyom SD 5: 563 ( 1346) . stykkyum ib 280 (1344). stökkium Bil 317 . ","stökkyom SD 5: 563 ( 1346) , 564. stikkiom PfN 139 . ","stykkia BSH 1: 182 ( 1381) . ","styckia BYH 1: l249 (1446). stykke BSH 1: 166 ( 1376) . ","stökke SD 5: 566 ( 1346) ), "]},{"a":"stykke","b":"","c":"","d":[" gärning? f. arbete som utföres styckevis; föremål som arbetas särskildt för sig. om arbete som utöföres ss prof på duglighet i ett yrke. han skal smidhia thry stykke gerningh SO 61 . " kan han thessin thry stykke gerningh smidhia ib. forbiuda wij alla borgmestara ok raad j vpland at the städia nager gulsmid sätia sig i vpstederne for een wärkman för än han haffuer wared i stokholm för warkmesterna (för wärk-) oc giort sina fyra stykke gerningh ib 160. " ib 161 . På alla de anf. ställena rättar sig räkneordet efter första sammansättningsdelen. Jöjl. har man här att se icke ett sammansatt subst. utan subst. stykke i pl. åtföljdt af en epexgetisk bestämning gärning."],"e":[]},{"a":"stykke","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stycke, bit, del. " frvstum ti stykke " GU C 20 s. 296 . dieflennä . . . vsla sielenä swnderskoro släpäde ok slitu j tusande stykken J Buddes b 107 . - detl, andel. huilket arff som skyfft waar styc ke wijdh stycke, lodh, wijdh lodh STb 4: 120 ( 1506) . - stycke, artikel. jtem . . late (foden) scriffua beskatningena beskedelica, stycche fran stycche Arnell Brask Biᴵ 16. - om tid. heller börye akermannen eth stykke pa winteralith ath brwka sin aker PMSkr 367 . 3) stycke, bit, avskilt sammanhängande parti av ngt. skattado andhirs bältare ok gudmund badzstugukarl . . . vj forgylta skala ok ij forgyltaknöpa ok i litit forgylt stökke ATb 1: 95 ( 1458) . " vpbars j rettin vj ny sticke thin STb 3: 453 (1499). höns i bigoth och iiii [4] stycke moos " Brasks Matordn 3 . om jord. Jfr Sdw 2: 1308. thenna thw styckena jord ärw biscopen tillagdh SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.) . Svartb 432 ( 1448) . . . . giffuer abo domkirkio frälsa och friheet pa thenne epterscriffne sticken (ɔ ett antal ängar och tegar) Svartb (Skokl) 512 ( 1472) . " ath han skal giffua i sin liffstidh . . . eth styke i ene tompt, thär när ligher " VKJ 65 ( 1480) . att iak . . . sålt . . . haffuer ett stökke af min gårdh Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.) . " än eth stycke jordh ibidem i östra gärdhit debet . . . " VKJ 13 . " vplot benct kogh eth stycke tompt " SJ 2: 151 (1489) (jfr stykketomt). - om tyg. en swartan qwinna kiwrtel aff fyrom stykkiom skuren NMU 1: 111 ( 1434) . the skattade en (väl fet för et) stike af en bonat ATb 2: 194 ( 1482) . per skal . . . antworde martin the ij styckie clede j gen STb 4: 82 ( 1505) . - pl. dat. stykkiom, stycke för stycke, i enskilda stycken, styckevis. the skogha wore mestadelin rwdda tilägnath, och thet giordhe laurens göme och stegarsyner . . . som stykkiom haffdhe soolth flerwm mannom Svartb 415 ( 1445) . han . .. vart . . . xl mark sakir för lossor han salde stykkiom mot lagen ATb 1: 398 ( 1472) .","4) bräm, kantstycke, av klädnad. Jfr Sdw 2: 1308.","5) parti; summa, belopp. " at jak saalt hauer . . . häneche bekman . . . mith gotz . . . fore hundrada mark redha päningha . . . oc offuer al styckä gaff han mik vi mark pennga oc ena skarlakans capo " SD NS 3: 593 ( 1420) . at . . . tilltale hinrik foss om ith stycke gell STb 4: 194 ( 1511) .","6) stycke, föremål, ting, sak. SD 8: 30 ( 1361) . " fem örtogh land . . . mz hwsom akrom, änglom, skoghom, enghom stykkiom wndan taknom " NMU 1: 80 ( 1392) . giffuer jak . . . biscope knute fulla makt ok alla sama arff meth allom stökkiom anama SD NS 3: 345 ( 1418) . FMU 4: 461 (1476, avskr.) . " tesse forscriffne stykker haffuer jac vnth oc giffuith henne aff oskifftho til ath nywtha oc bruka met sinom barnom " ib 509 ( 1479) . " thesse forscripna stike (ɔ armborst, svärd, sköldar m. m. ) skattadis for xx march Atb 2: 233 (1484). mädh thänna vij stykkomen (ɔ fem bröd och två fiskar) mago forstadz vij täs hälgans gawor " MP 4: 271 . 7) stycke, sak, ting, omständighet. gudzsiuiospiäld, hordom oc annor stykke som han war biscopenom sakir fore RP 2: 71 ( 1385) . al thänna fornämpda stykke tha lowar iach stadhugh och fast halla scolande fornämpda fru abbatissone NMU 1: 78 ( 1391) . erkebiscop jenis . . . manadhe hanom til at han . . . kennes sculde rätte sanning ther om oc thet ey lathe eller tighie för noghrum stykke sculdh SD öNS 3: 275 (1417). til alla thenne for:ne stykkio (ɔ: överlåtelsen av ett antal jordegendomar) mere wissä, witnisbyrdh oc stadfestilse Svartb 377 ( 1439) . - ting, förhållande. fore thy han throde ther ingom bäther thil än honom, ok swa om al annor siin stikke SD NS 3: 222 ( 1417) . . . . oc algot magnusson, som thera maalsman sculde wara, war ey än tha komen thil man älla forstandilse, swa at the thrösto at han kunne thera stykke nyttelica foresta ib 227 ( 1417) . kännoms wi . . . at haffua . . . bröniolff magnusson oc hans arffua lathit lyduga oc lössa fore os oc wara arffua om all stykke oc arff ib 260 ( 1417) . " ää huru om hennes stykke kan ganga framledhis JämltDipl 233 (1435). gawo the owir all wäralzlikin stykke " Hel män 209 . - stycke, avseende. . . . lotho . . . iordan . . . qwittan ledhighan ok lösan wm alla handa stykke KTb 55 ( 1426) . lät han . . . herman . . . qwittan . . . for alle tiltalan om . . . sith fädherne badhe j enom stykkiom ok androm ib 65 ( 1430) . han schal ware stadenom tienisafftogh, om saa kan behöffues, til schip kock eller ander stycke etc. STb 3: 202 (1494). ix anifone medh the iij versiculis the störstä (för störkä) sielenar j xij stykken J Buddes b 135 . " ät got oc rent samwet standir höght a threm stikkom " SkrtUppb 424 . - ting, sak, tvistemål. Jfr Sdw 2: 1308. thet the allolädhis wara nökio gyort halffua, om al the stykke ther os ijmillan stod SD NS 3: 260 ( 1417) . thär medh skal all stucke ok sake dödh ok qwit wara KTb 66 ( 1431) .","9) skälmstreck, bovstreck. mang groff stÿcke. gaa amot the helga. kirkior. j landena JämtlDipl 197 (1425, vidim. fr. 1440) . mz allom hans (felövers. för sinom) barndoms oc wngdoms stikkiom, oc gärningom (cum omnibus operibus infantiæ et pueritiæ suæ) Mecht 264 . thet stycke stämplede ider fader och ider (ɔ Svante Nilsson) aff dalana GPM 2: 12 ( 1504) . 10) exemplar (av samma slag). pl. vid angivande av antal. gaffs hans bumestare xx mark . . . for eth sturt hunderth balkä oc xxx styckia Skotteb 150 (1463-64). viij gammwl stykke stoodhs hors Arfstv 63 (1474-75). pantanar ware xiij styke tinstop oc kannor ATb 3: 132 (1502). xij styke ströninghe 'STb 5: 17 (1514). item iiii stikken och xl kanna, stop och stennekka HLG 3: 57 (1522). - sing. best. stykket, stycket, för varje stycke. vid angivande av pris el. värde. inköptes lx palar fore viij mark, 1 öre stycket SSkb 74 ( 1503) . jtem xij styke ströninghe, styket got som v öre STb 5: 17 (1514). gaffs klauus kyle iiij mark ij öre för xiiij och xx stocker . . . j öre stycket Stock Skb 35 (1517-28). 11) vinfat. ss måttsord. aff mattis . . . iij öre for j stycke rinsth win Skotteb 386 (14363-64, Kämn). - Jfr bringo-, bröds-, floghel-, for-, forradhara-, gyllen-, half-, hedhin-, hovudh-, kopar-, korf-, krantza-, malm-, papir-, papirs-, siktoduks-, silfbands-, silke-, tomta-, tyranna- (Sdw 2: 689), ängla-stykke."],"e":["stycche Arnell Brask Biᴵ 16. styke VKJ 65 ( 1480) . ","stökke ATb 1: 95 ( 1458) ; Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.) . ","stike ATb 2: 194 ( 1482) . med art. stycket. styket STb 5: 17 ( 1514) . ","stykke RP 2: 71 ( 1385) ; NMU 1: 78 ( 1391) ; KTb 55 ( 1426) o. s. v. styckä SD NS 3: 593 ( 1420) . styckie Stb 4: 82 (1505). styke STb 5: 17 ( 1514) . ","stikke SD NS 3: 222 ( 1417) . ","sticke STb 3: 453 ( 1499) . ","stike ATb 2: 233 ( 1484) . ","stucke KTb 66 ( 1431) . ","stykken J Buddes b 107 . stikken HLG 3: 57 (1522). sticken Svartb (Skokl) 512 ( 1472) . ","stykker FMU 4: 509 ( 1479) . med art. styckena SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.) . ","stykkiom NMU 1: 80 ( 1392) ; KTb 65 ( 1430) ; Svartb 415 ( 1445) ; ATb 1: 398 ( 1472) . ","stykkium SD 8: 30 ( 1361) . stökkiom Sd NS 3: 345 (1418). stikkiom Mecht 264 . ","stikkom SkrtUppb 424 . med art. stykkomen MP 4: 271 . ","stykkio Svartb 377 ( 1439) . Jfr Sdw 2: 1308),"]},{"a":"stykketomt","b":"nn","c":"","d":["stycke av en tomt, tomtstycke? vpleet pedher birghesson ena litla stycke tompt . . . for ena halffua mark ATb 3: 2 ( 1493) . thij affhende olaff torstinsson oc olaff japson forᵈᵉ stycke tompter forᵈᵃ per birgesson ib 3 ( 1493) ."],"e":["-tompt )"]},{"a":"stykkevärk","b":"nn","c":"","d":["arbete som utföres tyckevis; föremål som arbetas särskildt för sig. om larbete som utföres ss prof på duglighet i ett yrke. schal oldermannen hanom vnderuise sin stycie verck at the reda ära tha manaden vte är SO 145 . - arbete som utföres och betalas styckevis, styckarbete. om arbete som af en yrkearbetare utföres för en annans räkning än mästarens. schal . . . engen swen i samma ämbete (d. v. s. i guldsmedsämbetet) göra naghat stycke verck eller thet fforthyngha SO 147 . ib 141 ."],"e":["styckie verck )"]},{"a":"stykkia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["stöckia . ","styko )"]},{"a":"stykkia","b":"","c":"","d":[" ,f. lJfr silkis stykkia."],"e":[]},{"a":"stykkia","b":"vb","c":"v.","d":["dela i stycken stycka. frvstum ti stykke inde frvstare stykkia GU C 20 s. 296 . - slå sönder, stympa? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 614. - Jfr forstykkia."],"e":[]},{"a":"stykkia","b":"nn","c":"","d":[" = stykke 7. lJfr Sdw 2: 1308."],"e":[]},{"a":"stykkia","b":"nn","c":"","d":[" = stykke 3. VI styckia bly FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":[]},{"a":"styklande","b":"nn","c":"","d":["sades fore retta, thet gregers hustrv östan mwr haffuer jntet ath sware mattis kopperslagere om then gieldh han kreffuer hustrvna, thet han fich hennis bonde, thy hon war ey aff sin bonde seth til salu, ok bonden bort löp medh hennis tyclande [?] (möjl. för styctande och ett ey uteglömt efter bonden; jfr stikta 2) STb 3: 116 (1493)."],"e":[]},{"a":"styld","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stöld. om hon haffwir giort stöld j mat ellir dryk fore swalgh scull SvKyrkobr 350 . 2) tjuvgods. tässe xij sato i nämpdinne om then tiwfwin som mattissa guldsmidz kläde stal ok . . . olafs kläde i grisnäs ok andra stöld han stulid hade ATb 1: 97 ( 1458) . (möjl. att föra till 1)."],"e":[]},{"a":"styld","b":"","c":"","d":[" L. ","1) stöld, tjufveri. " alle . . . vaktadho sik . . . badhe frans tyld oc fulom gerningom " Pa 7 . " thu skal ey göra styld " MB 1: 460 . forfars thz mz styld ib 338 . ib 463, 467 . MP 1: 72 . thenna pynan rätteliga hörer tik til ok thynom jemlikom som gören styldh antighi lizsla elle r stora än tha the ey lika pynas fore stora styldh eller lizsla vtan at the lizsla stolden vare sacrilegium LfK 225 . " tu kunde ey lengre thina stöldh döliä " ib 226 . MB 1: 247 . - stöld, undansmygande. pl. sigh mik hwar miin iomfru är ther thu vnfördhe mz styuldom (var. stöldhom, stuldom, stoldom) här (motsv. danska text har: ther thw mz styld vndfördä her) Fr 2520 . 2) stulet gods, tjufgods. hittes sidhan stylden mz honum MB 1: 338 . hittes the styld i annars mantz hwse ib. MP 1: 146 . - Jfr ankosta-, nota-styld."],"e":["-om Fr (Cod. C, D) 2520. stold: -en LfK 225 ; ","-om Fr (Cod. F) 2520 . ","stuld: -om ib (Cod. E)),","stylda giäld , ","stylda här , "]},{"a":"stylta","b":"nn","c":"","d":["1) krycka. hon stegh swa hoght oc stunde medh annan fot stegh hon nidh som thän a styltom gaar SvRimd 43 . 2) stötta, stödbjälke. segenbaes hustrv skal tagha stylttander vtaff jenis snare keillare STb 1: 317 (1481). ij timbermen, som . . . sätthe stölther vndi taketh HLG 2: 9 (1509). bergen ähro vpstödh, ståndenes på styltor och bielkar PMskr 602 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"stylta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["stilta )"]},{"a":"styltinger","b":"nn","c":"","d":[],"e":["styltings rast , "]},{"a":"stympare","b":"nn","c":"","d":["usling. " kendes laurens . . . ath han hade sagth til olaff matssons hustrv: thet war een stymppare tik hade senast i fampn. ty är han zaker xij (12) marck fore the oqwedins ordh STb 1: 122 (1477). mangh vsal stympare ok syndare " MP 4: 100 ."],"e":[]},{"a":"stympare","b":"nn","c":"","d":["usling. " thu armbir stympare " ST 305 . o arme stympare Lg 3: 8 . RK 2: 3409 . " then stymper war ey god " ib 577 . " tha nalkadhis iudas förradhare, then arma stymparen " Lg 3: 77 . ib 86 . " the vsla timparanna, helwitis hunda " ib 95 ."],"e":["stimpare: -ane Lg 3: 86 ; -anna ib 95. stymper RK 2: 577, 3400), "]},{"a":"stympla","b":"vb","c":"v.","d":["stympa. " sidan han sa önkelige . . . vthen alle retwisa stymplädhe . . . the fatige borgare i kalmarne " BSH 5: 205 ( 1507) . HSH 20: 71 ( 1506) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"styng","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) styng, stingande, stickande, sticksår. ath han (ɔ den ihjälslagne) haffde . . . eth stingh vndir skulronn[e] moth hiärtat medh een kniff ATb 1: 272 ( 1467) . " hwggen dräpa ey swa offta som styngen. thy waapnen oc harnisket bär aff . . . men styngeth gaar gönom oc gör dödelik saar PMskr 127. 3) ställe där man blivit stucken (av djur). tå blandes thet (ɔ saltet) medh linolio, och ätikia bindandes pa stingitt (ɔ: skorpionbettet) PMskr 639 (senare avskr.). - Jfr stiung. ""],"e":[]},{"a":"styng","b":"nn","c":"","d":[" L. = stinger. ter af fanger ten siwka mang styng oc vred inwertis i liffwit LB 7: 257 . Jfr stiung, stiunger."],"e":[]},{"a":"stynger","b":"","c":"","d":[" , se stinger, stiunger."],"e":[]},{"a":"stynia","b":"vb","c":"v.","d":["stöna, stånka. " han stak thän annan thaghar nidher swa at han la ok stunde vudher " Iv 4502 . hördhe han . . . ena kranka människo stanka oc hardhelika stynia ST 167 . " alle the som plägadho stönia vnder warom plaghom the gabba nw os " MB 2: 405 ."],"e":["stönia . ","infl . ","stunde )"]},{"a":"stynia","b":"vb","c":"v.","d":["stöna, stånka. mik mötte en gamul kerling . . . hon stegh swa hoght oc stunde SvRimd 43 ."],"e":["stunde ) , "]},{"a":"stynta","b":"vb","c":"v.","d":["förkorta. " i sht med afs. på tid. thin enfallelikhet stynte thik langan skärslo eldz vägh " Bir 2: 118 . " ey stynte hon . . . skipadha wakutima " ib 4: (Dikt) 248 . " hans liiff skal styntas ib 2: 59. " ib 1: 219, 2: 192, 251 . " tha skulu hans dagha styntas " ib 3: 313 . Jfr forstytta samt stunta."],"e":[]},{"a":"stypbarn","b":"","c":"","d":[" , stypdottir o. s. v., s stiupbarn, stiupdottir o. s. v."],"e":[]},{"a":"styra","b":"vb","c":"v.","d":["bråka, kifva, strida. " dele ta slächt widher slekt, ok styra (Scheffers uppl.: styria) ok killa lata " KS 11 (26, 11) ."],"e":[]},{"a":"styra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) styra, leda, i viss riktning föra (ett fartyg el. annat föremål som är i rörelse). en man . . . fan en siggil sten . . . ok ledhe skipit ok styrdhe vm han ok mz honom til trygga hampn Bir 1: 400 . än thot ardhrit draghis af yxnomen tho styris thz äptir ärjarans vilia ib 298 . - abs. blykistan flöt ok sighelde som guþ styrþe Bu 210 . " styr til the hampn thu veet näst vära " Fl 640 . " han styrdhe thiit swa raskelik " Fr 2507 . - styra, rikta, föra (kosa el. väg). guþ . . . hwilkin . . . vara vägh styrþe til egypto land KL 181 . - styra, leda (gång el. steg). sagde sampson sil sin pilt äller sin thiänara hwilken hans foth spor styrdhe (regenti gressus suos) MB 2: 123 . - styra, leda, ledsaga (en sjöfarande). guz ängil styrdhe them til hamn Bil 166 . Bir 1: 323, 3: 177 . 2) i andlig mening: styra, rikta, leda, föra. med dat. el. (oftast) a. k. styra sin hugh til gudz Bil 885 . " at wi all war wnderstandilse alla wara thanka alt wart lifhwerne styre jn til gudh " Ber 14 . " är andin styrande (dirigendus) thiit hwart han skal ga " ib 235 . " at kötit skuli lydha andanom ok andin skuli styra kötit til alla dygdh " Bir 1: 102 . thu . . . rädh oc styrdhe honum til all the thing som varo thwärt a mot hans lofwan ib 3: 87. diäfullin som honum styrdhe til at forsma sina reghlo ib. styra mankönith til gudz nadha oc himerikis helso MB 1: 453 . Pa (Tung) 39 . the äru bitre ok snille, thr sik ok andra mn kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är KS 27 (69, 29) . hawär gudh hanom (ɔ:mannen) giwit skäl ok samwit, thöm han må sik medh styra til thet bästa ib 2 (3, 2) . the skullo födhas mz swa myklo witi, at the matto sik wäl styra til allan then rät som them hördhe till epter sin alder, oc wäxte them a swa wit mz aldre at the matto sik wäl styra ytermer til allan rät MB 1: 119 . " thön dyghden är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldlika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturlik vphälde " KS 19 (48, 20) . " the äru fira dyghde ther mannen styre til at lius vislika i 20 (50, 22). ther til styrer mannenom wärilzlik fikt ok fäghrind ok likamens luste ok owinsins rådh ok lukkan " ib 17 (44, 19) . 3) öfversända, tillställa. är beslutninghen, ath i nath göres . . . borgamestara oc radets beslutning pa scripter oc articla, oc skulo . . . idher nade til handa styras BSH 5: 646 ( 1520) .","4) hålla tillbaka, afhålla (ngn från ngt). hon styrdhe manga fran synda villo VKR II . läär thin son gudhanna dyrk, oc styr han fran the wantro han hafwir for sik takith ST 113 . drotzst oc marsk sculle mz konungen raadha oc styrä riket af all onadha RK 2: s. 337. - hålla till baka, återhålla. med dat. hon . . . gat eigh tarum styrt Bil 929 . hålla till baka, tygla, kufva. med dat. vtan förra stryris swalgheno (gula refencur). tha äruodhar man fanytlica mot the andra syndena Bo 48 . 5) afstyr a. styrer tw ey thetta kiiff RK 2: 9435 . MD (S) 217 . MB 2: 290 . 6) styra, betvinga, tämja. med dat. siluester bödh fram ledha thiwrin ok kom fram swa grymber. at mange män gatu hanum warla styrt Bil 85 . " mins mik likamans huru þungar han är at dragha: striþar ok stor at styra (in domando superbum) " Bu 141 . 7) styra, hålla i styr. med dat. el. ack. at ham ma þem at styra þär mot rätuisonne göra Bir 4: (Avt) 179 . " hafdhe thu mik styrt oc neffst " ST 382 . " tw skulde styrt them om the haffde illa giort " Di 163 . " styr häst mz belz ok kono mz käp " GO 445 ; jfr 6. goth är sinne tungo styra ib 551 .","8) styra, råda öfver, beherska, regera. med dat. el. ack. thy är konunger, at han skal allo styra jämuäl sine wredhe, ok ey wreden konungenom Bil 535 ; jfr 7. thän ma manga wäl styra, som sik styre siälfuan wäl först ib. rike j hulko som konungin ängo styrdhe äölla radhe vtan han styrdhis af androm Bir 1: 396 . jacobus . . . tok viþar at raþa ok styra ierusalem kirkiu Bu 194 . Bil 248 . " huru kunung aok höfdinga skulu sik sielfua ok sin åthäue styra medh dygd ok äro " KS 1 (2, 1) . " huru the skulu styra sitt huardaghsfolk ok härskap ib. huru the skulu styra land sin ok almoga ib. haua en kunung waldugan, thän rådha må ok styra landom och almogha " ib 6 (13, 6) . bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha ib. en är gudh, ther . . . styre ok rådher alt thz til är. en är ok mannen ther styrer och rådher alt thz til är werilzlik thing i thenna hem. en är ok limber af mansens limmom, then rådher ok styrer allom manzens limmom ok hans likama, thz är hiertat. en är ok siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tillhörö, thz är skälen. en är konunger ok wise i bisuerme hvariom, then ther rådher ok styre alt ib 7 (16, 8) . huru ärlica konungin teridacius styrdhe . . . sino rike Gr 321 . " tha styrdhe kesara dömino i room . . . kesarin constatntinus ib. " Bir 4: (Art) 183 . " ille styrer han rike sit " Al 6026 . ib 6022 . " sinom vnderdanom styrer han illa ib 6024. här hwm vi nw varn gudh ok varn herra. so os skal frälsa ok styra for vtan ända " Bo 7 . med prep. ath styra för them landhom Di 237 . RK 1: (Yngsta redaktionens tillägg i Nya Kr.) s. 204 . philistim ärw offwir os styrandis MB 2: 118 . wi styrdhom öffwir iordhena ib 341 . - styra, regera, vara regent. ther sum engin rådhr älla styrer (ubi non est gubernator) ther forwarder almoghen KS 17 (43, 18) . " greffwa oc ierla the villo at styra " MD 314 . han styrdhe i rikeno Bo 19 . - hafva makt el. herravälde öfver. med dat. fräls (är) wilin som mz dygdh ok witi ma styra stiärnum Bil 353 . - råda öfver, förfoga öfver. med dat. ma . . . vazstena closter thy godzeno styra oc radha . . . til euerlhica ägho SD NS 1: 63 ( 1401) .","9) herska, råda, vara rådande. sköfrlifnadhir styrer mästh j rikom människom ok sinfaghrom MP 1: 18 . " lhans kroppir i hulkom synda lustin styrdhe " ib 2: 110 . 10) bestyra, ställa, ställa till, ställa för sig? förre matte the haffwa styrt thz väl RK 2: 4956 . "],"e":["styyra . ","-ir , ","-þe , ","-þer )","styra sik , styra sig, hålla sig i styr. än the sik eigh sialfwe styrä williä SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) - hålla sig i tukt, späka sig. mot kötsins omättelika swalghe skipadhe han atirhald ok skipadhan tima til at styra sik (ad se regulandum) Bir 1: 355 . ","styra bort , leda bort, aflägsna. war herra . . . styrdhe them i allom sidhom bort aff hedhna manna sidhom MB 1: 494 . - Jfr af-, be-, for-, rät-styra."]},{"a":"styra","b":"","c":"","d":[" STb 3: 89 (1493) . supin. stirth JTb 70 ( 1479) 9, v. L.","1) styra, leda, i viss riktning föra (fartyg el. dyl.). - abs. styra, ledsaga (sjöfarande), lotsa. jöns styreman . . . han skall styre ena reysa for sit skot quiltus Skotteb 17 17 (1460-61). Stock Skb 243 ( 1524) . iwer iwerson haffuer wtlacht v mark per kock, ffor thet han styrde ene rese til gotland ib 303 (1524, Skip) . 2) i andlig mening: styra, rikta, leda, föra. med dat el. ack. per i akatarp vitnade . . . at han inthz trättä mz her mangnus andersson for en han höggen, vthan thz han ville hawa stirth thz til gode JTb 70 ( 1479) .","4) håla tillbaka avhålla (ngn från ngt). formattom wi . . . ey styra os af gra oc tarom Hel män 143 . 5) avstyra . . . wardhir sva lottakande aff annars syndom som han matte haffwa styrth SkrtUppb 242 . 6) styra, betvinga, tämja. moderor . . . til maatha och styra GU C 20 (hand 2) s. 149. 7) styra, hålla i styr. med dat. el. ack. badh hon pedhir styra sinne hustrv hon vil sla mina modir ATb 1: 324 ( 1470) . suen . . . zacher til vj marck, fore ath han kallade niclis . . . en tywff, och styre sin hustrves mwn STb 3: 89 ( 1493) . konwng priamus kwnne ey tha styra synom rörilsom häller tämpra siith synne Troj 246 . 8) styra, råda över; behärska, regera. med dat. e. ck. gör jak . . . them . . . myndogha . . . radha ok styra, skiffta ok lata effter siin wilia ok clostirsens nytta . . . the sama twa gardha NMU 1: 102 ( 1422) . jach . . . scal thy godze styra och radh'ä, swa lenge jach lifuer ib 108 ( 1431) . then almäg[tig]sthe gudh, han styre for oss och radhe BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) . Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) . - hava ledningen av, upprätthålla? Jfr Sdw 2: 1308. 10) bestyra, ställa. - med prep. at abbatissan tänckte thy altiidh at hon haffuer anamat at styra for siälomen aff hwilkom hon scal göra räkinskap FOVkl 215 . - Jfr af-, be-, for-, up-, vidher-styra."],"e":["-dhe . ","-t . ","konj . ","styre"]},{"a":"styran","b":"nn","c":"","d":["styrande, regerane. " thenne helghe konongen sancte eric tolde dödh . . . tha alexander tridhie waar pawe i room wars herra ihesu christi styran (för undir wars herra ihesu christi styran? snarare dock för warom herra ihsesu christo styrande; regnade Domino Jesu Christo) i hymerike " Lg 3: 349 ."],"e":[]},{"a":"styrare","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) styresman. hederwärdoghe härre, doctor j the hälgha skreffth, oc tässe hälghe almännelige stwdii rostokcensis fförstandare, styrae oc radare JMPs 523."],"e":[]},{"a":"styrare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"styras","b":"vb","c":"v.","d":["storas, yfv as, högmodas. swa styres barn aff byrdh som hiorth aff horn GO 1067 . at mannin skulle ey styras (Cod. _ forstöras 454) aff sino witi MB 1: (Cod. B) 563 . Jfr forstöras."],"e":["-is ) , "]},{"a":"styrdher","b":"","c":"","d":[" , sw stirdher."],"e":[]},{"a":"styre","b":"nn","c":"","d":["1) styre, roder. thz skip som hauir mist styrit oc säghilträit Bir 2: 171 . thz skip än hauir säghilträit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom än hofwodh ankarit är brustit ok styrit lösis sköt ib. ib 172 . " grep styrit mz makt ok ledde skipit til the hampn som herran vilde " ib 3: 177 . m aximinus . . . sattis j skip . . . wtan ledhasaghara oc styre Bil 264 . Bu 166 . MP 1: 70 . PM XVII . - bildl. han bögde mangan hardhan hals som ej wille styrit lydha MD 388 . 2) styrande, styrelse, ledning. sactus adrianus . . . möte þöm i andro scipi . . . ok baþ þöm . . . stämna . . . äpte sino styre Bu 523 . komo mz gudhz thröst ok styre hele ifuer jorsala haf til marsiliam Bil 266 . 3) styrelse, ledning, förvaltning, vård. tha lofwadhe petru sin skapar ok aterlösara ok anduardhadhe hanum siälwm atir siäla gömo ok kirkionna styre Bil 107 ."],"e":[]},{"a":"styreman","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ss tillnamn. " jak pdher michelsson som ok kallas þäder styreman " FH 2: 78 ( 1431) .","2) sden som styrer el. håller i styr. lmantzens skäl oc wili. för än han syndadhe. war wäldogher styreman likamins oc lostans MB 1: 111 . 3) ledare, styresman. moth . . . gudhz almogha ledhara oc styräman Su 67 . "],"e":["-männena ib 1: 324 . styro man: -mannen Lg 3: 693 . styre maþer L.), ","styremanz pänningar , "]},{"a":"styreman","b":"nn","c":"","d":[" L. ","jtem styremannen haffwer makth wm alth annath som höre til skipsens regerilse göra mädh raadgiffwarannas samtykke ib. jtem styremannen är pliktogher betala . . . allan skadha oc kosth som tilkomber skipeno . . . före hans faakwnnoga styrslo äller osköthno ib 12 . " ey ähr höffweligitt, att styremannen ssom är satter thill roderitth, legger sigh thill att soffwa ther ssom farligest ähr sgle " ib 683 (senare avskr.). ss tillnamn. " jacob styreman STb 3: 296 (1496). ""],"e":["störe- )","*styremanzdöme","-mantz- )"]},{"a":"styresäl","b":"av","c":"adj.","d":["som plägar hafva lycka under sjötåg. jag heet för ty erich styresäll (motsv. ställe LRK siger siääll s. 233) mig lyckade altiid örliig wäll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 ."],"e":["-säll )"]},{"a":"styri","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ostyri."],"e":[]},{"a":"styria","b":"nn","c":"","d":["stör, acipenser sturio. styriä, rumbus VGL XIV ."],"e":[]},{"a":"styria","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " olawus störia " KTb 21 ( 1410) ."],"e":["störia )"]},{"a":"styrifaster","b":"","c":"","d":[" , m L. Jfr styrisfaster."],"e":[]},{"a":"styrifaster","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"styrilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. och f. ","1) styrande, förande, ledning. " bödh han . . . kasta . . . likstokkin a vaghn älla slädha ok läta for otam nöt älla asna ok läta thöm draga likit vtan nokors manz styrilse ok visan " Bil 767 . 2) styrelse, ledning, riktning. thön dyghden (ɔ: hofsämi) är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturlik vphälde KS 19 (48, 20) . " dygdh är faghr skipelse, ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rådhlika liua " ib 17 (144, 18) . 3) steyrande, styrelsen, regering. han (ɔ: likamen) hauer huvudh ok främbr alt hans styrilse KS 31 (80, 33) . " j höfdom är hiärne ther hauer try styrilse (d. v. s. funktioner ss styrande) ib: jfr "Erata". vm styrilse konunga ock höfdinga ib 1 (1, 1). bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha " ib 6 (13, 6) . " alt thet skapat är . . . thet torf hawa styrilse " ib 2 (3, 2) . " alle wisa mästara the som nåkot hafua sakt ok skrifuat af styrilsa ok almoga (för styrilse ok almoga el. styrilse almoga) " ib 6 114, 7) . 4) bestyrande, förvaltning. ath han mik hädhan kallade aff hwsens styrilse PM LXII . swa mykit atwaktoghare skal huar vara j sinne styrils (bestyrandet af det honom åligger) MP 1: 80 . 5) styrelse, ordning. thu gudelikx styrilsa (dispiplinæ) läriska Su 49 . thetta lefuerne hawär styrilse reghlo ok stadhgha sin, i huario renliwe liuärne KS 3 (6, 3) . thet liwärnet hawer huazke dygdh älla skiäl ok ängen godh styrilse ib (6, 4) . " thetta liwärnet hawär styrilse, skiäl ok dygdh " ib 4 (7, 4) . 6) styranxe, hejdande, återhåll. skörlifnadz minniskio hierta hulkin al sin syn ok hörils oc ordh lathir löpa lös vtans styrils ok atirlykikilse MP 1: 85 ."],"e":["styrils MP 1: 80, 85) , "]},{"a":"styrilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. och f. Jfr siäla-, van- (Sdw 2: 918) styrilse."],"e":[]},{"a":"styrirska","b":"nn","c":"","d":["leherskarinna, tyglarinna. begärelsenna styrerska LfK 36 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"styrirska","b":"nn","c":"","d":["behärskarinna, tyglarinna. " snille är alla dygdha köreswän älla styrerska, sedarna ära, dygdana sool, nattanna stiärna JMPs 287. " ib 296 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"styrisfaster","b":"nn","c":"","d":[" L: ordförande (bl. a. med uppgift att förestava eden) för de fastar som enl. västgötsk rätt skulle närvara vid köpel. förpantning av jord. Jfr Holmbäck-Wessén, Svenska landskapslagar 5: 142. . . . oc mäd xij bofasta men . . . oc trttande ärlich man sixten martenssons styesfaster a the köpe som laghen wt skylde oc fore sagdhe Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390)."],"e":["styres- )"]},{"a":"styrisfaster faster","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr styrifaster."],"e":[]},{"a":"styrk","b":"nn","c":"","d":["1) styrka. kärne. det innersta el. väsentliga af ngt. wiinet är heth aff natwr oc subtilth oc gynom gaar alla krepzins styrk LB 3: 25 . 2) styrka med afs. pa (andlig) strid. tröstande ey a sina eghna styrk (viribus) vtan a mina miskund Bir 2: 173 . - styrker, styrkt."],"e":[]},{"a":"styrkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["stärkande, styrkande. swa som märghin är störkelighin (confortavia) aff sik Mecht 21 . " o ihesu nampn, sötastas fortavia) aff sik " Mecht 21 . " o ihesu nampa, sötasta nampn jhesu lusteliket nampn jhesu, störkelikit nampn " SvB 60 (b ab 1500-t.)."],"e":["störkelikin: -likit SvB 60 (b av 1500-t.). störkelighin Mect 21),"]},{"a":"styrker","b":"nn","c":"","d":["1) styrka, kraft, kroppskraft. thz (brödet) . . . gifwir styrk allom adromin ok lidhamotomen ok sinomen Bir 1: 282 . MP 1: 100 . mange the som allä limannä makt hafdho mist atir fingo styrk KL 144 . " at gudz makt matte owirga manna makt oc styrk " ib 342 . " tha min styrkir ok makth vanskas " MP 1: 83 . " licamlik fäghrindh oc styrkir ib 284. styrksins alder " ib 82 . MB 2: 94 . j hästanna styrke ib 161 . MP 1: 241 . VKR 4 . - styrka med afs. på strid, stridsduglighet, tappethet. vantröstandis a sin styrk oc sina krapte Gr 267 . Al 5316 . stridanda manna dygd och störkir MP 1: 62 . " säghen mik hwat folk thzta är . . . hwat oc theris tyrker (virtus) " MB 2: 150 . " all magt oc störkir är owan aff hymerike (de cælo foritudo est) " ib 226 . " han tilredde sigh mz starka omilda manna styrk oc myklo tali at hämpnas owir israels söner ib. gudh . . . giffwe oss snille och störk bestridha ware fiendhe " BSH 5: 135 ( 1506) . - styrka, kraft, makt. swa liffwi nabogodonzor . . . liffwi oc hans störkir (virtus) som j tik är til at näpsa alla willa farande MB 2: 161 . 2) styrka, makt, öfvermakt. han thänker opa alexandri störk Al 1826 . 3) styrka el. kraft i andligt hänseende. thäs helgha anda styrks gafua MP 1: 100 . " stephanus fullir mz nadhom af thäs hälghä anda styrk giordhe margh iärtekne " KL 142 . " mic tilhör at te mins hughs styrk " ib 224 . Bir 1: 37 . " gifwande them dygdhama styrk " Bo 255 . gaf gudh hänne makt oc styrk ib 2 . " gif mik styrk til at göra godha gerninga " Bir 2: 173 . ib 4: 163 . Ber 194 . välsignadhir vari thu var gudh . . . thu wtledde bundna fangana ij thinom styrk Bo 247 . aff meera styrk oc starkhet Su 338 Bir 2: 176, 178 . 4) styrkande, upprätthållande, försvarande. hans bugher vprestir j gudz lagha styrk oc wärrian MB 2: 225 . 5) understöd, bistånd, hjälp. huilkom til hiälp oc styrk kom en gudhz wen Su 67 . medhan oss . . . inghin störk eller hielp tilsigs BSH 5: 368 ( 1509) . - Flere af de anf. ställena kunna föras till styrk. - Jfr starker, m."],"e":["stirkir MP 1: 241 . ","störkir ib 62 ; MB 2: 164, 226 ; ","störk MP 1: 284 ; Al 1826, 5316 ; VKR 4: Bir 4: 163 ; BSH 5: 135 ( 1506) ; ","-en MB 2: 94 ), "]},{"a":"styrker","b":"nn","c":"","d":["3) styrka el. kraft i andligt hänseende. thy hawer diäflin sina wist ok heman j tolka hiärta . . . mädh störke ok wrede MP 4: 150 . " härra ihesu thu som är min sötme, mit hop oc min störkir " Hel män 147 . 4) styrkande, upprätthållande, förvarande. . . . oc tiill thess styrck oc mere stadfestilse septiom wij worttt insigle ffore thetta breff Priv f Sv st 53 (1368, avskr.) . 5) understöd, bistånd, hjälp. . . . sendes aff hymblenom helga prophetanom belys aska blandat brödh mz hulkers störk han gik j xl dagha jn til helga berghet oreb SvKyrkobr 290 ."],"e":["störkir Hel män 147 . ","störk SvKyrkobr 290. dat. störke MP 4: 150 ) , "]},{"a":"styrkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra stark, befästa. roboro . . . störkia ok stadfesta GU C 20 s. 528 . 5) styrka, giva sinnesstyrka åt, uppmuntra jnanimare myket störka GU C 20 (hand 2) s. 18. at thu hauer störgh[t] mik mädh thinne nadh SkrtUppb 376 . " ty styrkte han siith folk ath the skule hardeligare bewisa sig j stryden, än the förra giordt haffde " Troj 130 . - uppmuntra, uppmana. rike män skulo sik himerike thiäna aff fatiko folke oc them til got liffwerne störkia SvKyrkobr 72. heelbrygdhaheth oc annwr tholkin kropsins thränktan som honom styrkte til skörheth ib 356 . 7) understöjda, främja. pter thet min dotter cristin är ingifwin i watzstena closter . . . bör mci a rätz wäghna at störkia thet sama closter . . . af thy godze, som gudh hafwer mic forlänt Sd NS 3: 2 (1415). ängin aff allom them hawer styrkt meth enne torff jordh thy for:da klosthreno ib 195 ( 1416) . lauenz . . . hafde tänkt at störkia vpsala domkirkio aff thy godze ib 595 ( 1420) .","8) styrka, upprätthålla, försvara. " at the allä tessin forscripne stykke haldin ok störkin " KTb 118 ( 1393) . ib. "],"e":["störkia KTb 118 ( 1393)","stirkia Troj 229 . ","störkäs J Buddes b 153 . pres. styrker Prosadikter (Karl M) 271 . styrkke SvKyrkobr 356. störker BSH 5: 349 ( 1509) . pl. 2 pers. styrkin Hel män 144 . ","konj . ","styrkt Troj 130 . ","styrkt SD NS 3: 195 ( 1416) . störh[t] SkrtUppb 376 ), ","*styrkia sik , stärka sig, hämta kraft. styrkin idhir widh gudh Hel män 144 . refl. ","styrkias , 1) stärka sig, hämta kraft. at han maghe störkäs ok vedherquäkäs J Buddes b153.","*styrkia i fra , ","*styrkia til , tillstyrka, giva sitt understöd. moske then, som tha aff stödet, han störker nw till BSH 5: 349 ( 1509) . - Jfr forstyrkia."]},{"a":"styrkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra stark, befästa. han . . . styrkte (munivit) stadhen MB 2: 269 . 2) starka, gifva styrka åt, gifva kraft el. (bättre) helsa åt. thz styrkir mikit krioppin LB 3: 44 . hafua the (enbären) makt at lösa . . . ondha watzsko, ok störkia limi ib 4: 341 . hon (ɔ:bazstoffuan) styrkir oc saman binder oc törka watnfulla sinor ib 3: 47. hon (ɔ: galanga) . . . styrkir tendher ib. styrker hon (malört) magha ib 2: 45 . ib 3: 49 . hon (ɔ:mirra) störkir hiärnan jtem störkir hon mikt thz rumit som barnit liggher j innan modherrenne lifue ib 4: 342 . - abs. swa som licamlikit bröd styrkir oc gifuir licamenom styrk, swa styrkir reen vili MP 1: 100 ; jfr 5.","3) göra stark el. mäktig. vara styrkter, hafva blifvit mäktig, hafva fått makt. fräls mik minom owinom . . . thy at the äru styrkte ofwär mik (confortati sunt super me) Ber 235 . 4) stärka, styrka, befästa. the (ɔ: tholke thanka) . . . vplypta oc styrk ia hopit Bo 15 . " thenne vili styrkir mannen . . . oc störkir tolamodh ok hop " MP 1: 100 ; jfr 5. Bir 1: 282 . " gudh mz syne stora makth han storke there aktth " RK 3: 3630 . " styrke venskap oc endrecth inbyrdes " BSH 5: 560 ( 1516) .","5) styrka, gifva sinnesstyrka åt, uppmuntra. vtang udh hafdhe . . . styrkt piltzsins hugh Bir 3: 408 . " þa synes þöm cristno sanctus iacobus vpenbarleka ok störkte þöm starkleka " Bu 177 . " natalia gik daghþingande mälan sin härra ok andra martires ok strkte þöm alla " ib 522 . hedhra gerna wars herra wälsignahda nampn for thy thz styrkir . . . människiona j allom dröfwilsom ST 83 . " huru hafdho hälghe mariters format at lidha swa hardha . . . pynor, om än ey hadhe wars herra . . . nampn them styrkt oc hulpit ib. syntis hanum en skinande ängil oc störkte han " KL 63 . - uppmuntra, uppmana. han . . . styrkte andra til thulomodh KL 42 . " var herra ihessus . . . styrkt thöm til at äta " Bo 172 . 6) stärka, förhöja, föröka. hon (ɔ: bazstoffuan) störkkir natwrlikin werma i kroppin LB 3: 46 . 7) gifva styrka el. stöd åt, stärka, förkofra. hiona troskaph styrkir väl bondans booskap GO 343 . - understödja, främja. thet oss . . . icke ticker redeligit ware eller hoppes at idert herredöme vil störcke, at then seet scal begynnes FM 495 ( 1510) . - understödja, hjälpa, bistå. sum aghu ok williä badhe mädh raadh ok gerningum oss at styrkkiä thät at halldä SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . " at ir willin walldz gerninger ok the them görä, firi oss oppenbarä ok kunnughä oss, ok at styrchiä iwer them at rättä ib. þe oss sylwän störkiä att rättä oc näfsä þolkom ondom gierningom " ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ib 378 . the skulle haffwe störkth kongh hans med skep folk bysser och veryä HSH 20: 160 ( 1507) . þe cristno . . . glados mykit at guþ vilde störkia þöm Bu 177 ; jfr 5. han (Gud) styrkte mig altid mz sinne nåde RK 3: (sista forts.) 4550. gerna mwnker och presther wille iag styrkis ib 4599 . - hjälpa, förhjälpa (ngn till ngt). almogin (för almogin) til rät styrka Bir 4: (Avt) 185 . ib 2: 260 . - förhjälpa, gifva sitt bistånd (till ngt). blef waldemar krönter til konung i linköpungx kyrkca, östgöta månde ther fast til styrckia MD 491 . 8) styrka, upprätthålla, försvara. thär waro tha j landeno tholff slecte, aff hwilkom alle the bäzsto gömlo laghin ok landzretten styrkto Bil 847 . han skal . . . halda ok styrkin thön lagh thet godh ok gammal äro KS 30 (78, 33) . " störkiandis gudz lagh " MB 2: 225 . han störkte gerna skäll ok räth RK 1: 69 . ib 1242, 2: 5030, 3: (sista forts.) 4557. herrane styrkio friidh ok sät ib 1: 2020 . at halda. styrkä oc göma vskad oc fulkoma al förnäfnd stökke SD 5: 568 ( 1346) .- thet medh liff och makt störkia och fwlgöra welia BSH 5: 175 ( 1507) .","9) underhålla, gifva näring åt. min gudh hänir a galghanom oc jak styrkir (operam dabo) . . . oloflikin losta Ber 273 . - refl. styrkias, 1) stärka sig. hämta kraft. malchus . . . badh them ätha oc störkins manlikt til stridhena Lg 436 . " mz hulkom vi styrkoms til all helsam thing " Bir 2: 142 . " styrkz i gudz nadh " MP 2: 125 . - göras stark, lfå (andlig) kraft, blifva el. vara modig. giff mik . . . starkhetsins gaffwo, mz hwilke iac maghe . . . andeliga styrkias Lg 817 . " tith hierta störktis (confortatum est) " MP 1: 40 . styrkx (confortare) . . . ok stat mannelika Bir 1: 129 . - stärka hvarandras mod, uppmuntra hvarandra. störkas jnbyrdhis (confortamini) MB 2: 29 . 2) stärkas, befästas, vinna styrka. at hans lifnadher matte styrkins Bil 794 . " thrifwas ok styrkias j godho " Bir 1: 47 . - Jfr forstyrkia samt stärkia."],"e":["störkia . ","störka , se forstyrkia. pres. -ir. pl. 1pers. refl. styrkoms Bir 2: 142 . ","konj . ","storke RK 3: 3630 . ","styrkx Bir 1: 129 ; Mp 2: 125. impf. styrkte. störktte. storkte RK 1: 69 . ","styrkter . störkther: störkth HSH 20: 100 ( 1507) ),"]},{"a":"styrkiare","b":"nn","c":"","d":["den som styrker; upprätthållare, försvare. thu äst tronna ok mina kirkio grundare ok styrkiare Bir 1: 126 . laghanna oc rätwissona störkiare Su 67 ."],"e":["störkiare )"]},{"a":"styrkiare","b":"nn","c":"","d":["2) understöjdare, hjälpare, främjare. " aff allo thy afflat som hälghe pawa cardinala ärchebiscpa oc biscopa haffua vnt oc giffuith allom clostersens hielparom oc störkiarom " Vårfrup 140 ( 1458) . J Buddes b 154 . - Jfr tilstyrkiare."],"e":["strörkäre . ","störkiare )"]},{"a":"styrkilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? 2) stärkande, styrkande, befästande. mang annor iärtekne giordhe gudh the til trona styrkilse Prosadikter (Barl) 90 . tenkende pa rikesins skeliga stirkisle, gagn ok bestandan Svartb 350 ( 1435) . " giff oss tijn helga lekamen till styrkelse " Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498). ","4) stöd hjälp, bistånd. - understöd. kennes . . . mik hawa giffuit . . . til scholans störkelse . . . thetta goz SD NS 3: 327 ( 1418) . " thy affhende iak mik thet for:da gotzet . . . ok tilegnar iak thet for:da watzstena klostre thy til styrkilsa ok vppehäles til äwerdheleca ägho " ib 340 ( 1418) .","8) konkr. stärkelse (ss styvmedel). en öre störkilse Kumla kyrkas rb 65 (1493)."],"e":["-else . ","störkilse Kumla kyrkas rb 65 ( 1493) . ","störkelse SD NS 3: 327 ( 1418) . ","stirkilse Svartb 350 ( 1435) ), "]},{"a":"styrkilse","b":"nn","c":"","d":["1) stärkande, styrkande; styrka, kraft, näring. allir kostir är wan smakande vtan bröd ok gifwir ängin styrkilse Bir 1: 146 . 2) stärkande, styrkande, befästande. warre tro til styrkilsa KL 5 . Lg 158 . Bir 1: 244, 3: 173, 301 . " godhe taka lhan (ɔ: min likama) til mere styrkilse (perfectionem) " ib 1: 220 . ","3) styrkande, tröst, uppmuntran. " ödhmiuke herran tok ödhmiuklica . . . thässon styrkilsin (confortationem) af sinne kreatura " Bo 187 . 4) stöd, hjälp, bistånd. han ville thola ok foruinna dyäfwlsins frestilse. os til styrkylsa MP 2: 55 . til . . . wisa manna styrkilse B il 884. Bir 1: 75, 4: (DIkt) 267. beskedhelikom mannom j sama skomakara companino til störkilsse ok lbestandh SO 30 . ib 61, 101 . - understöd. hawom wi ingiwit vart jordha goz ok ägho meth os . . . clostreno til lstyrkilse SD NS 1: 565 ( 1406) .","5) upprätthållande. " afhändom . . . wi os ok warom arfwm thän for: da half attongin ok til eghnom han . . . thy for:da altare . . . thöm samw gudz modhors messom til störchilse ok oppehälde i wiin ok ofläte " SD NS 2: 64 ( 1408) . ib 48 ( 1408) .","6) stärkande, försvarande. " iac bynþar idar mina hiälp til idar rikis styrkilse mote guzs o vinum " Bir 4: (Art) 183 . 7) förstärkande. upphjälpande, kompletterande. all annor widherthorfftelik thing, som ey wpräkna j tässom ordhom, takis aff them fornämpda reglom til tässings reglo stadgha styrkilse oc fulkompnilse Bir 4: 39 . VKR 82 ."],"e":["styrkkylse: -a MP 2: 55 . stör-. ilse SO 61 . ","störkilsse ib 30 . ","störchilse SD NS 2: 64 (1408); -a ib 48 ( 1408) . ","störkelse SO 101 ),"]},{"a":"styrkirsa","b":"nn","c":"","d":["1) styrkarinna, tröstarinna. " hon war . . . martyribus styrkirska (consolatrix) " Bir 4: l(Dikt) 267. 2) hjälperska. som gifver styrka el. bistånd, som förhjälper. aff wälwiliolikom fatidom som är en födherska oc störskirska (nutrix et fomentum) til renliffue Su 55 ."],"e":["störkirska )"]},{"a":"styrkirska","b":"nn","c":"","d":["1) styrkarinna, tröstarinna. heel jomfru maria, alla ma(r)tyra styrkkirska SvB 218 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"styrkleker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32: 8 s. 29."],"e":[]},{"a":"styrkleker","b":"nn","c":"","d":[" KS 79 (196, 87) . 2) styrka, i andligt afseende. styrkleker huxen är i thy, än mannin vmbär thulomodhlika alla gen närdo KS 20 (49, 21) . - Jfr starkleker."],"e":[]},{"a":"styrkning","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"styrkning","b":"nn","c":"","d":["1) styrkande, stöd, bistånd. " thz breff ther hxtha härskare haffuer oos vnth och giffuith, oos fatihge men til hiälp, beskermilse oc störkning " JTb 45 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"styrkt","b":"nn","c":"","d":["styrka; särsk. med afs. på steid. " vantröstandis a sin styrkt " Gr (Cod. D) 358 . hwilkän som är sighir oc styrkt alra therra for hans nampn kifwa ib 381 . " var os styrkttinna torn for owinsins änlite ib. Jfr styrk. ""],"e":[]},{"a":"styrna","b":"","c":"","d":[" , se stirna."],"e":[]},{"a":"styrsl","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) styrande, styrelse, ledning, regering. o huru täk tiänist thz är . . . alz enkte siälffwer radhandes, äpther annars budh, oc styrls offra sik gudhi täkkasta offer Mecht 356 . thu lath mik i enghom thima i mine eghne styrls SkrtUppb 20 . ib 58 . " här till haffwer jac (ɔ: Agememnon) bwrid eder styrlzs oc regementzs twnga byrda " Troj 192 . 3) styrande, styrsel, tyglande, tukt. at mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls SvB 361 (b. av 1500-t.). thy skulu tässa twa böner som är pater noster oc aue maria, wärdzskylleligha prädicas oc läras aff allom them som haffwa siäla styrls JMPs 484."],"e":["styrls )"]},{"a":"styrsl","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) styrande (af fartyg). han sände the . . . thing som pafwin hanom gaff sioledhis hem . . . vtan nokors manz styryls äller visan Bil 753 . 2) styrande, styrelse, ledning, regering. til amoghans styrls ok rätzl Bil 884 . " prestin oc prophetin . . . visto ey rättan dom til siälanna styrls MP1: 231. aff thera (ɔ: skapada tingana) stirsl lib 74. för än kötit är . . . anduardhat andans styrzel " ib 2: 260 . Bir : 116 . hawa the (vbina) styrsl af honom (visen) ib 2567 . the siälana som thine forsyn oc styrsll äru andwordha ib 2: 184 . aff godhom forman hulkin som for gudz älskogha . . . takir sik til styrslina ämbite ok mödho ib 3: 177 . huru han (konungen) skal lifwa j sine styrsl oc rike ib 303. hallande vissa styrlsinna mato (rectos modos regiminis) ib 311 . ib 1: 260 . " styrsl oc owerbudh til aldra thera gaghn som sins hera budh lydha " MB 1: 86 . rätuisonna dygdh. hulkin hwariom gifuir thz hans är . .. mindrom manne syrsl oc kännedom MP 2: 78 . twa hälagha iomfru. hulka som waro vndir hans (biskopens) styrls KL 118 . " thz samma closther war wndir hans styrls " Lg 3: 52 . Bir 3: 258 . 3) styrande, styresel, tyglande, tukt. skörlifnz människo hierta hulkin al sin sin hörsl oc ordh latir lös löpa vtan styrsl MP 2: 53 . " atir hald til kropsins mattan ok styrsl " Bir 1: 206 . jak skal . . . halda thom vndir styrsl at the skulin ey höghfördhas älla androm skadha ib 2: 270 . " skodha mz hwath mato älla styrs (moderamine) mz hwlke akt mz hwlkom synda angher hälghe män thäktos gudhi " Ber 55 . - Jfr styrsle."],"e":["styrzel MP 2: 260 . ","sttyrls Bil 753, 884 ; KL 118 ; MP 1: 231 ; Lg 3: 52 . ","stirsl MP 1: 74 ),"]},{"a":"styrsla","b":"nn","c":"","d":["1) styrande (av fartyg). allan skadha oc kosth som tilkomber skipeno . . . före hans fakwnnoga styrslo äller osköthno PMSkr 12 . 2) styrande, styrelse, ledning, regering. desperacio är ti liffsins stath ällir dygdhanna athirkomma, hopsins bruthna styrlssa (fracta spei gubernatio) SpV 140 . 3) styrande, styrsel, tyglande, tukt. continencia är mz hwilko likamlika girnilse bräska haldz, the ryggia mz radzsins mattho ok styrlso SpV 143 . ib 144 . stadoghetin . . . är j odödhellikhetinne . . . rörlikhetin är j kreaturanna styrslo ib 506 . gudz almoge . . . vndfigh laghen til syna styrslo SvKyrkob 163. cy antwardandes them (ɔ barnen) i lössa fånotha diekners styrslo PMSkr 659 (senare avskr.)."],"e":["styrlssa SpV 140 . ","styrlso ib 143 ) , "]},{"a":"styrsla","b":"nn","c":"","d":["styrelse, förvaltning. " förwäffwande mz the gwlleno . . . hwsith til sina hand oc styrzlo " PM LXI ."],"e":["styrzla )"]},{"a":"styrsle","b":"nn","c":"","d":[" ? 1) = styrsl 2. JMPs 259. ffatighe oc ffakwnoghe ärw opsatthe j theras stadh til rikesens styrlse ib 278 . ib 287 ."],"e":[]},{"a":"styrsle","b":"nn","c":"","d":[" ? 1) = styrsl 2. til sigh anama rikesens ärinde oc styrlsle MB 2: 239 . os til hörir at see om rikesens bestandh oc styrelse ib. aff säthia han aff rikesens styrsle ib 261 . 2) = styrsl 3. the som wilia sik wndhran dragha förmansens styrsle (corretionibus) Su 71 . - De anf. ställena, särsk. det sistnämda, böra dock kanske fattas ss pluralformen af styrsl."],"e":["styrsle )"]},{"a":"styrt","b":"nn","c":"","d":[" ? nedstörtande, omkullstörtande. at thu wärme mik oc göme ffran alt onth . . . fför ondh ffal, fför styr, oc skot, fföre kast, oc stywngh, fföre hwgh oc slagh SvB 502 (omkr. 1520). SvT 57 ."],"e":["stört SvT 57 )"]},{"a":"styrta","b":"vb","c":"v.","d":["1) störta, falla, nedfalla. affwndhinne fölghir dödhin thär nästh styrthir (prÄcipilatur) wsla siälin swa som scriffwat är SpV 453 . hon störte wthj kätilin Uppl Lagmansdomb 25 ( 1490) . somlika störhte döde nidher j graffuena MP 4: 76 . stak honom mith for brysted oppa brynian saa ath hertogen störte Aff hästen oc ned for konwng laomedontes föther Troj 29 . - i strid falla till marken, i sht falla och omkomma; stupa, falla. Troj 31 . " thw skalt se thyn afföda barn störttha mz grymmom dödh " ib 58 . 2) störta (i tu), genom fall bryta . . . fore arnekes gotz, som sik störtte halssin syndher STb 1: 280 ( 1481) .","5) part. pres. styrtande, brådstörtad, hastig. hon wardhir mykit styrtandhe (præceps) j sinom gärningom, hwar hon skulde wara rolighen SpV 105 . 6) störta ned el. omkull (ngn). sextilia . . . war liffwandis styrth ällir qwäfdh SpV 343 . " thu störte mik aff thenna stenen " Lg 674 . - i strid fälla till marken, fälla, nedgöra. nar konwngen sa honom störttan hög han manliga oppa honom Troj 30 . " ty störtte the alle stadz troyaner ää hwar the gaffwo sig " ib 33 . 7) än slotz mennen en tunna ööl for toghen aff slottit til pramen störtes (kölhalades? sjösattes?) vij öre SSkb 275 ( 1508) . - Jfr nidher-, umkul-styrta samt bradh-, for- (Sdw 1: 307) störta."],"e":["styrthir SpV 453 . ","stört(h)e . störtte STb 1: 280 (1481); Troj 33 . ","störtes SSkb 275 ( 1508) ),"]},{"a":"styrta","b":"vb","c":"v.","d":["1) störta, falla,¨ nedfalla. min gangare styrte a enne broo Iv 2298 . han . . . hugger aff hans örs the främbro been; swa at thzx styrte honum ij moot Fl 1860 . " hans örs störte ower en steen " RK 1: 3442 . " een ower then andra styrte " ib 1441 . " ther storte monge ofuer bordh ib 2: 8941. thz skeer opta ath stora waghna falla om kull störtha paa eena tuffwa ther wnder är mull " ib 3: 1283 . " lhon störte til iordhinna " ST 415 . Al 702 . fatadho hwar thera andra i fampnen oc styrto ginstan dödha Bil 917 . " marghe aff folkeno vppa thentidh störto dödhe (corruerunt) " MB 2: 58 . the (de stora myrorna) slogho ther få wäl thusand mang oc störto ther dödh fore myra twang Al 9400 . - i strå falla till marken, i sht falla och omkomma; stupa, falla. en klen oc kräseliken stridzman äst thu, som swa mykyt rädhis mothegangilse, mäådhan tha ey än haffuer seet blodhen rinna, ey oc än mz fromom kämom stört oppa markenne (nec in valle pungilum usque ad mortem decertasti) Su 120 . " ther styrte man wt ower man " Al 3363 . störte man for man HSH 7: 12 ( 1467) . ther wille störtte mang man, för än the gaffue siig BSH 5: 319 ( 1509) . " danske oc tydzke störte j alla enda " RK 2: 7851 . " ther störte saa mangh een dägelighen man som tha ekke staanda kan " ib 3: 471 . " ther störte nok oppa båda siidher " ib (sista forts.9 4651. ib 6037 . Di 28 . 2) störta (i tu) genom fall bryta. bar hn atherafffwogher aff sätit stö rtande sin hals li tw LfK 147 .","3) störta sig (öfver), göra anfall (mot). fyöl älla störte (irruit) jouse suarliga offwir fiendena MB 2: 28 . 4) falla, råa (i). ath menniskan skal . . . störtha j otulukheth Gers Frest 28 . ","2) störta ned, falla ned, störta, falla, särsk. falla i strid, stupa. engelbert styrtte nider mot en sten RK 2: 2685 . " tha styrte han dödher aff hästin nidher " Iv 779 . han . . stak thän riddara . . . swa at örs ok man styrte nidher ib 2401 . " the styrto nidher fore swärdh ok piil " Al 5923 . " en rytz sköt han med eth spiwt . . . swa at han styrte nider i stadh " RK 1: 1778 . " störthe tha flere M nidher " ib 3: 3865 . - Jfr nidherstyrta. "],"e":["störta . ","styrte . ","störte . ","störtte RK 3: (sista forts.) 6037 . ","storte ib 2: 8941 ; ","nidherstorte MB 2: 90 . ","stört Su 120 ; ","niherstört MB 2: 27 ), ","styrta sik , störta sig, kasta sig. styrte han sigh siälffwir stupa nidher i brunnena Lg 3: 353 . ","styrta nidher , störta ned, nedstöta, nedkasta. störte han qwinnona nidher aff högha stenen Lg 669 . " mz then qwist han hafdhe ij hände styrte han thz kar nidher " Fl 613 . ","styrta um kul , störta om kull, falla omkull. th störte resen om kull Di 138 . Jfr umkulstyrta. - Jfr til-, um-styrta."]},{"a":"styrtelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr nidherstyrtelika."],"e":[]},{"a":"styrtilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nihdrstyrilse."],"e":[]},{"a":"styrting","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blodh- (Sdw 1: 126), manz- (Sdw 2: 3) störting."],"e":[]},{"a":"styrtning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nidher-, um-styrtnig samt blodh-, manna- (Sdw 2: 3) störtning."],"e":[]},{"a":"styrtofal","b":"nn","c":"","d":["nedstörtande, fall. " hwat falsk gälniska . . . är thz som wträkkir syons döttra halsa, til styrtofallith (ruinam præcipitem) " SpV 171 ."],"e":[]},{"a":"styrtogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr genstörtogher."],"e":[]},{"a":"styrtoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr genstörtoghet."],"e":[]},{"a":"styrtograf","b":"","c":"","d":[],"e":["styrte- SpV 148 . ","störte- GU C 20 s. 476, f. = styrtokula. precipicium cii störtegraff ok störte kwla GU C 20 s. 476 . SpV 148 . ib."]},{"a":"styrtograf","b":"nn","c":"","d":[" = styrtokula. hwilkin war thän som . . . wnflydhe styrtograffwena (precipicium euasit) Spec. Virg. s. 80. (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"e":[]},{"a":"styrtogrop","b":"nn","c":"","d":[" = styrtokula. SpV 414 ."],"e":["störto- )"]},{"a":"styrtogrop","b":"nn","c":"","d":[" = styrtokula. tha är först störte gropin waktaskolande (fouea cauenda est precipicii) Spec. Virg. s. 229 (enl. luppgift af Dr. R. Geete)."],"e":["störto grop )"]},{"a":"styrtokula","b":"nn","c":"","d":[" [Mnt. stortekule] afdgrund. thu wntflyr ekke styrtakulona (precipicium) Spec. Virg. s. 79. hon . . . giordhe sik äwinnelika dözsins snara ok störthokwlo ib 176 (båda ställena enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"e":["styrtakula . ","störtho kwla)"]},{"a":"styrtokula","b":"nn","c":"","d":["avgrund. precipicium cii störtegraff ok störte kwla GU C 20 s. 476 ."],"e":["styrta- SpV 147 . ","störtho- ib 316 . ","störte- GU C 20 s. 476)), "]},{"a":"stytta","b":"","c":"","d":[" , se stynta."],"e":[]},{"a":"stytta","b":"nn","c":"","d":["1) stötta, stöd, (stöje)pelare. pediculus . . . illud quod sustulit frvctum vel (fel för ad; så Cathol.) ramum wlgariter stödha ok lws GU C 20 s. 424 . jntercolumpnium . . . rwm mällan twägha stödho ib (hand 2) s. 35. ther bode . . . målara oc snyckara ther tornresara oc som stötter wthwgga Troj 38 ."],"e":[]},{"a":"stytta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*stytta up","stötta )"]},{"a":"stytte pilare","b":"nn","c":"","d":["stöttepelare, strävpelare. " promuale . . . stötte pelare " GU C 20 s. 492 ."],"e":["stötte pelare )"]},{"a":"styva","b":"","c":"","d":["stympa, genom stympning el. klippning märka. the far . . . som styfdh äru a högra örano MP 1: 136 ."],"e":["styfdher ) . v. "]},{"a":"styva","b":"vb","c":"v.","d":["stympa, genom stympning el. klippning märka. mulitus . . . styffdher hornalöös GU C 20 (hand 2) s. 169. Jfr handa styfdher."],"e":["styffdher ) , "]},{"a":"styþia","b":"vb","c":"v.","d":["stödja, låta hvila. ey skule ysungx men stydia thera spiwt skafft (styðia sinu spiotskapi) wid min ryg Di 151 . see iak swa hängiandhe . . . ey haffde huar iak matte mith tröttha hwffudh oppa stödhia (reclinarem) Su 35 . - stödja, bereda stöd åt. loot hon sik opresa i sänginne oc stödhia sik KL 3244 . " af thässom hälghom blomstrom . . . prydhis nu the hälgha kirkiaaf hulkom hon bidhir sik stydhias sighiandis. stydhin mik mz blomstrommen. thy at iak thwingas älla thwänar af kärlek (fulcite floribus fessam languoribus) " ib 329 . - stödja, gifva stöd. moyse bidhiande fore sinom mogha aaron oc hans kompan studdo vndir hans hendir (sustentabant manus ejus) VKR 4 . Bir 4: 94 . "],"e":["stödhia KL 344 ; Su 35 . ","stödia ib 54 . pres. stydher Ber 4 . ","stödher LfK 39 . ","studher MB 2: 123 . ","studde Bil 111 ; Pa 6 ; Bo 200, 233 ; Bir 1: 271 ; MB 2: 123 ; ","-o VKR 4 ; Bir 4: 94 . ","stude Bu 499 . ","stodde Pa 5 (på stvå st.); Bo 244 ; RK 2: 2655 ; ","-o MB 2: 155 ), ","styþia sik , 1) stödja sig, bereda sig stöd, hålla sig uppe. cristoforus . . . stude sik mz stang (portans . . . loco baculi quandam perticam in manibus, qua se in aqua sustentabat) Bu 499 . " staffrande man skal stydhia sik mz käp " GO 420 . stödja sig, hvila, luta sig (vid el. emot). tha stodh patricius for konungenom oc hafdhe en pikstaff i sinne handh som han stodde sik vidher Pa 5 . hqn . . . stodde sik vidh pikenib. han sa engelbert standha oc stodhe sik widh sinna krykke RK 2: 2665 . herodes . . . studde sik widh eet trä Bil 11 . grep han . . . badha stundhenar widh hwilka han sik studde MB 2: 123 . " vidh thenna stenin studden sik ena stund " Bo 223 . hon . . . laghde howdhit owir sonin oc stodde sik vidh hans brytst ib 244 . " then tidh han . . . studde sik op vidh korsit " ib 200 . " patricius studes sik fast owitande mz piikstaf vidh konungx foot . . . at pikstafrin gik gönum foot bladit " Pa 6 . - bildl. at han . . . studde sik vidh fallande thing Bir 1: 271 . vilia the stydhia sik vidh mik at the moghe thäs tröstelicare synda ib 2: 210 . " om thu tik ekke stadhelika stödher widh gudz räddoga " LfK 39 . Ber 4 . stödja sig, hvila, vara grundad el. fäst (på). studpelarena, oppa huilkom alt husit skulde sik stödia oc oppe haldas Su 54 . stwdherna, vppa hwolka alt hwsit sik studher MB 2: 123 . 2) slå sig ner, lägra sig? stoddo sigh 8sederunt) . . . j trangasta wägha skälenMB 2: 155. ","stydhia up , stödja, upprätthålla. honom drömde . . . at krikian j latran vilde af falla vidh jordh: ok saa dominicum koma löpande ok stydhia op atir (sustentaba) murin mz sinom härdum Bil 792 ."]},{"a":"städh","b":"nn","c":"","d":["1) = staþer 7. loffuerwägendis om swadane almenigt möthe, om ltiidh oc städ BSH 5: 516 ( 1512) . ib 517 . " ath wij benempdhe städhith och rwmmit " FM 134 (1502, samt. afskr.) . ib 606 (1513). De tre sistnämda ställena kunna dock föras till städhe. 2) = staþer 10. ath resa naghen almoghe her in i byn, ,i thet städh edre swena warith haffwa BSH 5: 303 ( 1508) . poluer, bly, ssalth, humble, jär, & c. eller salpether och swauell i thet städh for poluer kib 273 (1508)."],"e":[]},{"a":"städh","b":"nn","c":"","d":["städ, smedstäd. " jncus udis städh " GU C 20 (hand 2) s. 21. jncudineus . . . thz städhi tiilhöre ib. ATb 2: 280 ( 1485) . Jfr spar-, spika-, stor-städh."],"e":["städhi GU C 20 (hand 2) s. 21), "]},{"a":"städhe","b":"nn","c":"","d":[" = staþer 7. mage i ware fortenckte . . . om annet rwm oc städe FM 200 ( 1504) . Jfr städh."],"e":[]},{"a":"städher pänninger","b":"","c":"","d":[" , städher skillinger, se staþer."],"e":[]},{"a":"städhga","b":"","c":"","d":[" , se städhia 7."],"e":[]},{"a":"städhhugga","b":"vb","c":"v.","d":["omsmida? . . . en mwrhakcha hwest och en yxe stedhwggen for iij ortugh HLG 2: 62 (1518)."],"e":["stedhwggen ) , "]},{"a":"städhia","b":"nn","c":"","d":[" = stadium. thenna hampn laa j fra tessalia wid åttha städior ellir skede Troj 300 ."],"e":["städia )"]},{"a":"städhia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ställa (ngn el. ngt någonstädes). lloco . . . stätya oc statgaa GU C 20 (hand 2) s. 94. . . . wthan thet är myn lön ath thu wilt ey städia mik til rettha Thomas Varningsbref 6 . 3) placera, använda (egendom el. arbete). - med sakens dat. och inf. sades hustrv elin haffua til tal til husit . . . medh sine c mark eller och stede sine arff renta v mark aff sine c mark STb 4: 83 (1505) (möjl. att föra till 8 el. 9). 8) bestämma, besluta, avtala, överenskomma. - med prep. mädh och um. thu haffde stat medh mik om thin vissa lön MP 5: 158 . - avtala om överlåtelse el. förhyrning av (ngt). jap jenson . . . kerdhe thel . . . larens basse ath han saldhe honom eth fath järn ok gik sidhen til en annan ok staddhet en annan til köps ATb 1: 27 ( 1454) . " thän som sywker är, han skal ey bekymbra segh mädh ath städya äler leya skep " PMSkr 96 . ib 104 . 9) tillstädja, medgiva, tillåta. med sakens ack. och inf. alt thz hon wet wara mothe gudhi, städhie thz aldrigh skee, äller göras, mz sin wilia Mecht 322 . - med sakens ack. och prep. til. än wilia ey kirkiowärenda eller soknamen städhia presten til tridhia nykel. hafui tha presther wald messofal göra Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim. 1440) . äre i . . . satte i then stad som i nu är at städie bode fatige oc riike til lag oc ret HSH 14: 59 (1525?, Brask). - pass. SpV 552 . 11) antaga i tjänst, genom avtal betinga sig tjänst av (ngn), städja. thässe sworo . . . ath niclis bariis war byrgis stadda hion JTb 18 ( 1459) . " tha staddo borgamestare i radzsins nerwaro skipper jenis laurensson til herradagin " STb 1: 359 ( 1482) . " han stadde ok them fore päninga, ok sände them j syn wingardh " MP 5: 157 . VKu 89 (1557). 14) städja bort (fastighet), utarrendera. tha offuirgaff hon then delena . . . i gardenom oc stadde sidhan gardhin till legho for xx öra om arith ATb 2: 63 ( 1476) . . . . hwilka tompt jak . . . haffwer stath tiill egho (för legho) forscreffnom swen nissason for 1 skilingh om aaredh VKj 180. mz swa skälom städer jac tig thetta goz mz aker oc äng Arnell Brask Biᴵ 16. ","2) bestämd, avgjord. - bestämd, överenskommen. dömpdes tha knwt guldsmsmet sine lv mark j gen . . . knwt hade samma peninge vtlagt offuer sine retta stadda summa STb 3: 442 ( 1499) . "],"e":["städia Thomas Varningsbref 6 . ","städya PMSkr 96, 104 . ","stätya GU c 20 (hand 2) s. 94. pres. städhir SpV 453 . ","städer Arnell Brask Biᴵ 16. refl. städz SvB 172 (omkr. 1500). stätz SpV 552 . ","stedhz MP 5: 56 . ","städhie Mecht 322 . stede Stb 4: 83 (1505). impf. stadde. part. pret. stadder. städder Rydberg Tr 3: 635 ( 1458) . ","stadt Svartb 563 ( 1513) . ","supin . ","stat (h) MP 5: 158 ; VKJ 180 . refl. stadz SpV 531 . ","steedh J Buddes b 75 . Jfr Sdw 2: 1308),","städhia sik , 1) ställa sig. än härran ihesus, han stadde sik när the siwka, j prestens stadh Mecht 346 . " tha han kom thit . . . stadde han sik j thät sama rwmet oc fotsporin som war härra stodh sidarst vppa j wärldena " MP 4: 197 . - refl. städhias, 2) stanna, stanna kvar. Jfr Sdw 2: 1308. atthe enkte hwast ällir onyttoght oplop, j thässins blomstirsins grönsko, thy at tholikt haffdhe thär ekke stadz SpV 531 . thär mädh (ɔ när hostian, som bars till en sjuk, börjad tala) staddis prästin ok wart rädder MP 4: 42 . äptir thet (ɔ barnet) nymbir ath gaa ällir löpa, tha stedhz thet ekke länghe enom stadhz j huseno, vtan löpir ok wandrar j all rwm ib 5: 56 . ib 57 . " styr mino snödho waffrande hiärta, hwilkit aldrig stadz när tik " SvB 172 (omkr. 1500). - part. pret. stadder, 1) stadd, befinnande sig (på ett ställe el. i ett tillstånd el. förhållande). stadder fori oss oc varo radhe thessen breförä . . . oc witnändä thessom lundom SD 8: 36 ( 1361) . . . . konung cristiern . . . i sin nathis eyghen persone städder paa radhstwen her i stokholm Rydberg Tr 3: 635 ( 1458) . " j hwilkidh rike han stadder är G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 71. swa ok for then store wthlegningh ok bygningh hon (ɔ Åbo domkyrka) nw wdj stadt är " Svartb 563 ( 1513) . ","*städhia in , tillåta att komma in el. att vinna insteg, släppa in. än städhir thu (admiseris) thän lasthin in mädhir tik, tha faar thu aldrigh roo älla hwilo SpV 453 .","städhia til , tillstädja, tillåta. steedh ey till thennä stupanda varghana at skingra eller hindra thee faar som . . . J Buddes b 75 . Jfr tilstädhia. - Jfr be-, ut-städhia samt när-, o-, vand- (Sdw 2: 911) stadder."]},{"a":"städhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. Jfr tilstädhilse (Sdw 2: 651)."],"e":[]},{"a":"städhis","b":"ab","c":"adv.","d":["städse, alltjämt. ath han städes scriffuer här steen til GPM 2: 40 ( 1502) . som han nw pa sengiene ligger stedis STb 4: 178 (1507). Jfr innan-, til-, utan-städhis."],"e":["städes . ","stedis )"]},{"a":"städhis","b":"ab","c":"adv.","d":["städse, alltjämt. ther bodde han siw aar städis inne Lg 3: 34 . myne swenne, iach haffuer ther vthä städis beliggendis FM 127 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"städhning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tilstädhning."],"e":[]},{"a":"städhse","b":"ab","c":"adv.","d":[" = stadhis. Jfr Sdw 2: 1308. tha the dach weth dach begynte steds at sittia Skotteb 41 (1460-61)."],"e":["städz Uppspriv 17 ( 1491)"]},{"a":"städhse","b":"ab","c":"adv.","d":[" = städhis. bede wij eder . . . jw stedse om tinde, hure eder herredöme forslyte edre ärende BSH 5: 57 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"städhugher","b":"","c":"","d":[" , se staþugher."],"e":[]},{"a":"stäf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ordhstäf."],"e":[]},{"a":"stäf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ordhstäf."],"e":[]},{"a":"stäfna","b":"","c":"","d":[" , se stämna."],"e":[]},{"a":"stäghl","b":"nn","c":"","d":["stegel, hjul (nyttjadt vid dödsdömds afrättning). Jfr Schlyter, Ordbok s. 607. wart han . . . lager pa iiij stägill (dar na eyn rat was bereyt de vor rader wart dar up ghe leyt) Va 38 . waart han . . . huggen j iiij quartir, och sätter pa iij stägill för iij porta för stden (wart an ver enden up en rat ghe settet . . . vor de stat) ib 52 . " wart domen ower henne giffwin thz hennas ben oc arma skullo söndher brytas oc läggias sidhan oppa eth stgel " Lg 3: 668 . alexander . . . badh them rät til stäghlith slipa Al 3744 . om westeras gator loth han hanum slipa pa eth stägil giordis hans endhe RK 2: 4422 . " the ther manligh stägel opreesa " ib 3: 851 . the . . . skulu . . . swa som the a stäghil äru satte (in furca suspensi) slitas af korpom Bir 1: 16 . " beneth dwn bleff grepen oc sytther paa eth stägel " BSH 5: 638 ( 1520) ."],"e":["stäghil . ","stägil . ","stägill . ","stägel . stäghäl L. stagel), "]},{"a":"stäghl","b":"nn","c":"","d":["stege, hjul (nyttjad vi dödsdömdas avrättning). dömpde til galgan stagell eeldh eller andra tolka dödhä SvKyrkobr (Lucid B) 202 . " dompeds han til stiigel och fik liguel suerdet Stb 5: 230 (1519). tha felthe the hanom för the sama sak (ɔ ett rånmord) oc var för then skul dömpd til stägil " ATb 1: 342 ( 1471) . " latom ty honom antynghe hängi j galga, ellir stwmpas oc sätias a stegeell " Troj 156 . - stegling, steglingsstraff. wm the fly ey thet görandis läggis ther widher eth hängiande äller stäghel PMSkr 144 ."],"e":["stäghel . ","stägil . ","stegeell . ","stagell . ","stiigel )"]},{"a":"stäghla","b":"vb","c":"v.","d":["stegla, rådbråka och stegla. hwart the mere varda aff taghne mz swärdh eller järne . . . hengde eller stäldge altidh är gudhi tekker helgra manna dödher SvKyrkobr (Luci B) 206 . thenne magnis . . . som hade mörth mannen . . . bleff stälgd fore the zakenä STb 2: 618 (1480, Bil). morthen i sonatorp, som stägadhis for thz mans mord han giorth hade JTb 107 ( 1518) . sidhan steyldos the oc sönderslogos mädh hywlom JMPs 258. ib."],"e":["stägladis JTb 107 ( 1518) . pl. 3 pers. steyldos JMPs 258. part. pres. steylandhis ib. part. pret. stälgd STb 2: 618 (1480, Bil). pl. stäldge SvKyrkobr (Lucid B) 206 . f. steylda JMPs 258. Jfr Sdw 2: 1308), "]},{"a":"stäghla","b":"vb","c":"v.","d":["stegla, rådbråka och stegla. Jfr Schlyter, Ordbok s. 607 f. han ma ey dö vtan godhan dödha, ä hwath dödh ther han dör, tho at han wardhe hänger, eller stäghlder MB 1: 415 . stäglde kroppa vpätas aff korpom MP 1: 303 . pa sydher malm han honom stägla loth RK 2: 4416 . ther stägldes tha mangh een dägligh man ib 3: 845 . sidan han . . . halhwg och steglde the fatige borgare i kalmarne BSH 5: 205 ( 1507) . RK 2: 3798, 9496, 3: 386 . BSH 5: 175 ( 1507) , 638 (1520)."],"e":["stegle RK 2: 3798 . ","stäjlla: stäijlldhe BSH 5: 638 ( 1520) . ","staghla ÖGL Eþs 18. -de, -der),"]},{"a":"stäk","b":"nn","c":"","d":["smalt sund, färjeställe; landsträcka vid sund. Jfr STyffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. XIV. at jac hafuer . . . saalt . . . knut bossonni . . . allan min äghodel i sidoganenom ok i stäkino (möjl. att här fatta ss ortnamn) SD NS 1: 420 ( 1405) . - i ortnamn. apud almarnastæk SD 5: 299 (1344, gammal afskr.). in almarnastæk ib 438 ( 1345) . prope almarnastæk ib 674 (1347, gammal afskr.) . pa stäkit BSH 3: 148 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"stäk","b":"nn","c":"","d":["eg. fiskebyggnad. Jfr I. Modéer, Namn- och ordgeografiska studier s. 94 ff-, särsk. s. 120, 133 ff., 159 ff., 167 ff. Jfr forstäk."],"e":[]},{"a":"stäka","b":"vb","c":"v.","d":["söka, leta. (kung Kristian lät) bryta swnder knappen öppå kernona (ɔ tornet Kärnan) i stockholm och låth stäka epter penningha HSH 5: 11 (omkr. 1500 avskr.). Jfr staka."],"e":[]},{"a":"stäkahiälmber","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1308."],"e":[]},{"a":"stäkahiälmber","b":"nn","c":"","d":["ett slags vid riddarspel nyttjad hjälm. nouem stækæhiælmæ cum armis attientibus. jtem vnum ørløghes hiælm. jtem II torneyes hiælmæ SD 4: 710 (1340?)."],"e":["stäkä- )"]},{"a":"stäkamäz","b":"nn","c":"","d":["dolk, kort värja. lego et assiguo . . . vnum cultellum argenteum dictum stækæmäz SD 4: 63 ( 1328) . ib 6: 235 ( 1350) . " gifuer iak arwidh iapson min steghemez " FH 6: 21 ( 1449) . SR 16 . at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora. som ar stekamäz . . . swärþ allr bredygs SD 5: 638 ( 1347) . " at bära waakn som är swerdh oc stäkemedz ellir andra stora knifa " VKR 20 . " nw ffindz brodher bär stkametz vidh sidhio sina vtan allermanz loff " SEG 113 . SGGK 106 . om huars companijs broders dagge eller stekamez SO 189 . "],"e":["stäkamätz SR 16 . stäkametz. stäkämäz. stekamäz. stekamez. stekomäz L. stikämäz L. steghämäs SD 6: 235 ( 1350) . steghemez. stämess SGGK 106 ), ","stäkemäza kniver (stämmitza-), "]},{"a":"stäkamäz","b":"nn","c":"","d":["dolk, kort värja. Jfr T. Ahldén, Göteborgs högskolas årsskrift LV I. 1950:3 s. 129 ff. pugio . . . stekamez GU C 20 s. 501 ."],"e":["stekamez . ","stägmäs JTb 25 ( 1460)"]},{"a":"stäkasadhul","b":"nn","c":"","d":["sadel som nyttas vid riddarspel. VI stækæsathiæ SD 4: 710 (1340?)."],"e":["steäkä- )"]},{"a":"stäkasadhul","b":"nn","c":"","d":["sadel som nyttjas vid riddarspel. Jfr Boeheim, Waffenkunde s. 554. Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"e":["sticksadell )"]},{"a":"stäkasvärdh","b":"nn","c":"","d":["ett slags särsk. vid riddarspel nyttjat svärd. Jfr Sdw 2: 1308. giwer jak . . . lassa i loasio miilt stäkeserd ok myn skiol NMU 1: 110 ( 1434) ."],"e":["stäkswerd )"]},{"a":"stäkatygh","b":"nn","c":"","d":["rustning (särsk. vapenrock och och benharnesk) afsedd att nyttjas vid riddarspel. duo paria stækatygh SD 4: 711 ( 1340?) . " tria paria stækætygh ib. ""],"e":["stäkä- )"]},{"a":"stäke yrt","b":"nn","c":"","d":["alisma plantago Lin.? " drick stäke ört (d. v. s. dekokt på örten) offtha " LB 7: 267 ."],"e":["-ört )"]},{"a":"stäkkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förkorta, avstubba. - stympa. thy iac aldre wet nar iach wardher stächter. stiwffder äller liflös Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436).","2) förkorta. " om tid el. varaktighet. stäk mina pina som jak skal äptir dödhin lidha " SvB 110 (omkr. 1500). - förkorta el. sammandraga. om skrift el. skriftlig framställning. Jfr Sdw 2: 1308.","3) komma (ngn el. ngt) att lida brist, komma ngn att bli lidande. han behöffwe ickä flerä at steekä oc wil jach waaldgiffue min räth oc oräth jnn opoaa the werdoge werdogiste fädhrä HSH 19: 172 ( 1511) .","4) förminska. " om egendom . . . oc til eghnar jak thän fornämpda raghalle . . . meth hus ok iordh . . . tompastadhom oc hwargin stäkt hälär vndan takit swa with som thän byn är stakadher oc stenadir Sd NS 3: 30 (1415). stenar . . . haffuir saalt . . . bäincte . . . xxij spanz affgäld jordh innan hökstadhum, hwarghene stäkt wtan innan skylrönne " ib 400 ( 1419) . ib 529, 564 (1420) . - Jfr af-, for-stäkkia."],"e":["stäk SvB 110 (omkr. 1500)), "]},{"a":"stäkkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förkorta, afsnubba. vil iak ey at the bärin stäkt klädhe som skämda gäste MP 2: 218 . - stubba (ngn genom klädernas afstympande). t he waro . . . stäkte j sinom klädhom Bir 3: 458 . MP 2: 218 . - stubba el. hugga av svansen på (ett djur). hwa sin hund stäkkir GO 807 . 2) förkorta. om tid el. varaktighet. äpter henna (solens) gang längias daghane eller stäkkias M'B 1: 66. guþ ägar sua val ifir þean vnga sum þän gambla lif stäkia Bir 4: (Avt) 185 . ib 2: 261 . " stäkkir vsaldz syndox manz aldir ok tima " ib 255 . en storm monde the reyse stekkia RK 2: 3285 . förkorta, samamndraga. om skrftlig framställning. hans vi [6] böker haffwom wi föetaghit at stäkkia oc säthia j ena (uno volumine breviare) MB 2: 285 . at stäkkia (för- a) the langha materias ib. - förkorta berättelsen om. fatta kort. nw wiiom wi säghia aff eupatore . . . stäkkiandis the örlögh oc annat ont vndher honom hände (breviantes mala, quæ in bellis gesta sunt) MB 2: 309 . Bo 171 . 3) komma (ngn el. ngt) at lida brist; part. pret. lidande brist. ath edre skep äre stäkh (för stäkth?) om fetalie for then lange töuelse ja hafft haffue j thenne rese FM 193 ( 1504) . - Jfr af-, for-stäkkia samt skamstäkter."],"e":["stäkia . ","-ir . ","-ter ) , "]},{"a":"stäkkia","b":"nn","c":"","d":["djur utan svans; höna utan stjärt. thz är goth at stäkkia sik (för fik) ey hala (stat bene gallne caude non fidere fine) GO 926 ; jfr Kock. Medeltidsordpr. 2: 348."],"e":["stäkkia )"]},{"a":"stäkkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förkortande. om tid el. varaktighet. saloghom siälom j pynonne til frälsilse oc pynonna stäkkilse Mecht 226 ."],"e":[]},{"a":"stäkkotter","b":"","c":"","d":[" , se stakkotter."],"e":[]},{"a":"stäkning","b":"nn","c":"","d":["minskande, förminskning. meth allom thessom for:da gozom tillaghom, engo vndantaghno äller stäkningh, som ther af aller tillighat hafwir SD NS 3: 541 (1420, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"stäkra","b":"nn","c":"","d":["stäkra (en hästsjukdom). fore stäkro LB 2: 69 ."],"e":[]},{"a":"stäkre","b":"","c":"","d":[" , se stakker."],"e":["stäkkre . ","stäkkare )"]},{"a":"stäla","b":"","c":"","d":[" , se stiäla."],"e":[]},{"a":"ställa","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppställa, ordna. - inställa, ställa? om ur. schal klockaren haffua fore seyaren han sköter och steller . . . vj mark STb 4: 164 (1507) (möjl. i st. att föra till en bet."sköta, vårda"). 2) ställa, inrätta. jnnan täs stälte thän riddaren sit liffwrne gudlika MP 4: 118 . ib 196, 259 . 3) part. pret. beskaffad, förhållande sig, befinnande sig. Jfr Sdw 2: 1308. nar the saa oppa alla sidhor waro illa stältha (destituerentur), at the wistho sik engha hwgswalan . . . kom brwdgommen SpV 277 . "],"e":["ställä J Buddes b 151 . ","ställir . ","steller Mecht 113 ; STb 2: 568 (1491), 4: 10 (1504), 164 (1507). impf. stälte MP 4: 118, 196 . ","stält MP 4: 107 . imperat. stel STb 2: 568 (1491)),","ställa sik , skicka sig, bete sig. säl är the här sik swa steller, oc sic swa ödhmiukar Mecht 113 . ib 259 . J Buddes b 151 . " han hade sik swa illa skipat ok stält " MP 4: 107 . hans, terede tich och stel tik wel som jach seer ath thu tik steller oc hauer STb 2: 568 ( 1491) . - arta sig, teckna sig. STb 1: 336 ( 1482) . " icke schal rogh . . . vthskypes, for än man seer, hure akeren sigh steller ib 4: 10 (1504). säther inghelundh then skanske rese aff, om winthren sig sa stella will " BSH 5: 134 (1506, H. Gadh) . - Jfr be-, ut-ställa samt nödhstälter."]},{"a":"ställa","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppställa, ordna. the stelte swa thera schara RK 2: 2173 . 2) ställa, inrätta. hwar en som sith liffwerne swa ey ställer LfK 128 .","3) part. pret. bestraffad, förhållande sig, befinnande sig. see nu wincenius huru thin arme lykame är nu steltir ST 98 . " sa war thera mening oc wele stalt at konung cristiern skulle fat riket alt " RK 2: 9143 . - n. stäldt, beskaffadt. spordhe hwru mz henne wr stält Lg 3: 411 . " illa är mz mik stält ib. ""],"e":["ställa sik , skicka sig, bete sig. hwru siälen skal sik tha haffwa oc ställa Su 9 . ib 112, 235, 243, 364 . SO 222 . jomfrun . . . stälte sik swa, at alle vndradhe oppa henna viisdom höwidzskhet, oc gudhelikhet Lg 3: 4 . " ärleka oc höffwidzlika os ställande oc regerande " LfK 135 . " ridderligha han siik tha stäte " RK 3 . 1987. han . . . folde sin fader oc moder till gästabudit. oc stelte sigh ther wäll Di 89 . - Jfr be-, umställa."]},{"a":"ställing","b":"nn","c":"","d":["ställning.","1) ställning, byggndasställning. " tha han gik wtaff kyrkiona tha kom een prest k sagdhe, thu skall maala . . . sancte anna oppa theen wenstra sidhen oppa thz höghe tornet . . . han läth sigh göra ställinghä xxx fampna höghä o maladhe ther sancte anne ok hennäs barn " Lg 3: 31 . stelinghä worthe bort blästhä ib. 2) ställning hvarpå en kanon hvilar, lavett. byssan sik vtaff ställingen slog RK 2: 6108 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"ställing","b":"nn","c":"","d":["ställning. 1) byggnadsställning. Stb 2: 287 (1488). viii ortogar för stellingar Kumla kyrkas rb 92 ( 1510) . HLG 2: 50 (1516). "],"e":["stelling . ","-ar )","*ställinga brädhe","stellinga brede )","*ställinga makare","stellinga- . ","stellinge- . -makere. -maker), ","*ställinga spiker","stellinge- )","*ställinga vidhia","stellingevidior ) , "]},{"a":"ställinge","b":"nn","c":"","d":[" ? = ställing 1. tha kom eth stort nordhan wäder ok blästhe nider stellingan (det slutande n återgiver ett förkortningsteckne i handskriften; sannolikt står stellingan för stellinga el. stellinganna, och tället kan i sådan händelse föras till ställing) Lg 3: 31 ."],"e":[]},{"a":"stälning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["stälnyng . ","stälnigh )"]},{"a":"stälning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["stelning . ","stellning )","*stälninga brädhe","stelningabrede )","*stälninga makare","stelninga- . ","stelninge- , ","-makere . ","-maker )","*stälninga spiker","stelninge- )","*stälninga virke","stelninga- )"]},{"a":"stämbordh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1308 samt stämmo bordh."],"e":[]},{"a":"stämborþ","b":"nn","c":"","d":["stämbord, stigbord, stämlucka, damlucka. skal lhan (qvarndammen) stengies met eno stemborþe FH 3: 4 ( 1352) . Jfr stämmobordh."],"e":[]},{"a":"stämma","b":"vb","c":"v.","d":["stämma, hejda, stanna, komma (ngt) att stanna. eldrin stodh som stämder ware Bil 429 . - om rinnande vatten: stämma, dämma. bätra är stämma bäk en aa GO 38 . ath the magho frälselika . . . vatuit aff träskiomen met grafning oc dikom thil qwärnena ledha stämpna oc täppa FH 3: 71 ( 1446) . " thän huilken annars watn stämmer (genom fördäming leder) til sinna qwärn " LfK 153 . - bildl. at thässin himerikis välsignadha adhran . . . skulle ey stämpnas i litlom stadh älla rume äptir gudz foresyn wtspedde hon sik swq stora aa älla flodh. at all the hälgha kirkia gladdis af hänna ström KL 329 . - om blod el. blodflöde: stämma. stämma blodh LB 9: 103 . ib 2: 42 . wardhir hon (betonica) stöth oc laghdh a saar tha stempir (för stempnir hon) blodh ib 3: 97 . " stempna blod i saar ib 7: 56. pors stampet mz ätikia stämpner blod off näsu " ib 8: 43 . ib 5: l81. stamper man henne (vägbreda) ok legger widh blodhrwna tha stämmis han ib 2: 48. ib 3: 79, 96 . - om kräkning: stanna, hämma. thz stämpnir . . . spy ningh ib 4: 353 . - om löst lif: stanna, stoppa. stämna lösan bwk LB 9: 104 . lthe stämma lösan qwidh ib. thz stämmer rinnande qwid ib. ib 3: 102 ."],"e":["stämma . ","stämpna . ","stempna . ","stämmer LfK 153 ; LB 9: 104 . ","stemmer ib 2: 42 . ","stämne ib 5: 81 . ","stämpnir ib 4: 353 . stempnir ib 3: 96, 97, 102. stämpner ib ( . 43. refl. stämmis ib 2: 48. stämpnes ib 3: 79 . ","stämder Bil 429 ), "]},{"a":"stämma","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) förstppning. " scoria e idest suffocario vis[c]erum (Cathol.- vesice) stämma " GU C 20 s. 555 . - Jfr vatnstämma (Sdw 2: 939). "],"e":["stämmebordh , n. stämbord. Jfr Sdw 2: 1308."]},{"a":"stämma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) hejda sig, sluta, upphöra. med inf. ath fienden stämmer oc wänder ather ath kiiffwa PMBref 316 ( 1512) ."],"e":["stämmer ) , "]},{"a":"stämma","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stämmande, fördämning. Jfr stämmobordh. 2) förstoppning. fori stemmo Hästläked. i AS 137 . LB 2: 68 . läkedomber thom som haffua stempno, och bwndhne ärw i liiffwena ib 7: 79 . dwgher hon (malva) för stemno ib 1432. ib 3: 107, 191 . " colia thz är stämpna " ib 5: 292 ."],"e":["stemma . ","stemna . ","stämpna . ","stempna )","stämmebordh","stämpne- )"]},{"a":"stämmitza knivr","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 538 s. v. stäkemäza kniver."],"e":[]},{"a":"stämna","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) till bestämd tid och ort utsatt sammankost, möte. han kom okalladher til thera stempno Bil 589 . " sm förste kalladhos til hwaria stämpno oc radh " MB 1: 404 . " badhe a thingom oc stämpnom " SD NS 2: 227 (1409, afskr. i vidim. fr. 1413) . BSH 5: 304 ( 1508) . " a ting oc steffno kunde han wäll tala for sik " Di 129 . " a tingä stäffnä (för a ting oc stäffno el. a tingom oc stäffnom? orig.: a þingum oc stefnum) kunde han wäll tala ib. the fyre bröder toko een stempna " RK 1: 646 . " the fogte han ther stämpna ladhe " ib 2: 9049 . " tha swenäna vilia thera stempna haldha " SO 5 . " tha bröther halla stempno " ib 22 . ib 24, 26, 51, 69. SGG 131 . " kalla lstempno sama (för saman) " SO 23 . ib 14 . " thyswar skulu thwe om arith aff radhe offwer wara stempno som ar (for är) daghin äpther sancta miklis dagh ok xiij dagha äpther pascha " ib 24 . " skal huar brodher . . . sökia stempno " ib 67 . tha brödher til stempno koma ib 52 . " gör nokor olyudh i stempno ib. drager nokor knijff i stempno lib. " ib 25, 27, 111 . SGGK 108 . " scal lhan thz kungöre fore companijs brödrom i theris tempna tha the saman äre " SO 110 . " tha rettha stempnar holles schole om walburgamessa och mickelsmessan huilken ä'mbetz brlder sick tha forsumer aff stempnan böte ena halwa mark peninga ib. landra sletta stempnar om aarit " ib 111 . lib 98. ltha . . . höghesta stempna hollis ib 144 . ib 153, 154, 194, 201, 202 . " i swa dana matho som the wthfästo a stund och stämpno " SD NS 2: 9 ( 1408) .","2) stämmodag, bestämd dg el. tid; fardag el. flyttningsdag för tjenare el. arbetare. wm swen skils wth husbonda inna stempna SO 14 . - Jfr aldin-, ars-, bolagas-, drykkio-, fästnaþar-, fästninga-, gildis-, gipto-, hamna-, kirkio-, lagha-, legho-, liþ-, prästa-, radhstuvu-, skräddara-, sokna-, somar-, tompta-, þing-, þings-, vigsla-, öl-stämna."],"e":["stemna SO 26 ; ","-o ib 14, 26 . stämpna. stempna: -or SO 154, 194, 202 . ","stempma . ","stäffna . ","steffna . ","-or . ","-ar SO 98, 110, 111, 153), ","stämno dagher","stämpde- BtFH 1: 174 ( 1506) . ","stampdis- ib 237 ( 1506) ), ","stämnofriþer","stämnu- )","stämnomal","stämpno )","stämno män","stämnu- )","stämnomanna eþer","stämnumanna- )","stämno stadher","stämpno- )"]},{"a":"stämna","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) till bestämd tid och ort utsatt sammankomst, möte. kennis . . . mik hawa giwit . . . giisle . . . fulla makt ath lagbiudha mit gooz . . . a härazthiinge, stämpnum oc laandzthiinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). ib 153 ( 1377) . om gillesstämma. item olauo in fundo conuiuli v marcas in stempna HLG 1: 25 (1427). ib. ib 46 ( 1442) . " item om fredagen tha vy hollom stempne, viij ortugh for sallath och for iiij ortugh soker ib 2: 93 (1519). Jfr fästinga-, gipta- (Sdw 1: 401), kirkio-, sokna-stämna. ""],"e":["stämpna . ","stempna . ","*stämno bref","stempnäbreff )","*stämno dagher"]},{"a":"stämna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","nar dödhin komber ok hafwer os stämpt Al 6148 . - kalla (ngn) till sammankomst. sammankalla (personer)-. strax epther messone skulo alla brödher ok systrar i gyllestugone stempnas SGG 131 . her steen fiik saa ämpne ath daghen äpter sin her tiil hopa stämpne RK 3: 2181 . här steen . . . leeth rijkesens raadh tijll hopa stämpna ib 2827 . instämma, stämma (för räta). omnes cognatos & propinquos . . . secundum leges terre rite & legaliter cituai quod wlgariter dictur stæfnæ SD 2 . 279 (1299). hwar til annan käromal hauer, tha late han stempna som käre wil GS 37 (1413, orig.),. - med personens dat. han sum kopt hawär stenner hinum sum vinäþe SR 1 . - med personens ack. þän som stämþer varþer honum at suara SD 5: 638 ( 1347) . " ho som stempdher wordher " GS 38 (1413, orig.) . " vthan the seen wider nampn til ltingz stämpde " ib 31 ( 1380) . " rikesens men waro ther alle mäste . . . konung eric theres sändebud tedan sände oc tha honom til rätta stämpede at yman xij vikor vid moresten wara oc thom ther til räte swara " RK 2: 5098 . " han stämden för rät " MD (S) 234 . " för alla doma, ther han stämdher wardher " Lg 3: 49 . hwar sin gillesbrodher stempner aff gilleno til häreds dom SGGK 108 . " then som swa haffwer stempth bedis loff aff aldermannenom stempna han for konunx doom ok then som swa stemper wardher gange aff gilleno ib. "","3) bestämma el. utsätta (ting el. sammankomst) för (ngn), instämma (ngn) till (ting el. sammankomst). med personens dat. och sakens ack. han skal hanum um tisdaghens tämnä enät þing SR 31 . 4) samamnkalla (ting el. sammankomst). tha later han stämpna almänt thing Fl 1047 . ib 1984 . " brwnsten stempde ting ouer alt landit " Di 4 . BSH 5: 114 ( 1506) . stämna sik, styra sin kosa (till ett ställe), ämna sig (någonstädes). mädhan thu hafwer thik hingath stämpt Al 46791 . "],"e":["stämpna . ","stempna . ","stäfnä SD 2: 279 ( 1299) . ","-ir . ","stempnar RK 2: 1406 . impf. stempnde: -om SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). stämde MD (S) 234 . ","stemde ST 307, 308 312 ; Di 24 . ","stämpde RK 2: 5098, 5338, 3: 434 ; ","-o Al 1685 . ","stempde RK 1: 776, 916, 2: 910, 1318, 3820 ; Di 4, 20 . ","stämþer SD 5: 638 ( 1347) . ","stämdher Lg 3: 439 . ","stempder SGGK 108 . ","stempnadher ib 1§04. n. stämt Bu 523 . ","stämpt Al 4691, 6148 ; saman stämpt ib 8552 . ","stempt Va 51 . saman stempt ST 303 . ","stempth SGGK 108 ), ","stämna saman , 1) sammankalla, kalla till sammankomst el. möte. the stämpdo saman allan thera mogha Al 1685 . marsken . . . stämpde the dalakarla saman RK 2: 5338 . " norre hallandh stempnar han samman j sender " ib 1406 . 2) sammankalla el. utsätta (sammankomst). tha stempde bertughen saman eth hoff RK 1: 776 . - Jfr saman stämna. stämna utn uppbåda. at herra bänkt stenson laghman i närke oc olof griis . . . hafdho stämpt alt landith . . närke wt til närio aa at rensa . . . kunungx vatnen VAH 24: 320 ( 1422) . wilkinus koning stempe wt en offmyken här Di 20 . Jfr utstämna. - JJfr hem-, in-, lagh-, þing-stämna samt ostämder."]},{"a":"stämna","b":"","c":"","d":[" , se stämma."],"e":[]},{"a":"stämna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) låta (ngn) begiva sig (åt ngt håll el till ngt ställe); anmoda (ngn) att infinna sig, instämma, tillkalla, kalla. thy stämpde iak thän fornämpda willara mädh allo sino sälskapi in i iherusalem Hel män 197 . - oeg. han hafuer aff sinne miskund stämpt mik til äwinneligh sälikhet Prosadikter (Barl) 46 . - kalla (ngn) till sammankomst, sammankalla (personer). then vnga mannen hon hafdhe til sik stämpt Prosadikter (Sju vise m B) 1§89. looth her thure oc stepne mic t idh (ɔ till Halmstad) Arfstv 24 ( 1461) . - instämma, stämma (för rätta). odensdagen . . . hade tile busman stempnd örlen wynman iiij (4) ressar STb 2: 205 ( 1487) . samme dagh hade wlfarth stempndh falkensten iiij (4) resar til retta ib. peder . . . kärde til olaff jngeualdson j sanda hulkin han haffde stämpt med withnom Uppl Lagmansdomb 26 ( 1490) . jngen behöfuer mik stemnä til naghat verldzligit tingh J Buddes b 173 . " jach stämpner ider niels olson . . . wppa wor käre naduge herres konungh hanss wegna til scara landztyng " NMU 1: 151 ( 1498) . nilss . . . skal stempne lasse berxman STb 5: 224 (1519).","3) bestämma el. utsätta (ting el. sammankomst) för (ngn). - med sakens ack. och personenens beteckning föregången av prep. til. pass. Jfr Sdw 2: 1309. 4) sammankalla (ting el. sammankomst). fore than sama skuld leet jak hundares thing stefnna aff sama hundareno sum quärnnen innan ligger SD 8: 195 ( 1362) . "],"e":["stempne STb 5: 224 (1519) . stempnä J Buddes b 173 . ","stepne Arfstv 24 ( 1461) . ","stefnna SD 8: 195 ( 1362) . ","stämpner NMU 1: 151 ( 1498) . ","stämpde Hel män 197 . stämde Vg Fornmt I 10: 34 (1516), supin. stämpt Prosadikter (Barl) 46 ; ib (Sju vise m) 189 ; Uppl Lagmansdomb 26 ( 1490) . stempnd(h) STb 2: 205 ( 1487) . ib. Jfr Sdw 2: 1308 f.),","*stämna in , instämma, inkalla. haffwr otte rwth xij (12) böndher aff hwarth härath stempth in pa slottith BSH 5: 219 (1507, H. Gadh) . - Jfr laghstämna."]},{"a":"stämning","b":"nn","c":"","d":["Jfr hem-, lagha-, þing-stämning. "],"e":["stämpning . ","stämpung )","stämninga bref","stämpninga breff )","stämninga man"]},{"a":"stämning","b":"nn","c":"","d":["stämning (till inställelse inför domstol el. dyl.). nighel verkmesstare vi öre vard saker forre ii sthemminger oppa klauus kniwasmethz weghna ATb 1: 12 ( 1453) . " the som warda nempde j nempd eller stempning aff biscope, prowaste eller biscopslenzmanne " Svartb 465 ( 1457) . " loot her thure oc stepne mic tidh . . . huilkit stempningh jec möthe " Arfstv 24 ( 1461) . " lauris gatolägiare iij öre for ena stämpnen nigilz laggare stæmpde handh " ATb 1: 204 ( 1465) . " at wor helge fader pawen tha strax vtan alla stämpning säter riked i ban Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?). marten . . . är fallen for ena steffning " ATb 2: 386 ( 1491) . . . . oc fick ther stempning pa for:de larens hwilke han loot fulfölie med sitt wisse bud HSH 16: 95 ( 1527) . ","2) person som överbringar stämning el. är ss vittne närvarande vid ngns stämmande inför rätta. for thy at clostrit hafwir sith gotz wiit om riken liggiande oc wansamt oc thungt är stämninga män langan wägh ath föra till thingx at witna nokon laghstämdan Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . "],"e":["steffnig ib 2: 386 ( 1491) . ","sthemminger ib 1: 12 (1453)), ","stämninga bref (stämpninge-. stempninga-), ","stämninga man , ","*stämninga pänningar","*stämninga vitne","stämpninge- )","*stämnings dagher","stämpningx- )"]},{"a":"stämpel","b":"nn","c":"","d":["1) stämpel, verktyg varmed hål slås i bleck e. dyl. el. varmed prägel el. mönster anbringas på en yta. hwilka kopar kringlor maagha hwggas mädh enom järn stämpil moth bly, hwilken stempil haffwi mith j sigh en pig PMskr 510. - stamp för myntprägling o.d. tomas . . . widerkendis haffue myntith j marck blech peninga, ok war han tha bekender, ath han tet lerth hade aff en borgere sön . . . huilken som hade vthgraffuit stempellen, som thenne medh myntade STb 3: 192 ( 1494) . sade samma myntare (ɔ en falskmyntare), ath han heet per jönsson . . . som stempelin hade och han aff lente ib 414 ( 1499) . - stämpel för påtryckande av mönster på skinn vid "säterverkskonst". PMskr 539. ib. 2) stöt (till mortel). en mortare oc en stempil Inv cur Tynnelsö 6 . 3) prägel, prägling (på mynt o.d.). läther tw j thät wathnith sal armoniacum, oc lägger gyllene thär j, tha äther thät vatnith gwllith oc stämpillen standher lika fwlbordeliken pa myntheno PMskr 438. - 4) präglande, prägling (av mynt). han haffuer ther icke nw saa stoor fordeel pa then stämpel som til forende. tha mynthet stodh j then stadgha GPM 2: 25 ( 1511) . - Jfr iärn-, kopar-, mortara-, vinbära-stämpil."],"e":["stämpil . ","stempel . ","stempil . ","stämpla PMSkr 539 ),"]},{"a":"stämpel","b":"nn","c":"","d":["stämpel. II nageltorne I stämpell HSH 19: 168 (1506; nämnes bl. smedsverktyg)."],"e":[]},{"a":"stämpel","b":"nn","c":"","d":[" ? stämpling, ränksmideri. hwath stempill ther jnne är med almogen HSH 20: 117 ( 1507) ."],"e":["stempill )"]},{"a":"stämpla","b":"vb","c":"v.","d":["1) med stämpel intrycka el. påtrycka, genom slag el. stöt på stamp el. stämpel åstadkomma (märke). inthrykke han (djäfvulen) oc stämpla j människiona sina script oc tekn älla mot Bir 2: 57 .","2) hopsmida, anstifta, i hemlighet åstadkomma el. söka åastadkomma, stämpla. stempla . . . menighetz wersta ok lthera skada MD (S) 291 . " aff the xij woro iij eller fleer som stemplade stort forrädisle " RK 2: 8186 . ther stämplas . . . full dödh tingh ib 3: 127 . ib (sista forts. 4632. at the hade aldrik . . . stempledh sa dant BSH 4: 111 ( 1486) . ib 5: 178 ( 1507) . haffwe . . . stempledh argth oc onth moth rikesens raadh ib 4: 111 ( 1486) . wii fructodo nog nogod skulde paa oss stämplas ib 5: 6 ( 1504) . jach . . . acktar inthe hwath the pa mik stempla ib 138 (1507). peder henrikson sade mik om nager lönlig ärendhe, stempladis i herredaghen moth idher ib. at han skule noget argt vile stemple mot idher ib. at han skule lnoget argt vile stemple mot edert herredöme ib 469 ( 1511) . " en aff then beste, ther mäkler ok stempler mik ok riighet skade ok forderff oppa ib 458 (1511). hwat hennas modher haffde bestält oc stämplat mz wener oc frändher " Lg 3: 449 . - Jfr be-, in-stämpla."],"e":[]},{"a":"stämpla","b":"vb","c":"v.","d":["1) med stämpel (intrycka el. påtrycka prägel el. mönster på (ngt). sidhan skinnen ärw sath mädh sätherwärkis tokkenom skwla the graueras, thet är stämplas PMSkr 539 . ib. stämplara som stämplade spänger a besl oc annor tygh Troj 38 . 2) hopsmida, anstifta, i hemlighet åstadkomma el. söka åstadkomma, stämpa. . . . stemplade mykit ont oc store wille och myken twedrekt j bland almogen STb 5: 226 ( 1519) . thet eder nadis högmectighet är föregiffvet om noget prenterii . . . är ey i min makt them thet förtage ther swadan osanning stemple helst inför eder nadis högmectihet HSH 16: 79 (1527?) Brask). medelst stämplingar skaffa in el. bort. thet stykke stämplede ider fader och ider (ɔ Svante Sture) aff dalana GPM 2: 12 ( 1504) . " jon i vaxtwna med sit parti stemplade först jacterne och fienderne j landet " STb 5: 226 ( 1519) ."],"e":["stempa . ","-ade )"]},{"a":"stämplan","b":"nn","c":"","d":["stämpling, ränksmideri, anstiftan. GPM 2: 251 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"stämplan","b":"nn","c":"","d":["stämpling. ränksmideri, anstiftan. är stor willa komen bland almogan aff sadan stämplan BSH 5: 139 ( 1507) . " then sakde är sked alt effter kwng hanz stämplan " FM 125 ( 1501) . HSH 24: 89 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"stämplare","b":"nn","c":"","d":["stämplare, ränksmidare, anstiftare (af ondt). her äre ganst onda stemplara inne hoss oss BSH 5: 114 ( 1506) . " ther hade warit nager stämplara, som almogen hade giort owerliogh " ib 139 ( 1507) . ib 138 (1507), 458 (1511). HSH 19: 154 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"stämplare","b":"nn","c":"","d":["person som yrkesmässigt arbetar med stämpel el. stamp. " ther bode . . . bältara oc stämplara som stämplade spänger a best oc annor tygh " Troj 38 ."],"e":[]},{"a":"stämpling","b":"nn","c":"","d":["stämpling. ränksmider. verdens ath scriffwa thöm til . . . thet the sätie aff theress stemplingh BSH 5: 138 ( 1507) . HSH 24: 53 ( 1516) . Jfr bestämpling."],"e":[]},{"a":"stämpling","b":"nn","c":"","d":["stämpling, ränksmideri. " tha är thet gyort icke pa idert bestä, och haffuer ther waret longlig stämpling til " GPM 2: 13 ( 1504) . STb 5: 145 (1517). Jfr bestämpling."],"e":["stempling )"]},{"a":"stämpna","b":"","c":"","d":[" , se stämna."],"e":[]},{"a":"ständelvärk","b":"nn","c":"","d":[" = standelvärke. STb 5: 216 ( 1519) ."],"e":["stendel- )"]},{"a":"ständelvärke","b":"","c":"","d":[" , se standelvärke."],"e":[]},{"a":"ständer","b":"nn","c":"","d":["pelare, stolpe. " thz husith stodh a ständrom fast " Al 8167 . " swa waro the ständra mästerlik qwt hugne aff gulle oc stena riik " ib 8177 ."],"e":["ständrar ) , "]},{"a":"ständika","b":"nn","c":"","d":["stånka, tennkanna. Jfr Hildebrand, SvMedelt. 2: 256. tesse skattadhe hustrv gertrudhe pantha . . . ena högha tin kanno for !UDDA_TECKEN? mark ena ständiko for x örtog ATb 1: 246 ( 1466) . ib 364 (1471), 2: 402 (1492). . . . ena grita, en tenkanna, en ständeka STb 1: 69 ( 1476) . ib 2: 583 ( 1491) . " v stycke kannor oc styendicker " ib 3: 305 (1496). ib 453 ( 1499) . " gulsmetz suennin ringlade med stendickan fore sit hoffwdh " ib 455 ( 1499) ."],"e":["ständike? m. (ständikka. ständeka. stendicka. stendeka. stendecka. obl. steneko ATb 2: 283 ( 1486) . ","stend [r]ickkar STb 3. 163 (1494). stendicker ib 2: 583 ( 1491) , 3: 305 (1496). stennekka HLG 3: 57 (1522)), "]},{"a":"ständika","b":"nn","c":"","d":["ett slags kärl (vanl. af tenn). II stenneker HSH 19: 167 ( 1506) . " stennickar och kannor synderhugnä " ib 20: 88 ( 1507) . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 434."],"e":["stenneker HSH 19: 167 (1506) . stennickar ib 20: 88 ( 1507) ), "]},{"a":"stängemunder","b":"nn","c":"","d":["en som tillstänger munnen. spordhe ärmethin hwat therra nampn war . . . then andhre sagde jak hetir stengemwnder JP 132 ."],"e":[]},{"a":"stängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) stänga tillsluta (dörr o.d.). bonden . . . gik oc lät i gen dörna oc stängde Prosadikter (Sju vise m) 131 . hwad han stränge (för stängde) äfftig sig ällir äy thet wiste the äkke ATb 1: 143 ( 1461) . MP 4 . 25. han stängde altidh sin port ib 160 . - stänga, genom stängande el. tillslutning spärra el. förhindra inträdet i. ath in koma j et stängt hws MP 4: 5 . "],"e":["-ir . ","-de . ","-der . ","konj . ","stengis PMSkr 264 . ","stänckt STb 1: 403 ( 1483) . imperat. stengh J Buddes b 170 ),","stängia ater , tillstänga, tillsluta. timme . .. stängde atir then portin äfftir sigh ATb 1: 143 ( 1461) . ib. " the ther sin hyärta ok döra stängir athir fore fatigho folke " MP 5: 58 . ","stängia i gen , tillstänga, tillsluta. avspärra. peccow hade mwrath thet stenhwset . . . halff annan alin in vppa then litzsla almenningx gatwne, som igen war stängdh STb 1: 6 ( 1475) . her arwidh pa stäket hade stänckt igen woghledhit ib 403 (1483). ","stängia inne , innestänga, innesluta. kännes ath wm thee (ɔ gässen) haffwa äg oc jnlätes oc swa stengis jnne PMskr 264. ","*stängia utan fore , ","stängia ute , utestänga. han . . . stodh op och stänghde hänne wthe Prosadikter (Sju vise mC) 238 . SD NS 2: 10 ( 1408) . the . . stängia vthe gudh(z) kärlek v sina hiärta MP 4: 259 . ib 5: 81 . S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 22 (1507-10?, H. Gadh). Jfr utestängia."]},{"a":"stängia","b":"","c":"","d":["1) stänga, tillsluta (dörr o. ld.). dörin var stängd vm thöm Bo 217 . ST 464 . iach wil mjna porta stänghe MD 168 . " stengh vel fenstrena " LB 7 : 46 . " seen aat wm portane oc dörenar j clostrena äru wäl atirlykta mz laasom oc iärn stänglom starklika stengda " Bir 5: 86 . - stänga, genom stängande el. ltillslutning spärra el. förhindra inträdet i. han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä . . . ok swa lenge vm hösten . .. ok thes mellen skal lhan stengies met eno stemborþe FH 3: 4 ( 1352) . hymmerik är stänkt MD 171 . - abs. hans hwstrw hadhe stänkt MD 169 . " wärld tw stänger " ib 1709 . 2) afstänga (ngn från ngt). om the hollender stängis aff östresiön FM 596 ( 1513) . "],"e":["stängia ater , tillstånga, tillsluta. stängis ather dören Bir 5: 47 . stängia . . . husit hardarin ather vm sik JP 132 . Jfr aterstängia.","stängia i gen , ","stängia inne , innestänga. innesluta. han . . . stengde alla marskens swäna inne RK 3: (sista forts.) 4248 . Jfr innestängia. ","stängia ut , ","stängia ute , "]},{"a":"stängil","b":"nn","c":"","d":[" Gr (Cod. D) 379 . " aff thenna dyäffuolsins stänglom ok lasom " JP 132 . Jfr hiärta-, iärn-stängil."],"e":["stänglom ) , "]},{"a":"stängil","b":"nn","c":"","d":[" oeg. huru är thz tha om hon som jnnelykt är, hafwr ledho til klostirs stängil (vectem), hwilken orörlikin ällir obryteliken är SpV 67 . - Jfr lagha stängil."],"e":["stängel . ","stenghil , dat. med art. stänglenom Mecht 79 ),","-"]},{"a":"stänilse","b":"nn","c":"","d":["1) stänkande, sprdidande. Jfr ivir-, sunder-stänkilse. 2) redskap hvarmed man stänker, stänkqvast, stänkborste. the äru like stänkilse (aspersorio) j heto vatne ther bränne ok smitta alla thom som thz stänke Bir 3: 135 ."],"e":[]},{"a":"stäniza","b":"nn","c":"","d":["lL."],"e":[]},{"a":"stänkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sprida, utbreda. tyo ästher trehörnotta fothangla at stänkia pa jordena PMSkr 166 . "],"e":["-er )","*stänkia bort , "]},{"a":"stänkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) låta hoppa el. fara omkring; sprida, utbreda. swa som grena ok sötasta blömster hulkra lokt vidherla stänkis (spargitur) Bir 1: 179 . - förströ. klärdomen ok almogin hulke som äru gudz mwra sundir rifwas ok stänkias (dispeguntur) til at göra kötsins vilia Bir 1: 385 . thz (hjärtat) . .. stänkis (dispergitur) wm mang thing hiit och thiit Ber 224 . 2) stänka. stenkia vikt vatn j thz hus LB 2: 61 . stenkia vikt vatn omkring alth husit ib. hwar han (ɔ: gallen aff enom swartom hwnd stänkes wm hwsith PM XXXVIII . wm hwndsens blod stänkes pa wäggiana ib. han skipadhe wighia watn mz salt ok stänkia Bil 379 . mz stänkto wigdho watne MB 1: 508 . 3) beströ, bestänka. stänktir mz aska KL 189 . " fiadal hulkin som hawir bredha vinga stänkta mz hwitom lit ok rödhom lit ok blam " Bir 1: 347 . " stänkia sik mz wigdho watne " MB 1: 502 . " stänke hona medh wigdho watne oc rökilse " VKR 49 . ib 23 . Bir 5: 86 . " tha biscopin haffwir stänkt thom alla " ib 47 . " wakta thik for them fugl som stänktir är mz thiäru " ib 1: 301 . see . . . thän vnga . . . iunkherran . . . stänktan mz blodh oc blanadh. saman hänta sin klädhe Bo 196 . KL 19 . Bir 1: 31 . " hwi skudhin j ey til lmin mwn ok öron ok skäg huru the varo stankt (för stänkt) oc färghadh mz blodh " ib 3: 289 . " skudha the gatona som strödda äru ok stänkta mz mina hälgha manna blodhe " ib 2: 245 . - bestänka, stänak på. thw . . . äst liik korompo hulkin som gangande j dyanom stänke ok smitta alla nalkandes sik swa opta som hon vepta vm kring mz rompone (similis es caudæ vaccæ, quæ vadens in lu tosis locis quoties movet caudam, macult et aspergit appropinquantes) Bir 3: 137 . " the äru lika stänkilse j heto vatne ther bränne ok smitta alla thom som thz stänke " ib 135 . " miolk ran aff hans renlifuis licamma: för än blodh. lok stänkte riddarins clädhe som han halshogh " Bil 128 . - Jfr be-, bort-, sunder-stänkia samt ostänkter."],"e":[]},{"a":"stänkiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sunderstänkiare."],"e":[]},{"a":"stänkil","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Jfr C.-E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal utg. av I. Modéer s. 80. oloff stenkil ib (1431) ."],"e":["stenkil . ","stenkel . ","stenkele ÅK 58 ) , "]},{"a":"stänkil","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stänkilse","b":"nn","c":"","d":["och f. (?) . . . oc i hwart kaar färdogha stenkelse (fel för stenkele? Jfr stänkil) halda FMu 4: 436 (omkr. 1475). - Jfr samanstänkilse."],"e":[]},{"a":"stännika","b":"nn","c":"","d":[" m., se ständika och jfr Sdw 2: 1309."],"e":["*stännike?"]},{"a":"stärke","b":"nn","c":"","d":["1) styrka, kraft. " tha fik han liff af stensins mact . . . oc krapt oc sterke badhe Vis sten 3. ""],"e":["sterke )"]},{"a":"stärke","b":"nn","c":"","d":["1) styrka, kraft. thz är mot natwrina stärke Al 7078 . hon (brynjan) war swa goth t engen man mz nokro makt eller stärke kunde brytä en ring sunder j henne Va 20 . - särsk. kunde med afs. på srid. aff manlik makt ok digher stärke med afs. på strid. aff manlik lkmakt ok digher stärke viisto riddara thera leek RK 1: 1097 . " haffde tw än xij manna starkä tw hade äy march at slass mz hanum " Di 92 . " fasholt sprang fram a mykla sterke, oc tog swerdit mellan drakan keffte " ib l84. hwem han kan winne mz sinne starke ( i rim m. merke) MD (S) 254 . ig 231. RK 1: (LRK) s. 215 . 2) styrka, makt, krigsmakt. tha sampnadis hertoghane bae ok foro a hender landamerke mz manlik makt ok dygher stärke RK 1: 2651, ib 3189 ."],"e":["starke RK 1: (LRK) s. 215; MD (S) 254 . ","starkä Di 92 ),"]},{"a":"stärke pära","b":"nn","c":"","d":["prunus spinos Lin., slånbär, stärkebär? " miölk er tha godh och sterke pärwr (för stekta pärwr?) med swcker " LB 7: 94 ."],"e":[]},{"a":"stärke pära","b":"","c":"","d":[" Den Sdw 2: 542 anförda konjekturen har bekräftats. Jfr O. Gertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 110."],"e":[]},{"a":"stärkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stärka, göra sty (med stärkelse). birgitta . . . zak iij (3) marck, ty hon bar stärktan dwk i forbude STb 1: 28 ( 1475) .","2) stärka, styrka, befästa. Jfr Sdw 2: 1309. "],"e":["-ir . ","-ter )","stärkia sik , stärka sig. - dra till sig förstärkningar. BSH 5: 253 (1508, II. Gadh) . - refl. stärkias, 3) tilltaga i styrka, bli starkare el. mera våldsam. for än sotten stärkis ok sinnen wanmaktas SvKyrkobr 257 . - Jfr forstärkia."]},{"a":"stärkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stärka, göra styg. styfva (med stärkelse). huru systrana skulu sik wakta .. . . aff stärktom ällir pärssadom klädom Bir 5: l103. aff stärktom klädom oc persadhom ib. 2) stärka, styrka, befästa. gudz lagh skulo ökia oc stärkia gudz hedher MB 1: 481 . han . . . stärkte thera tro MD 43 . 3) styrka, uppmuntra. tha alexander hafdhe them swa stärkt Al 3291 . ","2) stärkas, blifva stark. sidhan israel begynnade att stärkias oc dogha MB 2: 46 . - Jfr forstärkia."],"e":["stärka . ","-ir . -te, -ter)","stärkia sik , stärka sig, hämta krafter, samala styrka. darius stärker sik aff ny Al 2533 . " siik paa nya ath stärke " RK 3: 3878 . - refl. stärkias, 1) blifva fast; lägga sig. om vattendrag som tillfryser. thet wil lfrysa och wndith sterkis BSH 5: 157 ( 1507) . " medhen swndith will stärkas ib. ""]},{"a":"stärkilse","b":"nn","c":"","d":["pl el. f. stärkelse. tak hwethe myöl, äller litith aff amido thät är stärkilse PMSkr 399 . Jfr forstärkilse."],"e":[]},{"a":"stärkning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forstärkning."],"e":[]},{"a":"stätta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr kirkio stätta."],"e":[]},{"a":"stätta","b":"nn","c":"","d":["stätta, liten trappa över mur, gärdsgård el. dyl. wid munkanna stäto SD NS 3: 554 (1420, Söderköping)."],"e":["stäto ) , "]},{"a":"stävi","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ratävi."],"e":[]},{"a":"stäzla","b":"nn","c":"","d":["arrende, arrendeavtal. " tha fogten först kommer til landbon, tha ffornye stedzlana paa gozet " Arnell Brask Biᴵ 15. "],"e":["med art. stedzlana) , ","*stäzlo pänninger","städzlepeninger . ","stedzle- )"]},{"a":"stäþ","b":"nn","c":"","d":["städ, smedstäd. maximianus . . . lät bära fram eet stort stäþ ok böþ bryta aldra þera larben mz slägiom sundar i sma styke Bu 522 . dyrt gul lhulkit som vt räkkis ok slas lowir harth städh Bir 1: l58. thera hielma klingado som thz stedh ther man pleghar aa at smidha RK 1: 1735 . tha jarnen war het. tha lagde han thz vpa städit oc bad sigord sla. sigord slog thz första hug. sa at städia stokken riffnade oc städit slapp nider i iordena Di 122 . Jfr spikastädh samt stäþi."],"e":[]},{"a":"stäþi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["städhia stokker","städy- )"]},{"a":"stäþia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ställa (någon någonstädes). the stqddo (statuentes) han mith mällan almoghan MB 2: 154 . - ställa, förlägga. the . . . staddho sin häär (castra posuerunt) j masalot MB 2: 243 . ib 320 .","2) anbringa; bortgifta. " jak gier myna dotter ey bäter stat " RK 1: 413 . 3) placera, använda (egendom el. arbete). thz er thz gotz man wäl städer thz man giffuer en dugande man RK 1 . 3431. man skal ok illa städhia sompt, som man afflar GO 398 . tha stadde iak väl lmina mödha Iv 5070 . lmange . . . som . . . fortapadho oc ila staddo thera mödho ST 2 . han . . . stadde ila alla sina mödho ok kostnadh ib. göre i honum nagoth til lgodho, thet städe i wäll BSH 5: 138 ( 1507) .","4) komma att stanna el. stå stilla, bringa till stillhet, gifva stillhet åt. engen kan städhia sina tankka oc hiärta, för än han städher sin lekama i enleko rwme LfK 59 . 5) fasttaga; påträffa. alt thz wte wardher stat a markinne (universa, quæ inventa fuerint foris) skal fordorwas MB 1: 300 . 6) fastställa, bestämma, stadga. föreskrifva. samthyktum wi kok staddum, at allder swerikes allmoghe skall hawa fridh aa sik ok allu sino SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 465, 5 . 374 (1344, nyare afskr.), 375. hawm wi þätt . . . statt oc samþykt ib 378 . ib 476 (1345, nyare afskr.), 478, 479. all þe þing. maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 605 ( 1346) . " hafwm wi stat lok skipat at tolff sculu wara the som fore bergheno sculu standa " PfN 135 . " staddum wi thet äy sculu flere wara the som ööll sälia a gambla bergheno en fyre " ib 136 . fastställa, stadga, föreskrifva, utfärda thetta är . . . konung eriks . . . stadder och skipadher gardz rätter EG 67 . " huar som giwer älla städhr lagh " KS 67 (164, 73) . " huar som lagh wil städhia " ib (166, 74) . lagh göra ok städhia ib 68 (167, 74) ; jfr "Errata". we är thöm orät dichta ok städia (væ, qui condunt leges iniquas et scribentes injustitiam scripserunt) ib 67 (165, 73) .","7) inrätta. " mote thöm godha skipilsom, gamble witre män haua stat ok skipat til gudhz hedher " KS 50 (127, 54) . skal han (konungen) skudha ok städia almanna vägha i rike sino ib l65 (160, 71). skipa ok städhia köptorp ib (161, 71) . städhga (för städhia?) sin land ok rike lwislika ok tärflika ib (160, 71) .","8) bestämma, besluta, aftala, öfverenskomma. j westergötland staddis thz swa som rikisins men sampde allum aa RK 1: 778 . " alt thz brödher städia och fast göra " SO 8 . " givi swennonom syna stadhda lön " ib 148 . - bestämma, besluta, besluta att gifva el. tilldela. the staddo honom ärligti frälse (sttauerunt ei libertatem) MB 2: 272 . 9) tillstädja, medgifva, tillåta. med personens dat. och sakens ack. þet ängom manne stäþä SD 5: 478 (1315, nyare afskr.). huru thulumodhelica han stadde häne alt thz hon giordhe Bo 76 . " städer iak edher alla handa offer " MB 2: 274 . at eder motte ecke stedes köp BSH 5: 448 ( 1511) . " med personens dat. el. ack. och inf. hwi läst thu han älla stadde honom at ganga til thk " Bir 1: 220 . städdhir han älla thol ängom at wara owir sik ib 51 . ib 364, 2: 120. Di 108 . " tha wil iak . . . ey länge mina kärasta bidhia städhia " Su 103 . " huilka thu ey städher at huilas " ib 117 . - pass. hon (ɔ: människan) stätz ekke (non permititur) at bethala ont för onth Spec. Virg. s. 302 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). - med personens dat. och sats inledd af at. vil äkke isop städhia mannomen at the längir fölghin honom Bo 20 . " vilde ansgarius ey städhia thom, som gripit hafdho oc fangath the cristna männena. at the matto sik väria " Ansg 251 . städer iak edher at j lathen slaa idhert eghit mynt MB 2: 274 . Bir 1: 29 . - med sakesn ack. at han (konungen) skal . . . ey inledha äla städhia ny sidhuänio Bir 3: 306 . " gudh all tingh tiil een tiidh städher " RK 3: 1644 . Bo 66, 122, 134 . Bir 1: 71, 364 . RK 2: 5747 . - med inf. han . . . staddde me oräth göra RK 2: 329 . - med sats inledd af at. han stadde at thän ledhe gramin . . . han hannadhe Bo 48 . Bir 2: 118 . Di 213, 214 . - fördraga. med personens ack. han tholde oc stadde onda män j thera ilzsko Bir 3: 46 . ib 1: 98, 2: 277. - låta vara, tillåta att vara. wm .han städhir ok haldir han när sik Bir 1: 311 . han . . . manga syöröffuare när siik stadde RK 3: 320 . låta komma, tillåta att komma. släppa. han (hästen) stadde ängin a sin bak vtan alexandrum all en Al 9508 . " the wille hanom icky städhia ther jn " RK 2: s. 333. 10) gå in på, antaga. the städhia thenna rät alle Fl 1748 . 11) antaga i tjenst, genom aftal betinga sig tjenst af (ngn), städja. oss haffwir jnghen legh[t] ällir stath til ärwodis JP 118 . " then sem tholeken man eller konu lekt hafwer eller staat " PfN 137 . " städhi gaardzmestaren alt ärfuodhis folk " VKR 35 . " hwilkin som städher swena thrydhia dagh pascha ok annan dagh mikilsmässo han är wthan skuldh, huilkin swa som städhner halwm arum tha är swennen skyllogher husbondha fulth äruodhe " SO 21 . " mestersuena skulu städhias om walborgamesso " ib 48 . ib 13, 113, 203 . " jngen embetz broder steyde (för stedye) eller vntlocka synom emb[e]tz broders (för synom embetz broder el. syns embetz broders) thienista folk drengh eller pyga för än han siger hosbondan til ib 118. vm helghonamesso oc walburgha messo tha scal gaarzmestarin faa abbatissonne oppa ena script mang hion oc leghodrengia j clostirsins brödh äru oc lenge oc huru hwart thera stadt är " VKR 38 . - med dat. engin mesterman ma nokrom suene . . . städhia mindre än halfft aar SO 65 . 12) gå in på, åtaga sig. ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröster bestaa for vinterdaga SO 82 . 13) genom, aftal betinga sig nyttjanderätten till (jord), arrendera, städja. jak hafer legt ok stad . . . af . . . herra ragwalde anundi . . . ena tompt SD NS 2: 99 ( 1409) . "],"e":["stä þer VGL II þ 49, 52. stäþär ib I þ 17. städher. städdhir Bir 1: 51, 71 . ","steþer VGL I þ 14. refl. stätz Spec. Virg. s. 302. impf. stadde. stade: -os Bu 168 . ","stadder . ","stat . ","staat PfN 137 ), ","städhia sik , 1) ställa sig. tha thu städher tik för hans asyn MB 2: 163 . ib 167, 171 . - slå sig ned, lägra sig. gingo the owir oc staddo sigh pa stora slättena som liggher moot betsan MB 2: 236 . 2)= bortstädja sig, göra aftal med (ngn) om tjenst, antaga tjenst hos (ngn). med dat. hwar en rätwis, han ey städher ällar stadhgar sik gudhi til thiänist, til dagha taal ällar ara, som leghodränghen städher sik sinom hosbondha LfK 131 . med pep. jädh. at han hauer sik ey stat mz androm SO 21 . - refl. städhias, 1) ställa sig. huilken när staddis (ante me stetit) Su 75 . 2) stanna. þe . . . stados ängen staþ för än ii drotningena sal Bu 168 . " i allom them stadhomen som nakat märkelica var giort mote honom staddo the nakra stund " Bo 223 . ib 216 . MB 1: 194 . " oskälik diwr drogh fram vaghnin til sancti petri graff ok staddos thär " Bil 767 . ib 53 . " flotane staddos fleste vp aa een stoor fora " RK 1: 1532 . - (?) tiit qwernen städis synis hans veger oc ferd LB 7: 13 . 3) komma till stadga? han wäntir at wärdlzlike män städhias ok främias andelika for hans forskuldan (terrenos . . . homines per merita sua germinare spirualiter suspicatur) Bir 1: 349 . - part. pret. stadder, 1) stadd, befinnande sig (på ett ställe el. i ett tillstånd el. förhållande). han var ensamen vie . . . staddar a öþe mark Bu 169 . the (näml. strilande) haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda KS 84 (206, 92) . honum siäffwom staddom när Al 7929 . " lät thik thikkia som thu äst ther när stad " Bo 24 . " lupu the saman ää hwar the varo stadde " ib 182 . " then ene siwke är staddehr nor wt, then andre suder wt i sokenä " FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) . " nu äru the badhe stadde til foot " Fl 1861 . " jak är nw stadh som faar for wluum ok fiskir a näti " Bil 541 . " mz thwem störtom drakom som . . . dräpa folkit mz siukom rök. swa at ängin lifuar aff them fore wardher stadder (råkar ut derför) " ib 226 . ST 122 . " nils diäkn stadder är j lagmans stadh " FH 4: 4 ( 1431) . " ma ängin fa godhan dödh, vtan han se stadder i godhom lifnath " MB 1: 414 . tha han var staddir j swa myklom wadha Bil 861 . hon som stad var i swa mykle lhawandzlöso Bo 16 . ib 126. äru thera siäla vadhelica stadda ( i farlig ställning) Bir 2: 140 . " vpfor han valdelica at enge hielp stadddir (d. lv.s. utan ngn hjälp; om Kristi himmelsfärd) " MP 1: 156 . 2) bestämd, afgjord. vtan staddan wilia (utan uppsåt) at dräpa sin nästa MB 1: 425 . a t han giordhe the gerning vtanb eradh oc staddan wilia ib. ","städhia til , ","städhia ut , låta el. tillåta gå ut, släppa ut. wille ekke brems städie jakthen wth BSH 5: 303 ( 1508) . " om the komme her for staden, schulle jach [sende] dhöm op till stocholm och ecke städe wt till syös igen " ib 532 ( 1513) . " at gripeklow eller hans partij schulle ingelunde städes wt till syös igen ib. Jfr utstädhia. - Jfr be-, in-, undan-städhia samt fore-, hema-, leghu-, när-, nöþ-, van-, viþer-, väl-stadder. ""]},{"a":"stäþia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"stödha","b":"nn","c":"","d":["se stytta."],"e":[]},{"a":"stödhe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr laxakars stödhe."],"e":[]},{"a":"stödher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr hughstödher."],"e":[]},{"a":"stödhinger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vinbära stödhinger."],"e":[]},{"a":"stödil","b":"","c":"","d":[" subst. Jfr rastödil."],"e":[]},{"a":"stöf","b":"nn","c":"","d":["2) stök, bråk, buller? Momentet torde böra utgå. Jfr R. PIpping, Kommentar t. Erikskrönikan 679 f. samt följande artikel stöf."],"e":[]},{"a":"stöf","b":"nn","c":"","d":["snokande? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 679 f. samt föregående artikel stöf. [t]aghar thzta stöwit war alt änt E K ed Pipping 3912."],"e":[]},{"a":"stöf","b":"nn","c":"","d":["1) stoft, dam. aff öras war stöff ok lmykit trangh RK 1: 1405 . 2) det hvarigenom stoft el. dam upprifves; stök, bråk,. buller, bullersamt el. oroligt uppträde. taghar thetta stöwit war alt än RK 1: 3912 ."],"e":[]},{"a":"stöfla","b":"nn","c":"","d":[" = stövel. martin sade käre brör gif mik swa mykit iak faar i par täflinga aff wndhir mina stöflor ATb 1: 122 ( 1460) ."],"e":["-or ) , "]},{"a":"stöfla","b":"vb","c":"v.","d":["om omåttligt drickande. filum filare debes et non ocreare tu skal spinna liin ok ey stöffla her mz märkis kölpodrykkia GU C 20 s. 273 (jfr Diefenbach: o[creare] potum suyppen, swelghen)."],"e":["stöffla )"]},{"a":"stöfladher","b":"","c":"","d":["klädd i stöflar. jak war stöffadh och sporadhe och hästane wasare för dören BSH 5: 211 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"stöfladher","b":"","c":"","d":["klädd i stövlar. ocreatus . . . stöfflader GU C 20 s. 373 ."],"e":["stöfflader )"]},{"a":"stökke","b":"","c":"","d":[" , se stykke."],"e":[]},{"a":"stöld","b":"","c":"","d":[" , se styld."],"e":[]},{"a":"stöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) stöpa, gjuta (en flytande massa som skall stelna till fasthet). the mästara . . . som stöpa glaas PMSkr 483 . " theenitt rutnar snarlige stöpt " ib 618 (senare avskr.). 2) stöpa, gjuta, genom stöpning forma. göris ett mooth aff leer wm ena formo . . . oc thär j stöpes axullen aff messingh PMSkr 508 . ib. 4) stöpa, lägga (ngt) i en vätska, blöta. kvmina skal stöpas i ätikia Saml 27: 107 . somme plägha them (ɔ bönor) stöpa litith til förna PMSkr 202 . " somme plägha giffwa them (ɔ: gässen) som liggia ath ätha stöpth korn j wathn " ib 265 . tak hwethe äller rogh oc stöp j starkth win ib 267 . j then sappen äller wäskona läg kaalfröd ath stöpas för än tw thets saa ib 355 . - om kalk. släcka. laath kalkmakaren stöpa kalk Brasks Cal 266 . "],"e":["*stöpa up , smälta ned. 4 conuenzkannor, som stöptis op VKU 89 ( 1577) . Jfr upstöpa. - Jfr genom stöpa."]},{"a":"stöpa","b":"vb","c":"v.","d":["låta stupa el. falla öfver ända; hälla, gjuta, utgjuta. 1) stöpa, gjuta (en flytande massda som skall stelna till fasthet). thässa materiam (d. v. s. saken el händelsen) lätu romara mestarlika göra mz stöptum malm Bil 375 . stöpa, gjuta, genom stöpning forma. gyutha äller stöpa eth affgudh MB 2: 124 . " stöpto sik een kalff aff gul " ST 9 . " han loth stöpa et liknilse aff kopor äpther sik ok sin hesth falka " Di 279 . a huart vikskardh tha ma man finna aff kopar stöfft op a thän mwr ij foghla (för op a thän mwr foghla?) liknilse ok andra diwr (sitr á hverju vigskarði fugl eða dýr, steypt af eyri ok gyllt) Fl 1068 . 1/2 tunna stöppt lodh FH 4: l83 (1499) III iern sleffwa at stöpa lodh met ib 84 . 3) genom öfvergjutning med vatten (på aska) bereda (lut). tag dwffwa skarn oc bren til askoo oc stöp ther lwth aff LB 7: 31 . - Jfr saman stöpa samt blystöpter."],"e":["-te . ","-ter . stöppter: stöppt FH 4: 83 ( 1499) . ","stöffter: stöfft Fl 1068 . ","imperat . ","stöp LB 7: 31 ), "]},{"a":"stöpare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gryo- kanno-stöpare."],"e":[]},{"a":"stöpare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr gryto stöpare."],"e":[]},{"a":"stöpe","b":"","c":"","d":[" se stop och jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 201."],"e":[]},{"a":"stör","b":"nn","c":"","d":["stör, stång, stake. " ffustio . . . mz staff slaa eller mz stör " GU C 20 s. 303 . " v örtug för ii stöör HLG 3: 114 (1528). - stör, gärdsgårdsstör. koll. Jfr Sdw 2: 1309. benct . . . kendes, thet han hade hogget stöör pa stadzmarck " STb 2: 191 ( 1487) . Jfr enestör. "],"e":["stöör . "]},{"a":"stör","b":"nn","c":"","d":[],"e":["störa las , "]},{"a":"störa","b":"vb","c":"v.","d":["angifva el. inhägna med störar. affhender han sigh then halffwe täkth . . . swa mikit stört och omstwnght är DD 3: 229 ( 1490) . Jfr umstöra."],"e":["-dher )"]},{"a":"störa","b":"vb","c":"v.","d":["inhägna med störar. Jfr Sdw 2: 1309."],"e":[]},{"a":"störas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. yvas. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 195, 205 och Sdw 1: 307 s.v. forstöras."],"e":[]},{"a":"störker","b":"","c":"","d":[" , se styrker, styrkia."],"e":["störkia"]},{"a":"störmal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"störning","b":"","c":"","d":[" , se styrkning."],"e":[]},{"a":"störta","b":"","c":"","d":[" , se styrta."],"e":[]},{"a":"störta","b":"","c":"","d":[" , se styrta."],"e":[]},{"a":"störtogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr genstörtogher."],"e":[]},{"a":"störtoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr genstörtoghet."],"e":[]},{"a":"stöt","b":"nn","c":"","d":[" ? stöt. hector ämwäll j thz harda stiwng oc stött gaff siig jnthe Troj 125 (möjl. snarare att föra till stöter)."],"e":["stött )"]},{"a":"stöt","b":"nn","c":"","d":["stödt, stötel, mortelstöt. 1 mortare med syth stöth FH 4: 83 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"stöta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stöta, träfa med stöt, hårdt och häftigt vidröra. bernardus stötte han mz fote Bil 786 . Di 138 . thän första riddara ther han mötte han hardhelika mz sinne glafuio stötte Iv 2312 . Fr 568 . mz fwlla makt wij them mötte hwgge och sloge oc lmz glaffwenne stötte RK 3: (sista forts.) 6036 . han stötte henne gantzka osaktä och wäkte henne opp aff sömpnä Va 34 . stötis . . . vinstre sidhan ok knosis Bo 109 . myn hiellm myn brynia ok myn plata skal warda aff hednom mannom stöt RK 1: 308 . " skipit stöttis i stormenom af bylghiom " Bo 111 . " thetta skipit är hans likame. stöttir ok ältir af diäflanna frestilsom ok sinom girnilsom swa som af bölghiom " Bir 1: 36 . ib 3: 177 . thera hofwodh . . . stötis aff vädhar stormom ib 116 . swa som starkt wädhir ok stormande stötte ok mödhe mannin ib 1: 276 . stöta, ofrda. dyäfwllin glöme at stöta thöm mz frestilsom MP 2: 57 . 2) stöta (ngt emot ngt), bringa (ngt) i häftig bröring (med ngt). at thu skuli ey stöta thin fot vidh sten MP 2: 56 . - stöta, häftigt föra el. framdrifva. widike . . . stötte sin fot a resens sida Di 138 . 3) stöta, skuffa, drifva. konungin stöttir af diäflenom oc slaghin swa som oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom. kom löpande Gr 291 . " alexaner bödh et baal op böta oc lät then resan ther i stöta " Al 7456 . 4) stöta, med stötel krossa. konungin . . . loot stöta swart salt yres . . . ther skal man taga rothena aff och torka hona wäl oc stöta LB 7: 3 hona (dill) skall man stöta och göra puluir aff ib. skal man taka pila lööff och stötha tz smath ib 4 . " tag honagh baka ther aff en leeff och brän han wäl och stöth sman som pulwir ib. len örth är som hether hundatwnga hona skal man stöta mz wiin ib. " ib 3: 63 . 5) genom stöt el. starkt tryck tränga samman, packa. een kista ful aff gulle stöth MD (S) 250 . 6) stöa på; klappa på. swa som wägfarande man stötande (pulsens) mangra manna dör at han skuli in takas Bir 1: 221 . - klappa (på). med prep. a. gik basilius mz klerkom ok allom cristnom til cristna kirkio oc sötta a (a beror på rättelse af samma hand som skrifvit manuskripet) kirkio dör mz biscops stafui Bil 602 . " thom som stöte a porten . . . honum skal oplätas " Bir 3: 267 . - abs. Ber 70 .","7) stöta, genom stark blåsning i blåsinsrument frambringa toner. her tordh . . . loth i een sin basun stöta RK 3: 52 . " stötandis j thera baswner oc lwdhom " MB 2: 172 . ib 234, 237, 244, 277 . " mz alla handa lekara anbudh orghom ludhom baswnom harpom fidhlom skalmeyiom oc krokharpom stötto swngho oc discanterado ib 230. 8) stöta (på), häftigt drifvas (mot), stöta på grund, strand. eg. och bildl. " PM XIV . " skipit gik for vädhreno ok stötte vp a stranena mz främbre stamnenom " KL 174 . RK 3: 3718 . " somlike män äru suasom thz skip som hauir mist styrit oc säghilträt ok wragz hiit oc thiit j bolghiomen til thäs thz stötir a dözins skär " Bir 2: 171 . skärin . . . a hulkom siälin stöte opta ib 84 . " hans skip stötte ok sank j grund vtan for idö pa en sten " RK 2: 7249 . " hoo som stöther aa herra landh " ib 3: 261 . - stöta fran sik, genom grundstötning mista. thet (skeppet) hade stöth rodret fra sigh BSH 5: 94 ( 1506) .","9) göra plötsligt och häftigt anfall, häftigt angripa. at nordmen the med litle makt willo ower a swerige stötha at göra skadha RK 1: 3116 . " at te af huseno måghen owarandes stötande vp a tom koma " KS 87 (212, 95) . 10) stöta (till), komma i beröring (med). för honum brunno skiipp annar try och stöte än tw ther till (d. v. s. två andra kommo till, med hvilka det gick på samma sätt) RK 3: 3523 . - refl. stötas, 1) vidröra, nå. thz (berget) syntis oppa skyyn stötas Al 8093 .","2) utsättas för el. lida stötar (genom att drifvas på skär). huat äru skärin vtan ond astundilse . . . j tholkom stötis siälin opta vadhelica (pericilitatur anima) Bir 2 . 85. 3) utsätta för el. få stötar, besväras, lida olägenhet. wari . . . kirkio golffwit aff slättom stenom oc renom, at the som ingaa ey stöttens aff graffuom ällir stenanna oiämpnadh Bir 4: 105 . 4) stötas, taga anstöt. j . . . allom lidhrom rörilsom oc aathäffuom warde enkte, ther nakors asyn stötis aff Bir 5: 6 .","2) stöta upp, genom stöt öppna, slå upp. the darne . . . stötto vp dörrena ST 393 . FM 554 ( 1512) .- stöta sik up, stöta sig upp, höja sig, stiga. om modren stötir sig mykit op LB 7: l30. - Jfr upstöta. "],"e":["stöta ater , stöta bakåt. diäfwllin stötte sit hofwidh atir til ryggia widh wäggena ST 186 . Jfr aterstöta. ","stöta nidher , stöta ned, drifva ned. tidrik . . . stötte vdden nider i iordena Di 158 . - stöa ned, kasta om kull. tha drox han sua grymelica oc stöttis nidhir til jordhinna Bir 2: 131 . - bildl. nidzskap stöther nidher hans krop han kan honom sielf ey retta op MD (S) 250 . - Jfr nidher stöta. ","stöta saman , stöta samman, genom stötning blanda samman. för skörbiug i benom tagi krassa och gethamiölk och salth oc lampatran stöth tx alt saman och binth ther wider LB 7: 3 . " thetta gräsit ok kalen skal stötas saman " ib 2: 71 . Jfr saman söta. ","stöta up , 1) rikta stöt uppåt. en . . . riddare ther hät longinus . . . stötte op mz spiuteno af alle makt oc stak ginom vars herra ihesu höghra sidho Bo 207 . ","stöta ut , stöta ut, med stötar drifva ut. han . . . stöttis wt j lughan mz iärn(stangom) Bil 472 . - Jfr bort-, for-, genom-, sunder-, til-stöta."]},{"a":"stöta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stöta, träffa med stöt, hårt och häftigt vidröra. pes tuus non impinget thin fother skal ey stötha GU C 20 (hand 2) s. 15. swa oc wi sighlom a thässe wärlz haffwe. wi stötom opta wara tro SvKyrkobr 29 . " thit wisasta bryst . . . stöet, oc slaghit mädh hardha röö " SvB 87 (senare h. av 1400-t.). 3) stöta, skuffa, driva, han rände thil honom manliga mz syn häst oc stöthe honom aff syn häst mz siith glaffwen Troj 131 . 4) stöta med stötel el. dyl., krossa. stöth mynta mz salt läger hunda bidh GU C 20 (hand 2) s. 134. takes swra winbären omogen. stötis oc wth pärses mosten PMSkr 323 . en man, som halp stöta kalk VKU 85 ( 1556) .","5) genom stöt el. starkt tryck tränga samman, packa. salt . . . som smöret stötes met Skotteb 430 (1469-70, Kämn). iiij toom gubbins fath, som miölith stöttes vty ib 471 (1472-73, d:o). 8) stöta (på), häftigt drivas (mot). stöta på grund, stranda. GU c 20 s. 57. ta skipit stöter tha är ändin när ib s. 90. 11) stöta, genom stötande åstadkomma el. frambringa. winbären . . . henes oc stöthes laghen äller mosthen aff them PMSkr 323 . " laat stöta must in curiis " Brasks Cal 270 . " lasse gynth för most han stötte " VKU 89 ( 1557) . "],"e":["-ir . ","-te . ","-ter . ","*stöta sik , 1) stöta sig, utsätta sig för stöt. tha kombir annan oc mana at the . . . ey skullu stöta sik oc fälla barnith SkrtUppb 265 . 2) stötas, taga anstöt? the som sannelika älska gudh . . . the stöta sik ekke oppa hwario minsta tinghe, som ostadogha människior plägha göra JMÖ 45 . - refl. stötas, 5) stöta på grund, stranda. tet gotz hustrun hon miste pa tet schip, som stöttes STb 2: 495 (1490). ","*stöta til hopa",", stöta ihop, stöta samman. the stötthe saa swara til hopa mz syn starka glaffwen at the fördo hwar annan aff hästen Troj 162 . - Jfr bort-, for-, in-, nidher-, saman-, sunder-, up-stöta samt granstötter."]},{"a":"stötan","b":"nn","c":"","d":["stötande, stöt. " offensio et offensa mothe broth ok stötan " GU c 20 s. 376. thär är wndhirstandit wthan willo . . . sinne wtan motebroth, ällir stötan SpV 59 ."],"e":[]},{"a":"stötare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr barka-, kalk-, vinbärara-stötare."],"e":[]},{"a":"stötelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr Sdw 2: 1309."],"e":[]},{"a":"stötelika","b":"ab","c":"adv.","d":["äftigt. " tha vädher komber stötelik " Fl 1072 ."],"e":["-lik )"]},{"a":"stöter","b":"nn","c":"","d":["1) stöt. " eldin flögh . . . aff thera hielma aff mangin stöt " RK 1: 1102 . at hon (arken) sculde eygh syndirlösas aff nokrom blöghio stötom (procellarum . . . impulsibus) Bir 4: (Dikt) 218 . 2) stöt, anfall, dust. skipa ider en godan häst ther tola skall en sött Di 19 . wy swänske sculom i dagh staa een stöth RK 3: 53 . Jfr instöter."],"e":[]},{"a":"stöter","b":"","c":"","d":[" , m. [Mnt stoter] = stötil. pilus li haar ok stöther GU C 20 s. 448."],"e":[]},{"a":"stöter","b":"nn","c":"","d":["1) , i rad. tha . . . togh hon sith pater noster bandh, oc lagde thät tre näthe wth afstöthe wnder sin s bondas örnagath JMPs 423."],"e":[]},{"a":"stötil","b":"nn","c":"","d":["stötel, stamp. " ffirmaculum . . . quo aliquid firmatur stängil stötil " GU C 20 s. 275 . Jfr stöter."],"e":[]},{"a":"stötilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. stötande. bildl. at nakrom them som wanskelighin är, giffwis stötilse tilfälle (ut de hoc infirmiori scandalum oriatur), ok at gangha wth aff rätta wäghenom SpV 82 . ib 285. Jfr motstötilse samt stötning."],"e":[]},{"a":"stötirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr barkastötirska."],"e":[]},{"a":"stötning","b":"nn","c":"","d":["anstöt. LfK 155 ."],"e":["-ig )"]},{"a":"stötning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-nigh )"]},{"a":"stötta","b":"vb","c":"v.","d":["se stytta v."],"e":[]},{"a":"stötta","b":"nn","c":"","d":["se stytta, lf."],"e":[]},{"a":"stöva","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr saman stöva."],"e":[]},{"a":"stövare","b":"nn","c":"","d":["stöfvare, spårhund. velter, stönare GU 7 . - bildl. iac rader tigh häre at thu thine stöffuare hem kalle the lokke mik fra mine swena alle RK 2: 2086 . ib 2811 ."],"e":[]},{"a":"stövare","b":"nn","c":"","d":["stövare. " jägerens chal anamma aff ffogothanom . . . ij par stöffwara medh kopel " Arnell Brask Biᴵ 23."],"e":[]},{"a":"stöveke","b":"nn","c":"","d":["ett slags mått för våta varor. vti ena kanno vm twa stöfueke mz gamalt öl heller viin LB 2: 71 ."],"e":[]},{"a":"stövel","b":"nn","c":"","d":["stövel. 1 marc for 1 par stöffle VKJ Bil 2 83 ( 1466) . ocrea . . . stöfuil GU C 20 s. 373 . abocreo . . . stöfflar affdraga ib. tha hördo the äptir sik alla stadhz dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 187 . " then yngxste smaswen . . . bör altid taga til wara herrans stöffla " Arnell Brask Biᴵ 32."],"e":["stöfuil . ","stöffla MP 5: 187 . ","stöffla GU C 20 s. 373 ; Arnell Brask Biᴵ 32. stöfflä JTb 96 ( 1513) . ","stöfflar GU C 20 s. 373), "]},{"a":"stöverl","b":"nn","c":"","d":["stöfvel. " the hadhe smala stöffla " RK 3: 1003 . " eth par högha stöfflä " SO 16 . GS 51 ( 1450) . mina söfle oc spora SD NS 1: 514 ( 1405) . " scal gaardzmestarin faa allom budhum som riidha sculu häst, sadhul, stöfla, spora, bezl " VKR 35 . RK 3: (sista forts.) 5228 . " nar han wil färdes, thaa kwnne ey mina stöfflar heller wara osmorda, medhan alle welia färdas, och inghen wil bliffwa " BSH 5: 178 ( 1507) . - Jfr knä-, lappa-, ränne-stövel."],"e":["stöflar ) , "]},{"a":"stöþinger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr enstöþinger."],"e":[]},{"a":"subdiäkn","b":"nn","c":"","d":["subdiakon, underdiakon. " sa hon präst klädan ok diäkn ok subdiäkn " Bu 11 . hänne syntes som christus var sialuar prästren ok laurencius ok vincencius diakne: oc tva ängla subdiäkna ib (kan föras till subdiäkne). ens biscops subdiäkn sangh epistolam Bil 775 . thänne mannin . . . war höghsläktadhir ok kanukir ok subdiäkn Bir 1: 88 . " preste oc mässo dyäkna oc subdyäkna " ib 2: 68 (kan föras till subdiäkne)."],"e":["-dyäkn . ","-diakn L. -ar)"]},{"a":"subdiäkne","b":"nn","c":"","d":[" = subdiäkn. pauin degraderade subdiäknan Bil 775 ."],"e":[]},{"a":"subilighen","b":"","c":"","d":[" LB 7: 179 ."],"e":["sup- )"]},{"a":"sublimera","b":"vb","c":"v.","d":["sublimera, förgasa och kondensera. tak arsenicum cristallinum, oc sal nitrum lika mykit . . . oc smält samma, oc sublimera PMskr 449."],"e":[]},{"a":"subpriare","b":"nn","c":"","d":[" = subprior. broder laurens . . . som nv är suppriare i strengenäs STb 1: 140 (1477). SJ 2: 33 ( 1477) ."],"e":["suppriare )"]},{"a":"subpriare","b":"nn","c":"","d":[" = subprior. en godher subpriare i eno clostre LfK 35 ."],"e":[]},{"a":"subprior","b":"nn","c":"","d":["subprior, underprior. " broder supprior j swartabrodra conuent STb 3: 378 (1498). ""],"e":["supprior )"]},{"a":"subtil","b":"av","c":"adj.","d":["1) fin, tunn, len. thz (ɔ: watn) thagir bort smitto aff änlite ok gör skinnit twnt ok subtiilt LB 3: 61 . ","2) fin, genomträngande. " wiinet är het aff natwr oc subtiith oc gynom gaar alla kropzins styrk " LB 3: 25 . " augusti hiti är mikyt subtil oc rädelikn ty han gonger gynom al lkropzins krapter mz sinom hita ib. ""],"e":["-iil )"]},{"a":"subtiliera","b":"vb","c":"v.","d":["förfinas, förädlas. " lätes j liffsens wathn til at subtilera " LB 9: l06. alskona salth haffwer natwr til at ganga j gönom oc stadfästa oc subtilera j eldenom PM XLI ."],"e":[]},{"a":"subtiligh","b":"av","c":"adj.","d":["fin; listig, listigt el. lslugt uttänkt. vp rekna naghra subilegha ok listigh forsath Gers Frest 1 ."],"e":["-legh )"]},{"a":"subtilighet","b":"nn","c":"","d":["djupsinnighet, det som är djupsinnigt. at tenkia ok grwnda subtilighet MD (S) 207 ."],"e":[]},{"a":"subtiliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) fin, tunn. " falkens fäghrindh oc godheth kännes j thet när han haffwer . . . pennana j wingommen subtilike " PMSkr 277 . 2) fi, ädel, förädlad. räghn wathn är helsompth ty thet är läth oc är wpdraghith aff mangom källom oc mädh wädhreno giorth swbtilikith PMskr 208. fför thy, at bärgit dragher til sigh jordenna kraffther som kringh om thät ligher, thy haffwr thät som a thy wägxser, mera ämne til at moghnas, oc är swptidelikare thy at thät är rensadh aff stiärnonna dygdh, oc thy är altidh sötare ffrwkth oc kraptogare yrther oppo bärgomen än j dalomen JMPs 527. - Jfr subtiligh (Sdw 2: 544), söttidheliker."],"e":["-likith PMSkr 208 . komp. swptidelikare JMPs 527), "]},{"a":"subtilikhet","b":"nn","c":"","d":["1) finhet. Se Sdw 2: 1309. - yttre finhet, elegans. thet rwmmith (ɔ klostret Paradisus vid Florens) är wisselika wärdlennas paradyss mädh subtiligheth oc bygningh. än annath prisar jak thär jnthe PMBref 302 ( 1508) . ","2) djupsinnighet, det som är djupsinnigt. honom (ɔ: Alanus de Rupe) oppinbarade jomffru maria, origenas lerdom oc swpitdelighet JMPs 27. besynnerlikidh wndher är oc aff them ringhenom, som giordher war aff ärofulla jomffru marie haare: hwilkidh som offwergaar alth annadh, thy at j honom synis j nakre mattho hymerikis äros swptidelighet ib 470 . - Jfr subtilighet (Sdw 2: 544), söftidhelikhet."],"e":["subtilig- PMBref 302 ( 1508)"]},{"a":"sudder","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tiäro sudder."],"e":[]},{"a":"sudh","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) vatten vari ngt blivit kokt. - avkok på kött, spad, sås, (kött)soppa. hwad tha vptax aff bordheno badhe sudh oc prowentor medh brödzstyckiomen SVklE 165 ( 1443) . " lambaköt med sodh " Brasks Matordn 4 (möjl. att föra till 3). 3) sås. fersk fisk medh swart sood Sex ekon tr 269 . Brasks Matordn 3 . saltgrön aal med sod eller bigoth ib 7 . " steke siil oc aal sod aff malin rogn " ib 14 . - Jfr biug- (äv. Sdw 1: 117), böna- (Sdw 1: 176), fiska- (Sdw 1: 253), hönsa(Sdw 1: 574), kiöt-, lambakiöts-, nätlo- (Sdw 2: 132), ärta- (Sdw 2: 1151) sudh (-sodh), ävensom fiskasöd GU C 20 (hand 2) s. 90."],"e":["sod . ","sodh . ","sood )"]},{"a":"sudh","b":"nn","c":"","d":["sammanfogning; sammnafogning af bräder lagda med kanten öfver hvarandra, af sammanfogade bräder el. plankor bildad sida af ett fartyg skeppsbord. swa skal thu göra archina . . . hon skal wara fiwghurslind nidhan op ower bunkan, oc sidhan skal swdhin oc thakith inbyggias, at hon wardher ekke widhare owan än enna alna rwm (fuit . . . archa in fundemento quadrata . . . ab angilis in arcum conscenens, denec in cubile summitas ejus perficitu) MB 1: 168 ."],"e":[]},{"a":"sudh","b":"nn","c":"","d":["1) skeppsbord. Jfr skipa-, tiäro-sudh. 2) panelat innertak? Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 38 ff., O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 170 f. MB 1: 168 . - brädbeklädnad. item j koo (för) swd til lkyrkennis bygningh Hembygden 1936 s. 11 (1495, Dalsland); jfr under sydha."],"e":[]},{"a":"sudharster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. sydligast. til sudharst, till längst i söder. offwirwan iouse alt landith j bärghomen oc til swdherst (terram montanam et meridianam) MB 2: 33 . - Jfr syþri, sunnarster."],"e":["-erster )"]},{"a":"sudharster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. sydligast. - n. ss adv. längst i söder, sydligast. then siätta (ɔ boden), som swdherst ligger VKJ 8 ( 1447) ."],"e":["swedherst ) , "]},{"a":"sudher","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr östersudher (äv. Sdw 2: 1184)."],"e":[]},{"a":"sudher","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) i söder . . . in til portin södhir wid torgit ATb 1: 170 ( 1462) . medh hws ok jord södhir til torgit ib. eth stenhuss . . . som ligger ret söder nidh til södre port STb 4: 88 (1505). alnä tal pa ssoma tiomp vidh norrä gatwnä iij alin och xx nor och ssweddher en alin minä en l ATb 3: 334 ( 1522) .","2) åt el. mot söder, i sydlig riktning. högher mwr nordhan fraan stora stenhwseno fram mädh sionum swa langth sudher som klärka gardheren ma at längxto wara Hollman Bir extr 233. miith aa sudhro wägginne innan grindinne skal wara altare michaelis swa at prästen wände sik sudher ib 234 . "],"e":["sswddher ATb 3: 334 ( 1522)","*sudher at , ","sudher ut , adv. 1) söderut, i söder. södhir wt i wingardhin war heet win Mecht 104 . 2) söderut, åt el. mot söder, i sydlig riktning. han (ɔ abraham) färdhadhis sydher wt j landhit (in terram australem), ok badhe j mällan cades ok sur SpV 377 ."]},{"a":"sudher","b":"nn","c":"","d":["söder. - i sudher, åt söder, i sydlig riktning. swa at prästin wänder sik j söder Bir 4: 85 . - i söder. bildl. jach hawer swarath honum i nor, thet han begeradhe i södher BSH 5: 274 81508). - mot sudher, mot söder. gar han (ɔ:änden) wth til vaca oc gaar framdelis til zabulon mot swdher MB 2: 51 . - til sudhers (til sudher), åt söder, i sydlig riktning. aff thäs twngo som wändis til swdher MB 2: 41 . sik wändandis . . . til swders widh forssen ib. ib 48 . - mot söder. i söder. til swdhers (ad meridiem) äru ephei oc al chanan landh MB 2: 36 . ib 35 . " som bodho j bärghomen til swdhers " ib 69 . " j öknena ther hans lotther war til sdher widh arath " ib 70 . - undir sudher, mot söder. lotten som tilfwl ljude släkt . . . som är fran ändhe edom, jn til öneth som kallas sun, vndher södher (contra meridiem) til ythersta delin widh swdhra platzen MB 2: 40 . - Jfr sunner."],"e":["södher . ","söder )"]},{"a":"sudherköpungs borghare","b":"nn","c":"","d":["borgare i Söderköping. STb 5: 77 (1515)."],"e":[]},{"a":"sudherköpungs man","b":"nn","c":"","d":["söderköpingsbo. SR 21 ."],"e":[]},{"a":"sudherköpungs öker","b":"nn","c":"","d":["dragdjur för färd till Söderköping? ss del av avrad. affradit (av en gård i Harstads sn, Göstrings hd) är 3 1/2 thön korn oc 4 ortuger, syderköpungx-öök, 6 dagxurerke, lamb, höns oc ägh VKJ 30 . ib. 32."],"e":["syderköpungx- . ","-köpingx VKJ 30. -öök)"]},{"a":"sudherland","b":"nn","c":"","d":["sydligt land. foo abraham i swdher landen MB 1: 196 ."],"e":[]},{"a":"sudhermadher","b":"nn","c":"","d":["södermanlänning. Skotteb 454 (1471-72), Kämn)."],"e":["med art. sudermennena) , "]},{"a":"sudhermer","b":"ab","c":"adv.","d":["längre söderut, längre i söder. (den attung jord . . . som sudher meer ligger i klostersins äghodeel RP 2: 49 ( 1384) . jtem konungzkarit stod fordom . . . myket söder meer än ther nu gör AktKungsådr 32 (1520-t., senare avskr.)."],"e":["söder- . ","-meer )"]},{"a":"sudhermere","b":"av","c":"adj.","d":["sydligare, sydlig, i el. mot söder befintlig. standher thet skydh pa the nordermere stiärnonne, tha kombir hwast sönnan vädher, star thet pa the södhermere, tha kombir nordan väder PMSkr 293 ."],"e":["södher- )"]},{"a":"sudhersidha","b":"nn","c":"","d":["södersida. " presten scal haffua syne werkestäder ffry i then offe forssen. enskylt pa swdhersidhone " FH 1: 33 ( 1455, gammal afskr.) . BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) ."],"e":["södersidja: -an BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) ),"]},{"a":"sudhersidha","b":"nn","c":"","d":["södersida. Svartb 471 ( 1460) ."],"e":["sodher- )"]},{"a":"sudhertorn","b":"nn","c":"","d":["i söder beläget torn. thz sudertorn loth han bemanna RK 2: 2087 ."],"e":[]},{"a":"sudherännar","b":"nn","c":"","d":[" L. Söderfinanr, södra Finlands invånare. lagman offuer swderfinne FH 2: 104 ( 1437, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"sudhin","b":"","c":"","d":[" Jfr half-, hel-sudhin."],"e":[]},{"a":"sudhost subst.","b":"","c":"","d":["sydöstlig vind. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 89, Festskr. t. P. Skautrup 264. 1 daghen j februario sönnan vädher oc stwndom swdosth mädh haghel PMSkr 368 . Jfr östsudhost och sudhöst."],"e":[]},{"a":"sudhväst","b":"","c":"","d":[" . södwesth PMskr 375), subst. sydvästlig vind. 4 dagen (i januari) swdwesth oc stwndom rägn PMskr 367. ib 368 . 4 dagen (i mars) nordwest oc stwndom swdwesth blaser kalth ib 369 . ib 370 o. s. v. Jfr sydhre västre."],"e":["sud- . ","-west (H)"]},{"a":"sudhöst","b":"","c":"","d":[" , subst. sydöst. . . . allan then deel ther ligger millan fornempa eek oc dike j swdöst til fornempda jogan karsons haga Brasks Kopieb 32 (1513)."],"e":["swed- )"]},{"a":"sufl","b":"nn","c":"","d":["sovel, det som ätes till brödet. vppä thz atth the forscriffne matskath thess redeligare j smör och ey j andhro soffle them göras schal Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . ib. - sovelstycke. crustum ti brödstykke ok soffwäl GU C 20 s. 156 . leth sofwell KTb 60 ( 1426) ."],"e":["sofwell . ","soffwäl . "]},{"a":"sufl","b":"nn","c":"","d":["sofvel, det som ätes till brödet. hans sofl war enkte vtan osudhit kalgardha kridde Bil 711 . suffl loc brödh MD 30 . " soflit oc brödhit " ST 481 . baadhe sudh oc köt oc alzkona annat sowil VKR 37 . Bir 1: 281, 284, 294 . MB 2: 24 . Jfr lefs sufl."],"e":["sofwil Bir 1: 281, l284, 294), "]},{"a":"sugha","b":"vb","c":"v.","d":["suga. the (flugorna) äru nu alla fulla ok mätta i säreno sitia ok sughu (för -a) maklika, köre tu thöm af tå koma andra gråhugha, lok sugha sårlikare KS 42 (108, 45) . " flwgwr ok myg the sugw hans vndher " MD (S) 271 . hon (lejoninnan) kastadhe han (hjorten) nidher ok sögh hans blodh Iv 2548 . at han (ormen) . . . tilbyria smam oc smam at sugha jordhina (terram sugere) Bir 3: 74 . " huat ey sögh nakar nakon tima sötasta honagh aff hugorms stiärt " ib 2: 34 . - di. twe (näml. orma) slungo sik vm hänna spina som annor barn ther sugha wildo ST 259 . ib 326 . ä mädhan modhrin hafwir myölk j brysteno, tha sugha räfs vngane ib 277 . wil thz (barnet) enga hedhniska qwinno xubhz i 325. jak wil kalla . . . ena iudhiska qwinno om thz wil lhona häldir sugha ib. the spinane som thu söökt MP 1: 93 . Lg 3: 446 . MD(S) 267. sugha ut, suga ut, genom sugning tillegna sig. gik han fram ok kkyste iomffru maria för hennas mwn. oc sögh ther wt alzkona wisdom oc konster Lg 663 . Jfr atersugha."],"e":["sögh . ","söökt MP 1: 93 . pl. 3 pers. sughu. part. pret. n. swghit Lg 3: 446 ), "]},{"a":"sugha","b":"vb","c":"v.","d":["suga the (ɔ: smårötterna) swagha alla wäskona, oc krafftena aff trämen PMskr 313. - dia. ablactare (fel för adlactare) suga giffua GU C 20 s. 2 . llactesco . . . börya sugha ib (hand 2) s. 58. ib. helaghe äro the spinane som thu söght MP 5: 221 ."],"e":["suga . "]},{"a":"sugha röf","b":"nn","c":"","d":["timjan, thymus vulgaris Lin. " timum swgha röff Växtförteckn. fr. sl. av 1400-t. hos TH. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7 Jfr " ib s. 43 ."],"e":["-röff )"]},{"a":"suikna","b":"","c":"","d":["sjukna, varda sjuk. KL 289 . tog han at siwkna Lg 90 . " vm allir likamen siwkna " KL 263 . Bir 2: 286 . " the siukna aff siälfwom läkedomenom " ib 3: 206 . af henne (vreden) siuknadhe antiochus MP 2: 244 . " siuknadhe af värstom thuänat " ib 243 . - varda svag. huar siwknar (infirmatur) oc iak siwknar ey MP 1: 327 . Ber 35 . - vara krank, vara svag. jak siwkna for hans älgskogha Ber 44 . " nar iak siwknar (infirmor) tha är iak starkare " ib 121 . " ey skal man siwkna (murmurare; läst: infirmari) i gudhz plaghom ib. - (?) thessa landz folkx högfärdogha höghelikhet är siuknath " MP 2: 243 . (siuknar för svarar: mädhan iak . . . inghen findher som siuknar (correspondentem) til sua storan oc hethan kärlek Su 16 .) "],"e":["syukna Ber 35 . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"suiknadher","b":"nn","c":"","d":["sjukdom. " mik thwingar aldri ok siuknadher " SD NS 1: 18 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"suker","b":"","c":"","d":[" , se soker."],"e":[]},{"a":"sukka","b":"vb","c":"v.","d":["sucka. mer[e]o . . . sukca GU C 20 (hand 2) s. 135. jak wilde, at jak formatte graata oc sukka (härefter sannol. ett til överhoppat) tik (ad te gemere) aff nydharsta jordhinna grwndom Mecht 253 . han . . . sukke til mik (ɔ Jesus), aff jnnersta hiärta (toto quo potest corde suspiret) ib 319 . Jfr fulsukkande."],"e":["konj . 3 pers. sukke Mecht 319 ) , "]},{"a":"sukka","b":"vb","c":"v.","d":["sucka. " viþ moþor döþ gat iak fast gratet: sukat ok lsyrkt ok lilla latet " Bu 74 . han .- . . grät oc sukaþe af hiärtans angir KL 186 . Bo 74 ., 156, 189. Bir 2: 276 . Lg 37, 218 . Su 86 . " sukkadho lthe sara oc tarane flutu " KL 358 . " matbidiana sucadhe syrghelika " Bil 351 . Fl 578 . Al 923 . MB 2: l70. hon . . . sargdhe sukandis, o min herra gudh see ok skodha huru iak är ensamin atirlatin i thässom stadhenom KL 345 . israels affkömd sokkadho fore gudhi, oc ropadho til honum oc beddos nadher MB 1: 280 . " jak hawer hört hurw önkelika israel lsukka (audivi genitum fiiorum Israel) vnder egipto konunge " ib 289 . " the siäl lsom idhkelika sukkar ok lbidhir " Bo 112 . ib 113 . - sucka öfver. jak sörghir ok sukkar mina ysäld oc onda lykko ST 89 . sukka swa annars synde som thina Ber 50 . "],"e":["suka . ","lsokka Bir 2: 276 ; Su 86 ; ","-ar Al 923 ; ","-as Lg 3: l296; -adho Bo 189 ; MB 1: 280 ; ","-adhes Lg 3: 341 ; ","-ande Bo 113 ; ","-andes Lg 218 . ","-ar , -aþe, -at), ","sukka sik , sucka. hans fadher . . . sukkadhe sik tha halla saara Fr 1352- refl. sukkas, sucka. hwi sukkas thu swa MB 2: 42 . Lg 3: 296, 341 ."]},{"a":"sukkan","b":"nn","c":"","d":["suckan. " sörgh oc dröffwilse, sokkan oc wengan JMPs 561. ""],"e":["sokkan )"]},{"a":"sukkan","b":"nn","c":"","d":["suckann. " han . . . talaþe tel þera mz sare sukan (graviter suspirans) " Bu 174 . " mz sukkan oc snöptan " Bo 218 . " mz store sokkan oc ömkelicom grat " ib 213 . thu skalt . .. drikka thit vatn j sokkan ok grath MP 1: 98 . " mz tarom oc sokkan " Bo 220, KL 2189 . " alla högtiders oc glädhis dagha omwändos j sorg oc sokkan " MB 2: 221 . " är hon altidh . . . j sukkan ok j wadha " Ber 27 . ib 34 . thänkiande vppa han idhkelica mz sukkan ok astundan Bo 236 . jak hörir israel önskelika sukkan MB 1: (Cod. B) 553 ."],"e":["sukan . ","sokkan )"]},{"a":"sukker","b":"","c":"","d":[" , se soker."],"e":[]},{"a":"sukker","b":"","c":"","d":[" , se sokker."],"e":[]},{"a":"sukker","b":"","c":"","d":[" , se soker."],"e":[]},{"a":"sukker","b":"nn","c":"","d":["suck. " jac är pinther oc mykit ödmiukadher jac röt aff mins hierta sukkä " SvT 44 ."],"e":[]},{"a":"sukker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sukkafulder","sokka- )"]},{"a":"sukkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? andtäppa. äther man honum (senap) tha styrker han magha ok laather (för lättir) sukkilse (suspiria sedat) LB 2: 50 . dwger han (ɔ: klofflök) for hosthe, och wreker borth swckiilse (suspiria sedat) ib 7: 149 ."],"e":["swckilse )"]},{"a":"sul","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sorghsul."],"e":[]},{"a":"sula","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr en-, tvä-suladher."],"e":[]},{"a":"sula","b":"nn","c":"","d":[],"e":["suluhärþer . Jfr MUKopp 100 ."]},{"a":"sula","b":"nn","c":"","d":["1) sula, skosula. " seltis öla ok sulur war iudha födha " Bil 316 . " aller sömar skal haldha medhan sulur häla ära wndhi fothe " SO 20 . hwar som siäl sko mz ypnom wirnahulum j sulum äller j owrlädhrom ib. lJfr skosula. 2) det understa i en smälthärd; icke bearbetad malm. Jfr suluhärþer."],"e":["sulna sömber","solna- )","suluhärþer , "]},{"a":"suli","b":"nn","c":"","d":[" = sula 2? (Sdw 2: 545). ty sskattade henne (ɔ en bod) ffor iij mark om ther ffoller en sswlj medh ATb 3: 300 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"sullin","b":"","c":"","d":[" , se svälla."],"e":[]},{"a":"sulme","b":"nn","c":"","d":["svullnad, böld. " lliur . . . blaanader skriba (för stripa?) scilicet plana (för plaga) virgarum swlme saarswedhi oc affwnd " GU C 20 (hand 2) s. 93. ath swlmen gaar vtaff handene GPM 2: 311 ( 1508?) . Jfr blodh-, lara-, mun-, öghna-sulme."],"e":[]},{"a":"sulna","b":"vb","c":"v.","d":["svullna. " swa böria swlna oc swella limine " LB 3: 174 . bliffwer nagen slagin oppo ögat, saa at thz swlnar ib 7: 207 . ter aff swlnar tarmen ib 261 . " mitt been begynte både swlna och werkia " RK 3: (sista forts.) 6139 . Lg 3: 85 . hans saar the sulande ok rotnadhe fasth Di 302 . Jfr utsulna."],"e":[]},{"a":"sulnadher","b":"nn","c":"","d":["svullnad. PMSkr 231, 232, 233 . ib 654 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"sulnadher","b":"nn","c":"","d":["svullnad. wardir hon (ɔ: fiola) stöt mz wiin ok lagd wppa swlnadh LB 3: 63 . " ted fordriffwer swlnadh i hwffwdit " ib 7: 136 . HSH 24: 148 ( 1518) . Jfr tanna sulnadher."],"e":[]},{"a":"sulne","b":"nn","c":"","d":["svullnad. dughir hwn (ɔ: korsyrth) for swlne oc wärk LB 3: 197 . ib 196 ."],"e":[]},{"a":"sulne","b":"nn","c":"","d":["svullnad. " sulmen oc werken förgiks " Lg 3: 378 . " lläggir man aff rosir wider siwk ögon tha thagir thz bort swidan oc swlman " LB 3: 60 . om ther bliffwer swlme bak örat, tag nesla bladh oc stööt thom smaa med salt, oc legh pa swlmen, sza forgass swlmen ib 7: 211 . ib 36, 155 . 205. Jfr fota-, pestilens-, pestilentio-sulme."],"e":[]},{"a":"sult","b":"nn","c":"","d":["ss lokalitetsbeteckning. (gränsen går) thedhen til lthen stora stennen iempta bredhasundzholma a nörra sult loc myt i watnet, mellom hendelöö ok norra sultene Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Musieförening 1916 s. 91 (1384)."],"e":[]},{"a":"sulter m","b":"","c":"","d":["hunger, hungersnöd. ad the giffue thet (slottet) snarligen vp for sult oc swar siwkdom skuldh BSH 5: 163 ( 1507) . " stoor swlther kom j landet " MB 2: 207 . RK 1: (Till. t. LRK) s. 233 . Jfr sylt."],"e":[]},{"a":"sultin","b":"","c":"","d":[" , se svälta."],"e":[]},{"a":"sum","b":"nn","c":"","d":[" = summa 2. . . . huilka . . . penninga summo kännis jac . . . oc myn älskelica husfrv . . . fwllelica i godhe nöghyo alla redhelica i enwm sum wpborith haffwm SD NS 3: 165 ( 1416) . för en svm päninga Arfstv 44 ( 1461) . vilde her ture latä scriffue the breff lwdhendis pa höghare swm ib 94 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"sum","b":"kn","c":"konj.","d":["samt adv. och pron. L. A) konj. 1) som, såsom, liksom. Jfr Sdw 2: 1309. läth thär wppa (ɔ en pulverblandning) litith aff starko hwito ätikio rörandis samman som en gröth PMSkr 432 . " adamas är en dyr sten haffwandis lit maxan som rostogth järn " ib 457 . - med korrelatet sva. at thu lös mic . . . swa som thu löste the jomffrwnna SvB 408 (omkr. 150). som, såsom, på det sättet som, på samma sätt som, på sätt som. alt sum thet star nu SD 8: 169 ( 1362) . - som, såsom, i likhet med vad, i enlighet med vad. . . . swam giffwit och scriffuit är j abo aar, dagh ok rwm, swam forscriffwith stoor Svartb 562 ( 1513) . ","3) lika väl som, liksom, så väl som. kendes the thöm pa alle syde ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden SJ 2: 149 ( 1489) . " jtem om siäla daghen äpter messona som daghen til förende äpter siäla afftansangen . . . bör honum . . . jn procession ganga " PK 58 .","5) så mycket som, vid passs . . . ok äre hwsen goodh som xij mark FMU 4: 343 (omkr. 1470). Stock Skb 191 (1521). 11) som. förstärkande. i omedelbar förening med en superl. som han stoodh som bätzst, tha sagde han . . STb 1: 399 ( 1482) . 12) så vitt som, så vida, så visst. jtem skal fodermarsken engen makt haffue nogen fodring fordrage eller penninga ffor henne taga . . . som han vill ware vid sine äre oc wthen tiwffuerj Arnell Brask Biᴵ 33. 13) såsom, så viss som. gud . . . vnne mik tik sköt athersee / mz frögd ok gläde som iak tik, an EK 1913 f.; jr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 511. haff miskund ower mina syndher, som thu ympnith thäs maktogher är SvB 152 (omkr. 1500). - eftersom, enär. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 670. . . . i the manzbotinne som han skyllogir war som han aff dagum tog nigils olafson ATb 1: 172 ( 1462) . 14) i det samma som, just som, under det att, medan, då. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 248 ff., 2: 28 ff. han skip, som thet war fractadh medh köpmansgotz fraa danzeka STb 1: 132 (1477). som han stoodh som bätzst, tha sagde han . .. ib 399 ( 1482) . - närmande sig konditional innebörd. eth stenhws . . . öffwarst j hörneth j the grenden . . . pa norre sidhone som man gaar nidher j grendene ib 2:179 (1486). son, då. i förening med ett föreg. tidsuttryck. nw som the byggia fast MB 1: 175 . " tha som wars herra lykame lyptis fal at thin knä " ST 191 . thentidh som daghadhis badh abotin ib 285 . annath sinne tha som the mässan sanghx Mecht 45 . nar som sangx tractus ib 103 . " ginstan som leedh när mynnat kom torpet fult mez strokröffwarom " Lg 3: 541 . " slaa fämthan när the ärw drwkne. oc när som tarffwas. haffwa hara hiärta PMskr 125. när som bläses i baswn märker samman skikka spetzen " ib 137 . oleff . . viderkendes . . . at han slagit en biscop cortz tienere j häl nw j tette her möte och samquemdh, som war kera nadege herre war her j stadin jnkomen och fridh war STb 3: 339 (1497). strax kom ängilen som barnet war fööt, til ioachim Lg 3: 610 . " fik jemsköt helso som han saa clädhit wt väct " Bil 302 . han sände mangom vigt bröþ. hwilke ämbrat worþo hele som aato af þy (statim ut ex eo perceperunt, sanati sunt) KL 191 . 15) vad beträffar det som, apropå det som. kere her tureb [så] oc gode besynnerlig ven som wi senest snackede med eder om adelkona barn oc theris arff epter lagen . . . tha funne wi sedhen wi skildes wid eder her en alstinges gammal book rett vesgösk lag . . . oc . . . funnom thetta capitel . . . om adelkona barnss arff HSH 16: 101 (1527, Brask). - Jfr genast(Sdw 1: 393), mädhan-, strax- (Sdw 2: 518), sva-, thy- (Sdw 2: 752), þär til- (Sdw 2: 781), äv. Sdw 2: 1086), ä sva- (Sdw 2: 1086), äptir- (äv. Sdw 2: 1137) sum (-som) samt nar 3. B) rel. adv. och pron. Jfr G. Lindblad, Relativ satsfogning i de nordiska fornspråken 113 ff., 121 ff. 1) rel. adv. varest, där. gifuer iagh wårfru clostre i wastenom, som iagk min lagerstadh walldt hafuer, fyra ottunga jordh Bjärka-Säby 359 (1384, avskr.) . ib. tha hafdhe clostret . . . twa gatubodha wpa sama tomptinne, som nw sta the twa, som ingolfuer a kärdho VKJ 3 ( 1436) . . . . en gardh . . . nest swnnan breda grenden . . . som han nw öffuerst boor wijdh almenningxgatan ok grenden STb 4: 93 (1505). - i förening med best. form av längd i uttryck angivande ngts längd. een vpbögdan tregardh medh kellere vnder garden som lengden är nidh at grenden xij (12 1/4) alna och eth quarther SJ 2: 98 ( 1487) . " huilken gardh som är lengden xxj (21) alen wiidh ghatan nidh ath grenden medh knwtana ib. " ib 117 ( 1488) , 146 (1489), 170, 176 (1490), 272 (1495). - Jfr thädhan sum (Sdw 2: 759) samt huru 1, hvar, pron. 2 och hvar, adv. och konj. 4. 2) rel. pron. som, vilken. fore the beredningh sem är xxj mark JämtlDipl 143 (1391-1406). Svartb 563 ( 1513) . - i förening med en följ. superl. Se Sdw 2: 1309. - i förbindelse med en följande prep. (oftast ställd i omedelbar förening med satsens verb). aff . . . ärkebiscopp paþere . . . ok aff hans kanunkum . . . sum the vitnaþo ok svoro epterSD 8: 195 (1362). suman är xlij (42) marcker som garden foe soldes SJ 2: 98 ( 1487) . " ath the enlige och venlige forlichte ware om for:ne arff, som hustrv elzebe sin fritskylling fore (härefter sannol. ytterligare ett fore uteglömt) retta tha vplade STb 4: l93 (1505). ss indirekt obj. at thu lös mic . . . swa som thu löste the jomffrwnna, som draken han wilde fförstäkkia hennas liff " SvB 408 (omkr. 1520). - i förbindelse med korrelat bestående av en hel sats. effther thet ath stadhin är kommen wl till forende, som gudh thes loff haffue STb 1: 246 (1480). - hwart eeth som (fel för af) thessom dywrom J Buddes b 105 ."],"e":["som . ","sem JämtlDipl 143 (1391-1406) . swam Sva rtb 562, 563 (1513)),"]},{"a":"sum","b":"kn","c":"pron.konj.","d":["1, 2, hvar (n. hvart), pron. 7, hvilikin 3, 4, 5, 6. C) interrog. adv. i indir. frågesats. hvar, hvarest. han sagde . . . hwariom som han skulle wäre RK 2: 8590 . ib 8588 ."],"e":["som . ","sym SD 6: 149 (1349) ),"]},{"a":"sumar","b":"","c":"","d":[" , se somar."],"e":[]},{"a":"sumastadh soma","b":"ab","c":"adv.","d":[" = sumastads. skinande liter synis somastadh a hwidhinne MB 1: 361 ."],"e":[]},{"a":"sumastads","b":"ab","c":"adv.","d":["på somliga ställen. sumastads . . . sumastads, på några ställen . . . på andra ställen. annar akrarin . . . hulkin ther somastadzx är stenoghir . . . somastadz vantir Bir 2: 308 ."],"e":["soma- )"]},{"a":"sumber","b":"pn","c":"pron.","d":["någon. 1) pl. några, somliga. tha han sadde, komo som kornyn oppa almanna wäghin MP 5: 166 . - suma stadhi, se staþper (Sdw 2: 479). 2) någon; en del; till en del. som sädhin fyol j ena godha fruktsama jordh MP 5: 166 . " mistes sommer delen aff the gotzeno som skiparen före PMskr 21. faller sommer hären oc sommer fly " ib 159 . " somt aff folkidh " VKU 82 ( 1555) . - sumber . . . sumber, en del . . . en annan del . . . the hade mätit, at the knytha bögningh . . . är som ij (2) alna högre, som i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) alin högre STb 2: 286 (1488). - sumt . . . sumt, delvis . . . delvis, ett stycke . . . ett annat styke. akte vi nu drage . . . aat vastena . . . hvar oss thetta oföre thet ey betager vi vele doch biude til thet beste sompt gaa oc sompt aaka HSH 14: 87 (1526, Brask). 3) somlig, ett slags. saandher til ath göra mwra är manghskona, sommer är swarther oc graffz wp aff jordhenne PMSkr 361 . bärgitt aff huilko alunit görs är huiter steen, och gool inblandh, och än sommer brun ib 641 (senare avskr.)."],"e":["sompt HSH 14: 87 (1526, Brask). n. pl. som MP 5: 166 ),"]},{"a":"sumber","b":"pn","c":"pron.","d":["någon.","1) några, somliga. " at seia þän heþar värþogha iacobum. som. . . sumi sigia varom härra vara licastan at änlitis siþum ok limnaþe " Bu 193 . bönderne fiollo ok summi rwnno RK 1: 2723 . the (djuren) haua hor, ok hwassa klor, ok bite, ok lhwassa tändär, sik medh wäria föri thy thöm må skadha, ok sum haua warlek ok lättan likamma, at flya thet thöm må skadha KS 4 (7, 4) . Bir 1: 204, 2: 305, 3: 98 . som barn motte lag till riddare sia them som än i tånom lå RK 3: (sista forts.) 5193 här synas som thing vnderlik MB 1: 390 . - i förening med ett föregående el. efterföljande thän. tha saghos summi aldrig meer RK 1: 123 . " tha wart han vrede summwm them " ib 176 . han . . . aflät at göra som the thing (några af de ting, några sådan ting) som honum lyste Bir 3: 447 . - sumir . . ., några . . . några, somliga . . . somliga, några . . . andra. waldo somi sergium ok somi formosum Bil 759 . sami nima book ok somi nima hiook GO 341 . ib 286, 407, 409 . Bir 2: 304, 306 . MB 1: (Cod. B) 539 . summi hördo messo ok summi saato summi gingo ok summi aatho RK 1: 708, 709 . " thz war summum liwfft ok somum leet " ib l651. ib 3: 4009 . " som skipp komma hiith och somme komma tiith somme komme fram in till nylandh somme till suttyngen och till aalandh och somme tiil nya kalla hampn somme tiil ryggia . . . somme komme till godha hampn och noghra stötte aa haffsens strandh " ib 3709, 3710, 3711, 3713, 3714, 3715, 3717 . " sighia vise mästara, at sumi män af sin natur lik skipilse äru träla ok vndidåna . . . ok sumi män äru herra " KS 28 (70-71, 30+). äru andre tolf dygdhe, the sik haua til lmanzens sidhi ok äthäue, ok the äre summa i manzens skälum .. . ok summa äru i manzens hugh ok wilia .. . . än andra alla äru i manzens didhom ok åthäuom ib 18 (45, 19) . ib l673 (158, 70). fiskarin . . . takir . . ey alla fiscana sändir vtan först soma oc swa soma til thäs han faar thom alla Bir 3: l291. war herra skapadhe sdom thing ärlikare än som MB 1: 74 . " saloghar man bar . . . som barnen (några af barnen ) a sinom bak ok som drogh han äpte sik " Bu 172 . Bil 481 . - i förening med ett föregående el. efterföljanmde thän. latande bort taka soma thera goz (aliorum bona auferri permittendo) ok lagdhe oppa them soma thunga oc thollica skatta Bir 3: 353 . - sumir . . . sumlikir, d. s. hwi hafwa some mykyt hart hiärta oc somlike vndirlikin hugnadh Bir 2: 304 . adhrir . . . sumir, se annar 3. - sumlikir. . . . sumir, se sumliker 1. 2) någon; en del; till en del. han dictadhe them ok scref sina thro rät ok sidi en del epte judha laghum ok en del äpter cristna manna sidhum. som (för somt?) dictade han aff nyio Bil 726 . " al thenna for:da godhz hwart thera vidher nampn fore sik war gamalt frälse ok klostrene meth allom rät vp a komidh, sompt thet velborne män ok quinnor haffdhe them gifwit fore sina siäl, ok endels thet the haffdho laghlika fangit meth köp ok skipte " SD NS 2: 157 ( 1409) . " om the summo peninga, the rytter haffwa alla lredo faath, oc än somth til baka staar " BSH 5: 6 ( 1504) . " vi viliom thz nw somt (en del deraf) bort sla " Fl 1317 . " sompt hans folk (en del af hans folk) vidh skipin bidha " ib 2036 . war herra . . . lät iordhina soma (till en del) wara bara MB 1: 58 . sumt . . . sumt, något . . . något, en del . . . en annan del. sompt giäldir gudh ok sompt östan wädhir GO 860 . - sumir . . . sumir, till en del . . till en annan del, delvis . . . delvis. fötren (på bildstoden) waro some aff iärn, oc some sköre som staal (pedum quædam pars erat ferre, quædam autem fictilis) MB 1: 14 . 3) somlig, ett slags. sumliker . . . sumber, se sumliker 4. - ett visst slags? sombir (troligen felaktigt; för tombir?) man miste gärna eth sith ögha vppa thz at hans granne miste siin badhin (vir gaudet vanus solo fore lumine clarus vt conuillanus plangat vtroque carens) CO 1052: jfr Rydqvist 4: 315, 320; Kock, Medeltidsordspr. 2: 408 f."],"e":["som LB 4: 312 . n. (nom. och ack.) sumpt UplL Conf. somt Fl 1317 . ","lsomth BSH 5: 6 ( 1504) . ","sompt SML Conf.; Fl 2036 ; GO 860 (på två st.); SD NS 2: 157 ( 1409) . ","soma MB 1: 58 . pl. nom. m. sumir UplL V 6: 1, 14: 13. swmir MB 1: (Cod. B) 539 . ","sumi Bu 193 ; KS 28 (70-71, 30; på två st.). summi RK 1: 123, 708, 709, 2793 . ","summe MB 1: (Cod. B) 528 . ","sommir ib 539 . ","somi Bil 759 ; GO 342 (på två st.), 407 (på två st.), 409. some MB 1: 14, 155 ; Bir 2: 304, 306 . somme ib 154; MB 1: (Cod. B) 528 ; RK 3: 4009 . ","soma GO 286 (på två st.). 409. somma RK 3: 4009 . f. swmar MB 1: COd B) 539. summa KS 18 (45, 19 ; på två st.). n. (nom., ack.) sum VGL II Forn 38; KS 4 (7, 4) . ","som Bu 172 ; Bil 481, 726 ; MB 1: 74, 390 ; Bir 1: 204, 3: 98, 447 ; RK 3: 3709, (sista forts.) 5193. somp Bir 1: 204 . ","somme RK 3: 3710, 3711 . 3713, 3714, 3715, 3117. ack. m. soma Bir 3: 291, 353 . ","somma KS 63 (158, 70 ; på två st.). dat. summum RK 1: 651 . ","summwm ib 176 . ","somum ib 651 . ","somom Bir 2: 304, 305 ; 306. sommom ib 305 . ","soma ib 3: 353), "]},{"a":"sumlikastads","b":"ab","c":"adv.","d":["somligstädes, på somligq ställen, på några ställen. Su 52 ."],"e":["somlika stadz )"]},{"a":"sumliker","b":"pn","c":"pron.","d":["1) somlig, åtskillig. li förbindelse med koll. subst. i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganghlichä än ganghlichä . . . mädh somlichum allmoghä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - pl. några, vissa. nytia han galdra ok somlik (quibusdam) diäfwlzlik ordh Bir 3: 196 . " i somlikom stykkiom är lofflikit at göra klena oc faghra gärning " Bo 18 . " somlike guz kiänne swenä (quidam ex fratribus) fölgdo honom " KL 151 . epter sompleca gudz wina radhe. SD NS 2: 53 ( 1408) . - några, somliga. somlike härdhu sik Bil 246 . syntis sanctus olafws somlekom j härenom ib 866 . somlike twäka ther vm hvars brullöpe thz var som giordhis i chana galilee Bo 58 . ib 137 . Bir 1: 45 . RK 3: 2370 . " ther wäxr trä ther bära wl somplik mz spannom trodhne full " Al 5246 . " somlike thera hafua ey gudz kärlex röthir Mp 1: 84. somlike af iudhomen ropadho til pylatum " KL 388 . " somplike aff os sloppom mz list ett personligt pron. vi kunnom ther äkke somlike (d. v. s. några af oss) skön aa " Bo 2343 . - i förbindelse med subst. i best. form. somlkie iudhane (några af Judarne) vpfyltos mz afund KL 140 . somlikin lambin vordho swartaste vargha Gr 299 . langir wägir är ther mällan somlika kirkionar VKR XVII . - sumlikir . . . sumlikir, somliga . . . somliga, några . . . några, några . . andra. somlikie varo mz aposlomin ok somlike mote them KL 157 . " af somlikom människiom vtgar diäfwlin gerna . . . . ok af somlikim ey vtan nödoghir . . . . thy at diafwllin ingar j somlika for thera foräldra synde skuld . . . j somlika ingar han for thera wantro älla for nakra andra synd skuld " Bir 1: 99 . " slikte sik til een stoor skalker menelaus aat nampne, oc staal wt aff templet mangh kosteligen gulkar somlighen bort gaff oc somligen saalde för päninga " MB 2: 291 . Bir 1: 381 . 382, 2: 154. GS 31 ( 1380) . " mykit atskill somlik mörkin ok somlik (differunt . . . tenebræ a tenebris) " Bir 1: 368 . - sumlikir . . . sumir, d. s. somlica haua meera samuit oc somme minna Bi5 2: 154. RK 3: 3971 . - sumir . . . sumlikir, se sumber 1. 2) pl. några, några ssom helst? vardh hon wärdogh ath kallas brudh aff honom medh gudhelikx skins snille höghelikare än somlike andre VKR II . 3) någon; en del. li blandh haghleth fiöl somlikit som halfdhe enna iomfru liknilse Lg 70 . " etertänt dywr hwilken mot mik gingo . . . thwingande mik stundom somlik (division) ok stundom al sändr " Su 434 . - sumliker . . . sumliker, någon . . . någon, någon . . . annan, en del af . . . en del. fiol somlikin sädhin widh väghin . . . oc somlik fiol j stenogha iordh . . oc somlikin fiol mellan terna oc tidzsla . . . ok somlik fiol j godha iordh Mp 1: 84. 4) somlig, ett êêslags. sumliker . . . sumber, somlig . . . somlig, ett slag . . . ett (annat) slag. mirra [är] somlikin sma ok som stoor LB 4: 342 ."],"e":["lsomlik MP 1: 84 (på två st.) . somlikin ib (på tvåp st.); LB 4: 342 . ","somlikit Lg 70 . ","somlikum SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). somlichum ib 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . pl. nom. m. sumlike MELL B 271: 1 (på två st.). somlike Bil 246 ; KL 157, 388 ; Bo 58, 137, 233 ; MP 1: 84 ; Bir 1: 45 ; VKR II . ","somlikie KL 140, 151, 157 . ","somplike Al 1372 . ","sömlike Bir 1: 380 . som.lica ib 2: 154 . somlige M'B 2: 310. sommeligheRK 3: 3971. f. somlika Bir 1: 381 . ","sombliga GS 31 ( 1380) . n. (nom., ack.) somlik Bir 1: 388, 3: 196 ; Su 434 . ","somplik Al 5246 . ","sumlekin Gr (Cod. D) 393 . ","somlikin ib (Cod A) 299 . ","somlighen MB 2: 291 . somligen ib. ack. m. somlikä KL 157 . ","somliga MB 2: 310 . ","sombligha RK 3: 2370 . ","somlika Bir 1: 99 ; VKR XVII . ","somlikom Bo 18 ; Bir 1: 99, 382 . ","somlekom Bil 866 . ","somplika StadsL Köpm. 20: 1. sompleca SD NS 2: 53 ( 1408) ),"]},{"a":"sumliker","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) några, somliga. " thy at han wäl wiste, swa oc sommarlike flere aff os. j huat mata . . . bo jonsson the gotzen aff honom took " Reuterdahl Kyrkohist I II 2: 530 (1398)."],"e":["sommarlike ) , "]},{"a":"summa","b":"nn","c":"","d":["1) det högsta, det förnämsta, det hufvudsakliga. aldra fulkomplghetinna summa Su 261 . - undir ennne susunmmo. i hufvudak, i hufvuddragen. af thässo som nw är sakt, thikkis vndir enne summo (summatim) ändat vara af vars herra pino. thz som giordhis i threm tidhomen Bo 183 . - ivir summo, i hufvuddragen, summariskt. at iak skuli alt ower summo stakkot sighia Su 110 . 2) summa, belopp. thesse forscripna summa penninga BYH 1: 193 ( 1384) . lagde tilhopa . . . xij lkM dragmas argenti swa storom (för stora) swmmo silffwir MB 2: 318 . " togho af them ena stora swmmo gull " ib 310 . " förs stora swmmo j gulle ib 312. thzx som them syntes aldztingx olofflikhet at halda ällar göma li pänigga taal äldher swmmo (sub forma pecuniæ) " Su 55 . " är thässe summan i päninga tal xl march twa marc minna " SD NS 2: 86 ( 1409) . fore fyra hundradha marker swenska päninga . . . hwilka iak . . . i enne summo vpburet hafuer ib 1: 336 ( 1404) . wi hafuum takit ena summo aff herre gudhmunde, som är xx mark, for alt thet herra jönisse atte ib 37 (1401). een summar stark RK 1: (sfgn) s. 173 . horo for[näm]de summor skolo warda betalada BSH 5: 6 ( 1506) . " ath faa saadano somme ib. " SJ 238 ( 1454) . FM 107 ( 1498) . - uppgift el. föreskrift om summan el. beloppet af det som skall erläggas. at wii motto blifua aff med (d. v. s. slippa att erlägga) thetta smör, oss engen stadz staar i swmmen BSH 5: 491 ( 1511) . - Jfr hovudh-, hvitpännigna-, iärn-, pänninga-, silf-, skat-summa."],"e":["summa: -o SJ 238 ( 1454)"]},{"a":"summa","b":"nn","c":"","d":["1) det högsta, det förnämsta, det huvudsakliga. thriffwandi[s] dagh widher dagh j godho wnfik hon alla dygdha swmma (virtutum summam apprehendit) Mecht 8 . är hon (ɔ Maria) alt manönsisn summa helsamlighin sak (summa salutis - läst salutaris - humanæ causa) SpV 200 . ","2) summa, resultat av en addition. summan aff thät afflat som giffuit är til tässa äptirscripna böner äv xl twsand aar oc xl aar oc xlvj dagha afflat SvB 112 (omkr. 1500). - summa, belopp. stod olaf jönisson til ath han war laris diäkn skyllogir iij fat järn ok i mark päᵍᵃ atir aff the sommone som olaf war skyllogir nigils andhirson ATb 1: 173 ( 1462) . " for ena suma peninga " SJ 2: 2 haffuer opburet mxl (1040) mark ib 192 ( 1491) . wore thet saaka ath renthen ey swa wtginge arlighe och redelica tha ökades förscrifne soma ib 218 (1492). wtgiffuet smederne för alt j ene swmo xiij & ij öre Stock Skb 193 (1521-22). haffwer jac loffwad honom ena somma gwl ther fore Troj 255 . lib 256. 3) sammanfattning. här thwärt amothe, lastanna swmma sik framteande mz siw sinom wanskapilsom SpV 136 . fadhir gör thänna atskilnadh, jak bidher tik först widh ena swmmo (summatim), ok swa eghlika ällir enkannelika ib 158 . . . . ok thär mz j thänna samma clausula ända wara collacionem älla samman talan, j sinne swnmo (summum totius collationis nostræ terminare) ib 465 . " fför thy at man ekke wäl begripa hwart ordh j store swnmo, ty wil jak här äpter aatskilleligha wttydha the xv ordh som ärw j ängilsens helsa JMPs 530. - Jfr hovudh-, pänning-, pänninga-, pännings-summa. ""],"e":["suma SJ 2: l2 (1474) . soma ib 192 ( 1491) , 218 (1492); Troj 256 . ","somma ib 255 ),"]},{"a":"summe","b":"","c":"","d":[" vndher warth kors äre x m rydare . . . och x m fotgangandhe vthen thy ther fölia somanom (Cod. Holm. D 27: summana; orig. torde ha haft en form av sömare, packhäst) och vagna köra och kosth föra (exceptis aliis, qui sarcinis et curribus et inducendis victuabilibus exercitus deputati sunt) Prosadikter (Joan prest) 348 ; jfr H. Toldberg, Ark. f. Nord. Fil. 76: 14, 20."],"e":[]},{"a":"summera","b":"vb","c":"v.","d":["summera, sammanräkna. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 978. the spisningenä, som kom aff calmarna resa, huilkin summerath och lagd war fore lvj (56) marck STb 1: 50 ( 1476) . - sammanslå, inräkna. skal . . . folmar haffua . . . alla the paalar och bygning (o. s. v.) . . . fore hwndrade (100) marcker stocholmeska oc ther är folmars tyende pening vty recknadh oc swmmerath SJ 2: 92 ( 1482) . - Jfr ivirsummera."],"e":["-ath )"]},{"a":"summera","b":"nn","c":"","d":["summera, sammanräkna, sammanslå? gik ther aff (af häradet) xvj (16) kör oc vi (6 t:or smör i arlichan skath oc swmeris i päninga räntho BSH 5: 491 ( 1511) ."],"e":["swmera . "]},{"a":"sun","b":"","c":"","d":[" , se son."],"e":[]},{"a":"sun","b":"","c":"","d":[" , se son."],"e":[]},{"a":"sund","b":"nn","c":"","d":["sundhet. helsa, helbregda tillstånd. i förbindelsen lif ok sund. the drapo thom strax i sama stundh oc stodo fulfaa for liiff oc sundh RK 2: 9250 . " j sta mich före lijff och sund " ib 1288 . ib 1378, 6190, 6210, 6511, 8975. haffuw wi loffuith ok sagth . . . alle thee oss haffue sagt fängilse staa for liff oc swndh BSH 4: 227 ( 1497, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"sund","b":"nn","c":"","d":[" L. sund. eet sund . . . som mange fara iui mz lifs vaþa Bu 498 . " var färiokarl fatöks folks iuir þät sundet ib. a sundsens strand " ib 499 . " annan vägh sundet ib. annan vägh ens hafs sund " ib 521 . " tha the komo mit a swnd " Al 5005 . " ther är nw badhe sio ok swnd ib 1514. " ib 4700 . RK 2: 8970 . ath for:de öö och holm och sondh var lagh köpt FH 6: 77 ( 1492) . medhen swndith will stärkas BSH 5: l157 (1507). ib 114 ( 1506) . FM 593 ( 1513) . - i ortnamn. in gatasund SD 2: 404 ( 1304) . in fløtasund ib. - Jfr flut-, leþ-, smasund samt midh-sundis."],"e":[]},{"a":"sund","b":"nn","c":"","d":["sundhet, hälsa. " li förbindelsen sund ok salikhet. här med ider käre härre then alsmäctogasthe gud befollandes med liff och siäll swndh och saligheth " GPM 2: 168 ( 1503) ."],"e":[]},{"a":"sund","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*sunda karl , "]},{"a":"sundbyggiare","b":"nn","c":"","d":["ss inbyggarbeteckning . . . kerdhe til haluard i lergisnor oc alla swndbyggiara ath the haffdha bygth en wärka mällan lergis nor oc lerghe AktKungsådr 12 ( 1442) ."],"e":[]},{"a":"sunde","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1309."],"e":[]},{"a":"sunder","b":"av","c":"adj.","d":["sund, frisk. " thed holler mannen swnd " LB 7: 168 . tz . . . gör menniskiona lustig och swndh öffuir alt sith liiff ib 178. ib 6: l105. gud, then edher herredöme swndt spare tiil siäll och liiff FM 572 1513), ib 678 ( 1517) . gud . . . then iak edert herre(döme) met liiff och siel swndh och saligh ewighe befeller ib 607 ( 1513) . ib 200 ( 1504) , 587 (1513). Jfr osunder."],"e":["swndt )"]},{"a":"sunder","b":"ab","c":"adv.","d":[" (i användning ofta närmande sig ett adj.) och adj. L. A) adv. 1) sönder, i sönder, i stycken. jtem ii öra fför en kalk söndher wär Kumla kyrkas rb 73 ( 1499) . " tha riff tästen söndher warlika j bräddenom litith " PMSkr 411 . 3) i (avskilda) delar. i thy rumeno skal eet lhws wara. hwilkit swndor skal skiptas mädh enom mwr i tw hws aat ändelango fraan korenom Hollman Bir Extr 233. Jfr i sunder (s. 346). B) adj. söndrig. gaff aalexsandher gulsmidh sigh i heligelicama gille meth en swndher sölff skaal HLG 3: 27 (1518)."],"e":[]},{"a":"sunder","b":"av","c":"adj.","d":["sund, frisk. jac magnus pedersson . . . svnd oc karsk till lmith liiff oc sinne NMU 1: 141 ( 1480) ."],"e":["svnd )"]},{"a":"sunder","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sönder, i sönder, i stycken, i delar. kiände han sin sco wara sunder Bil 249 . " been ok arma waro honum swnder " Al 3508 . " tha hiärtadh är sunder " MB 1: 434 . thz är synth aa hwsune hwar beenith är sundhir GO 267 . " thz syndher är " LB 2: 47 . " lhans krop war saar ok synder " MD (S) 271 . " the graff war heel hwarghin swnder " Al 3401 . " tit glaffuen är helt oc mit sunder " Di 70 . 2) utan bestånd, utan kraft, ogiltig. dömdes then köp swnder som oleff persson i tartila giorde med anna ibidem BtFH 1: 183 ( 1507) . ib 286 ( 1509) ."],"e":["synder . ","lsyndher . ","syndir Bir 2: 329 . ","sindher Di 273 . ","sondir MP 2:6),"]},{"a":"sunder brista","b":"vb","c":"v.","d":["sönderbrista. " laomedon stak sith glaffwen oppa nestorem saa ath thz synderbrast " Troj 29 . " swa som eth kar som ffulth ware mädh bästa oc ffärskasta wiin, sönderbrusthe aff wiinsens stark[h]het: swa söndherbrasth hans hiärta fför kärleksens mykelighet JMPs 444. ""],"e":["synder- . ","sönd(h)er -),"]},{"a":"sunder brista","b":"vb","c":"v.","d":["sönderbrista. vardh hon .. . swa hardhelika piint at al lhänna been södnerbrusto KL 316 . söndirbrast thz skyuit som lhängde vt for thera hälgasto mönstrre ok rifnadhe thwärt nidhir gynum i twa lyti . . . ok stenhallana söndir brusto MP 2: 21 . sundir brast limin j sma stykke VKR VI . banerstangin swnder brast RK 1: 3245 . - bildl. theres kerlekx bandh tha söndher brasth RK 3: 1201 . - Jfr brista sunder."],"e":["sönder- . ","söndher- . ","söndir- )"]},{"a":"sunder bryta","b":"vb","c":"v.","d":["sönderbryta, sönderkrossa, krossa. " natalia . . . baþ þöm ängom för ben sunderbryta än siom bonda " Bu 522 . sundir bryta larin a thöm korsfästo Bo 205 . ib 206 . saa han siin afgudh sönderbrutin KL 308 . " än thot mang (näml. kärl) syndir brytas (confrigantur) " Bir 3: 117 . wingardhanna gardher oc hägnadher är synderbrwtin ib 4: 7. RK 1: 889 . - sönderbryta, upprifva. the haffua brona sönder brutit RK 1: 2294 . - bildl. mädhir sundir brytilsom skal iordhin som är iordhenue älskare sundirbrytas, thy at krppins sunderbrytz mz dödhenom ok siälin mz pinom MP 1: 14 . - Jfr bryta sunder."],"e":["syndir- . ","sönder- )"]},{"a":"sunder bryta","b":"vb","c":"v.","d":["sönderbryta, sönderkrossa. displodere synder brvtha ok sönder slytha GU C 20 s. 456 . lledo . . . dere skada sönder brytha ib (hand 2) s. 70. allla almennelika jordhinna hammar är syndhirbrythin (confractus est matteus universæ terræ) SpV 484 . noe ark . .. smittadhis oc sönderbrötz, äpther theras wthgangh som j hänne waro JMPs 539. Jfr: warder en stor spägil brotin swnder j mang sma stykke MP 4: 82 ."],"e":["synder- . ","syndhir- . ","sönder- . ","-brvtha )"]},{"a":"sunder bösta","b":"vb","c":"v.","d":[" (genom bullande) sönderslå. stadhen sampnadhe sik i en hoop / oc gingo til palazith i et lop / hans porta alla sunder bösto Al 8029-8031."],"e":[]},{"a":"sunder dängia","b":"vb","c":"v.","d":["sönderslå, sunderbulta. tha bödh hofdingen sanctum julianum a nyvt medh knöplom allan swnder dengiä J Buddes b 79 ."],"e":[]},{"a":"sunder ganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå sönder, brytas, krossas, brista. glaffwonen brwsto oc stwmpena flwgo j wädered sköllar och hiälmar söndergyngo Troj 28 . " hwlken skyp tha brwtho oc söndergyngo ib 107. " ib 241 ."],"e":["sönder- )"]},{"a":"sunder ganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå sönder, brytas, krossas, brista. fiöl han mykyt hardelica swa at sundirgik khans armbir KL 364 . " thit hiärta mon nu sunder ga " Iv 108 .at thit hiärta syndir ginge Bir 2: 269 . " adamas brydz ey ällir syndir gaar aff slaghom " ib 221 . " tha nidherfyllo all affgudhen oc söndher gingho " Lg 3: 644 . axeln skal snarth syndher gaa RK 3: 2567 . - Jfr ganga sunder."],"e":["syndir- . ","söndher- . ","sunder ga. syndher gaa. pres. syndir gaar Bir 2: 221 ),"]},{"a":"sunder gnagha","b":"vb","c":"v.","d":["1) sön dergnugga. tha synder gnogho (confricantes) the axen Bir 4: 64 .","2) förderfva, utrota. " ey skal liak nw ythermeer wara mz idher til thäs thän näffsther wardher äller swndher ganghen som syndena giordhe " MB 2: 18 ."],"e":["synder- )"]},{"a":"sunder hugga","b":"vb","c":"v.","d":["sönderhugga. " i otalik mang stykke sundir hioggo the hänna licamma " Gr 287 . Jfr hugga sunder."],"e":[]},{"a":"sunder klyva","b":"vb","c":"v.","d":["klyva, skära el. hugga sönder. hector . . . hwg honom . . . mz siith swärd oppa hiälmen . . . at han mz makt sönderklöff cyrklen ellkir ryngen j hiälmen Troj 175 . Jfr klyva sunder."],"e":["sönderklöff ) , "]},{"a":"sunder knosa","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderkrossa, krossa. " sundir knosadhir af faleno " Bo 94 . ib 149 . - sönderkrossa, söndersmula. brödhit theras war . . . swndher knosat j smaa smolor (in frusta comminuti) MB 2: 24 . - sönderslita. skal iak swnderknossa oc sargha idhert köt (conteram carnes vestras) mz torn oc tyslom MB 2: 93 . 2) krossa, i grund slå, förderfva. sönderknosade (contrivit). them mykit j gabaon mz store plagho MB 2: 28 . - förstöra, förderfva. kroppin skal stundom thwingas oc äkke sundir knosas (affigendum est corpus sed non conterendum) Bo 139 . - Jfr knosa sunder."],"e":["sönderknosa . ","swndherknossa MB 2: 93 )"]},{"a":"sunder knosa","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderkrossa, krossa. - bildl. smälekin söndhirknosa (conerit) hoghin, mz ordhom oc gärningom ok mödhö SpV 150 ."],"e":["söndhir- )"]},{"a":"sunder krasa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderkrossa, krossa. en qwinna . . . nidher kastadhe eth storth stykke aff en qwära sten, oc bräkte hans huffwodh oc swndher krasade hiärnan MB 2: 102 ."],"e":[]},{"a":"sunder krasa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderkrossa, krossa. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 148. qwinnan skal söndherkrasa (contere) tith hwffudh JMÖ 122 ."],"e":["söndher- )"]},{"a":"sunder krosa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderkrossa, krossa. int[ere]re söndherkrösa GU C 20 (hand 2) s. 37. minuo . . . myntzska et componitur com (ɔ comminuo) sönder krosa ib s. 144 ."],"e":["sönder- . ","-krösa )"]},{"a":"sunder krosa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderkrossa, krossa. " the . . . skulu sundirkrosas af pinom i heluite som agna j kornaxom sundirkrosas j trysningh " MP 1: 140 . Bir 4: 111 . " naar konungh karl haffde . . . söndherkrossat sanctam amalbergam " Lg 3: 314 . barnet laagh swnderkrosat ib 379 . han . . . söndher krosadhe allan henna lekam oppa the hwassa stena ib 653 . huilkit . . . qwinna nampn then fförgifftogha ormsens huffwdh söndher krossat haffuer ib 614 . thykte honom som een stoor steen ofwir honom höngde, oc wilde oppa han falla oc sundirkkrosa ST 479 . Bir 2: 24 . skal mins hiärta dyrue syndir krosa han ib 25 . ib 26 . Jfr krosa sunder."],"e":["synderkrosa Bir 4: 111 . syndir krosa. söndher krosa. syndir krossa Bir 2: 24 . ","söndherkrossa . ","söndher krossa),"]},{"a":"sunder lossa","b":"vb","c":"v.","d":["upplösa. stenin swnderlosas aff hitanom ok wmwändis i malm SkrtUppb 74 . Jfr lossa sunder."],"e":[]},{"a":"sunder lösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) lösslita. " äftre stammin syndir löstis (solvebatur) aff bylghionna makt " KL 175 . 2) upplösa (ngt bundet). syndir lösa the korgha som som han hafdhe förra saman bundit KL L201. lhon syndirlöse thom (snarorna) alla Bir 2: 200 . - bild. upplösa (ett bamd el. len förbindelse). the sundir lösa (dissolvunt) wart band Bir 1: 166 . 3) upplösa, splittra, sönderbryta. the skulu vara starke suasom lthe män for hulkra handom murin syndir lösis (ddolvitur) Bir 3: l80. thz bikit älla tiäran. mz hulke nos ark war smordh ok tiäradh, the ey bölghior ok ey wädhir formatte sundir lösa (quam nec procella nec venti dissolvere potuerunt) ib 1: 179 . - abs. thu skal görq i archinne flere rwm, oc brädha mz thy biki innan oc lvtan, at enkte ma sunderlösa vtan enskon blodh MB 1: 168 . ST 388 . 4) upplösa, sönderdela, thera kroppa sculu sundir lösas j muld ok asko MP 1: 34 . 5) göra slut på, afbryta. at synder lösa (interrumpere) then sötasta sömpnen Su 378 . - göra slut på, göra om intet, tillintetgöra. otalik oqvämelik thing fölghia thässe wantro . . . nw wiliom wi främmer homa bryta, oc alla sunderlösa MB 1: 45 . vm thera radh ällä gerning är af mannom tha sundär lösia (dissolvitur) thz rasklikä än vm thz är af gudhi tha formoghin ey i . . . thz sundär löst KL 141 . jwdit . . . swndirlöste hans makt mz hennes änlitis fägrindh mB 2: 173. 6) tillintetgöra, göra förtvifla.d ve them som sundirlöste äru j hiertano til (genom förtviflan i hjärtat äro bragta till) truldom ok villo MP 1: 61 . - refl. lsunder lösas, lösas, skiijas hädan. iak girnas at sundirlösas oc vara mz christo Gr 275 . ib 324 . Bo 256 . Bir 2: 60 . Su 343 . - Jfr lösa sunder."],"e":["syner- . ","syndir- )"]},{"a":"sunder lösa","b":"vb","c":"v.","d":["2) upplösa (ngt bundet). dinodo as are syndher lösaa GU C 20 s. 189 ."],"e":["syndher lösaa )"]},{"a":"sunder nappa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderplocka, sönderslita. " tängirna til at syndir nappa näsonar oc öghonin . . . " Bir 2: 73 f."],"e":["synder- )"]},{"a":"sunder ria","b":"vb","c":"v.","d":["sönderrifva. " sundir rifuo the hänna clädhe " KL 342 . Gr (Cod. D)( 381. spleet mathias oc söndher reff sin klädher MB 2: 224 . " suasom syndir rifwit klädhe " Bir 2: 244 . " swa som lthyndir klutir syndir riffwes ib 3: 56. pramen är nw all synder riffwen " BSH 5: 371 ( 1509) . " kötit sundhir reffs " MP 1: 99 . Jfr riva sunder."],"e":["synder- . ","syndir- . ","söndher- )"]},{"a":"sunder rifna","b":"vb","c":"v.","d":["remna, sönderslitas. " ära wari thic min härra . .. fore at thit hiärta aff othololikom wärk sundir rifnadhe " SvB 117 (b. av 1500-t.)."],"e":["sunder- )"]},{"a":"sunder riva","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderriva, sönderslita. kan nakat breff ther oppa ludhandis . . . finnas äller lfunnet wara, tha är thet breff forglömpt oc forsumat at sunderriffuas SD NS 3: 77 ( 1415) . " disserpere synder riffua " GU C 20 s. l82. aff hwassasta gislomen . . . mädh hwilkom hans wärdogaste licama war aller swa sindher riffwin, thät jnthe war hel a hanom SvB 299 (omkr. 1520). hon sönderreff syn kläder Troj 182 . 2) splittra (jordegendom). hulkin thär lengst haffuer besitit jt godz oc ligger thär jord jnne med som fallin är til arffs tha haffuer han wald loc mact at löse the andra jorden til sig som oppa godzit sither godzit besithia oc jck[e] latha jorden vndan gaa eller sunderriffuas Uppl Lagmandsdomb 18 (1490). ib 31 ( 1490) . - Jfr riva sunder."],"e":["synder- . ","sönder- . ","sindher- )"]},{"a":"sunder rykkia","b":"vb","c":"v.","d":["sönderrycka, sönderslita. " tha lagh hans ärliga hustrv belte i retten, som aff nodhz wegna war swndersletit och swnderych (för -ryckt) " STb 3: 13 ( 1492) . pansara hwffwan synder rykto the Troj 222 ."],"e":["synder- )"]},{"a":"sunder sagha","b":"vb","c":"v.","d":["söndersåga. " en biscopir fik et stort stykke aff thy hälgha korse ok letadhe sik slöghan mästara til at syndirsgha thz mz klene saagh " KL 46 . ib 47 . ysayas . . . warth söndhe sagadher mz trää saagh Su 165 . LfK 54 . lJfr sagha sunder."],"e":["syndir . ","söndher- )"]},{"a":"sunder sargha","b":"vb","c":"v.","d":["söndersarga. excarnificare pina ok wnder sargha GU C 20 s. 82 ."],"e":[]},{"a":"sunder skilia","b":"vb","c":"v.","d":["1) skilja, skilja från varandra. disligare . . . synderskilia GU C 20 s. 192 . skilja från varandra, skingra (och fördärva). hwar som osämian söndhir skel godha sidher (discidit), thär kan atirhallit göra enkte gangn SpV 457 . the (ɔ dåliga "herdar") äru helkir sitande wargha, rifwa oc syndirskila Hel män 110 . - Jfr skilia sunder."],"e":["synder- . ","syndir- . ","söndhir- . "]},{"a":"sunder skilia","b":"vb","c":"v.","d":["1) skilja, skilja från hvarandra. thu vil os sunder skilia Fl 363 . 2) skilja, afdela. christus . . . teedhe sancte birgitte . . . systra oc brödhra almänelikin taluport synderskildan mz enom mwr Bir 4: 82 . 3) åtskilja, hvart för sig omtala (ngt); utmärka. synderskil (distinguit) war hera . . . trättan alatar wppa trättan lagha trappor byggiaskolandis Bir 4: 96 . ib 109. - refl. sunder skilias, skingras. at the skullo sunder skilias oc sinslästum kastas om wäldinna MB 1: 262 . Bir 1: 128 . - Jfr skilia sunder."],"e":["synder- )"]},{"a":"sunder skingra","b":"vb","c":"v.","d":["söndersplittra. " broar borth föras oc sön dher skingras " Su 119 . Jfr skingra sunder."],"e":[]},{"a":"sunder skingra","b":"vb","c":"v.","d":["skingra, kasta el. driva åtskils. abactus . . . borth driffwin synder skingradher GU C 20 s. 1 . " alternare ymsegöra ok synder skingra " ib s. 17 . " disiacio cis icere synder sk[i]ngra atskilia ok margaledis kasta " ib s. 192 ."],"e":["synder- )"]},{"a":"sunder skipa","b":"vb","c":"v.","d":["splittra, forskingra skal kronona gömare ok väriare ängaledhis syndir skipa älla bortläta älla minzska kronona (dimidiare . . . vel diminuere coronam) Bir 3: 400 . . . . sunderskipta (synde-. syndir-. söndher-), v. 1) sönderdela, dela. tha han hafdhe syndirskipt gudz likama j thre lyti KL 19 . " war haafwit at skilt lok sundirskipt (divisum) mz honom (stafven) " Bir 1: 181 . ib 182 . " thera almmenlikin taluport mz höghom oc stadughom mwr syndersipter " ib 4: 86 . swa som hon (ɔ: gudeleken snille) . . . ey söndher skiptes (pArt tur) SU 89. 2) dela, söndra, splittra. hwar stadhir oc hws sundirskipt j sik MP 2: 60 . war . . . aldrigh syndiskiptir will j them Bir 4: (Dikt) 244 . - Jfr skipta sunder samt osunderskipte."],"e":["syndir- )"]},{"a":"sunder skipta","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderdela, dela. - dela, skifta. samma gardh . . . huilken som swnderschiffter är j thwa dela j mellen hans hustru broder ok hanom STb 2: 330 ( 1498) . - Jfr skipta sunder."],"e":[]},{"a":"sunder skära","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderskära. " af huget lät prästren sundar scära i sma stykke " Bu 417 . " suasom han saghe blöt äple syndir skäras " Bir 3: 56 . " brödhit sundir skära " KL 333 . hans läpa ware syndirsorne ib 73 . " tha ignacij hiärta war swnder scurit " Di 371 . " sundir skare the hänna quidh mz hwassom hallom " Gr 287 . " mz sinom sundirskornom klädhom " ib 303 at fiskin formoghe ey at syndirskära älla slita nätit mz sinom husaom flunom Bir 2: 6 . hiärtat sundir skars mz spiutz vddenom ib 1: 344 . mz mino swärdhe hulkit som alla thera limi skal syndir skära (concidet) aff hofuodheno oc til fötirna ib 3: 12 . - bildl. at the synderskära oc atskilia huart capitulum fran andro Bir 4: 74 . 2) sönderslita, upplösa göra slut på. aff eghelighetinne hwilkin synderskär (rescindit) j clostreno endräktena Bir 4: 29 . Jfr skära sunder."],"e":[]},{"a":"sunder skära","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderskära. " iugulare strypa oc strvpa söndher skäre " GU C 20 (hand 2) s. 49. . . . fför hwad sak skwldh han thet breff sijnder skar STb 5: 210 ( 1519) . ib."],"e":["sijnder- . ","söndher- )"]},{"a":"sunder sla","b":"vb","c":"v.","d":["sönderslå, krossa. " ath han war en af thim som porthen sindhir slogh " ATb 2: 291 ( 1486) . PMSkr 471 . Jfr sla sunder."],"e":["sönder- . ","sindhir- )"]},{"a":"sunder slita","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderslita, sönderrifva. " natalia sa sin kära härra viþöpnan ligia allan sundar slitnan " Bu 521 . hänna kötz mz saghum swndher slita Bil 541 . " vi sem thin icam sönder slitas " Lg 518 . han . . . wilde syndirslita mz tannom allan sin likama än han hafdhe format KL 63 . ib 124 . " af hans sundirslitnom adrom ok sinom " Bir 1: 84 . " thera hiärta är sunde slitith " MB 1: 434 . " thz kywsat är j man ok swndher slithet " LB 2: 49 . " sköt han konungin i brystt . . . ok sundirsleet brynio hans " Gr 263 . " syndirslito sancte rpisimie klädhe " ib (Coe. D) 382 . jvdha biskopen . . . söndirsleet siin klädhe MP 2: 13 . " vm vi framgangom mot hänne mz allom varom snarom hon syndirlöse thom alla oc the syndirslitas af hänne sua som skäfwa ok rutin reep " Bir 2: 200 . " syndir slita repin " ib 74 . " söndhersleth sampson the bandhen som annat spinnels näth " MB 2: 121 . ib 120 . Di 147 . " o herra gudh iak ville at thu sundir slithi himpnana " MP 1: 34 . 2) sönderslita, göra slut på. opbryta äller sunderslita thässa forda daghthingan SD NS 1: 675 ( 1407) . " aff eghelighetinne hwilkin . . . syndersliter almennelikin iämpnadg -bur 4; 29. - göra om intet, förstöra. swasom wärldinna mästar sik ortrösta at säthia sina akt, meningh oc dona stundom for gudz wilia, mz hwilko the synderslita oc fordrarffwa rätta wndirstandning " Bir 4: 71 . - refl. sunder slitas, sönderslitas, gå sönder, brista. tha sundir sliis quidhin Biir 1: 134. af thy fordärfwas ok sundir slitz . . . modherin ok dör ib 133 . thin likama . . . sundhir slitis swa som sundrot ok rutit kar ib 254 . - Jfr slita sunder."],"e":["synder- . ","syndir- . ","sönder- . söndher-. söndir-), "]},{"a":"sunder slita","b":"vb","c":"v.","d":["1) sönderslita, sönderriva. " displodere synder brytha ok sönder slytha " GU C 20 s. 456 . llacero . . . sargha oc syndher slidha GU C 20 (hand 2) s. 57. ib. ib s. 62 . " tha sannelica sundersletz (Bir. sundirskiptis, rumpebatur) hauit oc giordhis väghir thär aldrigh var för väghir " Nio kap ur Bir 31 . 2) sönderslita, göra slut på. - göra om intet, upphäva. at wi seet oc hört hafwom at festninga hafwa opta warit syndherslitna äpter tolghom ordhom, som i for:da cedula star SD NS 3: 493 ( 1419) .","3) avskilja, avsöndra. " hulkin iord . . . lares j söderby wilde sunderslitha oc aatskila fran, then annen jord " Uppl Lagmansdomb 18 ( 1480) . - Jfr slita sunder."],"e":["sundir- . ","syndher- . sönd(h)er),"]},{"a":"sunder slitna","b":"vb","c":"v.","d":["sönderslitas, brista. " velum templi synderslitande " Su 316 . all lthin lidhamot söndher slitnadho oc aatskildhos VNB 24 ."],"e":["synder- . ","söndher- )"]},{"a":"sunder smula","b":"vb","c":"v.","d":["söndersmula. " micatus . . . söndher smoladher " GU C 20 (hand 2) s. 140. Jfr smula sunder."],"e":["söndher smola )"]},{"a":"sunder splita","b":"vb","c":"v.","d":["sönderriva, sönderslita. " höffdingen . . . swnder spleet syn klädhen J Buddes b 80. Jfr splita sunder. ""],"e":[]},{"a":"sunder splita","b":"vb","c":"v.","d":["sönderfva, sönderslita. oppa thz at the (lejonen) skuldo genstan daniielum splita ST 19 . ib 115 . Jfr split sunder."],"e":[]},{"a":"sunder springa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderspringa. brista. mz sundher sprungno hiärta Bir 4: 200 . Jfr springa sunder."],"e":[]},{"a":"sunder stampa","b":"vb","c":"v.","d":["sönderstöta, sönderkrossa. wardher thz (glas) söndher stampath LB 2: 38 ."],"e":["söndher- )"]},{"a":"sunder stanga","b":"vb","c":"v.","d":["eg. sönderstånga; sönerbryta. the . .. wille wiborgx mwr söndher staanga mz skeprentiner smaa och sotro RK 3: 3762 ."],"e":["söndher staanga )"]},{"a":"sunder stinga","b":"vb","c":"v.","d":["söndersticka. adhronar oc sinonar i handhomen oc fotomen waro söndher stwngna oc slitna aff iärnspikomen SkrtUppb 317 . " samme opfundne breff dömbdes döt och ad nichillatum som thaa och strax sundherstakx för sitiande rettin " STb 4: 343 ( 1513) . Jfr stinga sunder."],"e":["söndher- )"]},{"a":"sunder stinga","b":"vb","c":"v.","d":["söndersticka. " adhrona oc sinona j handomen oc fotomen varo sundir stungna oc slitna af iärnspikomen " MP 1: 118 . Jfr stinga sunder."],"e":[]},{"a":"sunder ströia","b":"vb","c":"v.","d":["skingra. söndher ströö (disperge) them mz thinne dygdh oc borth ält them Su 69 . refl. "],"e":["sunder ströia sik , skingra sig, skingras. " folkit took sin sönder ströö " RK 1: 2056 . sunder stänkia (syndher- Ber 327 . syndirKL 144), "]},{"a":"sunder stöta","b":"vb","c":"v.","d":["sönderstöta, krossa. " skyppen skulle saa sönder stötas oc forgaå " Troj 282 ."],"e":["sönder- )"]},{"a":"sunder stöta","b":"vb","c":"v.","d":["sönderstöta, krossa. glasith sunder stöta Al 9195 ."],"e":[]},{"a":"sunder trodha","b":"vb","c":"v.","d":["söndertrampa. " hon skal swnder throdha thit hwfwdh " Ber 102 . Jfr trodha sunder."],"e":[]},{"a":"sunder vridha","b":"vb","c":"v.","d":["söndervrida. . . . for huilken sack hon hade sitith j jern och hectilsse pa slotit jt jempt aar oc pa hennis fingra swnder vredne twA jomfrwr STb 2: 248 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"sunderbristilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bristande. för stenanna söndherbristelse VNB 26 ."],"e":["söndher- )"]},{"a":"sunderbrytilse","b":"nn","c":"","d":["sönderbrytande, krossande. bild. MP 1: 14 ."],"e":[]},{"a":"sunderdelis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["sundir delis )"]},{"a":"sunderkasta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. kasta åtskils; förskingra, förströ. til thäs thu (d. v. s. Israels folk) wardher sunderkastadher (dipsergaris) oc skilder swa widha som iordhirike är MB 1: 428 ."],"e":[]},{"a":"sunderknosan","b":"nn","c":"","d":["krossande, fördärv. " thy twingar dödhin them badhe mz eno fördarff ällir syndhirknosan (interitu uno) " SpV 240 ."],"e":["syndhir- )"]},{"a":"sunderkulder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sunderkulder","b":"nn","c":"","d":["kull av halvsyskon. medhen ther ey flere igen leffwe aff then samkullen . . . tha bör henne oc erffua tredelä effter herre eric thureson ok the andre twa sonderkulla fierdedelen aff sama arff Arfstv 88 (1451, avskr.) . ib. lib 16, 31, 32 (1461). tha varo the en samkul oc thua sundherkulla ib 33 (1461). eptir ty hon var samku medh honum oc the andro thua kulla vare bade syndherkulla ib. lsidhen skulde thän annen syndherkule huer tagho sin erffdeel j the tre dela ib. at han hade enthet medh thän annen syndherkul lty the äro bade främede oc oskylde saman ib. ib. ib 34, 51 (1461) . " tha ware the (ɔ arvingarna) en samkwl oc twa söndörkwl " ib 93 ( 1461) . ib. . . . ffulmechtoch pa alla sine medharffua weghna, som äre aff sunderkullomen (SJ 2: 268: swnderkullanom) epter framledne jens erffuastasson STb 3: 261 ( 1495) . (Vissa av fallen kunna även föras till sunderkulla.)"],"e":["sundhir- . ","syndher- . ","sönder- . söndörArfstv 93 (1461)","*sunderkulle (dat. med art. -kullanom SJ 2: 286 ( 1495) ), "]},{"a":"sunderkulla","b":"av","c":"adj.","d":[" (i användning närmande sig ett subst.) L. av olika kullar, samsyskon. eptir ty som thät star j laghen at samkulla bör forsth tre dela loc enghin stadz finz j laghen at syndherkulla bör at ganga til arffs j the iij dele medh samkulla tha dömdom vi her e[ric] e[ricson] . . . tre dele j alt fornempde . . . arff oc badhom syndherkulla fierdungen Arfstv 33 ( 1461) . ib 94 ( 1461) . Jfr sunderkulder."],"e":["syndher- . ","-kulle . ","-kullä )"]},{"a":"sunderkulla","b":"av","c":"adj.","d":[" (i användning närmande sig ett subst.) L. af lolika kullar, halfsyskon. lom nagher jordh godz. som äre kirffues barn tilfalne medh arff epther theris sxwndherkulle FH 1: 149 ( 1494, gammal afskr.) . dömdes mareta lauris dotter aff portas sin fäderne och möderne liggendis i samma stad til skrifftis mz syne stigw moder och sunderkulla BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"sunderlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) särskilt, i synnerhet, speciellt, framför allt. thina (ɔ Marias) gledhi monu mangh wära/tho wil iac sunnerlik siw ath erä SvRimd 45 . " epter radh oc samtykkio vars radhz, sinderlika theras aff österlandum som landzins lägelicheet witha " Svartb 350 ( 1435) . alla . . . priuilegia frihetir ok nadhir. gaffuor och articla, sunnerlika om konungx saköre oc brutpenninga Fyra handl rör Vkl 289 ( 1458) . " at thette köpp är swa skälige . . . tilgongit met frien wilie och myne näste wenner samptyckia, synderliger met mina godhemodher hustrv gertrud fan gaten fulbord HLG 1: 111 (1467). stempde han migh mangastadz synnerliga til halmstada arboga och wazstena " Arfstv 62 (1474-75). - på ett synnerligt el. speciellt sätt . . . oc bewise thet medh laghom . .. epter thet at . . . konung erik . .. lather thet lysa . . . i hwario lagsaghu, eller forwerfue thet synderlika aff konungxens nadh Rydberg Tr 2: 658 ( 1396) . synnerligen, särdeles, i hög grad, myket. . . . oc thetta biudhom wi summerligha allom warom klerchom granelica war at tagha Gummerus Synstat 44 (1425, vid. 1440)."],"e":["sunnerlika Fyra handl rör Vkl 289 ( 1458) . ","sunnerligha Gummerus Syn-stat 44 (1425, vid. 1440) . ","sunnerlik SvRimd 45 . ","synderlika . ","synnerliga Arfstv 62 (1774-75). synderliger HLG 1: 111 (1467). sinderlika Svartb 350 ( 1435) . sinnerdiga ib 437 (1449). Se Sdw 2: 1309),"]},{"a":"sunderlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) i afsöndring. för sig själfv. männene hafdho syndirlika eeth hws ther the skuldo bidhia vthi oc qwinnonar hafdho serdelis thera hws ST 419 . " han sa them alla nakna ganga . . . alla männena swnderlik fra qwinnor ok barn " Al 5765 .. - särskildt, hvar för sig. wi bidhiom idher alla oc hwarn idhra synderlka at i thet breff wilen insighle BSH 2: 115 ( 1400) . " alla thenna före:ne articulos oc hwar thera om sik sunderlika loffwar iak . . . att halda " SD NS 1: 47 ( 1401, nyare afskr.) . ther waro preste . . . tilskikkade som skulle tagha folksens offer och offra thz framdelis hwar prester syndherliga sinom gudh PK 225 . " tha alle apostoli waro swndirlika i them landom som war herra hafdhe them til sänt " Lg 36 sa iak ther een foghla skara . . . the sungo mz swa söte tona . . . hwars thera röst var sunderlika sik ok varo tho allo (för alla el. alle) saman liik (allir þessir fuglar sungu sinum röddum svá samþykkiliga, sem allir lhefði eina, ok söng þó hverr þeirra sinn söng) Iv 434 . 2) särskkildt, i synnerhet, specielt, framför allt. sunderlikä oss aþinkiände, þet wi aghum warä wäriände aldrä änkior oc faþerlösä barnä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). sunderhlika befalir jak til lhans nadh min swen . . . hanus eriksson oc min pilt olaf ib NS 1: 514 (1405). rikesins män tha togho at qwijdha synderligha engelbertz sweena RK 2: 2744 . MB 2: 29 . jach . . . stadhfäster . . . allä the priuilegia och frihether, som . . . konwangh karl . . . akarä borgere . . . vth oc giffuit haffuä, sönderlig. at the mwghä tholfri seglä oc oc til i lödhäse köpstad BSH 5: 35 ( 1505) . gudh . . . giffue them ther nadher till . . . rigsins verff swa begaa, at ther longlighet gangn och bwstan maa epterfölighe, synnerligh thenne vtskotne landzende tiil lise och vnzsätningh FM 572 ( 1513) . han . . . giordhe them witerlikt . .. al sina färhd ok hwath han hafdhe wunnith mz swärdh han wntbödh them thz sunderlik hwru persida honum a händer gik Al 3913 . Ber 246, 263 . Di 57 . " konung magnus haffde han swa kär for andra riddara syndirlika säär " RK 1: 1003 . - på ett synnerligt el. specielt sätt. iak latir mik syndirlika vm them wardha ST 156 . hade gudz nad ey sonderlige waret RK 2: 9609 . ib s. 345 . Su 263 . - synnerligen. särdeles, i hög grad, mycket. thz gör mik synderligha wee at jak skal han swa siällan see RK 1: 3654 . " sönnerligä godhä wenner " HSH 19: 70 ( 1505) . - Jfr beseynnerlika."],"e":["sunderliga Di 57 . sonderlige. synderlika. syndirlika synderligha. syndherliga. synnerligha RK 2: s. 345. synnerliga MB 2: 29 . sönderligä sönnerligä. sunderlik Al 3912 . ","swnderlik ib 5765 (på de båda sistn. ställena i rumsl.). synnerligh),"]},{"a":"sunderliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) särskild, speciell. " thet skal oc vara en lagsafa oc haffua sin sinderlika lagman " Svartb 350 ( 1435) . " tha taghom wy klostret . . . vnder waara sunnerligha hegn fridh oc beskermilse " Fyra handl rör Vkl 284 ( 1440) . the ärligha borghamestare och radhmen i räffla, minan goden sönnerliken venom, sendes thetta breff FMU 3: 218 ( 1441) . " ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skal thz wttömas som widher nakon syndhirlikin deel är " SpV 230 . . . . the iach (ɔ Sten Sture) aff synnerlige gwnst och godwilia haffwer . . . vndfangit NMU 1: 161 (15169. 2) synnerlig, betydlig, stor. högfärdhin är . . . aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse SpV 159 ."],"e":["sunderlig: -ligä NMU 1: 159 ( 1509)","syndhirliker: -likin SpV 230 . ","synnerlig: -lige NMU 1: 161 ( 1516) . ","sönderlig: -liga Svartb 476 ( 1463) ; ","-lighe Priv o skyddsbr 180 ( 1442) . ","sönnerliker: dat . pl. sönneliken FMU 3: 218 ( 1441) . ","sinderliker: -lika Svartb 350 ( 1435) ), "]},{"a":"sunderlöisilse","b":"nn","c":"","d":[" ? 1) upplösning, nedbrytande, omintetgörande. thz som eygh är opinbarlika til reghlonna syndirlösilse Ber 275 . 2) upplösning, tillstånd hvari man känner sig uppgifven el. ltillintetgjord. hfuir thu j dödzins trange . . . sundhirlösilse aff värk i allom limom MP 1: 12 ."],"e":["syndir- )"]},{"a":"sunderlösilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*sunderlösilsa time","syndhir- )"]},{"a":"sunderlösn","b":"nn","c":"","d":["upplösni g skilsmessa. stundom licamans sundirlösn Bo 256 ."],"e":[]},{"a":"sunderrifning","b":"nn","c":"","d":["sönderbristande. " iordhännas skälfuan bärghannas söndher riffnig (petrarum scissure), oc solennas mörke, the witna . . . then wara allas tinghas skapara som iomffrun födde " JMÖ 115 ."],"e":["söndher iffnigh )"]},{"a":"sunderskipte","b":"nn","c":"","d":["skifte, delning. hwar fore dömom wi for:da herra . . . the sama ängena til . . . som hon nw är, vtan alt synderskipte, til äwerdhelica ägho Priv f Sv st 129 (1454, avskr.) ."],"e":["synder- )"]},{"a":"sunderskiptilse","b":"nn","c":"","d":[" ? sönderdelning. vatmanna sundirskiptilse (Cod D syndirskiptilse 393). teknar oc frälsan tilgang . . . til himeriks rike Gr 299 . "],"e":["syndir- )"]},{"a":"sunderskiptilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. åtskillnad. än oppa thz at thu skuli ey söndhirskiptilse (divisionem) göra mälan gudz radh ok gudh, hans radh war hans wili SpV 511 ."],"e":["söndhir- )"]},{"a":"sunderskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["sönderskjuta. " tornith . . . som sunder skottit war " SSkb 35 (1501-02). gaffz . . . timbermennene iiij mark för skermer the hugge j södreport, sidan han wort sunderskothen Stock Skb 161 (1520-21). Jfr skiuta sunder."],"e":[]},{"a":"sunderskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["sönderskjuta. " wij late förbätra war praam och lappa honum ther han swnderskotin war " BSH 5: 502 ( 1507) . - (?) claus massou . . . lot vp henrik nyenbergh . . . sin gardh mädh . . . halffuan ganghin mädh hinrik bolt som han nu sunderskutin är mällen thöm badha SJ 146 ( 1446) . - Jfr skiuta sunder."],"e":[]},{"a":"sunderskyrdh","b":"nn","c":"","d":["sönderskärande. " concisio . . . syndher skirdh " GU C 20 s. 134 ."],"e":["synder skirdh )"]},{"a":"sunderskärilse","b":"nn","c":"","d":["sönderskärande. iak skal döma han . . . swa som forradhara ok forsatara til alla llima sundir skärils Bir 1: 38 ."],"e":[]},{"a":"sundersla","b":"vb","c":"v.","d":["sönderslå, krossa. tha thz (glaset) är syndir slaghit Bir 2: 85 . " hwi äru mine gudh sönder slaghne " KL 308 . Lg 292 . " vardh han s land sundir slaghin mz enom steen " KL 365 . " sönder slagnom allom hans limom " MB 2: 306 . " lhaffdo lthe sin skip ey a landit dragit tha haffde them sion all sunder slagit " RK 1: 1507 . Jfr sla sunder."],"e":["syndir- . ","sönder- . söndher slaa Lg 292 ),"]},{"a":"sunderslitilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. sönderslitande, tillintetgörande. högfärdhin är . . . endräktinna ällir kärleksins söndhirslitilse (scissura concordie uel amoris), aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse SpV 159 . sidhanna ok endräktoghetanna söndhirlitilse (scissio morum et unitatis) ib 557 ."],"e":["söndhir- )"]},{"a":"sunderstänkilse","b":"nn","c":"","d":["och f. skingrande, förströende. samansanka thins hiärta sönderstänkilse (dispersiones) Su 437 . " at samansanka alla sins hjärta sönderstänkilse " ib 454 . - förskingrande, ödeläggelse, förstöring. siäfra thera samuitz minskilse oc sundirstänkilse (dissipati) Bo 137 . iordhin som äru iordhelika thinga älskara skulu sundirstänkkias til synda mz sundirstänkilsom (dissipatione) som äru klärkanna ondo eptedöme MP 2: 200 ."],"e":["sönder- )"]},{"a":"sundhet","b":"nn","c":"","d":["sundhet, helsa. gud . . . giffwe oss ider swndhet och welfart altidh höre och spörie BSH 5: 428 ( 1510) . LB 7: 178 ."],"e":[]},{"a":"sundisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Stralsundsk, från Stralsund, tillverkad i Stralsund. lego ecclesie vpsaliensi . . . xx:ti marchas sundiskÄ de predio meo in wickæstadhum, deinde lego similiter ecclesie beate virginis in forsum xx:ti marchas sundiska de eodem predio SD 3: 463 ( 1320, gammal afskr.) . " att sälia öl vth mz häringebåndh eller sundisk trää " SO 224 . häringebåndh och sundisk trää hålle sex eller otte kanner mindre, än the tynner som här i staden göres ib."],"e":[]},{"a":"sundisker","b":"av","c":"adj.","d":["stralsundsk, från Stralsund, tillverkad ki Stralsund. iiij tunnor sunnest öll Skotteb 418 (1467-68, Kämn). vj alna stwndisk (för swndisk?) STb 4: 40 (1504)."],"e":["sundest Skotteb 416 (1467-68, Kämn). sunnest ib 418 (1467-68, d:o)),"]},{"a":"sundkarl","b":"nn","c":"","d":["färjeman. ss tillnamn. cecilia swndkarlz SSkb 257 ( 1507) . ib 298 (1508). Jfr sunda karl."],"e":["sun- )"]},{"a":"sundogher","b":"","c":"","d":[" , ajd. Jfr osundogher."],"e":[]},{"a":"sundr falla","b":"vb","c":"v.","d":["genom el. i fall bryta el. bräcka. some halsen swnder falla Al 2371 . Jfr falla sunder."],"e":[]},{"a":"sundra","b":"","c":"","d":[" , se syndra."],"e":[]},{"a":"sundre","b":"","c":"","d":[" , se sydhre (äv. Sdw 2: 575)."],"e":[]},{"a":"sundring","b":"","c":"","d":[" , se syndring."],"e":[]},{"a":"sundrisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sundrogher","b":"av","c":"adj.","d":["söndrig. sundrog ok brutin thingh Bir 1: 290 . " hafwa gambla sko ok sundrogha " VKR XIII . " tha hon syna syndroga ärmär . . . vpräkte " Lg 3: 548 . " then söndrige halff slangen " FM 347 ( 1507) . - sönderslagen, sönderbruten. ginstan helga jomfruen . . . hannadhe hans saara lyma ok sundrogh been Lg 3: 573 ."],"e":[]},{"a":"sundrogher","b":"av","c":"adj.","d":["söndrig. thette . . . breff . . . är swndhret oc brent STb 5: 232 (1519) (möjl. i stället att föra till sundrotter)."],"e":["swndhret ) , "]},{"a":"sundrotter","b":"av","c":"adj.","d":["söndrig; söndersprucken. " thin likama . . . sundhir slitis swa som sundrot ok rutit kar (vas corruptum et putridum) " Bir 1: 254 ."],"e":[]},{"a":"sunerliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) särskild, speciel. " han gaff hwariom land oc mark hwariom iw sin sunderlik park " Al 9710 . " gifua ther synerlichit orloff til " VKR 29 . ib 41 Ber 254 . " thetta alt kennemps wi . . . aff . . . boo jonsson hafwa anamath . . . ey ffor ärfd boot älla nokon rä schuld . . . wtan af hans synderlika gothwilia oc nadhom " BSH 1: 182 (1381. aff sönnerligh gwnst och godwiliä ib 5: 35 ( 1505) . " aff arffuith trolli syndherlig til skyndhan " FM 262 ( 1505) . skolom . . . wi särdeles göra honom gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . " hwru honom try synnerliken tekn wordho giffwen " MB 2: 83: jfr 2. minom synderlika win SD NS 1: 235 ( 1403) ; jfr 2. clostirsins synderliche thiänara VKR 9 . - (?) haffwer jach samansankat aff gambla foreldrena krönekar aff synnerliga folke gärniga (för gärninga aff synnerliga folke el. gärninga synnerliga aff folke?) som tha kalladis gete och sidhan kalladis göta eller gota PK 219 . 2) synnerlig, betydlig, stor. han gaff them synderlika gaffwo RK 1: 3176 . sundherliga syndher PK 219 . hade the ther ena swndherlika samqwemdh ib 225 . - Jfr besynnerliker."],"e":["sundherlig: -liga PK 219 . ","synderliker: -lika BSH 1: 182 ( 1381)","synderhliker . ","synderlich : -liche VKR 9 . ","syndherlig . ","synnerlig : -liga PK 219 . ","sönnerligh . ","sunderliket Ber 254 . ","synderlichit VKR 29 . ","synderlichit ib 41 . ","synnerliken MB 2: 83 ), "]},{"a":"sunnan","b":"","c":"","d":[" , subst. sunnanvind. janvarivs . . . 28 dagen sönnan äller västan storm mädh rägn PMSkr 368 . 8b 372. november . . . 9 dögen böryas vintren, sönnan äller södwesth stwndom mädh rägn ib 375 . Jfr västansunnan."],"e":["sönnan )"]},{"a":"sunnan","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[],"e":["sunden RK 2: 1246 . ","sonnan ib 1: (Cod. B, C) 2880. synnan SD NS 1: 44 ( 1401) ; GO 102 . ","synan BSH 5: 254 ( 1508) . ","sönnan ib 210 ( 1507) ),","sunnan at , ","sunnan for","-fore )","sunnan til , ","sunnan vidher","-vidh )"]},{"a":"sunnan","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[],"e":["sonnan VKJ 51 ; NMU 1: 144 ( 1485) . ","synnan HSH 17: 117 (1523, Brask). synan ATb 1: 3, 4 (1450-51). ssinan ib 2: 161 ( 1481) . ","sönnan SJ 2: 146 ( 1489) . ","sönan VKJ 229 . Se Sdw 2: 1309), ","sunnan for","-fore )","*sunnan fran","syndan- )","sunnan til , adv. åt söder, söderut, i söder. olaf aleningen synantil ATb 1: 4 (1450-51). breddin swnnat til wt medh gatwnne i!UDDA_TECKEN? aln ok xx ib 51 ( 1455) . - Jfr västan-, östan-sunnan."]},{"a":"sunnan vart","b":"ab","c":"adv.","d":["sydvart, mot södra sidan. westanwart oc sunnawart SD 1: 228 (1223-30)."],"e":[]},{"a":"sunnan västan for","b":"pp","c":"prep.","d":["sydväst om. swnnan vestan fore thet stenhus her benct fordom sielff vti bodde SJ 2: l98 (1487)."],"e":["-fore )"]},{"a":"sunnanvardha","b":"ab","c":"adv.","d":["åt söder, söderut, i söder. en attong jordh sunnan wardha i wästrä aby SD NS 2: 692 ( 1413) . ib 742 ( 1413) ."],"e":[]},{"a":"sunnanvädher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr västansunnanvädher."],"e":["sönnan- )","l"]},{"a":"sunnanvädher","b":"nn","c":"","d":["sunnanväder, sunnanvind. " sidhan sunnan vädher kom " Bil 860 . " för än sunnan wädhir bläse " Bir 1: 398 . ib 3: 350 . MB 1: 85 . Ber 181, 182 ."],"e":["synnan- Bir 3: 350: Ber 181, 182), "]},{"a":"sunnarster","b":"av","c":"adj.","d":[" L. sydligast. li sunnarsta fierdungin BSH 2: 42 ( 1397) . thän sunnärste gardhen SD NS 1: 89 ( 1401) . sancte örian skulde hafua thät nordharste ärfuit ok sancte henrik thät sunnarste ärfuit SJ 36 ( 1426) . - n. adv. sydligast, längst i söder. kom . . . sunnarst j swerike Bil 844 . aldra synnärst SD NS 1: 294 ( 1403) . - Jfr syþri, sudharster."],"e":["sunnarster . ","synnärster . sunnaster: -astä HelsL Kg 11: 1) ,"]},{"a":"sunnarster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. L. sydligast. the synersthe tomptin VKJ 123 . - n. adv. sydligast, längst i söder. then ena gatuboden sönnerst widh gatan SJ 2: 93 ( 1483) ."],"e":["synersther . ","sönnerster . Se Sdw 2: 1309),"]},{"a":"sunner","b":"nn","c":"","d":[" = sudher. til swnners (ad meridiem) MB 2: 41 ."],"e":[]},{"a":"sunnodagher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hinzæ sunnudag " SD 3: 483 ( 1320, nyare afskr.) . " hinzo synnodagh ib 489 (1320). hynzÄ dictus sunnadag " ib 597 ( 1323) . 2) (Judisk) sabbatsdag. hwa som gör nakan wärknath om sunnodaghin han skal dö MB 1: 335 . at göra väl vm sunnadaghin (in die sabbathi) Bo 87 . um en iudhanna sunnadagh ib 125 . ib 126, 145 . ST 538, 539 . - Jfr fastelavens-, fastogangs-, hvita-, kiöt-, käro-, miþfasto-, palm-, palma-sunnodagher. "],"e":["sunu- . ","sunna- . ","sunne- . sunä- L. sonno-. sonne- RK 1: (LRK) s. 231 ; Pa (Thung) 34 . ","sone- MD 361 . ","synno- . ","synnu- L. ","söne- MB 2: 334 . sun-. siun- (trol. för sun-) Bil 388 . syn- L.; KL 4 ; FM 187 ( 1504) . ","sön- . ","synnodach : -dacha SD NS 1: 551 ( 1406) ; -dachen ib), ","sunnodags almosa","sunnodags bokstaver","söndagx- )","sunnodags morghon","sunnadax- )","sunnodags nat","sunnadagx- . ","synnodax- . ","sönedagx- )"]},{"a":"sunnodagher","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) söndag. sunadagin de sancta trinitate Vg Fornmt I I I 7-8: 157 (1384). nästa sönnedagin fore sancti thome dagh ATb 1: 224 ( 1458?) . at clemeit . . . schal lryme staden jnnan sundagh nesth komande viij (8) daga STb 2: 561 (1491). scriffuit pa örebro slot reminiscere sondagh anno dni mcd nonoagesimo octauo NMU 1: 152 ( 1498) . " om hon haffwir haldit synnedaghen hälghan " SvKyrkobr 357 . " ssenedagen nesth effther warffrv dagh " GPM 2: 225 ( 1506) . - i sunnodags, i söndags, förra söndagen. BSH 5: 268 (1508, H. Gadh). 2) söndagsbokstav. Bil. till Linkbilbh (ny ser.) 3. Jfr N. Beckman ib 61- Jfr fastelavens-, hovudhfasto-, hvita-, imber-, imberdags-, käro-, midhfasto-, palm-, pingizdagha-, qvasimodegeniti-, samthinga- (Sdw 2: 312), thräfaldoghets-sunnodagher "],"e":["suna- Vg Fornmt I I I 7-8: 157 (1384). sona- ATb 3: 231 ( 1510) . ","sonä- ib 240 ( 1510) . ","synne- SvKyrkobr 357 . ","ssene- GPM 2: 223, 225 (1506). sönne- ATb 1: 224 ( 1458?) . ","söne- JMÖ 36 . ","sun- ATb 1, 7 (1452) ; STb 2: 561 (1491), 3: 338 (1497). son- NMU 1: 152 ( 1498) . ","sin- ATb 2: 283 ( 1486) . ","sön- ib 287 ( 1486) ; BSH 5: 219 (1507, H. Gadh), 226 (1507, d:o), 268 (1508, d:o); SvB 502 (omkr. 1520)), ","sunnodags almosa , ","*sunnodags aptan","sondax- )","sunnodags bokstaver (sunnandagx-), ","*sunnodags bön","sönnedagx- . ","söndagx- )","*sunnodags läst","synnedagx- )","*sunnodags mässa","sunnadags- )","sunnodags nat","söndagx- )","*sunnodagha staver , Jfr N. Beckman ib 61 ."]},{"a":"sunret","b":"","c":"","d":[" , se synrät."],"e":[]},{"a":"supa","b":"vb","c":"v.","d":["supa; intaga flytande föoämne. han är väl värdhir sith köth som supir väl sin kaal GO 106 . " dricka eller swpa vngt hönsa sodh " LB 7: 241 . " giff ten siwka . . . sodyt at swpa " ib 258 . ib 3: 170 . wardir henne (rofvans) sodh supit ib 56 . - abs. lthee i stadhen äre medh mik haffwa sköt hwaske bitha eller swpa (d. v. s. hvarken vått eller torrt) BSH 5: 123 ( 1506) . " han saa högt oc blijgade breet som han hade supet heet " RK 1: (Albr) s. 213 . "],"e":["-er . ","supin ) , ","supa af , supa ut. läter han sla thz (fläskspadet) i en disk och täfkar ther aff och siden säter han thz a mun sin super aff hwan supa AS 59 . - Jfr up-, ut-supa."]},{"a":"supa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr upsupa."],"e":[]},{"a":"supan","b":"nn","c":"","d":["supanmat. " later han görä sik alskona supan at han warder ey trangbrystader han late ther i win och piper och ingefärä " AS 60 ."],"e":[]},{"a":"supbrior","b":"nn","c":"","d":["supbrior, underprior. " subrioren i siälennas closter " LfK 35 ."],"e":[]},{"a":"super","b":"","c":"","d":[" , se sopper."],"e":[]},{"a":"super","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*supa drinkare , "]},{"a":"super","b":"nn","c":"","d":["1) flytande födoämne, supanmat, soppa. bödh war herra offra gudhi brödh til laminnilse gudz laans oc sompt til dryk elle til scops (Cod. B sups 563) oc salso MB 1: 480 . thässe tw thing (ɔ: oleum loc salt) äre dryghast oc almänneliast i them landom til salso oc scopops (Cod. B sups 563) ib. 2) = supi. lther bleff aff watn ey en sup Al 6566 . " tak jth kar fulth mz vatn binth stenen wthan widh karith tha men han hwan swp op drikka " LB 2: 60 ."],"e":["sooper )"]},{"a":"super","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","sudherfala VGL IV 11: 1 i var. sudherwidher ib i var. - Jfr västersudher. "],"e":["sudher ut","södher wth )","sudher ut pa","södher wth pa )"]},{"a":"super","b":"nn","c":"","d":["pels, pelsverk. Jfr floghels-, sambletz-, silkis-super."],"e":[]},{"a":"supi","b":"nn","c":"","d":["klunk, sqvätt, droppe. " säter han thz (fläskspadet) a mun sin och super aff hwan supa " AS 59 . " the gato ey en sopa latidh ther aff (d. v. s. af oljan) j lampona " Lg 982 . " tagh eth kaar fwlt mz vatn oc binth stenen vthan a tz, tha drager han hwar sopa vp af kariith " LB 7: 154 ."],"e":["sopi )"]},{"a":"suppa","b":"nn","c":"","d":["Jfr vinsuppa."],"e":[]},{"a":"sur","b":"","c":"","d":["1) sur, som har sur smak. huru sura oc beeska ättikio iak smakadhe MP 2: 139 . ib 191 . ST 177 . ätikia . . . och annor swr tingh LB 2: 9 . swrth wiin ib 7: 5 . ib 6 . " ölith är swrth " SEG 116 . " eth suth äplle " Di 250 . " söthgärn kuna sankar siällan sura miölk " GO 1063 . swr sildh ib 906 . RK 2: 6216 . " at giua suro köti oc rutno dyra salso " Bir 2: 159 .","2) sur, obehaglig, vedervärdig, svår. söth är at drykka ok surth thir gyälla GO 90 . " ä hwat han (stöten el. anfallet) är swr äller söth " RK 3: 54 . hwarke meth sötha eller swra (d. v. s. hvarken med lock el. pock) skall lthw mik naghen tydh koma till ath neka honom Lg 3: 122 . " mz sinom swro ok lllkloko radhom " Su 426 . - sur, vållande obehag, svår, mödosam. hon skulde nära sik siälfwa . . . mz spuna oc sino suro ärwodhe ST 291 . - vållande (ngn) obehg el. förtret, besvärlig (för ngn). med dat. thin älskogh är mik vordhin swr Fl 378, är hwa som them (ɔ: fughla) taka wilde elder ok lughi aff them tände mannen thagher ij asko brände swa war thera fughla natwr the wordhomarghom manne swer Al 5886 . huru swr thu est henne (din moder) wordhin ST 273 . jek seger thz inthecreathur sinom skapare är swa suur som then arme syndoge man MD 23 ."],"e":["surr )"]},{"a":"sur","b":"av","c":"adj.","d":["1) sur, som har sur smak. acidus . . besch ok swrdh GU C 20 s. 6 . jmmaturus . . . omoghen oc swr ib (hand 2) s. 13.","2) sur, obehaglig, vedervärdig, svår. - vållande (ngn) obehag el. förtret, besvärlig. at thw finder aldrigh surane radh än aff gamblom manne Prosadikter (Sju vise m B) 196 ."],"e":["swrdh . ","surane ) , "]},{"a":"surbes","b":"nn","c":"","d":["surbrödskaka? tagh en swrbees swa hether som han komber aff vngen och bryth swndher LB 7: 56 . surblinder, ajd. sur, rinnande, inflammerad. om ögon. thz (ɔ: barnith) wardhir halth, swrblinth, stenblinth (ceum uel strabum), ällir j andhre matto lyth Spec. Virg. s. 171 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). rwta . . . klaarer swrblindh ögon LB 7: 68 . ib 3: 34, 68, 159 . " storlica dyrt liggiandefää aff hulko swer blind (lippientes) öghon varo skär " Bir 2: 104 . " surblind öghon vardho siukare " ib 3: 149 . the raadhgifwara . . . hulkra öghon surblind äru til andelik thing ib 304."],"e":["-bees )"]},{"a":"surdegher","b":"nn","c":"","d":["surdeg. " litin swrdegher syre allan deghinnBer 130. baka brödh mz swrdögh (för -degh) " LB 3: 95 . ib 109 . MB 1: (Coe. A 10) 555."],"e":[]},{"a":"surdegher","b":"nn","c":"","d":["surdeg. PMskr 231."],"e":[]},{"a":"surlax","b":"nn","c":"","d":["gravad lax. ss tillnamn. marthin surlax SSkb 332 (1509-10). STb 4: 346 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"surlika","b":"ab","c":"adv.","d":["surt, littert, på ett sätt som vållar obehag el. smärta. thz skal thu surlika betala. ST 304 ."],"e":[]},{"a":"surmandol","b":"nn","c":"","d":["bittermandel. Se Sdw 2: 1309."],"e":[]},{"a":"surna","b":"vb","c":"v.","d":["surna, bli sur. acere swrna GU C 20 s. 5 . ib s. 6 . raneco . . . cere vredgas ok swrna ib s. 515 . " swa som watnith j winklasanom swrnadh (putrefacta) äller swdhit aff solinna hita. wmwändis j win " SkrtUppb 14 . ath . . . winith äller ölith swrnar oc fördärffwas PMSkr 64 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"suräple","b":"nn","c":"","d":["suräpple, äpple av vidapel. ma loc göras ätikkia aff swräplom PMSkr 330 ."],"e":[]},{"a":"susan","b":"nn","c":"","d":["susning. " for swsen ok blesen ok hwinan j ören " LB 6: 105 ."],"e":["swsen )"]},{"a":"sutare","b":"nn","c":"","d":["1) ss tillnamn. " andris suthare " DD 2: 10 ( 1391) . - i ortnamn. före sutarmala li algutzbodha sokn SD NS 2: 8 (1408, nyare afskr.). 2) cyprimus tinca, sutare, skomakare, lindare. Jfr Tamm, Om tyska ändelser i svenskan s. 7; K. Piehl, Nord. Tidskr. f. Filol., N. R., 5: 282 f.; Lorenzen, Gld. glosser s. l62. ätha lax örith swthar hornfisk LB 1: 96 ."],"e":["swthar )"]},{"a":"sutare","b":"nn","c":"","d":["1) ss tillnamn. " magnus sutare " RP 1: 262 ( 1368) .","2) sutare, lindare. ther dyy bothn är triffwas wäl kroppor oc swthara PMSkr 363 . " en fisk som kallas tinka äller swthara ib 518. ""],"e":["*sutara änkia","sutarenka )"]},{"a":"suþ","b":"nn","c":"","d":["1) kokt vatten (användt vid diskning och tvätttning). fanta ok ilhyde . . . slogho soodh (af senare hand ändradt til swdh) a han ok orent watn (aquam utensilium super caput ejus frequenter fundebant) Bil 582 . " the beguta han mz sodh oc diska watn " Lg 586 . ST 58 . 2) vatten hvari ngt blifvit kokt, afkok, dekokt. blandher man henne (malört) mädh merkie ok temprar henna sodh tha doger thz ffore gwla sooth LB 2: 45 . " rwta är ädle yrt . . . then som haffuir harden bwk skal drika henne sodh " ib 3: 66 . henne soodh dugir for tannawärk ib 67 . " än man twa sik vpta ii henna (körfelns) sudh " ib 5: 81 . enula alandh sudhit aff hänne tha hon är sudhin drukkit rensa lönlik siukdom ib. ib 2: 46, 47, 3: 56, 77 ; 4: 345, 350, 5: 80, 7: l10, 148 o. ls. v. tak hyortha horn ok skaff aff ok sywdh j wathn thre köth wella (för som thre köthwella? jfr ib 7: 152 ) ok lath sudhith rindha gynom jnt kläde ok tak aff sudith optha munnen fullan ib 2: 57 . - afkok på kött, vatten hvari kött blifvit kokt, spad, såd. some badho han siwdha ok fla ok sidhan sudhit a hänne sla Fl 1735 . han hengde sin kätill offuer elden. oc hiog hanum full aff ormens köt. tha thz war sodit, stak han handena i kätillen oc wilde smaka sodit Di 123 . " sodit liop nider i halsen ib. tagh kötit oc osyrdha brödit oc säth thz vth vppa the bärx hallena oc gywt sodith ther vppa " MB 2: 86 . - soppa, köttsoppa. baadhe sudh oc köt oc alzkon annat sowil VKR 37 . - spad elle soppa som gifves hundar. lth (för then?) sithir opta a doomstool ley¨ kan skipta hundom swdh (catulis dare ius) GO 1059 . kyklinga mz eno sodhe aff ätiko eller wiin oc godhom yrtom LB 3: 19 . 4) kokt kött? kosten schal hollas . . . meder thua skynckar, ok fara köt, som tilbör med fyra faat grytasteech, eldler annat sodh (för sofl?) SO 193 . - Jfr kiötsudh."],"e":["sodh . ","sod . ","soodh . ","saadh LB 2: 46, 47) , "]},{"a":"suþermaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"suþre","b":"","c":"","d":[" , se syþre."],"e":[]},{"a":"sva","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. 1) så, sålunda, på det sättet. at (jngen) dyrues at tala sua mer a þem stole Bu 197 . cristoforus spurþe hui han sua giorþe ib 498 . " sa woro the xij thz fenggelse quith " RK 2: 8302 . " swa warder os war harm hempdher ower drötning phila " Va 5 . " än swa þykker likt " SD 1: 669 ()1285, gammal afskr.9. hon skal mik fölghia . . . ok halda tho sina kristelika tro, om henne siälfue thykkir swo Fl 78 . " konungen han wille ey saa " RK 1: 2887 . " enula är aland . . . wardir hon skorin i ööl ellir wiin oc swa drukkin " LB 3: 55 . mädhan magdalena stodh swa (sic) oc grät Bo 226 . " thz var herra vppinbaradhis hänne swa i förstonne " ib 227 . " väl var iosep säl som värdoghadhis swa vmfämpna vars herra licama ib 210. - med följ. at. bäther står swå almoghans styrilse at lere hånom styra ok rådha " KS 6 (13, 6) . är þet swa at nokar af bondum vil frälsis man warþä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunni igh in koma " ib 558 (1346, gammal afskr.) . " thz hende sigh saa th konunghen foor tiill then helgä graff " Lg 3: 29 . " lat som swa vare at the vistin mik äkke vara thin son " Bo 185 . mädhan thu swa stadhfäste at iak skal ändelica thola korsins pino ib 186. bar þöm sua skyldskapr saman. at iosep . . . ok celofas varo bröþar Bu 194 . wi skwle . . . läggia os allan win om sa leffva . . . ok sa tiäna gwdhi ath wi maghe kunna fly helwites . . . pino Gers Ars a 3. iak scal swa skipa at thu wardhir vplängdir KL 112 . " vi viliom thz . . . skipa swa, at thu matte ena konungx dotter mz giftom fa " Fl 447 . " huru han matte fly thz sa at han matte sielff til nycopung fare " RK 2: 2955 . " hans in war swo skapt athan war blidher oc ödhmiwker " Di I . Jfr sva at. - med följ. sum. swa är thz som i sighin Bo 218 . - sva . . . sva, så . . . så, på ett sått . . . på ett annat sätt. annar meenar swa oc annar swa Bir 4: 33 . ib 1: 216 . VKR 77 . - på ett särskildt sätt . . . på ett särskildt sätt? waar herra ensamen, han är swa fulkomen, at han är alt loc hawer alla dygdher oc krapta i enne dygdh oc enom krapt thz är hans enfalda natwra oc än tho at wi thänkiom han swa witran, swa godhan, oc swa wäldoghan (Cod. A särdelis witran, särdelsi godhan, oc särdelis wäldoghan 78), tha är tho alt et mz honum MB 1: (Cod. B) 534 . - sva ok sva, så och så, på det och det sättet. hafffwir iak giort saa oc swa (sic et sic ) MB 2: 19 . " lj tilskyndden han swa ok swa syndä " LfK 265 . - sva äller sva, så eller så, på det sättet. bödh war herra swa eller swa dräpa the diwr som offradhos MB 1: 475 . - så, sålunda, på följande sätt. sva scriuar egisippus. iuþ como mz gyru raþe tel iabobum, ok sagþo sua Bu 197 . " af thessom fiurum howdhygdhom sxkriuar en vis man scheca. ok sighr suä " KS 20 (50, 21) . " tha gaff han (marskalken) ey foder vtan swa han loot then staff ther jnnan staa loot hwan taka som lhan wille " RK 1: 3602 . - så, på det sättet, med den bestämmelsen. swa täkki romarem thz at haldha . . . togh swa om jwdem täkkis här til thenna stadgha nakot ythermere tilläggia äller aff tagha . . . thz standhe j theris waalle MB 2: 243 . - sva mädh skiäl, med det förbehåll. kennis iak . .. mik haffwa pantsath . . . herra knwt udsson . . . for hundradha mark . . . alt mith gotz . . . swa meth skel ath landskildhen ok hwat aff gozit vpbärs skal egh affslas i howdgeldhit SD NS 1: 20 ( 1401) . Se vidare under skiäl 11. Jfr B., - så, likaså, på samma sätt. swa är oc ämuäl nu j vare vidhirtalan Bir 3: 420 . scal man taka smidiosindhir tyhry stykke o läggia j eldh oc göra thz glödheet lägge sidhan först eth stykke j eth ämbar . . . oc göri samuledh mz thz andra stykkit oc swa mz thz tridhia LB 1: 98 . med följ. sum. swa dröfdhis han tha som annar man Bo 187 . the (Adam och Eva=) ware iämskyt the wordho swa wäxen som tilhörir människio natwro, tha hon är thrätighi aara gamul MB 1: 1 . " sigar folket at sua är. som iak se varn härra sialvan. än iak se iacobum " Bu 193 . - med följ. sva sum. han skal swa atirkomä swa som i saghin han vpgaa i himelin KL 131 . - efter föreg. sum. som konunger sty4er ridderskap mz hertockom eller marskalk . . . swa styrer war herra alla himbla mz änglom MB 1: 44 . - efter föreg. sva sum. sua som huart got kläþe . . . hauar sit lof. tel bätra . . . kläþe kombar fram . . sva äru ok alle hälghe män got lof värþe. vtan iohannes baptista hauar ensamen ii sinom lifnaþ en pris for allom hälghom Bu 49 . - så, likaså, af samma verkan. med följ. sum. swa är at känna dara radh som sla watn a gaas GO 931 . - Jfr sva sum A 1. 2) så, i så hög grad, att dn grad. i förbindelse med ett verb. adj. (hvilket, om följ. subst. har obest. art, sättes framför denne, jfr en 6) el. adv., ngn gång äfven adjektivet nyttjadt subst. skulin ij äkke swa dröuas Bo 218 . þe kändo eigh christum firi iacobum. sua varo þer like Bo193. sua var iuþen galin ok vildar ib 78 . " kungen spurþe hui drotnignen var sua länge " ib 187 . sua mykit höre os tel här af sighia ib 8 . " at swa wäl borne män ware hanum fra wände " Bil 434 . " ey war swa langer time mellan decium ok theodosium ib. sigh mik hwi thu frestar cristit folk swa mangom lundum ib 542. antonius vndrathe at paulus swa aatuaktelika gömde thz ordh " KL 201 . " the siälina som iak veet haua swa litlan kärlekin. kalalr iak hwazske vidha älla stora " Bo 77 . " hwa är then som swa piltir gik i öknena " ib 81 . " han war woxen som jette vtan han war icke swo lhögh " Di 1 . " hwi gräther thw swa saarlikä " Lg 3: 2 . " thu skalt hedhra henne hwar dagh mz tre pater noster oc aue maria, oc hwar tyisdagh offra try lyws för hennas beläte . . . han swaradhe hwi swa mera om tisdaghen än om andra dagha " ib 705 . " at han aldre saa sun litla lna bro " Pa 19 . " ltak her aldre förra fan nakan tidh swa diäfuan een man " Fl 1167 . - med följ. at (thät). þätta lius vaxte sua . . . at ängen synd matte fa noquara maet näþ härre hiarta Bu 10 . " nu hauar þin kuna sua ff them her legat haffua för oss, thet jemer är att höra aff then fatiga almoga, her dagligen indkomer oc claga sin briist " BSH 5: 11 ( 1504) . vardh han ther sua hardelica pinter oc plaghadher at han tapadhe badhe skäl oc sinne oc sua hardhelica pintis han ther at han höfdhe maxan glömt kalla oppa gudz nampna Pa 19 . " the sama bron hon var sua mic oc thrangh af sik at han aldre saa sua litla lena bro ib. fik han höra sua mykit skrij loc sua stort eth roop at han for räddogha sculdh hafdhe maxan fallit vm kul ib. lhawa swa goþan häst, at se wäl wärþer fyurutighi marker SDD 5: 476 (1315, nyare afskr.). sua vart oghn en sual. at tomas gik ut menlös af hanom " Bu 188 . " hui äst þu sua bantsatter. at þu ueter . . . guþlekan heþar þinom afguþum ib. dacianus var . . . sua grymbar ok galin mot cristnom mannom . at i en manþ drapos tu þusand oc tiughu kib 493. han war swo myken kempe at allar kom han ther i striidh athan war nokon sin redder " Di 1 . thu . . . ther för war swa mäktogh en man at thu europas land all wan Al 707 . swa länge lifdhe iohannes at hanwar eno are minna än hundradha ara gamal Bil 158 . Jfr sva at. - med följ. sva at. han . . . hiog ther af swa stora ena steek . . swa at twa vargha älla flerä gaato ey ätith ij eet maal merä Iv 3141 . KL 182 . Lg 3: 85 . - med följ. sum. sagde at enchte iarn war swa hnwsbonde hwld som sproan Di 90 . MP 1: 64 . - med följ. sva sum. iak var aldrigh swa omgör aff nakrom lifuandis manne för swa som iak kär nu aff thik Iv 5139 . - så. li förbindelse med ett adj. och med följ. sum bildande ett uttryck med kasual bibetydelse. mik thykker thz wara vnderlik thing swa wiidh som wärldin om kring at hwar then man som i henne saate (tt, då verlden) är så vid, hvar och en som befunne sig i henne) widh iämpnan sidh wara matte Al 7134 . huilkit han, swa wiis man som han war (hvilket han, så vis som han var; hvilket han, enär han var en vis man), ey hafde frambudhit eller til budhit om clostrit ey hafde hafft rät til gozit SD NS 2: 127 (eft. 1409). - i förbindelse med et adj. bildande ett koncessivt uttryck. swa manga lunder (så mycket än) iak hauer om leet i förbindelse med adj. el. adv. som beteckna myckenhet. intensitet, ti o. s. v. skulu þe . . . vtt afsätiäs, oc andre swa manghe i þera staþ (näml. sätias) SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . - med följ. su.. til altarä omnium sanctorum giwum wi swa mykit som nu är snymst sakt SD 5: 565 ( 1346) . " swa brat som han kom när nöta hiordhinne fiöllo al nötin a knä Kl 17. böte i embetet eth pundh wax sua tijth ok swa apta som han ther mz beslagen eller befunnen varder " SO 158 . " är swa fast þän þyþynuer som kopyr som þän som styäl " SD 5: 638 (1347. han doo swa wäl for sina owini som for mik ok sina vinj Bir 1: 111 ; jfr 4. - med följ. sva sum. om thesso päninga swnmo swo wl swo som alt andat skipte os i mellom är SD NS 1: 17 ( 1401) . - med följ. som underförstådt. swa brat han fik see piltin. kände han han ginstan Bo 7 . thetti war . . . thin glädis fwndh swo opta thu thz saat MD 63 . " leeth konungh cristiern gripa . . . saa manga han hadhe mistänkhte iwall " RK 3: 690 . - Jfr braþer, faster, framber, langer, länge, opta, snar, väl. - i förbindelse med ett föregående el. efterföljande huru. tha forstodh gamble brodhren. at huru ofta mannen staar a moot sinom thankom, swa ofta kronas han af gudhi KL 265 . " hwrw mang ärw hoffwod swa mang synne Pm 19. swa mykit är war siäl lgudhz liknilse . . . huru mykith hon är hans bigriplikin " Ber 201 ; se vidare under huru 7. i förbindelsen sva myklo m7kt framför en komp.: så mycket, dess. til þes at þetta er sua mykle staþughane SD 6: 181 (1350(. þär fik han sua myklo mere hugnaþ af guþi. at han hafþe mindre af mannom Bu 149 . " the wilia nw swa myklo wär (eo detirius) lifwa at iak atir löste them mz beskaren dödh ok pino " Bir 1: 64 . " syndin är swa myklo mero at then är wäldughare som syndar " MB 1: 478 . ib 462, 483 . Bir 1: 293 . thinäna mik swa myklo renlikare. huru myklo mere miskund iak hawir girt mz thik ib 88 . huru myklo mer mi son ropa til thera . . . swa myklo meer fästa the sin hugh mot honom ib 225 ; se vidare under huru 7. - så mycket, ju. swa myklo hwar thera är ärlikare, thäs flere natwirlikare (för natwrlika) dygdher hawer hon MB 1: 126 . ib 452 . - sva mykko (mykit) som, d. s. swa mykth som nakath creatwr hawer färre natwrlika dygdher, thäs bradhlikare wardher thz fulkomnath epte sinne maato MB 1: 127 . swa myklo meer som mannen är aktande nakra nytlika syslo, thy minna hawer han toom at göma at nakr om hägumma ib 128 . - sva myklo (mykt) . . . sva myklo (mykit), ju . . . dess. swa myklo mere löön thu fik swa mykklo mere äro skal thu göra hans signadha modher Lg 40 . swa mykyt (quanto) rikare ok höghbornare thw äst swa mykyt (tanto) hardhare rekinskap kräffs aff thik Bir 2: 283 . ib 333 . MB 1: 77, (Cod. B) 508. Su 30 . 3) så, i hög grad, högeligen, synnerligen. swa vredhelika han thik spyria ma Fl 1164 . hafuer iak swa raskan een swen ther iak vil honum sända ij geen Ivb 1291. sa fast ta henne til lhertogen leedh MD (S) 210 . " saa hardeligha bögynnar han tiil byscopin tala " RK 3: 749 . " saa illa monde thz byscopin beehagha " ib 755 . " han swor saa stora eedha " ib 759 . k cristiern hade tänkt swänskom saa harth eeth riiiss ib 2400. 4) lika väl, så väl. sva . . . sum, lika väl . . . som, lika mycket . . . som. tro . . . ihesum vara guz son ok hans moþor mö sua siþan som för änö hon föde Bu 15 . " j them timanom aatz köt j franz almännelika swa vm löghordagin som vm synnodaghin " KL 76 . " swa af minzsto syndom som af mästom " Bir 1: 293 . - så väl . . . som. allom scal lgifuas mat oc dryk iemlicha swa them ytirsta som them fremsta swa vm fastodagha som vm adhara tima vm aarith VKR 41 . lfrwn . . . vndirstodh sins sons vilia swa (tam) af thy at han lärdhe hona innanti. som (quam) af thy at han ga hänne tekn Bo 3 . " j thässo seem vi oc swa fadhirsins som sonsins osighelikin kärlek til os " ib 184 . " swa klärka som lekmän " Bir 4: 47 . - sva . . . sva sum, så väl . . . som. þet skal allum mannum witirlikit wärä swa þem eftir komä swa sum þem sum nu äru FH 3: 5 ( 1353) . ","5) likaså, likaledes, äfvenså, äfven. þännä sama dom wilium wir at þe män hawe sum geengangä warum dom. ok swa þe sum egh wiliä firi os komä the þeer äru þrisuä firi os kallaþir SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). baþe wari män ok swa adþri thär i härramnna gardþum thiäna i wart riki ib 669 . lib 5: 562 (1346). kumbär eþtitakin a bysins þing . . . ok swa þän eþän vil siä SR 13 . Bo 123 . " arla ok swa sirla " Fl 10, hon (dörren) skal altidh wara atherläst. wtan thiäntidh nakor persona skla ingaa j renliffuit oc swa tha biscopin skal wisitera clostrit Bir 4: 84 . " doger thz ffor hoosto ok ffor brysth . . . ok swa ffor haldh " LB 2: 49 . räkna the . . . hwru mykyt the haffwa förtärth, vadhe i päningom oc swa i timanom LfK 144 . " sywdher man honum j hanog ok drikker thz doger ffore lwngo soth swa om lman äther honum medh ätikio " LB 2: 49 . - äfvenså, dessutom. saa haffua the rytters sist her wp foro inthe forgäthet thet igen war BSH 5: 11 ( 1504) .","6) så, sedan, derefter. " om tid el. ordning. kunungen lät binda tomam vm hänar. ok framleþa for sik. ok böþ sua hanom vänmda quinonna hugh atar tel sinna bön[d]a " Bu 188 . " tha thik thz forthrytir, wil thu hafwa höns, swa galrey, swa annan kräselikin mat " ST 320 . tha kom ambugas sik lönlika jn ther han laa, oc gik bak oppa han oc skar hans strupa söndher . . . oc groff honom swa wndher sängena Lg 3: 666 . " swa forswan sancte iacob " ib 29 . skalt thu . . . höra läsas bordhläsnig oc predikan, oc swa hoppas til gudz at thu findher oppa ällar at gudh tee tik thina syndher LfK 145 . tak äggiaskal . . . oc slaa thz alt i dupt oc lät swa i ena rör oc bles thz swa wp i näsana LB 3: 34 . " han sagde sidan hwariom som han skulle wäre fforst skyrännare sa rännebaaner " RK 2: 8591 . - strax derefter, då. saa kom sancte iacop gangande Lg 3: 28 . - så, då, i sådan händelse. hwar tiisdagh skall tw läsa iij pater noster ob ränna eth liwss for henne altiid swa skär tigh gotth Lg 3: 26 . Jfr 7.","7) efter en temporal bisats inledande eftersatsen: så. tha the vprisa sa wexer thom giri MD (S) 259 . swa länge som siälen är y thinom krop sa takka ok ära iämpt ok altidh gwdhi Gers Ars b 3. när the foro hem ighen, saa skänte han them medh bysse och piil SH 5: 167 (1507).","8) så der; i viss mån. nokot sva, något litet, ett grand, en smula. war archen i färdhom hundradh aar, oc än nakath swa meer MB 1: 168 . " erik konunger var nokot swa läsper " RK 1: 67 . 9) så (dags, års, tids). med gen. swa aars war solena hetasta gang Al 4138 . " saa aars plegde ther wara myken snyo " RK 2: 8028 . ib 8068 . han . . . sporde hwi han saa dax hade sith harnisk oppa al ena Di 263 . " hon förnam enkte aff sinom bonda huilken altidh sadax plägadhe hema wara " Lg 3: 666 . nattena for viijde dagen swa tidh som diefulen plägädhe hona gäfuäst qwälia syntes han henne openbarliga ib 558 . 10) i den mån, i samma mån. med följ. sum. sua gaar annars men hanom när: som han är hanom liuvar ok kär Bu 74 . 11) så, så visst. i eder och bedyranden. swa skiwter iak til gudh mit maal swa hiälp han mik badhe til liif ok siäl iak aldre skyldadhe til thän sak Iv 2663, 2664 . Va 23 . Di 119 . " ärindit warff iak troliga sa hielpa mek gud " ib 37 . " swa vardhe mik väl iak thän ey veet ther idher giordhe a moot " Fr 195 . 3wil han ekke, tha wtan alla twäkan tagher jak tiik til mik swa lifwi gudh MB 2:212 . " aldregh skal iak oergiffua han, swa liffui iak " Su 86 . " swa wisseliga gudh lifwir (vvit Dominus), är thän mannen dödhin werdhir " ST 505 . - med följ. at (thät). sa är konung tydriks anlite skafft. oc sa hialpa mik gu at thz är ledre oc ekke fägre Di 167 . " tha swor konung tidrik hanum en ed . . . oc bad sik sa gud til heilp athan icke wiste mymmingx wd for offuan iord " ib 158 . ij skulin . . . swäria swa swa hiälpe mik gudh ther alt forma thz iak skal thetta halda Iv 5538 . " liffwe herran gudh, at om j them haffdhen liffwandis förwarat. tha skulle iak idher ekke dräpa " MB 2: 94 . ib 166 . - med följ. sum. herra gafuian swor tha om gudh swa hiälpe han mik mz sit budh som iak var aldrigh swa omgör aff nakrom lifuandis manne för Iv 5138 . gudh laathi mik saa i hymerike bliffua som jak akther och will ath scriffua gudh giffui mik saa syne naadhe som sweriges riike stodh tha i storan waadhe RK 3: 1873, 1875 . " gud warde mik sa hwll som iak skall wara ider hull " Di 169 . " swa liffui min gudh, som födher iak som, äller dottter, thz scal iak offra i hans helgha mönstir " Lg 3: 2 . " swa liffwi myn gudh som hans ängil göme mik oc tröste (vivit autem ipse Dominus, quoniam custodivit me angelus ejus) " MB 2: 168 . 12) alltså. mantzxins likame är ärlikast likame ärlikast thing skulde wardha mz ärliakste luund. ärlikare lund är at skapas oc wardha aff alzängo än aff fwlom dyy, swa skulle tha gudh skapa mantzens likama aff alzängo MB 1: 77 . 13) = sva at 2. nödgess iach aff them atherkalla til widherlegningh wnder forscreffne prebenda, saa then gudztyensth oc syälarykt . . . til ewigh tydh stondh a ok blyffwa skal DD 3: 242 ( 1508) . " wij äre i thenne landzenda . . . gansca illa oc hardeliga bekymbrade medh richesens fiende . . . saa wij engen tillfelle haffua . . . her lengre duelias " BSH 5: 11 ( 1504) . RK 3: 3642 . B) pron. sådan, så beskaffad. skriftin sigher hans liiff var swo Fl 523 . " swa war thera fughla natwr " Al 5885 . " han skal huxa . . . än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suä manne tiggia " KS 34 (88, 37) . " j swa skipilsom kom annectannabus til drotningenn " ST 511 . " i swa matto thänkto the sik vara daradha " Bo 4 . " aldrigh qwaldes han i swa mata fra them dagh " Lg 3: 219 . - med följ. at. com hänne sua fal at hon gra eigh hema mässo hört Bu 11 . är hon . . . swa människa, at ey iäffwas wm henna liffwerne Bir 4: 16 . " vari aldhre sythan swa man ath tolkith honum byndhz meer " SO 23 . skal thwangin idhnas äkke til skadha . . . vtan i swa matto at enkte funis thz som gudz thiänar är skadhelikit Bo 140 . ib 4 . SD NS 2: 127 ( 1409) . " hawm wi gywit frälse med swa skyäl, at (med det förbehåll att) ä mäþan hon änkiä siter, þa sculu þe fräls warä af þe þyänist " SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . " giwum vi till varra fru altarä et helt pa cläþa hwiit . . . med swa skyälum att þer scal syungas äwärþelicä hwar dagh en messä aff varre fru " ib 564 ( 1346) . med . . . swa forskyälum, at þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku lib. ib 6: 149 (1349). 180 (1350). med swa förord ok welkor, at komber hästen nokot wed utan hosbondens thiänist hafwe swennen siälf skadan GS 66 (1489, orig.) . med följ. sum, sva sum el. är. at . . . tidheca bygning . . . är alloledhis swa i sannind swa som forscrifuit star SJ 73 ( 1439) . " mik höre wäl til giwa suå mykit ellea mera. än ey suå manne som tu äst " KS 34 (89, 37) . " hwat manne som byltoghä varþyr i swerike . . . oc är swa man. är vil oc forma arwþä firi sit bröþ " SD 5: 637 ( 1347) . " giwum wi klostrenu. þer vi . . . skulum byggyä . . . i wazstenom . . . all var goþz . .. med swa skyälum. sum annur var breff . . . lyuslicä sighiä " ib 562 ( 1346) . " vndi swa skiäl oc foroþ. som öwärst sighs i brweno " ib 567 . - samme. vppa swa matto cristin man i thässe världinne thol tholimodhelica . . . þinoar Gr 276 . - med följ. sum. thz (näml. watn) som är sudhit, mz biogh ällir brödh, j swa matto som tiisana Bir 5: 33 . - följande, sätter jäk hanom . . . til pant mit goz i romvndälef . . . näþ swa skiäl SD 6: 149 ( 1349) . ib 5: 558 (1346, gammal afskr.). skref han teridacio i swa matto Gr 285 . - Jfr forskiäl 1, mata 7, skiäl 11. Särsk. förbindelser: ","2) så att. inledande en följdsats. scal han sik reþä . . . baþe med häst oc wapn, swa at þe som wapnä synenä sculu hawä . . . skudhin baþe mandom oc frägdh hans häst oc wapn SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). är frälses mannen gamal äller ofr, swa at han forma ey siälwer þänistenne vppe halldä ib. han var hanom manna likasta (för -er) at ännes laghum. sua at uant var af känna en for annan Bu 193 . " lypte dracin huwþ v vatne. vreþar ok räþelecar. sua at män monde dana for bana " ib 491 . " fiol myky folk cristit swa the atir varo vänto sik änkte vtan döö " Bil 866 . rördho iudha manga ther mot them swa at paulus foor thädhan KL 161 . " sarghaþos hans fötir. swa at bloþ flöt af þöm " ib 191 . " fiöl lhan mykyt hardelica swa at sundirgik hans armbir " ib 364 . fore . . . fult wärdh som jac af them vpburit hafuer, sua at mic allaledis wäl nögher BSH 1: 179 ( 1381) . " skalt thu sompninn längia. swat när middagh tha mat thu opstanda " Bir 4: 129 . i anduraþen þem i händar sinum höxta ouini suat þe äru aldrigh mäþ han lifar gozs älla lif felughe ib (Avt) 184. hwilke swa waro lutlöse af allom ilzkofullom þankom. sua at þe ey amintos nakat þs ont som görs i wärldinne KL 182 . ","1) så nära, derhän, till den punkten. BSH 5: 124 ( 1506) . Jfr när A 4. 2) i det närmaste, vid pass. tha framlidith war swa när eth fiärdwungx aar Lg 3: 667 . " tha saa när eth aar förlidhit war ib. tag . .. sa ner j [1] mark smör " LB 7: 326 . ","swa som hete waro innan mz gudz älskogha MB 1: 314 . the scriptena skalt thu hälzt läsa swa som mäst wptäkkia oc vptenda gudhlikhät Ber 271 . " ffämpta daghin swa som war vm thorsdaghin " VKR XXI . - sva som äro, var, varo, som ar (äro. var, vore). det vill säga: han war skapadher aff waate iordh swa som är dyy MB 1: 77 . - såsom, ltill exempel. han . . . lika sik ey åtenast vith onda män,. suä som äru röuara ok rånsmån, vtan likar ok sik vidh grym ok fwl diur. såsom äru biorne ok ulua KS 29 (72, 31) . - nämligen jtem tolf. som skipaþe äru j þre laghasaghu. swa som äru þesse, herra gözstanus arwitzson . . . laurenz jonsson SD 5: 606 ( 1346) . " iak hedhes skiälika manna jmsighe, sasum är herra erichs widarsläff ok herra otta i tyndradtum " ib 4: 646 ( 1339, nyare afskr.) . ib NS 1: 17 (1401). sände han til thera thre höfdhinga swa som var. ati . . . assatin . . . ok datan Gr 319 . " grundualin kan ängin läggia vtan then som lagdhir är swa som är christus " ib 300 . ib 276, 213. jak bödh thik halla rätta tro swa som är at tro änkte wara skapat vtan af gudhi ok änkte magha wardha vtan gudh Bir 1: 11 . ib 10 . j siälue solinne syntos thry ordh sua som varo dyghdh sanind ok rätuisa ib 3: 465 . "],"e":["swo . ","sa . ","saa . ","so . ","soo )","sva at","swat . ","suat . su at ÖGL ES 4: 1),","sva när , ","sva ok , ","sva sum , A) konj. ","sva sum at , "]},{"a":"sva","b":"","c":"","d":["2) så, i så hög grad, till den grad. i förbindelse med ett verb, adj. el. adv. - med följ. at. wm mannen . . . stodhe swa manlika, oc striddhe moth synenne, at han alzstings wtsläkte j sik allan syndanna smak Mecht 325 . - med följ. hvilkin. är nakor pina swa twngh, huilka thu ey wilde lidha for mik (est-ne aliqua pœna tam gravis quam pro amore meo pati recusares) Mecht 344 . - i förbindelse med ett subst., adj. el. adv., ofta med sfölm sum, bidande ett koncessivt uttryck. tha lop hunden mote oc faghnadhe honum swa illa saar som han war Prosadikter (Sju vise m) 121 . tw felar them som en skalk oc en härinson swa radman som tw äst ATb 1: 116 ( 1459) . . . . oc hade iak ganska gerna för monga saker saa krank iak är oc synnerlig j thenna tiid eder nade . . . till welia oc komme till nade . .. HSH 13: 124 (1525, Brask). - i förbindelsen sva got, så gott som. paffagonie rike som ligger mykith öster wth aldra yterst saa gath Troj 102 . " aller theras häär hade ware j striden saa gath then dagen " ib 138 . " hon war nw honom j äktescap liffwad saa gaat " ib 227 .. - med följ. sum. kärlig opta tager wisom manom saa gath som lsynned j fra Troj 228 . - i förbindelse med adj. el. adv. som beteckna myckenhet, intensitet, tid o. s. v. Jfr viþa (Sdw 2: l948 f.), vit (Sdw 2: 950 s. v. viþer). - i förbindelsen sva myko (mykit) framför en komp.: så mycket, dess. domum wi . . . bo jonsson . . . alt thet gutz sum hans husfrw . . . atte oc skulde hauä vpburit effter fader oc moder oc swo mykla meer sumthen . . . samä fornempda bo jonsson jettathes aff henna brödhrom SD 8: 36 ( 1361) . (?) fforä swa (härefter sannol. ett myklo uteglömt) mere visso oc statffestiso nemdis her fasto fore thetha breff Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . - så och så. Se Sdw 2: 1309. 5) likaså, likaledes, ävenså, även. jtem swa förterde borgemestere oc raadt j westras j herredagen xij mark Stock Skb 189 (1521-22). 6) så, sedan, därefter. om tid el. ordning. först hiält han sieluer a skapteno oc sua vi badhe oc ther näst the sum her epter nämpnas SD NS 3: 196 ( 1416) .","7) efter en temporal el. konditional bisats inledande eftersatsen: så. karl drog syälfwir vt baslaren w slidomen ok som han hög at grefwinsten swa sprang nils grafogil i fampnin a karle ATb 1: 141 ( 1461) . förlop sigh rekenskapen så at när örian haffuer vtgiffuit vj öre, så skal quittes xl march j then summa, som han stadhen plictigh är för then gården Stock Skb 306 (1530-33, Skip). görs thässen synd af wanskelikhet . . . swa är thät nadhelikin synd SkrtUppb 255 . 8) så, så ungefär. Se Sdw 2: 1309.","9) så (dags, års, tids). - med ack. honum tokthe ath han atirkom til syn likamlikin synne, swa tiidh aa enom dagh som han kom thiit gangandhe MP 5: 156 . 11) så, så visst. i eder och bedyranden. saa hielpe oss gudh, baade til liff och siell BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . - i bekräftande svar. hawir tw warid här för ja hawir jak swa ATb 1: 143 ( 1461) . lauris . . . badh hanom at han skulle läna hanom een hesth pa bärgith ia sagade fasbiörn vil iak swa ib 207 (1465). 13) = sva at 2. hon kendes sik vel til nögis bittalath wara bade fore löst och fast swa engte fates SJ 2: 32 ( 1477) . lystes bursprak, swa engin skal widh liiff och gotz ath föra i städherne rogh, korn, malth ok miöl STb 1: 336 ( 1482) . vitnade . . . at the ner ware . . . jnne ner bennct klensmet, tha han lach j sin ytersta sotta sengh, swa han pa sama dach aff ledh STb 3: 334 ( 1497) . pa sina bethalingh annamede jacob strax eth stycke engelst klede j bethalingh, swa staden är hanom nw tenetur xliij march Stock Skb 296 (1510, Skip) . 14) = sva at 1. är thet swa skiparen kräffwer fwl skiplön PMSkr 59 . - Jfr ä sva (Sdw 2: 1086). B) pron. sådann, så beskaffad. med följ. at. illa ware thet annars ath jak ware äkke swa drängir ath jak matte aga i fat järn ATb 1: 133 ( 1460) . " tha bleff staden honum skylligh c march effen meth så skel loch fförord, at . . . " Stock Skb 296 (1512, Skip) . ib 297 (1513-14, d:o). Särsk. förbindelser: sva at, konj. 1) på det sätt att, under sådana omständigheter att, så att. - utvisande att, innebärande att. giorde cortt . . . och öryan . . . therres eedh pa helgdomane, swa ath thet wynet, som pynnow had sentt . . . STb 1: 60 (1476). valborgh . . . haffuir radzins breff aff eneköpunge, swa ath hon lagde nycklane fraa sik i rettin ib 125 ( 1477) . " ath han koma vj (6) manna beschedeliga vitne fore, swa ath thet war olagliga giorth " ib 127 ( 1477) . giorde . . . birgitta . . . lagh, swa ath hon war lyddeke krögare ecke meer skyllogh än . . . ib 138 ( 1477) . ib 271 ( 1480) , 321 327 (1481). Jfr sva thät 1. - av den beskaffenhet att. jenis kopperslagare haffuer eth bysman, swa ath han maa göra wiktene mynne thermedh STb 1: 377 (1482).","2) så att. inledande en följdsats. athe wildo gerna forwärffuat medh herskapet, saa ath gambla örtogin skulde gaa foe x (10) peninga STb 1: 231 ( 1480) . " förnogdes oleff larenssons hustrv sisthe pening xxxv march. them anamede per monsson j hwalffuit, al renskap afftalt, sa at stadin är henne inte skylliger " Stock Skb 293 (1514, Skip) . Jfr sva thät 2. ","2) liksom (om). Jfr Sdw 2: 1310. 12) just som, då. Jfr R. Pippoing, Kommentar t. Erikskrön. 347. B) rel. adv. och pron. 1) rel. adv. varest. Jfr R. Pipping, a.a. 557. 2) rel. pron. som, vilken. nu beþis jac arleca manna insegle här foe sätia sum är pätar arnstensson suasum for fästinne skilde ok villars ok joans SD 8: 22 ( 1361) . ib 158 ( 1362) . NMU 1: 68 ( 1381) . . . . aff then lut oc arfuedeel, swasom for:de jöns erikson oc jac kiöptom aff ywar joansson SD NS 3: 68 ( 1415) . - sva som är (äro), som är (äro), det vill säga. huilket ärende iach skööt thil thenna xij, som tho i nämpnden soto, sosom äro . . . FMU 4: 365 ( 1472) . "],"e":["swo . ","sa . ","saa . ","så Stock Skb 306 (1520-33, Skip). Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 244 ff.), adv., konj. loch pron. L. A) adv. och konj. 1) så, sålunda, på det sättet. piltrum är ey selff oc ey kopar, wthan är swa als j mällen eth selff fantasticum PMskr 435. swa ath sighiandis (vestri gratia), wm mannen äpther scriptamaal . . . stodhe swa manlika . . . Mecht 335 . - med följ. at ware thät oc swa, som gudh fforbyudhe, at . . . NMU 1: 68 ( 1381) . STock Skb 306 (1530-33, Skip) (se under 7). - sva . . . sva, så . . . så, på ett sätt . . . på ett annat sätt. somlike koma til gudhz wm hwilona, ok somlike mädh ärfwodheno en swa ok annar swa SkrtUppb 65 . - i förb. hvi sva, inledande fråga, hur så? SvKyrkobr (Lucid B) 131 . huru manga klokka thyma laagh han (ɔ Kristus) dödher - j xl thyma - hwj swa ib 158 . " for gudz scul, kom ecke fast wijdh myn rygh eller arma! . . . hwij saa, haffuer thw fangit hwgh aff nakrom? STb 2: 236 (1487). "","sva framt , se framt (Sdw 1: 323 s. v. framber). ","sva hen , se hen (Sdw 2: 1235). ","*sva länge , ","sva när , adv. 2) i det närmaste, vid pass. han haffwer giordt meg nw saa när barnalöös Troj 227 . ","*sva snart , ","sva sum , A) konj. 1) såsom, liksom. Jfr Sdw 2: 1309. the sama. lö. bortgiella. gifwä ælligher . . . skipä. swasum alt annadh aflinga godz SD 8: 158 ( 1362) . ","*sva thät , "]},{"a":"sva sum","b":"","c":"","d":[" , se under sva."],"e":[]},{"a":"sva sum","b":"","c":"","d":[" , se under sva."],"e":[]},{"a":"svadan","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) sådan, så beskaffad. til swa dant ärande ST 308 . " gud giffui hwar forrädare sa dant meen " RK 2: 8364 . " at the sculu swa dana klädhabonad hafua " VKR 13 . " swa dana sinna brödhra affgangh vndirstand[an]dis " Bir 4: 41 . är swadana omgänge allaledhes widherthofftelikhet LfK 155 . " omögeliket är swadana omgängilse oc däldhet länge bliffwa wtan siälennas smitto ib. saadana bodh ällar förbodh ib. thz som förswmas i sanana matto ib 157. sadhana män kommo ltil mik " MB 2: 5 . wart josue föefört swadana rykte ib 28 . mz swadhana tilfälle ib 59 aldrig wart swdanaa tingh skedh äller hänt j israel ib 133 hwru swadana syndh vart bedriffwen ib. widh saadan ord Lg 332 widher swadana oppenbarilse ib 675 . " at the hade aldrig giort saadana sampningh oc hollit sdana olaglig ting " BSH 4: 111 ( 1486) . at . . . sodhant ffordriff hendhe skuldhe FM 524 (1511, samt. afskr.) . " för tässa swa dana sak ärom wi nw kompne til tik " MB 2: 105 . är thet . . . swa at ey kunna ellir formaa abbatissa oc confessor swadana rätta oc nepsa VKR 29 . " all lagh hwilkin som j kärlekenom ödhmiuktinne oc skälighetinne ey fulkompnas, swa dana kan ey loff forskulla " Bir 4: 64 .. alt thz kryper a iordhinne eller innan iordhinne som moldwärþla oc annath swa dant MB 1: 73 . " alt sadhana är nadelika syndher " LfK 157 . - med följ. at. medh swodant skel at kronennä scattä goos . . . . engenstadh minskes SD NS 2: 167 ( 1409) . ib 1: 235 ( 1403) . for hundradha (100) marker swenska päninga swa dana mint at half nyond (8 1/2) mark giälder sculdo döö i sua dane akt. at (the) vildo gerna bätra thera synde Pa 4 . " fögha thz j swn danth lagh ath thz matthe sta j dagh " RK 2: 2906 . " the bod konung karl til norge sende komo j gen mz sa dan ende at nordmen hanom hulskap sade " ib 7748 . " the som swadana embete oc ärfuodhe hafua at the kunna ey fraan them gaa " VKR 41 . MB 2: 59 . - med följ. sum. swa danan wärdöra som them nögher BYH 1: 202 ( 1391) . j swadan beredxhning som donde män plägha at beredha hwar andrum SD NS 1: 301 ( 1403) . sw dana mint som nu gaar i stokholme SJ 73 ( 1437) . ath the then ingen swa daan omildheth eller ow[erw] hald . . . skule ath göra . . . som the til förene giordhe BSH 3: 155 ( 1464, samt afskr.) . " hwat kwnne iak nagontydh göra swadhana (tale). som j giort haffwen " MB 2: 92 . - med tillhörande sbst. föregånget af obest. art. och i förbindelse med följ. sum. thz han honom saa dana ena iomffru tilföghet haffde som gudhi i tempplet offrat war Lg 3: 633 . 2) sådan, så stor, så stark. thz myntes engen . . . sa dana här aff suerige dragha RK 2: 8566 . " göra wor almoga sa dana wonde " ib 8572 . - med följ. at. jak skall sätia sadana frid i mit (för mins) fades land oc mit, at ekke skall hwar skalk eller tiwff biuda mik kamp Di 68 . - med följ. sum. om iak äy haffde funnit sadan höffdingiä som i ären Di 38 . " lgudh giffwe edher nogon god raad ath faa saadano sommo, som än nw wtgiffwoss skal " BSH 5: 6 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"svadan","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) sådan, så beskaffad. - svadan . . svadan, sådan . . . sådan. thet han är fongen (i swadant vatn swadana fiska) war lengie sidah hans förtiente löön HSH 14: 25 (1525, Brask). - med följ. at. thän piltin hafdhe swa dan skipilse j sinom öghum at finge han see eldh . . . tha miste han sina syyn Prosadikter (Barl) 73 . iagh . . . lhaffuer giorth eth . . . jorde skiffthe meth . . . steen pik j säby i swodande mode, ath . . Trolles Jb Bil 245 ( 1491) . med följ. sum. the sculu . . . läggia iij mark lubischa swa dana mynt som ij kalmar är gangande KTb 1: 59 (1426)."],"e":["svadana (swa dana),"]},{"a":"svadanigh","b":"av","c":"adj.","d":[" = svadan 1. meth svo danikt skäl SD NS 1: 61 ( 1401) ."],"e":["svo danikt SD NS 1: 61 ( 1401) ), "]},{"a":"svagh","b":"nn","c":"","d":["manlig frände i följd av giftermål. hans . . . vplät. . . sinom swaagh bigher . . . sin gardh KTb 71 ( 1433) . hans . . . vplät sinom swagher lasse . . . sin gardh ib 73 ( 1434) . her twre . . . haffdhe medh sigh iij her henningx van podhbusk swaghra Arfstv 21 ( 1461) . . . . ok loth vp sinom kere swog staffan skalma the tredalane i hwseth STb 1: 210 (1479). epther thet hinrik olson min swager haffwer mik wäl betaladh ib 2: 617 (1474-80, Bil). bedher jach . . . jaop . .. magnus . . . peder . . ., myna kera swagra, om thera jnssigle HLG 1: 125 (1481). jens persson . . . vplot sinom swaagh, som hans stiwffdotter hade, staffan skynnere, eth vpmwrath stenhus STb 3: 246 ( 1495) . hustrv birgitta . . . vnderuiste, hure hon sich forlicht hade medh sin elzkelige swagh och dotter. jacob laurensson och hans hustrv kaderin ib 250 ( 1495) . huilkkit hws som myn swag her bennct haffuer latit vpböggie aff grvnden ib 305 ( 1496) . stode knwt guldsmet fulmechtigh pa sin swagers mans olssons wegna . . . och vplot . . . en gardh ib 332 ( 1497) ."],"e":["svagher (swag(h)er STb 1: 343 (1482), 2: 617 (1474-80), Bil). swoger ib 1:8 (1475), 2: l129 (1486). swag(h) ib 2: 274 ( 1480) , 3: l305 (1496). swog ib 2: 148 ( 1486) . ","swag (h) ib 1: 377 (1482), 2: 69 (1484), 3: 250 (1495). swaagh ib 4: 111 ( 1506) . ","swagher KTb 73 ( 1434) . swage STb 2: 30, 31, 32 (1484). swoge ib 1: 377 (1482), 2: 185 (1486); SJ 2: 66 ( 1481) . swag(h) STb 1: 36, 40 (1475) o. s. v., 2: l119 (1485), 488 (1490) o. s. v., 3: 251 (1495), 283, 305 (1496), 4: 146 (1507), 5: 51 (1515). swaagh KTb 71 ( 1433) ; STb 3: 246 ( 1495) . ","swog ib 1: 210 ( 1479) , 2: 18 (1483), 156 (1486). gen. swagers ib 3: 332 ( 1497) . ","swogers ib 1: 354 ( 1482) , 2: 16 (1483). pl. ack. swag(h)ra Arfstv 21 ( 1461) ; HLG 1: 125 (1481). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 311 ff.), "]},{"a":"svagha","b":"","c":"","d":[" , se svaka."],"e":[]},{"a":"svagher","b":"","c":"","d":[" , se svar."],"e":[]},{"a":"svagher","b":"","c":"","d":[" , se svaker."],"e":[]},{"a":"svagher","b":"","c":"","d":["manlig frände i följd af giftermål. swater oc synderligx (för -lig el. -liga) gode wen FM 61 ( 1467) , käre swager ib 62 (dess bda språkprof i bref från konung Karl Knutsson till Nils Bosson Sture, gift med hans kusin). - särsk. a) svärfar. Fr 2743, 3099 . " hans swagher äller swär " MB 2: 129, b) svåger. marskens swatger RK 2: 6632, 6660 . ib s. 351 . Di 115, 225 . - (?) myn swoger peder henrikson SD NS 2: l1 (1408). c) svärson. stodh a radzstufuonne her pether von water borghamästgare ok lot up . . sinom swagh niclis magnussone thät stenhusit fordhom tideke nyenborgh atte . . . thätta fornempda hws . . . gaff her päther van water niclis magnussone mädh sinne dotter til mädhgift SJ 163 ( 1447) ."],"e":["swoger . "]},{"a":"svagherskaper","b":"nn","c":"","d":["släktskap i följd av giftermål, svågerskap. at the barn som affles i feste oc fader oc moder sedhen skilies aat för skylskap swagerskap fadderscap . . . tha äre swadan barn oäkthe HSH 16: 101 (1527, Brask)."],"e":["swager- )"]},{"a":"svaghirska","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig frände i följd av giftermål, svägerska. kom . .. hustru botill drokkins och loth vpp sina kere swagerska hustru ingeborge haquon drokkins effteliffua allan then deel . . . som henne tilfalleth var i arff effter hennis framlidna brodher haquon drokkin SJ 2: 32 ( 1477) . Jfr sväghirska."],"e":["swägerska . ","swogherska SJ 2: 32 ( 1477) ), "]},{"a":"svaka","b":"vb","c":"v.","d":["försvaga. " longt örlig oc mong herra möte the swaka frelsit " MD 420 . Jfr be-, for-svaka (-svagha)."],"e":[]},{"a":"svaka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forsvaka."],"e":[]},{"a":"svakan","b":"vb","c":"v.","d":["försvagas, blifva svag. swaknar hans makt LfK 101 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"svaker","b":"av","c":"adj.","d":["1) svag, vanmäktig, utan kraft. - oförmögen. (borgarna i Stockholm) kerde thöm gantzka svacka vare ath löne thöm (ɔ krigsfolket) Hist. Tidskr. 1: 398 (1508).","2) svag, klen, krank. thät (ɔ brännvin) fördriffuer eth swagerth modh Sex ekon tr 274 .","3) dålig, ledsam. om underrättelse. att her kom nogen swak tiende fran stegeholm om nogen bryst STb 5: 335 (1521, Kop)."],"e":["swagerth Sex ekon tr 274 . "]},{"a":"svaker","b":"av","c":"adj.","d":["1) svag, vanmäktig, utan kraft. tha ware iak swagher (infirmus) oc ey starkare än andre män MB 2: 120 . - svag, matt, lamt bedrifven. then storm jach haffuer hollith i nath moth rigisius fyender oc eders är icke swach och än nw holder (för eders och än nw holder är icke swach) HSH 20: 58 ( 1506) . - svag, klen, obetydlig. om krigshär. sampnade iag en här han war ey swagh RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 .","2) svag, klen, krqnk. " tz brn tha födis tz varhder vellikt och swakt enfollokth och kranckeliigit aff sigh " LB 7: 92 . " j then tidhen er menniskyan i sin natur och i syn magha alra swagasth " ib 180 ."],"e":["swagher . ","swach )"]},{"a":"svakning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsvakning."],"e":[]},{"a":"svakt","b":"nn","c":"","d":["svaghet? ok annat thz the waro ner döde aff smakt (hs. BC swakt, ev. felläsning) EK 1369 ; jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 439."],"e":[]},{"a":"sval","b":"av","c":"adj.","d":["sval. " sua vart oghnen sual. at tomas gik ut menlös af hanom " Bu 188 . Jfr svali."],"e":[]},{"a":"sval","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr hughsval."],"e":[]},{"a":"svala","b":"vb","c":"v.","d":["svala, svalka. þe (ormarne) . . . sualþo hänna suet mz þerra bläst Bu 506 . " at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tungo . .. och swali hona " MP 1: 186 . lät tända baal ok bränna mik, guz ängla scola swala mik mz himua dag Bil 426 . - bildl. stilla, lindra. suala hans pino Bir 2: 20 . til hänna . . . ther allan min angir kunne väl swala IV 1237 . . . mathidiana . . . . swaladhe . . . . . . dighran del sina sorgh mz clemente Bil 351 . (swala för swa sla: jak skal swala l(percutiam) thik oc thit folk, at i skulin forfaras aff wärldinne MB 1: 300 ) - Jfr hughsvala."],"e":["-aþe )"]},{"a":"svala","b":"nn","c":"","d":["svala. " tak quikka sualu " LB 5: 82 . ib 7: 12, 72 o. s. v. PM LIII . "],"e":["svalu hiärne , ","svalu hovudh , ","svalu maghi","swala- LB 7: 204, 323), ","svalu qvidher","swalo- LB 2: 58 . ","swala- ib 59 ),","svalu unge","swala- LB 7: 204, 322), "]},{"a":"svala","b":"ab","c":"adv.","d":[" ? mäste thu sigher swala Al 206 (i rimsl.)."],"e":[]},{"a":"svala","b":"nn","c":"","d":["svala. han (ɔ en häst) är raskare än flyghande swala Prosadikter (Karl M) 274 . Saml. 34: 289. jrundo . . . swala GU C 20 (hand 2) s. 46. svalan flyger nedre vidher vathnith och jordena . . . merker rägn PMSkr 295 . febrvarivs . . . 21 dagen . . . svalan kombir j gen ib 369 . - i allegori. j thässo thrä sither foghlin som är swalan, hwilkins natur är at taka siin mat i fluchtinne, ok i wädhreno, ok teknar at the som astunda himerikis rike, the hafwa ey sina wällust äller hugnadh här i tidhelikom . . . th ingom, wtan wppe i wädhreno ok himlenom Skrt Uppb 134. - ss heraldisk figur. haffuer jak vnt och giffuit honum til wapn och hielmtekn een swart swalä vtinnen ith röt fiäld SvSkr 1: 36 ( 1482) . - Jfr odhinsvala (Sdw 2: 142). "],"e":["swalä SvSkr 1: 36 ( 1482) . pl. -or GU c 20 s. 87), ","*svalu thräkker , ","svalu unge (swalo-. swale-), "]},{"a":"svala","b":"ab","c":"adv.","d":[" ? Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239."],"e":[]},{"a":"svala","b":"vb","c":"v.","d":["2) svala av, göra sval, låta svalna. swale jw wörthena at hon är som ny molket miölk Sex ekon tr 267 . " gröth aff bywgmyöl swdith oc swalath " PMSkr 262 . " thär stande thet waxith oc swales " ib 307 . - Jfr hughsvala."],"e":["-adher )"]},{"a":"svalan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalan."],"e":[]},{"a":"svalan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalan."],"e":[]},{"a":"svalar","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1310."],"e":[]},{"a":"svalare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalare."],"e":[]},{"a":"svaledh","b":"ab","c":"adv.","d":["sålunda, på följande sätt. the salga böndher wardh tha swa ledh RK 2: 4351 ."],"e":[]},{"a":"svaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["sålunda, så. " tha skal jak . . swa ledhis göra wälsignilse offwer honom " Mecht 26 . - med följ. sum. swa ledhis, som nw forscrifuat staar NMU 1: 108 ( 1431) ."],"e":[]},{"a":"svaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["sålunda, så. wardher kirkia brotin oc swa ledhis (motsvarande þ leþ VML II Kr 5: pr) stolen Rydqvist 5: 144 (ur en i en membran af MELL intagen kyrkobalk; jfr MELL s. XXXIX). - med följ. at. swa ledhis hafdhe han sik. at äkke fiöl han i frestilsomin Bo 48 . wil han . . . planta en nyan wiingardh som är en ny renlfnadhir om hwilka han wil hafua atwaktelika rökt swaledhis at (taliter, quod) han giffwi hanom wäl smakande . . . wlin Bir 4: 5 ."],"e":[]},{"a":"svalelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr hughsvalelika."],"e":[]},{"a":"svaleliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr hughsvaleliker."],"e":[]},{"a":"svalgh","b":"nn","c":"","d":["1) svalg, munhålans fortsättning bakåt. jak är j thera sualghe suasom smola Bir 2: 243 . änkte atirblifwir j honom vtan swalghsins strvpe (guttur gulæ suæ) ib 1: 69. lib 163. 2) svalg, diup, afgrund. gregorius thuronessis (för -ensis) scrifuar at naglane waro fyre. ok sighir at hon lat sänkia then fiärdha j iorsala haff ther swalghit (vorago) war wadhelighast Bil 88 . Jfr hafsvalgh. 3) svalg, omåttligt begär efter gommens njutningar el. efter mat och dryck, glupskhet, fråsseri. vtan förra styris swalgheno (gula). tha äruodhar man fanytlica mot the andra syndena Bo 48 . " omättelica swalghsins fula giri (gulæ voracitas) ok owir stopa fylle forbiutz " ib 126 . mangra handa flätio blanda saman ok mängia. som skola gita atirböt käptana. framkalla swalghit (gulum provocent) oc opuäkt lmatlustan ib 134 . " drikkum ey swa mykyt som swalghit kräfwer, wtan swa mykyt som widherthorptin bedhis " Ber 88 . kötit . . . wpwäkker swalgh och sköran lusta ib 234 . " the tempradho ey i fastonne swalghsens heta " LfK 199 . " mot kötsins omättelika swalghe skipadhe han atirhald " Bir 1: 355 . thessa tre syndena som är skörliunnadhir ok owir matto swalgh ok giri ib 49 . " ther är vin samquämd ok omattelikit swalgh " ib 80 . ib 103, 135, 167, 3: 10 . MP 1: 29, 72, 136 . Ber 289 . PM XXVII ."],"e":[]},{"a":"svalgh","b":"nn","c":"","d":["2) svalg, djup, avgrund. " scilla le swalgh sicut in mari " GU C 20 s. 553 . " drog haffzs soged swarliga skippen til swalget " Troj 296 . 3) svalg, glupskhet, fråsser. annath (ɔ den andra dödssynden) är swalgh som är i offaato. oc drukkinskap oc fastobrwt SkKyrkobr 16. . . . gudz hädilse, högfärdh. swalgh. loc andra groffwa syndher JMPs 415. - Jfr hafsvalgh och svälgher."],"e":[]},{"a":"svalghfulder","b":"av","c":"adj.","d":["fråssande, omåttlig. drinkara oc swalghfulle Su 126 . " sualfullir hafuir hietra j bukfylle " MP 1: 87 . " j swalgafullom kroppom " ib 310 ."],"e":[]},{"a":"svali","b":"nn","c":"","d":["svalka. Jfr hughsvall."],"e":[]},{"a":"svali","b":"nn","c":"","d":["svlae, utbygg mot yttre sidan öppen, täckt gång el. galleri långs öfre delen af en byggnad. Jfr Hildebrand, Sveries medeltid 1: 157, 428; Hyltén-Cavallius, Värend och Vidarne 2: 204; V. Guðmundsson, Privatboligen s. l100 f., 200. vmganga ok swal alla Al 4633 . " lthu min son . .. swa fagher oc wään, at alla egiptolandz iomfrwr standa i swalom loc windöghom (discurrnenunt super murum), hwar som thu komber farande " MB 1: 266 . " jomfrvn stod j en swal (vp ener kemenaden) " Va 49 . MD (S) 274 ."],"e":[]},{"a":"svali","b":"nn","c":"","d":["svale, svalgång. Jfr Schlyter, Ordbok s. 616. VKU 133 ( 1569) . Jfr träsvall."],"e":[]},{"a":"svalilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalilse."],"e":[]},{"a":"svalilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalilse."],"e":[]},{"a":"svalin","b":"nn","c":"","d":["svalka. " þin eldar gör mik suala " Bu 416 . ib 494 . " bidh thin gudh en han gitir gifwit salogho foke nokon swala som här döör aff hita " Bil 831 . ib 449 . " är lwst sky owir bärghit af hulko thu skalt hafwa swala (refrigerium) " Bir 1: 273 . han fik ther ey en vatudropa til sinna tunga swala MP 1: 20 . lib 92, 95, 2: 188. LfK 199 . - bildl. var härre jhesus christus vari thyne siälk till skugga oc swala VKR 66 . - lisa, vederqvickelse. lät mik . . . fara tel þin äuinneleka gläþi käldo ok suala Bu 142 (kanske att föra til sval). han skal ginstan faa swala ok lisa Bir 1: 277 . ib 3: l108. rätuis man skal vara i hwilo ok swala. nar han vardhir fore komin af dödhenom MP 2: 222 . - Jfr hugh-, sorgha-svali."],"e":[]},{"a":"svalirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalirska."],"e":[]},{"a":"svalirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalirska."],"e":[]},{"a":"svalka","b":"vb","c":"v.","d":["svalka. " for siwka kropsins wngn swalkandhe (ad refrigerandum igitur corporis egri caminum) . . . talom wm thän förra rördha blomstirs läkedom ok skugga " SpV 11 ."],"e":[]},{"a":"svalke","b":"nn","c":"","d":["svalka, eg. och bildl. " the (ɔ: helgonen) lyna ok liisa thöm mz swalka ok kaldom blääst j theres hetasta elde " SvKyrkobr (Lucid B) 211 . kom siälinna söther gästher oc söther swalke SvB 28 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"svalke","b":"nn","c":"","d":["svalka. eg. och bildl. kennande swalka, oc engin hita ST 126 . Lg 3: 166 . " war herra ihesus christus wari thinne siäl til skygdh oc swalka " Bir 4: 20 . " at thu ärna them swalka som pinas oc rensas j skärsloelde " ib 12 the (själarna i skärselden) bedhas hiälp aff thinom gudelikom bönom, aff huilkom theras pina matte faa lisa oc swalka Lg 3: 404 ."],"e":[]},{"a":"svalna","b":"vb","c":"v.","d":["svalna, avkylas, tagitt och sualnat lagdtt vppå, thet (ɔ nitrum) stämmer nässe blodh PMskr 647 (senare avskr.)."],"e":["-at )"]},{"a":"svalter","b":"nn","c":"","d":["svält, hunger. Jfr Sdw 2: 1310 och H. Ronge, Konung Alexander 277 ff. - hunger, hungersnöd. Jfr Sdw 2: 1310. mong en menniske led tha swall RK 2: 7449 . - Jfr sulter (Sdw 2: 545), svälter (Sdw 2: 572) och sylt (Sdw 2: 576)."],"e":[]},{"a":"svalter","b":"nn","c":"","d":["svält, hunger. " thrötter ok mykith moodh aff hunger ok aff storan swalt " Al 1803 . i lidhen hugger thörst oc swalt ib 7043 . - hunger, hungersnöd. hörör [man] hordhyn i februario thz teghner mikit mandödh . . . jtem hörir man thordin i marcio thz tekner mikit storm . . . jtem hörir man torden i maio manath thz tekner krankt aar oc mikit swalth LB 3: 186 ."],"e":[]},{"a":"svalugher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr hughsvalugher."],"e":[]},{"a":"svamper","b":"nn","c":"","d":["svamp. " bitra mirram gutn the i swamp " KL 391 . MB 2: 386 . " leitar hwar hon findir nokon blötan swamp " Bir 4: 484 . PM II . Jfr flughu svamper."],"e":[]},{"a":"svamper","b":"nn","c":"","d":["svamp. " ffungus gi swamper " GU C 20 s. 301 . " törkis aff them (ɔ: bären) alt saltih mädh enom swamp " PMSkr 337 . " lapis lincis är en sten aff thet dywrsens pis som kallas göpa . . . aff honom vaxa swampa när han gömis ther wäska är för än än han torkas, oc thw swampana oc stenen ärw godhe them som haffwa sten j blädronne " ib 479 . Jfr klädhis svamper och sopper."],"e":[]},{"a":"svampkar","b":"","c":"","d":[" , . svampkärl; kärl hvari en svamp är innesluten? tok et swampkar (spougiam) ok fylte thz mz ätikio MP 2: 20 ."],"e":[]},{"a":"svan","b":"nn","c":"","d":["svan. MB 1: 359 . j offren marti hwitan swan Al 6821 . "],"e":["svana ben","swanabeen )"]},{"a":"svan","b":"nn","c":"","d":["svan. - i allegori. ofwer thätta trä som är lidhningh hwilar sik foghlin som är swanin hwilkins natur är at han sionger sötelika mote sin dödh ok teknas thär mädh the som lidha tidhelika ok licamlic plicht ok plagho mädh andelike glädhi SkrtUppb 125 . "],"e":["*svana dun , ","*svana röst , "]},{"a":"svanger","b":"av","c":"adj.","d":["tunn, smal, smärt. hon (ɔ: lactuca) . . . gör mannen lätthan ok swangan LB 7: 4 . - mager, utsvulten. bätra är swangh häst än toom grima GO 786 . - tunn, insjunken. kinder swanga ok halla myo Iv 4147 . GO 673 ."],"e":[]},{"a":"svanz","b":"nn","c":"","d":["släp. " man sa ther fruor danza mz margha hwita swanza " Fr 3050 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"svar","b":"av","c":"adj.","d":["1) tung (till vikt). vijᶜ swaaghre engelska nobla Arfstv 105 ( 1474) . - tungt väpnad. Troj 111 (se under 2), 177. j thz samma kom polidamas troyan mz myket swordt folk oc wndhsatthe troyaner j syn starka mäktoghet ib 177 . 2) tung, grov. alla kommo tha j landh mz swårtt folk oc mz swara hästar Troj 111 . 12) dyr, starkt förpliktande. om ed. . . . medh sin swara eedh sweriende, medh gratande öghen sägiende . . . STb 3: 188 ( 1494) . medh drepelige sware edher K. Hum. Vetenskapssamf. i Lund årsber. 1948-49 s. 47 (omkr. 1514, H. Gadh). - Jfr ivirsvar. - (swar för sar. Jfr Sdw 2: 1310. höffuidzmannen . . . haffwe med sigh noghz ath hielpa til medh, ther swara wardher, ther läkiere ere ekke thil städis Arnell Brask Biᴵ 19)."],"e":["swårdt Troj 173 . ","swärtt ib 111 . swordt ib 177. pl. nom. m. swaaghre Arfstv 105 ( 1474) ),"]},{"a":"svar","b":"nn","c":"","d":[" L.","om bemötande af fientligt anfall. thee fingo swar BSH 5: 167 ( 1507) .","2) svar, svaromål. thökte mik thz rät vara, lman kalladhe them siälff her til swara Fl 1707 . " vill han egh till swars koma " SD 5: 377 (1314, nyare afskr.). vtan þän som akyäres se til swars ib 480 (1345, nyare afskr.). ib NS 2: 35 (1408, i vidim. af 1411). BSH 5: 379 ( 1509) . " stande then sielfuer ther om til swars som gherningen giort haffuer " SO 148 ","3) förvar, ursäkt, invändning. " the quinna ey wil ganga göra hon fyndir mykit til swars (obuia verbas polit; motsv. Danska text: maa møghet føræ bæræ) " GO 634 . - Jfr and-, drafls-, for-, gen-, hughnads-svar."],"e":["swaar )","svara lös , ","svara lösa , ","svars lösa?","-lös )"]},{"a":"svar","b":"nn","c":"","d":[" (Stb 5: 6 (1514) L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 205. 1) svar (på fråga el. framställning). kere nils biuder mich her om eth enkith sar til ther jac vet rette mik epte Vg Fornmt I 8-9: 103 (1508). wor kiere herre . . begeredhe aff the gode herre och aff mene raadit her en swar pa STb 5: 6 (1514). ","2) svar, svaromål. " binder jac mic til . . . at standa ther fore ij fulle hemuldh i gilde oc allom swarum " SD 8: l30 (1361). sone sonesson, som jusse niclissons barna formyndare är, war till swara SD NS 3: 375 (1418, ä. avskr.) . tiltal loc swar oppa arff Arfstv 12 ( 1461) . kom peder . . . och bödh sik til swars medh then bondhan, som hade klandat hestin fore jenis skreddare, huilken ecke kom till swars medh honom STb 1: 11 ( 1475) . ib 2: 209 (1487). war oleff . . . till swards oc satte borgan för sig ib 5: 81 ( 1520) . - i förbindelsen til svara, till svars. Jfr E. Noreen, Festskrift t. H. Pipping 40y f. husbondin var tha siälfuer til swara Iv 4387 . Flores ed. Olson 542, 1804 . - Jfr forsvar. "],"e":["sward: -s STb 5: 281 (1520) ), ","svara lösa (sware- JTb 65 ( 1474) . ","-läsö ATb 1: 13 ( 1453) . -lössö ib), ","jtem greffwensten ij resor swaralöso meneka stämpde hanum ib 164 (1462). tha dömpde jac hanum iij marc aff fore swaralöse UpplLagmansdomb 26 (1490). Arnell Brask Biᴵ 28. ","svars lösa? (-löös), "]},{"a":"svar","b":"av","c":"adj.","d":["adj. 1) tung (till vigt). hwart et wogh . . . halff thridhia hundrath wikter swara Al 8783 . " swar ängilskir nobil " FH 3: 34 ( 1443) . ib 132 ( 1448) . för xxM [2000] nobla swara RK 1: (sfgn) s. 191 . konigin . . . miste enä barza . . . hon . . . bar väl lxxx [80] läster svar ib 2: 1762 . " the swaara skip " ib 3: 282 . " the hängde swar panzar widh thera föther ib 705. rördhis han til wredhe, oc sprang opp, wiliandhis opp resa iomfrwna aff iordhenne, än lhan förmatte henne hwargens röra, thy at then hälge ande giordhe henne swa swara oc twngha " Lg 3: 311 . 2) tung, grof. skikka ower the swarastha hestha, och the lettastha liffwe igen BSH 5: 157 ( 1507) . 3) stark, betydlig. richesens fiende, the oss offwer handen ära medh stoor, swaar mact BSH 5: 11 ( 1504) . FM 188 ( 1504) . ","4) stor, synnerlig. " thetta scriffs med sware hasth " HSH 20: l58 (1506).","5) tung, tryckkande. svår. skatten war them alt for swara RK 2: 681 . lidher swager (för swar) twnga ther före BSH 5: 491 ( 1511) .","6) svår, häftig. ledh hon swara pino Lg 3: 415 . ib 397 . " i swarom krankdom ib 409. girnandes at see oc höra ändan thäs swarasta stridz oc pino " Su 195 . - häftig. stak, djup, innerlig. enga ledhis haffde thu thz format at see, ällir höra, wtan swara oc änkelika warkunnan Su 215 .","7) svår, skarp, hård. " wart stridhen swaar oc twngh (ingravatum est bellum) m0te beniamyn söner " MB 2: 136 . 8) svår, hård, bister, egein. o,m person. en konungh war j girughet ilt klok ok swa swar MD (S) 308 . 9) svår, besvärlig. om person. med dat. qwinna thu äst mik mykith swaar Al 1613 . 10) svår, allvarsam, grav, skapr. för . . . swora aaklagan (grauium querelarum) alla rikesins manna SD 3: 413 (öfvers. i gammal afskr.). 11) vidrig, vederstygglig? riffw the ok slitw theres vslasta ok swarsta (för swarasta? dock snarare för swartasta; Lat. texten har teterrimas) kynner ok kinbeen LFK 217. - n. adv. svår, på ett betungande el. tryckande sätt. gestis aldre swarare j thera dagha RK 1: (sfgn) s. 188 . - lJfr forsvar."],"e":["swaar . ","swor FM 188 ( 1504)"]},{"a":"svara","b":"","c":"","d":[" L. ","1) svara. " ängellen suarþe hänne min fru: alle apostoli coma en dgh tel þin " Bu 13 . Bo 187 . " swara mik til thz iak aff tik wil spöria " Su 105 . ib 106 . " drotzin swaradhe honom ther til som jach tik thz sighia vil " RK 2: 4652 . budit swardhe hanom swa ib 2545 . " hon suradhe til (ad) christi mandom som ginstan syntis äptir festilsen o herra jhesu criste jak thakka thik for al thing " Bir 2: 119 . KL 171 . " diäfwllin suaradhe thunkt är thz at tala hwar thän som tla är allom othäkkir " Bir 2: 120 . ST 28, 29 . " hertoghern swarade a tessa leedh . . . jak weyt wäl ath jak er ider broder " RK 1: 760 . " bernardus swarade ther hafua warit fulastan röfuara " Bil 784 . " tha swarade hon . . . söth ordh aff rödhum mwnne " RK 1: 376 . ib 2: 2548 . suara tel (på) cloka pröuelse Bu 144 . - svara på, besvara (ett argument). nw wardhom wi skiällika swara skälom, loc til thz första, swa som för war saght . . . til annath swarom wi swa MB 1: 61 . - svara (för), uppträda till försvar för el. bekännelse af. war swa skipath i the hälghe kirkio först, at ängin skulle swara oppenbarlika fore trona, för än han ware färm der sidhan skulle hwar man framganga til antzwara, oc biwdha sik diärflika til dödh fore the hälgho tro skuld MB 1: 505: jfr 2.","2) svara på ett käromål, svara inför rätta. radhe halfue nempd huar thera som a käre ok swara scal MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 58 . þän som kyärä hawer. oc þän som stämþer varþer honum at suara SD 5: 638 ( 1347) . " thz han icke vilde swara hustrv asta til rätte " BtFH 1: 171 ( 1506) . ath jagh skal kome til then herre dagh oc sware hustrv birgittä pa arestadh FM 649 (151) . jagh haffuer hustrv birgitte inttet swara ib. ath te fdorloffwara . . . skulle noghet swara mik til thet lyffte BSH 5: 379 ( 1509) . " hanum swaris hwarte mädh laghum eller pänningum (d. v. s. man är hvarken skyldig att med ed fria sig från af honum framställdt käromål el. att erlägga böter) " SD 4: 466 (1335. nyare afskr.). ib 5: 377 (144, nyare afskr.). han skal sköt koma för guz dom: ok ther swara sakum (de his omnibus in ejus julicio respeonsurus) Bil 212 . vthan the seen wider nampn til tingz stämpde, sakum eller kärom att swara GS 31 ( 1380) . tha wräkte paulus sina hand ok swaradhe mz skälom mot allom them thingom som iudhane hafdho owir han kärt KL 172 . " var härra baþ mannen svara tel skälen " Bu 20 . ib 21 . " sagþe sik vilia suara firi han " ib 20 . mz godhum lhugh scal iak swara for mik Kl 170. wi ärom her insatte . . . at swara fore thz silff som wi funnom i waarom säkkiom MB 1: 245 . - svara (för), ansvara (för), stånda ansvar (för), stå i ansvar (för). fore hänna värk vil iak ey swara Iv 3325 . swara för hans ingangh gerd ok skoth SGG 128 . til thera bruth sculo the sielffue swara RK 2: 4733 . sware han sielffuer til schaden SO 195 . ib 122, 198, 292 . hvilken som geser budit hauer gör gestin omack sware verdhin ok böte fore gestn äpter thry at bruthen äro lib 112. - svara för, vara ansvarig för. thw scalt siälfwir swara hswat thw tala KL 245 . - stå till svars för,försvara. jlla måtte the thz swara ath the togho syn herre ey bätre wara RK 3: (sista forts.) 5627 . 3) svara (för), förestå. marsken skulde for rikit swara RK 2: 6389 . ib 3: (sista forts.) 58123. otte krwmpe monde öffeeste höffwisman wara och skulle till all ärende swara ib 6098 . hans biscopir . . . andhuardadhe hanom swara til ärandä Bil 471 . ST 97 . - svara för, förvalta. wil tw godher scriffware wara ok thit embit mz ärom swara MD (S) 292 .","4) fullgöra ansvarsskyldighet mot el. inför (ngn), redovisa för (ngn). byuþum vi . . . varom foghata . . . at han . . . ängum manni i världinni swari äller rät gyori af þessom varom jngiäldum vtan varom exequtoribus SD 5: 567 ( 1346) . - stå (ngn) till svars med afs. på allmänna utskylders betalande, inbetala utskylder åt (ngn)? hörsamma? the sculle erik alle sware oc om krononne skat lydoge ware RK 2: 3494 . the villo aldrey marsken swara och ey mere honom lydoghe wara ib 4712 . " at the skolo drotzsten lydoge wara ok engom androm höra eller swara " ib 5140 . " deltaga i utbetalningen af, lemna bidrag (till en utskyld). ath nagre gode menss landbor forbudith är ath suare till saadane hielp " BSH 5: 290 ( 1508) . 5) göra invändning (mot) . sätta sig (emot). her gren forböd alla ther mot swara RK 2: 7813 . 6) besvara, gå till mötes, genom sitt handlingssätt visa sin erkänsla för (ngt). jek . . . söke mz minne nadh vm the funnis nakre hulke som vilden suara (respondere) mine nadh bortuändande sin standilse och vilia fran illo Bir 2: 7 . swa . . . som iak . . . wille . . . ensanmom thinom kärleke swara oc athergäldh bewisa Su 20 . at jak . . nakraledis matte swra ti thin omälelika kärlek ib 275 . 7) svara emot, gå upp emot. mäden tith lif kan hugen egh suara thaa sigh mik haa thw monde wara MD (S) 205 . - motsvara, bilda motsvarighet till. waro dödisle swaradho skyrdha skirsl i gamblo laghomen MB 1: 505 . wars herra likame som wighis i mässonne swarar pascha lambith ib. the hälgho kirkio scriptanaall swaradho alla thera skirslor ib. hafdho the änkte sacramentum, som swaradho (för -e) kirkionna, färmilsom ib. ib 492, 506. - åstadkomma motsvarighet till. swa math thu tik widherlika oc swara i nakre matto minom fothom oc benom, som thröttos oc samman nögldos oppa korseno (violentie et lassitudini, quam crura patiebantur, respondebis) Su 50 . "],"e":["-ar . ","-aþe . ","swardhe ST 29 ; RK 2: 2545, 2548 . ","svara til , "]},{"a":"svara","b":"ab","c":"adv.","d":["skapt, häftigt. eskillus straffade oss ganske swåre RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279 . - svåra, svårligen. häftigt, högeligen. meg grwffuade i mitt hierta swårer RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . " swenske män han swåra mis worde " ib 3: (sista forts.) 4390 . han . . . wart honum swarada wreder Lg 3: 344 . " tha wart procopius swaara bedröuidh ib. - Jfr fulsvara. ""],"e":["swaara . ","swåra . ","swåre )"]},{"a":"svara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) svara witnadhe erik . . . oc pedar . . . at magnvs dvs saghde . . . at her kommber fogten aff kötholman ta swarda withnen hwad manne er thet ta swardhe magnvs thet er en dandman ATb 1: 8 ( 1452) . tw swarar swa illa minne modhir tw motte väl swigha henne eth ordh ellir tw ib 270 ( 1467) .","2) svara på ett käromål, svara inför rätta. min herre . . . loth stempna mic til arbogha for hans radh . . . at suara her ture thär til rettha Arfstv 28 ( 1461) . ath han skulde for:ne jenis nielsson swara til retto om iiij (4) tunnar lagx STb 1: 188 ( 1478) . . . . beplichtade thöm fore rettin ath swara mehd theris arffua allom athalarom SJ 2: 197 ( 1491) . svara (för), ansvara (för), stånda ansvar (för), stå i ansvar (för). hon skal allom gällom swara ok betala ATb 1: 55 ( 1456) . " peder slatte skal swara til all gield som ther kunne kreffuis eller finnes " SJ 2: 96 ( 1487) . ib 140 ( 1489) . skeer kirkione nogher skadhi for hanss eigno (ɔ klockarens) eller hans drengess forsumilse tha bör hanom thär til swara ÅK 57 . karin skinneres, her anders olsson svarer for henne (i fråga om skatten) Stock Skb 94 (1518-19). swaren tha j til allan skadhan wj här fangom oc hallen skipith skadha lösth PMSkr 32 . - svara för, vara ansvarig för. thän som mera taghir han hawir af mero swara Hel män 230 .","4) fullgöra avsvarsskyldighet mot el. inför (ngn), redovisa för (ngn). jec är inthit pliktogh til at swara her twre turesson til thän vpbyrdh Arfstv 16 ( 1461) . . . forbiwda karl guldsmith, som j samma hwss sitther, nakrom ath swara vtan forscriffne erich joansson til lhwsalönen STb 2: 204 ( 1487) . tha äre the oc plictoge at swara tiil all rekinskap barnomen eller theris retta molmsmen nar the eskia SJ 2: 235 ( 1493) .","5) göra invändning (mot), sälla sig (emot). at thu maghe kwnna aff gudz nadh swara allom frestilsomSpV 454. - sätta sig till motvärn, bjuda motstånd. offta hendher ath . . . thin spetz brytz mith j oc ther jngen swara PMskr 155. 6) besvara, gå till mötes. at allom thinom wilia oc astundom wil iac gärna swara Hel män 171 . 7) svara emot, gå upp emot. - motsvara, bilda motsvarighet, passa (till lngt). sidhan göris try holl pa bordith swa ath the swara räth affwer the skifwona ath radh . . . the andro tw holen . . . swa ath teh swara räth affwer skiffwonnas ägh PMSkr 507 . " swa at bredden aff the (ɔ: ett lerkärl) swara jämp mädh hoteno " ib 562 . - åstadkomma motsvarighet till. swara thy til tölghin storan kärlek, älska thän tik älska (responde itaque tantæ diectioni diectione) SpV 178 . ib 544 . - motsvara kraven på (ngn), hållas för, räknas som. om han wille sware foe en dandesuen och site til bordz medh dandesuena, tha wille han betale her philpus sine vthlagde penigna STb 3: 154 ( 1494) . - Jfr for-, til-svara."],"e":["-ar . ","-er Stock Skb 94 (1518-19) . imperat. swara SpV 178 . ","swardhe ATb 1: 8 ( 1452) . pl. 3 pers. swarda ib),"]},{"a":"svara","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr besvara."],"e":[]},{"a":"svaran","b":"nn","c":"","d":["svar. LfK 258 ."],"e":[]},{"a":"svaran","b":"nn","c":"","d":["svar. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 45. stodhe swa alle opp, ödhmyukliga bidhiendes effter domarens swaran J Buddes b 150. Jfr forsvaran."],"e":[]},{"a":"svarande","b":"","c":"","d":[" , m Jfr forsvarande."],"e":[]},{"a":"svarandi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"svarar","b":"nn","c":"","d":["svarare, den som svar. skal han höra godhwilioghan swarara Ber 238 . Jfr forsvarare."],"e":[]},{"a":"svarare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsvarare."],"e":[]},{"a":"svardher","b":"","c":"","d":[" , se svärdher."],"e":[]},{"a":"svarf","b":"","c":"","d":[" , n Jfr kiöl-, kol-, kull-svarf."],"e":[]},{"a":"svarhet","b":"nn","c":"","d":["1) tunga, börda, onus. " ther ower willom wi ängen scall maght haue them noker ytermere thynge eller swarhet vppa at legge eller fortrycke " Priv f Sv st 100 ( 1444) .","2) tunga, besvär. " vppenbarede wor kere hoffuitzman, ath han sich aff sacht hade nw j thälie herredagh aff thet höffuitzmandsdömith . . . toch före werdigeste verdige feders . . . bön . . . togh han sich then twnge och swarheet pa j gheen STb 3: 116 (1493). "","3) svår beskaffenhet, grovhet. . . . fför thy thänna syndenas (ɔ wredhenna oc hämpdhena syndh) swarhet offwer gar alla wärldena syndher JMPs 248."],"e":["-heet )"]},{"a":"svarilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsvarilse."],"e":[]},{"a":"svarilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsvarilse."],"e":[]},{"a":"svaring","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besvaring."],"e":[]},{"a":"svarirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsvariska."],"e":[]},{"a":"svarirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forsvarirska."],"e":[]},{"a":"svarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett betungand el. tryckande sätt. ath the them ingen swa daan omildheth eller ow[erw]ald antigge med gestarij eller landredh här epter them swarligher eller twnglikä ey skule ath göa BSH 3: 155 ( 1464, samt afskr.) .","2) svårt, tungt, bittert. " thetta likaadhe konungenom mykyt ila, loc bar thz swarlika j sino hiärta " ST 350 . hon sukkadhe swarlika ib 41 . - bittert, svårlien. hon . . . grät thz ganzska swarlika Lg 3: 720 . svårligen, mycket, häftigt. pestelencia gaar her swawerlega (för swarlega) BSH 5: 424 ( 1510) . tha tyngdhes han swarlika i sith hiärta Lg 673 . " lslogho them swarliga " MB 2: 135 . " skylte the konungen swarligha ath skane var kommyt fran suerige " RK 1: (sfgn) s. 182 .","3) kraftigt, ifvrigt, häftigt. " om man swafliiga arbethar, riidher, gar eller annath gör " LB 7: 177 . the swänske . . . beegynnadhe saa swarligha roopa RK 3: 2267 . - kraftigt, högeligen. hurw suarliga sik plictade the erichiepiscopen klerkia riddara ok suena RK 1: (sfgn) s. 173 ."],"e":["-ligha . ","-lighe- . ","-liga- . ","-liiga . swawerlega för swarlega BSH 5: 424 ( 1510) ), "]},{"a":"svarlika","b":"ab","c":"adv.","d":["3) kraftigt, ivirgt, häftigt. . . . ok for:ne fogit swarlige nekade, ok then andre swor och drapelige och viste hanom stwndh och stadh STb 3: 185 ( 1494) . almoghen sigher och talar swarliga om then gestningh, the haffde i winters BSH 5: 115 (1506, H. Gadh) . " tha slogs the swarligan j vij daga " Troj 218 . " hwggo alla saa sworliga oppa henne, ath hiälm bånden söndergyngo " ib 241 . - kraftigt, högeligen, i hög grad. jak wet wäl ath jak suaarlighan mothe gudi syndade Prosadikter (Sju vise m C) 229 . " samma tijdt widerkendes samma symon . . . ath han war swarlige drycken, swa ath han ey wiste, hure han kom j syön " STb 3: 10 ( 1492) ."],"e":["suaar- . ","swor- . ","-liga . -lig(h)an),"]},{"a":"svarliker","b":"av","c":"adj.","d":["lL. svarlig, försvarlig, som kan försvaras. som thöm swarligit är (såsom de kunna försvara) fore forscriffne rykesins herrar ok thess jnbyggiara SO 156 . " thet ffor gud ecke swarlighet vore " FM 524 (1511, samt afskr.) . Jfr and-, for-, o-, sam-svarliker."],"e":["swarlighet FM 524 (1511, samt. afskr) . swarligit SO 156 ),"]},{"a":"svarliker","b":"av","c":"adj.","d":["svarlig, försvarlig, som kan försvaras. j morghon skal lhan dömas til dödh äpter lagen ty ath thz är tik ok mik ärligaren och suarligaren än man skal öwer os seyia jak hade latit dräpa myn son wtan doom Prosaditer (Sju vise m C) 231. . . . sagho them (ɔ munkarna) enga andra lekier eller aathäffwe ath haffua ther, än the skäligin och swarlighen woro, och ath engin broder . . . hade ther sperbräkan eller torneghian, som them war offuersagt STb 1: 340 (1482?). Jfr osvarliker."],"e":["-lighen . ","-ligaren ) , "]},{"a":"svarlös","b":"av","c":"adj.","d":["utan svar. bleff warth bwd swarlöss tilbake dreffuet FM 665 ( 1517) . Jfr svaralös."],"e":[]},{"a":"svarlösa","b":"nn","c":"","d":["svarslöshet, underlåtenhet el. tredska att svara inför domstoll. dömdes jöpns tala laukela lsak til iij lm. for swar lös thz han icke vilde swara hustrv asta til rätte BtFH 1: 171 ( 1506) . " dömdes oleff raydisto sak til iij m. lfor swar lös, per taypale kerde til honom ib 174 (1506). " ib 238 ( 1507) . " dömdes per mognusson kerkala sak ti iij lm. för swar lös " ib 152 ( 1507) . dömdes thenne forne hwar tere sak til iij m. för swar lös ib 133 ( 1506) . ib 140 ( 1507) , 143 (1507), 177 (1507), 237 (1506), 245 (1507). dömdes nilis pwalsson salmis sak til iij m. för swarlös och tingx vite ib 202 (1509). ib 213 ( 1507) , 285 (1509), 287 (1509), 289 (1509). Jfr svara-, svars-lösa."],"e":[]},{"a":"svarlösa","b":"nn","c":"","d":["svarslöshet, underlåtenhet el. tredska att svara inför domstol. stempde iap iönison mychel gulsmid saker til iij marker for swarlösa ATb 1: 196 ( 1464) . " laris gatuiärare iij öre swarlöso per iönson stämpe hanom " ib 231 ( 1465) . ib 332 ( 1470) . " jtem cölmencrautes broder bar jak vpp vj öre swarlöse " Skotteb 412 (1467-68, Kämn). ib 422 (1468-69, d:o). STb 1: 3 ( 1474) . iij (3) marck bade fore hormaalet och swarlösande ib 264 ( 1480) . tessa stemdi lauens i wariä iij marc for swarlöse Uppl Lagmandsomb 65 (1493). - fall el. tillfälle av underlåtenhet att svar inför domstol. warth marthen . . . saker iij mark for et dombrot och for tre swar lösser ATb 3: 174 ( 1505) ."],"e":["swar lösö ATb 1: 181 ( 1463) . pl. swar lösser ib 3: 174 ( 1505) . ","swarlöös JTb 71 ( 1481) ), "]},{"a":"svarlösan","b":"nn","c":"","d":[" = svarlösa. sama [dach] mattis bagere zacer til iij marck for swarlösan och stempningh STb 3: 152 ( 1494) . ib 169 (1494)."],"e":[]},{"a":"svarning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr besvarning."],"e":[]},{"a":"svarslösan","b":"nn","c":"","d":[" = svarslösa. dömdes lasse jacobson annula sak til 3 m. for tingx vite oc swar lösan BtFH 1: 155 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"svarta","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"svartbrodhir","b":"nn","c":"","d":["svartbroder, dominikanmunk. gen. pl. om dominikankloster. bro peder fan hawen her aath swartbrödra SJ 2: l9 (1475). - Jfr svarta brodhir, ävensom svartmunker. "],"e":["svartbrödhra kloster , n. svartbrödrakloster, dominikankloster. MP 4: 151 .","svartbrödhra ordin"]},{"a":"svartbrodhir","b":"nn","c":"","d":["swartbroder, Dominikanermunk. hon döde j stocholm . . . oc ward en stund til swartbrödra (d. v. s. i svarbrödraklostrets kyrka) lagt RK 2: 8394 . " som man gaar aff stora torghit til suartbrödhra " SJ 73 ( 1437) . " for ena clocko som kom til swartbrödhra " ib 78 ( 1438) . " swarthbrödhra capitell i stokholm stoodh " RK 3: 630 . ib 2: 2800 . Jfr svarta brodhir, äfvensom svartmunker. "],"e":["svartbröhdra kloster , ","svartbrödhra ordin , "]},{"a":"svarter","b":"av","c":"adj.","d":["1) svart. " teþes þöm en leþar i blamans like. suartare än cul " Bu 208 . " ther la lucifer a gruffuo, swarter som en ram " Pa (Tung) 36 . " en mykin swartir rampn " Al 890 . en suartar hundar Bu 182 . " the swarta ko molkar the hwito miolk " GO 758 . swartyh swin ib 968 . " ther fik han see ena nakna människio ganga alla swarta ok solbrändha " Bil 454 . " hans har är suart ok karot " Bu 204 . hans haar loc skäg war swart som þik Di 1 . hans bryner ware sworte som two krager hafde sit offuan hans öghen ib. stundom hände at aff suartom oghn vtgar faghir lughi Bir 3: 256 . " min nya swarta kiortil " SD NS 2: l170 (1409). wil af swarto läripte VKR 58 . grytan lastadhe kätilin we är thik tha swart thu äst (teter es o lebes ait olla pudescere debes) GO 1008 . thu skalt taka swarth salt aff ondom gyällara ib 14; jfr salt. ib 205, 864 . " thz swarta kiws ey alth ib 598. - svart, mörklagd, mörkhyad, af märk hudfärg. med bibegrepp af fulhet. konungen war stolt ok fagher ok hertogen nokot swart ok magher thy kallade hon honomm ketla böter " RK 1: 556 . " man skal ey wräka swarta hustrv til sänga stook (ad spondam pulla non vxor pellitur vlla) " GO 23 . - svart, mörk i synen (af sorg. fasa el. vrede). tha vardh hon swart rät som en iordh Iv 4839 . - oeg. om sorg. jachim trolle . . . haswer the hiertans dröffwelse, thet wärth är, swarth som en jord BSH 5: 132 l(1506). - i best. form ss tillnam. hænzæ swarti SD 2: 231 ( 1297) . ib 3: 601 (1323).","2) svartkonst, magi. " " the swarta konstin " ST 22 . waar konst gaar ofwir alla swarta konst ib. pläghadhe öfwa swarta konstena ib 24 . " een mestare aff swarte konstinne " ib 302 . een . . . mestare j swarto konstinne ib 307. lib 91, 92, 128 o. s. v. b) konst att göra krut, kruttillverkning; redskap och mamterial för kruttillverkning: krut. wij hade ey annet än piill sliita pa them oc slongasten, thy swarta konsthen war borto BSH 5: 167 ( 1507) . " förgäther icke frw margrete om thet salpether och swäwil hon haffwer. her er stor brysth pa swarta konsthen " ib 183 ( 1507) . - Jfr iämsvarter, äfvensom svar, adj. 11. "],"e":["sworter )","svarta brodhir","swarte- . ","swarttabrudz SJ 224 ( 1448) . dat. swartabryddher ib 203 ( 1451) ), ","svarta brödhra kloster","swarta brodrä closter )","svarta munker , ","svarta slagh","swartäslagh )"]},{"a":"svarter","b":"av","c":"adj.","d":["1) svart. " niger a um swarter " GU C 20 s. 354 . " pullus a um swarter " ib s. 501 . jnerticula le swarther viinbära quisth ib (hand 2) s. 25. äpter them kome twe swarte diäffla oc sagdho til änglanna . . . SvKyrkob 20. tha kärken kom i dörna tha sa hon omkring widh manzins säng alt som andra swarta kattor oc diäffla stodho mz iärnkrokom oc drogho wt siäkina ib 26 . item gifwe wi . . . twå wåra swarta gångare och wår stodhest fogelen . . . Lagerbring Saml 3: 258 (1470, avskr.) . tha sagho the alla ath en swarter diäffuol ok ledher drogh honom j armana MP 4: 179 . tha fingo the qwinnonar [se] när sik en swarthan kat storan som en hwnd ib 204 . " hade jak thaa vel tilgiffwit örath aff swarta katthen, at i hade sielff thaa warit tiilstädhe " BSH 5: 167 (1507, H. Gadh) (jfr under öra samt E. Sandberger, Ark. f. Nord. Fil. 73: 5 ff.). item tiil boxsiö ligger i fiskebäk, thär soghin stodh fordhom, ok sa lonkt wth som thet swarttha vatneth wthräcker VKj 171. mys fördriffwas stötandis swartha odhyrth mädh färskom osth samman PMskr 356. göra wthit win aff swartho win ib 358 . " brennes aska aff winträ som bära hwith win oc lätz j winith tha gör askan winith hwith, oc aska aff winträ som bär swarth win gör swarth win hwar hon lätz j winith tha gör askan ather affwan j fietio dagha bliffwer thet swarth ib. giffwes them ätha swarth bröd " ib 363 . somme säya the gotzen lagdos ödhe / aff myuklo örlögh oc swarthom dödhe ib 192 . . . . sina egna äger ther lenge hafva öda legat sidan svarta döden HSH 13: 66 (1524, Brask) . - svart, mörklagd, mörkhyad, av mörk hudfärg, med bibegrepp av fulhet. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 278 ff. EK 556 ff. 2) magisk. i förbindelsen svart konst, svartkonst, magi. j thenna stadh war en klärk oc han heet virgilius. oc mykith lärdher i siw boklika konster. oc mäst i swarte konstinne Prosadikter (Sju vise m) 142 . BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . Jfr svartakonst. "],"e":["svarta brodhir (swarte-brudder. -brydder), = svartbrodhir. swartebrödare i westraars HLG 1: HLG 1: 111 (1467). - ss tillnam. peter swarta brudder StÄmb 47 ( 1449) . ib 49 (1450). ","*svartabrödhra konvent , ","*svartabrödhra ordin","-orden )","*svarta konst","swarte- )","lib . ","lb 18. tron skal sätthias mothe otrolike trowillo, moth kätteri, troldom och swartakonsth JMPs 295. ib 298 . " fför thy at hon war mykidh ffager, drogh hon mangha til sin kärlek oc ondha lwsta, oc eya t enasth mädh thy, wthan ämwäl mädh swarakonstene " ib 403 . ","*svarta smidher","swarte- )"]},{"a":"svartgrön","b":"av","c":"adj.","d":["svartgrön, mörkgrön. armenus är en sten blaa äller swartgrön PMSkr 461 . ib 485 ."],"e":[]},{"a":"svartgul","b":"av","c":"adj.","d":["svartgul, mörkgul. borax är en sten som taks aff paddonne, somme ärw hwithe oc somme swarte äller swartgol PMSkr 462 ."],"e":["-gol )"]},{"a":"svartgul","b":"av","c":"adj.","d":["svargul, lmörkgul. tha äre te swart gole, bade krop oc ansycthe LB 7: 248 ."],"e":["-gol )"]},{"a":"svarthet","b":"nn","c":"","d":["1) svarthet, svart färg. nigredo . . . swart heeth GU C 20 s. 354 . 2) svart beläggning, sot. bly görs til kalk . . . j ognenom thär glas göras, hwilken naplika rensas aff sinne swartheth PMSkr 381 ."],"e":["-heeth )"]},{"a":"svarthet","b":"nn","c":"","d":["svarthet, svart färg;: mörker. syntes smaa swarta stena wt falla aff hans mwnne, aff hwilko cristi thiänerska wnderstodh, at wanhopsens ihördzska . . . oc fröffuilsenna swarthet owergaffwo tha mwnken Lg 3: 418 ."],"e":[]},{"a":"svartklädder","b":"","c":"","d":["svartklädd. " pullatus a um swartkläder " GU C 20 s. 501 ."],"e":["-kläder )"]},{"a":"svartleter","b":"av","c":"adj.","d":["svartlett, mörklett. " ter aff omskiptis menniskionnes hy oc leet, sa at te liiffwe swa gola eller swart letthe i ansyctit elller om kroppen " LB 7: 248 ."],"e":["swart letther )"]},{"a":"svartlikhet","b":"nn","c":"","d":["egenskap att vara svart, svart färg. tilbör ey at lofwa ognen for sina suartelikhet Bir 3: 256 ."],"e":["suartelikhet )"]},{"a":"svartmonadher","b":"","c":"","d":["fullmogen och svart. f. röd (av lökarna) hentis ey för än thet är swarthmognath PMSkr 353 ."],"e":["-mognath ) , "]},{"a":"svartmuld","b":"nn","c":"","d":["svartmylla. lergha, saand, oc swarthmwllena fetha / hwrw hwar skal brwkas är konsth vetha PMSkr 192 ."],"e":[]},{"a":"svartmunker","b":"nn","c":"","d":[],"e":["svartmunka kloster","-clöster )"]},{"a":"svartmunker","b":"nn","c":"","d":[" = svartbrodhir. HLG 2: 149 (1523)."],"e":["sworthmwngka ) , "]},{"a":"svartmylla","b":"nn","c":"","d":["svartmylla. " the jordh som är swarthmylla bär gärna godha sädh " PMSkr 196 ."],"e":[]},{"a":"svartna","b":"vb","c":"v.","d":["svatna, blifva svart. skinnet . . . swartnadhe som eeth koll Lg 3: 377 . - blifva svart el. mörk i synen (af sorg). han swartnade j änne som en mul MD (S) 299 . - svartna, blifva svart (för ögonen; vid svimning). opers. emott swimilse oc hwffwd verk, nar man tycker at huffwidit löper om kring oc tz swartnar for ögon LB 7: 199 . - svartna (i munnen; vid törst). opers. then som . . . torster mykit sa at swartnar j munnen LB 2: 92 ."],"e":[]},{"a":"svartna","b":"","c":"","d":[" , (-adhe. -adher), v. svartna, bliva svart. hwdin var all lskrunkin oc swartnat aff solina hita Prosadikter (Barl) 50 . hymelsens twngel swartnadho (poli nigrescunt sidera) JMÖ 116 ."],"e":[]},{"a":"svartpräster","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. Jfr Sdw 2: 1310."],"e":[]},{"a":"svartysiotter","b":"av","c":"adj.","d":["smutsgrå, svartgrå. Jfr Sdw 2. 1310."],"e":[]},{"a":"svartöghder","b":"","c":"","d":["svartögd, mörkögd. the (ɔ vallhundar) skwlo wara . . . swarth öghde . . . PMskr 222. konwng mennon war . . . swart ögder oc mäkta striidzman Troj 78 ."],"e":[]},{"a":"svarugher","b":"av","c":"adj.","d":["ansvarig. " med avseende på betalning. for:de landbo scal capitulo lydugher oc swarugher wara " SD NS 3: 556 ( 1420) . Jfr stakkotsvarugher."],"e":[]},{"a":"svarva","b":"vb","c":"v.","d":["1) svarva. PMSkr 503 . en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh ib 504. mädh enne tang swarffwa släth wm kringh ib 565. - utsira? Jfr R. Pipping, Runer og rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 83 ff."],"e":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"svarva","b":"vb","c":"v.","d":["1) svarfva. thz trä som swarwas mz hussao jarne Bir 3: 139 . ib 136. eet swaruat kaar af gul Gr 298 . thän bänkkir är väl swarwadhir som satthir är mz godhom quinnom GO 81 . - bildl. lsvarfva i hop, hopsmida. diäfwllen är snar at swarffwa lygnena Lg 3: 299 . 2) bildl. slå under sig, svikligt tillegna sig. skatten lat han allan til sik swarffua MD 337 ."],"e":[]},{"a":"svarvare","b":"nn","c":"","d":["svarfvare. " " BtFH 1: 315 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"e":[]},{"a":"svarvare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " joan swaruare " KTb 161 (1449?). ATb 1: 49 ( 1455) , 2: 135 (1479). tordh nic:son swarffuar STb 2: 447 ( 1490) . ib 516 ( 1491) . SJ 2: 169 ( 1490) . PMBref 317 ( 1512) . " lassw swaruare drengh . . . iiij mark dedit HLG 3: 61 (1523). " ib 69 ( 1524) . - Jfr fatsvarvare. "],"e":["swaruare HLG 3: 61 (1523) . swarffuere SSkb 19 (1501-02), 105 (1503-04). swargere Skotteb 72 (1461-62). swarffuar STb 2: 447 (1490). sweru[a]re HLG 3: l81 (1526)), ","*svarvara dottir","*svarvara magher"]},{"a":"svarvostol","b":"nn","c":"","d":["svarfstol. thz trä som swarwas j swarwo stole Bir 3 . 136."],"e":[]},{"a":"svat","b":"","c":"","d":[" , se sva at under sva."],"e":[]},{"a":"svava","b":"vb","c":"v.","d":["balare hiith ok tith bygia oc snuaffua (haskr. suaffua) GU C 20 s. 49 ."],"e":[]},{"a":"svavel","b":"nn","c":"","d":["svafvel. " them brister ey tiära ok ey swawil " Al 1732 . " han ledher man ij eld ok swawil lib 6270. lot han kastä honom j en siwdande ketil fullan mz bik, swawil oc wax " Va 38 . thet salpether och swäwil hon haffwer BSH 5: 183 ( 1507) . " sende hiid noghet salpeyther ok swagel ok en puluermakere " FM 440 ( 1509) . i [1] tunne swawel ib 77 (1483)."],"e":["swagel . ","swäwil )"]},{"a":"svavel","b":"nn","c":"","d":[" ? svavel. . . . xij mark som han haffde giffuit doctor nicolaus ryting for sweuol Skotteb 284 (1467-68)."],"e":["swawell BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) . swauell ib 273 (1508, d:o). svevell Ant. av E. Hildebrand i handl. li Stockholms stadsarkiv. sweuol Skotteb 284 (1467-68). swäwil BSH 5: l83 (1507, H. Gadh)), "]},{"a":"svear","b":"nn","c":"","d":["svear. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 178. E. Hiärne, Namn och bygd 40: 132 ff. bigens . . . föddher aff tweggia handha folke som är aff garpe ok suia GU C 20 s. 55 ."],"e":[]},{"a":"svear","b":"nn","c":"","d":[" L. Svear. swweä kononger lok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). BSH 1: 142 ( 1373) . " at lofra marti som suäiar (Bil swear 979) calla oþen " Bu 199 . sueia (Bil swear 980) worþo opta cristne ib. han tyfdo swear j häl Bil 738 . " aff sät adams söne, oc iaphet noe söne, äru göta oc swia (Cod. B sweiar 527) wt kompne " MB 1: 4 . hon wart sidhan drotning göta oc swia RK 1: 455 . - i ortnamn. swia skär RK 1: 478 . - Jfr upsvear."],"e":["sweiar . ","sweyar: - a BSH 1: 142 ( 1373)"]},{"a":"svedh","b":"","c":"","d":[" , se sviþ."],"e":[]},{"a":"svedheiärn","b":"","c":"","d":[" , se svidheiärn."],"e":[]},{"a":"sveghia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr nidhersveghia."],"e":[]},{"a":"svema","b":"vb","c":"v.","d":["röra sig hit och dit, sväfva. saa iak ther om honum swema orma ok ydhlo aldra väghna Iv 279 . " then samma ember som gar wr herra abota halsse swemar om änne hans alt och hoffwdh " AS 60 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"svemare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1310, SAOB s. v. kyrkosvemare (K 3553) samt svimare."],"e":[]},{"a":"svembla","b":"vb","c":"v.","d":["röra sig hit och dit. then som wil köpa bij han skal aktha wm stokken är riker . . . wm the mykith swembla jnne PMSkr 297 ."],"e":[]},{"a":"sven","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) sven, gosse. - yngling, ung man. een friiborin sween NMU 1: 146 ( 1488) .","2) sven, tjänare . . . gik heem oc spordhe swenana at hwar husbonden war Prosadikter (Sju vise m) 138 . MP 5: 161 . - med särsk. avs. på svenska förhållanden: sven, vapensven. bekännes jach . . . mich haffua . . . anamath ena sonan aff jönis laurensson, her swarte jönissa swen, fore min dödha frenda SD NS 3: 370 ( 1418) .","3) sven, väpnare. a) i särsk. uttryck med prep. och subst. vapn: sven a vapn m. fl., eg. sven som gör tjänst med fulla vapen. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 678 o. där anförd litt. b) i samma betydelse utan dylik tillagd bestämning. iak welburen swen nilis jonsson Svartb 520 ( 1477) . " stodh vp i retten velbordich swän benct karlsson " SJ 2: 142 ( 1489) . FMU 6: 69 ( 1497) . - Jfr aker-, bakara-, brödh-, bya-, duka-, dura-, fataburs-, fiskara-, foghata-, gamal-, gild-, gilde-, gildis-, gulsmids-, gärningis-, hof-, kamara-, kloster-, koparaslaghara-, korhald-, källara-, känne-, köp-, ledhe-, myntamästara-, mästar-, pungamakara-, qvärn-, qvärna-, redho-, ridh-, skomkara-, skräddara-, slädha-, sma-, smidha-, snare-, stal-, stuvu-, vaghn-, sände- (Sdw 2: 594), thiänista(Sdw 2: 712) sven. "],"e":["swän . ","sween NMU 1: 146 ( 1488)","*svena klädhe","svena lön","sväna- . ","swene- )","*svena thiänare","swene- . ","tienere )"]},{"a":"sven","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sven, gosse. " suennen öptö ok grät " Bu 22 . han gat eigh vänt suenen fran cristo ib. sagho suenen ii bränanda bale ib. tagh swenin oc hans modher Lg 35 . - yngling, ung man. tu hion giþto sina dottor vngom svene Bu 30 . " tue unge suena läto väruldena " ib 152 . ib 27 . KL 88 . 2) sven, tjenare. böþ sinom suenom binda storan sten viþ hänna hals Bu 505 . " suenane giorþo sins härra buþ ib. lop han (Abraham) mot them oc lwtadhe them oc sagdhe härra än iak är thin win, tha far ey bort ower thin swen " MB 1: 188 . han . . . tagher the en mönstran kalff . . . oc fik swenomen at siwdha han ib 189 . " rike män oc wäldoghe foro siälwe mz sino fä, eller there främsto swena " ib 221 . (konungen) tuli sinom suenom änga ilgärninga KS 49 (125, 53) . herra fräderik reedh ij skogh at lkiagha han hafdhe mz sik swena twa Fr 2771 . " husbondin gik tha hänne ij geen han kalladhe rasklika a sin sween ok badh han taka hänna häst " Iv 3952 . jak (Alexcander) är een swen til lhans (Guds) budz Al 5820 . " lthu tiäna ey honum (Gud) som lydhoghir swen " MP 1: 245 . kib 67. KL 372 . Bil 353 . Bo 68 . Bir 3: 177 . MB 2: 167 . - med särsk. afs. på Svenska förhållanden: sven, vapensven. (i sht hos en storman anstäld) vapenför tjenare. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 261 f. wilium lwir at . . . härtugh händikter af finlande hawe fiuretighi hästa . . . hwar riddari äller swenawapn fiäru. oc samulund kunnunkä. andre þe sum äru kallaþir twa swenä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ey maghä byscopä, riddärä, äller nakar af förnäfndom swa buþne, riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä ib 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . nu kan så hända riddare eller swena biuda theras swännger och tiänare sla, sarga eller dräpa annars mans swen GS 50 ( 1448) . ib 66 (1489, orig.) . " huilka jordh jyries philipsson haffþe andrise martinsson sinum swen for sina þiänist latit ok giuit " SD 6: 19 l(1348). kännis iak (ɔ: knwt boson riddare) . . . at hafua gifwit . .. köneka diekn, min swen, fulla maght . . . at wtkrefia oc vpbära the päninga min fadher . . . fore godz . . . . . . gaff innan västraaros biscopsdöme ib NS 1: 23 (1401). gifuer iak minom svene hanuss eriksson min gra häst ib 514 ( 1405) . " befälir jak til hans nadh min swen for:da hanus eriksson oc min pilt olaf, hwilke mik trolika af barndom thiänt hafua ib. lather jac fornempda herra skanung oc alle hans swene, som i flok oc fornötha meth waro at thet samme sinne, som mic then skaden gkofes . .. qwitte . . . foe al ytermere manningh " ib 2: 190 ( 1409) . ib 191 . marskens swena RK 2: 5846, 5921 o. s. lv. han (marsken) war mektig aff skip oc swena ib 7212 . han (Puke) skreff sin breff tilengilbrect swena oc badh the sculle alle honom tiena ib 3078 . lkib 2744, 2754, 3108, 3213, 3228. war erchebyscopin fulth snar syna swäna till hopa kalla ib 3: 415 . " om mine swäne görs ider tem behofBSH 4: 305 (1501-2). varrth edher swän nieclis claffwesson slagen " ib 321 ( 1502) . vi (6) her erik trolles swena, iii ()3) biskopens swena aff wixsio, vi (6) her twra jenssons swena loghaa her i viii (8) dagha ib 5: 255 ( 1508) . " jagh sändhe myna swena til wändel sokn " ib 482 ( 1511) . " myna swena äre grepne och killa hugne ok slagne och mistha hästha oc härnisk " ib 483 . " ny fyrä eller sex dage siden war ther ingen i vpsale aff erchebiscop[]en] s swennä. nw är ther komme wedh xl l(40) medh theres harnisk " ib k484 (1511). her eric johanssons swenne ib 549 ( 1515) . förkynna hans swenna wara i ban ib. 3) sven, man som personligen gör konungen el. riket tjenst med häst och vapen och der för åtnjuter vissa företädesrättigheter men icke vunnit riddarevärdighet, man tillhörande adelns lägre klass i värdighet kommande nsät efter riddarne, väpnare. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 188 f. a) i särsk. uttryck med prep. och subst. vapn: sven a vapn (swenavapn. senäwapn). firibiuithum wir . . . at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik siu ki mällin mäþ vquädthins ordthom. calle eigh vtroen . . . ok ängte quäþins ordh annat. ok uiti þät. at uitis þät riddärä. äller swenawapn. ok gita the egh wart sik þär fore mäþ twem riddarum. riddäre mäþ twem swenäwapn. swenavapn scal af os taka plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hirþdränger thän sum slikt tara a mot riddärä äller swenavapn ib. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen ib. hwar riddari äller swenawapn ib 670 . - sven til vapn. biskupä oc riddär oc swenä til wapn VGL IV 19: 1. - sven mädh vapn. mange swena mz wapn ok skytta RK 1: 3878 . b) i samma betydelse utan dylik tillagd bestäming. riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen iwer land . . . mädh XII hästum . . . swenä riddär widherlichä vten wart raasdh rijdhen mädh VI hästum; minne män firi sik mädh twem hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " hawer riddare äller swen barn äffter sik " ib 476 (1345, nyare afskr.) . hwilken frälst will hawa sit godz, han se sik riddäre äller swen ib. ib 477, l478. lmäth biscopom, klärkom, riddarom ok swenom., bondom ok köpmannom BtRK 33 (1359, orig.) ärlike män. riddara oc swena. aff rikesins radhe VAH 24: 321 ( 1424) . GS 28 (1375, orig.) ., 50 (1448). aff hedhendomeno frälst oc riddara oc swena siälfägha BSH 2: LXX (1413). riddara ok swena RK 1: 379, 392, 2188, 2447 . lib 2: 1612, 1632 o. s. v. riddara oc swena ther nest vnder barnit ride . . . köpstadzmän ok almoge sidan efter dragha ib 8612 . ib 8618, 8621 . " war erchebyscopin fulth snar syna swäna tiil hopa kalla och alle the mz honum wille halla dala fyädrunga och oplandh manga riddara och swäna mz i blandh " ib 3: l418. tha foor han (konung Karl) tiil oplandh . . . mz xiiic (1400] sadhela lhästa raska swäna och jo the bästa ib 442 . " satto swenana alla i en stoock . . . riddara lagdos i tornit nidh " ib 1: 3884 . drotzet matius var tha swen ib 1596 . " en swen heet erengisl plata " ib 1116 . " herrä nickles abyrnäson. gözstaff tunäson. magnus niclesson riddär. joan cristinäson swen " SD 5: 567 ( 1346) . " joan cristinäson oc dan niclesson suenä " ib 568 . jac . . . bidher erlika men härrä beinct karlsson riddare oc birger karlsson swen., mina brödher, siin incigle fore thetthä breff at hengia ib NS 1: 60 (1401). incighle ärlika oc wälborna manna herra karls aff thöptom riddara, hera thordz bonda riddara, knwt eschilsons oc ysanc ysaacsons swena ib 210 (1403). thässe waro nempdin: knwt bänctson, karl gädda, olaf haralson. karl erikxson, wlf sonason, jäppe störla, swena (de samme nämnas 141, 142 väpnara, och 142, 147 frälsis män) ib 2: 146 ( 1409) . BSH 1: 131 (13771), 2: 39 (1396), 41 (1396). wälborus sweens bänktz arwidson incighle SD NS 1: 31 ( 1401) . wälbördoghom swen magnus karlsson ib 553 ( 1406) . " giorþos vt härscap tel kesarans garþ siax þusand ok siax hundraþ ok siaxtighi ok siax riddar ok suena " Bu 508 . Iv 45, 65, 156, 193 . " om man thän matte nakar stadh finna ther sik thordhe här nu vnder vinna santiggia riddare äller ok sen at väria idhart land fore tholkit meen ib t419. hwariom riddara ok ärlik swen " Al 3095 .","4) sven, handtverkssven, gesäll. " vanom vi mestärämannom. t þe oc þerrä swenä magho frälslikä sökiä allä köpstaþa " SD 5: 638 ( 1347) . " ui swenanae wi ärom thes begärende thet hwar en swen . . . at iiij tidher j arinna skal lhuar en leggia wth iiii päninga til liusinna " SO 3 . " huar en swen ther wndrande komir ok sik städir wm lön ib. hwarth fiärdux aar skal han wth giffua liiii päninga. lika mothe lthom andra swennommon ib. lika mothe thöm anderom swnomnom ib. nar swenanne skaffare wil thom til saman i eth hws kalla ib. " ib 4, 5, 6, l7, 18 o. s. v. lscal lengin gultsmydz swen göra sina egna gerningk vtan sins hosbonda wtschapp huilken hosbonda tz weth mz sin swen ock dyll tz mz hanom böthe i embetet ena halffua lödigha mark sölffuer ok svennin böte sex öra ock bliffue eyg swen tess bäthre ib 147 . schal . . . engen swen i samma ämbete göra naghat sycke verck ib. ib 148, 149, 150, 152, 153 o. s. v. 5) handelsbiträde, agent. herman enbeke, syrenbergx swen i lybekä SD NS 1: 589 ( 1406) . - Jfr borghara-, brudha-, bur-, by-, dura-, fatburs-, fäste-, gilde-, gildis-, gulsmids-, hof-, hvardags-, härra-, hästa-, kamara-, källara-, känne-, köp-, köre-, ledhe-, legho-, läre-, myntamästara-, myntara-, mnästar-, prästa-, radh-, reþo-, skip-, skomakara-, sma-, smidha-, stal-, stalz-, stekara-, stuvu-, sätu-, þiänisto-, visthus-sven, äfvensom donde 2. "],"e":["sween . ","swän . ","svene B u 30 ; SD NS 1: 514 ( 1405) . ","-ar . ","swänner GS 50 ( 1448) . med art. sing. nom. suennen Bu 22, 27 . ","svennin SO 147 . ","swennen ib 6, 21 . ","swännen MB 2: 167 . ack. suenen Bu 22 . ","swenin Lg 35 . ","swenenom KL 88 . ","sueane Bu 505 . ","swenane SO 3 . ","swenäna ib 5 . swenena ib. ack. swenana RK 1: 3884 . ","swenomen MB 1: 189 . ","swennomän SO 6 . ","swenomnom ib 3 . swenommon ib. gen. swenanne ib. swenena ib 6 ), ","svena duker","swenne dwker )","svena lön , ","svenamur (swene-), "]},{"a":"svenare","b":"nn","c":"","d":["gifuer iak . . . vpsala domkirkio . . . en swemara af (bör utgå eller ock måste något anses vara utfallet efter detta ord) XXIIII famna langhan, ena lödugha mark lktil len kalk om min blakka sömara item bondakirkionne ther samastadz en swemara, siw fampna langhan, oc grabrödhra klostre i vpsalom samwledhis SD NS 1: 514 ( 1480) . testamentum jøsse jowanson vbi legat ecclesie vpsalensi I vexillum vel swemare de 24 cubitis vel famna ib 515 (anteckning med något yngre hand å frånsidan af anförda diplom). Jfr ii [2] smaa fänekor ljtem j [1] swemar G. I:s Registr. 1: 176 (1523). Fanor, Kyrkioswemare, Kyrkepell, Fastedwkar L. Petri, Om Kyrkio Stadgar 35 (1566, tr. 1587)."],"e":[]},{"a":"svenbarn","b":"nn","c":"","d":["svenbarn, gossebarn, gosse. " teþes hänne . . . en vän mö iui altareno ok eet kronat suenbara ii hänna knä " Bu 63 . " skipadhe konungin twa konor, at the skulle widherwara ther som israels sona qwinde föddo barn, oc bödh konungen thenna twem konomen . . . at the skullo myrdha all swenbarnen . . oc all möbarnen lata liwa " MB 1: 276 . ib 386, 419 . Bil 268 . Lg 35 . " hwilkin koma swenbarn faar " Al 4741 . MB 2: 251 ."],"e":[]},{"a":"svenbarn","b":"nn","c":"","d":["gossebarn, gosse. thänna . . . ffru haffdhe . . . x barn, bade swän barn oc möö barn JMPs 393."],"e":["swän- )"]},{"a":"svendomber","b":"nn","c":"","d":["gosseålder. " alth thz jak giordhe j minom klenasta barndom, swendom (puertitia) ok wnghdom " Mecht 15 ."],"e":[]},{"a":"svensker","b":"","c":"","d":[" , se svänsker."],"e":[]},{"a":"svensker","b":"","c":"","d":[" , se svänsker."],"e":[]},{"a":"svepa","b":"vb","c":"v.","d":["2) svepa, hölja. - särsk. lom lik. swa manga fatika kluta hon swöpis j äpte dödhin Prosadikter (Barl) 42 . ib 103 . "],"e":["-te . ","swöpa: -is Prosadikter (Barl) 42: -te ib 103),","*svepa sik , svepa (in) sig. ther flo han skinnit aff. ok swepthe sik vti MP 5: 24 . - bildl. swa lenge thu swepis i thessom rötelika kroppenom Hel män 192 . - Jfr in-, mällom-, um-svepa."]},{"a":"svepa","b":"vb","c":"v.","d":[" [Isl. svepa] 1) kasta (kläde el. dyl. som ngn el. ngt); svepa (ngt omm ngn el. ngt). sonin swepte klädhe vm sina händir KL 267 . " swepto varafru systir vm hona klädhin " Bo 215 . 2) svepa, hölja. hon . . grep barnet v hänna (d. v. s. Mariabilden) knä. ok bar hem tel sin. ok lät sic haua griptit goþan (fanga): ok suepte ii huito kläþe Bu 25 . þe sagho . . . smasuena r[i] þa som ridara gulle kläda ok suepta ii selke ib 152 . suepe han hona (ɔ: fidhlo) j sindale Bir 2: 188 . lhafdhe seet hänna änlite sweep (för sweept) oc hult mz fatökom slättom KL 303 . hon spordhe. hwi han swepte sina händir ib 267 . - särsk. om lik. hon . . . nidhertogh hans tiäl aff stodhena oc swepte ther vty hans dödha krop MB 2: 168 . " tok iosep han nidhir af korseno ok swepte han i hwit rent sindal " KL 394 . MB 2: 388, 389 . Lg 3: 167 . " suepte han j reno sindale " Bir 3: 274 . " swepa licamman i thy linna klädheno " Bo 211 . at i lätin mik swepa fötrena ib. thörkar hon them (fötterna) . . . swepir oc redhir thöm . . . thz bäzsta hon kan ib 212 . " sidhan the haua swa swept licamman ib. " ib 213 . " een wng pigha . . . war lagd oppa golffvet til at swäpas som liik plägha " Lg 3: 356 . Bil 287 . - svepa, linda (ett spädt barn). þu födes först a gatam atw sueptar ok wafþar ii fatökom klute Bu 76 . Lg 33 . Bir 1: 137 . " födde hon sin son oc swepte han j tanom " MP 2: 36 . " j skulin the finna baarn swept j klädhom älla taom ib. hwat aluorlica oc vislica hon swepte (fascia componebebat) hans spädho limi " Bo 5 . - svepa, omhölja, omgifva. rothinä suep väl mz blaa Hästläked. i AS 137 . - inhölja, invefva, vältra. fan hans krop hufwudlösan sweptan j sino eyghno blodhe ST 344 .. vtkörhdia mannin aff paradiis . . . miste menlösonna fäghrind oc swetpts j orenlikhet (involutus est in immundis) Bir 2: 312 . svepa saman, svepa samman, lägga säggan. hopveckla, sammanvika. paulus . . . döpte howth dukin j blodheno ok swepte saman Bil 128 . Jfr samansvepta. - Jfr be-, in-, um-svepa, äfvensom osvepter."],"e":["sweepa . ","swäpa . -ir, -te, -ter)"]},{"a":"svepa","b":"nn","c":"","d":[" , se sviþa."],"e":[]},{"a":"svepa","b":"nn","c":"","d":[" , se svipa."],"e":[]},{"a":"svepan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr insvepan."],"e":[]},{"a":"svepeduker","b":"nn","c":"","d":["svepduk, svepning. sandalium ii hesta betäkningh . . . swepe duker oc swepe klädhe GU C 20 s. 542 ."],"e":[]},{"a":"svepeklädhe","b":"nn","c":"","d":[" = svepeduker. GU C 20 s. 542 ."],"e":[]},{"a":"svepelakan","b":"nn","c":"","d":[" = svepeduker. sagum gi vestis quedam commvniter arnisth oc swepelakon GU C 20 s. 537 ."],"e":["-lakon )"]},{"a":"sveper","b":"nn","c":"","d":["i förbindelsen i svep, på ögonblicket, genast. tha sade magnus til olaf jak besätir thetta iärnit . . . lat warad magnus sade olaf tw far jnte aff thy jw sade magnus jak faar än swa mykit ok faar jak äkke mer ok hög i stökke aff i swep aff fatino ATb 1: 133 ( 1460) ."],"e":[]},{"a":"svepesak","b":"nn","c":"","d":["1) anklagelse som framkastas för syns skull; orättvis beskyllning; förföljelse. calumpnia . .. swepe sak GU C 20 s. 69. causor aris . . . hantera saker swepesaker lasta saker leda ok käre ok mz skälom bewisa ib s. 89 . tha lika wäl wthan gudz räddoge ok gudz kärlekir kombir thär til . . . tha oppinbara oweanna swepesaak (adversarorum calumniæ) sik snart SpV 250 . 2) svepskäl, förevändning. än jak skal läggia mera til thz som scriffwat är, oppa thz at thu ey skuli wrsaka tik, mz nakre swepesak (ne de sexus infirmitate causeris) SpV 165 ."],"e":["-saak )"]},{"a":"svepesak","b":"nn","c":"","d":["1) anklagelse som framkastas för syns skull; orättvis sak gifhwa (persequentibus et calumnianbibus vos) Ber 16 . " hwat ey är thz hända gäldh för the omildha swepoesak ok grymma hanteringh som han giordhe the hälge iomffrwnne, huilken sannelika menlös war " Lg 3: 315 . 2) orska som anföres för syns skull; svepskäl, förevändning. vtgiutha menlöst blodh for falsa swepesak MP 1: 268 (kanske snarare att föra till 1)."],"e":[]},{"a":"svepesaka","b":"vb","c":"v.","d":["beskylla orättvist. cauillare gabba forsmaa speskära ok swepesaka ok vth speya GU C 20 s. 88 ."],"e":[]},{"a":"svepesakare","b":"nn","c":"","d":["sicofanta te swepesakare oc ficonaethare oc girogher GU C 20 s. 577 ."],"e":[]},{"a":"svepil","b":"nn","c":"","d":["linda. modhorin loot thz (barnet) full wäl winda i faghra sweppla ful wäl binda Al 9850 ."],"e":["swepplar ) , "]},{"a":"svepil","b":"nn","c":"","d":["linda. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239."],"e":[]},{"a":"svepilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr insvepilse."],"e":[]},{"a":"svepliker","b":"av","c":"adj.","d":["snarlik. " saa swepliker war pirrus synom fader achilli " Troj 300 ."],"e":[]},{"a":"svepliker","b":"av","c":"adj.","d":["snarlik. " mig sweplik . . . war han " RK 3: (sista forts.) 5480 ."],"e":[]},{"a":"sverf","b":"nn","c":"","d":[" Jfr huþpsverf (Sdw 1: 512)."],"e":[]},{"a":"svet","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sveta","b":"vb","c":"v.","d":["2) utsvetta. hälgha frägdhinna balsama swetthas (sudant) thär (ɔ j thänna yrtagardh) SpV 493 . - refl. svetas, svettas. - om sak. stande (oliverna) swa j xxx daga at swettas PMSkr 337 . - med ack. om levande varelse. oppa oliueti bärgh thär gudz son swettis blodh SkrtUppb 388 . thän blodhughe swettin han swetadhis tha han badh ib 280 . Sv_B 41 (sl. av 1400-t.). - om sak. spädha ällir klena quistane swettas (sudant) balsama SpV 10 . "],"e":["*sveta ut , "]},{"a":"sveta","b":"vb","c":"v.","d":["svettas. " herra iwan monde aff angist sweta " Iv 927 . alexander stodh oc aff angist sweter Al 8262 . - refl. svetas, svettas. LB 4: 352 . " när tw haffwer . . . nogh swettatz ib 9: 106. jak swetis ey ällir ärwodhir j hafsins flodhom swa som köpman " Bir 3: 366 . han. . . swettes swa for komaskolande pinonna styg ok ängxla at hans swetter var swa som blodzdropa MP 2: 10 . äru hans ben wan at swettas gen thy nokor paue scal döö Bil 767 . - med dat. ära vari thik min herra ihesus blodhe (pro sudore sanguinem emisisti) Bir 4: 134 . swettandis blodhe Su 397 . - med ack. (el. en form som ian vara ack.). thu . . . swettis blodhughan sweeth ST 170 . " var han allir vater af blodhino ther han swettis " Bo 188 . Lg 3: 77 . sacramentit swettis retta thara RK 2: 7862 . - part. pret. svetter, svettig. tha brödhirne komo fastande ok swette aff ärwodheno KL 102 ."],"e":[]},{"a":"svetbora","b":"nn","c":"","d":["svetthål, por. alla suetborona (pori) stodho sua som löpande adhro mz brännande eld Bir 2: 15 . " at swet burunar ypnas " LB 2: 12 . ib 3: 46, 68, 177. Jfr sveta bora."],"e":["-bura )"]},{"a":"svete","b":"nn","c":"","d":["framsipprande vätska, svett. hans malmar skriin gifuir olei swetta (sacrum. resudat oleum) Bil 578 . "],"e":["swette )","sveta badh , ","suetto- )","sveta bora","swettebora )","sveta duker","swetta duker )"]},{"a":"svete","b":"nn","c":"","d":["svett."],"e":["sveta badh , ","sveta bora","swethe- )","*sveta klädhe","swette- )"]},{"a":"sveter","b":"nn","c":"","d":["svett. LB 9: 106 . " then dwk som han strök sweth aff sino änne mz " Lg 968 . Bo 188 þe (ormarne) . . . sualaþo hänna suet mz þerra blästBu 506. hans swetter var swa som blodzdropa nidhirlöpande a iordhena MP 2: 10 . Bo 86 . thin blodhogha sweet offradhe iak thinom fadhir ib 187 . nar blodzsins swetir gik vt aff likamanom Bir 1: 118 . byradhe han . . . blodoghan swet aff sik fella ST 170 . thu . . swettis blodhughan sweth ib. ltha gik wt lthän rödhe sweet (d. lv. s. bldo) ginom hiälm ok brynio ringa Iv 4926 . the . . . huggo sik gönom thz hedna vthet swa at marger rytz fik rödhan swet (d. v. s. blef blodig) RK 1: 1571 . - med hänsyftning på arbete och möda. the äta sit brödh j sinom swet Bir 2: 336 . födha the sik thär i thera änlitis swet Bo 19 . MB 1: 161 . thz bonden haffwer saman dragit medh arbeyd ok mykin swit MD (S) 256 . RK 3: 3021 . jak (ɔ: var herra) gifwir tik vapn til värio weluiloghet j swettenom l(benignitas in suoribus) Lg 214 . - Jfr blods sveter."],"e":["swetir Bir 1: 118 . ","sweet Iv 4926 . ","swetter MP 2: 10 . ","swetther Lg 3: 77 . ","swettir Bo 186 . dat., ack. swet Bo 19 ; Bir 2: 336 ; MB 1: 161 ; RK 1: 1571 . ","sweth Lg 968, 3: 77 ; LB 9: l06. suet Bu 506 . ","sweet Bo 187 . ","swit MD (S) 256 (i rimsl.). suijth RK 3: 3021 . med art. ack. swettin Bo 188 . ","swetthin Lg 3: 77 . ","swettenom Lg 214 ),"]},{"a":"sveter","b":"nn","c":"","d":["svett. Jfr Sdw 2: 1310. SvKyrkobr 61 . - med syftning på arbete och möda. the som fore emsaman christi kerlek . . . j . . . synom swette sökiä swa helgra manna rwm ok städher SvKyrkobr (Lucid B) 200 . - Jfr ännis sveter (Sdw 2: 1132)."],"e":["swetter )"]},{"a":"svetklädhe","b":"nn","c":"","d":["svettkläde, svettduk. hans swet klädhe (sudaria) fördhos ouir the som siuke varo KL 163 ."],"e":[]},{"a":"svetogher","b":"av","c":"adj.","d":["svettig, svett. " tag ena vnga ko ok jegha henne sa lenge, at hon bliffwer swettig " LB 7: 340 ."],"e":["swettig )"]},{"a":"sveþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sviar","b":"","c":"","d":[" , se svear."],"e":[]},{"a":"sviar","b":"","c":"","d":[" , se svear."],"e":[]},{"a":"svidh","b":"nn","c":"","d":["svedja, svedjeland. " jtem befunne for:de synamen fyre swedhna tha (för twa) sadde, twa osadde " Svartb 524 ( 1477) ."],"e":["swedh )"]},{"a":"svidha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*svidha af , "]},{"a":"svidheiärn","b":"nn","c":"","d":["brännjärn. cauterium rii swedeiärn ok märkeiärn GU C 20 s. 90 ."],"e":["swede- )"]},{"a":"svidhi","b":"nn","c":"","d":["brännande smärta; sveda. MB 1: 129 . " brände han illa sina fingra ok vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins swidha ok brona " MP 1: 282 . " tholde han bitirlicasta värk oc swidha " Bo 201 . Bir 1: 107, 309, 4: 160 . Su 14 . tystr suidhi ok hungur KS 87 (21, 95) . for thetta tholamodhet oc godha wiliansom ahn i sinomsvida hafde Ansg 185 . ther lagho . . . sara j swijdha RK 2: 2448 . " före swida i ögon " LB 3: 36 . ib 10: 7 . opta kombir swidhi äpte sötan kladha GO 739 . - bildl. mith oc tith the ordhen baadhen ärw allom then swedhen oc orolike kladen aff hwilkom herana örlögh börya PM 19 ."],"e":["swijdhi . ","swedhe: - en PM 19 ; ","-a Su 14 ; ","-an MB 1: (Cod. B) 537), "]},{"a":"svidhi","b":"nn","c":"","d":["brännande smärta; sveda. haffwir them thot wara lät swedha oc wärk mädh storom hwgnadh at lidha SkrtUppb 340 . swa at han enkte minskadhe lätte älla llisadhe wärkin ällir swedhan ällir pinona som öffwadhis SvB 108 (senare h. av 1400-t.). skal per . . . geffue honum viɉ mark . . . fför sin swede och til lekerelön STb 5: 85 (1515). Jfr sarsvidhi. "],"e":["swedha . ","swede ) , ","*svidha värker , "]},{"a":"svidhia","b":"nn","c":"","d":["1) svedja, svedjeland. " roffwor oc hälinga wilya haffwa lösa oc fetha jordh oc helsth swidyo " PMSkr 203 . l2) ss vedmått. item för ena swidhia töran wedh VKu 77 (1554)."],"e":[]},{"a":"svigha","b":"vb","c":"v.","d":["böja sig, gifva efter. bildl. somlike vilia vanlica äkke swigha oc halla sina enthrätto ä fram at eno Bo 137 . batzmannen är pliktogher wäya och seigha före skiparenom PM XIII ."],"e":[]},{"a":"svigha","b":"vb","c":"v.","d":["böja sig, giva efter. i börbindelsen giva svigha, d. s. thy han (ɔ capitenaren) staar fasther oc giffwer ey swigha PMSkr 159 . - (svigha för sighia. tw swarar swa illa minne modhir tw motte väl swigha henne eth ordh ellir tw ATb 1: 270 (1467.) "],"e":["*svigha til ryggia , vika tillbaka. när aller hären swigher til ryggia PMSkr 127 . - Jfr nidhersveghia."]},{"a":"svighbughi","b":"nn","c":"","d":["hvalfbåge, hvalf. " kyrkian . . . hauer en fagran liwsan koor swigbognane äre alle llagde mz gul " RK 1: l1194."],"e":["swigbogi )"]},{"a":"svighbughi","b":"nn","c":"","d":["valvbåge, valv. tha skal han mwra sweghbogha vp j sinom eghnom källara ok swa mwra thär vppa KTb 78 ( 1439) ."],"e":["sweghogha ) , "]},{"a":"svighna","b":"vb","c":"v.","d":["böja sig, gifva efter. han bleste sa fast mädhan han soff. at qwistana aff tränä swikanda for hanum Di 138 . slog konungens son hanom mz sin näffua vtan vppa ib 149."],"e":["swikna . ","-adhe )"]},{"a":"svik","b":"nn","c":"","d":["och m.? L. ","1) svek, förräderi. " etherlika owensens swek doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo (latuit in blando serpentis sibillo hostis pestiferi dolositas) . . . oppa thz at människian skulle gripas til syndhena " JMÖ 97 . " sweikit i gän kom til sin mästara (frauis in suum factorem reversa est) ib. l2) svek, bedrägeri. jmpostura . . . swik " GU C 20 (hand 2) s. 16. mungo . . . mz swegh aff röffua ib s. 164. . . . han köpte huset cronanes toll till swik STb 1: 345 (1482). ty ath thet giordes kronone till swik ib. "],"e":["swek JMÖ 97 . ib. ","swegh GU C 20 (hand 2) s. 164 (daniserande)), ","*svika gärning , "]},{"a":"svik","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) svek, förräderi. " lthr är opta afkumin (för af kumin) suik ok fördäruilse landa " KS 75 (184, 82) . " at ey vanliga skulle naghot swek j färdom wara " MB 2: 323 . ib 321 . " at göra marskens swena swik " RK 2: 4913 . 2) svek, bedrägeri. swik ok sqwaldhir är nw landhsins aldir GO 355 . ib 933 . Bir 3: 335 . " guz man fostoþ diäfwlsens swik. oc sagþe til lhans . . . o alz swiks faþir . . . hwi aflatir þw ey at swika cristna siäla " KL 190 . Bo 96 . " owitoghir swikx thäs han bar i bryste sino " Gr 265 . swa täkkis romarom thz at haldha vtan swek ällir falshet MB 2: 243 . " swik ok fals slaar sin härra aa hals " GO 300 . " swik lhan slaar sin egen herra " MD (S) 247 . han thänkir swiik GO 359 . MB 2: 278 . " vtan thu kunne truldom ok swik " Fl 1757 . " aff ltin suiik wardhir ffa man riik " GO 638 . " thit hierta är fult mz swik ok falslikhet " MP 1: 70 . ib 183 . " hans hiärta äf fult mz orätuisio ok swikom ok falshet " Bir 1: 70 . hwaar sum . . . nokot drägher in till sik mädh suichom af konunglichum jngiäldum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). Bu 167, 176 . " haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella flärd " KS 23 (56, 25) . han wilde . . . mz swek vnkomma Lg 440 . - snarast ss rimfyllnad. veet iak thz for vtan swik Iv 5449 . "],"e":["swiik GO 359 . ","suiik ib 638 . ","swek MB 2: 243, 278, 321, 323 ; Lg 440, 3: 299), ","svika fulder , ","svika kast , ","svika sät","-säät )"]},{"a":"svika","b":"vb","c":"v.","d":["1) svika, förråda. än biscopen rädhendes han vara kompnan swekliga at swika cristet folk sagde . . . J Buddes b 92 . l2) svika, lämna i sticket. Jfr Sdw 2: 1310. swicke honom gudh i hymerike, om han idher swiker BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . ","3) narra, bedraga. " decipio . . . suika " GU C 20 s. 167 . jllicio . . . snärya oc sweigha ib (hand 2) s. 1 1. jllectus a um darotther swiken oc snardher ib. jmplano . . swigha oc tiil willo dragha ib s. 15 . jmpono . . insätta lasta tillägga oc swicha . . . quare imposuisti mihi hwi swegh thw megh ib s. l6. mulc[t] are . . . swigha omagha ib s. l160. j skulin ey ath enast höra gudz ordh, vtan jamwel them äptir fylghia, medh idhrom godgärninghom, om j vilin wy swikia idhir syälffwa MP 5: 226 . " lthinna siäl astwndan skal gudh giffwa thik ok ey swighxz thu i thinom wilia " SkrtUppb 89 . - locka, förföra. ffacino . . . trwlla kiwsa oc swika . . . quis vos facinauit veritati non obedire ho affwer swikit edher ey lyda sanindene GU C 20 s. 254 . " lgudh han tilstädher thöm som aff antechristo äru swekne xl dagha til at sik omvendä " SvKyrkobr (Lucid B) 224 . 6) genom svek avlägsna (ngn från ngt), narra (ngn från ngt). tha lärdhe i honum först at nidhertrykkia oc walltagha mina husfru oc sidhan swika mik aff mit rike Prosadikter (Sju vise m) 119 . - Jfr besvika samt osvikin."],"e":["swikia MP 5: 226 . ","sweigha GU C 20 (hand 2) s. 11, 15, 160 (daniserande). pres. konj. swicke BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . refl. sweighx SkrtUppb 89 . ","swegh GU C 20 (hand 2) s. 16 (daniserande). part. pet. swiken. pl. m. swekne SvKyrkobr (Lucid B) 224 . ","swikit GU C 20 s. 254),"]},{"a":"svika","b":"vb","c":"v.","d":["1) svika, förråda. " wilia mz siin klokskap swika rikit. ok forradha landhin " Bil 235 . " han swek war herra i tro " MB 1: 265 . RK 1: 3700, 3770, 3813 . " tha een wil swika som annar tro besth " MD (S) 264 . 2) svika, lemna i sticker. at thin stalbrodher swiker thik MD (S) 248 . 3) narra, bedrag. the . . . suika (dfraudant) siälanna Bir 3: 10 . göta konunger . . . beddis af hanum cristna predikan valens swek them (oc sände thom en) arrianum Bil 629 . " jak hauer swikat bade men ok känär, oc jak haffuer swikit tik jomfrv. jak heter ekke siord jak heter hertwg rudolff " Di 36 . haarkniiff swikir opta vnga quinno GO 582 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 284. Iv 4019 . Fr 128 . - abs. skolom vi fölghia höxsta mästarenom. ther ey vil swika (fallere) Bo 25 . - bedraga, öfverlista, snärja, bringa på fall. tyswar hawer han mik swikith oc snart (supplantavit . . . me en altera vice) MB 1: 216 . tha diäfwlin saa thz, at han var swikin j thöm första stadh, gudz man var jnkomin Bil 849 . tha ropadhe diäfullin vee vee thu suekt mik Bir 3: 105 . the thänkto . . . at swika ok dara han Bo 149 . Bir 1: 250 . swek (decepi) iak hona mz trem syndom ib 48 . " sidhan huxadho the swiklikhetz radh ok swiko (deceperunt) the första mannin " ib 251 . ib 2: 78, 3: 396 . munkin . . . swäks vär af sik siälfwm. än han war för swikin af diäflenom KL 186 . ib 190, 191 . - locka, förföra. jak saa alre nakra swa faghra som ripsimiam. hulkin swikin af cristna manna ondzsko forsmadhe vart hionalagh Gr 288 . " the hafdho komit them til syndskap oc swikit them illa " MB 1: 418 . " the swiko them til synd oc dödh " ib 421 . " the mz symone waro swekne aff päninganna giri (cupidiate ducti) " ib 2: 310 . han (ɔ: sathanas) gaar wth oc swiker (seducit) folkit ib 365 . " diäffwllen som them swek " ib - förfära, kränka, lägra. lokkar man iomfrv mann e ofästa oc swiker henne sidhan (dormierit cum ea) MB 1: 338 . 4) afnarra, frånnarra; tilnarra sig; taga (ngt från ngn) west thu nokra cristna människio som the hafwa thz godzsit orättelika aff swikit ST 491 . " skal iak swika thina siel lfran thik " ib 261 . 5) svika, så fel, icke hålla profvet. the räddos the bro skulle swika Al 1963 . refl. ","at þw ey swikis oftir meer älla höghfärþas ib. 3) svika, undandraga sig, lemna i sticket. ä swikas the sworno ok ey the boorno (fallunt jurati non fallunt carne vreati; den Latinska texten till motsv. ordspråk i den Danska samligne lyder: fallunt iurati non eodem sanquine nati) GO 311 . - Jfr af-, be-, for-svika (-svikia), samt osvikin."],"e":["sviko . part. pret. svikin. swekin: swekne MB 2: 310 . part. pret. svikit. swikat Di 36 ), ","svikas , 1) bedragas, taga fel. hänna fadhir sweikx j (d. v. s. missförstod) hänna ordhum ST 249 . "]},{"a":"svikakteliker","b":"av","c":"adj.","d":["svekfull. Jfr Sdw 2: 1310."],"e":[]},{"a":"svikaktelikhet","b":"nn","c":"","d":["svekfullhet, svek. " aldrigh sätte the . . . tro tiil lhaanom för then swikateligheth, han thom giorde " BSH 5: 468 ( 1511) ."],"e":["swikarcateligheth )"]},{"a":"svikaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["svekfull, bedräglig. " hwlken stor swekatog manna list " Troj 16 . hwad grwmhetz wngdom wanskelighet nöddhe tiig til lath troo briseide swekatoga tåra ib 169 ."],"e":["swek- )"]},{"a":"svikare","b":"nn","c":"","d":["2) svikare, bedragare. jl[l]ex . . . swikare GU C 20 (hand 2) s. 11. jmpostor . . . swikare ib s. 16 . muscip[u]lator oris swighare ib s. 167 (daniserande). Jfr trosvikare."],"e":["sweighare )"]},{"a":"svikare","b":"nn","c":"","d":["1)svikare, förrädare. tw äst wars herra swikare (drottinsvikare) Di 120 . ","2) svikare, bedragare. " biscopen . . . kalla lhan suikara ok fulan falsara " Bu 27 . " monde thu giwa honum thz nampn, at han skulle swikare heta, eller then som androm lägger snaro fore foot " MB 1: 216 . iak är . . . ey swikare VKRXVI. Fl 1761 . han kombir . . . suasom sötir hugnare än han är värste suikare ok forradhare (est pessimus illaqueator) Bir 2: 204 . ib 3: 10 . " tholke äru siälanna swikara " ib 396 . - Jfr trosvikare."],"e":[]},{"a":"sviker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr trosviker."],"e":[]},{"a":"svikfulder","b":"av","c":"adj.","d":[" = svika fulder. han är giughir oc swikfullir Bir 3: 332 . MB 2: 203 . bulkra tunga twäfald är ok swikful Bir 3: 304 . MP 1: 72 ."],"e":["swikfullir . ","swek- MB 2: 203 )"]},{"a":"svikia","b":"","c":"","d":[" , se svika."],"e":[]},{"a":"svikilse","b":"nn","c":"","d":["svikande, bedragande. " diäfullin . . . kungör them stundom thera dödz tima til thera . . . swikilsä (dedeptionem) " Bir 2: 313 ."],"e":[]},{"a":"sviklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) svikligen, med svek, på ett för rädiskt el. trolöst sätt. j haffuen idher latit swik liga dara RK 2: 5903 . the villen . . . sa swiklige stiälpa ib 9160 . MB 2: 268, 324 . 2) svikligen, med svej, på ett bedrägligt sätt. draghande swiklikä in til sik waar jngiäld SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). Bir 3: 308 . - med svek, med falskhet. swasom jak sagdhe jdhanom som beddis suiklica (fallaciter) raadh aff mik Bir 3: 228 . symon förstodh wäl at han alt swikliga (cum dolo) talade mz honom MB 2: 267 ."],"e":["-liga RK 2: 5903 ; MB 2: 267 . ","-lige RK 2: 9160 . ","swekliga MB 2: 268, 324),"]},{"a":"sviklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) svikligen, med svek, på ett förrädiskt el. trolöst sätt. kopman . . . som hedan aff staden falskelige och swyckelige vntrymde fran sin eghta giffto dandeqinna SJ 2: 151 ( 1489) . än biscopen rädhendes han vara kompnan swekliga at swika cristet folk sagde . . . J Buddes b 92 ) 2) svikligen, med svek, på ett bedrägligt sätt. Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . prouer[biorum] xxvi sicut noxius [est] qui [mittit] lanceas aet sagittas in morten sic vir qui fraudenter amico suo nocet . . . swa som han är skyllogher oc skadelighen som sändher spywth oc skoth i annerss döödh swa är oc then man som swighhliga skadher synom ween GU C 20 (hand 2) s. 101. tik siälwom täkkiandis, tiläghnade thu wndhir tik siwkligha (för swikligha), mz thinne fawidzsko dirffwe, mina äro (gloriam meam temeritate presumptuosa usurpasti) SpV 290 . - Jfr osviklika."],"e":["swyckelige SJ 2: 151 (1489) . swighliga GU C 20 (hand 2) s. 101 (daniserande). sweklika Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . ","swekliga J Buddes b 92 ),"]},{"a":"svikliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) svekfull, bedräglig. deceptorius . . . sueklighin GU C 20 s. 167 . impostorius . . . swiglighen ib (hand 2) s. 16 (daniserande). murgissor . . . fallax et fallx murmurator swighleghen oc ildhclogher kaarrare ib s. 165 (d:o). ath thenne werlden hon er mykith falsk ok swikeliken NMU 1: 91 ( 1413) . - Jfr be-, o-svikliker."],"e":["swikeliken . ","swiglighen . ","swighleghen . sueklighin),"]},{"a":"svikliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sviklig, svekfull, försåtlig. swiklikit etir (fraudis vensum) Bir 3: 322 . the betänchte tha et swikeligt synne hurw the skulle marsken ofuer vinne RK 2: 5211 . 2) svekfull, bedräglig. swwiklik (deceptrix) oc lustogh giri KL 193 . beuisande . . . hänna hopa vara thört ok swiklikit ib 324. wärldinna snille är swiklikin ok stingande Bir 1: 275 . " mz suiklicom fundom " ib l2: 163. mz swiklicom sötma ib 3: 294 . - svekfull, falsk. fly hans swiklicom falsklikhet Bo 101 . LfK 268 . han glädz . . . af wärldinna swikliko smeekningh Bir 1: 326 . mz blidhwm sötwm och swiklikom ordhwm Ber 159 .han (d. v. s. djäfvulen) är suliken MP 1: 13 . " swiklika ok onda manna lygn " Bir 1: 304 . " swiklike for radharin " ib 362 . - Jfr osvikliker."],"e":["suikliken . ","sweklig: -liga LfK 268 . ","sweiklik KL 193 . ","swiklikin Bir 1: 275 . ","swiklikit KL 324 ; Bir 3: 322 . ","swikeligt RK 3: 5211 ), "]},{"a":"sviklikhet","b":"nn","c":"","d":["svekfullhet, svek. " fullir mz alle swiklikheet " KL 156 . " thit hierta är fult mz swik oc swiklikheth " MP 1: 185 . viste . . . thera ondzsko oc swiklikhet ib 2: 252 . ib 254 . " wan diäfwllin han mz sinne swiklikhet " Bir 1: 176 . ib l98, 189. MB 2: 203 . Su 253 . huxadho the seiklikhetz (deceptionis) radh Bir 1: 251 ."],"e":["-heet KL 156 . ","swiklekhet MP 2: 254 . ","swiklighet Su 253 . ","swekligheet MB 2: 203 ),"]},{"a":"sviklikhet","b":"nn","c":"","d":["svekfullhet, svek; bedrägeri. the sakerna warj wthan swikligheth sanne PMSkr 57 . " thet görs til ath frälsa gotzeth wtan alla swikligheth " ib 68 . offwerwinna onda andana sweklighet JMPs 10."],"e":["swiklig- . ","sweklig- )"]},{"a":"svikradh","b":"nn","c":"","d":["förräderi, sammansvärjning. Jfr D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 272 f. ath genelon iärl war i skwik (för swik) radom wit rola . . . Karl M ed. Kornhall 45."],"e":[]},{"a":"svikt","b":"nn","c":"","d":["svigt; vikande. giva svit(ina), gifva vika, vika. han giffwer swiktena ällir flyktena Spec. Virg. s. 221 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"e":[]},{"a":"svikt","b":"nn","c":"","d":["svikt; vikande. " i förbindelsen giva sviktena. " SpV 399 ."],"e":[]},{"a":"svikt","b":"","c":"","d":[" , se snikt."],"e":[]},{"a":"sviktogher","b":"av","c":"adj.","d":["böjande sig för, eftergifvande för, rättande sig efter (ngn), lydig. at the them lydhoghe swiktoghe oc hörughe warin Bir 5: 112 ."],"e":[]},{"a":"svikul","b":"av","c":"adj.","d":["svekfull. Jfr Sdw 2: 1310. fflax . . . swiklighin eller swikull GU C 20 s. 251 . swikul är hestin til lmanz helso Hel män. 112."],"e":[]},{"a":"svikul ajd.","b":"","c":"","d":["svekfull. hwar är swikul lvidher sin vin Su 422 ."],"e":[]},{"a":"svima","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr be-, for-svima."],"e":[]},{"a":"svima","b":"vb","c":"v.","d":["svimma, falla li vanmakt. the (ɔ fåglar som äta förgiftade frön) bliffwa swimande oc kwnna ey flygha PMSkr 267 . " lsedan jason saa drachan swymma oc wanskas steg han fram oc hög oppa honom " Troj 22 ."],"e":["swymma )"]},{"a":"svimare","b":"nn","c":"","d":["vimpel, mindre flagga? först oc främst skickade grecana hwndrade skip mz wtslagen segel oc flögher swymmara baner oc fänekor (naues c, extensis uelis, signis uentilantibus et uxellis bellicis) Troj 106 . fatteburs partzeler . . . suimbra eller bulsan I VKU 156 ( 1595) . Jfr svemare."],"e":["swymmare . "]},{"a":"svimi","b":"nn","c":"","d":["svimning, dvala, vanmakt. " han fiol thagar a iordhena nidher ok länge ther ij swima la swa at han hwarte hördhe älla sa " Iv 3365 . Va 25 . Di 68 . bryth mith 23. Di 90 . " nar han skal faal li dötzins swima " Al 8638 . mangen lagdo the tha j swima RK 2: 4007 ."],"e":["swymi: -ä Di 68 )"]},{"a":"svimna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr besvimna."],"e":[]},{"a":"svin","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hans swin " KTb 160 (1445?). oleff jönsson swijn SSkb 5 (1501-02). hwstrv kadrin peder swins HLG 1: 84 (1474). - Jfr gödhe-, hem-, mar-, ung-, val-, vil-, ville- (Sdw 2: 980) svin. "],"e":["swijn )","*svina bagge , ","*svina borst","-börsther ) , ","*svina bökan , ","*svina ganger , ","*svina gardher , ","*svinagards karl","-kar )","*svina hiordh , ","svina hirdhe , m. svinherde. SvklE 161.","svina ho","-hoo )","*svina hoper , ","*svina hovudh","swynehoffweth )","*svina hus","swinehuss )","*svina kovi","-kaue ) , ","svina maghi , ","*svina man , ","*svina munder , ","*svina priare , ","*svina qvinna , ","svina rygger , ","svina skarn , ","*svina skogher , ","*svina släkte , ","*svina stalder","swine- . ","lack . ","-stalla . ","-stalle ) , ","*svina stek","-steek )","svina stighia","-stighe ) , ","*svina söla , ","svina thräkker (-träkker), ","svina valder","swino- )"]},{"a":"svin","b":"nn","c":"","d":["svin. " alt thz som klofna hawa klöwa, oc ey drypia, som äre swiin " MB 1: 359 . " lther bien skilias fra sin wiisa äller et swiin fra sina grise " Al 1882 . " swa giälda grise gambla swlna ib 8402. " GO 894 . " swa grympta gris äpte som gamwl swin fyri " ib 390 . ib 1073 . " thz är onth at wänia the swiin v aker som i äro w[an] " ib 27 . ib 733 . feeto swine är rat saak giwin ib 114 . " ä är frwsin jordh for otriffnom swinom " ib 171 . " ey dughir kasta dyra stena for swin " ib 581 . " hwa sik blanda widhsadha honum äta swiin " ib 759 . " wlff gör saat swin " ib 850 . " thz är onth höra swarth swin owir swidhna ängia " ib 968 . gödha tw swiin SD NS 2: 357 ( 1411) . " drinkara hulke som liggia ok sölas lj sinom oqämelica lusta, swa som swin j träk pudz, huilka prophetan liknar vidh suin " MP 1: 65 . swinanna draf Bir 4: 313 . ib 3: 198 . Al 4090, 4094, 4098, 4099, 4104, 4106, 4108, 4109 . SD NS 2: 306 ( 1410) , 700 (1413). TS 74, 77, 79 . Lg 3: 243 . Jfr gardh-, mar-, pinn-, vil-svin. "],"e":["swiin )","svina bos","swiina boss )","svina draf , ","svina dödher","swyna- )","svina fläsk , ","svina fote , ","svina hirdhe","swinahördhe )","svina hon . m. svinho, ho hvarur svin äta. hwl gaff thu biscopenom swina draff af swinabo Bir 1: 353 .","svina ister","-iister LB 7: 37, 287 . ","-ysther ib 2: 50 ),","svina kiöt","-köt )","svina klädhe , ","svina klöf , ","svina liknilse , ","svina lorter , ","svina maghi","swyna- )","svina pilter , ","svina rogher","swine- )","svina rygger","swiine riigh )","svina skarn , ","svina smugha , ","svina stia","-stiia )","svina stighia , ","svina stuva","-stowa )","svia sör","söör )","svina thräkker","swyna träkker )","svina valder , "]},{"a":"svinda","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forsvinda."],"e":[]},{"a":"svinga","b":"vb","c":"v.","d":["svänga, driva (för vind el. ström). tet ena schippit swingade hardeliga medh strömin jn pa tet andra skyppit STb 3: 286 (1496)."],"e":["-ade )"]},{"a":"svinilse","b":"nn","c":"","d":["svimning, svindel, yrsel. for hoffwd wärk loc swimilse LB 7: 34 ib 165, 199 . Jfr besvimilse."],"e":["swymilse LB 7: 165 )"]},{"a":"svinister","b":"nn","c":"","d":[" = svina ister. gammalt swin yster LB 3: 80 . ib 7: l148, 194, 287."],"e":["-iister LB 7: 194, 287 . ","-yster ib 3: 80, 7: 148), "]},{"a":"svinskin","b":"nn","c":"","d":["svinskinn. " en skinkiortil af swinskinnom " KL 334 ."],"e":[]},{"a":"svinstek","b":"nn","c":"","d":["svinstek. Brasks Matordn 6 . Jfr svina stek."],"e":[]},{"a":"svintäppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"svinutganger","b":"nn","c":"","d":["svins drivande på bete. forfang . . . for theras fää oc swin vthgang Neuman Vokbal 84 (486) ."],"e":[]},{"a":"svinäghande","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"svipa","b":"nn","c":"","d":["piska. " wi sändom thik en bal . . . lthe mz ena krokta swipa swa skalthu ther mz gladhlika leka bland annor barn " Al 1221 . ib 1316 . ST 518, 519 . " sla hona mz gislom oc swepum " ib 20 . ib 98. Jfr iärnsvipa."],"e":["swepa Al 1316 ; ","-o ST 518, 519 ; -an ib 519; -um ib 20, l98. sweppa, se iärnsvipa], "]},{"a":"svipa","b":"nn","c":"","d":["piska. sco[r]pio . . . et flagellum wlgariter swepa giizl oc skoth Gu C 20 s. 555. j thinne pino saat oc thw tik redhas marghskona pinonna oc dödzsins anbudh som war studhin risen oc gislor oc swepor SvB 107 (sen. h. av 1400-t.). "],"e":["*svipo bärare","-bärore )"]},{"a":"svirirska","b":"nn","c":"","d":["bedragerska. Su 43 ."],"e":[]},{"a":"sviska","b":"vb","c":"v.","d":["hviska. swiskade (sannolikt skriffel för hwiskade; Cod. C hwiskade 945) namnit j hans öron Bil 85 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"svizare","b":"nn","c":"","d":["kort värja, hirschffängare. myn swidzere oc eth myt swärdh FH 6: 123 ( 1512) ."],"e":["swidzere )"]},{"a":"svizare","b":"nn","c":"","d":["ett slags kort värja el. sabel. huggvärja el. kroksabel. köpsuena . . . leggie sin swissera eller lang kniffue aff STb 1: 495 (1482, Burspr)."],"e":["swizare . ","swisare . ","swizsar ATb 1: 183 ( 1463) . ","swissera STb 1: 495 (1482, Burspr)), "]},{"a":"sviþ","b":"nn","c":"","d":["svedja, svedjeland, (genom svedjande) upprödd plats i skog. spacium terre dictum swidh SD 3: 643 ( 1324) . " myllan swedhinne södher wth och gardenom norwth " ib 644 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). waddes peeter juckin moott ena sochna syn och vnder ena häedz syhn på eena swedh, som i trätan står emillan peeter och oleff menian BtFH 1: 30 ( 1465, nyare afskr.) . ib 74 (1467, nyare afskr.), 91 (1484, nyare afskr.). hwilcken skoug som begynnes öster ifrån mitt sweedh wijdh een stoor steen DD 1: 151 (1493, afskr.) . " pa wäster sijdhan swedhiet ib. - pl. ransaka huilken so hafuer huggit swediier öfuer förschne råår " BtFH 1: 104 ( 1481, nyare afskr.) . ad soluendum decimas de noualibus subis, id est de terra in agros noiter conuersa seu siluarum combustionibus dictis swidhia SD NS 1: 651 ( 1407, gammal afskr.) . - i ortnamn. in swidhium SD 3: 643 ( 1324) . " in area dicta prestæswidhium " SD 5: 290 (1344, nyare afskr.). "],"e":["swedh . ","sweedh . ","swedier BtFH 1: 104 (1481, nyare afskr.; möjl. är i detta ord e att fatta ss uppkommet af lo, i hvilken händelse ordet är att föra till sviþia). dat. swidhium SD 3: 643 (1324); prestäswidhium ib 5: 290 (1344, nyare afskr.; båda dessa ställen kunna föras till sviþia)), ","svidhia land","svidhia lands tionde","swdie landz tiende )"]},{"a":"sviþa","b":"","c":"","d":["1) sveda, på ytan bränna, la lannar lotaren af hänna licama hel ok o spiällaþar. ok annar uar bränlar ok suþin Bu 418 . " teþos hans limi sua suiþne. som þe a barenne varo brände " ib 419 . stephanus . . . brännir os ok swidher sarom elde Bil 285 . skär aff bwkenom och swid mz heth jern LB 2: 69 . 377. lughin swedh . . . hans lidhi ok limi Bil 473 . hon (jordne) är mykith swidhin oc bränd MB 1: 321 . owir swidhna ängia GO 968 . - sveda, sveda bort, (från ytan af ngt) bortbränna. man skald ey swidha alt thz som lodhit är GO 612 . " swidhan haret ok skäggith aff töm " BtRK 345 (1490, orig.) . 2) svida, vålla känsla af nyt brännande el. af brännande smärta. a) opersonl. med dat. (el. en form som kan fattas ss dat.). läg eldh a lowa tha swidhir thik vm handin ok ey vm brandin GO 972 . " guz ängil bindher oss swa här mz eld bandum. at os sarlica swidher " Bil 164 . kom . . . flyghande stormber, swa at hwariom manne swedh om kinebenin MB 1: 304 . howm swidhir som vndhir mighir GO410. - i bildl. lel. andlig mening. thz böria paa alla siidha swidha Rk 3: 3139. - med dat. (el. en form som kan fattas ss dat.). tha tok alexandro illa swiidha Al 9335 . " herra iwan ij hans hiärt sweedh I 2050. " ib 3016, 3517, 5427 . illa monde them alla om hiertadh swidha RK 3: 1737 . munkar paa baadhe sydhor haffua them oc sökt saa them swidher ib 3642 . b) om kroppsdel. swidhande öghon GO 890 ."],"e":["swiidha . ","-er . ","swedh Bil 473 . ","sweedh Iv 2050, 3016, 3157 . ","sviþin ) , v. "]},{"a":"sviþa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sviþia","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fofna sviþia."],"e":[]},{"a":"svlaka","b":"vb","c":"v.","d":["svalka. " önskandis mz hin wsla rika frazaren en minsta drappa af käldo watne, til at swalka thera wsla ltwngor " Su 126 . " ey war thän mik räkte en dryk aff kallo watne, at swalka törra oc dröffda inälffwanna " ib 196 . - abs. svalka, lindra. for stor hiitha oppo nywren stööt hwsslök oc läg oppo nywren som plaster tz swalkar smarliga LB 7: 266 . "],"e":["-ar )","svalka sik , svalaka sig, afkyla sig. nar man röttis aff badh, skal man ey swalka sig for hastwgt LB 7: 176 ."]},{"a":"svlare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hughsvalare."],"e":[]},{"a":"svulnadher","b":"","c":"","d":[" , se sulnadher."],"e":[]},{"a":"sväghirska","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig frände i följd av giftermål, svägerska. erick jonsson och knwt jönsson radmen . . . vploto hustrv marine, theris swegerske, engleke zanderssons epterleue . . . badhe löst och fasth STb 3: 232 ( 1495) . Jfr svaghirska."],"e":["swegerske ) , "]},{"a":"svälbrem","b":"nn","c":"","d":["rem med hvilken skölden fasthålles vid venstra handen. the wnga skullo . . . latha sigh ey aff sömne wäkkia tha han skall sigh mz skiölle thäkkia och thagha swa wara the suälbe reem ath han ekke fore huggin heem MD (S) 241 ."],"e":["suälbe reem )"]},{"a":"svälder","b":"nn","c":"","d":["böld. Jfr Sdw 2: 1310."],"e":[]},{"a":"svälgha","b":"vb","c":"v.","d":["1) sväljan, nedsvälja. swälghär, glucio VGL XIV . " thz wardhir illa swlghit som gratande wardhir ätith " GO 797 . en . . . thok eet lmorsal oc badh gudh at han gathe thz ey solghit en petrus vare hälgahir Bil 832 . ST 76 . " stamper man sinap mz lithet watn eller mal och suelger " LB 8: 51 . skär tetta swa smat at tz kan swelgas ib 7: 75 . pilthen swalg thz (brödet) vtan nödh MD 360 . lthin swälghiande maghi liuar ok lunga mz al annor inälue äurdhelikin hedhir haui for allanm at okl dryk the swolgho ok smälto Bir 4: 137 . ib 150 . " o huru söt thin ordh äru mine siäl hulkin thom swälghir swa som sötasta mat i 3: 132. min siäl swälghir thom (ɔ: thins mwndz ordh) j sik mz otalikom sötma suasom sötast kost " ib 2: 152 . hällir vilde iak swälgha (delgutire) alla öino j mik ib 1: 106. jak . .. tok hona swa som ätin kärna j äple ther ey var faghir at se vtanb eskir at smaka ok vansmakande at swälgha ib 3: 317 . 2) svälaj, sluka, uppsluka. þön (lejonen) swlgho (hwan then) for þöm com luandes Bu 512 . MB 1: 249 . " wärsta diwr reeff han til dödha oc swalgh han " ib 230 . ib 232 . ST 398 . Al 8837 . Bil 343 . " wurdhu thwe gama (löse som läste loc jnnelucte waro) ok slitu ok sulghu hwat them mötte ib 237. jak skal biudha them (djuen) mit blidha änlite at slita ok swälghia " ib 369 . " hänne tedhis diäwlin j draka like . . . ok swalgh hänna howdh " ib 542 . margarta stodh swolghin j drakans munne i. Di 83 . " astundar huart thera (af djuren) at swälia j sik annars hjiärta " Bir 3: 356 . " arons wander swolgh thera wänder " MB 1: 294 . " öpnaþes iorþen ok sualgh alskuna " Bu 495 . þu . . . vil at iorþen suälghe mik som hon sualgh mönstret ib. jordhin . . . vpleth sin käfth ok swalgh them MP 1: 131 . " ypnadhis jordhin wndher thöm ok swalgh thom hela ok ey säla ltil lhäluitis " Bil 246 . MB 1: 405 . " thu sände thina wredhe, hon swalgh them som elde stikke " ib 318 . eldzins swälgiandis (orax) lwghi ib 2: 138 . 3) sluka, fråssa på. tilförin til war thz viskulom drikka ok swälgha MP 1: 175 . 4) fråssa, lefva i fråsseri. then som wil swälgia daga ok nätther MD (S) 277 . drikka ok swelgha JP 99 . - part. pret. sulghin "],"e":["swälghia . ","swälgia . ","swälia . ","-er . ","svalgh . ","swolgh MB 1: 294 . ","sulghu . ","swlgho Bu 512 . ","swolgho Al 5009 ; Bir 4: 137, l50. part. pret. sulghin. solghin: -it Bil 832 . ","swolghin ib 542, 565, l832; -it MB 1: 249 ; Di 83 ; ","-ith MB 1: 232 . ","swolghen: -et Lg 3: 366 ),","svälgha nidher , 1) nedsvälja. swälgha . . . alt saman nidhir LB 1: 97 . ib 5: 77, (. 64, 214. te hälte litet want i munnen hans och han gath swolghet thz nidhr Lg 3: 366 . 2) sluka. slogh draken sik nidher pa konungen ok fik honum mz clörna ok swalgh honum nidh Di 233 . MD 191 . ","svälgha up , uppsvälja, uppsluka trull toko them gen i same stwnd . . . swolgho them swa lifwandis op ij thera snödha fwla krop Al 5009 . " thz diur sualg meg op " Di (Cod. B) 321. elden kom nidher aff hympnelin . . oc swalgh them wp MB 2: 365 . Jfr upsvälgha.- Jfr ater-, i-svälgha (-svälghia)."]},{"a":"svälgha","b":"vb","c":"v.","d":["1) svälja, nedsvälja. deglutire swälga . . . colant culicem et deglucient camelum the sylla harkrankin oc swälga camelin GU C 20 s. 170 . ärw waktandis gäslingana ath the ey swälya swina börsther PMSkr 265 . 2) svälja, sluka, uppsluka. tha en lithin fiskir haffuir takit krokin, kombir en stoor ok wälghir then myndhre medh krokenum MP 5: 116 . 3) sluka, fråssa på. swasom han . . haffde en annan tränkt, ok trughat offuir syna makth ok rätta matto driika ok swelgha MP 5: 53 . - part. pres. *svälghande, uppslukande, glupsk. hon tröster sik til ath byggia ok bliffua i swälgande eldenom vtan skadha MP 4: 16 . " ther medh haffuir hon hwarghin rwm, vtan j swaälghandhe ellenom j heluite " ib 5: 26 . " ehn tyrann må lijknas with etth diwr ssom haffde drake ether, swäliande mun ssom en vulff " PMSkr 672 (senare avskr.). glupsk, girig. somlika äro swa gripande ok swälgande j sinne natur ath the spara jnkte sino äghna köni ok afföda MP 4: 121 . "],"e":["swälga . ","swelgha . ","swälya . ","-ir . ","svalgh ) , ","svälgha up , uppsvälja. uppsluka. haffwet swalg thz (ɔ: bytet från Troja) alt op Troj 278 . lJfr upsvälgha. - Jfr in-, nidher-svälgha (-svälghia)."]},{"a":"svälghan","b":"nn","c":"","d":["lsväljande, nedsväljande. " li hwars ens rätz twggan oc swalgan LFK 93. ""],"e":[]},{"a":"svälgher","b":"nn","c":"","d":["så mycket som sväljes på en gång, munfull, klunk. nar hon thär aff drak hördhis hwar en swälgher ällir drwpi j hänna hals giffua frm aldra sötasta liwdh Mecht 219 ."],"e":[]},{"a":"svälgher","b":"nn","c":"","d":["2) svalg, munhålans fortsättning bakåt. sedan dreff then smöria ned ath halsen strwpen oc swälgen Troj 188 . " han sköt tiill mz eth forlybbad skaått räth j gynom palamidis strupa oc swälg " ib 205 . -Jfr vatu svälgher."],"e":[]},{"a":"svälgher","b":"nn","c":"","d":["svalg, djup, afgrund. " j heluitis swälgh Md 79. Jfr svalgh. ""],"e":[]},{"a":"svälghiande","b":"nn","c":"","d":["och m.? svalg. . . . sywkdom som är jnwertis j swälyandeno j halsenom PMSkr 489 ."],"e":["swälyande )"]},{"a":"svälghiande","b":"nn","c":"","d":["svalg. " thiin swälghiande ok maghi ok lifuer ok lunga mz allom androm inelfwom " Bir 4: 150 . ib 137. hänne tedis diäwle j draka like . . . ok swalgh hänna howdh ok räkte sina thungo iwi henna ilia at dragha hona alla saman j sith swelghiande Bil 542 ."],"e":[]},{"a":"svälghiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr upsvälghiare."],"e":[]},{"a":"svälghind","b":"nn","c":"","d":[" = svälghiand. hon (tungan) skal täfka i munnenom anx mat, ok skal röra han ok föra til suälghindina (swalhindena Fragm. 13) KS 55 (1348, 59) ."],"e":["swalhind )"]},{"a":"svälla","b":"vb","c":"v.","d":["svälla, uppsvälla, svullna. " alt lifwit took at swella " ST 356 . " wart han hardheligha siwker oc byriadhe allir swella " Lg 3: 381 . " foten oc benet swall (intumesceret) stoort " ib 369 . " for ath quidren trötnar och sweller " LB 2: 9 . ib l3: 172. böria swlna oc swella limine ib 174 . " liiffryn hon sweller ok bwlnar " ib 7: 78 . part. "],"e":["-er . ","limpf . ","swall Lg 3: 369 . part. pret. sullin. swollin: swolne Di 193 ), ","pet . sullin, svullen. fore watsuot oc suller been LB 1: 97 . ib 2: 9 . lthz . . . förkommer spolorm i magan och annar swllen bith ib 8: 45 . ther (ɔ: min saar) äre sara swolne Di 193 . " han wart omsidher swillen widh sin hemeligh ting " Lg 3: 377 . som . . . swlna äre i halsen LB 7: 135 . " ther som swllit är " ib 23 . svälla up, uppsvälla om adhran swellir wp LB 3: 33 . "]},{"a":"svälla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["svälla ut , komma (ngt) att svälla ut. ydropissis är smältingenna willefarilse swellandhe wth maghan oc all lidhamotin LB 3: 173 ."]},{"a":"svälla","b":"vb","c":"v.","d":["svälla, uppsvälla, svullna. tha swäller bwken (på det sjuka kreaturet) stoor PMskr 227. - part. pret. sullin, svullen. tesse synte gertvth . . . tha vitnade the ath thet var swollith och ey blath ATb 1: 318 ( 1469) . " stwndom bliffwer twngan swollen " PMSkr 232 . ib 233 . " nar falken haffwer pwsin öghon oc swolna föther " ib 283 . "],"e":["-er . ","swolna PMSkr 283 ),","*svälla ut , svälla upp. händher thet swa at farith äther henne (ɔ örten sanguinaria), tha swälller bwken wth stor PMSkr 242 . Jfr utsvälla."]},{"a":"svälta","b":"vb","c":"v.","d":["1) svälta i hjäl, genom hunger beröfva lifvet. med tillägg af bestämningen i häl el. til dödh (dödhin, dödha). helena lät kasta iudham j diupastan thörran brun ok (af senare hand ändradt till at, genom hvilken ändring swelta kommer att höra till föreg. artikel) swelta til dödh Bil 87 . " han wart fanghen oc swältir til dödhin " MB 2: 320 . " ekke swelto the han til dödha " RK 1: 4333 . tessalund swalte han them i häll ib 4068 . ib 1299, 4251 . han swelte sina bröder . . . j heel PK 237 . " som j heel swaltis (för swältis) ib. 2) svälta, låta (ngn) hungra, qvälja (ngn) med hunger, uthungra. sanctus crisogonus . . . sattis först j myrkehws at sweltas " Bil 488 . han . . . swälte mik j häptum ib. ib 117 . plåga (med törst). thän som länge hafdhe varit swälter af thörst Su 404 . - Jfr ut svälta."],"e":[]},{"a":"svälta","b":"vb","c":"v.","d":["1) svälta svälta ihjäl, dö af hunger. köpen os waara tharfwer, för än wi swältom (consumamur inopia) MB 1: 240 . - med tillägg af bestämningen i häl el. til dödh. at swelta til dödh Lg 87 ; jfr följ. artikel. the hade fult när sultid i härl RK 2: 8104 . 2) svälta, qväljas af hunger. bätra är dyrth köpa än swälta (famis ense premi GO 318 . ä . . . swältir (famescit) sitiande kraka lib 718. hwar skal thik födha. mädhan iak swälther Bil 316 (kanske snarare att föra till 1). benedeictus swalt aff hunger (fame cruciatur) ib 694 . - part. pret. sultin,","1) ihjälhungrad. " maxencius kom atir gielda fuldir, at hon war ey sultin " Bil 538 . 2) utsvulten, uthungrad. petrus saat sultin ästan tha dödher Bil 117 . " wnge män ok starke gingu a gatum som gasta sultne til the fiollu nidher dödhe for wanmären ib 316. äptir them komo syn andre yxkn badhe swltne oc magre, oc the swultno loc mahgro vp ato . . . the feto oc faghra " ST 400 . FH 6: 114 ( 1489) . the hästa the riddara varo bundne op a varo illa sultne the matto ey ga Iv 3054 . - uthungrad, hungrig. han är girugh som sulten arn Al 3063 . sultne hunda ib 2786. sultne wlffwa ib 6856 swltnasto wlfwa Su 460 . swlten leon ib 436 . LfK 63 . " rädne hwar mot annan sa snart som en swltan falka slaar effter brad. nar han swlten är " Di 69 . nar han (björnen) är sultin (inedia affcitur) Bir 2:210 . KS 29 (72, 31) ."],"e":["-er . ","svalt . ","swoltin: swoltna Lfk 63), "]},{"a":"svälta","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. sultin, 1) ihälhungrad. Jfr dödhsultin (Sdw 1: 214). 2) utsvulten, uthungrad. tha ga the (ɔ de sjuka djuren) länge oc dwjna oc warda swoltin PMSkr 244 . - uthungrad, hungrig. ga kring vm stadhin, swasom swultne hunda Hel män 161. achilles . . . kom som swolten hwlff j blandh lamb rändande j troyaners häär Troj 220 . nar the kommo jn i skoghen, mötthe them twa swlthna wargha JMPs 417. - utsvulten, mager. PMSkr 276 . " skodha hwath heller han (ɔ falken) är fether äller swoltin " ib 278 . breseida . . . war myket fagor ey . . . myket spärlymmad ellir swolten Troj 76 . - Jfr forsvälta."],"e":["swoltin . ","swolten ) , "]},{"a":"svälta","b":"vb","c":"v.","d":["2) svälta, låta (ngn) hungra, uthungra. hökana skwla . .. ey förmykith swältas PMSkr 276 . "],"e":["*svälta ut , svälta ut, uthungra. fiendana vtan wmkringh lidha offta mera hwnger än the som the mentho swälta wth PMSkr 141 ."]},{"a":"svälter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sulter (Sdw 2: 545) och sylt (Sdw 2: 576)."],"e":[]},{"a":"svälter","b":"nn","c":"","d":[" ? svält hunger. thöm goor altingx stoor swelth och hönger paa FM 360 ( 1508) . Jfr svalter."],"e":[]},{"a":"svämma","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*svämma ivir , låta (djur) simma över (vatten). somme binda samman trä oc ther wppaa läggia harniskith oc swämma hestana affwer oc syälffwe simma draghandis äffther sig harniskith som liggher pa trämen PMSkr 147 . Jfr ivirsvämma."]},{"a":"svängil","b":"nn","c":"","d":["svängel, svängträ. om trästång i orgel för överförande av tangentrörelsen till luftlådan, abstrakt. item til orghavärkith . . . item ij ortugh, för svänglana täldhes HLG 2: 31 (1512). Jfr ib 157 ."],"e":["med art. svänglana) , "]},{"a":"svänska","b":"nn","c":"","d":["svenska, svenskt språk. en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona äpter latina bokena Saml 6: 174 ( 1495) ; jfr K. G. Ljunggren, Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård 11: 212. thetta teknith första som är ordh kallas pa swänsko, lösn PMskr 143. - text på svenska, svensk text. glosa är wttydningh ällar oplysilse, oc thy skal enghen wndhra oppa mik, hwi iak til lägher mykla swänsko, the som täxten ekke jnnehaldher JMÖ 12 . " thet skal allom wara kwnnogth oc känth / at swänskan är aff theras (ɔ: Colmumellas m. fl:s) böker wmwänth PMskr 191. ""],"e":[]},{"a":"svänska","b":"nn","c":"","d":[" L. Svenska, Svenskt språk. här begynnas biblia pa swensko MB 1: 1 . VKR VII . hwart sinne thu gudelika läs thenna ordh vppa latino ällir swenska Su 372 . " plantago är wägebrede a dansko ok grobladh pa swensko " LB 3: 79 . ib 5: 293 . Al 5717 . Bir 5: 85 . ST 203 . BSH 5: 273 ( 1508) . hona (boken) loot til swenske wända aff latine . . . en ärlik drotzet Al 10572 . thenna . . . book . . . omwändhes aff latino oc oppa swänzsko i nadhendals closter LfK 136 . Lg 291, 807, 3: 321 . " at han swa dana forfall hade at han ey suenscha tala eller vnderstodo " SO 194 ."],"e":["swenska )"]},{"a":"svänsker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. Jfr Sdw 2: 1310. - substantivt. Jfr Sdw 2: 1310. inthe är oss mer än sämian mellan idhre tyske och oss swenske BsH 5: 135 (1506, H. Gadh)."],"e":["swensker . ","swiensker: -a FMU 4: 344 ( 1470) . ","swenst Stock Skb 2: 221 (1523-24), 242 (1524-25). Jfr Sdw 2: 1310),"]},{"a":"svänsker","b":"av","c":"adj.","d":[" [Isl. svenskr, svÄnskr] L. Svensk. en swänskir herra Bil 758 . " tha öpedes swenska manna wanda " RK 2: 22 . swänske män ib 3: 2593 . swänst läript SD 5: 637 ( 1347) . " thre pänningä swenskä " ib 4: 465 (1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 564 (1346). at swenske wikt ib 478 (1345, nyare afskr.) . wi hafwm medh os hwaske swenskt tyst äller dqnzt mynt oc lithit medh allo aff thet gutnischa BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). siextighi mark penninga swenst taal SD NS 1: 300 ( 1403) . som bo . . . i swenske rättin SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). siextighi mark penninga swenst taal SD NS 1: 300 ( 1403) . som bo . . . i swenske rättin SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). BtFH 1: 323 . (1463), 330, 331, 337. dömdes thett swenske skifte stadigt och fast som knutt påsa hade giordt med sairiala boar ib 50 (1477, nyae afskr.) . " a swenska tungo " MB 1: 319 . Fr 3207 . " ey kunnande swenst maal " Bir 3: 227 . ena swänska mila MB 2: 315 . - the svänsko, Svenskarne. huru the svensco i stocholme wordheo forradhne OB 212 . ib 213, 214, 215 . " the swenske söthe mz fwlle farth " RK 3: (sista forts.) 5555 . - substantivt. scal aldre sssvensker kära a thydzskan OB 214 . " skulde ey thydzsker kära a ssvenskan ib. XXX ssvenske oc XXX thydzske aff thöm bedzsto ib. ähvvar the mötto ssvenskom " ib 212 . at thyske oc ssvenske skuldo saman bliva ib 213 . at swenska hyllade ena danske qwinna Rk 2: 6. wy swänske sculom i dagh staa een stöth ib 3: 53 . ib 2641 ."],"e":["swensker . ","swenkst BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). swänst SD 5: 637 ( 1347) . ","swenst Bir 3: 297 ; SD NS 1: 300 ( 1403) ),"]},{"a":"svär","b":"nn","c":"","d":["svärfader. " moyses war i ödhemarkom lmz sin swärs fä " MB 1: 281 . lät han sin swäär heem til siin fara ib l327. grewe gert konungins swär RK 1: 1038 . " tha hans swagher äller swär (socer ejus) saa mannen gik han gladher mote honom . . . oc bleff maghen j swärens hws j tre dagha " MB 2: 129 . ib l130. Al 10265 . ST 330, 331 . SD NS 1: 463 ( 1405) . 615 (1407, nyare afskr.). 2: 174 (1409). SJ 8 ( 1423) . Jfr sväre."],"e":["swäär )"]},{"a":"svär","b":"nn","c":"","d":["svärfader. ATb 1: 198 ( 1464) , 205 (1465)."],"e":["swäär RP 2: 181 ( 1390)"]},{"a":"svära","b":"nn","c":"","d":["svärmoder. ATb 1: 398 ( 1472) . " then garden som lasse hansson oc hans swära aatthe " ib 2: 31 ( 1474) . NMU 1: 149 ( 1489) . STb 2: 612 (1492). fför thet han hade slagit sine swere . . . ij blaned ib 5: 81 ( 1515) ."],"e":["swere ) , "]},{"a":"svära","b":"nn","c":"","d":["svärmoder. at sväran monde haua maghen sua käran for vdygh Bu 30 . Bo 70 . MB 2: 208, 209, 210, 211 . SD NS 1: 36 ( 1101) , 2: 200 (1409). SJ 89 ( 1438) ."],"e":[]},{"a":"svärdh","b":"nn","c":"","d":["svärd. " lyste . . . her niels stwre . . . pa burspråket . .. swa ath enge herra tienara och goda manna ellir nogre andra skulo hwarkin daga ellir nätter bära nogan wäria her j stadin, huarken swärd, kast ygxer, här hambra ellir nogan annan skadelig wäria, wiidh liiff oc gotz " STb 2: 5 ( 1483) . " at han stack en borgere twert j genom medh ith swerdh pa malmen j bastuen " ib 517 ( 1491) . - dikur sværdh (VgL), om oskaftade svärd, svärdsklingor hopbuntade däckervis. Jfr Nat. Lindqvist, K. Hum. Vet.-samf. i Uppsala. Årsbok 1952 s. 117 ff. - om regaliesvärd. . . . oc wndfick hans nade lagliga sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som sweriges konungh tilborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) . - i uttryck som avse halshuggning med svärd. han stak lasse bagga til dödha . . . ty dömpdes han til swerd STb 1: 4 (1474). i 60 (1476). ty dömpdes the bade i swärd ib 136 (1477). som then gode herre her sten hade sielffuer pa antwardit . . . walburgh . . . j radzstuen pa rikesins swerdh ib 3: 444 ( 1499) . - Jfr hämda-, lön-, rövara-, skirmara-, sorgha-, staf-, stäka(Sdw 2: 1308) -svärdh. "],"e":["*svärds bladh , ","svärds dragh (swärz-. -drägh), ","*svärds feghiare","swerdzffägere )","*svärds gräs","-gräss )","*svärds hug , ","*svärds klot , ","svärds slagh (sverdzs-), ","*svärds slaghare","-slagore )","*svärds slipare","swäls- )"]},{"a":"svärdhafle","b":"nn","c":"","d":["svärdsknapp. capulus, suardhkloot " GU 4 . suärdhklotit (tolus) fortaki at ey falle vanlica suärdhit aff handinne Bir 2: 174 . " thy stande suärdhklotin a mot ib. ""],"e":[]},{"a":"svärdhbref","b":"nn","c":"","d":["skrifven besvärjelse öfver svärd (nttjad ss amulett). thu skalt ey thro . . . oppa swerdhbreff ellir annor galdra breff ST 33 ."],"e":[]},{"a":"svärdhbärare","b":"nn","c":"","d":["ensifer .. . swärdh bärore GU C 20 s. 220 ."],"e":["-bärore )"]},{"a":"svärdhdragh","b":"nn","c":"","d":[" = svärds dragh. JTb 48 ( 1465) . " rechte oleff pedersson handene for vj (6) marck til treskyptes for swerdh dragh STb 2: 205 (1487). vort . . . hans bagge zacer til vj marck fore swerdh dragith han giorde jn pa erich johanson " ib 3: 186 ( 1494) . ib."],"e":["swerdh- )"]},{"a":"svärdher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1310, fläska svärdher samt hovudhsvardher (rätteligen -svärdher)."],"e":[]},{"a":"svärdhfeghiare","b":"nn","c":"","d":["svärdfejare, vapensmed. ss tillnamn. KTb 77 ( 1438) , ib 85 ( 1455) . Jfr svärds feghiare."],"e":[]},{"a":"svärdhgiurdher","b":"","c":"","d":["omgjordad med svärd. ensatus . . . swärd gördher GU C 20 s. 220 ."],"e":["-gördher )"]},{"a":"svärdhklot","b":"nn","c":"","d":["svärdsknapp. " han stötte pa bastuffwu dörrene medh swärdklotit " ATb 2: 123 ( 1478) ."],"e":[]},{"a":"svärdhon","b":"nn","c":"","d":["svärdslilja, iris pseudacorus Lin. " hon är lik thy blomstre älla säff som kallas swärdon hulkit som hawir twa hwassa äggia oc klenan vd ok vt räkke sik j höghlek ok vidhlek owir anno blomstir " Bir 1: 392 ."],"e":[]},{"a":"svärdhslip","b":"nn","c":"","d":[" ? slipning av svärd. anders swerdslipere fry for swerdslip SSkb 255 (1507-08)."],"e":["swerd- )"]},{"a":"svärdhslipare","b":"nn","c":"","d":["svärdslipare, svärdfärjare. ss tillnamn. " eriker swerdslipare " BSH 1: 130 ( 1371) . andreas suärslipare ib 137 ( 1371) . erik swärslepre SD NS 1: 260 ( 1403, gammal afskr.) . hans swerdzslipare SJ 81 ( 1438) . ib 71 ( 1443) . hans angerman swärdzslipare ib 99 ( 1440) ."],"e":["swärdzslipare . ","swerdzslipare . ","suärslipare . ","swärslepere )"]},{"a":"svärdhslipare","b":"nn","c":"","d":["svärdslipare, svärdfejare. ss tillnamn. marten swärslipare ATb 1: 199 ( 1464) . ib 237 ( 1466) , 325, 334 (1470), 387 (1472). STb 2: 290 ( 1488) . ib. ib 3: 200 ( 1494) , 470 (1500), 4: 351 (1514), 5: 40 (1515). "],"e":["swerd- . ","swär- ATb 1: 199 ( 1464)","*svärdhslipara bodh , "]},{"a":"sväre","b":"nn","c":"","d":[" = svär. bidher sin svärä om thet ma wärä / medh riddarskap komma thärä Fredrik ed Noreen 2789 f. ib 3171 . " henne swäre hans mecelson ok andhers hanson henne bonde " GPM 2: 398 ( 1499) . Uppl Fornmt 46: 191 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"sväre","b":"nn","c":"","d":[" = svär. han war hans swäre MB 2: 256 ."],"e":[]},{"a":"sväri","b":"nn","c":"","d":[" Jr eþa-, men-sväri."],"e":[]},{"a":"sväri","b":"nn","c":"","d":[" Jfr edha- (Sdw 1: 217), tvä- (Sdw 2: 687) sväri (-sväre)."],"e":[]},{"a":"sväria","b":"vb","c":"v.","d":["svärja, aflägga el. uttala ed. hawa þe . . . soritt SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). äpter thy som thesse tolff vitnadho och sooro FH 3: 11 ( 1390) . ib 6: 65 (1476). som thenne . . . 12 landzynemän föregingo och sworo BtFH 1: 55 ( 1500, nyare afskr.) . tijo suorne witne föregingo och sworo ib. ib 11 (1484, nyare afskr.), 54 (1500, nyare afskr.). GO 497 . " thu skalt ey swäria for ogangith maal (quod queat acidere iurans non inficiare) " ib 822 (jfr Kock, Medeltidsprdspr. 2: 345). äpte sva iatat ok svorit Bu 57 . " sidhan iosep hafdhe sworith " MB 1: 257 . " the sworo badhe ther oc fästo säät sik i mällan " ib 199 . " sannäre havvar swrit " SR 1 . at han skal swa swäriä ib 13 . " the komo for rättin och brodhrin skulde swäria " ST 64 . " tha thu läggir thiin tw fingir oppa hälghodomen oc swär oräth ib. ib 67. hon fik hänne hälghadoma thärä ther the frugha skulde a swäria ok ther til lena mässo bok " Iv 5524 . " om han wil swerya a then crist honom skapade löff ok qwist ok vpa thz helga brödh gudz likame for oss tholde dödh " RK 1: l2830. at thu ekke swär orätwislika oppa gudz hälghon, ellir hälghoma ST 64 . ib 67 . " swäria om gudh oc om lhälgho dema " MB 1: 333 . " thu skal ey swäria om gudh, vtan thik driwer nödh til lib 459. hwar man swär om then mere är ä'n han siälwer " ib 462 . " skulen j ey swäria om theris guda nampm " ib 2: 61 . " var herra swor vm sina siäl " MP 1: 175 . - svärja. om svordom i dagligt tal. han swoor oc barnadhis oc taladhe altidh ila ST 381 . swäria oc dobla war . . . lhans idh RK 2: 7365 . wm naghor syster swär wm gudh oc wm sancta maria, läggfe hona genstan wppa jordhina nidhir, läsandis pater noster Bir 5: 82 . " altidh swor han vm wars herra dödh och blod " RK 2: 576 . BSH 3: 282 ( 1470) . - svärja, aflägga (ed). swäria the edha hwar androm MB 1: 211 . " the sworo lhonum tryggia edha " Al 9641 . edhin swäria ST 65 . Va 10,m mz svornom eþe Bu 57 . Bir 1: 124, 3: 260, 4: (Avt) 184. meth sämia äller sordom edhe SD NS 2: 153 l(1409). SJ 147 ( 1446) . SGGK 09 . " aff hänne annandhe sworen edh " Lg 218 . then edhin war ila sworin ST 67 . " thu skalt engin falskan edh swäria " ib 64 . " thu skalt enga människio lata nokon meendeh swäria " ib 67 . - besvärja, med ed bekräfta, med ed bekräfta riktigheten af. han gaf prästom lof at suäria sannind (pro certa causa jurare) i nöþ än þe velia Bu 396 . the råår . . . som 24 män hade gillatt och sworit BtFH 1: 54 (1462, nyare afskr.). - svärja, med ed försäkra. pylatus . . . swor them . . . a keysarins helso, böghias the teknin nidher jac skal idher howod affhugga MB 2: 376 . KL 380 . " jak swär ower mins herra liiff och helso . . . i komin ey hädhan för än idher yngxste brodher komber " MB 1: 241 . " war herra swor owir sin helgha son christum (juravit Deus in sancto suo) the dagha skulo koma ouir idhir, at diäfla skulu vplitha idhir j brennandhe brythom " MP 1: 175 . " herra gafuian swsor tha om gudh swa hiälpe han mik mz sit budh som iak xar aldrigh swa omgör " Iv 5137 . han . . . swoor om män; mädhan blanzaflor hon lifuer änn, iak skal hona finna Fl 455 . " iak swär om gudh ok alt thz iak a, ij skulin ondan dödh här fa " ib 1558 . thu swor om gudh ok modher thina thu wille os hedhra Al 3747 . the ransakadhe, witadhe oc soro, at hans modher fadhir thöm bort bötte for räkinskap SD NS 2: 119 (1409). then cristne skulde swäria at han honom betalat hadhe ST 65 . " han laghdhe siin fingir a hälgho domana och swoor at han haffdhe honom meer atirfangit än han hafdhe aff honom borghat ib. lowadhe och woro the, ath thän frijdh skuldhe standha " BtRK 344 (1490, orig.) . " swor han at . . . girughe skulo hardelica pinas " MP 1: 175 . jak soor them j minne vredhe at the skulo ey inga j mina huilo ib. sorede the alle och bode segh swa gwdh thel hielp, ath the thär ecke hade ämpne pa FM 360 ( 1508) . " witnadhe sigge albriktsson oc karl rawalzzon aa satto thinge . . . oc sworo a bokenne oc badho sik swa gudh hullan oc hyälpogha (för -an) wara oc lal lhälghon j hymerike at ther war ey tha mere forbygth i fornämpda konungxströme " VAH 24: 321 ( 1421) . wi . . . swäriom a hälgho doma at engin wara skal then andra swika ST 457 . " a liiff oc siäl han konungenom swoor han viste ey huart han thädhan foor " Fr 2471 . lk critierna . . . swär saa fasth aa sina troo thz han wiil ldödher äller liffuandes i swerige boo RK 3: 2056 . " stodho a radzstufonne magnus daneelson ok benct olafsson . . . ok sworo i hälghon mädh upräktom fingrom ok stafuadhom edhe huar thera serdeles som stadz lagh vtuisa at biörn i töfuete haffuer betalat jap nielsone . . . xx (20) marker " SJ 159 ( 1447) . (1446). jak swor j mins helag sons nampn christi alt thz scal fulkompnas som han predicadhe MP 1: 175 . " jak swär j minom guddom . . . at iak kombir them raskare än the tro " Bir 1: 198 . " lät han kalla iosep til sik, oc badh han läggia sina hand vnder hans länder, oc swäria owr the matwro, the gudz son skulde tagha aff hans släkt, at han skal föra han ater i thz hälgha land, ther gudz som skal thola pino oc dödh i " MB 1: 257 . " swär owr himirikis oc iordhrikis gudh . . . at thu lät aldre min sons giptas aff thässo lande ib 203. karolus soor wm lguz läst . . . at the alle skuldo mizsta liiff oc gooz " Bil 747 . " jak swär vm gudh at salomon skal sitia j mino säte äptir mik " Bir 1: 233 . ib 127, 202, 327, 3: 295, 338. MB 2: 6 . Al 3734, 3735 . toge the hwar annan j hender oc sworo for thz helge blod alle j sender at engen skulle fra androm wike RK 2: 7736 . haffue dy . . . surith vidh syn edh, ath the ville bliffue medh mik FM 417 ( 1509) skulle han swäria komma ather til theem MD (S) 260 . Al 5402 . hon suor lsik aldre uilia te sit hiarta nokrom klärk. vtan hanom enom Bu 143 . " tolf män þrötos huar äpte annan. ok svoro sik eigh mera magha " ib 504 pipinus soor pauanom sik ok alla franrikis konungha välia lägher staadh j sandinis kloster Bil 745 . swäriände . . . sic syälfwa alla förnämpdä articulos vbrutlika halda skula SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . þätt . .. swäria a gvþ, hans hälghädomä oc þerä syälfrå iorþrikis heþär, at þe skulu med þerä bäzstä samwit ängin þän sakan gyorä saklös är ib. a waldhoghan gudh wil iak thz swäria Al 3529 . " ljak swer thz a myna tro " Di 151 . jak swär thz paa mith liiff oc saa li gudz nampn RK 3: 893 . " j minne sannind swär iak thz " Bir 1: 38 . thz swär iak owr gudz liiff oc swa sannelika som gudh liwr MB 1: 299 . " jak swär thz badhe wm gudha ok gudhur " Bil 412 . " jak swär thz om mik siäwan sigher waar herra " MB 1: 202 . Iv 4070 . Al 4846 . Di 209 . jac swär thz om keysarins helo MB 2: 376 . KL 380 . haffuer . .. then vnge koningen . . . giffuet them (Norrmännen) nw en ny bescreffuen lag . . . och ville haffue twing[et] bisperna, ridderskap och alle andra godhe . . . inföddhe men at swärie pa them, at the skulle halle them vidh macht BSH 5: 173 ( 1507) . svärja, bedyra. sor han, thaa han opredh, ath han skwldhe haffwod igen BSH 5: 110 ( 1506) . - svärja, med ed förbidna sig till. the sworo winskap Al 1102 . - svärja, med ed försäkra sig skola åstadkomma, med ed förbinda sig att åvägabringa. swor keysaren pylatusa dödh ST 361 . " keysaren hafhe för sworit hans dödh ib. - svärja (från sig), med ed förbinda sig att lemmna (frång sig), med ed lofva uppgifva. otto . . . twingadhe han oc hans son til at the sore vm (af senare hand ändradt til a) hälgha doma ffran sik ok sinom arfwom alla tilkallan til lorin ok braband " Bil 763 . - med trohetsed hylla. lotho alla the bygdher swäria dan til thera konung PK 242 . - svärja, med ed bevisa. skal hwar aragum (Cod. C aragun 1031) konunger swäria sik gödskan för en han vighis Bil 681 . " alla the som findh hitta, the skola sigh vhrtiufnat (för -tiufua) göra, först medh lyssninga witnom, sädan swerie till sin som mist hafwer, medh twem mannom " SO 297 . - med ed gifva bekäftesle åt sin önskan (om ngt), med besvärjande bedja. swa optelika hon ther om swoor thz han skulde sik göra gladha Fr 400 . - part. pret. surin, a) med trohetsed hyllad. tha war han en herra korn ower all wärldina mz edhom sworin Al 9647 . b) med ed (af nämd) förklarad biltog, dömd biltog el. fredlös. han war vt aff danmark sworen RK 1: 1859 . " wordo the wt aff rikit sworne " ib 2150 . c) edsvuren, som aflagt ed. fyra sworin vitänä SD NS 1: 31 ( 1401) . BtFH 1: 11 ( 1484, nyare afskr.) . 55 (1500, nyare afskr.). är war sworen höreshöfdinge (för häres-) BSH 5: 195 ( 1507) . i [] saren lagman FM 230 ( 1505) . " om han är ei swren brodher a androm gillom " SGGK 107 . " twe sworna gillesbrödher " ib 108 . " hans sworne swene " RK 2: 2802 . haffwa swornemän, thiänaa och wndersote BSH 5: 332 ( 1508) . " tholff män sorne (genom ed förbundna) i kompanaskap " Bil 877 . d) besvuren, med ed bekräftad. tolff män . . . haffdho thet . . . ranzakat äpte swornum withnom VAH 24: 323 ( 1544) . the . . . giordhe thär en sworen fridh BtRK 344 (1490, orig.) . " the som i kompani ok sworno brödralagi ärw " SO 77 . ","1) med ed sluta sig samman el. förbinda sig. the sworo sik j bördhra skap ST 457 . Di 160 . the sworo sik j bördhra lag MD (S) 263 . - sammansvärja sig. alle soro sik vpa hans skadha Bil 355 . ther waro .. . . some the som med honom haffde sworit sig ee swa the sculde alle niwte huat the werffue oc wilde samen dö oc forderffue RK 2: 3089 . 2) genom ed ådraga sig el. låta komma sig till last. sväria sik men, svärja falskt, begå mened. han lagdhe sin fingir a hälghonen oc swor sik men ST 64 . RK 1: 2846, 4209 . "],"e":["suaria ÖGL Vaþ 1: pr. svariä VGL I Md 3: pr. pres. svär. limpf. sor BSH 5: 110 ( 1506) . ","soor VGL II Add 12: 1; VML I þg 15: pr.; Bil 745, 747 ; MP 1: 175 . ","suor ÖGL Dr 3: 2; Bu 143 . ","swor MP 1: 175 ; KL 380 ; Va 10 ; MB 2: 376 . ","swoor Fl 455 ; Fr 2471 ; ST 65, 381 . ","soro Bil 355 ; SD NS 2: 119 (1409). sooro FH 3: 11 ( 1390) ; saman sooro KL 169 . ","svoro Bu 504 . ","sworo MB 1: 199 ; Al 1102, 5402, 9641, MD (S) 263 . ","lsuoro ÖGL Dr 3: 2. suoru ib. swore FH 6: 65 ( 1476) . ","swaro MELL Kg 6 i en yngre hds enl. Rydqvist 1: 168. saro: effter saro FH 6: 64 ( 1476) . ","sorede FM 360 ( 1508) . ","surin . sorin. sordin?: sordnom SD NS 2: 153 ( 1409) . svurin L. svorin. swarin: -it MELL Kg 6 i en yngre hds end. Rydqvist 1: 168. saren FM 230 ( 1505) ), ","sväria sik , ","sväria sik saman , sammansvärja sig. sväria sik saman (conjurare) a mot allom römscom rikes olyþnum ok mäst a mot allom cristnom mannom Bu 508 . Bo 150 . " herrana swore sig alla samman " RK 3: (sista forts.) 5295 . - Jfr saman sväria. ","sväria sik undir , med ed underkasta sig. thz är sätta consilium alle biscopa swäria sik wndi at halda för än the wighias Bil 734 . - Jdfr be-, for-, men-, sam-sväria samt lagh-, o-, rät-, ut-surin) (-sorin)."]},{"a":"sväria","b":"vb","c":"v.","d":["svärja, avlägga el. uttala ed. Jfr Sdw 2: 1310. ffideiubere . . . loffua ok swärra GU C 20 s. 267 . FMU 3: 259 ( 1442) . " thesse swro mz niels skinnare " JTb 65 ( 1474) . " tesse ware thomas screddares edemen, som loffuit hade swerige medh hanom STb 3: 200 (1494). - svärja. om svordom i dagligt tal. (Djävulen säger:) swär om gudh, hans under. hans dödh och skulle thu än aldrig äta brödh hans dödh och skulle thu än aldrig äta brödh Fornvännen 1949 s. 318 (väggmåln. i kyrka 1451 enl. avskr. av J. Bureus). en bya man j enom köpstadh som mykit haffde for en osidh jdkelika swäria " MP 4: 225 . " thär häst haffwer iak syndat, i thy at iak opta hafwer fafänglika nämpt gudz nampn, oc andra hälgha manna, swurit opta om gudh oc iomfru mario, och andra häl . . . . . . (texten skadad) SVKyrkobr 312. thet andra gudz budhordhit är ey swäria fafängelica om gudh ellir hälgha men ellir theris nampn j thessa budhordhena scall hon (ɔ människan) swa sik ransaka om hon haffwir onytteligha swikelika lywghlika sworidh ffor eyncte wtan widherthörfft . . . om han haffwir sworidh om gudz dödh gudz blodh oc andra hans lima om hon haffwir sworidh om helgha men ib 357. swor han om godhis wndhen (ɔ Guds sår) at thär skulle en dane fore " Arfstv 21 ( 1461) . MP 4: 225 . " for thy honom war bätre warea nagat lyttan til kroppen än swäria sina siäl til häluitis " ib 226 . - svärja, avlägga (ed). medh sämio eller sornum eerdhj SD 8: 74 (1361, avskr.). med sämio eller swordom edh FMU 4: 165 (1460? avskr.). . . . pa thet ey schal ey (!) gangas eller suergies STb 2: 251 (1488). - besvärja, med ed bekräfta med ed bekräfta riktigheten av. ffor thy at thet ssoro olauer a bakka. ok kätill . . . at ther var ey. mer oborit vp aff JämtlDipl 113 ( 1365) . . . . ath han är en oppenbara liwghare oc pröwas j sannindhe thät han skuldhe vel swäria xx hande ärendhe som aldric vaaro for en öre Arfstv 13 ( 1461) . - svärja, med ed försäkra. j (ɔ den nyvalda abedissan) ärin plictogha at swäria oppa the helgho läst at j skulin waaro klostre . . . wara tro oc hwll Abbedval li Vkl 81. haffuer . . . her gregers . . . soreth ath han aldrik war jt hen edh medh her thure Arfstv 47 ( 1461) . " tesse vitnadhe och sworo pa bokene ath the närwaro . . . " ATb 1: 324 ( 1470) . " han sagde ney fore sik ath thät ey swa war ok swor höglika thär fore " MP 4: 55 . " ath alle fornempde pa theres eedh, äre och redelicheet thet swärie wyllia, ath the sich ey bekumbre eller aff före naghers mantz gotz vtan sith eghit " Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . BSH 5: 118 (1506, H. Gadh) . - svärja, med ed bevisa. item swor for:ne sigeridh, siälff sätthe, til lsin kätil gripen JTb 36 ( 1463) . swor gudmwndh . . . en baath til sich medh sin leffuende witne, swa ath han miste batin j fiordh STb 3. 397 (1498). hinrik japsson . . . swoor en silff skeedh til sin frw, ath hon worth henne fore gudj aff stolin ok ib 4: 13 (1504). - part. pret. surin, c) edsvuren, som avlagt ed. ta ransakade the thet swa epter gamblom swornom vitnom, som gingo fram ok sworo SD NS 3: 254 ( 1417) . " sex sworen vitne var[o] til som orden hörde " ATb 1: 248 ( 1471) . Upopl Lagmansdomb 105 (1490). d) besvuren,m med ed bekräftad. tha spurdhe jak nempdina oc alla the tha a thingine varo, om thz var almennauexbro oc ther lagligha vidhir kommen oc vidhir sworen, oc hawir ther i samma stad lighat swa lange, at engin anat minnes Uppspriv 14 ( 1454) . " han skal lata fore koma sin witne . . . ällir thera sworid breff for the tilltalan jönis diäkn hade til hanum " ATb 1: 158 ( 1461) . STb 3: 434 ( 1499) . ","3) med prep. fran: med ed förklara sig avstå (från). swor sig fran the ij öris landhen, som hans hustrv modher atthe SD NS 2: 696 ( 1413) .","4) med prep. til. med ed bevisa sin äganderätt (till). swor anders . . . sik en skeed til, som honom var tiwff stolin fran JTb 61 ( 1462) . ATb 1: 257 ( 1467) . swor anders . . . sich swerdet til, ath et war hanom aff stolith STb 3: 321 (1497). ib 408 ( 1489) . "],"e":["swärra GU C 20 s. 267 . swerige STb 3: 200 (1494). refl. sueriges ib 2: 251 ( 1488) . impf. sor STb 4: 306 ( 1513) . ","swor JTb 61 ( 1462) , 36 (1463); ATb 1: 257 ( 1467) ; STb 3: 321 (1497), 397, 408 (1498); MP 4: 55 . swoor STb 3: 431 (1499). pl. 3 pers. swro JTb 65 ( 1474) . ","ssoro JämtlDipl 113 ( 1365) . ","sworo SD NS 3: 254 ( 1417) ; ATb 1: 324 ( 1470) ; JTb 64 ( 1474) . ","swore FMU 3: 259 ( 1442) . ","sworen Uppspriv 14 ( 1454) . ","sworit STb 3: 434 ( 1499) . ","sworid ATb 1: 158 ( 1461) . ","sornum SD 8: 74 (1361, avskr.). swordom FMu 4: 165 (1460? avskr.). pl. n. sworen ATb 1: 348 ( 1471) ; STb 4: 54 ( 1505) . swarnä Uppl Lagmandsdomb 105 (1490). dat. swornom SD NS 3: 254 ( 1417) . ","soreth Arfstv 47 ( 1461) . ","swurit SvKyrkobr 312 . ","sworidh ib 357 . ","sworith BSH 5: 118 (1506, H. Gadh) . Jfr Sdw 2: 1310),","sväria sik , ","*sväria pa , med ed försäkra (ngn) skyldig (ngt). sor han hustrv eline pa j ok xx mark siden, hulkit hon och wtlade STb 4: 306 (1513). ","*sväria til , med ed försäkra (ngns) äganderätt (till ngt). sworo honom then til epther lagmzdom JTb 64 ( 1474) . Jfr tilsväria (äv. Sdw 2: 652). - Jfr be-, for-, men-, mädh-, äptir (äv. Sdw 2: 1142) -sväria."]},{"a":"svärian","b":"nn","c":"","d":["svärjande, bruk av svordomar. gab mote gudhi oc hans helghonom oc meenedha banna oc swärian SkrtUppb 211 . " om hon haffuir syndat mz fafängo talan ellir storom eedhom ellir idkeligha bannan ellir swärian om gudz dödh pino ellir licama ellir fäm vnder etcʳᵃ om jomffru maria ellir andra helgha menniskior " SvKyrkobr 343 ."],"e":[]},{"a":"sväriare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr mensväriare."],"e":[]},{"a":"svärilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr besvärilse."],"e":[]},{"a":"svärilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr besvärilse."],"e":[]},{"a":"svärma","b":"vb","c":"v.","d":["svärma. " lthy ärw bistokkana ökiande arliga tha the swärma PMskr 296. wm waaren tha the (ɔ bina) öxlas oc swärma " ib 299 . ib 301 ."],"e":[]},{"a":"svärma","b":"vb","c":"v.","d":["svärma. " wm kringh hans mwn tha han laa j waggo swärmdo bii " Bil 640 ."],"e":["-de )"]},{"a":"svärmber","b":"nn","c":"","d":[" L. (bi)svärm. swa dana är bij natwr at strax en ny swärm är wäxin strax wilia the ey länger wara när them gamblom bimen PMskr 299."],"e":["swärm )"]},{"a":"svärmber","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr bysvärmber."],"e":[]},{"a":"svärning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, saman-svärning."],"e":[]},{"a":"svärta","b":"vb","c":"v.","d":["sväfta, svartfärga. eg. och bildl. wilit aff swärtadho (denigrata) lärifft Bir 4: 11 . skal hon . . . swartas aff idhra diäflanna orenlikhet MP 1: 6 . vm fridhin swärtis vm othol wardhir han swa myklo hwitare när gudhi huru myklo raskare ok idkelikare han thwas mz idhhrugha ok scriptamal Bir 1: 288 ."],"e":["swarta . "]},{"a":"svärta","b":"vb","c":"v.","d":["svärta, svartfärga. eg. och bildl. en hel sardwk swärtadher JTb 29 ( 1461) . ewe barn swärttat aff syndennas sothe (eue prolem, denigratum pecati fuligine) JMÖ 185 . Jfr svarta."],"e":["-adher )"]},{"a":"svärtirska","b":"nn","c":"","d":["kvinna som svartfärgar. item swerterskan för wil . . . VKU 59 ( 1550) ."],"e":["swerterska )"]},{"a":"svärva","b":"vb","c":"v.","d":["försvinna, gå förlorad. Jfr Sdw 2: 1310."],"e":[]},{"a":"svärva","b":"vb","c":"v.","d":["rösthen borggar och swärua (för hwärua? se hvärva 2; utg. anmärker att "swärua tyckes i hds. vara ändrdt till swärtna") tändher MD 121 ."],"e":[]},{"a":"svärþ","b":"nn","c":"","d":["svärd. " tw thing tilhöra swärdheno först at thz haui twa äggia annantidh at thz vare väl huast " Bir 3: 382 . ib 2: 64, 173, 174, 3: 368 . " at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man nokon skaþa med gyora. som är tekamäz. bughi. köluä. spyut. swärþ. allr bredygs " SD 5: 638 ( 1347) . SR 26 . huar som rykker kniff ellir swärdh ath androm EG 63 . wapnade han sik thz beszta han kunne . . . oc bant sit swerd wid syna sido som nagellring het Di 68 . ib 5, 7, 8, 11, 14, 15, 48, 49, 50, 51. han rykte tha sit godha swärdh . . . ok hiog honum ij hans änne Iv 3137 . " t he hiogg ofast mz swärdh " Fr 1859 . han hafdhe ij hand eet draghit swärdh Fl 1548 . drogh han swerdit oc hiwg then som banneret förde a hans winstra axl Di 3 . " jak skal brygdha mit swärdh " MB 1: 318 . " iak vtdrogh mit suärdh af sinne slidh " MP 1: 220 . " stik thit swärdh i sina sliidh " ib 2: 11 . the (riddarne) skwlu aff konung eth betla vntfa ther skal hengia ith swerd oppa MD (S) 239 . margh godh swärdh mondo the döffwa Al 8716 . " the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta " RK 1: 137 . swerdin bitu ib 316 . " swerdin klwngo ok bredhan gall " ib 3031 . " aff fulum manne swärdhe halshuggin " Bil 123 . tholdo . . . martirium vndhi hedhnom swärdom ib 683 . " aghum wi ok skulum hanum lijf af latä takä mädh swerdh " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). liggi ogiljder sum firi swerdhe konungx ib 466 . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). 376. santillus varþ . . . dömdar vndi suärþ Bu 57 . " þän tima han lypte svärþet hiögt i väþret ib. aldre lypte svärþ älla dragha at cristnom manne ib. " ib 26, 166, 494 . " þit lif som hans suärþ, skal ginum gnagha " ib 73 . þinna pino sara suärþ ib. gudz ordh är . . . gönumganglekare än nakot twääggiath swär Ber 268 . onth swärdh är twäggia manna räzl GO 985 . " flere folk dräpas aff naatwardh än aff swärdh " ib 1076 . " hunghir är hwast swärdh " ib 920, 1055 . Jfr fädhernis-, hämda-, mordh-, slaghs-, staf-, stal-svärdh. "],"e":["svärds bälte , ","svärds dragh , ","svärds slagh","swärdslagh )","svärds stiunger","-stiongir )","svärds udder","-odder )","svärds äg , "]},{"a":"sväva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"svävia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"swaldertalan","b":"nn","c":"","d":["fåfängt prat. lthenne rike man huilkin j samdrykio hafde mz mykle squaldirtalan syndat MP 1: 190 ."],"e":[]},{"a":"swtunter","b":"av","c":"adj.","d":["kort. hon hafdhe een stuntan mantil op a Iv 3641 . hafuande matelik klädhe ey myrkt lang oc siidh mz qvinno sidh ok ey mykyt stunt mz skämda gäatq sidh Bir 3: 475 . " ey är vars herr hand stunth gör (abbreviata) at hon formaghe ey hela, ok ey är hans öra stunt giord (aggravata, trol. läst abbreviata) " MP 1: 70 . " the siälina som iak veet haua swa litlan kärlekin. kallar iak hwazske vidha älla stora vtan rät badhe thranga oc stunta " Bo 77 . - om tid el. varaktighet. timen är stuntir Bir 1: 274 . ib 2: 186 . en lifwir längre tima okkannar stuntre ib 1: 214 . somom lagdhis längre tima oc somlicom styntre för än siälana skildos vidh kroppanna ib 2: 92 . lifuande stuntan tima MP 2: 234 . " linnan stuntan tima " Bu 530 . Fr 3206 . skaql lhan döö jnnan stuntasta tima Bir 3: 189 . i stuntum tima MP 2: 2345 . " lhuath angist mik är for snima skeed ij stuntan tima " Fr 1316 . Bir 3: 346 . j styntre tima ib 422 . än the . . . formagho ey vanlika alt klostrith oc gardhin . . . fulkompna j stuntom tyma VKR 75 . " äfte stuntom tima " KL 250 . Lg 212 . stunt liiff Bir 3: 131 . ib 432 . MP 1: 324 . äpther thetta stwnta oc wadelika liffwrne Su 253 . thera deala lmonde sidhan wara stunt Al 8082 . är dyäf_ wlsins luste stuntir Bir 2: 128 . världinna glädhi (näml. är) mykyt stunt ib 3: 24 . MP 1: 28 . Bil 476 . " om muntlig el. skriftlig framställning. göri styntre böni " Bir 3: 168 . " hwar som nokot ärande är oflankt oc liedhosampt thz wil iak styntre göra, oc lhwar som nokot är stvnt oc ey wel vndirstandelikit ther wil iak nokot til säthia " ST 6 . Al 3257 . - Jfr ofstunter."],"e":["swtyntre L.; Bir 2: 92, 3: 168, 422 ; ST 6 . ","stuntre Bir 1: 214 . ","stuntaster : -a ib 3: 189 ), "]},{"a":"sy ajd.","b":"","c":"","d":["1) som synes rimlig, liklig. superl. likligast, som synes tjenligast, bäst. at hon kunne honum thz synasta radha (ráðda konungi þat ráð, er honum vel líkaði) Fl 179 . " man weet gerna sith synasta tha som tränger " RK 1: 1525 . " at vij brewke worth synesthe " FM 455 ( 1510) . HSH 20: 204 ( 1507) . " wij welom göra warth fnyasthe (för synasthe) " BSH 5: 183 ( 1507) . mit syneste ok beste ib 458 ( 1511) . - Jfr framä, siäld-, van-syn."],"e":[]},{"a":"sydha","b":"vb","c":"v.","d":["kläda med bräder, brädfodra. han syde then östrare gaffuelin (på Bolstads kyrka i Dalsland) Hembygden 1936 s. l11 (1495); jfr under sudh."],"e":["sydde ) , "]},{"a":"sydhre","b":"av","c":"adj.","d":["södra Jfr Sdw 2: 1310 f. miith aa sudhro wägginne innan grindinne skal wara altare söddra ändanom i bynom SD NS 3: 331 ( 1418) . woxtorp, som ligger ytarst i sundra halland JTb 28 ( 1461) . - sydhre västre, sydvästliga. then gatabodh vestan husit vijdh södra westra hörnit STb 2: 613 (1492). SJ 2: l202 (1492). - Jfr sudharster (äv. Sdw 2: 544), sunnarster (äv. Sdw 2: 554) samt västre-, östre-sydhre."],"e":["södre: -a ATb 1: 170 ( 1462)","sswdrä ATb 3: 334 ( 1522) . ","söddra SD NS 3: 331 ( 1418) . f. sudhro Hollman Bir Extr 234. n. sswddra ATb 3: 371 ( 1528) . ","sundra JTb 28 (461) . Jfr Sdw 2: 1310), "]},{"a":"syfasta","b":"vb","c":"v.","d":[" (till evärdlig besittning el. fullkomligt?) med laga formaliteter överlåta. Jfr Sdw 2: 1311."],"e":[]},{"a":"syfia","b":"vb","c":"v.","d":["göra sömnig. - opersonl. med dat. blifva sönig, slumra till. hanum syfuiadhe (dormitans) för sorgh Bil 256 ."],"e":["syfuia . ","-adhe )"]},{"a":"syke","b":"","c":"","d":[" , se siuke."],"e":[]},{"a":"sykebälte","b":"","c":"","d":[" se bykebälte."],"e":[]},{"a":"syklinger","b":"","c":"","d":["strumpa. " om somarin skulu the (klostersystrarna) hafua lagha skoo oc syklinga högha all ltil knään om vintrin högha skoo alt til knäna oc fodhrada medh watmal oc swa högha syklinga " VKR 58 . Bir 4: 10 ."],"e":["söklinger: -a Bir 4: 10 . ","-ar ) , m. "]},{"a":"sykn","b":"","c":"","d":[],"e":["sökn . ","sukn L. sokn: -nan SML K 18: pr. i var. siukn: -nan ib), ajd. "]},{"a":"sykn","b":"av","c":"adj.","d":["söcken. om tidsavdelning. thätta är inuiatorium a attonda daghenom for jula afftnenom om söknt är SvKyrkobr 337 ."],"e":["sökn )"]},{"a":"sykn dagher","b":"nn","c":"","d":["söckendag. Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 367 ff. profestus . . . dies omnis festus högtidis dager högtidis affton ok sökna dager GU C 20 s. 489 ."],"e":[]},{"a":"sykn dagher","b":"nn","c":"","d":["söckendag. " vm manädaghen allr nästä syknädagh skal haldäs huwþ þingh " SD 5: 638 ( 1347) . haua fatike äruodhis män ey meere lisa vm hälgho daghana än vm sökno daghana Bir 2: 73 . MP 1: 316 . vm söknadagha tha sköten sino embete VKR 14 . ST 147, 539 ."],"e":["suknudagh SML K 18: pr. pl. ack. söknadagha VKR 14 . sykno dagha ST 147 ; ","-ana MP 1: 316 . sökno dagha ST 539 ; ","-ana Bir 2: 73 ),"]},{"a":"syl","b":"nn","c":"","d":["syl. " stinga gönom hans öra mz syl " MB 1: (Cod. B) 559 . " hasn hälä waro swa som syäl " Pa (Tung) 35 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"syl","b":"nn","c":"","d":["lch n.? syll, underlagsbjälke. x öre för syller, som kom wnder södre bron Stock Skb 72 (1518-19). iij öre fore ij sylder tiil skermer ib 80 (1518-19). "],"e":["sylder . ","syller ) , ","sylla sätiare (ssylaATb 3: 120 (1501). sylle- ib 20 ( 1494) , 99 (1499) o. s. v. syllo- ib 1: 67 ( 1456) , 78 (1457) o. s. v. sillaSJ 2: 20 (1476); STb 1: 322 ( 1481) . ","sille- SJ 2: 12 ( 1475) ; ATb 3: 85 ( 1498) . (s)sillo- ib 2: 160 ( 1480) , 185 (1481), "]},{"a":"syl","b":"nn","c":"","d":["syl. " stinga gönom hans öra mz syl " MB 1: (Cod. B) 559 . " hans hälä waro swa som sylä " Pa (Tung) 35 ."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"syl","b":"nn","c":"","d":["syll, underlagsbjälke, understa stocken i en byggnad. vardh thz (lejonet) var een litin bora vnder syllith (fann um síðir eina smugu undir syllina) ther thz la Iv 4549 . Jfr Rydqvist 2: 63; Lind, Om rim och verslemningar s. 49; Otman, Äldre Västgötalagen s. 113 f. "],"e":["sylla sätiare","-sättiare . ","sillasättiäre SJ 383 ( 1472) . söllesettere), "]},{"a":"syl","b":"nn","c":"","d":["syl. Jfr punktera syl."],"e":[]},{"a":"syla","b":"","c":"","d":[" , se söla."],"e":[]},{"a":"sylf","b":"","c":"","d":[" , se silf."],"e":[]},{"a":"sylfskena","b":"nn","c":"","d":[" = silfskena. Atb 3: 162 (1505)."],"e":["sylskäna )"]},{"a":"sylfsten","b":"nn","c":"","d":[" = silfsten. et korelebandh . . . medh sma sylstena ATb 3: 45 ( 1495) ."],"e":["syl- )"]},{"a":"sylghia","b":"nn","c":"","d":["1) sölja, spänne. Jfr Hj. Falk, Allwestnordische Kleiderkund 84 ff. ffibula le braaz ok sölia GU C 20 s. 265 . 2) bukgjord. item en silia for viij ortugh. litem en gryma for ij ortugh HLG 2: 57 (1517). Jfr lädhersylghia."],"e":["sölia . ","silia )"]},{"a":"sylghia","b":"nn","c":"","d":["sölja, spänne systranna oc brödhranna bälte sculu wara aff swart lädhir medh eenfallughom sölghiom aff jern horn ellir been oc engoledhis scule thera sölghior wara aff sylfuir VKR 12 . Bir 40 . " sölghior ok izstadh varo aff gull " Fl 535 . Jfr bälte-, sko-sylghia. "],"e":["sölghia: -an Bir 5: l40: -or Fl 535 ; VKR 12 ; -om ib. lsylia, se bältesylghia. sölia, se skogsylghia), ","sylghio thorn","sölghio- )"]},{"a":"sylghskap","b":"nn","c":"","d":["lås till halsband el. dyl.? medaljong? eth forgylth silff halsbandh medh sölskap aff gull Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (c. 1470). ib. ib s. l23. nagra lösöre, som först äre eth korelebandh medh guldhstena och guldhringhar, än ith selschap man plegher pa halsin bäre STb 3: 298 ( 1496) ."],"e":["selschap STb 3: 298 ( 1496) . ","selskap SJ 2: 301 ( 1496) ), "]},{"a":"sylis","b":"","c":"","d":[" , jfr andsylis."],"e":[]},{"a":"sylle","b":"","c":"","d":[" , se syl, f. och n.?"],"e":[]},{"a":"sylsätiare","b":"nn","c":"","d":[" = sylla sätiare . . . som besworne sylsätiara i dandemanna nerwaren myetet hade SJ 2: 86 ( 1482) . melissmen, besworne sölsätiara clauus olsson och nic. huith Stb 2: 441 (1490). hustrv anna . . . schal lata myeta garden medh sölsetiarana ib 3: 247 ( 1495) ."],"e":["syld- ATb 1: 5 ( 1452)"]},{"a":"sylsätiare","b":"","c":"","d":[" , 364 (1469). sylsätere: -erna ib 134 ( 1444) , m. = sylla sätiae. a radzstufuna stodho sylsäterna pädher kärkhoff oc olaff niclisson oc giordho witerligt at sua som war vm the trätona mellan laurenz hokonsson oc olaff mikkelsson grytagiutarn mellan begges thera tompta . . . at the thet haffde nat skild medh snöre oc merke innan muramestarins oc mälamännena nerwara SJ 134 ( 1444) . " mälismen jöns magnssen hans falkensten radhmen oleff systersson oc nigels stenssen besworne sylsettare " ib 356 ( 1469) . ib 364 ( 1469) ."],"e":["sylsettare SJ 356 ( 1469)"]},{"a":"sylsätning","b":"nn","c":"","d":["tomtmätning. " stode fore rettin claues olsson sösetiara och bekendis, at tet war hans gerningh om sylsetningen och ey oleff michelssons sTb 3: 233 (1495). ""],"e":[]},{"a":"sylt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) svält, ihjälhungrande. var theodurus . . . i mörchohus sattar ok dömdar tel svylt (accusatus in carverem, ut fame ibi moreretur, reclusus est) Bu 530 . 2) svält, hunger. Bil 345 . " wilde hona mz sölt dräpa " ib 485 . " dö for sylt lib 266. döa af sylt " KS 84 (206, 92) . KL 259 . anastasia möddes . . . af svylt Bu 489 . thu . . . thwänar af swylt Su 388 . " thz diwr som thwingat är af hungir ok sylt " Bir 1: 244 . " hwa thiit kom kranker aff sylt äller thyrst " Al 3866 . " thol sylt ok fatikdom vtan genkorran " MP 2: 77 . " hwart diwr äter tholkin mat som thz faar i syltinne " MB 1: 169 . hunger, hungersnöd. j sylt lthima ok oarans Bil 575 . tha sylt ok lhunger möddu ok öddu alt pul land ib 257. war herra skal sända ower thik hunger oc sylt oc bradhan dödh MB 1: 428 . " wardh mykin sylt i landeno " ib 209 . Bir 2: 281 . FM 413 ( 1509) . - Jfr sulter, svalter, svälter."],"e":["svylt Bu 489, 530 . ","swylt Su 388 . sölt)","sylta ar","sylto- )"]},{"a":"sylt","b":"nn","c":"","d":["2 svält. hunger, hungersnöd. tha warth ther stor sylthir ok oaran j the landena MP 5: 213 ."],"e":["*sylter , "]},{"a":"sylta","b":"nn","c":"","d":["sylta. om olika slags maträtter. ozimum . . . et ozima dicuntur intestina videlicet tripe wlgariter syltha GU C 20 s. 397 . til affthonen . . . sylta med miölk Brasks Matordn 6. til middag . . . stekt sylta eller korfua ib 7. acta thine tynner til sylta, oc saltgrönt Brasks Cal 271. - i tillnamn. sylta tomas SSkb 43 ( 150203). sylta kadrin ib 44 (1502-03) (jfr kadrin syltakona kib 4 (1501-02). - Jfr piparsylta. "],"e":["*sylto karl","sylte- )","sylto kona","sylta- . ","sylte . ","sölta- SJ 2: 190 (1491); SSkb 258 (1507-08), ","*syltokono bonde , "]},{"a":"sylta","b":"vb","c":"v.","d":["inlägga (födoämnen med salt, kryddor o. s. v. för konservering. jtem til steek syltat faaramiölk j salsar Sex ekon tr 270 . swa bliffwer han (ɔ: druvmusten) tyokker som honag oc mykith godher til math redhningh oc til ath sylta frwkth jnnan PMSkr 323 . " pärwn som skwla gömas äller syltas " ib 329 . ib 334 . " sylta kal äller yrther " ib 354 . " laat sylta valnötter för än trääd vexer i them " Brasks Cal 269 . " laat sylta kyrsebär ib 270. sylta faarmiölk " ib 272 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"sylta","b":"vb","c":"v.","d":["inlägga (födoämne med salt, kryddor o. s. v. för konservering). syltha kaal LB 8: 41 . " oliue syltade mz salt oc vathn ib 9: 107. ""],"e":["-adher )"]},{"a":"syltekal","b":"nn","c":"","d":["syltkål, inlagd kål, surkål. item kaar til syltakaal Brasks Cal 271 ."],"e":["syltekaal )"]},{"a":"syltekal","b":"nn","c":"","d":["syltkål, inlagd kål, surkål. bliffuer thz godh sylthe kaal LB 8: 41 ."],"e":["sylthe kaal )"]},{"a":"syltekona","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. skitna gertudh syltokona SJ 274 ( 1459) ."],"e":[]},{"a":"syltepära","b":"nn","c":"","d":["syltpäron, inlagt päron. Brasks Matordn 10 ."],"e":["sylta- )"]},{"a":"sylvera se silvera. symbla ar","b":"vb","c":"v.","d":["hopblanda, hopröra, slarfvigt uttala? förbigå? all the ordh thu sumblar oc ofwir kastar j thinom thidhom (jfr strax nedan: all the halff ordh oc brutin som thesse brödhir ofwir fara oc forsuma j thera tidhum) St 162."],"e":[]},{"a":"symbla","b":"nn","c":"","d":["cymnbal, klocka, bjällra. " loffuer honom j symblor wellyudendes loffuer honom jnnan frögdenes symblor (Laudate eum in cymbalis bene sonantibus! laudate eum in cymbalis jubilationis) " SvT 11 ."],"e":["-or ) , "]},{"a":"symn","b":"nn","c":"","d":["sömn. " han sa j söfnenom ena andelika syyn " Prosadikter (Barl) 79 . " ffasma sömzs fafeng oppen barilse " GU C 20 s. 255 . " fför än j läggen jdhir midher til sömps " SkrtUppb 183 . om hon smittadhis j sömpnom ellir waku SvKyrkobr 351 . attonde (ɔ; lätins dotter) är sömps oc hwilo älskadhir ib 354 . " fore thänna saak . . . war sampson sompt (för sampsons sompn) ämnith, til at qwinnan fik wonnith (sopor in sampsone materia fuerat femineæ victoriæ) " SpV 40 . (?) . . . alla mina synder, jak haffwer giort, badhe the oppenbara oc lönligha äro j kirkio ällir wtan, j sömdh, oc läii j minom bönom SvB 415 (b. av 1500-t.). - bildl. aff siälinna sömpmn wardher han swa saktelika wunnin SpV 40 . " standa vpp v syndena sompn ok läge . . . ok taka widh bot ok bätringh " MP 4: 275 . - Jfr flätio-, midhdagssymn."],"e":["sömpn . ","sompn SvKyrkobr 346 ; MP 4: 275 . ","söfn: -enom Prosadikter (Barl) 79 (?) sämdh SvB 415 (b. av 1500-t.). gen. sömzs GU C 20 s. 255 . ","sömps SkrtUppb 183 ; SvKyrkobr 354 . Jfr Sdw 2: 1311),"]},{"a":"symn","b":"nn","c":"","d":["sömn. likamen tå han är möddr af myuklo äruodhe, tå skal han haua sympn ok ro KS 38 (101, 41) . " han sompnadhe mz thwngom symn " KL 164 . " sompnadhe han lättum ok söthum sompne Bl 258. sompnadhe . . . sälum sympne ib. nar hon haweri sofwit thortelikin sömpn tha stande op " Bir 3: 167 . for syms minzskilse ib 4: (Dikt) 248 . " aff syms thunga ib. for symsens myklikhet ib. sömpnins twnghet " Su 251 . " tyngdhes iak aff sömpnen " Lg 3: 473 . " iak waknadhe bradhelika aff sömpnen ib. sculu lthe hafua sik j säng oc sömpn eptir thy thet kan tha bäzt falla " VKR 43 . " mykin sömpn gör man obehendogan oc latan " LB 3: 21 . blodlat . . . minskar söpn ib 46 . the hwitha walmogan gör söpn ib 2: 35 . " hwiila oc sompn i skypadam tyma oc retthe mattho " ib 7: 73 . ib 4: 350, 7: 27, 33 . Lg 3: 360 . " hon swarar ij söfne " Fl 1458 . tala i sympne LB 5: 80 .. ib 2: 48 . " the dröma som händo i sympne mz nakre oloflike syn " KL 196 . sompnaþo þön baþen. ok sagho ii symne balþen en dröm Bu 183 . han sa ii symme (in visione) sik ledan firi guz dom ib 28. ib 11 . " en miok syndoghar man ledes ii sömne for guz dom (ad judicium . . . in visione capitur) " ib 20 . teþes guþ cosme i symne ib 514 . ib 523 . MB 1: 159 . KL 184, 347 . Bo 10, l19. Ber 183 . MD 12 . Lg 3: 364 . - om dödens sömn. blþ hänne þär ligia ok soua langan symn tel doma dagh i g uz friþi Bu 523 . sidhan han sompnadhe dödhom sömpne MB 1: 159 . - Jfr natta-, synda-symn. "],"e":["sympn . ","sömn: -e Bu 523 ; Ber 183 . sömpn. sömp LB 2: 48 . ","söpn ib 35, 46 ; ","-e ib 2: 48 ; ","-enom KL 347 . ","söfn GO 579 ; LB 4: 350 ; ","-e Fl 1458 . ","sompn LB 7: 27, 33, l73; Lg 3: 360 ; ","-e Bil 258 ; - enom Lg 3: 364 . ","syms Bir 4: L(Dikt) 248 (på två st.). med art. symsens ib. lsömpsins Su 251 ), ","symna hus","sömpnahws: -hwset LfK 78 ),","symns fulder","sömpnsfulder . ","sömps fuller LfK 174 ),"]},{"a":"symnhus","b":"nn","c":"","d":["hus att sofva i om nätterna; sofrum. " brödhranna sömpnhws thet scal swa byggias at hwar brodhir scal hafua sin chamar oc sin cella " VKR 43 .8 scal engin brodhir dirfuas . . . intacha gästir oc komande folk j brödhra sömpnhws ib. alla systrana sculu sofua saman j eno sömpnhuse ib 29 . huiilchin systir vtanfore som ey findz liggia vm natta tiidh j söpn huseno ib. KL 21 . LfK 73 . " han lagdhe sik i thz sömpnhws " Al 8197 . MB 2: 77, l17. Lg 3: 495 . j iomfrunna sömpn hws VKR VI . Jfr symna hus"],"e":["sömphus: -huset LfK 73 . ","somphws Lg 3: 495 ), "]},{"a":"symnhus","b":"nn","c":"","d":["sovhus; sovrum. MP 4: 39 ."],"e":["sompn- )"]},{"a":"symnhärbärghe","b":"nn","c":"","d":["= symnhus. " huus laanä them sum bedhäs mädh godh williä, stuw, sömpnherbärghe, stallä rwm i wthusum " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"symnlösa","b":"nn","c":"","d":["sömnlöshet. " af sömpnlöso thyngias " Bir 4: 128 ."],"e":["sömpn- )"]},{"a":"symnogher","b":"","c":"","d":["sömning, som känner behof af sömn. varfrw tok vp piltin ihesum swa sömpnoghan Bo 10 . - sömnig, sömnaktig, trög. gör iac han latan oc symnoghan i gudz thiänist KL 293 . VNB 29 . Ber 247 . the opwäkto mina sömpnoga siäl Su 92 ."],"e":["symnoghir Ber 247 . ","sömnogher: -ogh VNB 29 . ","sömnpogher . ","sömnoger )"]},{"a":"symnskämma","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"symnstuter","b":"nn","c":"","d":["glirius a um fwll ok sömpn stwter GU C 20 S. 317."],"e":["sömpn- )"]},{"a":"symnvatn","b":"nn","c":"","d":["sömndryck. LB 9: 107 ."],"e":["föffn wathn )"]},{"a":"syn","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nöþsyn."],"e":[]},{"a":"syn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) seende, syn. " the pröuadhe thz mz syn ok hannan " Bir 3: 204 . huar thz (guldet) maghi faa sannan skapnadh i syyn oc hannan (när man ser och vidrör det) ib 2: 18 . " lthe thwingas j syninne (affliguntur visu) thy at the änkte see vtan sina ysäld " ib 1: 174 . thera syn skal millare wardha (visus mitigabitur) ib. styra oc atherhalla . . . synena aff oloflike syn LfK 104 . lsom thz . . . til syna oppenbarligha waar (uppenbarligen var att se) om ekeby Lg 3: 356 . - syn, skådande. syyn är saghu rikare (cercius aulitu fit quod visus sico scitu) GO 120 . - syn, blick. ängen manz öghon gato fäst syn a hanom Bu 142 . - uppsyn, blick. hwar aa annan saagh mz önkeligh syn RK 3: 2636 . " som ens leons war hans syyn saa al ltiidh op til skyyn " Al 443 . - syn, åsyn, ögon. at ängen diäuul derues coma när minne siäng älla syn Bu 13 . hwarff en man aff hans syn Bil 715 . " ginstan b ort hwarff the synin af hänna syn " VKR V . - åsyn, anblick. dyrt klenat gör lustogh syn GO 881 . - seende, åsyn, åskådande. maria ok iosep rädos viþ þera syn (åsynen af dem d. v. s. drakarne) Bu 71 . " iak skal gifwa thik . . . gudz syn for thinna frända syn " Bir 1: 96 . ib 380, 331. Bo 220 . Gr 291 . - åskådning, betraktelse. fölghia sinom alra kärasta allaledhis äpte sinom astundilsom aat väghinom owir contemplacationis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka Bo 92 . thik skal thikkia i huxsins syn (tota mentis intuitu) som thu vare ther när std ib 199 . 2) syn, synförmåga, synsinne. synom vändr jdher syn mz troldom Bil 104 . likammelik sin som är vndher menniskios ögnabryn hon hindrar sinnom . . . at tenkia ok grwnda subtilighet (visus corporalis quandoque multa impedit cogitare subtilia) MD (S) 207 . lib 208. aff likamins sinnom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smak, oc hannan MB 1: 42 . ib 99 . Bir 3: 182 . " styra oc atherkalla . . . synena aff olofflike syn " LfK 104 . " han skal syyn fa " Lg 42 . thz (ögat) miste sit liws ok syn Bir 1: 58 . af syninna giri ib 278 . 3) syn, visioni. lvcianus wacnadhe ok badh warn herra visa sic thässa syn tyswar ok thryswar Bil 283 . " äpter the syn gudz martyr hafdhe seet ib 864. thzta gästabudhit var änkte vtan en syn af the höghtidhinne i himiriek scal lmorghon vara " ib 916 . Bo 120 . Gr 290 . Bir 3: 2269 . " swa som thik var sakt j andre gudhelike syyn " ib 3: 35 . " optakin i andelikin syyn " KL 347 . " syntis paulo i andelike syn swa som en man aff macidonia bidhiande han " ib 159 . VKR X j rom tedhis hänne j gudhelike ok andelike syn mangh högelikin thing ib XVIII . " ginstan bort hwarff the synin af hänna syn " ib V . " twndalus ok hans syyn ok openbarlise " LfK 215 . 4) utseende. rachel hafdhe faghert änlite, oc faghra syyn (erat . . . RAchel decora facie et venausto aspectu) MB 1: 221 . Al 5879 . " han fan ther folk wärre än trull . . . lthe hafdho syyn ä swa grym at ängin thordhe se a them " ib 3953 . rägnbugin war . . . lyker j syn smaragdini MB 2: 339 . - pl. sanctus cristofforus uar . . . räþlecar a synom (möjl. att föra till asyn) Bu 497 . 5) syn, besigtning; äfven nämd som håller syn, synenämd. williom wi at en syyn scal ther pa koma SD 6: 7 (1348, gammal afskr.), äpter thy som then synen witnar ib. effter thet . . . frw anne icke haffde ther syn vtöffuer BSH 5: 248 ( 1508) . " dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för [the] icke vilde skilie twa trätände aat wppo en syn och framdelis dömdes the xij ki nämpnde sotto wppo forde syn gongandis wppo annan daghen tingxdaghen BtFH1: 147 (1506). the hade wunnit medh syhn och eedhe jordh aff sodiala by " ib 46 (1481, nyare afskr.) . jordh . . . som sex syhner hafuer ransakt förde nichell peersson till ib 11 (1483, nyare afskr.) . " ther haffdho manga syner wppa warit badhe riddara oc andre friborne män oc bönde boolfastge. wäll twa tölffter. som . . . drotning margareta haffdhe ther til kallat " VAH 24: 323 ( 1454) . "],"e":["syyn . ","sin MD (S) 207. -ir), ","syna band , ","syna fal","syne- )","syna koster","syne- )","synamal , ","syna man","syna nämd , ","synar vitne , "]},{"a":"syn","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nödhsyn."],"e":[]},{"a":"syn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) seende, syn. - syn, skådande. - i förbindelsen til syna, synlig, uppenbar. som hwariom manne til syna är Svartb 332 ( 1430) . " epter thet ath wor ketre höwitzsmans skip . . . är ecke till redha, som nog är til syna Stb 1: 210 (1479). tha förde sik bärgit aff stadh ok vth j haffuit . . . ok star thär for en holma allom än til syna " MP 4: 224 . ib 257 . . . . sidhen mik ey war mögligit för mijn longlige krankdom . . . som huar man är til syna . . . giffue mik op til edra högmektighet HSH 13: 20 (1524?, Brask). Jfr syne. - i förbindelsen lata til syna, visa, uppvisa, förete. här är nu thät morghon gaffua breff iak ville ekke the foren latha thät til syna Arfstv 47 ( 1461) . " thätta breff haffde jagh i gaar en jagh wille ikke lata thät til syna for nw " ib 107 ( 1474) . - seende, åsyn, åskådande. thinna syons brone ällir hethe (ardor tue visionis) SpV 490 . " wars härra skudhan oc syn " SkrtUppb 281 . wendt wåra ögon från alla werldenes fåfenga syn Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). - åskådning, betraktesle; uppfattning. wakta thy at thu aldirgh haff twäfalt hiärta, ällir twäfalla syn til nakra människio SpV 97 . - 4) utseende. eeth annat sälscap . . . släpendes medh sik vslasta vdonis siell j licamliga ok manadzliga syyn J Buddes b 152 . " amiantus är en sten tolken til synena som alwn " PMSkr 461 . 5) syn, besiktning; äv. synenämd. tha dömpde iac thät gilt. stadugt oc fast som the förnämpda syner vithnad oc syynt haffuat Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) . - Jfr for-, gen-, granna-, handa-, husa-, härads-, lands-, mura-, ra-, rät- (Sdw 2: 282), sokna-, til-, under(Sdw 2: 814), ut- (Sdw 2: 890), vapns- (Sdw 2: 921), vidhunder-, vägha- (Sdw 2: 1022), äghandis-, äptir-, ögh-, öghna-syn. "],"e":["syyn . ","syon SpV 490 . ","-er . Jfre Sdw 2: 1311) , ","*syna bref","syne- )","syna man (syno- SD NS 3: 250 (1417, avskr.); ATb 1: 166 ( 1462) . sineSvartb 309 (1423)), ","*syna vitne","synä- )"]},{"a":"syn","b":"av","c":"adj.","d":["1) som synes tjhänligast, bäst. efter som minom executoribus tycker synast ware BJärka-Säby 359 (1384, avskr.). thetta motte wij göra, eller the (ɔ det främmande krigsfolket) haffdhe alle strax ramath sith synasta " BSH 5: 272 (1508, H. Gadh) ."],"e":[]},{"a":"syna","b":"","c":"","d":[" L.","1) visa, låta se. tha som han syner sina sannind MB 1: 211 . 2) syna, besigtiga, undersöka. en tolfft som synte och granneligen beskodande förnembde flinsbo rågongh DD 1: 132 (1482, nyare afskr.) . ib 147 (1492, nyare afskr.) . " synthe wj och skodde ath offwan för förrörde konungs fiskerj är mesthe parthen om aaret torth " ib 175 (1500, enl. nyare aftr.). nämpne hwardhera sex män . . . henne (qvarnen) ath syne och besee som lagen inneholle BSH 5: 248 ( 1508) . " för än synomän ok wernamän hafua synt ok seet än the hafua laghlica hugget ellir ey " TB 75 . - refl. synas, 1) ses, blifva sedd. thu wilde synas aff mannom KL 86 . " thy at the skulu . . . aff brudhgommanom synas " Bir 2: 256 . " wppa thz at enghin skuli aff androm synas " ib 4: 83 . Lg 3: 427 . 2) synas, blifva synlig, visa sig. thy at the skulu foe brullöps folkeno synas oc oppinbaras Bir 2 . 256. syntos honum thre män hart när honum MB 1: 188 . " thöm syntos mango tungo swa som eldir " KL 133 . " lsyntis paulo i andelike syn swa som en man aff macidonia " ib 159 . " hwi synas the ey synlike mannom " Bir 2: 285 . " syntis sanctus petrus ib 3: 374. " ib 383 . " at thz sama liusit . . . skulle ämuäl licamlica vtantil oppinbaras ok synas " KL 337 . then tidh sädhin var växin syntis tislana j henne MP 1: 73 . " hwi sinas nw tidzla j honum ib. - visa sig, uppenbara sig. stwndhom syntes henne herran ihesus i liknilsom, som eth wänasta lamb . . . oc stwndhom oppenbaradhes sik . . . ihesus henne til hoghswalilse som skinadhes dwffua " Lg 3: 427 . " om ywla dagh syntes henne ihesus som spät barn ib. - visa sig, gifva sig till känna. äghir huar man vakta at ey sculi nokot sina j hans ordhom eptirdömom älla gerningom thz hans iämcristin maghe reta til nokot ont " MP 1: 227 . thz synis wäl a kiin hwar kasi massaar GO 142 . - synas. märkas, förmärkas, vara att upptäcka. grep diäfwlen badhe krop ok swärdh ok bortbar bradhlika swa at enkte syntis til thera KL 126 . 3) i el. till sitt utseende vara (beskaffad). vardh han vpdraghin af brunnenom. synandis alra swarastir swa som kol Gr 291 . 4) anses, betraktas. thry thingh äru for hulkin nakor synis (videtur) hälaghir wara af (a) almoganom Bir 1: 304 . " lkatir ok fafänglika gladhir synis af darom viis " MP 1: 352 . 5) tro sig, tycka sig. clementis hiärta qualdis mykit widh hans ordh. ok syntis hafua seet mannin Bil 352 . 6) synas, tyckas, förefalla. hwi thz syntis minna än thz ware MB 1: 96 . een stadh . . . i hwilkom flere syntos klostrin wara än annor hws KL 197 . " han syntis swa hedhirlikin oc gladhir i asyn. at han syntis hällir ängil wara än man " ib 196 . " þa vändes imons anlate tel alskons aldar: ok syntes vara stundom gamal. ok stundom vngar. ok stundom a mäþaldre " Bu 102 . " hänne syntes som cristus var sialuar prästren " ib 11 . maria . . . hiolt vp som hanom syntes. hans fötar ib 26 . thz som världinna viso mannom synis vara darskapir Bo 15 . hänne synes sik vara sua fägna liuseno lat hon vilde ä[n]goleþes þät fran sik lata Bu 12 . them syntis honum dödhan liggia Al 3489 . " syntes henne i andelike syn haffua sin brudhgomma ihesum i sinom fampne " Lg 3: 427 . ma l. . . . lnakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc hugh MB 1: 54 . syntis them at wärldin war vtan ophoff mz gudhi oc tho skapath aff hans walde ib 31 . synes först, at thz ma ey sant wara ib 99 . " ma tha först synas t swa monde wara " ib 100 . 7) synas, vara (ngns) mening el. åsikt. hwat synis (videtur) idhir af thessom som it fäste hafwa bilaght Bir 1: 13 . " synis honom sik starkan wara (han anser sig vara stark) til wärldinna (sibi fortis videtur ad mundum) " ib 70 ; jfr 5. - synas, tyckas, synas vara lämpligt, behaga. thu mat thy fulfölghia oc thz wtuidha som thik thäkkis oc synis Bo 15 ."],"e":["sina: -as MP 1: 73, 227 . ","-ir , ","-te , ","-ter )"]},{"a":"syna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) syna, besiktiga, undersöka. " tha kerde en quinna pa olaff booman, huilken som bleff syntt och hade iij (3) blanade STb 1: 69 (1476). desse epterscriffne dandemen ware thee, som sönte then döde pygan for hwffwendals port lagh " ib 2: 237 ( 1487) . " tha dömpde iac thät gilt. stadugt oc fast som the förnämpda syner vithand oc syynt haffua Uppl Lagmandsdomb 17 (1490). epter tet ath iij tölffter haffuer offuer warit och synit then kellere HLG 1: 134 (1491). at j ther til skickade äre at syna om wor oc kyrkones äghor ther wj inthet aff westom " HSH 13: 62 (1524, Brask). - syna, förrätta syn. Jfr Sdw 2: 1311. refl. synas, 1) ses, bliva sedd. gudz osynlighin thing wndhirstandin mz them thingom, som giordh äru synas (conspiciuntur) SpV 191 . " lonix är en sten . . . oc synes gönom " PMSkr 484 . - i förening med prep. til. tha han haffe sin ordh lyktat, syntis til the märkeno alz inthe MP 5: 137 . mal samman . . . swa ath jnthe synes til qwekselffwith PMSkr 416 .","2) synas, bliva synlig, visa sig. nar han war a bönom j enne kyrkyo, symthis (för synthis) honom gudz ängil, swa som en wänastha smaswän JMPs 376. - Jfr ivirsynas. "],"e":["synes PMSkr 416, 484 . impf. pl. 3 pers. synte Svartb 562 ( 1513) . sönte Stb 2: 237 (1487). refl. syntis MP 5: 137 . ","syntt STb 1: 69 ( 1476) . ","supin . ","synit HLG 1: 134 (1491). syynt Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) . Jfr Sdw 2: 1311),","*syna til , medelst syn tillerkänna (ngn ngt). then tiidh the ransakade och synte sancte hendrich thet stycke ängh till Svartb 562 ( 1513) . Jfr tilsyna. - Jfr upsyna."]},{"a":"synd","b":"nn","c":"","d":["synd. Jfr Sdw 2: 1311 och K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 51 ff. delictum synd oc forsöman GU C 20 (hand 2) s. 89. järk här . . . hwat syndh är moth them hälgha anda SkrtUppb 235 . än tho at alzkons syndh äör mothe gudhi threfallom in personis ok enom j sinom varilsom thogh likawäl sighias nakra syndir enkanneligha wara mothe gudh fadhre ok nokra enkanneligha mothe gudz son ok nokra enkanneligha mothe them hälgha anda ib. lib. ib 236 o.s.v. thätta ärw syw dödheligha synder hoghfärdh giri awndh wredhe läti owirstoppa fylle skörliffnadhir b 240. thätta ärw sex syndir mote them hälgha anda första är wanhop annar är dyrffwe (o.s. v.() ib. 241. thätta ärw fyra ropanda syndir första är at wtgwta meenlöst blodh (o.s.v.) ib. nio främmända syndir första är at komma nakan til at synda (o.s.v.) ib. ib 247. ltha thwo han os först aff ophoffsens syndh, huilka som människian faar aff sinom föräldrom i modherliffwe ib 334 . " sidhan scripta thik fore siw dödhelika synder " SvKyrkobr 16 . " jach giffver myk gudi skyldogan fore alla mina syndhir thär iak haffver minom gwdi a mothe giorth fran thän tiidh iac forstha sin syndha napm oc tiil tessa stvnd . . . sva som vii döde[li]ka syndhir och thera grena, j vi syndhir a moth thän helga andh, j fyra ropanda syndhir. j ix frömande syndir j xiiii forsvarande syndhir. j xii forbanna syndhir j alla nadeligha syndhir " ib 305 . " thz haffwom wi aff engholm andhrom wthan aff os, antiggia aff ophoffsins syndh ällir giordhom syndom " SpV 576 . SvB 33 (b. av 1500-t.). Jfr almännings-, arf-, arfs-, forsumilsa-, hovudh-, skörhets-, uphofs-, vredhissynd. ","2) syndbot, penitens. JMPs 411. thänna gudeligha qwinnan scrifftadhe sigh fför sancto dominico, hwilken hänne satthe til synda booth, at hon skulle läsa hwan dagh eeth aar om kringh (jomffru maria psaltara ib 425 . "],"e":["-ir . ","söndher SvT 78 ) , ","synda anger , ","synda band","synde- )","synda bot , ","*synda bruni","-brone )","*synda bätrare","syndä bätäre )","synda bätring (-bättring), ","*synda dal , ","*synda dvali , ","synda fal","-fald )","synda forlatilse , n. pl. och f. syndaförlåtelse. SkrtUppb 250 . ","*synda fälle , ","*synda girnilse , ","synda giäld (-gäldh. -geeld), ","*synda gnista , ","synda idhrogher? , art. Sdw 2: 580 bör sannolikt utgå. Jfr B. Ejder, Ark. lf. Nord. Fil. 72: 228. ","*synda ilätiskar , ","*synda klädhabonadher , ","*synda kyn","-kön )","*synda laster , ","*synda näfst","-näpst )","*synda pina , ","*synda sot , ","*synda stadhge , ","*synda thunge , ","*synda umgangilse","-omgengilse )","synda vani , m. syndig vana, syndigt bruk. giff mik makt ok krafft härra gudh ath för winna diäffwllin oc kroppen ok min gambla synda wana SvB 39 (sl. av 1400-t.). JMPs 309.","synda vili , ","*synda ängsle"]},{"a":"synd","b":"nn","c":"","d":["synd. " til . . . varrä syndä aflösn " SD 5: 561 ( 1346) . Bu 3 . ridderen . . . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde ib 8. ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta ib l10. for adam synd ib 21 . (en man) hafþe miok fula synd (giorth)ib 168. vänte han . . . sik gita kumit han tel synd mz frestnigom ib 206 . ii skilins viþ likaman mz syndom ok ängom goþgärningom ib 138 . " som hana löse ok rensa af syndom ok last184. hulkin som hafdhe giort mangfa oc stora synde " Pa 15 . " til thäs at han matte sina synde bätra lb. giter iak myna synder ther mz böt " RK 1: 309 . ära mina synde forgifna mik Bil 109 . " at vidhirga oc scripta syndirna " Bir 2: 60 . " forma iak ey at dräpa hona mz dödhelicom syndom tha skla iak läggia rökt oppa at lhon maghe plaghas lok näfsas fore ndahelica synde " ib 3: 31 . MB 1: 143, 144, 145, 146, l147. synd är brut oc olydhna gudhlika budhordha ib 457 . för än synden war giordh, tha war natwren all lospillath ib 110. the natwra . . . som andra skulle til lsynd lokka ib 138 . " synd oc synda giäld skulo iämpn wara fore rättom domara ib. lika twa synder saman " ib 139 . wäghom wi saman syndena siäwa, tha är hoordomber thyngre synd än löskeläghe ib. wi draghum synd i modher liwe ib 148 . " mz enom manne kom syndin i wärldina ib. wiste war herra wäl at synen skulle mz kononne byrias " ib 84 . " fyra syndir äu for hulka mangä vpte lykkäs af ihesu christi licama gudhelikhet ok dygdh " MP 1: 124 . " thäs optare nokor fallir j synd thäs v andsamare är honum vpsta " ib 93 . gamul syndh gör nya skam GO 213 . " hwem syndh är ey ledh, honum är gudh wredh " ib 455 . " lthung ä thän sömpn som syndin söwir (för sowir) " ib 277 . " lthz man mz syndom ffaar thz mz sorghum forgaar " ib 849 . " lhans synder waro flera en nager tunga kan nw aff läsa eller siwnga " MD 123 . " ljak teer mina synder nw for tik " ib 124 . thz war stoor synd ST 509 . " at weta sik göma oc förwara för the föredömelike syndenne som är proprietas " LfK 3 . för thera siäla helso, som wilia at wnffly syndana ib. swa länghe hon är i the syndenne ib 4 . " at fasta widh watn oc brödh hwilket i godhom clostrom sätz för watn oc brödh hwilket i godhom clostrom sätz för hwaria lätta syndh ib. haffdo bedriffuit groffuasta synder " Su 174 . lhon (ɔ: dröffuilsen) borth taker synnenna röök (rubiginem aufert percatorum) ib 175 . tala thik ey synde (med ekki þer synde) Fl 479 . Jfr almännings-, blods-, hovuþ-, trolkonu-syund. synda aflösn. f. aflösning, absolution. faa synda af-. lösn KL 314 . BK 208 . ","1) hjälp mot synden. giff mik syndara synda both, för alt thz iak hafwir brutit thik a moth ST 173 . - pl. aff thin naadhsende (för send) oss syndä böter MD 70 . 2) syndabot, penitens. tok oppa sik ena synda both Lg 669 . " thänna twnge ware honom nogh at bära til synda boot " BK 208 . " wanuörda alla thina syndaboot oc godha gärniga, som the enga mz alle waro (opera tua satisfactoria quasi nullius momenti sint annihilare) Su185. t the wm . . . fulkomplika synda bot oc bätring (satisfactionem perfectam) ffor theras död sik til tik fulkomplika wmwända " ib 380 . " som naplika kunno pater nostrena, oc läsa thog aff idhurgha hiärta oc synda bothinna (pænitentiæ) gärningom " Bir 4: l69. ","1) vedergällning för synd, syndastraff. en tima komo synda giäldh juir antiochiam Bil 260 . " sagdho thz wara syndagiäld for menlösa mö han pinade " ib 428 . " at thola synda giäld " Pa 11 . " nw hawer han fangith siin syndagiäld " MB 1: 97 . " thz är alt warom synda geel " MD (S) 266 . hon wart för syndagell (in pænam] maske braat blind Lg 3: 363 . " han märkte at thz war rät syndagäll " ib 381 . synda gäldith älla pinana mz synda bätring oc grat ma bortkäras ok bätras ib 485 lisa thera pino oc synda giäld Bir 4: 172 . the . . . thänkto honum löna synda giäl Al 2339 . Bil 629, 710 . MB 1: 113, 119, 127, 130, 247, 270 . Bir 4: 174 . 2) syndaskuld. kändis han widh syndagiäld MB 1: l7. lib 240. man röffwar then fatigha mz sit wald siälin staar fore i synda giäld MD 106 . "],"e":["-ir . ","syndena MB 1: 139 . ","syndana LfK 3 . gen. med art. synnenna Su 175 ), ","synda aflösning , ","synda anger , ","synda bot","-boot )","synda brut , ","synda byrdhe , ","synda bätrilse , ","synda bätring","-bättring KL 187, 208 ; Lg 3: 321 . syndha bättringh ib 656, 671, 675. synda bädhring Bir 2: 158, 168, 3: 330), ","synda forgiftilse","synda forgivilse , ","synda forlatare","syndha förlatare )","synda forlatilse","synde- )","synda frestilse , ","synda fulder , ","synda fund , ","synda fylska , ","synda giri , ","synda girilse , ","synda giäld (-gäld. -giäl. -gäll. -gell. -geel), ","synda idhroghe","-idhrughe MP 2: 183 ; ","-a Bir 3: 40 ),","synda idhrogher , ","synda ilzka , ","synda karl , ","synda luste , ","synda lös , ","synda mal , ","synda man , ","synda modhir , ","synda myrk , ","synda plgha , ","syndaplikt , ","synda rensilse , ","synda samthykkia , ","synda sar","-saar )","synda sidhvänia , ","synda siäng , ","synda skuld , ","synda skärsl , ","synda smitta , ","synda snara , ","synda symn , ","synda sör","syndo söör )","synda tilfälle , ","synda thräkker , ","synda udder , ","synda vani , ","synda vidherganga , ","synda vili , ","synda villa , ","synda vägher , ","synda ämne","-ämpne )","synda ökilse , "]},{"a":"synda","b":"vb","c":"v.","d":["synda. " ammittere syndha til städya och til sända " GU C 20 (hand 2) s. 148. SkrtUppb 247 . j andre matto syndas af fawiszko ok wanwiti ib 248 . presumcio thät är ofmykit hop til gudhz miskund, ok thär wppa synda ib 252 . ib 254 . " hwru offta thu sindath haffwär mothe gudhi JMPs 336. - begå (synd). Jfr Sdw 2: 1311. ""],"e":["-ar . ","supin . sindath JMPs 336)"]},{"a":"synda","b":"vb","c":"v.","d":["synda. " þär adam syndaþe ok bröt " Bu 139 . " forma ängin synda sidhan han seer fulkompnelika gudh siäwan " MB 1: 91 . " ma spörias än nakar matte swika adam . . . än han hafdhe ey syndath ib 94. war mannin odödheliker för än han syndadhe ib 109. lwil iak . . . spöria, hwilkit thera syndadhe meer, adam eller ewa " ib 140 . synda nadhelika ib 143 . syndadhe j danz ok squaldre ok alle sköre käte ok syndom (för allom syndom?) MP 1: 90 . Bir 3: 40 . " nar han syndir lystelica mot minum budhordhom " ib 2: 25 . " här synder ängin androm lij moot " Al 6311 . - särsk. öfva otukt. fik han at synda nästo nattene mz löske quinno Bu 171 . Bil 445 . KL 280 . MB 1: 417, 418 ."],"e":["syndär VGL I Br 5 (på tre st.) , II K 57. synder Al 6311 . ","syndir Bir 2: 25 . impf. -aþe. part. pret. n. -at), "]},{"a":"syndal","b":"","c":"","d":[" , se sindal."],"e":[]},{"a":"syndare","b":"nn","c":"","d":[" [D. synder. N. syndar. Nyisl. syndari. Jfr Mnt. sunder] syndare. j hulkom tima syndarin sik vmuändir Gr 295 . " ängin är sua stor syndare at han skal ey faa miskund vm han ödhmiukelica bedhis hona mz vilia at bätra sina synde " Bir 2: 174 . vpbinbr syndare MP 1: 254 . " thenne opinbra syndaren ib. " Bo 191 . Ansg 245 . MD 123, 125 . LfK 62, 70, 73 o. s. v. Lg 69, 669 ."],"e":["syndar MD 125 . ","synder ib 123 )"]},{"a":"syndarinna","b":"nn","c":"","d":["synderska. ein arm synderinne MD 26 . ib 42, 65 ."],"e":["synderinnä MD 45 . synerinne ib 26, 42), "]},{"a":"syndelika","b":"ab","c":"adv.","d":["syndigt. " som syndelika liwa oc orätlika " MB 1: 260 . " at göra syndelika widh smaswennin ib 241. " MP 1: 56 . St 407. LfK 70 ."],"e":[]},{"a":"syndeliker","b":"av","c":"adj.","d":["syndig. " skal han göma thöm för syndelikan lifnat " KS 53 (135, 57) . " j syndelicom sidhom " Bir 3: 73 . ib 4: (Avt) 180 . " atir halda sin likama af syndelikom lusta " ib 1: 42 . ib 77, 304 . " atirhold aff allom hastom ok synderlikom girnilsom " MP 1: 90 . Su 203 . hulkin som . . . dröuis mot allom syndelicom värildz thingom Bir 2: 34 . " the hawa mang syndelik iämpne (tillfällen till synd) " MB 1: 452 . " thz är mannom syndelikt lib 442. - om person. swa länge är mannin synderlker som han liwer i thässe wärlz liwe " MB 1: 391 ."],"e":["synderliker MB 1: 391 ; ","-likom MP 1: 90 ; ","-likx Su 203 . ","synäleker: -leka Bir 4: (Avt) 180), "]},{"a":"syndeliker","b":"av","c":"adj.","d":["syndig. " the som dragha til syndh ellir onda astundan ellir snödh oc syndelighin vpwäkkilse " SvKyrkobr 345 ."],"e":["-lighin )"]},{"a":"synder","b":"","c":"","d":[" , se sunder."],"e":[]},{"a":"synder","b":"","c":"","d":[" , p. ajd. Jfr lätsynder."],"e":[]},{"a":"syndirska","b":"nn","c":"","d":["lsynderska. SvB 339 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"syndirska","b":"nn","c":"","d":["synderska. " jak är vsul syndirska " KL 77 . Bo 75 . Ber 92 . MB 2: 3 ."],"e":["-erska: -o Ber 92 )"]},{"a":"syndogher","b":"av","c":"adj.","d":["syndig. thän tidh sindogh människia wändis om til gudz SkrtUppb 422 . MP 5: 222 ."],"e":[]},{"a":"syndogher","b":"av","c":"adj.","d":["syndig. hänna dyghþa sol gisla (släkto) huars mans syndoghan lusta Bu 10 . " en miok syndoghar man i b 20. en syndogh kona " ib 134 . ib 135 . Bil 454 . Ansg 245 . " var herra ropar til syndoga siäla " MP 1: 46 . syndoghir hughir ib 2: 59 . hon var . . . mykit syndok ib 1: 41 . " än tho syndoghe quälias ey synlica af dyäflenom tho quälias the i sino samuiti " ib 2: 59 ."],"e":["-ugher: -ugha Ansg 245 . ","-ogh . ","-ok MP 1: 41 ), "]},{"a":"syndra","b":"vb","c":"v.","d":["söndra, splittra, upplösa. " thu . . . som . . . syndrar enadhin, ok atskil sämiona " Bo 146 . - refl. syndras, splittea, gå i sönder. skulrobenen bräktos oc söndradhos Lg 3: 311 . - bildl. söndras, gå i sönder, gå i sär, upplösas. macedones rike skal nw mindras dagh fra dagh skal thäth syndras Al 10464 . Jfr be-, for-syndra."],"e":["söndra . ","-ar , ","-adhe )"]},{"a":"syndra","b":"vb","c":"v.","d":["söndra, splittra, upplösa. " att wii . . . ärum storlika skadde i thi att cronän ähr sundredt ok atskild " Rydberg Tr 2: 228 (1356, avskr.) . peder . . . talede til hans i jom vm ij ores landiordh . . . som . . hans olaghlige byth och skifft hadde och syndreth eth heman Uppl Lagmansdomb 82 (1493). ib 83 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"syndring","b":"nn","c":"","d":["söndring. . . . biudom . . . egh att enist före wara skuldh vthan crononä hedher och egh sundringh . . . at i oss . . . hiälpen Rydberg Tr 2: 228 (1356, avskr.) . " skal och jnge rike sig fra thet andra draga medh nagon twedracht eller syndring G. Carlsson, Kalmar recess 14883 s. 63. ""],"e":["sundringh )"]},{"a":"syndring","b":"nn","c":"","d":[" Jfr be-, for-syndring."],"e":[]},{"a":"syndrogher","b":"","c":"","d":[" , se sundrogher."],"e":[]},{"a":"syndskaper","b":"nn","c":"","d":["synd. " the hafdho komit them til syndskap " MB 1: 418 ."],"e":[]},{"a":"syne","b":"nn","c":"","d":["beskådande. Jfr Sdw 2: 1311. vil han fare epter mith liff, tha wil han göre sine hustrv til lena myndre quinne til sine äre til synnes STb 3: 12 (1492)."],"e":["synnes ) , "]},{"a":"syne","b":"nn","c":"","d":["beskådande. " mz . . . käppom, som ther lagho allom til synes " LfK 147 . ther stodh han naken allom til syne MD 35 . " jagh lath honum hängie i suerköpings by hwar man til lsyne " RK 3: (ytterligare till. om Chr. II) s. 234 ."],"e":[]},{"a":"synekluter","b":"nn","c":"","d":["fana. " idhers sypneklwth och baner, then i stolte[i]ga som en ärlig, högborin herre altidh förth haffwa " BSH 5: 332 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"synfal","b":"nn","c":"","d":["underlåtenhet att håla el. att inställa sig vid syn. quilibet istorum saak til 3 m. för syn fall och till 3 m. för doombrott, ty the hullo icke eena landz syhn som war dömdt emillan nicki osolan och madz pörwon BtFH 1: 23 ( 1469, nyare afskr.) . ib 147 (1506), 176 (1507), 282 (1508). dömdes . . . anders nilison sak . . . til iij m. för orette kär och sya fal ib 289 (1509). Jfr syna fal."],"e":[]},{"a":"syngia","b":"vb","c":"v.","d":["sjunga, sjungande framsäga. haf thit hiärta när psalmonom som läsas oc syngias Ber 271 . Jfr siunga."],"e":[]},{"a":"syngirska","b":"nn","c":"","d":["sångerska. ss tillnamn. " margit syngerska zak vj (6) marck, ty hon giorde nattaboller ij (2) resa " STb 1: 178 ( 1479) ."],"e":["syngerska )"]},{"a":"synia","b":"vb","c":"v.","d":["refl. opersonl. " leto sik mango til hans ath bedas mädan thär jngom söntis " MP 4: 114 . - Jfr osunder."],"e":["sönia . ","söntis ) , "]},{"a":"synia","b":"vb","c":"v.","d":["neka, vägra, afslå. " han war . . . swa giäfmilder herra at han engum swnde möghelika bön Bl 320. " ib 159 . 658. MB 1: 205 . " i hulkins vilia ok valle är at gifwa älla sönia thik paradisi äro " Bo 176 . " synia hanum skatten " Di 175 . sönia tik kamp ib 75 . " tw mat mik ekke söniä hwat iak aff tig bedis " ib 109 . " at han sunde honum hws " Lg 3: 234 . aff hwem han then pilthen thil läns bädhes han ma honom then ey synia SO 16 . " ä foorgaar thz man syn wini sinom " GO 215 . " han syn them enkte " Al 1140 . her tordh wille jösse booson inthe sönia RK 3 . 175. huat thz war han konungen badh thz war honom ekke swnt ib 1: 2400 . ib 2: 6966 . " tha ma brödherschapit hanom ey wegas eller synias " SO 102 . thet . . . scal engoledhis synias vm thet til är ellir kan finnas falt VKR 42 . " hwa blidhelika bidher the kunno ey synia " Al 237 . Jfr forsynia."],"e":["sönia . ","syn . ","syniär HelsL V 14: 3. impf. sunde. sonde: -es RK 2: 6966 . ","sunder ) , "]},{"a":"syniare","b":"nn","c":"","d":["nekare, vägrare, en som nekar el. vägrar. godhir bidhiare skal hawa godhan syniara (poscenti quare subiliter inficiare) GO 734 ."],"e":[]},{"a":"syniare","b":"nn","c":"","d":["nekare, vägrare. poscenti gnare suptiliter inficiare en gohder bedyare skal hafwa en godh sönyare GU C 20 (hand 2) s. 27."],"e":["sönyare )"]},{"a":"syning","b":"nn","c":"","d":["syn, besiktning. . . offuer huilen synningk dandemen til foren haffue offuer warit SJ 2: l183 (1491)."],"e":["synningk )"]},{"a":"synkoster","b":"nn","c":"","d":["synekostnad, kostnad för syneförrättning. dömpde jak . . . them aff paymalaby theris synkost ok skada j gen Svartb 474 ( 1462) . Jfr syna koster (Sdw 2: 577)."],"e":[]},{"a":"synlika","b":"ab","c":"adv.","d":["superl. på synbarligen bästa sätt? " beder jagh . . . her javcob . . . ffor:de messor och gudz tienst ordinere och beskcika fframdelis hwar them helstz och synligast pröffua och finna kunna " STb 5: 306 (1513), Bil). Jfr syn, adj.2."],"e":["synligast ) , "]},{"a":"synliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) synlig. aff hwilkins owiuägilse nytian ällir äpthirliknilse, osynligha thinga dygdh skuli kwnnoghas, aff them thingom som synlighin äru (ex rebus . . . visilbilibus) SpV 175 . 2) uppenbar, tydlig. thu . . . tilbör at thu nw thera (ɔ två träds) äglikhet ok ganglikhet, ok hwilkin the j sik äru, mz granne ok mästirlike wttydhningh, gör for wara asyn nakraledhis synleghen SpV 138 . - Jfr osynliker."],"e":["-lighin . ","-leghen )"]},{"a":"synliker","b":"","c":"","d":[],"e":["-likin Bil 536 ; Bir 1: 92 . ","ln . ","-likit Bir 1: 44, 2: 121), "]},{"a":"synlikhet","b":"nn","c":"","d":["synlighet. åsyn. at hon (ɔ människan) matte faa kärlek til skaparan, aff creaturanna synlikhet (ex intuitu creaturæ) SpV 175 ."],"e":[]},{"a":"synlka","b":"ab","c":"adv.","d":["1) synligen, uppenbarligen. " än tho syndoghe quätias ey synlica af dyäflenom tho quälias the i sino samuiti " MP 2: 59 . " jak ville synlica vmga mz mannom " Bir 2: 293 . " vm nakre hälghe män syntos oppinbarlica ok taladho synlica (visibiliter) " ib 287 . ib 3: 450. 2) på ett märkbart sätt, tydligen, påtagligen. lmin rätjisa skal synlica (evidenter) oppinbaras Bir 3: 122 . - Jfr osynlika."],"e":[]},{"a":"synman","b":"nn","c":"","d":[" = syna man. at the xij syn men . . . haffdhe rätlika vitnadh, synt ok sworit thär äpter FMu 1: 397 (1385)."],"e":[]},{"a":"synnan","b":"","c":"","d":[" , se sunnan."],"e":[]},{"a":"synnerlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr besynnerlika."],"e":[]},{"a":"synnerliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr bsynnerliker."],"e":[]},{"a":"synnodagher","b":"","c":"","d":[" , se sunnodagher."],"e":[]},{"a":"synnodagher","b":"","c":"","d":[" , se sunnodagher."],"e":[]},{"a":"synrät","b":"ab","c":"adv.","d":["rakt, i rät linie. gangam . . . iuerunt . . . a meridie ab amne eslo incipientes ubi prima teldra posita est. & sic de teldra in teldram. de grima in griman. sumret nei opret SD 1: 247 ( 1225) . " contra hane ruþem synret ned opret termini ire habent ib. ""],"e":["-ret . ","sunret )"]},{"a":"synrätta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"synvända","b":"vb","c":"v.","d":["förvända synen. prestigiare kogla ok syn vändha GU C 20 s. 482 ."],"e":[]},{"a":"synvändan","b":"nn","c":"","d":["förvändande av synen? aurisia syn wändhin (fel för -vändan?) jtem aurisia hogh stöd tha en söker epth[e]r han j haandom haffuer GU C 20 s. 45 ."],"e":[]},{"a":"synvändare","b":"nn","c":"","d":["person som förvänder synen, trollkarl. " prestigiator koglare ok syn vändare " GU C 20 s. 482 ."],"e":[]},{"a":"synvändin","b":"","c":"","d":[" se synvändan?"],"e":[]},{"a":"synvändning","b":"nn","c":"","d":["förvändande av synen, trolleri. prestigium gii syn wändningh ok koglan GU C 20 s. 482 ."],"e":[]},{"a":"sypta","b":"vb","c":"v.","d":["rycka. droghe the han oc sarlige sypthe ther the honum a korsith lypthe MD 15 . "],"e":["-te )","sypta up , rycka upp, draga upp. mz thunge wäto som soolgisla gita ey at sypta op mz sik höght aff iordhine swa sköt som the rinna siälwa op MB 1: 122 ."]},{"a":"syra","b":"nn","c":"","d":["2) syra, rumex Lin. " tak färska yrtena acetosam, thet är syra PMskr 577. - Jfr trolla syra. ""],"e":[]},{"a":"syra","b":"vb","c":"v.","d":["syra, genomsyra, göra sur. litin swrdegher syre allan deghin Ber 130 . " ätikkia til blandat söto vine, syre thz alt saman " MP 2: 61 . Jfr osyrdher."],"e":["-ir . "]},{"a":"syra","b":"nn","c":"","d":["syra, rumex Lin. " acedula syra " LB 6: 284 . ib l3: 141, 5: 81. syra, som vexer pa aker eller ängh ib 7: l87. tag syrra som vexer pa ängin ib 244 . ib 260, 300, 302, 303 . stöth syror ib 2: 56 . - Jfr skogh-, skoghasyra. "],"e":["syrra )","syroblandadher . p. adj. blandad el. tillsatt med surdeag, syrad. mz syroblandadho brödhe MB 1: 340 . ib 308. ","syro frö","syra- LB 8: 41 ),","syro vatn","syra- )"]},{"a":"syrghedal","b":"nn","c":"","d":["sorgedal, bildl. om jordelivet. at then alzmectig gud haffuer kallet eder kere bonde . . . aff thenne verld oc sörgedahl HSH 17: 176 (1523, Brask) ."],"e":["sörge- )"]},{"a":"syrghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["sorgligt, med el. under sorg. han (djäfvulen) sände stundom gladha dröma j hiärtat at thu skuli fanyttelica glädhias stundom sörghelica at thw skuli sryghelica (dolendo) forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra Bir 2: 78 . " hwat sörghelica the sta " Bo 178 . " wende han sörgeligä igen " Va 14 . ib 17 . " wideke oc heim skildis sörliga fra thera kompana " Di 181 . " stokholms män faa thz sörgheligha wetta " RK 3: 3564 . ib 174 . " sua sörgelica hiölt han sik " ib 2: 3877 . - på ett sätt som gifver anledning till sorg el. ömkan, önkligen. han . . . dara . . . them sörghelika Bir 1: 70 . " sundir stänktos the syrghelika af grymmom diurom " ib 204 . ib 72, 337, 2: 67, 3: 353 . MD 13 . Su 219 . " syrgelika döa af sylt " KS 84 (206, 92) . vi skulum gudlica bidhia j then stadh huar ihesu fötir stodho sörglica j hans pina thima MP 1: 47 . the som ey elska gud . . . fordömas sörglica ib. svårt, svårligen, mycket, högeligen, häftigt. sörghelika befröfwas ST 288 . Ber 154 . " the fara sörghelika wille " ST 34 . Lg 3: 334, 692 . " gisla lflängior hardha oc sörghelica värkiande " Bo 193 . stingande sörghelica Bir 3: 29 . " syrghelica pinande jdhir " ib 295 . VKR XII . - häftigt, högeligen, bitterligen. matidiana succadhe syrghelika Bil 351 . Su 97 . " hon stodh oc sörghelika gräät " KL 358 . ST 464 . Su 159 . MD 115 . han . . . sörgelika klaghade sik för gudhi Su 16 . ib 298 ."],"e":["sörghelika . ","sörghelica . ","sörgelika . ","sörglica . ","sörgeligha . ","syrgelige MD 115 . ","sörgeligä . ","sörliga )"]},{"a":"syrghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["sorgligt. - ömkligen. heel lihesu christi vinstre loffwe swa sörgheligha ginom stungen SvB 185 (senare h. av 1400-t.)."],"e":["sörgheligha )"]},{"a":"syrgheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sorglig, bedrövlig. - smärtsam, plågsam. for thät sörglika swärdhit som tha ginom gik thinna kärasta modhir siäl SvB 79 (mot sl. av 1400-t.). - Jfr umsyrgheliker (äv. Sdw 2: 806) och sorgheliker."],"e":["sörgliker )"]},{"a":"syrgheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) sorglig, som uttrycker el. gifver anledning till sorg, befröflig. bönlikt breff ok sörghelikt Bil 485 . han (djäfvulen) sände stundom gladha dröma j hiärtat . . . stundom sörghelica Bir 2: 78 . ib 79 . hiollo thz sua syrghelikit ib 200 . " swa stor skam oc sörgelikin wanhedher " MB 2: 221 . " thz som alzstingis sörghelikit oc grötelikit (flebile et affliciiv)tum) är Sui 298. j bland thenna minasörghelika talan " ib 247 . sörghelikin ordh ib. thenne sörgelige tidhende FM 409 (1500, samt. af- skr.). RK 3: 161 . 163. - sorglig, ömklig. dö aff et sörghelikt fall Al 498 . - svår, smärtsamt. tholde var hera ihesus af thöm . . . þinor ok sörghelikin värk Bo 195 . " ij thässe thinne sörghelico (dolorosa) stridh ib 212. hwat är syrghelikare (dolorosius) mz wärldzlikom mannom än vmbära sin orät " Bir 1: 276 . svår, förskräcklig. omättelikit diup ok syrghelikit (dolorosum) Bir 1: 337 . " hwi wilt lthu swa sörghelikit bedhas " ST 164 . - svår, höäftig, bitter. lät mik grata mina sörgelika dröffuilse (defeam dolorem meum) Su 159 . syrghelikin gratir KL 101 . Bir 3: 154 . Al 1796 . ","2) sörjande, sorgsen, bedröfvad. " min sörghelike grötelike hugher " Su 415 . sörghelikit hiärta ib 298 . mz enne sörgelike warkunna ib 182 ."],"e":["-likin . ","sörgheliker . ","sörghelikin Al 1796 ; (ack. m.)","-likit ST 464 ; Su 298 . ","sörgelikin MB 2: 221 . ","sörghelighin: -lighit RK 3: 161 . ","sörgelighin: -lighit ib 163 . sörgelig), "]},{"a":"syrghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) sörja, bedröfvas. sanctus georgius sa þät ok sörghþe Bu 493 . ib 495 . " lviþ moþor döþ gat iak fast grater: sukat ok syrkt ok illa latet " ib 74 . " hanom syntes sik (ganga) syrghande fran domenom " ib 20 . Bo 27 . ST 458 . Su 159 . Lg 218 . Ber 205 . LfK 78 . " wardh hon mykyt syiande " ST 403 . " hulkin som syrgdhe oc grät ä thäs meer at riddarin badh hona wara gladha " KL 67 . han sprodhe hwi hon swa sörgdhe ib. ey är thz vndir ast iak sörghe ib. han . . . sörgdhe sarlica ib 299 . " saara syrgher the iomfrugha " Iv 3791 . Al 944 . PM 19 . - med prep. mykyt sörgdhe hon af thinom dödh Bo 225 . aldra minszt syrghia the aff andra manna syndom Bir 3: 27 . altidh sokka oc söria för sina oc alla wärldenna syndher LfK 19 . " gudz man sörgdhe ther mykyt vm " Bil 348 . " mykit sörghia vm han " KL 299 . " syrgdhe sanctus iohannes ewangelista mykith äptir henne " Lg 43 . thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin (d. v. s. öfver saknaden af gråskinn, öfver att icke ha fint pelsverk) GO 332 . - med sats inledd af at. kunugen . . . sörghþe. at han gat eigh frälsat sina dottor fra döp Bu 491 . - sörja, sörja öfver. med ack. dyocleianus . . . syrghþe sin scaþa Bu 524 . nero syrghde dyghirt hans dödh Bil 124 . sörgh thz at mins sons vini ära faa Bir 1: 280 . 2) känna smärta af, lida af. om öghonen ällar föthrena wardha förlame hwat ey wngeller lthz oc sörghe aldher kroppen LfK 99 . 3) väcka sorg. hwat äru al thesse thingh vtan swa som rägn framgangande af skymen smittande hughin j thankans astundan . . . ok sörghiande (pertubans) j samansankada thinga mistlom Bir 1: 278 . - väcka sorg el. smärta hos. smärta. meer dröuir mik nu ok sörghir (angit) at jak hawir syndat mot gudhi än mins kötz värkir Bir 3: 445 . ","4) sörja (för), draga försorg (om), hafva vård om. try konga riike hade iag före sörgia RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257 . 5) besörja, ställa om, anskaffa. tha skal swensens fadher gipta salugh mö oc sörghia henna klädhnadh (providebit puellæ nuptias et vestimenta) MB 1: 335 . - besörja, förskaffa. anskaffa (ngt) åt (ngn), sörghia konungom kost MB 1: 266 . Jfr be-, sam-, um-syrghia (-sörghia) samt osyrghiande."],"e":["syrgha: -ande Bu 20 . ","syria ST 485: -ande ib 403 ; Ber 205 . ","sörghia . ","söria LfK 19 ; ","-ande Su 159 ; ","-andhe LfK 78 ; Lg 218 . ","sörya PM 19 . ","syrgher Iv 3791 . ","sörghir GO 332 . ","sörgher Al 944 . ","sörghe KL 67, 209 ; LfK 99 . impf. syrghþe. syrghde. syrgdhe. sörghþe- sörgdhe. part. pret. n. syrkt Bu 74 ), "]},{"a":"syrghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sörja, bedrövas. Jfr Sdw 2: 1311. llamentari graada sörgha GU C 20 (hand 2) s. 60. the mädh honom sorgdho oc gräto SkrtUppb 327 . bonefacius wart mykit sörgande MP 4: 114 . - med prep. iomfru maria . . . sörghiandhe äptir warum herra MP 5: 110 . " at hon bögier människiona til at söria fför syndena JMPs 305. göra bätringh älla söria fför giordha syndhe " ib 306 . - med sats inledd av at. jach haffwer . . . glääz at nagrom gaar illa i handh ellir sörkth ällir onskath at nagrom giik väl SvKyrkobr 307 . lib 308. - sörja, söra över. med ack. ath tw äy glädz aff thins jämcristins mothegangh vthen sörgh thät SkrtUppb 413 . hwru prophetana skriffw . . . oc sorgdhe iomffrun herrans komaskolandes pino JMÖ 109 . - part. pres. som utmärkes av sorg. medh them trydia sörghiande daghenom ok ytirsta, som joomfru maria haffde . . . vndhirstaz . . . MP 5: l110. l2) känna smärta av, lida av. - part. pres. som framkallar el. innebär smärta. hwat ey thänne store prophetin . . . oplyptis j engho hiärtans hugswaln, aff söriande bandhom (doloris fasce) SpV 277 . - refl. *syrghias, sörja, bedrövas. ey tilbör ath enast sörgas eller rädas for häluitis pina MP 4: 112 . - Jfr umsyrghia och besörghia."],"e":["sörghia: -andhe MP 5: l10 sörgha GU C 20 (hand 2) s. 60. sörga: -as MP 4: 112 ; -ande ib 114. söria JMPs 305, 306; -ande SpV 277 . impf. sorghde JMÖ 109 . pl. 3 pers. sorgdho SkrtUppb 327. limperat. sörgh ib 413 . ","sörght SvKyrkobr 308 . ","sörkth ib 307 . Jfr Sdw 2: 1311),"]},{"a":"syrghian","b":"nn","c":"","d":["lJfr besörghian."],"e":["sörghian )"]},{"a":"syrghsla","b":"nn","c":"","d":["försörjning? (. . . att mottaga Jærundir sjelf till försörjning och vård) syrghslo weetzl (på lifstid) RP 2: 193 ( 1390) ."],"e":[]},{"a":"syrghunna","b":"nn","c":"","d":["chelidonium majus Lin., svalört. " celidonia thz är syrgunna ällir brenne yrth a swensko " LB 3: 120 ."],"e":[]},{"a":"syrpa","b":"nn","c":"","d":["sörpa."],"e":["*syrpo löper","syrpu- )"]},{"a":"sysekebur","b":"","c":"","d":[" , se siskobur."],"e":[]},{"a":"syskin","b":"","c":"","d":[" , se systkin, systkine."],"e":["syskine"]},{"a":"syskin","b":"","c":"","d":[" , se systkin, systkine."],"e":["syskine"]},{"a":"sysla","b":"vb","c":"v.","d":["1) uträtta, förrätta. - uträtta, åstadkomma. han gat ey syst sin froma Vis sten 4 ."],"e":["syst ) , "]},{"a":"sysla","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) syssla, göromål, bestyr. - sysselsättning, yrke, verksamhet. Lg 985 . - befattning, befogenhet el. lanledning att befatta sig (med). thy haffuer jak mädh honom jnkte göra ok inhga sysla MP 4: 57 . - Jfr hem-, hvike-sysla. 2) distrikt inom vilket ngn utövar sin befattning. Jfr Sdw 2: 1311.","den som förvaltar en enskild persons egendom, förvaltare, inspektor. thet han war hwstrv seghredha syslamand Trolles Jb Bil 258 ( 1501) . RP 1: 95 ( 1357) . " thät war en riker man som hafde en sysleman ower sit godz ok sina landbo " MP 4: 153 . ib. - den som har i uppdrag att besörja de ekonomiska angelägenheterna för kyrka, klsoter el. annan stiftelse. olaff jonsson, sysloman j risaberghom NMU 1: 134 ( 1470) . " magnis olsson sislaman aath sancta clara " SJ 2: 33 ( 1477) . " her eric andree sisleman i skog ib 77 (1482). " ÅK 63 . " thtä war en riker man som het teophilus ens biscops sysla man ower alt llhans godz " MP 4: 106 . 2) ombudsman, ämbetsman. wi albrict . . . sändom allom waarom . . . syslomannom oc länsmannom . . . nadh oc helso mädh gudh FMU 1: 360 ( 1376) . "],"e":["syslo man","*syslomanz dränger","sislamans- )","syslomanz gardher , m. (klosters) sysslomansgård. elden war löss j sancta clara . . . och brende aff allen syslomans garden STb 5: 59 ( 1515) ."]},{"a":"sysla","b":"nn","c":"","d":["ett slags fisk? Art. Sdw 2: 584. torde böra utgå, då formen syslomen i det anförda språkprovet kan förmodas vara fel för fiskomen."],"e":[]},{"a":"sysla","b":"nn","c":"","d":["ett slags fisk? ihesus gaff fiska mz byogbrödhomen ther til tekn at kännedfadhorin skal stundom lukka mz lönommen som teknas mz söto syslomen oc stundom rädha mädh pinommen. stok teknas mz hwasse biugbrödhomen MP 2: 262 ."],"e":[]},{"a":"sysla","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) syssla, göråmål, bestyr. " ä huar han var älla i huat syslo han var " Bu 7 . " ey forlät han . . . clostirs syslo (officii monasterii) " Bil 627 . jeronimus fik thy (lejonet) syslo at göma clostirs asna ib. jeronimus . . . bödh leone alla asnans syslor ib. atte hon forlata alla vmsorgh oc yttra syslomar Bo 180 . Ber 26 . tå huatna gör sina syslo (quando unum organum ordinatur ad unum opus) KS 54 (138, 59) . är . . . tungan skapat til tuäggia syslo (in duo opera naturÄ) ib 55 (138, 59) . " huar som takr til at göra tuå syslor i sändr, han fulkomna hurgha tera wäl ib (139, 59). - (?) giärna vare iak nu fräls af lyþno þässe syslo " Bu 141 . - ärende. prädicaren böþ hanom . . . sit namp, ok sina syslo sighia Bu 8 . - befattning, befogenhet el. anledning att befatta sig (med). at vänia oa i thy ther vi hafwom änga syslo mz Bo 121 . hwat syslo (quid agit) hafwer gift qwinna mz gudhelike iomfru . . . hwat hafwär the qwinna som man älska syslo mz the som gudh älska Ber 158 . - befattning, kall, yrke. hwath är thiin sysla (hvat manna ertu) Iv 330 . - befattning, tjenst, ämbete, syssla. faam wy honom wara syslo (uppdraget att vara vår drots) i hender RK 1: 2014 . the är . . . kununx hedhr ok ära haua vitra ok rötna syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . " thes optaree iak syslomannom skipte, ty mera skadha haner iak ther af, ok så huarin sysla " ib (107, 44) . tå han förstår at han skilias (för skal skilias) widh nokra syslo ib. alt . . . thet syslonne åfåt är ib (107, 45) . ib 64 (158, 70) . - uppdrag, funktion. han . . . sagþe sik lata nöghia at þöm syslom ok skipilsom. han förra hafþe Bu 28 . - Jfr boskaps sysla. 2) distrikt inom hvilket ngn utöfvar sin befattning. i ortnamn. i nessysslo i vermaland STuffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 150 (urk. fr. 1367). i wester syslo i wermeland BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . ","1) syssloman, ombudsman, förvaltare, den som har i uppdrag att sköta en annans ekonomiska angelägenheter. skal han . . . läggia aff sino hiärta alla giri ok haui thässe värlizlico thingin sik lät sua som godhir sysl9 man (homo dispentator bonus) görande rekinskap sinom herra Bir 3: 45- särsk. den som förvaltar en enskild persons egendom, förvaltare, inspektor. þet scall min sisloman wtfa hwart aar vm julä timä SD 5: 160 (1345, utfärdadt af Uplandslagmannen Israel Birgersson). herra knutz boosson riddara sysloman ib 36 ( 1401) . hans swära, husfru raghnilla, sysloman ib 36 ( 1401) . bidher jak . . . sig-. waldh min sysloman i ekby ib 370 (1404, utfärdadt af Laurens Petersson i Randasta) . " thän rike herran kraffdhe räkinskap aff sinom syslomanne " JP 2: den som har i uppdrag att besörja de ekonomiska angelägenheterna för kyrka, kloster el. annan stiftelse; syssloman. STuffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 299 (urk. fr. 1388). hära pädhare henrikxsson aff munkathorp, canoke ok syslomanne domkirkionne i västaaraos SD NS 1: 29 ( 1401) . ib 95 ( 1402) , 210 (1403), 211 (1403), 370 (1404). syslomän i helghanzhws i westraarus ib 243 ( 1403) . " hinza markman prästir oc barnanna sysloman iuir skäningis spital Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 197 (urk. fr. 1381). syslemannen j sielagaardenom " BYH 1: 287 ( 1512) . han wari . . . almennelichin, clostirsins sysloman ofuir alt clostirsins gooz VKR 30 . sculu the (ɔ: alle brödhir oc clostirsins thiänara) j allom stykkiom oc allom stadhum standa syslomannenom trolicha när ib. lb 29, 31, 32, 33, 34, 36, 41, 82. en stafge hurw watzstena clostirs sysloman oc gaardz mästaren oc all hionen vtan fore clostrit skulu sik haffwa oc styra i sinom ämbitom oc ärffwodhe Bir 5: 109 ib 24, 110, 111 o. s. v. FH 2: 122 ( 1440) , 6: 59 (1469). forbiudhum wi allom thöm aa thässom fornämda gozom byggia älla boa at the nokrom afgäld älla lydhno gören vtan thänna fornämpda klostrom (Vadstena och Vreta kloster) ok thera syslamannom BYH 1: 185 ( 1380) . syslä mand (cellerarius) vti nydale closther SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). herra benct, som cxlosterns (Riseberga klosters) sysloman är ib NS 1: 539 (1406).","2) ombudsman, ämbetsman. Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 311 (urk. lfr. 1363). thet är . . . kunnux hedhr ok ära haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . " skipta vm syslomannom sinom " ib (107, 44) . " thes optare iak syslomanom skipte, ty mera skadha hauer iak ther af, ok så huarin sysla ib. kunungur skal . . . skipa i allom landom ok köpstadhom sins rikes . . . rätwisa syslo män iwi goz ok ingiäld hans, the hånom sen wisse ok ltrone, göma gods hans ok kunnunlikan rät, ok alt thz hans land skulda " ib 66 (163, 72) . hawer han(Gud) satt ok skipat sina sijslomän iwi alla wärildenna ib 63 (158, 70) . kunung är gudz sysloman (minister) i tässe wäruld. alt wald är af gudhi siälvom, ok ty äru konunga gudz syslomän, at the styra ok rådha hans folk ib 64 (159, 70). ib 14 (33, 15) ."],"e":["syssla . ","sytzla L.)","syslo man","sislo- . ","sisjlo- . sysla-. sisla- SD NS 1: 370 ( 1409) . syslä., sytzläFH 6: 59 (1469). sysle-), ","syslomanz döme , ","syslomanz hionagardher","syslo time , "]},{"a":"sysla","b":"vb","c":"v.","d":[") uträtta, förrätta. at siälin formatte ey sysla sina natwrlika gerninga mz tholkom likama MB 1: 79 . ib 43. - uträtta, verkställa, bestyra. at iak skulle thz ärinde trolika sysla MB 1: 205 . ib 476 . Bo 4 . ST 509 . " han sagdhe ysaac hwath han hafdhe syst " MB 1: 206 . " han hafuer syst thz ij badhin " Iv 1346 . the systo ther ok annat slikt som rikenom war torfftelikt RK 1: 4258 . berätto honom . . . hwat the hafdho syst oc ändat ST 304 . en . . . sagde sik alt thz hafua syst j thrätighi daghum Bil 725 . annar sagdhe . . . sik thz hafua syst j xx daghum ib. sagdhe han hafua mera . . . syslat än alla the andre Lg 725 . - uträtta, åstadkomma, bringa till stånd, uppnå. ariani . . . systo enkte ma thrighia dagha fasto Bil 602 . RK 1: 3256 . diäfwllin . . . saghdhe sik enkte hafwa syst ST 92 . - syssla, beställa, göa. the haffdo yffrit at sysla tha RK 1: 4264 . hwat hafwom wi sysla ij india Al 4167 . " hwat hafuen j mz os sysla " Bil 238 . han swaradhe . . . sik hafua warit en forbannadan röfuara ok änkte hafua sysla mz martiribus ib 631. - ställa, rangera? then res fik tha illä syst (illa stäldt för sig?) Iv 3189 . 2) förskaffa. ey gita the (ɔ: lagh) . . . syslath hughenom fulkomin fridh MB 1: 440 ."],"e":["syuste: -to Bil 602 ; RK 1: 3256, 4258 . ","syslat Lg 725 . ","syslath MB 1: 440 ), "]},{"a":"systir","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) syster. i egentl. mening. þet iak hafir gyoth eeth skiptte mädh . . . minne käro systor SD 6: 288 ( 1351) . var magher . . . sum vara sistur ägher RP 1: 64 ( 1354) . . . . köpt . . . aff gyurdhe j stenrydhi ok hans systor älinne SD 8: 46 ( 1361) . " at iak ok mina söster ok mine magh wi kiffwm . . vm thet gotz " SD NS 3: 62 ( 1420) . biörn olsson . . . haffuandes andra systern gertrwdh honninghxbergx dotter SJ 2: 118 ( 1488) . " jnga likamlica samborna systa kunde mera älskas j alla handa matto " MP 4: 71 . - bildl. moth räthwisonen och hänna systrom JMPs 54. 2) syster i andlig el. oegentl. mening. - klostersyster, nunna. Jfr Sdw 2: 1311. systri greta, abbatissa i risaberghum NMU 1: 65 ( 1378) . " j them husomen skulu syster ok klærka tala mällan thz them wardhar Hollman " Bir Extr 233. abbatissan söster och brödher i wadzstena kloster Fyra handl rör Vkl 283 ( 1440) . Abbedval i Vkl 75, 76, 77, 78 o.s.v. FMU 4: 219 ( 1463) . Hel män 214 . NMU 1: 157 ( 1508) . - Jfr gärningis- (Sdw 2: 1231), half-, konvents-, källara-, modhor-, mädh-, sam-, stekarahus-, stiup-, trägards- (Sdw 2. 677), visthus- (Sdw 2: 998), vär-, ämbitis- (sdw 2: 1109) systir. ","1) systersöner, söner av (ngns) syster el. systrar. tesse epter:ne som är hustrv ingeborgx, framlidne hustrv katerine siister, eric nielsson i norbij, peder nielson j norbij, lasse nielsson ibidem hennes sistere soner, vederkendes . . . Stb 5: 207 (1519).","2) kusiner som är söner av systrar. consobrini . . . systra syni ok brödra syni GU C 20 s. 141 ."],"e":["syster NMU 1: 1000 ( 1420)","systern SJ 2: 118 ( 1488) . ","systen MP 4: 71 . ","systran STb 3: 15 ( 1492) . ack. sistur RP 1: 64 ( 1354) . ","systor SD 6: 288 ( 1351) , 8: 46 (1361); Abbedval i Vkl 78 . ","syster NMU 1: 100 ( 1420) . ","med art. süsterynna KTb 26 ( 1412) . ","systor KTb 25 ( 1412) ; Abbedval i Vkl 78. systör ib 85 . ","syströr FMU 4: 219 ( 1463) . ","systra Abbedval i Vkl 77 ; MP 4: 71 ; Prosadikter (Sju vise m C) 243 . ","söster SD NS 3: 612 (14230); Fyra handl rör Vkl 283 (1440). söstre KTb 92 ( 1475) . med art. systerna KTb 25 ( 1512) . systrana Abbedval i Vkl 76, 82. lsystrena Hollman Bir Extr 233. dat. systrom JMPs 54. med art. systromen Abbedval i Vkl 81, 86. gen. systra Abbedval i Vkl 83 . med art. systranna ib 81 . Jfr Sdw 2: 1311), ","systor barn (systher-), ","systor del","syster- . ","söstir- . ","-deel . ","-dell )","systor dottir (sister dotter HLg 1: 69 (1465). sösterdotter Arfstv 87 ( 1451) . ","söster dotther Troj 60 . ","systerdotter SD 8: 24 ( 1361) . syster dottor KTb 88 ( 1446) . ","systhir dötthre Arfstv 34 ( 1461) . ","systerdöttrer STb 4: 53 (1505)), ","*systordottor son","-dotter- )","systor son (systirsön Hel män 213, 217 . ","sästerson GU C 20 s. 350 . ","sästersöner SJ 2: 260 (1494)), ","systra barn , ","*systra delar","söstra- )","systra dötter (-dottre STb 3: 248 ( 1495) . ","-dottra SJ 2: 281 (1495)), ","systra kloster (söstra- KTb 89 ( 1474) ), ","*systra lutir","systre lyther Svartb 336 ( 1432) . " systra litha ib. dat. systra lythum ib), ","systra synir (sistere soner Stb 5: 207 (1519)), "]},{"a":"systir","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) syster. li egentl. mening. lhon sädne sina systor tel eet af guþ Bu 134 . wi hafum gigifit ware systor . . . fullan broþurhut SD 6: 180 ( 1350) . " maria moyses syster " MB 1: 321 . lhans systir sädne twa sina syni til hans KL 221 . lhan . . . . foor til sinna systor hws oc stodh vtan dörena mz atir lyktom öghom oc sa ey sina systir ib. een af hänna systrom ib 349 . " the rädhas at han göri thöm last ok blyghd vm husfruor oksystir ok dootr thera " KS 33 (85, 345) . " þera möþar varo systar " Bu 194 . twa syster MB 1: 221 . - bildl. han . . . sa huar þa stoþo baþa syster sannind ok rätuiso Bu 21 . MB 1: 344 . Bir 3: 453, 454 . 2) syster i andlig el. oegentl. mening. kärasta mik j christo syster Ber 1 . " hedherlika syster ib. ib l2. kärista systra j gudhi " MB 2: 331 . - medlem af nuinneorden, klostersyster, nunna. lärdhe hon sina systra at grata corsfästa christum KL 346 . thzta är . . . sancti gregorii . . . liffwerne . . . som war kära syster haffuer wänt syster cristin elffs dotter aff tyska twngo oc oppa swänsko Lg 3: 321 . " for eth kloster barn, som hetir systor cristin jönesadottir " SD NS 1: 161 ( 1402) . en systir cristna aat nampne KL 349 . " en stoor hopir af systromen ij sancta clara closter ib. gingo alla systran til kirkio " ib 345 . " tha systena atirkoma ib. hvru systranna oc brödhranna reenlifue byria är " VKR 1 . " taki abbatissan medh confessoris systr oc brödhra samthykkio . . . the systrana oc brödhirna som korsit bära " ib 9 . " aff systra oc brödhra scrifto maalom ib 17. hvru systrana oc brödhir sculu tacha reghlo klädhabonath " ib 22 . " lhuru som lofuas . . . systrom j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor skl til heilp j thera steghirhws " ib 2 . systrana gangklädhe ib 37 . ey tha likväl döde noger syster eller broder aff the sothen vthan III systor som hetho syster clara syster birgitta nobis syster birgitta valtis oc II helghbröder FH 6: 34 ( 1496) . ib 1: 13 ( 1441, nyare afskr.) o. s. v. lärde hon allom systrom ok clostrom jomfrum (för closter jomfrum) lydhnonna holda Lg 3: 552 . alt got, j bewisten mik oc lalt mith metffölghe, myna käre systrar FM 633 ( 1515) . - qvinlig medlem af ett gille el handtverksskrå. the brödher ok lksysthrar j gildeno äru SO 67 . " gvdh vari medh allom brödhrom oc söstrom j alla embetz kompani " ib 77 . " lthetta skal allom gilbrödhorm oc syström a ridher sancte örgiens gille pa koperberghit witherligit wara " SGGK 103 . " nu komber brodher heller syster senth till gillesstempna " SEG 112 . - Jfr faþur-, foster-, frillu-, ful-, gildis-, guþ-, half-, kloster-, kompanis-, konvents-, källara-, lek-, leka-, leks-, moþor-, mädh-, port-, pänninga-, renlivis-, sam-, samlifnads-, skola-, stekarahus-, stiup-, älris-systir. ","1) döttrar af (ngns) systrar. giordhe laurens philpusson i golfflundum eeth jorda skipte (medh) marthene i bärastum ok lhans syster katerine ok hans systradötrom eline loc lingegerde SD NS 2: 224 ( 1409) . 2) kusiner som äro döttrar af systrar. maria ok elizabet varo systara döttar Bu 49 . "],"e":["syster )","systor KL 223 ; GO 923 ; SD NS 1: 161 ( 1402) . med art. systorin KL 347 ; Bir 3: 453, 454 . ","systoren KL 98 . ","systor . sůstor SD NS 1: 161 ( 1402) . ","syster MB 1: 396 ; Bir 4: 28 . ","systir KL 221, 223 . ","sisther SO 22 . ","sösther SJ 253 ( 1457) . ","systor SD 6: 180 ( 1350) ; Bu 135 . ","syster MB 1: 396 ; VKR 74 . ","systher SD NS 1: 554 ( 1406) . ","systör Bil 779 . ","söster SJ 259 ( 1457) . ","söstter BSH 4: 159 ( 1493) . ","suster SJ 340 ( 1467) . ","systor KL 14, 98, 221 . ","systör SD NS 1: 686 ( 1407) . ","systors KL 222 . sůstor SD NS 1: 161 ( 1402) . ","systor KL 98 ; Bir 3: 272, 453, 454 ; VKR 2 ; FH 2: 121 ( 1440) , 138 (1442), 3: 24 (1442), 26 (1442), 29 (1443), 38 (1444), 4: 11 (1451), 12 (1451). systhor FH 3: 18 ( 1449) . ","systör SD NS 1: 163 (1402). systrar SO 151 ; Lg 3: 95, 102, 106 ; FM 633 ( 1515) ; FH 6: 55 ( 1466) . ","systhrar SO 67 . ","systhrär FH 5: 185 ( 1504) . ","sisjstrar DD 3: 215 ( 1483) . ","systra KL 346, 354 ; VKR 46 ; Bir 4: 27, 5: 27 36 ; MD 65 ; Bil 939 ; Lg 3: 102 ; SO 151 ; MB 2: 331 . ","systrä FH 5: l85 (1504). systtrir ib 3: 42 ( 1444) , 110 (1447), 114 (1447, på stå st.). systre VKR 73 . ","söstrer FH 4: 58 ( 1457) . ","systror Lg 3: 553, 575 ; 153, 1450). 154, 4: 20 (1451), 49 (1456), 5: 31 (1465), 117 (1487), 195 (1505), 199 (1506), 212 (1512), 6: 3 (1441), 49 systrena KL 345 ; VKR 59, 73, 75, 80 . ","systrina KL 330 . ","systirina Bir 4: 39 . sůsternar SD NS 1: 300 ( 1403) . sůsterner ib. systrana Kl 345; Bir 5: 27, 28 o. s. v.; VKR 3, 9, 59 ; Bir 4: 11, 12 o. s. v. söstrana VKR 59 . söstranna ib. dat. systrom KL 331 . 349; lMB 1: 344; Bir 3: 453, 454 ; VKR 1 o. s. v.; KS 59 (146, l64); Lg 3: 552 . ","syström SGGK 103: FH 5: 30 ( 1465) . ","söstrom SO 77 . ","lsistrom FH 3: 114 ( 1447) . med art. systomen Kl 333, 336, 349; Bir 4: 12, 29 . ","söstromän VKR 74 . ","systra ib 9, 17, med art. systranna MB 1: 221 ; VKR 1 o. s. v.; Bir 4: 10, 29 o. s. v. systrana ib 3: 453 ; VKR 57 . 74), ","systor barn","systör VGL I A l. systur- L. lsystir- L. syster-), ","systor del","syster- FH 5: 145 ( 1490) . ","systerdell . ","systerdeel FH 5 . 107. (1486). sisterdeel DD 3: 220 (1484, på stvå st.)), ","systor dottir","systor dottor VGL II O 3. systerdotter Bil 690 . ","systirdotter ib 650 . ","systirdoctir VML I LKr 9: pr. gen. systerdotter SD NS 1: 686 ( 1407) systerdotter ib 27 ( 1401) ), ","systor luter","systur lott UplL Ä 12. syster lot SML Ä 1: 1), ","systor man","systerman )","systor son","systur- ÖGL Ä 3: pr. systir- Bir 1: 31 . ","syster- Fr 6278, 633 . ","systher- RK 3: (sista forts.) 4362 . ","systers- BSH 5: 101 ( 1506) . systur sun VGL I A 3: p. systursvn ib G 8: 1. syster sun HelsL Ä 15 i var. suster sun ib 15 . gen. systersons SD NS 1: 686 ( 1407) . ","syster syner Iv 3633 . ","systirsyni Bo 62 . ","systersyni Bil 839 . gen. syster sona Iv 2905 ), ","systra barn","systra dötter","systara döttrar )","systra kloster","sösträ- SD 5: 565 ( 1346) . ","söstre- FM 311 ( 1507) ), ","systra synir","systra tal , "]},{"a":"systkin","b":"nn","c":"","d":[" L. syskon. swa at iak mith widergield faar fore min deel som annat mith sytzskan fore sin SD NS 1: 554 ( 1406) . try barn födde the aff sik konung albricht ok henrich tridhia syskon fins jngeborgh scriffuen RK 1: (sfgn) s. 174 . " jäk oc myn sysken " SD NS 1: 225 (1403, gammal afskr.; på två st.). wpä minä syskens wäghnä ib 224. ib 526 ( 1406) , 2: 176 (1409). SJ 3329 ( 1467) . thu syskum aff them como til lypponiam Bil 290 . the waro sytzken vm fader ok moder RK 1: 2205 . älskädhes the jnbördes j renom gudligom kerlek swa som syzken ok ey som hyonelagh Lg 3: 523 . Jfr samsystkin (-syskin)."],"e":["syzkin SD NS 1: 526 ( 1406)","syzsken Lg 3: 523 . ","sysken SD NS 1: 225 (1403, gammal afskr.; på två st.); -ens ib 224, 225 (på två st.). systkan SJ 339 ( 1467) . ","sytzskan SD NS 1: 554 (1406). sydzkan ib 2: 176 (140). syskon ib 1: 225 (1403, gammal afskr.); RK 1: (sfgn) s. 174 . ","syskun Bil 290 ), "]},{"a":"systkin","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) syskon i egentl. mening. jac oc myn siskian saman komom Svartb 208 ( 1396) . thenne for:de godz oc peninga haffwom wi . . . wnth warum syzkiom oc thera barnom ib 375 ( 1439) . " pa sine kere sözskons wegna " SJ 2: 104 ( 1487) .","2) syskon i andlig el. oegentl. mening. kära modher abbatissa oc all älskelighen syskan j gwdy PMBref 303 ( 1510) . - Jfr samsyskin."],"e":["syskan PMBref 303 ( 1510)","siskian Svartb 208 ( 1396) . sytzkon ib 384 (1441). syszkon SJ 2: l202 (1492). syskon MP 4: 123 . ","syskom Stb 4 15 ( 1504) , 116 (1506). pl. dat. syzkiom Svartb 375 ( 1439) . ","säzskons SJ 2: 104 ( 1487) ), "]},{"a":"systkine","b":"nn","c":"","d":[],"e":["syzkine SML Ä 1: 1, 6: l1; J 17. syzkini VGL LII Fr 14, III 576; UplL Ä 11: pr., 2. syzkine MELL Ä 10: pr., 11: pr. syzskini ÖGL Ä 3: 1, 10: 4. sysxzskini ib G 23. sydhskine ib Eþs 24 iv ar. dydskini UplL Ä 8: 1, i var., J 3: pr. i var. dydskine ib Ä 14 i var. syþkini ÖGL Eþs 24. syskini VGL III 134; UplL Ä 8: 1, i var. syskine Bil 289 . ","sizkini UplL Ä 8:1, 12. siskini ib J 3: pr. systkene VML II Ä 9: l1; J 17. sytzskene RK 1: 1235 . ","sydzskene SJ 78 ( 1436) . ","syzkene Fl 740 . ","sytzkena MB 1: 395 . ","sytzskenä Lg 3: 20 . ","syszkene GO 453 . syskene VML: II Ä 9: l1 i var., J 17 i var.; -et ib Ä 19: pr. i var. sitzkene MB 1: 395 . ","siskene HSH 19: 164 ( 1506) . ","syskyne BSH 5: l01 l(1506); Lg 3: 703 . ","syzskönö Iv 2897 . ","systcane VML II Ä 6: 4; -en ib 19: pr. syzkane MELL G 24 i gammal hds enl. Rydqvist 2: l16. syskane: -en VML II Ä 19: pr i var. syskäne BtFH 1: 229 ( 1509) siscane VML II Ä 6: 4 i var.- syzkone MElL Ä 10 i gammal hds enl. Rydqvist 2: l116. gen. sing. sydskinis UplL Ä 11: pr. i var. siskinis ib. syskones ib gen. pl. syzkinä VGL LIII 134. syskinä ib 1 Br 5. syzkine SML J 5 (rubr.). syskine ÖGL Ä 10: 4 i var. sizskini VGL II Add. 11: 14. suzskina ÖGL Ä 10: l4. syzkena GO 299 . ","syzkenä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). syskena ÖGL Ä 10: 4 li var. sötzschena SD NS 2: 53 ( 1408) . ","systcana VML II Ä 6: 4. siscana ib i var. syskona SD NS 1: 580 ( 1406) . ","sisköne GO 873 . ","syskinum ÖGL Ä 1: 1. sizskinum VGL LII Add. 11: 14. syzkenom SmålL 2: pr.; HSH 36: 4 ( 1429) . ","sytzkenom MB 1: 208 . ","syskenom KS 78 (192, 85) . sůtzschenom SD NS 1: 233 ( 1403) . ","sötschenum ib 2: 53 ( 1408) . ","syzkanom ib 224 ( 1409) .. syskanom BSH 5: 228 ( 1507, nyare afskr.) . ","syskonom SD NS 1: 219 (1403, gammal afskr.) . syzkiom (för syzkinom?) FH 5: 45 ( 1467) . syskiom (för syskionom?) SD N S 1: 219 (1403, gammal afskr.). Samtl. de anf. gen. och dat.-formerna (liksom äfven nom., ack. sing. och pl. i best. form) kunna föras till systkin), ","systkina alder","siskina- . ","sizkinä aldär UplL J 3: 1), ","systkina barn","sysköno- )","systkina lagh","syzskene- )","systkina skipt","syskäne skifft )","systkina skipte","syzkena- . ","syskäne skiffte BtFH 1: 229 ( 1509) , 230),","systikina spiäl","syskana- )"]},{"a":"systkine","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sözkone SJ 2 . l04 (1487). gen. pl. syzkionä Svartb 384 ( 1441) . ","siskiane ib 208 ( 1396) . ","söschena SD NS 3: 612 ( 1420) . syskonis STb 5: 10 (1514). Samtl. de anf. gen. -formerna kunna föras till systkin. Jfr Sdw 2: 1311), ","systkina barn (syskinoSD NS 3: 20 (1415). syszkene- STb 2: 195 ( 1487) . ","syskene- SD NS 3: 342 ( 1418) ; Uppl Lagmansdomb 33 ( 1490) ; ATb 3: 16 ( 1493) . syskane- STb 1: 106 (1477). sözskona- SJ 2: 118 ( 1488) . ","syskona- SJ 2: 104 . Jfr Sdw 2: 1311), ","*systkina del","söszkone deel )"]},{"a":"systkinspiäl","b":"nn","c":"","d":["l. Jfr systkina spiäl."],"e":["syskin- )"]},{"a":"systlunga","b":"nn","c":"","d":["mosters dotter, kvinnlig kusin på mödernet, fränka. " . . . varn äghodel i lärastadhom . . . som vi meþ rätte ärfdh äftir vara älskliga syslongo östensdottir katrin i ryuþe vp barom " SD 6: 271 ( 1351) ."],"e":["syslongo ) , "]},{"a":"systlunga","b":"nn","c":"","d":["mosters dotter, qvinlit syskonbarn på mödernet, fränka. thät war en riddare som het troillus ok war the quinnonna frände som diäfwlen taladhe j . . vm morghonin foor han til the sama sinna syslongo som diäfwlen war j KL 6 . " gesta cristi min syslinga " FH 2: 14 ( 1392) . ib 62 ( 1426) . " vi katerin af trästene ok jngridh anbiorna dotter, badha syslongor " SD NS 1: 360 ( 1404) . Jfr systrunga."],"e":["syslonga . ","sydzlynga : -o FH 2: 62 (1426; på två st.). syslinga), "]},{"a":"systlunge","b":"nn","c":"","d":["syskonbarn el. kusin på mödernet: äfv. i allmh. kusin el. aflägsnare frände. symon clephe syzlunge sancti jacobi Bil 374 . ib 471 . Bu 194 . Lg 3: 382 . " han gafs j kloster . . for sinna sizlungha räzl Bl 591. lerleka ok wälborna iomfrur samnadus mangha til henna, biscopa ok herra . . . ciricaus war tha paue . . . han war fäghin thera komo thy at mange af them waro hans syzlungha (consuanquineas) " ib 682 . " chore sytzlugne moys fiärdha mantz i fräntzämio patriarche " MB 1: 403 . De ställen. hvarest ordet förekommer i pl., kunna föras till systlunger. Jfr närsystlugne samt systrunge."],"e":["syzlunge Bil 374 ; ","-är UplL Ä 11: 2, J 3: pr., l. syzllunge: -är ib Ä 1: pr. syzlunghe: -a Bil 682 . ","sydzlunge: -a HelsL Ä 14: pr. i vr. syslunge Bil 471 ; ","-ar SML Ä 1: pr.; -a MELL Ä 2: pr. i var.; Bu 194 . ","syslungi HelsL M 38 i var. sizlunghe: -a Bil 591 . ","sislunge: -a MELL Ä 2.: pr. li var. syslonge ib. syzlynge: -a ib. systlingi HelsL M 38. syzlinge: -a MELL Ä 2: pr. i var. sydzlinge Lg 3: 382 . ","syslinge: - å HelsL Ä 14: pr.), "]},{"a":"systlunge","b":"nn","c":"","d":["kusin på mödernet; äv. i allm. kusin el. avlägsnare frände. Jfr Sdw 2: 1311. " at iak eger at gelda minum kera swslinga iönisse brudson ena mark korn " SD 6: 271 ( 1351) . thet testament, som war faders sytzlinge herre helwik . . . giorde SD NS 3: 415 (1419, ä. avskr.). lasse pouelsson dragere hulkin som war framlidne anders mongsons syslinge STb 5: 237 ( 1519) . "],"e":["sytzlinge Svartb 104 ( 1355)","*systlunga barn","sysslinge- )"]},{"a":"systlunger","b":"nn","c":"","d":[" = systlunge. minom kärlichom win oc syslinghe biörn pätherson SD NS 1: 337 ( 1404) . Jdfr systrunger."],"e":["syslingher )"]},{"a":"systorliker","b":"av","c":"adj.","d":["systerlig. älskins af systerlicom kärlek Bo 146 . VKR 23, 54 ."],"e":["syster- . ","sytirlichin VKR 23 . ","systerlichjn ib 54 ),"]},{"a":"systorliker","b":"av","c":"adj.","d":["syterlig. syterlige helsan nu och altidh försende kärlige medh gudh käre syter besynderlige gode wen . . . Mon Dipl Sv 49 ( 1487) , systerlig kerlig helse GPM 2: 410 ( 1502) ."],"e":["systerlig )"]},{"a":"systorskaper","b":"nn","c":"","d":["1) systerskap. " om medlemskap i gille. thy hon gaff . . . halffwan sin gaardh til heligelicama gille for sith systherskap och testement HLG 2: 102 (151718). " ib 3: 31 ( 1522) .","2) systerskap; samfund av klostersystrar. jak är . . . syster j sötha systherskapi Mecht 330 ."],"e":["*systorskap (syst(h)er-), "]},{"a":"systorskaper","b":"nn","c":"","d":["systerskap, rätt och pligt ss medlem af ett samfund af klostersystrar. then tidh hon systherskap ok klosterlifnaz klädhe i foresagdhom stadh anamadhe SD NS 2: 213 ( 1409) ."],"e":["syster- )"]},{"a":"systraskap","b":"nn","c":"","d":[" = systorskap 2. Jfr Sdw 2: 1311."],"e":[]},{"a":"systrugner","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr systlunger."],"e":[]},{"a":"systrunga","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr systlunga."],"e":[]},{"a":"systrunge","b":"","c":"","d":[" , lm. L Jfr systlunge."],"e":[]},{"a":"syta","b":"vb","c":"v.","d":["sörja, för, försörja, vårda. " han skal sytha mik badhe hele ok siwke til dödhradagha " SD NS 3: 407 (1419, Jämtl.). hon lot honum ffrit oc quit husit j hender, oc han henne skulle late sythe, föde oc sköte STb 4: 261 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"syta","b":"vb","c":"v.","d":["söraj för, försörja, vårda. at han scla lhänne syta ok forre standa til sina födho til dödhra dägho SJ 162 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"sytekona","b":"nn","c":"","d":["kvinna som åtnjuter "sytning". gregers laurensson sytekona d:t 3 öre SSkb 180 (1505-06)."],"e":[]},{"a":"syting","b":"nn","c":"","d":["försörjning, underhåll; särsk. livtidsförsörjning som man av ngn erhåller mot överlåtande av sin egendom. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedaldens hist. 1: 497 f. kom fore rettin hemming silwastason oc talade om viij ortugland jord som mickil i valby haffde giffuit h[anum] fore siwkting thät han skulle föda hanum til dödra dagha Uppl Lagmansdomb 6 (1490). at hon . . haffuer giffuit sinom sonason jöns agneson ij öris land jord . . . oppa thät at . . . jöns agneson skal halda henne sinne fadersmoder siwting thär fore ib 28 ( 1490) . tha bödh hon the iordena op, om noger aff them henne sarffua skulde ware wilde halda henne thär siwtting fore ib 29 ( 1490) . ib 105 ( 1490) ."],"e":["siwting Uppl Lagmansdomb 28 ( 1490)","siwking ib 6 ( 1490) ), "]},{"a":"syting","b":"nn","c":"","d":["försörning, underhåll; särsk. lifstidsförsörjning som man af ngn erhåller mot öfverlåtande af sin egendom Jfr Charpentier, Om sytning s. 5 f. effter . . . vnder . . . nadhendals closter forsytingh och vphielle lsigh til födho och klädhe til äwigha tiidh FH 5: 133 ( 1489) . " kom marete anderdotter aff huittula här pa setto tinge och gaff sin son adners oleffsson ibidem iij m. om hwart aar for sitingh och wphold han skal hänne bad clade och föde til dödher dag effter xiia ranzacan " BtFH 1: 232 ( 1509) ."],"e":["sitingh )"]},{"a":"sytning","b":"nn","c":"","d":["= syting. " michel thaiala . . . gaff syn mogh eric laurisson monitula haffdel aff syn köp jord . . for hans trotienist och syttningh effter xiia ranzacan " BtFH 1: 144 ( 1508) . " til lmynne at torkil laurisson i annula lkom här pa setto tinge och gaff sin tienst man nillis enewaldzsson iij marker om hvart aar för sitningh och wpholdh han honom giort haffde i xij aar effter xiia ranzacan " ib 165 ( 1508) . kom lauri laurisson perho här pa setto tinge och gaff sine soner . . . all syne kop jord loch lösöre for theris trotienst och syning the honom giort haffde och framdelis göre skulu bqd clade och föde til döder dag effter xiia ranzacan ib 167 ( 1508) . elin niilsdotter . . . gaff sin tienst man oleff mortensson alle syne lösöre för sitningh och wphold ib 236 ( 1506) . til mynes at henric kwntzson (för knwtzson) aff quisama kom här pa setto tingh och böd en tredingh aff sin fäst jord for sitningh och wpholda och ingen vilde taga wider ty dömdes michel oleffsson förde trediungh til for han skal bad cläde och föde henric til döder lagh epter xiia ranzacan ib. ib 232 ( 1509) , 233 (1510), 248 (1508). 293 (1508), 294 (1509)."],"e":["syttningh . ","sitning BtFH 1: 233 ( 1510)","sittning ib 232 ( 1509) ), "]},{"a":"sytning","b":"nn","c":"","d":[" L. = syting. thet . . . jngemund skal halde mek sytning thil . . . dödhradagha DN 14: 69 (1457). ib 89 ( 1471) , 212 (1516). skall . . . elin haffue sit frie tilhold inne med för:ne lasse persson bade til fföde, husrum och anen got syning STb 5: 33 (1514). . . . fför hulkit hennes frie bröd med all redelige sytning och tilbörlig åtwakt och frie huserum, hon . . . oplot en fierde part j sin . . . grvnd ib 62 (1515)."],"e":[]},{"a":"syvördha","b":"","c":"","d":[" , se sivirdha."],"e":[]},{"a":"syþper","b":"","c":"","d":[" , se suþer."],"e":[]},{"a":"syþre","b":"av","c":"adj.","d":["södre. " viþer suþro dyrnä " SD 5: 566 ( 1346) . " mit a dödhro wägginne " Bir 4: 84 . widh then södhra bredha wäghin ib 86 . " ffran tässa litla husens dödhra gaffwel " ib 87 . " vppa dödhra sidhona " MB 2: 31 . " aff swdra deelin " ib 34 . " näst sydra ändin " SD NS 1: 615 l(1407, nyare afskr.). näst swndhrä ändhanom ib 624 ( 1407) . " jak giefuer them swndra gardhen ib 2: 74 (1408). fore then sundra gardhen " ib 75 ( 1408) ."],"e":["södhre . ","su þre. sundre)"]},{"a":"sädh","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) såning, sådd. " aff alle the dyrkan ällir säädh som mankönith ökir, weth hon (ɔ jungfrun) enkte (totius humane culture vel sementis nescia est( " SpV 47 . 2) sådd, det som sås, utsåde. thina liliar alla sädinna (lilia tua totius seminis) SpV 25 . the tagha 4 thöner til sädh om aareth VKj 26. - bildl. hyonelagit är goth ok lofligit huru är tha theres sädh oren SvKyrkobr (Lucid B) 190 . " thy at han aflas aff orena sädh som job sigher huar kan han görä renan som aff orena sädh är affladher ib. Jfr 7. 4) säd som växer, växande gröda, även gröda som inbärgas el. är inbärgad. seges . . . moghen sedh oc sedh " GU C 20 s. 562 . 6) sädesslag. meden som j somligom (skapade ting) är stoor fägrindh ok vänleker swa som i blomstrom ok alskons blomom .c. . j somligom fodher swa som h höeno j somligom födhä swa som j alla handha säädher SvKyrkobr (Lucid B) 138 . 7) säd, södesvätska. (fråga:) huat varder aff thöm som faa liff oc toch döö j moders lifue (svar:) thz som är aff fadrens säädh thz star opp j fadrenom ok thz som är aff modrens blodhe i thz star opp j modhrena SvKyrkobr (Lucid B) 227 . - Jfr ars-, hvete-, höst-, thynia- (Sdw 2: 757), var-, vinter-sädh."],"e":["sedh GU C 20 s. 562 . ","säädher SvKyrkobr (Lucid B) 138), ","sädha time , "]},{"a":"sädhe","b":"nn","c":"","d":["och f.? L.","1) sådd, det som sås, usåde, frö; fröämen, grodd. - bildl. o theodora, jak wil haffwa samtalan mz thik, om paradysi blomstir om the hälgha kirkio sädhis fruc (de fructu germinis eccleastici) SpV 9 . 4) jord på vilken säd (av ett viss mått) utsås. tydeman . . . oplät näskonunge . . . vij spanna dädhe j broaslät til äuerdeligha ägho KTb 63 ( 1429) . mölnara gardhin: thär hafer han wndher ena lykkia oc 8 thöni sädhe VKJ 1 1 (1447) . ib 138 ( 1477) . ath jak hawer wnth oc giffwith myna fädhernis jordh mz ii tyne säde NMU 1: 148 ( 1489) . ib 150 ( 1492) . - Jfr spanna-, thynia-sädhe. ","2) skördetid. FMU 4: 136 (1458, avskr.) . om sädhis timan (messis tempore) takas twnge kärffwa SpV 406 . "],"e":["sädhi . ","säde , säädhe)","*sädhis afling","sädis- )","*sädhis aker","sädis- )","*sädhis brukan , ","*sädhis frukt , ","*sädhis gudhinna","sädis- )","*sädhis hvete , ","sädhis iordh (sädis-. sädes-), ","sädhis korn","sädhes- . ","sädis- . sed(h)is-),","*sädhis land","sädis )","sädhis man , ","*sädhis rogher , (sädis-), m. sädesråg. VKU 134 (1569).","*sädhis skyrdh","sädz skywrdh )","sädhis time","*sädhis tionde","sädes- )","*sädhis tomt","sädhis- . ","sedes- )","*sädhis trö","sedes- )","*sädhis ärter","sädis- )"]},{"a":"sädhekorn","b":"nn","c":"","d":["2) utsädeskorn, utsädesspannmål. " förwara tith sädekorn ath thet ey möglis äller brennes " Brasks Cal 264 ."],"e":["säde- )"]},{"a":"sädhekorn","b":"nn","c":"","d":["frö el. korn af ngt sädesslag; sådesslag; växt som i ngt afs. har skärsk. betydelse för menniskor el. djur. hon (jorden) skulle oc bära honum meensam sädhekorn (Cod. A sädhe 132) swa som thorn oc thistil MB 2: l(Cod. B) 537. Jfr sädhsis korn."],"e":[]},{"a":"sädheskäppa","b":"nn","c":"","d":["såningskäppa, såningskorg. seminarium ii sädis korn oc sedhe skeppa GU C 20 s. 564 . - bildl. människian siälff är frestilsinna sädhiskäppa (seminarium) j sik siälffwe, for thy at aff första manzsins roth är fructin SpV 573 ."],"e":["sädh- . ","sedhe- )"]},{"a":"sädheskäppa","b":"nn","c":"","d":["såningskäppa, såningskorg. MP 2: 52 . Jfr säþis skäppa."],"e":[]},{"a":"sädhesläand","b":"nn","c":"","d":[" = siätttungsland. Styffe, Skand. und. lujionstiden, 2 uppl., s. 315 (urk. fr. 1485). Jfr Falkman, Om måt och vigt 1: 179; Thulin, Om mantalet s.. 85."],"e":[]},{"a":"sädhiordh","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr sädhis iordh."],"e":[]},{"a":"säf","b":"nn","c":"","d":["säv. " om skilda slag av vattenväxter. Jfr Sdw 2: 1311, HJ. Lindroth, Mélanges linquistiques offerts à M. Holger Pedersen 1937 s. 343 ff-, Nat. Lindqvist, Namn och bygd 37: 192 ff. papirus . . . säff ok paper " GU C 20 s. l407. juncus ci säff . . . iunceus a um thz off säff är äller thz säff tilhöre ib (hand 2) s. 50. är jorden waath haffwandis sma säff PMSkr 195 . ib 207 . banden . . . skal warj giord aff törkadho säff ib 315 ."],"e":["säff )"]},{"a":"säf","b":"nn","c":"","d":["såll, sikt. (?) Prosadikter (Sju vise m) 163 ."],"e":["seeff )"]},{"a":"säf","b":"nn","c":"","d":["såll, sikt. tak lagherbär oc stöt kleen oc sikt them ginom eth säff LB 10: 7 ."],"e":[]},{"a":"säf","b":"nn","c":"","d":["säf. " lhon är liik thy blomstre älla säff (scirpo) som kallas swärdon " Bir 1: 392 ."],"e":[]},{"a":"säfhet","b":"","c":"","d":[" , se siäfhet, siäflatogher, siäflatoghet, siäfleker, siälflika, siäfliker, siäflikhet."],"e":["*säflatogher , ","*säflatoghet , ","säfleker , ","säflika , ","säfliker , ","säflikhet"]},{"a":"säfia","b":"","c":"","d":[" , se sävin och jfr SpV 618 ."],"e":[]},{"a":"säfilla","b":"nn","c":"","d":["taklök, sempervivum Lin. " barbajovis säfyla Växtförteckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. ""],"e":["-fyla )"]},{"a":"säflika","b":"","c":"","d":[" , se siäflika, siäflikhet."],"e":["säflikhet"]},{"a":"säflika","b":"nn","c":"","d":[" = huslöker? barba jowis är syfylla . . . oc hetir huslök LB 3: 143 . " sivdhgres som hetir barba lous thz är säfilla " ib 164 ; se Macer Floridus v. 739 f.; jfr Franska joulbarbe. Jfr sipul."],"e":["-ylla )"]},{"a":"sägdh","b":"nn","c":"","d":["yttrande, uttalande. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 6: 45., O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 134 f. Jfr döds sägdh?"],"e":[]},{"a":"sägdh","b":"nn","c":"","d":[" = säghn 1. eng irugher gudhelika snilles kännswen . . . wtletahde konunga oc fornomptoga manna sägd oc diktan Su 223 . Jfr gen-, motesägdhd."],"e":[]},{"a":"säghia","b":"","c":"","d":[" , se sighia."],"e":[]},{"a":"säghl","b":"nn","c":"","d":["segel. " acadion första sägil i skepeno " GU C 20 s. 6 . " the scholo gaa til segels Stb 3: 243 (1495). wm swa hardelika ginge ath masten skwlle hwggas affwer bordh, göras meer äller myndre seghel, löpa til looff til baka . . . " PMSkr 12 . strax skiparen läth wpwinda seghlith ib 88 . " tha skipith gar wndy segleno ib. tessen ärw lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallas, än tha the göras j haffweno wnder seghel " ib 91 . " the sttrwko syn segell " Troj 108 . - i bild. for än sa kan wara bestält. ath man magh windhä sägel och bliffua bij sin silatz til ände GPM 2: 40 ( 1502) . " men jak ma nw sköth säya som myne förfädher j wastena sagdho, mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge etcʳᵃ " PMBref 336 ( 1519) ."],"e":["sägel GPM 2: l40 (1502) . sägil GU C 20 s. 6 . ","seghel PMSkr 12, 91 . ","segel: -s STb 3: 243 ( 1495) . ","segell Troj 108 . ","seghlith PMBref 336 ( 1519) ; PMSkr 88 . "]},{"a":"säghl","b":"nn","c":"","d":["segel. " the wundo säghl ok sighldo swa " Fl 1971 . Fr 2371 . RK 2: 9062 . BSH 5: 303 ( 1508) . tha skipith gör wp seghleth PM XII . " sigh skipmannomen at the lätin sköt (stryka) säghlin " Bil 251 . wndi standande säghle ib 579 . " siglde foresagde abote . . . mz standande seghil oc snarasta bör hem til änglandh " Lg 3: 50 . " the fälte theress sägil " RK 2: 8475 . ib 3: 3298 . " i thet the skulle fälla theres sägell och löpa theres wäägh, finge the see ith stort sägell söder i swndhet " BSH 5: 502 ( 1512) . " at kristoffer skulle strax till seegels effter the jakther ib. tha the ginge tiil seglss " BSH 5: 96 ( 1506) . " the skyndadehe sik . . . til säghls " Fl 52 .the (vingarne) waro som annor säghel stoor Al 8707 . PM XVII . " konungen hadhe xl segell (d. v. s. fartyg) " RK 3: 3302 ."],"e":["säghel Al 8707 . ","sägel RK 2 . 9062. sägell BSH 5: 502 (1512, på två st.) . sägil RK 2: 8475 . ","seghl: seghleth PM XII . ","segl: seglss BSH 5: 96 ( 1506) . ","segel PM XVII . ","seegel: -els BSH 5: 502 ( 1512) . ","segell RK 3: 3302 . ","seghil Lg 3: 50 . ","sigel RK 3: 3298 ; BSH 5: 303 ( 1508) . ","sigill Fr 2371 ), "]},{"a":"säghlboen","b":"","c":"","d":["redo att segla, segelklar SR 12 (S. Ljung, Söderköpings historia 1: 340)."],"e":["siäghäl- )"]},{"a":"säghlgarn","b":"nn","c":"","d":["segelgarn. Skotteb 400 (1465-66, Kämn), 457 (1471-72, d:o)."],"e":["segel- )"]},{"a":"säghlläript","b":"nn","c":"","d":["lärft till segel. the sendes til danszke effter segel lerefft med lasse Stock Skb 283 (1489, Skip) ."],"e":["segel lerefft )"]},{"a":"säghlsten","b":"nn","c":"","d":["magnet. " magnes . . . seygl steen " GU C 20 (hand 2) s. 110."],"e":["seygl steen )"]},{"a":"säghlsten","b":"nn","c":"","d":["magnet. " en man letadne dyra stena fan en siggil sten (magnetem) ok vplypte han mz sinne egne hand . . . ok ledhe skipit ok styrdhe vm han ok mz honom til trygga hampn " Bir 1: 400 . swa som siggilstenin draghir til sik iärnit ib. ib l0. holler quinnan een sigelsteen j sina hand ta föder hon sakteliiga oc snarliiga LB 7: 277 . ib 159 . han . . . loth byggia eet mönstir, oc loth hwälfwa thz mz säghil steen ST 139 ."],"e":["siggilsten . ","siggilsten . ","sigelsteen . ","sigilsteen LB 7: 159 ), "]},{"a":"säghlträ","b":"nn","c":"","d":["mast. " thz skip som hauir mist styrit oc säghilträit " Bir 2: 171 . " thz skip än hauir säghilträit ib. ""],"e":["säghilträ . ","siägl trä L.)"]},{"a":"säghn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) det som säges, utsaga, ord, ytteande, uttalande, tal. syntes mik at eder nade haffde bäther behoff 2 än en epter theris seyn ther förre har warit i handel med them HSH 16: 112 (1527, Brask) . 2) yttrande (i en rättsfråga el. li en sak som har rättslig betydelse); utsaga, uppgift. innan siex wykwr äpter thät hanom älla hans aurom thät (ɔ godzet) affganget wre äpter säghn twegia godhra manna NMU 1: 68 ( 1381) . - utlåtande (i en sak som förhandlas medllan två parter); skiljedom, bestämmelse. Gadolin Pants Bil 284 ( 1399) . tha tilbindher iac mic . . theta skipte opfylla äptir godha manna sängh SD NS 3: 5 ( 1415) . tho wiliom wi thet fylla anderstadz epter goda manna säghen ther prestenom är lagligit Svartb 400 ( 1442) . lagdes hanu fore epter nämpdinnes segn oc ransakan ath han scal koma nesta tingx dag här epter Uppl Lagmandsomb 7 (1490). ib 13 ( 1490) . " han bytte til werre oc jck til bättre hulkit jac sköt til nämpdinnes segn " ib 30 ( 1490) . " tha dömpe jak . . effter vj danne manna segn ok skatting " ib 84 ( 1493) .","3) påstående. " ath menniskian . . . är för fasth j synne seghn " Gers Frest 28 . ib 46 . " skal thy thenne psalmen venite äpther hälgra kännefädhra sägn oc skrifft ekke tilskriffuas moysi " JMÖ 20 . 4) omtalande, berättande, berättelse. narracio . . . est rerum gestarum exposicio vt trykilse ok sägen GU C 20 s. 242 . " nw are här kompne hemelige segner, athij . . . GMP 2: 13 (1504). "","5) tal, prat. bidhiom wi idher . . . ware thet swa, at nokor wilde ont tala mellom idher oc oss . . . at i ängin sägn i tholike mato höra wilin Rydberg Tr 2: 467 ( 1388) . skal konunge . . . engen segn tro oppa nagor aff them (ɔ råden) vtan then som sa siger wil tilsta och then sak rättes for reikesens radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. ta fwnnom vi thz sa for rettin, at thz var eet hwmmamal och vwena seeng JTb 87 ( 1498) . " aff gisson och sägn " BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) . - Jfr for-, gen-, hör-, mis- (Sdw 2: 1268), mot-, mote-, ne-, til-, unt- (äv. Sdw 2: 831) säghn, ävensom saghn."],"e":["sägn . ","segn . ","säghen Gadolin Pants Bil 284 ( 1399) ; Svartb 400 ( 1442) . ","sägen GU C 20 s. 342 . ","seyn HSH 16: ; 112 (1527), Brask). sängh SD NS 3: 5 (1415). seeng JTb 87 ( 1498) . ","segner GPM 2: 13 ( 1504) ), "]},{"a":"säghn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) det som säges, utsaga, ord, yttrande, uttalande, tal. mz . . . wiisa manna sägn (Cod. A saghu 113) MB 1: (Cod. B) 536 . wi hördom aff thinna propheta sägn (dictis Bir 1: 227 . al thingh sta äptir thinom vilia ok blifwa j thinom ordhom ok sägn (in tuo verbo permanet) ib 76 . aldrugh manz sägn ä sällan osan GO 836 . " hwa sina bygningn sätir äptir hwars mans sägn hon wardhir illa bygdh " ib 942 . " huru vilin ij nu tro vare säghn " KL 396 . " oppinbaras thänna manna sägn " ib 397 . " thässin idhur sägn (sermo) är ey sanno liik " ib 382 . " är thänne säghnin fals ok hadhuetilse " ib 385 . MB 2: 377, 380, 391 . komo the oppa en stad, hvilken siälin görla viste, vthan nokors mans säghn (nemine narrante), visseliga vara skärsla eldir Ansg 179 . " epter theres raadh ordh oc segn " BSH 4: 111 ( 1486) . ","2) yttrande ( i en rättsfråga el. i en sak som har rättslig betydesle); utsaga, uyppgift. äpter flera godhra manna vitne oc sägn war thet stykke leiest ther fore gifuit ok änkte meer SD NS 1: 30 ( 1401) . - utlåtande (i en sak som förhandlas mellan två parter), skiljedom, bestämmelse. thet wil iac . . . äpter thera säghn . . . herra päthar porsa vidher läggia ByH 1: 181 ( 1377). then fulnahdin vil jac . . . anamma äpter thera fornempda säghn ib. tilbinder jak mik ok mina arfua halstene ok hans arfuom goz wider legghä swa som hanom at nöger, epther begghas wara wena segn SD NS 1: 60 ( 1401) . hustrv cristin scal mik lika göra oc i mino minne bliua . . . efter godha manna säghn eller oc enom stadz rät ib 69 ( 1401) . " tilbindir iak mik . . . henne swa got godhz i geen fulla . . . epter säghn dondemanna " ib 227 ( 1403) . at hwilka fiwra manna mietzordhum ok sägn i thesse mato [iak] läter mik wäl . . . atnöghia ib 2: 33 ( 1408) . fylle vp äghandenom som smidhia lather thz som honum fatas epter godha manna sägn SO 71 . " tiene for lön epter hans lerdom epter twa goda brödra segn ib 81. " ib 85 . " iak . . . wil rättä idher opp allan then skadha iach haffuer idher giort effter idher egnä segn (up ywes sulues seghen) " Va 23 . - bestämmelse, afgörande, utslag. sculu the !UDDA_TECKEN?: brut) skiutas til fadhir confessorem oc eptir hans doom oc sägn näpsas oc rättas VKR 34 . ","3) påstående. " ath menniskian . . . är för fasth j synne seghn " Gers Frest 33 .","4) omtalande, berättande, berättelse. " första salugh fru saa clementem ok kiände hanum aff säghn Bl 350. af ensampne sänginne vadh han brännande til hänna kärlek " Gr 286 . " kom thet största räghn ther man . . . hafwer hört aff säghn " Al 5886 . - berättelse om i forna tider timad tilldragelse, saga. enä segn fram at sighai Fl (Cod. C) s. 74. l ","5) tal, prat. " wm the ordh oc seghn, som mellan the fornempdo frw abdisso oc mic waro fördh, for hulken ordh oc säghn mic hopa til gudh . . . at jac gansligha wrsaka ivir-, mot-, ne-, til-, um-sägyn, äfvensom saghn. ""],"e":["säghnar þing , "]},{"a":"säghnare","b":"nn","c":"","d":["utspridare av rykten? Lagerbring Saml 2: 267 ( 1464) . at hans nahd skal oss . . . ecke fornedhra eller noghre wrange sighnere pa oss troo eller sättia, som for pa ferdom warit haffuer ib 270 ( 1464) ."],"e":["seghnare . ","sighnere )"]},{"a":"säghning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr nesäghning samt unt- (äv. Sdw 2: 830), vidher- (Sdw 2: 959 (sighning."],"e":[]},{"a":"säghning","b":"nn","c":"","d":["tal, ord; rykte. " hiit föres mongahanda tydende och sägninger i landet som wj nöduge höre " FH 6: 106 ( 1497) . Jfr ne-, und-, vidher-säghning."],"e":["sägninger FH 6: 106 ( 1497)), "]},{"a":"säian","b":"","c":"","d":[" , se saian."],"e":["säiän , ","säiin"]},{"a":"säilan","b":"","c":"","d":[" , se saian."],"e":[]},{"a":"säker","b":"","c":"","d":[" , se saker."],"e":[]},{"a":"säker","b":"","c":"","d":[" , se siker, sikerhet, -liker."],"e":["säkerhet . ","-liker"]},{"a":"säker","b":"","c":"","d":[" , säkerhet, -lika, -liker, se siker, sikerhet, -lika, -liker."],"e":[]},{"a":"säkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr ursäkia (Sdw 2: 865)."],"e":[]},{"a":"säkia","b":"","c":"","d":[" , lv. L:"],"e":[]},{"a":"säkker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) säck, påse. " saccus ci säkker " GU C 20 s. 535 . j sama seggin som knwth gaf peninga wth j then sama seggin fik han peningana j gen medh och jnte annath minth ATb 2: 285 ( 1486) . vij siecker humble STb 5: 350 (1521, Kop). - ss skymford. Jfr H. rone, Konung Alexander 239. - Jfr gryn-, har-, hoftyghe-, humbla-, iordha-, kapo-, lädher-, mat-, miol-, noppo-, pulver-, poänning-, pänningasäkker. "],"e":["*säkkia draghare","secka- . ","sekkie- . ","secke- . -dragere. -drager, ","*säkkia sadhul","sekkiasadhel )"]},{"a":"säkker","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) säck, påse. leon drogh säkkia ok widh som asne Bil 627 . bödh han sinom swenom, at fylla thera säkkia mz hwete, oc läggia alt thera silff som the hafdho wtgifwith fore kornith öwärst i säkkiana, hwars thera silff i sin säk MB 1: 242 . " later ent hera brödhra op sin säk, oc finder thz sama silff i säkkenom ib. läto the alle op sina säkkia, oc fan hwar thera sit silff i sinom säk " ib. " dömdes anders olfeffsson rackoyla sin säck med vij karp stampe myöl linnan iii wikur " BtFH 1: 216 ( 1507) . Bu 170, 174 . Bil 52 . MB 1: 244, 245, 246, 247, 248, 2: 24 . Gr 277 . GO 406, 862 . Fl 758 . Bir 1: 369, 2: 291 . " swasom ypin säkkir " ib 76 . " göris som en täth sömadher säkker aff mywkth lädher, oc widher säkken en pipa aff trä som widher säkkia pipor pläghas " PM 13 . - ss skymford. bliiff nw ther thu gammal säk Al 495 . ","2) säck. " bland Judarna brukad grof klädnad. kläde j säkkiom " MB 2: 349 . Jfr har-, harklädhis-, humbla-, iordh-, kapo-, klädha-, korn-, koto-, mat-, ordha-, pänninga-, skin-, stra-, söm-säker. "],"e":["säkkia klädhe , ","säkkia silver","seckia sölffuer )","säkkia smidhe","seckia smyde )","säkkia väver , "]},{"a":"säkkia","b":"vb","c":"v.","d":["slå i säckar, säcka. sacare säkkia GU C 20 s. 535 . Jfr insäkkia."],"e":[]},{"a":"säklös","b":"","c":"","d":[" , se saklös."],"e":[]},{"a":"säkpipa","b":"nn","c":"","d":["säckpipa. " quod bicornem fistulam, vulgari gentio seeckpipa dictam, secum ad pascua ferant (om herdarna i Norden) Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVIII c. 31. ""],"e":["seeck- )"]},{"a":"säkpipare","b":"nn","c":"","d":["säckpipeblåsare. ss tillnamn. " cecillie sakpipers " Skotteb 61 (1461-62)."],"e":[]},{"a":"säkpipirska","b":"nn","c":"","d":["hustru till el. änka efter säckpipeblåsare. ss tillnamn. cecillie sakpiperske Skotteb 31 (1460-61)."],"e":["sak- )"]},{"a":"säkt","b":"nn","c":"","d":["böter. " lagman skal alla säkt vpbära for alla atgädhir (för atgiärdhir) biorna oc wargha, swa oc firi all leghohjona bruth " SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . Jfr hovudhsäkt. "],"e":["säktar mal , ","säktar orþ","säkta- )"]},{"a":"säkt","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr ivir- (Sdw 1: 624), ur- (Sdw 2: 865)."],"e":[]},{"a":"säkta","b":"vb","c":"v.","d":["tilltala inför rätta, lagföra. (?) thesse äpterscrefne ärw the, som jon kruse skullo sakthado vth the päningha, ther honom befälth är J'Tb 54 (1468)."],"e":["sakta )"]},{"a":"säkta","b":"vb","c":"v.","d":["tilltala inför rätta, lagföra. ängin borþe sakta ällä sökia firi hözlum SR 57 ."],"e":["sakta )"]},{"a":"säkta","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. släktas, v. 1) släktas, brås. han släktades oppa syn fader Trf 242. ","- Jfr vansläktas och välsläktadher (Sdw 2 1035)."],"e":["-ades )"]},{"a":"säl","b":"","c":"","d":[" , se siäl, m."],"e":[]},{"a":"säl","b":"","c":"","d":[],"e":["sälia boþ","sälie- . ","sälje- . sälla boþ L.), "]},{"a":"säl","b":"av","c":"adj.","d":[" L. säll, lycklig. diäuulen . . . prädicaþe for hanom . . . huru dighar ysäld är ii väruldene. ok sagþe þän vara sälastan. sik drape sialvar guþi tel heþar Bu 171 . MD 68 . " then är säll them daghomen naar " MB 1: 21 . thän är säl som hwlt hws sökir GO 323 . ib 136, 169, 316, 911, 1083 . hon sagdhis . . . aldre wara säl för än hon finder then hänne an väl Fl 600 . " kan thu thetta göma väl, tha vardher thu aldre vtan säl " ib 544 (säl skulle här kunna fattas ss subst. med bet. sällhet, lycka, möjl. ss en af rimmet föranledd vexelform till det annars ss enkelt lord ej anträffade säld). säla äro ofructsamlica Bo 198 . " the förra saato hele oc säle " Al 8922 . " sällir är iak, at iak naghot sin saa tik " Lg 3: 21 . " the land äru säll . . . ther kunung haua äpte ärfda rät " KS 11 (28, 12) . " j sälom thingom oc j genuerdhoghom (in prosperis et adersis) " Bir 2: 44 . " som . . . bremss och bencth brwnsson ey anneth förmode, wtan alth helth och sälth skwlle warit i dag " BSH 5: 303 ( 1508) . - med gen. thäs betecknadne orsaken el. anledningen. han hämpdis sins fadhers thäs är han sä´l Al 798 . ib 6216 . " tha kan thu pröfwa thin fordeel ok ma thäs blifwa säl ok heel " ib 2160 . - i lyckönskningar och helsningar. säl se þin moþer Bu 78 . baþ hana mz heþer hela sitia ok säla af hans vägna som alla sina vini gör goþa ok helaa ok säla ib 12 . " sitin hele och sälä " MD 382 . " badh honom koma hel och säl " RK 2: 4681 . ib 3: (sista forst.) 4300 . " hälsäl sägher mangher man ok menar hans tasko ok ekke han " MD (S) 249 . - i afskedshelsning. far nu hel oc säl Bu 521 . han badh thz folk heelt ok sält Al 5846 . " blifwin badhe heel ok säl " ib 4244 . " nu lifuin badhe häl ok säl " Fr 2892. - Fl 559 . - säll, salig. then som ärlikaster är som gudh siälwer, han är fulkomin aff sik siälwom ewerdhelika, oc säll aff sinom siälffs guddom MB 1: 126 . wilie han (Gud) . . . af flere ware säle, swa at the vnderstodho hans fäghrind oc sälikhet ib 37 . " säl äst þu adriane þy at þu eghnar þät goz huarte lefpe þik faþir älla moþer ok säl är iak som þik se cristen " Bu 519 . " är väl värt at fatik människia kallas sääl " Bo 65 . " säle äru the som andelica äru fatike ib. " KL 189 . MP 1: 19, 25 . " säle äru th som kalladhe äru til ihesu christi brullöps kost " ib 199 . " säle äru the som sagho ey mik likamlika. ok tho trodho a mik " ib 2: 27 . - salig, åtnjutande evig salighet. diäwlin . . . sagþe han sälan varþa. än han drape sik säluar ok wrþe guz martir Bu 172 . stoþ (hon, näml. Jungfru Maria) up af döþ ok varþ likamen säl mäþ siälene ok foro baþen säl tel lhimirikiz ib 15 . " vilt thu . . . hanum (d. v. s. Kristus) thiäan: tha wardher thu säl mz hanum: tha han kombr at döma alla (världena) " Bil 125 . " hwilkin renlifwis mans som astunda at äwärdhelika säld wardha " Ber 178 . " the skulu vara säle mz äuerdhelike sälikhet " Bir 3: 188 . " sält liiff (beata vita) " ib 2: 32 . - i förbindelse med aminnilse bildande ett uttryck som återgifver Lat. ²beatæ memoriæ². konung karl aff säla amynnilse FH 5: 115 ( 1487) . ib 47 (1467, nyare afskr.), 48 (1467, nyare afskr.), 50 (1467, nyare afskr.). epter . . . biscop jönses dödh sele ominnelse ib 7: 83 ( 1510) . - salig, helig. om helgon. hänna (abbedissans) kädhis rynkio bära vitne at hon är ey mins säla benedictz dottir Bir 3: 214 . - Jfr ar-, faghnadha-, ful-, iäm-, lykko-, o-, sigher-, styre-, vina-säl samt usäl, väsäl."],"e":["säll MB 1: 21, 126 ; RK 3: (sista forts.) 4300 ; (nom. pl. n.) KS 11 (28, 12) . ","sääl Bo 65 . ","sällir Lg 3: 21 . säld Br 178. siäl MD 68 ),"]},{"a":"säl","b":"","c":"","d":[" , se siäl, m."],"e":[]},{"a":"säl","b":"","c":"","d":[],"e":["sääl . ","seel . siäld, adj. L.. säll, lycklig. beatus . . . helager ok seel GU C 20 s. 52 . " kok ok gör os hela ok säla war gudh ok war härra " SvKyrkobr 328 . " huilken hälst som tror, oc wardher döpther han skal sääl wardha " JMÖ 155 . - i förbindelse md aminnilse bildande ett uttryck som återgiver Lat. "beatæ memoriæ". medhen wy hafuom ther pa aff högbornom förstom aff siælä amynnilse konung karl lok k. lcritiern etc. frelse til ewig tiidh FMU 5: 476 (1495? samtida avskr.). - Jfr osäl samt usal (Sdw 2: 866), väsal (Sdw 2: 1066)."]},{"a":"säla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["sälo framganer , "]},{"a":"säla","b":"","c":"","d":[" , se sala."],"e":[]},{"a":"säla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","säla sik , prisa sig lycklig. fik han bradha bother ok sa wäl ok säladhe sik ok lofuadhe gudh ok mariam magdalenam Bil 276 ."]},{"a":"sälbodh","b":"","c":"","d":[" , se siälbodh."],"e":[]},{"a":"säld","b":"nn","c":"","d":[" Jfr osäld samt ysäld."],"e":[]},{"a":"säld","b":"nn","c":"","d":[" L: Jfr framsäld."],"e":["sald )"]},{"a":"säld","b":"nn","c":"","d":["Jfr osäld samt usäld, väsld, ysäld."],"e":[]},{"a":"sälda","b":"vb","c":"v.","d":["sålla. " swa som hwete ristes ok sällas gynom saald " MP 2: 8 . " thu rensadhe hon ok säldadhe swa som hwete " Bir 1: 399 ."],"e":["sälla . "]},{"a":"säldan","b":"","c":"","d":[" , se siädan."],"e":[]},{"a":"sälebodh","b":"","c":"","d":[" , se siäla bodh under siäl, m."],"e":[]},{"a":"sälelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lyckligt, med framgång. ath j maghen swa styra idher och idher rike och alla idhra vndhirdana rätwiislegha och sällegha här j jordrike SkrtUppb 199 . aldra wadelicasta frestilse är thet, ath enne människio gaar altidh sälica vtan frestise MP 5: 195 . Jfr osällika."],"e":["sälica . ","sällegha )"]},{"a":"sälelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lyckligt, med framgång. hulkins släkt om langa tima hafdhe väl oc sälelica i hand gangit Gr 259 . han styrkte land säleka Bil 875 . " ledhara hulke hona magho sälika (feliciter) ledha til gudh sin brudhgoma " Bir 1: 272 . " at halda sälelika sins likama sighirlikhet " ib 326 . " tee thz daghlica vara sälelica fulkompnat " ib 3: 114 . Lg 3: 562 . " epter sälika lifnat (för lifuat). ok mz godhum rät landum radhit. doo han innan capania " Bil 377 . MB 2: 250 . - säll, saligt. at the matte sällica bliua mz mik Bir 2: 286 . " swa wardher ärwodhet läth oc timen stwnther i gudelike skadhan sälegha förnöther " LfK 52 . " hulken som älskar thz älskande gagnar, han sälika brindher " Su 16 . bytande säligha (feliciter) wärldsrike i hymerikis rike Lg 3: 348 . - Jfr osällika."],"e":["-ligha- . ","-liga Lg 3: 562 . ","sällica Bir 2: 286 . ","sälika . ","säleka . ","säligha )"]},{"a":"säleliker","b":"av","c":"adj.","d":["lycklig, lyckobringande, välsignerik. " thz war iado et sälikt raadh " Al 1055 . - säll, salig. tha skulle han thäs bäter magha ok skäligh wara alla dagha Al 3030 . " huar gudi tiänar han er säligh " RK 1: 66 . christi wilie som är. ath alle mennisker skule wardha säligha BersFrest Inl. är ängilsins renlekir sälicare Bo 43 ."],"e":["sälier . ","säligh )"]},{"a":"säleliker","b":"av","c":"adj.","d":["lycklig, lyckobringande, välsignelserik. - säll, salig. gud siälfwer elskar hwaria ena selogha mennskio swa som sith barn SkrtUppb 220 . hustrv jngridh, nw j selich amynnilse STb 3: 178 ( 1494) ."],"e":["selich . ","selogh )"]},{"a":"sälelikhet","b":"nn","c":"","d":["och m. (MP 1: 29) lycka, framgång. hulkaledhis världzlikin lykka oc sälikhet fik omskipte mz them Gr 259 . Bir 2: 280 . MB 2: 277 . " badhe j genwrdho oc sälikhet " KL 61 . ib 106 . Bir 1: 259 . " höghfärdhas ey aff sälikhet (prosepriate) " ib 2: 127 . Ber 204 . halda . . . ödhmiwkt i selikhet (prosperiate) ib 172 . " i thässa hems sälikhet (prosperiatbius) " ib 175 . " liffwin j sälighet (bene valete) " MB 2: 313 . - sällhet, salighet. wille han (Gud) . . . at flere ware säle, swa at the vnderstodho hans fäghrind oc sälikhet MB 1: 37 . " mannen hwilkän som altidh hadhe varith j sanne sälelikhät om än han hafde gömt thit budhordh " Gr (Cod. D) 366 . " ängillin ok een höuisk människa. the hawa en atskilnadh mällan siin. tho ij sälikhetinne oc äkke i dygdhinne " Bo 43 . kände han them af sälikhetinne ib 64 . " byrghiaþe war helare förto sälikheet mz öþmiuktenne sighiande säle äru siälfwiliandis fatike " KL 189 . " aff atta sälikhetir " ST 5 . MP : 275 . saa . . . hälghra manna skipilse ok säloghhet KL 320 . " koma til äuärdhelikit liiff. hwar som badhe siälinna oc licammans ful ok fulkommin sälikhet är " Bo 103 . Ber 206, 213, 236 . " faa äurdhelica sälikhet " Gr 315 . Bo 130, 231 . Bir 1: 371 . MP 1: 29 . LfK 128 . Ber 2, 264 . " af hymerikis sälikhetz mistilsom " Bir 1: 327 . " i hymmeskom sälikhetom " Su 83 . säligheet ij himerike faa Al 6288 . " han (Kristus) är sander wisdomber oc äwinnelikt sälighet, allom thom som a han tro " Bil 536 . - Jfr osällikhet samt salikhet."],"e":["-hät Gr (Cod. D) 366 . ","sälikhet Ber 204, 213 . ","sälighet ib 213 . ","sälikhet . ","sälikheet KL 189 . ","selikhet Ber 172 . ","sälighet . ","säligheet Al 6288 . ","säloghhet KL 320 .. pl. -ir,"]},{"a":"sälelikhet","b":"nn","c":"","d":["loch m. lycka, framgång. fawidzska manna sälighet (prosperitas) är the nadhinna gaffwer, thär gudh giffwer SpV 259 . - sällhet, salighet. vilde han ey at enast aterböta wan skadha vtan häldir wan stadga j myklo högtidhelighare sälaghet föra Prosadikter (Barl) 10 . " aff hans winstra fodhz sare wthflöth os sälihetinne (salutis) döpilse " Mecht 76 . " thätta ordhit passio . . . läther mik aminnas the sälikhet som iak bdewiste minom owinom (hoc autem erbum . . . recolre me facit fidelitatis quam meis exhibui inimicis) " ib 99 . thy at swa myklo meer som owinener wprisa a mote them thäs mer tha trifwas the ok styrkias i gudhz kärlek mz sällikhet (eo validus in amore convalescunt) ib 388 . - Jfr osällikhet samt salikhet. "],"e":["sälikhet Mecht 99 . ","sällikhet ib 388 . sälighet(h) SpV 259 ; ","-inne Mecht 76 . sälaghet Prosadikter (Barl) 10),","*sälelikhets örare","sälihetz- . ","sälighetz )"]},{"a":"sälhet","b":"nn","c":"","d":["lycka, ramgång. fawiska människio sälhet (prosperitas) SpV 259 . läntelighin sälhet (prosperitas) tilledhir hoghenom trygghetena ib 410. Jfr osälhet."],"e":[]},{"a":"sälhet","b":"nn","c":"","d":["sällhet. Gers Frest 28 ."],"e":[]},{"a":"säli","b":"","c":"","d":[" , se sali."],"e":[]},{"a":"sälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) sälja. " at jak selde mordwikena för xxxvj markir " JämtlDipl 146 ( 1396) . ath iak sel mith konnugoz ib 156 (1406?). them, som han then forskrifna qwärnena giwer eller geller eller sääl NMU 1: 83 ( 1399) . " haquon magnisson solde ok vpläth . . . herra andris . . . 1 fiärthungs attung jordh " SD NS 3: l88 (1415). kännoms wi . . . hafwa skipt ok säth met beskedhelikom mannom ingemunde i öhaffn ok hans soni II öris akir jord ib 271 (1417, yngre avskr.). kennis . . . mik hafua salt beskedlikom manne olaff ioansoni en halfuan gardh . . . som ey är gafuum gifvit ok salum salt ib 305 (1418, Jämtl.). . . . ok hon haffde giorth mester conradh oppa et saath häräztingh mäctogan ok myndogan ath siälia (!) eller skipptha eldler annurledhis sich affhena . . . Svartb 360 ( 1437) . the säli ok läthi beskatta gull sylwer oc annadh som siälande är SVklE 162 . " waro sex bondher . . . jnne for wan syttiande räth . . . om eth pansar som rauit sagdhe adh han haffde saltom " ATb 1: 13 ( 1453) . " rauidh sakir iij mark for thet han saldhe twem eth " ib 1: 236 ( 1465) . athe, som lösth salth haffua, skulo latha wäghat, som tillbör, ok siälath lösth STb 1: 206 ( 1479) . ath jach . . . witterligan sel ok vplater mynom kera stiwffader . . . allan myn fadernes deel SJ 2: 96 ( 1487) . ath for:ne hustrv anna hanom j gen vplot stangh jordh . . . fore xij makrl, som ther manna mellen köpis och seligx STb 3: 456 ( 1499) . " med thette breff säl oc oplater . . per . . . ene stenbod " ib 5: 238 ( 1519) . item selde jak olaff peder hustrv en grön kappo aff deldher misth for viij mark HLG 3: 66 (1523). item en haffwer jak jn sacario en gambla brwna kappa, hon är seldh för vi mark ib 67 ( 1523) . item selde jak en lesth korn för viii makr oc xl lib 113 (1528). - sälja, åstadkomma att (ngt) blir sålt, vinna köpare åt. Jfr Sdw 2: 1311. - sälia bort, bortsälja. claus . . . schulle latha schatta hestana . .. selie bort thöm strax eller j höst STb 3: 243 ( 1495) . thy mynskes hopen sälyandis borth the hönor som plägha gala PMSkr 256 . - sälia ut, utsälja. item thetta förᵈᵉ klädhen haffwer jak vth selth HLG 3: 67 (1523). Jfr utsälia. - Jfr undansälia (Sdw 2: 811) och osalder."],"e":["siälia Svartb 360 ( 1437)","konj . ","selie STb 3: 243 (1492). pl. 3 pers säli SVKlE 162, refl. säls SpV 215 . ","seligx STb 3: 456 ( 1499) . ","selde JämlDipl 146 (1396); HLG 3: 66 (1523), 113 (1528). seldhe ATb 1: 23 ( 1454) . sald(h)e ATb 1: 236 ( 1465) ; PMSkr 69 . ","saalde ib 68, 70 . ","solde SD NS 3: 88 ( 1415) . ","saldhir SpV 215 . ","salt SD NS 3: 305 ( 1418) . ","solder SJ 2: 126 ( 1488) . f. seldh HLG 3: 67 (1523). supin. sälth JämtlDipl 145 ( 1392) ; SD NS 3: 271 ( 1417) , yngre avskr.). selth Neuman Vokbal 77 ( 1449) , ib (1452) ; HLG 3: 67 (1523). sleth (fel för selth) ATb 1:23 (1454). saalth JämtlDipl 129 ( 1376) ), "]},{"a":"sälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lemna, öfverlemna. " thz sama silff hawom wi ater fört thik i händer at sälia " MB 1: 245 iak vil idher gudhi ij hand sälia Iv 875 . ","2) sälja. " hvar slom köpe jord eller säl " SR 1: ib 2 . " wäghfarände mannum at silliä matt ok hästä foodher " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). afhände nokor androm fäghkopar oc säl androm ib 638 ( 1347). säliä kläþe oc annät goz ib 639 . " hwa som falsän kopar säl " ib. " wi hawum !UDDA_TECKEN?: hawum) saalt domkirkionne . . . thrättam örtughlandh jordh . . . fori trettam markir lödhu siluir " ib 6: 65 ( 1348) . " thet iec laghlica salt hawer . . . jon thörkilson . . . thetta mit . . . godz . . . for sex pund mässing oc ena sylffskeedh om fyra lodh " ib N 1: 6 ( 1401). kännis iak . . . mik hawa salth . . . raghwalde i granby ɉ [1/2] atwngh jordh . . . foe xii swenska mark, lmik fran ok minom arwm ok raghwalde i granby til ok hans arwm ib 307 ( 1403) . ib 11 ( 1401) o. s. v. hon hafþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folkä Bu 11 . " han var forraþen ok saldar af sinom svene " ib 138 . " swa som iudha saldho war herra for xxx päninga. swa lät titus sälia xxx iudha for en pänign " Bil 317 . " niotighi tusand ok vij M judha saldus wnder träldom " ib. " at wi säliom han (vår broder) waarom frändom ismaelitis " MB 1: 231 . " säl nakar man sina dotter annödhogha " ib 335 . sälia sina äghor ib 373 . " wardher thin brodher oc thin granne fatigher, oc säl sina öghor fore fatikt werdh " ib 374 . " hwa som säl androm hws innan borgha wägh ib. säl nakar man androm hws i landzby " ib. " en man . . . saalde akir " KL 139 . " hwa ey var akrin i thino valde badhe saldir ok osaldär " ib. " hwlkin swa som siäl klippningh äller siälskin äller märskin for nöthskin " SO 19 . " fins thz falth a windögha äller saalt " ib. " the haffdho . . . saalt alt theras " LfK 21 . säl skipith PM XIII . " säl skiparen skipith ib. " Bil 263, 650 . MB 1: 375 . KL L135, 140. Bir 1: l113. SJ 2 ( 1420) o. s. v. SO 20, 22 . Lg 3: 29, 30, 638 . " thry thing som scrifwas j almoghans laghom, eet kallas at ägha annat at sälia thridhia at köpa " Bir 2: 163 . " annat stykkit callas at sälia nu säls nakat thing stundom for fatikdom oc stundom for owiruälle oc orätuisa doma ib. kördhe var herra ihesus wt w mönstreno them som ther köpto ok saldo " Bo 120 . " han egnaþe annars. ok salde gärn at gauom (d. v. s. tog mutor) " Bu 418 . - bildl. adam ok eua saldo wärdena for eth äple Bir 1: 108 . säilia the mik mz sinom mun ib 166 . "],"e":["sälia VML I LB 1 . sialia L.; Bir 1: 166 ; Lg 3: 638 . ","säll MB 1: 375 . ","siäl SO 19, 20 . ","sällde VML II J 1 (på fyra ställen); SJ 40 ( 1427); -o Bir 1: 113 . ","selde Bil 650 . salde. saalde KL 139 . ","solde Lg 3: 30 ; BtFH 1: 154 ( 1507) ; FH 5: 230 (1516); -is BSH 5: 118 ( 1506) . ","soldhe Lg 3: l29. part. pret. sälder L.; -a SJ 41 ( 1427) . ","salder . ","sälth ib 219 (1403, gammal afskr.). salt. saalt Bu 11 ; SD 6: 65 ( 1348); MB 1: 373 ; SJ 2 ( 1420) o. s. v.; SO 19 ; LfK 21 . ","solt SD NS 2: 89 ( 1409)),","sälia bort , ","sälia ut , "]},{"a":"säliare","b":"","c":"","d":[" , m Jfr buxboms-, fat-, vax-, vidhiosäliare."],"e":[]},{"a":"säliker","b":"","c":"","d":[" , se seliker."],"e":[]},{"a":"säliker","b":"","c":"","d":[" , se säleliker."],"e":[]},{"a":"sälirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr klädha sälirska."],"e":[]},{"a":"säll","b":"","c":"","d":[" , se säl, adj."],"e":[]},{"a":"säll","b":"","c":"","d":[" tak byärna ysther och säll (för salt?) och smör honum ther medh LB 2: 70 ."],"e":[]},{"a":"sälla","b":"nn","c":"","d":["medsyster. " siungum guþi sata sällor (sociÄ) " Bu 25 . " wordo the goda selle " MD 445 ( i rimsl.)."],"e":[]},{"a":"sälla","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe . ","impert . ","sälla ST 148, 243),","sälla sik , sluta sig (till). han selladhe si til een vngan man heth maghument ST 137 . ib 148 . " sälla thik in til abolon " ib 243 . ","sälla sik saman , sluta sig samman, så sig samman förena sig. skorpiones ok thässe draka sälladho sik saman oc wildo til sancti jacobs ST 476 . mange konunga sälladho sik saman wiliande moth honom stridha ib 510 . - Jfr samsälla."]},{"a":"sällaboþ","b":"","c":"","d":[" , se sälia boþ under säl, n."],"e":[]},{"a":"sällaskap","b":"nn","c":"","d":["sällskap, följe. the hälgho thre konunga komo mz myklo fölghe. ok hedhirlico sällaskapi Bo 1 . " lib 4. the . . . lledha hans kompana mz honom. oc thz varo twe röuara. thz rena sällaskapit " ib 197 . Jfr sälskap."],"e":[]},{"a":"sälle","b":"nn","c":"","d":["kammare. til höffdihinganna ther inne waro fore alexandrum i hans sälla Al 10349 . - cell, erimithydda, kostercell. thre ärmita waro j enom skogh hwar j sinom sälla KL 29 . ib 185, 193, 194 o. s. v. ST 392, 393, 396 . Lg 666, 667 . " ledde han j ena kirkio, h hwilke war bygdher en litin celle, j hwilkom som boddhe en gamal ärmete " Su 262 . otalika manghe . . . bygdho sik cellar oc smaa kammara i wingardhom oc akrom LfK 22 . " hwar brodhir scal hafua sin chamar oc sin cella " VKR 43 . " naar thu maat loflika j thinom sälla nakra stund dwälias " Ber 253 . " bidher thin forman thik nokra syslo göra. the thu gitir i thinom sälla giort älla annarstadh ib. " Bir 3: 170 . LfK 57, 59 . Su 83, 183, 263, 447, 456 . "],"e":["cälle: -anom Su 83 . celle),","sälla dyr","celladör )"]},{"a":"sälle","b":"nn","c":"","d":["1) kamrat, stallbroder, medbroder. " tha satte han äpter sik i landwärn . . . serin oc hans sälla geres . . . sampson hertugha. oc angreis sälla hans " Prosadikter (Karl M) 265 . ib 267 . Karl Magnus ed. Kornhall 44, 45, 48, 51. kärligh hilsse . . . för sendh med var härre käre selle besynnerlig gode ven som j skrive mik til om järn ad jag skvlle vnsätte jder med kräe sälle thed känne gvd ad thed är ekke j min makt GPM 2: 396 ( 1499?) .","2) karl; sälle. - skurk, usling. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 664 f. han wari fordömpder nw ok ää / med iudasse ok sälla thee ther nidre sitthia i heluits poth EK 3632-3634."],"e":["selle )"]},{"a":"sälle","b":"nn","c":"","d":["1) kamrat, stallbroder, medbroder. min käre sälle ST 463 . ib 455 . " wara hälghra manna sälle j hymerike " ib 463 . " the waro sworna samman som sella " RK 2: 2313 . - kamrat, stallbroder, följeslage. lhans eghin sälle han i häll staak RK 1: 1781 . " han mwnde ostyrlika ränna fra sina sälla ib 904. " ib 1590 . " ther kunne ängin känna sin sälla " Al 5435 . " bödh iosue sinom sellom (sociis) at waltra stor bärgh oc stener för mwnnen ällir jngangen j bärgxhulen " MB 2: 29 . - stallbroder, like. parmenium ok alla hans säla them dugher ey wäl alla mäla Al 2738 .","2) karl; ställe. " jnghen är ok wärre sälle en een vsulkommer til welle " MD (S) 265 ."],"e":[]},{"a":"sälle","b":"nn","c":"","d":["kammare. " bicellum li tweggia sella hws " GU C 20 s. 54 . - cell, erimithydda, klostercell. JMPs 400. ib. "],"e":["selle )","sälla dyr","sella- )","*sälla skopare","-skopore )"]},{"a":"sälning","b":"nn","c":"","d":["försäljning. " til huilkin sälnings, skötnings oc eurdelige tilegnilses visse oc vithnes börd är abo stadz incigle . . . hengt för thetta beff " Svartb (Skokl) 82 . Jfr ölsälning."],"e":[]},{"a":"sälning","b":"nn","c":"","d":["Jfr afsälning."],"e":[]},{"a":"sälskap","b":"","c":"","d":[" , se sylghskap."],"e":[]},{"a":"sälskap","b":"nn","c":"","d":["1) förhållande ss stallbroder; kamratskap, umgänge, förbindels. honom forbiwdz at haffua nagath sielskaph mz swennomän SO 6, . - stallbroderskap, förbund. bindom wi badhe sälskap (Cod. Asc. stalbroderskap 558) saman ST 457 . - (?) hwar sälskap läggir mz gudhi (nactus pacta dei) GO 549 . ","2) sällskap, samvaro med menniskor, umgänge. skal han göma thöm för syndeliakn lifnat ok af ont ok lorent säkskap (för sälskap) KS 534 (135, 57) . " alla handa spiil . . . är hiernan tha goth oc goth sälskap " LB 7: 181 . " sökya sik syndha tilfälle oc seelskap " LfK 59 . ","3) förbindelse, sammanslutning. fagher samqvämd, oc höffwist sälskap (confæderatio) är, at iomfru skal staa oc warAa for jomfrum Bir 4: 72 . ","thz är aff effrayms sälskapi ib 110 . " han drogh tädhan oc [till] eth annat sälskap som kallados filii ammon " ib 232 . - parti. the wildo antwardha stadhen demetrij sälskap (partibus) MB 2: 264 . - Jfr sällaskap."],"e":["sel- . ","seel- seel- LfK 59 . sielskaph So 6. selscapp SO 77 . ","sellscapp ib. " sälskab " Di 39 . dat. sälskapi. ","sälskappeno Su 379 )),"]},{"a":"sälskap","b":"nn","c":"","d":["1) kamratskap, umgånge, förbindels. hwat skal christi brwdh j thy sälskapino, hwadhan aff oprindir dödzsins tilfälle hwat sälskap haffwer liwsit mz mörkreno (Christi virgini que familiaritas cum personis unde oritur scandalum mortis? Que societas luci ad tenebras?) SpV 448 . - kompaniskap, bolag. Jfr Sdw 2: 1311. sades aff fore retta, ath thyle hampes breff ok hans fossetz < makt > breff, som the haffue, ath the quitte äre aff theris selschap i lubeke, ath the dömis vildh makt ok göre lagh ther fore, ath the jntet selschap siden thogho lönlige medh theris scriffuelse i lubeke, siden breffuin scriffne ware i lubeke STb 3: 14 (1492). ath ffor:ne tyle ok lhans fossert jntet selschap had thagit i lubeke ib 16 ( 1492) 2) sällskap, samvaro med människor, umgänge. - sexuellt umgänge. at gudz modher affladhe oc är iomffru, ey witandhes nakors manz sälskap (virgo virile ignonans consoricum) JMÖ 94 . - sällskap, följe. högfärdhin är största willo ande, lägghir thu sälskap mz änne (cujus si comes fueris), thu wntflyr ekke styrakulona SPV 147. . . . lagdho lthe hällir sälskap mz dödhenom, än mz liffweno (fedus cum morte q1uam vitam maluernt) ib 342 . 4) stallbröder, kamrater, sällskap, följe. han . . . var bikendir at han var medh eth sälskapp som röfwadhe twa hesta ATb 1: 265 ( 1467) . " holken aff hans selskap eller knecter offörette nogen borgere . . . STb 5: 293 (1520). oleff benctson timberman med sith selskap, som bygde södere oc norre port, ix marc " Stock Skb 188 (1520-21). jac (ɔ Paris på jakt) haffde myket sälskap mäder meg Troj 52 . - skara, härskara. SPV 332. lsiw hedhninga sälskap (gentes) mz gudz swärdh fordreffs ib 503 . - Jfr hionalags-, köpmanz-, tiomanna-sälskap. "],"e":["sel- . ","sälskapp ATb 1: 265 ( 1467)","*sälskaps faktor , ","*sälskaps gods","selskaps- )","*sälskapshandels forbund (selskaps handels förbund), ","*sälskaps handling (selskaps-), "]},{"a":"sälta","b":"nn","c":"","d":["sälta; salt vätska el. fuktighet; saltaktigt ämne. salsugo . . . salsus humor terre wlgariter sältha GU C 20 s. 540 . thå må thett (ɔ alun) kalles iordenes sälta PMSkr 640 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"sälugher","b":"","c":"","d":[" , se salogher."],"e":[]},{"a":"säländsker","b":"av","c":"adj.","d":["själländsk. Jfr Sdw 2: 1311 f. samt siällandsfarare."],"e":[]},{"a":"säma","b":"","c":"","d":[" , se söma."],"e":[]},{"a":"sämber","b":"ab","c":"adv.","d":["sämre, värre. " han blef ther död thet war tess sämber " MD 495 ."],"e":[]},{"a":"sämbla","b":"","c":"","d":[" , se sembla."],"e":[]},{"a":"sämbre","b":"av","c":"adj.","d":[" , superl. Jr P. Naert, Ark. f. Nordl Filol. 72: 30 ff. A) komp. sämre. ltridhye matthan (att kämpa) är lik the andro, men tha likowäl sambre (för sämbre?) PMskr 156. B) superl. sämst. järn är semst ekblandh allen malm PMSkr 630 (senare avskr.)."],"e":["*sämster"]},{"a":"sämbre","b":"av","c":"adj.","d":["A) komp. sämre. pläx at giuas herromen huete brödh oc almoghanom thz brödh som nakat är värra oc hundomen gifs thridhia brödhit som än är sämbra Bir 2: 64 . B) superl. at fore thik laghdhis thz värsta oc thz som sämast vare Ber 272 ."],"e":[]},{"a":"sämd","b":"nn","c":"","d":[" = sämia 2. hwilcken semio och sembd giordes j knuth erichssons, häredshöfdingens närwarandes FMU 5: 322 (1491, avskr.) . ib."],"e":["sämbd . ","sembd )"]},{"a":"sämd","b":"nn","c":"","d":["Jfr magh-, vin-sämd."],"e":[]},{"a":"sämi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*sämis man , ","*sämis ra , "]},{"a":"sämi","b":"nn","c":"","d":["Jfr fränd-, magh-, mis-sämi."],"e":[]},{"a":"sämi","b":"nn","c":"","d":[" ? samdrägt, anslutning, välvilja. tå haua the sannan sämia (för sanna sämio?) kärlek ok hulla tienist af sino folke KS 30 (77, 32) ."],"e":[]},{"a":"sämi","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fridh- (Sdw 1: 336, giol- (Sdw 1: 400), hof- (Sdw 1: 502), varkun- (Sdw 2: 934) sämi."],"e":[]},{"a":"sämia","b":"vb","c":"v.","d":["2) sämjas, vara ense, komma överens, förlikas. wi .. . ärum swa ens wardhne och sampde met wilio och beraadne modhe . . . om the träto wara millan haffwer warit Svartb 402 ( 1442) . - opersonl. med dat. lthem sämbir äkke badhom om en tyänisto swen MP 5: 196 . 3) enas, bliva ense (om), överenskomma (om). Jfr Sdw 2: 1312. dhee stadfäste och samtychte för:de sämbd och semio medh råår, hwilckenn som skrijffwin och gifwin och sämbd ähr opå diggrewickz hålma FMU 5: 322 (1491, avskr.) . "],"e":["sämbir MP 5: 196 . ","limpf . ","samde KTb 102 ( 1481) . ","sämbd FMU 5: 322 (1491, avskr.) . ","sampde Svartb 402 ( 1442) ),","sämia sik , 3) sämjas, överensstämma. j thässo sämmia sik alle kännedädhrene SkrtUppb 84 . ","*sämia fra sik , genom överenskommelse el. uppgörelse göra sig kvitt med (ngn). tha jak samde myn sisterson hendrik fra myk KTb 102 ( 1481) .","sämia upa . Jfr R. Pipping Kommentar t. Erikskrön. 323 f. "]},{"a":"sämia","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) samdrägt, endrägt, enighet, sämja. i himerike är aldra bätzst sämia MB 1: 491 . " dröfwande them . . . mz hulkom the skulo boo i huseno mz sämio " Bo 137 . vmgangin mz sämio ib 146 . Bir 1: 80 " at koma thessin tw j ena sämio (concordare in unum) " ib 34 . " j dygdha sämio (concordia virtutum) " ib 228 . " ridzsins oc sämmionnina (för sämmionna el. sämionna) ökilse " ib 4: 46 . " kunne the snarth sämya spilla " RK 3: 2092 . ","2) öfverenskommelse. at jak . . . hauer gyort ena sämio ok laghaskipte . . . meth aruidhe kram . . . vm then arwen ther mik bordhe at ärwa äpter laurenz haquonson SD NS 1: 288 ( 1403) . HSH 36: 1 ( 1429) . iak . . . kännis mik hafwa gangith en ganzskan ända ok ena sämio, som obrutliken skal wara, meth . . . bänkt niclisson SD NS 1: 443 ( 1405) . ib 2: 87 ( 1409) . iak hawer meth them for:da biscope ok capitulo thässa dagh[t] ingan, sämmyo ok wnlica samdräkt nw ytermeer gyort ok andat (för ändat) ib 1: 675 ( 1407) . opbryta äller sunderslita thässa for:da daghthingan ok sämmio ib. " kungör jak . . . oss alla hafua gyort¨ en fastan stadga ok sämyo met . . . andirse kayris " FH 4: 42 ( 1455) . " en tiidh war en sämia giord millan akäranden . . . oc brodher niclis vppa clostersens wägna " VAH 24: 322 ( 1442) . " the hafdhe een sämio giort mellan lasse biornsson ok henric jwalt om een ängh " FH 3: 116 ( 1448) . " honom . . . swa got godz . . . widherläggia . . . meth sämio älla swornom edh " SD NS 1: 336 ( 1404) . ib 2: 155 ( 1409) . " meth siänno (för sämio) älla swornom edh " SD 3: 323 (öfvers. i nyare afskr.). dömpe jak for:ne sämie ok forlikelse stadugh ok fast FH 3: 116 ( 1448) . " j huilka sämio oc forliikan jac togh oc anamadhe j gen . . . torpet kaytaranta " ib 5: 33 ( 1465) . " til huilkens fulbordan thennä sämiä tha mästh vart skutin ib. fulbordadhe han the sämio " ib. " at han fornempdä sämio som the dande men a hans vegnä giort haffde fulleliga tilstodh " ib. " thesse sämio oc gifft til storre stadfestilse " ib 34 . ib 41 ( 1466) . SD NS 2: 153 ( 1409), 155 ( 1409), 173 ( 1409), 201 ( 1409). BtFH 1: 4 ( 1467, nyare afskr.) , rörande beloppet af den årliga skatten. then tidh almoghin ther (d. v. s. på Öland) fore idhre nadh war oc wi alle vppa ena sämio vm war arlikin schat medh idhre nadh ginghom BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). ware thet saka ath idhre nadh thektis ey the fornämpda sämia ath halda tha skulde hon os eth half aar thil förna vpsägias ib. Jfr ib XCV. - uppgörelse, förlikning. giordom wi baadhe mz bartille ena sämyo PM LXI intil förnempda daktingan och tessa wänlek sämia SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - förlikning, fred, stillestånd, dagtingan. at honom illa nöghiade at the sämia han bundit haffde (graviter . . . se ferre de amicitiæ conventione) MB 2: 323 . " at han skulle bryta sämiona (si ea quæ convenerant, irrita faceret) ib. j gören medh them en sämia godh " RK 2: 4342 . niclis . . . begynte at degtinga at han ena sämia finge ib 5851 .","3) samtycke. " meth thera sämio oc vilia stadhfäste jac thätta for:da jordhaskipte " SD NS 1: 100 ( 1402) .","4) öfverenskommen godtgörelse el. ersättning? at lauris jacobson vpbar aff bencte pederson XI alna kumest kläde til soona ok sämia . . . for the II stenger jord FH 6: 60 ( 1469) . - Jfr fränd-, magh-, mis-, o-, vin-sämia samt sämi, "],"e":["sämmia )","sämiu bref","sämiu man , "]},{"a":"sämia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sammanhålla, hålla i styr. siälin hawer enkte wald at sämia them (de fyra elementens krafer), vtan äre henne olydhoghe MB 1: 131 . ","2) sämjas, vara ense, komma öfver ens. opersonl. med dat. them samde wel RK 1: 1229 . wil han myno radhe höra oss kulle fulwel sämya badhom ib 3400 . " twem älskoghom sämber äkke enstadh vara (duo amores terreni se in unum non copatiuntur) " Su 389 .. ","3) enas, blifva ense; öfverenskomma. vm ärwþis mannä lön hawm vi mäþ iþär swa sampt SD 5: 637 ( 1347) . MP 1: 77 . " samde mz thöm af dagh päning " ib 2: 47 . - opersonl. med dat. swa som ider sämber swa maghen i göra RK 1: 381 . " dömpde jak for:ne sämie ok forlikelse stadugh ok fast äpter thy them her om sämpde pa badhe sydhor " FH 3: 116¨ ( 1448). ","4) öfverensstämma. " nar gerningin sämbir (concordat) mz ordhomin " Bir 1: 273 . " thera akt oc vili samdo ey (discordabant) mz gerningom " ib 2: 147 . suaradhe . . . thz ey sänna (för sämia) mz scriptinne at gudh gik bort fran renliues människiom ib 3: 206. - opersonl. med dat. han swaradhe thera sidhum ok sinom sidhum ey sämia Bil 695 . ","1) sämjas, förlikas, komma öfver ens. infödde män skulu ey sämia sik mz vtlänningom Bir 3: 333 . " thu äst mykit othologhir thy kan thu thik ey sämia at (sannolikt för ok) byggia mz os (concordare et colabitare nobiscum) " ib 1: 222 . " wij wille oss ey mz honum sämya " RK 3: (sista forts.) 5552 . - sämjas, förlikas, låta förena sig. huru skuld . . . hymerikis älskoghe sämia sik (sociabitur) mz iordzlikom Su 389 .","2) enas, blifva ense, komma öfver ens. at han matte späkia thera (Israeliternas) delo, än the willo ey sämia sik ower stadhin (d. v. s. stället för tempelbyggnad) MB 1: 485 . " sik at sämiä baþe vm värio oc fällo " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). sämdo the sik thy at the sculdo alle bidhia til gudh KL 30 . ","3) sämjas, öfvrensstämma. manzsins vili ok min sämia sik ey Bir 2: 308 . " skal thin siäl . . . swa länge pröfwas ok rensas j likamnom. at siä´lin ok likamin sämia sik wäl owir eno (in unum cocordant) " ib 1: 102 . " swa at hwghin sämi sik (concordet) mz thwngonne " Ber 139 . - refl. sämia,s sämja,s förlikas, komma öfverns. ey kunno tw genuerdogh thing sämias (conveniant) i eno kari Bir 2: 196 . ","1) sämja,s komma öfverens, förlikas. opersonl. med dat. el. ack. riken sämber thess bäther aa rK 1: 389. formannomen sampdo (för -e) ey badhom aa ib 2026 .","2) åsämjas, komma öfverens, blifva ense. opersonl. med dat. them sampdo (för -e) ey wäl a badhom RK 1: 2884 . " swa sampde them allom brödrom aa " ib 543 . " j westergöland staddis thz swa som rikisins men sampde allum aa " ib 779 . - Jfr asämia. sämia upa, ","1) sämjas, komma öfverns, förlikas. opersonl. med dat. them sampde ey wel vpa RK 1: 361 . ","2) åsämjas, komma öfverens, blifva ense. lopersonl. med dat. vm han ville ther vnder gaa som them haffdo (för -e) allom sampt vpa RK 1: 2841 . Jfr upa sämia. - Jfr for-, mis-, o-, um-sämia samt atsämias."],"e":["sämber . ","sampde . ","sämde . ","sämpde . ","sempdä HelsL Ä 2: pr. part. pret. samder: samd MELL Eghn 35 i var. n. sampt),","sämia sik , ","sämia a , "]},{"a":"sämia","b":"nn","c":"","d":["1) samdräkt, endräkt, enighet, sämja. . . wi haffwm splatith . . . warth rätha fädherna . . . sona jönissason . . for ghodha sempia . . . FMU 1: 480 ( 1399) . . . . stadfästa the ärande som kwnne koma rikene til sämia och bestandh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. tha wexte jak (ɔ: djävulen) swa tyokkir ath iak jundhe ey koma genom thera (ɔ munkarnas) dör, ffore thera kärlek sämpmyo ok lydhno ther the nw haffua, a mothe the delo ok kiiff som the ther förra inne haffdo hafft MP 5: 81 . Upp Lagmansdomb 32 (1490) (se under 2). 2) överenskommelse. thenne forscreffna stadgan oc sämian wiliom wy, at j obrvthelige halden Svartb 69 (1345?). medh sämio eller sornum eedhj SD 8: 74 (1361, avskr.) . " thätta berette mik biskopin, kärkane met honum ok godhe gamble lekmän, som met hofthe warit, tha thässe sämpyan giordhis FMu 1: 350 (1374). käre niels sigfridzson til eric nielson j gränby om ena sämio som girod war them j mellom j swa matto at . . . tha gaff förnempde eric. iiij marc niels sifridzson til sämio oc weänskaps hulkin sämio han wilde jcke nw länger at halda " Uppl Lagmansdomb 32 ( 1490) . at the sämian matte bliffua som hon til förende warid haffuer ib. - överenskommelse rörande beloppet av den årliga skatten. Jfr Sdw 2: 1312. - uppgörelse, förlikning. tesse varo när then tiidh her hinrik törn och rauidh giordhe een forlikilse och ena sämio mellom sin om twa gardha ATb 1: 324 ( 1470) . " dhee stadfäste och samtychte för:de sämbd och semio medh råår " FMU 5: 322 (1491, avskr.) . ib. - medverkan vid överenskommelse el. förlikning. war thetta maal giort ok änth med vinskap ok kärlik ok med inga andra sämia (inga andra personers medverkan till förlikningen) VgFornmt I 2: 52 (1482). ","3) samtycke. " at iäk gifwit hafwir klostreno .. . . atta örtogh land jordh . . . mz wilia oc beradhno modhe mz sämie oc samthykkio wina oc frända " NMU 1: 76 ( 1390) . at . . . wi skipthom waro fädhärne . . . medh bäggia waro sämmyo JämtlDipl 140 ( 1346) .","4) överenskommen avgift, gottgörelse el. ersättning. särsk. om fast årlig avgift i reda penningar ss avlösning för skatt, tione o. s. v. in natura. Jfr J E. Almquist, Hist. Tidskr. 1920 s. 52. at i saadana sämio ok tionde gärd wtöra skulin Svvartb 70 (1345?) . . . före huilka arff jak fullelica opburit haffuer ena sämio, swa at mik allaledis väl atnögher SD NS 3: 345 ( 1418) . " om ider sämio ok stadgha som j aarlige vpbärende ok wtgiffuande ären j tyonde gärdh ok andre andelige acht " Svartb 532 ( 1477) . - Jfr fridh- (Sdw 1: 336), fäghin-, gran-, hör- (Sdw 1: 575), mis-, o-, vakun-, vin-sämia."],"e":["sämmya . ","semia . sämpya: sämpyan FMU 1: 350 ( 1374) . ","sämpmyo MP 5: 81 . ","sempia FMU 1: 480 ( 1399) . Jfr Sdw 2: 1312),","*sämiu pänningar , ","*sämiu smör","semie- )"]},{"a":"sämiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr missämiare."],"e":[]},{"a":"sämiskmakare","b":"","c":"","d":[" , se sämskmakare."],"e":[]},{"a":"sämka","b":"","c":"","d":[" , se sämska, sämskare."],"e":["*sämkare"]},{"a":"sämska","b":"vb","c":"v.","d":["sämska, sämskgarva. " the skattadhe . . . ii semkath skin for en öre " ATb 2: 283 ( 1486) ."],"e":[]},{"a":"sämskare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lauris sämkäre " ATb 1: 305 ( 1469) . clemit semskare STb 1: 107 (1477). ib 146 ( 1478) , 2: 92 (1485), 215 (1487), 263 (1488), 611 (1492), 3: 270 (1496), 4: 26 (1504), 65 (1505). ATb 3: 340 ( 1524) ."],"e":["semskare . ","semskere . ","sämkäre ATb 1: 305 ( 1469) ), "]},{"a":"sämskmakare","b":"nn","c":"","d":["sämskmakare, sämskgarvare. ss tillnamn. hinrik semschmakare KTb 153 (1437-38). oleff semes[k]maker Skotteb 78 (1461-62). per semesmaker ib 305 (1468-69)."],"e":["semscha- . ","semes [k]-. -maker)"]},{"a":"sämskskin","b":"nn","c":"","d":["sämskinn. " ii sem skin " JTb 35 ( 1462) . " tesse skattadhe sämsk skin aath olaf hedhmansons hustrv " ATb 1: l300 (1468)."],"e":["sem skin )"]},{"a":"sän","b":"ab","c":"adv.","d":["på en gång, på samma gång, samtidigt. komma j gen alla sän RK 1: (sfgn) s. 182 . Jfr i sän under i samt sänder, äfvensom sänz."],"e":[]},{"a":"sända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sända. magnus mädh guz nadh kununger swerikis, norigh oc scane sänder allom them ther thätta breff hjörä äller seyä ewerthälikä helso mädh gudh SD 8: 36 ( 1361) . allum þöm þätta breef höra häldhyr see sändyr jakk . . . heelso medh varum härra ib 46 ( 1361) . allom mannom them som thetta breff höra älla se, sända henrich prooster ii iemtalande, olawer saluasson och swenunger laghman helso medh gudhi JämtlDipl 143 ( 1391) . ib 144 ( 1392) . skal k . . . sända tre aff radedh . . . hwart ar til möte G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. 6) låta komma, bringa. - driva, störta. Jfr Sdw 2: 1312. "],"e":["-ir . ","-de )","*sända fram , sända fram, leverera. sender han (ɔ prästen i brudens hemsocken) ej fram loge och lius, lfå thå ej utan halfva vigningapeninger, och halfva then klerker, ther hon vigdes Hist Handl V I I I 1: 67 (1514), nyarea avskr.). - abs. saa sende oc fram til samme hielp nogre herede aff smaland som wist oc tweta HSH 14: 44 (1524?, Brask). ","sända in , sända in. ATb 1: 289 ( 1468) . Jfr insända. ","sända ivir , sända över. tycker mik radh wara, ath i sendhe nagoth folk ower igen in til ölandh BSH 5: 157 (1507, H. Gadh) . ib 346 (1509, d:o). Jfr ivirsända.","*sända up , sända upp. BS 5: 272 (1508, H. Gadh) . " aff sten brawidsons stempan sendis nogre böndher op til idher " ib 347 (1509, d:o). Jfr upsända. ","sända ut , 2) avlägsna, driva bort. for thy fulbordoghir kärlekir säthir ällir sändhir wt (foras mittit) räddoghan SpV 536 . - Jfra af-, ater-, fore-, fram-, hit-, nidher-, til-, unt-, (äv. Sdw 2: 831) sända."]},{"a":"sända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sända, låta (en person) gå (till en person el. ett sätlle), låta (ngn) i ett ärende begifva sig (nyanstädes); låta (en sakt) föras el. bringas (till en person el. ett ställe). eg. och bildl. senth os thine ängle MD 44 . " sändher iak thik min disciupulum " Bil 232 . " sändhe han en scrifuare til war herra " ib. " constantinus sände . . . sina godha mä´n gen siuluestro " ib 566 . " sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars " SD 5: 479 (1345, nyare afskkr.). at sändä til þessä staþa här näfnäs et buþ med varo offre ib 566 ( 1346) . han sahþe . . . sika vara diäwl . . . ok þit sändan a luciferi vägna Bu 8 . " han sände sina discipulos viþa vm väruldena prädica " ib 99 . " at fulkoma alt thz jak är sändher til " Bil 232 . " sende os ihesus christus at wisa thik tha keldo som thik skal thwa renan " ib 566 . " han wil ey annan fore sik sända " Al 1865 . " tha konungen them fra sik senne alt halland böd han them brenne " RK 2: 8775 . " jacobus sende hanum sin swetta duk " Bil 163 . " bref the som teridacius hafdhe honom sänt " Gr 311 . " at sända swa dyran kost j swa fulo kari " KL 87 . " tyberius . . . sände budh offuir haff til pylatum " Bil 301 . " magnus . . . sändir allum þeem þässi bref seä ok hörä gudzrotens qwädiu " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " hon sände hanom försto pröuelse " Bu 145 . " sände jak världinne mins mundz ordh mz thik " Bir 3: 187 . " han wil sända mz them ängla ledho " MB 1: 349 . ","2) sända, skicka, skicka bud. domicianus kunugar sände iui haf äpte hanom Bu 149 . " sent epte siluestrum paua " Bil 566 . " sänd . . . til ioppem ok kalla petru " KL 151 . " sände balac konunge til balaam affgudha prophetam mz thässo budhskap " MB 1: 412 . " härskaps mästeren oc persara domara . . . sända til thik oc sighia " Gr 261 . ","3) gifva (från sig), låta utgå. thz hiwlit lop sua snart vm kringh at thz sände af sik sua stora eldz gnistor . . . som annar nyston Pa 18 . ","4) låta komma, sätta. sändande (mittens) hand til adhriti Ber 70 . ","5) sända, låta komma, låta drabba. haffuer iac aff honom thette fortient thine hemd offuer mik sent RK 2: 3603 .","6) låta komma, bringa. sända til dödha, bringa om lifvet. thu . . . haffuer mykit ilt giort tinom frendom. fredrik oc renblad, sent tw (sendir þu) till döde Di 181 . ","7) bringa, gifva riktning el. stämning åt? han (Gud) ma väl hänna hiärta vända ok hona mik til godho at sända Iv 1049 . ","1) sända bort. annan thera sände han bort i landzskap thz som hetir sirida Gr 266 . ","2) låta fara. sänt bort (omitte) sorghen Ber 41 . ","3) utdrifva. " fwlkommen kärleker sände bort (foras mittit)) räddoghan " Ber 11 . ib 13 . - Jfr bort sända. "],"e":["sänt MP 1: 230 ; Iv 2032, Ber 41 . ","sent Bil 566 ; RK 2: 3603 . ","senth MD 44 . ","sända sik , kasta sig. petrus . . . sände (misist) sik i hafwet MP 2: 27 .","sända ater , sända tillbaka, sanctus petrus sände sin staf atar mäþ hanom Bu 101 . " sänt hänne ater sit fingergul " Iv 2032 . ","sända bort , ","sända in , sända in. gästren . . . sände in ansuar Bu 145 . Jfr insända. ","sända ut , "]},{"a":"sändebudh","b":"nn","c":"","d":["bildl. " huaria handa hälstz dröffuilse tik tilkomber, weth thz at the äro . . . gudz sändabodh " Su 170 . LfK 34 ."],"e":["sändabudh Ansg 255 . ","sändebodh BSH 3: 9 (1449, samt. afskr.) ; LfK 34 . ","sändebod: -boden Di 25 . ","sändabodh Su 170 . ","sändhabodh: -bodhet Lg 219 . ","sändhbod: -bodet ib. ","sändbodh BSH 5: 82 ( 1506) ), "]},{"a":"sändebudh","b":"nn","c":"","d":["och m. sändebud, budbärare, person som sändes med ett budskap el. uppdrag. missaticus ci sändebudh GU C 20 (hand 2) s. 147. at . . . clostersens syslomän oc sändabudh . .. magho frij ohindrade oc saaklöse . . . kpa till clostersens chost oc vppehelddhe alla handa ethande wara Priv o skyddsbr 181 ( 1442) . vtan han (ɔ konungen) sielff eller hans radh eller merkelige sändebudh fara genom landedh j rikesens ärande G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. kom bothwijdh . . . vppa radzstuen medh sine fulmechtighe hustrues sendabodh och syskonabarn SJ 2: 104 ( 1487) . omsidhe bodhade thz hymerikis sändhabot, gabriel helsandhe JMÖ 136 . " gaffs legatens sendebud ij mark " Stock Skb 81 (1518-19). tacke wij iders nade (ɔ drottning Elisabeth) . . . fför wore metbröder oc sendebudt . . . ider nade wel wnfongade STb 5: 353 (1521, Kop). Jfr frids sändebudh och sändninga budh. "],"e":["sändabudh Priv o skyddsbr 181 ( 1442)","sendabodh SJ 2: 104 ( 1487) . ","sendebud Stock Skb 81 (1518-19). senebudt STb 5: 353 (1521, Kop)), ","*sändebuds gardher? se sändebuds gudh.","*sändebuds gudh , "]},{"a":"sändebudhi","b":"nn","c":"","d":[" = sändebudh. o sancte johannes baptista . . gudz sendebudhi SvB 413 (omkr. 1500)."],"e":["sende- )"]},{"a":"sändebuþi","b":"nn","c":"","d":[" = sändebudh. gvz ängel kom een dagh tel ioakim . . . ok sagþe sik wara guz sändebuþa at hans böne . . . waro guþi töka Bu 4 . " wardher os at iordhin opnar sik vnder thera fotom . . . tha är iak sander gudz sändabudhi " MB 1: 405 . " sändebudhin talar fore bordhe oc sigher swa jak äter ey mat her i dagh för än iak hawer talath mi t ärinde " ib 205 . " sände han ärlica sendebudha til hans " Bil 849 . " sände han sin sundebudha til mik lätande mik vndrista sin vilia " Bir 1: 330 iak swaradhe swa sändebudhanom ib. " thw sände mik opta suasom thit sändebudha (för thin sändebudha el. thit sändebudh) til gudh " ib 3: 83 . " sändebudhane som breffwin bära " ib 2: 143 . " þän dagin koma sändeboþan (för -ane) " ib 4: (Avt) 182 . " at kunungur ok höfdinge skal hedhra ok ära sendebudha " KS 59 (148, 65) . Bil 355 . MB 1: 204, 206, 412, 413, 2: 394 . Bir 28, 3: 464 . Al 8368 . - bildl. saa han sins döz sendebudha: thulkan fughil som han saa fordhom jfwir sit hofwodh sitia Bil 112 ."],"e":["sändabudhi MB 1: 405 . ","sändeboþi: -an Bir 4: (Avt) 182), "]},{"a":"sändeman","b":"nn","c":"","d":[" L. = sändebudh. MB 1: (Cod. B) 547 . Di 25 ."],"e":["sändi- VGL I R 1: pr. sänib II R 1), "]},{"a":"sändemärke","b":"nn","c":"","d":["intersignum mi quod est inter duo signa vel signum quod est inter aliquis sicut aliquid solet mitti de vno [loco] in alium causa signi et noticei sände merka GU C l20 (hand 2) s. 38."],"e":[]},{"a":"sänder","b":"ab","c":"adv.","d":["på en gång, på samma gång, samtidigt. han varþ . . . bunden mz þrem iarnom sändar Bu 175 . Bil 253 . Iv 2684 . " the hogga ok bita mz sina tänder twa män äller thre dödha sänder " Al 4448 . wansamt är badhe saman älska gudh ok wärldena thy at hwart thera kan ey sändher (simul) älskas Ber 27 . " them walde thän hälgha ande badha sändher apostolos " Bil 295 . " the pintos badhe een dagh at the skuldo badhe sändir koma til bhristum " KL 177 . Bir 2: 72 . " dör bodhe sändher hustru ok bondhe " SO 27 . " the sullo . . . badhe sänder thiäna " Fl 1358 . Iv 4949 . RK 1: 3712, 3869 . " en timbre man . . . fik badhe sändher falla oc santum marchum til hiälpa calla " Bil 254 . " fik frun som blind var baþe sändar seia himins lius ok lik upflutit " Bu 532 . " vansampt är nakrom badhe sindir älska gudh oc världinna " Bir 2: 43. han skulle baadhe sändir vardha kesar ok pafwe ib 3: 189 . Ber 26 . palladia . . . stodh vp . . . badhe sänder aff sympne vakin ok hel aff allom wärk Bil 290 . " han saa wm naat gönum vindögha skinande himna lius oc alla wäruldena sändher j liusen (subito . . . totus mundus velut sub uno solis radio collectus ante occulus ejus adductus est) " ib 698 . " ey min son bliuande j licammanom vmuände alt judha landit sändir " Bir 2: 151. Su 413 . " hans akt sigher iak alla sänder " Al 147 . the ropa a mwren alle sänder ib 1773 . " thädhan foro the alle sänder " RK 1: 20454 " ängla skapadhe han swa alla sänder, at ängin öktis aff androm " MB 1: 111 . vplypto the alle sändär sinä röst KL 138 . " valdus thri paua alle sender " Bil 774 . " swa skal hwar en och alla sändher dömas " Ber 204 . " fatighx manz thingh koma ey aal sändir " GO 599 . " all thing varo skapdh först j ophofw- eno j atskildom timon än tho at the varo al sändir j guddomsins näruarw " Bir 2: 298 . ib 4: 34 . VKR 78 . alt war sänder at solen gik owr iordhina oc lot gik i segor MB 1: 194 . ib 317 . Bil 831 . " alt var sändar. andreas baþ sina böna tel guz. ok suennen lifþe " Bu 137 . ib 151 . " þät var alt sändar talat ok giort " ib 500 . hänne son . . . wardh alt sändher cristin ok kloster man Bil 344 . - på samma gång (som), samtidigt (med), til samman, med). gudh skapadhe alla siäla sänder mz änglum MB 1: 76 . - i sänder. en sändir Lg 70 . - sänder at, just som. vthan alla sott faller folket nider alt sender at thet är helbrögda oc döör vthen allan redzskap SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). Jfr i sänder under i samt sän, ävensom sänz."],"e":["sindir Bir 2: 43),"]},{"a":"sänder","b":"ab","c":"adv.","d":["på en gång, på samma gång, samtidigt. - i sänder, d.s. ingan skipa i sendher pa bron vthan i läst aff hwart skipp STb 1: 438 (1460, Burspr). Jfr i sänder under i. - alt sänder, just som. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 2342. alt sänder gudz man sompandhe, kom gudz ängil for han Bil 845 . - alt sänder at, d. s. vthan alla sott faller folket nider alt sender at thet är helbrögda oc döör vthen allan redzskap SD 6: 156 (1349?) avskr.). - . . . vi äre alle plictoge holle ord ac dektingen ey tess sender (för sidher) at oss ingen holss HSH 14: l25 (1525, Brask)."],"e":[]},{"a":"sändesven","b":"nn","c":"","d":["= sändebudh. thz (brefvet) fördho darij sände swena Al 2993 ."],"e":[]},{"a":"sändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr insändilse."],"e":[]},{"a":"sändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr in-, nidher-, ut-sändilse."],"e":[]},{"a":"sänding","b":"nn","c":"","d":["brev? " alle böker, rekinscap, scriffter, sendinger, lytet eldler mykit, vare sich hwad tet kunne ware, sculle alt thera mellen dödh ware, hwar the finnes kunne STb 3: 178 (1494). Jfr sändning. ""],"e":["sendinger ) , "]},{"a":"sänding","b":"nn","c":"","d":["Jfr besänding."],"e":["sändinga budh","sendinge- . ","sendinge bod),"]},{"a":"sändning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*sändninga bref","senninge- )","sändninga budh (sendige-. sseningha-. seninge-. sennynge-. -bud-bod), ","*sändninga gods","senninga- )"]},{"a":"sändning","b":"nn","c":"","d":["1) sändning, sändande. " thäs hälgha anda sändning " Bo 250 . " thy haffwer mässan mampnit missa l missio, som tydher sänningh, at gudh fadher nidhersändir siin hälgasta son j hwario mässo " Su 301 . ","2) sändning, det som sändes, gåfva (af matvaror). riddarin gladdis ok aat . . . ok wiste tho ey hwadhan sändniningin kom KL 76 . " tholik war thin sänningh som thith fä draap (missio fit talis tua cedes vt pecualis) " GO 528 . ib 290 . Jfr hedhers sändning."],"e":["sänningh GO 528 ; Su 301 . sannidh (skriffel; af en mycket senare hand ändradt till sännidh; i kanten sänning, äfven af mycket senare hand) GO 290 ), ","sändninga budh"]},{"a":"sändninger","b":"nn","c":"","d":["sändebud, utskickad. sände iacob budzskap oc sändning (mittit . . . nuntios) til sin brodher easu MB 1: 225 (kan föras till sändning, som då väl finge anses här hafva betydelsen: bud, helsning; jfr Isl. sending, orðsendning)."],"e":["-ar )"]},{"a":"säng","b":"","c":"","d":[" , se siäng."],"e":[]},{"a":"säng","b":"","c":"","d":[" , se siäng."],"e":[]},{"a":"sänga","b":"vb","c":"v.","d":[" = siängledha. Jfr Lizzie Carlsson, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1956 s. 45 ff-, särsk. 103 ff. litem vigningapeninger, thå brudh vigis, thet är 6 skillinge, och är clärken henne plichtigh heder vette, til heders folge innan sochn och senge henne och brudhehus vige, om han thertill bidin varder Hist Handl V I I I 1: 67 (1514)."],"e":[]},{"a":"sänkebro","b":"nn","c":"","d":["flotbro? sänkebron brasth RK 3: (sista forts.) 4854 ."],"e":[]},{"a":"sänkemiärdhe","b":"nn","c":"","d":["mjärde som sänkes ned i vattnet (motsatt läggmjärde). Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 63. ltil ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh nooth näth reffwa. kroka. myärda lana kisthor sänke myärda wadher vhtlöpor o. s. v. PMSkr 364 ."],"e":[]},{"a":"sänkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sänka, låta sjunka. mergere sänka GU C 20 (hand 2) s. 136. nw senkin idher spiwt oc stingin mz them Prosadikter (Karl M) 269 . lib 271, 272. Karl Magnus ed. Kornhall 58, 62, 64. "],"e":["sänka . ","-tel )","sänkia nidher , 1) sänak ned. waggan hon riis . . . hon sänkis nidher SkrtUppb 271 . Jfr nidhersänkia. - Jfr tilsänkia (Sdw 2: 652)."]},{"a":"sänkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) sänka, låta sjunka. eg. och bildl. þ . . . sänkte farao kunung ii quaf Bu 77 . ib 514. sänctir til hafs grunda Bil 123 . ib 757 . hedhnu män . . . badhu läta casta thera ben ok sänkia jnnan secanam ib 344 . Bu 210 . " the stora kiister, som skole senknes (för senkies) och fyllas med sten " BSH 5: 290 ( 1508) . " the thungasta byrdhe . . . ther siälina sänkir i fordömiilse " Bo 94 . " ängin läti ma os sänkia (d. v. s. komma oss att gå till grund, störta oss i förderf) " Al 6122 . ","2) komma (mat) att sjunka el. (lätt) glida ned? piper senkier (troligen för smälter; jfr LB 7: 59 ) math j maga (vim digestivam stomachi jecorisque jwabit) LB 2: 64 . (sänckis trol. för sanckas: tha sänckis til hopa oc för öghena wancka gernigha och ordh begärilsa oc tancka MD 121 ) ","1) nedsänka, sänka ned i djupet. bildl. wrange lustin sänkir nidhir skipit at thz skulle ey koma til helsonna hampn Bir 1: 37 . - sänka, dränka. senkiä them (barnen) nidher j thenne elffuenä Va 5 . ","2) låta i grund förgås, förstöra. för än war herra sänkte nidher (subverteret) sodomam MB 1: 179 . - Jfr niþersänkia. - Jfr gen-, i gen-, in-sänkia."],"e":["sänkia sik , sänka sig, dränka sig. en riddare . . . sprang j watn ok wilde sänkia sik KL 50 . ","sänkia ater , igenfylla, sänka. for han tit som ater war sänkt RK 2: 3116 . Jfr atersänkia. ","sänkia nidher , "]},{"a":"sänkia","b":"vb","c":"v.","d":["sticka, brodera. " casulam aurifrigiatam factam opere plumario, quod qlgo dicitur sænkth " SD 1: 656 ( 1285) . eet huwuþlin. sänkt med gul. oc hwitom pärlom, þre messusärkyä, stolæ oc handin, äru oc sänct med gull vtan pärlor ib 5: 563 ( 1346) . Lg 222 . " j hwitum klädhum som war sänkt mz gyltum corsum ok gimstenum (cui gemmulæ aureæ et cruces erant intexteæ) " Bil 282 . the kläde som mz silke, gull oc perlom äru redhande, ällir sänkiane Bir 5: 99 . " i [par] par syängte laghen met kryning " FM 76 (183, daniserande). gifuer iak til iomfrv maria altare sokn altaret III sänkta lystor FH 6: 25 ( 1451) . ib 357 ( 1449) . " han aat mz qwinnom . . . han sömadhe oc sänkte mz them " ST 412 . - Jfr be-, in-sänkia."],"e":["syängter: -e FM 76 (1483, daniserande)),"]},{"a":"sänkia","b":"vb","c":"v.","d":["sticka, brodera. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 569. hännas kläde . . . waro alla wäghna sänkt mädh gul kronom JMPs 282. hännas kläde waro . . . alla wäghna sänkt mädh roser oc liliior ib 285 . Jfr besänkia."],"e":["-ter )"]},{"a":"sänkiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr silkesänkiare."],"e":[]},{"a":"sänkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr nidhersänkilse."],"e":[]},{"a":"sänkning","b":"nn","c":"","d":["brodering. Bir 5: 98 ."],"e":[]},{"a":"sänkning","b":"nn","c":"","d":["genom i vattnet nedsänkta stenar o. d. gjord afspärrning, fördämning. oloff pederson pa calmarna slot begynthe oprifwa vore sänckningher BSH 5: 364 ( 1509) . HSH 19: 70 (1505), 79 (1505)."],"e":["-ar )"]},{"a":"sänna","b":"","c":"","d":[" , se sämia, v."],"e":[]},{"a":"sänz","b":"ab","c":"adv.","d":[" Al 10530 . Jfr sän, sänder."],"e":[]},{"a":"säppal","b":"nn","c":"","d":[" ? krans (till huvudprydnad). Jr B. Hesselman, Namn och bygd 40: 1 ff. Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1449, 1452."],"e":["säppe )"]},{"a":"säppal","b":"nn","c":"","d":["krans. " hon !UDDA_TECKEN?: tholumodhz dygdh) . . . prydhes mz säppal af skinanda rosom " Su 444 ."],"e":[]},{"a":"sär","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Jfr Sdw 2: 1312."],"e":[]},{"a":"sär","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) för sig, i sär, åtskils? blanzaflor hans (Flores) syster är; the äru swa liik tho the äru sär (skilda personer? skiljaktiga, till utseendet skiljande sig från hvarandra?) Fl 905 . ","2) särskildt, hvar för sig. tha iak biudher them allom säär saman koma ij en skara Al 1212 . - enskild? skal thu han bidhia om orloff säär thz iak ma mz hans minne fölghia thik heem Al 8070 (möjl. att föra till 4). ","3) på ett sätt som innebär ett afskiljande från andra, på ett afstickande sätt, i olikhet. thu halder thina sidher säär fore alla them nw lifwande är Al 5939 . ","4) särskildt, specielt, framför allt. iak vnte . . . hänne siälfuer säär for alla the ther inne är Fl 1648 . " konung magnus haffde han swa kär for andra riddara synderlika säär swa som han aldra bezst formatte aff alla the men ther han atte " RK 1: 1003 . " han war them allom iämkär älzskadhe ey en fore annan säär " Al 4918 . ib 6550, 7713, 10002 . fore alt thz folk ij wärline är the nadher hafwa macedones säär ib 858 . " han lot iordha porum ther rikelika fore allom säär " ib 5412 . - särskildt, framför allt, i första rummet, i synnerhet. the syrgdho alle ij hans här iw macedones först ok säär Al 2560 . särskildt, specielt, enkannerligen, i synnerhet? the hafdho haar a kroppin säär hafdho haar a alt lifwith mädher skapath som andra strwz fiädher Al 5592 ."],"e":["säär )"]},{"a":"särdelis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. L. A) adv. 1) särskilt, för sig, för sig själ.v loto tessa men oc folk . . . wp thera godz oc äghor . . . met fastum oc landzlaghum, oc serdelis huart thera widhsigh fore tolkit werd her epter fölger Svartb 174 ( 1380) . hwar steen serdelis war wörder före viii (8) swenska mark Fornvännen 1956 s. 101 (1454, avskr.). tywrana hallas särdelis fran könar j twa manada PMskr 218. utgiffuit . . . symon skredere serdeles j marc mindre än femtigi Stock Skb 77 (1518-19). ","4) särskilt, speciellt, i synnerhet, framföra allt. humus mi jordh och serdelis waath jordh GU C 20 (hand 2) s. 2. här . . . sighx aff människiom almänth allom ok sidhan särdelis (in speciali) aff nakrom Mecht 299 . " är högtiid aa färdom tha ringe förre oc särdelis tha prädikern är j kirkione " ÅK 60 . B) ajd. 1) som ngn har för sig själv; särskild, egen . . . hulke messor holles skole widh ith besynnerligit rwm och serdelis altare STb 5: 305 (1513, Bil). 2) särskild, avskild, för sig själv varande. - särskild, för sig själv beräknad. skiparen är pliktogher föra ath köpmannommen vtan särdelis betalningh theras gangh klädy PMskr 14. 3) särskild, som går framför andra el. annat. thär fföre skal thu ffaa siärdhelis nadher SvB 187 (omkr. 1520). - särskild, speciell. siälffwer gudh är iomfru marie serdelis krona Mecht 150 ."],"e":["serdelis . ","serdeles . ","siärdhelis SvB 187 (omkr. 1520)),"]},{"a":"särdelis","b":"ab","c":"adv.","d":["  L. A) adv. ","1) särskiltd, för sig, för sig själf. swa som the lätho mädhan the varo alle saman swa lät sidhan hwar särdelis Bil 879 . " wardher adam särdelis opstanda, oc särdelsi ewa " MB 1: 89 . han . . . later redha bordh oc skipar särdelis alla infödda män, oc widh annath bordhit sdina brödher ib 246 . " han . . . löne serdelis hwariom thera " VKR 32 . " göri serdelis räkinscap aff hwario thy widh sik " ib 40 (serdelis kan här föras till B 2). giwum wi klostrenu . . . all var goþz. oc hwart þerrä särdelis SD 5: 562 ( 1346) . " alla thässa . . . articulos ok hwar thera särdelis wm sik lofuar jac . . . fasta . . . athalda ib " NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). på ett särskildt sätt. än tho at wi thänkiom han !UDDA_TECKEN?: waar hera) wara särdelis witran, särdelsi godhan, oc särdelis wäldogha, tha är tho alt et mz honum MB 1: 78 . ","2) i afsändring, i afskildhet, på afstånnd, i olikhet. thu hafwr thit lifwrne wilt särdelis fra alle wärline skilt Al 5938 . ","3) på ett sätt som innebär ett undantag, på ett särskildt el. specielt sätt, särskildt, specielt. vtan särdelse han nyute konungs naþ SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). vtan han nyute särdeles konungs naþ ib. " vtan hna nyte särdelis wor naad at " MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 62. EG 66, 67 . ","4) särskildt, specielt, i synnerhet, framrör allt. länge siþan rom var cristet hiäldo þe cristne varo heþna hoghtiþis siþi ok särdelses hänna högtiþ Bu 9 . " j aduentinne . . . faste hwar eptir confessoris genralis . . . raadh. serdelsi the som taka wilia ihesu christi lichama " VKR 16 . " at thu ey blygdhis at bhadhueta odödhelicom varom gudhom oc särdelis gudhunne arthemidi " Gr 274 . KL 374 . Bir 2: 258, 3: 268 hon hafdhe thry ond thing särdeles ib 68 . var särdelse (præcipue) atuaktol vm fatikt folk ib 2: 335 .","5) företrädesvis hälst. tag en swinalort serdelis af een wilbasse LB 7: 236 . B) adj. ","1) som ngn har för sig själf; särskild, egen. konungin andwordhe ey sina doma älla styrsl them som han vet vara girugha ällir älska sina särdelsi fordela Bir 3: 308 . " ögxstenin hawer ängin särdelis lit (Cod. B särlikin 534) " MB 1: 80 . " hafdhe thenne attunda daghin thera äpt ersta häghtidhinna särdelis nampn " ib 498 . ","2) särskild, afskild, för sig själf varande. wara . . . i särdelis stadh som paradiis är MB 1: 125 . " lät hanum faa särdeels (Bil särlikt 582) herbärghe " Lg 1027 . särskild, afskild, skiljande sig från andra el. det som tillhör andra. är mantzins hugher swa skipadher, at han aktar minna almännelik thing, oc the som ängin skälnath hawa aff ängom androm almännelikom thingom, oc the thing, som nakra särdelis sömpda bonath hawa, them vndra mantzsins hugher, oc aktar them meer MB 1: 483 . " wiisa sinom swenom särdelsi tokt oc höwitzsko " ib. " wille . . . war herra hawa särdelis hws, olikt andra manna hwsom, oc särdelis kar oc bonath i sino hwse, oc särdelis thiänista män, oc särdelis tima ib. " ib 482 . " särdelis lifwerne hafwer thu häghnath " Al 5936 . ","3) särskild, som går framför andra el. annat. then särdelsi hedher är iak skyldogher hälghom prophetom oc apostolom, at tro for thy thera ordhom at the sagdho swa, en allom androm epter them är iak swa mykith skodogher tro som the pröwa MB 1: 49 . - särskild, speciel. vtan the skäl som dyonisius giwer almännelika . . . tha hittas annor särdelis skäl MB 1: 445 . " ower diwr oc fughla oc fiska hafdhe han !UDDA_TECKEN?: mannin) särdelis skipilse " ib 100 . " är gudh mz särdelis nahdom i thenna stadh " ib 219 . ib 117 . Lg 813 . - synnerlig, i första rummet (varande ngt), i speciel el. eentlig mening (varande ngt). warfrv fördhis tha hon war dödh til himerikis, som är särdelis gudz hws MB 1: 407 . Jfr särleþis."],"e":["särdeles . ","särdeels Lg 1027),"]},{"a":"säre","b":"nn","c":"","d":["Jfr bloþ-, ful-, hovuþ-, hul-, kiötsäre."],"e":[]},{"a":"säre","b":"nn","c":"","d":["sår. " tha sinthe laris . . . och eskil . . . olaf werkmestare eth fwlth säre j armin som en diäkne giorde honom " ATb 2: 262 . Jfr fulsäre."],"e":[]},{"a":"särker","b":"nn","c":"","d":["1) klädesplagg som betäcker kroppens öfvre del; skjort. Jfr mässo särker. ","2) särsk, klädesplagg som af qvinnor bäres närmast kroppen. thu hafdhe . . . särk ok kiortil skoo ok mantul Bir 1: 19 . " särkin är näst kötteno ib. siw serkia aff smat läript " Bil 902 . " tok en kona . . . alla särkiana " ib. " aff silke een särk hon hafdhe op a " Fr 2003 . " hon hafdhe ther ey flere klädhe til . . . än een rifwin särk op a sit liiff " Iv 3263 . dotthor faar gärna i modhors särk GO 346 . ib 1101 ."],"e":["-iar )"]},{"a":"särker","b":"nn","c":"","d":["2) särk. patriarchen gaff honum (ɔ Karl Magnus) . . . aff särke iomfru marie som hon hafdhe näst Sik Prosadikter (Karl M) 252 . Karl Magnus ed. Kornhall 10. item stall ingegärdh toska en nidherdeel aff en säärk JTb 68 ( 1475) . hon war i särkkienom STb 1: 16 ( 1475) . - Jfr mässo-, qvinno-särker. "],"e":["säärk )","*särkia hul","-hooll )","*särkia läript","-lärifft )"]},{"a":"särleþis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Jfr särdelis."],"e":["serlithis )"]},{"a":"särlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) särskildt, för sig, ensamt. än þo at alle dagha ok höhtiþe äru hans ok af hans naþom þo hauar han noquara höghtiþ särleka af hans särlekom naþom Bu 61 . " än tho hwarro at the waro badhe dräpne en dagh petru ok paulus: tha skipadhe tho sanctus gregorius paue: at thäs daghs höghtidh wara (för ware) särlica sancti petri oc näste daghin sancti pauli Bl 110. - särskildt, för sig, hvar för sig. witadhe hon särligha hwars thera hws " Lg 3: 255 . ","2) särskilt, specielt, i synnerhet, framför allt. kuna gialle all bruth siin sum madher, oc särlica þe a lijf ganga SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). ib 466 (1335, nyare afskr.), 467 5: 377 (1344, nyare afskr.), 378. Bir 1: 391 . " hwar troin siäl. oc särlica (maxime) renlifwis människia " Bo 6 . " siþan hon kom tel sin alddar ok särleka siþan signaþ sool ihesus christus skeen ginum hänna lif: var hon eigh at eno lius sik sialue ok goþ: vtan giorþe þöm ok goþa . . . sum vm gingu mäþ hänne " Bu 10 . " var fru böþ hanom särleka läsa daghleca . . . en saltara salm " ib 419 . " the forsculla särlica höglikin lön aff gudhi som väl forsta sinom almogha " MP 1: 26 . Bo 132 . Bir 2: 306 . ","3) åtminstone? skulde hwar troin siäl. oc särlica renlifwis människia. fran iula dagh oc til kyndilsmässo särlica (sannolikt skriffel; saltem) eet sin vm daghin sökia varafrw vidh iätuna Bo 6 . (särlica för snarlica: särlica (statim) reddhe sigh konungxsens här oc härskap mothe them MB 2: 225) - Jfr iämsärlika."],"e":["-leka . ","-ligha . särlik L.),"]},{"a":"särliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som nåpgon har för sig själf särskild, egen. ögxstenin hawer ängin särlikin lit MB 1: (Cod. B) 534 . " fore nakat sit särlikit gagn " Bir 3: 308 .","2) särskild, speciel. " eufeminianus . . . . lät hanum faa särlikt herberghe " Bil 582 . " tel kirkian gitar hanom giort särleka höghtiþ " Bu 51 . " somlika iättan oc lofwan ärw allom almännelike, ok somlika särlika (specialia) " Ber 170 . särlek lofwan ib. " af hans särlekom naþom " Bu 61 . KL 197 . Bir 1: 99 . " prestena skipadhe jak hans särlica (speciales) gömara " ib 2: 105 . ","3) speciel, intim, förtrogen. jak vtualde mik andra vini hemelicare ok särlicar MP 1: 271 . " mz minom särlicom kompanom ätande ok drikkande " Bir 3: 278 . " vil iak haua nakan särlikin vin " ib. " sandz idhrugha ödhmiukt hulkin som mannin ledhe j gudz hiärta oc hans särlica vidhirtalan " ib 2: 189 . - intim, förtrogen, nära, närstående. med dat. hulkin som nakrom herra är meer särlikin j älskelikhet Bir 3: 109 . ","4) framstående särskildt framstående, förnämst. ther äru manga hälga manna likama hulke som mik älskadho af allo hiärta j bland hulka min apostol thomas är särlikin VKR XIX . ","5) särskild, synnerlig. j hänne fanz särlikin dygdh Bir 2: 288 . for . . . särlican äradh kötzsins fordel ib 120 . (särlica för ärlica: vtualde hellir särlica gloriosissimam) dödhin än hatlika lifuit MP 2: 67 .)"],"e":["-ler . ","-likin Bir 3: 109 ; VKR XIX ; (f.) Bir 2: 288 ; (ack. m.) ib 3: 278 ; MB 1: (Cod. B) 534. n. -likt Bil 582 . ","-likit Bir 3: 308), "]},{"a":"särliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) särskild, speciell. " the som haffdo offrat oc giort iomfru marie serlikare (specialia) oc andelikare tiänist " Mecht 128 . " han skal mz särlighe (speciali) wärdheli[g] het kwngöra mith loff offwer alla andra " ib 309 ."],"e":["-ligher . ","serlikare ) , "]},{"a":"särlytis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"särläst","b":"ab","c":"adv.","d":[" = särlästis. SD NS 1: 417 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"särläste","b":"ab","c":"adv.","d":["synnerligen, i synnerhet. sigiande at hustrv anna hafuer forskingrat theras fädherne oc mödherne j swerike hwlkit ey schal finnas met schälom. särleste för ty at hon huarte fäderne äller mödherne sith hauer saalt. minskat äller förythrat nokraledis oc mykit mindre therras fädherene äller möderne FH 5: 18 ( 1462) . ib 19 ."],"e":[]},{"a":"särlästis","b":"ab","c":"adv.","d":["(KrLL i en ung hds.) särskildt, för sig. dpmom wi . . . all the for:da godz oc hwart thera särlestis ij geen til krunen SD NS 1: 433 ( 1405) . " met alles wore oc hwarss särlestis vpenbara edhä " FM 60 ( 1457) . BtRK 143 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"särlästis","b":"ab","c":"adv.","d":["särskilt, för sig. ath hwar en aff them särlestis matte faa nokon eegedell Nio handl rör VKl 224 (1390)."],"e":["-lestis )"]},{"a":"särlästum","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"särþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"säs","b":"","c":"","d":[" , subst. sex (på tärning). senio onis sees GU C 20 s. 567 ."],"e":["sees )"]},{"a":"säs","b":"nn","c":"","d":["sex, den sida på en till tärningspel begagnad tärning hvilken har sex prickar. them faller fast sees j hwart kast MD 395 . es ock sees på en therning RK 3: (Till. lom Vhr. II, red. A) 6420."],"e":["sees )"]},{"a":"sässa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sässi","b":"nn","c":"","d":["bänkkamrat. Jfr E. Hjärne, Namn och bygd 35: 18 f."],"e":[]},{"a":"sässi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sät","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr Sdw 2: 1312 samt sam-, soma-sät."],"e":[]},{"a":"sät","b":"nn","c":"","d":[" Jfr solsät."],"e":[]},{"a":"sät","b":"nn","c":"","d":["Jfr solsät."],"e":[]},{"a":"sät","b":"nn","c":"","d":["och (i bet. 3 äfven) m. (Fdan. sÄt. Mnt. set, sette. Jfr och Mnt. gesette, äfvensom Mnt. sede] ","1) lag? walerius skriuar tätta sät ath calericus satte tolken rät ath huilken man som giorde hoor . . . han skulle baadon sin ögon mista MD (S) 234 .","2) ordning, inrättning, sätt. " alla olagher och all orett skickade iag till bätre sätt " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257., the lagh som ware orätt them lagade iag till bätre sätt ib s. 284 . ","3) sed, sätt. " haffw thee faath eth got sät, at thee thera siig nw som dannswena i alle motto " BSH 5: 141 ( 1507) . agwnd haffuer mz siig en ondhen sätt hon will ey skona sin eghen ätt RK 1: (Yntre red. af LRK() s. 266. hade iag för sätt mz brotlegom hålla full skarpan .rätt ib s. 273 . " altiid war och thz myn sätt gerna skippa hwariom lagh oc rätt " ib 3: (sista forts.) 5831 ."],"e":["sätt )"]},{"a":"sät","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fred, fredligt el. fridsamt förhållande, väsnskap. alla ilgerninga, som hindra matto godan fridh oc säät mällan gudh oc manna MB 1: 441 . " lät han sin swäär heem til siin fara mz fridhi oc säät " ib 327 . " swäria the edha hwar androm ower fridh oc säät " ib 211 . " herrande styrkto friidh ok sät " RK 1: 2020 . " tha stood rikit vtan wanda mz fridh oc nade ok med säät " ib 1280 . ","2) öfverenskommelse, aftal. siidhan laban thäktis swa wäl thässa säät MB 1: 223 . - förbund. the sworo badhe ther oc fästo säät sik i mällan MB 1: 199 . " thotte os radhelikt at sätia stadheliak säät mällan oz mz edhom " ib 211 . " mz thik wil iak (d. v. s. Gud) binda säät (ponan fædus) " ib 168 . skal iak stadhga . . . mina stadhlika säät il idher oc idhra affkämd ib 173 . ib 186 . " mz honum skal iak halda mina säät oc lowan " ib 188 . " mina lowan oc säät skal iak halda widh ysaac " ib. " war herra . . . mintis the säät (fæderis) som han giordhe mz abraham ysaac oc iacob " ib 280 . " jak skal ga til sätta (inibo pactum) oc fölghia idher " ib 354 . " scrifwa all thässe ordh, som iak biwdher mz sät widh thik, oc widh thit folk (quibus et tecum et cum Israel pepigi fædus) ib. " ib 464 . " ledh them til mins hws döra, thz är sätta hws (tabernaculi fæderis) kallath " ib 393 . " jak giordhe sät (pepigi fÄdus) mz minom öghon at iak sculde ey tänkia a iomfru " MP 1: 299 . Ber 82, 234 . ","3) fred, förlikning. karl scalle kesare gaff hanom sina dottor til sät Bil 758 . " the villo haffua til säät " RK 1: 257 . the taladho til sätta ib 3413 . " the ganga vnder sätina " MB 1: 228 . " the män sum i manwättum äru mugho full wappn hawa sik til wärn, än the williä böten (för böter) biudha ok brwt sijn bäträ, tiill thäs ok (för at) the wtfäster äru ok borghadhä, sätt (för sätter ss läses i en annan afskr.) bundne ok osämio aflagdhe " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). som säät hafdhe giort mz sinom brodhir bana KL 41 . andre wpwäkkias sent til wredhe och böghias sent til sät Ber 108, - försoning. tha matte . . . enskyns offer göra syndogx mantz säät mz gudhi MB 1: 470 . han (Kristus) är propiciatorium, som thydher säät oc miskund thy at han är säät oc miskund fore wara synder ib 493 . ","4) tillfredsställande? ware thz fiärren aff warom hugh at wi wäntom änkte barn magha födhas vtan lostans sät MB 1: 111 . "],"e":["säät . ","-ir ) , ","sättargärþ , "]},{"a":"sät","b":"nn","c":"","d":["och m. 1) lag? oppaa then tidh war eth säth j staden ath en klokka skulle ringias j skepadan tima huar quäldh och huem man fan oppaa gatuna sedan skulle strax dräpas wtan alla naader Prosadikter (Sju vise m C) 238 (möjl. att föra till 3; Sju vise m A och B ha på motsvarande ställen (s. 131, 189) sidher). 3) sed, sätt. Jfr Sdw 2: 1312. 4) sätt, vis. kan for:de myn egedell ok qwernestadh med nokrom sett ganga fran prestens bordh tha tilplichter iak mijnä arffua vedherleggia vnder prestens bordh . . . en veliande ök (o.s.v.) VgFornmt I 8-9: 96 (1450). geffuer akt pa theres (ɔ tyskarnas) keller ty at the haffue mong lempelig sätt som her ey pleges till at vinda vatn med HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"e":["sätt . ","sett )"]},{"a":"säta","b":"vb","c":"v.","d":["1) akta på, bry sig om, rätta sig efter, följa, lyda. med dat. el. ack. ath wj skolom älska honom offuer all tingh ok lyda ok sätha hans budord MP 4: 71 . thätta budordit sätte en goder hälger abbotä ib 141. om tw wilt myna råde sättha Troj 14 . hade tw lyt oc säth hectoris rad . . . tha . . . ib 58 . " rätta sig efter, göra till viljes. med dat. el. ack. han sätte ofmykit sinom winom ok frändom " MP 4: 147 ."],"e":["sättha . ","sätte . ","supin . ","säth ) , "]},{"a":"säta","b":"nn","c":"","d":["Jfr solsäta."],"e":[]},{"a":"säta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr solsäta."],"e":[]},{"a":"säta","b":"","c":"","d":[" , f. L.","3) säte, sittplats. " thy ware bether at folkit ij sinom gestabudhom sithe siällika (härefter möjl. ett i uteglömst) säthu ok standhe vp fran bordhe tha thet hafwer ethit ok drukkit, epte sinne nödhorp " SkrtUppb 222 . - säte, stol, tron. aff gudhz ok jomfrw marie säto (de throno Dei et beatæ virginis) Mecht 50 . "],"e":["*sätu aker , ","sätu gardher","säto- . ","sät (h)e-. sätä-. säta-. sätie- Svartb 339 (1432?). säthia- ib), ","sätu stuva (säto-. sät(h)e-), "]},{"a":"säta","b":"nn","c":"","d":["Jfr bruþsäta."],"e":[]},{"a":"säta","b":"","c":"","d":[" , se sätta."],"e":[]},{"a":"säta","b":"nn","c":"","d":["sämja, enighet. " the . . . skipthe i tu bäggis byanna ägho . . . medh alstinx godhom villia ok säto " SD NS 1: 257 (1403, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"säta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. sitta på et ställe el. i en ställning der man har att passa på ngt. ","1) akta på, bry sig om, rätta sig efter, följa, lyda. med dat. el. ack. vilia sätta hwaske radhe älla budhi Bo 137 . ib 256 . " han sätter wtlenzska radhe älla budhi " Bo 137 . ib 256 . " han sätter wtlenzska manna radhom " RK 1: 3401 . ib 3924, (sfgn) s. 179, 2: 3269, 4231. wilin ij thässo budhi ey säta Al 1681 . " ath tw mith bwth ey sätthe " MD 170 . " vi thorfuom lhans ordhom änkte sätta " Iv 1602 . " om i willin lydha och sätha mynom ordhom " Lg 3: 135 . ib 140 . " j sättin ey onda manna lygn " RK 1: 756 . " han skal äkke säta sinom eghnom sinnom älla fara äptir sinom eghnom vilia " Bo 28 . säta skälomen ib 135 . - rätta sig efter, lyda, göra till viljes. med dat. el. ack. säter han them systrom MB 1: 344 . sätte han thöm oc giordhe som the han badho Bil 595 . vm han lydhir oc sättir thässom Bir 3: 311 . RK 1: 3402, (Albr) s. 211. the radde marsken alla thetta at han skulde konungen setta ib 2: 6279 . " wille konungh cristiern mik sätte tolkin ordh sende han rätte ib 3: 2115. honum wille thaa ingen sätta " ib 2845 . om han mik sätter tha faam wy honom wara syslo i hender ib 1: 2013 . - rätta sig efter, följa, vara i öfverenstämmelse med. med dat. watnith warhdr wädhreno säta Al 5827 . - lyda, vara lydig. abs. äkke vilia sätta är swa som afgudha dyrkan Bo 137 . han . . . ville swa offuer somma rettha at andre scullo tess heller sättha RK 2: 4125 . - bry sig om, höra på. med dat. el. ack. iak vil thik änkte vätta säta Iv 1123 . - bryg sig om, taga hänsyn till, fästa afseende vid. med dat. el. ack. ij thörfwin ey herra keyghe at säta Iv 145 . jak wil litith säta enne kono Al 1616 . " konungin wille thz litet sättä " RK 2: 790 . " syndoghe män . . . som äkke sätta gudz vilia ok sinne helso " Bo 122 . " sät ängi vrsäkt, vtan tu fullelika förstånde sannind, ok af huat wilia huata giort är " KS 26 (66, 28) . ","2) taga vara på? passa upp? skall han haffua swen som honom säther MD (S) 242 . ","3) vara att akta på el. rätta sig efter; tjena till, gagna till. med dat. tala thz sum höuist ok tarflikt är, ok nokro säte KS 24 (59, 26) . - hafva att betyda, betyda, innebära. med. med ack. mykin walmogha litith got säter Al 1482 . " kunugen . . . giörþe cors for sino änne gen diäwls namne cristoforus vndraþe huat þolikt sätte. ok spurþe kunugen huat corsset sätte (admirabatur, cur hoc rex ageret et quidnam hujusmodi signum vellet) " Bu 497 . hwath mon tholik dröm sätta (quid sibi vult) MB 1: 230 . theodora spurde swenana. hwat slict sätte (quidnam hoc esset) Bil 358 . ib 53, 251, 272 . " han viste ey huath thz monde sätä " Iv 2480 . " han viste ey huath slikt hafdhe säta " ib 4130 . ib 286, 1361 . " thänkte mz sik hwath tholke dröma hawa at sätta " MB 1: 230 . thin ordh hafua änkte at sätta Iv 586 . " thz hafwr i morghin änkte sätta " ib 545 . " swa stort hafuer han (stenen) at säta (d. v. s. så stor kraft har han) " Fr 902 . sigh thinom brodher hemelika thetta hwath thenne drykken hafwer sätta Al 9968 . " the fengilse haffdo thz at sätta (d. v. s. orsaken till konungens fängslande var den) at the willo thera harm swa hämpna " RK 1: 2609 .","4) vara orsaken till, vålla. med dat. el. ack. þe vndraþo dighart huat þolko sätte Bu 26 . the crisno wordo tha swa trötte j maghin wäl prowa huat thz sätte RK 1: 1755 ."],"e":["sätta . ","setta RK 2: 3260 . " settha ib 4231. ","sätt " RK 1: (Albr) s. 211),"]},{"a":"säta","b":"","c":"","d":[" , se sätta."],"e":[]},{"a":"säta","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sittande. " i sätu ok gångo " KS 53 (134, 57) . ","2) vistelse. " nar han hawir rolica säto (residentiam quteam) j sinom gardh " Bir 3: 305 . ","3) säte, sittplats, plats. uppa the andra stoolanna och säthor TK 271 . ","4) boning. " sidhan flutte abram sina säto (tabernaculum) " MB 1: 180 . Jfr a-, bordh-, en-, heþers-, hus-, qvar-säta."],"e":["sätufolk , ","sätu garþer","säthogardher . ","sätagardher . ","sätegardher: -gardh Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. l287 (urk. fr. 1508); -gardhen FH 5: 84 ( 1482) . sätegarder. säthegardher. sätthegarder),","sätunämd","sätu stuva , ","sätu sven","säthe- )"]},{"a":"säta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr brudhsäta."],"e":[]},{"a":"säte","b":"nn","c":"","d":["Jfr samsäte."],"e":[]},{"a":"säte","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) säte, sits. " en jomfru stodh vidh stolsins säte (sedem throni) " Bir 3: 299 . - säte, sittplats, plats. i höxsta säteno oc mit fore bordheno sato the hälgho thre konunga Bil 916 . ey ville han . . . sitia i thy första säteno i gästabbudhomen Bo 60 . " the wäggin som är baak wm säthin j brödhranna chor " Bir 4: 83 . - säte, stol, tron. om Guds el. Kristi tron el. om andra troner i den himmelska härligheten. sungo swa som nyan sang fram for lambsins säte (ante sedem Dei et Agni) Bo 251 . aff vij andhom som äru j hans sätis (throni) asyn MB 2: 333 . " hwilken som winner honom lather iak sithia mz mik j myno säte (throno) swa som iak oc wan oc sat mz mynom fadhre j hans säthe " ib 339 . säthet var sath j hymerike oc offwir sätit sithiande (sedes posita era in cælo, et super sedem sedens) ib. rägnbugin war alt omkringh sätit ib. " kringh om sätith varo xxiiij androm säthom (för andron el. annor säthe; in circuitu sedeis sedilia vigniti quattuor), oc paa säthen xxiiij seniores sitiande ib. aff sätheno vtgaa lywngeldha ib. " ib 340, 341, 343, 344, 345, 351, 354, 358, 363, 364, 366, 368 . " otalica människior sitiande j sätom " Bir 3: 299 . " thiänto honum som sat j sätit ib. " KL 264 . LfK 245 . - säte, stol el. tron för regent el. biskop (påfve); regering, regent- el. biskops(påfve-)värdighet. nar dauid hafdhe thetta hört vprätte han sik ok sagdhe jak swär vm gudh at salomon skal sitia j mino säte äptir mik ok styra. ok bödh sinom thiänarom vp höghia salomonem j sin rikis säte Bir 1: 233 . " konugxsens son opphöghdes i konungxsens säte äpther sin fadher " Lg 219 . " transagoras gik aff sit säte " Al 1641 . " margreue albrikt satte han (Bonifacius) aff säte: oc sergium a paua stol " Bil 759 . " tok sanctus bricius sith säte j gän " Lg 638 . käre iak nw owir thik o minna kirkio howodh som sitir j mino säte hulkit ther iak andwardhe petro ok hans äptir komarom at sitia j thy Bir 1: 123 . thin ämbizman hulkin som sitir j thino säte ib 2: 89 . ","2) säte, residens. " o härra þin vikarius þär sittar i þinum staþ, hafar fört sätist (sedem suam) til sin gambla staþ rom " Bir 4: (Avt) 177. sätins (för sätisins) ko ma (för koma) til rom guþi käkis (för þäkis) ib 178 . ib 2: 89 . - boning. at the skulu äuerdhelica pinas j häluits sätom (sedibus infernalibus) Bir 3: 256. "],"e":["sätis eþer . m. L. Jfr Tamm. Uppsalastudier s. 32."]},{"a":"säte","b":"nn","c":"","d":["1) säte, sits. - säte, sittplats, plats. trwels smidh zacher til xl l(40) marck for lhan hinrik groffsmidh viste aff syth sethe och badh hanom stande vp och forswara sigh for then kapan, hanom tilllagd war STb 2: 454 (1490). sworo nya kemmenterana thera eedh . . . och settes tha j thera sethe ib 3: 226 ( 1495) . " the skola koma til sätis mädh mik j hymmerike " MP 4: 16 . - säte, stol, tron. om Guds el. Kristi tron el. om andra troner i den himmelska härligheten. wppa thy bärgheno waro thw säthe (throni), mz wnderlighe fäghrindh skinande än främste stolen ok sätith war the högxsta hälgha ok oatskilelica trefalloghetz Mecht 52 . thän andre stolen äller sätidh, war the jomfruligha modherinna ib 53 . " tha saa hon äronna konwngh jhesum, j sino käsarligx waldhz säthe ib. " ib 224 . SvKyrkobr (Lucid B) 229 . " lhafua ok ther apostoj sin säthen som aff thöm scrifues j sculin sithia pa xij säthen ib 230. ib. 2) säte, residens. - boning, boplats. här äpthir händhe, at ysaac for hwnghir skuld . . . nödhgadhis at omskipta sith säthe (sedem mutare) " SpV 377 . " at thät sama pawasmor war fordum vij manna säthe oc nw besitit är med iij män Uppl Lagmandsdomb 21 (1490). tha wthga the (ɔ bina) försth en dagh oc ather jn latandis se thet the wilya haffwa annath säthj PMskr 299. - Jfr biskops-, filbens-, for-, gul-, härra-, högh-, mästara-, prästa-, radhmanna-, valds-, ärkebiskops(Sdw 2: 1148), äro-säte samt drozätit " ATb 1: 82 (1458). "],"e":["sethe STb 2: 454 (1490) , 3: 226 (1495). gen. med art. sätsens Mecht 224 . ","säthe Mecht 52 . ","säthen SvKyrkobr (Lucid B) 230 . ib),","*sätis rum","sädis- )","*sätis stuva","settis- )"]},{"a":"säter","b":"nn","c":"","d":["vistelseort, bostad; särsk. sommarvistelseort, fäbodsställe, säter. i ortnamn. pro mansione stenæsætyr SD 1: 665 ( 1285) . ecclesie nysæter ib 2: 7 ( 1286) . " in villa rotasetri in ørbohulm " ib 36 ( 1287) . " pro curia sua biærgsætrom " ib 68 ( 1288) . " in birkesæter " ib 4: 549 ( 1337) . pro decem solidis terre in villa sætrum ib 390 (1334, gammal afskr.). predictam villam sætra . . . assignamus ib. " thäthan til byornasäter. swa thäthan rarät til norra säter " VAH 24: 326 ( 1377) . i sätrom DD 1: 277 ( 1490) . "],"e":["sätra lapa , "]},{"a":"säter","b":"nn","c":"","d":["satureja hortensis Lin.? " saturea stther " LB 6: 284 . satucricia j. setther ib."],"e":["sätther . ","setther )"]},{"a":"säter","b":"nn","c":"","d":["ett slags tryckt (indiskt) bomullstyg. Jfr I. Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverige I s. 74 ff., särsk. s. 81 f. Kumla kyrkas rb 2 (1420-t.). iiij alna blath säther Svartb 540 ( 1480) . " ii höre för en alin röth sether HLG 2: 142 (1527). ""],"e":["sether )"]},{"a":"säter","b":"nn","c":"","d":["1) om prästgård. (Bönderna i Akkas har begärt att få egen präst, och med anledning härav förordnar biskopen i Åbo män) tiil at see, skodha och offuerwäggia om prestens sätrij j akas oc om tess tillighwr [i] aker, äng (o.s.v.) Svartb 546 ( 1483) . (möjl. istället att föra till säteri). 2) utmarksäng, skogsäng. Jfr F. Hedblom, De svenska ortnamnen på säter, särsk. s. 186 ff. . .. een skogs lloth som hetir swens sätir wpa monom j skädhä sokn . . . hwilkit sätir wi fingom aff margareta kalbytto Raperg 6/7 1385 (Österg.); jfr RP 2: 81 . en humbla gardh sunnarst i sätromen d:o 29/10 1389 (Uppl.); jfr RP 2: 175 . . . . huilkit forskriuit goz i tandallum meth hus oc jordh, aker oc ängium, skoghum oc fiskeatnum, torpum oc torpastadhum, quärnum oc quärnastadhum, tomptum oc tomptastadhum, hiordhmarkum oc vtugahum, sätrum oc skogxlutum oc allum andrum tillaghum, närby oc fiärran . . . jak . . . afhänder mik SD NS 3: 231 (1417, Söderm.). twa attonga i haquona dansona säter ib 263 (1417, Österg.) . " ena ängh i hundawadha sätrum " VKJ 271 (1447, Österg.) . ib 39 (Österg.). - ss senaree led i ortnamn. . . cum vno prato . . . dictos (för dicto) stuwasatir SD 3: 397 (1319, Österg.) . Jfr F. Hedblom a. a. s. 188."],"e":[]},{"a":"säter","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sol-, sola-säter."],"e":[]},{"a":"säter","b":"nn","c":"","d":["ett slags fint linne el. bomullstyg. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 701; Schiller u. Lüblen, Mittelnird. Wörteb. 4: 195; Lexer, Mittelchold. Handwörteb. 2: 714; Grimm-Heyne, Wörte. 8: 2603. jnfrascripte expense facte fuerunt, racione exequiarum post . . . dominum byrgerum petersson quondam legiferum vplandie factarum . . . sæter. pro xx oris . . . item permutando, cum eodem sæter in sericum. decem et octo oe SD 4: 57 ( 1328) ."],"e":[]},{"a":"säter","b":"nn","c":"","d":["Jfr sol-, sola-säter."],"e":[]},{"a":"säterdagher","b":"nn","c":"","d":["Tysk benämning på lördagen. hedhne män .. . kalladho försto daghin som är lögherdagher diem saturni, oc thytzske män kalla än i dagh säther dagh MB 1: 68 . Jfr nw hawer saturnus sin mästa krapt först tha lögherdagher byrias oc thy hetir han saturnus dagher a thydhisko oc dies saturni a latino ib 70 ."],"e":[]},{"a":"säteri","b":"nn","c":"","d":[" Se under säter 1."],"e":[]},{"a":"säterstokker","b":"nn","c":"","d":[" = sätervärks stokker. PMSkr 546 . "],"e":[]},{"a":"sätervärk","b":"nn","c":"","d":["broderi? mällan förnämpda två pelare gik inth snöre högt uppe å grindenne tätteliga belagt medh sanctæ katharinæ beläte, huilken satt vor medh sätterverk ok all bemälat TK 269 ; jfr not. sätherwärks konsth PM XL ."],"e":["sätter- )"]},{"a":"sätervärk","b":"nn","c":"","d":["ett slags tryck el. pressning (i färger) på tyg el. skinn, tryck med i stock utskurna bilder på tyg, skinn o.s.v. Jfr R. Geete, PMSkr XXX ff., I. Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverge I s. 71 ff., särsk. s. 81 f. sätherwärk på skinnen PMskr 537. ib 538 . . . . flythiandis stämpillen jamlika alth wm kringh skinnith, äffther thet som sätherwärksens formor wthwisa, oc teslikis wmskifftandis stämplana swa som löffwen. roserna. trän. grenana äller andre figure wthkräffia j sätherwärkeno ib 539 . " the stokana mädh hwilkom sätherwärkith görs " ib 540 . "],"e":["*sätervärks färghan","sätherwärkis- )","*sätervärks kunnist","-konsth )","*sätervärks stokker","sätherwärkis )"]},{"a":"säthus","b":"nn","c":"","d":["boningshus. " eet säthws i soönoa " SD 5: 558 (1346, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"säti","b":"nn","c":"","d":["Jfr boþ-, gräs-, ha-säti."],"e":[]},{"a":"sätia","b":"nn","c":"","d":["Jfr niþersätia."],"e":[]},{"a":"sätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) låta (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes), anvisa (ngn) plats (ngnstädes). eodem die sades töänius offuerskere fry fore tet köpith hans hustrv giort hade medh berend taschamakares hsutrv, thy hon war ey aff sin bonde set j gatabodh for salu STb 4: 11 ( 1504) . - sätta, installera. sworo nya kemmentarana thera eedh, som lthöm borde, och settes tha j thera sethe STb 3: 226 ( 1495) . - sätta, insätta (i stock el. fängelse). jncarcero . . . i mörkio stuffwo säthia GU C 20 (hand 2) s. 18. - sätia i jordh, (levande) begrava, ss straff för kvinnlig tjuv. tha skal hon vtan alla bön sätias pa sudre malm i jordene fore thet stulet är STb 1: 327 ( 1481) . - sätta, förlägga. tha satte han (ɔ Karl Magnus) äpter sik i landwärn ther landamären koma til saman swa som franz oc yspania them at göma oc wakta thässa men Prosadikter (Karl M) 265 . Karl Magnus ed. Kornhall 42, 43. - sätta, låta bosätta sig. om gud hafde scapat nyän man ok seet j paradyss SvKyrkobr (Lucid B) 148 . - sätta, sända, giva (ngn) anvisning att begiva sig (till ngn el. ngnstädes). när som stridhen görs förwaris tha ath jngen säties aff enom skikkilsom til andra PMskr 155. - part. pret. satter, bebodd. ". . . i Södermanland liggande gods, både "sat oc ödhe"" RP 2: 158 ( 1389) . - 2) föra (ngn från ett ställe el. en plats). - avlägsna, skilja. tha skla han wäntha segh eth bantz breff co sätyas wthan kyrkyo PM Bref 301 (1508).","3) sätia til rätta, bringa till det som är rätt el. till rätt förhållande. hiwlikit fför ᵈᵉ iärn vi beffalthom kämbänäränä ssiätiath til rettha ATb 3: 293 ( 1515) .","4) sätta, låta sitta, låta sammanträda, förordna. for stokholms satto radhe SD NS 3: 49 (1415). tha saattom lwi xij män oppa bänkin ATb 1: 41 ( 1455) . " tha sattis en nämpd appo bänkin, som for:da jönis skullo wäria äller fälla " JTb 7 ( 1456) . " kom thässe samma qwinna . . . ok kändis her for en sattan rät . . . ath . . . ib. lib 39, 40 (1463). häning(s) hwstrw . . . stoth for en satan räth " ib 68 (1475). kom för mik och satta nämden oppå ionåkers heredz ting wälboren qwinna . . . Trolles Jb Bil 231 (1485, nyare avskr.) . - sätta, insätta, tillsätta, förordna, utse. ther lidr nw at nicolausmässo ath i skolin sätia idart rad borgomästara ok raad ATb 1: 113 ( 1459) . ricksens rådh är ey sätiandes aff them som allenest ärw rijcke PMSkr 702 (senare avskr.). 5) göra, komma el. få (ngn el. ngt) att bliva (ngt el. på ngt sätt). med två ack. av vilka den ena är ett subst. och den andra ett adj. engin säty sin hws ödhe, tha marcknade äro STb 1: 487 (1482, Burspr). 7) sätta (ngt ngnstädes), anbringa. bidher iak . . . at the sätin siin jnscigle . . . fore thetta breff Bjärka-Säby 353 ( 1370) . ib 354 ( 1371) . han hafuer ofuer lagh och räth säth konungx laass for mith häbberg FMU 4: 455 ( 1473) . . . . ffaar han jn j myn iij godz . . . och sätte laass for iij myun härberga som jach haffde warit en mysgärningins qwinna ib 458 (1476). jntercalaris . . . thz mällan sätz GU C 20 (hand 2) s. 34. jon darre verie aff s[ielf] iij:e, at han jntet laass hade seth vtan foe per jönssons dör och laass, ther per jönsson miste sith gothz wth STb 3: 92 ( 1493) . - sätta el. sticka (eld på ngt). kendes han haffue seth eldh oppa hans gardh til medh STb 3: 15 ( 1492) . garden . . som her sten sture lot sancte örien aff brenna och eldh vtj satte ib 339 ( 1497) . - sätta, flytta (ngt från ngt). sidan säth (blandningen) aff eldenom lätandis kaldna PMskr 439. 9) inlägga, inpacka? . . . ena läst jarn sät och wäghit NMU 1: 77 (391). for siäx faat fatadh jern, saat oc wäghin ib 106 ( 1428) . ATb 1: 51 ( 1455) , 106 (1459). 11) sätta, insätta, ställa (ngt som är skriftligen avfattat). framställa, framlägga, skildra, uttrycka. SpV 29 . äptir thz at thu säthir (ponis) om thz skäligha sinne wndhirgiffno kötzsins lusta, finnas manghe badhe qwinnor ok män oathskililika haffwa fallith ib 42. ib 133 . " än tho at jak sagdhe mykit slikt samma förra, j thänna book . . . ey skal jak än läthias at säthia (ponere) här liwslikaren thz samma " ib 385 . ib 425 . 13) föresätta, förelägga, föreskriva. sidhen skla man sighia alt thz han weet sik haffwa syndath. oc fulkompna alt thz präster honom säter SvKyrkobr 18 . - bestämma, fastställa, utfärda. konung oc rikesens radh medh almoghans samthykkio i swerige hafua sat oc skipat laghin i swerige Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.) . - bestämma, avkunna. riddaren . . satte sin dom ower hona (ɔ den föregivna mörderskan) MP 4: 240 . bestämma, fastställa. fotoghen (som har att hyra ut biskopens bodar etc.) . . . säthie legona ther epther (ɔ efter bodarnas ect. skick) Arnell Brask Biᴵ 22. - bestämma, uppskatta? for thän skuld wi säthiom wara tima oppa lankt liff, ällr wart liffs daghlika tima, mäthom wi längre än the äru (quia plerunque tempora diuturne vite prolixiora metimur) SpV 432 . - fastställa, avgöra? at vy motte . . . komma her til orde at offueräe ydermere hure vy sette ware ärende Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 555 (1501). bestämma, överenskomma om (ngt), sluta (fred). han wille ath daktingan skulle göras oc fred sätias Troj 211 . Jfr 26. 14) (Sdw 2: 601 sp. 1 r. 5 felaktigt 15). sätta, sätta el. bestämma (högt el. lågt) pris på. vm gerning at sättia j ämbetomme StÄmb 32 ( 1438) . ib 35 ( 1440) , 58 (1454). jtem vij dage for barbare dach leth her morten ok pinnow wyn setthia Skotteb 375 (1461-62, Kämn). jtem aff for:de mattis x stopp most, tha the win setteda ib 383 (1462-63, d:o). ib 409 (1466-67, d:o), 416, 417, 419 (1467-68, d:o). jtem j öre fore hwete brödh gaff jak vth, tha the satto vinith ib 462 (1471-72, d:o). jtem ij öre gaff jak snorrepiil, tha han kokade, tha som lvii satthom vinith ib 464 (1471-72, d:o), loduik winman zaker vj (6) mark, ty han satte win olofflika moth lagin STb 1: 1 ( 1474) . stoop reenskt win skal sätias fore iii!UDDA_TECKEN? ( 3 1/2) örtog ib 58 ( 1476) . worto tesse goede men aff radit tilnempde at settie saltit ib 3: 458 (1499). . . . forbiuder . . . ath the ey ythermera j packara lön thage än som thet sath är ffore lest lax iij öre StÄmb 166 ( 1508) . ib 172 ( 1510) . STb 5: 281 (1520). - bestämma värde på? ey skal konunge macht haffwa nagodh mynt sätia eller forwandla vtan medh menoge rikesens radz radh j thet rike G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 62. 15) ställa, anordna, inrätta. til then tidh scholamästare igeen kome oc scholen sattes SD NS 3: 328 (1418). ath människian allan sin wilia säthi (conformet) äpther minom wilia Mecht 65 . 17) sätta, ställa, vända, rikta. thy skalt thu äkke siätia thin kärlek til werlzgooz Prosadikter (Barl) 42 . thera hierta är fult mädh värlz thankom, huru thera gärninga skulu lofuas af folke, oc thär i sätia the alla sina rätwiso Hel män 131 . 18) sätta, lämna, överlämna, anförtro. at . . . konungh hawuon . . . hafuer ii händer sat ok budhit ärlikum mannum . . . leta sannind SD 8: l178 (1362). ib 194 ( 1362) . tha giorde rawid sin lagh for the päninga . . . medh thenna ed satte han fra sig ii ortog ok xxx mark ATb 1: 100 ( 1459) . " bonde galt satthe ena kanno i rättin for ena örtog och xi öre som hon stodh hanom til panth fore " ib 230 ( 1465) . " tha bödh han hem ion magnussone medh sex men xviij mark för een iordadell i dyupmyrom oc äpthir thet at ion ville them ey tagha tha satte han them til swen person nästa grannan " ib 288 ( 1468) . hanskulle sätia i rättin ena silffskedh som enom smalenninghe tilhörde ib 2: 92 ( 1477) . STb 1: 41 ( 1475) . xxx (25) marck örtoger, som andres karlsson hade satt rettin ib 51 ( 1476) . ib 212 ( 1479) . SJ 2: 249 ( 1494) . sannelika han (ɔ Kristus) sigx haffwa hafft räddoghans anda, j thy at han haffdhe makt at säthia (ponendi) sina siäl ok athir hänne j gen taka SpV 536 . " wiiom wi thätta her q waret sätia " Hel män 205 . " andro godho folke sätthe hon gardzins oc bohaxsins vmsorgh " ib 260 . STb 5: 69 ( 1515) . them (ɔ marc) betalde the igen nw om sancte marie magdalene affton oc satte them på disken Stock Skb 300 (1519, Skip) . " birete satte tet danarff fran sig " STb 5: 266 ( 1520) . - lämna, överlämna, överlåta. Svartb 208 ( 1396) . wj . . . kennomps . . . oss haua sät ok wnt . . . jönis amundson . . . eth fiärdungx bool jordh j biornaby ib 212 ( 1397) . ib. laurens ok hans husfw hafua skilt l. . . sigworde, thet fornemda. goz . . . ok . .. skildhe vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe fornemde sigwordh JämtlDipl 166 ( 1 412) . SD NS 3: 103 ( 1416) . ib 305 (1418), 508 (1419). Svartb (Skokl) 295 (1422?). thet halstins hustrw modher i karliis satte skipper jenisse hustrv eth laxafiske till rentto STb 1: 47 (1476). - i sht sätta el. lämna till pant, pantsätta. the waro när olaffwe . . . tha han satte rauide i gryta om xj mark ok i kanno om xiij mark for iijᶜ iärn ATb 1: 52 ( 1456) . . . the panta som olaff mattessons hwstru hade sät per grgerson hel pant ib 58 (1456). ib 60 ( 1456) , 68, 71 (1457), 106 (1459). här fore sätte olaf larense en deel til pant ib 173 ( 1462) . . . oc han sette henne pant oc ey fullan pant ib 246 ( 1466) . " tesse skattadhe lauirs iönsons panta som lauris hakonson hanom satthe for vij fat iärn " ib 256 ( 1467) . . . . ena silffskedh han haffde säth hanom i panth ib 284 ( 1468) . ib 292 ( 1468) . än sette . . . jacob jngewalle lthen nedre garden til panta fore jx faat jern STb 4: 20 ( 1504) . 19) sätta, ställa, prestera. pedhir . . . sätte borgan fore sik ATb 1: 301 ( 1469) . 21) sätta, utsätta, utgiva, giva. swa sätter jak mit liff ok mina siäl j dödin fore min faar MP 4: 11 . 22) överlämna, hänskjuta. Jfr Sdw 2: 1312. . . huilke badha delana komo for oss sama dagh i sancti cristofori hws i calmarna oc satto thera saak oc bliffuo widher oss for fulmäktogha skedhismän wm all skälning oc twedrakt Rydberg Tr 3: 161 (1436, avskr.) . sattre jec thät j retthe for righens radh Arfstv 30 ( 1461) . sate iak thät j retten om honom bordhe latha thät breff fore koma ib 44 ( 1461) . ib 57 (1474-75). huilket wy satte til lnempden ib 87 ( 1451) . ib 94, 95 (1461) . . . . hulken bonda iowan satte til pedhir iönsson at kräfwia ATb 1: 272 ( 1467) . gick han (ɔ wor höffuitzman) vth fore dören och satte tet j retta fore the gode herrer STb 4: 7 ( 1504) . herom, kera herre, sette vi alt til eder ärlighet Hist. Tidskr. 1: 400 (1508). bliffwer jach slaghin, säther jac til gud, hwrw jac hawer idher tiänth BSH 5: 321 (1508, H. adh) . 24) sätta, låta försiggå, begynna, öppna. sätia ting MD 339 ; jfr 4. - a sätto thinge o. likn-, på ting lsom vederbörligen tagit sin början, under pågående ting. at jon . . . war kärdh fori mik ok lagman aa sätne thinge JämtlDipl 137 ( 1383) . thässo gawona stadhfäste iak oppa sattho laghmanz thinge NMU 1: 105 ( 1425) . Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . " tha kom ffore migh a eth setthet tingh heijky " FMU 5: 69 (1483, avskr.) . " som olaff walram lyst hade thöm emellom pa ith säth tingh STb 4: 223 (1511). 25) besätta. - bildl. swa thänkiande wardher tith hiärta swa mykit thät gither sath mädh (afficatur) them dröfwilsimen " SkrtUppb 98 . 26) inlåta sig, ingå. sagde thz ämwäll wara myket nyttogdt ath sätya j fred mz troyaner Troj 211 ; jfr 14. 27) sätta, plantera. mellan the trä som sätias, skal wara xij fota rwm Sex ekon tr 263 . tär som kaal skal sätias PMSkr 350 . 28) kasta (ankar). sidhan thet andra tilkomma skipith haffwer sath sin ankar PMSkr 62 . " bidya the honom sätya ankar j haffnenne, äller före landith " ib 75 . - abs. kasta ankar, ankra. gingo the til segel j skypteht ok lwpe en viku syös fran landet och satto STb 2: 466 (1490). jngen hade schul fore skyp och gotz tet orgickx . . . vtan allenast oleff hansson medh sin olydin, at han ey settie wille, tha schipperen medh köpmannen, jnnen bordz ware, hanom settie badh ib 3: 455 ( 1499) . 29) trycka. Jfr R. Geete, PMskr XXXI f. - förse (skinn) med tryckt mönster el. påtryckta färger. wil tw haffwa skinnith alth förgylth, tha maghe thet sätias mädh stokkommen PMSkr 539 . lib 540. wm swa är tw wilt haffwa them (ɔ skinnen) brokoth, tha skwla the sätias äller stamperas mädh wthskwrnom sätherwärks stokkom ib l537. ib 539 . Jfr sätervärk. - (sätta och) trycka (bok). . . . vi aktom lata prenta vid viii:c (800) breffuer pro ecclesia nostra cum tali litera som hore beate virginis vore satte aat them i lwnd HSH 13 . 116 (1524, Brask). - sätia, för sitia. sidhan satte jak tingh vppa sama dagh i fforsaby Svartb 415 ( 1445) . " nagra aff thöm som domen sathe " Arfstv 48 ( 1461) . ","4) sätta sig (emot), sätta sig upp (emot). med prep. (a) mot. hwat thera plict är som oskäligha säthia sik amote walino Abbedval i Vkl 93 . skedde och . . . thet nogon . . . giorde opresning eller sätte sig mot k eller rikedh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70.","6) bildl. lvila. en stwdh, wppa hwilka alt husit sik säther (columna eui tota domus iinitiltur) Mecht 130 . 7) sätia sik i landit, stig i land. ther aff wordo grescha män myket drostoge oc satthe sigh j landet epter ther jngen war som stranena waktadhe Troj 25 . - refl. sätias, 1) sätta sig. nar alla waro samman kompne, reddhis bord och brwdgummen oc bruden oc alle andre satthos til bordh JMPs 430. - sätia af, 3) avstå från? uppskuta? säther inghelundh then skanske rese aff BSH 5: 134 (1506, H. Gadh) . 4) avsätta, skilja från befattnng el. ställning. forbiudhom wj at noghor bliue länger kirkiowärende än tw aar ath slagh män tha the haua wm pascha tiidh räkenskap giort . . . tha säthis annar thera ff Gummerus Syn-stt 42 (1425, vidim. fr. 1440). o thu ffakunnoghet, fförmykidh haffwer thu betwingath alla wärldena j mang aar thär fföre . . säther iak tik aff, oc insäther j thin stadh oplysilse som är maria, thät är swa mykidh som oplyserska JMPs 57. - refl. *sätias at sik, maka åt sig, flytta på sig (för att bereda plats). . . . at larins byörnson kom in til erikx tha sade magnus ath lariinsse wäl komin faddra ok sattis ath sig wilin i sitia faddra ATb 1: 82 ( 1458) . ","2) insätta, tillsäta, förordna, utse. ta satis thenna dandemen in fo borgamester ATb 1: 4 ( 1450) . ib 5 (1452), 20 (1453), 30 (1454), 48 (1455) o. s. v.","3) insätta, överlämna, anförtro, deponera. tha sätte herre halwardhir jn i rättin 1 mark pä ᵍᵃ . . . til ath lösa then gardin i gen ATb 1: 95 ( 1458) . han skal sättia mans botenä in till magnis otter STb 1: 212 (1479). tha skulo the maalsigiande böther sätias her in rettin ib 337 ( 1482) . " the togo swerdet vp aff gatwne och satto thet enestadz in till retto " ib 396 ( 1482) . HLG 1: 131 (1485). sidan satte . . jöns laresson the peninge j gen stodo jn j ena kirkio Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . STb 4: 14 ( 1504) . ath for nagor aar sidan, lath . . hr niels booson sätia nag ra penninga in j mina kyrkio berga . . . thil rettha, om nagot the godxz for:da hr niels booson och bänkth aronsson haffwe sigh i mellan HSH 15: 1 ( 1514) .","4) överlämna, hänskjuta. " thermedh sattes pighanin till retto " STb 1: 244 ( 1480) . the skulo sätias in til retto ib 405 ( 1483) . jach säther thet in til idher om han skall thet kräffwia S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 17 (1504, H. Gadh). BSH 5: 116 (1506, H. Gadh) . - Jfr insätia. ","4) lämna i förvar, anförtro, deponera. the for:da päninga skal iak . . . antwardha . . . reedhlika i thera hand i enne summä ok äy annarstadz nidher at säthia äller läggia SD NS 3: 207 ( 1417) . per mortensson . . skal aname the hatter j sin betalning, som then tysken satte ned ner larens nilsson STb 5: 164 ( 1517) . - Jfr nidhersätia. ","2) sätta upp, uyppföra. . . . wil lhan sättia vp thet stora orga wyrket ST 2: 182 ( 1486) .","4) uppskjuta. " ta setes thet (ɔ målet) vp til lasse pederson komber til swars " ATb 1: 8 ( 1452) . ib 14 ( 1453) . edin sattis op iij radzstugu dagh ok än flere ib 35 ( 1455) . HSH 16: 90 ( 1527) . - uppskjuta, överhoppa, suspendera. thesse radzstve dage heremellom skulle ware satte op forörlig . . . skulld STb 5: 265 ( 1520) .","5) hänskjuta. " sättes thet up tiil edher ricsens raadh " HSH 17: 71 (1523, Brask) . 6) tillsätta, förordna, utse. at i ville setie vp VI af edre swäne oc VI af vore med eder pa benken at ranzsake thet ärende HSH 17: 71 (1523, Brask). tisdagen . . . satthe min herres nad up en heela nembd och hult socknestempne ib 15: 4 (1526? Brask). - Jfr upsätia. ","3) avlägsna, skilja. " forbiudhom wj allom prestom fore noghrom oppehalla om paha äller säthie noghon wt aff kirkio wtan prowestens budh oc oppit breff " Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . for thy fulbordoghir kärlekir säthir äller sändhir wt (foras mittit) räddoghan SpV 536 . - Jfr utsätia."],"e":["sättia . ","settia . ","-sätia Prosadikter (Barl) 42. ssätiath ATb 3: 293 ( 1515) . ","säter . ","säthir . sätter. pl. 1 pers. säthiom SpV 432 . sette Hist Tidskr 1: 400 (1508). refl. sätz GU C 20 (hand 2) s. 34. säties PMSkr 155 . ","säty STb 1: 487 (1482, Burspr). säthi Mecht 65 . ","säthie Arnell Brask Biᴵ 22. pl. 1 pers. sette Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 555 (1501). pl. 3 pers. sätin Bjärka-Säby 353 ( 1370) , 354 (1371). setie STb 3: 165 ( 1494) . ","säth SpV 316 ; PMskr 439. impf. satte. sätt(h)e ATb 1: 95 ( 1458) , 173 (1462), 301 (1469); FMU 4: 458 ( 1476) ; Karl Magnus ed. Kornhall 43; Hel män 260 . sett(h)e JämtlDipl 166 ( 1412) ; ATb 1: 246 ( 1466) ; STb 4: 20 (1504). pl. 1 pers. satthom Skotteb 464 (147172, Kämn). saattom ATb 1: 41 ( 1455) . ","satho ATb 1: 14 ( 1453) . 3 pers. satt(h)o Arfstv 94 ( 1461) ; STb 1: 396 (1482); Skotteb 462 (1471-72, Kämn). satt(h)e Stock Skb 300 (1519?) Skip); Troj 25 . ","sätte Arfstv 95 ( 1461) . ","settleda Skotteb 383 (1462-63, Kämn). refl. pl. 3 pers. satt(h)os ATb 1: 48 ( 1455) , 115 (1459); JMPs 430. sattis ATb 1: 20 ( 1453) , 35 (1455); HSH 16: 90 (1527, Brask) . ","satis ATb 1: 4 ( 1450) . settes STb 3: 226 (1495). setes ATb 1: 5, 8 (1452). part. pres. sätiandes PMskr 702 (senare avskr.). part. pret. satter. f. set STb 4: 11 ( 1504) . ","saat (h) NMU 1: 106 ( 1428) ; SpV 29 . sät(h) NMU 1: 77 ( 1391) ; ATb 1: 51 ( 1455) ; STb 4: 223 ( 1511) . ","setthet FMU 5: 69 (1483, avskr.) . dat. n. sätte Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . ","sätne JämtlDipl 137 ( 1383) . ","supin . ","sat . ","satt STb 1: 51 (1476). sät(h) Svartb 208 ( 1396) , 212 (1397); ATb 1: 58 ( 1456) , 284 (1468); FMU 4: 455 ( 1473) . ","seth STb 3: 15 (1492), 92 (1493). seet SvKyrkobr (Lucid B) 148. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 21, 231 f.), ","sätia sik , 3) inlåta sig (i) giva sig (i), gripa (till). med pep. til. Jfr Sdw 2: 1312. ","*sätia bort , sätta bort, förlora (anakare). tha stthe iak eth ankar i qwika sundh bort ATb 1: 211 ( 1465) . Jfr sätia 28 samt bortsätia. ","*sätia fore , förelägga, ålägga, säther thöm fore ey koma starkare än . . . BSH 5: 20 (1504, H. Hadh) . ","sätia fram , 2) uppskjuta. sattom wi thet maalet fram SD NS 2 . 720 (1413). - draga ut på (tidrymd). thäntidh hon (ɔ Dido) bedhis til hustru aff konungenom aff libia . . . tha satte hon timan fram (paulisper distulit nuptias) nakra stwndh SpV 360 . 3) överlämna, hänskjuta. sattes thet (ɔ ärendet) fram for hans naasdhes behagh GPM 2: 33 ( 1511?) . - Jfr framsätia . . sätia in, 1) insätta (i fängelse). per . . . lot sätie en dreng jn för tywerij STb 5: 51 ( 1515) . ","sätia nidher , 3) nedstörta, avsätta. thu säther nider klarikka och officia Thomas Varningsbref 5 ( 1436) . ","sätia til , 5) tillägga, tillfoga (ngt till len framställning). jak bidher tik at thu säth här til (pone): nakot, aff hedhninga bröllopom lok hionalaghom SpV 316 . - Jfr tilsätia. ","sätia sik til , 2) inlåta sig på, med. inf. ekke säter iak ok mik annarledis til ath sta tik y moth Gers Ars 12 f. ","*sätia til baka , ","*sätia umkring , ","sätia up , 1) sätta upp, uppsätta. - framsätta. Jfr Sdw 2: 1312. - uppsätta. bildl. ok tho är thz nw ekke som war, nar hon säthir dygdhenar op mothe lastomen (virtutes vitiis opponens), ok rätthir thz wilth faar SpV 135 . ","*sätia sik up , 1) sätta sig upp (från liggande ställing). atherkom siälen til lecaman, oc han som dödher laa j sina placio. oc skwlle wth bäras til graffwena, satthen si op allom aseande JMPs 416. ","sätia up a , ställa, ordna, anordna. Jfr Sdw 2: 1312 samt pasätia. ","sätia ut , 1) utsätta, pantsäta. for swa mangä penningä som min fader thet vth til pant satte SD 8: 24 ( 1361) . te pantana som michial ok didrik sättw wt for niils hinsa ATb 1: 33 ( 1455) . ib 145 ( 1461) . at vij kwnne fa hwmble och salt gernä viil jach: sätiä wth gwl och mijn klenodä . . . swo slotyt skal bliffue bespisäth met sat och hwmble GPM 2: 272 ( 1507) . - sätta pant för sig? . . . jak erland matisson kännis meth thetta mit opna bref hawa wnt min son rona ij waxtorp soghn wt ad sätia meth sith goz ij syn fängilse Gadolin Pants Bil 266 ( 1456) . ","sätia ut af , 2) avsätta. the . . . satte vth aff thän' nidskaps fulla ok omilda priaren MP 4 . 126. o thu ilherska, alth fför länghe hafwer thu regeradh. offwer wsla mankönidh see iak säther tik wtaff JMPs 57. - Jfr ater-, ban-, be-, by-, for-, fore-, kring-, kringum-, mote-, mällom-, pant-, qvar-, qvart-, saman-, til-, undir-, unt-, vädh-, äptir-sätia, ävensom fulsätter, nysatter och besätin."]},{"a":"sätia","b":"vb","c":"v.","d":["  . ","1) låta (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes), anvisa (ngn) plats (ngnstädes). barlaam kom ju for jonkarin sielfuan, väl takin ok när hanum sättir Bil 611 . " þe leddo han tel guz mönstar ok satto han högt a mästara stol " Bu 197 . " swa som thu siälff aff dödh op stodh swa rees thu hona op af dödha. oc sät hona (Jungfru Maria) a thina höghro hand " Lg 42 . skal iak . . . sätia thik vppa min arm Bir 1: 10 . samson . . . satte henne vpa sin häst Di 3 . maximinus . . . sattis j skip . . . af gudz owinum wtan ledhsaghara oc styre Bil 266 . " tha sättä konungen falantin till bordz " Va 46 . " skundar nw iacob, at skipa sina konor oc siin barn, oc säter främmärst thiänista qwinnoar, oc thera sönir mz them i en skara o i annan skaran säter han liam oc henna söner oc dötter epterst säter han rachel oc iosep i sina bärzsta wärn " MB 1: 227 . - sätta, uppsätta, upphöja (på en plats). margreue albrikt satte . . . sergium a paua stol Bil 759 . " the sätte honum (Sten Sture) i höghsäthe " RK 3: 1921 . - sätta, fastsätta (på stegel el. hjul). lät dacianus georgium sätia a hiul Bu 494 . Bil 538 . Bir 1: 16 . - sätta, insätta (i stock el. fängelse). satto swenana alla i en stook RK 1: 3884 . Bir 1: 15, 2: 179. the satte thöm j torn och socka RK 2: 392 . carisius . . . satte tomam i mörko hus Bu 187 . " han hafdhe hona . . . sät j järn ok myrkahws " Bil 743 . " i kisto sätiäs " SD 5: 639 ( 1347) . " sätiäs i vars foghatä häcto ib. - sätta, insätta, förlägga. the crisne bygdo ther eth feste ok satto ther i vine ok neste " RK 1: 150 . - sätta, ställa, uppställa, förlägga. hwilka the skikkado äller satto j försathen MB 2: 137 . at the skulo bemanna alla bärghanna vpganga ällir stigha . . . oc ther säthia syna wäktara oc väpnar ä hwar wäghana waro trangast mällan bärghen ib 149 . - sätta, låta bosätta sig. ängin frälsisman maa taka wtgiärdis böndir oc sätia wp a sit odz, vthan thöm som minna sädh hafwa än här äptir sigx GS 23 ( 1360) . - sätta, sända, gifva (ngn) anvisning att begifva sig (till ngn el. ngnstädes) han satte (sendir) sin frende till ermentrik konung. som osid het. mz xij riddara Di 169 . " hon war tit sat till gisl " ib. " sattir for gisla " Bil 300 . " satte hans fadr han til skola " Ansg 177 . - sätta, gifva (ngn) anvisning att egna sig åt (ngt). sätia barnit til bok Bil 775 . - ","2) föra (ngn från ett ställe el. en plats); kasta, stöta. the satto them . . . fra sadlana RK 1: 1740 . - aflägsna el. skilja (ngn) från en plats, ett ämbete el. uppdrag), afsätta. margreue albrikt satte han aff säte: oc sergium a paua stol Bil 759 ; " jfr 1. han sätte gregorium paua aff stole " ib 764 . " biscopin . . . satte han aff sino ämbite " KL 82 . Bir 2: 333 . " thänne prestir var foghate oc sattis aff sino föghti " ib 3: 15 . " keysarin . . . satte han aff sino konungx rike " ST 372 . Su 66 . " romara satto dyoclecianum ok maximiaum fran valdom baþa " Bu 533 . Bil 736 . ","3) sätta, bringa (i en ställning el. i ett förhållande). ware thät swa at wi jeppa j nokra skuld satten BSH 1: 195 ( 1387) . - sätia til rätta, bringa till det som är rätt el. till rätt förhållande. at þe sätin almoghän til rättä SD 5: 638 ( 1347) . han sätir til räta (inrätar el. ordnar, styrer) hws ok land äpter sin wilia ok sinne hand Al 665 . sätia landen till retta (dÄma lög; skipa rätt i landen, styra landen) Di 174 . " en iak kan . . . säthia tik noghwt bälther til rettha (något bättre få bugt med dig) " Lg 3: 122 . ","4) sätta, låta sitta, förordna. vm nokrä sak, som näfnd vm sattes SD 5: 605 ( 1346) . fore thässe for:ne sager sättes i dag her poo tinghet en häritznäpd BSH 4: 159 (14933). - sätta, insättta, tillsätt, foörordna, utse. xij fribornenän konungen i nempden satte täre RK 2: 9493 . " hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konung näfnd " SD 5: 605 ( 1346) . " at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän " ib 638 ( 1347) . " kan . . . swa tyma at dan niclesson falder fra . . . þa skulu vare exequtores . . . hawa fult vald . . . at þen tiltaka oc þer i (för i staþ el. i staþen el. li hans staþ) sätyä. som þöm györ swa rät som nu är sakt " ib 567 ( 1346) . scal konunger sätyä þem som akäränden är þwa (för twa) män ib 480 (1345, nyare afsfkr.). han . . . satte them en forman RK 1: 2764 . " hawer han (Gud) satt ok skipat sina sisjlomän iwi alla wärildenna " KS 63 (158, 70) . werkmestara säthia ok wälia SO 47 . - med två ack. giordhe en siwkir riddare sit testament ok satte exequtorem en annan riddara Bil 748 . " jak satte thik ok skipadhe konungxsins gömara " Bir 3: 462 . - med ack. och prep. til med följ. subst. alchymum sätia til högxta prest MB 2: 322 . " ptholomeus . . . war satther til höffwidzman offwir härin " ib 278 . BSH 5: 8 ( 1504) . Gers Frest 56 . - sätta, ställa, framställa. med ack. och prep. til med följ. subst. gudh satte hona til äfftir syn. ey ens qwinnom wtan iämwäl mannom MB 2: 145 . ","5) göra, komma el. få (ngn el. ngt) att blifva (ngt el. på ngt sätt). med två ack. af hvilka den ene är ett subst. och den andre ett adj. jac . . . kännis . . . skadhalösan satt haffua . . . inga hemingson om thet gozt SD NS 1: 470 ( 1405) . - med ack. och adv. sätän idhert sinne annorlund (settet juwen mud anders) Va 16 . ","6) sätta el. taga (ngn) till; hålla (ngn) för, räkna (ngn) som med två ack. se mannin hwilkin som ey satte gudh sin hiälpara (non posuit Deum ajotorem suum) Ber 134 . ","7) sätta (ngt ngnstädes), anbringa. han sätte sina krono a hänna howdh Bil 569 . ib 538 . MD 46 . togh pharao konung gulring aff sinne hand, oc satte a ioseps hand MB 1: 239 . " the setto rör j hans hand " MD 66 . " när the kappan säthz pa baran kroppen " PM 14 . " owir willit sätis en krona aff hwito läriffte " Bir 4: 11 . " thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin " GO 332 . han . . . satte swerdz äggen vppa hielmen Di 49 . " owan a studhomen varo satte knappa. ok owan a knappomen varo sat skinande kors " Gr 298 . sät þin staf i iorþena Bu 499 . " satte korsit j sin gambla stadh " Bil 724 . " seth . . . sätte quistin rotfastan ifuir sins fadhers graf " ib 88 . " setia knap fore lada " RK 1: (LRK) s. 229 . " sätium wi wart jnsigle for thässä skript " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 686 (1399?), 5: 379 (1344, ny are afskr.), 568 ( 1346). hwilken som skäär eller hugger bort annars märckie och sätter sitt j mino hiärta som är kötlikin kärlekir til bonda älla til barna vini älla frändir ok sät ther atir j före gudhelikin kärlekir (för kärlek) til mins jamcristins siäla gagn Bir 2: 266 . " riff vt aff mino hiärta thän thornin som är världina giri ok sät ther j fore astundan oc giri til thina thiänist " ib. " diäfwllin sätir 8ponit) ther krokin huar minzst vaktas " ib 199 . tha sätir (ponit; lägger) diäfwllin band owir hans hiärta ib. en prästir . . . hafdhe sat fra sik gudz likama j enom sömnadhom budhk aff forgyltom thradhum KL 26 . - sätta, uppsätta, uppslå. israels sönir . . . satto ther siin tiäld MB 1: 325 . " osanttrix . . . satte ther sinä paulun " Di 33 . - uppsatta, uppföra. hwa sin bygningn sätir äptir hwars maus sägn hon wardhir ill byghd GO 942 . - sätta el. sticka (eld på ngt). satte wideke eld i slottet Di 66 . - sätta, framsätta. baþ sätia borþ (ponite mensam) Bu 195 . " varo satte sua sum tua prediakro stola " Bir 4: (Avt) 177. rdher han brödh mz smör oc kalwa köt oc mielk oc satte for them MB 1: 189 . ","8) sätta, utsätta (fångstredskap). til thäs han hawir sat gildrin oc krokana Bir 2: 143 . the haffde sätth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fiske vatne BtFH 1: 132 ( 1506) . hwilken som rörer eller flötter annarss stränger, eller sätter sijna j samma rum SO 291 . - abs. sätta el. utsätta nät e. fiskegarn. hwilken som sätter på annan så att den somförr hafwer skutit, får skadha dher aff ryckie opp SO 291 . " hwar som tager ifrån androm stocka, steena, lätte eller hwariohanda redhskap man behöfvwer sättia medh " ib 292 . ib 301, 307 . - sätta, utsätta, ställa (försät). alla the forsatir som the satto for han MP 2: 225 . " min ouin sätir mik forsaat " Bir 2: 143 . " satto israels söner för saat oc stark haal kringh om stadhen " MB 2: 136 . ","9) bilägga. " hawa thässa dygdher ena satta striidh fore honum rätwisan kräfwer at gudh skal hämpna, än miskunnin bedhis nadh " MB 1: 344 . " thässa satto striidh wisar os war herra i thässom ordhom " ib 345 . Jfr sätta 2. 17) sätta, ställa, vända, rikta. satte salogh fru alla sina tröst tel mildo mö guz moþor Bu 30 . KL 87 . " sät alt thit hop til mik " Bir 1: 88 . KL 85 . " hon . . . satte alla sina astundan til gudz " VKR VII . mogen [i] fulkompliga sätia lith ther oppa BSH 5: 138 ( 1507) . 18) sätta, lemna, öfverlemna, anförtro. maximinus . . . som maria war innan gömo sat af sancto petro Bil 236 . " tön herra barn hånom setias i rökt ok göma " KS 53 (134, 57) . huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa ib 10 (25, 11). vtan waart orlof, äller þerä manna, som þätt i händer säz a wara wäghnä SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . - lemna, öfverlemna, öfverlåta; i sht sätta el. lemna till pant, pantsätta. tha took konung magnus ok satte honom lödesa hwss RK 1: 991 . " skypum wi oc sätyom til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt . . . vaar ingiäld. swa som köpstaþä. goþz oc garþa. oc all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä. tyuiþ oc kulmarþ " SD 5: 562 ( 1346) . " sätium wi all var jngiäld i finlande . . . til at gyäldä med vart bäggiä testamentum " ib 566 . " wilyom vi at þe samu jngiäld alsaman aff fynlande skulu liggiä oc vara til lösn varrä gyäld . . . oc sätyum þöm i händer varom executoribus . . . at gyäldä var giäld med þöm " ib 567 . sätte jngiborgh . . . hemminghe . . . alt thet hon . . . atte ij sydherbodhum . . . foor halph attanda faath jarn DD 1: 38 ( 1372) . " sätia þär sit goz at pante firi " SR 33 . " fore hwilka for:da fyretiio marc jac säter . .. swen baath mit godhz til panta " SD NS 2: 6 ( 1408) . swen baath ällar hans aruingiom annat swa godh godhz at sätia ib 7 . " fore hulka penninga ja säter henne alth mith gooz " ib 1: 437 ( 1405) . 19) sätta, ställa, prestera. þa skal han borghän sätira SR 22 . the satte loffuan for sik Di 46 . 20) sätta, sätta upp (vid vad el. spel). sät tit hoffuod wid . . . oc jak sätir mit mot tit Di 46 . - sätta på spel, utsätta. hon wilde gaa for konugin oc säthia sith liff til waghan ST 225 . 21) sätta, utsätta, utgifva, gifva. uar herra ihesus siälanna atirlösare . . . ther komin var at sätia for them sina siäl Bo 148 . 22) öfverlemna, hänskjuta. huat eder här om tykker, thet setter jak in til eder sielff FM 359 ( 1508) . " thet säther jak in tiil edher " BSH 5: 583 ( 1517) . 23) sätta, åvägabringa, låta uppstå. missämio säter iak mällan thik oc kononna MB 1: 161 . - åstadkomma, bringa till stånd. i sua mato haffuir jac hans skadhalösa satt SD NS 1: 470 ( 1405) . 24) sätta, låta försiggå, begynna, öppna. a sätto thinge, på ting som vederbörligen tagit sin början, under pågående ting. witnadhe sigge albriktsson oc karl rawalzsson aa satto thinge, aa rättom thingxstadh oc thingxdagh VAH 24: 321 ( 1424) . jak . . . kännes . . . vppa satto thinge SD NS 1: 9 ( 1401) . " tha stodho schälike män a sättho thingheno " ib 58 ( 1401) . " wi . . . hemollem thet . . . ärchebiscop henrike ok hans capitulo . . . a satto hundare thinge " ib 265 ( 1403) . " ib 12 ( 1401), 14 (1401, nyare afskr.), 36 ( 1401) o. s. v. " DD 1: 40 ( 1379, nyare afskr.) , 41 (1379, nyare afskr.), 56 ( 1400) o. s. v. BtFH 1: 165 ( 1508) , 236 (1506). för olyden han giorde pa setto tinge ib 140 ( 1507) . 25) besätta. iak hela þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui. ok sua klät af hans limum. som þu vare sat mz dyrastom stenom Bu 140 . konungxlikin klädhe . . . sat mz gulle lok syluir, ok alskona dyrom stenom Gr 286 . ib 269, 311 . Bil 470, 722 . Bir 2: 220 . Fl 530, 536 . Iv 207 . Fr 2966 . Al 3652, 7487, 7760, 8213 . Pa (Tung) 37 . hon (kronan) war sat aff rika stena (coronam auream ex lapidibus pretiosis ornatam) Al 3839 . " mz skinada stiärnom han (himmelen) satter är " ib 6476 . " ryggin var mz kulom sät " Iv 270 . hon (bron) war all säth mz brenadhe järn spikä Pa (Tung) 30 . " hyulit war alt vm kring sath mz brennande iernkrokum " ST 80 . Bil 538 . " hans bord war alt sat mz silff fat oc silff kar " Di 8 . " the satto thz land mz crisna men " RK 1 153 . MB 1: 13 . " at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom " KS 74 (183, 82) . 26) inlåta sig, ingå. är os ey loffligith säthia j fridh (fædus inire) mz idher MB 2: 24 . " tröste han sigh ey sätia j kamp (sanquine judicium facere) mot honom " ib 323 . ","1) sätta sig. han . . . sätte sik siäfuir j gul thornit Bil 722 . " sät thik sielfwan bak mik oppa hestin " ST 477 . " hon satte sigh när skyrda folket " MB 2: 210 . ","2) sluta sig (till). at han hafwer sik til oss sat mädh abo hws BSH 1: 195 ( 1387) .","3) inlåta sig (i), gifva sig (i), gripa (till). med prep. til. karl waghadhe ther om gotz oc liiff oc satte sik til prang oc kiiff MD 389 . ","4) sätta sig (emot), sätta sig upp (emot), inlåta sig i strid (med), vara genstörtig (emot). med prep. mot. han (djäfvulen) satte sik mote sinom skapara (creatori suo se opposuit) Bir 1: 188 . " wätgötha . . . wille siik mothe her steen sättya " RK 3: 2899 . ","5) sätta sin förtröstan (på), förtrösta (på), lita (på). med prep. up a huilke ey satte sik oppa (non respexit in) wärldzlika fafängo glädhi, oc hännas falska lisman Su 130 . fleste säthia sik wppa lankt liff (diu se vivere arbitrantur) ib 244 . - refl. sätias, ","1) sätta sig. sattis pafwin ok alle cardinalane ok biscopane mz honom KL 360 . " sattis hon swa fiärre at man mate mz en bugha skiwta til " MB 1: 198 . " maria sattis vidh hans fötir " Bo 141 . " sattes han tel borþ " Bu 421 . " alexius attis mz stafkarlom a gatu ther hans fadher gik fram " Bil 582 . sattes a stolen Bu 11 . " sattos . . . þe a stolen ib. eet säthe pa hulkit priaren settes " LfK 256 . sattis hon oppa sina säng KL 347 . " the . . . sattos a thera örss " RK 1: 3157 . Fr 2607 . KL 400 . MB 2: 394 . " ihesus sättis ofwir asna folan ok redh " MP 1: 3 . " duua flögh af himirike ok sattes iui blomster quisten " Bu 6 . - sätta sig, sättas, insättas, uppsättas. eusebius . . . sättis j stadh ok stol sancti petri cc x are wars herra Bil 561 . ib 562 o. s. v. ","2) bosätta sig, taga sin bostad el. residens, slå sig ned. siþan satte han (Petrus) mz staf ok stol i rom Bu 99 . ","3) sitta (af), stiga ned (från). sattis hwar tha aff sin häst Iv 1738 .","4) gå ned. om solen. joseph . . . (sagdhe) j dagh mon sool säthias mz solinne oc thänkte ther mz at han munde dö tha solin sättis Bil 605 . " wi seem at solen är allaledh the sama, tho at hon rinder op öster oc sätz wäster " MB 1: 38 . ib 62, 124, 325, 339, 490 . ","5) sätta sig, sjunka. til thäs miältin sätz LB 1: 98 . sätia af, ","1) sätta ned, lyfta ned (från häst). ther satte han aff then lifwande oc thän dödha laghdhe han när honom ST 477 . ","2) sluta upp med, upphöra med. thet the sätie aff theress stemplingh BSH 5: 138 ( 1507) . - Jfr afsätia. ","1) nedsätta. " böþ iohannes sätia niþar barena " Bu 151 . ","2) låta (ngn) nedsätta sig el. slå sig ned, qvarlemna. thua !UDDA_TECKEN?: kiänneswena) satte han ther nidher (reliquit) at predika Bil 163 . " the tyzsko han haffe thär them satte han nidh i köpstadha " RK 1: 2762 . ","3) nedstörta, afsäta. gudh setter them nide aa sit wälle MD (S) 202 . ","1) sammansätta, hopfoga. lät saman läsa stenbruten. ok sät þöm saman sua hela som þe för varo Bu 152 . ","2) sammanskrifva, samla. han sätte saman allan kesara räth i ena book Bil 702 . - sammansätta, författa. gudz mundir satte hona (predikan) saman (compilavit) Bo 64 . - uppsätta, affatta. scriptadhe hon sigh och togh gudz licame oc sätte saman testamentet Lg 3: 384 . ","3) förena, förbina? han satte saman badhe kännedom ok läkedom (dock kanske snarast: han både författade undervisning och sammansätte läkedom). oc heladhe badhe siela oc kroppa LG 3: 227. ","4) sammanställa. waar herra säter badhe saman dumban oc döwan MB 1: 285 . ","5) ordna, inrätta. " sät saman (compone) thina idhi at thu see thäkkeliki i thik siälfwm " Ber 222 . - Jfr saman sätia. ","1) tillsätta, förordna. " at ij . . . insighladhin lasin oc sattin til gömara " KL 396 . MB 2: 391 . " säthia till embethis men " Lg 3: 119 . ","2) iordningställa, göra i ordning, reda till. han sporde om iag hade well mott honum rett satt till bordhen oc dwkana brett RK 3: (sista forts.) 5154 . " hon ville thwa ok smöria allan licamman oc sätian väl til " Bo 212 . - ordna drägten på (ngn), utstyra. swepto varafru systir vm hona klädhin. huldo nästan alt änlitit hänna. ok satto hona til som ena änkio Bo 215 . Lg 3: 101 . ","3) tillägga, tilldela, förklara (ngt) tillkomma (ngn). nemdän hawer satt fornemda jäppä ok haqon stänsson hwsstrve arwät täl SD NS 1: 32 ( 1401) . ","4) sätta till, förlora. han satte til lifwit ST 513 . ","1) sätta upp, uppsätta. en fara herþe satte þät (hufvudet) up a stawr Bu 129 . " jac . . . satte hatten hop (för op; uppsatte hatten på en stång el. dyl.) " HSH 24: 86 ( 1516) . - uppsätta, upphöja. han sätte gregorium paua aff stole ok satte vp en biscop j hans stad Bil 764 . - bildl. thräkkin sätia the vp j högdina ok gullit vndir fötrina Bir 1: 53","2) sätta upp, uppföra. ryþär þär ok sätyr vp hus SD 5: 637 ( 1347) . abram . . . foor . . . til et bergh när betal stadh oc satte ther hws op (tetendit ibi tabernaculum suum) MB 1: 177 . ","3) sätta i gång, börja, företag. han . . . satte stragx vp (constilluit) örligh oc stridh mote ptolomeum MB 2: 219 . " somlige satte wp ena falska gitzsan " ib 293 . ","4) uppskjuta. " saadhant sättis alt op til nar gud föger iij rikis raadh tilsammän komme " FM 186 ( 1504) . " adrianus pawe badh konungh karl skynda thz ärandhit wtan dwalu, likawäl satte han opp, oc fram satte pawans wilia til annantidh " Lg 3: 308 . - refl. sätias up, sätta sig upp, resa sig. hon . . . sattis vp KL 150 . Pa (Tung) 43 . Jfr upsätia. ","1) utsätta, pantsätta. skulum wij pantsättia nissa swensson så mycket godz som mögeligit är . . . oss uth at sättia SD NS 2: 56 (1408, nyare afskr.). - (?) haar iach . . . manath pa then skath; tho haffue the swarath, ath the vile säthia gordh och godz vth, annath seghiä the ecke haffua FM 392 (1508) . ","2) utsätta, blottställa. godhir hyrdhe sätir sina siäl wt for siin faar Bo 120 . " iak . . . satte wt for idher mit liiff " Al 4224 . "],"e":["sättia Bu 511 . ","sätz MB 1: 38 ; LB 1: 98 . ","säz UplL Ä 17: pr.; SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . ","sez Ber 241 . ","säs VML I Eþs 4: 1. ","sätte . ","sette . ","satte . ","setter . ","satter . ","sät . ","sätth BtFH 1: 132 ( 1506) . ","seeth BSH 5: 8 ( 1504) . ","sat . ","satt SD 5: 562 ( 1346), NS 1: 470 ( 1405). pl. nom., ack. n. sätt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). saat ib NS 1: 457 ( 1405)),","sätia sik , ","inlåta sig","med )","sätia fram , sätta fram. sätte fram oredder höghra fothin Pa 23 . " han öpte sina akallan ok sätte fram winstra fothin ib. Jfr framsätia. sätia i gen, qvarlemna. settom her igen two som slotitit skule gömä " Di 66 . ","sätia in , ","sätia niþer , ","sätia sik nidher , sätta sig ned. sätia the sik . . . atir nidhir vidhir korsit Bo 208 . Jfr niþer sätia. ","sätia saman , ","sätia til , ","sätia sik til , göra sig i ordning, kläda sig, utstyra sig, smycka sig. satte hon sik faghirlika til ST 225 . " tha satte assenech sik til thz besta oc fäghirsta hon kunde ib 405. - Jfr tilsätia. "","sätia up , ","sätia up a , ","sätia ut , ","sätia sik ut , utsätta sig, utsätta sig för fara, blottställa sig. tå the (undersåtarne) sea ok röna at han (konungen) säter sik manlika medh lif ok makt vt firi almoghans hedher ok tarua, tå sätia te ok sik ut firi hans hedher ok äro medh lif ok lydhno ok fullan godhwilia KS 78 (193, 85-6). Al 4241 . - Jfr utsätia. ","sätia ut af , inställa, ltill annan gång uppskjuta. satte jach then rese vtoff BSH 4: 151 ( 1492) . FM 183 ( 1504) . Jfr utaf sätia. sätia vidher, vid vad el. spel sätta upp; sätta på spel. amelias wilde wäda mz hanum. weland sagde athan änga peninga hade, tha sät tit hoffuod wid sagde amelias Di 46 . " huar idre men koma saman (vid riddarspel) ok wy ärom wy haffwo flere än j tha wardom wy trodhne nider ok tappom alt lthz wy sätiom wider " RK 1: 2127 . " han satte wid bad liff oc äre " ib 2: 6091 . Jfr vidhersätia. ","sätia äptir , "]},{"a":"sätiare","b":"nn","c":"","d":["Jfr syl-, sylla-sätiare."],"e":[]},{"a":"sätiare","b":"nn","c":"","d":["stiftare. " siäffwir laghanna giffware ok säthiare (legislator) " SpV 274 . Jfr syl-, sylla-, vardh-sätiare."],"e":[]},{"a":"sätilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. 1) sammansättning, beskaffenhet. huru limmana samanbindilse, människionna skapnadhir, fostridh huru kropsins ästilse (positio) jnnan ok wthan . . är aff höxta mästarenom skipat SpV 502 . 2) framställning? uppfattning?`thätta är een wndhirsamlikin sätilse (positio), at solomon indraghir här naturanna skikkilse for järtekne SpV 565 . - Jfr fore-, mot-, saman-sätilse."],"e":[]},{"a":"sätilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr afsätilse."],"e":[]},{"a":"sätmal","b":"nn","c":"","d":["förlikning, överenskommelse, avtal. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens hist. 1: 491. thaa väre thenne renschap oc säätmal swa gyorth som v gyorth os j mellom oc vare ärwingom JätlDipl 116 (1372). Jfr: at . . . ämbiörn owr eno vardh ok satmala bant medh pädher mikelson ib 221 ( 1431) . tha som thessen samme satmale var giordher ib 284 ( 1446) ."],"e":["säät- )"]},{"a":"sätning","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) fällande el. kastande av ankare. " tha skwla the . ... swa läggia wth sin ankar ath the ey hyndra äller gör a skadha the skipeno som thär ligger före, göra the skadha mädh sinne säthmynhg, tha ärw the pliktoghe honom betala lPMSkr 62. Jfr sätia 28. - Jfr af-, be-, dagh-, fore-, fram-, fridh-, pant-, sam-, saman-, syl-, tak- (Sdw 2: 616), unt-, up-, ut-sätning. ""],"e":[]},{"a":"sätning","b":"nn","c":"","d":["utsättande af fångstredskap; utsatta fiskegarn; ställe hvarest fiskegarn äro utsatta. hwilken som stiäl annarss stänger ther the stå på sättninghen eller stockar SO 292 . hwilken som swär eller bannas på sättningen ib 293 . hwilken sigh reeder till slagzmål, när han drager vth till sättningen ib. Jfr af-, ater-, by-, fram-, in-, pant-, qvar-, sak-, strand-, und-, vardh-, väþsätning."],"e":[]},{"a":"sätninga kroktal","b":"nn","c":"","d":[" ? dömdes henrick andersson aff salos sin jordh ffri och igen wtaff tesse effterne som tz tagit haffua mz wälde och egned sig til effter en settninge krock tal effter xiia ranzacan BtFH 1: 229 ( 1509) ."],"e":["settningen krock tal )"]},{"a":"sätstuva","b":"nn","c":"","d":["boningshus. " ath gardztomptena schule the badha systor ägha mädh källarin halfft hwar thera oc swa sätstuwna oc the nörra gatubodhena " KTb 25 ( 1412) . Jfr sätu stuva."],"e":[]},{"a":"sätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förlika, bringa till fred el. enighet. han sätte osat män Bil 884 . ib 115 . MB 1: 96 . Ber 263 . Bir 1: 180, 3: 100 . " konungsins skioldar säte (pacificat) missämiande " ib 81 . " thu slionadhe ok vardh latir at säta konungana " ib 165 . " hafuer luneta . . . sät sin herra ok sina frw swa at the äru väl ower ena nu " Iv 5731 . " at säta mik vidher mina husfrugha " ib 3544 . " owini vidh han sätta " Bil 234 . " mins mandoms takilse . . . vm hulka bannit var löst ok al thing säät j himerike oc jordhrike " Bir 2: 323 . förlika, försona. äst thu o wäslignadh iomfrv thes salomonis mönstri som giordhe fridh mällan gudh ok mannin hulkin som säte brutlika (qui reconciliavit reos) Bir 1: 390. hon (Jungfru Maria) är swa mild oc miskunsam at hon sätte syndogha män widh sin son KL 74 . ib 87 . " för än thu äst sättir widh thin söta scapare " Bil 277 . " thän sanne fridzmannin . . . som alt mankönit wilde frida oc säta mz gudh oc änglomenLg 66. at iak skulde mz minom blanadh hela syndogha manna saar ok sätta mz gudhi fadher " Su 459 . " vi ärom sätte mz gudhi vm hans sons dödh " MP 1: 119 . ","2) förlika, bilägga. " ther med skullet tha wara säät " RK 1: 788 . " seth ok böth zack " SO 109 . Jfr sätia 16. - sätta sik, förlika sig, förlikas, vi gitom ey os siälfua sät Iv 3072 . " sättom os ok for likom ,. . . mz warom owinom " Bir 1: 192 . KL 33 . MP 2: 177 . - refl. sättas, förlika sig, förliks, blifva ense. ther med sättos the badhe ok wordo swa gode wini som för RK 1: 995 . " sätins ij ey at thetta sinnä tha skal thu fanga halfuo minna " Iv 5271 . " hertoghans hugher gafs vidh hans ord: oc sätis vid sin brodher " Bil 772 . Di 90 . " bortkastadhe han sin wakn . . . ok sättes mz hanum " KL 41 . - förlika sig, försonas, få försoning el. fred. skulu mine ouini göra thry thing vm the vilia faa nadhe oc miscund oc min vinskap oc sättas vidh mik Bir 3: 290 . vtan han bätre sik . . . mz idrogha oc scriptamalom oc sättis mädh gudhi MP 1: 224 . - Jfr for-, o-, sam-sätta (-säta) samt osätter."],"e":["säta . ","sääter MB 1: 96 . ","säte Bir 1: 390, 3: 81 . ","säte: -is Bil 772 . ","seth SO 109 . ","sät . ","säät RK 1: 788 . ","säät Bir 2: 323),"]},{"a":"sätta","b":"","c":"","d":[" , se säta."],"e":[]},{"a":"sätta","b":"","c":"","d":[" , se säta."],"e":[]},{"a":"sätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förlika, bringa till fred el. lenighet. - förlika, försona. jak forlikadhe äller sätte han siäffuan vidh sin gudh Prosadikter (Barl) 93 . han skulle säta en härtigh widh the hälga kirkio SvKyrkobr 43. sätthen mik mädh minom skapara SvB 365 (omkr. 1500). 2) förlika, bilägga. thän ofridh thär war mällan gudh oc mannin säätis i hans födhile tima ewärdhelika SvKyrkobr (Lucid A) 102 . " ty han talade vppa änth maal lok sätt STb 1: 179 (1478). - part. pret. sätter, nära förbunen,förtrolig, kär. Jfr Sdw 2: 1312. - refl. sättas, förlika sig, försonas, få försonig el. fred. thu wanwyrdher gudz blodh swa mykit at thu thik ey ödhmiwka wil. oc sätas widh thin iämcristen " SvKyrkobr 42 . " gak först oc sädz widh thin brodher ib. - Jfr samsätter (Sdw 2: 311). ""],"e":["säta . ","imfp . ","sätte . refl. säätis SvKyrkobr (Lucid A) 1023 . part. pret. sätter),"]},{"a":"sätte","b":"","c":"","d":[" , se siätte."],"e":[]},{"a":"sätte","b":"","c":"","d":[" , se siätte."],"e":[]},{"a":"sätting","b":"nn","c":"","d":[" Jfr untsätting (äv. Sdw 2: 831)."],"e":[]},{"a":"sättunger","b":"nn","c":"","d":["beskattningsenhet för fastigheter; jordegendom af det värde att den motsvarar full besutenhet och att dess innehafvande medför förbindelse att med en viss del (merendel en sjettedel) bidraga till utgifvande af en gärd. Jfr Bergfalk, Om Svenska jordens beskattning s. 73 f.; Styffe, BSH 4: CXLII f.; Desn., Skandinavien under unionstiden, 2 uppl, s. 99, 176; Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 262 f.; Thulin, Om mantalet s. 15; Hildebrand, Svenska statsförfattningens hist. utv. s. 154. han (gården) ligghär fore fyra sättungha SD NS 1: 59 ( 1401) . " lagde thesse epter:ne skatten i skiollinge sokn . . . ermund i kyste for en sätung . . . erik i walsta [ok] laurens seordsson for en sätung item hakon i taffsta for en säting . . . item badhe gardenä i skalunde for en sätung item oloff karsson i vedlä for i [1] säting oc i [1] ortug landh jordh i ase sig til hielp item lasse olsson i häringe [ok] nils jonsson i vale badhe for en sätung, oc lasse giffue nils jonsson iij ortog til hielp. item nils jönsson i valla, swen i föne oc änken ibidem alle twädelen af en sätung " BSH 4: CXLII-III ( 1492). - andel i gärd hvilken utgifves för jordegendom af nämda värde. äålige göre cronone halff tridie sättungh af godsen Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 219 (urk. fr. 1496); jfr BSH 4: CXLIII. - Jfr siättunger."],"e":["sätunger . ","sätinger . ","-ar )"]},{"a":"sättunger","b":"","c":"","d":[" , m beskattningsenhet för fastigheter. Jfr Sdw 2: 1312. Jfr siättunger och siäxtunger."],"e":[]},{"a":"sävenbom","b":"","c":"","d":["sävenbom, juniperus sabina Lin. Jfr O. Gertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 109, V. J. Brøndegaard, Danske Studier 1959 s. 5 ff. - dekokt på sävenbom. drik (i juni månad) musara senboni (snarast fel för seuebom el. senebom) och saluiam bla[n]det mz ätike LB 11: 4 (s. 475)."],"e":["seneboni; jfr nedan )"]},{"a":"säver","b":"","c":"","d":[" , se siäver."],"e":[]},{"a":"säver","b":"","c":"","d":[" , se siäver."],"e":[]},{"a":"sävin","b":"","c":"","d":[" . f. omsorg. hustrunna säffwin ok ärffwodhe (angustia cure matrimonialis) Spec. Virg. s. 93. mz wise ok kloke sälfwin (circumspecta diligentia) ib 77 . athwakta . . . mz hwat säwin (quo studio) hon (dygden) är opletha skolandis ib 52 . ib 12, 70 . " bortkastadhom alla wärdzliga säwin ok thy som fafängt är (remotis curis et vanis) " ib 137 . " alla the godha gärninga, som säfwinnen kan samankomma (quicquid diligenia pii operis apposuerit) " ib 133 . " thu äst the klarasta fägrindha kiortil. thu äst ekke wäfwin ällir sömadhir aff människio konst ällir säwin (tunica non humani artificili diligentia vel disciplina contexta) " ib 97 (samtliga spräkprofven enl. uppgift af Dr. R. Geete=."],"e":[]},{"a":"sävin","b":"nn","c":"","d":[" ib 618 . thy at idher gnaghir ekke hustrunnar säffwin ok ärffwodhe (angustia cure matrimonialis), som j hionalagh är ib 172 . " lthy giffs här mästirmansins säwin (diligentia), hwariom enom sik at öffwa " ib 211 . qwinnan the som bwndhin är til mannen, hon tänkir huru hon skal ltäkkias mannenom, hon lägghir sik säffwin om hwins ok gardzsins prydilse ib 306. ib 327, 336 . kropsins säffwin (corporis cura) om hans eghit gangn ib 358 . ib 389 . . . . ok jordhena hwilken som bar tidzla ok tyrne, skuldo the mindra astwnda ok oppa hänne mindra säffwin läggia ib 480. likamlikin idhkan ällir säwin (cxorporalis exercitatio) är til litidh nyttogh ib 529 ."],"e":["jfr ib 618 . . . . tik som swa mykla säwiu (tryckfel för säwin) haffwer ok stwdheran, j the hälghe scrifft ib 87 ; ","jfr ib 618 . ib 97, 130, 144, 179 ; ","jfr"]},{"a":"sävinna","b":"nn","c":"","d":[" = sävin. SpV 168 ."],"e":[]},{"a":"sävinna","b":"nn","c":"","d":["= sävin. " hon . . . hafdhe mykla värlzlica thinga säuinno oc athanka " KL 321 . hwilkin . . . swa enkanneligha säwinno haffdhe til the hälgha christi dyrkan Spec. Virg. s. 91 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"e":[]},{"a":"sävinter","b":"","c":"","d":[" , se sivinter."],"e":[]},{"a":"sävirdha","b":"","c":"","d":[" , se sivirdha."],"e":[]},{"a":"sävirdha","b":"","c":"","d":[" , -virdhning, se sivirdha-, virdhning."],"e":[]},{"a":"säx","b":"","c":"","d":[" , se siäx."],"e":[]},{"a":"säx","b":"","c":"","d":[" , se siäx o.s.v."],"e":["*säxhyrnadher , ","*säxlinger , ","*säxninger"]},{"a":"säxt","b":"","c":"","d":[" , se sext."],"e":[]},{"a":"säxt","b":"","c":"","d":[" , se sext."],"e":[]},{"a":"säxtan","b":"","c":"","d":[" , -tande, -tighi, se siäxtan, -tande, -tighi."],"e":[]},{"a":"säxtunger","b":"","c":"","d":[" , se siättunger."],"e":[]},{"a":"säþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) såning, sådd. " bidha tholomodhelica til sädhsins time (tempus seminandi) kombir " Bir 2: 329 . " fra thenna dagh . . . skulo iämlika ganga sädhe oc skyrde (semetis et messis) " MB 1: 172 (kan föras till säþe). 2) sådd, det som sås, utsåde. sanctus nichlaus skipte swa hwedit ok ökte mz bönum at allum wanz yfrit wm thu ar til födho ok sääd Bil 576 . " ytro anbudhin mz hulkom ther iordhin skal vtantil redhas til säädh " Bir 1: 291 (båda dessa srällen kunna föas till 1). sädhin är litin ok fructin vardhir mykyn Bo 106 . - utsäde, säd. wtkastandis sina sädh Gr 276 . " en sädhis man¨ vtgik at saa sina sädh, ok tha han sade fiol somlikin sädhin widh väghin " MP 1 . 84. ib 85 . - frö, korn. thu äst . . . swa som sädh (semen) hulkin som ey sadhis ok tho wäxte Bir 1: 173 . - säd, frö. bild. thu skalt wardha fructsamlikin mz andelike sädh (fructifera semine spirutali) Bir 1: 60 (sädh skulle här kunna fattas i en betydelse anslutande sig till säþe 5). at ey skuli wphinna i os alla ondra thinga frö och sädh (germina) Ber 172 . 3) = säþe 2. jordhen blomstres oc bäri grönt gräs oc yrther oc fruktsamlik trä oc sädh, oc hwar en sädh haffwi sith frö äpther sino kön, oc (för at?) sädhin matte thriffwas (germinet terra herbam virentem, et facientem semen, et lignum pomiferum faciens fructum juxta gensu suum, cujus semen in semetipso sit) MB 1: (Cod. A 3) 541 .","4) säd som växer, växande gröda, äfven gröda som inbergas el. är inbergad. lgngo thw wt oppa akaran. hwar sädhin (segetes) stodh Bo 125 . " ja hauir fructsampt huetekorn vm thz saas j jordhinna gör thz stora sädh oc mykia frukt (fructificat in magnum segetem) " Bir 2: 137 . " takx sädhin moen in jadhur " MP 2: 53 . til all sädhen bade korn hwete war skorit oc tryskat MB 2: 210 . " akirmannin thol thy solinna hita om somarin at han hwilandis vm vintrin skuli glädhias af samanhänte sädhinne " Gr 276 . - såd som ä innesluten i axen från dessa frånskiljes. hon . . . wth slogh sädhena mz en sprotta äller qwist MB 2: 210 .","5) jord på hvilken säd (af ett visst mått) utsås. ängin frälsisman maa taka wtgärdis böndir oc sätia wp a sit godz, vthan thöm som minna sädh hafwa än thriggia tynia sädh GS 23 ( 1380) . " fyra thyni sädh (d. v. s. åkerjord på hvilken fyra tunnor säd kunna sås) " DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . ib 14 (1384, gammal afskr.). I. gotz thwa thyni sahd v trö minus ligiandis i koptatyllom ib 1: 266 ( 1435) . - Jfr ar-, hvete-, luta-, rogh-, spanna-, var-, vinterrogh-säþ, äfvensom afsädhum, fulsädhna. sädha gudh, m. södens el. fruktbarhetens gud. jak offradis ceres sädagudi varom RK 1: (LRK) s. 219 ."],"e":["säädh . ","sääd . ","sadh DD 1: 266 ( 1435)","säþa löper , ","säþa spander , ","sädha time , "]},{"a":"säþe","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) sådd, det som sås, utsäde, frö; frögömme, grodd. solen eller nakath himeltungel göra gräs wäxt a iordhinne mz sinom wärma oc thy natwrliko sädhe oc krapt somgudh skapadhe' thridhia dag, oc ey aff sinne dygdh ensampne oc for thy hördhe wäl til at gudh skapadhe för önaturlikt sädhe i iordhinne til alzkona awäxt oc sidhan himiltungel hiälpa (för at hiälpa) til alzkona awäxt MB 1: 61 . " blomstris iordhen mz grönt gräs oc sädhe oc frwktsamom träem äpter sit kyn mz natwrlike sädhe, swa at et maghe plantas, oc wäxa aff andro ib 156. 2) säd, växter hvilkas frön tjena till föda för menniskor och djur, äfven öfver hufvud växt som i något afseende har särsk. betydelse för menniskor el. djur. blomstris iordhen mz grönt gräs oc sädhe " MB 1: 156 . esau . . . ryktadhe alzkona sädhe (factus est hom agricola) ib 208 . ey ma . . . sädhe wara oskiir fore thässa skuld (för beröringen med orent djurs kött; si cederit super sementem, non polluet eam), vtan badhe koma widh sädhe, första orena thinga skiirsl är (för thät el. som är) watn, oc sidhan forbudhit siälft holdith ib 360 . " forbannath skal wara thins likama frwkt oc affödha oc thins sädhis fwkt, oc alt th som födhis aff thino fä " ib 428 . iordhen skulle eya t eno wara ofrö til got sädhi, vtan hon skulle oc bära honum meensam sädhe swa som thorn, oc thistil, som oc hafhde wäxit för än mannin syndadhe til fäa födho oc diwra, än ey the som mannin ärwodahe iordhina ib 132 . 3) säd, gröda, thit sädhe oc thit ärwodhe skal annath folk äta MB 1: 428 . " locusta skulo äta oc ödha thit sädhe " ib 429 . jordhinna sädhis (frugum) bröd MP 1: 231 . " dömdes oleff nilisson kutis sin skada igen wtolff oleff laurisson ibidem so hans boskap giordee wppo hans säde ssom är iɉ [1 1/2] kkarp " BtFH 1: 278 ( 1509) .","4) jord på hvilken säd (af ett visst mått) utsås. kennis jac . . . mik saalt haffua min achir . . . fääm spanna seedhe SD NS 1: 228 ( 1403, nyare afskr.) . " fyra thynia säädhe " GS 23 ( 1360) atta örtugha sädhe ib. siw thyniä säädhe ib. at nokor bonde hawir thriggia tynia säädhe i mangom byom ib. Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 155 (urk. fr. 1358). DD 1: 30 ( 1358, nyare afskr.) , 122 (1468), 3: 13 (1380, nyare afskr.), 220 (1484), 221 (1484).","5) säd, sädesvätska. " karmantz ntwra sädhe " MB 1: 112 . vtan mantz sädhe ib 281 . - Jfr akra-, ar-, roghsädhe.","2) tid då säden inbergas, skördetid. sädis tymen (tempore messis) tilstundande MB 2: l9. - Jfr sädha time."],"e":["sädhi . ","säädhe . ","seedhe )","sädhis iordh , ","sädhis korn","sädhes- )","sädhis krapter","sädhes- )","sädhis man , ","sädhis rogher","säþis skäppa , ","säþis spaner , ","sädhis time"]},{"a":"södher","b":"nn","c":"","d":[" , m. källa, brunn. Jfr G. Franzén, Namn och bygd 22: 145, dens., Vikbolandets by- och gårdnamn 75. ss ortnamn. i södhe BSH 2: 68 ( 1399) ."],"e":[]},{"a":"södher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) boskapsdjur, fäkreatur. " pecus . . . fää nota pecora dicuntur mayora animalia vt boues equos asinos pecudes vero minora vt oues capras porcos söder ok smali vt dicunt burdones " GU C 20 s. 422 f."],"e":[]},{"a":"södher","b":"nn","c":"","d":["såd, spad, lut. offta dröpandis aff them södenom pa nokot brädy PM 72 ."],"e":[]},{"a":"söfla","b":"vb","c":"v.","d":["sväva (på målet), tala med svårighet, stamma. vlixes . . . kändes sig visseliga haffwa döden oc börtiade misfäla om måled tha sporde vlixes föfflande j sith maåll hoo thelagonus war (balbucientibus uerbis querit a Thelagono quisnam essel) Troj 309 ."],"e":[]},{"a":"söfn","b":"","c":"","d":[" , se symn."],"e":[]},{"a":"söfteliker","b":"av","c":"adj.","d":["återhållsam, nykter. " swa rädh oc sancte pädher oc sagdhe, varin söftelike oc vakin (Jfr 1Petr. 5: 8: sobrii estole et vigilate), thy at owenen diäfwulin gar som riwtande leon oc söke hwem han matte swälghia " Hel män 106 . Jfr söftelikhet, söftidhelikhet och söftogher (Sdw 2: 604) samt subtilighen (Sdw 2: 544)."],"e":[]},{"a":"söftelikhet","b":"nn","c":"","d":["enkelhet, måttlighet, måtta, återhållsamhet. " swa älskadhe hon softelikhet j mat oc mädhfärdhom, som hon ware enkannelika föd til tughtelikit liwerne " Lg 3: 501 . Jfr subtilighet, subtilighen."],"e":["softelikhet )"]},{"a":"söftidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["fint, utstuderat, konstfullt. borgen war mz manga fofftideliga (mirifice) bygda cammera Troj 39 ."],"e":["sofftideliga )"]},{"a":"söftidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) fin, förfinad. han (ɔ Jason) war . . . wäl talog myld oc i allom sedom sofftidelegen Troj 1 . 2) fin, skicklig, utstuderad. swarttha konsthen j sofftideliga nämme oc grwndeliga forstand (mathematice artist subitli ingenio constitutam) Troj 91 . 3) fin, konstrik, konstfull. j then kammaren . . maalade the honom mz softideligaste maalningh the vii fria konster ath han aaf the maalnynginne wrde altidh fulle aaf konst och wishet Prosadikter (Sju vise m C) 223 . wider the satho saman j ena högtideliga gästabode wart them tilkastad eth sofftideliget äpla Troj 52 . - Jfr subtiliker."],"e":["sofftideligen )"]},{"a":"söftidhelikhet","b":"nn","c":"","d":["återhållsamhet, allvar. " j wndherlike matto tempereradhe hon sins hiärta moenlikhet ällar söfftelkhet " Lg 3: 406 ."],"e":[]},{"a":"söftidhelikhet","b":"nn","c":"","d":[],"e":["softidelighet )"]},{"a":"söftogher","b":"av","c":"adj.","d":["nykter. " menar han honom häller wara drwknan än söfftoghan (sobrium) " Su 73 ."],"e":[]},{"a":"sögha","b":"vb","c":"v.","d":["1) dägga, giva di åt. thu war swepther j kluta oc lagdher j iätuna, sögdher aff spenomen SvB 98 (omkr. 1500). - bildl. hon söghir barnit mädh liofwe widhertalan SkrtUppb 265 ."],"e":["söghir . ","sögdher ) , "]},{"a":"sögha","b":"vb","c":"v.","d":["1) dägga, gifva di åt. o hwat nar hon tholkan son söfdhe (för sögdhe; in talis filii lactatione) ib 6 . " huru een godh dottir söghde sina spinom " ib 252 . " o min kära modher thu som mz thinom modherlikom spenom söögde (för mik söögde; me lactasti) " Su 131 . " käre son förbarma tik owir mik, som tik . . . mz minne miölk j tw aar sögdhe " MB 2: 301 . thina hälagasta spina som sögde wan skapara oc frälsara ihesum christum Su 202 . ib 203, 210 . - abs. gifva di. the spynar som ey sögde (motsv. ställe Bo 198 ; " gafwo diia) " Lg 3: 88 . ","2) di. aff the jomfrulika miölkinne thu aff henna spenom sögde Su 209 ."],"e":["söghdhe . ","sögdhe . ","sögde . ","söögde ) , "]},{"a":"söke","b":"nn","c":"","d":["utslag, hudsjukdom. ath hon . .. hade then blanadh aff hwgh och ey aff andra söke vtan aff menniskio hender STb 2: 237 (1487). Jfr sarsöke och öke."],"e":[]},{"a":"söker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr Sdw 2: 1312."],"e":[]},{"a":"söki","b":"nn","c":"","d":["Jfr saksöki."],"e":[]},{"a":"sökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) söka, söa att nå el. finna. quero . . . sökia spyria bidia GU C 20 s. 510 . queso . . . quesire mz astundan bidia ok sökia ib. wi skulum mannelika framga thy at thässe sökia sin bana som sökia a hender os Prosadikter (Karl M) 270 . ib 311. lKarl Magnus ed. Kornhall 60, 61. 2) söka, söka komma (till), begiva sig (till), komma (till), infinna sig (vid el. hos). han ville wärdoghas ath sökia hiit nidhir til jorderikis MP 5: 37 . hecotor sökte ather . . . tiill konwng patruculi döda krop Troj 126 . " om natthena skulle han (ɔ den i hästen inneslutne Sinon) opläsa oc wtstyga mz folket oc söka for troyaners hwss oc hem wiider the soffwo oc tända elden oppa them " ib 262 . vlixes . . . lath (vid hemkomsten) folket tysteliga landstiga oc söka j staden ib 297 . 3) i fentlit syfte begiva asig (till), rycka an, rycka fram, rikta anfall (mot), göra angrepp (mot). som tetta grymma suynidh warth honom warse sökte han strax aasth herdan och han kom sigh wndan op j eth trää Prosadikter (Sju vise m C) 237 . " sökte han hasteliga mz sith bara swärd oppa castorem " Troj 30 . pollux . . sökte j mot en troyan . . . oc stak honom saa ath han störtthe död ned oppa markena ib 31 . " ther han kom sökande baro the wndan " ib 113 . " nar hector saa siig tiill footh wara, oc saa mang resenare som tiill häst waro söka alla j mot siig . . . " ib 126 . ib 184 . 4) komma till, nå. - besöka. lom hon haffwir [ey] sokt kyrkiona om hälgedagh SvKyrkobr 358 . - besöka, visitera. epther thz athwj nw görendes wårth embethe och söchiandes kyrkionar her j landena vndherstandit haffuuom millan edher twädrecth och trättho Gummerus Syn-stat 35 (1425, nyare avskr.) . ib 41 (1425, vidim. fr. 1440) . 6) undersöka. - undersöka, genomsöka. han . . . sändhe genstan wt sin budh alla wägna at letha oc äpter honom sökia skogha oc marka bergh oc dala Prosadikter (Barl) 8 . 7) söka, utsöka. tha schulle mattis lutke medh sine sökie rentan i husit medh huffuedhstolin fit och quit fore hwars mantz til tall SJ 2: 218 (1492). oleff . . . och hans screddere . . . skolo til hopa söchie theris reth j vysby STb 4: 25 ( 1504) . . . . befalte hanom sina peninga och bethalingk söchie j stora stenhusit ib 60 ( 1505) . "],"e":["söka . ","sökie . ","supin . ","sokt SvKyrkobr 358 ),","*sökia a händer , rycka an mot, göra angrepp mot. Prosadikter (Karl M) 270 (se sökia 1; Cod. Ver.: thessä . . . som hender sökiä os Karl Magnus ed. Kornhall 60). ","*sökia a stadh , begiva sig iväg. effter tolka beradna modhe sökte the almänneliga astad om natthena som tystas war Troj 65 . " ty sökte achilles astad glwpande j hären oc sloo oppa bada sydor wider siig " ib 97 . ","sökia fram , rycka fram (till anfall). söken fram frankis men oc bläsin i idhrom ludhom. thy at wi skulom giffwa them första hug Prosadikter (Karl M) 270. ib 311 . Karl Magnus ed. Kornhall 60, 61. flydde the w hectoris asyn oc gaffwo honom storan rwmman wäg. ther han wille söka fram j hären grecanas Troj 128 . ","*sökia in , begiva sig in. neptolomus pirrus sökte jn j appolinis tempell Troj 264 . ib. ","l Jfr insökia. ","*sökia nidher , begiva sig ned, slå sig ned. kom en örn flygande j wäderlid mz stort gnall oc sökte neder oppa altaren Troj 258 . ","*sökia saman , ryka ihop (i slagsmål). j thet samma sökte the saman och hwar j anners haar och swa om kul moth gatran STb 2: 246 ( 1488) . Jfr: tha han thet fornam, ath han jntet haar hade, tha togh han hanom om halsen, och söchte swa bade om kwl wijdh ghatan ib 245 ( 1488) . Jfr saman sökias. ","*sökia ut , göra utfall. hanis sökte twa resor vt medh i spänt armborst ok hans swärd stod dragit i bodinne ok en tid sökten vt medh dragit swärdit ATb 1: 193 ( 1463) . " troyaner sökte wth moth them " Troj 213 . Jfr utsökia. ","*sökia äptir , förfölja (under strid). grechana sökte epter jn for slatet saronaba oc drapo alla the offwerkommo Troj 86 . - Jfr for-, ful-, land-, mot-, rät-, sak-, til-, um(Sdw 2: 806), up-sökia (-söka)."]},{"a":"sökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) söka, söka att nå el. finna. ffor thy at the ey sökto oc ey funno ther thera siela helso ST 2 . " thz thu haffuer länghe sökt, thz haffuer thu fwnnit, oc mera fwnnit än thu nakot sinne sökia äldher letha kwnne " Su 76 . ib 16, 114, 115 . " iak hafw thik darium länge sögtht " Al 2232 . läth vp för thän tik söker VNB 15 . " sökte han sigh rwm thima oc tillfällen naar han kunne vranga budhit fulfölghia " MB 2: 323 . - med prep. äptir. munkande . . . sökto bradhlika äftir them äftir thy som the sagho thera fiät j snionom KL 49 . " the som äpther idher sökia " MB 2: 7 . ib 316 . " i skule sökia efther (leta efter, hafva svra att finna) annan makan ower rikith blandh idhre godhe men " BSH 5: 138 ( 1507) . - söka, söka komma i åtnjutande af. söker jak oc loffwar thina godheet VNB 15 . - söka, söka att främja, eftersträfva. sökia sina bathan (sua lucra sectantur) Su 106 . han sökte allaledis almoghans bädzsta MB 2: 270 . - söka, vth (at ver liitim um af garðenum dregelega) Di 251 .","2) söka, söka komma (till), begifva sig (till), komma (till), infinna sig (vid el. hos). tha maria sa folkit sökia til offer (ad fanum conflure, ut idolis immolaret) Bil 266 . mange herra . . . sökto til konung arthws hoff ST 2 . " tha sökto til hans graff mangh M folk hoppandes wnffa gudz nadh för hans hälga böner skuld " Lg 3: 169 . " j þem afguþa stoke boþe en diäwl. som mykit siuk folk sote tel " Bu 203 . " hoffmen mest til honom sökte " RK 2: 2777 . " ta tu är helbregda ta sök til migh (d. v. s. den helige konung Erik, som nu uppenbarade sig och hvilken för den sjukes räddning blifvit åkallad med löfte) " Lg 3: 350 . " borgara alle vnder banner sökthe " RK 2: 2129 . " hon . . . sökte jn lankt i grymmasta öknena " Lg 3: 388 . " hon . . . hawir ey hwar hon ma hem at sökia (quo divertal nom habet) " Bo 214 . ","3) i fientlit syfte begifva sig (till), rycka an, rycka fram. seer thu ey hwi iak hiit sökte Al 8903 . " söchte the alle tith mz saa mykith folk ath nyfflinga flyddhe ather j gerdhen j ghen " Di 252 . th söchte alla hymningha bodhe aff landh ok städher ib 251. nyfflinga sökthe nidher om alth fästigh ok sloga j häl alle the ther funno (hlaupa þer allt um borgina ok drepa menn, hvar sem þeir koma) ib 254 . " mannelica the j hallith söchte " RK 2: 3984 . - rycka an (mot), rikta anfall (mot), göra angrepp (mot). aktilius söker hart i mot them Di 33 . " tha söchte hymer fasth ath dörena " ib 256 . " söchte han ath hillebrandh (anföll el. angrepp) " ib 259 . " han fik se sen storan biorn, oc sökte strax at hanum mz sina hunda " ib 106 . the söchte . . . fasth til lhonum ib 252 . ib 65 . - anfalla, angripa. med ack. at iach mate waro thä[s] dristugare at sökiä mina fiändä Va 19 . artarexes hafwer thäs akt idher at sökia mz mykle makt Al 70 . " wi wiliom han sökia mädher stridh " ib 1537 . ib 2607, 8861 . MB 2: 263 . FK 2: 376, l6195. opte the then wäria sökte ib 2183. the swenske sökthe mz fwlle farth mykit hans folk pa markena qwarth ib 3: (sista forts.) 5555 . abs. el. med underförstådt obj. mang wellige söcte the nordmen thäre bade mz armborst sa mz spiwt RK 2: 6191 . " han war een riddare som sökia torde " ib 3: 275 . ib 480 . " sände han alt qwinfolket . . . jn til värn stadhen carmon. han war owinelighen oc wandh sampt til sökia (acessu dificile) " MB 2: 316 . ","lhan . . . sökte (visitavit) ey sina systor KL 222 . tha koma . . . flere mine frändir oc sökia mic ib. ib 221, 223, 321, 324 . Bir 3: 212 . " gudz son skal sökia os " KL 406 . MB 2: 399 . " foor han vm alt sith rike ok sökte sit folk " Bil 884 . MB 2: 150 . " ä hwar the bygdh landh söcte " Bil 251 . KS 65 (160, 71) . hampne, the godha äru sökia ib 66 (163, 72). sökiä allä köpstaþa SD 5: 638 ( 1347) . Lg 36 . Gr 321 . husit söktis siäldan Bir 2: 104 . " hurw biskoper skal sökia klostrith " VKR 81 . " sökia prädican " Bu 187 . " thing sökia " TB 79 . SO 67 . RK 2: 5026 . " alle persi thz (bröllopet) hafwa söght " Al 3870 . " ty at thu (Jerusalem) kende ey . . . thin sökilsa thima j hulkom gudz son sökte tik " MP 1: 246 . " ängin är swa rotadhir mz diäfflenom j thesse wärld at then hälghe ande sökir ey ok röre stundom hans hiärta " Bir 1: 188 . " han (Gud) . . . haffuer sögt sit folk mz helghe sökilse " Lg 3: 3","5) uppsöka. " alexander lot sökia en aker man " Al 1967 . " at sökiä min fader och mina moder " Va 28 . ","6) undersöka, göra till föremål för undersökning. hwa marhga sökir brunna han findhir ethir i soma GO 1050 (möjl. att föra till 1). alexander . . . loot hona (heden) sökia langx ok bredh äpter all the dödha liik Al 5407. ","7) söka, utsöka. " hz a giptämaþrin sökia " SR 52 . " ängin borþe sakta ällä sökia firi bäzlum ib 57. - refl. sökias, söka hvarandra, uppsöka hvarandra. ä sökia sälike Go 694. ""],"e":["sochia RK 2: 5026 . ","sotte L. (jfr forsökte RK 1: 387, " i rimslut med totte, hvarest alltså urskriften kan antagas hafva haft forsotte). sote " Bu 203 . ","sökte . ","sotter L.(jfr forsokter RK 1: 793, " i rimsl. med dotter; forsokt " ib 915, " i rimsl. med got). soter L. ","forsöght ib 1786, 2916 . ","sögter: sögt Lg 3: 3 . ","sök Lg 3: 350 . ","söök Al 2057),","sökia fram , rycka fram. hynar sökte fast fram Di 185 . ib 184 . ","sökia til , rycka fram. jonatas . . . sökte til mz sino folke MB 2: 263 . - anfalla, göra anfall. the sökte tiil alle i sändher RK 3: 2890 . - Jfr tilsökia. ","sökia undan , under flykt begifva sig till, taga sin tillflykt till. the sökte wndan mang hemmelig rwm Va 33 . sökia up, uppsöka. modheren sökte vp han Lg 3: 249 . " lop haghen ok söcht (för söcthe) op eldh " Di 254 . Jfr upsökia. - Jfr be-, for-, friþ-, lagh-, of-, ´ut-sökia samt saksökiande, osotter."]},{"a":"sökian","b":"nn","c":"","d":["sökande. Fl 943 ."],"e":[]},{"a":"sökiande","b":"nn","c":"","d":["sökande. " wm thet ey finnes mädh första sökiande, lethes tha likowäl mangom stadhom " PMSkr 517 ."],"e":[]},{"a":"sökiare","b":"nn","c":"","d":["besökare. " biscopin . . . skal wara swa systrana som brödhrenna fadher oc sökiare (visitator) oc domare " Bir 4: 38 . VKR 81 . MB 2: 289 . Jfr saksökiare."],"e":[]},{"a":"sökiare","b":"nn","c":"","d":["2) sökare. " queritor . . . sökiare oc biddare " GU C 20 s. 510 ."],"e":[]},{"a":"sökilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl-, och f. sökande, besökande; i relig. mening. af idhkelicom gudhelocom sökilsom (ex frequenti visatatione) Bo 20 . " at hon faar brudhgommans sökilse " ib 116 . " nar han ingöt j thina limi sins sökilsa sötma " Bir 1: 390 . " han (Gud) . . . haffuer sögt sit folk mz helghe sökilse " Lg 3: 3 . sökilsens oc nadhenna time Su 84 . " aff tholka thins sökilses omskiffte " ib 111 . " ömpnet gudz sökilse äller närwarilse är ey tik swa nyttog . . . swa som huar en dröffuilse " ib 171 . " naar thu wilt tiggia tik gudhz nadh oc thäs hälga andha sökilse i tith hiärta " VNB 11 . Gr 300 . Bir 2: 75, 3: 32, 431, 4: 128 . Ber 4 . Su 106, 112, 392 . " i sökilsinna tima skal han os styra " Bo 256 . " j dödzsins sökilse " MP 1: 48 . - besök. för . . . the hälgha sökilse thu giordhe thinne käraste modher oc flerom thinom enkannelikom wenom VNB 27 . Jfr tilsökilse. "],"e":["sökilsa time , "]},{"a":"sökilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl., f. loch m. Jfr B. Loman, -an, -ning och -else 254. Jfr försökilse. "],"e":["sökilsa time (obl. sökilsso timma), "]},{"a":"sökn","b":"","c":"","d":[" , se sykn."],"e":[]},{"a":"sökning","b":"nn","c":"","d":["2) farande, trafik. " att the och theras haffwa ther ner idher i räffla sith frii tilhald och frii sökning uth och in " FMU 3: 217 ( 1441) . Jfr for-, hem-, kirkio-, til-, up-sökning."],"e":[]},{"a":"sökning","b":"nn","c":"","d":["1) sökande. mädhan thu daghlika söker, oc engha glädhi findher, äpther thina sökningh Su 16 . ib 114 . ","2) tillströmning. mykyn sökningh Lg 3: 598 . - Jfr for-, hem-, lagha-, til-, thing-, up-sökning."],"e":["-nigh Su 114 ; Lg 3: 598), "]},{"a":"söl","b":"av","c":"adj.","d":["smutsig, oren; liderlig. " messalina . . . war miok söl " Bil 305 ."],"e":[]},{"a":"söla","b":"vb","c":"v.","d":["smutsa. " "","1) vältr (i ngt som smutsar el. färgar), doppa. är withandis ath the förscriffna materia ma smältas samman pa eldenom j enom kätil, oc göras en pwngh fwller mz groffth bysso pwlwer, oc sidhan wändas oc sölas offta j the bländnyngenne som är smälth j kättilenom PM 6 . ","2) besmitta, oskära. at jak skulle smittas oc sylas (fædari) aff prestins orenlikhet Bir 2: 114 . "],"e":["syla . ","-adhe . ","söölt ST 183 ),","söla sik , nedsmutsa sig, vältra sig i smuts. tha komo diäfla i orenasta swino liknilsom. oc söladho sik mälan thera lustandis af thera fanytto talan KL 224 . - vältra sig (i dy el. i ngt som smutsar el. färgar). for han aff sinä cläder oc sölade sik all i ormens blod Di 124 . - bildl. swa haffwir iak allan min aldir . . . söölt mik vsal j syndana graff ST 183 . - refl. sölas, söla sig, vältra sig (i smuts el. dyl). eg. och bildl. the äru . . . vani sölas i synda thräkkenom (assueti sunt sordibus) Bir 4: 123 . " hulke som liggia ok sölas j sinom oqvämelica lusta, swa som swin j träk pudz " MP 1: 65 . " swa söladhis olofernes ib. ""]},{"a":"söla","b":"nn","c":"","d":["dypöl, gyttjigt el. smutsigt tillhåll (för svin). gör them hälgha anda härbärghe i thik mz renom renlek ok ey swina sölo älla röfwara skywl Su 428 ."],"e":[]},{"a":"söla","b":"nn","c":"","d":["dypöl, gyttjigt el. smutsigt tillhåll. Jfr V. Ekenvall, Namn och bygd 29: 1 ff. Jfr svina söla."],"e":[]},{"a":"söla","b":"vb","c":"v.","d":[" - söla sik, nedsmutsa sig, vältra sig i smuts. - bildl. iak . . . som här til haffwir söladh mik j otalighom syndom SkrtUppb 143 ."],"e":["supin . ","söladh )"]},{"a":"sölf","b":"","c":"","d":[" , se silf, silver."],"e":["sölver"]},{"a":"sölf","b":"","c":"","d":[" , se silf, silver."],"e":["sölver"]},{"a":"sölghia","b":"","c":"","d":[" , se sylghia."],"e":[]},{"a":"söm","b":"nn","c":"","d":["och *sömber, m. spik, nubb; särsk. hästskosöm. iiij gaangh söm for ij ortugh HLG 2: 70 (1521). tÿ ath offta för en söm misther man en skoo Arnell Brask Biᴵ 20. Jfr bat-, skip-, sko-söm."],"e":[]},{"a":"söm","b":"nn","c":"","d":["spik, nubb; särsk. spik som fäster hästsko vid hofven, söm, hästskosöm. slog han et söm (nagla) mz stor klokskap Di 45 . " storhingesta skoo ok sömin medh " GS 51 . for een hest om xl mark mz hans eghin skoo ok sööm vj öre. for en hest om xvj mark mz sijn eghin sööm een halff mark. for een lithen klippare mz hans eghin skoo ok sööm iij öre SO 73 . Jfr hästskosöm."],"e":["sööm )"]},{"a":"söma","b":"vb","c":"v.","d":["sömma, sy. " millo las are söma " GU C 20 (hand 2) s. 1423. jtem före lärott iij marker oc änne som sömathe eth rökkllin Kumla kyrkas rb 26 ( 1465) . (en falskmyntare dömdes till hängning) ok samma mynt pa hanom och hans (härefter ett ord, hender el. kiortil el. dyl., uteglömst) sömet STb 3: 192 (1494); jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. l49: 318 f. "],"e":["-athe ) , ","söma ater , åter sy ihop. - bildl. j nalinne math thu märkia dyghdinna kärlek ok pinonna räddogha, aff hwilkom nar hoghin wardhir opwäkthir, ok mz idhroghanom stwnghin, sömar han athir om brystith SpV 115 . - Jfr nidher-, saman-söma."]},{"a":"söma","b":"vb","c":"v.","d":["2) ansltå, passa, hövas. Jfr Sdw 2: 1312. - refl. *sömas, anstå, passa, hövas. med dat. samt med inf. thy at han wiste thz wäl at ängom sömpdis (Cod. B: sömpde. Cod. Ver.: sampde) thz (ɔ svärdet) at bära äpter rolandz dödh Prosadikter (Karl M) 287 ."],"e":["sömpde Prosadikter (Karl M B) 327. sampde Karl Magnus el. Kornhall 106. refl. sömpdis Prosadikter (Karl M) 287),"]},{"a":"söma","b":"vb","c":"v.","d":["sömma, sy. " världinna frw sömadhe oc span for legho " Bo 14 . " han aat mz qwinom . . . han sömadhe oc sänkte mz them " ST 412 . hon . . . span klenasta klädhe. oc sömadhe KL 344 . " han bödh hanom . . . atir vpriua siin klädhe at söma " ib 201 . " the systra som kunno skära oc söma brödhra ällir systra kläde " Bir 5: 81 . ib 102 . " hwilkin som sömar sko swa ath j [1] styk synis bart " SO 20 . " tog wildefer sit biörn skin oc lot thz söma om kring sig " Di 107 . " maria magdalena sömadhe kors a thera härdha " Bil 268 . " sände han konungxlikin klädhe sömadh mz silke " Gr 286 . II duka sömadha SD 4: 710 (1340?). iij oc xx sömmet banckedyner FM 76 (1483, daniserande). hafdhe sat fra sik gudz likama j enom sömnadhom budhk aff forgyltom thradhum KL 26 . - fastsy. the krono skulu sömas fäm litin stykke aff rödho klädhe Bir 4: 11 . hättan wari sömat widh kwffuolen ib 24 . "],"e":["söma ater , åter sy i hop. a henna väghna som snima sömade atir hans har(klädhe) Bil 788 . Bir 4: 126 . sömä väl atir vndena Hästläked. li AS 136 . LB 2: 68 . Jfr atersöma. ","söma saman , sy samman. the . . . sömadho saman löff aff fiko trä MB 1: 160 . Jfr samasöma. - Jfr in-, til-söma samt osömadher."]},{"a":"söma","b":"vb","c":"v.","d":["1) förläna fägring el. förträfflighet åt, pryda, smycka, utstyra. war hera klädhe oc sömpde sit handawärk MB 1: 61 . ","2) 128 (anf. af Rietz, Ordb. s. l715)."],"e":["sömir . ","sämer KS 35 (89, 37) . sömr ib (91, 38), 39 (102, 42). söme. ","sömpde ) , "]},{"a":"söma säte","b":"","c":"","d":[" , se sömda säte."],"e":[]},{"a":"sömare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*sömara lön","sömare löon )"]},{"a":"sömare","b":"nn","c":"","d":["1) packhäst. RP 2: 357 ( 1399) . gervius . . . bärore ok sömare GU C 20 s. 314 . Jfr under summe?"],"e":[]},{"a":"sömare","b":"nn","c":"","d":["1) packhäst. duo sømsækkiææ. jtem III paria sömæ. jtem tres sömasthlæ. jtem III sOmaræ SD 4: 711 (1340?). gifuer iak . . . vpsala domkirkio . . . min blanka sömara ib NS 1: 514 ( 1405) .? hwar äru the höghtidelico vagnane oc the mango sömarene oc thz härrelica föghit Bo 36 . " marghe vaghna ok sömara flerä " Fr 2912 . ","2) den så ömse sidor nedhänga från en packsadel? duom för en packhäst? ss tillnamn. johannes sömare SD 4: 589 ( 1338) ."],"e":[]},{"a":"sömber","b":"nn","c":"","d":["1) sömnad, syarbete. j öre fföre sööm mulieri Kumla kyrkas rb 68 ( 1494) . "],"e":["sööm ) , ","*söma kona","sömekonne )","*söma qwinna (sömekinne), "]},{"a":"sömber","b":"nn","c":"","d":[" L.. packsadel, klöfsadel; en af de två korgar el packlådor som å ömse sidor nedhånga från en packsadel? duo sømsækkiæ. jtem žžž paria sømæ. jtem tres sømsathlæ SD 4: 711 ( 1340) . - börda som lägges på en packhäst, packa, packning. jak tro at the willo ey glöma hertoganna fatabur ok thera söma RK 1: 3911 ."],"e":["sömar ) , "]},{"a":"sömber","b":"nn","c":"","d":["1) söm, sömnad. " en goth faök quinna thiänte sik födho mz sööm " KL 92 . ","2) söm, arbete som är utfördt genom sömnad. hwariom enom skal klädhe gifuas eptir sinne nödhthorfft medh alle enfaallugheet . . . vtan alt forwitij j thera söm VKR II . een dwg met heden söm oc blatraadh FM 76 (1483, daniserande). en dwg met cylke i heden söm ib. iij handklede met heden sööm ib. " i [1] handkläde met dragen sööm ib. "","3) söm, med nål och tråd giord sammanfogning. hawa widh nidherst sööm sinna klädha rödha klwta MB 1: 403 . " aller sömar skal haldha medhan sulur häla ära wndhi fothe " SO 20 . Jfr sulna sömber."],"e":[]},{"a":"sömber","b":"nn","c":"","d":["se söm."],"e":[]},{"a":"sömd","b":"nn","c":"","d":["heder, ära. " o min dottir hwi höghfärdhas thw aff thine släkt hwat ey är thik hedhir ok sömd at mina jnälua thräkkir var thit örnagard " Bir 3: 137 . - heder, hedersbevisning. the skulu afla thik mina vtualda manna siäla mz myklom hedhir ok sömd Bir 3: 80 . " herra iwan hafuer badhe äro ok sömd aff thz folk ij landith är " Iv 1569 . "],"e":["sömda bonadher","sömpada- )","sömda säte?"]},{"a":"sömd","b":"","c":"","d":[" , se symn."],"e":[]},{"a":"sömd","b":"nn","c":"","d":["heder, ära. - heder, hedersbevisning. Jfr D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 273. hugen . . . giorde i allom stwndom sömdh karla magnus Karl Magnus ed. Kornhall 39. Jfr: kallom lnw a gudh ath then ildher män iwe koma ey nw söndher karla magnus (. . . stigi eigi yfir sæmd keisarans) ib 81 ."],"e":[]},{"a":"sömelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med heder. thok sömelika hans iäl lo fördhe til himna Bil 652 . " thes bondans siäl som han lät swa sömelika til graf föra " ib 732 . ","2) på ett passande el. lämpligt sätt. gudz son löste mankön af diäflenom sömeleka (in mirabilem congruentiam) Bu 206 . natalia suarar sömeleca sändebuþum ib 522 ."],"e":["-leka . ","-leo )"]},{"a":"sömeliker","b":"av","c":"adj.","d":["ansenlig. " jordin lypte sik vp vndi lianum ok giorde hanum sömelikan biscops stol öfrit höghan " Bil 589 . - präktig, värdefull? the sömelica thing som pafwin hanom gaff Bil 753 ."],"e":[]},{"a":"sömgärning","b":"nn","c":"","d":["arbete som utföres genom sömnad. andra systra, som kunno göra söm gerning, ällir sprangada gerning Bir 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"sömkona","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " hustrv elyn sömkona HLG 1: 70 (1465). " SSkb 24 (1501-02). Stock Skb 18 (1516-17), 49 (1517-18), 92 (1518-19). HLG 3: l20 (1522), 72, 83 (1525), 84 (1526). - Jfr söma kona, -qvinna. "],"e":["*sömqvinna (sömp- Stock Skb 239 (1524-25)), ","*sömqvinno bonde","sömquinne- )"]},{"a":"sömn","b":"","c":"","d":[" , se symn."],"e":[]},{"a":"sömn","b":"","c":"","d":[" , se symn."],"e":[]},{"a":"sömnal","b":"nn","c":"","d":["synål. PMskr 510."],"e":["-naadl )"]},{"a":"sömsadhul","b":"nn","c":"","d":["packsadel. SD 4: 332 ( 1333) . " duo sømsækkiæ. jtem III paria sønne. jtem tres sømasthlæ ib 711 (1340?). ""],"e":["-sadhyl SD 4: 332 (133)), "]},{"a":"sömskin","b":"nn","c":"","d":["iij oc xx sömmet banckedyner met sömskynd wnder sticket FM 76 (1483, daniserande)."],"e":["-skynd )"]},{"a":"sömsäkker","b":"nn","c":"","d":["säck som fästes vid en packsadel, säck i hvilken man inpackar resgods som fpres å packhäst. kappsäck. SD 4: 711 (1340?)."],"e":[]},{"a":"sönder","b":"","c":"","d":[" , se sunder."],"e":[]},{"a":"sönder","b":"","c":"","d":[" , se sunder."],"e":[]},{"a":"sönia","b":"","c":"","d":[" , se synia."],"e":[]},{"a":"söpe","b":"nn","c":"","d":["soppa, supamat, mat i flytande form. " nythien enna handa spadh, kaal ällir annat söþe (sorbile) " Bir 4: 119 . " at altidh giffuis hwarie enne !UDDA_TECKEN?: syster) söþe j sinom disk " ib 5: 31 . nakot got söpe ib 32 . " om faasta dagha haffuen twänne söpe ib. " MB 2: 162 . " söpe aff haffra gryn " LB 3: 109 . mz söta myölk som man plegar göre spädom barnom söpe ib 169 . " wakta sik for offwirmatto drik oc söpö " ib 167 ."],"e":["söpö )"]},{"a":"söpe","b":"nn","c":"","d":["soppa, supanmat. 16 faar, som wi haffwom hafft i somar badhe til söpe oc rökat köt VKU 78 ( 1554) ."],"e":[]},{"a":"sör","b":"nn","c":"","d":["smuts. " kastaþes vp houuþet sancti pauli ii söre af dikeno " Bu 129 . han . . . kastadhe . . . hänna ben j fulan sör Bil 330 . är . . . wädher . . . swa reent oc vtan allan söör, at solinna liws skiin genom thz MB 1: 39 . Bil 116 . Bir 1: 133, 370, 2: 131 . - träck. at fugla lagdho sin sör ifui mino hofdhe Bil 537 . - bildl. om det som i sedligt afseende är smutsigt el. orent, orenhet, synd. hwariom är sin sör söth ok sin angir ledh GO 623 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 279. gör iak þätta hus . . . rent af diäfla sör ok inuara Bu 208 . " see oc höra mykykt kan näplica vara vtan sör (impuriate) oc synd " Bo 45 . Bu 183 . MB 1: 276 . ST 324 . - Jfr geta-, manz-, svina-, synda-sör."],"e":["söör )"]},{"a":"sör","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr eþsör."],"e":[]},{"a":"sör","b":"av","c":"adj.","d":["förtorkad, vissen. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 69. affhwgges oc söra qwista PMskr 347. ib 348 ."],"e":[]},{"a":"söra","b":"nn","c":"","d":["förtorkad spricka i träd. Jfr E. Smedberg, a.st. far trädh nokra söro oc nbörya rwthna jnnan. tha boris eth hol nädhan före söronne ath wathnith kan rinna wth PMSkr 348 ."],"e":[]},{"a":"söre","b":"nn","c":"","d":[" Jfr a-, eþ-, men-, tvä-söre."],"e":[]},{"a":"sörgap","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sörgata","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"sörgha","b":"vb","c":"v.","d":["smutsa, nedsmutsa, orena. bildl. han sagdhe thz wara vmughelict at sörugha sit eghit härberghe Bil 377 . " scal han . . . ey lenge sörogha mina ordinem " ib 797 . " mz syndom smitta oc sörgha salomonis säng som tekna the hälgha kirkio " Ber 67 . - refl. sörghas, smutas, nedsmutsas. a sax ok tiugu arom sörghas aldre hans kläþe älla slitna Bu 204 . - i andlig el. sedlig mening. thin öron syroghas widh min ordh Bil 455 . " huru myklo mer kroppen prydhis wtan til for fanytto äro swa myklo mer smittas siälin ok sörghas innantil " Ber 29 . Bir 3: 420 ."],"e":["sörogha . ","sörugha . ","syrogha . ","-ar )"]},{"a":"sörghia","b":"","c":"","d":[" , se syrghia."],"e":[]},{"a":"sörna","b":"vb","c":"v.","d":["förtorka, vissna. Jfr E. Smedberg, a.st. winwtha warar mang aar j sinom wäxth wthan nokor qwinna thär sina manadha soth haffer taker pa henne mädh handenne, oc strax thär äffther sörna hon PMSkr 352 ."],"e":[]},{"a":"sörna","b":"vb","c":"v.","d":["förtorka, vissna. " swa snart som frukten war aff qwvisten, sörnadhe han " Lg 3: 591 ."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"sörning","b":"nn","c":"","d":["förtorkande, vissnande. qwistens sörnigh oc törhet Lg 3: 591 ."],"e":["-igh )"]},{"a":"sörogher","b":"av","c":"adj.","d":["smutsig, oren. eg. och bildl. lkasta hans liik vndi sörogh hemelik hws Bil 480 . " aff waate iordh oc sörughe " MB 1: 79 . " mz söroghe spyan " MP 1: 231 . " vars herra ihesu fötir varo söroghe af väghinom " Bo 75 . " sörogh smitta " Su 428 . " mosin thydher väruldena thy at hon äör sörogh ok hänna giri grundlös " Bil 614 . " vtan orena oc sörogha thanka " Bir 3: 5 . " the blotz käldha . . . som rensa oc heela sörogt hiärta " Ber 284 . Bil 956 . KL 119 . Bo 146 . Bir 2: 130 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"sörpa","b":"nn","c":"","d":["sörpa, röra. " nar the kommo . . . mz sith etherfulla blandh, oc omilla sörpo " Lg 3: 274 ."],"e":[]},{"a":"sörpta","b":"nn","c":"","d":["= sörpa. migma, sörpta GU 8 ."],"e":[]},{"a":"söst","b":"ab","c":"adv.","d":["nyktert, måttligt. " lthän skal söst lowa (för lewa el. liwa) thär radh skal styra (jus qui rite tenet se solrieate refrenet; motsv. Fdan. ordspr. lyder: then scal wære ædræ ther ræth scal styræ) " GO 467 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 217 f. Jfr sosterlika."],"e":[]},{"a":"söst","b":"ab","c":"adv.","d":["nyktert, måttligt. Jfr Sdw 2: 1312."],"e":[]},{"a":"söster","b":"","c":"","d":[" , se systir."],"e":[]},{"a":"söster","b":"","c":"","d":[" , se systir."],"e":[]},{"a":"söta","b":"nn","c":"","d":[" Jfr skär-, sten-söta."],"e":[]},{"a":"söta","b":"nn","c":"","d":["Jfr bagga-, skär-, stensöta."],"e":[]},{"a":"söte","b":"nn","c":"","d":["1) sötma. Jfr munsöte.","2) söte, gentina purpurea Lin. " söthe er godh ffore magha wärk och aff henne far man spy ok hon er godh for lifferbyldh " LB 2: 65 ."],"e":[]},{"a":"söter","b":"av","c":"adj.","d":["1) söt, som har söt smak. Jfr Sdw 2: 1313. malomellum li södh äple GU C 20 (hand 2) s. 113. - om jord, mots. salt(haltig). hwar som wäxer säff. rör. langt gräs. triofolium, slanträ oc ebulus thär är söth jordh PMSkr 196 . 2) söt, ljuv, behaglig. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 195. l,liricus . . . thz harpo tilhöre oc söther GU C 20 (hand 2) s. 91. perliricus söther oc löstelighen ib. melos . . . söther songh ib s. 130. lib. modulamen nis söther songh ib s. 149 . . . . aff hwilkens hiärta wtgik eth leekara anbudh, mz sötasta sangh (suavisonum) in j jomfrunna hiärta Mecht 225 . ib 293 . 4) söt, fager, vacker, inställsam. Jfr R. Pipping, Kommentar till Erikskrön. 222. miödh ok wiin ther ekke tröt / fagher ordh wän ok sööt / man sigher at man aldregh saa / drotningena swa gladha som tha EK 37783781. - Jfr Sdw 2: 1313."],"e":["sötaster . Jfr Sdw 2: 1313) , "]},{"a":"söter","b":"av","c":"adj.","d":["1) söt, som har söt smak; äfven i allmh.: som har behaglit smak, ljuft smakande, välsmakande. ey maktas min sin til at skilia älla scodha mällan beezst ok söt MP 2: 230 . adam at söta frukt af träno Bu 139 . " mz sötasta honaghe " Bir 2: 196 . " hwat är sötare än honageth " MB 2: 116 . " thz är ey alt got i magha som i mwnne är söt " GO 769 . " thy bruna nothen hawir thän söta kärnan " ib 12 . " thz kötith är sötast som näst är beneno " ib 230 . sööth win LB 2: 9 . " välloktande drykkia ok söte (dulcia) " Bir 1: 41 . " thz watn war got ok mykit sööt " Al 5025 . ib 4995 . " then sötasta smaken . . . langsamlika j sik halla " Su 204 . ib 282 . - med dat. söt (suaris) är människionne lynginna brödh MP 1: 183 . - bildl. vanlika är thz ängiga vansampt älla omöghelikit at af beske hedhirgirinna root framgange söt kärleksins frukt Bo 99 . " hwarke meth sötha eller swra skall thw mik . . . koma till ath neka honom " Lg 3: 122 . - söt, ej surnad, ej löpnad. j söta miölk LB 1: 97 . ib 2: 31, 32 3: 169, 7: 11 . PM XLIX . Su 205 . ","2) söt, ljuf, behaglig. i sötaste lukt Bu 402 . Su 282 . sötaste röker Bil 128 . " en hebrezk mö . . . lät söta noto i pipo " Bu 182 . ä[n]gla su[n] o sötan sang ib 23 . ib 14 . Lg 4§1. mz söta tona Fr 287 . " opta kombir swidhi äpte sötan kladha " GO 739 . see . . . oc thänk hwat liof oc sööt thässon ordhin varo Bo 89 . " alle wndradho jfuir hänna , , , viso ordh ok söta tungu " Bil 266 . " ey är thz wndher at aff them munne gingu wt söt ordh som fordhum sötlika mintus widh vars herra söta föther ib. hon vntfik han wel . . . mz söth ordh . . . the aff hiertans kerlek gingo " RK 1: 1887 ; " jfr 4. aatbärandis sötasta hugswalilsinna ordh " Su 205 . til aldra sötaste hugnat oc mätte Ansg 181 . söt aminnelse Bu 12 . " vm söta ängia " MP 1: 333 . " smakin ok seen at gud är sötir (suaris) " ib 183 . " war söte herra ihesus christus " ib 85 . " thu äst . . . aldra sötast . . . lioff j änlitit, mild j änneth, sööt j ordhom " Su 205 . wärldinna snille ledhir til ysällinna dal hulkin som blomstrandis synis j wärldz thinga fulstoplikhet . . sööt (amæna) j hedhir . blöth j lusta Bir 1: 275 . " sighnadh vardhe the söta stund ther mik ledde a idhra fund " Iv 3994 . hvad är söther en haffwa then wen som honom bewisar kerlek j gen MD (S) 292 . - med dat. thin talan är os sötarin än honagh Gr 318 . " söt war thz nampnit hanum " Bil 128 . " han är sötir siälinne " Bir 1: 186. MP 2: 140 . KL 340 . " hwariom är siu sör söth " GO 623 . enkte är mik söth ällar hwgnelikit tänkai oc skodha, wtan äwerdelika tinganas godhet Lg 3: 412 . - söt, täck, älsklig. fingo se . .. en wänasta ok thäkkasta oc sötasta smaswen . . . hulken alla lokkadhe til sin älskogha KL 30 . ","3) söt, kär. " wars herra ihesu christi ordh til sinna vtualda ok sötasta (dilectissimam) brudh " Bir 1: 3 . " matidiana spurdhe sina sötasta syni huru the komo mz liue til landa " Bil 351 . " söte faþer " Bu 170 . " sötasta dotter " ib 491 . " söte herra käre " Iv 329 . söte herra konung RK 1: (Albr) s. 214 . " o min sötaste gudh (o mi deus) " Su 282 . " o sötaste jhesu " Ber 284 . " o söte jhesu " ib 282 . ","4) söt, fager, vacker, inställsam. aff thera sötha ordh kom i swerige eetyh stoorth mordh RK 3: 1157 . " the danske hadhe söth tall " ib 2548 . ","adv. sött, ljuft. þu . . . riukar söt Bu 75 . Lg 92 . - Jfr hunags-, iäm-söter."],"e":["sööter . ","söt . ","sööt . ","sööth . ","sötare . sötarin (f.). Gr 318 . sötaren (pl. nom. f.) ib (Cod. D) 368. söther (n.) MD (S) 292 . superl. sötaster),","söta ros","-roos )"]},{"a":"sötflytande","b":"","c":"","d":["ljuvt flytande. hilse the sötflytande (dulcifluam) aadhrona, mins mildasta hiärta Mecht 250 ."],"e":[]},{"a":"sötgiärn","b":"","c":"","d":["begärlig efter det som är sött, lusten efter sötsaker. ä är söt gärn tunga h hwars manz hööse (facue manet quauis gustus porca lingua suauis) GO 321 . söthärn kuna sankar siällan sura miölk ib 1063 ."],"e":["-gärn )"]},{"a":"söthet","b":"nn","c":"","d":["söthet, sötma. eg. och bildl. ey aktar thän . . . mykyt skalenna beskhet, som kärnans söthet offta haffuer smakat Su 34 . " minna närwarilsa osigeliken söthet oc mins kärlekx wndhersamber sötme " ib. " j thinna spena lustelika wänlek kännis oc smakis alla lehdis fulbordelikin sötheet " ib 204 . " alt thz j thik är, är hugnelikasta sötheet haffuandis omälelikin sötma, owergangandis aldra dyrasta krydde oc smörilsinna wällukt oc söthet " ib 205 . " o aldra sötasta sööthet " ib 210 . ib 118, 202, 325 . LfK 127 ."],"e":["sööthet . ","sötheet )"]},{"a":"söthet","b":"nn","c":"","d":["söthet, sötma. bildl. thy figh han ey smaka thes helga liffsens söthet SvKyrkobr (Lucid B) 131 . " stingen at jak stungen ok opskurin maghe gifua söthetzsens lukt " J Buddes b 81 . at gudhlikin kärlekir optändis oc sötheet börias wardha til gudz i siälene SkrtUppb 422 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"söthughadher","b":"","c":"","d":["hängiven, innerlig. nar människian känner sik myndre ällir litit gudhelika oc söthughada, j sinom bönom (se minus sentit devotum) Mecht 230 ."],"e":[]},{"a":"sötleker","b":"nn","c":"","d":["sötma, ljuvhet. " gudz son som är siälffwer sötleken (dulcedo) Mehct 169. aff största hiärtans säfflikhet oc sötlek (dulcedine) " ib 212 . loffua . . . myns älskeli[g]hetx söthlik (delectabilitatis amænitatem) ib 246 . hans röst . . . aff hwilkom aller söthme ok röstinne söthleker (dulcedo et sonoritas cocum) wthgaar ib 293 ."],"e":["stlik Mecht 246 ) , "]},{"a":"sötleker","b":"nn","c":"","d":["sötma, ljufhet. " thu födhe os mz thinne miolk. ok lät os smaka hänna sötlek " KL 373 . " offrande mik sötlekxsins honagh (mel dulcedinis) " Bir 1: 259 . Su 282 ."],"e":["-leeker: -leek Su 282 ),"]},{"a":"sötlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sött, ljuft, behagligt. mik smakadhe sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt Bir 1: 399 . " sötelikasta luktande " Su 209 . mz sancto iacobo. som mik . . . sötleka föþe (cælesti dulcedine me refocillat) Bu 170 . " sotlika (för sötlika) siugha " Bu 11 . ib 14, 511 . Bil 127 . KL 117 . " ther sungo sötölika näktirgalor " ST 394 . " huru sötelica oc dyrligha alle . . . lofvade oc hedrade ther sin gudh " Ansg 181 . sagdhe sik hafua mykit sötlika sofuit Bil 362 . Fl 1462, 1524 . MB 2: 171 . - på ett behagligt sätt? gudhlik skipilse hon skipar oc styrer all thing sötlika oc spaklika MB 1: 137 . ","2) med välbehag. han . . . aat swa sötleka hunaghit at han glömde sins lifs wadha Bil 614 . Iv 2107 . ","3) ömt, innerligt. " han vil sik ilskas ey at enast sötelica vtan ok vislica " Bo 136 . bruunu badhe j modher fampn ok kystu sötlika Bil 351 . ib 266 . Su 210 . ","4) mildt. " jomfrv maria spör här brudhina sötelika " Bir 1: 65 . ib 3 ."],"e":["-leka Bu 14, 170 ; Bil 614 . ","-leca Bu 511 . ","sötelika KL 117 ; Bir 1: 3, 65 ; Su 210 . ","sötelica Bil 127 ; Bo 136 ; Ansg. 181. sötölika ST 394 . ","söteliga MB 2: 171 . ","söterlika Iv 2107 . ","sötelik Fl 1462, 1524 . ","sötlikare . ","sötelikasta Su 209 ),"]},{"a":"sötlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) sött, ljuvt, behagligt. " meditor . . . sötligh sywnga oc tänka " GU C 20 (hand 2) s. 128. modulor . . . sötligha siwnga ib s. 149 . Mecht 269 . 3) ömt, innerligt. at hon . . maghe thäs söthalikare sik til dragha thy som hänne wardher theet oc wppenbarat aff gudhi Mecht 231 . " nar mannen är ensammen, wplyffte altidh sith hiärta til sin gudh sötteligka (dulciter) ib 252. 4) milt. wisdom, mz huilkom jak alt wäl oc sötelika (suaviter) skikkadhe " Mecht 246 ."],"e":["sötligha . ","sötelika . ","söttelika . ","söthalikare . ","sötheligast Mecht 269 ) , "]},{"a":"sötliker","b":"av","c":"adj.","d":["söt, ljuf, behaglig. " brödh . . . hauande i sik alt thz som sötelikit är " MP 2: 140 ."],"e":["sötelikit MP 2: 140),"]},{"a":"sötlikhet","b":"","c":"","d":[" sötma, ljuvhet. swa som rökilse . . wpfyller alth himerikis rike mz sins wällwchtz söteli[g]het Mecht 291 . (?) hwar een som bethänkte, huru jak söthelighast, offuir allan söthlik (för sötlikhet?), wardher honom smaker (omnis suavitatis dulcor ero ei) ib 269 ."],"e":[]},{"a":"sötlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) sötma, ljufhet. " brödh . . . hafuande j sik . . . allan sötelikhetz smak " MP 1: 183 . ib 2: 140 . " förste eldin war vptändir j mirra gaff af sik sötlikhetz lokt " Bir 1: 369 . ib 2: 45, 46 . then andans söltlikhet är oliknelikin allom wärldinna sötom thingom ib 1: 186 . Ber 236 . ","2) mildhet, blidhet. wnderlik sötelikhet, mz hwilke han alla höre them til hans af allo hiärta ropa Ber 238 . " them ledhis ey at göra godha gärninga j thwlimodh j sötlikhet j gudhelikom bönom " ib 53 . " sötelikhet i ordhom " LfK 192 ."],"e":["sötelikhet )"]},{"a":"sötluktande","b":"","c":"","d":["sött doftande. bildl. ath thin siäl moghe wara söthluktande som ädlasta kryddabodh, j hans aasyn Mecht 277 ."],"e":[]},{"a":"sötlydhande","b":"","c":"","d":["ljuvt ljudande. melosonus . . . söth lydhande GU C 20 (hand 2) s. 130. melus la lum . . . söth lydande thz söther songh til höre ib. för thina sötlyudandes böner skuld (tua per precata dulcisona) JMÖ 182 ."],"e":["-lyudandes )"]},{"a":"sötlydhande","b":"","c":"","d":["ljuft i ljudande. een sötliudhande (dudisona) röst Bir 2: 97 ."],"e":["-liudhande )"]},{"a":"sötläppadher","b":"","c":"","d":["om läckergom. ambro . . . söth läppadher lucro fraazare manducus then ther ohöffuislega äth[er] GU C 20 s. 19 . fiscellus li idest mollis casci appetitor blöta osta aastundare commvniter söäth [!] läppader ib s. 275 ."],"e":[]},{"a":"sötma","b":"vb","c":"v.","d":["bli söt. . .. oc kastadhe han (ɔ Joses) eth trä i bekasta watnet oc thz sötmadhe JMÖ 18 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"sötme","b":"nn","c":"","d":["sötma, söt smak; äfven sött ämne, söta beståndsdelar. dactilus hwars sötme mykit lustar Bir 1: 179 . " bära biin til sin konung allan then sötma (dulcedinem) som the formagha samansanka ib 256. är iak licast thy blomstreno som biin dragha sötma aff j hulko ey thäs mindre sötme atirblifwir at nakat vtdragx aff thy " ib 2: 168 . " aff alla handa sötma frwkt " Al 7399 . - sötma, ljufhet. iordhin gaff liwdh aff sik mz mykin sötma Lg 41 . " hwar iak thogh swa stora hoghswalilse glädhi och fröggdh, mz alzskons söthma oc wällust " ib 812 . " andelikin sötme " Bir 2: 196. kände hon for androm quinnom stora oröntan sötma Bo 6 . ib 55, 216, 244 . Bir 1: 56, 78, 178 . Ansg 181 . " hulkom enkte välsmakar vtan världina sötme " MP 1: 182 . " han er myn hedher och söthme " Lg 3: 122 . - Jfr himirikis-, kärleks-sötme."],"e":[]},{"a":"sötme","b":"nn","c":"","d":["sötma, söt smak; även: sött ämne, söta beståndsdelar. . . . fructhir, mz swa wndhirsamlighom sötma ok fäghrindh at j liknilsom widh them, är thänna wärldhinna sötme (dulcia) ok blomstirlikhet alt best ok smittelikit SpV 9 . thridhie smörilsen är then osighelighe, owinnelighe, och offweirflytande söttmen, gudz hiärta Mecht 276 . - sötma, ljuvhet. thätta ära siw kärlica sötma i christi pino SkrtUppb 420 . förste sötmen bewisas mädh ty at han bar korsit a sinom eghnom härdhom ib. lib. ib 421 . " at hon smake himerikis äro sytma. i sinne siäl " ib 422 . " o söte herre jesu christe, ewerdeligen thens sötme, som tigh elschar Kyrkohist Årsskr 1922 s. 323 (1498). - åstundan efter ngt sött el. ljuvt. thän smak oc söthma (peccati gustum), som hon jnnantil haffwr til syndenna " Mecht 335 . - Jfr hunags sötme."],"e":["söttme . ","sytma SkrtUppb 422 . ","sötma ib 420),"]},{"a":"sötmäla","b":"vb","c":"v.","d":["tala mitt el. vänligt till (ngn). tillukkadhe thu oc sötmälte (alliceres) swa mykit mit gudhelika hiärta thär til at iak kunne tik thz ey neka Mecht 97 . - part. pret. sötmälter, 2) som talr milt el. vänligt. affabilis le sötmälther GU C 20 s. l10. delinificus . . . kloker radgguare ok sötmälther eller lioffmälther ib s. 173 . llepidus . . . wiiss välthalande södh mälther höwisker oc leen ib (hand 2) s. 74. dulciloquus . . . södhmälter ib s. 96 . hon war ok ganzska söthmälth ok lioffh människia (miræ dulcedinis) Mecht 8 ."],"e":["-mälte )"]},{"a":"sötmälter","b":"","c":"","d":["ljuft sjungande. lärikian, nictergalan oc andra sötmältis (för sötmälte?) fogla Su 331 ."],"e":[]},{"a":"söttalan","b":"nn","c":"","d":["milt el. vänligt tal. christ mwn, han är oss späghil til loff[s]ins, oc at takka gudhi mz söttalan (os Christi nobis est spculum suaviloquirum laudis et gratiarum actionis) Mecht 258 ."],"e":[]},{"a":"sötäple","b":"nn","c":"","d":["sötäpple. " eeth söthäplee eller tw stekt eller swdin " LB 7: 80 ."],"e":[]},{"a":"söva","b":"vb","c":"v.","d":["söfva. " söfdir (sopitus) styreman " MP 1: 70 . Lg 254 . " nar thik thäkkis tha söfwe (sopis) thw min licamma ey mz licamlikom sömpn vtan mz andelika huilo " Bir 2: 152 . ib 3: 132. - bedöfva. han war tha aff rädde söffher Al 4510 . - qväfva, dämpa. hoghmodh . . . som han skulle iämskyt hawa sööft MB 1: 143 . - dämpa, stilla, thina wredhe ena stund söfwa Ber 263 . - Jfr sögha."],"e":["sööft MB 1: 143),"]},{"a":"söva","b":"vb","c":"v.","d":["söva. " tha hon swa laa söffdh j sälom sömpne " Mecht 217 . . . . som amor plägha, tha the vilia söffwa sin barn SkrtUppᵇ 264. godh fostirmodhir swepir sith barn . . . lyllar thät oc söuir thät ib 270 . en sofuande man, söfdhir aff starko wine Hel män 112 . "],"e":["-ir . ","söff SkrtUppb 265 . part. pret. söfdher),","*söva sik , "]},{"a":"söþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) boskapsdjur, fåkreatur. " kötmangra ok the ther söde sla " MD (S) 291 . han !UDDA_TECKEN?: liwerne) är thet som likas vidh söda liwerne ib (31, 14) . som . . . fylgia allom sinom likamlosta som söde ok wille diur ib. ib 3 (5-6, 3), 43 (110, 46). han likas mera södhe än manne ib 13 (31, 14). ib 33 (86, 36), 36 (94, 39).","2) småpkreatur, särsk. får. " tha ökes södher oc nöt mz mannom " LB 3: 188 . " egipte män dyrkado for gudha sith eghit fää kalua ok söde " Bil 620 . " få eller södha " RK 2: 1541 ."],"e":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"ta","b":"nn","c":"","d":["fägata? väg? " sidhen skulu the göra sik eth thaa fran byn och nider til aana vj alna breth aff allan bysens jordh epter thy huar egär j bymalidh " Svartb 493 ( 1468) ."],"e":["thaa )"]},{"a":"ta","b":"nn","c":"","d":["tå. blodhin gik vt aat tämän Gr 275 . " ondh quinna öskir bondans hääl wara wänt til gardh ok tä ij fraan " GO 998 . alth fra hans hiesse oc thil hans tha MD 22 . swa sidhe waro therä lokka aff thera hofwth til thera täär Al 5591 . " klädher hona til (för fra?) top ok til ta mz thz bäzsta gulstykke han a " ib 1603 . Jfr þumulta."],"e":["tär VGL I S 4: 7; ÖGL Vaþ 18: 1 i var.; MELL SVl 4 i var. ","täär ib SVd 3, 5; Al 5991 . ","tä ÖGL Vaþ 18: 1; GO 998 . ","tää MELL SVl 4 i var.; SVd 3 i var. ","taar ib. ","taam StadsL SVl 5 i var. taom ib i var. tääm ib 5 . ","täom ib i var. ","tämän Gr 275 . tämon ib (Cod. D) 368),"]},{"a":"ta","b":"nn","c":"","d":["Jfr forta, äfvensom täbundin."],"e":[]},{"a":"ta","b":"nn","c":"","d":["tå. " paa ten store taa " LB 14: 25 (s. 484). pa ten lille taa ib. allux cis största taa GU C 20 s. 17 . hanen . . . haffwandis . . . wdda pa tänar PMSkr 25 1 ."],"e":["taa . "]},{"a":"tabarþer","b":"nn","c":"","d":["ett slags öfvrklädnad el. kappa. Jfr Du Cange, art. tabardum; Weinhold, Die deutschen Frauen, 2 Aufl., 2: 290; Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 288. han hauar . . . hiitan talarþ (induitur pallio albo) Bu 204 . " han hadhe een tabardh granlittan " Lg 3: 365 . " gifuer iak . . . minom brodher . . . min rödha tabard medh graskinnomen " SD 1: 514 ( 1405) ."],"e":[]},{"a":"tabernakel","b":"nn","c":"","d":[" SvT 4 . iach schal ey ghaa j mins huss tabernakel (tabernaculum domus meæ) ib 24 . " minom kinnom schal iach giffua inghe huiulo the til iach fynner herranom rwm oc iacobs gudz tabernakel ib. - om gravmonument. ty (ɔ för att man skulle kunna se Hectors lik) wardt giordt . . . eth högtideligit tabernachell . . . wiid höga altared j apollinis tempell . . . hwlket tabernachell war ganska höffliga wänth mz fyra pelara aff bästa gwll begwtne oc aa hwariom pelare . .. stod eth belethe fagordt som ängeld " Troj 187 . ib."],"e":["tabernachell Troj 187 . tabornachell ib),"]},{"a":"taffelber","b":"nn","c":"","d":["öl av sämre kvalitet, spisöl. thet (ɔ ölet) saaldes fore eemyst ööl loch thet war lybbest taffel beer, thet skal alth brennas STb 1: 21 ( 1475) ."],"e":["-beer )"]},{"a":"tafl","b":"nn","c":"","d":["1) spelbräde; schackbräde. " mz alt thz ij normandi han a thz tafuil han ey forgiälla mz " Fr 426 . tafuilith (näml. var) halfft aff robiin ib 431 . ib 420, 832, 833. oppaa thes tawel fiälle MD (S) 202 .","2) spel, spelpjeser. " ath lära konungen thäs tauels gaang aMD (S) 203. wiste them fiäl aa (för aa fiäl?) tauils gaanga " ib 202 . " leksens tauil som mangskons är " ib 201 . ","3) spel som öfvas å spelbräde; brädspel. dobla ellir nokra handa tawel leka EG 64 . dobla mz tärning, taffwel etc. PM 29 (kan föras till 1). schackspel. taflith vinna Fl 1182 . ib 1201 . - Jfr skak-, vardh-tafl."],"e":["tawel EG 64 ; ","-els MD (S) 202 . ","tauel: -els ib 203 . ","tauil ib 201 ; ","-ils ib 202 . ","taffwel PM 29 .tafuil Fr 420, 426, 832, 833 . ","taflit MD (S) 202 . ","tafflith Fl 1182, 1204 . tafflet fr (Cod. B, F) 833. tawelet ib (Cod. D). thaffuelet ib (Cod. C). tafuilith ib 431), "]},{"a":"tafl","b":"nn","c":"","d":["2) spel, spelpjäs. Jfr Sdw 2: 1313. pirgus gi taffuils fiäll ok taffuil GU C 20 s. 450 . " alea lee tawäl lok tawel bordh " ib s. 14 . Jfr skal-, var-tafl. "],"e":["tawäl . ","tafuil )","*tafls fiäl"]},{"a":"tafla","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tafla, skifva af trä, sten o. s. v-; särsk. tafla med bildverk el. skrift. ther som brädhin oc taflonar samanfögdhos waro bredha listor . . . oc mit a hwarie taflo stodho beläte vthskorin aff gul ST 418 . " giwum vi til höghä altaren förnäfnz klosters . . . enä taflu a trä. i hwiliche äru varra fru belätte oc sancti johannis ewangeliste " SD 5: 564 ( 1346) . " fiughur thrä waro i korseno . . . fiärdhe war taflan som scrifuat war a. ihesus nazarenus rex iuderom " Bil 89 . " laganna taflor (tabulæ) som laghin waro scriwat vti " Bir 1: 181 . ib 184 . MB 1: 353 . han skreff oss i taflom gudhlikin kännedom KL 195 . lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å KS 52 (132, 56) . suåsom thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas ib. MB 1: 55 . - (?=) nar skaffaren tändher ekke lyus ffor taflana tha honum bör SO 7 . - skriftafla, antecknngstafla. han hafdhe j sinom taflom scriuat alla fatöka manna nampn Bil 714 . ","2) tabell, förteckning. letha thz wp j förscriffno taflo PM XXXV . - innehållsförtckning. thetta är taflan till thenna effterschreffna schraa SO 95 . - Jfr filsbens-, lagh-, ryg-, ryggia-, silf-, skola-, sten-, stens-, vitnis-tafla."],"e":["taflo bladh , "]},{"a":"tafla","b":"nn","c":"","d":["l1) tavla, skiva av trä, sten o.s.v.; särsk. tavla med bildverk el. skrift. item ix högin, j taffla HLG 3: 96 (1528). ib 1238 ( 1529) . - liten platta av metall el. dyl. ss relikgömma. jtem giffwe wij . . . wort dagliga mässe redhe medh then lille taffla ther hälge doma äre vdi oc glas star fore Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). iij scrijn i thet ene er en taffuela aff selff medh helgedomer MedelRiksark 1933 s. 126 (1504, L. Andreæ] . - Jfr aflats-, bältis-, gul-, hand-, ryg-, silf-tafla. "],"e":["taffla . ","taffuela Medel Riksark 1933 s. 126 (1504, L. Andreæ)),","*taflo gul l(taffle-), ","*taflo pänningar","tafflo- )"]},{"a":"taflbordh","b":"nn","c":"","d":["spelbräde. " hon kwnde well skempta mz sin ord oc terning kasta offuer taffwelbord " RK 3 (sista forts.) 5284."],"e":["taffwellbord )"]},{"a":"taflbordh","b":"nn","c":"","d":["spelbräde. " alea lee tawäl ok tawel bordh " GU C 20 s. 14 ."],"e":["tawel- )"]},{"a":"taflekare","b":"nn","c":"","d":["lbrädspelare. aleator oris tawellekare GU C 20 s. 14 . "],"e":["tawel- )","*tafllekara rum","tawel- )"]},{"a":"taflleker","b":"nn","c":"","d":["brädspel. " samu rätter wari vm taffwel leek som sakt är vm dobell " MEG (red. A) 55. ib 53, (red. B) 60 EG 64 ."],"e":["tafleek MEG (red. B) 60 . tafuel leek EG 64 . taffuel leek MEG (red. A) 53 . taffwel leek ib 55), "]},{"a":"taflrum","b":"nn","c":"","d":[" " alearium rii . . . tawelrum " GU C 20 s. 14 ."],"e":["tawel- )"]},{"a":"taflrund","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*taflrunda skari","tauel- )"]},{"a":"taflrunder","b":"av","c":"adj.","d":["tillhörande "runda bordet". aff the tauerlunda skara Fr 1639 ."],"e":["tauel- )"]},{"a":"taflsmidhe","b":"nn","c":"","d":["i metall, i sht i guld och silfver, arbetade bordkärl och bordprydnader; bordservis af guld el silfver. hans tafelsmidhe ij hans hws som annan dagh tha gifwer thz liws . . . aff the stena ther ij sat Al 2273 . thz hz liws . . . aff the stena ther ij sat Al 2273 . thz tafelsmidhe ma wäl lika widh et gantzk konungx rike ib 2277 ."],"e":["tafel- )"]},{"a":"taflsmidhe","b":"nn","c":"","d":["bordservis av guld el. silver. wort dagliga tafell smide Hist. Tidskr. 63: 25 (1470, samtida avskr.)."],"e":["tafell smide )"]},{"a":"tagga","b":"nn","c":"","d":["tagg. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 325 f. gisladhe han sin kropp . . . mädh hwasasta gislom, swa at blod flöt wt äptir hwaria taggo Hel män 166 ."],"e":["*tagge? m. "]},{"a":"taggadher","b":"","c":"","d":[" Jfr iärntaggadher."],"e":[]},{"a":"tagger","b":"nn","c":"","d":["tagg. " the (hjulen) skulo . . . wara beslaghin meth hwassom tagghom " Lg 3: 143 . Jfr iärntagger."],"e":[]},{"a":"tagger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr thörne-, thörnetista-tagger."],"e":[]},{"a":"tagha","b":"nn","c":"","d":["tåga, fiber. " thäs trangaren thet (ɔ lin) saas thes grannaren bliffwa thaagorna PMskr 202. ""],"e":["med art. thaagorna) , "]},{"a":"taghbända","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"taghl","b":"nn","c":"","d":["tagel. " hwg aff yterste tagelleth (på hästsvansen) " LB 2: 69 . Jfr hala-, hästa-taghl."],"e":["tagelleth LB 2: 69 ),"]},{"a":"taghl","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr asna taghl."],"e":[]},{"a":"tak","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tag. " grepp, fattande. i hennes kärästä handz tagh ok trystän " Lg 3: 578 . ","2) tag i brottning el kamp (jfr Sv. dial. ta tag)? stund (jfr Sv. dial. tag)? komma i saman i kamp, tw star hanum ekke et tag (þ stendr þu firi hanom litla rið) Di 58 . - Jfr brötar-, handa-, qvarsätu-, siunatta-, skiäla-, til-, täkta-tak."],"e":["tagh . ","tag )","taks eþer , ","taks maþer , ","taks mal , "]},{"a":"tak","b":"nn","c":"","d":[" Jfr rabukka tak."],"e":[]},{"a":"tak","b":"nn","c":"","d":["3) rån, våldsamt el. egenmäktigt frånhändande; beslag. lät ok arffuidh oss tagit en bondhe aff uthan borgemestarens . . . loff Trolles Jb Bil 198 (1479, nyare avskr.) . om thet taget war rätteliga giort ib 199 (d:o). ffor en ffor:ne roff och tagh skedh var Mon Dipl Sv 57 ( 1501) . - Jfr foe-, hand-, up-, äro. (Sdw 2: 1144) tak."],"e":[]},{"a":"taka","b":"nn","c":"","d":["Jfr intaka."],"e":["taku man , ","taku skiäl","-skäl )"]},{"a":"taka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. JfrA. Rynell, The Rivalry of Scandinavian and Native Synonyms in Middle English especially taken and nimen, särsk. s. 400 ff. ","sannelika thz at gudhelia wndhirstandit sigx wara renth, thz skalt thu saa thaka l(sie accipe) ib 509 . aldrigh haffdhom wi här fasthnade j syndanna träk, nakontidh wordhit opreste, til at skodha ällir taka hans högha, ok obegripelika gärninga ib 548. 47) upptaga, taga hänsyn till, bemöta. fästa avseende vid, bry sig om. med pre. af. Jfr Sdw 2: 1313. - i förbindelse med prep. vidher och refl. pron. . . . vthen alwarlighe kungöre thet edher for for [!] mistancke eller noghet annedh epterkommende etc tagher thette hofflighe wiidh edher GPM 2: 176 ( 1504) . " än tha ath rätfordog saak dryffwer tiig tiil ath sörga, skalt tw legewäl taga tolket mattheliga wider tig " Troj 72 . 50) fatta, i själen lämna rum för. - taka varo (var), taga sig till vara, giva akt, passa på, se upp. . .. ok ytermera hade sacht pa slottit, ath thager war, tha jach haffuer iij resar gangit ansylis om kirkiogarden, j iij:e resa tha forwaren edher, som edher makt pa ligger STb 3: 333 ( 1497) . - taka sik til lvaro, d. s. ltagger ider w[el] til lware STb 5: 338 (1521? Kop). 52) taka varo (var), se till, passa, vårda, sköta. BSH 5: 91 (1506, H. Gadh) . " wtan the danske fa nagoth göre i winther, fa the idher göra i sommar, mer än i kwnne taga war " ib 133 (1506, d:o). ib 183 (1507, d:o). Jfr taka sik var. gaffz ingemund x öre; han skulle tage byssener wara pa gramunkeholmen Stock Skb 157 ( 1520) . - taka til varo, d. s. gaffz per larensson . . . x öre; han skal oc tage bösser til ware Stock Skb 158 ( 1520) . - (?)at hon skal lathe sätie the kistor j takne (för taka) hender STb 5: 182 (1518); jfr taki. - taka sik, 5) taga, hämta sig anledning el. tillfälle till. at menniskian eyunge angir wil sik taka for somma sina onda gärninga SkrtUppb 241 . " engin taki sich thät til at troo, at än tho ieronimus liknas iohanni baptiste oc apostlomen petro oc paulo, at them görs thär mädh nakar orättir " Hel män 178 . - refl. takas,","3) gå på med varandra, hållas. - förhandla? om the andra c mark ther tages her martin ok lumpan om medh roleff bagge STb 4: 21 ( 1504) . - taka af,","3) fråntaga, beröva. " swen jönisson war medh ath thaga rawide xxx fat järn aff " ATb 1: 102 ( 1459) .","4) snyta, snoppa (ljus?) (?) mungo . . . gere snytha oc lywss (härefter sannolikt ett af uteglömt) thaga GU C 20 (hand 2) s. 164. - Jfr aftaka. ","2) borttaga. " item en öfe for bedelaaseth (för bodelaaseth) toghx fran och ferdadis oc slogx före igen HLG 2: 57 (1517). - Jfr frantaka. "","5) upptaga, uppbära. xij mark . . . som jak toch op om symonis et jude nath Skotteb 460 (1471-72, Kämn). 7) taga i bruk, börja nyttja. - taga upp, ånyo börja använda. om the skulle bekosthet ath tagha grvffwana op DD 1: 196 (1506, rättat efter hds.) . ib 1: l202 (1506?). 10) anträffa på bar gärning, ertappa (i lägersmål). ATb 1: 143 ( 1461) . " jtem en qwinno vpa slottet for j mark som togx vpp met bageren " Skotteb 413 (1467-68, Kämn). ib 464 (1471-72, Kämn). tha henrick stadztienaren tog vpp litzsle andres medh jenis olssons hustrva Stb 1: 16 (1475). hon lagh medh longe nic., tha kemmenärarene togo henne vpp ib 107 ( 1477) . " kendes margit räffliska, ath erik jensson ok lasse laurensson togho henne medh en gifft man vpp " ib 182 ( 1478) . 11) anhålla, arrestera (och hålla i arrest?). jtem byswenomen !UDDA_TECKEN? mark at the thoge opp met mik (väl fel för sik) en man aff danseke Skotteb 436 (1469-70, Kämn). Jfr uptaka. ","3) taga i bruk, börja nyttja. thaa lath iach ther oppo (ɔ en gruva) taaghe . . . medh xx. karra och hwndrä DD 1: 224 (omkr. 1516, rättat efter hds.). 4) beröra, giva sig in på (ett ämne). äptir thz fadhir at thu äptir thinne formagho, thokt nakot oppa (letigisti), mz nakre spörslo, huru om hänne war j paradyso, lägh thy mera til SpV 198 . 5) taga sig an? nar han slar ok näpsir tem som synda, tha ther han sik hälghan ok rätuisan, at hämdin skuli mana at taka oppa blinda hogxsins sak (ut vindicta mentis cecitatem admoneat) SpV 562 . - Jfr upa taka. "],"e":["thaka . ","tag(h)a . tage. pres. taker. takir. tag(h)er. takkher SD NS 2: 843 ( 1414) . ","thakis Nio handl rör Vkl 233 ; SpV 418 . tagx Bisk Nils´ vis-st 200. konj. ltaghi Val af Conf gen 119 . pl. 3 pers. tagi STb 1: 433 (1459), Burspr.). impf. tok. toch. tog(h). tokk SD 8: 195 ( 1362) . 2 pers. thokt SpV 198 . ","thok SvB 105 (senare h. av 1400-t.). pl. 1 pers. tokum SD 8: 113 ( 1361) . 3 pers. tog(h)o. t(h)oge Skotteb 436 (1469-70, Kämn); HSH 13: 43 (1524? Brask); Stock Skb 160 ( 1520) . ","togha Svartb 478 ( 1464) . ","thako JTb 36 ( 1463) . ","ltog (h)x. pl. 3 pers. tokos Prosadikter (Barl) 74 . ","thoke SpV 386 . ","takande SpV 534 . ","taghen . ","supin . ","takith . tag(h)it. taget. imperat. t(h)ak. tagh. pl. 1 pers. thakom SpV 142 . 2 pers. takir Prosadikter (Barl) 44 . t(h)ager FM 62 ( 1467) ; STb 3: 333 (1497). tagger ib 5: 338 (1521? Skip). Jfr Sdw 2: 1313),","*taka sik af , taga (ngt) åt sig, lägga (ngt) vid sig, känna sig träffad el. åsyftad. alle kunnigha mik fore klärkia och lekmen som widh tik tala, än iak tager mik thet inthe aff, forti iak hauer tik inthe giört eller noghrom then tik tilhörer Thomas Varningsbref 4 ( 1436) . ","taka bort , 1) taga bort, borttaga, bortföra, bortrycka. birgit i twetum gik lag at han ey vallande var at olaf malare hö togx borth ATb 1: 278 ( 1468) . " thet skip rytterne eller jwtarne togo bort j skären " STb 5: 227 ( 1519) . vardher nokoth skip takith aff fiendom borth PMSkr 106 . - borttaga, avlägsna, komma (ngn el. lngt) att försvinna. the andra hans thiänara han förra hafdhe, tokos alle bort, oc iumfrunar skipas atir j thera stadh Prosadikter (Barl) 74 . - Jfr borttaka. ","taka sik fore , 4) taga, antaga, anamma. tagh tik eth annath synne fore Thomas Varningsbrev 7 (1436). - Jfr foretaka sik. ","taka fram , framtaga. tha took han fram thät hans moders morghon gaffua breff Arfstv 47 ( 1461) . " hon gik til skaapit oc tog fram pᵍᵃ " ATb 1: 259 ( 1467) . Jfr framtaka. ","taka fran , 1) fråntaga. med dat. och ack. thät k[ongh] cristiärn tok hanom alle sin breff jordha bökeer och räkenskap fran Arfstv 100 ( 1472) . " thet han aldre . . . nogat togh henne medh oretta fraa Stb 1: 332 (1482). "","taka i gen , 1) taga igen, återtaga, taga tillbaka. them thet (ɔ skeppet) toko j gen fran fiendommen skal betalas före thera mödho oc skadha som the lidho . . . takandis thet j gen PMSkr 106 . 2) åter taga till lsig, taga till nåder. ath han aldrich befan vanäre medh sina hustrv, sidan han henne senest j gen togh sTb 4: 26 (1504). - Jfr i gen taka. ","taka in , 2) intaga, inhägna. gambla borghara stuffuan oc stekarahus oc annwr hws som thär nw standa före oc bort oc the rwmen thakis al jn til lkirkiogardhen Nio handl rör Vkl 233 (1450). henrik . . . kendes, thet . .. peder . . . hade engte mwrath eller bygt pa honom ok tagit in en stoor deel aff sin eghin tompt STb 1: 308 (1481) (möjl. att föra till 7). 5) intaga, upptaga. thogh taghi (den nyvalde generalkonfessorn) engin jn til brodhir för en han stadhfestir är Val af Conf gen 119. 7) taga i besittning. Jfr G. Lindblad, Ark. f. Nord. Fil. 65: 248. ath i gar eller i dag haffwer bispen (ɔ Hans Brask) kendz widh röne och sänth sin fogothe tith och tagith in gardhen BSH 5: 541 (1514, H. Gadh) . 8) intaga, bemäktiga sig. ath her niels bosons swena haffwa tagith adelslottith in BSH 5: 234 (1508, H. Gadh) . 9) ställa sig till svars för, ta ansvaret för. loffwom oc wy tess likes ath alth thet äpther taal lsom ther aff komme kwnne aff swerigis inbyggiare taga in oppa os SvSkr (SS) III (1495). - Jfr intaka. ","*taka inne , anträffa på bar gärning, ertappa (i lägersmål). at magnus skaak byffogotin tog hanum jnne när enne qwino ATb 1: 127 ( 1460) . tässe vi . . . witnado ath the när waro oppa then tiid byfogotin tog mästar sigga qwinno jnne medh timma gulsmid wndhir loktom dwrum ib 144 ( 1461) . ath een hoffman hade tagit henne inne mdh een mwnk och fik ther före iiij mark aff mwnken ib 369 ( 1472) . STb 1: 172 (1478). Jfr inne takin. ","*taka mädh , följa med. thu tak medh oc bär mik min sek Sv Rimd 44. ","taka til , 2) taga till; söka tillägna sig. Jfr Sdw 2: 1313. - taga till, gripa till (ngt). at thäntidh thu vardher sätter aff thänna wärdlena sälikhet takir tha til lthz godha thu hauer for thic reet Prosadikter (Barl) 44 . - (?) sama dagh war olan henomanson til sakth ij fat iär aff fasberne holkit han haffe ey faath medh skäl wthan tagit til ATb 1: 150 ( 1461) . - Jfr tiltaka.","taka sik til , 1) tillägna sig, skaffa sig, få, uppnå, ernå. ey torde wij mz nagan dristoghet taga oss hwgen tiill, ath draga hädan Troj 105 . han tog siig eth wreth synne tiill ib 111 . ","*taka um kring , fara omkring. for thy hon togh swa skrymp telika om kringh, ok sampnadhe sin almogha SpV 163 . ","taka undan , taga undan, låta (ngn) utgöra ett undantag, fritaga. engin sände andre aff sinne prouento vthen the som näst sitia här tagx vndan abbatissa hon maa sända hwem som vidherthorffth Bisk Nils´vis-st 200. intet wndhen pa badhe sidhor tagno innan stad och wthen hwar tet hälst äre eller finnas kan SJ 2: 242 ( 1493) . Jfr undan taka. ","taka up , 2) taga upp (från bädd el. dyl.). hon takir wp barnit oc löse af tanona SkrtUppb 265 . 3) taga upp, lyfta upp. tha satthe iak eth ankar i qwika sundh borth thäm vil iak hiälpa tik til ath tagha thet vp med tik ATb 1: 211 ( 1465) . " fik daxuerkes karlen med the som med honum wore oc toge op pramen, iij mark " Stock Skb 160 ( 1520) . ","taka up a , 2) företaga, gripa sig an. thakom oppa (procedamus) manligha SpV 142 . ","taka sik up a , åtaga sig, förplikta sig. tha thagher iak mik thet wpa ath anwardha for:da karle langa thet sama sith godz SD NS 3: 199 ( 1416) . ","*taka ut af, tag av, vika av. thaka wt aff aff rätta wäghin (deviasse) SpV 567 . ","*taka sik var , akta sig, med prep. fore. lönligh förrädilsse, som i mik tilbudhin, jach skulle mik taga war fore BSH 5: 234 (1508, H. Gadh) . ","taka vidher , 6) taga vid, börja . . . oc saa langt östher wt meth aannä til teess een wärmslakälla tagher weed VKj 57. Jfr vidhertaka. ","*taka äptir , fästa avseende vid, akta på? aldrig hauer warit kiiff eldler träthe mellan pättis oc rawkala pa thenna raar för än nw, och togha epter ena gambla quinna lösa ordha Svartb 478 ( 1464) . ","*taka sik äptir , fästa avseende vid, akta på? doch toge sik dandemen ther inthet epter uthen suarade ther wäl till oc giorde then deel luth iak wart begärende HSH 13: 43 (1524? Brask). - Jfr ater-, be-, famn-, for-, fore-, kringum-, lan-, mis-, mote-, mällom-, nidher-, saman-, til-, ut-, utan- (Sdw 2: 872), vald-taka, ävensom arf-, lut-takande, undantakandis, a-, arf-, inne-, lof-, lut-, ny-, o-takin."]},{"a":"taka","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr vidhertaka (Sdw 2: 960)."],"e":[]},{"a":"taka","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fultaka."],"e":[]},{"a":"taka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr otakaþer."],"e":[]},{"a":"taka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) taga (på), (med handen) röra (vid). milde herran . . . tok vppa (tetigit) barinne Bo 71 . " vm iak at enast finge taka vppa fallenom a hans klädhom " ib 72 . hwa tok vppa mik ib. " han vardh leddir til . . . claram oc hon tok oppa öghano " KL 348 . " clara . . . tok a örat " ib 349 . " han tok mz sinom helgha handom a henna finger " Lg 3: 224 . " han . . . tog a henne hwita brysth " MD (S) 225 . " för än han tok när mat (cibum sumeret) " Bu 421 . - taga på, vidröra. hon kyste oc klappadhe oc tok han ohöfwidzlika T 394. joab . . . tok han mz höghro handinne vndi hakuna ib 350 . - taga (bröst), med munnen röra (vid). tha the konor komo tha wille han !UDDA_TECKEN?: smaswenin) tagha til enga thera spina MB 1: 278 . ","2) röra (vid), sträcka sig (till), nå (till). thz thu kunne himilin naka mz badhom handom til hans taka Al 3562 . " thw hafde mz the ena haand tagit op til himmels raadh mz the andra . . . neder aa diua hafsens grundh " MD (S) 205 .","3) komma i beröring med, nå. sten hulkin som altidh nidhirsänkis ok aldre takir (attingit) grund Bir 1: 87 . " thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir, än wppa ena twara span " ib 4: 10 . VKR 58 . een kiortil . . . swa sidan at han taki mit oppa skinnbenith ib 11 . " hängiandis thz j en kätil affwn wathnith tw twär fingher, swa ath thz ey taker watynith " LB 9: 111 . " sigord war sa höger at tha han gik i en rog ager som moen war oc haffde sit swerd wid sida, tha tog vdden offwirst i axet vpa rogen " Di 135 . ","4) nå, uppnå, komma till. " ath her iwar skulle i siön wäll see hwar han skulle gotland tagha " RK 3: (sista forts.) 5051 . ","5) vidröra; träffa, råka. " hertogh eriks stook slo man swa fast at ther eth stykke wt aff brast ok took hertoghin widh sith ögha " RK 1: 3954 . - abs. thän resa . . . vräker a hans skiold swa fast thz han ij wtänne stykke brast hafdhe thz rätelika taghit[t] han tha vare dödh badhe örs ok man Fr 1013 . - röra vid, träffa, verka. med prep. pa. blasas swa mz twa bälya en pa hwarya sidhona, ey swa ath blasten taker på järn tenan PM XLVI . - träffa, taga, råka. at thz hug ey rädhelika tok Iv 3154 . hwar slaghen toko vtsprang blodhet at aadhromen Su 401 . gönom hesthen . . . thz loditt tog (d. v. s. trängde) så att thz till dödhen honom drog RK 3: (sista forts.) 6127 . - råka, fastna. the . . . sago hwar stongen hade takit i lordena Di 140 . 6) vidröra, sätta åt, klämma åt. toko the hästana mz sporana Di 69 . ib 3. - klämma (åt), ansätta. med pep. up a. skall iak thagha oppa tik noghwth bäther och se till en iak kan göra tik noghwth ödmywkare Lg 3: 122 . 7) sträcka sig, taga, gripa. med pep. lhanden takar gen hooþ sare: sva som þät hänna egher vare Bu 74 . - taga, sträcka handn. hon tok äpther wandhen L 3: 437. han . . . tog vprdndher henne skarlaken skin MDF (S) 225. _ sträcka handen till afvärjande håla (emot). þän tina han (höddu) lypte svärþet hiögt öpe san- tillus ok baþ sanctum ioannes baptistam hialpa sik ok taka gen suerþeno Bu 57 . 8) gripa (till), föra handen (till), fatta tag (i). tok han til sith swärd Va 30 .. - fatta, tillgripa, gripa till. hwat ey skal han taka vakn mot husbondanom som han bort älte Bir 1: 158 . - taga, gripa, göra ett grepp (i.) tha tok han j sina tasko oc rykte fram een hamar ST 268, 9) taga (med hanen), fatta, ripa; äfven med ett tag el. grepp föra el. flytta, taga och föra. vppa thet at thet sta . . . skulde, togho the badhen i mina handh SD NS 1: 558 (1406, gammal fsr.). twa ma . . . enga tagha j hand MD (S) 223 . " iak taker eet (ett asf djuen) ij horn IV 323. han togh thz barn j haar top " MD 334 . han togh sina krono och satte a hans howodh MB 1: 278 . " konungen tog kniff[wn] oc skar " Di 45 . wideke tog en gulring oc gaff hilebrand ib 69 . tk sängena thinaoc gak hädan mz hänne Bo 122 . han takir sotta sängena a bakinoc gaar heem til sinib 109. the toke thera baer och gingo a land RK 1: 133 . the . . . toko the skip the kunno faa . . . ok rodho tiit som konungen war ib 2573 . " the toko tha liwso kgingo thädhan " ib 3842 . " achiophel tok eeth reep oc hängde sik iälfwir " ST 245 . " tak bänt salt oc widh opta wtan om tanna hwldith " LB 3: 164 . PM XIII o. s.s v. han tok thz skafft när honom stär ok mot herra orik rände Fr 1699 the tok thz liik ok baro ti grafua Iv 953 . " han tok the klädhe ok drogh op a ib 2353. jac togh then mullogh ther hndghe af gul ib 406, lutren var sua takin " Bu 430 . han löper . . . til sinna fähiordh oc tagher (tulit) ther en mörastan kalff MB 1: 189 . " fadhrin tok piltin j sith hws " ST 113 . hon . . . tok ampulen i handena Lg 3: 258 . taka (laga och spnna ygsm for vagn Bu 167 . " takir ha thz (det förlorae fåret) gladlica ouir sina axl " MP 1: 120 . syntes þöm som e vän kronaþar kunugar. tok þömi sin famn baþen Bu 183 . Bo 203 . thän herra . . . the frugho swa minerlika til sik tok Iv 1778 . ib 5595 . han tog minning mz bada hender oppa konunges sons hielm Di 155 . " tok aff sik hättona Kl 84. bödh hon at alla skulle tala klädhin aff siom höfdhem ib 340. ho tok först af sin hofdhe (tog) först kädet af sitt hufvud , blotade först sitt huvud) ib. " ib 327 . han tok w fiske tolpänigh Bu 100 . " togh aff fwktinne " MB 1: 160 . " vil han ther tagha vidaff (af de ifrågva- randepenninarne) och sendha hiid " FM 303 ( 1508) . - taka upa sik, a) taga på sig (kläder). tak vpaa thik thin klädhe KL 154 . b) taga på lsig (en börda); åtaga sig (ett uppdrag]. engin tröste sik til at taka thzta ärsoede op sik Bil 841 . c) underkasta sig. toko oppa sik anghr oc syndha bätringh Su 70 . the hälgha iomfrun tok lopp sik fasto oc waku St 311. d) taga på sig, antaga. takande vppa thik thrälsins ham .Bo 37. tok han (tecken:diäfwlin) oppa ik henna liknilse ST 311 . - taka för sik, plåga sig, tag på sig ( ngt) tyngade el. ryckande). bild. taga för sik dröfuisinna oc smäighetzsins kos Su 356 . - taka hand a, lägga hand el. lhäder på, gripa. toko the handha a honum oc katdho ha i thän rödhelick eldin Pa 17 ; se vidare and 4 d. 10) i nl. mening: taga, föra. togh han til syes (secum ipso requtas) at han hfe mist allan sin almoga MB 2: 313 . - lägga(ngt vid sig), thz . . . forstodho väl diäflanne . . . oc toko . . . jlla vidh sik Bir 2: 200 . " hatogh thz hardeligha widher siik " RK 3: 1742 . - tala sik är, taga sig är, lägga vid sig. alexander tok si thetta när Al 10187 . " göres ecke be- hoff, at edher herredöme tagher sigh slike tidendhe for när " FM 414(1509) . 11) taga, medtaga. tak mdh thch xii bolfästa oc stellika af hwarjo hwnd- re östan aros ligger iwestmann lande BSH 1: 142 ( 1373) . Bo 64 . " taghandes mz sik syna helga doter " Lg 3: 541 . ib 34 . " tok han sina clärka . . . oc mz stora ödyktgik han wt mot amatore biscope " ib 129 . 12) taga, säta sig i besittning af, bemäktiga sig; i sht om ett våldsamt el. olofligt tagane el. borttagnde. göme sik hwar man ät han göri ängeum förnäme, våra han tii paut firii husseleho älla falan dryk SR 18, ytarstadaghin ma man taka läghe thz til inga fanga nythir TB 75 . " av kan nokor j thennafornempda songhum taghaöthir eller azldenmera än till twma gaarj hanzka böteiij öra " ib 78 . the . . . toko hwat them wart ti radha RK 1: 2776 . " han tok mit örs " Iv 482 . " taker nokor vtan lof eller egho häst eller skyuth annärs madz " SD 4: 466 (1335, nyae afskr.). ib 5: (1344, nyare afskr.) hwa som androm afhände kul. sten allr viþ som minnä är än half mark wärt. löpe gatup. allr böte þre marker. taker han mer. stande [pyufs] rät i 638 (1347). togho nw matha hans krop ok diäfla toko hans siäl MP 1: 48 . KL 89 . the togo skaane vde sik MD 342 . - taga, tillegna (sig), antaga. ortouinasus . . . rädes viþ at taka Isl vödpe- lekt nampn (immoratalitais nomen sibi noliut asur- pare) Bu 62 . - i förbvindelse med till sin. ängin taki annars manz talau till sin, vtan swa som lagh tilsäghiä SD 5: 377 (1344, nyae afskr.). - taga, bort- taga, rycka till sig, räffla. lthe togho alt thz the tha hafde RK 2: 410 . - als, taga, rycka till sig, röfva. ware ey lagh i lande tha toghe hwar som finge Go 2. 13) taa (ngt från ngn). blandär tok beggs thera väriä fra them Su 1Va 33. mith eghith hiärta hafue thu fram mik takit Su 102 . " en friboren man, affhuikom konungen haffde takit storaägodela, rätwisonne wt- kräffande " Lg 219 . - om våldsamt e.l. olofligt tagande; jfr 12. hwar sum . . . nokot taker af präste eller bondä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). hwaar sum taker mädh walldz werkum a them i handum hawer, huus. jordh, vatn eller vantwerk ib 466 . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.) . 377. ä hwat j thakin aff mik liff äller liufua koste Bil 487 . the . . . vilia aff mik tgha landh ok ärä Fr 225 . 14) utkräva, utkrfva känd för. thz skalt th aff hoom taka ST 350 . 15) borttaga, afägsna. thz takir werk LB 3: 164 . at dananin ok mootkorran kal taka af hiärtano Bo 169 . tak afmi swa stora bestlikhet ib 185 . " tak fran mk thäna bitarlika kalkin " ib 16) rycka, bortrycka. þa como delii kesar män. k toko han fra borþe Bu 421 . han . . . var thakin mz brandom dödh Bil 848 . at the matte han aff lifue taka (beröfva honom lif. vet) ib 898 . " tok han sik silauar af liue (tog livet af sig) " Bu 172 . " änkte vald hafuom vi nakan man af dagom tala " KL 383 . " thak mik ey swa owarlika aff tässo liwse " Su 255 . " at the waro taghin af allom dygdh-om (beröfvade alla förträffliga egenskaper) " MB 1: 132 . " han wadh taghin aff sinom lykanlika sinnom " ST 49 . 17) gripa, bortrcka, hänöra. wart hon tkin i anelika syn Lg 3: 648 . 18) gripa, taga, fasttaga. take mn SD 4: 406 (1315, nyare afskr). ib 5.: 377 (1344, nyare afskr.) hon took sina brörder badha ok loot them jnnan thz nidasta rwm *RK 1: 3935. toko them alla til fanga ib 3882 . - taga, fånga. taka faslska KL 12 . 19) gria, ansätta, anfalla. for en skelffwan tager honum LB 7: 289 . - abs. för än sotin tagher LB 5: 81 . ib 80 . 20) gripa, påträffa, ertapa. i handum takit SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyae afskr.) . taken wit ferska geningh MEG (red. B) 61 . EG 65 ., 66. takin a färske gerning ib 63 . - påträffa, finna. tax (näml. tjufgods) i husum hans SR 43 . thär takir man dygdh om hon är GO 1045 . 21) träffa, öf- verraska. tha mondhe them natthen taka RK 2: 4209 . 22) lägga beslag (på). konungen . . . lot stragx ppa thera goda taka RK 1: (Albe) s. 189 . 23) taga, taga i bruk, taga och nyttja. toke the vatn (mäml. för tvagning] ok gingo til bordh IV 5346. 24) taga, gifva sig in på. han . . . tok väghi (iter arri- paut) vm ierusalem til iordamen Bo 36 . RK 1: 2218 . - gifva sig i (på). taka a vägh, begifvasig, begifva sig åstad. sanctus sighfridus thok sidhan a väg till ko- nungin aff swerike Bil 849 . " tokom wi oppa wan wägh " Lg 3: 454 . _ begifva sig. ä huart vt the ff byn taka RK 2: 9247 . " för än han stadh togh moth room " Lg 3: 533 . " the toghio a stadh mz höffueligit sälscpp i 541. _ befria sig, gifva sig åstad; tåga. thn en skulle j hallnd draga then andre skulle til beling taga " RK 2: 8783 . " magnus aat boreholm tog " ib 650 . ib 8855. konung christiern sidan jn i vestergotland tog ib 3177. sancte katerina affton villen aff drgha of- uer försfäl genast tagha ib 8062 . ib 9223 . sporde ko- nung karl mot knung cristiern tagia ib 8931 . 25) taga, förtaga, gripa till. at the taka eth torney RK 1: 2122 . " taka andelika stridhe " Ber 125 . taki ängen SD 5: 479 (134), nyare afskr.). styr han fran the wantro han hafwir for ik takith ST 113 . konungin . . . togh thz til radh at nidhra them mz ärwodhe vnder sino walde MB 1: 275 . " tog iak för råd i thetta syn försambla en her " RK 3: (sista forts.) 5582 . - i förbindelse med til sin (sik). thässe fornempde toko thetta ärendet til sik (företogo sig detta ären- des behandling) VAH 24: 333 ( 1454) . - företaga sig, inlåta sig i. han offuer gaff andeligh thingh oc togh werdhlek Lg 3: 33 . - företaga, inrätta, ordn. lhn gaa lankth som matleka takhir si gangh GO 168 . - låta ega rum, ådagalägga. ther tager ingen for- symelse wti BSH 5: 137 ( 1507) . - företaga, taga till, gripa il. demetrius och hans här togho flythena MB 2: 253 . ib 317, 332 . - med prep. til. pder togh til wern ok kiff MD 31 . " take til wrnä ib. tha j seen them tagha til flycktenne " MB 2: 170 . togho til flyctena ib 171 . ib 303, 313, 316 . Lg 3: 272 . - gripa sig an (med, försöka. med prep til. ngin aff thöm thör taka ther til Iv 1301 . - gripa (till), bruka. med prep. t el. up a. j sätytin ey onda manna lygnvtan takin til jdra eghin dygd RK 1: 757 . " han fik ey bätre til ordha taka " Iv 90 . " til wisa radhan kan thu taka " Al 8473 . " tha mödde hon sik i sine hiärta oc wisteeyhwathonskulle taghat til radha " Lg 3: 258 . thatok hon til sinagambla töst ib. tok hontil sin ärlic läkedom KL 349 . tokhelghemanninvppa sinomforsöka läkedomib 228. 26) taga, företaga sig, gripa sig an. toko gudz discipul . . . ok wondo han nidher vtan murin Bil 898 . " tha took hetugh erik oc wiste moot honom herrabiärna " RK 1: 3359 . tak ok skiär owan vid knolan þrara han innä a beniue ena sino fingärs breþa _ästläked. i AS 136 . LB 2: 68, 69, 70 . 27) börja, bgynna med inf. þa vändo þe cristno sik vm oktoko manleka sik at väria Bu 177 . the matto wel takat til foot at gaa RK 1: 1741 . the taka the riddara a husith at löpa Iv 189 . " the toko tha aff ny at leta " ib 926 . " thoko thän daghin hwart aar hälaghan halda " Bil 252 . " sidhan the hördho at gudh war til. tha togho the ofra honum af thera ärff- wodhe L 89. konungin stodh op ok togh at kärä " Fl 1627 . " hontogh tha at kalla " Fr 2027 . togh hon lee MD 334 . " tha tok the thänkia oc astunda vita hwat lön the fingo ther fore i hymirike " Bil 915 . thå taka alle m'n rädhas ok i wirdning haus sin konung KS 15 (37, 16) . " han tok synas blekir ok maghir Kl 39. honom tok vmsidhe vaxa höghfärdh af hedhrenom " ib 250 . käpin took grönskas oc blomstras a thridhia aeno ib s249. när solin takir skina Bir 3: 122 . " ligginda fält tok (ca- pit) forsmas i 2: 104. takir sidhan at lusta hänna sin alt thz andan lustar " Bo 134 . Fl 153 . Iv 919 . Al 568 . RK 1: 3840, 3874, 2: 1445 o. s. v. Bo 203 . Bir 3: 65 . LB 5: 80 . Lg 3: 10 . " konungenomtogh thz illa lika " Fl 151 . " tha took them först killa badha " RK 1: 551 . MB 1: 270 . 28) röra (vid), befatta sig (med), före- taga. med prep. up . tha hon fan, at iac siällan ok ther vppa Lg 3: 505 . " taki oppa egom storom ellir märkelichom ärindom ellir bygning vtan abatisonna oc sat minzsto eldris systr och brödhra witu oc sam- thykt " VKR 40 . _ gå till väga (med)? huru the skullo tyher swa vppa tagha at thz thektis gudhi Lg 3: 243 . - arbeta(för) got regement törffue wy nw widh käe herre jac spör idher saa huru wy best taga ther oppa RK 2: 842 . 29) taga, hämta, låta komma. huru all clostrins hion sculu äta j eno hwse eller stwffw eller taka spisning i hionagardhenom om the lagha forfal haffwa Bir 5: 121 . - taga, hämta, skaffa sig. faar af hulko the taka (sumunt) wl til klädhe ok miolk til födho Bir 1: 158 . - andlig mening. hennes fadher . . . togh radh aff andra mästare Lg 3: 34 . 30) taga, hämta, anföra, härleda. hanom teþes þär en dyawl fram koma. ok pröua hans sial vara sina: först (Bil förste skiäl 933) tok han (för första skiäl tok han el. först tok han skiäl) af gamblum guz dome tel adam . . . annur skäl tok han af hans gamlo þianist . . . þriþy tok han þär af. at hans ilgärnigga varo flere än hans groþgärnigga Bu 20 . 31) mottaga (ngt som öfverlemnas el. erbjudes). nar moyses skulde taka (accepturus erat) laghin Bir 1: 253 . en tidh tha bilätit vilde ey taka matin aff piltenom grät han sarlika KL 39 . " tha tok iobas aff sinom brodher then eterdryk " Al 10009 . - med prep. viþer. adam togh widh äplith tha MD 8 . " iak wil gerna lata vp min mun oc taka widh äplit " ST 245 . " takir thu widh bikar tha takir thu widh gäldh (d. v. s. åtager du dig skyldighet att betala) " GO 626 . - taga, mottaga (betalning, gåfva o. s. v.). the toko böther epter then döda MD 339 . miste . . . lifwit firi then thät giordhe . . . ok takes eigh XL marker sum fordhum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 . (1344, nyare afskr.). taker . . . nokor lösn fore han ib 638 ( 1347) . " þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt " Bu 514 . " at . . . scriffwaren gaffwor ok muta tager " MD (S) 291 . huilke gaffwor haffdho therföre takit Lg 3: 451 . " han som them (penningarne) tok til lans " KL 22 . - med prep. viþer. taca viþ eet litet present Bu 514 . " silff ok gull thz är swa kärt takin ther widh " Al 3005 . - abs. bätre är gifwa än taka Ber 125 . - mottaga, uppbära. SR 17 . " take tha konwnger sin dombrut oc höwitzman och tridhiwngx män räth sijn " TB 80 . städhi gaarddzmestaren lt ärfuodhis folk . . . oc taki thera lön aff abbatissonne oc löne them VKR 35 . taka aff gudhi ok aff hänne lön Iv 4012 . - mottaga (löfte el. ed, redogörelsde o. s. v.). abboten took lhans lofwan KL 249 . " räkenskap taka oc horä . . . af fornäfndom landom oc jngyäldom " SD 5: 567 ( 1346) . - med prep. vidher. then som skadha hawer fangith, han skal tagha widh thenna edh MB 1: 338 . - mottaga, anamma. hwar mange toko guz ordh mz mykle lgiri KL 161 . at taka döpelse Bu 129 . " thok konungin cristindom (creddidit rex et baqtizatus est) " Bil 849 . " taka gudz likama " KL 31 . ib 23 . " taka vars härra licama af iustini präst handom " Bu 421 . KL 9 . " taga helgha altarens sacrament " Gers Frest 57 . " wan herra taka " VKR 26 . äp[te] varn härra takin Bu 398 . " taka siin gudh " Bir 4: 27 . " han saþe sik haua varit mäþ snom cristno skola cumpanem tel kirkio ok takit mz þöm þera guþ ii sit liif (cum iis communicasse) " Bu 22 . - med prep. viþer. afflagdhe han alla willo ok tok widh kristindom KL 32 . Bu 183 . " undren ey at alle ey taka widh idhre predikan " Su 150 . - med prep. mote. om alle ey hördo ok toko mothe min ordh Su 150 . - i förbindelse me til sin (sik). til sik tagha werdogha ihesu christi sacrament Gers Frest 57 . - taga, mottaga (råd el. undervisning). taak aff mik snillenna radh Su 15 . " aldirdomin takir ey lärdom " Bir 3: 228 . - mottaga, öfvertaga. med prep. vidher el. mot. konung waldemar took tha wid rikit RK 1: 538 . " ib 3: (sista forts.) 4610. togh jonathas mot höffdinhga dömet " MB 2: 246 . - mottaga, få, undfå. i skulin taka thes hälghä andz gafuo KL 134 . " hwilkin som syndar mz forakt . . . then tagher engha orsäkt (mullam recipit excusationem) " Bir 4: 64 . - med prep. viþer. gör þik glaþa som viþ gläþi tok af guz ängli (gaudium suscepisti) Bu 17 . - i förbindelse med til sin (sikt). stat . . . stadlica j thz ämbite ok hedhir som thu hafwir til thik takit (in honere accepto) Bir 3: 321 . 32) få, bekomma dör bodhe sändher hustru ok bondhe tha thagi bonde räskap ok hustru wmbär SO 27 . " wi tokom (accepimus) ey breff vm thik aff iudha landeno " KL 176 . " thuhundradha päninha brödh vare them ey ömnit at huar thera mate noiot lithet ther af tagha " MP 1: 96 . " henne wtgöra fulla hemgawor, swa som iomfrv äre wana at tagha " MB 1: 338 . gladdis jak mik haua takit (accepisse) tilfälle at tala mz thom Bir 3: 224 . " hwilkin som älska rikedoma taker ey frukt älla gangn af them " Ber 124 . - i förbindelse med til sin (sik). thz barnet . . . tok manga dygder til sik (nam an dogeden to) Va 15 . - taga, få (härberge). nar sancta birgitta hafdhe entidh takit härbärghe j enom by Bir 3: 195 . " hwar tager iak hws aat qwelle " MD 170 . - taga, få (sitt slut el. sin död). swa tok han aff ene qwinno sin ända ST 345 . " swa tok han sin ända " ib 350 . ib 245 . - taga, få (slut). thän kärlek, som aldrig taker ändha Su 15 . - taga, hämta, njuta. han . . . takir roo oc hwilo requiem capit) äptir sit äroudhe Bo 253 . " taka widherqwekningh (recipere recreationem) " Bir 4: 64 . 33) mottaga, få, undergå. scal af os taka plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wm fastona . . .skulu systrana taka disciplinas, j tholike matto som wärdz folk plägha taka lima Bir 5: 38 . taki hardare plikt ib 33 . " the sculu ther fore tacha näpst " VKR 35 . - mottaga, underkasta sig. han . . . tok thululica hwart eet hug Bo 82 . " gladhelika wil iak taka at en rätuis man straffa oc näpse mik " Lg 3: 505 . med prep. vidher. tak mz takkom vidh liifs wadha Bil 214 . - underkasta sig, finna sig i. i förbindels med til sin. vm . . . nokor ware thän som toke til siin at thola a sinom likama alla plaghona for thik Su 400 . - taga, få, lida. þän . . . som skaþan taker SD 5: 638 ( 1347) . " taker nokon skþa ib. - få, få sig pålagd. med prep. vidher. mantzsins siäl hon togh . . . widh threm plaghom " MB 1: 132 . 34) mottaga, få, utverka åt sig. iak tok tha loff at ga til sänga (d. v. s. toggodnatt) Iv 240 . " the herra toghe orloff (fingo tillåtelse) heem fara " RK 2: 200 . " cristoforus tok orlof (tog afsked) af kunugenom " Bu 498 . Bo 36 . " tagher abrahma orloff " MB 1:192 . " videke wildefer oc yswng togo loff oc ridu sidan till bern " Di 111 . " hwath hälder nakar man takar orloff (fritages) vndan nakro wars herra budhordhe eller ey " MB 1: 463 . 35) åtaga sig; åtag sig att aflägga el. gå (ed). the togo lagh och gingo icke BtFH 1: 48 ( 1487, nyare afskr.) . " honom bödz lagh och han wilde icke tagha " ib 150 ( 1507) . - åtaga sig, gå in på. med prep. til el. vidher. wy takum ther ey til RK 1: 1620 . " hans magher took ther gerna widher ib 99. - taka til sin (sik), påtaga sig, taga på sig, åtaga sig ansvaret för (ett brott). han alla sakena til sik togh " MD (S) 302 . 36) taga emot, mottag, (i sig) upptaga. thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas KS 52 (132, 56) . - taga (emot), mottaga, upptaga, träffas (af). med prep. vidher. skioldin vär mannin oc takir vidh slaghomen (recipit ictus ferientium) Bir 2: 233 . 37) mottaga (en gäst el. kommande). bröþenne toko han swa som ängil af himerike KL 189 . " sanctus franciscus kom en tidh til soldan j babilonia ok wardh hedhirlika takin " ib 53 . " varþ han takin mz myckom heþar i efeso staþ " Bu 150 . Bil 216, 848, 849 . väl takin ib 611 . Bo 9 . - med prep. gen, vidher. mot el. i mot. constantinus stodh wp mot siluestro, ok thok gen hanum wärdelika Bil 566 . " kristne men toko thäkkelika vidhir os " KL 166 . " moyses togh wäl mot honom " MB 1: 327 . Fl 1220 . Al 5259 . " tha skulle iag emott honum taga (gifva honom ett sådant mottagande) att han skulle ey i riikit draga " RK 3: (sista forts.) 5561 . mottaga, upptaga (i sitt hus). ey vilia the taka mik j herberghe älla läna mik hws Bir 1: 158 . mädhan thu vilt ey taka mik j thit hws ib. ST 43 . - taga emot (enperson till bevakning). med prep. vidher. then höfdhinge took vidh hanom ok bödh göma han alt till thäs the komo som a han kärdho KL 169 . upptaga, åtaga sig, taga sig af. takin (suscipite) siwka Ber 50 . - upptaga (ss sitt barn). han flängir hwarn thän sonin som han takir Gr 293 . hulkin . . . owärdhogadhis ey at taka sik til synir oc brödhir alla them a han troo ib. - taga (emot till uppfostran), upptaga (ss sitt barn). med prep. vidher. hon tagher widh (susceqit) smaswenenom oc födher op MB 1: 278 . " konungxsins dotter tagher widh honum (adoptavit eum in filium) ib. - mottaga, öfvertaga, åtaga sig. huru mykyt thu äst skyllughir siälomen som thw tokt (susceqisti) at styra " Bir 2: 184 . - intaga, upptaga. vi veliom þk ii guþa tal taka Bu 62 . " annar brodhor tooks af sama abbotanom i klostri " KL 249 . " takas j renliffnadhin " Bir 4: 15 . VKR 62 . " takas til thetta renlifuit " ib 7 . - med prep. vidher. opersonl. thän tyme vidher hänne tags VKR 63 . 38) taga, upptaga (i sitt skydd el. i sin vård). takum wir theem i wärä þiänist . . . ok takum þeem . . . vndir warä hemelikä wärn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu ok warn friþ ib 5: 606 ( 1346) . " taghar . . . fru katrin . . . mik ii sina värio " ib 6: 1 ( 1348) . - taka til sin (sik), taga till sig, upptaga, mottaga. at han taki tel sin siälena Bu 489 . " han tok til sik syndogha män ok aat mz them " MP 1: 200 . 39) taga, antaga; taga i sin tjenst. en iuþa diäwls anbuþ tok han þär tel. at han mate sin heþar ok vald atar vinua Bu 29 . folkunga sampnado sik ather tha ok toko folk huar the kunno faa RK 1: 247 . - i förbindelse med til sin (sik). hwilkin nakan swen thil sigh tagher som skils vith sin husbondha stempno dagh mällan SO 21 . 40) taga, taga till sig, vidröra el. omfamna för köttsligt umgänge. hwa som taker qwinno mz wald (våldtager qvinna) MEG (red. B 61. EG 65 . - taga, hafva köttsligt umgånge med. hwilkin mö ther lönlika toghe man oc finge barn Lg 32 . 41) taga, taga till äkta. alt þär til hon man takir SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). en gammal man . . . som tagher wnga maar MD (S) 222 . " en vnger man . . . som tagher kärling gambla " ib 223 . 42) taga, antaga, anamma. siälfwir gudh . . . vtwalde sik iomfrulikin quid j hulkom the han wärdoghadhis mandom taka VK R 11. j taknom (assumta) mandom Bir 3: 301 . ib 423 . LfK 22 . gudz son . . . skulle taka tholikt köt oc likama som andre syndoghe män MB 1: 473 . 43) taga, antaga (drägt el. dyl.). skal hon ey jnthakas j klostrith oc ey proffessionem göra älla thaka klädhabonath för än aarit är wte VKR 63 . 44) upptaga, antaga, hylla. med prep. viþer. romara toko viþ allom guþum Bu 150 . - antaga, ansluta sig till. nokat rördhir til at taka kristna tro KL 31 . Bil 848 . - med prep. vidher. gudbrandz dala togo vid thro MD 338 . ib 342 . - antaga, omfatta. lmed prep. bidher. tagha widh fals fore sannind MB 1: 94 . - antaga, upptaga, erkänna. vtan kärlekin thäkkis ey äla takx tronna godhlekir Bo 43 . 45) taga, upptaga, anse. thz takir iomfru maria mykyt thakkelika ST 198 . " thera wener her hemma thz illa taga " RK 2: 8296 . " j hwre thet bliffuer til tacke tagit " FM 415 ( 1509) . - taga, göra (ngn el. ngt) till föremål (för), anse (ngn el. ngt med). takin ey til misthukkio min ordh Lg 36(?). widike . . . bad them ekke taga till mystycke at han sa haffde giort Di 140 . han war then förste thz tog till wrede (vredgades deröfver) RK 3: (sista fort.) 4611 . " atj thage mich fatighman eij tess til mijstijcke, at jach eder swa dierffuelige tilscriffuer " FM 108 ( 1498) . " ath idert herredöme vilde ecke tagha mik tiil noghen owilia " ib 393 ( 1508) . - taga, uppfatta. han tok thera bön swasom starkt budh Lg 3: 226 . - antaga, anse, betrakta. hans radh tokx owantil sänt aff gudhi KL 16 . " togh thz för ingha godha " RK 3: 1301 . 46) fatta, uppfatta, förstå. min snille ma endel takas ok vndhirstas än aldre fullelika Bir 1: 55 . 47) upptaga, taga hänsyn till, bemöta. ey taker gudh mannin äpte thy han riker är, wtan äpte thy han honom lydogher och ödhmiwker är Ber 11 . - taga hänsyn till, göra afseende på. han tagher enga persona Su 235 . 48) taga, antaga, förordna. take annan SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). - taga, antaga, utse. toghos the thil fire dandemän SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). en tolkin man j taken till magh MD 335 . - utse, välja. forbyuþum wi yþrom almoghä. nokon forman fore sik taka SD 5: 639 ( 1347) . wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit RK 1: 177 . ib 4492 . " haffwen then samma j hawin takit " ib 200 . " the togo konung vtan myn vilia " MD 334 . - taga, utse, tillkalla. taghe ther witne sin TB 74 . - taga, kalla, åkalla. iach wilt taka mik gud til hielp Va 45 . 49) fatta bestämmelse om, öfverenskomma om. the fyre bröder toko een stempna RK 1: 646 . - taka dagh, sluta stillestånd. siþan toko þe dagh tel lannan dagh vm morghonen Bu 177 . " tha took han dagh til tridie dagh " RK 1: 4108 . - genom bestämmelse el. öfverenskommelse låta (ngt) vara. taka (thät) i dagh, sluta stillestånd. han took thz i dgh mellom them RK 1: 4140 . tha wardh thz takit i en dagh ib 2382 . " the haffdo takit i dagh eth aar (gjort stillestånd på ett år) " ib 2670 . 50) fatta, i själen lemna rum för. wordho the mykit wredhe ok thoko moth honom oskälika giäld Bil 869 . " togh modherin enga tro ther aa " Lg 3: 23 . " taka for sik, fatta. fran the godhe aktenne hon före sik takit haffde " Lg 3: 451 .","1) finna sig, hålla till godo? tu mwnde tik taga MD (S) 223 . ","2) taga sig, tillegna sig. giff skalk een span han takir sik siälff een aln GO 897 . ","3) företaga sig, gripa till. þeophilus tok eigh sik bätra raþ Bu 29 . företaga sig, inlåta sig i. som öffuer giffua andelig liiffuernä ok tage sigh werdzlighit Lg 3: 34 . - företaga sig, börja. riddarin tok sik eeth bätra lifwirne ST 233 .","4) skaffa sig, få. thordhe ey iacob tagha sik härbärghe at qwälde, vtan lagdhis wt a markena MB 1: 218 . vi milor fran stadenom thog han sigh herbärge Lg 638 .","5) taga, hämta (anledning el. tillfälle). toko the sik thädhan ämpne at mödha han än meer Bo 203 . - taga, hämta sig anledning till. här af toko þe heþno sik höghtiþ Bu 9 . ","6) taga sig (man el. hustru), taga till äkta. tak thik man ST 311 . " han tok sik husfru " Bu 3 . MB 1: 218 . " af the himerikis vmgangilsomen. hwar the hwazske giptas älla taka sik hustrur " Bo 43 . refl. ","1) nå, räcka. " syntis hon swa stoor at hon tokx vp ofwir hymelen " Su 391 . ","2) taga hvarandra (i hand el. famn). helsados wel ok tokos j hand RK 1: 120 . " loto gik ganzlica nöghia vppa badha sidhor oc toghos i händer " SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). RK 1: 2055 . Lg 3: 20 . " the . . . tokos j fampn " ST 456 . Di 271, 274 . ","3) gå på med hvarandra, hållas. lät them nw tagas (Cod. A hollas 72) Di (Cod. B) 319. ","1) taga undan. tha abbatissan hafuir tachit aaff thet systra oc brödhir behöfua VKR 42 . ","2) borttaga, aflägsna. thz taker wärk aff LB 2: 54 . - borttaga, utplåna. at thu wili . . . taka aff allan orät oc synder MB 1: 354 . ","3) frångtaga, beröfva. " aghum wi ok skulum hanum liijf af latä takä mädh swerdh " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). - Jfr aftaka. ","1) mottaga (en kommande). huar pröffuar thu min fatika siäl skal gästa j tässe nath, huar tagher henne först a mot Su 247 .","2) mottaga, åtaga sig. äpte thy som han thöm bödh, thoko the gerna a mot (ändradt till vidhir) Bil 849 .","3) mottaga, antaga, gå in på. med gen. thäs. tha ionatas oc hans almoge hördho tässin breff oc loffwan lagdo the engha troo ther vppa oc ey togho täss a mothe (non receperunt eos) MB 2: 252 . ","1) återtaga, återhämta. " han tok atir brefwit " KL 111 . - återtaga, taga tillbaka, taga igen. tak þit eghet atar Bu 142 . ib 152 . " thär äfte tok han atir sina bok " KL 221 . - återtaga, åter taga till sig. adam togh atir sina husfru weam Lg 90 . ","2) taga till baka, återkalla. the toko siin ordh tha ater thäre Iv 3445 . ","3) taga ss vedergällning el. ersättning. tak atir (recipe) besta lön af gudhi Bir 1: 158 . - Jfr atertaka. ","1) taga bort, borttaga. bad han resen taka bort stenen Di 139 . - bortföra. han tok drötningena bort mz vald Iv 2748 . the mz hänne vaara takne bort ib 2647 . - borttaga, bortrycka. thu tagher bort ens röfwaras liiff Al 1306 . tagher han (döden) fleste hädhan bort j theras blomstrande wngdom Su 235 . - borttaga, aflägsna, komma (ngt) att försvinna. hänna moster . . . smörder om ögon taker borth skimbil aff thöm LB 5: 81 . taka borth h aar PM XLIII . ","2) fråntaga, undanrycka. " jak giordhe . . . diäflenom orät vm iak toke then som hans ware mz rät andwardadhir for syndinna skuld bort af honom " Bir 1: 185 . - fråntaga, undandraga. aflägsna. tak ey bort af mik thin hälgha anda KL 310 . ","3) indraga. " koninghen . . . togh borth thera gotz " RK 1: (Albr) s. 189 . ","4) förtaga. " thit gull tagher bort skinith aff sool " Al 1309 . - Jfr borttaka. ","1) taga (ngt) för att framtill anbringa. til at þätta hawi fullan staþuä. þa takum þerrä insighli fore (taga vi deras sigill för att framför urkunden anbringa aftryck). sum här gawo sit ia til SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ","2) bestämma, besluta. " the . . . togho thz tha fore saa at xij aff radet skulle saman gaa " RK 2: 5213 . ","3) taga sig före, företaga, bruka. taka ey foe offstora lata Al 3554 . ","1) taga sig för, taga sig till, låta det komma till. tagendis eder nagen myströst eller nagen obestandigh dectingen fore FM 415 ( 1409) .","2) förestätta sig, besluta. tog iag sa mig före i mitt sin RK 3: (sista forts.) 4208 . ","3) företags sig; gå till väga. togh han sigh saa före RK 1: (sfgn) s. 179. sweriges herra . . . toge sig ey bäther före än hwlskap och mandskap the konghen loffue ib 3: (sista forts.) 5090. - Jfr foretaka. ","1) fråntaga. " hänna goz är hänne takith fr " Iv 4007 . ","2) borttaga. " nw haffwer thu takit fra stibordit " LfK 143 . Jfr fran taka. ","1) intaga, införa. " aff allom diwrom oc fughlom ther man ma äta skal thu taka in mz thik i archena siw af hwario kyni . . . än aff them diwrom man ma ey äta skal thu taka in mz thik tw oc tw aff hwario kyni " MB 1: 169 . " war herra bödh . . . noe mat at taka in i archena mz sik ib. - intaga, förtära. kan man vtkastha w liffwno tz som smälth är, ffor en man tagir in annan math " LB 7: 81 . - införa, inberga. takx sädhin moen in j ladhur MP 2: 53 . ","2) intaga, inhägna. thaki abadisan jn thz rwmith som är mällan byakirkio gardhin oc brödhra trägardh . . . til ladugardh oc hionagardh Bir 5: 122 . ","3) mottaga, uppbära. " thz är onth byte giwa vth ondh ordh ok taka in stoor hugh " GO 100 . ib 302 . ","4) införa, mottaga (en gäst el. kommande). the komo til et nybygt klostir ok tokus ther in hedhirlika KL 108 . " thädhan dorgh ionathas jn för stadhen ascälonam. hulkens in byggiara gingo vt mot honom oc togho han in mz store äro " MB 2: 255 . ib 148 . Lg 3: 199, 229 . RK 3: (sista forts.) 5900 . ","5) intaga, upptaga. taghias in j renliffnadhin Bir 4: 15 . än nokor bedhis til ath thakas j renlifuith tha thakis aldrigh jn för än eet aar är wte VKR 62 . ","6) mottaga (i landet), antaga (ss regent), hylla. kastadhis han vt aff paua döme, ok thoks jn ater bendictus Bil 769 . " hans (konung Christiens) fwlla meningh war i thz syn ath iag (Sten Sture) skulle stragx haff ua taghit honum in " RK 3: (sista forts.) 4728 . - Jfr intaka. ","1) tillegna sig, tillvälla sig (rättighet el. makt till ngt). ensamin gudh forma at forlata syndenar. ok han takir sik thz til (ipse hoc attribuebat sibi) Bo 69 . ","2) åtaga sig. takir sik til (suscipit) styrslina ämbite ok mödho Bir 3: 177 . ","3) gripa sig an, företaga sig, besluta. tha tok biscop magnus och hanis sich til ath the til konungen fara vil RK 2: 4588 . - Jfr tiltaka. ","1) nå upp. thäs (trädets) höghlekir togh op til himilen Lg 91 . ","2) taga upp, rycka upp, gripa och draga upp. han kom ey wel lj sengen nidh for marskens swena togo honom widh . . . oc togo honom op sa bradelig at han fik ey wel signat sig RK 2: 5640 . ","3) taga upp, upptaga; uppgräfva. tha hans ben thokos op vm sidhe Bil 759 . MD 387 . " om hon !UDDA_TECKEN? quesyrth) thags op om tordzmonadh " LB 8: 44 . PM XLVIII . - upptaga, upplyfta. et hwiit sky tok han op Lg 38 . " tha waro alle apostlane takne op i et sky ib. - taga upp, lyfta upp, taga bort. tak . . . op stämpnebordhit at vatnit maghe flyta " Bir 2: 183 . - taga bort, aflägsna. the loto thagha op thz bordh Fl 890 . ","4) tillegna sig,. sätta sig i besittning af. þerra härbärghies husbonde tok up (usurpavit) alla þerra päninga ok hästen som barnin bar Bu 172 . ","5) upptaga, uppbära. " SD 5: 638 ( 1347). ath thaka sith landhgille op " ib NS 2: 36 ( 1408). taga vp vintherskatten BSH 5: 313 ( 1508) . wi takom op löön lika epter warom onda gherningom MB 2: 386 . ","6) lida, undergå. " taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.) the tokt vp mz honom thin (för thän?) grymma dom MD 66 . ","7) taga i bruk, börja nytja. then tiidh brödhirne tacha vp ny klädhe VKR 21 . - taga upp, ånyo börja använda. transagoras tok op sin gambla laat Al 1621 . ","8) börja. " togh han vp at the första oc til ända sighia hwat honum hänt hafdhe " Lg 3: 211 . ","9) rädda, frälsa? wi aghom þöm tolf for allom waþa oc skaþa, sum þe firi þässon maal kunno i koma, väria oc vpp aff at taka sum oss syälwän SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). - Jfr uptaka.","1) påtaga, påsätta. " tak oppa krono (impone tibi coronam) a thik satta oc giordha mz siw dyrom stenom " Bir 2: 220 . ","2) företaga. " ä hwat konung karl vil taga oppa " RK 2: 8199 . ","1) uttaga, utdraga. " tock wt spikana w fotomen " Bo 210 . the . . . toko (af senare hand ändradt till rykto) wt hans tungo rötir mz enne tangh Bil 869 . ","2) uttaga, tillbringa sig. thu tokt thin rät vt af häluite Bir 1: 138 . ","3) föra ut, bringa i säkerhet. toogh wth hwat ther war jnne RK 2: 1448 . - rädda. han togh ther wth bade adam oc ewa MD 17 . han togh utaf (för ut af) heluitis käpte the helge män ther ware hepthe ib. ","4) gifva sig ut. taghin vt mz haffuomen, ther i nw ärin, oc ösen ä mädhan i wilin Lg 3: 10 . " togho the . . . vt mz haffuomen ib. - Jfr uttaka. "","1) taga emot, stöta emot. the flughu swa höght tha om sihder at skyyn togh moxan widher Al 9122 . ","2) fasttaga, gripa. han kom ey wel j sengen nidh for marskens swena togo honom widh RK 2: 5637 . ","3) mottaga (gåfva). þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt. vtan han tok viþ for þäs ena sculd. at han vilde eigh forsma guz namn ok hänna goþuilia Bu 514 . - mottaga, öfvertaga. med dat. at then skal taka aurino widher som then dödha är tha näst mot. mot tässe sämio thogh bachydes gärna widher MB 2: 249 . ","5) öfvertaga, åtaga sig. jacobus . . . tok viþar at raþa ok styra ierusalem kirkiu Bu 194 .","6) taga vid, börja. ther cristin land ather wända ok hedhin land taka widher RK 1: 1330 . - Jfr viþertaka. - Jfr be-, famn-, for-, hand-, här-, lan-, mis-, mote-, undir-, vald-taka, äfvensom arf-, lut-takande, a-, arf-, ful-, inne-, lagh-, lof-, lut-, ny-, o-, ran-takin."],"e":["tacha . ","tagha . ","takkär VGL I A 16: pr. ","täkär ib 2 . ","tiker ib II A 11. ","taks","tax . ","taki . ","täki VGL III 73. ","tiki ib II G 18, þ 34, III 106; SR 18 . ","took KL 169 ; RK 1: 3359, 3840 o. s. v. ","togh . ","tog . ","tokgh ST 43 . ","toogh RK 2: 1448 ; Lg 3: 533, 578 . ","toko . ","togho . ","taghin . ","tagin . ","tak . ","taak Su 15 ),","taka varo (var), gifva akt (på), vaka öfver. thu skalt see til oc taka granlica vara. at thu ey huxa brudhgommans ok siälinna sambland vara licamlikit Bo 113 . " var vakir oc atgömol huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var (attenta super custodia dilecti filii sui) ib 5. - taka sik varo (var), taga sig till vara. atwaktul at taka sik waro fore forsatom " Bir 1: 267 . tak thik . . . var i thänna punktenom Ber 263 . " taka til varo (var), gifva akt på. enkte skulen j akta ällir tagha til wara (scutemini) myna acht äller gärningh " MB 2: 159 . " engin tok thz til war " Lg 3: 207 . - se till. thaki abbatissa . . . til wara at ey wari j clostrins bröde nakur fafäng hion Bir 5: 121. 51) upptaga, omfatta, innesluta. thz (tältet) tagher een halla storan ring Fr 2964 . ","taka sik , ","takas , ","taka a , taga på, känna på, finna handgripligen sant. ma man väl taka a mz handom at tholikit är gaman ok glädhi Su 388 . Jfr atakin. ","taka af , ","taka a mot","a mothe )","taka ater , ","taka bort , ","taka fore , ","taka sik fore , ","taka fram , framtaga. hon hafdhe mz sik tw renasto linin klädhe ok tw vllin hulkin hon tok tha fram Bir 3: 280 . tha wordho the sändebudhane storlika glahdi. ok toko fram tw hundradh stora päning Lg 3: 228 . Jfr framtaka. ","taka fran , ","taka gen , ","taka i gen , taga igen; återtaga taga till baka. tok nampnlos sinä klubbo igen och falantin sith swärdh Va 33 . ib 32, 36 . tok thänna forscrefna gardh i gen SD NS 2: 236 ( 1409) . tok sanctus bricius sith säte j gän Lg 638 . " tha togh han sin dotther ighen " ib 3: 34 . - återtaga, åter taga till sig. bödh gudh adame at han skulle tagha sina husfru ewam i gen Lg 90 . - Jfr i gen taka.","taka i mot , göra motstånd. wilkinus konung tog fast i mot oc fik siger Di 20 . ","taka in , ","taka mot , ","taka nidher , ","taka pa , ","taka sik pa , ","taka saman , ","taka til , börja. tok pätar til at grata Bo 229 . " honom thotte at al the diur som til kunno vara the toko til at thiwta oc ryuta sua rädhelica at han ey annat viste än al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis " Pa 16 . " tha tok til at dynia " Lg 38 . ib 3: 231 . LB 7: 81 . omskrifvande. " pilthen togh til at swara " MD 335 . " taka sik til, "","taka sik um kring , känna sig omkfring, trefva omkring sig. tok sik omkring och fan ij [2] stora byoyor om sin ben Va 14 . ","taka undan , taga undan, låta (ngn) utgöra ett undantag, fritaga. lutren var sua takin. at ängen toks vndan a huilken han fiöl Bu 490 . Jfr undan taka. ","taka up , ","taka up a , ","taka sik up a , åtaga sig. thänna kamp sik taka op a Iv 3684 . for en jac takar mic thz vppa RK 2: 5834 . Lg 3: 243 . - påtaga sig, underkasta sig. tok hon sik en strangare liffnat oppa Lg 3: 650 . - Jfr upa taka. ","taka ut , ","taka viþer , "]},{"a":"takan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr famntakan."],"e":[]},{"a":"takan","b":"nn","c":"","d":[" ? n.? Jfr fisketakan."],"e":[]},{"a":"takare","b":"nn","c":"","d":["Jfr lut-, mote-takare."],"e":[]},{"a":"takare","b":"nn","c":"","d":["collibista . . . smaa gaaffwo tagore ok eple eller noto mangare GU C 20 s. 123 . Jfr lut-, up- (Sdw 2: 860), vald- (Sdw 2: 907) takare."],"e":["tagore )"]},{"a":"takel","b":"nn","c":"","d":["tackel, tackling. " wi skole haffua wara bartze igen medh all sin tyg ok takel " BSH 4: 240 ( 1498) . " vraked med taeledh droff strax till siös " ib 5: 154 ( 1507) . " her är ey takel eller tog tiil, ey eller segel " ib 583 ( 1517) ."],"e":["takeledh BSH 5: 154 ( 1507) ),"]},{"a":"takel","b":"nn","c":"","d":["tackel, tackling. fasbyörn salde nils nilson halwa sina skuto for vij fat järn medh top (för tog?) ok tagil ok skiphat medh ATb 1: 146 81461). FMU 4: l509 (1479). . . . pant satte . . . sit skipp medh takell ok towgh ATb 2: 392 ( 1492) . hans nya kraffwel . . . medh . .. olaff tawastes vpstandende tackel STb 3: 223 ( 1495) . ib 229, 238 (1495), 297 (1496), 408 (1498) . samma kfrafuell med tackel och tuch, anckar, bysser . . . hörer stadin ok oleff halff til, hwar thera sin deel Stock Skb 285 (1499, Skip) . SSkb 316 ( 1509) . STb 5: 103 (1516). PMSkr 9 . " tygh oc takkel som skipeno tilhörer " ib 53 . " köpa ny takkel ib. Jfr skiptakel. ""],"e":["takkel . ","tagel STb 5: 103 (1516) . tagil Tb 1: 146 (1461)), "]},{"a":"taker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fultaker."],"e":[]},{"a":"taki","b":"nn","c":"","d":["L: Jfr arf-, eþa-, fä-, fäar-, väþiataki."],"e":[]},{"a":"taki","b":"nn","c":"","d":["löftesman; god man. skathadhes erik hillassons bygla oc stigledher . . . oc lagdes i räthen oc i thaka hendher JTb 43 ( 1463) . Jfr: skall . . . jeppe perssons dell säties j takne (missuppfattning för taka) händer in til per staffansson s'Tb 5: 112 (1516). at hon skal lathe sätie the kisto j takne (d:o) hender ib 5: 182 ( 1518) . Jfr arf-, väþ- (Sdw 2: l017) taki."],"e":[]},{"a":"takilse","b":"nn","c":"","d":["och f. ","1) vidrörande, känsel. " ma thu känna honom (blodet) vm takilsin (per tactum) " LB 5: 293 . ","2) mottagande, anammande. " gabriel . . . helsadhe hona kärleka mz tiltalan wärdhoghaste alle takilse (acceptione) " Bir 4: (Dikt) 274. gudz licama takilse MP 1: 123 . ib 2: 153 . ","3) antagande, anammande. vm mandomsins takilse (sueceptionem) Bir 4: (Dikt) 216. "],"e":[]},{"a":"takilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) vidrörande, känsel. öronen höra lustelika leka näsana sötha lwkt takilsin (tactum) thz som söth ok blöth är SpV 285 . . . . hwar lwktinne (tactum) ok takilsomen är enkte hindher til nakor stötils ib. 2) mottagande, anammande. swa som scriffwas i apostla bokinne the waro alle bliffwande i apostla kännedom oc i gudz likama taghilse SvKyrkobr 38 . " at jak wardhe dela(k)ttogh thinna hälga manna forskullan oc thins wärdogasta likama takilse oc nötilse " SvB 172 (omkr. 1500). - Jfr ater-, lut-, mot-, nidher-, up- (äv. Sdw 2: 860), var- (äv. Sdw 2: 936) takilse."],"e":["taghilse )"]},{"a":"taking","b":"nn","c":"","d":["Jfr intaking."],"e":[]},{"a":"takka","b":"nn","c":"","d":["lJfr blytakka. "],"e":["*takko iärn","takka jarn )"]},{"a":"takka","b":"nn","c":"","d":["Jfr silftakka."],"e":[]},{"a":"takla","b":"vb","c":"v.","d":["tackla, förse med tackel. thöm som stadzsins baath thaclade gaffs iij mark SSkb 315 ( 1509) ."],"e":["-ade )"]},{"a":"takliker","b":"av","c":"adj.","d":["fattbar, begriplig ödhmiwkom är inne ödhmwkir wani ällir hampn . . . stadoghet till samma foretakit snillinna taklikin ällir begiplikin (inest humili habitus equalis . . . status idem capax prudentie) SpV 161 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"takmal","b":"nn","c":"","d":["Jfr taks mal."],"e":[]},{"a":"takmark","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"takning","b":"nn","c":"","d":["mottagande, anammande. " communio onis delactogheth helga sacrame[n]th tagningh " GU C 20 s. 129 . Jfr uptakning."],"e":["tagningh )"]},{"a":"taksätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"taksätning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"takt","b":"nn","c":"","d":["fint, konstgrepp. Jfr F. A. Dahlgren, Glossarium 848. saa göres oc ecke eders nade behoff ath bruke noghre swänske (för svänker?) oc romere takther (möjl. fel för fakther) med migh ty iagh kan inthet uthen retth fram HSH 16: 12 (1526, Arvid Västgöte) . Jfr öghna takt."],"e":[]},{"a":"takvilla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) räkning. " ther flughu formaghe fughla om kring flere än iak kan a tal (förmår räkna) " Al 999 . " a thz silff oc gull kan ängin tall " ib 2985 . " oppa theem weet iak enkte tal " ST 419 . ther war enkte tal oppa ib 420 . ib 422 . " paa hästa och slädha war inthe tall rK 3: 1759. fatabrws möör oc thiänista pikor war enkte tal " ST 422 . i 421. min skadhi är for vtan tal Al 3476 . MD (S) 306 . räkning, sätt att räkna. xvj mark redhä päninga, swenst tal SD NS 1: 154 ( 1402) . ib 161 ( 1402) o. s. v. sivtighi mark reflist tall FH 2: 54 (1421, nyare afskr.). ","2) antal, viss mängd. þe varo at tali þry þvsand ok tu hundraþ ok fämtighi Bu 178 . Lg 35 . hörde iak thera tall som vpscriffne waro . . . exliiij tusandh MB 2: 343 . " räkne . . . thz sama tighel stena tall som för " ib 1: 288 . Bir 3: 117 . " sit bod han tha om riket sende at alle the sit frelse kände oc taal köpmän aff huar stadh bergxmän oc bönder teslikis badh pa en dag möte vid landamäre " RK 2: 8557 . wore borgamesterne . . . swa offuer eenss met meg, at the wiilde göre eth tall folk vtaff staden, oc jac sende vtaff slottet xx karlla FM 534 ( 1511) . HSH 20: 141 ( 1507) . - antal, hop, skara. vi veliom þik ii guþa tal taka Bu 62 . ib 150 . " thu . . . äst komin j tal ok kompanskap mz diäflomen " Bir 1: 124 . " for syndoghom mannom j hulkra tali ok wärdzskapi iak är " ib 374 . " judas var vndantakin ok vtelyktir . . . aff hälghra apostla tali ib 3: 250. "","3) uppräkning, angifvande, nämnande? intalan? tha leeth konungh cristiern gripa äpter byscops tall saa manga han hadhe misthänkte i wall RK 3: 689 . ","4) tal, samtal. " haffde han . . .warit til taals mz tässe gudz tiäänirsko " Lg 3: 407 . " jach waar thesse wärdoghe fäder, erlighä herrer och godhä män . . . til ordhä och thalas om rikesins oc thenne landzändis wordhendä ärendä " FM 208 ( 1504) . " kome til orde och tal medh eder " ib 415 ( 1509) . BSH 5: 107 ( 1506) . - förhandling. jak närstad och öffwer war vppa eeth medel och tal mz tesse . . . dande men DD 3: 223 ( 1486) . ","5) 3. ","6) beskyllning. " dömdes anders staffanson . . . ffri for then tal som hans olefsson . . . lade honom til " BtFH 1: 238 ( 1507) . "],"e":["tall . ","taal )"]},{"a":"tal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) räkning. - räkning, sätt att räkna. . . fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark äpter swensko tali oc ey finzko FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.). vi march swenska i dansth taal Vet.-soc. li Lund. Årsbok 1954 s. 80 (Jb C 39, 1486). xxiiij mark peninge epther stokholms tal lHLG 2: l105 (1521).","2) antal, viss mängd. then dagh han fullelica bitaldher wardher i tal ok mynt, som fore är sagt SD NS 3: l207 (1417). hwndrade (100) march stocholmske rede peninga som han kendes sigh redeliga och skelige vel til tacka vpborit och annamet haffua alleledis til fult taal SJ 2: 237 ( 1493) . - antal, hop, skara. i skulde rykkia et tal ffolk hit in paa slotthet GPM 2: 288 ( 1508) . " wij haffue pa wore side wtbeskicket it tal lfolch " STb 5: 344 (1521? Kop). 4) tal, uttalande, yttrande. Jfr Sdw 2: 1313. - tal, samtal. tha togh thal om skipper oleff ericssons peninga STb 4: 51 (1505). - förhandling, överläggning. . . oc begerede oc ther wara j tal med oss Reuterdahl, Kyrkohist I I I 2: 545 (1417?). war han j taal och til orda medh menege radit och menigheten j stadin . . . om tet breff STb 3: 343 ( 1498) . taa vil jak . . . vara til talss med ider om noken ärendhe GPM 2: 257 ( 1507) .","5) talan (inför domstol); rätt att kära i en sak. hauer han . . . jntet thaal til kelleren HLG 1: 133 (1490).","6) beskyllning. sades fore retta, ath effther thet ath arffuit til staar hans . . . screddere bade tall och bymerket, ther medh kan arffuit jntet hechte pa hans her epter eller haffue hanom nagat till thala ther om STb 3: 320 (1496).","7) rykte. " lkan iak ey dölia eller förtygia thet tal rop och rycthe här vendes blandh almoghan " GPM 2: 382 ( 1512) .","8) avtal, överenskommelse. " hure the hado varit offuer ena forenan och samtal medh jöns . . huilkit tall swa war sTb 2: 229 (1487). the wore tilkallade offuer eth tall och kerlige goffuer som skedde i mellom mogens tolk och hans elskelica hustru birgitte " SJ 2: 284 ( 1495) . " haffwer skiparen latith köpmannommen skipith til wissan oc försagdan tidh, oc the dwälyas swa länge pa resonne ath timen oc tidhen är framlwpen, tha skwla the wardha affwer ens mädh skiparenom pa nyth tal före then thidhen som tilstwndar oc bethala " PMSkr 53 . - 9) talsesätt. gammelt tall är manligh ware siik for then forsthe vtlegningh GPM 2: 177 ( 1504) . - Jfr ald-, ar-, ara-, bak-, fram-, gyllen-, iordh-, kroka-, lassa-, lästa-, man-, marka-, naghla-, part-, parta-, porta-, pänninga-, rökia-, sam-, stanga-, til-, um-, vidher- (äv. Sdw 2: 960), vinter-, äptir- (äv. Sdw 2: 1142), öre-tal ävensom lästa-, manadha-tals."],"e":["tall . ","talaal )"]},{"a":"tala","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tal, yttrande. " MB 1: 334. let ware then thala " RK 2: 3532 . ","2) tal, samtal. at vare til orde och tale met eder FM 415 ( 1509) . nar wij hade lyktath wår tale RK 3: (sista forts.) 5071. ","3) talan (inför domstol). ängin taki annars manz talu till sin, vtan swa sum lagh tilsighä. hwa sum þät gior, böte os XL mark aat ware ensak SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . "],"e":["taluhus","talahws VKR 54), ","taluman , ","talu porter","tala- SD NS 2: 126 ; Bir 5: 133 . talapoorter. ","thalapoorther: -poorth FH 6: 109 (1498, afskr.)), ","taluriver","tala- )"]},{"a":"tala","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) uppräkna; omtala, förtälja, berätta. ciprianus . . . taladhe til biscopin all sin tilfälle (narrans . . . quæ sibi acciderant) Bil 448 . " tala nw prestane ey min iärtekne (non loquntur mirabilia mea) " Bir 1: 159. at thw skällica skulle tala thina siäl oc thins licamma thorfwe ok nytto ib 2: 274 . " hwat ey moghom vi at tala (loqui) hwat som vi saghiom ok hördhom " KL 138 . ","2) uttala, säga. " haffwir jak wini gynom hwilka jak maghe tala (loqui) min wilia " Bir 4: 116 .","3) tala, yttra, säga. " sum slikt talar a mot riddärä " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe Bu 5 . " hon . . . taleþe diärf orþ " ib 25 . " talaþo manggen hägoma " ib 22 . " the vsla quinnan . . . taladhe till guz likama smälikin oc hardh ordh oc auitilse " KL 14 . " medhan han taladhe tholik thing " ib 43 . " han taladhe til thera ebrezst maal " ib 167 . maria talar tel ängelen: iak beþes aff minom syni tua böne Bu 13 . ib 28, 144 . drogh modherin (för drogh modherin andan?) som hon ware af sömpne väct ok taladhe. maria magdalena mykit estu när gudhi wärdh Bil 270 . - tala, rikta ord el. sitt tal (till). badh paulus til höfdhinghan at han matte faa tala til folkit KL 167 . " talar han tel hänna. ok biþar hana skyt sitia a häst " Bu 19 . " jak hafuir tala til thin " Bil 264 . " tala lthu til os a gudz weyna " MB 1: 334 . " än waar herra talar siälwer til os ib. christus taldhe til sina brudh (loquebatur ad sponsam) sighiande " Bir 3: 455 . " gwz son taldhe brudhinne (loquebatur sponsæ) sighiande " ib 456 . - tala, yttra sig. tala illa GO 551 . " ther ee talär illa a manz bak " Iv 74 . " talin the quinno ey illa op a " Fl 1595 . " konungh karl talar kerligha och wäll " RK 3: 1266 . " huru höuisklica hon saa nidhir mz öghomen. vidhir at hon taladhe " Bo 2 . - tala, orda, yttra sig (om). viliom vi skriua af allom hälghom appostolis. för än vi talum af flerom pauom Bu 130 . " þe talaþo vm þik aldra värst " Bu 77 . " thätta äruodhit som vi nw vm talom " Bo 22 . - tala, samtala. manghe vngge muncka . . . stoþo arla vi firi sin regholo tima at tala Bu 22 . " the talado opta saman hemelica " Bil 869 . " nw ysaac widh sina fästemö " MB 1: 206 . RK 1: 3638, 2: 1625 . Ber 278 . the . . . tala vidhir varafrw Bo 2 . " huru blygh hon är at tala mz swa storom herrom " ib. " then tidh the swa lioflica taladho sina mällan " ib 229 . " maghin j tala höffwidzskom ordhom inbyrdhis " Bir 4: 119 . - tala, uttala ord. riddaren . . . gat ägte talat for vndar ok räzl Bu 19 . Bil 869 . " hon gath ey redhelika talat " VKR IV . " them som j söpne talar " LB 2: 48 . ","4) med sitt tal el. i sina ord göra angrepp (på). the tala allä a lexanders hedher Al 1653 . RK 1: (Albr) s. 211 . Va 32 . ","5) föra talan, anställa åtal (mot el. fölr). hvilken j embetet thalar pa seeth ok böth saack SO 117 ."],"e":["-at ) , ","föra talan","tala a , väcka el. inlåta sig i tvist. iak vil hänne hiälpa hwath iak ma fore hwar thän man ther talar a Iv 4028 . Jfr atala. ","tala af , ","tala fram , uttala, utsäga. skulom wi första hawa wilia at wisa androm manne waar hugh, oc sidhan tala han fram mz mwnne MB 1: 56 . Jfr framtala. ","talas mällom , ","tala til , vacka el. föra talan mot (ngn), anklaga (ngn) för (ngt). är her naghan man jnne ther mich haffuer til at tala RK 2: 4796 . - med dat. hwadh then ena pa thöm andhra skada kan tha thala huar androm til med rettha i stempnan SO 112 . om nagar vtan ämbethet haffwer nagrom aff brödrom till at thala tha schal honom til segias at han ther komma schal ock thala lhonom til lfore böderschapit ib 201. - Jfr tiltala. ","tala um , ","tala uti , inlägga (sin) ord. haffwer jag talet fast vtj och wille gerne forlike them FM 229 ( 1505) . ","tala vidher , "]},{"a":"tala","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) talan (inför domstol). tha wart rawid sakir xl mark for thet ath han togh annars talu til sigh wtan lag ok rät Tb 1: 102 (1459). Jfr a-, sam-, tvä-tala.","2) talare, talesman. " orator then som beder mestare ok annar taloman " GU C l20 s. 387. "],"e":["taluhus , ","taluman (talo-), ","talu porter (tala-), ","taluriver (talariff Troj 271 ), ","*talu rätter , "]},{"a":"tala","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tala u af munne-¨ nom, tala rent ut, sjunga ut. jtem effari idest extra vel aperte loqui vnde wlgariter dicitur han kan tala vht aff mwnnenom GU C 20 s. 209 . - tala, uttala lord. tha swaradhe hon mädh hiärtano, thy at hon fförmatthe ey talla mädh mwnnenom JMPs 408. - tala, överlägga. maa i vethe . . . thet jak var in i fyädringhe land . . . ok tala vith almoghen oppa aasne tingh om then kongss gestningh BSH 5: 322 ( 1508) . - genom tal ådraga sig. tala thik ey synde Flores ed. Olson 503 .","5) föra talan (inför domstol emot ngn), (inför domstol) göra anspråk (på). RP 2: 366 ( 1399) . thy affhändir han sigh forᵈᵃ bodh . . . ok tilegnar hona forᵈᵒᵐ olaue . . . til äwärdelige ägo for allom ohindrada ok oqualda oppa hona kunno ällir vilia talla äfftir thenna dag ATb 1: 91 ( 1458) . ib 134 ( 1460) . fates honom nogat i summane, tha tali fremdeldes til sina peninga i huset STb 1: 91 ( 1477) . skipper clemit . . . som benct brink talar vppa ib 122 ( 1477) . ib 127 (1477), 146 (1478), 233, 257 (1480). ingen födder eller ofödder haffuer nagra makt her epter at thale til forskrifne jöns andersson eller hans eptekomanda pa forscrifne fierde arffs deel lSJ 2: 137 (1489). ib 173 ( 1490) . " kom fore rettin hemming silwastoson oc talade om viij ortugland iord Uppl Lagmansdomb 6 (1490). kom fore rettin olaff ragwalson . . . oc talde til sin stiwffader lassä smid. om sit oc sinna syskene fäderne " ib 10 ( 1490) . han är tess mechtoch ath thale pa hans söns dödh STb 3: 410 (1498). sades fore retta, ath cristin j portin maa selie rogin och sware framdelis til alth tilltal, lom swa hender, at ther om thalis ib 341 (1497). ib 433 ( 1499) . " thalade her thomas . . . ath hans federnes och mödernes deel, ath han waar hanom ey hollin swa fullelica " ib 4: 96 ( 1505) . haffuer per . . . naghat ther vtj ath thale, tha thale til lhenne bonde moderbroder ib 110 ( 1506) . ib 177 (1507). ATb 3: l272 (1513). - föra klandertalan (med avseende på), väcka klander (mot). ty han talade vppa änth maal ok llsätt STb 1: 179 ( 1478) . tale eller wrekkie oppa thenne fforligningh FH 5: l158 (1491). tha dömde iach . . . anders i torsetter taldedhe pa domyn Uppl Lagmandsdomb 42 (1492). peyter . . . zacer til xl lmark, foe han thalade pa sith . . . ärende, som han hade jn fore rettin quit vplatit STb 4: 12 ( 1504) . " thaa ärw köpmännena jnthe pliktoge betala skiparnom . . . thy moth the hindrensom gwdh gör, äller landsens härra ma jngen thalla " PMSkr 55 . 6) avtala, träffa avtal om. jtem hawer jak talad til köps met her jöns böst om hans deel, helfftena som han hawer j sama godzet FMU 4: 90 (omkr. 1455). - medverka till avtal. mäkla. . . . oc talsdhe her göstaff oss (ɔ: säg Erik Eriksson och Ture Tuesson) i mellom sa at vi komo til orda y brödhra closthre j kalm[a]rna Arfstv 22 ( 1461) .","7) tälja, räkna, gälla. . . . at jak saatte til panta . . . alt mith fasta godz som mik war tiill arffua fallit epter myan foreldra, talande for xx angliska nobla Svartb 332 ( 1431) . "],"e":["thale ib 4: l110 (1506). impf. taladhe. -edhe Uppl Lagmandsdomb 42 (1492). talladhe ATb 1: 2 ( 1451) . ","tala BSH 5: 322 ( 1508) ; ATb 3: 272 ( 1513) ; STb 5: 141 (1517). part. pres. -ande Svartb 332 ( 1431) . supin. -ad FMu 4: 90 (omkr. 1455). imperat. tala Hel män 145 ), ","*tala saman , ","tala til väcka el. föra talan mot (ngn), anklaga (ngn) för (ngt). righens radh j swerghe hade dömpth oc sacth for rättha thät te skulde tala mic til thär om (ɔ om ett arv) Arfstv 21 ( 1461) . thalade for:de niclis hinrik til STb 4: 58 ( 1505) . tilltala, väcka åtal mot, väcka rättegång mot (ngn) om (ngt). then gardh . . . som risberge klostirs fulmecktuge sendebudh akter ider pa then tit til at tale NMU 1: 152 ( 1498) . - Jfr tiltala. - refl. talas vidher, samtala. - samråda, överlägga. til thess alt raadit ffar bätre tales wedh STb 5: 282 (1520). - Jfr vidhertalas. - Jfr ars-, be-, for-, fore-, (äv. Sdw 2: 1219), fram-, ivir-, mot-, na-, pa-, sam-, um-, upa-tala, ävensom höghtalande och otaladher (Sdw 2: 1279)."]},{"a":"talan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tal, talande, ord. wendhe mattheus sina talan til annan ända Bil 229 . han hördhe hälder illa talan vm sik en godha ib 802 . thin talan är os sötarin än honaghGr 318. the hafdho hiärtat mz talanne (för talaninne) ok ordomen Bir 1: 155. hauande forthanka j talan oc swarom ib 2: 88 . sannas thera qwinna talan Al 1620 . " nar thin talan ällir thin ordh äru fulkomnadh " MB 2: 112 . " gärna hörandes thera gudelika ordh oc andelika talan " Lg 3: 407 . Bil 270 . Bir 3: 156 . MB 2: 130 . ","2) talande, framsägande af ord. for talan j sömp LB 2: 48 . ","3) framställning. sanhetena vt letandis aff läre fädherna diktan oc henne fulfölgiandis stäkre talan MB 2: 285 . ","4) tal, samtal. ocom barholomeus i talan mz konugenom Bu 205 . " mon lgudh hawa hemelika talan mz moysen ensampnom " MB 1: 395 . " nar the wärdoghe herrana til samman satho, kom them til talan om manhg andelik ärandhe, i blandh hwiken wändhes oc thera talan om thz iärteknet som iomffrwn giordhe mz manzsens arm " Lg 3: 282 . " thz hon matte hans talan fa (få tala med honom) " Iv 2642 . RK 2: 3867 . han hafde hans talan häller mist ib 1: 3643 . thera talan kunne ey saman falla ib 2: 8671 . " slit syndir the talnena thz skiwasta thw format " Ber 278 . ","5) tal, prat. þät mate koma ii folks talan Bu 144 . af fanyte talan KL 245 . ","6) tal, röst. " guz moþer . . . gar vt tel hans ii hans husfru ham. baþe a växt ok kläþom lik ok talan. ok allom latom " Bu 19 . han saghe mädher höghe talan Al 4193 . - Jfra a-, bak-, dags-, en-, fagher-, for-, gen-, ivir-, mang-, mot-, osämio-, port-, sam-, til-, tvä-, um-, viþer-talan."],"e":[]},{"a":"talan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tal, talande, ord. " lloquela . . . talan " GU C 20 (hand 2) s. 96. eloquencia thz är sniälle talan Mecht 140 . bwkfyllis dötter äru fäm . . . then adra är skör ordh oc talan SvKyrkobr 35 . " härran kalladhe thit nampn oleo trädh . . . fructsampt, ok härlikit til högha thalanna liwdh (ad vocem loquelæ) " SpV 275 . ib. 3) framställning. - berättelse. ffabula . .. äwintyr jtem fabula idest hystoria sansagha oc tallan GU C 20 s. 248 . Jfr a-, for-, fore-, liuf-, mang-, pa-, sam-, saman-, sqvalder- (Sdw 2: 477), stor-, söt-, til-, vidher(äv. Sdw 2: 960 f.), äptir- (äv. Sdw 2: 1452) talan."],"e":["tallan GU C 20 s. 248) , "]},{"a":"talande","b":"nn","c":"","d":["tal, talande. " affwndin ondzskonna withnisbyrdh, j talande (in loquendo), ropandhe " SpV 159 . " större skadhe gör han medh ontt talende och smikrande allo rijkena " PMSkr 686 (senare avskr.). Jfr tiltalande (Sdw 2: 654)."],"e":["-ende )"]},{"a":"talare","b":"nn","c":"","d":["talare. " frasrtes . . . thalare " GU C 20 s. 289 . "],"e":[]},{"a":"talare","b":"nn","c":"","d":["Jfr bak-, for-talare."],"e":[]},{"a":"talelika","b":"","c":"","d":[" , se vältalelika."],"e":[]},{"a":"talerk","b":"nn","c":"","d":["och f.? tallrik. jtem gaff iak xiij ort. for ij skok tallöreka Skotteb 374 (1461-62 Kämn). jten the (ɔ biskopens fiskare i Saltsjön) skola haffua j sinne kista . .. tallerca och lacatratt Arnell Brask Biᴵ 29. tha fför then dell hon sade ther quiltit blerff j hussit, hyender, fat, talerker oc sleffuer sTb 5: 184 (1518). Jfr tin-, trä.talerk."],"e":["talerker STb 5: 184 (1518) . tallercor Sex ekon tr 269 . ","taldrickor VKU 149 ( 1594) . ack. tallerca Arnell Brask Biᴵ 29. talirker STb 5: 184 (1518). tallöreka Skotteb 374 (1461-62, Kämn)), "]},{"a":"talerk","b":"nn","c":"","d":["tallrik. " stöta iister oppo en talerk " LB 7: 321 . ffath, stopp, talerker FH 4: 83 ( 1499) ."],"e":[]},{"a":"talgher","b":"nn","c":"","d":["talg. " offra vädhra talgh " Bo 137 . MP 1: 213 . " min ordh äru swa som talghir. hulkin som myklo raskare smältir. huru myklo mere hitin är innantil. än hwar ängin är hitin ther vt spottas talghin " Bir 1: 180 . Su 117 . Jfr bukka-, fara-, geta-talgher."],"e":[]},{"a":"talgher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " hans talg " KTb 158 ( 1444) . - Jfr smältara-, vädhra- (Sdw 2: 1017) talgher."],"e":[]},{"a":"talghlius","b":"nn","c":"","d":["talgljus. TK 275 ."],"e":[]},{"a":"talilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr tiltalilse."],"e":[]},{"a":"taling","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tiltaling (äv. Sdw 2: 654)."],"e":[]},{"a":"talning","b":"nn","c":"","d":["Jfr atalning."],"e":[]},{"a":"talning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tiltalning (äv. Sdw 2: 654)."],"e":[]},{"a":"talugher","b":"av","c":"adj.","d":["talträngd, pratsam. blatero onis taluger loquens GU C 20 s. 58 . Jfr fa-, fafäng-, fram-, ful-, mang-, margh-, o-, stor-, tvä-talugher."],"e":[]},{"a":"talugher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr fa-, mang-, stor-talugher."],"e":[]},{"a":"talughet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fram-, väl.talughet."],"e":[]},{"a":"tamber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) tam. " mansuetus . . . spagher oc tammer " GU C 20 (hand 2) s. 118. - om av tamt djurs kött tillredd mat. Jfr Sdw 2: 1313. 2) tamd, inövad, dresserad. subiunx . . . tamber GU C 20 (hand 2) s. 29. jugalis . . . tamber scilicet iugo assuetus ib s. 49. swa bindes (stutarna) til äryokroken tamme ath dragha the jordh som löös är PMskr 224. när the (ɔ hökarna) ärw wäl tame ib 269 . ib 270 . the (ɔ slaghökar) ärw starkaren til th gripa fiäderhana. gäs. tranor. hara. raagether. när the ärw thär til tamme mädh hwndenom ib 276 . thän som göme faren plägha haffua . . . thaama hwndda, som idkelika när faaren bliffwa JMÖ 29 . - övad, inlärd. then ringne plägha gode oc tamme stridzmen göra när fiendana sig blanda mädh them PMSkr 132 . " ey ath enasth skwla mennena wara tamme til stridh. lvtan jamväl hestan oc wäl hallas " ib 136 . - Jfr otamber."],"e":["thaama JMÖ 29 . ","jfr . ","vok . ","i änd. -m-, mm-. tammer GU C 20 (hand 2) s. 118),"]},{"a":"tamber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) tam. " aff ville diwr ok tamma badhe " Fr 378 . - n. substantivt. kött af matnyttiga tama djur. vilt ok tampt man ther sa ok alzskyns thz man äta ma Fl 866 . Iv 227 . BtRK 380 ( 1501) . ","2) tand, inöfvad, dresserad. man sa ther marghan filil wäl taman Al 4460 . " the fila ware tame swa at när man skulle til stridha g tha waro the iw först til redho " ib 4443 . margha starka fila som . .c. til örlögh ära wäl tama ib 4422. til striidh war han (hästen) ful wäl tam ib 9497 . - öfvad, inlärd. til wapna gör man hona (amasonflickan) tam Al 4748 . - Jfr hema-, o-tamber."],"e":["tampt . ","-m . ","-mm- ) , "]},{"a":"tampa","b":"nn","c":"","d":["tamp; rem. " item kopthe jach . . . en ny lädersylia . . . met nyia tampor och ij ryngar HLG 2: 45 (1516). ""],"e":[]},{"a":"tamper","b":"nn","c":"","d":[" VKU 147 (1547-49)."],"e":[]},{"a":"tan","b":"nn","c":"","d":[" ? vnum vædhemæl de taan SD 4: 710 ( 1340?) ."],"e":["taan )"]},{"a":"tan","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tand. " then som vtslar tan androm skal mista tan " MP 1: 216 . " sla hans mun ok tendar " Bu 166 . " slita han mz tannom " ib 100 . " griäna tannom " ib 19 . thu . . . bither thina tändher LfK 141 . thina tändir ärins for hwarth thz sin the vplätos ok samanbitus tha thu mz tjöm tuggadhe Bir 4: 137 . " jak war slaghin j thändrana " ib 1: 208 . Iv 2785 . " tuggar man hwitlök mz färsko wiin oc rörir mz fingirn om tändrena " LB 3 52 . " thz störker the tänder som löse äre i tannegardenom " ib 62 . " är tannen i hul " ib 7: 213 . " mot fila tan " Al 4471 . " skalt thu tilköpa thin mwn mz tre knöpa, som är twa läpar oc tan för twngo " LfK 143 . man seer ängen man längir än til tannanna GO 601 . ä lekir tunga a tanne sarast ib 637 . " ä wäxe rakka tan män gamal hundir bithir been " ib 678 . - bildl. sidan thee fingo bezsleth medh tannen BSH 5: 333 ( 1508) -. Jfr axla-, biura-, draka-, fram-, hunda-, iärn-, orma-tan. ","2) tand, tagg. " järnskiffwan skal haffwa affwan pa segh tre stäkotta tändher . . oc wth moth äggiana andra tre tändher längre " LB 9: 111 ."],"e":["tannen LB 7: 213 ; BSH 5: 333 ( 1508) . dat. tanne GO 637 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 292. ","tänder . ","tändrena LB 3: 52 . ","tänderna ib 5: 77 . ","tenderna ib 7: 212, 213, 214, 215 . ","thändrana Bir 1: 208 . ","tanna , se ssättn. med art. tannanna GO 601 . ","tannom Bu 19, 100), ","tanna byld , ","tanna gardher","tanna gnistlan","thanna gnitzlan MP 1: 131 . ","tanna gnidzlan ib 2: 45 . ","tannagnidhzlan KL 266 . ","tanna gnizlan Gr 277 ; Ber 211 . ","tanna gnislan MP 1: 64, 76), ","tanna huld , ","tanna kiöt","-köt )","tanna rot , ","tanna sulnadher , ","tanna värker , ","tanna yrt , "]},{"a":"tan","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr Sdw 2: 1313."],"e":[]},{"a":"tan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tand. " wi see ingom länger än til tänderna communiter loquendo " Troil 5: 315 ( 1505) . " i kwnne och ingen lengher see änd tiill tändernä " GPM 2: 315 ( 1508) . tempera (guldet) mädh gwmj til at scriffwa mädh, oc gnidh sidhan mädh tannenne PMskr 416. - Jfr axla-, fram-, midhio-tan. "],"e":["med art. tannene PMskr 416. pl. ack. tänderna Troil 5: 315 ( 1505) . tändernä GpM 2: 315 (1508)),","*tanna fulder","-fuller )","tanna gardher , ","*tanna iärn","tanna kiöt","-kyt )","*tanna lös","-löss )","tanna yrt , "]},{"a":"tana","b":"nn","c":"","d":["bindel, linda. Jfr Sdw 2: 1313. hon takir wp barnit oc löse af tanona SkrtUppb 265 . Jfr barna tana."],"e":["thana )"]},{"a":"tana pres. tana skrtuppb 264","b":"vb","c":"v.","d":["svepa, linda. Jfr Sdw 2: 1313."],"e":[]},{"a":"tang","b":"nn","c":"","d":["tång . .. skattadhe smidio reskapp . . . fäm tängir twa hambra ena sagx för ix öre ATb 1: l386 (1472). jöns kot . . . xii öra concessiue i tängh i panth Kumla kyrkas rb 84 (1507?). - i allegori. thesse smedhsens vghn eller äsya äru äuerdeliga dröfuelse, bälgänä äru ondhe freestare hanbrana ok tängrene äru pynarene ok mothestridhare SvKyrkobr (Lucid B) 175 . - Jfr hof-, iärn-, smids-tang. "],"e":["tängh Kumla kyrkas rb 84 (1505?) . pl. tängir ATb 1: 386 ( 1472) . ","tänrene SvKyrkobr (Lucid B) 175), ","*tanga brodhir","tonge- STb 3: 309 (1496), "]},{"a":"tang","b":"nn","c":"","d":["tång. " the . . . toko wt hans tungo rötir mz enne tangh " Bil 869 . ST 275 . " smiidh hawir thy tang at han vil sik ey bränna " GO 550 . " the som haua thera handa andbudh sua som tängir mz hulkom man draghir fram til sik thz han astundar " Bir 2: 65 . Bo 183 . smidä mz hamber oc tang Di 57 . " aarste oc lekara hanterande theras byssor, oc smedher sina tänger oc hambra " Su 224 . " mz theres brinnande tänger " LfK 233 . Di 59, 122, 141 . HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr iärntang."],"e":["tong Di 59, 141 ; ","-en ib 122 . ","tänger LfK 233 . ","tängher Su 224 . ","tenger HSH 19: 168 ( 1506) . ","tängir Bo 183 ; Bir 2: 65), "]},{"a":"tannadher","b":"","c":"","d":[" Jfr stortannadher."],"e":[]},{"a":"tannadher","b":"","c":"","d":[" Jfr etertannadher."],"e":[]},{"a":"tant","b":"nn","c":"","d":["tomt prat, osanning. thz war . . . jnthe vthan lyg och tanth RK 2: 4266 . ho altiid far mz swik ok tandh thz rönis honom jw litet sant i 6488."],"e":["tandh (i rimsl. med sant) RK 2: 6488), "]},{"a":"tap","b":"nn","c":"","d":["förlust, skada. ss rimfyllnad. " thz nyttogast är j ret wenskap thz skal höwist wara for vtan tap " MD (S) 294 . Jfr fortap."],"e":[]},{"a":"tapa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förstöra, fördärva, göra ände på. - part. pret. förtappad. thu armber ok vsal ower alla vsla tappadher ok skilder fran allo godho Prosadikter (Barl) 10 . 2) tappa, borttappa, förlora, bliva av med. lyste nielss beesze myn herres her suantes jnsigelle ogylt, for thy tet är tappat STb 4: 127 ( 1506) . ib 142 ( 1507) . en gulring, som en anner kone hade tappet ib 5: 35 ( 1515) .","4) förlora, mista. " i skulin tappa idher land oc mista idher hedher " Prosadikter (Sju vise m) 126 . . . . ok tik at finna, oc aldrigh mera fran mic tappa mädh minom syndom SvB 51 (mot s. av 1400-t.). "],"e":["tappa . ","-ar . ","-adhe . ","-adher . ","tapada MP 5: 105 . supin. tappat STb 4: 142 ( 1507) . ","tappet ib 5: 35 ( 1515) . ","tappät SD 8: 47 (1361)),","tapa bort , 1) borttappa, förlora. jak hawir mit insegle bort tappät SD 8: 47 81361). jomfru maria ok josep the tappada börth wan herra ihesum MP 5: 105 . 2) förlora, förspilla. herra gud thu tappade borth w thino rike alla them som skört liffuirne älzska MP 5: 55 . ib 216 . " han tappade bort sik sielwan " Hel män 226 . " tappa ekke bort thin resogha vngdom " Hel män 254 . 3) tappa, icke kunna återfinna. tappadho the bort wäghin Hel män 205. - Jfr bort-, for-tapa."]},{"a":"tapa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förstöra, förderfva, göra ände på. ovitur kunungur tapar ok fördärua sit folk ok landskap KS 57 (143, 62) . " jak skal tappa (perdam) visa manna visdom " Bo 98 . " wil fienden tappa thom badhe ok dräpa dhom " Gers Frest 12 . - part. pret. förtappad. att en tolken stoor manna skare skulle ewinn erlige tapte ware RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285. ","2) tappa, borttappa, förlora, blifva af med. med dat. tappadhe jak minne naal GO 522 . - med ack. GO 63, 853 . " vm nokor qwinna äghande tio stora päninga tappar hon en thera hon . . . letar til thes hon findir han " MP 1: 200 . " iak atirfan min tappadha päningh " ib. " vm nokor man äghande hundradha faar tappar han eth thera, han . . . letar eptir ty eno tappadho fareno ib. " ib 202 . Bo 35 . " jak löpri til thera swa som modhir til tappadhan som ok atir funnin " Bir 1: 182 . ib 3: 28 . " iak haffdhe thik the dagha tapath " Lg 43 . ","3) tappa, icke kunna återfinna. the tappadho väghin ther the gingo KL 253 .","4) förlora, mista. med dat. i . . . tapin hope Lg 997 . - med ack. tel annan: þär . . . grät sin bonda tapaþan Bu 4 . " thu tappar thina fägrindh " Lg 548 . jak tappadhe mina värdhelikhet Bir 3: 102 . " om man far giäld oc tappar sith with " LB 1: 96 . thz (vinet) . . . tappar alla sina natwro oc krapt MB 1: 108 . Bir 1: 287 . - tappa, förlora (vad i rättegång). han kastde sitt wadh moott ena sochne syhn och vnder eena landz syhn, och tappade wadhet BtFH 1: 33 ( 1467, nyare afskr.) . - förlora, gå miste om. þän fiken är a pänigen. takar tu il ok tapar i köpte tu goþ Bu 153 . " tappa himerike " MP 1: 33 . Bir 3: 322 . tapaþe satan sighar Bu 21 . ib 56 . Bil 592 . MB 1: 138 . hwilkin som giffwir en dryk j mit nampn han skal ekke tappa sin lön Bir 4: 119 . ","5) förlora, förspilla, onyttigt förslösa. the räknadho them (orden) al vara tappadh Bo 85 . " tappa timan " ib 16 . " thz iak hafuer . . . tappath här alla mina stund " Iv 4800 . hon tappar . . . sina mödho ib 3626 . " huru han hafdhe tappat sit langa ärwodhe " KL 58 . ib 218 .","6) förlora, komma till korta el. blifva underlägsen i. jack wan en striid ock tapthe en annan RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6175. MB 2: 257 . ","7) abs. " förlora, duka under. klokir hawir tappath (callidus opprimitur) tha owirklikir kombir " GO 99 . " när herdhin ok wlwin dragha ens tha hawir hordhin tappat " ib 386 . " iak hördhe han aldre ij örlögh tappa " Al 1859 . " thu tappar for honum ib 3153. - förlora, taga skada. onde tappa af allo (de omnibus perdunt) wa som godhe vinna alla stadz " Bo 122 . the ther af allo tappa ib. ","8) låta sknas el. fattas. gud haffde henne wel skapet oc engen fägrindh a henne tapet RK 2: 2927 . " engen fägrind war a henne tapat " ib 8372 . ib 5072 . - refl. tapas, gå förlorad. diäwlin . . . giorþe sua digharan storm. at skipet tapaþes Bu 137 . - omkomma. sidhan tappadus aldre folk ther när sighande Bil 88 . " som forbrunno oc tappadhos mz chore " MB 1: 406 . ","1) borttappa, förlora. han hängde i [1] piona korn aa sin halz. han tappade thz bwrth LB 7: 24 . PM XV . - tappa bort, hoppa öfver, glömma att läsa el. sjunga. j korenom är iak ey swa atwaktol som iak skulde, opta tappar iak bort ordh oc annat oc wärs oc annan VNB 29 . ","2) förlora, förspilla. " han . . . tapadhe onyttelika borth timan " LfK 67 . - Jfr borttapa. - Jfr fortapa."],"e":["tappa . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","tapte RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 175. ","tapthe ib (red. A). ","tapther: -e ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 285),","tapa bort , "]},{"a":"tapare","b":"nn","c":"","d":["Jfr fortapare."],"e":[]},{"a":"tapilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46. 2) förlust. J Buddes b 163 . - Jfr fortapilse."],"e":["tapilse )"]},{"a":"tapilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) förstörande, upphäfvande, omintetgörande. othokkin är . . . forskullaninna tappilse Bo 153 . ","2) förlust. " o aldhers hedhers tappilse (amissio) " Su 41 . timans tappilse LfK 42 . Jfr for-, lif-tapilse."],"e":["tappilse )"]},{"a":"tappa","b":"vb","c":"v.","d":["tappa (öl, vin). GPM 2: 299 ( 1508) . . . . och tappe siden sith win effter stadzsins maadt STb 5: 292 ( 1520) . "],"e":["*tappa ut , tappa (öl, vin). gaffs hinrik van essen loff ath tappa vth bernows ööl, kannan for j artog och ey mera STb 3: 179 ( 1494) . Jfr uttappa (Sdw 2: 891)."]},{"a":"tapper","b":"nn","c":"","d":["tapp, propp. . . . badh them skodha karith oc rykkia wt tappana Prosadikter (Sju vise m) 126 . " clepsedra dre twnno ok tima klokka vel duchillus tapper " GU C 20 s. 116 . Jfr badhstovu-, kopar-, smiör-, tunno-tapper."],"e":[]},{"a":"tapper","b":"nn","c":"","d":[" ? tapp, propp? stuparius regis . . . habet . . . vnum tap aurem cum vno safir de flasca aurea domini regis SD 4: 710 (1340?)."],"e":[]},{"a":"tappirska","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vintapirska."],"e":[]},{"a":"tappo kar","b":"nn","c":"","d":["kar för öltappning. han . . . rychte vth tappen aff tappa karit STb 2: 495 (1490). iij arbetskarla som botadhä tappakareth ÿ stegerhusset HLG 2: 24 (1511)."],"e":["tappa- )"]},{"a":"tapöre","b":"nn","c":"","d":[" ? avgift i samband med tappning av i (Stockholms) stadskällare inlagt vin. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 79 f., N. Ahnlund, Stockholms hist. 306. tappör ok finsterpennga är xj mark Skotteb 360 (1459-60, Kämn). ib 367 (1460-61, d:o) jtem vpburit xiij mark tappöre oc finster penninge ib 372 (1461-62, d:o). 379 (1462-63, d:o), 386 (1463-64, d:o), 466 (1471-72, d:o)."],"e":["tapp- )"]},{"a":"tar","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tår, lacryma. " hon .. . . gat eigh taram (för -om) haldet " Bu 12 . " hanum runnu swa tar aff öghum som strömber af adhrom " Bil 351 . " runno hänge tarane " Bo 75 . fälla growa taara MB 1: 251 . " hon grät oc fälte tarin vtan lisa " Bo 210 . " hon fälde margha beska taara " Al 1065 . Bil 117 . KL 346 . Bo 19 . MD 64, 188, 391 . MB 2: 291 . äru diäflenom the tara ledhe som framgaa af gudhelikom kärlek VKR XIII . taranna son ib. " fik han swa innerliga oc heeta gudelighetz taara " Lg 810 . " mz gratande thara " ib 3: 346 . ib 93 . VKR VIII . ST 265 . Fl 341 . Iv 3006 . Fr 1351, 1410 . ","2) tår, droppe. " en thaar ällir en dropa aff besko ätikio " Su 280 . bij . . . bygdho ther vp aff renasto taromän aff thera waxe et cappal KL 11 . - Jfr blods tar."],"e":["taar . ","thaar . ss n. pl. lika med sing.; ss m. pl. -ar),","tara dal , ","tara fulder","taarafulder: -fullom Bir 3: 347 ","taarofulder: -fullom bi 129), ","tara skur , ","tara vatn , "]},{"a":"tar taar","b":"nn","c":"","d":["och m. och f. L."],"e":["*tara kälda","thara- )"]},{"a":"tara","b":"nn","c":"","d":[" = tar 1. tharor aff therom (för thera) öghom wthran RK 3: 3666 . " wtgiwta söta taaror " Lg 3: 70 ."],"e":["taara )"]},{"a":"taras","b":"vb","c":"v.","d":["refl. tåras. aff rätte glädhi taradhis hans öghon Prosaditker (Barl) 17."],"e":["-adhis )"]},{"a":"taras","b":"vb","c":"v.","d":["tåras. " om öghon thaaras " LB 2: 52 . ögonen taaras ib 7: 150 ."],"e":["taaras . ","thaaras )"]},{"a":"tarmilder","b":"av","c":"adj.","d":["tårmild, gråtmild, lätt gråtande, lätt el. ofta rinnane. tormylth ögon LB 2: 56, 63 ."],"e":["tormylth LB 2: 56, 63),"]},{"a":"tarogher","b":"av","c":"adj.","d":["tårfull, tårad. " mz taroghom öghom " Bo 27 ."],"e":[]},{"a":"tarta och ","b":"nn","c":"","d":["1) tartar. - ss tillnamn. hans mortensson tater Skotteb 146 (1463-64). Jfr: hans mortensson taterke [sic] ib 212 (1465-66). 2) zigenare. Jfr G. Bergman, Rotvälska I I ff., A. Etzler, Rig 1940 s. 1 ff. die sancti michaelis archangeli komme the tatra hith j byn, hulke som sades wara aff klene egifftj land STb 4: 272 ( 1512) . " at han aldrigh röffuede then taatren sit gul aff her pa bron " ib 281 ( 1512) . samtyktes, at thee taatror ingelunde wara her paa stadzins marhcer her effter fför theris skalkhet skull och tyweri skuld ib 5: 74 ( 1515) . ib 80 (1515). ty borde konungen vtdriffwa aff rijkena alltt thet folk som fåfengt ähr, ingen embete brukendes, och wäll orkar arbethe före sitt brödh och tattere som indrage i rijkitt, hwilkit ey annett är (härefter sannolikt än överhoppat) ehn argh boffwe hoop vtdriffwes inga lunde i tilstädiandes fare vm rijkitt, tages och säties i bultar, sporer, låtandes them arbete för sitt brödh och ey bedrage menlöse meniskior medh sitt aperij och hande syner, kommendes månge till att tro ther vppå, och så twiffle the i then christelige troo hwilke rätte guden är PMskr 699 (senare avskr.)."],"e":["tartare (tater Skotteb 146 (1463-64). ack. med art. taaten sTb 4. 281 (1512). pl. tatra ib 272 (1512). thaatra ib. taatror ib 5: 74 ( 1515) . ack. med art. taatren STb 4: 281 ( 1512) . ","tartra ib 272 (1512). thaatra ib. taatror ib 5: 74 ( 1515) . ack. tattere PMskr 699 (senare avskr.). med art. taatrane STb 5: 80 (1515)), "]},{"a":"tartar och tartare","b":"nn","c":"","d":["Tartar. sankade the sa storan saaldh aff rytza lättoga ok tartar ok bestallade konungen ther han var RK 1: (sfgn) s. 177 . tartara land MB 1: 3 . " the rytzer haffue stor andfäktning met the tathere " FM 306 ( 1507) . haffuä . . . the tattarä giorth stor skadä in pa dhen storä förstäs land ib 589 ( 1513) ."],"e":["tattarä FM 589 ( 1513) . ","tathere ib 306 (1507)), "]},{"a":"tartarska","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " gerdrud taterske " Skotteb 30 (1460-61). thaterska d:t ij öre quit. ib 72 (1461-62). lib 110 (1462-63), 212 (1465-66), 246 (1466-67), 413 (1467-68, Kämn), 422 (1468-69, d:o)."],"e":["thaterska . ","taterske )"]},{"a":"tartarsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Tartarisk. the tartarsko, Tartarerna. at the tatherske haffua ok örlig in vppo the ryzer FM 570 ( 1513) . hafwä dhe bebundith sig til hopä kwngen af paalän och dhe tattärskä samfälth ath örligä in vppa dhen storä förstän af rijdzländh ib 589 ( 1513) ."],"e":["tathersker . ","tattärsker )"]},{"a":"taska","b":"nn","c":"","d":["1) väska, påse. tok han j sina tasko oc rykte fram een hamar ST 268 . " stal han bort aff taskonne breffwet " Lg 219 . RK 2: 9417, 9450 . ","2) pung, penningpung; kassa. alla äru taskor oc wisthws toma RK 1: (Albr) s. 210 . the rytter förtäre paa her steens taska ib 3: 3901 . hälsäl sägher manger man ok menar hans tasko ok ekke han MD (S) 249 ."],"e":[]},{"a":"taska","b":"nn","c":"","d":["1) skjul, bod? Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 268. jtem gar oleff michelsson then tasken nedhen pa almenningen staar, tha gaar priwalk skorstenin quiter STb 3: 217 ( 1495) . " jtem then tasken nedhen fför monges erikssons huss, tet sätie jn til wore borgemestere och raadhit, hurv them ther om tyckes " ib 4: 280 ( 1512) . fför:ne taske stod pa stadzins watn och grwnd ib. - Jfr karva-, lsataska. "],"e":["*tasko las","taska- . ","taske . ","-laass )","*taskomakare","taska- . ","tascha- .t(h)aske-. tasche-), m. ","*taskomakara dränger","tqskamakare )"]},{"a":"tasla","b":"vb","c":"v.","d":["tassla, hviska, thu skalt ey vndir predikan runa ellir tasla ST 153 . - tassla, i smyg tala illa (om ngn). bakdanta älla tasla om ängin (nulli detrahas) Ber 270 ."],"e":["-a ) , "]},{"a":"taslan","b":"nn","c":"","d":["tasslande, förtal. " thu skalt ey gärna höra taslan ok åmäle vm annan " KS 23 (56, 25) ."],"e":[]},{"a":"tasnara thaa. snara","b":"nn","c":"","d":["fotsnara. pedica thaa foth [!] fotha snaro GU C 20 s. 423 ."],"e":[]},{"a":"taster","b":"nn","c":"","d":["hufvudbetäckning för en stridshäst, den del af en stridshästs mundering som betäcker hufvudet. Jfr Schultz, Höf. Leben 1: 390 f., 2: 86. confero dexatrim meum cum cuparthyr taster cum sella SD 2: 280 ( 1299) . harnisk ok plator ok annat meer badhe kopar tygh ok tasteer RK 1: 2347 ."],"e":["-eer )"]},{"a":"tatare","b":"nn","c":"","d":[" Se tartare."],"e":[]},{"a":"tatirska","b":"nn","c":"","d":[" Se tartarska."],"e":[]},{"a":"tavaster","b":"nn","c":"","d":[" the hedna taffwesta RK 1: 138 . ib 141 . sidhan rördes om andra trätha mellan tawistana och them i kokalby om the werka som the af kokala haffde bigith i for:de kokala fors tawistana tiil forfongh FH 1: 32 ( 1455, gammal afskr.) . - i ortnamn. taffwesta borg RK 1: 151 . " tawaste hws " FH 1: 31 (1455, gammal afskr.). tawestland ib. " thawistelandh ib. tausteland " ib 29 (1452, nyare afskr.). tausteland ib 2: 56 ( 1423) ."],"e":["tawester . ","taffwester . ","tawister ) och tavaste,","vpa"]},{"a":"tavaster","b":"nn","c":"","d":["tavast. Jfr R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 129 ff. ss tillnamn. oleff tavaste huss STb 4: 49 (1505). anna tauste Stock Skb 142 (1519-20). - pl. att alla the wärcka på södra sijdona aff forssen wåro tawesterna til förfång FMU 4: 137 (1458, avskr.) . ib."],"e":["tavaste , "]},{"a":"tavel","b":"","c":"","d":[" , se tafl."],"e":[]},{"a":"tavel","b":"","c":"","d":[" , se tafl."],"e":[]},{"a":"tavärnare","b":"nn","c":"","d":[" L:"],"e":["-ere . ","tävärnare )"]},{"a":"tavärnare","b":"nn","c":"","d":["värdhusvärd, gästgivare. " ganercius ii krögare ok täuernerare " GU C 20 s. 306 ."],"e":["täuernare )"]},{"a":"tavärne","b":"nn","c":"","d":["värdshus, gästgifvargård. at tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum, rättärä i storbyrum ther eigh gitä tawerne wärit SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 375 (1344, nyare afskr.). GS 28 (1375, orig.) . " ey är for thy viin j täwerne at ther hängher fore viin tekn vtan for thy hänghis ther wiin tekn at ther är viin inne " Bil 82 . " j eno täuerne " ib 805 . Bir 1: 386 . ST 539 . " engen embetz brlder dobblar i tauerner ok ölhus " SO 142 . " dobbla medh androm j tawernar eller ölhusom " ib 149 . "],"e":["-erne . ","täwärne SD 5: 375 (1344, nyare afskr.); -om Bir 1: 386 . ","täwerne SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) ; Bil 82 ; ","-om ST 539 . ","täuerne Bil 805 . ss n. pl. lika med sing; ss f. [el. m.) pl. -ar. -er),","tavärnis bonde","täwernis- )","tavärnis hus","täwernis- )","tavärnis husbonde","tawernes- SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). täwernis- KrLL Kg 27: 2), "]},{"a":"tavärne","b":"nn","c":"","d":["och f.? meritorium ii idest domuncula vbi ciues res suas faciunt uel vendunt gerningz huss gadeboodh thäwernä oc horrehuss GU C 20 (hand 2) s. 136. ffamicus . . . täffuerne GU C 20 s. 252 . " ganeearia e täffuerne ib s. 306. propina täffuerne ok een ohöuiska " ib s. 494. "],"e":["thäwernä . ","täffuerne )","*tavärnis man"]},{"a":"te","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["teett RK 3: (sista forts.) 5898),","te sik , "]},{"a":"tea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) visa, låta se, förete. " þe leddo mik tel paradis. ok teþo mik þät ärlikast palacium nokot ögha ma se " Bu 184 . " aff thässe flasco iak hafwer thik teet " Al 9973 . " han . . . tedhe thöm sina händir ok sidhona " Bo 234 . ib 238 . " han . . . skref ther atir sina läst aff ny som ther gömis än . . . j domkirkiu ok thess for folke innan mästum högtidhum " Bil 284 . " swå som opta, then som sandr win är, han tee oblit anlite, ok han sum är falskr ok flikrar, han the blit ok glat änlite " KS 21 (15, 22) . ","2) te, visa, uppenbara. hon suor sik aldre uilla te sit hiarta nokrom klärk. vtan hanom enom Bu 143 . " the thing . . . som hwariom manne tea hans andelikin wilia oc thanka somlaghin gaff wt " MB 1: 464 . " thw herra tedhe mik oc inbläste mik the bokina ordh " Bir 3: 205 . " tässin . . . teeilse sancte birgitte teedh " ib 4: 48 . " swo som thik war visat ok tet " Bil 274 . " til . . . the stadha som thik äru förtedhe (för för tedhe) ok bewiste " VKR XIX . skal iak tee thik nakara lönlik ok hemelik thingh ib. Pa 10 . at gudh skulle honum tee. i hwath nadh war frw war Lg 432 . - tillkännagifva, låta veta, omtala. teä sin fall SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). haffde skärie karla aff wiborghs väldi warit fore oss, och tedde oss sin vonda ib 695 (1347, gammal afskr.). the samo rörilsin bliuo länge ok hon tedhe thom sinom andelicom fadhir Bir 3: 204 . " hans last är os mz rätta leedh ä huar han vardher fore os teedh " Fl 1695 . iak hafuer ängin som iak ma vidh radha ok mina önkelika saka for tee ib 809 . - gifva tillkänna, låta förstå. l utte han sik nidhir teaude sik vilia til hans Bo 7 . - visa, låta förstå, låtsa. annat haffuandis innan, oc annat theandis wtan Su 59 . - visa, påvisa. hwilke som mz dygdha äptedöme . . . ok gudhelikom kännedom thee androm liws the ärw brännande och liwsande lampa thy at the thee androm helsonne wägh Ber 56 . - visa, undervisa, lära. callar craton philosophus saman mykit folk. at te þöm huru man skulde väruldena forsma Bu 151 . " ängin teer them fulkomplika hwat the skulu göra " Bir 1: 117 . " skal iak siälfwir tee them ok lära hwat the skulu göra ib. vm them tees älla läris nakat mz ordomin " ib. " then som wppenbarlika synda te (demonstrant) androm at synda " Ber 89 . - visa, lägga i dagen. han . . . teddhe sinne (trol. skriffel för sina; motsv. ställe MP 2: 42 sina) mannin som landzsins folk sighir hälghan wara. thee thry thingh ey wara han hälghan (illum . . . hominem, quem homines terræ dicunt sanctum, tria ostendunt eum nom esse sanctum) Bir 1: 304 . ","4) visa, bevisa, låta röna el. erfara. " tea älla fulkoma sin mildlek " KS 4 (9, 5) . " teþpe var härra hanom mer hemelek än ändrom " Bu 100 . " kärlleek ok godhgerninghä wilium wi . . . tee allum them warä vnderdanä fridhä " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). the lydhno them äldre ärw än thu Ber 68 . the skulo honum thiänist te Al 10256 . RK 2: 4257, 5731 . låta röna, bereda. han hafuer thik glädhe teet Fl 1200 . at . . . inkte hierta begripa kan tholkin sötma mik ther tedhis Ansg 181 . - lägga i dagen; begå göra. ey mere tolken darscap thee RK 2: 4097 . ","5) framräcka. jlth är tome hand at tee GO 281 . ","6) lemna, öfverlemna. monde cassander drykken te sinom brodher iobas i händer Al 9994 . ","7) framdraga, framhålla? the villo ey nakra enkannelica fordela at tee (nolebant prærogativas singulares) Bo 5 . ","1) visa sig, låta sig se. han bödh them at ga ok the sik prestomen MP 1: 19 . - visa sig, uppenbara sig. väl finnen i han. än han sialvar vil. ok eigh vtan han uil sik sialuar teia Bu 204 . " hulkom han tedhe sik liffuande " KL 131 . " nu är time at iak skal . . . vppinbarlica tee mik världinne " Bo 35 . " jak vil . . . . vppinbara mik oc tee mik them " ib 231 . - visa sig, låtsa sig. teande sik godhan vtantil KL 26 . tässe ärw closterlöpara . . . theandis sik faghra oc hälga Su 60 . " the som wtantil teh sik wara aldzstingx hälga oc höffuiska " ib 59 . ","2) visa sig, bevisa sig, bete sig. teedhe han siik som een riddare from RK 3: 1812 . refl. ","1) te sig, visa sig, uppenbara sig. teþes hanom var härra Bu 195 . " guz moþer teþes hanom wreþ ok obliþ " ib 26 . " maria . . . teþes hanom värþogh o värþoghom " ib 29 . " teþes hänne guz ängel llius som sol " ib 12 . " teþes enom präst vänaste ungar man " ib 496 . teþes allom härenom sanctus georgius i huito härnisko ib. sidhan ängillin hafdhe teez honom i sömpnenom Bo 23 . " teandis (apparens) them vm fyretio dagha " KL 131 . ","2) visa, sig, synas, blifva synlig. teþes ängen iärtekn för än iosep lypte sin vand Bu 6 . " han lät . . . tända blus vndi hans siþom ok bränna tel inäluen teþos " ib 493 . ","3) synas, tyckas. " en miok syndoghar man ledes ii sömne for guz dom. hanom teþes þär en dyawl fram koma " Bu 20 . " om nattena tedhis honum tha innan sömpnin ther han la som han hiolle en wiinbärs qwist ii sinne hand " Al 1005 . - Jfr bete, framtea."],"e":["teia Bu 204 . te. tee. thee Bir 1: 304 . ","the KS 21 (51, 22) . ","tee ib. ","teer Bo 238 ; Bir 1: 117 . ","tees ib. thees Bil 248 . ","teedhe RK 3: 1812 . ","tedde SD 5: 695 (1347, gammal afskr.). teddhe MP 1: 51 . ","tedher: -e VKR XIX . ","teedher: teedh Fl 1695 . Bir 4: 48 . ","tedder: -a ib 117 . ","tet Bil 273 . ","thet RK 2: 5731 . ","teet Pa 10 ; Fl 1200 ; Al 9973 . ","teeth VGL IV 15: 12. supin. refl. teez Bo 23),","tea sik , ","teas , "]},{"a":"tea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) visa, låta se, förete. monstrare thee GU C 20 (hand 2) s. 154. welsignad wari tw före huarth synne tw tidde thin lichama SVT 72. 2) te, visa, uppenbara. hwi oc huru warfru päninger är aff warom hära ihesu christo teddir Vårfrup 137 ( 1458) . huru . . . jesus christus aff vphoffueno sielffuer wärdagadhis thee och oppenbara ware käre modher sancte birgitto at han sielffuer bereddes . . . en pänning til . . . jomfru mario closter j watzstenom ib 138 . - tillkännagiva, låta veta, omtala. jndicare thee GU C 20 (hand 2) s. 22. - visa, lägga i dagen. Jfr Sdw 2: 1314. ","2) visa sig, synas, bliva synlig. stwndom böryas mykin frwkth pa winträn oc thees wm waaren, oc hon ey kombir til moghenheth PMSkr 321 . - Jfr fore-, fram-, i gen-tea."],"e":["thee Vårfrup 138 ( 1458)","tidde SvT 72 . ","teeddir Vårfrup 137 ( 1458) . Jfr Sdw 2: 1313), ","tea sik , 1) visa sig, låta sig se. - visa sig, låtsa sig. med prep. fore och komp. war herre ihesus tedde sik fore mynne än han war, tha han tok thenna träla hampnyn oppa sik MP 5: 55 . - refl. teas, "]},{"a":"tea","b":"","c":"","d":["2) beropa sig (på). Jfr Sdw 2: 1313."],"e":["the HSH 13: 134 (1525, Brask) . pres. pl. 3 pers. the ib. impf. tede ib 133 (1525, d:o), supin. tet ib 18: 170 ( 1497?) . ","thet HSH 13: 134 (1525, Brask). tedh GPM 2: 235 ( 1509) . Jfr Sdw 2: 1313), v. ","*tea sik , 1) begiva sig. sadane ädlinge infödde i rikit som haue tet sig hiit til sancte erics slot, begerendes hegn oc beskerm HSH 18: 170 ( 1497?) . " the swenna hadhe tedh ssiigh till honom " GPM 2: 325 ( 1509) . "]},{"a":"tegher","b":"nn","c":"","d":["teg, långsträckt mindre jordstycke, särsk. om andel i till en byr hörande egor. " predium ecclesie in grimastadom 20 oræ et duo solidæ (för -i) . . . item . . . jn räfgraf 4 tegar " SD 2: 153 (1293, nyare afskr.). cum vno paruo prediolo dicto tegh seu fiel lib 4: 178 ( 1330). ii [2] prata . . . dicta tegha ib 6: 206 (1350, gammal afskr.). teldömde jak then forscreffna teghen anbiörne ib NS 1: 274 ( 1403) . " vpsidhis wit lassa theegh " ib 52 ( 1401) . ib 2: 224 ( 1409) . " meth allom tillaghom i thegh oc thompt " ib 74 ( 1408) . DD 3: 225 ( 1448) . " sex teger ängh " ib 215 ( 1483) . " en tegh som ligger nesth nordan fore bentz nge " ib. " förne tegar ok ängh ib. 1 markköp jord . . . liggiandis j sighirbiorns teghe " FH 2: 89 ( 1432) . " j thett gärdet som ligger moott juttela fick knutt förste tegh som ligger vth med gården " BtFH 1: 51 ( 1478, nyare afskr.) . ib 59 (1482, nyare afskr.). - i ortnamn. execpta vna particula terre, que gaastegh nuncupatur SD 3: 35 ( 1311) . - Jfr rör-, skogh-, skogha-, äng-, ängia-tegher. "],"e":["theegher . ","-ar )","teghaland","tege- )","tegha skipt , "]},{"a":"tegher","b":"nn","c":"","d":["teg; särsk. om andel i till en by hörande ägor. Jfr Sdw 2: 1314. . . . iii teghä nordhanwardhe j äghinne SD 8: 1 ( 1361) . . . . thwa stänger oc halff anner alin jhwariom tegenom Svartb 186 ( 1385) . ib. "],"e":["thege sD NS 3: 346 (1418) . med art. tegenom Svartb 186 ( 1385) . ","tegha SD NS 2: 312 (1410, gammal avskr.). lghä SD 8: 1 ( 1361) . ","tegom Svartb 186 ( 1395) ), ","fik worefvaltare aff anders rozelaynen iij stenger i hwario teegh, vtan two halffua tegha, som ära aff otto stenger SD NS 2: 312 (1410, gammal avskr.) . jordh . . . lighiandhe i kirkiona thege, met allom thillaghom ib 3: 346 ( 1418) . (+) iiii ortoghir niels stekare för tega Kumla kyrkas rb 45 (1478?). ii öra minus en iiii mark eclesie örebro för teger ib 96 (1512). ib. Jfr aker-. korn- (Sdw 2: 1252 ) tegher. ","teghaland , ","*tegha skipte , "]},{"a":"teghler","b":"nn","c":"","d":[" Se tighlare."],"e":[]},{"a":"teghninger","b":"","c":"","d":[" GU C 20 s. 238) , se tenlunger."],"e":["teegninga"]},{"a":"teghskipt","b":"nn","c":"","d":["Jfr tegha skipt."],"e":[]},{"a":"teghskipt","b":"nn","c":"","d":[" = tegha skipte. aker oc ängh ij rättum teegskiptum SD 8: 30 ( 1361) . . . . med alla tillägor och uthwägor (!) som et fult prestebohl böör at hafwa, utan all teghskiffte med grannom och nagrannom FMU 5: 374 (1492, avskr.) ."],"e":["teeg- )","*tegskipte (-skifte), "]},{"a":"teghskipter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"teilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) uppenbarelse. " ena handa teilse ok beusning liik thom sötmanom ok the miskund som mik giordhis " Bir 3: 204 . " här äptir fölghe en deel aff sancte birgitte teilsom " ib 4: 48 . tässin äpterscriffuat teeilse sancte birgitte teedh ib. ib 49 . " j siälffuom sancte birgitte teeilsa bookom ib 117. med thässom openbarilsom, oc mangom androm tholkom synom oc teilsom, var . . . ansgarius andelika aff gudhi rördher oc sökther " Ansg 185 . ","2) uppenbarande, visande, bevisande. mz mina godgärninga theilsom MP 1: 172 . " mz . . . theilsom goz lifwärnis j hällaghom gärningom " Ber 56 . ","3) visande, påpekande, meddelande. gaffs mik vndirsta, vtan al manzlekin teilse (nemine monstrante), at a thom stadenom, ther opinbaradis mic oc syntis alzvaldhugz gudz makt oc wald Ansg 181 . ","4) visande, framtende, skrytsamt framläggande el. framhållande, skryt. öghonin gladdos aff limmanna fäghrind for höghfärdhina teilse (propter ostentationem superbiæ) Bir 3: 140 . " til hwat nimbir mannin swa mang thing ok owirläs manga bökir hwat ey til at thiäna mik hwat ey hällir til a vita klok thing ok timans framledhilse ok sin teilse " ib 229 . " huat är tholik teilse vtan gudz gafwor oskällic fortärilse " ib 327 . " ey vtläggiande älla tärande sin thing til sina rosn ok teilse älla bälde " ib 457 ."],"e":["teeilse )"]},{"a":"teilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl., och f.? 1) uppenbarelse. the fornämpda teilse Vårfrup 142 ( 1461) (jfr under tea 2). ","2) uppenbarande, visande, bevisande. swa som paulus sagdhe . . . tre äru ypirsta ok främsta trapponar j wngdomenom, swa som är renleksins fägrindh, lydhonna gudhelikhet prelathanna ällir formannanna wör[d]ningx teilse (majoribus reverentiæ exhibitio), ällir fukompnilse SpV 458 . Jfr uttelise."],"e":[]},{"a":"tekn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tecken, märke. . .. j hulka ok syntes thes helga korsens teekne J Buddes b 76 . " signadhe hon sik oc sith hwss alt om kringh medh korsens thekn ok ginstan flydde diefulen ok skemmndes sagde the jumfruen medh eno thekne nidherslo alla myan makt " ib 91 . om tu vill vitha thess thecknens akt ib 92 . ib.","3) tecken, djurkretsens tecken. Jfr Sdw 2: 1314.","4) kännetecken, bevis, prov. " indicium cii tekn " GU C 20 (hand 2) s. 22. högfärdhin är dygdhinna dödhir, lastanna oprinnilse, skamminna smitta, fläkkir ällir tekn (nota) SpV 158 . " til mere visso ok tekin, skulin j fynna eth barn swept j klädhin, ok lagth j ena jätw " MP 5: 47 . 6) tekcen, sinnebild. nar iak wpreste min mandoms likama w graffwinne til eth tekn at sanna almennelica wpresilse tilkommande wm ytarsta domen (in signum veræ resurrectionis) Mecht 99 . " än tho at thz händhir wndhirstwndom, at sädhin nidher qwäfs, oc är tekn (indicium) blomstrande akir " SpV 14 . tekcen, förebild. j jorderikis människior skulin skipa jdhert lifferne epter . . . jhesus christus ok ey epter the wilsama teknena ok fanytto som j gambla lagomen waro MP 4: 129 . 7) tecken; järtecken. arch[t] ofilax tekn i hymillen GU C 20 s. 34. ärw oc nokor tekn aff hwi[l]kom man ma förmärkia hwrdana wädherleker är tilkommande PMSkr 171 . - Jfr bi- (Sdw 1: 115), blods- (Sdw 1: 125), dygdha- (Sdw 1: 208), forlikilsa- (Sdw 1:290), frids- (Sdw 1: 335), handa- (Sdw 1: 463), hedhers- (Sdw 1: 474), himbla- (Sdw 1: 488), himil-, himils- (äv. Sdw 1: 488), hiälm-, hiälms-, hädhilsa- (Sdw 1: 545), iär-, krabba-, kärleks(äv. Sdw 1: 713), miskunna- (Sdw 2: 48), motsighilsa- (Sdw 2: 63), san-, siukdoms- (Sdw 2: 339), skiolds- (Sdw 2: 367), vina-. (Sdw 2: 983), vins(Sdw 2: 983), vredhis- (Sdw 2: 1010), älskogha(Sdw 2: 1104) tekn. "],"e":["thekn . ","tekin MP 5: 47 . med art.? teekne J. Buddes b 76 (Jfr R. Pipping, Soc. Scient. Fennica Årsbok XXIII B N:o 1 s. 19). gen. med art. theeknens J Buddes b 92 . ","*tekna förare , ","*tekna staver , "]},{"a":"tekn","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tecken, märke. " gaff war herra et tekn owr cayn. thz är at hans howodh skalf fMB 1: 163. görin þolikt tekn for iþppro änne. som i saghen mik göra a kerkio vägiom " Bu 208 . " andreas . . . sagþe cors vara eet valdelekt tekn " ib 139 . " egeas sagþe eigh mogha calla cors tekn. vtan pino " ib. " mz retta thunno som mz stadzsins tekn merkt är " SO 64 . " haffwa dywrsens tekn äller märke j synne höghre hand ällir j sith änlite " MB 2: 354 . " wtan han haffwir teknet aff dyursens nampne ib. " ib 355 . ","2) bildl. " thu trodhir min tekn vndir thinom fotom oc vträkkir diäruelica ouinstins tekn ok baner " Bir 3: 35 .","3) tecken, djurkretsens tecken. " i tz teknikt aries " LB 7: 197 . !UDDA_TECKEN?: gran kada) skal hemtas j gott tekn ib 326. tenne salwe skal göras j got teken oc j swnnen väder ib 327 . ","4) kännetecken, bevis, prof. " kosteligh klädhe äro tekn til eth lithet weet " Ber 290 . konunga skulu bära höfwiskan klädhabonadh ok ärlicar foe androm til thera hedhers tekn (in signum dignitalis) Bir 3: 306 . " til älskoghans oc glädhinna tekn ok aminne ville han äta mz thöm " Bo 243 . " thässe är the maria. som gudh gaf swa manga nadher ok godhwilia tekn " Bil 265 . " iak giuar þik tekn at min orþ sannas " Bu 4 . ","5) tecken, yttre handling el. åtbörd som tillkännagifver ngns vilja el. meddelar en underrättelse el. befallning. " " Bir 4: 12 . wm j tässom stadom äru nakor thing bedhandis, som ey kunno laatas, tha skulu the . . . kräffuias mz tekn, ällir hwitzskan j öra ib 5: 27 . " tha abbatissan giffwir tekn, byrie hon at läsa " ib 73 . " läsi swa länge til thäs abbatissan giffwir tekn mz klokkonne ib. "","6) tecken, sinnebild. þriia skäl þässa högtiþ är teken huru maria ok iosep baro varn härra tel ltemplum domini Bu 10 . - tecken, förebild. fore tekn skuld MB 1: 479 . i then tima waro tekn, mykith likamlik oc mörk genom at se ib. " gamblo laghin waro ey vtan swa som klädhe ok skugghe oc tekn koma skolande thinga " Bir 1: 143 . ib 2: 303 . - det som ngt betecknar. äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio, sidhan henna tekn är komith MB 1: 308 . - betydelse. vil iak þik visa corsens värþelekt tekin ok äro Bu 139 . ","7) tecken, det som har ngt att betyda el. innebära el. som är egnadt att väcka uppmärksamhet. thenne är . . . satthir . . . til thz tekn som scal mote sighias MP 1: 37 . - tecken, järtecken. oktouianus forstoþ huat tekn hafþe þyþa Bu 63 . funno the at han hafde seet nokot tekn j mönstreno Bil 892 . skulu vndrlik tekn vardha j solenne ok mannanom ok stioernomen MP 1: 10 . KL 133 . Lg 67, 69, 70 . eeth stort vndher äller tekn syntis j hymmelin MB 2: 351 . iak saa oc annat tekn j hymblenom ib 356 . - Jfr hovuþ-, iär-, kors-, lifs-, malata-, malato-, sigher-, sighers-, unders-, var-, vidherkännilsa-tekn."],"e":["teken Bu 10 ; LB 7: 327 . ","tekin Bu 139), "]},{"a":"tekna","b":"vb","c":"v.","d":["1) teckna, gifva tecken (åt). " romanus . . . theknadhe hanum mz biello " Bil 694 . " teknadhe iohannes hemelica aat iosep ok badh räkkia sik spikin " Bo 210 . - teckna genom tecken angifva el. tillkännagifva. nampnlos tok j falantinus hand och teknade at han wilde farä mz honom ee hwart han fore Va 45 . " äpte thz at zacharias hafde them teknat at han var mallös " Bil 892 . han . . . teknadhe sina glädhi mz handum ok allom licamanom ib 257 . - geno tecken kalla el. uppman. äptir thz at teknat är j säng (efter det att genom ringning med klockan uppmaning skett att gå till sängs) Bir 5: 87 . ","2) peka. " teknadhe han aat honom z fingreno (ostendit eum digito) " Bo 53 . " barnen . . . teknadhe aat beläton " Lg 3: 23 . " teknar til then riddar godh " Fr 1920 . ","3) genom tecken gifva till känna; beteckna, utmärka. sama teknom vi mäþ liue Bu 10 . " thz barnit som stiärnan nya them teknadhe " Lg 68 . " aff döz warcum som teknas mz skom som göras aff dödha diwra hudhum " Bil 249 . teknas actiua vita mz martha. ok contemplatiua vita mz maria Bo 142 . Ber 22 . " mz rökilse som prestene för offradho her, thin käraste son oss teknadhir är, at han höxte prestir wara skulde " ST 210 . beteckna, vara en bild af, utmärka, hafva att betyda, betyda. þe þry (de tre ting) som vä tekna þre natura ihesu christi Bu 10 . " vax tekna hans licama . . .. veeken tekna siälina . . . lius tekna hsn guþdom " ib 11 . " teþes þre soler a himnom ok gingo saman vm siþe alla ii ena sol ok teknaþe þe ärleka þre natura komo saman ii guz son " ib 63 . skal iak lata þik röna huat corset tekna ib 139 . " reent offer teknar reent hiärta " MB 1: 473 . " om duwo är thz liwst, at hon teknar kärleek oc enfallighet " ib. " the bitra mirram teknar hans dödh " ST 210 . Pa 4 . Bo 2 . MP 1: 65 . Bir 1: 27 . Ber 43 . " öpne himilin tekna at christi miskunna dör äru ypna " Gr 299 . Lg 66, 68 . gullit teknar . . . thin son at wara een waldogh konung ST 210 . thry thre . . . thz första är cedrus . . . thz haffwir at tekna fadherin annath är cipressus . . . thz haffwir at tekna sonin thz thridhia är gran . . . thz teknar then hälgha anda Lg 92 . " annor skäl þänna höghtiþ haua tekna mariam guz moþor varaa rena mö " Bu 10 . - beteckna, föreställa. äru världinna fatike män äkke forsmande som tekna (representant) siälwan herran Bo 129 . - afbilda, förebilda, gifva el. framställa en förebild af . skulle nye mannin giäldhas aff nyo laghomen oc ey som fordhom aff skugganom vtan aff sannindinne som är min korsfästir licamme hulkin som teknadhis (figrabatur) j laghomen Bir 2: 105 . war herra wille ey fore thy hawa thäskyns offer, at han thörffte thäs widh, vtan . . . at tekna mz them oc wiisa thz offer som alla wärldina skulle lösa MB 1: 472 . " j sämblo brödh . . . teknadhos alle cristno män " ib 474 . ib 473 . - afbilda, förebilda, vara en förebild af. the (offerdjuren) teknadho wars herra dödh MB 1: 474 . ","4) teckna, forma, framställa. dömdo belate loflik swa at them giordhis hederin som belathin waro teknad epte ok enghin belatum siälfwm Bil 680 .","5) framställa, låta se? nar diäfwllin hfdhe teknat (för tet?) alt kring om världina sagdhe han til varu herra. fallir thu nidhir ok bidhir til min. tha gifwir iak thik alt thätta Bo 96 . "],"e":["teekna: -ar Su 59 . ","täkna MP 1: 65 ; Ber 43 . ","thäkna: -as ib 22 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","tekna til , gifva tecken el. vinkt åt. med dat. husfruan . . . teknar sinom bona til Fl 899 . - Jfr be-, fore-, ut-tekna."]},{"a":"tekna","b":"","c":"","d":["3) genom tecken giva till känna; beteckna, utmärka. - beteckna, vara en bild av, utmärka, hava att betyda, betyda. Mecht 166 . hänna hoffudz krona teknadhe gudz tileningh ib 167 . fornempda responsorium haffer thry wärs, oc eet gloria patri, til theknadz fyra gudz tilqwämdir Sv Kyrkobr 335. - beteckna, betyda, förebåda. när maanen synes rödher wara teknar komma storm, när han synes bleker oc goll. teknar räghn PMSkr 171 . ib 172 . november . . . 7 dagen teknar storm ib 375. ib. 376. Jfr teknas. - part. pret. sinnebildlig. the hälgha kirkia christi brwdh liknath paradyso, är en teknadh kälda (fons signatus), ok en athirlykther yrtagardher SpV 10 . - (?) indigacio är teknadh forsmädilse aff bedröffdho ok osidogho ondzsko, mothe wndhiramnin (indigantio est quedam ex turbida et insolenti malivolentia in inferiom ostena despectio) SpV 149 . 5) framställa, låta se, låta påskina? thu hallir mik swa som eth atlöghe, teknadis aff mik gäthan (getam representas) SpV 86 . 6) teckna, anteckna. hade kemmenerana forhindret iiij kloffue flatfisk och war på kloffuan technet ijc STb 3: 407 ( 1498) . - anteckna, uppteckna. sielff lot han tekne (hds. tekie) forloffuerne naffne STb 5: 295 ( 1520) . - refl. *teknas, teckna sig till, förebådas. en planetha kan wäl hindra thet andro planetennas kraffth ath ey skeer altid thet wäder som tekknas oc bebodhas skwla komma PMSkr 367 . janvarivs . . . 24 dagen teknas storm. stwndom kobmir ib 368 . aprilis . .. 18 dagen teknas til reghn ib 370 . ib. ib 371 o.s. v. Jfr: marcivs . . . 15 dagen bebodas storm ib 369 . "],"e":["teekna ÅK 62 . ","tekkna: -as PMSkr 367 . -ar. -adhe. -adher. impf. pl. 3 pers.? tecknint STb 4: 14 (1504). part. pet. n. technet STb 3: 407 (1498). supin. tekned ib 4: 249 ( 1512) ), v 1) teckna, giva tecken (åt). jtem bör honom (ɔ klockaren) teckna oc ey ringä mädh pryms clokkan till alla läsande messor j kirkien säghias om daghen ÅK 62 . " haa haffwer holpit härrans anda, ällir haa haffwer warit hans radhgiffwae ok teknade honom (quis consillarius eius fuit et ostendit illi) " SpV 517 . tesse epter:ne lugo thöm vthan bommen, tecknit til töm och fore wth medh ena thoma skuto och ööl vtj STb 4: 14 (1504. 2) peka. skulle streabuck och meÿnbom gaad oc tekned et wtrekkende ffinger och hon pa bryggen STb 4: 249 (1512). ","*tekna up , uppteckna, anteckna. the (ɔ vakterna) skulo ecke gaa vtaff wordin, for än wordscriffuaren haffuer teknat vpp them STb 1: 9 ( 1475) . Jfr uptekna. Jfr be-, fore-, til-, ut-tekna."]},{"a":"teknadher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr san-, ut-teknadher."],"e":[]},{"a":"teknan","b":"nn","c":"","d":["tecknande, givande av tecken. nutus . . . nikkan vily samtykkia läthe ok tecknan GU C 20 s. 367 (möjl. i stället att föra till ett samthykkio teknan). jnnuicio . . . teknan ab innuo ib (hand 2) s. 30."],"e":["teeknan )"]},{"a":"teknare","b":"nn","c":"","d":["index . . . openbvarare och teknare GU C 20 (hand 2) s. 30."],"e":[]},{"a":"teknelika","b":"","c":"","d":[" , dv. Jfr betnelika."],"e":[]},{"a":"tekneliker","b":"av","c":"adj.","d":["sinnebildlig, allegorisk. första delin är aff . . . paradysi skipilsom, mzfira teknelikom (typicis) flodhom thz är fyra ewangelistis ok doctoribus SpV 7 . " hälga jomfrunna blomstir, hwilkit j teknelikom wtmärkilsom (figuralibus significationibus) är owirgangande j sinne ärlikhet ib 504. ""],"e":[]},{"a":"teknförare","b":"nn","c":"","d":["den som bär ett fälttecken, banerförare, fanbärare. " ropadho the a mote tekn föraromen (signiferos) " KL 379 . ib 380 . MB 2: 375 . - bildl. skulle the (presterna) vara mine enkannelika tekn förara (signiferi) oc vini Bir 2: 105 ."],"e":[]},{"a":"teknilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr fore-, ut-teknilse."],"e":[]},{"a":"teknmästare","b":"nn","c":"","d":["person som hade i uppdrag att probera silfver, sedan det blifvit renadt, och att, om det befans ega vederbörlig finhet, förse det med kronans märke. " at . . . alle silffbergsmen scole göre fynth och skärth sillfwer, och sla ther oppa theris egidh boo merke, siden före thet til bergsfogothen och teknmestaren, ath han thet proberer: finner han thet fynth och skärth, tha scal han slaa ther krononis merke uppa " DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek). kommer . .. nogidh silffwer for fogote och tenmestaren, som icke är fynth, tha scal teknmestaren the (för thet) göre fynth, for en han ther krononis merke oppa säther ib. ib 143, 146 (149, eft aftr. hos Langebek)."],"e":[]},{"a":"telhaki","b":"nn","c":"","d":["med siktmedel försedd hakbössa? 2 dussin "thällehakar" Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 822 (1526)."],"e":["thälle- )"]},{"a":"telhaki","b":"nn","c":"","d":["med siktmedel försedd hakbössa? II dwsen teel haker III dwssen andra hakar FH 5: 238 (1524) "],"e":["teel hake )"]},{"a":"telna","b":"nn","c":"","d":["ett slags mjärde. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 7 ff. och I. Modéer, Den nord. ryssjans ursprung och ålder 171 (med mot 2). (Askaby kloster äger i Norrköping bl.a.) syundadelen ÿ telnonon och ösninge . .. halfwa telno som . . . Dipl Norcop 49 f. (1378?). Jfr tena."],"e":[]},{"a":"telninger","b":"","c":"","d":[" , se tenlunger."],"e":["telnunger , ","telonger"]},{"a":"telninger","b":"","c":"","d":[" , se tenlunger."],"e":["telunger , ","telinger , ","telunger"]},{"a":"telninger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr hartelninger."],"e":[]},{"a":"tempel","b":"","c":"","d":[" , se tämpel."],"e":[]},{"a":"temperera","b":"vb","c":"v.","d":["1) styra, hålla i styr, hålla till måtta, späka. hwru han tempreradhe ällar späkte sin likama mz atherhald Lg 3: 263 . ","2) afhålla sig. " ämwäl aff nyttoghom ordhom temprera Spec. Virg. s. 78. "","3) måtta, moderera, mildra. " matte hon wndherstwndom temperera the sorghena oc hetha warkwnnislen som hon haffde ower ihesu cristi þino " Lg 3: 397 . " j wndherlike matto tempereradhe hon sins hiärta moelikhet ällar söfftidelikhet, änlittens gladhskap oc hiärtans frögdh tempereradhe hon i nakre matto mz änlittens blyghe enfalloghet " ib 406 . " temperera ok matta thz ena mz ty andra " Gers Frest 30 . ","4) blanda. " temperas (för tempereras) hon (örten) med komiölk " LB 7: 11 . ","5) doppa? " j the wathneno tempeera wakn oc harnisk " PM XLVIII . temperera thz (järnet) j thesso väskonne ib L."],"e":["tämperera PM L . ","temprera.","-ar , ","-adhe ),","temperera sik , iakttaga hofsamhet? moralitas är gömdho thinne eghne dygdh, tik temprera j dygdhom mz allom androm Spec. Virg. s. 77. - Jfr tämpra."]},{"a":"temperera","b":"vb","c":"v.","d":["1) styra, hålla i styr. them (ɔ de krigare) som förmykith löpa temperera ath alle förmekta fölya PMSkrt 146. 3) måtta, moderera, mildra. huru gudh temprerar sins kärlex bruna j siälinne Mecht 289 (jfr: lath mik . . . ath iak släkke, ok tempre j thik mins gudhelix kärlex bruna ib 290 ). themprera thin ärandhe ok samtalan SpV 88 . " likawäl är thänna dälhetin swa atskiliaskolandis, ok tempreraskolandis (temperanda), at thz som wärra är, bughe ok ödhmiwkis fore ok wndhir thz bätra " ib 353 . ib. 4) blanda. - blanda, sammansätta. the fyra slindadha stenane teknadhe at hon war aldra bätzst temprerat, oc saman komen aff fyra elemenths Mecht 166 . "],"e":["temprera )","temperera sik , 2) anpassa sig. gudz ordh the temprera sik (se contemperans) äptir thz som wi haffwm nämith til SpV 189 . - Jfr tämpra."]},{"a":"temperering","b":"nn","c":"","d":["återhållsamhet, hofsamhet, själfbeherskning. tempreringin Spec. Virg. s. 302. tillägh tempreninginne (för tempreringinne el. -ina) thy foresagdho godho (ade temperantiam bonis premissis) ib (båda språkprofven enl. uppgif af Dr. R. Geete)."],"e":["tempering )"]},{"a":"ten","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*tenamakare","-makore )"]},{"a":"ten","b":"","c":"","d":[" , se tin."],"e":[]},{"a":"ten","b":"nn","c":"","d":["eg. rotskott, uppspirande qvist; smal gren el. käpp.","1) ten, slända. " fra terz ok tel nons sat hon viþ väf älla ten: älla naal " Bu 5 . " bödh säthia han til ro ok theen mz quionnom " Bil 707 . ib 805 . Bo 14 . Su 210 . nar . . . hennas finghra toko rokken oc thenen Lg 3: 403 . ","2) stekspett. " en stor stek han aff hiorten sker och siden fram til elden bär han ref thz a en storan teen och stekte ther badhe köt och ben " Iv (Cod. B) s. 236. ä giwir gudh aa göran teen (aptis . . . verbus) GO 44 . ","3) ten, smal stång (af metall). " goth järn smith j stäkotta tena " PM XLVI . tha ypnes järnpipan mz enom then ib. - Jfr iärnten."],"e":["teen . ","theen . ","-ar )"]},{"a":"tena","b":"nn","c":"","d":["mjärde. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 7 ff-, 20 ff. och I Modéer, Den nord. ryssjans ursprung och ålder 171. . .. uthan aff alder haffuer warit östininga oc tener oc ingen annen fiske reskap (vid biskopens fiske i Norrköping) HSH 14: 68 (1525? Brask). Jfr telna."],"e":["tener ) , "]},{"a":"tenakulera","b":"vb","c":"v.","d":["förse (bokband) med knäppe el. spänne. ath vi aktom lata prenta vid viiic (800) breffuer . . . cum tall litera som hore beate virginis vore satte aat them i lwnd cum floribus et figuris per omnes margines som the voro bundne tenakulerede oc helffthena förgylt HSH 13: 116 (1524, Brask) . . . . pappers misale bundet tenakulereth oc vel til tilreth ib 117 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"teninge","b":"nn","c":"","d":["murix .. bärghz clinther hwass theninge matkaskaal oc purpura clädha GU C 20 (hand2) s. 165."],"e":["theninge )"]},{"a":"tenlunger","b":"nn","c":"","d":["skott, telning. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordrorskn. 1: 10 f. excrementum ti quod super[ex]crescit in arboribus teegninga GU C 20 s. 238 . frutex . . . telingia ib 296 . frvticetum . . . telingia ib. germen . . . vtsprvngin quisther eller telinger ok afföda ib s. 313 . " nouella le tener ramus arboris et nouus thelunger " ib s. 361 . " aaf samma träs roth opran en tälingh " Prosadikter (Sju vise m C) 231 . ib. tha wthgingo aldra wäghna aff thy hiärtano swa som grönsasta ok blomstrande thälinga swa ath thz syntis ath wm kringh wara blomstrande Mecht 72 . " takes thelningana mädh rotommen swaa warlika ath jordhen fölyer mädh PMskr 335. mandit trä planteras . . . aff stenommen . . . äller aff telningommen som takas aff störsto rotommen ib 343. - i bild. härran kalladhe thit nampn oleo trädh, faghirt, fructsampt, ok härlikit til högha thalanna liwdh, optändis eldhin, ok han opbrände hans thälniga mark " SpV 275 . " en tennunghir skal vprinna aff jesse släkt " MP 5: l38. sancta katherina, som war thän winqwisten äller tälingen, som gudh fadher plantadhe SvB 424 (b. av 1500-t.). Jfr eketelninger (Sdw 1: 219). "],"e":["telinger GU C 20 s. 313 ; ","-ia ib s. 296, ib. täling(h)er: tälingh Prosadikter (Sju vise m C) 231 ; -en SvB 424 (b. av 1500-t.): -a Mecht 72 . ","tennungjir MP 5: 38 . ","teegninger: -a GU C 20 s. 238), ","*tenlunga fulder"]},{"a":"tenlunger","b":"nn","c":"","d":["skott, telning. " träplantare hulkin som i sätir planto quist älla telong (surculum) j thorran stok " Bir 3: 65 . " ther hitte han (thre telninga alna högha standa " Lg 92 . " thässe thre telningane " ib. " ther plantadhe han the teelningana ib 93. the thre teelningane stodho ther " ib. " een telnung eller spruti skal vthwaxa aff iesse roth " ST 205 . Jfr somartenlunger."],"e":["telnunger . ","telninger . ","teelninger . ","telonger . tenunger, se somartenlunger. -ar),"]},{"a":"tera","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["terde STb 5: 13 (1514) . supin. theereth HSH 16: 12 (1526)),","tera sik , bete sig, skicka sig, uppföra sig. at samme hustrv . . . terde sigh ille mot sin bonde, stal och lop fran honom STb 5: 13 (1514) saa ma eder nade vidhe ath han haffver theereth sig her nedre swa at the äre faa som hanom tacke HSH 16: 12 ( 1526) . Jfr under tilredha sik."]},{"a":"tera","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["impr . ","terde BSH 5: 133 ( 1506) . ","-at MD (S) 240),","tera sik , "]},{"a":"tera","b":"nn","c":"","d":["1) beteende, skick, sätt; beskaffenhet, egenskap. " är blygd enom manne en god tera quinnomen är hon halffwa mera " MD (S) 227 . ","2) det som anstår el. tillkommer (ngn). en dare . . . ith pundh gul bad honom (konungen) om konungen swarade thz är mera än pläga wara en daris thera MD (S) 308 . ","3) verksamhet, arbete, bemödande? " paa inthe annat war thera akt en holla thera stad mz frid ok endrakt ok haffwa ther til mögelig thäre inthe war annath thera begära " MD (S) 231 ."],"e":["thära )"]},{"a":"tera","b":"nn","c":"","d":[" Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 28 f. samt thera."],"e":[]},{"a":"terefat","b":"nn","c":"","d":["tjärtunna? vitnede . . . anders . . . tet therre fatidh j skypper pawal renholtz schip wort skattat fore c marck xx öre STb 3: 328 (1497)."],"e":["there- )"]},{"a":"terliker","b":"av","c":"adj.","d":["höfvisk, värdig, behaglig? " terliken skipilse mz mattelikom nidherhängandis näsom " Lg 3: 155 ."],"e":["-liken Lg 3: 155),"]},{"a":"termin","b":"nn","c":"","d":["tidpunkt inom vilken betalning av skuld, ränta el. dyl. skall äga rum, (betalnings)termin. . . . . ccc (300) marck til euerdelica ego vt at giffua pa iij (3) termina STb 1: 335 ( 1482) . " claus wederman hade giorth termina meth honom j lubeka " ib 2: 111 ( 1485) . " ther for jnnan the ij aren kan sama hakan medh sine gieldenera göre en termyn, som sielff teckes och makt pa ligger " ib 3: 158 ( 1494) . . . . renta . . . ey fram kom pa sit retta termyn ib 4: 52 (1505). huilen penings swmma the bekende thöm vel fornögde ware j fyre termyn, huilke thermyn ey är mera [än] iij offuer faren ok swmman all är bethalit ib 176 ( 1507) ."],"e":["-a STb 1: 335 (1482) , (?) 2: 111 (1485)), "]},{"a":"terpentin","b":"nn","c":"","d":["terpentin. " tagh honagh maxstix ysop terpentin " LB 7: 216 . PM 6, 11 ."],"e":[]},{"a":"terpentin","b":"nn","c":"","d":[" ? terpentin. ij öre for sigle wax, tärbentin oc spansgrön Skotteb 401 (1465-66), Kämn)."],"e":["tärbentin )"]},{"a":"terugher","b":"av","c":"adj.","d":["god? om jord. arabilis . . . theroghiordh GU C 20 s. 32 . Jfr oterugher (Sdw 2: 184)."],"e":["therogh ) , "]},{"a":"terz","b":"","c":"","d":[" , se tärz."],"e":[]},{"a":"tesaurerare","b":"nn","c":"","d":["konungens skattmästare. " ath jngen capitenare ma loffgiffwa äller tilstädya nokrom fanga lösa segh före päninga wthan thesaurerarens ja oc samtykte, annars ma thesaureraren taka the päningana til fatabwrens ägw, hwilka swa anamades före fangans lösn " PM 35 . ib 37 . Jfr ib XCVII f."],"e":[]},{"a":"testament","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) testamente, testamentariskt förordnande, nw om her raffwalz lösöre skykka han ssyelff j testemänt til kyrker och kloster ATb 3: 197 ( 1506) .","gambla tästemäntidh war swa som malningh älla skwgghe til thät nyia JMPs 474. 5) testamente, en av bibelns huvuddelar. swa som dauidz psaltare war yppersta bön j gambla tästamäntidh, swa ärw . . . pater noster oc aue maria, yppersta böner j nyia tästementith JMPs 457 f. - Fallen med art. kunna också föras till testament. "],"e":["testemänt ATb 3: 197 ( 1506)","testamen Kumla kyrkas rb 51 ( 1482) . testemen ib), ","testaments bref (testamentz-. testemenz ATb 3: 197 ( 1506) ), ","*testaments gava (testamentz-. tästamentz-. tästemänts. f. tes- taentsgåva. Jfr Sdw 2: 1414. forbiwdandes al- lom . . . forda it testament oc tästamäntzgafuo . . . hindra elller qwälia Bygdén, Källorna till Piteå sockens äldsta historia 21 (1441). ib. llegatum ti tästamentz goffua GU C 20 (hnd 2) s. 71. lvppa huilke testamentz gaffuer . . . jon hesking , , , frit- skyllingen vplade STb 4: 87 (11505). giorde her erich jensson en testamentx goffue effter her ingemar ib 230 ( 1511) . ","*testaments upbärare","tästmentz- )"]},{"a":"testament","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) testamente, testamentariskt förordnade, förordnande som ngn gör rörande det sätt hvarpå efter hans död skall förfaras med hans förmögenhet. " vi . . . györum . . . wart bäggiä testament af þy goþze. guþ hawer oss . . . här i iorþprike . . . laant oc giwit " SD 5: 561 ( 1346) . " þettä breff oc testament, som giort, scriwat oc giwit var i löþesom " ib 568 . " tha giordhe en siwkir riddare sit testament " Bil 748 . ST 276 . PM XII, XVI . Al 499, 10333 . thu scal scrifwa mit testemänt ib 10196 . " mit testement som iak nw ändar " ib 10201 . ib 10507 . " gör jak . . . mit testament innan swa matto " SD NS 2: 361 ( 1411) . skipar iak, säther ok stadhgar mith thästament oc min ytersta wilia ib 169 ( 1409) . - bildl. siälwir diäfwllin skal göra hänna tästament Bir 3: 5 . " han giordhe eth onth testameth her nidhre " BSH 5: 119 ( 1506) . ","2) testamente, testamentarisk disposition, i testamente disponeradt gods, donation. " för än var testament äru gulden " SD 5: 567 ( 1346) . " siþän var testament äru gulden " ib. " thu hafwer ey guldit mit testament " Bil 749 . " jak . . . kännis mik haffwa stadfäst the gafwo oc testamänt som hustrv ingrid sonadotter gaff wreta clostre " SD NS 1: 23 ( 1401) . " skal han !UDDA_TECKEN? intäktismannin) . . . scrifua lata alt offer testament oc gafuor " VKR 38 . " abbatissan ranzaki . . . alt testment gafuor oc offer ib. - bildl. kiärlek ok ödhmyukt ok fatikdom gaff han sinom brödhrom j testament " Bil 798 . " thässa dygdhena teedho badhe var herra oc varfw j allom thera gärningom. hulka the giffwa os til testament " Bo (Cod B) Bu 346 . ","3) förbund, löfte, testamente. i relig. mening. hwar een som haffwir kärlech til gudz lagh oc hälga fädherna testament MB 2: 225 . " myne brödher . . . äru stadgadhe vndir äwerdeligx liffs tästament (sub testamento æternæ vitæ effecci sunt) " ib 301 . " mith tästamänt tagher thu . . . i thin mwn " LfK 64 . ","4) testamente, tid deå ett af de af Gud stiftade förbunden, det gamla el. det nya, är gällande. gambla, nya testament[it], gamla, nya testamentet, tiden före, efter Kristi födelse. swa som abel war förste martir i gambla testamentit swa stephanus i nyio testamentit Lg 291 . ib 3: 28, 344 . LfK 7, 18, 19 . Su 165, 369 . ","5) testamente, en af de hufvudafdelningar, i hvilka de bibliska böckerna indelas med hänsyn till affattandet unde tiden före el. efter Kristi födelse. i spörilse bokinne aff gambla oc nyo testament MB 1: 107 . ib 104 . " hwru iomffru maria aff gambla testamentidh figueras " Lg 3: 614 . " then första boken i gambla tästamentet genesis ib. ""],"e":["tästament . ","thästament SD NS 2: 169 ( 1409). testamänt ib 1: 23 ( 1401) . ","tästamänt LfK 64 . ","tästamänth PM XII, XVI . ","testement ST 276 ; Al 499, 10201, 10507 . testemänt ib 10196. ","tästementh: -et LfK 18 ), ","testaments bref , "]},{"a":"testamente","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*testament bref","tästamenta- )","*testamentes bref , "]},{"a":"testamente","b":"nn","c":"","d":["1) = testament 2. " at huarste henne bonde heller hon gaff nochot testamente mer en vj pund smöör " SD NS 2: 512 ( 1412) . " at huarste ramundh heller hustrv ingeborgh gaff nochon tidh gos til testamente ib. "","2) = testament 5. " thz war en jwdhe i tyske landh och war en doctor j jödhelag i thz gamble testemente " Lg 3: 60 . " han wnderuisthe honum thz mz the helge scrifft i thz gamble testehemente " ib 62 ."],"e":["testemente . ","testhemente )"]},{"a":"testamentebref","b":"nn","c":"","d":[" - testaments bref. STb 1: 341 (182) (1448)."],"e":["testemente- )"]},{"a":"testamentera","b":"vb","c":"v.","d":["testamentera? ok testar (r uppgift ss vid förkortning) jak allaledhes thesso mynto testamentz breffue ok gawon, swa som her eftter fölgher NMU 1: 109 ( 1434) (möjl. i stället att föra till tilstanda 10)."],"e":[]},{"a":"tester","b":"nn","c":"","d":["discolus a um testeer olärder ok osiger GU C 20 s. 192 ."],"e":["tester )"]},{"a":"tester","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uila tester."],"e":[]},{"a":"testificatiobref","b":"nn","c":"","d":["brev innehållande intyg (om ngt) el. bestyrkande (av ngt). ther på skule för:ne domherre haffue honom loffut theris testficato breff, at han sa tillbudit hade STb 4: 229 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"testmentgipt","b":"nn","c":"","d":["testamentsgåva. DD q1: 257 (1393, nyare avskr.)"],"e":[]},{"a":"texter","b":"","c":"","d":[" , se täxter."],"e":[]},{"a":"thaghmilder","b":"av","c":"adj.","d":["tyst, tyst fördragande smärta el. lidande. swa som lambith thigher fore them som thz klipper swa war han i sinne pino thulugher oc thaghmilder MB 1: 201 ."],"e":[]},{"a":"thaghna","b":"vb","c":"v.","d":["tystna. " thaghnadhe han äkke " Bo 159 . konung atilius gik op j eth torn ok ropadhe höght ok badh höra sik, sidhan tagnadhe the alle Di 209 . jämsköt thignadhe alt thutit Pa 22 . gayms thyghnade (af senare hand ändradt till thaghnade) wm (upphörde med) sin böna maal Bil 658 . - förstumas; dö. skal enkte thz dö eller skadha som israels söner ägha, swa at ey thaghnar thera mintzste rakke (ut nihil omnio pereat ex his, quæ pertient ad filios Israel) MB 1: 299 . ib 306 ."],"e":["thigna . ","thyghna . "]},{"a":"thagmilder","b":"av","c":"adj.","d":["tyst. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 24."],"e":[]},{"a":"thakbot","b":"nn","c":"","d":["tvagning av tak. sartatectum . . . restauracio textorum vel templorum takbodh oc kirkio tak bodh GU C 20 s. 545 ."],"e":["takbodh )"]},{"a":"thakbrädhe","b":"nn","c":"","d":["takbräde, takbräda, bräda som användes till tak. sender jach nw thel stokholm . . . ije tiocke bräder, eth hwndrat taakbräder FM 360 ( 1508) ."],"e":["taakbräde )"]},{"a":"thakbrädhe","b":"nn","c":"","d":["takbräde, takbräda, bräda som användes till tak o.d. scindula scindule p c takbräde GU C 20 s. 553. jtem j öre for en tiog takbräde til bardzsone Skotteb 471 (1472-73). eth tiogh takbrädhen HLG 2: 35 (1512). Stock Skb 114 ( 1519) , 163 (1520). Jfr thaka brädhe."],"e":["tak- . ","tac- . taak- HLG 2: 14 (1510)"]},{"a":"thakdrup","b":"nn","c":"","d":[" STb 2: 355 ( 1489) ."],"e":["tach drop )"]},{"a":"thakka","b":"nn","c":"","d":["tack. " war herra . . . hulkom hedhir ok loff ok takko ok ödhmiukaste thiänist warä äwärdelika for sina otalika godh gerninga " VKR XXI ."],"e":[]},{"a":"thakkan","b":"nn","c":"","d":["tack, tacksägelse. Jfr B. Loman, Fornsvenska verbalsubstantiv på -an, -ning och -else 115."],"e":[]},{"a":"thakkan","b":"nn","c":"","d":["takc, tacksägelse. " dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano. ok thakkan ok lofsins röst vändas i munnenom " Bo 109 . " mz loff oc takkan " Su 218 . ib 326, 341 ."],"e":[]},{"a":"thaklös","b":"av","c":"adj.","d":["utan tak. swa haffue wij nw fför:ne gode men . . . jnwist på för:ne geld och sume peninge jn wti tet öde, taklösa och botnlösa grund och mwr, som fordom för:ne claffuus werdeman tilhörde STb 4: 304 ( 1513) ."],"e":["tak- )"]},{"a":"thaklösa","b":"nn","c":"","d":["lbrist på tak. ath wora egna kyrkiabodher paa kyrkiagardom ej fördarffuas j taklösa Arnell Brask Biᴵ 22."],"e":["tak- )"]},{"a":"thaknämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["tacknämlig, välbehaglig, önskvärd. välkommen. jtem jak begik eth brewe apostolicum . . . än jak tror thet är ey mykith allom taknämelikth PMBrf 329 (1518)."],"e":["taknämelikth ) , "]},{"a":"thaknämlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med tacksamhet, gärna. wore the alle gladhe aff the tidhender, i bwdhe them tiill, och toghe ether scriffuelse ganske tcknemmelige BSH 5: 160 ( 1507) ."],"e":["tacknemmelige )"]},{"a":"thakoffer","b":"nn","c":"","d":["tackoffer. " the . . . offradho tak offer gudhi " MB 2: 236 ."],"e":[]},{"a":"thaksamlikhet","b":"nn","c":"","d":["tillfredsställelse, belåtenhet, nöje, behag. hector . . . loffwade j allom tyngom wilia wara honom tiill godo taksamlighet Troj 144 ."],"e":["taksamlighet )"]},{"a":"thakskatter","b":"nn","c":"","d":["saratectum . . . restauracio tectorum vel templorum takbodh oc kirkio tak bodh et tributum quod colligitur ad restaurandum tecta templorum tak skatter GU C 20 s. 545."],"e":["tak- )"]},{"a":"thakspiker","b":"nn","c":"","d":["takspik, spik till tak. koll. om thome köp hoffslaag . . . taakspiik Brasks Cal 274."],"e":["taakspiik )"]},{"a":"thaktörve","b":"nn","c":"","d":["taktorv, torv till taktäckning. lingen skere takc törffue pa malmana . . . viidh sina xij (12) marck STb 1: 466 (1476, Burspr)."],"e":["tack- )"]},{"a":"thakvidher","b":"nn","c":"","d":["takvirke, virke till tak. ath for:de closters landboo . . . haffde forhuggit hans timber skoogh och met wäldhe aff fört takuidh, timber . . . Svartb 434 ( 1449) ."],"e":["tak- )"]},{"a":"thakvärn","b":"nn","c":"","d":[" ? takfot. grunda . . . inferior pars tecti vel campane a qua distillat aqua droptäkkia eller tak värn GU C 20 s. 323 ."],"e":["tak- )"]},{"a":"thal","b":"nn","c":"","d":["all. " sapinus . . . species arboris taller " GU C 20 s. 543 . . . . hade lagt syna stena ther til vidh en lithen tall Svartb 481 ( 1464) . " i en tal " DD 1: 147 (1492, nyare avskr.) ."],"e":["*thalder (taller. ack. tal, all), "]},{"a":"thaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["på det sättet, sålunda. thrim lundom vndestandom wi oc seem nakar thing som tha ledis (Cod. A thäsledhis 55). at the luta (Cod. A lykta 55; utan tvifvel rätta läsarten), swa som genom speghel . . . som oc mz thy at thera andelikt liknilse skipas waro ögha MB 1: (Cod. B) 532 ."],"e":[]},{"a":"than","b":"nn","c":"","d":[" ? sena? diafragma? Jfr Sdw 2: 1318."],"e":[]},{"a":"thang","b":"nn","c":"","d":[" ? tång, sjögräs. alga thet är boo i jutlandh . .. tage gräs som driffuer till landett medh strömmen och kalles tångh ib 638 (senare avskr.). sidan tage the asken aff then tångeno[m] ib."],"e":["tangh )"]},{"a":"thang","b":"nn","c":"","d":["tång, sjögräs. " taangh som haffwit wräker " PM LI ."],"e":["taangh )"]},{"a":"thankol","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr misthankol."],"e":[]},{"a":"tharfhet","b":"nn","c":"","d":[" = þarf 1. natwren gaff vaakn dywrom allom hwaryom äffther tarffhetennas fallom PMSkr 119 ."],"e":["tarff- )"]},{"a":"tharfhus","b":"nn","c":"","d":["behövligt hus. adj (ɔ: borgerskapet i Öregrund) . . . jnnan for:ne tiid haffue ider tarff hus affbrothne oc nedertagne oc alle idre skorstene tesliges STb 5: 316 (1520, Kop). Jfr tharva hus (Sdw 2: 700)."],"e":["tarff- )"]},{"a":"tharflika","b":"ab","c":"adv.","d":["till nytta, på ett sätt som medför nytta. hurw tharflika han hafdhe radhit honum MB 1: 238 . " skipa tin tima tarflika " KS 22 (53, 23) . han (Gud) hawer hänna (verlden) skapat ok skipat wislika ok tarflika ib 63 (158, 69). ib 65 (160, 71), "],"e":[]},{"a":"tharflös","b":"av","c":"adj.","d":["onyttig, gagnlös. " thänne fatidomen är äkke dygdhelikin ok thäkkir . . . vtan hällir pinsam oc tharflös hawanzlösa " Bo 127 . " paradiis är ey thäflös stadher " MB 1: 127 . " skapadhe gudh enkte tharflöst (kan fattas ss adv.) " ib 125 . - n. adv. onödigt, onyttigt, till ingen nytta, förgäfves. j skulin tharflöst (frustra) sa MB 1: 377 . Bil 286 . " bätra är tighia ä (för än) tharfflöst (temere) mält " GO 782 . - onödigtvis, på ett fåfängt el. betydelselöst sätt. thu skal ey tka gudhlikt nampn tharfflöst (in vanum) i thin hugh oc mwn MB 1: 459 . - Jfr tharva lös."],"e":["thärff- )"]},{"a":"tharft","b":"","c":"","d":[" , se thorft."],"e":[]},{"a":"tharft","b":"","c":"","d":[" , se þorft."],"e":[]},{"a":"tharfteliker","b":"","c":"","d":[" , se þorfteliker."],"e":[]},{"a":"tharfteliker","b":"","c":"","d":[" , se þorfteliker."],"e":[]},{"a":"tharftelikhet","b":"","c":"","d":[" , se thorftelikhet."],"e":[]},{"a":"tharmber","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*tharma fylning (tarm-), "]},{"a":"tharmber","b":"nn","c":"","d":["tarm. " alle kiberij tharma gingo wt v hans lifue " Bil 589 . Pa 22 . " hans tarma wara losandhe j honom ok syndher slitne " Di 268 . " at man ätir formjykin maat som icke kan döffwas oc smältha i magan, men han slemmes tiil hopa i tarmana " LB 7: 253 . " aff raa oc halff swdin matt, som icke kan smälta i magan oc j tarmana ib 261. for vred jqwed oc i tarmana " ib 255 . " oppo ted at nar maten är forterder i magan, at han skal en tha siidan ganga ginom tarmana " ib 256 . ib 257, 258, 259 . sammae tarm (ändtarmen) sweller ib 260 . " ter aff swlnar tarmen " ib 261 . Jfr ars-, ända-tharmber samt smatharmar. "],"e":["tharmar ) , ","tharma värker , "]},{"a":"tharva","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"tharva","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. tharvas, ","1) tarfvas, behöfvas, vra af nöden. hwat honom tharfwadhis ST 434 . " thz som thik tharfwas til licammans fordhan " Bo 127 . " hwat sighiom vi tha af klädhomen älla andro som tharfwadhis i boskapenom " ib 16 . at redha til thz som tharfuadhis ib 59 . " hwat tharfwas thz at thänne thin son skuli fly vndan " ib 12 . hänne tarffuas bäther wara krank än helbrigdha Lg 331 . Bo 33, 64, 137, 151, 244 . VKR 12, 28 . Su 421 . Lg 3: 331, 624, 637 . Bir 5: 100 . " systra som siwka äru magho badha swa opta som them tarffuas " ib 44 . ","2) behöfva. the systra som tarffuas laata sik blodh Bir 5: 41. - i sht i förening med en inf. i refl. form. ffor thera skuld som siwke äru, oc tarffuas skodhas oc helas Bir 4: 87 . " for siwka systra skuld som tarffuas badhe skodhas oc helas " ib. " nakor stoor ärande the ther tarffuas tracteras oc wtletas " ib 5: 48 . " ath gotzith tarffwadis kastas offwer bordh j traangom " PM XIV . ib XXVIII. - Jfr vidhertharva."],"e":[]},{"a":"thasta","b":"vb","c":"v.","d":["pusta, flämta. " konungen mykith thastandis oc thröttir wtgik " Gr (Cod. D) 350."],"e":[]},{"a":"thatter","b":"nn","c":"","d":["her oleff fornöges fore ij kryngeler thaat xvj solidos SSkb 37 (1501-02). Stock Skb 36 (1517). en man, som tatten sloo VKU 118 ( 1565) .","2) sträng på ett musikinstrument. aff . . . psalterio aff x tattom ällir stränghiom Mecht 224 . - Jfr basta thatter."],"e":["thaatter . ","tatter . ","taather . ","taadh Skotteb 430 (1469-70, Kämn)), "]},{"a":"thatter","b":"nn","c":"","d":["1) tåt, sträng i ett rep. repet är thäs starkare, at thät är aff flerom thåttom starklika sa man (för saman) snot KS 6 (14, 7) . " vm rep af mångom tottom " ib 7 (15, 7) . ","2) sträng på ett musikinstrument. aff . . . psalterio aff x tattom ällir stränghiom (de psalterio decem chordarum) Mecht. Upp. s. 230 (enl. uppg. af Dr. R. Geete). - (?) siongande mik nakra aff syous wisom ällir canterlenom, hwilkra sötasta liwdh skal tilföghias mz treem taattom (cujus melodia ex triplici proportione composita suavissimum reddit sonum) Su 280 ."],"e":["taatter . ","totter )"]},{"a":"thera","b":"nn","c":"","d":[" ? blott i uttrycket i theronne. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 207 f."],"e":[]},{"a":"thera","b":"nn","c":"","d":[" VGL och ÖGL förekommande uttrycket i þerri, deri, dervid; se Schlyter, Ordb. s. 762, 816 f. samt glossaren till VGL och ÖGL; det kan möjl. tänkas att i þer(i)i efter mönstret af i allo, i fyrsto o. s. v. blifvit i þerro el. i þero, hvaraf sedan i theronne skulle kunna hafva utvecklatas efter mönstet af gammal dat. sing. af fem. subst. på -a med slutartikel; jfr i fyrstonne samt nysv. i el. med allone, i förstone, på sistone, åtminstone] blott i uttrycket i theronne (i theranda; uppkommet af i theran (yngre form för theronne) tha?). ","1) i det samma, härunder. thiänstio quinnan . . . vndan rykte fotin ok i theronne slo hon hona mz fotenom mykyt hardhelica for sin mun KL 331 . " i theranda hördhe han bösta oppa dörena " Lg 3: 679 . ","2) under det att. i theronne hon stodh oc sörghelika gräät. vände hon siin öghon til portin KL 358 ."],"e":[]},{"a":"thessalisker","b":"av","c":"adj.","d":["best. f. i substantivisk användning. Thessalien. " medea war ey at enast wanworden aff jasone wthan jämwäll aff androm thessaliskas jnbyggarom " Troj 24 ."],"e":["tessalisker )"]},{"a":"thet","b":"nn","c":"","d":["folk, personer. pipara gäranda theet waro tith kompne aff marghom landom RK 1: 3585 ; " jfr gärande. Jfr othet. ""],"e":["theet )"]},{"a":"thidha","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr upthidha."],"e":["-ir )"]},{"a":"thidhga","b":"vb","c":"v.","d":["töa, tina upp. smälta. för än solen haffwer borth tidgath rimfrostit PMSkr 217 ."],"e":[]},{"a":"thidhin","b":"","c":"","d":[" , se thydhin."],"e":[]},{"a":"thighilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr forthighilse. "],"e":[]},{"a":"thighna","b":"","c":"","d":[" , se thaghna."],"e":[]},{"a":"thigning","b":"nn","c":"","d":["tiggande, tiggeri. " haffuom wij . . . forbudith . . . then . . . tigningh the (djäknarne) när idher haffua brwkat " FH 1: 61 (1489, gamma afskr.). - tiggeri, armod. fatkdombir skal koma thik swasom väghfarande man, oc thyngning (mendicitas) som väkntir man MP 2: 137 ."],"e":["thyngning )"]},{"a":"thikkia","b":"","c":"","d":[" , se þykkia."],"e":[]},{"a":"thilde","b":"nn","c":"","d":[],"e":["tildhe )"]},{"a":"thilde","b":"nn","c":"","d":["fr planko thili."],"e":[]},{"a":"thilia","b":"nn","c":"","d":[" , tilja, golvbräda. golvplanka. ath rawidh bladh thöm hugga vi tilgior östan til af ladhstaden ATb 1: 261 ( 1467) . ib 263 ( 1467) ."],"e":[]},{"a":"thilster","b":"nn","c":"","d":[" ? StadsL Thj 19: pr. i var."],"e":["tilsther )"]},{"a":"thingan","b":"nn","c":"","d":["Jfr daghthngan."],"e":[]},{"a":"thingare","b":"nn","c":"","d":["Jfr daghthingare."],"e":[]},{"a":"thingbiudha","b":"vb","c":"v.","d":["på ting uppbjuda (fastighet åt ägarens släktingar till inlösen). att han thessa gårdha tingbiudher ok skafftförer effter sweriges landz lag Trolles Jb Bil 123 (1451, nyare avskr.) ."],"e":["ting- )"]},{"a":"thingeliker","b":"av","c":"adj.","d":["obehindrad, oförhindrad, färdig? tha byrdhin är nidhir lagdh. är hon thingelik ok fräls i hughenom fölghia sinom alra kärasta allaledhis äpte sinom astundilsom aat väghinom Bo 92 ."],"e":[]},{"a":"thingest","b":"nn","c":"","d":[" ? och n., vanl. pl. L. ting, sak. - föremål, sak, ting. i pl. hwadh oreth och offuerwol thom ytermere sket war på them, there baather och tingest STb 4: 211 ( 1511) . huar hon wtsat oc pantsat haffuer hans tingest her i byn ib 252 (1512). GPM 2: 367 ( 1511) . tha ssades jönsse til ty tingesth j hwstrv anna kystha var ssom honom tyl hörär ATb 3: 374 ( 1529) ."],"e":["tingest )"]},{"a":"thingest","b":"nn","c":"","d":["ting, sak. " the ärende oc tingesthe som hantheeris oc skee i thiden " SD 1: 336 (afskr. fr. 1400talet)."],"e":[]},{"a":"thingfiäl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["thingfialum SML Kk 15: 4 i vr. tingh fiälom ib i vr,, motsvarande þingfiällum ib i texhandskriften och tingefiellom i var., se föreg. ord; till hvilket af de båda orden stället urspr. hör, är ovisst, ehuru öfvervägnde sannolikhet synes tla för att det hör till det förra. Se Schlyter, Ordbok s. 746 f.), "]},{"a":"thingföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"thingföra","b":"vb","c":"v.","d":["hänskjuta till ting? hvilkie alla leþes nekaþo ok suoro ok sagdhe aldre nokon tima herra thorsten . . . hafua fangget . . . the sama quärnenna aa thera thynggum medh laghum eller domum/eller nokon tima hafua varit thingfördt eller doomfördt ther eller annar stads SD 8: 195 ( 1362) ."],"e":[]},{"a":"thingia","b":"nn","c":"","d":["Jfr daghthingia."],"e":[]},{"a":"thingilse","b":"nn","c":"","d":["dagtingan. " tha the tingelsen waar vt til ända " RK 2: 8919 ."],"e":["tingelse )"]},{"a":"thingilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. avtal, dagtingan. allan fonga . . . som ekke nw tingilse eller beskatning vtloffuat haffua . . . Rydberg Tr 3: 254 ( 1453) . Jfr dagh-, for-thingilse."],"e":["tingilse )"]},{"a":"thingirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr daghthingirska."],"e":[]},{"a":"thinglysa","b":"vb","c":"v.","d":["tinglysa, på ting kungöra (en rättslig handling. hwilkä contrackt oc sämyä genistha giordes oc tingliwsedes paå forscreffne ting SD 4: 585 (övers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet; Småland). - på ting kungöra öfverlåtelse af (ngt). thz the (godsen) warre thingslysd oc skaftförd efter swerikis laghum HSH 17: 63 (1389; Vestergötland). thz jac erlike förstinno förnempde ell:r thöm som hon thz befäla wil. the förnempda goz oc tillaghur wil lata thinglysa oc skaft för oc mz allom swenskom rät fulcompna läta a neste häretzhinge oc thingsdagh ib."],"e":["-liwsa )"]},{"a":"thinglysa","b":"vb","c":"v.","d":["ltinglysa, på ting kungöra (en rättslig handlig). Jfr Sdw 2: 1319. Detta skilfte vardt linglyst och skaftfördt ("thingliust ok skaftfört") RP 1: 304 ( 1371) . " bedher iak then härshöfdhinga i the häradhe ath han thet (ɔ: försäljning av en gård i Småland) tynglyse som lagh wth wisa " SD NS 3: l31 (1416). - på ting kungöra överlåtelse av (ngt). RP 2: 328 ( 1397) . gifuer jac fulla makt och alla häredzhöfdingianom . . . ath han for:da klostre thet sama godzset tinglyse SD NS 3: 233 ( 1417) . ib 250 ( 1417) , 335 (1418)."],"e":["ting- . ","-liusa )"]},{"a":"thinglysing","b":"nn","c":"","d":["tinglysning, på ting verkstäldt kungörande, på ting gjordt offentligt tillkännagifvande. med afs. på kontrakt om öfverlåtele af jord. hanc . . . doncacionem et assignacionem, publicatione wlgariter dicta thinglysing, anno preterito in festo sancti andree, confirmaui SD 3: 719 ( 1326); Småland). Jfr thinglysning."],"e":[]},{"a":"thinglysing","b":"nn","c":"","d":["tinglysning. med avs. på kontrakt om överlåtelse av jord. . . . medh thinglysing skafförnign ok alla lagha folkomnilse SD 8: 46 ( 1361) . SD NS 2: 291 ( 1410) ."],"e":[]},{"a":"thinglysn","b":"nn","c":"","d":["= thinglysing. " affhender iak mik . . . the fornempa halff sätte örisland iordh oc vndersäter oc vplater hona meth allom skälom oc landzlaghom, tinglysn, fastom . . . herra ärkebiscop henrike " SD NS 1: 377 (1404; Uppland)."],"e":[]},{"a":"thinglysning","b":"nn","c":"","d":["= thinglysing. " quo . . . contractu per nobilem thirkillum birghisson a me presente rogatum in ipso placito, pupplicato, modo qui thinglysning appellatur " SD 4: 584 (1337; Småland). ib 3: 719 (1326, Smpland; duplett af det under thinglysing anförda diplomet)."],"e":[]},{"a":"thingsköta","b":"vb","c":"v.","d":[" "sköta" (fast egendom) på ting. thet skal allum vitrlikt vara . . . mik klostrino j nydal . . . alt thet goz . . . haua giuit ok thingsköt medh thessa manna vitnom SD 8: 62 ( 1361) ."],"e":["supin . ","-sköt )"]},{"a":"thingsökning","b":"nn","c":"","d":["Jfr things sökning."],"e":[]},{"a":"thinktan","b":"nn","c":"","d":["tingsörhandling. jngen behöfuer mik stempnä til naghat verldzligit tingh eller tinktan J Buddes b 173 ."],"e":["tinktan )"]},{"a":"thiokarmadher tiok","b":"","c":"","d":["med tjocka el. kraftiga armar, netor härtoge war lang wäxsen stor lymmad tiok armad Troj 75 ."],"e":[]},{"a":"thiokbrädhe","b":"nn","c":"","d":["bräda av grövre dimensioner. HLG 2: 14 (1510). ib."],"e":["tiok- . ","-brädhen ) , "]},{"a":"thiokhet","b":"nn","c":"","d":["1) tjocklek, vidd. " llinea . . . snöre oc lynye längd vthen weedh (sannol. fel för bre(e)dh; Cathol.: et linea etiam longitudo dicitur sine latitudine) oc tiokheth " GU C 20 (hand 2) s. 87. qwistha . . . brythes langth wppe aff til halffz ath the kwnna wäxa pa tiokhetena oc ey pa längdena PMSkr 313 . holen pa kringlommen laghis äffther axwllens tiokheth ib 509. 2) tjocklek. tyokhethen (på klockan) skal wara en fingers tyokheth PMskr 569."],"e":["tiok- . ","tyok- )"]},{"a":"thiokhet","b":"nn","c":"","d":["1) tjocklek, vidd (jfr thiokker 1). han (Lucifer) var stoor ok fasuligin, c alna longher ok x alna j breddenne ok tiokhetena LfK 327 . ","2) tjocklek (jfr thiokker 2). klokka wm thio besmana marker skal haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) span, affwan wm kring hoffwodith hälffthena swa mykith, och en fiugher meer pa längdena än hon är pa breddhena, oc tyckhethen skal wara en fingers tyokheth AS 157 . klokka wm fämtyo hwndrath besmana marker wil wara . . . sex finger bredharen än hon är longh, tyokhethen warj fira finger ib. ","3) mas gynom . . . jordhinna tiokhet Su 335 ."],"e":["tykoheth )"]},{"a":"thiokker","b":"av","c":"adj.","d":["1) tjock, vid, som har vid omkrets el. vidt omfång, icke smal. om föremål som har el. närmar sig cylindrisk form. skal thässe rotin . . . vara stark ok thiok (grossa) Bir 3: 62 . " vm vilians rot är stark oc thiök " ib. " ther wäxte rör . . . hon war stark ok vnderlik mok som en gran swa war hon tiok (calmais grossis ut pini) " Al 4928 . " han (Videle) war bade twk ok bred " Di 128 . - tjock, vid (i förhållande till andra föremål). eusebium lät han j kysto läggia skembre en han war langher ok thrängre en han war thiokkir Bil 588 . ","2) tjock, icke tunn. canellabark han är thuegghehonde then thunne han är bäthrä en then tykke LB 8: 49 . " fik han sea en thiuccastan sten mur ok lät han ginum grafua " Bil 318 . thökkir (spissus) mwr Bir 3: 131 . " ijc tiocke bräder " FM 360 ( 1508) . - tjock, bred (i förhållande till andra föremål el. med angifvande af utsträkcningens mått). hon byghde dana virke höghan mur . . . swa thiokkan. at wäl mathe thwe vaghna mötas owan a murenom Bil 747 . - med gen. el. ack. han (muren) thriggia fampna thiokkir är Fl 957 . ib 976 . " han kastade en toffue wt iij föter tiwker " Di 48 . ","3) tjock, icke tunn, trögt flytande. thiok wädzska Bir 1: 290 . thz tiokka piis LB 5: 292 . vm han (blodet) är tiokker eller thunder ib 293 . " tag getha söör siwd han i gamblo wine heller i getha miölk. siwd tiockht som gröt tha är tz märkelicha goth " ib 7: 6 . ","4) tjock, tät, tätt hopad, tätt stående el. liggiande. han haffde hwit haar . . . oc tiwkt Di 128 . Ansg 179 . - tjock, tät, tätt hopad, ymig, i massa. nar hans (fjärilsens) litir hannas atir blifwir han tiokkir a fingromin swa som aska Bir 1: 348 . ib 349 . " sand ok mwl ok asko thiok dreff ther fast " Al 5635 . " thet (haglet) . . . fiol rät thiokt ok mykith thäät " ib 5680 . " thakit . . . drypir suasom aff thiokko rägne (pluvia densa) " Bir 2: 90 . " kom enskyns fughel som kallas koturnix . . . swa marhge oc thiokke, at ey skortadhe " MB 1: 322 . - tjock, tät, icke gles. han . . . kom til een thukkan (för thiukkan) buska . . . oc tha war chayn j sama buskanom ST 322 . fiudhe han til lönlikt rwm j thiokkastom skoghe Bil 754 . - tjock, svår att genomtränga el. genomfara, besvärlig. öknin ok skoghin war swa trangar ok thiokkar (arcta et densa) at the formatto ey at fara älla framgaa för hans thiolik Bir 1: 243 . " tilburdhe the vndan fly vm vadhelica oc thwka ödhkna " KL 297 . thänne vägh vr tiokker at ridha mörk ok thrang mz diwpta lidha Iv 165 . - tjock, genomtränglig, ogenomskinlig. tiokt mörkir MP 1: 221 . " tiukkasta mörker " LfK 234 . aff suarta rökenom oc thiokka . . . ära alle väggiane smittadha Bir 2: 90 . ","5) idelig. " i thässom licamanom, ma vara af brudhgomans när varo. thicl. än äkke ympnandis glädhi (frequens lætitia sed non copia) " Bo 91 . - n. adv. tjockt (jfr 2). med angifvande af utsträckningens mått. läggis j posan tre fingers tiokth aff the blendnyngenne, oc swa ather tre fingers tiokth goth bysso pwlffwer PM 7 ."],"e":["thiökker . ","thiukker . ","thiwkker . ","tiukker . ","tiwkker . ","tykker ), "]},{"a":"thiokker","b":"av","c":"adj.","d":["1) tjock, vid. om föremål som har el. närmar sig cylindrisk form. saagis godhe oc lange. slätte oc färske grena tioke som en arm aff olyo träm PMSkr 335 . - om person. ss tillnamn. niels tyock Kumla kyrkas rb 109 ( 1521) . tjock, vid (i förhållande till landra föremål). c (100) fambne trosse, swa tyck som en thwme eller noghet tickere BSH 5: 421 ( 1510) . - n. adv. tjockt. med angivande av utsträckningens mått. . . . och siden lata vpmwra fra sama balka laghet tweggia stena tiogt STb 1: 266 ( 1480) . ingewal . . . scal lata mwra i tet hans öffre stenhus vp medh pedher michelssons mwr en stens tiocht medh en brandhmwr SJ 2: 147 ( 1486) . - Jfr alins- (Sdw 2: 1188), famns- (Sdw 2: 1214), fingers- (äv. Sdw 2: 1216), for-, hafstena-, stens-thiokker."],"e":["tyock Kumla kyrkas rb 109 ( 1521)","tiocht SJ 2: 147 ( 1486) . tiogt Stb 1: 266 (1480). pl. m. tioke PMSkr 335 . ","tyck BSH 5: 421 ( 1510) . komp. tickere ib), "]},{"a":"thiokleker","b":"nn","c":"","d":["1) tjocklek (jfr thiokker 2). muranna thioklekir är swa starkir at han ey sundir lösis af nakro wädhre Bir 1: 362 .","2) tjocklek, täthet (jfr thiokker 4). the formatto ey at fara älla framgaa för hans (skogens) thioklik Bir 1: 243 ."],"e":["-lier )"]},{"a":"thiokna","b":"vb","c":"v.","d":["1) tjockna. - tjockna, bli uppsväld på grund av havandeskap. jomfrunna liff thioknadhe, hännas iomfrudom oc lönlika inälwom oskaddom SvKyrkob 332."],"e":["-adhe )"]},{"a":"thiokna","b":"vb","c":"v.","d":["1) tjockna, svullna, styfna. at tungan thioknar ofmykit af thrutman älla onde vätzsko MP 1: 264 . ","2) tjockna, syfna, hotofvas. alt skäggit vpfyltos ok thioknade af nidhir flytande blodeno Bir 1: 31 . ib 4: 135, 148 . ","3) tjockna, blifva tjock el. grumlig. blodit tioknar i menniskione oc löper ta samman LB 3: 22 .","4) tjockna, tätna, sammandraga sig. skyn vp ga j hymlana mz hitanom af iordhina wädzsko ok tiokna (densantur) ther Bir 1: 278 ."],"e":[]},{"a":"thiokqvistadher","b":"","c":"","d":[" , o. adj. försedd med täta el. rikt grönskande qvistar. j thässe . . . höghtiidh som kalladhis cenophegia, tha skullo the hawa . . . thiokqwistath oc mangqwistadh trä (ramos ligni densarum fromdium), ther är pors MB 1: 499 ."],"e":[]},{"a":"thistilborre","b":"nn","c":"","d":["kardborre, lappa Tourn.? onpordon acanthium Lin.? " skal iak kasta mina thistil borra (paliurum neum) j hännas klädhis fald " Bir 3: 31 ."],"e":[]},{"a":"thiufaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett tjuvaktigt sätt, genom stöld. epter han (ɔ en oxe) war hanom tiwffachtelige fran komen STb 2: 487 ( 1490) . thet swerdit . . . war hanom tiwffafftheliga aff stolith ib 3: 256 ( 1495) .","2) hemligen, i smyg. några onda män . . . sagdo ath palamides wardt ey slagen j striid, wtan lönliga mörder oc tiwffakteliga dräpen aff vliixe oc diomede Troj 279 ."],"e":["tiwff- . ","-akteliga . ","-achtelige . ","-afftheliga )"]},{"a":"thiufdraghare","b":"nn","c":"","d":[" = thiuvu draghare, ss tillnamn. hustrv elseby tiwff drageres STb 5: 163 (1517)."],"e":["tiwff- )"]},{"a":"thiuflika","b":"ab","c":"adv.","d":["förstulet, i smyg. at hon göme swa som eghit lönlika ok thiwflika Ber 132 . huru . . . huars ens eghin oc syndeliken kärlek . . . i clostrom renliffnadhom wndher renliffwes hampn haffde sik tywfflika indragith Su 51 ."],"e":["tywffika )"]},{"a":"thiufri","b":"","c":"","d":[" , se thiuveri."],"e":[]},{"a":"thiufskaper","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"thiufson","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"thiut","b":"nn","c":"","d":["Jfr bardagha thiut, äfvensom þut."],"e":[]},{"a":"thiuveri","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tjuveri, tjuvnad, stöld. " jste oblicit sibi furtum thenne kaster honom tywffrii faare " GU C 20 (hand 2= s. 3. ther wart jacop sakir xl mark for ranit ok wardir for tiwfarid ATb 1: 77 ( 1458) . " han wille enga löpt holla äller nokra sämmio, äpter thz ath the hafdho lagt honom dul ok tiwfri til " JTb 7 ( 1456) . " ath han aldere lagde . . . mikell . . . till, thet han hade affhänt honom nogra peninger eller noghan tidh tänckte honom tiwffwerie til " STb 1: 408 ( 1483) . ib 3: 326 ( 1497) . samtyktes, at thee taatror ingelund wara her paa stadziins maevher her effter fför theris skalkhet skull och tyweri skuld STb 5: 74 ( 1515) . menar tw ath paradis tiwffwerij oc roffwerij atergälles ey mz swara hämd och näffzst Troj 70 . 3) tjuvgods. at the schulle haffua medh hanom warit, stulit och forgömt hans thiwffueri STb 2: 212 ( 1487) . rettades en tiwff . . . hans tiuffueri lag j rettin ib 5: 180 (1517)."],"e":["tiuffueri . ","tiwfwari: -rid ATb 1: 77 ( 1458) . ","tyweri ib 15 ( 1453) ; STb 5: 74 ( 1515) . ","tiwfri JTb 7 ( 1456) . tywffri(i) GU C 20 (hand 2) s. 3; ATb 1: 57 ( 1456) , 2: 12 (1473; PMskr 87),"]},{"a":"thiuveri","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tjufveri, tjufnad. " wardh han for thyufweri gripin oc hängdir een galgha " ST 231 . anfre människor hwilka . . . ey giordho bätringh . . . för sith tiwffri MB 2: 248 . " thz tiufuerij han giorde " BtFH 1: 83 ( 1487, nyare afskr.) . " them iordh som til förende war wt dömpt för tiuffri ib133 (1506). dömdes oldeff henricsson kuttis ffri for then tiwffri som oleff niclisson . .. honom lade til at han skulde haffua stulit hwetie sten aff honom " ib 149 ( 1506) . ib 160 (1507), 211 (1506), 221 (1508), 227 (1509). böte therföre som för annat tiufwerij SO 299 . ib 300, 303 . ","2) tjufstreck, nedrig handling, nedrighet. han haffuer giorth eth nijth forrädelsä ok eth tywueri ok eth forbundh medh then gamble tywff tordh kogh i skänigghe ok benth basse ok flere sadhanne skalke, ok haffue dy legath i forsath for benth skrädare . . . ok ville sla honom yhäl FM 418 ( 1509) ."],"e":["thyufweri . ","tywuerit . ","tiuffri . ","tiwffri )"]},{"a":"thiuvinna","b":"nn","c":"","d":["kvinnlig tjuv. tha stoodh tiwffinnan margret . . . fore rettin STb 1: 74 (1476). tiwffinnan margit skal stwpeslas ib 2: 35 (1484). for war herre och höffuitzmans her sten stures bön skul gaffs then tiwffwinnan liff ib 317 (1489)."],"e":["tiwffwinna . ","tiwffinna )"]},{"a":"thiädhur","b":"nn","c":"","d":["tjäder. " aff tyäders dyghd och läkedom " LB 7: 152 . "],"e":["tyäder )","thiädhurs blodh","tyäders- )"]},{"a":"thiädhur","b":"nn","c":"","d":["tjäder. jtem iij thyadare iij öre Skotteb 458 (1471-72, Kämn). Jfr vasthiäldhur."],"e":["thydare ) , "]},{"a":"thiädhurhane","b":"nn","c":"","d":["tjäder. " jtem ij öre fore ij tiädherhana " Skotteb 465 (1471-72, Kämn). Jfr tiädherhani samt E. Wigforss, Södra Hallands folkmål 255."],"e":["tiädher- . ","-tär- Skotteb 403 (146566, Kämn) ), "]},{"a":"thiänaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tjänstpliktig, tjänande. " seruilis . . . tyenacthoger oc trälbundhin " GU C 20 s. 573 . 2) som tjänar (Gud, helgon o.d.), tjänande, dyrkande. med dat. en vngir munker . . war sancto ieronimo mykit thiän[a]ctughir Hel män 225. 3) tjänande, biträdande, hjälpande. serui ciosus a um tyenacthoger GU C 20 s. 573 . 4) tjänstvillig, tjänstaktig, lydig. war herre ihesus . . . bleff them (ɔ Josef och Maria) ödhmyukir ok tyänaktoghir j alla handa matto MP 5: 101 ."],"e":["tyän- . ","tyen- )"]},{"a":"thiänaktoghet","b":"nn","c":"","d":["tjänstvillighet, tjänstaktighet. " dulensis . . . idest caritatiua seruitus que fit inter duos twäggia vena kärligin tiänaktogheth " GU C 20 s. 203 ."],"e":["tiän- )"]},{"a":"thiänarinna","b":"nn","c":"","d":[" SvT 77 (daniserande)."],"e":["tienerinne )"]},{"a":"thiänirska","b":"nn","c":"","d":["tjenarinna. " iak thin thiänirska dyrkar gudh " MB 2: 165 . ib 164 . jak bidher tik herre min gudh kom mik til hiälp som är en fatigh änkia, thin tiänirska ib 160 . LfK 46 . haa ären j . . . ther mik syndoga qwinna willen tagha til idhra discupulam oc tiänirsko Lg 808 ."],"e":[]},{"a":"thiänirska","b":"nn","c":"","d":["tjänarinna. " assistrix cis tiäniska sapiencie IX " GU C 20 s. 40 ."],"e":["tiäniska )"]},{"a":"thiänistakoghet","b":"nn","c":"","d":["2) tjänstvillighet, tjänstaktighet. " prophete skodhandis i hänne all thera astun dan stora oc höghelika dygdher oc enkannelika thiänistaktoghet (familariatem) " Mecht 121 ."],"e":[]},{"a":"thiänistaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["tjänstvilligt. " hwar iak kan edher var til all ödmykt vilye kerlegh vil iak tyensthakteleghe gerne göre sa lenge iak lijffuer " GPM 2: 127 ( 1511) ."],"e":["tyensthaktheleghe )"]},{"a":"thiänistaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" = thiänistlika. ther jak eder ödmiwgelige och tiänestaktelige före takter BSH 5: 305 ( 1508) ."],"e":["tiänestaktelige )"]},{"a":"thiänistaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tjenstpliktig, tjenande. med dat. (el. i dess ställe ack.). tädh begärom vi gansca ödmiwkelighe och gerna vare edher herredömö tel welia och tiänistactighe fore BSH 5: 450 ( 1511) . " oldermannenom tienistachtok vara " SO 187 . " huilken broder som nyligast ock senast j embetet jnkomen är han schall wara allom brödrom tienistafftich i thz aarit ganga alles theris ärende " ib 195 . ib 112 . ","2) tjenande, biträdande, hjälpande. äre samma guldzsmetz companij beplichtige . . . at wara tess tienistachtige (deri el. dermed till tjenst) SO 156 . " hälge ängla the ärw alle tiänist aktoghe (administaratorii) anda " LfK 132 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). at han . . . skulle wara . . . mester göstaff och thöm thiänestactig i then sak HSH 24: 47 ( 1516) . ","3) tjenstvillig, tjenstaktig. " skal han wara . . . tiänistaktogher (obsequiosus) " Su 113 . thed barn som tha födis, tz vardher . . . tienisthactokt LB 7: 94 ."],"e":["tienistachok . ","tienistachtock SO 112 . ","tienistachtig: -achtige ib 156 . thiänestactig. tienistafftich. n. tienistactokt LB 7: 94 ),"]},{"a":"thiänistaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tjänstpliktig, tjänande. med dat. el. i dess ställe ack. han schal ware stadenom tiensiafftogh, om saa kan behöffues STb 3: l202 (1494). her inrikes ath fare pa rykessens verf äre vi alle velvilige ath vare tienstitaftige met all kerligh HIst. Tidskr. 1: 399 (1508). 2) tjänande, biträdande, hjälpande. administratorius a um tiänst actogher GU C 20 s. 8 . 3) tjänstvillig, tjänstaktig. affectus är thiänistaktog kärlekx idhkan (affectus est officioæ carilitatis studium) SpV 143 . - med dat. el. i dess ställe ack. hon . . . lagde sig all wynning om ath honskulle wara meg oc mynom tiänistaktog oc wälwiliog j alle matthe Troj 294 ."],"e":["tiänistaktog )"]},{"a":"thiänistaktoghet","b":"nn","c":"","d":["tjenstpliktighet, tjenst. huilkit (för -in) throhet ok thiänstaktighet jak gherna ffulkomma ok äppter fföllia will FM 211 ( 1504) ."],"e":["thiänstaktighet )"]},{"a":"thiänistfärdogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = thiänistaktogher 1. at wij sculle wara hanom tiensfardogha Hist Handl 7: 17 ( 1438) ."],"e":["tienst- )"]},{"a":"thiänistlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tjvilligt; ödmjukligen. " bidhiom wi ider . . . thienstlika mädh ganzke ödhmyukt. at i them fornempda jeppa idhan godhuilia . . . oc fulbordh gifuen . . . til thetta fornempa lagmansdöme " BSH 1: 185 ( 1386) ."],"e":["thienstlika )"]},{"a":"thiänistliker","b":"av","c":"adj.","d":["eg. tjenstvillig; ödmjuk. " bydhom wy idher nadh alle meth . . . kärleghe oc thiänistelighe rööst " SD NS 1: 623 ( 1407) ."],"e":["-eligh )"]},{"a":"thiänistoghet","b":"nn","c":"","d":["tjänstvillighet, tjänstaktighet. myne ödmyke kerlige helse oc wäluelig tyesteghet. altiid sende medh gwdh GPM 2: 17 ( 1506) ."],"e":["tyensteghet )"]},{"a":"thiänliker","b":"av","c":"adj.","d":["tjenlig, lämplig. när någen aff ämbetedt will tagw sigh läre drängh skall åldermannen see honom, om han ther til tienligh är eller ey SO 223 (fr. början af 1500-talet, officiel afskr. fr. år 1579)."],"e":["tienligh )"]},{"a":"thiänliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr othiänliker."],"e":[]},{"a":"tho","b":"ab","c":"adv.","d":["loch konj. L. A) adv.","1) dock. a) utan relation till en koncessiv bisats. α uttryckande en motsättning: dock, likväl, icke dess mindre, det oaktat. ofta i förbindelse med ett föregående ok. tha reedh margaris fram oc sänkte mot oliferne sit spiwt. oc stak ginom hans skiold oc hans brynio oc tho halp gudh swa at thz togh ey i hans bryst. oc brast hans spiwtskapt sunder i tw. oc tho kom han honum ey aff häste Prosadikter (Karl M) 272 (jfr thok halp gud swa at . .. thok kom han honom ey aff häste Karl M (Ver) 64 f.: halp tha gud ath . . . ok tha ey aff hesthe sinom ib (el) 65 f.). the äöru nw swa fiärre at wi gitom them ey int än tho bidher iak idher at i warin mik lydoghe oc hämpnins minna manna Prosadikter (Karl M) 285 (än tho bidheer jak edher at . . . ib (Karl M B) 325; än thok bider iach idher at . . Karl M (Ver) 100). at hon . . bradhelika mishopas oc lather thok ginstan angra sik thät SkrtUppb 253 . β uttryckande ett beriktigande, ett modificerande, en inskränkning, ett förbehåll el. dyl.: dock likväl, emellertid, men. lhwilikth öris land jordh knwter . . . han gaff kräklingis kirkio tel testament ok tho waro klostre til lösn NMU 1: 83 ( 1399) . " rkare är han a fä än tu, tho är han ey swa goder konunger som tu är riddare " Prosadikter (Karl M B) 290 (thok är ey han swa goder konunger . . . Karl M (Ver) 2. hwar hugger til lannars swa at the wordho badhe saar än tho hafdhe then hedhne wärre lotin i thy widher skipte ib (Karl M) 271 (änthok haffde then hedne werre lyten . . . Karl M (Ver) 64; än tho ffik hedne man . . . then wärre lut ib (el) 65). härran han gaff hwario ena en brödz bita oc togh bitan j fäm deela Mecht 125 . jach hade gerne lenge sedhen waret wppa när ider. tha äre mijne ärende sa ille belägen GPM 2: 10 ( 1502) . " haffwer han op täkth sig för mik, dog lönliga " BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . " skenkte borgemestere och raadet staffan c march j teh fierdepart, som the haffue j stadzins skep, thog swa at staffan skal göre stadzins bestä j alle motte med samme skipspart " STb 5: 265 ( 1520) . " skal fodermarsken engen makt haffue nogen fodring fordrage . . . dock vnne honum til fordeel for sith omak frith hoffslag til sine hesta, swa lenge fodringen kan wara " Arnell Brask Biᴵ 33. JTb 110 ( 1525) . jnnocentius paffwe . . . haffwer . . . giffwit allom som thenna . . . bön . . . läsa aflat aff synd ok pyna . . . daa saa at the opp swadana naadh ok aflat ekke tes dierfwerligare synda SvT 76 . b) i eftersatsen efter en koncessiv försats. SD 8: 195 ( 1362) (se under tho at hvarist at). Prosadikter (Karl M) 279 (se under þo at). 2) icke dess mindre, det oaktat, dessutom. - även. thessa lund rensar hon (ɔ: ligustrum) oc quinnor aff thera orenlik thing nidhan til oc tho framan til LB 3: 137 (s. 115). "],"e":["thog STb 5: 265 (1520) . togh Arfstv 20 ( 1461) ; Mecht 125 . tog Hist. Tidskr. 1949 s. 252 (1512); JTb 110 ( 1525) . thok Karl M (Ver) 28, 64, 66 o.s.v. dog BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . ","doch Arnell Brask Biᴵ 33. daak SvT 76 . tha Karl M (El) 65, 67, GPM 2: 10 ( 1502) ),","þo alt um ens , adv. dock, likväl. at iak skal döma han . . . til brännestens eld . . . tho alt vm ens huru länge siälin ok likamin äru til saman är min miskund honm ypin ok redhoboin Bir 1: 38 . ib 58 o.s.v. ib 2: 27, 55, 3: 27, 28 o.s.v., 4: (Dikt) 229. ","þo at , konj. 3) ehuru, fastän. tho at thu äst gamal oc hafwer hwiit skäg tho talar thu som barn Prosadikter (Karl M) 279 (tho at . . . tho . . . ib (Karl M B) 320 ; thok at . . . thok . . . Karl M (Ver) 84; jfr: for thy ath thw ästh gamal . . . tha tala hhw som barn ib (El) 85).","*tho at hvarist at , konj. ehuru, fastän. tho at huarest at vj hafdum thetta maleþ . . . letaþ ok skälika röönt tho fore mera varilssa skuld ok yterlikane röönd spordhum vi äldes män lekmen aat SD 8: 195 ( 1362) . ","*tho at hvaro , ","*tho at likoväl , ","*tho likoväl thät , "]},{"a":"tho","b":"","c":"","d":[" , se þva."],"e":[]},{"a":"tho","b":"","c":"","d":[" , se þa."],"e":[]},{"a":"thoka","b":"nn","c":"","d":["töcken, dimma. " tha fik han at see ena stora thuko driffua op wt aff haffuit " MP 3: 488 ."],"e":["thuka )"]},{"a":"thoka","b":"nn","c":"","d":["töcken, dimma. thiokka tukan äller dymban Prosadikter s. 88 . Jfr dimbo thoka."],"e":["tuka )"]},{"a":"thokhardher","b":"av","c":"adj.","d":["evist fasthållande el. följande sitt tycke; tredskande. the bönder ere her pa landet ganske tuckharde BSH 5: 148 ( 1507) . kunne finnis nogre tuckharde her pa nordmoted, at then gingierd kommer icke vt i thenne veken, tha matte the straffes epter edert herredömes tillatilse ib."],"e":["tuckhardher )"]},{"a":"thoki","b":"nn","c":"","d":["= thoka. " ofuer hampnen sa stoor en toke gik " RK 2: 6612 . " ey länger stood then token ther än marsken til läghis komen är " ib 6616 . "],"e":["thoka vädher","tokka wädher )"]},{"a":"thokka","b":"nn","c":"","d":["ss tillnam. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 102. johan tokko RP 1: l104 (1357)."],"e":[]},{"a":"thokkasamber","b":"av","c":"adj.","d":["kärleksfull? hon haffde tokkasam astwndan till meg oc lagde sig alla wynning om ath hon skulle wara meg oc mynom tiänistaktog oc wälwiliog j alle matthe Troj 294 ."],"e":["tokka- )"]},{"a":"thokkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr othokeliker."],"e":[]},{"a":"thokkia","b":"nn","c":"","d":["Jfr othokkia."],"e":[]},{"a":"thokkogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr othokogher."],"e":[]},{"a":"thokna","b":"nn","c":"","d":["töcken, dimma. thoknan skylde, älla holde alla iordhena SvKyrkobr 334 . thässin thokna är gudz miskund ib 335 . ib (på tre ställen)."],"e":[]},{"a":"thokna","b":"nn","c":"","d":[" = thoka. hwat är wart lif här j iordrike, wtan swasom en thukna Lg 3: 504 ."],"e":["thukna )"]},{"a":"thokne","b":"nn","c":"","d":["= thoka. " pa alla andra sidha monde engen tokne bidha " RK 2: 6615 ."],"e":[]},{"a":"thol","b":"nn","c":"","d":["1) fördragande, uthärdande. tålamod, ståndaktigt uthärdande av lidande. haff thol widh thina oglädhi Prosadikter (Karl M) 284 (tol ib (Karl M B) 325 ; thol Karl M (Ver) 98; tröst Karl M (El) 99). - Jfr othol."],"e":["tol )"]},{"a":"thol","b":"nn","c":"","d":["1) fördragande, uthärdande, förmåga att uthärda el. hålla ut. for then skuld at han wtgik oskaddir af the pinonne. konungin mykyt vndrandis swa stort thol . . . sagdhe, jak storlica vndra at i thik är lifsins ande Gr 279 . - tålamod, ståndaktigt uthärdande af lidande. i största thuli Lg 3: 516 . ","2) lidande. " thu söte ihesu . . . lät vp mit hiärta thz iak matte . . . thik thakka ok thiäna for thit mykla thol " Bir 4: 163 . ","3) tålamod, fördrag, fördragsamhet. hafua thol vm fa päninga MP 1: 339 . " duäl händena thr til wredhen är iui gångin. ty at thul ok forhuxan fylghe dyghd ok snille " KS 37 (96, 39) . " the skulo bedhas nadher mannom oc tholl aff gudhi " MB 1: 385 . " thit (Guds) dygdhelika thol (motsv. ställe " Bir 2: 265: tholamodh) hafuer mik hulpith Bir 4 . 164. ","4) tålamoda, tåligt väntande, förmåga att tåligt vänta, förmåga att gifva sig till tåls el. gifva sig ro. thet är lastr ok odyghd, huar som brådhr ok slidhzkr löper i sin mat ella dryk . . . thy at huar then wana hauer, han halda alle vitre män firi ovätughan slukara, ther huazke hauer thul ella skiäl KS 42 (109, 46) . " hwa som ä´rffwoler dagh ok nätter . . . ok hauer enkte tholl eller bidh " RK 1: 1758 . ib 2207 . - tålamod, uthållighet, tåligt väntande. goth thol giwir godhan ända GO 511 . ib 921 . - tålamod, undergifvenhet, lugn. badh hon oss hafua thol Lg 3: 517 . ","5) tillåtelse. " af gudz tillate oc tholi " Bir 2: 50 . " gudh gifwer honom thol at fresta them " Ber 180 . " gudh giuer opta sit thol the til " KS 16 (40, 17) . " var herra gaff ther til eth tool " RK 1: 253 . mik är ther til thol gifwit Bir 2: 113 . " vm thu hafdhe ther til thol fangit ib. " Bo 122 . VKR VI . ST 310 . BSH 3: 293 ( 1470) . "],"e":["tholl . ","toll BSH 3: 2393 ( 1470) . ","tool . ","thul )"]},{"a":"tholikaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["på sådant sätt, sålunda, så. at iohannes skoli tholkaledhis (taliter) döö Bo 80 . hafdhe thu tholikalehdis dömt Bir 1: 376 . ib 3: 395, 445 ."],"e":["tholkaledhis Bo 80 ; Bir 3: 395 . tholka ledhis ib 445),"]},{"a":"tholikalunda","b":"ab","c":"adv.","d":[" = tholikaledhis. han swarade them ater tolke lunde RK 2: 7963 ."],"e":["tolke lunde )"]},{"a":"tholilse","b":"nn","c":"","d":[" ? lidande. thz är som änkte. hwilket thu thol. vm thu thz rättelika vägher ok likna vidh thinna forfädhra pino oc tholilse Su 436 ."],"e":[]},{"a":"tholinmodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tålig, ståndaktig. at han haui stadhughan ok tulinmodhöghan hugh KS 45 (115, 49) . ","2) tålig, saktmodig. " war tulimodhughr i annors ordom (loquentium patiens) " KS 25 (64, 27) ."],"e":["tulinmodhughr . ","tulinmodhögher )"]},{"a":"thollika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på¨ett sätt som är möjlit el. lätt att fördraga el. uthärda. gudh matte thollicare (tolerabilius) synas j mandomenom än j guddomenom Bir 2: 297. ","2) tåligt, med tålamod. at han vmbar tholika sin forradhara Bo 175 . " at thu skuli . . . vmbära them (ɔ: dröuilse) thollica " ib 106 . " han . . tok thululica hwart eet hug " ib 82 . " toleligha lidha haardh swar " Lg 821 . MP 2: 129 . ST 119 . Bir 4: 97 . MD (S) 274 . Su 172 . - (?) tha är ren likamans qwämmelighet, wm hon j bland lastanna othama gälnizsko thollelika haldz Bir 5: 18 . ","3) fördragsamt, med ro, utan ovilja el. missnöje. thz är ekke lithen syndh, tulelegha höra bakdanthan Gers Frest 13 . - Jfr othollika."],"e":["toleligha Lg 821 . ","thollelika MP 2: 129 ; Bir 5: 18 . ","tholulika ST 119 . ","tulelika: -likare Su 172 thululica Bo 82 . ","thulliga Bir 4: 97 . ","tululiga MD (S) 274 . ","tulelegha Gers Frest 13 ),"]},{"a":"thollika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) tåligt. tha skulin j toligha lidha, oc bidha, oc ey swa önkelika latha, grata, ällir bang göra Hel män 263 . BSH 5: 52 (1505, Brask) ."],"e":["tolligha . ","toleligen )"]},{"a":"tholliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) dräglig, möjlig el. lätt att bära el. fördraga. hwa vänte ey thollicare (tolerabiliorem) vara höghfärdhena i them rika än i stafkarlenom Bo 124 . " gör hänna sorgh tholikare " ib 202 . " tholelikare är at en är onder. än flere " Su 429 . Bir 1: 215 . ","2) tålig. " wi läsom . . . aff een tululigen man " MD (S) 274 . - Jfr otholiker."],"e":["tholeliker: -likare Su 429 . ","tholuliker: -likare Bir 1: 215 . " tululigen (ack. m.) " MD (S) 274),"]},{"a":"tholning","b":"nn","c":"","d":["tålamod, förmåga att uthårda. martyres . . . hwilka hälgasta iomfrun alla owergik j sith hälgha thulomodh oc lenlika dröffuilsinna tholningh (martyres . . . quos beata virgo constantia et patientia sua exellebat) Mecht 176 ."],"e":[]},{"a":"tholomodhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) tåligt, med tålamod, ståndaktigt. tholimodhelica vmbära ginuärdhogh thing Bo 101 . johannes tholde tholimodhelica dödhin ib 82 . " i alle genuärdho . . . skalt thu thik gladhelica oc tholumodhelica hawa " ib 111 . " thula al thing gladhlika ok thulomodhlika " KL 50 . " at . . . dröfdhe (näml. skullin] thäs tholomodhoare (sannolikt för tholomodholikare) at thola syna ysäld (ut tribulati tolerarent miserias suas patientius) " Bir 2: 38 . " tolmodige led konung karl thetta " RK 2: 8517 . KS 20 (49, 21) . KL 79, 106, 07, 252 . Bo 145, 197 . Gr 277 . Bir 1: 18, 2: 123, 221, 305 . MP 1: 258 . Su 50, 416, 435, 437 . ","2) tåligt, saktmodigt, fogligt, lågmodigt. skodha . . . huru thulumodhelica han stadde hänne alt thz hon giordhe Bo 76 . huru tholemodhelica han lätir sik fanga oc binda ib 189 . gwz son talar til sina brudh hwi dröwis thu at jak thol han swa tholomodhelica som mik gabbadhe Bir 3: 339 . " war skapare vmbär nw tolomodhlika mz oss " MP 1: 14 . " thul iak mannenom tholomodlika alt til ytersta punctin " Bir 1: 194 . " kärlekx fullir ok godhir konungir ther granlika wet stadsins ondo gerninga ok thol tholomodlika them som ther byggia " ib 196 . hedhninga. hulka han (Gud)tulomodeliga lidher alt til ändan MB 2: 296 . Bo 12, 188 . Bir 1: 66, 335, 3: 129 . MP 1: 69 . - tåligt, med ro, med lugn, i stillhet. blef . . . världinna frw mz sinom son oc gambla karlenom iosep tholimodhelica mz alle ödhmiukt quar vidh iätuna Bo 4 . " han . . . bidhar tholimodhelica . . . thz som them bör framledhis göra " ib 8 . " thulumodhelica vmbära hans fran uaru " ib 94 . KL 31 . - Jfr otholomodhelika."],"e":["-licare MP 1: 69 . ","tholomodhlika Bir 1: 18 ; Su 437 . ","tholomodlika Bir 1: 194, 196 . ","tolomodhlika MP 1: 14 . ","tholumodhelica Bo 111, 188 . ","tholumodhlika Su 416, 435 tolamodhlica MP 1: 69 . ","tholemodhelica Bo 189 . ","tholimodhelica ib 4, 8, 12, 82, 101, 145 ; Gr 277 . ","tolmodige RK 2: 8517 . ","thulomodhelica Bir 2: 221 . ","tulomodhelica MP 1: 258 . ","tulomodeliga MB 2: 296 . ","thulomodhilica KL 215 . ","thulomodholika: -likast ib 31 . ","thulomodhlika ib 50, 79, 106 . ","thulumodhelica Bo 76, 94 ; KL 207, 214 . ","thulimodhilica ib 252 . ","twlimodhelika Su 50 . ","thulmodhlika KS 20 (49, 21)),"]},{"a":"tholomodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tåligt. " tholamodhuger j genwärdhu " Bil 245 . ","2) fördragsam, långmodig. " sigher han (Paulus) . . . warin thulumodhoghe til alla " Ber 50 . - Jfr otholomodhogher."],"e":["tholamodhuger . ","thulumodhogher )"]},{"a":"tholomodhogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) tålig, saktmodig. " helghe äro the som frydhsami ok tholamodhoghe äro, ffor thy the skula kallas gudhz synir j hymerike " MP 5: 9 ."],"e":["thola- )"]},{"a":"tholughet","b":"nn","c":"","d":["tålamod, långmodighet. " wij . . . gaffue hon (ɔ: Sten Sture) noghra daga frest och velle än tha ekke lyse honom och them i ban . . . hulken tokighet wij förmerkie han brukar til onde " HSH 18: 162 (1497?)."],"e":["tolighet )"]},{"a":"tholughet","b":"nn","c":"","d":["Jfr otholughet."],"e":[]},{"a":"tholughmodh","b":"nn","c":"","d":["Jfr otholughmodh."],"e":[]},{"a":"thora","b":"","c":"","d":["i kraftuttryck el. hotelse. ther är eth par aff thöm; the skule faa eth m (1000) fall vtan tiwl(!), thaara then och then, freden schal aldrich swa godh worde STb 2: 250 ( 1488) ."],"e":["thaara )"]},{"a":"thorak","b":"nn","c":"","d":["åska, åskväder. brystet j hulko anden ok hoostan vistas, thecknar vedhret j hulko storma ok thoor aken opresas SvKyrkobr (Lucid B) 135 . " ok fik han se huar en diäfful . .. grepp thän biscoppen j sin fampn . . . ok foro swa nidher aff thy bärgena som eth stort baal brinnande ok logandhe mädh swa storom dön ok bulder som största torak " MP 4: 134 . " kom eth stort toraakt oc liongeller oc slo nidher halffth tornith Cod. Linc. LIX 4:o enl Rietz s. 4. ""],"e":[]},{"a":"thordombla","b":"nn","c":"","d":["ett slags klädesplagg. lego . . . vendilo rubeam capam et rubeam thordomblo SD 3: 755 ( 1313) . Jfr kordhumbla."],"e":[]},{"a":"thordskräppa","b":"nn","c":"","d":["Anchusa officinalis Lin. Se Sdw 2: 1319."],"e":[]},{"a":"thordsmanadher","b":"","c":"","d":[" , se thorsmanadher (äv. Sdw 2: 724)."],"e":[]},{"a":"thorduna","b":"nn","c":"","d":[" = þordyn. aldra elementa striidh, som kobmer aff lyghn elder oc torduna (Cod. A thordyn 122) MB 1: (Cod. B) 537 (bör möjl. föras till þordyn). tha som vij torddönena (tonitrua) haffdho taladh syna rösther ib 2: 348."],"e":["torduna . ","torddöna )"]},{"a":"thordynslagh","b":"nn","c":"","d":["åskslag. at han (Tor) skulde . . . förtagha them liwngheldh och tordönslagh PK 225 . Jfr thordyna slagh."],"e":["tordön- )"]},{"a":"thorf","b":"","c":"","d":[" , se þarf."],"e":[]},{"a":"thorf","b":"","c":"","d":[" , se þarf."],"e":[]},{"a":"thorftelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr nödhthorftelika."],"e":[]},{"a":"thorftelikhet","b":"nn","c":"","d":["det som är behöfligt (för ngn), förnödenhet, förnödenheter. en lithin porter j gynom hwilkin brödhranna torfftelikhet (res necessaria) som är wedher oc annat slikt skal anamas Bir 4: 87 ."],"e":[]},{"a":"thorftelikhet","b":"nn","c":"","d":["2) behov, behövlighet. " forbiudher jac . . . oc bidher . . . fore mina saloga siäl nyth oc torftelikhetz skuld, at j engte rörin äller widher kännins for än mith thestamenth är wtgifuit oc fulkompnad " Svartb 131 ( 1366) . " skärmana byggias stwndom trehörnotta, stwndom fira hörnotta, stwndom som en halffwr cirkil swa som jordmonen. tilfällit oc tarfftelikheten tilsäger " PMSkr 131 . legio skal . . . halffwa mangskona lekara ey til losth, wthan til tarfftelighet. thy när som bläses j baswn märker samman skikka spetzen, när bläses j lwdh märker (o.s.v.) ib 137 . - Jfr nödh-, vidher-thoftelikhet."],"e":["toftelikhet . ","tarfftelijhet . ","tarfftelighet )"]},{"a":"thorftogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) behöfvande (ngt), hafvande behof (af ngt), i behof (af ngt). med prep. at. han var thoftoghir aat licamlicom mat til sit behof oc vppehälle (sustentaione cibi corporalis indigentem) Bo 52 . ","2) lidande brist (på ngt). med gen. the . . . bodho ther siw aar swa som pilagrima ok wtländningia fatike oc mangx thorftoghe (pauperes et egeni) Bo 14 . ","3) behöfvande, fattig. thu är thorftogha siäla nadhagiuare Bir 4: 143 . ","4) behöflig, nödig. " hon (ödmjukheten) är swa mykyt thorftogh. at vtan hona synas hwazske renlekir älla kärlekir vara dygdhe " Bo 43 . är thik thorftokt skällikhetinna lius ib 138 . - (?) thu alla siälasta thörftoghasta (för alla thörftoghasta siäla? i sådan händelse att föra till 3; jfr det under detta nom. anförda spräkprofvet) nadh gifuare Bir 4: 156 . - Jfr vidherthorftogher."],"e":["thörftogher: -oghasta Bir 4: 156.thörfftogher: -ogh StadsL Kg 16: 1. thörfftugher ib 3 . ","thorftokt Bo 138), "]},{"a":"thorftogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) behövande (ngt), i behov (av ngt). hwariom godhom manne bör aff natwrena wägna hiälpa thom som thörptugher är Prosadikter (Barl) 15 . - Jfr hiälp-, vidherthoftogher."],"e":["thörptugher )"]},{"a":"thorftoghet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vidherthoftoghet."],"e":[]},{"a":"thorngadder","b":"nn","c":"","d":["törntagg. thz synis them som the sithi mellan torn gadda MP 1: 52 . " mange blodz bäkkia nidhirflutu aff thornagaddomen owir hans änlite " Bir 2: 133 . ib 3: 136 ."],"e":[]},{"a":"thornisker","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1319."],"e":[]},{"a":"thornisker","b":"av","c":"adj.","d":["från Thorn (i Preussen). - n. tyg från Thorn. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 707. vnam tunicam thornist SD 4: 105 ( 1329) . " ipärst oc kortrist ma oc skal gyäldäs fore half mark . . . thörnist fore syu örtughä " ib 5: 637 ( 1347) ."],"e":["thornist SD 4: 105 ( 1329) ; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 707 (urk. fr. 1397). thörnist SD 5: 637 ( 1347)),"]},{"a":"thornkrona","b":"vb","c":"v.","d":["lkröna med törenekrona. thär han tornkronadhis Mecht 393 ."],"e":["torn- . ","-adhe )"]},{"a":"thornkrona","b":"nn","c":"","d":["törnekrona. " somlike sätia honom thornkronona a howdhit " Bo 181 . ib 194 . Bir 1: 34, 84, 111, 2: 133, 3: 271 . Lg 3: 86 . Jfr thorna-, thörnekrona."],"e":[]},{"a":"thornkronadher","b":"","c":"","d":["törnekrönt. hans thorn kronadha howdh Bo 181 . Jfr thornakronadher. "],"e":[]},{"a":"thornkronilse","b":"nn","c":"","d":["lkröning med törnekrona. i hudflängilsen j tornkronislen SvB 161 (omkr. 1500)."],"e":["torn- )"]},{"a":"thornkäpper","b":"nn","c":"","d":["törnkäpp, käpp af törne. laarin ok skinbenin synstis swa som twe thorn käppa (baculi spinosi) fulle mz huassasta thorngaddom Bir 3: 136 . lib 138."],"e":[]},{"a":"thornpigger","b":"nn","c":"","d":["törntagg. " aff torn pigge kronadhe the hans hoffuudh " MD 35 ."],"e":[]},{"a":"thornqvister","b":"nn","c":"","d":["törnqvist. " the som thz göra äru i bland andra . . . swa som rosen mällan thornquistana " Su 424 . ib 407 . Jfr thörneqvister."],"e":[]},{"a":"thorparahet","b":"nn","c":"","d":["ohöfviskhet, otillbörlighet. " aldre giordhe han thorpara heet " Fr 3159 ."],"e":["thorpara heet )"]},{"a":"thorpare","b":"nn","c":"","d":[" L.","3) invånare i by el. dyl.? inbyggiarana j dor oc iebblaam oc maggedo mz syna torpara (snarast felövers. av ett dorper i förlaga på Mnt.) MB 2: 71 ; jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 101."],"e":[]},{"a":"thorpare","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) torpare, den som bebor el. innehar ett torp. komo til en annan torpare byggende j skoghenom Lg 3: 541 . ","2) torp, mindre å utmark upptagen och med bostad försedd nyodling som lyder under större gård. mitt godz somawiik oc all the godz badhe landbo oc thorppara thär wnder liggia SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.).","3) under en stad lydande by. manasses han fördreff ekke bethsan oc chanath mz theris byom (viculis suis) oc inbyggiaranna j dor oc ieblaam oc maggedo mz syna torpara (ciculis suis) MB 2: 71 .","4) ss föraktlig benämning: stackare, usling. tha somaren kommer vj viliom finna huat knut torpare kan här vinna (yttrande af Norske konungen Olof om Danske konungen Knut) MD 346 . ","5) obilda el. rå. menniska, tölp. Jfr thorpara athäve."],"e":["thorpara athäve , "]},{"a":"thorpeliker","b":"av","c":"adj.","d":["torftig, simpel. prophetanna skrifft, apostlanna ok andra thäns hälga anda lönlikhetir, hwilka holdha äru j swa groffwom ok torpelikom täxth Spe. Virg. 526."],"e":[]},{"a":"thorpstadher","b":"nn","c":"","d":["torpställe, torpplats. " do et lego patriominium meum sudhra røsbergh in parochia haxhylta et vnum thorpstadh dictum kullagardh ibidem prope iacentem, cum omnibus eorum attineciis " SD NS 1: 479 ( 1405) . " iak . . . hawer giwit wazbärhga kyrkyo ok wndher prästins bordh samustads än torpstadh, som hether älskoghathorp ok är ganghit wt aff himnum, hwilkin thorpstadh iak affhändher mik ok minom arwom " ib 572 ( 1406) . - särsk. torpplats som angifves ss lydande under större gård. forscrifna godz mz . . . thorpom ok thorpstadhom qvärnom ok qwärnastadhom tomptom ok tompstadhom BYH 1: 194 ( 1385) . - Jfr thorpa stadher."],"e":[]},{"a":"thorpstadher","b":"nn","c":"","d":["torpställe, torpplats. RP 2: 338 ( 1398) . NMU 1: 134 ( 1470) . thär til (ɔ: till en gård i Vistorp) ligher en torpstadh och hether tolfholma VKJ 192 (med yngre hand). til biärkarum liggia tessin thorpstädi: primo skriffwarakulle, ödhe; masakulle, ödhe; masatorp 1 gardh; thet är ny oppthakit VKJ 125 (1447 ) ."],"e":["torp- )"]},{"a":"thorsbälgbune","b":"","c":"","d":[" then store torsbelgbune fogothen jocep FM 614 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"thorsbälghbune","b":"nn","c":"","d":["eg. namn på en runa, betecknande gyllentalet 19, i runstavens runrad. skämtsamt om (fel?) person. Jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 2 s. 1 ff. " then store torsbelgbune fogothen jocep " FMU 7: 292 ( 1514) ."],"e":["torsbelg- )"]},{"a":"thorska","b":"vb","c":"v.","d":["fånga torsk. hwilken som toskar om lördagen SO 290 . " hwilken som torskar medh annars stränger " ib 291 . ib 301, 305, 306 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"thorskare","b":"nn","c":"","d":["tröskare, tröskeman. ss tillnamn. " niclis thorskare " SJ 5 ( 1425) . ib 40 ( 1427), 41, 62 ( 1436), 94 ( 1439), 201 ( 1451). Jfr þriska, þryskiare."],"e":[]},{"a":"thorskning","b":"nn","c":"","d":["torskfångst, torskfiske. the som intet annat bruka än torskning emellan olofzmesso och michelsmässo SO 290 ."],"e":[]},{"a":"thorsmanadher","b":"nn","c":"","d":["mars månad. ä gratha karla thörsmanadha grödha (corda seum ledit cum ffores marcius edit) GO 153 . om hon 8qvesört) thags op om tordzmonadh LB 8: 44 ."],"e":["tordzmonadher . ","thördsmanadher )"]},{"a":"thorsmanadher","b":"nn","c":"","d":["mars månad. Se SDw 2: 1319 och jfr M. P:n Nilsson, Studier tilegnade Esaias Tegnér 1918 s. 173 ff., Nordisk kultur 21: 115, K. G. Ljunggren, Almanackorna oc det svenska ordförrådet 53 ff."],"e":[]},{"a":"thorster","b":"","c":"","d":[" , se þörster."],"e":[]},{"a":"thova","b":"vb","c":"v.","d":["tofva, hoptofva. " skinnit är sundir rifwit ok wllin thowat (conglobata in unum] " Bir 1: 205 . " thera (fårens) wl är thofwadh mz thräk " ib 360 ."],"e":[]},{"a":"thovan","b":"nn","c":"","d":["hoptofning; tofva, hårtofva. ey kom nakar orenlikhet owir han oc ey syntis thofwan j hans haare Bir 3 . 156. ib 2: 135 . 3: 3."],"e":[]},{"a":"thove","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["thova hatter","tooffwa- )"]},{"a":"thra","b":"nn","c":"","d":["1) längtan, åtrå, önskan. som henne stora beger är ok stora traa ok lengtan STb 4: 57 (1505).","3) tärande sjukdom, tvinsot? dvala? thär äptir flydde diewlin bort som rökir, än koklaren laa i thra eth ganzt aar Hel män 216 . Jfr älskogha thra (Sdw 2: 1104)."],"e":["traa )"]},{"a":"thra","b":"nn","c":"","d":["1) längtan. " trånad. jwtta hon fik swa mykin traa " RK 1: 598 . han hafuer til hänna swa mykla thra Fl 1138 . " huar dagh var han äpter henne ij thra " ib 234 . - längtan, åtrå, önskan. ther epther haffuer iag myken trå henne store twnge skilias i fra RK 3: (sista forts.) 5751 . trånad, tärane kärleksqval. kan jak ey hänne til hustru faa tha dö jak snart af thenna tra MD (S) 300 . ","2) qval, sorg. " aff ängxla oc mykin thraa nöddis thu i skoghin gaa " MD 160 ."],"e":["thraa . ","traa )"]},{"a":"thrabetin","b":"av","c":"adj.","d":["enträgen, envis. skalt thu thänkia thässa quinnonna dygdhe . . . hulka som varo särlica thre. förste var tron . . . the andra var böninna stadhughet ok var hon ey at enasto stadhugh. vtan än thrättin. som man pläghir kalla een akäfwin älla thrabetin Bo 112 ."],"e":[]},{"a":"thrabetlika","b":"ab","c":"adv.","d":["enträget, envist. prouerbiorum xix (fel för xxi) jmpisus procaciter obfirmat wltum suum . . . omildher man jlhärdher traabeetlegha sith änlethe GU C 20 s. 275 ."],"e":["traabeetlegha )"]},{"a":"thradher","b":"nn","c":"","d":["tråd. " j kryngla tra " Skotteb 454 (1471-72, Kämn). - ther wäxer trä ther bära wl/ somplik mz spannom trodhne (sannol. fel för spunnum tradhum) full Al 5245 f.; jfr A. Sundquist, Svenska landsmål 1946 s. 142 f. - Jfr gul-, iärn-, kopar-, mässings-, nätia-, silf-, sma(Sdw 2: 440), väghskals-tradher, ävensom trad. "],"e":["tra )","*thradha lina","trada- )","*thrads ände","trhradhz- )"]},{"a":"thradher","b":"nn","c":"","d":["tråd. " jak skal spinna henne then thraad henna bonde gitir ey slitit " Bil 707 . " alle thradene " ib 833 . " tedhe folke blodogha tradhe " ib. " mz enom vextom traadh " LB 2: 68 . Bir 1: 225 . " konungin loth . . . hwar en trot aff thöm draga (d. v. s. fullt afkläda dem) " RK 2: 294 . - koll. sidhan thz (ull. el. lin) snodis ok spanz j tradh Bil 84 . " hafuande nät i handom hulkit ey vari saman bundit aff thraadhi (de filis) vtan aff dyrasto eer " Bir 2: 6 . affnysta thradhin ib 247 . ib 4: 114 . " klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe " MB 1: 365 . swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhrin är i wänd GO 1015 . " j gamblom äwom war rom swa som litat lärift mz aldra fäghirste färgho samanwäuit mz ärlikasta thradh " Bir 1: 385 . Al 5254 . - Jfr bla-, gul´, iärn-, läripts-, noppo-, silke-, silkisthradher. "],"e":["tradh ib 225 . ","thraad Bil 707 . ","traadh LB 2: 68 . ","trot RK 2: 294 . ","tradhin Bir 4: 114 . ","thradhe MB 1: 365 . thraadhi -Bir 2: 6. pl. -ir),","thradha nysta","traadha- Bir 4: 114), "]},{"a":"thrahet","b":"nn","c":"","d":["tråndad. " tha the forstodho at jomfrw maria war föd . . . tha fingo the ena stora glädhi oc een stoor lisa aff sinne thrahet oc ängxlan " MP 3: 510 (fornskånsk text på svenskt grundlag)."],"e":[]},{"a":"thrahet","b":"nn","c":"","d":["trånad. " fik the jomfrwn swa storan länktan och traheeth äpther thäm vnga mannenom ath hon lagdhis oppa sotta siängh " JP 27 ."],"e":["traheeth )"]},{"a":"thrana","b":"vb","c":"v.","d":["2) tråna, försmäkta. llangueo . . . traana vether torffua vanskass GU C 20 (hand 2) s. 61. - tvina, lida av tvinsot. Jfr Sdw 2: 1319. - refl. thranas, 2) smkta, försmäkta, tyna bort. Jfr Sdw 2: 1319."],"e":["traana )"]},{"a":"thrana","b":"vb","c":"v.","d":["1) längta, tråna. " lenkta oc trana til hänna kärlek " Su 13 . " at the swa hetelika tranadho til gudh " Lg 3: 392 . ","2) tråna, försmäkta. " ther hafdhe en siukir man lighat oc thranat i sotta säng atta aar oc thrätighi " Bo 121 . ib 109 . " o hulkin tha var modhorinna sorgh nar hon saa han swa pinlica thrana. oc ängxlas. grata, oc döö " ib 204 . " huat staar mik nw före wtan at iak liffuandhis skuli döö, blomstrandis bort törkas, oc i minom wänasta wngdome förgamblas, oc mith i helbregdonne trana, oc siwker liggia " Su 42 . - tvina, lia af vinsot. om man forswinder eller tranar LB 7: 230 . - refl. thranas,","1) längta, tråna. " äpther honom honom länktar oc thranas min siäl " Su 66 . ","2) smäkta, försmäkta, tyna bort. wsla siälin . . . liffuandis dör oc än helbrygda warandis wanskas oc traanas (langidus effcitur) Su 352 . - Jfr bort thrana."],"e":["traana . "]},{"a":"thranadher","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tro, f. (slutet)."],"e":[]},{"a":"thranadher","b":"nn","c":"","d":["försmäktande, krankhet. hedhir giri är behändokt ont . . . görande soot af boot. ok thranadh (lanquorem) af läkedom Bo 96 ."],"e":[]},{"a":"thranan","b":"nn","c":"","d":["längrtan, trånad. " een dödhelikin tranan Spec. Virg. 429. for tranans skuld wanskas hon (själen) " ib 430 ."],"e":[]},{"a":"thranan","b":"nn","c":"","d":["1) längtan, trånad. " j thrananna daal, swasom är thennyn syrghelica ok fafängha wärldhin " MP 5: 129 . 2) försmäktande, borttynande? llangor . . . sooth taanan äller tränktan GU C 20 (hand 2) s. 61."],"e":["traanan )"]},{"a":"thrangbrystadher","b":"","c":"","d":["trångbröstad, som har trångt bröst, som har besvärad andedräkt. later han görä sik alskona supan at han warder ey trangbrystader AS 60 . swa wardhir mäniskan thrang brý oc thz hetir catarrus LB 3: 91 . ib 7: 228 ."],"e":[]},{"a":"thranghet","b":"nn","c":"","d":["1) trånghet. bildl. än människian for sins wisdoms tranghet, swa som hon ey formaa begripa aff nakrom skälom (sed humanæ scientiæ angustia sicut comprehendere ratione non valet), huru o thu war gudh skapadhe tillika ok entidh all thing SpV 474 . 2) trängsel. j traanghethenne hindra the (ɔ krigarna) sigh jnbyrdis PMskr 132."],"e":["trang- . ","traang- )"]},{"a":"thranghet","b":"nn","c":"","d":["trånghet. " thäs wägxsens tranghet " Su 145 ."],"e":[]},{"a":"thranglika","b":"ab","c":"adv.","d":["trångt. " see likamans klena limi swa thranglika häfta i tholike vidhermödho (tam arte inclusioni mancipata) " Su 404 ."],"e":[]},{"a":"thrangmal","b":"nn","c":"","d":[" = thranga mal. 1) FMU 1: 494 (1381? nyare avskr.). j sine store nöd och tranghmol STb 4: 227 ( 1511) ."],"e":["tranghmol )"]},{"a":"thrangvald","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":["trangwoldh )"]},{"a":"thrar","b":"av","c":"adj.","d":["enträgen. mz innelighe oc thrae bön Bil 962 . hon (ɔ circe) nekadhe länghe oc wille jngalwnde wnderwisa honom, hoo faderen war thelagnus war traå oc sporde jämliga syna moder om thz samma Troj 308 ."],"e":["traå )"]},{"a":"thrar","b":"av","c":"adj.","d":["Jfr enthrar."],"e":[]},{"a":"thrasot","b":"nn","c":"","d":["tvinsot. Jfr Grön, Altnord. Heilk. 108. oxi sunt morbi qui cito interficiunt vel ltranscunt fronici (för cronici) sunt qui languere faciunt traa sooth GU C 20 s. 396 ."],"e":["traa- )"]},{"a":"thrasot","b":"nn","c":"","d":["trånsjuka, tvinsot. hwar som . . . far traasoth oc mäginszlösa LB 7: 231 ."],"e":["traasoth )"]},{"a":"thrava","b":"vb","c":"v.","d":["1) taga på, gripa, vidröra. tha war mörl ower alt egipto land aff swa thiokkom skyiom at traffwa (Cod. A hanna 305) matte mz handom MB 1: (Cod. B) 554 . - taga på, vidröra, känna på. henna fadher badh hona leta om nat. oc thrawa konugxins öron MB 1: 24 . " än min fadher faar at thräwa (attrectaverit) mina händer eller min hals baran " ib 213 . " han wil thräwa hans händer bara " ib 214 . - röra, träffa. kallar the hälgha kirkia then hälgha anda gudz finger, thy at hans godhwili thrawar mangx syndogx mantz hiärta, oc stinger ther til at the kännas widh sik MB 1: 296 . ","2) känna efter, pröfva, försöka. at han säti warlika sina fötir nidhir ok thräui (attentet) ok lete j hwario fiätino vm nidhir satte fotin star stadhlika Bir 1: 312 . ","3) trefva. " mz giäld skal thu fara thrawande (palpes), vm midhian dagh, swa som blinder man i mörke " MB 1: 428 . - trefva (efter), gripa (efter). swenbarnith trawade epter modher spinom Lg 999 ."],"e":["thräwa . "]},{"a":"thrava","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 40, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvensk 150 f."],"e":[]},{"a":"thravan","b":"nn","c":"","d":["känsel. " nakot aff fäm likamans vitom, som äre syyn oc hörsl, röker, thiäuer, trauan (Cod. A hannan 42) " MB 1: (Cod. B) 531."],"e":[]},{"a":"threzker","b":"","c":"","d":[" , se thryzker."],"e":[]},{"a":"thridhiadagher","b":"nn","c":"","d":["tredje dagen i helg. Brasks Matordn 10 (om tredjedag påsk). tridie daghen (ɔ tredjedag jul) . . . gammal lhöns med riswelling ib 13 ."],"e":["tride- )"]},{"a":"thridhidel","b":"nn","c":"","d":["tredjedel. allan tridhia delin Bjärka-Säby 353 ( 1370) . thrio delin aff bärgh j refsunda soken JämtlDipl 115 ( 1371) . kärdä herr dan . . . om en trithie deel j the thäkthene DalHemb T 3: 73 (1405). at wj . . . haffuom giffuit ok wnt en tridhidel aff wort godz j . . . Svartb 334 ( 1431) . " niels törn sagdis för rätta ath han skulle bitala andirs skinnare een tridio dell i een hest innan xiiij dagha " ATb 1: l290 (1468). niclis . . . vplot staffan . . . allan trydingen j thet husit . . . huilken tridendell han ärffde medh sinom barnom j samma huss STb 3: 213 (1495); jfr hulkin tridie deel han . . . SJ 2: 265 ( 1494) ."],"e":["tridhi- Svartb 334 ( 1431)","tridie- SJ 2: 265 ( 1494) . ","tridio- ATb 1: 290 ( 1468) . thrioJämtlDipl 115 (1371). triden- STb 3: 213 ( 1445) . ","dridia- JämtlDipl 166 ( 1412) ), "]},{"a":"thridhipart","b":"nn","c":"","d":["tredjedel. " ath erchebiscopen hadhe solth nielss en trydhiepart j . . . noor DN 14: 175 (1505). ""],"e":["trydhie- )"]},{"a":"thridhiunge","b":"nn","c":"","d":["tredjedel. " dömdes oleff persson tartila ath ärffue twa lut effter syn syster mz mattis bertilson linnas och forde mattis en trediunge effter syn dotter " BtFH 1: 172 ( 1506) . "],"e":["trediunge . ","tredinge )","thridhiunga karpland","tridinge- . ","tredinge- )"]},{"a":"thriflika","b":"ab","c":"adv.","d":["med kraft; raskt, skyndsamt. fylko thrifflika äpter fyrom konungom MB 1: 181 . " iomfrwan hon ganger thrifflika (cucurrit) heem til sinna modher ib 204. tagh thina siwkdoms säng op oc gak trifficha (motsv. st. " KL 387: rasklica) hädhan ib 2: 382 ."],"e":["thrifflika . ","trifflicha )"]},{"a":"thrifnadher","b":"nn","c":"","d":["framgång, framskridande, förkovran. " iw meer i akten oc görin almennelighit gangn oc nytto än idhert eghit gangn ällir nytto thys mera sculin i wtha oc vndirsta idhra ökilse oc triffnadh i gudhi " FOVkl 216 . " at engden sigx vara gerninga kungörä gudhi ok androm englom huat är thz annat än hanom aff vaan treffnat j godho lifuerne samglädhias mz gudhi " SvKyrkobr (Lucid B) 202 ."],"e":["triffnadh . ","treffnat ) , "]},{"a":"thrifnadher","b":"nn","c":"","d":["framgång, framskridande, förkofran. " dröuilse . . . giuir idhelican trifnadh j godho " MP 1: 230 . " glädhias af thera thrimnadh j godhom gerningom " Bir 1: 24 . " til dygdha thrifnadh " ib 2: 278 . ib 1: 361. framgaar alla dygdha thrimnadhir aff siäline mz andelika idhn ok gerning ib 3: 379 . " at koma til andellikx fulkomnadz höghelikhet ok thrifnadh " Su 402 . framgång, välfärd, gagn. ther äpter ma han tröstelica wtganga til andra gagn oc thrifnadh (ad aliorum profectus) oc hiälpa them Bo 143 . " til föghis hwart eth andro ok astunda annars thrifnadh " Bir 1: 256 . til godha manna thrimnadh ok styrkilse ib 75 . " vi (änglarne) sändoms . . . til människionna thrimnadh " ib 4: 123 . ib 3: 147 . Ber 54 . " thine arma thz äru thine ämbitz män hulke som skullo vt räkkias til siälinna thrimnadh ok gagn. ok vträkkias nw til wärldinna hedhir ok nytto " Bir 1: 127 . " skulu thera ordh ey koma til siäla thrifnadh älla gagn " ib 155 . ib 2: 30, 3: 37 . LfK 175 ."],"e":["thrimnadher . ","-adh . ","-at LfK 175 ), "]},{"a":"thrifnadher","b":"nn","c":"","d":["verksamhet, idoghet, raskhet. . . . alla andra gudhz thiänista män . . .aldra trifnasta ok redhabonasta til gudhz hedher ok swa skulle thera thrifnadher wara thik til glädhi. oc thin läthi til stora sorgh SkrtUppb 34 ."],"e":[]},{"a":"thriske","b":"nn","c":"","d":["1) säd som skall tröskas. al min striske bode hwete, rog och korn Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) .","2) kvarlevor efter tröskning. - om pressade vindruvor. leggies koper skiffuor på thett träskett, aff huilko wijn är vttrycktt tå wexter på koperen fager grön fergo PMSkr 624 (senare avskr.)."],"e":["striske Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502)"]},{"a":"thriva","b":"vb","c":"v.","d":["taga på. begynnadhe qwinnan triffwa oc stryka mz sina händher all min lidhamoth Lg 3: 472 ."],"e":[]},{"a":"thriva","b":"vb","c":"v.","d":["taga på, treva. palpito . . . idkelika treffua et frequenter mouere GU C 20 s. 401 . " palpare treffua andha dragho " ib s. 402 ."],"e":["treffua- )"]},{"a":"thro","b":"nn","c":"","d":[" Jfr stenthro."],"e":[]},{"a":"thro","b":"nn","c":"","d":["Jfr stenthro."],"e":[]},{"a":"throtin","b":"","c":"","d":[" , se thrutin."],"e":[]},{"a":"throtin","b":"","c":"","d":[" , se thrutin."],"e":[]},{"a":"throtma","b":"","c":"","d":[" , se thrutma."],"e":[]},{"a":"throtma","b":"","c":"","d":[" , se thrutma."],"e":[]},{"a":"throtme","b":"","c":"","d":[" , se thrutme."],"e":[]},{"a":"throtme","b":"","c":"","d":[" , se thrutme."],"e":[]},{"a":"throtna","b":"vb","c":"v.","d":["uppgifvas af trötthet, tröttna. ther throtnadhe margher stolt man widher Al 2534 . Jfr thrötna."],"e":["-adhe )"]},{"a":"throtna","b":"vb","c":"v.","d":["tröttna. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 240 f. nar han seer nokor trothna tha thake hans anbodh oc arbedhe ena stwndh PMSkr 205 . turchion . . .. är godher them som ridha thy ridhandhe ey trotthna äller falla ib 492 . " ey kwnne han slagna j syno stridz arffwode eller trotna " Troj 130 . Jfr thrötna."],"e":["trotna . ","trotthna )"]},{"a":"throtter","b":"","c":"","d":["uttröttad, trött, matt. " hafde mannen etzynne skeliga taghit aff eeth trä han hafde alder sidhan hungrat . . . aater aff andro ok alder sidhan trotter vorden " SvKyrkobr 139 . " gyngo the som trottha waro aff slaget tiill roligen nattha hwilo " Troj 156 . " tha war achilles j stor wadhe stadder oc myket trotther " ib 177 . Jfr thrötter."],"e":["trotter . ","tratthe Troj 116 . tr¨åtthe ib 206). adj. "]},{"a":"thrugh","b":"nn","c":"","d":["1) hot. " vi rädhoms änkte thit thrugh " Bil 598 . Al 4412 . Iv 3118 . ST 20, 264 . " iak gör ey swa ey fore thrwgh ok ey fore bön " Iv 3727 . Bir 4: 151 . ","2) trug, nödgande genom hotelser. thz her erik axelsson monde stokholm faa mz liisth trugh oc byscopens wanda RK 3: 1402 . han wille swerige mz trugh ath wynne ib 3459 . ","3) förtryck, våldsam behandling. mäktughe ok wälbyrdughe herra wilia ey tula trugh ok wålzgärninga hans KS 61 (152, 67) . " thet oss vthen trwgh . . . ey vederfares kan aff eder nades embetsmen " BSH 5: 539 ( 1514) .","4) ondt tal, förtal, smädelse. hans thrwgh aktin rät änkte vätta Iv 146 ."],"e":[]},{"a":"thrugh","b":"nn","c":"","d":["1) hot. och ää huadh iak scriffuer tik til tha faar iach inthe swar wthan halffua ordh eller ondha ordh med thrwff och forsmädilse Thomas Varningsbref 6 . at swa dane tal war oss fatige men oc trug flere sinnom sagt j ögonen STb 5: 228 ( 1519) . ","2) trug, nödgande genom hotelser. niclis . . . rechte ther . . . handen pa, och the framdelis vare pigona ther godh fore vtan trvch och alla falsheet at vmgiella sin tienist aath STb 3: 213 ( 1495) . göstaff erikson oc nogre med hanum . . . ther villie draga med trugh, brand, mordt [ok] makt then menige man i rikit ib 5: 336 (1521, Kop) . the . . . bort lagdho alla löshet . . . oc drogho sigh til santh reglo hall, hwilkidh the ey til fförena göra kwnno, hwadzske mädh trwgh älla manilsom JMPs 402."],"e":[]},{"a":"thrughan","b":"nn","c":"","d":["hot. jnuecticium (fel för jnuectiuum) . . . trvghan oc straffan GU C 20 (hand 2) s. 39."],"e":["trvghan )"]},{"a":"thrughan","b":"nn","c":"","d":["hot. " tässin appollonij högfärduga ordh oc trwghan " MB 2: 254 ."],"e":[]},{"a":"thrughelika","b":"ab","c":"adv.","d":["hotfullt; hänsynslöst. " hans nades scriffuelse huilke ganske trwelige ban eder nade mich uenn vore " HSH 24: 48 ( 1516) . ib 107 ( 1517) ."],"e":["trwgelige HSH 24: 48 (1516), 107 (1517)),"]},{"a":"thrugheliker","b":"av","c":"adj.","d":["hotfull; hänsynslös. " the haskelig oc trugelic scriffuelse och breff erchebiscopen j lund hade scriffuit wor kiere höffuisman " STb 5: 158 ( 1517) ."],"e":["truge- )"]},{"a":"thrugheliker","b":"av","c":"adj.","d":["hotfull; hänsynslös. thet trwgelige orättfärduga ban eder nade mich med trvger HSH 24: 107 ( 1517) ."],"e":["trwgelig )"]},{"a":"thruthna","b":"vb","c":"v.","d":["svälla, svullna. om sidher tha throtnadhe hans liiff oc wardh swa kranker thz . . . Prosadikter (Sju vise m) 134 ."],"e":["throtna . ","-adhe )"]},{"a":"thrutin","b":"","c":"","d":["1) uppsvälld. svullen. Prosadikter (Sju vise m) 134 . - Jfr anda thrutin."],"e":["throtne ) , "]},{"a":"thrutin","b":"","c":"","d":["1) uppsväld, däst. huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes, tå wardr han giärnt trutin ok bulghin ok lyttr til sin likama KS 43 (112, 47) . - svullen. fore throtna läggia oc bolna LB 1: 98 . fore throtma (för throtna) limi ib 3: 119 . " aff trutnom öghom " ib 5: 80 . " vider trutna spina " ib 81 . " apium märke doger vidh trutma (för trutna) spinna ib. "","2) uppblåst, öfvermodig, häsnynslös, fräck? andelik dröuisle äru nar orene thanka ok throtme (för throtne; cogitationes immundæ et importnæ) ällir okuännelike dröua människiona hugh mot hänna vilia Bir 2: 30 . Jfr forthrutin."],"e":["throtin )"]},{"a":"thrutma","b":"vb","c":"v.","d":["svälla, uppsvälla. " j sama stwnd . . . wardh thu haffwandis ok trothmadhe ok bar thin son SktUppb 362. Jfr thrutna. ""],"e":[]},{"a":"thrutma","b":"vb","c":"v.","d":["svälla, uppsvälla. " the som när waro thänkto at han skule ginstan thrutma " KL 175 . " hänna quidhir var fullir oc mykyt thrutmade " Bir 3: 279 . " the skodha sina hörror ganga mz thrudhmande quidh " ib 2: 68 . Lg 3: 52 . " hon . . . thrutmadhe idhkelica swa som hon skulle barn födha " Bir 3: 199 . ib 1: 133 . " ther äpitir thrutmadhe buken, oc alt lifwit took al swella " ST 356 . " thentidh thu see allan kroppen thrwthmadhan och illa riwkande " Ber 80 . - svullna. for ath quidren trötmar och sweller LB 2: 9 . " tarane fiutu swa at öghonin ok kindrina thrutmadho " KL 358 . " hans fägherste likame thrutmadhe ok blanadhe af slaghom " Su 451 . - bildl. svälla, pösa, vara uppblåst. thera hughir thrutmar (intmescit) aff högfärdh suasom vtbläst blädhra Bir 2: 207 . " högffärdogher man . . . gaar altidh trotmande swa som tom flaska " LfK 184 . thrutma . . . af högfärdh MP 1: 263 . ib 307, 308 . Bir 2: 30 . somlica manna hiärta thrutma oc opfar aff sins hugx höghfärdh oc otholomodh ib 60 . " trumande högfärd " MP 1: 83 . - Jfr thrutna."],"e":["thrudhma . ","throtma: -ande Bir 2: 30. trotma. trötma. "]},{"a":"thrutman","b":"nn","c":"","d":["uppsvällning, svullnad. " thässe frwn . . . do bradhom dödh aff strupans thrytman (tumore) " Bir 3: 29 . " at tungan thiocknar ofmykit af thrutman älla onde vätzsko " MP 1: 264 . han (ɔ: then som vatusot hafuir) hauir . . . vtpösta thrutman ib 307 . Jfr thrutman."],"e":["thrytman )"]},{"a":"thrutme","b":"nn","c":"","d":["svullnad. " läkte han swa thz . . . alder throtmen gik bort " Prosadikter (Sju vise m) 134 . " innantil röroms ei aff högfärdhinna throthma (tumore) " SkrtUppb 43 ."],"e":["throtme )"]},{"a":"thrutme","b":"nn","c":"","d":["svullnad. " döfuir af the (för then) truma som tränge öronen " MP 1: 262 . bläsningh oc truma oc ramblan fordriuer . . . (ɔ: leustacichum) LB 5: 81 . hon (ɔ: vrtlika) fordriwer . . . lungho böldh oc trutma aff liff (ventris tumorem) ib. thäs frö stöt mz vin fordiurer trutma aff spinom ib. ib 6: 107 ."],"e":[]},{"a":"thrutna","b":"vb","c":"v.","d":[" . höghfärdhin mz hulke han är stoor j sinne asyn thrutnade (efter annan hdsrk. i texten ädnradt från thrutmande; tumidus) j wärldinna hedhir Bir 1: 348 ; jfr 407."],"e":["thruttna . "]},{"a":"thrutnan","b":"nn","c":"","d":["svullnad. " åt . . . skinnit rifna for thrutnan (i annan hdskr.) thrutman, hvilket upptagit i texten; tumore) " Bir 2: 236 ; " jfr 343. ""],"e":[]},{"a":"thrykhardher","b":"av","c":"adj.","d":[" BSH 5: 137 (1507, H. Gadh) ."],"e":["tryck- )"]},{"a":"thrykkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr utthrykkelika."],"e":[]},{"a":"thrykkiare","b":"nn","c":"","d":["Jfr boka-, nidher-thrykkiare."],"e":[]},{"a":"thrykkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f . Jfr nidher-, ut-thrykkilse."],"e":[]},{"a":"thrykkilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr for-, nidher-thrykkilse."],"e":[]},{"a":"thrykning","b":"nn","c":"","d":["Jfr for-, nidher-thrykning."],"e":[]},{"a":"thrykning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr for-, til-thrykning."],"e":[]},{"a":"thryskiare","b":"nn","c":"","d":["tröskare, tröskeman. " ingha tryskiara skuu gangha i landhena oc tryskia, wthan the willia tyäna bondhanom om sommaren " GS 40 . " enge tryskara schola tilstädhies, vthan the wilia thiena bondanom som the tröska at owir sommaren " ib 58 ( 1474) . Jfr thorskare."],"e":["tryskare )"]},{"a":"thryskiare","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*thryskiara lön?"]},{"a":"thryskning","b":"nn","c":"","d":["tröskning. som agna j kornaxom sundirkrosas j trysningh MP 1: 140 ."],"e":["trysningh )"]},{"a":"thrysta","b":"vb","c":"v.","d":["2) pressa, krama. Jfr: som mannen saman tryster viinklasana at vynet sculi ther vthrinna J Buddes b 112 . - Jfr utthrysta."],"e":["trysta . ","-er )"]},{"a":"thrysta","b":"vb","c":"v.","d":["1) trycka, krama. tagh en swerbees . . . och bryth swndher och läg begge wegna widh oc trysth fasth wiidh LB 7: 56 . " vidher sit bryst hon thrykte han ok thryste swa then dödha man " Fr 1404 . " han thrysste henne vidh sit bryst " ib 2025 . " the wänasta kynbenen . . . til hwilkom hon . . . tik swa kärlika oc opta tryste " Su 209 . hanogh oc miök skänkte han mik . . . oc iämwäl stwndhom kyste, oc i sin älskelika faam tryste ib 40 . toogh thet helga liket ok tryste hans handh som vener sin j mellan plägä Lg 3: 578 . ib 577 . - trycka, pressa. tryste thom dieflena til hopa LfK 233 . ","2) pressa, krama, utkrama. sidan hans blodh war alth aff honom trysth MDtag bethonie blad oc fänika röther oc stöt thom sma oc tryst lagin aff thom LB 7: 206 . tröst tz ginom eth lynneth kläde ib 57 . ib 3: 35 . ","3) packa. om adhran swellir wp tak blodin aff kattin eller oc then sama blodin som är wtlopin aff adhronne oc bint honom til mz rogbrödh och tryst fult mz salt LB 3: 33 ."],"e":["tröst ib 7: 57 . " trysta ib 3: 35. trystha " ib 2: 67),","thrysta sik , trycka sig, pressa sig (intill el. vid ngn). vart the syuka swa förfärät at hon bradheliga mz badhom handom grepp j fru kadrin ok starkliga sik vedher henne hult ok tryste Lg 3: 556 .","thrysta in , trycka in. tryst honum (tarmen) . . . vel in LB 7: 261 .","thrysta nidher , trycka ned, så ned (ögonen). thryst nidher thin öghon och halt ather thina syn Ber 80 . Jfr nidherthrysta.","thrysta up , trycka upp, pressa upp. om drypel faldhir nidhir . . . taki . . . bränt salt oc thryste honom ther opp mz LB 1: 97 . ib 2: 31, 3: 168 .","thrysta ut , "]},{"a":"thrystan","b":"nn","c":"","d":["tryckning. " i hennes kärästä handz tagh ok trystän " Lg 3: 578 . Jfr samthrystan."],"e":["trystän )"]},{"a":"thrystan","b":"nn","c":"","d":["tryckning. Jfr: jngen är the siel som ey j tolka samtrystän (sammanpressning) antigi myster hofudhet eller henderne . . . J Buddes b 113 ."],"e":[]},{"a":"thryta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forthryta."],"e":[]},{"a":"thryzkan","b":"nn","c":"","d":["tredska. " nogon . . . ther i gland almogen nagoth meklar eller gör tryskan hema sithia, nar jach til sigher " BSH 5: 182 (1507, H. Gadh) ."],"e":["tryskan )"]},{"a":"thryzkan","b":"nn","c":"","d":["tredska. " böte ena löduga mark sölffuer . . . fore thryskan " SO 157 ."],"e":["thryskan )"]},{"a":"thryzkhet","b":"nn","c":"","d":["tredska, vägran el. underlåtenhet att ålyda gifven föreskrift. sware han sielffuer til schaden som tz forsumet mz sino treskhet SO 195 . " then store treskhet och owelitä thenne almwge haffwer haffth " HSH 20: 56 ( 1506) ."],"e":["treskhet )"]},{"a":"thryzkordh","b":"nn","c":"","d":["spotskt el. förolämpande tal. . . . en zacer fore treskordh pa bron iij mark STb 4: 98 (1505)."],"e":["tresk- )"]},{"a":"thrädel","b":"nn","c":"","d":["tre fjärdedelar. at . . . erik . . . stodh . . . til the gaffwor som hans modhir fadir . . . gaff vp til kirkio som är tredelane i then garden . . . ATb 2: 34 ( 1474) . andres jonsson . . . loth vp . . . staffan skalma the tredelane i hwseth, som andres jonsson haffuer sielff besytthet i thet hwseth . . . v[n] dhantagin then fierde deelin, som erik laurenci egher i sama hwsith STb 1: 210 ( 1479) . SJ 2: 52 ( 1479) , 72 (1481)."],"e":["tre- )"]},{"a":"thrädha","b":"vb","c":"v.","d":["träda, införa (ngt) på en tråd el. dyl. hwo slikan riddera skal besta han skal ey trädha perlor mädhan RK 1: 920 ."],"e":[]},{"a":"thrädha","b":"vb","c":"v.","d":["1) träda, införa (ngt) på en tråd.. crisoletus . . . boradher oc thräddher pa asna taghel PMskr 466. 2) sticka. tha trädher han eth swerd i ginom honom STb 1: 396 (1482). "],"e":["*thrädha genom , sticka igenom. jak skal träda tik ginom medh eth swärd STb 1: 399 (1482)."]},{"a":"thräenfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["trefaldighet, treeninghet, det trefaldiga el. treenigna gudomsväsendet at fadhir oc son oc thän hälghe and. the ära thre i ampnith, oc en sandir gudh oc man badhe hälghe män lika the thre enfalligheet widher solena. thär thränne natwr haffwir SvKyrkobr (Lucid A) 95."],"e":["thre enfalligheet )"]},{"a":"thräfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["trefaldigt, trefaldt, på tre sätt. är iak thräfallelika hedrath af minom son Bir 1: 130 . " the pinas träfallelika " ib 174 . ib 3: 106 8på fyra ställen), 390."],"e":["thräfallelica Bir 3: 106 (på tre ställen), 390. träfallelika ib 1: 130, 174 . ","threfallelica ib 3: 106),"]},{"a":"thräfaldelikhet","b":"nn","c":"","d":["trefaldighet, treenighet, det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet. aff tesso trefaldelikhet är scriutat MP 1: 176 . " är en gudh ok tre persone ty a thera triggia är en natur, en gärningh. en vili, en ära, oc tessa helgha trefaldelikhet gömer helghe siäla ib. j the hälgho thräfallelikhet är änkte för älla sidhirmeer " Bir 3: 449 . " siongen mässo aff the hälgho thräfallelikhet " ib 476 . KL 80 . Bo 81 . Gr (Cod. D) 366 . BYH 1: 190 ( 1383) . MP 1: 128, 2: 122 . Bir 1: 367, 2: 79, 3: 337 ."],"e":["träfaldelikhet: -hetz Bir 1: 367 . ","thräfaldelikheet BYH 1: 190 ( 1333) . ","threfaldelikhet MP 2: 122 . ","trefaldelikhet ib 1: 128, 176 . ","thräfallelikhet KL 80 ; Bo 81 ; Bir 3: 377, 449, 476 ; ","-hedz ib 2: 79 . ","thräfallelikhäth Gr (Cod. D) 366), "]},{"a":"thräfalder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) tre gånger viken, tredubbel. wppa thet the mageria kan thes bäther wtdriffwas oc göras tyn läggis twäfall äller trefaal samman böydh PMskr 515. 2) tredubbel, trefaldig, av tre salg. sigh hulka miskund thu bedhis thy at thräfal (Bir träfald) miskund är Nio kap ur Bir 25 . " swa som thiäfalt (för thräfalt) reph wansamligha synderslitz " SkrtUppb 12 . klädhe iak alla mina riddara mädh thremfallom klädom, thät är threfaldh nadh ib 396 . SvB 293 (b. av 1500-t.). 3) trefaldig, treenig. thw sielffuir en gudh trefaller j personis ffadhir oc son oc then hälgha anda SvB 23 (sen. h. av 1400-t.). lib 13 (b. av 1500-t.). ib. ib 259 (omkr. 1500)."],"e":["theffalir SvB 259 (omkr. 1500) . trefaldher ib 13 (b. av 1500-t.). trefaller ib; ib 23 (sen. h. av 1400-t.). f. thräfal Nio kap ur Bir 25 . ","threfaldh SkrtUppb 396 . ","trefaal PMSkr 515 . ","threfaaldo (för -faaldo?) SvB 293 (b. av 1500-t.). pl. dat. thremfallom SkrtUppb 396 ),"]},{"a":"thräfalder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) tre gånger viken, tredubbel. sikte thz . . . genom en silkis klwt threfallan LB 1: 97 . " lima ther mz samman tre äller fira faalth läroffth " PM XLVII . ","2) tredubbel, trefaldig, af tre slag. skal iak gifwa them träfalla miskundh Bir 1: 174 . " the vidhir thorfwa träfalla miskund ib. "","3) trefaldig, treenig. " en gudh fadhir ok son oc then hälghe ande trä fallir j personis ok en j gudhdomsins natur " Bir 1: 7 . ib 82 . KL 308 . MP 1: 176 ."],"e":["trefaldhir MP 1: 176 . ","träfallir Bir 1: 82, " trä fallir " ib 7 . ","threfallan LB 1: 97 . ","träfalla Bir 1: 174 (på två st.). n. tre faalth PM XLVII ),"]},{"a":"thräfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["trefaldighet, trefaldigt förhållande. - trefaldighet, det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet. the oumskiiptheligha ok hälgha threfallugheyt SvB 272 (senare h. av 1400-t.). i the helge trefalloghetes nampn G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 61. huru scal forstaas trefaldogheten vara een gudh SvKyrkobr (Lucid b) 122 . SvKyrkobr 290 . SkrtUppb 374 . JMPs 58. tre systra bodhe samman, thiänandhis gudhi j atherhal . . . hwilkidh swa mykydh täktis the hälga trefalloghet oc jomffru maria . . . at . . . ib 418 . " wm synnodaghin aff the helgho threfaldogheyt " KTb 59 ( 1426) . - (tye) hälgha el. hälghasta thräfaldoghets dagher, Heliga Trefaldighets dag. odensdaghen epter helga trefaldogheetz dagh SD NS 3: 250 (1417, gammal avskr.) . " fore helgasta trefaldoghetz dagh " SvKyrkobr 290 . Uppspriv 20 ( 1497) . - hälgha thräfaldoghets sunnodagher, d.s. anno vero sequenti wppa hely träfallihgetz söndagh tha . . . Ser. rer. sve. I 1: 236. - the hälgha thräfaldoghet, d. s. pinxdagha, the helge trefalloghet, helge licame, om alle warffrwedagha . . . Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480). - (the) hälga thräfaldoghets aptan, aftoen el. dagen näst före Heliga Trefaldighets dag. tha skll han faste . . . the helge trefollohetz affthen SvKyrkobr 298 . ATb 3: 349 ( 1525) ."],"e":["threfaldigheyt KTb 59 ( 1426)","-hetzsens SvKyrkobr 290 . ","treffaldighet: -hetz Uppspriv 20 ( 1497) . ","trefalloghet Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480). treffalloghet JMPs 418; -hetz ib 58 ; -hetes G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61. trefollohet: -hetz SvKyrkobr 298 . ","träfallighet: -hetz Scr. rer. svec. I 1: 236), "]},{"a":"thräfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["trefaldighet, trefaldigt förhållande. jhesus christus . . . . . . tedhe sik här j thräfalloghetz liknilse (d. v. s. i trefaldig måtto) först j manz like ok swa at [han] wärdhogadhis at witia . . . sin win . . . ok thridhia at löna hanum sina godh gerninga KL 55 . - trefaldighet, det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet. the helgha trefalloghet predicadhis j gamblo laghumen MP 1: 174 . " the första mesan skal wara aff the helgha trefaldichet " SD NS 1: 73 ( 1401) . " skildir fran the hälgho threfalogheth, som är fran fadhrenom oc sonenom oc them hälgha anda " ST 64 . han (pilten) är ey döptir vtan mz the matto som qvinnor plägha döpa ey vitande the hälgho trhräfalloghetz ordh (verba Trinitatis) thy skal barnit döpas j namps (för nampn) fadhirs oc sons ok then hälgha anda Bir 3: 200 . " änglane komo mote thom ok al the hälgha thräfalloghet " ib 392 . " her steen siglar . . . i the helgetrefuloghetz nampn " RK 3: 3244 . MP 2: 81, 123 (på två st.). Bir 3: 476 . ST 163, 318 . Pa (Tung) 38 . SJ 120 ( 1443) . FH 5: 198 ( 1506) . Ber 201 . Gers Ars b 4. Su 123, 31§6. hwilke wtan atirwändo han loffua j sina hälgasta trefaldoghet ib 314 . " the aldra hälagasta trefalloghet loff " Bir 4: 55 . " skulum wii hafwa widherkänno the höxto threfalloghet " Ber 213 . " tha skal gripas the ogriplika threfalloghet ib. " ib 220 . personanna trefalloghet Su 21 ."],"e":["trefaldoghet Su 314 ; ","-hetinne ib 316 . ","thräfalloghet . ","thräfalloghhet : -hetz Bir 3: 200 ; KL 55 . ","threfalloghet Ber 213 ; ","-hetz ST 163 ; Ber 220 . ","trefalloghet MP 1: 174 ; Su 21 . ","treffalloghet: -hetz ib 123 . ","thräfaloghet MP 2: 123 . ","threfaloghet: -hetz ST 163, 318 . ","threfalogheth ib 64, 163 . ","thräfaldugheet SJ 120 ( 1443) . ","trefollughet: -hetz RK 3: 3244 . ","trefaldighet Pa (Tung) 38 . trefaldichet Sd NS 1: 73 ( 1401) . ","trefoldighet: -hetz FH 5: 198-(1506). trefallichet Gers Ars b 4), "]},{"a":"thräfoter","b":"nn","c":"","d":["trefot. " jtem xx öre for et fat jern jon hakensson fek at smidde j trifoth aff " Skotteb 425 (1468-69, Kämn)."],"e":["tri- )"]},{"a":"thrägadder","b":"","c":"","d":[" se thrätaggadher."],"e":[]},{"a":"thrägadder","b":"av","c":"adj.","d":["treuddigt. " the toko kötit mz iärn kroka tregadda (fuscinulam tridentem) wtu kätlenom " LfK 147 ."],"e":["tre- )"]},{"a":"thräggiadher","b":"","c":"","d":["tveeeggad, som har egg på tre sidor. bakdantarens twnga är treäggiat swärdh, thy at hon dräper try i sändr LfK 106 ."],"e":["tre- )"]},{"a":"thräghelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr athräghelika."],"e":[]},{"a":"thräghin","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr anthräghin."],"e":[]},{"a":"thrägrenadher","b":"","c":"","d":["tregrenad, treuddig. " syntis een blaman hauande thrägrenadhan krok (tridentem) j handinne " Bir 2: 100 ."],"e":[]},{"a":"thrägrenogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = thrägrenadher. hafuandes . . . treggrenogha järn kroka LfK 221 ."],"e":["tre- )"]},{"a":"thrähyrnotter","b":"av","c":"adj.","d":["trehörig, triangelformig, trekantig. trehörnotta foangla PM 5 ."],"e":["trehörnotter )"]},{"a":"thrähyrnotter","b":"av","c":"adj.","d":[" i trekant. sätyes tre walnyther j jordena trehörnth en span mellen hwarya PMskr 346."],"e":["trehörnotter . "]},{"a":"thräkanter","b":"av","c":"adj.","d":["trekantig, triangeformig. " axullen . . . haffwandis ändalangs gönom sigh eth fira kanth hol. äller trekanth PMskr 508. ""],"e":["tre- )"]},{"a":"thräkfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full af träck, full af smuts, smutsig. jordhn vidh väghin, hulkin opta är oren ok träkfull MP 1: 85 . KL 27 . " wti slemasta träkfulla pwtzsen " Lg 3: 275 . " aff fetom köm gangande j dya oc stänkiande thom som vmcring standa mz sinom thräkfulla stiärt " Bir 3: 214 . ib 2: 10 . Jfr thäks fulder."],"e":[]},{"a":"thräkfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av träck, full av smuts, smutsig. llutosus . . . oreen oc träkfuller GU C 20 (hand 2) s. 106."],"e":["träkfuller )"]},{"a":"thräkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["smutsig the (tankarne) kallas lutose, thräkkelike LfK 41 . "],"e":[]},{"a":"thräkker","b":"nn","c":"","d":["träck, smuts. " llutum ti träk " GU C 20 (hand 2) s. 106. Jfr gughla-, geta-, ko-, sko-, smitto-, svalu-, svina-thräkker. "],"e":["träk )","*thräkka hoper","thräkkia- )","*thräks brunder","träks- )"]},{"a":"thräkker","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["thräks fulder , "]},{"a":"thräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["träcka, gifva träck från sig. til tess hon (kon) träcker LB 7: 340 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"thräkkogher","b":"av","c":"adj.","d":["smutsig, oren. " swa som en fwghil, opfarandes w tekkoghe (lutoso), oc illa luktandes wädhre " Mecht 257 ."],"e":["trekkogher )"]},{"a":"thräkkogher","b":"av","c":"adj.","d":["smutsig, oren. " thän j träkkenom är, vadhe än träkogher " MB 2: 369 ."],"e":[]},{"a":"thräkluvin","b":"","c":"","d":["trekluven. " biffidus twe kloffuen trifidus trekloffuen " GU C 2 s. 269 ."],"e":["trekloffuen )"]},{"a":"thräkputz","b":"nn","c":"","d":["smutspöl. sölas j sinom oqämelica lusta, swa som swin j träk pudz MP 1: 65 " ffigh hon see een aldra dyupaste brwn, swa som ledhasta kräkpwtx " LfK 235 ."],"e":["träk pudz )"]},{"a":"thräköpadher","b":"","c":"","d":["försedd med tre knappar. thu skalt göra som ten girughe gör, han radher sik en treköpadhan pwngh, at (för at tha?) nakor bedhes aff honom pänig, strax känner han oppa then första knöpan, om han är wäl tillköpadher, oc swa then andra oc tridhia LfK 143 . Jfr tilköpa."],"e":["tre- )"]},{"a":"thräl","b":"nn","c":"","d":["trälande, trälarbete. stenhwggara snikkara oc skomkara / lära the ey ämbethen ganskan wäl/ thet är thera skadhe til äwighen träl PMSkr 121 ."],"e":["träl )"]},{"a":"thräla","b":"vb","c":"v.","d":["träla, vara träl, förrätta trälarbete. wy kunnom wel träla i wara dagha arffwoda bära lypta ok dragha RK 1: 1772 . " thu fordriffwer folk aff frälse sino . . . late them thräla ok thik thiäna " Al 6617 . " släpa oc träla " BtRK 344 (1490, orig.) . " the andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka " BSH 5: 226 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"thräla","b":"vb","c":"v.","d":["träla, vara träl, förrätta trälarbete. min cristelikin kirkia j hwilka iak j try oc trätighi aar träladhe (desudavi) Mecht 185 . ib 237. giorde gud han (ɔ djävulen) til een trälände smedh her j thessä verld SvKyrkobr (Lucid B) 175 . (?) the andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka BSH 5: 226 (1507, H. Gadh) möjl. i stället till þräl, m. = gå som trälar; jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 106)."],"e":["träla . ","-adhe )"]},{"a":"thrälare","b":"nn","c":"","d":["träl."],"e":["thrälara räddoghe , "]},{"a":"thrälare","b":"nn","c":"","d":["träl."],"e":["thrälara räddoghe","trälara- )","*thrälara uk","trälara ok )"]},{"a":"thrälbundin","b":"","c":"","d":["trälbunden, bunden med el. till trädom. seruilis . . . teyenacthoger oc trälbundhin GU C 20 s. 573 . manceps . . . trälbundhen fonge ib (hand 2) s. 114. the harda ok fanytto lagin som människion war til förende trälbundin vtj MP 4: 128 ."],"e":["träl- )"]},{"a":"thrälbyrdha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"thrälelina","b":"nn","c":"","d":["draglina, bogserlina? remulcum ci träelyniä (el. träelymä; för -linä?) GU C 20 s. 522 ."],"e":["träle- )"]},{"a":"thräling","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1319."],"e":[]},{"a":"thräling","b":"nn","c":"","d":["trälinna. the (qvinnorna) skulo warä her trälling (för trällinga?) och almeeningx konur Va (Cod. C) 58 ."],"e":["trälling )"]},{"a":"thrälirska","b":"nn","c":"","d":["trälinna. " gör hon sik til diäfwlsens skatskyllersko oc äwigha trällirsko " LfK 119 ."],"e":[]},{"a":"thrälliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) trälaktig. wii skulum hwadhzske lydha gudhi äller warom formannom mädh naghrom trhälighom räddogha SkrtUppb 44 ."],"e":["thräligher )"]},{"a":"thrälliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) trälbunden, stadd i träldom. älskande myklo meer trälleliko wärldinna än swa faghra brudh Bir 1: 326 . ","2) trälaktig. gudz älskelikhet vtelykke thrälliken räddogha Su 430 . Ber 10, 11, 12, 13 . LfK 38 ."],"e":["thrälkin Ber 10 (på två sts.), 12. träleken LfK 38 . ","thrälikin Ber 13 . ","thrälliken Su 430 . ","thrälike Ber 11 . dat. m. thrällika ib. " thrälika ib. ack. f. trälleliko " Bir 1: 326),"]},{"a":"thrälning","b":"nn","c":"","d":["mödosamt arbete. thet för:de godz . . . vnte . . . hustru elinn sinom kära swäger . . . för sit stora omak och swårä trälning, som han offta haffuer hafft till tinget och stempno FH 5: 171 ( 1496), nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"thrälslagh","b":"nn","c":"","d":[" ib 634 ."],"e":["trellslag )","jfr"]},{"a":"thrälyti","b":"nn","c":"","d":["treskifte, delning i tre lika stora delar. dömpdom wy . . . xl march til thrälytis fore wäldet wt at gifwa SD NS 2: 731 ( 1413) ."],"e":[]},{"a":"thränge","b":"","c":"","d":[" , trängt ställe, pas. the som fly fran fiendannas här gönom skogha oc tränge föresände speyara PMskr 158. hwilken som tröther pa ridhand. wälye sigh wth släthmarkena til stridha hwilken som tröster pa fotgangara. välye sigh bärgh oc tränge, oc the göra mäst ib 161. ib 133, 139, 183 ."],"e":["tränge )"]},{"a":"thränge","b":"nn","c":"","d":["trångt ställe, pass. ledha hären gönom tränge PM 11 ."],"e":[]},{"a":"thränkt","b":"nn","c":"","d":["trängtan, ivirg åstundan. fämpte (girighetens dotter) är een orolikhet j samwiteno oc gaar aff eno thränkt at mykit wilia affla oc haffwa SvKyrkobr 355 ."],"e":[]},{"a":"thränkta","b":"vb","c":"v.","d":["trängta, ivirgt åstunda. ath hon war siwk ok tränckted til lfindlanz j gen STb 2: 235 ( 1487) . Jf bort thränkta."],"e":[]},{"a":"thränkta","b":"vb","c":"v.","d":["trängta. " swenbarnit thränktadhe at modher spina " Bil 268 . " hwar äru badhe hedhir oc bälle. som vi madhkamantine thränktom swa mykyt äpte " Bo 36 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"thränktan","b":"nn","c":"","d":["trängtan. " twngan oc mwnnen mz enne mille tränktan oc länktan önzskade then sötasta smaken oc gudelikasta wätzskona langsamlika j sik halla (diutius tenere . . . pio conamine contendebat) " Su 204 ."],"e":[]},{"a":"thränktan","b":"nn","c":"","d":["trängtan, ivirg åstundan. llangor . . . sooth traanan äller tränktan GU C 20 (hand 2) s. 61. annwr tholkin kropsins thränktan som honom styrkte til skörheth SvKyrkobr 356 ."],"e":["tränktan )"]},{"a":"thränktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med trängtan, ifrigt. thz man thränktelika astunda Su 359 ."],"e":[]},{"a":"thrännekyns","b":"","c":"","d":[" , se kyn."],"e":[]},{"a":"thräpännings","b":"av","c":"adj.","d":["oböjl. " som har ett värde av tre penningar. en iij peningx kopperkanna STb 3: 163 (1494). ""],"e":[]},{"a":"thräske","b":"","c":"","d":[" , se thriske."],"e":[]},{"a":"thräskona","b":"","c":"","d":[" , se kon."],"e":[]},{"a":"thräskyns","b":"","c":"","d":[" , se kyn."],"e":[]},{"a":"thrästads","b":"ab","c":"adv.","d":["på tre ställen. tre städes i hildensim biskops döme PMSkr 636 (senare avskr.)."],"e":["tre städes )"]},{"a":"thrästrängdher","b":"","c":"","d":["tresträngad, sammansnodd el. hopvriden af tre strängar. thrästränkt är hwart goth reep GO 814 ."],"e":["thrästränkt ) , "]},{"a":"thrätaggadher","b":"","c":"","d":["försedd med tre taggar el. tänder. the toko kötit mz järn kroka tregadda (fel för tretaggada, så cod. Ups. C 831; fuscinulam tridentem) wtu kätlenom LfK 147 ; jfr A. Nelson, Nord. tidskr. f. bok- o. biblioteksväsen 30: 32, A. Bengtson, Ark. f. Nord. Fil. 61: 256."],"e":["tre- )"]},{"a":"thräthak","b":"nn","c":"","d":["trätak. STb 1: 444 (1462, Burspr)."],"e":["tre- )"]},{"a":"thrätighifalder","b":"av","c":"adj.","d":["trettiofaldig. " giordhe . . . somlik (näml. säd) siägtighi falla frukt ok somlik thrätighi falla " MP 2: 51 . ib 52 ."],"e":[]},{"a":"thrätighifalder","b":"av","c":"adj.","d":["trettiofaldig. thänna xxx falla fructena SpV 348 . - n. adv. hwat faar han til löna, wthan trätighi falt sinnit hwilkit . . . SpV 348 ."],"e":["trä- )"]},{"a":"thrätiughadher","b":"","c":"","d":["trifucratus tretiwgader GU C 20 s. 301 ."],"e":["tretiwgader )"]},{"a":"thrättan","b":"nn","c":"","d":["tvistande, tvist, träta. " jurgium smäligher oc träthan " GU C l20 (hand 2) s. 51."],"e":["träthan )"]},{"a":"thrättan","b":"nn","c":"","d":["tvistande, tvist, träta mz. wadelika trättan oc missämio Su 54 . " häredz syhn på eena swedh, som i trätan står emillan peeter och !SYNS_DÅLIGT? BtFH: 1: 30 (1465, nyare afskr.). ""],"e":["trätan )"]},{"a":"thrättandagher","b":"nn","c":"","d":["trettonde(dag), trettonde dag jul. nästhe syndaghin äffthir trättondagh jwla Hel män 260 . Jfr þrättande."],"e":["trätton- )"]},{"a":"thrättelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med ihållighet, ihärdigt, enträget. som thrättelica bidhia Bo 151 . Su 114 . Lg 3: 329 . - med efterhängsenhet. mz alle astundan . . . oc mz alle tholomodh är löpande til syndoghan man hetelica oc thrättelica (opportune et importane) at han maghe vmuändas Bir 2: 229 ; " jfr 3. - envist. fulfölghia the hundane thrättelica sin falso käromaal " Bo 193 . ib 182 . ","2) egensinnigt, trotsigt. " at kötit wardhe ey ofkaat älla trättelika genwärkokt mot siälinna (improbe contra aninam insolescat) " Bir 1: 310 . at ängin skuli til dyruas osmällelica älla thrättelica (improbe) at ranzaka gudz ordh ib 3: 419 . " ofta bedhis iac orlofh af minom formannom, thrättelika (nimia importunitate) och kloklika, at tala älla nakot annath göra " Ber 238 . " kötlikin thanke frestar mik at trättelika (importune) girnas mat och dryk " ib 233 . ","3) utan hänsyn, olägligt, i otid. predica thrättelica ok quämelica (importune et opportune) Bir 3: 194 . - Jfr athrättelika."],"e":[]},{"a":"thrättelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med ihållighet, ihärdigt, enträget. (?) wänth ey aater thär aff, vthan ydhkna thät än träteligha (sannolikt hörfel för enthrättelika) SkrtUppb 359 ."],"e":["träteligha )"]},{"a":"thrätteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ihärdig, enträgen. thrättelikin bön Bo 150 . Lg 3: 529 . FH 5: 33 ( 1465) . ","2) envis, obändig, egensinnig. the andre (näml. tankarne) äru violente, owerualloghe ällar trättelike LfK 42 . - Jfr gentrhrätteliker."],"e":["thrättelikin (f.) Bo 150 . ","trättelig: -ligom Lg 3: 529 . ","trätelig: -liga FH 5: 33 ( 1465)),"]},{"a":"thrätteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr enthrätteliker."],"e":[]},{"a":"thrättelikhet","b":"nn","c":"","d":["enträgenhet, efterhängsenhet. böninna thrättelikhet (importunitas) faar thz som hon bedhis Bo 100 ."],"e":[]},{"a":"thrätter","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr enthrätter."],"e":[]},{"a":"thrättilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" Jfr delo thrätilse."],"e":["trätilse )"]},{"a":"thrättin","b":"av","c":"adj.","d":["1) ihärdig, enträgen, envis. " stafkarlin var thrätthin " Bil 159 . " var hon thrättin at bidhia " Bo 111 . Bir 1: 222 . ST 289 . - ihärdig, enträgen, efterhängsen. var hon (bönen) ey at enasto stadhugh. vtan än thrättin (importuna) Bo 112 . - ihärdig, trägen. trätit oc idhkit ärwodhe windher all tingh Su 133 . ","2) envis, halsstarrig. forbannadh vari hera gäld som swa thrättin (pertinax) är Bo 203 . - envis, egensinnig. swasom biscopin war idhkelikin at raadha til bätring swa war germanus thrätin äpter sinom eghnom wilia Lg 3: 198 . - egensinnig, underlig. at sywngha ther som gratande är, thz är trätten sagha LfK 203 . - Jfr a-, en-thrättin."],"e":["thrätin Lg 3: 198),"]},{"a":"thrättin","b":"av","c":"adj.","d":["1) ihärdig, engrägen. " for thera thrätna bön gik han ater mz thom j sit palacium " Prosadikter (Barl) 94 ."],"e":["thrätna ) , "]},{"a":"thrättis brodhir","b":"nn","c":"","d":[" = thrätto brodhir. at thetta är rätha rar j mällan tordh i vilala ok hans trätis bröder FH 4: 79 ( 1462) ."],"e":["trätis- )"]},{"a":"thrättis brodhir","b":"nn","c":"","d":[" = thrätto brodhir. pouel skulte med sine tretisbröder söke theris räth i lubec STb 5: 128 ( 1516) ."],"e":["tretis- )"]},{"a":"thrättis äng","b":"nn","c":"","d":["äng om hvilken tvistas. at . . . her lönis amundzson hafdhe laghlika köpt karlela godz met the trettis ängenne FH 2: 112 ( 1438) ."],"e":[]},{"a":"thrättogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr enträttogher."],"e":[]},{"a":"thräuddadher","b":"","c":"","d":["treuddad, trespetsig. eet rädhelikit thrävddat (tricuspis) swärdh Bir 3: 425 . ib 426."],"e":[]},{"a":"thräva","b":"","c":"","d":[" , se thrava."],"e":[]},{"a":"thröfteliker","b":"av","c":"adj.","d":["hugnelig, välsignelserik? honum wil iak gifwathe thröfftelika (för thöstelika? se trösteliker 3) dagha för än han döör Lg 44 ."],"e":[]},{"a":"thröthet","b":"nn","c":"","d":["trötthet. " människionna krankheet oc wanskelikhet . . . swa som war . . . thörst oc thröthet " SvB 47 (mot sl. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"thrötman","b":"nn","c":"","d":["trötthet. wisselika maten kräffs ällir bedhis äpthir hwngirsins matto hwilan äptir trötmans matto (juxta lassitudinem) SpV 464 ."],"e":["tröt- )"]},{"a":"thrötman","b":"nn","c":"","d":["trötthet. " thz är widhertörftokt . . . at thän offtha känner thrötman (lasisiudinem incu- rat) sommykit löpr ällir ärffwoder Spec. Virg. 417. ""],"e":[]},{"a":"thrötna","b":"vb","c":"v.","d":["tröttna, mattas, uppgivas. at törkik hinason bytte thy hästin at han kom hwargin medh hanum for thy at han trötnade hästin ok han bytte hästin for thera bäzsta ATb 1: 50 ( 1455) . " han trätnade tha om syde oc formatthe ey länger mot staa " Troj 31 . ey trötnadhe han ellir nogon tiid j striid ib 77 . Jfr throtna."],"e":["trötna . ","trätna: -ade Troj 31 )"]},{"a":"thrötna","b":"vb","c":"v.","d":["tröttna, matta, uppgfvas. " thej stadenmöta thom mz bössor oc piil ther trö- nade monger som aldre vorthuil " RK 2: 8940 . trö- nade moðia didrik aff bernmest aff sin gamall saar Di 196 . Jfr throtna."],"e":["-adhe )"]},{"a":"thröttelika","b":"","c":"","d":[" , av. en takir han aat sik til at thröttelica (Cod. B trötelika 330) mödhahan (eum instulanter ad vexandum suscipit) Bo 181 ."],"e":[]},{"a":"thrötteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr othrötteliker."],"e":[]},{"a":"thröttelikhet","b":"nn","c":"","d":["trötthet. Mecht 275 ."],"e":["trötte- )"]},{"a":"thröttosamber","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr othöttosamber."],"e":[]},{"a":"thuka","b":"","c":"","d":[" , se thoka. thukhardher, se thokhardher."],"e":[]},{"a":"thukhardher","b":"","c":"","d":[" , se thokhardher."],"e":[]},{"a":"thukna","b":"","c":"","d":[" , se thokna."],"e":[]},{"a":"thul","b":"","c":"","d":[" , þula o. s. v., se thol, þola o. s. v."],"e":[]},{"a":"thum","b":"nn","c":"","d":["eg. tumme; ss måttbestämning: tum. tomptan är xxiiiɉ (23 1/2) alin lang et (1) thumbret mynnere SJ 347 ( 1468) ."],"e":[]},{"a":"thung","b":"nn","c":"","d":[],"e":["thungs rot , "]},{"a":"thunga","b":"vb","c":"v.","d":["betunga, tynga. " thet är kununglik rätvise ängin vretlika tunga medh sit wald " KS 48 (122, 52) . ib 67 (165, 73), 73 (179, 80). han . . . twngade almogen sa . . . ath tolga skatta aldre offuer them gik RK 1: (sfgn) s. 177 . - refl. thungas, tyngas, förtyngas, nedtyngas. at ey thwngins (graventur) idher hiärta af kräselike födho och drykkinskap Ber 86 . - Jfr be-, for-thunga, äfvensom thyngia."],"e":["-adhe )"]},{"a":"thunga","b":"vb","c":"v.","d":["betunga, tynga. iste afficitur iniuriis han twngas mz orääth GU C 20 s. l10. (?) post res egestas multos afflixit egestas fatighdomyn twngar (hs. twngar, möjl. felläst för twingar) manga tha godzit är fortärt ib s. 210 . "],"e":["twnga )","*thunga sik , betunga, sig, besvära sig. at thät är ekke konwnga syni sidhwänia at thwnga sik mädh nakra handa ärfwodhe til at fa sith fädhernis rike SkrtUppb 62 . - refl. lthungas, 2) plågas, pinas. än tha the äuerdeliga twngas j allom pynom ey likowäl the opnötas eller forfara vtan äuerdelica blifua j mörkreno j theres pynom SvKyrkobr 227 . - Jfr forthunga."]},{"a":"thunga","b":"nn","c":"","d":["tunga, betungande, besvärande. thet i . . . koma med nogra gode men oc möglig samling . . . til stokholm then wäg som i kunno merkie ther landit myndzt kobmer til twngo oc owilia BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.) . " för vtlenskom landit väria . . . thz tyckte them vara tunga stoor " MD 327 ."],"e":[]},{"a":"thunga twnga","b":"nn","c":"","d":["tunga, betungande, besvärande. " moles . . . twnga " GU C 20 (hand 2) s. 150."],"e":[]},{"a":"thunge","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tyngd, börda. " haa wogh mz trem fingrom ällir ophängde jordhinna twnga (molem) " SpV 516 . " thet är icke skäll, jack skall halla allan twngan " BSH 5: 233 (1508, H. Gadh) . 3) tunga, pålaga, skatt. skal ok arleka aff the sama goze göras ij gil skin til skath ok ängin mere thunge j afrade JämtlDipl 129 ( 1376) . ib. . . . frij oc fräls wara fore allom vtreesom alegningom skattom oc offuerwald gestningom och thungom som aff oss ällir rikesens raadh kunno vppa mena rikit wardha laghdä Priv o skyddsbr 177 . . . . ther medh halla vppe allan stadzsins twnga STb 1: 168 ( 1478) . " skal konungen ey til städia sina fogota . . . nogra handa aalägger skat eller beskatning hästa städer. . . gästning skiwdzfärder eller anner twnga G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 64. - (?) Vidare dömes Johan Ingvaldsson till ett års "thwngha", emedan han olagligen och utan tvingande skäl lämnat sitt gods före arrendtidens utgång Tunberg, Sv. medeltidsreg. 401 (1440). "","4) tunga, möda, vedermöda, besvär, olägenhet. än tho at thätta haffwer mik hänth nakontidh haffwa hörth, likawäl tha bidher iak tik at thu tak thz til enghin thwnga, at märkia här nakoth thär aff (hic annotari obsecro grave non sit) SpV 436 f. 6) tyngd, känsla av tyngd. fiöl vppa mik en thunge oc sömpn Hel män 175 . i sinne bön fik han en thunga vppa sik ib 234 . Jfr synda thunge."],"e":[]},{"a":"thungför","b":"av","c":"adj.","d":["tung i sina rörelser; hafvande. at hon matte mz fara swa thungför Lg 268 . " thäntidh hon war thungför oc kunde ey längir lönas " ST 512 . " tha jngik ginstan thän hälghe ande dwffwo liknilse . . . j iomfrunna siäl wmskiggiandis henne mz sälighet ok wnderlighe mz gudhz son fructhsama giordhe ok thwngföra modher mz aldra ärlighasta ok lättasta byrdhe " Mecht Upp 13."],"e":[]},{"a":"thunghet","b":"nn","c":"","d":["1) tyngd, svårhet, tryckning. dröfwilsanna twnghet Su 117 . ","2) svårhet, grofhet. " syndenna groffhet oc twnghet " LfK 4 . ","3) nedtyngdhet, bekymmer. stort tungheth i menniske synne ok stor bedröwilse Gers Frest 3 . ","4) tygnd. " om sömn. sömpsins twnghet " Su 251 ."],"e":[]},{"a":"thunghet","b":"nn","c":"","d":["1) tyngd. swasom nar silkes klädhit prydes, oc tynges mz gul oc dyrom stenom, thz engeledhis bortkastas . . . fore twnghetena skuld Mecht 216 . " swa länge siälen hon thynges j kropsins thwnghetht " ib 351 . " the äru eeth skynande lyws eller skeen oc andelige vtan licamens thunghet " SvKyrkobr (Lucid B) 135 . ey waro än bärghen i sinne twnghet skikkat (nec dum montes graui mole constiterant) JMÖ 141 . - bildl. hon (ɔ christi jomfru) lustas ekke j högfärdoghom klädabonadh hon är stadhfäst mz sidhanna thwnghet ok moglikhet (fixa gravitate morum) SpV 173 . the syndh som människian vil ey aff skrapa medh scriptamalum, hon draghir sik genstan til enne andra syndh medh synne tunghet MP 5: 142 .","2) svårhet, grovhet. " at swa stor är thänna diäfwlzlika syndenas twnghet JMPs 253. 3) nedtyngdhet, bekymmer. swasom thera qwinnor hiärta som haffuande äru mz barn, plägha offta wanskas oc giffwas aff sorghsins twnghet " Mecht 163 . " borttaghandis oc linandis war[s] hiärta thunghet, oc dröffwilse " ib 337 . 5) tunga, möda, besvär. then veluiligheet han barnomen giort . . . haffuer thöm til bestandh ok sigh sielffuan til twngheet ok slepan STb 4: 171 ( 1507) ."],"e":["twnghet )"]},{"a":"thunghördher","b":"","c":"","d":["tunghörd. MP 3: 62 (fornskånsk text på svenskt grundlag; jfr J. Brøndum-Nielsen, Fra Skaanes Senmiddealder 143)."],"e":[]},{"a":"thungleker","b":"nn","c":"","d":["tyngd. " " MB 1: 44 ."],"e":[]},{"a":"thunglika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett betungande sätt. ath the them ingen swa daan omildheth eller ow[erw]ald antigge med gestarij eller landredh här epter them swarlighe eller twnglikä ey skule ath göra BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . ","2) tungt, trögt med svårighet. the hördho thunglika (graviter) mz öromin KL 176 . ","3) svårligen, högeligen. " thina siäl . . . thunglica skadha " Bir 3: 244 . " at . . . andre (ɔ: skullin) j skärslo elde thäs thunglicare pinas " ib 467 . ib 1: 157 . " naar han . . . twngleka twingades aff sinne ängxlan " Su 183 . " hafwa thunglika syndat " Bir 1: 114 . Ber 93 . ","4) grundligt. " huru twnglika thu alt ranzsakar " Su 248 ."],"e":["-leka )"]},{"a":"thunglika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) tungt, med svårighet el. möda. tha badh thu som aldra tulugast oc tungligast SvB 98 (omkr. 1500)."],"e":["tungligast ) , "]},{"a":"thungnadher","b":"nn","c":"","d":["tyngd. spikano (för -e) vphullo allan licmans twngath (motsv. ställe Bo 201 ; thunga) Lg 3: 90 ."],"e":[]},{"a":"thungning","b":"nn","c":"","d":["Jfr forthungning."],"e":[]},{"a":"thunklädder","b":"","c":"","d":["tunnklädd. " barnet war thwn klät " Bo (Cod. B) 344 . en man. gangande barfötter thunklädder oc alzstingx hawanzlös Lg 3: 218 ."],"e":[]},{"a":"thunliker","b":"av","c":"adj.","d":["tunn. " exilis . . . tunlegin ok mager " GU C 20 s. 240 ."],"e":["tunlegin )"]},{"a":"thunna","b":"vb","c":"v.","d":["förtunna, göra tunnare el. mera lättflytande. colo . . . syla twnna rensa vth kasta ok smälta GU C 20 s. 123 ."],"e":["twnna )"]},{"a":"thunna","b":"vb","c":"v.","d":["förtunna, göra tunnare el. mera lättflytande. vm nakor vil sila älla tunna wällogx herra dryk ginom orent klädhe Bir 1: 402. - refl. thunnas, varda tunn el. insjunken, magra. han bleknar oc twnnes i kimbenen LB 7: 257 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"thura","b":"vb","c":"v.","d":["  uthärda, hålla ut. hulkin som thura älla framhallir til ändan. han vardhir heel Gr 301 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"thuran","b":"nn","c":"","d":["framhärdande, ständigt lidande. tha then väghin gangis ther ledhir til thuran i äuärdhelicom dödh Bir 4: 128 ."],"e":[]},{"a":"thurugher","b":"av","c":"adj.","d":["djärf, dristig. " främi män ok turughe " KS 82 (202, 89) . ey äru the thurughe ok diäfwe swa som godhe iddara at stridha for gudz hedhir Bir 1: 164 . ib 2: 9, 172, 3: 192 . Al 6764 . Ber 150 . Su 396 . gör han (ɔ: ondir ande) mannin thurughan mot gudhi MP 1 . 173."],"e":["thorugher Su 396 ),"]},{"a":"thurugher","b":"av","c":"adj.","d":["tålig. " nar iak saa han owirmato hetan oc thurughan (pantientem) til at thola pinona " Bir 2: 10 (möjl. att föra till föreg. ord)."],"e":[]},{"a":"thurugher","b":"av","c":"adj.","d":["djärv, dristig. o sancte augustine . . . thu war . . . twrogher mothe kättarom SvB 391 (b. av 1500-t.)."],"e":["twrogher )"]},{"a":"thurulika","b":"ab","c":"adv.","d":["djärf, dristigt. " then helghe ande syntis . . . j tungo like, ty at them han vpfylte giuir han tröst at thurulica predika gudz ordh " MP 1: 171 . hulke som oatirwändelika göra thurulika siälfwiliande mangfalda synda wranglikhetir Bir 4: (Dikt) 257. Ber 238 ."],"e":[]},{"a":"thusandafald","b":"ab","c":"adv.","d":["tusenfall, tusenfaldig, tusen gånger. i förbindelse me den komp. tha war han thusandafald renare än Solen SVKyrkobr (Lucid A) 108."],"e":[]},{"a":"thusandafalder","b":"av","c":"adj.","d":["tusenfald, tusenfaldig. " hwat ey haweir hon tha fangit meer än thusanda falt. lika vidh alt thz hon hawir forlatit for hans skuld " Bo 116 . " sädh hulkin som . . . gaff af sik hundrada falla fruct ok thusanda falla " Bir 1: 173 . " thusanda fald lön " ib 3: 398 . görande tusanda falla miscundh MP 1: 46 . " aff gambla owinsins tusand tusanda falla swikom " ib 31 ."],"e":["-falt . "]},{"a":"thusande","b":"nl","c":"räkn.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"thusandfald","b":"ab","c":"adv.","d":["1) tusenfaldt, tusenfaldigt, tusen gånger. omskiptis thusand fall a enom dagh vtan alt tall ib 7175. - i förbindelse med en komp. thz ware . . . omöghelikith . . . at . . . thässin warld all thz hon ware större thusand fall fore matte sta mot gudz wilia Al 4406 . " wi willom hälder thusand fal mz thik dö . . . än lifwa länger äpter thin dödh " ib 10469 . LfK 112 . ","2) tusenfaldt, ofantligt, öfvermåttan. the glädhias badhin thusand fald Al 8041 . ib 5272 . macedones . . . göra honum gynst thusand falle ib 826 . " han skop them nadher yfrith alla äta oc drikka thusand falla " ib 10046 ."],"e":["tusandh faaldh LfK 112 . thusand fall Al 3412, 4406, 7175 . thusand fal ib 10469 . thusand falla ib 5272, 10046 . thusand falle ib 826 . Utom LfK 112 förekommer ordet endast i rimsl.),"]},{"a":"thusandfalder","b":"av","c":"adj.","d":["tusenfald, tusenfaldig. " alla the glädhi wi (ɔ martyrerna) haffdhom aff kärlek i eldhenom oc iärnom oc thusandfall dödhom (in igne et ferro et millenis mortibus) wnnom wi tik (ɔ jungfru Maria) oc giffuom " Mecht 112 ."],"e":["-fall )"]},{"a":"thutare","b":"","c":"","d":[" , m. Jfr örna thutare (Sdw 2: 1176)."],"e":[]},{"a":"thutta","b":"vb","c":"v.","d":["göra el. binda tottar. Jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 5: 97; Medeltidsordspr. 2: 207. kärlingh tuttar äptir sinne thoskäppo GO 425 . Jfr thatter."],"e":["-ar )"]},{"a":"thuva","b":"nn","c":"","d":["tufva. " opta stiälpir litn thuwa storo lasse " Al 22 . GO 380, 1003 . " thz skeer opta ath stora waghna falla om kull störtha paa eena tuffwa ther wnder är mull och een lithen tuffwa fäller een stoor wagn nidher " RK 3: 1283, 1284 ."],"e":[]},{"a":"thuva","b":"nn","c":"","d":["tuva. " een swart orrhana vppa en gron thwe " Schlegel o. Klingspor 212 ( 1480) . Jfr lysungthuva."],"e":["thwe )"]},{"a":"thuver","b":"nn","c":"","d":["tuva. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 46. . . . swa i kaluahagan uthi en twff nordan för bastuuen liggia steenmärken uthi en twff Bergqvara 92 tuuar dicta) Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. xxi c. 45."],"e":["tuuar ) , "]},{"a":"thuvogher","b":"av","c":"adj.","d":["tufvig, uppfyld med tufvor. fakwnoger läkiare gör twfwogan kyrkiobakka PM XXVI ."],"e":[]},{"a":"thvaare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr klädha thvaare."],"e":[]},{"a":"thvaghning","b":"nn","c":"","d":["tvagning, tvättning. " llaucio . . . twäghningh " GU C 20 (hand 2) s. 68. qui bapitzatur a mortuo et iterum tangit mortuum quid proficit lauacio eius hwa som twaass aff then dödhe ok kommer vedh then döde igen hwat dogher hans twogningh ib. llocio onis twäghningh ib s. 97 ."],"e":["twäghningh . ","twogningh )"]},{"a":"thvakar","b":"nn","c":"","d":["tvättkar, tvättbäcken. rättir anghir fore syndhinna, är eth sälighit twakar MP 5: 218 ."],"e":["twa- )"]},{"a":"thval","b":"nn","c":"","d":["tvål, såpa. " hon . . . sände möiana badha fran sik äptir olio oc twaal " ST 437 . " göra saponem twaal " PM XLVI . ib XLIII. tyzdt twal LB 7: 79 ."],"e":["twaal )"]},{"a":"thval","b":"nn","c":"","d":["tvål. " nitrvm tri twaall " GU C 20 s. 356 . " tak almennelikth twal " PMSkr 387 . ib ib 399 ."],"e":["twal . ","twaall )"]},{"a":"thvalbalder","b":"nn","c":"","d":["tvålboll, tvålkula. " twaal balla til baardskärara " PM XLIII ."],"e":["twaal- )"]},{"a":"thvanadher","b":"nn","c":"","d":["tvagning. " flodhin som wtgik af karino teknar döpilsinna font. oc atirlösninna thwänadh (Cod. D) thwätnahd 394) " Gr 300 ."],"e":["thwänadher )"]},{"a":"thvang","b":"nn","c":"","d":["til tette . . gaff hinrik . . . sith gode mynne och loth sich ath nögie, ath samma gotz partass schulle medh swa dana vilkor, ath thet skulle bliffue j retzsens twangh ner thöm, som thet til partades, swa lenge han kome medh sin beuisingh STb 3: 126 ( 1493) . desse for:ne loffuede jnbere hwar sin parth vtj retzsens twangh i gen, om swa behoff gördes ib. ib 127 (1493), 327 (1497), 362 (1498). then wldh, som j retthens twangh standit haffue ib 4: 93 ( 1505) . " then bod oc bodehyre . . . skal stå j qwarstäde oc j retsins twangh " ib 5: 217 ( 1520) . - pa rätsins thvang, efter el. enligt rättens avgörande. gaff han it gode mynne til, at tet ther partades pa retzsens twang, som forrört är STb 3: 126 ( 1493) ."],"e":["twang )"]},{"a":"thvang","b":"nn","c":"","d":["tryckning, trängande.","1) betryck, trångmål, vedermöda, nöd, lidande. iak hauer husit giwit ther hauer mik nöd oc twang til driwet RK 1: 3837 . " for ofmykla thwang ok nödh skuld som han kände aff langom hwassatom värk " Bir 3: 273 . varkunna . . . honom . . . staddom i swa mykle thwang oc vidhirmödho (in tot angustiis) Bo 197 . " ey är i honom libir oc ey licammans sin som ey kände sina thwang (afficitionem) oc sina pino " ib 205 . kännande sina twang oc lidilse Su 169 . " the tarana waro ekke hwffudit til nakra twangh " Lg 3: 393 . Bo 34, 85, 104 . RK 3: 1427 . Lg 89, 668 . " stort äruodhe ok licammans thwang tok thu vppa thik " Bo 21 . " min miskund nalkas thom som hafwa kötzsins thuang ok dröuilse " Bir 2: 277 . " hwi swa starker wärker oc dödzsens twangh honom swa bradhelika owerkom " Lg 3: 315 . " störto ther dödh fore myra twang (trångmål el. nöd som vållades dem af myrorna) " Al 9400 . - lidande, qval, ångest. han matte ey längre . . . thola the thwang Iv 5364 .","2) späkning. " skal thwangin idhnas äkke til skadha. vtan mote kripsins oloflica lusta " Bo 139 . " mz fasto oc licammans thwang " ib 45 . ib 35, 47 . ","3) disciplin, tvång, tillstånd af tvång. ther äpther innan atta dagha skal hon (den nyss invigda klostersystern) j enghe twang hallas (nulla arcabitur disciplina) Bir 4: 23 . - Jfr thvange, thvanger, äfvensom thving, thvingd."],"e":["twongh RK 3: 1427), "]},{"a":"thvange","b":"nn","c":"","d":["1) tryckning, betryck, olägenhet. the thänkte lata een mwr omganga han haffuer aff daghliga storan twanga RK 1: (Albr) s. 211 . - lidande, qval, ångest. fara . . . til de käldo honum monde til langa ok han daghlika bär for thunga Iv 5370 . ","2) tvång, bruk af tvångsmedel, nödgande. skulle han for vtan twonga visselig axewol fonga RK 2 . 9197. ","3) fängelse. magnus grep han til fangha oc hafden po göxholm j twanga RK 2: 2710 ."],"e":["twonge . Ordet är anträffadt endast i rimsl.),"]},{"a":"thvanger","b":"nn","c":"","d":["vedermöda, lidande. sagdhe gudh til kononna thu skal thola margha nödh oc födha margh barn mz mykin thwang (in dolore) MB 1: 161 ."],"e":[]},{"a":"thvina","b":"vb","c":"v.","d":["tvina, förtvina, täras, förlora sin lifskraft, tyna bort. togho tha henna (den dödas) kinde til at rudhna oc ey thwina Lg 3 . 518. jak la i sotta säng ok thwinadhe i dödzsins vadha dagh fran daghi atta aar ok thrätighi KL 387 . - uppgifvas. alexander . . . bahd them ey fore räddogha twina Al 9422 . - försmäkta, vara krank, vara matt el. maktlös. at jak twinar ok forwanskas aff kärleksens hitha Lg 3: 566 . - part. pres. tynande, matt. war herra skal giwa thik . . . thwinande (deficientes) öghon MB 1: 430 . - refl. thvinas, tyna, försmäktas, dåsa. the sysla helder nakath, än the     thwinas onytte MB 1: 128 . "],"e":["thvina bort , tvina bort, vantrifvas. han twinade bort i al sintidh MD 497 . Jfr bort thvina. - Jfr thväna."]},{"a":"thvina","b":"vb","c":"v.","d":["tvina förtvina, täras, förlora sin livskfraft, tyna bort. annor dywr när nokor sy[w]kdom twingar them tha ga the länge oc dwjna oc warda swoltin PMSkr 244 . Jfr utthvina och thväna."],"e":[]},{"a":"thvinan","b":"nn","c":"","d":["borttaynande, krankhet, (tärande) sjukdom. thes mere han sik ynkädhe . . . ouer hennes longa krankdom ok twinan Lg 3: 581 . " huilkens dröfuelse ok longa twinan tu väl veth ib. ""],"e":[]},{"a":"thving","b":"nn","c":"","d":["tryckning, trängande. ","1) betryck, trångmål, vedermöda, nöd, lidande. hwi wilt . . . thu thwinga thetta salugha folk, hwi sände thu mik them til mere thwing oc til änkte frälse MB 1: 289 . " rikedoma . . . hulke mz versta twing ok sorgh forfara " MP 1: 66 . " tholde . . . dödh oc pyno oc mesta thwing " ST 185 . RK 2: 9581 . ","2) tvingande, späkning, penitens. the räddhos ther som ey var reddoghe som är litsla licamans twingh ok ärfuodhe til synda afskrapilse MP 1: 46 . Su 31 . brodhorin . . . tok sik ärwodhe oc thwing i fsto oc vaku oc bönom KL 209 . ib 301 . " jnga nadha gaffwo ällir dygdh hadhe iak ällir fik aff gudhi, wtan mz stooro ärffuode . . . mangom taarom oc mykle twingh " Lg 818 . " ey twingadho the sik thy, at the trodho sik wara wärdoga aff tholke twingh at faa mit rike " Bir 4: 36 . ","3) tukt, disciplin. " han (abboten) wardh swa hardhir mz neffst oc twing at the gato lhan ekke lidhit " ST 383 . ","4) nödgande, tvång. thz loffuade danske vtan twingh RK 1: (sfgn) s. 173 . - Jfr thving, thvang."],"e":["twinga (i rimsl.) RK 2: 9581), "]},{"a":"thvingan","b":"nn","c":"","d":["tvingande, späkning. i kroppsens twingan LfK 22 . Su 258 . Lg 3: 524, 566, 570, 572 ."],"e":[]},{"a":"thvingd","b":"nn","c":"","d":["tryckning, trängande.","1) betryck, nöd, lidande. the gladdos . . . aldra mäst thänthidh the waro thwingadhe aff hungir ok thyrst ok näkt ok daghliko ärwodhe ok fasto hopandis at fa höghelik atirlön aff gudhi for sina thwingd KL 106 ; " jfr 2. huxsins varkunnan ok barmhet j sina jamcristna thwingd ok plagho " Bir 3 . 170. huru rädhelika starka thwingd klene naturen kände Su 394 . ib 425 . ","2) tvingande, späkning, penisens. tha kroppin är i hardhe thwingd mz fasto älla siukdom KL 335 . " i alle sinne thwingd gömde sancta clara thz at hon altidh syntis i sino änlite lioff. gladh. oc blidh " ib. " ey thwingado the sik thy ath the trodho sik wara wärdogha af tholike thwingd (motsv. ställe Bir. 4: 36: twingh) ath faa mit rike vtan myna miskund " VKR 79 . Lg 3 . 204.","3) disciplin, tvång. tillstånd af tvång. thär äpter ynnen atta daga skal hon j enge thwingd hallas VKR 69 . - Jfr thvang, thving."],"e":["thwinngd Su 415 . ","thwingdh Lg 3: 204 ), "]},{"a":"thvingilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" tryckning, trängande. ","1) tryckning, ansättande. " at th all kötligx bronas twingilse ok träldom alder kende " Lg 3 . 525. - ansättande, plågande. at miskunsamber gudh skulde . . . thwingelsom (ab afficione miseri) Su 432 . ","2) vedermöda, lidande. owan widh twingilse Su 161 . ","3) tvingande, späkning. thula hardhasta ärwodhe oc kropsins thwingilse KL 204 . "],"e":["-else )","thvingilsa dagher , ","thvingilsa time , "]},{"a":"thväna","b":"vb","c":"v.","d":["tvina, förtvina, täras, förlora sin lifskraft. tilböriadhe min likame at thwäna af siukdom Su 432 . thu . . . thwänar af swylt ib 388 . " nw spörs andelika huru thera hiärta kolnar swa ok thwänar (tepescit) a läti j allo godho¨ " Bir 1: 149 . - försmäkta, tyna bort, uppgifvas. the skulo thwäna (tabescent i sinom syndom MB 1: 379 . - försmäkta, vara krank, vara matt eller maktlös. iak thwingas älla thwänar af kärlek (amore langue KL 330 . Ber 44 . - plågas, lida. sörgh ey af annars godho, thwäna (tabescas) ey af annars gangne Ber 107 . - part. pres. tynande, matt, svag, krank. hans swet klädhe fördhos ouir the som siuke varo ok thwändandum (super languidos) KL 163 . " äru andre limine vordhne vanmaktoge oc thwanande " Bir 2: 54 . " likamin bleker ok thwänande (langudium) af blodzsins vt flytilse " ib 1: 31 . ib3. 272. - trånande, försmäktande. j thes sama kärleksens sängh bidhar han thik, än nw, länktandes oc twänandes, mz wnderlika astundan Mecht. Upp. s. 339. - matt, dåsig. konst gudhelix kärlex ok räddogha hafhwer slioa folghara thwänande af läti Ber 19 . - Jfr thvina."],"e":["-ar )"]},{"a":"thväna","b":"vb","c":"v.","d":["2) tråna. " iak länktar o thwänar äpter honom " SvKyrkobr 75 . - refl. *thvänas, tvina, förtvina, försmäkta, uppgivas. min siäl til byria nw at siwkna oc thwänas SkrtUppb 102 . Jfr thvina."],"e":["-ar )"]},{"a":"thvänadher","b":"nn","c":"","d":["vanmakt. - försmäktande. wälsighnadhir wari thu, for thän thwänadh . . . som thu toldhe a korsseno SvB 77 (senar h. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"thvänadher","b":"nn","c":"","d":["vanmakt. " han hauir . . . thwänadh j limmomen " Bir 2: 114 . krankhet, sjukdom. ioram konungir . . . hulkin . . . siuknadhe af värstom thuänat (tabe) MP 2: 243 . " at thu pinas af thwänz (langorum) stiongum " Ber 124 . ib 44 ."],"e":[]},{"a":"thvänadher","b":"","c":"","d":[" , se thvanadher."],"e":[]},{"a":"thvänger","b":"nn","c":"","d":["Jfr skothvänger."],"e":[]},{"a":"thvänger","b":"","c":"","d":[" . Jfr skothvänger."],"e":[]},{"a":"thvängia","b":"nn","c":"","d":[" Jfr diska thvängia."],"e":[]},{"a":"thvära","b":"nn","c":"","d":["å som från sidan faller in i en större, biflod. riuis ipsum ampnem influentibus dictis thwerraum SD 4: 8 (1327, gammal afskr.)."],"e":["thwerra )"]},{"a":"thvärdamber","b":"nn","c":"","d":["tvärs öfver en å gjord fördämning? han hade . . . bygth en ny twerdam som skade giorde DD 1: 270 ( 1478) ."],"e":[]},{"a":"thvärfinger","b":"nn","c":"","d":["tvärfinger, fingersbredd. " tak . . . ätikkio, oc läth j eth breth glaserath kar swa ath ätikkan är fira twärfingers dywp " LB 9: 108 . läth thz myälith j glasith . . . hängiandis thz j en kätil affwan wathnith tw twär fingher ib 111 ."],"e":[]},{"a":"thvärfinger","b":"nn","c":"","d":["tvärfinger, lfingersbredd. li måttsbestämningar. klyff stobban try twärfingher nider PMSkr 327 . " när mandelstenana sätias wändis nidhe then hwasse ndhen twa föther warandis mellen hwan stenen oc fira twärfinger dywpth j jordena " ib 343 . ib 347 . leer karen . . . warj . . . tw twär fingers tiok ib 563 . klokka wm xc besmara marker wil lwara mädhan wm kringh fira twärfingher oc fäm spanna ib 570 . ib."],"e":["twär- )"]},{"a":"thvärgardher","b":"nn","c":"","d":["gärdsgård som går på tvären el. i vinkel mot en anna. at then gamble twärgadhen (för -gardhen), som malmbone haua hafft oc täpt fran gorsunga giiärdhe oc nider til sion, skal vptakas oc ypen hallas oc aldre optare mera nidersätias SD NS 3: 452 ( 1419) . halff delen aff them gardhenom, som fran twärgardhenom löper swder meth källonne ib."],"e":["twär- )"]},{"a":"thvärgata","b":"nn","c":"","d":["tvärgata. " längden aff tomtpinne widh stenhusit hon är xxx (29 1/2) alin lang up til twergatuna " SJ 83 ( 1438) . " the tompten som mällen twärgatunar ligger mot slottit ib. ""],"e":[]},{"a":"thvärgata","b":"nn","c":"","d":["tvärgata. . . gardh . . . hulken thär liggiande är mellan störia smidz gardh ok thwar gatwna KTb 54 ( 1426) . NMU 1: 142 ( 1482) . STb 5: 5 ( 1514) ."],"e":["twär- . ","twer- . ","thwar- KTb 54 ( 1426)"]},{"a":"thvärgränd","b":"nn","c":"","d":["tvärgränd. " en . . . tregardh . . . liggiendis j bachghatan nordan köpmanna ghatu vtj twergrenden twers offuer fran then allmenninx brwn . . . " STb 2: 313 ( 1488) . . . vtj huilkit huss erich klensmidh nw vtj bor ok ligger j mellen twa twergrender wester aff almenningx gatan löper ib 407 ( 1489) . ib 489 ( 1490) . SJ 2: 176 ( 1490) ."],"e":["twer- )"]},{"a":"thvärhand","b":"nn","c":"","d":["tvärhand, handsbredd. i måttsbestämningar. är thenne . . . gardir pa alna talith . . . vestir i laris skrädare gardh xij alna en twärhand minne ATb 2: 111 ( 1478) . " tak en swartan orm som är snook oc skär ena twärhand aff hoffwod delenom PMskr 281. tak stora löka . . . oc säth j jordhena ena twärhand hwan fran androm " ib 353 . master . . . xxii twär händer tiocka HSH 16: l69 (1527). "],"e":["twär- )","*thvärhands bredher","twär- )","*thvärhands högher (twär-), ","*thvärhands langer","twär- )"]},{"a":"thvärhet","b":"nn","c":"","d":["tvärhet, ovänlighet, fientlighet. " iak findr altzinthe vthan twereth ok alle kunningha mik fore klärkia och lekmen som widh tk tala " Thomas Varningsbref 4 ( 1436) ."],"e":["twer- )"]},{"a":"thvärhug","b":"nn","c":"","d":["hugg från sidan. waktha sig före skoth oc twär hwgh PMSkr 124 ."],"e":["twär- )"]},{"a":"thvärhul","b":"nn","c":"","d":["hål på tvären av ngt. twärth gönom swarffes äller bores eth större (hål) . . . sidan bores eth annath myndre hol öffwersth j knappen swa ath thet gar jn j twärholith PMSkr 508 ."],"e":["twärhol )"]},{"a":"thväriärn","b":"nn","c":"","d":["tvärjärn på ett svärd, parerstång. thwär jarnit som är mällan inna oc suärdz äggianna Bir 2: 174 ."],"e":["thwär jarn )"]},{"a":"thvärkäpper","b":"nn","c":"","d":["käpp placerad på tvären ot ngt. thär bindes the winsträn läghre pa twärkäppana som skwla them wppe halla PMSkr 317 ."],"e":["twär- )"]},{"a":"thvärsadhul","b":"nn","c":"","d":["tvärsadel, kvinnosadel. GPM 2: 140 ( 1499) ."],"e":["twärsaadel )"]},{"a":"thvärstang","b":"nn","c":"","d":["stång placerad på tvären mot ngt, tvärstång. skipes arma pa twärstängerna som halla och bära wppe frwktena aff grenommen PMSkr 317 ."],"e":["twär- )"]},{"a":"thvärträ","b":"nn","c":"","d":["tvärträ (på kors el. galge). fiughur thrä waro i korseno . . . j eno fästis stolpin nädhan. annat war stolpin. thridhia war thwär thrät Bil 89 . Bir 2: 132 . " galgen staar af twem vp rättom träm ok thwär trät är thz thridhia " ib 1: 197 ."],"e":[]},{"a":"thvärtäppa","b":"nn","c":"","d":[" haffe ena wärtäppor i ene aa som bade lösta ok wale haffwa drapeligen skada vtaff Uppl Lagmandsomb 80 (1493)."],"e":["twär- . ","twer- )","lthe"]},{"a":"thvärtäppa","b":"nn","c":"","d":["stängsel tvärs öfver en ström. tvärtäppor mellan närdhetuna och hälgöö Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 264 (urk. fr. 1455)."],"e":[]},{"a":"thvärtäppis","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr thvärtäppa. hun (ɔ en kvarnström) är nw bygdher tuertäpis VKJ 112 ."],"e":["tuertäpis )"]},{"a":"thvät","b":"nn","c":"","d":["eg. tvagning. vatten varmed ngt avtvås. sidhan thu wast kristnadh rensadh ok thwaghin . . . haffwer thu swa som idhkelica syndadht ok glömt the försto thwättinne som ran wth aff christi sidho SkrtUppb 79 ."],"e":[]},{"a":"thvätnadher","b":"nn","c":"","d":["tvagning. " flodhin som wtgik af kareno teknar döpilsonna font oc atirlösinna thwätnadh (Cod. A thwänadh 300) " Gr (Cod. D) 394 . Jfr thvanadher."],"e":[]},{"a":"thvätta","b":"vb","c":"v.","d":["tvätta, två. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 163. lihesus siälffuer bödh, at the skullo sik jnbyrdes twätta ällar twa hwar annars föther JMÖ 165 . ib. ib 169, 170 . iomfrunnas marie födzla högtidhas i dagh, huilken os twättadhe aff syndennas smitto ib 198 . twätta fethma aff klädy PMskr 409. twätta thär j thät klädy som feth är, oc sidhan twätta thät mädh renth wathn ib. "],"e":["twätta . ","-adhe )","*thvätta bort , tvätta bort. twätta kalken borth aff them (ɔ skinne) PMskr 522."]},{"a":"thvätta","b":"vb","c":"v.","d":["tvätta, två. " tok han . . . hännas likama opp aff orenasta priuthet oc twättadhe han " Lg 335 . " watnet som ran ower hans hälga händher, tha han them twättade " ib 3: 162 . " tha the twättat haffdo theras fötter " MB 2: 131 . " swa twätta the offtha thz myölith mz handommen wthtakandis gwllith " PM LI . hon pläghadhe thwätta oc klädhe twa, oc spinna for päninga ST 293 ."],"e":[]},{"a":"thvätta kona","b":"nn","c":"","d":["candidaria twätakona GU C 20 s. 71 ."],"e":["twäta- )"]},{"a":"thvättarum","b":"nn","c":"","d":["llauratorium ii twätta rwm GU C l20 (hand 2) s. 68."],"e":["twätta- )"]},{"a":"thvätter","b":"nn","c":"","d":["1) tvagning. " the som sithia anamandis twätsens tiänist, tänken at thz är herran iomfrunnas son, som them gör tiänist " JMÖ 166 . ib 174 . 3) tvätt, det som tvättas. sidha[n] läg the matheriam j eth linneth klädy, oc twätta til thäs renth wathn gangher aff twättenom PMSkr 439 . - Jfr fota thvätter."],"e":["twätter )"]},{"a":"thvättirska","b":"nn","c":"","d":["tvätterska. " lauatrix . . . twätherska " GU C 20 (hand 2) s. 68. bildl. hel människiors midhirska, oc syndennas twättirska (mediatrix honinum, abutrixque criminum) JMÖ 188 ."],"e":["twättirska . ","twätherska )"]},{"a":"thvättirska","b":"nn","c":"","d":["tvätterska. " swa som bästa thwätirska hulkin som läggir orent klädhe mällan bölghiona at thz skuli wardha renare ok hwitare af watsins rörilsom " Bir 1: 396 . " jdhrughin är sua som godh thwätirska " ib 2: 80 . ib 3: 30 . MP 1: 6 . LfK 80 ."],"e":["thwätirska Bir 1: 396, 2: 80, 3: 30 . ","twätirska MP 1: 6 . ","twätterska: -an LfK 80 ), "]},{"a":"thvätto kar","b":"nn","c":"","d":["kar att två sig i. bildl. görin ydrogha ok angir j ydhrom scriptamalom . . . thetta är thet twättokarith enne syndoghe människio tilbör ath twa sik vti aff synom syndhom MP 5: 68 f. ib 69 ."],"e":["twätto- )"]},{"a":"thydha","b":"vb","c":"v.","d":["flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc thänom tyande högth wp. merker klart väder PMskr 295. när the (ɔ bina) tya jnne stokkenom ib 302."],"e":["tya )"]},{"a":"thydha","b":"vb","c":"v.","d":["taga sin tilflykt (till), lita (till), räkan på, taga i anspråk. med prep. til. kan ey finnas j rikensens göma huarken breff eller jngedöma hwazske peninga eller smyda ther riket matte til tijda (Hadorphs uppl. tilltyde s. 184) vm thöm nöden trängde vppo RK 2: 537 . " konungen sculle til thera thienist ey mere thy . . . manscap och thienst sagde the honom vp " ib 1162 . tha torfwin i aldrigh thya til wart manskap eller tienist BtRK 105 ( 1436) . " then kärleek och förbindelse ware föräldre och wij millan rijken, danmarck och swerige giort hafwa, ther magin i fullkomblige til thy ib. j hafwin engom gifwit nogor macht yttermeer enom än androm som folckit matte thy til " ib 104 . ingen stadz weta nagott hem eller kosth eller annat till at thi FM 62 ( 1467) . - refl. thydhas, hålla sig till, hafva umgånge med. aldre skal iak (Adam) optare thydhas henne (Eva). oc ey barn mz henne affla Lg 90 ."],"e":["tijda . ","thya . ","thy . ","thi )"]},{"a":"thydhare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utthydhare."],"e":[]},{"a":"thydhe","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ilthydhe."],"e":[]},{"a":"thydheliker","b":"av","c":"adj.","d":["vänlig, umgängsam. " mannen är aff sin naturlik skipelse milder ok thyhelekur fram firi all annor wärlzlik diwr " KS 4 (8, 5) ."],"e":["-lekur )"]},{"a":"thydher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr samtydher."],"e":[]},{"a":"thydhilagha thydhiliggia","b":"vb","c":"v.","d":["hafva köttsligt beblandelse (med djur), öfva tidelag. ath han skulde tylagit med fää BtFH 1: 209 ( 1506) . ath han skulde tiltagit med hörs ib 238 ( 1507) . han skulde tilägit med hörs ib."],"e":["supin . ","tylagit BtFH 1: 209 ( 1506) . ","tiltagit ib 238 ( 1507) . tiltägit ib),"]},{"a":"thydhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr utthydhilse."],"e":[]},{"a":"thydhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utthydhilse."],"e":[]},{"a":"thydhin","b":"av","c":"adj.","d":["vänlig, inställsam. " thän skal wara thidhen som ey är kärkomen (laude fauente parum speciem cape blandiciarum) " GO 474 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 225. Jfr othydhin."],"e":["thidhen )"]},{"a":"thydhing","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utthydhning (äv. Sdw 2: 892)."],"e":[]},{"a":"thydhisker","b":"nn","c":"","d":["tysk. . . . huilken tysk som var vptagen medh magdalena STb 3: 195 (1494). oleff . . . som grepin war fore ena sölff skedh . . . han hade köpt aff en tösk, hetendes herman ib 302 ( 1496) . " then tisken skal geffue kuse jacob sine ffrakt " ib 5: 91 ( 1516) . - med art. i plural bet. dänen, jwthen, tysken och dyäkelen rädes alla dalasoken BSH 5: 273 (1508, H. Gadh) ."],"e":[]},{"a":"thydhisker","b":"nn","c":"","d":["tysk. " haffwe myn herres tysker haldet tiit och opt[a] me[ne] wndher siigh " BSH 5: 185 ( 1507) . medh tyskerner ib. " thi tisker, som i hith sendhe " FM 236 ( 1505) ."],"e":["tysker BSH 5: 185 ( 1507) . ","tisker FM 236 ( 1505) . ","tyskerner BSH 5: 185 ( 1507) ), "]},{"a":"thydhning","b":"nn","c":"","d":["tydning, tolkning. " opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning " KS 52 (131, 56) . - tydning, angifvande af hvad en sak betyder el. betecknar. vtan alla thydning maghom wi sighia, at tafflor oc laghbook gömdos the til, at folkith skulle ey glöma laghin MB 1: 492 . - Jfr utthydhning."],"e":[]},{"a":"thydhning","b":"nn","c":"","d":["2) betydelse, innebörd. jte, wenite sigher domaren christus oppa doma dagh . . . tänk thy idhkelika the ordhen oc theras tydhning, tha bliffuer thu wtan dödhelika syndh JMÖ 58 . - Jfr uttydhning."],"e":["tydhnig )"]},{"a":"thykke","b":"nn","c":"","d":["1) tycke, mening, åsikt. " j äre begärende wethe war tykkie oc radh, huat ther pa skal scriffues " FM 430 ( 1509) . ","2) tycke, behag, godtfinnande. wari thz j hans wilia oc tykkia (måhända för tykkio och i sådan händelse att föra till thykkia, f.), som offra at huru mykit han gitir ällir wil giffua Bir 4: 32 .","3) tycke, omtyckthet, sätt hvarpä ngn upptages el. omfattas. han . . . fik onda tycke (d. v. s. blef illa omtyckt) Di 21 . " aff almenoge man hade iag godh tycke " RK 3: (sista forts.) 4589 . ","4) tycke, gunst. " tw skalt . . . koma j thins herre tykke " MD (S) 305 . - tycke, kärlek. han war vänist ower alla thy monde hans tykke (d. v. s. tycke för honom) til manga falla MD (S) 305 . - Jfr mis-, o-, sam-thykke, äfvensom thokke, thykkia."],"e":["tykkie )"]},{"a":"thykke","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. samt n.? Jfr godh- (Sdw 2: 1288 f.), mis-, o-, sam-thykke, ävensom thokke, thykkia, f."],"e":[]},{"a":"thykkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["till tycke, till behag? hon thiänte them til alla mata; thykkelika hon giordhe swa, dygdhelika mz rätte tro (Cod. B, C jdhelik mz rätte tro dygdelik hon gjorde swo) Fl 1444 ."],"e":[]},{"a":"thykkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vänlig, som sker i godo. harald laurensson haffuer giort ett tykeligt och kärligt skipte medh sinom . . . brödrom SD NS 2: 532 (1412, nyare avskr.) . 2) behaglig. Jfr Sdw 2: 1320. - Jfr misthykkeliker."],"e":["tykkeliger )"]},{"a":"thykkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["behaglig. med dat. hwilka lund rätwiis människa döör ellir huru hon iordhas tha är hon gudhi thykkelik Lucidarius (Cod. Holm. 4) s. 490 (enl. uppgift af Dr. R: Geete)."],"e":[]},{"a":"thykkia","b":"nn","c":"","d":["1) tycke, behag. " hvar wil fylghia thykko ak tharf sinne " KS 7 (17, 8) . behag, godtfinnande. vari thet j hans vilia oc thykkio (beneplacito) som offra hwru mykit han giter älla vil gifua VKR 76 . ","2) behag, välbehag. " til lgudz thykkio (beneplacium) ok siälinna nytto " Bir 3: 171 . behag, belåtenhet, nöje. ängin kan twem härrom badhom sänder til thykkio thiäna Ber 256 . ","3) begär att behäga? aff ena handa manna thykkio (ex quadam placenia) Bir 3: 318 . ","4) tycke, omtyckthet. " mz alla the han omgik god tykkia aff them fik " RK 2: 6443 . ","5) gunst, ynnest. " manna hedhir ok thukke älla thyukkia (famores) " Bir 1: 314 . " ey idhna sit ämbite älla ä´ruodhe for päninga vild älla manna thykkio älla winskap (honinum favorem) " ib 317 . " nu talar hon gärna skör ordh ok the thing hon ma mz afla världina hedhir oc thykkio " ib 3: 317 . ib 1: 355, 2: 34, 140, 145, 184, 324, 3: 76, 246, 335 . the . . . hafdho myklä thykkio til (gratiam ad) alt folkit KL 135 . Jfr mis-, o-, sam-thykkia, äfvensom thokke, thykke."],"e":[]},{"a":"thykkia tykkia","b":"nn","c":"","d":["5) gunst, ynnest. han . . . är ey bestandin epter wärldena högfärdoga vmgangho eller fanytto tykkio MP 4: 151 . - i hälsningsformel. wj margareta . . . sändom . . . allom androm bondom ok bokarlom som byggia oc boo j jämptalande. wara naad. hylle. thykkio ok helso medh gudhi JämtlDipl 141 ( 1389) . ","6) åsikt. " judana . . . sporde honom til vm hans tykkio vm them tilborde skatta keysarenom " MP 4: 258 . Jfr mis-, o-, sam-thykkia."],"e":[]},{"a":"thykkian","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samthykkian."],"e":[]},{"a":"thykkiande","b":"nn","c":"","d":["Jfr godhthykkiande."],"e":[]},{"a":"thykkiare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samthykkiare."],"e":[]},{"a":"thykkiare","b":"nn","c":"","d":["Jfr samthykkiare."],"e":[]},{"a":"thykkilse","b":"nn","c":"","d":["Jfr samthykkilse."],"e":[]},{"a":"thykkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr samthykkilse."],"e":[]},{"a":"thykkin","b":"","c":"","d":[" Jfr samthykkin."],"e":[]},{"a":"thykt","b":"nn","c":"","d":["Jfr samthykt."],"e":[]},{"a":"thykt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr samthykt."],"e":[]},{"a":"thyld","b":"nn","c":"","d":["1) tålamod, ståndaktighet. fore riderskap thu öffwa kan mz thyld oc store stadhigheet MD 198 . - tålamod, ståndaktigt uthärdande af lidande. pl. mz hwarsmanz vnder. at swa gamal (man) gathe mz thöldum tholt tholikin saröka Bil 239 . ","2) förmåga att gifa sig till tåls el. gifva sig ro. bran nocicius j skiurtunne som han a bale laghe ok fin engha thyld (fick ingen ro, kunde icke berga sig): för än han klädhom skipte Bil 798 . henne enga son fik qwerka böld sa at han haffde enga töldh MD 360 . - Jfr othyld."],"e":["thöld . töldh,),"]},{"a":"thyngd","b":"nn","c":"","d":["tyngd, vikt. then tyngdh (näml. att tjugufyura osmundar tilsamman väga ett pund) wiliom wi ath hallas skal i allom bärs retthom SD 4: 748 (1340, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"thyngilse","b":"","c":"","d":[" , n. pl. el. f. Jfr forthyngilse."],"e":[]},{"a":"thyngilse","b":"nn","c":"","d":["pl:? ","1) tyngd, känsla af tyngd. hwilkin som haffuir tyngilse i sith hwffuit aff öl ellir maat LB 3: 64 . Jfr hovudhthyngilse. ","2) betryck. tha skalt thw känna thyngilse (capivitatem; en annan text har på motsvarande ställe: fa känna oc röna nödh ok plagho Bir 4: 284) " fore frälse " Bir 3: 323 ."],"e":[]},{"a":"thynninger och thynning","b":"nn","c":"","d":["tinning; i sing. " äfven ss sammanfattande benämning på båda tinningarna. hon . . . satte spiken vppa manzsens tynningh (tempus) " MB 2: 80 . saa han . . . spiken infsätan j ans tyningh b. ST 345 . twa adror som siyttya oppa tinninghen vtmz ögähän paa begyä sidher LB 6: 105 . om . . . brynen bwlnär eller aadror i twinninghen swlna ib 7: 150 . " sywdher man honum !UDDA_TECKEN?: klofflök) medh buna ok smör sina tynningh ther medh thz er goth ffor hoffuidh wärk " ib 2: 49 . sywdh polleum j olyo ok wridh pa änne eller pa tynningh siwks mantz ib 54 . " warda the (rosor) smorde om manz tyning " ib 3: 60 . " twa hwffwit i gamalt öl eller stryk tz med brent vilu om twinningen oc oppo hiessan " ib 7: 334 . " lägge thz kring om ännith oc thynningena " ib 1: 96 . " ib 7: 160, 201. - pl. tinningar. nekandis sinom eghnom (för öghom) sömpn ok sinom thyningom hwilo " Gr 324 . " bolnade man vndhir thynningionom ib 98. om . . . bryner bwlna eller adhror oppa j tynningom " ib 2: 52 . " tag polleyam siwl i olyo: läg thz vider hans änne tynningia oc vppa hiessa " ib 7: 5 . ib 2: 63, 5: 81, 7: 27, 198, 200 ."],"e":["thynning ST 345 . ","tynning LB 3: 60 . ","tynningh ib 2: 49, 54 ; MB 2: 80 (på två st.). pl. ack. tynningia LB 7: 5 tynningha ib 5: 81 . " thinninga ib. dat. thynningom " Gr 324 . ","thynninggom ib (Cod. D) 418 . ","tynningom LB 2: 52 . ","tinninghen ib 6: 105 . ","twinningen ib 7: 334 . ","twinninghen ib 150 . ","thynningena ib 1: 96 . ","tynnyngena ib 7: 160 . ","tynninghenna ib 201 . pl. ack. tynningana ib 2: 63 (på två st.). twynninghana ib 7: 27 . ","twinningerna ib 200 (på två st.). twinningenar ib 198 . ","thynningionom ib 1: 98), "]},{"a":"thynninger och thynning ack. med art. twningen stb 5 127 1516. pl. ack. thynningia prosadikter karl m 284 .","b":"nn","c":"","d":["tinning. " nw wiste roland at han monde ey länger gita lifwath. thy at hans hiärne ran ginom hans thynningia " Prosadikter (Karl M) 284 . at then döden led hade inthet blanat eller blodwite wtan it sten slag wid twningen STb 5: 127 (15169."],"e":["tynningia ib (Karl M B) 324 . tynninga KarlM (El) 99. twinningiä KarlM (Ver) 98. dat. tinningom KarlM (El) 95), "]},{"a":"thyr","b":"","c":"","d":[" , se þör."],"e":[]},{"a":"thyr","b":"","c":"","d":[" , se þör."],"e":[]},{"a":"thyrft","b":"","c":"","d":[" , se þorft."],"e":[]},{"a":"thyrster","b":"","c":"","d":[" , se þörster."],"e":[]},{"a":"thyrstogher","b":"","c":"","d":[" , se thörstogher."],"e":[]},{"a":"thyrstogher","b":"","c":"","d":[" , se thörstogher."],"e":[]},{"a":"thyste","b":"nn","c":"","d":["1) = þysta 1. henna thyste war vpfylt mz gudhelikom thankom Lg 3: 501 . " ägher . . . thyste athwaktelika haallas alt til thäs the hafua läsit gracias " VKR 60 . ","2) = þysta 2. almoghen foor mz stora tyste RK 3: 800 . ib 1008, 2046 . konungen . . . sighar aastadh mz tyste ib 1097 . Pa alla de ur Rk 3. anf. ställena förekommer ordet i rimslut."],"e":[]},{"a":"thyster","b":"av","c":"adj.","d":["1) tyst, tigande, som icke (el. fölga) talar. skulu vngara ok alle doghande män, the widh kunungz bord sitia , , , wara tyste . . . ok ey tala utan the warden åt nokro spurde KS 54 (137, 58) . " sanctus iohannes bleff tyster, enkte swarandes " Lg 667 . ST 173 . Su 141 . nw äro bröder til stempno kompna ok vilia sina ärende tala tha sculo alla brödra töste ok spaky vara . . . vtan saa at han sin ärende framförer eller han till swars kallader varder eller nager tyge bere scal SO 78 . - tyst, som icke störer el. väcker uppmärksamhet genom högljudhet el. buller. tha bödh konungen allom wara tysta (imperavit silentium) MB 2: 76 . " the varo swa thyst ij thera lata tha the ridhu fram at the strata " Iv 5627 . ","2) tyst, tystlåten, dyster. forra haffwer tw varit glader nw estw som tyster mader MD 351 . ib 364. ","3) förstummad; svag, med svagt ljud el. med svårighet framförd. hennes röth hon war aff sorgen tösth MD 72 . ","4) tyst, som är stilla el. overksam (vid ngt), som ej gör ngt (vid ngt). han sath ey ther tiil tyster RK 3 . 274. ","5) för tystand afsedd. the ordh som j talin j tystom tima (tid då tystnad skall iakttagas; tempore silentii) Bir 4: 119 . ib 5: 84, 100 .","6) tyst, ej uttalad, som man bär inom sig. j ensampna tysto astundan Bir 5: 7 . " j hiärtans tysto astundan ib. "","7) tyst, stilla, lugn, som ej låter höra af sig. j thysto vatne äru orma värste (jn limpha tacita treviora latent aconita) GO 439 . ib l68. all tingh äro nw tyste RK 3: 4032 . ib 3066 ."],"e":["töster . ","tösther )"]},{"a":"thystlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) tyst, under tystnad, utan buller, utan att väcka uppmärksamhet, obemärkt. säthiandis j stadz porthen . . . stark haal hwar the alla natthena bliffwo tysteligha (cum silentio) waknande MB 2: 119 . BSH 5: 244 ( 1508) . " stwndhom oc iak kommandhis högelika frögdhar mina kära, oc bliffuer bonandhe när hänne, än ey oppenbara, utan lönleka oc tysteleka (occulte atque latenter) swa at ganzska faa . . . kunno wndherstaa mins närwarilses lönleka nadher " Su 106 . ","2) tyst, ej högljudt, med låg el. hviskande röst. the . . . tildirfdhos ey til at ropa. vtan mz gladho hiärta taladho thystelica KL 410 . MB 2: 403 . " talade jak tässen oc annor tholken ordh tystelika widh mik siälffwa " Su 214 . KL 358 . Bo 202 . " hon . . . sagdhe thystlica mz sik siälue " ib 74 . MB 2: 162 . " valerius biscopir war blygher man ok swaradhe tyslika " Lg 471 . " läsande tystelika ena pater noster " Bir 5: 33 . " sniäldher man lee näpplika thyslika " Ber 175 ."],"e":["thystlica Bo 74 . 202; MB 2: 403 . ","thyslika Ber 174 . ","tyslika Lg 471 . ","thystelica KL 358, 410 . ","tystelika Bir 5: 33 ; Su 214 . ","tysteleka ib 106 . ","tysteligha MB 2: 119 . ","tysteliga ib 162 . ","tystelige BSH 5: 244 ( 1508) ),"]},{"a":"thystna","b":"vb","c":"v.","d":["tystna. " j ärin like eno barne som thysnar tha thy giffs et äple Prosadikter (Sju vise m B) 207. om thän tystnar som forswara skal " SpV 131 ."],"e":["tystna . ","thysna )"]},{"a":"thystna","b":"vb","c":"v.","d":["tystna. " thystnadho the diurin " Pa 16 . englane tysnade i then thima MD 23 . Ansg 181 . VKR XI . MB 2: 157, 168 . Lg 70 . " thwngan tysande " Su 204 . huru tysnade the ömkelika rösten ib 141 . " o roop oc skrii äwerdelika lywdande oc aldrig tysnandhe " ib 132 . - upphöra (med ngt som innbebär frambringandet af ljud); upphöra el. underlåta (att tala). priaren ok hans bröder . . . tysnedhe aff theres lesningh LfK 256 . " än nw her om at tala tyysna twngan (sileat nunc de hox loqui linqua) " Su 55 ."],"e":["thysna: -ado Lg 70 . ","tysna: -ade MD 23 ; Su 141, 204 ; ","-ado MB 2: 157 ; ","-andhe Su 132 ; ","-edhe LfK 256 . tyysna. "]},{"a":"thäfia","b":"vb","c":"v.","d":["1) smaka, genom smaksinnet förnimma. bildl. salt teknar gudhlika konst oc snille, som thäwiar hwath got eller ilt MB 1: 480 . ","2) smaka, vacka smaförnimmelse, göra intryck på smaksinnet. manna war . . . swa täfuiande (Cod. A smakande 324) aff sik siälwo, som renasta hwetebrödh mz honigh MB 1: (Cod. B) 559 . thz (blod och ister) är mwn tökt, oc thäfwiar sötelika ib (Cod. A) 477 . thenne (näml. maten) thäwiadhe äpter thera wilia ib 390 . med dat. thz !UDDA_TECKEN?: manna) thäwiadhe hwariom manne swa som them mater han lyste tha til MB 1: 390 . ib 391, (Cod. B) 539 (på två st.). - Jfr thäva."],"e":["täffla: -ade MB 1: (Cod. B) 539 (på) två st.). ","thäwia: -ar ib (Cod. A) 480 ; -adhe ib 390 (på två st.). ","thäfwia: -adhe ib 391 ; ","-ar ib 477 . ","täffuia: -ande ib (Cod. B) 559 . "]},{"a":"thäflös","b":"av","c":"adj.","d":["smaklös, utan smak, fadd. aldrik ma herra abote kaku ätä fore thy at hon är töflös AS 59 ."],"e":[]},{"a":"thäghne","b":"nn","c":"","d":["= þäghn. en gamal riddare ful godh thägne Al 833 . " thu äst en ädhla thägne ib 10415. the . . . stungo ther dödh margh godh thäghna " ib 9276 . " han (Alexander) haffwr marghin riddara ater lakt oc mist marghin otalik thäghna " ib 8507 ."],"e":[]},{"a":"thäkan","b":"nn","c":"","d":[" SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). vnum supelectile dictum thekan ib. " tapetum meum blaium cum 1 thækan " ib. " vnum thækan de albo et bruneto " ib 6: 21 ( 1348) . " eth thäkan oc eth par lenlakan ib " NS 1 . 514 ( 1405). en röt arnest täghen FM 76 (1483, daniserande). iij täghen mot gwlsynd ib. " eth täghen met lerit opwnner " ib. " iiij gamle täghen " ib. " ij eengelst täghen ib. ij fyndzxske täghen ib. HSh 19: 165 (1506). gifuer jak til sancti laurencij altae eth täkän " FH 6: 25 ( 1451) . gifuer iak . . . til sancti henrix graff i nosis eth täkän ib 39 ( 1453) . ib 42 ( 1455), 357 ( 1449). öfverhölgdes grafsteenen med eth dyrt täkin, uppa huilko besänkt var sanctæ catharinæ beläte TK 269 . " vi spreddo eth storth täkon (pallium) vppa iordhena " MB 2: 95 . SD 4: 622 ( 1338), 6: 233 ( 1350), NS 1: 678 ( 1407) . Jfr gulgulskins-, mardhskins-, ryza-, silke-thäkan."],"e":["thäkän SD 4: 622 ( 1338) . ","täkän . ","thäken SD 6: 233 ( 1350) . " täghen (i daniserande text). täkon. täkin. täken " FH 6: 42 ( 1445)), "]},{"a":"thäkan","b":"nn","c":"","d":["täcke, matta. Dessutom medför dottren en säng med "wndhebolster", hofdhabolster", "thäpidh", "thäkan" och ett par "lakan" RP 2: 273 ( 1394) . " tesse skattadhe iapp karsons panta . . . eth täkarne for xij öre " ATb 1: 249 ( 1466) . archangeli fördho fram eth wänasta täkan, mz hwilko the holdo badhe härran oc modherna Mecht 175 . vnum coopertorium altaris, dictum täkin Svartb 584 ( 1515) . " ix hyginde xviij täpedhe jtem viij täkin " Kumla kyrkas rb 117 (1524?; i uppräkning av kyrkoinventarier). Jfr gulskins-, vaggo-thäkan."],"e":["jfr ib 362 . täkin Kumla lkyrkas rb 117 (1524?), ","*thäkane (täkarne), "]},{"a":"thäkhet","b":"nn","c":"","d":["1) behag, tillfredsställese. behag, gunst. favor populi almogans tekheet at alle ltik älskä J BNuddw b 164."],"e":["tekheet )"]},{"a":"thäkhet","b":"nn","c":"","d":["1) behag, tillfredsställelse. " för fflere manna täkhet (propter multorum gratiam) anamom wi thzta ärffuode " MB 2: 285 . ","2) tack, tacksägelse. wälsignilse, clarhet, wislomber oc täkhet . . . wari warom gudh Su 143 ."],"e":[]},{"a":"thäkka","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forthäkka."],"e":[]},{"a":"thäkkan","b":"nn","c":"","d":[" = þakkan. swa skal hon alla gaffuor ater wända j thera wphoff som är ihesu christi hälgasta hiärta j hans skynioghetz foreningh, oc innerlika täkkan (cum gratiarum actione) Mecht 221 ."],"e":["täkkan )"]},{"a":"thäkke","b":"nn","c":"","d":[" Jfr ivirthäkkie och äptirhäkke (äv. Sdw 2: 1142)."],"e":[]},{"a":"thäkke","b":"nn","c":"","d":["Jfr forthäkke."],"e":[]},{"a":"thäkke","b":"nn","c":"","d":["behag, tillfredsställdhet. - taka til thäkkes, finna behag i, finna sig i. at war herre vildhe thet ey städhia, ällirt til täkkis taka, ath nokor loffuar (o.s.v.) MP 5: 28 ."],"e":["täkke )"]},{"a":"thäkkelikhet","b":"nn","c":"","d":["2) tacksamhet. " tha hon mz mille thäkkelighet (gratutudine), wndradhe wppa swa stora gudhz mildhetz wärdhoghet sagde härran gudh til henna . . . " Mecht 44 . ib 157. tässe gudligx mildhetz största wärdelighet, oc gaffuo anamandis mz jnnersta hiärtans täkkelighet (gratitudine) ib 257 . ib 301 . - Jfr othäkkelikhet. "],"e":["täkke- . ","-lighet )"]},{"a":"thäkkelikhet","b":"nn","c":"","d":["det som är (Gud) behagligt, det som förvärfvar (Guds) välbehag? the giordhe gudi stora täkkelikhet, bade j tyond oc offre JP 123 . Jfr otäkkelikhet."],"e":[]},{"a":"thäkkesamber","b":"av","c":"adj.","d":["behaglig, som behagar. hector hector meg är myket täkkesampt ath jac seer tiig owänktan nw, äpter jac aldrig kwnne förra faa see tig wthan altiid wänktan än ware thz megh myket tänkesamligaren om jac kwnne dräpa tiig mäd myna händer raskelige som jac önskar oc astwndar Troj 165 . " ty bliffwe thz eder täkkesampt oc anameliget (placent) . . . ath j halle edert härliga rykte wid makt " ib 210 . - behaglig, angenäm. then dag war saa wäll grecomen täkkesam som troyanis ath the fyngo nagot hwila sig aa bada sydor aff örlig oc krij Troj 164 ."],"e":["täkke- )"]},{"a":"thäkkesamliker","b":"av","c":"adj.","d":["behaglig, som behagar. Troj 165 (se ovan under thäkkesamber)."],"e":["täkkesamligaren ) , "]},{"a":"thäkkiare","b":"nn","c":"","d":[" " archiector vel architectus ti täkkiare ok mester man " GU C 20 s. 33 . sartitector . . . et sartitectus qui tecta sartit täkkiare ib 8 . 545. Jfr tornthäkkiare."],"e":["täkkiare )"]},{"a":"thäkkilse","b":"nn","c":"","d":[],"e":["thäkkilsa man"]},{"a":"thäknadher","b":"nn","c":"","d":["1) behagande, behag. han skal offra gudhi fadhere alla sina astundan . . . tha wpfara hans astundan, oc gärninga til min fadher, j sama täknadh (acceptatione), thz är, at the wardha swa tekkelika aff honom anamadha, swa som mina Mecht 256 . huru mannen skal liffua äpther gudz wilia oc täknath ib 259 . " thy tillagdhe jak thänna gaffwor, skikkande äptir thäns hälga anda teknadh ok höffwo (ad libitum divini scriptoris ordinata) " SpV 546 . " nödhoghir vildhe han ok tala them alt offmykit j vildh ällir täknath " MP 5: 137 . " hwat kan jak thik til thäknadha göra for thätta SkrtUpb 19. välbehag. sua wilde han ok j ena höuislika ok tekkelika forma latha sik oss giffuas som är j brödz like ok smak vppa thät ath människion skal mädh täs större täknat ok liufhet thät hälga sacramentit til sik tagha " MP 4: 83 . 2) välbehag, ynnest, gunst. om the annorledis wälia . . . per symoniam, thät är meer for wild, oc for bön skuld, gaffuor ellir tubban, thienist, ellir theknadh, en for gudz behir oc klostersins gangn, oc bestandilse skuld Abbedval i Vkl 100 . - ynnestbevis. . . . til at göra en wänan krantz them til teknadh thär honum gädz enkannelika wäl aat Hel män 196 . 3) tillfredsställelse, nöje. hwar äptir wil fawidzske hoghin löpa wt owir sins ordhins märke, for täknadh skuld (placendi cupidine) SpV 454 . 4) behag, täckhet, skönhet. thänne stenen jaspis haffwer grönan leth, styrkandhis synena mädh sins ffäghrindz täknadh JMPs 536. 5) tacksamhet. ath minzsto haffwen thäknath (gratitudinem) thär til ath gudh aff sinom kärlek ok dygdh wärldhoghadis . . . ffornya människiona Mecht 6 . lib 22. at mannen . . . mz ödhmiuko, thak ällir teknat (cum gratitudine) största loff oc tak göri gudhi ib 126 . skal hwar en mz atwakt idhka the nadh gudh haffwer honom giffwit oc mz teknat aterwända, i gudh (cum gratitudine in deum refundat) ib 221 . ib 227 . - Jfr välthäknahder (Sdw 2: 1036)."],"e":["theknahder . ","täknadher . ","teknadher )"]},{"a":"thäknadher","b":"nn","c":"","d":["1) behagande, behag. " vi skolom . . . thiäna . . . ey for thäknadz skuld. vtan af kärlek " Bo 68 . til manna täknadh Su 116 . - välbehag, tillfredsställelse, wm hwilken alt thz gudhi fadher offras wpfar oc anamas j högxsta teknat Su 323 . ","2) välbehag, ynnest, gunst. iak älskadhe tik aff äwärdeko . . . oc mz besynnerlekom kärlek oc täknadh (affectu singulari) tik före kom Su 90 . " begärandes täknat aff människiom " Lg 3: 412 . ","3) tillfredsställelse, nöje. " giordhe thu os storan thäknadh " KL 6 . " han (påfven) . . . bödh hänne sina hand at kyssa. hulka hon tok mz största thäknadh ok kyste hona " ib 335 . " thz tekna värdzlikin täknadh " MP 1: 263 . ib 2: 94 . Bir 4: 54 . ","4) behag, täckhet, skönhet. systrana skulu wra prydda . . . mz alla sidhanna qwämmelighet oc dygdhanna thäknadh Bir 5: 67 .","5) tacksamhet. " Jfr othäknadher. ""],"e":["-adh . ","-at ) , "]},{"a":"thäkning","b":"nn","c":"","d":["taktäckning. " tet som kostadh waar pa ytersta nörre törnith meth techningk " SSkb 39 ( 1502) . ib 275 ( 1508) . STb 4: 355 ( 1514) . " mwramästara som wäl fornwmstoga waro j alla bygninges kondster j hwss bygning aff mormorsten oc täkning " Troj 36 . Jfr be-, for-thäkning."],"e":[]},{"a":"thäkt","b":"nn","c":"","d":["välbehag, tillfredsställelse? sjwnda dödhelica synden är skörhetin j henne ma människian swa ransakas . . .om hon haffuir hafft olofflga hanteran ällir om hon haffuir sik annarledhis oqemmelika smittadh (orden hanteran t.o.m. smittadh tillskriva i margen i st. f. de överstrukna orden thäkt om hon läth sädhena vtan karith oc huru) SkrtUppb 198, 203 . Jfr forthäkt."],"e":[]},{"a":"thäkt","b":"nn","c":"","d":[" (med art. täktid), . ","1) tak. " täktid eller taket offwer wangnen war oc mz gull oc silff offwer bedraget " Troj 120 . 2) den översta, vågrätta delen av fönsterkarm. fönsteren waro ey mwrad mz marmorsten all, wthan mästa deels aff fyraslyndad wthwggen klarasta cristaall aff hwlkom wndygerden pelara nastolpana (för pelarana stolpana) oc affwra täktid waro Troj 39 ."],"e":["*thäkte?"]},{"a":"thälle","b":"nn","c":"","d":["talldunge, tallskog. ss ortnamn el. led i ortnamn. Jfr S. Fries, Studier över nordiska trädnamn 22. " ii þellirydhum " SD 8: 476 ( 1364) . j tälle DN 16: 66 (1413, avskr. från 1480-t.)."],"e":["tälle )"]},{"a":"thälleskogher","b":"nn","c":"","d":["tallskog, talldunge. Jfr S. Fries, Studier över nordiska trädnamn 30. spinus . . . taller vnde hoc sapinetum ti tälle skogher GU C 20 s. 543 ."],"e":["tälle- )"]},{"a":"thänilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr utthänilse."],"e":[]},{"a":"thänkebok","b":"nn","c":"","d":["minnesbok, tänekbok; bok hvari ärenden antecknades hvilka förekommo vid sammanträdena inom stadens råd; jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 382. til vitrilse och vithnisbyrdh är thetta scriuit epter borgamestarana budhi in i tessa tänkebok SJ 223 ( 1453) . vij haffwe . . . befalet thetta registerat i rigisins register oc stcholms stadz tenckebogh HSH 20: 257 ( 1508) . - bok för anteckning om vigtiga ärenden som förekommo inom ett skrå. om nogat bortglömdes som schulde vare vptecknet vti embetz tencibock SO 156 . ib 143 . - bok hvari historiskt minnesvärda tilldragelser antecknas, krönika. thzta lät konungin scriffwa j syna tänkia bökir (historiis et annalibus) MB 2: 184 . ib 189, 197 ."],"e":["tenckibock SO 156 . ","tenckiebock ib 143 . " tänkia bok: -bökir " MB 2: 184, 189, 197 . ","tenckebogh HSH 20: 257 (1508)), "]},{"a":"thänkebok","b":"nn","c":"","d":["minnesbok, tänkebok; bok vari ärenden antecknades vilka förekommo vid sammanträdena inom en stads råd. Svrtb 489 (1467). forty han bliffuer stadenom skylloger swa myket som < j tenkiebokienä > staar scriffuat framdelis opa annat bladet Skotteb 474 (1472-73, Kämn). huilket til mynnes forre äre och vpteknat i stadzsins tänkiebok STb 1: 11 ( 1475) . ib 180 ( 1478) . SJ 2: 6 ( 1475) . " epter tenckiebokens innehollilse " ib 83 ( 1482) . . .. . sade sigh vel fornögdan ware alle the gieldh, som engelbrecht hanom hade skyllogh warit, som jnscriffuit och vptechnet stod j lubeke stadz tenckiebock Stb 4: 50 (1505). ib 92 ( 1505) . lathe kome j stadzens tänckebook met badhe parthernis samtycke oc jaa Svartb 560 ( 1509) . - om enskild anteckning i tänkebok el. dyl. RApapp 13/4 1505 (om privat uppteckning av lagmansdom; medde.av S. Ljung). sades tenkeboken wid sine ffulle makt, som giord är om tet arffuit STb 4: 365 ( 1514) . tesliges sades och theneboken wid sine ffulle makt, som giord war effter jon mellösse ib. Jfr: dit is des stades kalmeren denkebook KTb 1 (senare h. av 1300-t.?)."],"e":["tänke- . ","täncke- . ","tänkie- . ","thenke- . tenckie-. tenkie-. tenkkie-),"]},{"a":"thänkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr athänkelika."],"e":[]},{"a":"thänkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr othänkelika."],"e":[]},{"a":"thänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr a-, be-, o-thänkeliker."],"e":[]},{"a":"thänkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr mis-, o-thänkeliker."],"e":[]},{"a":"thänkiande","b":"nn","c":"","d":["Jfr forthänkiande."],"e":[]},{"a":"thänkiande värdher","b":"av","c":"adj.","d":["tänkvärd, värd eftertanke. nw är thänkiande wärt, at hwilkin likame skal thiäna siälinne til thäskyns syslo, han skal wara blanadher aff allom försto fyra likamon MB 1: 43 ; jfr athyggio värdher."],"e":[]},{"a":"thänkilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) tänkande. - tänkande, grubblande, funderande. annath thera haffdhe jordhat xx sina hustrur, ok the andhra haffdhe hafft twa ok tiwghu laggifftha sina män här war om mykin twädräkt ällir bidilse ok tänkilse, hwilkit aff them skulde foresäthias the andhro SpV 320 . 2) betraktande, betraktelse. jak plägar dageligha läsa tre delar aff jomffru maria psaltara, mädh trighia handha tänkilse, oc tre disciplinas JMPs 394. mädh tolkom tänkilsom bort tagx läti oc ledha ib 500 . 4) notis i tänkebok avseende rättlig uppgörelse e.d. the gieldh . . . som jnscrifuit och vptechnet stod j lubeke stadz tenckiebock, huilken jnscriffuen tenckkelse han tha dödede sTb 4: 50 (1505). "],"e":["tänkilse . ","teckkelse )"]},{"a":"thänkilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["1) tänkande. " loktin hindra thänkilsen (cogitationem) " Ber 232 . " thy at thäs (hjärtats) thänkilse änkta war wtan thanke hwilkin som samansatte mang thing af ängo " ib 225 . - tanke. nu skal hans hoop af liiff ändas mz hans thankilsom (cogitationibus) oc girilsom Bir 2: 324 . " skalt thu . . halda thiin likamliko sin aterlykt . . . for allom wärldzlikom girilsom ok thänkilsom " Su 454 . ","2) betraktande, betraktelse. at vars herra ihesus christi pino thänkilse skuli ey hindras älla forsumas Bo 163 . " minna pino aminnilse äller tänkilse skal ey skee rapleka äller hastelika S 182. dödzens thänkisle " Ber 152 . " gudhz lagha thänkkilse " ib 136 . Su 5 . Lg 3: 69, 70, 71, 72 . leta roliken stadh til gudhlika böne ok thänkelse Su 454 . Ber 220 . thera handa thänkilse dighir til dröuilsanna ok frestilsanna tholimodh Bo 125 . " af allom thänkilsom liggir os mäst makt a thässom " ib 171 . " alla thässa thänkilsinna frukt oc gagn (fructus harum meditationum) " ib 55 . " vm iak äkke sighir ther nakron enkannelik thänkilse (singulares meditationes) " ib. " tholik wtthydhilse sta äkke alla standz väl i bland thänkilsen " ib 64 . thz mat thu väl ledha til enna thänkilsa (in unam meditationem) ib 88 . " thätta är löghir daxins thänkilse af varefru " ib 220 . " sancti bärnadhi thänkilse (meditationes) " Ber 129 . ","3) erinran, hågkomst. " thetta befälte mich engelke borgamestara inscriffua . . . i thenna stadz book til ewerdeligh tenkelse " SJ 275 ( 1459) . Jfr a-, mis-thänkilse."],"e":["-else . ","tenkelss . thankilse,"]},{"a":"thänkning","b":"nn","c":"","d":["uppfattning, tankar. " stundom bedröfuar fienden ganska mykth menniskene hogh j dy ath han komber henne j the bedröwilse ok orättha tänknigh ath hon menar sik altidh syndha j tolka tankar " Gers Frest 33 . Jfr athänkning."],"e":["tänknigh )"]},{"a":"thänkning","b":"nn","c":"","d":["tanke. Gers Frest 45 ."],"e":[]},{"a":"thänneene","b":"","c":"","d":[" pron. den där Jfr Sdw 2: 1321."],"e":[]},{"a":"thärna","b":"nn","c":"","d":["tärna, tjenarinna, i sht flicka som betjenar en qvinna af högt stånd. thärna säthir hand vhdir kyn ok sörghir äpte graskin GO 332 ; jfr Kock. Medeltidsordspr. 2. 172. jwdith war ensamen mz synne thärno MB 2: 167 . ib 182. iomffrun bödh sinn thiänisto möö gaa nidher til strandenna . . . tärnan gik til strandenna som henne budhit war Lg 3: 301 . " han (konungen) sagdhe til drötningina sinna . . . thenne (quinno gifuir iak thik til thärna " Fl 73 . " viiste hon !UDDA_TECKEN?: een iomfrw badhe höfwizk ok riik) mik wt sina eghna thärna hiit skiotlika a idhra nadhä " Iv 4004 . " frwen swarade th then tärnä hwat thu mik rader thz gör iach gerna " ib (Cod. B) s. 215. ib (Cod. A) 5288, 5520, 5574; på samtliga ställen i Fl och Iv förekommer ordet i rimslut."],"e":[]},{"a":"thärna","b":"nn","c":"","d":["tärna, tjärnarinna. - i bild. hon (ɔ höghfärdhin) haffwer sina tärnor (pedise quas) ok hörror mangha mz sik SpV 150 ."],"e":["tärna )"]},{"a":"thäs kyns","b":"","c":"","d":[" , se kyn."],"e":[]},{"a":"thäsforinnan","b":"ab","c":"adv.","d":["dessförinnan. sidan dachtingade the saa j vj vikur sculle i frida staa tha sculle . . . engelbrechte slotet fanga worde thz thess forinnan ey vnsäth RK 2: 1092 . ib 2908 . BSH 5: 186 ( 1507) ."],"e":["tess för innan BSH 5: 186 ( 1507) . " thesse for jnnen " RK 2: 2908),"]},{"a":"thäsgelikis","b":"","c":"","d":[" , se thäslikis."],"e":[]},{"a":"thäsivir","b":"ab","c":"adv.","d":["däröver, i det avseendet. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikker göra . . . Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ."],"e":["thes yfir )"]},{"a":"thäskona","b":"","c":"","d":[" , se kon."],"e":["thäskons"]},{"a":"thäsledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["på det sättet, sålunda. vndestandom wi oc seem . . . som (näml. thing) thäsledhis (Cod. B tha ledis 532). at the lykta, swa som genom speghel MB 1: 55 ."],"e":[]},{"a":"thäslika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på lika sätt, på samma sätt, sammaledes. j twna gik thz och tesslike RK 2: 5372 . " i stokholm gjorde the täss liike " ib 3: 2238 . ","2) likaledes, äfvenså. theres masth stodh ful mz pyla och märss oc togh täss lika RK 3: 963 . " ädle män aff danmarkes riike och saa aff norghe täss liike the wardo saa tiil raadhe " ib 2537 ."],"e":["täss lika RK 3: 963 . ","tesslike ib 2: 5372 . täss liike ib 3: 2238, 2527), "]},{"a":"thäslikis","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. ","1) på lika sätt, på samma sätt, sammaledes. hans hwnda när hanum sörgde, hans häst oc falka giorde oc sa tesligis Di 172 . " hwar stak i annarsskioll, oc ängen ther gik aff hästin, the rende annat sin till saman oc foro än thesligis " ib 18 . ib 161, 199, 215, 232, 253 . LB 2: 92 . " hemlar iak vndher myn systher i presthekulla the for:de VI stenger iordh tiil äuerdheleca äghe. thess lijkilse gor hon mik ighen ath iak skal haffua VI stengger iordh i rekijoky " SD NS 2: 1 ( 1408) . loffwedhe jak hans nade och tilsadhe all kerligh och venscap och hans nade mich teskeliges igen BSH 4: 325 ( 1502) . SJ 79 ( 1438) . " kan hända at romarskom . . . kan örligh . . . til stötta, tha skulu judhane them til hiälp . . . wara . . . swa täslikis om jwdzska almoghan til trängher them örligh tilförinde. tha skulu romara them wara til hiälp " MB 2: 242 . " swa som the j storan hetha ok hethan siwkdom ära staddde nar the drikka kalth watn, tykker thom mz thz förstha ath torsthen är slekther. men sydhen haffwa the mykith werre des likes nar en haffwr fulkomnath syn lustha swa begärar han sydhen mykith mer än for " Gers Frest 47 . j fornämpda watzstena closter oc j androm clostrum sancti saluatoris ordens thäs likes bygghiaskolande Bir 4: 86 (de tre sistnämda språkprofven kunna föras till 2).","2) desslikes, likaså, likaledes, äfvenledes, äfvenså, äfven. om morgonen arla stodh här didrik op ok vapnadhe sik ok loth bläsa j piper ok basunar. tetmar hans brodher giordhe ok samaledhis ok teslighchis margreffuen rödgher Di 214 (kan föras till 1). olaff bing screff tha clawese til . . . clawes lange thes ligis olaff bing til screff RK 2: s. 343 (kan föras till 1). han begaffuade henne kösteliga j thz sinne teslikis henne jomfrur oc qvinne ib 7225 . " ryzer . . . brände salo lyninge yäk torn och kyn täss lykess jokas wiidh oloffs borgh i 3: 4053. tha badh konungen af falantin, nampnlos och blandamär at the wildä bliffuä när hon om . . . thäslikes badh han och phila " Va 39 . " war qwinnan swa skön oc faghor som tilföranda, oc hennas klädhe thäslikes " Lg 674 . " hvilken schreddere aff land komber i staden ok vil embetet begära, tha schal han swa dana bewijsz haffua. som forrört är, teslikes breff ok schel hwar han sin laratunna vtgiffuit haffuer " SO 106 . " i huaria messa schal huar broder offra en pening ock huar syster tesligis " ib 194 . " han haffwer iw begynth saa widh gripsholm och tesliges är thet sath widh findstade " BSH 4: 335 ( 1503) . at . . . margrewen aff brandborg hawer lowadh hanss nade al then makt, h an aastadh kommer, ock flere herre ock förste tessgelikes ib 248 ( 1500) . " helser fru mätta, jomfru karin och all barnen tesliges " ib 281 ( 1501) . " fick jach nw her stens breff och tesliges myn frändes her swantes " ib 280 . " hans nood göör . . . sin orssekth, bode . . . myndeligä oc deslikes i thetta breff " ib 5: 557 ( 1516) . teckes eder ware fortänchte om then sädis rogh jak ider siisthens tilbödh, at thän kwnne komme med thet aldra förste, teskeligis om öledh FM 195 ( 1504) . sände han budh til konungh iehab . . . oc them som boo j bärghen j landzskapit som kallas dor widh haffwidh oc iämwäl canaetum badhe thän som boo öster oc täslikis til västher oc ther mz amorreum MB 2: 32 . ib 11, 27, 104, 125, 232 . HSH 21: 7 (1498; på två st.). BSH 4: 290 ( 1501) , 5: 31 (1505; på två st.), 88 (1506). FM 186 (1504), 221 (1505), 675 (1517). BtRK 372 ( 1501) . Gers Frest 15, 60 . Lg 668, 3: 33, 270 ey förstodho the wart maal, oc ey wi täslikes enkte förstodhom theras ib 455 . B) adj. dylik. enchtit swerd thesligis war burit aff eld Di 76 ."],"e":["täslikis MB 2: 11, 27, 32, 232, 242 . ","theslikis Di 232 . ","teslikis RK 2: 7225 ; Di 215 ; Lg 3: 33 . tess likis Di 253 . ","tesslikis FM 186 ( 1504) . ","thesligis RK 2: 2633 ; Di 18, 76, 161, 199 . thes ligis RK 2: s. 343. tesligis Di 172 ; SO 194 . ","thesligkis Di 232 . ","tesslighchis ib 214 . ","thäslikes Va 39 ; Lg 674, 3: 270 . thäs likes SJ 79 ( 1438); Bir 4: 86 . ","täslikes MB 2: 104, 125 ; Lg 3: 455 . ","tesslikes Lg 668 . " thes likes " Gers Frest 60 . tes likes ib. " thess likess " LB 2: 92 . ","tesliges BSH 4: 280 ( 1501) , 281, 335, (1503). täss lykess RK 3: 4053 . thes likäs Gers Frest 60 . des likes ib 15, 47 . ","deslikes BSH 5: 557 ( 1516) . diss likiss FM 675 ( 1517) . ","teslikesth Di (Cod. B) 335 . ","thesslijkest BtRK 372 ( 1501) . ","tesselikis FM 221 ( 1505) . ","tessgelikes BSH 4: 245 ( 1500) . ","teskelikes ib 5: 31 (1505, på två st.) ; SO 106 . ","teskeligis FM 195 ( 1504) . ","teskeliges SO 194 ; HSH 21: 7 (1498; på två st.); BSH 4: 290 ( 1501) , 325 (1502). teskelikisth ib 5: 88 ( 1506) . thess lijkilse SD NS 2: 1 ( 1408)),"]},{"a":"thäslikis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. [Fdan. theslighes, thesligest. Mnt. deslikes, desgelikes] A) adv. 1) på lika sätt, på samma sätt, sammaledes. ok thes gelikis ludde beggias therra opit breff hwelkit the lätha ther tha läsa fore radheno KTb 79 ( 1441) . " ath the matthe ok göra mik tesslekiss " GPM 2: 144 ( 1500?) . " at hon gaff sin bonde jöns hwar iij:e pening j löst och fast . . . ok han gaff henne teskelikes (!) om hon hans lyffue lenger liffue matte " STb 4: 56 ( 1505) . ","2) desslikes, likaså, likaledis, ävenledes, ävenså, även. en saagha quern som han haffuir lathit byggia o agligha mic til forfaangh pa min quern vidh emben oc tislikis badhe honum sielff her gozstaff karlsonn oc mic til forfangh j vaarth laxafiske Arfstv 23 ( 1461) . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65, 68. theslikiks bade for:ne ärlige gode men borgamesterena och radit om theris stadz sack, huilken the och fordroge fore allis theris bön schul STb 3: 105 ( 1493) . SSkb 35 ( 1502) . " tiskeligis haffde broder pe ingemari eth mandatum ex monaterio nostro lönliga meth sigh " SvSkr 1: 41 ( 1507) . thet alzwollogh gudh . . . skal giffua ider verdughet . . . ewerdeligh lön i hijmmerike och ider elskelighe fadher oc modher oc flere gode venner testelikis GPM 2: 125 ( 1511) . " alt tet them erffua borde effter fför:ne mortins och hans hustrvs . . . barn, anders mortinsson, tiisliges och jacob larensson, som anner testamentarius war " STb 4: 294 ( 1513) . B) adj. dylik. swa danan toll äru gäste ok köpmän warit wani ath vtgiffua aff alder . . . jtem aff deldermundest j mark ok aff thesgelikers meer KTb 1 . lönskaleghe ok wärldhinna gyri, ok annt tess liks oränlekit liffuirne, thet är alt affgudha dyrkan MP 5: 95 ."],"e":["tislikis Arfstv 23 ( 1461) . ","thesgelikes KTb 1 . thes gelikis ib 79 ( 1441) . ","theskelikis STb 3: 105 ( 1493) . ","tesskelikiss GPM 2: 144 ( 1500?) . ","teskelikes STb 4: 56 ( 1505) . ","tiskeligis SvSkr 1: 41 ( 1507) . ","testelikis DD 3: 222 ( 1484) ; GPM 2: 125 ( 1511) . ","thekeliges SSkb 35 ( 1502) ),"]},{"a":"thäslikishanda","b":"ab","c":"adv.","d":[" = thäslikis 2. än är them nw send leyda och felicheth, om the vilja koma helk nw än för och göra äro och retth for sich och teslikeshända aff hwem the skylla vilja FMU 3: 218 ( 1441) ."],"e":["teslikeshända )"]},{"a":"thäslydhande","b":"","c":"","d":["lydande sålunda, av sådan lydelse. al lbreff thesslwdhandhe, thet nisse knwthsons hustrv . . . war födh aff brodhernom SD NS 3: 342 ( 1418) ."],"e":["thesslwdhandhe )"]},{"a":"thässa mällom","b":"ab","c":"adv.","d":["under tiden, emellertid. jnterea aduer temporis tästaamällom GU C 20 (hand 2) s. 36."],"e":["tästaa- )"]},{"a":"thässaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["på dett sätt, på följande sätt, sålunda. hugxe . . . thässaledhis (taliter) Bir 3: 172 . " badh hon thässaledhes " KL 310 ."],"e":["-ledhes )"]},{"a":"thäsvärkes","b":"ab","c":"adv.","d":["i det syftet, i akt och mening? thenne xii gingho laag mz erik . . . ath han gik en theswerkkis v biörn andherssons gard, ath han wildhe naket argha ellis skadha göra JTb 75 ( 1481) ."],"e":["theswerkkis )"]},{"a":"thätlika","b":"","c":"","d":[" , adv, tätt, mycket nära. tha tok hon han j sin fangn ok lagdhe han thätlica (strinxit eum) til sit bryst Bir 3: 281 . " före öghonen fästis en glas skiffwa äller glas öghon tättelika " PM 14 ."],"e":["tättelika )"]},{"a":"thätta","b":"vb","c":"v.","d":["täta, göra tät. eet skipp skal göras aff eke brädhe, oc festas mz spica oc thettas mz sij MP 3: 414 (fornskånsk text på svenskt grundlag). ib."],"e":["thetta )"]},{"a":"thätter","b":"av","c":"adj.","d":["1) tät, utan springor el. läckor. läter hon göra et thät widhiokar MB 1: 277 . Bil 244 . " han hiwg om kwll et stort trä oc holade thz jannan till . . . thz war sa tet at enkte watn kunde in komma " Di 43 . ","2) tät, tätt på hvarandra följande, ofta upprepad. skrifftamalen skulu . . . wara tääth oc idkeliken LfK 82 . mz thättom (crebris) thins sons kärasta kwssom Su 202 . mz tätte kyssan ib 215 . " thins fragangx swa täth omskiffte (vicisstiudo accessus a recessus) twinghar mik ängxlika " ib 101 . - n. adv. ","1) tätt, tätt hopadt, icke glest, med små mellanrum. fore pila stank thz flögh swa thäät Al 3333 . thet (haglet) . . . fiol rät thiokt ok mykith thäät ib 5680 . " göris som en täth (d. v. s. med täta styng) sömadher säkker aff mywkth lädher " PM 13 . ","2) tätt, mycket nära. foldho honom fiandana . . . täth äpther Lg 3: 702 . ","3) snart? thw hennis offuer honom tät RK 2: 3605 . - Jfr othäther."],"e":["thät MB 1: 277 . ","tät RK 2: 3605 . ","täth Su 101 ; Lg 3: 702 ; PM 13 . ","thäät Al 3333, 5680 . ","tet Di 43 . ","tätte Su 215 . ","tääth LfK 82 . ","thättom Su 202 . ","thätaster : -asta Bil 244),"]},{"a":"thätter","b":"av","c":"adj.","d":["1) tät, utan springor el. läckor. ath the ransaka wm the (ɔ tunnorna) ärw godhe ok tätte til ath lätha win äller öl j them PMSkr 64 . - n. ad. 1) tätt, utan springa el. mellanrum. lönda dörra . . . som saa täth tilföllo ath thz jnthe syntes Troj 262 . 4) utan avbrott; flitigt. thäs thättare oc idhkelikare thu ärffuodhar, thes sälikare hwilas jak j tik Mecht 261 ."],"e":["tätter )"]},{"a":"thäva","b":"vb","c":"v.","d":[" = thäfla 2. med dat. watn täffwadhe (motsvarande ställe Bil 785 ; thäfkadhe) honom bätir en nokor annar drykker Lg 1037 . Jfr välthävande."],"e":["-adhe )"]},{"a":"thäver","b":"nn","c":"","d":["1) smak (som ngt eger el. framkallar), smakintryck, smakförnimmelse. wiin är kalt aff thäff oc tho het mz krapt MB 1: 41 . hans !UDDA_TECKEN?: wars herra) blodh är a guds altara vnder wiins thäf oc liknilse ib 263 . ib 310, 370 . lwt faar ondan thäff aff asko som hon siilas genom ib 321 . dragher thz watnith ondan thäff til sik aff thäskona iordh ib. " manna hafdhe alzsköns thäff " ib 390 . " än thz (vinet) wardher mera blandath, tha mintzskas thäs dygdh oc täuir (Cod. A smaker 108) " ib (Cod. B) 536 . lägghir man sinaps frö ällir röthir innan most swa at han faar ther krapt aff ok thöf (för thäf) ällir smak LB 4: 344 . " engin thäff kiände han for annan a nokrom mathi (sic gulæ illecebras edomurat, ut ipsam quoque saprorum discretionem ex magna parte perdiderit) " Bil 785 . ","2) smak, smaksinne. " nakot aff fäm likamans vitom, som äre syyn, oc hörsl, röker, thäuer (Cod. A smak 42), trauan " MB 1: (Cod. B) 531 . mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt Al 7185 . " the !UDDA_TECKEN?: wille diwr) haffwa ey skäl ey thäff ey döön " ib 7116 . - Jfr matthäver."],"e":[]},{"a":"thö","b":"nn","c":"","d":["tö. " haffwr her engin töö warit sidhen tenne sware winter her begyntis " FH 6: 372 ( 1496) . " en dagx töö eller twa gör swndith falsth " BSH 5: 348 ( 1509) ."],"e":["töö )"]},{"a":"thö","b":"nn","c":"","d":["t. " saa huad som gömss under snön gaar up med tön " HSH 14: 64 (1525? Brask)."],"e":["tö )"]},{"a":"thöghia","b":"vb","c":"v.","d":["tysta, nedtysta. - tysta, bringa (ngn) till tystnad. godh amma kyssse opta sith barn, famntakir thät, oc swa thöghis thät SkrtUppb 269 . tha thet (ɔ barnet) wardhir slaghit medh riis . . . tha laitr thet rask[li] jka töghia sik ok blydka sik j gen MP 5: 59 ."],"e":["töghia )"]},{"a":"thöghia","b":"vb","c":"v.","d":["tysta, nedtysta, dämpa (ljud). henna liwd war ey tha dighirt höght thy the twar swa mz pinom thöght hon sagdhe thystlika widh siälffwa sik MD 104 . - tysta, bringa (ngn) till tystnad, förmana till tystnad. tha ropadho alle högt för största glädhi skuld, än jwdas tögdhe almoghan oc bödh them innerliga takka gudhi MB 2: 327 . - besegra i ordstrid, tillstoppa munnen på. tha pharaisei hördho huro ihesus christus hafde thökt (silentium imposuisset) the saduceos MP 1: 312 . - komma (ngn) att upphöra (med något som yttrar sig i el. åtföljes af ljud). all värlinna lustelik thing gaten ey thöght thessa qwinnona af graat KL 275 . - Jfr nidherthöghia."],"e":["-dhe . "]},{"a":"thöia","b":"vb","c":"v.","d":["töa. " är thz swa at thz töyar " LB 13: 21 (s. 464)."],"e":["töya . ","-ar )"]},{"a":"thökn","b":"nn","c":"","d":["töcken, dimma. " ther war mörkt frost ok thökn " Al 5432 ."],"e":[]},{"a":"thöra","b":"","c":"","d":[" , se þora."],"e":[]},{"a":"thörfasta","b":"nn","c":"","d":["fasta som består deri att man afhåller sig icke blott från kött utan äfven från mjölkmat och inskränker sin föda till fisk och vegetabilier; sträng fasta. aff thörfastonne Bir 5: 33 . "],"e":["thörfastodagher","torfastodagher )"]},{"a":"thörfasta","b":"vb","c":"v.","d":["fasta på det sätt att man afhåller sig från annan mat än fisk och vegetabilier; iakttaga sträng fasta. KL 92, 93 . Bir 5: 34, 43 . tha reglan biwdher törfasta ib 98 . " hon thörfastadhe alla warefru aptna " VKR VIII . " törfastade hon opta tha hänna bonde ok andre thänkto hona kräselika äta " ib. " fyra jwnfrv marie afftna . . . oc hwar sins apostols afton sancti johannis baptiste afton, alla helghona afton . . . oc laangafriiadagh sculu alle thorfasta än j allom androm timom vm alt aarit tha fastin äptir thy som the helgho kyrkio sidhwänia är " ib 16 ."],"e":["thor- Bir 5: 43 ; VKR 16 . ","tor- Bir 5: 34 ),"]},{"a":"thörfisker","b":"nn","c":"","d":["torkad fis, ij [2] pund torfisk BSH 4: 241 ( 1498) . HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["tor- )"]},{"a":"thörfisker","b":"nn","c":"","d":["torkad fisk. torfisch geddher gös eller braxn Brasks Matordn. 6."],"e":["torfisch )"]},{"a":"thörfteliker","b":"","c":"","d":[" , se þorfteliker."],"e":[]},{"a":"thörftogher","b":"","c":"","d":[" , se thorftogher."],"e":[]},{"a":"thörftogher","b":"","c":"","d":[" , se thorfttogher."],"e":["-ugher )"]},{"a":"thörfötis","b":"ab","c":"adv.","d":["med torra fötter, utan att väta fötterna. gik . . . thörfötis jwi wathnit Bil 456 . " hon . . . gik thöfötis iwi jordhan ib. ""],"e":[]},{"a":"thörfötter","b":"av","c":"adj.","d":["med torra fötter, torrskodd. almoghen gik snarliga törfötther offwir flodhena MB 2: 11 ."],"e":[]},{"a":"thörhet","b":"nn","c":"","d":["2) torrhet, egenskap att (enligt äldre medicinsk och naturvetenskaplig uppfattning) vara torr (jfr þör 8). - mera konkret. the malme som haffwe ofulbordelige saman blandningh j jordenes deell medh wäskone, som theen, bly eller koper, thess offtere the smältas, thes törrere blifwe the och skörere, ty wäskan flyger medh rökenom aff them, och törheten bliffwer åter skör PMskr 607 (senare avskr.). ib 609 ."],"e":["tör- )"]},{"a":"thörhet","b":"nn","c":"","d":["1) torrhet, förtorkadt tillstånd (jfr þör 3). qwistens sörnigh oc törhet Lg 3: 591 . ","2) torrhet, egenskap att (enligt äldre medicinsk uppfattning) vara torr (jfr þör 7). al ting ärw skapath aff fira element som är aff jordenne, wathneno, eldenom oc wädhreno, haffwer ther före hwart thera j segh fira eghelighether, som är hita, väsko, köldh oc törheth LB 9: 102 ."],"e":[]},{"a":"thörhosta","b":"nn","c":"","d":["torrhosta. contra tussim torhosta LB 7: 9 . Jfr þör hosta under þör 6."],"e":["tor- )"]},{"a":"thörka","b":"vb","c":"v.","d":["1) torka, förtorka, göra torr, aflägsna väta el. fuktighet från (ngt); beröfva (ngn el. ngt) väta el. fuktighet. af blodzsins wtgiutilse . . . var han innantill allir thörkadhir (exsicatus) Bo 203 . " tha thurkadho sorghinna oc hiärtans ängxlan swa iomfrunna tungo oc goma. at hon formatte ey röra sina läpa til talaskolande " Bir 4: (Dikt) 264. tz torkar hiernan LB 7: 34 . plantago . . . hon tyrkar thz saar ther mykit wätis innan ib 2: 48 . tz torkar oc läker thom (bölderna) ib 7: 265 . haffua swa som nakra handa sötan dryk hwilkin . . . ey fuldelika släkte törsten wtan hällir törkandes them innantil lät them ä meere oc meera törsta Su 224 . at thäskyns hite skulle ey opnöta mantzens natwro oc thörka han til dödh MB 1: 107 . - bildl. torka, beröfva styrka el. liflighet, göra utblottad på det som är godt. ey mättis han (den girige) för än han fulcompnar orätuiso thyrkande sina siäl at han brinne thäs hetelicare j heluite MP 1: 310 . ","2) torka, aflägsna (väta el. fuktighet). mirtus hether pors stampar man honum tha doger hans oos j öron ok tyrkar the wätho ther j them är LB 2: 42 . han !UDDA_TECKEN?: alleum) . . . törkar ondha wedzko ib 3: 51 . ib 4: 351 . " mirtus thz är pors thrä . . . hans lagher . . . thörkar ondha wazsko w öfra delenom i bryste " ib 353 . - bildl. borttorka, aflägsna. munksens likame thörkadhir mz fasto vplypte siälena af diwpeno oc thörka ondan lusta KL 276 ; " jfr 7. mot höghfärdhinne. hulkin . . . thyrkar ok fordarfuar alla dygdhe " MP 2: 73 . ","3) uttorka (en vattensamling el. ett vattendrag). herran gudh törkade vatnit j rödha haffwet MB 2: 6 . " almoghans ordhquädhe var swa om han. teridacius vphögdhir i sinne höghelikhet. thyrkadhe flodhir ok alla hafsins käldor " Gr 281 . - bildl. othokkin är som brännande vädhir thörkande sik (siccans sibi) milhetzsins källo miskunninna dag ok nadhinna flodh Bo 153 . ","4) torka, afstryka väta från (ngt), aflägsna väta (el. orenlighet) från ytan af ngt). hon aflägsna väta (el. orenlighet) från ytan af (ngt). hon . . . thwo hans föther . . . mz sinom tarum . . . ok thörkadhe them mz sino hare Bil 264 . ib 265 . Bo 75 . han . . . thwar ok thörkar mz sinom eghnom handom oc kössir alra thera fötir ib 174 . ","5) torka, afstryka (väta el. orenlighet från ytan af ngt). guz modhor maria . . . thorkadhe swettin aff thera änlite mz klädhe KL 102 . ","6) torka, bereda genom torkning. törkar man diilfrö LB 2: 43 . " torkar man diilrooth ib. törkar man roser " ib 44 . " tagh vlfs hiärta, törka, stöt oc giff them sywka dricka " ib 92 . " maghin aff wlfwenom thörkadir " ib 3: 171 . ib 2: 9 . " mirtus thz är pors thrä . . . är fruktin bäträ än blomsther ok the kunno längher at gömas ok swa ath the thörkas i solenne " ib 4: 353 . askan af miralögenom blandat mz olio ok törkat wyder solena ib 354 . - (genom utbredande i luften och utsättande för solens inverkan) torka (tyg el. kläder). thän som klädhit thorkar oc bleke (candidatrix) Bir 2: 80 . ","7) göra torr el. skrumpen. part. pret. hoptorkad, utmagrad. munksens likame thörkadhir mz fasto KL 276 .","8) torka, torkas, blifva torr. el (ɔ: en) en aal haffuer han hength op at torche BSH 4: 336 ( 1503) . thörka sik, torka sig, från (ngn del af) sin kropp afstryka väta el. orenlighet. handklädhe ok vatn til redho var tha thän hertugh skulle sik törkiä (Cod. A thörra) a Fr (Cod. B, C, D, E) 416. - refl. thörkas,","1) torkas, förtorkas, beröfvas sin fuktighet, förvissna. vm trät är väl rotat . . . thorkas thz ey aff solinna hita Bir 3: 61 . " nar främsta ok starkasta hofwodh rotin är skadadh tha skadhas alla andra rötirna ok bolin thyrkas oc falna " ib 62 . " vm han (dadelkärnen) sätz j thörra iordh. tha thörkas han " ib 1: 132 . somlik (näml. sädh) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc visnadhe MP 1: 84 . " gräsit thyrkadhis " ib 2: 260 . alla the blomor oc gräs, som . . . törkatz haffwa oc borth wisnat Su 38 . - bildl. han scal bortkastas swa som thor quistir oc törkas MP 1: 238 . " ther äptir thörkas (arescit) mannin ok visna swa som gräs " Bir 1: 43 . the thörkas (arent) ok wanskas j allo godho ib 149 . vi thorkaadoms ok visnadhom af allo godho ib 190 . ib 3: 63 . the . . . thorkadhos (dissecabantur, troligen läst: desiccabantur) j sinom hiärtom KL 143 . ","2) uttorkas. " thörkadhis hafwit ifuir thre milur " Bil 361 . "],"e":["thyrka . ","thorka . ","torka . ","thurka . törkiä Fr. (Cod. B, C, D; D, E) 416. ","thörka af . refl. ","thörkas af , torka bort, afdunsta. mädhan thz (vattnet) thörkas aff MB 1: 39 . - Jfr afthörka. ","thörka bort , uttorka, komma (vätska) att torka bort, komma att afdunsta. alexander . . . kom til et thräsk thz war thört watnith war alt thörkath bort Al 5466 . Jfr bortthörka. ","thörka up , uttorka, aflägsna (vätska). ath latha sik blodh mz koppom thz thörka wp wetzkona som standir mellan hwdinna oc kötit LB 3: 180 . ","thörka ut , göra fullkomligt torr. kom bläsande stormber alla nattina, oc thörkadhe wäghin wt at midhio hawino MB 1: 317 . - Jfr forthörka."]},{"a":"thörka","b":"nn","c":"","d":["2) torka, torr väderlek, brist på nederbörd. ey saas tha dimba oc wäska faller äffther nokra torko PMSkr 199 . 4) torrhet, egenskapen att (enlgit äldre medicinsk och naturvetenskaplig uppfattning) vara torr (jfr þör 8). - mera konkret. lså haffwer i them (ɔ malmerna) wäskan tagitt törkona, och torkan weskona, att thett ehna är vpsupitt aff the andro PMSkr 607 (senare avskr.). 5) tork, anordning för torkande av spannmål? rogen i kwarnen xij spen, kornen i toorke iij pund HLG 2: 107. "],"e":["törka . ","torka , obl. toorke HLG 2: l07)","*thörko ar","torka aar )"]},{"a":"thörka","b":"vb","c":"v.","d":["törkadher feniculum ib. "],"e":["törka . ","lthorka . ","ltorka )","*thörka saman , ","*thörka ut af , torka av, avlägsna (väta el. lorenlighet) från (ngn el. ngt). annor thänista qwinnan . .. thörka wt aff them alla fylsko SkrtUppb 263 . Jfr utthörka. Jfr bort-, ror-thörka, ävensom halfthörkadher."]},{"a":"thörka","b":"nn","c":"","d":["1) torrhet, frihet från väta. är thz swa at daggen bliffwir aatenast j vllefätthen, oc all marken om kringh bliffwir tör oc j alt landhit bliffwir törkan (siccitas) MB 2: 88 . " bleff törkkan j ensampnom vlla fätthen oc om alt landit bleff dagghen oc wätzskan " ib (båda dessa ställen skulle måhända kunna föras till thörkan, f.). - bildl. wi . . . försmittoms i glömskonna törko Su 93 . ","2) torka, torr väderlek, brist på nederbörd. drömir man stundom fiska fore watn, oc elder fore thörko MB 1: 237 . " for skiul af rägn ok mykle thorko " Bir 1: 299 . " annar akarin . . . hulkin ther somastadz är stenoghir oc vidhirthorff gözsll somastadz vaatir ok vidhirthorff thorko " ib 2: 308 . " winqwistane äru wisnadhe aff torkonne " ib 4: 7 . ","3) det som är torrt. tha kalladhe gudh törkona (det torra) iordh MB 1: (Cod. A 3) 541 . ","4) torrhet, egenskapen att (enligt äldre medicinsk uppfattning) vara torr (jfr þör 7). fyra elementa krapta. mz hwilikom manzsins likame er saman sättir thörka ok wätha, hiti ok kulde Bil 614 . MB 1: 78 . LB 9: 102 . " the andra missemian wardhir i maghanom aff kildinne oc thörkonne nar the ena kraptin herras owir the andro " ib 3: 175 . ib 176 . MB 1: 126 ."],"e":["thorka )"]},{"a":"thörkahus","b":"nn","c":"","d":["torkhus. alla bygninga oc hws som nokor wadhe ällir skadhi maghe aff koma skulj op riffuas oc bort föras oc särdelis baka stoffuan oc thorka hws oc the hws thär näst standa Bisk Nils´s vis-st 196."],"e":["thorka- )"]},{"a":"thörkan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utthörkan (Sdw 2: l892)."],"e":[]},{"a":"thörkan","b":"nn","c":"","d":["Jfr bortthörkan."],"e":[]},{"a":"thörkastova","b":"nn","c":"","d":[" = thörkahus. conuentzins bakstoffua oc förkastuffua Nio handl rör Vkl 232 . . . ene tompt . . . med en meltestwe . . . ene torke stwe STb 5: 135 (1516)."],"e":["törka- . ","torke- . ","-stuffua . ","-stwe ) , "]},{"a":"thörkilse","b":"nn","c":"","d":["torkande, uttorkande. aff bldozsens oc wäzskona torkilse, oc siälanna gyrnilse sagde tw mic törste SvB 57 (mot sl. av 1400-t.)."],"e":["torkilse )"]},{"a":"thörkiöt","b":"nn","c":"","d":["torkat kött. xviij öre for tör köt oc six öre for j tunne saltgrön köt Skotteb 414 (1467-68, Kämn). ij pund törköt ib 446 (1470-71, d:io Jfr: xiij lispun tört köt ib 418 (1467-68, d:o)."],"e":["tör köt )"]},{"a":"thörläggia","b":"vb","c":"v.","d":["torrlägga. så törlade solenes hita en siä allan i salltt, widh staden tarentum PMSkr 635 (senare avskr.)."],"e":["tör- . ","-lade )"]},{"a":"thörn","b":"nn","c":"","d":["2) törntagg? Jfr H. Ronge, Konung Alexander 137 f. dödzsins anbudh som war . . . gislor oc swepor mädh tyrnom SkrtUpp 172. wingane store som a en örn/föter hwassa som en thorn (or. lhar möjl. haft thörn) Al 5209 f. "],"e":["*thörna ödhkn","tyrna- )"]},{"a":"thörn","b":"nn","c":"","d":[" ? koll. törne, törnris. the . . . kronadho han mz krono aff thörn (motsvarande ställe KL 391: thorn) MB 2: 385 . " gedeon . . . badh til sik föra thörn oc tisla aff öknenne oc sargadhe theris köt " ib 94 . Jfr þorn, thörne."],"e":[]},{"a":"thörne","b":"nn","c":"","d":["1) koll. " törne, törnris, törntaggar. synis thz them swa som the satin mällan stingande gadda älla thörne " Bir 1: 42 .","2) törne, törnbusksnr, törnbuskar. " riddara ruddo thörnit mz swerdhum for konungenom " Bil 751 . - Jfr þorn, thörn."],"e":[]},{"a":"thörne","b":"nn","c":"","d":["l1) koll. törne, törnris, törntaggar. exspino . . . vtdrago törne GU C 20 s. 244. jak loffwar oc takkar tik ödhmyuklika, at thu wille . . . aff törnenne kronas SvB 522 (b. av 1500-t.). 2) koll. törne, törnbusksnår, törnbuskar. sentis törne GU C 20 s. 567 . " thy at opta händhir, at aldra fäghirsta jordh bär tynrne ok tysla (quia sepe terra pulcherrima spinarum deformis) " SpV 20 . ","3) törne. ss växtnamn? " aspergus tyrne ok girss " GU C 20 s. 39 ."],"e":["törne . ","tyrne )"]},{"a":"thörnebuske","b":"nn","c":"","d":["törnbuske. " j landh thina sädh skalt thu faa tisla lok tyrnebuska " MP 5: 138 . "],"e":["tyrne- )","*thörnebuska rum","törne- )"]},{"a":"thörnebuske","b":"nn","c":"","d":["törnbuske. " hänta rosana af thörne buskanom " KL 351 . " abraham . . . wardher war at en wädhor hänger mz hornom mällan thörnebuskana " MB 1: 201 . ib 498 . " komo the til een thyrnebusk (för -buska) " ST 348 . Su 42, 157 ."],"e":["thyrne- ST 348 . ","törnaboske: -anom Su 42 ), "]},{"a":"thörnefulder","b":"av","c":"adj.","d":["dumosus a um törnefuller GU C 20 s. 203 . " sentarius a um huass oc törne fuller " ib 567 . ib."],"e":["törnefuller )"]},{"a":"thörnekrona","b":"nn","c":"","d":["törnekrona. " satto ena thörne krono oppa hans hofwdh " ST 175 . Jfr thorn-, thorna-krona."],"e":[]},{"a":"thörnekrona","b":"nn","c":"","d":["törnekrona. Mecht 66 . SkrtUppb 282 . Jfr thörnkrona och thorn-, thornakrona."],"e":["thyrne- )"]},{"a":"thörnekrönilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. krönande med törnekrona. ffor alla thina hälgasta blodz dropa, som thu wt göt for os . . . j thörne krönilse, oc j korsfästilse SvB 103 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"thörnelös","b":"av","c":"adj.","d":["exspinis . . . vthan törne ok törne lös GU C 20 s. 244 ."],"e":["törne- )"]},{"a":"thörneqvister","b":"nn","c":"","d":["törnqvist. Al 5208 . " sanne älskara the akta ey mykyt törne quisthen, som rosena födher, om the kwnno faa rosena som them lwsthar " Su 25 . ib 63 . Jfr thornqvister."],"e":[]},{"a":"thörneris","b":"nn","c":"","d":["törne, törnbusksnår, törnbuskar. en liten löndagrop war först wtan for håled oc all offwer wäxt mz högdt törneriiss Troj 299 ."],"e":["törneriiss )"]},{"a":"thörnestiunger","b":"nn","c":"","d":["törnstyng, styng som åstadkommits genom törne. vihir at hon . . . saa thörne stiongana spinarum puncturas) Bo 211 ."],"e":["-stionger )"]},{"a":"thörnetagger","b":"nn","c":"","d":["törntagg. Mecht 66 . (?) hänna liws wändis j skwggan rosen j tyrne olio trädh j tyrnotizsla thaggin (för tyrne ok tizsla thaggin? Lat. spinam) SpV 105 ."],"e":["thyrne- )"]},{"a":"thörnethistlatagger","b":"","c":"","d":[" se thörnetagger."],"e":[]},{"a":"thörnisker","b":"","c":"","d":[" , se thornisker."],"e":[]},{"a":"thörnkrona","b":"nn","c":"","d":[" = thörnekrona. dödzsins anbudh som war . . gislor oc swepor mädh tyrnom tyrnkronona spikana oc korssit SkrtUppb 172 ."],"e":["tyrn- )"]},{"a":"thörnogher","b":"av","c":"adj.","d":["dumeo . . . idest esse vel fieri spinosum törnogth wara eller varda GU C 20 s. 203 ."],"e":["törn- )"]},{"a":"thörra","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["thörra sik , = thörka sik. handklädhe ok vatn til redho var tha thän hertugh skulle sik thörra a Fr 416 ."]},{"a":"thörskodher","b":"","c":"","d":["torrskodd. " mann gaar toor skodher fram (för fran?) norra landiith och in paa en holma " DD 1: 175 (1500, eft. nyare aftr.) ."],"e":["toor skoddher )"]},{"a":"thörskräppa","b":"","c":"","d":[" , se thordskräppa."],"e":[]},{"a":"thörsta","b":"vb","c":"v.","d":["1) första, känna först. opersonl. med dat. el. ack. . . . sagde tw mic törste oc drak ätikio oc galla SvB 57 (mot sl. av 1400-t.). 2) första efter, åstunda. opersonl. med ack. och direkt objekt. tik thörste gwl thu skalt drikka gwl oc dö aff gwl Prosadikter (Sju vise m B) s. 198."],"e":["första )"]},{"a":"thörster","b":"nn","c":"","d":["törst. iac är swa thorstogher at iac mon bliua dödher af thörst Hel män 248 . Jfr hiärta thyrster (Sdw 1: 500)."],"e":["thöster Ber 83 (jfr 298) ), "]},{"a":"thörster","b":"av","c":"adj.","d":["törstig. " jak var törstir " MP 1: 147 . Bir 1: 116, 4: 200 . thykker (i drömmen) siwkom manne stundom som han ärwodhar i elde eller watne thörstom manne thykker som han drikker MB 1: 237 . " thu oplater thit söta saar allom andelikom thörstom " Ber 285 ."],"e":[]},{"a":"thörstogher","b":"av","c":"adj.","d":["törstig. thridhia (miskunsam gärning) at giffwa drikka thörstughom manne SvKyrkobr 18 . " lthen som torstoger är drikker girliga " Sex ekon tr 264 . JMPs 306. - bild. . .. giffs torstoghom nadena wädzska JMPs 453. - Jfr othyrstogher (Sdw 2: 187)."],"e":["thörstugher . ","thorstogher Hel män 248 . torstog(h)er),"]},{"a":"thörstogher","b":"av","c":"adj.","d":["törstig. " giff mik af thinom mat ok dryk af hulkom iak hungroghir ok thörstoghir moghe vidhir quekias " Bir 1: 222 . Bo 217 . Bir 1: 117, 3: 31, 4: 7, 171 . Su 38 . - med pep. af. the blifwo atir som för hungroghe oc thörstoghe af (sitibundi de) honom Bo 238 . ib 236 ."],"e":[]},{"a":"thörva","b":"","c":"","d":[" , se þorva."],"e":[]},{"a":"thörvärker","b":"nn","c":"","d":["torrvärk. for ickt eller annan tor verk j ben eller andra lemmer LB 7: 389 . Jfr þör värker undr þör 6."],"e":["tor verker )"]},{"a":"tidh","b":"","c":"","d":[" Uppland 1941 s. 54 (1459). f. och m. (i ack. sing. vanl. md föreg. adj. el. pron. i m.) L.","1) tid, tidrymd, tidpunkt. Jfr Sdw 2: 1314 . . . then anda . . . hwilkin henne födde i the hardha tidhinne Prosa- dikter (Sju vise m) 170. lästin som läsin war j dagh ok hörer til thänna tidomen gangadagenom hona scriffuar oss sanctus lucas MP 4: 38 . at thänna vniuersitates . . . bliffwe widh fulla macht til ewig tidh G. Carlsson, Kalmar reecces 1438 s. 66. aff huilket hus alexander medh sina arffua ewige och ärlige wtgifue skal söndax almosen fförston- arene vi (6) mark wppa twenna tiidh tre mark om nässth komande polska och tre mark om all michelsmesso ffardiga tiidhr SJ 2: 245 ( 1492) . j tessom thidenom hemtas oc päras olyo bären PMSkr 376 . " ähre och barnen forarendes at the ey taghe effterödme aff sgamble testamenteene . . . ty i then tidenom war mykit löffliit then almogen, hwilkit ey är loffligitt christno folke " ib 658 (senare avskr.). - mädh thhenom, med tiden, så småninom. swa förfwina thet waxith oc wäxa marka mädh tidhenom PMSkr 302 . - tid om vid vilken en kyrklig fest firas. om sancti michels tiidh ÅK 59 . - thän tidh, dä, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska konfuntktionsbildningar med temporal inne- börd 1: 171 ff., särsk. 192 f. - sva tidh, vid samma tid som. nw äptir then tydhin loth then fughelin aff ath sywnga somhonum tokthe ath han atirkom til synlikamlikinsynne, swa tiidh aa enom dagh som han kom thitit gangandhe MP 5: 156 . tid, livstid. lj kungh karls tidh Arfsv 36 (1461). en gard . . . som fordom anders mwramester j tijdh sielffuer vj boddhe STb 3: 421 ( 1499) .","3) tillfälle, gång. - en tidh, a) en gång, vid ett till- fälle. hanis sökte twa resor vt medh ispant arm- borst . . . ok en tidh sökten vt mdh dragit swärdit ATb 1 193 (1463) . " thet hände en thidide at . . . thakom jomfru maria til henna " Hel män 277 . entidh na on sigh scrifftadhe JMPs 397. _ up a (pa) en tidh, en gång då. at her ture sade mic selff . . . pa en tidhjac talade til honum om . . . Arfsv 36 (1461). - up a thän tidh, den gången då. Arfsv 36 (1461). - up a thän tidh, den gången då. jtemoppa then tidh iak ville ekke stawa her twre then edhäller anama then aff honom . . . tha fick her thwre pa slotte för min herrä kongen Arfsv 46 (11461). - annan tidh, b) andra gången.hon är hällir kötlika födh, än hon tilscriffwas kan andelika annan tidh wara födh SpV 462 . - thridhia tidh, (för) tredje gången. lasse skinner . . . bödh op sin gardh tridie tiidh ATb 3: 97 ( 1499) . - thridhia tidhen, tredje gången. SJ 2: 40 ( 1478) . - hvarn (hvan, hvar) tidh, var gång, var gång som. Jfr B. Bjerre, aa. 220. hwan tidh han redde sik till tha waro ää the till redho Prosadikter (Sju vise m B) 197 . ib 202 . - hvarn (hvar) thän tidh, d. s. hwar then tiidh han skulde ha see, / hans hiärtä matte aff gledi lee Fredrik ed Noren 1345. f. - mangan tidh, mangen gång. ofta. epter han apta mangan tijdh haffde warith j skypperens stenhus STb 4: 51 (1505).","4) tids og. thet är nw tidz nogh fa thidhende he idhers herredöme ey mykith glädhia kwnno BSH 4: 352 (1503, H. Gadh). 6) annona, årsväxt; pris, gångbart pris. kötmangere, fiskare, bagare, ok alla andra embitz- men giffwa mögelik köp epter tidana STb 1: 438 (1460, Burspr). 8) kanonisk timme. Jfr C. E. Thors. Den kristna termonologien i fornsvenskan 266 f. - vanl. pl. kanoniska timmar; det som vid dessa timmar läses el. sjunges; gudstjänst; böner. wari pliktorge . . . at gaa til koors . . . til alla stora thiider som är aptensangh ottesang oc mesaa oc aff allom smaa thiidom fri wari ledughe o löse Uppland 1941 s. 54 (1459). . . . sagh hon . . . som- ligha systrana ätthias, oc soffua j koenom, och saghde ti härran ihesum . . . hwat är thz arma människan är swa ööm och wsull, ath ey hon gither sik haldhet aff sömpne, jämwel swa länge ath hon är j gudhz tiidher (cum divinis interest) Mecht 268 . " siw kirkionna hälgha tiidher " ib 280 . hwar een, sm wil gudhelika sionga kirkiona tydher (horas canonicas) i 281. ib. forte tiidh kallas otosangher SkrtUppb 215 . " til thän första thian läsin . . . thess hälgha anda tidhir . . . oc hälgha kors tidhir . . . oc jomfru sancte marie tidhir " ib 165 . SvB 488 (sl. av 1400-t.) ib 489 (d:o) här bygynnes vor- frwe tydher paa swenskä Svt 1. - om stiftelse för viss tidegärd. the ijc (150) march som ware frwe tijder till höe SJ 2: 242 ) (1504). i 243 (1504). Jfr arelds-, ars-, fardagha-, for-, fram-, hägha likama-, hög-, höst-, iul-, iula-, kirikio-, käm- menära-, lagha-, lifs-, mal-, middags-, midhfasto-, midhsumars-, mikamässo-, natta-, nätter-, olafsmässo-, paska-, pingizdag-, prims-, prästa, pröstanits., päthardagha-, somar-, tärz- (Sdw 2: 698). valborgha mässo (äv. Sdw 2: 902), varfru- (äv. Sdw 1: 340). vinter-, vinters- (Sdw 2: 990), örlögis-tidh."],"e":["tiid . ","thijdh . ","tid . ","thit Mon Dipl Sv 31 ( 1461)","med art. tidhhenne SvB 489 (sl. av 1400-t.). i. tidinne Prosadiktrer (Sju vise m) 170. tidana STb 1: 438 (1460, Burspr). t(h)ideh)enom PMSkr 302, 376 ; ib 688 (senare avskr.). tidomen MP 4: 38 . ","s . ","-ir . ","tydher Mecht 281 . ","tidher ib 268, 280 . thider Uppland 194 s. 54 (1459). tiidh SJ 2: 245 ( 1493) . med art. tydener SJ 2: 245 ( 1504) . ","thidom","tidhabok , ","tidhagärdh (tiidha-, tide-. tyde-).f. L. frrättade av böner tillhörande gudstjänsten; till gudstjänsten hörane böner; guds- tjänst. the begängilse skwlu hallas meth reeff oc brinnande waxlyws, lla mässo oc tidhgärd wt D NS 3: 550 (1420). annor tidhagerdhin kallas årima SkrtUppb 216 . " thridhi tidhagerdhin kallas tercia ib. 217, 218. biscop cort schal haffue sin tydegerdh j siela koren " STb 3: 388 ( 1498) . Kyrko- hist Årsskr 1920-21 s. 261 (1503). Stb 4: 98 ( 1505). Jfrtidgärdh. ","tidha köp","tiidhakööp )"]},{"a":"tidha","b":"ab","c":"adv.","d":["ofta. " thz angrade mik sidhen swa tiida " RK 1: (LRK) s. 223 ."],"e":["tiida )"]},{"a":"tidha","b":"vb","c":"v.","d":["tima. Jfr dw 2: 1314. hanom opinbaradhe thän hälghadne hwat som tidhande var mz konungsins son Prosadkter (Val) 26."],"e":[]},{"a":"tidha","b":"","c":"","d":[" , se thydha."],"e":[]},{"a":"tidhande","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl., chm.? (STb 3: 134 (1498) och f.?) 1) händelse. - förhållanden, omständigher? Jfr Swd 2: 1814). 2) underrättelse, nyhet. jach haffuer fangit enondh tinde michtil sorgh ok beröffuilse STb 3: 134 ( 1498) . sades, athholkenschal liggie, epter the tinde nw a ferde äre ib 4: 148 ( 1507) . - berättelse, rykte. tager ider waraffor lygnaktige tiende STb 5: 319 (1521, Kp). _ Jfr sorgha tidhande. "],"e":["tydande GU C 20 s. 383 . tidende STb 5: 319 (1521, Kop). tinde jb 3: 134 (1493), 4: 148 (1507). pl. likamed sing. Jfr Sdw 2: 1314 och (ang. formen tidendh) T. Johannisson, Meierbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 39, O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40_41. 1 s. l96),","*tidhandis bärare , "]},{"a":"tidhans man","b":"nn","c":"","d":["cerimonali . . . högtidhelighin tidhans man hälugher oc gudhlilekan GU C 20 s. 109 ."],"e":[]},{"a":"tidhas","b":"vb","c":"v.","d":["para sig. " om then tima ther faarin tidhas (Cod. A timas 233) " MB 1: (Cod. B) 548 . lät them (fåren) ther tidhas (Cod. A timas 223) ib."],"e":[]},{"a":"tidhelika","b":"","c":"","d":[" ,adv. 1) tid, rätt tid. Jf Sdw 2: 1314. ","2) tidigt, bittia. " han stodh ganzka thidelcia vp hwar dagh " Hel män 270 ."],"e":[]},{"a":"tidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["i tid, i rätt tid. som til koorss tiidelige maa ghange FM 251 ( 1505) . är befrychtendes fast at theres ondzske . . . far framgangh vthen ther om tidelighen achtes FH 7: 91 (1511), nyare afskr.). - i god tid. konungh haniss leeth siik thydheligha liidha RK 3: 3484 ."],"e":["tiidelige . ","tydheligha . ","tidelighen )"]},{"a":"tidheliker","b":"av","c":"adj.","d":["timlig. " hwat gangnar mik tidhelika rikedoma " Lg 665 ."],"e":[]},{"a":"tidheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" afficio cum padcenia thät är tidhelikin plagha mädh thulimodh ib 124 . " tidelika plagho ok mote- gang hafwa alle gudhz wini. ib. Jf höghtidhe- liker (äv. Sdw 1: 573), ävensom söfthideliker. ""],"e":["likin )","temporalis"]},{"a":"tidhelikhet","b":"","c":"","d":[" , jfr söftidelikhet."],"e":[]},{"a":"tidher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som är på färde, som händer. " blott i n. forstodho ther hwat hema war thit " Bil 310 . RK 1: 1909, 2604, 4262 . lät han thöm vppinbarlica vndirstanda hwat som tijt var Bo 172 . ib 9 . Lg 3: 550 . MD (S) 207 . " hwa veet huath mz honum tiit är " Iv 1609 . ","2) som är af intresse el. betydelse, viktig? " j the anner myn breff fformymme j, hwath som tidesth är bodhe om eth och annath " FM 129 ( 1502) . - n. adv. ","1) ofta, tidt. " ath man smör tiith syna föther ther medh " LB 2: 51 . hwndana skälto oc glaffsadhe mykyt tiith Lg 671 . " the . . . bade . . . at han ville lydha thera rade som the hade offta före bidhit ok thiit hans vrede förre lydight " RK 1: (sfgn) s. 189 . " huro opta the hade honom viderurat ok thit haden them jlla swarat " ib 190 . - tit ok opta (opta ok tit), tidt och ofta. titt och offtha the mig tilscruffue RK 3: (sista forts.) 5183 . HSH 24: 100 ( 1517) . SO 211 . " the hedno skipto opta ok tiit en rote gik til ok annar fra " RK 1: 1751 . " ib 3: (sista forts.) 5916. - sva tit ok sva opta, så ofta som. böthe . . . iij mark . . . swa tijth ok swa opta han thz gör " SO 72 . - komp. oftare, flere gånger. han haffuer . . hwar dag gaat i kirkenne och andre stedz i staden, tidere med III V, än med flere HSH 18: 17 ( 1495) . - oftare, mer. i förbindelse med en negation. ängin kunne henne (bron) tidhare nyta Al 1980 . han staar aldre tidhare op ib 518 . ib 3490, 8498, 9348 . - superl. i sbest. form. oftast. diäfflä . . . wendho ee som thidaste vsla siälä Pa (Tung) 34 . ","2) snabbt, häftigt, i täta repriser. " the huggo sa tit (tit) at näpliga kunde man thera swärd see " Di 153 . the hwggo bade tit och hart (beði hart oc tit) ib. ib 71, 150, 158, 186, 217 ."],"e":["tit . ","tiit Iv 1609 ; RK 1: 1751, 1909, 2604, 4262 . ","thiit ib (sfgn) s. 189. tiith LB 2: 51 ; Lg 671 ; HSH 24: 100 ( 1517) . ","tijt Bo 9, 172 ; SO 211 . ","tijth ib 72 . ","titt RK 3: (sista forts.) 5183, 5916. komp. tidhare. superl. tidhaster),"]},{"a":"tidher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som är på färde, som häner, blott i n. Jfr K. G. Ljunggren. Adjetivering v substantiv i swenskan 38 fl. achilles sproe honom hwad tiith war Troj 206 . 2) som är av intresse el. betydelse, viktig. prästin . . . vndertodh aff thom hälghanda huat tidhast var, lärdhe han manga dagha oc döpte han Prosadikter (Barl) 71 . " ny thäktis ko- nungenom kungöra sinom son huat som tidhast var mz hanom " ib 88 . - n. adv. 1) ofta, titt. - tit ok opta, titt och ofta. han haffde . . . tidh och offte stempt . . . johan besse NMU 1: 153 ( 1500) . hwar mera tager och kan beuisses böte iijmark swa tijt och apta STb 3: 38 ( 1498) . ib 4: 111 ( 1506) . - komp. oftare, flera gånger. lthär een syndogh människiahaffwir fulkomligen wilia til at off- wirgiffwa synderna, oc ey göra them tidar SkrUppb 153."],"e":["tiith ,. tijt. ltidh NMU 1: 153 ( 1560) . komp. tidare SkrtUppb 153 superl. n. tidhast), "]},{"a":"tidhfordrif","b":"nn","c":"","d":["tidsfördirf. " haffwa tid ffor driff aff thenne lek " MD (S) 207 ."],"e":[]},{"a":"tidhgärdh","b":"nn","c":"","d":[" _tidhagärdh. jtem . . . bör honum (tecken:) klockaren= wptenda pa hwrt altare liwsen til tiidgerder ÅK 58 . swathät iidergerdhenom matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar ib 60 ."],"e":["tiid- . ","-gerder ÅK 58 . med art. -gerdhen ib 60 ),"]},{"a":"tidhgärdh","b":"nn","c":"","d":["= tidhagärdh. " predike ok anner tiidgerder vppholda " FM 251 ( 1505) ."],"e":["tiidgerd )"]},{"a":"tidhian","b":"nn","c":"","d":[" Jfr höghtidhian."],"e":[]},{"a":"tidhing","b":"nn","c":"","d":["underrättelse, nyhet. ingan föra nogra tidning, skualder äller rychta, som han inganskäll ltill lweth STb 1: 428 (1459), Burspr.) bedeiendis ider nade . . . atforstetidninge eder nade fortfare, wele werduge af biude dag oc nattll oss ib 5: 329 (1512, Kop.) Jfr nytiding."],"e":["tiinge )"]},{"a":"tidhing","b":"nn","c":"","d":["tidning, underrättelse. ingen annen tidinge är her pa ferde än godhe BSH 4: 316 ( 1502) . haffuer jach ingen tydinge här förnummet, annen än ider kan draga til wilia ib 5: 88 ( 1506) . ingen annen tydinge kwnne ther höres af almogen än the som behagelige äre ib. ib 89 . " engen tidingh äre her kompne ffran swerge . . . annen en . . . magns holm eder weth geffue til kenne " FM 563 ( 1512) . wij finge . . . tidinge at the rytzer scwlle ware dragne in j saffwelax FH 6: 373 ( 1496) . " the sighie oss same tidinge ib. nagre daghe sidhen tenne tidinge ware komen ib. " ib 375 . Jfr tidhning samt tiþande."],"e":["tiidinge . ","tydinge . "]},{"a":"tidhkort","b":"","c":"","d":["ikortespeel och wardhataffuel " STb 3: 383 ( 1498) ."],"e":["tykörth )"]},{"a":"tidhkortning","b":"nn","c":"","d":[" [Mnt. titkortinge] tidsför- div. vi sendomeder . . . revoldi book . . . att i för titkortningmåtte henne läsa j thenne julehelg Linkiblh 1: 195 (1526, Brask)."],"e":["titt- )"]},{"a":"tidhkörting","b":"nn","c":"","d":["tidsfördrif. " thiit plägadhe konungin opta fara for tidhkörting skuld " ST 421 ."],"e":[]},{"a":"tidhmälter","b":"","c":"","d":["ifrigt el. mycket talande, mångordig. " hälagh siäl . . . vardhir mykyt tidhmält vidh at hon talar af hiärtans frygdh " Bo 117 ."],"e":[]},{"a":"tidhning","b":"nn","c":"","d":["= tidhing. " gaffwe the then bestallningh wtaff nagre dage for jwlen swa thet tidningen kom hiit til abo slott oppa jwle nath " FH 6: 371 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"tidhogher","b":"av","c":"adj.","d":["tidigt? " wi beddoms kerlika dag til faa tidugh wares " BSH 5: 195 ( 1507) . - Jfr otidhogher."],"e":["tidugth BSH 5: 195 ( 1507) )),"]},{"a":"tighl","b":"nn","c":"","d":["tegel. " brändo leer oc giordho tighel " MB 1: 175 . bränna tighil ib 288 . " mura medh sten älla tighl " KS 85 (208, 93) . hafde . . . nokot kostat ok byght vppa the husen . . . badhe meth tigel oc meth thak SD NS 2: 174 (140). forbätrade then ena mwren . . . badhe meth tegel oc kalk wäl ena aln högt SJ 307 ( 1463) . ib 306 . " skulu wmgangane innan grindena läggias mz clarom oc renom stenom ällir teghil " Bir 4: 105 . ib 82, i5. PM 10 . " inghen mwramestere derffues mera thaga i sith arbeyde än sex öre fore hwart thwsandh tygel " SO 87 ."],"e":["tighel MB 1: 175 . ","tigel SD NS 2: 174 ( 1409) . ","tighil MB 1: 288 . ","tygel SO 87 . ","teghil Bir 4: 82, 85, 105 . ","tegel SJ 306 ( 1363), teghell PM 10 . ","teghlith ib), "]},{"a":"tighl","b":"nn","c":"","d":["1) tegel, tegelsten. biörn persson lontthe mik jm tygel HLG 2: 78 (1517). gaffz iij marc för vilje igel Stock Skb 117 ( 1519) . ib 118 (1519). Fale äro möl. att föra till 2). 2) tegel, tegelsten. koll. och ss ämnesbetecknig. kyrkian skal byggias aff steeneoc ey aff thighle Hollman Bir Extr 234. Ilatericus a um thz off tege är GU C 20 (hand 2) s. 66. sween xii ora för tikit [!) han slo Kumla kyrkas rb 44 (1489?)) tekkia kirkione medh kalkslaget tygell STb 1: 113 ( 1477) . " item en karll, som tigele llagde jn igen, iiij ortugh HLG 2_ 78 (1517). " Stock Skb 36 ( 1517) . - Jfr hul-, inbora-. lödhe-, mur-tighl."],"e":["tigell Stock Skb 117, 118 (1519) . tigil ib 36 (1517). tygel(l) ST 1: 113 (1477; HLG 2: 78 (1517). tegel GU C 20 (hand 2) s. l66. tegel Arnell Brask Bil 24 teghell PMSkr 182 . ","tikikit Kumla kyrkas rb 44 (1478?). tigele HLG 2: 78 Bir Extr 234), "]},{"a":"tighlare","b":"nn","c":"","d":["tegelslagare. ss tillnamn."],"e":["teghler )"]},{"a":"tighlare","b":"nn","c":"","d":["tegelslagare. " ss tillnamn. icigle . . . hanis tighlara " SD NS 1: 34 (1401, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"tighlbrännare","b":"nn","c":"","d":["tegelbrännare. Kumla kyrkas rb 64 (1492)."],"e":["tigil- )"]},{"a":"tighlforma","b":"nn","c":"","d":["tegelform. " jtem forma forma tegilforma " GU C 20 s. 284 ."],"e":["tegil- )"]},{"a":"tighlhus","b":"nn","c":"","d":["tegelhus, tegelbyggnad. " widh grabrödhra tigelhwss " Lg 3: 367 . " warth tyghil hws (domum nostram latericiam) " SD 3: 697 (öfvers. i hds. trol. fr. förra hälften af 1400-talet). mällan tighilhusit ok gatuna ib NS 1: 296 ( 1403) . ib 295 ."],"e":["tigelhwss . ","tighilhus . ","tigghilhws: -hwsit SD NS 1: 295 ( 1403) . ","tyghil hws )"]},{"a":"tighlhus","b":"","c":"","d":["2) tegelbruk. Jfr N. Ahnlund, Stockholms hist. 243, 372. StÄmb 22 ( 1432) , 70 (1480) o. s.v. Tunberg, Sv. medeltidsreg. 46 (1434). laris biörson . . . vpläth . . . helgans husene här i arbogha tigillädho tigilhusith garden vidh tigilhusit ATb 1: 346 ( 1471) . ib 2: 53 (1475). tilsattes desse dandemen ath höre rekinscap vtaff tygilhusit epter michel swarte pa kirkione wegna STb 3: 279 ( 1496) . köpthe jach ijᵐ tygel aff ledarna tigelhwss för vij mark HLG 2: 104 (1519)."],"e":["tigel- . ","t (h)ig(h)il. tygel. tegel. ST Ämb 72 (1461). tägil- ib 70 ( 1460) ) "]},{"a":"tighlkorgher","b":"","c":"","d":[" -, m. korg för bärande av tegel. HGL 2: 51 (1516), 62 (1518), 65 (1519)."],"e":["tygel )"]},{"a":"tighlladha","b":"nn","c":"","d":["tegellada, torklada för tegel. " " FH 3: 117 ( 1448) ."],"e":["tigelladhe: -en FH 3: 117 ( 1448)), "]},{"a":"tighlladha","b":"nn","c":"","d":["tegellada. " jtem rensa tegel j tegelladune " Arnell Brask Biᴵ 24. laat kasta leer til tegelladuna oc ey i waar Brasks Cal 271 ."],"e":["tigilldha: -o ATb 1: 346 ( 1471)"]},{"a":"tighller","b":"nn","c":"","d":["tegellera. " laath kasta tegel lleer hvad som fattades i höstas oc laat tekkia ugn oc lada för än thuu böria lata slaa " Brasks Cal 266 ."],"e":["tegel leer )"]},{"a":"tighlmästare","b":"nn","c":"","d":["föreståndare för tegelbruk. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 1 1 1 f. StÄmb 16 ( 1428) , 18 (1429) o.s.v."],"e":["tighel- )"]},{"a":"tighlslaghare","b":"nn","c":"","d":["tegelslagare. " ss tillnamn. pedher tegilslagare " SJ 241 ( 1455) . " ib 306 ( 1463). ""],"e":["tegelslagare: -a SJ 306 ( 1463) . tegilslagare),"]},{"a":"tighlslaghare","b":"nn","c":"","d":["tegelslagare. " lla[t]omus . . . tegel slaghare " GU C 20 (hand 2) s. 66. MP 4: 89 . Kumla kyrkas rb 63 ( 1492) , 79 (1505). - ss tillnamn. törsten tighilslaghare SD NS 3: 258 ( 1417) . ATb 1: 343 ( 1471) , 2: 36 (1474). Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . SJ 2: 69, 75 (1481). STb 2: 165 (1468), 3: 288 (1496). SSkb 213 ( 1506) -07). ATb 3: 245 ( 1511) . " hustrv marit tigelslagares STock Skb 234 (1524-25). " ib 252 (1525-26). "],"e":["*tighlslaghara gardher","tygelslagare- )"]},{"a":"tighlsten","b":"","c":"","d":["1) tegelsten. " llaterculus . . . lithen tegl steen " GU C 20 (hand 2) s. 66. tha tok iob oc strök slemeth aff sit hoffwodh mz en tighilsten som sat i enom dyngiohop SvKyrkobr 49 . PMskr 341, 405. - ss måttangivelse. mwra en tygellstens (för -sten?) langt in i . . . lydekas kellara SJ 2: 36 ( 1478) .","2) tegelsten. ss ämnesbeteckning. " tha haff stöttan gamblan tegelsteen grannan som myöl PMskr 233. tak . . . malen thegel sten " ib 444 ."],"e":["tighil- . ","tygell . ","tegl- GU C 20 (hand 2) 66. t(h)egel- PMskr 283, 240, 341 o.s.v. -steen), "]},{"a":"tighlsten","b":"nn","c":"","d":["tegelsten. " jac läggir tighilstenen mällan waar " KL 234 . " räkne . . . thz sama tighel stena tall som för " MB 1: 288 . " then som thwa obrändan tighilsten hwilkin som gifwer af sik thäs mera träk och sör at han mer thwas " Ber 91 ."],"e":["tighel sten . ","tighilsten )"]},{"a":"tighlughn","b":"","c":"","d":["tegelugn. " thet forscriffne godz . . . meth tigelladhen oc tigelognen som jac ther nw bygd hafuer " FH 3: 117 ( 1448) . " säthins in j en theghel oghn ther teghell skal brennas " PM 10 ."],"e":["tigelogn . ","theghel oghn )"]},{"a":"tighlughn thygil. tegil kumla kyrkas rb 46 1479 .","b":"nn","c":"","d":["tegelugn. för tegilwngyn brendis xviii öra Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . " v öra för ööl til thygilvnggnen " ib 93 ( 1510) . - om den kvantitet tegel som på en gång brännes i en tegelugn. warth enewal akare sakth for retta ath han skall bettalla laris mwrmestare for en thäghelwngh som laris brende oth enewallæ antinge panth ällä peninga jnnan sola säthir ATb 2: 207 ( 1483) ."],"e":["thägel- ATb 2: 207 ( 1483) . tägel- Kumla kyrkas rb 79 (1505). -ungn. -ung), "]},{"a":"tighlvidher","b":"nn","c":"","d":["tegelved, ved som användes vid brännande af tegel? " dömdes iola fferding sak til iij m. for tegil wed " BtFH 1:257 (1509). dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för treske om slotzins rethet för näffuer lerarbet tegil wid stock och brädher ib 272 ( 1508) . " slotzsins rethet som är kalksten tigel wid naffuer stocker bräder och halm " ib 164 ( 1508) ."],"e":["tigel wider . tegil wider. tegil weder),"]},{"a":"tighogher","b":"av","c":"adj.","d":[" " katthen torde wij ekke äta, sidan hening gagge är död, gud hans siel nade och alle crisna siäla, helst moth heta somaren, thy han är ekke tigoger " BSH 5: 186 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"til","b":"","c":"","d":["2) för att uttryckq en rktning: till. contincenia är mz hwilko likamamlika girnilse bräska haldz the ryggia mz rdzsins mattho ok styrslo SpV 143 . 3) för att beteckna det tillstånd el. förhållande vartill ngn (el. ngt) bringas el. vartill man genom en verksamhet bringar el. söker bringa ngn (el. ngt): till. ath dräpa sigh til arfdz SD NS 3: 343 (1418). jnteger . . . heel nota iste ablatiuus intergro ponitur aduerbialiter pro integre the fulz oc ther aff GU C 20 (hand 2) s. 33. himerikis äro ok glädhi forma engen människia . . . wndersta til fwllo Mecht 52 . " ath war härra jhesus christus forbödh allom at fordöma sin jämcristin . . . ok jngen bradeliker epter sinom misgärningom halda swa ondom som til tykkis " MP 4: 115 . thän sami smidin . . . giorde them til goda huat han formatte ib 223 . vnte fogaten, borgamestara och radit gerdt bure bliffuewijdh sit köp om koppren, huilken som olaglige köpter waar, epter han är vara borgere til wilie ok kerleck STb 3: 105 til byttes . . . tommas en gardh . . . til hans federnes och mödhernes forbetringk ib 97 ( 1505) . anders gase j mark til minnes Stock Skb 10 (1516-17). ty ärom wij mera tiiil fredz om tyn konwngs haat oc hoot än om hans fred Troj 45 . 7) för att beteckna en begränsning i tid: till. - styrande temporal bisats. her hans skulle nwte, brkwka oc beholla forscriffne gordh for sith frij vitherligit panth til swa lenge han finge forscriffne swmme peninge igen Svartb 556 ( 1504) .","8) för att beteckna en begränsning i antal el. mått: till; till ett belopp av. hwat jorden beter är än thil xij mark . . . tha schall hans störie . . . STb 3: 456 ( 1499) . . . . swa mykit, hans störie . . . STb 34: 456 ( 1499) . . . . swa mykit, at swmman sich löp til c marck offuer alt ib. 9) för att beteckna ett tillägg, en ökning el. en förening: till. schulle . . . hustrv anna til then stangh jord hans persosone fornöie swa mykit, at swmman sich löp til c mark offuer alt STb 3: 456 ( 1499) . 10) för att beteckna bestämmelse, ändamål el. syfte, det vartill ngt tjänar: till. rauidh . . . bödh hanom stufwone til köptz ATb 1: 216 ( 1465) . tet niclis . . . ey nempde her sten . . . j sit taal til nagra onda STb 4: 77 (1505). - til thäs, at, på det att, för att. nw til thes at engin skuli myn ordh forwända Hel män 175 . 12) för att beteckna det varpå ett förhållande el. en egenskap går ut: till. thän smak oc söthma, som hon jnnantil haffwer til syndenna (peccati gustum) Mecht 335 . 13) för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: med hänseende till, med avseende på, till. ranzakom thänna wärldinna sex aldra, til the sex daghana (ad forman sex dierum) j hwilkom gudh skapadhe all thing SpV 367 . " tha han haffde sin ordh lyktat, syntis til lthe märkeno alz inthe " MP 5: 137 . ffore huilkene zacher han wort dömpder til eldhen for then högxta zachen . . . och the andra twa zacher fordrogx hanom til pyan, som war hiwlit och repith 'STb 3: 18 (1492). jacob laurensson schal sware pigan til humblan ib 4: 48 ( 1505) . at han icke skempde krvken, som tiente niclis gulsmed, til lhennes mödom ib 5: 30 ( 1504) . " j som här til haffwen waridh otroghne il gudz ord JMPs 264. hon kunne alla konsther til stridh " ib 351 . 14) för att beteckna en förändring el. övergång, för att utmärka den el. det vartill ngn el. ngt göres el. sättes: till. samma dach samtychtes och marchus scruffuere til kirkiones klockare STb 3: 422 ( 1499) . 15) till, såsom. hvarjemte "custo" lofvade niclis 7 mark p:gr i vängåfva ("täö woödp") RP 2: l28 (1383). erick kniffuasmetz sön, som hon forre til bonde atte STb 3: 417 ( 1499) . . . . haffuer gifuit wt vj mark päninga . . . til hälgha likama gille til ingang ok testament HLG 1: 54 (1449). stadztieneren j marc til skenkning Stock Skb 41 ( 1518) . her anders hinriksson xx marc til thärepeninga j herredagin til arboga ib 80 ( 1518) . " örian bösseskyttan gaffs ij march til gönst " ib 156 ( 1520) . tha bleff stadin honum skyllig iijᶜ xxxxor en marc, altid til en god renskap ib 300 (1520-34, Skip). 16) för att beteckna den för vars räkning något göres. - i förbindelsen til . . . väghna, å . . . vägnar. ffik iach hans screddere til prambygierenes wegna vj mark Stock Skb 303 (1524, Skip) 17) för att beteckna den åt vilken något överlämnas el. anförtros: till. swor for:ne sigeridh, siälff säthe, til sin kätil gripen J'Tb 36 (1463). hinrik . . . swoor en silff skeedh til sin frw, ath hon worth henne fore gudj aff stolin ok togh henne bort aff rettin medh sich 'STb 3: 431 (1499). 18) för att vid ett subst. uttrycka omskrivning av gen. (i sht för att beteckna upphov el. orsak, det vartill ngt tjänar el. hör, en sinnestämning el. själsverksamhet o.s.v.). . . . och bläsa bälghenä til stoora organer STb 1: 189 ( 1478) . thin hälge licame wari läkedo(m)bir til allan min andhelikin siwkdom SvB 150 (mot sl. av 1400-t.). hona haffwer landboon tiil gardin i hooff VKJ 80 (möjl. att föra till 22). wi ärom same limi til thät ärofulla howdith Hel män 140 . " gik han heem oc beddis mykliin af nyklapikone til the ytra dörena " ib 223 . 19) om tid: för, för tidrymden av, på. - till, för, under. . . . wi bodhe . . . noghom wistas och bliffua j sama gordh tiil wor liffz thima Svartb 429 ( 1448) . " kennomps han her epter ey waran wan gordh, vtan oss förlänthan . . . til wore dagha ib. sades fore retta, tet söluet schal bliffue wijdh sancte öriens garhd, effther ath quinnan war ther jnne til iij samfelt aar " STb 3: 444 ( 1499) . til byttes . . . tommas en gardh . . . til ewigh tidh medh sina arffua til behollende ib 4: 97 ( 1505) . 20) vid, under (en handling, ett tillstånd el. förhållande). per lekare schal haffue stora organer ok huilken som wil lata leka på thöm til preste . . . ööl loch til lbrvllop, giffue vth vj öre STb 3: 408 (1498). 21) vid, efter, enligt. hansis skreddare til vidhernampn wordberg SJ 2: 8 ( 1475) . michel jensson scredder til bydernampne ib 179 ( 1490) . vid, under åberopande av. han . . . önzskadhe til gudz, dödh thät jec haffde ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arfstv 22 ( 1461) . 22) för att beteckna ett varande på ett ställe el. vid ett föremål: på, vid. nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens MU Kopp 32 (1347) (jfr A. Janze´n, Meijerergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 67). thet han wiil sta ffaren tiil siö och sand STb 5: 110 ( 1516) . - vid, invid. tyle margret skal . . . asff stadin . . . eller bliffua slaghin til stwpona STb 1: 10 ( 1475) . Jfr iämt til. - vid, till. at ion tingwlfson oc the satho til per skinnare til öllz ATb 1: 236 ( 1465) . ib 270 (1467). - till, i. joan persson . . . medh sin sön giordh jonsson, som . . . han her j staden hade til schola hollit STb 3: 443 ( 1499) . - för att beteckna, boningsort: i. erik til almawik SD NS 2: 516 (1412, nyare avskr.). hona haffwr landboon tiil gardin i hooff VKJ 80 (möjl. att föra till 18). - hos (en person). tha wart älin som är hem til dawid larinsson sak xij mark ATb 1: 117 ( 1459) . at han äkke . . . sloo hanum hem til sin ib (1460) . iak wil lhällir gifwa idhir x kannor hem til mik än här ib 166 ( 1462) . ib k181 (1463), 212, 236 (1465). the saato in til pedhir laurisson til öls ib 270 ( 1467) . JTb 23 ( 1460) . " han skal lata koma the vij (7) gyllena hiit ri rettin, som äro heem til jenis gwnnarsson i eneköpunge " STb 1: 25 ( 1475) . ib 28 (1475). bertil, som doo hem til honom ib 57 ( 1476) . at pigan . . war j jx (9) netther hem til hennis ib 2: 236 ( 1487) . ib 3: 326 ( 1497) . 406 (1498). brodher, som hem til lhenne waar ib 4: 64 ( 1505) . " at wij haffua warith hiemmä til wort " GPM 2: 352 ( 1510) . " ath han ekke bröth op et hol borth til gwmille bärtil " ATb 3: 295 ( 1516) . Stock Skb 189 ( 1521) . 23) för att beteckna sätt: till. särsk. i uttryck som beteckna sättet varpå el. redskapet varmed en förflyttning i rummet sker: till. naumachia . . . pugna naulis stridh til skep GU C 20 s. 346 . 24) för att beteckna tillhörighet, beroende el. dyl.: till. til lthässin fordom ödha torppa ligger godher ekeskogher VKJ 34 ( 1447) . B) infinitivmäreke o. i förbindelse med verbalsubst. på -nde i betydelse av inf. el. gerundium. 1) framför inf. a) efter verb: att. chrisocollus är som gwl tilsee PMskr 468. magnes är en vnderliken sten . . . han är tilse som rostogh järn mädh enne blaahet ib 482. lc) i förbindelse med adj.: till att; jfr A 13. ödhmiwkir hoghir (är) . . . til nakon straffa wansambir, älir seen ok oböghelikin (ad arguendum difficilis) SpV 161 . somme (stenar) ärw oc litith blek til see PMSkr 462 . - til at, d. s. ödhmiwkir hoghir (är) . . . til at forlatha brwth snarlikin (ad ignoscendum facilis) SpV 161 . 2) framför, verbalsubst. på -nde: till; till att, att. Jfr Sdw 2: 1314. wj . . . kennomps . . oss haua sät . . jönis anundson eth fiärdungx bool jordh . . . fore xl lmarch redhe peningha jnnan ij aar til oterlösande Svartb 212 (1397). oss är till wetandhe wordhit, at . . . ärkiebijskop jenis hakonson är afliden Lindblom Äbval 4 (1432, avskr.). huad wii ther om . . . förfinna skal ider wäl offförtuffuad til wetende worde Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 545 (1471?). will noger ther tala vppa, tha haffuo wii ther medh engte till görande STb 1: 50 (1476). ib 317 ( 1481) . widhersakade all skuld bade till vtgiffwande och vpberende eller vttilgiffuende ib 2: 217 ( 1487) . ib 218, 224, 233 (1487) . 304 (1488). . . . all gieldh bade vptilerende, jntilmanende och vt til giffuende ib 317 ( 1489) (jfr: dit vorghescreuen ghelt intomanende vnde vptobörende Sd NS 1: 179 (1402) samt K. G: Ljunggren, Studier över förhållandet mellan verbalpartikel och verb i fornsvenskan 50). the aarliga rentto som sancte erik i vpsala lhaffuer op tilberande i ena stenbodh SJ 2: 91 ( 1482) . ena tompt . . . som i lengdene holler lv (55) alna fraa folmars tompt vp aath til mäthande ib 93 ( 1482) . " epthir hans och hans hustrua dödh tha skal sama bygningen blifwa widh helge andz gardin och therres arffua haffua meht honom engte tilgörande sTb 2: l80 (1486). " Uppspriv 16 ( 1488) . " jtem är mik tiilwitande vordhet ath . . . " GPM 2: 144 ( 1500?) . til byttes . . . tommas en gardh . . . til ewigh tidh medh sina arffua til behollende STb 4: l97 (1505). iiij (4) lesther jern som radit lente aff sancte oles gilde for c (100) mark til bethalende innan xxde dach SSkb 273 ( 1507) . " fore än all annen schib rede vare til seglande Hist. Tidskr. 1: 399 (1508). tha schal lintet vorde til skadende " ib 401 ( 1509) . ey skalt thu oc thänkia mik thätta göra aff nakre kyrkona til dömandhe makt, wthan at enasth aff gudelikom kärlek JMPs 513. - till att, för att. nu tha alle badhe systra oc brödhir äru saman kalladhe mädh klokkonne j thera taluport til thätta walith görande Abbedval i Vkl 76 . huilken fierde part arff . . . borgamestara . . . jöns anderssone fryt och quit vploto . . . til lnywtandhe haffuende ok brwkande SJ 2: 140 ( 1489) . ib 126 ( 1488) , 178 (1490). then schada och forderfvelighet, han her giort hafver, hanum til vidergiellende Hist. Tidskr. 1: 397 (1508). gudh han giordhe twäggia handha lyws a hymelin . . . ok satte them fastha j hymilsins stadughet, til ath skyliandhe daghin ffraan nattinne, ok lywsith ffran mörkrina MP 5: 14 . C) adv. 1) till, fram. i uttrycket til ok fran, se fran. 2) därtill. wille iak ey lösa . . . mina pantha . . . tha är . . . capitulum . . . fullmäktukt at vpbiuda thess pantha . . . them ther nest tilbördughe ärä FMU 3: 282 ( 1442) (möjl. att föra till ett tilbyrdhogher). 3) därtill, därjämte, därutöver. - därtill, ytterligare. ath han skulle oppa sama dagh fornöya detirte forᵈᵒᵐ viij fat järn ok ena lesth järn om oppin wathin . . ok ena läst järn om henrikxmässo eth ar til ATb 1: 32 ( 1455) . til mädh, därjämte, också. bade vpbördh och vtgifft och giel til mdh STb 4: 61 ( 1505) . Se vidare mädh. 4) därtill, därför, för det ändamålet, i det syftet. ok hon som aff them är til naämpd Abbedval i Vkl 88 (möjl. att föra till tilnämna).","6) för att beteckna mån el. proportiion: till. äpthir thz hwar een haffwer wndhirstandhit til, skal han här faa mattona SpV 96 . " ther sattes the alla hwar epter annan skickliga som han war bördog oc myndog tiil " Troj 81 . 7) framme, tillstädes. strax war encas tiil oc anthenor Troj 248 . 9) ss verbalpartikel, i olika avseenden preciserande el. modifierande verbet. Jfr binda til, biudha til, gagna til o. s. v. samt N. Kjellman, Nysvenska Studier 9: 117 ff-, särsk. 132 ff. D) konj. till dess. mans vppenackes peninga, som hans brodher pa thaler, schal standa ther, til annan broderen komber her medh then andra til swars STb 4: 160 ( 1507) . - Jfr här-, in-, innan-, iämt-, nidher-, nordhan-, ovan-, sunnan- (äv. Sdw 2: 554), thär-, ut- (Sdw 2: 868), utan-, västan(Sdw 2: 1067), ä- (Sdw 2: 1086 f.), östan. (Sdw 2: 1183), östan sunnan- (Sdw 2: 1183) til."],"e":["thil . ","till STb 1: 50 (1476) . tiil STb 5: 110 (1516); Stock Skb 82 ( 1519) . ","tiill Troj 41, 81, 248 . ","föl RP 2 . 28 (1383). the GU C 20 (hand 2) 33; adv. och konj. L."]},{"a":"til","b":"kn","c":"prep.prep. adv. konj.","d":["med gen. som dock ofta i sht i det senare språket.!SYNS_DÅLIGT? mot !SYNS_DÅLIGT? el. dat. ","1) för att uttrycka målet för en rörelse: till. " gratande gik hon fran faþur ok tel strand " Bu 491 . " gak hem tel þit hus " ib 151 . " philipus for a suerkie ok tel asiam ib 200. han for tel hinna " ib 12 . " hon gik swa som oräd till balit " KL 15 . " til eldin ga " ib. " mange herra sökto til konung arthws hoff " ST 2 . " ängelen flöghe fra hanom tel anam " Bu 4 . " tit summo myssena til hans " KS 30 (76, 32) . " sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). sa siuke mannin guz modhir inga til sin KL 63 . " ville han . . . fölghia modhir sinne heem til siin " Bo 63 . " män grouo tel rotenna " Bu 7 . " kunugen . . . lät han leþa tel m-[r]ko hus " Bu 500 . " af þöm rika: som . . . förþes at iorþa tel häluitis. ok af þöm fatöka . . . som änglom fylgþe tel himna " ib 153 . " folk sanct tel grunda " ib 137 . " han com entima tel libie land . . . tel en staþ som callar selena " ib 490 . " alle apostoli coma en dagh tel þin ib 13. gvz ängel kom een dagh tel ioakim " ib 4 . komber nokor godher man . . . til nokrom i embitteno SO 29 . salogh moþer for . . . tel kirkio Bu 25 . " för än hon gik tel kirkio " ib. " ledher laban mannin til herbärghis " MB 1: 205 . " the som foro the torghs " Lg 46 . " han . . . sattes tel borþ " Bu 421 . " nar thw gaar til bordz " Bir 2: 181 . il hofua fara Iv 3614 . " är wir kallum samän warä män til lidstämpnu " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). en þriuin ridare . . . reþ tel rorneament Bu 24 . " at han kome tel prädican " ib 7 . " ginog the til strid mote beniamyn " MB 2: 135 . " gik han til raadh medh sinom vinom " Ansg 227 . han gik . . . til scripta ST 481 . han sagþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio (ad ecclesiam ivisse) ok takit mz þöm þera guþ Bu 22 . " lagmannen war oc til danmarc meder " RK 2: 9547 ; " jfr 22. the . . . gripo til stena " Bo 154 . tok han til sith swärd Va 30 . - bildl. gaa at them wäghenom som . . . ledhe til glädhinne Bir 1: 336 . gripo til värn Bo 120+. forstod at han skulde komma til slagzx mz the forrädare Va 30 . - vid. var herra . . . bindz til studhenna Bo 193 . " fäste . . . höghro handena til korsit medh enom iärnspik " ib 200 . ","2) för att uttrycka en riktning: till. särsk. i uttryck som beteckna ett läge, ett vändande el. hänvändande, seende, hörande, yttrande o. s. v. eg. och bildl. then wäghin til norigis laa RK 1: 2218 . " til ryggia vika " Fr 1749 . " iak drogh mik tha ater til baka " Iv 251 . pekadhe engelen mz sina handh til een grömästä diefull LfK 219 . " jak saa til jordhinna " Bir 3: 365 . " at skodha oc lydha til min budh " Su 82 . " iak uilde mik vända tel iþar " Bu 514 . " greuen sighar tel þöm. ok badh þöm känna sik sin troldom " ib. " llisias saghþe tel þerra. saghen i huru vreþe guþa uaro " ib. " maria talar te iohannem " ib 13 . " talar han tel hänna " ib l19. sancta birgitta skreff til en herra Bir 2: 85 . " at hon sculde sik vmuända till sin gudh " KL 15 . " biscopin badh til gudh ib. badh paulu til höfdhingan at han matte faa tala til fokkit " ib 167 . " andreas baþ sina böna tel guz " Bu 137 . j konungzsens breffwom til allom them hans vnderdana waro MB 2: 193 . " hulkin som synis hawa öghon til (ad) gudh ok hawir ey. thy at han hawir them til wärldinna ok nakkan til gudh " Bir 1: 236 . " at thu skuli idhkelika waka til (ad) gudh " Ber 154 . ib 152, 155 . jak hopas til gudz Bil 887 . " til honum skal thu thik hall " Al 10225 . " iak liter nu til thinna radha " Iv 5475 . till them iag satte myn största liith RK 3: (sist aforts.) 6133 . þet stande til hans syälfs SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). - på, efter. biþ tel naþa ok tel bätra Bu 4 . mot, midt emot. nar huars thera änlite vare til annars (ambo facies haberent alter ad alterum) Bir 2: 197 . - för. thet . . . låter mannen sik utsättia mote skiälum til alla odygdh ok wädha KS 44 (112, 47) ; jfr 3. ","3) för att beteckna det tillstånd el. förhållande hvartill ngn (el. ngt) bringas el. hvartill man genom en verksamhet bringar el. söker bringa ngn (el. ngt): till. at þe sätin almoghän til rättä SD 5: 638 ( 1347) . " dömde guþ han tel häluitiz " Bu 28 . manadhe han alla til bätringh Pa 7 . " tha han hafdhe länge manat til bätringh " ib. " nödhgadhis han oc thwingadhis til äruodhes " Bir 2: 178 . " ängen ma han . . . til merä þwingä " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). thet . . . driuer manne til träto ok bardagha KS 44 (112, 47) . the reta gudh åt sik til såra hämd ib 50 (127, 54). hon !UDDA_TECKEN?: thässe willa) . . diruir til alla synd MB 1: 45 . än i dyrfwins til tholkit optarmeer Gr 262 . - med följ. sats. ängen ma nöþä þän man som morghengawor scal giwä til huru mykit han scal giwä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . iudhane . . . nöddo en som hät symon. til at han skulle bära korsit Bo 198 . - med följ. inf. dömdo han til at henghia Bil 871 . " äggia smaswenin . . . til at synda mz quinnom " KL 62 . dyuris ängin til at komä þit SD 1: 670 . (1285, gammal afskr.). at . . . thet (Vadstena) . . . til än landzby at blifue rätlika til dömpt är BSH 2: 115 ( 1400) . iak . . . tilbant mik mz eedh til at staa oc döö mz gudhi Bi5 2: 8. iak . . . kom them til at kifwa ST 304 . " värlzlica thinga giri hulkin som hona draghar til at oskällica vtläggia sit goz " Bir 3: 331 . - om. jak badh tik aldre til vinsorz SR 1 .","4) för att beteckna en fientlig riktning el. sträfvan; ett bekämpande el. afvärjande: emot. þän timä man til fiända drager SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). RK 2: 4945, 4949 . " mz byssa oc pila skuto the til thom ib 6074. " ib 6106, 9561 . " sköt resen et spiwt till widike " Di 138 . the swänske . . . wille göra konungen stora neesa the stormadhe tiil honum i thy RK 3: 2278 . " swa som hwan spetzin skulu rwsa oc strida til then andra " MB 2: 293 . " beddos hielp til the plagho " Lg 3: 224 . hwat best wore göra til tolken wada RK 2: 5813 . " then aftäkt giordhis till " TB 78 . them hon (ɔ: aftäkt) giordhis til ib. " haui vinin wald at witnä til salans medh attä mannuum " SR 1 . " kerde for os pädher i symastom til slaueca wm 2 i/2 !UDDA_TECKEN?: dimidium) marchalndh jordh i täby " SD NS 1: 140 ( 1402) . " thz är thil hans war höxte käre " MD 14 . " engin sculd the til them finna " RK 2: 4826 . ","5) för att beteckna dem mot hvilken man beter sig el. är sinnad på ett visst sätt: emot. gudh hawer wäl giort til mik MB 1: 222 . ib 225 . thin ilzska är myky til (ad) mik oc mina vtualda manna Bir 3: 73 . - emot, till. hafdhe mistro tiil henna KL 14 . ","6) för att beteckna en begränsning i rum: till. han war ludhin aff hoffwudh til foot Al 7419 . jac scal vardha herra fran eno hafwi ok til annars Bil 775 . ","7) för att beteckna en begränsning i tid: till. fra terz ok tel nons sat hon viþ älla ten Bu 5 . " at mannin äruodha af morghonenom ok tll quällin " Bir 1: 121 . " smaswenin . . . var j önom til thän dagh han thedis israels folke " Bil 894 . " satto them i giömo til vm morghonin " KL 137 . " thiänande . . . guz modhor alt til sins lifs ända " ib 63 .","8) för att beteckna en begränsning i antal el. mått: till; till ett belopp af. stiäl man til ii [2] öra päninga MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59. stiäl man minna än halfuan öre oc tho till fyra päninga EG 65 . ","9) för att beteckna ett tillägg, en ökning el. en förening: till. þ bot skal gipämtaþren intaka ok til omynd läggia SR 52 . - till, med. sla gaman til alwaro GO 441 . - till, utöfver, jämte. iak . . . haffuer opburit . . . fyra pund korn til the atta marker päning ok ena läst korn, som sta i the förra breffweno SD NS 1: 625 ( 1407) . 10) för att beteckna bestämmelse, ändamål el. syfte, det hvartill ngt tjenar: till. är . . . tungan skapat til tuäggia syslo KS 55 (138, 59) . " thön dygdhen är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldlika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans natuuralik vphälde " ib 19 (48, 20). gvþi tel heþer ok hans moþor mariu . . . ok allom halghom mannom tel lof ok allo lekfolke tel cristleken kännedom ok mik tel aflat . . . ofrar iak . . . mit äruuþe Bu 3 . " com þöm tel hialpa " ib 523 . hafþen ii eigh hana callat tel hialþa ib 23 . " bede friþ (Bil frest 943) tel anzsvara " ib 62 . " nokor the vakn. sum äru til openbarlik striþ " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). taka plikt þe aþrum är til räzl ib 669 . " til lösn varrä gyäldä. som wi hawm saman draghit. til rikesens . . . värn oc gagn " ib 5: 561 ( 1346) . " þän timä þe vm landet fara. i warom ärindom ok almoghänom til gagns " ib 606 ( 1346) . the skulo honom til thieniste wara RK 1: 966 . alt mit godz skal staa thik til budz ST 473 . " jak är een swen til hans budz " Al 5820 . " wildo thera frändir them badhin saman giwa til hionalagh " KL 53 . " ther som ey äru köpstadi, wäghfarande mannom til härberghia " KS 65 (161, 71) . at wi . . . hafwe nw wäridh her till tqals samen BSH 5: 117 ( 1506) . " han döpte tel cristo . . . þry þusand carmen " Bu 100 . til, sanna vitnsbyrþ. oc fulkumilse addrä förnäfndä þingä. þa sätyum wi vart insighli för þettä breff SD 5: 568 ( 1346) . til huars dughr forhuxan, vm hon är ey stadhogh KS 20 (49, 21) . " thil huat är mik nyttogh the konsten " Su 231 . " haffwin twa tima at äta oc drikka wm qwällin, oc til kripsins höffuidzska hugswalilse oc lättilse " Bir 4: 118 . " wille han ökia sina släkt til gudz thänist " MB 1: 222 . - till, för, för . . . skull. spyria them, til hwars the waro kompne Bil 258 . til hwars (ad quid) älskom vi gul mädhan thz är ey vtan swa som rödh iordh Bir 1: 370 . MB 1: 182 . " til hwars skal man thz längre löna " Iv 5658 . " huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehälddes " KS 43 (112, 47) . " al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka ok blandas ey medh androm til sin kiutlika lusta " ib 33 (86, 36). - för, för att få el. lvinna. offra ioui tel bota en þiur Bu 526 . " basilius bödh allo sino folke iij dagha fasta ok a bönum wara til gudhz hiälp " Bil 601 . skule alle hylle os bade til mins herrre konungens nade RK 2: 3369 . " thz ma engin dräpa til arff " ib 1: 4281 . iak wille hiit til hiälpa fly Al 7876 . Va 20 . " brödhri ärwodhatho til sinna födho " KL 229 . - till. spyr miin frugha idher til radha Iv 1504 ; jfr 13. - till, för. med inf. sätium wi all var jngiäld li finlande . . . til at gyädlä med vart bäggiä testamentum SD 5: 567 ( 1346) . ögha är skipat til at sea, ok öra til at höra KS 54-55 (1338, 59). han . . . laghdhe sik til ath sofwa ST 304 . alla samman sankka sik til at bakdanta tik, hwässa sina twngher til at banna LfK 124 . bode . . . ath lone sik then säädh til ath saa sin aker met FM 553 ( 1512) . ath . . . the jnne ärw j stadhenom haffwa ey yffnogha kärffwa til ath aather stoppa holith mz PM 4 . - til þäs (pät) at, på det att, för att. swa brat þe (frälsemän som bo samman) skiliäs . . . at, þa magho þe ey ater saman farä, til þäs at þe vndi eno frälse länger warin SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). thil thet at thätta ma sthathwkt blywa tha sätym wi ware insygle . . . foor thätta breeff ib 558 (1346, gammal afskr.). til þäs at almoghen se oþyngder ib 606 (146). til þes at þetta er sua mykle staþughane, þa sätium wi her fore war insigle ib 6: 181 ( 1350) . " säl är hon som tappade een lim til thäs at hon sculde ey all tappas " Bil 879 . sT 2. han wil thes (för til thes) liua at han måghe äta, ok ey äta til thes at han måghe liua KS 43 (111, 46), ii) för att beteckna följd: till. siax galne hunda . . . bitu ok slitu han tel döþa Bu 137 . SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han . . . flengde sig huar dagh tiil bloodz Lg 3: 71 . " thu skalt wardha fructsamlikin mz andelike sädh mangom til nytto " Bir 1: 60 . " then mater ella drykr suä tax, han wardr hånom giärnt til ohälso " KS 42 (110, 46) . " at tu se allom til hielp ok tröst, ok ängom til skadha lib 26 (64, 28); jfr 10. jak sagdhe idher thz giärna härä om idher matte thz til skämptan värä " Iv 2848 . " hon haffuer rädelia oc laglige skiffth alle sine lösöre meth sin kere swager . . . saa thet henne fullalige wel atnögde til en fullan ende " SJ 350 ( 1468) . 12) för att beteckna det hvarpå ett förhållande el. en egenskap går ut: till. swa som hiortin girnas til vatu källona Bo 113 . " til dygdh oc äro waro the fws " Iv 8 . som . . . före äre til stridh MB 1: 383 . " ey wäl fallen til siälinna syslo " ib 79 . " at han war bäter fallen til forman än the siälw " ib 101 . war seen til wredhe och skynthr til nädha lKS 25 (63, 27). värdogir til himerikis löna MP 1: 216 . " j ärin skylloghe til äuärdelikin död " ib 54 . " sagdo sik hawa räth til husin " SD NS 2: 174 ( 1409) . - med inf. then hugher . . . som . . . ey är skynthr til at blötas KS 19 (47, 20) . i . . . giordhin idhri owärdhogha til at ffa äwärdhelikit liiff KL 156 . " ey maktas min sin til at skilia älla scodha mällan beezst ok söt " MP 2: 230 . " som dugha til at forestaa embetom " VKR 9 . ther omättelica giri hawa til at sammandragha rikedomana Bo 66 . " beddos orloff til at han nidir hugga " Bil 871 ; " jfr 18. the . . . tilbyriadho til at tala aldra handa tungo maal " MP 2: 113 . 13) för att beteckna det med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: med hänseende till, till. bindoghe þässa hems tel giri ok päniga Bu185. en klä[r]kar krankar ok skör tel sin limnaþ ib 28 . " hanom matte änkte til lifuit skadha " Bil 871 . " han fölgdhe thera godha konungha äpte döme som j gamblo varo, först til the helgho kirkio ok gudz dyrk ökilse, sidhan til amoghans styrls ok rätzl " ib 884 . " huru rumt oc kostelikit hans palacium war til hwer dags cost oc ltil thäs bygning " ib 307 . " til sina skäla ok andelik thing, kikas han !UDDA_TECKEN?: mannen) widh ängla, ok til sin likama ok likamlik ting, likas han widh södhe och wäruldzlik diur " KS 3 (5, 3) . " helbrigdho til sinna skiäla lib 32 (83, 35). wardr han giärnt trutin ok bulghin ok lyttr til sin likama " ib 43 (112, 47). täs fastare är täth hus til alla wärn ib 85 (208, 93). thw waro wiise men i book oc til all ärlikin thing Lg 34 . " var aldrigh lydogh til onda gärning " Ber 68 . " the äru sniälle til sin eghin vilia ok nyttelikhet. ok dubla ltil mit loff " Bir 1: 193 . ib 285. han . . . war en god man tel syna siel MD 436 . hwilke aff tyänarommen ärw dristoghe, dyärffwe, oc förnomstoge til wpsath PM 2 . " the honum til släkt iämbyrdogh är " Fl 165 . " til alder och ära är iak än eth barn " Va 16 . " sliolikhet til gudz älskogha " Bir 3: 331 . " han . . . vämpnte sik sidhan til foot ok handa " Iv 2982 . Fr 1772 . Va 18 . " paradiis är ower all land til frwkt oc frygdh oc losta " MB 1: 124 . " at folkith skulle swa myklo meer hedher oc wyrdhning hawa til wars herra dyrkan " ib 484 . hiälp . . . naktath til thässe saka Al 8474 . göra clostirsins . . . ärfuodhe . . . til aakir oc äng VKR 32 .gör . . . alt lthz thik lystir til kroppin Bir 3: 431 . " vari j prestenom visdombir til sik siäluom (ad se ipsum) " ib 2: 111 . " thz är dröuilse til hans skiäla, ok tunge til hans likamlik åthäue " KS 43 (110, 46) . hanom widher läggia swa godhan gardh till landskyld oc godho läghi SD NS 2: 136 ( 1409) . " han är födder aff konunga slekte bade till fäderne oc möderne " Di 71 . thesse iii quinnor haffua prisade warith för alla the quinnor j tyska twngor waro bedhe (för badhe) til höuiseth mildheth ok wisheth ib 280 . " til örlögh är ängin thin like " Al 2053 . " till klokhet var ey tha henne lyke " RK 1: (sfgn) s. 187 . ib (LRK) s. 225. Di 230 . " han är een dare til tholikit " ST 308 . " til skönhet jac idher ey likna maa " RK 2: 6923 . " swerike war et ädhla land til kost ib 1: (Albr) s. 210. konung cristierns folk ey myket finge huarken til fisk öl eller brödh " ib 2: 9231 . " med afseende på, hvad beträffar. til thz thu sighir thik wilia dräpa silelfwa ma iak än wisa thik nokra andra wegha, at thu mat vtan äwerdhelika pyno liifwit ända " ST 41 . 14) för att beteckna en förändring el. öfvergång, för att utmärka den el. det hvartill ngn el. ngt göres el. sättes: till. til asko at vardha MP 1: 34 . [v] ända heþna villa tel guz heþar Bu 8 . " justinus giordhe til konungh tiberium " Bil 707 . the wilde göre hanum till en konung Di 6 . ib 72 . slogh hans fader hanum till riddere ib 13 . " som han wigdho til diaconum " Lg 294 . " han walde tha birgers son valdemar til konung " RK 1: 174 . " ther hans son haffde til konung takit " ib 177 . " han skal iomfrv fästa til husfrv " MB 1: 370 . " alchymum sätia til högxta prest " ib 2: 322 . " dömdes lauris nilisson salmis til en ful byltoger " BtFH 1: 149 ( 1506) . ib 146 ( 1506) . 15) till, såsom. nar han haweir mik til herra Bir 3: 51 . måge the opta få barn ok owir magha til kunung KS 10 (23, 10) . " se þem barnom þe sama morghongäf för möþärne oc ey til fäþerne " SD 5: 479 (1345, nyare af-. skr.). haua . . . tolf örä pänningä af fataburn til lön ib 637 ( 1347) . " min herra konogen . . . hauer þät til rät oc lagh giwit, at alt mankyn älder qwinkön, sum i wäsgözko äldir wärinsko laghsaghu födhes . . . maa aldrigh þräl älder ambut wära " ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). han skal giua enä half mark til bvrägiälz SR 11 . " hawandis til mat skox yrtir. ok til dryk kalt vatn " Gr 318 . " han hafdhe eet sölfkors til pant aff enom " ST 481 . " at the skulde änga (näml. penningar) tagha til lane " Fl 216 . " blanzaflor til nampn hon var " ib 102 . " ä hua ther var komin til gäst " ib 783 . giff tik thinom broder til fanga RK 1: 746 . alla thesso . . . gozz . . . affhender iac mik . . . oc tileghnar them . . . herra gözstaff magnusson oc hans arffwom til äwerdhelica ägho SD NS 1: 1 ( 1401) . haua vitre . . . män . . . thz haft til sidhuänio KS 55 (139, 59) . " haffdhe han til sidh at enkannelika helsa iomfru mario hwar dagh mz aue maria " ST 232 . ib 82 . Al 4383 . wil iak til sannind sighia ib 6633 . " han pröffues . . . til ein dare " MD 120 . " ffelte the xii i nämpnde sotto mattis person warsanoia til en ful man dräpere " BtFH 1: 133 ( 1506) . ib 183 ( 1507) . " han war lag wunen til en ful tiwff " ib 246 (1508); jfr 14. huilken väl höffdes til husfru tolkom högbornom herra Lg 3: 545 . 16) för att beteckna den för hvars räkning något göres: åt, för. uorder nogher mwramestere til beden om nogat lapparij at göra til nagrom manne SO 87 . - för, till förmån för, för (ngns) räkning. the städher som wara skulo til flyandhom mannom MB 2: 53 . 17) för att beteckna den åt hvilken något öfverlemnas l. anförtros: till. satte faderen hanum till en smid i hunaland Di 41 . - för att beteckna indir. obj.: till, åt. þem (kläderna) til kyrkiu äller kloster gywä oc ey lekärom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). giff tik . . . til gwdhi Gers Års A 4. 18) för att vid ett subst. uttrycka omskrifning af gen. (i sht för att beteckna upphof el. orsak, det hvartill ngt tjenar el. hör, en sinnestämning el. själsverksamhet o. s. v.): till. älskoghe til sik siäluan (sui ipsius amor; motsv. ställe Bir 3: 331 har sins siälfs älskoghe) Bir 4: 290 . " modhor är bäst läkiare til sith barn " GO 653 . " är iak fadher eller modher til thässa moghans " MB 1: 390 . " han är källa oc opphoff til alla häloghether, han är giffware allas dygdher, oc rothen til alt goth " Lg 3: 276 . " är the siälen siälff saak oc tilfälle til tolkit omskiffte " Su 106 . nyklane til kistomen Bir 5: 96 . - med inf. vili til at (vilja at) synda (voluntas peccandi) Bir 3: 331 . - om. eth aminilsa tekn til the biterlika pino som hennas käraste son ledh Lg 3: 177 . ib 313 . " wtan hop til nadh och miskund " Ber 211 . - med inf. hoop til at länge lifwa (spes . . . longæ vitæ) Bir 3: 331 . 19) om tid: för, för tidrymden af, på. jngen halde swena i embitteno wtan til halfuom arom eller helom SO 29 .- till, för, under. gudh alltingh tiil een tiidh städher RK 3: 1644 . " stridhen til en tima mz idhrom fiandom " Su 142 . " maa hon oc hennis arffuingo samme stenhus . . . bruca frii oc quit til äuerdeliga tiidh ohindrat oc oquald " SJ 350 ( 1468) . 20) vid, under (en handling, ett tillstånd el. förhållande). wnge pilta the glädhias storlika widh (ad) orghanna sötan leek, oc til (ad) godh tidhande frögdas alla ahörande hiärta Su 201 . " til tholka smörilsanna helsamlikasta lukt bort flyddo alle etherlika ormana " ib 204 . ib 218 . skal hwar brodher offra til badhom massomom SO 4 . " worith saka at nakar thän vari ekke kome ok ey offrar til messomen ib. 21) vid, efter, enligt. huru han . . . räkkir halsin til . . . stupo grefwans budhi (ad jussum) " Bo 82 . 22) för att beteckna ett varande på ett ställe el. vid ett föremål: på, vid. jak är likir enom konung hulkin som stodh a markinne til (ad) hwars höghro hand hans vini stodho oc ouinine a vinstro handinna Bir 3: 402 . - vid, invid. at swa mange män skullo waka til en port MB 1: 465 . " säl är then man hwilkin som mik höre och waka daghlika til (ad) minna döra " Ber 154 . jak . . . star til dörenna ropande och böstande ib 215 . " thänte han til (ad) bokastolin " Bir 3: 427 . " the skwle til stwpu slas " MD (S) 247 . nar salomons böker lasos til bordh Su 385 . - vid, till. sitia til bordh MB 1: 231 . " konungen bad hanum sitia till bords " Di 103 . " her är een riddare som thänar honom til bordh " ST 352 . ib 531 . " siter . . . til mat mz sinom brodher " MB 1: 209 . " vara til howa " Lg 1025 . - till. ty jag här ligger tiil sengx BSH 5: 26 ( 1504) . til skips at wara RK 2: 8881 . " k cristierns folk begynner gaa illa i handh baadhe tiil watn oc saa tiil landh " ib 3: 940 . " örligha mote tik badhe til syös oc landha " MB 2: 243 . " han haffde ena galleydo til siös " MD (S) 212 . - till, i. som her pläghri til herbärghis liggia ST 271 . ib 376 . " ther war han nakra dagha til herbärghes " Lg 3: 706 . MB 2: 126 . - till, hos ( en person). spör hona . . . hwilkit rwm ther är at gästa til henna fadher MB 1: 204 . " laa änghin thera när andre vtan hwar thera heem til siin (hemma hos sig el. till sitt) " Bil 917 . 23) för att beteckna sätt: till. tolff men som hona slogho til skiptis ST 251 . swa äre wij allä til sinnäs fornempade dag oc fridh ath haallä FM 213 ( 1504) . - vid. han fastade eth aar, til vatn och bröd Lg 3: 71 . - särsk. i uttryck af lokal bet.; i sht sådana som betecknas sättet hvarpå (el. redskapet hvarmed) en förflyttning i rummet sker: till. ther han var tha stadder til foot Iv 3 395 . " the ga til foot " Bo 63 . RK 1: 3306 . KS Framg. 12. tiil fotha gaa RK 3: 3475 . ib 2246 . " teridacius . . . sände til hänna manga badhe til häst oc foot " Gr 287 . Fl 1782 . " byscopin wthsändher iiic [300] tiil skiip oc hästh " RK 3: 1382 . han war aff rom then förste man som til skips först stridh at wan MD (S) 219 . " swa kom then lasse til fotha " FM 555 ( 1512) . B) infinitivmärke, äfvensom i förbindelse med det från Mnt. lånade verbalsubst. på -nde i betydelse af inf. el. gerundium; jfr Tamm, Tränne tyska ändelser i svenskan s. 9 f. ","1) framför inf. a) efter verb. till att, för att; jfr A 10. enghen aff them (foglarne) oppflyffte sina winga til flygha Lg 3: 306 . - att. byriadho the til fly ST 344 . " han ey plägher the tiil soffua " RK 3: 3638 . b) efter subst. att, till att; jfr A 18. nw haffwom wi thima til them fördärffwa MB 2: 265 .","2) framför verbalsubst. på -nde. till; till att, att; jfr A 10. tesse haffue skattet sammä bodh oc kellaran for x (110) mark oc hundrade euerde gulsmid . . . til lösande SJ 350 ( 1468) . " aff thässe fornempde howudzsummo engte aff til slande (utan att afkorta något) ib 34 ( 1425). är oss eij än till wetende wordet, huro thet mötidh ändith eller beslutidh är " BSH 5: 117 ( 1506) . - till att, för att. hvelken som aff landit komber hiit . . . medh skoo till seliende SO 32 . " at nager . . . budh hade effter een swen til tienist mz sine peninga ok kost til hollende " ib 157 . C) adv. ","1) till, fram. " i uttrycket til ok (äller) fran, se fran. "","2) dertill; jfr A 3. äru þeer egh þrängdir til SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). man torffte ey lenge lukkan till RK 1: 4050 . ","3) dertill, derjämte, derutöfver; jfr A 9. han (Petrus) skref tua epistolas . . . ok þe lästen tel sanctus marcus skref. þy at hon är sancti petri predican. ok sanctus marcus . . . skref hana af hans munne Bu 99 . ","4) dertill, derför, för det ändamålet, i det syftet; jfr A 10. en prästar . . . vilde . . . up resa ok rätta sancti laurencii kirkio . . . ok leghþe tel lma[n]gha gärniges män Bu 417 . " jak brwkar fast til " MD 169 . ","5) dertill, med afseende derpå; jfr A 13. til sighiom alle saman Fr 3222 . ","6) för att beteckna mån el. proportion: till. hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst, med hand oc hals, äffter þy sum brutt äru till SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) , ib 4: 408 (1335, nyare afskr.), 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.), 639 ( 1347). BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . " huilkit wi gerna göre ther epter, som matchen och empnen i kirkiomen är til " FM 207 ( 1504) . " honom tilhörer kwnna skikka spessen äffther thz som folkith är mykith til, äller litith " MP 2 . " ipärst oc kortrist ma oc skal gyäldäs fore half mark . . . en alin got vaþmal lfiri twa örtugha. andra handa vaþmal som þät är wärt til " SD 5: 637 ( 1347) . " tha jak ma som jak wil tha gör jak som jak är til (velui sum) " GO 239 . ib 1096 . KS 29 (74, 31) . diäfwlen . . . gik til prästin ok saghde hanum rädhelika ok otallika synde som hans ilzska war til KL 58 . " wärier idher nw saa wel ok manlighe som wapnen äre godh til " Di 208 . " swa sionghir fughil som han hawir näff til " GO 1097 . " mat thu thz göra, äptir thy gudh gifwir thik nadhena til " ST 165 . ","7) framme, tillstädes. swa war henricks tienere til och sagde FM 554 ( 1512) . " swa war then gwdwnd lauensson til nw pa helge tre konunghe dag . . . och slog vp henrick stensson(s) visthws " ib 555 . - till hands, i förråd. ey haffde han . . . myky til Lg 3: 686 . " hauer tu litit til, tå haf thz ey orenlika " KS 24 (58, 26) . " then änkte hauer til ib 48 (121, 51). ä medhan jach haffuer en pening til " RK 2: s. 351. honagh wardher tha litith til Iv LXXXI . wardher korn wäl til ib LXXXX . ","8) till att göra, till utväg. huath hafuer iak nu annath til Iv 2853 . huat man wille for konungin nempna thz giordhin man haffde ey annat til RK 1: 2612 . ib 2934 . D) konj. till dess (jfr til þäs under A 7.) til þet är löst a ytärstä pänningh Sd 5: 567 ( 1346). fra non var hon atar ii böom . . . tel guz ängel kom mäþ hänna föþo Bu 5 . " riddaren lät at hanom leta tel han hitez " ib 7 . " sua länge haldar iak þin son fangen. tel min varþar lös " ib 25 . " j skulin . . . ther enkte leua aff til daghas " MB 1: 307 . " ij latin os lifua badhe . . . til lkonunga ok herra ther om skilia " Fl 1608 . the . . . rido theris wäg . . . till the komo i skogen ther thera folk war Di 39 . " han hwgnas och lustas . . . jbland iomfru kora och danza . . . al ltil daghin daghas och myrkin nidherböghas thz är alt til fram faret är thässa lifhsens myrker " Ber 43 . ib 76 . ","1) till dess. the sälugha möö mödde sik widha vm hwaria wra til at hon fan thän man widher gik augencius nampne Bil 108 . " jac vil han swa lata wara til at jak kobmer " ib 158 . ib 53 . ","2) på det alt. til at baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna i wart riki at ther halle friþ SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " til at þätta hawi fullan staþuä " ib 670 . " romara þiento giärna marti tel at han giorþe þöm sighar säla " Bu 9 . " pauenskipaþe fasto ok böner. tel at guþ vilde þät flerom visa " ib 24 . - Jfr aptan-, bak-, framan-, hvar-, här-, in-, innan-, längdan-, nidhan-, nordhan-, nädhan-, ovan-, þär-, up-, utan-til."],"e":["till KL 14, 15, 176 ; RK 1: 4050 . ","tiil ib 3: 2278, 2880; Lg 3: 71 . ","tel . ","täl SD NS 1: 32 !SYNS_DÅLIGT?: på tre st.). ","te Bu 13 . ","the !SYNS_DÅLIGT? 46), ","til þäs , till dess. hängdo hins händar ok armar ii väþreno. som hugga vilde . . . tel þäs han iatte guþi . . . aldre lypte svärþ . . . at cristnom manne Bu 57 . " til thäs nio manadha waro lidhne " Lg 33 . " flygha the (fogelungarne) yttermeer äptir sinne makt til thes the wardha fulkompne af wana ok konst " Bir 1: 299 . SO 196 . Di 156 . " läsi swa länge til thäs abbatissan giffwir tekn mz klokkonne " Bir 5: 73 .","til þäs at , ","til thäs som , ","til at , "]},{"a":"til beþas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"til foren","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. ","1) , hafva företrädet. ey är gest swa argh at hosbonden skal io hawa til forna GO 757 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 334. ","2) om tid: tillförene, förut. hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempa män medh alles thera gotz . . . vnder kronona oc vnder skat at bliwa efter thy thera foräldra fore them til foronne warit hawa BSH 2: 39 ( 1396) . " at iak thettha sua stadhgar ok thill forenna sthadgath hafwer " SD NS 2: 214 ( 1409) . vm hänna gernnga waro godha til förenne Bir 1: 218 . j haffwen ekke til förena gangit thän väghen MB 2: 8 . " the skulu väl tänkia at wi allaledis wiliom lvndan fly som wi til förena giordhom " ib 20 . " at gudz mönsther oc altarin . . . waro wpbygt som tilförene " ib 231 . atilius konung ok ercha drotningh scolo vara saa käre ath tegh som nagath sin til förne Di 221 . ropadhe the rösten än mykyt ömkelikare sidhan än til föranda Lg 661 . " en som litet til forenne drunknadher war ib 3: 356. " BSH 2: 115 ( 1400), 5: 60 (1505), 124 (1506). FM 207 ( 1504) , 291 (1506). MB 2: 12, 14, 30, 33, 40, 42, 57, 112, 209, 231, 238, 258, 322 . SO 21 . Lg 663, 673, 674, 3: PM XVI, LXVII . " at han ekke . . . screff saman hennes testament daghen til forenne " Lg 3: 383 . " om han til forendhe borgar är eller varit hauer " SO 204 . - förut, ofvan. som förscriffwith är c [j] (d. v. s. kap. 1) tilförna PM XXXVI . - förut, först, dessförinna. för än han sielfuer gik til bordh, tha badh han ä tilförande inledha fatight folk Ansg. 247. en dag red jarlen wtaff slottit . . . oc haffde till förende innan for porten wapnat sit folk Di 112 . " hwar en jngande i clostret skal tilföranda fly oc skikka om all sin tingh " LfK 15 . " i allom tinghom oc görandhe ärandhom, haff iw til föranna granna förhwxsan " Su 70 . MB 2: 228, 239 . sculle . . . seghia jo annen til fören til naar hwar annen schada wil RK 2: s. 342. til trängher them örligh tilförinde (prius) MB 2: 212 . " om i tröste tefornen skaffe ider vilie met vore fiender her nidhre " BSH 5: 442 ( 1511) . - förut, i förväg, på förhand. genstan forstodh . . . ansgarius tilforen hvi han var kalladher Ansg 191 . " aff diäfvulsens äggisom, som viste tilforin, at ansgarius skulle koma ighen " ib 227 . emellertid, under tiden? almogne oc the allä meena rykte for göksholm samman . . . her beynct oc magnus til foren sporde at the sich swa reedha giordhe RK 2: 2748 . ib 2441 . - emellertid, dock? till danmark han sig skyndade mz hast . . . till förende monde honum mykit förtryta att han skulle ryma för kätill och grytha RK 3: (sista forts.) 4481 . ","3) först, först och främst, i första rummet, före allt annat. wi (kon. Erik) haffua fulla makth giffuit war ämbitzman claws lydekeson . . . at giffua, skipa oc skipta war almenninghia, hwar the heltz liggia, ther nytiande äre til ager oc engh the byggiende män them vidher tarffwa til kronanne skat, i swa matte at tesse for:da almen[nin]ghia til fornä so mikit beholda, som tolff bolfasta män säghia, at the kunno sich aff biärghä SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). wi viliom gerna tilforinde (primo quidem) gifua idhir alt thet gooz, harnisk oc päninga, som vi vunnom af varom fiandom . . . oc ther ofuer viliom vi idhir gifua ena mark lödhukt silfuer, for huan then man som i stadhenom är Ansg 235 . - i inledningentill bref (jfr Lat. salute (salutatione) præmissa, Mnt. vruntlike grote to vorne gesant o. s. v.). wara ödmyuka . . . thiänsist til förna medh gudhi BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). ib 3: 174 ( 1466) . " venlighe helso altidh til förende sendh med gwdh " ib 4: 128 ( 1488) . ib 243 ( 1499) . fadherligh helse tilfornne sendh medh gudh ib 293 ( 1501) . ib 301 ( 1502) , 5: 60 (1505). myn ödmjiwke plichtoge trothienist altiid tiilforen send med wor herre ib 408 ( 1510) .","4) dessutom? at enghin myn arfue äller äpthekomandhe shal thenna jordh . . . athyr winna äller lösa, wthan han gifwe for:da domkyrkio xx mark och hundradhä redho päningha äller och swa goth goz, som xx mark oc hundradha wärt är och twsen thil foren SD NS 2: 172 ( 1409) ."],"e":["tilforen Ansg 191 ; SO 21 . " thil foren " SD NS 2: 172 ( 1409) . ","tiilforen BSH 5: 408 ( 1510) . ","tilforin Ansg 227 . til forna GO 757 . til fornä SD NS 2: 350 ( 1411, gammal afskr.) . til fornne BSH 4: 301 ( 1502) . ","tilfornne ib 243 ( 1499), 293 (1501). til forena StadsL Add. A. til forenna BSH 3: 174 ( 1466) . thill forenna SD NS 2: 214 ( 1409) . " til forinna " Su 199, 273 . til forene BSH 5: 60 (1505, på två st.) . til forenne LK 221; Lg 3: 356, 383 . til foronne BSH 2: 39 ( 1396) . til forende FM 207 ( 1504) . ","tilforende ib 291 ( 1508) . til forendhe SO 204 . ","tilforinde Ansg 235 . ","theforende BSH 5: 124 ( 1506) . ","tefornen ib 442 ( 1511) . til fören RK 2: s. 342. til förna BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.); PM LXVII . ","tilförna ib XVI, XXXVI . til förne Di 221 . til förena MB 2: 8, 14, 20, 42, 112 . tilförena ib 12, 33, 40, 57. tilförenna ib 30 . " til förenen " ib 258 . ","tilförene ib 231 . " til förenne " Bir 1: 218 . ","tilförenne MB 2: 238 . " til förinne " ib 258 . ","tilförinne ib 209 . " til förende " ib 219 ; BSH 4: 128 ( 1488) . till förende Di 112 ; RK 3: (sista forts.) 4481 . ","tilförende MB 2: 228 . " til förinde " ib 239, 258, 322 . ","tilförinde ib 242 . " til föranna " Su 70 . ","tilföranna ib 50 . ","tilföranda Lg 653, 673, 674, 3: 163, 181 ; LfK 13, 15 o. s. v. til förandha Su 177 ; Lg 3: 162 . ","tilförandha Su 80 . ","tilförrandha Lg 3: 696 . til föranda Lg 661 . ","tilförande Ansg 247 ), "]},{"a":"til foren","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) om tid: tillförene, förut. hwru vij thil förne j thänne . .. renliffnath wrddom hardeliger twingade Nio handl rör Vkl 224 . iak ville ekke the foren latha thät til syna Arfstv 47 ( 1461) . Mecht 96, 171 . hade . . . anderss jönsson halffdelin aff garden til fore och besat ok war hanom langelica tillfallit medh reth arff Stb 2: 263 (1488). hon skal . . . sitia i högsäthet i sin tidh her effter som tillforend SJ 2: 309 ( 1496) . MP 4: 185 . STb 3: 107 (1493). - förut, ovan, summa aff all thetta här tÿlforende staar skrüffwÿt är . . . HLG 2: 106. 4) angivande tillgodohavande vid bokslut, avräkning el. dyl. effther thet ath stadhin är komen wel till forende . . . tha skal hwar borgamestare haffwa til löna om aareth xvviij (18) marck STb 1: 246 (1480). tha giorde anderss rut . . . renskap för sit kemmeri. tha war stadin tillförend pa hans kemmerj xliij mark vij ortuger Stock Skb 298 ( 1514) , Skip). ib . . . och swa gilleht är tillförende och til goda ii!UDDA_TECKEN?ᶜ mark i kistan klippinga HLG 2: 117 (1523). ib 140 ( 1526) , 145 (1527)."],"e":["tilforen Stock Skb 298 (1514, Skip) . the foren Arfstv 47 ( 1461) . ","tilfforend SJ 2: 309 ( 1496) . ","tilforent STb 3: 107 ( 1493) . " till forende ib 1: 246 (1480). tÿlforende HLG 2: 106. tilforrenna " Mecht 171 . ltil forrinna ib 96 . til fore STb 2: 263 (1488); MP 4: 185 . tilförende HLG 2: 117 (1523). tilfförend Stock Skb 298 (1514, Skip) .. thil förne Nio handl rör Vkl 224),"]},{"a":"til fören","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se til foren."],"e":[]},{"a":"til känna giva","b":"vb","c":"v.","d":["tillkännagiva, meddela. " medh sadana forordh, i sielffwe til lkenne giffwe " BSH 5: 92 (1506, H. Gadh) (möjl. att fatta som tre ord). som i mich . . . med eders scriffuelse tiil kenna goffue HSH 24: 29 ( 1512) (d:o). ib 21 ( 1512) (d:o). hvilken . . . edher them (ɔ tidhende) ytterligere vel förstanda lather oc tillkennegiffwer HSH 16: 36 (1526, Brask)."],"e":["-kenne- )"]},{"a":"til luta","b":"vb","c":"v.","d":["acclinare til sin eller fram (för fran?) sin bögia ok til lutha GU C 20 s. 5 . - part. pres. ss adj. acclinis . . . vel acclinus . . . til llutande GU C 20 s. 5 ."],"e":[]},{"a":"til lydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) lyssna till, höra på. om hon haffuir haff[t] skör athäffue . . . ellir talandis hörande ällir tillydhandis ffwl älla olofflikin skör älla syndelikin thing SvKyrkobr 346 . 5) höra till, tillkomma. rechne medh hanom som gielden til lywde STb 2: 481 (1490). - tillkomma, tillhöra passa (för). canticum thätta ordhit fik nampn aff thänna ordheno cantando, hwilkit rättelika bekombir ällir tillydhir gudz loffwi (divinæ laudi convenit) SpV 30 . ty är myn akt fwlleliga ath antwarda mek j döden om döden är slika tyngas wärd epter fornwmstogo manne tillyder eller (ɔ: hälder) wtkorra döden, än forsmädeliga taga syn ord tilbaka Troj 13 . 6) gälla, avse. en copie som her claues boye till lyder etc. (rubrik) Stb 5: 349 (1521, Kop). - Jfr lydha til (Sdw 1: 788) och lydhas til."],"e":["-lywda: -lywde STb 2: 481 (1490) ),"]},{"a":"til räka","b":"","c":"","d":[" , se räk."],"e":[]},{"a":"til saman","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr Sdw 2: 1315."],"e":[]},{"a":"til saman","b":"ab","c":"adv.","d":["till samman, samman, med hvarandra. waro the alle ltil samamn RK 1: 3135 . " mädhan the gingo al thry til saman (simul) i väghinom " Bo 156 . " tha försambladhe sik alle sychems män oc alle släktir aff staden mello, gingo til samans oc stadgadho abymelech til konungh " MB 2: 97 ; jfr ganga til saman. tha the kommo til samans j kreytzen . . . och foro til samans mz thera swärd Va 37 ; jfr koma til saman. är thz swa at thu liknar til saman (ad invicem comparas) iohannis höghelica värdherlikhet ok thera ondzsco diuplikhet som han drapo Bo 82 . skal . . . alt folkit ropa til samans (conclamabit) MB 2: 14 . - till samman; i allt? tha fingo adam oc ewa til saman XXX synir oc LXX döttir Lg 89 ."],"e":["til samman . til samans),"]},{"a":"til saman binda","b":"vb","c":"v.","d":["binda samman, förena. samuledis skulum wi tilsaman binda alt thz som flytandhe ällir owirflödoght är j warom hogh, ok j warom krop, mz gudz räddogha, at enkte olofflighit ällir ohöfflighit skuli finnas mz os SpV 124 ."],"e":[]},{"a":"til saman halda","b":"vb","c":"v.","d":["hålla samman, förena, swa at hwar een fulkompne alla trapponar, them tilsammanhallande (continens) j sik, ok alle sware them allom SpV 544 . Jfr halda sik til saman."],"e":["-halla )"]},{"a":"til saman ränna","b":"vb","c":"v.","d":["rida mot varanda, sammandrabba. Jfr Sdw 2: 1315."],"e":[]},{"a":"til vara","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"til vitna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"til änkte göra","b":"","c":"","d":["tillintetgöra; upphäva, förklara ogiltig. inanio . . . tiil linthe göre . . . exinanire tiil inthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. jrrito . . . till ynthe giöra ib s. 45 . thet skiftit dödhom vi oc til engte görom SD NS 3: 263 (1417). Jfr göra til änkte."],"e":["tiil- . ","-engte- . ","-inthe- )"]},{"a":"tilafla","b":"vb","c":"v.","d":["förvärva. " alt myt godz . . bode thet jach hawer ärffth eller sidhan met köp tiilafflat " Svartb 428 ( 1448) . (Herren sade:) mik troligast tilstaar oc tilaffla (in acquirendo) mik syndara at omwändas til mik Mecht 173 ."],"e":[]},{"a":"tilaflilse","b":"nn","c":"","d":["förvärv. " är forrördhe gardh ok tompt aff gudz almose ok myne tilaffuilse samankomit HLG 1: 125 (1481). ""],"e":["-affuilse )"]},{"a":"tilanda","b":"vb","c":"v.","d":["inblåsa (andedräkt o.d.). honom loktinna sötma til landande (aspirante) j os, at wi mattom spöria huru owir samma blomstir hwiltis thän hälghe ande SpV 504 ."],"e":[]},{"a":"tilbaka","b":"","c":"","d":[" , se baker (äv. Sdw 1: 74)."],"e":[]},{"a":"tilbaka sla","b":"vb","c":"v.","d":["tillbakaslå. Jfr Sdw 2: 1314."],"e":[]},{"a":"tilbakaganga","b":"vb","c":"v.","d":["retrogradari tilbako gaa GU C 20 s. 320 ."],"e":["tilbao gaa )"]},{"a":"tilbakakrökter","b":"","c":"","d":[" pandus . . . krocother ... repandus a um til bakakrökter GU C 20 s. 403."],"e":[]},{"a":"tilbehörilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. det som hör till el. under (ngt), tillhörighet, tillbehör. eth stoorth märssa skip . .. meth segell ankara och all sin tilböhörilsse SJ 2: l22 (1472). SJ 2: 85 (1483), 86 (1482). jon jönsson . . . vploth hans smidh . .. en gard . . . medh stenhus, trebögningh ok stegerhus, som tet nw j alle sine tilbehörelse byght är, jntet vndantagit STb 3: 297 ( 1496) . ib 318 ( 1496) , 4: 144 (1507)."],"e":["-else . ","-behörelisse Stb 4: 256 (1512)"]},{"a":"tilbehörilse","b":"nn","c":"","d":["och f. det som hör till el. under ngt), tillhörighet, tillbehör. her brodher diäkn . . . lot vp paual hemmingxssone sit stenhus ok tompt mädh alla bygning oc til behorilse SJ 117 ( 1443) . " samme stenhus meth kellare oc altilbehörelsse (för al tilbehörelsse) " ib 350 ( 1468) . ib 141 ( 1445), 211 ( 1452), 351 ( 1469). mester kost schal holdes mz three tunnor öl ok twa skyncker med alle sine tilbehörilse SO 146 . " thet altaret mz thes tilbehörilsom " ib 163 ."],"e":["-behörelsse . ","-behorilse )"]},{"a":"tilbehöring","b":"nn","c":"","d":["= tilbehörilse. " then ardhin och gozith meth alle til behöring " SD NS 1: 232 ( 1403) . " hans bryninges ok hustra birgetes stenhus meth alle tilbehöring " SJ 280 ( 1460) . hwilket forscriffne schiipp meth sin tilbehöringh oc meth thet gotz som . . . niels clauesson hadhe ther sielff vppa wort beskatteth for xvc (1500) rinskä gyllenä BSH 4: 187 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"tilbehöring","b":"nn","c":"","d":[" = tilbehörilse. . . . sin gardh, som han . . . atte j alle sine til behöringer sTb 4: 39 (1504). huilke tette hws . . . vplot . . . j alle sine bygning och tilbehöringh ib 110 ( 1506) ."],"e":["-er STb 4: 39 (1504) . ack. -a ib 5: 113 (1516)), "]},{"a":"tilbehörliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillhörande, vederbörlig, erforderlig. " nar the andre stocholms borgere . . . theckes ath komma medh tilbehörlich beuisningh " STb 2: 554 ( 1491) ."],"e":[]},{"a":"tilbidhia","b":"vb","c":"v.","d":["tillbedja.","2) ombedja, anmoda. " withne til min for:da yterst vilia . . . särdelis tilbidne oc kalladhe: . . . andris . . . niclis . . . " SD NS 3: 537 ( 1420) . " tha vitnade tesse . . . athe voro tillbidne ath ransaka om thet stenhuseth, som peccow saalde " STb 1: 12 ( 1475) . " thy at the ware hans tilkeste och tilbedne testamentarios aff hanom sielffuan " ib 2: 575 ( 1491) . jngen, som bör ath sitthia om aarit, fare aff by, vtan setter eller til beder en annan fore sich ib 3: 312 ( 1496) . at the . . . ware til bidne aff hinrik . . . offuer en rekinschap the sina mellen hade ib 4: 136 ( 1506) . wore thesse . . . gode men . . . tillkallede och tilbide (för -bidne) ath höre på fför:ne hustrv elines tall ib 257 (1512-13). han worth tha sielgardsins förmynder, tilbidhen aff borgemestere och ganske radet Stock Skb 298 (1515, Skip) ."],"e":[]},{"a":"tilbidhia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillbedja. " tilbidhia alzualloghan gudh " Gr 305 . Iv 421 . Bir 1: 153 . MB 2: 61 . Lg 335, 339 . ","2) ombedja, anmoda. " uorder nogher mwramestere til beden om nogat lapparij at göra " SO 87 ."],"e":[]},{"a":"tilbidhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. tillbedjande. (?) apostolin . . . saa sigiandis, j haffwin ekke takit träldomsins anda athir mz räddogha, wthan j haffwin takit sonanna tilbidilsinna anda (spiritum adoptionis), j hwilkom wi ropom, abba pater SpV 538 ."],"e":[]},{"a":"tilbinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) binda vid, binda fast, fastbinda. gik sampson tädhan, oc grep try hwndradh räffwa loc samanbant rompanor aff allom, twa oc twa tilhopa oc mith mällan hwart paredh tilbant (ligavit) han eth brinnande bloss MB 2: 117 . " jak var tilbundin suasom mz threm repom, ok skyllughir at thiäna minom gudh (quasi tribus funibus alligatus et obligatus eram sevire Deo) " Bir 3: 436 ; " jfr 4. - med ack. och dat. skal jak tilbindas diäfulsins fotom (pedibus diaboli alligari) " Bir 3: 436 . - med prep. vidher. bildl. all sin fäm sinne haffde han bewarath oc tilbundden widh eth stadokt anakara Lg 3: 263 . ","2) förbinda med, förena med. med ack. och dat. el. prepositionsbestämning. " kärlekin tilbindir gudi siälen " MP 1: 62 .wi skulom ey älska gudz owinir, än tho at the äre os natwrlika til bundne MB 1: 267 . " hulke som til bindas mik (mihi . . . incorparantur) mz rätte tro " Bir 1: 82. aff thy riddirskapi som mik var fordhom kärast som mik var tilbundit mz kärlex bande ib 3: 386 . " hulkin som värdoghadhis . . . tilbinda mandomenom sin guddom ib 84. " ib 1: 104, 2: 119, 3: 414 . Su 102 . thu tilbudin (för tilbundin; astictus] ok thino köti til thrykt Bo 132 . eygelikhetzsens widhersäghningu (för -ning) är swa jnfödh oc tilbwndhin closterliffwerne, swa som renleken oc san lydhna LfK 13 . " gullit är ouärdhoght at bilbindas älla blandas mz thärkkenom " Bir 3: 377 . " han är til föghdir ok til bundin . . . mz andeliko samfögilse til the hälgho kirkio " ib 1: 326 . - binda, fästa, förmäla. at hon matte . . . aldrigh tilbwndhin wardha them hedhniska greffwanom Lg 332 . " til bliffwa oc til bindhas dödelikom . . . brudhgomma " ib 3: 272 . then man hulkin som är tilbundin husfru mz hionlaghe Bir 3: 319 . " thu äst til bundin andeliko hionalaghi (conjugio spirituali copulata es) " Bir 1: 59 . " then som är . . . tilbundin giptamalom " ib 3: 55 . - fästa vid, knyta vid, hängifva åt. wara tilbwndin the hälga andelika tingha skodhan Su 259 . ","3) öfverlåta. " affhändir . . . margit sik ok synom arwom thän iiii spanz affgäldh ok tilbindher biorne ok hans arwom . . . til rätha hemol ok äwerdelika ägho " SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.). ib 106 ( 1402), 555 ( 1406), nyare afskr.), 2: 66 ( 1408). ","4) förbinda, förpligta. " til alla tysto, som nu är scriffuat, skulu almennelika sytrana tilbindas at halla (för till alla tysto . . . tilbindas el. alla tysto . . . halla) " Bir 4: 13. VKR 60 . " til all thässkyns maal waro the ensampne til bundne oc skylloghe " MB 1: 451 . hon var tilbundin (obligabatur) mz reghlonna plikt at göma skipadha tima Bir 3: 86 . Ber 244 . tilbiudir (för -bindir; obligo) jak mina ärffwingia . . . prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). tilbinder iak mik oc mina arfua honom älla them swa godha iordh . . . igen at gifua ib NS 1: 108 ( 1402) . ib 113 ( 1402), 481 (1405 o. s. v. hafwm vi os oc vara äfter cromanda til bundit fornämde fru abbatissone oc couentonne . . . arleca tw pund skarpa fisca vth gifuande ib 656 ( 1407) . " hon var tilbundin lydhno oc reghlo (asticta erat ad obedientiam et disiplinam) " Bir 3: 85 . ","5) göra skyldig, göra hemfallen, ådraga. " fförbannadher wari then päningher älla hwat hälst tingh, som mik skuli räna fran swa store äro, oc til bindha wndher äwerdelika pino " LfK 13 . ","1) förbinda sig med, förena sig med. med dat. at hon aldrigh skulle sik tilbindha manne Lg 3: 448 . ","2) hängifva sig åt. med dat. ä thäs meer hon sik til bindher andelikom tinghom Su 140 .","3) förbinda sig, förpligta sig. " opta hände at til hwilkit nokor tilbant sik (se astrinixit) först swa som mz ofwerwälde ok vansamlikhet. thz gör han sidhan rasklika mz mykle lostelikhet " Su 455 . " hwat ey är thänne thän . . . hulkin som tilbant sik til thin vilia (d. v. s. förband sig att göra din vilja) " Bir 3: 393 . iak . . . tilbant mik mz eedh til at staa oc döö mz gudhi ib 2: 8 . " riddarne tilbundo sik mz eedh oc lofwan at giua si köt for mit köt " ib 3: 386 . tilbindir jak mik mz oppinbarom edh vndir the hälgho kirkio lydhno . . . at jak skal väria hona ib 367 . " tik tilbör at rnzsaka tik siälffwan, för än thu tilbindher tik nakaon annan " LfK 109 . - Jfr binda sik til"],"e":["tilböndher Sd NS 1: 481 ( 1405)),","tilbinda sik , "]},{"a":"tilbinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 170. 1) binda vid, binda fast, fastbinda. perligare obligare tilbinda GU C 20 (hand 2) s. 84. - binda samman. hwar sina händer til binder (adligat), ath the ey görin syndinna gärningh Mecht 309 . knyta samman, knyta till. atthe bade schole fara och anname rekinscaps bochen j lubeke och henne hijth före tilbundhna och besegled vndher fulmecthoghe testamentarios (!) signeth STb 2: 564 (1491). SJ 2: 192 ( 1491) . " med twaa tilbwndne garnegx erma med nale, remar " STb 5: 242 ( 1519) . ","2) förbinda med, förena med. med ack. och dat. (el. två ack.) el. prepostitionsbestämning. Jfr Sdw 2: 1314. honom (ɔ Patroklos) skilde tw (ɔ Hektor)j j fra meg (ɔ Achilles) som meg war j kärlig tilbwnden j oforlöslig begärelses bånd Troj 165 . binda (ett brott) vid (åtalad el. misstänkt)? drappet skulle varedt pakert oc tilbundet innen nat ok ar VgFornmt I 8-9: 98 (1488).","4) förbinda, förplikta. " nec minimum ad quod tenentur in religione dimittam impunitum ey thz mi[n]zsta som the äru til bwndne och pliktoghe äru at halda j renliffueno, skal wara onäffst " Mecht 161 . "],"e":["tilbinda sik , 2) hängiva sig åt. med dat. the som gudh aff hiärta ok hwgh älsca, ok tilbinda sik them äwärdhelika eldenom som är siälfwer gudh Mecht 387 . - prisgiva sig åt, utlämna sig åt. med pre. til. tilbindande sik til äwärdhelighin träldom oc fördömilse SkrtUppb 172 . - Jfr binda til."]},{"a":"tilbindan","b":"nn","c":"","d":["sammanbindning. swasom eth starkasta band olösande som tik tilträngher oc mik tilfögher mz olösligx foreningx tilbindan (fædere insolubilis unionis) Mecht 197 ."],"e":[]},{"a":"tilbindilse","b":"nn","c":"","d":["tholke (ɔ onde preste oc munka) hawa ensampt nampnit af godho oc clädhin: än thera tilbindilse är fanyt, swa som iacobus sighir, reen oc osmittat tilbindilse for gudhi är at man witia oc sökir wäriolös barn oc änkior i thera dröuilsom (jfr Jak. l1: 27: Religio munda et immaculata . . . hæc est: . . .; Bib. 1917: en gudstjänst, som är ren och obesmittad . . .) Hel män 129 . Jfr tilbiudhilse 3."],"e":[]},{"a":"tilbindning","b":"nn","c":"","d":["band, förening. hwru kan iak wtwälia thins sons tilfögilse mz hyonelagx tilbindhningh Lg 3: 284 ."],"e":["-nigh )"]},{"a":"tilbiudha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) tillbjuda, erbjuda, bjuda. hwilka jord . . . gudrun lät laglika vp biudha . . . ok . .. vlphwe ok hans arfwm til biuda SD 8: 199 ( 1362) . " tha tilbiuder iak mik oc mina arua . . . biscop thorde oc hans aruom annat swa goth gotz oc ingield ij geen giffua " NMU 1: 68 ( 1381) . " then dagh oc stwndh som her sten stwre her jwar axelson aruidh trolle etc tilbwdho obrutelika standha " Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 543 (1471?). Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) .","4) låta veta, förkunna, meddela. underrätta. Jfr Sdw 2: 1314. huru biscopenom skal til biudhas oc bedhas stadfestilse oppa walith Abbedaval i Vkl 91. tha scal confessor tilbiudha biscopenom henna qwemligheyt som wald är ib. tha bilbiudhe (biskopen) them j gen wissan tima nar han wili koma oc hona til abbatisso wigha ib 92 . forthen skul thz bscop kätil och flere hans wene . . . os i somars til screffuo och til lbudo och hyllathe os Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 536 (1464). all then breff oc scriffujilse ther ider nadis wärdoghet oss oc swergis rike tilbwdhith haffwer ib 543 (1471?). . . . och inghen synnerligh tiendhe nw idher herredöme tilbyandes GPM 2: 130 ( 1511) . . . . och inghen synnerligh tiendhe iderth härredöme nw tylbiwdes ib 374 (1511). BSH 5: 645 (1520, H. Gadh) . 5) påbjuda, ålägga, befalla. huar man ganger sin warth, som tilbör ok hanom tilbudet worder STb 1: 428 (1459, Burspr). epter tet ath . . . rikesens höffuitzman hade henne swa apta och tijt tilbodit, ath then gode frwen the ryttara fornögie skulle . . . och hon tet ey göre ville ib 4: 7 ( 1504) .","6) bjdua, inbjuda. " takkar iach idher . . . for idher . . . scriffuilse och budh i mich til idher i bröllop senast tilbudin, och strängelika manadhe koma " GPM 2: 166 ( 1503?) . - Jfr biudha til."],"e":["till- . "]},{"a":"tilbiudhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) erbjudande? hade the . . . anamat the tilbiwdilse om förnämpda dagh Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 544 (1471?). 3) inbjudan, at thu wili fulfölghia, thz som fölghir j loffsanghen, som är aff jomfrunna blomstirlika tilbindilse (för -biudilse, Lat. invitatio) SpV 18 . fwlfölgh thy j warom loffsangh, hwilkin som är swa som sen tilbiwdilse (invitatorium) til större ärande spöriaskolandhe ib 23 ."],"e":[]},{"a":"tilbiudhilse","b":"nn","c":"pl.","d":["underrättelse. " jach fyk nw i tesse daghe tilbywdelse aff scra, ath pa wägen hiit til rijket är wtsändh . . . pawens legath " BSH 5: 520 ( 1512) ."],"e":["-bywdese )"]},{"a":"tilbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bjuda till, försöka, företaga. " hwilken tilbywdher vp resa äller vpbyggia ierciho stadh " MB 2: 16 . ","2) anmäla. " engin scal . . . taka reghlo klädhobonadh . . . för än hon är the resor tilbudhin for abbatissonne confessore oc senioribus " VKR 10 . ","3) tillbjuda, erbjuda, bjuda. fläste sagþo fult vra telbuþet Bu 155 . " ath the sua litith telbudhe " BSH 5: 152 ( 1507) . " at i wele sua telbiude moth eder kere herre och höuizman ib. "","1) anmäla sig. " än nokor bedhis till ath thakas j renlifuith tha thakis aldrig jn för än eet ar är wte fran thy hon sigh til bödh " VKR 62 . SO 145 . ","2) erbjuda sig. " huilka högtidh iak loffwar ok mik til biudher (trol. för til bindher; förbinder) . . . wärdhelica . . . halla " Lg 3: 50 . - refl. tilbiudhas, anmäla sig. första siin tha hon tilbiwdz Bir 4: 16 . än engin jnnan tridhiungx tilbiudz at leghia TB 74 . Jfr biudha til."],"e":["tel- . ","tilbywdha )","tilbiudha sik , "]},{"a":"tilbland","b":"nn","c":"","d":["tillblandning, tillsättnig, förening. " at thu swa dyrt liggiandafää smittar mz höghfärdhiuna tilbland (permixstone) " Bo 42 ."],"e":[]},{"a":"tilblanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillblanda, blanda, hopblanda. " lop en ok tok et svampkar ok fylte thz mz ättiko ok galla til blandadhum " MP 2: 21 . ","2) blanda (ngt) med (ngt). eg. och bildl. med ack. och dat. (el. i dess ställe ack.). " ätikkia tilblandadh galla " Bir 4: (Dikt) 260. thesso söta vineno är tilblandadh wärsta ätikkia ib 1: 100 . MP 2: 61 . " swa war altidh ä nakar glädhi til blandath (mixta) sorghinne " Bir 1: 85 . Ber 175 . " är han en stoor dare, som gudelikan kärlek (amori divino) nakon annan tilblandhar (sociat) " Su 17 . - md ack. och prep. mädh. atikia vm hon til blandas (miscetur) mz söto ok godho vine Bir 1: 99 ."],"e":["tilblanda sik , blanda sig med. med dat. tilblandha sik ondha tanka them godha LfK 41 . - Jfr blanda til."]},{"a":"tilblandilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. tillblandning, tillsättning. wändis lithentil röth mädh annar tingas tilblandilse PMSkr 384 ."],"e":[]},{"a":"tilblandning","b":"nn","c":"","d":["tillblandning, tillsättning. swa länghe ma then standa j eldenom ath thät bliffwer selff forwtan alla andra tilblandhningh PMSkr 384 ."],"e":[]},{"a":"tilblasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) blåsa fram, komma blåsande. " hwadhan som hälzt wädhräsins storma til blästo " Bir 4: (Dikt) 217. ","2) genom blåsande sätta (ngt) i rörelse mot (ngn); låta (ngt) fläkta mot (ngn). bildl. vm världinna hedhir tilblästis honum Bir 3: 64 ."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"tilbliva","b":"vb","c":"v.","d":["komma att tilhöra, förenas med. " til bliffwa oc til bindhas döhelikom oc wärilzkom brudhgomma " Lg 3: 272 ."],"e":[]},{"a":"tilblöta","b":"vb","c":"v.","d":["uppblöta, upplösa (i vatten). haff tilblotta färgo j eth horn, oc aff henne sät merke pa the bin som komma til wathnith ath drikka PMSkr 298 ."],"e":["-blotta ) , "]},{"a":"tilboa","b":"vb","c":"v.","d":["1) bereda, tillreda. " j skulin ey äta thz (påskalammet) raat, oc ey sudhit mz watn, eller nakra lund tilboith, vtan steekt mz elde (non comedetis ex ego crudum quid nec coctum aqua, sed tantum assum igni; jfr motsv. ställe Stjórn s. 279: hvarki hrátt ne i utani sodit ok eigi odruisi til buit ena aa elldi steikt) " MB 1: 307 . ","2) rusta, utrusta. " wil iak han sända hans modher wäl kläddan ok wäl til boen " Al 1358 . " mz starkom här oc wäl til bonum " ib 8854 ."],"e":[]},{"a":"tilbryta","b":"vb","c":"v.","d":["genom brott göra sig skyldig. med inf. " om man bryter mot manne, tha haffwer han tilbrutidh at taka xl lgislogh eno mindra " MB 2: 380 ."],"e":[]},{"a":"tilbudh","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) anbud, erbjudande. oss hopas aff sadana til lbodh, wij för och nw til budith haffwa , altidh wilia wara til swars for alla cristeliga herrar BSH 5: 53 ( 1505) . - särsk. anbud el. anspråk att på grund av bördsrätt lösa till sig försåld jordegendom. vi . . . dömdom . . . niclese bendictsson . . . äpter sino laghlika tilbudhi strand oc grönsta . . . til lagha aterlösn SD 6: 335 ( 1352) . Svartb 104 ( 1355) . ","4) myndighet att befalla. o min härra ey höffwis mik biwdhningänna ordh ällir makt thog om iak haffde nokot tilbudh ällir makt at biwdha (tamen si aliquid potestatis haberem) tha wilde iak wpuäkkia hwart eth creatur til är Mecht 109 ."],"e":[]},{"a":"tilbudha","b":"vb","c":"v.","d":["båda, bebåda, bära budskap om, förkunna. iomffru maria gudz födhirska, thin födzla tilbudhade glädhi alle wärldenne (natiuitas tua . . . gaudium annunciauit universo mundo) JMÖ 84 . ib 160, 175, 183 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"tilbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tillbud, anbud, erbjudande. " ath wii see och formynne vtaff honum sadande tilbudh " HSH 19: 113 ( 1506) . - särsk. anbud el. framstäldt anspr´åk att på grund af börderätt lösa sig till försåld jordegendom. Jfr Amira, Altschwed. Obligationerech s. 579. alienacionem predij . . . inpugnare, per viam oblacionis dicte tilbudh, racione attinecie, que byrdh wlgariter appellatur SD 3: 425 (13119). ex eadem oblacione dita tilbudh ib. si . . . ipsum in possessione predicotorum prediorum per aliquem cognatorum seu propinquorum merum via legali que dicitur tilbudh . . . impediri contigerit ib 700 ( 1325). at eengin min arfwe eller epterkomande skal henne (jorden) meth noghro tilbudhi hindra eller quälia ib NS 1: 531 ( 1406) . ","2) bjudning, inbjudning. " takkandes eder . . . för eders herredömes gönstelige tilscriffwelse och tilbodh, ath jak maa ätha köth om söndagen paa stocholms sloth, när jak komber, och höra messa i capelleth " BSH 5: 396 ( 1510?) . ","3) bud, buskap, meddelande. " fik iach edher herredöme(s) tilbwdh och scriffwelsä (met) thän sorglik tidendha ath myn kära hera är aff thenne verldhen forlydhän " FM 546 ( 1512) ."],"e":["-bodh )"]},{"a":"tilbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillbygga. Nio handl rör Vkl 226 ( 1428) .","2) bygga intill el. invid (en grannfastighet). än waret saka thet iacob . . . eller hans ärwingia sculdo thet hus annat sin wpbyggia tha sculu the . . . wyneko swa fiärran fran byggia som han honom nw tilbyght hauer KTb 55 ( 1426) ."],"e":[]},{"a":"tilbyrdh","b":"nn","c":"","d":["bördande, tilegnande på grund af börderätt. at for:da jord wordhe nokraledhes hindrat eller af frändhra til börd kwald SD NS 2: 326 ( 1410) ."],"e":["-börd )"]},{"a":"tilbyrdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["tillbörligt, på ett tillbörligt sätt. saa fagra jomffru . . . som tilbyrdeliga for syn ädela högbordoghet oc dygdeliga seder . . . war rätfärdeliga byrdog til ath bliffwa hans drotning Troj 34 . " fwlfölia syn ord oc loffwan tilbördeligan at ändalykten " ib 200 ."],"e":["-byrdeliga . ","-bördeligan )"]},{"a":"tilbyrdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig, lämplig, passande. " nar achilles oc patroclus . . . kommo j tilbördeligen tiid jn j apolinis mönster " Troj 83 . " lthz skulle ey wara tilbördelighet ath wlixes skulle behålda palladium " ib 271 ."],"e":["-bördeligen . ","-bördeliget ) , "]},{"a":"tilbyrdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["tillbörlighet. " skal konunge halla sit radh . . . i wärdughet och wördning äpter tilbördelighet G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. ""],"e":["-bördelighet )"]},{"a":"tilbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["tilbörlig. " är verdelgia tlbördokt at hennes loff ok äro . . . kungöre . . . aldra helgra manna kirkiä " Lg 3: 551 ."],"e":["tilbördokt Lg 3: 551),"]},{"a":"tilbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr til C 2."],"e":[]},{"a":"tilbyria","b":"vb","c":"v.","d":["börja. med inf. " hon bilbyriadhe at nämna ihesu nampn " KL 35 . " folkit . . . tilburdhe at ropa " ib l41. os lthikkir at vi ärom tholke tha vi latom af. som tha vi bilbyriom at bidhia Bo 102 . " höxste mästarin . . . tilbyriadhe af sinom barndom at göra dygdhefulla gärninga " ib 29 . sancte gregorius tilbyriadhe at kunnogha them vars herra ihesu christi dygdh Gr 296 . " til burdhe hon at gaa min wägh " Bir 1: 48 . " mot thessom twem til byrgiade gudz dygdh at tee andra twa läkedoma " ib 253 . the . . . tilbordo at (motsv. ställe MP 2: 113 ; tilbyriadho til t) tala alla handa mal MP 1: 167 . " the belagdo stadhen oc tilböriadho at örligha pa honom " MB 2: 254 . " tilböriom at sionga gudhi jn tymp[a]nis (incipite Domino in tympanis) " ib 173 . KL 101, 103, 131, 133, 213 . MP 1: 4 . Bir 1: 41, 244 . VKR VI 61. Lg 808, 814 . MB 2: 269 . " jak see at mykin skadhe tilbyria at wara ey at enast gozsins, vtan ämuäl skipsins " KL 173 . tha tilburdho hänna kindir at blekna Bir 4: (Dikt) 283. tha tilbyriadhe mins älskogha gnista hulkin som slyktis j thino hiärta at vtgaa ib 2: 253 . " al the thing som thik syntos förra besk, tilbyrdho at vara thik söt ib. then tidh olian tilburdhe at flyta ib. " ib 311 . Gr 285 . hwat ödhmiuklica han tilbyria sik vppinbara Bo 56 . tilbyriadhe ar herra ihesus vplyptas fran thöm ib 246. hwar som andin tilbyriar at opnyas äpte sins skapara biläte. ginstan tilbyriar kötit atirbötas ib 134 . - abs. hwat thu mykyt äruodhar fore os oc huru sköt thu tilbyriadhe Bo 21 . ib 132 . - refl. tilbyrias, börja. med ifn.i refl. form. i dagh tilbyrias atirbyggias oc vpfyllas thera chora af . . . hälgha manna siälom Bo 253. then tidh gudhelex kärlex eldir . . . tilburdhis at optändas Bir 2: 289 . - Jfr byria til."],"e":["-byrgia . ","-böria )"]},{"a":"tilbyrian","b":"nn","c":"","d":["påbörjande, företagande, sättande i verket. " godher fortanke wtan tilbörian " Su 240 ."],"e":["-börian )"]},{"a":"tilbyrilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. början, thy är thänne sömpnin kropsins dödhir, än sömpnins tilbörgilse (dormitatio) är thäns tronna mak som ältar kroppin til dödhin SpV 268 ."],"e":["-börgilse )"]},{"a":"tilbyta","b":"vb","c":"v.","d":["genom el. vid skifte tilldela. loth haquon drokkin vpp sina syster botille en trägardh . . . huilken henne war tilbytther STb 1: l36 (1475). thilskyffte och til bötters hustrv elzebe thet hwsit ib 4: 96 ( 1505) . ib 113, 114 (1506), 143 (1507), 203 (1511) . - vara tilbytter, genom el. vid skifte tilldelas. at her nielz pesson medh sine hsutru war till skyfft och tilbyth thet nedre östra stenhwsit SJ 2: 204 ( 1492) . ib. "],"e":["-bytte;","-byttes . ","-bytter . ","*tilbyta sik , tillbyta sig. swa at . . . hustru margit sich til bytte twa garda i mattis martinssons grendh SJ 2: 207 ( 1492) . - refl. *tilbytas, genom el. vid skifte tilldelas. ltil byttes . . . her tommas en gardh . . . til hans federnes och mödhernes forbetringk til ewigh tidh medh sina arffua til behollende STb 4: 97 (1505). ib. at . . . hans pauli tilbyttes och met godwilie til sig anamedhe ith grvnd och gaardh östan til j brede grend ib 301 ( 1513) . gaarden, som . . . lucas och hustrv anne tilbyttes effter sin moder ib 5: 31 (1514). - Jfr byta til sik och byta sik til."]},{"a":"tilbyta","b":"vb","c":"v.","d":["genom el. vid skifte tilldela. thet war kongen til byt BSH 5: 93 ( 1506) . - part. pret. genom el. vid skifte kommen til besittning. at han icke annertz wiste en peder olssons fader olaff jönsson war all steedes fornögder oc tilbytter j allom sakom epter synom egnom wilie DD 3: 230 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"tilbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bära till, bära, frambära, tillföra. eg. och bildl. " til huilchin rwm scla them tilbäras aff clostrisins thiänarom widh oc watn " VKR 25 . til baaro (præferebant) the färska staka qwista oc palm trä honom som rensadhe tämplet MB 2: 309 . " got är af nakat got tilbära " Bir 4: 335 . ib 6 . - tillföra, påföra; påbörda, at the sculli prestum last tilbära MD 80 ).","2) bära till, hända. opersonl. at sua var telburit Bu 504 . ","3) tillkomma, tillhöra. " opersonl. än siälin haffdhe sin gudh fulkär i allom thingom som henne tilbär " MD 100 . - Jfr bära til."],"e":["tel- )"]},{"a":"tilbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) tillhöra, tillkomma. opersonl. jac helsar oc sighnar thit wärdogha hwuth, som allan hedher oc wärdugh tingh till bär SvB 83 (senare h. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"tilbärliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig. " som til berligit är " FM 492 ( 1510) ."],"e":["til berligit FM 492 (1510)),"]},{"a":"tilbärning","b":"nn","c":"","d":["satira . . . til bärningh (väl fel för -bätring; jfr Cathol.: satira . . . reprehensio correctoria) GU C 20 s. 547 ."],"e":[]},{"a":"tilbätring","b":"","c":"","d":[" se tilbärning."],"e":[]},{"a":"tilbögheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46. 1) böjd, benägen (fr). - villig (till). swa wari hon . . . ödhmiwkligha tilböghelighin, jämwäl til hwaria enne orena äller smäligha syslo äller gärnina (ut . . . in ea humiltate . . . in omnibus et ad quæque vilia humiliter se inclinet) Mecht 31 . ","2) benägen, bevågen. med prep. til. thz kronanor bögdos til iordhena betecknadhe at hon är til böghelikin til syndogha människor j allom gaffuom oc dygdhom (quod ipsa in omnibus donis et gratis sibi a Deo collatis, ad filios honinum est inclinata) Mecht 168 ."],"e":["-likin . ","-lighin )"]},{"a":"tilbögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) böjd, benägen (för). " aktom siälena wara . . . tilböghelika til syndher " LfK 45 . ","2) benägen, bevägen. " med dat. han haffde jwdam altidh käran j hoghenom oc war honom tilbögelighen äptir hans wilia (erat viro inclinatus) " MB 2: 323 ."],"e":["-lighen )"]},{"a":"tilböghelikhet","b":"nn","c":"","d":["böjelse, benägenhet. " menniskene tyl böghelikheth til thz eller til annath " Gers Frest 60 ."],"e":["tyl böghelikheth )"]},{"a":"tilböghelikhet","b":"nn","c":"","d":["böjelse, benägenhet. för onda redhebohetena oc tilböghe[lig]htenea til at synda oc göra ilda SkrtUppb 178 . beskodha . . . wm thu thina reghlo ok klostersens stadhga, haffwer wäl halleth ok syndinna tilböghelighet j thik siälffwe haffwer nidherthrykth Mecht 80 ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"tilböghia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-böia )","tilbögdher , "]},{"a":"tilböghia","b":"vb","c":"v.","d":["böja, vända, rikta. Jfr Sdw 2: 1314. compingo . . . indriffua til bögia samon bliffua ok störkia GU C 20 s. 131 . " accuruare til krökia eller til bögia ib s. 162. - med ack. och dat. makt . . . at göra alt hwat mik täkkis . . . tilböghia (inclinandi) min guddom människiom äpther alla thera widherthorfft " Mecht 97 . ib 337 . "],"e":["-bögdhe . ","-bögdher )","lib . ","wäl ware wm än han sith hiärta fullelica til lbögdhe them stora godhelekenom SkrtUppb 93 . - med prep. til. eua . . . tilbögdhis (inclinatur) til syndinna aff hwiskan smekiandom SpV 206 . - part pret. tilbögdher, 1) böjd för. med dat. nakon thän som tilbögdher war syndenne JMÖ 93 . 2) benägen, bevågen. med prep. til. är han oc altidh tilbögdher (inclinatus) til wara böner Mecht 258 . ","tilböghia sik , vända sig tilln nedlåta sig till. at waldzsins härra mz swa store wärdelikhet sik tilbögde til the siälena Mecht 218 ."]},{"a":"tilböghilse","b":"nn","c":"","d":["böjelse, benägenhet. enclesis . . . idest inclinacio tilbögilse GU C 20 s. 218 . " at en människia syndadhe aff snödhom tilböghilsom " SkrtUppb 236 . woluptas lustin är oloffligha hogxsins ok skämmeligha mz skörom sötma, til thz som oloffliki är een tilbögilse (inclinatio) SpV 138 . ib 142, 466 . hwar ok huru som almänelika fadhirsins tilbögilse (inclinatio) är til sonen nidhanfore ib 557 . barnen fåå ena stora tilböjelse effter ammonas okynne och ondsko, hvilkens miölk the lenge dij och däggia PMSkr 660 (senare avskr.)."],"e":["-bögilse . ","-böijelse PMSkr 660 (senare avskr.)), "]},{"a":"tilböghin","b":"av","c":"adj.","d":["böjd, benägen. " oss hopes ati och äre ther sielffue wäl tilbögne (det begynnande til hör dock här, ehuru sammanskrifvet med flölj. bögne, snarast samman med föregående ther) " FM 454 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"tilbör","b":"","c":"","d":[" subst.? ath gefflebone . . . vpsetie iij lester aff jernit . . . och latha thöm weghe til tilbör, veghe fulth, tha löpte theris resee (snarast fel för som tilbör) STb 3: 89 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"tilböra","b":"vb","c":"v.","d":["tillkomma, tillhöra. med dat. el. ack. tilbyrdhe thic ey häller äptefölghia minom kännedom än lydha thäs gambla swikarins darotta fortalan Prosadikter (Barl) 60 . " thy til borde hanom äuerdeliga j dödzsens broth blifua " SvKyrkobr (Lucid B) 146 . ib. ib 149 . större pino til bordhe os än nakrom thera, som wi saghom j tässom pinom JMPs 251. - vara tillbörligt. aff hulkit stalrwm . . . gregers skal aarlige stadenom rento affgeffua tiil tomptöre som aarlgie tilbörer som är x (10) öre om aarit SJ 2: 255 ( 1494) . - refl. *tilböras, tillkomma, tillhöra. med ack. glädz birgitta loffsång tig tilbörs äronas (Gaude birgitta canticum / tibi debetur glorie) Saml 28: 1 1 (interlinearöversättning)."],"e":["-börer SJ 2: 255 (1494) . impf. -borde. -byrdhe Prosaditker (Barl) 60),"]},{"a":"tilböra","b":"vb","c":"v.","d":["tillkomma, tillhöra. " med dat el. ack. o huru mannelica thu fulkompadhe riddirlikin rät som thera reghlo tilburdhe " Bir 2: 264 . " thw see alla rätuiso j mik ok hwat huariom tilbör (deletur) " ib 3: 47 . " thom hafdhe tilburt at styra os (ipsi . . . debuissent rexisse . . . nos) " ib 473 . " alla cristna män tilbör at halla ena cristna tro (omnes christianos tenere oportet unam . . . fidem " ib 347 . " thik tilbör at wara tholugha " ib 1: 116 . ib 7 . MP 1: 7 . " hwem thet tilbör, rät kununger at wara " KS 1 (1, 1) . tilböras (för tilbör os?) at höra nakat maal för än vi swarom MP 2: 254 . " ihesu christo tilbordhe at thola tholika pino " ib 24 . " tilbörhde christum at thola dödh " ib 25 . KL 160 . " os tilbör at lydhä gudhi hällär än mannom " ib 141 . " at crisnom ey tilburdhe at ouir skäras äptir moysi laghom " ib 158 . " hwar mik tilbör (oportet) at dömas " ib 171 . " aff hänna ödhmiuklikasta likama taka thän hedhirlika likama hulkin tilburdhe (corpus . . . quod . . . decuit) vphöghias äwärdhelika ifwir al thing j himerike oc iordhrike " Bir 4: (Dikt) 246. han giordhe hänne sidhan wyrdhning som honom tilburdhe KL 111 . " thw vast j thik siäluom aff ophoueno änkte hauande j thik minzskelikit älla vmskiptelikit sua som gudhi höuir oc tilbör " Bir 2: 13 . - vara nödvändigt. med dat. at thänkia världinna hödhingia vara kompna til swa owier matto storan fatikdom at them tilburdhe (aporteat; de voro nödsakade) nära sik vidh fodhir som annor oskällik diur Bo 126 . - vara tilbörligt. jdhir tilburdhe (oportuit) at tala först (tillbörligt vore att först till eder tala) guz ordh än for thy at i bort vrokin thz . . . thy viliom vi gaa ok predikä for hdhningom KL 156 . " tilbör at i sculin höra mik " ib 174 . ib 132 . " thz tilbör at vi skolom swa fulcomna alla rätuisona " Bo 38 . " at thu skuli forsma hedhrin som ther tilbör (ut condecet) " ib 99 . " bärin likaman til graff oc jordhin som tilbör (debito more) " Bir 4: 29 . VKR 74 . " han . . . kan ey som tilbördhe mz them liffwa " ST 383 . " nar iak skodadhe hans guddoms wald hugnadhis iak vitnandis at han swa ville ok at swa til bordhe " Bir 1: 28 . - Jfr bör til."],"e":[]},{"a":"tilbördhogher","b":"","c":"","d":[" , se tilbyrdogher."],"e":[]},{"a":"tilbörlika","b":"","c":"","d":[" , acv. tillbörligt, på ett tillbörligt sätt, vederbörligen. haffwe wii . . . sancte erich konungs lagh fliteligen offuerset oc tilbörligen offeruegith Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"tilbörlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tillbörlig, på ett tillbörligt sätt. " seg bewisä tilbörlige met sith fädernis rike " FM 213 ( 1504) ."],"e":["-börlige )"]},{"a":"tilbörliker","b":"av","c":"adj.","d":["tilbörlig, passande. " mz flerum orþum til byrelekum " Bir 4: (Avt) 184 . " mz tilbörlikom hedher " Lg 3: 68 presten . . . sagdhe thz wara ekke höffweliket,, ällar tilbörliket anama . . . hans offer ib 605 . ib 416 . " thz är tilbörliket, thz konunghen ekke maa göra moth sith lyffte " ib 669 . som tiilbörligit är SO 192 . BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). FM 214 ( 1504) . " thet ecke tilbörliget är " ib 519 ( 1511) .- - vederbörlig, behörig. haffue ena kisto vel förwarit med tylbörlig richens jern BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) ."],"e":["tylbörlig BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) . til byrleker: -lekum Bir 4: (Art) 184. n. -ligt FM 214 ( 1504) . ","-likit Lg 3: 416 . ","-liket ib 605, 669 . ","-ligit SO 192 ; BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . ","tiilbörliget FM 519 (1511)),"]},{"a":"tilbörlikhet","b":"nn","c":"","d":["tillbörlighet; skyldighet. mich hopis till udh iach vill och altiidh skal vara then saadant moth ederth herredöme ödmiwgelige äffte all tilbörlighet väluilliogh vil forskylle HSH 24: 22 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"tilböta","b":"vb","c":"v.","d":["gifva godtgörelse, gifva mellangift (åt). med dat. huilkith godzeth andro scal tilbötä antighä met löso äller fastho FH 2: 36 ( 1413) ."],"e":[]},{"a":"tildela","b":"vb","c":"v.","d":["tilldela, tillerkänna. med dat. och ack. henne deel . . . som for:ne gode herrer och dandemen henne til deelt hado STb 3: 427 ( 1499) ."],"e":["-deelt )"]},{"a":"tildirva","b":"vb","c":"v.","d":["1) djärfvas, drista, våga. med inf. (md el. utan föreg. at el. til at). thy at han . . . oskriptadhir . . . tildyrfudhis at taka guz likam KL 28 . the . . . tildirfdhos ey til at ropa ib 410 . " skalt thu . . . ey . . . tildyruas thik vidh nakan likna " Bo 40 . ängin skuli til dirfwas at ransaka the hälgho träfaldelikhetz vmskipelika radh Bir 1: 367 . " jngen broder tildfyrffues at giffue oldermannenom ond ordh " SO 112 . at nakar man tildirffdis thenna fridh bryta GS 29 (1375, orig.) . " jngen tildörffdes han j jordena leggiä " LfK 216 . Bo 121 . Bir 3: 318 . MB 1: 71, 75, 2: 171, 187, 192 . SD NS 1: 531 ( 1406) . ","2) sätta sig i sinnet; inbilla sig. hwat huxa tha männene som til dirfwas aff sik (præsumentes ex se) at jak skal ey taka hämd aff thom Bir 3: 194 . - hysa inbillning, hafva höga tankar (om sig). til drifs (för til dirfs) enkte af thik (nihil de te præsumas) Ber 111 . ","3) drista gifva sitt samtycke till? huilken mesterman som tildyrffues at sueana samdrykker ytermera forlänges . . . än som nw foreskriffuit staar böthe fem mark wax SO 64 ."],"e":["-dyrva . ","-dörva )","tildirva sik , "]},{"a":"tildirva","b":"vb","c":"v.","d":["1) djärvas, drista, våga. med inf. (med el. utan föreg. at). förbudhom wi, at nokor tildirwis thänna stadhga . . . opbryta NMU 1: 79 ( 1391) . ey sculi nocor . . . tildörfuas älla mact haua at . . . ga meth hänne i nocot arff epter min döhd SD NS 3: 268 ( 1417) . - Jfr dirvas til."],"e":["-dörva )","tildirva sik , 1) djärvas, drista, våga. med inf. at sik engin til dirfwe, med nakra handa räät. thet sama laxafiske . . . hindra qwälla . . . JämtlDipl 114 ( 1371) . - refl. tildirvas, "]},{"a":"tildragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) draga el. föra till (ett ställe), framdraga, framforsla. " tymber huggit ok til draghit " RK 1: 1718 . ","2) draga till, tillföra. " hänna . . . lydhna . . . hulkin swa tildrogh (attraxit) hänne thän hälgha anda at hon war vpfylt vm han mz alla nadha gafwom " Bir 4: (Dikt) 246 . ","3) draga åt sig, draga in, draga upp. " poort oc windabro the til dragha " RK 2: 2028 . ","4) draga till sig, locka? " ä hwar tolkit hans wiii til drog ther war tho engom faat " RK 2: 7335 . ","5) ådraga, skaffa, bereda. " at the skullo honom angist til dragha " RK 1: 2434 . ","6) påföra, utöfva (mot), bevisa. " the fornempdo frw abidisso eller henne conuent . . . fegdha eller i noghra handa matto ondzsko til dragha " SD NS 1: 539 ( 1406) . "],"e":["tilldragha sik , draga till sig. hulkers clarheet . . . sik tildrogh allers there hiertä ok synnen som thom saagho LfK 248 . Jfr dragha til."]},{"a":"tildragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) draga el. föra till (ett ställe), framdraga, framforsla. mykin vedher til ldrogx til hoopa J Buddes b 83 . 2) draga till, tillföra. min ogrundelikin wisdombir han tildrogh (attraxit) tik swa mik Mehct 1 1 1. tha skla thu tildragha tik (te aptare) thänna fyra dygdhinna hemelikhet oc wenskap ib 212 . thin miskund . . . widher frästar tildragha thik wsla syndaranna hiärta ib 335 . " j the hälgha jomfrunna äptirdöme, hwilkin tildraghin (attracta) ok smordh är, aff thäns hälgha anda smörilsa lwkt Sp'V 27. " ib 158 . han (ɔ wisdomen) tilökir ällir tildraghir allan rättilsinna stadhga (omnem rectiudinis statum addecit) ib 422 . - draga till, vara böjd för. magho the människor som thänna psaltaren läsa, skipta oc laga honom äpther sinom eghnom wilia, som the känne sith hiärta oc samwet mästh til dragha, thy at han är ey bwdhin aff the hälga kyrkyo JMPs 500. - föra, leda? med prep. til. hafuir han fordarfuat kirkiona oc cristindomen, i thy at han . . . befalet them andelica biscops akt, som han ware en pawe, huilkit tildragher til kätteri Lindblom Äbval 131 (1434?). 4) draga till sig, locka? förmå. at i wpweckin oc meth gudligom ordhom tildraghin almoghan at wara welwiliogan til forrörda hielp Troil 2: 372 ( 1472) .","7) ställa vid sidan av, jämföra med. manghe wndra oc . . . spöria, hwru jomffru maria psaltare maa qwämeliga liknas oc til dragas thäs hälga andas ordhom j the hälga scriffth JMPs 463. alth thät j dauidz psaltara är scriffwadh, kan ey qwämeliga til draghas älla liknas jomffru maria psaltara ib 464. "],"e":["tildragha sik , draga till sig. leg. och bildl. os meum aperui et atrtaxi spiritum jak wplät min mwn, oc tildrogh mik andan Mecht 204 . j hwilkom ordhom hon wnderstodh härran tildragha sik alt hymerikis härskaps loffs endräkt ib 208 . ib 231 . Jfr dagha til."]},{"a":"tildraghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. tilldragande. alla dröfwilse ok genwärdhogha thinga linilse ok gudz tildraghilse SvKyrkobr 251 ."],"e":[]},{"a":"tildrikka","b":"vb","c":"v.","d":["dricka till. med dat. then keysar . . . alexandro honum tha til drak mz got wiin Al 2881 . - bildl. at jach giordhä ther samma skaalän räth, som her knwth eskilson oc flerä waarä medbröder nw nyligä tildrucken är BSH 4: 268 ( 1501) . - Jfr drikka til."],"e":[]},{"a":"tildrikka","b":"vb","c":"v.","d":["2) överlämna i samband med drickane av en skål. kännis iak . . . paa rätthom hindhers dagh mik haffwa giffwit ok til drvkkith minnä älskäligha husfrv birgitta olafs dotter til morghongaaffwer först min gaardh j abo . . . FMU 4: 60 ( 1454) ."],"e":["-drvkkith )"]},{"a":"tildristas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. djärvas, drista (att hysa). än öhon (ɔ Cleopatra) for sin sköra lustha, hwilkin hon tildristadhis j sino nyo bryllöpe (præsumptos amplexus), ändadhe hon j graffwinne mz ormomen SpV 317 ."],"e":["-adhis )"]},{"a":"tildriva","b":"vb","c":"v.","d":["tillfoga, bevisa. " thu hafuer mik til ldrifuith swik " Iv 5678 . Jfr driva til."],"e":[]},{"a":"tildriva","b":"","c":"","d":[" . v. 2) driva el. föra (ngt) mot (ngt). stwndom graffwas lönlika groper wndhy jordhena som jnthe synas thär the haffwa aktath tildriffwa thet werkit (ɔ: torn på hjul för stormning av fästning) PMskr 168."],"e":[]},{"a":"tildräkt","b":"nn","c":"","d":["1) tilldragande; dragning, dragningskraft. mädhan hwar ceratura i sinne matto af naturlike tildreght är plikotogh hanom thiäna Ber 244 . mz gudligx kerlex tildrect ok lenktan Lg 3: 530 . är han genzstan när, i kärleksens tildräkt LfK 31 . ","2) understöd, bistånd? for then trotyänste, skatskyllen och longlige tyldräkt, som foräldre fore oss och wii i waar tydh sweriges crone bewyst haffue BSH 5: 435 (15111)."],"e":["tyl- )"]},{"a":"tildöma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tilldöma. " adiudicare tildöma oc sändha " GU C 20 (hand 2) s. 48. SD 8: 22 ( 1361) . then skogh ok thet fiskä . . . som wi hawm thet kloster til dömt ib 72 ( 1361) . " hwem han far vnder sith gryma waldh ok honom är til dömdh fore syndena skul " MP 4: 202 . 2) döma till. - förordna till, utse till. thenne . . . landzsynenän, som . . . herr steen . . . sielfwer tillnemt och tildömt hade at syna och ransaka . . . FMU 5: 140 (1486, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"tildöma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tilldöma. " kännis jak . . . mik haua tildömth härra vlwe haqonsson een attung " SD 6: 18 ( 1348) . VAH 24: 318 ( 1414) . teldömde jak then forscreffna teghen ambiörne SD NS 1: 274 ( 1403) . ib 442 ( 1405) . " tildömde iak for:da niclis i iädhrom the wreta behalla " ib 277 ( 1403) . " nissa ingwarson ward tildömder een half gard i flatä aff thiuma kirkio " BSH 2: 43 ( 1397) . hon (själen) är thik tildömd mz rät Bir 3: 106 . ib 426, 4: 75 . 77. KL 85 . ","2) döma till. aff thy at thenne by wadzstena hafuir til foren waret en landzby . . . oc thet i swa mato til än landzby at blifue rätlika til dömpt är BSH 2: 115 ( 1400) . vm thet framdelis en landzby blifue (för blifue skal) som thet her til warit hafuer oc til dömpt är ib. hon saa sin son . . . aff iudhanna höfdhingom tildömdan (adjudiciatum) fulasta dödh Bir 4: (Dikt) 263. o tu aldravslasta siell tildömpdh ok värdh äuerdelgom eelde LfK 235 . - Jfr döma til."],"e":["tel- )"]},{"a":"tileghna","b":"vb","c":"v.","d":["tillägna, överlåta (ngt åt ngn) ss egendom, överlåta äganderätten (till ngt åt ngn). Jfr K. G. Ljunggren, Studier över förhållandet mellan verbalpartikel och erb i fornsvenskan 105 ff. lic affhender mik . . . oc tileighnar thät oc hemolt gör biscop thorde NMU 1: 68 ( 1381) . thetta forscrepna godzit aff hendher iac mik . . . oc tiläghenar thet sama godzit spitalen SD NS 3: 342 (1418). Neuman Vokbal 78 ( 1457) . - med prep. undir. ther meth afhende herra baynkter clostreno the half fierdhe örtughland jordh i sandum ok teläghnar han them wndr forscreffna biörn SD NS 3: l81 (1415). . . . ok antwardha wi them ok teläghnom them wnder risabergh closter ib 313 ( 1418) . ib 444 ( 1419) . - överlåta, tillerkänna. thessar . . . örtugher . . . vpanduardar jak ok tilänghnar . . . niclisi SD 8: 224 ( 1362) . (tillägna sig och) överlämna till. hwath hwse the hördho . . . stiim eller graat. ther skullo the in ga oc tileghna kesarens fatabwr alt thz ther ware inne Prosadikter (Sju vise m) 192 . 2) tillägna sig, tillskansa sig. tik siälwom täkkiandis, tiläghnadhe thu wndhir tik (usupasti) siwkligha (för swikligha) . . . mina äro SpV 290 . 3) ägna, helga. aldra bäst är at alth thz thu äst ok formar, thz tiläghna gudz dygdheliko liffwirne (virtuti divino consignare) SpV 26 . 4) överlämna, hängiva, sammansluta med, örena med. - förena med, förknippa med? ällir math thu thänna wngdomen tileghna (assigna) första kirkionne, j hwilke timane blomstradhos SpV 55 . " gärna ewangelii täxthin, bliffwandhis orörlighom. gudz ordh magho tileghnas ällir tilmärkias (assignari) omskipte[li]gho allegorie ib 303. " ib 307 . 5) tillskriva, tillräkna? jak tileghnar (confero) ormomen syndenar, for thy at mz ormenom syndhin, mz syndinne dödhin, mz dödhenom wtthömis at thz godha, som människian synis haffwa aff gudhi til hilso ok nadh SpV 364 . ","2) hängiva sig åt. sigh gudi til eghna oc likna Mecht 140 . J Buddes b 80 . - tha tilägnar (för tilbinder?) jak mik . . . at widherleggia honum . . . swa got gooz SD NS 3: 194 ( 1416) . - Jfr eghna til."],"e":["tilegna: at Svartb 69 . tileghna J Buddes b 80; -ar NMU 1: 68 ( 1381) ; ","-at SvKyrkobr (Lucid B) 149 . ","tileygna: -om Mecht 257 . ","ltiläghna SpV 26 ; ","-adhe ib 290 . ","tilägna: -ar SD NS 3: 194 ( 1416) . ","tiläghena: -ar ib 342 ( 1418) . ","tilänghna: -ar SD 8: 224 ( 1362) ; Neuman Vokbal 78 ( 1452) . teläg(h)na: -ar NMU 1: 92 ( 1413) ; SD NS 3: 81 (1415); -e STb 5: 1790 (1517); -om SD NS 3: 313 ( 1418) ),","tileghna sik , tillägna sig, göra till sin. huilka for:da tyonde gärdh gud sik sielffuom besynnerliga tiskikkat oc tilegnat haffuer Svartb 69 (1345?). til eygnom oss (usurpemus) diärffuelika wars kärista härra, oc brodhers ihesu christi hälghasta liffwerne Mecht 257 . " ok min kärlek . . . skla lhon tröstelika sik til eghna " ib 316 . - sätta sig i besittning av, tillägna sig, tillskansa sig. the foro thera fiske waten met oretto oc wildo sik them tileghna met oret SD NS 3: 254 ( 1417) . SvKyrkobr (Lucid B) 149 . Jfr: at . . . wora borgara ey mer til sik egnat hade aff theris ägedela, än som . . . konung albricts breff vtwiste Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916 s. 92 (1455). "]},{"a":"tileghna","b":"vb","c":"v.","d":["tillegna, öfverlåta (åt ngn) ss egendom, öfverlåta eganderätten (till ngt åt ngn). afäghnom wi oss thet for:da goz oc warom arfwom oc tiläghnom forskrifna jonne symonson oc hans arfwom til äwärdhelika ägho SD NS 1: 169 ( 1402) . " alla thesso for:do gozs oc äghodela . . . afhender iac mik oc mynom arffwom, oc tileghnar them for:da herra gözstaff magnusson oc hans arffwom til äwerdhelica ägho " ib 1 ( 1401) . " ib 3 ( 1401), 6 ( 1401), 8 ( 1401) o. s.. v. " VAH 24: 327 ( 1377): SJ 105 ( 1440) . " affhänder jak mic the for:do jordh oc minum arwum oc tileghnar jak hana vnder vreta kloster oc thäs formanwm til äwerdhelika ägho " SD NS 1: 207 ( 1403) . " jak haffuer honum oc hans ärffwingiom vplatit oc til äuerdelica ägho tiläghnat (appropriasse) thessin äpterscriffna godz " SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna ib. - öfverlåta, tillerkänna. allan annan skat oc thiände som os här til haffwir tilhröt rätteligha. fördragom wi them fran thenna dagh oc them thz til eghom (con edimus) til äwigh tiidh MB 2: 258 . " haffwi förbrwtith sin hästh oc harnisk, oc then räth han haffe til then fangan hwlketh capitenarenom tha tilegnas (syns dåligt) 40. - (?) offwriwan iouse alt landith j bärghomen oc til swdherst, oc landit som til eghnas jouse (cepit . . . Jouse omnem terram montanam, et meridanam, terramque Gosen; öfversättningen beror tydligen på ett missförstånd) " MB 2: 33 . - öfverlemna, gifva. han . . . tilegnadhe henne thua dyrasta kronor, oc twa ädhlasta kiortla Lg 3: 312 . ","2) tillegna sig, tillskansa sig. enghin matte widh ban, thz är widh sith liff nakot tileghna MB 2: 15 . ","3) egna, helga. " trättan altara . . . som wighiande oc til äghnande ärw xiij apostolis " Bir 4: 96 . " thz (templet) til eghna aff gudhenom jowi " MB 2: 295 . ","4) öfverlemna, hängiva, samamnsluta (med), förena (med). swa wart han hänne fullelika tilegnadher, at han jnthe gath höra talas wtan om hänne Su 21 . " kärleken är the dyghd, som . . . tilegnar oc tilbindher älskaren til sin älskogha " ib. " tilfögias oc tileygnas then . . . äwerdelika fördömda hopenom " ib 131 ."],"e":["tileigna: -adhe Lg 3: 528 . ","tileyghna SD NS 2: 44 ( 1408) . ","tileygna: -as Su 131 . til eygna: -ar LfK 10 . ","tileyna: -ar SD NS 1: 688 ( 1407); -om VAH 24: 327 ( 1377) . til eyna: -ar SD NS 2: 82 ( 1409) . ","tiläghna SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441), 169 (öfvers. fr. 1441); -at ib 168 (öfvers. fr. 1441); -ar ib NS 1: 8 ( 1401) . " til äghna: -adhe " SJ 105 ( 1440); -ande Bir 4: 96 . ","tillägna SmålL 4: 1 i var.; -ar SD NS 1: 21 (1401, nyare afskr.). ","tilhägna: -ar ib 149 ( 1402) . ","tilengna: -ar ib 47 ( 1401) . " til ängna: -ar " ib 2: 326 ( 1410), 335 ( 1410)),","tileghna sik , tillegna sig, göra till sin. thän älskare som swa högha . . . brwdh mz swa enlekom fördel sik til eghnar (sibi . . . vindicat) Su 14 . Lg 3: 528 . - sätta sig i besittning af, tillegna sig, tillskansa sig. antwarden j gän thz j haffwen idher til eghnat MB 2: 275 . hoo som tillägnar sigh bredzlerum SO 302 . LfK 10 . Jfr eghna til."]},{"a":"tileghnan","b":"nn","c":"","d":["tillegnande, öfverlåtelse. tiil thässa giff ok tiileghnan mere wisso Sd NS 2: 10 ( 1408). ib 12 ( 1408), 44 ( 1408), 52 ( 1408), 64 ( 1408), 361 ( 1411)."],"e":["tiil- )"]},{"a":"tileghnilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" öfverlåtelse, öfverlemnande till besittning; besittningsrätt, besittning. nadhennedals closters stychtan, bygning, methgifft . . . gaffuor tilegnilse oc förläning FH 1: 18 (1441, nyare afskr.). wplathom wi . . . högbornom första her konwngh magnus . . . förnempde land och hwarth thera för sik . . . til eth räth köp och honom til weig tillägnilse (titulo vere vendicionis et perpute alienacionis SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af l1400-talet)."],"e":["tillägnilse )"]},{"a":"tilena","b":"vb","c":"v.","d":["1) förena (med.). med dat. och ack. tik bidhiandis . . . at thu . . . mik nw j thina nadh anamadhan tik . . . stadhelika tilförhg oc tilena (me . . . tibi unias) Su 218 . " j thäs kärlekx foreening, j hwilkom thu tik tienade oc anamade mandomsins naturam " ib 326 . " som . . . tilenadher är sinom gudh " ib 344 . ib 143, 290, 317 . LfK 73 . " at thin siäl tilenas (uniatur) hanom oatskililika som är en gudh j threm personis " Bir 4: 21 . Su 112 . - förena, sammansluta. manzsins heta astundan . . . skulle wara . . . tilenat oc stadug j gudhi (in deo . . . solidatus esse deberet) Su 275 . ","2) tillägga, tilldela, öfverlemna? huilkit godz the for:de ädle herre . . . henne oc clostreno til enadhe (för til leghnadhe?) oc forliikte FH 5: 33 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"tilena","b":"vb","c":"v.","d":[" 129. ath han (ɔ den avlidne) matte til enas the helge kirkio bön, oc hälga manna samfwndh SvB 461 (1400-t.-). - med ack. och prep. til. thu laat han nw vara fforlictan oc til enadhan til thin äwärdelica ffridh SvB 461 (1400-t.)."],"e":["-adher . ","tileena: -at Mecht 111 )","lib"]},{"a":"tilening","b":"nn","c":"","d":["förening j hwilka samfögilse ällir tileningh, skal thu vara mik äwärdelika tileenat (in qua unione mihi perpetuo adhærebis) Mecht 111 . hänna hoffudz krona teknadhe gudz tileningh (unionem) ib 167 ."],"e":[]},{"a":"tilfa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilfa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skaffa. " hulkin thetta köp riuffer eller riufsmen thilffaar skal svara epther thy laghe giffua DN 14: 150 (1496). "","2) överlämna, inbetala. " alle the som peninga tilscriffuit är, haffua alt til fangit epter scrifften, swa ath klarth är pa alle sider " STb 3: 129 ( 1493) ."],"e":["thilfaa . ","supin . ","-fangit )"]},{"a":"tilfal","b":"nn","c":"","d":["tillfälle, anledning. " the som . . . mz theres oondho liffuerne androm tilfall gifua at syndä " SvKyrkobr (Lucid B) 167 ."],"e":["-fall )"]},{"a":"tilfalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) falla till, falla ned. bildl. o huat storlika huar thera (af själarna i skärselden) glädz mot minzsto dropa oc minzsto smulona, som tilfallir (cadet) aff herrana bordhe sik til nakon lisa oc swalka Su 370 . ","2) tillfalla, komma till del. med dat. (el. i dess ställe ack.). alt sit fädhirne som hänne tha tilfiöl salde hon KL 331 . " them war til fallit eeth arff äptir thera foräldra " ST 64 . SD NS 1: 150 )1402). at the sama for:da x solidi landh jordh the äro thil falne mynne hsutrv i rättom ärffwadeel lib 55 ( 1401). all the goz os badhom tilfiöldo j tauestaland FH 2: 56 ( 1423) . " swo wel thet radhit tilfallit war (näml. af sakören) som thet hanom tilföll " FM 48 ( 1447) . " här äöpther vttrykkis lotten som tilfwl jude släkt " MB 2: 40 . " the äghodela som honom til fwllo j lotten mz juda söner " ib 50 . them vtgik första lotten oc til fwl them cariatharbe ib 55 . ","3) falla på, påkomma, öfverfalla. hunger oc nödh sculle them til falla RK 2: 2102 . MB 2: 136 .","4) falla till, sluta sig till, hålla med. thentidh the til falla ok tillägghia al siin sin til wärldinna Bir 1: 153 . " somme mz konungen hollo ok somme mz drötningen till follo " RK 1: (sfgn) s. 191 . - part. pret. tilfallin, lämplig, passande. i förening med väl. the som läkedom idhna, the styra sit blodhlaat oc läkedoms drykkia epter thy som then planeten hawer krapt ower the stund eller andra om dghin som wäl är tillfallen MB 1: 71 . " här är wäl til fallith at spöria nakar märkelik thing " ib 435 . Bil 310 . - utan väl. menniskor som dugha til t forestaa embetom vtan fore. oc ther til snielle oc tilfalne äru VKR 9 . the erlighe prelater och hederlige personer, som thet möthe tilfalne ok beqväme äre bsökia BSH 5: 520 ( 1512) . - med gen. thäs. är drängen tessz til fallin (lämplig el. duglig dertill) SO 147 . - Jfr falla til."],"e":[]},{"a":"tilfalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) falla till. - falla till, sluta till. lönda dörra . . . som saa täth tilföllo ath thz jnthe syntes Troj 262 . 2) tillfalla, komma till del. med dat. (el. i dess ställe ack.). tha skal wart godz clingisbodha . . . bo oc hans arfwm rätlika tilfallit oc giäldguldit wara Gadolin Pants Bil 273 ( 1370) . alth thet arff, som them tilfiollet war effter mattis bredholth STb 1: 13 ( 1475) . ib 2: 233 ( 1487) . tet arff, som hanom tilföldh epter sin kera fadherbrodher ib 3: 151 ( 1494) . ib 405 ( 1498) , 4: 29 (1504), 102 (1506). Brasks Kopieb 12 ( 1505) . NMU 1: 160 ( 1515) .","4) falla till, suta sig till, hålla med. göstaff erikson oc nogre med anum, som sig brwtlige wethe oc med hanum tilfalne äre STb 5: 336 (1521, Kop). 5) få som sin andel, få på sin lott? sa mykit som hans modher är thär vti medh rette til fallen (möjl. fel för til fallit) Arfstv 42 ( 1461) . - part. pret. tilfallin, 2) hemfallen, skyldig (till straff). tha är han ok tilfallen til zacher STb 3: 43 (1492).","3) planus . . . släter . . . jtem planus vppenbar iämpn tilfällin GU C 20 s. 455 ."],"e":["-fiol STb 4: 102 (1506) . -földh ib 3: 151 (1494). -fyll Brasks Kopieb 12 ( 1505) . -fal STb 2: 233 (1487). -fall ib 3: 405 ( 1498) , 4: 29 (1504). -faal ib 3: 365 ( 1498) . pl. 3 pers. -föllo Troj 262 . ","-fylle NMU 1: 160 ( 1515) . ","-fallen . ","-fällin GU C 20 s. 455 . ","-fiollet Stb 1: 13 (1475)),"]},{"a":"tilfang","b":"nn","c":"","d":["tillbehör. " thy skilie vi forⁿᵉ quernestædil met timber ok mwl pa baden land ok all thilfangh DN 14: 180 (1508). " ib 410 ( 1524) ."],"e":[]},{"a":"tilfara","b":"vb","c":"v.","d":["till. " han kom for witne til farande (d. v. s. kom tillstädes) therfolkit war saman komit välia paua " Bil 394 . Jfr fara til."],"e":[]},{"a":"tilflya","b":"vb","c":"v.","d":["giva ordning och skick åt, giva det rätta skicket åt. - anordna, inrätta. solen maanen ok stiernonar the kennä hanom thy at the oomskifteligha holdha ok vitha theres rwm oc tilfliat embethen SvKyrkobr (Lucid B) 127 ."],"e":[]},{"a":"tilflya","b":"vb","c":"v.","d":["gifva ordning och skick åt, gifva det rätta skicket åt; pryda. hon !UDDA_TECKEN?: tokth) . . . tilflyar änletet LfK 72 ."],"e":[]},{"a":"tilflygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga till, skynda till. diäflande nar the höra mit nampn tha släppa the siälinne swa som rädde vtan the atir vmuändas ok til flygha (advolant) annantidh at gripa hona Bir 1: 24 ."],"e":[]},{"a":"tilflyia","b":"vb","c":"v.","d":["1) fly till, taga sin tillflykt till. - hänvända sig till. hulken syster ellir brodir som söke ellir til fly sielff ellir annor mädh sino budhi ellir breffuom vtan alla samqwemdinna witu lanz härra, prelata, ellir härscap, eir bedhis thera bön, breff, ellir hielp Abbedval i Vkl 102 . 2) skynda till, framskynda. almoghanom tilflyande (confluente) krönttho the honom SpV 320 ."],"e":["-flya . ","-fly )"]},{"a":"tilflyia","b":"vb","c":"v.","d":["1) flyt till, taga sin tilflykt till. han owergaff sina foräldhra, hwlka annor barn plägha tilfly oc älska Lg 3: 262 . ","2) skynda till, framskynda. thiänärene tilflyya LfK 215 ."],"e":["-flyya . ","-fly )"]},{"a":"tilflyilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. tillflykt. for thin aldra beskasta dödh oc sarasta pino hwikin som är . . . oss här lifwande tilflyilse oc hop SvB 165 (mot sl. av 1400-t.). swa haffwer jak thriggia handa til flokth äller tilflyilse SkrtUppb 12 ."],"e":[]},{"a":"tilflyilse","b":"nn","c":"","d":["tillflykt. " hanom . . . gaff . . . keysaren thän stadhen som han hafdhe bygth i welano . . . at han matte thit hafua tilfyilse tha hanom thäktis " Ansg 199 . ib 191§. at cristne män mogho haua tilflyilse (refugium) til lhänna j siälinna vidhirthorfft Bir 3: 410 . " war herra är fatika manna tilflyillse " MP 1: 225 ."],"e":[]},{"a":"tilflykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tillströmma, samals (till). thettä vndher till hulkit aller stadzsens almoge tilflytte (felläst för tilflycte) J Buddes b 80 ; jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 41 f. Jfr samflytia s. 685 (rätteligen "samflykkia)."],"e":[]},{"a":"tilflykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tillströmma, samlas (till). til huilka alle tilflykte j synom dröfuelsom som kyklinga vnder modhers vinga Lg 3: 571 . " tilflyckte til henne hederliga forstynnor " ib 562 . " gongandes moth henne . . . mz . . . allom stadzens jnbyggärom . . . vtan otaligan moogha som alt jempt tilflycte " ib 569 . " dieflänä . . . tilflytte (sannolikt för tilflykte) til hanom hwar mz syna järn tangh, spywtom ok käxom (circumvenerunt cum instrumentis) " LfK 235 . " aff hulko til flykte alla the wärste oc alle widherstyggilse samqwämdher " MB 2: 295 ."],"e":[]},{"a":"tilflykt","b":"","c":"","d":[],"e":["-flökt SvKyrkobr 266 . ","-flukt Mecht 168 . ","-flokth SkrtUppb 12 )., f. tillflykt. refugium omnium pauperu[m] alla fatika manna tilflukt Mecht 168 . hwat scal jac syndogh människia ffly, vthen til tik, som är syndogha manna tilflökt SvKyrkobr 266 . SpV 169 . SkrtUppb 12 ."]},{"a":"tilflykt","b":"nn","c":"","d":["tillflykt. " at höxste himilin var ypin . . . teknar os frälsan tilgang oc tilfloght til himerikis rike " Gr 299 . j . . . bethsura städher . . . ther the theris tilflykt [haffdho] MB 2: 250 . " trygga til flykt oc wärn skalt thu al tidh til sökia oc finna j minna sidho saare, swasom dwffuan sökir j stenanna hwlom " Su 199 . " jomfru mari sötasta hiärta . . . hwilkit som är alla syndara tilflykt " ib 376 . " til tik (Marria) mit enda hop oc tilflykt " ib 207 . ib 206 . Gers Ars b 5. thu äst . . . mins tilflyktz thorn Su 207 . "],"e":["-flycht Gers Ars b 5. til flokt Gr (Cod. D) 393 . ","tilfloght ib (Cod. A) 299), ","tilflykta stadher","tilflyktis- ib 56 . ","tilflyktes- ib 55 . " til flyktes- ib. tilflyctes- " ib 56 . tilflyct- ib),"]},{"a":"tilflykta","b":"vb","c":"v.","d":["tillströmma. " alla wäghna tilflycta (troligen för tilflykkia el. tilflyta) annars manz ärande, andra manna omsörgher " LfK 124 ."],"e":[]},{"a":"tilflyning","b":"nn","c":"","d":["tillflykt. " diffugium gii manga stadz til flyningin " GU C 20 s. 185 . " wars herra ihesu christi pina är ytirsta tilflyningh, a mothe äwärdelico pinonne brännigh " MP 5: 166 . höga bergh äro hyorthinom til flyningh, ok berghellir ygilkuttenum ib 236 ."],"e":[]},{"a":"tilflyta","b":"vb","c":"v.","d":["tillflyta. " affluere till flyta " GU C 20 s. 11 ."],"e":["till- )"]},{"a":"tilflyta","b":"vb","c":"v.","d":["tillflyta, (ymnigt) tillfalla. än rikedoma til flyta Ber 127 . " peninge och gull honum tiilflyther " RK 3: 3453 "],"e":["tiilflyttha )"]},{"a":"tilflytande","b":"","c":"","d":["flödande, riklig. " llargiusculus . . . giffmiller llargus . . . idem oc tiilflytandhe " GU C 20 (hand 2) s. 65."],"e":["tiil- )"]},{"a":"tilflytelika","b":"ab","c":"adv.","d":["flödande, rikligt. affluenter tilflythelika GU C 20 (hand 2) s. 65."],"e":[]},{"a":"tilflytiare","b":"nn","c":"","d":["diffugus . . . manga stadz tilflytare (möjl. fel för tilflyiare; jfr under tilflyning) GU C 20 s. 185 ."],"e":["-flytare )"]},{"a":"tilflytilse","b":"nn","c":"","d":[" ? f.? tillflytande, tillströmning. gudz miskunda dagh oc hans nadha tilflytilse MP 1: 227 . - tillflytande, tillflöde, tillfallande i ymnigt mått. naar wärldzlikx hedhirs älla rikedoma tilflytilse (affluentia) forma ey at lukka them Bir 4: (Dikt) 240."],"e":[]},{"a":"tilflytilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. tillflytande, tillströmning. tillflytande, tillflöde, tillfallande i ymnigt mått. reedh tik til at anama gudhligx kärlekx tilflytilse (effuxum) Mecht 263 . " oc flöþe komo som tekna värilxlix goz tilflytilse " MP Fr 229 ."],"e":[]},{"a":"tilflytning","b":"nn","c":"","d":["tillflytande, tillströmning. heel aldra sötasta ihesu söta hiärta, innan alla thinne nadh tilflytningh SvB 198 (mot sl. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"tilfläkta","b":"vb","c":"v.","d":["fläkta till, genom fläktande tillföra. kom en foghol, thz war en örn flyghandhe ower han, honom wiliandes wärna mothe solennas brändagha mz enom wingha, mz thän andra winghan tilfläktande han (för hanom el. honom) wädhret, honom til swalka Lg 3: 166 ."],"e":[]},{"a":"tilfogha","b":"vb","c":"v.","d":["1) förena med, införlia med, med dat. och ack. mannenom tilborde swa aterlösäs at han matthe englom tilgoghäs ok vedherlikas SvKyrkobr (Lucid B) 148 .","2) tillfoga, förorsaka (lidande el. lskada). mijn longlige krankdom och annan ny tilkommen siwgdom mik gud tilfoget haffuer HSH 13: 20 (1524?, Brask)."],"e":["-foget )"]},{"a":"tilfragha","b":"vb","c":"v.","d":["tillfråga, fråga. " forvilkorade sich sillwij, tet hans doctor ville och schulle gerne til rygge fara medh schipper schakel til ryghe, huilket radit hanom tet tilfragade, om han tröste göre " STb 3: 158 ( 1494) ."],"e":["-fragade ) , "]},{"a":"tilfresta","b":"vb","c":"v.","d":["försöka, söka, bjuda till. med inf. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46. J Buddes b 91, 137 ."],"e":[]},{"a":"tilfresta","b":"vb","c":"v.","d":["försöka, göra försök med. thz offta tilfrestande ok jngaledes görä formande LfK 235 . försöka, söka, bjuda till. med inf. them tilfresta the dragha j fordärff MB 2: 202 . " mange . . . til frestadho . . . then mylen at gripa aff hans handom " Su 226 . ib 62, 215, 253. - Jfr fresta til."],"e":[]},{"a":"tilfrysa","b":"vb","c":"v.","d":["frysa till. aggelare til lfrysa GU C 20 s. 308 ."],"e":[]},{"a":"tilfrämliker","b":"av","c":"adj.","d":["gagnelig, nyttig . .. the maghe siälfw kesa sig en af theres byemän til byfogatha, hwilken the weta, at thertil fallen är oc oss oc riket oc them sielfwe är tilfrämlig oc ganglig Priv f Sv st 69 (1421, avskr.) ."],"e":["-främlig )"]},{"a":"tilfulla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) förfölja. jwdas them tilfölghiandhe slogh j häll aff them män wäl viij M MB 2: 234 . ","2) följa, vara en följd, kunna slutas. thy tilfolger at her är sielennä skerlzslo eeldher LfK 262 ."],"e":["-fölghia . ","-folgia )"]},{"a":"tilfylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilfälle","b":"nn","c":"","d":["1) det som händer (ngn). ciprianus . . . taladhe til biscopin all sin tilfälle (quæ sibi accciderant) Bil 448 . keysarin fik vita . . . al lhans tilfälle ib 771 . ","2) tillfälle, lägenhet. thwe brödhir letto idhkelika tilfälde . . . at dräpa en riddara KL 40 . " at iak maghe fa ympnogheet oc tilfälle at fara the reysona " Ansg 180 . the hafdho mere til fälle at fulkompna sin lusta än andre Bir 1: 197 " dyäfwllin . . . gaar vmkring at han maghi finna nakar tillfälle at suika " ib 2: 77 . " han sökir tilfälle mik fördriffwa oc dräpa " MB 2: 256 . " tha flydho iomffrwnar til kyrkionar, oc the som ekke finggho thäs tillfälle, lwpu the i flodhena " Lg 3: 391 . " tha gud fögher at tilfelle kan kome til föret " FM 291 ( 1506) . thässe göra os tilfälde til äwärthelika helso KL 232 . Bir 1: 247 . " thz besta radh wil jac idher sigia til rikesens bestand thz besta tilfelle " RK 2: 8251 . (?) the fordömelicha dirfwin som (kallas) conspiration . . . hon är höghelicha forbudhin allom systrom oc brödhrom ffor thet thessa syndinna tilfälle hon ledhir menniskiona oc kombir hona til at forsmaa . . . sin gudh oc sina formän VKR 19 . " han swaradhe thy thz (för thz är?) alt syndh man seer i tilfällom (då tillfälle erbjuder sig?) " LfK 144 . - tillfälle, utväg, sätt. höftningin . . . thänkte mz hwat tilfäldom han matte fa se guz man (per quamcumque oscasionem videre sanctum virum) KL 213 . " diäfwlsins iilska vilde them skilia aat mz thässom tilfäldom " ib 211 . betänkto mz hwat konst ällar tilfälle the henne thädhan kwnno komma wtan skadha Lg 3: 655 . - (?) nar nakat aflas mz suilikom fundom älla ilzsko tilfällom (per oscasiones malitiæ) Bir 2: 163 . - tillfälle, anledning. thätta oc tholkit mera thässo likt mat thu thänkia af piltenom ihesu. jak gaf thik tilfälle. än thu mat thy fulfölghia oc thz wtuidha som thik thäkkis Bo 15 . hon sagdhe sik ey gita flyt syndanna tilfälle vtan hon flydhe manna vmgang KL 35 . " tok sik thädhan sinna forradhilsa sak oc tillfälle " Bo 162 . MP 1: 16 . " aff thäs skadhans tilfälle (ex occasione dammi; med anledning af den skadan) " Bir 4: 80 . " haffdo the (byggnaderna) warit thera äptekommandom tilfälle til hogfärdh (causa superbiæ) ib. är thz hänne . . . sak oc tilfälle til fafänga glädhi " Bo 17 . " nakot thz ordh . . . af hulko ther the magho hawa til fälle til synd " Bir 1: 310 . " af thesso är nu tilfälle gifuit at nakot thala af tionda " MP 1: 256 . at ey sculde androm giuas tilfälde at inga i nunno klostir KL 233 . " hans vili är til höghfärdh ok wärldinna giri af hulkom han gifwir härdzsko fullom hiärtom til fälle ok äptir döme at synda " Bir 1: 329 . at the mattin finna tilfälle aff minom ordhom oc gerningom at röghia mik ib 3: 57 . VKR VII . " äpther hwilkit mange vnge män matto . . . tagha tilfälle til ath synda " MB 2: 297 . " at han ey före thy skulle haffwa ämpne äller tilfälle til at skada israel " ib 267 . - anledning, orsak. äru onde godhom en sak ok tilfälle at the skulin ey storlika bryta mote gudhi Bir 1: 67 . at ond gerning var hans dödz tilfälle ib 2: 192 . är the siälen siälff saak oc tilfälle til tolkit omskiffte Su 106 . " for manga handa saakir oc tilfälle " ib 299 . - (?) haffwir iak . . . opta fangit sköra oc orena thanka, oc stundom aff minom eghnom tillfällom (af mitt eget vållane?) VNB 31 . - anledning el. orsak till klagomål el. strid, sak. vm iak bort toke nakon af wärldinne mot naturlike likamns skipan. ginstan hafdhe diäfwllin til fälle mot mik Bir 1: 216 . " at sampson letadhe til fälle (occasionem) mothe philistiyms folk " MB 2: 114 . - anledning, förevändning? at godhe skulin ey skändas ok ey dylskom giuas tilfälle (occasio) ok komaskolandom äptedöme Bir 3: 275 . ","3) tillfällighet. " thz (landet) var ey honum länt ok ey pantsat vtan hafdhe fangit thz aff eno tilfälle (occasione) " Bir 3: 401. - Jfr synda tilfälle."],"e":["-fälde )"]},{"a":"tilfälle","b":"nn","c":"","d":["2) tillfälle, lägenhet, lägligt tillfälle. sannelika jak sigher dristelika, at gudz ordz affling är tilfälle (occasio) til människionna helso, ok hänna opriesilse SpV 548 . " faa bödner finnas j the konstenne snälla / än tha hwar brwkar äffther sin tilfälle " PMSkr 192 . - anledning, orsak, skäl. grecana begäradhe then dagen räth aa falskhet oc jlklokhet mz eth besweikeliget tililfälle ath the wille ljorda syna dödha män TYroj 163. - orsakande, vållande. dauid hwilkin badhe war konunghir ok prophete, aff qwinno tilfälle (ex femina) fiöl han j syndh SpV 447 . - anledning, förevändning. hwilkit vij forfunnom . . wara . .. til storan . .. skada . . . om swa dana skippte eller byte j nagra handa matto gjordis eller staddis mädh vilkorum eller nagrahanda helperdom eller tillfällom Nio handl rör Vkl 224. - (?) fäm ythra sinnanna göma, jndra sinnanna forwarnigh, til at göma bliwghetinna tilfälle (conservandi pudoris occasio) SpV 73 .","4) fall, fallande. " see thäns litla timans glömsko nw synis skwggans tilfälle (umbre . . . occasio) sannelika omätelikin " ib 288 ."],"e":["till- )"]},{"a":"tilfällelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vid lägligt tillfälle. att han wille komme nogen twedräkt emellan oss the tyske oc danske oc emellan then menige allmoge her inrikes thet han med sitt tyranni oc onde wilie tillferligere kunne bedrifue HSH 14: 32 (1525, Magnus Sommar)."],"e":["tillfelligere )"]},{"a":"tilfällelikhet","b":"nn","c":"","d":["lämplighet? war ok hänna höwizkaste likame qwämelikaste anbudh ok idhkelikin tilfällelikhet (jngiter applicabile) til gärninginna fulkommilse Bir 4: (Dikt) 272."],"e":[]},{"a":"tilfällilse","b":"nn","c":"","d":["lägenhet, medel? tykker sa, ath for:ne holme vore en godh tilfellise til alth bskerme riketh BSH 5: 60 ( 1505) ."],"e":["-fellise )"]},{"a":"tilfälter","b":"","c":"","d":["lämplig, lämpad, skickad (för ngt). aptus um til fälther ok bequmäleger GU C 20 s. 31 . " habitudinarius a um tilfälter " ib s. 326 . hwat är högfärdhin vthan tet at människian vil synas ok hallas j store wärdugheth som hon är ey til fält ok hwarghin medh gudhi fortyänth MP 5: 128 ."],"e":[]},{"a":"tilfästa","b":"vb","c":"v.","d":["1) fästa vid, vidfästa. aldher twnge kroppen mz spikomen tilfästher (näml. vid korset) Su 39 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). och ack. widh eth stadokt ankara, som skepet tilfäste i storom storm Lg 3: 263 . " grypo the grymmo pinara han ok wt thando först hans höghro hand ok til festo hona korseno " Bir 1: 30 . " jak war . . . til fästir (affixus) korseno " Bir 1: 208 . Su 35 . - bildl. jak tilfästis thom suasom mz threm spikom som är räddoghe oc ödmiukt oc mina gerninga skodhan Bir 2: 172 . - tilfästa sin öghon, fästa sina ögon el. sin blick (på ngn el. ngt), se (på ngn el. ngt). huru the miskundennna . . . modher sin miskunsamma . . . öghon altid haffuer mildelika tilfäst oppa tik Su 138 . - vidfästa, bifoga. hans opna breff . . . hwilkit . . . thetta mith breff är tilfäst SD NS 1: 14 ( 1401) . " i thetta breff . . . i (utgår?) hwilko ther mith breff til fäst är " ib 277 ( 1403) . henna breeff, som thetta mit breeff är tilfäst ib 2: 320 ( 1410) . ","2) fästa, trolofva. " med dat. (el. i dess ställe ack.). tillfästo henne enom myndoghom oc stranghom riddara i hionelax stadhga " Lg 3: 478 . " thu . . . haffwer tik honom troloffuat oc tilfäst " Su 103 . the skulu sik thenna brudhena . . . aa nyt maal tilfästa oc troloffua (debent hanc spirtualem sponsoam quasi de novo desponsare) ib 365 . ib 4, 351, 356, 362 ."],"e":[]},{"a":"tilfästa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46 f. 1) fästa vid, vidfästa. affigere tilfästha GU C 20 s. 270 . - med dat. (el., i dess ställe ack.) och ack. bildl. thy at han (ɔ Lucifer) ey tilfäste sik sannyndenne som är sielfuer gudh SvKyrkobr (Lucid B) 130 . - vidfästa, bifoga. medh warth förmer berf som thättä wart bref är til fest SD 8: 72 ( 1361) . ","2) fästa, trolova. med dat. (el. i dess ställe ack.). MU Kopp 55 (1442). tha tilfäste iak mik alla the siäla (copulavi) Mecht 238 . - Jfr fästa til."],"e":["-fäste ) , "]},{"a":"tilfästilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46 f. 1) fästande (vid ngt). höghre handenna fästilse til korseth . . . winstra handenna sammuledh tilfästilse SkrtUppb 283 . ","2) fästning, trolovning. the tilfestilse (sponsationem) mz hwilkom hwar en kloster iomfru är tilenadh oc tilwigdh siäffwom brudgummanom ihesu christo Mecht 129 ."],"e":[]},{"a":"tilfästning","b":"nn","c":"","d":["fästning, troläfning. thin andelika tilfästning (desponsatio) Su 358 . ib l359, 360, 362."],"e":[]},{"a":"tilfödhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L. - part. pret. *tilfödder. adortus til föder GU C 20 s. 9 ."],"e":["-föder ) , "]},{"a":"tilfögheliker","b":"av","c":"adj.","d":["som fogas till el. kommer till el. placeras intill (ngn el. ngt). brwdhin gör sik christo j säte tilföghelika (christo sponsa se collocat) SpV 582 ."],"e":[]},{"a":"tilföghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) foga till, låta komma till. thz vare . . . mykyt lustelikit, tilfögdhe gudz älskogha salso (adjuncto Dei amoris condimento) liwa äpte naturinne Bo 134 . - sammanfoga el. hopbinda med, förena med. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. x lebardha äru mik tilfögdhe connexus et colligatus decem leopardis) Lg 369 . " kan . . . licamligit rwm tilfökt vara andeligo rwme Lf K 263. tilföghe . . . sin öghon diursins öghom " Bir 2: 228 . ib 5, 176, 178. thw äst sannelica siälwir kärlekin hulkin miskunnan oc rätuisan äru til fögdh ib 13 . " til föghiande (associans) guddomin mandenomen " ib 1: 7 . ib 186. nw til föghd (conjuncta) sinom son glöme hon ey sinom infödha godhlek ib 393 . " fulbordhom giffuer han äwärdelikit frälse . . . oc them tilfögdher (för -fögher; copulat) theras ophoffwe " Su 84 . " the os ärw tilfögdhe mz christi kärlekx bande " Ber 16 . som os ärw for nakor skälik thing särlika tilfögdhe ib. qwindzligom tankom tilföghandis mandzliga starkhet MB 2: 300 . - med ack. och preposionstuttryck. h an är til fögdhir ok til bundin . . . mz andeliko samfögilse til the hälgho kirkio Bir 1: 326 . " til fögdhe iak prestana mz minom likama (conjuxi sacerdotes mihi cum corporo meo) " ib 169 . - föena med, hopföra med. med dat. och ack. o godhe ihesu. hwat storan hedhir thit folk thz gör thik. tilföghiande (associans) thik röuaromen Bo 197 . - förena med, föra samman med. med dat. och ack. han . . . anwaradhade sik . . . warom herra i waald, oc badh han honom sinom frändhom sik tilföghia Lg 3: 331 . - förena med, införlifva med, upptaga i. med dat. och ack. tilfögiandhis henne systrannas samqwämdh Lg 3: 438 . - med ack. och preposionsuttryck. wilde falskliga faa konungx alexandri rike oc tilföghia mz sino rike MB 2: 255 . - i äktenskap förena med, gifva till äkta. thz han (Gud) honom saa dana ena iomffru tilföghet haffde Lg 3: 633 . ","2) bifoga. " thätta brefwit här til föghat " SD NS 1: 525 ( 1406) . ","3) gifva, förläna, beskära. tilfögh mik vslum hielp ST 461 . ib 481 . " at them ther mz nögde som them gudh til fögde " RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164 . " aff them tinghom min . . . herre skapae oc atherlösare mich . . . til föökt hafuer " FH 6: 356 ( 1449) . - avvisa. han . . . badh gudh sik tilföghia ena ökn, hwar han matte bättra sina syndher Lg 3: 336 . ","4) tillfoga. " dieflannä seandes at the ey kunde tilföiä sielenne syna lofwadha ondzsko " LfK 219 .","5) hänföra, rikta? j thy at jak allan myn viisdom tilfögde ok vthlage j verldzliga swekliga falskhet LfK 268 ."],"e":["-fögha . ","-föia: -föias Lg 3: 319 ; -föioms Lf K 179. - föiä. ","-fogdhe Bir 2: 176),","tilföghia sik , förena sig med, sluta sig till. med dat. the tilfögdho sik them andro faromen Gr 299 . " tilfögdho sik liusins härskapi ib. han tilföghir sik thöm (jungit se ipsis) " Bo 232 . tilfögh thik oc lat thik til them ib 67 . " at thu ey tik tilfögde (es sucuta) vnghom manom " MB 2: 211 . " tilfögdhe hon sigh boodz pighom " ib 210 . Bir 3: 467 . MB 2: 224 . - sluta sig till, hålla sig till, rätta sig efter. med dat. at alle skullo fölia oc sigh tilföghia hedhninganna laghom oc sidhom MB 2: 221 . - hängifva sig åt. tilfögh tik hännas kärlek (te in amicitiam illius sponsæ . . . conjunge) Su 15 . - refl. tilföghias, foga sig till, sluta sig till, sluta sig samman med. med dat. thäntidh thäs halfwa fingirulsens halfdeel sändis hanom ok tilfögdhis them halfdelenom som han hafdhe för aat KL 83 . - sluta sig till, närma sig intill, förena sig med. med dat. ey är loflikt iudhom tilföghias orenom hedhningom (conjungi aut accedere ad alienigenam) KL 151 . " en walloghir höfdhinge . . . kom i ödknena oc tilfögdhis hälaghom munkom " ib 250 . " gaam . . . til hans, oc tilföioms honom mz gudelix kärlekx omffämilsom " LfK 179 . - förenas med. med dat. skildis hans siäl widh likamen ok tilfögdhis guz modhir KL 84 . ib 178 . Lg 3: 319 . han bortfördhe mangra manna siäla fran thom hulko (för hulke) som skullo tilföghias (jungi) thera värdhskapi Bir 3: 46 . " al thing skulu tilföghias sino vpbyrilse " KL 308 . " var ensamin vm thu vilt gudhi tilföghias (ei conjungi) " Bo 45 . " likamin . . . til föghis siälinne " Bir 1: 299 . ib 300 . " skalt thu tilföghias mik oc thom " ib 2: 178 . " min älskelikin skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bande och iak skal til föghias honom mz älskelihetz widherskipte " Ber 42 . ib 17 . - i äktenskap förenas med, förmälas med. med dat. dyocleianus . . . bödh at honom skulle hustru leetas som honom skulle tilföghias Gr 282 . MB 2: 214 . förenas med, sammanföras med, upptagas i. med dat. sculu the !UDDA_TECKEN?: focarie) ey tilföghias couentinne j chorenom dormitorio ellir conuentz stufwnne VKR 25 . ib 26 . - Jfr föghia til."]},{"a":"tilföghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) foga till, låta komma till. asse[re]re frelsa oc frelsan göra iaka oc til föya GU C 20 s. 572 . adiungere tilföya ib (hand 2) s. 50. ib. ammouere til lröra tilföygha ib s. 158 . - tillfoga, tillägga. ey swikir han, ey kan han ok swikas, thy at wissa thronna sannindh ok troon tilfögh, ok samlydhande sanni[n] dhinne (et consona veritati fides) hiälpas aat SpV 65 . " thu haffwer faghirliga tilföghat (coniunxisti) thänna hiwlin, baptistam oc ewangelistam " ib 208 . " honom skolom wi älska ower all tingh offta tilföiandhes (sepe subnectentes) maria maria maria al häloghetz dyrbersten " JMÖ 137 . - sammanfoga el. hopbinda med, förena med. med dat. (el. i dess ställe ack.). och ack. thilfögh (conjunge) warom hiärtom thit sarghadha hiärta SkrtUppb 59 . - förena ed, hopföra med. med dat. (el. li dess ställe ack.) och ack. the siälin som tilföghat är jordhuseno SpV 359 . " min fadher haffwer mik tilfökth (sociavit) j äwärdheligha äronna säthe mina wini " Mecht 84 . - förena med, föra samman med. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. jomfrun . . . tilföghat (juncta) alla thinga skapara, takir hon lön mz lifsins opbörilse SpV 582 . josep . . . henne (ɔ jungfru Maria) til hyälp ok tyänisth . . . ok ey främbir mer henne tilföghadir j nokrom likamlikom losta MP 5: 73 . " mädh sinne lioffwe lokann. haffwer han hona sik swa til fökth " SkrtUppb 46 . - förena med, införliva med, upptaga i. med dat. och ack. giordhir man, minzskadhe han ekke thz han war, ökiande hällir thz som han aff os tilföghadhe (univit) sinom guddom SpV 541 . - med ack. och prepositionsuttryck. han som wtan mina förskullan wilde wärdhogas til fölia mik j mässodiäkna thall SvKyrkobr 315 . - i äktenskap förena med, giva till äkta. Jfr: haffwer thu ekke hörth hwat the ädhla jomfrun edheltrudis tilföghat ängilska konungsins hionlagh (juncta . . . regis matrimonio) giordhe SpV 300 . - (?) winnas ey withandis, näplighan aff skälomen owirwnnin ällir tilfögdhir (quamvis ratione convictus) SpV 160 . 3) giva, förläna, beskära. hwat thz är hälszt som christus ihesus j timanom tok, hwilkom tha tilfögadhis (cui conferuntur) thz som han ekke for haffdhe SpV 542 (möjl. att föra tilll 1). 5) hänföra, rikta? . . . inrikta? thes högxta trefaldoghetzens ena handa byläte til hulka at amynnas . . . scal jak alt mith liff tilfögiä J Buddes b 161 . 6) hopfästa. mantolen tilföghis mädh enwm knöpa (rubrik) thär äptir skal mantolen samanföghias mädh enwm träknap, byscopenwm sälghiande . . . Nunneinv 356 . 7) anbringa (fastare el. säkrare)? at the thornkrona annat sin a hans huwudh sätto. oc til föghdho mädh spiwt skaftomen SkrtUppb 293 . tilföghia sik, förena sig med, sluta sig till. med dat. (el. i dess ställe ack.). thän som sik tlfögher gudhi (adhærens deo) wardher en ande mz honom Mecht 304 . " böd them fwlfölia oc tilfögia sik thän här som war wtdragen j wägen for them " Troj 117 . - refl. tilföghias, sluta sig till, tillkomma. owenen gaff radhit, hon samtykte, mannen som först war skapadhir, tilfögdis (sociatur) swa j syndinne, mit j mällan SpV 198 . - förenas med, sammanföras med. med dat. giffwi thy os gudh nadhena, at . . . wi . . . mattom tilföias them som staa oppa höghro JMÖ 58 ."],"e":["-fögiä J Buddes b 161 . ","-föga Troj 117 . ","-föygha GU C 20 (hand 2) s. 158. -föia SvKyrkobr 315 ; -föias JMP 58. -föya GU C 20 s. 572 ; ib (hand 2) s. 50. pres. -fögher Mecht 304 . ","-föghis Nunnienv 356. impf. -föghadhe spV 541. refl. -fögadhis ib 542 . ","-fögdis ib 198 . pl. 3 pers. -föghdho SkrtUppb 293 . ","-föiandhes JMÖ 137 . part. pret. -föghadir MP 5: 73 . ","-föghat SpV 300, 359, 582 . - fögh ib 65 . ","-föghat ib 208 . ","-fökth Mecht 84 ; SkrtUppb 46 . ","-fögh ib 59 ),"]},{"a":"tilföghilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? 1) förening. ath the maghin wardha söth aff minne pino tilföghilsom (unione) Mecht 73 . " äwärdhelighin sambkindilse ok oatskileliken tilföghilse (unio) ib 90. thin son, huilken mz tik liffwer oc styrer i then hälga andhas tilfögilse " JMÖ 137 . 3) hänvändelse? andre embetzmänn plega offta tage mutor. och gåffwer, krenkiande rättwisa, thå är ey vthen the eneste tilföyelssen thill konungen som rättferdigher är, allom skaffuendhes rätt PMSkr 670 (senare avskr.)."],"e":["-fögilse . ","-föyelse )"]},{"a":"tilföghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ","1) förening. " jak tilfögdhe thom mik vm mins licamma tilföghilse " Bir 2: 178 . hwru kan iak wtwälia thins sons tilffögilse mz hyonelagx bilbindningh Lg 3: 284 . ","2) fogande, skickelse. aff gudz tilförilse Lg 3: 641 . " är thet gutz tilfögilse och forsyn " BSH 3: 173 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"tilföghning","b":"nn","c":"","d":["förening. " thän hälga anda mädh sinom jnskiwtilssom ok tilfögningh läker ok hogswalar al bedröffwadh hiärta " MP 4: 53 ."],"e":[]},{"a":"tilföghning","b":"nn","c":"","d":["förening. " mz äwärdelikom fridh oc kärlekxsens tilföghnigh (fædere sempterno) " Su 97 ."],"e":["-nigh )"]},{"a":"tilföghofalning","b":"nn","c":"","d":["concessio til fögo falningh GU C 20 s. 132 ."],"e":["-fögo- )"]},{"a":"tilföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillföra, bära fram. - abs. cherubin . . . the tilfördho oc tiltänto mik i wnderstadilsenna liwse Mecht 117 ."],"e":[]},{"a":"tilföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillföra, bära fram. tilförin til war thz vi skulom drikka ok swälgha MP 1: 175 .","2) framföra, frambära, förkunna. med dat. coh ack. alla them som . . . wanfrägdilsanna ordh ällar lywdh . . . tilföres LfK 107 . ","3) tillföra, medföra, bringa. med dat. och ack. dröfwilsen . . . tilföre siälenne äwerdhlika glädhis sälikhet Su 443 . LfK 134 . ","4) medföra, föra med sig, förorsaka. thäs större sorgh oc ängxlan til före (adducit) hans mistilse Su 212 . ","5) tillfoga, tilldela, låta (ngt) drabba. med dat. coh ack. at gudh . . . gensan tilförer (adhibet) syndhenne hämpdh MB 2: 296 ."],"e":[]},{"a":"tilföring","b":"nn","c":"","d":["framförande; det som föres fram? at en . . . fast fredh skulle sta och bliffwa in til sancti johannis med all afföringer och tilföringer, ligerwis oc i alle motter, som thet nu staar BSH 5: 364 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"tilförning","b":"nn","c":"","d":["tillförsel. " icke kwnne wij . . . them waare strömmer oc haffner forwegre for then nyttyghe tilförningh the hiid till righet giordhe " FM 459 (1510, samt. afskr.)."],"e":[]},{"a":"tilföþas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L."],"e":[]},{"a":"tilganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå till, gå fram, närma sig. til gak (accede) . . . ok fresta Bir 1: 175 . ","2) rycka an (mot), göra anfall (mot). gransow sculle at österbro til ga RK 2: 1247 . ","3) gifva sig in i, inlåta sig i, företaga. at han falle ey vanlica j äruodhe tilgangande (assumens) owant hing Bir 2: 232 . ib 3: 231, 322 . ","4) tillflyta, komma. på det att gudz wällsignelsse thes rijkeligare tillgå kan So 298. ","5) påkomma, öfverraska. med dat. nattin mon thöm nu til ga Iv 5007 . påkomma, hända. med dat. hwilkin lastir somlikom til gaar (accidit) i försto goþra gerninga vpbyrning KL 185 . ","6) tillgå, gå till, försiggå, ske. at swa lagliga giort oc tilgangit är HSH 9: 27 ( 1460) . war thetta köpet giort och tilganget i thenna forscrifna dandemanna nerwaru medh swa dana förord SJ 144 ( 1446) . " stode these forskrifne dandemen redebone at giöra theris rät vpa at swa i sannen tilgangen (för -et) är " ib 243 ( 1455) . " sighiandes honom hwru alt war tilgangit " Lg 292 . " the suensca . . . höra thz swa til ga " RK 2: 2112 . " medhan thz scal jw swa til ga ib 5296. " ib 5529, 1: (sfgn) s. 183. - ega rum, afslutas. slotloffwan jo swa til gik RK 2: 507 . " hurw degtingan munde tilga " ib 5901 . ","7) gå, ske, vederfaras. med dat. om them ey alt händher oc til gaar äpther thera wilia Su 113 . ","8) vara beskaffad? ey wiiste iag . . . hwro then troo lhon skulle tillgaå ib 1: (Yngre kkkkkkred. af LRK) s. 275 . - Jfr ganga til."],"e":["-ga . ","-gaa Bir 3: 231),"]},{"a":"tilganga","b":"nn","c":"","d":["tillträde, rätt att tillträda, rätt att taga i besittning? þa skils hanum til gangä a sama gozit SR 2 ."],"e":[]},{"a":"tilganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå till, gå fram, närma sig. assilire til gaa och omako ok mz glädi til springha GU C 20 s. l40. lenior et melir sis accedente senectu war lenare och bäthre tha alderen tilgaar GU C 20 (hand 2) s. 73. - gå till, inställa sig vid. til met en hasth, ath hwar wiste hwat hanskulle til gaa eller til thagha StÄmb 166 ( 1508) .","3) giva sig in i, inlåta sig i, företaga. - företaga sig, inlåta sig på. om the . . . haffua nämpt oc til gangit at wälia swa dana personam som naghat hauir aff forscrifnom hindrom Abbedval i Vkl 99 . 6) tillgå, gå till, försiggå, ske. tha totte oss oc them at the fornämpda bygningen matte swa qwämelikast til ganga oc skipas om här äptir staar Nio handl rör Vkl 232 (1450). huru scrutinium är til gangit Abbedval i Vkl 79 . ib 99 . " at thera electrones matte äpter thänna dagh mädh bätre endräkt oc kärlech til ganga Bisk Nils´vis-st 194. ransaghe, om thenne ärenne äre skälighe tillgaat " Hist Handl V I I I 1: 21 (1464). herre aalff . . . swor, at swa allale[dis?] tilgangit war NMU 1: 147 ( 1488) . hulkit skiffte swa tiil gek SJ 2: 256 ( 1494) . STb 3: 427 ( 1499) . med prep. mädh . . . hwrwledis medh oss tilgaangit var j väghin Troil 5: 317 ( 1515) . - gå, förhålla sig. med prep. mädh. nar som j kommen nw til strengnes, tha hören til, hure medh myn sön til ganger, hannes STb 3: 134 ( 1493) .","9) ansluta sig, biträda (ett förslag), rösta bifall. Abbedval i Vkl 87 . om swa kan henda at andra systra ellir brödher wilia ey til ganga mädh sinne samthkkio til the personam som swa är nämpd ib 90 . - Jfr ganga til."],"e":["-gaa . ","-gik STb 3: 427 (1499) . tiil gek SJ 2: 256 ( 1494) . ","-gaangit Troil 5: 317 ( 1515) . "]},{"a":"tilganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gående till (ngn el. ngt ställe), närmande; framträdande. änkte är swa höuiskt til gangxsins (för i til gangxsins) vphoffwe älla vppyrning (in principio aggressionis) at thz myrkis ey af ändans ofulkomlikhet Bir 1: 275 . " badhe j til gang (till altarets sakrament) oc j fran gang " Su 291 .","2) närmande, annalkande. " om tid el. tilldragelse. j dözsins tilgange " Bir 2: 262 . ","3) anlopp, angrepp. " vunno the i första tilgangenom " Ansg 193 . mote alla thinna owina andelikom oc likamlikom tilgangh (incursiones) Bir 4: 58 . " i fförsta tilganghern störte han (riddaren) dödher " Lg 3: 67 . ","4) tillträde, inträde, ingång. at . . . likamen skuli quämeliken vardha til gudz nadha tilgang (ad gratioam abilietur) Su 446 . - möjlighet el. tillfälle att gå till (ngn el. något ställe), tillgång, tillträde. engin thordhe sidhan garuena til gangh mena Bil 571 . " focariarum hws oc heman . . . sculu swa starlicha aatir läsas . . . at ey wari nochar tilgangir focariarum til systranna " VKR 24 . " at höxste himilin var ypin . . . teknar os frälsan tilgang oc tilfloght til himerikis rike " Gr 299 . wi . . . hafwm til gang til hans Ber 201 . " til högxsta bärgh oc styggeliken, hwar solen haffuer ey tilgangh " Lg 3: 456 . - tillgång (till skog), rätt att (i sko) hämta ved och timmer, låta sin boskap gå i bet, jaga o. s. v. dndanthok . . . abothen tilgangh (accessum) til skoghin ath huggha älla diur ath jagha SD 1: 354 (öfvers.). assignamus . . . curiam nostram in skødhui cum . . . vno tylgank in hakonethorpaskogh ib 5: 500) (1345, gammal afskr.). ib 498 (1345, gammal afskr.). - (?) saldom wi . . . wara kirkio goz nes . . . oc en til gang i ormaryd SD NS 2: 226 ( 1409) . - tilltråde, tillfälle el. rätt att tillträda el. sätta sig i besittning (af). medhan i haffue the slot inne, ther jag mykit i miströst war, at (för att i) ey saa clarige til gangh sculle haffua BSH 5: 26 ( 1504) . " begärändis maaken trösth ther til ath konghen ellir hans sön skullä maaken tidh faa tilgaangh til rikit igen " FM 186 ( 1504) . ","5) ställe hvartill man kan taga tillflykt; tillflyktsort. then stadhen giordhe han til ena äwigha hampn oc tilgangh allom them som silgdo aff frömanda öyiom MB 2: 270 .","6) ingång, ställe de man går in. mwres aather tilganghen PM 12 . - ingång, inlopp, väg. suasom ont blodh . . . thränghe hiärtans tilgang (aditum) . . . swa ondir vili . . . atirlykke före gudhi hiärtans tilgang Bir 2: 235 ., - tilltråde, väg. bild. jak (Maria) är syndogha manna tilgangir (aditus) til gudh Bir 3: 15 . ","7) utväg, medel, sätt. wil iak honom vndirwisa mz hwat til gangh (quo aditu) han maa them faa MB 2: 163 ."],"e":["-gaangir . ","-gaangher )"]},{"a":"tilganger","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) närmande, annalkande. " om tid el. tilldragelse. oppa thz at thinna osynligha thinga tilganghir (accessus) . . . matte . . . allom . . . wardha möghelikin til at nimma ok opfinna " SpV 480 .","3) anlopp, angrepp. " thänna jomfrulika tilgangin (congressus) mz owenom them gambla . . . söndhirknosadhe owinsins hoffwdh " SpV 199 . thu som föra skalt härrans örloogh, wänth ekke bakin til owenenar j första spezin ällir tilgangin (in prima acie) ib 246 . ib 394 . 4) tillträde, inträde, ingång. - tillgång (till skog), rätt att (i skog) hämta ved och timmer, låta sin boskap gå i bet, jaga o.s.v; äv. konkret om område el. egendom som ngn disponerar på nämda sätt; ödetorp? Jfr Sdw 2: 1314. tessin torp liggia på lönmo, oc clostrid haffuer thär tiilgongh tiil VKJ 114 . " meth hwilke tompt clostrens landbo i haffstenom skolo haffwa tiilgongh meth them j horsaas boo " ib 180 . ittem gifwer och iak förnämda brödrom til ophåld een ström nedan för jula kvarn och alle mine tillganghe i ramsiö till ewärdelige äghe Kronobergsboken 19581959 s. 118 (1485, senare avskr.). en tilgang[g] i nyiathorp debet 1 öre got. VKj 78 (1466). item 1 tiilgaangh haffwer clostrid i ingatorppe ib 72 . ib 79 (1466), 81, 102. thär till liggia 2 ödhatorp eller tiilgonghe i holthamala ib 104 . ib. ib 105 ( 1480) . ib. ib 106, 113, 114, 133 . " i aasgudhzrwma skoge en tilgangh " ib 158 ( 1447) . äger clostridh 1 ödhetorp eldler tiilgongh ib 193 . ib 210 ( 1480) . - tillträde, tillfälle el. rät att tillträda el. sätta sig i besittning (av). Jfr Sdw 2: 1314. jach kenness . . . mik eller mynom arffwom aldre optare här epther nokon tilgang haffwa till thet fornempde godz Svartb 147 (13769. 6) ingång, ställe där man går in. mansens hiärta haffwer tre til ganga (meatus) Mecht 253 . tillträde, väg. bildl. . . . bätra ok saktaren tilgang (facilior patet aditus) at finna sannindena SpV 500 . - Jfr laxa tilganger."],"e":["tiil- . ","-gang (h)","-gongh ib 105, 113 o.s.v. pl. tiil gonghe ib 104), "]},{"a":"tilgangliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr otilgangliker."],"e":[]},{"a":"tilgava","b":"nn","c":"","d":["eg. det som gifves utöfver el. jämte ngt annat.","1) det som man vid byte gifver jämte det föremål mot hvilket man tillbyter sig ett annat; mellangift. mötte hanum en man a mykit hoghom häste ok bödh hanum hästa skipte ok skipte tho mz tilgafwm Bil 732 . " pippinus (ski)pte gerna mz til gafwm som mannin beddis ib. "","2) det som gifves el. göres utöfver det man är skyldig, öfverloppsgärning. hwath hon gör ther offwer thz är wilielighit ok til gaffwor tyl forökan j nadhenne Gers Frest 59."],"e":[]},{"a":"tilgifliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr otilgifliker."],"e":[]},{"a":"tilgifning","b":"nn","c":"","d":["mellangift. " auctorium til gifningh som händer i köpslagon " GU C 20 s. 43 ."],"e":[]},{"a":"tilgipt","b":"nn","c":"","d":[" = tilgava 1. thenna tompenar haffua the byth hwarie i andra vtan nogra tilgifft vppa noghra sidha SJ 277 ( 1459) ."],"e":["-gifft )"]},{"a":"tilgipt","b":"nn","c":"","d":["2) tillgift, förlåtelse. forlatilsen ällir tilgiftin löser thz som skyllokt är SpV 155 . ib 514."],"e":[]},{"a":"tilgiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) gifva (till), skänka (åt). the tingh som . . . clostren tilgiffne varda SD 1: 647 (öfvers.). et marchland jorth . . . som frw elin til clare closter . . . tilgifuit hafthä ib NS 2: 132 ( 1409) . ","2) efterskänka. " alla häfftena aff trä frukt som oss til hörer. til giffwom wi idher " MB 2: 251 . ib 274 . - tillgifva, förlåta. for gudz sculd töm alla sach til giffua RK 2: 4099 . ","3) gifva till, släppa till. hade jak thaa vel tilgiffwit örath aff swarta katthen, at i hade sielff thaa warit tiilstädhe BSH 5: 167 ( 1507) . ","4) uppgifva, låta fara. han sculle allwe wreedha (för alla wreedhe) til lgiffwa RK 2: 1803 . - Jfr giva till."],"e":[]},{"a":"tilgiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) giva (till), skänak (åt). överlämna till. for thy at wy warom för bebwndne, ok til lgiffne äwärdelighe pino SvB 266 (senare h. av 1400-t.). - giva, lämna. ena papersscrift til huilken biscopen myndligen swar tilgaff Svartb 422 ( 1477) .","2) efterskänka. " törkil tymmerman ib. tilgiwat for gudz skyldh " Skotteb 16 (1460-61). pedhir larisson . . . taladhe til pedhir haralson om xiiij pᵈ smör på een prestz vegna tha dömpdis pedhirre harlsone vthgiffua xi pᵈ smör oc iij pᵈ tilgiffwen som prestins breff vthwiste Atb 1: 341 (1471). - tillgiva, förlåta. syndenar forlatas ok til gifwas människionne SkrtUppb 250 . 3) giva till, släppa till. alle tesse for:ne som til giffue skulle, haffua alt vthgiffuit STb 3: 129 ( 1493) . hwadh han tilgaff, thet war kirkiona ok hans egna peninga Svartb 367 (1438-1448). "],"e":["till- . ","-giwat Skotteb 16 (1460-61)),","*tilgiva sik , 1) överlämna sig åt, hängiva sig åt. jak wildhe gerna thiäna gudhi ok jumfru maria som mik tilbordhe epter thy jak haffuer mik tilgiffwith ok stadelika loffuat MP 4: 37 . 2) vända sig till? ath han skall komma till tess bäther medell och dektingan med eder nadhe eller ther han will sik tillgiffua saa som warande föör till begge deela HSH 13 . 126 (1525, Brask). - Jfr giva til."]},{"a":"tilgivins","b":"ab","c":"adv.","d":["för intet. jndulgeo . . . jdest gratis concidere (fel för concedere) tiilgifwinss giffua skötha älle aktha oc forlatha GU C 20 (hand 2) s. 24."],"e":["till- )"]},{"a":"tilgivins","b":"ab","c":"adv.","d":["för intet. jak skal giffwa törstoghom aff liffwandis vatzens källo tilgiffwins (gratis) MB 2: 366 . " thän som wil taghi liffsens watn til giffwins " ib 369 ."],"e":[]},{"a":"tilgiäf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-gäf )"]},{"a":"tilgiäld","b":"","c":"","d":[" subst. gaffs arffuit olssons hustru ok hans epterleffua dagh til xx:de (20:de) dagh jwla om alla til gieldh j her nic. strwes, hans kere söns nerwaren STb 2: 296 ( 1488) ."],"e":[]},{"a":"tilglädhias","b":"vb","c":"v.","d":["refl. glädjas, glädja sig. oc tilgladdes alle samen för then gode tröst oc hogswale, wij aff eders nades scriffuelse wnfinge Stb 5: 354 (1522, Kop)."],"e":["-gladdes ) , "]},{"a":"tilgripa","b":"vb","c":"v.","d":["apprehe[nde]re . . . til gripa GU c 20 s. 31."],"e":[]},{"a":"tilgärdh","b":"nn","c":"","d":["tillgörande, medverkan. " vtan manz tilgärdh (cooperatione) " Bir 4: (Dikt) 252."],"e":["-giärdh )"]},{"a":"tilgärning . f. ","b":"","c":"","d":["1) medverkan. " gullit kan ey formeras j nokra gärninga vtan eldzsins tilgärning (beneficio) " Bir 4: (Dikt) 270. ","2) gärning hvarmed man förtjenar ngt; pl. förtjenst, förskyllan. skal han plåghas äpte sinne (för sinom) tillgärningom KS 74 (183, 81) ."],"e":[]},{"a":"tilgöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) bereda, tillverka, förfärdiga. siw reep til giordh som hon sagde MB 2: 120 . - tillreda, tillreda med tillsats af (ngt), tillsätta. tagh fersk rosen olyo, som är tilgiord med fersk oliue olyo LB 7: 202 . ","2) arbeta för, ställa till, laga (att). nar the känne barnit lifwande j sinom quidh til göra the ok rökta mz nakrom thingom at barnit skuli forgaa (prourant abortum) Bir 3: 290. - arbeta, för, verka för. vidhrifresta ok tilgör ok hiälp mz pauanom (conare cum summo pntifice) at the foresagdha reghla . . .. skuli pröuas oc stadhfästas när mannom Bir 3: 455 . ","3) verka (för), bidraga, gifva anledning (till). the ordhin som iak sagdhe äru nu swa som . . . glömda til hulkit ängin hawir sua mykyt til giort (ad quod nullas tanum opteratus est) som kirkionna formän Bir 3: 255 . - medvrka, samverka, bidraga. fyra thing til göra at magha vpfara MP 2: 101 . " han flyghir . . . aff diäfulsins hand j gudz sköt vm han vili . . . siälwir tilgöra (cooperari) mz godhom vilia at han maghi thetta faa " Bir 2: 41. än tho at jak vil alla hela . . . tho helis mannin ey vtan han siälfwir tilgöre likande sin vilia äptir minom vilia ib 309 . " hon (tron) skal tilgöra oc närsta j huarre godhe gerning " ib 213 . ib 3: 202 . Jfr göra til."],"e":[]},{"a":"tilgöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) bereda, tillverka, förfärdiga. " aptare . . . tilgöra ok bequäma " GU C 20 s. 31 . lhoffwdh pannona läth han swa til göra (fabricari), som hon haffdhe warit en bwlle, ok läth thätta prydhas mz gwl lok kostelikom stenom SpV 317 . mathen war swa dyrklika til giordhir Hel män 267 . bereda, göra i ordning, bearbeta. tak tw spegla glas tilgiordh ren gnidhen mädh gwekselff PMSkr 425 . tak staal äller järn so är tilgiorth oc glödga thet wäl ib 426. jaspis carunculus ametistus rubinus . . . mädh konsth wthgraffwas och tilgöras ib 501 . Jfr: berillus är en dyr sten . . . när han haffwer säx hörne tilgiordher synes han skön ib 462 . iordningställa. Jfr Sdw 2: 1314. 4) hans broder förhoppes, thet han wil tet sa . . . bestyre med hans wenner oc frender j lubec, thet the wele ware til fridz med honum pa theris side til hans liff tilgörendes STb 5: 352 (1521, Kop). - Jfr göra til."],"e":[]},{"a":"tilhald","b":"nn","c":"","d":["tillhåll, vistelse(ort). Stb 1: 217 (1479). skall . . . elin haffue sit ffrie tilhold inne med för:ne lasse persson bade til fföde, husrum och anen god sytning til dödre dag ib 5: 33 (1514). ther folchit wardher lagt eller haffwer tilhol Arnell Brask Biᴵ 18. "],"e":["-hold . ","-hol )","*tilhalds hus","-haltz- )"]},{"a":"tilhald","b":"nn","c":"","d":["tillhåll, ställe der man söker hvila och lugn el. skydd, tillflyktsort. lazari hws oc hans systra var vars herra ihesu licamlica tilhald oc hugnadhir (erat suum refuquim generale) Bo 162 . " awaskärs kirkia är eth fast nesth . . . ther hawa sith tilhall " BSH 5: 137 ( 1507) ."],"e":["-hall )"]},{"a":"tilhalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L 3) bibehålla, hålla vid makt? swa at thenne stykken skulu äwinnelige tilholdas och aldrige mintzskas eller forfaras Svartb (Skokl) 518 ( 1474) . Jfr halda til."],"e":["-holda )"]},{"a":"tilhalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) framhålla, räcka; egna, bevisa. skwlle ware förloffware . . . fwlla makt haffwa säthia sik moth oss i fienda wisa och . . . konwngh magnus hans eptherkomandom och arffwom moth oss och warom eptherkomandom hiälp och trösth . . . til holla (efficati iuuamine . . . adherere) SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) hålla med. wara tigh mz huilkom thu mäst tilhalder (cujus advocatus existas) Ber 289 ."],"e":["til holla )"]},{"a":"tilhanna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tillhanna sik? tillägna sig. ad han haffdä sigh tilkannad (väl för tillhannad) ffran siälakoren ii öre aff samma iordh vthen lagha doma och allan reth Uppl Lagmansdomb 102 ( 1490) . Jfr hanna sik til (Sdw 1: 405)."]},{"a":"tilhemola","b":"vb","c":"v.","d":["öfverlåta eganderätten (till ngt åt ngn), tillegna. tilhemuldher iac thet for:da gooz fornempdhä eric nichilsson oc hans arffwom til rätta ägho SD NS 1: 624 ( 1407) ."],"e":["-hemuldha )"]},{"a":"tilhitta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr hittas til."],"e":[]},{"a":"tilhiälp","b":"nn","c":"","d":["hjälp, bistånd, medverkan. han loth honom gripa i aos for the sak, the waro forlikte vm för her for rättin, i danda manna närwaro oc tilhiälp JTb 12 ( 1458) . " tha haffuer iak syndhare aktat mz gudz tilhiälp, at göra ena lithla wttydhnigh ällar wndherwsnigh) " JMÖ 3 ."],"e":[]},{"a":"tilhiälp","b":"nn","c":"","d":["tillhhälp, bistånd, medverkan. " at the lyktan matte tändas. vtan eelz oc manna til hiälp " KL 280 . " vtan gudz nadha tilhiälp " Bir 2: 163 . " forbyudz at dräpa sins iämcristins lykama mz slaghum, ellir radhum, ellir mz nokre tilhielp " ST 541 . MP 1: 317 . " som . . . giordho tilhiälp, at thz menlösa blodhit wart vtwtith " MB 2: 102 ."],"e":[]},{"a":"tilhiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) hjälpa, bistå. " atirkoma the heelbrygdho hem til siin. tilhiälpande varom herra ihesu christo (med . . . Jesu Kristi hjälp) " Gr 324 . Su 69 . Bir 4: 43 . ","2) hjälpa till, vra behjälplig. alla tilhualpo hwar mz sinne thiänsit KL 359 . ärffuoda . . . thu oc tilhiälp (cooperare), swa mykit thu formaa, än jak fulkompna, tha mik täkkis Bir 4: 48 . - med inf. o millaste fadhir dragh thänna kranka biscopin oc thu gudz son til hiälp at dragha han Bir 1: 336 . " att iak skulle till heilpa honum fördrhriffua " RK 3: (sista forts.) 4346 . HSH 7: 21 ( 1740) . - med dat. och sats inledd af at. jwdei . . . hulkom j . . . skulen tilhiälpa at the magho j ääl slaa them som sigh haffdo reeth til theris dödh MB 2: 204 . - med sats inledd af at. skal människian til hiälpa thz hon forma at syndin moghe flyias Bir 1: 338 . vy skula badhe tilhiälpa at for:da pantagotz verder aterlöst HSH 9: 25 ( 1460) . Bir 3: 377 . Lg 3: 181 .","3) förhjälpa; befordra, föra. " waren ekke begärandhe mykyt wärdz godz, thz . . . är manghom tilhiälpandhe til äwinnelik fördömilse " Lg 3: 659 . - Jfr hiälpa til."],"e":[]},{"a":"tilhiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["2) hjälpa till, vara behjälplig. han draghir til siin alla them siälwe tilhielpa Hel män 99 . - med inf. ey haffdom wi tilholpit at wtgiwta thera blodh SkrtUppᵇ 307. . . . och tilhiälpä honom oc allä hans medhaallere vtslaa oc forderffuä . . . wort fadernis rikä GPM 2: 372 ( 1511) . - med sats inledd av at. skal k trolige tilhielpa adh ther sker tilbörlig bot G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. scha(!) forscriffne . . . godemen tha tilhielpa och schycka, ath . . . STb 2: 555 ( 1491) . " tha wele wij ider tilhielpe, adj skulle faa hws oc garder ib 5: 316 (1520, Kop). 3) förhjälpa; befordra, föra. förhjäla (ngn) till (ngt). kemenerana skole til hielpa per falkensten tet reth är aff pawal STb 3: 382 (1498). tha sdchal cristoffer giffue henne fyrethij mark och antworde thöm henne formyndere j hender ok giffue henne ena scheedh, en kanna oc nagra sengiekleder, hwat han henne til hielpa kan " ib l4: 36 (1504). - Jfr hiälpa til."],"e":["supin . ","-holpit SkrtUppb 307 )"]},{"a":"tilhiälpare","b":"nn","c":"","d":["1) medhjälpare, biträdare, biträde, person som bistår el. understöder. " at j varin thera foresagdhdho formannanna tilhiälpara (cooperatores) " Bir 3: 343 . ib 4: 100 . Ber 252 . " hwilke som lmanga tilhiälpara (coadjutores) hafdho i thy godho som the giordho " Su 426 . ib 62 . ","2) medhjälpare, som lmedverkar el. bidrager (till). han . . . sagdhe sik vilia wara en godhan til hiälpara til hans siäla thorft (cooperatorem salutis aminæ ejus) Bil 841 . " han var . . . tilhiälpare (ministrator et causa) til thera dödh " Bir 2: 270 ."],"e":[]},{"a":"tilhiälpilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. hjälp, bistånd, medverkan. vthan besynnerliges klerckes tilhielppilse SD NS 3: 516 (ä. övers.)."],"e":[]},{"a":"tilhiälpirska","b":"nn","c":"","d":["hjälperska, kvinna som hjälper till med ngt. högxta nadhinna mildhet, hwilkin tilhiälpirska är, at radha ok främia withit SpV 480 ."],"e":[]},{"a":"tilhiälpliker","b":"av","c":"adj.","d":["behjälplig. ville han . . . wi thet hanom skulle tihielplelige ware HSH 14: 32 (1525, Magnus Sommar) ."],"e":["-hielpelige )"]},{"a":"tilhopabindilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förening, enhet. in vnitate sancti spiritus. i thens helga anda tilhopabindelse welsigna oss faderen och sonen SvT 29 ."],"e":["-bindelse )"]},{"a":"tilhugga","b":"vb","c":"v.","d":["hugga till. þa han vilde tel huga Bu 511 . " han badh them diärflika til hugga " Bil 462 . MB 1: 201 . KL 40 . Jfr hugga till."],"e":["tel huga )"]},{"a":"tilhugga","b":"vb","c":"v.","d":["hugga till. för än herran gudh til hwggher, mz wredhennas swärdh JMÖ 16 ."],"e":[]},{"a":"tilhvässa","b":"vb","c":"v.","d":["tillspetsa, hvässa. " han . . . lät . . . iärn camba til hwässa som thera köt skulde af benom rifuas mz " KL 373 ."],"e":[]},{"a":"tilhäfdh","b":"nn","c":"","d":["orättmätigt besittningstagande. aldra (för andra) människio thinga tilhäfdhd (alienorum usurpatio) SpV 159 ."],"e":[]},{"a":"tilhäfdha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tilhäfdha sik , tillägna sig, sätta sig i besittning av. Jfr Sdw 2: 1315. - part. pret. *tilhäfdadher, som man (orättmitigt el. obehörigt) har satt sig i besittning av. thz händhir opta, at tolkin tilhäfdahir kärlekir (usurpatus amor familaritatis) . . . giffwer rwmpth loff, til the thing, som olofflik äru SpV 88 ."]},{"a":"tilhälla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilhända","b":"vb","c":"v.","d":["hända, inträffa. " huat helzt tik bör at lidha ok tilhendä kan dröfueligit " J Buddes b 182 ."],"e":[]},{"a":"tilhängia","b":"vb","c":"v.","d":["lvidhänga, bifoga. insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algvt bänicstsson þesso sam närvärände breue är oppenbarleka tilhänd (för -hängd) SD 5: 280 ( 1344) . " henna oppet breff . . . som thetta mit breff är tilhängt " ib NS 1: l95 ( 1402). ib 179 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"tilhängia","b":"vb","c":"v.","d":["vidhänga, bifoga. " tha bethes jac hetherlika manna insigle lmedh mino egno thesso brewe tilhänghias swa sum herra . . . " SD 8: 30 ( 1361) ."],"e":[]},{"a":"tilhängiare","b":"nn","c":"","d":["anhängare. " thy eder nade (ɔ: Gustav Trolle) med thes tilhengiäre äre riichesins, mijn (ɔ Sten Stures), och thes inbyggere, openbare owen och fiende tiil bögd " HSH 24: l107 (1517)."],"e":[]},{"a":"tilhängilse","b":"nn","c":"","d":["bihang. " ällofte delin hallir j sik siw falls andha wttydilse, mz sinom tilhängilsom " SpV 8 ."],"e":[]},{"a":"tilhäria","b":"vb","c":"v.","d":["anfalla? thu framkallar ällir rethir ythermera owenen til häriande mz thänne flykt än mz thinne tryghet (magis provocas hostem persequentem fuga quam fiducia) SpV 411 ."],"e":[]},{"a":"tilhöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 208. ","1) tillhöra, vara tillhörig. med dat. . . . tillaghom, innan gardha oc wtan . . . som thesso gotze aff aller tillaghat [!] hawer oc nw tilhöra kan NMU 1: 67 ( 1381) . - vara besläktad med. med ack. (i st. f. dat.). "Cathrina Petersdotter, som i Kalmar nunnekloster insätter en med sig beslägtad ("mik tel höre") jungfru RP 1: 205 ( 1365) .","3) tillhöra, hava avseende på, angå. med dat. humanus a um manlegh oc thz menniskio tiilhöre GU C 20 (hand 2) s. 1. ib. jncudineus . . . thz städhi tiilhöre ib s. 21. jnfantilis . . . thz barn tiilhöre ib s. 25 . ib s. 48. the som andhrom skulu foregaa, ok alle andhre, skipin ok dömen sik j mällan, saa at the ey aktin thz them tilhöre, hwariom thera syndhirlika, wthan thz andhrom tilhörir (non quæ sunt singuli considerantes sed et ea quæ aliorum) SpV 457 . 4) tillhöra, tillkomma. - med prep. i. siäx äru the stykke som saman löpa älle til höra i synda forlatilse . . . aff them siäx stykkiom . . . höra thu honom til, som syndena skal forlata, hwilken som är gudh SkrtUppb 250 . - Jfr hröa til."],"e":["tiil- . ","tel- RP 1: 205 ( 1365)"]},{"a":"tilhöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillhöra, vara tillhörig. med dat. skal thät samä för nämdä goz mik ater tiil hörä ok minum arwm SD 4: 390 (1334?). alt hans fäderne honom til hörde RK 1: 1130 . MB 2: 85 . en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tilhörö KS 7 (16, 8) . - tillhöra, vara egnad el. helgad åt. ifuir hwart altar waar scriuat thäs gudhz napn. altari(t) tilhördhe Bil 340 .","2) tillhöra, vara bevis på, vara utmärkande för. med dat. ey hawir iak nakat thz som dygdh til höre (aliquid virtutis) Bir 1: 391 . " thz människian är heemsk ok blygh. tilhöre stundom store dygdh. ok stundom storom last " Bo 151 . ","3) tillhöra, hafva afseend på, angå. med dat. huxa thz gudi ok siälinna (för -e) tilhörö KS 14 (31, l14). mik bör vara i thy som tilhöre minom fadhir (quæ patris mei sunt) Bo 27 . " vm nakar . . . hördhe siongas nakat nyttelikit som tilhördhe hans vin " Bir 3: 418. nu siongir gudhelik rätuisa fagran sang hulkin allom til höre ib. " sidhan iak hafdhe hört j mönstreno al the thingh budhordomin til hördhe " ib 1: 26 . al the thing som minne fözslo til hördho (mysteria incarnationis meæ) ib 97 . - med prep. til. j allom thom thingom som til höra (pertinerent) til mina vidhir thorfft ok lusta Bir 3: 277 . ","4) tillhöra, tillkomma. " med dat. al thingh äru skälika skipadh swa som hario eno til hördhe (unicuique reci congruebat) " Bir 1: 250. thön femta dyghd ther kunungum ok höfdingom mäst til höre KS 34 (86, 36) . ","5) vara tillbörligt, vara i sin ordning, passa. opersonl. brister bughin ok vardher ey swa starker som til hördhe Bil 157 . redde sik . . . at sighia mässo som til hördhe KL 20 . Bil 428 . Lg 37 . " swenin tilburdhe at röpa oc ropadhe tho mindra än tilhördhe (än han skulle) " Bir 2: 125 . tha the baaro han (bjälken) til then stadhin som han skulle liggia wti. tha war han längre än til hördhe (än han skulle). oc tha the hafdho aff honum huggith tha war han stäkkre än til hördhe. oc ä hwar tthe laghdo ha. tha war han antiggia längre eller stäkkre än til hördhe Lg 94 . - Jfr höra til."],"e":["tiil- )"]},{"a":"tilhörilse","b":"nn","c":"","d":["och f. det som hör till el. lyder under, det som innefattas unde en egendom. vnthom wi . . . verdogom fader her benkt i skara oc allom biscopom i waro riche alle theres gooz oc ägedela kyrkenne tillydher oc alt thet i them är medh all tilhörile quitth . . . aff allom konungxligom wtskyllom SD 1: 207 (öfvers.). affhender iac . . . mich . . . forscrepna aakerfiäl och tileghnar . . . honom . . . herra larens jenssoni . . . meth allo sinne tilhörilse aa längdh ok bredlek ib NS 2: 120 ( 1409) . förscrifna stenhuset mädh all tilhörilsse SJ 128 ( 1444) . " ib 131 ( 1450). Jfr tilbehörilse. ""],"e":[]},{"a":"tilhörilse","b":"nn","c":"","d":["det som hör till el. lyder under, det som innefattas under en egendom. then förste ladhen . . . met alla he änghennä tillagher och tilhörelse Svaretb 485 (1465). brwnd och bryggerhwss medh alle tilhörelsse SJ 2: 256 ( 1494) . " tha skal poorthen och högsätit staa ider opit fore. medh al tilhörelse. som j skule wara forwarade medh " GPM 2: 35 ( 1511?) ."],"e":[]},{"a":"tilhöring","b":"nn","c":"","d":[" = tilhörilse. at styrkia hafva ok halda borghamästarana, radhit ok menhetena meth allan stadhen stokholm ok alla thes tilhöringhe vidh lagh ok rät UrkShist 1: 7 ( 1436) . Svartb 428 ( 1448) . jtem hendrich timberman eth breff paa ith stenhuss her i stocholm mett alle tess tiilhöringe HLG 3: 155 (1526). "],"e":["tiill- . ","-höring(h)e ),"]},{"a":"tilhöring","b":"nn","c":"","d":[" = tilhörilse. oss aff hända bryttämarkina meth hänna tilhöring SD 3: 323 (nyare afskr.). thette äpterscriffnä gooz swa som är kingerlöth, strand, nörholm snwppothorp i jedher sokn oc grönsta . . . meth allom thäs tillaghom oc tilhöring ib NS 1: 303 (1403, gammal afskr.). thet nidhersta oc östersta stenhuss oc waningh vppe oc nidhre medh alla tillhöring SJ 135 ( 1444) . Jfr tilbehöring."],"e":[]},{"a":"tilhörliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som tillhör el. tillkommer ngn el. ngt, tillbörlig. eth bryggerhus . . . medh allan bryggiereskap, som ther nw staar, jnnen är och tilhörligith är och tilbör STb 3: 277 (1496). at wy mottom giffua tigh i allom thima tijth tilhörlige eller tilbörliga loff SvT 15 . 2) tillbörlig, passande. thalede . . . her sten sture til renholt om herman kreffuites barnagotz (snarast för barna gotz, i vilket fall art. barnagods, barnna pänningar s. 38 f. böra utgå) och peninga medh hans medhbröder, som thöm olaghelica byth och partat hade thera mellen, som ey tilhörligit [sie] war eller er STb 3: 77 ( 1493) ."],"e":["-ligit (h) . best. -lige), "]},{"a":"tilhörning","b":"nn","c":"","d":["tillbehör. " gudz mönsther oc altarin mz alle theris til hörningh " MB 2: 231 ."],"e":[]},{"a":"tilhövas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. 1) överensstämma, passa samman med. congrvo . . . til höffuas ok sam liwdha GU C 20 s. 138 . 2) passa, anstå. med dat. rödhäple, wäl til lhöffuandis thino konungxliko gestabudhi (tuo regio condecens convivio) Mecht 262 ."],"e":[]},{"a":"tilhöveliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig, lämplig. " sama nya broder rede sik vppa . . . saa mang faat grytasteeck saltewantz kööt ock steeck som tilhöueligit är " SO 104 ."],"e":["tilhöueligit SO 104),"]},{"a":"tiliärna","b":"vb","c":"v.","d":["fferro . . . componitur cum ad et dicitur afferro as are aui tiiliärna GU C 20 s. 262 ."],"e":[]},{"a":"tilkalla","b":"vb","c":"v.","d":["tillkalla. " adrianus . . . saghþe hana vilia tel calla þa hans pina sculde ändas " Bu 519 . " thän som diäfwlen hafdhe tilkallat " KL 8 . nekar hon ther fore tha äru andra mote henne tilkallande Bir 5: 8 . " bedhue oc tilkalladhe aff gödert fan bommelen " SJ 135 ( 1444) . BSH 3: 283 ( 1470) . Jfr kalla til."],"e":["tel- )"]},{"a":"tilkalla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillkalla. " hans . . . ok erick . . . berette, hue the ware tilkallade offuer eth tall ok kerlige gaffuer, som skedde j mellen mans tolk och hans elzkeliga hustrv birgitta STb 3: 255 (1495). " ib 396 ( 1498) . - allom thette breff siandom tilkallade (felövers. av lat. advocatus, fogde) borgemestere . . . i gud euerdeliga helsso SD 6: 353 (övers. från 1400-tal.). 2) interpello as lare spörya mällom kalla tiilkalla oc for andrvm bidia GU C 20 (hand 2) s. 37."],"e":[]},{"a":"tilkallan","b":"nn","c":"","d":["1) tillkallande; tillkallande ss vittne. i dandemanna widherwaru ok til lkallan SJ 145 ( 1446) . ","2) tillsägelse? huad nya broderen scal vpleggie brödrom til gode effter hans (åldermannens?) tillkallan vppa hans beghär SO 97 . ","3) anspråk. " twingadhe han oc hans son til at the sore . . . ffran sik ok sinom arfwom alla tilkallan til lorin ok braband " Bil 763 ."],"e":[]},{"a":"tilkanna","b":"","c":"","d":[" se tilhanna."],"e":[]},{"a":"tilkasta","b":"vb","c":"v.","d":["tillkasta. " adicere till kasta " GU C 20 s. l8. adiectiuus a um til kastader ib. ib (hand 2) s. 3."],"e":["tiil- . ","till- )"]},{"a":"tilkesa","b":"vb","c":"v.","d":["välja, utse, antaga (till). tilkeses (prouehi et assu,i) til mestere embete SO 121 ."],"e":[]},{"a":"tilkesa","b":"vb","c":"v.","d":["välja, utse, antaga (till). thy . . . her hans j sin liffs thimä oss til sith testamentz fulfölgiere tilkeeste oc tilkoordhe Svartb (Skokl) 518 ( 1474) . STb 2: 287 ( 1488) . " huilke forscriffne fulmechtoge ware pa lasse wise vegne och tilkesta testamentarij " ib 487 ( 1490) . ib 575 ( 1491) . giffuom lagmannenom, herritzhöffdinganom eller them i berslagen ther samastadz, nar the ther tilkeÿste warda, fulla makt . . . Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 43."],"e":["-keeste Svartb (Skolkl) 518 (1474). part. pret. -kester. pl. m. -keÿste Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 43), "]},{"a":"tilklagha","b":"vb","c":"v.","d":["anklaga. " kom jös . . . ok bödh sik til rätto for alla the honom wille tilklagha ok krafdhe sit i gen " JTb 15 ( 1459) . " hwat the willo honom wäria äller fälla for thz tiwfri honom tilklaghadhes " ib 29 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"tilklema","b":"vb","c":"v.","d":["klena till, täta (med lera el. dyl). läth thet j ena starka krwko . . . oc täth lok affwan wppa tilklemth PMskr 524."],"e":["-klemth ) , "]},{"a":"tilknyta","b":"vb","c":"v.","d":["tillknyta. " connodare til knöpa ok til knytha " GU C 20 s. 358 ."],"e":[]},{"a":"tilknöpa .","b":"","c":"","d":[" GU C 20 s. 358 ."],"e":[]},{"a":"tilkoma","b":"nn","c":"","d":["1) ankomst. " lhärrans tilkomma nalkas fast " SvKyrkobr 337 ."],"e":["-komma )"]},{"a":"tilkoma","b":"nn","c":"","d":["1) an-. komst. ee glädz hwar aff annars til kommo Pa (Tung) 34 . " aff ängilsins syn oc tilkomo " Lg 3: 42 . tässom hälga biskoppenom war sancti seruastii tilkomma mykyt frögdheliken ib 161 . ib 181 . " wara . . . ämbitzmän scula thet änkte opskiwta til ware tilkoma " GS 38 (1413, orig.) . " idher scriffuilse i huilke i begerende ära wore tilkomo til stokholm " BSH 4: 5 ( 1471) . ","2) inträffande. aff hans dödz snare tilkommo Lg 3: 276 . ","3) tillstötande händelse. el. omständighet. likamlikin modher är idhkelikin til ath wakta sit barn fore alla wadhelike tilkommo och skadha JP 77 ."],"e":["-komma )"]},{"a":"tilkoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma till, komma tillstädes, infinna sig. ängen diäuul skal diruaz tel coma þän tima for þin öghon Bu 13 . aff them som vtan til komo KL 127 . ib 252 . " mädhan iak ther ey siälfuer tilkoma kan " SD NS 1: 109 ( 1402) .","2) framkomma, framträda, frambryta, blifva synlig. lius ran owir thöm som sato i dözsins skugga rike, ok nu tilkom thz. oc lyste owir os som sitiom i dödh KL 405 . MB 2: 399 . ","3) komma till, komma i besittning af. thu skalt snarlika tilkomma thz äwerdelika liffwet i hymerike Lg 3: 164 . ","4) tillkomma, tillfalla, komma i (ngns) ego. med dat. i hwat matto ok rät han (gården9 var klostrina tilkomin SD NS 2: 37 ( 1408). ib 48 ( 1408), 53 ( 1408). 5 komma till, framdeles komma, blifva. alla verckemestara som nw äre äller tilkoma kunno SO 87 . ","6) påkomma, ansättam med dat. waradho the sik fore stark örlögh som them matte til koma MB 1: 270 . " tha sotten honum tiilkommer " LB 7: 132 . ","7) träffa, vederfaras, hända. med dat. sighia hwath them skal til koma ändelika MB 1: 416 . " kungiorde . . . alt hwat honom war hänt oc tilkommet " ib 2: 190 . " räkna thic hafwa til komit for thina synde alt thz genwärdhoght som thik hände " KL 233 . " the sagdho tholika siwkdoma mannom til koma " Bil 610 . " han sigher tholic misfälle wara til comit sinne modher ok brödhrom " ib 350 . " gudh later margha genwärdho sinom winom til koma i iordhrike " MB 1: 252 . " ehwat nöd oss kan till komma " Di 61 . then skade, som honum tilkom j fiord FM 453 ( 1510) . tha tilkom tik swa stor glädhi Lg 3: 44 . " hwilka thanka mik idhkeliga tilkommo " Lg 812 . MB 1: 95, 96, 261 . Bir 1: 23, 3: 115 . Su 336 . ","8) hända, ske, inträffa. thz är aff diäfuulskap til komith Fr 2620 . " jak wänte ey at thetta måtte tilkoma " KS 21 (52, 23) . " än thz swa kunde tilkoma " EG 67 . " ma thz swa til koma, at thz wardher orät " MB 1: 466 . ","9) gå till. hurw sculle thz til koma RK 2: 4651 . ib 6587 . " jak edher sälia wil hwro til komber thetta spil " MD (S) 218 . 10= tillföra, meddela. hans miskund hwilka han i tässom daghom wil fulkomlika tilkomma människionna släkte Lg 3: 596 .","1) ankommande, som kommer til, som inställer el. infinner sig. thiäna tilkomande gestom KL 123 . " thz borth stiäla tilkommandhe tywffua " Su 118 . " sigh allom tiilkommandom (audintibus; trol. läst: advenientibus) " MB 2: 88 . ","2) som närmar sig, hotande. tha jwdas oc lhans brödher saagho thenna tilkomande wadha MB 2: 228 . ","3) tillstötande. thola ondh tilkomande thingh MP 2: 76 . Bir 1: 240, 280, 282, 2: 175, 194, 228, 3: 63, 116, 169, 377 . ","4) kommande, som skall komma, instundande. aff frestilsens stundh, som tilkomande är (ventura est) MB 2: 338 . " at fara til calmarana nw wid warefrwdagh assumpcionis nest tilkommande " BSH 4: 105 ( 1484) . kommande, som skall vara. aff honom som är oc honom som war, oc honom som är tilkomma[n] de (venturus] MB 2: 333 . - tillkommande, kommande, i framtiden vardande el. inträffande. i tilkomandhe tijdh SD NS 1: 413 ( 1405) . " at wi . . . tilkommandhe tima nyttelika förseem " LfK 71 . Lg 3: 561 . tilkommandhe dagxsens skäleka opnötilse LfK 70 . " j tilkomande nath (hac nocte) " MB 2: 211 . " spa oc säghia tilkomande thing " ST 511 . LfK 71 . Lg 69 . Su 20, 32 i. s. v. begynnandhe nakra gissan oc försmakan tilkommande liffs ib 110 . j tilkommande wärld MB 2: 300 . " troandis pa tilkomandis vpstandilse " ib 318 . " för . . . tilkomende (framtida) skade ther aff hendhä matte " FM 415 ( 1509) . - tillkommande, framdelses lefvande. före til kommande mannanna hugswalan MB 2: 332 . - part. pret. tilkomin, ","1) som har kommit t9ll, frambrytande? war herra ihesus skal dräpa han (Antikrist) mz eno ordhe, oc mz tilkompno liwse MB 1: 266 . ","2) berättigad (till)? rikedoma ok verlzliga äro, til huilka hon rätteliga bördogh ok tilkomyn var Lg 3: 528 . - Jfr koma til."],"e":["tel coma . ","tilkomma . till komma. tiilkomma. til kuma: -kumith SD NS 2: 53 ( 1408)),","tilkoma sik , komma sig upp, få framgång. thzta seandis philippus at mannen sigh länteliga tilkom (paulatim virum ad profectum venire), oc vphögdes swa ath all thing gingo äptir hans wilia MB 2: 303 . - part. pres. tilkomande, "]},{"a":"tilkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) komma till, komma tillstädes, infinna sig. - komma. tilkomi (adveniat) thit rike SvB 3 (omkr. 1430). SpV 547 . til komme os tith rike SvB 5 (omkr. 1520). Jfr 10. - tillträda. tesse borgamestara nw til komma ath sittia epter thöm i thetta tilkomanda aar SSkb 236 ( 1507) .","3) komma till, komma i besittning av. - med prep. til. beplictom alla the kirkeherre tiil sama altari tilkoma sculande tiil tessa messor och vigiliias j swa motto som forscriffuat är obrytaliga at vppeholda Svartb 430 ( 144 8) .","4) tillkomma, ltillfalla, komma i (ngns) ägo. med dat. for thy thet (ɔ mit gotz) 'r mik laglica til kommet NMU 1: 124 ( 1456) . " saa ath thz engom androm en. . . . doctor hans är med nogit lagafong tilkommit för hundrada (100) marc gambla ortiger " Brasks Kopieb 27 ( 1510) .","6) påkomma, ansätta. med dat. falkom tilkomma alskona sywkdomma PMSkr 279 . hota, utgöra en fara för. at honn scal . . . ey forarga sin bonde antinge medh ordh, dadh eller raadh eller gerninger, tet hans liff kan til kome STb 3: 384 (1498). 10) tillföra. meddela. - låta (ngt) tillkomma (ngn)? til kom os þit rike SvB 3 (1300-t.). Jfr 1. 11) komma någon vart, reda sig? wij kwnne ey tilkoma medh en ferdungh poluer BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) . 12) han tilkombir ällir tiltakir alla stadz sin renlikhet, ok enkte smittadh kombir in j honom (attingit autem ubique propter suam mundiciam alque nichil coinquinatum incurrit in eam) SpV 506 . - part. pres. tilkomande, 1) ankommande, som kommer till, som inställer el. linfinner sig. - kommande, (an)nalkande. stod ther myket folk frögdande sig mz manga handa leka j mot tolket tiilkomande hooff Troj 69 . - som kommer till, som sluter sig till (ngn el. lngt). thän ängla choren, til lhuilken jak är tilkomande (sum deferendus) Mecht 352 . 4) kommande, som skall komma, instundande. i thette tilkomanda aarit SSkb 153 ( 1505) . " i thetta tilkomanda aar " ib 236 (1507-08). nw om pinsdaghe nest tilkommendes STb 5: 115 (1516). Stock Skb 34 ( 1517) . - tillkommande, kommande, i framtiden vardande el. inträffande. Jfr Sdw 2: 1315. indoles est signum future proitatis tilkommande fromhetz fakter GU C 20 (hand 2) s. 23. 5) tillhörande, som hör samman med ngt. allaledes som mattis husit sielff besat medh alle tess tilbehörelse han hade medh huss ok tilkomende tompte til husit STb 4: 91 (1505). - Jfr koma til och kom sik til."],"e":["till- . ","-komma )"]},{"a":"tilkoman","b":"nn","c":"","d":["ankomst. MB 2: 99 ."],"e":["-komman )"]},{"a":"tilkoman","b":"nn","c":"","d":["ankomst. stor högtiid höldz aff paridis oc the andras tiilkomman Troj 69 ."],"e":["tiilkomman )"]},{"a":"tilkomilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" ankomst. the forbydde hans tilkomelsä dagh fran dagh BSH 4: l298 (1501). ib 299. war then räthangh vpsäth til min hwsfrvgis tilkommilse FM 217 ( 1504) . ib 193 ( 1504) . - inträde, inträngande. gudhelika söthmans tilkomnilse j siälena Spec. Virg. s. 291 (enl. uppgift af Dr R: Geete)."],"e":["-kommilse- . ","til kommälse FM 193 ( 1504) , tilkomelsä. till komelsä BSH 4: 299 ( 1501) . tilkompinilse),"]},{"a":"tilkomilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) ankomst. til tess dödes veners och frenders tilkomelsse STb 3: 105 (1493). ib 4: 103 ( 1506) , 162 (1507). anderss olssons och per jensons ärende skall besta til jon jenssons tilkomelsse ib 5: 62 ( 1515) . ib 252 (1519), 314, 327 (1521, Kop), 358 (1522, Kop). ","2) egenskap. " ty tharffwes ey här insäties aff alsköns stene liter, nytto, hardheett, saker, dygder, klarheett eller andre theres tilkommilsser " PMSkr 593 (senare avskr.). - Jfr hittilkomilse."],"e":["-komelsse . ","-kommelsse )"]},{"a":"tilkomst","b":"nn","c":"","d":["ankomst. " begärendä . . . myn tilkwmpst personeligä tith til landet " FM 186 ( 1504) . ib 281 ( 1506) . " han skall halla idher wid swergis rikis lag . . . til myn til komsth " ib 565 ( 1512) . HSH 20: 116 ( 1507) ."],"e":["-komsth HSH 20: 116 ( 1507) . -kwmpst),"]},{"a":"tilkomst","b":"nn","c":"","d":["ankomst. G. Carlsson, Hemming Gadh 349 (1500, H. Gadh)."],"e":["tilkompth )"]},{"a":"tilkora","b":"vb","c":"v.","d":["välja, utse. " thy . . . her hans j sin liffs thimä oss til sith testamentz fulfögiere tilkeeste oc tilkoordhe " Svartb (Skokl) 518 ( 1474) ."],"e":["-koordhe ) , "]},{"a":"tilkräfia","b":"vb","c":"v.","d":["1) kräva, genom krav mana. kräva, begära. tiill kräffwendes och eskendes kwngens hielp HSH 24: 105 ( 1517) . - kräva (ngn) på (ngt). med såväl personens som sakens ack. . . . oc han mik offta tilkraff haffuer huad honum med retta bör oc tilkomber aff engene opsidis . . . Brasks Kopieb 30 ( 1511) .","2) anmoda, uppmana, uppfordra. " tha tilkraffde the oss at wi vppa waars ämbitz wägna sculdo them (ɔ stadgandena) stadfesta " SVklE 155 . " ther ffore tiil kraffdhe oss war kiäre herre höffwidzman honom ther ffore epther waarom stadz lagh en reth wtaffwer sithia " ATb 3: 232 ( 1510) . GPM 2: 372 ( 1511) . tha wille han . . . staa til retta antige her äller ther, j hulkin stad han til kraff eller tilesieth worder STb 4: 229 (1511). ib 5: 276 ( 1520) . " adwij tileskede oc tilkraffde wore aff erlig borgemestere . . . at öffuerware . . . at ransake . . . " ib 317 (1521, Kop) .","3) kräva (ngt) av (ngn), fordra (ngt) av (ngn). vort ämbite . . . oss tilkräfver (att se till) at holdas och fult göras the skäliga statua, articula ok ärinde, ther langlige stadgada, giorde ok skikkade ära Hist Handl V III 1: 38 (1474)."],"e":["tiil- )"]},{"a":"tilkräfia","b":"vb","c":"v.","d":["1) kräfva. " genom kraf mana. med personens ack. och sakens beteckning föregången af prep. um. pass. bliffwe the . . . tillkrafdhe om aldhra handha paleghilse " BSH 5: 384 ( 1510) . ","2) anmoda, uppmana, uppfordra. raader oc tilkräffwier (iach) eder . . . at i besinnä weliä ideers fädernis rikis bästä FM 206 ( 1504) . " at wi hafwe . . . tillkrafft honum, diit nedh i gen at drage " BSH 5: 98 ( 1506) ."],"e":["till- )"]},{"a":"tilkrökia","b":"vb","c":"v.","d":["kröka till. curuo componitur accuruare til krökia eller til bögia GU C 20 s. 162 ."],"e":[]},{"a":"tilkänna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tilkänna sik? göra anspråk på (ngt). . . . met swadana wilkor . . . at the skulo enghen skada göra vppa hans laxewerke . . . oc enghen räth sigh tilkennas (för tilkenna?) j for:da fijskeri oc holme Svartb 446 ( 1453) ."]},{"a":"tilkära","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilkära","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilkära","b":"vb","c":"v.","d":["anklaga (ngn för ngt) . . . wäria . . . pädhar . . . äller fälla for thät twfri ok dwl, honom her tilkärdhis for rättin JTb 8 ( 1456) ."],"e":["-kärdhis ) , "]},{"a":"tilkömd","b":"nn","c":"","d":["ankomst. " gudz sons tilkömd i wärldina " MB 1: 260 . Jfr tilqvämd."],"e":[]},{"a":"tilköpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillknyta, tillknäppa, tillsluta. skalt thu tilköpa thin mwn mz tre knöpa LfK 143 . ","2) tillknyta, tillknäppa (en knut el. knapp. känner han oppa then första knöpan, om han är wäl tilköpadher LfK 143 . - Jfr threköpadher, äfvensom knöpan, knöpe, knöper."],"e":[]},{"a":"tilköpa lv. tillköpa. emere köpa et componitur adimere tilköpa gu c 20 s. 216 .","b":"","c":"","d":[],"e":["*tilköpa sik , köpa, förvärva tillgång till el. förfogande över. staffan vestgöte om altaredh, som han sigh til köpt hade medh jon styng (överskrift) STb 3: 366 ( 1498) . staffan vestgöte . . . besporde sich, om han matte holle och haffua sin cappellan ewige vijdh joan styngx prebenda altare, som han hade sich tilköpt medh framledne joan styngh . . . tha ware the j radit, som wel wisto loch kommo j hogh, at framledne joan styngh hade vpborit xx mark ther pa aff . . . staffan ib."]},{"a":"tilköra","b":"vb","c":"v.","d":["driva, framdriva. " som snaraste foghil winge aff starkaste bläste tilkördher " Mecht 123 ."],"e":["-kördher ) , "]},{"a":"tilladha","b":"vb","c":"v.","d":["lasta (fartyg) fullt el. färdigt. thet lybiske skipith war alt til ladith pa thet nestha BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) ."],"e":["-ladith ) , "]},{"a":"tillagh","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr tillagha, tilläghi."],"e":[]},{"a":"tillagha","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. L.","1) tillhörighet. " hwat kwnne wärdhin mz sinom tillaghum (adjectivis) haffwa giorth, än tha at hon haffdhe warit skapadh " SpV 194 . - tillhörande el. underlydande område, tillhöraönde jord el. gods. wtby ok bondärudh medh allum therrä tillaghum ok lösägozhe sum ther jnnän war SD 8: 43 ( 1361) . ib 46 ( 1361) . JämtlDipl 129 ( 1376) . NMU 1: 67 ( 1381) , 79 (1391). FMU 1: 480 ( 1399) . NMU 1: 91 ( 1413) . SD NS 3: 309 ( 1418) . Svartb 485 ( 1465) , 496 (1470). tha haffin siden engte tiltal till forscrifna hws eller tilagom SJ 2: 74 ( 1481) . " om prestens sätrij j akas oc om tess tillighwr (i) aker, äng, skog, wtmark och fiskewatn " Svartb 546 ( 1483) . clostrid gaff honom för thenna gardin oc gardzsins tiilägher alla clostirs ägher i fornemdha torp VKJ 137 . flere kirkior och prestebol met tolko tilägor ther till höre Svartb 557 ( 1504) .","2) avgift som tillkommer ngn? forbiudom wij allom prestom före nogrom vppehålla om påska eller sättia nogon vtaff kirkio vthan fore scrifft oc saköra fore andeligan mål tiend testamänt lijksto offir paska måla sancte olaffs päninger sancte birgitto päningh oc fore andra kirkionne prestins eller klukkarens tillagor dödhz segd (fel för dödhz synd?) eller annor andeligh mål Gummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.) ."],"e":["tillägha: -ar Svartb 496 ( 1470)","tiilägha: -er VKJ 137 . ","tilligha: -ur Svartb 546 ( 1483) . ","tellaghum NMU 1: 91 ( 1413) . ","tilläghom FMU 1: 480 ( 1399) ), "]},{"a":"tillagha","b":"nn","c":"","d":["2. VKR 31 . " thetta forscrifne hus . . . meth kellara bodhom oc alla tilagher " SJ 285 ( 1460) . tree huffwodh städir som är lidda. ramatha oc samariam oc alla theris tillaghor (omnes confines eraum) MB 2: 258 . " theris (städernas) tillaghor l(fines) haffwen j lagt j ödhe " ib 275 ."],"e":["tilagha L.; -er SD 1: 444 (övers.); SJ 285 ( 1460) . " til agha L. L.; -er " SD NS 2: 62 ( 1408), 63. tilläga. tiläga. tiil ägha. pl. nom., ack. -ur. -or. -er. dat. (hvars former kunna föras till tillagh) tillaghum. til laghum. tillaghom. til laghom. thyllaghom SD 6: 65 ( 1348) . tellaghum ib NS 2: 117 ( 1409) . ","tillaaghum VKR 31 . ","tillagiom SD NS 1: 52 ( 1401) . tiil äghom FH 5: 208 (1512)), "]},{"a":"tillagha","b":"vb","c":"v.","d":["lämpa, anpassa. cooptare til laga (övers. passar till ett coaptare; jfr fortsättningen) vnde dicimus ille coaptauit se moribus illius han lager sik epther hans sydom GU C 20 s. 386 ."],"e":["-laga )"]},{"a":"tillat","b":"nn","c":"","d":["1) anslutning, hyllning. forlata världinna losta oc smikran ok folkx tillaat Gr 318 . - omhuldande, omvårdnad? barndomsins födho ok tillat hafdhe han mz thik Lg 3: 487 . ","2) tillåtelse. " aff lönliks (för -like) gudhz tillate (permittente Deo) " Lg 447 . " ey forma han nakrom ondom manne nalkas vtan mit tillath " Bir 1: 12. stundom dröuas the mz gudz tillate ib 2: 30 . händir thom stundom at falla, af gudz tillate oc tholi ib 50 . " epte gudz tillate " ib 4: 142 . Bo 218 . Bir 1: 78, 188, 251, 2: 77, 114, 246, 3: l48, 198. SO 51, 206 . mz blidastom ordhom oc kärlekasta tilläät (promissionibus; troligen läst: permissionibus) mik sik . . . tildrogh Su 160 . Jfr tilläte."],"e":["-laat . ","-läät )"]},{"a":"tillat","b":"nn","c":"","d":["1) omhuldande, omvårdnad? huru . . . gudh fadher mz alle sins hälgasta oc wärdogasta fadherlikhet sötasta oc lioffuasta tillat (affectu) in i sith fadherlikit hiärta hänna hälgasta siäl anamadhe Mecht 120 . 2) tillåtelse. kungör jac . . . mik . . . met myn conuentz oc brödra samtickio oc endräkteligo tilloth och fullbordh oss alla haffua giort en fastan stadga Svartb 455 ( 1455) . STb 3: 337 (1497). medh theris beradne modh ok borgamestara til llath vploto [de] her erick . . . en halffuan gardh ib 4: 125 ( 1506) . ib 142 ( 1507) ."],"e":["-loth Svartb 455 ( 1455)"]},{"a":"tillata","b":"vb","c":"v.","d":["1) släppa till, giva tillträde. - giva (ngn) tillträde (till), upplåta. Jfr Sdw 2: 1315. per eest . . . vplot . . . och til llath peder staffansson . . . all then deel fri och quit for l mark STb 4: 81 ( 1505) . ","2) lämna, meddela. - släppa till, bestå. skal han göra (för göda) clostrino i swin oc clostridh skal til lata swinith VKJ 46 ( 1447) . " nw är affradit 12 thyni och gödha 2 swiin, och clostridh skall til latha swiinen " ib 98 ( 1447) . " gaffs her niclis . . . loff . . . ath byggia stuan . . . medh thet vylkor han forelagt haffuer hospitalit tillate pala verchet och endeelz aff tymbret ok kosten ok her nielz vmsorgen " STb 4: 69 ( 1505) .","3) medgiva, tillåta. Mecht 209 . - antaga, godkänna. epter at alle thesse . . . artikla waro kerligha oc endrachteligha ouertalade, samthychta oc tillatne i arboghom . . . thy fulbordhom wi oc stadfastom them Lagerbring Saml 2: 212 ( 1441) . - bevilja, villfara. ffor thy at omöghelikit är ey at höra oc til latha (admitti) enne sanna lydhoghe människio bön Mecht 160 . Jfr lata til."],"e":["-lath STB 4: l81 (1505) ), "]},{"a":"tillata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) släppa till, gifva tillträde. mädhan thu han bortkastdh hafwer, ok tilatidh hans owin i hans stadh Lg 3: 487 . ","2) lemna, meddela. " ath wi . . . tillathom (adhibemus) konunglika samtykkie " SD 3: 132 (öfvers.). ","3) medgifva, tillåta. " tillather iak at . . . swa dana maa samqwämdinne tilföghias widh eth halff aar " Bir 4: 66 . " tillather war herra . . . systromen j sancti saluatoris orden at haffwa fyra qwinnor . . . sik til hiälp j stekerhusens ärffuode " ib 99 . " tilat thu ey thz mintzsta thr aff nidherlägh[ia] äller forswma " MB 2: 190 . " thz tillät (concessit) konungen " ib 313 . FH 6: 115 ( 1509) . ","4) låta ske, låta komma sig till last. ey wiliandis tillata (admittere) naghot ohöffweligit MB 2: 297 . ","5) gifva efter. part. pres. eftergifvane, foglig (mot). brwdh, som swa mangh wrangh oc haard lagh före lägher sinom älskara, hwilkom hon wara skulde mildh oc tillathande Su 13 . - Jfr lata til."],"e":["tiil- FH 6: 115 ( 1509) . tilata), "]},{"a":"tillatilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) medgifvande. är thet . . . idhra weners samptyckia och tillatilse BSH 3: 173 ( 1446) . " thet i wille wäl giöra och mödhe idher for myne skul at foruärffua myt bäste til her ake medh idhra tillatilse i thete forscriffne ärinde " ib. " met edher tiillatelse " FH 6: 115 ( 1509) . ","2) nåd? äpther the lagh som liffwandis gudh them siälffwir giffwit haffwir aff hulkar . . . tillatilse (cujus beneficio) wi oc waare forfädher regerom, oc bewaradhe wordhom MB 2: 203 ."],"e":["tiilatelse )"]},{"a":"tillatogher","b":"av","c":"adj.","d":["som lätt sluter sig till menniskor; tillgänglig; vänlig. görande sik them tillatoghan (affabilem) ok lhemelikin Bo 57 . " tee thik allom thiänoghan. tillatughan oc välwilioghan " Ber 275 . " war allom blidhr, ok ängom ofmykit til låtughr (nemini blandus), ok fåm hemelikr " KS 25 (62, 27) ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"tillatogher","b":"av","c":"adj.","d":["som lätt sluter sig till människor; tillgänglig; tillmötesgående; vänlig. varin tillatoge per sercuicium vestrum och nogra smaa skänker at j motte lära laborare in apotheca HSH 13: 115 (1524, Brask) ."],"e":[]},{"a":"tilledha","b":"vb","c":"v.","d":["leda till, medföra, föra med sig, förorska. blygdh är hulkin ther tilledhir (adducens) syndena. ok är en blygdh som tilledhir ärona Bo 151 . MP 2: 293 . " syndin ok lnaturinna wanskipan tilledha mangfallelika limanna lyte ok wanskaplikhet " Bir 1: 214 . Su 443 ."],"e":[]},{"a":"tilledha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) leda (ngn) till (ngn el. ngt). är hon iomffru tilledhandis sonen i handdomen (subistit virgo adducens in manibus filium) JMÖ 150 . tilledhis the herra konungenom i mönstrit (adducentur in templum regi domino) ib 180 . 2) leda till, medföra, föra med sig, förorsaka. läntelighin sälhet tilledhir hoghenom trygghetena (lenta prossperitas menti securitatem . . . adducit) SpV 410 ."],"e":[]},{"a":"tilleia","b":"vb","c":"v.","d":["le emot. med dat. thw . . . leker mz gabbarenom, blidhkande och til leande (arridens) honom Ber 238 . Su 87 ."],"e":["til lea: -ande Ber 238 ; Su 87 ),"]},{"a":"tilleka","b":"vb","c":"v.","d":["smeka, behgaga, tilltala. Jfr Sdw 2: 1315."],"e":[]},{"a":"tillforlata","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tilforlata sik , förlita sig, förtrösta sig. wij wele för iders nades högmektighet woge liff, goz . . . ther ma iders nades högmektighet sig wisselige tillförlate STb 5: 356 (1522, Kop). - med prep. pa . .. pa hulchet wij alle liders nades fatige wndersathe oss fulkomplige tröste oc tillförlathe ib 360 (1521, Kop) ."]},{"a":"tillfrysa","b":"vb","c":"v.","d":["frysa till. opersonl. hiith skall gud giffwä, hon (skutan) kome för än til frys BSH 5: 123 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"tillidh","b":"nn","c":"","d":["mot vattendrag sluttande backe, höjdsträckas slutning mot å el. elf, område som sluttar mot el. gränsar till å el. elf. totum ampnem dictum lulu cum omnibus adiacendiis dictis tillidhum . . . inter nos . . . diuisisse SD 4: 8 (1327, gammal afskr.). cum . . . olauus . . . achiepiscopus . .. nicolao abyornæson. ampmnem dictum pitu . . . cum insulis et aquis dictis jnfiordhe aliisque pertinenciis suis omnibus dictis tillidh (ett par bokstäfver hafva här förlorats; sannolikt har ordets fulla form varit tillidhum) excolendum assignauerit ib 435 ( 1335) ."],"e":[]},{"a":"tilliggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) ligga intill. med dat. quiddin til liggiande ryghenom Bir 1: 31. ","2) höra till, lyda under. then stadhen colne, vidher huilkin bremen är tilliggiande (Colonia civitas, ad quam Bremensis parcochia suffraganea erat) Ansg 217 . - särsk. om jord el. gods. med dat. iak hawer min gard wik . . . ok alt boanes . . . mäd allum therä eghnum ok eghu lutum. thöm badhum bolstadhum tiil ligiandum . . . giwet minne . . . husfru SD 4: 389 ( 1334?) . " med allo thy thär fornämda goze thil ligger " ib 5: 558 (1346, gammal afskr.). tw mark land jord . .. medher allum thöm tillaghum ther them for:da twem marklandom nw till ligger och aff alder till lighat haffuer oc än til liggia kan ib NS 1: 8 ( 1401) . ib 18 ( 1401) o. s. v. iak . . . tileghnar oc hemolar honom . . . all the fornämpdo godz meth husum oc iordh . . . engo vndan takno, som them godzom aff alder hafuer tilhört oc tillaghat (för -lighat) ib 132 ( 1402) . VAH 24: 327 ( 1377) . - med prep. undir. eth godz . . . met allom tiil äghom som vnder thet godz aff aldher till lighath haffwer eller nw till liggie kan FH 5: 208 ( 1512) ."],"e":["till liggia . tiil ligia),"]},{"a":"tilliggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) ligga intill. adiacere tiilligga GU C 20 (hand 2) s. 2 (m öjl. att föra till 2). med dat. . . . tillaghom . . . som thesso gotze aff aller tillaghat [!] hawer NMU 1: 67 ( 1381) . SD NS 3: 331 (1418), 538 (1420, avskr.). thy aff hendhir jag oc min hustrv oss . . . thenna forskrifna thwa dela . . . oc til länghnar them forskriffna stora nissa . . . mz allom them til laghom som them aff allir til ligoth haffa Neuman Vokbal 77 ( 1449) . Svartb 479 ( 1464) . - med thär . . . medh allum tillaghum asom ther tiliggor fjärrin ok när Sd 8: 46 (1361). . . . nighio öresland jordh . . . engo the wndantakno, swasom ther nw tilligger eller aff alder tillighit hafuer SD NS 3 . 3 (1415). ib 508 ( 1419) . Svartb 384 ( 1441) . ATb 1: 161 ( 1461) .- med thär up undir. for:de godz . . . mz aaker oc äng, skog . . . som ther oppunder aff aller tillegat haffuer eller mz reettha tilliggia böör NMU 1: 157 ( 1508) . Jfr liggia til."],"e":["tilligga GU C 20 (hand 2) s. 2. pres. -ligger. -liggor SD 8: 46 ( 1361) . ","telliger NMU 1: 100 ( 1420) . ","tilligat ATb 1: 161 ( 1461) . ","tillighit SD NS 3: 3 ( 1415) , 508 (1419). til ligoth Neuman Vokbal 77 ( 1449) . ","tillegat NMU 1: 157 ( 1508) . ","telleghat ib 100 ( 1420) . ","tillägat Svartb 479 ( 1464) . til läghet SD NS 3: 538 (1420, avskr.) . t(h)illaghat NMU 1: 67 ( 1381) ; SD NS 3: 331 ( 1418) ; Svartb 384 ( 1441) ),"]},{"a":"tilliggilse","b":"nn","c":"","d":[" = tillagha. thet for:de gotz meth alle sino tilliggelsä SD NS 1: 61 )1401). ib 2: 3 ( 1408) ."],"e":["-elsä . ","tilligilzä SD NS 2: 3 ( 1408)), "]},{"a":"tilliggilse","b":"nn","c":"","d":[" = tillagha afhändhir iak mik . . . fornemda laxafiske i swedh meth al siin tilliggilse, i watn oc a land SD NS 3: 617 ( 1420) . alla the breffue . . . som . . . drötning doreothea haffuer oppa . . . wallöö medh syna tilliggelse G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. DN 14: 86 (1470). Vg Fornmt I 2: 53 (1492)."],"e":["-ligilsse )"]},{"a":"tilligning","b":"nn","c":"","d":[" = tillagha. liii godz i hönsätrom . . . medh all theras tillsägele ok tiilligning (pertimenciis et annexis) SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"e":["tiilligningh )"]},{"a":"tillika","b":"vb","c":"v.","d":["tillpassa. med ack. och dat. pass. händerna oc föterne hardhelikast vt thande ok vt dragne ok til likadhe korseno äptir korsins burom (juxia fornam crucis curuci attracti et conformati) Bir 1: 31 ."],"e":[]},{"a":"tillika","b":"vb","c":"v.","d":["2) söka efterlikna? at mannen skal öffua sik oc tillika gudhi j allom dygdhom (quod homo Se Deo virtutibus habilitat) Mecht 175 (möjl. i st. att uppföra under ett *tillika sik)."],"e":[]},{"a":"tillikna","b":"vb","c":"v.","d":["jämföra? med dat. thz war titus ok wespasianus, hwilka han liknadhe oskälegha diwra natur, for thera stor ok syndhirlika grymhet mykit tholkit findher thu j like matto hwar människian j sinne persona samföghis ällir tilliknas skäligho ällir oskälegho creature (ubi homo personaliter sive rationali seu irrationali animanti per similtudinem coaplatur) SpV 388 ."],"e":[]},{"a":"tillikna","b":"vb","c":"v.","d":["ey manzsens kraffton tilliknande at aff kasta syndenna wk aff sinom halse LfK 95 ."],"e":[]},{"a":"tillit","b":"nn","c":"","d":["tillit, stöd, hjälp; person till hvilken man sätter lit. werdens helsa myn frw modher, wngga herra och til lith BSH 5: 93 ( 1506) . ib 113 (1506) o. s. v."],"e":["tiilliith BSH 5: 113 ( 1506) ), "]},{"a":"tillnamn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tillokka","b":"vb","c":"v.","d":["locka till, locka. tillukkadhe thu (induclares) oc sötmälte swa mykit mit gudhelika hiärta thär til at iak kunne tik thz ey neka Mecht 97 . " aldrabäzst luktandis ross, hwilkins sötleker skuli allan daghen tillukka (alliciat) thin hälghasta öghon " ib 262 ."],"e":["-lukka )"]},{"a":"tillokka","b":"vb","c":"v.","d":["locka till, locka. biscopin äghir hawa blomstir kärfwa . . . swa som fara gömare mz hulkom faren . . . til lokkins at gladhlika löpa äptir hans lokt Bir 1: 317 . " nar hon . . . tillukkat aff synom leeka systrom vaffdes ok lustadhes j dukka lekom " Lg 3: 522 ."],"e":["-lukka )"]},{"a":"tillop","b":"nn","c":"","d":[" " accursus . . . tillop " GU C 20 s. 161 ."],"e":[]},{"a":"tillovare","b":"nn","c":"","d":["löftesman. SD NS 2: 450 ( 1411) ."],"e":[]},{"a":"tillovare","b":"nn","c":"","d":["löftesman. " fraan allom tillöffwarom " SD NS 1: 226 ( 1403) ."],"e":["tillöffware )"]},{"a":"tilludha","b":"vb","c":"v.","d":["lyda, innehålla. " epter thy herra stens benicxsons ok pätar thomossons dombref tilludhar " SD NS 1: 38 ( 1401) . Jfr tillydha."],"e":[]},{"a":"tilludha","b":"vb","c":"v.","d":["1) vidlåda, hänga vid, stitta fast vid. med dat. ey skal limit til ludha (adhærebit) stenomen Bir 1: 128 . ib 178 . blodhin som vt flöt af hans sarom . . . lifradhis j allom limomen ok til luddhe them ib 268 . hafdhe han . . . insunkin quidh tilludhande ryggenom ib 3 . 273. ib 86 . " ingak j han sua som huassasta swärdh oc tilludh honum sua oatskillelica suasom thz suärdh som vare instungit j hiärtat " ib 87 . - vara fäst vid, sluta sig till, omsluta. med. dat. fridhin mällan andra dygdhe skal först ok näst tillodha hiärtano j hulko ther gudh vil hwilas Bir 1: 287 . - oeg. vidlåda, häfta vid, följa. med dat. naamanz spitälska scal tilludha tik ok thinne afkömd MP 1: 281 . ib 2: 213 . ","2) vara fäst vid, vara förenad med, hålla sig till. med dat. the siäl som tilludhir gudhi KL 271 . " then som tilludhir gudhi. han är en ande mz honom " Bo 114 . ib 173. MP 2: 756 . Bir 1: 188 . Ber 43, 133, 225 . ensamme gudz äwerdhelike snilla at altidh tilodha var al thera akt ok vmsorgh S u 381 . " tilludhande altidh högxta godho mz brännande astundan " ib 456 . " alle the som til lludha them (mina ovänner) " Bir 1: 18 . föliom them oc ltilludhom them LfK 134 . - hålla lsig till, hängifva sig åt, gå upp i. med dat. hustrun teknar licamlikan lusta. hulkom mange swa hetelica tilludha MP 1: 193 . ib 2: 188 . " til lodhande ensamins skaparans astwndan " Ber 144 ."],"e":["-lodha MP 2: 213: Bir 1: 287 ; Ber 43, 133, 225 ; Su 381 ; ","-ande Ber 144 ),"]},{"a":"tillunnende","b":"nn","c":"","d":["till jordegendom hörande förmåner. DN 14: 77 (1465)."],"e":[]},{"a":"tillydha","b":"vb","c":"v.","d":["lyda, innehålla. äpter thy sum hans breff til ludhä SD 8: 158 ( 1362) . ib 258 ( 1362) ."],"e":["-ludhä . ","-lutha )"]},{"a":"tillydha","b":"vb","c":"v.","d":["lyda, innehålla. som thetta breff til ludher SD NS 2: 108 ( 1409) . Jfr tilludha."],"e":["-liudha )"]},{"a":"tillydhare","b":"nn","c":"","d":["den som lyssnar till (ngn); medhållare, anhängare, vän. thera fölghiara ok tillydhara j ondo Bir 1: 128 . " fram gaar al ilzska ok awnd af oreno andomin at the ok hera tillydhara (fautores) hawin altidh awnd ok ängin kärlek " ib 249 ."],"e":[]},{"a":"tillydhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. tillhörighet. hwilkin som widherlodhir härranom, han är en ande mz honom, hwilka enhetz ällir tillydilse trappo (quo gradu unitatis) enkte kan höras ällir sighias stadogharen ok hälgharen SpV 190 ."],"e":[]},{"a":"tillykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tillsluta, tillstänga. niclis scriffuere radman schulle forbiwde pether schulte j bastuen elda, for än tet vindöget ware tillucht, som grannommen omack gör aff rökin STb 3: 280 ( 1496) . o maria . . . thu äst äwärdelika konungxsens tillwkter porter (regis porta sui clausa perhenniter) JMÖ 87 ."],"e":[]},{"a":"tillykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tillsluta. " naar stadz porthane tillyktos " MB 2: 5 . " han öpner hymmelen ok tiilykker heluithe fore them som mik tiänä " Lg 3: 32 . elyas bödh hymmelenom giffua räghn aff sik, huilken war aff gudhi mer än i try aar til lwkter ib 305 . hon (krukan) skal vara tillwct LB 7: 311 ."],"e":["tiil- )"]},{"a":"tillyþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) lyssna till, höra på. eskil stodh op ook badh til lydha Al 1697 . - med dat. at andre skulin tillydha hans fordömilsom MP 2: 176 . ","2) lyssna till, rätta sig efter. med dat. som tillydha ok vmganga mz honum (conversantibus et consentientibus cum eo) Bir 3: 204 . ","3) lyda under, vara undergifven, vara i tjenst hos. med dat. (el. i dess ställe ack.). miin frw . . . ok alle the ther hänne til lydha Iv 1744 . är han ganske vidherworden j moth them som idher herredöme til lydher FM 599 ( 1513) . ","4) lyda under, höra till. med dat. theres gooz oc ägedela kyrkenne tillydner SD 1: 207 (öfverrs.). godz och gaardha . . . som konwnghe och konwngislecom rätthe tiilydande ärw ib 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - part. pres, n. substantivt. mit goz i romvndälef . . . mäþ alla þy þer til ligger, aker oc äng, skogh ok al annor tillyþäne (allt annat som hör till) SD 6: 149 ( 1349) .","5) höra till, tillkomma. al förnempda landh . . . med alla thera förnempda egadela och articula som skaffaren med rätthe til lydha (vum omnibus articulis ad veram sotacionem pertinentibus) SD 5: 230 (sl. af 1400-talet, öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark)."],"e":[]},{"a":"tilläggia","b":"vb","c":"v.","d":["egga, drifva, man. " wärlden hon lokkar, owenen tiläggiar " LfK 37 ."],"e":[]},{"a":"tilläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lägga vid, sätta till, tillföra, närma. swa brat som mästren tillagdhe saghena älla anbudhit KL 47 . " ensammin blästin optände ey eldin j vidhin vtan eld ginstan tilläggis " Bir 2: 141 . ","2) tillägga, lägga till. thän man som . . . tilläggir altidh synde iwir synde KL 225 . " han tilläggir (superadddit) siukdom til min saar " Bir 3: 36 . " han tillagdhe suasom skadhelikin siukdom owir min saar ib 37. hon . . . aat . . . ey annat wtan brödh oc watn, enkte annat til lägdhe hon " Lg 3: 389 . KL 89 . Bir 2: 159. - med ack. och dat. thän mannin är suasom säkkir mz agnum hulkom tio agna tilläggias vm een tagx bort Bir 2: 159 . - tillägga, foga till (ord i muntlig el. skriftlig framställning). vm sidhe tillagdhe han än thz siunda ordhit Bo 204 . " älskom . . . han ok lofuom . . . opta tillägiandhe thz ok sighiande maria maria maria thu äst alzs helathetz forstinna " MP 1: 30 . Bir 2: 14 . " tillägir iak nu ok sighir thäs meer at jeronimus var som ludhir ginom hulken thän hälge ande taladhe " ib 3: 161 . " her i thenne schraa nagat ordh eller artickel aff scriffua eller tileggia " SO 87 . hwat hälzst the antiggia tilläggia äller aff läggia thz skal bliffwa fast oc stadugt MB 1: 243 . " om jwdom täkkis här til thenna stadgha nakot ythermere tilläggia äller aff tagha " ib. " om naghor tillägher här til naghot " ib 369 . - med ack. coh dat. Bir 1: 2421 . " än wil iac mer tilläggia minom ordhom " Lg 3: 486 . - öka. aller män skulu thät vitä, mik haua forbuthyt byriere ok hwaryvm athrum manne . . . mit fäthärnes gooz, swansyöholt . . . at klande ällär afuärklä, hwaste tilleggende ällär mynzskände SD 5: 280 ( 1344) . " huilken som til lägher (addit) wisdomen, han til lägher oc sorghena " LfK 204 . ","3) låta komma till, förena med. med ack. och dat. sua som huar man thän dör som ey hauir miärgh, sua dör thän som ey är luttakande mins goddoms han tillaghe iak (conjunxi) thera saarom ok krankdom nar min snille smaka thom Bir 2: 176 . - (?) os är mykin glädhi skapt som skäl oc sameit är til lakt Al 7126 . ","4) låta komma till, bruka. skal iak . . . tilläggia mina siwfalla näfster (addam correptiones vestras septuplum) fore idhra synder MB 1: 377 . " skal iak än tilläggia min siwfalla plaghor foe idhra synder ib. byöldho the henne mz stor prydilse, i dyrastom klädhom, oc til läggiandis gul oc dyra stena, oc alt thz härliket oc prydehelikhet war " Lg 3: 480 . skalt thu thola swa manga pinor. huru manga wägha thu tillagdhe (adihibuisti) til iomfrunna wanhedhir Bir 1: 376 . " at j skulin tilläggia alla akt the j formoghe . . . at tala mz allom kirkionna . . . formannom " ib 3: 341 . ib 173 . - bruka, gripa sig an med. oöghelikt är at oreen skörlifnadz ande flyr fra hanom for annars böne, vtan han siälfwir tillägge (assumas) ärwodhe i fasto oc vaku oc gönom KL 209 . " dugha ey annars böne for androm. vtan the siälfwe andelikit ärwothe tilläggin ib. "","5) inlägga, yttra, anföra. waro the ther, ther got tillagde RK 1: 653 . ","6) tillägga, tillskrifva, tilldela förtjensten för. til scriwa ok til lägghia gudi alt got _Bir 1: 114. - tillägga, tillskrifva, lägga till last, påbörda. thenne falskhet och mordh, som mik är til lakt Va 9 . ib 35 . " nw wardher nokrom otronadher thil laghder " SO 20 . " at konungin skulle ey tilläggia thz jwdomen " MB 2: 289 . " ey skämmandes honom förrädilse tilläggia ib. " Lg 3: 189 . BSH 5: 625 ( 1520) . " honum war til lakt ath han skulle haffua tagith en falsk dagtinghen " ib 3: 281 ( 1470) . som honum med oreth tillakth är ib 283 . " swo danne sager som hanum wore tillagde " ib 4: 159 . ( 1493). then tiwffrij som them war til lag (för -lagd) BtFH 1: 160(1507). - tillägga, rikta (beskyllning) mot. for ohöuiske forwitilse som han tilla de eric erlandzson 1: 160 (1507). - tillägga, rikta (beskyllning) mot. for ohöuiske forwitilse som han tillade eric erlandzson BtFH 1: 238 ( 1507) . " for then til tal som honum war til lagt " ib 289 ( 1509) . ","7) vända, rikta. " thentidh the til falla ok tillägghia (applicant) l siin sin til wärldinna " Bir 1: 153 . - rikta, egna. thesse siälin hulkin som iak tillagdhe alla mins kärlekx akt Bir 1: 217 ; jfr 9. ","8) anfalla. " the willo honum tha hafwa til laght " Al 2328 . " th . . . them innan tilläggir (ingruit) alla wäghna som stridasta stormibir " Su 245 .","9) tillägga, tilldela, gifva. " saluoni cristineson tilläggiom (assignamum) wy een halffwan gardh " SD 1: 444 (öfvers.=. letin först gudhz rike och hans rätwiso och al thässin här skulu idher tilläggias Ber 131 . " o hwat glädhi tha tillagdhis allo thino härskapi " Bir 2: 266 . " i os är margha handa hugher stundom thz som litith dugher oc stundom got mz godhe akt stundom glädhe oc stundom sorgh tillaght " Al 7154 . - gifa, egna alt loff oc priis är gwdhi tilläggiande Lg 3: 276 . - ytterligare gifva. kan þet oc swa vara. at fornäfnt goþz salda öfnäs egh äller til räkker vpphaldz (för til vpphaldz) þy sama storä lyuse oc lysning . . . þa byndom wi oss baþen . . . til a fulcomä skulä oc tilläggia swa mykit goþz som þer til räkker, oc affat är SD 5: 564( 1346). vm gudhelik forsyn tilläggir (superddiderit) thik nakat ingiäld älla vä´rdhelikhet Bir 3: 242 . 10= tillfoga. al obrygdilse ok al sorgh jnsätz them ok tilläx swa som diäfwls mannom Bir 1: 16 . " gab spot ok hadh the til laghdo " ST 175 . " lidile alla llgenwärdogha tingha, som aff androm kwnno tilläggias " LfK 100 .Bir 4: 198. "],"e":["-lägia . ","-läghia )","tilläggia sik , hängifva sig. med dat. nar likamin til llägghir sik ok mykyt sundinne Bir 1: 144 . - Jfr läggia til."]},{"a":"tilläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lägga vid, sätta till, tillföra, närma. til thätta fingret skal oc thu tilläggia thit (ad hunc digitum etiam tuum apponas) Mecht 337 . ","2) tillägga, lägga till. subiungere tilföya oc tilläghgha GU C 20 (hand 2) s. 50. MP 5: 191, 192 . - tillägga, foga till (ord i muntlgg el. skriftlig framställning). än tho at thänna wngxsins andheligha märkikse är nogh oppinbarlikin, tha likawäl bidher iak tik at thu tillägh, hwat thänna loghans ämpne är (adice obsecro quid ipsa flamme materia sit) SpV 444 . " thy skal enghen wndra oppa mik, hwi iak til lägher mykla swänsko " JMÖ 12 . 4) låta komma till, bruka. til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara koma kunno, vetandes ok väl vnderstandhandes siälff forscrepno godz sik til nytto skipa ok tilläggia SD NS 3: 287 ( 1417) .","6) tillägga, tillskriva. " gudh fadher til lägss enkanneligha alzskons makt " SkrtUppb 235 . tässen . . . capitula taghas aff sancti ieremie propheta sorg oc grath . . . oc tillegx tässen sorghen iomffrunne som hon haffde i ihesu christi pi, oc dödh JMÖ 145 . - tillägga, tillskriva, lägga till last, påbörda. jmpono . . . insätta lasta tillägga oc swicha GU C 20 (hand 2) s. 16. at . . . swen thet ängin inn an nakarhanda matto bewisa kan eller oc meth rätto tilläggia schal SD NS 3: 256 ( 1417) . tässe loffuado for ion byl for the ord hanum war tillakt at koma jn for rättin ATb 1: 27 ( 1456?) . tha war nils . . . sakir lx mark for thet at han hade jngewal anundson tillakt ok forekastat at jngewal war bödil i kalmarna ib 127 ( 1460) . ib 323 ( 1470) . thässe gingo lagh mz habordh karlsson vm en häst, som hanom wardh tillaght, ath han skulle haffwa stalit JTb 44 ( 1464) . STb 4: 137 ( 1506) . om hon haffwir adhrom tillakt mz ffallskheth nakra last SvKyrkobr 359 . - tillägga, rikta (beskyllning) mot, beskylla. han schulde haffwa saght oc tillaghat oc skyldadh husfrw birgitte . . . ath hon schulde forgiffwidh haffwa lassa swensson SD NS 3: 256 ( 1417) . " thenne breffsuisare thoord ebbason är . . . vtan sculd om the skylningh jak honom tillaghde ib 445 (1419). skylte . . . biscop magnus polsoboa ath the haffde hanom tillakt j hans fräwaru thet han hafde tränkt them fraa noghra jordh " Svartb 416 ( 1445) .","9) tillägga, tilldela, giva. - tillägga, upplåta. thij forbywdom vij varom äptherkommandom . . . at the jngaledis forscripna tomp[t] . . . til sigh häffdha ellir tilägna vthen eller (ɔ hälder) them mädh hwsom jordh. och allom aaffvärkom fornämpda klostre oplatha, tillägia och j ghen mädh takkom an[t] vardha gensthan äpther van dödh Nio handl rör Vkl 230 ( 1429) . hon (ɔ ängen) är til lagdh landbomen i mölnom VKJ 270 ( 1447) . 10) tillfoga. the som diäffwllen forsma oc offeruinner mz allo thy som han them tillägger (sugerit) Mecht 140 . 11) pålägga. swa ok ath foghathana . . . os ok warom wardhnadh engin skath äller orätha thunga tilläghe mothe laghum Reuterdahl Kyrkohist III 2: 529 (b. av 1400-t.). alla olagha aalägningar, som omilla fogadha them met böön eller trang tillagdh haffdo Svartb 353 ( 1436) . 12) intr. segla (in) till, lägga till (med fartyg). med prep. til. fik han see en stad aff tässalie landscap tiill hwlkom han tillagde mz helbredo Troj 42 . Jfr läggia til."],"e":["-lägia . ","ltillägga GU C 20 (hand 2) s. 16. tilläghgha ib s. l50. part. pret. n. -lakt ATb 1: l227 (1456). supin. -lakt Svartb 416 ( 1445) ; ATb 1: 127 ( 1460) ; SvKyrkobr 359 . ","-laghat SD NS 3: 256 (1417)),"]},{"a":"tilläggilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) ökning, tillökning. tillägg (till muntlig el. skriftlig framställning). oc kan ey tässen antiphona wäl wttydhas wtan mykyn tilläggilse JMÖ 99 . 4) beskyllning. tog ladhe wi honom fore, ath han sig for sama tilläggilse mz xii män wäria skulle JTb 111 ( 1525) ."],"e":[]},{"a":"tilläggilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) ökning, tillökning. " är ok äwärdhelik rätuisa j honom j hulke ey är til läggilse (addidito) ok ey minzskilse " Bir 1: 396 . ","2) användande. hwars ens siäl war byrirska aldra gärninga vm wilans tilläggilse (adhibitonem) Bir 4: (Dikt) 273. ","3) = tillagha. liii godz i hösnätrum . . . medh all theras tiilsägele ok tiiligningh (pertinenciis et annexis) SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482). the fornemde godz . . . medh all theras tiilsägilse ib. " atl wart kirkio gooz . . . mäth alla tillaghilze ib " NS 1: 314 ( 1404) ."],"e":["tiilägilse . ","tililägelse . ","tillagillzse )"]},{"a":"tilläghi","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr tillagh."],"e":[]},{"a":"tilläghi","b":"nn","c":"","d":["= tillagha 1. jngehger . . . oplodh . . . swen beltare sin gardh lyggendis pa closter gadhen medh alle thil läghä ATb 1: 25 ( 1454) . " mit godz i saffw sokn, som är 4 stenger kringom allen marioki by, med alle tillägen " FMU 4: 137 (1458, avskr.) ."],"e":["tillägen FMU 4: 137 (1458, avskr.) . tillagne (för tilläghen?) Svartb (Skokl) 518 ( 1474) . ","tillägna FMU 5: 243 ( 1489) ), "]},{"a":"tilläghliker","b":"av","c":"adj.","d":["läglig, lämplig, passande. om tidpunkt. ty är ey nw tillägligit ath jac kan höra edor ord Troj 93 ."],"e":["tillägligit ) , "]},{"a":"tillägning","b":"nn","c":"","d":["1) medverkan. " aflas . . . vtan manz tillägning (cooperatione) " Bir 4: (Dikt ) 220. ","2) beskyllning. " for tesse sak oc oärliga tiilegning " BSH 5: 625 ( 1520) ."],"e":["tiillegning )"]},{"a":"tillägning","b":"nn","c":"","d":["tillägg. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 202. jtem nicolaus j bok papir til legning (ɔ ss tillägg till tidigare inköpt papper) j öre Skotteb 420 (146768)."],"e":["-legning )"]},{"a":"tilläkia","b":"vb","c":"v.","d":["igenläka. " ware hans sar hell och til läkt " Va 27 ."],"e":[]},{"a":"tillämpa","b":"nn","c":"","d":["försiktighetsmått; medel, sätt. " är befrychtendes fast at theres ondzske . . . far framgangh vthen ther om tideligen achtes met alla vpsat tillemper och rad " FH 7: 91 (1511, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"tilläsa","b":"vb","c":"v.","d":[" (med lås) tillsluta, tillbomma. stadhen jericho war tillästher (clausa) MB 2: 14 . tornssens dör äller porther war starkliga til läst ib 102 . ib 77 ."],"e":[]},{"a":"tilläsa","b":"vb","c":"v.","d":[" (med lås) tillsluta, tillbomma, låsa . . . kirkiona wpläsa oc tilläsa naar tiid är ÅK 57 ."],"e":[]},{"a":"tilläte","b":"nn","c":"","d":["tillåtele. " äpter gudz signadh tilläte " Bir 4: 155 . " äpte þino til läte " ib (Avt) 177 . Jfr tillat."],"e":[]},{"a":"tillöna","b":"vb","c":"v.","d":["gifva i aflöning. skal fogitten . . . huar dag them tijl llöne en öre eller twa örtoggher oc en maltijdh maath BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ,"],"e":["tijl löne )"]},{"a":"tillöpa","b":"","c":"","d":[" STb 2: 288 (1488) , 3: 385 (1498)), 1) löpa till. accuursare vpta tillöpa GU C 20 s. 5 . " accurrere til löpa " ib s. 161 . 2) påkomma, förefalla. aff clostersins stadga, oc til löpandis ärandom (negotiis occurrentibus) Bir 4: 62 . 3) tillfalla. . . . ok the twa bröderne til löp cx (110) marck j hwsit STb 2: 288 ( 1488) . bekende thöm . . . vpborit haffua iiijcliɉ mark och iiij peninga, som til löp j arff epter theris halff syster ib 3: 385 ( 1498) . - Jfr löpa til."],"e":["-löp"]},{"a":"tilmaka","b":"vb","c":"v.","d":["tillmaka, för malmbrytning i grufva anordna och bränna vedstaplar. ingen skal haffua gruffuona for then annan, när then tijdh är, han tijl maka skal BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . Jfr maka til."],"e":["tijl- )"]},{"a":"tilmakning","b":"nn","c":"","d":["tillmakning. " en örtog tijl makning (för for tijl makning) skal huar grwffue dreng haffua " BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ; jfr Gust. I:s Reg. 7: 139 (1530)."],"e":["tijl- )"]},{"a":"tilmana","b":"vb","c":"v.","d":["uppmana, anmana. " thär til bidhiom wi idher ödmiuklica oc kärlica oc laghlica til manom en tiidh annan tiidh oc tridhia tiidh oc medh laghlike maning " SVklE 165 . Bisk Nils´´ vis-st 195. i tässe ympno oppwäkkes oc til manas at loffua gudh för liomffrunna ära JMÖ 133 ."],"e":[]},{"a":"tilmana","b":"vb","c":"v.","d":["tillkalla, anmana. " gange . . . then i wardh ther näst til manadhir är aff synamannom " TB 74 ."],"e":[]},{"a":"tilmata","b":"vb","c":"v.","d":["måtta, avpassa. moderor aris ari til lmaatha och styra GU C 20 (hand 2) s. 149."],"e":["-maatha )"]},{"a":"tilmura","b":"vb","c":"v.","d":["mura till, mura igen. per skyttes wyndöga eller kellera fönster är sidan til mwrat medh oretta SJ 2: 180 ( 1490) ."],"e":[]},{"a":"tilmäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilmäle","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha tilmäle."],"e":[]},{"a":"tilmärkia","b":"vb","c":"v.","d":["förena med, förknippa med? gärna ewangelii täxthin, bliffwandhis orörlighom, gudz ordh magho tileghnas ällir tilmärkias (assignari) omskipte[li]gho allegorie, the wttydhninginne j scrifftinne SpV 303 ."],"e":[]},{"a":"tilmäta","b":"vb","c":"v.","d":["tillmäta, medelst mätning tilldela (ngn en tomt el. dyl.). han gard, som hinrik köpt haffuer, är hanom til myetin xv alne och iii!UDDA_TECKEN? quarter, bredden x ane och iij quarter STb 3: 315 (1496). huilken gardh hanom til mytein är medh stadzsins besworne sylsätiara ib. Jfr mäta til."],"e":["-methen SJ 2: 308 (1496) . -myetin STb 3: 315 ( 1496) . ib. ","-myethen SJ 2: 308 ( 1496) ),"]},{"a":"tilnalkilse","b":"nn","c":"","d":["närmande. the (änglarne) gladdos vtalika aff sötma ok klaarhet hulka the hafdho i gudz syn tilnakilsom (appropinquatione; åsynen af Gud och närmandet till honom) Bir 4: (Dikt) 224."],"e":[]},{"a":"tilnäghla","b":"vb","c":"v.","d":["fastnagla. Jfr Sdw 2: 1315."],"e":[]},{"a":"tilnämna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utnämna, förordna, utse. " oppa hulkit först til nämpdes epter lagen ägandis syn Uppl Lagmansdomb 16 (1490). elligis wardher hans (ɔ: rotemästarens) folch förra tilneempt, en hollen ära omkringgonghin " Arnell Brask Biᴵ 18. 2) nä mna, uppgiva. tiwfnadhin fans appo the samma mark, som for:de jös jwte tilnämpde JTb 30 ( 1460) ."],"e":["-nämpde . ","-neempt ) , "]},{"a":"tilnämna","b":"","c":"","d":[],"e":["tel- . ","tilnämpna L. "]},{"a":"tilnödha","b":"vb","c":"v.","d":["nödga, tvinga, drifva. " williä . . . til nöde oss at tagä ok anname konung cristiern igen " HSH 7: 11 ( 1467) . tilnöddir (compulsus) af thöm hälgha anda KL 405 . MB 2: 399 ."],"e":[]},{"a":"tilpanta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tilpanta sik , taga i pant. ein gardh . . . som min hustrues fadher . . sik tilpantet hade aff . . . herre laffrens NMU 1: 140 ( 1477) ."]},{"a":"tilplikta","b":"vb","c":"v.","d":["förpligta, förbinda. mine ödmiwkgä, tilplictandis (som är en pligt för el. åligger mig, skyldiga? tro thiänestä edert herredömö altid forsänth met gwdh FM 546 ( 1512) . "],"e":["tilplikta sik , förpligta sig, förbinda sig. tilplikthar iak mek ällar myna arfwa foresagdho klostre swa goth godz . . . . at viderläggia SD NS 2: 213 ( 1409) . " haffue wij . . . oss tilplictet . . . arliga ok ewige vtgiffue x artiger peninga " SO 33 . SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). Jfr plikta sik til."]},{"a":"tilplikta . part. pret. tilpliktadher hemfallen åt ngt. med dat. syndenna mörke j huilko mankönet bwndhit war oc tilpliktat äwärdhelikom dödh jmö 20 .","b":"","c":"","d":[],"e":["tilplikta sik , förplika sig, förbinda sig. var och . . . erik . . in for var sitiande rät och tilpliktade sik til ath swara heltene for al gäl som her hinze burde vthgifua ATb 1: 215 ( 1465) . GPM 2: 78 ( 1515) . Jfr plikta sik til."]},{"a":"tilpliktilse","b":"nn","c":"","d":[" ? förpligtelse, förbindelse. til . . . hwlskap (för -skaps) til plictilse (obediencie debitum) SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"tilpliktliker","b":"","c":"","d":[" , ajd. = tilpliktogher 1. myna ydhmichelige tilplichtelige tro tienisth ydmychelige med war herre GPM 2: 171 ( 1504) ."],"e":["-plichtelig )"]},{"a":"tilpliktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) som är en plikt, skyldig, tillbörlig. wor ödmygeligh wnderdanige tilplictoge trotienist eders nades högmectoghet altidt tilforen sendt med wor herre STb 5: 347 (1521, Kop). ib 352 (1521, Kop) . 2) pliktog, skyldig (att göra ngt). vy critiern . .. wither kennomps . . . oss wara hans (ɔ Guds) tianare och vndersata och til plicthogan honum thiäna o han j wärdhning at halda Svartb 464 ( 1457) ."],"e":["-pligtug )"]},{"a":"tilpliktogher","b":"av","c":"adj.","d":["som är en pligt, skyldig, tillbörlig. min ömkelik tilplictoghe tro tiänisth för senth medh vaar herre BSH 5: 180 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"tilpynta","b":"vb","c":"v.","d":["göra i ordning. awaskärs kirkia är eth fast nesth, nar hon til pyntades, ther hawa sith tilhall BSH 5: 137 ( 1507) . Jfr pynta til."],"e":[]},{"a":"tilpynta","b":"vb","c":"v.","d":["tillreda, iordningställa. Jfr Sdw 2: 1315. awaskärs kirkia är eth fast nesth, nar hon til pyntades BSH 5: 137 (1507, H. Gadh) ."],"e":[]},{"a":"tilqväma","b":"vb","c":"v.","d":["förena med, anpassa efter. med dat. the som . .. alla sina jndhra krapta tilföghia ällir tilqwämma (coaptant) himilslika wisdomsins . . . sinnom SpV 248 ."],"e":["-qwämma )"]},{"a":"tilqvämd","b":"nn","c":"","d":["ankomst, tillkommelse. " astunandis sins kärasta wens tilqwämdh " Mecht 293 . " wars härra ihesu christi första tilqwämd, som war at han skulde koma til iordhrikis ok mandom taka " SvKyrkobr 323 . " alth thät j gambla lagomen scriffwadh war, är ey annadh än fförtecknadh, hwadh j nyia lagomen skulle händha j christi til qwemdh JMPs 463. ""],"e":["-qwemdh )"]},{"a":"tilqvämd","b":"nn","c":"","d":["ankomst, tillkommelse. thäntidh hänne kungiiordhis thera tilquämd KL 75 . sonsins nalkan ok tilquämd vardhir modhorinne mykyn hwila Bo 22 . " skalt thu wara ödmiuk oc blygh j thins brudh gomma til quämd " Bir 1: 59 . " huru afgudhin . . . nidhirfiöllo mang j hans tilquämd j mansins hiärta " ib 1: 333 . KL 110, 410 . Bo 209, 221, 239 . Bir 1: 318, 2: 95 . MB 2: 99, 149, 228, 235, 259, 272, 303, 316, 322 . Su 115 . " uj läsom j the helgha script fyra christi tilquämdhir til mankönit förste var tha han tok mandom aff iomfru marie lifwe " MP 1: 11 . " annor christi tilquämd är j ware siäl " ib 12 . " tridhia christi tilquämdh är j huars manz dödh " ib. " fiärdhe christi tilquämd vardhir a domadagh " ib 13 . " idhre forfädhär hwilkie som drapo them som foresagdho retuisa guz sons til quämd " KL 143 . " biþa wars herra ihesu christi tilqwämd " ib 182 . " bidhandis hälaght hop oc stora gudz oc vars frälsara ihesu christi äro tilquämd " Gr 316 . KL 207 . MP 1: 7, 15, 132 . antichristi tilquämd KL 415 . MB 2: 407 . " aff dödzxsins tilkuämd " Bir 2: 224 . i daghsens tilquämd ok upbyran Ber 247 . - (?) al thing skulum wi thola i thässe wärld mz like tilqwänd (eventu) thiz är som the koma Ber 120 (jfr 300). - Jfr tilkömd. "],"e":["-qwänd Ber 120 (jfr 300). -ir), ","tilqvämda dagher , "]},{"a":"tilradh","b":"nn","c":"","d":["åtgärd. " äpter swadana tilraadh, som for:de hans . . . sich forethagit hadhe " STb 4: 169 ( 1507) ."],"e":["-raadh )"]},{"a":"tilradha","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillråda, tillstyrka; tillskynda, mana. hortor aris tilskynda ok tilskyndas til raadha ok til raadas GU C 20 s. 339 . " mänskionne matte tilradhas, swa at hon matte synlikhet (et homini creatoris amor ex intuitu creature posset persuaderi) " SpV 175 . thil huilken besegling her sten sture, her arffuit trolle . . . oss appenbarliga til raadde wor kera nadege herre at giffue och besegle STb 3: 343 ( 1498) .","2) skaffa fram, göra i iordning. haffwes thetta til raadith oc redho try hwndrada lästher pwlwer . . . eth twsand byssor (o.s.v.) PMskr 165."],"e":[]},{"a":"tilradha","b":"vb","c":"v.","d":["tillråda, tillstyrka. " ey hafwom vj thzta lifuerne vptagit ider tilradhande ok ey nidherleggiom ider afradhande " Lg 3: 526 . Jfr radha til."],"e":[]},{"a":"tilredha","b":"vb","c":"v.","d":["göra i ordning, tillreda, bereda. menio . . . planka oc tilreedha GU C 20 (hand 2) s. 133. Mecht 157 . " än j som crisna thro haffuin takith medh oss, ärin som en tilrädhir akir, ok akirberningh " MP 5: 134 . sidhan tilredis then akren PMskr 202. - bereda, förädla. litha tilreddan kopa j gwl lith PMSkr 381 . ib 493 . tilredha lambskin oc killinga ib 542 . "],"e":["-reedha . ","-rädhir MP 5: 134 . ack. m. -reddan PMSkr 381 . (?) imperat. terede STb 2: 568 (1491)),","tilredha sik , göra sig i ordning, bereda sig. (?) hans, terede tich (möjl. för ter(e) tik; jfr tera) och stel tik wel som jach seer ath thu tik steller oc hauer STb 2: 568 (1491). Jfr redha sik til. - Jfr redha til."]},{"a":"tilredhe","b":"nn","c":"","d":["llösöre, lösbo? alt thet äpter min dödh ther i gardhenom kan vara oc finnas af minom tilrädhom oc äruodhe Sd NS 3: 252 (1417). manga köstelige ting som min hwstru modher oc her eric twreson erffde ellerss effther theres modher aff her abramss til redhe Arfstv 56 (b. av 1470-t.). somblige herrer . . . braska och skrambla med stortt stått, perlor och gull, hwilkitt the haffwe tagitt aff almogens tilrädy PMSkr 691 (senare avskr.)."],"e":["-rädhe )"]},{"a":"tilredhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. tillredelse, beredelse. thär är tilredilsen ällir foredilsen (præparatio), at wnfaa sannindhena SpV 387 . lupini . . . torffwa ey stora tilredilse hwar the skwla saas PMskr 201. jngen jordh är swa god ath faar hon ey the rökth oc tilredilse som henne böör tha gör hon ey frwkth ib 312 ."],"e":[]},{"a":"tilredhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? tillredelse, beredelse. preparacio, tilredilse LfK 127 . " enna handa till redhilse oc vpbyrilse til äro krono " MP 2: 103 ."],"e":[]},{"a":"tilredhning","b":"nn","c":"","d":["förberedelse. " hwru christi pina är eth ämne oc til redhnigh (prÄambula) til guddomsins kwndhskap " Su 8 . ib 23 ."],"e":["-nigh Su 8, 23), "]},{"a":"tilredhning","b":"nn","c":"","d":["förberedelse, tillrustning. hälghe män magho oc manas wm the ärlighasta liwsligasta frä[l]slighasta tilredhningh (præparatione) hwilka gudh them tilredher aff äwärdeliko at the wari thär han siälffwr är ey gäste älla främmande wtan som ärffwinga mz hans enda son Mecht 157 ."],"e":[]},{"a":"tilreþa","b":"vb","c":"v.","d":["göra i ordning, tillreda, bereda. tilredhin gudi idhar hierta MP 1: 8 . " hans domstool scal tilredhas (præparabitur) j miscundh " ib 37 . the skulo gilleshuss tilreda SGG 130 . Bir 2: 63 . thin likame skal nidhir l-ggias här j rom til thes han kombir til then stadh som honom är tilreddir VKR XXI . " halda the til rädha (præparata) stadhana " Bir 1: 258 . " tha alt var tilreedt ij huseno " Bo 170 . " tilredhande thz som tharfwadhis " ib 144 . " thu gaft thinom winom thilreth brödh af himlom " MP 1: 183 . MB 2: 309 . " af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet " Bir 1: 51 . " her . . . empnes ok till redes byssor, arborst ok andre gode wärgie " BSH 5: 456 ( 1511) . - rusta, utrusta. þa þe vildo disputera väl tel rede Bu 50 . " at gudh siälwer skulle han wtgiwa til frestning, oc tho swa starklika tilredan, at änkte matte honum skadha, vtan han wille " MB 1: 138 . jak vil sua tilredha han at aff honum skal sighias han lifdhe suasom man oc do som kämpe Bir 2: 103 . tha loth konungin skip til redha RK 1: 4190 . - bereda, göra (ngn) skickad. hwilkin man hona (ɔ: olning) taker wäl tilreddir MB 1: 505 . "],"e":["till- . ","tel- )","tilredha sik , göra sig i ordning, bereda sig. til redh tik VKR XXI . " jak vil mik vm freadaghin swa til redha ath jak är redoboin j androm daghom ath tola hwat gudhi thäkkis at iak skal thola " ib III . han . . . bödh sinom cappelaner sik mz honom til redha at göra döpilse Lg 662 . - rusta sig. i stridh ok storm å haui, hua sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit KS 82 (202, 90) . " tilredh thik til starkare stridhe " Su 438 . - bereda sig, göra sig skickad. at huar en skulde trolika bätra sik ok tilredha sik at han matte värdhelika helgha sins gudz födzlo högtidh MP 1: 4 . ib 7 . " haua tilreet sik siäulan til större löna oc krono " Bir 2: 88 . - Jfr redha til."]},{"a":"tilridha","b":"vb","c":"v.","d":["rida fram, rida till anfall, till häst störta fram. drengeliga war till ridit Di 145 ."],"e":["till- )"]},{"a":"tilropa","b":"vb","c":"v.","d":["åkalla. " vart thäs stadzsens nampn kallath til ropandis källa " MB 2: 119 . Jfr ropa sik til."],"e":[]},{"a":"tilropa","b":"vb","c":"v.","d":["2) tillkalla. " om än the willo wäria ion ingemarson ok the han tilropade oppa then tiid ioan slos medh herra erikx tiänarom " ATb 1: 181 ( 1463) . ib 182 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"tilrusa","b":"vb","c":"v.","d":["framrusa. " tilrusadhe til henne otaliga dieflä " LfK 223 . Jfr rusa til."],"e":[]},{"a":"tilrusning","b":"nn","c":"","d":["anlopp, angrepp. christi ffara gömara skulu ledha sin ffar til grönskandhe dygdana ffödho, oc beskärma them fför röffwara oc wlffwanna tilrwsni[n]gh JMPs 451."],"e":[]},{"a":"tilrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka an, rycka fram. Jfr Sdw 2: 1315."],"e":[]},{"a":"tilryma","b":"vb","c":"v.","d":["främja, befordra. " beder jak eders naade ödmygelige, at eders naade vele verdis tilromme myt beste, ok unne meg ighen ridvägh oc vendheret Vg Fornmt II 1: 11 (1521). Jfr rama ens bästa (rama 1). ""],"e":["-romme )"]},{"a":"tilrädhe","b":"nn","c":"","d":["tilltagsenhet, dristighet? thän som gör godhgerninga swa oskällica at andin oc siälinna krapte vanskas . . . han är . . . skylloghir for gudhi af allo thy godha som forsumas for hans tilrädha skuld Bo 139 ."],"e":[]},{"a":"tilräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["  L. ","1) räcka, sträcka sig. sua witt hans eghor landwasse. oc inwadhi til räkker FH 3: 11 ( 1382) . ","2) räcka till, hafva erforderlig längd. tha the (fötterna) ey til räkto äpther thera wilia Bir 4: 204 . - räcka till, vara tillräcklig, förslå. skal godhir vili ok kärlekir orsaka han, hwar manzlik snille vanskas ok ey til räkkir Bir 3: 409 . " tha päniggana ekke längher tilräkto " Lg 3: 713 . " will arsens tiid tilräckie för mig, will jag än nw gerne skynde mig vdoffuer till eder " FM 324 ( 1507) . " huariom skipa lag och rett epter thenna privlegia innehaldilse, oc huar the ey tyl reckie kwnne, tha epter sweriges riches lag " BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . - Jfr räkkia til."],"e":[]},{"a":"tilräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["2) räcka tll, vara tillräcklig, förslå. Jfr Sdw 2: 1315. til fullande huat ekke i for:de garden ekolswnd kan til räkkia SD NS 3: l190 (1416). betalae saa j gelden som hon tok j lösören än the saa til räkkia Arfstv 42 ( 1461) . ib 55 (b. av 1470-t.). STb 4: 55 ( 1505) . - räcka till för (ngt), vara tillräcklig för (ngt), förstå för (ngt). om sva kan henda, at nagher bolfaster borgare i stocholm kan zaker varda till nagra penninga zack och hans gotz kan then zack till lreckia, tha schal han ingha borgan fore sich säthia UrkShist 1: 27 ( 1494) ."],"e":["-reckia )"]},{"a":"tilräkna","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillräkna, tillskriva. " hwat sak then samj boo mik j the sama stundene mik tiilrekna kunde " Svartb 191 ( 1386) . räthe honum skadha igeen, ther han kan honom meth räth och skäll til räkna, ath hans godz ödhe är SD NS 3: 151 ( 1416) .","2) tillräkna, räkna till godo. alt thet afradh oc afradzpäninger oc atirstadher, som herra olaff . . . mik til räknadhe i capituli ok flere dandemanna närwaru SD NS 3: 538 ( 1420) . clemith benctsson schal haffue stadzsens tygelhusz om aarit for c march ok tet andra alt quith, som han staden til rechnade STock Skb 288 (1489? Skip). - Jfr räkna til."],"e":["tillrekna )"]},{"a":"tilräkna","b":"vb","c":"v.","d":["tillräkna, tillskrifva. " thz han giordhe mz gudhomsins valde oc makt. thz tilräknadhe (attribuebat) han hänna tro " Bo 73 . " skal han ther af äkke höghfärdhas älla sik til räkna thz ib. " ib 89 . " hon skal til scriwa ok til räkna gudhi alt thz got han hawir " Bir 1: 296 . Lg 3: 568 . Jfr räkna til."],"e":[]},{"a":"tilröra","b":"vb","c":"v.","d":["1) ammouere til röra tilföygha GU C 20 (hand 2) s. 158. 2) röra, angå. doch haffver jach latigh them ther med betäme som thet tilrörer HSH 16: 78 (1527, Brask) ."],"e":[]},{"a":"tilsamnadher","b":"","c":"","d":["samlad, församlad. thå the her tilfforend tilsampnade hade warit STb 4: 262 (1512)."],"e":[]},{"a":"tilsanka","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tilsanka sik , samla till sig, förena med sig. bidhiom alle, sigher prestin enkte tröstandis a sik siälffwan oc thy tilsankar sik alla j kyrkia, thz äru alle the j mässonne äru Su 310 ."]},{"a":"tilsea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se till, gifva akt på, sörja för. skulle the . . . til see at the tage then som beskedeligen är SGGK 103 . " hulke til saagho, at hwar skulle thz faa som honom aat lyste " MB 2: 179 .","2) se till, gifva akt på, vaka öfver. tik swa aktandhe . . . oc kärleka tilseandhe, som iak . . . tik ensamnan wille älska oc skötha Su 90 . - uppmärksamt följa, vara vid (ngns) sida, bistå. med dat. at wi . . . skulum . . bo jonssynj . . . hiälpelika wara i styrkilse . . . kunungsens ok kronunna rätz ok hanom tilseando (för -e) at . . . kunung albrict han widher swa makt late HSH 16: 5 ( 1369) . ","3) tillse, gifva akt på, undersöka. skulu granleka tilsee hwat them brister LfK 109 . - Jfr sea til."],"e":["-see )"]},{"a":"tilsea","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se till, hava tillsyn. loffwade . .. welia tilsee i myn franwara BSH 5: 216 ( 1507) . - se till, giva akt på, sörja för. oc wele wi . . . tilsee at the fyllest igen faa aff hwad the införa Rydberg Tr 3: l308 (1471). . . ath är storligha rädhendes vthan ther föress both oppa och alvärlighe tilsess i tidh ok tyma swa thet stilass GPM 2: 382 ( 1512) . - Jfr sea til."],"e":["-see . ","-sess GPM 2: 382 ( 1512) ), "]},{"a":"tilseare","b":"nn","c":"","d":["tillsyningsman, uppsyningsman. " tilsiere om renligheten kringom staden " StÄmb 232 ( 1541) . ib 234 ( 1542) . 236 (1543). tilsiere om orenlighett i hampnener och på gatoner kringom stadhenn ib 238 ( 1544) ."],"e":["-siere . ","-sijare )"]},{"a":"tilseu man","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilseu man","b":"nn","c":"","d":["tillsyningsman, övervakare. " thy wardh tha iac hans tyktarä oc tilseo man " Hel män 217 ."],"e":["-seo- )"]},{"a":"tilsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillsäga, underrätta, meddela. sades, tet her hans dobbins husman bliffue wijdh husit i thetta halffue aar, epter han ey lagelica her hans tilsade (om avflyttning?) STb 3: 120 (1493). - upplysa om, giva vid handen, utvisa. swa langht offwan qwernena, som thranaasa til siger VKJ 98 ( 1447) . ath hanis . . skal haffua sith droparwm friit ok quitt, swa longt som hans hus ok trebygning tilsigher STb 1: 322 (1481). hwset, som är j lengdene x (10) alna, pa breddenä efftir ty som bade grendenär tilsigia vppa badhe sidhor ib 2: l171 (1486). hwadh hesten beter är än the peninga til segie, thale framdelis til schipperen ib 3: 83 ( 1493) . tet stora gambla hörnhwsith medh tompten vestan husit vydh kirkiagarden jn til lvestra baackgathan, tomptena swa vyda som sama husit sielfft tilsigher fran vestra norra hörnith jn til forrörda backghata ib 176 ( 1494) . ib 203 ( 1494) , 411 (1498).","2) tillsäga, anmoda. - föreskriva, stadga. swasum ösgözslagh tyl syghiä SD 8: 206 ( 1362) .","3) utfästa, lova. som for:da ingerdhe birgersdotter breff ok insigle til säger NMU 1: 74 ( 1385) . kännis jak . . . mik hawa . . . gifuith mine älskelighe husfrw birghite clawusdotter . . . til morghongaua eth godz . . . allom tillaghum ltilsagdum oc enghum vndantaghnom SD NS 3: 337 ( 1418) . wij . . . göre alle witterligt . . at wij haffue endrekthelica tilssagt och sworedet . .. [her] cristiern . . hulskap STb 5: 312 (1520, Kop). - tillåta, medgiva; räcka. swa lenge som therres liiffs tiidh tilsigher STb 1: 335 (1482). wy cristoffer . . . gif fue . . . alle wore borghere i wor köpstadh vpsale frii for then gresbulde, som the oss aarlighe giffue schwle for theris grässgang, swaa lenge waar nadh till sigher Uppspriv 11 ( 1442) . " hustru anna maagh och skal swa länge som hennis liffstiidh tilsigher haffua . . . the öffre stuffwna " SJ 2: 54 ( 1479) .","5) påstå (ngt) om (ngn), beskylla (ngn) för (ngt). thässe sworo mz jönis hokonsson for käldhe (för bälde?), som honom war til sagt, ath han skulle hafwa warat hokone . . . x alna närdhesk JTb 11 ( 1458) . thet skall lhan migh aldrigh med retthä tilsigä HSH 19: 175 ( 1511) .","6) tilldöma. " sades mattis laurensson kelleren til . . . som hanom och tilforen til sagder är medh retta HLG 1: 132 (1490). "","7) jönis . . . ey kunne ney tilsägia (snarast att fatta som två ord) wtan tilstod oc bekände, at swa tilgangit war NMU 1: 147 ( 1488) . - Jfr sighia til."],"e":["till- . ","tyl syghiä SD 8: 206 (1362) . tilsigä. til säg(h)ia. til lsegie),"]},{"a":"tilsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillsäga, underrätta, meddela. stadzens kemmanerom till seia ok appenbara huar the fala ere SO 32 . ","2) tillsäga, anmoda, gifva tillsägelse el. anmodan om. huar aghir androm wardh tilsighia om midhian dagh TB 73 . hwem aldermannen ta til sigher at styrkia oc hielpa sinom gilbrodher SGGK 107 . " hwariom brodher tilsäya ok fforwara . . . ath the ey kniff heller swärdh mz sik bära " SEG 112 . ib 113 . " hwar ey will skiänkya tha skaffare eller gerdemen honom tillsega " SGG 133 . " huar ey komber til stempno när allermannen haffuer them tilsakth ib. nath ok dagh nar mik til sseijndis warder (när jag kommer att få tillsägelse?), waghe myth liiff ffor eder häredomes skiil " FM 211 ( 1504) . - föreskrifva, stadga. swa sum lagh tilsighiä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib 480 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347), NS 1: 216 ( 1403), 227 ( 1403). eptir thy som thessin thera reghla tilsighir VKR 10 . ","3) utfästa, lofva. " äfter þy som þäs samä mester reþars breff til sighiä " SD 6: 129 ( 1349) . " iak . . . hafuer vndt ok tilsagt . . . gunar- gylto mitt gooz ib " NS 1: 228 (1403, nyare afskr.). - försäkra? hota? han worder affsatter for hanss allerdom skuldh och onde wilgie, som men[i]ghethen honum till säger BSH 4: 295 ( 1501) . ","4) kräfva, fordra, erfordra. thet är . . . lastr ok odyghd, än man girnas ofmuykit äpte krasmäti ok dyran mat, höghra än hans ämpne elle hans stadhge tilsigr (requirat) KS 43 (111, 467) . " at vij hawein änga vmsorgh vm fadhir oc modhir oc vara frändir meer än vara reghlo lofwan tilsighir (postulet) " Bo 62 . " med fullum tyghum oc androm þem þyngom som reysän tilsigher " SD 5: 566 ( 1346) . " til var foghäte hawer gyort rät vm han. äfte þy som brutyn til sighiä " ib 639 ( 1347) . " at hwar man som egh hawer vissu äller pant af os . . . scal likt vpbära hwart aar. äfte þy som hans huwuþäld tilsigher " ib 562 ( 1346) . " scall han . . . taka wara thz bezsta han kan swa länge som hans wäkt tilsigher som honom bör " EG 68 . - Jfr sighia til."],"e":["tillsega . ","till säghia . till seia. tilsäya),"]},{"a":"tilsighilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. ltillsägelse, anmodan, föreskrift. ther aff vtgiffuit epter borgamesterana til segelsse SSkb 29 (1501-02)."],"e":["-segelsse )"]},{"a":"tilsighla","b":"vb","c":"v.","d":["segla till (en ort). utan her kan raadh til lfynnes met thet öregrund, for än vi af vyte, tha är hvar köpesven hedan af staden och tit tilsegladh Hist. Tidskr. 1: 398 (1508)."],"e":["-segla )"]},{"a":"tilskadha","b":"vb","c":"v.","d":["allidere til skada ok til wräko vt allidet paruulos ad petram GU C 20 s. l6."],"e":[]},{"a":"tilskaffare","b":"nn","c":"","d":["skaffare, förvaltare. redhoswenen ällar tilskaffaren (procuturator) LfK 36 ."],"e":[]},{"a":"tilskapa","b":"vb","c":"v.","d":["göra att (ngt) bli beskaffadt (på ett visst sätt), inrätta, ställa. vm suä är til skapat (d. v. s. om ställets beskaffenhet medgifver det) KS 85 (209, 93) ."],"e":[]},{"a":"tilskatta","b":"vb","c":"v.","d":["efter el. på grund af värdering tillerkänna (ngn ngt)? kom clement fynne . . . och lot vpp . . . hustru sigrit . . . ett stenus . . . först for xx mark oc hundrade oc nw i siist gaff hon clement xxx mark som dandemen honom i huset tilskattade SJ 350 ( 1468) ."],"e":[]},{"a":"tilskatta","b":"vb","c":"v.","d":["efter el. på grund av värdering tillerkänna (ngn ngt). jtem än ena kape är mik tilskattet Skotteb 497 (1468-67, Kämn). huilken deel . . . tesse epterscriffne borgare them tilskattade STb 1: 116 (1477). ib 362 ( 1482) . " sades fore retta, tet hans smet j eneköpingk anname the xviij öre presten haffuer offuer sin pant, som hanom tilschattat är " ib 3: 92 ( 1493) . ib 127 ( 1493) , 374, 405 (1498). SJ 2: 253 ( 1494) . " j hans hws waar henne jntet tilschatta vtan for:ne stalla bygning STb 3: 475 (1500). " ib 4: 143, 144 (1507)."],"e":[]},{"a":"tilskikka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ordna, anordna. " molior . . . iri haardelika wedher vaka onth tänka tilskicha " GU C 20 (hand 2) s. 151. - part. pret. inrättad, beskaffad. mith hiärta thz är ey nw saa tilskykkad at jac forma thig annarledes swara thenna resa Troj 170 . 2) förordna, anvisa. assignare til ägna til skikkia oc fförleggia GU C 20 s. 578 . - förordna, utse. thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh SD NS 3: 343 ( 1418) . " item at then, som slottet innehafver, ok radhet i stokholm endrachtelicha väli ok tilskikke byfoghota, som rätten skal sittia meth radheno " UrkShist 1: 5 ( 1436) . SJ 2: 28 ( 1477) . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. STb 3: 309 (1496).","4) förordna, föreskriva, bestämma, stadga. huilka for:da tyonde gärdh gud sik sielffuom besynnerliga tilskikkat oc tilegnat haffuer Svartb 69 (1345+). 5) befalla, ålägga? ath inghen forsyme sit haal . . . eller nogon then deel, han wardher tilskiddadher (för tilskikkadher?) aff sin höffuidzman ARnell Brask Biᴵ 19."],"e":["tilskicha . ","tilskykka . ltil skikkia. tilschicka)"]},{"a":"tilskikka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ordna, anordna. " huru theres sangher ok alla handa lekara anbudh tilskikkados " LfK 247 . ","2) förordna, anvisa. " at hwar en thera . . . haffwer en syndherliken ängil, sikt tilskikkadhan aff gudhi til wärn oc gömo " LfK 132 . - förordna, utse. i . . . twa beskedhna dandemanna aff hwart heradh tilskcikadhe aff menikhetinne j . . . närekess laghsagho närwaro BSH 3: 131 ( 1460) . " huilke som äre tilskickadhe at fara til calmarna . . . til thet möte medh . . . konung hanes danmarkx oc noriges rad ib 4: 105 ( 1484). vele vij . . . een tilskicka aff radet, ther anama och opbära skole all vpsale domkirkyos ränta " ib 295 ( 1501) . the . . . telskickadhe och telnemde iiij (4) men aff wesbo och iiij aff ösbo, som skulle wara wedh sönnerbo tingh ib 5: 152 ( 1507) . ib 362 (1509). naar skomakara swena skulu halda theras drykke stempno . . ther skulu ouer wara twa mestermän aff embeteno til skikkadhe SO 30 . ib 72 . then som tilskyckader vordert til yyssfoghith ib 188 . förordna, kommendera. iouse . . . lath til skikka kloka män . . . hwilke them inlykta män göma oc förwara skullo MB 2: 29 . ib 238 . ","3) skicka, sända? at bo jonsson hafthe fira til skicket vppa thingit, som . . . eskild eskilsson sculdo haua fört in i tornit vpa stocholm SD NS 2: 197 ( 1409) . ","4) förordna, föreskrifva, bestämma, stadga. pa hwario odhensdag. som her epter capituli retter dagh tilskickader är FH 1: 58 ( 1486), gammal afskr.). - förordna, föreskrifva, utfärda. haffua vij . . . giffuit ock till schyckat . . . dragara embeteno ena schraa ok laag booch SO 191 . - Jfr skikka til."],"e":["telskicka . ","tilskycka . till schycka),"]},{"a":"tilskikkan","b":"nn","c":"","d":["anordning, föreskrift. sidhan klaghade hon sik for härranom at hon haffde ey swa wördhelika hans gudhelika til skikkan, oc ey mz swa store trolighet sik ti honom haldit, som brudh höffdis at halda til sin enda oc ena brudgumma Mecht 203 ."],"e":[]},{"a":"tilskikkilse","b":"nn","c":"","d":["och f. föreskrift; förordnande, bemyndigande. canon . .. regula godh sidwänia ok til skikkilse GU C 20 s. 72 . epter then befalningh macth och tiilskickelse iach . . . epter meninge svergis jnbyggeris samtycke till koma och beföget är HSH 24: 36 (15123)."],"e":["tillskickelse )"]},{"a":"tilskikning","b":"nn","c":"","d":["anordning, skickelse. jac (ɔ Medea) är ath enast j bland dödeligom människiom som forma beswika oc fortaga martis affguda stora krafft, och möthe hans mäktoghetz tiilskyckning twärt j moth mz myna konsters makt Troj 14 ."],"e":["-skyckning )"]},{"a":"tilskilia","b":"vb","c":"v.","d":["1) bestämma, förordna, tillsätta. han blifwe konung i siälfwe til skilin Al 10238 . ","2) erkänna. " the . . . affhende sik thet förnemda gothz . . . ok tilwendo thet iapp . . . met husom . . . quärnom ok quärnastadom, allo tilskildo ok ängo wndan takno " FH 2: 54 (1421, nyare afskr.). nar for:da henrik . . . met allom til laghom . . . engo vndhan taghno. vtan alla til skyldho ib 69 ( 1429) . ib 76 ( 1431). at wi . . . kännumps . . . haua vnt oc oplatidh . . bäggias wara gotz i kulla . . . meth . . . allum tillaghum i wato oc thorro, vtan allo tilskildo (för ängo undantakno, vtan allo tilskildo), som the gotze aff allir tillighat hauir . . . herra hinzo SD NS 1: 606 ( 1406) ."],"e":["-skylia )"]},{"a":"tilskipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) anvisa plats åt, placera, sätta. diäffwllen nw aff iomffrunne swikin tilskipas oc antwardhas mörko fangha hwseno (Leuiathan supplantatus tetro carceri mancipatur) JMÖ 126 .","2) ordna, anordna, inrätta. . . . vthen ändis swa dana (samtal) j portenom oc androm stadhom som til skepadhe äru aff reglonne oc formannomen Bisk Nils´vis-st 198. 3) förordna, anvisa. - tillsätta, förordna, utse. efftir thät alzwaldoger gwdh oss vtwalt hawir oc tilskipat i the helga reglo . . . ath waräfrws oc sancte birgitte closters i watzstenom forswarare Priv o skyddsbr 185 ( 1442) . ther om wilia wi tilskäpa noghra godhe meen aff ware radh som ther skula öffueruega millan cronone oc ider Svartb (Skokl) 441 ( 1450) . " äpter thät at wj aff gudhi oc pauanom särdelis til skipadhe ärom thäs fornempda clostersins visitator oc judex Bisk Nils´vis-st 193. swasom thenne gudz helghe apostoli waro tha . . . vt sändhe, swa är ok nw j thera liknilse allir klärkdomyn, preste ok munka til skypade aff gudhj ok the helgho kyrkio, ath lära ok kenna . . . " MP 5: 134 . ib 135 . SkrtUppb 263 . ihesu . . . huilken tilskepar oc aff säther konungana (qui reges constituit et destitutit) JMÖ 72 . 6) förordna, föreskriva, stadga. jordhen kenner honom j thy at hon arliga j tilskipadhom thymom aff sik framledher alla lhandha frukter SvKyrkobr (Lucid B) 127 . 7) tillägga, tilldela, överlämna. addicere tilskepo sända tileegna tilscriffua ok trängia vnde addictus a um tilskepodher ok til bundhin eller til trängder GU C 20 s. 183 . - Jfr skipa til."],"e":["tilskyupa . ","tilskepa . ","tilskepo GU C 20 s. 183 ; -skepodher ib. tilskäpa Svartb (Skokl) 441 ( 1450) ),"]},{"a":"tilskipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) anvisa plats åt, placera, sätta. hwar hon tha tiltaks oc tilskiptas ther scal lhon widhirblifua til sin dödh VKR 45 . ","2) ordna, anordna, inrätta. tha han hafdhe sina saki swa til skipat, som the hälgho kirkio väl ltil hördhe Bil 849 . " j noghrom quämelichom rwmom oc stadhum widh systranna inlykke tilskipadhum " VKR 24 . ","3) förordna, anvisa. bedhes han nakon then som honom kwnne lära grwndhen i the hälge cristne too, honom tilskepadhes godha gudelike män Lg 3: 440 . - tillsätta, förordna, utse. ther waro twe gamble preste til skipadhe som all käromaal skuldo thz arit döma ST 436 . ","4) skicka, sända, utsända. hafdhe abboen för til skipat twa munka hwilke barnit oskatt vptoko KL 252 . ","5) gifva i uppdrag, anbefalla. honom hafdhe pawin til skipat oc antwardhat at predika mote kättarum ST 75 . ","6) förordna, föreskrifva, stadga. alla skirslor oc wigxler, som israels sönir hafdho i them gamblo laghumen, the waro tilskipadha oc budhna aff gudz weyna MB 1: 503 . ","7) tillägga, tilldela, öfverlemna. alla hans öghor skulu tilskipas (indragas till) varom fatbwr Gr 281 ."],"e":["-skepa )"]},{"a":"tilskipta","b":"vb","c":"v.","d":["genom byte tillägga el. öfverlåta. han hafuer mich til skipt siw örtugha land iordh i tandalom och fiorton pänninx land i tandasteen . . . och iach hafuer fornempda sigrifue ater til skipt atta örtugha land och sex pännigx land iordh liggiande i häklinga akrom SD NS 2: 221 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"tilskipta","b":"vb","c":"v.","d":["genom byte el. skifte tillägga el. överlåta. nielz persson . . . war till skyfft och tilbyth thet nedre östra stenhwsit SJ 2: 204 ( 1492) . STb 3: 381 (1498). "],"e":["-skyffta )","*tilskipta sik , genom byte erhålla. then gardh her bengt köpt och sich tilskyfft hade aff frandz scriffuere STb 3: 421 ( 1499) . Jfr: fförst och fremsth thilskyffte och til böttes hustrv elzebe thet hwsit ib 4: 96 ( 1505) ."]},{"a":"tilskiutilse","b":"nn","c":"","d":["ingifvelse. " thz gör diäfwllin mz sinom fulom til skiwtilsom " JP 31 ."],"e":[]},{"a":"tilskrifning","b":"nn","c":"","d":["skrivelse (till ngn). magho oc the radhin . . . finnas framdelis j eno breffue oc tilscriffning SkrtUppb 159 . ib 163 ."],"e":[]},{"a":"tilskrifning","b":"nn","c":"","d":["skrifvelse (till ngn). hwelka theras tilscriffning vnderwiselse ok bön wij haffuum . . . grannelegha owerwäghit FH 2: 130 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"tilskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillskriva, skriva till, skriftligen meddela. jtem vm falka, som j mik til screfwin, sua wet thet gudh jak aldrigh fik falk älla foghl FMU 1: 350 ( 1374) . " jtem som iak fornimmer i idher scriuilsse ath idher är tiil scriffuidh (härefter sannolikte ett af överhoppat) gödsthaff ok nogre med honom ath iak hauer ecke acthet thet fridz breff i gaffue gödsthaff " GPM 2: 144 ( 1500?) . ath jak edert herredöme en tijdh för tilscreff om niels bremss BSH 5: 304 ( 1508) . - skriva (brev) till. thet ludde och the gode herris borgamestara och radz breff j lubecke, som the hade wor keresta nadege herres (för herre?) tilscrifft STb 3: 454 ( 1499) .","5) tillskriva, tillräkna, tilldela förtjänsten för. wttyddho the thenna psalmen venite som sakt är, tilskriffwandes honom moysi, at hanskulle haffua diktat honom JMÖ 20 . 6) tillskriva, tillägga, tillerkänna. hon (ɔ wärldzligha wälbyrdoghetin) är hällir kötlika födh, än hon tilscriffwas (adscibitur) kan andelika annan tidh wara födh SpV 426 . wi tilskriffwom, ällar tileghnom thinom hälogha sone ihesu alla makt oc alla dygdher (omnem potestatem, omnem virtutem tuo excelso filio . . . ascibimus) JMÖ 72 . - (skriftligen) tillägga el. tillägna. Jfr Sdw 2: 1315. war for foghaten oc radhit aa radhust . . näskonunger smidh oc loot fastfara oc tillschriffwa johannes vamme loo en gardh KTb 51 ( 1423) . ib. ib 52 ( 1424) , 53 (1425) o. s. v. thogh finz then räkinskapen ey swa waro j sannindene som han ther scriffuat haffuer, utan haffuer somlighom tilscriffuat ij (2) mark somlighom iij (3) mark . . . meer en han hwariom rätteligha wthgiffuit haffuer Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 34 (1457-59=. fornempa gaardh . . . til forende forscrifna laurens nielssone . . . tilscriffwen SJ 2: 47 ( 1479) . " ath han ecke forswarar ellir lather sik tilscriffua gesta gotz " STb 1: 267 ( 1480) . . . . ena gatabodh . . . eth stall ok annat . . . som thet staar tordh til scriffuit eller vplatith är j tälie radzstue ib 4: 101 (1505). - tillerkänna, tilldöma. Jfr Sdw 2: 1315. 7) skriftligen (genom uppförande i längd el. dyl.) pålägga. alla the som peninga (ɔ erläggande av avgift i pengar) tilscriffuit är, haffua alt til fangit epter scrifften STb 3: 129 ( 1493) . - Jfr skriva til."],"e":["tiil- . ","till- . ","supin . tilscrifft STb 3: 454 (1499)),"]},{"a":"tilskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillskrifva, skrifva till, skriftligen meddela. skulde hon thz . . . honom til scrifwa ST 440 . min herrä konunghen hafwer os vmbudhit ok til scrifwit at nokot folk hafwer sik sampnat SD NS 1: 348 ( 1404) . engelbrecht bath thöm konunge til scriffwa at the wille ey lenger mz honom bliffwa RK 2: 1138 . skrifva (bref) till. eth breff som priorissan aff calmarna hanom tilscreff RK 2: 7423 . ib 7079, 7958, s. 343. eth bref bryms tilscriffwit BSH 5: 343 ( 1509) . - skrifva till, sända skirftligt meddelande till. alexander sinne modher til screff Al 9737 . " at j oss tilscriffwin om fridh oc sämio " MB 2: 263 . - skrifva till, skriftligen bjuda el. befalla. drotning marghret hafuer mic til screpuit oc bidhit . . . at jac . . . scal rantzsaka . . . the scatta jordh . . . som kronan rät til hafuer SD NS 1: 424 ( 1405) . ib 437 ( 1405), 438 (1405, nyare afskr.), 2: 218 ( 1409), nyare afskr.). görande swa som j hadhin mik til scrifwit ST 442 . ","2) tillskrifva, i skrift tillägga. ingen embetez brodher . . . till dyrffuis nager artickell tillscriffua eller affschrappha offuer thenne vara beseglingh SO 32 . ","3) genom inskrifning foga till, inskrifva ss räknad till, inskrifva i. med dat. och pack. pass. at hon skulle . . . til scrifuas hälgha manna tali KL 360 . ","4) tillegna, helga. paulus . . . saa thär en altare till skrifuadhan okunnoghan gudh KL 161 . ","5) tillskrifva, tillräkna, tilldela förtjensten för. han . . . tilskreff ey guþi alt þz got han hafþe vtan sik siälfwm KL 185 . " ltil scrifwa ok til lägghia gudhi alt go " Bir 1: 144 . " til scriwa ok til räkna gudhi alt lthz got hon hawir " ib 296 . Bo 73 . " artasira . . . tilskref hänna allan sin sighir " Gr 263 . " rekna the ok til scrifwa meer stridhinna sighir sine fromhet än gudz dygdh " Bir 3: 408 . Bo 58 .","6) tillskrifva, tillägga, tillerkänna. " hwariom enom sina dygdh enkannelika . . . . tilscriffuande " Bir 4: 96 . Jfr skrifva til."],"e":["till- )"]},{"a":"tilskrivilse","b":"nn","c":"","d":[" ? skrifvelse (till ngn). haffuom wij vnderstandet ider erligxhetz tilscriffuilse om nagra hielp ok spisningh BSH 5: 151 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"tilskrivilse","b":"nn","c":"","d":[" (sing. och pl.) och f. skrivelse (till lngn). vndher thz samme tilscriffuilse, ter widi idher til förne til scriffuom JTb 45 ( 1464) . SkrtUppb 166 . " jak takkar edher för edher kärligha til scriffwelsse " GPM 2: 280 ( 1507) . STb 5: 354 (1522, Kop)."],"e":["-skrivelse )"]},{"a":"tilskuld","b":"nn","c":"","d":["förskyllan. " at gudh giffwir enom mere nahdir än androm för thera til skuld Fem Moseb ed Thorell 79. " ib 360 ."],"e":[]},{"a":"tilskyld","b":"nn","c":"","d":["förskyllan. " aldre ma nakar dödher mandrap heta, vtan han se vtan mantz til skyld mote rät " MB 1: 467 ."],"e":[]},{"a":"tilskylder","b":"","c":"","d":["skyld, besläktad. the andra for:ne effter theris syster barn, som ware jacob lauerenssons hustrv til skylde och henne effterbliffuende barn STb 3: 285 ( 1496) . SJ 2: 294 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"tilskynda","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillskynda, mana. gudh är en aldra wälwiliogasta dygdh, . . . högxta sälighet, skipandhe hughana til at sik nythia . . . tilskyndande sik at begära LfK 79 . tillskynda, drifva, egga. diäfwllin . . . hulkin honom rädh oc tilskyndadhe at göra mot kirkionna skipan Bir 4: 402 . " j tilskyndeden han swa ok swa syndä " LfK 265 . " naar thänne man hördhe thänne nyia tidandhe diäfflenom tilskyndande, giordhe han sändhabodhet drwkkit " Lg 219 . ","2) stämpla, ställa till tilskynda mange til ath ofredher skal warda PM 14 . - ställa till, anstifta. henne tilskyndande sloos sätet nidher Su 162 . ib 160 . ","3) tillskynda, vålla. " then som wadhan sik tilskyndade " Lg 3: 422 . ","4) hastigt närma sig. tilskyndandhe (instante) thimanom at iak skulde wth gaa aff tässe wärldh Su 28 ."],"e":[]},{"a":"tilskynda","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillskynda, mana, hortor . . . tilskynda ok tilskyndas GU C 20 s. 339 . - tillskynda, driva, egga. angens . . . pinande trängiandhe til skyndandhe GU C 20 s. 23 . - tillskynda, driva på, yrka på. celsus sagde . . . hulkit modren hörendes tilskyndedhe thet varda som pilten beddes. tha sagde hoffdingen . . . J Buddes b 84 . 2) stämpla, ställa till. - ställa till, anstifta. thy tilskynädhe judhane hans dödh SvKyrkobr (Lucid B) 159 .","3) tillskynda, vålla. " tet belterana erende schulle standa til dinstinx nestkomandes, om borgamestarana j vpsale haffue thöm loff giffuit, som thera breff luder och betarana sielffue tilskyntha STb 4: 133 (1506) (möjl. st. att föra till 1). 4) hastigt närma sig. llucino . . . tilskynda oc lywsa nalkas " GU C 20 (hand 2) s. 100. nw sa roland at the sökto mange til honom oc bardaghi til skyndar Prosadikter (Karl M) 269 (jfr: nw sa roland at the sökto mange til hans och til bardagha skynder KarlM (Ver) 58). - Jfr skynda til."],"e":[]},{"a":"tilskyndan","b":"nn","c":"","d":["1) pådrifvande, maning. " aff hiertens tilskynden thalar mvnnen " LfK 268 . ","2) föranstaltande, bemedling. " then hielp och tröst, jak skulle mik wäntha aff peder monssons oc peder swenska tilskyndan " BSH 5: 235 ( 1508) . ","3) tillställning, anstiftan. " aff owenzens til skyndhan " Lg 3: 388 . " aff hwes till skyndhen then oprensning var giordh, formoder jach eder herrredöme snarlige far till kenne " BSH 5: 343 ( 1509) . FM 232 ( 1505) . HSH 20: 181 ( 1507) ."],"e":["till- . ","tiil- HSH 20: 181 (1507)), "]},{"a":"tilskyndan","b":"nn","c":"","d":["2) föranstaltande, bemedling. " hulkit ingelunde sket hade, och hade icke jon jenssons bön och tilskyndan warit STb 4: 265 (1512). "","3) tillställning, anstiftan. " än tho at hon aff ormsins tilskyndan (impulsu) ok frestadh fiöl aff odödhelikhetinna stath, hwat ey miste hon thär mz gudz biläthe " SpV 325 . " aff koningh hans ilfunda tilskyndan " BSH 5: 83 ( 1506) . " händhe thät aff diäffwlsens til skyndhan, at nästhan alle j romara stadh satthe sigh moth paffwanom JMPs 441. dominus noster rex haffde belakt gulland i aar aff tydzske tilskynden med stoor kost oc täring " HSH 13: 120 (1524, Brask) ."],"e":["-skynden )"]},{"a":"tilskyndare","b":"nn","c":"","d":["tillskyndare, påskrifvare, uppviglare. " aff ondhä tilskyndhare " BSH 3: 175 ( 1466) . ib 5: 182 ( 1507) . the laatess haffwa claga maall store och monghe, thöm haffwe the aff nogrom tilskyndare ib 343 ( 1509) . thette . . . örliigh, som danske men aff nogre infödde, wrangwise, swänska tiil skyndare ok medhiälp her in oppa rikit . . . bedriffuit haffue ib 579 ( 1517) . - uppviglare, ränksmidare. bygynner nw then fula och snödha tilskynderen diäffwlen som är vphof tiil all twedrecht vtspredha syn falska rodh FH 6: 107 ( 1497) ."],"e":["tiil- )"]},{"a":"tilskyndare","b":"nn","c":"","d":["tillskyndare, manare. " hortator . . . til skyndare " GU c 20 s. 339. - tillskyndare, åstadkommare. ehn godher konungh prijssas och kalles . . . fredssens tilskyndare PMskr 676 (senare avskr.). - tilskyndare, pådrivare, uppviglare. sielfuer mannen är görären än diefulen är äggären ok tilskyndären SvKyrkobr (Lucid B) 173 . " thet han med sine flere medhielpare och tilskyndhere sigh sat hade mot sin retta herre STb 5: 159 (1517). ""],"e":["-skyndhere . ","-skyndäre )"]},{"a":"tilskyndeliker","b":"av","c":"adj.","d":["horta[o]rius a um til skyndelikin GU C 20 s. 339 ."],"e":["-lekin )"]},{"a":"tilskyndilse","b":"nn","c":"","d":[" ? 2) anstiftan; intrigerande. engin sätis til forman mädh naghra handa owiruald, klokscap ellir tilskyndilse Abbedval i Vkl 75 ."],"e":[]},{"a":"tilskyndilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) tillskyndan, eggande. met raad daad oc fulkomlig tilskyndelse her thure jönssons . . . oc flere andhres suenskes danskes ok tyskes BSH 4: 281 ( 1501) . ","2) anstiftan. " then skade, som honum tilkom j fiord . . . aff jon bondis sons tilskyndilse " FM 453 ( 1510) ."],"e":["-else )"]},{"a":"tilskyndning . f.","b":"","c":"","d":["tillskyndan, vållande. " ffyrahanda likamlike wadha äro, här j wärldhinne, ther en människia lidhir snarlika sin dödh vtaff, vtan hon faar bitida konst, til ath hyälpa sik medh äntigia aff sik, syäule, ällir aff annars til skyndhningh " MP 5: 125 ."],"e":[]},{"a":"tilskära","b":"vb","c":"v.","d":["2) skära till, medelst skärande forma. säth twa qwistha tilskwrna som sagth är hwar pa sina sidhona PMSkr 327 ."],"e":[]},{"a":"tilskära","b":"vb","c":"v.","d":["tillskära (kläder el. skor). thetta skal (näml. den som vill blifva mästare i skomakarnes skrå) siälwer til skära SO 16 . " all the klädhe . . . som mino lifwe äro til skoren " Al 10513 ."],"e":[]},{"a":"tilsköta","b":"vb","c":"v.","d":["med laga formaliteter öfverlåta (fast egendom åt ngn). tilsköthir jac forscrifne michel for:da godz FH 3: 98 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"tilsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) slå till, gifva slag. tha han hafdhe tyswar til slaghit mz wandenom (percutiens virga bis silicem) MB 1: 408 . ","2) slå till, tillsluta (tunna el. dyl.); inpacka (i tunnor el. dyl.). när fisken tillslååss på fiskeskäret, tå skall hampnefougden närwara, och see om thet är godt godz eller icke, och wäll packat SO 304 . - Jfr sla til."],"e":[]},{"a":"tilsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) slå till, giva slag. jurgare . . . . kiffua straffa . . . omaka oc liffuande tisla GU C 20 (hand 2) s. 51. 2) slå till, tillsluta (tunna el. dyl.); inpacka (i tunnor el. dyl.). - part. pres. ss subst. ketilbiörn iij öre for iij halffue tunnor som smöret jnstöte oc for tilslande Skotteb 435 (1469-70, Kämn). 3) slå till, (medelst handslag) förbinda sig? see gudh förkärth ath inghen wil vethe härranss gagn och nyttha hälsth the i alla störstha lith tilslagith haffw och medh rättha segh annarss i tolka högmälessaker bevisa skvlle GPM 2: 383 ( 1512) . - Jfr sla til."],"e":["-slande Skotteb 435 (1469-70, Kämn). supin. -slagith GPM 2: 383 ( 1512) ),"]},{"a":"tilslaghare","b":"nn","c":"","d":["person som yrkesmässigt packar (tunnor o.d.), packare. ss tillnamn. magnus tilslagere Skotteb 265 (146768). ib 307 (1468-69). Jfr skinmesa tilslaghare."],"e":["-slagere )"]},{"a":"tilsnikka","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillskära, med konst el. på ett prydligt el. sirligt sätt förfärdiga. mädhan the äru fran wärdzlika manna klädehonat wthmärke oc astskilde, at bära kwffuel oc kappo, tha skulu the nw wara aff aldra dyrasta klädhe, rynkiade oc mangfallada oc kostelika tilsnikkada Su 151 . aff tässom dyrom haffwom lat gedeon göra oc tilsnykka (fecit) ephoth. thz är swadhana prästa kläder oc prydilse, som prästane j gambla testamentit plägadho brwka . . . j theras stora högtidher MB 2: 95 . ","2) pryda, smycka, utstyra. fram gaa the . . . i mangha lusteleka matho till snikkada Su 80 . en rädheliken wäpnare. til snikkadher (adornatus) mz kostelighom prydilsom MB 2: 288 . ib 182 . " til snikkande sigh mz sin ärliga skrud " ib 166 . " j yrtagardenom moot skogen, hulken härliga oc konsteliga war til snikkadher " ib 179 ."],"e":["-snykka )"]},{"a":"tilsnikka","b":"vb","c":"v.","d":["2) pryda, smycka, utstyra. . . . lät thöm (ɔ jungfrurna) dyrlika klädha oc wäl tilsnikka Prosadikter (Barl) 74 . " hon skal höffwidzlika til snikkas swasom mz dyrasta klädhom oc prydhilsom " Mecht 165 . Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 6: 43 f. loch R: Pipping, Runer og rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 1952 s. 90."],"e":[]},{"a":"tilsnikkan","b":"nn","c":"","d":["prydnad. " ey behöffwer . . . gudh nakra annars äller främmandhe fäghrindh ällir tilsnikkan " Su 81 ."],"e":[]},{"a":"tilsnikkilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iungfrutilsnikkilse."],"e":[]},{"a":"tilsokn","b":"nn","c":"","d":["anfall. Jfr D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 273 f. a en lithen stwndh sloga the thry hwndrat blamän än (härefter är i uteglömt) the til sökn fiöl walter KarlM (El) 91."],"e":["-sökn )"]},{"a":"tilspringa","b":"vb","c":"v.","d":["assilire til gaa och omako ok mz glädi til springha GU c 20 s. 40."],"e":[]},{"a":"tilsprunda","b":"vb","c":"v.","d":["tillsprunda. " fore ena thunna öll tilsprundat " SO 197 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"tilspyria","b":"","c":"","d":[" , jfr spyria til (äv. Sdw 2: 474)."],"e":[]},{"a":"tilspyria","b":"vb","c":"v.","d":["tillfråga. tilspöria alla brödher om han är skälighen SGG 128 . BSH 5: 538 ( 1514) ."],"e":["-spöria )"]},{"a":"tilspänna","b":"vb","c":"v.","d":["ffibulo . . . tilspänna GU C 20 s. 265 ."],"e":[]},{"a":"tilstand","b":"nn","c":"","d":["1) tjänst. - bistånd. warin hällir abbatissonne ok them til hielp styrk oc tilstand j allom clostersins ärandom Fyra handl rör Vkl 288 ( 1458) . " budhum allom systrom henne the lydhno halla som . . . oc ltil standh göra j allom skälighom thingom Bisk Nils´vis- st 194. 2) tillstående, medgivande, uppgift. tha the sade thöm alt thera mellen offuerrechnet haffua . . . thet ene moth tet andra epther beggis theris tilstandh Stb 4: 136 (1506). tillstående, bekännelse. wyderkendes, ath han hade roffuet . . . epter sit egit tilstandh dömpdes han til swerdh " STb 4: 9 ( 1505) .","3) instämmande, anslutning. " epter thenna trenne xij synamanna ranzsakan oc tilstandh met thenna for:de xii, som i nempdine sato " FMU 4: 403 ( 1474) . Jfr tilstanda 6 (Sdw 2: 650)."],"e":[]},{"a":"tilstand","b":"nn","c":"","d":["tjenst. " jak N lofuar gudhi jwmfru marie oc sancte byrghitto oc idhir modhir abbatissa lydhno troskap oc tilstand " VKR 39 . - bistånd. glädhiandis om gudz til standh oc närwarile MB 2: 327 ."],"e":[]},{"a":"tilstanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) stå bredvid, vara närvarande vid el. hos. med dat. findz hon (ɔ Maria) aldra trolighasta haffua christo tilstandit (adhæisse) in i dödhin Mecht 122 . 8) giva försäkran el. intyg åt (ngn). - intyga, försäkra. ok sunnerliga pedher tröbo, som tomptena j wärio haffuer, kändhes ok tilstadh, ath pedher alenningh och hans hustrv gaffuo the sama tompthena . . . til och vnder for:da kooren Svartb 397 ( 1441) . kännomps wij . .. och fulkomlika betygom och til stam . . . att . . . Fornvänne 1956 s. l102 (1454, avskr.). NMU 1: 134 ( 1469) . " och swa gilleth är tilförende och til goda . . . ɉ mark swenska pengha, som menoge broderen til sta, som vare öffwer forᵈᵉ rekerskap HLG 2: l117 (1523). 10) intyga, bekräfta, giva bekräftelse åt. tha war oc är oss ey wel witherlicht hwru wort incoghle lkom for samma breff, huilkit wi ok i then maate ikke tilstandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff " SD NS 3: 472 ( 1419) . " vppa swa dana skel och forordh ok niels tet alt til stodh vpplade han sin frytskillingh " SJ 2: 157 ( 1489) . ib 167, 177 (1490) . herman dorsleth tilstode ffulkomplica thet henrich wan deme bwsken skulle haffua tinght aff honom XV (15) styckä alisth ib 224 ( 1493) . ib 305 ( 1496) . om han thenne forscrifne detingen til stode och til standa wilde ib 243 ( 1504) . " om han tet än nw til staar sama byde " STb 4: 120 ( 1506) . - med prep. um. sua medh skel at jach hanom fullelica til staar om for:de taal (ɔ avtal) Stb 3: 91 (1493). 11) tillförsäkra, trygga; mot klander försvara (avyttrad egendom). hemolar jak ok them forscriffna iumfrwm . . . the forscriffna gotz ok äghur ok telstaar fore huariom manne NMU 1: 92 ( 1413) . hwlkit godz wi fwllelika tillstaam meth skaft ok skällom ok allom tillaghom . . . till fornempda torberg(s) kärling(s) SD NS 3: 123 ( 1416) =. och bindher jach mik til ath hemla , frii och til staa for:na aruidh for:da gotz i allä matä ib 167 ( 1416) . (arvingarna) tilstodo gaffwor ok testamente, som han hade giffuet och styctedh pa sitt ytersta STb 1: 13 (1475). Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). - med prep. til. tha haffu[er?] iak giffuit ok mz thetta mit breff giffuer ok fullelica tilstander till riizabärge systerkloster en gardh NMU 1: 135 ( 1472) . 12) försäkra, förklara, erkänna. til huilkit han och radde fore siela wada skuld, som han fore oss tilstodh NMU 1: 146 ( 1488) . STb 2: 403 ( 1489) . ath . . . hinrik fynne tet til stode haffua vpborit SJ 2: 215 ( 1492) . - erkänna, tillstå, medgiva. part. pres med passiv bet. fore sina til standende gerninger dömpdes han til rep STb 3: 474 ( 1500) . - sta till, giva sitt erkännande el. sin bekräftelse åt. med dat. at vi . . . sculum varom edh oc ordhom tilsta allalehis som fore stander scriuat SD NS 2: 804 (1414). 13) medgiva, tillstädja, tillåta. thet gud kenne vi oc swa gerne giorde oc kunnom doch ey mere förma än gudi teckis ther hvars mans velmaga tilstonder HSH 17: 130 (1523, Brask). (?) thz är manghom wnth ällir tilsaath (för tilstaath? Lat. concessum est), at the magho sik forbätra SpV 18 . - med prep. um. wm huilkit war herre ey tilstaar j synne rätfärdoge sannyndh MP 5: 237 . 14) stå till svars el. räkenskap, vara ansvarig. ath huat the til forende wordo ens medh borgamestarene och radet, thet skal bliffua wiidh och thes fulleligen tilstaa, ner thes behoff är STb 1: 174 (1478). 15) vara för handen, vara nära, tillstunda, förestå. nw tilstondar ynkeligin stridh J Buddes b 84 (möjl. i st. att föra till tilstunda). stenen sardius . . . gör them tryggha moth til standandhe wadh JMPs 546. 17) stå till, vara ställt. FM 130 (1502, H. Gadh) . - Jfr standa til."],"e":["till- . ","tilsta . ","tilstaa . telstaa: -staar NMU 1: 92 ( 1413) . ","-stander . ","-staar . ","-stonder HSH 17: 130 (1523. Brask). -stondar J Buddes b 84 (möjl. i st. att föra till tilstunda: Jfr O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 3 s. 43). pl. 1 pers. -stam Fornvännen 1956 s. 102 (1454, avskr.). -stom Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). impf. -stodh. -stode SJ 2: 167 ( 1490) , 215 (1492), 224 (1493) o.s.v. Jfr Sdw 2: 1315),"]},{"a":"tilstanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) stå bredvid, vara närvarande. alla the ther til standande (assidentes) thiänsto honum Bir 3: 299 . " tom närwarande oc tilstandande " Lg 3: 354 . Su 199 . - stå bredvid, vara närvarande vid el. hos el. för. med dat. henne . . . silä rykt . . . hiolt . . . biscop nigles . . . hanom tilstondande ok tillkänedom (adstanibus sibi) mangom androm biscopom ok ärligom herrom Lg 3: 577 . " j thänna gudh waro al lthing forewitin aff äwärdheliko ok tilstandande hans a syn " Bir 4: (Dikt) 216. ib 217 . ","2) stå bredvid el. vara hos för att vara till tjenst el. bistånd; tjena. waaro thiänara oc hielpara theras som hemelighare thiento mik oc tilstodho VKR 2 . - bistå, hjälpa. mz thinne nadh tik siälffuom til standande haffuer jak wilia thin wilia göra Bir 4: 45 . - med dat. huru godhe ängla til sta godhom sniällom mannom ok huru diäflane til sta ondom sniällom mannom Bir 1: 100 . ib 101, 102 . ängla . . . tilstaa os i warom bönom LfK 134 . ","3) sluta sig till, hålla sig till. med dat. lxx räffua . . . som honom (väduren) alle tilstodho oc lyddo (adharentes arieti) Su 66 . ","4) hålla med, understödja. pawen och capitel jo hanom til sta RK 2: 611 . " gren thom tilstodh " ib 8515 . ","5) sluta sig till, hylla, erkänna. thz bör mik til sta thera (gudarnes) budh Al 3896 .","6) sluta sig till, instämma med. effter thenne tijo synemäns rausakan och eede och the 12 i nempnden them tilstodho BtFH 1: 5 ( 1467, nyare afskr.) . som thenne swarne vitne föeginge och the xii j nämpden sotto them til stade ib 131 ( 1506) . " som tesse ij swarne vitne föreginge och the xii i nämpde sotto ok all meningh soken then (för them?) til stade " ib 132 . som thenne fyre sworne witne . . . föregingo och sworo, och 12 synemän medh them tilstodho ib 11 (1484, nyare afskr.). ib 15 (1478, nyare afskr.) o. s. v. ","7) gifva vittnesbörd åt? jak är . . . then sammi, hwilkom som scripten tilstandir Bir 4: 44 . ","8) gifva försäkran el. intyg åt (ngn). hwilkin jord mik war laghlika ater dömd i strengnes a räfstomen oc hona hafde ingeuald anundsson orethlika a minom swer takit, sum nempdin mik vel til stoodh a räfstene SD NS 1: 463 ( 1405) . thöm (godsen) hafwer han fangit meth rätto lagha skipte, äpter thy donde män honom tilsta, som offwer skipteno waro, oc ther til stodh honom alt hundarit, oc ängin sagdhe ther a moot ib 2: 223 ( 1409) . BtFH 1: 156 ( 1507) . at oleff laurisson haffuer wpburit aff nilis henricsson orrihirsj vm marker for man drop och al mennige soken honom til stade ib 149 ( 1506) . - med prep. um. effther thy the hanom ther vm myndeligha til stodho SJ 133 ( 1444) . " huilke ther vm til stodho oc i helgonen epter sworo stafuadom edhe at sua i sanninden war skedh ib. - intyga, försäkra. som iak iil star " SD NS 2: 51 ( 1408) . " hwlkit alt sokn withnadhe oc the tolff j nämpdene sathe fwllegigha til stodho at swa i sanninghen war " FH 5: 14 ( 1462) . " till huilkit ärendhe the for:de andres ok niels ärfuingiä swaradhe ok all menegha sokn ok enkannelica the XII, som j nempdena satho . . . randzsakadhe, witnade ok fullelica tillstodho, at . . . pädher swerdz foräldrä hado wndan skilt sith fiskerij nidan fraan käräliämäky . . . ok intill lammas " ib 22 (1463, nyare afskr.). twa dannequinnor thette fuleliga tilstodo som waro när stadde Lg 3: 359 .","9) intyga, berätta, omtala. " som then sama presten oc andre the som när woro oc thz sagho tilstodho (retelerunt) för oss " Lg 3: 356 . " som han siälffuer oc alle the som när woro tilstodho oc sanneligha witnadhe ib. - försäkra, säga, påstå. will jak thz tiilstaa " RK ligin jertekn ginstan ther bevista clarliga tilsta ok openbara Lg 3: 574 . - bekräfta, gifva bekräftelse åt, stadfästa. thenne forröde sywn haffuä wij fulkomlica fulbordet samtycht stadfest och tilstaam VAH 24: 325 ( 1473) . 11) tillförsäkra, trygga; mot klander försvara (föryttrad egendom). ath iach oc myna arffuinger eij kundho fulkomligha hömela oc tilstaa for:da biscop olaff ällyr hans äptherkomara för:da hytth DD 3: 199 ( 1440) . 12) försäkra, förklara, erkänna. ther vpa sätthe the borghanz men foe sik, som iönis benktzson häredzhöfdingen, oc borghanzmennene vitnadho oc thilstodho FH 2: 113 ( 1438) . the vitnadho oc til stodho (annuerunt) fore os . . . at . . . abbadissan oc jomfruar j warefrubergis clöster atto oc hafdhe rettika fangit thenna . . . jordha gooz SD 3: 216 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400talet). thesse fornempde til stodho ib. " kennoms wij ok fulkomliga tillstandom . . . att wij the för:da gafwo . . . stadfäst hafwom ib " NS 1: 615 (1407, nyare afskr.). ib 2: 119 ( 1409) . " kungöre wij . . . ok fullelighe tilstom . . . ath wij hafwom . . . salth . . . päder olson . . . sex teger ängh " DD 3: 215 ( 1483) . SJ 38 ( 1432) . FH 5: 30 ( 1465) . " som han til stade for the xij och al meninge soken " BtFH 1: 218 ( 1507) . - erkänna, tillstå, medgifva. som . . . tillstode theres oerlige oc skammelige gerning BSH 4: 158 ( 1493) . han . . . tillstod i dagh och bekendes at fredags natthen nest fore sancti thomedag bedreff han thet . . . skammelige . . . mordet ib 159 . " som the sielf tillstodho opå ett satt tingh, at the hade haftft thet med orät " BtFH 1: 56 ( 1502, nyare afskr.) . som . . . han sielff tillstodh på satte tingh ib 13 (1485, nyare afskr.). thu sigher tik swa haffwa giort, huilket iak oc tilstaar LfK 145 . 13) medgifva, tillstädja, tillåta. tiilstandandes (consentientes) . . . ath oss ok allom warom ärffuinghom schal fraansigies all makth ok räth tiil the fornemde godz SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482). ey vnandis äller til standandis honom gaa offwir syna landz ändha MB 2: 107 . 14) stå till svars el. räkenskap, vara ansvarig. wi (konung Albrekt) hafuum talat til . . . jäppa abrahamsson . . . at han ägher oc skal oss til sta vm abo hws BSH 1: 191 ( 1387) . " hwat the sighia honum fore en rät, hwem han skal til standa vm abo hws " ib 192 . " för än thän rätten är sagdher . . . skal han ängom tilstanda vm abo hws vtan bo jonssons hustrw " ib. " hwilken warra . . . thän rätten winder honum will oc skal jeppe til sta. oc sik til hans halda a bo jonssons hustrv oc barna wäghna. mädh abo hws. landom oc föghatiom ib. " ib 193 . them han tilstaar mädhir mun älla mädhir sino breue fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift ib 197 ( 1387) . " en wtaff the fire som alle sotzloffuer skole tiilsta offuer menige swerigis riche " HSH 19: 101 ( 1505) . 15) vara för handen, vara nära, tillstunda, förestå. tilstodh hälgha palmsunnadax höghtidh KL 325 . nw tilstaar thäs aldra beskasta atskilnatzsens time Su 131 . " tijlstondande sancti laurencij högtidh " Lg 3: 539 . " tilstandande natzens förwarilse " LfK 70 . huru han matte frälsas af tilstandande vadha Gr 264 . Bir 1: 190 . Su 238 . MB 2: 290 . " före til standadhom hardom fallom " ib 332 . " forewitande swa grömma pinor nu mik tilstanda " Su 394 . tilstandande örlögh MB 2: 149 . sik redha ällir forwara moth snarlika dödhen tilstaandhande Su 235 . ib 344, 348 . - med dat. han wiste wäl at honom ont ltil lstodh MB 2: 274 . " til stodh them än större wadhe " Lg 3: 48 . ib 53 . LfK 275 . 16) stå till, vara möjlig. alle sagdho thz honom enghen both til stodh Lg 3: 713 . 17) stå till, vara stäldt. tykte hanum illa tillsta Di 43 . " ther skal wäl tiil staa " RK 3: 1359 . - vara beskaffad. the däktingang giik saa tiill som jak idher säya wiill och sculle saa tiil staa RK 3: 2724 . - Jfr standa til."],"e":["-staandha . ","-stonda . ","tiilstonda . ","tilsta . ","tillsta . ","tilstaa . ","tiilstaa . "]},{"a":"tilstandan","b":"nn","c":"","d":["intyg, försäkring. ther meder dömpdes laurens frij fore the gield martin pa thaler epter for:ne witne tilstandan STb 3: 237 (1495)."],"e":[]},{"a":"tilstandare","b":"nn","c":"","d":["hjälpare, biträdare. " tha sporde konungen laris till hura han thet breff fongit haffde meden han haffde ingen tillstondere heller aff hwem . . . " HSH 16: 88 ( 1527) ."],"e":["tillstondere )"]},{"a":"tilstandare","b":"nn","c":"","d":["hjälpare, biträdare. " jak hafuer foreseet tik en hugneligin tilhielpäre ok tilstondare j allom dröffueligom ärendom " Lg 3: 527 ."],"e":["-stondare )"]},{"a":"tilstandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["ltillåtlig, lovlig. " köpe som hanom bekenneligit ok tilstandeligith är " STb 3: 108 ( 1493) ."],"e":["-ligith ) , "]},{"a":"tilstandilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) bekräftelse, stadfästelse. til lthäs mere visson tilstandilse oc bewisning at thäne fornempde stadhge oc sämia var swa giordh FH 3: 94 ( 1446) . ","2) försäkran, erkännande, medgifvande. hon haffde hanom tha förnöcht the ij (2) lester jern til godho och fulle nögdh effther hans eghen tilstandelsse SJ 275 ( 1459) . " epter menige sokens tilstandilse och XII manna ransakan " FH 1: 33 (1455, gammal afskr.)."],"e":["-elsse )"]},{"a":"tilstandilse","b":"nn","c":"","d":["1) bekräftelse, stadfästelse. thes til witnesburd oc tilstandilsa lather jac hengia myt jnsegla fore thetta breff FMU 4: 421 ( 1475) . ib 461 (1476, avskr.). kennomps wij . . . oss haffua skelliga hört thenne epterscriffna hederligha quinnors ordh oc tilstondisle Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . ","3) bistånd, hjälp. " jak brodhir n loffuar thik confessori lydhno wördhning tilstandilse oc skyllogha wndirgifft i odhom lofflighom och höuizskom thingom " Val af Conf gen 114 . 4) erkännande, bekännelse. dömpdes per jönsson . . . fore sina appenbarede gerninger och tilstandelse, at han stolit hade STb 3: 384 ( 1498) . ib 445 ( 1499) . effter hans egin widerkennelsse och tilstondelsse domdes han til swerdet ib 4: 223 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"tilstigha","b":"vb","c":"v.","d":["sitta upp på (en häst). pläghaddis fordhom haffwas en bygdher hästher aff trä thär wnge men sigh öffwadho . . . klädde j harnisk paa wenstre oc höghre sidhonne tilstigandis PMSkr 129 ."],"e":[]},{"a":"tilstikkonna tha iak tok ena bok i mina handh tha tänkte iak oppa en skö oc tilstikkonna möjligen för stilstikkan best. form af ett af stil","b":"nn","c":"","d":["sammansatt stilstikka med betydelsen: skrifstift) war mik som iak eth spär hafdhe hafft Lg 3: 330 ."],"e":[]},{"a":"tilstikta","b":"vb","c":"v.","d":["donera. " hans priwalk haffuer jntet ath göre meder prebende garden och kelleren, her nielss person haffuer til sticktat etc. " STb 3: 436 ( 1499) ."],"e":["-stickta )"]},{"a":"tilstoppa","b":"vb","c":"v.","d":[" SvT 9 ."],"e":[]},{"a":"tilstorma","b":"vb","c":"v.","d":["storma, göra stormning, löpa till storms (mot ett fäste). PMskr 167. meer slas aff them som tilstörma, thy the mena förfära them som jnne ärw ib. Jfr storma til."],"e":["-störma )"]},{"a":"tilstorma","b":"vb","c":"v.","d":["storma, göra stormning, lpa till storms (mot ett fäste). the skulu . . . medh lek ok skemtan göra sik hus ok fäste, ok tilstorma medh makt ok konst sinne KS 53 (136, 58) . Jfr storma til."],"e":[]},{"a":"tilstormilse","b":"nn","c":"","d":["lstormning, anlopp. " när första tilstörmilsen görs til stadhen äller slottith " PMSkr 167 ."],"e":["-störmilse )"]},{"a":"tilstryka","b":"vb","c":"v.","d":["anstryka? täppes affwan wppa mz leer tilstrwkith eth lok (meningen: krukans mynning tillslutes med ett lock, kring hvlket öppningen tilltätas medels ler?) PM 12 ."],"e":[]},{"a":"tilstrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["hota, förstå? j thy skal thu finna . . . aff allo tilstrykiande ondo (malis imminentilus) tryggasta beskärman Su 199 ."],"e":[]},{"a":"tilsträngia","b":"vb","c":"v.","d":["tvinga, drifva. " wi som thetta engaledhis kwnnom höra wtan största graat oc innerlika sukkan, tilsträngiande innerlika warkunnans önkan, ffallom nw mit j thiin sörghelika klaghan oc ordh (nos . . . interrumpere sermonem tuum . . . cogit compassionis nostreæ vehementia) " Su 216 ."],"e":[]},{"a":"tilstunda","b":"vb","c":"v.","d":["tillstunda, förestå. " jmmineo . . . tiilstunda " GU C 20 (hand 2) s. 13. jmpendeo . . . tiil stunda ib s. 14 . tilstöndande gudz strangasta doom SvKyrkobr 224 . Jfr stunda til och tilstanda."],"e":["tiil- . ","-stöndande )"]},{"a":"tilstunda","b":"vb","c":"v.","d":["tillstunda, förestå. " tha som frestilsens oc dröffwilsens time tilstwndade " Su 142 . thäs mere, tilstwndande werldenna ändha, almoghen wardher wärra ib 150 . " sädis tymen tilstundande " MB 2: 9 . - med dat. hardasta pynan mik tilstundar LfK 275 . - förestå, hota. med dat. är thz swa ath nokrom köpstadh äller sloth tilstwndar nokoth örlogh PM 3 . - part. pres. förestående, hotande. tilstwnadne örlögh förwaris PM 3 . wärna os . . . aff til stwndandom (instantibus) wadhom Bir 4: 12 . tillkommande, blifvande. joseph tilstwndande (futurus) egipti herre Su 164 . - Jfr stunda til."],"e":[]},{"a":"tilstungin","b":"","c":"","d":["vidfäst (med styng). hans oppet breff . . . til hwilkit thetta mit breff är tilstungit ok inciglat SD NS 1: 78 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"tilstydhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? stöd, understöd. människio natur är kranglikin oc widhertorff tilstydhilse (sustentatione) Bir 4: 94 ."],"e":[]},{"a":"tilstyrkiare","b":"nn","c":"","d":["främjare, hjälpare. hon (ɔ jungfru Maria) är thin hiälp ok tilstyrkiare (cooperatrix) alla thinna godha gärninga Mecht 74 ."],"e":[]},{"a":"tilstyrta","b":"vb","c":"v.","d":["tillstöta, störta el. falla öfver. aff wäriande all tilstörtande ondh tingh Su 180 ."],"e":["-störta )"]},{"a":"tilstädhe","b":"ab","c":"adv.","d":["på stället, på platsen, kvar. han bleff her till stedhe ATb 2: 403 ( 1492) . - tillstädes. wii . . . fullmekoge sendabudh, her nw til städe ärw, lofwa och seghia . . . Rydberg Tr 3: 385 (1483). - Jfr tilstädhis."],"e":["-städe . ","till stedhe)"]},{"a":"tilstädhe","b":"ab","c":"adv.","d":["på stället, på platsen, qvar. vppa thz at han tilstede blyffuer vm nagat efftertaal tilkomme SO 159 . kom griipeklow med en caperman, som her bleff tilstäde effter eder scriffuilse BSH 5: 552 ( 1513) . - tillstädes. som her wore nw tillstäde i rätthen BSH 4: 158 ( 1493) . ib 5: 168 ( 1507) . " till gud föger jag kobmer sielff till stede " FM 227 ( 1505) . HSH 19: 102 (1505), 20: 161 (1507). - till hands. myn herres jnsigle er ey til städhe FH 4: 84 ( 1409) . - Jfr tilstädhis."],"e":["tiil- HSH 19: 102 (1505)),"]},{"a":"tilstädhia","b":"vb","c":"v.","d":["tillstädja, tillåta. permittere tilstädya GU C 20 (hand 2) s. 148. til alt onth äru the (ɔ djävlarna) fulmectoge än toch the ey faa swa mykit onth görä som the gernä vilde vthan swa mykit thöm varder tilstat aff godhom englom SvKyrkobr (Lucid B) 134 . . . . och ey til städia adh han ther offuer oforrätter honom . . . mot lag G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. ath worder honom tilstatt ath lekia abbatissan e aath sancta clara, tha wil lhan lekia henne i viij (8) daga for engin pening STb 1: 405 (1483). ey waro the tilstadde (permissi sunt) omfämpna ällir wtwälia wäghin SpV 377 . at the bönder ider breff aldeles förakte . . . huilkit oss hoppes ider härredöme ingelund tilstäija wil GPM 2: 380 ( 1512) . " tha williom wii ey anneth tilstedhe borgemestare och radh " JTb 98 ( 1513) . Troj 277 . " giva sitt samtycke till. at wi een aff them (ɔ de föreslagna kandidaterna), hwilken oss kan tykke mest nyttughan warda, tilstädhia Lindblom Äbval 7 (1432). hulket lyfftä mogens kopman loffuade och tilstadde " SJ 2: 239 ( 1493) . - fördraga. ammittere syndha til städya och til sända GU C 20 (hand 2) s. 148. - Jfr städhia til."],"e":["tilstädia . ","tiillstäda Troj 277 . ","tillstedhe JTb 98 ( 1513) . ","tilstälja GPM 2: 380 ( 1512) . impf. tilstadde SJ 2: 239 ( 1493) . ","tilstat SvKyrkobr (Lucid B) 134 . ","tilsatt STb 1: 405 ( 1483) . pl. m. tilstadde SpV 377 ),"]},{"a":"tilstädhia","b":"vb","c":"v.","d":["tillstädja, tillåta. " til städh mik at jak maghe gaa offwir thit landh " MB 2: 106 . " til städh mik gaa offwir tith land " ib 107 . ib 296 . " gudh tilstadde at twädräkt vart mällan sichems stadzmän " ib 99 . Bir 4: 44, 65 . Lg 331 . FH 3: 31 ( 1443) . " hwilken hälstz forman thzta tilstädher oc tol " LfK 4 . " hwilkit guddomsins makt haffwir for besynderlika saak tilstaat " Bir 4: 79 . " wille gudh thz ey tilstädhia " Lg 292 . " om thu mz godhwilia tilstädher, at taghas fran tik alt thz thik är kärt oc dyrt " ib 821 . BSH 5: 516 ( 1512) , 532 (1513). swa som reglan oc addiciones tilstädhia Bir 5: 133 . - gifva sitt samtycke till. at iäk . . . vnthe ok thill stahaddhe meth godhwylia the gaffuor ok godz, som myn modher . . . gaff ok vnthe gudhems klosther SD NS 2: 213 ( 1409) . - fördraga. at thu ey tilstadhi annan älskara wtan honom Lg 3: 313 . - Jfr städhia til."],"e":["tilstadhia: -stadhi Lg 3: 313 ),"]},{"a":"tilstädhilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? tillstädjelse, tillåtelse. vtan hans loffuan oc tilstädhilse SvKyrkobr (Lucid B) 205. tok han the tingen vthan ja oc tilstädilse PMSkr 80 . " medh ffogtens erich kruses loff och tilstädelsse " STb 5: 253 ( 1519) ."],"e":["-städelsse )"]},{"a":"tilstädhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f.? tillstädjelse, tillåtelse. mz wor tilstedilsse oc goduilia SO 163 . aff gudz lönligha doom oc tilstädhilse Lg 3: 349 . ib 665. at tässin tilstadilse draghis ey til högfärdogha människio lära spaan Bir 4: 78 ."],"e":["-stadilse )"]},{"a":"tilstädhis","b":"ab","c":"adv.","d":["tillstädes. " waare swa sake, atj kunne icke sielffue komma, bedie wij kerlige atj wilie vnne til goda, at nogre aff idert folk . . . maa bliffw til stess hoss oss paa förscriffne tijd " FM 549 ( 1512) . " mädhan förmännene ärw tilstädhes " LfK 143 . med them som thaa ther till städis waare SD 4: 100 (öfvers. fr. omkr. 1500). vy ffatige men hende icke vare til stetz FM 602 (1513?). HSH 20: 265 ( 1508) . komma tiilstädis ib 182 ( 1507) . Jfr tilstädhe."],"e":["till städis . ","tiilstädis . til stess. til stetz),"]},{"a":"tilstädhis","b":"ab","c":"adv.","d":["tillstädes. at the til samma ärinde jntet göre kunne, for än tenkieboken hade til stedes komet STb 4: 59 ( 1505) . til tess barnen eller arffuana her koma til stedes ib 102 (1506). effter tet hennes danneman för:ne icke personlige sielff til stades war ib 5: 50 ( 1515) . doch fforware fodermarsken aff swadane breff, ath the bliffue til stedis Arnell Brask Biᴵ 33. Jfr tilstädhe."],"e":[]},{"a":"tilstädhning","b":"nn","c":"","d":[" = tilstädhilse, ey är thz (ɔ omgifte efter ena makens död) gudz bodh vthan apostolens sancti pauli loff ok tilstedningh at folket ey sculi falla j hoordom eller annars olofligan skörlefnat SvKyrkobr (Lucid B) 193 ."],"e":["-stedningh )"]},{"a":"tilstängia","b":"vb","c":"v.","d":["tillstänga, tillsluta. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 148."],"e":[]},{"a":"tilstängia","b":"vb","c":"v.","d":["tillstänga, tillsluta. jnnelykte hon sik i eth cappel . . . oc tilstängdhe dörena jnnantil om sik Lg 3: 289 . MB 2: 77, 80 ."],"e":[]},{"a":"tilstöta","b":"vb","c":"v.","d":["tillstöta, påkomma. kan hända at romarskom äller naghrom aff theris landom oc vndridanom kan örligh äller fiändha til stötta MB 2: 242 . " forlaat alla thankanna tilstötande storma " Ber 276 ."],"e":["-stötta )"]},{"a":"tilsullin","b":"","c":"","d":["igensvullen? om syukir man haffwir . . . til swoar (för til swlnar?) warar LB 3: 84 ."],"e":[]},{"a":"tilsvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) svara. " tha til swarade hans, at han hade lenge sidan giort sin borgher edh ok hanom hade hollit alt fulth etc. " STb 3: 313 ( 1496) . berette helmick tet taal fore fogatin och radit, som han haffde tilswaradh myn herres swene pa torgit ib 323 ( 1497) . - med prep. til. til huilkit mattis swa til swaret hade . . . ney, ath han jntet til tal till hanom hade STb 3: 150 ( 1494) . svara på, besvara. hwilket . . . her thure thuresson swa tilswaradhe ath han inthe wiste aff forscriffne her erik erikxssons hustru Arfstv 89 ( 1461) . spöriendes om han nogat gotz hade sigh tilscriffuit lata j tolbocken . . . huilket . . . otte . . . tha tilswarade ok strax onödh ok othwngen appenbarliga til stodh . . . at han jntet gotz hade sigh latet tilscriffua STb 2: 403 ( 1489) .","2) svara för, ansvara för, stå i ansvar fr. . . . alla gieldh anname ok opbäre vtgiffue och tilswara SJ 2: 122 ( 1488) . hustrw getrudh schal ltil lsware alle gieldh som kreffuies kunne ib 174 ( 1490) . " huikit han kendes sigh alt vpborith haffue och forwilkarede sigh fore retten sine syszkon til sware medh sine arffue " STb 2: 581 ( 1491) . " hustru kaderin schal bethale och tilsware alle gield ib. ""],"e":[]},{"a":"tilsväria","b":"vb","c":"v.","d":["med edlig bekräftelse tillerkänna. effter thy som nempnden honom till sworo BtFH 1: 4 ( 1467, nyare afskr.) . eett stycke engh . . . som thenna sex synemän honom tillsworo ib 22 (1467, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"tilsväria","b":"vb","c":"v.","d":["med edlig bekräftelse tillerkänna. effter thy ad ii witne oc xii beskedhne män fornämpde vnnä then forscrefne gardh laghlegä till sworo SD NS 3: 241 ( 1417) . Jfr sväria til och sväria sik 4."],"e":["till- )"]},{"a":"tilsyn","b":"nn","c":"","d":["1) åsyn, åskådande, betraktande. the hawa storan hugnadh oc glädhi badhe af ordhomen oc swa af hans liofwe tilsyn Bo 67 . samtalan ok tilsyn ok hörsl nakors manz fortagx thik Lg 3: 482 . " aff klarhetz tilsyn (ex intuitu . . . claritatis Dei) gudhlikin kärlekir vptände them . . . alla " Bir 4: (Dikt) 224 . " biscopin foor nidhir swa som thiufwir . . . fran hulkins til lsyn (conspectu) domarin wände sin miskunneliko öghon " ib 1: 322 . - åsyn, ögonsikte, närvaro. waro biscopin ok kanukin kallade fore gudz dom j hulkins asyn ok änglanna näruaru for gylt sätee war sät Bir 1: 321 . ","2) syn, det som ses, anblick. han war . . . minom öghom lustelikasta tilsyn (spectaculum) Su 23 . ","3) åsyn, uppsy, blick. diäflane skulu rädha hona mz angsygge til syn och rädheliko änlite Ber 205 . " hans til syn är mild lib 212. "","4) utseende. " thäs bokastolsins tilsyn (aspectus) var swasom solgisle " Bir 3: 424 . ","5) seende till (ngn), tillsyn, omsorg (om), omvårdnad. thätta är gudz nadh ok miskund til hans thiänara ok tilsyn (respctus) til hans wtualda män Bo 109 . MP 1: 97 . " en aff hennas tiänarom, som tilsyn . . . haffdhe wtwertis om hennas bohagh " Lg 3: 305 . - omsorg, omtanke, försiktighet. theras företagen ondzska kwnne ey annars styras oc fredher förwärffwas vtan om konungxsens makt oc tilsyn (sine reguli providentia) MB 2: 290 . " wart swa mykit trangh ok almogans gny at mz storo mödho ok tilsyyn kunde clärkänä ok herscapet koma the helga jordena aater j sin vtgongh " Lg 3: 577 . - (?) thera ande som gudh rädhas skal wplätas ok j hans tilsyn (respectione) wälsighnas Ber 9 . - ömhet. mat thw värdskyllelica vptändas ok hitna vidh . . . swa stora tilsyn (indugentiam) ok kärlek Bo 178 . huar äru nw frändhrena stadugha loffuan, ffor hwilka kärlek oc oskäliika tilsyn (affectum) wi wsle forglömdom . . . os siälffua Su 249 . ","6) hänsyn, afseende. " vt wäl gudh them som litin til syn är til j wärldinne (infinna eligit) " Bir 1: 373 . " hafwa til syn til nakra människio mote rättenom " ib 38 . MP 1: 340 . ","7) hänsyn, förhållande. thu skalt wara änkte j äwerdhelika andelika thinga räkning ok til syn (rsepectu spiritualium aternorum) Bir 1: 400 . ","8) förhållande, jämförelse (med). thesse wärldin är swa som fult hirda skiul älla swina stia j til syn ok liknilse vidh thz palacium älla borgh j hulke gudh bryggir Bir 1: 400. at han räkne änkte wara thz han gör j sinna synda til syn (respectu pecatorum suorum) ib 296 . vanärlikin är kroppin j siälinna tilsyn ib 3: 181 . ib 354."],"e":["-syyn )","tilsynis man","tiil- )"]},{"a":"tilsyn","b":"nn","c":"","d":["1) åsyn, åskådande, betraktande. " tha ware synligha thinga tilsynen en genstigher, at . . . (ut respectus visibilium semita quedam esset) " SpV 29 . " i speghlenom synis ok thäns biläte, som ser j honom, ok än tho at tilsynen (aspectus) ok gensynen (respectus) almenneligha är omskiptelighin, thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn oppa thz han astwndar, ok thär äpthir laghar han sik inwärtis " ib 5 . ib 88 . 2) syn, det som ses, anblick. aller almogen samflytte . . . til thennä tilsyyn J Buddes b 83 . 5) seende till (ngn), tillsyn, omsorg (om), omvårdnad. gudz milda tilsyn (respectus) til människionna owirgangir människio wndhirstandz begriplikeht SpV 57 . om människionar scodhadhe ok jdkelika betractadhe gudz tilsyn (dei inspectionem) . . . näplika ellir aldrik syndadhe the SvKyrkobr 360 . - tillsyn, vård, skötsel. gaffz ingemund x öre fför byssene tilsyn Stock Skb 158 ( 1520) . StÄmb 208 ( 1525) . "],"e":["-syn )","*tilsyna man","-syne- )","tilsynis man","-synes- )"]},{"a":"tilsyna","b":"vb","c":"v.","d":["efter vederbörlig syn tillerkänna. aff thöm ängiom och musom som mäkis boom tilsyntä ok ltildömpde ware Svartb 417 ( 1446) . (egendom som) xij häredzsynemen . . . sancte henrich til sakth, tilsyndt ok ransakth haffde ib 562 ( 1513) . Jfr syna til."],"e":["-syntä . ","supin . ","-syndt ) , "]},{"a":"tilsäghn","b":"nn","c":"","d":[" BSH 5: 304 ( 1508) ."],"e":["-sägn )"]},{"a":"tilsäghn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilsända","b":"vb","c":"v.","d":["addictus til skepoder ok til sänder GU C 20 s. 8 . " ammittere syndha til städya och til sända " ib (hand 2) s. 148."],"e":[]},{"a":"tilsänkia","b":"vb","c":"v.","d":["genom nedsänkning (af ngt) tillstånga, igenfylla. her är nw all hampnen tiilsencht med stora stenkiisthor HSH 20: 180 ( 1507) . " hampnen var tilsength " ib 183 ( 1507) . ib 182 ."],"e":[]},{"a":"tilsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) låta komma till, taga med. han (ɔ visheten) skikkar kärlekin, han tilsäthir (admittit) enkte thz som är orenlikith SpV 421 . 3) inpassa på, lämpa till. första sex daghanna gärninga, säx aldra timom, mz andhelike märkilse tilsäthiande (coaptanda), ok nya testamentith the gamblo tilföghiande SpV 378 . 6) tillsätta, förordna. huar godh clärch . . . som til lthenne prebende tilsäth och presenteret wurder GPM 2: 390 ( 1491) . - tilsaath SpV 16 ; jfr tilstanda 13."],"e":["-säth GPM 2: 390 ( 1491) ), "]},{"a":"tilsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) foga till, tillsätta, tillägga. alla thessa forscrifuna puncta . . . skalt thu hedhra mz ene pater noster oc aue maria ellir mz twa . . . with thu mera til säthia tha mat thu thz göra ST 164 . " scal engin undra hwi nochat är tilsat til thessa reghlo meer än förr war " VKR 46 . i änga matto aff them (privilegierna) ath taka, eller tilsätia eller omskifta DD 1: 94 ( 1442) . ","2) låta komma till, taga med. gullit kkan ey formeras j nokra gärninga vtan eldzsins tilgärning. än eldenom tilsattom (apposito) smidhas thz j vmskiptelika formo Bir 4: (Dikt) 270. ","3) inpassa på, lämpa till. med dat. min ordh . . . skulu vaxsa til thäs the äru fullelica moen oc tha skulu the qwämelica samanföghias mz thy thinge hulko the skulu tilsätias Bir 3: 340 . ","4) tilldela, förskaffa. thridhi stenin smaragdus han tilsatte thik (apposuit tibi) thän som saghde thik haua sakt thz thu ey sagdhe Bir 2: 221 . " siäte stenin är adamas han tilsatte thik thän som thik giordhe licamlikin skadha ib. " ib 222 . " jak skal tilsätia ok gifwa (apponam) honum sw skipadha sins hughx oplyptilse ok villo " ib 3: 469 . ","5) utsätta, blottställa? thz vil iak gärna tilsätia (tibenter illud expono) thän tidh iak gömis af thik Bo 109 . ","6) tillsätta, förordna. vare exequtores äller andre. þer þe til sätyä af þerrä wäghnä SD 5: 567 ( 1346) . " ib " NS 2: 63 ( 1408) . huilken som tilsetther är ok valdher blyffwer SGG 128 . " foghata älla andra ämbitzmän tilsätia älla affästia " HSH 16: 4 ( 1369) . BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . FM 566 ( 1512) . " ther war een merkelikin kämmenäre til sattir " ST 222 . - förordna, anmoda. then oldermannen till setter at bera vars herra belate om pascha nat SO 187 . huilken brodher som tilsetter warder at bera wars herra vpstandelse belate om pas[cha] nath ib 196 . - antaga, städja. skal änghin tholkin pilth til säthia wthan werkmestarana loff SO 19 . " fins nokor tolken pilth hafwer tilsäth " ib. " huilken som läriunga tilsäther ib 49. " ib 13, 21, 100, 113, 146, 154, 159 . TS 25, 26 . ","7) iordningställa, göra i ordning, utrusta. han skal lata hus ok borghr ok alla köpstadhi wäl lok hedherlika byggia ok tilsätia (ornare et munire) KS 59 (148, 65) . - ordna, anordna, bygga, uppbygga. eet kloster mykit undirlica pryth oc tilsät (mirifice composito) Ansg 201 . " sigh mik huru thz keserlika palatz är tilsaat (disposita) " Su 136 . " tha the helgha kirkia war tilsät (adjeficata) oc riket welskikkat " Lg 3: 345 . - ordna drägten på (ngn), utstyra. manga otalika människior . . . alle j wslom klädebonat oc illa tilsatta Su 371 . - utstyra, utsira, smycka, pryda. sagh han framga ena ährligasta fru, mykit clara oc skinande, prydda oc tilsätta medh alle äro oc höfwizlikhet (omni ornatu et honestate præclaram) Ansg 177 . mondo the hawa twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat owiröpis älla wtkorlica tilsat (numquid curiosa) Bo 16 . " thässin diurin varo äkke tilsat oc pryd mz forgyltom betzlom oc sadhlom " ib 165 . Lg 667 . - (prydligt el. konstmässigt) sammanfoga el. hopsätta. at min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3 ."],"e":["tilsätia sik , kläda sig, utstyra sig, smycka sig. kata qwinnor oc danzerskor som sik högfärdelika snikkade oc tilsatto Su 128 . " badh at hon skulde sik skönlika oc ärlika til säthia " ST 221 . - Jfr sätia til."]},{"a":"tilsätiande","b":"nn","c":"","d":["antagande, städjande. om läre drengia til sätiende SO 34 ."],"e":[]},{"a":"tilsätting","b":"nn","c":"","d":["tillsts, tillägg. " at besegle the articler . . . huilche mich enkede well behage, om the ecke forbäthres met nogen annen tilsättingh " FM 594 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"tilsökia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47. 1) söka, söka att nå el. finna. - söka att fånga. alla fiska som . . . aff alder, allom ltilsökendom riffliga aathrekt hafe til theres födho flydde J Buddes b 154 . - (?) jtem til ytersta swdre törnit är befalt nykillen til söchia StÄmb 172 ( 1510) (möjl. att föra till til B)."],"e":["-söchia . "]},{"a":"tilsökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) söka, söka att nå el. finna. trygga til flykt oc wärn skalt thu al tidh til sökia oc finna j minna sidho saare Su 199 .","2) komma åt, anfalla. sände han alt qwinfolket . . . jn til värn stadhen carmon. han war owinelighen oc vandh sampt til sökia (accessu difficile) MB 2: 316 .","3) komma till, infinna sig. tha som dödzsins sändebudh som starkasta sotten tilsökir (adest) Su 244 . - Jfr sökia til."],"e":[]},{"a":"tilsökilse","b":"nn","c":"","d":[" ? besök. faa . . . thes helga andha hugnat eller tilsökilse LfK 261 ."],"e":[]},{"a":"tilsökning","b":"nn","c":"","d":["1) besökande, besök. glädias aff andelia hugsuailsa tilsöknigh (gratia supernæ visiationis) Su 34 . ","2) tillopp, tillströmning. wart ther aff stor tilsöknigh aff allom Lg 3: 597 . ","3) anfall. " landit som til hördhe gosan oc in til gabaan allas theras konungha mz theras landh togh han mz enne hastige tilsökningh (impetu) oc fördarffwade " MB 2: 31 . ib 248, 310 . margfalda dröffuilsanna til söknigh gladelika tola Su 31 ."],"e":["-nigh )"]},{"a":"tilsökning","b":"nn","c":"","d":["1) besökande, besök. thät warder henne tha liwft ok täkkelikit fore täs hälga anda tillsökningh MP 4: 106 . 2) tillopp, tillströmning. for then stora tilsökningh som nu instundar på gyllena aarit af pelargromomen thit äro kommande her af rijkena Troil 2: 371 ( 1472) . SkrtUppb 326 ."],"e":[]},{"a":"tilsöma","b":"vb","c":"v.","d":["sömma vid, sy fast id. med dat. och ack. pas. ffocarij sculu ekke hafua kufla vtan mantolin vtan ofuir kiortelin huilkom vari hettan tilsömath VKR 3 . Bir 4: 101 ."],"e":[]},{"a":"tiltafning","b":"nn","c":"","d":["haffwe wi aff monge hans anslag wel förmerkt at om han sik till oss giffve skulle ville han hafve fri tiltafning (möjl. fel för tiltakning) in pa the tydske oc danske HSH 14: 32 (1525, Magnus Sommar) ."],"e":[]},{"a":"tiltak","b":"nn","c":"","d":["tilltag, företag. " jach haffwer nagoth straffath idhre swene . . . ffor thet til tagh " FM 131 ( 1502) . " effter then beskatningh och tilltagh, han haffde brwwchet in pa sueriges wenner " BSH 5: 552 ( 1513) ."],"e":["tilltagh )"]},{"a":"tiltaka","b":"","c":"","d":["4) attingere til taga GU C 20 s. 42 . lhan tilkombir ällir tiltakir alla stadz sin renlikhet (attingit . . . ubique propter suam munditiam), ok enkte smittadh kombir in j honom SpV 506 . "],"e":["tiltaka sik , 5) taga till sig (ngt), fatta (hopp). at hon skulde sik til taka hop oc nakra hugswalan Mecht 197 . - Jfr taka til."]},{"a":"tiltaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) antaga, utse, förordna. helena kom til rom mz czl laghisom iudhom . . . pauin ok cristne clerka . .. mötto them . . . til sisputeran til taknom twem hedhnum mästarum a badha sidhur . . . som thom skulle rättan dom mällan seghia Bil 80 . " þ skal annär i hans staþ til takas " SD 5: 638 ( 1347) . ib 567 ( 1346) . " foghatä tiltakä " ib 562 . sculu fyuru präste tiltakas ib 563 . " til hwlckis jordhköps stadhlikarin vithnisbyrdh waro ok äru thässe fastomän aa satto thinghe lagleka nämdhe ok änkannelika til takne ib " NS 1: 88 (1401, nyare afskr.). tha sculo wernamän oc synomän afsätias ok andre tiltaghas TB 73 . ","2) taga sig till, föetaga sig, företaga, göra. systrana . . . visto ey hwat the skullo tiltka KL 338 . " skal han änkte thz byria ok til taka thr skadhlikt är " KS 21 (52, 23) . han . . . huxa huru han skal huatuitna til takak ib 22 (54, 24). at mannin skuli nakat oskällica tiltaka Bir 2: 129 . - företaga, gripa sig an med, inlåta sig i . vm jak nakar hardh thing til takir j fasto älla vaku Bir 2: 173 . " at tiltala owan thing ok ey maagha them fulkompna " ib 3: 322 . ib 407. ","3) börja, begynna med inf. til tok han at rista sino hofdhe Gr 261 . " nu tiltok hon at thänkia a litla barnit ihesum " KL 345 . " nu tiltoko licamsins kraptir at vanskas " ib 352 . ib 334 . ","1) taga på sig, antaga. odödhelikin gudh wilde sik tiltaka (sibi assumere) dödhelikit köt Bir 4: (Dikt) 259. ib 253 . ","2) taga på sig, åtaga sig. huilka syndher wi os tiltaghom mz theras godze LfK 66 . ","3) åtaga sig, företaga sig, inlåta sig i. hwi til takir thu thik (assumis tibi) swa mykit äruodhe Bir 1: 314. ","4) rycka till sig. widherfreste ey orättelika sik til taka annars lims ämbete Ber 5 . - Jfr taka til."],"e":["-tagha )","tiltaka sik , "]},{"a":"tiltakning","b":"nn","c":"","d":["antagande, val. at hon (abbedissan) wt aff androm skuli wtskiliias, oc hedras ekke for sina tilqwämd, ällir til takningh wtan for mins, oc minna modhers hedher Bir 4: 73 ."],"e":[]},{"a":"tiltakning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tiltafning?"],"e":[]},{"a":"tiltal","b":"nn","c":"","d":["3) tilltal, åtal. med prep. upa. nota om dele oc thrätthe tiltal oc swar oppa arff Arfstv 12 ( 1461) . - anspråk, krav, fordran. . . . forscrifna tompt egha och brwka sik til gangx obehindrat fore hwars mans tiltal SJ 2: 28 ( 1477) . ib 40 (1478), 100, 102 (1487), 158 (1489). - med prep. til. at niclis akere haffuer jntet til taal til then garden HLG 1: 135 (1495). tha haffin siden engte tiltal till forscrifna hws eller tillagom SJ 2: 74 ( 1481) . HLG 3: 153 (1511). - med prep. um. danmarkx och noriges rike vm the nogodh tiltal haffua vm nogra ägodelor til sueriges rike G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 67. 4) tilltal, tal till (ngn). gresca herrena . . . togho honom j fagn oc gaffwo hwan annan wena kiiss mz blideliget tiiltaall Troj 100 ."],"e":["tiil- . ","taal (l)"]},{"a":"tiltal","b":"nn","c":"","d":[" (och m.? BtFH 1: 231 ( 1507) , 239 (1507), 289 (1509)) ","1) samtal, öfverläggning? han . . . foor saa wthan qwall tiil stokholm och rikesens (Hadorphs uppl. har rijkensens radh 525) tiil tall RK 3: 3205 . ","2) yttrande (till ngn), framställning. om the scriffther i the tiltal ok genswar som fforhandled wort i stocholm FM 132 (1502, samt. afskr.). äre the scriffther i wort tiltal ey anners forwandled, än the tha aff forscriffne erchebiscop iacob framsätte wo4e ib. ib 133. nogre enkannelighe spörsmal och tiiltall . . . her sten stwre .. . (framställde) in tiiil the gode karla . . . som . . . paas stäkit bestallade warit haffwe HSH 24: 99 ( 1517) . " oppa huilkit tiil tall och genswar beddes war kere herre och höffwidzman alles ware breff och insigle lib 105. "","3) ltiltal, åtal. " dömdes nilis torkilson . . . ffri for then til tal ath hans hustrv skulde slagit nilis olefssons hustrv " BtFH 1: 231 ( 1509) . ib 239 (1507), 289 (1509). her sten stwres . . . mercheliga bescriffna articla och tiil tall tiil erchebisp götstaff HSH 24: 94 ( 1517) . för:ne articla och tiil tall ib. anspråk. ath wi . . . skwlo til förnempde landh alrik här epther haffwa nakon klakan heller tiltal SD 5: 230 (öfvers. i afskr. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":["tiil tall )"]},{"a":"tiltala","b":"nn","c":"","d":["rättegång; fordran. " skall honn sigh medh ingo arfwe beuara . . . elelr ther någre tilltalu hafwa " Bjärka-Säby 360 (1384, avskr.) . - anspråk, rättighet. gyfwm hanum fullä makth thee samä gooz at syälya, gyfwä, skyptä. oc bytä äpter synum wilyä vtän hwars tiltalu SD 8: 43 ( 1361) . swa at jak älla mine arfua sculom aldre tilltalu oc nokor wis hafua til thet sama godzit älla thät hindra älla quälia Gadolin Pants Bil 279 ( 1385) . "],"e":["tiltalu rätter (teltala-), "]},{"a":"tiltala","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tilltala, tala till. smälika til taladhir KL 254 . - med dat. hulkom han swa tiltaladhe Gr 270 . Bir 4: 44 . - tala till, samtala med. med dat. huilke fultaka warin wärlzlichom herrom tiltala j clostirsins ärindom VKR 4 . - yttra (ngt) till (ngn). med dat. och ack. mik tiltalande tolken hogswalelsa ordh Su 187 . ","2) muntligen föredraga. ath . . . her erick trolle oss til thalede edher herredömes werff och ärende BSH 5: 68 ( 1505) . ","3) tilltala, tillvita. med dat. och ack. huilken tha nagat haffuer sinom embetez broder till thala SO 193 . tilltala, väcka åtal mot, väcka rättegpng mot. med dat. el. ack. tha schal huar androm till tala mz rettha SO 186 . for:da herra karl äller hans arffua kräfuia äll[e] r til tala om then sama minna modhirs ärfdhadeel SD NS 1: 150 ( 1402) . - Jfr tala til."],"e":[]},{"a":"tiltala","b":"nn","c":"","d":["rättegång; fordran. " at han äller hans arfua aldrig manig älla til talu aff mik ther vm lidha skal " SD NS 1: 413 ( 1405) . - anspråk, rättighet. läät han . . . fornämda härra stene allan thän rät ok tiltalu som honom bordhe . . . hawa til sit fädhärne ok mödherne SD NS 1: 200 ( 1402) . kändis . . . niclis öndersson sik hawa vppburit lika ok fult fore thän ärfdhadeel ok rät ok tiltalu, ther förra nämdis, aff härra stene . . . ok affhände . . . fraan sik . . . fornämda brodhers arff ok rätt ok tiltalu ib. ängin scal hawa tiltalu ltil the for:da goz ib 675 ( 1407) . inga makt äller tiltalo hawa at kräwia the fornempdo penninga ib 519 ( 1406) . - Jfr lagha tiltala. "],"e":["tiltalu rätter","tel- )"]},{"a":"tiltala","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tilltala, tala till. alloqui . . tiltala GU C 20 (hand 2) s. 96. - med ack. fordroch radit hanom jurien wtulff, tet han hade swa hardeliga tiltalit radit ok swa illa baar sin ordh fram otuchteliga STb 3: 408 ( 1498) . - göra ett påstående. Gers Frest 28 . 3) tilltala, väcka åtal mot (ngn). tha skal han (ɔ kungen) . . . aldrigh haffua macht . . . adh sige eller tiltala arga eller fegda . . . herre sten stwre . . . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. anders suensson kom ey och tiltalde then han tha stempdt hade STb 3: 208 (1495). - väcka rättegång mot (ngn) om (ngt). med dat. och ack. min nadhugher herra konunger vil thöm nokot tiltala ok skylda SD NS 3: 514 (1419). kietil . . . haffwer giorth minä atnöghie vm alth thet jac haffdhæ honom til tala DN 14: 70 (1457). - med dat. el. ack. och prep. um. tilthalade olderman her oleff andree mattis smidh til om en kellere vnder hans huss ligger HLG 1: 132 (1490). peder laurensson . . . tiltalade jöns nielsson . . . om en halff gardh SJ 2: 172 ( 1490) . ib 199 (1491). tha tilthalede hanom her alff . . . om en aars rentta ib 232 ( 1493) . STb 3: 170 (1494), thale forscrifne hustru margit vppa eth arff SJ 2: 157 ( 1489) .","4) vidtala, säga till; inbjuda. . . . en vngh man . . . som iach holt en litin kost at, til hans prestöll, och kunne iach ey väl vara frant he godhe män, och dande quinnor som iach haffde til forinne til taladh, och bididh til sama kost, for iach idher scriffuilse och vilia fik vitha GPM 2: 166 ( 1503?) . - Jfr tala til."],"e":["-talade . ","-talde STb 3: 170 (1494) , 208 (1495). supin. -taladsh GPM 2: 166 ( 1503?) . ","-talit STb 3: 408 (1498)),"]},{"a":"tiltalan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tilltalande, tilltal. " höra al obrygdhilse oc onda tiltalan " Bir 2: 233 . ib 3: 374 . Lg 821 . " tik giffwandis sin sötha ordh ällar tiltalan ib 3: 313. "","2) tilltal, åtal, käromål. tilbindom wi os . . . at halda for:da lafrins ienisson . . . oc alla the ther meth waro, bathe i flok oc i farnöt, then tidh for:de pedhar kylua slaghen ward . . . skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning SD NS 1: 147 ( 1402) . " at the skulu aldrig inga tilltallan eller nödh lijdha om the föreskreffna woldgästning " ib 238 (1403, nyare afskr.). - rättgång, tvist. ther aldrigh ytermer hinder eller tilltalan vm lidha aff mik eller minom arfuom SD NS 1: 88 ( 1401) . - tvist, klander. thet förenämda godz förenämda herra benckt ok hans arffwom fryt, quitt ok hemol halla före alla tiltalan SD NS 1: 45 ( 1401, nyare afskr.) . - fordran, kraf. herra thomas hafuer mik ok minne syster oc wara arfua latit lädukga oc lösa fore alle ytermer krafuo, maningh eller til talan . . . om the fornempda hafwa pänninga swmmo SD NS 1: 17 ( 1401) . ib 243 ( 1403), 244 ( 1403), 245 ( 1403), 413 ( 1405). SJ 136 ( 1444), 330 ( 1465), 331 ( 1465), 337 ( 1466), 338 ( 1466). at hwarce vi eller vare arfwa skulom . . . noghra til talan hawa til for:da var herra biscop pethar . . . vm noghon rät, gäld eller arff ther oss epter for:da biscop thordz dödh röra matte SD NS 1: 70 ( 1401) . FH 7: 53 (1476?). - an.språk. aldrigh scal jac mic annars mädh them godzom bewara äa nokra til talan til them halfwa SD NS 1: 156 ( 1402) . " vplater iac alla the rättighet oc tiltalan som iac oc min brodher . . . kunnom hawa til the goodz " ib 317 ( 1404) . ib 352 ( 1404) o. s. v."],"e":["tilthalandh FH 7: 53 (1476+). tiltallan SJ 331 ( 1465) . ","tilltallan . ","tiltallen SJ 330 ( 1465) ., 337 ( 1466), 338 ( 1466)),"]},{"a":"tiltalan","b":"nn","c":"","d":["och n.? (Stb 4: 86 (1505) L.","1) tilltalande, tilltal. - tal, ord. epter thy war härra sagde sinom hälga appostolis glädin idher mädh stora frögd . . . thessa sama wars härra ordh ok tiltalan hörom wj en nw daglika MP 4: 49 . 2) käromål; fordran, krav. SD 8: 46 ( 1361) . SJ 2: 4 (1474), 113 (1488). ther hörer nw husit for:ne hustrv margitte . . . fryt och quit til medh sin barn vtan alla manna och quinna til talan eller a klagan STb 3: 389 (1498). ib 4: 21 ( 1504) . . . . löss fore alt hennermera til thalen til ewerdeligen tijdh ib 86 (1505). ib 182 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"tiltalande","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tiltalare","b":"nn","c":"","d":["1) person som talar till (en församling), talare, förkunnare. concinator . . . til talare GU C 20 s. 133. ecclesiastes grece interpretatur concionator latine til thalore et dicitur salomon ib s. 206 .","2) person som väcker klander el. tvist, kärande. alla eptekomanda ffödde och offödde aclagara och tiltalara SJ 2: 140 ( 1489) . " forwilkorede sich sware alle tiltalere, som pa for:ne arff athale wele STb 3: 18 (1492). hans weffuerz tiltalere skal ffare til nyköpung effter breff och beffuisningh " ib 5: 9 ( 1514) . Linkbiblh 1: 198 (1526, Brask) . - Jfr arfs tiltalare."],"e":["-talere . ","-thlore GU C 20 s. 206) , "]},{"a":"tiltalilse","b":"nn","c":"","d":["tilltalande, tilltal. mädh tholkom tiltalisom (talibus alloquiis) skulin j hälgha jomfrur, blidhka brwdhgomman SpV 172 ."],"e":[]},{"a":"tiltaling","b":"nn","c":"","d":["rättegång, tvist. " scall all tiltaling oc skipta them j mellan som huar there haffda till annan ware qwit oc döth them j mellan " DD 1: 80 ( 1431) ."],"e":[]},{"a":"tiltaling","b":"nn","c":"","d":["rättegång, tvist. - käromål; fordran. krav. ffrii . . . fför alle geste namaning, kraff och tiltaling STb 5: 94 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"tiltalning","b":"nn","c":"","d":["käromål; fordran, krav. thy later them nw ledogha ok lösa for mik ok allom mynom arffuom om al lthen tiilthalningh Svartb 458 ( 1455) . " thz jak war i jönaköpung fore rätto mz thäön man, som jak hafdhe tiltalning til " JTb 60 ( 1462) . ATb 1: 284 ( 1468) . hindrik smallra lowade ffor et arbörst wm än nokor til talningh komber äpter ib 2: 362 ( 1489) ."],"e":["tiilthalningh )"]},{"a":"tiltalning","b":"nn","c":"","d":["käromäl; fordran, kraf. latom wij . . . her gudmund lidughan ok lösan for alla ytermera tiltalning vm the gifft och testament han i wärio haffde effter herra nigils olaui SJ 246 ( 1455) . " kom . . . her olaff . . . och giorde tiltalning til . . . tile bosman . . . vm the tomptena som ligger näst nidan karl jonssons trägardh " ib 259 ( 1457) . - anspråk. mine erfninga effter min dödh sculu thär enga tiltalning hafua antiggia vpa thet ena arfuit elle thet andra SJ 58 ( 1430) . " all then tiltaningh ok rettughet, som jak til porkala godz hauer " FH 5: 50 (1467, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"tiltekna","b":"vb","c":"v.","d":["tillägna. twäskona kön, än tha at the äru tilwigdh ok tilteknath (assignatur) hälgaghetinne som är män ok qwinnor SpV 250 ."],"e":[]},{"a":"tilteknadh","b":"nn","c":"","d":["tecken (till att ngt skall utföras el. ske). oc alla hälgha manna loff glädhi oc häloghet the forenas, oc saman komma mz ensampna mina tilteknat (et omnis sanctorum laus, quandium et beatiudo, solo nutu meo incitantur) Mecht 209 ."],"e":[]},{"a":"tilthiäna","b":"vb","c":"v.","d":["betjena, gå till handa. henne . . . siälä rykt . . . hiolt . . . biscop nigles . . . hanom tillstondande ok tiltiänedom mangom androm biscopom ok ärligom herrom Lg 3: 577 ."],"e":[]},{"a":"tilthiäna","b":"vb","c":"v.","d":["betjäna, gå till hada. lJfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47. cherubin . . . the tilfördho oc tiltänto mik iwnderstandilsenna liwse (cherubim quoque lumen cognitionis mihi ministrabant) Mecht 117 . (Herren sade:) swasom diaconus thz är mässo diäknen tiänar til altarit, swa til thiänar iak oc gör alla gärninga j prästenom, oc mz prästenom j hwaria mässo (sic ego omnia cum sacerdote et in sacerdote operor quæ ipse operatur) ib 193 . J Buddes b 233 . - tjäna, hjälpa, vara till tjänst el. hjälp. Jfr Sdw 2: 1315."],"e":[]},{"a":"tilthrugha","b":"vb","c":"v.","d":["truga, tvinga. " pylatus . . . hafwir mik til thrughat at taka man moth minom wilia " ST 89 ."],"e":[]},{"a":"tilthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["2) trycka på, utöva tryck, anfalla. flere störtthe aff grechomen aff hwlka grechana täss mera tiil tryckte oc wille hämpna syn skadha Troj 87 . - Jfr thrykkia til."],"e":["tiill- )"]},{"a":"tilthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["tilltrycka; hårdt fästa. part. pret. med dat. " thu . . . thino köti til thrykt " Bo 132 ."],"e":[]},{"a":"tilthrykning","b":"nn","c":"","d":["anfall. " j then samma til trickning störthe mera än Vᶜ aff grecana " Troj 175 ."],"e":["-trickning )"]},{"a":"tilthrängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tvinga, ansätta. eth starkasta band olösande som tik tilträngher (stringit) Mecht 197 . l 2) behövas, vara av nöden. jtem är thet swa meg tiil trängher eller jak wel selia samme hws HLG 3: 152 (15111). - Jfr thränghia til l(äv. Sdw 2: 737)."],"e":["tiil- )"]},{"a":"tilthvinga","b":"vb","c":"v.","d":["tvinga, nödga. Jfr Sdw 2: 1316."],"e":[]},{"a":"tilthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["tilltro, misstänka för. med dat. och sats inledd af at. at inghen skulde hanum . . . tiltäncke at han then gerningen giorde BSH 4: 159 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"tilthänkia","b":"","c":"","d":[" , lv. l2) tänka, utänka. huat ider nade tiltenkiendes oc görendes worde sTb 5: 343 (1521, Kop). at för:de mester h. ty motte sielffver tiltenke hwar han kunne söke sin reth HSH 16: 94 ( 1527) . - Jfr thänkia til."],"e":[]},{"a":"tiltroa","b":"vb","c":"v.","d":["anförtro, giva i uppdrag. tha haffwa wii kerlige bidit befalad oc synderlige tiltrot honum vm at wara wora kere hustrwes oc sons . .. malsman Hist Tidskr 63: 23 (1470, samtida avskr.). stode mauricus van dalen och giorde mechtoch henrik hesse ath kreffue sin gieldh, ok bödhz hinrik wiidh sine iij marck fulfölie hans erinde, som han hanom ther om til tror STb 3: 14 ( 1492) . anförtro (ngn ngt). ath vij haffwe nw tiltroth och befalith och med thette worth oppe breff tiltro och befalä . . . mikil johansson worth mynth i stocholm HSH 19: 14 ( 1497) . slotzloffuen, som wor kiereste nadige herre them tiltrodt haffuer at förware sTb 5: l292 (1520). - Jfr troa til."],"e":[]},{"a":"tiltroa","b":"vb","c":"v.","d":["anförtyro, gifva i uppdrag. som wij nu hafwom keest, och tiltrot, och fulla macht gifwit for:na twedrächt aff at läggia BtRK 98 (1435, orig.) ."],"e":[]},{"a":"tiltrodha","b":"vb","c":"v.","d":["rycka fram. ST 86 . " syätte mattan är, ath til trodha mädh tynno höghre winga mot fiendannas wenstre winga PMskr 156. ""],"e":["-thrudhum ST 86 ) , "]},{"a":"tilträdha","b":"vb","c":"v.","d":["förena sig, ansluta sig, inlåta sig. om j och then mene man tiltreder oc infalder med tom, ther sadant wradt och ogerningär begynt oc foretagit haffue STb 5: 336 (1521, Kop)."],"e":["-threda )"]},{"a":"tilträdha","b":"vb","c":"v.","d":["rycka fram. till träda manneliga Di 186 . Jfr trädha til."],"e":["till- )"]},{"a":"tiltröst","b":"nn","c":"","d":["3) förtröstan. " i tholka tiltröst (acceptaque fiducia) wart hänna hiärta stadfäst " Mecht 197 . " o min sötaste brudhgumme, ley skalt thu här äpther tänkkia mik wara skilda ffran tik, ey häller ti ffran minne til trösth JMPs 22. ""],"e":[]},{"a":"tiltröst","b":"nn","c":"","d":["1) tro, tilltro, förvisning. tha the han . . . aatsporde huru han ther swa lenge sith liff beholdet hafde, moth alt there hopp ok tiltrös Lg 3: 579 . ","2) uppmuntran, uppmaning. " äpther margha gudz ok minna wina tilthröst ok somlika minna frända radhe " SD NS 2: 10 ( 1406) . ib 11 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"tiltrösta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["tiltrösta sik , tilltro sig. biscopen som han scriptadhe til tröste sik ey han afflösa Lg 969 . Jfr trösta sik til."]},{"a":"tiltrösta förtrösta på ngn. somlighe haffwa swa rädh oc ömkelikin hiärta ath the aldrigh dyrffwas fullelika tiltrösta til mina nadh oc mildhet uquod nunquam de mea audent confidere pietate mecht 326 .","b":"","c":"","d":[],"e":["tiltrösta sik , tilltro sig. at the sik nu tiltrösta oc tro sik haffua ful skäl thär til oc tygh Abbedval i Vkl 93 . DN 14: 69 (1457). Jfr trösta sik."]},{"a":"tiltygha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bevisa (ngt) mot (ngn); överbevisa (ngn) om (ngt). med dat. och ack. . . . hanom tz tiltyga medh vitnom SO 85 . 2) försäkra, giva försäkring? Se Sdw 2: 654."],"e":[]},{"a":"tiltygha","b":"vb","c":"v.","d":["försäkra, gifva försäkring? fans her stor wille i blandh almogan aff onda tilskyndara och andhra herrar landboo, som thöm til tygade i theres ögon pa tinget BSH 5: 182 )1507)."],"e":["-adhe . "]},{"a":"tiltäppa","b":"vb","c":"v.","d":["fullkomligt täppa; fullkomligt omsluta. halt benen ter öwer (näml. öfver karet), vel tiltept mz kleder, at wermen icke gar wtt LB 7: 322 ."],"e":[]},{"a":"tiltöker","b":"av","c":"adj.","d":["lättåkomlig, lätthanterlig. " habilis . . . bequämer ok til töker " GU C 20 s. 326 ."],"e":[]},{"a":"tilunna","b":"vb","c":"v.","d":["1) unna, medgifva. " tilwnnes aff gudhi . . . at thu aff altareno skwli oppehallas " LfK 97 .","2) gifva, skänka. " thil vnthe iak fore sagdhan gardh foresagdho klostre " SD NS 2: 213 ( 1409) . SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"e":["tiilwnna: -andes SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)),"]},{"a":"tilunna","b":"","c":"","d":[" subst. medgivande, tillåtelse. alt war giort hwat är honom wtan wilie oc tilwnna (snarast fel för ett *tilunnan) Mecht 209 ."],"e":[]},{"a":"tilunna","b":"vb","c":"v.","d":["1) unna, medgiva. ath han haffde thillatit och gerne til llvnte, at . . STb 2: 204 (1487). huilke (pengar) . . . clemit eskede fore radit wylia haffua . . . huiket radit tilvnte aff (för at) for:e clemit smid schulle sama peninga til sigh aname STb 3: 465 ( 1500) .","3) medgiva, instämma i. hwilkit han thäkkeligha til wnthe anamadhe (quod Dominus gratanter acceptans) Mecht 311 . - Jfr unna til (Sdw 2: 827)."],"e":["-unte ) , "]},{"a":"tilvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara tillstädes, vara för handen, finnas, at thu maghe witha hwat som til är, ällir hwat som fattas j thinne skikkilse (assit aut desit) SpV 497 . " jens kedelsons moger . . . talade til hustru elin . . . om en gard som hon meth sin bonda . . . köfft hadhe aff . . . jens kedelsson . . . hulkit tyg tilwore ath hon meth sin bonda köpt och skelige betalet hadhe " SJ 2: 262 ( 1494) . - finnas, finnas till, vara till. (Hud skapade världen) at the sculde vardha ok til lvara hulkom han matthe skiffta ok lbythä syna nadher SvKyrkobr (Lucid B) 126 (möjl. snarast att fatta som två ord). - Jfr vara til."],"e":[]},{"a":"tilvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara tillstädes, vara för handen, finnas. nar the siukdoms tekn tiluaro (aderant) som döthin tedho Bir 3: 84 . " vm godhir vili hadhe til varit lib 100. wtan watn oc brödz fasto tha maa huar människia frälsas wm til är thronna oc kärlekxsins fulkomplighet " ib 4: 62 . LfK 178 . - finnas, finnas till, vara till. wm the tilwaro som sik wärdelika . . . til the andelika fästning redha widlo Su 361 . " wiliandis wita hwru mykit folk til ware som sculle lydha vnder hans kesare döme " Lg 45 . först sculle bescrifuas hvru mang lanzscaper til warin ib. alt thz til är Bir 2: 256 . ","2) vara hos, vara med, bistå. med dat. beþoms . . . oss tiluara (adesse) wars herra ihesu christi naþ KL 182 . - Jfr vara til."],"e":[]},{"a":"tilvardha","b":"vb","c":"v.","d":["bliva till. (Gud skapade världen) at the skullo til wardha thär han matte skipta mz sina nadhir oc miskund Sv Kyrkobr (Lucid B) 96 (möjl. snarast att fatta som två ord)."],"e":[]},{"a":"tilvaxa","b":"","c":"","d":[" , 1) tillväxa, tilltaga, ökas, förökas. accrescere til vexa GU C 20 s. 154 . med dat. gudhi, huilkom enkte kan aff wäxa, äller til växa (Deo tamen, cui nec accrescit nec decresit) Mecht 251 . - refl. *tilvaxas, = tilvaxa 1. med dat. jak sigher mz sanno, at honom som hälaghir är owir alla hälgha, aff waro loff kan enkte tilwäxas (adrecrescere), ey hällir aff ware tystho fran wäxa (descrescere (SpV 560. - Jfr vaxa til."],"e":["-växa . ","-wäxa . ","-vexa )"]},{"a":"tilvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["1) tillväxa, tilltaga, ökas, förökas. som kroppen til wäxge wtwörthis, swa tilöktes henne gwdelika oc dygdhelika gärnigga i siälenne jnwörtes Lg 3: 278 . " ower . . . tässa närstadda timans tilwägxande ondzsko " Su 362 . - med dat. epte thy som honom til vaxte aldrin MP 2: 42 . thw vndra hwi thik hända ok til uäxa frestilse j älline Bir 3: 210 . " thäs mera wanmakt oc klenhet tilwäxte klena kroppenom " Su 160 . " i hvarjo öghnablick ökadis hanom oc tilväxte gudz nadh " Ansg 177 . ","2) komma till, tillfalla. med dat. ther af kan honom ängin frome tiluaxa (accrescat) Bo 88 . " j bland annor barn ther honom tilvexte war margarita eth af them nampnkunnoghasta " Lg 3: 499 . - Jfr vaxa til."],"e":["-wäxa . ","-uäxa . ","-wäkxa . ","-wägxa . ","-vexa )"]},{"a":"tilvaxilse","b":"nn","c":"","d":["ltillväxt, tilltagande. all jmpilse göris pa manas til wäxilse oc ey pa nädhenne PMSkr 326 ."],"e":["-wäxilse )"]},{"a":"tilvaxning","b":"nn","c":"","d":["tillväxt, tilltagande. " accrescere til vexa ok ökia mz tilwexningh " GU C 20 S. 154."],"e":["-wexningh )"]},{"a":"tilvaxter","b":"nn","c":"","d":["tillväxt, tilltagande. " hwar som blomstrit framgar wthan sädh, är wäl wärth, at thär skul äpthirfölghia frukt mstreno lik, thz är, at hon skal oprinna mz enkannelikom tilwäxgt (incrementis) " SpV 14 . ib 59 . swa som manen omskiptis j tilwäxtin ok affwäxtenom ib 113 . " dygdhanna ökilse ok tilwägxt ib 205. saa ok människian, omwändh til gudh, thakir sin tilwäxth j rätuisonne " ib 387 ."],"e":[]},{"a":"tilvighia","b":"","c":"","d":[" -wiigdh, supin. swikt), Jfr C. E. Thors. Den kristna terminologien i fornsvenskan 281. 1) viga, inviga, helga (åt). med dat. och ack. thenna daghen, huilken the hälga kirkia haffuer til wikt hymerikis drotnigh JMÖ 192 . - pass. the tilfestilse mz hwilkom hwar en kloster iomfru är tilenadh oc tilwigdh siälffwom brugummanom ihesu christo (sponsationem singularum virginum sibi desponsatarum) Mecht 129 . om torsdagen messan aff wars härre hymmelfart som altaret är tilwiigdht GPM 2: 390 ( 1491) ."],"e":["-wigdh . "]},{"a":"tilvighia","b":"vb","c":"v.","d":["1) viga, inviga, helga (åt). med dat. och ack. nokor hälagh thing, som christo tilhördhe, oc hanom varo tilvigdh (consecratum) Ansg 203 . " gwl oc silffwir . . . huilkit the til vigdho herrans fatabur " MB 2: 16 . - pass. taghandis thz som gudi war til wigt MB 2: 17 . " eth cappel, som war iomffru marie . . . tilwikt " Lg 3: 289 . " for . . . jomfrw marie wyrdnyng som thänne lifnadher är til vigdher (dedicatus) " VKR 71 . " hänna lifnadhir skulle tiluighias ok scrifuas sannom fatikdom " KL 332 . iak är nazareus thz är gudhi til wigdher (consercratus) MB 2: 122 . Lg 333 . LfK 73 . ","2) sammanviga med, genom vigsel förena med. med dat. och ack. pass. the iomffruna loffuadhe fadhren honom sik wilia til wighias Lg 3: 291 ."],"e":[]},{"a":"tilvikliker","b":"av","c":"adj.","d":["pronus a um framlutho redoboen ok til vklegin GU C 20 s. 493 ."],"e":["-viklegin )"]},{"a":"tilviknilse","b":"nn","c":"","d":[" ? pronitas til viknilse GU C 20 s. 493 ."],"e":[]},{"a":"tilviliogher","b":"av","c":"adj.","d":["cernulus . . . tilwiliogher och behendogher GU C 20 s. 100 ."],"e":[]},{"a":"tilvilkora","b":"vb","c":"v.","d":["tillförsäkra, tillförsäkra öfverlåtelsen af (ngt), öfverlåta. tilwilkorar iag . . . niclis swarte skanung ok hans arffwom fra mik om minom arffuom the för:da godz till för panta sta SD NS 1: 448 ( 1405, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"tilvilkora","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tilvilkora sik , utfästa sig, förbinda sig. tilvilkorar iac mic . . . godz at vidherläggia SD NS 3: 566 ( 1420) ."]},{"a":"tilvinna","b":"vb","c":"v.","d":["öfverbevisa. " - part. pret. öfverbevisad, förvunnen. laghlikä till wnnen " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . " med fullum skiälum oc laghum til wnnin " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). medh witnom tillwunnen SO 300 . ib 301 ."],"e":[]},{"a":"tilvinna","b":"vb","c":"v.","d":["2) vinna, förvärva. stadhen och landith . . . thet medh wäriendhe handh idher til wnneth är BSH 5: 273 (1508, H. Gadh) ."],"e":[]},{"a":"tilvirdhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. värdigas. wilde eder ädlaheth tiilwördis hiälpa oss medh eth goth ordh tiil waar kära herra BSH 5: 129 ( 1508) . Jfr tilvärdhas."],"e":["tilwördis )"]},{"a":"tilvita","b":"vb","c":"v.","d":["tillvita. " feste pawal . . . lagh . .. for saltit, hanom til wittes haffua köpt aff skyppit " STb 2: 482 ( 1490) . " ath hon ey haffuer scheden . . . som tiwffuen henne til witte och pa sade ib 601 (1492). ""],"e":["-witte ) , "]},{"a":"tilvita","b":"vb","c":"v.","d":["tillvita. " aff thenne snödhä gerningen som the mik til witä " Va 35 . SO 300 ."],"e":[]},{"a":"tilvitna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillerkänna medelst vittnesmål. the ther epter nämpnas sato i nämpdinne, som domkirkionne godzit til vitnadhe SD NS 3: 285 ( 1417) .","2) överbevisa med vittnen. warder . . . medh twem witnom till witnadher SO 292 . TS 24 . - Jfr vitna til."],"e":[]},{"a":"tilvräka","b":"vb","c":"v.","d":["allidere til skada ok til wräko vt allidet paruulos ad petram GU C 20 s. 16 . ib (hand 2) s. 70."],"e":["tiil- . ","-wräko . ","-wreka )"]},{"a":"tilvälda","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-wälla )","tilvälda sik , tillvälla sig, tillskansa sig. j haffwen . . . idher mykit til lwällat aff mino rike MB 2: 275 . ib 276. matte han til wälla sigh ängland til danmarkx krono Lg 3: 47 ."]},{"a":"tilvälda","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-väldä . ","-velda . ","-wälade VKU 111 ( 1563) . ","-wellet STb 3: 329 (1497); SJ 2: 311 ( 1497) ),","tilvälda sik , tillvälla sig, tillskansa sig. j thy at han mothe gudz skipan ok viiliä vilde sik til väldä höghre voldh ok staat än gud hafde hanom skipat SvKyrkobr (Lucid B) 130 . tha dömpde jac . . . hanum xl. marc wt aff, som sig wilde bolid til velda UpplLagmansdomb 25 (1490). - Jfr välda til."]},{"a":"tilvälia","b":"vb","c":"v.","d":["välja, utse. " wi . . . hafuom han ther til särdelis vmbidhit oc tilwalt " BSH 1: 185 (13!SYNS_DÅLIGT?6)."],"e":[]},{"a":"tilvända","b":"vb","c":"v.","d":["1) vända (ngt) till el. åt (ngn). hwilke j litle samfecthningh til wändho ryggen MB 2: 17 . fiändhomen theras rygghia wända ib 18 . ib 136, 137 .","2) öfverlåta, öfverlemna, tilställa. " lhänne mat thu thz (godset) tilwända " ST 491 . - öfverlåta, föryttra. iach . . . til wänder oc ltil engnar thet (godset) oc hemult gör for:da härrä thordh benda oc hans arfwm til auerdelica egho SD NS 1: 256 ( 1403) . " ib 586 (1406, nyare afskr.). " FH 2: 54 (1421, nyare afskr.), 3: 8 ( 1377). ","3) tillräkna tillskrifva. med dat. och ack. skal enghin thz til wändha waars synnes oc hugx ostadughet at wi stwndhom bywdhom tw ärendhe hwart moot andro MB 2: 203 . ","4) hänföra till. med dat. och ack. minna pino aminnilse skal thu altidh haffwa i thino hiärta oc alla dröffuilse oc motegangh, som thu lidher, skalt thu henne til wända (refere) Su 198 ."],"e":["tilvända sik , vända till sig, tillvälla sig. lhanwil lgudz hedhir sik til wenda ST 132 . - Jfr vända til."]},{"a":"tilvända","b":"vb","c":"v.","d":["2) överlåta, föryttra. " affhedner iak mik thet sama godz . . . ok tilwender thenna . . . jönisse ok hans arwom til ewerdelika ägho " FMU 1: 388 ( 1382) . ib 495 ( 1390) . Svartb 180 ( 1383) , 510 (1472).","3) tillräkna, tillskriva. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47.","5) låta komma till del, visa, bevisa. wi thakkom idher . . . swa oc for the höghelica dygdh oc kärleek, ther i oss tilwänt hawin Rydberg Tr 2: 467 ( 1388) ."],"e":["till- . ","-wenda )"]},{"a":"tilvänia","b":"vb","c":"v.","d":["tillvänja, invänja. mannin tiluandir til syndinna Bir 2: 54 . "],"e":["tilvänia sik , tillvänja sig, vänja sig vid. hon haffde . . . til want sik at sökia the hälga propheter Lg 3: 385 . " hon til wandhe sik siälff thz hon ey eth ordh wille tala fran afftansangx thidh oc til nons tidh om näst ta äptherkommande dagh " ib 589 . - refl. tilvänias, vänja sig vid. med dat. at til wänias nyom kost Bir 1: 103 . " ib 4: 69. - med inf. til lthes barnit wäns af miolkinne ok til wäns at äta stadhughan kost " Bir 1: 311 . " korpen tilwandis at föra hanum päninga " KL 25 . ib 64 . Bir 2: 31, 3: 74 ."]},{"a":"tilvärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["rerfl. värdigas. at i ville tiill verdes, ath tencke paa myn lange tro tienst BSH 5: 51 ( 1505) . Jfr tilvirdhas."],"e":[]},{"a":"tilväria","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tilväria","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr väria til."],"e":[]},{"a":"tilvärva","b":"vb","c":"v.","d":["förvärva. " the lösöra som . . . henrik pedersson her effter kan till wärffwa " SJ 2: 35 ( 1478) ."],"e":["till- )"]},{"a":"tilämna","b":"","c":"","d":[" , 1) förbereda, göra förberedelse till. 2) bestämma, utse, haffwir . . . iak nw . . . til ämpnat (designavi) min son antiochum edher til konung MB 2: 308 . - bestämma, tillämna. thu stath redhoboen til hiälp, ok llath ey aff thinom stridzmannom takas thina gwl krono, hwilka thu them til ämpnat haffwer SpV 588 . - tillämna, avse, planera. hionagaardhin byggis nidhre widh smidhiona som nw är til ämpnat Nio handl rör Vkl 233. 3) låta syfta på. thätta är een hötilse, än thog at hon nogh til ämpnas wärldinna andha (för ändha; Lat. licet ad finem mundi referri potest) SpV 72 . " thz maa ok til ämpnas war tima j liknilsom ib. 4) san waka är mz hälghe tro . . . ok swa som för är sakt, atskilia hwat görande är, ok for hwat ok til thän ändan tilämpna hwilkin som är wthan ända (discernere ad finem illum qui est sine fine) " SpV 299 ."],"e":["-ämpna )"]},{"a":"tilämna","b":"vb","c":"v.","d":["förbereda, göra förberedelse till. haffua the oss . . . bidhit, at wi wildom thenna forscriffna stycke fulfölghia . . . som the i swadana matto foretaghit oc tilempnat haffua FH 1: 18 ( 1441, nyare afskr.) ."],"e":["-empna )"]},{"a":"tilämnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? föremål, ämne. huilkens första deel (för deels) materia oc tilämnilse är ihesu christi aldra dyrasta pina Su 8 ."],"e":[]},{"a":"tiläskia","b":"vb","c":"v.","d":["anmoda, uppman, uppfordra. " tha wille han oleygdat och offelet än nw staa til retta antige her äller ther, j hulkin stad han til kraff eller tileskieth worder " STb 4: 229 ( 1511) . adwij tilskede oc tilkraffde wore . . . at öffuerware . . . ib 5: 317 (1521, Kop) ."],"e":["-eskieth . ","-eskede ) , "]},{"a":"tilökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öka, föröka, låta tillwäxa. jach haer fortärth och inthe til ökath sa mykith jach ägher BSH 5: 20 ( 1504) . " hon til ökte gudelika böner " Lg 3: 420 . " hon !UDDA_TECKEN?: dröffuilsen) . . . til öker gudhz kärlek oc kwnskap " Su 174 ib 95 . " jsraels söner til ökto än syna ondzsko " MB 2: 78 . " lisrael tilökte än meer oc giordho thz som ont war " ib 75 . ","2) ytterligare gifva. tilöök . . . the iordhena som är däff ällir waat loc frwktsam MB 2: 42 . - med dat. och ack. gudh til ökte honom nadhena Lg 3: 420 . " til ökte miskwnnennas fadher sinne dotter marie oegines fiärdha dyra stenen " ib 421 . - ytterligare hämta. med dat. och ack. tilök (haurias) tik siälffwom först her aff innerlika gudelighet Su 378 . - ytterligare tillfoga. med dat. och ack. ey nögdhe them, at the mik liffuandis allan wpfylte mz saarom oc dröffuilsom, wtan ämwäl mik dödhom til ökado sina grymhet Su 196 . - refl. tilökias, ökas, förökas, tillaga, tillväxa. JP 119 . tilöktes henne gwdelika . . . gärnigga i si älenne jnwörtes Lg 3: 278 . - ytterligare komma till. thz manköns som sidhan tilöktis (natus est) j xl aar j samma öknenne MB 2: 12 . " swa mangra glädhinna ämne til ökas (geminatur) " Su 82 ."],"e":["-öka )"]},{"a":"tilökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öka, föröka, låta tillväxa. embetens verdoghet . . . the tilökä mannenom jnga aterlön när gudhi SvKyrkobr (Lucid B) 181 . thy jach hawer fortärth och inthe til ökath sa mykith jach ägher BSH 5: 20 (1504. H. Gadh). 2) ytterligare giva. - ytterligare tillfoga. min käre son jak bedher tik. at thu til öka än nw andra ffämpthyio, oc läs än nw j thätta aridh hwndra aue maria JMPs 429. - Jfr ökia til (Sdw 2: 1170)."],"e":["-öka )"]},{"a":"tilökian","b":"nn","c":"","d":["intencio onis meningh jntensio tilökan GU C 20 (hand 2) s. 34."],"e":["-ökan )"]},{"a":"tilökilse","b":"nn","c":"","d":[" ? gifvande, gåfva? huilkan hon aff gudz nadz tilökilse för vmvent hafde til renleksens älskoga Lg 3: 528 ."],"e":[]},{"a":"tilökilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47. 2) tillökning, ökande, ökning. hälgha ängla . . . skänkto aff samma käldo fförst ärofulla iomfrunna marie alla hänna häloghetz tilökilse (primo, gloriosæ virgin Mariæ, in augmentum totius beatiudinis suæ) Mecht 219 . ib 112. viliom ingelundis tilstädia at noghen vmskifftilse, tilökilse eller ok mnytzakan skal her vtinnan koma Svartb 537 ( 1478) . ib 496 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"tilþrängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tvinga, ansätta. " wm the hans hiälp bedhas j nakre widhertorfft til tränghiande (compellente) " Bir 4: 39 . " nödande (för nödenne) til trängiande fiöl han til fögho oc böner " MB 2: 320 . Su 87 . natthena tilrengände Lg 3: 54 . " a thes störrre fros ok köldh tiltrengde vtantil thes mere vptende ok lhetagiordhe thöm gudz kerleker innan til " ib 525 . " til trängher them örligh tilförinde " MB 2: 242 . the skulo . . . drikka ethir om the vardhe tilträngdhe (nödgade), ok thz skal them inte skadha JP 161 . ","2) behöfvas, vara af nöden. oss til trängher stor vmsorgh oc mykin atwakt . . . at en släkt j israel os skuli ey förgaas MB 2: 140 . - Jfr þrängia til."],"e":[]},{"a":"tima","b":"vb","c":"v.","d":["förtvina, försmäkta. " jac la j sotasäng oc thimade (motsv. ställe " KL 387 thwinadhe) j dötzsins wadha dagh fra dagh MB 2: 382 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"tima","b":"vb","c":"v.","d":["nännas. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 40, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 171 f. Fem Moseb ed Thorell 213."],"e":[]},{"a":"tima","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) hända, vederfaras. " med dat. (el. en form som kan vara dat.). swa at thöm enkte argt tyme eller henda skal " BSH 1: 132 ( 1371) . " mykyn lykka thimde hänne j alla hänna dagha " Bil 901 . " at hånom älla hans folke time ey ofmykin skadhi älla blygdh " KS 82 (203, 90) . " all the ordh oc gerninga, som gudh hafdhe wisath them, oc them haffdhe timpt " MB 1: 427 . " mik är timpt een ära " Fr 2206 . " thik timar hedher ok glädhi stoor " Al 6519 . före the woldgestning ok vfok mik af them timdhe SD NS 1: 238 (1403, nyare afskr.). sagþo þe hanom huat þöm timde Bu 137 . " hwath mik är tiimpt ok äkke drömtp " Iv 157 . " huath honum var timpt til ärä " Fr 2166 . när skal thz . . . tima mik, at iak swa ledher blanzafluur Fl 877 . " henne tymade ok thz mangom lyster " RK 1: 76 . " ther alt kan huxa ok warna thz han (för hanom) må tima " KS 79 (195, 86) . " sidhan hanom nokoth timt är ib. " Bu 516 . Bil 124 . MB 1: 334 . Bo 138 . Fr 1332, 1394, 1980 . ","2) tima, hända, inträffa. wm then thima thimde eet wndher j franka rike Bil 709 . aff hwilka manna wangömslo skadhi thimar MEG (red. A) 55. ib (red. B) 59 . EG 65 . " thässe thing skulo tima " MB 1: 417 . " thet all ting swa timat och skedt ära " SD NS 1: 199 (1402, nyare afskr.). þär timde þät här sk[r]iuas Bu 22 . ib 175 . " þätta timaþe a sancti andree dagh " ib 178 . " hwa weet hwath som timar än " Al 176 . " thz timpde swa som nw är saght " ib 4101 . timar thz stundom at wi se glädhi marghom lwndom ib 6471 . " thät thimdhe at the foro j en skiphär " Bil 865 . " kan oc swa tyma at dan niclesson falder fra " SD 5: 567 ( 1346) . Bil 876 . RK 1: 4187 . Al 5620, 6031, 7823 . MD 338 . - (?) timanda tingom (då tingen tima, medan händelserna ännu pågå+) skal man sik ey vp å noket fästa, ok änkte ther vm wist at döma (de dubilis non definas, sed suspensam tenas sententiam. Nihil inexpertum affirmes) KS 20 (51, 22) . - ske, ega rum. tha gudh wil at thet (konungavalet) annan tidh tima scal BtFH 1: 456 ( 1362) . - hända, ske, gå. opersonl. kom ther samuledh til mz abimelech . . . som för timde mz pharao MB 1: 196 . - med dt. oppå thz oss skulle täss bäther tyma RK 3: (sista forts.) 4745 ."],"e":["tyma . ","timpde . ","timaþe . ","timpt . ","tiimpt . "]},{"a":"tima","b":"vb","c":"v.","d":["1) hända, vederfaras. med dat. en dagh oc annan timde honom enkte. än siwnda daghin bleff han dödh aff bradhom dödh SvKyrkobr 70 . 2) tima, hända, inträffa. - ske, äga rum. at thät annan tiidh tima scal SD 8: 161 ( 1362) . - hända, ske, gå, opersonl. hwilka ledhis thät hälzt tima konde NMU 1: 68 ( 1381) ."],"e":["timde . Jfr Sdw 2: 1316) , "]},{"a":"tima","b":"vb","c":"v.","d":["nämnas, kunna finna sig i (att). modhorin timde ängalund at dräpa han (Cod. A kunne ängalund at lata forkoma honum 277) MB 1: 552 ."],"e":["-de )"]},{"a":"timas","b":"vb","c":"v.","d":["refl.","1) para sig. " om then tima ther faarin timas (in ipso calore coiuts; Cod. B tidhas 548) " MB 1: 223 . " lät them (fåren) ther timas (Cod. B tidhas 548) ib. "","2) alstras; framväxa. med dat. epter thy som solenskipar sik til war, epter thy timis iordhinne affwäxter MB 1: 44 ."],"e":[]},{"a":"timas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. para sig. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 40."],"e":[]},{"a":"timber","b":"nn","c":"","d":["timmer, byggnadsvirke, trävirke. " sagho the . . . tymber huggit ok til dragith " RK 1: 1718 . " loot han the eth kloster göra ok mykyt tymber saman föra " ib 1171 . til the bygningena loth han vthwälia alt thz skönasta tymbir han kunde finna ST 298 . " carpenta dicta tymber, aut lateres . . . recipere vel inpedie " SD 4: 333 ( 1333) . nouerint vniuersi, me . . . haquion carlsson vunu strøm . . . dimideatem aque, cum timber et dam . . . dimisse ib 82 (1328, nyare afskr.). Jfr ledhungs timber."],"e":["tymber . ","tymbir )"]},{"a":"timber","b":"nn","c":"","d":["timmer, antal av fyrtio stycken. om skinn. iii!UDDA_TECKEN? däker buskin, iiii timber graskin JTb 8 ( 1456) . " eth timbir graskin " ATb 2: 105 ( 1478) . Jfr timbriam pellium variarum SD 2: 130 ( 1292) . - om ål. Jfr Sdw 2: 1316 och S. Owen Jansson, Nord. Kultur 30: 37."],"e":["-ir )"]},{"a":"timber","b":"nn","c":"","d":["timmer, antal af fyrtio stycken (hudar). I timber mardorum SD 4: 2 (före sl. af 1327). duo tymber martheliui. jtem dimidium tymber hermelini ib 711 (1340?). fyra timber goodh graskin BSH 1: 182 ( 1381) lx timber graskin oc eth timber mardskin HSH 18: 183 (1497, gammal afskr.). BtFH 1: 306 (1413, Joh. Bures utdr.) . SD 3: 637 ( 1324), 4: 2 (före sl. af 1327), 3. Jfr de qualibet timbria pellium variarum ib 3: 160 ( 1314) ."],"e":["tymber )"]},{"a":"timber","b":"","c":"","d":[" , L. timmer. - om enstaka stycke. item xxiiij tymber for xx öre HLG 2: 103 (1519). - Jfr broa-, pram-, sagho-, sma-timber."],"e":["tymber )"]},{"a":"timberbil","b":"nn","c":"","d":["timmerbila, timmeryxa. ATb 2: 50 ( 1475) . ib 348 ( 1489) . " jtem ii timberbila UpplFornmt 46: 203 (1513). ""],"e":["-bila ) , ","timberbila (timbir-), "]},{"a":"timberbila","b":"nn","c":"","d":["timmerbila, timmeryxa. IIII tymberbyler FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["tymberbyla )"]},{"a":"timbergardher","b":"nn","c":"","d":["upplagsplats för timmer? stadzsins tymbergaard STb 1: 384 (1482). . .. ena tompt pa swdra malm nesth norden stadzsins tymbergardh vijdh östra salta watnidh ib 3: 466 ( 1500) ."],"e":["tymber- . ","-gaard )"]},{"a":"timbergärning","b":"nn","c":"","d":["timmerarbete. " iosep drogh til födhonna tholikt som han gat mz sinne timbir gärning " Bo 33 ."],"e":[]},{"a":"timberhug","b":"nn","c":"","d":["huggande av timmer (i skog), timmerhygge. SD 4: 383 ( 1334) . DN 14: 133, 134 (1487)."],"e":[]},{"a":"timberhug","b":"nn","c":"","d":[" L. huggande af timmer (i skog), timmerhygge. ita . . . quod ceteri de næsihohult vsufructum habeant in eisedem !UDDA_TECKEN?: siluis). videlicet. løf oc luuk. fang oc feagangh. troþ oc timbirhogh wlgariter nuncupatum SD 1: 581 ( 1281) ."],"e":["timbirhogh )"]},{"a":"timberkrok","b":"nn","c":"","d":[" ? et tymberkrok FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["tymber- )"]},{"a":"timberman","b":"nn","c":"","d":["timmerman. " engin timberman gat thy sama thrä fangihit rät lagh " Bil 88 . ib 775. Lg 254 . RK 1: 1172, 3530 . Al 9073 . Jfr almänningis timberman samt timbroman. "],"e":["tymber- RK 1: 3530 . tymmer ib 1172), ","timbermanz barn , "]},{"a":"timberman","b":"nn","c":"","d":["timmerman. " lignarius ij timmerman " GU C 20 (hand 2) s. 84. jtem ij mark tymmermenne lön atbygge bödelshusit Skotteb 386 (1463-64, Kämn). vtgiffuit timbermannom for barden then stora primo olaff benctsson timberman vj öre . . . SSkb 30 ( 1502) . ss tillnamn. skälikom manne jnga timbermanne SD 8: 82 ( 1361) . SD NS 2: 565 ( 1412) . thesse erro wordne borger . . . nighel tymberman . . . ATb 1: 12 ( 1453) . ingrid tymbermans Stock Skb 17 (1516-17). HLG 2: 118 (1523). - Jfr slots timberman. "],"e":["tymber- . ","timmer- . ","*timbermanz husfru","-hustru )","*timbermanz lön","thymber- . ","-mans- . ","-mentz- )"]},{"a":"timbermanlön","b":"nn","c":"","d":[" = timbermanz lön. för timbermanlöneth ii mark Uppl Fornmt 46: 202 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"timberskogher","b":"nn","c":"","d":["skog. BtFH 1: 183 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"timberstokker","b":"nn","c":"","d":["timmerstock. PM 4 ."],"e":[]},{"a":"timberstokker","b":"nn","c":"","d":["timmerstock. HLG 2: 104 (1519)."],"e":["tymber- )"]},{"a":"timbervärk","b":"nn","c":"","d":["timmerarbete. konkr. thet store timberwerk, som aktet war til siwke stuen, som kom til stadzins böghning Stock Skb 193 ( 1521) ."],"e":["-werk )"]},{"a":"timberäkt","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1316 och F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 271."],"e":[]},{"a":"timberäkt","b":"nn","c":"","d":["timmerkörsel; i spannmål ugårende afgift som trädt i stället för åliggandet att forsla timmer. timberækt xvi thyn annone cum iiii modils BSH 1: 66 ( 1365) . tymberækt i lesta viii modiis minuus ib 73 ( 1366) . ib 75 ( 1366) . Jfr ib XCVI."],"e":["tymber- )"]},{"a":"timberöx","b":"nn","c":"","d":["timmeryxa. lot phipus skatta en timber yxsse ATb 3: 202 ( 1507) ."],"e":["-yxsse ) , "]},{"a":"timbra","b":"vb","c":"v.","d":["timra. " ther timbradhis onytleka for thy at alt thz vm daghin bygdhis sloos nidher vm nattena " Bil 879 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"timbra","b":"vb","c":"v.","d":["timra. " larins person . . . ok magnus timbirman som oppa tornit timbrado " ATb 1: 168 ( 1462) . Stock Skb 158 ( 1520) . " her erich gaffs iij mark, som han hade giffuit per bok timberman oc hans sälskap; the timbrade pa munke holmen oc annen stadz i 162 (1520). item twa män, som tymbradhe i bastowone oc täkte wisthusidh " VKU 56 ( 1549) ."],"e":["-ade . ","supin . ","-ad Stock Skb 158 ( 1520)"]},{"a":"timbring","b":"nn","c":"","d":["timmerarbete. " gaffz per bok V march pennge for theris timbring på alle theris wegna med honum hade timbrad " Stock Skb 158 ( 1520) . HLG 2: 114. 115 (1523). "],"e":["*timbrings pram","timbringx- )"]},{"a":"timbroman","b":"nn","c":"","d":["timmerman. " þe callaþo þik vara timbremanz son " Bu 78 . en timbre man (af senare hand ändradt till timbir man) giordhe nokot höghst jnnan sancti marchi thorne Bil 254 . " i enom stok som timbromän fästa sin andbudh innan " Gr 277 . SR 35 . Bo 18 . Jfr timberman."],"e":["timbre- Bu 78 ; Bil 254), "]},{"a":"time","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tid. " alt skapadhe han at ophowe timans, thy at han skapadhe oc timan " MB 1: 35 . " allir time är ey när gudhi vtan sua som een stund " Bir 2: 84 . allir thessa wärldinna timä ok aldir är for mik ok när mik swa som en stund älla ögnablik ib 1: 85 . timans gran göman LfK 70 . " enkte är timanom dyrare ib. ey förtappas eth ögonblik aff allom tima, at thz skal ey ather kraffia aff tik " ib. " aller time os förlänther kräffs aff os hwru han är förnöther " ib. " all tingh ärw os främ adha, ensamber timen hörer os til " ib. " aff timans förtapparom, som honom syndelika oc oskäleka oppnötha ib. manga människior . . . som . . . fortapa thera tyma oc mödho " ST 1 . tymans forsumilse ib 2 . " the mista jnthe annath wthan sith arbede oc thiman som är framlidhen " PM 72 . " thins tima skipan ok nattan " Bir 1: 103. min modhe skipte allan siin tima j thre tima ib 4: 35 . " skulu lthe allan then andra timan fornöta nyttelika ib. - tid, tidrymd. i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ey war swa langer time mellan decium ok theodosium Bil 434 . " i langan tima äptir thz at sanctus patricius var dödher " Pa 15 . " huru langan tima systrana skulu sithia widh bordh " Bir 5: 35 . " äpte skamman tima vandes suennen mz companom drika ok dobbla " Bu 156 . " än the som klostrit fundera formagho ey vanlika alt klostrith oc gardhin fullelika fulkompna j stuntom tyma " VKR 75 . ynnan litzslan tyma sprangh han helbrögde nidher aff vaghnen Lg 3: 564 . " thiit vil iak han sända om een tima " Fl 181 . " wägen war forlang oc tyman forstacket " Di 50 . - tid, tidpunkt. samtyktom wi oc staddom vm þän samä tymä som för är sakt vm morghengawor SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). j them sama timanom som thätta hände i amrenia Gr 321 . i thom samma timanom var ther en brodher aff samma klostrena, som heet authertus Ansg 187 . thet hände i thom timanom ib 183 . " j then tma var en konungh j nyflingha landh som gunnar heth " Di 225 . " then besthe kempe som nogan visthe aff ath sägia j then tima ib. " ib 12, 231 . " om then tima sände moyses sändebudha til edom " MB 1: 409 . " tha var komit til thän tma at gudh vildhe honom gifwa godh lön " Bil 863 . " nar timin nalkadhis ther var herra ihesus hafdhe skipat at göra var atirlösilse " Bo 159 . jllum tima (i en olycklig stund) äst thu här komin Bil 326 . " dözens tymi " SD 5: 561§ ( 1346). j þöm staþ oc tymä þer vare exercutores fyri läggiä ib 562 . " hwilkin timä wir kallum saman wart riki " ib 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . - allan tima, alltid, beständigt. thiäna gudhi allan tima KS 3 (5, 3) . - þän tima, då, när. þän tima iak giuar min anda up Bu 13 . at nakar rymer fran konunge vndan hans baner þän timä man til fiända drager SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). þän timä konunger wil syäluer sin rättäräthing haaldä ib 480 . " þän timä þe vm landet fara ib 606 ( 1346). thän tma war frw war op farin til himerikis tha syrgdhe sanctus iohannes ewangelista mykith äptir henne " Lg 43 .","2) tid, tidsafdelning, stund. i sht i pl. han . . . dictadhe godh andbudh at märkia mz timana epter solinna gang Bil 382 . " hon skipte daghen ii þre tima " Bu 5 . " min modher skipte allan siin tima j thre tima, een j hwilkom hon loffuade gudh mz sinom mwn annar j hwilkom hon thiäntte hanom mz sinom handom, tridhi j hwilkom hon warkunnade kropsin wanmakt " Bir 4: 35 . " j hwariom tima, naar the äru ey j gudz tidhegärdh " ib. " j hulkom daghom ok timom han skulle giua. sik tom til at skodha almoghans nytto " ib 3: 466 . " at kunna skipa thina dagha ok tima äptir stadzins skipan " ib 1: 103 . " thu hafdhe för flere tima til likamansins vidhir thorft ok nytto " ib. " skullo ey min ordh sighias j enne stund vtan vm flere tima (per intervalla temporum) " ib 2: 297 . " var thom som trodho vidhirthorftelikit at läras mz ordhom j flerom tinom (per intervalla temprum) " ib 298 . " rädhandis gudh i allom sins liifs timom (omnibus suæ vitæ temporibus) ib 4: (Dikt) 233. han . . . hafdhe nödh af thöm värkenom vm manga tima (d. v. s. lång tid, länge) " KL 343 . twägge timans (för tima? vid två tider) är hallande gran ransakan, som är morghons oc qwälz LfK 70 . - alla tima, alltid. var for os alla tima biþiande Bu 18 . " iak hauar þik helsat alla tima " ib 140 . MB 1: 428 . Bir 4: 139 . ","3) timme. " vm þriia tima a natene (circa . . . horam noctis teriam) com sialvar ihesus " Bu 14 . " var herra ihesus foor vp til himerikis i siätta timanom (hora sexta) " Bo 254 . ib 255 . " vpa hänne (brädan) stodh han nyio thima (horas) vm en dagh " Bil 871 . " standade i honom (elden) vm en halfwan tima alzstings obrändir " KL 192 . " een hedhninge stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil. oc vnditände strkan eld thre hela tima " ib. " huar en stund ällir time aff the daghana " Su 333 . " hölt sina prädikan när i tv tijma " TK 271 . " at systrana sithia widh bordh halffwan annan tima " Bir 5: 35 . " thakes en lwntha . . . haffwandis ena wissa längd, oc tändis tha klokkan sla lathandis henne brinna til thes klokkan slaa ther nsäth, oc tha släkkis, och mäles hwrw langher del är brwnnen en thima aff the lwntonne " PM 9 . MP 1: 78 . Bir 1: 166, 325, 4: 117, 118 . Su 378 . ","4) tillfälle, gång. " thän snimpsta tima iak han fan tha skildis iak här vidher han " Iv 3939 . - en tima, a) en gång, vid ett tillfälle. en tima þa romara hafþo friþ goþan . . . þa bygdo þe mönstar ok viþo þät friþi tel heþar Bu 64 . " en tima a þöm väghenom þa þe vildo huilas vndi eno biärghe möto þöm tue store draka " ib 71 . " huru iudhane villo oc en tima annat sin stenka varrn herra ihesum " Bo 154 . - en gång då. een tima þe heþno brändo iohan[n]is baptiste been . . . þa beet ängen eldar a þem hans fingre. som räckte gen varo härra Bu 55 . b) en gång, en enda gång. aldre framgik än thetta ordhit en tima (semel) af thera inärsta hiärta Bir 1: 17 . matte iak entima se guz apostolum for iak doe Bu 151 . c) än en tima, än en gång. än skal iak en tima tala til lthik MB 1: 191 . " bidhen än en tima fore mik ib 304. " Bil 106 . - annan tima, a9 för andra gången, å nyo. var fru teþes hanom annan tima Bu 29 . cristne män sighia ihesum vara gudh oc han annan tima föddan af modher som för föddis af fadher Bil 82 . hwilkin som ey wardhir annantima föddir mz vatn ok thöm hälgha anda ib 847 . MB 1: 202 . b) för det andra. the göra mik träfalla vyrdningh först hafwa the mik fore sin herra . . . annantima sta the äptir minom vilia . . . thridhiatidh fölghia the mik Bir 1: 259. - hvarn, (hvar) tima, hvar gång, hvar gång som. huar tima hon saghe diäulin þa skulde hon sighia söta sam varu ib 100 . " huarn tima han mintes at han nekaþe sin härra " ib. " lib 141. - nokon tima, någonsin. at thu ey nokan thima glöme thin gudh " MP 1: 184 . them är ey nakon tima (umqvam) annat prdicat Bir 1: 380. välsighnadhir see thw gudh . . . nz hulkom ängin var nakantima gudh ib 3: 372 . " man aldre osannind aff honum fan ij hans mun nakar tima " Fr 3115 . ib 1350 . VKR 9 . " af thy dyrasta hionalghi ther nakantima vardh " Bir 4: 139 . ib 143, 145 . tha wardh . . . han heeld som nakat (för nakan) tima bezt Bil 870 . ","5) tid, utsatt el. bestämd tid, tid för uträttandet af ngt. tha timan kom som sakt war Di 49 . the . . . hafva vissan tima at vt ga ok at atir koma Bir 1: 257 . " the vt gaa j ovissom ok oskipadom timom " ib. " lib 256. "","6) tid då något bör el. kan göras, rätt tid, lämplig tid. vm han j rettom tima komet haffde BtFH 1: 456 ( 1362) . " nu är time. at þu gif muld atar muldene " Bu 141 . " thz är nw time at thu scalt taka lön " Bil 863 . nw är thäs time at thu scalt äta vidher mit bordh ib 158 . " nu är ther väl time til " Iv 2977 . Fr 409 . ii talaþen vtan tima mangen hängoma Bu 23 . " akta ella göma huazke tidh ella tima " KS 43 (110, 46) . fdor tresce the icke wilde göre i tiid ok tima teris skat BtFH 1: 132 ( 1506) . ib 164 ( 1508) . FM 274 ( 1506) . PM 72 . god el. tillräcklig tid. migdonia . . . kom tel hans prädican goþom tima Bu 186 . - tid, tillfälle, rådrum. iak gaff henne thyma at hon skulde göra bätringh MB 2: 236 . " thu hafwer ey tima til at thu mit breff alt läsa wil " Al 6047 . ","7) för visst ändamål afsedd stund. forsuma ey thina tima (lärostunder), huarce arla äller sirla Fl 129 . - för visst ändamål afmätt tid, termin. them heel ar oc yfrit lange tima fore laghte waro fore komma oc bewisa huat rät the haftho til thet forscripna gotz SD NS 1: 438 ( 1405) . ib 440 (1405, nyare afskr.), 2: 219 (1409, nyarare afsrk.). ","8) tidsförhållande; förhållande, omständigheter. skipa tit åthäne serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa (prout rerum ac temprum varietas exigit, ita te accommodes empori) KS 21 (51, 22) . " annar akarin är skipadhir äptir timanom (temperiem temporum) " Bir 2: 308 . - Jfr aflinga-, afrads-, an-, aptans-, aptansangs-, ars-, arvodhis-, barn-, barns-, bruþlöps-, byrghþ-, böna-, dagh-, dagha-, drykkis-, drövilsa-, döds-, fasto-, fiko-, fiskeleks-, fiärdhungs-, frids-, födslo-, föþilsa-, helbrygdho-, hvilko-, hälghona mässo-, höghtidhis-, iula-, klokko-, lif-, lifs-, löna-, midhdags-, midhnats-, morghon-, morghons-, natta-, nats-, natsangs-, nons-, nätter-, o-, ottosangs-, paska-, pestilentio-, pinsilsa-, pino-, prims-, prövilsa-, qväld-, qvälds-, reghlo-, sext-, skriptamals-, skyrdha-, slaktara-, staþu-, syslo-, sädha-, sädhis-, tärz-, þing-, þings-, var-, vinter-time, äfvensom laghthinga-, þinga-timar."],"e":["thän sama tima , ","tima dagher , ","tima glas","timme- )","tima räghn , "]},{"a":"time","b":"nn","c":"","d":["est tempore longo thz schrider bort lithen tymme som länge är samman draghet GU C 20 (hand 2) s. 56. - tid, tidpunkt. fraa thöm tima at . . . gregriss . . . hona laghlika gaff . . . SD 8: 195 ( 1362) . nw skulu the haffwa mothegang, nw mädhgang, nw fridh, nw ofridh, ok saa thinom mällan aat (per temporum intervalla), koma the til dygdhanna waxilse SpV 409 . - alla tima, när som helst. jach forwänther alla thyma en bath medh klädhe BSH 5: 91 ( 1506) . - þän tima, dä, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 192. ","2) tid, tidsavdelning, stund. " i sht i pl. tha alle wärldhinna tyma waro fram lidne, til then ytirsta aldrin, sände gud fadhir sin son " MP 5: 164 . 4) tillfälle, gång. locus ymnogheth makt vilkordh tymme äffna GU C 20 (hand 2) s. 95. - tvägge timans, två gånger. twägge timans är hallande gran ransakan, som är morghons oc qwälz LfK 70 . 5) tid, utsatt el. bestämd tid, tid för uträttandet av ngt. jak thakkar thic at thu . . giordhe mik wärdughan fulkompna min tima wtläghe j rätte tro oc thinna budhordha wägh Prosadikter (Barl) 102 . 6) tid då ngt bör el. kan göras, rätt tid, lämplig tid. SD 8: 161 ( 1362) . " banth hon sigh til reglona nar thäs tyme kom, moth sinna fföräldra wilia JMPs 398. Jfr barn-, bedrövisa-, bloster-, brudhlöps-, frestilsa-, frestilso-, födho-, glädhis-, klokko-, manadha blods- (Sdw 2: 15), midhnats-, natsangs-, o-, otto-, pinilsa-, skyrdha-, skyrdhis-, somar-, sunderlösilsa-, sädha-, sädhis-, sökilsa-, (äv. Sdw 2: 605), tilqvämda- (Sdw 2: 647), thvingilsa- (Sdw 2: 747 f.), utgangs-, utvala-, vaku- (Sdw 2: 898), var-, vara- (Sdw 2: 291), vighilsa- (Sdw 2: 966), vinter-, ämbitis- (Sdw 2: 1109), örlögs- (Sdw 2: 1179) -time (-timi). ""],"e":["tyme . ","tymme . ","tyma MP 5: 164 ) , ","*tima klokka","tyme- )","*tima skodhan","tyma skodan )","*tima skodhare","tyma skodore )","*tima stokker","timo- )","*tima vaktare","tyma- )"]},{"a":"timelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) tidigt, i ktid. lhwa siin siäl wil bewara. han wakte sik timelika. fore thy at bära är fore warom än äpter snarfom SvKyrkobr 28 . vm skottid, ath thet tymblegan komber fram innan midfasta vidh sina iij (3) marck STb 1: 429 (1459, Burspr). ati bestellen edher ärendhe ssa ati komen tynneliigh tijdh op GPM 2: 238 ( 1506?) . för:ne messor scole hollis, . . . dagligä och tynneligä strax om morgonen STb 5: 304 (1513, Bil). - i rätt tid. at lagman medh klärkom oc almogha ey timelika til thät konunga wal lkomet gita SD 8: 161 ( 1362) . " jtem ath han besörige, at folchit faa berningena .. . . timbliga " Arnell Brask Biᴵ 19. skolo oc alle komma timelige then tiid oc tiith fodermarsken them forelagt haffuer ib 34 . 2) timligen, i tiden. läthias ey eller vanhopas, thy at thu sanneligha faar thät thu hopas eller astundar, thogh twäfalt j äronne äwärdeligha, vm thu ey thät faar här j nadhinne timeligha SkrtUppb 360 . hwat thz hällir är timmelika (temporaliter) ällir äwärdhelika a hopsins wäghna, tha räkna thik altidh the ythersta owir alla andhra SpV 287 . ib 410, 474. om alla människor . . . waro swa dyre doctores som agustinus älla ambrosius, the kunno ingaledhis begripa älla wttydha christi ffödilse, antigia äwärdeliga älla tymeliga JMPs 464. Jfr otimelika."],"e":["timeligha . ","timelige . ","timmelika . ","timligha . timbliga. tymeliga. tymeligä. tymblegan. tymmeligh),"]},{"a":"timelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) tidigt, i tid. ginstan thässa litla clara framkom i thätta liusit tilbyriadhe hon mykyt timelica oc klarlica lysa KL 322 . arla vm morghonin komo iudha höfdhingane oc the främsto af folkeno timelica atir Bo 191 . " ath han eigh komber timeligha til ärffuodhe " SO 6 . " huilket allom mannom radeligit är timmelega göra " SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). finge wij the sama breff ey sa timelige, at wij kunne hafua reeth oss oc komid til thet möthe BtRK 268 (1471, orig.) . FH 1: 110 (1492, gammal afskr.). är tryggare at forlata wärzlica rikedoma timelica (tempestive) än halla them alt til ändan Bir 3: 322 . " o sääl angher oc scripamaal, som timelika göras " Su 240 . HSH 20: 199 ( 1507) . - i rätt tid. at lagman met klärkom oc almogha ey timelika til thet konunga wal komet gita BtFH 1: 456 ( 1362) . ","2) timligen, i tiden. thz litla godha the göra atherlöner thu them her timelika Su 157 . " här tymeliga näpste " MB 2: 296 . - Jfr be-, o-timelika."],"e":["timilika L. ","tymelige " FH 1: 110 ( 14 92, gammal afskr.) . ","timmelega . ","tijmeligän HSH 20: 199 ( 1507) ),"]},{"a":"timeliker","b":"av","c":"adj.","d":["timlig, tillhörande el. ägande rum i tiden. hwilkom ok bwdhit är j the hälgha scrifft, at the skulu äwinelikin thingh lata gaa för thänna thing, som thimlighin äru (temporalia) SpV 3 . mädhan gudh haffwer all thing skapadh for människionna skuld, thy är människian alla timlega thinga sak (causa omnium temporatlium) ib 189 . " at all likamlikin ok thimlighin thing äru säthiandis äptir thz som andhelikit är " ib 381 . " om förstä dagen aff thöm tröm giorde han diem temporalitatis thymeligan dagh " SvKyrkobr (Lucid B) 127 . "],"e":["timmelikin SpV 355 ; ","-lika ib 522 . ack. m. thymeligan SvKyrkobr (Lucid B) 127 . n. best. timeliga SpV 556 . ","timligha ib 401 . pl. n. thimlighin ib 3, 381 . ","timlega ib 1189),"]},{"a":"timeliker","b":"av","c":"adj.","d":["timlig, tillhörande el. egande rum i tiden. är ther syndenna pina äwerdeliken än tho at synden war stakkot oc timeliken LfK 115 . " om likamlika oc timelik dröffuilse " Su 33 . " äptherfölghia timelika lönen " ib 260 . ib 131, 293, 346 ."],"e":["-liken LfK 115 . ","-likit Su 131 ),"]},{"a":"timp","b":"nn","c":"","d":["spets el. topp på huvudbonad; spetsig huvudbonad; kapuschong? schräddara mester skördh schal wara . . . een presta hetta meder een tympp So 104. jtem ena röda hetta medh en tymp STb 3: 304 ( 1496) . kendes, thet han stal . . . ena tymppa ib 2: l29 (1484). Jfr hätto timp."],"e":["*timpa (tymppa), "]},{"a":"timp","b":"nn","c":"","d":["spet el. topp på hufvudbonad; spetsig hufvudbonad; kapuschong? hans brede timp thz war hans lad RK 1: (Albr) s. 213."],"e":["tymp Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 449),"]},{"a":"tin","b":"nn","c":"","d":["1) tenn. eth (1) skippund teen SJ 2: 1 ( 1474) . " thenith war qwekselff j sinne wpböryelse " PMSkr 383 . " siw hande malmer är . . . gull, sölff, kopar, bly, theen, järnn, qwecksölff ib 596 (senare avskr.). iij pund engilsth theen til primklochan HLG 2: 55 (1516). "","2) husgeråd av tenn. fore sengiekleder, bolstra, lakan, theen, salseer, som hon hade stolit, dömpdes hon til stocken STb 3: 403 ( 1498) . tet hommoth, som giordes pa sancit oleffs gillstwe j the ffatige qwinnes gylle drycke om theris then, som sönder slogx och höx i gille stwffuen aff nogre . .. swene ib 4: 277 (1512)."],"e":["tin GS 51 ( 1450)"]},{"a":"tin","b":"","c":"","d":[" . n.? Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239."],"e":[]},{"a":"tin","b":"nn","c":"","d":["tenn. " wrbanus skipadhe at all altare kar skulu war(a) aff gul älla siluir ella tin " Bil 391 . MB 1: 421 ."],"e":[]},{"a":"tin","b":"nn","c":"","d":[" = tinne. i rimsl. han styre thz (landet) äpter wilin sin ful wäl badhe borgh ok tin al 3820."],"e":[]},{"a":"tin","b":"nn","c":"","d":[" ? spets, tagg. i rimsl. the (stridsvagnarne) waro som en borgh om kring ther kunne ängin koma in the waro bygdhe mz panka oc tin Al 3246 . Jfr tinde."],"e":[]},{"a":"tina","b":"nn","c":"","d":[" (liten) balja, bytta. erik . . . en mark fför en tinä ssom han mistogh tha ssom hädh bran her i byn ATb 3: 273 ( 1513) . Jfr kopartina."],"e":["tinä ) , "]},{"a":"tinde","b":"nn","c":"","d":[" Jfr iärntinde."],"e":[]},{"a":"tinde","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr harvu-, iä´rn-, stal-tinde (-tinne). Jfr tinne."],"e":["tinne )"]},{"a":"tinfat","b":"nn","c":"","d":["tennfat. " IX thinfath, smaa oc stoor " FH 3: 100 ( 1447) . HSH 20: 88 ( 1507) . BSH 5: 529 ( 1513) ."],"e":["ten- HSH 20: 88 (1507); BSH 5: 529 ( 1513) ),"]},{"a":"tinfat","b":"nn","c":"","d":["tennfat. STb 3: l53 (1499)."],"e":["thenfaat )"]},{"a":"tinflaska","b":"nn","c":"","d":["tennflask. " vnum par tinflasko " SD 5: 572 ( 1346) . 1 ten flaska FH 4: 84 ( 1499) ."],"e":["ten- )"]},{"a":"tinka","b":"nn","c":"","d":["fisk av släktet Tinca, sutare, lindare. en fisk som kallas tinka äller swthara PMSkr 518 ."],"e":[]},{"a":"tinkalker","b":"","c":"","d":[" . m. tennoxid. PMskr 383."],"e":["then- )"]},{"a":"tinkanna","b":"nn","c":"","d":["tennkanna. SD NS 3: 313 ( 1418) . " bertil kannagiwtare gaff til ingang ena stora tyyn kanno HLG 1: 11 (före 1421), " ib 54 ( 1449) . NMU 1: 109 ( 1434) . Inv cur Tynnelsö 6 ( 1443) . " iiij rätta tinkannor " ATb 1: 226 ( 1456?) . ib 80 ( 1457) , 96 (1458), 190 (1463). tesse skattradhe . . . ena högha tin kanno for ɉ mark ib 246 ( 1466) . ib 365 ( 1472) . ɉ markc päninga för ena tynkanno Kumla lkyrkas rb 48 (1480). STb 1: l390 (1482), 2: 577 (1491). 5: 248 1519. HLG 2: l106 (1519-21, 3: 79 (1524)."],"e":["ten- . ","teen- . ","then- . ","theen- . ","tyn- . ","tyyn- )"]},{"a":"tinkanna","b":"nn","c":"","d":["tennkanna. " vti eett krwss eller tenkanno " LB 7: 308 . II tenkanner HSH 19: 167 ( 1506) ."],"e":["ten- )"]},{"a":"tinkar","b":"nn","c":"","d":["tennkärl. " äta ok drykka aff tinkarom " Bir 3: 259 ."],"e":[]},{"a":"tinkar","b":"nn","c":"","d":["tennkärl. " v mark j kopper och thijn kaar " STb 3: 432 ( 1499) . tenkar oc glaskar aff hwilkom som mennskian äöther pa bordeno, merker kommande storm PMSkr 295 . vm någett stånder lenge j theen karen, hwilkitt meniskian äther eller dricker, tå sarger thet inelffwerne ib 610 (senare avskr.)."],"e":["thijn- . ","ten- . ","theen- )"]},{"a":"tinkätil","b":"nn","c":"","d":["tennkittel. VKU 150 ( 1594) ."],"e":["teenkiettell )"]},{"a":"tinna","b":"vb","c":"v.","d":["förtenna. " säth thät pa sakteliken eld ath wärmas j eno thenadho kar " PMSkr 400 . Jfr fortinna."],"e":["thena; -adho )"]},{"a":"tinne","b":"nn","c":"","d":["1) tinne, en af de fyrkantiga upphöjningar som med regelbundna mellanrum följa kanten af plattformen å en byggnad, mur o. s. v. och i sht borg el. försvarsverk. ena värn han (trädgården) hafuer om sik . . . laghder mz gull op a the tinna Fl 1066 . " the finge se enä kötslegä borgh mz högä tinnä " Va 15 . " thera borgher ok thera tinna " Al 133 . " land ok lborgher ok starka tinna " ib 398 . ther stodh förra bade mwr ok tynna RK 1: 4296 . han sadhe jak skal ekke thz höra at mit hws skal haffwa saa högt ith tak at thz skal göra mina granna omak han bröt aff badhe tak ok tinna ok giorde sidhan halfffino minna MD (S) 269 . ","2) öfverst ä en byggnad befintligt plattform med omgifvande tinnar. frugha ok the höwizska quinna gingo alla op a thän tinna Iv 2364 . " thän kwre öpte a sin tinnä " ib 4059 ."],"e":["tynne )"]},{"a":"tinne","b":"nn","c":"","d":["1) tinne. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239 f. lfylles jordhen täth til mwren. swa ath thet är en bakke ther man kan gaa aath wp til tindana ther standis oc göra wärn PMSkr 163 . ib 164 . Jfr borgha tinnar (Sdw 2: 1202)."],"e":["tinde . ","tynde )"]},{"a":"tinpanna","b":"nn","c":"","d":["tennpanna? panna för smältning av tenn? en spiikhamer oc en tenpanna Inv Cur Tynnelsö 8 (1443)."],"e":["ten- )"]},{"a":"tinskiva","b":"nn","c":"","d":["tennskiva. PMSkr 505 ."],"e":["then- )"]},{"a":"tinstaki","b":"nn","c":"","d":["ljusstake av tenn? skipperen slog honom i hoffwdet medh en tinstake STb 1: 81 (1476)."],"e":["-stake )"]},{"a":"tinstanda","b":"nn","c":"","d":["tennstånka. gifuer iakgk minom excurboribus till skiptes och till kerligh åminnelse all min horn, mina flaskor och mina tijnstandor, som iagh hafuer i åbo och i nyköpinng Bjärka-Säby 360 (1384, senare avskr.; Bo Jonssons testamente)."],"e":["tjn- )"]},{"a":"tinstop","b":"nn","c":"","d":["tennstop. ATb 1: 226 ( 1456?) . kastadhe pedhr mölnare til nielsa eth thän stop ib 2: 179 (1481). her fore staar ij tin stopa till pant Skotteb 25 (1460-61). Stb 5: 125 (1516)."],"e":["ten- . ","thän- . ","-stoop . ","-stopa Skotteb 25 (1560-61)), "]},{"a":"tintalerk","b":"nn","c":"","d":["tenntallrik. jtem [före?] hwar räth tages op trätallercor som liggia paa tentallercor Sex ekon tr 269 ."],"e":["tentallercor ) , "]},{"a":"tinthak","b":"nn","c":"","d":["tak med tinnar? watzstena closter lath iag förhögia med tin tack (en annan hds., anf. i Hadorphs uppl. s. 482 och i Script. rer. svec. I. II. 165, har tu taak) RK 3: (sista forts.) 4563 ."],"e":["tin tack )"]},{"a":"tio","b":"nl","c":"räkn.","d":["tio. lsyntis henne swa som härran jhesus ware som en tighia aara gamal pilther Mecht 27 ."],"e":["thiiu GU C 20 (hand 2) s. 71. tie SJ 1: 236 ( 1454) . ib. ","tiwg Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . tighi. Stb 5: 304 (1513, Bil). tigi ib. tigie ib 4: 265 ( 1512) . gen. tighia Mecht 27 ),"]},{"a":"tio","b":"","c":"","d":[],"e":["titio Bu 396 ; GO 256 . ","tijo KS 57 (144, 63) . ","tighio SD NS 2: 222 ( 1409) . " tigio " LfK 164 . tiu L.","tia SO 33 ; MD (S) 219 . ","tyu SD 5: 565 (146). tyw L. ","tyo L. ","tighe Gers Ars b 7. ti Al 1993, 2025 . ","tii Iv 2213 (i rimsl.). tij ib 445 . " ty ib 2783; " RK 1: 2329, 2: 68889, räkn. "]},{"a":"tio thusanda","b":"nl","c":"räkn.","d":["tiotusen. en läsin messa aff tigi twsandhe riddere STb 5: 304 (1513, Bil). Jfr xᵐ riddara aption ATb 3: 349 ( 1525) (den 21 juni)."],"e":["tigi twsandhe )"]},{"a":"tioalna stang","b":"nn","c":"","d":["decempedea tioalna staangh GU C 20 s. 166 ."],"e":["-staangh )"]},{"a":"tiofalder","b":"av","c":"adj.","d":["tiofaldig, tiodeubbel. al tidh giordhis thera pina tiio ffal JMPs 249."],"e":["tiio ffal) , "]},{"a":"tiofalder","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. tiofaldt, tiodubbelt. Rk 2: 8926."],"e":["-folt RK 2: 8926),"]},{"a":"tiogh","b":"","c":"","d":[" , se tiugh, tiugher."],"e":["*tiogher"]},{"a":"tiomanna sälskap","b":"nn","c":"","d":["decania . . . tiomanna sälskap ok däkina döme GU C 20 s. l66."],"e":[]},{"a":"tiond","b":"nn","c":"","d":["tionde. " hillorskinna och andra tolgha småwärdha skinna tiendh " Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . item effter thz att landit haffuer mz vilia pågongit at göra her effter aff lagx krampsild oc siäi rätta tiend thå förbiudom wij allom klärkom ath the her effter aff forscriffna laxx sijl loc siäl tiend eij tagha vthan tridie delen som aff adhro tiond äffter ty stillobreffuit seger latahandes kirkionne oc biscopenom the andra twådelana ib 40 . v mark tigin Kumla kyrkas rb 1 (1478-1502). niels j birkom ena mark oc xiiii ortogar kirkio tigint ib 50 (1481) (rätteligen att föra till kirkio tiond). jak gör mina tiändh aff alla thy jak ägher MP 4: 169 . ib 5: 160. Jfr biskips-, fatöka-, hö- (Sdw 1: 576), loskinna-, qvik-tiond (-tiund) samt tionde."],"e":["tiändh MP 4: 169 . ","tigint Kumla kyrkas rb 50 ( 1481) . ","tigin ib 1 (14781502). tydhindh ib 71 ( 1498) ), "]},{"a":"tiond","b":"nn","c":"","d":["tionde. " göra sina rätta tyondh " JP 119 . " the tyondhin skuldhe aal brännas " ib. " the brändho badhe syna tyend " ib. " rökin aff abels tyondh ib. " ib 120 . vpbära alla tyändh oc allan skat MB 2: 252 . " at the skuldo göra thijt sin tiand " Ansg 245 . " allan then quiktiand, som han skulde hafua kring om alt sitt biskopsdöme, lot shan skipta medh fatigho folke . . . oc än ther ofuer sin rätta thiand, som kallas decimæ decimarum a lation ib. " RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6338. Jfr aker-, biskiops-, bos-, fyl-, kirkio-, korn-, qvik-tiond (-tiund) samt tionde."],"e":["tyondh JP 119, 120 ; -in ib 119. tyund L. "]},{"a":"tionda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) giva tionde. . . . decimo mas pc tiandha GU C 20 s. 167 . rätta thiend at göra. thz är tienda hwart som gudh han giffuer Gummerus Syn-stat 46 ( 1440) . " en digher deel koma the til nadha. än the tionda rät " SvKyrkobr (Lucid B) 116 . - giva el. överlämna ss tionde. vppå thz atth . . lijnn tiende oc hampa tiende skäctadh och tilreeth tiendhas schal thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia Gummerus Synstat 36 (1425, avskr.). MP 5: 160 ."],"e":["tyonda: -as MP 5: 160 . tiend(h)a Gummerus Syn-stat 46 (1440); -as ib 36 (1425, avskr.) . ","tiandha GU C 20 s. 167),"]},{"a":"tionda","b":"vb","c":"v.","d":["gifva tionde. skal han dömas mz thom som fastdho oc tynoladho (decimabant) " Bir 3: 190 . " the som rättelica tionda " MP 1: 256 . " vm thu tiondar rätlica ib. " ib 257 . gifva el. öfverlemnas ss tionde. the haffdhe . . . encte tionda sokna herranom LG 3: 9. qui non decimat decimabitur, huar ey wil räferdelika tyondh göra, han skal tyondhas, hwilkut swa skal forstandas ath naar nyo koma til hymerikis, tha skal han vara then tyondhe fordömbdhir til heluite JP 1230 . " swa skal han wardha tionadher som ey wil tionda göra " ib l14. vm thu gör ey rättan tionda. tha scal thu tiondas thinom ouinom somn äru diäfla MP 1: 257 . - Jfr hovuþtionda."],"e":["tiunda L. "]},{"a":"tionde","b":"nl","c":"räkn.","d":["tionde. " " nu sighias . . . wara tolf oärlik åthäue . . . tiunda är glömskr biskoper " KS 49 (126, 53) . ib 60 (157, 69), 84 (206, 92). Bu 185 . Su 305 . vm then wilth ey koma in j thän tionda ängla korn som fiol aff hymerike nidher ok til hälwith JP 14 . " a tionda maanath " MB 1: 171 . " hon loth hanom up . . . hwan tighionda päning i löso ok i fasto " SJ 102 ( 1440) . Jfr hafltionde."],"e":["tyondhe JP 120 . ","tighionde . ","tiunde . ","tiiunde: -a Bu 185 . " tyundi L.), "]},{"a":"tionde","b":"nn","c":"","d":["tionde. " rät tionde är iämpn deel altz thes godz som rättelica är aflat gudhi skyldoghir gifuas " MP 1: 256 . jnförin allan tiondan j mina ladhu ib. " jak giuir thionda af allo ty iak äghir " ib 254 . " vm thu gör ey rättan tionda " ib 257 . ib 194, 2: 146 . Bir 3: 198 . JP 14 . Lg 3: 9 . hwar bonde skulle göra tiende aff thz gudh them gaff MD 435 . " retthan tiända giffwa " ib (S) 283 . " thz besta til tiända föra " ib. " abram offradhe honum tioanda aff allo thy som han hafdhe fangith " MB 1: 182 . ib 162 . skal iak giwa honum min tienda til thetta hws . . . aff allo thy som gudh giwer mik ib 220 . " äroudhis männene som är allir almoghin . . . atir halla mina gafwor ok min tionda " Bir 1: 194 . " the (de som tillhöra Levi släkt) skulu liffwa widh offer gaffwor oc tyändhe " MB 2: 39 . " presther skulle . . . leffua wedt halff sin tighende oc säd alene " RK 3: (Till. om Chr. II; red. A) 6338. Ansg 245 . " om swadana bärgh funne på skatskilliga ägha, tha skulle cronen hafwa sin tionda oc rettigheet, som här til af annor berg want är " GS 63 ( 1485) . Jfr hovuþ-, kirkio-, korn-, qvik-, svidhia lands-tionde, äfvensom tiond, otionda."],"e":["tiundi L.; -a MP 2: 146 . ","tiande JP 14 . ","thiande: -a Ansg 245 . ","tiende . ","tiände . ","tyändhe . tighende. tinde, se hovuþtionde),"]},{"a":"tionde","b":"nn","c":"","d":["tionde. " mädh samma rät som annor kirkio skuldh tiände oc annor plegha vtkreffuias " Priv o skyddsbr 181 ( 1442) . " om hon haffuir ey giffuidh sin tianda " SkrtUppb 197 . " hwat menar thu om thänna hälgha mannin melchisedech, hwilkin som war högxte prästir, huru manga han forwäruade j sino ämbitre til gudz dyrkan, mz han ok took thiandhan j them timanom aff abrahm, them stora gudz wenenom " SpV 371 . skulle almoghen ffaa nadena til at wara lydogha kyrkyona fförmannom: geffwandhis rätthan tyiandha oc offer JMPs 485. Jfr hampo-, lin-, skin-, smafiska-, sädhis-, ärkebiskops-tionde. "],"e":["tiande . ","thiande . ","tiände . ","tyiande . Jfr Sdw 2: 1316),","*tionda del","*tionda fisker","*tionda gärdh","*tionda iärn","tiindha- )"]},{"a":"tionde","b":"","c":"","d":["1) tionde. " hwar thera gaff andro hwan tigindhe peningh " ATb 1: 346 ( 1471) . " tiende raadhit är ath . . . " SkrtUppb 162 . " thät tiande gudz budhordh är thät ath . . . " MP 4: 67 . 2) tjugonde? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 16, 227 f. EK 400 . - Jfr halftionde."],"e":["tiande MP 4: 67 . ","tiedne SkrtUppb 162 . ","tigindhe ATb 1: 346 ( 1471) . ","tighonde SkrtUppb 210 . tyionde JMPs 453. tiunde: -a EK 400 . ","tigwnde Svartb (Skokl) 527 ( 1477) av utg. fattat som en form av tinghunde). räkn. L. "]},{"a":"tiondel","b":"nn","c":"","d":["tiondedel. " aldir tionda delin af iordhena afuäxt " MP 1: 256 . " tiunde deel aff allom konungx ingiäldom " Bil 567 I tyonddell j rööwyka skogh FH 4: 75 ( 1640) . Bir 1: 191, 192 . " swa mykyt som en tighande deel är aff eth sinaps korn " Su 133 ."],"e":["tiunde deel . tigiande deel. tyonddell FH 4: 75 ( 1460) . ","tionda delin MP 1: 256 . "]},{"a":"tiosinnom","b":"ab","c":"adv.","d":["decies aduerbium numeri tiosynnom GU C 20 s. 167 ."],"e":["-synnom )"]},{"a":"tiosträngdher","b":"","c":"","d":["tiosträngad. " christus kallas oc tyio strängadher psaltare, thy at han är allas thera aterlönare, som halla x gudz bwdhord JMPs 456. ""],"e":["tylo strängiadher )"]},{"a":"tisana","b":"nn","c":"","d":["tisan,, dekokt på korn o. d. at the drykkin ey watn, wtan thz som är sudhit mz biogh ällir brödh, j swa matto som tiisana Bir 5: 33 ."],"e":["tiisana )"]},{"a":"tisdagher","b":"nn","c":"","d":["tisdag. " fiärdha dagh kalladho the !UDDA_TECKEN?: hedhne män) diem martis, som wi kallom tiisdagh, thy at han dyrkadhis fore örlöghis gudh. oc ware forfädher här i landens som hedhne män the fölgdho oc thässe willo. oc kalladho thy hans dagh striidzdagh oc wändis sidhan oc kalladhis tiisdagh aff sidhwänio, thy at thz war lättare at nämpna swa som mang annor ordh äre wänd " MB 1: 68 . " tiisdagh kallar hon (kyrkan) tericam feriam " ib 69 . " tiisdagh är tima dagh " GO 348 . " lhan skal hanum um tisdaghen stämnä enät þing ok vm oþensdaghen a han vitnä " SR 31 . thisdaghin näst fore midhsomar dagh FH 3: 9 ( 1380) . nästa tisdaghin fore sancti olaffs dagh SD NS 1: 56 ( 1401) . " tysdagen nesth fore sancte tybursij dagh " SO 34 . Bil 863 . ST 146 . VKR 62 . Bir 4: 15 . SD NS 2: 140 ( 1409). SGG 131 . RK 3: 4021 . "],"e":["tiis- . ","tijs- VKR 62 . ","thiis- Bil 863 . tys-. thygis- SD NS 2: 140 ( 1409)), ","tisdags aptan","tysdagx apton )"]},{"a":"tisdagher","b":"nn","c":"","d":["tisdag. " nästa tyisdaghin fore sancti iohannis baptiste dagh " SD NS 3: 47 ( 1415) . tidessdaghin nest epter sancti matthisse dagh j fastom Gummerus Syn-stat 45 (1440). pa manedag eller tisdagh BSH 4: 352 (1503, H. Gadh) . ib 5: 225 (1507, d:o). Jfr hvita tisdagher."],"e":["this- ATb 2: 67 ( 1476)","tiz- ATb 1: 333 ( 1470) . ","tys- ib 2: 179 ( 1481) . ","tyss- ib 3: 165 ( 1505) . ","tyis- SD NS 3: 47 ( 1415) ; ATb 2: 312 ( 1487) . ","thyghis- SD NS 3: 375 ( 1418) ), "]},{"a":"tit","b":"","c":"","d":[" , se tidher."],"e":[]},{"a":"titil","b":"nn","c":"","d":["2) titel. " hwars herres nampn och titel " PMSkr 687 (senare avskr.). them (ɔ furstar som vilja börja krig) är nogh att the haffwe tilfälle aff ehnom skrymteligom tytell ib l708 (d:o)."],"e":["tytell )"]},{"a":"titil","b":"nn","c":"","d":["punkt. " ey är en titil (titella) j hymerike hulkin ey är j gudhomenom ok vm han skipadhir ok fore sedhir " Bir 1: 249 . titillin är glosadha ordha fulkomilse ib."],"e":[]},{"a":"titnämder","b":"","c":"","d":[" . p. adj. oftanämd. ware thet swa ath for:de gaardher tilnmpdom heneke meth nokrom räät affginge SD NS 3: 8 ( 1415) . DN 14: 188 (1510)."],"e":["-nempder )"]},{"a":"tiudherlöt","b":"nn","c":"","d":["betesmark för tjudrade kreatur? 1 qwärnestadh met tyudherlöte FH 4: 75 ( 1460) ."],"e":["tyudher- )"]},{"a":"tiug","b":"nn","c":"","d":["tuggande. timen, ällir stundhin, thäs hälagasta anamilsins oc andelika tiugsins (af utg. insatt i st. f. handskriftens tingsins; spiritulatis masticoatiionis) Su 301 ."],"e":[]},{"a":"tiugga","b":"vb","c":"v.","d":["tugga. " tyuggende, mandacans " VGL XIV . Jfr tugga."],"e":[]},{"a":"tiugh","b":"nn","c":"","d":["tiotal, antal av tio? tjog, antal av tjugo? Jfr E. Lidén, Minnesskrift utg. av Fil. Samf. i Göteborg 1925s. 85 f., S. Owen Jansson, Nord. Kultur 30: 36 f. xxxiiij tywgh aall Arfst 72. 4 1/2 tiogh spetfisk VKj 150 (1466). landbone i mosaby skulo haffua the ängena . . . for 7 tiogh jern om aridh ib 223 ( 1466) . 2 tiogh stokka ib 171 ( 1480) . skiull . . . räntar . . . ett tiug ååll Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . " tij tiogh gröpebrädin för vij ortugh h[w]arth tiogeth HLG 2: 48 (1516). vj tiogh takbrädin for iiij ortugh hwar[t] h tiogen ib. vj tiogh takbrädin for iij ortugh tiogen " ib 53 ( 1516) . iiiɉ mark och iii höre för xiiii togh skothbredhen, thet är togget vij ortoger ib 121 ( 1524) . 700 oc et tiogh langhalm VKU 141 ( 1570) . Jfr atta-, fiura-, fäm-, nio-, siu-, siäx-, thrä-tighi."],"e":["tiug Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . tywgh Arfstv 72 . ","tiuff Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . tiogh VKj 150, 223 (1466), 171, (1480); HLG 2: 48, 53 (1516) o.s. v.; VKU 141 ( 1570) . ","tiog: -eth HLG 2: 48 (1516). tiögh Skotteb 429 (1469-70, Kämn). tiög Arfstv 81 . tog HLG 2: 115 (1523), 121 (1524), 136 (1525). togh ib 116 ( 1523) , 119, 121 (1524). med art. togget ib 121 ( 1524) ), ","tiugher ((med art. tiogen HLG 2: 45, 48, 53, 55 (1516), 56 (1517)), "]},{"a":"tiugh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["tyugh )"]},{"a":"tiugha","b":"nn","c":"","d":["tjuga, tjufva. godh ware tigwgha ok haffdhe hon twa grena GO 43 . thu skalt stundom koma mz tiwgho ok ey altidh mz riwo ib 331 . Jfr eld-, iärn-tiuva. "],"e":["thyugha: iärnthyughum ST 256 . ","tywga: järn tywgor LfK 221 . ","thyufwa: iärnthyufwor ST 99 ), ","tiughuskäg","tiuguskiäg . ","tiwffueskeg ))"]},{"a":"tiugha","b":"nn","c":"","d":["tjuga. Jfr Sdw 2: 1316. ffurca ce galge ok twga GU C 20 s. 301 . Jfr nota-, riste-tingha samt ierntiuffua PMSkr 630 (senare avskr.)."],"e":["tiwga )"]},{"a":"tiughadher","b":"","c":"","d":["trekluven, gaffelformad. " ffurcatus . . . tiwgadher " GU C 20 s. 301 . Jfr tvä-, thrä-tiughadher."],"e":["tiwgadher )"]},{"a":"tiugher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["tigher )"]},{"a":"tiughotter","b":"av","c":"adj.","d":[" = tiughadher. swa (ɔ vid vinplantering) haffwa the eth järn . . . j and[r]om ändanom är thet tywgoth . . . swa sätya the then ändan aff järneno som tywgat är pa qwisthen thär han är wriden PMSkr 311 ."],"e":["tywgoth . ","tywgat ) , "]},{"a":"tiughu","b":"nl","c":"räkn.","d":[" ""],"e":["tiwgho . ","thyugu . ","thiugge Bjärka-Säby 355 ( 1379) . ","tiwffw Svartb (Skokl) 548 ( 1486) . ","thyuga SD 8: 269 ( 1362) ),","*tiughuen","thiugge- )","*tiughufiurir","tiwga fyra )","*tiughufäm","tywge fem )","*tiughutva","tiugu- )","*tiughuthrä","tiugu tre )"]},{"a":"tiughu","b":"","c":"","d":[],"e":["tiugho . ","tyughu SD 5: 565 ( 1346) . ","thyughu ST 9 . ","thyugho ib 37 . " tiughi L.","tiwghiw " SD NS 2: 229 ( 1409) . " tyughu L. L.), räkn. "]},{"a":"tiughunde","b":"nl","c":"räkn.","d":[" L. tjugonde. Jfr Sdw 2: 1316. sywdis aller mosten swa länge ath tiwgwnde delen är borth swden PMskr 357. Jfr atta-, fiura-, fäm-, nio-, thrä., tiughunde (-tighinde, -tighunde)."],"e":[]},{"a":"tiughunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["tjugonde. " j sino tiughonda aare vr han fulkompin j växt ok j styrk " Bir 2: 135 . " thiwghende capitulum " VKR 78 . Su 306 . nesta manodaghin äpter tiwghunda dagh jula SD NS 1: 95 ( 1402). nägistha mandaghin äpter thywndhedaghe jwla ib. ib 6 ( 1401) . BSH 2: 47 ( 1397) . om tiwgundha dagh j westeras mötha RK 2: 4168 ."],"e":["tiughonde . ","thiwghende VKR 78 . ","thywndhe SD NS 1: 95 ( 1402) . " tiwande " Su 306 . ","tyuwende BSH 2: 47 ( 1397)),"]},{"a":"tiughunde dagher","b":"nn","c":"","d":["tjugondedag(en) (i julhelgen). vm tiughunda dagh jwla nw näst komande Gadolin Pants Bil 280 ( 1386) . torsdagen nest epter tiwendag jwlä Uppl Lagmansdomb 75 ( 1493) . "],"e":["tiwendeag )","*tiughundadags marknadher , "]},{"a":"tiuva","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tiugha (äv. Sdw 2: 660)."],"e":[]},{"a":"tiuþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þiuþer )"]},{"a":"tiuþer fä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tiuþer häl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["piuþer hell )"]},{"a":"tiuþer häster","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"tiuþer staki","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þiuþer- . ","tio þer-),"]},{"a":"tiuþra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["þiuþra . ","tioþra )"]},{"a":"tiuþran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þiuþran )"]},{"a":"tividsbrödher","b":"nn","c":"","d":["om munkarna i Ramundeboda kloster i Tiveden. ena tiompth ssom ffordom otthä tywiss brödhernä ATb 3: 382 ( 1530) . Jfr tywiiss klösther ib 387 ( 1530) ."],"e":["tywiss- )"]},{"a":"tiäld","b":"nn","c":"","d":["1) hölje, omhölje, överdrag. " peripetasma . . . bon[a]der sparlakan et tiäll " GU C 20 s. 436 . 2) tjäll, tält. vplöste israel sin tiäl (moverunt . . . castra) MB 2: 25 . " x alne blath kläde til eth tiell " Stock Skb 188 (1520-21) (möjl. snarar att föra till 1). - Jfr borghara-, myggo-, nat-, stamn-, ultiäld."],"e":["täll )"]},{"a":"tiäld","b":"nn","c":"","d":["1) hölje, omhölje, öfverdrag. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom et war Aff skinnom litadhom mz iacincto . . . . oc annath war mz rödhlitadhom wädhur skinnom thridhi a tiäldith war aff hardw MB 1: 495 . " waro thässe tw tiäld swa wiidh som hwsith war owan ib. " ib 496 . Bir 4: 68. - förlåt. the . . . vphängdo velamina kirkionna tiäl MB 2: 230 . - sparlakakan. hon . . . nidhertogh han tiäl (conepeum) aff stodhena, oc swepte ther vty hans dödha krop MB 2: 168 . ib 174 . ","2) tjäll, tält. meum tiæld SD 5: 572 ( 1346); möjl. att föra till 1. thenne fan första manna at göra tiäld oc fara ower landen oc bo i tiäldum MB 1: 164 . " julianus la j sino thielde midwäght j romara herskapi maght " Bil 602 . ST 95 . " her är slagit et pawlun vtan for slottit . . . oc ther star et annat tiell oc är röt . . . thz tridia tiell är grönt, än standa ther tw tiell oc the äre bade hwit oc gwll knappa vpa. jak wentar at ängen haffuer seet kosteligara pawlun " Di 141 . ib 189 . MB 1: 421, 498 . Iv 2008 . " mauricius ok hans cumpana . . . satto sin tiald . . . a vänasto ängh " Bu 508 . Al 9407 . MB 1: 315, 384, 423, 424 . " j them stadenom, hwar j vpsäthin edher tiäl " ib 2: 10 . " han . . . lagdhe sin tiäl ok bodhaläghe när flodh som lupus hetir " Gr 270 . " j them stadh varo väna änghia ok gröna, som sanctus sighfridus lät siin thiäld sla " Bil 845 . " han slo sit tiäld oppa en plan " Al 9289 . MB 1: 385 . Fr 459, 463, 2729, 2936, 2961 . at the riwa siin tiäld MB 1: 315 . ib 388, 389 . - Jfr knap-, land-, lands-, lang-, skytta-tiäld."],"e":["tiald Bu 508 ; Iv 2008 (i rimsl.). tiäl Gr 270 ; Fr 459, 463, 2936, 2961 ; MB 2: 10, 168, 230 . ","thiäl Bir 4: 68 . ","tiäll Di 189 . ","tiell ib 141 . ","tiäldith: a tiäldith MB 1: 495 . ","tiällit ib 189 ; MB 2: 174 . ","tiallit Di 189 . ","thielde Bil 602 . ","thielle ST 95 . pl. dat. tiäldum MB 1: 164 . ","tiäldom ib 421, 496, 498 . ","tiällom ib 495), ","tiälda höghtidh","tiälda porter","tiälla- )","tiälds stadher","tiälzstadher )"]},{"a":"tiälda","b":"vb","c":"v.","d":[" L. tälta, slå tält. j stadhen hwar almoghen tiällade (castrametati sunt) MB 2: 10 ."],"e":["tialda L. ","tiälla . ","-adhe ),"]},{"a":"tiäldhtak","b":"nn","c":"","d":["taälttak, det öfversta af ett tält. mz tiäldthakinom (för -o) teknas kirkionna formän oc kännefädher MB 1: 496 ."],"e":[]},{"a":"tiäldra","b":"nn","c":"","d":["råmärke, gränssten. Jfr Sdw 2: 1316. thär är een tiellra oc skeel oot höreda ägor oc grydby, heggfestada oc hillerstorppa ägor oc saa fraan tiälrone oc i maalan VKJ 88 . "],"e":["tiäldru brut","tjällru- )"]},{"a":"tiäldra","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["tialdra L. ","tiäldru brut , ","tiäldru byrdh , ","tiäldro stadher , "]},{"a":"tiäldstadher","b":"nn","c":"","d":["ställe der tält uppslås, tältplats, läger. MB 1: 315 . " moyses . . . lät alla som aff stridhinne komo wara siw dagha vtan tiäld stadh (extra castra) " ib 421 . " the . . . lagdho ther sin tiäld stadh (castrametati sunt) " ib 423 . " the . . . satto sin tiäld stadh (fixerunt tentoria) widh hafwith ib. the . . . laghdo ther sin tiäld stadh ib. - pl. läger. at bära thera liik vtan tield stadhana (extra castra) " MB 1: 359 . " alder thenne här skullo skipa tiäldstadhom (castrametabuntur) om kring wars herra hws " ib 384 . - Jfr tiälds stadher."],"e":[]},{"a":"tiära","b":"vb","c":"v.","d":["tjära, bestryka med tjära. thakit är tiärat Bir 2: 90 . ib 1: 178 ."],"e":[]},{"a":"tiära","b":"nn","c":"","d":["tjära. " han lät smiþa vaghn af iarn. ok fylla mz oleo quaþo ok tiäru " Bu 505 . the äru orenare än tiäran Bir 1: 161 . " thz bikit älla tiäran. mz hulko noa ark war smordh ok tiäradh " ib 178 . wakta thik foe them fugl som stänktir är mz thiäru. thy at alle the smittas af honom som han hanna ib 301 . Bu 501, 532 . Bir 1: 164, 3: 191 . ST 18 . Al 1752 . RK 3: 3828, 3833 ."],"e":["tyära RK 3: 3833 ; ","-u ST 18 ; ","-o RK 3: 3828 ), "]},{"a":"tiära","b":"vb","c":"v.","d":["tjära. " lij mark for kirkian tiäradis " Kumla kyrkas rb 6 ( 1425) . j man, som täreda baten Skotteb 290 (1467-68) (lågtysk färgning)."],"e":["-adis Kumla kyrkas rb 6 ( 1425)","tära: -eda Skotteb 290 (1467-68)), "]},{"a":"tiära","b":"nn","c":"","d":["tjära. Kumla kyrkas rb 5 ( 1424) , 6 (1426) o.s.v. olaff . . . j fjärde ortok för tyäro han brende ib 48 ( 1480) . ib xx öre för ij tunne tiere til pramen kom Stock Skb 41 ( 1518) . PMSkr 353 . ib. "],"e":["tiere ) , ","*tiäro bikare","-beghare )","*tiäro brännare","thyäre- )","*tiäro kar","thiäru- )","*tiäro kätil","tiäre katil )","*tiäro lön","tiärw- . ","tyära- )","*tiäro mästare","thiäro- )","*tiäro pakkare","thiera- )","*tiäro pänningar","thiere- )","*tiäro sudder","tiärsuddhar ) , ","*tiäro trä","tyärw trää )","*tiäro vräkare","tyäre- . ","tiere- . ","tieraa- . -wrekare. -wrekere), "]},{"a":"tiärmästare","b":"nn","c":"","d":[" = tiäro mästare. Kumla kyrkas rb 8 (1427)."],"e":[]},{"a":"tiärn","b":"nn","c":"","d":["tjärn. " thädan oc vtj tiärnen, bortur tiärnene oc vtj bäckin Arkiv för Norrländsk hembyggdsforskning 1923 s. 3 (1489). ""],"e":[]},{"a":"tiärn","b":"nn","c":"","d":["tjärn, liten insjö (utan synbart aflopp). brunztiærn SD 3: 146 ( 1313, gammal afskr.) . brunztiærns dal ib."],"e":[]},{"a":"tiärträ","b":"nn","c":"","d":[" = tiäro trä. PMskr 345."],"e":[]},{"a":"tiþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tid, tidrymd, tidpunkt. " stiärnor äre tidha tekn oc dagha " MB 1: 65 . " göra tidha skipte oc dagha " ib 61 . " änkte rike fräghadis iämwidha i stakkit tiidh " ib 14 . " jak hawer nw bijdh swa langan tijdh " MD 168 . " til ewig tijd " ib 504 . " iak seer väl thu födha vil; sigh hwilkin tiidh thz kom til " Fl 92 . sannelika ij then sama tiidh fik jak tholka vadha iidh ib 93 . " äpther thän tidhen wart engen konungher waldher " Lg 3: 183 . " tha werkmestara hanom mögeliga tyyder fore legger " SO 80 . " sin kost ath göra pa retta mögelicha tyder " ib. " hwilke twenne tider swa när äre hwar wppa then annen " BSH 5: 519 ( 1512) . " ath oweruäga om thet mene möthe, huat tijd oc städ thet besth besökas scal " ib. " thz kan ey nw wara oppa thenna tith " Di 270 . RK 3: 1934 . " thenne tiid wigess erkebiscop göstaff rK 3: (sista forts.) 5881. - om tid vid hvilken en kyrklig fest firas. om sancti mikels tiid " RK 1: 4334 . " om sanccti olafs tidhe " ib 2: 6629 . iii wikur for sancti johannis tiidh ib 3: 4038 . - þän tiþ, då, när. þän tiþ hans vafþis i þolikom frestilsom KL 188 . " thän tidh gudz likame kom. andwardhadhe han sik hanum mz alle gudhlikhet " ib 20 . " then tiidh the hafdho dualz ther nokra dagha. sagdhe festus konungenom aff paulo " ib 172 . " then tidh (cum) ihesus nalkadhis ierusalem sende han twa sina känneswena " MP 1: 3 . " thän tiidh elizabeth hördhe marie helso, timen kom (advenciente tempore) thäktis gudhi fadhir at sända mik sin son " Bir 2: 239 . " thäntidh ihesus han var tolf ara, foor han vp til ierusalem " Bo 24 . thän tidh han hafdhe än fram bätir gangit. oc han var swa lambir oc thröttir. at han orkadhe äkke längir bära. lagdhe han nidhir korsit ib 198 . thän tidh thu vast vngir giordadhe thu tik. oc gik hwart thu ville. än then tidh thu vardhir gamal skal annar giordha thik oc ledha thik thijt som thu äkke vil ib 241 . " hwar troin siäl pläghrir taka sinom brudhgomma. sinom herra. sinom gudhi granlica var, then tidh han skal färdhas " ib 243 . " thän tidh han hadhe älskat (cum dilexiisset) sina nw älskadhe han thöm sannelica ij ändan " ib. " thenith prestin skulde byria cristmessona gig han vth " ST 142 . thentidh han saa mariam magdalena swa biterlika grata, aff warkunnan oc ömko gräth han mz hänne ib 182 . thän tiidh the ridhu ij thera skara tha vardh hertugh fräderik vara . . . hwar som margha hiorta fara Fr 61 . " then tiid mannenom misgaar tha er thz mangt honom mothe staar " RK 1: 738 . " then tiid böör matte ey koma tha fortröt thz the hälada soma " ib 1650 . then tiidh the bönder ekke kommo in funno the eeth annath sin ib 3: 813 . KL 22 o. s. v. Bo 164, 251 . Gr 287 . Bir 1: 153, 2: 253 . RK 1: 175, 1536, 3536 . MP 1: 43, 44 o. s. v. MB 2: 9, 11, 112, 24, 71 o. s. v. - då, i det att. han . . . gifwir . . . thöm stora tröst then tidh han sighir at han skal altidh vara mz thöm No 239. - thän tidh at, då, när. thän tidh at tha var komit til thän tima at gudh vildhe honom gifwa godh lön Bil 863 . - thän tidh som, d. s. thän tidh som the sagho lhan wpgangande i himenin stodho twe män när them KL 131 . ","2) tid, lifstid. " var tidh forfar " Bir 3: 223 . " jak bleff konung effter mins faders tiidh " RK 1: (LRK) s. 223 . - verksamhetstid, tjenstetid. tieth baandh thee bwndo her först i bencht ericssons tiidh BSH 5: 333 ( 1508) . ","3) tillfälle, gång, resa. " snimarsta tiidh iak han sa " Iv 2167 . - ent iþ, a) en gång, vid ett tillfälle. en tiþ (quadam vice) þ iak var a vaþa vägh teel lsynda siäng. kom mik eigh ii hugh. at guþlek läst va[r] ii mino fölghe Bu 135 . " en tidh kom birge jerl i hugha at han skulle tala til sin husfrwa " RK 1: 362 . " en tiidh om en dagh tha hadhe han inthe meere köpe fore " Lg 3: 34 . ib 161. b) en gång, en enda gång. tha war adam mykith gladhir. oc loo aat. ey vtan en tiidh thz sama sin i allan sin aldir Lg 92 . " gaff diäfwllen swa ey entidh, wtan flerom sinnom " ib 217 . " huxa ey entidh (semel) mins sons besko pino " Bir 1: 113 . " een tiidh j hwariom maanadh scal abbatissan halda capitulum " VKR 18 . SO 143 . 157. MB 2: 14, 15 . c) en tidh ok annan, gång efter annan, den ena gången efter den andra. at han vndan rymer sit säte een tydh ock annan SO 111 . - en tidh . . . annan tidh, en gång . . . en annan gång. iak sagdhe eth entidh ok annat annantidh Bir 1: 297 . d) en gång, en gång i tiden, omsider. mich ma jw en tiidh fortykkia at drotzin vil mich altiidh fortrykkia RK 2: 5279 . " visthe jach hoo thz haffde giorth jach skulle thz entith hämpna " Di 230 . e) än en tidh, än en gång. thu scal än entidh mz likama oc siäl til världinna i gen Pa 20 . j sculin än eentiidh i swerige boo RK 3: 1207 . " wredhgas ey vm iak spör än en tidh " Bir 3: 401 . " ib l1: 145. " MB 1: (Cod. B) 554, 2: 122. f) en gång till (så), dubbelt (så). iach skal befinnä sanhetena mz henne, ware hon än entiid swa enfaldig som hon är Va 8 . g) i förbindelse med föreg. negation: en gång, ens. thit thrugh rädhomps wi enkte, oc läggiom thz ey eentidh pa warth hiärta ST 20 . - up a en tidh, en gång, vid ett tillfälle. oppa entidh wart then hälge herran wandrandis i langhom wägh Lg 3: 166 . ib 188 . - en gågn då. oppa en tiidh han laagh och soff oppa sina straa säk LG 3: 34. - annan tidh, a) en annan gång. Bir 1: 297 ; " jfr ofvan en tiþ c. b) andra gången. smidha companiens höxsta stempnor som haldas skulu första resa daghin nest epter sancte iohannis baptiste dagh annan tijdh daghin nest epter sancte mikels dagh " SO 72 . - för andra gången. sände han wt anna tiidh duwona MB 1: 171 . " hon bleff änkia j mang aar ok gipthis ey annantidh " MP 1: 40 . " ather annantidh skikkade israels söner syna stridz män til örlögx j samma stadhen hwar the til förena strith haffdo " MB 2: 135 . folkunga . . . wildo konungenom annan tiid besta RK 1: 52 . ib 2: 4788, 3: 746 . MB 2: 80 . Bir 1: 8 . Lg 667 . KL 20 . " hon tok gudz likama annantidh ok thridhia tidh ok gömde samuledh " ib 23 . c) vid annan tid, vid andra tillfällen, annars. hafdhe tha gladhare ok blidhare änlite . . . än annantidh Bir 3: 283 . ib 4: 119 . d) för det andra. fyra thingh höra til konungenom först skal han wara rikir annantidh mildir thridhia tidh sniällir fiärdatidh kärlekx fullir Bir 1: 40 . " ib 41§, 51, 59, 3: 325. " MP 1: 5, 25, 27, 32 o. s. v. Su 450 . - thridhia tidh, fiärdha tidh o. s. v., för det tredje, för det fjärde o. s. v. Bir 1: 40, 41, 51, 59 . MP 1: 7, 25, 28, 32 o. s. v. Su 450, 451, 452 . - hvarn (hvan, havr) tidh, hvar gång, hvar gång som. hwar tiidh han later siin breff walla han scriffwar sit nampn ower alla Al 1405 . hwantidh oc swa offta hon wille sin mwn opplatha oc tala, th sändhe drakin sit hwaffwdh i qwinnonnas mwn Lg 3: 459 . - hvarn (hvan) tidhin, hvar gång. tok hon engha födho . . . til sik meer än xj resor, oc tho ganzska lithet hwantidhen Lg 3: 430 . - for hvarn (hvar) tidh, för hvar gång. huar mera tagher . . . böthe for huar tijdh iij mark SO 72 . - för hvar gång som. böthe een ortug for huar tijdh han thz gör SO 52 . - nokon tidh, någonsin. star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma Pa 18 . " görin ij nakan tidh optare swa " Fr 785 . " ve er mik ee at hon skulle noger tid swerige see " RK 1 . 629. ib 2: 5361 . Va 8, 328, 52 . LG 819. MB 2: 92 . BSH 3: 78 ( 1454), 5: 344 (1509). FM 489 ( 1510) . Bir 4: 152, 156 . christus . . . biwdher at engin nakontidh confessor ällir annar ingange j mwnnona closter ib 37 . - thän tidhin, för den gången. huilken ther olywdh gör böte then tydhen ena marck vax SO 108 . ","4) stund. " ´ mz glädhi bidadhe hon sins brölöppes affgangh oc ytersta tidh " Lg 3: 430 . ","5) tid, rätt tid, lämplig tid. " hans tidh kom at han skulle fara af thesse världinne til fadhorin " Bo 243 . " hon screff . . . at thz waar tha tiit at leggia aat opland all thera fliit " RK 2: 9459 . " akta ella göma huzake tidh ella tima " KS 43 (110, 46) . wore rodeligit, ati skickedhe the til j tiidh ok thyme two gode men igen FM 274 ( 1506) . the icke wilde göre i tiid ok tima teris skat BtFH 1: 132 ( 1506) . ib 164 ( 1508) . " radh är ey bätra än oradh wtan thz taks i tidh Go 51. " ib 140 . " hade the kommith fram i tiid " RK 3: (sista forts.) 5975 . - med gen. thäs. tha thes är tidh ST 427 . VKR XIV . MP 2: 43 . thäs vare väl tiidh aff at lata at sitia alla stund ok sarlika grata Iv 1176 . " tha tess tider är " SO 112 .","6) annona, årsväxt; pris, gångbart pris. " oppa aldrahonda war god tiid " RK 3: (sista forts.) 4603 . " swadana tidh skal wara vpa salt, humbla, ok om all köp wari här i städerna, som i stockholm " GS 51 ( 1450) .","7) tid, reningstid; menstruation. " om qwinfolk kwnna ickee hafua teris rätta tiid oc manada rensilse " LB 7: 271 . " at hon snarliga faar sin tiid " ib. " om hon haffuer sin tiid for mykit ib. " ib 272, 273, 274 . ","8) kanonisk timme. " äpther hwaria tidh skulu the sionga aue maria " Bir 4: 12 . VKR 59 . - vanl. pl. koanoniska timmar; det som vid dessa timmar läses el. sjunges; gudstjenst; böner. thz som giordhis i threm tidhomen som är ottosangx tidhinne priim oc terz ok alt ltil sextam Bo 183 . " badhe til ottosang ok andra gudz tidher " Ber 247 . " han skipadhe klärkom daghlika läsa sins thide " Bil 692 . Bir 4: 118 . " läsa hänna (Jungfru Marias) tidhe " KL 91 . " las han gudhlika wara fru tidhe ib. " Bir 3: 42, 304, 4: 11 . en klä[r]kar . . . þiänaþe . . . giärna vare fru: sang älla las dagleka hänna tiþer (horas ejus seldulo decanabat) Bu 28 . Bir 1: 310 . " han saa . . . ther munka j hwitum klädhum siungha thidir " Pa 21 . Bir 2: 69, 5: 21 . " sionga thäs domkirkio tidhe j hwilkins biscopsdöme clostrit är funderat ib 20. systrana skulu hwan dagh sionga högtidhelika sina tidher " ib. " daghlika sionga mässona oc gudz thiänist oc tiidher aff thimanom som haffs j the landananna domkirkiom " ib 4: 23 . VKR 69 . " tha clemens saghde tidher (a sancto Clemente oratio fusa est) " Bil 358 . sidhan mässan var sagdh ok tidhir KL 360 . " nw halder kirkian hwardaghlika tidha hälikt " MB 1: 497 . huar gudhz tydher hioldos ther gik han jn RK 1: (sfgn) s. 178 . ib 189 . " hördhe gudz tihder c mässo (missaarum sollempniis interesset) i the helgha trefalloghetz kyrkio " Lg 3: 347 . " alt waart andelikt offer, swa som godha bönir, mässor, oc tidher " MB 1: 358 . " cristna manna bönir i tidhum oc i mässom " ib 370 . " at brödhrene swa halden domkirkionna sidh, j hwilko biscopsdöme the äru, badhe j tidhom oc mässom " Bir 5: 20 . " tha vte var mässa ok alla tidhä " Iv 4385 . " aff tidhomen gudz ämbite oc sangenom " Bir 4: 50 . " thiman hwilkin som är mällantidhrena älla gudz ämbite (tempus quod est inter horas) wm hälga daghana skälika owirgaa ib 61. " ib 12 . VKR 60 . " aff brödhranna tidhom " Bir 5: 20. aff systranna tidhom ib. " han är tess plichtock at tendha kompanij lyuss i kyrkian i alla högtides dagher i alla thyder " SO 196 . " at han skuli idkelikare wara j gudhelikom tidhom (intersit divinis) " Bir 1: 38 . ib 3: 69 . läs gudelika tässin ordh oc til alla thina tidher Su 318 . " alla nat tha las hon tidher " Fl 1469 . - Jfr alders-, aptan-, aptansangs-, ar-, dagh-, dags-, döds-, fardagha-, fastelavens-, fasto-, fasto-, gangs-, for-, frids-, födhilsa-, hälgha likama-, hälghona mässo-, högh-, iula-, kyndilsmässo-, kydilsmässo-, lifs-, mal-, martensmässo-, midhdags-, midhionats-, midhnats-, midh-, natta-, midhsumars-, midhvinters-, mikials-, morghons-, mässo-, natsangs-, natta-, nons-,. nyars-, nätter-, o-, ottosangs-, palmsa sunnodags-, paska-, pingizdagha-, prims-, sext-, sma-, somar-, somars-, vinter-, ätande-, öltiþ, samt hvardags-, hälgha kors-, mungats-, siäla-tiþir."],"e":["tiidh . ","tiid . ","tijdh . ","tydh . ","tyd . ","tyyd . ","tit ST 142 . ","tiit RK 2: 9459 . ","tider SO 112 (kanske dock snarare att fattas ss. pl.). pl. -ir. -ar: tidha MB 1: 497 . ","tidhana Bir 5: 21 . ","tidhrena ib 4: 61), ","tiþa bok , ","tiþa fal","tithä fall )","tidha ganger , ","tidhagärdh","tidhe- )","tiþ köp , "]},{"a":"tiþande","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl., och f.? (Fr 190; BSH 5: 334 ( 1508) ) ","1) det som timar el. har timat, det som är på fjärde, händelse. sidhan vardh iak var vidher annor tidhande Iv 442 . RK 2: 6170 . iohannes sagþe þöm tiþande: ok ärande Bu 14 . nero spurþe þässe tiþande (audiens . . . quod contigerat) ib 128 . " kunugen rädes viþ þoliken tiþande " ib 167 . han fik witha . . . hwat thidhande war mz iosaphat (quæ circa filium egis agebantur) Bil 611 . ib 592 . " han vil vita hwat som tidhande är " Bo 94 . " looth war herre vppenbarlica vndherstaa, huath som til tidhendis var (motsv. ställe " Bo 172 " har hwat som tijt var) " Lg 3: 73 . ","2) underrättelse (om det som timar el. har timat), nyhet, tidning. " þässe tiþande como for polemium " Bu 205 . iuþa . . . (baro) tiþande ok saþe flerum at alle apostoli föra mariam tel graua ib. 14. hans kompan iorþaþe han. ok bar atar tiþanden sancto petro ib 100 . Fr 1362 . nero . . . fik tidhande at patrodus stodh for porten lifwande (nero . . . varhd annars hugha vidh tidhanden Bil 124 . fiol faustinianus widh iordh widh wndhers tidhande ib 354 . glädhias aff godhum thidandum ib 557 . " komo ginstan tidhindin in til stadhin at iomfrun var farin af thässe värld " KL 359 . " tha var mik annor tidhande kund thz konungin atte dotter en the vänasta ther som sool a sken " Fr 1490 . " tha nectanabus thesse thidande fra " Al 59 . " ängin tidhinde kunno the hardharin höra " Bo 12 . altidh hopadhis hon höra nakar tidhande af sinom kärasta ib 226 . " thän som thik budadhe fals tidhande " Bir 2: 222 . " the tidendher ther inne (i brefvet) wore " BSH 4: 280 ( 1501) . " haffue wij edher herredöme intet tilscriffue for tinde " ib 5: 57 ( 1505) . " bede wij eder . . . om tinde, hure eder herredöme forslyte edre ärende ib. " ib 81 (1506), 132 (1506), 133, 162 (1507). FM 177 (1504), 187 (1504), 200 (1504), 241 (1505), 490 (1510). gud . . . giffue oss samma tinde aff eder herredöme BSH 5: 107 ( 1506) . " är här inghen annan thydandha än kunghen vil drika jul pa bohus " ib 334 ( 1508) . " haffwer han godh tidhändhe pa edhre vängne " FM 176 ( 1504) . " thet j haffuän fangith wissa tydhandhe aff her eric twrsson om the rysse sednebudh är komith tiil aboo " ib 245 ( 1505) . " her äre swa mangh tyände ffördh och the som ecke haffwe mykit dogith pa edhre vängne " ib 502 ( 1510) . " the som the tyände haffwe bestelth ib. the ondhe tyände her haffwe varit " ib 503 . " hon ffyck thänne her gode tyänden j ffran edher " ib. " tha sporde falantin om tiidendä (nye mere) " Va 45 . " haffuandis äwärdelighin godh tidhende (evangelium æternum) " MB 2: 354 . " plägha aldregh fafänger sitia oc höra äwintyr ok tidhande " Ber 259 . Bo (Cod. B) 347 . Bir 2: 141, 5: 27 . Fl 59 . RK 1: 418, 1619 . Va 48 . Lg 219, 3: 531 . MB 2: 87 . - berättelse, rykte. tu skalt ey wara mykit troen i tidhindom vm ofrägdh annars (rumoribus, criminibus, suspicionaibus minime credulus), ty at then föras optare medh afund ok iluilia än medh rätte sannind KS 25 (63, 27) . " jngen skal öffergiffwa sin skikkilse . . . före nokor fökebodh äller tidhande " PM 26 . - Jfr fäghins-, föke-, glädhis-, ny-, sorgha-tiþande."],"e":["tidhende . ","tidhennde MB 2: 87 . ","tidende RK 1: 418 ; FM 241 ( 1505) . ","tidendhä Va 48 . ","tiidendä ib 45 . ","tidhinde . ","thidhinde Bo (Cod. B) 347. tydhandhe FM 245 ( 1505) . ","thydandha BSH 5: 334 ( 1508) . ","tydende RK 2: 6170 . ","tydendhe FM 490 ( 1510) . ","tyande BSH 5: 81 ( 1506) . ","tiändhe FM 176 ( 1504) . ","tiände ib 177 ( 1504) . ","tiändä ib 187 ( 1504) . ","tiende ib 200 ( 1504) . ","thiendhe BSH 5: 132 ( 1506) , 133. tyände FM 502 (1510, på två st.), 503; -en ib. tinde BSH 5: 57 (1505, på två st.), 107 (1506), 162 (1507). thinde FM 107 ( 1498) . " tijnde " BSH 5: 57 ( 1505) . ","tidendh Lg 3: 531 . ","lika med sing. tidendher BSH 4: 280 ( 1501) ), "]},{"a":"to","b":"nn","c":"","d":["ämne till spånad och väfnad, lin och hampa. hwat ey gik hn i byin at bedhas sik vl oc too oc annat thz hon skulle göra Bo 14 ."],"e":["too )"]},{"a":"to","b":"nn","c":"","d":["ämne till spånad och vävnad, lin och hampa. VKU 149 ( 1594) . Jfr slänga- (Sdw 2: 1295), ul-to."],"e":["too )"]},{"a":"tofla","b":"nn","c":"","d":["toffel. item cristin . . . iiii march swensca stadenum for i par tofflor, hon stal JTb 112 ( 1525) ."],"e":["tofflor ) , "]},{"a":"toforsicht","b":"nn","c":"","d":["intyg, certifikat. " om tyska förhållanden. hon haffde medh sik ena toforsicht aff radhet j anclem ath vdeke henna dottor är retter arffwinge ther til " KTb 74 ( 1437) ."],"e":[]},{"a":"toft","b":"","c":"","d":[" , se tompt."],"e":[]},{"a":"toft subst.","b":"","c":"","d":[],"e":["*tofta brädhe","toffte brede )"]},{"a":"togh","b":"nn","c":"","d":["tåg, marsch. bade jach ganss gerna thetta tag motte aff stillas BSH 5: 220 ( 1507) . H. Gadh)."],"e":["tag )"]},{"a":"togh","b":"","c":"","d":[" , se tugh."],"e":[]},{"a":"toghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["långsamt, sakta. Jfr Sdw 2: 1317 s.v. tughlika. the stwko syn segell för, oc komo togliga til landz Troj 108 ."],"e":["toglica )"]},{"a":"toghliker","b":"av","c":"adj.","d":["långsam, sakta; försiktig. stod han op raskeliga oc folgde kärlingen mz toglig saktfärdog gang oc tysto fotasteg (lentis incessibus) j mörkeriid wtad palatzsens omganger Troj 15 . drogo the astad . . . j forestandeliga oc togliga framfärd (eundo sagcibus et lentis incessibus), j mot gresca hären ib 117 ."],"e":["toglig )"]},{"a":"toghringer","b":"nn","c":"","d":["halsring, halsband. then beszte hwnd skall haffue en toring (Cod. B toggring 309; helsit ) aff gwll Di 9 . " lagde han en toring om hans (björnens) halss " ib 107 . " han haffde two myss i sin handska oc hwar thera haffde en toring aff silff " ib 165 ."],"e":["toringer )"]},{"a":"toghäster","b":"nn","c":"","d":["dextrarius hingster ok togh hesther GU C 20 s. 181 ."],"e":["-hesther )"]},{"a":"toka","b":"vb","c":"v.","d":["riva, (ideligen) slita? trassla till? Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 71. thär ffaar skwla ga skal ey wara . . . yrtherna skräppor äller tistla . . . thy hwasse bwska riffwa them . . . oc snarborrana toka wllena PMSkr 238 ."],"e":[]},{"a":"tokt","b":"nn","c":"","d":["uppfostran. " "","1) det som hör till el. röjer god el. fin uppfostran; höfviskhet, höfvisk sed, höfviskt beteende, belefvenhet, fint el. värdigt el. ridderligt skick. huat skal man radh för än han veyt tokt ok snille ok ädhelaheyt RK 1: 213 . satte han honom en tuktomsester en riddare then som honom var betzster honom lärde tukt ok ädhla sidh ib 216 . " honom fölgde tok ok ädela sidi " ib 2071 . tukt ok synne hauer han kär ib 404 . " tokt ok höwisk laat ok synne " ib 451 . ib 1166, 3447 . " hans tokt giter engen man fullowat elle sakt huro mykin hon war " ib 1429 . ib 2702 . " swa är luneta bland stolta quinnä mz kyskheyt tokt ok ädhla sinnä " Iv 1796 . " the frugha til thän riddara saa swa innerlika at honum gömde thz hon sina tokt ther mz forglömde thz hon mz ordh han ey vnfik " ib 1381 . " aff the stolta iomfruo klara the sina tokt kan väl bewara " ib 665 . ib 960, 4637 . Fr 328, 1286, 1630, 2752 . tokt iak ther sa aff miin hiärtelik kära Iv 214 . til tokt äru wi alle seene ib 101 . " hänna lika hafdhe han aldre seet til tokt ok äro " ib 668 . Fr 1562 . RK 2: 5070 . MD 446 . " man han thök (Cod B thokt, Cod. C thuckt; Mnt. orig. har tucht, i Stockholmshds. skrifvet tuch) och ärä " Va 28 . " lärä thokt och höffuiskhet " ib 17 . tw kant hwarken twgt eller synne Di 88 . " dygdh ok tokt kan hon wäl te " Al 3836 . " mik at hängia är ängin tykt thz wanfrägdhar herra idhra rykt " ib 1259 . tha gik han tiit som drotningen war mz tukt som honom til retta baar RK 1: 1885 . " nyonda dagh jwla han orloff took . . . mz tokt ther honom aldregh brast ib 1904. han vntfik them mz mykin tokt " ib 2580 . ib 430, 1893, 2580, 2864 . " nytom war sin mz godhe tokt " Al 7186 . " hämma thiänist var mz tokt ok skäl " Fl 82 . mz tokt ok äro skulu the thik thiäna Al 3112 . ib 6643 . marsken swaradhe medh tokt och soma RK 2: 4650 . marsken swarade mz tocht oc snille ib 3218 . han brade mz tokt a konuxstam MD 444 . " ästh tw aff tokth och synne een ärlig man " RK 3: 1797 . hans tokth mz snill och klokheeth war ib 5 . - pl. mz margha frvr skara ther sinä thokter kundo wäl bewara Fr (Cod. B) 2362 . marsken . . . ey sina tokte glömde RK 2: 7010 . - handling som kräfves af god uppfostran el. höfvisk sed, ridderlig skyldighet, artighet. tha giorde konungen sina tukt lok gik tiit som drotningen war RK 1: 2201 . - höfvisk sed, skick, ordning. ey äru bönder skylloghe at göma allan then hofsidh ok tokt, som han (konungen) biwdher sinom bätzsto mannom oc nästom oc hemelikom thiänisto mannom oc swenom MB 1: 452 . " lata herra män . . . wiisa sinom swenom särdelis tokt oc höwitzsko " ib 483 .","2) höfviskhet, sedlighet, ordning, tukt. tolken tokt oc tämelikhet skal wara i hwarie closter människo LfK 72 . " tokth är eth hälokt oc höffwidzlikhet liffwerne ib. tokthen öwas i trem tinghom, i gudz budhordhom, i frestilsom oc i kropsens näpst " ib 73 . ","3) ridderlighet; godhet, välvilja. giorde han (hertig Erik) eth hoff i lödesom mz mykit loff han aff mangom manne fiik fore then tokt han ther begik RK 1: 3427 . MD 191 . " ängin skulde androm spot at drifua vtan tokt ok äro hvar androm gifua " Iv 120 . " fore the tokt ok fore the ära ij giordhin vidh mik een fatigh quinna " ib 803 . " iak fan ther ey swa höfufizskan en man ther mik tok viiste . . . vtan ij ena " ib 809 . " hon . . . badh han fore tokt til sik ga " ib 2641 . " the ädhla frua ey vilde sik for henna tokt skilia vidh mik för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga " Fr 1156 . - (?) ther bodhe got folk mz store tokt Al 5238 .","4) förträfflighet, skicklighet. " ther ära inne fughla lukt ther siwnga kunno wäl mz tokt " Al 7770 . - Jfr otukt."],"e":["tocht . ","toght RK 2: 5070 . ","tukt ib 1: 216, 404, 430, 1166, 1885, 2201 ; Al 6643 . ","twgt Di 88 . ","thuckt Va (Cod. C) 59 . ","tykt Al 1259 . ","thök Va 28 . ","-ir ) , "]},{"a":"tokt","b":"nn","c":"","d":["1) höviskhet. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 161, 241, 724 f., 745, V. Jansson, Eufemiavisorna 179 f-, 227, 312."],"e":[]},{"a":"tokta","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppfostra. " tw tyctamestare haffuer nw fongith tin rätha lön ath thu ey tycta barnith bethrä " Di 250 . " mädhan iak haffuer them (barnen) nw swa wäl tyktat " Lg 3: 24 . konung (d. v. s. Ansgarii och hans medbröders) händer, oc bad thom at the skuldo thom thykta oc lära Ansg 191 . tha han . . . var tyktadher oc lärdhir medh klostersidhom ib 177 . ","2) hålla i skick el. ordning, hålla i tukt, hålla i styr, styra. wäl toktat ok tämpradh sin Bir 1: 295 . " wäl toktadhan hugh (animi bene disciplinati) " ib 238 . " sancti benedicti likame war swa som säkkir. hulkin som thyktadhis (disciplinabatur) ok styrdhis ok styrdhe ey " ib 369 . " astundadhe han . . . hällir haua sin eghin vilia än tyktas mz andra manna lydhno " ib (Cod. B) 3550 . hon !UDDA_TECKEN?: allas tingas aakt oc atwakt) . . . tyktar liffwernet oc skikkar LfK 109 . - ordna? eet thunt kläth aldra bäzst tyktat (disciplinatum) Bir 2: 62 . - tvinga, kufva. wardher romara rike swa starkt at thz smidhar oc tyktar vnder lydhno all riken MB 1: 14 . " the gamblo laghin, the tyktadho kötzsins giri vnder skäl " ib 439 . - Jfr van-, väl-toktadher."],"e":["tykta . ","thykta . "]},{"a":"tokta","b":"vb","c":"v.","d":["2) hålla i skick el. ordning, hålla i tukt, hålla i styr, styra. bödz hanom ther til wijd sit liff och gotz at twchta sin mwn til höffuitzheet STb 3: 448 ( 1499) ."],"e":["twchta )"]},{"a":"toktare","b":"nn","c":"","d":["tuktomästare, lärare. " j . . . mägdeborgh var een degn vdo aat nampne handes swa hart näme at ä thes mere han slagin vart aff synom tyktärom thes myndre han lärde " J Buddes b 147 . Hel män 217 . Jfr barna toktare."],"e":["tyktarä . ","tyktärom ) , "]},{"a":"toktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["höfviskt, med höfviskhet, med värdighet, på ett höfviskt el. värdigt sätt. the iomfrv han toktelika vntfik MD 191 . " tha henna mater redho är riddara bära han toktelika thär " Fr 1958 . ib 1972 . " taladhe the iomfru nakath ordh then qwäld ther hon sat ouer bordh tha kom thz fram swa toktelik " ib 1987 . " han är swa höfwizsker man dygh ok äro han vakta kan toktelik mz högä sinnä " Iv (Cod. B) s. 215. Fr 1877 . RK 2: 5347, 5530 . Va 12, 41 . - på ett värdigt el. ädelt sätt, hedersamt, frikostigt. tha gaff konung malnrit siin klenot toktelika the andra herra rika Fr 3075 . höfviskt, sedesamt. o huat höffwidzslika oc thoktelika them bör ganga Bir 4: 67 . - höfviskt, ärbart, tuktigt. the leffdo tochteligo (koneste) huar j sin staat LfK 241 . " tilbör hwarie cloter människio sin lekama ärleka, tokteligha oc gudelika regera " ib 71 . ib 72 . - Jfr otuktelika."],"e":["-ligha LfK 71 . ","thokteligä Va 12, 41 . ","tochteligo LfK 241 . ","toktelik Iv (Cod. B) s. 215, (i rimsl.) Fr 1972, 1987 . ","toktelig Iv (Cod. C) s. 215. toktelich (i rimsl.) RK 2: 5347), "]},{"a":"toktelika","b":"ab","c":"adv.","d":["höviskt, sedesamt. the barnn ssom ärlighe och welbyrdige äre tarffuas strax aff barndomenom tuckteliga läras godha sedher PMSkr 658 (senare avskr.). Jfr otuktelika."],"e":["tuckteliga )"]},{"a":"tokteliker","b":"av","c":"adj.","d":["ärbar, anständig, dygdig, tuktig. " hwar theres lymer hafuer syna naturliga skipan oc tochteliga fägrind " SvKyrkobr (Lucid B) 227 . Jfr otukteliker."],"e":["ltochteliga ) , "]},{"a":"tokteliker","b":"av","c":"adj.","d":["höfvisk, hederlig, ädel, dygdig. han var tro ok toghetlik Fr 33 . tolff iomfrwr toktelika göma the iomfrw rika ib 1955 (kan föras till toktelika). - ärbar, anständig, sedlig, dygdig, tuktig. beuara thik toktelika i thinom sidhum. mädherfärdhom. ok ordhom Ber 261 (kan föras till toktelika). föd til tughtelikit liwerne Lg 3: 501 . " hon . . . liffdhe i toktelike höffwiskhet " ib 410 . LfK 72 . - Jfr otukteliker."],"e":["toghtelik . ","tughtelikit Lg 3: 501 ),"]},{"a":"toktogher","b":"av","c":"adj.","d":["concinnus (fel för concinnus) . . . samon liwdande ok togtoger GU C 20 s. 133 ."],"e":["togtoger )"]},{"a":"toktogher","b":"av","c":"adj.","d":["höfvisk, hederlig, ädel. " han var toktogh ok höfuizk man " Fr 3113 . " marsken swarade mz toctogh sinne " RK 2: 2990 . - Jfr otuktogher."],"e":[]},{"a":"toktoghet","b":"nn","c":"","d":["höfviskhet, fint el. värdigt skick. mykyt wndrandhis om iomffrwnas skönhet oc mykla totoghet Lg 3: 284 ."],"e":[]},{"a":"toktomästare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr barna toktomästare."],"e":[]},{"a":"toktomästare","b":"nn","c":"","d":["uppfostrare, lärare. " satre han honom en tuktomester en riddare then som . . . honom lärde tukt ok ädhla sidh " RK 1: 214 . " guz ängel teþes modesto viti tyktomästara (pædagogo) " Bu 526 . " leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara " KS 51 (130, 55) . hafdhe hon een särlikan tygtomästara til sin barn Lg 3: 502 . ST 112, 114, 115, 355 . Di 248, 250 . herra petrus, s. catharinæ tuchtemästare TK 275 . " tha wardher luc ifer hans (antikrits) tyktomästare " MB 1: 54 ."],"e":["tuktomester RK 1: 214 . ","tuchtemästare TK 275 . ","tyktomästare MB 1: 54 ; ","-a Bu 526 . ","tyktomestare ST 112, 355 ; ","-a ib 114, 115 ; KS 51 (130, 55) . ","tygtomästare: -a Lg 3: 502 . ","tyctamestare Di 250 . tyckta mestere: -a ib. tykthemestere ib 248), "]},{"a":"tol","b":"nn","c":"","d":["redskap. Jfr R. Pipping, Komentar t. Erikskrönikan 184 f. samt laxa-, naghl-tol."],"e":[]},{"a":"tol","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr fisketol."],"e":[]},{"a":"tolbodh","b":"nn","c":"","d":["fullbod, tullhus. ok ij (2) tunnar sattos in i tolbodene STb 1: 327 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"tolbodh","b":"nn","c":"","d":["tullbod, tullhus. " gudz hws är vordhit diäfulsins skat hws ok tolbodh " Bir 3: 185 . skodha . . . annan päninga räknande j toolbodhinne (in theloneo) Spec. Virg. s. 289 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"e":["tool- )"]},{"a":"tolbok","b":"nn","c":"","d":["fullbok, bok innehållande tullräkenskaper. . . . som nogh bewisliget är meth rikinssens tolbok STb 2: 28 ( 1484) . ib 152 (1486)=. tha loto the ransaka tolbokene ib. ib 153 (1486). ib 403 ( 1489) . ib 3: 59 ( 1493) ."],"e":["-bock . ","-böcher ) , "]},{"a":"tolder","b":"nn","c":"","d":["1) tull. alla mago söka hans (ɔ konungens) landh och ströma hans tol och rättoghet vforsymadh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. skal al tol lägges äpter sylff[tal] och lägges til adh halla myntedh oppe medh ib. anders suenson schal förnöia arp sine c mark j gen, som han hanom lant hade aff rikesens toldh STb 3: 422 ( 1499) . . . . litle tollen, om viss i Stockholm utgående hamnavgift, "brotull"? Jfr H. Schück, Stockholm id 1400-talets slut 93. her sten stwre hade vnth och forlentt nic. clausson litzsla tollen STb 1: 63 ( 1476) . - i allmh. avgift el. utskyld till överheten el. staten. bildl. ok wille han (ɔ: Kristus) lydha i thy at han löste thollin diäfwlsins thiänarum SkrtUppb 43 . 2) tull, kvarntull, avgift (in natura) för säd som förmales el.. ss leg för kvarn. bar han op . . . tollen aff ämbra quern Arfstv 19 ( 1461) . 2 stoodhorss . . . fik jac aff for:da mölnare' for 1 läst tholl fiordhgamalt . . . oc mölnarin star än igen meth 2 1/2 läst thol for vthen 3 läster tholl han skal göra fram om valboramesso VKJ 241 ( 1466) . aff mälnarin . . . 5 mark for ltollin ib 264 ( 1466) . mölna quern, thär later clöstridh mala oc faar thär baadhe tholl oc päninga ib 11 . ib l26, 240. Jfr bro-, silver-, strand-tolder."],"e":["tolin VKJ 264 ( 1466) . ","thollin SkrtUppb 43 ),"]},{"a":"tolder","b":"nn","c":"","d":["1) tull, afgift för rättigheten att införa varor el. för att få färdas fram någonstädes. theloneum. dictum toll. de bonis ispis . . . dare et soluere sunt compulsi SD 4: 599 ( 1338) . þit (till torgdagen) magho allemän frälslikä koma vtän allän toll mäþ þy þe hawa ib 5: 639 ( 1347) . " alle mene bade borgara oc köpmen som vtrikis gotz föra hit til stockholm, calmarna, sudercöpung eller abo, scola göra tol af all the vtrikis gotz som the saa til nogor for:na stad föra, saa at af hwaria fietie marcha gotz scola the lata komma oppa myntit i hwer for:da stad en lödig march lödigt silf " GS 52 (1453, orig.) . " scal myntemästaren i hwar stad ey bära thenne tol op i andra än i lödigt silf " ib. " fingo the konungom mästan skat, ok flästa tolla aff ysachars släkt " MB 1: 264 . konungin fik aff städerna storan tuld RK 2: 618 . " at han matte faa nagon medell j tollen, om han naged godz faar aff stederna j somer " FM 417 ( 1509) . Fl 681, 695 . man far ther ower (d. v. s. öfver sjön) vtan toll Al 9538 . Di 62 . mag iak rada tha skall her fara fram ho ther lyster, oc skall engen toll lenger wäre ib 66 . " alla oskäliga tulla och tunga som til thenna tiden i wart rijke swerige warit hafwa, wiliom wij epter skäligheet afläggia " BtRK 80 ( 1434) . - i allmh. afgift el. utskyld till öfverheten el. staten. artaxerses . . . gaff alla gudz thiänisto män i ierusalem frälsa aff allom tollom MB 1: 27 . han (kejsar Antonius) gaff landhin all lidugh af alskons tollum ok vtgiäldum Bil 381 . " synd är . . . at halla quart told oc skat (pedagia et gabellas et decimas et datavia alia9. som värlzrike herra hawa rättelica oc skällica skipat " Bo 150 . " philippus . . . hafdhe margha konunga vnder sik ther honum gafwo skat ok twl " Al 741 . ib 1125 . " then skat ther darius lot hänta aff minom fadher arlika til twll " ib 989 . ib 3066 .","2) tull, qvarntull, afgift för såd som förmales. han (mjölnaren) . . . took lmere tol än honum bordhe Lg 3: 6 . ib 7 . GS 60 ( 1483), 62 ( 1485). - Jfr biskops-, färio-, vina-tolder (-toller)."],"e":["toll Di 66 . ","tol Lg 3: 6 ; GS 52 (1453, orig.) . ","toll SD 4: 599 ( 1338), 5: 639 ( 1347); Fl 681, 695 ; Al 9538 ; Di 62 ; GS 62 ( 1485) . ","told Bo 150 ; Lg 3: 7 . ","twl Al 741 . ","tull ib 3066 ; GS 60 ( 1483) . ","twll Al 999, 1125 . ","tuld RK 2: 618 (i rimsl. m. guld). ","tollen FM 417 ( 1509) . ","tolla MB 1: 264 . ","tulla BtRK 80 ( 1434) . ","tollum Bil 381 . ","tollom MB 1: 27), "]},{"a":"tolf","b":"nl","c":"räkn.","d":["tolf. " the sculu skiära sik mäþ tolf mannum " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konungs näfnd ib 5: 605 ( 1346) . " gywom wi þem tolf. som skipaþe äru jþre laghsaghu . . . fult wald . . . sannynd j þolicum malom . . . vtletä " ib 606 . han . . . lärþe himirikis up gang at tolf dygþa trapom Bu 185 . " tolf aff them hioldus visaste ok störsto mä stara " Bil 80 . " tolff patriarcha släkter " MB 1: 266 . mz tolff apostlom Bir 1: 336 . " hauer thet af åldr warit gamul sidhwänia romara ok franzeska, at the haua walt vt af sik tolf the första, the al höghmäle skulu wägha ok röna medh skiäl ok sannind " KS 71 (174, 77) . tolf oärlik åthäue ib 45 (115, 49). te äru tolff, thr wis kunungur . . . skal akta . . . tå han stridha wil ib 82 (203, 90). tolfhundraþa mark swennscä pänningä SD 5: 564 ( 1346) . " tolf hundraþ män " Bu 529 . " tolffaara pilther " MD (S) 242 ."],"e":[]},{"a":"tolf","b":"nl","c":"räkn.","d":["tolv. Jfr Sdw 2: 1316. ther epter leet jak tolff män wp aa thetta malaet koma Sd 8: 195 (1362). hwart altarä aff them tholff skal hafwa halfft thridhia alin i längdinne Hollman Bir Extr 233. äpther thy, som thwe withnadhe . . . ok tholff aff näpdhenä [!] sannadhe NMU 1: 117 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"tolfmanna nämd","b":"nn","c":"","d":["tolvmannanämd. " jak waar ffäldhir af änne tolfmanna nempd ffore ena gryto Sd 8: l192 (1362, avskr.). ""],"e":["-nempd )"]},{"a":"tolfpänter","b":"av","c":"adj.","d":["lego . . . vnam oram terre tolfpæænt SD 4: 538 (1366, gammal afskr.)."],"e":["-päänter )"]},{"a":"tolfrir","b":"av","c":"adj.","d":["tullfri. om person . . . alla the bestienda giffta borgara i stocholm boa, svo at the blifve tollfrie badhe ut oc in i rikit UrkShist 1: 15 ( 1457) . STb 2: 427 (1490). - om gods el. vara. thette är tollfrij: primo harnisk, swerdh (o.s.v.) STb 3: 10 ( 1492) . tha ma the (ɔ några bössor) vel löpe toldfri BSH 5: 453 ( 1511) ."],"e":["toll- . ","told- )"]},{"a":"tolft","b":"nn","c":"","d":["och n. (Stock Skb 36 (1517), 74 (1518)) 1) tolf, del av ett hundare (i Uppland) Jfr Sdw 2: 1316, E. Hiärne, Namn och bygd 35: 4 f., G. Hafström, Ledung och marklanssindelning 128 ff. o. B. Lundberg, Tröghbolagh 198 ff.","2) ett antal av tolv. gaffs . . . för ij ok xxx tolffter pil viɉ mark iiij solidos, v ortuger tolffthet Stock Skb 36 (1517). ib 41, 74, 75 (1518) . v!UDDA_TECKEN? marck fore xxxiii!UDDA_TECKEN? tolff[ter] pil, tolfften 4 artuger ib 82 ( 1519) . vii tolth skotbreden HLG 2: 118 (1523). Jfr tylft."],"e":["tolffter . ","tolth ) , ","tolfta kirkia , "]},{"a":"tolft","b":"nn","c":"","d":["en af de delar i hvilka (i Uppland) ett hundare ursprungligen var deladt? Jfr Schlyter, Ordbok s. 650. i ortnamn. frøstolft SD 3: 428 (1302, gammal afskr.). parachia frøstolpht ib 4: 551 ( 1337) . "],"e":["tolpt . ","tolpht . ","toolfft )","lundatolpt ib 3: 429 )1303, gammal afskr.). husaby siutolft ib 430 (1319, gammal afskr.). in villa hosaby siutoolfft ib 5: 193 ( 1343) . curatus ecclesie husaby syotolfft ib 529 ( 1346) . Jfr tylft. ","tolfta kirkia","tolpta- . ","tolptä- UplL Kk 2: pr.), L. "]},{"a":"tolfte","b":"","c":"","d":[],"e":["*tolftedagher , ","*tolftedel","ltolfta- . ","-deel ) , ","tolfteluter (ack. tolfta-), "]},{"a":"tolfte","b":"nl","c":"räkn.","d":["tolfte. Bu 185 . " tolfta oärlikt åthäue " KS 50 (127, 54) . "],"e":["tolpte: -a Bu 185),","tolfteluter","tolfta- )"]},{"a":"tolftunger","b":"nn","c":"","d":["tolftedel. " ath jak honum vnth ok gifuit haffuer en tolftinx marcha skat ok tre marcha skat jnnan wartiasara " Svartb 157 ( 1376) . enar hafde salt botolfue the fiskena, en tolftung af allo fiskeno, for sex öra penninga SD NS 3: l208 (1417, y. avskr.). - ss beteckning för en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet. quod recognosco me . . 6: 721 (1351). aff honom (ɔ ett hemman i Hagebyhöga, Österg.) ägher clostridh först allan thridhiunghen oc swa 1 tolffthningh VKJ 266 ( 1447) . 1 gard, liggher för 3 attwnga jordh, enom tolffongh minne ib 60 . " tiil bänatorp ligger en tolfftingh i nyamale " ib 120 . Sammtliga de anf. ställena förekomma i urkunder som äro el. med sannolihet kunna antagas vara fr. Östgöta lagsaga. - Jfr tylftinger."],"e":["tolfftongh VKJ 60 . ","tolfftingh ib 120 . ","tolffthingh ib 266 ( 1447) . ","tolfinx Svartb 157 ( 1376) ), "]},{"a":"tolftunger","b":"nn","c":"","d":["tolftedel. " - ss beteckning för en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 161 f. at wij . .. saalt . . . haua . . . j myklöbergh en tolftung jordh . . . j eezstolsthorp twa tolftunga jordh, innan asby sokn liggiande, j ydhre, j lyncöpunx biscopsdöme " BYH 1: 194 ( 1385) . " en fiärdhungs tolftung minna än ij tolftunga j sundz sokn liggiande innan ydhre ma akrom ängiom skoghum fiskewatnom " ib 230 ( 1421) . " ellefwo tholftunga jord " ib 249 ( 1446) . " miin godz som äru iij toftungha jordh i rydhokulla i swndz sokn oc iij tolftungha jordh i yfra aspanäsi i malghasandkn, meth alla thera tilllaghom som ther aff aller tillaghit hafuer " SD NS 1: 19 ( 1401). ɉ tolftung i myroby ib 425 ( 1405) . I tolftung i ask ib. VII tolftunger ib. vɉ tolftunger i aske ib. ib 2: 218 (1409, nyare afskr.). Samtliga de anf. ställena föekomma i urkunder fr. Östgöta lagsaga. Jfr fiärdhungs tolftunger. "],"e":["-ar )","tolftungs attunger , "]},{"a":"tolhus","b":"nn","c":"","d":["2) magasin för kvarntull. mölnaren skal . . . botraadha droppa paa qurnahwsit, hiwl[hw]sit, dammen, tolhwsith VKJ 240 . ib."],"e":[]},{"a":"tolhus","b":"nn","c":"","d":["tullhus, tullkammare. " thu forsmadhe ey . . . matheum i tolhuseno " MP 2: 151 . ib 1: 141 ."],"e":["thul- MP 1: 141), "]},{"a":"tolka","b":"vb","c":"v.","d":["tolka, öfversätta. " mer mästare som tholkadhe bibliam aff ebrezscu ok til grezscu " Bil 385 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"tolkar","b":"nn","c":"","d":["kar hvari den tull lägges hvilken mjölnaren uppbär för sädens malning. GS 43 ( 1416) ."],"e":["tullkaar )"]},{"a":"tolkar","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1316. SD NS 2: 830 (1414, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"tolker","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SJ 2: 104 ( 1487) . mans tolk STb 2: 485 ( 1490) . ib 506 ( 1490) . - Jfr latine tolker (Sdw 1: 743)."],"e":[]},{"a":"tolker","b":"nn","c":"","d":["tolk, uttydare. " han taladhe . . . til lthem mz tolk " MB 1: 242 . han . . . wiiste fram en tolk hans erende bar ok hörde thera rytza anstswar RK 1: 1598 . " thera maal kunne han ey vtan tolk " Al 2212 . Gr 319 . ST 407 . HSH 18: 13 ( 1494) . Al 258, 540, 1908, 80+84, 9616. the . . . spordhe them aat mz india tolk (tolk som kunde Indiens språk, Indisk tolk) ib 5894 . ib 5555 . " jak haffde mangha propheta, hwilke ey formatto framföra mins anda ordh wtan tholk (interpretem) " Bir 4: 116 . - tolkare, öfversättare. tolker biblie aff ebreisko til gretzsco Lg 1003 ."],"e":[]},{"a":"tolla","b":"vb","c":"v.","d":["tulla, betala tull. aff gull sylke, gullenestycke, flogheeldh stucker schal lher epter aff tollis som annat STb 3: 10 ( 1492) . Jfr fortolla."],"e":[]},{"a":"tolla","b":"vb","c":"v.","d":[" . Fnor. tolla. Mnt. tolnen, tollen] tulla, betala tull. the wille mik ey skatta eller tolla RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6289 (red. B: the villo mik ey siisa eller tulla, i båda red. i rimsl. med holla). - betala ss el. i tull. fyritighi päninga fore hans häst skulle han tolla ok fyra for sik Fl 785 . - bildl. släppa till. tw skalt he tolla häst oc harnisk. högra fot oc winstra hand. oc takka gud at tw slipper mz liffuit Di 63 . ib 62, 764 . - Jfr ofortolladher."],"e":["tulla )"]},{"a":"tollare","b":"nn","c":"","d":["tulltjensteman, publikan. " hulkin til sik tok aff miskund oppinbara syndara tollara (publicanos) oc almenningx qvinnor " Bir 3: 45 ."],"e":[]},{"a":"tollare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lvxor henrici tollare HLG 1: 26 (1428). " ib 27 ( 1429) . - publikan. sancte mattias som war j tollare mykit girwigir SvKyrkobr 278 ."],"e":["toller )"]},{"a":"tollatorn","b":"nn","c":"","d":["plat inthe är offwer, iij (3) eller iiij tollatorn medh hollandes BSH 5: 11 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"tollenär","b":"nn","c":"","d":["tullnär, person som sköter tulluppbörd. " ingan dyrffuis till vt at före ngra hande warer . . . vthan bliffua vti ware nadiga herra koningx embitzmans, tolleneres wilia wider the bd ther tillhöra Stb 1: 454 (1463, Burspr). ""],"e":["toleneres ) , "]},{"a":"tolpänninger","b":"nn","c":"","d":["skattpenning. han tok w fiske tolpänigh Bu 100 ."],"e":["-pänigher )"]},{"a":"tolskipte","b":"nn","c":"","d":["delning av kvarntull mellan olika intressenter? ämba quern gör tolskifte Arfstv 76 . ib 78, 81 . thär (ɔ vid en kvarn i Västergötland) görs tollskipte om aarit VKJ 183 ( 1465) . " wirkesbode qwern ligger i toldskiifftte och twädelen aff aalene och xij ortuger " Trolles Jb 78 ."],"e":["toll- . ","told- . ","-skifte . ","-skiffttre )"]},{"a":"tolskrivare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SD NS 2: 16 ( 1408) . "],"e":["*toskrivara döme","tollscriffuare- )"]},{"a":"tolskrivare","b":"nn","c":"","d":["tullskrifvare. " at jak hafuir saalt . . . henricus döringe tolscrufuara i sthokholm ena mina tompt " SJ 15 ( 1428) . ib 257 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"tolskriveri","b":"nn","c":"","d":["bokförande av tulluppbörd. swa ath han wil wara retfärdoger j sith embete om tolscriffwriet j alla motta, som ther tillhörer STb 2: 116 (1485)."],"e":[]},{"a":"tolskrivirska","b":"nn","c":"","d":["tullskrifverska, en tullskrifvares hustru el. enka. her mattis fulmektogher a hustru elina tolscriffuarskana weghna SJ 197 ( 1450) ."],"e":["-scriffuarska )"]},{"a":"tom","b":"nn","c":"","d":["lledig tid, ledighet. - ledighet, tillfälle, tid (att göra ngt). ey gaff iak mik toom til at dragha mit swärdh swa war iak girugh til at dräap han Prosadikter (Karl M) 273 . - Jfr otomadher (äv. SDw 2: 184), tomlika och tomolös,"],"e":["toom )"]},{"a":"tom","b":"nn","c":"","d":["ledig tid, ledighet. j hawen got til tooms (vacatis otio) MB 1: 288 . - ledighet, tilfälle, tid (at göra ngt). swa myklo meer som mannen är aktande nakra nytlika syslo, thy minna hawer han toom at göma at nakrom hägumma MB 1: 128 . " hon . . . hafdhe äkke tom aat, at vpnöta fafängelica timan " Bo 16 . " j hulkom daghom ok timom han skulle giua sik tom til at skodha almoghans nytto " Bir 3: 466 . - i tome, i godt mak. moghum vi än alle the vidher koma at hiälpa (Cod. B, C, D helse) idher morghon här ij tome Iv 557 ."],"e":["toom )"]},{"a":"tomasamässa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1316. Tomasmässa, Tomasdag, 21 december. ATb 1: 201, 203 (1464). bäntk . . . vant burskap dag til tomiz messo ib 234 (1465). - marknad vid Tomasmässa. han togh iij pᵈ smör aff hanom har i arboga om ena tomismesso Atb 2: 62 (1475)."],"e":["*tomamässa (tomis-. tomiz-. -messa), "]},{"a":"tomassamässa","b":"nn","c":"","d":[" Tomasmessa, Tomasdg. innan . . . tomasmesso som nu nest epter kommer SD NS 1: 29 (1401, nyare afskr.)."],"e":["tomosa- )"]},{"a":"tomber","b":"av","c":"adj.","d":["1) tom, utan innehåll. nar thz kombir som fulbordokt är, ok thz görs tompt (evacuabitur) som eendels ällir aff dele är SpV 495 . jtem ɉ mark foe iiij tömme tunor ther som solenäre spisinge jnslugx Skotteb 387 (1463-64, Kämn). medh toman magho BSH 5: 80 (1506, H. Gadh) . - blottad (på), i saknad (av). med prep. af. thin rörilse hwlkin thu haffwer j thina wndhirsamlikhet, synis ey wara thom aff nyttelikhet (non inanis esse vedetur) SpV 23 . - tom, utan att ha ngt med sig. nar the (ɔ bina) wthflygha tomme PMskr 297."],"e":["thom SpV 23 . ","tompt ib 495 . ","tömme Skotteb 387 (1463-64, Kämn), "]},{"a":"tomber","b":"av","c":"adj.","d":["1) tom, utan innehåll. skal thu finna thera graf toma Bil 282 . " stodh paua stol tomber epter han xxxv dagha " ib 379 . ib 387 . " funkarit thedis tompt som för war fult " ib 692 . GO 78 . " mz toom bwkh " ib 132 . ib 508 . tombir källare ib 635, 771 . " jlth är tome hand at ee " ib 281 . bätra är swangh häst än toom grima ib 786 . ib 296 . j fiärdho linione vr änkte scrifwat vtan alt var thz tompt Bir 3: 442 . " thz som tompt var j fiärdho linione ib. thz är nw tompt ther the saato " Al 8740 . Bir 1: 318, 2: 124. Ber 289 . GO 30 . BSH 5: 11 ( 1504) . blottad (på), i sakanad (af). med pep. af. aff gull ok silff waar pung är toom Al 6260 . " thera hiärta är . . . tomt af (vaccum a) minom kärlek " Bir 1: 17 . " förbannad siäl tom af allo godho " ib 87 . ib 37, 386, 2: 47, 88, 208, 3: 68, 442 . Su 59 . - fri (från). gör thompt tith hierta aff allom syndom MP 1: 8 . Bir 1: 318, 372, 2: 90 . - tom, utan att hafva ngt med sig. atir koma the (bina) tom (vacuæ) Bir 1: 257 . ","2) fåfäng, fruktlös. är . . . alt idhart äruodhe tomt ok fafängt Bir 1: 231 . ","3) syssloslös, ledig. " tobmir (ocia ducentem) skal ä nakath töta " GO 649 . - Jfr dyghdha tomber."],"e":["toom Al 6260 . ","tom . ","toom GO 296, 786 . ","toman Bir 2 . 47, 3: 68. thomman BSH 5: 11 ( 1504) . ","toom GO 132, 508 . ","toma . ","tome Bir 1: 372 ; GO 281 . ","tomt . ","tompt . ","thome Su 59 . "]},{"a":"tomhet","b":"nn","c":"","d":["tomhet. " hwat scrifftin sigher om jordhinna offannoghet ällir thomhet (inanitate) " SpV 368 . - i andlig mening. tässa v liomffrur . . . the fförsta aff them kalladhis fförbannilse . . . fiärdhe tomhet . . . JMPs 56. ib 57 ."],"e":["thom- )"]},{"a":"tomlika","b":"ab","c":"adv.","d":["i godt smak, på sådant sätt att man gifver sig god tid, långsamt. ey springa til, älla mz huxsins leedho ok blinkrande öghom. vtan granlica. tomlica. stadhelica. mz godhom vilia thikkia som hon vare när stad vidh alt thz som hände i vars herra pino Bo 180 . " thu läs alt off raplika, läs nokot tomlikare " ST 162 . " gak lätlika oc tomlika " Ber 275 ."],"e":[]},{"a":"tomlika","b":"ab","c":"adv.","d":["i gott mak, på sådant sätt att man giver sig god tid, långsamt. thätta (ɔ syndrabättringen) gör toomligha, togh snälleligha SkrtUppb 358 ."],"e":["toomligha )"]},{"a":"tomlös","b":"av","c":"adj.","d":["utan ledighet, sysselsatt. vi ärum alle tomlöse ii vara fru þienist Bu 15 . " han sagdhe sik wara tomlösan " Bil 615 ."],"e":[]},{"a":"tomolös","b":"av","c":"adj.","d":["som icke ger sig tillfälle el. tid (att göra ngt), obekymrad (om ngt). thän andre vinin är hustru oc barn fränder oc magha the fölghia then dödha wäl til grawa, än the wända snart j gen at skipta gozit oc rikedomana, oc ära sidhan tomo löse at göra nokot got for siälena Prosadikter (Barl) 42 ."],"e":[]},{"a":"tomt","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["tompt . ","thompt . ","tompdh ATb 3: 299 ( 1516)","tomp ib 303 ( 1517) . tiomp ib 304, 305 (1517). topth: -en SJ 2: 231 ( 1493) . ","toffth RP 1: 122 ( 1358) . ","ltompta SD NS 2: 807 ( 1414) ; med art. -ana ib. tomptir ATb 1: 51 ( 1455) ), ","*tomta bok","tompta boock )","*tomta bref","tomte- )","*tomta byte","tompta- )","*tomta del","tompta- . ","topta- ATb 1: 155 ( 1461) . -deel),","tomta giäld","tompta- )","*tomta köp","tomta- )","*tomta lön","thompthe- . ","tömte- )","*tomta rum","tompta- )","*tomta ränta","tompta rentha )","tomta skipte","tompta- . ","tomptha- . -skiffte),","*tomta skodhare","tompta- )","*tomta skrivare","tompta scriffuere )","tomta stadher (tompta-. pl. -städhe RP 2: 226 ( 1391) ), ","*tomta stykke","tiompthä- )","*tomta thrätta (obl. tomptä träto), f. tvist om tomt el. tomter. STb 5: 77 ( 1515) . ","tomta örar (tompta-), ","*tompta öre (tompta-), "]},{"a":"tomt","b":"nn","c":"","d":["tomt, byggnadstomt. " wärldin war swa som en tomt (fundus) j hulke som fäm hws waro " Bir 1: 221 . " mangh hws, widha tompter, otalika haffuor " LfK 122 . ogilt (näml. vare) alt þätt þe (de som gjorde hemgång) fingo a tomptinne, aaf bondanum, hans husfru, barnom äler hyonom, ok gilt . . . alt þätt þöm giorþes a tompt þerä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). vno . . . excepto octonario & fundo quj wlgariter tompth appellatur ib 1: 654 ( 1285) . " vna area dicta tompt " ib 2: 289 (1299, på två st.). confero . .. jn forsæsnar vnum torrentem dictum quærnæstað et duas areas dictas tompter ib 3: 376 ( 1318) . ib 40 ( 1311), 4: 230 ( 1331). hon gaff mich . . . ena tompt ii strengnes ib NS 1: 11 ( 1401) . " kennomps . . . os . . . haffwa salth . . . en fullan fiärdhungh aff enne hele thompt " ib 44 ( 1401) . ib 69 ( 1401), 218 ( 1403), 293 ( 1403). att . . . syster geredke, abbatissa i vastenom, och conventet ther sammastadz hafua oss undt . . . eena tompt vidh vastena, ey langt fran varom gardh i wastenom, i saa matto att wij skulom af henne lijka göra som andre godhe män i för:da wasten göra af sadana tompter, ther ey äru bygda ib 356 (1404, nyare afskr.). thet forscripna godz . . . meth tomptom ok tomptastadhum ib 22 ( 1401) . " huilka forscripna almenninga mädh hwss . . . tomptom oc tomptastadhom . . . wi afhändom oss " VAH 24: 327 ( 1377) . " alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar " SJ 1 ( 1420) . bykirionna tompt ib 2 . " stod aa radzstuwonne lodwijk durskede . . . ok lot vp magnus romara eth erfue ok ena tompt ib ( 1420). jach . . . bekennis . . . mik hawa .. . salth . . . biscop olaue . . . fira tomptha een swa som hether jngisarff . . . och twa andrhra tompta som ther näär ligghia kalladha knapzarff och the firädhe swa som liggher widh for:da broo westhan til " DD 3: 179-8 ( 1438). afhendher jak mik the samw fira for:da tompta ... ok til eygnar jch the for:da IIII tomptha for:da . . . biscop olaue ib 198 . " stodh hinrik lang radhman ok lot vp hinrik tymberlo ena tompt oc et stenhus ther a blygdh . . . ok the til lot han hanom vp ena blatte tompt . . . nidhan fore . . . jacob olafsons tompt . . hulkin tompt som är lang xxv (25 1/4) nya alna oc j quarter " SJ 166 ( 1448) . ib 3 ( 1421), 4 (1442, 1425) o. s. v. aff huarie fulle tompt BSH 2: 116 ( 1400) . - i ortnamn. in høltoptum SD 1: 739 (omkr. 1270talet). in bolstompt ib 618 ( 1282) . " in boltoftum " ib 2: 59 ( 1288) . " i tomptom ib " NS 1: 56 ( 1401) . - Jfr aflinga-, bur-, fä-, gardh-, gards-, gildis-, holms-, kalgards-, mylno-, sakristio-, äggiartomt. "],"e":["tompt . ","thompt . ","tomp SD NS 1: 28 ( 1401), 293 ( 1403). thomp i 218 ( 1403). thompp ib. topt. toft. -ir. -ar), ","tomta garþer","tomtä- . ","toptar- )","tomta giäld","tomptägyäld . ","tomptageld )","tomta gudh","tompta- )","tomta legha","tompta- )","tomta läghre","tompto- )","tomtamal , ","tomta ra","tompta- . ","tompta raa KrLL B 26: 2),","tompta skipte","tompta- )","tomta skiäl","tompta- )","tomtastadher","tompta- . ","tompto- )","tomta stämna","tompta stemna )","tomta örar","tompta- )"]},{"a":"tomta","b":"nn","c":"","d":[" = tomt. lJfr Sdw 2: 1317."],"e":[]},{"a":"tomte","b":"nn","c":"","d":[" = tompt. Jfr Sdw 2: 1317."],"e":[]},{"a":"tomtgarþer","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr tomta garþer."],"e":["tompt . ","tompt- )"]},{"a":"tomtlön","b":"","c":"","d":[" . f. l= tomta lön. HLG 2: 143 (1527)."],"e":["tomp )"]},{"a":"tomtormber","b":"nn","c":"","d":["tomtorm, orm el. snok som har sitt tillhåll i boningshus el. uthus samt är föremål för vedskepliga föreställninar och plägeseder. Jfr Hyltén-Cavallius, Vären och Virdarne 2: XXXIII f. skalt thu ey thro . . oppa skratta ellir tompt orma ST 31 ."],"e":["tompt- )"]},{"a":"tomtra","b":"nn","c":"","d":["tomtråmärke. SJ 2: 100 ( 1487) ."],"e":["tompt- )"]},{"a":"tomtra","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr tomta ra."],"e":["tompra MELL B 22: 2 i var. tompt raa KrLL B 26: 2 i var.), "]},{"a":"tomtrydh","b":"nn","c":"","d":[" . . . ena thoptruht ligiandhe nordhan bro i örabro RP 2: 348 ( 1398) ."],"e":["thoptruth )"]},{"a":"tomtöre","b":"nn","c":"","d":[" = tomta örar. de quorum fundis lenuatur tompøre SD 5: 304 (1344, gammal afskr.).- pl. at wi oc .. . wart closter mahge behalda oc nywta tompöra oc dagswerke i wastena som är en half swensk marc oc tolff dagswärke aff huarie fulle tompt BSH 2: 116 ( 1400) ."],"e":["tompöre )"]},{"a":"tomtöre","b":"nn","c":"","d":[],"e":["thomt- . ","tompt- . ","tomfft- GPM 2: l85 (1505). tompp- HLG 3: 136 (1529). - -hööre HLG 2: 143 (1527)), ","*tomtöris bref","tomptöres- )"]},{"a":"ton","b":"nn","c":"","d":["ton, ljud (af röst el. musikaliskt instrument). the (fåglarne) fylto thz hws mz sötan toon Al 4629 . " siwnga . . . söta thona " ib 4610 (kan föras till tone). the fughla skönä ther siwnga kunna alla tona ib 7772 (kan föras till tone). Jfr lekara ton."],"e":["toon . "]},{"a":"ton","b":"nn","c":"","d":["ton, ljud (av röst el. musikinstrument), melodi. sammwledhis som psalmen skepas äpther thonen, som äpther fölgher antiphonan, swa skal gudz kärleker skepa alla wara gärnigga JMÖ 13 ."],"e":["thon )"]},{"a":"tona","b":"nn","c":"","d":["= ton. the (fåglarne) sungo mz swa söte tona Iv 432 . " lekara mz söte tona " Fr 287 . ther siwnga foghla . . . mz söte tono ok fagher sang Al 6505 . " tha the gingo til stridha saman pipor ok bambor giordho ther gaman the giordho sang mz s.öte thona " ib 2433 . - ljud; ord, tal. honum likade ekke tholik thona Al 2246 ."],"e":[]},{"a":"tona","b":"nn","c":"","d":[" = ton. siongandis thik en aldra sötast älskogha sangh mädh sinne sötaste röst oc aldra wänasta tonum SvB 314 (omkr. 1500). giff mik at jak maghe äwärdelika faa höra hans sötasta röst oc wenaasta tono ib."],"e":[]},{"a":"tonan","b":"nn","c":"","d":[" = ton. mz swa söthe thonan (modulatione) swngo the Mecht 51 . (?) hwi teknadhom wi först födde grathin j ropeno, som wi haffdhom j thonan (quare primum nati fletum vagitu signavimus) SpV 404 ."],"e":["thonan )"]},{"a":"tone","b":"nn","c":"","d":[" = ton. the väktara bläsa ther op a (på borgen) hwar thera sin thona siälfuer giordhe Iv 3803 ."],"e":[]},{"a":"tonera","b":"vb","c":"v.","d":["ge ifrån sig toner el. melodier, "gnola". the (ɔ sirenerna) hade wndersambligen röst oc wnderliget liwd mz söt lostog sang oc tonerade som dyrasta strängalek Troj 295 ."],"e":["-ade )"]},{"a":"toneran","b":"nn","c":"","d":[" = ton. hwar en aff thässa pipor, gaffwo aff sigh l c samlywdandhe ärlikasta oc aldra sötastha röster toneran JMPs 40."],"e":[]},{"a":"toplop","b":"nn","c":"","d":["upplopp? thet tooplop, som te bönder aff nyköpingx län mik giordhe BSH 5: 460 ( 1511) . " te som mik thet topplop gioorth hade, fwlle mykyt til fögha ib. ""],"e":["topplop . ","tooplop )"]},{"a":"toplopin","b":"","c":"","d":[" Jfr otolopin."],"e":[]},{"a":"toppa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-adhe )","toppa up , "]},{"a":"toppa","b":"vb","c":"v.","d":["hissa (segel) i topp. toppen eder segell oc lägger astad Troj 85 ."],"e":[]},{"a":"topper","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) topp, spets. ther wäxte rör ij watnith stodh hänna längd war siäxtighi fota til sin top fra henna rota Al 4926 . ther rees en krabbe i haffwith op som tio eker mz root oc top ib 8335 . " hon (grankådan) skal lhemtas . . . swnnan pa träd, vp i toppen " LB 7: 326 . ","2) topp, hjässa. klädher hona til top ok til ta mz thz bäzsta gulstykke han a Al 1603 . " the (elefanterna) brände sik för badhe öghon och top " ib 4498 . " i huiruilin vndir toppinum Hästläked. i " AS 136 . ","3) hårlugg, hårtofs. på menniska. hwo som friiheet giffuer vpp han skulle taghas widh sin twpp oc säthias j bland skalka MD 392 . - pannlugg, panntofs? på häst. thera (djurens) liiff war skapt oc thera krop som nakar häst badhe maan oc top Al 9456 (kanske att föra till 2). - Jfr hartopper. ","4) (Jfr sv. dial. tuppa) blomma? wärnanom june blomstreno warande, giffwer blomstidh sik j fallor, ällir sina twppa wtfallande (cirros suos explicare) Spec. Virg. s. 251 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"e":["twpper )"]},{"a":"topper","b":"nn","c":"","d":[" L.","i den allittiernade förbindelsen topper ok takel. fasbyörn salde nils nilson halwa sina skuto for vij fat järn medh top oc tagil ok skipbat medh ATb 1: 146 ( 1461) .","3) korg. ss mått för russin. " jtem en topp rosyn for xiiij öre " Skotteb 374 (1461-62, Kämn); jfr ib 491. - Jfr hästa-, änne-topper."],"e":[]},{"a":"topt","b":"","c":"","d":[" , se tomt."],"e":[]},{"a":"tordyvil","b":"nn","c":"","d":["tordyfvel. " skadeliga ether flughor som kallas strabones (crabrones). hwilka wi kallom tordöffla " MB 2: 64 ."],"e":["torddöffa MB 2: 64), "]},{"a":"tordyvil","b":"nn","c":"","d":["tordyvel. " cabro onis tordyffuil scabro idem " GU C 20 s. 64 ."],"e":[]},{"a":"torf","b":"nn","c":"","d":["och n.? L.","1) torv. " item en man, som skar törff til connuenstwffwona " VKU 19 ( 1541) .","2) torvstycke? (en anordning för bestigande av murar) fungerar) som torff plägha windas pa taken j swärlike PMSkr 169 (möjl. att föra till 1). 3) torva. ängin aff allom them hawer styrkt meth enne torff jordh thy for:da klosthreno SD NS 3: 195 (1416). - Jfr torva, torve samt thaktorf."],"e":["törff )"]},{"a":"torf","b":"nn","c":"","d":["torf. " lot marsken flota bygia rör oc torff ther pa legia " RK 2: 6127 . bar han sten ok törff för dörena Di 289 ."],"e":["törff )"]},{"a":"torfskyrdh","b":"nn","c":"","d":["skärande av torv. jus proprietatis retulit se habere ex hoc quod pro agricultura sua wlgariter dicta torfskyrþ glebas exinde quanduque rite parat SD 8: 23 ( 1361) ."],"e":[]},{"a":"torfskyrþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"torfskärare","b":"nn","c":"","d":["torvskärare. VKU 140 ( 1570) ."],"e":[]},{"a":"torfthak","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["torff taak )"]},{"a":"torfvalder","b":"nn","c":"","d":["vall av torv (ss befästning el. fördäming). . . . ffor:de seffwäholm beeffesta och ffastan göra, med bwlwerka, torffwall och mwr Priv f Sv st 170 (1473, avskr.) . godhe stridzmen skwla wara förstandoge til ath byggia skerma j man[g]skona mattho mädh groper törffwal loc kwpor etcʳᵃ PMSkr 130 . mädh konstenne stärkes, som är mädh graffwer groper oc dike. lmwra. törfwalla ib 162 . är jordmonen swa wordin ath nokor lithen wiik är jn aff haffweno äller syönom thär som kan aather täppas mädh törffwal tha ware dammen snarasth bygdher ib 363 . " göris en högher torffwal starker ath vm kring ib. epter thet i . . . företagit befeste eder stad med gropar oc förwall " HSH 15: 23 ( 1526?) . polidamas . . . dreff grecana ather tiilbaka j gän jntill theras torffwalla mz makt Troj 177 ."],"e":["torff- . ","törff- . ","för- . -wal PMskr 363. ack. -wal ib 130, 131, 363 . - wall Priv f Sv st 170 (1473, avskr.) ; HSH 15: 23 (1526?, Brask). pl. ack. -walla PMskr 123, 162; Troj 177 ),"]},{"a":"torgh","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) torg. " abboten ledde hona mz sik wp a torghit ther mykit folk war saman kunit " KL 282 . " iak hauir saalt . . . ena tomp i örabro, liggiande östan fore torgheno " SD NS 1: 69 ( 1401) . paa stokholms torgh RK 3: 2824 . " jngen dirffwes til ath taka nokra köpslaghan til segh j härenom för än thz är förth jn pa torghit Pm 32; jfr 2. Kl 316. " GO 492 . Al 1755, 3208 . Lg 439 . Su 83, 114 . LfK 58 . RK 3: (Till. om Chr. II) 6218 . " nötther ock äple förde hon till törye (red. B torge) " ib (red. A) 6278 . the som foro the torghs Lg 46 . " thu skalt ey bära swik mz thik til thorgs " GO 933 . ","2) torgdag, marknad. för torgh älla ting er haldit PfN 136 . stadgom wi oc bywdom hallas frith torgh oc marknahd j härenom twaa resor hwarya wikw PM 32 . " torgh i härenom til köpslaghan ib. - Jfr almännings-, fikse,-, fritorgh. ""],"e":["törgh: -et Su 114 ; RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6218; -eno LfK 58 . ","törg: -it Lg 439 ; ","-eno Su 83 . ","törye RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6278), ","torgha köp , ","torgs dagher , ","torgs köp , "]},{"a":"torgh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) torg. " siw bodhar paa taarghit " Svartb 320 ( 1426) . KTb 62 ( 1428) . 63 (1429) o.s.v. ATb 1: l91 (1458) timme gik nid oppa torgit ok sporde at wäktaren hwad klokkan hade slagin ib 143 ( 1461) . ib 154 ( 1461) o.s.v. jtem (uppburit av dem) pa store torget sitia x öre Skotteb 433 (1469-70). ty brendes thet (ɔ eth fath falz godz) vpa pa stoora torget Stb 1: 20 (1475). ib 94 (1477) o.s.v. Jfr almännings-, fiska-torgh."],"e":["taargh )","*torgs bodha","torgs- )","*torgs köpare","torgx- )"]},{"a":"torghbodh","b":"nn","c":"","d":["torgbod, bod vid torg. ma engen vtan foghotans . . . loff . . . mz noghro kram äller adhrum tholikom thingum som j torghbodum pläghas sälias länger en twa dagha a bergheno sitia PfN 137 . " tres domos dictas torghbodhe " SD 5: 126 ( 1342) . " jak hawer hanum vnt . . . mina torghboodh ib " NS 1: 678 ( 1407) ."],"e":["-boodh )"]},{"a":"torghbodh","b":"nn","c":"","d":["torgbod. VKJ 225 ) (1447)."],"e":["torgbood )"]},{"a":"torghdagher","b":"nn","c":"","d":["torgdag. " tha haffuer jak ok vnt them en törigh dagh at blodhä hwar lögherdagh " Priv f Sv st 176 ( 1473) . . . . beräthe fore oss then store skadhe och fordeff, som städerne owergaar . . . i swa motte, ath bönderne fare in til thöm om torghdagha, som är om alle lögherdagha, kome til torget och hwar bonde köper aff bonda säädh, smör, malth, hwmble . . . Uppspriv 17 ( 1491) . . . . ladhe läste och kynne thetta mit breff . . . ffore almogen oppa torgdaga och andre marknedsdagha Reuterdahl Kyrkohist III 2: 553 (1491)."],"e":["torg- . ","törigh- )"]},{"a":"torghdagher","b":"nn","c":"","d":["torgdag. " ööll, brödh ok hästä foodher (!UDDA_TECKEN?: sällis) äptir thy sum thät giallder aa rättum torghdagh, i köpstadhi nästä " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . " torgdaghär skal wara tyswär i hwarre viku. öþinsdaghin oc löghädaghin " ib 5: 639 ( 1347) . " säliä kläþe oc annät goz a torghdaghumän ib. Jfr torsdagher. ""],"e":["tordaghär )"]},{"a":"torghköp","b":"nn","c":"","d":["Jfr torgha köp, torgs köp."],"e":[]},{"a":"toringe","b":"","c":"","d":[" , se toghringer."],"e":[]},{"a":"torkänder","b":"","c":"","d":[" , se törkänna."],"e":[]},{"a":"torn","b":"nn","c":"","d":[" L.torn. hauar iak bygkt höght torn Bu 188 . " at högxsta tornith nalkas himpnenom " MB 1: 175 . " torn ok barfridhi " KS 86 (210, 94) . Fr 1901, 2181, (Cod. B) 2285, (Cod. B) 2334. the skutho twaa torna nidher RK 3: 3769 . ib 3773, 3797, 3803, 3813, 3815, 3829 . husins torna badhe faghre ok rika Fr 251 . hans (stadens) torna haffdho j högdhenne hwndrada alna MB 2: 145 . fyraslindade varo thornane ib. " stadzsens porta giordhe han lika widh thornen högho " ib. " lib 102, 257, 270, 310. jomfrwn sat i en torn " Di 35 . ib 79 . " ther ramelet eth stort sticke neder aff mantehels mwren wet thet törn, som star i moth skipbroffwen " FM 230 ( 1505) . " at thet torn faller ib. här ärom wi j renliffwis tryglighet wäl bewarat. swa som j aldra starkasta torne (in arce religionis tutissima) " Bo (Cod. B) 342 . thu äst . . . mins tilflyktz thorn (turris) Su 207 . - om torn som bäres af elefant. a hwario diwr (näml. elefant) war giordher en widher oc stadugher thorn aff thrä MB 2: 237 . " innan j thornit bygdhe mästher mannen som diwrit regherade oc j wärnenne om kringh thornet xxx ij vtwalde män ib. - torn nyttjadts ss fängelse; fängelse. som . . . eskild eskilsson sculdo lhaua fört in i tornit vpa stocholm " SD NS 2: 197 ( 1409) . " at han skulde . . . i nyköpungs torn läggias " ib 756 (1414, nyare afskr.). a stokholms torn satto the han RK 1: 2474 . " jak hördhe . . . en haua varit faangadhir ok sattir j torn -Bir 3: 324. satte thom j iärn ok torn (diro careci mancipant) " Bil 471 . " han lät fanga priarin aff eskilstunum oc han i thorn oc häghtilse sätias " SD NS 2: 324 (1410, gammal afskr.). badh boo sin husfoghtha . . . thet han skulle thaka jon ok ledha han at tornith ib 739 ( 1413) . " sina helbrydho i torneno mistha " ib 740 . numerianus . . . lät kasta cristantum j värstloktande oc fulasta torn Lg 468 . Di 106 . MB 1: 11, 17 . han lypte op ioachim . . . aff tornith ib 18 . " en (köpman) . . . la fangen i diupo torne . . . sanctus iacobus . . . ledde han höght up a tornet. ok tornet bögþe sik som bugha niþ tel iorþ " Bu 173 . ib 168 . " kallar man annan . . . oquädhins ordh, är han knape eller skytta ligge innan tornenom en manadh ok äthi vatn ok brödh, är han hyrdränger eller annr minne man ligge j stokkenom eller j kistonne samuled " MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . " twingadher i thorn oc bocior " Su 164 . ib 165 . " jach hadhe anamit j min befolingh oppa abo sloth . . . nagre ffanger ath forware i rigesens torn och hektilse " FH 5: 156 ( 1491) . - Jfr by-, fanga-, gul-, kirkio-, orma-, skärm-, stads-, stekarahus-, sten-, sudher-torn."],"e":["toorn Su 165 . ","törn FM 230 ( 1505) . ss m. pl. -ar),"]},{"a":"torn","b":"nn","c":"","d":["och m.L. torn, fästningstorn. fwghiluik meth torn, gardh, landboom Sd NS 3: 514 (1419). pedher jönsson j thörnet StÄmb 64 ( 1457) . " hustrv inebor i tornen ostantil HLG 3: 69 (1523). driffwande torn " PM Skr 168. ib. - i bild. han (ɔ den oförtänksamme) stigher ekke op j tornith, thz är föresynene (nec enim ascendit speculam providentie) SpV 279 . " torn nyttjat ss fängelse; fängelse. skal och konungen jngen . . . ey i torn eller hägtilsee säötia G. Carlsson, medh gardstör, syskabwr eller torn, om han ey formagh ath böta " STb 2: 548 ( 1491) . ffogaten neffze hanom medh torn ok gardstör ib 550 ( 1491) . - Jfr hyrn-, kirkio-, klokko-, kloster-, port-, slots-, strids-, tolla- (Sdw 2: 663), trä-, vardhskrivara-, värn- (Sdw 2: 1059) torn. "],"e":["törn: -it Stock Skb 312 (1503-12, på lös lapp). thörn: -et STÄmb 64 (1457)), ","*tornavaktare","torneuectare )"]},{"a":"tornboe","b":"nn","c":"","d":["tornväktare, slottsväktare, slottsvakt. arcubeus, tornbo GU 6 ."],"e":["-bo )"]},{"a":"tornbyggiare","b":"nn","c":"","d":["tornbyggare, tornbyggmästare. ss tillnamn. " per tornböggiere " STb 3: 138 ( 1493) . SSkb 124 (150405), 212 (1506-07), 277 (1509). Jfr torn-mästare, -resare."],"e":["-böggiere . ","-böggere . ","-bögger )"]},{"a":"torndyr","b":"nn","c":"","d":["torndörr; fängelseport. " tha haffde widike sunder slagit torn dörenä " Di 110 ."],"e":["-dör )"]},{"a":"torneament","b":"nn","c":"","d":["tornej, tornerspel, tornering. " en þriuin ridare . . . reþ tel torneament " Bu 24 . sua längge at törneament var änt ib. " alle sagþo han haua sua riþit vm daghen. ok giort sua got torneament. at änghen gat hanom liknas ib. ""],"e":["törneament )"]},{"a":"tornera","b":"vb","c":"v.","d":[" = torneya. hon lät säthia sit belät for kirkio dör ok riddara ok swena thornära (Bil bordera 660) ther wm kring ok leka Lg 1030 . en riddare . . . distueradhe ok thorneradhe KL 82 ."],"e":["thornära . ","-adhe )"]},{"a":"torney","b":"nn","c":"","d":["ett slags vid tornerspel nyttjad hjälm. nouem stækæhiælmæ . . . jtem vnum ørløhes hiælm. jtem II torneys hiælmæ SD 4: 710 (1340?)."],"e":["tornä Iv 1560 . ","törney MD 446 ),"]},{"a":"torney","b":"nn","c":"","d":["tornej, tornering. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 71, 277. torneyghit war tha haldit Lg 935 . Prosadikter (Sju vise m C) 235."],"e":["torneygh . ","-eyghit Lg 935 )"]},{"a":"torney rätter","b":"nn","c":"","d":["rätt som gäller vid tornering. sena flere . . . som thera goz hafdho mist alt slät ij ridderskap mz torney rät Fr 2192 ."],"e":[]},{"a":"torneya","b":"vb","c":"v.","d":["tornera. Troj 47 ."],"e":[]},{"a":"torneya","b":"vb","c":"v.","d":["tornera, kämpa i tornej. marghin ädhla man ther väl dostera ok torneya kan Fr 1752 ."],"e":[]},{"a":"torneyan","b":"nn","c":"","d":["tornej, tornering. - om lek. ath engin broder (ɔ klosterbroder) . . . hade ther sperbräkan eller torneghian, som them war offuersagt STb 1: 340 ( 1482) ."],"e":["torneghian )"]},{"a":"torngömare","b":"nn","c":"","d":["fågelvaktare. ST 399 ."],"e":[]},{"a":"tornmur","b":"nn","c":"","d":["tornmur. " abymelech stridandis nalk-. adis torn mwrenom " MB 2: 102 . HSH 20: 88 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"tornmästare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " mattis tornmester " SSkb 293 (1508-09). Stock Skb 145 (1519-20)."],"e":["-mestare . ","-mester )"]},{"a":"tornresare","b":"nn","c":"","d":[" = tornbyggiare. Troj 38 ."],"e":[]},{"a":"tornthäkkiare","b":"nn","c":"","d":["torntäckare. ss tillnamn. Skotteb 162 (1464-65), 194 (1465-66)."],"e":["-teckare . ","-tecker )"]},{"a":"tornvaktare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jenis tornwektare STb 2: 133 (1486). cristina tornwachters " ib 225 ( 1487) . ib 247 ( 1488) , 590 (1491). SJ 2: 244 ( 1493) . SSkb 17 (1501-02), 176, 189, (1505-06), 296 (1508-09). Stb 4: 38 (1504), 283 (1512). Stock Skb 20 (1516-17), 53 (1517-18), 101 (1518-19). "],"e":["-wachtare . ","-wachtar . ","-wacktere . -wachtere. -wacter. -wachter. -väktare. -wektare. -vectare. -wektere. -wäckter. -wekter. -wechter),","*tornvaktara husfru tornwektare hustru), ","*tornvaktara mästare","tornvektaremester )"]},{"a":"torqves","b":"nn","c":"","d":["eg. Turkisk sten; turkos. " torques (Cod. B torquies. D. toqweis) man ther öfrith sa " Fr 168 ."],"e":["torqweis . ","torqueis )"]},{"a":"torva","b":"nn","c":"","d":["torfva. " widh en litn quist som rummin war vpp af enne thorfuo " Bil 614 . Jfr gäslinga torva. "],"e":["torvo giäld , "]},{"a":"torva","b":"nn","c":"","d":["torva. " gleba . . . twffua ok törffua " GU C 20 s. 317 . Jfr iordha torva."],"e":["förffua )"]},{"a":"torve","b":"","c":"","d":[" , subst. torv. xij re for xij lass torffue til söder torn Stock Skb 121 ( 1519) . HLG 3: 114 (1528)."],"e":[]},{"a":"toskäppa","b":"","c":"","d":[" , fkorg hvari ämne till spänad ss lin o. d. förvaras. kärlingh tuttar äptir sinne thoskäppo GO 425 ."],"e":[]},{"a":"trad subst.","b":"","c":"","d":["i uttr. lkoma i rätta traden mädh, komma överens med. sidanscal han koma j retta traden medh sine medhbröder, ok skal . . . magnus göre reth for sigh medh sine medhbröder STb 2: 207 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"tragh","b":"","c":"","d":[" , se trogh."],"e":[]},{"a":"trakter","b":"nn","c":"","d":["sångstycke (bestående af en el. flere verse i den Latinska psaltaren, hvilket i messan vid vissa tider sjunges näst efter gradualet). Jfr Geete, Jungfru Marie Örtagård s. 294. fran dominica septuagesime oc til paskanna standin alla systrana a sinom knäm mädhan trakten siongx, wtan the som officia haffwa äptir sinom ordin, hwilka altidh skulu rätta standa swa länge the sionga til allir trakten är lyktadher Bir 5: 64 ."],"e":[]},{"a":"traktera","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr Sdw 2: 1317. 1) behandla, hantera. swa som han andra illa haffde trakteradh MB 2: 308 . . . . exionam . . . som tw ohöffliga tracetra j thiit wmgänghe Troj 44 . 2) behandla, avhandla, överväga. Jfr Sdw 2: 667. thy traktere capitenaren offta mädh sinom klokasta mannom hat görandis är PMSkr 148 . thy är trakterandis wm örlöghit skal göras mädh snarheth. äller förhaleras til en tidh ib. han . . . kalladhe sig syn cancelär oc offwerlagde mäd honom oc lönliga trakeradhe om thetta ärande 'Troj 198. - med ack. -obj. (i pass. subj.). förhandla om (ngt) oc thet han (ɔ skeppsskrivaren) skal jnthe scriffwa j räkenskaps bokena, vtan the santh ä'r oc thet han seer tracteras mällen them som handlan haffwa mällen segh PMskr l8. agamenon antwardadhe thetta ärande konwngenom aff cretha och diomedi oc vlixi ath the tree skulle thz traktera mz anthenore Troj 250 . ath anthenor haffe trakterad oc handlad fred mz grecomen ib 251. anthenor och encas trakterade oc handlade siith forräderij mz grecomen ib 252 . 3) underhandla, stämpal. här j bewisar han sigh ey som en swärliks man, thy han trakterar mädh androm hwssens fiendom wilyandis mädh theras hyälp fa hwsith PMBref 312 ( 1512) . ","4) traktera, undfägna. " anothenor giorfe eth stordt mäkta gästabod tiill hwilket han böd alla gesca herrena oc the myndogasta oc trakterade them högtideliga oc ärade them mz mangom dyrom haffwom " Troj 273 ."],"e":["-ar . ","-adhe . ","-adh )"]},{"a":"traktera","b":"vb","c":"v.","d":["behandla, öfverväga. " vars herra ihesu pina skla ey swa lätlica trakteras (non . . . est sic leviter pertractanda) " Bo 183 . at han skulle hanna oc tractera (tractaret) al sin raadh mz godhom mannom Bir 3: 466 . ib 309 . " nakor stoor ärande the ther tarffuas tracteras oc wtletas " ib 5: 48 . wi haffuom flerom symnom . . . tractereth och grunndeliga rantzakadh at thet wore ider bätre . . . at then sama hest alstingis afflagdis FH 1: 109 (1492, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"trakteran","b":"","c":"","d":[" , f. förehavande en förrädhare . . . huilkin theris fiändhom vppenbaradhe all thera lönliga tracteran MB 2: 320 ."],"e":[]},{"a":"tramna salt","b":"nn","c":"","d":["salt från Trave, salt som utskeppades från Lübeck. SR 29 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 700. "],"e":["tramnä- )","tramna öl","tramnööl StadsL Kp 29: 1 i var. traffwen öl ib 27 " i var. traeuenöl " ib 28 " i var. traffwinäl " ib 29: 1 " li var. traffvinöl ib; -öle " ib 28 " i var. trafn öl i 27, i var., 28 i var., 29: pr. li var., 1 i var. trafnöl " ib 29: pr. ivar. trafnööl ib. " thrafnöl lib 29: 1 i var. trafn öll " ib. " tramöl lib 27 i var., 28 i var. tram höl " BjR 38: 3 . ","trampl StadsL Kp 28 i var., 29: 1 i var.), "]},{"a":"tramna salt","b":"","c":"","d":[" . Jfr travensalt."],"e":[]},{"a":"tramp","b":"nn","c":"","d":["ett slags träsko el. träsandal (att brikas vid fiske på is)? ffiscarana . . . haffua alla reda . . . vinternot, trampor . . . aff gardsfogatanom Arnell Brask Biᴵ 28. fförwara thina vinter nöhter billar trampar notsledar oc all annan ankanredskap under taak Brasks Cal 265 ."],"e":["*trampa , "]},{"a":"trampa","b":"vb","c":"v.","d":["trampa, träda (på), stiga (på). hon (ɔ jungfru Maria) trampar ok nidhetrodhir owenen affwundzfullan, ok hänne som fiöl hiälpir hon SpV 198 . " thän swarte blamannen slar hon nidher, ok trampar honom wndhir sina föthir " ib 393 . " at blodeth strömadhe oc flöth nidher oppa jordhana och trampadhis vndi hedhn inga fotum " SkrtUppb 282 . paffwa biscppa oc mange konwnga / giwta cristit blod lmeer än tala kan twnga / swa trampa the korsit j cristit blod / för hwilkit jhesus pa korseno stod PMSkr 120 . " läggis eth annath renth skin pa thet skinnith oc trampes affwan paa mädh fotommen swa fatnar klistrith widher stokken " ib 541 hallen wer ffyra handha egeligheter . . . tridhie tiidh tol hon at hon trampas wndher fföterna JMPs 526. - trampa (orgel). then som trampa organar HLG 2: 31 (1512). - bearbeta medelst trampning. en arbetiskarl, som trampadhe leer y helghelikome hus HLG 2: 10 (1509). ib 62 ( 1518) . "],"e":["-ar . ","-adhe . ","-adher )","*trampa nidher , trampa ned. lthe . . . sloge oc trampade kötet ned j skarnit STb 5: 80 ( 1515) . (Maria) opreste thz som nidher war trampath, ok klädde thz mz blyghetinna klädhom SpV 206 ."]},{"a":"trampa","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["trampa umkul , trampa omkull, nedtrampa. waltoge ene hans pige och trängde henne til at vtwise hans egedeler lathe trampa omkull sedhene medh teris heste HSH 18: 148 ( 1497) ."]},{"a":"trampare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr lertrampare."],"e":[]},{"a":"trampilse","b":"nn","c":"","d":["el. n.pl. trampande (på ngt). thässa bärgx troilse älla trampilse JMPs 526."],"e":[]},{"a":"tran","b":"nn","c":"","d":["tran. then halffua lest traan STb 3: l175 (1494). niclis skal giffue her jens . . . peninge fför then taanen han köptä honum wndan ib 5: 78 ( 1515) . traan, aut lyse Ol. Magnus. Hist. de gent. sepentr. l. II c. 17 (beläget avser norska förhållanden). Jfr lampo- (Sdw 2: 1256), siäl-, siäla- (även Sdw 2: 1294) tran. "],"e":["taan )","*trana siäl","traanesäl )"]},{"a":"trana","b":"nn","c":"","d":["trana. " manga tranor flygha äpter enne " MB 1: 99 . ST 277, 328 ."],"e":[]},{"a":"trana","b":"nn","c":"","d":["trana. grus träno GU C 20. s. 324."],"e":["träno )"]},{"a":"tranfat","b":"nn","c":"","d":["fat för förvarande af tran. SO 221, 222 ."],"e":[]},{"a":"tranpanna","b":"nn","c":"","d":["panna el. kittel för kokning av (säl)tran. . . . ena silebodz tompt . . . på södre malm, med ene tra[n]lpanno STb 5: 181 ( 1517) . "],"e":[]},{"a":"transformera","b":"vb","c":"v.","d":["ombilda. " thätta är thz memoriale oc liggiandefäth som thäkka oc gudhelica siäl thäntidh hon han takir . . . skulle . . . allaledhis i varn herra ihesum transormera " Bo 176 ."],"e":[]},{"a":"transumpt","b":"nn","c":"","d":["transumt, lutdrag . . . sendandis edher eth transumpt aff eth brefue apostolicum PMBref 323 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"traphus","b":"nn","c":"","d":[" = trappo hus. jngridh j trafhwset Stock Skb 197 (1522-23)."],"e":["traff- )"]},{"a":"trappa","b":"nn","c":"","d":["trappsteg. " maria . . . gik . . . vp at (xv) trappom tel guz altare " Bu 5 . then tidh han stegh vppa öuärsta trappona a thöm litla stighanom Bo 200 . " trapponar aat steganom " LfK 185 . Bir 2: 104, 3: 271 . " hustru cristiin gaff pehter olafsone . . . alt sit steenhws owan til oc gahubodhena näst trappomen liggiande " SJ 63 ( 1433) . ib 79 ( 1433) . - bildl. trappa, gra. alt ther til thw kombir vppa thässa trappona. thz är til swa höghelica fulcomlikhet Bo 31 . " komin til höxsta oc vanasamosto fulcomlikhetzsns trappo ib. " ib 41 . " at the (presterna) skuldo sta for mik swa som j siw skipilsom älla trappom " Bir 1: 163 . " swa som iak lät thik opfara owir al lhedhirs ämbite ok trappo (grudus) swa skalt thw andelica nidhirfara vm andra trappo " ib 3: 164 . " tolff ärw ädhmywktenna trappor " LfK 185 . ib 186, 187, 188 . - grad, ordning? äru the (städerna) giffue caath sonom nidherste trapponne (inferioris gradus) MB 2: 55 . - om de grader till hvilka läkemedlen med afseende på styrkan af sina egenskaper hänfördes i den äldre medicinen; jfr LB 9: 102 . " synap er heeth ok thör j första trappo " LB 2: 50 . " fiola är ädle blomster . . . wat ok kalt i förste trappo (dicitur humida vis illis et frigida primo esse gradu) " ib 3: 63 . " abrotanum är abrot . . . ok haffuir store krafft, ok är heet ok tör i thridhio trappo " ib 75 . " ringebloma hon är kald ok waat i andre trappo " ib 78 . " hon (plantago) är kald i förste trappo ok tör i andre " ib 79 . " hwlyrth hon är thräskona oc alla äro thörra j första trappo oc heta i andro " ib 118 . fenicol är thyrt i andre trappo ib. " piretum thz är thört i fiärdha trappo " ib 130 . ib 76, 131, 133, 134, 135, 137, 140, 141, 143, 147, 148, 149, 150, 151, 153, 154, 155, 4: 339, 7: 149 . - Jfr altara-, dyghþa-, himna-, sten-, trä-trappa."],"e":[]},{"a":"trappa","b":"nn","c":"","d":["1) trappsteg. siax trappur skulu wara nidher fraan hgöha altarä thwärt ifwer alla kyrkiona Hollman Bir Extr 233. bildl. grad. thy sigx dyaconus haffwa twa trappor thy at han hafwer twa wigxle SvKyrkobr 57 . ib. SpV 301 . " här til lhaffwom wi giorth aff trem trappom, hionalgheno, änkiomen, jomfrumen (huc usque de tribus gradibus egimus, convigatorum, idarum atque virginum) " ib 345 . 2) trappa. . .. ena bodh i grenden vnder trappan SJ 2: 170 ( 1490) . michel pa trappen Stock Skb 12 (1516-17) (möjl. i st. att föra till ett *trap, m.). - Jfr källara-, stens-trappa. "],"e":["-or . -ur Hollman Bir Extra 233. Jfr Sdw 2: 1317), ","*trappo bodh (trappa-), f. bod vartill man kommer medelst en trappa. then vpbögda tregarden nedan och nest svenhwsit medh trappa- boden offuerst vndher garden ligger, som är j leng- en viij alin medh trappa gangen STb 3: 416 (1499).","*trappo ganger","trappa- )","*trappo hus","*trappo hvalf","trappa- )","*trappo rum","trappa- )"]},{"a":"trappe","b":"nn","c":"","d":["trappa, stege. " dragha the tiil wyborgx stadh i thy mz steeghar och trappar manga " RK 3: 3791 ."],"e":[]},{"a":"tras","b":"","c":"","d":[" , se tros, trosasa."],"e":["*trassa"]},{"a":"tratter","b":"nn","c":"","d":["tratt. calus ii tratther GU C 20 s. 69 . " calum li neu tratther " ib s. 124. Jfr kopar-, laka-tratter."],"e":[]},{"a":"tratz","b":"nn","c":"","d":["trossbotten. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 240."],"e":[]},{"a":"tratz","b":"","c":"","d":[" , inerj. i kraftutrrycket tratz i fändens namn. ath the hade inte dandemanz gille i karlagilleno ok tras i fändesnampn at i skulin truga mik nagat aff ATb 1: 147 ( 1461) . . . sagde per . . . taatz j fendes nampn thet är fendes lygn thet thoghx aldre laas wr mith fath ib 153 ( 1461) . " tha sagdo ion / trazx i fendens nampn ib 383 (1472). ""],"e":["traz . ","traatz . ","tras )"]},{"a":"tratz","b":"nn","c":"","d":["trossbotten, golf? golff ok gator ij thz palatz badhe thak ok hwar tratz ära all aff dyra stena (erant autem pavimenta ipsius palacii ornata ex lapidibus candidis et variis) Al 3648 . " aff gulle war badhe thak oc tratz (fulgebat tectum illius palacii sicut aurum) " ib 8152 ."],"e":[]},{"a":"tratz","b":"","c":"","d":["eg. trots; ss uttryck för känsla af öfverläögsenhet el. förakt. " alexander reedh ij thz palatz han (för honum?) saghe ängin et sin tratz the loto honum in ginom all gör " Al 3636 ."],"e":[]},{"a":"trava","b":"vb","c":"v.","d":["trava. " hans ssander saagh hesten ok loth hanom traffwa fore sich STb 3: l98 (1493). en deel aff wäghenom skello the löpa, oc the som ridande waro traffwa " PMSkr 133 ."],"e":[]},{"a":"trava","b":"vb","c":"v.","d":["trafva, rida. " the haffdo en langan wägh at trawa " RK 1: 2303 . ib 2: 2048, 4196, 9409 ."],"e":[]},{"a":"travensalt","b":"nn","c":"","d":["salt från Trave, salt som utskeppades från Lybeck. !UDDA_TECKEN? lest trauensalt Skotteb 412 (1467-68, Kämn). ib 419 (1467-68, d:o), 424 (1468-69, d:o), 457 (1471-72, d:o). han salde kobergx salth for traffwen salth ok j traffwen tunna ok ecke j sama tunna STb 2. 106 (1485). Stb 3: 434, 435 (1499). Jfr tramma salt (Sdw 2: 667)."],"e":[]},{"a":"traventunna","b":"nn","c":"","d":["tunna (av viss rymd?) för "travensalt". !UDDA_TECKEN? öre for ij thonar [sic] traffwen tunnar, som maltidh stöttes vty Skotteb 472 (1472-73, Kämn). Stb 2: 106 (1485) (se under travensalt)."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"treakilse","b":"nn","c":"","d":["teriak. " gott treakilse hielper mykit for forgifftuftuilse " LB 7: 305 . " eth quartero aff treakiilso " ib 177 . stryk trakylse om kryng ledhen ib 159 . " ätha treakilse " ib 251 . ib 172 . " driik . . . treakilse " ib 324 . " tak liffsens wathn, oc ther j läth quintam essentiam aff gwl, perlor, saffran, träakerse " ib 9: 116 ."],"e":["-iilse . ","-ylse . ","träakerse )"]},{"a":"treakilse","b":"nn","c":"","d":["teriak. Jfr Sdw 2: 1317. tak träkaerse oc iij enebär oc giff honom (ɔ den av giftiga inseksbett el. dyl. sjuka falken) ätha PMSkr 285 ."],"e":["träakerse )"]},{"a":"trellslag","b":"","c":"","d":[" ), se trhrälslagh."],"e":[]},{"a":"trementina","b":"nn","c":"","d":["terpentin. PM 14 . "],"e":["trementino qvadha , "]},{"a":"tribald","b":"nn","c":"","d":["ett slags siden. Jfr Weinhold, Die deutschen Frauen 2: 252; Schultz, Höf. Leb. 1: 260 f. tribald bliald ok examit Fr 323 ."],"e":[]},{"a":"tribut","b":"nn","c":"","d":["tribut. " then tribut wth loffwad war " BSH 5: 626 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"trilla","b":"nn","c":"","d":["kugghjul i kvarnverk o.d. Jfr R. Wadström, Svenska kvarntermer 256 f.ug ämpne trä til träller väler koger oc hiuulved oc til sagaqvernena BRasks Cal l267. "],"e":["*trillo butn","trellbotn )"]},{"a":"trin","b":"nn","c":"","d":["steg. " passus . . . tren " GU C 20 s. l415. lleuia uie quedam mensura terre que quingentis passibus finitur v hwndrotha treen jordhmaan ib (hand 2= s. l77. lo hwat fahgre äru thin stiigh ällir lthin treen (gressus tui) höffdhingans dotter Mecht 228 . - ss långdmått. all samman offwan oc nedan war hon (ɔ jiions borg) rwnd oc kring ringmwrens högd war vᶜ treen Troj 39 ."],"e":["tren . ","treen )"]},{"a":"trin","b":"nn","c":"","d":["steg. " thz kalls triin mz idhir nar fötrene skilias lankt at ok framföra rasklika kroppin " Bir 1: 342 . " stighe owir murana mz eno trini " ib 340 . " nar jak hafdhe framgangit aat honum (vägen) eet fiät (vestigum) atirskredh jak ett trin (passum) " ib 3: 144 . " ga thusanda thren " Ber 1 . ib 218 ."],"e":["triin . ","thren )"]},{"a":"trina","b":"vb","c":"v.","d":["stiga, gå. " marsken tha aat dören treen " RK 2: 5267 . " han strax i thz skippit tren " ib 5832 ."],"e":["tren . ","treen ) , "]},{"a":"trinder","b":"av","c":"adj.","d":["trind, valsformig. " formera trinda bandstena " PM XLVIII . " mz eno trindo järn " ib 6 . " en trindh stikka " ib. " en trindher oc bredher korka bark " ib 14 . - rund, cirkelformig. brödhrene the ther präste äru skulu haffwa widha kroner oo trinna, äpther thy som andre clostermän haffua Bir 5: 41 ."],"e":["trindh PM 6 . ","trinna Bir 5: 41), "]},{"a":"trinder","b":"av","c":"adj.","d":["trind, valsformig. byggis vaghla (för hönsen) aff slindottom träm ey trindhom PMskr 252. rund, cirelformig. hoffwodhit är triint äptir himilen SvKyrkobr (LUcd A) 99 . hans hofudh är trinth eller sihwalfft someen cirkel ib (Lucid B) 135 . " sidan bywdis them (ɔ krigsfolket) göra sin ordan trindan som en ringh PMskr 132. ""],"e":["trinth . ","triint SvKyrkobr 99 ) , "]},{"a":"trindhet","b":"nn","c":"","d":["välvning, valv. " mädhan all thing äru sath j himblenom, ällr wndhir himilsins trindhet (sub celiconvexo), the äru likawäl wthan twäkan all wnhirgiffwin " SpV 281 ."],"e":[]},{"a":"trinugher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr langtrinugher."],"e":[]},{"a":"tripola subst.","b":"","c":"","d":["av diatomaceskal m.m. bestående bergart, trippel, tripolit. haffwes eth stykke aff tripolo vaath PMSkr 512 . . . . draghandis skiffwona vm kringh swa ath tripola fästis paa börstommen ib 513 . Jfr: tak swa eth stykke tripolam oc halth paa the skiffwona ib 506. swa slipes stenen moth ändanom aff börstommen mädh trpolam til thes han bliffwer yffnelika skinandis klar ib 513 ."],"e":[]},{"a":"triza","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*triza up , hissa upp (medelst hissblock). sstwndom byggis ljnwärtis eth litith torn j thet andra (ɔ ett stort, rörligt torn för stormning) oc när the komma til mwren triza the vp thet j högh mädh rep, oc swa jnstigha paa mwren wäl wäknahdo oc fanga staden PMSkr 168 ."]},{"a":"triza","b":"nn","c":"","d":["1) trissa. " widher then andra änndan pa bordeno (för slipning av ädelstenar) skal wara en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh swa giordh (o.s.v.) PMskr 504. ib. " ib 505, 506 (med figur). 2) pl. (hiss)block? fordhom haffdos stoor arborsth pa waghnom hwilken xij men wondo wp mädh trizor them spennandis PMskr 139. gaffz vj mark timbermennene för trysser the lagade sTock Skb 75 (1518)."],"e":["tridza . ","med art. tridzona PMSkr 505 . pl. trizor ib 139 . ","tridzor ib 505 . ","trysser Stock Skb 75 ( 1518) ), ","*trizo haki (trisse-), "]},{"a":"tro","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) tro, tilltro. . . eder nade ödmiukelige tetendes, ey wilie sättie troo til the mine affunds män H'SH 13: 21 (1524, Brask). 3) tro, religiös övertygelse och tillit; till eder at i wele skicke oss nogen oviie paa ib 103 (1524, Brask) . 3) tro, religiös övrtygelse och tillit; kristlig tro. o härra gudh, hwat stoor är thin kärleker oc sötme, wärdoghas honom at stadfästa j waro hiärta, mz stadugho hop oc rätta tro til thin mykla kärlek Mecht 245 . " the ffrelsäs ok j sama troena " SvKyrkobr (Lucid B) 169 . " thy at christus är j troena, troen i hoghenom " J Buddes b 161 . mädh sama trona skolin j haffua eth äwinnelikit liff j hans hälga nampnMP 4: 4. throen är dödh före gudhi vtan godhgärningha ib 5: 236 . - tro, religion; särsk. kristlig religion, kristendom. moth rysser ok the helges crisne tros fyendhe SvSkr (SS) III (1495). huru troen han (ɔ Hieronymus) war . . . til at lära fakunnogha til at wt thydha scriptena, oc til at forwinna troenna villara Hel män 103. han (ɔ Hieronymus) är gudz tro wtwldhara oc vt thydhara, oc tronna starkir forswara[ra] mote kättarom ib 236 . 4) trohet. a karith siälfft man skrifuith sa / the strid ther var ij troia, / oc hurw gyrke munde roo / jwir haffwit at gammens troo (i förlitande pa Agamennon?) Flores ed Olson 303 ff.; jfr E. Olson, Fr. Filol. fören. i Lund 4: l94. - tro, trohet, ära och redlighet. i bedyranden el. vid besvärjande el. kfraftig maning. binder iak mik oc minä äruingiä til at haldä allä the articulos . .. widher minä godhä troo Sd 8: 269 (1362). han sagdhe pa syna traa ok sannindh, ath . . . NMU 1: 127 ( 1462) . " ey finder iach han thz [w]et iach a mina tro Karl M (Ver) 4 (jfr: ey nämpner jach honom thz witi min tro " ib (El) 51 .","5) ""],"e":["troa NMU 1: 127 ( 1462) . ","troena SvKyrkobr (Lucid B) 169 ; J Buddes b 161 . ","trona MP 4: 4 gen. tro Hel lmän 236. tros SvSkr (SS) III (1495). med art. troenna Hel män 103 . ","tronna ib 236 ), "]},{"a":"tro","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tro, förtroende, tillit. han satte til hanom stora thro RK 2: 7548 . ib 8765, 9563 . - i tro, i förtroende. hon sagde hanum thz i tro Di 127 . - af tro, d. s.? aff tro (af trunaði) sagde hon mik hon wilde engen man haffua i aar Di 37 . ","2) tro, tilltro. lagdo the engha troo ther vppa MB 2: 252 . the togho ey tro vppa hans ordhum Lg 3: 207 . ib 23 . - tro, förvissning, öfvertrygelse. nw er han i hymerike thz er myn tro RK 1: 353 ; " jfr 3. "","3) tro, religiös öfvertygelse och tillit; kristlig tro. fingo alle bötar. som palmen hannaþo mz tro a ihesum christum ok at hans moþer do menlös mö Bu. han hafdhe fulcomlica tro til varn herra ihesum Bo 67 . " louadhe var herra ihesus hans tro " ib. " riddarins tro värdhelikhet " ib 68 . " o hwat litla tro i hawin " ib 71 . " fulkumin ii trone " Bu 183 . " trea äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe . . . thet är hop tro ok kärleker " KS 18 (45, 19) . äre . . . alle the hans (Abrahams) andelike sönir, som fölghia hans tro MB 1: 182 . " dudhe . . . thom som döptis aff honum thera gudhfädhra tro, thy at tro mz kärlex gerningom hulkin som tro godh thing aff gudhi skal ey vara vtan atirlön " Bir 3: 199 . " diefwlsins gab mz hwilko han swikkir folkit som ey hafwa fulla oc stadhugha throo " ST 31 . " the som hafwa sanna thro oc rätta " ib. " engin forma koma til äwärdhelika sälikhet wtan mz tronne " Ber 2 . " tron wtan gärninga är dödh " ib 3 . " tik (Jungfru Maria) langade epter honom (din son efter hans död) mz fulla trow " MD 68 . at han skulle göra apostlana vissa i tronne af (de) sinom vpstandilsom Bo 238 . - tro, religion; särsk. kristlig religion, kristendom. vrdela . . . hwilk(r)a thro rättare ware Bil 80 . ib 82 . " konungin aff affrica fordref aff sino lande ätta tro biscopa " ib 691 . " the pridacho . . . cristna tro " ib. " kom han thngat ok predikadhe the hälgho troo " ib 863 . " hon skal . . . halda . . . sina kristelika tro " Fl 77 . " cristen tro sighar ne gen androm guþum " Bu 150 . " gudz man . . . sörgde thera vantro, som bort varo vände fran tronne " Bil 852 . somi varo the til, som trona vildo atir kasta ib. " han . . . lät predica landeno gudz troo (prædicta Christi fide) " ib 886 . ib 885. gudz troo var honom längre stolica okunnogh oc forstodh ey annat vara visare än juda tro ok thär fore var han the rätto tronne som cristne män hafua, digirt ginuärdogher ib 895 . " nokot . . . iärtekne af hulko the . . . matto thäs häller sik läta vmuända til the hälgho tro " Pa 9 . " patricus saa wäl. at folkit war (mykit) hart ok thröght til tronna ok badh varn herra koma them til thro mz nokro . . .tekne " ib 11 . ","4) trohet. tro haffwir brödh GO 1006 . " thu weest wäl, mz hwilke tro iak hawer thiänt thik " MB 1: 222 . hauer tw wärffwat mit ärinde mz tro Di 37 . " for hans tro ther han haffde beuist konung pippingx syster philä " Va 53 . vil han . . . lata oss tro befinda RK 2: 5432 . han findir ey tro wärldinne til MD 393 . tro hauer vtlagdt j thz willena haff ib. ib 394, 395, 396 . hallir tw tro thu faar wist roo lj hymmerik ib 397 . RK 3: 1034, 2187 . " erich haffuer hwarchen äro eller tro " ib 2: 4221 . " hans gode tro ey lenger racte " ib 5929 . riddaren louaþe hanom tro Bu 18 . " en af þem louat hafþe trona varþ siukar " ib 169 . " myn fadher lärdhe mik . . . ath aldreg läggia myna vapen a (i förlitande på) nogra kono tro (a kono trv) " Di 247 ; jfr 1. wilom wi fölgiä thy pa (i förhoppning om) enä godhä tro Va 48 ; jfr 1, 6. - tro, trohet, ära och redlighet. i bedyranden el. vid besvärjande el. kraftig maning. konungen sagde ja wid hans (d. v. s. sin) gode tro oc sannind Di 50 . " tytus lofwadhe hanum thz a sina tro " Bil 315 . Bir 2: 257 . " iak loffwer ider thz pa min thro " RK 2: 3828 . Iv 1415, 1899, 2919 . Fr 2091, 2868 . ij . . . sworin thz a idhra tro Iv 1225 . hafua thz alle lofuat a tro Fl 644 . " thz sigher iak idher a mina tro " Iv 1614 . " sighin mik thz a idhra tro " ib 1448 . jac sigher idher i tro RK 2: 6712 . - (?) ath the loffwa oss thz i ghodhe tro ath inghen finghe thz witha Lg 3: 129 - a mina tro, på min ära, för visso, sannerligen, verkligen; ofta ss rimfyllnad. thz är mik liofft a mina tro Fr 745 . " a miina tro thz skal swa vära " Iv 1313 . ib 1371 . " nu latin nidher the vindebro iak vil honum til a mina tro " ib 3088 . " mällan tw bergh een stigher myo är ingangin a mina tro " Al 4704 . han foor thädhen til en sio ther lahgo i öia a mina tro ib 9438 " ib 4120, 5176, 5584, 8232, 10268. thz skulin ij wita a mino tro " ib 4358 . - a idhra tro, verkligen. huath thänkin ij thz a idhra tro at all värlzsins priis mz honum doo Iv 1178 . - för all del. ädhle riddare a idhra tro fore idhra dygdh ij görin swo Iv 3876 . ","5) tro, trohetslöffte, försäkran om trohet. then som hawir gifwit sina tro (fidem) sins herra ovin Bir 1: 164 . ib 3: 294 . " tro vppa then storo tro oc felighet ther niclis haffde marken thet " RK 2: 5729 ; " jfr 6. huru her erik axelsson hulth sina troo " ib 3: 2589 . - fast löfte, försäkran. riddaren louar hanom sina tro atar coma mz sinne cono Bu 19 . " siluester lofuadhe thro at rälza rom aff thässe plagho " Bil 567 . " the . . . loffuado them tro at the skullo liwa " RK 1: 1791 . - löfte, hedersord. ma jach ekke brytä mina tro. jach warder thz halda iach haffuer loffuat Va 32 . " jach skal halda mina tro " ib 47 . han hiolt ey thro eller är aRK 2: 3874. ib 5905 . han . . . satte ther thera troo lwidh ib s. 342 . han wille mot sin troo at ganga MD (S) 261 . " jak tro bäthir hedhnom pant än cristne tro " GO 770 . " hwat ey skal jak taka päninga til läns oppa mina tro (in fide mea) til lnakan vissan tima " Bir 3: 125 . ","6) säkerhetslöfte; lofvad säkerhet; tillstånd el. ställning då man har anledning att anse sig säker el. trygg; tilltro till (lofvad) säkerhet el. trygghet, förvissning om tryggfhet. the loffuado them tro oc sworo them edha oc villo them felugha til sik ledha RK 1: 254 . " han leeth siik leygda mz breff och troo " ib 3: 523 . " the wordo tha swikne i rette tro " ib 1: 250 . " the som swikä sin iämpncristin j tro " Pa (Tung) 29 . ib 35 . " sigordh swen haffuer swikit tik j godha tro (rofet yckor trunaðarmal) thy han haffuer sacht sina hustru the lönligha tingh som mellan os var " Di 227 . " ekke magh jach städia ath j dräpa hyllebrandh medhen han redh j goda tro ok taladhe vidh mik " ib 214 . " tw mat ekke beropa then som till tik komber i gode tro " ib 37 . at hwar matte thz fulleliga j gän faa som han j godho troo oc j hälga akt jnsäth haffde MB 2: 287 . Jfr 1.","7) tillförlitlighet, sanning. " mz wppinbarlikom skälom bewisar thu nogh tässa sacramentis (för -i) troo (fidem . . . hujus sacramenti) " Su 271 . - Jfr drafls-, mis-, o-, riddara-, vantro."],"e":["troo . ","trow MD 68 (i rimsl. m. roo)), "]},{"a":"troa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tro, lita (på). han trodde bezst a han RK 1: 98 . höfuidzmän . . . som han fulwäl trodde oppa ib 2: 9042 . manga godemen . . . sporde marsken . . . om the skulde tro vppa then storo tro oc felighet ther niclis haffde marsken thet ib 5729 . ib 5733 . " konung karl throde tha ey stort pa then frid " ib 7978 . " han trodde . . . wel oppa swärdz " Di 282 . " thz skulin ij herra tro til mik (hafva det förtroendet el. den tillförsikten till mig) [at engen man skal görä tik] vtan dygdh ok ära " Fr 2874 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). meer än andra trodde marsken honom wäl RK 2: 4163 . " man sigher ij fornum saghum swo ij nödh skal man vinum tro " Iv 5478 . thu skalt ey tro hästa foth ey barns bakloth ey hundatan Go 1070. ","2) tro, sätta tro till. med dat. tro . . . skälum ok domom Bu 4 . " drotningen öpte þöm alla vara bansatta. som eigh troþe þolikum iartignom " ib 187 . " enghin faar himerike vtan han thror hans läst ok prophetum " Bil 726 ; " jfr 4. jak weet at mine fränder the tro mik alzänkte " MB 1: 284 . them troos äkke Bo 129 . - med dat. och gen. tro täs mik MD (S) 204 . - med prep. a (pa). vilium wi troo at thinum ordhom Bil 127 . " trode folkit . . .a the lygn som puken sade " RK 2: 3818 . - tro, göra sig förväntan om, hafva hopp om. ey är kaalen thäs värre throande thz han rindhir ey vpp i förstone GO 614 . - tro, tilltro, tro (ngn) om ngt), anse sig kunna vänta (ngt) af (ngn), anse (ngn) vara i stånd (till ngt). som iak thöm tro til alt got SD NS 1: 625 ( 1407). RK 3: (sista forts.) 6072 . nielss stensson trode the til äre ib l2: 3430. han trodhe them ey til thz seik ib 5488 . " jach tror edher eij ther om " BSH 5: 566 ( 1517) . ","3) tro, hålla för sant. ey troa afbrat thz som fals må wara KS 21 (51, 22) . hua thz ey tro vil Iv 5736 . - tro, tänka. at tro mz kärlex dit digna de Deo) skal ey vara vtan atirlön Bir 3: 199; jfr 2, 4. the thänkto oc trodhen han vara vigdhan aff biscopoe ib. ib 81 . " faþeren troþe guz iartigne vara truldom " Bu 505 . " är väl troande at mille herran . . . vitiadhe opta sina modhir " Bo 241 . " sanctus bernardus sighir. thz magha millelica trosas at var herra ihesus . . . giordhe thz äkke for thy at han ville hona rädha " ib 227 . " mon thu gita troit at the gato tha latit at grata " ib 156 . " hwat ey tror thu at hon af modhirlikx älskoghx sötma rördhis " ib 244 . Bir 5: 35 . VAH 24: 322 ( 1442) . " hafdhe ey thy hällir otrona manna ilzska troit at jomfru var hafwande aff guddomsins vald " Bir 2: 300 . " jac trode aldre paa at the wille mich forrada saa " RK 2: 8277 . - tro, vara förvissad om. eufemia drötning thz maghin ij tro lät thässa bokena vända swo aff valske tungo Iv 5743 . - förmoda, anse troligt. þet vi ey troum. SD 5: 567 ( 1346) . - anse, hålla (myn el. ngt för ngt). jac trodhe them for myna beste män RK 2: 8279 . " thz moghin ij for sannind tro " Iv 394 . - anse, hålla för. trom wi helsamlikit wara, at systrana som skulu thiäna ffor bordhe . . . oc gita ey warit widh bordh j rättom tima . . . at the magha äta mixtum äptir högmässona Bir 5: 35. ","4) tro, sätta sin religiösa förtröstan till, hysa religiös förvissning om; jfr 1, 2, 3. tro a min guþ (credes Deo meo) Bu 189 . " helena . . . spurde at henna son war cristin wrdin . . . ok kerdhe tho sik syrghiande at han trodhe a christum corsfästan ok ey a sannan judha gudh " Bil 80 . Di 282 . ro som gudh gifuer allom them a han tro Fl 2101 . " a flere gudh skall man ey trow en then eina j hymmerike boor " MD 85 . ib 84 . " atta þusand manna troþo christo " Bu 500 . at j widher sighin diäfla dyrk ok thron ensamnum ihesum christum Bil 236 . Bo 201 . " abraham trodde gudhi (credidit Deo) " MP 1: 8 . " the tro ey kännedommenom som the hördho " ib 2: 51 . " abram tror fulkomplika allo thy gudh iätte honum " MB 1: 182 . " alle äru þe dara eigh tro cristno " Bu 187 . " jak tror . . . til then gud mik skoop at tool iak her for hans skuld död han giffuer mik mz sik hymmerikis ödh " RK 1: 345 . ib 2520 . ST 256 . tro . . . ihesum vara guz son Bu 15 . " at tro en vara sannan guþ " ib 185 . " om han haffde them som slagne waro, ey troidh vpstanda til domen " MB 2: 318 . " jak thro äwinnelika säl wardha " ST 108 . " tron stadhelica at ther är sannelica gudz licamme " Bir 3: 198 . " wäl oc gudeliga tänkiandis oc troandis pa tilkomandis vpstandilse " MB 2: 318 . " wilt thu thz första budhordhit wel halda tha skalt thu ey thro vppa (gelouven an) tompta gudha älla oppa wättir, ey oppa nek, ällir forsa karla, ey oppa skratta ellir tompt orma, thu skalt ey thro oppa maro ellir elfwa. oc oppa enga handa spook ellir willo " ST 30-31. thu skalt ey thro oppa (gelouven an) fughla sang, ey loppa gökin tha han gal ey oppa prustan ey a örna kladha ib 32 . ib 33 . - abs. tro, vra el. blifva troende, vara el. blifva kristen. at i skolin tro Bo 156 . " alle the som throdho waro tilsaman " KL 135 . ib 139 . " tro lthe nakra stundh " MP 2: 51 . " är thän säl, thär rättelika tro, ok rättelika troande lifhwer wäl " Ber 2 . " al thingh ärw möghelikin galt . . . thom han atte ok honum länt oc trot hafdho (för -e; solvit creditori) xx pund älla viktir kopar smordha mz gul " Bir 3: 432 . ","6) betro, gifva förtroendet (att). han . . . trode thom sidhan enga lundh sik at raka MD (S) 289 . "],"e":["tro . ","troo Bil 127 ; Di 282 . ","trow MD 84, 85 . ","tro . ","troos Bo 129 . pl. 1 pers troum SD 5: 567 ( 1346) . ","trom Bo 201 ; Bir 3: 198, 5: 35 . ","troom VAH 24: 322 ( 1442) . ","trode . ","trodde . ","troit Bo 156, 144 ; Bir 2: 300 . ","troidh MB 2: 318 . ","trot Bir 3: 432 ; Al 9901 . ","troot Bo 244 . ","tro pl. 2 pers. troin Bo 103 . ","troen Bir 5: 35 . ","tron ib 3: 198 . part. pres. troande),","troa til , tro, skänka tilltro, lita på. swa wäl hafdhe iak trot thik til Al 9901 . Jfr tiltroa. - Jfr be-, ful-, mis-, van-troa (-tro)."]},{"a":"troa","b":"vb","c":"v.","d":["1) tro, lita (på). thet the . . . sculo for:da barna fädherne ok mödherne . . . forestanda äpter thera vilia, som jak vnderstaar at the gerna vitha ok göra forescrepnom barnom til nytto SD NS 3: 287 ( 1417) . " nw thro dom hete sendhin (för fendhin) i helwite " BSH 5: 254 (1508, H. Gadh) ; jfr G. Lindblad, Ark. f. Nord. Filol. 67: 85 ff. 2) tro, sätt tro till. jak vil giffwa tik eth vist tekn ther til, ath thu skalt warda troddir MP 5: 36 . " thän mik ekke troa vil, huru hardhlika skla han tro: nar alle hans rikedoma vardha at fatigdome " Hel män 130 . part. "],"e":["tro . ","tror . ","tro . ","konj . ","thro BSH 5: 253 (1508, H. Gadh) . refl. tros SpV 35 . ","trodde . part. pret. troddir MP 5: 136 . ","trodde Svartb 476 ( 1463) . ","trogende SvT 8 . Jfr Sdw 2: 1317),","troa til , 2) betro, anförtro. at han skal wtgiffue alt hennes testament och lathe göre offorswmendes for hennes siel, som han boad och trodde honum til i sith yterste STb 5: 3 ( 1514) . Jfr tiltroa. - Jfr be-, mis-, van-troa, samtroende, vältroande (äv. Sdw 2: 1036)."]},{"a":"trobrytare","b":"nn","c":"","d":["den som bryter sitt löfte el. hedersord. ffidifragus . . . trobrötare GU C 20 s. 208 . BSH 5: 176 ( 1507) ."],"e":["-brötare )"]},{"a":"trodha pres. trodher karlm ver 60. impf. trodhe kumla kyrkas rb 93 1510 .","b":"vb","c":"v.","d":["1) träda på, trampa eg. och bild. for thins fulstoppadha blodhz wtgiutilse, hwilkin swa som prässadhir wiin klassi swa ympnogha wtgötz, tha thu ensamin thrudadhe wiinpressin a korsseno SvB 52 (mot sl. av 1400-t). jtem bothvidh iiᶜ järn för han trodhe ler och rönsadhe clögler Kumla kyrkas rb 93 (1510). sidhanwinklasana affskäras bäris strax tith j kar äller waskor thr the skwla trodhas PMskr 322. j helffwitis smidhio, hwar the troddhos aff diäfflom swa som lwinbär JMPs 257. . . . oc ffrwn som är siälen, skuli ey trodhas wnder ffötherna ib 289 . " tha katade han sith pater noster bandh offwer hans (ɔ djävulens) hals, oc grep honom, oc kastade til jordhena, oc satthe sin ffot ower hans hals, trödanhis honom wndher sina fföther " ib 413 . - ther wäxer trä ther bära wl / somplik mz spannom trodhne (sannolikt för spunnom tradhum) full Al 5246 ; jfr A. Sundqvist, Sv. landsmål 1945 s. 142 f. "],"e":["thrudadhe SvB 82 (mot sl. av 1400-t.). pl. 3 pers. refl. troddhos JMps 257. part. pres. trödandhis JMPs 413), ","*trodha fram , träda fram. trodher fram k: (ɔ konunger) en som heth falzaron KarlM (Ver) 60. - Jfr ater-, nidher-, saman-, til-trodha samt tros."]},{"a":"trodhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. trädande, trampande (på ngt). thässa bärgx tyroilse älla trampilse JMPs 526."],"e":["trodilse )"]},{"a":"trodhor","b":"nn","c":"","d":[" ÖGL B 28: 5 i var. Jfr troþ."],"e":[]},{"a":"trodhug","b":"nn","c":"","d":["huggande av gärdsle o.d. . . . ffrith ok ffrelsth ffore huarium manne timber ok trotthok frien wegh til ok ffran honum DN 14: 101 (1477). ib 106 ( 1478) . . . . skilth . . . sigurdh vegen (f)rii oc frels til oc fra oc trodh oc thimberhugh oc ädludidh til que(r)menne ib 133 (1487). ib 134 ( 1487) . Jfr Sdw 2: 669 under troþ (det där anförda exemplet kan föras till denna sammansättning)."],"e":[]},{"a":"trofaster","b":"av","c":"adj.","d":["1) trofast, trogen. alla throfasta (fidelium) människio hiärta hängde fäst widh sama thräsins quista Mecht 63 ."],"e":["tho- )"]},{"a":"trofaster","b":"av","c":"adj.","d":["1) trofast, trogen. en troofasth wedohger herre ok fadher HSH 18: 25 ( 1495) . " trofasth war han " RK 3: (sista forts.) 5586. ib 4572 . " mz trofast hiärta " Lg 3: 412 . " fwl mz trofastasta kärlek " ib 59 . - med dat. el. i dess ställe ack. hwar tienare skulle traast sin herre ware RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . ib 3: (sista forts.) 4696. ","2) trovärdig, tillförlitlig. " äpther dandhe mannom withna (för manna withnom) ok trofasthe (secundum fiededigorum testimonia) " SD 2: 24 (öfvers.)."],"e":["troo- )"]},{"a":"trofasthet","b":"nn","c":"","d":["trohet. " hwith merker honom !UDDA_TECKEN?: capitenaren) skwla haffwa ena obesmittada trofastheth sinom öffwersta " PM 2 ."],"e":[]},{"a":"trofastlika","b":"ab","c":"adv.","d":["trofast, troget. trofasteliga tiena RK 3: (sista forts.) 5774 ."],"e":["trofasteliga )"]},{"a":"trofulder","b":"av","c":"adj.","d":["full av trohet mot (ngn), trogen. alle the mik sökia mz throffwlla hiärta the skulu glädhias aff thänna bok Mecht 5 ."],"e":[]},{"a":"trofulder","b":"av","c":"adj.","d":["full af trohet mot (myn), trogen. med dat. konung olaffue var han throfullan MD 350 (i rimsl. m. mellan)."],"e":[]},{"a":"trogh","b":"","c":"","d":[" . ib. troch Kumla kyrkas rb 44 (1478?). n. tråg. alues . . . wich ok trogh GU C 20 s. l18. labrum trogh ib (hand 2) s. 57. x öre för troch saar skoffla balior Kumla kyrkas rb 44 (1478?). tak eth trogh mädh goda jordh PMSkr 289 . " gaffs daxuerkeskarlen !UDDA_TECKEN? march til embar, trog oc skofflar til södre mwren " Stock Skb 84 ( 1519) . ib 117 ( 1519) . " acta baara bailor oc trog " Brasks Cal 266 . " jtem fogothen faa honom (ɔ oxakaren) . . . skrapa oc trogh til hestona Arnell Brask Biᴵ 24. VKu 74 (1553). Jfr baku-, kalk-, lögho-, mat-trogh. ""],"e":["trog . ","trok HLG 2: 12o (1524)"]},{"a":"trogh","b":"nn","c":"","d":["tråg. " alveum, tragh (för trogh?) " GU 6 . Jfr handa trogh."],"e":["tragh )"]},{"a":"trogivin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"trogivin","b":"","c":"","d":["trolovad. " hör thu the hälgha kirkio dottir, eenom man ihesu christo trogiffwin (despnsata), ren ok osmitadh jomfru " SpV 89 ."],"e":[]},{"a":"trogömare","b":"nn","c":"","d":["llegalis . . . lagha oc tro gömare oc thz laghom tilhröe GU C 20 (hand 2) s. l70 (möjl. snarare att fatt som två ord)."],"e":[]},{"a":"trohaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["trofast. " gudh är swa throhalloghe, at han forma ängalund sighia ney mot sinom ordhom oc sik siälwom " MB 1: 466 ."],"e":["-hallogher )"]},{"a":"trohand","b":"nn","c":"","d":["förtroende, god tro, förlitande på (ngns) redlighet. och til tromaal och trohandh, tha lowar iach al thänna . . . stycke NMU 1: 78 ( 1391) . Jfr hand 4 och tror."],"e":[]},{"a":"trohet","b":"nn","c":"","d":["trohet. " the vij riddara thiente hanum thz bezstä the kunde mz mykin trohet " Di 198 . " hwat äro ällir widhergäl haffwir mardocheus fangit för the stora trohetina " MB 2: 189 . MD (S) 240 . RK 3: 692 . BtRK 434 (1516, orig.) . Jfr otrohet."],"e":["trooheeth RK 3: 692), "]},{"a":"trohet","b":"nn","c":"","d":["trohet. " bedher jach . . . ath thw ware . . . kong hans . . . her effthir hörige och lydige medh trohet, tieniste, hwlscap och manskap Rydberg Tr 3: 467 (1497). - pålitlighet, redlighet. xx mark peninge, som swante ingeborg . . . opburit hade wtaff heming testamentaris . . . för hustrv ingeborg trohet oc omak hon hade för för:ne framlidne hemingx pening at göme " STb 5: 37 ( 1515) . Jfr otrohet."],"e":[]},{"a":"troian","b":"nn","c":"","d":["trojan. Troj 8 . " the wille komma mz syn makt j mot troyaner " ib 24 . " rände en troyan . . . mith j mellon them baden " ib 30 . " panonic landkskap som laa wndy toryanrs rike " ib 41 . hwndrade synnom ärom wij starkare oc mäktigare än troyanner ib 81."],"e":["troyaner . ","troynar ) , "]},{"a":"troin","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) boende, trogen. " i religiös mening. räk framthina hand j vndena som jak haffuer j mina sidha oc war ekke wantron vtan tron " MP 4: 4 . l- som vittnar om el. är ett uttryck för (religiös) trl. the fämpte . . . dygdhin, som thennyn bedröffda quinnan haffde, thet war henna starka stadughet, ok throghin bön, for thy hon vilde ey afflata ällir borth gaa, för än war herre jhesus haffde giorth nadhir medh henne ib 5: 211 . 3) trogen, trofast, pålitlig. fidus trohen GU C 20 s. 269 . " perfidus et fidus non connectunt [bene] fedus throen ok otrohen bindha ey wäl wänskaapp ib. pisticus a um troghin " ib s. 452 . " thy köpmannen syälffwer satte ey troghnan man til ath faanga gotzeth fram PMskr 24. - trogen, med trohet hängiven. med pre. til och inf. huru toren han (ɔ Hieronymus) war . . . til at lära fakunnogha til at wi thydha scriptena, oc til at forwinna troenna willara " Hel män 103 . - mädh trone hand, til troin hand, se hand 4. som är uttryck för el. vittnesbörd om trohet. jac bgärar aff tig jason troged sacrament meg giffwas oppa thetta öffwersta jouis belete Troj 16 . - Jfr gudh-, o-, van-, väl-troin."],"e":["troen . ","throen GU C 20 s. 269 . trohen ib. tron MP 4: 4 t(h)roghin GU C 20 s. 452 ; MP 5: 211 . ","troged Troj 16 . ","lm . ","troghan PMSkr 24 . dat. f. trone GU C 20 s. 128),"]},{"a":"troin","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) troende; benägen att tro. tu skalt ey wara mykit troe i tidhindom vm ofräghd annars KS 25 (63, 27) . ","2) troende, trogen. i religiös mening. med dat. eigh var han þy bätre ok christo þäs tronare (nuc sic crederet) Bu 526 . han var . . . troin gudz lofwan (credulus promissinum Dei) Bir 3: 160 . - abs. var äkke mistro vtan troin (fidelis) Bo 237 . " hwar troin siäl " ib 6 . ledha alla trona kristna män i andelike stridh ib 58 . ","3) trogen, trofast, pålitlig. troen är thänne hofriddarin Bo 113 . " war troen jn til dödhen " MB 2: 335 . " thän brodhrin wari . . . troen " Bir 5: 96 . " godhr rådhgiui skal wara troen ok lönsgodhr " KS 72 (177, 79) . " troen win är gulle bätre " ib 71 (174, 78). at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom ib 74 (183, 82). then godhe oc throne thiänaren (fidelissimus vir) herigarius Ansg 205 . MP 1: 37 . " thz litla fölghit som tho var troit fölgdhe honom " Bo 164 . " är han tröstelikin (fidus) vin ok troin (fidelis) kompan " ib 232 . trone hyrdhin foor fran os ib 218 . ib 100 . Bir 1: 123, 2: 206 . ST 271 . Al 9637 . Gers ARs a 2. konugxsins throhin man ST 24 . MB 2: 240 . VKR 37, 38 . honum folde dager ringhsson trogen som hans egin son MD 351 . mathidiana . . . war ey swa throhin höfwisk oc dondis som thu thänkir ST 38 . " mz throno hiärta " Al 3520 . troen venskap MB 2: 251 . " myn ömyvekelighen och troghen tjänisth nv och altidh " FM 433 ( 1509) . iak wil bidua och halda en troen och fastan frid mz idher Va 23 . - trogen, med trohet hängifven. med dat. j huars thera herradöme var ey vtan een troin konungenom Bir 3: 80 . " han . . . är mik ey godhir älla troin " ib 1: 270 . " skalt thu wara thinom foräldrom throen " ST 281 . ib 279, 287, 289, 291 . blif trowin (fidelis) thinom iämkrisne j hans dröwilsom Ber 50 .","4) tillförlitlig, trovärdig. " han är sandir oc troin (fidelis) i allom sinom ordhom " Bo 7 . - tillförlitlig, viss. throit (fidelis) mal thorf ey swärias Ber 106 .","5) fast, stadig. " dauid var tronare (fidelior) j sinom frestilsom " Bir 2: 305 . " aff ihesu christo som är troen witnare " MB 2: 333 ; " jfr 4. antipas myn troen witnare " ib 366 ; " jfr 4. - Jfr ful-, gudh-, mis-, o-, van-troin. ""],"e":["troen . ","throhin ST 24, 38, 271, 279, 287, 289, 291 . ","trohen Gers Ars a 2. trowin Ber 50 . ","troghen FM 433 ( 1509) . ","trogen MD 351 . ","troit . dat. m. tronom Bir 1: 123 . ","throno Al 3520 . pl. nom. m. trone SML Add. 1: 5. ack. m. trona Bo 58 . ","tronom MP 1: 37 ; KS 74 (183, 82) . best. form. sing. nom. m. trone Bo 218 . ","throne Ansg 205 . ","trone Bir 3: 80 . ","ltronare Bu 526 ; Bir 2: 305),"]},{"a":"trokastare","b":"nn","c":"","d":["person som sviker den kristna tron, avfälling, kättare. " alle wranghe kyrkiona prelata oc trokastara skulle gaa gynom thänna porten JMPs 244. ""],"e":[]},{"a":"trol","b":"nn","c":"","d":["troll. " thänkto at the sagho fantasma thz är nakat thz som annorledhis synis än thz är. som man pläghir sighia. at somlike see trol älla dyl dylghio " Bo 92 . konungen sa at thz war en man oc enchit trwll Di 44 . " j hedhne thiänin trollum ok diäflom (idola adoratis) " Bil 370 . " honom offrade swenska men ena trulle som heet ceres " PK 228 . " han wardh sotogher wm alt siit änlite ok hän(dir sua at alle) wänto han wara trol (quod in dæmonem versus esset) " Bil 486 . " en man licare trolle en manne (nonstrum aliquid videretur) ib 835. at hans handalösa hwstru haffwr föth eth trol, diäfflenom likast hwilket som haffwer stort hwffudh krokotan hals, oc obeqäma händher oc föther, asna öron, rädhelikan öghon eth owan för thz andhra " Lg 219 . " troll oc dieffla the scola fly " MD 355 . " thz folk wi saghom, hawer höghan wäxt, oc like trullom, oc risa släkt (monstra quÄdeam . . . de genere giganteo) " MB 1: 401 . " han war trullom liker " Va 40 . " han fan ther folk wärre än trull " Al 3949 . (beluæ) toko them gen ib 5006 . ib 3955, 5007, 5275 . " til nafflan nidher war han man . . . nidhan nafflan tha war han trwll (bestia) " ib 9841 . ib 9843 . " thz barnith är . . . nidhan til et trwll oc diwr " ib 9873 . " ther bygdho draka diwr ok trull " ib 4890 . ib 5015, 5215, 5234 . han [sa] ther (på hafsbottnen) diwr wara som trol (bestias habentes imagines terrarenarum bestiarum) ib 9219 . ib 9231 . " the kunno ey ananars hafwa ro fore ormon ok trullom som the bo " ib 4896 . ib 957, 960, 5076, 5455 . " moot the trull ok draka ledho " ib 5072 . swa komo draka ij trulla han ib 5039 . ib 9844 . " ey orm ey kniff ey trwl maagho skadh tiik " LB 7: 153 . " swa som almännelika sigx, lithet rädhes han trol, som mz trollom (monstris) omgaar " Su 171 . " trwl hawa träleek (för trä i leek; fustibus effecta joca ventlat orchea secta) " GO 352 ; jfr Kock, Medeltidsorspr. 2: 1799. eth trwl bithir ey thz andra ib 595 . " ängin gör sik til trwl wtan han är een dare " ib 583 . - Jfr haf-, hafs-trol (-trul). "],"e":["troll MD 355 . ","trul Al 957, 960, 5076, 5215, 5455 . ","trwl GO 352, 538, 595 . LB 7: 153 . ","trull Al 3949, 4890, 5006, 5007, 5015, 5072, 5234, 5275 . ","trwll Di 44 ; Al 9841, 9843, 9873 . ","trolle . ","trulle PK 288 . ","trollom . ","trollum . ","trullom MB 1: 401, Al 4896, 5018 ; Va 40 . ","trulla Al 3955, 5039 . ","trwlla ib 9844 . pl. nom. ","trullen Al 9231), ","trolla kyn","trullakön )","trols kyn","trulskön )"]},{"a":"trol","b":"nn","c":"","d":["troll. " thet eth gammelth ordhestedh men plegher sighie komber icke tordön trwl forgha jordhen " GPM 2: 176 ( 1504) . Jfr brynio trol. "],"e":["trwl )","*trolla syra","-syror ) , "]},{"a":"troldomber","b":"nn","c":"","d":["trolldom. " maleficium ogerning oc traadom " GU C 20 (hand 2) s. 112."],"e":["traldom )"]},{"a":"troldomber","b":"nn","c":"","d":["trolldom. " þu döve pino mäþ truldom " Bu 414 . symon vänder jdher syn mz troldom Bil 104 . ib 486 . " fara mz throldom " ib 309 . " the som thruldom idhna " ib 370 . las . . . ower henne . . . mz diäwlskap ok truldoom Al 297 . PM XXXVIII . " skalt thu engin thrylla ellir mz truldum willa " ST 32 . Bu 505 . " henne stywff modher war saa ful mz drwldom (för trwldom; fiolkunnig) ok kastadhe trwldom (fiolkyngi) sin til henne saa ath hon var mykit trwlskae en henne styuffh modher " Di 281 . " saa hade hon them (drakarna) tampth mz sin trwldom ath hon motte them visa hwarth hon vildhe " ib 232 . ib 233, 234 . " thz war een prestir som pläghadhe öfvwa swarta konstena foor mz throldom oc galdrom mz diäfwlslike willo " ST 24 . MP 1: 17, 146, 2: 85 . ängin spadomber (auguriam) är i iaco, oc ey truldomber (divinatio) i israel MB 1: 415 . - trollformler. tha byriadhe symon läsa ofwir then dödha sin truldom oc galdra ST 130 . - trollkonst, magisk konst. alle the som tholik thing göra älla nakra andra galdra älla troldoma Bir 3: 293 . "],"e":["trul- . ","trull- ÖGL. ","truldum ST 32 . ","tröldom PM XXXVIII ), ","troldombs abyrþ , ","troldoms list","truldoms- )","troldoms makt , ","troldoms mal"]},{"a":"trolika","b":"ab","c":"adv.","d":["troget, med trohet. findz hon aldra trolighasta (fidelissime) haffua christo tilstandit in dödhin Mecht 122 . - torget, redligt. for then tro tiänist som hanoss och wart rike swerike he til i mange matto trolican beuist haffuer och än hereffter trolican beuisa schall Mon Dipl Sv 13 ( 1441) . - redligt, ärligt. skal k. trolige tilhielpa adh ther sker tilbörlig bot G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. the (ɔ mästarna) hade hanom nw trolighan lärt vil aar Prosadikter (Sju vise m C) 224. - Jfr otrolika."],"e":["-lige . ","-lican . ","-lighan . ","trolighasta Mecht 122 ),"]},{"a":"trolika","b":"ab","c":"adv.","d":["troget, med trohet. gudh . . . som han hafdhe trolika thiänt Bil 855 . ib 849 . KL 41 . ST 281 . " thera embit trolig göra " MD (S) 291 . ärindit warff iak troliga Di 37 . " at han skulde henne (flaskan) troligä gömä " Va 29 . Bir 2: 104 . " vm the wille . . . troligha mz the suensca sta " RK 2: 2141 . ib 5431 . huru hon sömar oc spindir oc väfwir trolica (fideliter) Bo 18 . ST 431 . - troget, redigt. alle thesse för:ne article . . . skola . . . trolige och obröthelighe holdes BtRK 99 (1435, orig.) . - redligt, ärligt. stadgom wj oc bywdhom allom härrom, fogothom, oc capitenarom, trolika betala sollanärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold PM 24 . - troget, stadigt. ängin blef swa trolia oc stadhelica när varom herra som han _Bo 171. skalt thu thätta gudhelica, trolica, idhkelica, oc granlica thänkia ib 205 . ib 151 . - med trohet, ståndaktigt. gingo troliga gynom mangh dröffwilse MB 2: 159 . - Jfr otrolika."],"e":["-ligha . ","-liga . ","-ligä . ","-lighe . ","-lig )"]},{"a":"troliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) trolig, värd att tro. annur flere skäl äru än þässen som þä´t pröua skälict ok trolect Bu 15 . " y är alt thet fals, som ey tikkis genstan wara trolikt " KS 21 (51, 22) . " väl är thz trolikit (credebile) at han som mik skapadhe . . . hawir ey skapara owir sik " Bir 3: 129 . ib 206 . - troväridg, tillförlitlig. trolicastir vitnare gudz vndarlica thinga Bir 3: 160 . " thenna orden äru san oc alla troligasta (fidelissima) " MB 2: 366 . ib 368 . ","2) trogen, trofast. " thäs limndz trolikinthiänare " KL 354 . MB 2: 280 . en throlikin win ST 286 . " min kärasta oc aldratrolekasta mdher " Su 194 . ib 278, 413, 416 . " then toolike lärefadhrin paulus " ib 359 . " kan hända at romarskom . . . kan örligh ällir fiändha til stötta, tha skulu judhane them til hiälp oc styrk wara. oc komma mz troligha hta thz . . . snarasta the kunno " MB 2 . 242. 2i 2iliom idher fölgia mz troliga akt RK 2: 900 . " mäþ nokre trolekre iaat " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). swa stoor oc troliken är thänna atherlösilsins ömpnoghet (tam copiosa et immensa est redemtionis tiuÄ fidetitas) Su 37 . ","3) som tror; troende, full af tillförsikt, frimodig. lönen skal . . . wara tröstogh oc troleken, swa at thu fullelika tro oc tröster tik thz faa aff gudhi som thu skäleka bedhes LfK 64 . ","4) troende, trogen, kristtorgen. trolighe män oc 1uinnor VKR 2 . " alt thetta giffs här hwario enne trolika siäl " Su 290 . Bo 66 . " om thu mz fullo hiärta. trolico (fideli). oc reno., stadhelica bidhir ib 112; jfr 3. - Jfr otroliker. ""],"e":["troo- . ","-leker . ","-ligh . ","-lig . ","-likin . -liken. -leken. n. -likt. -leckt Bu 15 . -likit),"]},{"a":"troliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) trolig, värd att tro. pålitlig, tillförlitlig. at jak . . . wtwalt haffuer . . . herra knut . . . magnus erikxsson til minna barna trolica formyndara SD NS 3: 287 ( 1417) . 2) trogen, trofast. for mina trolighasta oc mins rikis mz them skipta oc bytilse (pro fidelissuma regni mei cum ipsis divisone) Mecht 156 . at han . . . tror mik wäl, som allom är troligaster ib 243 (möjl. att föra till 1). jak loffuar . . . thik wälsignath oc sötasta hiärta, ihesu christi, trolighaste älskare ib 261 . ib 337. kom jag nw til thin at hwgswala tik fför thina trolika tiänsith JMPs 434. 3) som tror, troende, full av tillförsikt, frimodig . . . mik milleligha giffwa . . . trolighet hop til tina stora miskund SvB 189 (omkr. 1520); jfr 4. 4) troende, trogen, kristtrogen. thz är sanneliak eth, thz är widhertörfftelikit allom hans trolihgom (suis) SpV 513 . o honagx dropans stadelikhet, thinom christe hopit trolighom (tuis spes credulis) ib 580 . - Jfr o-, van-troliker "],"e":["-ligh . ","-lighet SvB 189 (omkr. 1520) . superl. -lighaster),"]},{"a":"trolikhet","b":"nn","c":"","d":["1) det förhållandet att något är troligt; trovärdighet. beez aff konungenom at han sände thom nakat särlikit trokikhetz (credulitatis) oc vist tekn aff hulko the maghin tro brefwit haua framgangit aff konungsins mun Bir 3: 81 . min son . . . sände världinne sins mudnz ordh . . . til hulkra trolikhet(d. v. s. bekräftesle) at the skullin ey eknas lyghn vara aff nakrom bär jak til särlikit tekn konungsins krono oc skiold ib 82 . " at hans opfärdhz trolikeht skulle först infästas j mannana hiärta " ib 162 . ","2) trohet. " at herrans kärlekir skulle pröfuas til thiänaranna oc thiänaranna trolikeht (fidelitas) til herrans " Bir 2: 104 . Su 47 . "],"e":[]},{"a":"trolikhet","b":"nn","c":"","d":["1) det förhållandet att något är troligt; trovärdighet. giff mik the hälgo skript trolikhet o wnderstandhilse SvB 164 (b. av 1500-t.). 2) trohet, trofasathet. bidhiandis mz alla thins hiärta trolighet (fideditale) Mecht 109 . jak som är högheligast troen, oc siälff troligheten (fidelitas) ib 244 . ib 263 . "],"e":["trolighet )"]},{"a":"trolkarl","b":"nn","c":"","d":["trollkarl. " ffarmacus . . . troll kaar " GU C 20 s. 253 . maleficus . . . ogerningx man oc traal karl ib (hand 2) s. 112. marsus si idest incantator orma döffuare oc trolkarl ib s. 121 . MP 5: l207 (se under runokarl). ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordhen som trolkarllen sigher ower honom JMÖ 8 ."],"e":[]},{"a":"trolkarl","b":"nn","c":"","d":["trollkarl. " vnge mannin . . . lette radh aff enom trulkarl huru han matte rikir wardha " KL 76 . " trulkarlin ledde han for diäflanna höft ib. " ib 17, 18, 44 . Bir 3: 332 . ST 26, 125 . balaam beorson. som war en trol karl MB 2: 38 . " han war sa mykin en trwll kArl " Di 121 ."],"e":[]},{"a":"trolkona","b":"nn","c":"","d":["trollkvinna, trollpacka, häxa. " fesseuia (för fescenia, så Cathol.) . . . idest mulier que expellit fossinum (för fascinum, så Cathol). trolkona " GU C 20 s. 263 . llingulata (fel för lingulaca; Cathol.: linguilata) . . spaakona oc trvlkaana ib (hand 2) s. 88."],"e":["trvlkaana )"]},{"a":"trolkona","b":"nn","c":"","d":["trollqvinna, trollpacka, hexa. " vente han mik throlkonu (magam) vara " Bil 488 . " saul . . . spordhe raadh aff trolkononne " Bir 2: 305 . Bil 571 . KL 23, 127 . Bir 3: 5, 291, 292, 395, 396 . han . . . hwg konan sunder mit i liffuit, hon war sa mykin trulkona at lutterna skrido saman oc wart strax heell Di 15 . at mootstridha oc standa mote thz är swa som trolkonu synd (peccatum ariolandi) Bo 137 . " genstridh är swa som trolskaps älla trolkona synd " Ber 65 ."],"e":["trul- . ","trull- ÖGL),"]},{"a":"trolkärling","b":"nn","c":"","d":["trollkäring, trollpacka. " sighiande henne wille fara oc ena trulkäring (phitonissam) wara " Bir 4: 57 . " han fan vm sidhe ena gambla throlkerling " ST 374 ."],"e":["trul- )"]},{"a":"trolkärling","b":"nn","c":"","d":[" L. = trolkona. lignites är en sten fagher som glas hängis han på halsen aff barnom, them beskermar före trökärlingom PMSkr 480 ."],"e":["tröl- )"]},{"a":"trolkätta","b":"nn","c":"","d":["trollkatta. ss skymford. " the ganghe fram och thaghe handh oppa thesse trvll kättone " Lg 3: 141 (om den hel. Katarina)."],"e":["trvll kätta )"]},{"a":"trolla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*trolla hus","trolle- )"]},{"a":"trolla","b":"vb","c":"v.","d":["trolla. " ffacino as are trwlla kiwsa oc swika " GU C 20 s. 254 . fessine (för fescine, så Cathol.) . . . idest carmen quod dicit mulier quando expellit fassinuum (för fascinum, så Cathol). trollandhe ordh GU C 20 s. 264 ."],"e":["trwlla )"]},{"a":"trolla","b":"vb","c":"v.","d":["trolla; genom trolldom framskaffa. " lood han hende een throlquinnä aff danmark, tiil at throlla. gwl lok peninga af wanned ok jorden " BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.) . Jfr fortrolla, äfvensom trylla."],"e":[]},{"a":"trollare","b":"nn","c":"","d":["trollkarl. " iak skal vara raskir vitnare trullarum " MP 2: 111 ."],"e":["trullare )"]},{"a":"trolofnadher","b":"nn","c":"","d":["1) löfte, förbindels. " the som (då de söka inträde i kloster) dölia sin laglika förfal ällar hindher mz witu som är . . . giort lyffte i annan orden, ällar troloffnadher, ällar brwndhi til annan stadga " LfK 152 (möjl. att föra till 2). ","2) trolofning. behandhis aff henne sinne (för sins el. sit) troloffunadz fästninga fää ällir fäste päning (arram desponsationis) Su 366 ."],"e":[]},{"a":"trolova","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) på tro och äa lofva, högtidligt lofva. trolouade badhin renlifue Bil 581 . " laa qwart throlouat offir " ib 579 . " genom löfte binda sig vid (ngn), gifva trohetslöfte åt. sidhan j hafwin widhersght christum ok mik !UDDA_TECKEN?: diäfwlin) trolofuat " Bil 603 . ","2) trolofva sig med, fästa. her thure bentson troloffuede hans dotter tha RK 2: 168 . - trolofva, lofva tro. i mystisk el. andlig mening. gaft thu !UDDA_TECKEN?Z: sancta maria) thik ey vm hwar thik fäste thy at thu hafdhe förra trolofuat allom starkare ok bätre (ille, lcui tu prius fidem dederas, potentior et medior erat universis) Bir 4: 152 . " a thin trolofuadhan herra gudh (Deum cui tuam virginiatem obtuleras) ib. " ib 139 . " gudh thän hälghe ande thina siäl sina tro lofuadha iomfru (te sibi desponaatam virginem) mz höxstom hedher hemfördhe " ib 142 . ib 155 . " i nakors persona som fullelika älska gudh, oc honom wille sina tro giffwa, oc han troloffua " Su 4 . thän . . . hymelske brudhgommen haffdhe . . . mz sith fingher gull mik troluffuat ib 40 . - trolofva (ngn med ngn). med dat. och ack. jak trooloffuad ad idhra wäghna ena reena jomfru enom manne som är cristus then renasta brudgummen Su 359 . ib 4 . - pass. han . . . saghdhe sik throlofwadha wara christo ihesu hymerikis brudhgomma ST 307 . ","3) bekräfta, gifva bekräftelse? skal een wara hans husfrv oc ey flere, oc thz skal wara mz trolowandis fästo MB 1: 329 . ","1) genom löfte hägifva sig, lofva att gifva sig (under). trolouande sik vndi hans (Dominici) lifnad Bil 795 . ","2) trolofva sig. i mystik el. andlig mening. med dat. thu hafdhe androm trolofuat thik for allom starkare ok bätre Bir 4: 139 . - med sig trolofva. i mystisk el. andlig mening. med det refl. pron. i dativställning samt ack. jak sal tik troloffua mik (sponsabo te mihi) i tro oc sannindh Su 4 . " the skulu sik thenna brudhena, som är andelikin oc gudelikin snille, aa nyt maal tilfästa oc troloffua " ib 365 . ib 13, 103 . ärwärdelikin snille . .c. anama oc trolofua sik til kärasta brudh ib 377 ."],"e":["troo- )","trolova sik , "]},{"a":"trolova","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) trolova sig med, fästa. han haffde mik troloffuat Mecht 237 . " en fatik iomfru som troloffwath ware aff enom rikom konungx son " SvKyrkobr 74 . Jfr tro 5. - trolova (ngn med ngn). med dat. och ack. (i pass. nom.). hon war troloffuat enom rätuisom man ok gudelikom MP 5: 55 ."],"e":[]},{"a":"trolovan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) högtidligt löfte. olyden nogre aff them sig företaghit haffue emot theris troloffuan, hulskap oc manskap Stb 5: 340 (1521, Kop)."],"e":[]},{"a":"trolovan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) högtidligt löfte; bekännelse. þeophilius viþar sagþe guþ ok guz moþor. ok cristo (Bil cristne 37, sannolikt rätta läsarten) trolouan (christianæ professioni) Bu 29 . ","2) trolofning. i mystisk el. andlig mening. usle ärw the thänna troloffuan brytha Su 4 . " at thu thenna thina hälga oc andelika troloffwAN oc fästning ltä ey swa glömas oc fortappas " ib 360 . ib 92, 359, 361, 363, 366, 368, 377, 378 ."],"e":[]},{"a":"trolovare","b":"nn","c":"","d":["löftesman, borgensman. " konwngh wallemars troloffware och förloffware 8fideiussores et comproissores) " SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"trolovilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? trolofning. i mystisk el. andlig mening. lottakilse thäs högha oc fulborda troloffwilsin Su 362 . " thenna troloffuan ällir gambla troloffwilse wpnyan " ib 365 ."],"e":[]},{"a":"trolqvinna","b":"nn","c":"","d":["= trolkona. BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.) ."],"e":[]},{"a":"trolskalle","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. östen troskalle, thorsten trolskalle RP 2: 190 ( 1390) . Jfr C.-E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal ug. av I Modéer 73."],"e":[]},{"a":"trolskaper","b":"nn","c":"","d":["dom. hedhne män .. . offradho all annorskyns diur affgudhum eller nytiadho them til trulskap MB 1: 472 . " trolskaps synd är at stridha mot gudz budhi " MP 2: 160 . Ber 65 ."],"e":["trul- )"]},{"a":"trolsker","b":"","c":"","d":[" , se trylsker."],"e":[]},{"a":"trolzliker","b":"av","c":"adj.","d":["som har trolls beskaffeneht el. natur. äru the ey olika truldzlikom (monstruosis) dyurom Su 423 ."],"e":["truldzliker )"]},{"a":"trolärdher","b":"","c":"","d":["undervisad i den kristna tron. han . . . tok orloff aff sancto petro sidhan ha war wäl throlärdher Bil 269 ."],"e":[]},{"a":"trolös","b":"av","c":"adj.","d":["1) trolös, opålitlig. " jac kenner nicliss then trolösa man " RK 2: 5904 .","2) otrogen, icke troende, icke omfattande den kristna tron. Bil 725 ."],"e":[]},{"a":"tromal","b":"nn","c":"","d":["1) förtroende, god tro, förlitande på (ngns) relighet. och til tromaal och tronandh, tha lowar iach al thänna . . . stycke NMU 1: 78 ( 1391) . thet (godset) . . . är mic . . vppa rät tromall andwardhat SD NS 2: 654 ( 1413) . 2) kristlig handling? annat är (ɔ: för det andra är bröllopsfesten) rät tromal j swa matto ath man ällir quinna loffwa thet gudh, som honalghit loffuar samanbindas, ok hwarth thera skal lath sik nöghia, ath annars vmgangho MP 5: 97 ."],"e":["-maal . ","-mall )"]},{"a":"troman","b":"nn","c":"","d":["troman, trogen tjenare. mijn och richesens troman bencht knwtsson BSH 5: 96 ( 1506) . Jfr tror."],"e":[]},{"a":"troman","b":"nn","c":"","d":["troman, trogen tjänare. niels breemss, eders (ɔ Svante Stures) throman och thiänara BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) ."],"e":["thro- )"]},{"a":"trompare","b":"","c":"","d":[" , se trumpare. "],"e":[]},{"a":"tron","b":"nn","c":"","d":["tron. " swa sattis han opa sin tron " Al 3668 . ib 749 . " j hymmerike sitter hann j höxta tron " MD 62 . ib 66 ."],"e":[]},{"a":"tron","b":"nn","c":"","d":[" Jfr filbens tron."],"e":[]},{"a":"trona","b":"nn","c":"","d":["= tron. " innan stadhen babilonia siter alexander a sinne trona " Al 9804 (i rimsl.). gudh henthe tich thil siin trono MD 54 (i rimsl.). Jfr filsbens trona."],"e":[]},{"a":"tronadher","b":"nn","c":"","d":["Jfr mis-, o-tronadher."],"e":[]},{"a":"trone","b":"nn","c":"","d":[" = tron. alexander sat på sin trona Al 10047 (i rimsl. med krono). han fördhe badhe mik oc hona ful wäl heem a thenna trona ib 8426 . Båda ställena torde snarast böra föras till trona."],"e":[]},{"a":"tror","b":"av","c":"adj.","d":["trogen, med trohet hängifven, bevisande trohet mot. med dat. hwilkin dondes är oc tro sinom skapara MB 1: 53 . " isop war . . . sinom herra konungenom tro " ib 256 . " thenne sonen war sinom fadhir thro " ST 281 . KS 77 (191, 84) . Di 173 . Fr 800 . at han skulle hanom tess throare wara RK 2: 7550 . thz han war swrige tro ib 2694 . " wille swenske hwar androm tro wara " ib 1: (Ny början af Gamla kr.) s. 164. sinom herra hulder ok tro wära Al 2756 . Fl 1222 . - trogen, trofast, pålitlig, redlig. tro ok otro kunno ey wäl samman bo Go 713. ib 902 . hulkin hon sik hafdhe swa som troaste bruttogha KL 324 . hertogh magnus . . . baad sina hulla tienisto men ok troo sin örss fortekkia ok sik hosen skoo RK 1: 818 . walde han . . . een visan man hull ok troo then ther rikit skulde första ib 1253 . " han var tro ok toghtelik " Fr 33 . " rykta henne ena godha troha ok formostohha (för -ogha) människe " Gers Ars A 3. Di 279 . " thz är tro almoge som saa gör " RK 1: (sfgn) s. 184 . " lyda syna tro wener rade " Di 21 . RK 2: 3571 . " iag wille . . . wara hans tro man alla myne daga " ib 3: (sista forts.) 5146 . jac wil wara idher j [1] thro man ib 2: 8274 . ib 6831 ; jfr troman. the . . . sagdo hanum tro thienste Di 6 . ib 19 . FM 247 ( 1505) . " pa myn äre och thro thiensth " BSH 5: 347 ( 1509) ; jfr trothiänist. tha rikensens raadh honum fiik sina troo handh RK 3: 1918 . alle the tolff förskrefne goda män somwij hafde satt war saak och skälning til, som the oss nu hafwa vm aatskilt til bäggis wara troo hand BtRK 99 (1435, orig.) . SD NS 1:297 ( 1403) . the för[nämp] de xvc (1500) mark stocholmske, som effter begis wores samtycke til troare hand insat äre BSH 5: 548 ( 1515) . ath thet !UDDA_TECKEN?: kalmarna sloth) mothe . . . antwordis the gode menn som dagtingen göre äller nogen aff thöm till thrwer hand kongen och oss till honde till thet herremöthe ändit är HSH 20: 263 ( 1508) . Se hand 4. a. - trogen, fast, obrottslig. han hiolt sin eedh sina fiende troo MD (S) 261 . - Jfr ful-, mis-, o-, van-tror."],"e":["tro . ","troo RK 1: 153 ; MD (S) 261 . f. tro. troo. troha Gers Ars A 3. dat. f. thrwer HSH 20: 263 ( 1508) . ","troare BSH 5: 548 ( 1515) ; båda dessa former i uttrycket till thrwer handh, til troare hand, efter Mnt. to truwer hant. pl. nom. m. tro Fr 800 ; RK 1: (Ny början af Gamla kr.) s. 164 . ack. m. troo ib 1: 818 ; ","tro Di 21 . ","troare . ","troaster ) , "]},{"a":"tror","b":"","c":"","d":[],"e":["tro SD 8: 198 (1362) . thro BSH 5: 273 ( 1508) . ","traa Troj 127, dat. f. trohare STb 5: 172 (1517). toar SJ 2: 156 ( 1489) . troer Rydberg Tr 3: 621 (1520). tror STb 4: 132 ( 1506) . ","troa Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . ttrouwa STb 5: 172 (1517? på lös lapp). trwger Rydberg Tr 3: 621 Tr 3: 621 (1520). tror STb 4: 132 ( 1506) . troa Ruydberg Tr 2: 454 (1381). ttrouwa STb 5: 172 (1517? pa lös lapp). trwger Rydberg Tr 3: 621 ( 1521) ; samliga former i uttrycket til troar(e)hand, adj. trogen, med trohet hängiven, bevisande trohet mot. med prep. upa sedan stak then samma tiänaren hectoris en annan mz thz andra glaffwen som myket traa war oppa hector Troj 127 . trogen, trofast, pålitlig, redlig. med ack. han hafuer mik warith hulder oc tro j sinne thiennist SD 8: 198 ( 1362) . " en fatig thro thienste man " BSH 5: 273 ( 1508) . lofwom thet . . . til . . . herra ärkebiscops . . . troa hand, thessom ärlikom oc welbornom mannom Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . han . . . hade thet fangit stadzscriffuaren til tror hand til göme STb 4: 132 ( 1506) . " scall lsamma slotxzloffwä staa och holles fast oc obrwtelige aaff then, som tha försreffne sloth oc slotzloffwa innehaffwer, til hans nades . . . herr hanses trooer handh Rydberg Tr 3: 621 (1520). ib. Se hand 4 a. ""]},{"a":"tros","b":"nn","c":"","d":[" ? och f.? (jfr E. Lidén a.a.) tross, tåg varmed fartyg förtöjes. j tunne trosser Skotteb 413 (1467-68, Kämn). ny kaabell och trassar STb 2: 618 (147983?). item swen for baathalön j mark och for sin trooss, som tigel fördis medher HLG 2: 77 (1517). Jfr trossa."],"e":["trooss . ","trass Stock Skb 119 (1519-20) . pl. trosser Skotteb 413 (1467-68, Kämn) (möjl. i st. att föra till trossa; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 316). trassor STb 2: 618 (1479-83?)), "]},{"a":"tros","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " racemus . . vinbära klasi vnde recemari deponens idest racemos colligere raka commvniter dicitur in wlgari trooss " GU C 20 s. 514 (möj. till tyrodha)."],"e":["trooss )"]},{"a":"tros","b":"nn","c":"","d":["tross, tåg hvarmed fartyg fastbindes. ther komma strax xii karle i en baad och kastade ij trosser och eth ancker paa bommen BSH 4: 315 ( 1502) ."],"e":["trosser BSH 4: 315 ( 1502) ), "]},{"a":"troskaper","b":"nn","c":"","d":["1) trohet. sanctus iohannes sagdhe til hans, thän wnga mannen bedhis iak af thik som iak andwardhe thik i throskap (i förlitande på din trohet?) Skrt Uppb 122. 2) förtroende, förtroendeuppdrag? . . . hwarghin thöm hindra äller qwälia sculandis i nokre matto mote thesse skipan, antwardhan ok troscap, som foresvriffuat staar SD NS 3: l287 (1417)."],"e":["thro- )"]},{"a":"troskaper","b":"nn","c":"","d":["trohet. " hedhningen sa hans troscapp " KL 296 . " nar mannin . . . thiänar j ödhmiukt oc troskap suasom troin swen " Bir 2: 206 . VkR 22. thu skalt lofwa honom throskap oc thiänsit oc wardha hans man ST 24 . " jak will holla all then troskap jak tik loffuat haffuer " Di 66 . ib 65 . VKR 23, 46, 48, 54 . Bir 5: 123 . " thu haffwir mik swa storan throskap bewiist " ST 463 . " han hult oc bewiste ondan throrskap sinom fadhir " ib 290 . BRK 434 (1516), orig.). the . . . hioldo honom troskap alt til dödhin Bo 14 . Su 220 . MB 2: 322 . - trohetslöfte. affgudhith berith . . . hwilko the troskap giort haffdho (fÄdus cum eo pepigerunt) MB 2: 201 . - Jfr hionalags-, o-troskaper."],"e":[]},{"a":"troskylder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"troskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"troslor","b":"nn","c":"","d":["agnar? jnnan then thiman piparen är moghen och fulwexen tha komber folk vesthan off landene och bära troslor och törran vidh och lägia kringom skoghen och wakta sidhen tha som mykit vädher komber tha sätia the ellen i skoghen och waktha swa vthen om kringh ath inghen komber borth off ormommen Prosadikter (Joan prest) 346 ."],"e":[]},{"a":"trossa","b":"nn","c":"","d":[" eliffson zacer til xij marck fore trossan pa bomen hade ib 219 (1495). ib 220 ( 1495) . SSkb 37 (1501-02)."],"e":["trosse Skotteb 168 (1464-65) . trasa: -an STb 4: 367 (1514)), ","loleff"]},{"a":"trostadhugher","b":"av","c":"adj.","d":["catholicus . . . almennlighin ok trostadugher ok rätther GU C 20 s. 87 ."],"e":[]},{"a":"trosvikare","b":"nn","c":"","d":["person som sviker den kristna tron, kättare. Lg 3: 214 ."],"e":[]},{"a":"trosvikare","b":"nn","c":"","d":["person som sviker den kristna tron, avfälling, kiättare. " malefidus . . . troswighare " GU C 20 (hand 2) s. 112."],"e":["-swighare )"]},{"a":"trosviker","b":"av","c":"adj.","d":["perifdus . . . troswiker ok otroghin GU C 20 s. 433 ."],"e":[]},{"a":"trothiänare","b":"nn","c":"","d":["trotjenare, trogen tjenare. haffwer jag racht ider min hand för en trotiänare BSH 5: 26 ( 1504) . " thenne mijn trotiener erich scrifwere " FM 271 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"trothiänist","b":"nn","c":"","d":["trogen tjenst. mina ödmiwche oc veluiloge trotienist nw oc altiid forsent BSH 5: 26 ( 1504) . FM 176 ( 1504) , 246 (1505). scole i min trotienist altiid finna wtan twiffuel BSH 5: 26 ( 1504) . " kom lauir laurisson. . . och gaff sine soner . . . all syne kop jord och lösöre for theris trotienst och sytsning the honom giort haffde och framdelis göre skulu " BtFH 1: 167 ( 1508) . ib 144 ( 1506) . Jfr tror."],"e":["trotiänesth FM 176 ( 1504) . trotienst),"]},{"a":"trothiänist","b":"nn","c":"","d":["trogen tjänst. for then throtiänist han wart rike här til j mangha matto trolighen bewist hawer FMU 3: 225 (1441, gammal avskr.) . ib 239 (1441, d:o)."],"e":["thortiänst )"]},{"a":"trothiänista","b":"nn","c":"","d":[" =trothiänist. ffor then langelica trotienista som . . . her erich ericsson sweriges krona trolige beuiste Mon Dipl Sv 17 ( 1482) ."],"e":["-tienista )"]},{"a":"trovilla","b":"nn","c":"","d":["förvändande av den kristna tron, kätteri. secta te trouilla vt secta hereticorum GU C 20 s. 559 . " tron skal säthias mothe otrolike trowillo JMPs 295. " ib 306 . " äpther thänna synena warth han stadhfästher j allo godho, oc alzstingx widersagdhe alla trowillo oc kätteri " ib 377 ."],"e":[]},{"a":"trovillare","b":"nn","c":"","d":["person som förvänder den kristna tron, kättare. " at kättara oc trwillara toko vpstigha i britannie lande " Lg 3: 214 . " fordriws aff the lande alle kättara oc trowillera " ib 215 ."],"e":[]},{"a":"trovillare","b":"nn","c":"","d":["person som förvänder den kristna tron, källare. " (en kättare som o.s.v.) . . . tha thätta stora vndir . . . hördho andre trowillara . . . ödmiukte the sik " Hel män 157 . " til at offwerwinna somlika trowillara oc kättara JMPs 312. ""],"e":[]},{"a":"trovärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["trovärdig, pålitlig. . . huilke meth androm flerom godhom trowedughom mannom owr oc nrä waro tha thetta ärende giordhis oc taladhis Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) ."],"e":["-werdugher )"]},{"a":"troþ","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fota-, fä-, klöf-troþ."],"e":[]},{"a":"troþ n.","b":"","c":"","d":["gärdsle. " troþ oc timbirhogh " SD 1: 581 ( 1281) . Jfr trodhor."],"e":[]},{"a":"troþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) träda på, trampa. eg. och bild. han troþ hauit Bu 100 . " kesaren . . . dömde hänne skärsla at troþa fäm fota brännande iarn hal " ib 419 . troþ oräd . . . vt iui alla iarn halla ib. lþit värulz uald ok heþar forsma iak som sör ok troþar som dy ib 489 . " lätu the han barföttan trudha brännandhe glödhe " Bil 326 . ib 370, 473 . trudhande iordhena mz barom fotomen Bo 37 . " trudhir hon (apan) dya ok träk mz handom ok fotom " Bir 1: 334 . MB 2: 40 . " zakarias trwd sin kuwl vndir sina fötir " KL 285 . ib 54. Bir 1: 16, 53, 193, 2: 121, 3: 35, 4: 89 . MP 1: 99, 2: 104 . MD 131, 133 . Lg 3: 84 . " hafwom . . . fötirna til redho at trudha han oc spiärna " Bir 2: 103 . Ber 237, 238 . tholkin dombir . . . som kom owir the drotningena hulkin som var trudhin til dödh vndir hästa fotom Bir 2: 86 . " at oxane skullo . . . tradha iomffruna dödhen dödhen " Lg 3: 156 . " vart ingen trudin äller trängder til skadha " TK 274 . " hans häster tradde oc sprängde wth badhin öghonin a thi barneno " JP 43 . tha thu ensamen trodh winpressin Bir 4: 209 . MB 2: 356 . sichems inbyggiara . . . troddho windrwffwonar thz är vinklasana ib 99 . " thässe ordhin äru suasom olea thy skulu the blötas oc trudhas ok vt thwingas oc pressas " Bir 3: 217 . " hulkin som nidhir slar älla trodhir gullit . . . swa som träk " MP 1: 49 . skaparen siälffuer haffde han (vägen) före gangith, trudhith oc slättat Su 34 . " allan then stadh ällir iordmon som idhra fötir trodha skla iak idher giffwa " MB 2: 3 . stath thu vp oc trodh oppa oss ib 94 . " trod hon vppa hans fot " Di 94 . " owir them fiätom . . . som han trädh tha han til himpna stegh " Iv s. LXXXVIII. - trampa, trampa ut. thz är goth at hawa trudhit sina barna sko Go 262. - förtrampa, förtrycka. thu skal ey göra thinom granna orät, oc ey trodha han eller nidhra mz ower wald MB 1: 361 . - trampa, nöta. thenne fughllin gör sik redher älla boo af gamblom thingom ok trudhnom (attritis) Bir 1: 299 . - stampa, hopstampa, packa, stoppa. ther wäxer trä ther bära wl somplik mz spannom trodhne full Al 5246 . ","2) spjärna. thik är hart at trodha (calcitrare) mot gaddenom Bil 896 . KL 147 . ","3) träda öfver, stiga öfver. man throdhir thär gardhn som han är laghast GO 279 . ","4) träda, stiga. " mz angist ok we tradh han ther in " Al 2876 . " alexander aff sinom häste tradh " ib 3509 . " mäder thom blodogha fothom ther ihesus gudz son han trödh til sith martirium " LB 7: 15 . the . . . trädho badhe sänder til baka IV 4949. rycka fram. manlik trodha the til thz festa RK 2: 2362 . "],"e":["trudha . ","tradha Lg 3: 156 . ","trudhir Bir 1: 334 . ","trudder MD 133 . ","trodz , se nidher trodha. throdhz Ber 238 . ","trudz Bir 1: 16. trudhz, se nidher trodha. ","tröd MD 131 . trudde, se nidher trodha. ","trodhadhe: -is Lg 3: 84 . ","trodz , se nidher trodha. troz, se nidher trodha. trudz MP 2: 51 . trodis, se nidher trodha. pl. trodho, se ivirnidher-trodha. trudho, se nidher trodha. thrudhu: til thrudhum ST 86 . trädho (kan föras till trädha) Iv 4919 ; Al 875 . ","troddho MB 2: 99 . ","tradde JP 43 (kan föras till trädha). part. pret. trodhin: trodhne RK 1: 2126 ; Al 5256 ; se vidare nidher trodha. trudhin MP 1: 99 ; Bir 2: 86; -it GO 262 ; ","trudhnom Bir 1: 299 ; " se vidare ivir-, nidher-trodha. trudin " TK 274 ; ","-ith Su 34 . ","trwdhin: -it MB 2: 356 . thrwddin, se nidher trodha),","trodha nidher , ","trodha til , träda fram till. han . . . trädh honum til Iv 3881 . - rycka fram. jag böd myn her fasth troda till RK 3: (sista forts.) 4793. - Jfr tiltrodha.","trodha ut , träda ut. tha drötningin wt aff plazith tradh Fr 339 . - Jfr ivir-, sunder-, undir-trodha, äfvensom trädha."]},{"a":"trudha","b":"","c":"","d":[" , se troþa."],"e":[]},{"a":"trul","b":"","c":"","d":[" o.s.v., se trol. o.s.v."],"e":[]},{"a":"trul","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se trol o. s. v."],"e":[]},{"a":"trulsker","b":"","c":"","d":[" , se trylsker."],"e":[]},{"a":"trumba","b":"nn","c":"","d":["1) rör, cylinder, trumma. vatn vpledhis mz pipom älla trumbum MP 2: 103 . " göris aff sammo lädreno en trwmba äller lwdher sömath täth " PM 13 . ib 14 . - cylindriskt kär. j lätis kar som kallas trumba (conalis) Bir 1: 394 . " thu ther iak liknar vidh thessa trumbona ib. " Ber 101 . - afloppstrumma. et bryggerhus meth pannen kar oc trommer SJ 365 ( 1470) . " the trumbona som vppa the sama stenhwsuäggenne liggya skal, hona skal jak vppehalda ib 417 ( 1375). eth stenhus . . . liggiande näst wästan ludeke gulsmidz stenhws mädh halfwan mur ok halwo trumbo at halda ok bruka " ib 8 ( 1422) . " lata upmura muren i melllen badhin husen effter thy gafflane vtwisa . . . oc trumban lighat hauer " ib 36 ( 1426) . " ib 94 ( 1435). "","2) fisktråg. " hoo som tager annarss krabbesenar eller lätte (:al. add. trume:) böte 3 mark " SO 302 ."],"e":["trume . ","tromme )","trumbo rum","trumba- )"]},{"a":"trumba","b":"nn","c":"","d":["1) rör, cylinder, trumma- - vattenledningsrör. tha looth han graffua fran enne store källo langht fran stadhenom vndhir jordhinne trumbor ok looth them läggia lönlika, swa ath watnit matte löpa in j stadhin MP 5: 31 . " lmanga lönliga trwmbor waro kondsteliga bigde j jorden tiill almäneliga stdzsens nytia oc lgangn ath hwar haffde watn for syna dör " Troj 38 . - takrör. jmbriculus lithen trvmba GU C 20 (hand 2) s. 12. SD NS 2: 846 ( 1414) . iiɉ march för kyrchian bigdes medh trumbor lom sakerstiona Kumla kyrkas rb 133 (1538). - avloppstrumma. Jfr H. Schüch, Stockholm vi 1400-talets slut 200 f. then trvban j mellen oleff andersson radman och per nielsson östan mwr STb 3: 470 ( 1500) . HLG 2: 11 (1509), 24, 25 (1511), 37 (1512). en mark qwittadis for ij trwmbor til bastwgen ib 3: 34 (1519). - Jfr drup-, luta-, rännestens-, vatu-trumba. "],"e":["-or . -ar HLG 2: 11 (1509) ), ","trumbo rum (t(h)rwmba-), "]},{"a":"trumba","b":"","c":"","d":[" , se trumpa, trumpare."],"e":["trumbare"]},{"a":"trummoskidhe","b":"","c":"","d":["ett slags truminstrument. item en lekaare met rvmmeskyde ij öre HLG 2: 93 (1519)."],"e":["trvmmeskyde )"]},{"a":"trumpa","b":"nn","c":"","d":["trumpet? trumma? luta? han stal . . . ena trvmppa aff erick trvmppare STb 1: 408 ( 1483) . "],"e":["*trumpo slaghare","trwpe- . ","trompeslagere Stock Skb 206 (152223). tromeslager ib 167 (1521-22)), "]},{"a":"trumpa","b":"nn","c":"","d":["trumpet? mz harpor oc liror pipor trwmpor oc aldhra handa lek Lg 3: 687 . Iv (Cod. C) 1747; jfr trumpare."],"e":["trompa: -om Iv (Cod. C) 1747), "]},{"a":"trumpare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " cord trumpare " SJ 38 ( 1426) . ib 37 ."],"e":["trompare )"]},{"a":"trumpare","b":"nn","c":"","d":["trupetare? trumslagare? ss tillnamn. concrado trumpare HLG 1: 38 (1438). margred tierps trömpers Skotteb 16 (1460-61). ib 177 (1464-65), 200 (1465-66). Stb 1: 382 (1482). Stock Skb 184 (1521-22). hans tromberen ib 235 (1524-25). Jfr stads trumpare."],"e":[]},{"a":"trumpin","b":"av","c":"adj.","d":["trumpen, butter, sur)mulen. " agilaster qui nu[]quam ridet wlgariter dictur trwmbin " GU C 20 s. 11 . " odervnt hilarem tristes tristem que ioosi te trvmpne hata the glada ok the glade ok snakkande hata the trvbna ib s. 335. ""],"e":["trwmbin )"]},{"a":"trumslaghare","b":"nn","c":"","d":["trumslagare. - ss tillnamn. hans trwmslager Stock Skb 261 (152526). Jfr trumpo slaghare."],"e":["-slager )"]},{"a":"trumslaghare","b":"nn","c":"","d":["trumslatare. " her görss gansche vell behoff pipere och trwmslagere " BSH 5: 364 ( 1509) ."],"e":["-slagere )"]},{"a":"trygdher","b":"","c":"","d":[" , ajd.? trogen. athenas trodhe hans lyghn ok wordho (troligen för sore el. sworo) transagoras alle trygdh Al 1652 (om wordho ändras på angifna sätt, är trygdh här att föra till tryþ 1)."],"e":[]},{"a":"trygger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) trogen, trofast. " þik kombar . . . goþar kompan ok trygar broþer tel hialp " Bu 102 . - trogen, hängiven. idher och theress fatige thro hwlle, trygge thienara BSH 5: 273 ( 1508) . - trogen, troget hängifven, trofast (mot). med dat. (eli dess ställe ack.). som alla tryggaster (fidelissimus) är mik i mino hwse MB 1: 396 . " hon . . . vilde vara sin herra tryg " Iv 2549 . Al 1056, 5262, 9636 . " swor han wara trygger och thro hwar then man i sverige boo " RK 2: 118 . ","2) tillförlitlig, trovärdig. the sculu skiära sik mäþ tolf mannum. them sum trygger äru SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - säker, ssom man kan lita poå. jnge äro tryggyare ath thro än tesse LB 2: 60 . siälena ankar fast ok trykt (tutam ac firmam) MP 1: 61 . trygt tekn, tecken hvrigenom man kan förvissa sig om en utsagas riktighet el. om att ngn har det uppdrag som han uppgifver eller är den person för hvllken han gifver sig ut. gaf hänne trygo (för trygt?) tekn þät hälgha cors Bu 516 . " diäwlen i manz hami böþ hänne af husbondasn väghna mz trygo tekne fara mz sik " ib. " hon þorþe eigh ne sighia gen tryggo tekne ib. Jfr vartekn. "","3) trygg, säker, trygggad mot fara, fri från fara. oppa beggia sidher om siön lath iag hemmegher byggia på thz wij skulle wara tess tryggia (sannolikt af rimmet föreanledd förkortning af tryggiare) för bakhär oc tess starkare moth them stå RK 3: (sista forts.) 6118 . the . . . sätia them j tryggan (tuto) stadh Bir 1: 161 ib 33, 2: 36, 3: 169 . MB 2: 382 . " en man . . . ledhe skipit ok styrdhe . . .. til ltygga hampn " Bir 1: 400. ganga the en rättan oc tryggan wägh ib 4: 68 . haffua tröggan (securum) hiordrang SD 5: 27 (öfvers. i hdskr. fr. midten af 1400-talet). räddos . . . at ey wara tryggare at thula leonins gäld än manna wredhe KL 298 . " är tryggare (tutius) at blifwa j skiuleno " Bir 1: 301 . LfK 145 . " the som tholke äru som zacheus oc magdalena vrtualdo tryggiasta delin " Bir 2: 43 . - trygg, rådig. prästin sagdhe ey wara trygt ok eys idhwänio at giwa nokrom gudhz likama j tholike soot KL 20 . ey är tryght at tro eet ordh wtländningiom ib 398 . MB 2: 393 . " aff jäfwoghom thingom är ey trygh at döma " Bir 2: 148 . - (?) iak gifwer ther til (till Apollos kloster) thz är mik trykt siäxtan thusand gambla ducata Al 10510 . ","4) tryggad, i säkert förvr. skal skiparen jnsätya the päningr the bliffwa trygge PM XIII . ","5) trygg, lugn, obekymrad, fri från känsla af fara. skalt thu sidhan tryggare (securior) nidhbergaa til thina fiända heman MB 2: 90 . " wi skulom ingaa til them som tryggie äru " ib 127 . alexander gör them alla tyggia mz siin ordh Al 2398 . - lugn, frimodig. thär waro antzswar tryg oc tröst thaghar redho Lg 983 . " o huat trygh oc frögdogh äru idur wälsignada hiärta, som för waro full mz räddogha oc dröffuilsom " Su 143 . eth goth . . . oc trygdh samwet LfK 76 . " aldra trygasta glädhi ib. " ib 77 . mz . . . trygdh hopp Lg 3: 442 . - n. adv. tryggt, med känsla af trygghet el. frihet från fara. tha wi hona haffwom oc haldom som tryggast slither hon oc slipper myth wtu handomen LfK 122 . - Jfr otrygger."],"e":["trygar Bu 102 . ","trygt KL 20 . ","tryght Bir 2: 148 ; KL 398 ; MB 2: 393 . ","trygdh Lg 3: 442 ; LfK 76 . ","trykt MP 1: 61 ; Al 10510 ; LfK 145 . ack. m. tryggan. trygghan MB 2: 232 . ","tröggan SD 5: 27 (öfvers. i hdskr. fr. midten af 1400let). f. trygga SML Add. 1: 5; Bir 1: 400 . ","tryggum VGL IV 19: 1 i var. n. tryggo Bu 516 . trygo ib. pl. nom. m. tryggir VGL IV 15: 10. trygger SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). trygge Al 1056 ; PM XIII . ","tryggie MB 2: 127 . " tryg (i rimsl. med dygdh) " Al 5262 . ","tryg Lg 983 . ","trygh Su 143 . ack. ","tryggia Al 2398 . ","tryggum UplL M 47: pr. gen. tryggiä VGL I S 2. komp. tryggare KL 298 ; Bir 1: 301, 2: 36 ; LfK 76 ; MB 2: 90 ; ","-a Bir 1: 333 . ","tryggiare ib 3: 169 . ","tryggyare LB 2: 60 . superl. tryggaster MB 1: 396 . ","trygaster: -a LfK 76 . ","tryggiaster: -a Bir 2: 43),"]},{"a":"trygger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) tillförlitlig, trovärdig. - trygt tekn. Se Sdw 2: 1317. 3) trygg, säker, tryggad mot fara, fri från fara. tha jak trygger var at jngen vilde mik straffa J Buddes b 172 . han (ɔ stenen ethices) gör then honom bär rikan älskeliken. fryskan, oc tryggan aff ondo PMskr 472. 5) trygg, lugn. obekymrad, fri från känsla av fara. thetta (ɔ palladium) är troya wissa hoip aff hwlka the äro myket trigga oc rädas jngthe ath staden skall faa nagot nederfald heller fordarff Troj 255 . 6) viss, förvissad. hon maa wara trygh thär vppa at hon är j nadhinna oc helson stadhgha SkrtUppb 352 . " ty skal agamenon j alla mattho wara tryg oc wiss ther oppa ath jac skall aldrig begära sätia fred mz grecheomen " Troj 93 . " the är jac tryg om ath tw förra blyffwer wonnen aff döden än tiith swärd kan nagod mäkta j moth meg " ib 166 . " nw gör jak edher wissa oc tryggha oppa hymerike JMPs 419. - Jfr af-, ful-, o-trygger. ""],"e":["tryg Troj 93, 166 . ","trygh SkrtUppb 352 . ack. m. tryggan PMSkr 472 . ","trigga Troj 255 . ack. m tryggha JMPs 419),"]},{"a":"tryggia","b":"vb","c":"v.","d":["2) lugna. " sanctus dominicus trygdhe han (ɔ en klosterbroder som ville lämna klostret) med godhom ok lyufflikom ordhom, ok badh han hellir bliffua ther qwarran " MP 5: 28 ."],"e":["-adhe ) , "]},{"a":"tryggia","b":"vb","c":"v.","d":["vara (ngn) trogen? the mik willo hylla ok tryggia the skulu alle ij fridhi byggia Al 1665 . - refl. tryggias, trygga sig vid, tro (på), lita (på). fadher ok modher justine trygdus widh the ordh Bil 445 . þa först trygdes natalia viþ at han var staþughar i tronne Bu 520 ."],"e":["-dhe ) , "]},{"a":"tryggia eþer","b":"nn","c":"","d":["trohetsed, edlig försäkran om trohet.","1) edlig försäkran som gifves af nyuvald konung. the svenska herra . . . honom (Erik af Pommern) strax til morasten föra til thera konung honom ther göra tryggia edhe mondhe han thöm sveria RK 2: 109 .","2) trohetsed som undersätar svärja sin konung. the sworo honum (Alexander) tryggia edha Al 9641 ."],"e":[]},{"a":"tryggilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. Jfr mistryggilse."],"e":[]},{"a":"tryghet","b":"nn","c":"","d":["1) trygghet, säkerthet; skydd, hägn. ligger skipith nokorstadis löth mädh köpmans gotz före ankar oc skiparen twäkar wm trygheth PMSkr 32 . - försäkran om trygghet el. säkerthet. thesse forrörde xxiii schola göra hwar annan tro oc trygheet medh theris edher til gud Rydberg Tr 3: 333 ( 1474) .","3) visshet, förvissning. naar hon (ɔ en almänninghis qwinna) anammadhe jomffru maria psaltara, ffik hon genstan stora glädhi oc tryghet til gudz misku[n]dh JMPs 565."],"e":["-heet )"]},{"a":"tryghet","b":"nn","c":"","d":["1) trygghet, säkerthet; skydd, hägn. antwardhar iak mik allaledhis wnder thina stora maktz tryghet (tutela) Bir 4: 45 . hafwer han . . . glädhi tilkomnde lifs äwinnelikhet ok tröghet Lg 3: 486 . ","2) trygghet, lugn, frihet från oro. sagho folket som ther bodhe wara vtan allan rädduga . . . j alle tryghet MB 2: 126 . " han . . . döör mz tryghet " Su 84 . LfK 77 ."],"e":["trög- Lg 3: 486), ","tryghets bref , "]},{"a":"trygleker","b":"nn","c":"","d":["trohet. konunga som vndhir hans waldh skatskyldughe waro oc hanom mz tryglek thiänto Prosadikter (Barl) 4 ."],"e":[]},{"a":"tryglika","b":"ab","c":"adv.","d":["  L. ","1) med trohet. han . . . sscreff tryglika (fideli stylo) aff sins mästara munne Bil 247 . " iosep thiänte swa tryglika hedhnom herra, at han äntke wände sik til gangx aff hans gotz " MB 1: 233 . ","2) tryggt, med trygghet, säkert, utan fara. gömdo the ther sit gooz swa tyggelica swa som ij sinom fatabwr Gr 313 . Bir 2: 104 . FM 486 ( 1510) . " at tw mat triggelika liffwa " LB 3: 36 ; jfr 3. - säkert, fast. tha alla portha waro tryggeliga til stängde MB 2: 77 . ","3) tryggt, obekymradt, med känsla af lugn el. frihet från fara. tha jak som tryggelikast gladdis mik hanom haffua Su 205 . gak tryggelika (secure) fram ib 297 . Lg 663 ."],"e":["tryggilika L. "]},{"a":"tryglika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) tryggt, med trygghet, säkert, utan fara. ath han skulle triggeliga hem fara tiill sith rike Troj 287 . 4) säkert, med visshet. enkte är thz som jak kan thryggelikaren sighia SpV 281 . " maa jac triggeliga seya at thenna färden oc thetta ärene som wij haffwom handgryuped war wtaff en stor gälnesko " Troj 210 ."],"e":["triggelika . ","thryggelikaren ) , "]},{"a":"trygliker","b":"av","c":"adj.","d":["trygg, fri från fara; rådig. " ey är trygeliket androm antwardha siälenna skrin wtan laas oc nykyl " LfK 78 . Jfr otrygliker."],"e":["tryggeliket LfK 78 ),"]},{"a":"tryglikhet","b":"nn","c":"","d":["3) trygghet, känsla av lugn el. frihet från fara. huru mange hawa fallit i synd for thera thröst oc tryggelikhet Hel män 134 . 4) visshet, förvissning. jak giffwer thik thryggeligheth til äwärdhelighit liiff (scruitatem æternæ vitæ) Mecht 75 ."],"e":[]},{"a":"tryglikhet","b":"nn","c":"","d":["1) trygghet, säkerhet, tryggad ställning. här ärom wi j renliffwis tryglighet wäl bewarat Bo (Cod. B) 342 . " hwar en som wil haffwa tryggelikhet " LfK 122 . " aff tryglikhet mot dödhenom " Ber 221 ; jfr 2. ","2) trygghet, lugn, frimodighet. hugsins oc hiärtans tryglighet Su 351 ."],"e":["tryglighet . ","tryggelikhet )"]},{"a":"trygþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) trohet. tro loc trygdh til sin herra MB 1: 459 . Jfr trygdher. ","2) tro, und sagdhe han fulla trygdh at nakars mantz lyghn, oc ey hälder mistrygdh MB 1: 96 . ","3) trygghet, säkerhet, fred, hägn. engin lifuir tröstir wndi thässa hems thrygdh Bil 477 . Jfr mis-, o-trygdh."],"e":["trygþar eþer , "]},{"a":"trylla","b":"vb","c":"v.","d":[" . göra till troll; förtrolla, förhexa. skalt thu engin thrylla ellir mz truldum willa ST 32 . " j thänna trylta prestenom aff trolkonone " Bir 3: 5. ib 4 . " esthw trilth aff cristnom mannom och komith till thera tro " Lg 3: 148 . - genom trolldom bringa (tillngt) el. försätta (i ett tillstånd). jak är swa som en herra hwars syni härrans owin hawir . . . nidhir thrykt oc trylt at ära sik Bir 3: 217 . " een prestir tryltir (fascinatus) aff ene trolkonu til kötzsins skörlimnadh " ib 5 . " at nakor . . . ware swa fatadher, bebwndin ällir tryltir j nakon orenan oc oloffligan kärlek " Su 365 . - Jfr trolla."],"e":["-ter . ","triith Lg 3: 148),"]},{"a":"trylsker","b":"av","c":"adj.","d":["som har trolls natur; trollkunig, egande förmåga att trolla, som utöfvar trolldom. trayanus sagdhe ignacium wara trulscan (Cod. C trytzskan (utan tvifvel uppkommet af trylzskan) 998) Bil 370 . " thwe trulzke (Cod. C. trylzske 1026) afgudha män (duos magos) gingo lönlika epte siluestro " ib 568 . " witte (möyomen) at t varo trolska (Co.d C thrydzska (utan tvifvel uppkommet af thrylzska) 1016) " ib 486 . Di 231, 234 . " äst thu trylsker man " Fl (Cod. B, C) 1246."],"e":["trylzsker . ","trolsker . ","trulsker . trwlsker: trwlsk Di 234 ; ","trwlskare ib 231 . thrulzker),"]},{"a":"trymbil","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. bänkt trymbyl borgare i vestir arz ATb 1: 236 ( 1466) . ib 2: 4, 22, 23, 25 (1475). STb 1: 356 (1482)."],"e":[]},{"a":"tryne","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"trynta","b":"nn","c":"","d":["ss binamn. aruidh . . . sagdis för rättha ath han skulle giffwa tryntonne j mark denariorum innan solasätir ATb 1: 317 ( 1469)"],"e":[]},{"a":"trä","b":"nn","c":"","d":[" L.","barnen . . . äthände aff lifsens träno ib. jordhin grönskande fröö ok yrthir, äptir sino kön SpV 371 . trää (lignum) bärande äple äptir sino kön SpV 371 . trää (ligna) bärande äplel ib. tha an trä opgreffuer skal lman vel vacta rotena thy ath naar roten visnar, visnar oc trääd Sex ekon tr 263 . " bäträ är föra trään äller impa vm hösten än vm warena ib. flygha massor oc homma fran syoghommen oc tränom tyande höght wp. merker klart väder " PMSkr 295 . castanea är storth trä ib 333 . " thes mera the trän (ɔ sorba trä) röras mädh blasasande wädher. thes bätre wäxa the, sywkna the trär tha boris gönom rothena . . . " ib 345 . " när the trär ärw tw aar gammul " ib 348 . " the trän gödas bästh mädh sith eghith löff ib. myket gräss war wndy tränas skyggan " Troj 52 . 2) trä. o äroffulla jhesu christi kors . . . o dyraste tree SvB 204 (omkr. 1500). 3) av trä förfärdigat förvaringskärl, tunna. !UDDA_TECKEN? tunna ööl met träet for xij öre FMU 4: 92 (omkr. 1455). jtem än j lest ööl tunnane fore vij öre met trään Skotteb 478 (1472-73, Kämn). ib. the ogylle (tunnor) skolo kemmenrena taga och giffue fisken j helgeandz husit och tren her pa torgit vpbrenna STb 2: 222 (1487). SSkb 77 ( 1503) . " en tunne stockholms öl med trädet xiiij öre " Stock Skb 188 (1520-21). Jfr balsama-, bild-, brisilio-, buxbom-, buxboms-, böke-, eder-, dyr-, dyrbära-, ebani-, eke-, ene-, fenster-, fiska-, foru-, hiupona-, hö-, kirsebära-, klappa-, klova-, krikona-, laverbär-, lavebära-, linda-, lön-, mandol-, mispel-, morbär-, morbära-, oleo-, olio-, olivo-, persiko-, pil-, pila-, plomo-, plomona-, popel-, päru-, sikta-, slan-, sorba-, tiär-, tiäro-, tunno-, valnuta-, vinbär-, vins-, äle-, älme-, ämne-, äple-trä."],"e":["trää Sex ekon tr 263, 265 . ","tree Di 256 ; SvB 204 (omkr. 1500). pl. nom., ack. trä Sex ekon tr 263, 264 ; PMskr 307, 315 o.s.v. trää SpV 371 . dat. träm PMSkr 310 . med art. sing. nom., ack. träel FMU 4:92 (omkr. 1455). träth Sex ekon tr 263, 264 . ","trääd ib 263, 256 . ","träd ib 263, 264, 265 ; PMSkr 326 . ","trädh SpV 371 ; Sex ekon tr 264 ; PMskr 309, 325 o.s.v. thredh Sex ekon tr 265 . ","trädet Stock Skb 188 (1520-21). dat. träeno SvKyrkobr (lucid B) 140 . ","träno ib 140 ; PMSkr 313, 315, 318 o.s.v. träna Sex ekon tr 264 . ","trän ib l263; PMskr 308, 3129 o.s.v. tren Stb 2: 222 (148). trär PMskr 345 (jfr trän ib), 248 (d:o). dat. trämen PMskr 332. tränom ib 295 . ","trännä SvKyrkobr (Lucid B) 136 . ","tränas Troj 52 ),","trea gardher , ","*treagards horn","treegardz- )","*treagards man","trägardz- )","träs frukt (trääs-), "]},{"a":"trä","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) träd. " böghþe sik trät tel hänna . . . sua länghe mön at sik mätta af þäs frukt " Bu 71 . " seth . . . sätte quistin rotfastan ifuir sins fadhers graf ok vaxte quistrin ok wardh strot thrä " Bil 88 . " en vuir sat ofwan j träno " ib 111 . " är mantzsins wäxter olikaster widh trä wäxt, thy at röter äre träem for mwn, oc mz them dragha the sina födho at sik " MB 1: 83 . " trä kasta siin owersätis thing owan aff sik " ib. " blomstris iorden mz grönt gräs, oc sädhe oc frwktsamom träem ib 156. skal iordhin födha sit blomster, oc träen fyllas mz frwkt " ib 376 . Su 328 . " j en lund. hwar faa trä waro " Bir 1: 231 . " manga grena framga aff träno " ib 3: 379 . thundir oc klen swasom träs löfff ib 446 . " godhir vili kiknas vidh träs rot " ib 61 . " vm trät är väl rotat ginom graffs thz ey aff mwlluerplenom ib. " ib 63, 64, 65 . " owier the käldo sa han et trä standa mykit barklöst oc blomstir löst " Lg 91 . aff them (kärnarne) skal thry thre op wäxa thz första är cedrus. thz är thz högxsta trä i wärldine är . . . annath är cipressus . . . thz thridhia är gran ib 92. at han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä som sidhan kalladhis wiisdomsins trä gotz oc iltz MB 1: 159 . " j paradiis lät gudh wäxa alla the frwkter aff trä matte lostelik waxa, oc midhwakt i paradiis liiffs trä swa kallath " ib 158 . " lifsens trä bärandis xij frwcter j hwr manadh giffwandis sina frwkt oc träsens löff til folksens helso " ib 2: 368 . " solinna trä oc mannans " Al 7525 . " ey är goth stinga hand mällom trä ok barken " GO 611 . " ä är gamblo trä fal i vaanum " ib 110 . " trä fallir ey at första hugge " ib 761 . tholik är frucht som träsins dygdh är ib 792 . iacob . . . hugger nidher vng trä, oc flaar aff them barken soma stadhe . . . oc om then tima ther faarin timas, tha lagdhe han träin nidher i watn oc ledde faarin swa näär, at the sagho mislita trän MB 1: 223 ; jfr 2. Bil 648 . GO 45 . Bir 1: 232, 3: 65, 4: (Dikt) 234, 235. MB 2: 97, 98 . Su 146, 147 . ","2) trä. " thz värdoghasta korsins trä (lignum cruis) " Bo 197 . " hon sagdhe . . . sik see ther eth wndherlikt thrä oc sagdhe. at a thy thräno (ligno) skal en man dödh thola " Bil 88 . fiughur thrä (ligna) waro i korseno ib 89 . " han hafdhe ena kirkio bykt aff trä " ib 850 . " enä taflu af trä " SD 5: 564 ( 1346) . - trästrycke, vedträ. han telgde eth trä MD 361 . thör trä (arida sarmenta) kofra latan eledh GO 52 . ","3) bål el. stam af ett träd, trädstam. godhir träsbol MP 2: 106 ."],"e":["thre Lg 92 . ","trää Al 5847 . ","träs . ","trä (skriffel för träs?) Lg 91 . ","träom MB 1: (Cod. B) 535 . ","träem ib (Co.d A) 83, 97, 99, 156. träim ib 486 . ","träm Bir 1: 232 ; Su 146 . ","thräm Bil 88 . ","trea MB 1: (Cod. B) 535 . ","trä ib 1 . 83, 99. ","träät Bir 4: (Dikt) 235. tret VGL II U 14 (på två st.). trätz (för träth?) Lg 3: 391 . ","träth Lg 91, 94, 95, 96 . trädh ib 93 (på tres st.), 95 (påt två st.); eke trädh MB 2: 85 ; olye trädh ib 97 ; " fikona trädh ib; winträdh ib 98. träd: olyo träd " ib 97 ; " vinträd ib. dat. tränu " VGL II U 14. träno Bil 111 ; Bir 3: 61, 379 ; Lg 91 (på två st.) 95. gen. träsins GO 792 ; Bir 4: (Dikt) 234. thräsins Bil 89 . ","träsens MB 2: 368 . ","träen MB 1: 376 . ","trän ib 223, 2: 97, 98 ; Bir 3: 65 . ","thrän MB 2: 97, 98 . ","trään Lg 92 ; Al 5860, 5862 . ","träomen MB 2: 343 . ","trämen Al 5873), ","träs buske , "]},{"a":"träafgudinna","b":"nn","c":"","d":["driades . . . idest dee arborum trä aff gudinna GU C 20 s. 202 ."],"e":[]},{"a":"träbalker","b":"nn","c":"","d":["träbjälke. " een kleen träbalker gick emällan badhe trästodherna " TK 269 ."],"e":[]},{"a":"träbalker","b":"nn","c":"","d":["träbjälke. " ther med skulle the baade mwre then lisle gongen och träbalkin igen STb 5: 150 (1517). ""],"e":[]},{"a":"träbarker","b":"nn","c":"","d":["bark på träd. gange som diur ätande jordh ok träbark (arborum cortices) Bir 3: 193 ."],"e":[]},{"a":"träbiälke","b":"nn","c":"","d":["träbjälke. " ens dödz kardinala siäl syntis sitia swa som een människa a enom trä biälka (trabe lignea) " Bir 3: 190 ."],"e":[]},{"a":"träbodh","b":"","c":"","d":[],"e":["tre- STb 3: 300 (1499) . TRÄD- STB 4: 201 (1511)), F. TRÄBOD, BOD AV TRÄ. LOTH BERIND HAKE VP JENIS ANDERSSONE ENA TRÄBODH MEDH HWS OCH JORD STB 1: 344 (1482). SJ 2: 85 (1482), 301 (1496)."]},{"a":"träbodh","b":"nn","c":"","d":["träbod, bod af trä. SJ 103 ( 1440), 174 ( 1448), 253 (1458?)."],"e":[]},{"a":"träbutn","b":"nn","c":"","d":["trossbotten? golv? guilke treboder äre bygde och samma[n]knytte medh trebotne STb 3: 300 ( 1496) . SJ 2: 301 ( 1496) ."],"e":["trebotn )"]},{"a":"träbygning","b":"nn","c":"","d":["1) träbyggnad. hwat hon a for:da hws ok träbigningh akostar SD NS 3: l91 (1415). ","2) påbyggnad av trä. vploth knut frijs . . . eth stenhus aff grunden medh ena trbögningk ther offuan a bögth SJ 2: 108 ( 1488) ."],"e":["tre- . ","-bögningk . ","-bigningh )"]},{"a":"träbygning","b":"nn","c":"","d":["träbyggnad. SJ 8 ( 1423), 31 ( 1425), 48 ( 1430) o. s. v. vordo uthaf kyrkionne uthborne alla stola, benkia, kijstor och bräbygningar litzla och stoora och sma chora TK 269 . var . . . een träbygningh giort uthan före grindena starkliga mällan sanctæ katharinæ re och helga mäster pädhers graaff, att grindens skulle icke niderträngias ib."],"e":[]},{"a":"trädh","b":"nn","c":"","d":["å hästhof genom trampning uppkommet sår? bade trädh och nagil stingh LB 2: 70 . Jfr stegh."],"e":[]},{"a":"trädha","b":"vb","c":"v.","d":["1) tråda på, trampa. hwar ormen trädhir a stiärtin han wändhir ä howdhit in (för i) geen GO 412 . " konungens häst trädde hanum sa at han fik sin död " Di 176 . - med prep. pa. hwi träädher tu ey lenliga pa theres faghra föther LfK 218 . - bildl. atti ecke lotte then prestesven . . . att trädhe mek sa pa hwgedtt BSH 4: 321 ( 1502) . ","2) träda, stiga. didrik trädhe epther them Di 258 . thaa the trädhe i landh HSH 20: 201 ( 1507) . - rycka fram. wideke trädde fast til hanum Di 72 . tredhe vy in for mwren vesten til ok bredndhe portten BSH 4: 321 ( 1502) . ","3) gå, vika, aflägsna sig. icke treda fran oss HSH 20: 255 ( 1508) . ","4) gå, inlåta sig. thet eders herredömä´ ey nämmäre trädher i then dagtingen, vthen som the article beleffede oc besiglede i stocholm jnnähallä FM 186 ( 1504) . ati äre then som haffwer diwpast tredt i sachen HSH 20: 256 ( 1508) ."],"e":["trädher Iv 2497 ; FM 186 ( 1504) . ","träädher LfK 218 . ","träddo Iv 4454 . ","träddhe HSH 20: 201 ( 1507) . ","tredhe BSH 4: 321 ( 1502) . ","tredt HSH 20: 256 ( 1508) ),","trädha fram , träda fram, rycka, fram. hwa ther skulle fram at trädha Al 3371 .","trädha i mot , träda emot, träda till mötes. tha the träddo herra iwan ij moot Iv 4454 .","trädha til , träda fram till, gå emot. herra iwan . . . rasklika trädher thän ormin til Iv 2497 . - rycka fram. waldemar . . . bad rytzsana träda hardeliga till Di 199 . - Jfr tilträdha. - Jfr af-, in-trädha, äfvensom troþa."]},{"a":"trädha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["träda . ","-ir ) , ","*trädha up , plöja upp. en akir man han trädhir op jordena medh enom hwassom byldh MP 5: 169 ."]},{"a":"trädha","b":"vb","c":"v.","d":["1) träda på, trampa. ingirhd . . . sade at . . benkt ylthe skulle hanom sla oc trädde iheyell Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). trampa (orgel). alla gillissuena och alla lekara j stadin schole tredha organer STb 3: 408 ( 1498) . 2) träda, stiga. thic är hardh ath trädha a mothe enom hardom ok hwassom styngh MP 5: 23 . ","2) inträda, ingå (i förbund o.d.). trädher jach in thet förbund medh . . . wor kere herre och höfwitzman Rydberg Tr 3: 559 (1510). - Jfr inträdha. "],"e":["trädde Vg Fornmt I 8-9:98 (1488) . tredha STb 3: 408 ( 1498) . ","tredhe ib 4: 111 ( 1506) . pres. trädher Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) . impf. trädh MP 4: 187 ),","*trädha in , 1) inträda (i rättighet el. dyl.), taga i besittning. thet hustrv anna . . magh tredhe medh lagen jn vtj hwsit ST 4: 111 ( 1520) . ","*trädha ut , trampa ut. hästins föther trädh bade täs bar(n)sins öghon vth MP 4: 187 . - Jfr innan-, ivir-trädha."]},{"a":"trädha","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) träda, trädesåkker, plöjd men ej besådd åkerjord. . . . allan wan ärffdhadeel . . . i the sudhra tomptinne . . . liggiandis i örabro nidher vppa trädhomen Sd NS 3: 64 (1415).","2) tråde, det (obrukade) tillstånd vari en träda befinner sig. lös mwl bär wäl bywgh, oc hon wil liggia hwarth annath aar j trädho PMSkr 200 ."],"e":[]},{"a":"trädhe","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*trädhis ardher , ","*trädhis balker","trädis- )","*trädhis bilder","trädez- . ","tredes- )","trädhis man , m. plöjare. thaladho twe oxa til en trädhis man som them kördhe ok sagdho . . . MP 5: 78 . ss tillnamn. pädhare trädhisman SD NS 2: 699 ( 1413) . ","*trädhis pänningar","trädis- )","trädhis stokker","thrädestredels- )"]},{"a":"trädhilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr genträdhlse."],"e":[]},{"a":"trädstudh","b":"nn","c":"","d":["trästolpe, träpelare. een kleen träbalker gick emällan badhe trästodhera, som voro i yttersta trätrappomen TK 269 ."],"e":["-stodh )"]},{"a":"träfat","b":"nn","c":"","d":["träfat. " han . . . sände henne . . . eth träfat oc ther vppa eth biwgbrödh " Lg 3: 229 ."],"e":[]},{"a":"träfiol","b":"nn","c":"","d":["bräda, planka. " laghdo the . . . träfiöla (tabulæ ligneæ) alt kring vm korsit swasom trä trappo alt til then stadhin a korseno hwar hans fötir skullo korsfästas " Bir 3: 271 ."],"e":["-fiöl )"]},{"a":"träfoter","b":"nn","c":"","d":["träfot. om person. lloripes . . halther oc träfodher sclicet qui habet pedem ligneum loris religatum GU C 20 (hand 2) s. 97. - ss tillnamn. jens träfoth ATb 3: 13 ( 1493) ."],"e":["-fodher )"]},{"a":"träfrukt","b":"nn","c":"","d":["trädfrukt, frukt af träd. triddhiongen aff alle sädh. oc alla hälfftena aff trä frukt som oss till hörer. till giffwom wi idher MB 2: 251 ."],"e":[]},{"a":"trägardhdränger","b":"nn","c":"","d":[" = trägards dränger. VKU 24 ( 1541) ."],"e":["trägar- )"]},{"a":"trägardher","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) trädgård. " lthär är en godher thrägardher oc got fiske " VKJ 268 ( 1447) . ena kaalgardztompt liggendis nordhan nest lasse torbionssons gardh oc jnne j trägardhenom ATb 3: 29 ( 1494) . " samma dagh worth lindorms trägard eller ythergard mattis lycka til methen " SJ 2: 311 ( 1497) . han gik . . . jn j en trägardh, ther j klostrino tha fik han hära swasom en litzlan fughil MP 5: 155 . degliga slätther . . . mz trägardar oc yrtegardar Troj 8 . 2) träbyggnad, trähus. loth vp . . . eth stenhws ok een trägaardh meth twa träbodher SJ 2: 91 ( 1482) . jabob . . . loth vp . . . en vpbögdan tregardh ib 85 ( 1483) . ib 97, 99 (1487), 1238 (1488), 170, 176 (1490), 195 (1491) . laurens . . . vplot . . . twa samanknytta tregarda medh thes tompt ok bygningk STb 3: 310 ( 1496) . ATb 3: 97 ( 1499) (möjl. att föra till 1) HLG 1: 90 (b. av 1500-t.). vngnaar y nya trägardhana ib 2: 10 (1509). ib 3: 155 ( 1526) . - Jfr trea gardher."],"e":["tre- SJ 2: l85) (1483), 97 (1487) o.s.v.; Stb 3: 310 (1496). träd- HLG 2: l10 (1509). - gard. -gordh. -gaard(h)), ","*trägards deghia","trägarzdelia )","*trägards dränger","trägardz- )","*trägards karl (trägarskar), ","trägards man (trägardz-. trägars-), ","*trägards mur","trägars- )","trägards mästare (trägardz-. trägaardz-), ","*trägards pika","trägardzpiga )","*trägards porter","trägardz- )","*trägards quinna","trägars- )","*trägards stadher","*trägards stuva","trägardz- . ","trägars- )","*trägards tomt","trägards- . ","-tompt . -topt),"]},{"a":"trägarþer","b":"nn","c":"","d":["inhägnad inom hvilken fruktträd äro planterade, trädgård. lyste pylatum til äple, som han saa waxa jnnan nästa trä gardhe Bil 244 . " lop han . . . til en trägardh ok kastadhe sik widh iordh vndi eth thrä ib 648. huar en wiis trägardz ökare, haffuandes i sinom trägard mang trä, ey afflater at ympa ny trä " Su 147 . " loth han redha gestabodith j en thrä gord (apaldrsgarðe) " Di 246 . ib 36, 247 . " en dag war konungens dotter i sin trägard (grasagarð " ib 54 . " vm al the godho träin ophiöggins hwa inginge tha j yrtagardhin älla trägardhin ok vm al fructsamlico trän oprifwins mz rotom tha syntis trägardhin mykyt fwl " Bir 3: 65 . iak skal rensa min trägardh ib. " tilstädhi hon them haffua . . . inganga j trägardhin ällir gräsgardhin (in viridarium) " ib 4: 61 . " ib (Dik) 234, 5: l99, 100, 133. " SJ 103 ( 1440), 174 ( 1454). Jfr trea garþer. "],"e":["-gaardher: -gaardh Bir 5: 133 ; -gaardhenom ib. -gorder),","trägards man , ","trägards mästare","träägardhz )","trägards röktare , ","trägards systir , ","trägards yrkiare (trägardz örkare), "]},{"a":"trägha","b":"vb","c":"v.","d":["1) vålla (ngn) sorg el. ånger, bedröva, gräma. ey faa cristna män hauer jak latit dräpa huilkkit mik nu träghar storlika Prosaditker (Barl) 88. - förtrya, harma, kränka. jnuectiuus . . . tränghandhe baghtalanda GU C 20 (hand 2) s. 39. - Jfr beträgha."],"e":["-ar ) , "]},{"a":"trägha","b":"vb","c":"v.","d":["1) vålla (ngn) sorg, bedröfva, gräma. hwar thz (ɔ: lönska läghe) pläghar thz kombir then daghir thz honum thz träghar MD 82 . vilin j eder ey segia latha mest skal thz eder träga oc hata ib 335 . " thz skal them jw en tidh träga " ib (S) 296 . aui at the godha qwinnan skulde swa iämärlika til orätta sit liiff fortapa thz träghar mik mädhan iak lifwir ST 448 . LfK 144 . " pharao konung träghar at han lät idher lidhugha " MB 1: 315 ; " jfr 2. " ST 335 . vålla (ngn) bekymmer, bekymra, väccka leda. honwm träghar thz han lewir (hunc vite tedet) som räknar thz han äthir GO 408 . - förtryga, harma. hwj skulle myn herre thz träga thz the vara (för vardha) hion MD 334 . " thz träger oss än j dagh " ib 337 . " thz jak honom eentidh sägher gör hanthz ekke thz mik träer " ib (S) 276 . " han trenger the ädela fra sina ägher han torff ey vndra at tom thz träger " ib 2 . om side tem thz illa träger ib 233 . - opersonl. med två ack.? tha monde än honom sin fader träga MD 325 .","2) bedröfvas öfver, ångra. jak wil göra swa som then man, ther träghar ena gerning the han hawer giort MB 1: 167 . ST 387 . - refl. träghas, oroas, trycks, plågas. see huru iak wsul alla wägna trägas (coartor) här i tässa wärldz widha skipilse Su 43 ."],"e":["-er MD 337, (S) 230, 233, 276),"]},{"a":"träghi","b":"nn","c":"","d":["sorg, bedrövelse, ängslan. (Djävulen säger:) hor oc elskoga må thu plägha oc gör ey thinom likama trägha Fornvännen 1949 s. 326 (väggmåln. 1451). - sorg, åpnger. giff mik först idhrilse oc hiärtans trägha. fore alla mina syndhe SvB 87 (senare h. av 1400-t.). ib 400 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"träghi","b":"nn","c":"","d":["sorg, bedröfvesle. ängsllan. thz gaar maergo hiärta til trägha Fr 54 . o hwat hiärtans träghi (o cordis angustiæ) tholkit är Su 408 . ib 405 . - sorg, ånger. hawa . . . thwaghit sit hiärta aff fwlom hugh mz taarom eller mz trägha MB 1: 329 . " första scripta dagher är sorgh oc träghi " ib 284 . " hawe beskan trägha fore gambla synder " ib 310 . ST 182 . " haura þu trägha þinna ilgärninga " Bu 141 . Jfr hiärta träghi. "],"e":[]},{"a":"träghin","b":"av","c":"adj.","d":["trägen, ihållande, ihärdig. " the femtpa . . . dygdhen ther thesse sorghgiffna quinnan haffdhe, thz war hennes starka stadughet och träghin bön " MP 3: 106 ."],"e":[]},{"a":"träghus","b":"","c":"","d":[" , se trähus."],"e":[]},{"a":"trägren","b":"nn","c":"","d":["gren av ett träd. trägrenane oc qwistane waro fwll mz foghlom Lg 3: 460 ."],"e":[]},{"a":"trägren","b":"nn","c":"","d":["gren af ett träd. han . . . hwgh ena trägren MB 2: 102 . " mz trägrenomen ib. ""],"e":[]},{"a":"trägudh","b":"nn","c":"","d":["trägud, gudabild af trä. jak är gudh ok ey stengudh älla trägudh Bir 1: 229 ."],"e":[]},{"a":"trägudh","b":"nn","c":"","d":[" ? och n. trägud, gudabild av trä. nw skulen j wita och fresta huru mykit idher trägud mogho mote gudhi warom alzwaldugom KarlM (Ver) 76. ib (El) 77 . ib (Ver) 78 ."],"e":["-gud )"]},{"a":"trähamar","b":"nn","c":"","d":["hammare el. klubba av trä. Prosadikter (Sju vise m) 147 . " haffues och en stor trähamer, som böster kolen små PMskr 630 (senare avskr.). ""],"e":["-hamer )"]},{"a":"träharva","b":"nn","c":"","d":["träharv, harv av trä. Jfr V. Jansson i Ordgeografi och språkhistoria 25 ff. Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)."],"e":["trädh- )"]},{"a":"trähovuþ","b":"nn","c":"","d":["trähufvud, af trä arbetadt hufvud. tu huwuþ af ällyuu þusand iomfru lagþ i tu trähuwuþ med kronum SD 5: 563 ( 1346) ."],"e":["-huwuþ )"]},{"a":"trähug","b":"nn","c":"","d":["slag met ett trästycke? rechte skypper olef . . . handena for vj (6) marck for thrää huggit, han hade giffuit joan kötmangere STb 2: 248 (1488)."],"e":["thrää- )"]},{"a":"trähus","b":"nn","c":"","d":["trähus. " trehwsen nedan fore sculu staa sin tijdh " SJ 2: 148 ( 1486) . " karln j trehuset " Stock Skb 181 (1521-22)."],"e":["tre- . ","träg- STb 5: 275 (1520) ), "]},{"a":"trähus","b":"nn","c":"","d":["trähus. MD 424 . " mädh stenhusom oc trähusom " SJ 84 ( 1438) . " hans trähws the af brendhe " RK 2: 2757 . ib 3863."],"e":["träde huus MD 424 ),"]},{"a":"träkaker","b":"nn","c":"","d":["om mindre och svagare fästning. then träkaaken aweskiär BSH 5: 122 (1506, H. Gadh) . Jfr kaker 2 (Sdw 1: 640)."],"e":["-kaaker )"]},{"a":"träkanna","b":"nn","c":"","d":["träkanna. I träkanna med puluer Inv Cur Tynnelsö 4 (1443). jtem j mark for x stopp ok träkanne Skotteb 380 (1462-63, Kämn). HLG 2: 71 (1517)."],"e":["-kanne Skotteb 380 (1462-63, Kämn). pl. -kanner ib 445 (1470-71, Kämn)), "]},{"a":"träkapel","b":"nn","c":"","d":["kapell af trä. BK 213 ."],"e":["trä kappal )"]},{"a":"träkar","b":"nn","c":"","d":["träkärl. " äta ok drykka aff . . . träkarom " Bir 3: 259 . Al 9958 . MD (S) 230 ."],"e":["trää- MD (S) 230), "]},{"a":"träkista","b":"nn","c":"","d":["träkista, kista af trä. Lg 3: 176 ."],"e":[]},{"a":"träklubba","b":"nn","c":"","d":["träklubba. lälth (limmet) mädh trä klwbom PMSkr 267 ."],"e":[]},{"a":"träklubba","b":"nn","c":"","d":["träklubba. böstis wäl mz enne trä klobbo PM 8 ."],"e":["-klobba )"]},{"a":"träknapper","b":"nn","c":"","d":["träknapp. Nunninv. 356."],"e":[]},{"a":"träknapper","b":"nn","c":"","d":["träknapp. han (manten) scal samanfestas j brysteno medh enom trä kanp VKR 12 . ib 11, 50 ."],"e":[]},{"a":"träkniver","b":"nn","c":"","d":["träknif. " thz bansatta ordhquädhet sannas nu alla stadz. at hwar vil sik bädzst ok annars ärande tälghis mz träkniff " Su 422 ."],"e":[]},{"a":"träknyppel","b":"nn","c":"","d":["träpåk, träklubba, böstandis affwan paa stempillen mädh enom fira slintdottom trä knyppil PMSkr 539 ."],"e":[]},{"a":"träknöpe","b":"nn","c":"","d":["tråknapp. " thän mantokin skal . . . saman bindas j brystena mz enom trä knöpa (nodo ligneo) " Bir 4: 10 . ib 20 ."],"e":[]},{"a":"träknöper","b":"nn","c":"","d":["träknapp. thän mantolin skal . . . saman bindas oc fästas j brysteno medh enom trää knöp VKR 58 . ib 66 ."],"e":["trää- )"]},{"a":"träkäfle","b":"nn","c":"","d":["kort (mer el. mindre cylindriskt) trästycke. göris eth litith swarffwat träkäfle PMskr 511 (med fig.). ib."],"e":["-käffle )"]},{"a":"träkällare","b":"nn","c":"","d":["källare hvarest af trä förfärdigade kärl (för öl) el. tunnor förvaras, ölklällare? II lester herre ööll i träkällaren 1 lest swene ööll for vthan thet i speisekällaren är HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"träkäralde","b":"nn","c":"","d":["träkär. " at drikka w träkäralde " Su 386 ."],"e":[]},{"a":"träkölna","b":"nn","c":"","d":["träbyggnade el. utrymme i träbyggnad med kölna? engin skal haffua kölna i trähws eller i stalla oc enga träkölna vidh liff ok gotz STb 1: 433 (1459, Burspr). ok ingan haffue träkölne i windha[ru]m eller loftom widher for:nä bodh ib 444 (1462, d:o)."],"e":["-kölne ) , "]},{"a":"trälas","b":"nn","c":"","d":["trälås. " pessulum p c et pessellum li trälaas Gu C 20 s. 441. ""],"e":["-laas )"]},{"a":"träleker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1317."],"e":[]},{"a":"träleker","b":"nn","c":"","d":["trwl hawa träleek (fusibus effecta joca ventlat orchea secta; Fdan. texten: traldh ber træ i legh, var. trold ber tra i legh; hawa träleek för hawa trä i leek, hafva trästycken (d. v. s. knölpåkar el. dyl.) i lek? el. (med anslutning till var. tra i Fdan. texten) för hawa thra i leek, hafva stridighet el. omedgörlighet i lek? Se Kock, Medeltidsordspråk 2: 179) GO 352 ."],"e":["-leeker )"]},{"a":"trälla","b":"","c":"","d":[" , se trilla."],"e":[]},{"a":"trämadhker","b":"nn","c":"","d":["trämask. eruca ce kaal mathker ok trä mathker ok enahanda ört GU C 20 s. 228 ."],"e":["-mathker )"]},{"a":"trämen","b":"nn","c":"","d":["gen. i kraftuttryck. " huar jak kan koma offuer stocholms borgara, the skulo faa eth trämans aar, woret än borgmestaren sielffuer " STb 1: 286 ( 1481) ."],"e":["-man )"]},{"a":"trämärke","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"träpipa","b":"nn","c":"","d":["träpipa. " en stor trä pipa " PM 14 ."],"e":[]},{"a":"träplantare","b":"nn","c":"","d":["trädplanterare. " gör jak sua som godhir träplantare hulkinsom i sättir planto quist älla telong j thorran stok " Bir 3: 65 ."],"e":[]},{"a":"träplanterande","b":"nn","c":"","d":["planterande av träd. tii sädenna är nogh at hon (ɔ är godh twa föther dywpth nidher, til trä planterande fira föther dywpth PMskr 196."],"e":[]},{"a":"träplaster","b":"nn","c":"","d":["trädplåster (för ympning o.d.). PMskr 321. jnsäth qwistana mällen trädh oc barken oc binth träplasther wmkringh ib 326 ."],"e":[]},{"a":"träplögger","b":"nn","c":"","d":["träplugg. " hulkaledhis judhane fäste ther starklica hans kors a biärgheno j hälla sioronue . . . ok fästo mz smam träplöggom at korsit skulle fastelica sta " Bir 3: 271 ."],"e":[]},{"a":"träplögger","b":"nn","c":"","d":["träplugg. " han . . . lät hänta sik et bryggiokar oc lät thz fult mz watn oc boradhe allan botnen oc slo ther wti träplyggia " Prosadikter (Sju vise m) 126 ."],"e":["-plyggia ) , "]},{"a":"träppa","b":"nn","c":"","d":["trappa. Se Sdw 2: 1317."],"e":[]},{"a":"träredhskaper","b":"nn","c":"","d":["träredskap. VKU 149 ( 1594) ."],"e":["trädredzskap )"]},{"a":"träsagh","b":"nn","c":"","d":["träsåg. " ysayas . . . warth söndher sagadher mz trää saagh " Su 165 . ib 436 ."],"e":["träsaagh Su 436 . trää saagh),"]},{"a":"träsel","b":"nn","c":"","d":["och n. skattkammare. skal rikesens träsel i suerge bliffwa oppa stocholms slot G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 65. sa mykydh som offuer löper aff cronenas skat . . . thet skal . . . jnlägges i träselen ib."],"e":[]},{"a":"träsel","b":"nn","c":"","d":["skattkammare. " tha varth konungens träsel sa rykt ath aldre var i suerige slikth " RK 1: (sfgn) s. 171 . konungen störke rikesins träsell MD 421 ."],"e":["träsell )"]},{"a":"träske","b":"nn","c":"","d":[" Se thriske."],"e":[]},{"a":"träskiva","b":"nn","c":"","d":["träskiva. PMskr 506."],"e":[]},{"a":"träskrin","b":"nn","c":"","d":["träskrin. " thz hittis opta, at innan gul scrinum gömas fatöko clute ok j thräscrinum gul ok gärsoma " Bil 236 ."],"e":[]},{"a":"träsla","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr utträsla (Sdw 2: 391)."],"e":[]},{"a":"träsmaker","b":"nn","c":"","d":["smak af trä. ath ölith . . . haffwer träsmak SEG 116 ."],"e":[]},{"a":"träsmidher","b":"nn","c":"","d":["träarbetare, timmerman, snickare. Bo 136 . " han war en aff the bezsta trä smide som tha waro i alla wäroldene " Di 57 ."],"e":[]},{"a":"trästaki","b":"nn","c":"","d":["trästake. PMskr 541."],"e":["-stake )"]},{"a":"trästang","b":"nn","c":"","d":["trästång. " falka wilya sithia paa enom rwndom och afflangom steen oc ey pa trä stangh " PMSkr 277 ."],"e":[]},{"a":"trästikka","b":"nn","c":"","d":["trästicka. PMSkr 246 ."],"e":[]},{"a":"trästokker","b":"nn","c":"","d":["trästock. sidhan the (ɔ de barkade och torkade skinne) ärw torkath, haffwis trästokka wthgraffne mädh roser äller alskona prydilse PMSkr 540 . ib."],"e":[]},{"a":"trästokker","b":"nn","c":"","d":["trästock, bjälke. " räkna . . . thina synde wara swasom storan trä stok oc thins brodhors swasom lilta skäf " KL 270 ."],"e":[]},{"a":"trästop","b":"nn","c":"","d":["trästop. HLG 2: 86 (1517)."],"e":[]},{"a":"trästuva","b":"nn","c":"","d":["trästuga, (litet) boningshus av trä. skal och hustru sigridh sik til nytto haffua litzsla trästaffwna meth en kammara . . . ther i sama huseth SJ 2: 58 ( 1480) . eth stenhus . . . medh ena litzla trestugw westan innan gangen ib 108 ( 1488) ."],"e":["tre- SJ 2: 108 (1488) ), STb 2: 318 (1499), 3: 136 (1493), 5: 18 (1514). obl. kas. -stue STb 5: 83 (1515); med art. -stwen ib 18 ( 1514) . ","-stugw SJ 2: 108 ( 1488) . ","-stwgu STb 2: 318 ( 1499) . ","-stugu ib 3: 136 ( 1493) . ","-stuge ib 4: 251 ( 1512) ), "]},{"a":"träsugher","b":"av","c":"adj.","d":["trasig. cinciosus träsuger ok riffwin GU C 20 s. 109 . displosus . . . vel diplosus . . . träsuger bar ok syner slithin ib s. 193 . " lasciniosus a um träsugher oc riffuin " ib (hand 2) s. 58."],"e":["träsuger )"]},{"a":"träsvali","b":"nn","c":"","d":["svalgång av trä. eth stenhus . . . med . . . en treswale wtan för huset STb 5: 240 (1519)."],"e":["treswale )"]},{"a":"trätalerk","b":"nn","c":"","d":["loch f.? trätallrik. jtem [före?] hwar räth tages op thrätallercor som liggia paa tentallercor Sex ekon tr 269 ."],"e":["-tallecror ) , "]},{"a":"trätorn","b":"nn","c":"","d":["trätorn. ffalea (Cathol. fala) lee trätorn GU C 20 s. 250 ."],"e":[]},{"a":"trätrappa","b":"nn","c":"","d":["trätrappa. Bir 3: 271 . TK 269 ."],"e":[]},{"a":"trätriza","b":"nn","c":"","d":["trätrissa. PMSkr 505 ."],"e":["-ridzor ) , "]},{"a":"trätälghia","b":"nn","c":"","d":["timmeryxa? ss tillnamn. olausus trætætelghia Reg. Ups. ( 1344) i PK 266 . olaffwer trätelge PK 231 . olaff trätälie RK 1: (LRK) s. 222 ."],"e":["-telge . ","- tälie),"]},{"a":"trävinder","b":"nn","c":"","d":["vind(svåning) av trä. tha war samme huss belagit med ij balke kellere, en bod stwgw och träwindh STb 4: 207 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"trävirke","b":"nn","c":"","d":["1) trävirke, byggnadsvirke. " möälnaren halle oppe alt trä werke oc alt jern thär til " VKJ 185 . 2) påbyggande el. tillbyggnad av trä? min gard . . . met stenhws ok träwirke ok eenne gathubodh Svartb 320 ( 1426) ."],"e":["-werke )"]},{"a":"trävirke","b":"nn","c":"","d":["trävirke, byggnadsvirke. " han läg hugga oc tälghia alt träwirkith (Cod. B al fangin 563) at (för af?) dyrom träim til gerningäna " MB 1: 486 ."],"e":[]},{"a":"träväg","b":"nn","c":"","d":["trävägg, plankverk. " byggis försth twa träwäggia jnnan före ther som skal graffwas . . . oc all the jordhen som wpgraffz . . . kastis j mällen wäggiana " PMSkr 163 ."],"e":["-wäggia ) , "]},{"a":"trävärk","b":"nn","c":"","d":["= trävirke. " giordhe han kors mote mönsrino. ok thz rifnadhe ginstan sundir . . . ok eldir vptändis i träuärkit " Gr 307 . " thet mykle gamble träwerk, ther inne (i slottet) war " BSH 5: 594 ( 1517) ."],"e":[]},{"a":"träämne","b":"nn","c":"","d":["ämne el. material av trä. " sköllar hwlka waro ey giorda aff nagod trää ämpne wthan all enast aff skyn oc lädher " Troj 102 ."],"e":["trää ämpne )"]},{"a":"träþa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"träþa","b":"vb","c":"v.","d":["plöja. " trädher han ekke wäl sina mark " MD (S) 256 . medh plogen skal han träda jordh ib 282 . " later hanom trädhe widh gardhen " BSH 4: 335 ( 1503) . Jfr oträdder, halftvä-trät."],"e":[]},{"a":"träþe","b":"nn","c":"","d":["Jfr half-, hafnaþa-träþe."],"e":["trädhis kal","träþis lön , ","trädhis plogher , ","träþis äria , "]},{"a":"trö","b":"nn","c":"","d":["Forner, De svenska spannmålsmåtten 163 f. Jfr sädhis trö och tröghland."],"e":[]},{"a":"trö","b":"nn","c":"","d":["målkärl af en viss storlek; rymdmått (för såd) af en viss storlek; el. uppgift från 1500-talet = 1/3 spann, enl. uppgift från 1700-talet = 1/6 tunna. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 295, 296, 297; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 751. nigils laurinsson .. . . vplot sebiorn laurinsson et trö säde oc IIII las eng j stormsnäs DD 1: 109 ( 1459) . 1 gotz thwa thyni sadh v trö minus ligiandis j kopatyllom ib 266 ( 1435) ."],"e":[]},{"a":"tröghdhbo","b":"nn","c":"","d":["person från Trögd, trögdbo. ss tillnamn. ericus thröghoo KTb 132 ( 1401) . - urpsrung. gen. pl. ss föreld i vissa sammansättningar. in trögbothning SD 3: 352 ( 1318) . a tröbo thinge RP 1: 513 ( 1381) o.s.v. tröghbolagh B. Lundberg, Trögbolagh 30, 31 o.s.v. Jfr H. Ståhl, Namn och bygd 48: l104 ff."],"e":["trögh- . ","trö- . ","boo )"]},{"a":"trögher","b":"av","c":"adj.","d":["1) trög, ovillig, svår att förmå till ngt. alle hans brödher afeggiadho han aff klostris jngang: han warde sik swa wt han kom them alla til klostirs. ensmanin geradus riddare: hans brodher gaff sik tröggaster (Co.d C tröghaster j closter 1037) Bil 784 . " folkit war (mykit) hart ok thröght til tronna " Pa 11 . " folkit war mykyt hart oc thrökt at taka widh throne " ST 78 . ","2) trög, trög el svår att nedsjälja, som går trögt ned. tnört oc trökt (arctus) är brödhit wtan frukt oc bär Bir 4: 63 ."],"e":["thröght Pa 11 . ","trökt Bir 4: 63 thrökt ST 78 . ","tröghaster . ","tröggaster ) ,"]},{"a":"trögher","b":"av","c":"adj.","d":["3) trög, svår, besvärlig. " tha kwnnom wi thän orätthin som os görs, ey glöma, wthan mz störde wansamlikhet, for thy thz är os saa trögt (difficile), som at mista naturhinne " SpV 571 . 4) kännetekcnad av svårighet att svälja? Jfr 2 (Sdw 2: 678). nar thu hängde oppa korseno . . . mädh röghom smak, mädh dröffdhom sinnom mädh ginom stwno hiärta (o.s.v.) SvB 166 (b. av 1500-t.)."],"e":["trögt SpV 571 ) , "]},{"a":"tröghland","b":"nn","c":"","d":["eg. jord varpå en "trög" el. "strö" säd utsås. enhet vid uppskattning av jord i Härjedalen. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens hist. 1: 440. " saa ath iagh haffwer soldh per morthenson iij tröghandh j oker DN 14: 351 (1524). ""],"e":["trög- )"]},{"a":"tröia","b":"nn","c":"","d":["trea, den sida på en till tärningsspel begagnad tärning hvilken har tre prickar. en tröya forgaas oc dws oc aas them kaster hon mäst MD 395 ."],"e":["tröya )"]},{"a":"tröia","b":"nn","c":"","d":["tröja. ho saag, thet erik hansson . . snörade sina tröya aff sik STb 1: 230 ( 1480) . (han) spordhe effter troian och hossuer ib 3: l117 (1493). jacob . . . gaff sig oleygdat . . . i rettin . . om ene tröio ib 4: 237 ( 1512) . jtem schal han (ɔ jägaren) haffua . . viij alna vanmal ltil kiortil, iij alna til byksor, iij til troya Arnell Brask Biᴵ 24. engen skin ffar han (ɔ kocken) heller . . . vtan sarduk til tröya ib 38 . Jfr saians-, sarduks-tröia. "],"e":["tröya . ","trögio ATb 2: 66 ( 1476) . troya Arnell Brask Biᴵ 24. med art. thröghonna ATb 2: 194 ( 1482) . ","troian STb 3: 117 (1493)), ","*tröio kraghi","trögie- )","*tröio skräddare","trweskredare )"]},{"a":"tröia","b":"nn","c":"","d":["tröja, åtsittande klädesplagg som betäcker hufvudsakligen kroppens öfre del el. bålen, i sht ss en del af rustningen. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 444, 2: 318, 322; Weinhold, Altnord. Leben s. 166. riddarenom tilhöre at haua thz klädhe näst kroppenom som lät är ok lint swa som är tröia (dipliodem) thy skal jak föra thik j thässe tröio Bir 3: 373. licamlik tröia är blööt ok lät ib. " far j thässe tröio " ib 374 . " johannes gaff thik tröio än . . . iak skal arna thik brynio älla panzara " ib. " han är vndirlica vä´ktnir swa som thän som vare j licamlike stridh oc hadhe hiälmborona j nakanom . . . tröian (displois) som skulle väria licammin oc brystit laghe vndir honum j sadhlenom " ib 2: 64 . " sommi fingo thera tröyor oc thera plator " RK 1: 2334 . " han hade ey vtan j [1] tröye oppa " ib 2: 7259 . " lego . . . petro famulo meo . . . meam thoracem dictam troyo " SD 4: 381 (1334, gammal afskr.). lego . . . laurencio in blexthorpe dyploidem meam dictam trøyo ib 400 ( 1334) . II trøior ib 711 (1340?). hon skulde gifua mik . . . en hans kiortel . . . oc ena tröghio SJ 107 ( 1441) . Jfr silkis tröia."],"e":["tröio Bir 3: 373, 374 . ","tröyo SD 4: 400 ( 1334) . ","tröye RK 2: 7259 . ","tröghio SJ 107 ( 1441) . ","troyo SD 4: 381 (1334, gammal afskr.). pl. tröior ib 711 (1340?). tröyor RK 1: 2334), "]},{"a":"tröst","b":"nn","c":"","d":[" L: 1) förtröstan, tillit, tillförsikt. fidcia . . . tröst GU c 20 s. 269. - tillförsikt, hopp, förvissing. thär takar iak tröst vppa at thu hielpir thär til mädh thinne kärlekx bön Hel män 180 . 3) trygghet, säkerhet. - känsla av trygghet el. säkerhet. huru mange hawa fallit i synd for thera thröst oc tryggelikhet Hel män 134 . ","4) stöd, hjälp, bistånd. " munimen . . . wärn tröst oc hiälp " GU C 20 (hand 2) s. 164. welgerninge . . j oss altid . . . beteth haffue, oss oc wor fatige menehet altid til tröste fför wor kierste nadigeste herre STb 5: 354 (1522, Kop). 5) tillåtelse, samtycke. at jac . . . hauer säth oc wnt met mynne moders samtickio oc godhwilia ok swa met myne siskiane tröst . . . her jönisse anundsson. . . alt wort fädherne oc mödherne Svartb 208 ( 1396) . " tha haffuer jach . . . pa alle myn käre syskenes tröst och wegne, wnt . . . " GPM 2: 92 ( 1499) . "],"e":["thröst . ","tröste STb 5: 354 (1522, Kop) (i förbindelsen til tröste)), "]},{"a":"tröst","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förtröstan, tillit, tillförsikt. i strassens nöt grep stassen(s) biscopir kiurtellen (ɔ: vare fru kiurtel) ok fästa a märke stang ok gik vt vreþer (Bil v räddir 931) af staþenom mz varra fru trost (förtröstan till JUngfru Maira) a mot ovinum Bu 16 . " vil leigh släppa sit hop oc tröst tel lichristum " ib 29 . " satte salogh fru alla sina tröst tel . . . guz moþor " ib 30 . " han callaþe mz tröst (til hiälp) sanctum iacobum " ib 173 . " hafua thröst til nadha " Bil 605 . " vm än ij idhra tröst til gudz sätin " KL 339 . " hulkin som räddogha ok tröst hawir til gudhBir 2: 148. hans hiärtä haffuer til gudh en tröst at henne anger warder än löst " Iv 3243 . the haffdo enga andra tröst än a konung magnus RK 1: 4529 . nw hadhe her erik nielsson oc saa her niels sture akth och trösth aa sina mwre ib 3: 1467 . gangande wppa gudhelikx mildhetz tröst (ex confidentia divinæ piteatis) Su 296 . - tillförsikt, hopp, förvissning. maria for stoþ guz iartighne ok fästes mäþ tröst at guþ monde ok göra frammer iartigine mäþ hanne Bu 6 . " the fru gladdis ok fik tha tröst thz hänna anger vardher än löst " Fr 1003 . min herra . . . gaff mik thäs tröst at gudz ängel skulle mik rät wisa MB 1: 205 . " wart hop oc trötst til gudz nadha " ib 314 . wart hop . . . hawer tröst aff thy at gudz älskoghe hawer skilt os widh iordhirkis älskogha oc giwer os tröst til himerikis ib. " thässa thre dygdher, tro oc tröst oc gudz älskgohe, kallas gudhlika dygdher ib. ware thz swa at thin man saghde at han wilde thz orätfangna gozsit j gen gifwa oc pröffte thu at han thz mente oc formatte oppa the t (på grund af den förvissningen, i förvissning derom) mat thu ther aff lifwa oc ey ällas " ST 484 . - tillförsikt, tilltro. han gaf sich ey the til tröst (han tilltrodde sig ej) at holla thz ämbite schadlöst RK 2: 1863 . - tillförsikt, frimodighet. vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan, tå må medh mykle tröst (fiducia), fri ok gladhr ok oräddr KS 23 (55, 24) . " prödikade mz alle tröst " KL 176 . " hon hiolt han äkke af dyrue vtan af älskoghans tröst " Bo 235 . ib 74 . MP 1: 37 . nar minsta synd görs ey for godh gerninga thröst (på grunda af den frimodighet, som goda gärninga gifva; quando ex fiducia bonorum operum minimum pecctaum non commitiitur) Bir 1: 338 . ib 1: 218, 3: 179 . äru the siuikne j false tröst ib 89 . - mod, (frimodig) sinnesstämning, känsla af trygghet. gawo sik alle godha tröst (voro vid godt mod, kände sig trygga) RK 1: 868 . " giffwin ider alle godha tröst " ib 3422 . war nw wiidh eena godha trösth ib 3: 1695 . BSH 5: 61 ( 1505) . - mod, munterhet. ther mz fa the fugla thera röst siwng mz ful godhe tröst Al 4624 . - mod, dristighet. puken gaff them the til trösth MD 33 . syndoghir man takir sik tröst (fiduciam) at synda af prestana wranga äptir döme Bir 1: 160 . - styrka, kraft? han (Adam) hafdhe mera eit, oc mera tröst a mot syndinne MB 1: 139 . - liflighet, styrka? eldin bran aff mykle tröst Fr 2571 . ","2) förvissning, löfe? om danmarkx raad framäsättä beägrändis naaken trösth ther til ath konghen ellir hans sön skullä naaken tidh faa tilgaangh til rikit igen FM 186 ( 1504) . ","3) trygghet, säkerhet. þera gläþi tröst (aldre) fa ända (æternorum securitas gaudirom) Bu 183 . " hon lät sänkia then fiärdha (näml. spiken i Kristi kors) j iorsala haf ther swalghit war wndheligast pelargrimum til thröst " Bil 88 . " tha bygdo the eth hwss a gulberg heedh . . . at landit skulle haffua ther aff en tröst " RK 1: 2260 . " var thärra tröste han ok baþ han fara v räddan a sina tröst ok gömo " Bu 181 ; " jfr 4. - trygghet, lugn, frid, välfärd, gagn, the hälgha script vppa hulke siälinna helsa oc thröst (der selen troist) liggir " ST 4 . thenna bokin skal lheta sielinna thröst ib 5 . " koma thith som wi maghum äwinnelika wara siela thröst finna " ib 6 .","4) stöd, hjälp, bistånd. " iak är siutighi ara gamal synda karl. ok skörs likama. iak hauar opta takit tel tröst guþleka läst a min licama " Bu 135 . kununglik ingiäld the hånom (konungen) äru laghd til vphäldes, ok rikeno til tröst ok froma KS 58 (145, 63) . riker alkmoghe är kunungs ära ok tröst landa ib 78 (192, 85). nu hopar mik a idhra tröst at allder min anger vardher nw löst Iv 3285 . " adhirtan landz herra . . . komo honom tha til trööst " RK 1: 3174 . beddis aff konungenom folk oc tröst ib 4024 . " han . .. badh honom om hielp tröst oc radh " ib 2: 4860 . " mz gudz tröst ok konungsins nade " ib 1: 2007 . " meth gudz hieolp ok tröst " SD NS 1: 22 ( 1401) . " medh gudz tröst " ib 2: 134 ( 1409) . " cristnom mogha til tröst " ib. " thz war engilsens fyrste rösth ther nider war sendh i gudz trösth (för att bringa Guds hjälp?) " MD 10 . aff hwath wälde haffwer thu tröst Al 88614 . " her tordh . . . war konungsens största trösth " RK 3: 94 . - hjälp, råd. the badho honum om godha tröst Al 1696 . råd, utväg. iak ser her är ey annar tröst RK 2: 3561 . ","5) tillåtelse, samtycke. giffuär iach . . . eders herredömä icke tröst ellir samtyckiä thil FM 186 ( 1504) . " giordhä jak thet oppo edhre tröst (i förlitand på edert samtycke) at jak bröth thäm (brefven) op " ib 187 ( 1504) . " aff westgötherne iag inghen gyslan trog wthen på thera trösth in til lthem drog " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 281 .","6) uppmuntran, maning. " män hugnaþos af hans tröst Bu496. - maning, varning. the hördho aff himilin ena röst hon saghde rät mz thässe tröst gange ängin the trämen till swa frampt om han lifwa wil " Al 5872 .","7) uppmuntran, hugnad, tröst. han (Johannes) . . . . skref . . . allom cr[i]stnom tel tröst þe þing guþ hanom teþe Bu 149 . " mz tässe starka trösth war byscops sorgh mykit lösth " RK 3: 1464 . - Jfr mis-, sighers-, van-tröst."],"e":["trööst RK 1: 3174 . ","trost Bu 16 . ","trysth BSH 5: 61 ( 1505) ), "]},{"a":"trösta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ingifva förtröstan el. mod, stärka modet hos (ngn) styrka. gvz ängel . . . tröste han räddan Bu 4 . " troste huar annan ok guþ þöm baþa " ib 102 . " var härra tröste han ok baþ han fara v räddan a sian tröst ok gömo " ib 181 . gudh . . . tröste hans hiärta mz söta tungu Bil 214 . gudh tröste hona gen allom frestilsom ib 425 . " tröst (confirma) nw mik herre gudh j thenna thyma " MB 2: 167 . ib 337 . " tha war en i gudhz almogha trösther oc stadugher man som andhra tröste som förfärdhe waro " Su 68 . - gifva hopp el. försäkran (om ngt). apostili tröste thömliiff at the wordho hele epter triggia dagha wärk Bil 236 . - styrka, uppmuntra. han . . . tröste sina män ok varþnaþ tel martirium mz faghre fortalan Bu 422 . " then hälhge and . . . wiiste honum oc tröste han at forsma falsan gudh " MB 1: 278 . - uppmuntra, man. sancuts gerogius . . . tröste þem stigha staþen Bu 496 . ib 29 . " heroedes . . . tröste judha til at röghia pylatum " Bil 301 . " modhren oc the andre brödherne tröste (hortabantur) hwar annan til at döö manliga för gudz laghom " MB 2: 299 . machabeus . . . tröste andra mz sigh at wagha sik j nödh för sith land oc sin almogha i 312. jwdas machabeus . . . trösta (sannolikt för tröste; hortabatur) sina män, at the ey skuldo förfäras ib 325 . - göra djärf, egga. lydhin ekke falsom proplhethis, som idher trösta a mot nabogodonosor MB 1: 10 . ","2) trösta, hugsvala. " än thot hänna vini trösto hona (licet a notis confortaretur). tho gat hon ey hugnadz " Bo 25 . " var herra ihesus gaar mit mällan systrena. hughnadne ok tröstande (consolans et confortans) them " ib 156 . " jesus christus . . . trööste han oc hughsualdhe medh sinne hälghe nadh " Ansg 253 . " inghen tröstad honum " Lg 3: 28 .","3) förtrösta (på), förlita sig (på). med dt. hsufrun callaþe cosman ok damianum . . . ok sahþe sik þöm trösta ok tro Bu 516 . " cosmas ok damianus sagh[þ]o tel hänna sik vara þöm hon tröste " ib 517 . - med prep. tröst a ihesum christum Bu 144 . Bil 256 . " tröst starklika a gudh " Bir 1: 363 . Su 69 . at hon tröste mera a diäwlen Bu 135 . Pa 21 . at hon skal alzstingx trösta til gudh. oc jnkte wppa sina forskullan Lg 819 . " trösta tel enamen ihesum chrstnum " Bu 20 . " hon tröste mz hiärtano ok öpte mz munnenom tel varra fru hialp " ib 30 . MB 2: 154, 304 . - lita på, hafva förtroende till. med dat. emileo riddara tröste han bäzst Al 2173 . - med prep. the trösto ey wel a konungsins fridh RK 1: 2065 . " han tröste . . . a sina händer froma 85. han hafdhe ther huarte viner älla fränder ther han matte a trösta " ib 752 . " spurdhe draparen smausuenin vm han matte fulkomlika trösta vppa han oc thora sighia hanum sin lönlik thing " KL 41 . een man ppa hulkin thu wäl trösther (cui credis) MB 2: 240. Bir 1: 191 . MB 2: 255 . " hon tröste til mik alt bätre än til han " Iv 2730 . - lita på, trygga sig vid. med dat. han thröste wäl sinom hälgha lifnadh Bil 657 . " han tröste suä sinom fastom husum, at han änkte reddes sin almogha " KS 30 (76, 32) . " ey ofmykit trösta sins ens skiälum ok rådhom " ib 73 (176 79). - med prep. tröstande a daghxsens hälgahget KL 40 . " then är ödhmiukir hulkin som ä huru mykit han gör godh thing tho rekna han thom swa som äntke ok tröste änkte a sina forskyllan " Bir 3: 189 . Fl 1610 . somlike grösta wppa sina högha forskullan Su 206 . mz nakrom godhom gerningom ther the trösta vppa Bir 1: 232 . " tröstandis oppa sith mykla folk oc stora diärffhet " Su 69 . " tröste hertogh erik . . . ther a at konungen war hans magher " RK 1: 2159 . " tröst ey offmykith ther opa " Al 3557 . " at thu skuli aldre trösta aff (confidas de) thine rätuiso älla dygdh ok makt " Bir 3: 379. Su 301 . " om wi rymom ok tappom striidh tha hafwum wi hwarghin trösta widh " Al 1986 . - med en sats. jag tröste iag war strk oc stoor RK 1: (LRK) s. 281 . - lita på, vara säker på, vara förvissad om, (säkert) hoppas. tröst vppa at thz (svärdet) wäll biter Di 59 . " abraham wiste wäl at hans brodherson loth han war oskyllogher aff them fwlo sodome syndom, oc swa tröste han at nakre flere waro " MB 1: 191 . - vara säker om el. på, säkert hoppas, tro sig, tilltro, sig, tro sig till. med inf. the hopas ok trösta (confidunt) at faa hymerike for änkte Bir 1: 119 . tröstir jak fuldelika wm hona forswaras oc wm hona bön höras Su 209 . " tröstandis sigh hiälp oc rädddingh aff gudi giffwas (confidebat . . . auxilium sibi a Deo affuturum) " MB 2: 325 . " mz hans mact oc dygdh tröster jac forvinna alt thz mote mik bärs " Bil 536 . iak tröster wäl finna thän stadhen Lg 673 . " ey tröstanbdhe them owr winna " Su 68 . Fr 1162 . RK 2: 7210 . sporde thöm . . . hvar the trösta ena juncfrw finne ib 155. engen broder thagä mera gernigk til sick än han tröster redha göre jnnan then tijdh the baden syna mellan samtyckionde worde SO 114 . - lita på, tilltro. med dat. vidhe tholika frestninga räddis mange. ok tröste ey sinum cranklek at thola, wtan flyddu til ödhkna Bil 403 . ","4) fatta mod, blifva el. vra vid godt mod,m blifva el. vara modig. ther af thok lhon hopas oc trösta Pa 19 . at the . . . skuldo trösta oc amynnas huru gudh j hymerike haffde them vndherliga hulpit MB 2: 325 . ","5) anförtro. " mit siäla gagn satte jak oc tröste j annars händer " Su 241 . ","1) vara frimodig. tröst þik väl Bu 102 . Su 252 . RK 2: 3612 . - vara öfvermodig, förhäfva sig. at eigh sculu saloghe van hopa ok eigh säle oc cate trösta sik Bu 489 . MB 1: 241 . - vara öfvermodeig el. trotsig (mot ngn), visa trots (mot ngn). jechonias tröste sik a mot naborgodonsor MB 1: 9 . ib 11 . ","2) vara till mods. hwre tröster tw tik (hve trúir þu at þér gangi) Di 157 . ","3) lita (på), trygga sig (vid.). vtan thu hawir ödhmiuktena. thorft thu trösta thik hwaske vidh iomfrudom älla fatikdom Bo 33 . " tröste sik vidh hans väluiliogha godhleek " ib 62 . " ib l103. " Lg 675 . Su 68, 206 . " tröstin idhir ther vidhir at iak foruan världina (confidite, quia ego vici mundum) " Bo 178 . ib 229 . hon tröste sik alt widher warfru hiälp, oc tröste sik fullekika til henna Lg 3: 54 . " ther törte iak mik til " ib 16 . ","4) tilltro sig. en biscopar som han skripotaþe tröste sik eigh sätia hanom fulla sk[r]ipt Bu 168 . " valerianus spurþe vitum än han tröste sik böta hanom " ib 525 . " the . . . trösta sik at fulkompna sin wilia " MB 1: 175 . " trösto sik fulkomplika at halda land oc stadh vtan swa mykla wakt oc wärn " ib 465 . nemrot war swa mykin daare at han tröste sik at wardha iä.wällogher i himpnenom som han war a iordhinne ib 175 . Bil 228, 235 . MB 1: 315 . Iv 1453, 2717 . Di 6, 82, 203 . " ändock han sigh ther til icke tröste " Lg 3: 32 . - drista sig, diärfvas, företaga sig. ther göra landgong tröste han sik RK 2: 7571 . - tro sig till, hafva hopp om. sidhan gik han til haghen ok spordhe om han trösthe sik liffua om han finghe en godh lächiare Di 261 . - refl. tröstas, styrkas, uppmuntras. tröstis hwar vidh annan oc gladdos inbyrdhis Bo 248 . - styrkas, få styrka, jeremias tröstes i mörka tornet LfK 63 . - tröst asik til, tilltro sig, drista. ath . . . nokor man . . . tröstir sik till ogerninga ok nokor darskap göra EG 66 . haffde iak thz wist at han war sa mannelighen man tha hade iak ekke tröst mik till at slagsiss mz hanum Di 80 . Jfr tiltrösta sik. - trösta sig vidher, tilltro, sig, drista. jnge trösto sik vidher moth the suenska nogat örlig aRK 1: (sfgn) s. 171. - Jfr be-, for-, mis-, van-trösta."],"e":["trööste Ansg 253 . ","troste Bu 102 . ","trostä Di 6 . ","tröstade Lg 3: 28 . ","tröst Di 80 . ","tröst Bu 144 ; Bir 1: 363 ; Al 3557 ; MB 2: 167, 337 ; Su 252 ; Di 59 ),","trösta sik , "]},{"a":"trösta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ingiva förtröstan el. mod, stärka modet hos ngn), styrka. - styrka, uppmuntra. tha känna the likowel andans glähdi, oc thär aff tröstas (animantur), til anger, ok scriptamal Mecht 267 . 2) Jfr Sdw 2: 1317. 3) förtrösta (på), förlita sig (på). med prep. for thy thröstir iak mykit til idher, som sanctus paulus sigher (multa mihi fiducia est apud vos) SpV 4 . " tha en människia tröster swa mykit oc hopas vppa gudz miskundh " MP 4: 208 . the . . . halda päningen for sin gud ok trösta mer vppa honom än til van härra siäffuom ib 260 . " enkte got fantz til hwilkit wti mattom trösta " Hel män 194 . - lita på, vara säker på, vara förvissad om, (säkert) hoppas. algot magnusson . . . war ey än tha komen thil man älla forstandilse, swa at the thrösto at han kunne thera stykke nyttelica foresta SD NS 3: 226 ( 1417) . " iak thro fuldelika, oc tröster at thu thz forma " Mecht 143 . "],"e":["-ir . ","-er . ","-as Mecht 267 . impf. tröste),","trösta sik , 4) tilltro sig. thy är radelikt badhe mannom ok quinnom som sik ey tröstir til ath halla jomfrudom, ällir änkiodom gipti sik medh gudz loffuj MP 5: 97 . 5) bemanna sig, intala sig mod. then verdoge canokken . . . storliga forfärädher . . . optende alla kirken ne lampor ok . . . tröste sik ok gik jn fore höghä altaret J Buddes b 151 . - Jfr be-, for-, mis-, of-, til-, van-trösta."]},{"a":"tröstan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr o-, of-tröstan."],"e":[]},{"a":"tröstande","b":"nn","c":"","d":["förlitande. Jfr Sdw 2: 1317."],"e":[]},{"a":"tröstare","b":"nn","c":"","d":["tröstare, hugsvalare. " thik widhirgaar . . . thröstarin then hälgha anda " ST 196 ."],"e":[]},{"a":"tröstarinna","b":"nn","c":"","d":["tröstarinna, hjälparinna. " hans trösternnä war for honum innä " Fr 2287 ."],"e":["trösterinnä )"]},{"a":"tröste","b":"nn","c":"","d":[" ? mod, självtillit? Jfr D. Kornhall, Karl Magnus 274. (du) westh tröthe rolandes (pu vext hreysti Rollands ok ofmetnað) Karl M (El) 85."],"e":[]},{"a":"tröstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med tillförsikt, utan fruktan, frimodigt. at ingen aff ider tage sig nogen fare eller fruktelsse fore . . . wtan giffue them tröstelige oc offorsumandes hiit tiil loss wtan al redde STb 5: 316 (1520, Kop). 3) dristigt, kraftigt. kempen medh swerdeno (ɔ en bödel) slo flerom synnom trösteliga pa hans hals J Buddes b 151 ."],"e":["-liga . ","-lige )"]},{"a":"tröstelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med tillförsikt, utan fruktan, med frimodighet, frimodigt. at wi maghom tröstelica til thin gangha MP 1: 37 . " han bdh sik tröstelica (fiducialiter) in ij ämbitit " Bo 99 . KL 157 . Bo 143, 235 . Bir 1: 117 . LfK 62, 64, 5 . - frimodigt, modigt, dristigt. judas oc hans män oforfäradhe drogho mote them trösteliga til kampin MB 2: 238 . " hwar aff konungxsens män täss trösteligare vp foro mot iherusalem ib. - dristigt, djärft, obesväradt, oförsynt. at the moghe thäs tröstelicare synda " Bir 2: 210 . " ib 1: 64. - modigt, käckt, tappert. the . . . slogos sa trösteliga at engen wilde for then andre ryma " Di 19 . ib 77, 153, 154 . PM XXXVII . ","2) tryggt, säkert. " owir the murana skal iak tröstelika ledha them " Bir 1: 91 . - tryggt, lugnt, ostördt. at hon maghe thes tröstelikare (fiducialius) hwilas mz lhonom Bir 1: 9 . lata the sina hörara tröstelcia (fiducialiter) hwilas j syndomen ib 3: 89 ."],"e":["-liga . ","-likare . ","-ligare . ","-likaren PM XXXVII ), "]},{"a":"trösteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) frimodig. barbara, war stoc tröstelikn ST 264 . " the tröstelika rösten " Su 142 . ","2) pålitlig. " är han tröstelikin (fidus) vin ok troin (fidelis) kompan " Bo 232 . ","3) gangnelig. " thz som är sant är oc faghirt oc siälinna thröstelikheth " ST 6 . ","4) hjälpsam, välvillig, mild. pawen war syndarom ganzska trösteliken Lg 3: 341 ."],"e":["-likin . ","-liken . ","-likheth ST 6 ),"]},{"a":"trösteliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) pålitlig. " ffiducalis . . . thröstelighin " GU C 20 s. 269 . twa trösteligha oc tryggia vini som ärw visdomber ok lämnadhir Prosadikter (Barl) 9 . 3) gagnelig. thz som sant är oc faghirt oc siälinna thröstelikheth (möjl. för siälinne thröstelikt) St ed Henning 4; jfr ib 402 . " thetta idrogha brödh är syndoghum swa tröstelikit thorfftelikit " MP 3: 297 ) at vtan the äti thz för än the dö tha mista the himerike MP 1: 238 ; jfr B. Ejder, Ark. f. Nord. Fil. 72: 228."],"e":["-ligher . ","-lighin )"]},{"a":"tröster","b":"av","c":"adj.","d":["1) frimodig, modig. Jfr D. Kornhall, Karl Magnus 274. KarlM (El) 49. roland (ä)r trösther (hraustr) ok oliffer är wiis ib 57 . 2) säker, pålitlig. hans brönia war stark oc tröst Troj 153 .","3) pålitlig, trovärdig, trofast. Se Sdw 2: l1317. - Jfr iäm- (Sdw 1: 633), van-tröster."],"e":[]},{"a":"tröster","b":"av","c":"adj.","d":["1) frimodig, modig. " ia[k] se iþar sua fasta ok trösta i cristne tro " Bu 508. gik jak thröst fram til gudz möstir Bil 456 . thu scalt nw vra starkir oc tröstir Pa 15 . " at almogen skal wara tess trösthere " BSH 5: 462 ( 1511) . MB 2: 3, 4, 5, 61, 150, 233, 303, 312, 325 . " han lotz tha ware tröst " RK 2: 3402 . " tha war en i ghdz almogha trösther oc stadugher man som andhra tröste som förfäradhe waro " Su 68 . RK 2: 4874, 5589 . tröstir man j hiärtano MB 2: 324 . RK 3: 2208 . " thz ware tröste helade froma " ib 2: 3688 . ib 6298, 8840, 9368 . MD (S) 250 . " thz vndrar margh en riddara tröster " Al 8814 . then som drikker ther aff bliffwer dyärffwer oc thrösther, oc försma dödhen oc allan wadha PM XXXVII . - frimodogm som röjer, frimodighet. thär waro antzswar tryg oc tröst taghar redho Lg 983 . ","2) trygg, säker, fri från fara. engin lifuir tröstir wndi thässa hems thryghdh Bil 476 . - säker, pålitlig. fresta hwru isen är tröst Al 2200 . - ","3) pålitlig, trovärdig, trofast. Bil 214 . ","4) trogen, huld. " med dat. han foor . . . til konung järsleff som honum var tröster " MD 357 . - Jfr mis-, o-tröster."],"e":[]},{"a":"trösthet","b":"nn","c":"","d":["frimodighet, tillförsikt. i sälikhetinne wari altidh när räddoghin, i frestilsomen tröthetin (confidentia in templatione) Spec. Virg. s. 238 (enl. meddelande af Dr. r: Geete)."],"e":[]},{"a":"tröstirska","b":"nn","c":"","d":["tröstarinna, hjälparinna. " en hogswalirska oc tröstirska allom människiom " Lg 3: 608 . ib 650 ."],"e":[]},{"a":"tröstleker","b":"nn","c":"","d":["mod, tapperhet. " j thy gaff gudh hanom tröstlek oc styrk manlika stridha Prosadikter (Barl) 60. ""],"e":[]},{"a":"tröstning","b":"nn","c":"","d":["Jfr betröstning."],"e":[]},{"a":"tröstogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) förtröstande (på). war tröstoger til gudh Lg 3: 350 . - förtröstansfull, frimodig. bönen skal . . . wara tröstogh oc troleken LfK 64 . - frimodig, modig. wiste wij ho som sa tröstoger ware. at han wilde thz göra oc rida gynom rytzarna Di 188 . LfK 255 . - frimodig, vid godt mod. warin tröstoge BtRK 133 ( 1429) . - Jfr miströstogher. ","2) pålitlig, trogen. " Jfr fultröstogher. ""],"e":[]},{"a":"tröstogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) förtröstande (på). - frimodig. BtRK 133 ( 1469) .","3) säker, fri från fara. huar een som sik ey skyndär at ther boo ok äuerdeliga bliffa j . . . the . . . tröstoga tryghetena J Buddes b 175 ."],"e":[]},{"a":"tubba","b":"vb","c":"v.","d":["narra, förleda, locka. " synd är fatigha böndher saa tubba " RK 2: 4033 . - locka, tubba. jak frökter, ad her sten tobber then almoge fran ider i akerbo häridh BSH 4: 305 (1501-1502). om min drengh hade honom luckat eller tubbat FM 489 ( 1510) . - förleda, egga. swa som han skulle haffwa tubbadh (instigasset) helyodorum til tolgha gärninga MB 2: 289 ."],"e":["tobba . "]},{"a":"tubba","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"tubban","b":"nn","c":"","d":["lockan. " jak . . . swer oc loffuar . . . ey giffua henne mina röst som iak kan witha mädh gaffuo, ellir lowan, bön, ellir tubban . . . sik walith ryghtat haffua " Abbedval i Vkl 77 . blandicie äru mz enom lastafulla lustilsa sötma, ytra mansins tubban SpV 139 ."],"e":[]},{"a":"tugga","b":"vb","c":"v.","d":["tugga swasom licamlik mat tagx saman oc tuggas ok smältis til licammans oppehälle Bir 2: 297 . han tugga . . . som asne ensamin halmin ib 1: 331. the . . . tuggadho oc bitu iordhena Pa 17 . KL 31 . Bir 3: 60 . " nar man tuggar hona (ɔ: galanga) . . . oc halir hona tuggada imwnnenom mz wiin " LB 3: 48 . ib 47, 2: 36, 8: 46 . masticure j: tugghä ib 6: 284 . " mz twggande läpom " Bir 5: 67 . - bildl. nar han ätir them (ɔ: min ordh) ok tuggar Bir 1: 180 . see nw oc thänk hwat godho krase här rättis aa. wilt thu känna oc smaka hans sötma tha tugga (rumina) granlica Bo (Cod. B) 343 . - Jfr otuggadher samt tiugga."],"e":[]},{"a":"tugga","b":"vb","c":"v.","d":["tugga. " a mastix deriatur masticare twgga fortänka oc wthslaa " GU C 20 (hand 2) s. 122."],"e":[]},{"a":"tuggan","b":"nn","c":"","d":["tuggande. LfK 93 ."],"e":[]},{"a":"tugh","b":"","c":"","d":[" , se togh."],"e":[]},{"a":"tugh","b":"nn","c":"","d":["tåg, rep. leonit är ekke got swa göra tampt at thz löpir j tugh ellir band ST 213 . " bwndho the honom mz thu ny rep äller togh " MB 2: 118 . - särsk. om skeppståg. tughin oc al skipredhin fästir han stadhlika Bir 4: (Dikt) 251. thet (skeppet) är ey brath segelredhä, forty her är ey takel eller tog tiil BSH 5: 583 ( 1517) . han (fisken echneis)haller skipith pa enom stadh j starkasta storm swa ath jngen segel bölyor, aaror, äller strömmer kwnna thz komma aff them stadhenom . . . hwilkit jngen ankar, kabel, äller togh kwnna göra PM XVII . RK 3: 963 . " sua som thz skip än hauir säghilrätit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom " Bir 2: 171 . - bildl. tha brista hopsins oc tronna strängia oc tugh Bir 2: 172 . - Jfr byrdha-, silkis-, slagh-tugh (-togh)."],"e":["togh )"]},{"a":"tugh","b":"nn","c":"","d":["tåg, rep. - särsk. om skeppståg. skipp medh takell ok towgh ATb 2: 592 ( 1492) . " samma kfraffuell med tackel och tuch, anckar, bysser . . . hörer stadin ok oleff halff til " Stock Skb 285 (1499, Skip) . - Jfr basta-, boi-, hampo-, slagh-, varpa-tugh och basta-, nota-tögh."],"e":["tuch . ","towgh )"]},{"a":"tugha","b":"nn","c":"","d":["Jfr bruþtugha."],"e":[]},{"a":"tugha","b":"nn","c":"","d":["Jfr hortugha."],"e":[]},{"a":"tughi","b":"nn","c":"","d":["Jfr bruþtughi."],"e":[]},{"a":"tughin","b":"","c":"","d":["eg. dragen; född (af), härstammande (från)? goth är wara aff godho tughin (sannolikt har dock här från början icke stått tughin, hvarin för öfvrigt beror på ändring; möjligen har det uppkommit af ett äldre tughi, af tugh i betydelsen: ²tåga², ämne, art; motsvarande Fdan. text har: thet ær goth ath kommæ aff goth; i en anann redaktion: gaat er ath vere aff gaat two; Lat. texten har: laudem tela legit quam filum nobile pegit) GO 473 ; Jfr KOck, Medeltidsordspråk 2: 223 f."],"e":[]},{"a":"tughlika","b":"","c":"","d":[" , se toghlika, -liker."],"e":["-liker"]},{"a":"tuhundradhafalder","b":"av","c":"adj.","d":[" - n. adv. ducentuplus . . . tw hundradha faalth samtykit"],"e":["-faath ) , "]},{"a":"tukt","b":"","c":"","d":[" o.s.v., se tokt, tokat o.s.v."],"e":["tukta"]},{"a":"tukt","b":"","c":"","d":[" , tukta o. s. v., se tokt, tokta o. s. v."],"e":[]},{"a":"tulder","b":"","c":"","d":[" , o. s. v., se tolder o. s. v."],"e":[]},{"a":"tumbermästare","b":"nn","c":"","d":["trumslagare? " ther var halla mykith bang aff bambor ok basunar mykith klang aff tumber jästara dyre var ther ful ohyrä " Fr 1785 ."],"e":[]},{"a":"tun","b":"nn","c":"","d":[" SD NS 1: 343 ( 1404) . " curiam lnostram, tunar " SD 1: 659 (12385). setunir ib 353 (125§1, gammal afskr.). de thorstunum ib 2: 22 ( 1287) . " de solendatunum " ib 37 ( 1287) . de sictunum ib. " de skieptunum " ib. " in sÄtunum " ib 82 ( 1289) . " de niderhatunum " ib 265 ( 1298) . " apud tunir in aker " ib. " lib 266 ( 1298). curiam tune in nÄsi situatam " ib 505 ( 1307) . " karulus in tunum " ib 4: 2 (1327? samt. afskr.). in twndardalum ib."],"e":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"tun","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["*tunastadher , "]},{"a":"tunder","b":"nn","c":"","d":["tunder. jtem the (ɔ fiskarena i Saltsjön) skola haffua j sine kista yxe . . . elföre, tunder, swawel (o.s.v.) Arnell Brask Biᴵ 29."],"e":[]},{"a":"tunder","b":"nn","c":"","d":[" ¨ tunder. eldin flögh som vm annet tönder (i rimsl. m. sönder; på motsvarande ställe i Hadorphs uppl. läses: eldin flög som aff ett tunder (i rimsl. m. sunder) s. 49) RK 1: 1101 ."],"e":["tönder )"]},{"a":"tunga","b":"nn","c":"","d":[" L.","bigoth aff tungor med rusin Brasks Matordn 12. - tunga ss symbol för tal. jak weth ey bätre thät som kötligit är än twngan tha hon är wäl styrd som kötligit är än twngan tha hon är köt än hona tha hon är ondh ok jlla styrdh MP 4: 216 . thee . . . ladho sina twnge saa släth, ath inghen prädikare i kartwse orden kwnne mer winläggia sik än thee bade giorde BSH 5: 303 ( 1508) . " falskheedh är all formögen och somme haffwe two twngher ville the bort legge then enä och wara allom mannom lighe tha giordhe the wäll ville the icke thä är thet fröctandes at the paa en dagh misthe them badhen " GPM 2: 315 ( 1508) 2) tungomål, språk. han (ɔ Hieronymus) som kunde wäl siwhanda maal oc tungor, swason är ludha maal, gretzt maal (o.s.v.) Hel män 167 . - Jfr barna-, hunda-, iudha-, lamba-, nöta-, vaghskalstunga. "],"e":["tungo fulder , adj. pratsjuk tungofuldir man fölger mästa lygn SkrtUppb 228 . ","tungo lagh , n. tungomål, språk. hänne syntis them (ɔ mang lönlik thing) aldrigh kunna trrykkia mz nakot maal ällir twngolagh Mecht 236 . ","tungo redhe , n. 2) tungonmål, språk all the maal oc tungoredhe . . . kunne han (ɔ Hieronymus) swa granlika oc ytrilika som han hafdhe af barndom warit vpföddir i them Hel män 167 . ","*tungo skifte , ","tungo sot , ","*tungo starker , "]},{"a":"tunga","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tunga. " i höfdeno är . . . mundro ok tunga all likamanom til tarua " KS 32 (82, 34) . är . . . tungan skapat til tuäggia syslo. hon skal manz mål framföra . . . ok hon skal täfka i munnenom manz mat, ok skal röra han ok föra til suälghindina ib 55 (138, 59). lät iulianus hänna tungo af skära Bu 506 . " han . . . beth j sma stykke sina tungu mz tannum " Bil 402 . " sänt lazarum at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tungo " MP 1: 186 . tungo swa som eldir KL 133 . " siunge guþlek tunga sötan älscogha ihesu christi " Bu 25 . " min tunga scal vphöghia thina rätuiso " MP 1: 269 . " al . . . huar tunga vidhirga at var herra ihesus christus är j gudz fadhirs äro " ib. " hwat hälzst nakor twnga kan ther aff sighia " LfK 125 . alla . . . hwässa sina twngher til at banna ib¨ 124. om hon ey atenast sigher mz twngonne, wtan ämwäl thro aff innarsta hiärta, sik wara . . . minne värdh, än nakra andra Bir 5: 17 . " onda twngor ärä nog till " Di 36 . man skal egh haua twa tunggor i een mun GO 83 . så är sötgärn tunga j hwars manz hööse ib 321 . " goth är sinne tungo styra " ib 551 . ib 637, 680 . - tunga, oxtunga (ss maträtt). han scal sin kost holda . . . mz . . . twa skynkar, twa twngar, twa metworster SO 80 . LX twnger HSH 19: 166 ( 1506) . - Jfr diävuls-, draka, elda-, elds-, geta-, hiorta-, hunda-, yxna-tunga. ","2) tungomål, språk. han . . . vndistar alla tungor ok talar Bu 204 . " cristoforus for þäþan tel eet annat land ok staþ. som han cunne eigh tungo ok uar nat ok dagh a hönom. at guþ gaue hanom tala ok vndistanda lanz tungo " ib 499 . at the talado aldra handa maal ok aldra handa thungo (ut omsium gentium linguis loqurentur) Bir 1: 199 . hwar therä hördhe apostlana tala the tungo ok thz maal som hine varo födde mz KL 133 . " the . . . tilburdho at tala i vmpskiptelikom tungom " ib. " vi hörom thom tala guz höghelik thing j varom tungom ok mz varä modhor male " ib. " som för lasu alt ok sungu a iudha tungu " Bil 378 . " heth han nero nequam som tydher wandwäter . . . a göscu thungu (af senare hand ändradt till a waart maal) " ib 307 . " tha . . . een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher fiutter oc thydder a rytz tungo tha giter man ey the same ordh lakt til lika a andra tungo, som för fiöllo wäl saman " MB 1: 319 . " som biblioam wände aff hebreiske tungo oc til latine eller gretzske " ib. " a waara tungo ib. eufemia drötning . . . lät thässa bokena vända . . . aff valske tujngo ok a vart maal " Iv 5745 . " nu är hon (boken) . . . giordh til rima . . . aff thyzko ok ij swänska tungä " Fr 3207 . " kwnne ey then hälga herran tyska twngho ällar tyst maal " Lg 3: 161 . Bil 226 . MB 1: 69, 208, 209, 429, (Cod. B) 523, 2: 344. MP 1: 167 . Al 9612, 9616 . - språk, språkområde, (sammanfattning af) menniskor som tala ett språk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT?) menniskor som tla ett språk, folk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT? stadh som är världin j hulkom siutighi tungo (linquæ) äru suasom siutighi herradöme oc j huarie tungone är een mins sons vin thy at ängin är the tunga j hulke ä finnas nakre mins sons vini Bir 3: 82 . Di 280 . " han wan alla egipto tungo " Al 1731 . " ouer alt valandh ok alla tytzsko tungona " Lg 3: 562 . Jfr latins-, ryza-tunga. ","3) tungformig el. långsträckt yta; smal landsträcka mellan två vattendrag? i ortnamn. tungo Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 118 (urk. fr. 1426). jn tungolundum Sd 5: 529 ( 1346). - vik. vphoffwit til thän !SYNS_DÅLIGT? fran höghethenne, beskasta haffsens, oc aff thäs twngo (lingua) som wändis til swdher MB 2: 41 . " haffsens twnga ib. " ib 49 ."],"e":["tungo band","tungabandh . ","tunga baandh Lg 3: 385), ","tungo byld","tungo fulder , ","grälskjuk . ","kifua ey älla träth mz tungofullom (linguato) man MP 1: 107 . LfK 207 .","tungo gal","twngo gaal )","tungo lagh","twngha- )","tungo lös","tunga- )","tungo mal","tungo redhe , ","tungo rot , ","tungo sot","tungasoth )","tungo spini","tunga spyne )"]},{"a":"tungadher","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. Jfr stortugadher."],"e":[]},{"a":"tungarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tungel","b":"nn","c":"","d":["himlakropp. " hymelsens twngel swartnadho " JMÖ 116 . Jfr himiltungl."],"e":[]},{"a":"tungel","b":"nn","c":"","d":["himlakropp. " epte allom himna ok thungla gangh " Bil 478 . Jfr himbla-, himil-, himils-, himna-tungel."],"e":[]},{"a":"tunland","b":"nn","c":"","d":[" = tunno land. Brasks Kopieb 31 ( 1514) ."],"e":[]},{"a":"tunna","b":"nn","c":"","d":["Jfr L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 165 ff.","1) tunna. " llagena ne vas vinarium viin flaska vatnlägtil oc tönna " GU C 20 (hand 2) . 60. hanis . . . hade ecke meera anamet aff hans skip än en tor tunna STb 1: 22 (1475). forböd . . . köpswenane nogat klede ath föra hiit i riket medh tunnar vthan i pakka ib 227 ( 1480) . ib 231 ( 1480) . " ath the x (10) torra tunnar kmo i skipper olaff fynnes skip " ib 327 ( 1481) . " tunc combusta fuit ibi inter alla una tunna plena cum septem voluminibus reucelacionum celesium Ser. rer. svec. (Diar. Wazst) I 1: 202 (1495). sades hans . . . fry fore the ij torre tunnar . . . epter thy ath thwnnere vare vthsende aff sunderköpingh Stb 4: 18 (1504). tässen tiäran swa tilredh latis j nyt win tha thet görs j swa matto j hwarya smala tyno twa beghara PMskr 354. ib. item dragharen, för the sprundadhe tunnarar !UDDA_TECKEN? öre HLG 2: 28 (1512). "","2) tunna. ss måttkär el. mått. Se Sdw 2: 1317. " . . . halft i reþe peninge oc halft i smör tynan vm fäm marker Gadolins Pants " Bil 272 (1368, Tjsut) . " gamal affrad waar 2 twnnor salt " VKJ 159 ( 1447) . affradit är 1 tynna lax ib 136 ( 1447) . " thesse forscreffne landbo göra om aarit 2 thonnor öll " ib 150 ( 1466) . " tönnan star mik v öre met tönna thräa " Skotteb 447 (1470-71, Kämn). v. thynner gammalth smör Arfstv 63 (1474-75). vij thynnor ffärst smör ib 1474-75)j twnna aal ib 81. hans breff . . . som ludde pa the tunna lärufft STb 1:213 (1479). the tunna leysk, som hanis otte talar vppa ib 223 ( 1479) . " än han kan faa igen ena tunna eller twa tunnar klede " ib 231 ( 1480) . 2 marc swänsk for 1 tynw torsk VKJ Bil 286 ( 1480) . " litit aff ether kan fordärffua ena tunna honag " MP 4: 172 . " aff ene quern i tannafors 6 tönnor myöl. item oc 2 tönnor aff ene andra qwärn thärssamastadz VKj 46. affradit är 1 tunna korn oc 1 ortug " ib 47 . lib 116. xiiij (ɔ 14) tynnar smör GPM 2: 288 ( 1508) . " är thed ok swa saka ath här fins noghen tynna (fisk) ffal taa faar man henne like mindre en iij mark ib. ffem töner miöll " NMU 1: 157 ( 1508) . " ii tönor malth och ii tönor haffrä ib 160 (1512). ij tunnar ööl HLG 2: 8 (1509). ij tunne krampesiill " ib 106 . " item en mark för iiii twnna kalk " ib 117 ( 1523) . ib 120, 122 (1524) . iord . . . som aarlige skyller j tunna korn oc j skilling päninga Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42. - Jfr bräm- (jfr K. G. Ljunggren, Jeijerbergs ark. fl. v. ordforskn. 5: 1 f.), fiska-, half-, ilätis-, kalk-, kiöt-, lasa-, laxa-, järipts-, läriunga- (Sdw 1: 804), lästa-, miol-, miolka-, salt-, silda-, skaffara-, skär-, smiör-, traven-, thorska-, vatu-, vin-tunna. ","2) tunna. jtem j thunna tree for ij öre FMU 4: 88 (omkr. 1455). xj tunne öll for xj mark, !UDDA_TECKEN? met tönne tree Skotteb 392 l(1464-65, Kämn). jtem iiij ort. for töne trä smöret kom vdj ib 430 (1469-70, d:o). tönnebinderen iiij art. for thet (han) slogh bande oppa tönna trä till for:ne resa ib 445 (1470-71, Kämn). tönnan star mik v öre met tönna thräa ib 447 (1470-71), Kämn). baysolatidh skal wara til viktenä XV (15) lispund vthan tunna trädh STb 1: 182 (1478). "],"e":["l-or . ","tunnör VKJ 116 . tunnar STb 1: 227, 231 (1480), 327 (1481), 4: l18 (1504); HLG 2: 8 (1509). twnna kib 117 (1532), 120, 122 (1524). twna HLG 2: 122 (1524). tunne ib 106 . med art. tunnarar (för tunnanar?) ib 28 ( 1512) . ","thunna: pl . med art. thwnnere STb 4: 18 ( 1504) . ","thonna: -or VKJ 150 ( 1466) . ","tyna: -o PMskr 354. tynna Gadolin Pants Bil 272 ( 1368) ; VKj 186 (1447); GPM 2: 288 ( 1508) ; ","-w VKJ Bil 286 ( 1480) ; -ona PMskr 354; -ar GPM 2: 288 ( 1508) , 334 (1509). thynna; -or Arfsv 63 (1474-75): -er ib; -e ib 62 (1474-75). tönna GU C 20 (hand 2) s. 60; -an Skotteb 447 (1470-71, Kämn); -or VKJ 48 . ","föna: -or NMU 1: 160 ( 1512) ; ","-er ib 157 ( 1508) ), ","*tunno band","tunnobindare (tunne- SSkb 5, 12 (1501-02). t(h)unna- STb 1: 15 (1475); SJ 2: 26 (1477), 43 (1478); KTb 165 ( 1482) . tynno. KTb 154 ( 1439) ; ATb 1: 198 ( 1464) . ","tynna- GPM 2: 289 ( 1508) , 334 (1509). thyne. SSkb 54 (1502-03). tynnen- Skotteb 1: 464 (1471.72, Kämn). tönno- VKU 20 ( 1541) . ","tönne- Stock Skb 195, 106 (1522-23). -bindere. -binare VKU 20 ( 1541) ), ","*tunnobindara dränger","tunnebindere- )","*tunnobindara husfru","twndhebindare hustrv )","tunnobindara ämbite (thunnabindare embetie), ","*tunno fylling","thunna- VKJ 152 . twna.- ib 152 (1466+). t(h)onno- ib 153 ( 1466) . ib (1480) . -föllingh),","tunno gods (tunna- StÄmb 93 ( 1473) , 94 (1474) o.s.v.; STb 1: 231 (1480), 369 (1482). töne- St Ämb 90 (1471). -godz. -gotz), ","*tunno land , ","*tunno mat","twnne maat )","*tunno pakkare","tunna- )","*tunno pakning","*tunno rum","tunna- )","*tunno tapper , ","*tunno trä","tunno vidher (tynna wedh), "]},{"a":"tunna","b":"vb","c":"v.","d":["tappa på tunnor. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41. 306 ff. Stb 1: 44 (1476). ketill skreddare zaker xij (12) marck, ty han thunnade ööl vppa sancti johannis baptiset dag ib 252 ( 1480) . ib 492 (1492, Burspr) . " sidan tynna han (det färdiga mjödet) oc täppe medh naagra duch " Sex ekon tr 267 . Jfr nytunnadher."],"e":["-adhe . ","konj . ","tynna Sex ekon tr 267 ) , "]},{"a":"tunna","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tunna, stort laggkärl af cylindrisk form. baandith aff eena twnna brasth RK 3: 256 . " twa twnnar thoma är 4185. annor hälftin aff öleno samansamkis j ena tunno " VKR 37 . LB 3: 82 . So 221, 224. sölff oc gull jak weyt ey manga twnnor full RK 1: 433 . " samansankadhe ena tunno fulla mz päningom " KL 263 . " en abbate . . . bödh sinom kännswen längdantil bära ena tunno watn hwarn dagh " ib 283 ; " jfr 2. skal ey annath gotz räknas wtan gotzit som wthwertis war kwngiorth, som är skinmees, för skinmees, fynna smöör före smör, fath järn, före järn " PM XIV ; jfr 2. then pakken, tynnan, mesen, j hwilko gotzith är ib XV . ","2) tunnbindare. " jöns clemitzsons tunnobindare " SJ 52 ( 1433) . ib 64 ( 1436) o. s. v. eric tunbindare ib 219 ( 1452) . SO 219 ."],"e":["tonna: -o SGG 128, 129, 130, 132, 133, 134 . ","tynna BSH 4: 305 (1501-1502); PM XIV ; ","-an ib XV (på två st.); BSH 5: 429 ( 1511) ; ","-o EG 678 ; ","-or PM XIV ; SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.; på två st.); -er SO 221, 224 ; ","-e SD NS 1: 46 ( 1401), nyare afskr.); på två st.); -ona LB 3: 82 ), ","tunnobindara redhskap","twnnebindare redhscapp )","tunnobindara ämbite","tunno butn","-bothnen ib 8), ","tunno gods","-gotz )","tunno vidher","tynne wedher )"]},{"a":"tupper","b":"","c":"","d":[" , se topper."],"e":[]},{"a":"tupundgryta","b":"nn","c":"","d":["tvåpundsgryta, gryta om två punds vikt? han hafde giort ett roof på tu pundh gryto, som han tog aff olaff Trolles Jb Bil 184 (1477, nyare avskr.) ."],"e":[]},{"a":"turificera","b":"vb","c":"v.","d":["tända rökverk, anställa röfoffer, vid gudstjenst svänga rökelsekärl. turificerade ärchebiscopen och alla biscopar huar medh sitt rökelsekar moth grafvena TK 273 . thrufficeradhe han öfver helgedomana, huart sum han thom nidladhe i kistjona ib. - med dat. togh ärcheiebiscopen . . . rökelse karet och turifferade allom reliquiis TK 273 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"turk pl. er","b":"nn","c":"","d":["turk . . . bescherme then helga cresne tro mot the ortewise thurker och hedhninghe Saml 24 . 148. turker och alle christne PMSkr 709 (senare avskr.). - sing. med art. i pural bet. vm the sände här och mykitt stridzfolk mott turken PMSkr 667 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"turkisker","b":"av","c":"adj.","d":["turkisk. ss subst. " blandh hedninga cristhna oc twrkiska " PMSkr 119 ."],"e":[]},{"a":"turkos","b":"nn","c":"","d":["turkos. " en gulring medh en thurcos Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). ""],"e":["thurcos )"]},{"a":"turturduva","b":"nn","c":"","d":["turturduva. thw (ɔ jungfru Maria) äst ok en tortildufwa SvRimd 48 . jomffru maria . . . togh hans siäl swa som turtur duffwo. hwitare än snyo JMPs 436."],"e":["tortil- SvRimd 48 )"]},{"a":"turturduva","b":"nn","c":"","d":["turturdufva. " sit . . . ensamin som turtur dwan " Bo 46 . " köpto the twa turtil dufwo " ib 6 . " föra mz sik til gudz hws . . . en duffvnga eller törtilduwo (Cod. B turturduffwo 561). " MB 1: 361 . " offra twa tyrtelduwor eller twa dwffvnga " ib. " tyrtelduwo offer hördhe fatiko folke til at göra " ib 478 . " turtur duwa röst är hördh " Ber 37 . " turtur duwa är renaste fughul hwlkin som pläghar byggia sina redhe i höghum träm ib. turtur duwan hafwer grat for sang " ib. " varin tina kindher faghra som turtur duonna hulke naturlikit är at mister hon sin maka taker hon ey sidhan annan ib. " Bo 3 . MB 1: 473, 474 . ST 209, 210 . Ber 36, 167 . Su 86 . LfK 19 ."],"e":["turtil- Bo 3, 6 . ","tortil- ST 209 . ","tortel- LfK 19 . ","tyrtil- MB 1: 473 ; ST 210 ; Ber 36 . ","tyrtel- MB 1: 361, 474, 478 . ","törtil- ib 361), "]},{"a":"tusk","b":"nn","c":"","d":["källfrö, gorda. tag sma twsker oc fröder i kerren LB 7: 190 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"tusk","b":"nn","c":"","d":["tasslande, förtal. " fly bakdantan kor hwisk ok thwsk " Ber 59 ."],"e":[]},{"a":"tuska","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr baktuska."],"e":[]},{"a":"tuskan","b":"nn","c":"","d":["toskan, tusker. Se Sdw 2: 1317."],"e":[]},{"a":"tuskan","b":"nn","c":"","d":["hr ey tuskan (susurrationes) Ber 59 . " ther idhnas nw bakmal ok tuskan " Su 422 . Jfr bak-, mot-tuskan."],"e":[]},{"a":"tuskare","b":"nn","c":"","d":["tasslare, sqvallrare, förtalare. " thu skal ey wara lastbärare oc ey tyskare (susurro) manna mällan " MB 1: 365 . " the afwndsiuko tyskarne (deltracatores) " Su 426 . " tha tuskarin är borttakin (susurrone subracto) huilas delor " MP 1: 107 . tuskare (susurro) ok twä tungol är forbannadhir ib 172. Jfr baktuskare."],"e":["tyskare )"]},{"a":"tuta","b":"nn","c":"","d":["Jfr hortuta."],"e":[]},{"a":"tutare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr öra tutare."],"e":[]},{"a":"tva","b":"","c":"","d":[" , se tvä-. "],"e":[]},{"a":"tvam stads","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"tvar","b":"ab","c":"adv.","d":["1) i sanning, för visso. ney twar (Cod. C män) thz ma ey väre Iv 1117 . thz iak staar mykith äpter hänna minne twar (Cod. B thywer) thz gör iak aff hemsko sinne ib 1039 . twar (Cod. B thywer) thu sigher ey thz sant ib 1184 . ","2) dock, likväl. än tho margher thnker thz . .. thz engin skal hans like wara . . . twar hans hugher liwgher illa Al 8308 ."],"e":[]},{"a":"tve","b":"","c":"","d":[" , se två-."],"e":[]},{"a":"tvekel","b":"nn","c":"","d":["tvekan. " hwath deel ljg nw haffwer ethers kantzeler her pether indgiffweth . . . mwe i wthen alle twekel fwlkommelige ether epther retthä " BSH 5: 211 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"tver","b":"nl","c":"räkn.","d":["två. " mäþ twem riddarum " SD 1: 669 (12385, gammal afskr.). hawe . . . twa swenä ib 670 . tue unge suena läto väruldena Bu 152 . " hänne syntes som christus var sialuar prästren . . . ok tva ängla subdiäkna " ib 11 . " twa änkior " Bil 915 . " dela twe män, oc faar annar sla annan " MB 1: 335 . " tw twillingia " ib 46 . " twäggia propheta ordh " KL 292 . " tha gik ihesus wt af radhusit ok thässe twe röfuar mz honom ib 391. i twäggia manna äla i thriggia munne skal sta alt mal " ib 403 . MB 2: 396 . " twa andre riddra sagdo ok swa " RK 1: 3832 . " man kan ey thiäna thwem härram (för -om) til hyllist Go 554. illa skwrith haar är twäggia kompona skam " ib 712 . " doo höffdinghans hustru, oc twa hans älzsta söner " Lg 3: 682 . " huilken suen thwem husbondhom loffuar thiänsith i eenom stempnodagh " SO 63 . tha schulu the twa brdöer thz til thöm anname ib 105 . mädh twem hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). tu staþlyus ib 5: 563 ( 1346) . " tu handcläþe " ib. " giwum vi . . . twa stukur " ib. " giwum vi . . . twa lyusastaka ib. þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku " ib 564 . vm tu aar SR 11 . " mik lagþos tue andre costa " Bu 143 . mällan twiggia blusa Bil 109 . " godh ware tiwgha ok haffdhe hon twa grena " GO 43 . i . . . twa prouento hannom LfK 142 . " for twgge saka skuldh " ib 47 . mz twägge handa hoxswalan ib 87 . " hedhirgiroghir hedhir (för hoghir) röffwas j thwäggia handa matto, ok aff twäggia (för twäggia handa) siwkdom Spec. Virg. s. 250 (enl. meddelande af Dr. R Geete). tuäggia handa rätvisa " KS 31 (79, 33) . " then hugir som vpfyllis mz them helg anda hauir opinbarlikast tugh ting som är dygd oc ödmiukt " MP 1: 174 . " at var herra ihesus . . . twem sinnom ökte faa brödh " Bo 88 . " om man stamper hans ffrö (d. v. s. senapsfrö) medh hwithan hwetebrötz kroma swa ath two luther äro synap ok trdye delen aff brödhit " LB 2: 50 . egyill. . . sköt . . . äpplit sunder i tw stycke Di 54 . " en munkir atte twa skillinga päninga " KL 2985 . " hwat ey äru twe skillinga thitt hop ib. böte twa örä " SD 5: 638 ( 1347) . " tw öresland jordh ib " NS 2: 205 ( 1409) . " twa örtugland, jordh " ib. " twa örtug ib 204. war . . . tornith siälfft twäggia rsta höght " MB 1: 175 . " ower twägggi fingers breedh " LfK 84 . j twa manadha MB 2: 109 . " naar twa manadha varo framlidhne ib. the twe änkionna päning " Bir 3: 228 . " þän fiken är a pänigen. takar tu il ok tapar i köpe tu goþ " Bu 153 . fiarþe skäl tok han af mangs riks manz vlyko. som gör sik sialuar tuigia þräl diävuls ok (silfs) ib. " första twe trätta tha sigha the ey badhe eeth " GO 217 . twe magho swa liugha at thän tridhi hänghir ib 777 . " mära margho twe än een " ib 1091 . " ther stodho vp twe badhe i sänder " Lg 3: 282 . " egh skiptis twem äller trym all jngyälden " SD 5: 562 ( 1346) . gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä ib 377 (1344, nyare afskr.). twe aff förnäfndom biscopum ib 567 ( 1346) . äf þöm fyoghertans kulu twe väliäs bärghämästärä ib 638 ( 1347). giter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne ib 481 (1345, nyare afskr.). firi þem twem scal þän som akyäres, akyärendenom rät györä ib 480 . " ther tror iak at herra jon philpusson doo ok herra jon karsson the twe " RK 1: 1086 . " var thz dyurit gript, oc flse prophetin . . . oc the twgh sendos lifuande j brennande brennestens eldz sio " MP 1: 137 . " tessin twgh ägir gudhlik siäl iktelika tänkia " ib 115 . " sa hon präst klädan ok diäkn ok subdiäkn ok tua mz vphalz liusom " Bu 11 . " man sa dostera ä twa ok twa " Fr 1820 . Bir 5: 65 . " gyälde tu for et (d. v. s. dubbelt) " SD 5: 639 ( 1347) . " giuum wir them tu slik timä (dubbelt så lång tid) " ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). skal han tholik tw ater giälda (duplum reddet) MB 1:338 . " spurde barlaam huru gamal han war. barlaam sware sik wara xl ara gamblan josaphat swaradhe thu synis tholikt thw gamal " Bil 618 . tu aar oc tiughu KL 273 . " tu hundraþa ok þrätighi arom äpte vars härra döþ " Bu 189 . tuhundraþa marker swenscä pänningä SD 5: 564 ( 1346) . thughundradha (motsv. stäle MP 2: 62: tu hundradha) päningha brödh MP 1: 96 . - i tu, i tu, i två delar. thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . " skal solin skiptas j tw " Bir 1: 339 . " störtande sin hals i tw " LfK 147 . " vra i twem, vara tvifvelaktig? hertogh erik sagde jak will brenna for engin man här boor han (Kristofer) er myn vin som jak tror tho hwaro war thz i twem " RK 1: 2758 . - Jfr annattväggia, baþirtväggia, hvartiggia, hvartväggia."],"e":["twe. tue . ","tva Bu 11 . ","twa MP 1: 49 ; MB 2: 109, 385 ; Fr 1471 ; RK 1: 3832 ; SO 105 ; Lg 3: 682 . ","two Di 25, 39 ; LB 2: 50 . ","tvar L. ","twa . ","two LB 5: 292 . n. (nom., ack.) tu. tugh MP 1: 102, 174 . ","twg ib 317 . ","twgh ib 115, 137 . ","thug ib 96 . twa (i förbindelsen twa örtugland) SD NS 2: 205 ( 1409) . ack. m. tva. two Di 25, 29 o. s. v. thwo SD NS 2: 78 ( 1409) . ","tufwo SO 23 . ","twe Di 55 . f. tvar L. ","tva . ","tvem . ","twa LfK 142 . ","tväggia . ","twägia L. ","twiggia Bil 109 . ","tuigia Bu 153 . ","twiäggia SPec. Virg. s. 250. thwäggia ib (båda formerna enl. meddelande af Dr. R. Geete). ","tyggia L. ","twägge LfK 47, 58, 87 . ","twäggi ib 84),"]},{"a":"tver","b":"nl","c":"räkn.","d":["två. " vndir . . . laurins dansons jnsigle härzhöfdhinga . . . ok twäggia manna af häraþe " SD 8: 82 ( 1361) . " fyre godhe män . . . twe a minä weghnä oc twe a hans " ib 269 ( 1362) . swa skiptis landum twäggia kununga. mällum JämtlDipl 127 ( 1374) . " äpter säghn twegia godhra manna " NMU 1 . 68 (1381). äpther thy, som thwe withnadhe ok fore sworo ib 117 ( 1441) . hwarie twe aff tessin landboom skulo göra en hampolima VKJ 132 ( 1447) . " hoo som hälzt kirkiherre worder tiil sama altare, skal wara plictoger . . . j hwario wiku tiil ewigh tiid haffwa twff vigilias oc two siäle messor " Svartb 428 (448) . " tha skal han giffwa ofw´rdomarenom thryswar swa mykit, som wth är gifwit, oc tw swa mykyt som wth är läth Beckman Stud 81 (omkr. 1450, Arboga Lagb.). rauidh sakir iij mark for thet han saldhe twem eth " ATb 1: 236 ( 1465) . " bifoe thz tw dör haffver " GU C 20 s. 55 . jnttercolumpnium . . . rwm mällan twägha stödho ib (hand 2.) s. 35. tughundrade mark swenskä peninge Svartb (Skokl) 516 ( 1473) . " item bör honum (ɔ klockaren) kläppa til warfru loff om morghonen, thaa bhry slaar . . . oc ringia swa ty sijne (tyswer " ÅK 59 ) til daagmessona medh the klokko, ther til hörer FMU 4: 437 (omkr. 1475?). tvgh pundh koppar ATb 2: 148 ( 1479) . " twg lodh ssilke " ib 154 ( 1480) han slogh en twnno bindare twgh ixe hamers hwgh ib 200 ( 1483) . " twghundrade mark j redhe peningä " FMU 5: 141 ( 1486) . " twff ödhis böle " ib 168 ( 1487) . räthuise the opflygä mz tweggie kerleksens vinghom SvKyrkobr (Lucid B) 228 . " hans mwndir fyltis aff thwäghia handha besklikhet " SvB 467 (mot sl. av 1400-t.). gudz son som war kämpin hawandis twägia warilsa natur SvKyrkobr 532 . drukkenskap oc skörlifnadhir äru twe fölgis lagha Hel män 134 . (fölet) takes ey fran modher myölkene för än thet är tw aara gammalth PMSkr 221 . " tha är bätre samman fögha bij aff twam stokkom " ib 302 . förwaris at rötherna aff twam qwistom komma ey samman ib 311 . skiffwan göris . . . tw fingher tyok ib 504. en annar skiffwa tw fingers tiok ib. the andro tw holen ib 507 . ib 508 . skipper oleff . . . zacher iij mark, för thet han solde twem it STb 5: 224 (1519). - i tu, i tu, i två delar. hon (ɔ: skeden) war söndir i tw skaftit fra skedinne ATb 1: 141 ( 1461) . " spiutz skapt hans brast sunder j tw KarlM (Ver) 66. ith stenhus . . . med . . . halffuan gardhen, som skal mätes ret i tw mellom huitkops . . . waning oc sone stenssons " STb 5: 49 ( 1515) . - Jfr tiughutva och annattväggia."],"e":["twe . ","thwe NMU 1 . 117 (1441)","twff ib 168 ( 1487) . ty ib 4: 437 (omkr. 1475?). ack. f. -twa PMskr 503. two Svartb 428 ( 1448) . twff ib. dat. tvem. twam STb 4: 226 (1511); PMSkr 254, 302, 311 (jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil l36: 40 f.) twomGU C 20 s. l89. gen. twäggia Sd 8: 82 (1361); JämtlDipl 127 ( 1374) . twäggia SvKyrkob 332. thwäghia SvB 467 (mot sl. av 1400-t.). t(h)wäggia SpV 453 . ib. twiägia GU C 20 s. 100 . ","twägha ib (hand 2) s. 35. twegia NMU 1: 68 ( 1381) . ","twegge SvKyrkobr (Lucid B) 228 . ","fwige STb 4: 203 ( 1511) . ","tw PMSkr 221 . Se SDw 2: 1317), "]},{"a":"tvi","b":"in","c":"interj.","d":["tvi, fy. " thetta är skam och skadha thy maghom wy sputtha och säyia twy " RK 3: 119 .. twy hwath skam oss swänskom skeer ib 787 . ib 1177 ."],"e":["twy )"]},{"a":"tvifl","b":"nn","c":"","d":[" ? 2) betänklighet. - tvekan, betänkande. tha wille hwffuendal all then schada vpresa vtan twivel ok hinder STb 2: 263 ( 1488) . ","3) tvivel, tvivelsmål. " suen . . . schal setie borgen om tet arffuit . . . meden ther tiwewel (!) vtj är ath han ey ther til retter är STb 2: 491 (1490). al the ärende, ther vore forhandledhe med the rudzer tiil lthen tiidh, sidhen wii forst her forsampnede vore, och ath saa stoodh i twifuil i mellen bade landhen etc. " Rydberg Tr 3: 421 (1493, samtida avskr.) . utan tvifl, utan tvivel, för visso, säkerligen, the skule faa eth m (1000) fall vtan tiwl STb 2: 250 (1488). thz haffwr jac wtan twill forstandit aff them Troj 212 ."],"e":["twifuil . ","twiwel . ","tiwewel STb 2: 491 (1490) . twill Troj 212 . ","tiwl STb 2: 250 (1488)), "]},{"a":"tvifl","b":"nn","c":"","d":["1) tvehägsenhet, ovisshet, villrdighet. vm nakar thyngis ok hindras af thwiwäl (perplexiate) älla läti Bo 232 . - (?) han ma sig sielffuir heilpa oc regera, vthan twiffwiil, och vthan skaoffwodit, sasom her effter scriffuit star LB 7: 160 . ","2) betänklighet. " war mich . . . ganxhe twiffwell her noget emot at sägindes " BSH 5: 532 (15132). - tvekan, betänkande. han wägade . . . wth en twill sitt liiff RK 3: (sista forts.) 5762. ","3) tvifvel, tvifvelsmål. " är mich inthe twiffuel vdi, idert herredöme drager vel til minnes, huat min gamble herre . . . oc i medh honum samfelt paa longengen . . . mich loffuadhe " BSH 5: 26 ( 1504) . - utan (al) tvifl, utan tvifvel, för visso säkerligen. sannilichä vten twifl wi willium, aghum ok skulum rättä äptir thy sum fyr är saght SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 379 (1344, nyare afskr.). haffde the vist hwar puken saat vtan twiuel haffdo the han fath RK 2: 4011 . ib 3180 . " tolkit skedde wthen twill för sancte ingredis bön " ib 3: (sista forts.) 5652 . " scole i min trotiensit altiid finna wtan twiffuel " BSH 5: 26 ( 1504) . the wele vtan all twiwel haffue jgen then landh och watten FM 410 (1509, samt. afskr.)."],"e":["twiwil SD 5: 379 (1344, nyare afskr.). twiffwiil. twiwel RK 2: 3189 ; FM 410 (1509, samt. afskr.). twiuel. twiffuel BSH 5: 26 ( 1504) . ","thwiwäl . ","twill )"]},{"a":"tvifla","b":"","c":"","d":[" 1 lpers. twele ib 358 (1522, d:o). part. pres. tyfflande FH 1: 168 (1496, gammal avskr.) . part. pret. tyuilath C. Härenstam, Finnveden under medeltiden 109 (1507), v, 2) tvivla, vara i ovisshet, draga i tvivelsmål. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikker göra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . " är tyfflande at ther är nogot hinder vdi kommit " FH 1: 168 (1496, gammal avskr.) . ther skole the jnthet twile wdinan STb 5: 247 (1519). hulchet wij inthet pa twile ib 355 (1522, Kop). oc wij ther jnthet pa twele ib 358 (1522, d:o). hogen wagade till oc fraa, oc twylade om han skulle henne faa Troj 170 . - vara i ovisshet, icke säkert veta. twifflom . . . hwad ther wil med fölie om the dale karle haffve noget on i hogen HSH 16: 125 (1527, Brask) . 3) part. pret. ss adj. förtvivlad, ytterst ängslig. vthan saa ath idher verdogheth finder snarleka eth goth radh ther til thaa är almoghen snarth tyuilath (felaktigt tyvitath BSH 5: 146 ) i then lanssendhan C. Härenstam, Finnveden under medeltiden 109 (1507) (jfr ib not 45)."],"e":["twifla: -ar Rydberg Tr 2: 344 ( 1365)","twyla: -ade Troj 170 . "]},{"a":"tvifla","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara tveksam el. villrådig. opersonl. med ack. skall mik ther ekke till tulie (Cod. A dwälia 148) Di (Cod. B) 233 . ","2) tvifla, vara i ovisshet, draga i tvifveslmål. tuiffte (Cod. A jäffua 148) ter encte vti Di (Dod B) 333 . - opersonl. med ack. mik twiflar fasth BSH 5: 20 ( 1504) . mik twifflar . . . thet fyrde man skaal gaa i arff met syskyne ib 101 ( 1506) . FM 492 ( 1510) . " hwad theris ytherligere handelingh och vedhertaal vareth haffuer . . . twiler oss inthe vti at the iw osparlige dele met edher herredöme " ib 585 81513). ib 562 ( 1512) . bliffuer godhe, trone swenskemen . . . som mich engte twiffler, at i jw gerna göra BSH 5: 206 ( 1507) . - tvifla på, betvifla. wij ecke twifwele, i jw gerne göre BSH 5: 90 ( 1506) . - Jfr fortvifla."],"e":["twiffla . twila, se fortvifla. tuile Di (Cod. B) 333 . twela, se fortvifla. twille, se fortvifla. ","twifler FM 492 ( 1510) . twiler ib 585 (1513). tweler ib 562 ( 1512) . ","twifwele BSH 5: 99 ( 1506) . "]},{"a":"tviflaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["2) oviss, undrande. " ther pa behöffue j inthet twilaktige ware STb 5: 340 (1521, Kop). ""],"e":["twilaktig )"]},{"a":"tviflaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tveågsen, vankelmodig. " ther aff ´bliffwe almogen ganche miströsth och twilhfftigh " BSH 5: 364 ( 1509) . ","2) oviss, undrande. " thee äre twiffwelaktige om koningens besitning til riket eller ey " BSH 5: 368 ( 1509) . ","3) vara tviflaktoghr, förmoda, gissa? hwrv fframdelis ther om är wordet, vet jak eckä til visse, ok är tiwlaktige ath han är lydhen aff thenne syndogh werldh FM 522 ( 1511) . ","4) tviflande. hwi han swo twynelactigh war Lg 3: 62 ."],"e":["twiffwelaktig . ","twyuelactigh . twilhafftigh), "]},{"a":"tviflan","b":"nn","c":"","d":["tvifvel. " j skolen jnghen twilen haffue, atwij ä jw swa altiid göre wele " FM 562 ( 1512) ."],"e":["twilen )"]},{"a":"tvika","b":"","c":"","d":[" , se tväka."],"e":[]},{"a":"tvime","b":"","c":"","d":[" ), se tvinne."],"e":[]},{"a":"tvingilse","b":"nn","c":"","d":["1) tyckning, ansättande. - påtryckning, tvång. ath engin . . . dyrffwis nögda eller twinga brythia landbo eller annan kirkione wardhnadh antinghie mz reddugha hötzlom eller androm twingilsom (extersiones) sik päninga eller annor tyngh ath giffwa Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-t.). 2) vedermöda, lidande. all min (fel för thin) twingilse (omnia gravamina tua) tok iak wp mz mik Mecht 96 ."],"e":["twingilse )"]},{"a":"tvinlinger","b":"nn","c":"","d":["tvilling. " at seia . . . iacobum. som . . . sumi sigia varomhärra vra licastan. at änlitis siþum ok limpnaþe: som þe varen vbaþ tuilinga " Bu 193 . " opta födhas twe twilling badhe i enne stund stund " MB 1: 46 . " scriwas . . . aff iacob oc esaw. at the waro twinlingia " ib . Bil 702 . " the hafdho twa sönir twilinga " ST 34 . "],"e":["twinlingia MB 1: 46 . ","twillingia ib. " twillinar " ib (Cod B) 532 . ","thwillingha Bil 702 . ","tuilinga Bu 193 . ","twilinga ST 34 ), ","tvinlingia brodhir","twillingia- MB 2: 397 . thwillinga-),"]},{"a":"tvinna","b":"vb","c":"v.","d":["tvinna. " retorsus a um annatsin pynter vp snogin oc twinader " GU C 20 s. 525 (sannol. snarare att föra till uptvinna). Jfr uttvinna."],"e":["-adher )"]},{"a":"tvinna","b":"vb","c":"v.","d":[" MB 1: 495 . ib 496 ."],"e":[]},{"a":"tvinne","b":"nn","c":"","d":["tvinnat garn, tråd. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 134. . . . stolit lbort hans klädhe, lärofft oc annat, hwat ther war . . !UDDA_TECKEN? skolapund twime kolnisker (för twinne?) JTb 29 ( 1461) ."],"e":[]},{"a":"tvinnel","b":"nn","c":"","d":[" ? tvinnat garn, tråd? ij pund blaa twinnel GPM 2: 215 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"tvist","b":"nn","c":"","d":["tvist, strid. ath wi aff satte all owelie twiist haath och ogönsth, som i mellen hans nade och mich varet hafwer BSH 4: 325 ( 1502) . " hwroledis thenna twist, richne i mellen varedh hafwer och är, motte affstellis " ib 5: 207 ( 1507) . HSH 20: 194 ( 1507) , 220 (1507). the äre till gerne saage ath nogen tuist komme oss emellom ib 292 ( 1510) . ib 24: 62 ( 1516) . twisth, twädräkth, örlögh, oc stridh haffwr waridh bland menniskior arliken jdh PM 1 . ib 26 ."],"e":["twiist )"]},{"a":"tvisting","b":"nn","c":"","d":["tvist, strid. " om thenne twistingh och fejidhe som nw mellom richen är " HSH 20: 242 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"tvisvar","b":"","c":"","d":[" , se tysvr."],"e":[]},{"a":"tvisvar","b":"","c":"","d":[" , se tysvar."],"e":[]},{"a":"tviäggadher","b":"","c":"","d":[" , se tvääggiadher."],"e":[]},{"a":"tväaraþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tväbetter","b":"av","c":"adj.","d":["et twätbet-myl VKU 137 ( 1569) ."],"e":[]},{"a":"tväbot","b":"nn","c":"","d":[" = tväböte. liggher man j twebothom Arnell Brask Biᴵ 20."],"e":["twe- )"]},{"a":"tväbredher","b":"av","c":"adj.","d":["af dubbel bredd. en alin repärläript twäbret SD 5: 637 ( 1347) ."],"e":[]},{"a":"tväbruta","b":"av","c":"adj.","d":["dubbelt brottslig; medförande dubbla böter. vm huru ondh ordh wardha thue brotha SO 14 . ib 20, 26 ."],"e":["thue brotha . thwe brotho SO 20, 26),"]},{"a":"tväbrädhespiker och","b":"nn","c":"","d":["ett slags längre spik. Jfr H. Hildebrand Sv. Medelt. 1: 972. ɉ mark for twebrede spike, oc for enbrede spika for v öre Skotteb 409 (1466-67, Kämn). ib 454 (1471-72, d:o). - koll. v. artich fore jᶜ (100) twebredes spijck til brona kom SSkb 78: (1503). ijᶜ enbredis spiik ok iijᶜ rtwebrädhis spiik Stock Skb 119 (1519) . Jfr iijᶜ ij.-brädhespik oc iiijᶜ enbrädhespyk HLG 2: 14 (1510). - Jfr enbrädhespiker, enbrädhesspiker."],"e":["*tväbrädhisspiker (twebrede- Skotteb 409 (1466-67, Kämn). twebredHLG 2: 44 (1515). thywbrede. ib 454 (1471-72, Kämn). tvebrädis- (twe-) HLG 2: 57 (1517); Stock Skb 83, 115, 119 (1519). tuebrädes. ib 119 ( 1519) . twebredes. SSkb 78 ( 1503) . twebredz- HLG 2: 46 (1516). -spiiker. -spyker. -spijcker.), "]},{"a":"tväböla","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["-bola )"]},{"a":"tväböte","b":"nn","c":"","d":["tveböte, dubbla böter. " " bryter nger oldermannenom j moth mz haat eller twer ordh hanom vare alt i tweböte " SO 116 . ib 63, 69 . "],"e":["tweböte . ","thweböthe SO 69 . thwe böthe ib 63 . " tväbote L.), ","tväbötis drap , ","tväbötis mal , "]},{"a":"tväböte","b":"nn","c":"","d":["tveböte, dubbla böter. swa at all drapp, blnat oc blotwita ligger i twe böta STb 1:427 (1459). zaker xij (12) marck i tweböte ib 114 ( 1477) . " warth och lasse af sakt for retta xij march for ath han slogh bighaswenin en pwst medh en exehamar och tet war j thweböte som laghin säghia Atb 2: 312 (1487). ""],"e":["twe- . ","tve . ","thwe- . ","-böta STb 1: 127 (1459, Burspr). -bete ib 178 ( 1479) ), "]},{"a":"tväböter","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["tve- )"]},{"a":"tvädel","b":"nn","c":"","d":["två tredjedelar. kännes jäk . . . mik haua lathet . . . olaue . . . twäddelena j enom wrfiäll SD 8: 166 ( 1362) . ib 197 ( 1362) . RP 2: 162 ( 1389) . " tha skal lradhet vpbäöre trädhynghen ogh bonden twedelen " KTb 6 ( 1471) . Stb 3: 213 (1495). - pl. niclis skla giwa tridingen oc gyurda arwa twädelana SD 8: 205 ( 1362) . clauus skal . . . opbäre trediungen aff renten och . . örian twdelene STb 4: 219 (1511). - Jfr tväluter, tväpart."],"e":["twe- KTb 6 ( 1471)"]},{"a":"tvädel","b":"nn","c":"","d":["tredjelar. " thetta gotz fiöl mik thil min thwädeel " SD NS 1: 20 ( 1401) . " twädelin i knuzbool " ib. " twädelin aff henne (landskylden) " ib 88 (1401, nyare afskr.). - pl. saalt haffua . . . twa delena aff enne alin i langöö SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . affhendher jach . . . mik . . twadelana i enne alin i for:nä langöö liggiande ib. ananias oc . . . saphira . . . som wndhan stalo en tridingh aff iordha wärdheno . . . oc twadelana baro the sancot pädhare LfK 16 . " om twdhelene af een gardh " SD NS 1: 419 (140). at laurens hänne the twedhelene fortaghit . . . hafuer ib. " wij hafwom salt . . . thwadhelina aff dunkathorp " BYH 1: 249 ( 1446) . haffuer jac vnt henne . . . mina twhwadeela aff lösöran at haffua FH 3: 50 ( 1445) . ib 52 ( 1445) . - Jfr tväluter."],"e":["thwädeel . ","twedhel . ","twadel . thwadhel thwadeel),"]},{"a":"tvädobel","b":"av","c":"adj.","d":["dubbel; dubbelviken. " hölyandis affwan pa barken eth twädobelth täth klädhy PMskr 391. - n. ss adv.. i dubbelt mått. han haffuer giort thua dopelt alt tz aflat " SvT 67 ."],"e":["thua dopel )"]},{"a":"tvädobladher","b":"","c":"","d":["dubbel. " hwa twäkar thär om theodora, at thz talith xxx görs ey twädupladh om lx swa som ärffwodhit görs twädublath j them som liffwa j atirhald " SpV 348 . " thy bär kötzsins wtrönilse aminnith, ok athirhallit trätigionda fructen,a twädoplath ällir twäfalloghetena, til änkiostadhgan " ib 349 . " en nwsterfiiij twedoblat kapa " STb 2: 543 ( 1491) . " sywd thät j eno twädobladho kar j tre thima " PMSkr 401 ."],"e":["twe- . ","dopladher . ","-dubladher . ","-dupladher )"]},{"a":"tvädobladher","b":"","c":"","d":["dubbelaff twädoblath skin PM 13 . " blandhen honom twädubblat eeldh oc tiärw " LfK 117 ."],"e":["-dubbladher )"]},{"a":"tvädräkt","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tvedräkt oeninghet, missämja. seicio . . . skörn (för skör) oc qwedrekth GU c 20 s. 561. lhuru ranzakas skal nar twädreght är om walit Abbedeval li Vkl 922. ib. ib 116 . skal och jnge rike sig fra thet andra draga medh nagon twedracht eller syndring G: Carlsson Kalmar recess 1483 s. 63. sidan then twedracht begyntes mellan k (ɔ: Kristian I) och rikedh ib s. 68 . om eder twedreth j mellen hende STb 3: 72 ( 1493) ."],"e":[]},{"a":"tvädräkt","b":"nn","c":"","d":[" L. ","jak oc mith folk haffdom ena stora twädräkt mote amons söner (disceptatio erat mihi et populo meo contra filios Ammon vehemens) MB 2: 109 .","2) brist på öfverensstämmelse, skilnad, olikhet. at engin wari twädräght (motsv. ställe Bir 4: 95: aatskilnadher; discordia) j thera sidhom födho oc nefst VKR 5 ."],"e":["-drekt MD 388, (S) 247 (på två st.). -dräght VKR 5 . ","twedräkt MD (S) 292 (på två st.). twedrect SO 109 . ","twedrekth SGGK 104 . ","twedregt RK 2: 1703 . ","tweedräght ib s. 339 . ","thwedrächt SO 117 . ","twedrecht ib 144 ; StadsL Add. A. twedracht VAH 24: 322 ( 1442); BYH 1: 248 ( 1446)), ","tvädräkts band , "]},{"a":"tvädräktliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) tvistig, omtvistad. " haffwr skiparen oc köpmännena sigh j mällen nokor twädräkteliken ärande, tha maagha ey batzmennena bära withne them j mällen " PMSkr 73 ."],"e":["-dräkteliken ) , "]},{"a":"tvädräktliker","b":"av","c":"adj.","d":["tvedräktig, dragande åt skilda håll, skiljande sig. swa som the atskildes j tungamalen och thwedräktlika wardo PK 220 ."],"e":["thwe- )"]},{"a":"tvädräktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" [Ä. Dan. tvedrægtig. Mnt. twêdrechtich] orolig, bråkig. almoghen är ganske twädrächtogh BSH 5: 467 ( 1511) . HSH 20: 38 ( 1506) ."],"e":["twe- HSH 20: 38 (1506)),"]},{"a":"tvädräktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Sdw 2: 1317. 1) oeinig. wart jach twetrachtogher . . . meth enom godhum manne SD NS 2: 750 (1414, gammal avskr.) . " discors twä dräktoger " GU C 20 s. 148 . " waret thet swaa ath dyäfflande waro twädräktoghe, ok ey samhaldoghe, tha ware thera waldh ok makt om jnhte " MP 5: 220 . the waro mällan siin alstingx twädragtughe Hel män 196 . . oenig, söndrad, splittrad hwart eth twedrägtokt rike skal ödheläggias of forderffwas MP 1 hs. sp. 195 f. enl. B. Ejder, Ark. f. Nord. Fil. 72: 225."],"e":["twe- . ","-draghugher: -e Hel män 196 (-trachtogher Sd NS 2: 750 (1414, gammal avskr.)),"]},{"a":"tväfalda","b":"vb","c":"v.","d":["fördubbla. " binare twefaldha " GU C 20 s. 56 . " dyplo as are twefalla ib s. 189. duplicare twäfalla " ib s. 204 ."],"e":["twe- . "]},{"a":"tväfaldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["trefaldt, dubbelt, i dubbel måtto. thu syndar twefallelica MP 1: 9, 245 . " öktis hans krona twäfallelica " Bir 3: 380 . ib 450 . MB 2: 360 ."],"e":["twäfallelica . ","twäfalleliga MB 2: 360 . twefallelica),"]},{"a":"tväfaldelikhet","b":"nn","c":"","d":["dubbelhet, falkshet. flyande . . . alla höghfärdh oc twäfallelikhet (dupliciatem) Bir 3: 179 ."],"e":["twäfallelikhet )"]},{"a":"tväfalder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) dubbelviken, lagd dubbel., dubbel. wppa thet the materia kan thes bäther wtdriffwas oc göras tyn läggis twäfall äller trefaal samman böydh PMskr 515. - dubbel, som tages två gånger, fördubblad. om storlek, vikt, värde o.s.v. enfalloghe lusthans eldir j wngdomenom ok swa sidhan til dödhin, görs twäfallr i thy at kräselikhetin wardhir tillakth SpV 444 . the glädhi . . . skal iac faa twafalla aa them dagh tha alle skulu vpstanda Hel män 171 . . . . giorde myna sorg twäffolda mera än hon förra war Troj 57 . - n. ss adv. bilongus twäfolt longer GU C 20 (hand 2) s. 96. - tvåfalig, som är av två slag. ioans matzsons hustru . . . hulkin som är . . . jacop pedersons twefald gudzöff Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) .","2) dubbel, falsk. " wakta thy at thu aldrigh haff twäfalt hiärta, ällir twäfalla syn til nakra människio " SpV 97 . " ostadoghetin är the människionna eghlikin, som twäfalld (duplex) är " ib 389 ."],"e":["twäfallr SpV 444 . ","twäfalld ib 389 . ","twäfall PMSkr 515 . twe fald Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . ","twäfolt GU C 20 (hand 2) s. l96. ack. f. twäfalla SpV 97 . ","twäffolda Troj 57 . twafalla Hel män 171),"]},{"a":"tväfalder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) dubbelviken, lagd dubbel, dubbel. jak skal lata idher badha annan tima smidha twefallum järnum ok bandum for enfald Bil 113 . mondo the hawtwäfald klädhe oc fodhradh Bo 16 " at han (pungen) wari aff twäfallo läriffte " Bir 5: 40 . didrik stak gymon hans skioll, oc wt i gömon brynian twefald Di 18 . ib 234 ; " jfr Fritzner, Ordbog 3: 734. dubbel, som tages två gånger, fördubblad. om storlek, vigt, värde o. s. v. the preste som väl foresta sino ämbete, äru värde twefallan hedhir " MP 1: 26 . skal hans krona ok lön twfald göras Bir 3: 231 . ib 1: 360, 3: 168. haff mit gul falt for tio pund twäfalla vikt (ponderis duplicati) ib 1: 235 . " skulu alle twäfalt atir giälda sinom herra mz twäfalde afling " ib 367 . iak . . . skal ey at enast giua minom vtualdom mannom thz the bedhas vtan jak skal ämuäl göra thz twäfalt (duplicabo) ok hundradha falt ib 3: 219 . MB 2: 360 . - tvåfaldig, som är af två slag, som utgöres af två ting af samma el. liknande natur. benedicta swa hetende yrter är twäfal i kyni LB 3: 81 . " äghir thu twäfalt nampn swa som är martyr oc confessor " Gr 312 . twä fald hiälp KL 181 . " mz twefaldom foräuilsom " MP 1: 274 . thu . . . kombir j twefallan last ib 9 . ib 245 .","2) dubbel, falsk. " hulkra tunga twäfald (duplex) är ok swikful " Bir 3: 304 . " mz thwäfallo hiärta " Ber 9 ."],"e":["twäfald Bir 3: 304 . " twä fald " KL 181 . ","twäfal LB 3: 81 . ","twafald Bir 3: 168, 231 . ","twäfalt Gr 31§2; Bir 1: 367, 3: 219 ; MB 2: 360 . ","twefaldan MP 1: 245 . twe fallan ib 9 . ","tweffallan ib 26 . ","twäfalla Bir 1: 235 ; Di 234 . ","twäfald ib 18 . ","twäfalde Bir 1: 367 . ","twäfallo ib 5: 40 . ","thwäfallo Ber 9 . ","twäfal Bir 1: 360. dat. twefaldom MP 1: 274 . ","twefallum Bil 113 ), "]},{"a":"tväfaldogher","b":"av","c":"adj.","d":["dubbel. " om storlek o. s. v. hans sak är tha thwefallogh " SO 66 . " tha är hans sak thwefallogh ib. ""],"e":["thwefallogher )"]},{"a":"tväfaldoghet","b":"nn","c":"","d":["egenskapen att vara dubbel el. fördubblad. duplicitas twäfallogheth GU C 20 s. 204 . " thy bär kötzsins wtrönilse aminnith, ok athirhallit trätigionda fructena, twädoplath ällir twäfalloghetena, til änkkostadhgan (carnis igur experentia, memoria, contientia, geminationem triicesimi fructus viduabitus disciplinis apportat) " SpV 349 ."],"e":[]},{"a":"tväflärdh","b":"nn","c":"","d":["svek, falskhet. " jomfrudommen . . . hwilkin . . . loffwadhir är himilsligha brwdhgomanom, mz stadwgho löfte . . . wthan skrympth ällir twäfärdh (sine fictione) " SpV 88 ."],"e":[]},{"a":"tväfärdh","b":"nn","c":"","d":["svek, falskhet. " vtan alla list, swik, ellir twäfärdh " Abbedval i Vkl 87 . Jfr tväfärdhas."],"e":[]},{"a":"tväfärdhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " vara falsk el. oplitlig. profiteor . . . veder kännas ok twefärdis scilicet aluid in corde habere et aluid ore fateri " GU C 20 s. 489 . profor . . . förethala ok twäfärdas scilicet aliud verbis proferre et aliud in corde habere ib s. 490 ."],"e":["twefärdis )"]},{"a":"tväfärdhinger","b":"nn","c":"","d":["falsk el. opålitlg person. corbius vel corbinus . . . twäfärdinger ilkloker ok ostaduger GU C 20 s. 149 ."],"e":[]},{"a":"tväfärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["falsk, opålitlig. duplicarius ii ille qui duabus fauet partibus scilicet fradudolentus swikul och twäfärdoger GU C 20 s. 204 ."],"e":[]},{"a":"tväfötter","b":"av","c":"adj.","d":["med två fötter. bipes . . . tvefötther GU C 20 s. 56 . " hipedius a um et bipedalis lis tuäfötther " ib s. 440 ."],"e":["tve- )"]},{"a":"tvägha","b":"vb","c":"v.","d":[" ? ffor thy jak j mik findher oc känner enna handa osighelika länktan oc astundan til at loffwa . . . än jak twägas swasom ömt oc mindre formaghande, graatande owerigiffua (quod tamen informe relinqui sua ex impossibilate deploro) Su 328 ."],"e":[]},{"a":"tvägilda","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tvägilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Se Sdw 2: 1317."],"e":[]},{"a":"tvägilder","b":"av","c":"adj.","d":["tvegild, för hvilken el. hvilket betalas dubbla böter. wari . . . twägiilt thz oppa thöm görs PfN 137 ."],"e":["twägiilt PfN 137 ),"]},{"a":"tvägildi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["tvägildis böter","tvegildis- )"]},{"a":"tvägipta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["twägifftha )","tvägipta sik . L."]},{"a":"tvägipta","b":"nn","c":"","d":["tvegifte. digamia mie twägipta GU C 20 s. 185 ."],"e":[]},{"a":"tvägipter","b":"av","c":"adj.","d":["två gånger gift. myn modher war twegiffth FH 7: 54 ( 1476?) ."],"e":["tvägifter L. "]},{"a":"tvägipter","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) två gånger gift. Se Sdw 2: 686. 2) som har begått tvegifte. bigamus . . . then tvegipter är GU C 20 s. 55 . (möjl. att föra till 1). ib s. 185 (d:o). ib s. 306 (d:o). (person är ej valbar till abbedissa) om hon är symaniaca, mandrapare, twägifft, meendedha, sacrilega Abbedval i Vkl 98 ."],"e":["tve- . ","-giffter )"]},{"a":"tvägiptning","b":"nn","c":"","d":["tvegifte. bigamia . . . tvegipningh GU C 20 s. 55 ."],"e":["tvegipningh )"]},{"a":"tvägiäld","b":"nn","c":"","d":["dubbel betalning. skal thiwffwer twä giäldom ater giälda MB 1: 337 ."],"e":[]},{"a":"tvähugha","b":"av","c":"adj.","d":["tvehågsen, oviss. " hon war twähugha oc wiste ey hwat hon ville först göra Hel män 210. ""],"e":[]},{"a":"tvähugha","b":"av","c":"adj.","d":["tvehägsen, oviss. " han war thwälugha först hwat bäther ware widhersighia wärulden ellir j wärulz skipelse thiäna gudhi " Bil 711 . - tvehågsen, vankelmodig. medh räddom dulghom ok twähugha mannom KS 80 (196, 87) ."],"e":[]},{"a":"tvähughadher","b":"","c":"","d":["tvehågsen, oviss. " aff thenna wisa mansens ordom wart konwng priamus forfäradh oc twähogad " Troj 55 ."],"e":["twähogad )"]},{"a":"tvähughi","b":"nn","c":"","d":["tvehågsenhet, tveksamhet. " en räddr man i stridh han må hindra ok rädda göra hundradha, medh rädde oc twähugha sinom " KS 80 (197, 87) ."],"e":[]},{"a":"tvähughi","b":"nn","c":"","d":[],"e":["twehogh )"]},{"a":"tvähyadher","b":"","c":"","d":["med skiftande ansiktsfärg. han wart twähyad oc skiffte syna leetther Troj 46 ."],"e":["-hyad )"]},{"a":"tvähyrnadher","b":"","c":"","d":["försedd med två horn el. spetsar. hawer biscoper twähördnadh (Cod. B thuä hyrdnat 560) krono MB 1: 335 ."],"e":["-hörnadher . ","thuä hyrdnadher),"]},{"a":"tvähänder","b":"av","c":"adj.","d":["som brukar båda händerna lika väl. war twähändher oc brukade badha hendherna för the höghra MB 2: 76 ."],"e":[]},{"a":"tvähänder","b":"av","c":"adj.","d":["som brukar båda händerna lika väl. ambidixter twähänder GU C 20 s. 19 ."],"e":[]},{"a":"tvähändis","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"tvähöfdhadher","b":"","c":"","d":["tvehövdad. biceps .. . twhöffadher GU C 20 s. 54 ."],"e":["twehöffdadher )"]},{"a":"tväka","b":"vb","c":"v.","d":["vara i ovisshet. ","1) vara oviss el. villrådig (huru man bör förhplla sig), tveka, vara tveksam. för thy ingen kunne thenne läka beegynndhe rikesens raadh tweeka RK 3: 2527 . - tveka, draga i betänkande. ey twäkar iak af them som swa omgangir sighia at han gör siälfs sins helso Bo 138 . KL 408 . MB 2: 401 . ","2) vara oviss, vara osäker, anse ovisst, icke rätt veta (om ngt förhåller sig på det ena el. det andra sättet), undra. twekar man huad heller stenen är [i] lenderna eller j blädrona LB 7: 268 . " thu thorfft ey iäfwa älla twäka af thinna thanka anda hwat han är godhir älla ondir " Bir 1: 189 . " somlike twäka ther vm hwars brullöpe thz var som girodhis i chana galilee " Bo 58 . " vndradhe rättaren . . . . huru thetta ärandit ware beläghit. oc twäkadhe hwilkin thera rätte draparin wara skulle " ST 473 . " han tuäkar ey vm thz warda må " KS 21 (52, 23) . ","abs . af nadhelike foreskipan lät vr herra thomam swa twäka Bo 237 . " ville ieronimus hällir millelica tweka än thz for sannind sighia som ey var teet aff gudhi " Bir 3: 160 . " prestin jäfuadhe oc twäkadhe " ib 2: 122 . ","4) tvifla (på), hysa misstroende (till). man torfte a thom (krigsmännen) eyncte twika for danska hofmän the ey wika RK 2: 8629 . ","5) misströsta. " thorfvin ij äkke twäka. han glömir idhir äkke " Bo 218 . ST 29 . Bir 5: 141 . ","6) frukta. " tuekade (Cod. A jeffuade 81) her ffastholth om seth liff " Di (Cod. B) 321. - Jfr otväkande."],"e":["tweka Bir 5: 141 ; Lg 3: 103 . ","thweka ST 29 . ","tueka . ","tweeka RK 3: 2527 (i rimsl. med läka). twika. "]},{"a":"tväka","b":"vb","c":"v.","d":["vara i ovisshet. 1) vara oviss el. villrådig (huru man bör förhålla sig), tveka, vara tveksam. musso . . . tweka oc lönlika korra GU C 20 (hand 2) s. 168. am[b] ago . . . twäkande talan ok lwmkroka GU C 20 s. l19. 2) vara oviss, vara osäker, anse ovisst, icke rätt veta (om ngt förhåller sig på det ena el det andra sättet), undra. twäkadhe hon hwat hon haffdhe läsit warfru natsangh om afftonen tilforenna ällir ey Mecht 171 . " mädhan swa är, at blomstranna natur giffwer aff sik godha lwkt, haa twäkar thär om, at ey gör ok saa lilian " SpV 26 . ib 88 . . . . oc tweke ther monge udinnan om han ey fick med sik ther aff niels stenson HSH 14: 45 (1525? Brask). jak thwäkar ekke thät, at . . . thik skulu althing thykkia wara besk wthan thät SkrtUppb 56 . 3) vara oviss (om sanningen el. verkligheten av ngt), tvivla (på). manghe twäka, hwru han som än är dödeliken kunne drikka jomffru maria myölk JMPs 467. är thet jnthet twekende. ath han wil jw besätyä thet landh GPM 2: 22 ( 1508) . han är een godh wng man, jnthe twkendes. at han gor jw then työnst oc plykt fwlt som then prebende tilhörer ib 49 (1513-17). - Jfr umtväka (Sdw 2: 807)."],"e":["thwäka: -ar SpV 26 ; SkrtUppb 56 . ","tweka GU C 20 (hand 2) s. 168. pres. pl. 3 pers. tweke HSH 124: 45 (1525? Brask). part. pres. -ande, twekende GPM 2: 22 ( 1508) . twekendes ib 49 (1513-17). -ar, -adhe),"]},{"a":"tväkan","b":"nn","c":"","d":["ovisshet, tvifvel. " omsörghiande i twäkan " LfK 45 . " thin stadhfestilse oc neekan oc twäkan " Ber 8 . " engen twäkan är i thy som daglika synes oc bepröwas " Su 148 . - tvifvel, tvifvelsmål, undran, tviflande el. undrande tanke, föremål för tvifvel el. unrand. jak bidher at thu ey forsmaa ena twäkan, som jak ödhmiuklika aatspör oc astundar at wita (unam quam propono dubitationen) Su 290 . - utan (alla, nakra) tväkan, utan tvifvel, utan att tvifla. at thro wtan twäkan Bir 4: 47 . Su 46 . " wtan alla twäkan war iak stadhelica bidhande gudz fadhers loffwan " Lg 816 . MB 2: 326 . - utan tvifve, otvifverlaktigt, för visso. vtan twäkan (absque ulla dubiatione) skalt thu hugnas mz honom j himerikis fadherlande Ber 45 . MB 2: 212 . " sannelika oc wthan nakra thwäkan westz thu wäl älskande hiärtas länktan " Su 99 . " saa är sannelika sant oc wthan alla twäkan (vere et indubitanter sic est) " ib 27 ."],"e":[]},{"a":"tväkan","b":"nn","c":"","d":["ovisshet, tvivel. twäkanna (intertiudinis) ordh är ostadhelikhetinna ok omskiptelikhetinna ok wanslikhetinna witnisbyrdh SpV 517 . - ovisshet, vankelmod. thwäkan (titubatio) gör mannen qwinslikin ok skämmer SpV 149 . - utan (alla) tväkan, utan tvivel, otvivelaktig, förvisso. jndubitato aduer vthan twekan GU C 20 (hand 2) s. 23. ath wij wtan alla twäkian blyffwom segerwynnara offwer troyaner jnnan kortthan tiid Troj 190 . tha hade all grecana skyp brwnned op släth wtan twäkian ib 205 . - utan att tveka, oförtövat. jncunctanter aduerbium vthan twekan GU C 20 (hand 2) s. 21."],"e":["thwäkan . ","twäkian Troj 190, 205 . twekan. gen. twäkanna SpV 517 ),"]},{"a":"tväkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["tveksamt, ovisst; tvivelsamt. dubitanter . . . twäkliga GU C 20 s. 202 . Jfr otväkelika."],"e":["twäkliga )"]},{"a":"tväkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr otväkelika."],"e":[]},{"a":"tväkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oviss. " aff twkelike ändelykt " LfK 45 . - tvifvelaktig, tvistig. wilt thu, at mz eth spörsmal skuli tik lösas thu twäkeliken ärande Su 168 . " än haffwer jak tw twäkelikin spoörsmal j tässa hälgsta meteria at spöria " ib 302 . ib 337 . Lg 3: 545 ."],"e":["twäkeliken ib 168 . ","twäkeligin Lg 3: 545 ),"]},{"a":"tväkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["oviss; tvivelaktig, tvistig. Se Sdw 2: 1317. dubius twäkleghin GU C 20 s. 202 . " j twäkelighom ärandhom leder han (ɔ: stenen carbunculus) hoghen til sannindh JMPs 533. Jfr otväkeliker. ""],"e":["-ligher . ","twäkleghin )"]},{"a":"tväkilse","b":"nn","c":"","d":["ovisshet, tvifvel. " ath engin twäkilse (ambiguitas) bliffwir . . . aff the til laghor Sd 1: 92 (öfvers. i vidim. fr. 1440). ther är jngen twäkilse wppa " LB 2: 60 ."],"e":[]},{"a":"tväklikhet","b":"nn","c":"","d":["tveksamhet. " hwat thz wara kan som thu wilt nw fram föra ällir ok framdelsis, thz är thwäklikhetinna lössan (cunctationis absolutionem) " SpV 65 ."],"e":[]},{"a":"tväkluvin","b":"","c":"","d":[" L 1) tvekluven. biffidus twe kloffuen GU C 20 s. 269 . 2) tvetungad, tvetalig., falsk. bifarius . . . jdest bilingius twetalaghuer tveklufvin GU C 20 s. 55 ."],"e":["tve- . ","twe- . ","-kloffuen )"]},{"a":"tväkluvin","b":"","c":"","d":["tveklufven. " brunt skäg oc twekloffuät (trikvislot) " Di 132 ."],"e":["twekloffuät Di 132 ),"]},{"a":"tväkning","b":"nn","c":"","d":["ovisshet, tvivel. - utan tväkning, utan tvivel, för visso. (Jason till kung Octes:) ey är myn dristoghet wtan radzens dispensering oc j wtan twäkning j bland alla bliffwen j orsaka Troj 19 ."],"e":[]},{"a":"tväkomal","b":"nn","c":"","d":["tvivel, tvivelsmål, undran. sedhen bad han . . . biscop henric oc capitulum . . . at the wille werdis ransake om thet breffvet under sig om the therom haffde nogen twäkemol HSH 16: 94 ( 1527) ."],"e":["twäkenmol )"]},{"a":"tvälanger","b":"av","c":"adj.","d":["dubbelt så lång. bislongus twä laanger GU C 20 s. 57 ."],"e":["-laanger )"]},{"a":"tvälitadher","b":"","c":"","d":["dubbelfärgad? hwar wälhughadher man . . . offre gudhi . . . twältidhan coccum (coccum . . . bis tinctum) MB 1: 356 . ib 495 . " cocccus twältidher är rödher som eldher ib (Cod. B) 488. ""],"e":[]},{"a":"tväliter","b":"av","c":"adj.","d":["tvåfärgad, med två färger. bicolor . . . twälither GU C 20 s. 124 . - tvälit lskin L. om ekorrskinna av visst salg? Jfr N. Ahnlund, Saga och sed 1946 s. 38 ff."],"e":[]},{"a":"tväliter","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["-lyter )"]},{"a":"tväluter","b":"nn","c":"","d":["två tredjedelar. dömdes oleff persson tartila ath ärffue twa lut effter syn syster . . . och forde mattis en trdiunge effter syn dotter BtFH 1: 173 ( 1506) . dömdes barns fader broder twe lut och moder fadern en tredingh ib 183 ( 1507) . ib 190 ( 1508) . Jfr tvädel."],"e":["twa- . ","twe- . ","tvaluti L. ","tualoti SML Ä 2: pr. i var. tvälyti L. ","tvä´löti L. ","tva lutina L. ","tvälytina L. ","tvälutina L. ","tuälotina SML Add. 2), "]},{"a":"tväluter","b":"nn","c":"","d":["tredjedelar. " ath iak . . . solth haffuer mynom brodher tore erik(son) aa sidhe myn rette arff ok odal är jj lutin baade lösth ok ffasth DN 14: 460 (1525). - pl. ath jak . . . hawir gywit . . . biscop thordh . . . twälutina, som min äghodeel är j eno thorpe widh lumby " NMU 1: 72 ( 1385) . - Jfr tvädel, tväpart och luter 4 (Sdw 1: 786)."],"e":[]},{"a":"tvälutis attunger","b":"nn","c":"","d":["tvåtredjedels åtting (ss jordmåttsenhet). gifuom wi thy for:da clostre twa attungha iordh oc en twälytis attungh j twnom BYH 1: 202 ( 1391) . thessin min godz . . som är en attung iordh i grönalund . . . ok en telutis attung i krakstadum SD NS 1: 328 (1404, nyare afskr.). jac . . . kännes ,.. .. haua saalt . . . en twlytis attong jord i rökinge ib 2: 87 ( 1409) . at . . . haquon bängson skulde hafua I attung oc en thwelitis attung i norra biärastadum ib 414 ( 1411) ."],"e":[]},{"a":"tvälutis attunger","b":"nn","c":"","d":["tvåtredjedels åtting (ss jordmåttsenhet). RP 1: 94 ( 1357) ."],"e":["-lytis )"]},{"a":"tvänga","b":"nl","c":"räkn.","d":["två slags. vi vitum väl vra tuännga (Cod. C twäninga Lg 933 ; Bil twäscona ib) döt. en är licamans . . . annar döþar´ sialenna pina Bu 21 ."],"e":["tuännga . ","twäninga )"]},{"a":"tvänga","b":"nl","c":"räkn.","d":[" Jfr O. Ottelin, Studier över Codex Bureanus 1: 86 och tvänning."],"e":[]},{"a":"tvänne","b":"av","c":"adj.","d":["och räkn. L:A) adj. tvåfaldig; bestående av två delar el. slag. bifores . . . twenna dyr GU C 20 s. 55 . " lilianna natur är swa skipat, at thwem sinnom om arith, thz är mz thwenne blomstir (gemino flore), klädhir hon sin bool " SpV 24 (möjl. snarare att föra till B). alla thinga, ok scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne (omnium rerum scripturarumque circiitum gemino cardine volvi manifestum est, aut conditione aut reparatiione) ib 45 f. ib 121 . " thz är for twänna sak giort ällir twänne skäl (gemina ratio est) " ib 356 . aff hulket huss alexander . . . wtgiffue skal söndax almosen fförstondaren vi (6) mark wppa twenna tiidh SJ 2: 245 ( 1493) . B) räkn. två särskilda, två slags. Se Sdw 2: 1318. war härra . . . tog til sik thwänne skipilse guldhom oc mandoom SvKyrkobr (Lucid A) 101 . " mz the twa nättir vndirstandom wi twänne dödha " ib (Lucid A) 106). människian . . . hwlkin som hafwer sin wärelse af thwänne som är licame ok siäl SkrtUppb 113 . - två. epter thenne twinne xij randsakan ok stadfestilse dömpde jak . . . Svartb 474 ( 1462) . vppa thwenna tijder om aarit STb 3: 242 ( 1495) . swen joansson zacher til twenne xij marck fore ij saramaal ib 278 (1496). ib 385 ( 1498) . " the twenne jmpilsen göris wm waren " PMSkr 325 . " en bonde haffwer nogh bestelle i ehn liten gårdh, och höffdingen haffwer inthett bestelle i thwänne widhe konunge rijke " ib 706 (senare avskr.)."],"e":["thwänne . ","twänna SpV 356 . twenne STb 3: 278 (1496), 385 (1498); PMskr 325. thwenne SpV 24 . ","twenna GU C 20 s. 55 ; SJ 2: 245 ( 1493) . ","thwenna STb 3: 242 ( 1495) . ","twinne Svartb 474 ( 1462) ),"]},{"a":"tvänne","b":"nl","c":"räkn.","d":["två särskilda, två slags. " the maagha hafua twenne klädhabonadh een for ärfuodhis sculd . . . oc annan vm helghodagha " VKR 12 . " twänne hittas herradöme oc twäskyns thiänsit " MB 1: 102 . " är thz fore twenne skäl " ib 319 . " the twänne skälffwo sotterna ärw til lika j enom krop hwar twrth moth andro " LB 9: 118 . " gaff gud honum twenne gawo. thz är at hans gambla synder waro honum forlatna oc wardh mäktogher stora syndara mz gudhi forlika " Lg 3: 204 . wi hafwum wilkor thz är twänne antiggia tappa äller winna Al 2003 . " som j mig vdj twänne eder herredömis scriffuilse tilbiude " FM 657 ( 1516) . - distrubutivt: två för sig, sina två. i förbindelse med hvar. hwart altare läti sik nöghia mz twänna altara kläde oc tw par mässo kläde for hälga dagha oc sökna Bir 4: 34 . VKR 78 . - två. taladho the badhe til lica sighiande, fan os thwänne stykke perman KL 404 . MB 2: 398 . fore thässa badha gärninga twänne matte thu . . . ful wäl bränna Al 725 . " han (skölden) ij twänne stykke brsat " Fr 1012 . " vti the thwände (duobus) nestha torpp " SD 4: 585 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet). jach screff edher till twenne resor BSH 5: 364 ( 1509) ."],"e":["thwände (ack. n.) SD 4: 585 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet). twänna (ack. n.) Bir 4: 34 . ","tvannum VGL I G 9: 7. tvinnum Helsl Kg 10. twinnum ib M 9: 1 (Cod. B). tvanni VGL I Md 11, G 7. tuanni ib J 2: 2, 13: 2),"]},{"a":"tvännestads","b":"ab","c":"adv.","d":["på två ställen. oleff hakansson zacer til xl lmarck, fore ath han är twennestadis borgere, her och j torsilie STb 3: 116 (1493)."],"e":["twennestadis )"]},{"a":"tvänning","b":"nn","c":"","d":["1) var och en av två delar. Jfr Sdw 2: 687 s. v. tvänga och Johs. Brøndum-Nielsen, Fra Skaanes Senniddelader 141. ligghir then . . . tompith i thweninghom sswa ath ffor näffdhe birghir pedhersson skal haffwa ffwlth rwm widh anna ssom är eth steghir rwm och melthe stwghw rwm ATb 2: 163 ( 1481) .","2) gen. pl. ss räkn. två slags. Jfr J. E. Rydqvist, Svenska språkets lagar 5: 142, O. Ottelin, Studier över Codex Bureanus 1: 86. vi vitum väl vara tunännga (Cod. B: twäscona, Cod. C: twäninga) döt. en är licamans . . . annar döþar är sienna pina Lg ed. Jannsson 31."],"e":["thwening )"]},{"a":"tväokadher","b":"","c":"","d":["bilugis thwe okadher GU C 20 s. 55 ."],"e":["thwe- )"]},{"a":"tväpart","b":"nn","c":"","d":["två tredjedelar. pl. ath erchebiscopen hadhe solth nielss en trydhiepart j . . . noor och the andre twaparthan varo kanwnghs eygho DN 14: 175 (1505). Jfr tvädel, tväluter."],"e":["med art. twaparthan) , "]},{"a":"tväsala","b":"nn","c":"","d":["försäljninga af sama egendom åt två särskilda personer. hwa sum andrum giuär skuld firi twasalu SR 18 ."],"e":["tva- )"]},{"a":"tväskapter","b":"","c":"","d":["bitidus a um idest biformis twäskapter GU C 20 s. 57 ."],"e":[]},{"a":"tväskipadher","b":"","c":"","d":["bebyggd el. brukad av två landbor? tudelad? RP 1: 216 ( 1366) . i fallunge 1 attungh oc en tridhiungx attungh, thet är thwaskipadh jordh VKJ 28 ( 1447) ."],"e":["twässkepather . ","thwaskipadher )"]},{"a":"tväskipadher","b":"","c":"","d":["bebyggd el. brukad af två landbor? tudelad? gifwer jac for:do clostre i watzstenom en twäskipadhan attung oc en thridhiunx attung jordh i fallinge Sd NS 1: 686 ( 1407)."],"e":[]},{"a":"tväskipan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tväskipadher, en attung i Skankarstadh "som gaar af twäskipan" RP 1: 578 ( 1370) ."],"e":[]},{"a":"tväskipta","b":"vb","c":"v.","d":["dela i tu. alla saker ägha tweskiptas TB 79 ."],"e":["twe- )"]},{"a":"tväskipte","b":"nn","c":"","d":["tveskifte, delning i två delar. laat han iomffrwna gaa jn i cellan, oc giordhe eth twäskiffte mz sinom staffwe Lg 667 . " böthe brodher som skadhan giorth haffwer vi mark til tweskifftis " SEG 120 . ib 115. "],"e":["twäskiffte . ","tveskipte L. ","tweskiffte: -is SEG 120 ; ","-iss ib 115), "]},{"a":"tväskipte","b":"nn","c":"","d":["sveskifte, delning i två delar. ath alt tet goz . . . skall ware forwerket konungen och stadit til tweskifftes STb 5: 16 (1514)."],"e":["tweskiffte )"]},{"a":"tväskipter","b":"","c":"","d":["delar i två delar. medh skiöldh och hiellm, som ähr ett vpståndande swart anckar vthij ett hwitt fielldh, och ett tweskifft anckar på hiellmen, then högre delen hwijt och then wenstre swart FMU 4: 180 (1461, nyare avskr.) ."],"e":["tweskifft )"]},{"a":"tväskona","b":"","c":"","d":[" , se kon."],"e":["tväskons"]},{"a":"tväskylder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tväskyns","b":"","c":"","d":[" , se kyn."],"e":[]},{"a":"tväskäg","b":"nn","c":"","d":["klyfvet skägg. ss tillnamn. swen twäskäg RK 1: (LRK) s. 233 . Jfr tiughuskäg."],"e":[]},{"a":"tväskäpter","b":"","c":"","d":["tveskäflad. " x alna gropt twäskäpt lärofft " JTb 25 ( 1460) . " xij alna tweskefft lerept STb 3: 109 (1493). ""],"e":["tweskeffter )"]},{"a":"tvästene","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":["twe- )"]},{"a":"tvästiärter","b":"nn","c":"","d":["tvestjärt. for madk j öronen som kallas twestiert LB 7: 336 ."],"e":["twestiert )"]},{"a":"tväsuladher","b":"","c":"","d":["försedd med dubbla sulor. iij par skoo twesolath HLG 2: 61 (1518). par nye twesolede skoor HSH 18: 264 (1525?)."],"e":["twesoladher )"]},{"a":"tväsväri","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-svare )","tväsväris eþer","tväsöres- )"]},{"a":"tvätala","b":"nn","c":"","d":["tvetalan. kom forᵈᵉ rafwidh atir . . . och kärde til sama man och togh ey kärde han om hemsokn som han för giorde vtan om eth swärzdragh . . . och äptir thet at han ey ville framhalla sin klagamal ellir ända som lagen vtuisa tha dömpde vi hanom aff iij mark ther fore och iij mark for twätalune ath han (notisen ofullbordad) ATb 1: 206 ( 1465) . ib 324 ( 1470) , 341 (1471)."],"e":["-talu ) , "]},{"a":"tvätala","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tvätalan","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tvätalugher","b":"av","c":"adj.","d":["tvetalig. " bilingus twetalugher tveklufvin " GU C 20 s. 55 . bilinguis . . . tweggia mala lkonstoger ok twetaloger ib s. 56. ambiloquus . . . idest bilinguis twäthaloger ib s. 19. magnus smidh sagde för rettin ath olaf . . . ville haffwa ena hwdh aff hanom och sagde atir forᵈᵉ magnus ath han viille ekke hafwa hudhene aff hanom och var han ther medh twätalughir ATb 1: 307 ( 1469) ."],"e":["twe- . ","-talughir )"]},{"a":"tvätiughader","b":"","c":"","d":[" , p. adj. bifurcatus twä tiwgader GU C 20 s. 301 ."],"e":[]},{"a":"tväträt","b":"","c":"","d":["n. L."],"e":[]},{"a":"tvätungol","b":"av","c":"adj.","d":["tvetungad, tvetalig, falsk. " tuskare ok twä tungol (biinguis) är forbannadhir " MP 1: 172 . ib 2: 119 ."],"e":["-tunghul MP 2: 119),"]},{"a":"tvätylftaþer","b":"","c":"","d":["som aflägges af två tolfter. om ed. VGL 11 Add. 7: 25 i var."],"e":["twätyltäþän VGL II Add. 7: 25 i var.),"]},{"a":"tvätylfter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["-tylter )"]},{"a":"tväuddadher","b":"","c":"","d":["celidoniacus twä vddat swärdh GU C 20 s. 93 ."],"e":[]},{"a":"tvävärdhis","b":"ab","c":"adv.","d":["med dubbla värdet. then skahdin scal twäwärhis ater bötas PfN 140 ."],"e":[]},{"a":"tvääggiadher","b":"","c":"","d":[" MB 2: 76 . Ber 268 . LfK 228 . Su 94 ."],"e":["thwä äggadher: -ath Su 94 . ","twiäggadher: -adhom LfK 288 ), "]},{"a":"tväännadher","b":"","c":"","d":["bifrons . . . tve ennadher GU C 20 s. 55 ."],"e":["tv ennadher )"]},{"a":"tya","b":"vb","c":"v.","d":["orka, förmå. " qwinna wakt tygar ey j moth mans wald oc makt " Troj 67 ."],"e":[]},{"a":"tya","b":"","c":"","d":[" , se thydha."],"e":[]},{"a":"tybast","b":"nn","c":"","d":["tibast, källarhals, daphne mezerum Lin. " genestra tre arbor vtilis propter lanificum vel genus virgulti amarissimi tybasth " GU C 20 s. 310 . LB II 3 (s. 451)."],"e":[]},{"a":"tyende","b":"","c":"","d":[" se siende."],"e":[]},{"a":"tygh","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) vittne, en som vittnar. tha kalledhä per redhersson fram for retthen thw tykk som fornemp ᵈᵉ niels hinzäs orsdh och pädher redhersons haffde hort thil fornä ATb 1: 22 ( 1454) . " desse ware hans tögh, the han pa sköt: mattis nic:sson, hawlayn " STb 2: 307 ( 1488) . ib 304 (1488). ath serken schal kome fram medh sin tögh nw pa mandagh nestkomendes ib 307 ( 1488) . ib 324 ( 1489) . " sköt herman rogge pa tygh pa sina hustru wegna om harisketh, som ware her mattis j rydh " ib 354 ( 1489) . ib 495 ( 1490) , 533 (1491). hulkit tyg tilwore ath hon meth sin bonda köpt och skelige betalet hadhe SJ 2: 262 ( 1494) . STb 3: 368 (1498), 4: 35 (1504), 5: 48 (1515). Jfr vitnis tygh."],"e":["tyg . ","tykk ATb 1: 22 ( 1454)","töch ib 2: 304 ( 1488) ), "]},{"a":"tygh","b":"nn","c":"","d":["eg. samma ord som föreg. ","1) vittne, vittnesbörd. " at . . . han til swars kallader vardr eller nager tyge bere scal " SO 78 . schal oldermannen haffue twem (för twa) aff radit ther offuer, fore tygh ock vitne scul, huat tha giort varder thera mellen ib 105 . - bevis. dömpdhis epter theris wilkor oc for ordhom oc thyguiom fornempdom päder törbo forscrifna boden til SJ 127 ( 1444) . - intyg, bestyrkande, bekräftande, stadfästelse. til tyghi thessä sama forbvth, insighlin . . . loghmans wätgiötä . . . þesso sama nävärände breue är oppanbarleka tilhänd S D 5: 280 ( 1344) . til lthässins testaments oc mins ytarsta wilia thygh oc witnisbyrdh bedhis iak . . . incigle herra jönisa swartprest . . . oc herra pädhars i lofftom ib NS 2: 170 ( 1409). til mere wisso fulborhdan och tygh thessa forscreffna ärinde hengiom wi war insighle for thetta breff och hawm bidhit . . . päther bagga . . . ath hengia sit insighle meth warom insighlom til tyghes for thetta breff ib 1: 233 ( 1403) . " til ltygha, forwaring oc ganzka wisso aldra forscrifna stykkia " ib 336 ( 1404) . til ltygh oc witnisbyrdh, tha waro thässe fasta ib 316 ( 1404) . ib 173 ( 1402) . GS 38 (1413, orig.) . " til ltess breffs ythermere wissä stadfestelse och högre tygh " VAH 24: 325 ( 1473) . ","2) vittne, en som vittnar. om ther tw tyge til äro SO 111 . " pether haffdhe siin tygh fore som ära jon i wadhmalsö ok caluus sweder " SJ 66 ( 1437) . ib 154 ( 1447) . " jak hawir goodh tyghe, oc findir iak ey ena sak mz thässe manne " KL 383 . MB 1: 378 . himil oc iordh oc sool hawier iak til tygh (motsv. ställe MB 2: 379: witne) at iak ey finna kan ena minzsta sak mz ihesu KL 384 . ","3) koll. (sammanfattning af) edgärdsmän. " swa gaa lagh som man hawir tygh (a vi fautorum dependet lex populorum; motsv. Fdan. ordspråk lyder: saa gaar laaw som hwn haffwer thow) " GO 3 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 2 f."],"e":["thygiom SJ 127 ( 1444)), "]},{"a":"tygh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tyg, redskap. " don. Jfr bo-, fiske-, köken-, ridh-, silke-, skriftygh, äfvensom rytty. "","2) tyg, krigsreddskap; det som hör till en krigares utrustning; rustning. pl. hundraþa män med fullum tyghum . . utsändä SD 5: 566 ( 1346) . herra iwan sit örs tha krafdhe ok al siin tygh som han ther hafdhe Iv 3086 . ib (Cod. D) 635 . margh en häladh from haffde sik mz örss ok tygh reeth RK 1: 838 . " raske hälade ok oblyghe mz godh örss ok godh tyghe fölgdo then joncherra aff stadh " ib 4035 . redde sik tha wapn ok tyghe raska häladha ok oblyghe ib 101. all theras tygh ok wakn waro swart oc styggeliken Lg 3: 299 . " rasklika drogh han siin tygh op a " Iv 1633 . RK 1: 1710, 2786, 3794, 4119 . the . . . fördo them wt aff thera tyghe ib 3090 . Jfr kopar-, malio-, stäka-tygh. ","3) krigsredskap och manskap som vid krigsredskap är anstäldt. Jfr resetygh.","4) skeppsredskap, det som hör till ett fartygs utrustning. at wi skole haffua wara bartze igen medh all sin tyg ok takel BSH 4: 240 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"tygh","b":"nn","c":"","d":[" , n. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 112 ff. 1) tyg, redskap, don. don, tillbehör. jtem en zadel mädh alth sith tygh STb 3: 305 (1496). ","2) tyg, krigsredskap; det som hör till en krigasres utrustning; rustning. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 258. 4) skeppsredskap, det som hör till ett farygs utrustning. taker skiparen til legho äller läns annars baath äller tygh PMskr 80. - Jfr bohags-, bryggio-, hindel-, köken-, raka-, rese-, ridh-, ridha-, skip-, skrif-, värk-tygh och hoftyghe."],"e":["tyghe"]},{"a":"tygha","b":"vb","c":"v.","d":["anskaffa; få till stånd. " edert herredom ffar ther betre köp en iak her tyghe kan " FM 608 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"tygha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vittna, intyga. om vittnen. tesse vithnde och tygadhe ath matis . . . kom een dagh gangande . . . ATb 1: 326 ( 1470) . tesse godhe men haffwa tygath inne för rettin ath the hörde ath . . . ib 2: 2 ( 1473) . STb 1: 75 ( 1476) . thugade och witnade her nielz sleger, at . . ib 2: 532 1491). samma dach stode hinrik strobuck och tugade oleff scriffuer hanom tet vp i ögonnen, ath för han foor til erich thuresson . . . ib 3: 12 ( 1492) . oleff marchusson tögade, ath hans priwalk kallade clemit en tywff ib 446 ( 1499) . " oleff laurensson vnge tögede och tet samma " ib 447 ( 1499) . ib 4: 77 ( 1505) .","2) bevisa, betyrka. " giffue köp effter tidhen, nw pa thenne tiidh fore v (5) marck leste sääl fath, och framdeles bätre köp, om the kunno tygeth STb 1: 68 (1478). "","3) med vittnesmål stdja? thetta erv the tygh rauald tygede jtem först anders niclisson (o.s.v.) ATb 1: 4 ( 1451) . "],"e":["-ath ATb 2: 2 ( 1473) . ","tuga: -ade STb 3: 12 (1492), 4: 77 (1505). thugga: -ade ib 2: 532 ( 1491) . ","töga: -ade ib 3: 446 ( 1499) ; ","-ede ib 447 ( 1499) ), ","*tygha ivir , överbevisa om. nils sade wilia tyga hanum thet offwir ATb 1: 127 ( 1460) . Jfr ivitygha. - Jfr be-, ful-tygha."]},{"a":"tygha","b":"vb","c":"v.","d":["  L. ","1) vittna, intyga. " om vittnen. thetta thyghiom wi ok wihnom fore allom at swa är " SD NS 1: 177 ( 1409) . " pether haffdhe siin tygh fore . . . som tyghadhe at gerdh van stendelen sadhe i sit ytersta at han hafdhe . . . ofta . .. budhit calauus gulsmidhi fornempd. an gardh heem " SJ 66 ( 1437) . " thät tyghadhe her olaff swarta ok suen sudherland mädh thera swornom edhe . . . ok thät tyghadhe ok flere godhe män här i radhit swa ok thässe godhe män aff meenthinne " ib 147 ( 1446) . ib 148 ( 1446), 357 ( 1469). kom a radzstufuonne hans horst ok hans tygh mädh hanom . . . som . . . thyghadhe mädh hanom at the när ok ofwer waro at henrik schiphorst . . . til stodh at hans horst hafuer hanom . . . betalat . . . hännes fädherne ib 154 ( 1447) . ther kendes the witnade tugde oc sadhe thet . . . hans fan mynden haffuer . . . vnt oc giffuit . . . sine hustru sigred hwan tredia pening ib 351 ( 1469) . - om nämd. vitnahde thet all nempden ok thyghiade SD NS 1: 534 ( 1406). - om person som erkänner en öfverlåtelse el. ett afstående. bekännis iak mik och tyghar mik hafua . . . op latith . . . lassa pädharsson eth halfft öresland jordh SD NS 1: 583 ( 1406) . ib 371 ( 1404) . - intyga, kunna intyga. thz skola alle tygia thz frästa ginom rikit fara oc almogan gästa RK 1: (Ny början af Gamla kr.) s. 163 . " tha leed mangen stora nöd aff storm liwngel oc lith wedher swartebrödher j skäninge tyga thz meder " ib 2: 7337 . ib 8103 . ","2) bevisa, bestyrka. man hauer mik saktet som will tyghat mz then man thz saa RK 1: 2714 . - Jfr be-, ful-, ivir-, til-tygha."],"e":["tyga . ","tyghia . tigha, se betygha. tuga. ","-ir , se betygha. "]},{"a":"tyghan","b":"nn","c":"","d":["vittnesmål, intygande. epther for:ne gode mentz tygan och wyderwaran lade for:ne hustrv cecilia vth sin frytskylling STb 3: 150 (1494). SJ 2: 252 ( 1494) . fulmechtik giorder medh dandementz witne och tygan ib l197 (1491)."],"e":["tygan . ","tyghen )"]},{"a":"tyghil thygyl. tygel","b":"nn","c":"","d":["1) rep (till kyrkklocka). Kumla kyrkas rb 102 ( 1516) . " jtem lasse benthsson i boristom !UDDA_TECKEN?x ortog en thygyl campane " ib 106 ( 1518) .","2) tygel. " tog han j tygelen oc wände syn hsät " Troj 29 . mz tygelden styrde han syn häst j mot honom j fwlt rännande ib 30 . - Jfr klokko tyghil."],"e":[]},{"a":"tyghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bestyrkande, bekräftelse. till thess mera wisso och thygilse, thå bedhis iak . . . erliga manna insigel SD NS 2: 231 (1409, nyare afskr.). FH 5: 69 (1475. Jfr betyghilse."],"e":[]},{"a":"tyghilse","b":"nn","c":"","d":[" ? el. f.? 2) vittnesmål, intygande. samma dach sades skypp[er]en fry fore ij tunnar strömingh epter akares tygelse STb 3: 273 (1496). - Jfr betyghilse."],"e":["tygelse )"]},{"a":"tykkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*tykkia up , hissa (segel). haffde skiparen tykth wp seglet och köpmannen som gotzith haffde jnfraktath bliffwe dödher PMskr 97. Jfr upptykkia."]},{"a":"tykt","b":"","c":"","d":[" , se tokt, tokta, toktomästare."],"e":["tykta , ","tyktomästare"]},{"a":"tykta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. diktera; omtala, förkunna, meddela kunskap om? tykta skälen mangh thing j naturlikom skiiplsom (ratio dictat multa entia in rerum natura existere), hwilkin sinnen kwnno ey see ällir begripa Su 270 ."],"e":[]},{"a":"tyktare","b":"","c":"","d":[" , se toktare."],"e":[]},{"a":"tylft","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) ett antal av tolv män somtillsamman svuro i en ed. mattis smidz huss . . . som thet thöm förre aff gath är medh ij tölffuer (för töffther) HLG 1: 131 (1488). effther iij tölffther rantzaken, som ther offuer warit haffue, sades mattis laurensson kelleren til ib 132 (1490). STb 2: 456, 492 (1490). tha stode thär iij tylther pa gwlwith som hanom alle wille fullelige wärriä Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . epter theris rantzaken och flere tölteres och godementz ordhen, som ther offuer sende haffwe warith, tha sades priwalk mwren til STb 3: 217 (1495). - Jfr tolft samt tvä- (Sdw 2: 687), þrä(Sdw 2: 740) tylftaþer, þrä- (Sdw 2: 740), þränne(Sdw 2: 738) tylfter."],"e":["tylth: -er Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493)"]},{"a":"tylft","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ett antal af tolf. iij (3) eller iiij (4) tölffter piil BSH 5: 341 ( 1509) . " xj tolffthe pill " FM 235 ( 1505) . ","2) ett antal af tolf män som tillsamman suaro i en ed (kallad tylftar eþer). ther haffdho manga syner wppa warit badhe riddara oc andre friborne män oc bönder boolfaste. wäll twa tölffter. som . . . drotning margareta haffdhe ther til kallat VAH 24: 323 ( 1454) . wii effterscriffne fyrä tylther . . . görom witterligit ath aar effther gutz byrdh Medlxx pa thet tridä . . . wore wij skickethä ok tillkalledhä aff . . . her sten sture ridder och rikesens forständer til elwekarleby aadh adskilliä . . . en trettä som langlige waret haffuer mellom almogen i färnäbo och häswnde soknär . . . och for:me elwekarleby forss och konunxfiskä ib 324 ( 1473) . - Jfr tolft samt tvä-, þrä-tylfter."],"e":["tylpt L. ","tylfpt VGL I J 2: 2. tylt L. ","tylth . ","tlft: -om VGL II Dr 3. tölfft. tolffth. tilft L. -ir), ","tylftar eþer","tylfta- . ","tilprä- VGL I G 5: pr.), "]},{"a":"tylftinger","b":"nn","c":"","d":["tolftedel. dimidus attunger vno tölting minus SD 5: 628 ( 1347) . - Jfr tolftunger (äv. SDw 2: 663)."],"e":["tölt- )"]},{"a":"tyma","b":"","c":"","d":[" , se tima."],"e":[]},{"a":"tymber","b":"","c":"","d":[" , se timber."],"e":[]},{"a":"tymbilvika","b":"","c":"","d":[" , se dymbilvika."],"e":[]},{"a":"tymblare","b":"nn","c":"","d":["pukslagare? HLG 2: 81 (1516), 85 (1517). item om sonnedagen spelmeen vi öre met tymblaren ib 93 ( 1519) ."],"e":[]},{"a":"tymean","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["timean )","vild tymean"]},{"a":"tymp","b":"","c":"","d":[" , se timp."],"e":[]},{"a":"tynna","b":"","c":"","d":[" , se tunna."],"e":[]},{"a":"tynne","b":"","c":"","d":[" , se tinne."],"e":[]},{"a":"typpil","b":"nn","c":"","d":["lhårband? Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 235 f."],"e":[]},{"a":"typpil","b":"nn","c":"","d":["hårbandœthz swa at thu fiättadhe vij haar, ther mz menas vij haar lwkka j mit huffwodh mz eth starkt snöre äller en typpel (licio) oc bwnde haareth mz snöreth kringh om en spik oc fäste spiken starkliga j jordena MB 2: 121 . sampson . . . vtdrog snarlika spiken oc haareth mz typpilen äller snöreth aff iordhenne ib."],"e":[]},{"a":"tyran","b":"nn","c":"","d":["våldsherskare, tyrann. " dioisius war en man ey i cicilia konung vtan een tiran " MD (S) 288 . " bland alle tyranner fandz aldrick min liike " RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6415. "],"e":["tiran . ","tyranner RK 3: (Till. om Chr. II , red. A) 6415. thyranna ib (red. B)), ","tyranna sin","tyranne sind )","tyranna stykke","-stycker . ","thirannes stycker),"]},{"a":"tyranneliker","b":"av","c":"adj.","d":["tyrannisk, utmärkande för tyranner. såssom ontt taall och smeker them (ɔ barnen) förderffwa, terslikis och ondh lässningh i skrifftene aff fabulas och poetis. och tyranneligen effterdöme PMSkr 687 (senare avskr.)."],"e":["-ligen )"]},{"a":"tyranni","b":"nn","c":"","d":["tyranni. " sadanne tyrannij affwärie " BtRK 233 ( 1464) . Jfr at wij . . . togom vp tyrannij sceptrum ib."],"e":["-ij )"]},{"a":"tyranning","b":"nn","c":"","d":["tyranni. " anthenor . . . räddes for nestoris omylda tyranning " Troj 46 ."],"e":[]},{"a":"tyrtilduva","b":"","c":"","d":[" , se turturduva."],"e":[]},{"a":"tyrva","b":"vb","c":"v.","d":["eg. kasta torf, utsätta för kastning med torf. kasta på, utsätta för kastning (med sten). med dat betecknande det föremål som kastas och ack. för att beteckna den på hvilken man kastar. stenum tyrffdher (motsv. ställe Bil 123 ; kastadher) Lg 954 . - med ack. betecknande den på hvilken man kastar samt med prep. mäþ och följande subst. för att betecknad det som kastas. töruþo han mäþ stenom Bu 198 . " lisias böþ binda þöm ok sciuta þöm tel döþ. ok törua mz stenom " ib 515 . vildo törua tel döþ mz stenom alla appostolos ib 196 . Bil 282 . " tyrfwa them i hääl mz stenom " MB 1: 402 . ib (Cod. B) 554, 559. ST 140 . - pass. wardh han . . . törfder mz stenum til dödh Bil 479 . - med ack. betecknande den på hvilken man kastar. han tyrfdo (Cod. C stento 1034) swear j häl Bil 738 ."],"e":["törua . -þe, -þer),"]},{"a":"tyrva","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1318."],"e":[]},{"a":"tyrve","b":"nn","c":"","d":["1) före, kådig furuved; torr ved. åm han behöffde hugga sigh törffue, thå var thet hånåm låffuadtt FMU 3: 506 (omkr. 1450, nyare avskr.). oc sa röffwade han ok stall tyre ffra stadsyns borgare her ATb 3: 155 ( 1504) . " jtem holle ferdigan allan fiskeredhskap och raadhe til tyrj om wintrhren til warfiskth Arnell Brask Biᴵ 28. 2) eg. föresticka el. företopp brukad som trollskott. trolltyg. Jfr B. Hesselman, Nysv. studier 4: 266 ff-, N. Lid, Festskr. t. Hj. Falk 339 ff., E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 322. ss binamn. STb 3: 23, 36 (1492). tyredh " ib 49 ( 1492) . ib 50 (1492)."],"e":["törffue . ","tye: -et . ","tyri )"]},{"a":"tyskare","b":"","c":"","d":[" , se tuskare."],"e":[]},{"a":"tysker","b":"","c":"","d":[" , se thydisker."],"e":[]},{"a":"tysvar","b":"nl","c":"räkn.","d":["gånger. om tid. kallar waar herra abraham tyswar hans nampne MB 1: 199 . " moyses slo tyswar til hallinna " ib 408 . konungin lät . . . kasta han i torn wäl tyswar för än stadhin wardh fangen ib 11 . " han bar syusar engin klädhe " Bil 307 . " thysuar sighradhe thu diäfwls frestilse ok thridhia thima kon han thik til fasto bruth " ib 696 . " lvcianus . . . badh warn herra visa sic thässa syn tyswar ok thryswar " ib 283 . " om abbatissan är affwitelikin, tha skal hon affwitas hemelika, tyswa oc tridhia siin aff confessore oc aldrogha systromen " Bir 5: 23 . " bätre är tyswa mält än een tidh forglömth " GO 788 . MB 1: 201, 238 . ST 367 . VKR 55 . GO 91 . SGGK 108 . MB 2: 254 . Su 1823 . LfK 87, 104 . tyswa hwar dagh tholde han thässa plaghona KL 362 . skal han . . . tyswer heller tröstwär läggia vppa vndena hwar dagh j [1] stycke blaa kalblad LB 2: 71 . jtkadhe hon sin scriptemall huar dagh tyswer eller tröm synnom Lg 3: 573 . " aat hon ey vtan tyswa i wikune " ib 241 . " tordaghär skal wara tyswär i hwarre viku " SD 5: 639 ( 1347) . Ber 281 . Lg 3: 159 . " förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " afrazadagha skulu vara tyswär vm aret " ib 639 ( 1347) . - två gånger. i multiplikation. kallas then dagher bisext som thydher a wart maal tyswar siäx, thy at then daghin skal tyswar räknas fore siäx stunder hwart fiärdha aar MB 1: 64 . offra . . . töswar hundradha sinnom oc lxxiij sinnom v siclos ib 387 . " the ära saman ij en hoop tw hundrath thusand ok tywar tw " Al 4719 ."],"e":["tyswär SD 5: 639 (13457, på två st.). tyswer VML II þg 19; MElL þg 38 i var.; StadsL Kg 18: 1 i var.; Lg 3: 573 ; LB 2: 71 ; MB 2: 254 . ","tyswor StadsL Kg 18: 1 i var. tyswa SmålL 9: 1 ; MELL þg 38 i var.; KL 362 ; Go 788; Bir 5: 23 ; VKR 55 ; Lg 3: 241 . ","tysswa GO 91 . ","tysa Ber 281 . ","töswar SD 5: 377 (1314, nyarea afskr.); KrLL Tg 29; SGGK 108 ; Su 182 ; LG 3: 159. tösuar MELL þg 38. tösswar MB 1: 387 ; LFK 87, 104. twiswär StadsL Kg 18: 1 tweswar KrLL Tg 29 i var.),"]},{"a":"tysvar","b":"nl","c":"räkn.","d":["adv. L. två gånger. om tid. ey dömer gud tyswär badhe här ok hisze SvKyrkobr (Lucid B) 200 . epter ha eskede tysswer dach aff pawal ltil bethalende STb 2: 320 (1489). magnus . . . war tösser stempder for saköre ATb 2: 393 ( 1492) . . . göra tysswa sin räkenskap herranom om aareth Arnell Brask Biᴵ 26. - två gånger. i multiplikation. rechte jöns . . . handena for tysswer xij (12) marck STb 2: 286 (1488)."],"e":["tyswär SvKyrkobr (Lucid B) 200. thwis[w] ar SkrtUppb 82 . ","thwiswär ATb 2: 374 ( 1490) . ","tysswer STb 2: 286 (1488), 320, 355 (1489). tysswa Arnell Brask Bᴵ 26. tösser ATb 2: 393 ( 1492) . ","töswa SvKyrkobr 86 ),"]},{"a":"tyvitath","b":"","c":"","d":[" , se tvifla 3."],"e":[]},{"a":"täbundin","b":"","c":"","d":[" L. Jfr ta, n."],"e":[]},{"a":"tädher","b":"nn","c":"","d":["trasor? trasigt skcik? a hans liiff ey klädher beedh vtan een skiwrta all ij tädher (motsv. ställe i Fdan. texten har trfflæ) Fr 965 ."],"e":[]},{"a":"täkia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["täkkia )","täkiu fä","täkkiu- )","täkiu maþer","täkio- . ","täkiuman . ","täkiumaþer )"]},{"a":"täkia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["tekkia )","*täkio iordh?"]},{"a":"täkt","b":"nn","c":"","d":["tagande. " "","1) plundring. " swa liffwa höffdhinga aff täkt (raptu) som fughla aff klo " GO 856 . ","rodztekth ib 206 ( 1474) . " ssmälthare täkth " ib 201 ( 1432) . - Jfr af-, bata-, by-, ikorna-, in-, ler-, nama-, pors-, up-, vald-täkt."],"e":["-ir . ","-ar DD 1: 148 (1492,m afskr..; trol. felaktigt)), ","täktadel , ","täkta iordh","tächte- . ","tähte . ","techte- )","täkta stadher , ","täkta tak , "]},{"a":"täkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) intaga, nyodling, nybygge. Jfr H. Ståhl, Ortnamnen i Kopparbergslagen 150 ff., 157 ff. een techt, som kalles borgeretecht, huilen tächt war hustrw barbros .. . . morghangaffue sTb 4: 24 (1504). - Jfr af-, del-, fughla-, hand-, ikorna-, in-, undan-, up-, vald-täkt "],"e":["thäkt RP 2: 387 ( 1399)","*täkta karl","techte- )"]},{"a":"tälghekniver","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"tälghekniver","b":"nn","c":"","d":["täljkniv. " dolabra . . . dolabrum . . . dicitur instrvmentum dalndi commvniter tälekn[i]fuer ok handyxe " GU C 20 s. 198. jtem j art. for j thelkniff mestermannen fek Skotteb 438 (1469-70, Kämn). thermeth drap han sich meth sin tielge kniff STb 2: 53 ( 1484) . then finnen, som hade stungit then qwinne met en tälge kniff emellom herdene ib 4: 283 ( 1512) . - ss fartygsnamn. wor jaktt täliekniffwen Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.)."],"e":["tälge- . ","tielge . Stb 2: 53 (1484)","thel- Skotteb 438 (1469-70, Kämn)), "]},{"a":"tälgheliker","b":"av","c":"adj.","d":["möjlig el. lämplig att tälja. dolatilis . . . aptum ad dolandum tälgeligit ok huglegith GU C 20 s. 198 ."],"e":["tälgeligit ) , "]},{"a":"tälghesten","b":"nn","c":"","d":["sten som kan täljas; sten som lätt kan huggas och bearbetas; täljsten. hona (Kristkyrkan i Trondhjem) lat byggia biscop östeen alla aff skornom telgesteen MD 372 . kirkian (Vadstena klosterkyrka) oc henna hwalff skulu wara aff tälgesten bruthin aff bärhgom oc ey aff teghil Bir 4: 82 ; " jfr kirkian skal byggias aff vthugnom stenom aff stenbärghomen, oc j jordhnne wpfwnnom, oc ey aff teghil " ib 85 ."],"e":["tegelsteen )"]},{"a":"tälgheöx","b":"nn","c":"","d":["täljyxa. tha skattadhe thwwe smidh . .. en tel ixe och en annor ixe ATb 2: 310 ( 1487) . VKU 86 ( 1556) ."],"e":["tälieyxse . tel ixe) , "]},{"a":"tälghia","b":"nn","c":"","d":["Jfr trätälghia."],"e":[]},{"a":"tälghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tälja, skära el. hugga spåner el. flisor från ytan af (ngt), släthugga. aff them träem som wäl äre skawin oc tälgdhe (de lignis lævigatis) MB 1: 168 . ST 388 . MD 361 . - abs. tälja. tha hafdhe han en litin vand j sinne hand oc sat ok thelghde Bil 870 . sörgdhe han mykyt at han hafdhe tälght om sunnodaghin ib.","2) tillhugga, genom bortskräande el. borthuggande af yttre delar, spåner el. flisor gifva (ngt) åsyftad form. han lät hugga oc tälghia alt träwirkith (näml. till templet) at (för af?) dyrom träim ltil gerningäna MB 1: 486 . " almänningx timbermän tälghia bordhwitdh til skip oc köll oc annor ämpne än skipmäarin säter them saman oc fulkompnar skipith " ib 445 . " nar moyses skulde taka laghin war wandin til redhir ok taflonar teldha " Bir 1: 253 . " thz bansatta ordhquädhet sannas nu alla stadz. at hwar vil sik bädzst ok ananrs ärande tälghis mz träkniff " Su 422 ."],"e":["täl LB 7: 48 ),","tälghia af , tälja bort. tag hiupona trä oc täl aff ytersta barkin LB 7: 48 . Jfr aftälghia. - Jfr otälgdher."]},{"a":"tälghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tälja, skära el. hugga spånor el. flisor. dolo las lare tälia, slätha ok slaa GU C 20 s. 198 . 2) tillhugga, tillskära, tälja. greffwin haffdhe en kniiff i sinne hand. oc haffdhe thänkt at tälia en käp Prosadikter (Sju vise m) 154 . ib (d:o B) 203. magnus . . . ɉ mark för span han telde Kumla kyrkas rb 48 (1480). vj mark som michel fick for pram verkit han tälgde SSkb 274 ( 1507) ."],"e":["tälia GU C 20 s. 198 ; Prosadikter (Sju vise m) 154 . ","tälgde SSkb 274 ( 1508) . ","täldhe Prosadikter (Sju vise m B) 203 . telde Kuma kyrkas rb 48 (1480)),"]},{"a":"tälghiare","b":"nn","c":"","d":["person som täljer (spån o.d.). " olaff nielsson . . . telyarenom xvi markir " Kumla kyrkas rb 44 (1478?)."],"e":["telyare )"]},{"a":"tälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tälja, räkna. " komo saman yspanie kun ok portulagie kunugar: ok taldo sit folkk " Bu 177 . " hwa skal gita talt iacobs eller räknath israels släkt " MB 1: 414 . " tha äru the när som grannelika skulu märkai ok tälia (numerab unt) al han fiät " Bir 1: 216 . " ib 2: l29. " MB 1: 372, 386, 419 . GO 207, 324 . Su 414 . " harligh släpedhe the han alle ath nakken alle traporan traldhe (d. v. s. stötte mot) " RK 2: 4475 . ","2) uppräkna, þriþi appostolus. þär þe apostlarne) tälias i letania Bu 133 . ","3) räkna medtaga, upptaga. af iuda forradhära hulkin som var . . . taldär ok räknadher j wart ämbite KL 132 . " the . . . taldo han medh älliuo apsolom ib. "","4) räkna, taga i beräkning, taga med. thz man talde alla kämper tha funnos aldre hans maka Di 136 . ","5) räkna, anse konung magnus trode herra peder wäll swa som en wiin fore androm täll (såsom en som man räkanr som sin vän framför andra? möjl. dock att föra till 7; jfr Ihre 2: 864) RK 1: 979 . " the taldo han genast til sin nästa frända " ib (Albr) s. 210. ","6) förtälja, berätta, omtala. þe saghþo änga tungo gita talt þe lön guþ giuar sinom mannom Bu 518 . " þin pina är sent tald lib 75. hans ledha skapilse iak nödhogh talde " Iv 260 . " clemens talde for hanum fadhurs färdh ok modher " Bil 349 . " simplicianus talde for hanum. hwru victorinus . . . wardh cristin " ib 648 . ","7) tala. " loth . . . täl fore them oc bidher them ey göra swa illa " MB 1: 193 . " ä huro slät han for oss thäll " RK 1: 3697 . - med obj. tha alexander hafdhe thz mält margh annor ordh fore them falt Al 4252 ."],"e":["täl . ","täll . ","thäll RK 1: 3697 . ","talde . ","supin . ","taltz Su 414 . ","täll MB 1: 386 (på två st.)),","tälia up , "]},{"a":"tälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tälja, räkna. " her pa vpborit lx march tha skottet taldes " Stock Skb 290 (1490-t. Skip). golffue the wnderscriueren xxiij & ortuger tal j klippinge ib 222 ( 1523) . - om räknande av böner på radband o.d. allom them min rosen kranz swa tälia älla läsa SvB 442 (b. av 1500-t.)."],"e":["taldes Stock Skb 290 (1490-t. Skip). part. pret. tal ib 222 ( 1523) ),"]},{"a":"täling","b":"nn","c":"","d":["1) ankfågeln anas querquedula Lin., årta? " jtem haffreff sodna tälingor lagda j röth vin oc sidan sk [...] j salsar giffuas oc medh steek Sex ekon 270 (ur matsedel från Leipzig). 2) wtan martin sade käre bror gif mik swa mykit (av ett stycke vadmal) iak faar i par tälinga aff wndhir mina s töflor " ATb 1: 122 ( 1460) ."],"e":["-or ) , "]},{"a":"tälio iordh","b":"","c":"","d":[" f. item hustrv margit . . haffuer ena täliojordh (möjl. fel för täkiojordh) aaker oc ängh i qwistada VKJ 230 ."],"e":[]},{"a":"tämelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på lämpligt sätt. vi förmode i haffue teste bäthre göre med them om tymblege förwares HSH 17: 88 (1523, Brask) ."],"e":["tymblege )"]},{"a":"tämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig. " ware wäl tämeligith, at hans thienst och stor skadha, han fangith haffwer, matthe forbätras medh nagith annat, thet bäther ware " BSH 5: 115 ( 1506) . hwro tesse slott oc landzende ware tha besörgde, kwnne ecke ware mig temeligit(?) at sware FM 142 ( 1502) ."],"e":["-ligith BSH 5: 115 ( 1506) . temeligit(+) FM 142 (1502)),"]},{"a":"tämeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr otämeliker (Sdw 2: 185)."],"e":[]},{"a":"tämelikhet","b":"nn","c":"","d":["passande el. tillbörligt beteende. tolken tokt oc tämelikhet skal wara i hwarie closter människio LfK 72 ."],"e":[]},{"a":"tämia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tämja, göra tam, komma (ett djur) att rätta sig efter ens vilja, saa hde hon them (djuren) tampth mz sin trwldom ath hon motte them visa hwatth hon vildhe Di 3232 . ","2) tämja, vänja (ett djur) att draga, invänja. wi pläghom . . . ängan oxa tämie til wk Al 6079 . - vänjanm inöfva, öfva (ngn vid el. till ngt). han . . togh sik aff hwariom stadh alla främsata oc vtwaldasta män tampda til örlög MB 2: 148 . " hon !UDDA_TECKEN?: tokth) . . . styrer gangen, oc allan kroppen tember i gudelikom sihdom " LfK 73 . ","3) kufva, hålla i styr. hade han sin radhgiffuae bätter tämpt RK 1: (Albr) s. 214 . thässin lofflike wili tämde iomfruna atirhallande hänna sin Bir 4: (Dikt) 251 . " hon hawir högmodogt ok stort hiärta thy är limin hänn vidhirthoftelikn at hon skulij tämias (domatur) " ib 1: 36 . - kufva, späka. sanctus raimundus . . . tämpe sit köt mz atirhalde oc waku KL 44 . " engin forma at fa dygdhanna fwlkommilse, wtan han tämi först j sik buksens swalgh " Ber 85 . Bir 3: 321, 5: 5 . MP 2: 260 . - kufva, tvigna, böja. jarnit tämbir oc smidhar alla malama Bir 3: 374 ."],"e":["tämbir Bir 3: 374 . ","tember LfK 73 . ","tämpde KL 44 . ","tampt MP 2: 260 . ","tampth Di 232 . ","tämpt RK 1: (Albr) s. 214 . ack. m. tampdan KrLL Tj 35: pr. i var. pl. ack. m. tampda MB : 148),"]},{"a":"tämia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tämja, göra tam, komma (ett djur) att rätta sig efter ens vilja. mansuetare blicka (el. möjl. blitka) oc tämbya GU C 20 (hand 2) s. 118. 2) tämja, vänja (ett djur) att draga, invänja. tämya stwtha PMskr 223. the (stutar) som mykith yre ärw tämyes swaa ib 224 . 3) kuva, hålla i styr. - kuva, tvinga, böja. täm min hugh, oc dragh han til gudh SvB 378 (mot sl. av 1400-t.). "],"e":["tämbya . ","täm SvB 378 (mot sl. av 1400-t.)),","*tämia sik , vänja sig, öva sig. ath the (ɔ krigsfolket) gaa oc staa j wäghom äller spetzom j rättan ordan oc skikkilsom, hwilkith ey kan skee wthan the thär til wänyas oc tämya sig thär til PMSkr 126 ."]},{"a":"tämminger","b":"nn","c":"","d":["ungdjur som tämjes el. skatt tämjas (till dragdjur). jniunx . . . idest indomitus otamber commvniter potest dici tämmingher GU C 20 (hand 2) s. 29. iungibilis tämminghr ib s. 49 . - om ung stut. juuencus ci bos nouellus tämmingher GU C 20 (hand 2= s. 53."],"e":[]},{"a":"tämpel","b":"nn","c":"","d":[" Jfr afgudha tämpel."],"e":[]},{"a":"tämpel","b":"nn","c":"","d":["(Judiskt el. hedniskt) tempel. " mädhan war herra är wäldogher oer himil oc iordh, tha thörff han ängalund widh at bo i hans bygdhom mönstrom oc templum " MB 1: 481 . " at han swa skulle göra widh iherusalem oc hälga templet " ib 2: 149 . ib 20, 260, 379 . KL 384 . " cupidinis tempil " Al 6831 . "],"e":["tempil KL 384 ; Al 6831 ; MB 2: 379 (på två st.). pl. dat. templum MB 1: 481 . " med art. sing. ack. tämplet " ib 2: 220 . ","templet ib 149, 260), ","tämpels hus","temoils hws )","tämpla greve","templa- )"]},{"a":"tämper freadagher","b":"nn","c":"","d":["fredag nsät efter en av kvatemberdagarna. Se Swd 2: 1318 och jfr iumberfreadagher."],"e":[]},{"a":"tämper löghardagher","b":"nn","c":"","d":["lördag näst efter en av kvatemberdagarna. anno domini 14717 om tömper lögerdagh i fasthen SD NS 3: 219 (1417, gammal avskr.) . i mässone wm temper lögherdaghen Mecht 17 ."],"e":[]},{"a":"tämpra","b":"vb","c":"v.","d":["2) styra, kuva, dämpa. - styra, stilla, wnna mik, ath iak släkke, ok tempre (refrigerem) j thik mins gudhelix kärlex bruna Mecht 290 . 4) giva rättt el. lämpligt mått åt, måtta, moderera. modificare tämpra oc maatha GU C 20 (hand 2) s. 149. ib. Jfr otämpradher."],"e":["konj . ","tempre Mecht 290 ) , "]},{"a":"tämpra","b":"vb","c":"v.","d":["1) sätta gräns för, hålla inom det rätta måttet, hålla i styr, styra, tygla, tvinga, späka. hwar then som skällika tämpra ok thwingar sit köt Bir 1: 18 . " thin likame vari wäl tempradhir (disciplinatum) ok atir halloghir af owir flödhelikom thingom " ib 60 . " tämpre (temperet) sin licamma mz skällico atirhalle " ib 3: 53 . ib 321, 4: 36 . VKR 79 . Ber 251 . nar han nödgadhe ok tämprade sit köt at thiäna siälinne Bir 1: 368 . - med dat. thz som . . . quämelikit är at math ok tämpra likamanom mädhir Bir 1: 144 . ","2) styra, kufva, dämpa. til at tämpra thera lsuta Bir 2: 311 . " ther til at wrangir loste skuli tämpras ok atirhallas " ib 1: 103 . - styra, stilla. tämpra (tempera) gälderna Ber 109 . tämpra wredhina ib. - lugna? eenebär . . . styrkia hiärna tempra skeel LB 5: 82 . blodlat . . . temprar hyärnan ib 3: 45 .","3) hålla tillbaka, afhålla. atir halla sin likama ok han tämpra fran syndom ok sidom Bir 1 ; 285. ","4) gifva rätt el. lämpligt mått åt, måtta, moderera. ther mz tempradhis hans ifuerwätis glädhi Bil 315 . ST 365 . tämpradhe (temam) iak swa mina sorgh ok glädhi Bir 3: 161 . " mathelikin och wäl thämpradher koster " Ber 84 . ","5) afpassa, inrätta. " tämpradhe (temperavi) iak swa min ordh ok kännedom at godhe män wordho af minom ordhom thes starkare ok hetare til godh thingh " Bir 1: 184 . mang skällik thing . . skipahd oc tämpadh äptir naturinna oc timanna quämelikkhet ib 3: 121 . ib 226 . hwilkin thing oc lärdom swa äru tämprat oc matat at enkte finz j them omögelikit Su 364 . - (?) aff theras mwn wtgingo klok ordh siktat oc tämprat swasom klenasta miöl (ex ore erum quari farina subtilissima procedebat, et subitilia texebant) Su 225 . ","6) gifva rätta mått el. proportioner åt, (i behöriga proportioner) blanda. tak aloe stampa smat oc tämpra thz mz huit wiin LB 1: 96 . " pyla bark brender och temprader mz ätykyo " ib 7: 142 . " temprar man rökilse mz win oc ätikio " ib 143 . ib 2: 38, 39, 40, 3: 35, 5: 80, 7: 11, 71, 145, 8: 42, 10: 8 . " temprar man thz j ätikio " ib 2: 39 . tämpra tz til hopa ib 7: 4 . ","7) blanda med kryddor o. d. inlägga? tempra hjennes (hålörtens) roth och legz widh loorwerk LB 8: 50 . " tempras henne roth i honohg ib. - part. pret. tämradher, som har (lämplit) mtt el. mtta; som iakttager måtta. at han vare matelikin ok tämpradhir j sine fato " Bir 3: 304 . - måttlöig, återhållsam. sobrius thz är väl tempradhir at människan takir mat ok dryk cäl til matto Bo 133 . " then man som j allom thingom är väl tämpradhir oc skällikin " Bir 2: 223 . " wäl toktat ok tämpradh sin " ib 1: 295 . " varin skälica tempradhe j math ok dryk (sobrii) " MP 1: 75 .","1) hålla sig inom det rätta måttet, styra sig; bruka återhåll, vara återhållsam. tämpra tik mattelika oc skäleka i allom tingom LfK 200 . " ther til at männene skulin nima atirhalla sik oc matta oc tämpra sik til at liua rättelica (addiscerent continetiam et mo dum virendi) " Bir 2: 202 .","2) hafva el. iakttag måtta. skal man tämpra sik i atirhalleno Bo 135 . "],"e":["tempera: -as LB 7: 11 . ","tämpra sik , ","afhålla sig","tämpra saman , blanda tillhopa. tämpra alt aman LB 1: 96 . skal man tagha costa (för oos el. oosit) aff rutha oc aff komiin oc thz hwitha aff äghit oc tämpra saman ib 5: 77 . - Jfr temperera."]},{"a":"tämpran","b":"nn","c":"","d":["1) måtta, återhåll. " the pinas ey vtan äptir rätuisonne . . . älla hafdhe diäfulin änga tämpran älla matto j sine ilzsko " Bir 3: 448 . ","2) måtta, måttlighet. mz rätte tämpran nytia gudz gafwo Bir 1: 308 . " at halda tämpran i allom thingom " Ber 171 . the thing mz tämpran göras ärw helsam ib. - måttlighet, återhållsamhet, själfbeherskning. skälik tämpran (temperantia) til siälinna ok likamen Bir 1: 144. gaf iak them . . . rätta tämpran alra thingha (temperantia omnium rerum) ib 206 . " huru the skullin thiäna gudhi j skälike ok loflike tämpran " ib 356 . " mattelik tempran j allom thinom sinnom " MP 1: 121 . " ib 2: 124. rät matta och skelik tämpran j mat, dryk och sömn och allom androm thingom " Ber 78 . ib 85 . hofsamhet, jämnmod. godh tämpran (temperament) j sälikhet Bir 3: 178 . ","3) tvingande, späkande, späkning. thz smörilse kvr var af sten som hete alabastrum ok thy tekna thz hardha tämpran MP 2: 72 . " vm thu älskar rätta tämperan oc atirhaldh " ib. " om thins likamas gudelika oc skälika tämpran " Su 50 . ","4) måttande, modererande. starkir brändaghe kastar om kul människiona vtan skälihetzsns tämpran (temperamento) Bo 140 . Bir 1: 119 . ","5) blandningsrörhållande, sammansättning, beskaffenhet. jak gaff hwarre natur sina skipan oc tämpran (temprementum suum et ordinem) Bir 2: 310 ."],"e":["tämperan MP 2: 72), "]},{"a":"tämpran","b":"nn","c":"","d":[" Jfr otämpran."],"e":[]},{"a":"tämpreliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr otämpreliker."],"e":[]},{"a":"tämprelikhet","b":"nn","c":"","d":[" Jfr otämprelikhet."],"e":[]},{"a":"tämprering","b":"nn","c":"","d":[" Jfr otämprering."],"e":[]},{"a":"tämprilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) måtta. " ath menniskyan . . . haffwer ecke temprelse i sielina öffningh " LB 7: 73 . ","2) blandning? ärins the !UDDA_TECKEN?: thina (d. v. s. Jungfru Marias) nas) ouir alla ärmeta tämprisle (super commixtionen odoriferam omnium aronatum; aronatum har sannolikt lästs eremitarum; i förbindelse med ärmeta har väl tämprilse fattas i betydelsen späkning) Bir 4: 141 . " ower al hermeta temprisle " ib 156 ."],"e":["temprelse )"]},{"a":"tämprilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 2) blandning. thy lofwis the (ɔ thina (d.v.s. Jungfru Marias) näsa) owir alla aromata tämprilse SvB 323 (b. av 1500-t.); jfr Sdw 2: 691 under tämprilse 2"],"e":[]},{"a":"tämpring","b":"nn","c":"","d":["återhållsamhet. " sobrietas är indhra manzsins ok yrthar, aff olofflighom kötzsins lusta tempringh Spec. Virg. s. 78. Jfr tempering. ""],"e":["tempringh )"]},{"a":"tämpring","b":"nn","c":"","d":["1) styrande, kuvande, dämpande, stillande. lkom thu som är hwila j ärfuodheno, j brunanom tämpringh SvB 28 (omkr. 1520). 2) måtta, måttlighet; återhållsamhet, självbehärskning. mz siwfallo dygdinna krono, thz är mz tronne, hopeno, kärlekenom, rätuisonne, starkhetinne, tempringinne (temperantia), aff hwilkom andra dygdhir wtgangna SpV 136 . " ok at the ey skulu löpa bort aff rätta wäghi, ok tith som owägadh är . . skal tempringen ok mattelikhetin matta ok atskilia " ib 137 . " sobrietas är indhra manzins ok ythra, aff olofflighom kötzsins lusta tempringh " ib 144 . ib 156, 410 . - Jfr otämpring."],"e":[]},{"a":"tända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tända, sätta eld i el på (ngt), på tända, antända. apostoli . . . tmang lius ok lampor Bu 14 . SO 158 . " män . . . tändo balet " Bu 31 . ib 176 . tända, komma (eld el. låga) att brinna, upptända. han . . . thändhe eld ok brende thz alt saman Bil 870 . faþeren tende storan eld ii vnge Bu 22 . " hans frändar . . . tändo brand iui þera härbärghe " ib 134 . " pa kötboden the elden tenda " RK 2: 2245 . ib 7935 . - bildl. slikt mate guþ likan älskogha tända Bu 75 . ","2) vara tänd, brinna? bildl. vecken tekna siälina: tende ok lyse (Cod. B som tänder oc lyser 927; Bil tenda. ok liusa ib; tenda här måhända att föra till 1; i hvilken händesle denna förbindelse kan åtegifvas: tänd och lysande) mäþ skälum oc viti Bu 11 . - refl. tändas, tändas, upptändas. bildl. tendis awund oc hat them i mällan MB 1: 229 . - tändas, åter framträda. om månen. hwart sin tha manin tändis (då det blef nytändning) Lg 3: 232 . - tända i, påtända, antända, tända (eld), komma (eld) att brinna. han . . . tände j elden MB 2: 232 . " han sökte spane lagde j hand tände j eldh mz fullan brand " MD 361 . Jfr i tända. "],"e":["tända up , "]},{"a":"tända","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["tändes . ","tänt SvB 13 (b. av 1500-t.)),","tända up , upptända, tända. om aptonen ther äpter tha liws tändes op Prosadikter (Sju vise m) 139 . " tänt wp min hwgh mädh eldhe, thins sötasta älskogha Svb 13 (b. av 1500-t.). Jfr uptända. "]},{"a":"tändilse","b":"nn","c":"","d":[" (månens) tändning, nytändning. maanen plägha skodhas när han haffwer fäm dagha äller fira fran tändilsenne PMSkr 291 . Jfr uptändilse."],"e":[]},{"a":"tändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f.? Jfr ny-, up-tändilse."],"e":[]},{"a":"tändilsedagher","b":"","c":"","d":["dag för månens (verkliga) nytändning. Jfr Nat. Beckman, Linkbilbh (sny ser.) 3: 62. Bil t Linkbilbh (ser.) 3."],"e":["tendilse- )"]},{"a":"tändning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr uptändning."],"e":[]},{"a":"täng","b":"","c":"","d":[" , se tang."],"e":[]},{"a":"tänlika","b":"nn","c":"","d":["ett slags spik el. stift, tännlika, möbelspik. Stock Skb 83 ( 1519) . " item xviii penga för tengleca HLG 2: 116 (1523). " ib 119 ( 1524) ."],"e":["teng- . ","-leca )"]},{"a":"tänter","b":"","c":"","d":[" Jfr etertäner."],"e":[]},{"a":"täpete","b":"nn","c":"","d":["duk, matta, tapet. Dessutom medför dottren en säng md "wndhebolster", hofdhabolster", thäpidh", "thäkan" och ett par "lakan" RP 2: 273 ( 1394) . thet största täpidhit jak hawer, thet giwer jak oppa högha altarit her innan j kirkiona ok the andra täpedhen skifften oppa the andra altaren NMU 1: 110 ( 1434) . " gooz äffir hustv cristine . . . ij vepor ok i täpede ij örnegat " ATb 1: 227 ( 1456?) . ib 199 ( 1464) , 322 (1470), 2: 41 (1474). Kumla kyrkas rb 49 ( 1480) . ib 128 ( 1530) . STb 2: 38 ( 1484) . item än gifwer iag henne alla de sängiar och sängekläder, räkkebolstrar, hufwuddynor, hyender, örengåtter, lakan, täpender, wepor (o.s.v.) FMu 5: 89 (1484, avskr.). han (ɔ en stol) war allir kläddir mädh dyrum täpitum oc klädhebonadh Hel män 232 . "],"e":["täpede . ","täpit(h)e . täpädhe: -it NMU 1: 110 ( 1434) ; -en ib. tapede Kumla kyrkas rb 128 ( 1530) . ","thäpidh RP 2: 273 ( 1394) . ","täpender FMU 5: 89 (1484, avskr.)), ","*täpetis bonadher","täpädhis- )","*täpetis väver","täpitis- )"]},{"a":"täpete","b":"nn","c":"","d":["duk, täcke, matta, tapet. giwum vi . . . til sama höghä altarä et täpete af sike som vpp scal läggiäs yui all cläþen SD 5: 564 ( 1346) . " jak hawer hanum vnt . . . eet thäkkan, tw täpete, twa duka, en täpete bonadh ib " NS 1: 678 ( 1407) . I täpedhe nyt ib 2: 118 ( 1409) . ib 361 ( 1411) . FH 4: 84 ( 1499) . " framman för stolenom var uppsatt ith fagert täpite, under huilko stodo discantores uthvalde " T K 270 . " konunxins sall oc palads prydde hon mz mangskona bonadha oc täpete " Lg 3: 504 . soldanus . . . lät bredha hans kamara mz korsadhum täppetom . . . sanctus franciscus stegh diärflika vppa täppetin ok giordhe them enga wyrdhning KL 53 . RK 1: 4425 . Va 20 ."],"e":["täppete . ","täpette RK 1: 4425 . täpedhe. täpite. täpidhe KrLL G 16 i var. täpädä Va 20 ), "]},{"a":"täpete bonadher","b":"nn","c":"","d":["väggbonad. SD NS 1: 678 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"täpning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"täppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) (eg. med tapp) tillsluta (mynnigen af ett kärl), täppa, tilläppa. skal han wääl teppa kannona ofwan til LB 2: 71 . " strax täppandis thz (glaset) mz luto sapiencie " ib 9: 108 . " täp krwset wäl mz eth klädhe " ib 10: 8 . ","2) täppa, genom stängsel hindra (ngt) att komma igenom; uppdämma, stämma. ath the magho . .. vatnit . . . stämpna oc täppa FH 3: 71 ( 1446) ."],"e":["täp ) , ","täppa ater , ","täppa inne , instänga, innesluta. at then mästa makt komme in pa öland, at täppa her niels bosson inne BSH 5: 141 ( 1507) . Jfr innetäppa. - Jfr in-, liþ-, svin-, til-, þvär-, up-täppa."]},{"a":"täppa","b":"nn","c":"","d":[" Jfr J Sahlgren, Ark. f. Nord. Fil. 44: 279 ff. - Jfr thvär-, vatn- (Sdw 2: 939), vatu(Sdw 2: 940), vingards-, vägha- (Sdw 2: 1022) täppa."],"e":[]},{"a":"täppa","b":"nn","c":"","d":["1) täppande, spärrning. " Jfr vatn-, vägha-täppa. "","2) hägnad, inhägnad. " alth annadh som vnder fförnempde gotz hawer läghadh innan täppo och vthan " SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). - (?) niclis i bobergh gaff for:do domkyrkio i vestraaros thry örisland iordh i oorby i yrista sokn meth eenne sätu stufuo oc enne koornladhu oc thry örisland jordh i steenby i samw täponne SD NS 2: 47 (1408; på frånsidan af urkunden läses: litere de tribus oris terre in oorby, parochia yrista et de tribus oris in stenby in eadem parochia)."],"e":[]},{"a":"täppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) täppa, genom stängsel hindra (ngt) att komma igenom; uppdämma, stämma. forbiwdher iak idher j ... hydinge ath i plath incthe täppen eller hägnen sancte clara deel li fornempda ström Uppl Lagmansdomb 108 (1493). - täppa ater, igentäppa, tilltäppa; få tilltäppt. the (ɔ: hönsen) wardha orene aff träkkenom oc skarpna oc swa täppa aather arsen PMSkr 256 . Jfr atertäppa. "],"e":["*täppa in , omgärda, omgiva med stängsel. xx öre mattis j siglö jn atteppa en hagen Skotteb 46 (1460-61). Jfr intäppa. - Jfr innetäppa."]},{"a":"tära","b":"vb","c":"v.","d":["1) förtära, förbruka. hans örs beholt husbondin thärä for then kost vi mondo ther tära Fr 1470 . ","2) låta förbruka, utgifva, despensera, använda. han tärde alt kirkionna goz a fatöko folke Bil 659 . ib 650 . " ey vtläggiande älla tärande (expendeno) sin thing til sina rosn . . vtan til gudz hedhir ok sina nytto " Bir 3: 457. ","3) intr. " lefva (slösaktigt), slösa, rusta. mädan tw rosar tik s oc sa kosteliga tärer " Di 100 . ","4) tima onyttelika tärat Bir 4: 145 . - refl. täras, tillbringas. scal al þässe nat täras i þinom pinom (nox ista in te cum suppliciis expendetur) Bu 415 . - Jfr fortära."],"e":[]},{"a":"tära","b":"vb","c":"v.","d":["1) förtära, förbruka. " thenna smörian tärdes oc ran w kared j gynom thz konsteliga hwled " Troj 188 . - Jfr for-, up(Sdw 2: 861), ut-tära."],"e":["tärdes ) , "]},{"a":"tärare","b":"nn","c":"","d":["Jfr fortärare."],"e":[]},{"a":"tärhane","b":"","c":"","d":[" , se thiäderhane."],"e":[]},{"a":"tärilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr fortärilse."],"e":[]},{"a":"täring","b":"nn","c":"","d":["1) förtäring, underhåll, medel till underhåpll, lefnadskostnad. fik henne . . . gul oc sölff nogh til täring ST 35 . bonden . . . skipper herrskap sina täringh MD (S) 257 . " hafwer thu jämpn kost oc täring i thit hws " Ber 288 . PM 25 . " haffde han mong gäl pa clostrenos wägna aff sakommen oc täringenne fangit ib LX. "","2) kostnad, utgift. " thäringh til rät ridderskapp är äroligh. thäring til at hielpa sinom wenom är skäligh thäring til at hielpa the ther obeskedheligha forthära. är fortappadh " Ber 288 . then store twang almogne haffuer för sadant möthe met kast oc täring FM 306 ( 1507) . " thette ärendä om forscriffne her swantis skd, kaast, täringer och omak " ib 303 ( 1506) . - Jfr fortäring."],"e":["täringer FM 303 (1506)), "]},{"a":"täring","b":"nn","c":"","d":["1) förtäring, underhåll, medel till underhåll, levnadskostnad. Se Sdw 2: 1318. aff then del skal hwar brodern fför sig at haffue theris klädning, thering och widertorfft STb 5: l28 (1514). hans pipere ij march til täring Stock Skb 124 ( 1520) . ","2) kostnad, utgift. ta worto the alle offuer ene medh skypper oleff tawast om craffuelin, om alle bögningh ok tee som yxen kreffuie kan til samme schip, timbermentz lön, kost, teringk STb 3: 229 ( 1495) . then kostnat, tering och vtlegninger som han vtlacht haffuer ib 306 (1496). tha är han pliktogher . . . thär affwer betala lhonom kosth oc täringhena som han tith giorde PMSkr 108 . " gaffz her anders olsson v marc oc v öre, för tet han gaff för baat, kost och täring, tha han skulle med lambert til konungens skep j gislan " Stock Skb 79 ( 1518) . - Jfr fortäring och tärning. "],"e":["*täringa pänninger"]},{"a":"tärning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["therningh )"]},{"a":"tärning","b":"nn","c":"","d":["tärning. the (!UDDA_TECKEN?: lagh) läsas j dublra husom hulke som thry öghon kast a enne tärning Bir 3: 26 . " är thz swa at franciscus är hälaghir som fokit säghir tha kastar iak adhirtan öghon oppa thessom threm ternigom, han kastahe, oc hwar tärnigen bar sex öghon " ST 74 . komo siex öghon a hwaria törning ib. " the rom wilia wij kasta mz en tärning " Di 143 . " the kastade mz terningana (för -ena?) " ib. " hon kwnde . . . terning kasta offuer taffwelbord Rk 3: (sista forts.) 5284. tärningh är ond wärningh " GO 1010 . - bildl. bidiandes ath i wilie se oppa brädhet medh hwath tärninghin dragha will BSH 4: 257 ( 1501) ."],"e":["tärnig . ","ternig . "]},{"a":"tärning","b":"nn","c":"","d":["2) = täring 2. for . . . then drapeleca skada och tärningh SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - Jfr be-, for-tärning. "],"e":["tärninger BSH 4: 318 ( 1502) ), "]},{"a":"tärning therning. pl. ack. therninger sskb 32 33 39 150102 stock skb 73 1518 161 1520. terninga ib 123 1520","b":"nn","c":"","d":["1) ett slags (trol. kantig) kanonkula. eth faat jern han smydde i dalapijl lodh och terninger och annat swa dana SSkb 32 ( 1501) . ib 33, 39 (1501-02). gaffz lasse groffsmed xj marc för smide, bysser . . . terninger, fiske bulter, wreklinger STock Skb 73 (1518). jacob smed gaffs iij mark för it ffat jern j terninga ib 123 ( 1520) . ib ij fat jern i länker oc terninger ib 161 ( 1520) . 3) "],"e":[]},{"a":"täropänninger","b":"nn","c":"","d":["tärpenning; nästan alltid pl. penningar avsedda att bereda underhåll, kostpengar. RP 2: 126 ( 1386) . " scall hon hawa sex mark swenska hwart aar sigh till tere pänninga " KTb 54 ( 1426) . - särsk. kostpengar under resa; respengar. Skotteb 453 (1471-72, Kämn). marc swensk därpäninga (!) i sotherköpunge, som jak gaf ther wt i huset VKJ Bil 286 ( 1480) . " jtem sätis särdelis j räkinskap hwat som warom budhom ffaas til tärispäninga eller andra widherthörfft Fyra handl rör Vkl 292. " SSkb 234 ( 1507) . mynom drängh mikkil, som fördhe thet andhra karith (från Uppsala till Stockholm) met gillens hästh, thärapenningh ij öre HLG 2: 35 (1512). her anders hin riksson xx marc il härepeninga j herredagin til arboga Stock Skb 80 ( 1518) . ib 190 ( 1521) . item larens erikson tärepänning til södhermannaland äpter fää VKU 2 ( 1539) ."],"e":[]},{"a":"täropänninger","b":"nn","c":"","d":["tärpenning; pl. " penningar afsedda att bereda undehåll, kostpenningar. kalladhe piltin til sin oc gaf honom nakra täro päninga (denarios pro expensis) " Bo 20 . " sändir iak thik . . . nokra täro päninga at thu skalt ey annars astunda " ST 519 . ib 518 . - särsk. kostpenningar under resa; respenningar. engen ma . . . swenst mynt af rikene föra meer än möghelige threpeninga, en mark eller twa SO 161 . GS 69 ( 1491) . " redhe päninghä hawer jak ingaa vtan noghat aff skillingom til lthäräpäningier " FH 3: 66 ( 1445) . underhållskostnad, underhåll. thän gardhin . . . scal wara henne oc mic til täropäninga SD NS 1: 466 ( 1405) . "],"e":["-päninger . ","thärepenninger: -ar GS 69 ( 1491) . ","thäräpäninger . ","therepeninger )"]},{"a":"tärra","b":"","c":"","d":[" thu skal stragx . . . lata koma här swa manga grytar til . . . eller tärra (möjl. för särra, urspr. vars härra) gudz v (5) wndher, jach skal leggia thenne ygxenackan . . . swa tätt wiidh thina kynnebogha, ath . . . STb 1: 400 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"tärva höve mes","b":"","c":"","d":["om till Sverige invandrande finnar. fattas nw folk thet maa väl föresees / mädh almoghanom (härefter i hs. struket sägher) tärffwa höffwe mees PMSkr 192 . Jfr B. Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50: 265 ff."],"e":[]},{"a":"tärz","b":"nn","c":"","d":["den tredje timmen (räknadt från kl. 6 om morgonen), kl. 9 f. m., den tredje af de s. k. kanoniske timmarne; äfven det som lästes el. sjöngs vid den gudstjenst som hölls vid denna tid. thz som giordhis i threm tidhomen som är ottosangx tidhinne. priim. oc terz Bo1 83. ib 198 . " fra terz ok tel nons " Bu 5 . en graf . . . til hulka systrena skulu gaa äpter tärz hwan dagh hälghan VKR 82 . Bir 4: 39 . " the ypna graffuen wi ganghom til daghlika äpther tercet " LfK 120 . " pingisdagha dagh tha systrana (näml. sungo) ympona veni creator spiritus j tärcena " Lg Mecht 300 . "],"e":["terz )","tärz tidh","tärdz . ","terdz- )","tärz time"]},{"a":"tärz med art. thärcit","b":"nn","c":"","d":["den tredje av de kanoniska timmarna; även det som lästes el. sjöngs vid den gudstjänst som hölls vid denna tid. sidhan thärcit war swngith Mecht 82 ."],"e":[]},{"a":"tästament","b":"","c":"","d":[" , se testament."],"e":[]},{"a":"täster","b":"nn","c":"","d":["jdeota (Cathol.: idioat) . . vt illiteratus tästheer GU C 20 (hand 2) s. 7. illiteratus . . . olärdher oc täästheer ib s. 92, ldiscolus a um testeer olärder ok osiodger GU C 20 s. 192 ."],"e":["tästheer . ","testeer )"]},{"a":"täster","b":"nn","c":"","d":["eg. tegelsten, skärfva; af aska, brände lera el. dyl. sammanstampad skifva hvarpå metaller utsättas för behandling med eld. blanda then (med guld- el. silfverfilspån blandade) kalken mz vax, äller bek, äller tyärw . . . oc sidhan säth thz waxit äller tyärona pa en tästh oc gör eldhen, oc strax faar tw gwillit klarth j gen äller selffwith LB 9: 96 . " läth wathn affwan pa then tästen som harder är " PM 73 . " tak ok gör en täth aff asko ib. mith paa tästenom " ib. " tak thz blyth sätiandis pa copällan som är en tästh giordher aff bränd oc granth stöth wädhra horn görandis eldin wppa ib. ""],"e":[]},{"a":"täster","b":"nn","c":"","d":["1) av aska, bränd lera el. dyl. sammanstampad skiva varpå metaller utsättas för behandling med eld. PMSkr 385 . " tak thät blyth sätiandis pa copällan som är en tästh giordher aff bränd oc granth stöth wädhra horn " ib 412 . 2) litargirum rii purgamentum argenti quod spuma argenti vocatur et fit ex argento plumbo wlgariter dicitur täästh GU C 20 (hand 2) s. 91."],"e":["tästh . ","täästh )"]},{"a":"täva","b":"nn","c":"","d":["hynda. canicula . .. täff[ua] ok stiärna GU C 20 s. 71 . somme hawa flere oc somme färre hwndha mädh hiordenne, än nok är en hwnd oc en täffwa thär ey ärw förmang odywr PMSkr 223 ."],"e":[]},{"a":"täväghin","b":"","c":"","d":["två gånger vägd. skal hans hawa mit gul falt for tio thwä wäghin (bis ponderat) pund Bir 1: 136 . - dubbel. taghin mz lkidhr twäwäghit silff (pecuniam . . . duplicem) MB 1: 244 ."],"e":[]},{"a":"tävärne","b":"","c":"","d":[" , se tavärne."],"e":[]},{"a":"tävärne","b":"","c":"","d":[" , se tavärne."],"e":[]},{"a":"täxter","b":"nn","c":"","d":["1) det som är skrfvet el. skrifves, skrift. här är . . . aff thwaghin täxstirin ok scriptin (textus) som jak hafdhe mz scrifwat alla hans synde Bir 3: 265 . " togh til at scriffua bönena, mz störste täxt " Lg 3: 9 . ","2) text (i motsats till öfversättning, utläggning, förklarande anmärkningar o. s. v.). MB 2: 344 . " j textenom in biblia " ib 252 . " ij (2) tingh . . . som är först täxten i thes hälga kyrkios laghom oc sidhan thäs fwlbordhan, aff sancti bendicti, sancti, bernardi, basiliii, pacomii, oc augustini reglom " LfK 3 ."],"e":["texter )"]},{"a":"täxter","b":"nn","c":"","d":["2) text (i motsats till översättning, utläggning, förklarande anmärkningar o.s.v.). war ekke seen at wttrykkia, at thänna stadhin hwilkin oppa täxtins wäghna (quantum ad litteram) synis wikas aff tima til tima, än tho at han är owiklighin SpV 54 . " ok littera thz är täxtin, dräpir, ok andhelika wndhirstandit hoghswalar them som täxthin synis i thässom stadhenom bedröffwa ib 415. " ib 560 . JMÖ 19 ."],"e":["texter )"]},{"a":"täxtliker","b":"av","c":"adj.","d":["bokstavlig, ordagrann. exposicio litteralis, thz är texteliken wttydhnig, ällar likamlik oc textens groffhet JMÖ 19 ."],"e":["texteliken ) , "]},{"a":"tödhra","b":"vb","c":"v.","d":["tjudra. " i them iordhmonsens ända skla han tödhras ok bindas " Bo 131 . Jfr tiuþra."],"e":[]},{"a":"töf","b":"nn","c":"","d":["uppskov, dröjsmål. begerede lengher töff ath han matte framdelis forscriffuet til hanom ok fanga wytha, hwar han schulle söchie the breff STb 2: 556 (1491)."],"e":["töff )"]},{"a":"töfla","b":"vb","c":"v.","d":["arbeta på ett slappt sätt; om tal: sluddra. drukinscapir . . . gör töfflande tungo MP 1: 310 . ib 2: 276 ."],"e":[]},{"a":"töfra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhala, draga ut på tiden med (ngt). dilatare vth viidha oc töffra GU C 20 (hand 2) s. 67. näspis hwar jämligha äpter sinom brwtum oc thöffris ey näffstin vthen nepsis genstan Bisk Nil´s vis-st 200. - Jfr fortöfra."],"e":[]},{"a":"töfra","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhala, draga ut på tiden med (ngt). erich . . . wildhe en töffrat samwledh RK 2: 4311 . ","2) dröja, uppskjuta. töffre (differat) ey at wtfara Bir 4: 113 . ib 5: 12 . - abs. wm han töffre (distulerit) Bir 4: 113. hwi töffren j swa länge MB 2: 301 . ","3) dröja; göra uppehåll, stanna. han töffrade hwarske dag eller nat RK 2: 6267 . ","4) uppehålla, låta (ngn) vänta. han töffradhe marsken RK 2 . 4316. - uppehålla, upptaga tiden för (ngn). thz töfrade them lenge RK 2 . 704. - abs. j vj [6] daga töfrade the smasuena ther waro oc loton sidan til konungen fara RK 2: 9531 (möjligen att föra till 3). ","5) fördröja, försena, hindra. thin wägher ällir dagxledh skal ey minzskas ällir töffras ther aff, at thu mässo hörir Su 305 . Jfr fortöfra, äfvensom obetöfradher, oförtöfradher; jfr ock töva."],"e":["-adhe )"]},{"a":"töfri","b":"nn","c":"","d":["trolldom. " the bökir ther töfri är scrifwat vthi " ST 33 ."],"e":[]},{"a":"töfring","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskof. dilacio, töffring GU 8 . ware thet . . . . swa at mina arfua wilde ther noghra neyseghn innan hafua äller töghringh SD NS 1: 73 ( 1401) . " aakir kordhn takis j geen som wr oc bortfangin är . . . vtan alla geensäghn oc töfring " VKR 42 . Bir 5: 120 . " hans peninga . . . beredhe, vthan alla töfring eller längra fördragh " SD NS 1: 137 (1402, nyare afskr.). ib 264 (1403, gammal afskr.), 275 (1403, nyare afskr.), 588 ( 1406), 675 ( 1407), 2: 128 ( 1409). skal aff at bryta innan xiiij (14) dadhga the bygning han a brunnen olaghlica bygt hafdhe vtran alla länge töffring SJ 84 ( 1441) . " rikesens radz breff fik han tha han sculle til stocholm fara oc vtan töfringh när them wara " RK 2: 2600 . ib 9130 . - dröjsmål med erläggande af (ngt). tilbindom wi oss . . . at oprätta . . . honom allan thenscahda som honom . . . fore the järn summo langa töfring ok sena beredhning komo henda SD NS 1: 108( 1402). - krångel, svårighet, hinder. wilkorar iac mic oc til bindher . . . ath widher läggiä for:de . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen widh mina godha tro oc sannindh wthan alth argh eller töffringh FH 2: 13 ( 1300) . " andelikx liffwrsins widhasta wägher kungörs allom ahörandom wtan alt hindher ällir töffringh (omni difficultate remiota) " Su 265 . - Jfr fortröfring."],"e":["töghringh )"]},{"a":"tögh","b":"nn","c":"","d":[" Jfr tugh och basta-, nota-tögh."],"e":[]},{"a":"tögh","b":"nn","c":"","d":["drag, klunk. " han . . . drak wt then dryk ij en tögh " Al 2614 ."],"e":[]},{"a":"tögha","b":"vb","c":"v.","d":["gå, vända sig, vädja? hauer nielss rawylsson seeth i (ɔ: en) bondhe tiil foygt, som heder hans persson, oc nöghes almughen ther inthet medh oc velle almwghen töghe til edher BSH 5: 8 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"töghan","b":"nn","c":"","d":["Jfr siäls töghan."],"e":[]},{"a":"tögher","b":"nn","c":"","d":["drag, klunk. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 267 ff. han . . . drak wt then dryk ij en tögh Al 2614 ."],"e":[]},{"a":"töghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) draga. bildl. thy är radelikit hwarie crisne människio ath han late sik ey lokka ällir töghia til medh frändzskap ällir winskap . . . til nokra dödelica syndh MP 5: 203 . Jfr: for thät witne wordho alla owinine nidhirtöghdhe Hel män 233 . 2) förhala (ett fartyg)? jtem v men var. j dagh skippan töye et beleggie Skotteb 289 (1467-68)."],"e":["töye )"]},{"a":"töghia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. draga, utdraga, utsträcka; draga ut på tiden med, fördröja, uppskjuta. " tha hon saa at hon kunde äkke längir töghiat " Bo 212 . " töghe thz aldre länger " TB 78 ."],"e":[]},{"a":"töghiare","b":"nn","c":"","d":["person som lockar el. tubbar. " plagiarius . . . plagiator . . . idest venditor hominum vel deceptor hominum annars tiänare döghiare (trol. fel för töghiare) ok lakkare " GU C 20 s. 454 (jfr Cathol.: plagiarius . . . qui seducit et solicitat pueros et seruos alienos)."],"e":[]},{"a":"töghra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr fortöghra."],"e":[]},{"a":"tökelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett antagligt sätt; på ett tillbörligt el. passande sätt. coma tue guz ängla . . . ok sagþo gärna vilia föra tökeleka (Cod. C töghelica 974) þera renliues kouan for guþ sialuan Bu 183 ."],"e":["-leka . ","töghelica )"]},{"a":"tökeliker","b":"av","c":"adj.","d":["antaglig; välbehaglig. " hans mässa ok läsning ok böne äru gudhi tökelica oc thäkka (acceptabiles et grætæ) " Bir 3: 248 . " ey war gudhi töklikit (för -lik) pharao konungx aterwända " MB 1: 317 . gudhliker kännedomber är gudhi thäkker oc tökeliker ib 486 . ib 324, 440, 487. at thu matte hanom swa thiäna. som thz kunne hanom thäkt ok tökelikit vardha Ber 244 . at han skulle . . . göra os sik tökelikit (acceptabilem) folk MP 2: 124 ."],"e":["-likit MP 2: 124 ; Ber 244 ),"]},{"a":"töker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som får tagas, förbruten. sce tökt alt thet som han far medh TB 74 . ib 75, 76, 77, 80 . ","2) som tages el. mottages, giltig, gällande. fore hundradha mark swenska i thydhiskom peningom, som nw tökt ok gänkt i östergöthland SD NS 1: 597 ( 1406) . ","3) som kan tagas, antaglig; använbar, brukbar. ä mädhan sanctus germanus lifdhe war han (åsnan) töker til hans farkost Lg 3: 233 . ","4) antaglg; behalig, välbehaglig. at hans böne ok hans almusa waro guþi töka Bu 4 . - Jfr arf-, fa-, mun-, o-töker."],"e":[]},{"a":"töker","b":"av","c":"adj.","d":["duglig, duktig, kraftig? (Karl Magnus) lät til ga sin starkasta riddara ok taka swerd aff handom hans (ɔ den döde Rolands), än thz war ey lösare for honom än for barne natto gamblo tha lät konungen fyra riddara the tökasta at hwar thera skulle halla a sin finger ok taka thz swa, än ey war thz lösare for fäm än for enom Prosadikter (Karl M B) 327 . Jfr tiltöker, ävensom aftäker (Sdw 1: 16)."],"e":["-aster ) , "]},{"a":"töma","b":"nn","c":"","d":[" GU C 20 s. 325. habenula lithin töma ib. !UDDA_TECKEN? öre for en töma til hesten HLG 2: 62 (1518)."],"e":["*töme , m. = tömber. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41. 325 f. habena . . töma"]},{"a":"töma","b":"vb","c":"v.","d":["tömma, göra tom. exinanire tiil inthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. loculis vacuatis . . . tha pänninga pungana ära tömda ib s. 126 . ii mark för tÿ tömdhe kalk vngnen Kumla kyrkas rb 93 ( 1511) . Jfr uttöma."],"e":["thöma . ","-de -der)"]},{"a":"töma","b":"vb","c":"v.","d":["tömma, göra tom. thz kar hulkit som mästarin vp fylle ok töme (evacuat) Bir 1: 347 . ib 3: 133 . " han (brunnen) töma " Al 2674 . " tömin jdhra punga " Bir 3: 211 . " taladhe diäfullin til siälina for then skuld at thw kompt j mina händir ful mz illa afladho goze oc kost thy skal jak töma (evacubabo) thik mz minom priis " ib 445 . " ther vardh margh sadhil tömpd " Fr 1747 . " när kisthan oc kieldarin äro thom eller sköt wiliä thömas " Ber 289 . opfyltis hon !UDDA_TECKEN?: min siäl) faff thäs hälgha anda ströms inflytilsom aff hulkom hon tömdis än aldre sidhan Bir 3: 411 . töma sik, ","1) göra sig ledig, gifva sig tid. fränder hustru oc brn som fylghia them dödha til graff ok litit töma sik sidhan (Cod. C göra the sich sidhan lidhugha 1028) Bil 615 . ","2) skaffa sig tillfälle (till), företaga sig? thenk ok huru han (Kristus) munde fastä . . . allom os til äptherdöme aff (för at um) diäffuulen segh ther til thöme ath före os syndeligh tingh uppa mz fasto skulom wy honom moth sta MD 21 . - Jfr af-, ut-töma."],"e":[]},{"a":"tömadher","b":"","c":"","d":["försedd med töm. habenatus a um tömader GU C 20 s. 325 ."],"e":[]},{"a":"tömare","b":"nn","c":"","d":["uppfostrare, guvernör, handledare. " konungsens hoffmestar oc tömare (pædagogus) " Lg 3: 371 . - handledare, ledare. hans tömare war then helliandh MD 437 ."],"e":[]},{"a":"tömare","b":"nn","c":"","d":["luppfostrare, handledare. " skall mik thetta ske ath swen knwthson skall wara myn thömare her nidhre ther kan jach litith wara behulpin aff S. Gustafson, Heming Gadhs språk 1: 17 (1504, H. Gadh). ""],"e":["thömare )"]},{"a":"tömber","b":"nn","c":"","d":["töm. " llorarius . . . thz thöm tilhöre " GU C 20 (hand 2) s. 97. llorum . . . thöm ib. Jfr ak-, lädher-tömber."],"e":["thöm )"]},{"a":"tömber","b":"nn","c":"","d":["töm. " the toko hans örs ij töma " Iv 4309 . ib (Cod. B, C) s. 286. bildl. grymi eldin skal styra . . . syndherslitnom tömum Ber 204 . " räddoghin ok kärlekin äru gudz starkasta thöma mothe ondhom astwndilsom Spec. Virg. s. 253. ""],"e":["-ar )"]},{"a":"töme","b":"","c":"","d":[" , se töma."],"e":[]},{"a":"tömeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr otömeliker."],"e":[]},{"a":"törbo","b":"nn","c":"","d":["person från Tör (Södertörn), törbo. ss tillnamn. katerin töörboo SD 8: 228 ( 1362) . " laurens jönsson törbo STb 2: 522 (1491). ""],"e":["töörboo )"]},{"a":"törkänna","b":"vb","c":"v.","d":["göra svår, att igenkänna, göra oigenkännlig."],"e":["tor- . ","tol- . ","thol- )","törkänna sik , göra sig oigenkännlig, förkläda sig. natalia törkände sik mz carmanna kläpom Bu 521 . part. "]},{"a":"törkänna","b":"vb","c":"v.","d":["göra svår att igenkänna, göra oigenkännlig. "],"e":["tol- )","törkänna sik , göra sig oigenkännlig, förkläda sig. Se Sdw 2: 1318. - part. pret. gjord oigenkännlig, okänd, förklädd. konungin skodhadhe hona oc thänkte thz wara sina husfrw. tho at hon i klädhabonadhin war tolkänd Prosadikter (Sju vise m) 165."]},{"a":"törn","b":"","c":"","d":[" , se torn."],"e":[]},{"a":"törn","b":"","c":"","d":[" , se torn."],"e":[]},{"a":"törna","b":"","c":"","d":[" o.s.v., se fortörna o.s.v."],"e":[]},{"a":"törna","b":"vb","c":"v.","d":["gripa, gripa till sig, rycka till sig? thessa wlffua oc grymma biörna som altjd waro rede at törna RK 1: (Albr.) s. 212 ."],"e":[]},{"a":"törna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr fortörna."],"e":[]},{"a":"törning","b":"nn","c":"","d":["stöt, anfall, strid. " heller döö pa markin och taga idher första törninghen aff, än sa skal bliffwa. som k(onungh) h(ans) acktat haffwer pa alles waress skahda " FM 234 ( 1504) . kwnne wij then törninghen förhalda BSH 5: 178 ( 1507) , her wel jo fallä förstä oc störstä törningen ib 192 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"törva","b":"","c":"","d":[" , se tyrva."],"e":[]},{"a":"törve","b":"nn","c":"","d":[" Jfr þaktörve."],"e":[]},{"a":"tösvar","b":"","c":"","d":[" , se tysvar."],"e":[]},{"a":"tösvar","b":"","c":"","d":[" , se tysvar."],"e":[]},{"a":"töta","b":"vb","c":"v.","d":["eg. " arbeta med ull el. lin, karda; syssla el. pyssla med (ngt) tombir skal ä nakath töta " GO 649 ; jfr Kock, Ark. 2: 109; Medeltidsordspråk 2: 293."],"e":[]},{"a":"töva","b":"vb","c":"v.","d":["töfva, vänta, dröja. " biddo the äller töffwadho swa langsamliga " MB 2: 77 . " badho honom ey töffwa, wtan snart. komma " Lg 441 . " äpther hwario töffwom wi " ib 3: 408 . ä mädhan vy töffua swa wara fianda stärkia sich RK 2: 4865 . " oppa örabro töffuade iag några daga " ib 3: (sista forts.) 6143 . MD 168 . - opersonl. med ack. mik skal ecke länghe töffua Di 207 . - Jfr fortöva, ofortöfher, oförtövadher, otövadher; jfr ock töfra."],"e":["-adhe )"]},{"a":"töva","b":"vb","c":"v.","d":["2) hindra, lägga hinder i vägen för; uppskjuta (verkställigheten av). at i thetta sama miit testament . . . i enga handa matta hindren eller hindra laten eller töffven eller tel baka ryggen NMU 1: 111 ( 1434) .","3) uppehålla, fördröja. ther fförre ta töffwade wi nu tenne drengh . . . qwar nu i nath GPM 2: 320 ( 1508) ."],"e":["-ade )"]},{"a":"tövan","b":"nn","c":"","d":["dröjsmål, uppskof. " wtan alla töffwan " Lg 3: 638 . " rader iach eder . . . athi haffue her ingen töffuen met " FM 177 ( 1504) . Jfr fortövan."],"e":[]},{"a":"tövilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" dröjsmål, uppehåll. for then lange töuelse j hafft haffue j thenne rese FM 193 ( 1504) ."],"e":["töuelse )"]},{"a":"u","b":"","c":"","d":[" , se ur."],"e":[]},{"a":"u","b":"","c":"","d":[" , se ur."],"e":[]},{"a":"u","b":"","c":"","d":[" , se o-."],"e":[]},{"a":"u","b":"","c":"","d":[" , se o-."],"e":[]},{"a":"udda","b":"av","c":"adj.","d":["1) udda, som blir till öfvers då ett antal föremål ordnas parvis, omaka. aff allom diwrom oc fughlom ther man ma äta skal thu taka in mz thik i archena siw aff hwario kyni . . . oc är et odda aff them til at offra gudhi MB 1: 169 . ","2) udda, som icke låter fördela sig i par, som icke utan rest kan delas med två, ojämn. noe . . . gordhe stoort altara gudhy til hedhirs oc offradhe honom brinnande offir een fughil oc eeth dywr aff hwario the knyy reent war ok äta matte oc vdda hafdhe warith j archenne ST 390 . MB 1: 172 ."],"e":["odda MB 1: 169, 172),"]},{"a":"udda","b":"av","c":"adj.","d":["2) udda, som icke låter fördela sig i par. ojämn. impar oiämpn ok vdda GU C 20 s. 407 . ib (hand 2) s. 14. hyndorna skwla haffwa manga oc ey wdda pappa PMskr 222. the hönor som skwla liggia ok kläkkia wngana skwla wara store oc haffwa . . . wdda täär pa fotommen ib 251 . 3) ss adv. i udda antal. the the (ɔ bina) haffwa jämpt prikkor litadhe pa sigh oc ey wdda PMSkr 296 ."],"e":[]},{"a":"uddadher","b":"","c":"","d":[" Jfr tvä-, thrä- (Sdw 2: 740) uddadher."],"e":[]},{"a":"udde","b":"nn","c":"","d":[" Jfr biärgha udde."],"e":[]},{"a":"udder","b":"","c":"","d":["udd, spets. " thäs swärdzsins vddir " Bir 2: 174 . " tha spiutit vt drogx syntis vdderin (cupsis) rödhir af blodheno " ib 1: 33 . Di 76 . ens (för en?) naals oddir Bir 2: 331 . " hon är liik thy blomstre älla säff som kallas swärdon hulkit som hawir twa hwassa äggia ok klenan vd " ib 1: 392 . the (djuren) hadfho hoorn i hofwudh sit . . . the waro skapt som nakar swärdh oc waro the rask i thera färdh the hafdho od som nakar piik Al 9265 . " the . . . omkringh lagdo torneth oc wärnena mz trägrenomen oc stikkado sidhan ellen j vdden " MB 2: 102 . - spjut. fiskin huars finu ok fiäl huassare äru än vdda (acutiores sunt cuspidibus) Bir 2: 4 . - mädh svärdh ok ud, med vapen. keysar karl . . . bestridde thet stora landit, som kallas saxonia, oc van thet undir sik med svärdh oc ud (ferro) Ansg 195 . - (?) tu skal . . . ey läggia od (Cod. B nwdh 561, säkert rätta läsarten) fore blindan MB 1: 365 ; " jfr nudher. - Jfr knifs-, nals-, spiuts-, svärds-, synda-udder. "","2) udde. " wid norra ölandz vdd skulle honom alle möta " RK 2: 8813 ."],"e":["odder . ","-ar )."]},{"a":"udder","b":"nn","c":"","d":[" L: l1) udd, spets. pennum dicitur acumen vel extrimitas ferri acuti ägh ok vddher GU C 20 s. l429. mucor . . . mucro . . . oddher oc swärdh ib (hand 2). s. 159. lroland . . . hafdhe i sinne hand sit swärdh dirumdall alt blodoght fra oddin oc til hiältith Prosadikter (KarlM) 276 . - allit. mädh ud ok äg, mädh ud äller äg, se äg, f. (Sdw 2: 1089). 2) udde. tha han lagh fore ankare wiidh hangede vdh STb 1: 132 ( 1477) . - Jfr glaf-, knifsudder."],"e":["odder )"]},{"a":"uff","b":"","c":"","d":[" , se utaff."],"e":[]},{"a":"uföra","b":"vb","c":"v.","d":["avklädda. Jfr Sdw 2: 1322. "],"e":["uföra sik avkläda sig. Jfr Sdw 2: 1322."]},{"a":"uföra","b":"vb","c":"v.","d":["afklädda."],"e":["utföra sik , afkläda sig. med dat. formena at han ey sik vfördhe sinom klädhom KL 362 ."]},{"a":"ugge","b":"nn","c":"","d":["fena (särsk. taggfena?). alt thz som bahe hafwr finu, oc fiäld, flos oc vgga, thz är idher lowath til födho, badhe i hawino, oc swa i fräskom watnom MB 1: 359 . " flas eller spordh oc vggä aff fiskom " ib 73 ."],"e":[]},{"a":"ugge","b":"nn","c":"","d":["fena. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 34 f-, O. Thorell, Fem Moseböcker på fsv. 172."],"e":[]},{"a":"uggla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ugglo ben","-been )","ugglo hoper","vggla- )"]},{"a":"uggla","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. SD 8: 71 ( 1361) . gwdmundus wgla KTb 143 ( 1424) ."],"e":["vgla )"]},{"a":"ughn","b":"nn","c":"","d":["ugn. clibanus vghän GU C 20 s. l17. ffornax . . . vgn ib s. 286 . ffurnus . . . vgen ib s. 302. babilonis wnghin brindher ällir optändis mz napta ok thiärw SpV 444 . " är withandis ath twänne ogna skwla haffwas til glaskonsth PMskr 561. mwres en oghn mädh hwalff ib. vtgaff jak och larens mwremestare vi vi höre, för han mwrade . . . en vngdh HLG 2: 123 (1524). - smältugn i hytta. vgnen bygges så . . . PMskr 626 (senare avskr.). i swerige plägas ey mera än ehn vgn i huarie hytte haffues " ib 630 (d.:o). Jfr asko-, badhstovu-, bakarastuvu-, glas-, glassmidhio-, hytto-, hälvitis-, kalk-, skinnara-, stenstuvu-, tighl- (äv. Sdw 2: 627) -ughn. "],"e":["vgn . ","vnnghn HLG 2: 9 (1509)","vgen GU C 20 s. 302 . ","vghän ib s. 117 . ","oghn PMSkr 561 . ","ogn: -enom ib 562), ","*ughnsbakadher","vngx- )","*ughns bräd","vngz- )","*ughnsgörare","vngx- )","*ughns hvalf","oghns- )","*ughnsiärn","vngx- )","ughns munder (oghns-. ognx-), ","ughns munne? (Sdw 2: 791), läs ughns munder. ","*ughns stol?","*ughns tol? Se ughns stol."]},{"a":"ughn","b":"nn","c":"","d":["ugn. " þär vghn ok ärin är " SR 34 . " faþeren tende storan eld ii vgne " Bu 22 . " han lät elda oghn som hetast " ib 506 . castadhe thöm wt ij en brännande oghn KL 373 . " stundom hände at aff suartom oghn (camino) vtgar faghir lughi " Bir 3: 256 . aff vngenom (fornace) hwarifra diäfullin gaff andswar hördhis röst ib 198 . " tha man wil eld aff oghnen raka " Al 9464 . Bu 188 . Bo 107 . KL 285 . Bir 2: 15, 16 . MB 2: 334 . " gör en oghn som haffwer ena mith j segh aff leer " PM XLVI . " brän thz j ognenom ther glas plägha göras, äller leerkrwkor, äller j ognenom som kallas reuerberationis " ib XLI . " ij een wgn som reddir war til bakning " KL 249 . " j samu stund brödhit kom j onghnin " Bil 867 . " bakat brödh j oghne " Bir 2: 115. skal iak plagha egipto land mz swa marghom frödhom, at the skulo fylla thina säng, oc thina oghna (furnos) MB 1: 295 . ib 470 . Jfr bakara-, elds-, kalk-, lim-, mas-, smidhio-ughn. "],"e":["wgn . wggn, se bakara ughn. vngn. ","wngn: -in KL 285 . ","vngh SML Kk 2: pr. i var. oghn. ongh. ogn. ofn SML Kk 2: pr. i var; -e ib. ","omn: -e ib Kk 2: pr., B 18: pr. i var. gen. med art. wngsens KL 285 . ","ognsins Bir 2: 15 . ","ognins ib 16 . ","p . ","-ar )","ughns kim","oghns- )","ughns munne","wngx- . ","ongx- )","ughus sot","ogns- . ","oms- )"]},{"a":"ughurmaghi","b":"","c":"","d":[" , se ovor maghi."],"e":[]},{"a":"uk","b":"nn","c":"","d":["ok. " jugum gi ogh " GU C 20 (hand 2) s. 49. ib. - bildl. mz stola menas. at han taker gudz wk a sik SvKyrkobr 57 . " taken mit ook a idher. oc minnens a mik thz iak är ödhmikwker, oc milder. thy at mit ook är sööt oc miin byrdhe är läät ib 11. at offwirwällis människio tryska kastar aff sik laganna ook, ok lägghir oppa sik hedhninganna wk " SpV 69 . JMPs 21. - Jfr hästa-, thrälara-uk."],"e":["ogh GU C 20 (hand 2) s. 49. oogh ib. Jfr Sdw 2: 1322), "]},{"a":"uk","b":"nn","c":"","d":["ok. " wi pläghom . . . ängän oxa tämie til wi (i rim med rok) " Al 6079 . - bildl. han är sua som diur vtan lydhonna wk löpande lös j syndom Bir 2: 225 . " til at . . . vndirgifwa otrona vndir tronna wk " ib 3: 166 . " idhar gudh hawir . . . frälsat idhir af egypto manna oki " KL 389 . " thu frälste os af omilda manna wk oc thräldom " ib 410 . MB 2: 384, 404 . Gr 261 . " tha han thet (landet) vunnit hafdhe, oc komit thom til at anama gudz uk oc the hälgha thro " Ansg 195 . han . . . hulkins wk som lint är ok byridhin lät Bo 108 . " the forsamdho min lagh ok älskadho hällir wärldinna. hulkins vk myklo wansamare ok thungare är än mit vk " Bir 1: 203 . ib 43, 352 ."],"e":["ok: i KL 389 . ","ook StadsL B 19: 1; Gr (Cod. D) 352), "]},{"a":"uk","b":"","c":"","d":[" , se ok."],"e":[]},{"a":"uk","b":"","c":"","d":[" , se ok."],"e":[]},{"a":"uka","b":"","c":"","d":[" , se vika."],"e":[]},{"a":"uka","b":"vb","c":"v.","d":["oka, lägga ok på, spänna i ok. jugare oka GU C 20 (hand 2) s. 49. vxana ära okade twa til saman MP 4: 99 . Jfr tväukadher."],"e":["oka . ","-adher )"]},{"a":"uka","b":"","c":"","d":[" , se vika."],"e":[]},{"a":"ukar","b":"","c":"","d":[" , se okar."],"e":[]},{"a":"uker","b":"","c":"","d":[" , se oker."],"e":[]},{"a":"uker","b":"","c":"","d":[" , se oker."],"e":[]},{"a":"ukfylla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["ook- )"]},{"a":"ul","b":"nn","c":"","d":["1) ull. llana ne wld GU C 20 (hand 2) s. 61. STb 4: 93 (1505). - i bild. thu (ɔ jungfru Maria) äst ok then blomstrande wandh aaraonis/ok th' faghra wld gedeonis SvRimd 45 . 2) (på fåret sittande el. avklippt el. avdragen) ullpäls. wty . . . colos . . . war en väder hwars wld war all aff gwld Troj 2 . - thän gyllene ullen, gyllene skinnet(i Kolschis). thenne wäderen mz then gillena wllen Troj 2 . ib 18, 22 . Jfr gulul. - Jfr lamba ul. "],"e":["ulla fätter , m. = ul 2. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 258 f. - ullflock, ulltapp? komma mykin sky östan äffther sönherslithin som andra vlla fätta PMSKr 293. ","*ulla kamber , "]},{"a":"ul","b":"nn","c":"","d":["ull. " wllin växe farsins likama af hitanom " Bir 1: 116 . " riffwa aff them (fåren ) vllena " ib 3: 336 . " at behdas sik vl oc too " Bo 14 . " siälf span hon . . . the wl hon klädhe fatikkt folk mz " Bil 804 . swa marghe saman i en flok som haar aff wl är a nokar rok Al 7356 . " hans haar ok lukka waro hwite swa som hwit vll " MB 2: 334 . Bil 84 . Gr 299, 301 . GO 328 . Su 55 . LB 7: 75, 261 . Jfr bogh-, bom-, fara-, geta-, ivirskärara-, qvidh-ul. "],"e":["vll MB 2: 334 . ","vld LB 7: 261 . ","wld Su 55 . ","wldh LB 7: 75 . ","wllin Bir 1: 116 . ack. vllena Bil 84 ; Bir 3: 336 ; Gr 299 . ","vldena ib (Cod. D) 393), ","ulla fätter","wllafät Lg 3: 616 . ","vllafäth ST 346 . ","vllafättin ST 346 . vlafättin ib. ack. vlla fätthen ib 88 (på tre st.). vlle fätthen ib 87 . ","vllefätthen ib 88 . ","vlafättin ST 201 (på två st.), 346. dat. vlla fättenom ib 201 . ","vllafättena Bir 3: 336 . vlla fätenar ib 4: 295), "]},{"a":"ulbärare","b":"nn","c":"","d":["llangier . . . widh bärare sicut ouis GU C l20 (hand) s. 62."],"e":["wldh- )"]},{"a":"ulfskin","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ulfskins handske","-hanske )","*ulfskins kiurtil","-kiortil )"]},{"a":"ulfulder","b":"av","c":"adj.","d":["llanosus a um widfuller GU C 20 (hand 2) s. 61."],"e":["wldfuller )"]},{"a":"ulgärning","b":"nn","c":"","d":["beredning av ull. lanificium cii vld gerningh GU C 20 (hand 2) s. 62."],"e":["vid- )"]},{"a":"ullin","b":"av","c":"adj.","d":["1) av ull, ylle-. laneus a um wllyn GU C 20 (hand 2) s. 61. llanicus ca cum . . . vllen ib ls. 62. llansicus ci fa[s] ciola ex lana wllen lynda ib. lsmör en wlnan traad thär mädh oc binth wm halsen aff falkanom PMSkr 281 ."],"e":["vllen . "]},{"a":"ullin","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"ullin","b":"av","c":"adj.","d":["1) yllen, af ull. " linnit klädhe ok vllit (laneum) " Bir 1: 281 . ginstan tilburdhe hon at swepa han granlica först j linnom klädhom ok sidhan j vinom klädhom ib 3: 281 . j öwirsta vlna klädheno ib. ib 280 . VKR 43 . kiortillen war wllen oc hwither Lg 3: 405 . - n. ylle. wäffwandes badhe wllet oc linneth Lg 3: 194 . ","2) klädd i ylle (närmast kroppen). at alt folk . . . klärkia oc leekmen, gammalt oc vngt . . . kommen til theres soknakyrkio fregedagen j huario vikw ölne oc barfötte SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). gaa wllen LfK 160 . swa som the slita vm daghin vllen klädhe oc ey linnen swa sculu the vm nattena liggia vlne j thera natkiortlom VKR 43 ."],"e":["ulne . ","ölne SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). dat. vnom Bir 3: 281 . ","vina ib),"]},{"a":"ulmber","b":"av","c":"adj.","d":["argsint, ilsken; ilsket blickande. " len rädhelikin draka bläsande eldh oc seande mz vlmom öghom " Prosadikter (Barl) 39 ."],"e":["vlmom ) , "]},{"a":"ulsax","b":"nn","c":"","d":["ullsax. " fforfex . . . wisax " GU C 20 s. 284."],"e":[]},{"a":"ulskäppa","b":"nn","c":"","d":["ullkorg. calatus, ulskäppa GU 2 ."],"e":[]},{"a":"ultiäld","b":"nn","c":"","d":["tält af ylle? gaan midwakt gynom wltiällen (måhända felaktigt; per medium castrorum) MB 2: 4 ."],"e":[]},{"a":"ulto","b":"nn","c":"","d":["lull (ss spånad). ATb 1: 11 ( 1452) ."],"e":["-thoo )"]},{"a":"ulvalde","b":"nn","c":"","d":["1) kamel. siw hundradha wlwalla lot han ladhna mz gul oc silff Prosadikter (KarlM) 250 (möjl. att föra till 2). 2) elefant. gernubulus . . . ma mera byrdh bära än siw wlffwalla. oc en wlffwalder bär meer än siw hästa Prosadikter (KarlM) 267 (möjl. att föra till1)."],"e":["*ulvalder (wlualder KarlM (Ver) 54. wlffwalder Prosadikter (KarlM) 267), "]},{"a":"ulvalde","b":"nn","c":"","d":["1) kamel. " kunugen lät lassa gul ok self iui vlualda (camelos) " Bu 205 . " en lualde com " ib 515 . " raskare är wlfwallenom at fara ginom nala öghat än rikom manne gaa in j hymerike " Bir 1: 334. togh han tio wlwalla aff sins herra stodh MB 1: 203 . " hans hals var som en wlfualle " Iv 259 . Bil 628 . MB 1: 204, 205, 206, 298, 359 . KL 297 . ST 423 . RK 1: (Albr) s. 208 . Ber 129 . ","2) elefant. " hwar äru . . . hästa oc camela oc vlualla (equi et cameli, elephantes) " Bo 36 . -- "],"e":["wllwalle: -omen MB 1: 204), ","ulvalda har (vlualla-), ","ulvalda rag","vlualla ragh )"]},{"a":"ulver","b":"nn","c":"","d":["ulv, varg. " ehn tyrann målijknas widh etth diwr ssom haffde drake ether, swäliande mun ssom en vulff " PMSkr 672 (senare avskr.) achilles . . . kom som swolten hwlff j blandh lamb rändande j troyaners häär Troj 220 . "],"e":["vulff PMSkr 672 (senare avskr.) . hwlff Troj 220 ),","*ulva gryt , ","*ulva hampn , ","*ulvaskytta , "]},{"a":"ulver","b":"nn","c":"","d":["bildl. " riundä wlva " KL 165 . Bo 154 . " wlff är ödhkändir (felaktig för ett ursprungligt okändir) man " GO 622 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 278. - Jfr aptanulver, äfvensom ylva. "],"e":["-ar )","ulfs hiärta , "]},{"a":"ulvävare","b":"nn","c":"","d":["ullvävare. " llanifex . . . wldh wäware " GU C 20 (hand 2) s. 62."],"e":["wldh- )"]},{"a":"um","b":"ab","c":"prep. adv.","d":["prep. med ack. el ngn gång dat. 1) i rumsbestämningar: om, omkring, kring, runt om. epter besworne sylsatiares myetningh om tompten . . . tha haffuer bageren latit sin tompt myeta, ath hon är wijdh gatan x!UDDA_TECKEN?x alin (o.s.v.) STb 3: 374 (1498) möjl. att föra till 7). thät hälga kors wari oppa alla sidhor om mik, at ey diäffla . . . magho mik skadha SvB 464 (omkr. 1520). 2) i rumsbestämningar: över, omkring i, i. desse . . . godemen äre . . . tilnempåde at scriffue mantalit om stadin STb 3: 326 ( 1497) . ","pedher . . . tilstodhe, ath han . . mötte jöns . . . j grenden, tha han lop aff husit . . . och loth hanom löpa fram vm sich STb 3: 268 (1496). trappan, som ligger ret söder nidh til södre port eller södre torgh fram om hustrv margit her erick jonsons port ib 4: 88 ( 1505) .","kaderin . . . klagade til niclis persson om en kaapa STb 3: 117 ( 1493) . hwadh hans hustrv medh nielss scriffuere giort hade om jernit, tet war hans gerningk swa wel som henne ib 208 ( 1495) . ib 427 ( 1499) . MP 5: 157 (se ovan under 6). thu haffde stat medh mik om thin vissa lön ib 158 . " tha rechnade wij . . . med skypper pawal olsson om allan then rekinscpa, som han haffuer giort pa stadzsens vegne bade nyt ok gamwlt " Stock Skb 284 (1490-98, Skip). rechnade radit med her erich jensson borgamestere om alle vpbördh och vtgifft ib 289 (1492? d:o). ib. ib 287, 292 (b. av 1500-t., d:o). tha som jach var til vpsale . . . om gillessens ärendhe HLG 2: 48 (1516). tha som jach for til vpsale . . . om hanss gulsmid pa gillesens vegne ib 65 ( 1519) . - på. nar annar nogen till thöm komber om wore wegna Svartb (Skokl) 295 (1422?). 8) angående, vad beträffar. - med avseende på, med hänsynt till. som henne skulde wt lösa om arff oc rättighet som henne burfde hafua j vpland DN 14: 79 (1467). om the xv (15) marcker per skytte pa thalar medh the samma xv marcker skulu forstandara skylia aath kellerana medh eth standelwerke SJ 2: 183 ( 1491) . huilkith arffua schiffte och byte jacob laurensson fullelica til stode och sade sigh wel fornögden ware allaledis til tacka, bade fore löst och fst, om sin kera hustrves federne STb 3: 251 (1495). theus danszer kendes sich aldelis wel fornögdan wara bade om lösth och fast, rör ligth och orörligh ib 248 ( 1495) . - mik är (stort, nokot, litit, änkte) um þät, jag bryg mig (mycket, något, litet, icke) om det. offwr jder werdoghetz höggeligh forbodh och offwer thet jach haffde jder forswarilse breff war honom enkte om FMU 4: 458 ( 1476) .","9) för att uttrycka begränsning el. avsöndring: för. i förbindelse med ett föreg. hvar. gifuer jac häredzdomarnom . . . fulla macht . . . watzstena closters visso vmbudh fasta oc lysn oppa thässen for:do godz all oc hwart thera vm sigh at giwa SD NS 3: 261 ( 1417) . ib 263 ( 1417) . ath huilka köp jach war foreskäläman, oc serdelis ooth huario moleno vm sik Svartb 173 ( 1380) . 10) för att utmärka ngt ss föremål för ngns sysslande, omvårdnad el. uppmärksamhet: om, på. togh hon til ath tenckie om sama nychil STb 4: 51 (1505). 12) för att uttrycka ett syfte: för, för att få el. vinna. wj haffuom ärwodeth alla nath vm fiska ok jnkte haffuom wj fangit MP 4: 118 . 13) för att uttrycka resultatet av en verksamhet, lönen el. priset el. betalningen för ngt: för. kennis jach . . . thet jach haffuer latit mith godz j . . . och skiälät . . . olaff jönisson . . . om hans godz j pöharantha Svartb 156 ( 1375) . - till. um änkte, till ingen nytta. tha her eric tet hörde, at hans ordh om jntet ware, swa . . . STb 4: 130 ( 1506) . - om itet, utan giltighet, upphävd. tha är walit ogilt oc om inthe Abbedval i Vkl 100. minste jomffru marie kärleker owr gaar j otänkelige mattho allan natwrliken wenskap oc kärlek, a[n]nars ware om enkte all natwrligh kärleksens oc gudz räthwisor lagh JMPs 534. 15) för att beteckna orsak: för, för . . . skull, på grund av. the skuldo ryma reketh om olagha köpslaganSTb 1: 248 (1480). 16) för att uttrycka medlet: genom, medelst. välsignadhir vari thu gudh som . . . gladha giordhe thina modhir . . . mz idhkelicom hugnadhom ok sökte hona ok hugnadhe vm (per) thik siäluan Nio Kap ur Bir 19 . om (per) mins hiärta kärlek böthes oc bätres i tik, hwat thu hafwer brwtit i nakre watro ällir otrolikhet Mecht 109 . " thenna draken hadhe oc x horn, oc waro oppa them otaligh sma hor[n], oppa hwilkom si älna hänghdo om all sin ledamoth JMPs 260. rädh han ähänne, at hon skulle geffwa sigh til jomffru maria psaltaras bröderskap, thär til at hon matthe delaktogh wardha aff allo thy godho som görs j thät brödherskap om jomffru maria psaltara " ib 355 . ib. ib 358 . nampnlös syndh, aff hwilko han sedhan warth alzstingx ffrälsther om jomffru maria hiälp ib 362 . ib. ib 363, 364, 440, 497, 498, 586 . - på grund av. ginstan, han atherkomber til mik wm anger, och skriptamalom (per poentilentiam) Mecht 333 . 17) i eder, försäkringar, besvärjelser, böner o.s.v.: vid. swor han om godhis wndhen at thär skulle en dane fore Arfstv 21 ( 1461) . swoor han om gudz dödh ib 23 ( 1461) . jach . . . warth liwgara mz edhom om gwdz dödh SvKyrkobr 308 . 18) för att beteckna omfattning, storlek, vikt, värde o.s.v.: om. Jfr Sdw 2: 1322. ther meth ena koo godha om twa marker SD NS 3: 622 ( 1420) . en skedh, skattat om ij marck STb 3: 301 ( 1496) . ij skyffue kopper om ij skyppundh ib 465 ( 1500) . ene skedh om fyra lodh ib 5: 304 (1513, Bil) . besilgde borgemestere och raadit tw beuisinge och makt breff . . . it om xc mark och annet om i!UDDA_TECKEN?c gyllene ib 34 ( 1515) . KU 81 (1555). 19) för att vid beteckning av mått el. sätt uttrycka en överenstämmelse med et. ett närmande till: på. kännis . . . mik hawa skipte giort . . . vm þässa mato . . . SD 8: 57 ( 1361) . 20) för att uttrycka att ett antal varelser gör ngt (samtidit) inom samma område: om. ganga klöf um klöf, se klöf 1. B) adv. 1) omkr. ath thit lusteligha änlite . . war alth wm betäkth mz thy rosen blodheno som nidherflöt (ita ut roseo sangquine deliciosa facies tua . .c. tota velaretur) Mecht 64 . " sagha aff en aff qwistommen . . . oc läg träplasther wppa oc kasta jordena wp wm " PMSkr 321 . (?) doch kenne wi oss engen rätt haffua hafft til fornempda haga lenger än fran the norswestersta gaarde om til the korsbundna ekena Brasks Kopieb 31 ( 1513) .","2) därom, härom. " min kiäre herra . . . vmbödh . . . mik medh thöm leta sannind oc ransaka ok döma vm " SD 8: 194 ( 1362) . Jfr fram-, här-, in-, nidher-, nordhan-, thvärt-, þär-, up-, ut-, utan-um."],"e":["om . ","aam Trolles Jb 88 )"]},{"a":"um","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","1) konj. " om, i fall. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogningen i Fornsv. s. 32 f. böte XL mark, vm han warþer þär laghlikä tillwnnin " SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). skal han . . . skatt oc skyld györä som bonde, vm han ey þiänist forma at györä ib 476 (1345, nyare afskr.). þät är þit vm þu vilt hans raþe lyþa Bu 184 . " skal thu thinom foräldrom . . . sina nödhthorfft gifwa . . . om thu formath " ST 272 . " huar flere digdemän saman komo (ör -a), the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man, vm the ära alle eens wiliande " KS 6 (14, 7) . " kununga ok höfdinga skulu ey afbradhe wara i händom sinom, tå the wredhe äru, om nokor hauer brutit widh thöm " ib 36 (95, 39). skal tu thz wite at thu liuer tha medh rättum skiälum vm thu alt forhuxa thz thigh må til koma ib 20 (50, 22). pröfwin i at cristne män sculu halda idher for martyres vm iac läther fordarfua idher Bil 912 . " war hon (Adams synd) flerom mannom til skadha, som sidhan skal sighias om gudh wil " MB 1: 139 . " fyra systra ällir flere, wm swa täkkis abbatissone, the skulu skipas til at wakta oc rökta mässo kläde " Bir 5: 98 . " mongh annan ärende, som bestellas skule paa eder herredöms vägna, om gwd fögher helbrödhen " DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). jak wille at the satho samma stadh om ther waro flere mz i radhe at hertogane wordo forradne bade RK 1: 4374 . " the willo . . . latha han wt aff then häfft . . . vm han wille thz loffua oc swerya " ib 2824 . " simon . . . baþ neromnem läta . . . dräpa sik. ok tro siþan han vara guz son. vm han stoþe þriþia daghen vp af döþa " Bu 102 . " gaf sinom fadher thz radh at han sculle diärflica them sama gallicano hona lofua at gifua vm han kunne the landskapin vinna " Bil 907 . " wäl vente jak at gudhlik forsyn rädhe wärldinne wm ey hafdhe jak rönt yfrith skiäpnu lagh min " ib 353 . jak . . . sörgher mykyt at swa manga siäla sculdo forfaras j dagh som häldir mato hafwa komit til himerikis vm the hafdho takit vidh cristindom ib 886. han var . . . redhoboen . . . at thola dödh fore the hälgha tro skuldh: vm thät guds villii vare ib 562. hafdhe darius lowath . . . zorobabel at byggia op ater ierusalem . . . om (Cod. B än 529) gudh gawe honum nakan rikedoma at radha MB 1: 24 . " han . . . saghde sik ey wilia neka vm abboten budhi honom ga ij elden " KL 249 . " vm han (dadelkärnen) sätz ok plantas j feta iordh tha fetmar han " Bir 1: 132 . " vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan, tå må tu liua medh mykle tröst " KS 23 (55, 24) . " vm owin ok skadhaman är ey rikesins makt iwi starkr, tå är bätra bärias än tula bådhe blyghd ok skadha " ib 75 (185, 82). vm thän är til ther afladha sötmans miolk wtkristar. tha senka äkke spinane at wtgiuta miolkena Bo 102 . " vm nokar är sniäldare än andre. þa är hans swa öþmiukir . . . at han synis . . . alra minzstir " KL 183 . " om swaa skaal ske, at lyndorm komber her tiil arffs, togh gar her manghen arff tiilbaghe i swärighe " BSH 5: 101 ( 1506) . nw wm systrana slaas inbyrdhis, tha maa confessor them afflösa Bir 5: 51 . " wm all thässe ordh äru san jak nu sagdhe ok än jak nu thiänar sannum gudhi ihesu christo tha gifui han at thässe (quin)na faa sith mal atir " Bil 477 . " om thu faar nakra willebradh, tha gör thz til mat, som thu weest at mik lyster " MB 1: 212 . " vm noghor hiälp kan läggias til bergx mennena tha sculu smidi forslaghar oc blasara tridhiungen wtgywa mz mestar mannenomen " PfN 136 . om man far giäld . . . tha scal man . . . gnidha hoffwdit mz salt oc ätikio LB 1: 96 . " vm the stungo fingir i nakors mun tha gespathe han " KL 227 . " om han hafdhe sakt sik vara gud oc hafde ey varit tha formatte han ey hafua dödhum liiff gifuit " Bil 81 . " wm nokor man dirfdhis til at locca til sin konungs fäste mö fran hanum han finge konungs wredhe " ib 229 . wm nokor menniskia haffdit seet thz ware wäl enom hedningia leet RK 1: 3950 . " om man slaar annan j häll " MEG (red. A) 53 . " nu vm man slaar annan hugg eller stinger blodwite " ib. " nu vm man vardher ey gripin widher ferska gerning " ib. " ib (red. B) 58 (på de fyra sistnämda ställena i rubriker). - inledande en sats som innehåller en definition: o.n då. nu är nidhskapr odyghd, vm (d. v. s. den last som består deri att) man haldr alt kuart huat som giwande är: suä är ok vrgytia annor odyghd, vm man giuer alt huat ey giwande är " KS 34 (88, 36) . ni sighias . . . wara tolf oärlik åthäue . . . första är, vm witur man är dygdhalös ib 45 (115, 49). ib 46 (117, 50). ","2) indirekt frågeord. om, huruvida. sancuts remigius spurdhe vm nokor hafdhe skadhat them KL 35 . " jak biudhir thik . . . vm han forma þet frälsit vppe haldä " SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " han skal huxa om the han giua wil, vm thz är honom quämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas " KS 34 (88, 37) . frestarin . . . ville forsökia vm han vare gudz son Bo 48 . ib 49 . han wille . . . pröwa om han matte hertogans men forwynna RK 1: 4078 . " villo höra hans antswar vm han ville ther vnder gaa " ib 2840 . " han . . . bad honom rida til lödesa . . . oc see om han finget ater ien " ib 2: 9374 . " seen aat wm portane oc dörenar j clostrena äru wäl atirlykta mz laasom " Bir 5: 86 . " hanom (biskopen) bör . . . idhkelika wmhugxnade, oc grannan beskodare wara, wm reglan j allom punctom hallis " ib 4: 39 . um ok, konj. om ock, om äfven, äfven om. swa herliga tilreddes thz huset at om ok j hymmeriki ey vare större ärä thennä syntes nogh vara til alla astundan LfK 243 . " huar een som döör scirfftader . . . om ok han ey fult giort hafuer fore syna scrifftada synder tha tilkoma godha englä oc störkiä han " ib 264 .","konj. om, i fall. änkte ilt skal idhir hända. vm än ij idhra tröst til gudz sätin KL 339 . " dyoclecianius . . . bödh han offra sinom gudhum om än han wilde ey dräpas mz ondum dödh " ST 114 . " ey skal han vppenbar wardas fiendomen, innan twa äller tre dagha om än han ware ey menlös " MB 2: 53 . " hwilkin som altidh hafdhe varith j sanne sälelikhät om än han hafde gömt thit budhordh " Gr (Cod. D) 366 . flym . . . wt i biärgha skrybbor vm än vi vardhom ther frälste ib (Cod. A) 307. hwat dughir människionne at hon aflar alla världina, vm än hon gör sik siäule skadha Bo 96 . " om än i vardhin döpte. tha takir gudh idhra gafwor " Gr 303 . " om än ij mik slaan ij häl thz är alexandro enkte wäl " Al 3477 . Gr 294 . St 384, 425. VKR 5 . MD (S) 210 . Lg 3: 132, 337 . LB 7: 83, 241 . BSH 5: 509 ( 1512) . ","2) indir. " frågeord. om, huruvida. thera spörninga som the han spordhu om än hon matte fa barn " KL 8 . " spordhes hon fore . . . om än nakar wiste thät fornämpda godz laghlika saldth . . . wara " SD NS 1: 568 ( 1406) . " spör honum, om en han tror . . . at iesus christus er then beste . . . läkiaren " LB 7: 189 . the . . . sporde, om än jak ville vara them medhstandig, om än han drager thetta til bake ighen BSH 5: 509 ( 1512) ."],"e":["om )","um ok än , ","um än"]},{"a":"um","b":"kn","c":"konj.","d":["loch indir. frågeord. 1) konj. om, ifall. tho äru jomfrunar sannelika christi jomfrur, om the dyrka dygdhenar SpV 24 . thw schalt hanom late her bliffue medh fridh, om thu wilth ey fara ther sielff jlle om STb 2: 250 ( 1488) . hwar maa tänkia mädh sigh, hwrw honom likadhe, om han skulle tola brännande järn j sinne twngho JMPs 258. - närmande sig mer el. mindre kausal innebörd. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 319 f. nw wil jak tho nade mz jder göra/ swa at alle dughande men thz höra/skula sighia at iak gör ider ey oskäll/vtan takka mik vm iak gör wäll EK 772 ff. - om at, d.s. epter malsegienden är her ey swa til stedes . . . gaff fogitten, borgamestarane ok radit samma tomas smet dach til xx:de dach jule om, ath malsegenden koma kan, som thaler pa then döde STb 3: 404 ( 1498) . - Jfr även um. "],"e":["om )","um än , "]},{"a":"um","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":[" L.","1) i rumsbestämningar: om, omkring, kring, rundt om. casta caþal vm hals Bu 165 . " vordho bandin lös vm han " Gr 280 . lät dauid konung göra en ring aff silff om trädh Lg 93 . " riddarin hafdhe om sik eet mantol fodhir " ST 291 . hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi RK 1: 2069 . " then iärnring han hafdhe om sina händer " Fr 2579 . " then säkken bindis stadhelika mith wm weka liffwith " PM 13 . " giordho the siw värff om staden gangandis " MB 2: 15 . " stängia . . . husit hardarin ather vm sik " JP 132 . " dörrin var stängd vm thöm " Bo 217 . " han hadhe om siik stora wakth " RK 3: 1599 ; jfr 10. om the herra var mykith thrang Fr 1597 . " tha ägha thenne fornempde bya sinom gardhom wardha som liggia om horndö " TB 77 . alexander bödh . . . sinom här bränna bort skoghin om watnith ther Al 5028 . ib 5031 . " wij tillhopa drwcke och åthe om dryk och fatt wij både såthe " RK 3: (sista forts.) 5458; jfr 6. - om, på. han slog ena kona wm härda mz hende (af senare hand ändradt till klappadhe ena quinno om länd mz sinne hand) Bil 725 ; " jfr 2. om, vid. taghande dödha klärkin om armen, wpreste hon han " Lg 3: 57 . " grep han mik vm handina oc oplypte mik af iordhinne " KL 401 . " tok han mik vm handina oc lede mik til stadhin hwar iak hafdhe han nidhir laght ib. " MB 2: 395 . Bil 356 . - om, omkring, ur vägen för. mästarin ther väl viste hwar thera nät stodho. kunne väl gaa vm thöm Bo 159 ; " jfr 3. "","2) i rumsbestämningar: om, öfver. augustinus . . . strök vm hans öghon mz sinne handh Bil 653 . - öfver, bort öfver, ut öfver, omkring, omkring öfver, omkring i, kring. murgundie men gripu andream . . . ok drogho han vm gatu Bu 133 . " þän timä þe vm landet fara " SD 5: 606 ( 1346) . " han . . . sände folk om alt sit rike " Lg 35 . " foro om margh bergh oc skogha ib 94. gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha " Gr 323 . alle the . . . widha vm werildena fara KS 11 (28, 12) . " om alla wärlina löper thu " Al 5809 . " jak skal nu gaa vm (super) världinna mz mino ardhre " Bir 2: 76. thz skal höras vm (per) allan cristindomin ib 155 . at änne hans ma skina om kloster alt AS 59 . the . . . leta nu om alla stadhe om port ok vindögha badhe Fr 2067-8. þän timä konunger wil syäluer sin rättäräthing haldä vm alt riket SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 638 ( 1347) . " wardh han widha om wärldina riiker oc wäldogher " MB 1: 5 . - om väg: på. viliande tee väghin. vm (per) hulkin hymerike skulle vplätas, ok mannin som vtelyktir war skulle in gaa Bir 1: 118 . " gaa thrangan wägh vm hulkin fa män gang " ib 307 . MB 2: 74 . ","3) i rumsbestämningar: om, framom, förbi. lopp hwar om annan fulth fasth RK 3: 1734 . " hwar wille gerna om annan wiika " ib 1750 . " byscop kätel . . . hadhe laatith hugga brutta tree om een monde konungen riidha " ib 1049 . Lg 3: 395 . - förbi, i närheten af? the godhe män som hon gik vm (per quos transibant) Bo 216 ; " jfr 4. om, öfver. han . . . tok väghin vm ierusalem til iordanem " Bo 36 . ","4) i rumsbestämningar: genom. han gaar nw vm (per) stadhin Bo 167 . Lg 3: 419 . - (ut) genom. saa iak diäfwllin vt ga vm vindöghat Bir 1: 50 . saa ath (näml. spjutet) wth stodh om (um härdhanar Di 257 . ","5) i tidsbestämningar: a) för att uttrycka utsträckning i tid: genom, igenom, under. at han skuli brinna j skärslo elde vm (per) säx tholka adlra Bir 2: 21. pinas i äwärdheliko häluite wm (per) oändelik thusanda thusand aar Ber 210 . - under, i; äfven utan motsvarande ord i Nysvenskan. en af þöm skal vara domärä vm all mal vm et ar oc annär þerrä vm annät SD 5: 638 ( 1347) . " bidhir jak thik at thu lät sighia mässor vm eet helt aar aff vare frwo sancta marie " Bir 2: 335 . hafdhe . . . mist malit vm tw aar KL 349 . hafdhe om tolff aar haft en bulda ib. SR 11 . Gr 280, 294 . bleff quar . . . vm atta dagha KL 107 . " genstan vptändis eldin i hwilkin iac ingik standande i honom vm en halfwan tima alzstings obrändir " ib 192 . " the . . . dwaldis ther om siäx vikur tima " Fl 9 . " om thre manadha varo the ther " ib 2042 . " han . . . bidde han ther vm en manadh " Gr 314 . " hulkins släkt om langa tima hafdhe väl oc sälelica i hand gangit " ib 259 . " hafdhe vm langan tima dööf varit " KL 349 . " wore [the] ther om nokor stwnd sidan " Di 38 . - under, under loppet af. alle sagþo han haua sua riþit vm daghen . . . at änghen gat hanom liknas Bu 24 . " the haffdo eth hoff i örabro vm fastona ther epter war " RK 1: 2818 . " läte saman hänta om the försto siw godhaarin fämpta deel aff allom awaxt " MB 1 238 . - under, på. vm langa stund (per magnam horam) gat ängin thera talat til annan Bo 208 . b) för att uttrycka tidpunkten då ngt eger rum: om. en biscopor . . . gik vm miþia nat tel enna varra fru kirkio Bu 24 . " dicipuli sancti iavobi toko hans lik vm nat " ib 166 . " vm natena var han thädhan fördher " RK 1: 2459 . vpstodh ierobaal . . . om nattatidh MB 2: 88 . " hans ben funnus wm julin " Bil 284 . " om maaremässa giik thz saa " RK 3: 3597 . - vid. jag . . . om iwla tiid till westherarss drog RK 3: (sista forts.) 5688. - om, på. ärkediäknin kom vm morghonin til stadhin KL 121 . " thz var sent vm quällin " Bo 216 . thz hooff thz war a träno mäss vm somaren RK 1: 649 . om hösten een herradagh i stokholm staar ib 3: 2810 . kom han vm vinteren her j gen FM 602 (1513?)- på. þa han ofra wilde vm en höghtiþes dagh Bu 3 . þa þu böte siukom vm hälghan dagh ib 78 . " samtyktom wi oc staddom vm þän samä tymä som för är sakt " SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . - på, vid. sanctus cristoforus uar vm þän tima manna längtar Bu 497 . MB 1: 15 . - helst utan motsvarande ord i Nysvenskan. vm samu nat do vrbanus Bu 505 . " om ena nat kom gudz ängil thil thera " Lg 35 . Gr 259 . han scal ey vm thän daghin dö mz bradhum dödh KL 34 . vm en dagh tha folkit var alt komit til kirkio tha bödh han thz Pa 7 . " syntis honom gudz ängil om en dagh " ib 3: 42 . " om xx dagh iula stodh thetta staat " RK 3: 2542 . " een herradagh i stokholm staar om sancti mortens dagh om sama aar " ib 2811 . " änksins liff scal fortappas vm thetta sin " KL 174 ; " se vidare under sin. c) för att uttrycka en återkommande tid, då något plägar ske el. bör ega rum: om. han skal hanum um tisdaghen stämnä enät þing ok vm oþensdaghen a han vitnä " SR 31 . " sanctus stephanus hafuir thwa höghtidher . . . andra wm höstin " Bil 284 . " haua sina hörror . . . j sinom husom vm daghana oc j sinom sängom vm nattina " Bir 2: 68 . " haffwa blos och lyws wm nättherna " PM 10 . - vid. þet scall min sisloman wtfa hwart aar vm julä timä SD 5: 160 ( 1343) . - helst utan motsvarande ord i Nysvenskan. sanctus stephanus hafuir thwa höghtidher ena wm annan dagh jula Bil 284 . förste thingx daghir är . . . vm xiij dagh iwla annar om sancti blasii dagh . . . tridhi om asko odhensdagh . . . fiärdhe om fiärda dagh pingzidagha . . . fämpte a sancti iacobi dagh TB 73 . d) för att i distributiva uttryck som angifva huru ofta ngt eger rum beteckna tidrymden inom hvilken det intraffar: om. fiurum sinnum vm arit SR 17 . " afrazdagha skulu vara tyswär vm aret " SD 5: 639 ( 1347) . " thre resor ellir at minzsto een tiidh vm aarit . . . sculu systrana oc brödhrene scrifta sik " VKR 17 . " hundraþa knä fal gör han vm dagh ok hundraþa vm nat " Bu 204 . " scal höutzman . . . ako lysa . . . thw lass om hwan dagh j horndö ok j hulte iij laas om dagh " TB 74 . - på. halla eena lässna mässo i huarjom manadhe om aarith DD 1: 155 (1495, nyare afskr.). e) för att uttrycka den tidrymd för hviken ngt gäller: om, för. särsk. i distrubutiv användning. hwariom vtspisärä (näml. skal man gifva) tolf örä reþo penningä. oc enä mark af fataburenum. vm leghostämnonä. vm vintryn enä ko som wärþ är tolf örä. jtem enä sillämes. jtem et lispund smör. et lpspund fläsk. vm somarstämnonä. oc samulunð vm vintren . . . jtem halft þriþiä pund salt vm somaren. oc samulunþ vm vintren SD 5: 637 ( 1347) . - i. hwar vtspisäre (näml. skall hafva) . . . en span korn vm vikunä SD 5: 637 ( 1347) . - om. enom förom oc fultaka ärwodis dräng skulu här epter gifwas 3 mark swenska ok 4 par sko om arit GS 51 ( 1450) . " han wille wita hurw mykith thz trädh wäxte om aarith " Lg 93 . f) för att uttycka en följd: efter, på, för. ther gik slag om slagh (slack vmme slach) Va 19 . g) för att utmärka tid efter hvars förlopp ngt sker: om. morghen om VIII dage (om åtta dagar räknadt från i morgon, i morgon om åtta dagar, i morgon åtta dagar) viil jach komme inctil (för in til) eder igen DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). - helst utan motsvarande ord i Nysvenskan. om ena stund ther äpter sagdhe var herra Bo 227 . ","6) eg. om ett gemensamt varande omkring (ngt); för att beteckna (gemensamt) deltagande, egande o. s. v.: om. swa länge þe äru saman vm disk oc duk SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). aaf þöm sum saman äru, vm maal oc matu at þätt sinne þe gyästä ib 376 (1344, nyare afskr.). swa waro the badhe heli oc iavob om modhrena (d. v. s. hade gemensam moder) Lg 3: 663 . thu är ey ensamin om then sidh Al 6919 . " fodhra sex hesta vm (låta vid utfordrinen sex hästar vara om) spannjn j korn " VKR 37 . " the fodrade jo ij (2) hesta om j (1) span " RK 2: 6467 . GS 57 ( 1474) . ","7) för att beteckna det kring hvilket (i andligt afseende) ngt rör sig: om, rörande, angående. man iuärar vm þeem SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). samtyktom wi oc staddom . . . vm morghengawor, at ängen man . . . ma mere morghongawor gywä þär höghre löper än hundraþe marker silfs ib 5: 478 (1345, nyare afskr.). vm ärwþis mannä lön hawm vi mäþ iþär swa sampt ib 637 ( 1347) . " en af þöm skal vara domärä vm all mal " ib 638 . " hwars manz kiärä vm þässon maal " ib 376 (1344, nyare afskr.). vp a þön maal sum sannind bör vmsighia (för vm sighia) ib 378. foren i storekä willer . . . vm mangä þe lyti som iþär myck höghelikä varþäþe ib 636 ( 1347) . vm barköpir oc eke brennor wari samu lagh som om ekehug TB 76 . " hafþe mäþ uitrom rät vm þän vanda " Bu 5 . " anzsuar vm annur skälen " ib 21 . " väl ärum vi sate vm al mal . . . þy þorven ii eigh disputera vm os . . . vtan varin ok ii baþe sate vm os " ib 50 . hon spurþe en hälghan spaman . . . vm striþenna sighar ib 56 . " som uärleca talaþe vm christum " ib 502 . " biscopen sagþe hanom vm suenen som sant va " ib 156 . nu är thz sakt vm vngara ok allom (sannokikt för alla) som konungom ok höfdingom tiäna, at the skulu wara höuiske KS 53 (136, 58) . om gudeliken oc hymmelsliken tingh (de supercelestibus et divinis rebus) kan enghen tala, wtan om likamlika tingha wedherliknilse Su 80 . " om al ärende kan thenne breffuisare . . . eder herredöme vnderwissa " DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). nu käre höuitzman om aftäkt TB 78 . " som j laghin haffdo stiktadh om jnsätta päninga " MB 2: 287 . " thänne var . . . frestadhir vm (de) gudz licamma " Bir 3: 5 . " sighen os her en räth aff om thenna saak " Lg 3: 669 . " the kunde enä wisä om henne " Va 54 . " tu skalt ey gärna höra taslan ok ämäle vm annan " KS 23 (56, 25) . " leta oc spyria sannind om huru þe gozen gingo vndan rättom aruum " SD 6: 125 ( 1349) . " om gardhswin " TB 77 . " om gillis stugu " SEG 114 . " um then som öll spyller a golff eller bordh " SO 97 . " om rekinscap som oldermannen mz sina bysitiara göra schal " ib (på de fyra sistnämda ställena i rubriker). - särsk. i fråga om det hvarom en strid rör sig: om. nar twa hwnda bitas wm eth been PM 19 . " iac slas wel mz tik om eth stra " RK 2: 2833 . huru pallas venus ok iuno thrätto om gull äpte eet Fl 295 . " nokor then honom ville bestaa vm the öörss the satho vpa ok vm hundradha mark ther til " RK 1: 1113, 1114 . han . . . vil bestanda en then bezsta aff ider om liiff gotz ok fengilse ib 1604 . - i fråga om vad. jak wil wediä om thusande mark ath hon hawer mört sinä frveth Va 7 . - i förbindelse med uttryck som bebeckna bön el. begäran; jfr 12. ij bidhin mik om nakar thing Al 5784 . ib 1270 . " tha badh konung pipping aff frankarike konungen af jspanien om, at han mate haffua forstridenä " Va 18 . Bil 842 . ","8) angående, hvad beträffar. wm thina bön at iak wili koma til thin är swa fal (at mik tilbör) at fulkoma alt thz jak är sändher til Bil 232 . - med afseende på, beträffande. han skal huxa om thet han giua eil, vm thz är hånom quämelikt . . . thylik ting giua thöm thz bedhas KS 34 (88, 37) . - med afseende på, med hänsyn till. the rädhas at han göri thöm last ok blyghd vm husfruor ok systir ok dottr thera KS 33 (85, 35) . " hwar fadher födher sin son til likama, om all the skiptilse, ther mantz natwra fylia " MB 1: 115 . " war en thässkyns skälnadher om thässkyns offer " ib 476 . ib 132 . " skulle hwar sik sielff forsee badhe om fodher saa oc om maath " RK 2: 7136 . " jak er ider rette broder bade vm fader ok swa aff moder " ib 1: 661 . ib 2205 . - med hänsyn till, i. han var umal (för um al) mal ildar Bu 396 . " som . . . waro fulaste män thessa hems vm sin lifnadh " Bil 468 . barndomen oc aldren the äre liik om krankleek MB 1: 113 . - med afseende på, med. likamen tä han är möddr af myklo äruodhe, tå skal han haua sympn ok ro . . . thz sama är vm manzens hugh ok hiärna KS 38 (101, 41) . swa är . . . om alla tridhiwngx scogha TB 71 . " mon ey saa om fogata wara " MD (S) 272 . " hwath är nw om the kämpa sköna " Al 30 . Su 301 . " hwru är om the hälga cristna tro, oc om hedhninghana oc kättara " Lg 3: 465 . tykte stadzsens borgharom illa wara om the sämio MB 2: 321 . " vitha hurw om konung erik kan ga " RK 2: 5010 . huru thz ware til gangit om hennes barn Va 6 . at han matte sin wilia faa om iomffruna Lg 3: 291 . sagdhe hwat äro gud hafdhe giort vm the kalk vgnana ib 243 . thz vndrit vm kalkin ib. MB 1: 484 . " samulund skal thu göra om thin wiingardh oc thin oliwa trä häghnath " ib 340 . " ä huat the swenske om konungnen göra " RK 2: 6650 . " om gotlandh giorde han och saa " ib 3: 2928 . stor helligheet i myna daga skedde som gud besynnerlig i skeninge betedhe om sancta ingrid ib (sista forts.) 5635 . huat een högheliken scadha swärike fik om thöm brödhir badha TB 72 . MB 1: 116, 120, 127, 131, 456, 457 . Al 1282 . RK 2: 6330, 3: 2577 . Va 47 . Su 301 . wi haffwom länge omburit mz tik om thina skörheet, for sancti martini mildhet skuld Lg 637 . " han är . . . vmbärlikin om vara o[n]szco " Gr (Cod. D) 389 . " thz war ey skadhe om the ohyre " Al 7402 . " om första mannin war annor räkning " ib 146 . " skal iak minnas mina säät om abraham, ysaac oc iacob " ib 379 . " thz är änkte wärt vm hans järtekne " Bil 117 . " thz er mik leet vm idhen dödh " RK 1: 2489 . - litit är um þät, föga värde har det. litith är vm een noth GO 861 . ib 1103 . - hvat är um þät, hvad har det att betyda, hvad vigt ligger derpå? hwat är vm hans vredhe som ängin rädhis GO 156 . - mik är (stort, nokot, litit, änkte) um þät, jag bryg mig (mycket, något, litet, icke) om det, det har för mig (mycken, någon, liten, ingen) vigt, det betyder för mig (mycket, något, litet, intet). var them som han hafdhe vmgangit mz ey stort vm han (non reputabant eum) Bo 32 . " mik är ey mykit om mith liff " Di 274 . " at hanom var nokot vm fatigha " MP 2: 5 . hwat war honum meer om lamba blodh än om annath MB 1: 308 . " honum thykte litith wara om likamlika dyrk " ib 386 . " mik är minzst vm komaskolande thingh (pro minimo est mihi qualis sequatur honor futurus) " Bir 1: 277 . " vm vadhan älla fallit är mik änkte (pro minimo est mihi casus) " ib 89 . " nytiande thesse världina swa som the ther änkte är om hona " Bo 123 . " vi räknadhom han swa som spitälskan oc ödhmiuktan af gudhi. thz är swa owirgifnan som thän ther honom vare enkte vm " ib 194 . " mik är encte om thin frända huffuod " Di 101 . " mik är nw enchte om thin thieniste " ib 71 . Lg 3: 15 . " hwat är mik vm (quid mihi de) mins jamcristins gerninga " Bir 3: 168 . MP 2: 14 . Su 276 .","han lagdhe sik alla win wm at ödha cristindom Bil 470 ; " jfr 7. 13) för att uttrycka resultatet af en verksamhet, lönen el. priset för ngt: till. um änkte, till ingen nytta (jfr Mnt. umme nicht). iak hafwir stoort ärwodhe hafft oc mykyt fortärt om enkte " ST 316 . " mister thu then timan vm änkte " Ber 259 . är hans arbeyth vm ynthe Gers Frest 5 . - till e. af ingen nytta, oduglig, obrukbar, förlorad, om intet. siden ware hans makt om enkte (vorlaren is syn craft) Va 50 . - om intet, utan uppfyllelse, som icke eger rum. ther bleff vaar betalning vm inthe FM 602 (1513?). 14) till, till förlust af (jfr Mnt. umme den hals). skal var foghate fullä makt at haua rättä iuir hwarn þär bryter. vm hals oc hanþ SD 5: 639 ( 1347) . 15) för att beteckna orsak: för, för . . . skull, på grund af. the . . . loffwadho alz maktoghan gudh om thzta stora iärteknet Lg 3: 188 . " wi skulum rädhas at wi ey wm (per) hopeth thär gudh os jätta syndum framhallelika " Ber 4 . " wyrdh ey of mykyt dröusas om thätta maal " Gr 268 . " han sagdhe sik haua vngan son atir i värlinne. oc mykit sörghia vm han " KL 299 . - för att vid uttryck som beteckna fruktan utmärka det för hvars skull man hyser farhåga el. är bekymdrad: för, för . . . skull. cristit folk räddis mäst vm sanctum petrum Bil 106 . " han . . . rädes . . . vm breuet sua darleka scriuat ok vt giuit " Bu 29 . " baþ han eigh quiþa vm þät första (det första skälet på grund hvaraf djäfvulen gjorde anspråk på hans själ) " ib 20 ; " jfr 8. baþ han eigh quiþa vm anzsuar " ib 21 ; " jfr 8. hafþe mö barnet manghen vanda baþe dagh ok nat vm þit lif räd " ib 79 ; " jfr 10. boo . . . faa män i stadhenom oc äre rädde om sik (d. v. s. för sit lif) badhe nat oc dagh " MB 1: 27 . - för att utmärka det som ingifver fruktan: för. om twongh monde the bodha quidha RK 3: 1427 . " räz ey vm at the thing som thw nw höre oc see hända älla vardha aff ondom anda " Bir 2: 155 . 16) för att uttrycka medlet: genom, medelst. varom herra thäktis at hela oc säla göra them som tro vm (per) prädicaninna darskap Bo 98 . " thätta sama vardhe . . . til iämcristins gagn vm (per) rätuisonna gärninga " ib 142 . ib 32 . " han . . . vil hallas medh dygdhomen. biudhas vm astundilsin mz gudhelicom bönom ok hälghom thänkilsom (teneri vult et ivitari per desideria, orationes et sanctas mediationes) " ib 233 . vm hans predican skal alt armenie land vardha fylt mz lifwandis gudz äro Gr 307 . " thässin synin thik syntis. är at thu skalt vm hona vndirsta the thing ther koma skula " ib 299 . " at thu frälsa israels folk om myna hand " MB 2: 87 . ib 88, 203, 290 . " then orät mik är giordh badhe om rooff oc swa om mordh " Al 7880 . " flye til minna ödmiukt . . . thy at vm hona ok mz hänne (per hanc) värnas han af syninna giri " Bir 1: 278 . helas the vm trona ib 44 . " wm (per) gudhz nadh formaghwm wi mangh godh tingh göra " Ber 6 . männene ärw . . . hällaghe, ekke wm sik, wtan wm gudhz nadhe ib 8 . han är wm sik godher ib. KL 105 o. s. v. Bir 1: 23, 49, 100, 107, 122, 133 o. s. v. Ber 7, 11, 12 o. s. v. Su 10 o. s. v. om gudeliken oc hymmelsliken tingh kan enghen tala, wtan om (per) likmlika tingha wedherliknilse ib 80 . " wm (per) minnith minnis iak a gudh, jak skodha han wm (per) wndherstandilsen, jak wmfängna han mz (per) wilianom och kärlekenom " Ber 200 . gudz ordha predican hulkin opfylte alla världina om apostlana Gr 299 . " thakkin gudhi hulkin som värdhoghadhis . . . vm mik tee idhir helsonna vägh " ib 302 . ib 323 . " huru gärna . . . the sagho varfru. ok innerlica välsigna hona. vm hulka the haua fangit swa stora godhgärninga " Bo 246 . ib 256 . " vm (per) idhir skal han dräpas " ib 160 . scriptin fulcomnadhis vm van herra ihesum ib 164 . " hon var anduardhadh iohanni vm sin son " ib 211 . ib 199, 216 . al thing äru giordh om han Gr 271 . ib 274, 280 . gudz kärlekir är ingutin j war hiärta vm thän hälgha anda KL 104 . " om honom wälsignade iak idher " MB 2: 64 . ib 241, 332 . - med. vm cristal stenin. hulkin som är kaldir ok skör ther mz teknas the siäl som är kald j gudz älskogha Bir 1: 371 . " vm (per) thässa twa systrena . . . vndirstars twäggia handa liuärne " Bo 142 . " vm tappadha päningin märkis oc vndirstaz mankönit " MP 1: 205 . - i förening med följ. subst. återgifvande Lat. abl. huar han sinom älskogha om kärleken oc gudelika skodhan (contemplatione et amore) fulleliak tilföghis Su 17 . höghligh wärdughet, om hulka (qua) han vphögde mardocheum MB 2: 195 . 17) i eder, försäkringar, besvärjelser, böner o. s. v.: vid. jak swär vm (per) gudh at salomon skal sitia j mino säte äptir mik Bir 1: 233 . " jak swär thz badhe vm gudha ok gudhur " Bil 412 . " jak swär thz om mik siälwan sigher waar herra " MB 1: 202 . " swäria om gudh oc om hälgho doma " ib 333 . " thu skal ey wanwyrdha thins gudz nampn, eller swäria nödhalöst om thz ib. han . . . swor om honom som liffwir äwerdelica " ib 2: 348 . " swäriandes om gudh, maria oc all hälgon " LfK 141 . han . . . swoor om män Fl 455 . " the . . . sworo om maria " RK 2: 4058 . " the tydzke sworo . . . om godes dodh " ib 9297 . " the altiidh sworo om the hälghe fäm wndher " ib 3: 2772 . " vm lifuandis israels gudh kännomps vi. at oppinbarlica saghom vi ihesum fore sinom discipulis opfara i himilin Kl 402. " MB 2: 396 . fadhrin . . . drogh hona siälfwir for domin oc antwardhadhe hona marciano höfdhinga . . . och beswor han om sina almektogha gudha at han skulle hona mz hardhasta pynom fordarfwa ST 263 . " jak bidhir thik vm alzwaloghan gudh " ib 7 . " o jomfrw maria tu som mins herra öghon saman laghde tha han dödher war . . . iak . . . idhe tik om the sorgh thu tha haffdhe at tu nw miscunna mik " Lg 3: 26 . " jak bidhir vm (per ihesu christi nampn " Bir 3: 18 . " manar jak thik vm (per) ihesu christi pina " ib 2: 86 . KL 163 . " jak manar thik vm lifwande gudh " MP 2: 12 . " jak manar idhir vm al helag thing " ib 138 . " giordhe them liwande mz bönum vm ihesu nampn " KL 36 . " han nämpdes (uppfordrades) vm ihesu christi nampn thwem sinnom ib 313. - (?) capitenaren skal . . . them som lathe äller rädde ärw wppäkkia mz godhom ordhom, oc wm theras mandom styrkia oc förmana " PM 2 . 18) för att beteckna omfattning, storlek, vigt, värde o. s. v.: om. vyn faat om vij eller viij aam SO 190 . ib 202 . hempta honom . . . ena kanna ööl ij [2] stop SGG 109 . vti ena kanno vm twa stöfueke LB 2: 71 . for . . . ena sylffskeedh om fyra lodh SD NS 1: 6 ( 1401) . DD 3: 239 ( 1497) . " een hest om xij mark " SO 72 . " een hest om xx eller xxx mark ib. " ib 73 . 19) för att vid beteckning af mått el. sätt uttrycka en öfverenstämmelse med el. ett närmande till: på. þät þyþe a vart mal vm þänna mata (d. v. s. sålunda) Bu 17 . Bil 232 . omkring, ungefär vid. them skil aat väl fyra oc siutighi milo. älla vm the matto (vid det laget, så omkring) af them milomen Bo 24 . " eet litit hws vm the mato suasom (omkring) ena alin höght ok bret ok lankt a alla slinde " Bir 2: 257 . B) adv. omkring. k cristiern . . . beelagde thz (Borgholm) allth om RK 3: 240 . Jfr bak-, bort-, fram-, hvar-, här-, kring-, nidher-, thvärs-, thvärt-, þär-, up-, utan-um, äfvensom um ens (se alder, ens, þo), um fram, um kring, um kul (under kulder), um sidh och um siþir (under siþ)."],"e":["ym SD 5: 638 ( 1347) . om), "]},{"a":"um fram","b":"pp","c":"prep.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"um kul","b":"","c":"","d":[" , se kulder."],"e":[]},{"a":"um kul","b":"","c":"","d":[" , se kulder."],"e":[]},{"a":"um lidha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"um lika","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"um mäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"um mäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr mäla um (Sdw 2: 79.)"],"e":[]},{"a":"um pröva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"um rökta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["-rykta )"]},{"a":"um sidh","b":"","c":"","d":[" , um siþir, se siþ, f."],"e":[]},{"a":"um sidhir","b":"","c":"","d":[" , se sidh, f."],"e":[]},{"a":"umbetro","b":"vb","c":"v.","d":["ombetro, betro. bediendis at the thet swa fforsthaa vile som iach them fulkomligha ombethror oc for gudi sware wile FH 6: 124 ( 1512) ."],"e":["ombethro )"]},{"a":"umbevaradher","b":"","c":"","d":[" , se unbevaradher."],"e":[]},{"a":"umbevarning","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, bekräftelse. til thäss mere wisso oc höghre vmbewarning SD NS 1: 305 ( 1403) ."],"e":[]},{"a":"umbevarning","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, bekräftelse. til thäss mere [?] wisso oc höghre vmbawarning sättiom wi war jncigle for thätta breff NMU 1: 79 ( 1391) ."],"e":["vmba- )"]},{"a":"umbevorin","b":"","c":"","d":[" , se unbevorin."],"e":["umbevarin"]},{"a":"umbevorin","b":"","c":"","d":[" , se unbevorin."],"e":[]},{"a":"umbidha","b":"vb","c":"v.","d":["avbida. Jfr Sdw 2: 1322."],"e":[]},{"a":"umbidhia","b":"vb","c":"v.","d":["bedja om, begära. är then i pawa banne som sadana skaffar ällar om bidher LfK 166 . " hafuom wi them for:da jeppa gifuit . . . wara röst til thetta fornempda laghmans döme ok hafuom han ther til särdelis vmbidhit ok tilwalt " BSH 1: 185 ( 1386) ."],"e":["om- )"]},{"a":"umbiudha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) bjuda, befalla. medhan min kiäre herra . . . vmbödh ok ij hender sattre . . . herra niklisse . . .ok mik medh thöm leta sannind ok ransaka ok döma vm wluauadz quærn SD 8: 194 ( 1362) . ib 444, 445 (1364) ."],"e":[]},{"a":"umbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) underrätta, låta veta. min herrä konunghen hafwer os vmbudhit ok til scrifwit at nokot folk hafwer sik sampnat SD NS 1: 348 ( 1404) . " iak wil her nest umbiude idher hwem scula sware " HSH 7: 11 ( 1467) . " oss äller þöm warn doom hawa med hemelikum buþum vmbiuþa . . . wiþer naffn alla þerä þe fäldo " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). Jfr untbiudha. ","2) bjuda, befalla. " allom persis han ombödh at the skullo thingath koma " Al 3602 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umboa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"umbot","b":"nn","c":"","d":["förbättring, reparation. swo mikit aff schoogh som han widhir thorwir til älwith oc til vmbooth (möjl. för vmboot genom påverkan från älwith?) JämtlDipl 116 ( 1372) ."],"e":["vmbooth )"]},{"a":"umbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","2) uppdrag, bemyndigande. " at jach . . . är swa offwer eno wordhin meth . . . magnus jonsson aff thy ath han staar i fullo oc laghligha ombudhe hustrv märittho nielsadotters " SD NS 3: 272 (1417, ä. avskr.) . DN 14: 96 (1474), 102 (1477). iak martin gunbiör(n)sson j ffullo ok laghligo vmbodi minom syskonom ib 154 ( 1498) .","3) ombud, fullmäktig. " giffwir iac härazhöffdinganom . . . ffulla makt . . . biscop torde älla hans wisso wmbudhi thät gothzet at ffastfara mz ffastom " NMU 1: 68 ( 1381) . " kärdhe for os priars oc conuentz vmbodh i äskilstwnum " SD NS 2: 766 (1414). "],"e":["vmbodh SD NS 2: 766 ( 1414)","ombudh: -budhe SD NS 3: 272 (1417, ä. avskr.)), ","umbuds man (vmbodz man: -mannom JämtlDipl 115 ( 1371) . vmbutzman ib 137 (1383). ombwsman DN 14: 139 (1488). ombozman ib 100 ( 1476) . ","ombozdman ib 112 ( 1480) . ","ombosman: -men ib 463 ( 1525) ), "]},{"a":"umbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) herravälde, myndighet. siälin hafdhe fulkomith ombudh ower allan likamin MB 1: 133 . ib 149 . " konunger är alla stadhe iämnär i sino rike mz ombudh oc walde " ib 349 . teer han (Gud) ey alla stadhe iämmykit sit wald oc ombudh ib. ","2) uppdrag, bemyndigande. " at jak hauer fangit jönes stenarsyni mit fult ok laghlikit vmbudh at vtmana ok vpbära aff hanes skrädara ena halfua läst ok sex fiska " SJ 30 ( 1425) . " skal jak alt thät halda ok hawa som hör gör i thässo mina vmbodhe ib. "","3) fullmakt hvarigenom uppdrag gifves åt ngn att vara en annans ombud. SJ 30 ( 1425) . "],"e":["vmbodh: -bodhe SJ 30 ( 1425) . ","ombudh MB 1: 133, 149, 349 . ","vndbudh ib (Cod. B) 537), ","umbuds man","wmbitzman SD NS 2: 148 ( 1409) . " ömbotzman " MEG (red. B) 60 (på tre st.)), "]},{"a":"umbyggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"umbylia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["om- )"]},{"a":"umbyta","b":"vb","c":"v.","d":["byta, utbyta, göra utbyte av (ngt mot ngt annat). saghe härren jhesus sägh henne, at hon bidhie mik, at jak for min stora godhlek, skipte oc umbyyte (commutem) alla tara, hon swa läthlika haffwer wthguthit . . . ok at jak them swa thäkkelika anamä, ok henne swa stor lön fore them giffwi, oc atherlöne Mecht 328 ."],"e":[]},{"a":"umbära","b":"","c":"","d":[" , se untbära."],"e":[]},{"a":"umbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) bära, lida, finna sig i. - hava fördrag, hava överseende (med ngn). beder jak ödhmyukliga alla them som tässa bok läsa älla höra at j tolomodeligha ombären mädh mik som skreff JMPs 588. 4) hava misskund (med ngn), hava el. visa skonsamhet (mot ngn). parco . . . spara ok mz androm ombära GU C 20 s. 409 . 5) umbära, försaka, vara utan. sade thöm jntet arff haffua wylle, epter gielden swa stoor war, vtan togo kop och kaar, hwath testamentarij kunne vmbere fore gielden STb 4: 151 ( 1507) ."],"e":["vmbere . ","ombära )"]},{"a":"umbära","b":"vb","c":"v.","d":["1) bära, stå ut med, fördraga, tåla vid. ey äru alle the thär käte kunno vmbäro (för -bära; non sunt equanimes in rebus alacribus omnes) GO 621 . ","2) bära, lida, finna sig i. han thulde . . . mykin ok hardhan siukdom ok vmbar thulomodhlika KL 79 . " thulomodhelica vmbära hans fran uaru " Bo 94 . - tåla, fördraga. vmbära nokorn skadha medh winskap ok wise daghtingan ok winlikom åthäuom KS 75 (185, 82) . " styrkleker huxens är i thy, än mannin vmbär thulomdohlika alla gen uärdo " ib 20 (49, 21). Bo 101 . " han är . . . vmbärande vara ondzsko " Gr 295 . Bir 1: 66, 141 . Bo 192 . " hwat tholumodhelia oc huru siäflica han vmbär oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse " ib 189 . " jak gat ey längir vmburit guz vanhedher " Bil 211 . " skulum . . vi . . . tholimodhelica vmbära them oc väghia thera gäd " Bo 12 . " han är othologhir at thola älla vmbära eth ordh j min hedhir " Bir 1: 70. vmbar iak herodem ok pylatum ib 74 . " vmbär iak onda ib. " ib 2: 305 . " äpter wmskiptelikhet thera som synda ärw andre wmbärande (portandi) och andre näfsande " Ber 61 . " thu ombar ok tholde mik j syndynne " Bir 4: 167 . " huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort: ok iak hauar länge vmburit ok þolt (quem tamdiu toleravi) " Bu 28 . - hafva fördrag, hafva öfverseende (med ngn). vmbär mz mik i thätta sin Bo 26 . ib 35 . " huru opta iak vmbar mz thik ok tolde nar thu fiolt j syndena " Bir 1: 8 . ib 74, 2: 205, 3: 465 . " wi haffwom länge omburit mz tik om thina skörheet " Lg 637 . ","3) visa undseende (mot ngn) med afseende på (ngt). iak vil . . . thetta swa ombära mz thik som iak vilde thu skulde göra mz mik Fl 1412 . ","4) hafva miskund (med ngn), hafva el. visa skonsamhet (mot ngn). the ropadho til diäflanna som thöm flängdo oc sagdho sua hwar j sin stadh vmber mz (parce) mik vmber mz mik Pa 17 . prästen . . . badh han vmbära mz sik i thy sinneno KL 318 . " nu mat thu see huru gudhane äru thik miskunsammi, oc vmbära mz thik " ST 256 . " gudh hafui täss loff och äre som wille mz swerige ombäre " RK 3: 2399 . - skona, förskona. some sparas här ok vmbäras aff plaghom Bir 2: 306 ."],"e":["om- )","hafva fördrag","med ngn )"]},{"a":"umbärliker","b":"av","c":"adj.","d":["fördragsam, som har fördrag (med). han är vmbärlikin om vara o[n]szsco Gr (Cod. D) 389 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"umböghia","b":"vb","c":"v.","d":["böja (ngt) omkring (ngt). circumflectere om bögia GU C 20 s. 278 ."],"e":["om bögia )"]},{"a":"umdragha","b":"vb","c":"v.","d":["ha fördrag (med nagn). hwlken kan mz tolka myldhet blydkias ath han kwnne skona oc omdraga mz en sadan wannardog man Troj 275 ."],"e":["vmdrag SvB 498 (sl. av 1400-t.),"]},{"a":"umdragha","b":"vb","c":"v.","d":["borttaga. gudh wmdrogh (transtulit) thina syndh Ber 34 ."],"e":[]},{"a":"umeghn","b":"nn","c":"","d":[" L. utjord, jordstycke som ngn äger utom sin andel i byns gemensamma ägor. Jfr Schlyter, Ordbok s. 662. i allom vmängiom SD NS 2: 403 (1411, gammal avskr.) . " alt mitt godz lankis . . . medh alle syne wmäghne " Svartb 498 (omkr. 1470). ib (Skokl) 518 ( 1474) . Jfr umiorþ, umägha, utiorþ."],"e":[]},{"a":"umeghn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["om eghn . ","omäghn )"]},{"a":"umfa","b":"","c":"","d":[" , se untfa."],"e":[]},{"a":"umfa","b":"vb","c":"v.","d":["omfamna. kom frun mote sinom herra oc wilde han mz hedhir oc wöördhning kerlika vntfa (umvangen) som donde qwinnor plägha sinom husbondom göra tha the aff pelagrims färdh hem koma ST 445 . thz signedhe liik hon wildhe vmfa MD 75 . - refl. umfas, ","1) omfamna hvarandra. the omfingos (Cod. B vnfingros) ther lioflika tw Iv 5571 . the . . . toko huart thera annath om hals vntfingos lioflika for vtan fals ib 5712 . ","2) omfattas, gripas, betagas (af). med instrumental dat. storom hogh darij hiärta omfaas Al 3039 ."],"e":["vn- . ","vnt- . ","omfaa )"]},{"a":"umfamna","b":"","c":"","d":[" , se umfämna."],"e":[]},{"a":"umfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fara omkring, kringfara. een son . . . hwilkin alla werldena skla vmfara mz store makt oc wald ST 513 . " symon om farandis alt jwdha land bygdhe . . . " MB 2: 268 . 3) verkställa överlåtelse av jordegendom under iakttagande av "omfärd". Jfr umfärþ (äv. Sdw 2: 799). med dat. och prep. uttr. thät jäk hawer giwit hera broþere af jwng fult wald at wmfara heþirlikum herra herra lauris magnussoni i mit goz arnathorp . . . äpte vesgözkum laghum SD 6: 343 (1352, nyare avskr.)."],"e":["om- )"]},{"a":"umfara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fara omkring, kringfara. hulke omfarandis mang land. kunno hwarghine finna swa faghra quinno Gr 282 . ","2) fara förbi. part. pres. förbiiilande, flyktig. aller war time är ey mer än omfarande skugge LfK 121 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umfarning","b":"nn","c":"","d":["Jfr umfärþ. "],"e":["umfarningis man","omfarningäs- )"]},{"a":"umflyta","b":"vb","c":"v.","d":["1) flyta omkring (ngt). circumfluere omflyta GU C l20 s. 281. 2) flyta förbi (ngt)? perfluere vmflyta GU C 20 s. 281 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umfämna","b":"vb","c":"v.","d":["1) omfamna. " min fadhir lopp moot mic. oc vmfäghnadhe mic . . . jac vmfägnahde oc han " KL 290 . fiöl ok han a knä oc sagdhe. min sötasta modhir thz är iak . . . oc tha the stodho op. vmfämpnadhe hon han mz rinnande tarom af glädhinne takande han fast aat sik. ok laghdo sin änlite saman hwart vidh annat Bo 222 . " mz hwat store glädhi oc tröst ok modhirlico valde hon vmfängde han oc köste " ib 5 . " mange munka haua huar sik hus oc gardh hulke ey blyghis . . . at vntfäghna (ampexantur) sina eghna syni mz glädhe " Bir 2: 70 . mins kärista [wenstre] hand skal wara vnde mit hoffwdh bandh ok then högra . . . hon skal kärliga vmfämia mik MD (S) 214 . KL 217, 262, 359 . Bo 36, 245 . Bir 1: 246 . MD 65 . MB 2: 321 . Lg 668, 3: 485 . Ber 44, 285 . Su 135 . " än thu wmfangna (ampexanta fueris) thin sötasta brudhgumma ihesum christum mz renom wmfängnilsom " Ber 193 . " hwi iak han ey atherhyält omfämdhan i minom kärlekx fampne " Su 101 . om fämia . . . henne rynkiota bwk ok knokor MD (S) 223 . hon . . . wtsköf af sik hans arma mz hwilkom han hafdhe omfämt henna haals Gr (Cod. D) 380 . thörkar hon them (fötterna) oc vmfämnir thöm mz alle gudhelikhet oc kössir Bo 212 . " vmfämpna vars herra licama ib 210. varfrw . . . fiöl a knä vidh grafwena. vmfämnadhe. oc välsignahde hona " ib 214 . " omfäghna korsit " ib 118 . MD 67 . Su 190 . " iak lagdhe mik nidher wppa iordhena, omfämpnandis henne " Lg 812 . " at j dödhenom siäluir gudhomin thina siäl vmfämde " Bir 4: 142 . ib 155. ","2) omfatta, mottaga, anamma. hans sötasta kärlek sötelika vmfägnadhom (ampexata) Bir 4: (Dikt) 247. ib 233 . " o thäkkasta . . . ordh. af mik . . . vmfämnaskolande (suscipiendum) mz alle milhet " Su 449 . ","3) omfatta, sluta sig till, hylla. diäfullin ok hans gerninga vmfämpna the mz allom sinom godhuilia Bir 3: 287 . jak wmfängna (amplector) han (Gud) mz wilianom och kärlekenom Ber 200 . " at iak skuli . . . hona (Trefaldigheten) älska och wmfängna " ib 202 . - omfatta, omsluta, taga sig af. gudh . . . vmfämpuir . . . mankönit medh gudhelix kärlekx brändagha VKR II . " änglane vmfämpna kirkiona mz swa storom älskogha swa som thit hon ware j hwars thera hiärta " Bir 1: 377 . " wmfängna alla mz godhwilia och kärlek " Ber 115 . ","4) omfatta, fatta om, taga, gripa, mottaga, välja. hwi takom vi . . . forganglikit for vissona. ok vmfängnom mz swa store akt värlzlikit, for thz som äuärdhelikit är Bo 37 . " the vtuälia siälfuiliandis oc vmfämpna dödhin " Bir 2: 153 . " iak wille än gerna dödhin vmfepna . . . ther til at iak matte ena stwnd faa see mina käro syny " ST 41 . han . . . hata renlikhet och wmfängna smitta Ber 237 . Bir 4: 45 . - mottaga, underkasta sig. vmfämpna gerna ok thol tholomodhelika al dröuilse Bir 1: 240 . " swa at mannen vmfägna al tilkomande ting gladlica " MP 1: 100 . ","5) tänka på, sträfva efter. omffämpna kräselika födho LfK 173 . omffämna sannindh ib 176 . " omffämna gudelika snille " ib. " swa är wmfämnande thässa lifsins glädhi, at aldre gange af aminneno komaskolande domsins besklikhet " Ber 151 . - refl. umfämnas, omfamna hvarandra. vi vmfämdoms mz inbyrdhis vmfämnilsom Bir 3: 158 . vmfämdos the mz storom grat Bo 208 ."],"e":["wmfwämna Ber 44 . umfämpna. vmfämpna Bir 2: 153 . ","vmfepna ST 41 . ","omfämna: -andis Su 135 . ","omffämna LfK 176 ; ","-adhe Lg 668 . ","omfämpna Ber 285 ; ","-andis Lg 812 . ","omffämna LfK 173 . ","vmfäghna: -adhe Kl 262, 290; -athe ib 217 . ","vmfägna MP 1: 100 ; ","-ande Bo 36 ; ","-adhe ib 245 ; Kl 290; -adho Bir 4: (Dikt) 223: -adhom ib 247 . ","vmfängna: -om Bo 37 . ","wmfängna Ber 115, 200, 202, 237 . ","wmfangna Ber 193 . ","omfäghna Bo 118 . ","omfengna MD 65 . ","vmfämia ib (S) 214 . om fämia ib 223 . ","vntfäghna Bir 2: 70 . ","vmfämpnir VKR II . ","wmfämpne Lg 3: 485 !SYNS_DÅLIGT? -ar. impf. vmfämde Bir 4: 142 ; ","-os Bo 208 ; ","-oms Bir 3: 158 . ","vmfämpde ib 4: 155 . ","wmfämpde ib 45 . ","omfämpde MB 2: 321 . ","vndfämde KL 359 . ","vmfängde Bo 5 . ","omfängde MD 67 . -adhe. ","omfämdher: -an Su 101 . ","omfämt ib 190 ; Gr (Cod. D) 380), "]},{"a":"umfämna wmfämpna skrtuppb 5","b":"vb","c":"v.","d":["1) omfamna. " ath the jomfruligha modheren haffdhe swa söteligha wmfämpnath (amplexata fuerat) ok til taladh sinom älskeligha son " Mecht 21 . nar thu är siwk tha omfämpnar iak tik mz winstra handenne (sinistra te circumcomplector), än tha thu är helbrygda tha fämpnar iak tik mz höghra handenne ib 221 . " aff the stora frygdhinne gar tha människian swa som staplandis som thän som drwkkin är . . . ok al skapath thing som hon finer wmfämpne hon, for kärlexens storlek som hon haffwer til skaparan " SkrtUppb 30 . " thogh han swa liofflegha thil sin, oc vmfamnade han, oc kysthe han Hel män 261. 2) omfatta, mottaga, anamma. hwat kärleka iak tik omfämpnade (qualiter te sum amplexatus) nar iak stodh bwnden widh studhena " Mecht 238 . " o ihesu christe . . . dragh mik. oc wm fängh mik mädh thina sighnadha (nadhe) oc kärlek " SvB 85 (senare h. av l1400-t.). ib 90 (b. av 1500-t.). iomffrunnas wärdoghet, som swa sötelika omfämdhis aff guddomsens kärlek JMÖ 48 . konungen vmfämpnär alle godhe och mechtighe ssom ssin egin barnn PMSkr 673 (senare avskr.). thän som miskinsamber är, giffer rifflika ffatighom. . . oc gladeligha wmffämpner andeliken ffatigdom JMPs 278. 4) omfatta. - mottaga, underkasta sig. aldra hälzst bör hänne wmfämpna (amplexari) ok wndfa sinna formanna lydhno ok budh SkrtUppb 5 . " tw myn aldra käraste son hector . . . omfägna mith bod oc fwlfölga myn wilie mz fwllom hwg " Troj 49 . - refl. umfämnas, 2) ha könsumgänge (med ngn). then man kan ey fulkomlika medh allo hyärtha medh gudhi vmgangha, som altiidh vildh oloflica vmfämpnas medh quinnom MP 5: 152 . - Jfr kringum fämna."],"e":["-as MP 5: 152 . pres. wmffämpner JMPs 278. wmfämpnär PMSkr 673 (senare avskr.). wmfämpne SkrtUppb 30 . ","omfämpnar Mecht 221 . ","limpf . ","omfämpnade ib 238 . ","vmfamnade Hel män 261 . ","omfämdhis JMÖ 48 . supin. wmfämpnath Mecht 21 . ","wmfämpn SvB 90 (b. av 1500-t.). wm fängh ib 85 (senare h. av 1400-t.). omfägna Troj 49 . Jfr Sdw 2: 1322), "]},{"a":"umfämnan","b":"nn","c":"","d":["omfattning. i bild. omfattand, mottagande. aff thässo . . math thu märkia j wnga mannenom ok jomfrunne konungxlika omfämptnan, brudhgomans ok brwdhinna christi ok the hälgha kirkio (regios amplexus sponsi et sponse, christi et ecclesie) SpV 53 ."],"e":["omfämpnan )"]},{"a":"umfämnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["lydigt? Jfr umfämna 4. oc tw mz fornymmeliget hiärta omfängneliga anamar myn bod Troj 12 ."],"e":["omfängeliga )"]},{"a":"umfämnilse","b":"nn","c":"","d":["och f. omfamning. - i bild. enkte swa mykith intrökkir oss j gudz kärlex omfämnilse som jdhekelikin . . . gudz godhgärninga betraktilse SkrtUppb 164 . sacramentanna omffämpnilse JMPs 559."],"e":["omfämpnilse )"]},{"a":"umfämnilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["omfamning. " huru siäflica han vmbär oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse " Bo 189 . " at the gladelika tik omfämnandis i sina omfämnilse, läti tik när sik sithia " Su 135 . vi vmfämdoms mz inbyrdhis vmfämnilsom Bir 3: 158 . än thu wmfangna thin söstasta brudhgumma ihesum christum mz renom wmfängnilsom (amplexibus) Ber 193 . hännas (brudens, den himmelska vishetens) omfämnilse Su 19 . " tilfögdh aldra högxta trefalloghetz omfämnilse " ib 140 . Ber 44 . VKR II . Lg 3: 284 . " tilfölioms honom mz gudelikx kärlekx omffämnilsom " LfK 179 . söta omfämnilsen ib 183 . " brännande til gudh mz kärlek swa som brudh til sins brudhgumma vmfämpnilse " Bir 3: 117 . " hänna arma ok alle andre limi hulka hon sua sötelica vträkte til manzsins vmfämpnilse (amplexum) " ib 29 . " at iak owärdogh skulle wardha gudz modhir hulkin som ey weet manz vm fämpnilse (vi rum non cognosco) " ib 1: 27 . " at iak maghe entidh nytia thin lusteliko vmfämpnilse (concubitu) " ib 89 . byria oloflik vmfängnilse KL 186 ."],"e":["vmfämpnlse VKR II ; Bir 1: 89 . ","vmfäpnilse ib 3: 29 . " vm fämpnilse " ib 1: 27 . ","vmpfämpnilse ib 3: 117 . ","omfämnilse Su 19, 135, 140 ; ","-en LfK 183 . ","omffämilse: -om ib 179 . ","omfäghnilse: -om Lg 3: 284 . ","vmfängnilse KL 186 . ","wmfängnilse: -om Ber 193 ), "]},{"a":"umfämning","b":"nn","c":"","d":["2) omfamnande. om könsumgänge. twe orma lagho kring om han oc aato hans köt. thz tholde han fore qwinno omfämpning SvKyrkobr 6 ."],"e":["omfämpning )"]},{"a":"umfämning","b":"nn","c":"","d":["omfamning. " the hälgha kirkio är altidh brudh ok modher, hwilkin ey lather af at födha, ok blifwer än iomfru osmitta alt for thy i cristi wmfämpning " Lg 3: 488 ."],"e":["wmfämpning )"]},{"a":"umfärþ","b":"nn","c":"","d":["eg. kringfarande, kringgående; omfärd, vid öfverlåtelse af jord enligt Vestgötsk och Värmländsk rätt förekommande handling hvilken bestod deri att emottagaren och öfverlåtaren jämte vissa andra personer som egde att vid tillfället vara närvarande gingo kring den föryttrade jordens område. Jfr Schlyter, Ordbok s. 662; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 514 f.; Lehmann, Abhandlungen zur German. Rechtsgeshichte s. 102 f. hoc ea lege facimus quod lingua patria uocamus mulscøta. ita quod in placito communis populi publicetur & umferd fiat lege terre SD 1: 228 (1222-30). recognoscimus . . . nos colonias nostras in harsaas, wranne et ytrasund . . . gøztauo tunæson . . . vendidisse, et scotacione legali wlgariter dicta wmfærd sibi et suis heredibus assignasse et tradidisse ib 3: 681 ( 1325) . " ib 2: 17 (1286, på två st.), 4: 230 ( 1331), 245 ( 1331), 5: 629 ( 1347). scotamus . . . ispis et irreuocabiliter assignamus. cum omni ratificatione. et modo legum vestgotorum dictis skapt et vmfærd " ib 29 ( 1341) . " hoc . . . concambium prediorum factum est cum omni legali iure vermælandie . . . jsti presentes fuerunt super firmacionem dictam fæst et vmfærþ ex parte nostra, et predicte reuerende domine et conuentus, videlicet ego andreas ac suno thordæsson . . ., saluo in sytherby " ib 4: 348 ( 1334) . hauir jäk hanom thet for:de gooz farit meth skaft oc skiäl fra mik oc minom brodhir . . . oc thiil for:de thorbärgh . . . oc thässä xij fasto waro oppa vmfärdonne (för -inne el. -enne?) ib NS 1: 620 ( 1407) . haffhändhom (d. v. s. affhändhom) vii oos thet goodz for:dha fraa oos oc wara arffwa thil michiels niclisson oc hans arffwa, thil äwärdhelika ägho, medh fäästh oc medh vmfeerdh oc medh allom thöm laghom, som war lagh thil säghia, oc fäästhin war giordh a lagberghe i thiugwallom ib 2: 404 ( 1411) . ib 786 ( 1414) . Svenska Riks-archivets Pergamentsbref 1: 589 ( 1379), 2: 87 ( 1385), 193 ( 1390). Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 150 (urk. fr. 1444). hiollo thesse a skapteno med mik tha omferdhen giordis Vestergötlands Fornminnesförenings Tidskrift H. 2 s. 48 (urk. fr. 1461). Jfr lagha umfärdh, äfvensom umfarning."],"e":["vmfeerdh )"]},{"a":"umfärþ","b":"nn","c":"","d":["omfärd (vid överlåtelse av jord enligt västgötsk och värmländsk rätt). "],"e":["*umfärþa maþer , "]},{"a":"umgang","b":"nn","c":"","d":[" ? = umganger 3. then som är thridhi planeta äpter honum mz omganginna (Cod. B vmganx 534) räkning om kring MB 1: 71 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umganga","b":"nn","c":"","d":["1) umgängelse, vistelse. war wmganga (conversatio) är j himerike Ber 37 . Bo 37 . ","2) umgänge, samvaro. " i konungx thiänist oc vmgango " Bil 598 . " var herra ihesus drogh sik fran manna kompanskap oc vmgango " Bo 29 . Bir 3: 339 . " gladh ok lustogh vr vaar vmganga " Bo 212 . ib 227 . " son min nw är var sata vmganga skild " ib 213 . Lg 3: 99 . " för thera kärleka omgangho som the haffde til samman i thera oppfödho " BK 206 . i . . . almänneliko omgango Bo 143 . " til at fly vaþa . . . dughir mykit enlik vmganga (d. v. s. att vara ensam med sig själf) " KL 188 . ","3) umgängelse, sätt att bete sig el. skicka sig, vandel, lefverne. som sagho . . . hänna hälaghet oc dygdhelica vmgango Bo 18 . " vakta at thu vari äkke aat annars vmgango äntigia fundoghir speiare älla ok fulottir domare " ib 123 . ib 20, 32 . hurw watzstena clostirs sysloman oc gaardz mästaren oc all hionen . . . skulu sik haffwa oc styra i sinom ämbitom oc ärffwodhe oc wmgango Bir 5: 109 . - (vmganga för vtganga el. vtganger: är . . . hans (gränsens) vmganga widh dalden iaptahel (sunt . . . egressus ejus vallis Jephtahel) MB 2: 50 .)"],"e":["wn- Lg 3: 99 . om-),"]},{"a":"umganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå (en omgång el. ett varv) omkring. - ss led i syneförrättning. olafver lot met xji mannom omganga huru viit the skuldo fara oc fykiä FMU 1: 392 ( 1384) .","2) gå omkring, angiva. - göra en kringgående rörelse? girare omgaa GU C 20 s. 316 . 7) umgås (med), hava ugänge (med), vara samman (med). alla the som thessa . . . ilgerningia . . dyrffwis ath göra. . . bansäthiom wi . . . ok forbiwdhom allom hardelicha mz them wnga Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). thetta ordhit communicare wttydhis margffallekika som är wnfaa, omgaa, deelaktogher wardha (o.s.v.) JMÖ 130 . - umgås med, vara samman med. med ack. en man war ffallen j swa storth wanhop, at alle the honom wmgingho wantrösto om hans siäla helso JMPs 447. 8) uppträda, gå till väga, bete sig. han hade wntgaath här i sitt fögedi som en dandeswen STb 1: 226 ( 1480) . " swasom jhesus christus omgik j ltesse wärldhinne oss til äptir dömilse " MP 5: 190 . thesse knekter, hurw the haffue her wmgat hoss oss STb 5: 358 (1522, Kop). - part. pres. *umgangande (wn-), som är på omgång, som i viss ordning byter innehavare? om jord. swa ath the (ɔ menigha almogin aff säkkele sokn) honum soldhe . . . en wngangande iordh pa säkila malm FH 5: 36 ( 1466) . "],"e":["vmgaa: -gaas STb 4: 97 (1505) . wnga Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). omganga FMU 1: 392 ( 1384) . ","omgaa GU C 20 s. 316; JMÖ 130 . ","lipmf . ","lomgik MP 5: l190. pl. 3 pers. wmgingho JMPs 447. 2 pers. vmginges STb 4: 97 (1505). supin. wmgat ib5: l358 (1522, Kop). wntgaath 1: 226 (1480)),","umganga sik , umgås (med), skicka sig i umgänge (med). wij hopes, att han schall och så omgå sig med eder, att i framdelis ydermere gäne hans gode omgengelse begäre schole Kyrkohist Årsskr 1920-21 s. l261 (1503, avskr.). - refl. umgangas, ) umgås (med), hava umgänge (med), vara samman (med). marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh (härefter sannolikt ett ok uteglömt) vmginges STb 4: 97 ( 1505) . " vij sage eder altijdh vmgaas ok alle stedes waar han pa eders besta ib. ""]},{"a":"umganga","b":"","c":"","d":[" , 1) umgängelse, vistelse. människo kroppir födhis aff fadhir ok modhir til wärldhinna vmgangho MP 5: 83 . tha maa han sighia mädh apostlenom, war vmganga är all i hymnomen Hel män 126 . JMPs 274. ib. 2) umgånge, samvaro. om thera syäl skal nokra vmgangho haffwa ällir löön faa j hymerike, mehd gudz ängom MP 5: 175 . - närvaro. wars härra jhesu christi nadh ok gudz faders kärleker ok täns hälga andha samhällelikin vmgango wari mädh oss allom MP 4: 69 . 3) umgängelse, sätt att bete sig el. skicka sig, vandel, leverne. swasom jhesus christus omgik j tesse wärldhinne . . . swa skulom wi ok halla wara omgangho MP 5: 190 . giff mik fwlkomna thät iac iätte . . . thic thäkka omgango SvB 295 (b. av 15++-t.). 4) omgåg, omgångsperiod? all the thing som röra til äwinnelikhetinna, ok gamwl waro, skiptas j nyhetena ällr j nyghia omgango (per nova mutantur) SpV 380 . - Jfr värulds umganga (Sdw 2: 1064)."],"e":["vmgango MP 4: 69 . om-)"]},{"a":"umganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå (en omgång el. ett hvarf) omkring. the tre vmganga ther gud här vmgik vm korsit LB 2: 89 . ","2) gå omkring, omgifva. the thänkte late een mwr omganga RK 1: (Albr) s. 211 . ","3) förlida, förflyta. " ey thorf thin fädher (för fadher) vänta sik böitr för än fäm thusand ar äru vmgangin " Bil 88 . " naar arith aff them dagenom är vmgangit " MB 2: 109 . " huru tyman löper och om gaar " RK 3: 3390 . ","4) gå omkring, vandra omkring. vi hafuom vmgangit alla väghna KL 399 . MB 2: 393 . - med ack. wtuäliom os män som vmgnage israels biärgh KL 399 . ","5) gå omkring; utbreda sig, grassera. eehuar han (pesten) vmgangher SD 6: 156 ( 1349)? gammal afskr.). ","6) gå omkring, vandra, vistas, umgås. war herre ihesus vmgan[gan]dhis her j jorderike JP 166 . " thän som vil gudhi fulcomlica thiäna. han skal äkke vmganga i bland sina frändir. vtan fara fran them " Bo 28 . " nar iak vmgik likamlika j wärldinne " Bir 1: 184 . ib 5: 29 . VKR XVI . - vistas, hafva sin umgängelse. war hon omgangandes i hymerikis heme Lg 3: 424 . ","7) umgås (med), hafva umgånge (med), vara samman (med). hon . . . giorþe þöm . . . goþa . . . sum vm gingu mäþ hänne Bu 10 . " at han omgik synlikin mz mannom her j werdlene " Bil 536 . " huar tu vmgångr medh iämningom tinom " KS 25 (61, 27) . medh mannom winlika liua ok vmgånga ib 38 (99, 40). han . . . vmgik mz sinne modhir oc fostir fadhir Bo 30 . var them som han hafdhe vmgangit mz ey stort vm han ib 32 . " wmgak ey gerna mz the thu ey känner " Ber 289 . " han gläder alt thz mz honom vmgär " RK 1: 405 . Bil 861, 897 . KS 37 (98, 40) . Bo 155, 233 . - umgås med hvarandra, vara i hvarandras sällskap skalt thu nu see vppa huru the vmganga badhe saman Bo 23 . umgås med, vara samman med. med ack. the män i egipto, som the hafdho mäst omgangith MB 1: 472 . at han höre ey ällir haui när sik alla (för älla) vmgange oc styrke thom som äru genuärdhoghe the hälghe kristne tro Bir 2: 234 . " the skulu opta quinnor om gaa (cum feminis conversari) " MD (S) 303 . Ansg 177 .","8) uppträda, gå till väa. af them som swa omgangir (conversatur) Bo 138 . ","9) skicka sig emot (ngn), behandla. han oc hans fogede och thiänere haffde swo omgonghet them, swo at the alleledes tackede them BSH 4: 159 ( 1493) . 10) hafva att göra (med), vara i närheten (af), vara med om. vm thw bliuir j j varo fatika huse tha skulu madhka oc orma opuaxa aff varo myrke . . . aff hulkra hörsl thin hörssl skal styggias . . . oc aff thera biti oc stiongom al thin makt skal kolna oc forgaa, oc hällir än thw ville thz lidha älla ther mz vmga häldir ville thw ey haua varit föddir (quorum cohabitatione malles non fuisse natus) Bir 2: 37 . - vara i närheten af, vara med om. med ack. aff wärsleko folke, huilkom thz witherliket är, oc thz daglika see oc omga LfK 155 . 11) umgås (med), hafva att göra el. skaffa (med), sysselsätta sig (med). her omga i iordhrike mz wärldinna fä oc gotz MB 1: 434 . kununga ok höfdinga skulu umgånga medh klerdom i mångom sakom KS 51 (130, 55) . " mz diäfuulskap iak ey omgar " Fl 1775 . " mz torney kunne han ey mykit vmga " RK 1: 74 . 12) umgås (med), umgås med planer (på), tänka (på). han omgar mz thit mordh Al 9991 . ","1) umgås (med), hafva umgånge (med), vara sammen (med). at see ok vmgaas mz swa helga persona Lg 3: 547 . " alla the hona sagho ok mz henne vmgingos ib. "","2) umgås med planer på. at wii skulle hemeliga vmgas med, at koma konung cristiern till at mächtig worda offuer worth rike swerige BSH 3: 284 ( 1470) . - (vmgar för vpgar: suasom daghrand ther vmgar (consurgens) mz alla dygdha klarhet Bir 2: 240). - Jfr ganga um."],"e":["-ga . ","-gaa . ","omganga . ","omga . ","om gaa )","umganga sik , umgås (med), vara samman (med), hafva att göra (med). han . . . war grymmer oc hogmoduger. sa at ängen gat omgangit sik mz hanum Di 17 . - umgås (med), skicka sig i umgänge (med). mz hwar man wäl omgik sik han Al 1004 . " han är en sedig karl och medh alle lempe kan sig wmga medh alla " BSH 5: 138 ( 1507) . - refl. umgangas (-gaas), "]},{"a":"umganger","b":"nn","c":"","d":["1) kringgående, omgång, varv. - kringgående rörelse? girus ri vel girum i omganger GU C 20 s. 316 . 3) omlopp, kretslopp. thz är nogh oppinbarlikit alla thinga, ok scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne (omnium rerum scripturatumque circuitum gemino cardine volui manifestum st, aut conditione vel reparatione) SpV 45 . 4) omgång, omgångsperiod. än nw wil jak witha aff thik, hwat wi haffwom sammansankat j thännom omgangenom (digessione) SpV 378 . 6) omgång, gång, passage, galleri e.d. som sträcker sig (utvändigt el. linvändigt) omkring en byggnad (el. del av en byggnad). llimbus . . . folder omgonger oc haffs strandh GU C 20 (hand 2) s. 85. the processio giordhis omkringh omganganna oc j choren oc sidhan in i kirkiona (hæc processio facta est per smibtum usque in chorum, et inde in ecclesiam) Mecht 127 . huulka bodh . . . olaff . . . hade giffuet til grabrödra till wor [frv?] altare i vmgangen STb 1: 332 ( 1482) . " efftir messonar skall swingas offuer hennes fadhers oc hennas modhers graff j vmgangen (i Arboga klosters kyrka) " ATb 2: 368 ( 1490) . Troj 15 . - i bild alla himerikis omganga (atria) opnas aff äwinnelighetina nadh SpV 579 . 9) vändpunkt? meta te omgong GU C 20 (hand 2) s. 138."],"e":["om- . ","omgonger GU C 20 (hand 2) s. 85. omgong ib 138 ),"]},{"a":"umganger","b":"nn","c":"","d":["1) kringgående, omgång, hvarf. the . . . gingo vm kring stadhen . . . oc giordho the siw värff om staden gangandis, oc j sywnda vmgangen (circitu) . . . talade iouse til allan israels almogha MB 2: 15 . the tre vmganga ther gud här vmgik vm korsit LB 2: 89 . ","2) färd som företagses rundt omkring ett område, rundresa? om uppböresresa. thet skal vel waara plas ath faa skattesölffuit rederliga vth i thenne omgang DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek).","3) omlopp, kretslopp. " hwar planeta stiärna . . . gör sit aar äpter sinom omgang " MB 1: 65 . " mz thrim planeto omgangom " ib 70 . " ib (Cod. B) 534. "","4) omgång, omgångsperiod. iak kännis mik . . . salt . . . hawa . . . ii alawermanet siäx natta fänge aff tyo natta vmgangh (d. v. s. fångsten under sex nätter af tio) SD NS 1: 203 ( 1403) . ","5) omgång, förlopp, ordning? sidhan thz wathnith är wäl giorth klarth, tha läth thz j förscriffna pellicanj glas oc distillera thz j sinom wmgangth (för -gang) til thes thz bliffwer swa wäl lwktandis som thz andra förscriffna liffsens wathn PM XXX . ","6) omgång, gång, korridor, galleri som sträcker sig omkring en byggnad; portik; äfven om korsgång i ett kloster. hon (bruden) . . . hafwi ledhara hulke som hona skulu ledha til sins brudhgoma sängh at hon skuli ey vil fara j vmgangomen (in ambitibus) Bir 1: 271 . " portane (till palatset) waro aff ffilsbeen . . . vmganga ok swala alla bänkia oc swa fotapalla aff cristalla ok gimsten godh " Al 4633 . " ther nidharsta rumit (i Salomos tempel) war gingo balka vth gynom murin . . . ther oppa war giordhir een vmgang, at man matte vtan til gaa alt om kring samuledh war giort widh thz andra rumit, oc widh thz thridhia . . . vmgangane kalladhos pinnacula " ST 417-8. en wmganger (antibus) skal wara kringom kirkiona innantil widher wägghiana intäppter mz iärngaddrom Bir 4: 84 . engin dör maa . . . wara j kirkionna iärnadhom wmgang, wtan en atenast när högha altarit ib. ib 28, 82 . VKR 73 . skulu wmgangane innan grindena (amibitus et circuitus infra crates) läggias mz clarom oc renom stenom Bir 4: 105. wm the skulu iordhas j wngagenom ib. " hwan freedagh skulu systrana gaa kringom sina wmganga, läsaskolande siw psalma . . . samuledhis skulu brdöhrene göra, kringom gangane sina wmganga " ib 59 . ib 5: 38 . loffuas them systrom som starkan siwkdom haffua at the magho läta bära sik wt j wmgangana allir j gräs gardhin for färskare wädhers skuld ib 42 . " tha gange hon wt j wmgangen " ib 48 . ib 47, 53 . " omgangane i andeliko clostre " LfK 104 . ","7) umgånge, samvaro. " hon flydhe manna vmgang " KL 35 . Lfk 165. ","8) umgängelse, sätt att bete sig el. skcia sig, vandel. thera vmgangir ok liuärne loktar j mine asyn suasom almänningis qvinna Bir 3: 27 . - (vmgangir för vtgangir Bir 3: 174)."],"e":["om- . ","-ar ) , "]},{"a":"umgangilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":[" L.","1) umgänge, samvaro. drotningen oc syster jngegärdh . . . haffdo kärleken omgängilse sik i mällan i sinom barndo[m]s tima BK 206 . " ey hafuande nochur vmgängilse medh werlz folke " VKR 23 . " ey sca werlz folk . . . nochur vmgengilse . . . hafua j thera hws ib. huru thenna ädhla fru hafdhe sigh i sinne omgängilse mz folke " Lg 3: 511 . " nar människian draghir sik fran annars vmgangilsom " Bo 45 . Bir 2: 109 . skili sik vidh hans vinskap ok vmgängilse ib 3: 332 . MP 1: 46, 53 . LfK 240 . FM 580 ( 1513) . " at the alder kunde mätthäs aff henne helge asyyn ok vmgengilse " Lg 3: 547 ; " jfr 2. ämuäl liuande j thässe liueno synis han . . . haua gudz vmgangilse mällan änglanna " Bir 3: 244 . " fiärka thik fran världinna vmgangelsom " ib 2: 324 . ib 256 . " mange . . . fluþo värzlik vmgangilse " KL 188 . LfK 155 . - samvaro, sammanlefnad. äpter thet ath jach hadde ecke ytermere wmgänggilse medh henne än jach hadde BSH 3: 173 ( 1466) . af the himerikis vmgangilsomen. hwar the hwazske giptas älla taka sik hustrur Bo 43 . ","2) umgängessätt, sätt att skicka sig. lofvadhe abothen han oc prisadhe, badhe för sin umgängelse oc fore sina sidhi (pariter instutionem ac mores laudavit) Ansg 187 . umgängelse, sätt att bete sig el. skicka sig, vandel, lefverne. j allwm thinom wngangilsom (conversatione) sigh gudhi thakke Ber 8 . " huru han vard sva bradlica umskipter i annor bättre umgangilse (conversationem) " Ansg 177 . mz . . . faghrom ok gudhlikom sidhom ok vmgängilsom Bir 1: 68 . " mz gudlikom omgängilsom ok äptedöme " MP 1: 60 . " vändt thit hiärta til hälgha vmgangilse " KL 223 . ib 124 . VKR II . Bir 1: 81, 370, 2: 69 . Ber 44 . Su 346 . renleks vmgangilse MP 1: 49 ."],"e":["-gangelse: -om Bir 2: 324 . ","-gångilse ib 3: 332 ; VKR 23 ; Su 346 ; ","-om VKR 11 ; Bir 1: 68, 81 ; MP 1: 46 ; ","-a Bir 1: 370 ; Ber 44 . ","-gänggilse BSH 3: 173 ( 1466) . ","-gengilse VKR 23 ; MP 1: 53 ; Lg 3: 547 . ","-gängelse Ansg 187 . ","omgängilse BK 206 ; LfK 155 ; Lg 3: 511 ; ","-om MP 1: 60 . ","omgengelse LfK 240 . ","omgengelsse FM 580 ( 1513) ), "]},{"a":"umgangilse","b":"nn","c":"","d":["1) umgänge, samvaro. renliffwis människio omgängilse är j hymerike JMPs 311. andeliken omgängilse ib. ib 528, 552. - samvaro, sammanlevnad. han skopp them til at wardha man oc quinna j wängängilssene MP 3: 126 . - förtrogenhet (med ngt), vana (vid ngt)? oc sigher sanctus ambrosius at thz är et wist fordömilse tekn idhelik omgangilse oc lykkelikhet i wärlz godho SvKyrkobr 52 . "],"e":["om- . ","wmgängilsse: -ene MP 3: 126 . vmgengilsse PMskr 660 (senare avskr.). omgängilse JMPs 311, 528, 552),","-konkretare . ","umgänge , umgängeskrets. huadh är thå wentandes aff them herra barnomen annat ehn onth, huilke strax the komme aff vaggone, fördeffuas medh ontt vmgengilsse, vpfostras iblandh lössactigeste quinner och pigor (o.s.v.) PMskr 660 (senare avskr.). 2) umgängelse, sätt att bete sig el. skicka lsig, vandel, leverne. än thog at apostolin . . . manar, at wi skulum afläggia gamla mannen, oppa the momganilsenna wäghna (deponamus secundum priorem conversationem veterem hominem) SpV 328 . - Jfr synda umgangilse. ","*umgangilse systkin","omgängilse sysken )"]},{"a":"umgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["umgängsam, som gärna är samman med andra människor. än tho är thät ey thwäkande at somlike actiui haffwa meer kärlek ok faa större lön, än somlike contemplatiui ok thwärt amoth ok somlike wmganglike mer än the som ensampne ärw ok thwärt amoth SkrtUppb 69."],"e":["-gank- )"]},{"a":"umgangol","b":"","c":"","d":[" )? m. = umganger 6; särsk. om korsgång i ett kloster. j wm ganglomen är enge lofflikit att tala Bir 5: 27 . " a tässom daghom skulu systrana gaa kringom sina omgangla " ib 38 . " magho the (bröderna) läsa j sinom chor, alt ther til thera wmgangla wardha fulkompnade ib. ""],"e":["om- . ","-ganglar"]},{"a":"umgardher","b":"nn","c":"","d":["hägnad, gärdsgård? försymas nokot görandis j wmgardenom thet kan naplika förbätras thet aarith PMSkr 210 ."],"e":[]},{"a":"umgiurdha","b":"vb","c":"v.","d":["omgjorda. riddarne. . . . vm giordadho (præcinxerunt) han mz eet linnit klädhe KL 391 . MB 2: 385 ."],"e":["vm giorda . ","omgiorda: -adho MB 2: 385),"]},{"a":"umgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["omgjuta, gjuta omkring, rundt omkring begjuta. fwnno the theras wäffnigh alla om gothna mz blodh Lg 3: 195 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["omgjuta, gjuta omkring. - omgjuta, övergjuta. bildl. thu skalt stwndom wmgiwtas (perfundaris) ämwäl i thässa liffweno aff them söthmanom hon känner i minom son SkrtUppb 49 . han wil nidherböghia sith änlithe wmgutidh mädh dödhzens räddogha ib 52 . ib 67, 97 ."],"e":[]},{"a":"umgiäld","b":"","c":"","d":["omkostnader, utlägg. " ljtem j ort. i vmgeldh fore . . . ij gambla kisto " Skotteb 463 (1471-72, Kämn). ib. ib 452 (147172, d:o). STb 1: 28 ( 1475) . " item gaff jach skaffarna her hans olai och her hendrik conradi vij mark for beggiss theris vmgeldh HLG 2: 81 (1516). in bibicione skaffarens vmgel . . . iij mark til ölskoteth (o.s.v.) " ib 85 ( 1517) . ib 93 ( 1519) ."],"e":["wmgäld . ","vmgel . vmgeld(h)"]},{"a":"umgiälda","b":"","c":"","d":[" , se utgiälda."],"e":[]},{"a":"umgiälda","b":"","c":"","d":[" , se untgiälda."],"e":[]},{"a":"umgripa","b":"vb","c":"v.","d":["gripa om, omfatta. han . . . vmgrep badha porthana MB 2: 120 ."],"e":[]},{"a":"umgänge","b":"nn","c":"","d":["1) umgänge. " skal hon ey wara j wmgänge mz androm wärdzlikom iomfrum " Lg 3: 43 . mz hwem hon enkanneliket omgänge oc widhertal haffwer LfK 155 . " aff enkanneliko omgänge mz lösom människiom oc ostadoghom " ib. " är swadana omgänge allaledhes widherthorffteliket ib. - samvaro, sammanlefnad. babilon . . . tekna wärldena j hwlke alt omgange skändas af syndinne " Ber 35 . ","2) vandel, lefvrne. äptherfölia mins häloghetz omgänge oc dygdha liffwerne Lg 824 . " at iak aff . . . hennas omgänghe aldrigh kwnne märkia i henne nakra dödhelika synd ib 3: 400. "","3) lefnad? at thu wili os wndherwisa thin omgänge Lg 3: 467 ."],"e":["omgänge . ","omgänghe . ","omgange )"]},{"a":"umgänge","b":"nn","c":"","d":["1) umgänge. - samvaro, sammanlevnad. epter hon fich . . . jon persson, hade honsigh medh hanom j vmgenge som en dandequinne, tesliges medh granom och naa grannom STb 4: 5 ( 1504) .","2) vandel, leverne. " theris iämcristen klagar för onth äptirdöe oc ond omgänge " SkrtUppb 150 . aller almogan . . . wnthe honom gath for syna dygdeliga seder skuld, oc goda wngänge Troj 1 ."],"e":["om- . ","wngänge Troj 1 )"]},{"a":"umgärdha","b":"vb","c":"v.","d":["omgärda, kringgärda. " husit . . . är vmgiärt (circumsepta) mz hwassom . . . gaddom " Bir 1: 41 . " gaasa hyordh wil . . . haffwa en gräshagha wmgärdhan PMskr 263. ""],"e":["vmgiärt Bir 1: 41 . ","wmgärdhan PMskr 263),"]},{"a":"umgör","b":"","c":"","d":["fördervad, illa åtgången. iak var aldrigh swa omgör aff nakrom lifuandis manne för Iv 5139 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umgöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) skaffa ur vägen, nedgöra, besegra. han bant sik sialuan vndi suärþ. än han gate eigh um giort georgium Bu 494 ."],"e":[]},{"a":"umgöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) skaffa ur vägen, nedgöra, besegra. the skulu . . . sik wänia . . . al åthäue idhka the män plägha i stridh annan vmgera ok sik wäria medh KS 53 (136, 58) . - besegra, öfvervinna, vederlägga. epte abiater vmgiordhan giordhe jonas judhe sit argument Bil 81 . ","2) förderfva, bringa i nöd el. olycka. han plägha tio lundom vmgära ok vndirbryta land ok almogha KS 61 (152, 67) ."],"e":["-gär . ","-gera )"]},{"a":"umhugha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["omhoga )","*umhugha sik , bekymra sig, oroa sig. twiffler eller omogher eder i then motte engte HSH 24: 37 ( 1512) ."]},{"a":"umhughan","b":"nn","c":"","d":["omtanke, omsorg, omtänksamhet. then herren är mykit pris wärdher, ssom legger sigh win och vmhogann ther vm, ath then bliffuer godh man ssom skal regera rijkitt effter honum PMskr 659 (senare avskr.). - omsorg, bekymmer. äpter myn hog oc persona haffwer ther ey wtan stor twnga oc omhogan wtaff thz herradome och regementh Troj 191 . haffwer jac bwrid eder styrlzs oc regementzs twnga byrda, j hwlka jac haffwer haffdt margalleliga stordt oc swardt arffwode oc omoghan om allas edert bästa gangn oc bestand ib 192 . omsorg, strävan. all annan omhogan, gik j fraa achillem, och atenast war hans omhogan ath skodha polixenam ib 197 ."],"e":["vmhoghann . ","omhogan )"]},{"a":"umhughi","b":"nn","c":"","d":["omtanke, omsorg, omtänksamhet. " konungenom tilhörer . . vtwidge alle ssine kraffter alle sine gerninger alle sine åstundelige tanker och vmhoge " PMSkr 704 (senare avskr.). - omsorg, bekymmer. thä någer är walder till konungh skall han ey tänckia till huru mykin hedher han är kommen. vthen heller till huru mykin omhogha och stor tungha PMskr 671 (senare avskr.)."],"e":["vmhoge . ","omhoghe )"]},{"a":"umhughsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L: (UplL þg 8: 5) tänka på, hafva omtanke el. omsorg om, sörja för. nw är thet ey wäl möghlikt, at en man giti thet at wanhuxat (för umhuxat), fånget ok fänkt . . . thär han må sik mädh födha, ok klädha, ok wäria KS 4 (8, 4) . - part. pres. omtänksam, sorgfällig. wmhugxande oc aatgömen (sollictius et diligens) at wärna them oc bewara them for ködl oc frost, hita oc brändagha Bir 4: 8 . " hanom bör oc idhkelika wmhugxande oc grannan (sollicitum et diligentem) beskodare wara, wm reglan j allum punctom hallis " ib 39 . part. pret. d. s. hannom bör . . . ithkelighe vara grannan oc omhuxadan skodhara ath reghlan oc thässe constiuciones j allom punctom hallas VKR 81 . umhughsa sik, betänka sig, öfverlägga med sig själf. skal han lenge ok wäl sik vmhuxa huru thz mål må hälzt wara KS 72 (176, 78) ."],"e":[]},{"a":"umhughsa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - part. pres. omtänksam, som har omtanke (om ngt). om fridhin omhogxande (sollicita) spV 161. thy thin eghin glömska om thin ända huru ällir nar thu skalt döö, gör tik hällir mistänkta ok omhwgxande (sollicitam), til thz som komskolande är ib 295 ."],"e":["omhwgxa . ","omhogxa )"]},{"a":"umhughsan","b":"nn","c":"","d":["omtanke, omsorg, omtänksamhet. " alla idhra wmhuxan framkastandis til honom, for thy han haffwer omhoxsan om idher (ipsi cura est de vobis) " SpV 519 . cura a corde et vro, thz är omhoxan kombir aff hiärtanom ok jak brännir ib 520 . - amaritudo är een hoxsins j manga mattho bortkiptom, omhoxan (quædam distractæ mentis solitudo; sulitod läst sollicitudo) SpV 141 . - Jfr värulds umhughsan."],"e":["wmhuxan . ","omhox(s)an ),"]},{"a":"umhughsan","b":"nn","c":"","d":[" L. omtanke, omsorg, omtänksamhet. Bil 884 . " mz hwat store wmhughxan thu prydher thin krop " Lg 3: 481 . med all högeste omhoxen oc fliith HSH 24: 33 ( 1512) . til meera oc större wmhugxans oc besorgx tekn Bir 4: 73 . " aff licamligha oc werlzligha thinga vmhuxan oc besörghian " VKR 1 . " som vmhuxsan hafdhe vm thik " KL 341 . " swa myklo meer omhoxsanen war om os " LfK 148 . " alla andra dygdher . . . som är thulimodh . . . miskund, wmhuwxan, wishet " Lg 3: 485 ."],"e":["om- . ","-hughxan . - huxsan. -hwxan. - hoxsan. -hoxen),"]},{"a":"umhughse","b":"nn","c":"","d":[" ? omtanke. hwad omhoxe jak hade, för än jak kwnne komma öffwer giärdesgardhen, oc in opa torget BSH 5: 123 ( 1506) ."],"e":["omhoxe )"]},{"a":"umhvärva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"umhylia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["om hölia )"]},{"a":"umhöra","b":"vb","c":"v.","d":["hig för, förhöra sig. herr jöns . . . säyandis sigh wilya scriffwa til conwentith j watzstena wmhörandis än the wilya fa honom hwisth mädh godho PMBref 314 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"uminne","b":"","c":"","d":[" , se urminne."],"e":[]},{"a":"umiordh","b":"nn","c":"","d":["för sig själv liggande jordstycke el. jordegendom som någon äger utom sin andel i byns gemensamma ägor. hwilkit . . . gotz mz hws, iordh . . . thomptom . . . öyom . . . oc allom androm wmyordh om, scoxplutom oc tillaghom . . . iac affhender mik NMU 1: 67 ( 1381) ."],"e":[]},{"a":"umiorþ","b":"nn","c":"","d":["för sig själf liggande jordstycke el. jordegendom, jordstycke som någon eger utom sin andel i byns gemensamma egor. domuj pauperum vpsalie lego de minutis terris meis dictis vmiord, vnam marcam terre in hauunde & lauunde, & in alijs locis si dicte terre ad hoc non sufficiant SD 2: 214 ( 1296) . ib 251 ( 1298) . " terre minute dicte wlgariter vmiordhir " ib 598 ( 1310) . " huilkin min forscripno godz j ydhrö j withbo j östragötlande oc j sudhermannalande medh . . . omyordhom fägangom oc scoxlutom oc allom androm tillaghom . . . jac afhänder mic " BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) ."],"e":["omyordh )"]},{"a":"umkastan","b":"nn","c":"","d":["kringkastande. " mz . . . öghonna wmkastan (evagationem; genom att låta ögonen el. blickarne fara hit och dit) " Su 285 ."],"e":[]},{"a":"umkastilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. omkastning, omslag (i väderlek). decemberg . . . 18 dagen vädersens wmkastilse PMSkr 376 ."],"e":[]},{"a":"umkoma","b":"","c":"","d":[" , se untkoma."],"e":[]},{"a":"umkoma","b":"vb","c":"v.","d":["gå omkring, fullborda sitt kretslopp, förlida. tha arit war vm komi ST 143 ."],"e":[]},{"a":"umkostnadher","b":"nn","c":"","d":["omkostnad, kostnad, utlägg. " all vmkostneth stode xj mark vij artich " SSkb 39 ( 1502) ."],"e":["-kostneth )"]},{"a":"umkrinbyta","b":"vb","c":"v.","d":["byta, ingå byte med afseende på (ngt). loto the vp . . . hwar thera adhrom ok theris arffuom the forscrifna ärwen som the vmkring byt haffdhe SJ 13 ( 1423) ."],"e":[]},{"a":"umkring","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. med ack. ","1) omkring, rundt omkring. han gik thör. ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha Bil 793 . " kom en kronadher diäfwl oc sattis a stool ok dighirt diäfla härskap vm kringh han " ib 725 . " alle kommo om kringh honom " Lg 439 . " lius com vm kring liket " Bu 14 . " kom lius af hinnom ok sken vmkring han " ib 142 . SO 202, 203 .","2) omkring öfver, omkring. i. maria . . . gik opta vm kring landet Bu 12 . - stäldt efter det beroende ordet. thz bud foor rikit alt vm kring RK 1: 4447 . friiheeth är thz betzta thing ther sökias kan all wärldin vm kring MD 391 . - omkring till, rundt om till. stäldt efter det beroende ordet. the scriffuo . . . alt radit om kring at the jo komo til thz tingh RK 2: 8235 . ","3) i tidsbestämningar för att beteckna utsträckning öfver en hel tidsperiod: under, igenom, rundt, till ända. stäldt efter det berodende ordet. aff them danzenom . . . vendo the ey atir j eet helt aar vm kring Bil 877 . alt arit wm kring ib 616 . " eet aar om kring " Fr 2254 . SD NS 2: 78 ( 1409) . Va 41 . " at dag oc fridh skullä bliffuä riken emällän thette aar omkringh " FM 213 ( 1504) . " thet neste aar om kringh " HSH 19: 134 ( 1506) . thz hoff stodh thre vikur om kring Fr 3055 . " i iudhanna höghtidh. hulkin som stodh atta dagha vm kring (per dies octo) " Bo 24 . ib 156 . KL 317 . MB 2: 231 . ST 290, 454 . " fastaogangx sonnodagh sato nokre kompana oc drukko . . . the thre daghana om kringh . . . til messa skulde byrias " ib 146 . B9 adv. ","1) i krets, omkring. saa han eet aldra storsta hiwl. oc thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom oc a thöm krokom varo människior vphängdha alt vm kringh Pa 18 . - i omkrets. stadzsens widheleker om kring war siäxtighi raster MB 1: 175 . - i kretsgång. sidhan byriar nästa stundinna saturnus, oc swa hwar äpter annan om kring MB 1: 70 . ib 71 . ","2) omkring, rundt omkring, i närheten. han . . . viste alra bröþra þanka vmkring (de vicinis monasteriis) KL 191 . är thz swa at daggen bliffwir aatenast j vllefätthen, oc all marken om kringh bliffwir tör MB 2: 88 . the (höstackarne) stodho mit ibland the som brunno alla väghna umkring Ansg 247 . MB 1: 361 . ","3) omkring, rundt omkring (inom ett område), kors och tvärs, öfver allt. han häriade landeth alt om kringa RK 1: (sfgn) s. 181 . " almoghen hyledhe thöm strax thaa öuer alt landith alt om kringe " ib 2: 35 . ","4) omkull. " tha fylthis färian ok stalp om kringh för them " Di 242 . -Jfr kring um."],"e":["om- . ","om kryng SO 203 . " om kryngh " ib 202 . " om kringa (i rimsl. med dektinga) " RK 1: (sfgn) s. 181 . om kringe (i rimsl. med finge) ib 2: 35 . ","wmgringh Ber 66 . vm krind (möjl. skriffel) Hästläked. i AS 137 ),"]},{"a":"umkring om. o kringk stb 497 1505. om i kringh svb 178 senare h. av 1400t.. om kringin prosadikter barl 92","b":"pp","c":"prep.","d":["loch adv. L. A) prep. med ack. 3) i tidsbestämningar för att beteckna utsträckning över en hel tidsperiod: under, igeno,, runt, ätill ända. ställt efter det beroende ordet. josaphat . . . badh gudh mz gratane torom siw dagha om kringin Prosadikter (Barl) 92 . brödhranna vidherthorffth . . . til thät arith vm kringh som tha til stunda Bisk Nils´vis-st 197. tha läsi daghlika .xv. pater noster. oc .xv. auer maria eth ar om i kringh SvB 178 (senare h. lav 1400-t.). B) adv. 1) i krets, omkring. - omkring, runt. om rörelse hos hjul e.d. en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh PMSkr 504 . l3) omkring, runt omkring (inom ett område), kors och tvärs, överallt. aff barnsens änlite framgingo fyra skinande solgislor hwilka som wpfylto alla fyra wärdhlinna dela, mz hwilkom som beteknas hälghasta jhesu christi wmgängilse ok hans kännedomber hwilkin alla wärldhlina wm kringh haffwr wplyst Mecht 22 . - i bild avseende tal hit och dit (som icke har med saken att göra). tha sporde the gode men hamom ltil, j hwat han thet kunne bewisa. tha slogh han langt om kringk hijt och thijt STb 4: 97 ( 1505) . ","5) för att beteckna kringgående rörelse. ok biddarin gik the andra gatwna om kringh ok in til lafrins byörnson ATb 1: 35 ( 1455) . - Jfr nidher-, þär- (äv. Sdw 2: 781), utan- (äv. Sdw 2: 872) umkring, ävensom kring um."],"e":[]},{"a":"umkringblasa","b":"vb","c":"v.","d":["kringblåsa. bild. war ey wmkringbläst (circumflata) at fanyttom manna godhwilia Ber 111 ."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"umkringbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["kringbygga, omgifva (med byggnad). then stadhin i hulkom honom vardh theed the vndarlica synin omkring bygde han mz höghom mwr Gr 305 . Jfr kringum byggia."],"e":["omkring- )"]},{"a":"umkringbygning","b":"nn","c":"","d":["byggnad uppförd omkring ngt. hans (ɔ en källas) radhus ällir wmkring bygningdh (consistorium) war aldra fastaste Mecht 151 ."],"e":["-bygnindh )"]},{"a":"umkringfara","b":"vb","c":"v.","d":["kringfara, överfara. vmkring farnom (perlustratis) flerom skoghom Bir 4: (Dikt) 239 . härran . . . sagde til hänna gak in oc wnfaa mins hiärta langhlek oc widhlek . . . thänne langlek oc widhlek skal thu omkringh fara (perambula) Mecht 92 ."],"e":["omkringh- )"]},{"a":"umkringflygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga omkring, kringflyga. bij vmkringflyghande (circumvolans) blomstrande hdhe Bir 4: (Dikt) 241."],"e":[]},{"a":"umkringföra","b":"vb","c":"v.","d":["kringföra. " af allom stadhom vmkring fördhos sivke " KL 140 ."],"e":[]},{"a":"umkringganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) gå omkring i, vandra omkring. sanctus gregorius . . . vmkring gik alt armenie rike Gr 317 . " wthwäliom os män som omkring gaa israels bärgh " MB 2: 393 . " bätra är thik at sithia i klostreno, än wmgringga mwradha städhi " Ber 179 . ","2) genom att gå omkring egor utmärka (gräns el. rågång), gå upp. thenne förne råår äro omkring gångna BtFH 1: 76 ( 1469, nyare afskr.) .","3) omgifva, vara omkring, stå omkring. säxtighi starke män . . . skulu wmgringa salomons siängh Ber 66 . ","4) gå omkring, sträcka sig omkring, omgifva. himilin, oc the himbla, som omkring ganga alla himblana (cæli cælorum), the gita thik ey innelykt MB 1: 484 . " dömdes thenne effteschrefne råår om kringh gångande om the jordh som hanns i tennilä . . . hade såldt magnus musta " BtFH 1: 33 ( 1481, nyare afskr.) . ib 91 (1484, nyare afskr.). thetta ära hendrik serdz omringongande råår emillan hendrik swerdz ärfuingia och kalkis boa ib 101 (1466, nyare afskr.). liuist som wm kring gik korsit Gr 300 . ","5) fika efter. wärldzlikith lifwärne, hwilkit som wmgringgar ok älska och astwndar iordhrikis thing Ber 143 . - Jfr ganga umkring, kirngum ganga."],"e":["omkring- . ","wmgringga . wmgringa), "]},{"a":"umkringganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) gå omkring, vandra omkring. at han skuli j allom wara kallande främsta wald . . . alt opfyllande omkring gangande (ambiens) ok styrande SpV 545 . 2) genom att gå omkring ägor utmärka (gräns el. rågång), gå upp. soro, at thessa epterscriffna raar ära rettha raar thera j millan, som är först omkringangne raar om gambla gardh FMU 4: 278 ( 1466) ."],"e":["omkring- )"]},{"a":"umkringgiurdha","b":"vb","c":"v.","d":["omgjorda. " jdhra lände warin wmkringgiordhadha (præcincti) " Ber 79 ."],"e":["-giordha )"]},{"a":"umkringgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) kringgjuta, rundt omkring utgjuta, kringsprida. synda lusta vin . . . skal bitha . . . som hughormbir, ok skal om kring giwta sith ethir som verste hughormbir MP 1: 59 . ","2) kringgjuta, öfvergjuta, begjuta. han som väntis at brinna. kände sik vmkring giwtas swasom mz kalde dag Kl 249. linnit klädhe vm kring gutit (circumfusa) mz manna natur Bir : 16 . ","3) kringströmma, helt omgifva. vmkring göt gudz ande hona VKR XVI . " han ville lata hänna biläte scriwas ok vmkringh giwtas swa som medh enna handa hymerikis liwse " ib XV . " at thu sculle wärdhogh wardha mädh thäs hälgha anda smörilsom . . . vmkringgiutas innantil ok vtantil " Bir 4: (Dikt) 219."],"e":["om kring- )"]},{"a":"umkringgiva","b":"vb","c":"v.","d":["omgifva, omringa, kringhvärfva. " thine owini sculo vmkring gufua (cicrumdabunt) tik (Jerusalem) mz belägning " MP 1: 246 . " fik han see diäflana vmkring giua männena " KL 288 . Ber 231 . änglane . . . vmkringgiua oc när äru daglica gudz thiänarom Bir 3: 33 . " dödzins värkia vmkringgafwo mik " MP 1: 117 . Su 196 . - omgifva, omsluta. höghfärdhinna klädhe vmkring gaff mit änlite Bir 3: 140 . " rent klädhe omkringgifwi thik (circumdetur tibi) " Ber 29 . ib 96 . " for än hälwitis elder mik wmkringgifwi " ib 93 . " folkit . . . nödhgadhe kättaran inga i eldin hwilkin ginstan vmkringgafs af lughanom " KL 192 . - bild. myskund skal wmkringgifwa thän thär hopas a wan härra Ber 4 . - part. pret. omgifven, kringsvärmad. hon är wmkringgifwin mz mangom thiänarwm Ber 27 . " thu ther födhis mällan lilior wmgringgifwin mz iomfru danzum " ib 45 . - omgifven, kringströmmad. hon war al vmkring giwin mz mykle liuse KL 103 . Gr 297 . - beklädd. ginsta war han vmkringh giwin (cirumdatus) mz biscops klädhom Bir 1: 322 . - omhöljd, omsluten. thän som hata sin iämkristin är wmgringgifwin af myrkiono Ber 47 . "],"e":["wmkringifwin Ber 96 . ","wmgringgifwin ib 45, 47), ","umkringgiva sik , omgifva sig. bildl. vmkringgif tik mz (circumda tibi) dygdha fägrind MP 1: 122 . omgjorda sig. bildl. vmkring giua sik (præcingere se) mz godhom ordhom ok gerningom Bir 3: 458 . - Jfr kringum giva."]},{"a":"umkringgärdha","b":"vb","c":"v.","d":["kringgärda, omgärda, inhägna. " the som wilya halla affwel aff them (ɔ påfåglar) oc hyordh skwla haffwa en gräshagha wmkringh gärdhan " PMSkr 260 ."],"e":["-gärdhan ) , "]},{"a":"umkringgärdha","b":"vb","c":"v.","d":["kringgärda. " om än j ympadhin een qwist j idhan trägardh oc wm kring gerdhin han swa thrankt at grenana fingo ey waxa " ST 384 . - Jfr kringum gärdha."],"e":[]},{"a":"umkringhvälva","b":"vb","c":"v.","d":["kantra, slå runt. sedan woltho skippen j mällon wagerna til täss the om kring hwolffwo oc sönder slogos Troj 278 . Jfr hvälva umkring."],"e":[]},{"a":"umkringlidha","b":"vb","c":"v.","d":["1) förgå, förflyta. tha thän manaden war vm kringh lidin MP 4: 72 . 2) förgå, gå under. hurw skulde wärldin wara swa snart vm kringh lidin MP 4: 261 ."],"e":[]},{"a":"umkringliggiande","b":"","c":"","d":["kringliggande, omliggande. " aff vkrin liggiande landom " Bir 1: 227 ."],"e":["vmkrin )"]},{"a":"umkringläggia","b":"vb","c":"v.","d":["omgiva, omringa. " idhar gardher är om kringh lagdher mz hoffmän " Lg 3: 309 . - omgiva, omsluta, innesluta. o maria . . . om kringh lägh os wsla syndhara mz thine beskärman (circumda miseros proteccione tua) JMÖ 40 . "],"e":["om kringh- )"]},{"a":"umkringläggia","b":"vb","c":"v.","d":["omgiva, omringa. " stadz männene . . . vm¨ kringh lagdo hwset " MB 2: 133 . - omgifva, omsluta, innelsuta. the . . . omkringh lagdo torneth oc wärnena mz trägrenomen MB 2: 102 . " the som först byriadho at yrkia the jordhina som ey var vmkring lagdh mz vstn " Bir 3: 399 ."],"e":["omkringh- )"]},{"a":"umkringlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa omkring. mädh hwat ängxla thu wmkring löper äpther thinom älskogha SkrtUppb 28 . " hwat kan min grymhet thik skadha . . . hwru mykit jak ingar ok wm kringh löper i thinom sarom " ib 102 . Jfr lpa um kring."],"e":[]},{"a":"umkringmura","b":"vb","c":"v.","d":["lomgiva (ngt) med mur. tha war en fagher äng widh ens rikx riddara hws. om kring mwrath mz gamblom mwr Prosadikter (Sju vise m) 120."],"e":["om kring- )"]},{"a":"umkringskina","b":"vb","c":"v.","d":["skina (runt) omkring. henne wm kring sken gudhz liws (circumfulsitque eam lux divina) Mecht 20 ."],"e":[]},{"a":"umkringskipta","b":"vb","c":"v.","d":["l1) ombyta, förbyta. sa at the ix aff alla try rike skolo et aar saman koma j jaköpung thet annadh ar j halmstada och thet tredie j lödösa eller kongälla sa thet skal hwart ar vm kring skiftes G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70."],"e":["-skifta )"]},{"a":"umkringskipta","b":"vb","c":"v.","d":["1) ombyta, förbyta. thetta säte är vmkring skipt (mutata) oc nyyt säte atirtakit Bir 2: 243 . ","2) byta om, förvandla. förändra. thw vil ey omkring skipta (mutare) thin hardha hugh Bir 2: 296 ."],"e":["omkring- )"]},{"a":"umkringskodha","b":"vb","c":"v.","d":["1) se omkring, se sig omkring. diäfwllin är likir skytta ther pläghar at see ok vmkring skodha gynom vindöghonon Bir 1: 37 . ","2) se på, gifva akt på, ransaka. vaars herra öghon äru . . . vmkringh skodhande alla manna vägha oc gärninga MP 2: 179 . " at han . . . foresee ok vmkringskdodhe aktuaktelica ärandanna ända " Bir 3: 309 . hulkin omkring skodhir sik siälff hatar sina lasta ib 328. Ber 111 . - part. pres. vaksam, varsam, omtänksam. the äru . . . atwaktoghe ok vmkringh skodhande (circumspcti) j görande thingom Bir 1: 259 ."],"e":["omkring- )"]},{"a":"umkringskodhan","b":"","c":"","d":[" . f. betraktande, aktgifvande, på (ngt). komaskolanda thinga forsyn ok näruarandä thinga sniäl vmkring skodhan (circimspectio) Bir 3: 404 . ransakning, själfpröfning. aff sniälle wmkringscodhan Ber 230 . ib 199 ."],"e":[]},{"a":"umkringskodhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" betraktande, aktgifvande på (ngt). sniäl näruande thinga vmkringskodhilse (motsv. ställe Bir 3: 404: vmkring skodhan) Bir 4: 364. - varsamhet, betänksamhet. mal wtan wmkringskodhilse (circumspectione) Ber 229 ."],"e":[]},{"a":"umkringskyrdh","b":"nn","c":"","d":["omskärelse. " wm kringskyrdh som hälga forfädher gamble j gudzlagom huldo for sin döpilsse " MP 4: 33 . Jfr umskyrdh."],"e":["-skördh MP 4: 222 )"]},{"a":"umkringskyrdh","b":"nn","c":"","d":["omskärelse. vmkringskyrdhin (circumcisio) var giuin habram lankt för än laghin gafwos moysi Bir 3: 252 . JP 166 . Jfr umskyrdh."],"e":[]},{"a":"umkringskära","b":"vb","c":"v.","d":[" [Ä. Dan. omkringskære] ","1) omskära. " j dagh vmkringh skars (circunacisus est) then menlöstaste som aldrigh syndade " Bir 1: 378 . " hwilkith mankön som ey lathir omkringh skära kötit främärst a synom (för syno) hemeliko tinghe " JP 166 . j dagh . . . tha han var omkringskorin ib. ","2) kringskära, rundt omkring bortklippa (håret), rundklippa. the människionna haar syntis omkring skorit (circumcisi) mz obrygdhilsom Bir 3: 352 . - Jfr oumkringskurin, äfvensom kring-, kringum-, um-skära."],"e":["omkring- . ","omkringh _),"]},{"a":"umkringstandilse","b":"nn","c":"","d":["eg. kringstående; bevakning, vak. sät . . . wmkringstandilsa dör (ostium circumstantiæ) minom läpwm Ber 103 ."],"e":[]},{"a":"umkringsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. omgifven, kringhvärfd. jak är vm kring sat ok snardh mz jarn näti Bir 3: 215 . " nar min son war vmkringh sättir (circumseptus) mz thessom wärkenom ib 1: 32. - omgifven, omsluten. husit är vmkring sat (munita ) mz väggiom " Bir 2: 30 . - rundt omkring besatt, prydd. bar han i sinne krono . . . thäs hälgha kors tekn vmkring sat badhe bak och foe oc a badha sidhor mz dyrom stenom Gr 322 . Ber 27 . systrana skulu wara prydda oc wmkring satta ma alla sidhanna qwämmelighet Bir 5: 67 . - Jfr kring-, kringum-sätia."],"e":[]},{"a":"umkringthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["noga betänka. tha man hawir alt vm kring thänkt Bo 252 ."],"e":[]},{"a":"umkringvafra","b":"vb","c":"v.","d":["röra sig hit och dit. - part. pres. ostadig. vmkring vafrande j aktinne Bir 1: 401 . - Jfr vafra umkring (Sdw 2: 897)."],"e":[]},{"a":"umkringvara","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara omkring, bo omkring. konungx foghota oc herra som om kring waro iwdha land MB 1: 24 . ","2) vara el. befinna sing rundt omkring i. huart þät af guþa bilätte. vm kring var mönstren Bu 207 ."],"e":["om kring- )"]},{"a":"umkringvända","b":"vb","c":"v.","d":["genomgå, överväga, undersöka. " hwilkin som dirffwis inganga, ällir omkringh wändha (revolvere) gudhelika skipadha diwphet " SpV 190 . " hwar fins thän som alt thz kan omkringh wända ällir athirwända (per singula revolvere), som här sigx j thänne läxenne " ib 196 . - överväga, besinna, begrunda. omkring wändhom iomffrunnas sons pino warom siälom (revolvamus in animis nati tormenta virginis) JMÖ 106 . - Jfr vända umkring."],"e":[]},{"a":"umkringvändilse","b":"nn","c":"","d":["tidsförlopp? swa länghe alla nadhinna opfyllilse christus syntis, ok sanna solin gambla wärldinna märka omkringwändilse (obscura seculorum antiquorum volumina) fordriffwande, sik oppinbaran giordhe alle wärldinne SpV 381 ."],"e":["omkring- )"]},{"a":"umkroker","b":"nn","c":"","d":["krokväg? omväg? am[b]ago ginis twäkande talan ok wmkroka GU C 20 s. 19 (möjl. bildl.: omsvep,, krumbukter?)."],"e":["-kroka ) , "]},{"a":"umkulblasa","b":"vb","c":"v.","d":["fällas av blåst, blåsa omkull. kom saa starker storm the natthen at alla grecan paulon om kwl blosthe Troj 158 ."],"e":["om kwl blosthe) , "]},{"a":"umkulbryta","b":"vb","c":"v.","d":["bryta omkull, nedbryta. vm kul bryta cappallit oc altarit KL 109 . " vmkulbryta sancte katerine kappal ib. ""],"e":[]},{"a":"umkulfalla","b":"vb","c":"v.","d":["falla omkull. han (ɔ muren) war aller mäst om kwl fallen Troj 299 ."],"e":["om kwl- )"]},{"a":"umkulfälla","b":"vb","c":"v.","d":["fälla omkull. llabefacio . . . slaa oc om kwldh fälla GU C 20 (hand 2) s. 55."],"e":["om kwldh- )"]},{"a":"umkulhvälva","b":"vb","c":"v.","d":["hvälfa omkull, kasta öfver ända, kulksta. vmkul hwäldis thz (kärlet) KL 235 ."],"e":[]},{"a":"umkulkasta","b":"vb","c":"v.","d":["1) kasta omkull, kullkasta, kullstörta. ey skal en sten bliffua till saman mädhe them andra vtan alth vm kull kastat MP 4: 162 ."],"e":[]},{"a":"umkulkasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. (StadsL B 22: 6) ","1) kullkasta, kullstörta. " vmkul kasta hästana " Bir 2: 74 . - kullkasta, fälla. dödhin hulkin som . . . omkul kastadhe mina fötir mz siukdomsins pino Bir 3: 145 . ","2) kullkasta, omstörta. " han synis mer wmkulkasta, än nytlika wpbyggia " Ber 18 . ","3) störta, nedstörta. " the . . . skulu vmkulkastas i pino " KL 232 . " vmkulkasta han j häluiti " MP 1: 38 . ib 197 . ","4) störta, förderfva. " hon (högfärden) scal vmkulkastha han i lifsins ända " MP 1: 233 ."],"e":["omkul- )"]},{"a":"umkulränna","b":"vb","c":"v.","d":["ränna omkull, rida omkull. Troj 125 . " diomedes drap oc sargade oc omkwld rändhe mongha troyaner " ib 213 . ib 216. Jfr ränna um kul."],"e":[]},{"a":"umkulskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["skjuta omkull, välta omkull. fför thet han slog, hög och wmkul sköt jesper borgere ned j sin baat STb 5: 68 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"umkulsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) kullslå, kullstörta, kasta till marken. ther äftir sagdhe paulus huru han war vmkulslaghin a väghenom KL 167 . Ber 124 . " var herra vmkulslo högfärdogha höfdingha säte " MP 1: 233 . ","2) kullstörta, förstöra. äru mang hus vmkul slaghin (destructæ) Bir 2: 68 . " han sagdhe jak forma at vmkulsla gudz mönster . . . thz sagdhe han af sinom likama hwilkin vmkul slos mz dödhenom " MP 2: 12 . ib 1: 207 . mit wafwrande och ostadhugha hiärta . . . bygger ny thing, wmkul sla gamwl thing, wpbygger wmkulslaghin Ber 224 . ","3) bringa på fall, förstöra, förderfva, omintetgöra. än hon star ey mote them som wmkwsla sannindena Ber 155 . " iak skal vmkulsla idhur samswarlikin radh " Gr 262 ."],"e":[]},{"a":"umkulspilla","b":"vb","c":"v.","d":["kullstöta (ett kärl) och derigenom förorsaka spillande (af kärlets innehåll). huru hans vatnkar vmkulspiltis KL 210 . Jfr spilla um kul."],"e":[]},{"a":"umkulstyrta","b":"vb","c":"v.","d":["kullstörta, kullstöta. tha kom owenen, oc omkwl störte waghnen Lg 3: 193 . Jfr styrta um kul."],"e":["omkwl störta )"]},{"a":"umkulstyrta","b":"vb","c":"v.","d":["2) intr. störta omkull. j osalog död skalt tw om kwl störta Troj 92 ."],"e":["om kwl störta )"]},{"a":"umliggiande","b":"","c":"","d":[" Jfr nästumliggiande."],"e":[]},{"a":"umlikna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*umlikna sik , omskapa sig. förvandla sig (till likhet med ngn). diäfwlin wmliknandis sik i liwsens ängil SkrtUppb 31 ."]},{"a":"umläggia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["om- )","umläggia sik , vara verksam för, bidrag till. thenne resza omlagde siig legth och lärd RK 3: (sista forts.) 4916."]},{"a":"umlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["förlida, förflyta. - part. pres. löpande, innevarande. burgmestere och rådh i thetta omlöpande år för retta sittiande StÄmb 221 ( 1536) ."],"e":["om- )"]},{"a":"umlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["förlida, förflyta. " saa motte the aar om löpa " RK 3: 2604 . " i fiättya om lopp then riidh " ib 2617 ."],"e":["om- )"]},{"a":"ummura","b":"vb","c":"v.","d":["kringmura, omgiva med murar. at thu tik bekymbrar mz then stadhen, wiliandhes honom begraffua (ɔ förse med vallgravar) oc om mwra Lg 3: 185 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umprydder","b":"","c":"","d":["runt omkring prydd. til hymmelska brudhahwset, i huilko konunghen ower alla konunga sither oppa konugx stol, ompryddan mz stiärnor (stellato sedet solio) JMÖ 184 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umröra","b":"vb","c":"v.","d":["rubba, föra (ngt) ur dess läge. herran stadhfäste wärldena ällar iordherike, huilken ey skal omröras (commovebitur) JMÖ 180 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umrösta","b":"vb","c":"v.","d":["omrösta, företaga röstning. omröstades etc. (rubrik) Stb 5: 253 (1519)."],"e":["om- )"]},{"a":"umsea","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["om- . ","-se )","umsea sik , se sig om. han sik alla väghna om sa Iv 3257 . " iak skal opp stigha a bärgxzens hwashet, ok mik ekke entidh omse " Lg 3: 652 . Jfr sea sik um."]},{"a":"umsidhis","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep. A) adv. vid sidan (om ngn el. ngt), jämte. eg. och bildl. j eno klostre sighx haffwa warit mwnno samqwämdh . . . omsidhes widh them waro (aderant ex latere) nakre klärka, a thera kost, for gudz thiäniste skuld SpV 77 . " the systren som standhir om sidhis widher tik daghlika " ib 417 . B) prep. vid sidan av, intill, bredvid. ställ efter det beroende ordet. thryghetin är starkle[ke]nom omsidhes boandis (fortitudini vicine est) SpV 519 ."],"e":["om- . ","-sidhes )"]},{"a":"umskikkan","b":"nn","c":"","d":["anordning, försorg, åtgärd. " jomfru maria föddes sin welsignadha son . . . ey aff mandz samanblandhan ällir aff kyndzskap, vthan aff thess helghans nadh ok vmskikkan " MP 5: 62 ."],"e":[]},{"a":"umskilia","b":"vb","c":"v.","d":["döma. i fråga om stadfästelse å öfverlåtelse af jord (jfr skilia 7). wmskilde iak thera mellan effter thy ther tilborde medh fastom, ther her effter nämpnas SD NS 1: 325 (1404, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"umskina","b":"vb","c":"v.","d":[" sken el. ljus omkring sig, omgifven af sken el. ljus, omstrålad. hon skulle . . . wardha mz thäns hälga anda nadher om skinandhe Lg 3: 593 . " wart han om skinande mz största clarhet oc sken Ib 594. " ib 608 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umskipa","b":"vb","c":"v.","d":["ändra, förändra. " j thessom fasto tymanum, j hwilkom hwar cristin människia skal omskypa sina sydwenior, j math ok dryk ok j klädhabonadh " MP 5: 174 ."],"e":["omskypa )"]},{"a":"umskipning","b":"nn","c":"","d":["förändring. affectus tus wili astundan ok meningh . . . jtem affectus hogsins omskipnigh (el. omskipningh) GU C 20 s. 10 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umskipta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utskifta, dela, fördela. the bytto oc om skipto (diviserunt) the dyuren mällan almoghan MB 2: 237 . ","2) dela, fördela, afdela, uppdela. tha hans hws omskiptis mz lothen (d. v. s. då lottkastning egde rum med afseende på de särskilda männen inom familjen) MB 2: 19 . ","3) utbyta, göra utbyte (af ngt mot ett annat). han (Gud) . . . omskiptir thz (d. v. s. det som du begär) i bätre gafwo Bo 103 . vmskiptir iak rätuisona j miskund (justitiam et misericordiam commuto) Bir 1: 9 . ib 2: 275 . " äru hans högtidher (d. v. s. högtiderna till minne af Stefani martyrdöd och af hans bens upphittande) vm skipta (utbytta mot hvarandra) ok wända Bi 284. "","4) göra omvexling i, låta vexling inträda i. at thu han (näml. din kärlek) swa omskipter oc optha frandragher Su 97 . ","5) skifta, byta om. med dat. nu hafwir thu vmskipt hestum klädhum oc thiänarum ST 455 . - med ack. (el. en form som kan fattas ss ack.). tha konunghin kona omskipta vil Fl 1114 . " han omskipte badhe lit oc hy " Al 8255 . " mit wafwrande och ostadhugha hiärta . . . wmskipter wilia gör mang radh, wil nw annat och nw annat " Ber 224 . ","6) ändra, förändra. " mit wafwrande och ostadhugha hiärta . . . wmkul sla gamwl thing, wpbygger wmkulslaghin och wmskipte them annantidh, ok skipar annorledh och annorledh " Ber 224 . han gig oc omskipte sinna dottir klädhe (d. v. s. ändrade hennes drägt till manlig) ST 270 . " äptir sins bonda dödh forlät sancta birgitta världena ok vmskipte sin klädhabonadh " VKR X . " systrana skulu engaledhis wmskipta siin sang ther them är skipahder " Bir 5: 20 . omskiptir thw thin stadhga ib 3: 321 . " thänne konungir ville . . . ey vmskipta sin wrangan vilia " ib 434 . ib 426, 428 . han saa . . . stadhen om skifftan Lg 438 . [hawer] ey haarith omskipt sin förra lit MB 1: 361 . " ma ängin omskipta the skipilse, som nw är mz himbla gang ib 99. hwa som är herra ower nakath thing, han mz thz omskipta i annor skipilse ib. - förändra, förvandla. iak vmskipte alla thina ilzsco j bätra " Bir 1: 105 . war han (stafven) vmskiptir ok vmuändir j enom orm ib 181 . ib 302, 362, 2: 68, 3: 318. mange vmskipto sit liuärne till bättra KL 84 . ","7) göra ändring; bevilja eftergift el. dispens. wmskiptandis (dispendandum) mz laatnom . . . oc aff bradhe soot begripnom Bir 4: 64 . ","1) omskapa sig, förvandla sig. siälwir sathanas omskiptir sik opta i liusins ängils. thz är godha ängilsins liknilse Bo 138 . ","2) förändras, undergå förändring. hwilka ledhis värulzlikin lykka ok sälikhät sik omskipte (Cod. A fik omskipte 259) mz them Gr (Cod. D) 350. - refl. umskiptas, ","1) dela sig, söndra sig. vmskiptis folkit i stadhenom KL 157 . ","2) förbytas, förändras. maa kötlikit ok värlzlikit got aff rätuise sak omskiptas stundom j andelikit got Bir 3: 318. kesarin är en then sami hwilika lundh hans klädhe vm skiptas Bil 83 . " häna anlite vmskiptis " VKR XI . " natwrlikin rätter ma omskiptas " MB 1: 463 . ib 484 .","3) ändra sig, omvända sig. hulkin bradhlika vmskiptis til bättra liwirne ok skriptadhe sik KL 27 ."],"e":["om- . ","-skiffta )","umskipta sik , "]},{"a":"umskipta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) dela, fördela, avdela, uppdela. - dela, splittra. opwäkkir thu hoghin j marghahanda omskipte, wthan fruct (in multa sine fructu divisam) j thinom mästirlika wisdom SpV 488 . 3) skifta, byta. at vy vänligha omskypth haffua DD Suppl. 17 (1465). - utbyta, göra utbyte (av ngt mot ett annat). hökanan wmskiffta fiädrana oc fälla them hwart aar PMskr 270. 6) ändra, förändra. thänne dyre stenen jacinctus wmskiptis mädh wäderlekenom JMPs 555. ib 556 . - förändra, frövandla. i thy at thu likamlikit brödh i thin wälsignadha likama oc win oc watn i thin dyra blodh omskipte, oc wndherlika om wände SvB 148 (omkr. 1500). ib. wm nakor wmskipte (commutuat) ledhastan thräk i allan thän hedher . . . som thässin wärdin haffwer SkrtUppb 86 . ib 87. "],"e":["om- . ","-skiffta )","umskipta sik , 1) omskapa sig, förvandla sig. hurw ärafult thät är at wmskipta sik in til gudh SkrtUppb 86 . " tha wmskipter sik människian i gudh (se ipsum commutat in Deum) nar hon wthwäl sik at hatas ok ensammen gudh älska " ib 87 . - Jfr skiptas um, ävensom oumskipter."]},{"a":"umskiptan","b":"nn","c":"","d":["omskifte, förändring. " aff frie wilians (omskifftan (mutatione) " Su 147 ."],"e":["omskifftan )"]},{"a":"umskiptan","b":"nn","c":"","d":["omskifte, förändring. " alla tingha ymsän eller omskifftan " J Buddes b 65 ."],"e":["omskifftan )"]},{"a":"umskipte","b":"nn","c":"","d":["1) skifte, byte. ath jak haffuer giorth eth venligith omskypthe mz . . . joan olafsson DD Suppl 17 (1465).","2) omskifte, ombyte, växling, förändring. wädersens omskiffte JMPs 556."],"e":["om- . ","-skiffte )"]},{"a":"umskipte","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utbyte. " äru hans högtidher vm skipta . . . for thwa sake, förste wmskiptis sak är at hans martirium är mere höghtidh . . . än hans bena fund " Bil 284 . " annar skiäl thäs wmskiptis ib. "","2) omskifte, ombyte, vexling, förändring. brath vmskipte VKR X . nw talar . . . war herra . . . til abraham saray thin husfrv, hon skal heta sara . . . oc teknar thz omskitpe swa mykith at . . . hon skal wara frwa swa ower ena släkt som ower andra MB 1: 187 . " waro mang omskipte . . . giordh om folkith siälfft " ib 484 . " enkte creatwr är swa länge vtan nakath omskipte antiggia sinna natwra eller sinna wärkia swa som mantzens likame " ib 283 . " alt wädhers omskipte " ib 122 . " wädhra omskitpte " ib 237 . " är änkte myrk ok änkte omskipte (transmutatio) j mik " Bir 2: 314. ib 3: 50, 318, 449 . " hulkaledhis värdlzlikin lykka ok sälikhet fik omskipte mz them " Gr 259 . - förändring, förvandling. litat klädhe är wl eller liin för än thz litadis sidhan thz snodis ok spanz j tradh tha tholde wl äller liin vmskipte Bil 84 . Bir 3: 465 . hwru otalik wmskipte höxto gudhz höghro hand (quam ineffabilis mutatio dexteræ excelsi; förändring el. förvandling som åstdkommes af Guds högra hand) Ber 238 . ","3) ändring; dispens. skal them ey wmskipte (dispensatio) nekas, wm them händer . . . krankdombir Bir 4: 64 . ","4) skiftande el. vexlande sätt att gå till väga. gudhelika snilles omskiffte at hon sik stwndhom fran dragher Su 97 . " thz sörghelika omskiffte hans fraangangx oc atherqwämdh (vicissitudo . . . accessus et recessus ipsius) " ib 104 . ib 101, 106, 111, 112. ","5) olikhet, åtskilnad. " ey wardher i them fridhenom thungo wmskipte (diversitas linguarum) " Ber 214 ."],"e":["om- . ","-skfiffte )"]},{"a":"umskiptelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) omskiftande, omvexlande, vexelvis. huar en aff them fyra custodibus wakte sina wiku, wmskiptelika äptir thera ordin Bir 5: 78 . " kärleksens leker är glädhi oc sorgh, huilke omskifftelika komma aff älskarans närwaru äldher franfärdh " Su 11 . ","2) på åtskillkiga sätt, i flere afseenden. för the ysäld han swa opta oc omskifftelika lidher, omskifftelika tara wtgyuta Su 158 . - Jfr oumskiptelika."],"e":["omskiffte- )"]},{"a":"umskiptelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) omskiftande, omväxlande, växelvis. - i olika omgångar, vid olika tillfällen. skoop han alt j sendher eller omskifteliga j flerom delom eller stykkiom SvKyrkobr (Lucid B) 126. 3) på olika sätt. hulka systor och brödhir . . . som mädh naghro wilkor ellir oc owisseligha ellir omskiffteligha giffua sina röster Abbedval i Vkl 78 . - Jfr oumskiptelika."],"e":["om- . ","skifteliga )"]},{"a":"umskipteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) delad? vmskiptelika könidh (sexum divisum) SpV 465 . - utgörande olika faser e.d.? i speghlenom synis ok thäns biläte, som ser j honom, ok än tho at tilsynen ok gensynen almenneligha är omskiptelighin (atque licet divisa sint aspectus alque respectus), thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn opp thz han astwndar SpV 5 . 2) växlande. leuitan omilde diäffwlin, ormin thän gamble klokir omskiptelighen (varius) ib 72 . 4) föränderlig, underkastad förändring. mutabilis . . . omskifftheligh GU C 20 (hand 2) s. 169. 5) skild, olika. somlighe gingo . . . j andra omskipteligha gudz thiänist äpter thy gudh gaff hwariom nadhen til at vndersta gudz wilia Prosadikter (Barl) 3 . " äpthir thz at wtganghin ok inganghin j the hälgha script säthias widh omskiptelikit mth (diverso modo ponuntur) " SpV 74 . " thär är ok margha ok omskiptelika (variarum) skapnadha ok personarum wtdriffwilse ib 387. the vmskypthelica jordhin som sädhin fyol vti " MP 5: 167 . 6) åtskillig, växlande, mångahanda. - omväxlande. nw for thy at omskiptelikin läsningh lustar hoghin . . . haffwer jak . . . SpV 6 . 7) (?) liricus . . . vmskipthelighen GU C 20 (hand 2) s. 91. - Jfr oumskipteliker."],"e":["vmskipthelighen GU C 20 (hand 2) s. 91. omskiptelikin Sp_ 6; -likit ib 74 . omskipteleghin ib 5; -lighen i 72; -ligha Prosadikter (Barl) 3 . ","omskiffteheligh GU C 20 (hnd 2) s. 169),"]},{"a":"umskipteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) delad? syntis vmskiptelica (dispertitæ) tungo MP 1: 167 . ","2) vexlande. " syntis mik sua som solin oc manin ok stiärnorna . . . gafwo liudh mz omskiptelicom (alternantibus) röstom " Bir 3: 471 . ","3) ombytlig, som lätt går öfver (till ngt). käte gör människiona ostadhugha ok vmskiptelica thil vredhe nw til glädhi MP 1: 352 . ","4) förunderlig, underkastad förändring. gudh är siälfuir ey wmskipteliker Bil 83 . kroppin är . . . vmskiptelikin Bir 3: 181 . " ängin synd ma finnas j honom änkte wanskapat änkte rötelikit älla vmskiptelikit " ib 1: 186 . " iordh oc watn, wädher oc elder, oc alt thz som liwer i them fyrom hawer omskiptelika natwra, swa at hwart thera ma wändas i annath, än himbla oc himbla tungel oc ängla the hawa natwram ey omskiptelika " MB 1: 283 . Bil 82 . Bir 1: 7 . MB 1: 40, 463 . " hälgha manna skipilse, i thässe wärldinne, som all är ostadigh oc omskiptelik " ib 485 . " manzsins tiidh oc hans alder är omskiptelik " Al 7158 .","5) skild, olika. " är . . . j sacramento ihesu christo likama . . . en gudh . . . i mangum stadhum oc vmskiptelikum " KL 5 . - skiljaktig, olika. gudz ordh sighias ok framföras opta swa myrklica at the maghin mz vmskiptelicom mattom wttydhas Bir 3: 418 . än wmskiptelikin (diversa) wili os atskil Ber 117 . jak saa . . . manga hälgha manna skipilse, oc thera skikkan var mykit omskiptelikin, somlika saa jak mykit nämbre, oc samlika lankt fiärre standande Ansg 179 . Bir 3: 339, 4: 47 . Ber 61 . Su 20 . - (?) än thot min ordh synas vmskiptelikin (diversa) af bak dantarom . . . tho äru the san j rätte sannindh Bir 1: 297 . " af skilda el. olika slag, af olika beskaffenhet, olikartad, olika. the . . . tilburdho at tala i vmskiptelikom (variis) tungom " KL 133 . " swa som syndirna äru mangfalla oc vmskiptelica (diversæ) swa äru ok pinona mangra handa oc atskillica " Bir 2: 19 . ib 254 . " i hälwitte ärw otaleka oc omskifftelika pinor " LfK 119 . ib 116. iak . . . dröuis af mangra handa vmskiptelikom ok onyttelikom thankom Bir 1: 363 . ib 3: 366 . mz tholko huse oc thäs bygningh beteknas renliffnadher oc hans wmskiptelikin nadh oc dygdher ib 4: 88 . mark vmskiftelikin thing Ber 278 . ","6) åtskillig, vexlande, mångahanda. han sa . . . diäfla leka for hanom i vmskiptelikom (diversis) qwinno liknilsom KL 209 . iak skal insända j hänna hiärta vmskiptelica thanka aff hulkom hon skal mangfallelica oroas Bir 3: 31 . " ib 2: 16, 3: 244. " LfK 44 . - mången? för the ysäld han swa opta oc omskifftelika lidher, omskifftelika tara wtgyuta Su 158 . - (vmskiptelia för ovmskiptelika Bir 1: 367). - Jfr oumskipteliker."],"e":["-likin Bir 1: 7, 3: 181 ; Ber 117 (f.) Bir 4: 88 ; (pl. nom. n.) ib 1: 297 . vmskiftelikin (pl. ack. n.) Ber 278 . ","omskipteliker: -lik MB 1: 40, 463, 485 ; ","-lika ib 283 ; ","-like Bir 3: 339 ; ","-licom ib 471 ; ","-lica ib 2: 16, 3: 366 . ","om skipteliker: -lika Su 20 . omskiptelikin (f.) Ansg 179 . ","omskiffteliker: -lika Su 158 ; LfK 116, 119 ; ","-likom ib 44 . ","-likit Bir 1: 186), "]},{"a":"umskiptelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ombytlighet; ombyte, omväxling, omkastning från det ena förhållandet till det andra. j hänne (ɔ thänna werdlen) fin zingin stadhelikhet vtan flärd oc fals oc mykin omskiptelihet Prosadikter (Barl) 38 . än fför thy at the samma persona leffwer än, thy tor jak ey hänne wt[t]rykia widh sith nampn fför ffaffänga ära skuldh, oc wärldena omskipteliighet JMPs 467. - omväxling, omväxlande beskaffenhet. sjetta dödhelica synden är swalgith j hänne maa människian swa ransakas . . . om hon mykith kräslighin haffuir warith j mat oc dryk ällir theris oskifftelighet SkrtUppb 197 . 4) växling, mångfald. - mera konkret. drotningin stodh oppa thinne höghra handh, omkringgiffwin mz mykle omskiptelikhet (vaietate), ok j forgyltom hampn SpV 565 . - Jfr oumskiptelikhet."],"e":["om- . ","-skifftelighet )"]},{"a":"umskiptelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ombytlighet; ombyte, omvexling, omkastnng från det ena förhållandet till det andra. thässa milla skrymteliko vmskiptelikhetina . . . som brudhgomen gudz son giordhe tha licamlica. gör han nu idhkelica . . . andelica mz gudhelike siäl Bo 92 . ","2) föränderlighet. hafir alt thz som thrifs ok vaxser ällär vanskas omskiptelikhet (mutabilitatem) än guddomin hafwir änga omskiptelikhet Bir 2: 320 . ib 39, 3: 181 . ","3) olikhet, olika art, särskild el. egendomlig beskaffenhet. äpter wmskiptelikhet (pro diversitate) thera som synda ärw andre wmbärande och andre näfsande Ber 61 . " i pinnona rwmom pinas hwar en äpther syndenna omskiftelikhet " LfK 116 . ","4) vexling, mångfald. " at thz (hjärtat) maghe wmsidhe wpfyllas af thinganna wmskiptelikhet (varietate) " Ber 225 ."],"e":["om- Bir 2: 320 . omskifftelikhet),"]},{"a":"umskiptilse","b":"nn","c":"","d":["1) ombyte, vexling, omskiftning i förhållanden, omkastning från det ena förhållandet till det andra. toko mange til at undra storlika hans umskiptelse (muationem), at han vilde forlata sitt fädernis landh . . . oc vilde fara i annor landskap Ansg 187 . ympse omskiptilsin (vexlingen mellan den himmelske brudgummens kännbära närvaro och frånvaro) quälia . . . ok mödha Bo 91 . ","2) vexling, förändring. är ängen dagha omskiptilse, eller aara, eller stunda mz gudhi MB 1: 320 . " han (Gud) är vtan alt omskiptilse " ib 31 . " ey är vmskiptilse (mutatio) när mik " Bir 1: 36 . ib 85 . MB 1: 283 . ","3) vexling, olikhet. j androm är mindre visdom ok bätre lifwirne, j somom badhe snile oc got lifwirne ok hwazske j somom ok thässe omskiptilse (varietas) kombir stundom aff mino . . . gudhlica tillate Bir 2: 307 ."],"e":["om- . ","-else )"]},{"a":"umskiptilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) växliing, förändring. wiliom ingalund tilstädia, at nogra vmskiptelse, tilökilse eller oc minzskan skal här vtinnan koma j wora daga SVartb 496 (1470). ib 537 ( 1478) ."],"e":["-skifftilse )"]},{"a":"umskiptning","b":"nn","c":"","d":["växling, förändring. " tro tw myn frw epter gudena haffwa drageth tiig j fraa tiith födha land . . . ath tolken omskifftning skall wara skadeligen " Troj 67 ."],"e":["omskifftning )"]},{"a":"umskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["skuffa omkull. Sdw 2: 1322."],"e":["om- )"]},{"a":"umskodha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-skuda )","umskodha sik , se sig om, tänka sig för? i haffwin ider ey jämt vmskudat RK 1: 2089 ."]},{"a":"umskodha","b":"vb","c":"v.","d":["se sig om, se sig för. war människia j blandh människior, war granneligha omskodhnade (circumspecta) oppa alla sidhor SpV 454 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umskodhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. betraktande. thär fore wnflyr een wiis siäl, hwilkin som altidh gudz omskodilse (cirvumspectionem Dei) haffwer for sinom öghom, mz sakto ownsins snaror SpV 423 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umskygdh","b":"nn","c":"","d":["försättande i skugga (och svalka), omskuggande. thy for siwka kropsins wngn swalkandhe, ok hiärtans omskygdh (ad . . . cor . . . obumbrandum), hwikit alt är som smältande, aff lastanna smitto, talom wm thän förra rördha blomstirs läkedom ok skugga SpV 11 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umskyggia","b":"vb","c":"v.","d":["omskugga, öfverskygga. " thäs höxsta dygdh skal thik omskyggia " Lg 32 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umskyggia","b":"vb","c":"v.","d":["omskugga, överskygga. tha jngik ginstan thän hälge ande . . . j iomfrunna siäl wmskiggiandis henne mz sälighet Mecht 13 . " o maria clarasta lykta huiken mz sino lyuse opplyste alla wärlhenas skipilse huilken all omskygdh war aff märket (obumbratam caligine) " JMÖ 118 . ib 136, 151 ."],"e":["wmskiggiandis Mecht 13 . part. pret. omskygdhir SpV 243 . ","omskygdh JMÖ 118 . ","omskygh SvB 216 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"umskyrdh","b":"nn","c":"","d":["1) omskärelse. miskunna mik herre ihesu christe for thina hälga omskyrdh VNB 19 . MB 2: 12 . ","2) afskärande el. afklippande (af håret) rundt omkring hjässan, tonsur. brödhrene haffuen ämwäl sins hars wmskyrdh (tonsuram) Bir 4: 25 . - Jfr umkringskyrdh."],"e":["om- )"]},{"a":"umskyrdh","b":"nn","c":"","d":["1) omskärelse. mädh abraham vppböriadis först the vmskyrdh P 4: 34. SkrtUppb 334. - Jfr umkringskyrdh."],"e":["om- )"]},{"a":"umskyrdher","b":"","c":"","d":[" Jfr oumskyrdher."],"e":[]},{"a":"umskära","b":"vb","c":"v.","d":["omskära. " glädz gudz sons födhirska omskornan, tik täkkom (gaude parens dei nati, circimcisi tibi grati), huilken kom at lidha för os " JMÖ 190 . - bildl. ok tha hon badh (j the hälgho holm effter thet hann var natthinne circumscisionis domini) for sinom systrom, ath hwat honom mistäkits j them, skulle han thz wmskära, härran jhesus swaradhe, wmskärins j hiärtano aff allom högfärdhinna thankom, ok othwlughom Mecht 32 . " betracta thy människia thin skapara, ok hans waldh, at thu omskär thz wädhirfulla tith hogmodogha hiärta (circumcide supercilium ventose cordis) " SpV 147 ."],"e":["omskär SpV 147 . ","omskornan JMÖ 190 ),"]},{"a":"umskära","b":"vb","c":"v.","d":["omskära. " var han vmskorin (circumcisus) swa som annar syndoghir man " Bo 10 . " sidhan atta dagha varo fulkompadhe at smasuenen sculle vmskäras kalladhis hans nampn ihesus " MP 1: 24 . " christus ändade skyrda skärsl. tha han lät sik siälfuan om skera (urspr. har här i st. f. om skera stått skära) " Bil 83 . " han wardhir . . . vmskuren som een iwdhe " ST 132 . Bil 894 . Bo 138 . Bir 2: 294, 4: 133, 146 . MB 2: 12, 170, 221 . Jfr kring-, kringum-, umkringskära. "],"e":["om- . ","vmskiära Bil 894),"]},{"a":"umskärilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["omskärelse. " waar herra bödh honum (Abraham) oc hans affkömpd omskärilse " MB 1: 5 . " af hans vmskärilsom " Bo 39 . " var judha folkeno gifwin en kötlikir väghir som var vmskärilsen til lydhno tekn " Bir 2: 294 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umskötilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. förhållandet att ha tankarna riktade på något, aktgivenhet. swa skule loc hon altidh . . . bliffua eidh ensampnom gudh, mz hans wmskötilse (per consederationem eius divinitatis) Mecht 259 ."],"e":[]},{"a":"umsla","b":"vb","c":"v.","d":["2) slå omkull. bildl. slå, drabba, träffa. warth hon bradhelika om slaghin aff myklom fasa (horrore concussa) Lg 3: 410 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umsla","b":"vb","c":"v.","d":["rundt omkring beslå el. bekläda. fyra hundradha thusand waghna mz plankor alla wäl om slaghna Al 4430 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umslät","b":"nn","c":"","d":["omsvep; undflykt, undskyllan. om gärningin är swa vis at hon kan mz änge omslät orsakas (si omnem dissimulationem rei certiudo recusat) Bo 123 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umsmyria","b":"vb","c":"v.","d":["runt omkring smörja. Jfr Sdw 2: 1322 f."],"e":[]},{"a":"umsorgh","b":"nn","c":"","d":["1) bekymmer, oro. tha thänne konungen waknade fik han ther epter ena stora vmsorgh ok ahoga fore thänne drömana skul MP 4: 148 . " hon plaghade sik medh storum grth vmsorgh ok fastho " ib 5: 171 . - omsorg, omtanke. gudh haffwer omsorgh (curam) om idher SpV 520 . han ville jntet lenge . . . haffua vmsorg fore thöm STb 4: 9 (1504).","2) skötsel, vård. " for säyarens omsorgh faar han (ɔ klockaren) aarlighä vi pund rogh " ÅK 63 . 3) ombesörjande, ombestyrande. gaffs her niclis . . . loff . . . ath byggia stuan j helge andz garden . . . haffuer hospitalit tillate pala verchet och . . . tymbret ok osten ok her nielz vmsorgen och arbeydeth STb 4: 69 ( 1505) ."],"e":["om- )"]},{"a":"umsorgh","b":"nn","c":"","d":["bekymmer, oro. " för then kerleek oc varkwnno vi till eder hafuom ey vthan stoora vmsorg rädoms vi . . . the samma plago . . . ywer vaarom almoga komma skola " SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). han gitir rasklica frälst thik af thinne omsorgh Gr 268 . " i varo hiärta är drapelikin vmsorgh af somlica manna dyrkan " ib 285 . " mantzins likame är märkelika bäter skipadher, tha han är gladher oc qwidholös, än tha han är mz omsorgh oc genwärdho " MB 1: 354 . " thesse wärldin hulkin som altidh vmuändis mz vmsorgh (sollicitudine) ok synis fauiskom mannom wara glädhi " Bir 1: 83 . ib 96, 278 . wil iac . . . offwergiffwa werldena omsrogh, oc henna fafängo, . . .oc giffua mik in i . . . sancte birgitte closter i nadhendahl FH 4: 32 ( 1453) . " för hennas owermatto graat, oc pinlika omsörgh hon sik giordhe " Lg 3: 417 . - bekymmer, (ängslig) omsorg. hafwin ey vmsorgh (nolite sollicitari) aff morghin födho Bir 3: 123 . " ey hafþo þe nakra vmsorgh (sollicitudinem) af kläþom älla föþo " KL 182 . " säle ärin i munka som . . . hawin . . . änga vmsorgh vtan vm idhra siäla helso " ib 212 . " war henne mykyn mildhet oc omsorgh ower cristna siäla som pinadhos i skärslo elle, mz gudelika böner oc almosom " Lg 3: 415 . " hwar fföre myndre omsorgh haffdo the före sina hustrwr, barn wener oc frändher (erat . . . pro uxoribus . . . minor sollicitudo) än störst räddugha haffdho the för hälga templens oc stadzsens bätzsta swa oc the inne j stadhen waro ey litla vmsorgh haffdo före them, som stridha skullo " MB 2: 326 . " väfwias j värlzlica thinga vmsorgh " Bir 2: 30 . Su 263 . all wärlzlika ärandes omsörgh oc bekymbran LfK 68 . andra manna omsörgher (bekymmer för el. omsorger om andra menniskor) ib 124 . " wäfwias j wärldzlike vm sorgh " Bir 1: 353. Ber 144 . " fräls oc frii aff allom likamlikom oc wärlzslikom wmsörgom oc kropsins dröffuilsom " Su 337 . - omsorg, omtanke. hon . . . hawier stora vmsorgh at forestanda huseno Bi 18. ib 5 . " thera frända vmsorgh vm thera fordhan " ib 62 . " at vij hawin änga vmsorgh vm thera fordhan " ib 62 . " at vij hawin änga vmlofwan tilsighir " ib. " ärom vi frälse af thera vmsorgh (omsorgen om dem) " ib. " nar nakar gifwir sit äruodhe oc omsorgh . . . ij iämcristinsens nyttelikhet " ib 142 . til meera wmsorgx (i kapitlets rubrik: meera oc större wmhugxans oc besorgx tekn Bir 4: 73 . " ensamne gudelike snille aath wakta war all theras akt oc högxta om sorgh " Su 2 . " thenne hälge fadhren lagdhe sik stora omsorgh til lastannas opp riwilse " Lg 3: 265 . lagdhe hon sik til stora omsorgh at hiälpa henne ib 415 ."],"e":["omsorgh . ","omsörgh Lg 3: 417 ; LfK 68 ; ","-er ib 124 . ","wmsörg: -om Su 337 . -ir),"]},{"a":"umsorgha","b":"vb","c":"","d":[" se umsyrghia."],"e":[]},{"a":"umsorgheliker","b":"av","c":"adj.","d":["orolig, ängslig. fulle mz vmsorghelicom (anxiis) thankom Bo 163 . Jfr umsyrgheliker."],"e":[]},{"a":"umspyria","b":"vb","c":"v.","d":["spörja om, fråga om (ngt). här star nakot j gen j samma läxenne omspöriande (perquirenda) SpV 190 ."],"e":["omspöria )"]},{"a":"umstaþumän","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"umstinga","b":"vb","c":"v.","d":["runtomkring nedsticka, omgiva med nedstuckna föremål. ther gardher äro gordhe oc stöör vm stungin DD Suppl 1 (1386). Jfr umstungdher."],"e":[]},{"a":"umstiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["stjälpa omkull. eg. och bildl. fingo the see ath waggan war ostiälpt Prosadikter (Sju vise m C) 235 . " fräls oc göm oss . . . fraan allom varom skadhandhis owinom oc oss omstiälpandis fiandom " SvB 185 (sen. h. av 1400-t.). thy (ɔ valarna) springa oc wältha skipith vm styälpandis thet PMskr 109."],"e":["om- . ","-stiälpt )"]},{"a":"umstridha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["om- )"]},{"a":"umstridhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ","1) bekämpande. " til hedhna manna vmstridhilse ok ledhong (ad impugnationem infidelium) " Bir 3: 311 . ib 4: 325 . ","2) besegrande). til . . . gudz ouina vmstridhilse (expugnationem) Bir 3: 387 ."],"e":[]},{"a":"umstriþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) (eg. rundt omkring) bekämpa. nar han orätwislika skadhas ok vmstridhes (impugnatur) af owinom Su 451 . Bir 3: 376. ","2) (i strid) besegra, öfvervinna. wi seem wämpta män mot os dragha . . . gitum wi them vmstriit tha maghum wi mz sighir oc priis til pariis ridha ST 455 . " sua som diäwlen vm stride första man mz ato. sua vm stridde guz som diawlen fastande " Bu 207 . " þänne diäwls man vm striþer os alla mz truldom " ib 414 . " ciprianus skämde han (djäfvulen) mz ordhom at han lät ena mö wmstridha sit waldh. ok spurdhe mz hwat krapt hon gat han wmstrit " Bil 448 . " til at wmstridha (expugnandum) oc vinna alla världina " Bo 246 . wmstridhom . . . thässa wärldinne frestilse Ber 55 . Bir 2: 301 . VKR XV . LfK 199 . Ber 180, 183, 194, 233 . " o herra gudh . . . vmstridh . . . ouini som mot mik stridha " Bir 3: 441 . MP 1: 328 . - besegra i ordstrid, vederlägga. constantinus dömde han wm striddan Bil 83 ."],"e":["omstridha Bir 2: 301 . " om stridha " LfK 199 ),"]},{"a":"umstungdher","b":"","c":"","d":["affhende han sigh then halffwe täkth . . . swa mikit stört och omswnght är DD 3: 299 ( 1490) ."],"e":["om- )"]},{"a":"umstungdher","b":"","c":"","d":["omgiven med nedstuckna föremål. affhender han sigh then halffwe täkth . . . swa mikit stört och omstwngh (för omstwnghit?) är DD 3: 229 ( 1490) . Jfr umstinga."],"e":["om- )"]},{"a":"umstyrta","b":"vb","c":"v.","d":["störta omkull, falla till marken; falla, stupa. the . . . sworo the ville husit haue eller alla ther vm störta RK 2: 1365 ."],"e":["-störta )"]},{"a":"umstyrtning","b":"nn","c":"","d":["omkullstörtande. " occasus döder ok omstörtningh " GU C 20 s. 372 ."],"e":["omstörningh )"]},{"a":"umställa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr H. Ronge, Konung Alexander 241."],"e":[]},{"a":"umställa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. ställa el. sätta ngt omkring ngt; omgifva, beslå? han lot hz glasith fulwäl giwta . . . vtan til alt thz wäl beläggia mz iärnspika oc hwassa wäggia mz hwassa spika wäl om stält Al 9181 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umsvepa","b":"vb","c":"v.","d":["omsvepa, omvefva, omslingra. " saghom wi ena qwinno . . . omswepta mz en grymasta draka " Lg 3: 459 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umsvepa","b":"vb","c":"v.","d":["omsvepa, omslingra. " til hans innarsta kärlex inälfwe aff hwilkom iak war aldra wäghna wmspepter (circumpexus) " SkrtUppb 53 ."],"e":[]},{"a":"umsyrghelika","b":"ab","c":"adv.","d":["sorgfälligt, omsorgsfullt. hwilkin thu mädh thinna renasta, oc sötasta spena jomfrulika miölk omsörghelika födde SvB 243 (sl. a 1400-t.)."],"e":["omsörghelika )"]},{"a":"umsyrgheliker","b":"nn","c":"","d":["bekymrad, orolig. war gudz thänirska myky omsörgheliken om the siälena som hon gik i lyffte före Lg 3: 414 . - sorgfällig, aktsam. waren omsörgelike at j gömen alt thz som budhit är j moysi lagh bok MB 2: 61 . - Jfr umsorgheliker."],"e":["omsörgeliker . omsörgheliken (f.) Lg 3: 414), "]},{"a":"umsyrghia","b":"vb","c":"v.","d":["hafva omsorg om (att), vara sorgfällig (att). hon aktadhe oc omsörgdhe aff alle sinne förmagho allaledhis fulkompan alla miskundhsamlika gärningha Lg 3: 413 . - part. pres. bekymrad, orolig. thu äst wmsörgghiandis wm the människior som j äptherkomandis tima j thenna renliffnadh skulu ingaa Bir 4: 70 . ib 69 . - bekymrad, sorgsen. tha thän brodheren sa at ansgarius var mykit dröfder oc umsörghiande (sollicitum ac tristem) Ansg 187 . - orolig, full af bekymmer. aktom siälena wara . . . omsörghiande i twäkan LfK 45 . - bekymmersam, brydsam. hon hafdhe yterlika thiänt gudhi . . . i the vmsörghiande formanzdöme Lg 3: 259 . - sorgfällig (att) mån om (att). ower alt war hon omsörgiandis, at thiäna sywko folke Lg 3: 413 ."],"e":["umsörghia . ","wmsörghia . ","omsörghia . ","omsörgkia )"]},{"a":"umsyrghia","b":"vb","c":"v.","d":["ha omsorg om (att), vara sorgfällig (att). - part. pres. orolig, full av bekymmer. the som swa göra ok vmsyrghiandhe haffwa ätit sith brödh, j gudz räddugha MP 5: 230 . - sorgfällig (att), mån om (att). war omsorghande at thu haffui trona tiänar foghota oc ämbetis män SkrtUppb 211 . - (omsorgsfullt) sörjande (för ngt), vinnläggande sig (om ngt). wj skulom wara warkunsamy, ok kiärleke til wara foräldhra, ok omsörghiande ti thera bärningh MP 5: 10 ."],"e":["omsörghia . ","omsorghande (för -sörghande?) SkrtUppb 211 ),"]},{"a":"umsämia","b":"vb","c":"v.","d":["sämjas, komma öfverens. opersonl. med dat. will . . . jeppe diekn blifua widher rät fore rikesins radhgifuarom. oc rikesins mannom. them som thätta ärandet ängte vppa ganger them somoss oc testamentariis oc jeppa a nögher oc vmsämber a allo (för alla) sidhor BSH 1: 192 ( 1387) . hafdhe them alom wäl osampt the hafdho alle yffrith fangith Al 9698 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. omgifven, bvesatt, försedd. hon ledde mik til een lönlik stadh mz roos ok lilia var han omsat (ändradt från sat) Iv 210 . han (muren) thriggia fampna thiokkir är . . . mz alle glädhi väl om sat Fl 959 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umsökia","b":"vb","c":"v.","d":["undersöka. " hwar som omsöker och offwerläs gambla crönekärr " PK 219 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umtal","b":"nn","c":"","d":["förhållandet att det talas om ngn el. ngt. wi kunne dock ey sua ytterlige radlegge eder nade i thett ärende för mycket omtal som eder nades bestand i framtiidher tilkräffuer HSH 13: 47 (1524? Brask). för thet gifftemll mester oluff giordhe i stockholm effter thet hann var en andelig person, ähr mykett umtall i landett Linkbiblh 1: 178 (1525, dens.). oc haffde thy better warit then förste vredhen än then siste oc med minne umtall HSH 16: 124 (1527, dens.)."],"e":["om- . ","-tall )"]},{"a":"umtala","b":"vb","c":"v.","d":["2) väcka el. föra talan (inför rätta om ngt). han aldrich kunne eller formatte ther pa sacha eller vmtahle SJ 2: 180 ( 1490) . om then rekinschap . . . hade hartwick eller hinrik ey om thale ythermera än pa forrörde swmma STb 4: 136 (1506)."],"e":["om- )"]},{"a":"umtala","b":"vb","c":"v.","d":["tala (om), ytta. vanlica thu är thän sami ihesus af hulkom sathan var höfdhnge vm taladhe, at mz thins kors dödh skulle thu taka vcald owir alla världina KL 412 . MB 2: 405 . Jfr tala um."],"e":["om- MB 2: 405),"]},{"a":"umtalan","b":"nn","c":"","d":["omtalande, tal, prat. " hon . . . sagdhe eigh thoras fore folkx om talan " Lg 963 . hon kunde sik ey wakta for värzlike vmtalan Bil 869 . koma j vmtalan ellir nochra wanfrägdh VKR 31 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umthanke","b":"nn","c":"","d":["omtanke, omsorg. jach hafwer nog sorgh, wmtanka och stor bekymber hafft, bure thet schulle stilles BSH 5: 533 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"umthanke","b":"nn","c":"","d":["omtanke, omsorg. epter thet wor kereste naduge herre för mong ärende skyll kan ej at komma til sinnes som wi förmode och för monge omtanka HSH 13: 69 (1524, Brask)."],"e":["om- )"]},{"a":"umthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["tränga, behöfvas, vara af nöden. opersonl. skal man gifwa sik mere vin om at ther stridha moot som meere om thrängir (ubi gravior urget necessitas) Bo 108 . " then är ey godher skippa drengher som miströster tha om threngher " MD (S) 290 . om the hans hiälp bedhis j nokre vidherthorft än them kan omthrängia VKR 81 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["tränga, behövas, vara av nöden. opersonl. vm hon matte nagat sälia aff thy afletena sik til bärningh vm henne vm trängde j wägenom MP 4: 263 ."],"e":[]},{"a":"umthäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["öfvertäcka. hon (källan) är alla väghna mz rosir om thakt (ändradt från thakt) Iv 349 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["2) tänka, föreställa sig. decernere döma mena eller tänkia omtänkia stadga ok kampa GU C 20 s. 167 . ffingo . . . liwga pryda samonsätia göra skapa omtänkia skrömta ok affstörkia ib s. 273 ."],"e":["omtänkia )"]},{"a":"umthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["betänka, betrakta. " om tänkiandhe hälga manna glädher oc ära " LfK 128 . "],"e":["om- )","umthänkia sik , betänka sig, besinna sig. hans hwstrw hadhe . . . sig om tänkt MD 169 . Jfr thänkia sik um."]},{"a":"umtroa","b":"vb","c":"v.","d":["anförtro, uppdraga. " om the skulld . . . later iagh till mina executrores, att the therom göra, såsom all annor ährennde som iagh hafuer them vmtrodt " Bjärka-Säby 360 (1384, nyare avskr.) ."],"e":[]},{"a":"umtväka","b":"vb","c":"v.","d":["betvifla. " ey skal nagher then omtwäka thz han ey wili fulkompna sina beskäran " LfK 125 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umvalla","b":"vb","c":"v.","d":["vandra omkring. swa monde han thz berghith om walla Al 7478 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umvandas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. vårda sig om, bekymra sig om, bryg sig om? see thins fadhirs hws j hwilko som thu siälff litidh tilförenna om wandalis (ecce domus patris tui in qua ut paulo ante causabaris) SpV 363 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umvar","b":"av","c":"adj.","d":["varsam, försiktig, omsorgsfull. " än hwat thu skalt wtwälia, thär om skalt thu wara omwar ok fornompstogh (quid eligas tu videris) " SpV 419 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umvardhan","b":"nn","c":"","d":["omsorg, bekymmer. " hwadhan kombir thänna omwardhanen ällir omsorghin (cura) " SpV 520 . " hanom brännir j thänna skapadha thinganna omwardhan ällir skikkan, enghin änxla ällir orolikhet (non urit eum . . . ulla cura vel sollictiudo) ib. ""],"e":["om- )"]},{"a":"umvarþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Sdw 2: 807 r. 27 nedifr. läs RK."],"e":[]},{"a":"umvarþa","b":"vb","c":"v.","d":["hafva betydelse för (ngn), ligga om hjärtat, nära beröra, stå (ngn) nära. med ack. (el. en form som kan fattas ss ack.). wardr . . . han (konungen) ok hans budhord, ok thet han vmwårder, försmåt af vndidåna hans KS 16 (40, 17) . " vm the göra ey mote thik älla them som thik vmuardha (te et tuos) " Bir 1: 314 . " hafva betydelse för, angå. med ack. (el. en form som kan fattas ss ack.). tala om the ärendhe os om waarda " SO 51 . - med dat. forscriffne gulsmidher . . . skulo pliktoge ath wara mz oss . . . ath besörgia oc vppeholda mz all kostnad halffdelinj alla ty, som forscriffna korenom omwordher SO 164 . - hafva värde, vara af värde. gråskin . . . och mårdher oc annor skinware som nokott omwårdher KR 1: (Yngsta inledn, till Gamla Kr.) s. 195. - lata sik umvarþa låta vara af vikt el. värde för sig; låta sig vårda (om). med prep. um. vm fattigha änkor oc fadherlös barn läät han sik aldramäst umwardha Ansg 247 ."],"e":["om waarda . ","omwordha )"]},{"a":"umvika","b":"","c":"","d":[" , se untvika."],"e":[]},{"a":"umvägher","b":"nn","c":"","d":["väg på hvilken man kan komma omkring el. förbi ett ställe? halffsyundha orthughland iordh . . . meth allom tillaghum . .. i skoghom oc i omwäghom SD NS 2: 59 ( 1408) . Jfr utvägher."],"e":["om- )"]},{"a":"umväla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"umväla","b":"nn","c":"","d":["omsorg, omvårdnad. modher hawer . . . mere mödho fore barne, tha thz födhis, oc mere omwälo i opfödhilse MB 1: 251 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umväla","b":"vb","c":"v.","d":["överlägga. Jfr Sdw 2: 1323."],"e":[]},{"a":"umvända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) omvända, vända om, vrida om, låta göra en vändning (åt motsatt håll). rasklika sit örs han om vändä Iv 3358 . " tha the varo vmuände (då de hande vändt sig om) " Bir 3: 403 . - vända ut och in. öghonin syntos vmuänd (reversi) ok insunkin Bir 2: 15 . ","2) vända upp och ned; kullstörta. quinnan vptände lyktho nar gudz son som san snille teknat vm quinnona. syntis j sinom likama. oc vmuände (med anknytning till Luk. 15: 8 hvarest står: everrit, sannolikt läst: everit) husit ty at han vmskuslo högfärdogha iudha kirkiona MP 1: 207 . - förstöra, förderfva. the stodho a mot hanom mz alle makt ok hafdho huxat at vm vända (evertere) hans rätta vägha Bil 861 . ","3) omvända, förvända, vända i annan riktning än den vanliga el. rätta. omuändir (præposterus) ordo är at förra kräfwia lönin. än nakat är forskullat Bo 144 . ","4) vända bort, aflägsna. som ondhe omwändhe ärw fran allo godho Su 60 . ","5) förhindra, omintetgöra. " then reysen for marsken om wenda " RK 2: 2997 . ","6) föra till-. baka (till), återföra (till), återbringa (till). petrus vmvändir (reverus) til sik siäluan (sedan han kommit till sig igen) KL 155 . ","7) omvända, gifva (ngn) en ändrad sinnesriktning. i relig. mening. vmuände hon ena andra siäl. oc värnadhe hona sidhan hon vmuänd var KL 340 . " äpte siäxtanda daghin at sancta clara vardh vmuänd " ib 341 . " af nyulika wmwndom " Ber 17 . ib 18 . " vordo the alle saman vmvände " Bil 847 . the trodo han ey vara vm vändan aff sinom stora grymlek ib 898 . KL 149 . " nokot vndharlikit iärtekne af hulko the . . . matto thäs häller sik läta vmuända til the hälgho tro " Pa 9 . ib 10 . Su 112 . ","8) vända bort, förvända, locka till anfall. tw latt tik ey omwändha MD 390 . han omvände (averit) folkit KL 141 . ","9) vända åt annat håll, gifva en annan riktning, förändra. nw wil iak miin ordh om wända thy at iak wil thetta rasklika ända oc wil iak idher nw thetta thydha RK1: (Albr) s. 209. - ändra, förändra. vmuände han radhit (mutavit consilium) Bo 28 . 10) förändra, förvandla. oblit änlite oc omwändher (immutatus) hyy MB 2: 287 . " huru är jak nw swa hasteliga omvendh " LfK 240 . - förvandla, förbyta. the vmuända sik mina nadh wredhe Bir 1: 64 . vatnit var vmuänt j win MP 1: 57 . KL 27, 110 . " theras hwgnadher oc glädhi war nw omwändh i grat " Lg 292 . 11) öfversätta. her peder . . . huilkan gud . . . vnderliga nödde til at scriffwa ok pa latyn vmvende sancte birgite reuelaciones Lg 3: 520 . " thenna . . . book . . . omwändhes aff lation oc opp swänzsko " LfK 136 . 12) göra till föremål för undersökning el. behandling, diskutera, behandla, afhandla. thenna dröffwilsenna materiam, swa offtha rördha oc manghfaldeleka omwändha (discussam), giordhis ey behoff nw ythermera röra Su 116 . 13) intr. vända sig om. saa snarth konungen omwändher RK 3: 2282 . - vända om, vända tillbaka. vm wändho aff folket thu oc tiwghu tusandh män MB 2: 89 . 14) intr. vända tillbaka, omvända sig. huru christus . . . manar riddirskaps män . . . suasom fadhor ok brodhir oc herra at the vmuändin til hans Bir 3: 390 . ","1) vända sig om, vända sig tillbaka. the hördho röstina ok vmuändo sik Bir 3: 402. här vmuändin sik til quindit Bo 223 . " nar prefacio är lyktat omwänden sik som the stodho för " Bir 5: 19 . sjelen sik omvendenes efferfölgde engelen LfK 240 . tha sagde engelen venj o felix anima conuertere jn requiem tuam kom tu o sälastä siell omvent tik j thyna hwilo ib. - vända om, vända tillbaka. mik frykther han komber i meere meen wthan hna siik omwändher i geen RK 3534 . ","2) omvända sig. vmändin jdhir til mik Bir 3: 403 . " omuenden idhir til gud ok syndha bätring " MP 1: 46 . " j hulkom tima syndarin sik vmuändir " Gr 295 . - refl. umvändas, ","1) vända sig omkring, vändas el. vridas omkring, snurra om. hänna hals vmvändis (circumvolvebatur) swasom thz trä som swarw. as j swarwo stole Bir 3: 136 . " qwärning wmuändis rasklika " Ber 224 . ","2) kullkastas, stört omkull, falla omkull. han omwändis (ruit) för hännes föter MB 2: 83 . " fylte han sitt kar mz vatn oc satte at iordhena. hwilkit bradhelica vmuändis oc spiltis " KL 235 . - störtas, störta. syndoghe män skulu vmuändas nidhir j häluiti MP 1: 70 . ","3) omtumlas, kastas hit och dit. bildl. thesse wärldin hulkin som altidh vmuändis mz vmsorgh (volvitur sollicitudine) Bir 1: 83 . ","4) vända sig om, gå tillbaka (till). ve tik hua thu hälzt är som astundar at vmuändas thil at göra the oqämelico synde som thu mz sdcriptamalom vpspydde ok atirgar til syndana träk MP 1: 205 . ","5) omvända sig. jak mana thom . . . swa som fadhir syni at the vmuändins til mik Bir 3: 390 . " syndoghe mannin vmwändis til gudh " KL 27 . ib 87, 340 . MP 1: 204 . " nar wi vmuändoms thil synda idhrogha oc bätring " ib 205 . " at hwar en skulde vmuendas fran sinne ondo vranglikheet " KL 136 . " hafuin nu idhorghä ok vmuendins (convertimini) ib. "","6) vändas, förvandlas, förbytas, öfvergå. skal dröuilsin vmuändas i glädhi Bo 132 . ib 106 . LfK 240 . tha wiin oc brödh wmwändas j cristi blodh oc likama Su 269 ."],"e":["om- )","umvända sik , "]},{"a":"umvända","b":"vb","c":"v.","d":["1) omvända, vända om, låta göra en vändning. - tvinga att vända. öregrvndz borgara hade vmwent en hop botnaskyp, som hijth til staden wylde STb 4: 14 (1504).","3) vända (i annan riktning än den vanliga). nw wilt tw omwända tyna kåpo oc mantell och rada thz som owrdeliget oc ogangneliget [är] Troj 246 . 7) omvända, giva (ngn) en ändrad sinneriktning. i relig. mening. omwänt min wilia alzstingx i thinwilia SvB 148 (1400-t.). antighi omvent til tik thet öömä oc vsla hofudhet vj hafwom (ɔ den usle biskopen Udo) eller ok tagh hanom fra oss J Buddes b 149 . SpV 436 . " än enghe siäl omwändhna til gudh (ad dominum conversæ) äptir fallith, är wanhopandis om gudz miskundh " ib 451 . 10) förändra, förvandla. mine dagha äru bort komme swasom rökir, min ben wisnadh, mit köt vmwänt Hel män 143 . - förvanla, förbyta. i thy at thu . . . win oc watn i thin dyra blodh omskipte, oc wndherlika om wände SvB 148 (1400-t.). atskilnadhin mällan loth ok hans hustru war sal[t] studhin j hwilka hänne omwändo (in quam mutata), hwru wadhelikit thz är at wändha sin öghon til wärldinna sodhmomam SpV 308 . - ändra, omändra. item eeth looss bygdh och omwenth met nyian nykil for ij öre HLG 2: l49 (1516). 11) översätta. j then sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . 12) göra till föremål för undersökning el. behandling. överväga, besinna, begrunda. thry thing wil jak thik lära, som thu skal idhkälika omwända (revolvas) i thino hiärta oc aminne Mecht 242 . JMÖ 106 . 15) intr. vända i annan riktning. at the allä tessin forscripne stykke haldin . . . oc ey mynzsken eller hyndren eller nakraledis wmwändint til onda wägha KTb 118 ( 1393) . "],"e":["om- . ","omwändhna SpV 451 . ","omwändna ib 436 . ","omwänt SvB 148 (1400-t.). omvent J Buddes b 149 ),","umvända sik , 2) omvända sig. - komma pa andra tankar. the kwnnä beslike ider medh nager snelheet, ath j lathe ider om wända GPM 2: 35 ( 1511?) . - Jfr vända um (äv. Sdw 2: 1040), ävensom nyumvänder."]},{"a":"umvända","b":"nn","c":"","d":["l2) omvändelse. giff them wmwändo aff thera svndh SvB 494 (b. av 1500-t.). 3) förändring. - ändrat beteende. al cratur ok skapath tingh rördo sij j sinne natur, swasom glädiande sik a mothe sins skapara likamlica tilqwempd, ok bärandis honum ther medh vitne, medh sinne vndirliko vmwändho ok skypan MP 5: 75 ."],"e":[]},{"a":"umvända","b":"nn","c":"","d":["1) omvändt förhållande? at ey skuli hända widherstyggelikin wranghet oc omwända, swasom j thy clostre j hwilko the som rika waro, swa mykit the formagho wardhin ärffuodhis fikna, oc the fatika wardin kräselika Bir 5: 6 . ","2) omvändelse. af ens syndogx manz vmuändo til gudh MP 1: 204 . ib 205 . " teknande . . . hedhninganna vmuändo " Bir 3: 117 . KL 341 . Ber 17, 19 . tjl wmvendo och bätring syndogha manna ib 52 . ","3) förändring. " mz . . . komaskolandom (för -da) ämbite (för -a) wmwändo (mutatione officiorum futurorum) " Bir 4: 79 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umvändan","b":"nn","c":"","d":["förändring. bradh wmwändan (mutatio) Bir 4: 64 . " vndrandes pa the hastogha omvendän " LfK 240 ."],"e":["omvendän )"]},{"a":"umvändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som vänder sig rundt omkring el. i en krets, som (hastigt) svänger omkring. thetta omwändelika (volubilem) kärleksens hiwl Su 112 . - som hastigt el. lätt vändes åt annat håll? är elden kalladher omwändelikt (versatilem) swärdh fore thy at thz skulle bort takas om siidher MB 1: 162 . ","2) underkastad förändring el. förvandling, som förvandlas, som öfvergår (i el. till ngt). som . . . . sina kroppa gödha oc tyngia, nw snarth i mwld oc madka math omwändelika Su 16 . - Jfr oumvändeliker."],"e":["om- )"]},{"a":"umvändilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["1) omvändelse. " hwru hans omwändilse fran wärldenne wordho " Lg 3: 715 . " af sancte marie magdalene vmuändilse " Bo 73 . " til . . . nakra onda manna vmuändilsa " Bir 1: 75 . " til syndogha manna. ok ämuäl til hedhninganna vmuändilse " VKR XVI . " i sinne omwändilse opbörian " Su 183 . " mana hona til vmvändilse " KL 247 . Pa 9 . Bir 2: 303, 3: 213 . MP 1: 204 . Su 122 . omskapande, förnyande. manadhe aff sidhanna vmuändilse (de conversione morum) Bir 3: 418 ; " jfr 2. "","2) förändring, förvandling. " hwi . . . synis nakrom swa wansam ällir omöghelik the wmwändilsen, tha wiin oc brödh wmwändas j cristi blodh oc likama " Su 269 . " tha är oc sker högxta gudhz högra handz omwändilse (mutatio dexteræ excelsi; förändring el. förvandling som verkas af Guds högra hand) " ib 109 . LfK 240 .","3) öfversättning. " ath göra fornemde boks vmwendilse Gers Inl. ther som mik naghz fathas y fornemde bok vmwendilse ib. ""],"e":["om- )","umvändilsa time , ","umvänilsa vili , ","umvändilsa vägher","-ilse- )"]},{"a":"umvändilse","b":"nn","c":"","d":["o. f. 1) omvändelse. huro mäktogha, huro mangha for miin vmwändhelse for färre ok mindhra syndher hauer thu fordömpt SkrtUppb 376 . 4) vändande, omvändande. jtem än hwar sondag effter högmesson ith discubuit med beläthens och sacramensis trenna omwendelsse STb 5: 305 (1513, Bil)."],"e":["omwendelsse )"]},{"a":"umvänding","b":"nn","c":"","d":["1) ögonblick, stund ²vefva². störte hon sik hastelika aff ekyonne oc i flodhena, oc i the omwändhingenne hwällfde sik ekyan Lg 3: 392 .","2) förändring. " sagho tänne omwendingena oc godha tekn i henne " Lg 3: 360 ."],"e":["om- )"]},{"a":"umvändning","b":"nn","c":"","d":["1) = umvänding 1. i tässom ordhomen hwarff ängillen aff mine asyn, än i tässe omwändnigenne tok iak krafft til mik Lg 3: 469 . ","2) omvändelse. " aff ware andelike omwändhnig " LfK 85 ."],"e":["omwändnnig . ","omwändhnig )"]},{"a":"umvändning","b":"nn","c":"","d":["3) översättning. thessens helghetz (ɔ S:t Hieronyms´) forskullan i script oc wt thydningh oc vm wändning af swa mangom tungom allom til gagn Hel män 174 ."],"e":[]},{"a":"umägha","b":"nn","c":"","d":["utjord, jordstycke som någon äger utom sin andel i byns gemensamma ägor. RP 1: 225 ( 1366) . " bör at vitherläghia them j vmäghä " Arfstv 14 ( 1461) . ib 16 ( 1461) , 55 (b. av 1470-t.). Svartb (Skokl) 522 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"umägha","b":"nn","c":"","d":["utjord, jordstycke som någon eger utom sin andel i byns gemensamma egor. Jfr Schlyter, Ordb. s. 662. i helga gardhs vmäghum och tilhörelsse FH 3: 31 ( 1443) . " iach . . . wplather . . . biscop magnus i abo bodhen myn godz i oynalaby lighiandes . . . som ärä x stenger iord affuer allan byen, medh hws och tompt akker och engh fäämarch och fiiske vatten och alle andra tillghne (för tillaghur?) oc omärghor " ib 1: 148 (1494, nyare afskr.)."],"e":["om- )"]},{"a":"umäng","b":"","c":"","d":[" , se umeghn."],"e":[]},{"a":"un","b":"","c":"","d":[" , se unt-."],"e":[]},{"a":"un","b":"","c":"","d":[" , se unt-."],"e":[]},{"a":"una","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["ona- . ","-at )","una sik , gifva sig ro. hon . . . gat nu äkke längir vnat sik Bo 74 . " pätar . . . gat äkke onat sik (nec quiescere valens) for älskoghans mykelikhet " ib 229 ."]},{"a":"unardh","b":"","c":"","d":[" , se onardh."],"e":[]},{"a":"unbekymradher","b":"","c":"","d":["obekymrad, utan lust att befatta sig (med ngt). jntet wil jach ok beuare mik ther medher, och jntet torffue j och scriffue mik j nagat breff for witne, for then schul her är nw annat thaal en förre hauer warit, och ther meder är besth ombekymredh STb 2: 247 ( 1488) ."],"e":["ombekymredh )"]},{"a":"unbevaradher","b":"av","c":"adj.","d":["2) fri, fritagen, fredad, kvitt. är for:ne skipper pawal a ty wegna ombewarath fore . . . tiltal STb 1: l94 (1479). giffue wij honom qwit ffrii loch aldelis ombewaret fför forscriffna somo SJ 2: 236 ( 1493) ."],"e":["ombewarath . ","ombewaret )"]},{"a":"unbevaradher","b":"av","c":"adj.","d":["2) fri, fritagen, fredad, qvitt. antwardhom wi honom thä for:da jordh . . . frälsa ok vmbewaradhe fore allom skat SD NS 1: 107 ( 1402). ","3) = unbevorin 2. i wmbeuaradhom redhom peningom SD NS 1: 371 ( 1404) ."],"e":["um- )"]},{"a":"unbevorin","b":"","c":"","d":[" ib 3: 211 (1441, avskr.) . Jfr Sdw 2: 1323), p. adj. 1) oantastad, oomtvistad, fri från rättsliga anspråk utan förbehåll el. vilkor, ställd till fritt förfogande. thy dömpa jach . . . birgitta helftena aff for:da fiske watne jgen friith och ombewarith FMU 3: 211 (1441, avskr.) . " wi finge ock her erick . . . . borgholms slott och öland frit och umbewart, utan alla afgift " ib 4: 340 (1470, avskr.) . tesse varo inne för retten ok vnte mikel olffsone frigian oc ombliffwaren för segh och sinom arffwom then garden ATb 2: 142 ( 1479) . - Jfr obevarin."],"e":["ombiffwaren ATb 2: 142 ( 1479 )","ombewarit"]},{"a":"unbevorin","b":"","c":"","d":["1) oantastad, oomtvistad, fri från rättsliga anspråk, fri från förbehåll, utan förbehåll el. vilkor, stäld till frit förfogande. skall tha förenämde knuth benchtson (för benchtsson) siins faders breff . . . fri ok ombeworen igen hafua, huilken han gifuit hafde boo jonsson oppa the samma godz SD NS 1: 29 (1401, nyare afskr.). skal han äller hans arfua alt thet som han i geen löser . . . friit ok wmbeworit i thära wäru hafua ib 235 ( 1403) . " ib 61 ( 1401). dömpdom wi thet for:de godz vnder sancte larens altare stadukt och fasth, fryth och ombewareth " ib 441 (1405, gammal afskr.; kan föras till unbevaradher). hafuer iak . . . vndt oc vplatit . . . herra stene benchtsson riddara . . . thenna före:do gardha, godz, torp och quarna frij och wmbeworen ib 47 (1401, nyare afskr.). ib 230 ( 1403) . " sculo mine arfua härra knwte oc hans arfuom sin godz i gen vinlika antwardha, fri oc vmboworen, vtan alt arght, fore them oc thera arfuom " ib 446 ( 1405) . " tha skal jak . . . antworda . . . örabro slot . . . frit oc vmbewarit igen . . . mynom nadige herre konung karl " BSH 3: 78 ( 1454) . ib 79 . " herr götzstaff skal antworda hans nadh eluisborg friit ok vmbewaret igen innan sancti olaffs dagh nest kommende, kan han thet ey göra, tha scolo wy antworda . . . warom nadege herre konung karl for:de her götzstaff her pa stocholms hws sa frii oc vmbewaren igen som hans nad oss honom nw haffuer antwordat lata (för antworda latit) " ib 80 ( 1455) . ","2) otadig, god, gångbar. sextigi mark wmbeworna redo penninga SD NS 1: 274 (1403, nyare afskr.). ib 275 . - n. adv. utan förbehåll, till fritt förfogande. afhänder jak mik . . . thennä . . . goz ok gardha . . . ok tilbindhir ok thingliyser jak . . . herra abram brodhersone . . . vtan alt qual älla hindir vmbevorit til äwerdhe[li] ka [ägho] SD NS 1: 106 ( 1402) . " ib 154 ( 1402). - Jfr obevarin. ""],"e":["um- . ","ombeworen SD NS 1: 29 ( 1401, nyare afskr.) . ","vmboworen ib 446 ( 1405) . ","vmbewarin: -it BSH 3: 78 ( 1454) . vmbewaren ib 80 ( 1455); -et ib. ","wmbewaren ib 79 ( 1454) . ","wmbeuaren SD NS 1: 230 ( 1403) . ","ombewaren: -eth ib 441 (1405, gammal afskr.)), "]},{"a":"und","b":"nn","c":"","d":["sår. " jak ser j hans handom wndena epter naglomen " MP 4: 4 . " mädh ypnom wndhom, färsk saar, och aller blodogher " SvB 516 (b. av 1500t.). - guds fäm undir, Kristi fem sår. ss ed el. bedyrande el. svordom. mz fafängo talan ellir storom eedhom ellir dkeligha bannan ellir swärian om gudz dödh pino ellir licama ellkir fäm vndr etcʳᵃ SvKyrkobr 343 . stodh . . . erik olsson fore rettin ok swor om gudz fäm wndher, ath han aldre effter thenne tiidh will argha, wntsiga eller fegda nogan byggians man eller borgare her i stocholm STb 1: 222 (1479). gudz fäm vnder, the fändens skeffla j stocholm the äre mik skylloge och andre ib l2: 250 (1488). Jfr godesunden. - hälgha fäm under, Kristi fem sår. ss föremål för kult. . . . twa messor, the ena swngna om fredagin aff the helga fäm wndher sTb 2: 118 (1485). ib 128 ( 1486) . til helga fem wnders prebende j bykirkian ib 573 ( 1491) . ib 3: 378 (1498)."],"e":["-er )"]},{"a":"und","b":"","c":"","d":[" , se unt-."],"e":[]},{"a":"und","b":"nn","c":"","d":["ett sårs yttre del el. mynning; sår. gaman är grön wndh GO 749 . letandis j hoffdheno stadhen til vndhena ällir saret MB 2: 83 . " aoth . . . thok swärdhit . . . oc infäste j qwidhen, swa starkliga at hiältith äptirfölgde iärneth j vndhinne " ib 76 . " hwa aff them ormom fik en vnd han skulle dö i same stund " Al 9297 . " han hafdhe margha diwpa vnder " ib 3507 . " lot binda thera vndä " Iv 5353 . " lät han vellande watn ifuir hans blodhugha vnde " Bil 327 . ib 244, 473, 724, 801 . Iv 3432 . LB 3: 59 . thz . . . menar wnde oc al saar ath widhas ib 148. fäl honum (hästen) a jordena och bren ena wida wnd wp wnde sporomen aa baadom sidomon och bren ena wndh wnder stierthenom ib 2: 70 . " skär a huirfiinum i licumscänum ena sinu. fingirs bretä oc somä väl atir vndena Hästläked. i " AS 136 . wars herra pina oc hans vnder MB 1: 387 . " vidhir at hon saa vndena bad sidhonne oc handomen " Bo 210 . " atirgömde var herra ihesus sik arrin af vndomen " ib 238 . vndanna värkir ib 182 . " vi hannadhom . . . thina sara stadhi ok wndir ok thina limmi " Bir 1: 137 . " thän som . . . sik fullelika mik widherlikar, bärande i sinom kroppe min saar oc wndher " Su 36 . Bo 200 . MP 1: 127 . MD 40 . Su 39, 45, 402, 404, 405, 414, 416 . " the fäm vnder som the lagdho a gudz son " MB 1: 379 . " las hon idhkelica bönenar af vars herra fäm vndom " KL 346 . wm thina hälgasta fäm wndir Su 322 . ib 49 . Bir 4: 25 VKR 70 . MD 41, 43 . LB 2: 67 (på två st.). the altiidh sworo om the hälghe fäm wndher RK 3: 2772 . heela oc atherläk mina synda saar oc wndha (peccatorum meorum vulnera) Su 187 ."],"e":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"unda","b":"vb","c":"v.","d":["såra, tillfoga sår. han vndahde konungen til dödhin ST 516 . ihesu christi beläte hafwir iak vndat mz mino swärdhe ib 297 . " eth kärlekx skoth aff hwilko hon (själen) helsamligha wndas Mecht. Uppenb. 61. - abs. thz (hästpansaret) är . . swa hart ok starkt . . thz ängin ma ther genom vnda " Fr 538 . - Jfr gorunda."],"e":[]},{"a":"unda","b":"vb","c":"v.","d":["såra. " tedde han them sina hädner som vndadha waro ok sina vndada sidha " MP 4: 3 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"undan","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["med dat. (el. i dess ställe ack.). ","1) om rörelse från läge under el. nedanför ngt: undan, från, bort från. liuandes vatn rindar vndan altarano Bu 492 . " han wilde kiänna mz handom stjärnona: ok stiärnan wek oc fiutte sik til annat rum vndan hans hand " Bil 53 . " thz (guld) han togh wndhan then stora drakan " Di 237 ; jfr 3. at nakar rymer fran konunge vndan hans baner SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - utom. räk ey fotin vndan skinfäldin GO 738 . - nedifrån, upp från, upp ur. en draki com braþleca vndan iorþenne Bu 199 . " vndan iordhinne the (myrorna) komo op " Al 9357 . ib 5855 . Lg 3: 210 . " lokten kom wndhan sängenne, wndher huilke the letto, oc fwnno ther sin matfadher . . . dödhan liggiandes " ib 667 . " han . . . grep . . . spada ok grof for grunduale sancti petri mönster ok bar a sinom herdum tolf byrda muld vndhan grundualenom (ad fundamentum ecclesiæ basilicæ construendum terram primus aperuit et duodecim cophinos in suis scapulis foras ejceit) " Bil 567 .","2) om rörelse från ett ställe som tänkes ss lägre liggande el. öfver hufvud om en rörelse från ett ställe hvilken går i ritning uppåt: från, upp från. the !UDDA_TECKEN?: fatike vanföre blinde oc halte) kallas af trangom gathum oc v äghom ok vndan gardom MP 1: 199 . " hwar som omakar syn gillesbrodher swa ath han flyr vndan syna säthe " SGG 133 ; jfr 5. ","3) om lösgörande el. befriande från ngt tryckande el. tyngande, om lösgörande, skiljande el. undandragande från en förpligtelse, ett herravälde, en besittning, en bestämmelse som man är underkastad o. s. v.; från. giärna vare iak nu fräls af lyþno þässe syslo. ok lös vndan þunga lase Bu 141 . moþer . . . baþ guz moþor . . . lösa sin son fangen vndan bandom ib 25 . " han appelleraþe til kunugen vndan þera dom " ib 197 . " lösa sik vndan äwerdhelikom dödh " MB 1: 474 . " ath the skullo fria judhana vndhan greka landz herra träldom " ib 2: 242 . " han släpte mz siälfs wilia thry landh wndhan römsca rike " Bil 376 . " hiit (till Indien) skattadho alle macedona . . . för tersen konung aff persia monde idher vndan os fa " Al 4318 . " et marcland jordh . . . som . . . biörn i brattebrgh vndan skat hafde salt " SD NS 2: 128 (14099. ib 135 ( 1409) . kärde fore os joan diäkn . . . opp[a] eth öreslandh iordh oc tw peningxland i oknom . . at thet war wndan skat oc i frälsse gangit ib 172 ( 1409) . " the for:da iordh war olaghlica wndan frälse komin til skat " ib 184 ( 1409) . alle thenne gotho män . . . hafdo sik vndan krononna skat . . . sielwe oloflika til frelse giort BSH 2: 38 ( 1396) . kan þet . . . swa war at nakar frälsis man vil vndan frälse gangä, þa man han þet ey györä, vtan þa vapn synän hafs SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). huru þe gozen gingo vndan rättom aruum ib 6: 125 ( 1349) . off hendher iak vndhan mik och mynu arffwm och hemlar iak vndher myn systher i presthekulla the for:de VI stengger iordh tiil äuerdhelleca äghe ib NS 2: 1 ( 1408). myn systher ingereth . . . hemlar vndhan sigh och syno arffwom och hemlar vndher mik och myun arffuom tiil äuerdelica äga the for:de VI stengger iordh, ligiandis i vskele sokn ib. " häsike aff seppela oc lauris jonsson skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är " FH 4: 51 ( 1457) . ","4) om aflägsnande från el. undangömmande för åsyn el. blick som tänkes vara el. hvila öfver ngn o. s. v.: undan, bort från, borta från, för. sighia bärghom oc hallom, fallen offwir os oc gömen oss vndhan anlite (för hans anlite) som sither offwir säthit MB 2: 343 . " at hon (qvinnan) skulde flygha j ökneth j sith rwm. hwadhan hon födis (alitur) . . . vndhan (a) ormsens anlite " ib 352 . " at iak ther wsal gömes oc hölies wndhan gudhz asyn " Su 44 . ","5) om en rörelse hvarigenom man aflägsnar sig från ngn el. ngt som man söker undkomma: undan, bort från. somi runno vndan honum Bil 486 . " i akten . . . ryma . . . vndan idhrom rättom herra til wara owina " MB 1: 299 . ib 304 . " rymmande wndan ffulfölgaran " Su 299 . " herra iwan iärlsins vapn väl kände hwar han vndan honum rände " Iv 2424 . wilin i tha fly vndan swärdhe in i fasta borgher MB 1: 377 . - (vndan för vndir: danzleff bleff dööd ok hesthen vndan (undir) honum Di 234 ). B) adv. undan, bort. köpmän skynde sik wndan til skips Bil 251 ."],"e":["ondan L.), "]},{"a":"undan","b":"ab","c":"prep. adv.","d":["undan, bort. " nw sagdho hedhne men . . . helder wiliom wi vndan fly . . . oc flyddo nw vndan oc hem til yspaniam " Prosadikter (KarlM) 276 f."],"e":[]},{"a":"undan ila","b":"","c":"","d":[" v. lskynda undan. Jfr Sdw 2: 1323. swa sara mondhe the vndan ila RK 2: 4436 (snarast att fatta som två ord)."],"e":[]},{"a":"undanbära","b":"vb","c":"v.","d":["vika undan, fly. llagde lhan otaliga döda män epter sig oc fwlfolgde än tha them som wndan båre Troj 115 (möjl. snarast att fatta som två ord)."],"e":[]},{"a":"undandragha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["undandragha sik , undandraga sig, draga sig bort el. undan från (ngt). tha wndan dragher hon sik gudhz höghre handh Mecht 308 . Jfre dragha undan."]},{"a":"undandragha","b":"vb","c":"v.","d":["med ack. och prep. fran. " wndhan dragher hon stwndhom sin kärlek fran honom " Su 115 . "],"e":["undandragha sik , undandraga sig. the som wilia sik wndhan dragha förmansens styrsle Su 71 . - Jfr dragha undan."]},{"a":"undandraghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" undandragande for nadhenne wndan dragelse skuld Lg 814 ."],"e":["wndan dragelse )"]},{"a":"undandylia","b":"vb","c":"v.","d":["undandölja, undangömma. huilken som staal nakot aff thy förbannadha godze . . . oc wndan doldhe mothe gudz bwdhi LfK 7 . - Jfr dylia undan."],"e":[]},{"a":"undandylia","b":"vb","c":"v.","d":["undandölja, undangömma. ath hans lanbo . . . war skyld fore noger peninge han skulde haffua wnden dult UpplLagmansdomb 8 (1490). STb 5: l16 (1514). Jfr undirdylia."],"e":["wnden- . ","-dölie . ","-dult )"]},{"a":"undandöma","b":"vb","c":"v.","d":["fråndöma. med ack. och dt. eth goz . . . huilkit hanom wndan dömdis SD NS 1: 400 ( 1406) . " äpter thet wi hanom jordena wndan dömdom ib. ""],"e":[]},{"a":"undaneghna","b":"vb","c":"v.","d":["avhända sig (ngt). tha vndhan eghnar jak thet for:de godzet mik ok minom epter komom, ok tileghnar jak thessom for:de peder Svartb 193 ( 1387) ."],"e":["-ar )"]},{"a":"undanfalla","b":"vb","c":"v.","d":["falla undan, dö. at iak vndan fiolle barnlöös DD Suppl 3 (1391, avskr.)."],"e":[]},{"a":"undanfara","b":"vb","c":"v.","d":["fara undan; draga sig undan, hålla sig undan, swa väl the honom hyllade och sworo som the andre ther vndan foro RK 2: 4919 ."],"e":[]},{"a":"undanflygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga undan. nar vngin flyghir skal han wakta sik . . . fore gryughom fughlom thy at vnghin är ey swa raskir vndan flygha som the äru j sinne flogt Bir 1: 301 ."],"e":[]},{"a":"undanflyia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fly undan, fly bort. tilburdhe the vndan fly KL 297 . ib 326 . Gr 266 . RK 3: 3822 . MB 2: 28 . " dräpa vndhanflyendis fiändhena ib 93. - undfly, komma undan. gudz dombir är othollikin oc omöghelikit är at vndan fly " Bir 3: 44 . - draga sig undan, hålla sig undan. swa som iak ey vndan flydhe KL 165 . ","2) fly undan från, genom flykt öfvergifva. vndirstodh han at han vndanflydhe herradöme artasira Gr 265 . - Jfr flyia undan."],"e":["-fly )"]},{"a":"undanfärdh","b":"nn","c":"","d":["undkommande, tillfälle el. möjlighet att undkomma el. undslippa. han wärffte sik enga vndan färd utan at han skulle döö for eth swerd RK 1: 2478 ."],"e":[]},{"a":"undanföra","b":"vb","c":"v.","d":["föra undan, föra bort. ther . . . fiendana ärw wäntande komma wandan föris oc bortdriffwes längdan fää faar swin PMskr 141."],"e":[]},{"a":"undanförsla","b":"nn","c":"","d":["avvisande (inför rätta) av anklagelse, värjomålsed. Jfr N. ahnlund, Jämtlands och Härjedalens historia 1: 491. lat han skulde hafua af felt eet skatta skin fori konungen hwilkin fornempde jon wardhe sik medh vndin förslo äpte thy som lagbokin wathädhe JämtlDipl 137 ( 1383) . . . . giordhe sin laglige vndanförlszze sielff sietthe foret thet obequemlelige röchthe DN 14: 160 (1500)."],"e":["vndin- . ","fförlszze )"]},{"a":"undanganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) gå undan, komma ifrån, lgå förlorad för, avhändas. the samw jorthene . . . meth alle thy thär til lligger och llighat hafwer aff nyo och forno och äi är meth laghum vndan gangit JämtlDipl 120 ( 1374) . UpplLagmansdobmb 18 (1490). (?) epter fornempde gafiekne wilie mik fornempde teeg fronheffda oc wndengonga (för lata wndengonga e.d. ?) swikliga Brasks Kopieb 32 ( 1511) ."],"e":["wnden- . ","-gaa- . ","-gonga )"]},{"a":"undanganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) gå undan, fly bort. nar man thänkir at halda them vndangana the Bir 1: 301 . - komma undan, undgå, undslippa. han . . . läther idher alla dräpa ok fanga ok aldre skal een vndan ganga Fr 790 . " taghar han pröwade hans soot var swa stark at han matte ey vndan gaa " RK 1: 1251 . med dat. i hans lande war ängin the borgh eller stadher ther vndan gik warom handom MB 1: 433 .","2) gå undan, komma ifrån, gå förlorad för, afhändas. med dat. el. i dess ställe ack. hwilket fornempda godz herra beinchte vndan gangit är for enne rätte konungx nempd SD NS 1: 534 ( 1406) . " at the iordh war vndangangen kronone " ib 2: 152 ( 1409) . ib 154 ( 1409), 201 ( 1409). at the (godsen) waro vndan gangin kronone ok skat ib 157 ( 1409) . " thet (jordstycket) war wndangangith skath oc gifwit jwlata klostre " ib 160 ( 1409) . - Jfr ganga undan."],"e":["-gaa )"]},{"a":"undangiva","b":"","c":"","d":[" , v. avhända sig enom gåva. nakre faa akra ärw wndangifne aff thässom for:dom 8 atthwnghom til kirkionna i watzstenom VKJ 10 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"undangöma","b":"vb","c":"v.","d":["undangömma, gömma, dölja. hon (Rahab) lönte oc vndhan gömde theris sändebudh oc speyara MB 2: 16 . ib 6, 15, 97 . - undangömma, undandölja, i smyg läga undan. falskom renliffwes människiom som wndan göma nakot aff sino, tha the jngaa (näml. i kloster) LfK 21 ."],"e":[]},{"a":"undanhvälva","b":"vb","c":"v.","d":["störta, störtas? land och rijke då stielper och undan hwälfwer, när edzöre brytes af konunge sielfwer MD 422 ."],"e":[]},{"a":"undankoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma undan. - undkomma, undgå, undslippa. thy at jak om lthin son wndankom . . . hooth oc owerwald SvB 377 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"undankoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma undan. ij skulin them vakta mz idhan froma, at the skulu ey vndan koma Fl 1619 . - undkomma, undgå, undslippa. ey äst thu swa kloker, ey swa mäktogher, at thu kant wndhan komma thenna träldom LfK 125 . - Jfr koma undan."],"e":["-komma )"]},{"a":"undanleghia","b":"vb","c":"v.","d":["lega el. hyra till förfång (för ngn). engen broder vndanleye anders dreng SO 142 . - med ack. och dat. hvilkin brodher andhrom gör forköp j hulka handha motho thet hälzt är vndhon legher gaardh äller gathubnoth äller swena äller wnköpär bark SO 20 . " som vndanleger androm synom broder j embetet sit hussz " ib 115 . " androm sin swen vndanleya " ib 152 . - Jfr leghia undan."],"e":["vndhon- . ","-leya )"]},{"a":"undanlöna","b":"","c":"","d":[" , . undandölja, undangömma; undanhålla. thet gotz, som oscriffuat och ofortwllat och vndhan lönes, epter laghin, thet will [jag] ecke wegra edher STb 1: 61 ( 1476) . - Jfr undirlöna."],"e":[]},{"a":"undanlöna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["undanlöna sik , gömma sig undan, smyga sig undan. at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist SD 5: 478 (1345, nyare afskr.)."]},{"a":"undanlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa undan, skynda bort. margher riddare vndan lop Al 9306 . Jfr löpa undan."],"e":[]},{"a":"undanridha","b":"vb","c":"v.","d":["rida undan; komma undan, nw komber dödhjn som mik är ödhjn iach kan ey wndhan ridha MD 171 ."],"e":[]},{"a":"undanrinna","b":"vb","c":"v.","d":["skynda undan. han stoþ up af döþ viþ graua bakka. ok rädde sva män at vndan runno Bu 172 . " the taffwesta tha vndan runno " RK 1: 141 . Jfr rinna undan."],"e":[]},{"a":"undanruna","b":"vb","c":"v.","d":["hemligen bortlocka. tyänara wndan rwna PM 40 . lokka, leya, äller wndanrwna annars tyänara ib."],"e":[]},{"a":"undanrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["rycka undan. thwo hon enna sinna thiänisto quinno fötir, ok tha hon vilde thöm kyssa. gat ey thiänisto quinnan tholt swa stora hänna ödhmiukt. vtan vndan rykte fotin KL 331 ."],"e":[]},{"a":"undanryma","b":"vb","c":"v.","d":["rymma undan, fly undan. the som wndan rymde swarade . .. Troj 219 (möjl. att fatta som två ord). Jfr ryma undan. "],"e":[]},{"a":"undanryma","b":"vb","c":"v.","d":["rymma undan, fly undan. ey söme mik vndan ryma Bil 127 . ib 276 . MB 1: 427 . Jfr ryma undan."],"e":[]},{"a":"undanräna","b":"vb","c":"v.","d":["frånröfva; tillegna ig. " usurpare, undanräna " GU 6 ."],"e":[]},{"a":"undansaghþer","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"undansighla","b":"vb","c":"v.","d":["segla lbort med (ngt för ngn). desse epterscriffne ware medh ath vndan segle forscriffne köpmen thera skyp ok gotz . . . michel andersson (o.s.v.) STb 3: 123 (1493)."],"e":["-segle )"]},{"a":"undanskilia","b":"vb","c":"v.","d":["1) frånskilja, avskilja, undantaga, göra förbehåll med avs. på (ngt). - part. pret. n. lundanskilt, i uttr. änkte undanskilt, ängo undanskildo, utan att ngot undantages. att wij hafuum gifwit . . .laurinze . . . wårt godz som tilägha heter, mz allo ty som ther vnder ligger . . . af ålder ängo vndan skildo SD 8: 114 (1361, nyare avskr.). wy haffuum hanom vplatith allan wan eghodel . . . enkte vndanschilt thet af alder hafuer lighat vnder thässe fornempda godz SD NS 3: l441 (1419). til odalz och äwerdelico ägho när by oc fiärre engo wndanskyldo DN 14: 81 (1468).","2) skilja från samband el. gemenskap (med ngn), avskilja. forwärfwa mik sanna astwndan ath wndan skilias ok wara mz christo (impetra mihi verum desiderium dissolvendi et esse cum Christo) Mecht 49 ."],"e":["-schit )"]},{"a":"undanskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" , ss prep. undantagandes, med undantag af. dömdes . . . rubj jerffwi by theres engier frij medh åhrs wexten och synekosten innan tree wekur: vthan twå stycken vndanskildt som ahtiala by hade fångit för een nooth och för een hest BtFH 1: 103 ( 1479, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"undanskilning","b":"nn","c":"","d":["frånskiljande; det som frånskiljes el. undantages, det som är frånskildt el. undantaget. om the wndan skilningh, som . . . päder swerdz foräldre hafde wndan skilt then tidh the godzom sik jmellan ath skipte FH 5: 22 (1463, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"undanskipta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"undanskiuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"undanslippa","b":"vb","c":"v.","d":["undan slippa, komma undan. få monde the wara tha wndhen sloppe RK 3: (sista forts.) 6041 . Jfr slippa undan."],"e":[]},{"a":"undanstiäla","b":"vb","c":"v.","d":["stjäla undan, undansnilla. ananias oc hans hwstru saphira . . . som wndhan stalo en tridingh aff iordha wärdheno LfK 16 ."],"e":[]},{"a":"undansälia","b":"vb","c":"v.","d":["sälja undan. dömdes vj men millan nilis jacopson hariu och henric laurisson ibidem at see och rnzaca om nilis haffuer nogot änger vndan solt BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"undantaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) taga undan, afskilja, utesluta. the . . . äru . . . vndantakne (excepti) ok burt älte aff cristna manna hiord . . . swa som judas var vndantakin ok vtelyktir . . . aff hälghra apostla tali Bir 3: 250 . ","2) fritaga. " at the persone som sik ther ingifua sculu . . . wara aff alle wärlzliche vmsorgh vndantakna oc wtelykta " VKR 1 . " äst thu wndhan taghin aff dröffwilsens pinom " LfK 103 . ","n . undantakit, ss prep. med dat. el. ack. undantagandes, med undantag af. hans vam dem brile . . . lot up peter ywen thät steenhusit som wineke ordewins atte . . . vndan takit enne steenbodh nidh i grändinne vnder sama steenhuse oc en källara thär vnder SJ 84 ( 1438) . euerd torn . . . loth up olafue swarta sit stenhuss östan mwr beläghit ok tomptena nidhan fore . . . vndan takit i forscrifno ärfue the sudhersta bodhen ok källaren ther vnder ib 42 ( 1427) . " giffuer iak myne käre elzskelighe systher alla myna lööss öre til skyptis vthan vndan tagith thet bestha klenodiom thet som vppa myn andell kan falla " FH 5: 140 ( 1490) . -- part. pres. undantakandis, ss prep. med dat. el. ack. undantagandes. " betala sollanärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold swa mykith som konwngen äller thesauarius them anthwarade them betala som wndy hwars thera baner stridher, them wndantakanis som ärw theras eghne stadde tyänara " PM 25 . " jngen skal dirffwas taka segh ny waapn föra äller bära wtan marskens ja oc samtykke . . . tha likowäl wndan takandis them som wälbyrdoge ärw oc föra sin ättärnis vapn " ib 28 . alla städher ther om kringh waro . . . fördarffwade han . . . vndhantagandis naghra städher som lagho högt j bärghen äller sith nidher j iordhögomen MB 2: 33 . LB 7: 349 ."],"e":["vndon- . ","ondan- BYH 1: 183 ( 1379) . -tagha),"]},{"a":"undantaka","b":"","c":"","d":[" JämtlDipl 142 (13911406((, v. L. ","part. pret. i abs. participialkonstr. alt thet klämettor . . . hatti . . . j nörra skaptnäs . . . ängte vndattakit SD 8: 46 ( 1361) . NMU 1: 63 ( 1367) . heimila jak . . . gudmunde thet fornemda godz med allom tillaghom . . . ängo vndan täkno JämtlDipl 142 (1391-1406). hws, jordh, scogha . . . närby och fierre, ingo vandan tackno NMU 1: 107 ( 1430) . lot vpp . . . eth stenhws . . . engte vndataget annat än en stenbodh SJ 2: l10 (1475). at . . . kadrin scal samma huss haffua och bruca . . . vndantagen ena gatabodh ib 171 ( 1490) . inge vnder thagne y wotte och thörre DN 14: 115 (1480). ib 119 ( 1483) . then (för tha) skolo the (ɔ: breff eller priuilegia) jngen match haffwa . . . äpoter thenna dag tog vndan tagne the geldh som k. (ɔ konungen) och cronan haffa jus patronatus til G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. heli, sidhan han . . . misthe han prästha ämbithe ok sith liff mz sönomen, wndantakno hälghe lönligha wndirstandz skälom (exepta sancti mysterii ratione) SpV 311 . swa at . . . niels . . . skal beholle kylby . . . wnden tagnä ij ortug landiord UpplLagmansdomb 83 (1493). STb 4: l45 (1505), 103 (1506). loffuede tesse . . . at han schal henne (ɔ mansboten) oc vtgiffue, vndanthagen j the c marck ib 3: 162 ( 1494) . jtem fogothen bör försee waara garda . . . och them wtstädia, wandanthaghen wj törfuom ltil war egna nytta Arnell Brask Biᴵ 22. - part pret. n. undantakit, ss prep. lmed dat. el. ack. undantagandes, med undantag av. anders . . . hemulade jöns . . . xiij örtug landjordh . . . vndan tagit eth änge stikke UpplLagmansdobm 76 (1493). - ss konj. undantagandes om, såframt icke. wele i nogon sendha höra saken til rettha, wndan tagith i welie sielffue nepsa then brutit hawer epther laghin, är radh BSH 5: 349 ( 1509) . - part. pres. undantakandis. - ss konj. undantagandes om, såframt icke. affhendir iac . . . mic ok minom arffwom fornemda hws . . . och tileghanr . . . helghelikama gildhis forstendarom . . . vndantaghande ath ware noghar borghare i stadhin fornemda hws köpa wilde, tha skulde honom thet ei formenas HLG 1: 113 (1473). Jfr taka undan. "],"e":["wnden- Uppl Lagmansdomb 83 ( 1493)","-täkno"]},{"a":"undantäkt","b":"nn","c":"","d":["undantagande, undantag. SD NS 2: 783 (1414). tha skulu the mellan sigh rät brödhre skipte hawa i löso oc fasto, wthan alla wndantäkth ib 3: 411 (1419)."],"e":[]},{"a":"undanvika","b":"vb","c":"v.","d":["vika undan. hwarghen thera vilde vndan vika KL 225 . Jfr vika undan."],"e":[]},{"a":"undanvika","b":"vb","c":"v.","d":["vika undan. eg. och bildl. hwilken domere kan ey swika, eller vndanwijka PMSkr 682 (senare avskr.). "],"e":["*undanvika sik , vika undan el. bort från (ngt). o ihesu christe . . . opplys mildelika war hiärtas hws, thäntidh solennas sken thz sik wndhan wiker (cedente solis radio) JMÖ 45 ."]},{"a":"undanväghia","b":"vb","c":"v.","d":["vika undan. diäflin vnan väghir oc bort springhir for godhom anda MP 1: 169 . Jfr väghia undan."],"e":[]},{"a":"undarlika","b":"","c":"","d":[" , -liker, se underlika, -liker."],"e":[]},{"a":"unden","b":"","c":"","d":[" , jfr godesunden."],"e":[]},{"a":"under","b":"nn","c":"","d":["1) undran, förundran. " riddaren stoþ annars hugha. ok gat ägte talat. for vndar ok räzl " Bu 19 . " lo clemens for vnder " Bil 350 . nar iak thzta mz största wndher owertänker Lg 3: 587 . " mz hwarsmanz vnder. at swa gamal (man) gathe mz thöldum tholt tholikin saröka " Bil 239 . " fore thäs vnder skuld, som the hafdho, tha the funno thz (manna) först " MB 1: 323 . " hertugh fräderik gaff swa rikelika tha at alle hafdho vnder a (förundrade sig deröfver) " Fr 2184 . " enna handa sötme framgik tha af hänna ordhom. af hulkom the stort vndir hafdho " KL 337 . alle the thz sagho hafdho thäs vnder Al 581 . Bil 113 . husbondin bär thäs vnder at hälagher man tholde at hänna händer komo widh hans föther ib 264 . " a hwilkit iak bör . . . stort vnder (de quo . . . non desino mirari) " Su 396 . RK 2: 8025 . " a thera fäghrind stort vnder gik " Al 5614 . - beundran. huru hänna osigelike wänleker oc fäghrind . . . alla opwäkker til största wndher (admirationem) Su 148 . andelikir hugnadhir är . . . gudz mykla gerninga skodhlse oc hans tholomodhz vndir Bir 2: 29 . - undran, nyfikenhet. thiit kom en forwitin nunna. mer for vnder skuld än for trona skuld. oc wille lönlica fa wita hwat sancta genoueptha athafdhis Lg 3: 249 . Bil 846 . Al 4123 . ","2) anledning till undran, något att undra på, underligt) förunderligt. thz thkte them eth stort vnder warä Va 46 . " sua dyyr oc ärlikin lokt at ther var stort vndir oppa " Pa 20 . " tha tok han til at hisna som ey var vndir " ib 16 . ib 19 . " ey är thz vndir " Bir 1: 344 . är ey vndir at ewangeliste screfwo mangaledhis ok tho alt rät ib 2: 322 . Bo 98 . " iak wille thz vndra meer än vnder (undra öfver det mer än öfver ngt annat förunderligt?) " Al 1923 . " thz är än mera vnder tala at han thör moot dario falla " ib 1928 . - anledning till el. föremål för undran el. begapande. huat är tholik teilse vtan . . . almoghans vndir (vulgi admiratio) Bir 3: 327 . " thz ware idher vnder ther dighirt meer än mz os här " Al 8251 . - anledning till tvifvel el. misstro. vredhgas ey mik for thz at jak sprodhe thik thy at änkte vndir är vm thik (nihil enim difidendum est de te) thw mat göra huat thw vilt Bir 2: 154. - under, underbart. wndir war thet huru swa klen människia formatte at thola swa mykit äruodhe VKR XIII . " hon sände hanom försto pröuuelse. at huat litlo þinge guþ har mäst vndar giort. gästren . . . sände in ansuar. at þät litla þing är manz änlite. for þy at maþar är manne likastar. ok þo ängt änlite är andro sua lict. at eigh är huart andro nokot olikt. ok än þy mera vndar at al þön fäm manuiten äru al j manscens änlite sua litlo rume " Bu 145 . - (?) han stridde ärlika for alt vnder (på ett sätt som öfverträffade allt som är underbart?) Al 8953 . ","3) underbart ting, underbart föremål. the graff war heel hwarghin swnder al linnan hul thz war et wnder Al 3402 . " the funno ther vnder annor mang " ib 3409 . thetta vnder ther iak här seer thz är alla vndra meer ib 8243-4. ib 8245 . Fr 249, 1516 . ","4) häpnadsväckane el. oerhördt ting, oerhörd gärning. the brennä badhä kirkior och kloster och driffuä ther myket och stort vnder (grot wunder se in deme lande werken) Va 18 . ","5) under, tecken, järtecken. eeth stort vndher älle tekn syntis j hymmelin MB 2: 351 . - under, underbar händelse. wm then thima thimde eet wndher j franka rike Bil 709 . ","6) under, underverk. " wm thän sama thima timde eet mykyt vndir " Bil 871 . thetta war gudhz wndher swänske wunno thz sloth i sex stundher RK 3: 4091 . " thz vnradhe allom oc saghdo thz wara eeth vndir aff gudhu " ST 419 . ","1) underbart ting, underbart föremål. thz ware mz os mykith vnders thing Al 8247 .","2) underbart ting, under, järtecken. wilde gudh rädha them til got mz mangom wndhers thingom Bil 311 ."],"e":["unders fulder , ","unders miraculum , ","undes tekn , "]},{"a":"under","b":"nn","c":"","d":[],"e":["unders fulder , ","*unders gladher , "]},{"a":"underfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full af förundran el. häpnad. mannin ward vnderfulder vidh at fughlin taladhe Bil 613 . " räddir ok mykit vndirfullir " KL 147 . " varo the vndir fulle ok stodho quärre ib. Jfr unders fulder. ""],"e":[]},{"a":"underiliggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) ligga under, lyda under, tillhöra. med dat. (el. i dess ställe ack.). alt mith gotz i wisinxö ok een gardh widh junaköpung, som hethir hidhinstorp ok een gardh i rädhishella widh rumblaborgh ligger, meth allo thy thesso fornempdo gotzum vnderligger ok aff allir wndhir ligat haffwer SD NS 1: 20 ( 1401) . meth allo thy fornempde gotz vderligger ib ( 1401). alle tässe städher xxix oc theris byia oc gaardha them vndirliggiandes MB 2: 43 . ","2) vara underkastad. med dat. (el. i dess ställe ack.). i hwarghie creatur som wndi himnenom är, ok wndi ligger fafängo (vanitatibus occupatur) Ber 221 . " vndiliggia alla thässa lifs dröfwilsom " Su 436 . " hon skulde wndirliggia aldra hardasta näpst " Bir 5: 99 ."],"e":["undi- )"]},{"a":"underlat","b":"nn","c":"","d":["underligt beetende, förargelseväckande el. öfvermodigt sätt att uppträda, spotska later hur tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom, tå försmå ängin medh höghmodhe ella vndrlatom tinom (superbiendo non contemnes) KS 25 (61, 27) . - narraktigheter, förargelsebeväckande upptåg, oskick. mong vnderlat drifua ther RK 2: 8951 . Jfr underläte."],"e":[]},{"a":"underlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) underligt, på ett sätt som är egnadt att väcka undran. RK 3: 3510 . " ganska wnderligha giik thetta tiil " ib 1224 . " hwem lyckan will ey mädher stå med honum plägher stwndom wndherliga gå " ib (sista forts.) 4542 . - förunderligt; på ett sätt som väcker förundran el. häpnad. vardha underlika vidher, häpna (vid el. öfver ngt). ysaac wardh vnderlika widh thässe tidhende MB 1: 216 . " tha the thz sagho wordho the vndarlika widhir " ST 367 . Pa 5 . Bo 173 . ST 32, 43 . ","2) underbart, på ett underbart sätt. han som thu takir i sacramento är then sami som vndarlica afladhis oc föddis af iomfrunne Bo 176 . wardh hänne vndarlika entidh ingutin fäghirsta bön aff wars herra . . . pino VKR VIII . Bir 3: 303, 417 . Lg 66, 3: 613 .","3) underbart, utomordentligt väl. en foghil. hulkin vndarlika taladhe ok sang KL 117 . " fyra thing . . . som sik vndarlica hiälpa inbyrdhis " Bo 44 . - underbart, utomordentligt. förstärkande vid adj. är paradiis . . . vnderlika fagher gudz skipilse MB 1: 123 ."],"e":["vndarlika . ","vndarlica . wnderligha Rk 3: 1224. wndherliga ib (sista forts.) 4542 . ","wndherlikan Lg 3: 613 . ","wndherligh RK 3: 3510),"]},{"a":"underlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) underligt. - förunderligt, på ett sätt som väcker förundra el. häpnad. mirifico . . . vnderlika giöra GU C 20 (hand 2) s. 44. hallen som konungin atte war innan giordh vnderlika Prosadikter (KarlM) 253 ."],"e":[]},{"a":"underliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ägnad att väcka undran, att undra över, underlig. - underlig, konstigt besynnerlig. Se Sdw 2: 1323. 2) beundransvärd. mirabilis . . . vndherlighen GU C 20 (hand 2) s. 144.","4) underbar, som sker genom ett under, som innebär el. linar ett under. sedhan the böriadhe honom (ɔ Jungfru Marie psaltare) läsa, gaff gudh them wndherlighen segher, swa at try m cristne män offwerwnno meer än hundradha twsandh hedninga JMPs 442. - sua forsmas min ordh af somlicom thy at vnderlica (för andelika, Så Bir) thinga (spiritualitum) sötme smaka ey thöm Nio kap ur Bir 30 ."],"e":["-lighen )"]},{"a":"underliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) egnad att väcka undran, att undra öfvr, underlig. thykker honum . . . vnerlikt wara hwi war herra wil skkipta thz i siäx dagha som han matte wäl göra i en dagh eller en stund MB 1: 35 . " vnderlikt thykker thz ey vara mik thz thöm lyster at hwila sik " Iv 5017 . then klaffuer han är swa vndherlig MD 172 l. - undransvärd, som väcker undran el. förvåning. gudh är vndirlikin hulkin som strö gullit vndir fötir oc sätir thräkkin mällan solgislanna Bir 1: (Cod. B) 352. ","2) beundrandsvärd. johannes . . . är owir alla vndarlikin Bo 81 . ib 22. jeronimus . . . hulkin thera lifwirne fan . . . vndarlikin (mirabiles) Bir 1: 370 . " at min snille skal vndras ok hedhras j swa vndarlika ok stora thinga skapan " ib 2: 316 . ","3) underlig, vidunderlig. " vm then thima föddis eeth vndherlikt barn thz hafdhe thu howdh " Bil 639 .","4) underbar, som sker genom ett under, som innebär el. liknar ett under. var gudz sons födzla . . . vndirlikin Lg 66 . " i mangom vndirlikom teknom ib. " ib 67 . Bir 3: 303 . RK 2: 6611 . " mdh mangom vndarlikom iärteknom " VKR XXI . " til gudz loff ok äru hulkin ther ensamin gör mykit vndarlik thingh " ib III . KL 414 . MB 2: 407 . Bir 1: 114 . Lg 42, 3: 613 . " han giordhe stoor järtekne oc vnderligha gerninga " Bil 536 . " fraan them tima, at mik thzta wnderliga . . . ärande war oppinbarat " Lg 816 . " jak skal ga oc se thässa vnderlika syyn hurw buskin brinder ey i lughande elde " MB 1: 281 . kom ok hör vndarlikit Bir 1: 352 . ","5) underbar, märkvärdig, märklig. sancta birgitta saa for gudz dome ok domstol vndirlikin dom thriggia konunga siäla Bir 3: 417. han screff thässa book israels sönom som raske waro til wantro oc at dyrka vnderlik thing fore sannan gudh MB 1: 37 . " mongh ander vndelighen tingh som tha skedhe " Di 262 . " hwi spör thu mith nampn, som är vndherlikit (mirabile) " MB 2: 113 . Lg 37 . utomordentlig. " the vänto at han skulle göra stoor oc vndarlik thing " Bo 30 . " här mat thu see . . . hans mykyt vndarlica kärlek " ib 88 . ib 157 . - synnerlig, förskräcklig, stor. vnderlik räddogha han tha fik Al 8254 . " ropado innrliga til gudh. at swa vndirligit jämbir skulle them wändas j thz bätzsta (rogabant, in bonum monstra concerti) " MB 2: 293 . - (vndirlikt för vmöghelikt? alle apostlane sagho henna siäl wara swa hwita at vndirlikt ware nakre tungo ther aff at sighia (ut nulla mortalium lingua posset effari) Lg 40 .)"],"e":["vndarliker . ","vndarlikin Bo 22, 81 . ","vndirlikin Bir 1: (cod. B) 352. vnderligh: -ligha Bil 536 . ","wnderlig: -liga Lg 816 . ","vndherlig MD 172 l. f. vndirlikin Lg 66 . ","vnderlikt MB 1: 35 ; Iv 5107 . ","vndirlikt Lg 37, 40 . ","vndherlikt Bil 639 . ","vnderligt RK 2: 6611 . ","vndherlikit MB 2: 113 . ","vndirlikit Lg 67 . ","vndarlikit Bir 1: 352. vndirligit MB 2: 293 . ","vndirlikin Bir 3: 417 . ","vndirlik Lg 42 . ","vndarlik Bo 30 ; VKR III . ","vnderlikin MB 2: 407 . ","vndarlikin KL 414 ; Bir 1: 114, 370 . ","vndelighen Di 262 ),"]},{"a":"underlikhet","b":"nn","c":"","d":["förundran. min ordh oc spörsmaal wtgaa ey aff nakre wantroos rootom, wtan aff största wndherlighet (admiratione) Su 268 ."],"e":["wndeherlighet )"]},{"a":"underläte","b":"nn","c":"","d":["beteende som är egnadt att väcka undran, underligt beteende, underligt el. oskickligt sätt. ta tu tala gladhr ella wredhr, tå göm at tu haui ey vndrläte i röst ella åthäuom tinom (animi tui motus corporsique observa ne indecori sint) KS 25 (61, 27) . - narraktigheter, upptåg, oskcik. the drogho ther fram i stora käte oc hade sa monga vnderläte RK 2: 9256 . - Jfr underlat."],"e":[]},{"a":"underlös","b":"av","c":"adj.","d":["icke att undra öfver, icke underlig. þät är vndarlöst (ne mireris) Bu 499 . " än tho likamin syndar stundom siälin syndar swa marghom lundom thz är rät opta vnderlöst thy at diäwlin giffwer honum the til tröst " MD 96 . herra gafuian kände ey hans röst thz thykker mik vara (ey) vnderlöst han hwiskade laght ok matte ey tala Iv 5028 . - n. adv. utan att gifva anledning till unran, naturligtvis, helt naturlgit. vnderlöst tha giordhe ran, naturligtvis, helt naturligt. vnderlöst tha giordhe han swa han war en starkare än andre twa Iv 486 . hanum leddis vnder lsöt j langum qualum Bi 256."],"e":["vndar- )"]},{"a":"undersamber","b":"av","c":"adj.","d":["4) underlig, märkvärdig. underlig, ägnad att väcka förundran. thät är wndersampt at thän som smakt hafuer huru söter gud är at han nakot annat astwndar SkrtUppb 10 ."],"e":[]},{"a":"undersamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) undersam, undrande, förvåndad. konungin var vndirsambir (motsv. ställe 3: 349: vndrnde) af af mannenom ok hans talan Bir 4: 308 . " thäntidh alle hälghe män sagho ihesum . . . koma mz sinom änglom. vordho the vndirsami (obstupefaci) mz store glädhi " KL 410 . MB 2: 403 . Su 19 . - undrande, vetgirig, intresserad. mange vndrisami oc forwitne (vil wunderlicher lude) hafwa warit, som foro vmkring werldena . . . at see ok skudha vndirsam oc sielsyn thing ST 2 ; jfr 4. ","2) underlig, vidundelig. thz gräselika oc wndhersamma dywrret Lg 672 . ","3) undebar. " gudz födzla war vnidrsam j sik " Lg 66 . " vndirsama vmuändona äpefölgdhe myky vndirsamlikin göma ok värn Kl 341. i vndirsami matto " Bo 29 . ","4) underlig, märkvärdig. " see thera vndirsama gäld " Bo 154 . - märkvärdg, ovanlig. all siäldsyn oc wndirsam diwr oc fwghla Bir 5: 45 . - märklig, utomordentlig. mange vndirsami oc forwitne hafwa warit, som foro vmkring werldena . . . at see ok skudha vndirsam oc sielsyn thing ST 2 ; jfr 1. then vndirsami oc store konungen alexandir ib. - märklig, synnerlig. gifwande os . . . vndirsampt ödhmiuktenna äptedöme Bo 56 ."],"e":[]},{"a":"undersamhet","b":"nn","c":"","d":["undersamhet, undran. han komber folkith tyl vndersamhet Gers Frest 41 ."],"e":[]},{"a":"undersamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) underbart. " thin mandombir hulkin thu thokt vndirsamlica (mirabiliter) aff mik " Bir 3: 114 . ib 4: 42, 43 . KL 345 . Lg 825 . MB 2: 74 . ","2) utomordentligt, i utomordentligt hög grad. huru vndirsamlica hon sin licamma plagadhe KL 334 ."],"e":["vndhersamliga MB 2: 74 . ","wndhersamlega Lg 825),"]},{"a":"undersamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) utomordentligt, i utomordentligt hög grad. wm thu ser nokoth goth i thinom iämcrisne, tha skalt thu wndersamlica glädhias SkrtUppb 61 . " ther sökte troilus wndersamliga oppa them mz starka strid oc andgrip " Troj 217 ."],"e":["-liga )"]},{"a":"undersamliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) underbar. thin wisdombir giordhir wndhirsamlighin (mirabils fackta est) aff mik, han war styrktir, swa at orkar ekke til honom SpV 521 . han hördhe . . . dominicum prädica aff minom psaltara, aff hwilkom ordhom han opwäktis mädh wndhersamliga gudelighet til min psaltara JMPs 440."],"e":["wndhersamlig . ","wndhirsamlighin )"]},{"a":"undersamliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) beundrandsvärd, härlig. undirsamlikin quinna KL 321 . " gudh är wnhersamliken i sinom hälgonom " Lg 3: 285 . ","2) underbar. " i vndirsamlicom teknom " KL 392 . MB 2: 387 . " af thöm vndirsamlicom storom thingom som gudh giordhe for hänna böna skuld " KL 338 . ib 332 . MB 2: 8, 113 . " the vndirsamliga gudz gärninga. hwilka vara förfädher haffwa oss vndherwist " ib 85 . " the vndirsamlica dygdhenar hon giordhe mz sinom bönom " KL 340 . " mz vndirsamlicom starklek " ib 326 . ib 341 . " sangh han en wndhersamliken hymerikes sangh " Lg 3: 474 ; " jfr 1. "","3) utomordentligt, utomordentligt stor. pafwin gregorius hafdhe stora ok vndirsamlica tro oc tröst til hänna bönir KL 343 . vm thu teer ok beuisar j them nakot mykit ok vndir samlikit Bir 1: 398 ."],"e":["wndhersamliken Lg 3: 285 . ","vndirsamlig: -liga MB 2: 85 . ","undirsamlikin KL 321 . ","vndirsamlikin ib 341 . ","vndir samlikit Bir 1: 398 . ","wndhersamliken Lg 3: 474 . ","vndirsamlikin KL 332 . ","wndhersamikin MB 2: 8 ),"]},{"a":"undersamlikhet","b":"nn","c":"","d":["lbeundran. SpV 23 . annars dygdhz wanwyrdningh, sina eghna blindho wndhirsamlikhet (propriævirtutis Äca admiratio) ib 159 . " j tholghe astwndan ok wndhirsamlikhet (admirationem) " ib 578 ."],"e":["wndhir- )"]},{"a":"underse","b":"av","c":"adj.","d":["undersam, undrande, förvånad. liac wardh swa vndirsse, at iac viste ey hwat iac wille först göra Hel män 169 ."],"e":["vndirsse )"]},{"a":"undersyn","b":"nn","c":"","d":["föremål för undran el. begapande. the . . . foro . . . vidha om wäraldinna . . . allum til wndher syn Bil 290 . - pl. hwat är tholik teilse vtan gudz gafuo oskällik forgörilse. almoghans vndirsyne (vulgi admiratio; motsv. ställe 3: 327: vndir; möjl. bör detta ställe föras till en sing. undersyne) Bir 4: 288 ."],"e":[]},{"a":"undir","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":[" I. med dat., som ock stundom, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack. "","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande nedanför ngt el. på nedre el. undre sidan af ett föremål: under. simon syntes vara vndi svärþe Bu 102 . han . . . groof vnidr yrtom mz spadha KL 252 . sa han vndir thäs trä rotom sins brodhers iäl Lg 91 . tyberius gat aldre tholt at kors tekn laa vndi fotum manna ok vard war j samu stund hwar en cors(merkter) sten la a hans gulfue ok bödh vp lypta stenin ok hittis annar sten vndi hanum Bil 708 . tholkin dombir . . . som kom owir the drotningena hulkin som var trudhin til dödh vndir hästa fotom Bir 2: 86 . ib 3: 35 . " wptaka nokot aff dywpeno, äller annath göra wndhy wathneno " PM 13 . ganga wndy wathnith ib. " östra wäggin skal haffua twa döra, wndir twem ytarsta hwalffwomen, än wndir midhwalffweno skal engen dör wara " Bir 4: 84 . " verste siukdombir . . . hulkin iak sagh vndir solenne " MP 1: 66 . " tilbör hänne thässa grötelico daghana . . . framledha vndir annars thaki " Bo 214 . " kome saman watnin the vnder himblenom äre " MB 1: 156 . " thz fallet, som thu fiöl wndhi korseno " VNB 24 . - under, under skydd el. skygd af. the löna sik swa som vndir skiulom Bir 1: 207 . þe huiltos . . . vndi eno palm trä Bu 71 ; " jfr 2. the . . . skyldo sik vnder trämen " MB 1: 161 . " vndi hwat thrä fan thu them badhin synda saman " ST 439 . ib 438. ena stughu som halden hafdhe j kätilstom vnder ekinne Sd NS 1: 37 (1401; månda att föra till 2). hwillin idher vnder skugganom af träno MB 1: 188 .","2) nedanför,, vid sidan af (ett högre föremål), vid foten af. han bide mz hanom vndi eno bärhge (ad pedem montis) Bu 169 . ib 71 . " tha hördo the bamba vnder en lund " RK 1: 3011 . - under (ett baner el. fälttekcken). the som wndy hans baner . . . tyäna PM 23 . ","3) under, innanför. at haua panzara oc annor vakn vndir sinom kortlom Bir 2: 70 . " opta är hwin vndhir hwit skin " GO 892 ; jfr 4. ","4) för att i mer el. mindre bildl. mening beteckna det hvarunder ngt gömmes el. förborgas: under. wildo the okrit bethäkkia oc skyla som vndir enom mantle ST 489 . ib 481 . " waar hugher han är först hulder i sik siälwom . . . oc sidhan än hulder vnder likamenom mB 1: 56. vnder them (tecknen) är sannindh huld " ib 310 . " vnder thenna liknilsom är sander waars herra likame " ib. " at han matte thäkkias mik vndir tholke matto (sub hac forma) " Bir 4: 347 . thz landit som ysraels sonom louadhis vndir (sub) liknilsom ib 3: 4 . ","5) under, under skydd af, i underordnadt förhållande till, i beroende af, under (ngns) makt, myndighet, förfogande el. besittning. hwilkin man brutliker ware sins lifs gen rättenom ok rynde (för rymde) til cristna kirkio. hanum matte ther enghin man men göra vndi gudhz ok kesarins fridhi Bil 567 . " iak är välloghir man hafuande vndir mik riddara " MP 1: 64 . " aldra manna licame sighia þässa hems väþar vndi enom styre man " Bu 489 . all thiin släkt skal thiäna vnder hans släkt MB 1: 216 . lauris jonsson skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är FH 4: 51 ( 1457) . wi . . . afhändom thet (godset) vndan os ok wara arfwa, ok tiläghnom honum ok hans arfwum til äwärdhelika ägho ok sköthom thet laglika vnder honum ok hans arfwum ib 3: 13 (1404, nyare afskr.). affhänder jak mic the for: do jordh oc minum arwum ok tileghnar jak hana vnder vreta kloster oc thäs formannwm til äwerdhelika ägho SD NS 1: 207 ( 1403) . " göta drotnug . . . gaf rikt goz vndi guz þiänist ok kirkiona klärkom " Bu 56 (möjligen är dock kirkona klärkom att fatta icke ss beronde af vndi utan ss indir. obj. till gaf; i denna händelse är stället att föra till II 4). han (gården) skal bliwa . . . vndir biscopsins bordh aff skarum SD NS 1: 672 ( 1407) . " honom husit faa ok stadhin vndr husit laa " RK 1: 4005 ; " jfr 2. thessin . . . land som wndi husit lighat hawä " BSH 1: 133 ( 1371) . " alt thz som vnder hertugadömit laa " RK 1: 541 . " vndir idhro herradöme vara " Gr 261 . han skal . . . wara allom til tröst ok hughnat thön (för thöm) undi hans walde äru KS 30 (78, 33) . hans fadher ok modher föddo han vp j cristnom sidhom vndi tiri prest hende ok kännedom Bil 565 . " iak hafwir fangit enom man xij mark päninga, them hafwir han vndir handom hafft j syuttan aar " ST 489 . - under, under vård af. lat them (fåren) wara vnder thinna sona oc swena gömo MB 1: 223 . " jdhur kläde haffuen all til saman wndir enom gömara ällir twem ällir swa manghom som them formaa at rökta " Bir 5: 9 . ib 10 . ","6) vid tidsbestämningar: under. wndher thässe predikan kom tidhande at konungsins son war dödher Bil 227 . ST 197 . SGG 130 . wndir aptan sangenom oc natsangenom hallen tysto Bir 4: 118 . FH 5: 191 ( 1504) . " vnder thässe ysäld föddis en smaswen aff leui släkt " MB 1: 277 . - i , på. hulkin som j fore skipadhom tima föddis vndir stund oc tima (tempore definito temporaliter natus est) Bir 3: 423 . II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. till en ställning nedanför ett föremåls yta: under. thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin GO 332 . gudh är vndirlikin hulkin som strö gullit vndir fötir Bir 1: (Cod. B) 352 . " naar wij bliffwe slagne wnder rosse fötther " BSH 5: 178 ( 1507) . thz (det utgjutna blodet) matte manne vnder armana ga Al 4540 . joab . . . tok han mz höghro handinne vndi hakuna ST 350 . " nar sädhen skulle . . . wndher taak föras " Lg 3: 304 . " han lagde försth grwnual vndher warfru mönsther " MD 433 . - under, under skydd el. skygd af. kom gudz ängil oc satte sik wndir eke trädh j effra MB 2: 85 . gedeon . . . drogh alt thzta vndir ekena ib. ","2) under, till el. i närheten af (ett högre föremål). han . . . kom wnder karlsöö mz wanda RK 2: 3318 . vnder tifweden han en hop sände ib 9206 . ","3) för att beteckna att ngn el. ngt kommer under ngns skydd, vård, makt o. s. v.: under, till el. i underordnat förhållande till, under el. till (ngns) makt, myndighet, vård el. besinning. wir . . . takum þeem mäþ wart bref vndir warä hemelikä wärn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). petrus . . . thok vidh them thäkkelica vndher gudz (nadh) Bil 118 . " thu . . . hawär alt lagdt vndi hans (d. v. s. menniskans) fötär " KS 2 (4, 3) . " iak flyr min härra vndi iþra värio. vndi þina naþa vinga " Bu 143 . adam . . . bant os mz bruti sino vndi diäuulen ib 206 . þän kunugar . . . annars land vil vinna vndi sik ib. vilde constans kunogar bryta longobardos vndi rom ib 56 . jak är gifuin wndi ogudliks mans waldh Bil 488 . " han . . . kwskadhe män vnder sik mz wald " MB 1: 174 . " tha hon sa sin starklek nidherkatadhan vnder the thing som mintzst magho " ib 297 . " at kasta vnder han all riken " ib 22 . " the togo skaane vnder sik " MD 342 . läggis alth thz han ägher vndy konw[n]gsens fatabwr PM 39 . swansyöholt . . . at läggiä vndyr iämpnä hand till thäs thet varþer laghleka ördelät SD 5: 280 ( 1344) . " theras äghodela läggis wndy kronona " PM 26 . gangon . . . wtskyldinna godzsins ater vndir mic SD 5: 160 (13439. hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempda män medh alles thera gotz oc gardhä vnder kronona BSH 2: 39 ( 1396) . sköte jak thöm (godsen) . . . vndir thet fornempda kloster i nydal til äwerdhelika ägho SD NS 1: 168 ( 1402) . ib 170 ( 1402). ","4) för att beteckna det hvartill ngn förbindes el. förpligtas, bestämmelse hvrunder ngn kommer o. s. v.: under, till. han bant sik sialuan vndi suärþ (d. v. s. underkastade sig halshuggning). än han gate eigh um giort georgium Bu 494 ; " jfr 5. alle lanz härra bundo sik vndi þerra lyþno " ib 507 . " han bant sik wndi rätta thro " Bil 694 . ib 786 . " twingahdo han . . . vndir storan skat " MB 2: 241 . " dömpdom wi thässa samma jordh . . . vnder skat " BSH 2: 69 ( 1399) . at thenna jordha gotz oc gardha . . . wara fran kronone gangen vnder frelse ib 42 ( 1397) . ","5) för att beteckna att ngn el. ngt kommer under ngns pröfning el. dom, att till. hawa mange män. þe som skuld (för skuld) hawer varit gywin, vm nokrä sak, som näfnd vm sattes, waþyät a moot þerre näfnd . . . vndi varn dom oc warrä sannind atletan SD 5: 605 ( 1346) . ib 378 (1344, nyare afskr.). hwem þe fällä äru fälde vndr wara räfst ib 376 . " santillus varþ dömdar vndi suärþ " Bu 57 . " hwilken the wapnen ey förer läggis j järnen wndy konwngsens dom " PM 39 (jfr strax ofvan: läggis j järnen til konwngsens dom). þe buþu sik . . . undi dom Bu 170 . " siälfwir bödh han sik vndi swärd " Bil 788 . " anastasia war insät wndi sytl (för att svälta ihjäl) " ib 488 . " sätties j cronones fängelsse och äte watn och brödh en månat, sädan vnder (d. v. s. varde sedan underkastd) kyrkiostraff " SO 299 . ","6) vid, vid äfventyr af, vid straff af, vid vite af. swäriände . . . sic syälfwa alla förnämpdä articulos vbrutlika halda skula vnder sama forsagþa räät SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). forbyuþande harþlicä vndi guþz ban oc varrä fru ib 562 ( 1346) . ib 567, 606 ( 1346), 638 ( 1347). Lg 3: 160 . " han wilkorade thz wnder ban " RK 1: 2857 . vndir gudz dom biwdhir iac idhir at i giuin ey nakrom nakat af minom likama swasom for hälgho doma KL 241 . byuþom (för byuþom) vi domarenom i akerbohundare vndi sinä fyritighi marker, at han nempne mäþ sik tolf män af hundrareno vndi hwars þerä fyurtighi marker at letä ok granlikä vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergiäld SD 6: 129 ( 1349) . " forbiudher jac . . . allom foghotom oc ämbitzmannom . . . nokat them afhända . . . vndir höxsta budh oc rikesins hämd oc vidh XL marka saak " FH 2: 122 ( 1440) . " kesaren bödh wndher högxsta bwdh ath henne skuldhe inghin giffua ätha eller drikka " Lg 3: 136 . ib 143, 562 . GS 48 ( 1442) . jngen herre foghote äller capitenare ma försyma äller öfvergiffwa wäkth äller wardh wndy stränga likamlika näffsth PM 26 . " jngen skal dirffwas taka segh ny waapn föra äller bära wtan marskens ja oc samtykke wndhy the plikth oc näfzth som konwngenom täkkia pa läggia ib 28. " ib 37, 39 . VKR 25 . " wndher störstha hemdh tha war forbwdith ath inteh lyws aff himelin skwldhe in till henne koma " Lg 3: 125 . " forbiude wij wid war hullest oc nadhe at noger dierffues til at ryyggie . . . thenne war stadfestilse vnder war konunglige nepst oc wredhe " SO 122 . " mestersuena skulu fornomstoghe wara i sijnom köpom swa at the ey köpa . . . the nöth som i ythersta tijman bärande äru vndher sijns sielffs skadha " ib 49 . ","7) vid förlust af. wi . . . forbiudhum . . . vnder warn winskapp . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). þer byndom wi þem til. vndi þerrä syäl oc väräldz heþer ib 566 ( 1346) . ib NS 1: 656 ( 1407) . " byudhin honom vndir hans liiff at han j morghon arla kaste then j kalkvghnin som först til hans kombir j morghon " ST 148 . lot forbiudha vnder sin nadhe at ängin skulle them palatz skadha Al 3379 . forbyuþom . . . vi vnþe varä naþyr oc hylle oc varä konunxlikä hämþ SD 5: 638 ( 1347); jfr 6. figh hon . . . hans helghetz . . . ledha breff . . . at alle sculde hona foorda ok främiä vnder högxta pafuans hämpd eller hyllist Lg 3: 562 ; " jfr 6. "","8) vid, under åberopande af, i kraft af. jak biudhir thik vndir lydhno at thu sigh mik vm thu äst dödhir KL 84 . Lg 3: 307, 440 . sanctus germanus . . . bödh them vndir gudz lydhno oc hälgha nampn at the ey skuldo thädhan gaa för än han gafwe them orloff ST 31 . wari them facariis forbidhit alzthinges vndir the helgho lydhno oc vndir haardhasta näpst j them rumomjn ellir stadhum noghat ärinde vtan til ända medh werldz folke VKR 25 ; " jfr 6. bödh han thz vndir ihesu christi nampn vndir thäs hälgha nampsins dygdh (in virtute Jesu Christi præcepit) " Pa 7 . - i maningar el. besvärjelser. manar jach alla rottor oc mys vnder vars herres högxte nampn oc lydno . . . oc manar jach ider oc beswer ider oc biwder jder vnder högxte oc mäktogaste guz lidilse och hans helga makt oc nampn LB 7: 40 . ib 41, 43, 44 . ","9) under. om tid. i förbindelsen undir thäs, derunder, under tiden, emellertid. vndher thes wardh bertol brwn löss OB 214 . " vnder thäs (vnder des) tha kom then forrädarin " Va 14 . vnder thäs (myt des) kom iätten farande ib 42 . " vndir thes kom oc annat folk som thz sama hafdho märkt " ST 28 . ib 228, 282, 325, 349, 359, 364, 369, 370, 398, 430, 439, 442, 453, 459, 509, 516, 522. - undir thäs at, under det att vndir thäs at han las sina psalma, pläghadhe han altidh hafua nokra syslo, som han giordhe medh sinom handom Ansg 245 . " vndir thes at hon stodh widhir siön swa bidhande, kom ther ridhande then frome riddarin sancte yrian " ST 123 . ib 454 . B) adv. ","1) under, undertill, nedtill, nedan. þaghar varþ laurencius afklädar. ok up iui ristena þandar. ok eldar vndi tändar Bu 416 . " hon kyste han (foten) badhe owan ok swa vndir " KL 355 . " jak är vnd (subtus) vtan ok owan oc jnnan " Bir 3: 54 . - (?) her didrik oc hans men striddo then dagen wt oc annan dagen mz oc drapo sa mykit aff rytzsarna som vnder war (som var under deras svärd, som de råkade el. träffade på? drepa hvern mann er þeir fa staðit), the som äfftir liffde flydde tha vndan Di 203 . ","2) under, inunder, på den inre sidan. thomas . . . klädis vtan mz dyrom clädhum som riker herra ok vndi mz harklädhom Bil 787 ."],"e":["undi . ","under . ","vnde Bil 786 . ","vnþe SD 5: 638 ( 1347) . ","vndyr ib 280 ( 1344) . ","wndy PM 13, 26 (på tvås t.). vndy ib 37, 39 . ","wndhy ib 13 (på två st.), 28, 39. ondir Bir 3: 240 . " onde L), ","undir at","-aat )"]},{"a":"undir","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L: A) prep. I: med dat. lel. i dess ställe ack. 1 vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande nedanför ngt el på ndedre el. undre sian av ett föremål: under. raudh skulla behalla ena bodh vndir rauidz stuffwu ATb 1: l381 (1472). tessen ärw lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallas, än tha the göras j haffweeno wnder seghel PMSkr 91 . 2) nedanförn vid sidan av (ett högre el. högre belgäget) föremål). väl tio tusend rytze jnnan en rota/ hiollo vnder enskogh vider en brota EK 1574 f. Sködwi "vnder skogh" RP 2: l121 l(1386). siidhiöö vnder westragötlande SD NS 3: 198 ( 1416) . knwter sagdhe sik ofta hawa fiskiath vnder for:dä sidhöö ib. - under (ett baner el. fälltecken). adam kötmangare vnder feneken (ɔ i krigstjänst?) Stock Skb 209 (1522-23). - i uttr- vara undir öghomen (öghonen), se ögha. 3) under, innanför. opta är skarlakans hiärta vndhir wadhmals kapo GO 327 . oppa then tiid byfogotin tog mästar sigga qwinno jnne medh timma gulsmid wndhir loktom dwrum ATb 1: 144 ( 1461) . ","4) för att i mer el. mindre bildl. mening beteckna det varunder ngt gömmes el. förborgas: under. - under utseende av. i farin mykit wille wndher gudhlike wäntu (sub specie pietatis) Bil 352 . ST 46 . 5) under, under skydd av, i underornt förhållandet till, i beroende av, under (ngns) makt, myndighet, förfogande el. besittning. j henne (ɔ kyrkan) ok vnde henne äro alle gudz tyänara MP 5: 64 . - under. om samhörighet med större el. mera betydande egendom. skal. . . erik . . . samme hus oc grund nywte . . . med ene tompth pa malmen, som wnder hussith haffuer legat aff alder STb 5: 3 (1514). II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. till en ställning nedanför ett föremåls yta el. undre kant: under. vitne wij met wort stadhz seccreth och jncigle vittherlige hengiendes wndh thetta breff HLG 3: 151 (1507).","2) under, till el. i närheten av (ett högre el. högre beläget föremål). effter pasce kom en mectught flote skiip wnder danmarcz syde STb 5: 336 (1521, Kop). - i uttr. undir öghonen, se ögha. 3) för att beteckna att ngn el. ngt kommer under ngns skydd, vård, makt o.s.v.: under, till el. i underordnat förhållande till, under el. till (ngns) makt, myndighet, vård el. besittning. giwer iak henne fullä makt mit godz i kindarum ater vnder sik och hennä arwa aterlösä SD 8: 24 ( 1361) . ib 43 ( 1361) . JämtlDipl 142 (1391-1406). han löste . . . thet . . . öris land jordh aff . . . kränklingis kirkio ok jn wnder wart kloster NMU 1: l83 (1399). han skal giwa tua peniga oc ena mark smr wnde min gaard ib 114 ( 1438) . huilket . . . peyter . . . kende sigh plat altzamantz annameth haffue . . . j sine fulle anname vnder sine hender STb 4: l91 (1505).","4) för att beteckna det vartill ngn förbindes el. förpliktas, bestämmelse varunder ngn kommer o.s.v.: under, till. tha magho hans frändir thät saklöse kiöpa in vnde frälse SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). hans . . . skal ga wnder en annen ny borgen för the c mark STb 5: 66 (1515).","adv. 2) undetill, på undersidan. FM 76 (1483, daniserande) . 3) under, därunder, av mindre storlek. ther thegane ära vndher (ɔ: under det angivna måttet 28 alnar) SD NS 2: 797 (1414, gammal avskr.) .","4) under, inunder, på den inre sidan. lgiwer jak . . . conuentone i risaberg myn swarta kiurtel, hwiit wnder NMU 1: 110 ( 1434) . ATb 1: 222 ( 1461?) . ena kaapa, fodrath vnder medh huitt STb 1: 395 (1482). "],"e":["under . ","vndor SD 8: 229 (1362) . vnner BSH 4: 276 (1501, samtida avskr.) . ","wnner Trolles Jb 39 . ","wndy PMSkr 476 . ","vnde ÖGL Vaþ 32: 1; SD 6: 344 (1352, gammal avskr.) ; MP 5: 64 . ","wnde NMU 1: 114 ( 1438) . wndh HLG 3: 151 (1507)),","*undir nädhan , "]},{"a":"undir budhin","b":"","c":"","d":[" , se undibiugha."],"e":[]},{"a":"undir vara","b":"vb","c":"v.","d":["vara underställd (ngn), vara (ngns) underlydande. hwilkin häller wille fore wara (præcesse) ok styra, än wnder wara (subesse) ok lydha SkrtUppb 42 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undiraskadher","b":"","c":"","d":["bakad i aska. israels syni baro miöl mz sik af egipta landh oc giordho sik aff ty wndiskat brödh (subcinericios panes) MP 1: 228 ."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirbinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) subligare vnder binda GU C 20 (hand 2) s. 84."],"e":["vnder )"]},{"a":"undirbinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) förbinda, förpligta. " vnderbindhom wi oos oc wara arffwa michielle niclisson oc hans arffwum swa gooth goodz vidhir lägghia " SD NS 2: 404 ( 1411) .","2) öfverlåta. med ack. och dat. afhändom vi os thet sama örislandhit . . . oc vndherbindom thet for:da vadzstena klostre SD NS 1: 557 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"undirbitzare","b":"","c":"","d":[" , m underbissare, bissare som tjänstgör under en annan bissare. Jfr bitzare. underblisser bör om lögerdaxafftenen bisserakniffua oc bisseraduk Arnell Brask Biᴵ 131."],"e":["underbilsser )"]},{"a":"undirbiugha","b":"vb","c":"v.","d":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. mz thäs hälgha kors baner hafdhe han vndirbughi alla barbaros sino walde Gr 322 . - part. pret. undir bughin (-boghin), ","1) undergifven, undedåning. med dat. foor han mz them ok var them lydoghir ok vndhirbughin MP 1: 51 (motsv. ställe MP 2: 42: vndirbudhin, utan tvifvel skriffel för vndirbughin). lydhin idhrom formannom ok varin them vndirboghne ib 317 . " tilbör at qvinnan skuli var hörogh ok vndirbughin mannnom " Bir 2: 167 . " then som ey hafwir vndirbughin warit androm, skulde aldregh ofwir annan radha " ST 383 . " wardh hans här eraclio vndir bughin " ib 136 . " alle män . . . scullo . . . bäkännas sik vndher bughna wara romara kesara döme " Lg 45 . MP 1: 57, 68, 2: 60 . Bir 3: 285, 287, 348 . ST 213 . Ber 225 . " for thy at mannin . . . oplypte sik mot mik sinom gudh thy oplypte sik mot honum al thing som skullo vara honum thiänigh ok vndir bughin " Bir 2: 278. - abs. lydhnana hulkin som mik lärdhe ok kände at wara vndir bughin Bir 1: 352 . " han kände . . . them at hällir wara lydhogha ok vndirbugna än at wara formän " ib 355 . ","2) hemfallen åt. med dat. thäs helga anda snille . . . skal ey gyggia j them licama som är vndir boghin syndom MP 1: 132 . ib 322 ."],"e":[]},{"a":"undirbiugha","b":"vb","c":"v.","d":["part. pret. undirbughen (-böghin), undergiven, underdånig. han är wan skapare ok wj ärom hans vnderböghin creatur MP4: 200. Jfr undirbugha."],"e":[]},{"a":"undirblasa","b":"vb","c":"v.","d":["aflyfta genom blåst? the (vindarne) wndher blästhe (för nidher blästhe?) honom hans spartak aff hans huss Lg 3: 27 ."],"e":["wndher bläsa )"]},{"a":"undirbliva","b":"vb","c":"v.","d":["förbliva i (ngt). war herre vildhe thet ey städhia . . . ath nokor loffuar thet liffuirne gudhi ath halla, som han ey wil lstadelica ath vndhirbliffua MP 5: 28 ."],"e":[]},{"a":"undirbodh","b":"nn","c":"","d":["bod öfver hvilken ett annat rum är beläget; under loft liggande bod. byggia . . . thässin hws, som är stwfua oc forstwa loft oc vndherbodh SD NS 2: 293 ( 1410) ."],"e":[]},{"a":"undirbonde","b":"nn","c":"","d":["eg. underlydande bonde, innehafvare af gård som lyder under en annan gård; underlydande gård, underlydande by. sex städher oc theris vndher böndher (villæ eraum) MB 2: 44 ."],"e":[]},{"a":"undirbryta","b":"vb","c":"v.","d":["undertrycka, förtrycka. " han plägha tio lundom vmgära ok vndirbryta land ok almogha " KS 61 (152, 67) ."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirbugha","b":"vb","c":"v.","d":["böja (ngn) under (ngt), komma (ngn) att antaga (ngt), komma (ngn) att underornda sig (ngt). cecilia hon war san christi fölgislaghi jdhkelikin fatigha människio thiäniska, hwilkra ordha bewisningha, fwl, radhelikin, ok san, wndhirbughade (subiugarunt) hänna brwdgomme oc hans brodhir christi tro SpV 232 . fanfänglika tha härras skälin owir lastenar, ällir sit liff, ok sina styrsl thär som hänne bör, thz är om hon ekke wndhirbugas sannindhinne (sublatus veritati), hwadhan aff kroppin thakir sit liff ib 365. "],"e":["-adhe )","*undirbugha sik , böja sig under (ngt), underordna sig (ngt). kroppin wndhirbughe sik skälomen (ut subditus fiat . . . corpus rationi), ok skälin owir alt lydhe thinom wilia SpV 566 ."]},{"a":"undirbughin","b":"","c":"","d":[" , se undirbiugha."],"e":[]},{"a":"undirbulster","b":"nn","c":"","d":["och n. underbloster, underdyna. en sång med "wndhebloster", hofdhabloster", "thäpidh", "thäkan" och ett par "lakan" RP 2: 273 ( 1394) . " iij wnder bolstra giwer jak her clostreno " NMU 1: 110 ( 1434) . Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) . iij hofdabulstra een vndirbulstir ATb 1: 258 ( 1467) . ib 285 (1468), 2: 236 (1483)."],"e":["wnder- . ","vndi- . ","wndhe- . ","-bulstir . -bolster. -bolstir. pl. nom. -bulstra ATb 1: 226 ( 1456?) . ","-bwlster Arfstv 62 (1474-75). ack. -bolstra NMU 1: 110 ( 1434) ), "]},{"a":"undirbulster","b":"nn","c":"","d":[" ? och n. underbolster, underdyna. quinque puluinaria dicta vndirbolster et quator culcedras dictas vndirbulster SD NS 1: 674 ( 1407). XIII vnder bolster ond ock godhe FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":["-bolster )"]},{"a":"undirbygning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirbyr","b":"nn","c":"","d":["underlydande by. j esebon oc thes stadzsens byiom oc torpom oc aroer oc täss vndirbyom MB 2: 107 ."],"e":[]},{"a":"undirbära","b":"vb","c":"v.","d":["supportare vnder bäro ombäro oppehalla ok hielpa GU C 20 s. 471 ."],"e":["vnder bäro )"]},{"a":"undirböghia","b":"vb","c":"v.","d":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. them hälga anda, huilken wndherbögher alla wärldena sinom laghom JMÖ 39 . "],"e":["-bökth ib 69 ),","*undirböghia sik , underkasta sig. ath hon ey . . . haffdhe sik guddomsens walle swa wnderbökth (inclinassel), som wärdzskyllocth war Mecht 69 . " ensamen kärleken han wnderbygde sik (sibi subergit) gudhelix waldz alzmäktoghet " ib 224 . ib 308."]},{"a":"undirböghia","b":"vb","c":"v.","d":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. han . . . kom til armenie rike. ok al annor landzskap som til hafdho hört chusaron. ok vndir bögdhe them sino herra döme Gr 266 . " hwan en bemannadhan oc mwradhan stadh skalt thu mik vndir böghia " MB 2: 146 . ib 145, 148, 197, 241 . han (den orena lustans brånad) . . . wptände först kötit, och smitta sidhan hoghin mz fulom lusta, och wndherböghe sik sidhan mz wrangom wilia Ber 232 . " sina likama gudelike thiänist wndherböia (corpus suum servituti subijcere) " Su 2 . - part. pret. undirböghder, undergifven, underdånigt. alt landit war them wndirdanokt oc vndir bögt MB 2: 47 . - underkastad, ställd under, öfverlemnad åt. nar han !UDDA_TECKEN?: inomfrudomen) är wndherbögdher gudhz gömo Lg 3: 486 ."],"e":["wndherböia Su 2 ),"]},{"a":"undirböghilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. underkastelse. sannelika thänna dygdhanna rätta skikkan, thz är siwfalla nadhinna bekommilse, samlydilse, ok wndhirbögilse SpV 544 ."],"e":[]},{"a":"undirböta","b":"vb","c":"v.","d":["upptända (eld) under (ngn el. ngt). marcianus . . . leeth helge mennene alla begyuta medh olyo . . . ok storan eeldh vndherbötä J Buddw b 87."],"e":["vndher- )"]},{"a":"undirdan","b":"av","c":"adj.","d":["underdånig, i underdånighetsförhålland till. med dat. pausonias konung . . . han war philippo vnderdaan war hans man ok gordhe honum skat Al 768 . - underdånig, lydig. med dat. huru han sidhan vndirdan (subditus) var sinom foräldrom Ber 268 ."],"e":["vnderdaan )"]},{"a":"undirdan","b":"nn","c":"","d":["som är under ngns herravälde el. styrelse. thz är ilth at wara sinna kunw vndirdaan (vxorius esse; att stå under toffeln) GO 203 . - underlydande, underordnad. vard han mykit dröfdir, at nokon tidh skulde swa stoor skadhi oc försumelse hända ibland hans vnderdanä, i thom time som han skolamästare vare Ansg 183 . þa . . . (påfven) älskar alla sina vndardana mz guþlekum kärleke Bir 4: (Avt) 179. ib 2: 332 . at männene skulu wara formän oc radhande j synom hwsom, oc qwinnonar wari thera vndirdane MB 2: 181 . " radhir iak biscopenom at han vmuände sik til gudhelikin kärlek rättande sik siälfwan ok sina vndir dana " Bir 1: 72 . " est thu abote ellir forman j nokro klostre tha skalt thu thina vndirdans som thik äro befaladhe wiislika oc beskedhlika thwinga " ST 383 . formannin är värdhir swa mangha dödhe huru mang ond eptirdöme han sände til vndedanana MP 1: 227 . ib 245 . KS 50 (126, 54) . KL 119 . Bir 1: 317, 3: 148, 5: 12 . Ber 61 . - undersåte. kärlleek ok godhgerninghä willium wi grnä tee allum them warä vnderdanä fridhä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ider . . . herra albrict . . . sweya oc göta konung . . . helsom wi alle idhr fatighe vnderdana BSH 1: 185 ( 1386) . i (konung Magnus) hafin varit idra þiänist manna oc vnderdana forraþare Bir 4: (Avt) 184 . han (en arfkonung) hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndidåna, at the haua thiänt ok lydhuge warit fadher ok föräldre hans KS 10 (24, 11) . ib 12 (29, 23), 16 (40, 17). Bil 565, 884 . Bir 2: 260 . Di 271 . Lg 367, 3: 345 . Al 761, 1527, 6024 . alle iödha wordho hans vnderdaan ib 1103 . skulin i . . . wara thra vnderdana som idher hatadho MB 1: 377 . " thänkto the !UDDA_TECKEN?: the som korsfesto min son) mz sik . . vm han hawir fram gang. alle skulum vi vndir gifwas hnom ok wardha hans vndir dana (si processum suum habebit omnes subjiciemur potestati ejus et subditi ejus erimus) " Bir 1: 114 . " rodher och biwder ower mik som offwer jdher fatige wnderdon " FM 222 ( 1505) . " wii wiliom alle trolighä liffwa ok döö medh idher nadhe, som fatigha wndherdanä bör for siin rätthä herra at göra " BSH 3: 176 ( 1466) . swa margh en land ok margha städher folk ok goz ok borgher ther mädher iak hafer wunnith til mit laan nw skal iak wardha vnderdaan (nunc fugitivus et subjectus factus sum, Darius qui omnes orientales in servitutem sibi redegrat nuc subjicitur) Al 2998 (ordet bör kanske här fattas ss hörande till adj. undirdan i bet.: en annan underdånig). - om stad el. land: underlydande, vsallstat. the (städerna) waro tiri vnderdana Al 1049 . " konstus gifwer iak oc et laan thz stora trangia til vnderdaan " ib 10278 . - Samtliga de anf. ställena, utom GO 203, MP 1: 245, Al 1103, 2898, 10278, FM 222 (1505), kunna föras till undirdane."],"e":["vndirdaan GO 203 . ","vnderdaan Al 2898, 10278 . ","wnderdon FM 222 ( 1505) . ","vndardan: -dana Bir 4: (avt) 179. ","vndedan: -danana MP 1: 227 . ","wndertan: -tana Lg 3: 345 . ","wndan: -dana Di 271 . ","-ar; hithörande former kunna dock föras till undirdane. vnderdaan Al 1103 ( i rimsl.)), "]},{"a":"undirdan","b":"av","c":"adj.","d":["underdånig, i underdånighetsförhållande till, med dat. giordhe the sigh wnderdana sinom wnderdanom SkrtUppb 42 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirdan","b":"nn","c":"","d":[" L. som är under ngns herravälde el. styrelse. - underlydande, underordnad. han är likir them som liggir, thy kan han ey löpa framfore sin wndhirdan forelöpande (præcurrentem subditum non prævenit) SV 38. christus han giorde sik til en tyänara ok vndir dan, tha han loot sik vmkring skära MP 5: 84 . SkrtUppb 42 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirdane","b":"nn","c":"","d":["som är under ngns herravälde. thin margfalla nadh bewisar nogh liwsligha, at skälin wtskilia ok döma, at människian är ey wndhirdane for nakro kreathure, wthan wiliandhis (ulli notauræ nisi volens subjaceat) SpV 487 ."],"e":[]},{"a":"undirdane","b":"nn","c":"","d":["som är under ngns herravälde. iak haffwr thik til vnderdana giort i all wärldin badhe lit oc stort Al 8597 . - (?) än annan skal styra ok döma han scal förra döma sik siälffuan ok göra (för göra likaman?) siälinna vndirdan ok styra sin hug til udz (carmen spiritui subjiciendo ac spiritum ad Dominum dirigendo) Bil 885 . - underordnad, underlydande. astundadhe han . . . hällir vara for man är vndirdane Bir 1: 350 . - undersåte. huilken kunungr kännis medh ordom ok gerningom sik wara gudz vndidåna KS 16 (39, 17) . Jfr undirdan."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirdanilse","b":"nn","c":"","d":[" ? underdånighet. medh störthä ödmiwkt ok wndherdanelse BSH 3: 176 ( 1466) ."],"e":["wndherdanelse )"]},{"a":"undirdanilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. underdånighet. nidher fiöllo the a sin änlite, hedhrandis barnet ihesum til ödhmyuktenna tekn oc san wndherdanilse JMÖ 29 ."],"e":["wndher- )"]},{"a":"undirdanirska","b":"nn","c":"","d":["1) kvinnlig undersåte. thwa drothninga . . . styrdho rikeno, sina wndhirdaniskor (ɔ amazones) haffwandhe widh starkan agha SpV 164 . 2) om frilla el. älskarinna. är thz ok swa at thu kwngör thinne kathe wndhirdanirsko (sucubæ) siw haar j thit hoffwodh, tha wardher thu flinskallothir giordhir aff thinom fiandhe SpV 41 ."],"e":["-daniska )"]},{"a":"undirdanliker","b":"av","c":"adj.","d":["underdåning. " wara ödhmiwka och vndherdhanlika thiänist idher ath bewisa J'Tb 45 (1464). myn ydmywke vnderdanlige helse forsendt med gudh " HSH 20: 29 (1506, H. Gadh) ."],"e":[]},{"a":"undirdanlikhet","b":"nn","c":"","d":["undderdånighet, lydnad. " thet idher til thiensth och wndherdanligheth koma kan " BSH 5: 20 ( 1504) ."],"e":["wndherdanigheth )"]},{"a":"undirdanogher","b":"av","c":"adj.","d":["underdånig, lydig. " at ey skuli aff them som bör wara wndirdanogha, byta[s] styrlzsinna wald " Bir 5: 13 . mädh warom werdygskyldoghe vnderdanoghe thienist BSH 1: 185 ( 1386) . FM 41 ( 1425) . - med dat. mädhan mannin forsmadhe at lydha gudhi är värdhokt at han skuli vara lydhoghir oc vndirdanoghir manne sik licom Bir 2: 176 . " formatte höghfärdhin sua mykyt j thom ok giordhe thom swa mykyt sik skyllugha ok vndirdanogha (tantum eos sibi obligavit) at the vilia gerna synda alt til ytarsta timan " ib 3: 404 . " alz waloghir gudh wilde sik swa ödhmyuka, at han wilde wara vndirdanoghir ene fatike iomfru, thy är gudh liknadhir j scriptinne widh eenhörningen, thz willa dyurit wart vndirdanokt ene iomfru " ST 213 . ib 216 . Va 40 . " rätwist är vnddherdanogan wara gudi " MB 2: 307 . alt landit war them wmdirdanokt oc vndir bögt ib 47 . ib 147 ."],"e":["- okt ST 213 ; MB 2: 47), "]},{"a":"undirdanogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) underdånig, lydig. " alles wores wnderdanige welwilioge tro tienst . . . försendt med wor herre " STb 5: 343 (1521, Kop). 2) som underkastar sig (ngt), undergiven. med dat. nar thu nidher for . . . til ljordherikis oc giordhe tik lydoghan oc wnderdanoghan allom pinom oc alla ysäld Mecht 382 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirdanoghet","b":"nn","c":"","d":[" SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). eder . . . vare till all velie tienit och vnderdanighet HSH 20: 226 ( 1507) ."],"e":["vnderdanighet . wndherdanaheth,"]},{"a":"undirdragha","b":"vb","c":"v.","d":["undandraga. " nadhin . . . hwilken them sik swa wndherdragher (subtrahere) oc flyr " Su 299 ."],"e":[]},{"a":"undirdraghare","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"undirdriva","b":"vb","c":"v.","d":["tvinga (ngn el. ngt) under (ngn el. ngt) underlägga. med ack. och dat. at han alla werldena vilde vndir driffwa (subjugaret) sina walde MB 2: 146 ."],"e":[]},{"a":"undirdräkt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-drekt )"]},{"a":"undirduka","b":"vb","c":"v.","d":["undertrycka, kuva. " tymen förgik . . . /som han skulle sik haffua brukath/ok syna owener vnder dukath " RK 1: (sfgn) s. 177 ."],"e":[]},{"a":"undirduva","b":"vb","c":"v.","d":["unddertrycka, förtrycka. " ath thenne landzende motthe icke bliffwe vnderwffuader aff the omilde fyender " HSH 20: 137 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"undirdylia","b":"vb","c":"v.","d":[" = undandylia. effter tet at samme kellare saa wnderdolder war SJ 2: 258 ( 1494) . " nogen koper hon skulle haffue wnderdolt aff bythet " STb 5: 116 ( 1516) ."],"e":["wnder- . ","-dolder . ","-dolt )"]},{"a":"undirdyna","b":"nn","c":"","d":["underdyna. confero soroj mee vnam culcritam (vndidyn) SD 2: 165 ( 1294) ."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirfal","b":"nn","c":"","d":["nedstörtande. ath thera (änglarnes) kompanskap skulle ökias i hymerike . . . som mynskat war mz lucifers vndherfaal (sannolikt för nidherfaal el. nidherfal, se niþerfal 2) JP 94 ."],"e":[]},{"a":"undirfodhra","b":"vb","c":"v.","d":["fodra. " j brun engilsk kiortil, wnderfodrat med huit " STb 5: 163 ( 1517) . ib 342 (1521, Kop)."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirfoghate","b":"nn","c":"","d":["underfogde, fogde som lyder under en annan fogde, den som tjenstgör i en fogdes ställe. wij . . . forbiwdhom worom fougthom och vnderfoughtom nokon man ijndre, i moth the articulos som i breffuet for:ne äre FH 1: 6 (1357, gammal afskr.). waltar, vnderfoghote i vpsalom SD NS 1: 405 ( 1405) . " aspasius wndi foghote lät skära hänna strupa swndher mz swärdhe " Bil 571 ."],"e":["vnderfoghote . ","wndi foghote . vnderfougthe),"]},{"a":"undirfoghate","b":"nn","c":"","d":["underfogde. " olaff aslcson vndefogothe i iemptelandh DN 14: 145 (1492). mattis laurensson, borgere her j stockholm ok nv pa thenne tijdh vnd[r]fogit ibidem " STb 4: 87 ( 1505) ."],"e":["wnder- . ","vnde- . ","-fogothe . ","-fogit . med artikel -fogten STb 5: 286 (1520)), "]},{"a":"undirganga","b":"vb","c":"v.","d":["2) underkasta sig, foga el. finna sig i. alla thina byrdher . . . skulu thik alla wara lätta ath wnderga (levia sustienda) Mecht 90 . - gå in på. huilket vilkor for:ne hartwich ville gerne vndergaa STb 4: 173 ( 1507) ."],"e":["wnderga . ","vndergaa )"]},{"a":"undirganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) underkasta sig, gifva sig. the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand Bil 885 . " landit skulle alt wndergaa " RK 1: 3996 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). wi wiliom honum ey vnder ga Al 1691 . " macedonum skal thu alt vnder ga " ib 2892 . ib 7741 . " parthy oc perses . . . vndirgingo siäfwiliandis artasyre herradöme " Gr 263 . ","2) underkasta sig, foga el. finna sig i. kantu ey meer aff oss faa än wy ärom wane wnder gaa RK 1: 3463 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). lydha oc vndhergaa konungxsens budhi MB 2: 221 . " hoo som icke will låta sigh näpsa och vndergå thet som hampnfougden och sexmennerna giöra, skilia och döma " SO 308 ; " jfr 4. - gå in på. jach . . . begärede . . . swar aff them, om the wele nogen af them (artiklarne) samfelle och wndergaa " BSH 5: 89 ( 1506) . ","3) hängifva sig åt, sluta sig till? thu som thenna wara sökta idhkan oc stwderan haffuer wndergangit (för widherganit? qui hanc nostram philosophiam professus es) Su 115 . ","4) undergå, utstå, blifva underkastad. thän oquemelica dödh, som the äru vndi gangne, sculum vi hämpnas Bil 852 . " at jak skal ey vndirgaa (subetam) thungan domBir 3: 330. ""],"e":["undi- . ","-ga . ","-gaa )"]},{"a":"undirganger","b":"nn","c":"","d":["underjordisk gång. cunus ni et cuniculus li driffuande wärkx vnder ganger GU C 20 s. 159 ."],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirgifning","b":"nn","c":"","d":["undergivenhet, underkastande. " swa länge jak finder ödhmiwka wndergiffningh (subjectionem), j them, moth thera formannom " Mecht 301 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirgipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["undigipt . ","undirgiffpt UplL J 13: 2. vnder gifft VML II J 15: 2), "]},{"a":"undirgiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) underlägga, underkasta. med ack. och dat. for thy, ath jak war ödhmiwker, oc lydhogher, jdhke oc hon sik ödhwmiwklica, wndergiffna hwario ena creature Mecht 327 . - underkasta, tvinga (ngn) under ngt). hona som war giordh äpther minom liknilsom wndergapt thu diäffwlsins thiänist SkrtUppb 48 . 3) underkasta, låta undergå. med ack. och dat. thin offwermattho kärleker . . wndergaff thik allom pinom ok ysäld Mecht 85 . - part. pret. undirgivin, 4) hängiven åt, hemfallen åt. med dat. triggia handa tha likawäl finnas äwärdelik fordömilse wndhirgiffwin (obnoxia) SpV 576 ."],"e":["wnder- . "]},{"a":"undirgiva","b":"vb","c":"v.","d":["1) underlägga, underkasta. med ack. och dat. jak skapadhe al thingh for mansins skuld. ok iak vndir gaff honom al thingh Bir 1: 8 . " at i . . . aldirg . . . oss wndergiffwa andro rike, som skatskylloge bönder " BSH 5: 176 ( 1507) . - underkasta, tvinga (ngn under ngt). til at . . . vndirgifwa otrona vndir tronna wk (ad subjiciendos jngo fidei infideles) Bir 3: 166 . ","2) tillegna, öfverlåta ss egendom. med prep. undir. afhände jak mik thän fornämpdha gardhen . . . ok allaledhis wndirgiuer wnder fornämpa prästins bordh BYH 1: 190 ( 1383) . ","3) underkasta, låpta undergå. med ack. och dat. ey thol gudhlik rätwisa nokot ilt vara opinat. hwilkit hon ey vndergifwer skyldoghe näfst Su 447 . - part. pret. undirgivin, ","1) undergifven, underdånig. " med dat. han . . . var them (sina föräldrar) vndigifwin oc lydoghir " Bo 28 . " thu . . . vr hänne vndirgifwin " ib 61 . Ber 66, 225 . ","2) underkastad, underordnad. " med dat. (el. i dess ställe ack.). til the cristna män aff latins tungo hulke som vndir gifne äru romara kirkio lydhno " Bir 3: 347 . " kötith är olydhoght siälinne, oc ey alzstingx swa vndergiwit siälinna lydhno, at thz bidhar til hon diktar thy, hwath thy hörit til " MB 1: 146 ; jfr 1. tha bliffwa the vndir giffne thino walde ib 2: 152 . tha thu wast . . . vndirgifwin annars wald ST 383 . - (?) hedherhallin wari idher forman j bland idher oc han wari j gudz räddogha wndirgiffwen jdhrom fotom Bir 5: 13 . ","3) underkastande sig, finnande sig i. med dat. een nunna. hwilkin som sik lät wara folska. oc vndirgifna orenastom syslom mz störsto thulomodhe KL 302 . ","4) hängifven åt, hemfallen åt. med dat. mins guddoms ande . . . byggir ey j thz kar ällir hiärta som är vndirgifwit (subdito) syndinne Bir 2: 318 . - undirgiva sik, ","1) underkasta sig, gifva åt sig. med dat. hälder wiliandis ärleka söö . . . än wndhergiffwa sik tolkom ribballom Su 67 . " retthe iwdha som sik ey wille wndirgiffwas (för -a) hedhningom " MB 2: 222 . ","2) underkasta sig, underordna sig. med dat. ödhmiuktin hawier thre trappor. förste är at vndigifwa sik them som större är . . . annor är at vndirgifwa sik sinom iämponga . . . thön thridhi . . . är at vndirgifwa sik them som mindre är Bo 38 . Bir 1: 276 . ","3) underkasta sig, foga sig sig i, ansluta sig till. med dat. the som ey wildo vndir giffwa (för vndir giffwa sik? för vndir giffwas?) hedhninganna stadga oc liffwerne MB 2: 296 . ","4) hängifva sig åt, öfverlemna sig åt. med dat. vndirgif tik ey annantidh diäfwlsins thiänist MP 1: 157 . " han . . . hafdhe sik vndirgifwit mykle vaku. fasto ok bönom " Gr 319 . nar the . . . sik vndirgifua kräslico liurine MP 1: 198 . " huilke . . . wndhergaffuo sik allom kötzsens lusta " Su 129 . Bir 2: 318 . - refl. undirgivas, ","1) underkasta sig, underordna sig. mädh honom kan iak ey enas wtan mz kärlek, ey wndhergifwas wtan ödhmiwkt Ber 225 . - med dat. mannin hulkin som forsmadhe at vndir gifwas (subdi) mik som högxstir är skal sörghia sik magha skadhas aff minsto thingom Bir 2: 278 . " altidh astundadhe iak at wndirgiffwas allom creaturum " Lg 812 .","2) underkastas, underläggas. " alle skulum vi vndir gifwas (subjiciemur) honom ok wardha hans vndir dana " Bir 1: 114 . ","3) blifva underdånig, foga sig efter, rätta sig efter. koklara läsa orma galra til ormanna. oc vndirsta ey ordhin som the läsa oc tho ormane hörande ordhin lydha them oc vndir gifuas them (conquiescunt et subduntur eis) KL 226 . ","4) underkastas, komma under, hemfalla under. med dat. mer wndher gifwas männena diäflomen mz skörlifnadh än androm syndom Ber 81 . " hwlke som forlata hällaght wärdhskap och fara til wärdzlikith lifwärne ffärkas gudhz kompanskapi, och wndhergifwas diäwflsins härradöme " ib 71 . " wm fanytta äro idhn wndergifwas (subjicintur) hälghra manna dygdhe diäflanna härradöme " ib 112 . " skalt thu wndhergiffwas laghomen oc plaghas til thäs thu sigher thz sant är " Lg 440 ."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirgivilse","b":"","c":"","d":[" , f? undergifvande, underkastelse. the ödhmyuka wndhergiffwilse som thu for min kärlek skuld wilt göra androm täkkis mik at thik skuli göras Lg 815 ."],"e":[]},{"a":"undirgiäf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirgrava","b":"vb","c":"v.","d":["undergräfva. " the . . . vndergrowo mwrin a the helghe kirkio " MB 1: 261 . " baal hämpnes sik siälffwir offwir then som vndhergroff oc nidherslogh hans altara " ib 2: 87 . Jfr grav undir."],"e":[]},{"a":"undirgreve","b":"nn","c":"","d":["underdomare, underordnad ämbetsman. tha grepp flachus hälga iomffruna, antwardadhe hänne sinom wndhe greffua Lg 333 ."],"e":["wndhe greffue )"]},{"a":"undirguþ","b":"nn","c":"","d":["undergud, underordnad gud. februus var . . . en heþna manna guþ . . . hanum ofraþo þe heþne varo huart ar rict offer: ok allom hä[l]uitz guþum hans vndi guþum Bu 9 ."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirgärdh","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["undi- . ","unde- )","undirgärdha balker","vndegierdhä- . ","vndhigerdhis- . ","vndigerdhz- )"]},{"a":"undirgärdh","b":"nn","c":"","d":["underlag, nedersta bjälklg. - bottenstycke i fönsterkarm, fönsterbräda. fönsteren waro . . . aff . . . cristaall aff hwlkom wndygerden pelara nalstolpana (för pelarana stolpana) oc offwra täktid waro j fönstren Troj 39 ."],"e":["wndygerd )"]},{"a":"undirgärsl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirhula","b":"vb","c":"v.","d":["succauare vnder holo GU C 20 s. 89 ."],"e":["vnder holo )"]},{"a":"undirhäradshöfdhinge","b":"nn","c":"","d":["underhäradshöfding, vikarierande häradshöfding. jak jauper diäkn, vndihärezhöfninge i akerbo hundare SD NS 1: 294 (1403, nyare afskr.). jak ingeualder i lyiastum, vnderhäradzhöfdhinge i seunda oc gurunda hundare a ärlixmanz vägna herra bänkz karlsson riddara ib 2: 47 ( 1408). ib 1: 585 ( 1406), 2: 33 ( 1408), 51 ( 1408). Jfr häradshöfdhingia dom havande under domber, häradshöfþinge."],"e":["vndihäradzhöfdhinge: -ia SD NS 2: 33 ( 1408) . ","wndirhärdidhzhöfdhinge ib 51 ( 1408) . ","vndinhärezhöfninge (för -höfdinge) ib 1: 294 (1403, nyare afskr.). vnder häradz höfdunge: -a ib 585 ( 1406)), "]},{"a":"undirhäradshöfdhinge","b":"nn","c":"","d":[" Jfr Sdw 2: 1323."],"e":[]},{"a":"undirhäradshöfdhinger","b":"nn","c":"","d":["= undirhäradshöfdhinge. " jac niclis i mädelby, wndherhäradzhöfthinger i sewndha gorundha hundare, a herra rangwalder (för rangwalds) phillippussons riddar weghna " SD NS 1: 95 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"undirkasta","b":"vb","c":"v.","d":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. - pass. vordho alle vndirkastade theris herradöme MB 2: 56 ."],"e":[]},{"a":"undirkasta","b":"vb","c":"v.","d":["underkasta, underlägga. " subicere vndherkasata oc wedher giffua " GU C 20 (hand 2) s. 3."],"e":["vndher- )"]},{"a":"undirkinninger","b":"nn","c":"","d":["kind(flik) (hos höns). hanen wthwälyes . . . haffwandis . . . hwitasta öron. oc wndher kynningana hängiande hwith rödhe. swa som jnbögdhe vidher PMskr 251."],"e":["wndher- )"]},{"a":"undirkiurtil","b":"nn","c":"","d":["underkjortel, plagg som (af såväl män som qvinnor) bars under (den yttre) kiorteln. brödhranna klädhabonadhir scal wara fförst een vndikiortil aff hwito wadhmal ther näst een kiortil aff graa wadhmal VKR 11 . " alle prästene oc brödrene magho hafua twaa hwita vndi kiortla (subtunicalia) af watmal oc een kiortel af graa watmale " ib 70 . Bir 4: 24 . " systrana gangklädhe skulu wara twe vndirkiortla (camisiæ) af hwito watmale annar for daghlika nyt oc annan for thwät een kiortil af graat watmale oc een kwghul " VKR 57 . Bir 4: 10 ."],"e":["vndikiortil . ","vndi kiortil )"]},{"a":"undirknugha","b":"vb","c":"v.","d":["undertrycka, underkufva. om han (kon. Hans) oss nw wndher knwgar FM 234 ( 1505) . BtRK 379 ( 1501) ."],"e":["-ar . "]},{"a":"undirkräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["kuva, undertrycka. " hwadh gagn är ther aff vm ögna smikrare eller vndi kräkte meniskior kalla höffdingen konungh och förste. och rijckssens fader tå han är ehn tyran och röffware, ty the dierffwes ey annett säye " PMSkr 675 (senare avskr.)."],"e":["vndi kräkter )"]},{"a":"undirkuva","b":"vb","c":"v.","d":["kuva, underkuva, undertrycka. " almogen vnderkuffwatt beskattes, oförrättes aff herredzdomerom (o.s.v.). " PMSkr 683 (senare avskr.)."],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirkällare","b":"nn","c":"","d":["längre ned belägen källare, undre källare. tho hawer . . . hinza wndan taghit rumit owan kellaran tho swa at han scall källaran owan straka sua at hans vndeikellare bliwer bweardh KTb 52 ( 1424) ."],"e":["vndi- )"]},{"a":"undirlagha","b":"nn","c":"","d":[" ? underlag, grundval e.d. till en byggnad? myna fädernis tompth . . . swa langa ok bredha som gambla vndhirlagona wt wysa ath myne föräldre hona aff gamblum aldhir brukat haffwa Svartb 407 ( 1443) . " paa sama tomptena, swa laanga och bredhä som gambla wnderlagheno wtuisa " ib 453 ( 1454) . Jfr undirliggia 3."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirlaghman","b":"nn","c":"","d":["underlagman, vikarierande lagman. iak mathius kogger vndarlagman j österlanden FH 3: 4 ( 1352) . " jak kätil olafsson vndilaghman i finlande " ib 10 ( 1382) . ib 8 ( 1377) . incighle . . . jon vpplännings vnderlaghmantz i östragötlande VAH 24: 327 ( 1377) . incighle . . . harlaz diekns, wndelaghmanz i närikke SD NS 1: 539 ( 1406) . " iak lawrins korske vnderlaghman westmannalande a erlix riddara väghna herra thordz bonda " ib 78 ( 1401) . " ib 127 ( 1402), 276 ( 1403), 325 (1404, nyare afskr.), 358 ( 1404) o. s. v. nils diäkn vnderlaghman " FH 2: 83 ( 1431) . the . . . fingo fram eth breff som benkt niclisson ij wala hafdhe vtgifuith then tiidh han mins fadhrs vnderlagman war DD 1: 95 ( 1442, nyare afskr.) . Jfr laghmanz dom havande under domber 9, laghman 1; for laghmanz dom sitiande under laghmanz domber 2."],"e":["undi- . ","unde- )"]},{"a":"undirlaghman","b":"nn","c":"","d":["underlagman. " johan haraldson wmdherlagman j uplande " SD 8: 173 (1362, nyare avskr.) . NMU 1: 105 ( 1425) . UpplLagmansdomb 16 (1490). SJ 2: 173 ( 1490) . "],"e":["vnder- . ","vndi- . ","vnde- . ","-lamman FMU 1: 362 ( 1376) ; Svartb 191 ( 1386) ), ","*undirlaghmanz bref","vnde- )","*undirlaghmanz thing","vndher- . ","vnde- )"]},{"a":"undirliggia jfr ","b":"vb","c":"v.","d":["1) ligga under, lyda under, tillhöra. en torpstadh . . . mz skogh ok fiskewatn, när ok fierra, mz allo thy ther vnderliggir, som ther hauir aff aldir tillighat NMU 1: 14 ( 1470) . " engo vnadntagno som ther aff alder hauer vnderlägadh DN 14: 137 (1483). "","3) ligga el. vara belägen under (ngt). eth stenhus . . . medh en vnderliggiende keller och stenbodh innan porten SJ 2: 108 ( 1488) . ib 143 ( 1489) . " eth stenhuss medh thess wnderliggiende grundh " ib 2 :217 (1492). - Jfr liggia undir (Sdw 1: 758)."],"e":["vnder- . ","vnde- . ","supin . -lägadh DN 14: 137 (1488)),"]},{"a":"undirlopt","b":"nn","c":"","d":["ett slags loftsbyggnad. Abbedissan Margareta Harldzdotter och klostret i Askaby utarrendera . . . en "ladha", ett "nötahws", två "härbärghe", ett "wndelwft" RP 2: 338 ( 1398) ."],"e":["wndelwft )"]},{"a":"undirlydha","b":"vb","c":"v.","d":["lyda under. med dat. teridacius . . . sändir . . . allom som vndirlydha varo herradöme. helso Gr 281 ."],"e":[]},{"a":"undirläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) underlägga, underkasta. med ack. och dat. ewa throdhe falska fiandhen diäfflenom, honom samtykkiandis, wndherläggiandis sith barn . . . hardhom dödhe (prolem . . . dire neci subiciens) JMÖ 67 . 4) tillägna, överlåta (åt ngn) ss egendom. med dat. tha beplictar jak mik oc mynom arffwom at wnderläggia och betala hanom eller lhans epterkomandom swa mykit oc swa goth godz Svartb (Skokl) 527 ( 1477) ."],"e":[]},{"a":"undirläggia . v. ","b":"","c":"","d":[" L.","1) lägga (ngt) under. bildl. undherlägh (subjice) thina axla oc bäär hona (visheten) Su 15 . ","2) underlägga, underkasta. med ack. och dat. thu som . . . thina huxsan haffwer wndherlakt (suppouisti) sötha suillenna wke Su 115 . " jdhre helsamlike maning vndirläggiom vi siälfuilandis vara halsa " Gr 318 . ","3) underlägga, lägga (ngt) under (ngn el. ngns välde). med ck. och dat. ekke wilde han fara hem för än han hafde vnderlagt sik alt swerige Di 23 . ","pret. underlagd, underlydande. ix städher mz sinom byiom oc vndirlagdhom gardhom MB 2: 43 . xiij stadher oc theris vndirlaghna (för -laghda) bya oc gaardha ib. - med dat. all landh wndirlagd basen MB 2: 38 . " sextan städher mz sinom gardhom them vndirlagdhom " ib 43 ."],"e":[]},{"a":"undirlägning","b":"nn","c":"","d":["det som ligger el. lyder under ngt, underlydande område. azotus then stadhen mz sinne vndirläghningh MB 2: 43 ."],"e":["-läghning )"]},{"a":"undirlätta","b":"vb","c":"v.","d":["underlätta. vndirlätta abbatisonna thunga VKR 4 . " hwilke som ey waro . . . apostoli wtan . . . wndirlättadho thera ärffuode " Bir 4: 100 ."],"e":[]},{"a":"undirlöna","b":"vb","c":"v.","d":[" = undanlöna. hwre . . her sten stwre hade thäm til thalit . . . om rikessens toll, vort ecke swa klarlige scriffuen som ahnom tilborde och the som toll borde göre vort vnderlönt STb 2: 427 (1490)."],"e":[]},{"a":"undirmatras","b":"","c":"","d":[" , subst. undermadrass? ss binamn? poffuel, wnder matras aff danmark STb 5: 24 (1514). Jfr K. G. Ljuggren, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 8: l37 ff."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirmässoklädhe","b":"nn","c":"","d":["lundermässkläder. " xv par vnder mässo lklädhe " Skotteb 353 (1440, Borgm) ."],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirsatare","b":"nn","c":"","d":["undersåte. " skreff konungh hannis . . . almoghan til . . . och kalladhe them sina kära vndersätthare " BSH 5: 196 ( 1507) . ath . . . hans nadhe vill bewise sigh i modh oss alle . . . som en mild cristin herre och konung bör ath göre imod sijna wndersaatere DD 1: 233 ( 1520) ."],"e":["wndersaatere . ","vndersätthare )"]},{"a":"undirsate","b":"","c":"","d":[],"e":["vndhersaathe . ","öndhersate )? m. "]},{"a":"undirsate","b":"nn","c":"","d":["underlydande, person som är underställd ngn annan. " stadzsens dragara maga ok schule til thöm thagha och anname j theris kompani eller selschapp ij eller iij par dragara, som theri vndersate äre i staden, hwar behoff görs STb 3: 84 (1493). findher han (ɔ kaptenen) nokon aff sinom wndhy saathom som ey haffwa sin tygh klar " PMSkr 136 ."],"e":["vnder- . ","wndhy- . "]},{"a":"undirsatogher","b":"nn","c":"","d":["undersåte. " borgemestere oc rad, ider nades fatige wndersatoge STb 5: 330 (1521, Kop). ""],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirsatter","b":"nn","c":"","d":["undersåte. " hwilken som griper til faanga nokon then fienda som haffwer sworit konwngenom hwlskap oc manskap, äller är hans wndy satther " PM 36 ."],"e":["wndy satther )"]},{"a":"undirsitiare","b":"nn","c":"","d":["undersåte, underlydande. " naakre aff edher, eller eders vndirsittere " BSH 5: 507 ( 1512) ; skrifvelse till rådet i Lybeck)."],"e":["vndersittere )"]},{"a":"undirskikkadher","b":"","c":"","d":["underordnand, underlydande. " hwar capitenare skal hafwa ena wthsciriffth aff tässom stadgommen, oc them ena reso lätha läsa wppenbarlika före synom wndy skikkadhom hwarya wikw " PM 41 . ib 38 ."],"e":["wndy- PM 38, 41),"]},{"a":"undirskrivare","b":"nn","c":"","d":["underskrivare, underordnad skrivar. . . . och jak wnderscriffuaree micha wadzilson screff thetta breff medh mine hand Rydberg Tr 3: 581 (1513, avskr.) . l mark danske hwite, som the goffue mester eric kanseleren för dagtingis breffuit jtem än goffue the wnderscriuren xxiiij (mrk) ortuger Stock Skb 222 (1523)."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirskrivin","b":"","c":"","d":["nedanskrifven, nedannämd. thenne vnderschrefne BtFH 1: 32 ( 1478, nyare afskr.) ."],"e":["vnderschrefne BtFH 1: 32 ( 1478, nyare afskr.) ),"]},{"a":"undirsla","b":"vb","c":"v.","d":["2) undertrycka, tillbakasätta. oc aff thii wil se . . . wor fordell aldelis forwmmat oc wnderslagin mot alles wores befalning Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) . - Jfr sla undir (Sdw 2: 426)."],"e":[]},{"a":"undirsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) aflägsna, undanskaffa. wnderslogos breffwen BSH 5: 359 (1509, nyare afskr.). 2) undertrycka, nedtrycka, tillbakasätta? mijn thro thienist . . . skall vara obesmitthet i richesins thienisth nath och dagh om iach thet nywtha maa, och ey sa vnderslas som mich sigis oplagt wara HSH 20: 31 ( 1506) . ","3) hämma, stäcka. " mig hopes till gud . . . at thenne konungx magt oc onde begär skall met gudz hielp bliffue vnderslgen " FM 324 ( 1507) .","4) underkasta, underlägga, lägga (ngn el. ngt) under (ngn el. under ngns välde). med ck. och dat. - pass. hwru israels söner wordho wndher slaghne sinom fiendhom MB 2: 74 ."],"e":["slå under","sig )"]},{"a":"undirslagh","b":"nn","c":"","d":["underslag, stödbjälke i mur; stockar el. bjälkar som uppbära en plankbeläggning. Skotteb 150 (1463-64). tile busman . . . bekendes, ath han . . . gerne til vnte, ath forstanderen ath sancte örien . . . matte sancte öriens kropass och vnderslagh jnleggie j /1/2) steen jn vtj hans mwr STb 2: 204 (1487). huilken mwr ok hws ligger nest nordan vijdh hwstru kaderine bryggerhussz, medh tw eller thry vnderslagh ib 433 ( 1490) . " hörer halffue mwren claues til, epter iij (3) hans vnderslagh ther nw jnne liggie " ib 573 ( 1491) . SJ 2: 115 (1488), 164 (1490), 195 (1491). tha haffe han ey affhuggit then balken eller vnderslagh, som lach jn vtj priwalkx mwr STb 3: 217 ( 1495) . " tha skole the bruche . . . gertrud vrweders mur med anchere eller wnderslag ib 5: 51 (1515). HLG 2: 75 (1517). ""],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirsoknare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirstadher","b":"nn","c":"","d":["underlydande stad. tio städher oc theras vndir städher oc torph MB 2: 43 ."],"e":[]},{"a":"undirstand","b":"nn","c":"","d":["1) förstånd, förmåga att förstå el. begripa. jak vplät thit vndirstand (intellectum) Bir 3: 106 . " haffwa höght wnderstandh " PM 2 . thz är ower människionna wndherstandh Lg 3: 596 . LfK 140 .","2) mening, betydelse. " hör än eth annat sin ellir vndirstand aff thy andro gudz budhordhe " ST 127 . ","3) förstånd, förbindelse. han . . . haffde hemeligh wndherstandh mz fiendhommen PM 3 ."],"e":[]},{"a":"undirstand","b":"nn","c":"","d":["1) förstånd, förmåga att förstå el. begripa. jntellectus . . . vndherstand GU C 20 (hand 2) s. 34. wndhirstandit (intelligentia) bewara at ey skuli fawidzskan härras SpV 156 . ib l245. thz som människian haffdhe, thz är oplyslikit ok begriplikit, sannindhinna wndhirstandh (intelligentiam) ib 325 . ib. ib 545 . " ära wari thic, fore huart eth creatur a iordherike är, som . . . lydhokt oc hörokth är äptir sinne bädzste vndirstand " SvB 331 (b. av 1500-t.). 2) mening, betydelse. SpV 34 . huru jak skal wndhirstanda thz som fölghir j samma läxinne j andheliko wndhirstandh (mistico intellectu) ib 195 . ib 514 . " än om härrans bön, thz är pater noster, är ekke ympnokt sakt . . . thy bidher jak tik, at tu ey tagh thz mödhosamlika, at thu dwäls j hänna wndhirstandh (intellectu) nakot länghir " ib 554 ."],"e":[]},{"a":"undirstanda","b":"vb","c":"v.","d":["2) förstå, fatta meningen el. betydelsen av. thy at gudz osynlighin thing wndhirstandin (intellecta) mz them thingom, som giordh äru synas, ok mz kreaturit kännis skaparin SpV 191 . thy scriptena ey wndhirstandande, är malningin script (ignorantibus litteras ipse pictura scriptum est) ib 254. 3) förstå, begripa, (med förståndet) fatta. jntelligo . . . vndherstonda GU C 20 (hand 2) s. 34. ib s. 72. lgudh som . . . gaff thik wit oc snille at wndhesta the hälgho tro SvB 418 (b. av 1500-t.). 4) förstå, begripa, inse. tha ma hon (ɔ människan) wndherstanda stora gudhz godhgärninga SkrtUppb 8 . 7) inhämta kunskap om, lära känna, känna. - lära känna, taga del av. vedher käre väner, thet wi hafvom undherstannet idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher paven Hist Handl V III: 1: 20 (1464). - lata undirstanda, låta förtå, låta erfara, låta få veta. loth helmich for thy thette vnder stande . . . ath hans egen breff schulle ecke göre hanom hinde annan tiidh STb 2: 565 ( 1491) . tässom . . . adam läth gudh wndherstanda sik wilia födhas aff enne clare iomffru JMÖ 63 . här lather ängilen christi brudher wndherstaa, i huilke sorgh oc myklom dröffwilsom förste patriarchen adam war skipadher ib 64 . 10) förstå, fatta, uppfatta (på ett visst sätt el. i len viss betydelse el. mening). mädhan swa är at all siäla nytta ok gangh magho ey wndhirstandas j gudhelika fructinna forskyllilse (non immerito (för: in merito) divini fructus possunt intelligi) SpV 15 . " thänna synda bätringhen wnderstars j twäghia handa mattho JMPs 305. - förstå el. fatta el. uppfatta (ngt) som (ngt). ok äpter thz tha vnderstandz thätta döpisle klädhe. thz han skal a domadagh mz likama oc siäl op sta swa reen som en ängel " SvKyrkobr 5 . alla thinga, ok scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne en axillen math thu wndhirstanda (intellige) alla creaturanna nathur aff gudhi skapadha annan axillen math thu wndhirsta människionna athirlösn SpV 46 . " thänna jomfruna math thu wndhirstanda gudz wisdoms liknilse (virginem istam typum esse divinæ sapiientiæ intellige) " ib 437 . 11) uppfatta, tänka sig, betrakta. at hon (ɔ människan) altihd wndherstande gudh swa som närwarande SkrtUppb 7 . " pelagrima wnderstandas the alle wara som ey haffwa gotz föra pa skipeneo " PMSkr 36 . 12) förstå, tänka, tänka sig. - förstå, mena. wm leonit wnderstars högfärdogh hiärta (per leones significantur superba corda) Mecht 99 . " wm mina haka wnderstad mina ödhmywkt (per mentum, humilitatem meam) " ib 246 . " vm mina händer oc arma vnderstadh mins mandoms ärffwodhe oc träldom ib. medh them konungx gardenom vndhirstadz wärldhin ok henna älzskara " MP 5: 25 . ib 91 . första (vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz oc wndirstars thär mädhir allir skadhi j ordhom oc gärnngom thär nakrom görs aff wredhe SvKyrkobr 353 . JMPs 289. 13) mena, hålla före. iak vnderstaar at the gerna vitha ok göra foescrepnom barnom til nytto SD NS 3: 287 ( 1417) ."],"e":["under- . ","-stonda GU C 20 (hand 2) s. 34. -sta SpV 46 . ","-staa GU C l20 (hand 2) s. 72; JMÖ 64 . ","wndhesta SvB 418 (b. av 1500-t.). pres. -staar SD NS 3: 287 ( 1417) . ","-stande SkrtUppb 7 . ","-stadz MP 5: 25, 91 . ","-stars SvKyrkobr 353 ; Mecht 99 ; JMPs 289, 305. part. pres. -stande SpV 254 . ","-standin . ","supin . -stannet Hist Handl VIII 1: 20 (1464). imperat. -stad Mecht 246 ),"]},{"a":"undirstanda","b":"vb","c":"v.","d":["00'w","1) urskilja, förstå att skilja. hwilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst aff antiggia hinom twem MB 1: 389 . " alt war enskyns bläster . . . oc tho vnderstodho the et aff andro ib. - urskilja, förstå, bedöma. vnderstanda gradus " PM XXXIV . ib XXXV. ","2) förstå, fatta meningen el. betydelsen af. han . . . vndirstar alla tungor ok talar Bu 204 . väl hörþe iak ok vndistoþ iþur orþ ok raþ ib 174 . the . . . wita ey, at han vnderstander thera maal MB 1: 242 . " petrus vnderstodh thz aff sik siälfwm " Bil 106 . vndirstar thu hwat thu läs KL 146 . " huru maa jak thz vndirsta vtan nokor teer mik hwat thet hauir thydhä " ib. " koklara läsa orma galra til ormanna. oc vndirsta ey ordhin som the läsa " ib 226 . " wi vndirstam ey skriftinna makt ib; jfr 4. skudha . . . piltin ihesum som ey än talar. vtan staar oc teer sik stadhughan swa som fulgöran man. ther alt vndirstandir " Bo 2 . - förstå (ngn), fatta meningen el. betydelsen af hvad (ngn) säter. engin thera thänker thz iosep vnderstaar them MB 1: 242 . - förstå, kunna tyda (en bok). formagho ey alle män hawa scriffwadha böker eller vnderstanda MB 1: 131 . ","3) förstå, begripa, (med förståndet) fatta. i siälenne ok hänna þrem (kraptom) minne ok minnas ok undarstanda Bu 185 . " j sculin höra mz idhrom örom ok ey vndirstand (intelligetis) " KL 176 . at the skuldo ey . . . vndirstanda mz hiärtano ib. äru somlike the som vndirstonda högh thing (sublimia intelligunt) aff svriptine än the haua ängin skäl Bir 2: 212 . " vm mannin forma ey for sin krankdom skuld at begripa älla vndirsta mina dygdh ok makt " ib 1: 45 . " fulkommin j samuitino at vndirstanda huat ther taladhis älla giordhis " ib 3: 363 ; " jfr 2. at mz tronne the thing aname, hwilkin engin kan mz sinom begripa ällir wndirsta " Su 271 . " the taladho dyr thing oc thung at vndirsta " KL 201 . ","4) förstå, begripa, inse. hwilkin man som födhis blinder, han faar aldre at wita eller vnderstanda hwath hwit är eller swart MB 1: 42 ; jfr 1. han vndirstar ok kan bedhas hwat han widhirthorff Kl 115. vndiirstar ey hwat han widhirthorff ib. hwat kärleken siälffwer är, kwnne han engaledhis wnhersta (för wndhersta) äller begripa Su 11 . - förstå, hafva insigt i, känna. jdhir är gifuit at vndirsta (nosse) thz lönlikit är j thesso helgho script MP 1: 84 . - först, hafva reda på, känna till. thässe män vnderstanda hwarce gudz ordh eller hwarskyns hedher wi görom korsom eller belätom MB 1: 331 . thenne yrthenne dygd wn[der] står wel gladen LB 3: 67 . förstå, inse, finna. brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn. hulkit som vi mahgom finna i threm thingom . . . at thy thridhio vndistars thz (colligitur) af thy. at hon bödh them som thiänto at the skullo gaa til sonin. oc göra thz som han them budhi Bo 59 . " nu må huar man ther skäl hauer, thz wita ok vnderstanda, at han (den för ett år valde regenten) hvazka förmå göra älla döma vtan thz the wilia, ther mästa makt haua i stadhom älla landom thöm " KS 9 (22, 10) . MB 1: 43 . " vnderstodh ysac at iacob är wärdhoghare fore gudhi " ib 216 . " wndherstodh iak at . . . herran ihesus cristus wärdoghadhes jngaa i bärghwlona " Lg 3: 475 . " for thän sculd at iak wäl se ok höre ok wisseleca vnderstaar at änkte hielpa jordhriches thing . . . sielinne til ewinnerleca glädhi " SD NS 2: 53 ( 1408) . ib 44 ( 1408) . jak wndherstodh at engen skäl kan mannen finna til nakra handa gudz gerninga som skee wndher solinne Su 271 . " af thinom budhordhom vndirstodh iak. at thu mz tronne rensar hiärtan thera " Bo 144 . " ther af vndirstodh dauid konung at han skulle ey länge liffwa " Lg 94 . " at thw werdoghas giffwa mik widsomsens anda. om hwilkin iak maghe lära oc wndirsta, huruledis iak matte honom wärdelica . . . thiäna " ib 817 . biscopin vndirstodh hona wara guz mönstir KL 115 . " j vndirstanden (cognoscitis) thz aff gudhi wara som iak nw kwnne tala " MB 2: 159 . " nw spör jak hik hwi thin siäl hawier vndirstandilse godhra thinga oc ondra hwi hon älskir meer värzlik thing än himerike ok lifwir ey sua som thu vndirstaar " Bir 2: 322 . " swa som thw maat vndirstonda mz äptedöme " ib 30 . ","5) finna, befinna. är them warkunnande, som wndirstas (intelliguntur) sannelika wara wanmaktogha at göra siin ämbite nar the fasta Bir 4: 15 . VKR 17 . ","6) förstå, märka. johannes vndistoþ hans hiarta Bu 157 . heþnugane nalkaþos fast yspanie kunuge þa vndistoþ þät portugalie kunugar ok kom mz sinom här tel yspanie kunugs ib 177 . " tha sanctus patricius fik thz vndirsta at han hafdhe stungit konungin ginom fotin " Pa 5 . " brudhgommin varande klokare oc visare än ouinin ondirstodh thetta (näml. att ovännen sökte hindra hans och brudens sammanträffande) " Bir 2: 143 . ","7) inhämta kunskap om, lära känna, känna. oos tilbör vndirstanda (cognoscamus) sancti anastaij loflika thulomodh KL 220 . " swa dana sinna brödhra affgangh wndirstand[an]dis (cognoscuentes) " Bir 4: 41 . " tha gudz ängla vnderstodho sik oc sina faghra natwra " MB 1: 47 . " wi ärum skapadeh . . . til wndherstandilsa gudhz sons wm hwilkin wi wndherstandom gudh fadher " Ber 200 . oppa thz at wi maghom gudh fwllelika wndhersta, oc wndherstandande hetelika älzska LfK 78 . sees han (Gud) oc wndherstaas i allom sinom creaturum ib 79 . - (?) iak !UDDA_TECKEN?: johannes ewangelista) är thän som fulcomlica vndirstodh guldskriptena. ok ökte hona vndirstandande (qui scripturam auream plenius agnovi, et agnoscendo augmentavi) Bir 4: 313 . ib 3: 354 . - lära känna, erfara. nw wiliom wi spöria aff badhe godhom änglom oc ilom, hurw the vnderstanda hwar annars wilia MB 1: 54 ; " jfr 6. - erfara, få veta. faþeren . . . vndistoþ af þiänisto möliom. huat cristina hafþe giort guþum " Bu 504 . SD NS 2: 48 ( 1408) . " then tidh höfdhingin vndirstodh thz " KL 169 . " än the vnderstodho at nakor andelik thing waro til " MB 1: 37 . " haffwer jak wnderstandit ath brodher ärlandh är präster " PM LXV . " haffwom wi vndirstandit (audivimus) jwdhana ey owirens dragha mz waarom fadher " MB 2: 314 . - veta. vndistat (disce) vsal. at þin eldar gör mik suala Bu 416 . Bir 4: 313 . MB 2: 301 . " ridho ok villo vnderstanda huat rytzane willo hawa til handa " RK 1: 1712 . " nar . . . ioathan . . . fik thz vndirsta " MB 2: 97 . - lata undirstanda, låta förstå. lät han vndirsta i sinom athäwom. at han offradhe mz modhorinne Bo 9 . - giva undirstanda, låta förstå, gifva tillkänna, meddela. s. ansgario gaffs vnderstaas, at . . . for thetta tholamodhet . . . lönte gudh hanom . . . swa väl ighen, at han sätthis . . . ibland marytes chora Ansg 183 . ","8) känna, igenkänna. thry thingh af hulkom thu mat vndir sta godhan anda Bir 1: 11 . ib 12 . ","9) känna, förnimma, uppfatta. swa som han (Gud) vnderstodh sik faghran oc faghnadha sälan, swa wille han oc at flere ware säle, swa at the vnderstodho hans fäghrind oc sälikhet oc fore thy skapadhe han mannin oc ängelen at vnderstanda gudh MB 1: 37 ; " jfr 7. at känna och wndherstanda fadher och son mz then hälgha anda är äwärdhelikt lifh " Ber 202 ; jfr 7. gudz ängla the vnderstodho iämskyt huart creatwr i sit skipilse som gudh skapadhe thz MB 1: 36 . " the matto vnderstanda et äpter annath, oc ey alt sänder " ib. " är thz liikt sanno om änglana at the vndestanda hwar annars hugh " ib 54 . " ängin vnderstaar mantzens hiärta vtan gudh siälfwer ib; jfr 6, 7. thrim lundom vndestandom wi oc seem nakar thing " ib 55 . " först som han (ängeln) wänder sin hugh ower ens thingx liknilse tha vnderstar han thz som genom speghel " ib. " hwru vnderstander ängelin gudh siälwan mz sinna natwra krapt ib. hon (själen) vnderstaar enkte för än hon seer eller hörir " ib. " vnderstander hon (själen) vtan nakath likamins andbudh . . . oc tho ey annor thing än hon kände mz nakro aff fäm sinnom " ib 42 . - abs. nw wiliom wi tha först wita hwru the (änglarne) vnderstanda oc sidhan hurw the tala MB 1: 55 . 10) förstå, fatta, uppfatta (på ett visst sätt el. i en viss betydelse el. mening). tha scripten sigher, at gudh skilde liwsit oc mörkith tha vnderstander han (Augustinus) thz thässa lund MB 1: 47 . " skal thz swa vnderstandas " ib 95 . " som kötlica vndirstodho laghin " Bo 87 . " han kwnne ey än alt thzta wndhersta andelika " Su 11 . wij . . . öfwerwagom the daghtingan som begrijpin war i halmstada, och vnderstom hano (för han el. hona), och halda williom i the matto som äpterskrefwen star BtRK 90 ( 1345) . " ware thet swa . . . att konungen wilde . . . for:da dagtingen annorledis vndersta " ib 91 . ib 94 ( 1435) . " kärlekin . . . wndirstars (är att fatta) swa, at han foresätir almännelikin thing sinom eghnom " Bir 5: 10 . " ey är thz . . . saa anamandhe ällar wndherstandande, at thän discipulus ware tolken, ällar thän endhe, mz hwilkom gudelikin snille wille wärdoghas tala i sinne eghne persona " Su 3 . - förstå, fatta, förklara. wil sanctus augustinus swa vnderstanda the siäx dagha som moyses scriwar. at gudz ängla the vnderstodho iämskyt hwart creatwr i sit skipilse som gudh skapdhe MB 1: 36 ; jfr 9. wnderstandom wi thz liws mz sancto augustino ängla natwra (som änglarnes natur) ib 52 . " vnderstandom wi thenna första dgh aff (vi förstå denna första dag om) solinna liwse " ib. " dauid hulkom mang thing sagdhos vndir salomons nampne ok varo tho vndirstandin ok fulkompnadh (competa sunt, sicut et intellecta) j gudz syni " Bir 3: 419 ; " jfr 12. 11) uppfatta, tänka sig, betrakta. nu mågom wi mannen threfaldelika understånda " KS 3 (5, 3) . ib 13 (30, 14). 12) förstå, tänka, tänka sig. thu skalt vakta aat. af hwat fatikdom thu skalt thätta vndirstanda Bo 126 . - tänka sig, förstå, fatta. är swa at vnderstanda at gudh skapadhe fört himel oc iordh at ämpnom MB 1: 36 . förstå, men. sanctus augustinus vnderstandr . . . mz himblomen ängla natwra ämpne . . . oc mz liws vnderstander han thera natwra fulkompilse MB 1: 47 . ib 37, 38 . " mädher them misgangna wingardedomen . . . wndir star jak the reglor oc renliffnadha som nw ey hallas " Bir 4: 41 . ib 47, 343 . " jak hawier en vin. vm hulkin ther iak vndirstar ok menar flere " ib 1: 125 . vm the twa fiska . . . vndirstandz syndana forlatilse oc nadhanna ingiutilse MP 1: 100 . " vm tappadha päningin märkis oc vndirstaz mankötit " ib 205 . vm thässa twa systrena . . . vndirstars twäggia handa liuärne Bo 142 . " om tholkit trä . . . magho vndirstandas ordhfulle oc talurifwe " ib 158 . " vm hästin menas ok vndirstandas döpilsen andelica " Bir 3: 383 . döpilsit hulkit som vndirstars vm hästin ib. " ib 4: (Dikt) 243. " MP 1: 349 . ST 219, 223 . " j fingir gulleno vndir stas siälin ok kroppin mz klädheno (in annulo . . . intelligitur anima, in panno vero corpus) " Bir 1: 402 . " j dagh . . . giordhe han första miraculum i brullöpeno. i hulko ma väl vndirstandas ihesu christi ok siälanna andelikin samanföghilse (quod etiam ad ecclesiam et spirituales nuptias potest adaptari) " Bo 1 . - (?) var them som han hafdhe vmgangit mz ey stort vm han. hulkit som oc väl vndirstars i sancti pauals ordhom ther han sighir. at var herra ihesus ödhmiukadhe sik siäluan takande vppa sik thrälsins ham Bo 32 . 13) mena, hålla före. swa vnderstander sanctus augustinus MB 1: 47 . - mena, tänka. sigh os hwat thu vndirstaar aff christo KL 176 . 14) tänka, hysa tankar. wndherstat (sentias) enkte wrankt äller omilt af gudhi Ber 2 . - abs. hafdho . . . ey hedhne mästara . . . swa flatlica ville farit vtan the hafdhe vndirstandit (sensissent) mot mik Bir 2: 318 . 15) tänka, tänka sig, föreställa sig, antaga. af varom herra ihesu oc hans discipulis. oc androm them ther varo six at the varo budhne til brullöpit. oc skal vndirstas at the varo thijt budhne (för af . . . discipulis six at the varo budhne til brullöpit. oc af androm them ther varo skal vndirstaas at the vro oc thijt budhne?) Bo 59 . 16) anse, räkna. pelagrima wnderstandas the alle wara som ey haffwa gotz föra pa skipeno PM XII . "],"e":["-staz MP 1: 205 . ","-stadz ib 349 . ","-stars Bo 32, 59, 142 ; Bir 3: 383, 5: 10 . -stanz ib 4; (Dikt) 243. -standz MP 1: 100 ; ST 219 . imperat. -stat. ","ondirstodh Bir 2: 143 . part. pret. -standin), ","undirstanda sik , förstå sig (på), förstå. med prep. um. hwilka sik wndherstodho om dywrannas natwrliken skepilse Lg 3: 156 . - med prep. uti. ther kunde hon ey tha sik vnderstanda wt i SD NS 1: 36 ( 1401) ."]},{"a":"undirstanda","b":"nn","c":"","d":[" = undirstand 1. holkin människia sina vnderstando väl styrer a mote diäflenom ok gudi til heder MP 4: 272 ."],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirstandelika","b":"ab","c":"adv.","d":["med förståndets hjälp, vaket? Jfr undirstandeliker 4 (Sdw 2: 822). (vid sökande efter guldfyndigheter) haffwes ögenen öpen till att ransake och snillheten vnderståndelige lethe ther som är både licktt och olichtt PMSkr 602 (senare avskr.)."],"e":["vnderståndelige )"]},{"a":"undirstandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) förstående, till utvecklat förstånd kommen, mogen. j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälaghir, . . . all thing foresighiande, wndhirstandelikin (intelligibilis), ren SpV 546 . 6) hänförande sig till förståndet. ewinnelika wisdomsins liws, äwärdhelika thinga kärlek, wndhirstandheligha liffsins smakir (gustum intellectualis vitæ) SpV 170 . sapiencia thz är wisdomen, är äwärdelika thinganna wndhirstandelika (intellectualis) kännan ib 521 . - Jfr oundirstandeliker."],"e":["-ligher . ","-likin )"]},{"a":"undirstandeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) förståndig. tilbör, at thenna twa systrana warin wiisa, sniälla, wndirstandelika Bir 5: 95 . " sniält hiärta oc vndirstandelikit " MP 2: 248 . ","2) förstående, till utveckladt förstånd kommen, mogen. aff thins vndirstandelica (intelligbilis) allirs ophofwe oc til thina ändelykt Bir 3: 432 . ","3) förstående, förnimmande. " med gen. j guddomenom är uäerdelikit oc vndirstandelikit aldra thinga näruarande framfaranda (för framfarna?) ok komaskolanda (in Deitate . . . est, quod sempterum est et intellectivum omnium præsentium, præteritorum et futurorum) " Bir 3: 449 . ","4) klart uppfattande, klar, redig. vndarstanlikit (för vndarstandelikt) samuit owir hiärnans natur Bir 1: 100 . ib 206 . " thänne människian lifdhe ey sua langan tima at hon fik fulkomplica vndirstandelikit (intelligibilem) samuit " ib 2: 96 . ","5) begriplig, tydlig. hwar som nokot är . . . ey wel vndirstandelikit ST 6 . " j begriplike oc wndirstandelike (comprehensibili et intelligibili) wttydhning " Bir 4: 91 . ","6) till förståndet sig hänförande? hon hörde mangh thing j andelike syn oc wndirstandelike (intellectuali) henne andelika kwngöras Bir 4: 4 . " tha hon war j gudhelika bön wpkipt oc gripin j andelike oc wndirstandelike syn " ib 3 ."],"e":["-likit ) , "]},{"a":"undirstandilsa","b":"nn","c":"","d":["förstånd; insikt, kunskap. huru ihesus christus haffuir idhir frälst aff . . . vndirstandilsonna marghskona innermeer mörke SkrtUppb 177 . " skal thu finna sanna wnderstandilsonna liws " Mecht 204 . ib 307 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirstandilsa","b":"nn","c":"","d":["förstånd; insigt, kunskap. han bröt budhordhit ätandis af gooz oc ondz vnderstandilsonna trä Gr (Cod. D) 366 ."],"e":[]},{"a":"undirstandilse","b":"nn","c":"","d":["1) urskilning, förmåga att skilja. hwi thin siäl hawir vndirstandilse godhra thinga oc ondra (discretionem et intellectum bonorum et malorum) Bir 2: 322 ; " jfr 2. "","2) förstående, förstånd; förmåga att förstå el. fatta. toko thässa twa systrena martha ok maria vidhir honom. thz är gärningin ok vndirstandilsin (intellectus) Bo 143 . ib 144 . the thw vndirlica thingin som ga owir al vndirstandilse ib (Cod. B) 349 . " giff mik wndherstandilsenna aanda, mz hwilkom iak maghe oplysas til at wita allan hans wilia " Lg 817 . " kärlekir til gudhi, hulkin som redhe . . . sinnin til vndirstondilse " Bir 2: 235 . ib 3: 419 . " vil iac þik sighia huru þik äru andelik vnderstandilse gifin sea oc hora " Bir 4: (Avt) 182. jak vil kungöra thik a thik är gifwin andelica syna vndir standilse (intelligenia spritualium visionum) ib 3: 474 . " han gaff mik andelica vndirstandilse aldra skapadha thinga " ib 2: 168 . " som hawa scriptinna vndirstandilse (intelligentiam scripturæ) ib 1: 256; jfr 3. thik skal gifwas gudhelika thinga vndristandilse " VKR X ; jfr 3. - särsk. förstånd ss själsförmögenhet el. öfver hufvud ss förmågan hos ett andligt väsende. af siälinne oc henna kraptom oc nadhom, som är vnidrstandilse, aminnilse, vili, tro, hop. kärlekir, näme, konste, snille, rent mal oc sniält oc annor tolik ting MP 1: 240 . MB 1: 79 . Lg 975 . Bir 2: 304, 321 . " skal siälin haua thry thing som är aminne oc samuit oc vndirstandilse " ib 212 . " somlike haua skällikt samuit oc ängin vndirstandilse än somlike haua vndirstandilse oc ey minne ib. skälik siäl, hwilkin som wm aminne wndherstandilse och wilia star och är i the hälgho thräfalloghet " Ber 201 . ib 200 . " vi skulum älska gudh af allo hiärta ok af alle wnderstandilse ok af allo minne at wi all war wnderstandilse alla wara thanka alt wart lifhwerne styre jn til lgudh " ib 14 . " konungane lustas mykyt i honom. swa väl i siälinna vndirstandilsom som är andelica synin . . . som oc i licamlike syninne " Bo 2 . han . . . vplät thöm sinnin oc vndirstanilsen at the gata begripit hans vndirstandilse (för vpstandilse) ib 234. o huru rasklika iomfrunna in oc vndirstandilse (sensus et intellectus) grep gudhz kärlek Bir 4: (Dikt) 248. gifwandhänne . . . vndirstandilse ok skäl (intelligentiam et rationem) ib 1: 300 . " görom mannen äpter os siälwom mz skiäl oc vnderstandilse " MB 1: 157 . ib 32, 47 . KS 13 (30, 14), 18 (45, 19) . " at skodha mit wald mz vndirstandilsomen (intellectu) " Bir 1: 45 . seen . . . mz tronne ok vndirstandilsomen at min ordh äru san ib 44 . " hulka vndirstandilsa (intelligentiæ) öghon iak vplätir " ib 167 . " vplata thit vndirstandilse " ib 3: 59 . manzsins vndirstandilse är myrkt ib 2: 314 . " uar vndirstandilse gita ey gripit andelik thing vtan mz liknilsom " ib 263 . " fawisk är manzsins wndarstandilse, sökiande omöghelik thing oc ranzsakande thz som obegriplikit är " Su 271 . " är thin wndherstandilse swa som blindher " ib. " swa som hästir oc mule. hwilkom ey är vndirstandilse (intellectus) " KL 186 . " iämskyt som gudh nakath creatwr skapadhe, tha gaff han thäs speghel oc liknilse i ängla hugh oc vnderstandilse, swa at the matto vnderstanda et äpter annath " MB 1: 36 . thera vnderstandilsa liws ib. " thässe fäm. se oc höra. lokta oc smaka ok hanna äru i howdzsins vndirstandilse " Bir 4: 130 . ","3) kännedom, insigt, kunskap. wi ärum skapadhe äpte gudhz beläte, thz är til wndherstandilsa (ad intellectum et notioam) gudhz sons wm hwilkin wi vndherstandom gudh fadher Ber 200 . vil thu haua vndirstandilse (intelligentiam) oc hughnadh af thy som sakt är Bo 228 . - insigt, kunskap, begrepp. hwilkom manne som brister et aff likamins sinnom . . . honum brister en konst o vnderstandilse MB 1: 42 . ","4) uppfattning. " aff thässo ordhe foro some män wille, oc wordho kättara mz fals vnderstandilse " MB 1: 331 . - uppfattning af (ngts) mening el. betydelse. vtan thässon vndirstandilsin vare thin lowan fanyt oc ij ensampnom ordhomen Bo 127 . ","5) mening, innebörd, betydelse. min ordh skulu ey vppinbaras j ogriplikom vnir standilsom (sensu) vtan j them vndirstandilsom som man ma wäl begripa ok forstaa Bir 1: 56 . " ordhanna vndirstandilse ok siin ib 2: 322. mina ordha andelik vndirstandilse ib. - betydelse, hemlig betydelse. syw stiärnanna hälga vndirstandilse " MB 2: 334 ."],"e":["-stondilse Bir 2: 235 . ","-standelse MB 1: 47), "]},{"a":"undirstandilse","b":"nn","c":"","d":["1) urskillning, förmåga att skilja. - sinne. thy skulum wi oc scripta os fore thz wi haffwom giort mz warom sinnom oc vnderstandilsom som är smaker . . . annath vnderstandilse är luktan SvKyrkobr 17 . 2) förståpende, förstånd; förmåga att förstå el. fatta. sensus . . . sinne oc vndherstondilse GU C 20 s. 567 . klokt wndherstandilse Ber 84 . gud aldzwaldogher mättade: sin troen tiänare mädh äwerdelix lifsins brödhe ok vnderstandilsenne bröde MP 4: 272 . " j ffäm kraffom som kallas superiores, som är wnderstanilse, wili. begärilse. wredhgilse oc rörande makt JMPs 552. 3) kännedom, insikt, kunskap. tha the fingo vnderstandilse aff thom hgöxta konugenom ihesu christo, ok aff hans hälgha budhordhom " Prosadikter (Barl) 5 . " jak fik vndirstandilse til gudh oc var wärdhugher vardha hans thiänare " ib 93 . " lthz thykker mik radh wara. at thu bidh til gudh at han sänder thik naghar vnderstandilse widher thetta maal ib (Karl M) 287. äpther vorth egett vndherstandelse " AktKungsådr 24 ( 1484) . 5) mening, innebörd, betydelse. hwar som nakor stadz synes stwndom mörkt wara jt hässe book til at wndhirsta thz skal ey räknas älla tros wara hans skuld som thätta wände wthan athenast for latinonna diwp wndhirstandilse, hwilkit siälff bokin bewisar allom them hänne läsa ok kwnna forsta SpV 593 . "],"e":["*undirstandilsa ögha , "]},{"a":"undirstanding","b":"nn","c":"","d":[" = undirstand 1. hon (ɔ människan) är ok lik gudi sonenom j enne sina dygd om är wnderstandingh swa ath hon haffuer makt oc wit aff gudhi at nimma ok vnderstandha till lhuars thät är got eller ont som hon haffuer nwmmit ok lärt MP 4: 75 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirstandning","b":"nn","c":"","d":["1) insigt, kunskap. j the hälgho skript vnderstandning Ber 260 . ","2) uppfattning, mening. " the synderslita oc fordarffwa rätt wndirstandning oc gudz mening (verum intellctum) " Bir 4: 71 . "],"e":[]},{"a":"undirstandse","b":"","c":"","d":[],"e":["wnderstanse . ","wndherstanse )? n. pl. förstånd. siälin är gudhz liknilse i hwilke som ärw thässin thry, som är minnit wndherstansen (för -standilsen?) och wilin . . . wnderstasomen (för -standilsomen?) gifwm wi alt thz wi finnom thänkkiande . . .wm minnit ärum wi like gudhi fadher, wm wndherstansen (för -standilsen?) gudhz syni Ber 202 ."]},{"a":"undirstinga","b":"vb","c":"v.","d":["undangömma. " worde forscriffne breff . . . strax afftgin och wndherstvngin " BSH 5: 181 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"undirstokker","b":"nn","c":"","d":["stock som bildar underlg (för en bro). ath wndherstokkana skulle spgaz wtåff RK 3: (sista forts.) 4788 ."],"e":[]},{"a":"undirstundom","b":"ab","c":"adv.","d":["understundom, stundom. " thw skalt äkke vndra. vm vndirstundom nakre skändas af varom gärningom " Bo 115 . " vndirstundum syntis han wara vngir oc stundom gamal " ST 129 . " wnderstundom stoodh thz i godhan dagh och wnderstundom wthan all lagh wnderstundom waare the wenner froma " RK 3: 2039 . 2040, 2041. thz hände vnder stundom wäl at nakar wara sllaas ij häl Al 4779 . RK 3: 1234 . LB 5: 293 (på åtta st.) 7: 160."],"e":["-um . ","vnder stundom Al 4779 . vnder stwndom lB 7: 160. ondherstundom ib 5: 293), "]},{"a":"undirstydhia","b":"vb","c":"v.","d":["1) stötta under. apodiare vndher stydia GU C 20 s. 31 . 2) låta luta sig el. stödja sig? reclina . . . vnder stydia oc bögia GU C 20 s. 518 ."],"e":[]},{"a":"undirstydhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. stöd, stödjande. . . . pelarom ällir stwdhom . . . skikkadhom ok oprestom til foresagdo blomstris wndhirstödilse (ad florem prætictum sustentandum) SpV 498 ."],"e":["-stödilse )"]},{"a":"undirstytta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["undirstytta sik , skaffa sig stöd under el. nedanför (ngt), stödja sig vid (ngt). danska hafde sich sidan huarien vnder stytta RK 2: 2226 ."]},{"a":"undirstänkia","b":"vb","c":"v.","d":["lsidan sa [han] waggona ok barnet a golweno aff wnderstänkt (möjl. återgivande ett ursprungligare niderstänkt) mz blodh Prosadikter (Sju vise m B) 183 ."],"e":["wnder- )"]},{"a":"undirsätia","b":"vb","c":"v.","d":["tillegna, öfverlåta. " at han a mina weghna hemollar ok vndersätir thetta for:da godz . . . thessum for:da ärckebiskop henrike . . . til äuerdhelika ägho " SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 379 ( 1404), 536 ( 1406). "],"e":["undirsätia sik , ställa sig under; hålla sig till (ngn). huar en fromber stridzman, som weth sik haffua en troen herra sik at wndhersätia i sinne nödh Su 34 ."]},{"a":"undirsätia","b":"vb","c":"v.","d":["tillägna, överlåta. " ty afhänder jak mik thetta for:na gotz . . . oc vndersätir jak thet for:na hänecha " SD NS 3: 593 ( 1420) ."],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirtaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirthrugha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["vndertruga )","undirthrugha sik , underlägga sig. - underkuva, göra sig underdåpnig. j andra matto vndeertrughar han (ɔ Antikrist) sik menogha ok enfaldoga almogan mz grymästom pynom SvKyrkobr (Lucid B) 222 ."]},{"a":"undirthrugha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["undirthrugha sik , underlägga sig, tillskansa sig. bo jonsson hafe tideko päterssons godz mädh orät ok ofuer wäld sik vnder thrughat BSH 2: 102 ( 1399) ."]},{"a":"undirthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) trycka (ngt) under (ngt), sätta sigill) under (ngt). tiil ythermera wisso ok forwarningh medh wars älskeligs herres konungx magnus insigle wii ok wort wndertrykkiom for thette breff (sigillum nostrum presentibus duximus apponedum) SD 6: 30 (öfvers. fr. 1452). ","2) underkasta, hålla (ngn) i förtryck el. tvång under (ngn el. ngt). med ack. och dat. j xx aar haffde han sik vndirtrykt israels söner, oc starkligha them twingat MB 2: 78 . ther waro israels söner vndir trykte storom träldom j siw aar ib 84 . ","3) tvinga, hålla i tvång, kufva. the . . . vndherthrykto likaman Su 381 . ","4) undertrycka, dämpa, gräfva. j dy ath mennisken menar haffwa vndher trykth höghärdh Gers Frest 1 ."],"e":[]},{"a":"undirthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["l2) underkasta, förmå (ngn) att underkasta sig. med ack. och dat. the som . . . lsigh gudhi til eghna oc likna j hälgho liffwerne wndhertrykkiande likamen siälinne (subjicientes carnem spiritui) Mecht 140 ."],"e":["wndher- )"]},{"a":"undirthvinga","b":"vb","c":"v.","d":["underkufva. " the danske . . . mente swerige vndertwinga " RK 2: 7746 ."],"e":[]},{"a":"undirthvinga","b":"vb","c":"v.","d":["underkuva. " swa at wij, vore steder, och wndersate icke bliffwe aldelis vndertwngne oc strax vid halsen tagne " GPM 2: 364 ( 1511) ."],"e":["vndertwnge ) , "]},{"a":"undirtrodha","b":"vb","c":"v.","d":["förtrampa, förtrycka. wordho the ganzska vndirtrodhne oc twingade j xviij aar MB 2: 103 . " hwru the vndhertrodhne wordho aff synom fiendhom ib. ""],"e":[]},{"a":"undirtända","b":"vb","c":"v.","d":["tända (eld) under (ngt). een hedhninge stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil. oc vnditände starkan eld KL 192 . varþ lauencius . . . up iui ristena þandar. ok eldar vndi tändar han ouan a mäþ iarn grepnom þrängdar (prunis suppositis eum cum fucis ferries compresserunt) Bu 416 ."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirvaning","b":"nn","c":"","d":["mindre boningshus inom större fastighet? husit . . . som her jacob . . . thet besath . . . medh grvnd och vnderwaningher STb 4: 44 (1505)."],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirvinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) bemäktiga sig. war herra . . . vnderwan the samo bradh ther owinin hafdhe för iäghath i them faghra paradiis skoghe MB 1: 262 . - eröfra, underkifva. sände moyses speiara til liazer oc vndirwan thz MB 1: 412 . " til then dagh, ther alt landit ä vnderwunnith " ib 423 . ","2) underkasta, underlägga. med ack. och dat. the striddo mot alle världinne ok vndir vonno varom herra mästa delin af hänne Bo 255 . " karulus . . . wndher wan sik al rkin til iorsala haff " Bil 746 . " wi formaghom wäl at vnderwinna os alt thz landith " MB 1: 401 . Bil 625 . MB 1: 402, 412, 2: 271 . - lägga (ngt) under (ngn), slå (ngt) under (ngn). med ack. och dat. sighiandes at han haffde hona (tomten) sik o skällica vndirwunnet SJ 180 ( 1449) . ","1) påtaga sig, åtaga sig. vnderwan sik stora byrdhe Al 2809 . hans sich thz ärende vnderwaan RK 2: 2337 . " thz man skal ey här finna thän sik thör thz vnderwinna väria mit maal " Iv 3700 . ib 624, 1133, 1297, 5418 . HSH 16: 6 ( 1369) wi hafuom . . .idhit . . . jeppa dyekn. at han sik wil vnderwinna wara waar laghman BSH 1: 185 ( 1386) . - (?) hustru karin haffe gijffuit sin wäriämaal . . . jowan j sibbenära by oc larans j honsharffwamor fasta oc vplatha for:da scipper olaff forscriffna gottz, hwilkit for:de jon oc larans sigh eegh wildä vnderwijnnä (fullgöra?) DD 2: 14 ( 1459) . ","2) öfvertaga, öfvertaga förvaltningen af. at han . . . sik vndheruinne oc aname hingest oc harnesch, kisto oc skriin oc hwat ther i är kätla oc grythor oc alt thet iak haufer oc agher i vplandom, oc bethale ther aff min gäldh oc testament D NS 1: 514 ( 1405) . " at han . . . abo oc boos ämbete sik vndirwan " BSH 1: 198 ( 1387) . ","3) underkasta sig, finna sig i. hon wilde segh wndher winna alle the twangh all werldhen kunne fynna MD 121 ."],"e":["undirvinna sik , "]},{"a":"undirvinna","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["vnder- )","undirvinna sik , 4) företaga sig, befatta sig (med). forbiudher iac . . . thura eskilson . . . nokat vnderwinna sik ella beuara meth thet for:da goz äpter thänna dagh SD NS 3: 575 (1420)."]},{"a":"undirvisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) visa, påvisa. " tha mannen haffde them vndirwist (ostendisset) jngangen " MB 2: 71 . Lg 673 .","2) framlägga, meddela. " at han skulde wndirwisa ogönstogha folkeno thäs fordarffuadha mönstirsins bescruffuilse " Bir 4: 109 . ib 103 . - meddela, gifva till känna, omtala. thzta wart wndherwist prestenom Lg 3: 303 . " mig är vnderuist, atj haffue giort förbudh oppa then malm jag fik effter johan besze " FM 239 ( 1505) . " alla wara äghodela höra idhe til oc alt thz idhart är. är oc wart som wi haffwom idhrom sändebudhom myndeliga vnderwist " MB 2: 263 . - omtala, berätta. hwar ärw nw the vndirsamliga gudz gärninga, hwilka vara förfädher haffwa oss vnderwist MB 2: 85 . mildredus . . . wndherwiiste them . . . hwre gud han hade mitt hierta optentt RK 1: (Ynge red af LRK) s. 276 . - gifva till känna, anmäla (för). wthan han wnderwisar gardz mästarenom sin sanna förfal PM 26 . ib 35 . - underrätta om, gifva upplysning om. jngen findz then som tik kan bäther oc ythermeer lära äller wndherwisa thz thu astwndar wita aff minom son Lg 808 . " han wnderuisthe honum thz " ib 3: 62 . - underrätta, låta veta. wjl nokor byggia skep j kompanskap tha skal thän skeparen wndervisa hwaryom kompanenom hwrw storth, breth, langth, oc dywpth han aktar thz skepith göra PM XI . - gifva (ngn) underrättelse el. upplysning. iak bedhis . . . aff tik snillenna anda. aff hwilkom iak maghe lära sniälleliga wndherwisa allom them, som naghot wilia leeta ällr wita aff honom Lg 817 . - underrätta, upplysa, undervisa. han skulle meg wndherwiisa oc lära hwre iag skulle mz tron gud priisa oc ära RK 1: (Yngre red. f LFK) s. 271 . " wardh han fullelika lärdher oc wndheruisther aff the wndherlik tingh han förra seeth haffde " Su 20 . ","3) handleda. " een aff them fyra som korsit bära scal wara swa som allas brödhranna vtan til forman aff huilkomth sculu all styras oc vndirwisas " VKR 29 .","4) tillrättavisa? thz fortröt the andra om sidha oc willo thz ey lenger lidha ty vnderuiste [the] konungen j flere saka RK 2: 7174 .","5) visa, bevisa? loffwandes oc ärandhes . . . herran ihesum cristum, huilken mik tolelika lidhit haffuer til synda bättring, oc ther mz mik wndher wist swadana mildhet oc lioffhet Lg 3: 475 ."],"e":["-wiisa )"]},{"a":"undirvisa","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 164. 1) visa, påvisa. fwnnom wi oförtänkt i samma thiman en faghran wägh . . . oc lagdhom os ad veniam, tilbidhiandes gudh miskwndsamman, som os then wäghen nadhelika wndherwiste (demonstavit) Lg 3: 463 . ib 469, 473 . iomffrun . . . wndheruise (ostendat) os huilken wäghen rätter är til fädhirnis landit JMÖ 52 . - visa, förete. for än the hafua warit wpsalom for caitulum oc presenterat sigh ther oc wndherwiist sin prestabreff Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . " at jach schulle . . . vtscriffue och excopiere eth permantz breff som han radit sama dach vnderuist hade " SJ 2 . 275 (1495). ","2) framlägga, meddela. " ingeuall torstinsson . . . vnderuiste fore raadet thet taleth, som hon offta tilforende hade om the peninga " STb 1: 277 ( 1480) . - meddela, giva tillkänna, omtala. tha kwngiorde sampson henne gaathannes wttydningh, oc j samme stwndh vndirwiste hon sinom samborggarom, all the ordhen MB 2: l116. SJ 2: 185 ( 1491) . stod vp j rettin marten wlffson och oleff andersson radmen . . . vnderuisende, ath the offuerwarit hade daghin til forin j oleff nielssons hwss . . . offuer ena kerliga forenan ok forlychan STb 3: 426 ( 1499) . - underrätta om, giva upplysning om. när gud föger j komma til ltwna tha wil iach wnderuise ider the swaar och leglighet som ther på röre GPM 2: 12 ( 1504) . speyarana . . . kommo sedean tilbaka oc wnderwisto thz ather pirro alt thz anssandrus sakt haffde Troj 300 . - bjuda, ålägga. bedher jak edher häredöme ödhmykeligh, adh ville vndhervise dem, adh dhe göre mik ikeke (ɔ icke) sadant avervaal BSH 5: 583 ( 1517) . - giva (ngn) underrättelse el. upplysning. speyarana kommo till anssuandrum oc han wnderwiste them om alt thz som giordt war mz peleo Troj 300 . ib 301 . - underrätta, uyplysa, undervisa. gör konungen her j mot tha ware alla godamän . . . forplichtoge adh underuisa hanom the vtj och wille lhan jngelunde latha sig ther vtj vnderuisa . . . tha . . . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70."],"e":["under- )"]},{"a":"undirvisan","b":"nn","c":"","d":["meddelande, uppgift. " wi . . .widherkennoms oss . . . samtykth haffwa onöddha och obetwingade wthan al falsth (för fals) wndherwisan (non compulos, non coactos, nec aliqualiter circumuentos) " SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"undirvisilse","b":"nn","c":"","d":["framställning, meddelande. hwelka theras tilscriffning vnderwisilse ok bön wij haffuum thäkkkelegha hört FH 2: 130 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"undirvisilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) framställning, meddelande. - meddelande, underrättelse. Jfr R. Ppipping, Elias Wessén 15.4. 1954 s. l183. theslikes fryktar jak ath clostren haffwa oc ljngen wnderwisilse fangith aff tesso församblingh PM Bref 322 (1516). the vnderwisilsen skal han göra landsens härra jnnan tyo dagha fran the han haffwer fwnnith gotzit PMSkr 88 . 2) undervisning. at thessin här äptir scriffuath waro miin oc waarss scriffto fadhirs kärliken raasdh oc hilsmalikin vndirwilse som wj mädh idhir rördhom SkrtUppb 163 ."],"e":["vnder- )"]},{"a":"undirvisning","b":"nn","c":"","d":["2) undervisning. " nakor helsamlikin raadh vndirwsning oc läsnig " SkrtUppb 159 . - gott råd, lärdom. magho oc the radhin vndirwisninga oc läsning finnas framdelis j eno breffue oc tilscriffning SkrtUppb 159 ."],"e":[]},{"a":"undirvisning","b":"nn","c":"","d":["uderrättelse, upplysning. " han fik spordagha oc wndheruisnigh, hwat klädhebonat jomfrun haffde " Lg 3: 87 . " alt annat som här är nu tilsat thet är alt til meere wisso oc vndirwiisning fulcomlicheet oc stadhfeste the reghlonne som förr scrifuath war " VKR 46 . Lg 3: 314 . - redogörelse. hwat som scriffwat vardher lathe thz komma för mik mz vndirwisningh MB 2: 47 . " gardz mästren skal ena reso j hwaryo wikwnne . . . göra theasuario räkenskap oc wndherwisningh wm all tingh som han anamar äller wpbär aff fogothom " PM 37 ."],"e":["-wiisning . ","-uisnig Lg 3: 314 . -uisnigh),"]},{"a":"undirviþa","b":"nn","c":"","d":["lägre (icke fullmogen) skog. Se Kock, Sv. landsmålen XV. 8 s. 24 f."],"e":[]},{"a":"undirviþer","b":"nn","c":"","d":["lägre (icke fullmoget) träd. quod . . . dominus petrus, abbas, et conuentus nouevallis . . . ad siluas eorum in linundarydh liberum accessum cum pecoribus meis, et wlgariter dicta løff, ok luuk, et vndi vidhu . . . mihi . . . contulerant SD 5: 430 ( 1345): kan föras till undirviþa."],"e":["undi- )"]},{"a":"undirvärke","b":"nn","c":"","d":["underlag (till kvarnbyggnad e.d.). en del off samma quern baade giuther oc stena med theras underwerke staar oppe biscops bordzens een odeell HSH 17: 186 (1524, Brask) ."],"e":["underwerke )"]},{"a":"undra","b":"vb","c":"v.","d":["1) väcka undran hos, sätta i förundran, förundra; i opersonl. konstruktion: undra (på), förundra sig (öfver), förvånas (öfver). med dat. (el. i dess ställe ack.). thz vndradhe allomoc saghdho thz wara eeth vndir aff gudhy ST 419 . " lath thik thz ekke vndra " ib 119 . lät thik ekke thz vndra at thu salt okir atirgifwa ib 493 . " them vndrar them i mällan " MB 1: 242 . " vndra mik storlica oppa somlica darskap " Bo 146 . mik vndrar j wilin ey vndan skillä om iach warder fangen a mot min villä Iv 1915 . " oss vndra at idher ord äre slike " RK 2: 7584 - åtföljdt af indir. frågesats; stundom närmande sig 4. mik matte . . . väl undra än (mirabar si) nokot wrþe guz offor af diäwls gifno bloþe Bu 520 . " allom wndradhe hwi swa starker wärker oc dödzsens twangh honom swa bradhelika owerkom " Lg 3: 315 . " mik vndra hwi thu drifwe bär at stridha mot gudh mz litle makt " Al 4280 . thz vndrar them thz ey for sta hwi alexander lot honum lösan swa ib 2855 . RK 2: 3569 . Va 6 . Di 95 . thz wndrar mik hwru thz är ommet i tith sinne Lg 3: 320 . ","2) förundra sig öfver, förvånas öfver. skal þet ängen vndrä, at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.); kan föras till 1. thet vndra david KS 2 (4, 2) ; kan föras till 1. vndra hon hans buþ Bu 19 . " gato ey fulkomlica vndrat, thz the hafdhe ey förra set " Bil 816 . " man vdrar thz mäst man seer siällast " GO 846 . " thu skal ey thz vndra " Lg 32 . Bir 3: 447 . " han wart storlika wndrandhe swadana gudz tiänist aff swa wnghe männikio " Lg 3: 599 . åtföjdt af indir. frågesats. alt folk vndradhe hwi swa wnkt möbarn gat tholika pino tholt Bil 543 ; " jfr 1, 4. - förundra sig, förvånas. med pre. vndrado the myky a hans ordh " Bil 846 . " alle the thzsta sagho vndradho thär a " ib 879 . " the vndradho stort hanskapilse a " Al 7452 . " han vndradhe a thz rika palatz " ib 8151 ; jfr 3. hans mandom lot han ther skinä, swa at mangen man vndrade ther pa Va 46 . " modhorin vndradhe här vppa " Bo 7 . ib 72 . Su 269 . " konungin wardh mykit af mannenom ok hans ordhom " Bir 1: 397 . Su 202 . " jak vndra vm vitran man: at thu släppir swa jordhrikis äro " Bil 112 . " i thetta wndrar iak " Lg 440 . - ab.s konungin tha han thz hördhe storlica vndrandis om langa stund gaf han them ängin swar Gr 261 . ","3) beundra. biskopen . . . vndra hänna släkt ok vänlek. hänna vitoleka orþ ok guþleka akt Bu 144 . " almoghen se ok skudha ok vndra thera åthäne " KS 39 (101, 42) . jak wndrar oc tror j thy gudz wndirlika makt oc gerninga Su 270 . " at annar hafwi thz han j andrwm wndre " Ber 6 . KL 352 . ","4) undra, vara oviss, vilja veta. þe vndraþo dighar huat þoliko sätte Bu 26 . Bil 53, 212 . " nu ma thu vndra huru th formatto the storo stenana bryta " ST 417 . - refl. undras, ","1) göras till el. bliva föremål för undran; väcka undran, väcka förundran el. förvåning. vndris . . . egh at kunungslik räfst härþer sik SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib4: 467 (1335, nyare afskr.). fore sed thing wndras ey nar the hända Ber 154 . ","2) blifva föremål för beundran, väcka beundran. at min snille skal vndras ok hedhras j swa vndirlika ok stora thinga skapan Bir 2: 316 . - Jfr for-, ful-undra."],"e":[]},{"a":"undra","b":"vb","c":"v.","d":["2) förundra sig över. - med förundran se, med förundrade blickar följa. med prep. äptir. all iordhen vndradhe äpther dywreth (admirata est . . . post bestiam) MB 2: 352 . - (?) thär fore wndhrade the gudz hämdh ey wara orätuisa (ita mirantes dei lnon injustam vindictam), swa som the ey wistho ämpnit til thera faal SpV 311 . - Jfr forundra."],"e":[]},{"a":"undran","b":"nn","c":"","d":["1) förundran, undran. " thu . . . bort driffwer alla skadhelika wndran (admirationes noxias) oc räddoga tanka " Su 271 . ","2) beundran. nar min hughir var vplyptir een dagh j gudz kärlex vndran (admiratione) Bir 3: 162 ."],"e":[]},{"a":"undran","b":"nn","c":"","d":[" Jfr B. Loman, Fornsvenska verbalsubstantiv på -an, -ning och -else 115."],"e":[]},{"a":"undrthorp","b":"nn","c":"","d":["underlydande by. MB 2: 45 . " säxtan städher oc theris vndirtorp " ib 51 ."],"e":["-torp )"]},{"a":"ungara","b":"","c":"","d":[" , se iunkhärra."],"e":["ungkara"]},{"a":"ungbrodhir","b":"nn","c":"","d":["novis i ett kloster. sades priaren bro[der] henrik . . . ath the peninga han ffar fför tet husit, som sälikes skal then wngbroder til nytto och gagn ter j klöstred . . . the peninga skal priaren . . . STb 4: 203 ( 1511) . - Jfr ungebrodhir."],"e":[]},{"a":"ungbrodhir","b":"nn","c":"","d":["ungbroder, yngste medlemmen af ett handtverksskrä. schall åldermannen seye vngbroderen till, att han stämpner heele ämbetadt thydt SO 220 . ib 222 ."],"e":[]},{"a":"ungdomber","b":"nn","c":"","d":["ungdom. " the skullo fara hardhan vägh owir stora ödhmark. ther . . . them var vansamt fore iomfrunna vngdom oc ioseps allirdom skuld " Bo 12 . " gör alt thz got thu format badhe j vngdom oc aldirdom " MP 1: 237 . " min . . . thz nw i thinne äälde. hwilkit thu man ey i vngdomenom " KL 277 . Bir 3: 210 . " twe syne, hulka han hafdhe aflat i sinom vngdom " Gr 319 . Ansg 177 . Lg 636 . aff . . . sancte staffans föslo oc wngdoms oppbörian ib 291 . " the thing som han hawir giort mz jdhir j vngdomsins aldir (ætate juvenili) " Bir 3: 240 . han först af sins vngdoms alre forsmadhe världinna käte Gr 319 . "],"e":["ungdoms alder","-aller Bir 4: 204), ","ungdoms ar","-aar )"]},{"a":"ungdomber","b":"nn","c":"","d":["ungdom. " jndoles . . . vngdom " GU C 20 (hand 2) s. 23. - med art. konkret. den unge, de unga. hwad wngdomen lärer thät haller gärna allerdommen JMPs 393. "],"e":["ungdoms alder","-aldir )"]},{"a":"unge","b":"nn","c":"","d":["unge. " jtem til ath fosttra oc göra wnga skwla ey wthwälyas the dwffwor som ärw mykith gamble äller alstingis wnge " PMSkr 259 . wngana gödhas wndhy moderenne när fyädhrana wthdragas aff wingommen oc benen bindas ib. Jfr and-, hök-, pahöno-, ringsvalo-, spirf-, svaluunge. "],"e":[]},{"a":"unge","b":"nn","c":"","d":["unge. " enna handa fughl är til. som kallas skata hon älska sina vnga thy at äggin som vngane wordho aff waro j hänna quidh " Bir 1: 299 . ib 300, 301 . Ber 157 . möta . . . the berno som mist hafwer sina vngha Bil 861 . " at the skullen föra honom asnona oc hänna vnga " Bo 164 . Jfr asnadiävuls-, duvo-, korpa-, leons-, orm-, orma-, räf-, räfs-, stengeta-, svala-unge."],"e":[]},{"a":"ungebrodhir","b":"nn","c":"","d":[" = ungbrodhir 2. . . . hvari han gifver .. . till hvarje "vngabrodir" (i Sigtuna kloster) . . . en half mark RP 2: 356 ( 1399) . MP 4: 15 . ib."],"e":["vnga- )"]},{"a":"unger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","consswmta jn carnibus vi pund köth, en griss, eth wnth nöth HLG 3: 129 (1529). - unger alder, ungdom. lös nw siä(ɔ: själen) ... aff heluetis qwalom oc aff syndo(ɔ: syndom) som iach haffuer giorth aff wngomaldre och tiil thenne dag KarlM (El) 99; jfr : aff önsko aldre KarlM (Ver) 98; aff önskom aldre Prosadikter (KarlM) 284 ; i onsko ok aldre ib (Karl M B) 324 . 2) ung, yngre, som levat el. är född senare (än en annan), som tillhör en senare generation. chayn . . . sloo j heel then jnghre brodherin abel MP 5: 160 . moyses, aff iacobs thens ynxsta patriarchans släkt ib 162 . - i omedelbar förbindelse med ett namn och för att skilja ngn från en äldre med samma namn. jach birge trolle then yngre Trolles Jb Bil 108 ( 1424) .","3) ung, yngst, som senare el. senast inträtt i ett samfund. huilken broder som icke komber till stämpna tha oldermännenar (i guldsmedsämbetet) hanom med ynckxte broderen bud senda bötre. . . SO 153 . Jfr ungbrodhir (Sdw 2: 825). - Jfr barnunger."],"e":["wnth HLG 3: 129 (1529) . komp. yngre. jnghre MP 5: 160 . ","ynxster . ","ynckxter . e SDw 2: 1323), "]},{"a":"unger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ung (till lefnadsåren). gamblan skal man ära ok thän vnga lära GO 101 . " älska skulu vnge sin mästara grudnelika " ib 220 . " hwat vnghir nbir thz han gamal haldhir " ib 826 . " vngir ängil är gamal fändin ib 671. " Bil 321 . " hui fly þu þin faþur. vämptar uvämptan. vngar aldroghan " Bu 156 . " sa hon koma vänasta vngaa svena " ib 11 . " en vngor klärkar " ib 26 . " alt folk vnradhe hwi swa wnkt möbarn gat tholika pino tholt " Bil 543 . thwe ärlike vnge män ib 475 . " then vnge mannen wardh fattikir " ST 234 . " vngemannin gig in j kyrkiona ib. forgiff thessom vnga mannenom sina synd ib. " ib 235 . takin en annan dande man then . . . wnger er oc ärwodha ma RK 1: 1992 . " vng höns sodhin " LB 1: 96 (kan föras till unghöns). vng lamb ib. " taki . . . en hwelp ellir en vng kat " ib. " nötaköt thz vngt är " ib 3: 11 . thz i idhart vnga hwl tappin her MD 191 . vng trä MB 1: 223 . " enkte barn lät han dräpa äldra än twäggia aara all lthe yngre waro lät han dräpa " Lg 35 . " the äldre syster mälte swa thz the yngre skulde ey fa aff thera goz rät ey eet haar " Iv 3612 . " her yngxste brodher " MB 1: 241 . han var yngxstyr af allom Bo 171 . - unger alder, ungdom. födde han mykit fatikt folk vidh sith fädherne a vngom aldre Bi l 565 . ","2) ung, yngre, som lefvat el. är född senare (än en annan), som tillhör en senare genration. i omedelbar förbindelse med ett namn och för att skilja ngn från en äldre med samma namn. swerchir vng [vngæ?] filius karoli regis qui fuit filius swercheri gambla PK 273 (Catalogus regum Sueciæ ad annum Christi 1333, eft. afskr. fr. 1400-talets förra hälft); jfr Scriptores rer. suec. I 1:4.. cum sigillis . . . hillebrandi gamblæ . . . et hillebrandi vngæ SD 4:704 ( 1340). hans hustru war vnga inga (Ingonis junioris) konungx dotter PK 235 . jechonias vnge giordhe som ieremias propheta rädh honum MB 1: 9 . " mz vnga iechonia " ib 13 . MD 433, 435 . i thz sama torn . . . som ioachim yngre iwdha konunger la fangen MB 1: 17 . - (?) in presencia . . . hennikini dicit vnga SD 4: 162 ( 1330) . ","3) ung, som senare el. senast inträdt i ett samfund. komber här noget wtlenst hwethä til stadin thaa skal then yngxthe bagaren tinga tz hwethe til alles theres behoff . . . sker ickä swa ath wnge brodren tette tagher tilware . . böte fem marker vax BSH 37 . Jfr ungbrodhir. - Jfr ofunger."],"e":["ungt . ","unkt . ","yngre . ","yngster . ","yngxstyr Bo 171),"]},{"a":"ungersker","b":"av","c":"adj.","d":["ungersk. STb 4: 122 (1506). xv gyllene baadhe wnghersth gwl och rensth gwl ATb 3: 232 ( 1510) . köpth[e] jach xiiij vngerske gyllene for iij mark stycheth HLG 2: 46 (1516). ib 47 ( 1516) . moth hwaryom wngarska gyllene tak (vid förgyllning) iij [2 1/2] lod qwikselff PMSkr 453 . Jfr under gyllene."],"e":["ungarsker . ","wnghersth ATb 3: 232 ( 1510) ),"]},{"a":"ungersker","b":"av","c":"adj.","d":[" Ungersk. xviiiM [1800] wngers gyllana RK 3: 539 . 1 vngherss gyllen FH 6: 123 (1512); måhända böra dessa båda språkprof föras till ett ungers gyllene."],"e":["wngers . ","vngherss )"]},{"a":"ungfolk","b":"nn","c":"","d":["unga äkta makar. min härra sandar guþ vighe þänne tu vngfolk mz sinne högro hand Bu 182 ."],"e":[]},{"a":"ungfolk","b":"nn","c":"","d":[" , n. unga äkta makar. Se Sdw 2: 1323."],"e":["*ungfölke"]},{"a":"unghöns","b":"nn","c":"","d":["unghöns, ungt höns. taa ma man äta nötaköt thz vngt är oc fäth wnghöns LB 3: 11 ."],"e":[]},{"a":"unghöns","b":"nn","c":"","d":["unghöns, ungt höns. ss maträtt. Brasks Matordn 2 ."],"e":[]},{"a":"ungleker","b":"nn","c":"","d":["egenskapen att vara ung, ungdom. stirkir, vnglekir, venlekir MP 1: 241 ."],"e":[]},{"a":"ungnöt","b":"nn","c":"","d":[" L. = ungnöte, xxx vnghnöth stwta och qwighor Arfstv 63 (1475-75)."],"e":[]},{"a":"ungnöt","b":"nn","c":"","d":[" L. (KrLL B 51: pr. i vr.) = ungnöte. FH 4: 38 ( 1453) . XXV köör, v vng nöth ib 5: 238 ( 1524) . XXVI köör, IX wng nöth ib; på de båda sistnämda ställena är förbindelsen vng (wng) nöt kanske snarare att fatta ss två ord."],"e":["wngnööth FH 4: 33 ( 1453)), "]},{"a":"ungnöte","b":"nn","c":"","d":["ungnöt. " junix . . . vnghnöthe oc osigha (ɔ oxa) " GU C 20 (hand 2) s. 51."],"e":[]},{"a":"ungnöte","b":"nn","c":"","d":["ungnöt. " aff öneköpunge (betale man för bete) fyra päninga fore hwario ko . . . ok twa päninga fore vngöte " TB 79 . gaffuo the mik j samma iordhaskiffthe tree kör fore VI mark, en oxa fore IIII mark ok eth vngöthe foe VI öre FH 3: 48 ( 1444) . " gaffwo the honom . . . eth vngöthe fore VI öre " ib 6: 55 ( 1446) ."],"e":[]},{"a":"ungsvin","b":"","c":"","d":["ungsvin. VKU 150 ( 1594) ."],"e":[]},{"a":"unlykke","b":"","c":"","d":[" , se olykka (Sdw 2: 159)."],"e":[]},{"a":"unna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","swa mykith giorth som iak lathir mik wel ath nöghia ok honum wnnir ib 140 ( 1486) . NMU 1: 65 ( 1375) . " thet sama testament som . . . brönniolff . . . aff enom guthliiom kärlek badhe gaff ok wntt . . . the forscriffno closte " ib l102 (1422). SD NS 3: 67 ( 1415) . " tha laghlyste jak ok fastadhe . . . wärdhoghom herra . . . biscop andris . . . ällir hwem han thet vnnar, tw öresland jordh " ib 383 ( 1418) . DN 14: 94 (1473). - förunna, upplåta, tillåta att vara el. bo e el. att bruka, låta få tillträde till. jönis . . . talade til mattis om jordena tha wordo the ther medh wener . . . at mattis garp sade jönis thet är thin rätta byrd vn mik ok minne hustrv hona swa länge wi lifwm oc sidan lösen idra byrd i gen i ären näst ATb 1: l69 (1462). tha vnte borgamestara ok lradit joan jönsson sickle (ɔ: Sickla gård, som tillhörde staden) medh swa skel, at han ther aff skal göre allrettoheth, som gamalt ok forent hauer warit STb 2: 195 ( 1487) . - förunna, tillåta, medgiva. wnn mik thz ath jak är när thik Mecht 81 . " see jak vnnar tik naghan thyma ynnan hulkan tu maa saman sanka . . .J Buddes b 75. jak sten sture . . . gör witterligit at jak haffuer . . . vnt och giffuit och meth thetta mit opne breff vnnar och giffuer thenne breffuisere lase halwordsson . . . friihet och frelssä . . . " SvSkr 1: 35 ( 1482) . wn mik käraste gwdh, at jak maghe thik ödhmiwkelika . . . thiäna SkrtUppb 284 . " vn mik at minnas thina beskasta dödz ängxlan " SvB 521 (b. av 1500-t.). vn at alt thät i mik är vardhe dröflikit som minne siäl är til smitto ib. unna til lgodha, välvilligt medgiva, gå med på. ty begärade agamenon dag aff priamo j xxx daga oc priamus vnthe thz tiill godha Troj 179 . - vara till freds med, gilla. bidiandes idhra naadh med alla ödmyukt, at j . . . unnen thet til godhe soom giärt äär Scr. rer. sve. II 1: 147 (1431). begerende at wi wille vnnad til godo at kungen matte . . . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). 2) unna, önska (ngn ngt), gärna se (ngt) vederfaras (ngn). ty thet ville hwar släktin fastelica thet haffwa giffuit clostreno och engen theris an, ath wi haffuom aff the andre släktinne VKJ 241 ( 1447) .","3) tycka om, älska. jach seer tik pynas som iak bäst an SvT 103 . "],"e":["lsing . ","an VKJ 241 ( 1447) ; SvT 103 . vn(?) SD NS 3: 62 ( 1415) . ","wnner ib 67 ( 1415) . wnnir JämtlDispl 140 (1386). vnnar SD NS 3: 383 ( 1418) ; SvSkr 1: 35 ( 1482) . pl. 1 pers. vnnum NMU 1: 65 ( 1375) . 2 pers. unnen Scr. rer. svec. lII 1: 147 (1431). impf. vnt(h)e STb 2: l195 (1487); Troj 179 . ","vnti SD 8: l46 (1361). wntt NMU 1: 102 ( 1422) . part. pret. vnndt Bjärka-Säby 359 (1384, avskr.) . supin. vnt(h) JämtlDipl 115 ( 1371) , 129 (1376); SvSkr 1: 35 ( 1482) . ","wnnath JTb 97 ( 1513) . ","vn ATb 1: 169 (1462); SvB 521 (b. av 1500-t.). ib. wn SkrtUppb 284 . ","wnn Mecht 81 ), ","unna i gen , återgiva. - låta återgå till (ngn). kan thet swa wardha, at jac . . . döö vtan barn . . . tha vn.(?) iac minom fadherbrodher . . . then sama erfadhelin i gen SD NS 3: 62 (1415). Jfr i gen unna. - Jfr af-, ater-, pa-, til-unna."]},{"a":"unna","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) förunna, förläna, beskära, låta få, gifva, skänka. ma han (brudgum) hänne (brud) vnnä saklöst klenät äffter sinne makt oc villiä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). skodhe ok witi hwath han gifwer äller hwem han sina gafwor an Al 1331 . " hon vnte honum oc gaff aff kärlek alt thz som hon atte lifwandes " Bir 2: 28. ib 29 . " vnne honum ey minzsta fiät aff jordh som han bedhis aff honum " ib 3: 332 . " thry thingh an iak thik ok latir iak thik hafwa " ib 1: 248 . " iak vnte ok gaff mannenom alt got " ib 202 . " mz then hielp oss gud vnte ok gaff " RK 1: 4487 . " ensamit himeriki er swa goth at gudh an thz enghom vtan sinom winom ok ensamit heluite swa ilt. at han an thz enghom, vtan sinom owinum " Bil 647 . MB 1: 252, 253 . maghom wi tha se hwath gudh an mik fore mit ärwodhe ib 223 . " odherne han liffwit an " MD (S) 268 . an mik gudh badhe liiff oc ämpne iak skal thin last wäl ärlika hämpna Iv 530 . " om gudh hanum the äro an " ib 1650 . ib 4420 . " om gudh mik the lykko an " ib 3089 . ib 376. an oss gudh barn SD NS 1: 297 ( 1403) . " ib 389 ( 1404). beddis han af gudhi thre enkannelica bönir som gudh sculle vnna thöm i ybernia " Pa 4 . idhir abbatisse oc conuentuij j wazstena clostre vnnom oc gifuom wi macht at taka swa dana quinnor . . . til at halda vppe medh idhir idhra thiänist VKR 3 . ansgarius, äpter thy gudz nadh hanom enkannelika unthe (divina largiente gratia), tha vpböriadhe han sitt hälgha lifverne i sinom vngdom Ansg 177 . - förunna, vilja gifva. kunugen böþ hanom gul ok görsema. som han mäst vilde. georgius böþ giva alt þät fatöke folke som han hanom vnte Bu 492 . " girnas ey meer än gudh thik an " Al 2969 . " han (Gud) er welduger ouer them bade !UDDA_TECKEN?: jorderikis frygd ok hymmerikis nade) at giffwa ok läna hwem han thz an " RK 1: 5 . mz thera eptedöme som vnto thöm i andro skipi varo af sinom mango fiskom MP 2: 160 . " han gaff ok länte marghan län . . . ä swa hwariom som han an (vill) " Al 3801 . " säter ther en forman annan hwem alexander siälfwer an (vill) " ib 1640 . - gifva, öfverlåta, afstå. at jak hawer . . . skipte giort meth minom som henrike, vm hans mödherne . . . i swa mato at jak hawer hanum vnt oc v[p] latet min halua gardh a folingis gatw . . . item . . . ena stando aff iii tunnom oc ii viinfat lidugh SD NS 1: 678 ( 1407) . " thet jac . . . haffwer wnt giffuit oc wplatet oc nw ginstan met thette mit opne breff wnnar. giffwer oc wplater gud oc sancte birgitte j nadendal mit fast frelse godz reynila " FH 5: 232 ( 1517) . - förunna, upplåta, tillåta att vara el. bo i, låta, få tillträde till. dreff jak tik fran mik, ey wndhandis tik täkkelikit rwm at bliffua mz mik nec tibi in me locum ad mandenum permisi) Su 283 . " haffwir jak wnth them (byggnaderna) oc tillatit minom winom " Bir 4: 81 . - förunna, tillåta, medgifva. wnuis them hugswalilse wtantil (permittuntur eis solatia exteriora) Bir 4: 95 . VKR 4 . badh sancte martin for them andra riddarenom . . . at han matte sit liif behalda oc sina syndir bätra, thz wardh honom vmt ST 443 . " thet vn jak honum gerna " SD NS 1: 678 ( 1407) . Bo 211 . Lg 3: 687 . " nar fadhren thz ey wille wnna til godho " Lg 218 . " vnnom vi iþär þät, at i maghen oc scullin . . . haua fyoghärtaan raþmän " SD 5: 638 ( 1347) . " vnnom vi mestiärämannom. at þe oc þerrä swenä magho frälslikä sökiä allä köpstaþ ib. " ib 637 . SO 160, 161 . atwij . . . haffua wnth och tillatid oc mz tesse wora opna breffue . . . wnna oc tillata ath gulsmidherne j stockholm . . . mago . . . fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret ib 163 . " vntee och tillot jach . . . oc mz thetta mit opna breff tillather och wnner . . . thet . . . hanis lambechtsson . . . ok hans nästa arffwa mago oc skolo . . . behalla all then hwsabygning . . . oc al annan ägodelor som for:de hanis lambrechtsson kendes widh . . . äpter marten bornemandz dödh " DD 3: 213 ( 1483) . vnnä wi hännä þet samä frälse nyutä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). RK 2: 498 . Bir 4: 44 . " war herra . . . wnner abbatissonne . . . taka fyra wälfrägdadha män til brödher oc thiänara j hionagardhin " ib 94 . " jak vnte thom matelica haua värlz hedhir " ib 3: 55 . " jak är sant lius ther thik vnte oc lät ophögias (te ascendere feci) til keysarlikit vald oc säte " ib 455 . " ey swa got at han (Gud) an thz ey marghom sinom owinom ey oc swa ilt at han an thz ey mangom sinom godhom winom lofflika at agha " MB 1: 253 . " then rätthin widhersigher iak oc vnner tik han at brwka " ib 2: 213 . ä medhan gudh an oss liffuit walda RK 2: 5008 . tik är vnnat see thöm LfK 236 . " vnnis abbatissone taka in vm poortin fyra stechirhws quinnor " VKR 2 . gud . . . vnne mik tik sköt atherse mz frögd ok gläde som iak tik an RK 1: 1913 . " latom them bher blifwa ther gudh them an " Al 33 . - (?) the . . . vnto annureunt) thera kompanom som varo i andro skip at the skullo koma oc hiälpa them MP 2: 158 . ","2) uana önska (ngn ngt), gärna se (ngt) vederfaras (ngn). han (djäfvulen) . . . sagdhe sik thz enghum wnna Bil 543 . " hwar vnte androm iämwäl hans thärffwer som sik siälwom sina thärffwer " MB 1: 110 . " vm vinin var sniällir oc gaff aff kärlek oc vnte (cuperet) thom got " Bir 2: 136 . " hulkin som höre baktalan mot sik ok an ey ilt baktalarenom " ib 3: 126 . " thz jach an idher nokot omak " Iv 1856 . " han älskar iämcristen som sik siälffwan som enkte thz wnner honom, huilket han ey siälffwr wil haffwa, wtan hwat hälst goth han onzskar aff androm, thz wnner han oc honom " LfK 49 . iak an honum ey thz ävintyr at fanga Iv 648 . ysaac . . . an honum then hedher wäl MB 1: 212 . " iak an thz swerd ängom bäter än tik " Di 86 . RK 1: 1914 . - unna, vilja. närmande sig 3. hwa som thik an got MB 1: 215 . iak an thik got fore andra säär Al 7713 . " alla vnte henne got (unnu hænne wæl) " Di 29 . ib 35, 94 . hon . . . vnte tha bäter detzleff än fader sin ib. " är thz dygdhelikt oc gudhlikt at vnna bäter sinom brodher än sik siälwom " MB 1: 245 . ","3) tycka om, älska. sigh huru min herra an mik han an thik frwa hiärtelik Al 469, 470 . at iak hänne swa hiärtelika (ändradt till wäl) an Iv 1033 . flores . . . then iak vnte swa hiärtelik Fl 1381 . iak vnte . . . hänne siälfuer säär (Cod. B, C: jak hafde . . . hänne siälffwe kär) for alla the ther inne är ib 1648 . - unna väl, tycka väl om, tycka om, älska. arme ok rike vnte henne väl Fl 81 . " iak veet hon vil honum gerna se; grefuin an ok honum väl b 185. här ligger . . . blanzaflur the flores vnte väl " ib 330 . hon vnte mik iämwäl som sik ib 1655 . " them an iak aff hiärtath väl " ib 1921 . ib 126, 338, 352, 370, 600, 882, 1480, 1795 . Iv 1036, 1106, 5111, 5643, 5674 . Fr 1402 . RK 3: (sista forts.) 5823. hertugh erik hade fäst en jomfru the han vnte bezst ib 1: 1833 . " jek seger thz inthe creathur sinom skapare är swa suur som then arme syndoge man han är tho then gudh bezst an " MD 23 . - tycka väl om, gärna vilja, gärna gå in på. jach an thz väl at alle forfara om jach är swa ondher man sigher mich wara RK 2: 4768 . " jak an thz wäll " Di 42 . unna illa, tycka illa om, vara misslynt el. förbittrad på. iak thik illa an thz thu mik thz ey förra tedhe Iv 526 . " phillippo läke han illa an " Al 2568 . " the böndher vnna idher alle illa " RK 2: 4460 . ib 4994 . " han an henne ey thäs wär " Al 346 . - tycka illa om, vara missnöjd med, vara misslynt el. förbittrad öfver. jusse knwtzsson thz full illa an at nisse bagge sculle blifwa ther höffuitzman RK 2: s. 342. flere herre wåe och mislynteh ath iag stodh för rikit, the thz illa wnthe ib 3: (sist forts.) 4640. "],"e":["an . ","aan Lg 3: 687 . ","vn SD NS 1: 678 ( 1407). vnner MB 2: 213 . ","wnner Bir 4: 94 ; LfK 49 (på två st.); DD 3: 213 ( 1483) . ","wnnar FH 5: 232 ( 1517) . ","unnom . ","vnna SO 160, 161 . ","wnna ib 163 . ","vnnä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ","vnne RK 1: 1913 ; Bir 3: 332 . ","wnne ib 4: 44 . ","vnnis VKR 2 . ","wnnis Bir 4: 95 . ","onte RK 2: 498 . ","vnt Bo 211 ; SD NS 1: 678 ( 1407) . ","wnt FH 5: 232 ( 1517) . ","wnth Bir 4: 81 ; SO 163 . ","vnnt ST 443 . ","vnnat LfK 236 . ","vn Bo 8 . part. ","unna ater , ","unna i gen , återgifva, åter förläna. her swanthe wnthe honum thet (Allbo härad) ighen BSH 5: 128 ( 1506) . ","unna til , förunna, gifva, öfverlåta, åfstå. twadela aff spisning lot han qwar wäre tridigen vnte han honom til thäre RK 2: 5839 . Jfr tilunna. - Jfr afunna."]},{"a":"unnan","b":"nn","c":"","d":["gunst, bevågenhet. " ffauor oris vnnan " GU C 20 s. 258 ."],"e":[]},{"a":"unnare","b":"nn","c":"","d":["fautor oris vnnare GU C 20 s. 258 ."],"e":[]},{"a":"unnilse","b":"nn","c":"","d":["tillstånd, medgivande. engin menniskio magh herimothe sigia eller thenna wor wnnilsse . . . mothe gaa SD NS 3: 517 (övers. fr. sl. av 1400-t.). til . . . stadfestilse thenne forschriffne vnnelsens frijheet oc priuilegier haffua vij vort screet oc insigle budit hengia för thetta breff Priv f Sv st 73 (1433, avskr.). thy bidiom wj alle epterkomanda konunga . . . tessen forlenilsse och vnnilse i jngen mathe j gen sigia Mon Dipl Sv 18 ( 1482) ."],"e":["vnnelse )"]},{"a":"unnilse","b":"nn","c":"","d":["tillstånd, medgifvande. " ffore huilka wor wnuilsse forscriffne gulsmidher haffua . . . giffuit woro altare till prydilsse eth gyllene styctill eth messo rede " SO 163 . DD 3: 214 ( 1483) ."],"e":["wnnelsse DD 3: 214 ( 1483)), "]},{"a":"unninga lagh","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["unningia- )"]},{"a":"unsalogher","b":"av","c":"adj.","d":["usel, eländig. o j forbannadhe vnsalogha ST 98 ."],"e":[]},{"a":"unsgul","b":"nn","c":"","d":["guldtråd. STb 5: 105 (1516). Jfr insegul (äv. Sdw 2: 1245)."],"e":["onst- )"]},{"a":"unsk","b":"","c":"","d":[" , se usk (Sdw 2: 866), yskia (Sdw 2: 1078 f.)."],"e":["unska"]},{"a":"unsk","b":"","c":"","d":[" , se önsk, önskia."],"e":["unska"]},{"a":"untbiudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) låta veta, meddela, underrätta, gifva tillkänna. han wntbödh them thz sunderlik hwru persida honum a händer gik Al 3913 . " om thu widh tholik sidh lifwer vntbiudh (nuntietis) mik thz ater ij geen " ib 5959 . sälla thik in til absolon, oc hwat thu aff honom forstaar thz mote mik gaar thz vnbyudh mik atir ST 243 . alexander vnbyudhir thik thz at han är redho oc oforfäradhir ib 521 . ib 299, 520 . ","2) tillsäga, befalla. " war herra . . . vnbödh enom mäktoghom iudha heet gedeon at han skulde moth konugomen stridha " ST 345 . " j vnbudhin mik mz idhart breff at swa frampt iak wille mit liif behalda skulde iak thz (barnet) lata dränkia " ib 442 . ib 352 . - Jfr umbiuþa."],"e":["un- )"]},{"a":"untbära","b":"vb","c":"v.","d":["1) umbära, undvara, vara utan, sakna. the thing hulkin thw kan äkke ombära Bo 1238 . " fämpte thiänarin är lustelica thinga lokt thänne ma borto vara ok vmbäras j mangom thingom " Bir 3: 183 . nu wardhir han hymerikis glädhy vmbära ST 533 . then heder wille the heldre om bära Fl (Cod. F, E) s. 95. the ather a landzkrono waro villo mangt hawa thz the vmbaro RK 1: 1669 . " i maghen ey konung ombära ib 194. haffua sith land en stund vmboret " ib 2844 . " ib 3: 1124. " Di 205, 262, 264 . " dör bodhe sändher hustru ok bondhe tha thagi bondhe räskap ok hustru wmbär " SO 27 . " skulle hwar sik sielff forsee badhe om fodher saa oc om maath . . . them tydzka gaffs nogh hwar the woro än the swenske jo omboro " RK 2: 7139 . - (?) ati ingen sodane man haffua, som j kwnne vmbäre fra honden FM 251 ( 1505) . ","2) mista, gå miste om. wille thz (Gotland) svenska ey vntbera RK 2: 64 . " skulle jac vmbera myn kärste god ven " MD 172 m. ","3) försaka, afstå. stundom vmbar . . . hon thz hon skulde siälf äta Bo 15 . " han wille äntingia konunger wära ower alt rikit eller alt vmbära " RK 1: 849 . " for the älskelikhetinna hon hafdhe til mik hadhe han (djäfvulen) gerna forlatit oc vmborit (dimisisset) alla andra siäla for hona " Bir 3: 85 . ST 415 . ","4) undgå, undslippa. " vilde thu häldir . . . the nödhena thola for siäla gagn än han skulde thän hardh dödhin vmbära (ab eo evitaretur) " Bir 4: 145 . ib 157 . - söka undgå, söka slippa. thz thör iak allum radha tholik thiänist vmbäre som han giordhe vidh mik thäre Fr 1141 ."],"e":["vntbera RK 2: 64 . ","um- . ","om- )"]},{"a":"untbära","b":"vb","c":"v.","d":["l1) umbära, undvara, vara utan, sakna. thet war j mång åhr att . . her bÿrge vnbaar godzet sitt, ty at thet hördhe hanns modher till, och hon leffdhe då Trolles Jb Bil 241 (1486, nyare avskr.) . " til the iic mark skal [han] haffwe x mark rente peninge fför huart [ar] han haffuer omburit sine pening " STb 5: 76 ( 1515) ."],"e":["om- . ","vn- )"]},{"a":"untdragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) undandraga, borttaga. med ack. och dat. - pass. om gudhi täkkis ödhmiuk ting wphöghia oc änkiodomen foresätia . . . ther aff skal ey wndraghas ällir minzskas nakot jomfrunna lofflika sidhwänio (non derogatur ex hoc landabili consuetudini virgium) Bir 4: 73 . ","2) efter skänka, fritaga från. jak will bidia tik. at thu vndrager (Cod. A fordragh 72) myn son thenne kamp Di (Cod. B) 319 . ","3) hafva fördrag el. öfverseende med. hwath swensker bleff saker skulle the ey wndraga RK 3: (sista forts.) 5211 ."],"e":["undragha )"]},{"a":"untdragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) undandraga, borttaga. " fraudo . . . swika ok vndrago " GU C 20 s. 290 . - med ack. och dat. excellenciores cibi anime non adimunt si cum moderamine sumantur kräslegin [mater] vndrager ekke siälen klaarhet om han matlega tax GU C 20 s. 238 . 3) ha fördrag eller överseende med (ngn). - med prep. mädh. ha överseende med, ursäkta. hwar fore bedher iach ydmygeliga at om swaa er at ether ligger ther icke forstor magth oppo thet i villen vmdraghe met migh paa thenne tiidh GPM 2: 314 ( 1508) ."],"e":["vndrago . ","vmdragha )"]},{"a":"untfa","b":"vb","c":"v.","d":["1) mottaga (i ett hus, land o.s.v.), hälsa. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 487 f. hwa som sua hauir ofuer sik bygt / honum standir for hand god ändelyct / . . . / honum er väl at han iorderiki sa / ther gudh scal sielfuir väl ondfa / oc sua hans modhir kiära Vis sten 8 . han wart wel vntgangen tha han kom ther EK 1625 . - taga i sitt beskyd, taga i sitt hägn. thet jach (ɔ Svante Nilsson) . . . haffuer tagith, annameth och vndfangith . . . thenne breffuisare olaff knwtsson . . . mz godz, thienare . . . vdi mÿne och rigsens hengn, friidh, beskermillse och forswar NMU 1: 159 ( 1509) .","2) undfå, mottaga, få, bekomma, erhålla. swa ath han vntfik hiith i landet en packa klede STb 1: 271 ( 1480) . " tet han annamet och vntfangit hade aff hans " ib 4: 91 ( 1505) . hulke seme penige the bekende them redelige wpburit och wntffongit haffue ib 5: 15 ( 1514) . - part. pret. delaktig? tw giff mik the sama löön som jach ware jdhkelikin oc vntfangghin aff thinne signadhä pino SvB 177 (senare h. av 1400-t.). 3) avla. hwlkin (ɔ Jesus) vntfanghin war aff them helga anda fföddir aff jomfru maria MP 5: 208 . " see jach är vmfänghen i syndhenne: och j syndom afladhe mich myn modher " SvT 45 . ib 69 . 7) överlämna (ss lån). . . . som hedherligä meen mester oleff erici oldherman i samme gylle loch hans bysyttare . . . med menighe brodehrs samtycke meg lanth oc vntfath haffue pa myt hwss HLG 3: 152 (1511). - Jfr untfanga."],"e":["vn- . ","wm- . ","um- . ","ond- Vis sten 8 . ","-faar . impf. -fick. part. pret. -fanghin. -fängen SvT 45 . supin. -fangit(h). -ffongit STb 5: 15 ( 1514) . -fath HLG 3: 152 (1511)),"]},{"a":"untfa","b":"vb","c":"v.","d":["1) mottaga (i ett hus, land o. s. .v.), helsa. j thenna wägginne är nadhinna portir gynom hwilkin alle the som bidhia skulu wnfaas (suscipiantur) Bir 4: 91 . " thz closter hon förra war hwar hon kärleka war wnfanghin " Lg 221 . " han vndfik idhir som fadhir sin kärasta son " Bir 2: 263 . " foor han ater til room i gen mz sigher oc vardh vntfangin af allom mz storom hedher " Bil 595 . Gr 315 . Fl 221, 1983 . the ridha wt mot herra fräderik vntfingo han swa hedherlik Fr 2636 . " wi skulum alle til hofua ganga minz herra gestä mz ärom vnfanga " Iv 192 . " riddara ok swena toko min häst ok vnfingo mik rät aldra bäst " ib 194 . ib 4834. the iomfru nu til herra iwan gik mz mykin liofheet hon han vntfik ib 1319 . " konung artws monde hännä väl vmfa (Cod. B, C vnfa) " ib 4836 . " the iomfru tha for konungin gik swa höfuitzlika han the iomfrw vmfik " ib 4842 . " the frwor gingo honum ij geen vntfanga honum mz store dygdh " Al 343 . RK 2: 174 . ST 276 . Va 18, 22, 52 . " ther the iomfrwn bedroffwigh stodh thiit kom en vnger riddare godh . . . the iomfrv han toktelika vntfik " MD 191 . " sidhan hwar hafdhe annan gladhelica vndfangit (ad se invicem adorantes) " Bo 248 . - bemöta. thu hafuer alla mz spot vnfangith Iv 111 . " forgifua thöm thz . . . thz th swa illa vmfingo han " ib 4688 . ","2) undfå, mottaga, få, bekomma, erhålla. ij skulin ok mina gafuor vntfa Fl 72 . " wi kennomps . . . hafwa wnfangit oc fullelica opburit . . . aff . . . jössä fintzsson . . tw hundratha marc swenska päninga " SD NS 1: 244 ( 1403) . ib 243 (1403, på två ställen i särsk. urkunder). leui släkt vnfingo enkte landh j blandh sina brodher MB 2: 39 . ib 125 . " the til at hon matte afla ok vnda christi kärlek ok vinscap " KL 325 . nakot aff hwilko mik hoppas wnfa hiälp Lg 661 . manghe . . . wnfaa sina hälso för hännas häloghetz skuldh ib 335 . - få, bekomma, röna. the vmfingo i (för af?) modhrinne största kärlek KL 352 . " aff then reddugha oc fasa som the vnfingo aff israels almogha jngangh " MB 2: 12 . - röna, ljuta. thw skalt [then] bethra] döden wnfaa MD (S)= 205; jfr 4. ","3) undfå (lifsfrukt), blifva hafvande el. drägtig med, afla. nar thz (d. v. s. elefanthonan) ena halfwir sina frukt vntfangit ST 215 . " thz hon haffde wnfangit gudz son i sin lekama " Lg 3: 636 . " thz hon skwlle wnffa oc födha gudz son " ib 603 . " aff huilkom thu . . . wnfa oc födha skal ena dotther " ib 628 . ib 614 . ","4) mottaga, underkasta sig. hwat tholumodhelica oc huru siäflica han mbör oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse Bo 189 . " wnfaa . . . ok anama gerna ok thol litit äruodhe " Bir 1: 9 . ","5) mottaga, anamma, omfatta. käisaren oc konungän teridacius oc alt folkit thakkadho gudhe at hans namp vaar vnfangit ofwir alla väruldinna Fr (Cod. D) 416 . ","6) fatta, förnimma? swa vndersam waro the (undren) vntfa Al 9244 . - Jfr untfanga."],"e":["und- . ","un- . ","vm- KL 352 ; Iv 4688, 4834, 4836, 4842 . ","-faa . ","-fanga . part pret. pl. nom. m. vnfagnä Va 18 ),"]},{"a":"untfaghna","b":"vb","c":"v.","d":["mottaga, helsa. the ij konunga ridhä w a mot honom och vnfängnade (Cod. A vnfingo 22) honom mz storä ärä Va (Cod. C) 59. Jfr umfämna."],"e":["vnfängna )"]},{"a":"untfalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) undgå, gå (ngn) ur händerna. the siik meenthe slotzloffuan halla hon kunne them togh wnfalla RK 3: 2623 . " honum wnfull ey lykka oc ey striidh " ib 95 . - gå bort, försvinna, upphöra? the skanungha wordho tha swa flta them vnföl tha alla latha (de kunde icke taga sig något till, de kunde icke göra något dervid?) RK 2: s. 344. ","2) affalla från, svika. sith retta fädhernis rike wilia the aldrigh wnfalle BSH 5: 468 ( 1511) . han . . . rådde att the skulle wnfalle mig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 266. ","3) undkomma, komma från, undandraga sig, underlåta att hålla el. fullgöra. haffwir jak hans breff scrifwath mz hans eghne hand som han ey kan vnthfalla JP 29 . ","4) undfalla, komma öfver (ngns) läppar. lathe rydzene sig vndfalla, at konung hanses partij och makth her opa annen sidhen och fforekome skule FM 524 (1511, samt afskr.)."],"e":["un- )"]},{"a":"untfalla","b":"vb","c":"v.","d":["3) undkomma, komma från, undandraga sig, underlåta att hålla el. fullgöra. komma från, förneka. mädhan for:ne her erik kan ecke vntfalla the oordh (ɔ vissa ärekränkande yttranden) Stb 1: 136 (1477). och sgde . . lasse skotthe, swa ath han sporde ecke eptir hwat borgamestarene och radet biwda ellir sighia, huilket han ecke kwnde wtnfalla for rettin. ty sattes han j helfftilsse ib 2: 9 f. (1483). - förneka. ltil hulkit han strax högelige nekade och wntfallendes war STb 4: 249 (1512?, på lös lapp). ytermere wrsakade jaco peel och wndfall, at han aldrig . . . ib. - undandraga sig att (som vittne) styrka. han skiöth sik til berend hake, ath han hade loffuat hono ath taga honom ther the iiij (4) paala. tha berend hake kom til swars, tha vntfiol han honom STb 1: l384 (1482). witnade erlige men . . . swa athe nerwaro ok hördo, thet enrewald . .. vntfoll thet tal, som litzle laurens, radman j vpsala, hade til ingeuald scriffuare, ok sagde, thet . . . ingeuald fortalade huarckin borgamestarene ellir radet j vpsala lib 2: 170 (1486).","5) bliva skyldig (ngn ngt). kom . . . jngewall . . . oc bödh vp en gardh som han haffe till pant aff sinom brodher magnus . . . oc staar hanu till pant for .l. marc efftir dandemenz seghn som offuer theris rekenskap wara . . . tha vntfyoll magnus hanum xx mark. tha lowade magnus hanum en häst (o.s.v.) ATb 2: 393 ( 1492) ."],"e":["wnd- )"]},{"a":"untfalning","b":"nn","c":"","d":["förnekande. effter hans ägin widerkennelsse och wnffalning sades och dömpdes för:ne gode men .. . . aldelis frii STb 4: 249 (1512? på lös lapp)."],"e":["wn- )"]},{"a":"untfanga","b":"vb","c":"v.","d":[" Se Sdw 2: 1323. 1) mottaga (i sitt hus e.d.). äller r[e]gerade jak hwisth . . . annars än mik borde, äller wnfangade ekke pelegrimana PMBref 313 ( 1512) . " tacke wij iders nade ödmykelige fför wore metbröder oc sendebudt, morten lehuss och herman foss, ider nade wel wnfongade oc hörde theris framsetninger " STb 5: 353 (1521, Kop). 2) undfå, mottaga, få. en xx . . . skutor med wedt och then meste fetalie, ther the kunde vnfonge STb 5: 358 (1522, Kop). - Jfr untfa."],"e":["vn- . ","wn- . ","-fonge . ","-fangade . ","-fongade )"]},{"a":"untfanga","b":"vb","c":"v.","d":["1) undfå, mottaga, taga, få. iadus vntfangar af honum laan Al 1104 . ","2) antaga, upptaga, uppfatta. fore fridhz tekn han thz vntfangar Al 1095 . - Jfr untfa."],"e":["-ar )"]},{"a":"untfangilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. undfående, mottande, erhållande. j the hälgha scripts wnfangilse (scripturaum inventa) SpV 221 . at ytersta mins lifs afganger medh the hälgha kirkio sacrament vnfangilsom . . . wari värnadh oc gömd for allom minom owinom SvB 361 (b. av 1500-t.). llJfr untfängilse."],"e":[]},{"a":"untfara","b":"vb","c":"v.","d":["1) fara undan. - fara bort, avvika. mädhen herre magnus war swa vntfaren vtaff hans nadhes rike ok vtan hans nadhes welia ok witskap FMU 3: 497 ( 1450) .","3) undandraga, frånhända. " äfther thy som thetta bref wtwisar tha är os vnfaridh j . . . orthog j karbäk " SD 8: 166 (1362? tillskrivet av yngre hand)."],"e":["vn- )"]},{"a":"untfara","b":"vb","c":"v.","d":["1) fara undan, skynda undan. löp han ok vntfor sin stracka wegh fran calmarne BSH 5: 56 ( 1505) . FM 281 ( 1506) . ","2) undgå, undkomma, undslippa. hade gudz nad ey sonderlige waret thetta fordärff haden aldre vnfaret RK 2: 9610 ."],"e":["un- )"]},{"a":"untflygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga undan. vndflygha (evolabunt) the (he (foglarne) rasklica Bir 2: 130 ."],"e":["und- )"]},{"a":"untflyia","b":"vb","c":"v.","d":["5) rymma från, avvika från. oleff . . . talde til en batzman, at han hade wntflyt < for > hans hyre och han motte forhyre en annen STb 5: 90 (1516)."],"e":[]},{"a":"untflyia","b":"vb","c":"v.","d":["1) fly undan, fly. är det (sannolikt tryckfel för thet) sua, at vi vntflym, tha fölghia vara fiända os hart vppa bakin, oc sla os alla saman ihäl Ansg 235 . undly, fly undan, fly bort, undkomma, han thänkte fanganä varä vndflydhä KL 160 . ib 175 . " thu . . . format ey wndlfy " Bir 1: 143 . ","2) undlfy, fly unda, för; undkomma, wppa thz at han vndfly matte madian MB 2: 84 . " at han skull wndly herodis forsaather " Lg 809 . " the flydde som eeth moln sky och wiilde än dödh wnfly " RK 3: 2355 . - undly, undgå, undkomma. sporþo þe af hanom helso kännedom. huru þe matten vndfly diäfwlsins snaru KL 189 . " thu format ey vnfly synd i mangtalan " ib 224 . " gifwa hänne quämelikit rwm at vndlfy oloflikit dyocleciani hionalagh " Gr 283 . at iak . . . maghe vndfly äuerdhelica pino Bir 3: 175 . " ängin skal vndfly min dom " ib 286 . ib 370. ","3) undgå, undvika. " at hon (ey gerna) wilde sea manz öghon ther hon kunde thz vnfly " Bil 274 .","4) undgå, undslippa, gå fri från. wachte sigh . . . här vthi hwar i sin stadh, swo frampt som han will vndfly waar konungzlig hämpd GS 49 ( 1412) . ib ( 1444)."],"e":["und . ","-un- . -fly),"]},{"a":"untflykt","b":"nn","c":"","d":["undflykt, tilflykt. somlige aff israel giordo dyup hool oc lönlig kwlor j bärghen sik til vnflykt MB 2: 84 . " skikkade the tässa äptir scriffna ""],"e":["un- )"]},{"a":"untflykt","b":"nn","c":"","d":["l2) flykt. drotning heccuba och hennes dotter plixena gaffwo siig tiil wndflikt män the wisthe ey hwardt the skulle fly Troj 264 ."],"e":["wndflikt )"]},{"a":"untflyliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oundflyliker."],"e":[]},{"a":"untfria","b":"vb","c":"v.","d":["befria från erläggande af, eftersänka. iak scal vntfrii honom the thwälyti aff thy SD NS 1: 443 ( 1405) ."],"e":["-frii )"]},{"a":"untfäghna","b":"","c":"","d":[" , se umfämna."],"e":[]},{"a":"untfäghna","b":"","c":"","d":[" , se untfaghna."],"e":[]},{"a":"untfängilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. = untfangilse. fängile SvB 259 (omkr. 1500). "],"e":["wm- )","*untfängilsa dagher","wn- )"]},{"a":"untfärgha","b":"vb","c":"v.","d":[" untfärgha sik, mista sin vanliga färg, förändra färg. vakt än vatnith vnfärghar sik (Cod. C; at watnit skal ey wntfärga sik) Fl 1121 . " om hon ey mö ther ower gar thz watn wntfärger sik som en blod (d. v.s. blifver blodfärgadt) " ib (Cod. B, C) 1125. han märkte fast hans öghno wik om han skulle vntfärgha sik Al 2604 . - refl. untfärghas, d. s. iärnhat ok hiälm ok päkilhuwa ther for waro gra som en duwa . . . nw wntfärghas the ok wardha krankt the ära wordhne fläste rödh Al 3330 ."],"e":["un- )"]},{"a":"untföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) föra undan, föra bort. ta skule gillesbrödherne sin gillesbrodher wnthföra iij mila wäg mz hest eller skip SGGK 104 . " sigh mik hwar miin iomfru är ther thu vnfördhe mz styldom här " Fr 2520 . nw wndfördhe han hona ib (Cod. B) 2347 . ib (Cod. B, C, D, E, F) 2454. thenne riddaren vnförde mik thäden mz w ald och sina falska listä Va 12 . - föra bort från (ngn). blanzaflor var mik illa vntfördh Fl 1767 . ","2) undrandraga sig erläggandet af. hwilkin människia som vntförir rättan tol hoon hafwir han stulit ST 485 . " hon matte han (tullen) ekke vntföra ib. ""],"e":["und- . ","un- )"]},{"a":"untganga","b":"","c":"","d":[" , se umganga."],"e":[]},{"a":"untganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) undgå, undkomma. " med dat. hu ey lifwande vnga minom handom " ST 254 . " han sculle them (dem som sammansvurit sig mot honom) aldrig lewandis wnga " RK 2: 2791 . - abs. komma undan, undkomma, undlsippa. wträkke sit nät owir fiskin sua varlica oc starklica at fiskin formoghe ey at . . . vndgaa (evadere) mz nakrom styrk älla vidhirfrestan Bir 2: 6 . " the takkadhe gudh som mz liffuit wnginge " RK 3: 1757 . ","2) gå (ngn) ur händerna, gå förlorad för. han . . . hade til marsken mykit hath ty at hans fader the makten wngik RK 2: 7480 . - gå förlorad för, afhändas. med dat. at naghat vntginge domkirkyone meth rät älla laghum af the gotze SD NS 1: 149 ( 1402) . " at thenne fornempda öö . . . herra thorde bonda eller hans arfuom vnginge " ib 451 ( 1405) . ib 536 ( 1406) . ","3) nödga (ngn) att g¨å från (ngt), tränga (ngn) från (ngt)? mattis kaffle war hoss her sten och haffuer vnganget meg met !SYNS_DÅLIGT?en i fra BSH 4: 315 ( 1502) ."],"e":["und- . ","un- . ","-ga . ","-gaa )"]},{"a":"untganga","b":"vb","c":"v.","d":["l1) undgå, undkomma. - undgå ngns uppmärksamhet, undgå? hade tet (ɔ maltet) göt warit, tet schlle jngaluna vngath oss Stb 3: 16 (1492).","2) gå (ngn) ur händerna. - gå förlorad för, avhändas. med dat. ware thet ok swa, at the ij öresland honom . . . i nokro matto vngar . . . tha lofwor iak . . . honom hans skadha vpräta SD NS 3: 335 ( 1418) . ib 384 ( 1418) . kan swa ske . . . ath thenne forskrifne wretha konno j nokra matho mz lagum wnganga . . . pädhare Neuman Vokbal 78 ( 1452) ."],"e":["vn- . ","-gar . ","gath )"]},{"a":"untgiälda","b":"vb","c":"v.","d":["umgälla el. plikta för (ngn el. ngns skull). med gen. el. ack. hafdhe ewa ensamin syndath, oc ey adam mz henne, hwath hafdhom wi hälde nwtith honum . . . eller hafdhom wi vntgullith henna MB 1: 147 . " vi . . . bidhiom idher, at i vänden vaars nadhoghe herres ärkebiskopens stykke til godha . . . swa at the hälgha kyrkia honom eingastadz vngälde i noghra matto " BSH 3: 180 ( 1467) . " hwru mangha människor, oc hwru mangha ärleka städher matto wngälla then ena stadhen twngriam " Lg 3: 170 . - umgälla, betala, plikta el. lida för (ngt). med gen. el. ack. sina giri wntgalt han MD (S) 238 . " ther wart thymoteus fangdir oc mz storom bönom oc vissan leffwandis släptir, thy at han j sino vaalde haffde manga ff jwdomen hulke hans dödh haffde vngullit " MB 2: 316 . " wi mattom sw alle hafwa thes vnguit " ST 508 . " for ider skuld haffuer iach mist mit diwr; men thäs skulen j entke vngiäldä (des schole gy nicht vnt ghelden) " Va 49 . at iach skal nw thz vngiäldä och lidä thenne dödh ib 52 . - lida för (ngt) el. på grund af (ngt), hafva ondt el. skada af (ngt). her iwar monde sölffborgh faa sa wiith wart hans wälle thz motte swänske wngälle RK 3: 2655 . " ekkia sax hans hans godha swärdh laa hemma j ghen thz wngalt han " Di 282 . " the vntgiella thz at han är ekke hema " ib 176 . " om öghonen ällar föthrena wardha förlame, hwat ey wngeller thz oc sörghe aldher kroppen " LfK 99 . - abs. umgälla, plikta, straffas. huar sick ther mz forsumer ock komber sidan schade aff sielffuer sware ok vmgielde effter rikeszins radh nadhom SO 157 . - underkasta sig straff. om for:de her götzstaff thetta forscreffua ecke haller, tha scola wi komma in pa . . . sancti olaffs dag nest kommende i samma hwss som wi honom nw vttaga ok liida ok vngella effter for:de her götzstaffs brot BSH 3: 80 ( 1455) . - underkasta sig lidande el. skad (ss följd af sitt handlingssätt), stå sitt kast. hans nade . . . wil blifue, lijdhe oc vndgelde med oss BtRK 383 (1502, orig.) . " wele wi icki . . . syndra oss fron menige sweriges rike vtan bliffue ther the äre lidhe och wngelle met them " FH 7: 58 (1504, nyare afskr.). "],"e":["un- . ","-giella . ","-gälla )","untgiälda at , umgälla el. plikta för (ngn el. ngns skull), straffas för (ngns skull). saa at hossbonden ey vmgieller drengen aath, om han naget giordhe pa arbeydet SO 82 ."]},{"a":"untgiälda","b":"vb","c":"v.","d":["umgälla el. plikta för (ngn el. ngns skull). med ack. swa at husbondan vntgiälda ey gestan aat STb 1: 428 (1459, Burspr). - umgälla, betala, plikta el. lida för (ngt). med ack. the stempdo oss tha bada in til stokholm . .. medh all war breffe som wii willom pa badha sydor nywta och wngella medh Arfstv 57 (1474-75). ey skal sonyn vngella sins fadhirs syndh jj mynom rätuisa dome MP 5: 203 . hwad gell i stadhen äre tet haffwe the bade til bytes nywthe och vmgellä SJ 2: l200 (1491). samma dach sades screddera sxhulle alle vmgielle, swa wel som the tet wille nywta, hwat theris embetsmen finge j theris ärendom 'stb 3: 467 (1500). alle hande warer . . . tom hans nade nw tilbaghe halder j danmarch för then opresningh nw giörs oc giörd är, oss alle till aat omgieldendes oc til ondä niwtandes ib 5: 336 (1521, Kop) . " thz han giorde wndgäldhe manga andre " Troj 279 . - betala. bör mic thär vtoffuir naget j geen giffuo ellir ythermer at vngeldha thät sethir jac j rättha Arfstv 18 ( 1461) . - abs. umgälla, plikta, straffas. hon . . . sändhe hith sin forfaldz withne . . . medh fwllo makth liidha ok wngälla, som hon siälff när ware SD NS 3: 343 (1418)."],"e":["wnd- . ","vn- . ","vm- . ","om- . ","-gielda . ","-gielle . -gälla. -geldha-. -gella. -gellä. impf. wndgäldhe Troj 279 ),"]},{"a":"untkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) undkomma, komma undan. vndkomber . . . tholiken man som then brutlika vndvaldade MEG (red. A) 57 . EG 67 . springir han j skipit tha ma han mz äruodhe vndkoma Bir 2: 219. et skep wntkam met stor nödh FM 281 ( 1506) . hadä mere mact wareth wtsänt, tha hadä thet ickä wntkommit ib. " lifuandes thedhan untkoma " Ansg 235 . HSH 20: 167 ( 1507) , 168. ","2) undgå, gå förbi, gå (ngn) ur händerna. enghen blomster wnkommen (prætereat) os Su 74 . ","3) undkomma, undgå, undslippa, slippa. vtan diwrin hafdho skogha at fly til vntkomo the ey mannanna omättelica giri Bir 2: 316 . " at mannin hopi altidh at faa äwärdhelika äro ok vnkoma pinona " ib 1: 295 . " skalt thw ey vndkoma gudz son (för dom; udicium) ok ouanan oc ondan dödh " ib 3: 15 . " ey vnkombir thu gudz hämdh oc wrede " MB 2: 301 . thu vndkom ey än gudz dom ib."],"e":["und- . ","un- )"]},{"a":"untkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) undkomma, komma undan. - komma bort. ath han engte loth vntkoma aff gerdh fan skiälffwens gotz Stb 1: 117 (1477).","3) undkomma, undgå, undslippa, slippa. huilkin människa thenna syäla wadhan vil vmkoma, göre som then gör som vtan skadha vil nydhir koma aff högdhinne MP 5: 128 . " eldhin som hon kan ey vmkoma " ib 129 . 4) låta undkomma el. komma undan. STb 1: 221 (1479). alle the som woro j radh och daath ath wntkoma henrik babbenhwse her aff stadin ib 2: 111 ( 1485) . " ath han aldrich vntkom tiwffuen aff trosa joans stugw eller war j raadh och daath at vntkoma hanomib 301 (1488). ib. gwdena forda oc främia tig oc wnkomme tiig aff tolkom fare mz helso " Troj 19 . - låta komma bort el. försvinna (genom stöld e.d.). margit . . . feste lach, ath hon ey vntkom kapan fore peder matensson STb 3: 85 (1493).","5) uppkomma, ha sitt ursprung (i ngt). alla högfärdh, oc allan thin eghin wilia huilken framga oc wnkoma (provenit) aff them flata, oc fafänga kärlekenom, mz huilkom människian älskar sik siälffwa Mecht 336 ."],"e":["wn- . ","vm- )"]},{"a":"untköpa","b":"vb","c":"v.","d":["undanköpa, köpa till förfång (för ngn). hvilkin brodher (i skomareämbetet) andhrom gör forköp . . . wnköpär bark äller lädher äller klippinga SO 20 ."],"e":["wn- )"]},{"a":"untledha","b":"vb","c":"v.","d":["fria från en anklagelse el. beskyllning, bevisa (ngns) oskuld. tha kom andres hörare broder fore rettin och wntledde andres jensson i thet erednet STb 1: 231 ( 1480) . ath andres . .. är vnledder therfore, ath han ecke slog martin dragare til dödha ib 2: 158 ( 1486) . "],"e":["vnd- . ","vn- . ","-lethe SD NS 3: 275 ( 1417)","-lett HSH 16: 84 (1504, avskr.). -ledhat ATb 3: 44 ( 1495) ), ","untledha sik , fria ig, bevisa sin oskuld. med gen. han . . . sagde framlethis the wäll till sware wile oc segh thes vntlethe meth same bref at enkte ther i scrifuet staar SD NS 3: 275 ( 1417) . - med prep. for. forre än tw haffuer vntleeth tik fore the alin leysk . . . tw stal STb 1: 108 ( 1477) . " epthir swa dana skiälig bewisning, bade meth tolbokene ok besworen witne, tha kunde . . . giärd ecke wntlödha sik therffore, ath han ecke hade anameth ti si fforscripna v (5) mesara koppar " ib 2: 153 )1486). Trolles Jb Bil 199 (1479, nyare avskr.) . ATb 3: 44 ( 1495) . för hwilket breff . . . doctor hans sik skälige unlett haffe med breff oc ful skääl HSH 16: 84 (1504, avskr.) . GPM 2: 367 ( 1511) . Jfr utledha sik (Sdw 2: 881)."]},{"a":"untledha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["und- )","untledha sik , fria sig från en anklagelse el. beskyllning, bevisa sin oskuld. then som sua dana ärende vordher fore kastat vntleda (för -e) sick som hanom allaledes tilbör effther schraan SO 103 . " the skole sende then skeparen hiit till viborgh ath vndledhe sigh med retto för kongens peninge " HSH 20: 168 ( 1507) ."]},{"a":"untlokka","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortlocka (en tjenare el. arbetare från ngn). med ack. och dat. jngen embetz broder steyde (för stedye) eller vntlocka (för -e) synom emb[e]tz broders (för -broder) tienista folk . . . för än han siger hosbondan til . . . at hans tienista hion hyudz hanom til tienist SO 118 . " om swa kunne henda at . . . nar swennen komen ware komme en anner aff embetet som hanom vntlockadä " ib 157 . som androm vndtobbar eller vthlockar (sannolikt för vnthlockar) sijn lärjunga TS 26 . ","2) locka (ngt från ngn). med ack. och dat. tha göre engin androm forköp eller vntlokka (för -e) honum sith köp SO 50 ."],"e":[]},{"a":"untläggia","b":"vb","c":"v.","d":["lägga undan. honom ma hon wäl nokot vntläggia til bäggias thera nytto ST 432 ."],"e":[]},{"a":"untlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa bort, sprina bort. tha wille berendh lede hano j then största och strydasta strömen nermeer porten; tha gaff gud drengen til lucke, at han fick foten vider och vntlopp hwadh han formatte STb 2: 557 ( 1491) .","2) löpa bort från (ngn). med dat. el. i dess ställe ack. een drengh . . . hvilken är unlupin minne moder FMU 3: 200 (omkr. 1440). 3) undkomma, gå fri från. om jak thz giorde . . . jak wet wäl ath jak . . . mothe gudi syndade, loch jak förmaatte ekke wnlöpa myns faders folk Prosadikter (Sju vise m C9 229."],"e":["un- . ","-lopp . ","-lupin )"]},{"a":"untlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa brot från (ngn). med dat. hvilken swen sinom hosbonde vntlöper i tienisten SO 85 ."],"e":[]},{"a":"untradha","b":"vb","c":"v.","d":["gissa. " jak wil sighia thik nokot hemelika thz iak thänkir, kan han thz vntradha (geraden) tha math thu thro at han är gudh " ST 129 ."],"e":[]},{"a":"untridha","b":"vb","c":"v.","d":["rida undan, ridande undkomma. then swennin ther effter erik bleff mz stora nödh han vnt reedh oc pakkadhe sich aff betidha thy monde han vnt ridha RK 2: 3937, 3939 ."],"e":[]},{"a":"untridha","b":"vb","c":"v.","d":["2) rida undan för (ngt), ridande undkomma el. undgå (ngt). sidhen sa han en siwkan man . . . oc satte han a sin häst . . . thz thän siwke mannem skulle vntridha solinna heta oc aff wäghsins ärffwodhe SvKyrkobr 21 ."],"e":[]},{"a":"untrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) rycka undan, (i hast) undanskaffa, rädda. biskopin . . . gaff sik alla vin um, huru han matte untrykkia oc rädda sina hälghadema Ansg 201 .","2) undanrycka, fråntaga (ngn ngt). med ack. och dat. ij . . . vnthryktin (Cod. C, D, E, F thoghen aff) honum badhe land ok ära Fr 783 ."],"e":[]},{"a":"untryma","b":"vb","c":"v.","d":["1) rymma undan, rymma bort. per kopman . . . som hedan aff staden falskelige och swyckelige vntrymed fran sin eghta giffto dandequinna SJ 2: 151 ( 1498) . ATb 2: 403 ( 1492) . hinrik . . . viderkendes apenbarlica, ath han hade vnrympt medh sin hosbondes peninga STb 3: 86 ( 1493) . 2) rymma bort från (ngt). lasse . . . wntkom til byspen och ater fran bispens hegn j borgen och wille swa vntrime borgen STb 3: 227 ( 1495) . " en aff tesse forederes sälskap, som vnrymbde sin borgan ib 5: 227 (1519). sa at the wnrymbde broterne för theris fiender " ib 226 ( 1519) ."],"e":["vn- )"]},{"a":"untryma","b":"vb","c":"v.","d":["rymma undan, rymma bort. som mz omynne fraan synom hossbonde wntrymder är SO 159 . " qwinner och sma barn, som icke formatthe wndryma " BSH 5: 96 ( 1506) ."],"e":["und- )"]},{"a":"unträtta","b":"vb","c":"v.","d":["1) afgöra, bringa till afgörande, göra upp. dömdöm wi . . . husfrv cristin meth sin bewisning, som hon ther vpa hauer, in til stokholmen forä at kommä oc thet ther vnträtä at ladä innen nyä wikor äpter thet at hon thettä breff hört hauer SD NS 2: 206 (1409, daniserande). ","2) utbetala. 1 suensche marc som hwn lot vnträte them SD NS 1: 243 ( 1403) . ib 245 ( 1403), 589 (1406; på alla tre ställena i daniserande anteckningar på frånsidan af urkunder). thet haffde hanom . . . hustru ingridh . . . wel fornöght oc vnträttat SJ 208 ( 1451) . " ib 211 ( 1452), 217 ( 1452). ""],"e":["vnträtä . ","vnträte )"]},{"a":"unträtta","b":"vb","c":"v.","d":["1) avgöra, göra upp. - klargöra, ådagalägga, uppvisa, bevisa? for then skuld at wi egh maghom wtfara äller for nokon doom koma til ath swara oc vnträtta hwru thetta . . . godz är oss vppakomith SD NS 2: 570 ( 1412) .","2) utbetala. . . . bödh sik til, at wm hon nokrom . .. nokot skyldugh eller plichtogh ware, at hon thet gerna wilde vnträtta oc betala Rydberg Tr 2: 663 ( 1396) ."],"e":[]},{"a":"untsaghn","b":"nn","c":"","d":["hotelse? fientlighet? människiona synde . . . dela oc trätta brädzska ok kiff onthsagn MP 5: 91 . Jfr untsäghn."],"e":["onth- )"]},{"a":"untsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppsäga fred och vänskap med (ngn); uppsäga (ngn) tro och huldhet; förklara sig ej vilja ha vänskap el. förbindelse med (ngn). hans andirsson sagde at pedhir olfson vnsagde hanom oc han vnsagde pedir ATb 1: 271 ( 1467) . stode skypper hinrik busk och vnderuiste, hure en hans houetzbtzman hade hanom j sith (härefter sannol. ett skip el. dyl. överhoppat) vntsagth . . . ok vylle jngelunde segelle medh hanom hedan aff stadin STb : 382 (1498). epter the gode vnge men vele segle, tha kunne the ey forholle thöm, forän the swa thala pa thöm och vntsegie thöm ib 4: l68 (1507).","2) tillkännagiva sin avsikt att förfölja el. skada, hota, sattes borgan, ath han aldrich . . . schulle feyde eller vntsegie samma bönder STb 3: 237 (1495). wnsade hanss sonn megh pa meth liiff GPM 2: 400 ( 1500?) ."],"e":["vn- )"]},{"a":"untsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppsäga fred och vänskap med (ngn); uppsäga (ngn) tro och huldhet; förklara sig ej vilja hafva vänskap el. förbindelse med (ngn). Jfr Maurer, Hofrecht s. 49. diffidare, vnsäla GU 4 . " hwar som annan vndisgher ryme mins herra gardh " MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . EG 66 . " scal engin man then andra untsigia, feydha ellas fanga, vtan hwar man scal sik nöyia lata at lagh oc rätt " GS 27 (1375, orig.) . " thz hertugh magnus konungen ther vntsagde " RK 1: 652 . " the hafwa sik nw fra philippo wänt the waro rät hans vnder dana vntsighia han ok göra som fana ok bedhas stridha thaghar ij stadh " Al 762 . " thy at han aff allom hatadis oc vndsagdis " MB 2: 293 . ","2) tillkännagifva sin afsigt att förfölja el. skada, hota. at han . . . mz hotilse brefm screff oc vndsagde . . . herr äggärdh . . . pa hans liff vm han sculde hans syster aff landet släppä (ut scriberet . . . domino Egardo . . . sub comminatione mortis, ne sororem suam perigrinari permit. teret extra patriam) Lg 3: 350 ."],"e":["wndsäghia: -sägher KrLL H 13 i var. ","wndseghia: -segher ib Thg 43: pr. i var. unsäghia L. ","vnsäia GU 4 ),"]},{"a":"untsighilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) uppsägning af fred; se untsighilsa bref. ","2) tillkännagifvande af afsigt att förfölja el. skada; hotelse. hoth och vndsegilssä haffwe wij besport fran jachim trollä ath han skall jnnan stackoth tiidh gestä berqwara. oss. vexiä by. och flere her om kringh HSH 20: 183 ( 1507) ."],"e":["vndesegilssä )","untsighilsa bref"]},{"a":"untsighilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 2) tillkännagivande av avsikt att förfölja el. skada; hotelse. Troj 239 ."],"e":["wndseyelse )"]},{"a":"untsighning","b":"nn","c":"","d":["uppsägning af fred. vm snsägningh MEG (red. A) 53 . - hotelse med fientlighet, yttring af fientligt sinnelag. effther thet ath wi och waare förfädher swar twngha och wnsägningha aff the omilda danska men altidh tagith haffwom BSH 5: 350 ( 1509) . nw haffwom vii fath swar unssägningha aff kongh hanss och hans medhhiälpare, saa ath the wilia dragha in paa oss, skinna och brenna ib 351 ."],"e":["wntsägningh KrLL Thg 43: ind. i var. vndsägningh ib. vnsägningh. wnsägningh. wnsäghningh KrLL THg 43: ind. wnsägning ib H 13. wnsägningh. unssägningh. -ar), "]},{"a":"untsighning","b":"nn","c":"","d":[" L: uppsägning av fred. - hotelse med fientlighet, yttring av fientligt sinnelag. han (ɔ: Sten Sture) haffuer fridh j ryket och offuer alt landet och ey ofridh eller vntsägning STb 2: 250 (1488)."],"e":["-sägning )"]},{"a":"untskikka","b":"vb","c":"v.","d":["bistå? hwo them (dem som i Danmark eller Norge äro dömde fredlöse eller biltoge) . . . holder eller vnskicker med witskap oc forradh GS 49 ( 1442) ."],"e":["un- )"]},{"a":"untskilia","b":"vb","c":"v.","d":["ss skiljedomare döma el. bestämma. wilium . . . aa badha sidher oos nöghia late epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla oc vnskilia vm thät wäärd SD NS 1: 611 ( 1407) ."],"e":["un- )"]},{"a":"untskipta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["untskipta sik , förvandla sig, förändra utseende. genast tha vntskipte han sik (mutato habitu) ok wardh enom androm manne liik Al 95 . Jfr umskipta."]},{"a":"untskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldig? oskälig? thet vndskilluge oc önckelige blotz vtgitilse BSH 5: 470 (1511, samt. afskr.) ."],"e":["vndskilluger )"]},{"a":"untslippa","b":"vb","c":"v.","d":["undslippa. " thänkir thu nu her wara mik vntsluppin " ST 376 . war han them vntsloppin ib 438 . " han sielf vnslap then nöde " RK 2: 9618 . " wnslapp han owarligha aff theres händer " Lg 3: 349 . - abs. tiwffwen vnslap BSH 5: 35 ( 1505) ."],"e":["un- )"]},{"a":"untslippa","b":"vb","c":"v.","d":[" ij som grepne ware vtan fore lybecke j en krogh . . . ok thenne samme nyeman vntslap STb 3: 454 (1499)."],"e":["vn- )","huilke"]},{"a":"untspringa","b":"vb","c":"v.","d":["springa undan, skynda undan, fly undan. han vntsprang oc [stangen] rakade hanum ekke Di 138 . " honum händher optha vnspringa " RK 3: 3015 ."],"e":["un- )"]},{"a":"untstanda","b":"vb","c":"v.","d":["uppkomma, uppstå. " wthan for thet forderff oc scadhe ythermere, som oss oc waro epterkommere ok cronen och kirke ther aff maa vnsta j tilkommende tiidh Lindblom Äbval 7 (1432). ""],"e":["-sta )"]},{"a":"untstinga","b":"vb","c":"v.","d":[" untstinga sik, undstinga sig, undsticka sig, gömma sig. wnstak han sik för honom bak dörena Lg 3 . 333."],"e":["un- )"]},{"a":"untstinga","b":"vb","c":"v.","d":["dölja, gömma, at tw kwnne henne frälsa oc bewara oc wndstynga for fiendena foren hon komme j theras händer Troj 265 ."],"e":["wnd- )"]},{"a":"untsäghn","b":"nn","c":"","d":[" L. ""],"e":["wntsäng KrLL H 13 i var. wndsäägn ib. " wnsägn ib), "]},{"a":"untsäghn","b":"nn","c":"","d":[" L. = untsighning. ey skal thu retha thin jämcristin . . . jädh hotaneller vnsägn MP 4: 63 ."],"e":["vn- )"]},{"a":"untsända","b":"vb","c":"v.","d":["sända åstad. pär bältare belatin pa xij march for thet han (härefter sannolikt ett ey uteglömt; jfr s. 194) vnsändhe sin dootter och hännes goodz ATb 3: 195 ( 1506) ."],"e":["vn- )"]},{"a":"untsända","b":"vb","c":"v.","d":["sända å stad? bistå? trotte karlsson plähger k cristiern wnsände RK 3: 2408 ."],"e":["un- )"]},{"a":"untsätia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. sätta el. föra undan.","1) undsätta, rädda. hurw haffwe j portarik vntsat MD (S) 246 . ib 247 . " her war saa ärlighen een skara som sculde tiil riigha fara wnsättia ärkebyscopin och righa baadha aff thera nödh och waadha " RK 3: 2886 ; " jfr 2. "","2) befria, undsätta, komma (ngn som är ansatt af fiender, särsk. belägrade menniskor el. en belägrad stad) till hjälp. os . . . och rikith . . . wndsäthia ok frelsä aff the stora nödh, wii ärom i kompnä BSH 3: 175 ( 1466) . wi wilom vnsethiä . . . örsten aff ispaniän Va 18 . Di 40 . " the danska bud til konung eric senda om han wille til them wenda the wille hanom vnsätte saa the swenska bort aff landit sla " RK 2: 7606 . konung eric torde honom ey vnsätte ib 6627 . " kunde k karl honum ey wnsättia thaa tha sculle han mz haffuor aff slottet gaa " ib 3: 252 . " han meenthe konungen sculde wnsättia hans men " ib 3270 . " frw magdalena bleff qwar på borkholm åther . . . han hade well actath henne wndsatt och hade iag ey kommith sielff så bråth " ib (sista forts.) 5059 . " them wnsettia kwnde iag ingalwnde " ib 5320 . ib 2: 5888 . " the sloghos fasth aa baadha sidhor saa her tordh han miste häster twa hans smaawäna kommo dragande aff then lundh wnsätte honum i samma stundh " ib 3: 76 . " tha sculle fogaten aff ganga och engelbrechte slotet fanga worde thz thess forinnan ey vntsäth " ib 2: 1092 . " the skulle wel vnsätia eluisborg " ib 6177 . ib 3761, 5943 . hurw han bäst the slotten vnsätta ib 9052 . ib 9104 . " en storan hop the redho giorde som gotland skulle vnsette " ib 7614 . - hjälpa, bispringa. offte the hielp aff konungin tigge thz halp thöm tog ey vette han vidle thöm ey vntsette RK 2: 314 . - hjälpa, bestå (med ngt, särsk. med lån). ware thet saa, ath edhert herredöme kwnne wnsäthe mich met klädhe tiill swänen, viij äller x sthöker klädhe FM 674 ( 1517) . ionathas . . . badh thom vndsätia honom oc hans män badhe mz folk oc spisning. oc alla handha behöffligh thingh til örligx (ut commodarent illis apparatum suum, qui erat copiosus) MB 2: 246 . " at hans nad jw wndsäther oss medh en girding polwer " BSH 5: 171 ( 1507) . at han oss wille wndsätia medh naghen ell, wij kwnne hielpa oss moth waara fiendher ib. ","3) hjälpa el. bistå med, försträcka. her eric twresson . . . haffuer mich nw . . . wnsat och lent xijc march örtuger FM 252 ( 1505) . " maa iach wnsädhe dhöm c march paa edhert herredömss wegne " ib 675 ( 1517) . ","4) komma till hjälp emot (ngnt), afhjälpa. han dräper then hwngrogha, som ey hans hwngher wnsäther tha han täs förma LfK 98 ."],"e":["und- . ","un- . ","-sättia . ","-settia . ","-sätta . ","-sätte . ","-sette )"]},{"a":"untsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) rädda. swa ath han engte vnsatte vtaff thet gotzeth, som pa thet skippet war STb 1: 62 ( 1476) . " thet han engte meer vnsatte än en litin gwlring och eth silffbeltte, tha skippet bleff " ib 2: 262 ( 1480) .","2) befria, undsätta, komma till hjälp. tiig haffde bordt beskärma oc wnsäta mz liff oc makt tyn konwng oc tyn stad Troj 265 . - hjälpa bspringa. tacke wij . . . for eder nades gode wntsetningh, aff huilkit wij . . . alle storlige tilgladdes ock her medt myki fortröstande ok wnseth wordnä äre STb 5: 359 (1522, Kop). 5) överlåta, avyttra. iak . . . vndsätir ok lätir the fornempdha hus ok tompth . . . pädhere hälsing SD NS 2: 512 ( 1412) . - Jfr oundsatter (Sdw 2: 188)."],"e":["vnd- . ","vn- . ","-seth )"]},{"a":"untsätning","b":"nn","c":"","d":["undsättning, bistånd, hjälp. äv. mera konkret. STb 5: 359 (1522, Kop) se untsätia 2). then gode wntsettningh eders nade nw hit till stocholm skicket haffue ib 353 (1521, Kop) . " gör thina tiänara gladha mz idkelike wnsätnigh ällar hiälp (præsidiis) " JMÖ 148 ."],"e":["wn- )"]},{"a":"untsätning","b":"nn","c":"","d":["undsättning, bistånd, hjälp (som lemnas ngn som är ansatt af finder, särsk. belägrade menniskor el. en belägrad stad). withom wii nw enghen then, som sueriges rike kan kommä til godhen stadgha ok wndsetthning ok bestand wthen gudh ok idher ndhe BSH 3: 175 ( 1466) . ib 176 . " the tydzska thöm tha gripa och sla engen vntsettnigh kunne the faa " RK 2: 383 . " the komo ekke herranom til hiälp oc hans starkastom til vndsätningh (adjutorium) " MB 2: 82 . ib 311. enghen var them til vndsätningh äller hiälp ib 128 . konungin rymde vp j lotit oc stadzens män belagdo han . . . oc togho manligha til at örlegha tha kallade konungen judana sigh til hiälp oc vndsätningh ib 259 . " aff honum war slotit sa hårth belagd att inghen kom hwarken wtt heller in ty ledhe the tolken nöd i thz sin the wänthe iag skulle them wnsätning göra och ferskt tha till them föra " RK 3: (sista forts.) 5317 . " thet wij motte faa nagher wndsätning tiil polwer " BSH 5: 170 ( 1507) . " warer förtänkte her wdi . . . at wij faa wndsätning pa tessa briisther " ib 171 ( 1507) . - i allmh. bistånd, hjälp, understöd. sammanbwndhne . . . i en kärlek, oc i enne nödzsens wndhsätnigh LfK 99 . " hadhe ecke gudh och godhe venner holpit, som mich komme till hielp och vndettnig oppa dagh och stwnder, swa ath mijne ärendhe äre kompne till en godh ändhe " FM 241 ( 1505) . " nw jach hiit kom, mötte mich jnge tidende, ther iach hdhe nogin vndsettnig vtaff, hwarchen medh bref eller peninge " ib. " iach fan nw her jngen vndsettig till at betale the gode men theris peninge " ib. " är thet sake at hans verighet vill göre mcih nogen vndsettnig, tha bedr jach eder ath thenne breffswisere niels jacopson kan then vndsettig faa, hwad thet är koper eller jern " ib. " hoppes meg til gud, atj skulle faa gode wndsetninge met peninge her aff finland " ib 243 ( 1505) ."],"e":["und- . ","un- . ","-sätningh . ","-settnig . -settnigh. pl. -ar?),"]},{"a":"untsätting","b":"nn","c":"","d":["undsättning, bistånd, hjälp (som lemmnas ngn som är ansatt af fiender). finge the ekke vntsetting ynnan monad ther neste nordmen skulle the fa thz fäste RK 2: 6164 . ib 2908, 6222, 6621, 8845, 8870, 9174, 9533 . the danske thz sare klage at the engen wnstettingh fa ib 3030. ib 3953, 8890 . HSh 7: 11 ( 1470)."],"e":["un- )"]},{"a":"unttubba","b":"vb","c":"v.","d":["tubb (ngn) från (ngn). med ack. och dat. som androm vndtobbar eller vthlockar (sannolikt för vnthlockar) sijn lärjunga TS 26 ."],"e":["undtobba )"]},{"a":"untvika","b":"vb","c":"v.","d":["3) undvika, undgå, undslippa. " forbiudandes allom . . . hr ake . . . nakot offörretha eller omag göre, som the vilia wntwika wara hemd oc wrede " Mon Dipl Sv 40 ( 1464) . - untvika rätten, utebliva från rättegång o.s. i sama liffte vnweek for:ne henrik rettin STb 1: 188 ( 1478) . mickel . . . zacher . . . for än (ɔ at) han vntweck retthen, for retterne affsagde ware ib 2: 582 ( 1491) . rese alle tilhope til gotlandh, ther oleff hansson vntweck rettin ib 3: 310 ( 1496) . Jfr rätter 4. 5) avgå el. avstå från, draga sig tillbaka från, lämna. (kämnären) pedher olsson skal vntwika rafzstuffwne och ecke epter thenne tiidh bliffua ther sittiande fore tolka oärliga zaker schuld STb 1: 32 (1475).","6) avvika från (ngn el. ngt). han hedan rymde och hemmelica vntwek sit eghtaschap fran sin hustru och barn SJ 2: 151 ( 1489) . the godemen, som . . . wnwikit haffue staden STb 5: 291 ( 1520) .","7) undkomma, avvika. " wntwiker han till closther ellir kirkio, skog eller skiul " STb 1: 271 ( 1480) . henne dele broder war vntweken aff stadin vtan borgen ib 3: 446 ( 1499) . huilken . . . aff staden rymde oc vntweck lönlige ib 4: 83 ( 1505) . tha later them (ɔ lygnberare) jngelund wndwike, wtan tagher them wedt halssen ib 5: 319 (1521, Kop) ."],"e":["wnd- . ","un- . ","-wiker- . ","-wek . -week STb 1: 188 (1478). -weck ib 3: 310 ( 1496) , 4: 83 (1505). part. pret. -weken ib 3: 446 ( 1499) . ","supin . ","-wikit ib 5: 291 (1520)),"]},{"a":"untvika","b":"vb","c":"v.","d":["1) vika undan, komma undan, vij . . . kwnnom ey annaers wndwika, wtan bida en storm BSh 5: 170 (1507). ","2) vika undan, för, lemn plats för. k karl skal idher (konung Christiern) än eentiidh wnwiika RK 3: 1221 . ","3) undvika, undgå, undslippa. the ey kunde wnwilka the hardha dödh Rk 3: 3726. vndwicha wara konuxlica hempd SD 1: 207 (öfvers.). om thenne vaadhe richit nw vdj är . . . ll vndwikis HSh 20: 217 (1507).","4) gå undan från, gå afsides från, lemna. i tänken oppa at swar mik her til medhen jac idher wnwika wil RK : 6779 . ","5) afgå el. fstå från, draga sig tillbaka från, lemna. han (iskop Sven Grotte) wnwek kirkiona halweigs nöldher MD 441 ."],"e":[]},{"a":"untvälda","b":"","c":"","d":["1) (med våld) fråntaga (ngn ngt), beröfva. hans fadhir fadhir vntwälladhe oc tok aff enom man eeth land til orätta ST 494 . - med ack. och dat. the vntwäladho (Cod. Asc. affhende 557) honom sith goodz oc fordrifo honom aff sit fädhirne ST 453 . sanctus ieronomus . . . badh them taka sit eyghit j gen oc ekke androm hans vntwälla ib 476 .","2) undanrycka (ngn) ur rättvisans händer, (med våld) befria en (brottslig). hvilkin . . . dyrwes ther til brutlike . . . wäria eller vntwaldha ok vardher amot rättenom MEG (red. A) 57 . " tholiken man som then brutlika vndvaldade ib. " ib 53 (i var.), (red. B) 58, 62. EG 67 . - med ack. och dat. tholiken man som then brutlika nokrom swa vntwällar EG 67 ."],"e":["und- . ","vtuälda (för vntuälda) MEG (red. B) 62 . untwälla. -wäla. -valda. -waldha. ","vntväldhit MEG (red. B) 62), r. "]},{"a":"untvälda","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["-at )"]},{"a":"untväpna","b":"vb","c":"v.","d":["taga vapnen af (ngn). hon wnwäpner thän riddara godh Iv (Cod. B) 4363 ."],"e":["un- )"]},{"a":"unäkta","b":"","c":"","d":[" se onäkta (äv. Sdw 2: 164)."],"e":[]},{"a":"up","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" L. A) adv. ","1) om rörelse el. riktning: upp, uppåt. eg. och bildl. hiten wil natwrlika op mB 1. 84. tha tw wänder vdden op Di 76 . " a berghit op la wägher en " Al 7465 . vtan adhalport skalwara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn widhiom KS 85 (209, 94) . himblane . . . äre . . hwarte thunge eller lätte, oc fore thy röras the hwarce op eller nidher, vtan om kring Mb 1: 38. en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena Bir 1: 214 . " han skuldhe . . . lösa swa mangghan krop aff helwithe vp som dombher war nidher til pino " MD 45 . " leui sönir i wilin hökt op " MB 1: 404 . - om ljud som tänkes stigande upp i höjden: med full stämma. siongande liuth op alleuya KL 414 . MB 2: 407 . Se vidare under gal och höghþ 6. ","prep. uppför. " gik alexander op the trappor alla " Al 7477 . gik han margha mila berghith op ib 9049 . - Jfr thär up. ","1) upp i (nordligare belägen trakt). the ville vp i stegeborgs. nycöpungs oc stocholms sker, epter i vore her nedre BSH 5: 165 ( 1507) .","2) uppe i, upp i, upp uti. han . . . kastadhe (den i hafvet uppfångade) herra fräerik swa thz han op ij skipth la Fr 2510 . hon (kådan) skal hemtas . . . swnnan pa träd, vp i toppen LB 7: 326 . swärdz (d. v. s. swärdit el. swärdet) stodh op j halsen Di 267 . " tha niclis kom thäre (till Söderköping) waro marskens swena ey näre the ware vp i (längre inåt? högre el. nordligare uppåt?) landit tha thera hesta pa gress at sla " RK 2: 5976 . ","3) om närvaro el. deltagande: i , vid. her laurens hafde warit op i räfstinne, tha hon näst fore hioltz i wästrarose SD NS 1: 479 ( 1405) . ","1) upp emot, i riktning upp emot. uppåt. " jomfrun . . . vände . . . änlitit östir o til himilin (tenebat faciem . . . ad cælum levatam, versus orentem) " Bir 3: 280 . " alla syndhara hiärta oc tanka optil himerikis tingha skodhan opwäkkiandhe " Su 3 . ","2) upp till (nordligare belägen trakt). tha i eder . . . giffwe op til oplandh BSH 5: 165 ( 1507) . ","3) upp till, upp emot. han störthe dödh op til mwren Di 257 . ","4) upp till, ända upp till, ända till. somlikä stodho i the pinonne op til siin knä somliche op til bukin somlike op til brystit somlike op til halsin somlike op til öghonin Pa 18 .","1) uppom, uppomkring. " VGL IV 10. "","2) uppe omkring. thet är ganska twnt opwmme ba-. nereth BSH 5: 8 ( 1504) .","1) i uttryck som beteckna varande på ett ställe: (omedelbart) under. tak och fäl honum (hästen) a jordena och bren ena wida wnd wp wnde sporomen aa baadom sidomon LB 2: 70 . " en biwr laa vpwndher stokken " PK 245 . " til een källara vppundher her ärngisla stenhus " SJ 235 ( 1454) . eth stenhus . . . medh gatubodh och källara oppundher sama husit ib 239 ( 1454) . " then kellaren mit vppvndher huset liggande " ib 348 ( 1468) . ","2) nedanför. i the tompthenne oppundher hans ärffwe widher sudhra korn torgit belägit SJ 252 ( 1436) . - under, i närheten af. rycthedh gar ath thet (skeppet) skal vare bleffuith opwnder öszell HSH 20: 247 ( 1508) .","3) under (ngns myndighet). ati ingelwnde lenger wele . . . ware opunder hans lydna HSH 24: 10 (1513) II. med ack. ","1) i uttryck som beteckna rörelse el. riktning: upp under. hwar dören skal wara sex alna bredh, oc högdhin skal wara wp wndir systranna chor gwlff (in alitudine pertingant ad asseres sive pavimentum quod est sub pedibus sororum) Bir 4: 84 . weland . . . gömde swerdit op vnder belgana Di 49 . " högh han til järlin . . . opp wndher hans wenstra arm " ib 267 . han . . . tog vpvndher henne skarlaken skin MD (S) 225 . - (omedelbart) under. llagdess i iord oppundher en steen RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260 . - (ända) upp under. wod han vti ana alt op wnder hakana Di 60 .","2) i uttryck som beteckna att ngt kommer under ngns välde el. besittning. sampson . . . bröt vp under sik manga konunga rike Di 7 . thu som . . . aldz wärldz godz vpundher tik slaar MD (S) 213 . ib 307 . " the wunno hans landh opwndher alexanders hand " ib 253 . B) adv.","1) under, undetill. " tagy hiertans frögd oc siwde vel i watn oc wäthe sig wel nidan vpwnder " LB 7: 275 . - undertill, på undersidan. eth täghen met lerit opwnner FM 76 (1483, daniserande). ","2) i smyg? ther wii kommo tiil wexiö, gick her erich trolle opp wndher medh sina wener, thet her swanthe wnthe honum thet (häradet) ighen BSH 5: 128 ( 1506) . Jfr thär up undir. "],"e":["op )","up a , se denna artikel. ","up af , ","up at","op- . ","opp- . ","-aath )","up for","op fore )","up fran , ","up genom","-gönom )","up i","op- . ","-ij )","up ivir","-iui )","up mot","-moot )","up mädh","op- )","up när , ","up til","op- )","up um","opwmme )","up undir","op- . ","opp- . -unde. opwnner FM 76 (1483, daniserande)),","up undir at","oppundher- )","up uit , ","up äptir","opp effter )"]},{"a":"up","b":"ab","c":"adv.","d":["och prep. L. A) adv. 1) om rörelse el. riktning upp, uppåt. eg. och bildl. hwars weyna fra henne (ɔ jorden) op til himpna oc ängin stadz nidher MB 1: 40 . " likare är mannen diwrom som nakath wit hawa än them som engte wit hawa, tha skulde han hälder wara wäxin nidhe til iordhinna än rätter o+ som trä " ib 81 . " annan roen lagdhe the tädhan vp maath kirkionne, och tädhan . . . " Svartb 415 ( 1445) . sidhan han (ɔ: muren) vpmwrath wore . . . swa högt vpp efftir som behoff giordes SJ 2: 60 ( 1480) . ","2) uttryckande befintlighet på ett ställe: på. aluasträ clostrers bodhastadher ligger wästarst vp södhöne SD NS 3: l98 (1416). uttryckande närvaro. på, vid. thenne xii woro vp the stoknyngena som giordis millan säkyla och kiwla xp the xii lass engh Svartb 300 (omkr. 1422). - uttryckane det med avseende på vilket något sker: rörande, avseende. Se närast föregående språkprov. - uttryckande motprestation el. dyl. ijᶜ (150) march ffolmar . . . honom fonget hade wpp arlige rento SJ 2: l233 (1493). ","2) uppe i. djäffwlin . . . seandis andeligha människioor wmga wp i himerike SkrtUppb 35 . han hade slagit en diekna j häll wpp j sin wind STb 5: 115 (1516). - (?) ey är iak wärdhoghir kallas thin sön, iac hawir syndat vp i himilin mote thic Hel män 148 . ","2) nedanför. öslä qwern som liger w wnner garden Trolles Jb 39 . i lisla hwseth jmellan mwra pwndher her hans sigurdi HLG 2: 47, 48 (1516). II. med ack. 3) i uttryck som beteckna ett hänskjutande till högre myndighet. ellir the wille widhia mothe thim wpbwndhir rykesens radh ATb 2: 318 ( 1487) . B) adv. 1) under, undertill. eg. och bildl. ginstan thaker thän [andre] wnder byrdhena ok lätther wp wnder mz honom Mecht 90 . " priamus oc alla troyander . . . wisto ey ath tolke falsket war opwndj " Troj 260 . undetrill, på undersidan. en brwn kiortil foderat vppwndher meth golt kläde HLG 3: 13 (1520). Jfr in-, thär up undir. "],"e":["vpp . ","op )","up a , se denna artikel. ","up at (opp-), ","up for (vpp-före), ","up i (wpp-), ","up ivir (op owir), ","up mot prep. upp emot, fram till. vplot albricht . . . sit stenhus . . . medh tompten inne fore portin vp moth gambla mwren vester aath SJ 2: 185 ( 1491) .","up mädh","up um","-om )","up undir","up- . ","op- . ","-under . ","wpbwndhir ATb 2: 318 ( 1487) . wp wnner Trolles Jb 39 . ","opwndj Troj 260 . pwndher HLG 2: 47, 48 (1516)),","up uti","thär up uti Sdw 2: 833 utgår. ","*up vidh","op- . ","-vidher )","up äptir","vpp effter )"]},{"a":"up a","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["eg. upp på; uppe på. I. med dat., merendels (särskildt när bemärkelsen icke är lokal) utbytt mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe: a) uppå, på. vp a huario (för huario) lilio blaþum (för blaþe el. blaþinu) var aue maria scriaþ Bu 7 . " sidhan korsfästis dyonisius ok thäns ok pinas wp a korseno lenge " Bil 343 . " vidher hwart thz fiät som han gik oppa the bronne " Pa 20 . " oppa the änginne ther vaxste alla handa blomsther oc yrtir " ib. " thz torn op a husith la iomfrw floria var siälff op a " Fr 1901-2. ther lot han byggia en stadh aff ny alt opa skalonia heedh Al 931 . " vppa enne graf war bygt eth litit hws " Lg 3: 209 . " i the helgha trefalloghetz kyrkio oppa berghena " ib 347 . " thz högxta oppa skepet " ib 694 . iomffru maria, som hon (den heliga Anna) oppa sinom arme haffwer, oc oppa then andra armen haffwr hon ihesum ib 700 . " liggiandis wppa sänghinne " Bir 5: 79 . hon siti wppa sino säte ib 85 . " ridhande oppa asnanom " Bo 161 . " kom han gangande aat hafwino vppa vatneno " ib 92 . " han kierþe . . . oppa þessin gozen . . . i vpsala en gard meþ allum boskap oc op a kirkioboleno halft annat hundraþa mark i lösörum " SD 6: 125 ( 1349); jfr II 7. milde herran . . . tok vppa barinne Bo 71 . hon hafdhe ther ey flere klädhe til . . . än een rifwin särk op a sit liiff Iv 3263 . b) på, på ett afstånd af. en aa vpa ena milo när ran RK 1: 2951 . " eet biärgh som vpa ena milo när ran " RK 1: 2951 . " eet biärgh som ther var näär vppa fyra milo " Bo 44 . " tha han kom oppa ena dagxledh när pariis " ST 454 . Lg 3: 701 . ","2) vid tidsbestämningar för att uttrycka tiden då något eger rum: a) på. scriwit i hamnadhe . . . äpther guz byrdh thusanda firahundradha ok ar vppa andro areno SD NS 1: 155 ( 1402) . " screpuat i stokholme, arena epthir gwsdh byrdh tusandha oc firahundradha aar oppa firstha arit " ib 3 ( 1401) . " vppa älloppta daghenom ther äpter sände iulianus sin hofmästara . . . til thera " Bil 599 . " skedhe thz oppa sancta anna afftan, thät war oppa sancti iacobs dagh " Lg 3: 9 . " oppa sama daghen war helgha torsdags högtiidh inne, oppa hwilken dagh thenne werdoghe herren skulle opfara äpter wan herra til hymerikis ära " ib 347 . " then tiidh tenne helghe konongen oppa sama dagh hördhe gudz tidher " ib. " til konungin the ater vppo nya loppu " RK 2:701 ; se vidare under nyr. oppa thz sista böriadhes en stoor stormber i syön Lg 3 694 ; se vidare under sister. - vid angifvande af ålder. jak tror at hon ey äldre waar än tha wp a sith fämpta aar RK 1: 1837 . b) på, vid. oppa then thridhia timan a nattinne tha kom ihesus christus Lg 39 . c) i, under. vppa the nattena ther maria födde sin son tha, fiöl mönstridh nidher til iordhena Lg 66 . d) på, inpå, utpå. thz war langt vpa the naat tha gingo the hertogane at soffwa RK 1: 3783 .","3) för att beteckna tillfället då något sker: på, vid. scriwit i hamnadhe vppa thingit SD NS 1: 155 ( 1402) . the godzin os laghlika wordho ater til dömpd vppa räfstomen ib ( 1402). ","4) för att uttrycka en handling hvarmed ngn är sysselsatt el. ett tillstånd hvari ngn befinnr sig: på, med. gak i kirkiona til the biscopa ther äru oc halla nv vppa guz thiänist Lg 3: 209 . - i. tha waro ij [2] romara oppa sina böner Lg 3: 338 . ","5) för att vid rumsbestämningar beteckna ett varande i ett föremåls (omedelbara) närhet: på, inpå. fölghia vara fiända os hart vppa bakin Ansg 235 . ","6) närmande sig beteckningen af medel: med. haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga SD NS 2: 117 ( 1409) . böria oppa scriptamalom LfK 145 . - genom, genom beröring me, genom beteende mot. lhafwir iak thz oppa thik (genom mitt handlingssätt mot dig) forthiänt at thu skulde mina näsa aff biita ST 382 .","7) för att beteckna det med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänsyn till. een officialis j ena abota klostir giordhe orät eno nunno klostir oppa thera godz ST 480 . hafwir giort orät them iomfrumen oc skadha oppa thera godz ib. " the sighia ther naghra saka til vppa then första göra the skäl " RK 2: 4698 . " them som ey är oppa lifs hoop (de quibus non est spes) thom varkonnar hon " Bir 2: 310 . b) med afseende på, för. tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda ib NS 2: 139 ( 1409) . c) på, till godo på, för, ss godtgörelse för (besväret med ngt). om borghare äru begärande aff kötmaangarom nokon fälädh til sith behoff tha skal then thz begärar at giffua kötmaangarenom til godha ok for theras mödha eena halffua öre vpa oxan eena ortug vpa koona iiij pening vpa faarith ij peninga vpa lambith SO 51 . d) på. riker oppa alzkona fä MB 1: 210 . - på, om. han var vis op a sit liiff Fr 1063 . ","8) för att beteckna grunden hvarpå ngt beror: a) på. thu witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh grwnda LfK 3 . hunraþ män . . . utsändä . . . oppa warn kost SD 5: 566 ( 1346) . b) på, på grund af, af. bland M man honom kenne ma oppa hans gang RK 2: 6098 . ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål: upp på. sanctus iacobus . . . ledde han höght up a tornet Bu 173 . gik han . . . i ödhknena vppa eet biärgh Bo 44 . - på. til thäs abbatissan . . . slaar wppa bordhit mz kniffuenom Bir 5: 73 . " tha han kom oppa the ängena " Pa 20 . " ther näst satte han annan fothin oppa brona ib. sattis hon oppa sina säng " KL 347 . " lägge handena wppa bokena " Bir 5: 21 . " hon laghdhe thz (korset) vidh mun ok öghon oc vppa sit bryst " Lg 3: 517 . " aff them stora slaghom, the slogho oppa lasana oc dörana ib 701. the . . . fyöllo alle oppa sin knä " ib 694 . losnade vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä, oc löp nider vppa risen Di 43 . - på. till. leddis han oppa en annan stadh Pa 17 . ","2) för att vid ett verb som betecknar rörelse uttrycka den handling el. det tillstånd som utgör rörelsens ändamål el. följd: till. gik än annan sin oc swa än thridhia sin vppa sina böne Bo 186 . Lg 3: 243 . - i. förande henne oppa mang frestilsse Lg 3: 376 . ","3) för att uttrycka en riktning: på, åt. konung tydrik sag vpa badä händer Di 134 . skal alt vändas oppa the bätra sidhona Bo 122 . ","4) vid tidsbestämningar: a) på. koma hälghe dagha nw oppa annan wiku daghin oc a annan komo the i fiordh aar MB 1: 63 . b) till. wäl oppa sin aldir komin Lg 31 . c) för, under. thässa siw stiärnor hawa krapt ower iordhrikis thing, hwar oppa sina stund a daghenom MB 1: 67 . " iomffrun bleff i fridh oppa nakon thima " Lg 3: 291 . ","5) vid beteckning af storhets- el. måttsförhållanden: till, ända tll. för än var testament äru gulden vppa þen ytarstä pänningh SD 5: 567 ( 1346) . ","6) för att beteckna det föremål emot hvilket i fientlig syftning en handling företages el. mot hvilket ett fientligt förhållande eger rum: mot. kom oppa them om nattina mz thräskiptom här MB 1: 181 . " stridher kodorlaamor opa them " ib 180 . " ath stridha wppa hwsith " PM LXII . vppo köpmanna hold giorde the eth snit RK 2: s. 342. the gärning som the hafdho giort op a han MB 1: 245 . the synd iak hafwir oppa thik giordh ST 376 . pröua vp a nokon thässa sak SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","7) för att beteckna det föremål hvarpå en handling el. ett förhållande syftar: a) på. thänk vppa offrit Bo 9 . " minz vppa mik " ib 36 . " vm han matte fulkomlika trösta vppa han " KL 41 . " kalla oppa gudz nampn " Pa 19 . " han kalladhe oppa sancta anna " Lg 3: 701 . " oppa huilkens belätes fäghrindh han mykyt wndradhe " ib 698 . " j iii vnghe män skulo fölgias ath, ok vara (för taka vara?) hwar oppa then annan " Di 208 . giffwa hanom igen ä hwat heyne frame vpa rwmit kostwärt hawer SJ 290 ( 1461) . - på, om. han kierþe . . . oppa þessin gozen SD 6: 125 ( 1349) . " ib NS 1: 136 ( 1402), 2: 139 ( 1409). han . . . ginstan vppo slottet krafde " RK 2: 1305 . - för, i sagdhe han konungenom, oppa hwat ärande han war thingat kombn Bil 844 . - på, för, till. wi . . . ärom nw forsamblede . . . vpa idher nadis ok suerigis rike betzta ok bestand BSH 3: 175 ( 1466) . " thz haffuer jac giort oppa idher froma " RK 2: 6776 . hölle många lönliga herradaga hwre besth the skulle kong cristiern in taga oppa myn skade och mitt förderff ib 3: (sista forts.) 5933 . " the samfelte oc besworo sigh oppa konogsens aarghasta oc dödh " Lg 3: 347 . " wil jach nw wara oppa tith wärstha " Di 259 . han . . . sagdhe hurw girwger han war . . . oppaa wärssens rike domma mz annars skada oppaa tin (för sin, med öfvergång från indir. till dir. framställning) froma MD (S) 204 . thz . . . som mot tro scriffwar then falska hand oppa sit besta ok sina wenner ib 291 . " i . . . wilin vpa myn skadha wara (söka min skada) " RK 1: 2041 . ib 4421, 2: 2150 . engen thera scullä . . . nakan halla vppo annors schada ib s. 342. ","8) i förhoppning om, i förlitan på. giordhä jak thet oppo edhre tröst, at jak bröth thäm (brefven) op FM 187 ( 1504) . - i afvaktan på. thet gik än deel til skat oc än deel hafuer strengnes domkirkio wpa beuisning SD NS 2: 187 ( 1409) . ","9) med utsigt el. risk att mista, i fara för. naar en människa lägher sik win om at göra alt thz til henna staar, som then gör som sither oppa sith liff, om han kan ekke göra rättan räkenskap LfK 145 . 10) på, mot säkerhet af. vi ärom giälscyllogha . . albrikt fan holten . . . siex fat järn . . . hwilkit vi takit hafuom aff for:de albricte, opa the samo tw marchlanth joordh SD NS 1: 173 ( 1402) . " hwat ey skal jak taka päninga til läns oppa mina tro (in fide mea) til nakan vissan tima " Bir 3: 125 . 11) för att beteckna sätt o. d.: på. var herra gör daghlica swa oppa ena handa matto mz os andelica Bo 105 . -på, till. jak driffwer a danmark en skat . . . vpa thz höxta thz forma RK 1: 2874 . 12) i bedyranden och eder, äfvensom vid uppmaning. el. befallning: på, vid. lofuien j abbatissonna hendir oppa sin gudh oc bäzta sanwit, lydhno, hulscap oc troscap j alzchona thingom VKR 46 . niclis . . . loffuade honom vppa tro oc äre at aldrey mere moth honom wäre RK 2: 5538 . " jak lofwar thik thz oppa mina siel " ST 144 . " at thu ekke swär orätwislika oppa gudz hälghon, ellir hälghodoma " ib 64 . swerya . . . vpa thz helga brödh gudz likame for oss tholde dödh RK 1: 2830 . " warin thes wis oppa mit liiff j skolin sighir winn " ST 85 . " bödh han vppa rätta hörsämia (motsv. ställe i " Bil har, af senare hand insatt öfver bortskrapade ord, vidhir höxsta lydhno 767) a gudz wäghna ok sancta pädhars läta hambla sik fra hwaria lidhamote Lg 1036 . B) adv. dessutom. han agher mistä sit frälse . . . oc böte XL mark vpa SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - Jfr bak-, hvar-, här-, ovan-, þär-upa, äfvensom thär upa at, thär upa huru."],"e":["op a . ","upa . ","opa . up aa. op aa. uppa. oppa. uppaa. oppaa. vppo. oppo LB 7: 326 ),","upa thät , på grund draf att, emdedan. vppa thet eingen amot oss eller nempdene wädhia wilde, tha dömpdom wy then for:da skogh . . . vnder herra gotzskalk . . . at bliua SD NS 2: 135 ( 1409) . Jfr II 7 a. c) på, på grund af, i följd af, enligt. huad nya broderern scal vpleggie brödrom til gode effter hans tilkallan vppa hans beghär SO 97 . II. med ack. ","upa thät at","upa thät , "]},{"a":"up a","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" I. med dat-, merendels (särsk. när bemärkelsen icke är lokal) utbytt mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe: a) uppå, på. aliorsum aduerbium loci appa andra sidona GU C 20 s. 15 . . . . bliffua i mach apa min gardh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). jtem myste jak . . . vppe botoman (ɔ på båtarna?) vij ool thra (ɔ: ölträ, tomma öltunnor?) Skotteb 457 (1471-72); jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 198 f. thet breff ssom gyorth war appa kongs gardin DN 14: 96 (1474). hector war raskare op jgen oc först ather oppa hästen Troj 148 (möjl. snarare att föra till II 19. tha sactus dominicus gik til altaridh, syntis hänne som om han ware korsffästher, haffwandhis torne kron[o] appo sino hoffdhe JMPs 344. c) i, på. entidh hände thät, at han war ensamber staddher oppa en skogh JMPs 368. 2) vid tidsbestämningar för att uttrycka tiden då något äger rum: a) på. anno domini medlxxx appa farenelgisldag jula JTb 78 ( 1490) . b) på, vid. skal tänna herren lefua thaa warder han oppaa alleren (ɔ: vid mogen ålder, när han kommer till åren) stor j wiishet Prosadikter (Sju vise m C) 224 . 5) för att vid rumsbestämningar beteckna ett varande i ett föremåls (omedelbara) närhet: på, inpå, invid. vpa then graff ther stod en gardh EK 1546 ; jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 478. 7) för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: a) med avseende på, med hänsyn till. andromeda . . . war myket fagor oc wän lang oppa kråppen, oc hwiit som miölk Troj 78 . c) på, till godo på, ss gottgörelse el. ersättning för. jönss timberman . . . haffwer opburit oppo alth thet han h[affwer bygk oc gyorth . . . xxx mark och iij mark HLG 2: 111 (1522). - i avbetalning på. hafwer anders olafson gifdwit oppa thässa for:da päninga ena koo om iij mark ok ij spen korn SD NS 2: 812 (1414). e) på, i avräkning på. vpa gerningis lönena fingom wi . . . . gysa xix öre j örtugh HLG 1: 108 (1440). item 1 sked om 3 lod henrik skriffwa ren oppa sin lön VKU 5 ( 1539) . ","9) ss omskrivning av gen. för att beteckna ngt ss ett annat föremåls del. sikted eller hiälm plåttan som war j mällon hwgget oc pannan sank wndan swärdet oc jn j pannena oppa wlixen Troj 138 . 10) för att beteckna sätt. upa sva matto, i så måtto, på så sätt. at jac jöns eleffson hauer säth oc wnt . . . jönisse . . . alt wort fädherne oc mödherne, som wi aghom j biornaby, vpa swa motto, at han hauer fongit mik ther vpa xl marker redhe peninga Svartb 208 ( 1396) . II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål: upp på. item ii arbetskara iiii ortoger, för thi drogo timberet oppo landeth HLG 2: 121 (1524). - på. tha sattis en nämpd appo bänkin JTb 7 ( 1456) . . . . laghdo sina händer appo bokena ib 8 ( 1456) . " ath han ecke medh vilia redh vppa her claus vyse " STb 1: 176 ( 1478) . - i bildl. uttryck. ökia synd vppa synd SkrtUppb 238 . wsla ffördömdha människior . . . skulu hädha gudh, riffwa sith haar aff sino hoffdhe, oc wanhoppandhis bitha oc slita sigh siälffwa, oc ökia sörgh oppa sörgh JMPs 580. - ut på, till. um nokor gör i stokholm . . . svadana isgerninga, som gar a lif . . . ok rymer uppa landhet, uppa slot eller herra gardha UrkShist 1: 6 ( 1436) .","4) vid tidsbestämningar: b) till. sade han vilia ware j sit hws vppa tet sista STb 4: 57 (1505).","5) vid beteckninga av storhets- el. måttsförhållanden: till, ända till. ath hustrv birgitta skal gifwa sinne dottir oppa xxx mark i löösörum ATb 1: 73 ( 1457) . " swa medh skäl lofuade hustrv birgitta sinne dottir oppa xxx mark for sit fädhirne for löösöre ib. tha war hon betalad oppa vj mark när ib 224 (1458?). ath . . . henrik sonason skal gifwa thim badhin wppa xvi march for theris del j gardhenom . . . han hafwir thim wel for nökth wppa xvi march ib2: 293 (1486). (?) kom in gangande en pilther oppa tyo ara liknilse gamblan " Hel män 261 .","6) för att beteckna det föremål emot vilket i fientlig el. avog syftning en handling företages. för thy at han (ɔ Kristus) saa swa mangha göra syndh oppa sik oc sinne pino . . . j thy at the flydho fran honom ällar iäffwadho j tronne SkrtUppb 339 . 7) för att beteckna det föremål el. förhållande varpå en handling el. ett förhållande syftar: a) på, om. nw gör iak edher wissa oc tryggha oppa hymerike JMPs 419. . på, avseende. han gaff anders et pantebreff . . . om the peningä wppe ene tompt STb 5: 119 ( 1516) . - på, för, till. item senda wij ider nw then bebinning ok förwaringh, vppa idra bätringh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?). - på, till handläggande av. leet jak tolff män wp aa thetta malet koma SD 8: 195 ( 1362) . - på, i hopp om att få. jtem rechta niclis werkmester oppa nadh at han eke lot for koma manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . " mädh swa skäl at the ey synda oppa nadh " SvB 225 (b. av 1500-t.). - på, till bekräftesle av. vppa huilkit köp oleff langh sin fritzskyllingh vplade SJ 2: 127 ( 1488) . - upa thät at, för att, på det att. wtgiffuandis sik j beskan dödh, wppa thät at han wilde os liffaktoga göra SvB 244 (sl. av 1400-t.). gik hon j dormitorium, oppa thz at hon wilde taka hwilo mz androm sinom samsystrom SpV 78 . - upa thät, d.s. ssomä drängh fför drogä vi eth tiwffwäri ssom hans tal ffran ssin hossbionde vppä thet han sskwlle batra ssik ATb 3: 285 ( 1514) .","9) med utsikt el. risk att mista, i fara för. - vid risk av, vid äventyr av. . . . wy . . . widh högxte lydno formanum vpa förre röörd plicht oc näpst Svartb 496 ( 1470) . 10) på, mot säkerhet av. - mot, mot erhållande el. lämnande av. likowäl tha tok abbadisson . . . in i clostret vpa thet sama godzet ena jomfrw i minna dotter stadh SD NS 3: 122 ( 1416) . " then delin for:de pauall til forende hafft hawer aff domkirkione . . . oppa aarligit landh geldh och tienist j tesse matto " Svartb (Skokl) 295 (1422?)). ath han xv (15) lödigh march lyttreth silffuer wppa arlige viij (8) mark rento wpburet hade SJ 2: 233 ( 1493) . 13) vid personbeteckning för att uttrycka hänskjutande, vädjan el. dyl.: till. oc wil jach waaldgiffue min räth oc oräth jnn oppaa the werdoge . . . herre rikisins raadh at ware neste domere HSH 19: 172 ( 1511) . 14) för att beteckna ngt i tiden föregående: på, efter. thär hände vndir vppa vndir Hel män 204 . B) adv. 2) därupppå, därpå. ath rawid gik medh i spänt armb0rsth ok en dalapil oppa i sinom gard tha magnus skaak o rawid wordo owener ATb 1: 150 ( 1461) . Jfr in-, ovan-, þär-, utan-upa."],"e":["appo ib 7, 8 (1456) ; JMPs 344),"]},{"a":"up ryma","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr ryma up."],"e":[]},{"a":"up sea","b":"vb","c":"v.","d":["se upp, blicka upp. hwi ma thu ey op se MB 1: 163 . ey gath iak vp seet fore beske oc store sorgh Bir 1: 31 . honom sukkande oc opseande Su 158 . " vpseande i himinin " KL 131 . " vpseande mz öghomen til himillin " Bo 8 . op seen mz idhro hiärta thil hymerikis hop MP 2: 31 . Jfr sea up."],"e":["op- )"]},{"a":"upa bita","b":"vb","c":"v.","d":["smaka på, avsmaka. gustare smak[a] componitur a con de pre vppa bita GU C 20 s. 325 . prelibare . . . vppa bitha före offra ok foretagha ib s. 478 ."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa biudha","b":"vb","c":"v.","d":["påbjuda, bjuda, befalla item at radzins budh wardhe holdet stadhught ok fast, som the skiälica vppa bywdha, oc serdelis thet borghamästarana siälffue vppa byudha Priv f Sv st 81 ( 1436) . edico . . . appabiuda GU C 20 s. 207 . jndico . . . lysa oc oppabiwdha ib (hand 2) s. 22. ib. jndictus . . . oppa bwdhin ib. jniungo . . . vppabiuda ib s. 29 . ib s. 51 ."],"e":["vppa- . ","opa- . ","oppa- . ","oppaa- . ","appa- )"]},{"a":"upa blända","b":"","c":"","d":[" se upa slända."],"e":[]},{"a":"upa borsta","b":"vb","c":"v.","d":["seta . . . borsther . . . seta componitur cum in et dicitur insetare wppa börsta GU C 20 s. 574 . jnseto . . . idest setam in filum mittere oppabyrsta ib (hand 2) s. 31."],"e":["wppa- . ","oppa- . ","byrsta- . ","börsta )"]},{"a":"upa bära","b":"vb","c":"v.","d":["i födelsen el. enom börden gifva er thz mik ärfft ok vpaboret RK 1: 349 ."],"e":[]},{"a":"upa finna","b":"vb","c":"v.","d":["1) påträffa, hitta. " at the ängaledhis vppafunno ingang i mönstrit " Gr 313 . " tha the hona ey vppa funno " ib 285 . ","2) utfinna, utsöka, uppsöka. thässa wtsände han at the skullo vppa finna (Cod. D vpafinna 374) honom swa faghra quinno. at hwarghin kunne finnas hänna fäghre Gr 282 . - refl. upa finnas, påträffas, anträfvas. vm hon vppa funnis skulle hon atirledhas til hans Gr 285 . " hon kunne ängaledhis oppa finnas ib. - anträffas, finnas, stå att finna. fiöl henne j tanka aff tässins renliffs äpthekomandis bestand, huru swa manga bägghia köns människor formatte wppa finnas (inveniri) " Bir 4: 70 . ib 69 . - Jfr finna upa."],"e":["uppa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa finna","b":"vb","c":"v.","d":["1) påträffa, hitta. " reperio . . . vppa finna oc igen finna " GU C l20 s. 523. jnuenio . . . vppafinna ib (hand 2) s. 39. 3) finna å (att göra ngt)? jneo . . . ingaa börya vp paa finna ib s. l24. - Jfr finna upa."],"e":["vppa- . ","vppaa- )"]},{"a":"upa föra","b":"vb","c":"v.","d":["29 jntento . . . hotha mothekasta vppastrida och vppa föra GU C 20 (hand 2) s. 34."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa föra","b":"vb","c":"v.","d":["meddela. the alexanders ordh honum opa fördho Al 3038 . Jfr för upa."],"e":["opa- )"]},{"a":"upa ganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) påkomma, träffa, hända. " huad i thet ena (riket) oppa gar antigge medh örlög eller medh andra . . . wrangvisa manna anfäckthan . . . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. människior grata wee ok sorgh som them siälfuom rörer ok vppa gar " MP 4: 163 . " om nöd oppa gangher " Troj 121 . - hända, ske, äga rum. för en thetta skifte vppa gik SD NS 3: 262 ( 1417) . påkomma, infalla. män äpter natthena mörker oppa gik offwergaffzs striden Troj 162 . 4) börja, taga sin början. jnitus . . . opböryadher oc vppa gonghern GU C 20 (hand 2) s. 29. - Jfr ganga upa."],"e":["vppa- . ","oppa- . ","-ga )"]},{"a":"upa ganga","b":"vb","c":"v.","d":["1) påkomma, träffa, hända. thet j vele haffue mine tienere, landbönder, gard oc godz j eder hegn, beskärm oc förswar ther j landit, om töm naged oppa ghar FM 227 ( 1505) . ","2) drabba, gälla, vara frågan om. vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra wt aff andrum berghum tha scal han nempan nempdena oppa thy bergheno som han boor thz oppa gar PfN 140 . - angå. med dat. el. ack. þe þing . . . swa som oss ok kronunnä vpp a gingo ok warom almoghä SD 5: 475 ( 1345, nyare afskr.) . will . . . jeppe diekn blifua widher rät fore rikesins radhgifuarom oc rikesins mannom. them som thätta ärandet ängte vppa ganger (d. v. s. äro ojäfviga) BSH 1: 192 ( 1387) . ","3) gå in på. hanom thykte wara hardh vpo ganga vnna the suensca there frijheet!SYNS_DÅLIGT? fonga rK 2: 1772. ","4) börja, taga sin början. huilkin dag oc frid skal oppa gaa vij daga epter valburgis BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.). wm nattena sidhan waarden oc väkten är wppa gangen jn til solen är vpgangen PM 28 . - Jfr ganga upa."],"e":["upp a- . ","uppa- . ","oppa- . ","upo- . ","-gaa )"]},{"a":"upa halda","b":"vb","c":"v.","d":["hålla på med, sysselsätta sig med. aflata the genstan af the gärning älla bönom älla studeran som the tha vppa halda KL 255 . VKR 33 . Jfr halda upa."],"e":["uppa- . ","oppaa haalla: -as VKR 33 ),"]},{"a":"upa hava","b":"vb","c":"v.","d":["hafva på sig, bära. sin vapn vppa hawä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). Jfr hava upa."],"e":["uppa- )"]},{"a":"upa höra","b":"vb","c":"v.","d":["höra på, åhöra. til mere warilse thera som vppa höra (audentium) Bir 1: 74 ."],"e":["uppa- )"]},{"a":"upa höra","b":"vb","c":"v.","d":["höra på, åhöra. ath the närwaro ok appo hördho JTb 8 ( 1456) ."],"e":["appo- )"]},{"a":"upa kalla","b":"vb","c":"v.","d":["2) påkalla, bedja om. alle the j nödh . . . stadde äro, oc theris (ɔ martyrerna Georgius, Blasius o.s.v.) hielp oppa kallande wordhä SvT 63 ."],"e":["oppa- )"]},{"a":"upa kalla","b":"vb","c":"v.","d":["åkalla. " at thu mik i thine nödh ekko oppa kallar " Lg 3: 684 . ib 663, 694 ."],"e":["oppa- Lg 3: 663, 684, 694),"]},{"a":"upa kiva","b":"vb","c":"v.","d":["obiurgare oppa kiffua GU C 20 (hand 2) s. 51."],"e":["oppa- )"]},{"a":"upa klandra","b":"vb","c":"v.","d":["klandra, väcka tvist om (äganderätten till ngt), genom rättegång söka tillägna sig. samma dagh stodh erich gisleson och aatalade then kellare och wppa klandrade som her erich i solne haffuer sigh tilwellet SJ 2: 311 ( 1497) ."],"e":["wppa- )"]},{"a":"upa koma","b":"vb","c":"v.","d":["1) påkomma, träffa, hända. " tänkiandis sik enkte genwärdukt oppa kommandis " MB 2: 93 . ","2) komma (ngn) på (ngt), förmå (ngn) till (ngt). gudh forladhe them ther os thetta wpa kommä BSH 3: 175 ( 1466) . - Jfr koma upa."],"e":["oppa- )"]},{"a":"upa koma","b":"vb","c":"v.","d":["1) påkomma, träff, hända. " om än nogat vppa kome, som gud forbiwde " STb 1: 142 ( 1477) .","2) komma i (ngns) ägo, tillfalla. hwru thetta . . . godz är oss vppakomith SD NS 2: 570 ( 1412) . ib 650, 654 (1413) . i thässe mato, som nw är saght, war mic witlösaborägh op a komet ib 3: 227 ( 1417) . om thän . . . ängia teghin var risabergha klostre räthleka oppa kommen äller ey NMU 1: 104 ( 1425) .","3) komm a(ngn) på (ngt), förmå (ngn) till (ngt). Se Sdw 2: 835 och 1324."],"e":["vppa- . ","opa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa kräfia","b":"vb","c":"v.","d":["kräfva, fordra, framställa kraf. at swa ma til gha huar stadz ther som i förscrifna mato oppa talas eller oppa kräffs SJ 252 ( 1456) ."],"e":["oppa- )"]},{"a":"upa liggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga på (ngn som en börda), tygnga. oc hwat dröfwilsom, som mik thinne fatike tiänista qwinno wppa liggiande är . . . . matte wändas fran mik SvB 169 (omkr. 1500)."],"e":["wppa- )"]},{"a":"upa lysa","b":"vb","c":"v.","d":["pålysa, offentligt kungöra. joan suensson skal byggia sina tompt widh sudrre porth . . . effter ty som lagliget och vppa lysth är STb 1: 48 (1476)."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa läggia","b":"vb","c":"v.","d":["påbjuda. " the then herredagh senesthe stod i vastenen var thet oppo lacht aff alle the werdighe feder, som tha alle tilstede wore . . . ath then som aff kronen landh och län i värie haffuer, skall . . . vpbäreie . . . sakören aff kerkene landbor " FM 635 ( 1515) . Jfr läggia upa."],"e":["oppo- )"]},{"a":"upa läggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga på, anbringa (ngt) på (ngt). lorica pantzer wppalägga GU C 20 (hand 2) s. 97. sidhan alle litherna ärw wppa lagde oc törkadhe PMSkr 514 . 2) lägga till, tillfoga. hwat är hz at samme abraham sigx haffwa oppa lagth (imposuisse) til withnisbyrdh före abimelech siw lamb SpV 503 . 3) påbjuda. item skulu ecke horkonor . . . dragha skarlakan, graskin eller annor kostelikin skin . .. vidher plikt, som borghamästarana ok radhit uppa läggia UrkShist 7 ( 1436) . Svartb 353 ( 1436) . - med dat. och ack. vppa lägh them willa foghlenom atirhald SvB 494 (b. av 1500-t.). - Jfr läggia upa."],"e":["uppa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa minna","b":"vb","c":"v.","d":["påminna. " rememoratus . . . vppa mynter " GU C 20 s. 522 . scrupulo . . . oppamynna oc omaka ib s. 557 . "],"e":["vppa- . ","oppa- )","upa minnas , "]},{"a":"upa minnas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " komma i håg, tänka på. at idher nadhe thet aldre wil wpamynnes eller wrekä, oss til ondhä, war storhä fauisko ok owirdadh, ther wi moth idher nadhe giort haffwm " BSH 3: 176 ( 1466) ."],"e":["-mynnes )"]},{"a":"upa röra","b":"vb","c":"v.","d":["röra, anggå, stå i sammanhang med. i blandh anner ärende thenne forderffuelige feijgde oppaa rörer HSH 20: 191 ( 1507) ."],"e":["oppaa- )"]},{"a":"upa röra","b":"vb","c":"v.","d":["röra, angå, stå i sammanhang med; ha avseende på. alle the . . . breff . . . som konung cristiern fik herre thure oc herre eric äre vparärande Arfstv 103 ( 1473) . skal lk (ɔ konungen) engen priuilegia . . stadfästa . . . vtan täss try (B: menoghe) rikesens radz radh som the priuilegia oppa rörer G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. ib 71 . j the stykke som almännelika the hälga kyrkio oppa rörer JMPs 295."],"e":["oppa- )"]},{"a":"upa saka","b":"vb","c":"v.","d":["anföra klagomål mot el. om, fra talan (inför rätta) angående. ath . . . englebrect skal vtaff jernen ok hechtelsen och nw her epter wara sin skypper lydugh och hörigh och aldrich vppa saka tess ärende ytermer STb 2: 209 ( 1487) ."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa sighia","b":"vb","c":"v.","d":["påstå (ngt) om (ngn), beskylla (ngn) för (ngt). och quinnan, som hanom tet vppa saghth hade, wille jngalundh, atthe suerige skulle sTb 3: 200 (1494)."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa skriva","b":"vb","c":"v.","d":["skriftligen påstå (ngt) om el. emot (ngn), beskylla (ngn) för (ngt). thet han mich och mynä käre husfrwe oförskyllat oppaa scriffuit haffuer HSH 19: 175 ( 1511) . Jfr skriva upa och paskriva."],"e":["oppaa- )"]},{"a":"upa sla","b":"vb","c":"v.","d":["1) företaga, taga sig till. huath skulom vi arme män nu uppa sla, äller aat hafuas Ansg. 235. hwadh skall iak oppa slaa Lg 3: 28 . ib 640, 716 . hwat skal iak nw först begynna ällar oppa slaa ib 704 . " han . . . sagde, at rydzerne hadhä giorth en swor opressningh ther i landit, än huath the willä oppaa slaa, wisthä han ickä " FM 199 ( 1504) . ","2) gifva sig in på, gå in på. wij hafwom ey vppa slagit swadane dagtingan, som nu sidst i stockholm giort war, vthan for then kärligheet . . . som warit hafwer och än . . . wara skal emellan rijken danmarck och swerige BtRK 105 ( 1436) . - Jfr sla upa."],"e":["uppa- . ","oppa- Lg 3: 28, 640, 704, 716 . oppaa-. -slaa FM 199 (1504); Lg 3:28, 640, 704),"]},{"a":"upa sla","b":"vb","c":"v.","d":["2) giva sig in på, börja. skal k (ɔ: konungen) engen kryg eller örlög oppa slaa vtan medh . . . radz radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. Troj 192 ."],"e":["opa slaa )"]},{"a":"upa slända","b":"vb","c":"v.","d":["infuso as are jdest fuso inuoluere vppaslända (möjl. fel för -blända) GU C 20 (hand 2) s. 28."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa spilla","b":"vb","c":"v.","d":["spilla på. med dat. huilkin som androm vppa spyller SO 152 ."],"e":["vppa spylla )"]},{"a":"upa stinga","b":"vb","c":"v.","d":["påtända (eld). bönder vppo the andra sio eld vppo stingha RK 2 s. 333."],"e":["vppo- )"]},{"a":"upa stridha","b":"vb","c":"v.","d":["jntento tas tare hotha mothekasta vppastrida och vppa föra GU C 20 (hand 2 s. 34."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa sämia","b":"vb","c":"v.","d":["åsämjas, vara el. blifva ening, komma öfverens. opersonl. med dat. som oss badhum och warom nesthom wall (för wäll el. wäl) opsämpde (troligen för opa-) SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). Jfr sämia upa."],"e":["opa- )"]},{"a":"upa sätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) påsätta, swara han at fingrit skal af skäras ok swa fingir gullit vppa sätias Bir 1: 402 . ","2) ställa, ordna, anordna, hwru han siin thing opa säter Al 2145 . - Jfr sätia upa."],"e":["uppa- . ","opa- )"]},{"a":"upa taka","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa taka","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["uppa- . ","oppa- )","upa taka sik , taga på sig, antaga, ikläda sig. yttra forman oc skipilsen som thin älskare sik oppa took om pinona oc dözsens beskhet Su 27 . Jfr taka upa."]},{"a":"upa tala","b":"vb","c":"v.","d":["föra talan, (inför domstol) framställa anspråk. at swa ma til gha huar stadz ther som i förscrifna mato oppa talas eller oppa kräffs SJ 252 ( 1456) . - föra klandertalan mot (ngn), väcka tvist mot (ngn). wi . . . foribiuthom hwariom manne . . . for:da herra götstaff leksson i nokre mate här innan hindra, qwälia älla vppa tala SD NS 2: 210 ( 1409) . - klandra, väcka tvist om, göra anspråk på. innan äth aar ther äppter thet gooz vardher oppa talat SD NS 1: 225 ( 1403) . " thet forsrefo gotz i nokre mato hindra, q3älia eller vppa tala lib 2: 139 ( 1409). oppa thenne fornempde gardhin . . . ath oppa tala ällir klagha " ib 1: 232 ( 1403) . - väcka tvist mot (ngn) om (ngt). fore then arffwin som han wppa thaladhi til mik SD NS 1: 151 ( 1402) ."],"e":["uppa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa tala","b":"vb","c":"v.","d":["föra talan, (infr rätta) framställa anspråk. - klandra, väcka tvist om, göra anspråk på. och skal engen ther vppatala äpter thenne dgh DN 14: 79 (1467) (möjl. för thervppa tala). konung ericx gaffuo breff . . . som herre thure sköt vpa oc herre eric ericsson vpa taladhe Arfstv 104 ( 1473) . " erengisl eller hans arffwingia skula aleregh haffua makt ytermere vptala forscrifne gard " KTb 96 ( 1478) ."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upa thänkia","b":"vb","c":"v.","d":["betänka. - part. pres. war oppa tänkiandhe, thz iak thin modher är Lg 3: 659 ."],"e":["oppa- )"]},{"a":"upa vagha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*upa vagha sik . Sdw 2: 1324."]},{"a":"upa äskia","b":"vb","c":"v.","d":[" Sdw 2: 1324."],"e":["oppaa- )"]},{"a":"upabudh","b":"nn","c":"","d":["påbud, befallning, föreskrift. " edictum . . . . vppabod " GU C 20 s. 207 ."],"e":["vppabod )"]},{"a":"upafinnare","b":"nn","c":"","d":["upptäckare. repertor oris vppa finnare oc lärare GU C l20 s. 523."],"e":["vppa- )"]},{"a":"upafinneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oupafinneliker."],"e":[]},{"a":"upakraf","b":"nn","c":"","d":["kraf, fordran; klander. " maa han . . . samme stenhus haue nythe ok bruka her epter for it retto egho till ewindalica tiidh for hwars mantz tiltalen eller vpakraff " SJ 281 ( 1460) . ib 246 ( 1455), 284 ( 1460), 288 ( 1461)."],"e":[]},{"a":"upalägning","b":"nn","c":"","d":["påbud. effter swodane theris oppolegningh FM 636 ( 1515) ."],"e":["oppolegningh )"]},{"a":"upamma","b":"vb","c":"v.","d":["amma upp, amma. jtem j mark the quinnonne som barnit vp amadhe etc. Skotteb 352 (1440, Borgm) . " wistes hans priwalkx amma aff by onepsst fore dandequinners bön scul, som hon hade theris brn vpammat STb 3: 179 (1494). ""],"e":[]},{"a":"upandvardha","b":"vb","c":"v.","d":["överantvarda. - överlämna, överlåta. thessar . . . örthugher ij biornö vpanduardar jak ok tilänghnar them . . . niclisi SD 8: 224 ( 1362) . ib 402, 425 (1363), 582 (1364) . NMU 1: 140 ( 1477) ."],"e":["-ar . ","-antworder )"]},{"a":"upandvarþa","b":"vb","c":"v.","d":["da, öfverlemna. " ägher han þän hästin vppandwarþa . . . konungs marsk " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). fan us idan sun sut (för suat) i burt farin älla oc honum kronona opanburþin (för -anurþin) Bir 4 . (Avt) 184. at all righesins slot i swerighe . . . skulä henne . . . genast a stathenum vpanworthäs FH 8: 2 ( 1389) . wi . . . hawum . . . drotning margretä . . . vp andworthat ok vpladet huset i tauistä lande ib 3 . öfverlemna, öfverlåta. jac . . . kännis opinbarlika . . . mic . . . at hafua salt . . . bo jonsson drozsta j swerike oc honom oc hans arfuom vplatiti oc vpantwardhat min goz BYH 1: 192 ( 1384) . ib 194 ( 1385) . " at iak hawer salt ok vpanduardhat . . . herra aruidhe i eghby en attong iordh i myklaby " SD NS 1: 157 ( 1402) . " opandwardha jak fornämda abyorne thet gozit " ib 38 ( 1401) . at tiläghna oc vpa ntwardha . . . herra matisse . . . thry markland jordh SD 6: 169 (öfvers. fr. 1441). ib 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet), NS 1: 179 ( 1402), 180 ( 1402), 182 ( 1402) o. s. v., 2: 82 ( 1409), 86 ( 1409), 103 ( 1409), gammal afskr.) o. s. v. - öfverlemna, uppgifva. bildl. af thy at han (viljan) nu hänne fullelika frangifwin är ok vpandwardhadher i formanzsens händer Ber 245 . - Jfr andvardha up."],"e":["vppandwarþa SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). vp andwortha: -at FH 8: 3 ( 1389) . ","vpantwardha SD 6: 169 (öfvers. fr. 1441); -at BYH 1: 192 ( 1384), 194 ( 1385); SD NS 1: 182 ( 1402) . ","wpantwardha: -at ib 179 ( 1402) . ","wpantwerda: -at ib 180 ( 1402) . ","wpantworda: -at ib 2: 103 (1409, gammal afskr.). ","vpanworthä: -äs FH 8: 2 ( 1389) . ","opanwardha SD NS 1: 38 ( 1401) . ","opanthwarda: -adhe SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400talet). ","oppanwarda: -at ib NS 2: 82 ( 1409) . ","op anuardha: -ar ib 86 ( 1409) . ","opanuarþa: -anurþin (för -anuarþin) Bir 4: (Avt)184), "]},{"a":"upbaka","b":"vb","c":"v.","d":["baka upp, förbruka till bak. thetthe är thet mölet, som jak fek för mij j hwsset, och thet är opbakath HLG 3: 97 (1528). ib 100 ( 1528) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upbegynna","b":"vb","c":"v.","d":["begynna, börja, företagz. huilken i sin barndhom sadhana siälsyn ärandhe obegynna Lg 3: 280 . " han haffde swa dana grofft örloghe oppbygsynnat " ib 303 ."],"e":["op- . ","oppbögynna )"]},{"a":"upbegynnan","b":"nn","c":"","d":["begynnelse, början. iak är alpha oc o förste oc ytarste opphoffuet oc ändhen, huilken som för wälrdhennas opbegynnan, oc fran wärldh, oc til wärdldh liffwer, oc äwärdelika JMÖ 154 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upbegynnilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" begynnelse, början. i förstä opbeynnelsen DD 1: 206 (1508, eft. nyare aftr.) ."],"e":["opbegynnelse )"]},{"a":"upbegynnilse","b":"nn","c":"","d":["el. lf. begynnelse, börjam, i vpbegynnelsen war thz ordh SvT 99 ."],"e":[]},{"a":"upbeskriva","b":"vb","c":"v.","d":["uppskriva, förteckna, registera. census sus sui pänigh ok päninga aff gäl hwffwt skatther et census si quorum patrimonia publice anotata et conscripta sunt vel estimata han hether census hwilkins fädernebyrdh är vpbescruffuat GU C 20 s. 97 ."],"e":["scriffuat )"]},{"a":"upbinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppbinda, uppfästa. gammwl winträ stödyas oc wpbindas PMSkr 314 . - Jfr binda up."],"e":[]},{"a":"upbinda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppbinda, uppfästa. " vphängandis äller vpbindandis rödha toghit ällir repet j fönstrit " MB 2: 7 . - (?) bildl. när hattene skole oppbindes HSH 18: 102 (14497). ","2) upbinda hiälm, fastgöra en hjällm (med band el. remmar) vid rustningen. rasklika han sin hiälm op bant Iv 3343 . " alle stodho väl väknte. oc hafdho opbundna (ligatas; motsv. ställe " Bir 3: 402: bundna) hiälma Bir 4: 362 . - Jfr binda up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upbiudha","b":"vb","c":"v.","d":["uppbjuda, hembjuda, erbjuda (fastighet åt ägarens släktingar till inlösen). gisle . . . hawer niclissa martinsson gooz ii giirem epter niclissa brewe . . . a stempnum, fiärdhungsthiingo[m], härazthiingen lagliga vpbudit VgFornmT III 7-8: 152 (1374). iak haffde thättä . . . gootz vpbwdith mynom näästhä arffwingiä vppa thröm sooknastämpnä SD NS 2: 8786 (1414). Uppl Lagmansdomb 17, 26 (1490) . item er mons hakonssons gardh iii resor lagliga wpbywdhenpaa radhstoffwan JTb 92 ( 1511) . anders . . . lot opbiude sith hus . . . primo STb 5: 123 (1516). Jfr biudha sik up."],"e":["op- . ","-budhin . ","wpbwdhen JTb 92 ( 1511) . ","obbudne STb 5: 134 ( 1516) . supin. wpbudhat Svartb (Skokl) 538 ( 1479) ),"]},{"a":"upbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":["uppbjuda, hembjuda, erbjuda (fastighet åt egarens slägtingar till inlösen). vndecim solidos terre . . . in legalibus pretoriis legaliter wpbuþna . . . vendidisse SD 4: 5!SYNS_DÅLIGT?8 ( 1337). nouerint vniuersi me . . . gudlauo . . . plenam per presentes commisse potestatem vndecim oras terre in nyaby . . . heredibus meis seu propinquis in communi placito proincie laghund secundum leges patrie meo nomine resigandi. quod vpbiudha proprie dictur in wlgari ib 5: 666 ( 1347) . " ib 6: 123 ( 1349). iak haffwer salth . . . halffwa akirforsa qwärn, som iak laghleka opbwdith haffwer ib " NS 1: 26 ( 1401) . hwilkin gardh laghlika opbudin war nästom frendom til lönz eptir stadzsins laghum ib 34 ( 1401) . " at thän fornämde gardhin . . . var laghlica köptir oc äpter lanzlaghom opbodhin oc stodh opbodhin nat ok aar nästom frändom til lösn " ib 2: 37 ( 1408) . " war encte aff thessom for:ma godhzom hwartelaghlica köpt, saalt eller gifwit, ok ey vpbodhit a thingom äller laghstandit " ib 200 ( 1409) . " giffuum wi häradzhöffdhinga j ydhre fulla makt . . . ok bidhiom han for:do goodz ok äghor laghlica vpbiwdha, ok upbudhna ok laghstandhna . . . biskop knute fasta " BYH 1: 232 ( 1422) . SD NS 1: 179 ( 1402), 180 ( 1402), 183 ( 1402), 359 (1404, nyare afskr.), 2: 46 ( 1408), 215 ( 1409). BYH 1: 250 ( 1446), 253 ( 1448). FH 5: 134 ( 1489) . " kom hustrv karin af leppas här pa setto tingh och wpp byödh erich twrwas jordh liggendis j määnpä for huilke hon löste ericx liff aff galgen for xx m- rede deninger " BtFH 1: 246 ( 1508) . - Jfr biudha up, äfvensom upp biudha."],"e":["upp- . ","op- )"]},{"a":"upbiärgha","b":"vb","c":"v.","d":["bärga, rädda (vid skeppsbrott). aff the gotzeno som wpbärghas oc räddas sidan skipith är sönder brwisth skal skipit bethalas j gen skiparenom PMSkr 58 ."],"e":["-bärgha )"]},{"a":"upblasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppblåsa, genom blåsande komma (ngt) att svälla, genom blåsande uppfylla. i andlig mening. - part. pret. uppfylld (med ande). war hon ey for thy mohder, at hon sambland haffe mz manne, wtan hon war wpbläst aff mins fadhers oc mins (för minom) anda (afflata Spiritu) Bir 4: 72 . ","uppblåst . vpblästher j hoghenom (mente effrenatus) MB 2: 312 . ","3) under blåsande på musikaliskt instrument tillkännagifva. kong hans . . . haffuer vpblest och vpropat offuer alla gator i calmarne, ofridh, badhe til landh oc watn BSH 5: 56 ( 1505) . - Jfr blasa up."],"e":["-bläsa . ","-blesa )"]},{"a":"upblasliker","b":"av","c":"adj.","d":["som kan blåsas upp. flatiis . .. facilis ad flandum vpbläselign GU C 20 s. 277 ."],"e":["-bläslegin )"]},{"a":"upblöta","b":"vb","c":"v.","d":["smälta; uppmjuka. opblötthe (liquefecit) oc widher qwekte min befröffuelika hogh Su 92 . gudh . . . opblöther (valeat . . . emolire) hans hiärta Mecht 265 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upboa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"upbrinna","b":"vb","c":"v.","d":["uppbrinna, brinna upp. ginstan vpbran abotin ok hans hästir ok hans fingirgul KL 40 . " ath skogh och gaardha the opbrunne " RK 3: 3407 . ib 3498 . " een stoor deel aff her linwardz gaardh . . . war oppbrunnen aff wadh eell " Lg 3: 373 . Jfr brinna upp."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upbrinna","b":"vb","c":"v.","d":["uppbrinna, brinna upp. thy ath breffuen opbrunne hem til her alffs her i hällwitet westan nordan bykirkione SJ 2: 233 ( 1493) . iij bygningen tompptter i same by meth nogen trägardz tomppter som nw wpbeand sisth brandet j watzsteene Trolles Jb 85 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upbruka","b":"vb","c":"v.","d":["förbruka. " saa snart som tenna forscriffne halff part er forterder oc opbrukat " LB 7: 349 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upbrutlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr oupbrutlika."],"e":[]},{"a":"upbrygdha","b":"vb","c":"v.","d":["skymfa, håna. thär war thät (ɔ thit hiärta) gabbadh ok obyrgdhat (exprobatum) SkrtUppb 57 ."],"e":["obrygdha )"]},{"a":"upbrygdha","b":"vb","c":"v.","d":["förebrå (ngn ngt), skymfa el. håna (ngn) för (ngt). med dat. och ack. hwat som owinan obrygdhadhe hänne til hadhuetilse. thz vände hon sik til gagn Bo 125 . " thw obrygdhe oc foruitte thom thera ysäld oc gabbadhe thom " Bir 2: 236 . obrygdhande mik thz iak tholde Su 433 . - förebrående yttra (ngt till (ngn). med dat. och sats inledd af at. the obrygdho (Cod. B brygda 546) honum, at han är ekke ther komin raadha nakro MB 1: 193 . - förebrå, fara ut emot, skymfa, håna. med dat. at hon ey baktali älla obrydhe (improperet) dröuandom sik thy at fordömelikit är at . . . obrygdha älla skämma sin jamcristin (proximo exprobare) aff otholi Bir 3: 170. sagdhe maria til diäfullin obrygdhande honum ib 105. at the skuldo honom ey obrygda Lg 3: 41 . abs. Gr 270 . " sagdho mik somlike suasom obrygdhande (insultando) o maria thin son är nu dödhir " Bir 2: 134 ."],"e":["opbryghdha: -andis Gr (Cod. D) 361. obrygdha. ","obrygdhe: -o MB 1: 193 . ","obrygdhadhe Bo 125 ),"]},{"a":"upbrygdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["skymfligt. " iohannes samuledh flängdhir slaghin, oc obrygdhelika hannadhir " SkrtUppb 313 ."],"e":["obrygdhelika )"]},{"a":"upbrygdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["skymfande. obrygdelik (contumeliosa) ordh Bir 1: 277 . ib 4: 199."],"e":["obrygdelik Bir 1: 277 . ","obrygddelichom ib 4: 199),"]},{"a":"upbrygdhilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":[],"e":["vpbrygdhilse: -ilsom Ber 269 . ","obrygdhilse . ","obrygdilse . ","obrygdhelse . ","obryghilse Bo 128 . ","obryxilsä Lg 3: 80), ","upbrygdhilsa ordh"]},{"a":"upbrygdhilse","b":"nn","c":"","d":["förebråelse(r), skymfande ord; smädelse(r); förolämping(ar), skymf. lfämpte (stadhen) thär han pylato fförst presenteradhis mädh käremalom oc opbryghilsom SkrtUppb 388 . mädh obryghilsom, storom slaghom, oc hwassom gislom mödhas SvB 102 (omkr. 1500). j skulin vardha säke tha folk hata oc fordrifua idhir, tha the banna oc liugha vppa idhir, oc sighia all obyrghilse mot idhir for mina skuld Hel män 127 . - skymf, smålek, vanära. ast iudha hpfdhinga giordho honom vpbryghilse SkrtUppb 294 . attande (stadhen) thär han mädh störstom opbryghisom torn kronadhis ib 389 . o tu vsal . . . hwar scal tik kunna frelsä aft tessom hans obrygilsens (improperil) bandom J Buddes b 177 . alle helge gudz apostla som . . lidhin smelig oc obrygilse for gudz troo skuld SbB 358 (omkr. 1500). "],"e":["vpbryghilse . ","opbryghilse . ","obyrgdilse . obryg(h)ilse. Se Sdw 2: 1324),","upbrygdhilsa ordh","obrygilsa- )"]},{"a":"upbryta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedbryta, sönderbryta. " thet laxa virke . . . som i . . . haffuen vpbryther (var. opbruthit) " SD 6: 6 (1348, gammal afskr.). indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghliga vtkastadh oc vpbruthidh VAH 24: 320 ( 1422) . - taga bort. her niels geddä haffuer the skermer och senckninger vpbrwtith i calmarna stadh HSH 19: 79 ( 1505) . ib 70 ( 1505) . ","2) bryta, upphäfva. " opbryta äller sunderslita thässa . . . daghthingan ok sämmio " SD NS 1: 675 ( 1407) . " ther wppa at al gamwl skipt skulle icke wpbrytas " DD 3: 230 ( 1490) . BYH 1: 255 ( 1453) . ","3) bryta upp, tåga bort. attanda aptan han wp bröt RK 1: 3302 . - Jfr bryta up."],"e":["vpp- BYH 1: 255 ( 1453) . op-), "]},{"a":"upbryta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) nedbryta, sönderbryta. - uppbryta, med våld öppna. ath han hwaffde opbroty ij stoko j klostret ok sancte gerdrude stok ATb 3: 152 ( 1504) .","2) bryta, upphäva. NMU 1: 76 ( 1390) . förbudhom wi, at nokor tildrifwis thänna stadhga oc stadhukheet opbryta äller aterkalla ib 79 ( 1391) . thy bidher jac o forbywdher . . . at nikor tildyrwis thette skipte opbryta SD NS 3: 5 ( 1415) . ath vorde han her effter befunnen mdh swa dana offuerwaldiga gerninga, tha stande then ena zachen (ɔ eftergiften för den ena saken) vpbruthen medh then andra for sina offuerdaadicheeth STb 2: 448 (1490). HSH 16: 85 (1504, avskr.). - Jfr bryta up."],"e":["op . ","-supin . ","opbroty ATb 3: 152 ( 1504)"]},{"a":"upbränna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ok opbrändo Gr 306 . " j tände han stadhen oc vpbrände " MB 2: 220 . ib 69 . Al 1367 . " eldir . . . vpbrände först barnit ok sidhan fadhorin oc modhoena ok alt thz j huseno war " KL 127 . Bir 1: 46 . " hänna klädhe ok annor hänna thing . . . opbrändos " ib 3: 195 . " thän tidh the (mattorna) varo alla vpbrända " KL 219 . Gr 299 . ","2) uppbrinna. alt theres offer ther opbrende RK 2: 7948 . - Jfr bränna up."],"e":["op- )"]},{"a":"upbrännilse","b":"nn","c":"","d":["uppbrännande, brand. " tha the faa see hennas (Babylons) wpbrännilsens (indencii) röök " MB 2: 361 ."],"e":[]},{"a":"upbudh","b":"nn","c":"","d":["uppbjudande, hembjudande (av fastighet åt ägarens släktingar till inlösen). ath . . . war sytzlinge anders . . . saldhe . . . jordh . . . vthan wara withu ok spordagh ok vthan vpbudh a trim thingom, som lanzlagh til sälgia Svartb 104 ( 1355) ."],"e":[]},{"a":"upbyggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppbygga, bygga. þerra kirkia som felix paue lät up byghia Bu 515 . opbyggiande klostir Bir 2: 69 . " han schulle then !UDDA_TECKEN?: en gammel konungx gardh nyderrotin) vpböggie " FM 182 ( 1504) . " hus som hans lanbo opbigdhe aff nyio " SD NS 2: 153 ( 1409) . " jak vpbygdhe mik ärlikit hallande hws " Bir 1: 13 . " at gudhi skulle naktath hws op byggias " MB 1: 481 . Gr 322 . Bil 227 . - oeg. el. i andlig mening. valloghaste herra forethänkir at opbyggia stort thing (ædiicare . . . rem grandem) Bir 3: 424 . " aff them skal min kirkia opbyggias hulkra mwr nidhirfallin är " ib 363 . " the hälgha kirkia opbygd mz mins sons blodhe " ib 2: 125 . ","2) genom byggande upplyfta. the vp byggia thräkkin (ædificant . . . lutum) thz är at the sätia thesse for gangliko wärldz thingin swa som j högdena til hymilin Bir 1: 53 . " vm the villin byggia aat mik älla til min hedhir tha vp bygdin (ædificarent) the först siälanar til hymerikis " ib. " min kärlekir skal aldre vara mz them ok ey vprätta them älla vpyggia til at äwärdhelika blifwa j hymerike (caritas mea numquam calefaciet eos, nec ædificabit eos in æternam mansionem in cælis) " ib 128 . ","3) uppbygga, åstadkomma el. främja andlig tillväxt el. förkofran hos (ngn), stärka (ngn i andligt afseende el. i det goda). nu andwardher iak idhir gudhi . . . hulkin valloghir är at vpbyggiä idhir i godhom gerningom (qui potens est ædificare) KL 165 . " at thu ingom misfyrme vtan häldir vpbygge " Ber 274 . huilke . . . sina iämcristna högelika störkte oc ophögdhe (för -bygdhe; ædificbant) i allo godho Su 53 . ","4) reparera, boa, sandir fridhir skal stadhgas j himerike ok jordhrike oc var (äänglarnes) skardh opbyggias ok opfyllas (minæ nostræ restaurabuntur) Bir 3: 153 . - Jfr byggia up, äfvensom ater upbyggia."],"e":["op- . ","opp- . ","-byghia . ","-biggia . ","-böggie )"]},{"a":"upbyggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppbygga, bygga. arnwlwe mölnare, hwilkän hona (ɔ quärnena) vpbught hafuer NMU 1: 79 ( 1391) . " eth stenhws som thet nw opbygt är " SJ 2: 14 ( 1476) . jacb . . . loth vpp henrick . . . en vpbögddan tregardh . . . meth hws ok jordh som han nw opbögder är meth alla sina tilbörilse ib 85 ( 1483) . ib 97, 101 (14897), 109 (1488), 1823 (1491), 315 (1497) ."],"e":["op- . ","-böggia . ","opbugdan STb 5: 86 (1515) . supin. vpbygth NMU 1: 79 ( 1391) ),"]},{"a":"upbyggiare","b":"nn","c":"","d":["uppbyggare, återställare. " hulkin som var nidhirfalna gardha opbyggiare (ædificator) " Bir 3: 208 . " swa som han hafdhe för varit hälghra kirkio fordaruare oc nidhir thrykkiare. swa skulle han vara thera opbyggiare oc oprättilse " Gr 305 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upbyggiare","b":"nn","c":"","d":["2) person bosatt längre upp i land? thenna träten . . . emellan kalela gård . . . och landoon, som hetha grekas (o.s.v.) . . . och flera upbygiare hii sokn om eene holm, som ligger uthan för kalela gård FMu 3: l507 (omkr. 1450? avskr.)."],"e":["-bygiare )"]},{"a":"upbyggilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) uppbyggande, uppbyggelse. oeg. el. i andlig mening. huru gudh vtualde först fatika oc fakonnogha til kirkionna oppbyggilse oc styrara Bir 2: 147 . " ärfuodhom vi badhe, ängillin til thingsins op byggilse ok jak (d. v. s. djäfvulen) til thäs fordäruilsä " ib 3: 424 . ","2) uppbyggelse, stärkande i det goda. föör aldrigh fram nakot thz ordh thär eygh kombir til vpgyggilse them thär aa höre Ber 273 . - Jfr aterupbyggilse."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upbygning","b":"nn","c":"","d":["uppbyggande, byggnad. " i andlig mening. thakit hulkit godha gärninga vpbygninga tekna " MP 2: 244 ."],"e":[]},{"a":"upbyrdh op. bördh. opbört stock skb 296 1512 skip","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) uppbärande, mottagande (av pengar). - uppbörd, uppbärande av skatt el. avgifter o.s.v.; uppburna medel, inkomst. thetta eptherscreffna i thiwsta herrat är manthal oc äy opbyrdh VKJ 67 ( 1466) . " göra entidh hwart aar regenskap k. (ɔ: konungen) och rikesens radh j thet rike for al opbyrdh och vtgift G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. " ib 68 . " ffor huilken summa ijᶜ marcker the tha fore rettin hustru margareta quit coh fri lotho ok gaffuo fore alles theris arffdeel bade fore vpbördh och vtgifft i löst och fast " SJ 2 . 156 (1489). thette forscrifne är alt offuertalit och inrechnet bade i vpbördh och i vthgifft SSkb 236 ( 1507) . tha anders olsson pa strandh giorde rekinskap fför sigh om walburgis j borgemesteres och radzins nerware rechnat hans wtgifft j moth hans opbört, tha bleff stadin honum skylligh lx march effen Stock Skb 296 (1512, Skip) . - uppgift på uppburna medel, inkomsträkenskap. änglika pädherson . . . ok hans hustrv . . . hafua gifuit sik in i hälgha likama gille medh eenom mantle, som scriffuat star i vpbyrdhinne HLG 1: 65 (1456). ib 66 ( 1456) . Jfr pänninga upbyrdh. 2) inkomst; förmån. bodhe tyonde, tyondefisk, jordskat . . . lykstaal, inledningh ok alle andre andelige vpbyrder ok wtgifft Svartb 532 ( 1477) . - Jfr kämmenära upbyrdh, ävensom aterstadha upbyrdher."],"e":[]},{"a":"upbyrdsel","b":"nn","c":"","d":["uppbörd; inkomst. " hustrv jngeborgh haffuer fordragit mik . . . all opbyrdesel (för opbyrdsel) som jac opborit haffuer aff for:de two gordhe " FH 5: 21 ( 1463) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upbyrghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"upbyria","b":"vb","c":"v.","d":["19 börja. - börja, påbörja. jnitus . . . opböryadher oc vppa gonghen GU C 20 (hand 2) s. 29."],"e":["opbörya )"]},{"a":"upbyria","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","thu om mik gaft at bpbyria. gif oc mik stadlika framhalla Gr 366 . ","2) börja, grundlägga, upprätta, inrätta. hwru renliffnadz liffwerene . . . war först oppböriat oc oppfwnnit LfK 17 . ib 18 . " huilke . . . mangskona closter oc renliffnada stiktadhe oc opböriadhe " Su 53 . LfK 19 . " wi swena som tätta lius wpböriade SO4. - refl. upburias, börjas, börja, taga sin början. hwru thänna book oc lärdomber först opböradis " Su 4 . - Jfr byria up."],"e":["op- . ","opp- . ","böria )"]},{"a":"upbyrian","b":"nn","c":"","d":[" L: ","1) början, begynnelse, det första (i tillvaro el. framträdande). hwat är alt wart liffwrne, wtan en slem oppbörian oc gröteliken jnganghr i wärldena, liffwernet wansamliket, oc wtganghen faseliken LfK 79 . annan thera (af vägarne) viste han wara trangan j vpbyraninne ok glädhisfullan j ändanom Bir 1: 337 . " alt hans lifwirne aff vpbyrian oc til ända " ST 59 . " jak är wtan wpbyrian oc wtan ända " Bir 4: 46 . " jak är alpha oc o. then förste oc then ytarste. vpbörian oc ändhe " MB 2: 369 . ib 333, 366 . " i daghsens tilquämd ok upbyran " Ber 247 . " thz capitulum som staar fore reglonna wpbörian " Bir 4: 40 . " hwat ey thikkir thik han vara atirkompnan til ödhmiuktinna vpbyrian " Bo 232 . " i sinne omwändilse opbiran " Su 183 . " aff täs hälga herrans sancte staffans föslo oc wngdoms oppbörian " Lg 291 .","2) första början, uppkomst. werldhenna skapare. som skop mantzsens födzlo. hwilken oc wpfan alla människios vpbörian (omnium invenit originem) MB 2: 300 .","3) begynnelse, upphof, källa, grund. wakta . . . at thu falle ey i margh fafäng ordh. som opta äru swa som een root ok vpbyrian til manga kranka sake Ber !SYNS_DÅLIGT?. ","4) begynnelse, grundläggning, grunder, element. thänna ärw the tingh, som tik oc flerom sinom älskarom abiwdher gudhelik snille Su 37 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-börian . -byran (trol. skriffel för -byrian) Ber 247 ), "]},{"a":"upbyrian","b":"nn","c":"","d":["19 början, begynnelse, det första (i tillvaro el. framträdande). jnicium ii et est jncium rei a qua aliquid incipit tingha opböryan sed principium est verborum exordium orda opböryan GU C 20 (hand 2) s. 29. wm han skänkte mik the dröffwilsen ginstan, j wpbyrianinne, ok dröfwilsinnna wpbyrian Mecht 315 . " thy taghom aff hanom vaars spörsmals opboriän ok sigh mik hwat är gudh " SvKyrkobr (Lucid B) 122 . SpV 193 . " jak är sigher han alfa ok o första ok sidhzsta, opbirianen ok ändhin ib 514. han är opbörianen aff hwilkomall thing som skapath äru, taka sina opbörian (principium a quo summunt ea qu? sunt initim) ib. 2) första början, uppkomst. mädhan swa är, at hwar en människia aff naturlike skapilse dragx til t wpspöria sina opbörian (ducatur ad principium suum rependum) " SpV 3 ."],"e":["med art. wpbyrianinne Mecht 315 . ","opbörian: -börianen SpV 514 ; ","-börianinne ib 193 ),"]},{"a":"upbyrilse","b":"nn","c":"","d":["1) början, begynnelse, diursiclin[i]um . .. locus vbi diuerse vie coniu(n]guntur uel quia ibi via inclinatur ad diuersa quod grece etheroclitum wäghamot ok wedha (för wegha) siill marga wägha wpböriellse ok lykthaan GU C 20 s. 196 . " fore idhars hiärta hardhlek skuld skreff moyses thz. vtan aff opbörilsom war thz ey swa " SvKyrkobr 68 . hwat annath än som aff thänna jordhinna paradis, käldan oprinnandis är skipt j fyra hoffwdh ällir opbyrilse SpV 62 . " ekke findher han gudz ords opbörilse diwphet, j hwilko han sik fästa kan ällir ända ib 223. takir hon löm mz liffsins opbörilse (initium) ib 582. o söthe iesu christe, vpbörgelse och vphoff till alla dygda fullkommelse " Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). o härra ihesu christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 (b. av 1500-t.). thenith war qweckselff j sinne wpböryelse PMSkr 383 . " i haffwen hrt hwru ophoffwet, hwilket ey haffuer opbörgilse . . . haffuer wtualt . . . tässa wärdogasta iomffrwna " JMÖ 146 . 2) grundläggning; grundläggande verksamhet. att foräldra bönom ok kännädom skulu barn faa opbyrilzse til gudz thiänist SkrtUppb 216 . 4) = upbyrian 2. tridhie delen skulle han läsa syw kyrkionna sacramenta til ära, hwilken som haffwa sin opbörgilse aff christi mandoms anammilse JMPs 441."],"e":["op- . ","-börilse . ","-börillse . ","-böryelse . -börgilse. -börgelse),"]},{"a":"upbyrilse","b":"nn","c":"pl.","d":["uppbörd. " at i wilen . . . tilgifwe . . . alle mijsstycke, brot, schyllinger . . . som idher nadh i mote hane warit . . . thet wore om land . . . räkinskap eller noger opbyrilse " BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upbyrilse","b":"nn","c":"","d":[" ? uppbörd. haffuer iach och jnförilse i swa mangh goos . . . ffor myn wpbörilse skadagel kosth ok täringh GPM 2: 402 ( 1500) ."],"e":["-börilse )"]},{"a":"upbyrilse","b":"nn","c":"","d":["1) början, begynnelse. " min ande ther thik ledde j hampnena oc til godh opbyrilse han skal thik ledha til fädhirninslandit ok bätra ända " Bir 3: 26 . " then rättin som var j gudhdomenom vtan opbyrilse (quæ erat in Deo ab æterno et sine pricipio) " ib 263 . " thu var gudh. hulkin som är oc skal vara oc var vtan vpbyrilse oc vtan ända " ib 4: 123 . " j tässo reglonne wphoffue oc wpbyrilse " ib 9 . " här hafwa the plaghonna wpbyrilse och ther pinonna wpfyllilse " Ber 123 . " stat op om nattena i thinna vaku opbörilse " Bo 104 . " tholka varo hänna dygdha opbörilse ok hälaghetz " KL 323 . " hon (den hel. Anna) war ändhen aff thz gmbla tästementet, oc oppbyrgilsen til thz nyghia tästementet " Lg 3: 705 . begynnelse, alltings el. tidens begynnelse. gudh skapadhe himil oc iordh i opbyrilse MP 1: 35 . " war herra skapadhe at ophowe oc opbyrilse himil oc iordh " ib 31 . ","2) grundläggning; grundläggande verksamhet, inrättning. þe hafa for smat sinna goþa for äldra op byrilse oc lifärne Bir 4: (Avt) 181. ","3) grundläggning, grund. " thässa renliuis heelso opbyrielse och vphoff är san öthmiykt " VKR 57 . Bir 4: 9 . " stor höghtidh . . . är vars herra ihesu incrncio. som . . . är vpbyrilse aat allom varom fagnadh " Bo 252 . " är världinna dröfuilse . . . enna handa til redhilse oc vpbyrilse til äro krono " MP 1: 103 . ib 104 . - grund, ursprung. al thing skulu tilföghias sino vpbyrilse KL 308 ."],"e":["op- . ","opp- . ","byrielse . ","-byrgilse . ","-börilse )"]},{"a":"upbyring","b":"nn","c":"","d":["uppbörd; uppbruna medel, inkomst. vtgift aff thetta for:na opbringe Skotteb 361 (1459-60). suma sumarum aff zakör vpböring ijᶜ mark ok j mark ib 365 (1460-61). ib 367 (1460-61), 371, 377 (1461-62). Jfr upbyrning."],"e":["op- . ","-böring . ","-böringe . ","-borenge )"]},{"a":"upbyrliker","b":"av","c":"adj.","d":["begynnande, innefattande en begynnelse. thridhi räddoghin som kallas wpbyrlikin (initialem) Ber 12 . " wpbyrlikin räddoghe är nar människian byria at älska gudh hwlkin som [hon] för räddhis ok swa lykkis wte aff hiärtano thrälikin räddoghe thänna opbyrlika räddoghan fölgher fiärdhe räddoghin som kallas reen " ib. " af them obyrlika kärlekenom ib. " ib 10 ."],"e":["op- . ","-byrlikin )"]},{"a":"upbyrning","b":"nn","c":"","d":["1) början, begynnelse. " ey spörias af kristnom mannom wpbyrningin älla wphofwith (initia vel exordia) wtan ändalyktin och framhaldith " Ber 68 . " äru mang the thing ond j ändalyktinne hulkin som godh synas j opbyrgninge (för -inginne) " Bir 3: 377 . ib 1: 275 . vm thän väghin som ij vpbyrningenne är thrangir ok ij ändanom glädhisfullir ib 4: 313 . " j wäghamotomen j thessa twäggia wäghanna vp byrningh " ib 1: 41 . i försto goþa gerninga vpbyrning KL 185 . " af the hälgho kirkio vpborning (initio) thol hymerikis rike ofwerwälde " Su 436 . ","2) begynnelse, grund, ursprung, källa. högfärdhin är alla synda vpbyrning (initium) MP 1: 197 . " högfärdin är vpbyrningh at huarie syndh " ib 233 . " han (Gud) är vphoff ok vpbyrgnin (för -ning) aat allom dygdhom " Bir 1: 130 . ","3) begynnelse, grundläggning, grunder, element. thätta är förste vpbyrning (prima pricipia). hwilka äwerdhelik snille andwardha thik ok flerom sinom älskarom Su 457 ."],"e":["op- . ","-byrgning . ","-borning )"]},{"a":"upbyrning","b":"nn","c":"","d":["1) början, begynnelse. - om invigningsfest. encenia orum dicuntur inicia vel lnoua festa sicut dedicaciones ecclesiarum ny högtidh ok vpbörningh GU C 20 s. 218 ."],"e":["-börningh )"]},{"a":"upbyrning","b":"nn","c":"","d":["uppbörd; uppburna medel, inkomst. hans helmoltz vtgifft mothe hans vpburning Skotteb 386 (1463-64). Jfr upbyrning."],"e":["-burning )"]},{"a":"upbyrþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) uppbärande, mottagande (af penningar). ä hwat som vpbiärss aff thesse goze, tha skal änkte aff sla af huwodsummone i vpbyrdhena SD NS 1: 444 ( 1405) . " til thessa wara opbyrdh oc thäs gozens aterlösn mere vitnesbyrdh oc bewisning " ib 2: 257 ( 1410) . - uppbörd, uppbärande af skatt el. afgifter o. s.v.; uppburna medel, inkomst. fore allan thän räkenskap som han plictoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift BSH 1: 197 ( 1387) . SD NS 1: 88 ( 1401), 2. 2 ( 1408). rekinschap göra allom brödrom merwarende fore alla vpbördh oc wtgifft han j thz aarit vpborit haffuer teskeliges vtgiffuit pa emb[e] tz veghna oc brödrana vegna SO 194 . Bir 5: 24 . " swa at han weet göra abgatissonne rättan räkinskap baadhe aff vpbyrdh oc swa aff aatirstadhom " VKR 31 . ib 32, 40 . knwth possze haffwer . . . giorth mik godhe redhe och räkenscap for alle opbyrdher wthgiffter och jnteckter FH 1: 56 (1485, nyare afskr.). at thet sama hagaby maghe lösas vtan alt arlikit afslagh oc opbyrdh ther af (d. v. s. utan att det som innehafvaren uppburit af godset afdrages från lösningssumman) for xl markir päninga SD NS 1: 664 ( 1407) . " allan then skath oc opbyrd iag kunde fa stack iag offuer ena sydho tha " RK 3: (sista forts.) 4209 . HSH 19: 91 ( 1505) . - (?) äy swa ffwl vbyrd haffwe BYH 1: 255 ( 1553) . uppgift på uppburna medel? räkenskap? the (oxarne) sta i ider obbör iiic (300) mark lx (60) mark, ij (2) öre BSH 5: 400 ( 1510) . ","2) inkomst; förmån. iak atir löne them j wärlzliko gangne ok vpbyrd (in temporali commoditate) for alt thz got som the göra for mina skuld Bir 1: 40 . ","3) andel af inkomst el. vinst; del. han . . . hafwär sina wpbyrdh mz horkarlom Ber 237 ."],"e":["op- . ","bördh . ","vbyrdh BYH 1: 255 ( 1453) . ","obbör BSH 5: 400 ( 1510) ), "]},{"a":"upbälde","b":"","c":"","d":[" , se ofbälde."],"e":[]},{"a":"upbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) uppbära, bära från ett lägre ställe till ett högre. vpbars j rettin vj ny sticke thin STb 3: 453 ( 1499) . item en höre för ii kanna ööl lthom, som bredhen sole och thom swa oppo bwreth HLG 2: l116 (1523).","3) uppbära, mottaga, inkassera. SD 6: 271 ( 1351) . " alt thet gutz som hans husfrw . . . atte oc skulde hanä vpburit effter fader oc moder ib 8: 36 (1361). kännis jak ok mik the fornemda xxx marchir hawa fullelika vpboridh " JämtlDipl 129 ( 1376) . FMU 1: 388, 389 (1382). kenniss iak haffua opburit hellan peninger och haluan JämtlDipl 156 (1406?). SD NS 3: 345 ( 1418) , 529 (1420). ath hon wiisthe at köpith giordis ok päningana vppbaräs oc gotzeeth boort antwaradis Svartb 373 ( 1439) . FMU 4: 89 (omkr. 1455). ATb 1: 21 ( 1454) , 37 (1455). laurens vlffson i vastena haver obburet pa varfru belete xl mark viij vm olafvi Kumla kyrkas rb 43 (1473). opbyrdh . . . som sweriges rikes jnbyggere . . . haffua opburidh aff sueriges rikes ränta G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. HLG 2: 107 (1516). STb 5: 128 ( 1516) . Stock Skb 155 ( 1520) .","4) mottaga, få, bekomma. - få, erhålla. huru . . . naghar mandzligin riddare skemmes aff opbornom saarom j stridhena ok sidhan väl ather läktom SvKyrkobr (Lucid B) 236 . 7) få, lida. tha tilbinder jac mic . . . ath vpfylla . . . philipus bonda allan then skadha han ther aff vpber SD 8: 447 ( 1364) .","8) bära, bära på (en börda). iak . . . wpbar (tuli) alla människio synder Mecht 287 . - Jfr bära up."],"e":["op- . ","vppbaräs Svartb 373 ( 1439) . supin. vpburit Sd 8: l36 (1361). vp borit JämtlDipl 143 (1391-1406). vpboridh ib 129 ( 1376) . wppurit(?) SD NS 3: 529 ( 1420) . ","opburit JämtlDipl 156 (1406?). opburidh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. opbyrid ATb 1: 37 ( 1455) . ","opbreth ib 21 ( 1454) . ","obburet Kumla kyrkas rb 43 ( 1473) . oppeburit HLG 2: 107 (1516). oppo bwrreth ib 116 ( 1523) ),"]},{"a":"upbära","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppbära, bära från ett lägre ställe till ett högre. thera kläder the wp baro (näml. från skeppet på land) RK 1: 2582 . " ath nager . . . bade dragarom jern eller annan aff korn haffnen vpbära " SO 206 . " at the thet ey vpbara ib. " ib 202, 203, 207 . " nar thz lijck vpberas eller jordhis scall " ib 151 .","2) upplyfta. " then keysar en nap thagher op bar " Al 2279 . ","3) uppbära, mottaga, inkassera. hwar han älla the thät hälzt vpburit älla wtgifuit hafua BSH 1: 197 ( 1387) . säkt vpbära SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). war aarliken . . . jngiäld vpp bära ib 5: 375 (1344, nyare afsr.) . " þe sculu wpbärä alt þet mit gödz skyldä kiätestadhä " ib 160 ( 1343) . " kännis iäk mik fult och fast opburith hafua aff . . . lassa pädharsson for the forenempda ordh ib " NS 1: 593 ( 1406) . vpbiära skat ok landgield af thesso . .. goze ib 104 ( 1402) . vpbiära aff thesso goze . . . affrat oc afgield ib 444 ( 1405) . " ä hwat som vpbiärss aff thesse goze ib. wpbära . . . päninga " Bir 5: 95 . " vpbäri han aff byafoghetenom saköre som fallir j bynom " VKR 35 . " vyku lön vpbära " SO 141 . " fore halffua faat skal fiffues ok vpberes i dragara lön haffua mynne peninga " ib 203 . SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) , 606 ( 1346), NS 6 ( 1401), 11 ( 1401), 12 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 183 ( 1379) . FM 635 (1515), 636. MP 1: 133 . Bir 3: 401 . Bil 854 . Lg 658 . SJ 30 ( 1425) . Iv 4280 . RK 3: 2769, (sista forts.) 5210. VKR 36 . MB 2: 227 . " jak skal . . . granlica ranzsaka mz huat skäl the opbära (levant) mit offir " Bir 3: 192 .","4) mottaga, få, bekomma. " at han matte the samu lön faa oc op bära, som han hafdhe thöm predikat " Bil 842 . " at wpbära stoor atherlön j sälighetinna tima " Bir 4: 110 . " at vi skulum . . . vpbära af honom hedhir ok wälsignilse " ib 1: 191 . " hwi gömom wi androm wart gul ok vitom ey hwar thz skal vpbära äptir os " ib 192 . manghe löpa om wädhet, än en then främste oppbär wädzens lön LfK 129 . ","5) mottaga, åtnjuta. " godgerninga vpbära " MD (S) 294 . ","6) få, vinna. hon är the som ensammen oppbär allan sigher oc faar allas lön LfK 129 . ","7) få, lida. þässa plikt vp bära SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - Jfr bära upp."],"e":["upp- . ","op- . ","opp- . ","-bäria . ","-bara SO 202, 203, 206) . -bärie (sannolikt skriffel) FM 636 (1515)),"]},{"a":"upbärare","b":"nn","c":"","d":["uppbördsman. censorius . . . censualis . . . näpnigesman vpärare (för vpbärare) ok skat skylloger GU C 20 s. 96 ."],"e":["vpärare )"]},{"a":"upböring","b":"","c":"","d":[" , se upbyrning."],"e":[]},{"a":"upböta","b":"vb","c":"v.","d":["godtgöra, upprätta. " naturen . . . fforeseer somlikom wm widherthorfftelika bötir, mz hwilkom theras idhkelika bristilse . . . maghe wpbötas oc forbätras " Su 359 ."],"e":[]},{"a":"upböta","b":"vb","c":"v.","d":["upptända. " en liten eld the ther vp bötte " RK 2: 2649 ."],"e":[]},{"a":"updragha","b":"nn","c":"","d":["L:"],"e":[]},{"a":"updragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppdraga, draga upp. räghn wathn är helsompth thy thet är läth oc är wmdraghith aff mangom källom och mädh wädhreno PMskr 208. jason oc herucules ofortöffwad kallade tiill siig philoten styremannen oc bwdo honom opdraga syn anakar oc lägga tiill siös Troj 7 . " then samma nath ther effter opdrog wädered myket moln oc märker offwer hymelen oc föll saa starkt oc swardt rägn som nagon tiid kwnne ib 158. 3) spänna (båge o.d.). aff myno barns födhom opdorgh (telendit) han (ɔ: djävulen) mothe mik syn bogha eller armbösrst ok dagliga hwsser syna eetherfulla pyla " J Buddes b 173 ."],"e":["op- )"]},{"a":"updragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppdraga. han . . . nidhirkastadhe sik i diwpasta brun . . . hwadhan brödhir han vpdrogho mz myklo ärwodhe swasom dödhan KL 258 . " vpdraghin aff vatneo " ib 94 . ","2) öfverlåta. " konung karl skal hanom sin rät opdraga " RK 2: 8177 . updragha sik, draga sig uppåt. thz twingas sik opdragha (sursum tendere) som förhindras sik i bredd enne wthwidha Su 174 . " huat tilböriar ey andadräkten alloreedha pipa, anden wanskas oc nidherst aff hiärta rötena sik wpdragha " ib 248 . - Jfr dragha up."],"e":[]},{"a":"updrikka","b":"vb","c":"v.","d":["uppdricka, dricka upp. haffdhe thu opdrukkit alla scriptinna käldo, tha lethadhe thu än j kä'rromen, om thu fwnne thär nakon drwpa SpV 138 . " samme dch rechte dragarana handena for iij (3) marck for öl tunnan the togo aff tywffua dragarana ok vpdrucko sTb 2: 408 (1489). blodhit . . . hwilkidh paddor orma oc diäffla opdrwkko JMPs 257. ""],"e":["op- )"]},{"a":"updriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) drifa upp, köra upp. oofrayn ärwodis man, the arla wardher opriffwin om morghonyn JP 119 . ","2) uppröra. " muld ok sandr, ter updriwas med wädhr af hästa fotom " KS 84 (206, 92) . - Jfr driva up."],"e":[]},{"a":"updriva","b":"vb","c":"v.","d":[" , 3) uppröra, väcka tvist om. ingen födder eller ofödder haffuer makt her eptir tet (ɔ tvistemålet) veckie elelr vpdriffue annerlwnda än tenckieboken vtluder SJ 2: 147 ( 1489) . - Jfr driva up."],"e":[]},{"a":"updrät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"updöma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) döma (en byggnad, fördämning e.d.). till borttagande. om hwilka twärtäppor wij haffuom seeth här knut jonsons . . . dombreff saa at han them vpdömpde AktKungsådr 17(1455). en qwern som han hadde olaglige bygt hwlchen iach opdömde jnnen iiij wiker thär nest epter Uppl Lagmansdomb 75 ( 1493) . ib 108 ( 1493) .","2) döma (trafikled) till att hållas öppen. engte vndhan tageth vthan almenningx gatwn som vpdömdes for en rätt vppen almenning SJ 2: 5 ( 1475) ."],"e":["op- )"]},{"a":"updöma","b":"vb","c":"v.","d":["döma (en byggnad) till borttagande. hafue wij opte tilforende them !UDDA_TECKEN?: olaglige fotheqwarner) updömt GS 62 ( 1485) ."],"e":[]},{"a":"upelda","b":"vb","c":"v.","d":["upphetta, elda. " the glädhin . . . aff hwilke hedhningane skulin glädhias sloe the wärmas oc the som kalle äru wpellas (ignientur) " Bir 4: 110 . Jfr elda up."],"e":["-ella )"]},{"a":"upfara","b":"vb","c":"v.","d":["l1) uppfara, fara upp i höjden. om himmelsfärd. oc war han örn tha han opfoor til lhimerikis SvKyrkobr 58 . 7) trans. stiga högre upp i (ngt). hon opfaar christo foregangande konungxsins blomstradh mönstir (templum . . . scandit) SpV 580 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfara","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppfara, fara upp i höjden. om himmelsärd. wpfoor han j himelin KL 131 . " helias . . . vpfor i hymilin i elloghom vaghn " MP 2: 102 . " opfor han . . . iuir alla hympna " ib 101 . thän tima war frw war op farin til himerikis Lg 43 . hwa är thässe som op far mz swa mykith härskap ib 40 . " vpfor ihesus " MP 1: 157 . - i bildl. el. andlig mening: uppfara, uppstiga. at mannin skulde hafwa frälst siälfwald at vpfara (ascendei) til änglana wärdhelikhet Bir 1: 250 . " han vpfor til mere hedhir " ib 359 . ib 3: 165, 180 . " opfara til fulkompilse " ib 322 . til hans höghelica thing formaghom vi ekke vpfara vtan mz ödhmiuktinne Bo 15 . " mädh ödhmyukt opfars til hymerikis höghlikhet " MP 2: 103 . " then som starklika vpfar til dygdha idhn " ib 102 . " starklika . . . skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta ib. "","2) fara upp (till en hörgre el. nordligare belägen ort). hwi lätin i os opfara (ascendere) aff egipto MB 1: 407 . " hwa är then som ekke opfoor j herrans häär " ib 2: 139 . " hwar är en aff allom israels släktom, hwilken ekke vpfoor til herran j maspha ib. vpfarin til bethel " MP 2: 102 . " vpfarin til vars herra bärgh ib. "","3) uppstiga, flytta sig uppåt. med sakligt subj. thera pino rökir . .. skal äuärdelica vpfara MP 1: 13 . " ellin vpfor (för -far) thy at han är naturlica lättir " ib 2: 101 . " vpfar nakat thing mz styrk oplypt swasom sten " ib 102 . " vpfar nakat thing konstelika swasom vatn vpledhis mz pipom ib 103. "","4) uppstiga, uppstå, uppkomma. med sakligt subj. i the glädhi ther aldrigh ögha saa, ällar öra hördhe, oc aldrigh opp foor j människio hiärta Lg 3: 447 . ","5) uppstiga, sträcka sig uppåt, vara riktad uppåt. thänne blandare haweir manga pipor somlica opfarande (ascendentes) ok somlica nidhirgangande Bir 3: 418 . ","6) höja sig, uppkomma. byria nu thridhi delin (skeppets tredje del el. bakstam, ss beteckning för välrdlens tredje el. sista tidsålder) opfara (ascendere) Bir 3: 187 . - Jfr fara up, äfvensom upfostra."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upfarilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["uppfarande, uppstigande. " rena huxsins opfarilse i gudh. ok hans millo nidhir farilse i siälina. wttydhom vi mz tholkom ordhom som vi gitom " Bo 114 . myrkestofwo ok bandin skulu vardha mik fräls opfarilse til himerikis Gr 272 . " sät thin opfarilse swa som sky " ib 360 . - himmelsfärd. at the matto niwta thina (Marias) ärlika wpfarilse, at thu wphöghd är owir alla ängla chora Bir 4: 172 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfarilse","b":"nn","c":"","d":["och f. uppfarande, uppstigande. thänne säthias j cherubin j attonda wpfarilsinna (ascensionis) trappo Mecht 141 . - himmelsfärd. at wi maghom skodha wara atherlösn j thinom hälga mandoms anamilse . . . thin sigherfwlla dödh, oc sidhonna ypilse, begrawilse oc wpfarilse SvB 19 (b. av 1500-t.). "],"e":["*upfarilsa dagher","vpfarelse- )"]},{"a":"upfinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) finna, hitta, påträffa. STb 3: 180 (1494). at ey dödhen owarlika kommandhis, opfinne os saka äwärdhelikom dödhe JMÖ 41 . stodh ffor . . . rettin per monsson . . . ok lhade opfunn[i] t ith permans breff met nogre insigde wed, med hulkit . . . breff han talade claus . . . til om . . . STb 4: 342 (1513.). ib 5: 12 ( 1514) . - pass. finnas, befinnas. thu wilt milhetinna fadhir spörias, thu wilt nadhinne förelysande opfinnas (vis tua gratia perlucente inveniri) SpV 477 . 2) finna på, hitta på, uttänka, uppfinna. amynneno tilscrufuom vi alt thet vi vithum jemuel ltha vi ther om ey tenkiom vnderstandilsenne tilscrufuom vi thet vj lifwm ok medh tankomen opfynnom ok swa opfunnet thet antuordum amynneno J Buddes b 161 . nu ärw större skoth som ärw byssor wpfwndne PMSkr 139 . - uppfinna, giva upphov åt, åstadkomma. ihesu christi licama sacramentum, hwilkit j sik haffwer alt goth, oc opfinner alla nadher (omnisque gratiÄ est inventium) Mecht 266 . - finna på, uppdikta, föregiva . . . effter nagen opfundhen suikeligh tillfelle, . . . tha bleff slotzens partha (!) igen leeste . . . Hist Tidskr 38: l118 (1523?)."],"e":["op- )"]},{"a":"upfinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) finna, hitta, påträffa. kirkian skal byggias aff wthugnom stenom aff stenbärghomen oc j iordhinne wpfwnnom (inventis) Bir 4: 85 . " vpfan sampson en asna käfft hwilken ther laa " MB 2: 118 . " kwnne iägharen wndher wisa os stadhen hwar han mik oppfan tha wille iak wäl oppfinna stenen aff huilkom hon wart nidherstört " Lg 673 . ib 822 . " the kunde honum ey opfynne " RK 3: 1638 . " ansgarius . . . sagdhe hanom, at han hafdhe upfunnidh sik een kompan (quod sibi socium inventum haberet) " Ansg 189 . " tha vpfwnnos nagre som boddo j landhet oc stadhen jabis galaadh, hwilke ekke ther waro j hären " MB 2: 139 . " högfärduga mannas kiff är ther vp fwnnen (reperta) " ib 82 . - uppsöka ryzer them fölgher mz rwnar snara och them opfynna ä hwar them händer ath wara RK 3: 3932 . ","2) finna på, hitta på, uttänka, uppfinna. thenk oppa alla the pinor som thw kan op finna Lg 3: 139 . opfinnande tusanda konsther til at affla sik godz oc ägadela Su 55 . " wpfinner kloka saghur oc inbundna konsterlika predikan " ib 228 . ib 32 . Bir 5: 105 . - finna på, ställa till. naghra wranghet at vp finna (moliri) j staden MB 2: 286 . - uppfinna, gifva upphof åt. werldhenna skparare . . . hwilken . . . vpfan (invenit) alla menniskios vpbörian MB 2: 300 . - gifva upphof åt, inrätta, införa. hwru renliffnadz liffwerne . . . war först oppböriat oc oppfwnnit LfK 17 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-fynna- . ","-fynne )"]},{"a":"upfinnare","b":"nn","c":"","d":["uppfinnare, tillställare. " thu som är vpfinnare til alt ont (inventor omnis militiæ) owir oss hebreos " MB 2: 301 ."],"e":[]},{"a":"upfinnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? uppfinning. wtgik theras lärdombir aff theras eghna dikt oc wpfinnilse Su 228 ."],"e":[]},{"a":"upfinnirska","b":"nn","c":"","d":["uppfinnerska, kvinna som ger upphov åt el. åstadkommer ngt. iämwäl war hon (ɔ jungfru Maria) oc är the första dyrkerska oc älskerska oc wpfinnerska all renliffwernes oc iomfrudoms (sed et virginiatis et lotius religiositatis prima fuit cullrix) Mecht 122 . o maria nadhennas midhirska, äller nadhennas opfinnirska (o jnuentrix grqcie) MJÖ 65."],"e":["op- . ","finnerska )"]},{"a":"upflygha","b":"vb","c":"v.","d":["uppflyga, sväfva upp. thätta är thorftelikit. älskoghan swa länge thola. til at hon faar eet sin lakt af sik olänelika kropsins byrdhe oc upflughit Bo 91 . Jfr flygha up samt upstigha."],"e":["op- )"]},{"a":"upflygha","b":"vb","c":"v.","d":["uppflyga, flyga upp. örn skal han (ɔ thän thärpredika skal ewangelim) warfa mz thy at han skal opflygha tll gudh mz sina böner SvKyrkobr 59 . Jfr upstigha 1."],"e":["op- )"]},{"a":"upflyta","b":"vb","c":"v.","d":["uppflyta. fik frun som blind var baþe sändar seia himins lius ok lik upflutit Bu 532 . Jfr flyta up."],"e":[]},{"a":"upflyta","b":"vb","c":"v.","d":["uppflyta, flyta upp. borthskwma all winbären som opflyta PMSkr 359 . sätyes späla affwan wm (i ett förvaringskärl) löslika swa ath äplen ey trängias oc ey wpflytas (för wpflyta?) kwnna ib 330 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upflödha","b":"vb","c":"v.","d":["flöda över, stiga över bräddarna, över. svämma. exundo . . . ympnoga vpflödha GU C 20 s. 247 ."],"e":[]},{"a":"upflödha","b":"vb","c":"v.","d":["flöda öfver, stiga öfver bräddarna, öfversvämma. romara flodh som kallas tyberis vpflödde ok vpuäxte Lg 3: 559 ."],"e":[]},{"a":"upfolstra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr B Fortelius, Historia Trojana 1: 322 ff. 1) uppamma, uppföda, uppfostra. war herre ville först barn födhas, oc opfolstras j synne menlöso som eth annat barn MP 5: 54 . Troj 230, 287 . 2) nära, underhålla, vårda. (människan) glömer sina siäl swa som hon ware enkte, ok wil ley födha hona äller wpfoslstra äller aktar at hon matte komma til högxta hwilo SkrtUppb 50."],"e":["op- )"]},{"a":"upfolstra","b":"vb","c":"v.","d":["uppmanna, uppföda, uppfostra. " een af chusarons synom . . . vardh andwardhhardhir at vpfolstras (Cod. A upfostras 267) enom mykit godhom man som hät licinius " Gr (Cod. D) 357 . thän . . . hymelske brudhgommen haffdhe mik . . . mz sinom kärlek opfolstrat (enutrierat) Su 40 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfordhra","b":"vb","c":"v.","d":["uppfordra, mana, egga. " ä thäs mere jak ökäs at kennä mik sielfuän, theres (för thäs mere?) opfores jak til at kennä myn gud " J Buddes b 159 ."],"e":["opfores ) , "]},{"a":"upforlata","b":"vb","c":"v.","d":["ther i . . . eder aldelis opforlathä (för opa forlathä) swaa skee skullä HSH 19: 79 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"upfostra","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppfostra. " jak hawir i minne siel miin bryst heel oc ospiälladh. hwilkin som vpfostra all miin sin " Hel män 257 . thänna . . . ffru haffdhe . . . x barn . . . hwilken hon opffostradhe mädh största athwakt j gudz räddogha JMPs 393."],"e":["op- )"]},{"a":"upfostra","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppmanna, uppföda, uppfostra. hon (dill) öke miölk the quinno ther barn skal wpfostra LB 5: 80 . hon är opfostradh (nutria) mz mine miölk Bir 2: 219 . ib 4: 140. hon . . . vpfostradhe barnit mz myölk ST 377 . stengeta vngen nylika födder leta modherenna hiälp ok bedhes hänna spina. än nar han är vpfostradher. forlater han myolkena Su 434 . thin licamme . . . hulkin som föddis oc opfostradhis (nutriebatur) j minom quidh Bir 3: 41 . " äst thu wordhin af fulo ämne wpfostradher i modher lifwe mz oreno blodhe " Ber 207 . hon (dufvan) wpfostra ofta annars wnga ib 157 . " thenne fughllin gör sik redher . . . at hon skuli vpfostra sina vnga som wardha af äggiomen " Bir 1: 299 . " gudh vpfostra siällina mz godha astundilsa mat " ib. " jak andwardhar thik thessa nyo brudhena swa som faar at styra ok vpfostra " ib 116 . " vpfostradhir . . . äptir bondelikom sidhom " ib 205 . " mannin är likir barne opfostradho j myrkestofwo " ib 2: 314 . " then stadhin ther maria var föd oc opfostradh (educta) " ib 331 . " sua som hon är opfostradh (educata) äptir thinne sidhuänio sua skla hon nu halda mina sidhuänio " ib 220 . " at . . . opfostra sina arfwinga . . . til världinna hedhir " ib 3: 99 . " hon opfostra han til världinna älskogha " ib 75 . " magho tw hion aldre saman koma mz likama bland, vtan mz them hugh, at the willo barn födha, oc opfostra til gudz thiänist " MB 1: 329 . Bir 1: 79. hon vpfostrade sin barn medh mykle atwakt VKR IX . barnit stygdis . . . mot modhorinne . . . ok vpfostradhis aff andre quinno KL 95 . " vpfostradhir (enutritus) ij allo atirhalde " ib 192 . " lärdhe hon thöm . . . ok opfostradhe mz swa storom kärlek " ib 350 . " hon . . . hughnadhis . . . aff wäknarans atirkomo. hopande at han sculde vpföstra ok lära hänna som godhum sidhum " ib 62 . i . . . ärin vpfostradhe i konungx thiänist oc vmgango Bil 598 . " hwru sampson födes oc vppenbarilse huru han skulle vpfostras j sin barndom " MB 2: 111 . " han vpfostradhe sins brodhers dotther " ib 181 . " hnru granlica hon gaf sik vin vm at vpfostra han " Bo 5 . " en af chusarons synom . . . vardh anduardhir at opfostras enom mykyt godhom man som hät licinius " Gr 267 . VKR IV . Bir 1: 20, 61, 63, 357, 2: 45, 3: 134 . MP 1: 52 . MB 2: 218, 259 . Su 406 . Lg 292, 545 . " han är nu andelica suasom nyföt barn oc thy skal han andelica oc licamlica opfostras, oc thän som jak sände thik til skal opfostra han mz sinom raadhom " Bir 2: 102 . " thässa siw syni skalt thu wpfostra (nutrire) wärma, diya gifwa " Ber 78 . " vpfostra them mz godhwm sidhom, wärm them widh bryst gudhelika thinga skodhan ib. " ib 203 . nära, gifva näring el. föda åt. then stadhin . . . huar madhka ok frödhe föddos oc opfostadhos (nutriebantur) Bir 3: 444 . - bildl. swa som ydhlan dräps af sinom wngom blifwandom i hänna qwidh, swa dräpa os onda thankka wpfostradha i os Ber 101 . ","2) nära, underhålla, vårda. är visselica thz eet osino äruodhe, at opfostra älla yrkia (pascere) thz gaalt oc ofructsamt är Bo 131 . " vm gudz kärlek födhis iämcristins kärlekir ok vm iämcristins (näml. kärlek el. älskelikhet) vpfostras gudz älskelikhet " MP 1: 23 . är vidhir thoftelikit at maria samanhänte thorran vidh mz hulkom thänne eldir maghe opfostras oc haldas (natriatur) Bir 3: 173 . (vpfostra för vpfara? fintz hans like ey j waarom almogha som matte vpfostra oc wth gaa (qui exeat) mothe bachydem MB 2: 245 .) - Jfr fostra up."],"e":["op- . ","opp- Lg 292 .. -föstra KL 62),"]},{"a":"upfostran","b":"nn","c":"","d":["uppfostran. " at han wari . . . thera modhir vm andelika vpfostran (spirutalem educationem) " Bir 1: 311 ."],"e":[]},{"a":"upfriska","b":"vb","c":"v.","d":["uppfriska. " thz . . . wpfriskar mansins magha " LB 3: 19 ."],"e":[]},{"a":"upfulla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fullgöra; godtgöra (brist el. försummelse). ath . . . al henna wanskilse ok ofulkomlighet, j höghxsta gudhz sons fulkomplighet, wordho the fulleligha wpfwllat ok fulkompnath (omnis . . . ejus imperfectio Filii Dei perfectione altisima perfecta) Mecht. Upp 10. ","2) ersätta, betala. giter han opfullath mz sinne legho för än iubileus komber alt sit wärdh MB 1: 375 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfulnadher","b":"nn","c":"","d":["1) fyllnad, mellangift. tildömde iak . . . husfrunna arfwom thet andra örtogh landdit i kätilsom . . . til skiptilsins opfuldnat SD NS 1: 36 ( 1401) . ","2) godtgörelse, ersättande. iak wiste än wägha til päninga, än til timans oppfwlnat synes engen radh LfK 144 ."],"e":["opfuldnadher . ","oppfwlnadher . ack. -at SD NS 1: 36 ( 1401); LfK 144 ), "]},{"a":"upfylla","b":"nn","c":"","d":["lersättning, gottgörelse. " ath han fik the thu stykken jord jnnan wissa raar till wpfyllo thess fiärdungx som biscopeno borde haffwa j aa ängiom nordan aana " Svartb 416 ( 1445) . "],"e":[]},{"a":"upfylla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppfylla, fylla. stadhin huar dygdhenar skullo vara är tombir thy skal jak oppfylla (implebo) han han Bir 3: 446 . hedhninga . . . haffdho vplyst (för vpfylt; repleta est) alt galilea land MB 2: 232 . " kom bradlica liudh af himnenom swa som änxlica stort vädhir ok vpfylte alt husit huar the bliufo " MP 1: 167 . KL ll133. blodhit ik wt oppfyllandis mwnnen Lg 3: 401 . " war iak (Maria) ful mz them hälgha anda af minom barndom ok then hälghe ande vpfulte mik alla " Bir 1: 330 . " vpfylte sorghin idhur hiärta " Bo 179 . ib 1032 . " opfyllin thässa skällikhetzsins stadh mz lydhnonna dygdh " ib 139 . " thz menlösa kötit . . . opfyllis mz blanadh oc rifwom " ib 193 . " vpfylt mz blygdh ok innerlike sorgh " ib 74 . " hälghe fädhrene . . . vordho vpfylte mz omätelika glädhi " ib 221 . KL 140 . Lg 221 . " opfyltir mz störsto gäld " Gr 279 . " aff minom vngdom var iak oplypt (för opfylt; impleta) mz nadh " Bir 2: 203 . han scal vp fyllas mz thöm hälgha anda Bil 892 . KL 133 . MP 2: 113 . Bo 81 . " opfyllas af them hälgha anda " ib 132 . MP 1: 167 . " at thu värdoghis opfyllas af hans älskogha " Bo 111 . KL 63 . - fylla med mat (och dryck). hans quidhir är thrutmande ok stor thy at hans giri vträktis vtan matto han opfyltis oc mättadhis ey Bir 3: 67 . " see thin frassirska, thu oppfyller tik ganzska mykyt " Lg 3: 401 . ","2) fullborda, fullända, bringa till slut. sidhan min liifs time war vpfyltir (completo) Bir 1: 23 . " at thera time skuli alstingx vpfyllas " ib 73 . - göra fullständig, fylla, fullkomma. menandis sina sälighet vpfylla mz jwdhanna dödh oc skada MB 2: 322 . - till antalet fylla, göra fulltalig. ther til theras amthiänara vardha opfylte (compleant ur) MB 2: 342 . " tha wi läggiom ther til (d. v. s. till de 36 fastedagarne) the fira dagha som äru fran aska odhinsdagh oc til nästa syndogagh, tha hawm wi vpfylt firitighi dagha " Lg 3: 506 . - göra fulltalig, fullända, fullgöra. än tha at the wpfylla sina psalma, oc andra läsning fiuldelika fulkompna (licet solitum numerum expleant paslmorum et orationum) Su 298 . ","3) göra fullständig el. fullgod; betala det som fattas i (ngt). hafdhe han än ther qwar tu örtogh land oc meth engo thera ville han for:da skiptit opfylla SD NS 1: 36 ( 1401) . " war inte opfylladh thet fornämpda bytith " ib 2: 89 ( 1409); detta språkprof bör kanske snarare föras till upfulla. sendher ja!SYNS_DÅLIGT? eder ij (2) themer mordskin . . . oc xxi (21) themer graskin, som kom aff sathagwndhen, som skal vp fölle thi xv hwndert march, och iij (3) themer graskin, som jag vpbar ter i saköris FM 236 ( 1505) . - fullgöra (det som fattas i ngt). til at wpfylla alt thz godha os bristir j thinne tiänist Su 324 . " thz opfyllande som angrande syndarenom kan brista i hans bätringh " ib 188 ; " jfr 4. " ib 242, 375 . ","4) ersätta, godtgöra. swa mykith i geen giffwa at thet marklandet wäll vppfylless SD NS 1: 389 ( 1404) . " herra jönese . . . opfylda, gifua oc atergielda . . . the xl march " ib 2: 134 ( 1409) . " allan then scadhan fulkomlciha ath vpfylla " ib 1: 233 ( 1403) . BYH 1: 187 (1381, nyare afskr.). RK 2: 7305 . " wpfylla honom allan then skadha han faar aff the aatehwarilsenne " PM XII . konung j swerige är ey sa man at [han] myn faders död opfylla kan MD 332 . " engin suen forlathe sigh ther vpa at forsuma sijns husbondha äruodhe i fastegangx wijkune vthan at han thz vpfylle epter sijn stempno dagh " SO 67 . " vm nakat vanskipat är j minom limom tha är vidhirthorftelikit at nakar min gerning mannom thäk opfylle oc bätre thz " Bir 2: 198 . ath the glömska wi hawom samansankath vm alla vikuna hon matte vpfyllas oc bötas vm synnodaghin Lg 3: 508 . ST 159 . " mange fafänge tima . . . hulke ändelica ägha vpfyllas vm timin räkkir til at äruodhe, vm timin räkkir ey tha äghir idhurghe oc kärlekir at opfylla (supplent) " Bir 2: 203 . " offradhe maria magdalena gudhi nötir thz är godha gerninga j bland hulka manga toma nytir varo, thy at hon hafdhe langan tima til at synda, vtan hon oplypte (för opfylte) thöm alla mz lango äruodhe oc tholomodh (obtulit nuces Deo, id est opera bona, inter quas nuces quædam erant vacuæ, quia longa tempora habent ad peccandum, sed omnia illa supplebat jwante tempore patientia et labore) ib. - skaffa (ngn) godtgörelse el. upprättelse för (ngt). wi viliom hämpnas oc vpfylla them allan theris skadha " MB 2: 243 . ","5) godtgöra, försona. opfylla oc lika göra för all war broth oc alla syndher Su 184 . - (?) han vpfylte oc fult giordhe för alla sina bröder (rsetituit . . . ipse fratres suos) MB 2: 272 . ","6) gifva ss ersättning. hanum swa got godz vpfylla i sama stadhin SD NS 1: 430 ( 1405) . " hanum . . . vpfylla ok antwardha tw marklandh jordh " ib 669 ( 1407) . ","7) uppfylla, fullborda, fullgöra. sighiande mik ey wara kompnan til at bryta laghin wtan wpfylla oc fulkompna them Bir 4: 44 . Su 209 . " oppfylla oc fulkompna all the hälogh radh som gudz son gaff " LfK 18 . tholkin iomfru . . . som maa wpfylla minna modhers . . . ämbite Bir 4: 72 . - Jfr fylla up."],"e":["vpp- . ","op- . ","opp- . ","fylda . ","-fölle FM 236 ( 1505) ),"]},{"a":"upfylla op. fölla gu c 20 s. 169 . föli stb 3 244 1495. part. pret. fälther gu c 20 s. 235","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppfylla, fylla. " defertire vpp fölla commvniter proppa ok töma " GU C 20 s. 169 . xxx hetasta vghna opfylte medh thiärä beck qwadho ok brendestene J Buddes b 83 . the (ɔ kornen) mogna wäl sidhan skwrith är och wpfyllas PMSkr 203 . - utflytta, avlägsna? punicus är en hwiter sten . . . rensar böldher, wpfyller ärre PMskr 487.","2) fullborda, fullända, bringa till slut. exactus ta tum vt kraffder fulkompeligin vpfölther o lustelikin GU C 20 s. 235 . 3) göra fulltändig(are). huat ther är mera skedh, wpfylla the (ɔ kan de göra fullständigare reda för?) som wära i rood, retthe och i alla handha handel ther till enkanneligh kalleth Hist Tidskr 38: 122 (1523?). 4) ersätta, gottgöra. er thet swa ath the förnempde penninga wardha äi betaldhe som nu er saght tha tilbinder jac mic oc mina arwa ath vpfylla thöm försagdha philipus bonda allan then skadha han ther aff vpber Gadolin Pants Bil 269 ( 1364) . " hans största atherhaldh haffwer wpfylth (supplevit) alla mina offwerflödoghet " Mecht 71 . " huru man skal wpfylla sin forsummilse " ib 173 . STb 3: 244 ( 1495) .","6) giva ss ersättning- betala (skadeersättning). opfylla them al skadha oc skadhgäl SD NS 2: 648 ( 1413) ; jfr 4. 7) uppfylla, fullborda, fullgöra. iak bidher tik . . . at tu the sama thina lydhno, offrandis gudhi fadhere, fore mik, wpfyl SvB 490 (sl. av 1400-t.). - uppfylla, låta gå i uppfyllelse. hwat hälstz, hon astundar tha wpfyller (supplet) han fullelighast ok wärdhelighast for henne Mecht 289 . (?) alt thz som fadhrin haffwer, thz är hans alt thz som begripande är mz fulkomplikom wisdom, j liffsins ända alt opfyllande omkring gangande ok styrande (cuncta complens, ambiens et gubernans) SpV 545 . - (?) the vare . . . opfylte löödde ok persädhe j järn boyom handhklowom ok jumfrum J Buddes b 83 . - Jfr fylla up."],"e":[]},{"a":"upfyllest","b":"nn","c":"","d":[" ? n.? ersättning, gottgörelse. tha wele oc schole wy . . . fly them theras igen oc liika oc vpfyllisth for thera schada som sith misth haffwa Rydberg Tr 3: 300 ( 1468) ."],"e":["-fyllisth )"]},{"a":"upfyllilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) fyllande, uppfyllande. thinne siäls astundhan är eth oändelikit grwndh, til huilkens opfyllelse (repletionem) kwnna ey ympnogas alla wärdzlika glädhir Su 124 . ","2) fyllande; upptagande, intagande, ey scal hans stadhir kenna han j himerike til hulkins vpfyllilse han var skapadhir MP 1: 137 . ","3) fulländning, bringande till högsta grad. här hafwa the plaghonna wpbyrilse och ther pinonna wpfyllilse Ber 123 . ","4) fyllande, bringande till fulltalighet. christus girnas mädh brännande astundan til sins hälaghasto herskaps wpfyllilse the siälana. hwilka han aatirlöste mädh sin eghno blodhe Bir 4: (Dikt) 275."],"e":["op- . ","-else )"]},{"a":"upfyllilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl., el. f. 3) fulländning, bringande till högsta grad. wthan han haffdhe warit fwllir aff gudhi, huru kwnne han haffwa tholgit ok swa mykit mz pänna sdviffwat, aff gudz opfyllilsom ällir fulkompnilsom (de domin plenitutine) SpV 223 . " alla nadhinna opfyllilse (plenitudo) christu " ib 381 . ib 188, 491, 543 . 5) fulhet; mängd? swa länge hedhninganna opfyllilse är inganghin (donec gentium intret plentudo) SpV 268 . ","6) uppfyllelse, uyppfyllande. " ltil opfyllisle alt lgoth, som människione brister (in supplementum omnium qu? honini desunt bonorum) " Mecht 267 . til thät tridhia agnus dei offra iak mik mädh allom mynom gudeligom kärlek, j fulkomligit opfyllelse SkrtUppb 153 . 7) gottgörande. alla wanslighetz j dygdha forskullan wprättilse, ok wpfyllilse Mech 10. ib 12. til wpfyllilse for alt thz hon forsummadhe j sinom barndom (in suppletionem amnium bonorum quæ in puerilia neglexit) ib 264 . ib 349 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfyllirska","b":"nn","c":"","d":["lom kvinna som bringar ngt till fulltalghet. swa at thu är fulleligha mädh honum alla wärdhinna aaterlöserska ok ängla cora vppfyllerska SkrtUppb 370 ."],"e":["-fyllerska )"]},{"a":"upfärdha","b":"vb","c":"v.","d":["iordningställa, iståndsätta, laga. " lather kwng hans rödia vega oc wpfärda alla broa, ther han viil lindraga " BSH 5: 12 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"upfärdha","b":"vb","c":"v.","d":["iordningställa, iståndsätta, laga. " ey skal ok k (ɔ konungen) scriffua syna smaswena til he godamän som slotten och länen haffwa oppa tiänseste adh färda them op, vtan lthaa sin kamermester them opfärda eller forscriffua them til syna fogota som hans slot och län haffwa oppa regenskap G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. gaffs berge smydh for bysser han vpferdede " SSkb 78 ( 1503) ."],"e":["op- . ","-ferda )"]},{"a":"upfärþ","b":"nn","c":"","d":["1) uppfarande, färd uppåt. hardhe stena äru j wäghenom vndhir fotomin. wansamlikhet ok hällo skoru j vpfärdhinne Bir 1: 272 . ib 273 . - uppfarande (till himlen), himmelsfärd. vars härra vpfärþ tel himirikiz Bu 61 . Bo 242 . MP 1: 155 . Bir 2: 299, 4: 26, 71, 159 . MB 2: 331 . " äptir thinne vpfärdh til himerikis glädhi " Bir 1: 21 . " ihesus talar af sinne vpfärdh til gud fadhir " MP 1: 145 . " äpter wars herra opfärdh " MB 1: 499 . Bo 32 . Bir 3: 155, 161, 162, 224 . - oeg. el. bildl. höxste gudh foor nidhir. ok mz sinne nidhirfärdh reedde han os helsama vpfärdh Bo 98 . är ödhmyuktin . . . rast thing til hymerikis opfärdh MP 2: 103 . ","2) uppstigande; ernående af en högre ställning. fleste af os girnas vpfärdhina (ascensionem) ok astunda ophöghilse Bo 96 . ","3) passerande, förbigående? vardhir han ij vpfärdhinne (in transitu) äkke swa redhoboin hwarre siäl Bo 92 ."],"e":["op- . ","-fard Bir 4: 159), "]},{"a":"upfärþ","b":"nn","c":"","d":["1) uppfarande. - himmelsfärd. Mecht 99 . " aff iomfru marie wpfärdh (assumptione) " ib 117 . JMÖ 123 . JMPs 481. 4) uppgång, väg el. ldyl. som, leder uppåt el. upp till ngt. sidhan saa hon en wpgangh aff ix trappom . . . oc wnderstodh hon andelika j thänna wpfärdh oc trappom (ascensum) waart liffwrne wmgängilse oc forskuldan Mecht 139 . "],"e":["op- . ","opp- )","*upfärdhs dagher","opfärdhis- )"]},{"a":"upfästa","b":"vb","c":"v.","d":["förbinda sig till skatt? för koo horss ock hesta motte alle thå mick opfesta (red. B: skulle the mik ther skat aff festa) RK 3: (Till. om Chr. II, red. !SYNS_DÅLIGT? 6326."],"e":[]},{"a":"upfödha","b":"nn","c":"","d":["1) uppfödande, uppfostra; äfven tid då någon uppfödes el. uppfostras, uppväxt. af . . . wars herra fözlo ok vpfödhu Bil 259 . " somlika aff them haffua hafft kräselikare wpfödha " Bir 5: 29 . " höuisk opfödha (educatio) " ib 3: 153 . " mz . . . wranga opfödho (pravam educationem) " ib 2: 307 . " hans !UDDA_TECKEN?: mantzsens) kötlikt wit oc hugher äre nidhrlwt til iltz aff kranke natwro oc opföddo (för -födho) " MB 1: 172 . " ib (Cod. B) 551. hälagh j försto vpfödho " Bil 803 . " driuer naturlik skiäl ok kärleker kununga ok höfdinga at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra ok dygdhelika sidhi i thera opfödho " KS 51 (129, 55) . toro höfdingabarn hälst i sine yngsko ok upfödho haua godha ok dyghdelika rådhind ib. " är thz hedher . . . kunungom ok höfdingom leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara i thera upfödho " ib (130, 55) . ","2) ställe hvarest ngn uppfödes, bo, näste? jak lagdhe thik j höghfärdhina bädhil oc opfödho (nidum superbiæ) Bir 3: 136 . " swa mykyt thäktis höghfärdhinna opfödha thik at thw opnötte thin aldir ok tima j hänne ib. "","3) föda, näring. vare thz swa at människionna opfödha vare nu tholkin. tha thoftom vi hwazske quärna älla oghna Bo 140 . - bildl. the !UDDA_TECKEN?: wndirsam diwr oc (fwghla) äru lösläta wpwäkilse oc synda tillfälle oc wpfödha Bir 5: 45 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfödhan","b":"nn","c":"","d":["uppfödande, uppfostran. MD 445 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfödhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" uppfödande, uppfostran. modher hawer . . . mere mödho fore barne, tha thz födhis, oc mere omwälo i opfödhilse (Co. B vpfödo 551) MB 1: 251 . " höfuisk vpfödilse " MP 1: 52 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upfödhilse","b":"nn","c":"","d":["uppfödande, uppfostrande. - med avseende på djur. the (ɔ hundar) skwla oc enkannelika tämias här til j opfödilsommen PMskr 248."],"e":["op- )"]},{"a":"upföra","b":"vb","c":"v.","d":["uppföra, föra upp, förflytta i höjden, upplyfta. eg. och bildl. enoch . . . var opfördhir (translatus) i himilin KL 403 . MB 2: 396 . Lg 334 . " opfördhe (sustulit) mik j andanom paa eth stort oc högt bärgh " MB 2: 366 . waarom ffadhre j bland gudhana vpfördhom (translato) ib 313 . vp fördhe han min likame swa at änghsins skapadz thingx likame är swa när gudhi som min likama Bir 1: 23 . " han wardh andelika op fördher " Lg 43 . at the allaledhis affränte sik siälffuom wpföas til öffre tingen (ad divina contemplanda raprentur) Su 230 . naar siälin, wtan owir sik wpfördh, all wmwändis j siälffuan gud ib 289 . " opsupin ok oppfördh j andeliga astundan " LfK 246 . - föra el. forsla upp (till en högre beläen ort). spisning wart tha nog opfört (näml. på slottet) RK 2: 3673 . - Jfr föra up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upföra","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppföra, föra upp, förflytta i höjden, upplyfta. eg. och bildl. o härra tee oss . . . thina osighligha miskundh swa at thw badhe j sändir oss vpföe oc afflöse aff allom warom syndom SvB 485 (sen. h. av 1400-t.). här wttrykker ängilen mz hwadh glädhi iomffrunnas siäl war oppfördh til hymerike JMÖ 123 . 2) höja (rösten). tympanum thet är fidla, j henne äru alla strengä like ok samludhande swa sculden ok j gudz brudhar samfögiä idra röst j choren, j gudz tidher jngen roopa eller skränendes opförä syna röst ouer andra J Buddes b 170 ."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upföring","b":"nn","c":"","d":["förande el forslande af af varor upp till en högre belägen ort el. i land. förwegra waara fiendher . . . alla opföringer och afföringer BSH 5: 303 ( 1508) ."],"e":["op- . ","-ar )"]},{"a":"upföþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppföda, uppfostra. iak är en arm mö ok rikeleka up föd Bu 143 . " thina thiänisto quinnor ther iak opföt hawir i thinom kärlek " KL 338 . " köpte han litla pilta . . . huilka han upfödde (educaret) alla til gudz thiänist " Ansg 199 . han war . . . vpfödder swnnan biärgh Bil 367 . Bu 524 . ","2) nära. " alla hans aadhro oc miärghir ok köt ok blodh oppföddos (nutrieabantur) ok växsto aff orättelica afladho goze oc kost " Bir 3: 444. - refl. upföþas, ","1) uppfödas, uppfostras. " hon skal . . . vp föþas ii (gudz) þiänist ok ii [ha]ns mönstre " Bu 4 . " synden som mannin födhis mz oc vpfödhis jnnan " Bil 213 . Bu 5 . Bil 244 . ","2) födas (till verlden). ihesu nampn är oprinnandhe man ty at han vpföddhis mz sannom mandom MP 1: 36 . - Jfr föþa up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppgå, uppfara. - gå upp (till ngt högre beläget). tha hde her philpus . . . vnderquist hanom tet til forin, för än han vpgik til radzstuen Tb 3: 346 (1498).","4) sträcka sig (uppåt). then halffua mwren som vp gaar vp medh the camera offuan pa oleff andersson port hwalff SJ 2: 136 ( 1489) .","7) gå uypp, växa upp (i höjden). är nokor wingardher wäxther pa bolen högre än sakth är, oc är wpgangen öfwer twärstangena mädh bolenom PMSkr 318 . 8) bildl. nalkas. aldra mäst ärfwodha at bortka thik alla högfärdhelica dyrfwe wanhop ok glömsko thy at människian skal wp gaa (aggredi) swa ärlika gärningh ödhm[i]wklica thröstelica ok innerlica SkrtUppb 97 . - Jfr ganga up."],"e":["-gaa )"]},{"a":"upganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppgå, uppfara. " the sagho han wpgangande i himenin " KL 131 . " swa som i saghin han vpgaa i himelin ib. "","2) gå uppför. han ledhe henne oppa eth höght bärgh, hwilkit mykyt höght oc hwast war, swa at thz enghen kwnne opp gaa Lg 3: 652 . ","3) gå upp, uppstiga. om liflösa föremål. thänne blandare hawir manga pipor somlica opfarande ok somlica nidhirgangande vm hulka vinit stundom opgaar ok stundom nidhirlöpir Bir 3: 418 . " swa som isen smälthir vm han lägx vidh eldin och ey vppgar lughi af honum " MP 1: 101 . " vpgik et mokin " KL 127 . stundom opganga myrk sky aff jordhinne Bir 2: 159 . til sool lop gr Iv 2795 . RK 2: 3696, 3998 . " för än daghin mon op g " Fr 2099 . ib 2105, 2433 . - uppgå, uppspira. opgangande blomstarin Bir 3: 398 . ","4) sträcka sig, vara riktad. j the linione som opgik j höght (tendebat sursum) Bir 3: 442 . ib 435 . ","5) gå upp, öppnas. ther wider wordho the wakne at dörren osakta wp gik RK 1: 3846 . ","6) gå upp, lossna. tha isen vpgik RK 2: 4522 . - Jfr ganga up."],"e":["upp- . ","op- . ","opp- . ","-ga . ","-gaa )"]},{"a":"upganger","b":"nn","c":"","d":["1) uppgpende, uppspirande, uppväxande. " när trädh är räth oc kärnen jnwertis är j the rätther gönom hwilken jorden giffwer wpganghen oc födona " PMSkr 317 . 2) uppgång, väg som går uppåt el. upp till ngt. sidhan saa hon en wpgangh aff ix trappom Mecht 139 . 4) sträckning uppåt el. i höjden. tha epter theris rantzkens sades muren apostola prebenda til, swa ath mwren finge sin frie vpgangh STb 4: 80 ( 1505) . - Jfr solupganger."],"e":[]},{"a":"upganger","b":"nn","c":"","d":["1) uppgående, uppspirande. vm nakir färskir kärne vare plantadhir j jordhine owir hulkin som nakat thunght laghe swa at han finge ey rättan opgang ther han plantadhir vare tha letar han oc findir sik annarstadh j jordhinne opgang Bir 2: 328 . " han (kärnen) bortrörir alt thz hans vpgang oc växst hindradhe " ib 329 . " min ordh hulkin ey kunno än hafwa quämelikin opgang ok växst j thässo rike ib. "","2) uppgång, väg som går uppåt el. till ngt. visaþe han ok lärþe himirikis up gang (vägen upp till himmelen) at tolf dygþa trappom Bu 185 . " til thenna altara wille ey war herra at wara trappor eller opganger " MB 1: 494 . ib 334 . " ther war een vpgang af saphiir, wel thusanda trappo höghir " ST 526 . " bemanna alla bärghanna vpganga " MB 2: 149 . ","3) uppgång, ställe el. trakt der ngt går upp el. synes gå upp. aff solina opgang (ortu) ok thit som hon bärghas Bir 2: 242 Su 173 . Jfr solupganger."],"e":["op- )","upgangs aker , ","upgangs vatn","upgagns- )"]},{"a":"upgangliker","b":"av","c":"adj.","d":["om jordstycke: som kan stegas upp? som är uppstegat? thet see allom witerlicht, ath th[e]nä breffuisere oleff näffnilsson aff willaby met sin skipptis brödre haffde en upgangel[ig]ha teegh bode j brystiordhena oc vthmarkom ligghiandhis mellom koningx gaardz tegh ok yllistareby FMU 4: 7 ( 1451) ."],"e":["-gangeligher )"]},{"a":"upgiordha","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*upgiordha sik , skörta upp sig, fästa upp sin klädnad. hwilken som langan ok wansamlighan wägh skal löpa honom tilbör mz starkom linda siik höghra wpgiordha, ath klädhin skulu honom ey hindra j wäghenom Mecht 18 . ib. jättadhe han at han skulle sikwpgiordha ok thiäna them til bordh tha the ätha SkrtUppb 46 ."]},{"a":"upgipt","b":"nn","c":"","d":["uppgivande, överlämnande. " thy skall eller then kosth oc täring liffvererad wart i slotzsens vppgifft vräkkiess her imoot i noger motte " HSH 17: l94 (1523?)."],"e":["vppgifft )"]},{"a":"upgiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppgifva, gifva från sig. nar han hafdhe vp gifwit andan (tradio . . . spiritu) Bir 1: 84 . " ib 3: 135, 209. " MB 1: 89 . RK 3: (sista forts.) 5085 . ther iag oppgaff myn ytherste and RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275. - uppgifva, öfverleman. hon . . . oppgaff gudhi sina siäl Lg 333 . " motte the om syde slotthet oppgifua " RK 3: (sista forts.) 5380 . ib 5037, 5568 . FM 333 ( 1507) . stocholms slott, örebro, vesterars är opgiffne till her stens hand oc swerigis crone ib 144 ( 1502) . ","2) uppgifva, eftergifva, efterskänka. mz them omniskunsama trälenom, som herran miskunsamadhe oc vpgaff oc forät tio thusandha pundha gwl skyldh MP 1: 209 . " herran . . . vpgaff honum allan skattin " ib 337 . ib 338 . - uppgifva, afstå från. iak vil ey swa min rät op gifua Iv 3716 . ib 4875 . ij maghin väl thänne sak op gifua ib 4737 . " iak vil mit maal ey op gifua " ib 4981 . ","1) uppstiga. " thentidh lwghen aff altereht vp gaff sik j hymelen " MB 2: 113 . ","2) gifva sig, erkänna sig besegrad. vil iak mik nu op gifua Iv 51819 . Jfr giva up."],"e":["vpp- MP 1: 338 . ","op- . ","opp- )","upgiva sik B, "]},{"a":"upgrava","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppgräfva, genom gräfning upptaga. vp gräva iohannis baptisate ben Bu 51 . Bil 52, 759 . thän tima hans ben the vpgrofuos v limde stentro at skrinläggias ib 799 . - uppgräfva, uppkasta, upprifva. vp grafwa the !UDDA_TECKEN?: thiura) iordhena mz fotomen Bir 1: 195 . - uppgräfva, genom gräfning upprifva, upphacka. golfwit är alt vpgrafwit j diupa grafwa (pavimentum . . . totum effossum est et conversum in foveas profundas) Bir 2: 90 . " alt goluit är swa oppgrafwit at blinde som inganga falla vadhelica " ib 155 . ","2) uppgräfva, undergräfva, utrota. röthrena wp graffuas (suffodiuntur) aff mulwärplomen Bir 4: 7 . " jak skal stadhga j hanom godz wilia röther hwilka som ey skulu wpgraffuas aff diäffwlsins frestilsom ib. - Jfr grava up. ""],"e":["op- . ","-gräva )"]},{"a":"upgravilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" uppgräfvande, uppkastande, upprifvande. vm al fructsamlico trän oprifwins mz rotom tha syntis trägardhin myky fwl aff graffwomen ok aff jordbina opgrauilsom Bir 3: 65 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upgärþ","b":"nn","c":"","d":["odling. " wi havum dömpt petäre i byrallom fullan lot i allom vpgierdom epter thy som han hafver fangit af bynda lotenom i them sama by byrallom " SD 6: 63 (1348, nyare afskr.). hwar som nya opgerdher wardha hedhan fra optakna älla oc hafwa här til warit j bonda skoghum som widh berghit liggia PfN 135 . " scal hwar man nyuta sina opgerdher liko wel at han äy idhe bergx bygning ä medhan han ther rät aff gör ib. ""],"e":["op- . ","-gierd . ","-gerdh )"]},{"a":"upgör","b":"av","c":"adj.","d":["iordningstäld, färdig. " hawa . . . vppgyöran hyälm " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). - uppbäddad. gifuer iak her olaff dws ena vpgörra sängh FH 6: 21 ( 1449) . ib 25 ( 1451) . gifuer iak . . . her olaff dws ena vpgörre sängh ib 39 (14539. gifuer iak her olaff duus en vpgör säng ib 357 ( 1449)."],"e":["vppgyör . ","vpgior: -giorran MELL Kg 11: pr.),"]},{"a":"upgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","uppbäddad . gifuer iak her olaff dws en vpgird sängh FH 6: 43 ( 1455) . ","2) göra upp (eld). på mwren en eld opgiordhe the RK 3: (sista forts.) 5049 . " ther war opp giort eth owersättes stort ball " Va 36 ; jfr 1. balen ar opp giord wtan for staden myket gräseligen ib 35 . ","3) uppföra, uppbygga. " han loot thz hwss wp göra " RK 1:2911 . MB 1: 4, 485 . sidhan thz (altaret) wordhe ater op giort ib 19 . Jfr göra up."],"e":["op- . ","opp- . -giora L. -gära L.),"]},{"a":"upgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra i ordning, iordningställa. bruka upp (jord). at swa manga lykkor wpgiordha ärw aff thässom fornämda tolff attwnghom VKJ 8 ( 1447) . " om thet wore vpgiorth, som ligger j lyndher " Svartb (Skokl) 534 (1477?). 4) hissa (segel). war skipith än qwarth thär samma stadis som thet war leyth, och ey wpgiorth seghel PMskr 18. - Jfr göra up."],"e":[]},{"a":"uphaf","b":"","c":"","d":[" , se uphof."],"e":[]},{"a":"uphald","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) underhåll, försörjning. " kennes . . . mik hawa giffuit oc vnt skolamästara äpter skolamästara innan eneköpung tl hans wphald oc bestand til scholans störkelse . . . thetta gotz " SD NS 3: 327 ( 1418) ."],"e":[]},{"a":"uphald","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) uppehållande, vidmakthållande, underhåll. at fornäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til räkker (för räkker til?) vpphaldz þy sama storä lyuse SD 5: 564 ( 1346) . ","2) underhåll, försörjning. anders laurisson . . . gaff sin broder niliis laurisson . . . iij m. om oret för wphold och sitning BtFH 1: 233 ( 1510) . ib 252 ( 1509) . ","3) uppehåll, afbrott. the skuldo idhelika, vtan ophald, fara fram at dygdha wägh alla tima MB 1: 500 . ib 2: 288 . Su 336, 337 . - Jfr uppehald."],"e":["op- . ","upp- . ","-hold BtFH 1: 232 (1509, på två st.), 233), ","uphalds lius , "]},{"a":"uphalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hålla upp, upplyfta, hålla upplyft. opphyölt han sina händher Lg 3: 600 . mz opphaldna händher ib 599 . ","2) uppehålla, stödja, bistå. at iak vili ey vphalda ok fordha (sustentare) them Bir 1: 163 .","3) underhålla, vidmakthålla. " dömdes hustrv karin lepas ffri for then gard bygning som hon haffde i marge aar wpholdit och sigfrid michelson määnpä ather wpholda " BtFH 1: 300 ( 1510) . - uppehålla, upprätthålla, vidmakthålla. ther pa at tessa II for:da messor wordhe tesse bätre vpholdhna FH 6: 37 ( 1453) . for sielrykt och gudz tiänest the hertil giort oc wpholdit haffua oc framdelis göra oc wpholda vile for myne foräldress . . . siäler ib 78 ( 1493) . ","4) uppehålla, underhålla, försörja. han . . . thöm alla ophult ok foresagh til alla nödtorfft LfK 250 . ","5) upprätthålla, hålla hand öfver. drotzst ok marsk man pläger them kalla som skulo thenna lagh vp halla MD (S) 259 .","6) hålla, innehafva, bestyra. " i bärend ophölth hon kroga hwss " RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6279. ","7) uppehålla, hejda. tha mon han op halda swärdhit som nästan war nidher komith MB 1: 201 . ","8) qvarhålla. sidhan beniamin är op halden MB 1: 248 . " lib 142. - Jfr halda up, äfvensom uppehalda. ""],"e":["op- . ","opp- . ","-halla- . ","-holda )"]},{"a":"uphalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","4) uppehålla, underhålla, försörja. - hålla (ngn) med (ngt). jtem skall klockaren prestens bastugh elda en tiid huario viku, tiäna oc raka och honom quastha wphalla FMU 4: 440 (avskr. fr. senare h. av 1400-t.). - Jfr halda up."],"e":["-halla )"]},{"a":"uphaldilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" understödjande, främjande, befordrande. tiil min persones wphellilse oc velferdh BSH 5: 26 ( 1504) . Jfr uppehaldilse."],"e":["wphellilse )"]},{"a":"uphaldilse","b":"nn","c":"","d":[" ? el. f. 2) uppehållande,m vidmakthållande. til gudz tjänist äwinneliga vphäldilse Svartb 299 ( 1422) . - Jfr uppehldilse."],"e":["-häldilse )"]},{"a":"uphava","b":"vb","c":"v.","d":["överlämna, överlåta? thet wari allom witurlekith mikh . . . petar bonda vphafua latith allan min ägho lwth j wllawi SD 8: 314 ( 1363) ."],"e":[]},{"a":"uphiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["upphjälpa, förhjälpa till bättre ställning. them hon (lyckan) will plägher hon ophielpa RK 3: (sista forts.) 4543 . Jfr hiälpa up."],"e":["op- )"]},{"a":"uphiälpa","b":"vb","c":"v.","d":["2) hjälpa till tt (ngt) kommer upp el. blir uppsatt el. uppbyggt. bönder som uphulpa skermen om natten pa brona ij öre SSkb 33 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"uphof","b":"nn","c":"","d":["1) upphov, ursprung. " o thu människia . . . betrqckta aldhra hälgasta jumffru maria ärofulla wphoff liuerne ok huruo hoon war vp fördh til hymna " SkrtUppb 349 . o . . . iesu christe, vphoffsens källa till alla miskund Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). dömpedes the andra twa . . . til lstegel medh then tridie . . . som tilforin pa tingit dömpder war, som mesta vphoffuit ther til (ɔ: ett mord) warit hade STb 3: 445 ( 1499) . " christu är kyrkiona oc alla lgodha tingha grwndhwal än jomffru maria är ekke fförstha älla ypopersta grwndwaL: ey häller gudz gaffwas ophop (för ophof) JMPs 463. i uttr. uphofsins synd, arvsynd. thz onda som aff ophoffsins syndh (malum originale) gar " SpV 564 . ib 576. tha thwo han os först aff ophoffsens dyndh, huilka som människian faar aff sinom föräldrom i modherliffwe SkrtUppb 334 . 2) ursprung, början, begynnelse. nw är ophoff at andre striidh Prosadikter (KarlM) 274 (jfr: nw häffuer sik op aff annor str . . . KarlM (El) 71). vphof at wisdomenom är gudz räddughe Hel män 106 . " swa var thera (ɔ omständigheter som ledde tilldråp) första vphaff wm sancte katerine dagh före jul saathe . . . jon . . . ok olaff . . . ok ldrukko ner prestin i hammardal DN 14: 222 (1520) - Jfr: aff vphöffwerne (väl för ett ursprungligare aff vphoffweno?) waldes inga till konunger vthen the ssom wåre sså dygdelige i alle ssine gerninger. ssom the hade waritt gudhar " PMSkr 677 (senare avskr.). 3) börjande, företagande. Jfr Sdw 2: 1324. (rubrik) här byrias aff trägighi dagha ther äro j hwart manadha skipte huilke dagha ther nyttelike ära til alt ophoff oc huilke som ey ära nyttelike LB 1: 93 l(s. 490). then andre primsdaghin är oc lnyttelik til alt ophoff at köpa oc at sälia ib. ib 94 (s. 491), 95 (s. 494). 4) princip, grund. Se Sdw 2: 844. "],"e":["op- . ","-haff DN 14: 2222 (1520)","*uphofs synd , ","jfr SvB 261 . Jfr uphof 1."]},{"a":"uphof","b":"nn","c":"","d":["1) upphof, ursprung. " " Bir 2: 58 . alt thz til är draghe sik til aff sin naturlik skipilse, at wara ett, ok huart äpte sino uphone KS 7 (17, 8) . til hans loff som är alla tinga ophof MD (S) 200 . jak är kalladher seraphis fore alla gudha bär iak priis första ophoff alla thera Al 8617 . " thätta är helsonna vphoff " KL 245 . " swa som höghfärdhin är alra synda vphof. swa är ödhmiktin helsonna. oc alz gooz grundual " Bo 33 . hedhir giri är . . . lastanna vphop (vitiorum origo) ib 96. han (Gud) er til alskons dygd vphoff RK 1: 2 . lisias kungiorde han wara ena root oc vphoff til alt ont MB 2: 319 . " drukinskaper är modhir ok ophof åt allom odygdhom " KS 44 (112, 47) . han (döden) endhar alla vseld ok är wphof aat allom faghnandhe Bil 477 . ib 879. Al 6746 . " hon skal wara wphoff at fundera fornämpda hälgasta nya renliffnadh (fundatrix dictæ novæ religionis sanctissimeæ) " Bir 4: 6 . ","2) ursprung, början, begynnelse. wars härra räddoghe är älskelikhetz wphofh (initium) Ber 10 . " snillenna wphof är wars härra räddoghe " ib 12 . " thz är tik opphoff oc oppbörian til allan wisdom " LfK 34 . beþoms . . . i wars kännedoms vphouse oss tiluara wars herra ihesu christi naþ KL 181 . " gudhdomin war ok är af äwärdheliko ok vtan vphoff, thy at ängin findir vphoff älla ända j gudhdomenom " Bir 1: 343 . " gudhdomin är j trim personis vtan vphoff ok vtan ända ib. " ib 14, 85 . " än thot thänne wäghin är nakot thunger j vphoweno tho är han . . . lustoghir j framgangenom " Bir 1: 43 . " hafdhe ey min kirkia ophoff (initium) oc framgang j kloklica talande mästarom " ib 2: 231 . en synda smitta kunne ey finnas j hänne af thy första vphofwe (för wphofwe hänna ingangx?) j wärdlinna (a principio ingressus ejus in mundum) ok til hgänna ytersta döz dagh ib 1: 95 . " aff wphof wärldinna (ab initio mundi) " Bil 476 . Bo 251 . PM 1 . Ber 5 . MD 7 . " thin vili war af thins vngdoms vphofue swa som min vili " Bir 1: 14 . " thin vili var af vphof at thu ville man vardha " ib 4: 137 . " engo wndantagno, som ther aff wphoff tillegad hafuer " SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) . " alt ther honom haffwir tilhört aff vphafweno " VAH 24: 331 ( 1470) . henne tykte at häloghe ärmeten haffde sik til henna nakot hemelikare i nakre matto, än han aff opphofwet giort haffde Lg 3: 388 . " byria nu til af vphofweno ( a principio) at thänkia gudz pino oc fulfölgh hona sidhan alt wt ij ändan " Bo 183 . " min modhir . . . aff vphofveno ok til ända vilde aldre annat än thz som iak vilde " Bir 1: 6 . " j mins godhdoms forsyn äru al thing foreseedh oc stadhgadh aff ophoueno oc för än världin var " ib 2: 127 . ib 171 . " alt skapadhe han at ophowe timans " MB 1: 35 . - begynnelsen, alltings el. tidens begynnelse. sigher moyss, at war herra skapadhe at ophowe himil oc iordh MB 1: 35 . ib 31, 37 . ","3) princip, grund. thässa renlifuis heelso opbyrilse och vphoff är san öthmiykt VKR 57 . "],"e":["op- . ","opp- . ","-hoff . ","-hofh . ","-hooff . ","-haf . ","-haff MD 7 (norvagiserande)), ","uphofs kälda (ophoffs-), "]},{"a":"uphopa","b":"vb","c":"v.","d":["hopa, föra samman till hop el. hög. globare vpp hoopa oc siwfalt göro ok täth göro GU C 20 s. 318 ."],"e":["vpp- )"]},{"a":"uphova","b":"vb","c":"v.","d":["stärka, befästa? swa ath owishethin matte speckias ock sachtas ok retuisan ophoffuas SO 191 . " tha vore lögn vphöfuat oc heder oc ära forsmad " MD 172 m."],"e":["op- . ","höfua )"]},{"a":"uphugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) genom huggning aflägsna, borthugga, nedhugga, fälla. hwart trä hwilkit ey gör godha fruct. scal vphuggas oc castas i elden KL 281 . MP 1: 232 . " gamalt trä opphogx " LfK 197 . Bir 3: 65 . vphwgh (sucide) skoghen MB 2: 86 . - bildl. Bir 2: 56 . ","2) genom huggning taga (ngt från ett ställe), hugga. aaroms wander . . . ophuggin aff iordhinna wäto MB 1: 406 . - Jfr hugga up."],"e":["op- . ","opp- . ","-hogga )"]},{"a":"uphugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) genom huggande göra hål på, hugg upp, hacka upp. berghit i wingardhenom hafuer iac latigh vphugga swa ath then äffter mik komber ma ther lata saa ena tynno hwete oppa Troil 5: 298 ( 1447) .","4) genom fällande av träd el. avhuggande av grenar o.d. låstadkomma (förskanning e.d.). Jfr SAOB:H 1325, 1335. item fore skermen wijdh kirkiogarden, som her jöns jonsson loth vphwgga SSkb 31 ( 1502) .","5) om häst: så bakut. cacitare . . . vp hugga GU C 20 s. 67 . recalcitro . . . vpphwgga ib s. 517 . " repedo das dare vphugga sicut equus oc ater gaa " ib s. 523 . - bildl. calcitro onis . . . kaater bonde som ophugger item calcitare mz eptra fothom slaa ib s. 67 . - Jfr hugga up."],"e":["vpp- . ","op- )"]},{"a":"uphäfia","b":"vb","c":"v.","d":["upplyfta. " mz ophoffne hand " MD (S) 276 . uphäfla sik, ","1) uppresa sig, resa sig, sätta sig upprätt. alexander (som sof) sik brat op hoff Al 7898 .","2) uppresa sig, sätta sig upp, sätta sig till motvärn. alle the affgud dyradho oc ey vildo taka vidher rätte hälgho tro: the skiämdos oc thordho ey vp häfwia sik Bil 861 . " at the hawin ängin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthänom " KS 61 (156, 68) . - Jfr häfla up."],"e":["op- . ","-hävia . ","-häfwia )"]},{"a":"uphäfia","b":"vb","c":"v.","d":["2) upphäva, uppstämma. " then . . . som ey wil göra . . . granliken skrifftamaal . . . oc gudz hedher loff oc ära wil hwarien opphäffuia ewärdelica mz sinom mun " MP 3: 110 (fornskånskt text på svenskt grundlag). - Jfr häfia up."],"e":["opphäffuia )"]},{"a":"uphäld","b":"nn","c":"","d":[" ? = uphälde 2. Jfr uphald (sdw 2: 844). klostreno til vphäld SD NS 3: 94, 95 (1415)."],"e":[]},{"a":"uphälde","b":"nn","c":"","d":["1) uppehållande, stöd, hjälp. andelik thing thörfwo ey widh likamlik rwm, vtan likamlik thing thorfwo hälder andelika thinga ophälde oc gömo MB 1: 34 . ","2) uppehållande, vidmakthållande. " en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldliak tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde " KS 19 (48, 20) . " nu sem wi almännelika, at fadhr . . . rökta sinom barnom . . . wärilzlikt godhz töm til vphälde lifs ok likama i themma hem: thes mere skal (näml. han) . . . rökta sinom barnom äverluzlikt uphälde ok fulkmmilse til tera siäl oc samuit " ib 52 (131, 56). huxa medh tik huat tu torft til naturalik vphälde tins lifz ib 23 (57, 25). til thenna twäggiä messa vphelle hafuum vy . . . gifuit thenna . .. war affinga ok köpa godz FH 6: 36 ( 1453) . ","3) det som uppehåller el. vidmakthåller. troin är alla dygdha ophälle (sustetdantetum) Bir 2: 213 . ","4) uppehålle, underhåll. " thet !UDDA_TECKEN?: kronona godhz) är laght ok utgiuit . . . kununge ok hans härskap til uphäldes " KS 58 (144, 63) . " kununglik ingiäld the hånom äru laghd til vphäldes " ib (145, 63) . minne delin aff warom arligom ingiäldum behallom wij till wart sialwra vphäldhe SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). hwat som þer iwi löpär af goþzens in-gäldom. þet scal vara til klostersens vphälde ib 5: 563 ( 1346) . " aa then half thridi athongh i berslöso . . . ther hon . . . gaff . . . wretha klostre . . . for sik oc sins sons wpheldhe ib " NS 1: 45 ( 1401) . " ib 24 ( 1401), 675 ( 1407). syster anna mattisdotter . . . skal hafua syna prouenta ok vphelde aff sama godze " FH 5: 106 ( 1486) . " henric mwnk hafde gifuith the forrörde jordh . . . vnder . . . nadhendals closter for sytingh och vphielle sigh til födho och klädhe " ib 133 ( 1489) . " jac . . . haffuer giffuit oc wnth eth godz . . . vnder nadhendals closter syster och bröder til wphälle " ib 6: 78 ( 1493) . " huru almoghe må sit uphälde haua . . . af androm landom " KS 74 (181, 81) . " födhe han mz licamlico vphelde " MP 1: 134 . " vidhirthoftelikit vphälle ib 60. likamen tok sik vphelle af iordhinne " ib 2: 116 . Jfr uppehälde."],"e":["op- . ","-hälle KS Fragm. 15; MP 1: 60 ; Bir 2: 213 ; FH 6: 78 ( 1493) . ","-helle SD NS 1: 675 ( 1407); MP 2: 116 ; FH 6: 36 ( 1453) . ","-hielle FH 5: 133 ( 1489)), "]},{"a":"uphälde","b":"nn","c":"","d":["2) uppehållande, vidmakthållande . . . en päning aarligha . . . the fornämpda clostre til bygning oc ophälle Vårfrup 142 ( 1461) . haffuer jak . . til thenna forscriffna gudzthiänisth vpheldhe giffuit . . . Svartb 348 ( 1435) . ib 428 (1448).","3) det som uppehåller el. vidmakthåller. - det som tjänar till ngns uppehälle. bildl. swa ath hans godhgärningha wexa honum j hans hyärta j ena fulkomlica ok mogna frukt, ther hans äwärdelikin födha ok ophälle skal wara j hymerike MP 5: 169 ; jfr under 4. 4) uppehälle, underhåll. NMU 1: 71 ( 1384) . " iak skal hafua biärgning ok vphälä til mat . . . aff klostreno " SD NS 2: 645 ( 1413) . FMU 4: 442 ( 1476) . swa, ath thera gudzx tyänisth ok dygdelika gerningha, mattho thöm wäxa j enne mogno behaldne frukt, ther them wordhe til äwärdelica bärningh ok ophelle j hymerike MP 5: 133 ; jfr under 3. 5) uppehåll, avbrott. j skulin bidia vthan alth vphälde ok atherwända MP 4: 43 . Jfr uppehälde."],"e":["op- . ","opp- . ","ypp- FMU 4: 442 ( 1476)","-heldhe Svartb 348 ( 1435) . ","-helle Svartb 428 ( 1448) ), "]},{"a":"uphäldogher","b":"av","c":"adj.","d":["uppehållande, upprätthållande, som bidrager till (ngts) upprätthållande, främjande, gagnelig. the ärende, ther kyrkien och christendomen wphällighe och waarth fädernes rike bestondeghe waare motthe BSH 5: 520 ( 1512) ."],"e":["-hälligh )"]},{"a":"uphämta","b":"vb","c":"v.","d":["1) upphänta, upptaga, föra el. bära upp. om hon noget . . . miste thaa hans erligheth henne loth ophempta aff gerdh hwres skiip aff skären SJ 2: 225 ( 1493) . upphänta, uppsamla, samla. see iak wil all thin skuld loc alla thina glömsko wpfylla oc wphänta (omnia debita tua recuperabo et cunta negetecta supplebo) Mecht 198 . thätta kreaturit (ɔ gräshoppan) . . . hwilkit fran nästa haffweno kombir oppa markena mz wädhreno, ok thär wardhir thz ophänt (collectam), aff pelagrimomen, ok the siwdha thz j oleo SpV 220 ."],"e":["op- . ","hempta . ","-hänta )"]},{"a":"uphämta","b":"vb","c":"v.","d":["upphämta, upptaga, föra el. bära upp. pharao konungx dotter . . . läter op hänta karith til sik MB 1: 278 . - upphämta, uppsamla, samla. läto þe vp hanta alla galedias Bu 178 . " the läto kasta gul ok silf wm gatuna. at fatokt folk mate swa myklo helder ater standa ok vp hemta " Bil 583 . " vp hämpta axen äptir them som skära " MB 2: 208 . - Jfr hämta up."],"e":["op- . ","-hämpta . ","-hemta . ","-hänta . -hanta (sannolikt skriffel för -hänta Bu 178),"]},{"a":"uphängia","b":"vb","c":"v.","d":["upphänga, hänga. " ophängde thw storan sten owir mit hofwodh " Bir 2: 24 . " the . . . vphängdo velamina kirkionna tiäl " MB 2: 230 . - upphänga i galge, på kors el. på annat sätt för aflifvande el. pinande. män gripu han vm siþe ok dömdo ok vp hängdo Bu 26 . " han . . . lät hana up hängia mz hare ok länge huþstryca ib 495. " ib 511 . " folksins glömske gömare oc domara varo budhne at ophänggias j högdhinna j galgha j solskinit " Bir 2: 105 . " läth han stwpogreffwana opp hänghia hälgha iomffrwna opp fran iordhenne mz armana i wädhret jn culeo, thz är som en lagher galghe, i huilkom hedningane plägadho pina hälga martires, them thär opphängiandis " Lg 334 . " tha sancta felicula war swa opphängd " ib. " olaff lat the buden ophengia mz basta reep " MD 328 . " a thöm krokom varo människior vphängdha " Pa 18 . " iak scal swa skipa at thu wardhir vphängdir " KL 112 . ib 22 . " nar jak saa min son . . . ophängias a korsit " Bir 3: 155 . "],"e":["op- . ","opp- )","uphängia sik , hänga sig. iudas . . . hulkin som . . vphängde sik siälfuir MP 1: 41 . ib 237 . - refl. uphängias, hänga sig. han (Judas) vphängdäs KL 132 . - Jfr hängia up."]},{"a":"uphängia","b":"vb","c":"v.","d":["upphänga, hänga. haa wogh mz trem fingrom ällir ophängde (appendit) jordhinna twnga SpV 516 . - upphänga i galge, på kors e. d. Prosadikter (Sju vise m) 156 . " at han hade ophengt ij eller iij karle j abo och war ther stadzins bodel " STb 5: 49 ( 1515) . JMPs 449. - Jfr hängia up."],"e":["op- )"]},{"a":"uphöghdh","b":"nn","c":"","d":["upphöjande, upphöjelse, upptagande. " iomffru maria ophöghd til hymbla " JMÖ 120 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uphöghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) upphöja, höja, upplyfta. " jnalto as are ophöya " GU C 20 (hand 2) s. 18. Prosadikter (Sju vise m B) 177 . " nar gudz likame ophögdhis j enä mässo " Mecht 334 . ÅK 61 . (klockaren skall) ey ringa til prim messan för än j näste messen är vphöghet oc tha hon är vphögt tha cläppe trem synnom ib 62. ib. hwar thu (ɔ Maria) äst, mädh siäl oc licama ophögh ower alla ängla chora SvB 334 (omkr. 1520).","2) uppresa. - förhöja, göra högre? huilken thera aff thöm baden, antinge anders . . . eller . . . helnick . . . teckes samma mwr vphöge som thöm baden til hörer STb 3: 204 ( 1494) .","jak loffuar hedhra wphögher oc wälsignar tik ib 381 . " alle loffwad oc ophögdho henne JMPs 356. " ib 370 . 5) höja priset på (ngt). - höja, öka (pris, lön el. dyl.). tha skwla batzmännena fölya skipeno, oc theras tyäniste lön före thän längre wäghen jnthe ökia äller wphöyas, wthan swa är ath skiplönen wphöyas PMSkr 54 . 6) lyfta upp, komma ngn att förhäva sig. oreen är fore gudhi hwar een som ophoger (för ophöger) sith hiertä SvKyrkobr (Lucid B) 144 . SpV 103 . 7) upphöja (rösten), höja, upphäva. theen tridhi (vredens dotter) är smälekir oc gaar aff ondom wilia oc mz ophöghiandis wredha röst at wilia hämpnas sin harm SvKyrkobr 354 . - höja, uppstämma. at han altidh . . . loffui oc wphöghe gudz loff (dominum lauidbus extollat) Mecht 125 . 8) sublimera. thät (ɔ tenssalt) haffwer j segh mera qwekselff, oc mere delen aff the wphöyes, oc thät wphöy mädh almennelikit salt PMSkr 383 . " sidhan wphöy thet syw resor " ib 416 . så vphöyes thett i glasseno är rykandes vp i then smale halssen ib 604 (senare avskr.). 9) upptaxera. i swerigie ähr ehn wrångheett, ther the på rådstugune beleggia eller belatha hwar annen som them täckis henna uphöye. och haffwer fatigitt folk eij betale, thet the skatzmennerne haffwe skriffwitt honum schole betale thå tage the aff hans huss grytor, och kannor, eller och spiellett aff siorstenom, hwilitt ähr ey skeligen beskatningh PMSkr 696 (senare avskr.). - Jfr höghia up och uphöva."],"e":["op- . ","-höya- . ","-höygha . ","-höge . ","-höghdher . ","-högh Prosadikter (Sju vise m) 177 ; SvB 274 (b. av 1500-t.), 333, 334 (omkr. 1520). n. -höghit ÅK 61 . ","-höghet ib 62 . ","-högt ib 62 . ib.),"]},{"a":"uphöghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) upphöja, höja, upplyfta. tha prästen opbögdhe wigdhan ihesu cristi likama Lg 3: 429 . war han walder . . . till konung oc widh wpsala högtidhelica ophögder oc krönter ib 343 ; " jfr 3. vm iak vardhir vplyntir älla vphöghdir fran iordhinne " Bo 65 . - höja, låta höja sig., låta stiga. sändandhe hänne sin ängil, huilken . . . ophögdhe watnet i källene Lg 221 . " filius suspendentis aquas thz är hans son som ophögher watnet ib. - höja, föra uppåt, sträcka uppåt. bildl. wphöghe ey siin hals for thy at the tilföghias them, til hwilka the ey gordho nalkas wtantil " Bir 5: 4 . ","2) uppresa. " bygninga wphöghia " Bir 4: 80. vphögde han vij stora oc högha stunder MB 2: 268 .","3) upphöja, förläna el. bereda (ngn) en högre ställning el. värdighet. dauid . . . bödh sinom thiänarom vp höghia salomonem j sins rikis säte Bir 1: 233 ; " jfr 1. gudh vphöghde han a sinä höghre hand höfdhinga ok helarä " KL 141 . ib 134 . " at han wili wphöghia (extollat) thz kranklikit är oc nidherkasta thz högfärdoght är " Bir 4: 99. for änglanna wärdhelikhet hulka ther thu vphöghde mz swa storom hedhir ib 1: 76 . - upphöja, göra stor, göra ansedd. j dagh skal iak begynna vphöghia (exaltare) tik j allas israels asyn MB 2: l8. at ophöghia sit nampn oc sina släkt Bir 3: 99 . ib 54 . " han (Gud) vphöghir oc nidhirthrykkir " MP 1: 102 . " hon (ödmjukheten) ophöghir " Bo 99 . - förhöja, föröka, göra hög, göra stor. them förmana ath the sin hedher wphöya PM 2 . - förläna (ngt) ett högre värde, förbättra. medhen jag fornempdä godz hafuer j mangha mattho vphögt ok forbätrat FH 5: 106 ( 1486) . - upphöja, sätta (ngn öfver ngn), föredraga (ngn framför ngn). i dagh är mankönsins natur vphöghd owir himpnana Bo 254 . " gudh siälwir vilde . . mik owir alt thz som skapat är ophöghia " Bir 3: 263 . " vphöghir han owir mik wärsta röfwar " ib 1: 4 . ","4) upphöja prisa. vplöght ok lowat vari hans nampn Bo 223 . ","5) höja el. uppdrifva priset på, dyrka. satid ophögendis HSh 20: 204 (1507). ","6) lyfta upp, locka upp, komma (ngn) att förhäfva sig. dygdhena vphöghia (extollunt) them opta til högfärdh Bir 1: 260 . ","7) upphöja (rösten) höja, upphäfva. at the ey ophöghdo . . . sina röst KL 358 . tha ophögdhe (extulit) siälin sina röst swa höght at hon matte höras vm alla världina Bir 2: 93 . ib 4: 54. Ber 176 . " roop oc skrii . . . huilken . . . altidh ophögis " Su 132 . ","8) sublimera, genom hetta drifva ett ämnes gasformiga delar i höjden och sedan genom afkylning bringa dem i fast form. alle aanda som ärw wphöyde, som är qwekselff, quinta essentia, brennesten, sal armonicacum, arsenicum, äller andre, göras swa ather j geen til wathn som här effther scriffwas wm qwekselff hwilkith ögrs til lac virginis sidan thz är wphöyth LB 9: 111 . " tak qweksellff wphöyth, äller hwath anda wphöydan tik täkkes " ib. " sal armoniacum x resor wphöyth " ib 112 . ib 113 . PM XLIII, 43. ","1) höja sig, stiga. vphöghde watnit sik i brunnenom KL 294 . " huar ölkar görs ther ophöghir sik hwadhin bradhelica " Bir 2: 60 . ","2) upphöja sig, i sina tankar ställa sig högt, uppträda med anspråk på att vara ngt högt el. stort; förhäfva sig. o munkir þw som þik vphöghþe til himelin. huru äs þw niþir sänktir til hälwitis KL 186 . " hwilkin som sik vphöghe han scal niþir þrykkias " ib. " sik wphöghia oc andra nidher trodha " Su 228 . " latandhes mera loffwärdokt wara, at christi kärleker skuli honom nidher böya til thz han war, som är mwldh oc aska, än han sik opphöya skulle til thz han ekke war, som är nakot hälokt " Lg 3: 263 . " vphögh ey thik j thinom thanka " Bir 1: 379 . the vilia höghfärdhas ok vphöghia sik (extollere se) af them godhom thingom som gudh hawir them gifwit ib 145 . " som sik ophöghia ij sino wälle " Al 2903 . - refl. uphöghias, ","1) upplyftas, uppsättas, framsättas. höfwir ey at tholkin kostir skuli vphöghias älla a rättas for wlfwa Bir 1: 303 . ","2) upphöjas, uppstiga. doo konungen konungxsens som opphögdhes i konungxsens säte Lg 219 . ","3) upphöjas, stiga i värdighet el. anseende. han girnadhis . . . at ophöghias oc vara owir andra Bir 3: 99 . ib 1: 68 . " som äruodha ther til at siälana moghin helas ok ödmuiktin vphöghias " ib 339 . " hwar then sik ödhmyukar skal vphöghias " MP 2: 103 . " i wärldenne opphöghias, är ey ophögias wtan wadeligha falla " LfK 122 . tholke äru nyttoghe oc wäl wärdoge at wphöghias (för wphöghias til?) kirkionna regiment oc formanna ämbitom (tales . . . ad pelationes et reginima assumpti erant utilissimi) Su 230 . - upphöjas, förhärligas, få ökadt värde. the siäl thäkkis gudhi ey litit i hulke . . . iomfrudomin vphöghis af döhmiuktenne Bo 41 .","4) uppblåsas, förhäfva sig. at thu skuli . . . ey ophöghias til höghfärdh for lofwit Bir 3: 460 . ophögias i högfärdhenne Lg 3: 424 . " swa at thu aldrigh ophögis i nakrom mädhagang " Su 1345 . ib 174 . " at wi ey skulum opphöias aff them dyghdom " LfK 102 . " wphöx ey af thins fianda nidherfalle " Ber 51 . - Jfr höghia up, äfvensom upbyggia."],"e":["op- . ","opp- . ","-höia . ","-höya )","uphöghia sik , "]},{"a":"uphöghian","b":"nn","c":"","d":[" = uphöghilse 2. alle vilia them (ɔ kungar och stormän) täckias och venta sigh aff them gåffuer vphöyan och ynnesth PMSkr 657 (senare avskr.)."],"e":["-höyan )"]},{"a":"uphöghilse","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["op- . ","opp- . ","-högilse . ","-höyelse )","*uphöghilsa kar","wphöyelse- )"]},{"a":"uphöghilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) upphöjelse, uppresande, uppsättande. Jfr hälgha kors uphöghilsa dagher. ","2) upphöjelse, uppstigande till högre värdighet. astunda ophöghilse ib 110 . at dröuas i världinne är san ophöghilse til lifwit Bir 2: 35. ","3) förhärligande ffor thronna wphöghilse skuld Bir 4: 99 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uphöghning","b":"nn","c":"","d":[" = uphögilse 2. än noghot sin nakor modher kwnne glädhias aff sins enda sons hedher, ok wphögningh Mecht 310 . om hon haffwir haff[t] almenneligha giri til rikedoma ellir wärldzligha ophöghning ellir wärdoghet SvKyrkobr 360 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uphöva","b":"vb","c":"v.","d":["upphöja. tha vore lögn vphöfuat oc heder oc ära forsmad MD 172 m."],"e":[]},{"a":"uphöverne","b":"","c":"","d":[" se under uphof 2."],"e":[]},{"a":"upin","b":"","c":"","d":[" , se opin. "],"e":[]},{"a":"upinbar","b":"","c":"","d":[" , se opingar."],"e":[]},{"a":"upkalla","b":"vb","c":"v.","d":["uppkalla. - kalla upp (ur sömn), väcka. gaardzmestaren skal försth waka oc wpkalla hionen PMskr 205."],"e":[]},{"a":"upkalla","b":"vb","c":"v.","d":["uppkalla (till ett högre liggande ställe). borgamestre oc råd lath han opkalla RK 3: (sista forts.) 5769 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upkasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) genom jords uppkastande öppna. - gräva upp. ena tompt som jöns . . . hade vpkastet vestan nedan hans stenhus . . . huilke hans grannar pa thalade ath jöns olagelige vpkastat hade mera än hanom tilhörde SJ 2: 141 ( 1489) . " wij okpastade graffuen pa söder malm " Stock Skb 194 ( 1521) . - gräva ur, gräva ut. kellaren . . . som . . . erick nw vpfunnith hade ok latit vprenssa ok vpkasta STb 3: 180 ( 1494) . - gräva (grav o.d.). thz är rätwist ath han faller j thän samma grop han siälffwer groff oc opkastad haffwer Troj 98 . 3) uppkasta, uppriva. at olaff magnussons söner . . . haffde . . . spilth oc vp kastadhz moth lagh ok rät ena gambla raa Svartb 457 ( 1455) . 4) uppkasta, kasta upp, kräkas. om hon för öffuirflödughet haffuir oppkastat gudz licama SkrtUppb 197; jfr SvKyrkobr 350 . l5) uppsätta, uppteckna, anteckna. sades, tet per mansson skarpakeres gieldh schal aff gielneromen vpkastes mange the äre och mykyn hon är STb 3: 193 ( 1494) . ffindz thöm j mellen . . . ytermera her epter ath bryta, vpkastes tette gambla medh tet nya ib 4: 80 (1505). - uppsätta, uppsätta utkast till. befaltis helmik stadzscriffue[re] . . . at vtscriffue och göre lechiarom ena skraa lycheruiss lydene ssom then vthscrifft ludde, som han vpkastat hade ok tha fore thöm alle vplass STb 3: 289 ( 1496) . - Jfr kasta up."],"e":["op- . ","opp )"]},{"a":"upkasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppkasta; vid gräfning kasta upp (jord). äruodhis män hulkom han (husbonden) anduardadhe spadha til at grafwa jordhinna oc skofwil til at opkasta (ejiciendum) hona aff grafwomen Bir 3: 88 . ","2) genom jords uppkastande öppna. lät vpkasta graffwna (aperiebatur sepulchrum) Bir 3: 195 . ","3) uppkasta, upprifva. then nye råån vpkastas BtFH 1: 52 (1470, nyare afskr.) war bron vpkastad Di 66 . ","4) uppkasta, kasta upp, uppkräkas. natuard opcasta LB 8: 52 . - abs. kasta upp, kräkas. liot pläghir een läta vpkasta (vonitum provocare) Bo 132 . " han . . . bedis ena fiädhir, hwilka han wilde stinga j sin hals at han skulde vpkasta " ST 531 . KL 57 . SO 83, 98, 108 . TS 22 . LB 8: 52 . ","5) uppsätta, uppteckna, anteckna. bödh han sinom klärkom at the skuldo beskrifua oc vpkasta i manga böker al the breff oc privilegia, som . . . pawen hafdhe hanom gifuit Ansg 255 . " xij aff radet skulle saman gaa oc ofuirwäge rikesens bästa oc thz vti ena script opkasta " RK 2: 5216 . - uppsätta, uppsätta utkast till. wij haffue nw pa edert behagh oc 377 (1509). FH 1: 159 (1496, nyare afskr.). HsH 18: 35 ( 1496). ","1) upphäfva sig. the hade op kastath sigh för häredzbone höffuidzmen BSH 4: 111 ( 1486) . ","2) sätta sig upp, uppresa sig. at noghen dyrffde sig her emot sätie, eller med wodzwerke opkasta . . . emot tesse privilegia BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). - Jffr ksta up."],"e":["lop- )","upkasta sik , "]},{"a":"upkastan","b":"nn","c":"","d":["uppkastning, kräkning. for vämilse ok vpkastan Lg 3: 573 ."],"e":[]},{"a":"upkastilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) uppastning, kräkning. vm the (fjädrarna) ätas tha göra the oc hiälpa til opkastilse Bir 2: 41 . " honum dugha fiädhrana . . . til opkastisa " ib. " kyruildh . . . ä'tinmz ätio dogher moth wp katilse " LB 5: 81 . ib 3: 94 . Bir 4: 103 .","2) utkast till skrifelse. om eder tekkis ware wpkastilse BSH 5: 377 ( 1509) . " hwrw eder nade hoffwer om then opkastilse oppa eder nades behagh til stederne " FH 6: 374 ( 1496) . HSH 19:: 120 (1506)."],"e":["op- )"]},{"a":"upkasting","b":"nn","c":"","d":["uppkastnng, kränkning. thz duger . . . for wpkasting LB 3: 61 ."],"e":[]},{"a":"upkastning","b":"nn","c":"","d":["utkast. " ath scriffua them til epter thenne vpkastningh " BSH 5: 490 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"upkippa","b":"vb","c":"v.","d":["upprycka; hänrycka, hänföra. " en dagh war hon oppkipth andelika i paradysi glädhi " Lg 3: 479 . " alla them som han saa andelika nar hon opkith i paradiis war, them kändhe hon aff theras änlethom " ib. " iämsköt opkipthes hon i andelika syn " ib 424 . " war hon . . . opkipt andelika ib. huilka idhkelika oppkipthos i andeliken beskodilse " ib 393 . huilka xx resor om daghen wodho saa oppkipte ib. ib 403, 426 . " tha hon war j gudhelike bön wpkipt oc gripin i andelika oc wndirstandelike syn " Bir 4: 3 ."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upkippa","b":"vb","c":"v.","d":["upprycka; hänrycka, hänföra. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 164. tässen sancta birgitta oppkipt i them hälga andha (rapta spiritu), saa i andelike syn ihesum JMÖ 147 . offta nar iak läs mädh tolkom tankom, wardher jak opkipth aff minom lekamlika sinnom, oc ser oc wnderstar ma[n] gh gudz lönligh tingh JMPs 395."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upkliva","b":"vb","c":"v.","d":["klifva upp, klättra upp. bildl. ä thäs höghre nakor haffwer opp kliffwit i henna (världens) hedher oc bäldhe, täs dywpare är nidherfallet LfK 122 . Jfr kliva up."],"e":["opp- )"]},{"a":"upkliva","b":"vb","c":"v.","d":["kliva upp, klättra upp. ascendere vpkliffua GU C 20 s. 38 ."],"e":[]},{"a":"upkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) komma upp. emergo . . . gere vppe flytha ok vpkoma GU C 20 s. 216 . thän höghre är vpkomen faar thungare fall Hel män 106 .","3) uppkomma, uppstå. " item kallom vi i gen ok afläggiom allan then toll, skat, olaglikin thunga ok allan orät, som upkomen ok alagdher är UrkShist 1: 4 (1436). - Jfr koma up. ""],"e":[]},{"a":"upkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) komma upp. vm han hafdhe thedhan oskadir vpkumit KL 258 . " ä thäs höghre hon opp kom thäs hwassare wart bärghet " Lg 3: 652 . " lot han opkoma mz hast alt thz i forborgen war " RK 2: 3362 . slotet är paa ny bespisat . . ferst folch wpkomit BSH 5: 12 ( 1504) ; de två sistnämda språkproven kunna föras till 2.","2) låta komma upp, uppföra. at han skulle husena föra maat ok gita ther folk wpkomit aat RK 1: 4195 . - Jfr koma up."],"e":["op- . ","-komme )","komma upp"]},{"a":"upkomilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" uppkommande (till en högre belägen el. nordliare ort). forbidendis eder herredömis opkommilse till thetta möthe HSH 20: 215 ( 1507) ."],"e":["opkommilsse )"]},{"a":"upkrypa","b":"vb","c":"v.","d":["1) krypa upp. ther op kröp en litn madhker ij thy Al 378 . " mz hwat ödhmywkt skal för honom oppkrypa aff sino kärre wars armodz frödhe " LfK 62 . ","2) tränga sig upp, smyga sig upp. är thz . . . swa ath the (sådana spörsmål) koma vp krypande j menniskene hogh Gers Frest 52 . - Jfr krypa up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upkräfia","b":"vb","c":"v.","d":["inkräva, kräva in. hans . . . giorde her morten . . . fulmektig at wp kreffue alle hans wtestondene gell sTb 5: 117 (1516)."],"e":["-kreffue )"]},{"a":"upköra","b":"vb","c":"v.","d":["2) köra upp, medelst åkdon forsla upp. fornögdes akarana met x öre fore palar the vpkörde SSkb 76 ( 1503) . - Jfr köpra up."],"e":[]},{"a":"upköra","b":"vb","c":"v.","d":["uppdrifva, uppkasta. tha thz (hafvet) pläghar sik at röra thz pläghar aff botning alt op köra Al 6486 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upland","b":"nn","c":"","d":["högt upp (el. högre upp) beläget land. ss ortnamsnelement. Jfr Otnamnen i Skaraborgs län 5: 59."],"e":[]},{"a":"uplata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) upplåta, öppna. " effeta . . . adapericio vel adaperire vnde in marco effeta idest adapeire . . . vplätistw " GU C 20 s. 209 . " iagh skal bläsa swo fast ath alla borgalukor skulo wp latas KarlM (El) 19 (jfr:at alle portane skulu op springa " Prosadikter (KarlM) 255). 4) överlåta. SD 8: 30 ( 1361) . thet iäc vplater oc vp antwardha henne . . . twa attunga jordh ib 402 ( 1363) . Svartb 176 ( 1381) , 186 (1385). NMU 1: 80 ( 1392) . SD NS 3: 571, 572 (1420). tha op lodh anders nielsson eth boderwm . . rawidh byörsson ATb 1: 24 ( 1454) . ib 25 ( 1454) , 132 (1460), 244 (1466). FMU 4: 247 ( 1465) . Svartb (Skokl) 503 ( 1471) . STb 2: 274 ( 1488) . ewert pancermakare bödh vp sith hws och en kaalgardh, som hanom war vplatit aff hans dinxstede ib 3: 408 ( 1498) . SJ 2: 139 ( 1489) .","5) uppgiva, avstå från. lfyra belethe aff gwll . . . aff hwlkom beletom dares myket screff, vndersamliga somtykkes wara mera äpter fafängom drömom, än äpter saningenas wissan, än tha ath dares bekännes siig thz sant waara, tha oplates thz taall j thenna scriffwelse Troj 178 .","6) överlämna (till ngns avgörande). peyter . . . zacer til xl mark, fore han thalade pa sith . . . ärende, som han hade jn fore rettin quit vplatit, och sade sig fore rettin fornögden warit haffue STb 4: 12 ( 1504) .","7) överlämna, utlämna. " hans konungzliga maiestet haffuer eder befalit med scriffuilse att j skulle oss wpant wplatha och oss tijl hande skicke forscreffne waare forrädere DN 14: 480 (1526). ""],"e":["op- . ","opp- . ","-läta . ","-läth . ","-leet Svartb 176 ( 1381) . - -ledh ATb 1: 25 ( 1454) . -lodh ib 24 (1454). -lath SD NS 3: 572 ( 1420) ; ATb 1: 131 ( 1460) . - laath Svartb (Skokl) 503 ( 1471) . ","-löth FMU 4: 247 ( 1465) , supin. -ladit STb 2: 274 (1488)),"]},{"a":"uplata","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) släppa upp, låta komma upp. herre eggerd forböd oss i höge mata engelund konungen her oplata RK 2: 9558 . ","2) upplyfta, lyfta, taga bort. bidhiande at . . . gudh skulde . . . nokot vpläta (relavaret) sina thungasto hand af vsaldz manz thwingelsom Su 432 . ","3) upplåta, öppna. " vplät myrkä stuuonää dör " KL 140 . ib 409 . MB 2: 402 . vplätande sina fatabura Bo 2 . " vplät hon slin öghon " KL 150 . MP 2: 188 . " vpleet han ey sin mun " KL 146 . hwilkra hierta paulus vplät mz guz ordha kännedom. them sculde petrus vpläta himirikis rike ib 177 . opläta bokena MB 2: 340 . - abs. the vpläto vm sidhe for hanom KL 155 . ","4) öfverlåta. " kennes jak mik . . . haua oplateth oc eghnat . . . herra hakone . . alth thet gooz " SD 6: 6 ( 1348) . ib 168 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 3 ( 1401), 6 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 179 ( 1377), 189 (1382, nyare afskr.), 203 ( 1392), 204 ( 1397). SJ 50 ( 1426) . FH 1: 147 ( 1494, nyare afskr.) , 3: 5 ( 1353), 5: 106 ( 1486), 107 ( 1486). ST 274, 275 . " om hon wilde honom sina päninga oc gooz vplata " ib 273 . HSH 20: 31 ( 1506) . ","5) uppgifva, afstå från. then ey wplater (renuntiet) ok fly sina wranga sidhe Ber 20 . - Jfr lata up."],"e":["op- . ","-läta )"]},{"a":"uplatan","b":"nn","c":"","d":["överlåtelse. " vppa huilken vplaten . . . lambrect sin frytskylling vplade " STb 4: 2 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"uplatilse","b":"nn","c":"","d":["överlåtelse. SJ 2: 216 ( 1492) . STb 3: 389 (1497). wppa hulkit huss oc tomptes oplatilsse lasse torsson sin fridzskeling opladä ib5: 51 (1515)."],"e":["op- )"]},{"a":"uplating","b":"nn","c":"","d":["överlåtelse. vppa hwilka vplatingh forscriffne bade til hopa vlado hwar sin frytzskylling jn fore rettin STb 2: 189 ( 1487) . vppa huilen vplating . . . laurens . . . sin fritskylling vp lade ib 339 ( 1489) . " vppa huilken vplatningh . . . jens . . . fritskylling vplade " ib 331 ( 1489) . ib 483 (1490) o.s.v. lSJ 2: 125 (1488) o.s.v. effter then oplotningh som the gode erlige men honom oplatet hade ib 2: 315 ( 1497) . " ther med lade hon op sin ffritskilling pa fför:ne oplotninger och ffrigifft " STb 4: 195 ( 1511) . ib 5: 64 ( 1515?) , 125 (1516). - konkr. överlåten egendom. tessa gaffuor ok vplatningh skal thet behalla SJ 2: 8 ( 1475) . thy mag ok skal hwar wiidh sigh haffue, brwcha ok beholle alla syna vplatning frit och quit STb 2: 426 (1490). ib 5: 32 ( 1514) . "],"e":["op- . ","-latingh . ","-latengh )","uplatning (op-. -lotning), ","*uplatninga skript , ","*uplatnings man , "]},{"a":"uplatning","b":"nn","c":"","d":["öfverlåtelse. " til thässa tileghnan oc hans bröeil sin fridzskilling vtgiffuit upa the förre uplantingena aff olaff blankestens wäghna " SJ 51 ( 1437) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upledha","b":"","c":"","d":[" (op-9, v. ","1) leda upp, föra upp (från ett lägre ställe till ett högre). han (Josef) wardh . . . opledder til konungen MB 1: 237 . ","2) leda (ett flytande ämne) upp el. i uppåtgende riktning. vpfar nakat thing konstelika swasom vatn vpledhis mz pipom älla trumbum MP 2: 103 ."],"e":[]},{"a":"upleta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppleta, uppsöka, söka finna. torbiörn skulle vpleta sins sons banaman ATb 1: 287 ( 1468) . wpleta bij PMSkr 298 . (?) först wpfylte han (ɔ den helige ande) them swa fullelika mz kärlexsins wiin, at the swasom drukne wnder eens glömde sik siälfua, ey aktandhis nw meera nakon hedher ällir nakot kripsins gagn oc nytto, wtan i allo wplätandis ensamen gudz hedher oc äro (dei solius gloriam requientes) Mecht 103 . 4) utforska. peder olsson schal vpleta sine skel eller breff, hure then rentan aff boden vtlösth är STb 4: 176 ( 1507) . - Jfr leta up."],"e":["-läta )"]},{"a":"upleta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppleta, uppsöka, söka finna. gangin oc vpletin gudz win Lg 586 . MB 2: 181 . " hona (visheten) älskadhe iak oc opletadhe aff minom brndom " Su 12 . jhesus kom at vpleta ok helt göra mankönit som forfarit var MP 1: 35 . ib 27 . - uppsöka, få rätt på. än en annan fingo the wp leth RK 2: 4979 . - (?) thera ande som gudh rädhas skal wplätas (requiretur) ok j hans tilsyn wälsighnas Ber 9 . ","2) uppsöka, söka förskaffa. wi wiliom gaa samman oc opoletha os nakon kost Lg 668 . - söka, eftersträfva. þe . . . vpleta (requirunt) . . . guz rätwiso oc rike KL 182 .","3) undersöka. " jak vpletadhe (potui . . . explorare( hans saar " Bir 2: 134. ","4) utforska, ransaka, utranskaka. ängin forma at vpleta (investigare) älla begripa mina snille Bir 1: 56. ib 172 . " gudh wpletar (scutans) hiärta och nywra " Ber 153 . " wpnötis omildher man af gudhi, nar hans omildhet wpletas mz gudhelike domsins kloko snilde " ib 189 . ","5) utleta, utforska, söka få veta, söka förvissa sig om. vm han hafdhe vpletat (inquisisset) sannindena aff allom Bir 3: 428 . " at granlica spöria ok opleta huru mange ok hulke the äru j idhro biscopsdöme som ingäld haua " ib 257 . " fari . . . vm kring sit eghit rike opletande ok ranzsakande huru rätuisan är hallin oc gömd " ib 397 . " mange . . . vpletadhe aff scriftinne at swa var sant somt he predicadho (scrutantes scripturas, si hæc ita se haberent) " KL 161 . ","6) utforska, uttänka. vpletand ok thänkiande mz hwat matto ok fundom han skulle faa andra manna gooz Bir 3: 440. - Jfr leta up."],"e":["op- . ","opp- . ","-leeta . ","-läta )"]},{"a":"upleteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oupleteliker."],"e":[]},{"a":"upletilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" uppsökande, eftersträfvande. världzlica glädhis vplätilse (motsv. ställe 2: 115: vpletilse) P 1: 169."],"e":["-lätilse )"]},{"a":"uplina","b":"vb","c":"v.","d":["lupptina, tina upp. degelare starklega frysa ok vpläna GU C l20 s. 308."],"e":["-läna )"]},{"a":"uplop","b":"nn","c":"","d":[" BSH 5: 224 ( 1507) . " thet oplop oc resningh som nagre eder giort haffue aff almwgen i kijndh " HSH 24: 8 ( 1513) . Jfr toplop."],"e":["oploop )"]},{"a":"uplop","b":"nn","c":"","d":["upplopp, uppror. " tha besinerlig är swa dant oplop oc obestond her j riket emot wor kiereste nadigeste herre " STb 5: 332 (1521, Kop). ib 355 (1522, d:o)."],"e":["op- . ","topplop BSH 5: 460 ( 1511)"]},{"a":"uplugha","b":"vb","c":"v.","d":["upplåga, flamma upp. flamesco . . . böria logho vnde in ympno flamescat igne critas kärlekin skal böria vploga i thens hälghan eldhe GU C 20 s. 277 . Jfr lugha up."],"e":["-loga )"]},{"a":"upluter","b":"nn","c":"","d":["överdel av lintyg, livstycke. item bleff her i byn en quinna gripen . . . for en oplöth hon stal fraa ingeborgh JTb 105 ( 1517) ."],"e":["oplöth ) , "]},{"a":"uplykkia","b":"vb","c":"v.","d":["öppna. " mz vpluktom öghom " Bil 896 . MB 1: 136 . - refl. uplykkias, öppna sig, öppnas. vplykkins (elevamini) äuärdhelike porta KL 410 . Jfr lykkia up."],"e":["op- MB 1: 136),"]},{"a":"uplykkia","b":"vb","c":"v.","d":["öppna. tha (ɔ vid ett tidigare tillfälle) war thera (ɔ Jesu lärjungars) samwith ok mynne atirlykt, swa ath the thet ey forstodho, ok tha thhe sagho alt tet honum vidhirfoor til dödhin, tha warth them thera samwith oplykth j geen MP 5: 181 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uplypta","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppfylla (ngt från marken el. dyl). llueno uas uare op löfftha lät göra oc slät göra GU C 20 (hand 2) s. 78. - upplyfta, föra uppåt, rikta uppåt, höja. syntes beleted som thz hotade grecana mz syt dragna swärd som thz hade j handena j thz högxsta oplifftande Troj 187 . 2) upplyfta, lyfta, höja (till Gud el. den himmelska världen). contemplacio är mz oplöfto (subleuatæ) hogxsins fröghd ok glädhi, oc likamlika astwndanna dödhir SpV 143 . "],"e":["op- . ","-lyffta . ","-löfta . ","-löfftha . ","-liffta )","uplypta sik , 3) upphöja sig, förhäva sig. han hädher then menlösä som eenfaldeliga lifuer, bramar ok oplyffter sik ouer alla J Buddes b 176 . - Jfr lypta up."]},{"a":"uplypta op. lyfta. löpta bir 1 cod c 264. lipta","b":"vb","c":"v.","d":["1) upplyfta (ngt från marken el. dyl.). ey formatto the hänna licamma oplypta fran iordhinne KL 342 . " guz modhir ok hänna . . . son . . . vplyfto han aff iordhinne. ok lagdho j siängina " ib 71 . ib 33 . " somlike hona vndir armana oplypto " ib 342 . " jak skal gladhelica löpa mot honum swa som mildir faara gömare ok oplyptande han owir mina axla oc atirbära han siälwir til min faar " Bir 3: 347 . " for thän sculd at wi sannelika witom thän wälsignadha iomfrunna likama wara vplyftan til himerike " ib 4: (Dikt) 275 . - uppresa. abotin skipadhe twa munka til at vplyfta han KL 90 . " syntis jomfru sancta maria . . . ok vplyfte han. ok ledde fram til altarit ib. - bildl. han . . . vp lypte nidhir falna " Bir 1: 303 . - upptaga (ur jorden). marcellus . . . läter vp lypta karit Bil 54 . ib 211 . - upplyfta, föra uppåt, rikta uppåt, höja. oplypte hon sit tarafulla änlite KL 389 . " biscopin vplyfte sina hand " ib 118 . " hans öghon sagho ä til himilin vp lyptum handum " Bil 632 . " mz moyses oplyptom armom " MB 1: 326 . " han vilde ey vplita sin öghon til himelin " MP 1: 259 . " nar ihesus hafde vplipt sin öghon " ib 96 . ib 97, 267 . " thy at min härra . . . kom owan aff hympnum nidher til jordhinna: thy skulde ok hans kors hans hofwod atir vp lypta (cruce sublimatus est) gen hympnum fran jordhinne " Bil 107 . Bir 1: (Cod. C) 264. ","2) upplyfta, lyfta, höja (till Gud el. den himmelska världen). oplypte jak han mz minom kärlek aff hulkom han skal vardha hetare än för til alt got Bir 3: 95 . " viliande hughin hänn oplypta til himerikis " Bo 226 . ib 95 . - gifva lyftning åt. tholke thanka . . . the . . . vplypta oc styrkia hopit Bo 15 . - försätta i en till Gud el. den himmelska världen höjd sinnesstämning, hänföra. vplyptir af them hälgha anda Bo 7 . " sancta byrgitta . . . stodh vplypt j tholiko vndre " Bir 1: 94 . " en dagh var hon vplypt mz enna handa huxsins vplyptilso " ib 4: 132 . ","3) upphöja; ära, förhärliga. vplypt (eleva) then som thik vplypte mz sino äruodhe swa som han thz formatte Bir 1: 302 . ","4) låta häfvas, uppröra. offra them enom gudhlika dyrk som hafwit vplypter Bil 541 .","5) upphöja (rösten), höja, upphäfva. vplypto (levaverunt) the alle sändär sinä röst KL 138 . MB 2: 72 . fafänga äro diäful sagdhe han sang for fafänga äro . . . ok nar hans röst nidhrithryktis nakat . . . tha oplypte jak hona höghra Bir 3: 86 . ","1) uppresa sig, resa sig. at han formatte sik ey vplyfta aff iordhinne KL 90 . - uppresa sig. i fientligt syfte. then som ätir mit brödh skal vplypta sik til at nidhir trudha mic i dödhin (levabit contra me calanecum suum) MP 2: 200 . ","2) lyfta sig, höja sig. til at see oc skodha thäs omälelika waldsins högheet, kan min kranke hogher sigh engaledhis wplypta Su 338 . - refl. uplyptas, ","1) lyfta sig, höja sig. tilbyriadhe var herra ihesus vplyptas fran thöm oc vpfara Bo 246 . " jordhin ok vatnit syntis oplyptas til himilin " Bir 3: 470 . ","2) upphöjas, uppstiga. " thw skalt . . . oplyptas til höghra vald " Bir 3: 95 . ","3) förhäfva sig. mange omilde män vpliptas syndelica j högferdh MP 1: 259 . " han vplyptis j hiärtano (exaltum est cor ejus) " MB 2: 278 . Ber 2 . - Jfr lypta up, äfvensom upfylla."],"e":["uplypta sik , "]},{"a":"uplyptan","b":"nn","c":"","d":["upplyftande. " mz handanna wplyptan " Su 335 ."],"e":[]},{"a":"uplyptilsa","b":"nn","c":"","d":["hänförelse. hänryckning. en dagh var hon vplypt mz enna handa huxsins vplyptilso Bir 4: 132 ."],"e":[]},{"a":"uplyptilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) lyftande, höjande. ther giordhe moyses altara gudhi, oc kalladhe thz miin oplyptilse MB 1: 326 . ramatlechi. hwilkit tydher kinbenens vplyptilse (elevatio maxillæ) ib 2: 119 . ","2) höjning, stigande. " tholik oplyptilse vardhir aff ölsins makt " Bir 2: 60 . ","3) upplyftande, höjande (till Gud el. den himmelska värdlen). thz är skriffwat hänne til hwgnadh, til hopsens oplysilse (för olyptilse; sublevationem) Su 99 . - (?) the . . . skulu faa nakra miskund ok olyptlsinna nadh (gratiam relevaminis, troligen läst; elevaminis) Bir 3: 197 . ","4) upphöjelse, uppflyttning el. uppstigande (till högre värdighet). huat är världina dröuilse vtan enna handa oplyptilse oc redhilse til krono Bir 2: 35 . - ära. nw är hans siäl mz thik j äronne ok tho är än hans anbudz kar nidhir thrykt ok liggir j nidhir meer stadh än tilbör thy min son giff hans likama höghre vplyptilse (altiorem elevationem) Bir 1: 302 (meningen kan vara: förflyttning till en högre plats i kyrkan der han ligger begrafven); jfr 1. ","5) upphöjelse, förhäfvelse. högfärdh är lastelik vplipstilse j sik MP 1: 308 . " j hogmodhe älla wplyptilse ofwer andra (in elatione) " Ber 53 . - (?) jak skal tilsätia ok gifwa honum swa skipadha sins hughx oplyptilse ok villo at han skal ännuäl glädhias aff sine blygdh oc sina siäl skadha . . . vm han forma at faa sin värzlikin framgang äptir sinom vilia Bir 3: 469 ."],"e":["op- . ","-liptilse )"]},{"a":"uplysa","b":"vb","c":"v.","d":["1) upplysa, gifva ljus åt, låta ljus utstråla till (ngn). ey törffwo the vidher lyktonne ällir solenna lyus fför thy at herren gudh vplyser (illuminabit) them MB 2: 368 . " wm alla hymelsins stiärnor oc planetor här j iordhena waaro insatte, the mz alle theras dygdh oc kraffter kwnno wplysa ällir prydha tässa wärld " Su 289 . guddomsin klarheet . . . är mäktoghare at wplysa siälena . . . än tässin äwärdzslika oc rörlika solen är til at wplysa tässa wärldinna ända oc widhlek ib. ","2) upplysa, bibringa (ngn) klar insigt. petrus . . . vplyuste tholika Bir 1: 383 . ib 4: 91 . " thzta oc alt annat som han os opplyst haffwer aff the hälge skrifft " Lg 3: 276 . " mz thäs hälga andas gaffuom oplyst " ib 424 . " andra gudhelika oc lönlika gaffwor oc wplysilse, mz hwilkom gudhelikin siäl ämwäl j tässo . . . liffue idhkelika wardher wplyst oc begwtin " Su 289 . ","3) lysa, kungöra (öfverlåtelse af fast egendom el. afsigt att sådant afyttrea). giffuer iach häredzhöffdingen in sama häredhet ther godzen ligghia myn fulla match ath vplysa fornempde godz pa trem häredztingom FH 1: 148 (1494, nyare afskr.). ib 5: 227 ( 1515) . bekennes jach . . . met mynne hustrv aliza godwilia . . . mik hafua laglica vplyt väl j siäx aar waara jordh . . . och vpbudhit varom nästom frendrom ib 134 ( 1489) . jach . . . vplysthe III ar aff slagh och bedh (för bödh) mattis j aarelax th han skulde löse . . . och tesslikes fleerom ärfwingenom ib 169 ( 1495) . refl. ","1) upplysas, blifva ljus. at . . . wäghin som ledher til himerikis, wplysis (illumintur) motsv. ställe VKR 67: vari liys) ffor thinne siäl Bir 4: 21 . " swartha dröffuilsenna nath oplysses (illuminatur) swa som dagher " Su 109 . ","2) upplysas, få ljus, få syn, få klarhet el. klar insigt. the som blinde waaro wplystos Bir 4: 7 . " thes hälgha anda hiti ok vptändilse mz hulkom thin siäl vplyustis " ib 1: 390 . " giff mik wndherstanilsenna aanda, mz hwilkom iak maghe oplysas til at wita allan hans wilia " Lg 817 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-lyssa . -lyusa: -te Bir 1: 383 ; ","-tis ib 390),","upplysas , "]},{"a":"uplysa","b":"vb","c":"v.","d":["1) upplysa, lgiva ljus åt, låta ljus utstråla till (ngn). waarss frälsara tekn miskunne oss oc wälsighna oss vp lyse sith änlite öffuir oss SkrtUppb 164 . Mecht 296 hände tik nakontidh gaa in j nakot mönstir, oplyst aff glasanna fäghringh (vitreo decore illuminatum) SpV 534 . - med avseende på blindhet. then som blinder var födder hulkars blindhet jhesus milleliga oplyste SvKyrkobr (Lucid B) 178. tha vil jak . . . oplysä thet blindha öghät J Buddes b 78 . 2) upplysa, bibringa (ngn) klar insikt el. kunskap om ngt. huru kan thy thätta wara, at aatskilelika persone kwnna bekomma enne persone, hwilkom oplysakolandom (eluminendis för illuminandis?) härrans räddoghe är widhertörfftoghir SpV 388 . " tw wast saa myket oplyst j the frij kondster " Troj 17 . - part. pret. ss adj. älloffte raadhit är . . . ath j haffuen altidh när idhir en gudhliken lärdhan oc vplystan man j the helgha script til lärefadhir SkrtUppb 162 . ib 189. maria, hwilken som kallas oplyserska, äller oplysth om wisdomen JMPs 477. ib 533 . - extrico . . . vplysa (för vplösa?) ok fram skynda GU C 20 s. 246 ."],"e":["op )"]},{"a":"uplysare","b":"nn","c":"","d":["upplysare, den som upplyser. Jfr uplysa 2. the prestä som väl lifua, mz godhom effterdömelsom äru the verldenne oplysäre SvKyrkobr (Lucid B) 194 . " o aldra sötaste hugswalare thän hälge ande, wplysare oc alla dygdha giffuare " SvB 27 (b. av 1500-t.)."],"e":["op- . ","-lysäre )"]},{"a":"uplysare","b":"nn","c":"","d":["upplysare, den som upplyser. hälge apostoli kyrkionna opplysara LfK 54 ."],"e":["opp- )"]},{"a":"uplyse","b":"nn","c":"","d":["upplysning, ljus. " thz ärlika oprinnandhe skenet äwärdelikx oplyses (splendor atærnæ lucis) " Su 109 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uplysilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) upplysning, bibringande av klar insikt el. kunskap. glosa är wttydhnigh ällar oplysilse JMÖ 12 . " jak haffwer alla konsta oplysilse oc kännilse JMPs 33. o thu ffakunnoghet, fförmykidh haffwer thu betwingath alla wärldena j mang aar thär fföre . . . säther iak tik aff, oc insäther j thin stadh oplysilse " ib 57 . ib 533."],"e":["op- )"]},{"a":"uplysilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["1) ljus, sken. " aff them oplyselom som aff hymelen komo owir them som manliga striddo för jwdhana " MB 2: 284 . ","2) upplysning, bibringande af klar insigt. andra gudhelika oc lönlika gaffwor oc wplysilse Su 289 . ib 291 . " är meere oc höghre wplysilse ämpne (illuminationis . . . seminarium) j häloge siäl j andro liffue " ib 289 . - Jfr uplyptilse."],"e":["op- . ","-else )"]},{"a":"uplysirska","b":"nn","c":"","d":["upplyserska, en som sprider ljus el. upplysning. maria, lthät är swa mykidh som oplyserska JMPs 57. o san tro . . . thu ästh . . . alla troghna människiors oplyserska oc lärerska ib 296. o hälgoh dygdh (ɔ syndabättring) . . . thu ästh wsla lmanna wän: blindha manna oplyserska ib 306. ib 477 (se under uplysa 2), 533."],"e":["op- )"]},{"a":"uplysirska","b":"nn","c":"","d":["upplyserska, en som sprider ljus. en opplyserska ower wärldena Lg 3: 613 ."],"e":["opplyserska )"]},{"a":"uplysliker","b":"av","c":"adj.","d":["möjlig att upplysa el. bibringa klar insikt el. kunskap. thz som människian haffdhe, thz är oplyslikit (illustrqbitem) ok begriplikit, sannindhinna wndhirstandh, ok skälin nämol ltil lat taka gudz wisdom SpV 325 ."],"e":[]},{"a":"uplysning","b":"nn","c":"","d":["1) ljus, sken. " hans . . . wisdombir j tik ower all creatur skinande görs os hethelikare astundelikin vm thina wplysning (ex tua refulgentia) " Su 201 . ","2) upplysning, (bibringande af) klar insigt. som hona (d. v. s. Uppenbarelseboken) . . . kwngiorde the hälga kirkio til vplysningh MB 2: 331 . sanctus albinus . . . wnfik aff gudhi . . . andelika opplysningh til the hälga tro Lg 3: 262 ."],"e":["opplysningh )"]},{"a":"upläggia","b":"vb","c":"v.","d":["l1) lägga upp (ngt på ett upphöjt ställe). ther medh antworde han och vplade nycklana fran sich in pa dysken til stadzsins behoff SJ 2: 178 ( 1490) . " iudhane sighia nw, hwru fr tappadho riddarana konungen gömandes graffuena, nar stenen war opplagdher (dicant nunc judei, quomodo milites custodientes speulcrum perdiderunt regem ad lapidis posicionem) " JMÖ 161 . sätt (på huvudbondad). galeo as are hielm vpläggia et componitur degaleare hielm afflägia GU C 20 s. 305 . 3) betala, erlägga. vppa hwilka cplatingh forscriffnae bade til hopa vplado lhwar sin frytzskylling in fore rettin STb 2: 189 ( 1487) . ib 330 ( 1489) o.s.v. SJ 2: 98 (1487) o. s. v. vppa samma gaffuor vplade oldermannen . . . fritskyllingen pa gillesens vegna HLG 3: 149 (1505). ","4) framlägga, berätta, omtala. " priamus . . . wnderwiste ath anthenor haffde trakterad oc handlad fred mz grecomen oc böd anthenroj ath han skulle opläggia j allas ahöran hwad grecana hade swarad " Troj 251 . - tala, yttra. troo j meg epter edrom forfärelse ordom j hadeliga opläggä, offwergiffwa skolande for thän skull thz jac aktad haffwer Troj 13 . 7) besluta, avtrala. naar herskapit ok rikesins radh i swrike ära eens wordhne, huru got mint i stokholm skal slaas, tha skal thet sätias borghamästarana ok rädhit i händer i stokholm, at the thet swa styre oc forware, at thet bliffue som thet vplaght wardher Priv f Sv st 80 ( 1436) . Jfr läggia up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) lägga upp (ngt på ett upphöjdt ställe). vppa tässa hallenne j hwilke thu tilförena oplagde thit offir MB 2: 86 .","2) pålägga, tillfoga. " skal . . . alla handa pino kön . . . vpläggias a thik " Gr 275 . ","3) utbetala. " huad nya broderen scal vpleggie brödrom til gode " SO 97 . " vpleggia brödrom til ölz fyre arthoger " ib 106 . ib 185, 192 o. s. v. ","4) framlägga, berätta, omtala. margha handa vnder hafwin i op lakt Al 7006 . - anföra, yttra. pylatus mykith sidan up lagde MD 14 . " tha siälin haffdhe thetta sakt oc syrghiande ordh swa margh op lagh " ib 95 . han . . . skemtans ordh for them vp lagde ib (S) 262 .","5) uppgöra, uttänka. min acth bleff thå spilth i samma stund szom iack oplade mz falske fund Rk 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6380. myn act bleff spild j samma stund tha iak oplagde the falska fund ib (red. B). ","6) tilltänka? mijn thro thienist aff liiff och macht skall vara obesmitthet i richesins thienist nath och dagh om iach thet nywtha maa, och ey sa vnderslas som mich sigis oplagt wara HSH 20: 31 ( 1506) . ","7) besluta, aftala. " haffwe the oplagt, at hwilchen hem sither, then velie the hengie i theris egin porth " BSH 5: 462 ( 1511) . ","8) samla, hopa? thetta rikit är blandat mz mangom syndom länge oplagdhom (troligen för oplaghadhom; impunito) Bir 2: 328 . - Jfr läggia up."],"e":["op- )"]},{"a":"upländinge","b":"nn","c":"","d":[" = upländinger. ss tillnamn. SD NS 1: 3 ( 1401) ."],"e":["oplennighe )"]},{"a":"upländinger","b":"nn","c":"","d":[" L. Uppländing. alla vplenninga stempde engel- brecht for sik " RK 2: 910 . ib 1: 3987, 2: 1543, 4174 . ss tillnamn. nicolaus dictus vplening SD 3: 242 (1316, gammal afskr.)."],"e":["vplening SD 3: 242 (1316, gammal afskr.). pl. nom. uppländingiär UplL Kg 2. vplänþingiä SML Kg 2. vplänningia MELL Kg 7: 1. vplenningia RK 2: 1543 . ","vplänninggiä SML Kg 2. vplenninga KrLL Kg 6:1. ack. wplenningia RK 1: 3897 . ","vplänininga ib 2: 4174 . ","vplenninga ib 910 ; " alla dessa pluralformer skulle dock kunna föras till upländinge), "]},{"a":"upländinger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) person från landskapen norr om Götaland, särsk. Mälarlandskapen, uppsvensk. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 177 f., 768, 783, E. Hiärne, Namn och Bygd 40 (1952): 147, E. Wessén, Nordisk Tidskrift (lett.) 40 (1964): 82 ff. herra karl aff kalmara / han loth budh vm landin fara / ok sampnade smalänningia / ok herra karl lbirgerson wplenningia / ok herra matius vesgöta EK 3984-38988 ff. Jfr 1."],"e":["op- . ","-länning . ","-läning . ","-lenning )"]},{"a":"upländninge","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " jönis opläninge " SD NS 2: 585 (1413)."],"e":["op- . ","-läninge . ","-lenninga . ","-leningia ) , "]},{"a":"upländsker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Uppländsk. vnum legisterium vplänzt SD 4: 710 ( 1340?) . - från Sverige, Svensk. han haffuer mik lioff ok käär fore hwar then man vplenzsker äär RK 1: 1031 . " aff däni ok wplenzska män " ib 4336 . ib 2869, 4351, 4543. - thän upländkse, Svensken. then vplenzske van och danen fioll RK 1: 1122 . - pl. the vplendzsko waro mykit färre ok rytzane waro mykit flere oc wärre RK 1: 1542 . " the vplänzke komo ther ridhande " ib 873 . " ther took thöm vplenzsko wider ledhas " ib 1011 . ib 952, 1630, 2661, 2961 . - substantivt. folkunga sampnado sik ather tha ok toko folk huar the kunno faa vplenzska danska oc nordmen soma ok thydiska men RK 1: 248 . " aff manlik makt . . . viisto riddara thera leek danske oc vplenzske mellom sik " ib 1099 . ib 1372, 3326 . " tha war rytzanne kompani mellom thera ok grawena wel slikt tii som tesse vplenzske waro " ib 1568 ."],"e":["upp- UplL Prðf. -lendzker: -lendzk KrLL G 5: pr. -länzker: -länzk UplL Ä 3: pr.; -länzkum ib Prðf. -lendzsker: -lendzsko RK 1: 1542, 2961 . ","-länzsker . ","-lenzsker . -lansker: -lansk MElL G 5: pr. i var. n. -länzt SD 4: 710 (1340?)),"]},{"a":"upländsker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","2) uppländsk. " medh allo thy som vplensk lag til sigia " SD 8: 299 (1363).","2) uppsvensk; svensk. Jfr under upländinger 2 anförd litt."],"e":["-lensker )"]},{"a":"upläsa","b":"vb","c":"v.","d":["uppläsa, läsa upp. STb 3: 289 (1496) (se ovan under upkasta 5). lib 4: 24 (1504). tw permantz breff . . . som tha vplasses ib 75 ( 1505) . jnstrvmentit . . . som her i rettin vplesith worth ib 143 ( 1507) ."],"e":["-lass . "]},{"a":"upläsa","b":"vb","c":"v.","d":["upp, öppna. " han gat . . . eigh lasen upläst " Bu 511 . nykylin mz hulkom som lasen vpläsis ok atirläsis Bir 1: 296 . the toko nykyllen, oc opp lästo iärnet, som then hälge gregorius war läster mz Lg 3: 340 . " op läsa portin " Bir 2: 82 . Al 10385 . " all skrinin vpläsa " Bil 612 . KL 23 . han . . . loth vp läsa kirkion RK 2: 4128 . ib 2430 . nychilin mz hulkom the skuldo vpläsa hymerike Bir 1: 160 . the sculle vpläsa (näml. slottet) RK 2: 2721 . - Jfr läsa up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upläsa","b":"vb","c":"v.","d":["upp, öppna. bör honom (ɔ klockaren) forskrifne nyklar bewara oc kirkiona wpläsa oc tiläsa naar tiid är ÅK 57 . hans eest schal sware til laxen och annat j stenhwsit waar, epter han hade nychilen vplesa och j gen lesa STb 4: l48 (1505). - bildl. thu som opläser lönlik tingh offra os lywsens strala (que reseras abscondita, nos offer lucis radio) JMÖ 148 . - Jfr läsa up."],"e":["op- . ","-lesa )"]},{"a":"upläsa","b":"vb","c":"v.","d":["uppläsa. " siþan konungins bref äru vpp läsin " SD 5: 480 (1345,¬ nyare afskr.). Bir 3: 101 . " tha som skran vplesas scall fore brödrom " SO 193 . ib 116, 148 ."],"e":["upp- )"]},{"a":"uplätta","b":"vb","c":"v.","d":["lätta, hugna. " lenas oc oplättes (alleviatur) befröffda manzens hogher " Su 172 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uplödha","b":"vb","c":"v.","d":["llossa ett fartyg el. en skeppslast. wm han wil lossa skipith oc wplöda PMSkr 44 ."],"e":[]},{"a":"uplöpa","b":"vb","c":"v.","d":["3) rinna upp. om vätska. hans hiärta blod oplöpandhis gynom hans mwn JMPs 444. 4) uppväxa, uppspira. hwar wärsen . . . maa wäl liknas widh en lithen äpple kärna, sattan i iordhena, aff hwilkom opplöper eth mäktokth trä JMÖ 5 . PMSkr 324 . " stwndom förgangas nokra nyther oc komma ey ti wäxth oc thy magha the sätias trangaren äller annor trä thär the ärw ey wplwpen " ib 333 . - bildl. then rätwisa irodden öppnes oc wtblomstre ällar födhe aff sik frälsaren oc rätwisan tilhopa opplöpe (et iusticia oriatur simul) JMÖ 141 . - framväxa, framspira. hon (ɔ: jungfru Maria) sigx ok wara manen . . . ok haffs stiärna . . . ok all thänna nampnen draghir hoon aff thässo sino blomstre som qwisten oplupin aff bolenom, ällir släktinne jese födde aff sik (quem viga de stirpe iesse producta produxit) SpV 14 . ib 531 . - Jfr löpa up. (äv. Sdw 1: 812)."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uplöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) gå upp, upprinna. sidhan sool är wp lupin MB 1: (Cod. B) 560. ","2) uppgå, belöpa sig (till). huilchit ey skall befynnes haffwe vp[lupi]t til en höne BSH 5: 364 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"uplöpa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"uplöpis skip","b":"nn","c":"","d":[" Jfr S. Ljung, Söderköpings historia 345 (med not s), 364 (med not s) samt A. Schück, Sjöhist. årsbok 1950 s. 124 f., E. Hjärne, K. Hum. Vets.samf. i Uppsala. Årsbok 1949-1950 s. 184, G. Hafström, Hist Tidskr 1951 s. 289."],"e":[]},{"a":"uplöpis skip","b":"nn","c":"","d":["mndre fartyg som kunde gå längre upp i trängre och grundare vatten? Se Klemming, VAH 25: 270 . SR 21 (ordet förklaras enligt Klemming af Bure med »örlighskip för uplop, af Söderköping ett skip medh tiughu man (båtsmän?»)."],"e":[]},{"a":"uplösa","b":"vb","c":"v.","d":["lupplösa, lösa (band el. dyl.). Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 164 f. colligo deligo fullelica binda oc oplösa GU C 20 (and 2) s. 84. llorarius . . . thz thöm tillhöre snoddher oplösdher oc bundhen ib s. 97 . " o maria haffsenstiärna, opplös (solve) saakom boynar " JMÖ 101 . - för then skuld o mäktog drotnigh gör thz när konungenom, at för skullat faat i pinona maghe sakom opplösas (reis ergo fac regin/apud regem ut ruina/relaxentur debita) JMÖ 189 . - Jfr lösa up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uplösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) upplösa, lösa (band, det som binder el. är bundet). thu wplöste minda wadhelik snaror Su 339 . oplöstom knwte Lg 991 . " opplösom wara lokka ällar haar " ib 3: 462 . - bryta. opläta bokena oc vplösa hennas insigle MB 2: 340 . - uplösa sin tiäld, nedtaga sina tält, bryta upp. vplöste israel sin tiäl (moverunt castra) MB 2: 25 . ","2) upplösa, lösa, utreda, tyda. at j thz !UDDA_TECKEN?: hemelikit sprsmaal) vplösen mz räth swar MB 2: 115 . vplösto eller vthyddho hans gatha ib 116 . - Jfr lösa up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uplösliker","b":"","c":"","d":[" , dj. Jfr ouplösliker."],"e":[]},{"a":"upmaka","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*upmaka sik , maka sig upp, resa sig (från ngt). (människan) liggiande j syndena läge swa ath hon kan sik ey siälff tädan vpp maka eller vpp rättha bort v syndena läghe MP 4: 207 ."]},{"a":"upmer","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"upmura","b":"","c":"","d":[" (op-), c. 1) uppmura, 1) uppmura, bygga, uppföra. stenhwsith . . . som thet nw är vpmwrat SJ 2: 2 ( 1474) . ib 5 ( 1475) o.s.v. hulkit huss anders persson sielff opbygde oc opmwrade medh tw annen huss nedhen fföre ib 182 ( 1491) . " mwren hörer them baden til, som nedan til nw vpmwrader är j litzle husens högd STb 3: l203 (1494). "","2) bebygga (med stenhus). om hanom eller hans tecktes thera tompt vpmwra STb 4: 76 ( 1505) . hans . . . haffuer opmwret then tompten ib 5: 78 ( 1515) . - Jfr mura up."],"e":[]},{"a":"upmura","b":"vb","c":"v.","d":["uppmura, bygga,. en stadher . . . op muradher mz hundrada portuäriom Bil 1029 .uppföra. lata upmura muen i mellen badhin husen SJ 36 ( 1426) . ib 37 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upmäla","b":"vb","c":"v.","d":["uppmäta. " läti hwan landbo . . . vp mäla ällir wägha mykit han framgör " Bir 5: 117 ."],"e":[]},{"a":"upmäta","b":"vb","c":"v.","d":["luppmäta. " at han schal ther nerware eller hans bwdh, tha tet (ɔ maltet) vpmyetis och vpskypas . . . aff skypeth STb 3: 40 (1492). ""],"e":["-myeta )"]},{"a":"upnappa","b":"vb","c":"v.","d":["plocka upp. at hon . . . them (ɔ axen) vpnappe MB 2: 210 ."],"e":[]},{"a":"upnyia","b":"vb","c":"v.","d":["förnya, nydana, omdana. " vi bidhom helaran . . . hulkin vpnya skal (reformabit) wan ödmiuka licama " MP 1: 15 . - förnya, återställa þässa kirkiu ma pafin en han vil op nyia, oc fäghre göra Bir 4: (Avt) 178. þe hälgho kirkiu gulf vp nyþia ib 181 . " at vpnya thän välsignadha vingardhin " ib 2: 157 . " atirbyggia oc vpnya (innovare) stadhen " MB 2: 250 . ib 230 . " här thykkis första allirsins godha enfalloghet vara opnyadh " Bo 140 . " wpnyandhe siälinne kraft " Ber 146 . - förnya, giva ny kraft el. bekräftelse åt. at stadgha oc vpnyia mz them fridh oc wenskap MB 2: 262 . " vp nyia mz idher wenskap oc brödherskap ib. " ib 263, 271, 272, 275 . Su 335, 368 . - förnya, giva nytt lif åt, föryngra. skal mins kärlekx eldir . . . koma j thik ok swa skalt thu vptändas mz allom dygdom j hulkom thu skalt brännas ok rensas af syndomen ok af läggia lustans skin ok vpsta sidhan swa som vpnyadhir fugil Bir 1: 255 . - förnya, upplifva, stärka. gudh som al thingh vpnyia ok vidhir queker Bir 1: 228 . " nar fulkomne män gifva sinom iämkrisnom godha gärning äptedöme och wpnya them mz sinne prädican " Ber 56 . " ens oppnyas samwitz sötme " LfK 86 . - refl. upnyias, ","1) förnyas, nydanas, omdanas. vpnyins (renovamini) j idhars hugx godhelikhetz anda MP 1: 125 . " hwar som andin tilbyriar at opnyas äpte sins skapara biläte " Bo 134 . " astundilsin oc vilin opnyas " ib 132 . - förnyas, återställas. ät . . . goþ siþuänia !UDDA_TECKEN?: matte) byrias oc vpnyas Bir 4: (Avt) 183. ib 1: 17, 5: 130 . - förnyas, föryngras. jak hawir . . . eth andelikit hiärta hulkit iak läte gerna sundir skära j stykke vtan atirwändo ok vpnyas altidh til sama pinonna. til thz at hänna hiärta kolnade . . . j thinne thiänist Bir 1: 105 . - återupprättas. dygdhe mz hulkom thu mat vpnyas (renovari) aff (ex) syndomen Bir 1: 255 . - förnyas, återväckas, åter upplifvas. hughnadzsins luste tilburdhe sötelika vpnyghias j hänne Bir 4: (Dikt) 265. vpuäkkis op vpnyas war glädhi aff thy ib 1: 318 . - förnyas, återväckas, upprifvas. opta vpnyadhis thöm sorghin Bo 202 . ib 205 . Bir 1: 31 . " altidh skal hans pina vpnyas " ib 52 . " nw opnyas sarin oc värkin " Bo 199 . ","2) förnyas, upprepas. o roop oc skrii äwerdelika lywdande oc aldrig tysnadhe huilken altidh opnyas Su 132 . uppnyia ater, förnya, återupprepa. onye aatir ther för abbatissonne sina lofuan VKR 23 . ib 54 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-nya . ","-nyghia . ","-nyþia (sannolikt skriffel) Bir 4: (Avt) 181), "]},{"a":"upnyia","b":"vb","c":"v.","d":["förnya, nydana, omdana. " jntegro as are helan göra oc opnya " GU C 20 (hand 2) s. 33. thit biläthe wanskapadh aff wara afsinnilsa mörkir, opnyar thu (reformas) ok til eth opspöriaskolande SpV 487 . - förnya, återställa. tempus renouacionis, thet är swa mykit som opnyande tyme MP 5: 160 . thät (ɔ brännvin) vpnygher onth vin och gör bätre Sex ekon tr 274 . han opnyiadhe thätta brödherskap JMPs 496. mädh tik (ɔ: jungfru Maria) är fförtappadha menlösan onpyiadh ib 531 . " ellen skal oc nederffara aff hymelen, oc opbränna all skapadh tingh . . . godhe skulu rensas j honom, oc swa skulu all elemänta som är wädher, wathn, eel loc jordh opnyghas ib 563. - förnya, giva nytt liv åt, föryngra. jomfruskarin ok menlösonna opnyadhir j döpilsomen (innocentiæ innovatus baptismate) " SpV 38 . - Jfr aterupnyia."],"e":["-op . ","-nya . ","-nygha )"]},{"a":"upnyian","b":"nn","c":"","d":["1) förnyande, återställande, återupprättande. til . .. gudhelighetz wpnyan (ad . . . devotionis perditæ restaurationem) Su 228 . förnyande, bekräftande. mz fredzsens oc wenskapsins vpnyian MB 2: 263 . Su 368 . thenna troloffuan, ällir gamba troloffwilse wpnyan ib 366 . ","2) förnyande, återupprepande. tässe loffs idhkan oc altidh äwerdelikin wpnyan oc begynnan (hujus laudis frquents innovatio) Su 334 ."],"e":["-nyan )"]},{"a":"upnyiare","b":"nn","c":"","d":["förnyare, återställae, återupprättare. " lo christe ihesu, thinna kreatura bätzte fadhir, opnyare (reformator) ok älskare, haar findher tik ällr hwar " SpV 477 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upnyiare","b":"nn","c":"","d":["förnyare, återställare, återupprättare. han som är fridzins skapare oc vp nyare (reformator et conditor) Bir 1: 225."],"e":["-nyare )"]},{"a":"upnyilse","b":"nn","c":"","d":[" , i sht pl., och f. 1) förnyelse, omskapelse. än tha at han (ɔ Jungfru Marie psaltare) är ny fför sin opnygilse skuld, tha är han mykidh aldrogher j sinne begynnan oc ophoff JMPs 510."],"e":["opnygilse )"]},{"a":"upnyilse","b":"nn","c":"","d":[" , i sht pl., och f. ","1) förnyelse, omskapelse. " o . . . gudz son som . . . vnte mik döpilse nadh oc oforgänglika vpnyilsanna äro " ST 255 . - förnyande, återställande. skulu mange wiingarda . . . the som . . . thörre haffua warit tilböria at göra frukt äpter sins wpnyilse dagh Bir 4: 6 . - förnyande, uppfriskande, stärkande. behöffua the (ɔ: nadhinna gaffuor) . . . idhkelika wpnyuilse Su 359 . - förnyande, förhplandet el. egenskapen att vara (alltid) ny. her är glädinna opnygilse (novitas) Su 137 . ","2) förnyande, påterupprepande. " varkunna . . . honom . . . staddom i swa mykle thwang . . . oc gabbilsanna opnyilsom (renovationibus) " Bo 197 ."],"e":["op- . ","-nygilse )"]},{"a":"upnysta","b":"vb","c":"v.","d":["luppnysta. " lgirare omgaa et componitur congirare re opnysta " GU C 20 s. 316."],"e":["op- )"]},{"a":"upnämna","b":"vb","c":"v.","d":[" . hwilka päninga jach vpburit hafuer aff opnämdom sigurde DN 14: 67 (1451). thy skiliom vy vpnemde ketil olafson andherss marthen karsöner forᵈᵉ vy halffth vndan oss ib 190 ( 1510) ."],"e":["op- )","ovannämnd"]},{"a":"upnämna","b":"vb","c":"v.","d":["säga namnen på, uppnämna, uppräkna, nämna. kesthe the ok korade vi [6] friborne men ok vi [6] bönder . . . som vpnemde ok ladhe j walet tesse epterscriffne iij gode men FM 259 ( 1506) . the (martyerna) hafwa mange otalike warit swa at engin människia kan them räkna tho wil iak . . . nokra faa her ä ptir vpnempna ST 12 . " tha thera nampn varo all op nämpd " Bil 848 . " wi alle för vpnämdhe oc nw när staddhe thessen landzens jnbyggare " FM 59 ( 1457) . " tässe vpnämpde städher oc byiar " MB 2: 38 . ib 378 . KL 382 . LB 7: 20 ."],"e":["op- . ","-nempna )"]},{"a":"upnöta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) njuta, åtnuta, blifva delaktig af. när prästen haffde oppnöth sacramentet Lg 3: 429 . ","2) förtära, förbruka. sidhan thz korn war alt op nöt MB 1: 256 . nw vpnötis offrit j vt huseno Bir 1: 386 . " at mannin äruodha af morghonenom ik til quällin ok hustrvn vpnötir j enne stund alt thz som saman sankat war " ib 121 . " min lickamme är thz miölit han är siälina kostir oc opnötis ey ok minzskas ey vtan mätte siäl-¬ ina ok är al tidh then sami swa at han kan ey opnötas " ib 3: 60 . - förtära, göra slut på, förstöra. at thäskyns hite skulle ey opnöta mantzens natwro MB 1: 107. swa som siwkx manz blodh thörkas ok vpnötis (consimitur) j allom adromin swa vpnötis mit blodh af naturlikom dözsins räddhoga Bir 1: 118 . " at lösa ok opnötha ondha watzsko " LB 4: 341 . Bir 1: 31, 71 . skulu thesse slitas ok vpswälghas af diofwlomen ok tho skulu the ey vpnötas ib 16 . " vm nakot thört trä lägx vppa eldin brindir thz rasklika ok vpnötis ib 146. " ib 2: 17 . " han (min kärlek) . . . gör siälinna brinnande oc opnötir hona y " ib 171 . ib 1: 302 . " elden nidher kom aff hymblenom, oc vpnötte alt offret " MB 2: 284 . ib 282 . " lwghin wpnötte syndogha män " Ber 65 . iak skal wpnötas swa som thräkker och swa som klädhe hwilkit som ätz af mar ib 187 . - abs. är han (anden) brännande ok vpnötande swa som eldin Bir 1: 187. - medtaga, uttömma, utarma. thu then hälghe ande vpfyl thänna kalla ok vpnöta oc vanmaktogha (exinanitum) biscopin mz thinom kärlek Bir 1: 336 . - medtaga, utslita, göra kraftlös, förstöra. en smaswen . . . var swa som aldir opnöttir af thriggia ara sooth KL 365 . " hon . . . lifdhe sidhan eth halft aar vpnöt af allir ok äruodhe " VKR XX . jac görs fast gamal oc opnötter SD NS 1: 563 ( 1406) . " ib 2: 33 ( 1408). vpnöthir syndin likamanen " Bir 1: 144 . " hulkin som hawir opnöt licammin j syndom " ib 2: 154 . the vpnötas j syndinne ok flyta nidhir til häluitis ib 1: 329. - tillintetgöra, nedgöra, nedslå, kullslå. han wpnötte (consumit) menlösan man och omildan Ber 189 . " menlös man wpnötis af gudhi nar hans menlösa ranzsakas grannelika oc linath gudhelike menlöso synis änkte wara. ämwäl wpnötis omildher man af gudhi, nar hans omildhet wpletas mz gudhelike domsins kloko snilde ib. - utplåna? bör mik til at han pina alt til thäs the (synderna) äru alle opnöta " Bir 3: 266 . ","3) bruka, använda. " j hans loffui . .. wpnöta oc framdröga tholka nadher tik inguthna " Su 341 . ib 197 . - använda, tillbringa. allan thera tima opnötto the i dygdelikom gärninggom Su 58 . Bir 5: 80. swa at annor stwndhen oppnöthes i andeliko siäla gangne oc annor i likamans nödhthorfft LfK 70 . han . . . vpnöte ok lifdhe sin tima nyttelika ok höfwisklika Bir 1: 329 . - använda, förslösa. aff timans förtapparom, som honom syndelika oc oskäleka oppnötha LfK 70 . " at vpnöta fafängelica timan " Bo 16 . Bir 1: 328. timan . . . hawir jak op nöt j världinna fafängo ib 3: 385 . KL 251 . MP 1: 52 . - Jfr nöta up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upnöta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) förtära, förbruka. - förtära, göra slut på. the nadh som gudh haffwr os i wärldine giffwith. lhenne opnöta wi fanfänglike i fwlom losta SvKyrkobr 14 . 3) bruka, använda. - använda., tillbringa. omne tempus tibi jnpensum requiretur a te quomodo sit expensum aller thän thime thik är forlänter, skal kräffwas aff thik, hwru han är aff thik wpnötther Mecht 303 . - Jfr nöta up."],"e":["op- )"]},{"a":"upnöteliker","b":"av","c":"adj.","d":["som förtäres el. kan förtäras. the . . . ophängdos i häluitis brännande galgha, ther äwerdelika hängia i olidelikom eelde, oc aldregh togh opnötelika ällar förfarlike Su 126 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upnötilsa","b":"nn","c":"","d":["lförnötande, förbrukande. for thy at wj syndom mest j threm thingom, som är först j kropsins onda lusta, oc timmans fanytto opnötilsso MP 3: 98 (fornskånsk text på svenskt grundlag)."],"e":["op- )"]},{"a":"upnötilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f.? ","1) utslitande, förstörande. tannana opnötilse (consumtio) ok äruodhe Bir 3: 140 . " til starkä naturinna opnötilse " ib 2: 311 .","2) användande, tillbringande. " ransaka . . . tilkommandhe dagxsens skäleka opnötilse " LfK 70 . - förslösande. wi skulum göra räkinskap . . . af fanyttom ordhom och thankkom och timans wpnötilsom Ber 190 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upnötning","b":"nn","c":"","d":["bortnötande, förtärande. " äpther . . . thäs bärxsins opnötnigh " Su 133 ."],"e":["opnötnigh )"]},{"a":"uppa","b":"","c":"","d":[" , se upa."],"e":[]},{"a":"uppa","b":"","c":"","d":[" , se yppa."],"e":[]},{"a":"uppa","b":"","c":"","d":[" , se up a."],"e":[]},{"a":"uppavisa","b":"nn","c":"","d":["dansvisa. " corea . . . danzs vk vppavisa (för huppavisa) " GU C 20 s. 105 ."],"e":[]},{"a":"uppe","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) uppe, ovantill. mwren hörer thöm allom til vppe och nidre at brucha til ewigh tidh STb 3: 330 ( 1497) . - Jfr här- (Sdw 1: 556), thär- (Sdw 2: 782) uppe. "],"e":["vpe )","*uppe mot , "]},{"a":"uppe","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. "","1) uppe, ofvantill. " systrana koor skal vare vppe (superius; motsv. st. " Bir 4: 23: owirmeer) vndi thakino VKR 69 . " losnade vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä " Di 43 . om . . . bryner bwlna eller adhror oppa j tyningom LB 2: 52 . högt uppe å grindenne TK 269 . - uppe, i högre läge. gaff caleph henne frukt saman aker vppe (superius) oc nidhre MB 2: 70 . ","2) däruppe, därpå. " her tordh marsken skikkadhe sina borgh . . . ä hwat han oppe bleeff äller aff reedh han wiisthe wäl togh hwath norges män leedh " RK 3: 35 . " een fyrepiil kom i hödldh ther före the oppe (på el. i slottet) waare komme i nödh " ib 614 . ","3) i upprätt ställning. swa stodh han oppe bundin vidh the studhina (steit rectus ad illam columnam ligatus) Bo 190 . " siälin stodh rät oppe sua som een människia " Bir 2: 15 . ","4) uppe, ur sängen. om morghonen arla war han idhkelika vppe ST 242 .","5) i för alla tillgängligt el. öppet skick. som apen gathabodh vppe haffua SO 115 . " gik han til fiärdha husit hulkins portir vppe (öppen; aperta) war swa som til halfs " Bir 1: 223 ."],"e":["uppi L. ","uppe a , "]},{"a":"uppe biudha","b":"vb","c":"v.","d":["uppbjuda, hembjuda (fastighet åt egarens slägtingar till inlösen). iach . . . haffuar till kiöps vppebwdet mynon rätta nestha frendar szom mik aff rättha bwrde vpp at biwde all myn grwnd gotz oc eghiar SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). Jfr upbiuþa, biudha up."],"e":[]},{"a":"uppe bära","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppbära, hålla uppe. äpter himilin tha war thz (ɔ: palatz) giort et liknilse aff gull . . . the stolpa himilin oppe bära aff ädhla stena mono the wära Al 3657 . ","2) uppehålla, vidmakthålla. " gudh som al thingh uppä bär " MD 20 . - Jfr bära uppe."],"e":["uppä- . ","oppe- )"]},{"a":"uppe flyta","b":"vb","c":"v.","d":["2) flyta upp? emergo . . . gere vppe flytha ok vpkoma GU C 20 s. 216 ."],"e":[]},{"a":"uppe flyta","b":"vb","c":"v.","d":["flyta ofvanpå. pilten oppe flytandhe liffwandhe som lättaste fiädher Lg 221 . thz fätha wil alth vppe flyta GO 28 . ib 436 ."],"e":["oppe- )"]},{"a":"uppe ganga","b":"vb","c":"v.","d":["försiggå, ega rum. mangh stoor örligh och smaa monde i swerige manga stadz oppe gaa RK 3: 1830 . "],"e":["oppe gaa )"]},{"a":"uppe hängia","b":"vb","c":"v.","d":["hänga, vara upphängd. i bildl. spes är hogxsins rörilse oppe hängiande (suspensus) orörlighin, när them thngom som äru takaskolandes ok thz han astwndar SpV 143 ."],"e":["oppe- )"]},{"a":"uppe lata","b":"vb","c":"v.","d":[" = uplata 4. noghet miöll oc malt oc anner stykke, som han sculle haue beholdet pa wiburgh, tha hon honom thet antwordede yder mere än hon honom ther uppe ioth met sin gode wilghe FMU 3: 339 ( 1444) ."],"e":[]},{"a":"uppe sima","b":"vb","c":"v.","d":["enare vppe syma GU C 20 s. 220 ."],"e":[]},{"a":"uppehald","b":"nn","c":"","d":["det som uppehåller el. närer, näring eg. och bildl. thetta är waar födha ok oppe hald Al 6097 . " gudz ordh äru . . . swa som sielinne andelik födha oc oppehaldh " Lg 976 . " af siälfwiliandis fatighdomenom. hwilken som är alla renlifwes fostermodher ok vppehald (nutrix et fomentum) " Su 421 . Jfr uphald."],"e":["oppe- )"]},{"a":"uppehald","b":"nn","c":"","d":["2) det som håller något uppe (på rätt plats el. i rätt skick). hon . .. gange wppa hopsens bärgh, ok thronna öghom skodha mik som är himerikis stadhfästilse äller himelsens wppe haldh (firmamentum) Mecht 312 ."],"e":[]},{"a":"uppehalda","b":"vb","c":"v.","d":["1) hålla uppe, hålla upplyft, bära uppm jak skal fämpna i morghin thenna stolpa som oppe halder hallenne oc bryta han synder oc fälla nidher hallena Prosadikter (KarlM) 256 ; jfr ib (KarlM B) 296, KarlM (Ver) 20, KarlM (El) 21. 2) uppehålla, upprätthålla, sköta. klärkenom, som siälrykthena skal vppehaldha j them sama korenom Svartb 180 ( 1383) . " hon som abbatissonna ämbite oppe hwlt " Abbedval i Vkl 82 . " hulken gerningx man som flere ämbite haffdhe ellir vppehällä en ena handha ämbite " ATb 2: 6 ( 1473) . ","4) tillhandah¨ålla (ngt). the schulle forbiwde enom och hvariom wijdh sine iij mark at selie eller skenckie brentth vin, som til foren her til haffue tet brukat och vppehallit STb 3: 376 ( 1498) .","7) avhålla, utesluta. - abs. utesluta el. avstänga från nattvardens sakrament. huilen thz forsumar . . . then scal presther aff kirkio lysa ther til hansina thiend infört hauer. oc om pascha for honum wppehalla Gummerus Synstat 42 (1425, vidim. 1440). item forbiudhom wj allom prestom fore noghrom oppehalla om pascha. äller säthie noghon wt aff kirkio ib 43 (d:o). 8) hålla upp, upphöra. jntermitto . . . tere tiil en tyme offuer giffua oc oppe holla GU C 20 (hand 2) s. 36. hwa som thässa böne läs . . . j niotighi dagha swa at engin dagh oppehalz SvB 300 (b. av 1500-t.).","9) hålla upp med (ngt), upphöra med (ngt). noe j archinne mz sonomen skildis fran hustrmen, teandhis thär mz äpitr gudz doms owiruägha, at hionalagx samblandh skal j biskedhonom timom oppehllas SpV 308 . - Jfr halda uppe."],"e":["wpe- . ","oppe- . ","-halla . ","-holla )"]},{"a":"uppehalda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hålla uppe, hålla upplyft, uppehålla, uppböra, stödja, understödja. äpte siax dagha ok þrätighi. siþan sonen vr hängdar. com faþeren atar tel galghan . . . sonen talaþe tel faþeren . .. aldre var mik sua väl. som mik havr här varit mz sancto iacobo. som mik vppe haldar (sustentat) Bu 170 . " j säteno äru fyre stolpa som bära oc oppehalla (sustentantes) thz som midhuägho är a stolenom " Bir 2: 242 . " jak är then som vppe haldir hymil ok iordh mz mino walde ok ey vppehaldas the af nakrom androm thinghom ällir stölpom " ib 1: 9 ; " jfr 2. skalff hon . . . viliande nidhirfalla a jordhinna vtan hon hafdhe oppehälliz aff androm qvinnom " ib 3: 273 . " oppehiölz hans licamme aff iarnspicomen " ib. " fötrine vppe hiollo mästa byrdhenna ok likamanzins thungha " ib 1: 85 . ib 3: 272 . Bo 200 . ey gitandis siälff bära äller oppehalla sin klena likama MB 2: 201 . " vppehallandis henne j synom fampne ther til hon atirkom til sith synne ib. "","2) uppehålla, upprätthålla, vidmakthålla. þu bar cristum. som giorþe ok vppe haldar alla väruldena Bu 499 . " al thingh äru skapadh ok vppehallas af thinom godlek " Bir 1: 76 . skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi varre grift tu staþlyus af eno halwu lifspundi vax SD 5: 563 ( 1346) . ib 564 . " vppehalla lius ok altara klädhe j thy cappallino " KL 109 . " oppehola äuerdeligan eeldh " LfK 237 . ib 30 . - upprätthålla (genom fullgörande el. iakttagande), fullgöra det som höret till ngt. med ack. el dat. th var . . . riddirskap ok ära nidhrat swa thz man näplika matte fa thän thz vilde oppehalda Fr 49 . " äpter thän herra os hafdhe at valda ok alla vara äro skulde oppe halda " Iv (Cod. B) 793 . här är een sidh . . . iak vardher han nödhugher vppe hallda ib (Cod. A) 4392. vm han forma þet frälsit vppe haldä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). þiänistenne vppehålla, sköta. klära gatho ey vppe haldit gudz thiänist j kirkionne Bil 877 . " sionga oc oppehalla natta tidhe oc daghtidhe " Bir 2: 69 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285, 3: (sista forts.) 5528. thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht vppe halder SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) . som vndirstandas . . . wansklicha wara sitt embete vppehaalla när the fasta VKR 17 . " alle fatige gamble borgara . . . som ecke makt haffue vppeholle ämbetet j skreddara comapanj " SO 115 .","3) uppehålla, underhålla, försörja, nära. hwilke . . . hungrado ey. oc thyrto ey. thy at gudz höghro hand vppehiolt oc födde them KL 203 . Bir 1: 308, 310 . iak oppehalz aff thino äruodhe ib 2: 166 . " gozit ther the skulu mz fordhas oc oppehallas " ib. " giui sua mykyt ingiäld til altarit at een prestir maghe ewerdhelica oppehallas aff thy " ib 3: 52 . " iak skal gifwa thik akra oc bya af hulkom thw maghe ärlica oppehallas oc lifwa " Gr 262 . ","4) tillhandahålla (ngn ngt), hålla (ngn) med (ngt). clostrit skal mik vppe halda födho ok annat hwat jak vidhrithorff SD NS 1: 168 ( 1402) .","5) understödja, underlätta. " throne män oc qwinnor ärffuodaho wm likamlikin stykke hwilke togh ey waro ällir kalladhos apostla, wtan til hulpo oc wppehiöllo thera ärffuode som mik thiäntto hemelikare än andre (erant administratores et relevatores laborum servientium et assistentium mihi secretius) " Bir 5: 29 . ","6) hålla ut med, fördraga. han (ɔ: kärlekin) . . . wppehallir thollelika al hard thing (sustinet omnia) MP 2: 129 . " kärlekin är matoghasta stud til at vppehalda alt ärfuodhe oc dröfuilse " ib 128 . ","7) afhålla, utesluta. " at the . . . thöm oppehallin aff gudz likama " SD NS 1: 415 ( 1405). ","8) hålla upp, upphöra. han badh dagh oc nath at han ey vppe hulth j x dagha oc nättir ST 92 . ib 143 . " thz han vppe haller aff frästilse Gers Frest 2. "","1) hålla sig uppe, stödja sig. hon . . . togh mz sigh twa syna möör widh the andra sigh stödiandis oc vppehaldandis MB 2: 201 . ","2) uppehålla sig, underhålla sig, föda sig. köpto the . . . thz the sparlica sik oppehiollo mz Gr 285 . - Jfr halda uppe, äfvensom uphalda."],"e":["oppe- . ","-holda . ","-halla . -haalla. -holle),","uppehalda sik , "]},{"a":"uppehaldilse","b":"nn","c":"","d":["uppehållande, vidmakthållande, underhåll. thässe fäm. se oc höra. lokta oc smaka ok hanna äru i howdzsins vndirstandilse i thässo stakkota lifweno licamanom til oppehällilse Bir 4: 130 . " tiil ena skiellige . . . affgift i kornn roog gäss och lamb tiil hanss liiffz oppehellilse aff samme geldh " HSH 20: 31 ( 1506) . - uppehållelse. gudh han är . . . wndher all ting oc wtan all tingh . . . wndher om oppehaldilsen, thy at han all tingh regerar oc oppe haldher LfK 30 . Jfr uphaldilse."],"e":["oppe- . ","-hällile . ","-hellilse )"]},{"a":"uppehaldilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. uppehållande, vidmakthållande, underhåll. wi hawom gifwit wan äghodeel i enom gardh . . til gvdhems closter fore wart forälre til vppehäelse SD NS 3: 43 ( 1415) . enkanneligha them helgom threm konunghom tiil theris altare vppehaldel(se) j abo domkirkio Svartb 432 ( 1448) ."],"e":["-hälelse )"]},{"a":"uppehälde","b":"nn","c":"","d":["1) uppehållande, uppbärande; det som håller uppe el. bär upp. likawäl mörkias the (ɔ stjärnorna) aldrigh jn suo firmamento j sino wppehälle Mecht 312 . 2) uppehållande, upprätthållande, vidmakthållande. ok tilegnar iak thet for: da watzstena klostre thy til styrkilsa ok vppehäles til äwerdheleca ägho SD NS 3: 340 ( 1418) . kyrkio värende j byekirkian . . . tess kyrchio til lbygningk, fordel lok vppehelle schole allenast holle sine xaxlius all stedes j hwar koor STb 4: 174 (1507). ","4) uppehälle, underhåll, näring. til min rätta tarff och hoppehälle Brasks Kopieb 19 ( 1520) . - det som ngn har att leva av, försörjning. os fattas wart oppehälle thz är saa mykit os taruas Prosadikter (Sju vise m C) 242. 5) stöd, understöd, hjälp. optulacio . . . hielp ok vppe hälle GU C 20 s. 384 . ingen skapat thing . . . kunno bliffua bestandin j sik mädh sinne skipilsse natur vtan täs hälga anda dygd ok vppe hälde MP 4: 74 . the . . . kunde huaske sta eller gaa vthan mädh annars hiälp ok vppehälde ib 122 . - Jfr uphälde och lifs uppehälde."],"e":["oppe- . ","hoppe- Brasks Kopieb 19 ( 1520)"]},{"a":"uppehälde","b":"nn","c":"","d":["1) uppehållande, uppbärande; det som uppehåller el. uppbär. nw spöria hwath oppehälde himil oc iordh hawer MB 1: 38 . ","2) uppehållande, upprätthållande, vidmakthållande. til klostersens byghning ok vppehälde BYH 1: 184 ( 1380) . til husins vppehälde i abo BSH 1: 197 ( 1387) . " offrens vppehälde j tämplet " MB 2: 286 . " til cristendomsens oppehälle " Lg 3: 346 . " til therra mässonar ok capelle oppehälde " SD NS 2: 10 ( 1408). ib 11 ( 1408), 44 ( 1408), 48 ( 1408), 53 ( 1408), 64 ( 1408), 134 ( 1409). FH 5: 164 ( 1494) . SO 33 . gudz tieniste till vppehelle oc forbetringh fritt oc qwitt ath haffua . . . thet altaret ib 163 . " mannenom är mångt åfåt til vppehäldis sins lifz, thet annor diur haua af sin naturlik skipilse " KS 40 (104, 43) . " huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes ib43 (112, 47); jfr 4. scal han ey taka mat mz astundan til bukesens mäta. vtan til likamans enkannelikit vppehälde " KL 204 ; " jfr 4. - vidmakthållande, bevarande. til vppehälde manga dygdha " Ber 257 . ","3) det som uppehåller el. vidmakthåller, styrka. boande män äru landz vppehälde KS 65 (160, 71) . ","4) uppehälle, underhåll, näring. han var thoftoghir aat licamlciom mat til sit behof oc vppehälle (sustentacione cibi corporalis indigentem) Bo 52 . " nytiadhe han . . . kostin til sit vppehelle " Bir 1: 204 . " han hafdhe . . . sina vidhirthorft til sit skällikit vppehälle ok fordhan " ib 323 . latir iak thik hafwa . . . mattelikin kost til kropsins vppehälle ib 248 . " nar frvctsamo biin see at the ofructsamo ok ondo biin äruodha til sinna ensamna fordhan ok vppehälle " ib 258 . " hanom foresee om syna prouento ok vppehälde " FH 5: 38 ( 1466) . ärwodha . . . til sinna lykamlika thörft oc vppe häle ST 539 . sith licamlica vppehälle aff androm tiggiandhe MP 1: 47 . " til fatigha manna vppehälde " ib 2: 5 . SD NS 1: 201 ( 1402) . BSH 5: 35 ( 1505) . Bir 1: 102, 388, 2: 67, 232 . tha hawir siälin oppehällis gooz (bona sustentationis) nar hon är ful mz dgdhom ib 166 . " aff goze . . . atirgömdo vi os änkte . . . vtan vars oppehällis vidhir thorfft (necessaria vitæ) " ib 3: 284 . " thu värdhoghadhis . . . os gifwa thin wärdhogha likama . . . til siäla födho ok helso ok andelikit vppehäldhe " ib 4: 159 . - det som ngn har att lefva af, försörjning. min dottir war her mz warum kyrkio herra . . . och rädh ofwir alt thz han atte, oc thz nöth iak mykyt, oc war mit vppehäle . . . seex marck til harniska penninga som jnleggias schall vtj embetz bössan stadenom ock companijt til vppehelle SO 192 . - Jfr uphälde."],"e":["oppe- . ","-hälle . ","-häle ST 267, 539 . ","-halle Bir 2: 232 . ","vppähelle SO 33 . ","oppähällä BSH 5: 35 ( 1505) ), "]},{"a":"uppinbar","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se opinbar o. s. v."],"e":[]},{"a":"upplöghia","b":"vb","c":"v.","d":["upphöja, plöja upp. jak skal thin stadh lata nidhir slaa oc ödhö läggia . . . oc iak skal lata han vp plöghia oc saa ther byug vth j ST 93 ."],"e":[]},{"a":"upputra","b":"vb","c":"v.","d":["puttra upp. emanare . . . aff flyta vt flyta vpsiuda vp puthra GU C 20 s. 215 ."],"e":[]},{"a":"uppysa","b":"vb","c":"v.","d":["1) blåsa upp, göra uppblåst. tha högfärdhin hon stinger, oc oppöser thik (cum superbia inflaris) Mecht 336 . - uppegga. the adhra olatin är timor mentis oc är pösning j hiärtana naar thankana oppösa hughin til hämpd SvKyrkobr 354 . 2) [Jfr Sv. dial. pysa, svälla, höja sig] svälla upp, svullna upp. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmanskap 70. annars waxa böldher pa handenne op pysth, hendher tik tolken pysth tha smör handena strax mädh olio PMskr 352."],"e":["op- . ","-pösa: -pöser . ","-pysth ) , "]},{"a":"upqvekia","b":"vb","c":"v.","d":["upptända, tända upp. j syon tha opqwekir thu (incitas) eldhin, ok j iherusalem gör thu äsiona SpV 483 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uprapa","b":"vb","c":"v.","d":["ructus . . . vel ructa . . rapan et hinc ructo as are et ructare rapa et vtrvmque componitur . . . ervctare et eructuare vprapa GU C 20 s. 530 f. eructo . . . vpraka (trol. hörfel för vprapa) ib s. 228."],"e":[]},{"a":"uprapan","b":"nn","c":"","d":["rapning. " diaria e ventris cursus sine vomitu vprapon " GU C 20 s. 182 ."],"e":["-rapon )"]},{"a":"upredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) ställa till reds, ställa i ordning; sadla. loot man thera örs opredha Fl 1835 . - bädda. en ärlig seng kösteligä opp redh Va 11 . - uppbäddan en godh op reedh sengh HSH 19: 165 ( 1506) . ","2) uppräkna. " idhra fwla gerning alla op redha " Al 6330 . - Jfr redha sik up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) ställa till reds, ställa i ordning. - bädda, uppbädda. cameraswen bör opreda sins herra säng Arnell Brask Biᴵ 30. - part. pret. om säng: båddad, utrustad med (vederbörlga) sängkläder. llectisternium ii opredh sengh GU C 20 (hand 2) s. 70. jtem en vp reed sengh FMu 4: 94 (omkr. 1455). Liber eccl. Vallentunensis 65 (1515). - Jfr redha up."],"e":["op- )"]},{"a":"uprensa","b":"vb","c":"v.","d":["1) upprensa. " han lot oprensat (näml. det igenfylda Harstäket) i liten stundh " RK 2: 3118 . " alle the qwerne bygningh aff brytha och forssen vprensa, och göra han swa fryan. som han aff allder warit hauer " FH 1: 32 (1455, gammal afskr.). holle bergsmennen oppo at lathe reense bergeth och grwffwen, som igen fallen war, swa at grwffwen är noget när preensidh DD 1: 198 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . ","2) rena. " naar som manzsins hogher wardher wprenadher (expurgata) aff allom jordzlikom lastom " Su 336 . - Jfr rensa up."],"e":["op- . ","-reensa )"]},{"a":"upreppa","b":"vb","c":"v.","d":[" SO 117 ."],"e":[]},{"a":"upresa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) låta (ngn) uppstå, uppväcka (från de döda). Mecht 99 (se under upresilse 1). the som thetta folkomlica göra upräsas aff gudhi till ävärdhelikit liff PMFr 238. 4) resa, uppresa, uppföra. återuppföra, återuppbygga. ath han samma hws pa ena syda aff gatan vprest hade jn vnder thakit, tha tet niderfallit war j grenden STb 4: 34 ( 1504) . han vylde vpresa tet hws vijdh norre port gildet til hörde ib 42 ( 1504) . " formyndarena matte vpresa husit j gen, som samma thommas nider röth hade ib 110 (1506). "","7) sätta upp, sätta i rörelese. - uppegga, upphetsa, hetsa. thy bider jak tik ath thu mik ther äpter til tokit onth, mik egh opreser Prosadikter (Sju vise m C) 229. 8) uppväcka, framkalla. återuppväcka, göra (förseelse el. dyl.) till föremål för ny behandling. ware tet zache, ath han nagan tijdh her effter finnes j swa dana gerninger . . . tha schulle tet gambla vpresses medh tet nya STb 4: 173 (1507).","9) upprätta, gottgöra. skulle dandemen . . . samma skada hanomi gen vpresa thedan han komen är SJ 2: 126 ( 1488) . STb 2: 263 (1488), 464 (1490), 3: 148 (1494). tha skal then skadhen wpresas oc betalas aff winnyngenne PMskr 90. "],"e":["op- . ","öp- SpV 367 . -resa STb 2: 464 (1490); reses ib 4: 173 ( 1507) . ","-räsa: -räsas MPFr 238 ),","upresa sik , 2) resa sig, bli högre. ranzsakom thänna wärldinna sex aldra . . . huru wärlinna skikkilse sik öpreste j nakrom trappom, mz dygdhinna ökilse (quomodo gradibus quibusdam ordo seculorum multiplicatione virtutum se erexerit) SpV 367 . - refl. upresas, 3) resa sig, upprättas. än thz en dare värdz framgangenom for hans onda smikrande ok llekande for honom, kan oprisas (för opresas; quod suo mato stultus alludentibus prosperis potest erigi), hwilkin wis är thär oppa at . . . SpV 409 . FM 133 (1502, gammal avskr.) . - Jfr resa up."]},{"a":"upresa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) resa, uppresa, upplyfta, gifva upprätt ställning åt (ngn). loot hon sik opresa i sänginne KL 344 . ","2) låta (ngn) uppstå, uppväcka (från de döda). symon . . . dömde thän til dödh aff thöm twem som ey gata dödhan vp rest aff dödha Bil 104 . gudh fadhir vpräste sin sighnande son af dödh KL 156 . baþ iohannes ihesum christum up resa drusinam Bu 151 . " goth är them som här wardha dräpne aff mannom stadugt hop haffwa til gudh at han them atir wpresir " MB 2: 299 . " tha jak han atirfik oc saa swa ärlika wprestan " Su 216 . Bil 86, 480 . KL 90, 134, 136, 172 . Bo 71, 72 . Bir 1: 45, 159, 2: 139, 140 . Lg 441 . ","3) resa sig, komma på grön qvist. wart cronennis stadh stocholm . . . saa fordarffueder . . . saa at thee skaden fongit haffua aldrig ytermere her effter vpresa kunne BSH 4: 282 ( 1501) . ","4) resa, uppresa, uppföra, upprätta. þär han sa þät (korset) upräst Bu 140 . " en wprestir stighi " Su 262, the ther manligh stägel opreesa RK 3: 851 . " thz sama gudz hws . . . thz war est aff opreste studh " MB 1: 495 . " haffdo vprest eth altara " ib 2: 58 . ib 230 . " en prästar . . . vilde . . . up resa ok rätta sancti laurencii kirkio. som longbobardi brändo " Bu 417 . ionathas . . . tog til at atirbyggia oc vpnyia stadhen, oc bödh mästir mannenom som före ärffuodit stodha, at the först skullo vpresa mwrana kringhom bärghit syon MB 2: 250 . ","5) upprätta, bringa till stånd. skal war herra opresa himpna rike i iordhrike MB 1: 15 ","6) uppresa, höja, lyfta. thera baner är oprest (erectum) Bir 2: 181 . ib 3: 407 . " wpresa falsk baneer " PM 25 .","7) sätta upp, sätta i rörelse, sätta i gång. han opreeste strax een storan her RK 3: 1394 . " opreesa een stora skara " ib 4012 . ib 2057 . " en stoor vpresning the rytzor vprest haffua mot thenne landz ändhen " FH 5: 24 ( 1464) . - sätta i rörelse, föra. sampnahe alexandher storan häär mz allo. oc vp reste han (admovit castra) mot demeterium MB 2: 252 . - uppegga, upphetsa, hetsa. han . . . opreste thän menlösa oc milda höffdingan moth thän godha mannen Su 67 . opreste (concitavit) hon . . . mothe mik manga handa etherful dywr ib 162 . ","8) uppväcka, framkalla, åstadkomma. moln oc rädheliken skyy opreesa storma oc stora rägn skura Su 119 . " vpresa kärlekz brendgha j manna hiertom " MP 1: 153 . " somlke aff iudhomin vpreste gensägn mote them oc hat " KL 161 . huat hinder ok forsaat diefulen vpreste moth henne Lg 3: 530 . - sätta i gång, ställa till, framkalla. wpreste han otaligen örligh MB 2: 217 . - sätta i gång, företaga. mäktogh stridh . . . oppresa skolandis moth konunghenom longobardorum Lg 3: 308 . ","9) upprätta, godtgöra. til ath wpresa allan skadhan PM XV . ","1) uppresa sig, resa sig. thetta folk skal oprisa som leon, oc opresas som leena (ut leena consruget et quasi leo erigetur) MB 1: 415 .","2) uppstå, framträda. " äpther aoth wp restis en annar härgreffwe som kalladis sanghä " MB 2: 77 . - Jfr resa up."],"e":["op- . ","opp- . ","-reesa )","upresa sik , uppresa sig, göra sig upprorisk. han seer mannana hiertha . . . vpresa sik mot andans vilia MP 1: 102 . - refl. upresas, "]},{"a":"upresare","b":"nn","c":"","d":["upprättare, återupprättare. o härra ihesu christe liffuandis gudz son mankönsins skapare oc wpresare SvB 97 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"upresilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) uppresande, uppväckande (från döden). nar iak wpreste min mandoms likama w graffwinne til eth tekn at sanna almennelica wpresilse tilkommande wm ytarsta domen (in signum veræ resurrectionis) Mecht 99 ."],"e":[]},{"a":"upresilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["1) uppresande, uppväckande. " af lazari vpresilse " Bo 155 . " huru myklo vadhelicare andelikin dödhir är än licamlikin oc siälinna opresesilse ärlicare än licammans " Bir 2: 140 . ","2) uppresning, uppror; upproriska tankar. ijskiutir han synda idrogha mot them vpresilsom MP 1: 102 ."],"e":["op )"]},{"a":"upresing","b":"nn","c":"","d":[" = upresning 2. thalede borgamestaren her erick jensson . . . her sten til om then schada och forderff, ther stochholms stadh hafft haffuer fore hans vpresning schul nw j thenne forlidne sommer STb 3: 342 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"upresirska","b":"nn","c":"","d":["upprätterska, återupprätterska. " o maria . . . syndogha manna wprättirska hs I: opreserska) " SvB 288 (b. av 1500-t.)."],"e":["op- )"]},{"a":"upresning","b":"nn","c":"","d":["1) resning. - konkret om byggnadskonstruktion. oppa hwario sydor om gatorna war mz pelara ganska otaliga mz hwalff bogar oc offwer hwalffnings oprestning mz hws offwan oppa Troj 37 . 2) resning, uppror. skedde och . . . thet nogon en eller flere giorde opresning eller sätte sig mot k (ɔ konungen) eller rikedh G. Carlsson, Kalmr recess 1483 s. 70. STb 5: 325 (1521, Kop.). - konkret. uppbåd av upprorsmän at han (ɔ Gustaf Eriksson) och hans anhengiere haffue them nw fforsterkt med en ganske swar opresningh STb 5: 343 (1521, Kop). - Jfr upresing och hars upresning."],"e":["op- . ","-restning (Troj 37)"]},{"a":"upresning","b":"","c":"","d":["1) resning, höjd. " the högha wäggianna wpresningh (elevatio) nidherbrytis " Bir 4: 80. ","2) uppresning, uppror. " BSH 4: 218 ( 1497). om then opresning oc owilie, som iommen är mellem her peder twreson oc almogen i twist " ib 5: 339 ( 1509) . at stille then opresning ib. almogen, som then opresning haffuer giort ib. " hawer han gyort iij (3) opresni[n]ge mot mig " ib 338 ( 1509) . " mädhen her görss sadhone opresnyn[g]ger pa meg " ib 339 . ib 342 (1509), 343. HSH 18: 49 ( 1496) . ","3) mobilisering? han . . . sagde, at rydzerne hadhä giorth en swor opressningh ther landit, än huath the willä opaa slaa, wisthä han ickä FM 199 ( 1504) . " en stoor pvpresning the rytzor vprest haffua mot thenne landz ändhen " FH 5: 24 ( 1464) ."],"e":["op- . ","opressningh . ","opresnyg )"]},{"a":"uprest","b":"nn","c":"","d":["uppståndelse. " epter wars herra byrdh oc opreest aff dödha " MB 1: 68 . ib 269 ."],"e":["opreest MB 1: 68, 269), "]},{"a":"upreta","b":"vb","c":"v.","d":["uppreta, uppega. vpretandis konunxsens hogh mote jwdam MB 2: 322 . " aff tolkom falskom käramalom vpretther " ib 323 ."],"e":[]},{"a":"upridha","b":"","c":"","d":[" , v rida upp el. uppåt, rida till en högre el. nordligare belägen ort. thaa han opredh BSH 5: 110 ( 1506) . " komber en aff kwngens hoffsyndher op rydende " ib 485 ( 1511) ."],"e":["op- . ","-ryda )"]},{"a":"uprikteliker","b":"av","c":"adj.","d":["rätt, riktig. " var ok the kyp sa lagaljga giorth ok samthygt mecht hannaband ok oprerjgthelja staffelstelse DN 14: 228 (1520). ""],"e":["oprejghelja ) , "]},{"a":"uprinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppgå, uppstiga. " ortus a um föder ok vprunnyn " GU C 20 s. 393 . 2) upprinna, uppspringa. j markinne som liggir widh iericho, war fordhom en källa, oprunnin wndhirsamligha besk (fons propupit . . . mire . . . amaritudinis) SpV 21 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uprinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppgå, uppstiga. om person. jhesu nampn är orinnandhe (oriens) man . . . ok huar then som nokot got gör vprindir (orietur) vndir honom MP 1: 36 . iak . . . wart swa snarlika oc wadelika nidherslaghin tha iak som bästz än nylika opran Su 162 . ","2) upprinna, uppspringa, flöda upp. bildl. thässin himerikis välsignadha adhran oprunnin i spoleto dal KL 329 .","3) uppspira. somlika (näml. säd) fiol j stenogha iordh . . . oc visnadhe genstan hon vpran MP 1: 84 . vienna . . . war röd som roos oc smal som röö oprunnen MD 445 . - bildl. at fundera fornämpda hälgastga nya renliffnadh aff hwilkom skulu wprinna fruktsamlika winqwista Bir 4: 6 . " at ey skuli wprinna (pullulet) i os alla onda thinga frö och sädh " Ber 172 . " begynnadhe tha i clostrit lydhnan oprinna, som wänasta lilior " Lg 3: 265 ; jfr 5. ","4) upprinna, uppgå. " om sol, stjärnor, dag. wpran oc syntis en ny stiärna " Lg 67 . " een stiärna skal oprinna (orietur) aff iacob " MB 1: 417 . thässe andelika sool skal os ater oprinna a domadagh ib 490 . lithet äpter ath daghen opran RK 3: 467 . - bildl. kärleken opran iblandh brödherna, som solennas sken äpther mörka syndennas nath Lg 3: 265 ; " jfr 5. "","5) uppstå, uppkomma. " sidhan vardhir thz skyit til änkte thy at thz var oprunnit (orta erat) aff jordhinna orenlikhet " Bir 2: 159 . " spöria af huat sak kärumalin äru oprunnin " ib 189 . " oprindir thom höghfärdh oc dyrfwe aff thera atirhalle " ib 50 . " aff oloflike syn wprindir syndelikin astundan " ib 5: 68 . " loffwis gudz son j sinna ärofulla modhers afflinga tima thy at aff henne wpran allom helsa " Lg 3: 51 . " fals är wprunnen bland quinnor oc män " MD 394 . - Jfr rinna up samt uprunnin."],"e":["upp- . ","op- )"]},{"a":"uprinnan","b":"nn","c":"","d":["l(solens) uppgång. thänne bönen hon wplyser öffre iherusalem, swa som mz nya solinna wprinna (för wprinnan? velut novi solis ortu) Mecht 296 . - öster. ena liffuandis watns flodh aff solenna wprinnan til hänna nidhergang (flumen aquæ vivæ ab Oriente utsque ad Occidentem) Mecht 184 ."],"e":[]},{"a":"uprinnilse","b":"nn","c":"","d":["och f. upprinnelse, ursprung. exoria . . . idest nasdcencia vprinnilse GU C 20 s. 242 . " ortus tus tui vprinnilse ib s. 393. tha giffwa ämwäl . . . thänna siw dygdhanna taal . . . siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse, mz hwilko lastanna samanfögdh, mz sinom siw ondzskom . . . söndhirslitz diäffwlsins kroppir ok owirwinz, ok alla dygdha källa ok oprinnilse (fons et omnium origo virtutum), til saman om rätuisonna genstigh tilföghis " SpV 137 . " j samma hälgha thinganna teknom mz sonenom, j hwilkom skyltis lönligha ok osynlegha yppirsta ok främsta oprinnilsin (principalis origo) " ib 188 . ib 228 . alla siälinna plaghor ällir wanskelikhetir, haffwa wissa ämpne ok oprinnilser (materias) ällir exemplum ib 413. ib 490 . " hon wndhrar grönskonna oprinnilse (hortum, läst ortum) j blomstanna lustilsom ib 581. ""],"e":["op- . ","-er SpV 413 ) , "]},{"a":"uprisa","b":"vb","c":"v.","d":["6) uppstiga, uppstå. - uppstå, uppkomma. thässo gudheliko skeneno swa aff gudhi anamdho, opris örlögh mz innebyuggiande owenenom SpV 385 . - Jfr risa up och upresas."],"e":["op- )"]},{"a":"uprisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppresa sig, resa sig. thetta folk skal oprisa (consurget) som leon oc opresas som leena MB 1: 415 . ","2) uppstå (från de döda). alle hälghe män fore wars herra byrdh stundadho ther iordhas som then hälghe ande hafdhe them bewiist at gudz son skulle iordhas oc oprisa MB 1: 313 . " jak skal . . . tha minnas . . . thäs salugha lands, som min son skal i födhas oc pinas, oprisa aff dödh " ib 379 . ib 268 . rees hon (Maria) op til then ewinnelika faghnath, som wi wäntom os til oprisa a doma dagh ib 399 . ","3) lyfta sig, höja sig. hugswalilse . . . aff hwilkom the maghin tröstelikare wprisa til gudhelika thinga Bir 4: 95 . VKR 4 . " han kan aldrig til dygd vprisa " MD (S) 206 .","4) uppstiga, komma till välde? tha the (ɔ: drotzst ok marsk) vprisa sa wexer thom giri MD (S) 259 . resa sig, blifva mäktig, stärkas. thy oprees (surrexit) kirkian aff dröuilsom oc fatikdom at gudh skulle vara thera arff ok ey världin älla kötit Bir 2: 149 .","5) uppresa sig, blifva upprorisk. at wii ey wprisin (insurgere) mz olydhno mot warom formannom Ber 66 . ","6) uppstiga, uppstå. " om dimma o. d. myrk oc rödhelik skyy oprifwa (för oprisa; surgunt) en väghin moot räghnbogans klarhet " Bir 2: 156 . ","7) uppgå, uppspira. en wander skal oprisa (consurget) aff israel MB 1: 417 . "],"e":["op- . ","-riisa )","uprisa sik , uppresa sig, resa sig. thässe orma bordho sik opriisa Al 9299 . - Jfr risa up."]},{"a":"uprista","b":"vb","c":"v.","d":["upprista; genom uppristande åstadkomma. all min saar nyleka sargat oc grymelika oprist Su 195 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upriuka","b":"vb","c":"v.","d":["uppstiga. om lukt. thera strupe är vppen graff aff hulkom versta ogudlica ordha lokt vprykir MP 1: 19 . Jfr riuka up."],"e":["-ryka )"]},{"a":"upriuka","b":"vb","c":"v.","d":["uppstiga. " om dunst o. d. lthå then wäskan är så vprukin, köffd, och åter nider gångitt PMskr 604 (senare avskr.). ""],"e":[]},{"a":"upriuva","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["-ryva )"]},{"a":"upriva","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) upprifva, vidga genom rifning. vm the sarin helnados . . . tha vpreff hon them medh sinom naghil VKR XIV . ","2) upprifva, upptaga. " oprifwa vore sänckningher " BSH 5: 364 ( 1509) . tesse II nya raar wp ryfwa FH 5: 132 ( 1489) . ","3) upprifva, upprycka. " the aghn älla thän thorn som fästir är j kötit när hiärtat är ey rasklica oc bradhelica oprywande " Bir 3: 319 . " vpprifua tislana wr huetheno " MP 1: 73 . Bir 1: 246, 34: 398 . nar . . . iak vp reff genwärdogha buskana ib 1: 244 . " nw är öxin redho ok han är komin som wäghin skal redha . . . ok v prifwa alt thz som mote staar " ib. " vm al fructsamlico trän oprifwins mz rotom " ib 3: 65 . ib 292 . MP 1: 276 . " ardhir hulkit som . . . opriuar (exstirpat) rötirna " Bir 2: 8 . oprifwande musugho oc ofructsamo rötirna ib 157 . " han (räfven) haffwir hona (roten) op riffwith mz sin foot " RK 1: (Albr) s. 208 . Bir 1: 291, 2: 329 . vprifwir hon (själen) manga synda bölgio (multos stipites peccati exstirpat) ib 1: 372. mz dröuilsom oprifwas syndanna rötir ib 2: 30 . - upprycka, utrota. see hwru han vprifwir v dygdher mz rothum Bil 214 . Ber 18 . " mz wilianna dödhgyrilsom vpriuas alle laste " KL 257 . " then hälghe ande . . . vprifwär (exstirpat) höghfärdh ok oathirhald " Bir 1: 260 . at syndenar ok lustane vprifwins af wärldinne ib 339 . opriff oc fordriff alla lasta j thinom gardh ib 2: 333 . - utrota, utdrifva. at the som fara mz tholkom spadom skullen fordömas ok oprifwas aff cristna manna värdzskapi Bir 3: 396 . " skal gudh wmkullkasta thik och wprifwa thik " Ber 134 . - bortrifva, bortskära. hwar som opskiptelika lite saas oc the oprifwas (succiduntur) fore qwämelikin tima tha dugha the ey til thz som litas skal Bir 3: 340 . ","4) upprifva, nedrifva. ath alla bygninga . . . som noghor waadhe . . . maghe aff koma skuli vpriffuas oc bortföras Bir 5: 130 . nagre foteqwarnar, som . . . ey oprefne . . . äro GS 41 ( 1414) . " bygth i threm hulum . . . oc skadhelikit worde clostreno thet vpriffua som nw bygt är " VAH 24: 322 ( 1442) . ","5) upprycka, häftigt öppna. mz vndirsamlicom starklek opreeff hon mz sinom handom ena andra dör som atir var fylt mz stokkom ok stenom KL 326 . - Jfr riva up samt ater upriva, äfvensom uprisa."],"e":["vpp- . ","op- . ","-ryva )"]},{"a":"upriva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppriva, vidga genom rivning. dömde her erich . . . allom thäm . . . the ströma at vijdha och uprifva AktKungsård 3 (1380, vidim. 1457 (?); efter tryck 1721). - bildl. sculu allä missämior ok kranker wili wara aff laghder, som ii thässo örlöghe tymder är äller vprifin mellan war ok aldra manna Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) . bryta upp (mark för odling). vardir . . . thet sama gööz bätrath med husum ällir jord vprifne allir gardum ok sidan hindrath tha . . . JämtlDipl 129 ( 1376) .","6) uppriva, göra ogiltig. then förlikning i giorde mellom oss oc lasse nielsson i swa motte at hfuatzske han eller noger anner aa hanss vegne skulle nogen tiid affbrythe eller henne uppriffue HSH 14: 65 (1525? Brask). - Jfr riva up."],"e":["upp- )"]},{"a":"uprivilsa","b":"nn","c":"","d":["uppryckande; utrotande. fastan är syndena afflösn. lastirna opriwelssa MP 3 . 99 (fornskånsk text på svenskt grundlag)."],"e":["op- )"]},{"a":"uprivilse","b":"nn","c":"","d":["uppryckande; utrotande. rät synda vidhirganga är syndana vprifuilse MP 1: 5 . Lg 3: 265 ."],"e":["opp- Lg 3: 265), "]},{"a":"uprivirska","b":"nn","c":"","d":["utroterska, den som utrotar. rät vidhirganga är . . . syndanna vpfiruirska MP 1: 304 ."],"e":[]},{"a":"uprogha","b":"vb","c":"v.","d":["råga, förse med råge. eth gut math väl mälth väl samantrykt ok väl vprogat MP 4: 111 . Jfr roka (Sdw 2: 264)."],"e":["-roga )"]},{"a":"uprop","b":"nn","c":"","d":["uppmaning? jngen skal öffwergiffwa sin skikkilse äller stadga före nokor fökebod äller tidhand äller wprop PM 26 ."],"e":[]},{"a":"upropa","b":"vb","c":"v.","d":["3) utropa. - genom utropande tillkännagiva el. kungöra. the (ɔ artiklarna) skole oprobes j morgen aff wor kiereste nadige herres herholl . . om me[]lige staden s'Tb 5: 293 (1520) (daniserande). paa then tidt war her inthet forbudht wthen fridh oc frydnskap vpropet ib 334 (1521, Kop) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upropa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utropa, högljudt ropa, uppgifva ett rop. swasanna opropadhe mz store röst (exclamavit voce magna) LfK 62 . ","2) utropa, utbrista. tha opropadhe ysias oc sagdhe. thätta är gudz fadhirs lius KL 405 . ib 406 . MB 2: 398, 399 . ","3) utrpa, genom utropande uppmana till. lät wp ropa wm allan stadhin alment at iordha hälgha iomfru mz hedher Bil 464 . " stadgom wj . . . ath jngen skal dirffwas wpropa allmännelikit rooff " PM 31 . utropa, genom utropande tillkännagifva el. kungöra. kong hans . . . haffuer vpblest och vpropat offuer alla gator i calmarne ofridh BSH 5: 56 ( 1505) . - Jfr ropa up."],"e":["op- )"]},{"a":"uprunnin","b":"","c":"","d":[" L. Jfr uprinna."],"e":[]},{"a":"uprydhia","b":"vb","c":"v.","d":["röja upp (jord till odling el. bebyggande). thär til är thär en tompt vprödh VKJ 279 ( 1447) . " skal han forᵈᵉ jordh vppridia nitha brvka behalda DN 14: 93 (1473). ""],"e":["vpp- . ","-ridia )"]},{"a":"uprydhning","b":"nn","c":"","d":["röjning (av jord till odling). ware thz oc saa at fornempda godz nogit merkeliga förbätrat worde mz oprydning eller bygning skal iak thz fornempdom verdog fader skadalöst halla Brasks Kopieb 25 ( 1515) ."],"e":["op- )"]},{"a":"uprykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) upprycka, med hast el. lmed kraft upplyfta el. upptaga. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 49. johannes j synom dödhe troos vara oprykter medh licamenom ok j the rykningen hafua doet ok ginstan aater qwiknat SvKyrkobr (Lucid B) 225 . 2) upprycka, genom ryckande avlägsna. deherbare vprykkia riffua eller slaa gräss GU C 20 s. 330 . - Jfr rykkia up."],"e":["op- )"]},{"a":"uprykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) upprycka, med hast el. med kraft upplyfta el. upptaga. then som opprykter wart jn til tridhia hymelen LfK 125 . " hennas son wart vprykther (raptus) til gudhi " MB 2: 351 . ","2) upprycka, häftigt el. kraftigt uppdraga, lösrycka. konungsins baner war wprukt RK 1: 896 . - upprycka, genom uppryckande aflägsna. et ganzst trä mz rotom op rykt Al 7358 . " rötirna äru oprykta " Bir 2: 329 . - upprycka, utrota. bildl. at the värsta . . . dyrkan oprökt mz rotom skuli allaledhis forga Gr 286 . " tha mat thu oprykkia alla laste " Bo 101 . the (tankarne) kwnno ey opprykkias w warom hiärtom LfK 42 . - Jfr rykkia up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uprykkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. uppryckande; utrotande. wardher oc prädican til at opwäkia oc mana the hälgha kyrkyo til dygdelika gärningha, oc til syndenna oprykkilse oc borth kastilse JMPs 483."],"e":["op- )"]},{"a":"uprykkirska","b":"nn","c":"","d":["utroterska, den som utrotar. modernacia är odygdena rensyrska oc wprykkerska LB 3: 29 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"upryskia","b":"vb","c":"v.","d":["upprycka, genom uppryckande avlägsna. ogräs oc yrther som wäxa j bland skwla wpryskias PMSkr 201 ."],"e":[]},{"a":"upryva","b":"","c":"","d":[" , se upriva."],"e":[]},{"a":"upryva","b":"","c":"","d":[" , se upriuva."],"e":[]},{"a":"upräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["sträcka uppåt, rikta uppåt. wprätte qwistana äru the som haffua forsmat wäreldenna mz hänna blomstrom oc sina tanka oc wilia wpräkt til himerikis (et mentes suas ad cœlestia erigunt) Mecht 185 . aff hwilkom lampom somlike syntos wpräkta (erextæ) oc brinnandes fulla mz olio oc somlika swasom tooma hängdo nidherstäpta ib 211 . göra (ngn) uppsträckt, komma (ngn) att sträcka på sig? thy thu aldregh nidherböghis, älla vpräktis aff fafängom thingom SvB 324 (b. av 1500-t.). 2) räcka upp, nå. wjntränas boll som ey än haffwer fäm aar skal ey närmer wprekkia til twärstangena. wthan swa ath öffwerste änden är jw en fotzmon nädan wndhy twärstangenne PMSkr 317 . "],"e":["op- )","*upräkkia sik , resa sig (från lutande ställning), rätta på sig. fran hwilkom (ɔ en pulpet, över vilken hon stod böjd) hon sik wpräkte mz swa stora wansamlikhet (a quo cum magna dificultate . . . se erexit) Mecht 189 . - refl. *upräkkias, lräcka upp, sträcka sig uppåt. cedrus aff sinne nathurliko höghd, opräkkis thz j högdhena (in alta porrigitur) SpV 222 . - Jfr räkkia up."]},{"a":"upräkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) räcka upp, sträcka upp. prestane . . . vpräkto til hymelin sina händir MB 2: 324 . " alla mz vpräktom handom badho til gudh " ib 287 . ib 326 . " the sworo än tha alla i sändher the wille erchebyscopin aater hafdfua mz opräkta händher " RK 3: 1088 . " met theris vprechte hender eder herredöme segiendis ware hulle och tro " FM 179 ( 1504) . " war mene landet edher ganska veluilegh met theris vprechte hender " ib 181 . " swäriande i hälghon mädh vpräktom fingrom " SJ 147 ( 1446) . ib 148 ( 1446) .","2) räcka upp, nä. then som . . . mente sina makt vp räkkia til himelsins stiärnor MB 2: 307 . - Jfr räkkia up."],"e":["op- )"]},{"a":"upräkna","b":"vb","c":"v.","d":["uppräkna, uppnämna, nämna. " al the gudz nampn som nw opreknat ärw " LB 7: 21 . the bökerna . . . i hwilkom alla mina tanka, astwndan oc gärninga . . . wardha oppräknadha LfK 112 . - redogöra för, nämna. all annor widhertorfftelik thing, som ey wpräknas j tässom ordhom Bir 4: 39 . " all thesse ting, som nu upräknat ähro " TK 270 . " han är then som hänne släkte kan ospökia äldher opräkna " Su 78 . " opräknadhe besyndherlega hwaria ena hennä synd " Lg 826 . - redogöra för, omtala, förtälja. han . . . opräknadhe för allom erchebyscops lasth RK 3: 370 . " han för them opräknadhe eeth ärende storth " ib 763 . - upprepa. jak vil nu optälia ok sighia al radh som konungenom varo gifwin oc sagdh ok thom opräkna nu mz färrom ordhom (repetendo verbis paucioribus) hulkin jak sagdhe för mz flere ordhom Bir 3: 466."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upräkna","b":"vb","c":"v.","d":["2) uträkna, räkna ut. vprechande och offuerlade borgamestara och radet theris rekinscap pa stadzsens vegna, var staden til acters vel vijdh vij ᶜ march huansswijs Stock Skb 287 (1494, Skip) . - Jfr räkna up."],"e":["-rechna )"]},{"a":"upräknilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. uppräkning. cathagulus (för catalogus) . . . hälga manna stakkot bescriuilse ok vpräknilse vt omnes sancti orate pro nobis och hwart epter annat vpräknilse GU C 20 s. 85. ib."],"e":[]},{"a":"uprät","b":"ab","c":"adv.","d":[" , se uprätter (Sdw 2: 855)."],"e":[]},{"a":"uprätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppsträcka, utsträcka. - bildl. rikta uppåt. o sancte bartolomee . . . wprät wara hogha til lhimerikis skodhan SvB 392 (omkr. 1500). 4) upprätta, återställa. togh jak til lans xxx mark . .. ath til (ordet tillskrivet över raden) thi förᵈᵉ hws opp retha meth HLG 3: l73 (1525). "],"e":["vpp- . ","opp- . ","-retha )","upprätta sik , resa sig. hon kan sik ey siälff tädan vpp maka eller vpp rättha bort v syndena läghe MP 4: 207 . - Jfr rätt up."]},{"a":"uprätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppsträcka, utsträcka. " vprätte (extendens) han sina hand mot tämplet " MB 2: 324 . ib 328 . ","2) resa, höja. " oprätte (erigat) först miskunnena baner " Bir 3: 406 . ","3) uppresa. " petrus räkte hänne hand ok vprätte hona " KL 150 . ib 230 . " the haffdo . . . starka blidhor wp räth " RK 1: 4302 . " bör os then stegan op rätta " LfK 185 . tha wprätte iak hwan stadz mwrana om kringh källona Lg 823 . " tik vprätte (d. v. s. skapade dig upprätt) han (Gud) a twa fötir " MP 1: 272 . ","4) upprätta, återställa. gak oc oprät mit hws som thu seer at falla vil KL 328 . " naar nidherfallande thing skulu bätras oc wprättas " Bir 4: 60 . ","vprät mik til aldhra dygda fulkompnilse Ber 282 . ","6) godtgöra, ersätta. " thu hafwir mik storan skadha giort, then skalt thu mik vprätta " ST 315 . skula the vprättha allan skadhan SD NS 1: 96 ( 1402) . ST 493 . BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) . SD NS 1: 31 ( 1401), 104 ( 1402). FH 3: 19 ( 1442), 5: 135 ( 1489). FM 144 ( 1502) . ","1) resa sig, upprättas, komma till sin förra goda ställning. fiöl han (Lucifer) sua at han skal aldre oprättas (cedidit irreceuperabiliter) Bir 2: 195 . ","2) upprättas, upphjälpas. " suå som ovitur kunungur tapar ok fördärua sit folk ok landskap: suå oprettas land ok rikie af witra manna förrseo (i »Errata» rättadt till föreseo) " KS 57 (143, 62) . - Jfr rätta up."],"e":["upp- . ","op- . ","opp- . -räta L. -rätha SD NS 1: 31 ( 1401)),","uprätta sik , uppresa sig, resa sig. vp rättande sik (elevans se) . . . sagdhe hon Bir 1: 50 . ib 5: 18, 19, 61 . " än tho at han opta vidhir frestadhe sik oprätta . . . ok vilde gärna nima at gaa. tho formatte han änkte " KL 367 . " ginstan vprätte yxen sik " ib 108 . - refl. uprättas, "]},{"a":"uprättar eþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["uprätu- )"]},{"a":"uprättare","b":"nn","c":"","d":["upprättare, den som förhjälper ngn till den goda ställning som han förut haft. skal han (Lucifer) . . . ängin oprätara (recuperatorem) haua Bir 2: 195 . " o syndoga manna älskare oc vprätare " Ber 282 . - återställare. jak ihesus christus är lifsins oprättare (reparator) Bir 2: 121 ."],"e":["op- . ","-rätare )"]},{"a":"uprättelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr ouprättelika."],"e":[]},{"a":"uprätter","b":"av","c":"adj.","d":["rakt uppstående, resande sig i höjden, upprätt. öfwarst a merenom stodho spyuth aff gul vprät ST 419 . galgen staar af twem vp rättom (erectis) träm ok thwär trät är thz thridhia Bir 1: 197 . " änlitit (ɔ: var) oprät (recta) " ib 2: 135 . ib 2 45 . " standen wprätta " ib 5: 19 . stat vp rätir (rectus) aa thinä fötir KL 157 . Gr 319 . " gregorius stodh oprättir owir vatneno mz thörrom fotom " ib 316 . " enskona ormber är then, ther stander op rätter " MB 1: 160 . - n. adv. rakt uppåt, i rät linie uppåt. gangam . . . iuerunt . . . a meridie ab anne eslo incipientes ubi prima teldra posita est. & sic de teldra in teldram. de grima in grinam. sunret uel opret SD 1: 247 ( 1225) . " contra hanc rupem synret uel opret termini ire habent ib. ""],"e":["upp- . ","op- . ","-rätir KL 157 . ","-rät . ","-ret SD 1: 247 (1225, på två st.)),"]},{"a":"uprättilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 2) upprättande, återställande. skulumwi . . . fult fore göra fore the bygning ok arwod[ha och opprättil]se, somhonum (för han) oppa the forscriffna kwärn (ɔ ena oredda kvärn) kostar NMU 1: 83 ( 1399) . ","3) gottgörelse, ersättning. " item hafua wi wnt oc forlänt borgharomen i . . . stockholm then fierda penningen aff silfuer tollen, them til oprätilse for then stora skada the fanghit hafua for rikesins sculd " Priv f Sv st 112 ( 1448) .","4) gottgörande at thesse äptir scriffne puncta skulin stadheligha hallas gudhi til hedhirs waro reglo brut oc forsumilsom til oprätilse aff oss FOVkl 213 . " alla synda forlatilse ok alla wanslighetz j dygdha forskullan wprättilse, ok wpfyllilse " Mecht 10 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-rättilse )"]},{"a":"uprättilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) upprättelse (från fall el. förderf). thänne är sattir mangom til oprättilse (resurrecitionem) KL 402 . MB 2: 396 . ","2) upprättande, återställande. " thätta är the kirkian til hulka bätring oc oprättilse sanctus franciscus mykyt äruodadhe " KL 327 . - i andlig mening. swa som han hafdhe för varit hälghra kirkio fordaruare oc nidhir thrykiare. swa skulle han vara thera opbyggiare oc oprättilse (för -are?) Gr 305 . rät synda vidhirganga är . . . syndanavprifuilse ok dygdhanna vprätilse MP 1: 5 . ","3) godtgörelse, ersättning, uppgörelse. gudh wet huadh vprättelse iagh hafuer fatt ther emot aff e[der]s nade BtRK 378 ( 1501) ."],"e":["op- . ","-rättelse . ","-rätilse )"]},{"a":"uprättirska","b":"nn","c":"","d":["upprätterska, den som upprättar el. återställer. rät vidhirganga är . . . dygdana vprätirska MP 1: 304 ."],"e":["-rätirska )"]},{"a":"uprättirska","b":"nn","c":"","d":["uppräterska, återupprätterska. o . . . jomfru maria, wanmaktogha manna wprättirska SvB 287 (b. av 1500-t.). Jfr ateruprättirska."],"e":[]},{"a":"upröra","b":"nn","c":"","d":["uppror, resning. " her j stocholm oc thenne landzendhe . . . star alstingis el ltill . . . alenest nogen opröre j dalene aff göstaff ericsson " STb 5: 330 (1521, Kop). fforhophandes . . . at thenne opröre her i landet sigh j en korth tiidh forwandles kan til thet beste ib 332 (1521, d:o). ib 345 (1521, d:o)."],"e":["opröre )"]},{"a":"upröra","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppröra, sätta i rörelse, åstadkomma, ställa till. förbiudhom systrom oc brödhrom. . . mothe thy walj thala ällir äpter thänna dagh wräkkia ällir vppröra lönligha ällir opinbarligha thär osämia o kärlekir ällir oroo maghe aff koma Bisk Nils´vis-st 194. 3) uppröra, åter uppröra, riva upp (en strid). - (ånyo) väcka talan om (ngt). genom lagligen väckt talan söka återvinna alla de gods ("at tala oc upröra badhe a thing oc stempno all the godz"), som hans hustru ärft RP 2: 366 ( 1399) .","4) röra (ngn till ngt). alt lhimerikis härskap wärdelikhet wpröris til nya glädhi (tolta cæli dignitas commovetur in quadi) Mecht 228 . " tha wardt achilles myket oprörder tiill wredes " Troj 202 . 5) beröra, nämna. skedde thet swa . . . oc helgelicame nakat affginge . . . antighi j gotz ängh eller kalgaard eller nakat annad aff thy förre wprört är Svartb 485 ( 1465) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upröra","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppröra, sätta i rörelse, åstadkomma, ställa till. en diäfwl . . . sagdhe sik haua vprört manga stridhe KL 262 . annar sagdhe sik haua vprört storm i hafwino ib. " ffor iordhrikis forganlik thing skam och last wpröra (movere scandalum) " Ber 60 . ","2) uppröra, ställa till rörelse. tha skolin i taka idhra laxatiua . . . oc takin them twa tyma mz warmo ööl oc soffwin swa äptir twa tyma, oc sidhan skilin idher widhir sängena mädhan thz wprörer (d. v. s. gör verkan) LB 3: 114 . ","3) uppröra, åter uppröra, rifva upp (en strid). lofwom wi . . . them for:da boo jonsson . . . ena rätta . . . orfeegdh vm thet karl nichlisson wardh slaghin. oc wiliom thet her efter aldrigh opröra älla vppa med ordhom radhom älla daath BSH 1: 182 ( 1381) . - refl. upröras? uppresa sig? jak . . . liggir her nidher for thina föther, engalwnd wpstandandis ällir ower jordhena wprörandis (de terra non surrecturus), fför än jak hörer täkt oc nadhelikit ordh wtgaa aff thinom läpom Su 361 . - Jfr röra up."],"e":["op- )"]},{"a":"upsa drup","b":"","c":"","d":[" , se opsa drup."],"e":[]},{"a":"upsala boe","b":"nn","c":"","d":["uppsalabo. Stock Skb 116 (1519). "],"e":["wpsale boo )","*upsala borghare","vpsale- )","*upsala borgherska","wpsale- )","*upsala husfru","-hustru )"]},{"a":"upsanka","b":"vb","c":"v.","d":["uppsamla. " alth thet som är til aff ski[p]sens tygh, takkel, ankar, äller brädhy, wpsankes oc sälyes " PMSkr 58 . ib 90 ."],"e":[]},{"a":"upsanka","b":"vb","c":"v.","d":["uppsamla. " hon . . . vpsankade axen äptir them som skaaro " MB 2: 209 ."],"e":[]},{"a":"upsat","b":"nn","c":"","d":["1) uppsåt, avsikt. thy sigher iak the jomfru wsla wara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan (et potatio de proposito non tomorem . . . . generat) SpV 442 . ib 25, 450 . - avsikt, mening. epter for:de heykis eygit opsaat och godwilia FMu 4: 91 (omkr. 1455). avsikt, plan. nar tith wpsaath är kwnnogth wordit fiendommen. tha vnskiftft thet wpsaattith PMSkr 161 . - plan, anslag. lom her jens . . . offuerlade om nogen ffalsk stempling eller opsaat i nogen motte wppa södre malm STb 5: 145 ( 1517) . 3) käckhet? rådighet? huru han (ɔ hövitsmannen) med vpsaath oc fördeel schal haffua sin anslag moth fiendene Arnell Brask Biᴵ 19. Jfr upsätsker."],"e":["op- . ","-saat (h)"]},{"a":"upsat","b":"nn","c":"","d":["1) uppsåt, afsigt. kungöra honom alla theris lönligha akther oc vpsaat MB 2: 163 . " wändha konungxsins akt oc vpsaat til godho " Lg 3: 47 . " kwngörandhes henne sin helsosamma wilia oc hälogha oppsat " ib 449 . ib 292 . afsigt, mening. tekkis ider giffue j kenne . . . hwat ider akt oc vpsat är met then fulle macth j begere HSH 18: 129 ( 1507) . - afsigt, plan. erix opsat war thz ää kunne han först then forborgh faa siden menten fly thz saa at han wille them watn fortage RK 2: 3855 . " at kongens opsaat är at drage tiil kalmarna " HSH 20: 141 ( 1507) . - plan, anslag. eth annat vpsath hon betenkte RK 2: 50 . " eth opsat giorde the danska at brende stadhen offue the suenska " ib 2213 . the blekinghia giordhe eth vpsat ib s. 343 . - anslag, förehafvande, företag. konungh karl gatz wäl ther aath om her göstaff karlssons opsaath RK 3: 296 . byscops kätels opsaath förspilla ib 910 . " fiik ther wetha alth samman slätt kong cristierns mening och hans opsätt " ib (sista forts.) 4416 . ","2) företag, handling? ransaka hwilke aff tyänarommen ärw dristoghe, dyräffwe oc fornomstoge til wpsath PM 2 . ","3) företagsamhet, rådighet? her tordh grepp them ther alla thz mondhe hans opsath walla RK 3: 88 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-saat . ","-sätt RK 3: (sista forts.) 4416), "]},{"a":"upsate","b":"nn","c":"","d":[],"e":["upsatis sin","vpsaattis- )"]},{"a":"upsatelika","b":"ab","c":"adv.","d":["afsigtligt? listigt, bedrägligt? är väl tänckendes . . . ath the wilia igän kalle thet möthe, som i haffue beramet i wastenä, och forkortha tyden epter theres vijsteringh och anner ärende, som gömde äre wpsatelige i meningh, ee huat man openbarlica scriffuer i breffuen BSH 5: 489 ( 1511) ."],"e":["-lige )"]},{"a":"upsatogher","b":"av","c":"adj.","d":["förslagen, klok. " han war ärlik och een opsatigh man " RK 3: 3 . " mykit opsatogh war han " ib 3780 ."],"e":["opsaatogh . ","opsaatigh )"]},{"a":"upsea","b":"nn","c":"","d":["uppsigt, tillsyn? ss tillnamn. johannes vpsyæ SD 2: 21 (1287, afskr. fr. 1337)."],"e":["-sya )"]},{"a":"upsea","b":"nn","c":"","d":["uppskt, tillsyn? seende uppåt? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana s. 105 f."],"e":[]},{"a":"upsidhis","b":"ab","c":"adv.","d":["1) jämsides; intill, näst intill, omedelbart därintill. eth örisland jordh, liggiande oppsidhis ok nordhan widh klosters[sins?] akur j widhum NMU 1: 83 ( 1399) . " liggger fornempde gardh vpsidis swnnan vedh bencth tordhsons gardh " KTb 106 ( 1489) . ib 107 (1491). STb 5: 132 ( 1516) . B) prep. vid sidan av, bredvid. med dat. el. i dess ställe ack. hwffuendal haffuer latit vppmwra it nyt grvndh i sin egin keller vpsidis then halffua mwr balka höght SJ 2: 126 ( 1488) . vpsiden (för -es) lasse laurenssons stenhuss STb 2: 198 ( 1487) . ib 3: 430 ( 1499) . C) adj. som befinner sig vid (ngns) sida. fadhren oc thän hälge andhe war sonenom oppsidhes mädhbrodher (filio . . . collateralis socius) i kärlexsens b rudhahwse JMÖ 103 . "],"e":["op- . ","opp- . ","-sidis . ","-sidhes . ","-sia Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.)),","*upsidhis iämte , ","*upsidhis näst , ","upsidhis vidh (-widher), "]},{"a":"upsidhis","b":"ab","c":"adv. prep.adv.","d":[" A) adv. ","1) jämsides; intill, näst intill, omedelbart darintill. " gör iac thet allum witerlikt . . . at iac oc min hustrw . . . giffwom . . . en halffattung iordh, liggiande i fallinge . . . wadzstena clostre . . . oc ther meth en annan halffattung iordh, liggiandes vpsidhes i sama by, vnom wi . . . foresagdho clostre " SD NS 1: 317 ( 1404) . " som boo oppsidhes ther min fadher är " Lg 3: 65 . " opsidhes oppa bärghet, the nw star clostrit, gaff hon sik til swa storan graat " ib 444 . hedhningane som ther byggia hart upsiidhis Ansg 251 . ","prep. vid sidan af, bredvid. med dat. sat han opsidhis (juxta) varom herra Bo 171 . " i sith hws, hwilket opsidhes bygdh war thy andro " Lg 3: 154 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-siidhis . ","-sidhes . ","-sides )","upsidhis af , ","upsidhis mädh , ","upsidhis när , ","upsidhis vidh","-vidher )"]},{"a":"upsighia","b":"vb","c":"v.","d":["2) avsäga sig, förklara sig uppgiva el. avstå från (ngt). jtem siex saker äru at forman ma skäligha opsäia sith ämbite Abbedval i Vkl 99 . lib 114. kom karl lskrädere in fför räta ok op ssade ssyt skrädera ämbet ATb 3: 162 ( 1505) . ","3) säga, nämna, uppräkna, jtem skal engin man formykith trösta thän siwka til hans licamlica helso, for thy nakor maa aff thy fanyttho hopij ok falske thröst koma j fordömilse, som ey kome ok haffdhe thz ekke warith for nakra synder ällir gärninga, somhan löna matthe, the honom waro wardhande wttrykkia ok wpsighia SvKyrkobr 283. 4) säga, föreskriva. vppa huilken mwr the theris fritzskilling vplade, som stadhz lgh vpsie och vtuise STb 3: 330 ( 1497) . - Jfr sighia up."],"e":["op- . ","-sie . -säia,"]},{"a":"upsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppsäga. " tha the eller wi viliom thessin forodhin vpsighiä. tha skulu the thöm vpsighiä mädh vissum budhum " BSH 1: 131 ( 1371) . " om then dagh, som i haffwe mik tilscriffwedh om, at jach skal w[p]seeghe mellen otte rwth oc mik " BSH 5: 106 ( 1506) . " när han viil wpsegie then dagh ib. " ib 189 ( 1507) . HSH 19: 149 ( 1506) . 20: 141 (1507), 154 (1507). j tolff wikur sculle friden vpseggis forä RK 2: 1473 . " the suensca sculle thz vp seghia j lundh " ib 1474 . " at niels . . . hade ey opsagt konungen thro " ib 6533 . " manskap oc thiäniste the honom vpsagde " ib 6340 . ib 6367, 6403, 8206, 1: (Till. t. LRK) s. 242. BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . ","2) afsäga sig, förklara sig uppgifva el. afstå från (ngt). afhände jak mik thän fornämpda gardhen . . . ok alstingx vpsigher BYH 1: 190 ( 1383) . at han . . . alleledis opsagde allan then ärffdeel som honom kwnde til falla efter . . . ffrw lucie FH 5: 152 ( 1490) . - refl. upsighias, afsäga sig, förklara sig uppgifva el. afst från (ngt). vpsagdoms vj tha badhen fulleliga for:de kynämäki godz FH 5: 33 ( 1465) . - Jfr sighia up."],"e":["op- . ","-seghia . -säghia L. -seggia. -seghä HSH 19: 149 ( 1506) . -seeghe), "]},{"a":"upsior","b":"nn","c":"","d":[" STb 2: 465 ( 1490) ."],"e":["-siö ) , "]},{"a":"upsitia","b":"vb","c":"v.","d":["sitta upp, sätta sig upp, resa sig upp. esau . . . bidher han opsitia oc äta aff sins sons willebradh MB 1: 216 . Jfr sitia up."],"e":["op- )"]},{"a":"upsiudha","b":"vb","c":"v.","d":["koka upp, se bubblor uppstiga, uppbubbla. op w honom (brunnen) putradho älla opsudhu manga siäla sua thiokka som andra gnistor Pa 18 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upsiudha","b":"vb","c":"v.","d":["1) koka upp, bubbla upp. enmanare . . . aff flyta vt flyta vpsiuda vp puthra GU C 20 s. 215 . fe[r]uco . .. ere vpsiwdha vk vermas ok ydka ib s. 263 . 2) koka upp (ngt). steekt äple . . . rensath oc stötth sma oc opsudeth medh osalt smör Sex ekon tr 271 . 3) destillera? thz rosene wathnith, hwilkit som gudheliker kärleker wpsödh (decoxit), ällir wthbrände, j kärleksins wngne, aff the wänasta rosene, ihesu christi ärligasta bryste Mecht 276 . - Jfr siudha up."],"e":["op- )"]},{"a":"upskikka","b":"vb","c":"v.","d":["uppskicka, skicka till en högre el. nordligare belägen ort. ii annan eder nades breff eth om mitt folk upskickende med thet eder nådes folk i thenne städer HSH 13: 32 (1524?, Brask)."],"e":[]},{"a":"upskikka","b":"vb","c":"v.","d":["uppskicka, skicka till en högre el. nordligare belägen ort. seyge, ath jach är hiith wpskykkat at forradha almogan BSH 5: 42 (1505; bref från kyrkoherden Arvid Siggesson i Mora)."],"e":["-skykka )"]},{"a":"upskinera","b":"","c":"","d":["pejla, loda, mäta djupet i (vattendrag)? then noorss aan är oc haffuer longlige varit upskinert swa lankt wore äger tilsegie i thet näste HSH 14: 76 (1525? Brask; i brev med förslag om en kanal)."],"e":[]},{"a":"upskipa","b":"vb","c":"v.","d":["uppföra (gods) ur fartyg, lossa. var ther noegoth aff lödiilse borgare gotz vppo same skyp ok är alt gotzeth vpskypath pa slottet BSH 5: 203 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"upskipa","b":"vb","c":"v.","d":["föra upp (gods) ur fartyg, lossa. Jfr K. G: Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 10 ff. tha laxen vpskippedes Skotteb 402(1465-66,Kämn). mattis jensson styremannen witnade . . . ath nic. claussons drengh vpskippade och saalde i norrebotn thet kornet Stb 1: 190 (1478). ib 2: 384 ( 1489) . lybske schippren vskype laxen widh sine xl (40) marck, som han jnschipet hade ib 580 ( 1491) . ib 3: 40 (1492), at alle lopstäders borgere . . . scole her opskipe theris koper och jern och lathe tet rettelige weghe ib 4: 264 ( 1512) . PMSkr 15, 27, 33, 98 . - Jfr skipa up."],"e":["op- . ","-skippa . ","-skypa . ","-skyppa . ","-schipe )"]},{"a":"upskirta","b":"","c":"","d":[" , se upskörta."],"e":[]},{"a":"upskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["2) uppskjuta. " huilkit ärende wj wpskutom tiil näste rodzstughw dagh " Svartb (Skokl) 531 ( 1477) . " nw var tettha ärendhe vpskatheth saa lenghe at . . . " GPM 2: 417 ( 1506) . - Jfr skiuta up (äv. Sdw 2: 1298)."],"e":["-skatheth GPM 2: 417 ( 1506) ),"]},{"a":"upskiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) hänskjuta (en sak till högre rätt). hwilckin saack wpskutin war från . . . her twre jönsson . . . lagman i westergötlandh BSH 5: 227 (1507, nyare afskr.; dom utfärdad af riksrådet). ","2) uppskjuta, till annan tid fördröja (ngt). GS 38 ( 1413) . allä thing . . . vpskiwtis oc framsätti til thet menighä möthä FM 187 ( 1504) . " kan then domen . . . ey längre wpskiwtas " Su 234 ."],"e":["op- GS 38 ( 1413)),"]},{"a":"upskodha","b":"vb","c":"v.","d":["skåda upp, se upp. opskodhande . . . i himilin KL 404 . MB 2: 398 . Jfr skodha up."],"e":["op- )"]},{"a":"upskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppskrifva, uppteckna. " the raar som j the brefwena vpscriffna standha " FH 5: 132 ( 1489) . the (skulderna) wore uthöfuer vi M ducata upskrefna stodo paa romara gata MD 505 . jouse . . . vpskreff all tässin ordhen j herrans laghbok MB 2: 66 . the werff och articla opscripnä och owerwegnä waro wed cronebech HSH 19: 117 ( 1506) . ","2) (skriftligen) uppsäga. erchebiscop jacob . . . oc . . . biscop larens . . . med the andre verdige fäder, erlige herrer oc gode men . . . haffue nw eder nade opscriffuit hulscap FM 144 ( 1502) . " med thette mith breff . . . opscriffue eder nade mit hulscap " ib. " at vpscriffue then dagh " BSH 5: 106 ( 1506) . - Jfr skriva up."],"e":["op- )"]},{"a":"upskriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppskriva, uppteckna, förteckna, tesse ware thomas screddares edemen . .. som han her lot vpscriffue STb 3: 200 ( 1494) . befaltes niclis jensson radman ath thage stadzins arbeyde fore sigh pa helgeandz holmen offuer the kellera, som ther liggie, mwrare [sic] och vpscriffue hwat han skelige vtlegger ib 368 ( 1498) . henne dandeman . . . loth vpscriffue all sin gieldh j dandementz nerwaren ib 4: 133 ( 1506) . ib 134 ( 1506) . tha honom (ɔ skepparen) betalas aff skipeno skal han wpscirffwas swa som andre tyänara j skipeno PMskr 10. - uppskriva, uppteckna, avskriva. som samma breff her epter vpscriffuit är STb 3: 343 ( 1498) . uppskriva, anteckna. tha war magnus dws opp skriuaz fore swar lösö ATb 1: 181 ( 1463) . - (skriftligen) uttaga (till lkrigstjänst), utskriva. gaffs hanom och liff fore myn herres lange rese scul han medh vpscriffuin war til viborg STb 3: 192 ( 1494) . Jfr skriva up."],"e":["opp- . ","-skriuaz ATb 1: 181 (1463)),"]},{"a":"upskurin","b":"","c":"","d":["uppgången. " om vattendrag efter islossning. tha wj kommo lhiit til östergylland war här föret affgonget äär oc bäcker upskorne saa ath wj ingestadz kunde komme med släda " HSH 13: 37 (1524?, Brask)."],"e":["-skorin )"]},{"a":"upskära","b":"vb","c":"v.","d":["göra klar, göra ljus. wpskäres (serenatur) samwethet Su 109 ."],"e":[]},{"a":"upskära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppskära. " ath the baasdhe skule ffare oc anama rekenskaps boken i lybeca och henne hith före tilbundna och beilgde . . . oc nar the her medh boken kompne äre tha skall boken opskäres och ransakes hwadh . . . " SJ 2: 192 ( 1491) . - uppskära, upprista. cingulatus p c quoddam genus calci[a] menti potest dici vpskurin sko GU C 20 s. 110 . " hör prohetan the ordhin sighiande, the opskaro (dissecaverunt) haffwande qwinnor j galaad " SpV 304 . " är sarith stwngith wndy fothen oc litith holith, tha tarfwas thet wpskära större " PMSkr 234 . - Jfr skära up och upskurin."],"e":["op- )"]},{"a":"upskära","b":"vb","c":"v.","d":["göra klar, göra ljus. hon (ɔ: the sukkan som wthgaar aff kärlek, äller aff minne astundan) . . . wpskärer (senerat) eth thungh oc dröfft samwith Mecht 320 . - göra ren el. klar. kaaren, som kalken reknade och vpskaar HLG 2: 48 (1516)."],"e":["op- )"]},{"a":"upskära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppskära, upprista. badh han vpskära sit skin a axlomin KL 22 . ","2) uppskära, skära (säd). nar sädhen skulle opskäras Lg 3: 304 . Jfr skära up."],"e":["op- )"]},{"a":"upskörta","b":"vb","c":"v.","d":["uppskörta. Se Sdw 2: 1324 f. subgremiare vp skörtha GU C 20 s. 323 . " prestane som baaro gudz arch stodho vppa törre iordinne, medwakt j iordanis flodh vp skörttade (accincti) " MB 2: 9 . - bildl. förkorta. lmz thänna mins mandoms linda ok minna pino, haffwer jak starkaren ok höhgra wpgiordhat mik, wpskörtandis äwär[dhe]lighetinna langhet, j mandomsens stakkottan liiffs thima (decurtans longitudinem æternitatis in brevi et temporali vita humanitatis) Mecht 18 ."],"e":["op- . ","-skirta GU C 20 s. 253) , "]},{"a":"upsla","b":"vb","c":"v.","d":["3) slå upp, öppna (en dörr). swasom tha wädhrith mz aldra raskasta bläste wpslaar ällir wpläter dorena (januam aperit) Mecht 131 . - stå upp, bryta upp, med våld öpnna (ngt). som hade thagit ena skedh aff martha huss j hennis franware och vpslagit henne scryn och ther medh vtthogh en rödh blasa medh vj öre peninga sTb 3: 302 (1496).","6) företaga, börja. " hwilkin en danz, iak thän vnghe brudhgommen vpslo i thässo bryllepeno " SkrtUppb 396 . - Jfr sla up."],"e":[]},{"a":"upsla","b":"vb","c":"v.","d":["1) slå upp, uppsätta, fästa. the loto thagher op sla thärä margh stolt tiäld mz ärä Fr 2941 . " tha finge the see skönä paulunä opp slagnä " Va 44 . " han schall syth bräde ey vpslaa för än han all companijs reth haffuer fult giort " SO 152 . ib 142 . " ther effter magh han vpslaa sit verck wyndoge " ib 146 (möjl. att föra till 3). ","2) uppföra. " nogher ny skanss opslaa " BSH 5: 303 ( 1508) . 3 slå upp, öppna (en dörr). bradelige the porten opsla RK 2: 3708 . - slå upp, bryta upp, med våld öpnna ( en dörr, ett hus). hwar the rida opsla dör RK 2: 6469 . " kirkior oc closter the vpslogo " ib 6000 . - slå upp, öppna (en hjälm). han sattis pa marken oc sin hielm opslo RK 3: (sista forts.) 4815 . - slå upp (propp ur fat el. tunna), öppna. tha opp slogho the thz fathet Lg 3: 326 . " for än thunnan vpslaaz " SO 202 . - genom slag el. knäpp öppna (åder). seneca . . . loth opsla sina adhror a badhum armom ST 356 .","4) slå upp, vända el. rikta uppåt. thenna ordh taladhe hon mz opslaghom öghom til hymelen Lg 3: 642 . ib 599 . ","5) företaga, börja. " at i haffue her inrikes opslagit eth örlig " BSH 5: 468 ( 1511) . - Jfr sla upp."],"e":["op- . ","opp- . ","-slaa )"]},{"a":"upslagh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) uppskjutande el. inställande av fientligheter. komme thet tyl frydh och wpslagh, tha . . . GPM 2: 24 ( 1508) .","2) upphävande (av förbud el. dyl.) händher sidhan ath wpslagh bliffwr pa thet förbwdith, äller hindreth PMskr 104."],"e":[]},{"a":"upslagh","b":"nn","c":"","d":["el. " inställande af fientligheter, stillestånd. naken degtingen . . . som til fridh oc opslagh draghä kan riken emällen " FM 186 ( 1504) . ib 187 . " ath the icke kwnne dragh til fredz äller opdag (för -slag) " BSH 5: 6 ( 1504) . " vij faa god friid eller nogre andre wpslag " ib 12 ( 1504) . werffwa fridh eller nagra ara opslagh i mellan rikin ib 53 ( 1505) . thet wij ey fa fridh eller opslag nagor aar ib. all därtingen, friidh äller vpslagh, som her för imän skee kan richen emellän ib 487 ( 1511) . " han haffuer tagit thet i friid oc opslag emellom riichen in til riidder sancte jöriens dagh nest kommandes " HSH 24: 114 ( 1518) . haffuer han tagit i friidh oc vpslagh mellen riichen in tiil sancti ieorgi dag ib 113 ( 1518) . " at fred oc opslagh motte komma emellom riichen " ib. " at med thetta tiilbwd oc tillfälle motte komma tiil vpslg och stadug fredh riichen mellen " ib. " ib 19: 132 (1506), 133, 135, 20: 30 (1506). ""],"e":["op- )"]},{"a":"upsluka","b":"vb","c":"v.","d":["uppsluka, sluka. " huat ey skingrar . . . wargen allan fara flukken, thetil at han maghe grip oc opsluka eth thera " Su 147 . " drakin stodh för qwinnonne . . . at tha hon föddhe skulle han vpsluka hennas barn " MB 2: 351 . " aff thesso dyureno star scrifuit absorbebit fluuium . . . thz opslukar alt hafuet " LfK 223 . wi . . . liknoms . . . hwndwm hwilke som sik wmwända ok ather wpsluka thz ledha som the wpspydho Ber 30 . " at myrkit skuli mik ey wpsluka " ib 95 . Jfr sluka up."],"e":["op- )"]},{"a":"upslukare","b":"nn","c":"","d":["uppslukare, slukare. vdo ey biscoper vthan een varger . . . thynne hiordes dräpäre ok opslukare J Buddes bl150. ehn onder höffdinge lastres och kalles . . . almogens vpslukare PMSkr 676 (senare avskr.)."],"e":["op- )"]},{"a":"upsmiugha","b":"vb","c":"v.","d":["smyga upp, krypa upp. sa han . . . fiughur ödlo hofwdh vpsmygha vm hans fötir aff torfwone Bil 614 ."],"e":["-smygha )"]},{"a":"upsmälta","b":"vb","c":"v.","d":["1) smälta. - bildl. swa wpsmälte thän hälghe ande apostlana j sinom kärlekx eldhe Mecht 101 . 2) smälta, nedsmälta. en wng karl . . . hade stulit . . . en gulkädie med en gultaffle . . . och henne opsmel[t] STb 4: 242 ( 1512) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upsnoa","b":"vb","c":"v.","d":["sno upp. retortus a um ve[l] retorsus a um annatsin pynter vp snogin oc twinnader GU C 20 s. 525 ."],"e":["-snogin ) , "]},{"a":"upsokn","b":"","c":"","d":[" , se ofsokn."],"e":[]},{"a":"upspeia","b":"vb","c":"v.","d":["uppspana, söka finna. haffdhe han sin sändebwdh kringom j wärldinna hörne hänne op speyaskolande SpV 166 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upspotta","b":"vb","c":"v.","d":["luppspotta, uppspy. utspy. jtem hwar som ätir thz (ɔ: rökelse) mz ene yrth som hetir origanus han ma wpsputta allan syukdom aff hofwdhit L'B 3. 153 (s. 123). ib 4: 340 (s. 153)."],"e":["op- . ","-sputta )"]},{"a":"upspringa","b":"vb","c":"v.","d":["1) springa upp, hastigt resa sig. diomedis häst opsprang j gän Troj 177 . 2) uppspringa, upprinna, uppvälla. än en källa . . . oppsprak ällar oppran i iordhennas midhwakt (erupit jons in medio terre) JMÖ 85 . 3) uppspringa, hastigt öppnas. tha skal iak bläsa swa fast all alle portane skulu op springa Prosadikter (KarlM) 255 ; jfr ib 296, KarlM (Ver) 18 (wp latas KarlM (El) 19. - Jfr springa up."],"e":["op- . ","opp- . ","-sprak JMÖ 85 ) , "]},{"a":"upspringa","b":"vb","c":"v.","d":["1) springa upp, hoppa upp. wpsprang een ätir ödhla af eldenom KL 175 . " vpsprang thz hälgha tröt aff hans handum oc flögh vi gynum windoghat " ib 47 . - springa upp, skynda upp, hastigt resa sig. erik monde ther mz op springe han oc hans at dörren ginge RK 2: 2836 . ib 3: 201 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upsprätta","b":"vb","c":"v.","d":["uppsprätta. " desuere nedersöma ok vpsrätta " GU C 20 s. 179 . " dissuo is re opsprättha eller syndher riwa " ib s. 195 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upspyia","b":"vb","c":"v.","d":["spy upp, utspy eg. och bildl. före thy at thu är lyoe . . . tilbyriar iak at vpspya tik w mynom mwnne MB 2: 339 . wi . . . liknoms . . . hwndwm hwilke som sik wmwända ok ather wpsluka thz ledha som the wpspydho Ber 30 . the mwnka ok mwnno som mz renlifsins ok ödhmiwktz lofwan wpspydho höghfärdhena ib. Jfr spyia up."],"e":["-spya )"]},{"a":"upspyia","b":"nn","c":"","d":["spya. " enom hunde som opätir sina egna opspyor. " MP 5: 93 ."],"e":["opspyor ) , "]},{"a":"upspyria","b":"vb","c":"v.","d":["2) söka, söka finna. the gingo aff hogxsins astwndan, letandis ok opspöriande sik lustha ok glädhi aff annars (ibant mentis desiderio dicutius frui querentes), mädhan the enkte haffdho siälffwa j sik SpV 276 . 3) uppsöka. thit biläthe wanskapsdh aff wara afsinnils mörkir, opnyar thu ok til eth opsöriaskolande (ad unum qurendum), hwilkit widhertöftelikit är, opwäkkir thu hoghin SpV 487 f. 4) (genom efterforskning) upptäcka, få el. taga reda på, påträffa, finna. kan . . . her lauris vlfsson . . . äller wara erwingia nokor the godz opspörya oc bekrätta . . . the skola komma til räth skipte SD NS 3: 304 ( 1418) . " torbiörn skulle vpleta sins sons banaman oc tala ltil hans om han kunne hanom vpspöria " ATb 1: 287 ( 1468) . [g] affs martin ryaner loff til ath besettie herman mesmantz gotz, huar han tet her j stadin finne eller vpspöria kan, fore the peninga som han hanom sendt hade STb 3: 372 ( 1498) . ib 5: 214 ( 1519) . - Jfr spyria up."],"e":["op- . ","-spöria )"]},{"a":"upspyria","b":"vb","c":"v.","d":["1) söka få reda på; utforska. the saker . . . thu ey fullelika weth opspör oc letha aldra grannast Su 71 . " vp spöriä ok saman sanka hennes helga liffuerne " Lg 3: 582 . " at vpsöria hwar fanga sato bundne " ib 510 . ","2) söka, söka finna. hänne (visheten) älskadhe iak oc opspordhe (exquisivi) aff minom barndom Su 10 . ","3) uppsöka. " wpspyris nakre gudhelike brödher aff sancti benedicti älla bernardi reglom " Bir 4: 39 . VKR 81 . ","4) (genom efterforskning) upptäcka, få el. taga reda på, påträffa, finna. hwar kan han hans godz vpsöria i lösa ok i fasto SJ 30 ( 1425) . " vare thz zacke ath mesthermennen i guldzmydz companijt swa dana landzlöpara vppspöria kunne jnnan staden " SO 159 . - Jfr spyria up."],"e":["op- . ","upp- . ","-spöria )"]},{"a":"upspyrilse","b":"nn","c":"","d":["forskande, utforskande. " sannelika thin rena samwidz opspörilse (inquisttio), swa som hon opwäkkir hoghin til the jnnermera, saa rensar hon the ytra " SpV 478 ."],"e":["opspörilse )"]},{"a":"upspänna","b":"vb","c":"v.","d":["2) uppspöänna, spänna upp. ffibulo las lare . . . tilspänna . . . exfibulare opspänna GU C 20 s. 265 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upspänna","b":"vb","c":"v.","d":["uppspänna, spänna. mz vpspäntom byghwm Lg 3: 542 ."],"e":[]},{"a":"upstadher","b":"nn","c":"","d":["uppstad, stad utan stapelstadsrättigheter; uppe i landet belägen stad. ohindrath ok okränkt thera rät ok priulegia, som i upstadh omen byggia ok boo ok aff alder hafft haffua Priv f Sv st 83 ( 1436) . " engin opgipte borgara i vpstederne fara vthlendes eller li norra botn vtan han haffue sith bwra breff medh sigh " STb 1: 465 (1476, Burspr). Uppspriv 17 ( 1491) . " hans beyer feste lach . . . ath han jngen vlaga köpp bedreffuit haffuer j vpstederner, ther han haffuer farith STb 3: 266 (1495). " ib 457 ( 1499) . GPM 2: 347 ( 1509) . "],"e":["op- )","*upstädhers borghare","-stedhers- . ","-steders- . ","-stedes- )"]},{"a":"upstadher","b":"nn","c":"","d":["uppstad, uppe i i landet belägen stad. dala och oppstädher fölgde honum mädher RK 3: 2017 . " the goda men i opstädernä " SO 119 . " alla guldzsmeder aff vpstädener " ib 157 . schulu oldermannen mz twa brödra aff stocholms gultzsmeda comanij rantzake ok beschoda hwars mantz arbete aff gultsmetz embetet i vpstederne boa en thijd hwart aar ib. ib 118, 160, 203, 206 . " stocholms stad och alle opstäderne äre sa offwerens " BSH 5: 285 ( 1508) . ib 135 (1506)."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upstanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppstå, stå upp, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). alle rädos. ok baþä hele ok siuke fiöllo niþar viþ iorþ. tel þäs tomas tröste þöm oc baþ þöm vrädda up standa Bu 185 . " tha johannes vilde vpstanda ok ganga mz hanom " Bil 158 . " i them timanom vpstodh sancte pätir ok sagdhe til therä som ther saman varo " KL 132 . ib 141 . " kesaren . . . fyöl a knä . . . oppstodh han sidhan " Lg 441 . " hwilken strax oppstodh aff iordhenne i haar särken ther han laa oc gräth " ib. " tha hon opstodh aff sinom bönom " KL 337 . skalt thu oppsta mz största wördho moth honom LfK 30 . - särsk. uppstå från hvilobädd el. sömn. om morghonin arla tha han skulle opstanda MB 1: 226 . uppstå från sjukb ådd el. ofärdighetstillstånd. sanctus iacobus baþ han . . . vp standa väl föran Bu 165 . han vpstodh helbrygdha KL 63 . - uppstå från död. at gudz son skulde . . . aff dödh opstanda Bil 165 . opstanda aff dödha MB 1: 268 . " sighiande . . . van herra vara vpstandnan af dödha " Bo 229 . KL 168 . Lg 42 . Bir 2: 140 . " han är opstandin " KL 396 . MB 2: 390 . " tha sagdhe var herra at han skulle opstanda " Bo 156 . vpstodh dödhe kroppin KL 84 . " sanctus petrus . . . böþ mana þän döþa mz stanuenom up standa " Bu 101 . Bir 3: 58 . - i bild. el. andl. mening: uppstå från andlig sömn el. död, synd o. s. v. vm j vpstandin mz christo MP 1 . 120. bör os vpsta aff dödh som äru syndena ib. vpstat thu som sofuir j syndom, oc pstat af dödlikom syndom ib. " hwi nidhirtrykkis thu aff syndana sömpn, vpstat oc kalla a thin gudh " ib. " vaknar hon ginstan til at skodha sin fortapilse, oc rädhis ok vpstar at leta ok astunda himerike " ib 121 . " bör os . . . vpsta mz kärlek til fögias christo " ib. " j sinom dröfuilsom skulu the vpsta arla til mik ib. " ib 101 . " opstat . . . för än ytarsta timen nu nalkandis kombir " Bir 3: 165 .","2) resa sig, uppresa sig, göra uppror. j vpstodhen (surrexistis) mot myns fadhers hws MB 2: 98 . ","3) uppstå, framkomma, blifva synlig. tha vpstodh ij vranne en rädhelikin draka Lg 549 . - uppstå, uppträda, framkomma. i bland them. som af quinnom varo födde vpstod ängin större än han Bo 80 . män skulu vpstandä af idhir talande wrang thing KL 165 . ","4) uppstå, leda sitt ursprung från. the släktinna män opstodho aff besklikhetzsins root Bir 3: 165. ","5) uppstå, uppkomma. " med saksubj. mit folk . . . kastadho gul j eldin ok thädhan af vpstodh (inde surrexit) them en kalfwir " Bir 1: 153 . " fatikdombir . . . ok nidhir thrykkilse oc sorgh skal opstanda thom " ib 3: 166 . ","6) stå upp, vara rest. med saksubj. mange pilara hulke som rät skullo opsta (in altum tendere) böghias nu nidhir til jordhina Bir 2: 155. - Jfr standa up."],"e":["op- . ","opp- . ","-sta )"]},{"a":"upstanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppstå, stå upp, stiga upp, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). - särsk. stiga upp från vilobädd el. sömn. manico . .. skynda oc aarla komma aarla opstaa GU C l20 (hand 2) s. 117. - uppstå från död. Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminolgoien i fornsvenskan 392 f. lsidhan thu wpstodht aff dödha SkrtUppb 76 . SvB 311, (omkr. 1500). 5) uppstå, uppkomma. med saksubj. epte thet at en osämiä oc skilnather war vpstandin mellan . . . karl . . . oc eric FMU 1: 382 ( 1381) .","6) stå uypp, vara rest. part. pres. stående. ett vpståndande swart anckar vthij ett hwitt fielldh FMU 4: 180 (1461, nyare avskr.) . " hans nya kraffwel . . . medh . . . olaff tawastes vpstandene tackel " STb 3: 223 ( 1495) . - part. pret. uppstående. är förscrifne källaren hwälffdher medh vpstanden sten SJ 274 ( 1459) .","7) växa upp, spira upp. herba surgit, gräset oppstar, glosa thz är thz wäxer i stiälkan JMÖ 149 .","8) uppstiga, flytta sig uppåt. saa opstandir brwdhin höghra opp (sic sponsa surgit alitus) SpV 580 . - Jfr standa up och nyupstandin."],"e":["op- . ","opp- . ","-staa . ","-stadnan SvB 311 (omkr. 1500)),"]},{"a":"upstandilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["uppståndelse (från död). paulus . . . predicadhe ther . . . vpstandilse af dödh KL 161 . " somlike nekadho dödhra manna vpstandilse " ib 168 . aff dödhra vpstandilsom ib 170 . " bidha komascolande vpstandilse " ib. " som allo folke prädika opstandilse " Lg 39 . " som ey throdo at opstandilse skulw wardha äpther dödhen " ib 437 . " at thu tro skal otwäkelika, at dödha manna oppstandilse är sannelika " ib 441 . som ey widhergingho oppstandilsen ib 442 . " the foresagdho af minne pino oc af minne opstandilse " KL 385 . " aff ihesu opstandilse " ib 404 . MB 2: 380, 397 . " äpther wars herra oppstandilse " Lg 283 . " alle vordho gladhi af vars herra vpstandilsom " Bo 227 . ib 156, 219, 237, 238 . Bir 2: 120, 299, 3: 129, 163, 210 . KL 139 . " vara hans vpstandilse vitnare " ib 132 . " til vitnisbyrdh ihesu christi opstandilsa " ib 416 . MB 2: 409 . " iak är ärad mz vpstandilsinna hedhir ok äro " Bir 1: 131 . " at han maghe äras mz opstandilsa äro " ib 3: 181 . " bidhande äwerdhelikin for dömilsa vpstandilse " ib 1: 206 . " a fyretighinde daghenom af vpstandilsinne dagh " Bo 243 . " nu är märkiande at christus j sina vpstandilse thima giorde try ting " MP 1: 120 . " thzta är the första vpstandilsin " MB 2: 365 . hälgher oc reen är han som haffwir deel j första vpstandilsom ib. " tik wardher enghin vpstandilse til äwigt liff " ib 299 . - uppståndelse, upprättelse. thenne är j nidhirfal satthir ondom ok otronom, oj j opstandhilse godhom oc tronom MP 1: 37 . ib 38 . vpstandilse aff syndom ib 335 . "],"e":["op- . ","opp- )","upstandilsa dagher"]},{"a":"upstandilse","b":"nn","c":"","d":["och f. uppståndelse (från död). resurreccio som är min wpstandilse Mecht 99 . thet är til at vndersta ok kennä sonen, ok om hanom opstandilse ok til gongh hafua til helga fadren J Buddes b 160 . SkrtUppb 368 . SvB 269 (sen. h. av 1400-t.)."],"e":["op- )"]},{"a":"upstigha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppstiga, stiga upp (till ett högre liggande ställe). opstigha a en höghan fotpal KL 355 . " vpstegh han i sin vagn " Gr 289 . - om Kristi himmelsfärd. han stodh sannelika thridia dagh wp aff dödh ok til himna vpstegh Bil 86 . ","2) stiga uppför; stiga upp på, bestiga eg. och bildl. swänska opstigha thz bergit stora RK 3: 2350 . MB 2: 47 . " aldra dygdenna höghet opstiga (consendere) " Su 180 . - stiga upp till, stiga upp i. bildl. mäktoghe ärw the tarana som aff angrandes syndarns konnom oppstigha alla hymblana LfK 65 . ","3) uppstiga, komma till välde, blifva herskande. omildhet ok höghfärdh äru opstighin ok maktogh vordhin Bir 3: 187. ","4) uppträda, uppkomma. " kättara oc trowillara toko vpstigha i britannie lande " Lg 3: 214 . ","5) gå upp, sträcka sig upp. wäghen som wp stigher j betheron MB 2: 28 ."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upstigha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppstiga, stiga upp (till ett högre liggande ställe). dyurit som vpflygher (för vpstygher; ascendit) w haffs dyupit MB : 349 . 6) gå i land, landstiga. (kung Kristian) matte siälff oc hans fölgere her vp stiga oc gha her fram offuer land Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). - Jfr stigha up (äv. Sdw 2: 503)."],"e":[]},{"a":"upstikka","b":"vb","c":"v.","d":["sticka upp; hissa, höja. bönder haffdo sik wänlika skikkat ok haffdo sith baner wp stikkat RK 1: 3467 . ib 3020 ."],"e":[]},{"a":"upstikta","b":"vb","c":"v.","d":["upprätta, inrätta, stifa, donera. göre dagelige tiensth . . . for theris ok alle crisne siele, som sodane geldh haffua vpstikthet FM 274 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"upstinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) sticka upp, sticka hål på. tha likowel sker thet offtha ath arsen (på hönsen) täppis aather, och tha wpstingis arsen mädh enom penna ath the kwnna skitha PMskr 256. - med objektsväxling. tappa (vin). huilken vynman, som vyn jntager j sin kellere ok tet vpstynger vtan fogatens och borgamesteres loff, haffue forgiort fatith STb 3: 375 (1498).","4) deflorera, kränka (mö). ath hinrik serken schal vtgiffue xv (15) marck for then pigan, han vpstach och pa hanom fore sittiende rette klagadhe STb 2: 432 ( 1490) . " alla sonan ok forlichningh, ther kemmenerana göre medh thöm ey til retta wele . . . som är medh piger skennara (ä fr. vpstynga ok), slagh och pust electera " ib 445 ( 1490) . - Jfr stinga up (Sdw 2: 859)."],"e":["op- )"]},{"a":"upstinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sticka upp, hissa. engelbert loth vpstinghia en hat RK 2: 2449 . " lath han en hatt opstinga mz mig wille han tha dagtinga " ib 3: (sista forts.) 6055. tha hattani wara opstwngne pa badhe sidher HSH 18: 169 ( 1497) ","2) ställa till, företaga, börja. nogot örlög mz thom opstigna RK 2: 4870 .","3) sticka upp, sticka hål på. then (ådern) skule man opp stinga Va 48 ."],"e":["op- . ","opp- . ","stinghia )"]},{"a":"upstoppa","b":"vb","c":"v.","d":["fullstoppa, fylla. maria wardher christi gönom gangandes porter, oppstoppadh oc ful mz alle nadh (referta plena gratia) JMÖ 89 ."],"e":["opp- )"]},{"a":"upstydhia","b":"vb","c":"v.","d":["stödja under, stötta upp. bergen (med guldgruvor) ähro vpstödh, ståndendes på styltor och bielkar PMSkr 602 (senare avskr.). Jfr stydhia up."],"e":["-stödh ) , "]},{"a":"upstyra","b":"vb","c":"v.","d":["arrigere . . . verbum actiuum vpstyra GU C 20 s. 37 ."],"e":[]},{"a":"upstädhers borghare","b":"","c":"","d":[" , se under upstadher."],"e":[]},{"a":"upstöpa","b":"","c":"","d":[" , smälta ned. VKU41 (1544). Jfr stöpa up."],"e":["op- )"]},{"a":"upstöta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"upstöta","b":"vb","c":"v.","d":["jmpingo . . . idest iungere vel impellere op stödha äller nudda GU C 20 (hand 2) s. 15. Jfr stöta up (Sdw 2: 543)."],"e":["-stödha )"]},{"a":"upsupa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. uppsörpla, uppsluka. fullständigt upptaga, överväldiga. at all lhänna hälgasta siäl wpsupin fullelika wpmskiptes i siälffuan gudh (ut anima . . . tota absorpta transfunderetur in Deum) Mecht 119 . hwilkin (ɔ kärleker) saa stora makt haffwer, at han owiruindher dödhin alzthingis, honom opsupande (ut ipsam mortem absorbeal), ok hon liffwr dödh SpV 406 . ib 464, 495 . - part. pret. upsupin, fullständigt upptagen, överväldigad. SpV 52 . oc all iomffrun, thz är mz likama oc siäl bliffuer äwärdelika i the hälga treffalloghet thz är oppswppin aff guddomsens sötma, som stiärnonnas lyws aff solenne JMÖ 127 . - Jfr supa up (SvT 15)."],"e":["op- . ","opp- . ","-swppin ) , "]},{"a":"upsupa","b":"vb","c":"v.","d":[" ok oppfördh j andeliga astundan LfK 246 . - utom sig, sanslös. jak tror at for sorghinna ok ängxlonna myklylikhet var hon vpsupin (absorpta), ok var som hon kände enkte til siin Bo 204 . " tha iak swa i nakra stwndh ligath haffdhe, aller opswpin oc förfäradher (timore correptus) kom iak ather til min sin " Su 94 ."],"e":["op- )","försjunken . ","opsupin"]},{"a":"upsvear","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"upsvear","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr E. Hjärne, Namn och Bygd 40: 142 f."],"e":[]},{"a":"upsvälgha","b":"vb","c":"v.","d":["uppsvälja, uppsluka. " syntos otalike diäfla aldra wagna kring vm han wiliande vpswälghia han " KL 51 . ib 81 . " watnit vpswalgh them " ib 101 . iordhin ypnadhis ok vpswalgh omilda MP 2: 112 . vtgange ellen aff rampno, oc vp swälghe oc förtäre the ädhela trän cedros swa kalladh, hwilke waxa vppa bärgit lybano (egridiatur ignis de rhamno, et devoret cedros Libani) MB 2: 98 . " wtgange ellen aff abymelech, oc vp swälge sichems inbyggiara ib. - part. pret. uppsvulgen; förvirrad. prestin oc prohetin . . . äru vpswolgne (absorpti) af vineno " MP 1: 231 ."],"e":["-swälghia )"]},{"a":"upsvälgha","b":"vb","c":"v.","d":["uppsvälja, uppsluka. mz grymma drakanom teknas rädhelike diäfwulen j häluite girnadndis altidh opswälia oc sluka thöm som thänna näruarande lustelikhet älska meer än komaskulande godh thing Prosadikter (Barl) 40. SvB 408 (b. av 1500-t.). - part. pret. bildl. thu äst al wpswlghin aff fulstwppa söthma SkrtUppb 15 . - Jfr svälgha up (äv. Sdw 2: 571)."],"e":["op- . ","-swälia . ","-swlghin )"]},{"a":"upsvälghare","b":"nn","c":"","d":["uppslukare. " homerus kaller en tyrann almogens vpswäliare " PMSkr 676 (senare avskr.)."],"e":["-swäliare )"]},{"a":"upsyn","b":"nn","c":"","d":["1) uppsyn, blick, ansiktsuttryck. " nar människian . . . slaar sik j sälskap ällir wenskap, mz andro the persone som ey är fulkomöigha forsökt ok lfulbordhat j gudz räddogha, ok haffwer samtalan, skipthir gaffwor, diärffwa opsyn (aspectibus) tilsyn ok äpthirsy, aff hwilko thz onda som sik haffwer doolth j hiärtano, wardhir nw oppinbarth " SpV 88 ."],"e":["opsyn )"]},{"a":"upsyn","b":"nn","c":"","d":["1) uppsyn, blick, ansiktsuttryck, ansikte. fore . .. hans faghro oc ödhmiuko vpsyn Bo 56 . " war han badhe hälrlighin oc rädelighen j synne vpsyn (terribilis visu) " MB 2: 201 . blygher j wp synena (verecundum visu) ib 326 . " huilken altidh tik bidhar mz stadughe opsyn (facie) " Su 115 . ib 76 . " göm at tu ey suä rädhes wärulzmanna vpsyn (faciem potentis), at tu få blygdh ok synd före tin dom " KS 69 (170, 76) . ","2) uppsig, tillsyn. " hafwe han så wäll vpsyn medh then som kiöper, som then ther säll " SO 304 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upsyna","b":"vb","c":"v.","d":["syna (ngt) till borttagande el. avlägsnande. kungiordee aa satte tinghe, ath tee haffde wpsijnth hindrik witikas quern FMU 4: 269 (1466, avskr.) ."],"e":["-sljinth )"]},{"a":"upsäghia","b":"","c":"","d":[" , se upsighia."],"e":[]},{"a":"upsända","b":"vb","c":"v.","d":["låta (ngt) komma upp; lyfta upp, hålla upp. bitra mirram gutu the i swamp oc opsändo (offerbant) thz for hans mun KL 391 . MB 2: 386 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upsända","b":"vb","c":"v.","d":["2) sända (ngn) upp (i landet). then leyde, ther opsendär for thet tiilkomende möthe Rydberg Tr 3: 547 (1509, avskr.) . - Jfr sända up."],"e":["op- )"]},{"a":"upsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppsätta, anvisa (högre belägen) plats åt (ngn). thässa fyra systor äru nu fordrifna . . . ok j thera stadh oc sätom äru fyra andra oäkta systir opsatto ok inskipadha Bir 3: 454 . ","2) landsätta, föra (sjöledes) till (ett ställe). the danska . . . konung eric sidan j pomeren opsette RK : 7724 . jack fördreff thå både qvinna och mand szom bygde ock bodde på armego land hollendher lath iack strgax opsettia ib 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6401. ","3) besätta, befolka. iak fordreff bade qvinne oc man som bygde oc bode pa amakers land mz hollender lot iak thz opsätta RK 3: (Till. om Chr. II , red. B) 6401.","4) uppsätta, uppställa, anbringa (ngt) på en hög plats. i bidzlomen voro jernpipor upsatta TK 270 . framman för stolenom var uppsatt ith fagert täpite ib. ","5) sätta på stapel, bygga (ett fartyg). om han vpsette skal eth skip om c (100) lester i!UDDA_TECKEN? (150) eller ijc (200) lester FM 181 ( 1504) . ","6) uppskjuta. " war then räthgangh vpsäth til min hwsfrvgis tilkommilse " FM 217 ( 1504) . " tha wardher jak wpsätya bygningena til eth annath aar " PM LXV . " ath thet herremöthe kwnnä opsätiäs oc forlängis " HSH 19: 28 ( 1504) . upsätia sik, sätta sig upp (emot ngn), resa sig, göra sig upprorisk. wi lle han . . . opsättia sig mott mig mz örlig och kiiff RK 3: (sista forts.) 4374 . - refl. upsätias, sätta sig upp, resa sig. tha opsattis then likame som förra la MD 95 . - Jfr sätia up."],"e":["upp- . ","op- . ","-sätya . ","-sättia )"]},{"a":"upsätia","b":"vb","c":"v.","d":["l) uppsätta, anvisa (högre belägen) plats åt (ngn). - uppsätta, upphöja. almogen siäff wer haffwer them (ɔ herrarna) walltt och vpsatt öffwer sigh PMSkr 681 (senare avskr,). 2) landsätta, föra (sjöledes) till (ett ställe). - lossa (skeppslast). tet gotz han (ɔ en skeppare) haffde pa brona vpsath, som bortkom STb 2: 584 ( 1491) . ","3) besätta, befolka. " alla the som bode j landet j the andra städer them böd konwng priamus flyttia tiill troyam . . . ty wart staden aller opp sath mz myket folk osegliget " Troj 39 . 4) uppsätta, anbringa (ngtpå en hög plats). j dagh war opsättir en spegil lj the helghe kyrkio MP 5: 64 . " jtem tom som takelet vpsett j barsena j mark " Skotteb 454 (1471-72, Kämn). - uppsätta uppställa. for vtan en lyten weff tor stode vpsatter STb 3: 264 (1495).","5) uppsätta, uppföra, uppbygga. " ath makit scal komma vpseth pa samma stadin j gen, som tet förre stodh " STb 4: 106 ( 1506) . 6) uppskjuta. konungin bödh vpsäthia disputacionem til annan daghin Prosadikter (Barl) 70 . effther at the ecke vyste om han hde vpborit fyllist, tha vpsattes thet ärendit SJ 2: 207 ( 1481) . ib 254 ( 1494) . STb 3: 168 (1494). GPM 2: 33 ( 1511?) . same tid opsattes the clägemal llydke . . . oc michel . . . hade til sammens om saltet til en ytermere ransakan STb 5: 162 (1517). - uppskjuta, inställa. thesse radzstuedaga her emellom skulle ware opsatte för örlig och krig och hollen skul lher j staden STb 5: 269 (1520).","7) skjuta åt sidan. hwar wärldz forsmädilse opsätz ok forhaldz for thz som äwinnelikit är (ubi contemptus mundi ad æterna suspenditur) SpV 157 . 8) uppsätta, inöra (i räkenskap). jtem skal han (ɔ fodermarsken) ey aff nogen smedh tage penninga for hoffslag . . . vthan allena hoffslag tha strax vnder sine hesta . . . oc thz opsätia i waar rekenskap Arnell Brask Biᴵ 33. 9) sätta i gång, börja. hwa är thän thär om twäkar, om saa är at högfärdogha jomfrun synis opsätia örlöghet ällir föra örlöghe mothe himblomen (si virgo superba celo bellum videtur inferre) SpV 337 . "],"e":["op- . ","-setie . ","-satte . ","-sette Skotteb 454 (1471-72, Kämn). part. pret. -satter. -sättir MP 5: 64 . ","-seth STb 4: 106 ( 1506) . ","-sätte GPM 2: 33 ( 1511?) ),","upsätia sik , sätta sig upp (emot ngn), resa sig. ath noger wtaff tesse try rige wille opsetic sig [mot] theris rette herre STb 5: 311 (1520, Kop). HSH 16: 110 (1527, Brask) . - Jfr sätia up."]},{"a":"upsätning","b":"nn","c":"","d":[" (byggnads) konstruktion. jnnan tiill j staden war lotalegen palacia oc hws mz alla wänasta bigning oc skkikeligen opsätning Troj 37 . - konkret. wil her hakan mwra östan til nidh pa watnet, som her sten sture stadenom loffuit hade, medh tess vpsetningher pa bade sider nör och söder, tha magh han tet göre STb 3: 425 ( 1499) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upsätsker","b":"av","c":"adj.","d":["käck? rådig? oc (hövitsmannen) göre them til rothemestara, som äre opsätske, tröste oc aatwaktoghe kara Arnell Brask Biᴵ 18. Jfr upsat 3."],"e":["op- )"]},{"a":"upsökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) söka efter, söka finna; uppsöka. latho the oppsökia thenna hälga herran Lg 399 . ib 435 . " tha oppsökte han yrther " ib 666 . upsökto the (cæperunt . . . quærere) smaa pilta, som the matto köpa oc upfödha til gudz thiänist Ansg 191 . MB 2: 281 . " wi skulom vpsökia warom konunghe tiänisto möor them som iomfrwr äru oc faghra (quærantur regi puellæ virgines ac specosæ) " ib 181 . dan slälkte letade oc vpsökte sik hembole (quærebat possessionem sibi) ib 125 .","2) söka, eftersträfva. " alle wpspökia oc spöria huat som hälzst theras är, oc engin huat ihesu cristi " Su 372 . ","3) söka lära känna, forska efter, söka utforska. en girugher gudhelika snilles känneswen wpsökte alla gambla lärafädhrinna wisdom Su 223 . - utforska. haa är then som hänne släkte kan opsökia, äldher opräkna (generationem ejus quis enarrabit) Su 78 . ","4) undersöka, ransaka. " at hon . . . oppsöke oc besöprie siälffwa sik " LfK 45 . " i budhordomen oppsöker gudh wara lydhno " ib 73 . - Jfr sökia up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upsökia","b":"vb","c":"v.","d":["3) söka lära känna, forska efter, söka utforska. jndago . . . gare opsökia GU C 20 (hand 2) s. 21. II esdre v et horum quesita est generis scripta impedatura (jfr III Esdræ 5: 39: et horum quesita est generis scriptura in predatura) expone thera skriwande släkt opräknan war opsökt ib s. 14 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upsökning","b":"nn","c":"","d":["efterforskande, utforskande. " jmpedatura . . . footh breth älle foth langth footha spaar opsögningh äller ransakan " GU C 20 (hand 2) s. 14. indago . . . nis opsökningh oc hästa haghi ib s. 21."],"e":["op- . ","-sögningh GU C 20 (hand 2) s. 14 (daniserande)), "]},{"a":"upsökning","b":"nn","c":"","d":["uppsökande, inhämtande (af upplysning el. kännedom). thänne samtalan oc spörsmal mällan sapiencia & discipulum . . . är här insath at enast til hethare oc snarare opsäningh (ad ferventiorem modum trandeni) Su 3 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uptaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) taga upp, upptaga. altareth skal byggias aff stenom . . . ey hugnom äller gröpthom wtan enfalloghom oc slättom som the aff iordhinne vptagas MB 2: 23 . " om påska otte, thå korset uptages " TK 272 .. tha badh hon sin smaswen at han skulde thz (det på vattnet fytande skrinet) beqwemligä opp taka Va 7 . hwilke (det i floden kastade) barnit oskatt vptoko KL 252 . Lg 221 . - upptaga, upplyfta. skal jak optaka thik a mit biärgh Bir 2: 29 . vptox karit i himinin KL 151 . " sanctus helyas var optakin i himilin " ib 399 . " j himilin är optakin ib. " MB 2: 393 . " hon (d. v. s. Maria) war op taghin til himerikis glädhi " Lg 42 . " sanctus thomas war ey mz them tha hon war op takin " ib. " han sagdhe sik ey vita huat jak var optakin j licammanom älla ey " Bir 3: 160 . ib 1: 23, 3: 154, 285 . - upplyfta, hänrycka, bringa i extas. optakin i andelike syyn KL 347 . ","2) taga, mottaga. stadugha fasto vptaghandes aff herra nighils abiörnason vpa fyra markland jordh SD 6: 169 (öfvers. fr. 1441). sama fasto vptaghandis aff herra andirse eskilson vpa thry markland jordh ib. - mottaga, uppbära, bekomma. ath vy hawa wtaghed (för wptaghed) ok anamad aff brödhromen i vasten akloster . . . lxx mark svensca peninga SD NS 1: 208 (1403, i vidim. fr. 1503). vi optakom lön lica äptir varom ondo gärningom KL 392 . GO 793 . - upptaga, uttaga. scal war lensman . . . þässä brutäpäningä vpp takä ok skiptä SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ","3) lida, undergå. iak skal min dödh morghin op taka Iv 2690 . ","4) upptaga, afrödja, sätta sig i besittning af (ouppodladt el. obebyggdt land). þän som . . . ruþunä vp tok SD 5: 637 ( 1347) . " hwar som nya opgerdher wardha hedhan fra optakna . . . tha scal then som optaghit hafwer halft afrath göra thöm som äghandin er " PfN 135 . " then same eric konungh loth allare först optaga och byggia thz landh som skane hether " PK 221 . RK 1: (LRK) s. 215 . ","5) taga i bruk, börja nyttja. quinnor aflägge the klädhe som the vptoko for högfärdh MP 1: 188 . " nar barnit vp växir nakot tha vmskiptis gammol klädha bonadhir ok ny klädhe vptakas " Bir 1: 143 . " aflagdhe iak gamblo laxsins klädhe ok iak vptok ny klädhe thz äru nyio laghin ib. " ib 4: 32 . ","6) börja, inlåta sig i, företaga. har nödde þik tel at þät vptaca þu vile eigh framhalda Bu 520 . " vidhirfreste älla optaki (attentet) änga nyo sidhuänior " Bir 3: 176 . " ey är synd ällir blygdh thz sniellelica atir kalla som oskällica är optakit ok börjat (inchoatum et attentum) " ib 319 . " ey hafwom vj thzta lifuerne vptagit ider tilradhande " Lg 3: 526 . - upptaga, antaga. ärffuodha ther om ath . . . godhe gamble sidhi vptaghins Bir 5: 130 . börja, sätta i gång, inrätta. märk . . . i hwat äro . . . thu skalt halla tith renliffw, hwilkit siälffwer gudz son . . . oc äpther honom hälge appostoli först optogo oc fwnderadho LfK 22 . " hwru oc aff hwem renliffnatz liffwerne wart först oppböriat oc opptakit ib 18. " VKR 1 . " fore hwar skul thette comanij ok bröderschap är vptakit " SO 97 . ib 106 . " sama fundacio oc stycktilsse som forsriffne gusmidher begyng oc vptaget haffua " ib 163 . " eptir at . . . hans (Dominici) höghtidh war vptakin " ST 76 . Lg 3: 46, 49 . ","7) inrätta, anordna. nv aghir waardh oc wardhbodha optaka iij j horndöö ok thre j hulte TB 73 . " diki oc dikis rätter skulu uptakas " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). ","8) antaga, taga på sig. huru haffde han (ɔ: mannen) tha nakot sin kwnnit begripa gudeliken lönlik ting . . . haffde ey gudeliken snille i optaknom mandome them oppenbarat Su 33 . ","9) antaga, antaga till eferlefnad. är thenna schraa ok retto[g]het vptaghin j gultsmitz embetet her j stocholme SO 144 . 10) antaga, utse, välja. i then sama stwndh han wardher til höffdingh optakin SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). - Jfr taka up."],"e":["upp- . ","op- . ","opp- . ","-tagha . ","-taga )"]},{"a":"uptaka","b":"vb","c":"v.","d":["1) taga upp, upptaga. samma lögerdagin hade kemmenerana forhindret iiij kloffue flatfisk och war pa kloffuan technet ijc, ok tha man hanom vpt och rechnade hanom, tha war ther vtj ecke fult ijc STb 3: 407 ( 1498) . " här the skwla skermana flythya äller wptaka " PMSkr 130 . - taga bort, avlägsna. haffue wy giffuet kirkioherren, presten ok kirkioverende loff swa dana waxlius (ɔ i kyrkan olovligt anbragta ljus) vptaga och thöm skica epter theris egin vilie STb 4: 174 ( 1507) .","2) taga, mottaga. - uppbära, taga i betalning. huilken som mera vpthager eller giffuer böte iij mark STb 3: 373 (1498).","4) upptaga, avröja (oupodlat el. obebyggt land). upptaga, utlägga (byggnadstomt). swa manga tompter, som i watzstena by ärw wptakna til at byggias VKj 7 (1447). thil minnes ath rampnöö är opt thakit til lbygningh ib 167 ( 1466) . ib 170 (1466). ib 62, 147 . - upptaga (samfärdsled), uppröja, öppna. at then gamble twärgadhen, som malmone haua hafft oc täpt fran gorsunga giärdhe oc nide til sion, skal vptakas oc ypen hallas SD NS 3: 452 ( 1419) .","6) börja, sätta i gång, inrätta. än äpther langan tima, nar som mangha hälga manna högtidher optokos, tha bor[t]lagdis tässa högtidher JMPs 291. 7) inrätta, anordna. wnnom oc giffuom . . abo domkirkio, som nyligest är optagen och mynst forseed . . . friheet oc frelse pa alle thera godz Svrtb 436 (1449). khelge korss altare, som nyligan är vptaget i byakirkone STb 1: 150 (1478). her i stadin skulu enga flere kopperslagara smidiar vptagas ib 229 ( 1480) . 11) ertappa (i lägersmål). Skotteb 413 (1467-68), Kämn). jtem aff j qwinno jon slembo vptogx met j mark ib 428 (1469-70, d:o). ib 436 81469-70, d:o). STb 1: 324 ( 1481) . olaff tymberman och cristin skulo pa kaakin, for ty athe wordo vptagin ib 373 ( 1482) . ib 2: 42 ( 1484) . 198 (1487), 326, 351 (1489). at han sina hustru liff ey war begerende eller mans scriffures, som saman til lhopa vptagen ware j magnesse stugu ib 417 (1490). en mwnck, som heet broder hans bussen, ok lhan bleff her vptagen j waar by medh ena laghgiffta mantz hustrw och kom j stort hinder och stort plass ther fore ib 3: 134 ( 1493) . ib 135 ( 1493) . ATb 3: 120 ( 1501) . - Jfr taka up och nyuptakain."],"e":["vpp- . ","op- . lag(h)a),"]},{"a":"uptakan","b":"nn","c":"","d":["ertappande (i lägersml). Skotteb 385 (1463-64). Kämn), 399 (1465-66, d:o). ib. jtem xij öre aff hans bagere dreng for vptagin ib 413 (1467-68, d:o). ib."],"e":[]},{"a":"uptakare","b":"nn","c":"","d":["grundläggare. " jak insköt tässa stadzsins fundatoribus, thz är wptakarom wilian til at byggian " Bir 4: 75 ."],"e":[]},{"a":"uptakilse","b":"nn","c":"","d":["och f.","1) upptagande (till himmelen), (Marias) himmelsärd. Jfr C. E. Thors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 353, 395. ware frw affton then dyra, huulken häne vptaghilse kallas till himpna Sd NS 2: 525 (1412). ib 526 ( 1412) . jomffru maria wnderlica opptagilse JMPs 39. 2) upptagande, antagande, införande. siälsyna ok nymäris sidha optakilse SpV 151 ."],"e":["op- . ","opp- . ","-tagilse )"]},{"a":"uptakilse","b":"nn","c":"","d":["upptagande (till himlen), (Marias) himmelsfärd. änkte jäfwadhe ieronimus . . . aff mine (d. v. s. Marias) vptäkilse (assumtione) Bir 3: 160 . " iak orsakadhe jeronium för aff mine optakilse än nu skal jak kungöra thik the otakilsina sannind " ib 161 . ib 162 . "],"e":["op- . ","-täkilse ],","uptakilsa dagher","op- )"]},{"a":"uptakning","b":"nn","c":"","d":[" = uptakilse 1. at wi gladhelika skolom högtidher göra aff iomffrwnnas opptaknigh til hymbla JMÖ 133 ."],"e":["opptaknigh )"]},{"a":"uptako pänningar","b":"nn","c":"","d":["böter för ertappande i lägersmål. Skotteb 399 (1465-66, Kämn)."],"e":["vptage- )"]},{"a":"uptekna","b":"vb","c":"v.","d":["uppteckna, anteckna. SJ 2: 6 ( 1475) . STb 1: 11 ( 1475) . ath til mynnes skal opteknas her i stadzsins book alth thet tal som waret haffwer om mynthet ib 231 ( 1480) . thette for:ne befalte for:ne borgamestra mich helmik vpscriffue och vptechne j stadzsins tenckieboch til amynnelse ib 3: 259 ( 1495) . ib 342 (1497). - avskriva. och är ther breffuit vptekneth then mandagh nest epter dominicam letare STb 3: 215 (1495). ath thet (ɔ eth besegelt permantz breff matte jnscriffues och vptechnes ordh wijdh [ordh] , som thet allaledes luder, j stadzsins tenckiebock ib 4: 31 ( 1504) . ib 50 ( 1505) . - Jfr tekna up."],"e":[]},{"a":"upthidha","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. upthidhas, tina upp, smälta. ginstan losnar oc wptydhis (resolvitur) all köldinna hardheet Su 200 ."],"e":["-tydha )"]},{"a":"upthäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["yppa, omtala. " nar henna herra jonker erengisl doo wptäkte han ath hans hustru war swa godh jomffru än tha som hon kom fförst i sängh hans " Hel män 276 . "],"e":["*upthäkkia sik , öppna sig (för ngn), tala öppet el. förtroligt (med ngn). haffwer han op täkth sig för mik, dog lönliga BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) ."]},{"a":"upthänkia","b":"vb","c":"v.","d":["upptänka, uttänka. " thu haffwir . . . eth wp tänkt äpther thz andra " MB 2: 160 . " huat kwnne . . finnas ällir wptänkias beqvämmelikare " Su 277 ."],"e":[]},{"a":"uptvinna","b":"vb","c":"v.","d":["tvinna upp, sno upp. retortus a um ve[l] retorsus a um annatsin pynter vp snogin oc twinnader (väl för up twinnader) GU C 20 s. 525 ."],"e":[]},{"a":"uptykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" gotzeth war ey scriffwith tha som segleth wptyktes ib 35 . Jfr tykkia up."],"e":["lthet"]},{"a":"uptykkia","b":"vb","c":"v.","d":["uppdraga, upphissa, hissa. " thas om senhleth wptyktes " PM 76 . " skiparen haffwer ey wptykth segleth " ib. " är seglet wptykth ib. ""],"e":[]},{"a":"uptäkt","b":"","c":"","d":[" . f. 2) ertappande i lägersmål, böter för d:o. jtem aff oleff magnusson iij mark for optäkt Skotteb 422 (1468-69, Kämn). jtem aff anne huitkopp ij mark optäkt ib. ib 427, 428 (1469-70, d:o), 444 (1470-71 d:o). wort örien . . . belaten pa x (10) mark for vptechten STb 2: 362 (1489)."],"e":["op- . ","-tekt . ","-techt )"]},{"a":"uptäkt","b":"nn","c":"","d":[" = uptakilse. hulkin breff oc skript som talar aff mine (Marias) optäkt til himerikis Bir 3: 160 . " honum synis at ieronimus iäfwadhe aff mine optäkt ib. ""],"e":["op- )"]},{"a":"uptälia","b":"vb","c":"v.","d":["uppräkna, nämna, omtala (flere ting efter hvarandra el. ett helt med dess särskilda delar). mz threm konungom som för äre optalde MB 1: 180 . " mz thenna diwrom, som nw waro op tald " ib 473 . ib 166, 169, 356 . sidhan han hafdhe optalt thz fore them ib 427 . " her ey görs behoff vptälia meera " RK 2: 1729 . ib 4517 . " ey är rätuisa at the synde skulu annantidh optälias (replicentur) siälinne til skam oc blygdh ther mz scriptamalom äru bätradh " Bir 2: 93 . " huar then andin som nu är optaldir (enumeratorum) som är högfärdhinna ande oc girinna ok sualgsins ok olydhnonna " ib 3: 87 . " jak vil nu optälia ok sighia al radh som konungenom varo gifwin oc sagdh ok thom opräkna nu mz färrom ordhom hulkin jak sagdhe för mz flere ordhom " ib 466 . Al 4647, 9704 . - nämna, säga. sidhan badh han them sielffwa vptälia hwem the wille til drotzst oc marsk wälia RK 2: 1809 . " engelbert them leydamen fik han looth them sielf vptälia hwem the wilde wälia " ib 1660 . - omtala, redogöra för the taldo alla israels sönir oc scrifwu thera tall, som nw war optalt MB 1: 419 . om thu wil thetta lifwerne halda ok wara rätwiso nw op talda Al 6516 . " tha han hafdhe them (drömmarne) alla optalt " ib 322 . " the böker i hwilkom alla mina gärninga och thanka skulu wptälias " Ber 203 . " än thu wilt wptälia alla hans (kroppens) ysäld " ib 207 . begynnadhe presten strax opptälia cristna tro för rachel Lg 3: 435 . - redogöra för, föredraga; upprepa. jouse . . . vptalde (proposuit) för folkit gudz budordh oc doma MB 2: 66 . - refl. uptälias, räknas, innehållas. vptälias j hanum (gårdsrätten) flukka fämptan MEG (red. A) 53 . - Jfr tälia up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uptälia","b":"vb","c":"v.","d":["uppräkna, nämna, omtala. " thenna uptalde iordhir upanwarda iak ok tillägnar them förnämda niklis kätilson " SD 8: 425 (1363, avskr.). syw digdhir som swa j matto räknas ok optälias MP 5: 54 . - nämna el. upprepa (ngt) i förteckning över vad som lägges ngn till last, utkräva straff för (ngt). finnes hon j swa dana leffuerne her epter optaren mera, tha stande vptalt thet ena medh thet andra STb 2: 350 ( 1489) ."],"e":["op- )"]},{"a":"uptända","b":"vb","c":"v.","d":["1) tända, antända. jgnio is ire . . . opthendha GU C 20 (hand 2) s. 9. ignitus . . . opthender oc brennande ib. jncendo . . . dere optända ib s. 18. 2) upptända, göra lågande el. brinnande, elda, liva. kom härra sua som eldir oc vptänt mit hiärta Nio kap ur Bir 38 . Mecht 174 . hon . . . wart wptänt genstan mz hetasta kärlek (ferventissimo amore . . . est succensa) ib 188 . " hwru hon maghie ä mer ok meer wptändas aff sins skapara kärlek " SkrtUppb 69 . ib 70 . " swa mykydh öffwade thänna hälga qwinnana sigh j tässa twa böner (ɔ pater noster och ave Maria), aför hänna hälga äptherdöme optändhos nästan alla the j änglandh waro, mädh största gudelighet til jomffru maria psaltara JMPs 405. - upptända, egga, förtjusa. han bleff optänder oc grypen j hänne fägrind " Troj 62 . upptända, upphetsa, reta. optänder bleff han mera j jldbräskona brynnande wrede Troj 125 . - upptända, väcka. j sinne thryskofulle ok optända gälniskio . . . tha kom han mz harmfullon gangh farandis til foresagdha jomfrunna sänghSpV 78. - Jfr tända up."],"e":["op- . ","-thend(h)a . part. pret. f. -tänt Mecht 174, 189 . ","imper . ","-tänt Nio kap ur Bir 38 ),"]},{"a":"uptända","b":"vb","c":"v.","d":["1) tända, sätta eld i el. på (ngt), antända. wptänd lykta KL 261 . " hon lät alla lampor op tända " Lg 39 . brännande lughe j hulkom vt släkt liws . . . vptändas ok vptändh liws maktas Bir 1: 175 . " optändis hänna hofwod ok händir oc arma oc fötir ok brinna suasom j rädhelicom lygnna eld " ib 3: 29 . " nar vidhin vptändis aff solinna hita " ib 2: 171 . - tända, komma (eld el. låga) att brinna, upptända. the . . . vptändo eld KL 175 . vptändis (accensus est) stor eldir swa at alle ther paa storliga vndradho MB 2: 282 . - bildl. thz sama liusit hulkit gudh hafdhe i hänna bönom opänt i hänna hugh KL 337 . " vptänt thina nadha lius j varom sinom (accende lumen sensibus) " MP 1: 176 . " nar han starklica optändir i them kärleksins eld " Bo 110 . ","2) upptända, göra lågande el. brinnande, elda, lifva. gudz ande skal vptända thina siäl VKR XVI . jak skal . . . vptända them swa at the vilin ä meer ok mer fram gaa j godho Bir 1: 47 . " tilbör . . . at hughin . . . optändis. lysis oc läris ij contemplatiua vita " Bo 143 . ensampt thätta skulle thik mykyt storlica vptända ij hans älskogha ib 52 . " hafdhe gudh hona optänt i sinom sötma " KL 337 . " optändande thera hiärta mz thöm gudhelica kärleksins elde " ib. " vptändis han mz swa myklom älskogha til gudz modher " ib 91 . " optändir af sama andanom . . . astundadhe han hona see " ib 323 . " tha hon . . . vardh vptänd af hans älskogha " Bo 74 . ib 232 . Lg 816 . " vp tända the (änglarne) ok vpuäkkia siälina at göra thz som got är " Bir 1: 24 . " hwilka äftedöme meer optända til gudz älskogha än prädikan " KL 181 . thera hierta är swa kalt af allo godho at thz kan alre vpsta älla vptändas thil min kärlek MP 1: 101 . - upptända, egga, reta. han . . . stoþ vp vptändir af ondom lusta KL 188 . " tolff män optände mz mykle gäld " ib 341 . - upptända, väcka. the ödhmiuktin ther kärlekin gör oc vptändir Bo 39 . " the (kryddorna) . . . vptända lustan " ib 133 . " krydde oc yrther som wptända skörhet " Bir 4: 101 . - Jfr tända up."],"e":["op- )"]},{"a":"uptändilse","b":"","c":"","d":[" - (o-). n. pl. el.f. 1) tändande; låga, eld. bildl. thins mönstris script war idhkelikin thes hälgha anda hiti ok vptändilse oc tho annorled änt hen helghe ande gör til kärlek lughnade MP 2: 123, andre flere trona människor gaff han margfaldelika gaffuor them til . . . sins kärlekx wptändilse (in . . . amoris sui inflammationem) Mecht 96 . paris . . . begynthe mz syna blidaktoga ögnagyslans tililsyn beblandha sig mz hennes ögnagiysl mz swår kärligzs optändelse oppa bada syder Troj 63 . 2) något som upptänder (ngt). bildl. at thässin ärw kärlexens wptändilse (incentiva) SkrtUppb 70."],"e":[]},{"a":"uptändning","b":"nn","c":"","d":[" = uptändilse 2. incentiuum ui optändningh GU C 20 (hand 2) s. 18."],"e":["op- )"]},{"a":"uptäppa","b":"vb","c":"v.","d":["öppna. " gatabodhen . . . var vptäpt ok öpnät " Lg 3: 575 . " wptäpto the ena lön dör " MB 2: 281 . " at the skuli vptäppa (aperiant) hedhninganna mwnna " ib 200 . ib 297 . " iak är . . . gudz fadhirs son . . . huilken nadhenna grwndh haffuer optäpt (qui abyssum miseriordiæ . . . aperui) " Su 45 ."],"e":["op- )"]},{"a":"uptära","b":"vb","c":"v.","d":["förtära, förbruka. " sädhen bliffwer saa drygh, ath hon ikke förnötas eller optäras kan i ij (2) sombra och samfälda winthra " BSH 5: 303 ( 1508) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upvaka","b":"vb","c":"v.","d":["uppvakna, vakna. om mornen aarla han sidan opuaker RK 2: 8682 . jach haffuer slageth tw ämbar watn pa konane, som satt i bryggare hwset, ther eeldin war lös, forra än hon vp wakadhe STb 1: 229 ( 1480) ."],"e":["op- )"]},{"a":"upvakna","b":"vb","c":"v.","d":["uppvakna, vakna. Se Sdw 2: 1325."],"e":[]},{"a":"upvardha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"upvaxa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppväxa (ur jorden), uppspira. thizstlane oupäxsto ok quadho oc fordäruadho godha sädhena Bir 3: 232. thän akir owir hulkin thitztla äru opuäxste ib 2: 104 . vpuäxto tholika yrte widh hänna graff KL 82 . " vpuäxste lilia aff riddarsins mun sidhan han war iordhadhir " ib 68 . " aff them (kärnarne) skal thry thre op wäxa " Lg 92 . " aff thessom trem rotomen vpuäxste aldra rättaste stiälkir " Bir 1: 176 . " aff tässom wingardhenom skulu mange wiingarda wpwaxsa " ib 4: 6 . ","2) uppväxa, växa till. Bir 4: 146 . - om menniskor. nar barnit vp växir nakot Bir 1: 143 . - blifva vuxen, komma till mogen ålder. scref han (Maxentius) sik kesara ok räþ for mangom romara landom mz vald . . . tel vnge constantius vp vaxte Bu 533 . ","3) uppväxa, uppstå, födas, alstras. skulu madhka oc orma opuaxa (oreientur) aff varo myrke oc orma thräk Bir 2: 37 . - uppstå, uppkomma. at konunghlich räfst härdhir sik kranckum gerningum ok sidhwänium till blyugdh ok gengangho, sum daghlicä wppwaghxä ok ökkiäs SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ther äpther vpwäxte j effraym en twädräkt MB 2: 109 . ","4) växa, tillaga i storlek, stiga. thz hände at romara flodh som kallas tyberis vpflödde ok vpuäxte . . . bradeliga Lg 3: 559 . - part. pret. upvaxin (op-. -wäxin. -wäxster), ","1) vuxen, egande (en viss) växt. mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin MB 1: 83 . ","2) som nått el. som eger (en viss) storlek; resande sig. thz berghith war swa höght op wäxst Al 9046 . - Jfr vaxa up."],"e":["op- . ","-växa )"]},{"a":"upvaxa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppväxa (ur jorden), uppspira. om somar tima, nar lilian är swa j bolenom högh wpwäxt, at hon skal blomstras, skär hänna wäxth aff SpV 25 ."],"e":["-wäxa )"]},{"a":"upvinda","b":"vb","c":"v.","d":["uppvinda, upphissa, hissa. propendere vpuindha ok vtuida GU C 20 s. 427 . " stode dragarene j wagen pleghe ware oc sade thöm haffua vpwndit cort rwtz hubla seck offuer waagen " STb 3: 460 ( 1499) . strax skiparen läth wpwinda seghlith PMSkr 88 . Jfr vinda up."],"e":["supin . ","-wndit )"]},{"a":"upvinda","b":"vb","c":"v.","d":["uppvinda, uppdraga, upphissa, hissa. ther man fore honom brona wp want RK 1: 4000 . " the däner siden thera sägel opwnde " ib 2: 9062 . " tha seghleth är wpwondith " PM 76 . sidan seghleth war wpwondith ib. " han loot sik sidhan op winda rat " Al 9250 . Jfr vinda up."],"e":["op- )"]},{"a":"upvisa","b":"vb","c":"v.","d":["uppvisa, visa, göra synlig el. känd. philipus patriarka rädes at þe (Johannes döparens ben) up vist (ändradt till vist) wrþen Bu 51 . " symon manadhe mik aldre visa thrät hwar thz ligger. thy at . . . aldre thrifs war släkt sidhan thz wardher vpuist " Bil 86 ."],"e":[]},{"a":"upvita","b":"vb","c":"v.","d":["vetta upp. weet thz nidher a them (träden) som op weet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . taladhe rätuisan til godha ängillin . . . ok sagdhe, leta j hiwleno oc see hulkin linian som vpgaar ok opuetir j höght ok tha fanz the opuita j hulke som alstingx änkte var scrifwat Bir 3: 435 . Jfr vita up."],"e":["op- . ","-veta )"]},{"a":"upvägha","b":"vb","c":"v.","d":["1) upplyfta; väga upp, väga. högxsta bärghen menthe han mz wägskalom wp wägha (in statera appendere) MB 2: 307 . naar han (Gud) opwogh (appendebat) jordenna grwndhwala Su 78 . ","2) uppväga, i vigt motsvara. war stenin swa thungir, at han vpwogh alth thz man kunde j andra wäghskalena läggia ST 532 . - Jfr vägha up."],"e":["op- )"]},{"a":"upvägha","b":"vb","c":"v.","d":["räta upp, resa upp. vi haffuom optha vitit vpväges med skrufuer stenhus oc andra mwra som böriade lwta HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"e":[]},{"a":"upväkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppväcka, väcka (en sofvande). guz ängil . . . vpuäkte petrum KL 154 . Bo 186 . " hwru . . . gudh lät them opp wäkkias som soffwit haffdo " Lg 435 . iac vpväkir them af sömpne ib 550 .","2) väcka, lifva, sätta i rörelse, egga, drifva, locka. them som lathe äller rädde ärw wpwäkkia mz godhom ordhom PM 2 . rätta oc mana sina vndirdana opuäkkiande thom mz dygdha äptedöme Bir 3: 397 . " hwi gaff thw minom licamma lime vm iak skal ey röra thom op opuäkkia (exercitare, sannolikt läst: excitare) äptir minom vilia oc lusta " ib 274 . " domarin vwektir aff dieflenom " ST 112 . " manga iomfrur opuäktar af clara frägdh " KL 329 . upuäkkiande thöm til gudhelikit loff ib 337 . " en . . . man . . . vpuäkte andra til latir " ib 122 . ib 126 . the andre X M män . . . vp väkto oc retadho stadz männena til stridhena MB 2: 136 . " han opuäkkir (incitat) alla til owirflödhelik thing mz sino äptedöme " Bir 2: 117 . " siith hierta tiil glädhi oppwäkkia " RK 3: 653 . vp tända the (änglarne) ok vpuäkkia (incitant) siälina at göra thz som got är Bir 1: 24 . ib 2: 150 . opuäkkiande adam at bryta min budhordh ib 3: 254 . - lifva, uppmuntra. at systrana maghin them (de sjuka systrarna) hugna, oc wpwäkkia til thz bätzsta Bir 5: 47 . ","3) väcka, framkalla, reta. mangra handa flätio blanda saman ok mängia. som skola gita . . . väcka, upptända, framkalla. til at wpuäkkia sköran lusta KL 123 . " skörlifnadhin som diäfwllin vpuäkte j them " Bir 1: 78 . " han !UDDA_TECKEN?: hedherin) opuäkkir (excitat) höghfärdh " ib 2: 325 . - uppväcka, sätta i gång, framkalla, åstadkomma. jak . . . vpwekte starkan storm ST 304 . " sagdhe sik hafua vp väkt mangh örlögh " Bil 725 . han opuäkkir (suscitat) gamul iärtekn Bo 110 . upwäkkia mykin wådha ok dröuilse landamällom KS 75 (185, 82) . " opuäktis mote thöm af thera frändom en ny striidh " KL 341 . " iudhane . . . vpuäkto mykit haat a mote paulo " ib 157 . ","4) uppröra, väcka tvist om. vpwäcker eller ypper någen förlycht sak SO 222 . upväkkia sik, låta hänföra sig. ingen skal siik tiil homodh opwäkkia RK 3: 1697 . - refl. upväkkias, uppröras, förbittras, förargas? erchebiscopen opwäktes RK 3: 1292 . - Jfr väkkia up."],"e":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upväkkia","b":"vb","c":"v.","d":["2) väcka, liva, sätta i rörelse, egga, driva, locka. skulum wi atenast opwäkkias til wart eghit gangn, aff thässom indhra krafftomen SpV 28 . " the katha qwinnan (ɔ Attilas brud Hildico) . .. war opwäkt til at taka thänna mannen sik til bondha, for thy han war en stor stridz kämpe ib 319. - egga, reta. op väkkia ormana til hänna fordärff " Bil 019 . "],"e":["op- )","upväkkia sik , låta hänföra sig. hwru människian skal sigh wpwäkkia (se excitare) til lgudhz kärlek SkrtUppb 69 . - Jfr väkia up."]},{"a":"upväkkiare","b":"nn","c":"","d":["väckare, som drifver el. manar. hon (ɔ: dröffuilsen) är . . . en waker manare oc opwäkkiare til gudhz kärlek Su 174 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upväkkilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["uppväckande, framkallande, åstadkommande. älskoghans vpuäkkilse (incitamenta) Su 393 . ey meenar . . . gudhelikin snille her wm thenna radh oc lärdom at skikka nakra nya reglo . . . wtan ena kärleka oc wäluilioga wpskäkkilse gudelikx kärlekx ib 364 . ib 228, 368, 369 . Lg 907 . " det som uppväcker el. framkallar, anledning. skulu . . . all siäldsyn oc wndirsam diwr oc fwghla alzstingx bortlängias aff clostirs inlykkio, thy at the äru lösläta wpwäkilse " Bir 5: 45 . - retelse, retmedel. heet thing äru skörhetz wpuäkilse (incentiva) Bir 4: 101 ."],"e":["-wäkilse Bir 5: 45 ; Su 368 ),"]},{"a":"upväkkilse","b":"nn","c":"","d":["och f. uppväckande, framkallande, åstadkommande. til sin eghens gudelighetz opwäkkilse är bätre at läsa honom (ɔ Jungfru Marie psaltare) än p[r]ädica JMPs 500. - väckelse, impuls, eggelse. ath gudh . . . wärdhoghadhis j ytthersta wärdhinna allerdom, mz tholighom hwgnelighom wpwäkkilsom (incitamentis) ffornya människiona Mecht 7 . " kallas ok thänna sama lithla book speculum virginum, thz är jomfrunnar speghil, j hwilkom peregrinus prästher, mz theodora, christi jomfru, pröffwas haffwa swa mykit saman saat, at the christi jo[m]frur, som idhna äru, finna j honom stor wpwäkkilse huru the gömaskulu sin renlek (conservandæ castitatis incitamentum) " SpV 5 . ib 3, 161 . - eggelse, retelse. lihesus christus . . . haffwir jdhir frälst fraan äwärdelica syndenna fulsko oc ondo opwäkkilse SkrtUppb 178 . fafäng thing . . . som dragha til syndh älla onda astundan älla snödh oc syndelighin opwäkkilse ib 193. latandis honom (ɔ åsnehingsten som skall betäcka ett sto) försth fa wpwäkkilse aff asna mode renne oc hon takis borth wndan hanom PMSkr 250 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upväkkirska","b":"nn","c":"","d":["väckerska, framkallerska. " dödzsins opwäkkirskor ällir smikirskor (illectrices), thz är skadhelikan lusta " SpV 203 . - förlederksa. opwäkkirskan ällir lwkkirskan til syndinna, thz är kroppin, kombir skälika sinnith samuledh som dalida sampsonem j syndhinna sömpn SpV 44 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upvälla","b":"vb","c":"v.","d":["1) uppvälla, uppspringa, framvälla. vpsprungo sin oc vndirstandilse aff iomfrunna hiärna j himeriksi högdh swa som watn aff vpwällande (scaturiente) käldo Bir 4: (Dikt) 247. - framvälla, sjuda. häuitis pinor äru vpuällande (ebuliens) swa som strömbir Bir 1: 104 . hiärnin opuällir (ebullit) ok vtflytir swa som bly oc tiära ib 3: 140 . - flamma, uppflamma. mz vpuällande eldh MP 1: 5 . ","2) flöda, vara full. hans nafle var ypin opuällande (ebuliens) mz litadho etre Bir 3: 427 .","3) vimla, kräla. " hans bryst är fult mz vpuällande (scaterientibus) madkom " Bir 1: 68 . ib 3: 14 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upvända","b":"vb","c":"v.","d":["vända uppåt. tik vprätte han a twa fötir ok vpuändhe thit änlite j hökt MP 1: 272 . lat örat vara vpwent LB 7: 333 ."],"e":[]},{"a":"upväxa","b":"","c":"","d":[" , se upvaxa."],"e":[]},{"a":"upväxter","b":"nn","c":"","d":["uppväxt, tid då ngn växer upp. j sinom vpuäxt war . . . eadgarus swa dygdhelikin, at j storom rikedomom war han fatikir andelika Lg 3: 499 ."],"e":[]},{"a":"upyrkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"upyrkia","b":"vb","c":"v.","d":["uppodla. dygdenna örthegardher, huilken thu nyleka opörkat haffuer Su 31 ."],"e":["opörka )"]},{"a":"upälta","b":"vb","c":"v.","d":["driva upp, skrämma upp. han (ɔ döden) kombir swa som snaran owir alla them, som boo ok byggia j wärldinne, them serdelis forfärande ok opältande (exagitando), mz myklom fasa ok räddogha, som j thera sälhetz dagh böriado soffwa SpV 269 ."],"e":["op- )"]},{"a":"upäta","b":"vb","c":"v.","d":["uppäta, äta upp, förtära. the hado vpätith thera maat RK 1: 1514 . " the varo tha ey ner swa kathe som tha the marskens faar vp aatho " ib 2: 3931 . the . . . älska kötit som madkane skulu vp äta Bir 1: 80 . " bödh iak han kastas i orena brunnin at han vpätin af ormom skulle ther forgaa " Gr 281 . wardher iak her oppäthin aff skogx dywrom Lg 667 . KL 155, 185 . Bir 1: 204, 358, 2: 86, 211, 3: 137 ."],"e":["op- Bir 2: 86, 211 . opp-),"]},{"a":"upäta","b":"vb","c":"v.","d":["uppäta, äta upp, förtära. the vsla människia . . . liknas vidh . . . enom hunde som opätir sina egna opspyor MP 5: 93 . warghen . . . opath all hännas inälffwe JMPs 418. Jfr äta up (äv. Sdw 2: 1155)."],"e":["op- )"]},{"a":"upösa","b":"vb","c":"v.","d":["ösa ut, ösa tom. - ösa (en båt). then tiid tha the bathen vpösade Skotteb 414 (146768, Kämn). - Jfr ösa up."],"e":["-ade )"]},{"a":"upösa","b":"vb","c":"v.","d":["ösa ut, ösa tom, tömma. man skulle opösa tholik brwn ther swa fwlt watn ij sik göme Al 2673 ."],"e":["op- )"]},{"a":"ur","b":"nn","c":"","d":["uroxe. ss. ortnamnselement. Jfr E. Hellquist, Studier öfver de svenska sjömannen 679 f., Dens.-, Sydsvenska Ortnamnssällskapets årsskrift 1925 s. 3 ff. Jfr urnöt."],"e":[]},{"a":"ur","b":"av","c":"adj.","d":["vild, rasande. med prep. til. hon (ɔ: människan) är nw grymmaren än oskäkig dywr /grämse jlhersk oc til örlögh wr PMSkr 120 . Jfr ör."],"e":[]},{"a":"ur","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" L. A) prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett avlägsnande el. en rörelse från det inre av ngt. viiste hanom eena groop forvbarandes han at ey j hona sculde falla thy at han alder kunde sielfuer opkoma wr henne SvKyrkobr (Lucid B) 145 . " ther til at han matthe vtslekkä syndeligan eldh wr varom lichamom, leeth han sikj j vatheno döpa " ib 155 . " fynnom j scrifftena manga tholka effter theres dödh aff dieflom vra opgreffna ok wr helgom kirkiom vth kastadha " ib 207 . gudz engel . . . vt tagher the helag sielena . .. wr cropsens fanga hwss ib 208 . " the som nidherfullo wr theres vaghne sunt hereticj et scismatici " ib 241 . " mith wr eldhenom hördes swa som manga manna röster J Buddes b 84. ib. hanom . . . vtgongandes wr scolan ib 147. 3) för att beteckn ett avlägsnande el. en övergång från ett tillstånd el. en ställning: ur. nyonde pynan är brinnande bandh kädhor ok boyor mz hulkom vsla sielär häktäs ok bindhas släpäs ok dragas wr eena pyna j the andra " SvKyrkobr (Lucid B) 213 . B) adv. ur. lat the sicla atirkoma j thessa kroppa thär thu bödh thär bort w fara Hel män 184 . - Jfr hvar ur (Sdw 2: 1239), ut ur."],"e":["w )"]},{"a":"ur","b":"nn","c":"","d":["urväder, yrväder, snöyra, snöfall under stark blåst. öffuer södhermalm och östan mwr flygher eeldin som eeth wr RK 3: 3566 ."],"e":[]},{"a":"ur","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett aflägsnande el. en rörelse från det inre af ngt: ur. lypte dracin huwþ v vatne Bu 491 . þu . . . vrakt v folke diäwlin vt ib 78 . " han tok w fiske tolpänigh " ib 100 . " hon . . . grep barnet v hänna knä " ib 28 . " leddis han w myrkastufwonne " Bil 901 . " thän tima hans ben the vpgrofuos v limde stentro " ib 799 . " the . . . drogho oc slito bort v thöm al thera in älfue " Pa 17 . " op w honom (brunnen) putradho älla opsudhu manga siäla " ib 18 . " ä som the villo vp w brunnenom " ib. " hvar sum rykker bok u eþtäkans handum " SR 13 . " jlt är wänia thz swin w akir som i är want " GO 733 . ib 27 . " bortfara v klostreno " KL 34 . " the formatto ey hiälpa sik v eldenom " ib 127 . wilia the oss koma til hielp man w huse BSH 5: 183 ( 1507) . " kom wars herra röst til honum v buskanom " MB 1: 281 . " skal han föras w hardhare brändagha ok j lättarin " Bir 3: 43 . " thu som var fordhir w thinom eghnom klädhom ok fordhir j gabbilsa klädhe " ib 4: 162 . faari w (d. v. s. afkläde sig) öfuarsta klädhomen VKR 66 . " þa öpte diäwlen v bilätteno " Bu 207 . läter han wellä thz (fläsket) i pannum ther til alder moster är wr thy AS 59 . ","2) för att beteckna ett aflägsnande el. uttagande från en samling el. ett flertal af föremål; ur, från. sanctus iacobus tok han mz vald v brandom af þera handom Bu 176 . " wthwälia blomstren w annor gräs " Su 107 . ","3) för att beteckna ett aflägsnande el. en öfvergång från ett tillstånd el. en ställning: ur. starklika . . . skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta. at hon formaghe vtkrypa w honom MP 2: 102 . " latis var hans þiänist " SD 1: 669 (11285, gammal afskr.). latis bort vr sins härrä þiänist ib. " huilkin . . . goz herra abram brodherson . . . togh . . . w minne värio ib " NS 1: 639 ( 1407) . ","4) för att utmärka det hvarifrån medel hämtas för en utgifts bestridande: ur. nw tha brödher skulu öll smaka tha skulu wärkmestara thaga en öre w bysonne som the skulu drykka som ölidh smaka SO 26 ; " jfr 1. naar han dör ta scal man honum begha lätha w bisonne " ib 5 . B9 adv. ur, borta. litith är vm een noth ok än minna än kärnin är w GO 861 . ib 1103 . - Jfr ut ur."],"e":["u . ","or L. ","ör VGL I O 6),"]},{"a":"urbota mal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["urbotar- . ","orbota- . ","orbötä- VGL I O pr.), ","urbota skadhi , "]},{"a":"urdela","b":"vb","c":"v.","d":["avdöma, avgöra; slita tvisten om (ngt). nu män thet är sua yterlika wrddeelt ransakhat sanninden funnen Sd 8: 196 (1362)."],"e":["-deela )"]},{"a":"urdela","b":"vb","c":"v.","d":[" SD 5: 280 ( 1344) . " constantinus badh sino modher . . . koma til rom mz märasto juda mästarom ok vrdela th[z) mz cristnom clärkom hwilk[r)a thro (Cod. C vrdela ther hwilkin troo 945) rättare ware " Bil 80 ."],"e":["ör- )"]},{"a":"uren","b":"","c":"","d":[" , se vren."],"e":[]},{"a":"urf","b":"","c":"","d":[" , se orf."],"e":[]},{"a":"urfegdh","b":"nn","c":"","d":["eg. upphörande av fejd el. fiendskap; fredsförsäkran. - brott mot lämnad fredsförsäran? hot om fientlig handling? rechte jepp andersson handena for iij (3) marck for olydnen j skothwsit och xij (12) marck for fore vrfeyden han giorde skotherrener, ok bödz honom halda fridh medh thöm wiidh lyff ok gotz STb 2: 430 ( 1490) . "],"e":["-feyd )","*urfegdha bref","orfeidha breeff )"]},{"a":"urfegdh","b":"nn","c":"","d":["eg. upphörande af fejd el. fiendskap; förbindelse att icke öfva fientlighet el. utkräfva hämd, fredsförsäkran, försäkran att icke företaga ngt fientligt. " lofwom wi . . . them for:da boo jonsson . . . ena rätta oc witra orfeegdh. vm thet karl nichlisson wardh slaghin " BSH 1: 182 ( 1381) . " hafua thesse sägx dande män lofuat meth mich fore the samw vrfegdh " SD NS 1: 678 ( 1407) . " han fangadhe herra biörn andree . . . oc tränghde honom eena wrfeeghd aff " ib 2: 34 (1410, i vidim. af 1412)."],"e":["wrfeeghd . ","orfeegdh )"]},{"a":"urfegdha","b":"nn","c":"","d":[" ? = urfegdh. ther til sculle the orfeygda göra at aldrigh mer for konungen kera RK 2: 698 (kan fattas ss pl. af urfegdh)."],"e":["orfeygda )"]},{"a":"urfiälder","b":"nn","c":"","d":["urfjäll, jordstycke som särskildt tillhör någon och icke ingår i den mellan byns deltagare gjorda fördelningen af jorden. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 236. lego . . . villico meo in risaby . . . dimidium vrfiell quem emj de ecclesia vendil SD 2: 561 ( 1309) . " ecclesie vpsalensi . . . lego . . . jn sævium tres marchas, cum quinque solidis terre, cum vno vrfiel coggrænes . . . quem tamen vrfiel . . . michi retineo ad dies meos " ib 3: 249 ( 1316) . ib 251 ( 1316) . " ecclesie vpsalensi . . . lego . . . in arastum I: oram cum dimidio solido terre et vnum vrfæll. iu førisæng de aristalandum, prope agrum ecclesie " ib 5: 150 ( 1343) . " de . . . vno vrfiel in førisengh qui permutatbatur in vnam marcham terre cum vm solido in sundsuum " ib 324 ( 1344) . " jn adhlastum v. solidi terre et vnus vrfield sub molendario ibidem " ib 328 ( 1344) . " vnus vrfield dictus giristamark ib. illic est molendium super vrfæl constructum " ib 322 . ( 1344). ib 323 . " secunda canonia habuit pro reddibitus . . . in østralæduby decem solidos terre scilicet VII solidos in ipsa villa et tres solidos in wrfiællum " ib 307 ( 1344) . ib 308, 332 ( 1344), 333. nouerint vniuersi. me . . . katilberno . . . quinque solidos terre cum dimidio. in wæstsaskulla . . . cum agris, pratis silius et vrfyællum . . . dimisse ib 489 ( 1345) . ib 667 ( 1347). vnam marcham terre in villa edhum cum . . tribus exitibus, dictis wrfällum ib 6: 109 ( 1349) . dimidia marcha terre in villa aas cum . . . prediolis, dictis vrflællum ib 233 ( 1350) . ib 229 ( 1350) . " pro quodam prediolo dicto wrfiel " ib 3: 340 ( 1317) . ib 6: 1 ( 1348), 2. nouerint vniuersi . . . me . . . domino laurencio . . . sex pecias terre dictis (!) wrfieldhæ, quamlibet earum cum quator limitibus racionabiliteter designatas, in prato moraby . . . sitas . . . vendidisse ib 105 ( 1349) . cum agris dictis vrfiællæ ib 5: 193 ( 1343) . innotesco, me . . . marco aurifabro ciui vpsalensi vnam partem prati dictam vrfiæl prope ciuitatem iacentem . . . vendidisse ib 4: 395 ( 1334) . " kerdo the som bo i kanukabodhum . . . til herra gotzskalk vm een vrfield, som kallas lywma ib " NS 2: 135 ( 1409) . ib 137 ( 1409), 143 ( 1409). - i latiniserad form. legamus . . . omnes vrfiellos ibidem qui sunt infra limites wlgariter dictos raa et rør et vnum vrfiellum qui vocatur ragnotogher SD 3: 241 (1316, gammal afskr.). septem oras terre cum vn solido vno vrfield et partem in aliis vrfiellis eisdem septem oris et solidio contingentibus . . . aproprio et assigno ib 5: 667 ( 1347) . "],"e":["-field SD 5: 328 ( 1344) . ack., dat-field. -fiäl. -fiel-. fiäll. -fiell. pl. ack. -fieldhä SD 6: 105 ( 1349) . ","-fiällä ib 5: 193 ( 1343) . ","-fiällum ib 307 ( 1344), 308, 6: 229 (13509, 233 ( 1350). -fiellum ib 5: 332 ( 1344), 333. -fyällum ib 489 ( 1345) . ","-fällum ib 6: 109 ( 1349)), ","urfiälds ra","urfiälz- UplL V 18: pr. vr fiäls- MELL B 22: pr. urfialz- VML II B 18: pr. vrfalz- ib i var. wrfieldz raa KrLL B 27: pr.), ","urfiälds vreter","vrfieltz- )"]},{"a":"urfiälder","b":"nn","c":"","d":["urfjäll. Jfr T. Johannisson, Septentrionalia et orentalia B. Karlgren dedicata (1959) s. 230 ff. känne jäk . . . mik haua lathet medh räthe skipte olaue niclisson . . . twädelena j enom wrfiäll swm heter östenswret SD 8: 166 ( 1362) . ib 169 (1362). först gaff iak honum . . . oppa bolstaby bolstat vij vrfella SD NS 3: 40 ( 1415) . ib. ib509 (1419). en vrfiäld, som är en ängiafiäll i danmarka sokn liggiandis ib 536 ( 1420) . VKJ 248 ( 1447) . " tiil boosgardin i tifft liggia twe wrfiälla i hwaria gärdena " ib 43 . "],"e":["-fiäl . ","urfiälds vreter , "]},{"a":"urföra","b":"","c":"","d":[" , se uföra."],"e":[]},{"a":"urgha","b":"","c":"","d":[" , se orgha."],"e":[]},{"a":"urgiäf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-gäf )"]},{"a":"urgytia","b":"nn","c":"","d":["slöseri. " är . . . vrgytia annor odyghd, vm man giuer alt huat ey giwande är " KS 34 (88, 36) ."],"e":[]},{"a":"urgytia","b":"nn","c":"","d":["slösare. " vm kununger kan warda antiggia nidhirgr ella vrgytia, suå är vrgitia bätre än nidhingr " KS 35 (90, 37) ."],"e":["-gitia )"]},{"a":"urgytia","b":"av","c":"adj.","d":["slösande. " warda flere urgythia än dygdhelika milde " KS 34 (87, 36 ; måhända att fatta ss subst. och föra till föreg.)."],"e":[]},{"a":"urgytia","b":"nn","c":"","d":["slöser. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition 101 f."],"e":[]},{"a":"urgyxe","b":"","c":"","d":[" scabreus a um gamal ok wrgyxe oc hwas GU C 20 s. 549 ."],"e":[]},{"a":"urhäfdh","b":"nn","c":"","d":["förhållandet att besittning av el. hävddvunnen rätt till viss jordegendom gått förlorad. om tu ödhetorp som mang åhr hafuer ödhe legidh vnder cronones skatt och rättigheter så at vhrhefd är ther oppa komen Bergfalk, Svenska jordens beskattning 37 (1490, avskr.)."],"e":["-hefd )"]},{"a":"urla","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"urminne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["urminnis häfþ"]},{"a":"urminne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["urminnis häfþ","or- )"]},{"a":"urmylia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["or- . ","ör- )"]},{"a":"urmylia","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition 104 ff."],"e":[]},{"a":"urmynd","b":"nn","c":"","d":["gåva som gives åt brud av hennes giftoman el. närmaste släkting, hemföljd. Ser. rer. svec. III 1: 7 (b. av 1300-t.). epter thy hanom dömpt war . . . wm then oormynd som gunnar algutsson oc joon ölarsson hanom kfradhä SD 8: 285 ( 1363) ."],"e":["or- . ","oor- )"]},{"a":"urmynd","b":"nn","c":"","d":["gåfva som gifves åt brud af hennes giftoman el. närmaste slägting, hemföljd. Jfr Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 28-30. þa bot skal giptämaþren intaka ok til omynd läggia. þa bot taki han up sum omynd takär SR 52 ; "],"e":["vrmynd ÖGL G 16: pr. i var. or mynd ib ind. 1, 2, 12: pr.; Vaþ. ind. 10 i var.; SD 5: 459 ( 1345) . " örmynd " ÖGL G 22, 28, 29 (efter fragm. aftr. KrLL CVI). omynd ib Eþs 26, Dr 5: pr. o. s. v.; SR 52 . ","omund: -in ÖGL G 16: pr. ömynd ib 12: i var., 14 2 i var.), ","jfr ÖGL Vaþ 10. de rebu dilecte consortis mee . . . dictis wlgariter omynd SD 5: 459 ( 1345) . ","urmynda eghn","omyndu- )"]},{"a":"urna","b":"vb","c":"v.","d":["taga skAda af värme, blifva unken. miölet war heet ok vrnade (Hadorphs upp.: ornade 66) sköt RK 1: 1673 ."],"e":["orna . ","-adhe )"]},{"a":"urnöt","b":"nn","c":"","d":[" Prosadikter (Joan Prest) 345 ."],"e":[]},{"a":"urqväme","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ursak","b":"nn","c":"","d":["orsak. " ey . . . schall någen effther thenne dagh dieffues till att ställe öl vth mz häringebåndh eller sundisk trää, vthen mz the tynner som här i staden vthi ämbetedt giorde bliffue . . . vrsaken är, att häringbåndh och sundisk trää hålle sex eller otte kanner mindre, än the tynner som här i staden göres " SO 224 ."],"e":[]},{"a":"ursak","b":"nn","c":"","d":["2) ursäkt, urskuldande. . . . och huar och en ladhe windingh om att gära sin orsach och openbara sin retuisa i thetta ärendhe Hist Tidskr 38: 119 (1523?)."],"e":["orsack )"]},{"a":"ursaka","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldig, utan skuld, saklös. jak som var alstingis orsaka ok menlös tholde pino Bir 2: 233 . " han (Gud) weth henne vrsaka wärä " Iv 3246 (kan föras till ursaker). magho döttrina wäl wara orsaka, fore the skäl ther sagdh äre MB 1: 196 (kan föras till ursaker). thz är lithin hughadher i mantz samwiti at wara orsaka fore mannom mädhan han weet sik saken fore gudhi ib 231 . " fiärren ware then dom fra mik, at orsaka män giälde mz skyldoghom " ib 248 . " maria . . . bar thäs orsaka skuld, at hon giorde gen moysi laghom " ib 398 . " hon öär orsaka for then gerning som thu legger henne til " Va 36 . " phila war ther j vrsaka ib 38. - utan skuld, utan ansvar. then ther silffkarith hittis mz, han skal wara min thräll, oc andre skulo wara orsaka " MB 1: 247 . " bryter thiwfwer mantz hws eller grawer vnder, oc wardher dräpen a the gärning tha är han orsaka som han drap om midhia nat eller i mörke " ib 337 . ib 336 . " thz han orsaka ther fore skal vara " Fl 1726 . " wari qwit ok orsaka före the nat " EG 68 . - utan del i skulden el. ansvaret för (ngt). icke delaktig i (ngt). aff thässo awundsiwko radhe önsker iacob sina siäl orsaka fore gudhi MB 1: 262 (kan föras till ursaker eller till ursaka, v.)."],"e":["or- )"]},{"a":"ursaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fritaga från skuld, ådalägga (ngns) oskuld, försäkra vara oskyldig. hustrv birgitta . . . stodh inne för rettin oc orsade siälff eleff at han inte hade aff hennis modirs systirs goz mer en hon vpburit hade af hanom ATb 2: 68 ( 1476) . ath peder . . . är ledog ok lös fore thet tiltal . . . epter pedher diekns dödha, forty han hadhe breff . . . swa ludande, ath han vrsakade honom i sitth ytersta STb 1: 96 ( 1477) . stod nic. hwitz dreng nic. fore rettin oc wrsakade lasse nielsson for the peningane, som han hade mist, tha kistan wart opbrutin ib 2: 184 ( 1486) . vrsakade han sine hustrv . . . at jngen war medh hanom j rade j samma ggerningh ib 4: l0 (1504). ernest . . . vrsakade sin smadrengh j then ärende ib 79 (1505) . (?) ytermere wrsakade jacob (härefter sannolikt ett sik överhoppat; i så fall till ursaka sik 1) . . . och wndffal, at han aldrig talet hade meth the gode men . . . j sa dane zacher sTb 4: 249 (1512?).","2) fritaga från skuld, ursäkta, urskulda. o härra ihesu christe . . . orsaka, at iak mina lydhno ey swa hallith haffwer, som mik bordhe SvB 490 (sl. av 1400-t.). "],"e":["or- . ","-ade . ","-te Troj 269 )","ursaka sik , 1) visa sig vara utan skuld el. fel, försvara sig. kombr han och ecke och vrsaker sik ther for innan, tha skulo the lata koma her i rettin c (100) marck stocholmeska STb 1: 46 ( 1476) . - försäkra sig vara utan skuld, förklara sig oskyldig. nar polixena war nw stad oppa achillis graff orsakte hon sig mz mangom ödmiwkligom ordom om achillis dödh Troj 269 . Jfr under ursaka 1. 3) urskulda sig, ursäkta sig, göra undanflykter, söka komma undan. och at inghen sigh orsaka för aaker oc engh (ɔ arbete på åker och äng) med sino embite vthan the fischara, til sillafiskit äro Arnell Brask Biᴵ 27. - Jfr forursaka och osaka."]},{"a":"ursaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) fritaga från skuld, ådalägga (ngns) oskuld. os hörir til (at) orsaka menlösa oc ängin sacan lysa Bil 237 . idher orsaka hwar som ma äller skulin ij genast dödhin fa Fr 633- - fritaga från skuld, försäkra vara oskyldig. wiliom wi honum fulleliga wrsaka BSH 3: 283 ( 1470) . ","2) fritaga från skuld, ursäkta, urskulda, anföra skäl till ursäkt för (ng el. ngt). var herra ihesus forswaradhe oc orsakadhe hona Maria Magdalena) Bo 162 . Bir 4: 64 . " orsakom vi pawan af sinne lowan (excusamus papam de hac permissione) " ib 1: 361 . ib 3: 161 . " ey skalt thu . . . döma thin iämcristin vtan orsäktan hällir. ok om thu gitir äkke gärningen. tha orsaka aktena " Bo 123 . hwo sin drockenscap wil wrsaka Ber 291 . the . . . orsaka (excusant) syndena Bir 2: 182 . " tholkin luste, thy at han orsakas oc aktas ey stort är gudhi hatughir " ib 145- - ursäkta, utgöra ursäkt för (ngn el. ngt). skal godhir vili oc kärlekir orsaka han Bir 3: 409. thin milde dödher thyn saara pyno orsaki mik oc wärme mich oc frälse mik Ber 287 . syndadhe iouse dömande ower lönlikan gudz dom opröwath maal än hans hugher möddis tha ther til fore gudz hedher, oc orsakar thz hans synd MB 1: 394 . ","3) fritaga, befria. engen systir . . . skal wrsakas aff handa gerning Bir 5: 81. ","1) visa sig vara utan skuld el. fel, försvara sig. skal iak orsaka mik (excusabo me) j minna hälgha manna asyn for them första som sagdhe mik hafwa ohöuiskastan likama Bir 1: 142 . ib 202 . " wm jak wilde mik wrsaka oc rätwisan göra, min eghin mwnner fordöme mik " Su 330 . - försäkra sig vara utan skuld, förklara sig oskyldig hwar ville sik orsaka Bo 172 . " sidhan mästarin hafdhe orsakat sik " Bir 1: 331 . ","2) ursaka sig, ursäkta sig, urskulda sig. the orsakdho sik MB 1: 423 . tha the koma j armodh. tha wsaka the sigh mz (d. v. s. skylla de på) haardh lycko Ber 292 . " engin vrsaki sik medh sino embete vm annarstadz bätir oc förr widhirthoff " VKR 35 . ","3) urskulda sig, ursäkta sig, göra undanflykter, söka komma undan. moyses dirwis än at orsaka sik mz thässe skäl oc thässom ordhom MB 1: 285 . " moyses orsakar sik än, fore thässe skäl ib. " Bir 3: 257 . " thz kan skee at thu wilt thik skryptelika wrsaka " Su 259 . - Jfr osaka."],"e":["ursaka sik , "]},{"a":"ursaka","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldig, utan skuld, saklös. thenne breffuisare thoord ebbasson är allaledis wrsaka och vtan sculd SD NS 3: 445 ( 1419) . " swenin sporde magho the orsaka wara som glöma gudh mz thera wilia " SvKyrkobr (Lucid B) 112 . " epter sadanna widerkännilse dömpde jach hanum wrtiwffua oc wrsaka fore allan tiwffnad j thätta ärinde " Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . han wor wrsakä for swadanne ogärning ib 69 ( 1493) . kom vpa radzstuffwonne kathrine som jon bonda haffdhe thient. och giordhe jon bondes orsaka ath jon bonde fik aldregh hennes mödom ATb 3: 16 ( 1494) . dömbes för:ne gode men . . . aldelis ffri, qwit och wrsake j the szaker STb 4: 249 (1512?) Troj 19 . - utanskuld, utan ansvar. hwar skipare skall haffwa the ankar som hwaryo skipeno tyänar, annars är han ey orsaka j skadhanom PMSkr 63 ."],"e":["or- . ","-sake . ","-sakä )"]},{"a":"ursakan","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ursäkt, ursäktande, urskuldande. syndin slätis mz orsakan sidhan hon är giordh Bir 1: 314 . syndinna orsakan ib 2: 108 . ib 3: 331 . " nar andin frambiudhir krankoms orsakan ok syndanna slättilse " ib 171 . ib 4: 289 . - skäl som anföes el. kan anföras till ursäkt el. försvar, försvarsskäl. jak oc thine wini hawom ey nokra orsakan (excusationem) til thik fore manköneno Bir 1: (Cod. C) 266. änga orsakan af syndom finnande Ber 205 . ib 54 . ","2) skäl, orsak, thz är rät orsakan twa Al 7245 ."],"e":[]},{"a":"ursaker","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldig, utan skuld. ängin är orsaker fore thik MB 1: 354 . orsakan (insontem) oc rätwisan skal thy ey dräpa ib 340. hittes the styld i annars mantz hwse tha skal hwsherran föra thz fore preste . . . oc skal han swäria fore them sik orsakan ower alt thz honum hörit til ib 338 . " i . . . orsake (Cod. A orskulla 248) ärin ib (Cod. B) 551. Jfr osaker. ""],"e":[]},{"a":"ursaker","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldig, utan skuld, saklös. lasse pädherson war ther orsaker vti SD NS 3: 521 (1419). thz wiliom wy aff wäria, som orsake men bör ath göra JTb 45 ( 1464) . " thy dömpdes han oc wrsaker fore then gerning " Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . " sagde sig wel wetha . . . mester hans ware her innan alstinges ursäkan " HSH 16: l94 (1527)."],"e":["or- . ","-säker )"]},{"a":"ursakilse","b":"nn","c":"","d":["ursäkt, urskuldande. om skrift som tjänar till urskuldande el. försvar. thaa bekennes han (ɔ biskop Hans Brask), att han gorth en protestationem, och bleff hans orsakelse och protestatio fram henthet Hist Tidskr 38: 119 (1523?)."],"e":["orsakelse )"]},{"a":"ursakliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oursakaliker."],"e":[]},{"a":"urskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uppgöra, ordna. " hwrw han haffde vrskilt vm barnsens sins stiwff sons fädherne för än han wigdes widher sina hustru " SJ 274 ( 1459) . ","2) stadga. widh bruth som vrskils i thiuffua balkenom SO 65 ."],"e":[]},{"a":"urskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) redogöra för (ngt), omtala? thetta vitnaþo the ok suoro . . . epter thy sum för är wrskyld SD 8: 195 ( 1362) ."],"e":["-skyld )"]},{"a":"urskilnadher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"urskiäla","b":"vb","c":"v.","d":["bestämma, stadga. thetta forscriffna skipte ok sämio hauer jak . . . giorth med karle . . . effther thy som j al stykke här vrskälas ok forscriffeth standher HSH 36: 3 ( 1429) ."],"e":["-skäla )"]},{"a":"urskuld","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) urskuldande, ursäkt. göra nokors urskuld, urskulda ngn, visa ngn vara oskyldig. sände han (Pilatus) en sin win ifuir haf til tyberium at göra hans orskuldh for wars herra dödh Bil 312 . ib 301 . - göra sina urskuld, ådagalägga sin oskuld, visa sig vara oskyldig, rättfärdiga sig, försvara sig. skal han tima til anzswar fa sina orskyld kan han göra swa, at alle skulu ther tro op a, thz han orsaka ther fore skal vara Fl 1724 . " han fik ofreghd at han war vantro vm vars herra licama til han giordhe sina orsculd som godher cristin man " Bil 760 . licianus giordhe sina oskuld ib 283 . " abimelech konunger gör sina orskuld mz thy, at han wiste aldre thässa gärning " MB 1: 199 . Iv 2287 . ","2) ursäkt, skäl som anföres el. kan anföras till friande. tok moyses widh thera oskuld MB 1: 423 . " the . . . hawa . . . änga orskuld fore sit heluite, än the ända sin alder i ondom lifnadhe " ib 432 ."],"e":["wrskuld MELL DrVl ind. 21 i var. vrskyld ib (i var oskuld Bil 283, 301 ; MB 1: 129, 423, 432 ; MELL DrVl ind. 21. orsculd Bil 760 . ","orskuldh ib 312 . ","orskyld MELL DrVl ind. 21 i var; Fl 1724 ; Iv 2287 ), "]},{"a":"urskulda","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldigt, utan skuld. i . . . som orskulla ärin MB 1: 248 ."],"e":["orskulla )"]},{"a":"urskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["oskyldig, utan skuld. at han orskyldog ther fore är Fl (Cod. B) 1726 . - utan skuld, utan ansvar. hwilkith nakar man gör swa nödhugher at han giter thz ey latith for sit eghit liiff, thz gör han orskylloghan MB 1: 45 ."],"e":["or- . ","-skyllogher )"]},{"a":"urskära","b":"vb","c":"v.","d":["utskära, uppskära. " nu är egh torwa ur skurin " ÖGL B 25: 2."],"e":[]},{"a":"ursäkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["ursäkia sik , försäkra sig vara utan skuld, förklara sig oskyldig. huar wilde sigh wrsäkia (motsv. ställe Bo 172: orsaka) Lg 3: 73 . "]},{"a":"ursäkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) oskuld. " then rätuisä domaren han wet mina vrsäkt " Va 8 . ","2) ursäkt, ursäktande, urskuldande. sät ängi vrsäkt, vtan tu fallelika förstånde sannind, oc af huat wilia huatna giort är KS 26 (66, 28) . " for mykla falenga orsäkt " VKR 45 . " gudz budhordha olydhna hulkin som jnledhir j hänna hiärta krankdoms orsäkt (excuutionem infirmitatis swa), sina synda slätilse oc orsakan " Bir 3: 331. - göra sina ursäkt, ådagalägga sin oskuld, visa sig vara oskyldig, rättfärdiga sig, försvara sig. iak wil mina oräkt göra Al 2620, - ursäkta sig, bedja om ursäkt. ptolomeus giordhe sina osräkt Al 7900 . - göra sanna ursäkt, visa sig vara i sanning oskyldig, framlägga grundade skäl för sin oskuld. vm han ey gör thesaurario sanna oräkth PM 25 .","3) ursäkt, skäl som anföres el. kan anföras till ursäkt el. försvar. hawa syndoghe män änga oräkt som äkke sätta gudz vilia ok sinne helso Bo 122 . ib 155. hwilkin som syndar mz forakt ällir idhkelighet then tagher engha orsäkt (nullam recipit excusationem) Bir 4: 64 . ","4) ursäkt, förevänding. " thu gifwir tha okirkarlenom tilfälle oc ena orsäkt til okir oc til syndinna " ST 490 . " al the vmsorgh man skulde hafwa til siäla helso. hon wändis nu til iordzlika thinga giris afling ok orsäkt " Su 421 ."],"e":["or- )"]},{"a":"ursäkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) ursäkt, ursäktande, urskuldande. - göra sina ursäkt, rättfärdiga sig, ursäkta sig. wil iach görä fore tik mina wrsäkt, at jach mälte thz ey tik til wanheder oc ey til hadh Prosadikter (KarlM) 250 ; jfr ib (KarlM B) 290, KarlM (Ver 4. 3) ursäkt, skäl som anföres el. kan anföras till ursäkt el. försvar. hafua the naghra wrsägdh som jnthe vitha aff gudhi SvKyrkobr (Lucid B) 186 . ib 137 . attande (höghfärdens trappa) är wrsäkt oc wärn j sinom lustom SvKyrkobr 353 . rät scriptamal skula wara nakin, ffor vthan skywl medh nokre orsäkth ffore syndhena MP 5: 202 .","4) ursäkt, förevändning. " alth skal finnas j sanningh, wtan falska orsäkth äller hyälpa rädy PMskr 84. ""],"e":["or- . ","-sägdh )"]},{"a":"ursäkta","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra saklös, fria från skuld. wart hon . . . rädh, thy at hon wiste sigh j sanno saka warfa, oc at jngen likamlikin hiälp kunne henne orsäkta Lg 3: 52 . - fritaga från skuld el. ansvar, ursäkta. j ärin ekke . . . menlöse ällir orsäkte vm j latin jdhra systra fortappas tiande Bir 5: 8 . ","2) ursäkta, urskuld, taga i försvar. vm thu findir nakat vara wranglica giort ey skalt thu än tha döma thin iämcristin, vtan oräktan hällir Bo 123 . " han . . . orsäkte hona ther andre lastadho " Bil 265 . " the som ther tha varo orsekto han " ib 848 .","3) fritaga, befria. " engin syster skal wrsäktas aff handa ärffuode " Bir 5: 29 . " aff stekerhuseno skal engin syster wrsäktas wtan abbatissa, priorissa, oc wanföra ib. - ursäkta sik, "","1) visa sig vara utan skuld el. fel, försvara sig. wi hafwom os orsäkt som os bör Al 6334 . - fritaga sig från skuld, försäkra sig vara utan skuld. the orsäkto sik ok kiärdo them hafua giort mot thera radhe Bil 434 . " hon vrsäkte sik ib 571. "","2) under anförande af ursäkter söka undandraga sig (ngt), anföra ursäkter el. göra undanflykter för att slippa (från ngn el. ngt). Bil 924 . " hon þakaþe hanom for buþet. ok ursäkte sik fra hanom ok hans borþe " Bu 144 . - söka slippa undan (ett uppdrag) under förebärande (af ngt som anföres ss skäl), ursäkta sig med (att). thenne moyses är then som war herra bödh at tala foe pharao konunge, oc han orsäkte sik at pharao monde ey lydha hans ordh, thy at han hafdhe ey kringskorith maal MB 1: 291 . ","3) under anförande af ursäkter el. ursäktande skäl förklara el. tillkännagifva (att man icke kan el. kunnat fullgöra ngt). orätke sik iacob . . . fore iosep, at rachel hans modher war ey ther iordhath, thy at hon do i barnsäng, oc wäghfarande, oc om hetan waar tima MB 1: 268 . " biscopin hafdhe sik vpsektat at haney kunne koma " Lg 3: 207 ."],"e":["or- . ","-te , -ter (de former som förete denna böjning kunna dock föras till ursäkia). impf. orscate Bil 294 . ","-a : orsäktan Bo 123 . ","ursäkta sig","med ngt )"]},{"a":"ursäkta","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["or- . ","-at )","ursäkta sik , 1) fritaga sig från skuld, försäkra sig vara utan skuld. om hon haffuir . . . rosadh ellir priisat sik sielffwan ey at enast aff sinom godgärningom vtan jämwäl aff ondom, wart oc orsäktat sik i ondo SvKyrkobr 344 ."]},{"a":"urthiufnadher","b":"nn","c":"","d":["vil han och ecke göre lagen, tha settie fran sich the iiiɉ marck, som han budith hade fore pancereth, vare sidan medh lagen fry fore vrtiwffnat (för tiwffnat?) bade fore kapa, ringer och pancer STb 3: 186 ( 1494) ."],"e":["-tiwffnat )"]},{"a":"urvana","b":"av","c":"adj.","d":["1) utan hopp, förtvivlande, misströstande. priamus . . . war tha wr wana worden oc myströster ath han aldrig skulle atherfaa syna söster exionam Troj 47 ."],"e":[]},{"a":"urvana","b":"av","c":"adj.","d":["1) utan hopp, förtflande, misströstande. gik hon hem owana Bil 362 . " han wardh owana wm sidhe at wenda hona fra gudhlike lofuan " ib 230 . - med gen. thäs. sidhan hon war thäs owana Bil 347 . ","2) hopplöshet; jfr Isl. örvæna, f.)."],"e":["or- )"]},{"a":"urvädher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " niclis urwädher " SD NS 1: 53 ( 1401) ."],"e":[]},{"a":"uräfie","b":"","c":"","d":[" , se ofäfle."],"e":[]},{"a":"urätta","b":"ab","c":"adv.","d":["från ätten, från släkten. at aff them äwom oc til wars härra byrdh varo äwinnelika formän fyri wars härra folk aff iudas släct. först härtugha alt til dauid konungh. oc sidhan dauid oc äpthir han xiiij konungha alt til thäs ther vallit gik orätta (Cod. A affätta). oc herodes wart konunghir Fem Moses ed. Thorell 203."],"e":["or- )"]},{"a":"urþinga","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["or- )"]},{"a":"urþiuva","b":"av","c":"adj.","d":["urtjuva. Uppl Lagmansdomb 9 (1490) (se under ursaka, adj.)."],"e":["-tiwffua )"]},{"a":"urþiuva","b":"av","c":"adj.","d":["urtjufva. " alla the som findh hitta, the skola sigh vhrtiufnat (för urtiufua) göra " SO 297 . Jfr oþiuva."],"e":[]},{"a":"usal","b":"av","c":"adj.","d":["1) osäll, osalig. tha wordho some (näml. änglar) säle mz gudhi, oc some wsle (Cod. B väslir 532) oc skilde andelika widh gudz liws MB 1: 50 . " hwa som en tima wardher säl mz gudz asyn, han wardher aldre wsal eller syndogher sidhan " ib. " tha ma han aldre sidhan synda elller vsal wardha ib. - olycklig, nödställd, lidande. the häddo mik oc gablado . . . oc mz alla handa obrygilsom wpfylto them wsla (miserum) " Su 188 . - olycklig, beklagansvärd, arm, eländig. thz är een vsal man ey kan fly eth hws GO 284 . " vslo ok arme äru konung fiäste ib 309. þeophilus . . . varþ hans (djäfvulens) man vsal man " Bu 29 . ib 207 . " huru vsald (infelix) then är som diäfwllin herras wt owir " Bir 1: 98 . " ey skodha the vsle (miseri) ok kranke sina wanmakt " ib 56 . " thesse . . . räkna sik wara . . . vsla ok arma vm the fölghia hans gerningom " ib 226 . " thy bedhis jak thina miskund thy at jak är vsald aff mik (miser sum ex me) " ib 3: 385 . o huat wssal han är som sik siälffuan forsumar Su 242 . forbarma tik owir mik then wsla ib. " owergiffwin oc aldra wslaster skalt thu bösta oc bwnka för mildasta domarans döör " ib 185 . " at thu wilde lära mik wslom syndara the nyttogasta konstena ib. " ib 186 . " iak är nw badhe vsall ok ööm " Al 2901 . " awi mik wsul qwinna arm " ib 10143 . " at han gaff äwinnelikt liiff arne oc vsle människio " Lg 960 . " mine vini stodho vte vsle (miserabiles) oc hungroghe oc nakudhe " Bir 2: 236 . " for far o talkin vsald moghe " ib 1: 324 . " jak vsul oc vrang syndirsca syrghir oc sukkar oc latir mik angra mina synde " Bo 75 . " thzta är sorgh at . . . vsul (miseranda) ellin wil länge lifua " Bil 476 . " andelica är kirkionna stadhge vsald (infelix) " Bir 2: 68 . ","2) arm, fattig, nödställd. wardh tyberius wredher pylato. ok forsende han hem til fädhersins land vslan ok fatökan Bil 301 . " warkunnande ok hiälpande vslom " Bir 1: 289 . " thiggia äkke som vsle " Bo 66 . " hwat skal tha kräfwias af mik badhe oslom oc höghfärdoghom " ib 125 . ib 124 . " frändir äru wslom wärst " GO 484 . ib 1086 . " wsal man är wslum wärst " ib 993 . ","3) usel, eländig, föraktlig, gemen. vndistat vsal. at þin eldar gör mik suala Bu 416 . " se usal annan vägh hauar þu nu stekt " ib. " vit nu vsal maþar at iak vil vara cristen " ib 495 . " fly nu vslasta vätar ib 130. tigh thu vsald ddiäfwl " VKR XII . Bir 3: 103 . vsäl man mik hafuir länge langat mz astundan til tholica crasa Bil 412 . (lys oc madka wullo flokkom) vnder gulle aff vslo lifue ib 112 . " en vsul quinna osdcriptadh ok vtan idhrugha gik fram oblighlika mz androm ok tok gudz likama " KL 19 . - gemen, vidrig. hans hierta haffde en ondan grwnd som vsal war han alla stwnd RK 1: 3751 . ","4) ömklig, jämmerlig. " the skriadho ok öpto mz vsula laat " Al 3355 . ","5) usel, värdelös, eländig. kastin ey bort äwärdhelika krono . . . for . . . vslan lusta (misera blandimenta) Bil 476 . ey thoko the här thässa wälrdhenna wsla rikedoma Ber 53 . - Jfr osäl."],"e":["vsall Al 2901 . ","vsald Bir 1: 98, 324, 2: 68, 3: 103, 385 ; VKR XII . ","wssal Su 242 . ","vsäl Bil 412 . ","vsul ib 476 ; KL 19 ; Bo 75 . ","wsul Al 10143 . ack. ","vslan Bil 301, 476 . ","wslom Su 185 . ","oslom Bo 124, 125 . ","vsle Lg 960 . ","vslo Bil 112 . ","nomm vsle Bo 66 ; Bir 1: 56, 2: 236 . ","wsle MB 1: 50 . vslo (för vsle) GO 309 . ","vsla Bu 207 ; Bir 1: 226 . ","wsla Ber 53 . ","vsul Al 3355 . ","vslom Bir 3: 103 . ","wslom GO 484 ; Su 186 . ","wslum GO 993, 1086 . ","wsla Su 188, 242 . ","vsle Bir 1: 56 . ","wslaster Su 185 . ","vslasta Bu 130),"]},{"a":"usal","b":"av","c":"adj.","d":["1) osäll, osalig. - olycklig, beklagansvärd, arm, eländig. hwath thänker thu vsull människia thz gudh är i thinom danz SvKyrkobr 5 . thy sigher iak the jomfru wsla (infelicem) wara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan SpV 442 . " moth thätta borttappade fareth ok wilsamma liknas osla mankönit " MP 4: 12 . ib 195, 204 . (?) swa skal wsal vthir fla faa hwaske krop alla skin Medeltidsord spr. S 497; jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 53: 160 ff. 3) usel, eländig, föraktlig, gemen. aduersus a um gyn wardoger onder ok ysal GU C 20 s. 9 . " j jordherike är engin swa armer oc vsald syndare " Mecht 124 . " hwat är thz arma människian är swa ööm och wsull, ath ey hon gither sik haldhet aff sömpne, jämwel swa länge ath hon är j gudhz tiidher " ib 268 . " vdo vsal biscoper " J Buddes b 147 . " ginge somlige wth aff thet helga herscapet ok then aldra vslasta vdonem vthrykkendes fra abbatissone sidho som han tha laagh " ib 150 . " j thänna wärldinne, wsle ok fulle af ondhom lustha " SpV 494 . - gemen, nedrig. o vsald (Bir. vsal) oc osinnoghir thanke Nio kap ur Bir 35 . 5) usel, värdelös, eländig. än vsal vdo atherlaagh nakyn sweepter j synom vslom blodhe J Buddes b 151. ok figh see . . . vdonis vsla hoffudh lankt kastat fra vsla croppen ib. - Jfr osäl, väsal (äv. Sdw 2: 1066). "],"e":["vsald Nio kap ur Bir 35 ; Mecht 124 . ","ysal GU C 20 s. 9 . ","vsull SvKyrkobr 5 . ","wsull Mecht 268 . ack. f. wsla SpV 442 . ","osla MP 4: 195, 204 . best. form n. osla ib 12 . ","vlaster . Se Sdw 2: 1325),"]},{"a":"usald","b":"","c":"","d":[" , se ysäld."],"e":[]},{"a":"usald","b":"","c":"","d":[" , se ysäld."],"e":["usäld )"]},{"a":"usalhet","b":"","c":"","d":[" , se usulhet."],"e":[]},{"a":"usk","b":"","c":"","d":[" (Cod. B ösk 548) aff gudhi at giwa oc mik nakath ib 217 . - tillfälle att önska, rättighet att välja, val. jak ville vm mik gafwis vsk (optio), hällir liua j världinne vtan dröuilse ok bliua j hänna hughnadh än skilias aff världinne Bir 3: 434 . ","2) det som är föremål för önskan, glädje, hugnad. swa godh är een wsk i aar som twa i fiordh GO 449 . hwa giwir mik the vnsk (Cod. B tha vskia 561), at alt folikth waro gudz propheta MB 1: 394 . ","3) L."],"e":["unsk . ","onsk . ","ösk . ","önsk .","uskabarna bot , ","uska son","onszka sun )"]},{"a":"usk","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1325."],"e":[]},{"a":"uska","b":"nn","c":"","d":["the . . . brendo thera by ok manga vsko gambla ok ny RK 1: 1511 ."],"e":[]},{"a":"usla","b":"vb","c":"v.","d":["bringa i elände? huat mykyt oc groffleka iak wslad (för -ast?) haffuer mothe tik syndat Su 185 . usla sik, jämra sig, beklaga sig. foro þe huar sin vägh þäpan i folks asyn . . . diäwlen þit hanom var buþit. vslande sik Bu 208 . - refl. uslas L."],"e":[]},{"a":"usne","b":"","c":"","d":[" , subst. the ythen kali . . . är maxan lik enne andro yrth som wäxer paa jordtakommen j swärike oc kallas vermicularis j[d est [bladlösa äller semperuiua minor, oc äffther the yrten ne maa the andra kennas, oc kallas hon vsnee j läkes böker PMSkr 559 ."],"e":["vsnee )"]},{"a":"usulhet","b":"nn","c":"","d":["uselhet, elände, olycka. " thz är idher we oc wsulheet " Al 6897 ."],"e":["wsulheet )"]},{"a":"usulhet","b":"nn","c":"","d":["uselhet, elände, olycka. alternante sepe bonitate [!]] et miseria xpone sic ymse komo salughe ok vsalheth GU C 20 s. 51 . " clades dis soth ok smittha osollet (hskr. osollz) ok waalde " ib s. 115 . " thy at thu kom j första foräldromen wt j thänna wärldinna wsalhet (in mundanam . . . miseriam), for thän skuld at the j sinne olydhno misto rätwisona " SpV 90 . än han (ɔ evangelisten Johannes) ändadhe sit liff mz rolikhet ok fridh, gangande wth aff ysalhetinne til sin konungh ib 210 . ib 271, 403, 451, 475, 494, 556 . och hauer jesper giort hanom stor vreth, toch fore jespers fatigdom och vselhetz schul fordrogx jesper retten STb 3: 58 ( 1492) . " hwadh armoth oc ysällheth mene riketh lideth haffwer i konwng hans regeringh, i oaarom och frömdhe siwkdom " BSH 5: 175 ( 1507) . Troj 181 ."],"e":["wsolhet Troj 181 . ","ysalhet SpV 217, 403, 451 . -hetinne ib 210. ysaldhet ib 494, 556 . ","ysällheth BSH 5: 175 ( 1507) . ","osollz GU C l20 s. 115 not 1), "]},{"a":"usulika","b":"ab","c":"adv.","d":["ömkligen, jämmerligen. " ändadhe keysarin vsulica sit liijff " Bil 212 . " alla konungxsins adhro ok sinu slitnadho vsulica " Bir 3: 446 . " hon . . . ropadhe vsulica (miserabiliter) aff räddogha " ib 191 . ib 1: 365, 3: 87 . swa är iak vsulik (miserabiliter) jnnantil skipadh ib 145 . stodho männene vsulica (miserabiliter) ib 1: 251 . på ett beklagligt el. sorgligt sätt, sorgligen, till olycka. the ey widhirfrestande at stridha mot hans frestilsom oc swikum droghos vslika til affgudha dyrk Bir 4: (Dikt) 236. jak syndadhe thwnglika osällika wslika och storlika Ber 93 . " at then sammi qwidhin haffdhe worhdit min graff, som mik wselika afflade oc til tholka ysäld födde " Su 233 ."],"e":["wselika Su 233 . ","vslika Bir 4: (Dikt) 236. wslika Ber 93 . ","vsulik Bir 3: 145),"]},{"a":"usulika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Se Sdw 2: 1325."],"e":[]},{"a":"usuliker","b":"av","c":"adj.","d":["olycklig? thy satte gudh for os hälghra manna dygdhe til war äptedöme at wi maghin äpte fölghia thera fotzspor och koma til himna rike älla at wi seen wselike (inexcusabiles; kanske läst: miserabiles) j pinnonen än wi wiliom ey them fölghia Ber 53 ."],"e":["wseliker )"]},{"a":"ut","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" L. A) adv. 1) för att beteckna en rörelse från ett instängt rum el. dyl.: ut. at sithen hans husfru . . . war nydöth wardh henna son liuandäs vt taken aff henna lifue SD 8: 36 ( 1361) . " elliptiskt om utsläppande ur låst rum o. d. tha stande wijdh stocken pa torgit . . . loch mester mannen schall haffue iij peninga fore han leser hanom jn och vth aff hans egna peninga ij peninga vth och ij peninga in " STb 4: 79 ( 1505) . ","2) för att beteckna en riktning: ut. war han aatspordher hurw langht oc wijt, som fiskerijt oc notadrätenär liggia wt fran öne SD NS 3: 198 ( 1416) . " bade allmenningx wegana then ena vth fran stdz porten reth vpp " SJ 2: 124 ( 1488) . " item tiil boxsiö ligger I fiskebäk, thär soghin stodh fordhom, ok sa lonkt wth, som thet swarttha vatneth wthräcker " VKJ 171 . " the ther uthen varet hafve, vele lingelunde uth (på krigståg) igen Hist Tidskr 1: 398 (1508). elliptiskt om utresa el. bortresa. fförtärdes til tet herre möte borgemester oc flere aff menigheten, som stod sist j fasten j wpsale, wt och hem, xiij !UDDA_TECKEN? öre STock Skb 193 (1521). - bildl. wij wardhe jw nagor stadz wth medh thetta folk (vi måste på något sätt finna en utväg) " BSH 5: 249 (1508, H. Gadh). 3) för att beteckna man ger ngt från sg el. att ngt kommer från ngn: ut. Jfr Sdw 2: 1325. at thw taker tolf men medh thik ok viyrdher vt af the men . . . firätighä markä Sd 8: 72 (1361). sither man qwar wm gengerdh epter stempnodagh . . . böthe iii öra ok wt gengerdena Sd NS 2: 830 (1414, gammal avskr.). lithit ther effter togh ha npanten vdh Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) .","jfr SJ 2: 304 ( 1496) . (I samtliga fall kan det tänkas, att en prep., fran el. ur, har överhoppats efter ut). - Jfr hvart-, langs-, sudher-, thär-ut. ","1) vid rumsbestmningar för att uttrycka ett varande i el. inom ngt: i, uti. pawen wti room SD NS 3: 166 ( 1416) . - abs. i, uti. then garden, som hans hustrv fader vtj sath STb 3: 247 ( 1495) . item beltare, som sitther j thet hwsset, som jogan kannegutare vtthe sath HLG 3: 83 (1525).","3) för att uttrycka tidpunkt inom ett tidsavsnitt: i, uti. aff then lut oc arfuedeel, swasom . . . jöns erikson oc jac kiöptom aff ywar . . . vti hans liffuendis liiff Sd NS 3: 68 (1415).","4) för att uttrycka sätt. uti sva mato, på så sätt, sålunda. jach hafuer giort et ret oc winlict skipta . . . först vti swa mato . . . at for:na jöns erikson . . scule hafue fyra garthe SD NS 3: 68 ( 1415) . II med ack. 2) för att uttrycka ett utbytande: mot, emot. iak. . . kännis . . . mik hafwa skypth min gardh, sum kallas green . . . vidh risaberghä closther vt j een gard, som kallas sydhre fröstarydh NMU 1: 118 ( 1443) . - Jfr in uti. ","2) för att uttrycka närvaro vid: vid, på, närvarande vid, tillstädes vid. thå wore . . . borgemestere . . . wtoffuer then rekinskap, som . . . Stock Skb 296 (1512, Skip) . tesse effter:ne gode men . . wore wtoffuer ene forligning STb 5: 137 ( 1516) . II med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. dyl. till lett ställe el. en ställning ovanför el. på ett föremåls yta: över. hemming wart huggin wt offuer sina näsa Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . 3) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den angivna tidrymden: över. lngan lathe sit gotz liggia pa bron vtöffuer natten STb 1: 438 (1460, Burspr). - ställt efter det styrda ordet. vistes bertil . . . aff by eth asar vtoffuer, swa lenge han faar sich eth annat with och synne STb 3: 267 (1496). - utöver, längre än. haffwer thet gudh oc swo forseeth, at . . . war kära nadige frw dotningen, liffwer wars nadige herris liiff wtoffuer, tha . . . Rydberg Tr 3: 632 ( 1458) .","4) för att beteckna makt el. myndighet över: över. ter wii thom till swarede, att the ware herrer wtt offuer oss STb 5: 355 (1522, Kop). 6) vid uppgift om antal, mängd el. dyl.: över, mer än. sa mykydh som offuer löper aff cronenas skat och jngeldh vtöffuer konungsens ärlige stat . . . thet skal . . . jnägges i träselen G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. - ställt efter det styrda ordet. iiij pund taligh . . . thet vogh iiij marker vtöffuer HLG 2: 61 (1517). 10) för att beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el. dyl. går ut över el. avser; över. hwar jach kan koma vtoffuer stocholms borgara, tha markande koma STb 1: 139 (1477). tröstom wij wäl bestaa troyaner här äpter wtan achillis hiälp oc makt oc wynna seger wtaffwer them wtan honom Troj 212 . " stället efter det styrda ordet. och kunde engin bewisa honom the twtoffuer " STb 2: 130 ( 1486) . at han sade honum tet vt offuer som ingen god lman ib 5: 33 (1514). samma ganger eder siälffwom wtaffwer j kommande tiid, som nw är offerganget cassibulam Troj 146 . 11) i uttr. ut ivir ens, överens, ense. ty vare ssa wtöffwer enss ssin j mellan ATb 3: 327 (1520; jfr tha varä thy ssaa öffwer enss ssin j mellan om alle ty tiompther ib). B) adv. 1) över, utöver, till landra (el. ldenna) sidan. war han aldeles widherredhe oc akthe siig vtöffver til lsiit conuentz closter Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509, nyare avskr.). ib. ati villde wel göre oc bestyre sadande fatalia hit vtoffuer med hanum STb 5: 346 (1521, Kop). 2) därutöver. betaldhe . . . erik . . . mik ffulle pennigh som wth vore loffuath hellher wthaaffuer en ffaath DN 14: 314 (1523).","3) närvarande, tillstädes. ther (ɔ vid en förlikning) woro wtoffuer: peder jensson, clemit benctsson . . . STb 2: 175 (1486). ib 5: 14 ( 1514) , 75 (1515). tha thesse peninge toges aff disken, ther ware per monson kemmeneren vtoffuer, michel niclisson oc eric helsing Stock Skb 124 ( 1520) . ATb 3: 327 ( 1520) . Jfr här-, thär ut ivir.","1) utomkring. - omkring, om. jomfrun kastadhe wt om mik sina kapo MP 5: 112 . 2) ut genom, utom. ath ingen skip skule wtkomme . . . wtom bomen, fforen her komer anner tyende aff wor fiender STb 4: 198 (1511).","4) utanför. " jach hawer haffth nagoth til wargerningh wtom stadhen " BSH 5: 274 (1508, H. Gadh) . . . . oc uthan the sig sielfva retta innan lagfa tiid sätia uthom kyrkia oc framdeles epter laga maning i ban HSH 13: 67 (524, Brask). the twägipte karle pa ölandh haffue vi latit mana och uppenbor:ca lyse utum kyrkia ib 14: 88 (1526, d:o). B) adv. ute, utomkring (i landet el. dyl.). kere herre radher jak edher ati haffwen edher bodh alla stedes wtom och latten fför höre hywrw ssom . . . GpM 2: 197 (1505). "],"e":["vdh Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506)","ut a , ","ut af , se denna artikel.","ut at","-aath )","ut for (-för), ","*ut fran , ","ut i","*ut i fran , ","utinnan (wd- STb 5: 76 (1515). -inan. -innen), ","ut ivir","wtt- . ","-offuer . ","-öffuer . ","-öffwer . ","-affwer Troj 146, 212 . -aaffuer DN 14: 314 (1523)),","ut mädh","-mäd . ","-meth )","*ut pa , ","ut til , prep. ända til. - vara ut til ända, vara fullt avslutad. tha the tingelsen waar vt til ända RK 2: 8919 .","ut um","-om )","ut ur , prep. med dat. el. i dess ställe ack. utur, ur, från. gongandes moth henne lonkt wth wr stadhen Lg 3: 569 . - ur. thelagaonus sökte till en aff them oc rykte mz offwer wåld hans swärd wtwr händrena hans Troj 309 ."]},{"a":"ut","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) för att beteckna en rörelse från ett instängdt rum till ett öppet: ut. fölgde honum genom thän portelin ther the ridha badhe wt ok in Fr 314 . marsken . . . lot thz (Borgholm) bestalla i sama stunde at the aff huset ey longt vtkunde (för vt kunde; kunde komma ut) RK 2: 6563 . - för att i allmännare mening beteckna en rörelse från hemmet: ut, ut i fält. haffuer . . . myn herre her stränk vtbod saa ath alle friborne men skole vt vid terass frälsse BSH 4: 198 ( 1495) . ","2) för att beteckna en räkning: ut. en mwr . . . hwilkin som gik kringom trägardhin, wt wm the gambla trän, swa with wt som the til sagdo Bir 4: 87 . ","3) oupphörligt, alltjämt. " latin swinen skria lwt vnder eens ä wt ok wt " Al 5518 . - Jfr bak-, här-, langs-, nor-, sudher-, thär-, väster-, öster-ut.","1) ute på. " thordhe ey iacob tagha sik härbärghe at qwälde, vtan lagdhis w at markena " MB 1: 218 . ","2) utåt, bortåt. " hofwdhit foor wt a thän mark " Iv 4576 . " han kastadhe fra sik swärdh ok skiold langan vägh vt a the mold " ib 5094 . hwar han wt a markena sa Fr 1819 . ","1) utåt. " then strömen ther the foro wt aat " Lg 3: 250 . ","2) ut genom. han hwg till en annen baag vppa ryggen oc wt a brystit Di 3 . B) adv. vidare. j första psalmenom är sithiande j androm standande oc swa alt wt aat Bir 5: 61 .","1) utanför, utom. marsken wt for dörren gik RK 2: 6780 . ","2) utför, nedför. toko guz dicipuli . . . ok wndo han vt for murin KL 149 . " fyöl eth paar oxsa mz stena lasset wt för bärghet " Lg 3: 446 . - utför, utöfver; öfver. hon . . . vil springa wt for bordh Fr 2394 .","1) om rum: ut genom. hände at thän drupin vmwändins j ens swenbarns liknilse . . . ok syntis allum vppinbarlika vt gynum kristallin KL 19 . " han satte sith glaffuen för wlfars brysth wth gynom brynyan ok wt gyk gynom härdhena (sætir sitt glaðil firir briost sins frænda Vlfarð sua at sundur nam bryniona oc briosiut oc ut um hærðarnar) " Di 219 . " han skar bröddisken sunderoc nider vtgymon bordit " ib 45 . ","2) om tid: igenom stäldt efter det styrda ordet. amelias . . . smidde . . . et aar wtgynom Di 46 . B) adv. om tid: altigenom, från början til slut. tha kom ther en hind oc tog barnit i sin mwn . . . oc födde thz, thz bezste som hon kunde. i et aar wt gynom Di 121 .","1) vid rumsbestämninar för att uttrycka ett varande i el. inom ngt: i, uti. strömar wt hwart thz ordh wti tik är, som watn i forsen LfK 143 . " thu födher them (ovännerna) swa margha op innan til w ij thin krop " Al 6206 . " husit ther the äru vti " Bir 1: 41 . " karit som sacramentit är wti " ib 4: 103 . Lg 33 . " hon . . . bygdhe oppe i trät en lithen camara, som hon kwnne sithia, oc stwndom liggia wti " ib 3: 388 . - abs. i, uti. han . . . badh faa sik hälghodoma kar at göma the miölkina vt j KL 92 . " at os . . . skulle giffwas städher til at boo vty " MB 2: 54 . Su 103 . - deri, deruti. her giffuer jach thek eth stop aff gul ok XV march gul vti Di 224 . - i uttryck som afse drägt hvari ngn är klädd: i, uti. the klädhin som jak var jordhadh vt j Bir 3: 285 . ","2) i, uti, med afseende på. sculu the . . . honom hielpa . . . hwar honom threngir oc wita han hafua rät wtj VKR 30 . " haffwer jag talet fast vtj (i den saken, med afseende derpå) " FM 229 ( 1505) . II med ack. vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af ngt: uti, i. han swälgher in wt i sin krop syndogha siäla Al 6945 . " thöm (penningarna) skulle skaffarin tagha ok läggia wthi (bissona " SO 4 . Jfr här-, in-, thär-uti.","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande el. en verksamhet ofvanför ett ställe: öfver. läs thetta wthöffwer honum LB 2: 53 . - på. höffdinga stondha alth wtöffuer ena sydha (d. v. s. afsides) Di 251 . - vid. hon talede mich till j frwestofuen vdoffuer edert bordh FM 426 ( 1509) . ","2) för att uttrycka närvaro vid: vid, på. vore thesse gode men aff raadith j sancti olaffs gillestwe ftoffuer skreddere stempnan SO 118 . II med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett ställe el. en stälning ofvanför ett föremåls yta: öfver utöfver. the som mik see skulu sighia biärghomen fallin vt owir os Bir 2: 187 . thän tidh paulus hafdhe saman sankat mykin sma widh ok kastat wt owir elden KL 175 . " paulus . . . lagdhe sik wt ouir han " ib 164 . " ther styrto man wt ower man " Al 3363 . " hon . . . bant bade hans händer oc föter oc hengde hanum wtoffuer en biälkä " Di 161 . öfver, till, på. archebiskopen tog marsken vtofuer ena sidho (d. v. s. afsides) RK 2: 6554 . ","2) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse bort öfver ett föremåls yta: utöfver, öfver. thz (hafvet) . . . wil . . . ey wt ower wart land at sla Al 6488 . " tha drog han spakeliga vtoffuer landit " Di 27 . " sidan redo the vtoffuer skogen " ib 141 . " the hoffmen . . . loppu til rama vtöffuer then bro " RK 2: 2445 . ","3) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den betecknade tidrymden: öfver, allt igenom stäldt efter det styrda ordet. han . . . lagh . . . som een dödher een dagh wtöffuir Lg 3: 362 . " konungen leth waka ffor hans hws then nat wt offwer til dagen liws " MD (S) 246 . ","4) för att beteckna makt el. myndighet öfver: öfver. thz tekna ängilsins vald vt owir (super) diäfulsins makt oc vald Bir 3: 447 . " hwilken tha behaller then frome han mo siden . . . wtoffuer then andre radhe " RK 2: 2825 . ","5) vid rumsbestämningar: på andra sidan om, bort om, bort öfver, öfver. the spikane räkto lankt vt owier (ultra) korsins bool Bir 1: 268 . hogh haghen wtöffuer folwardh speleman ok hwudit aff pilthens tycta mestara (hoggra han ivir horoð Folkher til fostra suensins oc af hans hovoð) Di 250 .","6) vid uppgift om antal; öfver, mer än. " han . . . hafde . . . stoor geld a bake, the wore uthöfuer VI M ducata " MD 505 . ","7) för att beteckna ett företräde: öfver, framom, förmer än. han will nw wara wtoffuer mik Di 179 . ","8) för att beteckna ngt ss icke möjligt att nås af ngn; utöfver, öfver. söken the radh när androm finne the gaa for högt vtoffuer mit sinne RK 2: 8262 . ","9) utöfver, med öfverskridande af. fik han see ther en brun sua storan oc vidhan at thz var vt owir alla matto Pa 18 . " gudh som ängin latir frestas vt owir (supra) sina makt " Bir 3: 325 . B) adv. ","1) öfver, utöfver, till andra sidan. skip oc folk later iac her wara iac wil wtoffuer wid teligis fare RK 2: 2995 . " the achte sik strax ofortöffuit vtoffuer til ider " FM 244 ( 1505) . ","2) derutöfver, dessutom. lasse bonde gaff mik en thwnno ööll än vtöffwer SD NS 1: 153 ( 1402) . - Jfr här-, thär-ut ivir.","1) utmed, långs åt. " hon fölgdhe alt äptir vth mz laneno " ST 325 . " genstan skils watnith aath oc standir som twe mura vth mz enom wägh " ib 335 . " drogho the sigh owir ena sidho wt mz bärghith " MB 2: 154 . the wt med landit sagho RK 1: 1521 . " wth mz gotlandh leeth han gliidha " ib 3: 3240 . " hagen . . . gik wth mz aana " Di 240 . Va 7 . " längden wtmedher gathunne " SJ 175 ( 1454) . ib 181 ( 1449) . ","2) ute vid, vid. marskens folk funno om side eth gap wt mz then norra side RK 2: 6071 . " vth mz aana vij jach siälffuer halla " Di 240 . blefvo the standandes alla tvert uth medh grindenne TK 272 .","1) utomkring. " en mwr . . . hwilkin som gik kringom trägardhin, wt wm the gambla trän (juxta situm atiquarum arborum) " Bir 4: 87 . ","2) ut genom, utom. fölghia them wt vm portin Bo 20 . nar the varo kompna wt vm (extra) stadz portin ib 223. strax iag wth om dören kommen war RK 3: (sista forts.) 5701 . TK 272 . ","3) förbi. " lät som han ville ganga wt om them " Bo 92 ."],"e":["ut a , ","ut af , se denna artikel.","ut at","-aat )","ut for","ut genom","-gynum . ","-gynom . ","-gynnom- . ","gymon )","ut i","vty MB 2: 54 . ","wthy L.), ","ut i genom","-ginom )","ut ivir","-owir . ","-ower . ","-offuer . -offwer. -öffuer),","ut mädh , ","ut til , ","ut um","-om )","ut undir , ","ut ur","-u )","ut vidh , "]},{"a":"ut af","b":"ab","c":"prep. adv.","d":[" A) prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett avlägsnande från ett föremål: ned från, från. ingeuall drwnknade vtaff hans hesth j sudreström STb 1: 62 ( 1476) . ","3) för att beteckna frånvaro: från, bortq från. ee medhen han var j swa matto vthaff rikith Arfstv 16 ( 1461) .","5) för att beteckna ett skiljande, fråntagande el. befriande: från. henrik . . . skal vtaff gaardin, ther han nw bysitter sTb 1: 128 (1477).","8) för att beteckna det varifrån ngt tages el. utbrytes: av, från. siluastatorpp är 1 afgerdha torpp wt aff bödheke VKJ 33 ( 1447) . 15) för att beteckna material varav ngt är gjort: av. botnabräde utaff for eller eek HSH 16: 69 (1527, Brask). 16) för att beteckna orsak: av, på grund av, för (ngts) skull. thätta wil ok thz kräffwir gudh aff människionne, at hon skal döö wt aff syndinne (ut moriatur homo prccato) SpV 382 . - Jfr här-, þär ut af."],"e":["-aff )"]},{"a":"ut af","b":"ab","c":"prep.prep. adv.","d":["med dat. el. i dess ställe ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett aflägsnande från ett föremål: ut från, ned från, utaf, af; utur. han . . . fiol vt aff bronne j stridhastan strööm KL 85 . " wt af thöm brunnenom gik en rädhelica stor rökir " Pa 18 . en brynnandhe loghe gik wth taff hans mwn Di 220 . " han togh suärdz ok drogh otaff slidhena " ib 301 . " torana lup vth taff badhen hans ögon " ib 205 . " vtsändhe ormen . . . wff sinom mwnne watn swa som stora flodh " MB 2: 352 .","2) för att beteckna en riktning: ända från. raual pampa . . . lot vp eskil hoppenar sit stenhus . . . som thet bygdh är vt aff grunden medh alla fyra stenwäggia SJ 175 ( 1448) . ","3) för att beteckna frånvaro: från. vtaff thz hus hon tha i war haffde hon j xx ar ey warit RK 2: 6705 . " han blijffue vthaff wårt compani " TS 21 . ","4) vid tidsbestämningar: af, från, ända från. thet forscrepna thorp orrem war gamalt frälsse wt aff heydhin höss SD NS 2: 210 ( 1409) .","5) fär att beteckna ett skiljande, fråntagande el. befriande: från. franskildir wt af allom kötlicom thingom Bir 4: 124 . " gudh skal minzska hans deel oc borth tagha vff lifsen book " MB 2: 369 . ","6) för att i andlig mening beteckna ett skiljande, afvikande o. s. v.; från. ati äre tredde fran war höffwidsman vtaff thet hwlscap, manskap och eedh som i howm sworith, loffwit och sakth hawe BSH 4: 220 ( 1497) . ","7) för att beteckna den af hvilken ngt mottages: utaf, af. thok bokena vtt sithiandis höghra hand (de dextera sedentis in throno) MB 2: 341 . " hulka bodh jac köpthe vth aff hennika kölnare " FH 3: 61 ( 1445) . ","8) för att beteckna det hvarifrån något tages el. hämtas: utaf, af. han . . . aat ok drak vt aff trää kar MD (S) 230 . swa at wtaff thy enkte wtspises vtan almosan fatigho folkeno VKR 42 . - ur. han screff ater aff ny wt aff sino hiärta alla bibliam MB 1: 27 . - ur, med bidrag ur. sculu the hielpha honum wth aff bisconne SO 4 . " för att beteckna det hvarifrån ngt tages el. utbrytes: af, från. huilkit thorp han sagdhe wara afrägdhathorp gjort wt aff wallom " SD NS 2: 210 ( 1409) . ","9) för att beteckna härkomst, hemvist, klass: utaf, af. alle män . . . scullo färdhas til sin stadh som han war först komin vt af Lg 45 . " war herra skapadhe all them liwandis thing som watning giordho wt aff sik " MB 1: 71 . noe oc hans hwhion, som föddos wt aff setz affkömd ib 2 . " een hertugh wt aff yrland " Fr 1436 . iak skal giffwa wff (de) diäfwlsens samqwämdh them som sighen sik vara judeos oc ey äru MB 2: 338 . 10) för att beteckna att något till sitt läge utgår från ett annat föremål: ut ifrån; vid, bredvid, vid sidan af. vt aff gudz huse war giort eet forstadu hws MB 1: (Cod. B) 487 . " owan a bunkanom skulo wara thry stoor hws . . . oc vnderstanda some at hwart thera war op aff andro än thz thykker flästom likare sanno, at hwartt thera thriggia war wt aff andro " ib (Cod. A) 168 . II) för att beteckna den el. det hvarifrån en verkan utgår: af, från. swa at thöm enkte argt tyma eller henda skal wt aff stockholms hws eller stadhinom i stocholme BSH 1: 132 ( 1511) . 12) för att beteckna medlet: med. sighiandis alle iämsamt swa som wt af enom mun Gr 295 . 13) för att beteckna det hela hvaraf något framjhålles ss del: utaf, af. tha tog ysung et stycke taaff en spwtskafft Di (Coi. B) 334 . 14) om, angående. wtaff mig han alzinthet wiste RK 3: (sista forts.) 4680 . B) adv. af, borta. man kyssir opta the hand man saghe gärna vht aff ware GO 82 . - Jfr här-, thär-utaf."],"e":["otaff Di 301 . wth taff ib 220 . " vth taff " ib 205 . ","taaff ib (Cod. B) 334 . ","vff MB 2: 341, 369 . ","wff ib 338, 352),"]},{"a":"ut inter","b":"","c":"","d":[" L:"],"e":[]},{"a":"utafköra","b":"vb","c":"v.","d":["köra bort (ngn) från (ngn), fördriva. af sancta maria maghdalena waro siw diäfwlskap wtaff kördh SkrtUppb 115 ."],"e":[]},{"a":"utafläggia","b":"vb","c":"v.","d":["lägga bort, avskaffa, bringa att upphöra. oppa thz ath swadanne landzscöp . . . skal worde wtaff lacht, rigith och stederne til gode och bestandh Uppspriv 18 ( 1491) . Jfr läggia ut f."],"e":[]},{"a":"utafsätia","b":"vb","c":"v.","d":["1) aflägsna, utesluta. " än þän saken gifs, jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik . . . oc gitär þätt märkelikä pröwätt oc fulkomnatt in till eens tweggiä eller þriggiä, þa skulu þe oc egh flere vtt afsättiäs " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","2) underlåta, afstå från. at swadant wtaff säthie BSH 4: 220 ( 1497) ."],"e":[]},{"a":"utafsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr sätia ut af (äv. Sdw 2: 602)."],"e":[]},{"a":"utafväria","b":"vb","c":"v.","d":["afvärja. " ati . . . swadande skada och forderff medh liiff och gotz wele trolige wtaff wärie " BSH 4: 220 ( 1497) . FM 125 ( 1501) . Jfr väria utaf."],"e":[]},{"a":"utan","b":"kn","c":"adv. prep. konj.","d":[" A) adv. ","1) utifrån. " then som vtan komber til " RK 1: 466 . " aff them som vtan til komo " KL 127 . Al 9725 . ","2) utanför. " the vtan waro gläd j fingo " RK 2: 8847 . " han motte staa wtha " MD 170 . " han kom ey i stadhen in thy laa han vta j thetta sin " ib (S) 301 .","prep. med gen., ack. el. dat. ","böra innarmeer oc vtan fattas ss adv., det sistnämda i bem. 3; i hvilken händelse thryskula vore att fatta ss obj. till smita; jfr utarmer. at ingen myn owen forma fordöma mik, ey i wägh, ey vtan wägh, ey i hws, ey wtan hws VNB 14 . Bo 20 . Bir 1: 293, 392, 5: 30 . ST 271 . Di 250 . RK 1: 4270 . " taghar han kom vtan then renneboom " ib 1588 . " vtan adhalport skal wara port luka (ante hujusmodi portam ponenda est cataracta) järnadh " KS 85 (209, 94) . " för mycket trång skuld, som var tha utan grindena " TK 272 . - utomkring. gudh han är jnnan all thing, owan altingh, wndher all ting oc wtan all tingh LfK 30 . ","2) för att beteckna ngn el. ngt ss icke tillhörande en samling, ett antal, en klass el. en kategori: utom, utom kretsen af. riddäre vtan vart raþ SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). drenghen (näml. vare) vtan ämbetet SO 146 . " ware nakot föswmat oppa mina wägna i ämbetom, ällar wtan ämbetom " LfK 139 . ","3) utom (det lagliga, normala el. vanliga), med öfverskridande af. ii talaþen vtan tima (extra honam) mangen hägoma Bu 23 . ","4) utom, förutom, förutan, præter. þe heþno kunungane hafþo siaxtighi þusand riddara vtan allan almoghan Bu 177 . " cristnaþos ällevo þusand män utan barn ok quinno " ib 185 . " vtan annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect " ib 15 . " vtan alla andra dygdher som han giordhe tha reste han vp af dödha siäxtighi dödha män " Pa 3 . Gr 317 . Su 425 . ","5) utom, med undantag af, undantagandes. all sancti pauli ben ok limi funno cristne män. vtan hans howþ. þät var kastat diupt i en dal Bu 129 . " the godz här äpter nämpnas, först berghabodha, alt vtan en öre skipan . . . i horn alt vtan en fiärdhung " SD NS 1: 446 ( 1405) . " aller skadhe war mellom them qwit vten then schada the suensca fingo tha the lybescha gregers magnusson j öresunde fa oc vtan then rekenscap konungen krafde af hans fogda hans län förre hafde " RK 2: 1706, 1708 . Jfr C 1. ","6) utanför, förutan. " någon gång stäldt efter det styrda ordet. ängin þäpling nome book än hafdhe ey nakan mästara, eller oc ängin man nakra gerning vtan nakar hafdhe först känt honum thz, eller vtan andbudh " MB 1: 93 ; " jfr C 2. han kunne vtan böker (d. v. s. utantill) alla liwdha bibliam ib 26. til eth widherkännilsa tekn skulu th haffua skaplara wtan hätto " Bir 5: 30 . " waktaren wndradhe huru hon matte vtan mat swa länge lifwa " ST 279 . thz må ey wara vtan myklo ok vitre förhuxan KS 28 (69, 30) . hvarn thera (af dygerna) hauer nokot samband medh andra, suä at ängin thera må vtan andra wara ib 18 (46, 20). vm witur man är dyghdalös ok liuer vtan godha gärninga ib 45 (115, 49). vax bära blii ok göra vtan sinna natura bland ok spiäl Bu 11 . " förde maria . . . ihesum christum vtan kiötlikan faþur " ib. " lsidhan lifwir jac vtan ända " Bil 126 . " ey älskadhe han thässa dygdhena swa mykyt vtan sak " Bo 33 . " vtan thänna grundualin vardhir bygningin fanyt " ib. " the thiänen sinom systrom wtan genkorran " Bir 5: 11 . hängde, brände och halshugne . . . wthen lag och alle rätwise FM 125 ( 1501) . han skipthe lagen wthen wildh MD 435 . " wäri i stath sinum vtan vfräghð oc konongx wrethe " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " latis vr hans þiänist vtän dwalu " ib. " fari ey af vtan þerrä orlof " ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). ib 374 (1344, nyare afskr.). takar nokor vtan lof ällär legho häst ällär skiuut annars manz ib 378 . " vnom vi mestärämannom. at þe . . . magho fräslikä sökiä allä köpstaþa. oc köp gyora . . . vtän hwars manz spordagh " ib 638 ( 1347) . " þit magho allemän frälslikä koma vtän allän toll mäþ þy þe hawa " ib 639 . vten alt quall ib 160 ( 1343) . " skulde thesso forscrepnno gotz wara henne morghon gafuo, vtan allo andro skipte ib " NS 2: 101 ( 1409) . " vtan alt argt " BSH 1: 132 ( 1371) . thula lankt aruodhe vtan allan reddugha KS 19 (47, 20) . tin skämtan . . . se vtan al oföghelik ord ib 24 (60, 26) . " at han skulde skilia abbatissonna widher barnit, henne wtan allan wärk oc barneno wtan liffs wadha " Lg 3: 54 . " swa at the ey gatho länghe warit thäs wtan " ib 394 . - i förbindelse med en inf. vtän skaþa ät gyora SD 5: 638 ( 1347) . C) konj. ","1) utom, undantagandes (jfr B 5 samt utan at). han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä MB 1: 159 . " alle konunga giordo synd vtan dauid ezechias ok josias " MP 1: 49 . alla iugfru sagþo ia viþ biskops buþi: vtan maria hon nekaþe mäþ tuem skälum Bu 5 . " brödhirne sculu äta saman j eno huse . . . vtan the som siwke äru " VKR 41 . - utan, utom, (annorlunda, annan, annat o. s. v.) än. efter uttryck som innehåller en negation. egh agha . . . bönder samu mannom i samu färþ [matt at säliä], vtan till eens naals oc ennä natta foþer SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . kan þet . . . swa wara at nakar frälsis man vil vndan frälse gangä, þa ma han þet ey györä, vtan þa vapnsynän hafs ib 477 (1345, nyare afskr.) eigh war läät lätha þöm af fäþerssens siþum vtan mäþ listom Bu 9 . " iþre guþa äru ängte vtan diäfla " ib 138 . " hon suor sik aldre uilia te sit hiarta nokrom klärk. vtan hanom enom " ib 143 . " än þe äru röghþir oc är eigh sanpröuat til oc eingti vtan man iäuar vm þeem " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); jfr 3. dyruis ängin til at komä þit. vtan þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer ib 670 (1285, gammal afskr.). þär skal . . . ängen af almoghänom koma vtän þän som kyärä hawer ib 5: 638 ( 1347) . " forbyuþum wi yþrom almoghä nokon forman foe sik taka. vtän þöm män vi ha[wm] . . . til sät " ib 639 . " tho at thät ware eigh vtan (ej mer än) eett höns wärt " ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). the skulu änkte astunda vtan (nisi) mik Bir 3: 54 . " hafuin engte wdhan thet reghlan lofuar " VKR 57 . " han hafþe ängte annat bygkt vtan kirkio " Bu 184 . " thz är ängin annar man vtan min frände herra iwan " Iv 1999 . ","konj ., dock ofta, särsk. i det yngre språket, utbytt mot ind. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogn. i Fornsv. 54 f., 72 f. hwilkin man borto är vm tu aar, ok gjör bynum ängin rät. han herte ängin bue merä: vtän han haui san forfal SR 11 . " leggi them ewärdþlikä wtläghä. vtan the warþin aterkalläþär mäþ konongs nathum " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). skilium wir halw minni plikt. vtan þän vrättär wärthe optare giordther ib 670 . þa dyruis ängin til at komä þit. vtan þer sum þit warthar (för a) kallaþer . . . vtan man hawe þyftelik fall ib. engin skal oc [h] är äptir ättar studha wthgöra firi drap, utan han wili ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). vtan bönder syälwe wiliä ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). wnnom vi iþär . . . þät . . . ät hwat manne som byltoghä varþyr i swerike . . . oc är swa man. är wil oc forma arwþä firi sit bröþ. ma oc skal hawa friþ nästä iþär vtän han se morþäre sins härrä. forraþäre. oppinbar þyuer. allr þän friþ brytr a quinnom ib 637 ( 1347) . " at i maghen . . . haua fyoghärtaan raþmän. som iämlikä skulu vara. vtän nokor franf alle. þa skal annär i hans staþ til takas " ib 638 . " forbiudhom wi hwariom manne . . . the öya äller holma hindra . . . vtan rättare ok bätre beuising finnas kan " ib NS 2: 204 ( 1409). aldre varþar iak bätre vtan þu biþar for mik Bu 135 . " ii biscops hus . . . skal ängen in coma vtan han kunne väl bok " ib 144 . " må ängin kunungr wäl styra land och almogha, vtan han se vitur " KS 28 (71, 30) . skulu vngara . . . ey tala utan the warden åt nokro spurde ib 54 (137, 58). al renfärdogh diur . . . blandas ey saman vtan the wilia ok mågha fostr afla ok föda ib 33 (86, 36). hvi skulu the ällas wara herra ok iwir män aloghans, vtan the liua dygdhelikare . . . än andre män af almoghanum ib 18 (46, 19). thz konungx rikit thydher wäruldena som alla sina herra forsände fatöka. vtan the sändin sielfue for sik dyra ok godha gerninga Bil 616 . " ey läta the mik lifwa vtan jak nywte thin. ok thu gifwer mik thina wärio " ib 165 . " enghin ma guz win wara vtan han är rätuis " ib 82 . " thetta godha skulu mine ovini aldre smaka vctan the vändas (misa convertantur) fran sine wranglikhet " Bir 3: 54 . " vtan j bliuin j skipino formoghin i ey bilnadhe bliua " KL 174 . " vtan thu hata syndena format thu ey göra rätuiso " ib 271 . " vtan thu hawir ödhmiuktena. thorft thu trösta thik hwazske vidh iomfrudom älla fatidom " Bo 33 . " jak tagher smaswennin i mina hand, thu kräff han ater aff mik, vtan iak ledher han helbrigdho heem som bort (misi reduxero et reddidero eum tibi), tha wil iak bära synd oc skuld for thin skadha " MB 1: 244 . " wtan ha wil döö tha skal han tija " MD (S) 216 . Bir 1: 24 . - åtföljdt af impf. konj. (el. en form som kan fattas ss konj.)., dock stundom, särsk. i det yngre språket, utbytt mot impf. ind. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogn. i Fornsv. s. 79 f. guz moþer . . . höte hanom dö innan þrätighi dagha. vtan han atar gaue hänna klärk mässo sang (nisi ille d consuetum officium resiturertur) Bu 27 . " diäwlin . . . sagþe at han gate sina synde aldre böt. vtan han hambaþe sik niþro lima " ib 172 . " han sagde vilia them sköffla alla vtran the villo til nadher falla " RK 2: 4139 . " hwilken ther moth (mot förbudet att plundra land, stad el. by som har konungens skyddsbref) bryther hafwi förbrwith halsen, wthan swa ware ath konwgnen gaffw ther wppa enkannelika befalningh them sköffla " PM 22 . " vare swenske men eij mygit plyctige till at besökie thet mödhe, vtan the wille sielf " FM 228 ( 1505) . thässa gerning iak ey bare vtan thz gudz wili ware Al 5818 . " lhuru mptte han tea älla fulkoma sin mildlek, vtan han war medh flerum mannom " KS 4 (9, 5) . ey skulle han . . . röghia flerom än sik siälwom, vtan synden ware giordh mz them manne eller kono, som sinom fiendom nadhighare sidhan the matto minna än han vtan the waro hedhne ib 7 . " jwdha matto ey fa himerike, vtan the gömdo the gamblo laghin " ib 450 . ängin päpling nome book än han hafdhe ey nakan mästara, eller oc ängin man nakra gerning vtan nakar hafdhe först känt honum thz, eller vtan anbudh ib 93; jfr B 6. vtan han hiolde alt oppe . . . tha wordhe thz at alzängo ib 128 . " vtan guþ vare döþelekar. aldre vare människian udöþeleken " Bu 140 . ","3) i adversativ anv.: a) utan. the skulu egh þässa plikt vp bära. vtan the sculu skiära sik mäþ tolf mannum SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . friþbiuthum (för firibiuthum) wir þät än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä. vtan a þingrum kräuitis rätter ib. at thätta hallis egh iuir eet land at eno. vtan iuir all þy iuir vart riki är ib 688 . " þet ängom manne stäþiä . . . at þe ändrä lund hawin än som sakt är, vtan hällär bäträ än wärrä baþe häst oc wapn " ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " þät litla orþp han kunne ensamen läsa þät gik hanom aldregh w minne: vtan las þh ät baþe naatr ok dagh " Bu 7 . " änge andre fingo bätar vtan gingo blinde allan sin aldar " ib 15 . " han . . . lät enkte cristit folk gaa wm brödh. wtan födde them ok clädde mz kirkiuna almus(o) " Bil 357 . " iak skal mätta mina vine ey mz honax sötma vtan mz otalicom oc vndirlicom sötma " Bir 3: 54 . " ther matte han haffue enga dwala vtan reedh til nyköpung tha " RK 1: 3640 . han lydde them tha enkte aath vden pakkadhe sich bort hwat han gath ib 2: 3919 . " the viste tha engin radhe wtan badho foghatan göra sich nadhe " ib 3935 . skulu the ey tilföghias conuentonne j chor ällir dormitorio ällir conuentzstuffuo, wtan standin wtan chorin nar the äru lidugha Bir 5: 30 . ib 1: 24, 4: 32 . thy han ey hyölth sina tro, wthan haffde hemeligh wnderstandh mz fiendommen PM 3 . " ey at enast äs thu förbannadher . . . vtan (utan äfven) thiin affkömd " MB 1: 173 . " alla the konster som mannenom äre ärlika eller tharflika, ey at eno til likamens thärfwa, vtan oc til siäla tharfwa " ib 93 . " ey eens bröt vasti drötningh mothe konungen vtan jämwäl mote alla herra oc första, som äru j hans landhom " ib 2: 180 . allom mannom äru godhe ängla gifne til gömo . . . ey swa at änglane skilias fran gudhi. vtan swa thiäna the siälinne at the forlata ey gudh vtan idhkelika äru the j hans asyn Bir 1: 24 . b) men. liua a latin hete candela ok þär äfte callas höghtiþin candelmässa rät nampn . . . vtan lekfolket som eigh forstar sik callar kyndelmesso fore candelmesso Bu 8 . husfrun troþe tekneno väl utan tok iäwgha af þy. at han nämde eigh cosman ok damianum ib 516 . " alt thz a iordhinne är skal forfaras vtan mz thik wil iak binda säät " MB 1: 168 . " vii namum alla the hälgho skrift. vtan ey hafwm vi thz som gudh kräuir af os " KL 271 . " haffwer jag talet fast vtj och wille gerne forlike them, vthen thom kan jngen forlike " FM 229 ( 1505) . Bu 171, 175 . Bil 85, 211 . KL 100, 110, Gr 272, 273, 279, 285, (Cod. D) 336. Bir 1: 5, 8, 16, 24, 4: 80 ST 198 . Su 69, 131, 181 . Jfr for utan. I förbindelse med en följande partikel bildar utan uttryck, som brukas ss prep., adv. el. konj.","1) så framt icke. the (ɔ: diäflane) atir vmuändas ok til flygha annantidh at gripa hona (själen) . . . vtan at (nisi) nakor bätringh äptir fölghir Bir 1: 24 . sidhan sculu systre oc brödhir haalda thera thyst alt til äptir warfru messo vtan at them threngir san nödhthorft til at bryta thera thysto VKR 16 . MB 2: 186 . offras wändhins engaledhis j closterins nytto, wtan giffwins fatiko folke, oc widhertorfftoghom kirkiom wtan wanlika at clostrit tränghis tha aff owndflylike widhertorfft Bir 4: 32 . VKR 76 . " egh hafdhe honum swa mikit bort aff liggiande grund, vtan at (så framt icke förhållandet varit det att) jak behiolt min köpenskat oc mina hustru smidhe " SD NS 1: 678 ( 1407) .","2) utan att, med mindre än at the kwnno ey a naghra sidho fram fara wtan at the skullo j w mith gynom stadhen MB 2: 235 .","1) utomkring, omkring. " biin kändos widh sins skapara närwaru. bygdho hanum fäghirsto capellam aff honagh oc wax vtan owir budhin " KL 26 . " vpbran abotin . . . ok silfwit vtan owir wax lambit aff lygneldenom " ib 40 . " elenus . . . skreff een kreez miz sinom fingir vtan iwir sällan ib 194. "","2) utom. " nar siälin wtan owir (extra) sik wpfördh, all wmwändis j siälffuan gud " Su 289 . ","1) utanför. " vndradhe alt folkit vtan til var: hwi zacharias dualdis swa länge " Bil 892 . med afs. på ställning ss tjenande broder el. syster vid ett kloster (jfr Lat. ad extra). et takis andra quinnor til systra vtan til VKR 9 . " sculu the alrey wara flere. baadhe the focarie jnnan fore äru oc the som vtan til äru än tio " ib. " aff brödhranna stadga vtan til " ib 29 . " allas brödhranna vtan til forman ib. " Bir 5: 116. Jfr utan for. ","2) utantill, i det yttre, utvärtes. han ville tee sik hänne tholkin vtan til som han var i hiärtano Bo 227 . " skodandis the ythre ödhmiuktena iak bewiste wtantil " Lg 820 . " irnas the at göma ödmiukt innantil j amuiteno ok vtantil j klädhabonadhenom " Bir 1: 81 . " han synis mannom vtantil pryddir vara mz godhom sidhom " ib 68 . Bil 109 . KL 26 . Bir 1: 6, 167, 3: 102 . MB 1: 126, 2: 287, Al 6190, 6217 ","3) ute, utomhus. andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias vtantil (foris) Bir 1: 290 . ib 291 . Jfr här utan til.","1) omkring, rundtomkring, omkring. ther standa ok gönom hiärtat twe thorna ok vtan vm thz är draghin en hinna Bir 2: 266 . " lät han ther om kringh vpbyggia septem pirandios . . . wtan om alt thzta vphögde han (his circumpousit) vij stora oc högha studer " MB 2: 268 . " lofuas väl ath hafuas vtan om hälgodoma gul äller sylf " VKR 78 . Bir 4: 34 ","2) utom, utanför? arla om morghonen fingho the see vtan om stadhen otalighen almogha MB 2: 233 (kan föras till 1). ","1) utanför. " hawer jak vnt henne . . . en attundaloth innan fiskeoosith, som jak ther hawer alt vtan vidh " SD NS 1: 170 ( 1402) . ","2) utanför, utan att få komma med, utan del el. lott. fathiga swäna fik iak land ok sloth ryddherskapith gyk fast wthen widh RK 1: (Till. t. LRK) s. 233 .","3) dessutom. " siden äter herra abote wtan widh fäm eg och fäm sinnom fäm eg " AS 60 ."],"e":["wttan MD 18 . ","vttän SD 6: 149 ( 1349) . ","vta ST 279 (jfr 551); MD (S) 301 . ","wtha (i rim med nywtha) MD 170 ; de båda sistnämda ställena äro dock måhända att föra till ute),","utan af , ","utan at , ","utan for","-fore . ","-fore . -firi L.), ","utan fran","-fraan . ","-fra )","utan ivir","-owir )","utan kring , ","utan til , ","utan um","-om )","utan umkring","-om )","utan upa","-vppa . ","-wppa . ","-oppa )","utan viþer","-vidh )"]},{"a":"utan","b":"kn","c":"adv. prep. konj.","d":["eg. utanför boken. utantill. Jfr Sdw 2: 869 (under utan 6) och A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32 nr 9. " esdras war swa gamal man/ at han kunne vtan böker (wtan bok Fem Moseb ed Thorell 21) alla iwdha bibliam " MB 1: 27 . 4) utom, förutom, förutan. oc fodhre vj [6] hästa om spannen . . . vtan them frömadha mannom abbatissan kan särdelsi bidhia fodhra SVklE 163 . ATb 1: 239 ( 1466) . " han skulle böthe eth par oxa hanss nade uthan alle nade oc uthan alla andra saker som i kyrko balken vttrykt stonder " HSH 15: 4 (1526?). ","6) utan, förutan. " för en herra thorsten . . . hona (ɔ en kvarn) tokk olaghlika aff . . . herra miklisse . . . vtan doom ok lagh " SD 8: 195 ( 1362) . at halda widher sannindh oc godha tro wtan alla argha list NMU 1: 68 ( 1381) . " toch är j hanom ophoff vtan ophofwe ok ände vtan endha J Buddes b 159. fforscrifne prebende vtan alla skadha " SJ 2: 184 ( 1491) . vthan hossbondans . . . fullom vilia Arnell Brask Biᴵ 16. HSH 15: 4 (1526?) (se ovan under 4). C) konj. 2) utan, utan att, utan om, såframt icke, om ej, med mindre. the (ɔ synderna) skulu rensas i skärslo elde älla mz androm minom lönlicom dom, vtan the bätrins (Bir vtan the bätras) här mz fulle bätring Nio kap ur Bir 26 . jtem j alla fastan wtan högtides dagha falla bör honum samalund mädh sama clokkan ringe ÅK 62 . 3) i adversativ användning: a) utan. ey helder skal han . . . [haffua] macht adh kräffwia eller oppa tala nogon [then] opbyrdh . . . vtan skal wara en fulkomplige afftalan sak oppa alla sidor G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. b) men. vi borgamestara och radh . . . spordom hanom aath . . . om han ville klaga til bondans hemsokn som han för giorde tha han böria sina klagan och han sagde ney vtan iak klagar om eth swärzdragh ATb 1: 206 ( 1465) . 4) utan att (det el. det inträffar). swa som första offwermathon for mykla glädhi loth hona ekke hwilas swa thässin for stör[s]tan söthma giffwer jnnärligha hwilo ok thät wthan thänna söthmen sigh wträkker swa mykith, at han inledher swa som en andelighin sömpn SkrtUppb 30 . ","1) utanför. - med avs. på ställning ss tjä-. nande broder el. syster vid ett kloster. hwat hellir hon i klostrit gifs älla hon wte bliffuer meth androm systrom, somwtan til i klostirgardhenom standa SD NS 2: 701 ( 1413) .","4) utantill, på utsidan. humidus . . . vthantiil waather GU 20 (hand 2) s. 1. tha nils benktzson hade talad til hänne tha lade han oppa aspan wtan til ATb 1: 144 ( 1461) .","2) utom, utanför. apostolin sugher, flyn skörliffnadhin, hwaria handa synd människian gör, tha är hon wthan om (extra) kroppin, än thän som liffwer skörligha, han syndar in j kroppenom SpV 240 . " the mästara ok formän, som haffwa hälaght ok osmittadh liffwerne . . . ok äru swa som satthe bortho wthan wm (extra) wärldhena, ok sit eghit köth, thz är thän ondhe lusthen j kytino är ib 248. batzmannen ma ey soffwa pa landeno wtan wm skipith PMskr 49. ""],"e":["utan af , ","*utan at , ","utan at , konj. 3) utom att, undantagandes att. ath the for:da prestabol j alandh skolo bliffua lädigh aff allom skatt ok vtskyllom vthan ath (härefter ett prästen el. dyl. överhoppat) haffuer tha nagadh mera skatta goodz äntigi köpth eller leygth Svartb 437 ( 1449) . " härran ihesus war oc kläddher i tholkom klädhom wtan at (excepto quod) j chorenom sath kärlekin kröntir som drothning " Mecht 93 . 4) utan att, än att. enkte annadh wistom wi oc äy en withom vthan at the hafdhe haft thenne ordhren imellan sik SD NS 3: 493 ( 1419) .","utan for","utan til , adv. L.","utan um","yther- . ","-om )","utan umkring , adv. utomkring. fiendana vtan wmkringh lidha offta mera hwnger än the som the mentho swälta wth PMSkr 140 . ","utan viþer","-veder . ","-vid (h)),","*utan än , "]},{"a":"utangards","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["utängarz )"]},{"a":"utangildisman","b":"nn","c":"","d":["man som icke tillhör ett (visst) gille. nu kan nokor vtan gildis man nokrum gildis broþer misfyrma SvGst 67 ."],"e":[]},{"a":"utangärþis","b":"ab","c":"adv.","d":["utom hägnad. illud bol . . . brynnulfo adiudicamus & extra sepes agrorum i[d est] utangerdis ad medietatem uadi SD 1: 228 (1222-30)."],"e":[]},{"a":"utanlands","b":"","c":"","d":[" . adv. L."],"e":[]},{"a":"utanlykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utanländis","b":"ab","c":"adv.","d":["utomlands; utomlands ifrån. wm nokor komber jnnandlandz äller wtanländes ther sic räknar nämreskyldan til arfs FH 2: 60 ( 1425) ."],"e":[]},{"a":"utanrikis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["utan rikes )"]},{"a":"utanskaper","b":"nn","c":"","d":["ställning ss broder »utanför» el. tjenande broder i ett kloster, sammanfattning af tjenande bröder. thessen wtanskapen dogher jnthe PM LXV ."],"e":[]},{"a":"utanstads","b":"ab","c":"adv.","d":["utanför staden (bosatt el. dyl.). at tet huss . . . skall war[e] staden och raadit til aterlösen, nar them teckes, och ingom androm wthan stsadz STb 5: 105 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"utanstädhis","b":"ab","c":"adv.","d":["utanför staden? mo i vetha . . . at swo dant rykthe gik baade vtanstädes ok jnnanstädes at han war j rom Troil 5: 320 ( 1515) ."],"e":["-städes )"]},{"a":"utanstängia","b":"vb","c":"v.","d":["lutestänga, utesluta. vtanstängde af gudz ok mins herra ihesu christi gille Gr 272 ."],"e":[]},{"a":"utantaka","b":"vb","c":"v.","d":["undantaga. ingo vtantakno SD NS 1: 519 ( 1406)."],"e":[]},{"a":"utarla","b":"ab","c":"adv.","d":["långt ute, nära utgången, borta vid dörren. han stodh lankt vtarla ok wilde ey nalkas fram j kirkiona MP 4: 173 ."],"e":[]},{"a":"utarla","b":"ab","c":"adv.","d":["långt ute, nära utgången, ute vid dörren. thän sami publicanus stod vtala j kyrkionne JP 13 ."],"e":[]},{"a":"utarma","b":"vb","c":"v.","d":["utarma. " han wtarmade rikiit " RK 1: (Yngsta redaktionens tillägg i Nya Kr.) s. 203 . äre wij . . . ganst saa wtarmade, at wij plat inthe formage tiil vaar daglige födha BSH 5: 11 ( 1504) . HSH 20: 45 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"utarmer","b":"pp","c":"prep.","d":["utanför. " the skulo tagha aff lamba blodhino oc smita badhe innarmeer oc vtarmer (Cod. A vtan 307) sin träsculla " MB 1: (Cod. B) 554 ; kanske bör dock vtarmer fattas ss adv. i bemärkelsen utanför, utantill, på utsidan; jfr utan B 1."],"e":[]},{"a":"utarmer","b":"","c":"","d":[" , se Sdw 2: 1325."],"e":[]},{"a":"utarster","b":"","c":"","d":[" , se ytarster."],"e":[]},{"a":"utbeskedha","b":"vb","c":"v.","d":["bestämma, tillerkänna. then samme tompt som hennes fader . . . hade henna tillforen vth beskedt SJ 343 ( 1468) . "],"e":["-beskedt SJ 343 ( 1468)),"]},{"a":"utbeskikka","b":"vb","c":"v.","d":["utskicka, utsända. " wij haffue pa wore side wtbeskicket it tal folckh " STb 5: 344 (1521, Kop). ib 348 (1521, d:o). thet wij wtbeskichet haffue nogre wore metbröder tiil wor alder kiereste nadige herre . . . med noget werff ib 357 (1522, Kop) ."],"e":[]},{"a":"utbeskriva","b":"vb","c":"v.","d":["beskriva? jthem haffwes oc . . . ämbetis men som byggia smida oc mwra kwnna, hwilkith ey alth kan här wth bescriffwas PMSkr 139 (ut bör möjl. i st. föras till ut A 4 i en bet.: till ända, i detalj)."],"e":[]},{"a":"utbetala","b":"vb","c":"v.","d":["utbetala. " skall han gifua . . . sex hvndradha suenska mark i gwll ok redhom päyngom pa enom dagh vth betalandhe " SD NS 2: 214 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"utbevisa","b":"vb","c":"v.","d":["utvisa, visa, ådagalägga. " äpther thy landz lagh wth biuisa " SD NS 2: 74 ( 1408) . " som the for:do frw ärmegardhz vppit breff vtbeuisar " ib 447 ( 1411) ."],"e":["wth bi- )"]},{"a":"utbevisa","b":"vb","c":"v.","d":["utvisa, visa, ådagalägga. swa som hans breff . . . thet fullelika wtbewisar NMU 1: 83 ( 1399) ."],"e":[]},{"a":"utbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L:","1) utgifva, utbetala. " än thz wardher honum laght til lösn, tha skal han wtbiwdha (dabit) foe sik alt thz ther bedhis oc kräffs af honum " MB 1: 336 . ","2) uppbåda, befalla att uttrycka. for j härfärdh . . . mz wt budhnum alla landa ledhunge. Bil 374 . " badhe hans syni vt budhis vt i ledhungh. vkiände hanum " ib. " man af huse han wt bödh " RK 2: 1532 . " giorde ozias budh owir alla städhr oc all rike j israel, oc aff hwariom stad oc rike vth bödh alla vnga, oc wth walda väpara äptir them " MB 2: 172 . - Jfr biuþa ut."],"e":[]},{"a":"utbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":["3) erbjuda. " ath hustrv anna . . . scal fornögie hustrv kaderin . . . medh the ij marck, som hon vtbiwder, och vare ther medh quita fore alla lmaningh " STb 3: 202 ( 1494) ."],"e":["-biwda )"]},{"a":"utblasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utblåsa, utandas. hwj kallas han then helge andhe (svar:) thy at han äuerdeliga vtgongandis aff fadrenom ok sonenom, vt bläses ok sendhes swa som theres aandhe SvKyrkobr (Lucid B) 123 . 2) utblåsa, uppblåsa, utspänna. buccare idest facere buccam vtbläsa kinbeen GU C 20 s. 62 . hon (ɔ: högfärden) oplyftir människiona oppa thz, at hon skal illa falla . . . hon wtbläsir (inflat), at hon skal riffna SpV 147 . - Jfr blasa ut."],"e":["-bläsa )"]},{"a":"utblasa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utblåsa, utandas. wpgiffwir oc wtbläsir wsla andan Su 245 . ","2) utblåsa, uppblåsa, utspänna. the . . . wtblästo alt skinnit fran thera köti . . .. swa som diur pläghas wtbläsas. som flass skulu Gr 289 . " ä thes mera han drikkir . . . thes mera wthwlnar han oc wthbläsis " LB 3: 180 . " wardir tha quidhin wtblestir " ib 178 . är kroppen . . . vederfwller och vtblester ib 7: 73 . thera hughir thrutmar aff högfärdh suasom vtbläst blädhra (quasi pellis inflato vento) Bir 2: 207 . ","3) uppblåsa, göra högmodig. tolka mästara, huilka wärdzliken högfiärdoga lärdomber wth bläser Su 181 . ginstan drikkandis aff them drykkenom syntos the swasom (för thrutna swasom?) aff nakrom wtbläsande anda (spiritu quodam inflatorio distendi videbantur), swa at the ginstan sik wphögde j högfärdh j konungxslikit hoffmodh ib 225 . " för theras högfärdh oc wärdzlika äro oc hogxsens hoffmodh, mz huilko the wtbläste (inflati) alla andra försmadde " ib 126 . " kärlekin . . . är ey vtblästir til höghfärdh " MP 2: 128 . " thz som . . . wthblästan hogh oc huaria ena giruga människio läther oc twinga at känna sik siälffua " Su 174 Jfr blasa ut."],"e":["-bläsa . ","-blesa )"]},{"a":"utblaster","b":"nn","c":"","d":["uppblåsning, utsvällning, uppblåst el. uppsväldt tillstånd. lidhemotanna wtblestir LB 3: 174 . stoor kötzsins wthblastir ib. ib 178 ."],"e":["wthblestir LB 3: 174, 178), "]},{"a":"utblomstra","b":"vb","c":"v.","d":["frambringa (ngn) lik ett blomster. iordden öppnes oc wtblomstre ällar födhe aff sik frälsaren (aperiatur terra et germinet saluatorem) JMÖ 141 . - refl. *ublomstras, blomstra, slå ut i blom, bildl. hon twäkadhe ekke sin iordadha son oppsta aff dödhen ower huilken höxsta fadhersens wälsignilse wtblomstradis (efforebal) JMÖ 117 ."],"e":[]},{"a":"utblottadher","b":"","c":"","d":["utblottad, utarmad. . . . flaa x lester rogh wtaff tom hit til slotthet . . . här är swqa wt blottat GPM 2: 299 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"utblotter","b":"av","c":"adj.","d":["utblottad, utarmad. " abo sloth är nw swa vt blot, at her er eke oer !UDDA_TECKEN? (1/2) march i scriffuere stoffwen " FM 243 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"utborgha","b":"vb","c":"v.","d":["utlåna. " ma iak wäl vth borgha mit godz mz them forordhum . . . " ST 490 (ST ed Henning 360). ib 491 . STb 3: 391 ( 1498) . tet bennet . . . scal jnkreffuie gielden aff thöm han borgada eplen ok fornögie sidan garpen sine eple, som hanom fick tet han vtborgade ib 4: 158 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"utborgha","b":"vb","c":"v.","d":["genom lämnad borgen befria (ngn från fängelse el. dyl.). tet han haffde loffuit niclis scriffuere fore fangan, som han vtborgade, at han scholle lata ffangan vpkoma j retten STb 3: 131 (1493)."],"e":[]},{"a":"utbredha","b":"vb","c":"v.","d":["utbreda. " somlica saa iak wthbredha sin klädhe a väghin " KL 379 . MB 2: 374 . Jfr bredha ut."],"e":[]},{"a":"utbrinna","b":"vb","c":"v.","d":["brinna ut, brinna till slut. ath eldin war vthbrunnen MP 4: 10 . Jfr utbränna."],"e":[]},{"a":"utbrinna","b":"vb","c":"v.","d":["utbrinna, brinna ut. när then ena (pipan) är wth brwnnen tändis the andra PM 7 ."],"e":[]},{"a":"utbrista","b":"vb","c":"v.","d":["1) genom bristning falla ut, utbrytas, lösbrytas. han . . . beet i stenana swa at wtbrosto tändrina KL 362 . " all wtbrustin styk (i skodon) " SO 20 . ","2) utbrista, häftigt komma ut el. fram. j bland loffsins röstir wt brista (erumpunt) oc sorghinna ängxlika taara Su 343 . ","3) påkomma, inträffa, tilldraga sig. then tiidh tätta wiisseligha wtbrasth RK 3: 439 . - Jfr brista ut."],"e":[]},{"a":"utbryta","b":"vb","c":"v.","d":["2) utbryta, avsöndra (jord). de 6 penningland i Ökna . . . som "olaff haquonssone wtbruten waro vpa hans hustru weghna epter andris ingasson" Tunberg Sv. medeltidsreg. 374 (1440)."],"e":[]},{"a":"utbryta","b":"vb","c":"v.","d":["genom brytning uttaga, lösbryta. domaren . . . bödh alla hans tendir vthbryta ST 111 . - utrifva. landz herra striddo mellan sin oc hambladho ok wtbrutu öghon a huariom them som varo aff annars herradöme KL 70 . " huilke . . . wtbrutu . . . hans öghon " ib. " hulkra höghra öghia vt brutit (erutus) är " Bir 2: 9 . " vtbryte sik . . . girinna ögha ib 233. " ib 96, 232, 3: 136, 140, 253, 436 . MP 1: 276 . Jfr bryta ut."],"e":[]},{"a":"utbränna","b":"vb","c":"v.","d":["3) part. pret. utbrunnen. tha thän elden war grannelika vth bränder MP 4: 10 . Jfr utbrinna."],"e":[]},{"a":"utbränna","b":"vb","c":"v.","d":["1) genom brännande utdraga, genom kokning el. med hjälp af hetta afsöndra, destillera. thz rosene wthnuith, hwilkit som gudheliker kärleker wpsödh, ällir wtbrände (decoxit), j kärleksins wnge, aff the wänsta rosene Mecht. Uppenb. 276. ","2) genom brand förstöra el. utrota, förbränna. ther äptir kom han til eeth annat torn, ther war mykyt folk oppa, han loth göra een storan eeld ther vm kring, oc wilde them ther vth bränna ST 348 . skal iac rasklica sökia idhir mz minne hämd, i fatikdom ok hita, huilkin idhur öghon skal vtbränna MP 2: 173 . kirker, closter oc capelle (äro) jammerlige vtbrend BSH 5: 163 ( 1607) . - Jfr bränna ut."],"e":[]},{"a":"utbudh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) uppbåd, uppbådning, påbud om utryckning i härfärd; härfärd, krigståg, leding. haffuer ok myn herre her stränk vtbod saa ath alle friborne men skole vt vid terass frälsse BSH 4: 198 ( 1495) . han (ɔ: härtog cristyern) . . . haffuer gyort wtbodh pa städerne och frelset. ath the skule wara i ca lmarne xiiij dage for pingxdage ib 308 ( 1502) . " at wi wtbudh byudhom " GS 47 ( 1441) . jag (Sten Sture) bödh wtbodh aff alla städher RK 3: (sista fort.) 5009 . " the svenska sculle alla reedha wara och ater j hans vtbudh fara ib 2: 417. "","2) påbd, edikt? skattläggning? kesar augustus lät et nyyt wtbudh göra oc en skat pa alla wärdina. at hon skulle scriffwas oc räknas Sv. Kyrkobr. 102."],"e":["-bodh . ","-bod )"]},{"a":"utbudh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) uppbåd; härfärd, krigståg. at almänt vtbuþ warþer fori menä rikesens wärn sculd Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . " thän tidh iak . . . i . . . drotning margareto wtbudh var til flänsborgh " SD NS 3: 90 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"utbyaman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utbygdh","b":"nn","c":"","d":["i utkant belägen bygd, afsides belägen bygd. han j vtbygd MD 341 ."],"e":[]},{"a":"utbyggia","b":"vb","c":"v.","d":["utsträcka bebyggandet af (ngt). loto vp . . . tomptena näst nidhan fore stenhuset alt nidh geen siön som man ma hänne längst vtbyggia SJ 87 ( 1438) ."],"e":[]},{"a":"utbyis","b":"ab","c":"adv.","d":["från andra städer. kommer här någor timberman aff androm landom eller vthbyes TS 26 . " kommer här någor swän aff androm landom eller vhbyes ib. ""],"e":["-es )"]},{"a":"utbylghia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. utbylghias, uppblåsas. nar thu wtbölghes aff höfärdhinne (si inflaris superlia) Mecht. Uppenb. 167."],"e":["-bölghia )"]},{"a":"utbyr","b":"nn","c":"","d":["lutby, avgärdaby. " efter hvad lag stadgar om den rätt, utbruten by ("wtby") eger tillsamman med odalby ("odhilby") " RP 2: 313 ( 1397) ."],"e":["-by )"]},{"a":"utbyr","b":"nn","c":"","d":["utanför ett visst område el. en viss gräns belägen by? mörchöö eerixöö och wtbyrne BSH 4: 175 ( 1494) . vppa for:ne ööyer och wtbyer ib."],"e":[]},{"a":"utbyrdhing","b":"nn","c":"","d":[" MUKopp 67, 105 och Sdw 2: 1325 f."],"e":["-böring )","jfr"]},{"a":"utbyrþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["utbyrþa elder , "]},{"a":"utbyrþis","b":"ab","c":"adv.","d":["utombords, ut öfver bord, öfver bord. bödh ro wt j hafuit mz hans like ok kast wt byrdhis Bil 474 . " han stegh wtbyrdis " ib 564 . " fiol han wtbyrdis " ib 579 ."],"e":[]},{"a":"utbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utbära. " drotningen hans oc systir wtbaro iordhena i sinom mantol skötom " Gr 304 . han . . . loth vp läsa kirkion thäre alt borghara godz vtbäre RK 2: 4129 . " tha the brödh oc mat w bäre " ib 3144 . - särsk. om lik. vtbrs en dödhir man MP 1: 296 . " hulkin dödhir var ok vtborin ginom portin " ib 298 . " tha nakor dödh skal wthbäras oc jordhas " Bir 4: 37 . " tha lik skal wtbäras " SO 27 . ","2) draga ur huset, undanskaffa. jon jepsson haffde myki forfarit oc vtburit fore . . . hustrv sigrit SJ 196 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"utbära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) draga ur huset, undanskaffa. går prester åff eller skils fran kirkio thå vare prester eller arffua hans plictogher inuentarium vtbära dher effter soknamanna sägn Gummerus Synstat 39 (1425, senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"utböta","b":"vb","c":"v.","d":["utbetala böter. thz a giptämaþren sökia ok bonden skal ut böta SR 52 . - utbetala ss SD 6: 6 ( 1348) ."],"e":[]},{"a":"utdela","b":"vb","c":"v.","d":["utdela. " til canicka födh och wphelde. som wiid optanempde domkirkione sitie skule . . . skal aff hwario moderkirkio soken och capelle . . . een fiärde deel, bade aff kirkionne och swa sancti henrix deel til hopa wtdelas och wtsändas " FH 1: 58 (1348, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"utdela","b":"vb","c":"v.","d":["2) företaga ett rättsligt avgörande, avkunna (dom). . . . oss fulla magt . . . gifuidh hawä . . . en rät wtdela vm ena ö Sd 8: 158 (1362). t jak tolff män wp aa thetta malet koma . . . ok ranska ok wtdela huar räät hafde till at ägha the sama wluauadz quärn ib 195 ( 1362) . " til lthen dagh thetta wardher laghlica wtdelt, mällen wazstena closter oc herra haquon niclisson " ib NS 3: 615 (1420)."],"e":[]},{"a":"utdragha","b":"vb","c":"v.","d":["3) draga ut, släpa ut. thet sama iärn ville lauris nielson vthdräga w pedhir karlsons gardh Atb 2: 28 (1474).","5) utdraga, extrahera. " vtdrage koper aff stenenom PMskr 626 (senare avskr.). 8) utdraga, hämta, taga. teslikis måghe och historier lässes, och aff them vtdrages godh äffterdöme PMskr 688 (senare avskr.). 12) utdraga, uttåga. - draga bort, begiva sig bort. the . . . bidhia han vtdragha (Cod. A draghas wt " MB 1: 193 ) oc fara annan stadh at boa Fem Moseb ed Thorell 148 . 13) utdraga, uttänja, utspänna. tw äst forpynter ok aller wttänder . . . aller fortander ok vthdragen SvT 102 . 14) draga (ngt från ngt), fråndraga. försth skal thär aff wthdraghas the skiplönen oc kosthnadhen PMskr 21. - Jfr dragha ut."],"e":["-dräga ATb 2: 28 ( 1474)"]},{"a":"utdragha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utdraga, genom dragning aflägsna. jeronimus lät thwa fötin (d. v. s. lejonets fot) oc wthdragha en thorn Bil 627 . " tha spikin var wtdraghin " Bo 210 . KL 126 . Bir : 127 . " nar hon vt drogh finghir gullit af fingrenom " ib 269 . " huru sanctus gregorius vardh wtdrghin af brunnenom " Gr 290 . ","2) draga, utdraga (svärd ur skida9. vtdrogh han swärdh ok drap han KL 22 . " mz vctdraghno swärdhe " ib 308 . Bir 2: 182 . ","3) draga ut, släpa ut. grep diäfwlen thän gabbaren ok vtdrogh gynom et windögha KL 122 . ","4) utdraga, uttappa (blod). blodzsins skodilse äpter thz at han är vtdrghin LB 5: 293 . blodhin vtdraghin aff adromen ib 292 . ","5) utdraga, utdestillera. fira element wthdraghin . . . aff menniskios blod PM XLV . ","6) draga ut, ss dragmedel aflägsna. thz skal starkelige wtdraga etridh LB 3: 59 . - bildl. vt draghir godhir vill alla orenlikhet Bir 1: 282. ","7) utdraga, framdraga, framskaffa. fdörsta ginsta är vt draghn (extacta) aff cristallo . . . annor är vt draghin af hardhe flinto Bir 1: 371 .","8) utdraga, hämta, taga. " tessa yrte digdhe äru mäst vtdragna aff macri bok " LB 5: 82 . ","9) utdraga, utsuga. är iak licast thy blomstreno som biin dragha sötma aff j hulko ey thäs mindre sötme atirblifwir at nakat vtdragx (colligitur) aff thy Bir 2: 169 . findir thz (biet) at blomstrit är thört . . . oc sötmin alstingx vtdraghin ib 3: 118 . 10) bringa till stånd, åvägabringa, utverka. verdens sa skikka ath the nadh och indulgentia plenaria giwin är moth the omildhe rydzsser wardher her betalath i sa godhe thro, som wij henno her wthdraghe medh swar kost och tärningh BSH 4: 237 ( 1498) . 11) uthärda, underkasta sig? then skatten the . . . vthdragha RK 2: 60 . 12) utdraga; draga ut i krig, uttåga. innäm þet at han vthdragher i reiksens þiänist SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - draga åstad, färdas bort. huilken wäghen hon haffde wt draghit Lg 3: 387 . - refl. utdraghas, begifva sig ut. apollinaris badh han wt draghas ohemolo (för u ohemolo?) herbärghe Lg 995 . - Jfr dragha ut. "],"e":[]},{"a":"utdraghna","b":"vb","c":"v.","d":["utdragas. " hans tharma vthdraghnadho aff hans lifwe " ST 99 ."],"e":[]},{"a":"utdraghning","b":"nn","c":"","d":["utdragande (av tänder). o . . . sancta appollonia jak bidher tik . . . fför thina bitherlika tanna wärk, oc wtdragningh . . . bidh för mik til gudh, at han här äffther göme mik oskaddha för tanna wärk SvB 390 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"utdrifning","b":"nn","c":"","d":["fördrivande, förvisning. lliminium ii fängilse biltoga manna rwm oc vt driffningh GU C 20 (hand 2) s. 85. mykit tholkit finz j scriptinne, aff hälgha manna ledzno, hwilka the haffdho här j wärdhinne, hwilken them war swa som en wthdriffning (exillium) aff sino eghno fädhirnisrike SpV 375 ."],"e":[]},{"a":"utdrikka","b":"vb","c":"v.","d":["utdricka. " nar ted vatn er vt drwckit " LB 7: 312 . SO 64 . - bildl. wth drikka mina pino kalk Su 191 . - Jfr drikka ut."],"e":[]},{"a":"utdrikka","b":"vb","c":"v.","d":["bildl. " doch lathe wi the unge ther fore (ɔ: lybeckarnas privilegier) förge (för sörge) som thet utdriche skole " HSH 16: 124 (1527, Brask)."],"e":[]},{"a":"utdriva","b":"vb","c":"v.","d":["1) utdrica, fördriva. en mactogher röuare kesarin hafdhe utdriuit wt af sinu rike Vis sten 3 . 4) utdriva, hamra ut. wppa thet the materia (ɔ en legering av silver och koppar) kan thes bäther wtdriffwas oc göras tyn PMskr 515. vtdriffwes gulett i tynne skiffwor ib 601 (senare avskr.). ib 608 (d:o). - Jfr driva ut."],"e":[]},{"a":"utdriva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utdrifva, fördrifva. " han war wt driffwen aff danmark " RK 1: 881 . Bo 19 . Lg 675 . zebul vtdreff gaal oc hans mädhbrödher aff stadhen MB 2: 101 . " wordho . . . i wtläghe wtdrifue " LfK 54 . at idher nadh wtdruffuen warth BSH 3: 175 ( 1466) . konung malnrit badh sina män alla koma thiit the wtdrifne hafdo varith Fr 721 . RK 1: 2155 . ","2) drifa ut, drifva åstad, tvinga att begifva sig åstad. gensten lot han scriffue breff twa borgamestare ther mz wtdreff RK 2: 3577 . ","3) utdrifva, aflägsna, utrota. elemtit elden . . . wthdriffwer ether oc onda väsko PM XLV . thz onda . . . hulkit som idhrughin vidhir frestar wtdrifwa af hiärtans grunde Bo 152 . - Jfr driva ut."],"e":[]},{"a":"utdrivilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) utdrivande, avlägsnande. thär är ok margha ok omskiptelika skapnadha ok personarum wtdriffwilse (exterminatio) SpV 387 ."],"e":[]},{"a":"utdrivilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f.? ","1) utdrifvande, aflägsnande. swa wardhir badhe smältilsinna makt oc wthörilsanna makt krank oc gömir engha wätzkona som skulle hielpa til wthdrifwelsena oc smältisana makt LB 3: 176 . ","2) utdrifvande, utrotande. " hälga lagsens nidherslagh oc vt driffwilse " MB 2: 304 ."],"e":[]},{"a":"utdrypa","b":"vb","c":"v.","d":["drypa, utrinna. " mange rödhe bloz drupa vtdrupu aff hanum " KL 31 ."],"e":[]},{"a":"utdödher","b":"","c":"","d":["bortryckt av döden. gar ther nw swarlige pestilencia, sa at nw i stacket tiid är wtdödth aff twna soken vidh ij ᵐ (2000) BSH 5: 408 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"utdöia","b":"vb","c":"v.","d":["dö ut; med döden afgå, af döden bortryckas. gar ther nw swarlige pestilencia, sa at nw i stackot tiid är wtdödth aff twna soken vidh ijM (200) BSH 5: 408 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"utdöma","b":"vb","c":"v.","d":["döma till utbetalning. then iordh som til förende war wt dömpt BtFH 1: 133 ( 1506) . ib 138 (1507). Jfr döma ut."],"e":[]},{"a":"ute","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ute, utom hus. han (Simon Magus) syntes . . . stundom baþe vra vte ok inne. þy at mäþan han var inne när [nero]nem. þa talaþe diäwl i hans hami vte (foris) viþ folket Bu 102 . " modhir hans oc hans modhir systirsyni stodho vte oc vildo tala vidh han " Bo 62 . " nar thu jngar i kirkiona . . . leeff wthe alla lösa oc fafängha takanna buldher " LfK 68 . Bir 1: 263 . - ute, utom ett visst område. gynom poorthana gaam wi j staden. än thässe bliffwa vte MB 2: 369 . - särsk. utom det för klostersysrarna (klosterbrdöerna) särskildt afsedda området. mendhan (för medhan) jak for alder skuld ey kan eller formagh ynne bliffua et ynlyctom syström the vnne the mik volkor ok fryhet bliffua vthe toch ynnan closters hägät FH 4: 73 ( 1459) . ","2) ute, borta från land, ute på hafvet. skulde thz (skeppet) eet aar om kring ij hafuith vte flyta Fr 2255 . ","3) ute, otom sitt omhölje el. sin omgifning. sidhan spikane varo vte (evulso . . . clavo) Bo 210 . ","4) ute, till ända, slut. tha vte var mässa Iv 4385 . " tha pricanin är vte (completo . . . sermonte) " Bo 67 . " jnnan drycken vte är " SO 99 . " tha manaden vte är " ib 145 . " stemde dagin war tha wte " Di 43 . VKR 60, 62, 63, 68 . Bir 4: 12, 15, 16, 21 . Lg 3: 5, 58 . RK 3: (sista forts.) 4757 . " see he är nu thetta vte oc thz syunda budhordhit byrias nu här " ST 429 . " sidan tvnnan vthe är " SO 202 ."],"e":["ute for","-för- - före )"]},{"a":"ute","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) ute. - särsk. utom det för klostersystrarna (klosterbröderna) särskilt avsedda området. hwat hellir hon i klostrit gifs älla hon wte blifuer meth androm systrom, som wtan til i klostirgardhenom standa SD NS 2: 701 ( 1413) . - bildl. gerna wil jak min budh wte hafua vm jak kan nokra falka faa, at jak matte thöm idher skipa FMU 1: 350 ( 1374) .","3) vite, utom sitt omhölje el. sin omgivning. the wardo han for lthet at han hade äy sin nif wte Atb 1: 81 (1458). klauus hade knifwin wte ok stak til pädhjar ib 151 ( 1461) .","4) ute, till ända. nar fornämpde time er wte Gadolin Pants Bil 278 ( 1384) . - Jfr thär ute (Sdw 2: 782)."],"e":["*ute um , "]},{"a":"utefrusin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"uteganga","b":"vb","c":"v.","d":["gå ute. wm morgonen oc qwellen giffews them allom (ɔ hönsen) math som wtheganga wm daghen PMskr 253."],"e":[]},{"a":"utelykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) utestänga, avskilja, avlägsna. " wthelykke thu al thefran thik, som thik ekke til hörer " SkrtUppb 16 . "],"e":["*utelykkia sik , utestänga sig, avlägsna sig (från ngt). iomfru sancta clara . . . tha thu . . . wtelykte tik fran alle wärldz fanytto glädhi SvB 397 (mot sl. av 1400-t.). - Jfr lykkia ute."]},{"a":"utelykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utelycka, utestänga, utesluta. hulka som ey waro redhobona nar herran ville kalla them til brullöpis ok thy vtelyktos the Bir 1: 59 . " han skal genast wte lykkias fra manna samwaru " MB 1: 362 . " wardher synagoga wte lukt, aff gudz thiänist, fra cristna manna samfwnd " ib 399 . at vi skulum ey vtelykkias af guz huse Gr 284 . han . . . vtelykke mik aff sino hiärta Bir 2: 219 . " judas var vndantakin ok vtelyktir . . . aff hälghra apostla tali " ib 3: 250 . " thera siäl hulkin som vtelykkis af hymerikis äro " ib 1: 128 . " skulu the . . . vtelykkias af allo godho ib. " ib 174, 359, 368 . Bo 151 . ","2) utestänga, afskilja, aflägsna. swa skipa thet litla, som gudz nadh hafuer mik här forlänt, ath tha licamans dödher mina siäl här wte lökke, ath the hälgho kirkio aminne skuli hona här inne ey forglöma SD NS 2: 10 ( 1408) .","3) aflägsna, förvisa. " at härtugh bendict scal wara ganzleka wte lukter fraa oss, varum elskelikum son, allo rikeno i serike fra scane, oc forsagdhom landum " BtRK 32 (1539, orig.) . ","4) aflägsna, undanrödja. " vteluktom allom smittoghom licammans lusta " Bir 2: 156. ther til at alt jäf oc alder räddugha aflägges oc wte lykkes BtRK 35 ( 1371) . ib 39 ( 1383) . - Jfr lykkia ute, äfvensom utlykkia."],"e":["-lökkia )"]},{"a":"utelykkilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" uteslutande. skualdher oc fanyt ordh . . . fördömom wi . . . mz äwerdhelikom wtelykkylsom LfK 195 ."],"e":["-ylse )"]},{"a":"uteläsa","b":"vb","c":"v.","d":["utelåsa, utestänga. " naar hon förnam sigh wtelästa wara böstade hon oppa dörena Prosadikter (Sju vise m C) 239. ""],"e":[]},{"a":"uteläsa","b":"vb","c":"v.","d":["utelåsa, utestänga. " än thz swa kunde tilkoma ath hansidhan vteläster (Cod. A affläster) wordhe " EG 67 (i var.)."],"e":[]},{"a":"utestanda","b":"vb","c":"v.","d":["lL. vara utestående, vara obetald. alla the päningaschuld ok gäld, som wtestanda meth riddara, swena, bonda ok bokarla SD NS 3: 67 ( 1415) . " andhirs gaf hustrw margitte qwitta liduga ok löösa om fornämpt arff . . . for wtan the panta ther ära ok the päninga ther wte sta " ATb 1: 69 ( 1457) . ib 76 ( 1457) . " annor stdzens schuld som ute staar " Stock Skb 281 (1489? Skip). the gieldh . . . som vte stode Stb 4: 170 (1507). at infreffia oc vpbera all hans vtestande (sannolikt för -standande) giäld ib 1: 2 ( 1474) . " all hans vtestandande skyld " ib 314 ( 1481) . ib. ib 3: 394 ( 1498) . - vara pantsatt (för visst belopp). her oleff hesse anname the xxx mark, som j rettin stande, som han siger tompten vte staar fore STb 3: 424 ( 1499) . Vg Fornmt I 8-9: l105 (1515). - hava nokot utestandande mädh nokrom, ha ngt ouppgjort med ngn, vara i tvist med ngn. nw viste han sig eller hans stalbroder sig medh nagrom nagat haffue vtestandende STb 2: 249 ( 1488) . - Jfr standa ute (äv. Sdw 2: 1306), ävensom utstanda."],"e":[]},{"a":"utestanda","b":"vb","c":"v.","d":["vara utestående, vara obetalt. vtestandande skuld SJ 193 ( 1450) . ib 192 . " giwer iak aff mynne skuld ther mik tenstander (för vtestander; d. v. s. af mina fordringar) j eurepe oc karelin III mark til kiwinapa " FH 3: 66 ( 1445) . - hava nokot utestandande mädh nokrom, hafva något ouppgjordt med någon, vara i tvist med någon. hafwir thu nokot mz nokrom vtestandande thz skalt thu först afläggia oc forlika ST 189 ."],"e":[]},{"a":"utestängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) utestänga; avvisa, bortstöta. " them wthestängdha thakir äwärdelikin dödhir, the hälgha jomfrunar som inganga, taka mz trygge wälsignilse . . . " SpV 278 . MP 4: 87 . äpther nokon tidh wthestängde brodher bertil mik aff sancte birgitte hwss PMBref 310 ( 1512) . - Jfr stängia ute."],"e":[]},{"a":"utestängia","b":"vb","c":"v.","d":["1) afspärra; afvisa, bortstöta. mz syndhoghom människiom, hwilka sik ey wilia omwändha fran syndhinne, vtan vtestänghia wan herra fran sik JP 158 . ","2) förmena, förvägra? mädhen . . . thu wil mik the nadh ey gifwa thz (så att) iak ma ey länger lifwa oc göra the thing iak hafdhe thänkt mädhen thu hafwer mik vte stänkt tha wil iak nw sta thit budh Al 9006 . - Jfr stängia ute."],"e":[]},{"a":"utesätia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*utesätia sik , försätta sig utanför (ngt), göra sig förvisad (från ngt). hwru ena samtykkiande ormsens ordh wthe satte sik mz adam aff hymerikis rike JMÖ 64 ."]},{"a":"utfa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utfå, utbekomma. . . . oc meth lagh oc rät thöm (ɔ pengarna) wtkräfwia om han them ey annars kan wtffa SD NS 2: 861 ( 1414) .","2) utlämna, utgiva. " jtem vtfalth j fat järn til pile " Skotteb 438 (1469-70, Kämn) oleff guldssmet schal göre sin vederuikt fult, som han haffuer vtfangit mot tet söluet han hade annameth STb 3: 425 ( 1499) . ib 5: 17 (1514). at han skulle ffa then humlen ffran sig, som han solt hade . . . och han jngelunde wille honum vtffaa ib 27 ( 1514) . " wtfongit ij tunnor öl . . . daxuerkes folket " Stock Skb 190 ( 1521) . PMSkr 23 . - utbetala. vppa hwilken gardh . . . her erich hade lij (52marck vtgiffuit ok ecke war lagelica giort eller wtfangit STb 2: 337 ( 1489) . ib 3: 474 ( 1500) . - Jfr fa ut."],"e":["-faa )"]},{"a":"utfa","b":"vb","c":"v.","d":["utlemna, utgifva. " at the ey vthfingo mantolin " ST 287 . hänne (ɔ: spisning) scal gaarzmestaren forestaa oc wtfaa VKR 41 . " hade thenne vtfongit " RK 2: 8202 . " ib 3: (sista forts.) 4502. - utbetala. thet silff wij haffuom sielffuom redho uthfangit " SD 4: 537 (1366, nyare afskr.). þe sculu wpbärä alt þet mit gödz skyldä kiätestadhä . . . oc þet scall min sisloman wtfa hwart aar vm julä timä ib 5: 160 ( 1343) . - Jfr fa ut, aterutfa."],"e":["-faa )"]},{"a":"utfalda","b":"vb","c":"v.","d":["utveckla, veckla ut. eg. och bildl. swa som nathurlighit är somlighom blomstrom, sik wtuidha aff solinna wärma, ok wärmanom jnne j blomstreno warande, giffwer blomstridh sik j fallor, ällir sina wppa wtfallande (cirros suos explicare) SpV 455 . wilin rörir, wisdomen skipar, maktin wtfallar (explicat) ällir wttrykkir ib 192 ."],"e":[]},{"a":"utfalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) utfalla, falla ut, falla ned. funno män gullit vtfallit aff brutnom stafuenom Bil 578 . wt fiöl aff fangla hwset en stoor deel aff mwren Lg 3: 268 . thässe tw öghonin äru vtfallin (eruti) Bir 2: 97 . ","2) strömma ned, flyta ned. wtfallandis tarom jnnerlika mz hiärtat til gudz mildhet ropandis Lg 3: 304 . Jfr falla ut."],"e":[]},{"a":"utfalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) utfalla, falla ut, falla ned. jacop offerscherares piga, som vtfall aff hans windh STb 2: 577 ( 1491) . hymerike war pryth mz faghro blomstre, thz är mz hälghom änglom aff huulkom en deel wisnadhe, tha the onngla wt fullo JMÖ 59 . ib 40, 49 ."],"e":["-fall . "]},{"a":"utfara","b":"vb","c":"v.","d":["fara ut, fara bort, begiva sig ut el. åstad. enge v öres borgara skulo vtfare, for än xx:dag (20:dag) jwla ok retta marcknade äro STb 1: 433 (1459, Burspr)."],"e":[]},{"a":"utfara","b":"vb","c":"v.","d":["fara ut, fara bort, begifva sig ut el. åstad. thick bör hwarghin wt fara KL 230 . ib 278 . FH 6: 120 ( 1509) . " sta the äptir hans budhi ok samuledh vt fara " Bir 1: 256 . " vm konungin vtfaar (egreditur) ok gaar til pauan " ib 3: 457 . ib 4: 113 . " her steen laather swänska op och wth fara " RK 3: 3162 . " tha wthfoor skuthor och wäl c baatha " ib 2230 . - utrycka, uttåga. tha the vtforo hafdho the ey akt ath marsken hafde swa stora makt RK 2: 4192 . - Jfr fara ut."],"e":[]},{"a":"utfarin","b":"","c":"","d":[" SpV 574 ."],"e":[]},{"a":"utfaru dagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utflodhan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr vatu utflodhan."],"e":[]},{"a":"utflut","b":"nn","c":"","d":["utflytande, flytning. dragh ossit op j näsona, ted renser hoffwdit oc gör vtflott LB 7: 200 ."],"e":["-flott )"]},{"a":"utflut","b":"nn","c":"","d":[" = utflytning. thryk jn j hans hiärta thre kwssa, thakkandis honom for thz wthflwtidh, hwilkit som wthflöth j thik (pro effuxu illo quo . . . in te . . . effuxit) Mecht 74 ."],"e":[]},{"a":"utflygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga ut. jak är . . . likir godho bij hulkit som vtflyghande aff sinom bigardh älla stok flyghir til faghra yrt Bir 3: 118 . " wt flögh swa som een duwa af hans mun " KL 262 . Fl 1345 . - Jfr flygha ut."],"e":[]},{"a":"utflygha","b":"vb","c":"v.","d":["flyga ut. hänna siäl . . . maghe sälika hädhan wtflyghia (evolare) i siälffuan gudh Mecht 123 ."],"e":["-flyghia )"]},{"a":"utflyia","b":"vb","c":"v.","d":["fly ut, fly undan, fly bort. elabor . . . vtskrida ok tvfly GU C 20 s. 212 ."],"e":["-fly )"]},{"a":"utflyia","b":"vb","c":"v.","d":["fly ut, fly undan, fly bort. the som vt flydo iherusalem KL 144 . " wtfly aff skipeno " ib 174 ."],"e":["-fly )"]},{"a":"utflyta","b":"vb","c":"v.","d":["utflyta, utströmma, rinna ut. Mecht 74 (se under utflut). Jfr flyta ut."],"e":[]},{"a":"utflyta","b":"vb","c":"v.","d":["utflyta, utströmma, rinna ut. nar watnit vtflöt ok vt gik af sten hallinne Bir 1: 46 . " eet ryghelica stort saar. hwadhan som wtflöt blodhir oc vatn " Bo 207 . " graat ey swa länge at hiärnin wtflytir thik aat näsomen " KL 337 . " wtflöt olian swa fulstoplica ib 46. mz wtflytandes tharom " Lg 3: 427 . Bir 1: 104, 105 . Lg 548 . MB 2: 77 . " o rosene drapafall aff mildhetzsens källo som är dyrasta brystens sare wt fluthin (foramine . . . pectorali effuxum) " Su 187 . Jfr flyta ut."],"e":[]},{"a":"utflytia","b":"vb","c":"v.","d":["utströmma, begifva sig ut, skynda ut. almogen . . . vth flytter hwar aff sino hwse (gregatim de domibus confluebant) MB 2: 287 ."],"e":[]},{"a":"utflytilse","b":"nn","c":"","d":["och f. utflytande, flytning. bildl. utflöde alla nadh, och andhelika wthflytilse (influxione), mädh hwilke gudh . . . wärdoghis jngiwtha mannenom sins hälgasta wilia wälteknadh Mecht 282 ."],"e":[]},{"a":"utflytilse","b":"nn","c":"","d":["och f. utflytande. flytning. vardh iak heel af orene bodzsins wtflytilse KL 388 . MB 2: 383 . " aff idhkelicom blodzsins vtflytilsom " Bir 3: 272 . ib 1: 31 . " tz rensar hoffwdit oc gör vtflytilse " LB 7: 34 ."],"e":[]},{"a":"utflytning","b":"nn","c":"","d":["utflytande. utflöde. hwilka lampor alla omkring offwerfluthu oc rwnno mz swa store bräzsko at störst dropa aff the wtflytningena (susperefluxione) sprungo oc kastadhos alla wäghna Mecht 210 ."],"e":[]},{"a":"utflödhe","b":"nn","c":"","d":["utflöde. meo . are gaa oc flytha vnde meatus . . . songer (hörfel för gonger) oc wthflötha (för -flöthe?) GU C 20 (hand 2) s. 134."],"e":["-flötha )"]},{"a":"utflödhning","b":"nn","c":"","d":["flumen . . . flytande watn fluuius ii vtflödningh GU C 20 s. 281 ."],"e":[]},{"a":"utfodhra","b":"vb","c":"v.","d":["fodra upp, förbruka genom fordrande. jak haffuer wth ffodrath alth thet korn GPM 2: 307 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"utfragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) utfråga, genom frågor utforska. utröna, utreda (hur nggt förhåller sig). lät hwar annan qwit . . . for alle tiltalan vm thet fornempda arff . . . vtan thet silfuit . . . ok th päningana som j lübeko standa kan thetta nagharstadz vtfraghas thet niwta the vppa badha sidhor ok skifthen som wedherbör KTb 80 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"utfragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) utfråga, genom frågor utforska. wt fraagha aff barneno hwar fadhren war Lg 637 . ","2) undersöka, rannsaka. " thz vtfraghe herran gudh oc göme (för döme; ipse quærat et judicet) " MB 2: 59 ."],"e":["-fraagha )"]},{"a":"utfrakta","b":"vb","c":"v.","d":["uthyra (fartyg för transprot av varor). epter the bade schute sigh til köbenhaffn . . . ther schipet först vth frctades STb 2: 567 ( 1491) ."],"e":[]},{"a":"utfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) följa (ngn) ut. wiederkendes han, at han . . . rasmus . . . . pa gatan vthfolgde sTb 3: 347 (1498).","2) följa med (ngn) ut, åtfölja. jtem flodermarksen bör ey flere hesta leggia än the honum wtfölia Arnell Berask Bi ᴵ 33."],"e":["-fölia . ","-folgde ) , "]},{"a":"utfälla","b":"vb","c":"v.","d":["eg. låta falla ut. - fälla (tårar). owerflödhelika thara wthfällandes Lg 3: 408 ."],"e":[]},{"a":"utfärdha","b":"vb","c":"v.","d":["utrusta? ey skulu wii . . . scrifua wara smaswena til the gode men, som slothen och länen hafua oppa thiänist, ath färda them, wtan lata war kammermestare i hwart rike them wtfärda Rydberg Tr 3: 381 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"utfärdha","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utfärþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-ferdh . ","-fferdht )","utfärþa dagher , "]},{"a":"utfärþ","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utfärd, bortresa. winflaskanor waro nya j vare vtfärdh (exitu) MB 2: 25 . ","2) utgång, bortgång (ur världen el. kroppen), hädanfärd. jak redde mik til vtfärdh (exitum) aff världine Bir 3: 162 . " hans siäls wtfärdh aff likamenom wardher hanom säl himerikis rikis ingangher " Su 247 . " at the wärdhoghas beskirma mina fatigha siäll fraan minom owinom j hennes wtfärdh " FH 6: 18 ( 1449) . " han suarar þöm vara ut sända tel utfärt hinrichs kesara (ad mortem Cæsaris) " Bu 420 . " hennes vtferdh mz gröteligom tharom gudhi antuordhandhe " Lg 3: 574 . ","3) utförande (af lik), jordefärd. liiksens wtfärdh Lg 3: 384 . SO 84 . - graföl. j ärwm äller vtfärþum SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). in celebracione . . . exequarium dictarum vt færf (ɔ: vtfærd) ib 481 (1345, gammal afskr.).","4) L."],"e":["-färt )","utfärþa öl , ","utfärdhis öl , "]},{"a":"utfästa","b":"vb","c":"v.","d":["utfästa, förbinda sig att utbetala. till thäs ok (för att) the (böterna) wtfäster äru ok borghadhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.) ib NS 1: 9 ( 1401) . kännis iach . . . mich haffwa lika ok böther hänth aff kätil hwässinge oc hans brodher byörne fore mina hustrw brodher jönis torstansson, hwilkin the aff daghum togho, i swa dana matho som the wthfästo a stund och stämpno ib 2: 9 ( 1408) . " er mik . . . nw vth fest paa jc (100) marcher och mär sagöre " FM 546 ( 1512) . " al hans skath the vtfästa jnnan kyndelsmesso ther nesta " RK 2: 4832 ."],"e":[]},{"a":"utfästa","b":"vb","c":"v.","d":["utfästa. Troil 2: 259 ( 1443) se under utfästning). thi fäldhe wi honom til . . . liii march for lagen han vtfästhe JTb III (1525). - utfästa, förbidna sig att butbetala. huilke ijᶜ mark vare . . . mester gerdh vtfeste for hans systers bospäninge KTb 95 ( 1478) . at . . . krvsenbek hade wtffest nogre peninge för samme smör STb 5: 88 ( 1515) . - Jfr fästa ut."],"e":[]},{"a":"utfästning","b":"nn","c":"","d":["utfästelse. " at wij bansäthiom . . . alla the ther . . . penningia eller annor ting utfästa eller fore swa trugadhe utfästning nödga sich lofundzmen gifwa eller borgan säthia " Troil 2: 359 ( 1443) . (?) Hacon Kampe, å konung Albrechts vägnar, och Jon Vplening, underlagman å Boo Jonssons vägnar, ogilla ett af Suno Krow mot Stangenbergh väckt käromål, och förklara, att den "utfestning", som den senare af den förre uppburit för "konungx rättan", varit laglig, emedan Suno blifvit dömd för tjufnad RP 1: 574 ( 1366) ."],"e":[]},{"a":"utfödder part. adj. l.","b":"","c":"","d":["född, härstammande. vm alle män taldins hulke som vtfödde (nati) äru aff adam oc än skulu födhas Bir 2: 29 . " vthföd aff besta romara släkt " ST 34 . Lg 3: 39, 51 ."],"e":[]},{"a":"utföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utföra, bortföra. " skal konung magnus . . . ey wtutföras (för wntföras?) aff stocholme til land eller watn " BSH 1: 132 ( 1371) . bortföra, föra ur bo. dömdes per tapyale ath här[e] oc före in alt thz han haffuer wtföört . . . in til birgitta i huittula . . . . och skiffte sidan honum ij [2] luth effter sin broder och hänne en trediugh BtFH 1: 224 ( 1508) . - utföra, exportera. the köpmen finge enkte vtfört RK 2: 632 . ","2) föra ut, föra fram. stark bolwerk loth han thr göra oc vm nättertijdh them vtföra RK 2: 2192 . ","3) afkläda. " med personens ack. och saken betecknad genom prepositionsuttryck. konungen . . . lät androcium wt föra aff purporom " MB 2: 291 . " wtfördh aff klädom " Su 350 . " med sakens ack. och personen betecknad genom prepositionsuttryck. idher klädhe . . . them skulin i wt föra aff idher " Al 7547 . ","4) bringa till slut; utföra, verkställa, åstadkomma. iak wil mina sampning genast göra thz starkasta iak hona kan wt föra Al 3072 . åstadkomma, bringa till stånd, uppföra. hwa tholik borgh ma wt föra han skulle mykin froma göra Al 3247 . ","5) föra till slut, tala till slut. hans herra giter han ful wäl hört swa länge han hawer sit kalz wt fört Al 2708 . - Jfr föra ut."],"e":[]},{"a":"utföring","b":"nn","c":"","d":["tillvägagående, handling? the danske ffogeter . . . ther rigit ok then mene man met theris wtföringher saa fforderffuit haffue, at thee seent vpreses FM 133 (1502, samt. afskr.)."],"e":[]},{"a":"utgamal","b":"av","c":"adj.","d":["utgammal, utlefvad. " attila do j vpsalom ganska wtgamal " PK 228 . " ath brödherna matto jntaka andra för them som . . äru wthgamble " PM LXVII . - mycket gammal, utsliten. han . . . saa j hans hand ena wtgambla book litla oc skrynkotta Su 262 . xx wth gamble höljande FH 5: 237 ( 1524) ."],"e":[]},{"a":"utganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utgå, gå ut. then tiid . . . niels jonson haffde giort räkinskap före kirkiennis peninge oc war wtgangin tha kom jacop . . . oc . . . Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . vppa huilket ärende the thaa . . . begerede eth goth swar . . . och wille wthgaa fore dören swa lenge the ther om widertalades STb 2: 547 ( 1491) . huilke . . . godemen vtgingho ok jnkomo ok for swar fingo, at . . . ib 548 ( 1491) . SpV 75 . ib swa wth gik hon . . . aff kyrkonne JMPs 403. - gå ut ifrån, lämna. torsdagen där nesth epter . . . bleffue alla biscoper, prelater, canecher och klostergiffne men . . . till hopa kallat till samma salen, som the om aptanen wtginge HIst Tidskr 38: 120 (1523?) - draga ut, tåga ut (i strid). om thet saa waare, som gud förbiwdhe, te (ɔ vissa tredskande bönder) skwlle nogherstatz vtgaanga BSH 5: 460 ( 1511) ; jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32 nr 8 s. 32.","4) utgå, gå ut, fara ut, tränga ut. - gå ut, leda ut. skolom wj sielffue färdugha haalda broar och poortha ther som gathur skolo wthgaa aff stadhenom Neuman Vokbal 82 ( 1467) . - tgå, sträcka sig. then gaardhin . . . som ligger mällan elektro rika gaardh ok almänningen, som wtgaar meth pädhars geslings gaardh nidhir i ana SD NS 2: 507 ( 1412) . ligger alt til sidhöna oc alle andre öra oc grun, som byrias oc wtgaa af hänne ib 3: 198 ( 1416) .","7) uppgå, uppspira. - framspira, växa fram. tha borthsla the (ɔ fikonträden) frwkthena som försth wthganger PMSkr 333 . 9) utbrytas, avsöndras. en halffwer attungher oc han är wtgangin aff norra gardhenom i asby VKJ 22 ( 1447) . " item ena ängh haffwer flidisby kirkia; hon är wtgangin aff sibbotorp " ib 108 ( 1480) . ib 72 . - Jr ganga ut."],"e":["gaanga . ","-gaa )"]},{"a":"utganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utgå, gå ut. twe munka . . . vtgingo aff klostreno KL 49 . sanctus thomas syntis vtga aff grawinne ib 107 . " jomfrun pläghadhe idhelika vtganga til enna flodh " ib 53 . " af somlikom människiom vtgar diäfwlin gerna ok rasklika. ok af somlikom ey vtan nödoghir ok nödhir " Bir 1: 99. ib 128 . Bo 143 . MB 2: 356 . Lg 3: 268 . " the (bina) vt gaa j ovissom ok oskipadom timom " Bir 1: 257 . ib 256. - utgå, uttåga. vm konungin vtgaar mot hedhningom Bir 3: 409 . - gå ut genom. hwilken ther vt gaar dörena j thino huse (qui ostium domus twæ egressus (fuerit) MB 2: 7 . ","2) till slut el. fullständigt uppgå (en rågång). huilken syn och rogongh . . . jnge synemen noghon tiid fförre fulleliiga wtgongit haffua FH 6: 27 (1452, afskr. fr. 1500-talet). ","3) gå till slut, låta gå till ända, låta komma till fullbordan. haffden j idhra tidh wt gangit (d. v. s. gått med fostret eder fulla tid) MD (S) 273 . ","4) utgå, gå ut, fara ut, tränga ut. walter . . . slog hagen wid hans öga sa at wtgik annat ögat Di 171 . " hwar man matte se hans inälffwe wtga " MD (S) 197 . " the stokka mina vini swa hardelika at märghin vt gaar af thera benom " Bir 1: 13 . " sköt han konungin i brystit i genuartona. ok sundirsleet brynio hans. swa at wtgik bak til at härddhomen " Gr 263 . " hemska blygdhin lätir äkke wtganga thz onda ginom läpa dörrin. hulkit som idhurghin vidhir fresta wtdrifwa af hiärtans grunde " Bo 151 . - gå ut, flyta ut. nar watnint vtflöt oc vt gik af sten hallinne Bir 1: 46 . " blodit wtgik aff kärreno " MB 2: 356 . " at ther noghan tiidh konungx adhra waar eller vtgik " VAH 24: 322 ( 1442) . ","5) utgå, utfärdas. j them tima vt gik budh af käsara augusto at al wärlin sculle bescrifuas Lg 45 . ","6) utgå, utbetalas. mädh laglikum ingieldum ok aterstadhum som innan thät fallä eller wtgngä skulu BSH 1: 132 ( 1371) . " huat bonden ather haffe om jwla tiid thz skulle vtgaa " MD 370 . FM 546 ( 1512) . ","7) uppgå, uppspira, uppväxa. mannin . . . hulkin vtgar (egreditur) som blomstir MP 2: 234 . - framspira. tag knoppana aff palma trä, nar te först vtga om waren LB 7: 240 . ","8) utgå (från), härröra (af). gud, aff huilkom är alt got ok vtgaar Lg 3: 526 . " hafva sin grund (i) ber (på). thy at thenne här hennes prydilse ey wtgik (pendebat) aff högfärdh vtan aff naturlighom dygdom " MB 2: 162 . ","9) utbrytas, afsöndras. huilkin quarn wtgangin war aff thöm gardhenom SD NS 1: 638 ( 1407) . 10) utgå, utlöpa, gå till ända. sidhan iämlang war lidhin ok wtgangin Bil 429 . " tha alla wikunar om aarith äre wtgangne " MB 1: 63 . - Jfr ganga ut."],"e":["-ga . ","-gaa )"]},{"a":"utganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utgång, utgående. - om döden. at han giffui mik . . . cristelikin wtgangh aff wärldinne tha hanwil mik kalla SvB 394 (omkr. 1500); jfr 3 (Sdw 2: 876). - utgång, ställe där ngn går el. passerar ut. wnden tagnä ij ortug landiord som wi skullä haffuä til en wtgang til skogx Uppl Lagmansdomb 83 ( 1493) . " benytandes bade porthane offuan och nedan med theris wtgong och ingong " STb 5: 75 ( 1515) . " halffue manne garden med sin frie wtgong " ib 166 ( 1517) . " i allegorisk framställning. " SpV 74, 75 . 4) utlopp, utflöde, ställe där ngt utflyter. ware thz swa at thänna källan kwnne wttörkas aff sinom starkom wtganghom (meatibus) SpV 324 . 6) utgång, resultat. besked. spöriom scriptena, j hänne fam vi snaran ok genlighen wtgang omthänna ärendhe (facilem de his exitum habebimus) SpV 103 . 8) betesgång. norralöth är lakt landbomen til wtgang i fiälstadum VKJ 51 ( 1447) . " thär war foordum 1 hemol . . . thet är lacht landbomom i mörlundum til vtgangh til sith fää " ib 136 ( 1447) . Jfr fä., svin-utganger."],"e":["-gongher )","utgangs time , m. utgångstid; tid fr skilsmässa. om dödsstunn. at thu wärdoghas mina siäl at blidhka . . . j minna siäl wtgangx tima, aff minom kropp SvB 302 (b. av 1500-t.)."]},{"a":"utganger","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utgång, utgående. " hänna vtgangir (thera wtgange aff egipto lande " MB 1: 383 . ib 389 . utfärd, utresa, uttågande. jak veet hans (konungens) reso badhe j vtgang ok atirgang Bir 3: 409 . - utgång, tillfälle att gå el. komma ut. skulu the ey haua vtgang (egressum) Bir 2: 30 . " fangana haffdho frian wtgangh " Lg 3: 268 . - utgång, ställe der nga går el. (egrussus) Bir 3: 137 . " wari ther engin wtgangir aat vtan allena eenn " VKR 39 . " lot vpp . . . thet stenhuset . . . frijt och qwit mädh källara och gathubodher och mädh ij (2) frij vtgangha " SJ 127 ( 1444) .","2) afsöndring, affall. " the haffde . . . almoghans vtgang mykit vallit " RK 2: 4109 . ","3) slut, död. " at thu miskunna mik i minom ytarsta wtgang " Bir 4: 209 . Lg 3: 661 . " thänk thins wtgangx (exitus) dagh " Ber 83 . ib 187 . redh tik til almenneligx wtgangsins wägh, til dödzsins stund Su 254 . ","4) utlopp, utflytande, utrinnande. af blodzsins vt flytilse ok vt gang Bir 1: 31 . - utlopp, utflöde, ställe der ngt utflyter. gingo watnin ater oc fram. til the funno sin wtgang enom iordhina i wästra hawith, som är ophofs kälda at allom watnom MB 1: 170 . " vtgangin är atirlykkir oc vatnit flytir ey, vtan star quart " Bir 2: 131 . " fiädhallin hauir . . . lönlikin vtgang sins orenlikhetz " ib 1: 350 . - tillfälle att utbreda sig. tha hawir lughin qämelikin vtgang (exitum) Bir 3: 174 . Jfr umganger. ","5) ställe der ngt tager slut el. utlöper, ände. hans (gränsens) vtgangher (exitus) war jordanis MB 2: 51 . skal hans (gränsens) vtgangher warda j märith ib. vth gangen är til iordanem ib. ","6) utgång, resultat. " värlzlike män . . . sätia steidhinna vtgang ok ända j manna fromhet oc visdom " Bir 3: 408 . ","7) slut, ände, slutligt tillstånd? upphof? mz storo mödho . . . kunde clärkänä oc herscapet koma the helga jordena aater j sin vtgongh som är mvldh ok aska (defere ad sequlcrum corpus sacrum) Lg 3: 557 . "],"e":["-gaangir . ","-gongher )","utgangs dahger , ","utgangs time , "]},{"a":"utgardhis","b":"ab","c":"adv.","d":["utom gården. engin systir ellir brodhir scal dirfuas at gifua androm sina pruento ellir senda hona wtgaardhis VKR 21 . Jfr utgrds, utgärþis."],"e":["-gaardhis )"]},{"a":"utgardhis","b":"ab","c":"adv.","d":["utom gården. forinsecus aduerbium vthe ok vt gardis GU C 20 s. 284 . " ath han ecke saalth t[unn]a ööl vtgardes STb 1: 90 (1477). han äger smida . . . epther ffogatans befalingh oc inthe wtgardis " Arnell Brask Biᴵ 27."],"e":["-gardis . ","-gardes )"]},{"a":"utgardhisman","b":"nn","c":"","d":["forinsecus a um vt gardisman GU C 20 s. 284 ."],"e":[]},{"a":"utgards","b":"ab","c":"adv.","d":["utom hägnad, utom inhägnade ägor. atta örtogha skipaan j steensätri meth allo thy ther til liggar när by ok fiärran jngars ok vgars engo vndantaknu Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) ."],"e":["vgars )"]},{"a":"utgards","b":"ab","c":"adv.","d":["utom hägnad, utom inhägnade egor medh allom andrum thes gozens tillaghum, wtgardz oc ingardz, i wato oc thörro SD NS 2: 134 ( 1408) . ib 10 ( 1408), II ( 1408), 53 ( 1408), 64 ( 1408). Jfr utgardhis, ugärþis."],"e":["-gardz SD NS 2: 10 ( 1408), 134 ( 1409). -gardhz ib 53 ( 1408) . ","-gaardz ib 11 ( 1408), 64 ( 1408),"]},{"a":"utgarþer","b":"nn","c":"","d":[],"e":["utgarþ balker , "]},{"a":"utgiiutilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl. och f. utgjutelse, utgjutande. hälgha martyres, som rödha waaro giordha j sins blodz wtgywtilse JMPs 558. Jfr blodsutgiutilse."],"e":[]},{"a":"utgipt","b":"nn","c":"","d":["utgift, utgifter, utbetalning. " fore allan thän räkenskap som han plichoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift " BSH 1: 197 (138). at iak enghen tiltalan til howm hafwer . . . aneghe wm wpbyrdh eller wtgipt SD NS 2: 2 ( 1408) . " skal han (åldermannen) om walburgmessan rikinschap göra . . . fore alla vpbördh ock wtgifft han j thz aarit vpborit haffuer teskeliges vtgiffuit pa emb[e]tz veghna oc brödrna vegna " SO 194 . SD NS 1: 88 ( 1401) . Br 5: 24. VKR 40 . knwth posze haffwer . . . giorth mik godhe redhe och räkenscap for alle opbyrdher wthgiffter och jnteckter FH 1: 56 ( 1485, nyare afskr.) . " atj ware hans nade . . . lydige . . . bade med eder skatt oc edra vtgiftfter som i pa cronenes wegne rettelige plictuge äre at göre " HSH 18: 123 ( 1497) . " skiparen är pliktogher göra kompanommen klaran räkenskap aff skipsens räntho oc wthgiffth " PM XVI ."],"e":["-gift BSH 1: 197 ( 1387); SD NS 1: 88 ( 1401) . -gifft),"]},{"a":"utgipt","b":"nn","c":"","d":["utgift, utgifter, utbetalning. Svartb 532 ( 1477) . item wtgifft, som jak gaff tha: 4 mark swensk VKJ Bil 286 ( 1480) . göra entidh hwart aar regenskap . . . for al opbyrdh och vtgift G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. SJ 2: 156 ( 1489) . huilke (ɔ peninga) hon fran sich ärlige skyldt hade och rekinschap aff giorde, hwat henne dandeman hade vpborit och ther aff vtgiffuit bade renta vtgifft och annat Stb 3: 386 (1498). SSkb 236 ( 1507) . Jfr kämmenära utgipt."],"e":["-gift . ","-gifft )"]},{"a":"utgipta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["utgjuta. " fundito . . . idkeliga vt giwta " GU C 20 s. 300 . lluo . . . ere . . . elu interlu perlu prelu prolu aff twaa forskynghra oc wth gyta ib (hand 2) s. 103. han vtgiöt fore tik tharar . . . han vtgiöt syn blodh fore thyna atherlösilse, vtgyuth ok giff ok tu fore hanom thin lichame J Buddes b 166. - bildl. utlösa, låta utströmma (ord o. d.). fundito . .. vnde plautus in amphirtrione cum crvciatu tuo verba ista funditas thu idkeliga vt giwter thenna ordin mz thinne egne pino GU C 20 s. 300 . liohannes ewangelista . . . thu som är höghsattir i himerike wtgiwt thina böne SvB 416 (b. av 1500-t.). - Jfr giuta ut. "],"e":["-gyta )","utgiuta sik , 2) vara omåttlig. Se Sdw 2: 1326."]},{"a":"utgiuta","b":"vb","c":"v.","d":["utgjuta. " ösa vatn af käldo oc wtgiwta iwir iordhena " KL 201 . " vtgööt maria magdalena dyyr smörilse ofwir hans hofwodh " MP 2: 5 . första ängillen . . . vtgöt sith kar på iordhena MB 2: 357 . ib 358 . " the . . . wtgutu al hänna inälue oppa iordhina " Gr 287 . KL 132 . " mykit hälagt bloþ lät han vt giuta " Bu 401 . " jak vt göt mit blodh for thik " Bir 1: 86 . KL 69 . Gr 299 . Bir 3: 384 . MB 2: 54 . Di 10 . for thin bitirlika taar thu vthgöst tha thin win lazarus j grafwinne la ST 183 . KL 134 . Bir 1: 90 . MB 2: 115 . " han vt göt sina natur vanskiplica " Bir 3: 101 . - bildl. wtgiut thit hiärta som vatnit Bo 104 . " jak skal wt giutä (effundam) aff minom andä ovir minä thiänistä män " KL 133 . - utlösa, låta utströmma (ord o. d.). vm the fingin wtgiuta (funderent) sin bulghno ordh i bland faam Bo 85 . Bir 1: 210, 241, 2: 68. wtgiutin bner til the hälghra iomfrunnar Gr 294 . Su 51 . vm the (ɔ: ärande) v guttins al j sändir Bir 1: 347 . - utspy. munnin swa som enhyrningx vtgytandis (effundentis) eetir Bir 2: 3 . munnin stor vtgiwtande (effundens) brännande lugha ib. "],"e":["-gyta )","utgiuta sik , utgjuta sig. thu wtgiwtir tik j os aff enne flytande owirmänzsko Bir 4: 104 . - Jfr giuta ut."]},{"a":"utgiutare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr blodhutgiutare."],"e":[]},{"a":"utgiutilse","b":"nn","c":"","d":["utgjutelse, utgjutande. " nar timin nalkadhis ther var herra ihesus hafdhe skipat at göra var atirlösilse vm sins eghins blodz wtgiutilse " Bo 160 . martires rödhe giordhe mz sins blodz vt giwtilsom Bir 1: 385 . myket cristmannanna blodz vtgwttilsse FM 59 ( 1457) . Bo 187, 203 . Gr 267 . MP 1: 12 . Bir 1: 182, 191 . " tilkomo honom swa mykyn tara wtgywtilse " Lg 3: 408 . ib 459 . Jfr blodh-, blods-utgiutilse."],"e":["-gywtilse . ","-gwtitilsse FM 59 ( 1457)), "]},{"a":"utgiva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utgifva, bortgifva, utdela. the . . . wurdho sidhan girughare än för at alt atirhalla ok enkte wtgiwa KL 126 . " spar ey at vtgifwa kar oc hästa oc annor tholik thing " Bir 2: 335 . " thz är onth skiptä taka in stoor hug ok wtgiwa ondh ordh " GO 302 . " thz är likt tholikith wptaka som han wtgiwir " ib 793 . - abs. vara skällikin ok jämpn at vtgiua (in distibuendo) Bir 3: 6 . ","2) ut746, 769. för än swadana päninga summa skuli wtgiffwas LfK 151 . FH 3: 7 ( 1369) . BSH 1: 133 ( 1371) . vm alla vpbydh oc vtgift som han . . . vtgifuit hafuer SD NS 1: 88 ( 1401) . SO 194 . " päninga alla waro wtgifne " SD NS 1: 141 ( 1402) . ib 167 ( 1402) . " warä thet . . . swa at forscrifne hans bryning ok hans hustru birgita icka vtgoffwa ok vtreddha forscrifna iɉc (150) marca " SJ 280 ( 1460) . ","3) bortgifva. " hennes eenda dotter, nyliga vgifuin ärlighom manne " Lg 3: 557 . " haffe myn moder fadher v dottre, hustrv gretha hustrv elin oc hustrv cristin the waro vtgifne met godz, hustrv kaderin oc hustrv märta the wortho vigiffne til abo stadh met gull oc peninga " FH 7: 54 (1476?). ","4) utlemna, lemna från sig. tak þit eghet atar ok fa sialfs hans (kroppens) moþor (d. v. s. jorden) at göma tel doma dax. ok þa atar ut giua. at taka lön mz mik Bu 142 . " the jordhen som proghusten wth gaf " SD NS 2: 153 ( 1409). - öfverlemna. hon skulle flere borgher wtgiwa leuitis MB 1: 424 . " wt gifwin grynum diwrum for leona tender " Bil 123 . " tho at hwarro at nakor vare mz siäl oc licamma j diäfla handom aff gudhi vtgiuin " Bir 2: 255 . - utlemna, gifva till spillo. badho loth wtgiwa sina gäste til oärlika synd MB 1: 193 . thz i mik snödelika wt giffwin RK 1: 2454 . " hon . . . sat þär vt giuin " Bu 491 . ","5) gifva, komma fram med. hans nampn som thetta raadh wth gaff RK 3: 708 . ib (sista forts.) 4787 . ","6) utfärda, afgifva. " han . . . rädes . . . vm breuet sua darleka scriuat ok vt giuit " Bu 29 . " thz dombreff . . . som lagmannen haffde wtgiffuet " BtFH 1: 198 ( 1509) . " den recess som ther begreps ok vthgaffs " HSH 18: 33 ( 1495) . - utfärda, gifva. hafwandis mz sik kyrkionna . . . lagh oc skipan dictath oc wt gifwin af hälghum fadhrum Gr (Cod. D) 417 . - fälla. then domin som himerikis konungir vtgifuir MP 1: 220 . " höfdhingen . . . vthgaff domin at the skuldo halshuggas " ST 106 . ","7) utdela, tillfoga. " stoor hwgg wij pa the däner vtgåffue " RK 3: (sista forts.) 4851. ","8) uppgifva, gifva från sig. äpter thz han sina siäll wthgaff RK 3: 2592 . ","9) gifva från sig, låta utgå. thy at thu aldre swa andan indrogh älla wtgaf at nakaantima gik gudh af thino minne Bir 4: 143. ib 156 . - utbreda, sprida. owan owir studhena syntis vars herra kors wtgifwandis af sik sken mykyt langht som sool Gr 316 . " jak wt gifhwer minna dygdhalwkt wt ofhwer alla wärldinna Bers 8. - gifva från sig, uppgifva, låta höra. han . . . vtsände älla vtgaff eena grötelica röst " Bir 2: 133 . " alle himpnane mz sinom planetom vtgifwin thik til hedhir vänasta liudh " ib 265 . ther wtgaffs skråll och bwller wedh RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264. Lg 3: 459 . 10) angifva, föreskrifva. thän som wäghen vtgaf (tradidit) Su 399 . "],"e":["utgiva sik , utgifva sig, utlemna sig, offra sig. iak vtgaff mik ok offradhe mik for alla j dödhin Bir 1: 106. - part. pret. utgivin, utgången, härstammande, härledd. är thetta werldinna rätter, wtgiwin aff gudz rät MB 1: 142 . - Jfr giva ut."]},{"a":"utgiva","b":"vb","c":"v.","d":["2) utgöra, utbetala. ath the the sama päninga vth gifwin innan siäx wiku äfter thet the hawa brewet hörth SD 8: 205 ( 1362) . the andre c (100) mark wtgeffende om aarsmoth SJ 2: 194 ( 1491) . wore wij . . . tilkallede . . . at wethe och fförhöre om fframlidne hans pulles hanthering, wisse och owisse gelld wpbärendes och wtgiffuendes STb 5: 128 ( 1516) . " thesse hundrat vtgeffne marc anamade en tysk " Stock Skb 300 (1519, Skip) . 4) utlämna, lämna från sig. - överlämna. þet jak hawer dömth ion . . . en halfattongh iorþ ok treggia spanna afgeld j göþstaþum magnose aaff riuþbo vtgiuande inam säx viku SD 8: 32 ( 1361) . " för thön husin i wra stodho wtgaff iak ena föestughu " SD NS 3: 167 ( 1416) . ib. 5) giva, komma fram med. tycker mik kere nadige herre at then thet rad utgaff war til inthet bestand HSH 13: 44 (1524?, Brask). 6) utfärda, angiva. brefuid var wtgiuit aa sama dagh skiptit giordhis SD 8: 224 ( 1362) . " nar jak thetta bref wtgaf " ib 303 ( 1363) . ib 425 (1363), 582 (1364). giort ok wtgiwit aar, dagh ok stadh, som för är saght NMU 1 . 100 (1420). tha äre the (ɔ breven) vrettelige vdgiffuen Liber eccl Vallentunensis 63 (1506). - utfärda instiftelsebrev om (ngt), stifta? äfther thet sielakappaleth i lynköounghx domkyrkio sth böriath ok wtgiffwedh war SD NS 3: 265 ( 1417) . ","7) utdela, tillfoga. " swen moyses zacer til vj marck fore pust han vthgaff i frie gillisstuen " STb 3: 265 ( 1495) .","9) giva från sig, låta utgå. - utgjuta. swa manga thara wthgaf jak (effudi) Mecht 47 . - giva ifrån sig, avsöndra (vätska). wäthe näbben offtha medh menniskios pis swa ath the (ɔ hönsen) wth giffwa gönom näsbwrorna wesko PMSkr 256 . - giva ifrån sig, låta höra, yttra. vort benct . . . saker til iij mark fore wardin och siden fore the ondh ordh han vtgaff STb 3: 360 (1498). 11) låta spira el. växa fram. exspicor . . . et exspico . . . idest spicas emittere vt giffua ax GU C 20 s. 244 . " när trän börya wthgiffwa löffwen tha brythes aff thet som wthgiffz aff öffwesta grenommen " PMSkr 331 . 12) part. pret. som har (el. hade) begivit sig bort (från ngt). thet waro thre gudelike ärmeta j enum skogh, vt giffne fran wärldhinne til gudz tyänist MP 5: 211 . Jfr giva sikut 2. "],"e":["vd- . ","-geffua )","utgiva sik , utgiva sig, utlämna sig, offra sig. han vtgaf sik sielfuer fore oss SvKyrkobr (Lucid B) 157. - Jfr giva ut."]},{"a":"utgivan","b":"nn","c":"","d":["utgifvande, utbetalande. " huxa a värdzlika thinga samansankan ok wt gifwan (erogatione) " Bir 1: 346 ."],"e":[]},{"a":"utgivare","b":"nn","c":"","d":["som gifver ut, förslösare. oskällikin rikedoma vtgifware ok fortärare Bir 3: 353 ."],"e":[]},{"a":"utgiäld","b":"nn","c":"","d":["utskyld. " octouianus . . . gaf alla romara liþugha af allom vt giäldom " Bu 65 ."],"e":["-giäl VGL V 2. -gäl ib), "]},{"a":"utgiälda","b":"vb","c":"v.","d":["tala. " ffor then soolt han wt galt " RK 1: 3818 . MB 1: 337 . Jfr giälda ut."],"e":["-giälla: -as MB 1: 337),"]},{"a":"utgiälda","b":"vb","c":"v.","d":["utbetala, gälda. Se Sdw 2: 1326. the morgon gaffuor vare vtguldna Arfstv 36 ( 1461) . Jfr giälda ut."],"e":[]},{"a":"utgnugga","b":"vb","c":"v.","d":["despico . . . are . . . vel despicor . . . ari idest grana de spica excutere tryska eller korn vth gnugga GU C 20 s. 179 ."],"e":[]},{"a":"utgrava","b":"vb","c":"v.","d":["1) utsticka. " vth groffwo the j samma stwndh badhen hans öghon " MB 2: 122 . Ber 82 . ","2) utskära, skulptera. " j tässom hwsomen är aploth oc cheraþim oc affgudh aff silffwir, eth är gwtidh. thz andra är smidath äller vtgraffwit " MB 2: 127 ."],"e":[]},{"a":"utgrava","b":"vb","c":"v.","d":[" |Fdan. udgrave. Mnt. ūgraven] Jfr Nat. Lindqvist, Nysv. Studier 8: 222, 224, 259. ","2) utskära, gravera. " en borgere sön . . . huulken som hade vthgraffuit stempellen, som thenne (ɔ en falskmyntare) medh myntade " STb 3: 192 ( 1494) . zaphirus topasius adamas oc turchinus . . . mädh konsth wthgraffwas och tilgöras PMskr 501. pa then skrwna oc wthraffna stokken ib 541 . - Jfr grava ut."],"e":[]},{"a":"utgravilse","b":"nn","c":"","d":[" ? utstickande. öghna vtgrauilsä MP 2: 246 ."],"e":[]},{"a":"utgravilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. 2) något utskuret el. graverat, utskärning. aktandis hwadh lith hwar delen j wthgrafwilsenne skal swara PMskr 514."],"e":[]},{"a":"utgrena","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. utgrenas, utbreda sig. hans werdoghet . . . som owr hans rike skal vt grenas MD (S) 209 . " theris höwiska skal wt grenas " ib 303 ."],"e":[]},{"a":"utgripa","b":"vb","c":"v.","d":["uttaga. " vilde han hona wtgripa af ondo världinne " KL 323 . " christus vpfarande j himerikis högdh ledd mz sik vth gripna af diäfwlsins fängilsom them som af honum varo fangadhe " MP 1: 159 . " christu vtgrep han fran almoghanom lib 265. ""],"e":[]},{"a":"utgrunda","b":"vb","c":"v.","d":["utgrunda, utforska. " the skulo haffwa öpna böker . . . ther the wisdom skulo vt grunda " MD (S) 228 ."],"e":[]},{"a":"utgärdha bonde","b":"nn","c":"","d":[" = utgärdhis bonde (Sdw 2: 878). Hist Tidskr 27: 1678 (1352, gammal avskr.)."],"e":[]},{"a":"utgärdhis bonde","b":"nn","c":"","d":["skattebonde. Se Sdw 2: 1326."],"e":[]},{"a":"utgärdhis bonde","b":"nn","c":"","d":["jordegare som erlägger utskylder (till kronan), skattebonde, bonde. kan . . . någon man som fräls är, sälia sina jordh vtgärdis bondum GS 22 ( 1369) . ib 23 ."],"e":[]},{"a":"utgärdhis böle","b":"nn","c":"","d":["torp, avgärdahemman el. avgärdatorp. han hafde köpte eth vtgerdis böle liggiandis j theris vtmarkom, som kallas askasby Svartb 471 ( 1460) ."],"e":["-gerdis- )"]},{"a":"utgärdhis man m","b":"","c":"","d":["man som uttages och utrustas till krigstjenst. alle for:na vtgerdis men och alle friborne frelsemen som i the len bo skola redha wora och koma til herre aka jonsson nar han them tilsegiande worder BSH 3: 46 ( 1452) ."],"e":[]},{"a":"utgärþ","b":"nn","c":"","d":["Jfr konungs-, lagha-utgärdh."],"e":[]},{"a":"utgärþ","b":"nn","c":"","d":["utskyld. then aarlige sämio ok stadga, som ther . . . for gudz tyondhe gärdh ok andra wtgärdh j andelige motthe fore manga forlidne aar vppa lagd är SVartb 536 (1478). huilkit gotz wi haffuom halfft aff foorno fryt och frälst for allom konungxligom scat oc wtgördom ib (Skokl) 553 (1494?). Jfr konungs utgärdh."],"e":["-gärdh . ","-görd )"]},{"a":"utgärþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utgärþa balker","b":"nn","c":"","d":["L: Jfr utgarþa balker."],"e":[]},{"a":"utgärþis","b":"ab","c":"adv.","d":["utom hägnad, utom inhägnande egor. extra septa agrorum et non intra, wlgariter dicto wthgerdis ok æi ingerdis SD 6: 9 ( 1348) . " ingärdi oc wthgärdis ib " NS 1: 126 ( 1402) . ib 680 ( 1407), 2: 98 ( 1409). Jfr utgardhis, utgards."],"e":[]},{"a":"utgästa","b":"vb","c":"v.","d":["genom gästning utblotta. widh kalmarna och i byn är alstinges sa wthgestet, ther fins ingen beradh pa mange mile när BSH 5: 19 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"utgästa","b":"vb","c":"v.","d":["2) genom gästning utnyttja (ngt) till slut. nw är här fordinghen wtgesth oc haffer jach här alzenghen bärningh till hestena GPM 2: 253 ( 1507) ."],"e":["-gesta )"]},{"a":"utgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","5) avskilja, avsöndra (jordegendom). mölna qwärn som wtgiordh är af mölnom VKJ II (1447). ib 12 ( 1447) . the lykkior, som aff granby ärw wtgiordha ib 14 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"utgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) utrusta, utsända. " han lät marg skip til siös wt göra " MD (S) 213 . HSH 19: 149 ( 1506) . äre skip wt giordh aff alle köpstäder och in i fymerswndh BSH 4: 312 ( 1502) . tesse wore, som nw äre vtgiorde FM 534 ( 1511) . " hwar fämpte man the wnthgöra " RK 3: 4045 . " j thässe striidh war en rasker man darius hafdhe wtgiort han " Al 2804 . - (?) tha kom her iwar i qwala naar the wthgiorde aff dala RK 3: 3207 .","2) utgöra, ugifva, utbetala. " ättar studha wthgöra " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). wilia i nokon skatt wtgöra Di 143 . MB 2: 252 . RK 2: 146, 526, 3: 4175 . thet landbomjn bör wtgöra VKR 31 . " skal han wtgöra henna hemgawor " MB 1: 338 . " henne wtgöra fulla hemgawor ib. "","3) uträtta, utföra. " huath ärendhe thz hälzst är thz som borghamestarna ok radhit a stadzsins weghna haffua werkmesterana befalth at rantzsaka eller vthgöra " SO 64 . ","4) uppegga, göra fientlig? the ware wtgiorde vppa honum bade fatige och rike, ther honum beropedhe, beskryede och oärlige fortalade BSH 4: 219 ( 1497) . - Jfr göra ut."],"e":[]},{"a":"uthala","b":"vb","c":"v.","d":["håna? han pläghar mz söte tungo tala / mz siin ordh opta en man wt hala Al 2688 f."],"e":[]},{"a":"uthalda","b":"vb","c":"v.","d":["1) innehålla, utvisa. " som mith breff ther pa giffuit ytermera vtholder " Svartb 482 ( 1464) .","2) hålla ut med (ngt), uthärda. then longä feydä som iac met iders verdughet haffuer vdhullet nw j vij aar GPM 2: 423 (1509, daniserande) ."],"e":["vd- . ","-hullet )"]},{"a":"uthava","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr hava ut (Sdw 1: 473)."],"e":[]},{"a":"uthava","b":"vb","c":"v.","d":["hafva ute; utsända. " om huilket iag myne bwd oc speyere paa alle sider vthaffth haffuer " FM 524 (1511, samt. afskr.)."],"e":[]},{"a":"uthet","b":"","c":"","d":[" , se othet."],"e":[]},{"a":"uthopa","b":"vb","c":"v.","d":["afsöndra. " hwilkit gooz, min for:de husbonde hanis synonons äghadeell war wtskild oc wthopat fran lowkunes gardh " FH 4: 33 ( 1453) ."],"e":[]},{"a":"uthugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L:","1) uthugga, borthugga, genom huggning aflägsna. jonkar karl . . . wthyög hiärnan i eth hwgh Lg 3: 289 . " kirkian skal byggias aff wthugnom stenom aff stenbärghomen " Bir 4: 85 . ","2) uthugga genom hyggning åstadkomma (urhålkning, fördjupning el. dyl.). een hola vthuggin (excisum) v biärgheno Bir 3: 270 . - uthugga, genom uthuggning el. rödjande bereda. thu skal gaa aat bärghit oc ödhmarkenne oc wth hugga tik rwm MB 2: 47 . ","3) uthugga, tillhugga, hugga. han lät sik vpbyggia en . . . stadh . . . aff wth hwghnom oc fyra slindadhom stenom (ex lapidibus quadratis et sectis) MB 2: 145 . - uthugga, skulpturera, förse med bildhuggeriarbete. husith stodh a ständrom fast giordha wäl fore vtan last aff ädhla stena pophiritico the waro wthugne konstelika Al 8170 . - uthugga, utskära, genom mejsel åstadkomma. offwir studherna satte han harnisk til eth äwigt amynne oc offwir harnisket vt höggin skip MB 2: 268 . ","4) utskära, förse med utskärning. XL:ta paria luctasco. jtem xxx:ta paria vthugnæsco SD 4: 711 ( 1340?) . " med wthugnom klädom " GS 66 (1489, orig.) . - Jfr hugga ut."],"e":[]},{"a":"uthugga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","3) uthugga, inhugga. " ath myn ordh kula . . . vth huggis mz huggeiern i flynthe steen (jfr Job 19: 24: celle sculpantur in silice) " GU C 20 (hand 2) s. 61. - skulptera. saa hon . . . fäm andra döra, mykit wnderlika wthwghna Mecht 231 . sculpo . . . pere vthugga GU C 20 s. 557 . anaglip[h] a . . . vthugin maalningh ib s. 22 . - Jfr hugga ut."],"e":[]},{"a":"uthuggare","b":"nn","c":"","d":[" " anaglifarius vthuggare ok snikkare theologice " GU C 20 s. 22 ."],"e":[]},{"a":"uthugning","b":"nn","c":"","d":["skulptur, snideri. " celamen . . . idest celatura vthugningh ok maalningh " GU C 20 s. 92 . emblema . . . vppenbar vt hugningh ib s. 215. sculptura e vthugningh ib s. 557 . lib (hand 2) s. 34. cammara som myket beprydda waro mz malning oc wthwningh Troj 9 ."],"e":[]},{"a":"uthus","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) uthus. " i wthusum " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr). ","2) förhus. " nw vpnötis offrit j vt huseno (atrio) " Bir 1: 386 . ib 384 ."],"e":[]},{"a":"uthvidhilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) utbredande, tillväxt. i gudz heder och sanct henriks till theras tiensts uthwidhels FM 39 (1417, nyare afskr.). - tillväxt, ökning. fore tässa bryllopsins ökilse oc wtwidilse (d. v. s. för att antalet af dem som förenades med den himmelske brudgummen måtte ökas oc tillväxa) Su 360 . ","2) utbredande spridande. solen . . . wardher synleken om sins skens oc klarhetz wthwidilse Su 107 . til . . . tronna wthuidhils Bir 4: 346 . ","3) förströelse. samman sanka thins hiärtas wthwidilse (dispersiones) Su 167 ."],"e":["-else )"]},{"a":"uthämta","b":"vb","c":"v.","d":[" L:"],"e":["-henta )"]},{"a":"uthämta","b":"vb","c":"v.","d":["hämta ut (ngn från ngt). sidhen ath monge wäre wthenthet och natzens tymme tilstynnadhe Hist Tidskr 38: 120 (1523?)."],"e":["-henthet ) , "]},{"a":"uthängia","b":"vb","c":"v.","d":["hänga ut (intr.). hon grep sik wt ij en klenan quist som wthängde owir flodhian KL 363 ."],"e":[]},{"a":"uthärads","b":"ab","c":"adv.","d":[" L:"],"e":["-häradhis )"]},{"a":"uthärads nämd","b":"nn","c":"","d":["nämnd sammansatt av män från andra härader, landskapssyn; jfr lands syn. at iak nämpde xij män wtheradz nämpdh, thet kallis landz syn i millan sigurhd i wik ok aspömän Arkiv för Norrländksk hembygdsforskning 1923 s. 3 f. (1489)."],"e":["wtheradz nämpdh )"]},{"a":"uthäria","b":"vb","c":"v.","d":["i grund härja, förhärja, utarma, utblotta. at hanss nake kom til et blot oc uthäriet riike oc haffde inthet i henderne HSH 16: 8 ( 1526) ."],"e":[]},{"a":"uthöra","b":"vb","c":"v.","d":["1) höra till slut. hwilkit han granlika vth hördhe til ända ST 150 . " tha marsken haffde thz alt vt hörth " RK 2: 4813 . " tha bönder hae erik wt hört " ib 3812 . ","2) höra efter, göra sig underättad om? wy . . . wyliom nw wth höra och saa för idher framföra huru thz är gaangith j handh in j fylnadh RK 3: 25556 . - Jfr höra ut."],"e":[]},{"a":"uthöra","b":"vb","c":"v.","d":["2) höra efter. - göra sig underrättad (om ngt i ngt), forska i, utforska. at the til samma ärinde jntet göre kunne, for än tenkieboken hade til stedes komet ok the henne vthört hade om samma byte och arffua skyfftingh STb 4: 59 (1505)."],"e":[]},{"a":"utiföra","b":"vb","c":"v.","d":["jnduo . .. ere vthi föra GU C 20 (hand 2) s. 24."],"e":[]},{"a":"utiordh","b":"nn","c":"","d":["utjord. Jfr Sdw 2: 1326. Kumla lkyrkas rb 68 (1495), 72 (1499). fodermarsken lägge inga hesta til nogan cloccara ffor cloccarabolet, vtan han haffuer nogra wtiord vtanveder Arnell Brask Biᴵ 36."],"e":[]},{"a":"utiorþ","b":"nn","c":"","d":["utjord, jordstycke som ngn eger utom sin andel i byns gemensamma egor? hwilka forscrefna gotz oc jordher . . . jac . . . til eghnar them for:da karl gädda . . . meth . . . qwärnom oc qwärnstadhum oc wtjordhom SD NS 2: 175 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"utivirgiva","b":"vb","c":"v.","d":["avstån från att kräva gottgörelse för (ngt). at iak skulle wt offuer giffue then stora skadha waldh ok smaahetth som han mik giort haff[uer] Arfstv 49 ( 1461) ."],"e":["wt offuer- )"]},{"a":"utivirsinna","b":"vb","c":"v.","d":["vänta sig? förvänta? misstänka? och wtöffwer sinnom wi aff ider nadis wndersathe örlögh kriigh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543 (1471?)."],"e":["wtöffwer- )"]},{"a":"utkalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) utkalla. Forsth wtkalladhe the biscopener och nogre eedle Hist Tidskr 38: 119 (1523?). ib 120. 3) kalla bort (ngn) från (ngt); avskilja. at gudh han först aatskil, oc wtkallar sina wtualda wini fran allom creaturom (deus primo evocat quemlibet electum ab omni creatura) Mecht 208 ."],"e":[]},{"a":"utkalla","b":"vb","c":"v.","d":["1) utkalla, kalla lel. genom kallande uppmana (ngn) att gå ut. arsenius . . . wart wt kalladher aff sinom cella LfK 144 . ","2) uppbåda (till krigstjenst utom landet). han haffde een här aff rom wt kallat MD (S) 261 . Jfr kalla ut.."],"e":[]},{"a":"utkalning","b":"nn","c":"","d":["eucacio vtkaningh GU C 20 s. 234."],"e":[]},{"a":"utkast","b":"nn","c":"","d":["en dwg met sylkesprangning oc wtkast FM 76 (1483, daniserande). en dwg med tiist garn oc wtkast ib. " wiij wtkaste met cylke ib. Jfr blathradher, bordhhandklädhe, silkesprangning. ""],"e":[]},{"a":"utkasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L:","1) utkasta, kasta ut. han . . . wtkastadhe sin eghin son i flodhena KL 252 . ib 284 . biscopin . . . bödh vtkasta ondan krop aff kyrkionne ib 117 . " han . . . wtkastadhe fodhrit vrom hästom " Gr 268 . tha eldin war wt kastadher, tha bleff berättit oc bränt Lg 637 . - särsk. utkasta gods och skeppsredskap ur fartyg sjönöd. skipredh in oc gozit wtkastadhos i hawit KL 174 . - utkasta, vid gräfning ksta upp (jord.). skofwl mz hulke the skullo vt kasta (ejicerent) jordhina aff grafwine Bir 3: 8 . ","2) utkasta, utstå. the . . . gräto wtkastandis sina sädh Gr 276 .","3) utkasta, utstöta, utdrifva. en pilter. . . hafdhe ouarlica inthrykt en litin sten i sina näsa . . . ok ey kunne piltin han wtkasta KL 348 . " wtkastadhe han stenin ib. " LfK 236 . ","4) utdrifva, fördrifva. " förste (mannin var) thädhan wtkastdher " Bil 227 . " jak gat wt kastat mannin aff paradiis " ib 445 . Lg 90 . MB 1: 1, 131 . wtkastas aff manna samfwnd ib 396 . " the til iak matte nakra lund them wtkasta wt aff mino rike ib 412. huru bradhlika han war vtkastadhir aff himerike " KL 13 . " jhesus vtkastadhe diäfwlin af enom man som var mallös " MP 1: 92 . " han vtkasta diäflana j diäfla höfdinganna makt ib. " ib 93, 94, 95 . - fördrifva, förjaga, bortjaga. vtkasta (ejicere) orena ok fanytta thanka som kom j hughin Bir 3: 226 .","5) beröfva med personens ack. och sakens beteckning föregången af prep. af el. fran. afguþa präste . . . kärþo . . . at þera guþa varo fordäruaþe . . . ok þe vt castaþe af heþar ok äro Bu 209 . ST 222 . " som fordrifwin oc vthkastat wardh fran hedhir oc wald for sina höghfärdh " ib 223 . ","6) bortkasta, rifva och borttaga. at indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghligha vtkastadh oc vpbrutidh VAH 24: 320 ( 1422) . - part. pret. utkastadher,","1) förkastad, föraktad. " han giordhe sik fore mannom onyttan oc swa som wtkastadhan oc bortwraknan. owisan oc darottan " Bo 29 . " iak . . . som är en wslaste man oc wthkastadher (abjecto) hwndher " Su 45 . tha han her j wärldinne wardher forsmadher oc aff allom wtkastadher oc for then ömlikasta räknadher ib 350 ."],"e":[]},{"a":"utkasta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utkasta, kasta ut. jacio componitur . . . eiiscere vth kasta GU C 20 (hnd 2) s. 3.","4) utdriiva, fördrica. - bortkasta, låta fara, uppgiva. allom gudz räddogha vtkastadhom SD NS 2: 833 ( 1414) .","6) bortkasta, riva och borttaga, riva upp, ålfisket vid Munkabvodha, hvilket . . . blivit olagligen upprifvet ("wtkastat") RP 2: 164 ( 1389) .","7) göra utkast, teckna. ällir haffwer thu ekke thänna stighans skapnadh ok formam giffna ällir wtkastadha (honne et huiusmodi scale formam . . . haes traditam), aff warom hirdha benedicto, hwilkins reghlo thu lägghir tik win om at halda SpV 395 . skal tw arbedha pa skrin oc speghla tha märk försth wthkastandis thär pa hwath prydilse tw wilth göra PMSkr 553 . - Jfr kasta ut."],"e":[]},{"a":"utkastan","b":"nn","c":"","d":["utkastande (av gods m. m. från fartyg i sjönöd). jactura e dampnum quod naute paciuntur cum imminente tempestate res suas in mare jaciunt gotz vthkasthan GU C 20 (hand 2) s. 4 (möjl. att föra till ett godsutkastan)."],"e":[]},{"a":"utkastilse","b":"nn","c":"","d":["1) utdrifvande (af djäflar). vm the göra tholik vt kastilse älla manilse for fafänga äro Bir 1: 99 . " for diäflana vtkastilse " MP 1: 93, 94 . ","2) förakt, föraktad ställning, förödmukelse. hwar äro nw alle moteganga oc dröffwilse oc alla pinor oc wtkastilse Su 142 ."],"e":[]},{"a":"utkastilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) utdricande, utstötande, förkastelse. swa länghe at the kommo til wtkastilsenas rwm, hwar the kastadhos j fföresafha brwn, oc swa opnyiadhos til samma pinor JMPs 245. 3) avskrift. wppa thessens breffz wthkastilse aff hwffwdhbfueth . . . säther iach . . . mith incigle SD NS 3: 417 ( 1419) (i vidimation). 4) förhävelse, skryt? hwar wtkastilsen (jactantia) loffwar ok sigher om sigh stor thing SpV 151 ."],"e":[]},{"a":"utkastning","b":"nn","c":"","d":["2) utsmyckning, ornering. " tak skinande väl slipath järn, oc färnissa thet widher elden törkandis, oc sidan maala thär wppa hwath tik täkkes til wthkasthning " PMSkr 430 . wider the satho saman j ena högtideliga gästabode wart them tilkastad eth sofftideliget äpla wnderliget mz kosteligen wtkastning aff dyra materia Troj 52 . 3) utdrivande, avföring. manghe twäka, hwru han som än är dödeliken kunne drikka jomffru maria myölk: thy at swa skulle the hälga myölken omwändhas til fförtärningh, smältningh oc wthkasthningh som annar math JMPs 467. 4) skada? thätta är en slemasta wtkastningh (jactura) ok störste skadhi, at thu siälffwir thz gör hwilkit thu forbiwdhir, straffar ok fordömer j thinne eghne gärningh, thz som thu biudhir SpV 241 ."],"e":[]},{"a":"utkastning","b":"nn","c":"","d":["1) utkast, koncept. " wij lathe nw scriffue thet macht breff och thet besigle effter then wtkastning lydilse . . . bisp mattis oss nw sende " HSH 19: 116 ( 1506) . ","2) Se silkeutkastning."],"e":[]},{"a":"utkesa","b":"vb","c":"v.","d":["utvälja. " vortho tha desse dandemen samtöchte ok vtkeste aff menigheten ath sware fore henne (ɔ stadz nytto) medh radit STb 2: 327 (1489). wtkeste the pa bade sidher twa gode men ib 4: 302 (1512). " JMÖ 146 ."],"e":[]},{"a":"utkesa","b":"vb","c":"v.","d":["utvälja. " wtkesin idhir starka män " KL 380 . MB 2: 376 ."],"e":[]},{"a":"utkläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["kläcka (ägg), utkläcka. thes färskaren the (ɔ äggen) läggisa wndy hönorna thäs bätre ärw the ath wthkläkkia PMSkr 261 . ib 264."],"e":[]},{"a":"utkoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma ut, slippa ut.elabi fullelica vth scridha oc vth komma GU C 20 (hand 2) s. 56. her swens landbo . . . som mannen j hel sköt pa alandh ok ander buck her forhindret hade j stadzsins jern ok vtkom epter verdigx faders biscop kortz scriffuilse STb 3: 319 (1496). ib 348, 377 (1498) . " ingen skip skule wtkomme huaden helstz the äre wtom bomen " ib 4: 198 ( 1511) . - komma ut, spridas. ther ryktedh ther aff wtkome BSH 4: 196 ( 1495) . ","3) utgå, utfalla, utbetalas, utgivas. huilka for:de peninge äre redeliga wtkompna j förrerörde klokkans betalning och lösen Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . " ath the wilie legge sigh win om at göra skatten redho sa ath han skal wt komma tha then laga tiidh är " GPM 2: 59 ( 1501) . at wii skull swa haffue wore wtlagde peninge igen, som wtkomme til lhans nades eget nytto oc behoff STb 5: 349 (1521, Kop). ib 350 (1521, d:o). .. ok at then hielp ej kan swa kort utkomma är intet i myne volde, huilke iak doch förmoder pa tiid och stunder wel utkomme skole HSH 13: 32 (1524? Brask). - part. pret. utkomin, 1) härstammande (från). en qwinna . . . hwilken wth kommer war aff ärlege släkt. JMPs 403. 2) alstrad (av), härrörande (från). titubacio är hala kötlikhetinna ostadwghet, wthkomen aff hogxsins wans[k]likhet (ex mentis fragitilate descendens) SpV 139 . 3) utbruten, avsöndrad. thwa dela j ene thekth a kopparberghena . . . som är wth kwmen aff hustrw ludzsio . . . byrdh Neuman Vokbal 77 ( 1449) . böledh sudher om kapenhawta lagt j iiij ra hörer them aff aros och grwas byom til och är vthkomen aff ingos by Svartb 480 ( 1464) . " thesse ängia äro vt kompna aff booz äghom " Arfstv 76 . - Jfr koma ut."],"e":["-komma . ","-kwmen )"]},{"a":"utkoma","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) komma ut, slippa ut. swa laa tha ierusalem bilaght at vmoghelict war nokrom vtkoma Bil 313 . " vm konungin vtkoma (näml. ur fängelset) matte " RK 1: 2812 . " tha the vsla barnen sculdo födhäs ok ey kunde vthkoma " LfK 230 . stengh vel fenstrena sa at rökin ey vtkomber LB 7: 46 .","2) fara ut, begifva sig ut (i ett ärende el. wärf). ärmiten spurþe þän siþarst com at huat aruuþe þe uaro sua mange ut cumme Bu 420 . ","3) utgå, utfalla, utbetalas, utgifvas. ath then kostgerdhen wtkomma motthe oförtöffrat BSH 5: 235 ( 1508) . thenne skath och folk monde alth wth komma swerige tiil lithet ganghn och froma RK 3: 4193 . - utbetalas (åt), tillfalla. tha scal affradhit . . . fölghia huwthsummone och alla ater stadhur sidhan susternar, thet gozith i wärio fingo, redhelicha wt koma SD NS 1: 300 ( 1408) . ","4) uttaga, bortskaffa, aflägsna. en pilter . . . hafdhe ouarlica inthrykt en litin sten i sina näsa. swa at ängin kunne han wtkoma af hans näsom KL 348 . - part. pret. utkomin, härstammande. af rätuisom vt comin Bu 198 . " vt komin aff rechab släkt " Bil 979 . ib 263 . " wtkomin aff wästgötom " MB 1: 3 . ib 4. aff habram vtkompne (de genere Abraham) ib 2: 263 . ib 280 . - Jfr koma ut."],"e":["-komma )"]},{"a":"utkora","b":"vb","c":"v.","d":["utkora, utvälja. huilke alle. . . kesto oc wtkoradho karolum magnum til konungh Lg 3: 293 ."],"e":[]},{"a":"utkora","b":"vb","c":"v.","d":["utkora, utvälja, välja. lthänna persona hwilka härran siälffwer haffwer sik wtkorrat som sina eghna brudh Mecht 187 . " epter fornwmstogo manne tillyder eller (ɔ: hälder) wtkorra döden, är forsmädeliga taga syn ord tilbaka " Troj 13 . " tha seer jac gerna ath en annar wtkorras j myn stad " ib 192 . - part. pret. *utkoradher, (omsorgsfullt) utvald. ena ferska bergning aff goda wtkorada malth Sex ekon tr 267 ."],"e":["-korra )"]},{"a":"utkorin","b":"","c":"","d":["utkorad, utvald. " i . . . them wtkorno världinna höfdhingom " Bo 126 . " een lifnath hafdhe han sik wtkorin ther man ma höghelika prisa " Fr 310 ."],"e":[]},{"a":"utkorlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) utsökt, på ett utsökt el. ovanligt sätt. mondo the hawa twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat owirlöpis älla wtkorlica tilsat (numquid curiosa) Bo 16 . ","2) särskildt, i synnerhet. skal thz wtkorlika formannelikom tillhöra, at han wndirwise prästenom Bir 5: 13 ."],"e":[]},{"a":"utkorliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) utmärkt, härlig. " egregius . . . ärligin vtkorligin " GU C 20 s. 211 . " en wtkorlik bön aff wars härra ihesu christi renasta hiärta " SvB 199 (b. av 1500-t.)."],"e":["-ligin )"]},{"a":"utkorliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) utkorad, utvald, framför andra älskad el. kär enkannelika skolom wi loffwa oc ära gudh i enne hans wtkorlike oc wtwalde hälgaste brudh oc iomffrw som kallas sancta amalbergga Lg 3: 277 . sökia ällar withia nakra sina wtkorlika wener i willembroth ib 419 . ","2) utmärkt, härlig. " fik han se ena stora samqwämdh aff clostersens iomffrwm oc iblandh them saa han ena wtkorlika wärldzlika iomffru " Lg 3: 286 . - (?) läggiandis thzta oppa altaret mz lönlikom oc gudelikom ordhom, oc wtkorlika (särskilda, för tillfället afsedda?) böner Lg 3: 280 . - utsökt. haffwa wtkorleken maat oc kräselika rätter LfK 159 . ","3) kräsen, granntyckt. " om hon enkanneliken oc wtkorleken warit haffwer i maat, dryk oc klädhebonat " LfK 162 ."],"e":["-leken LfK 162 . ","-leken ib 159),"]},{"a":"utkorning","b":"nn","c":"","d":["utkorelse, val. " i thenne waar konungis wal och vtkorningh " SD 3: 413 ."],"e":[]},{"a":"utkrama","b":"vb","c":"v.","d":["utkrama, utpressa. . . . oc swa mädh swampom wthkramma thät myölit som rindher mädh wathneno nedher j nokoth kar PMSkr 452 ."],"e":["-kramma )"]},{"a":"utkriera","b":"vb","c":"v.","d":["utropa. " oppenbarliga förkynna, ropa och wt kriera i allo gatwmwnna, medh piper och basynner wor kere herre höffwidzman, oc . . . all sweriges rikes radh, trobryara " BSH 5: 176 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"utkrista","b":"vb","c":"v.","d":["utpressa, genom tryckning utdrifva el. aflägsna. thu vt crystade mit ögha Lg 550 . Bir 1: 50 . " vm thän är til ther afladha sötmans miolk wtkristar " Bo 102 ."],"e":["-crysta )"]},{"a":"utkrypa","b":"vb","c":"v.","d":["utkrypa, krypa ut. tak eth ormskin som ormen är wthkrwpin aff PMSkr 213 ."],"e":[]},{"a":"utkrypa","b":"vb","c":"v.","d":["utkrypa, krypa ut. LfK 230 . " skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta. at hon formaghe vtkrypa w honom " MP 2: 102 . Jfr krypa ut."],"e":[]},{"a":"utkräfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utkräfva. " at wtkräfuia ok vpbära the pänninga som hans fadher . . . gaff före iordher innan västraaros biscopsdöme, ok honom ära nw aterdömde " SD NS 1: 30 ( 1401) . " at vtkräfuia . . . thet sama widhergäld aff for:da herra clauose " ib. " lib 23 (1401, gammal afskr.), 255 (1403, gammal afskr.). hwes dell her for innen jach kan latha mana och vtkräffia, vil jach leggia mich all vin om, at thet skall redelighe och skälighe medfares " BSH 5: 352 ( 1509) . han skal wtkräffwia vaan blodh aff warom owenom MB 2: 158 .","2) kräfva, fordra, begära. " then oskällike sonen som wt krafdhe sins arfs luth af sinom fadhir " Bir 1: 66. thy at iak mera vt kräfwir (exigo) af thik än af androm ib 35 . ib 38 . " plägha sik jnbyrdis älskandis wth kräffa huar aff androm nakor tekn oc märke inbyrdis kärlekx " Su 24 . " thu wthkräffwer at iak tik ensampnan skuli älska " ib 23 . - kräfva, fordra, bjuda. swa vtkrafdhe rätuisan Bir 1: 105 . " ganska oräth är them straffelica leffwa, hwilkens ordon wth kräffwir them skulu androm bethe häloghetz äptherdöme " ib 5: 104 . ","3) kräfva, fordra, erfordra. aldrigh hawa the (ɔ: munka) sko vtan tha enkanlik vidhirthorft thz wt kräfwir KL 251 . " the oppinbaradho äkke androm meer af thy som gudh tedhe thöm än thera siäla gagn wtkrafdhe (urgebat) o 173. vi skolom . . . ey tiäna nakrom i öghonen oc ey äptir thy som yttra vällit wtkräfwir (secundum exigentiam exterioris pompæ). vtan äptir thy som hans tharf oc godhlekir wtkräfwir som thiänistena thorf vidhir ib 68. kristin tro forbiwdher grata dödha män the som gudhlika lifdho, än tho at milhetin thz wt kräfwär " Ber 188 . " al thing äru foreseedh j gudhelike stadhelikhet ok j sinom tima gudhelica ok skällica framkomin äptir thy som huario eeno til höre ok thz vtkräfwir (secundum exigentiam uniuscujusque rei) " Bir 3: 121 . ib 2: 91, 3: 105 . Lg 3: 269, 427 . Su 188, 193 . somlike materia behöffwa oc wtkräffuia grannare ranzsakan ib 351 . - Jfr kräfla ut."],"e":["-kräffia . ","-krefia SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). -kräffiga BSH 5: 352 ( 1509) . ","-kräffwia . ","-kräfuia . ","-kraffia Su 188 . ","-kraffuia: -kraffuer ib 193),"]},{"a":"utkräfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utkräva. " item manom vi . . . at . . . engen . . . her äpter dyrfves til at utkräfva eller upbära nager konungsrät af kyrkennes hyon " Hist Handl V III 1: 39 (1474). 2) kräva, fordra, begära . . . anner twnga . . . oppa kirker closter vlärike riddeskap theres hion eldler landbo alägge eller vtkräffwia G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. 3) kräva, fordra, erfordra. at han ingelunde betroster rede siig tiil vegx sa hastelige som then resa vt kräffwer GPM 2: 361 ( 1511?) . Jfr kräfia ut."],"e":["-kräffwia . ","-kräfva )"]},{"a":"utkräfiare","b":"nn","c":"","d":["exactor . . . oräter vtkraffuiare GU C 20 s. 235 . jnhibitor . . . omiller vthkräffwiare ib (hand 2) s. 28."],"e":["-kräffwiare )"]},{"a":"utkräfning","b":"nn","c":"","d":["lutkrävande, krav. " at lengen dyrfves heräpter brytia, landbor oc andra kyrkenne personer eller hyon med rädduga eller hot eller andra utkräfningh tvinga eller tränghia Hist Handl. V III 1: 39 (1474). ""],"e":[]},{"a":"utkrävilse","b":"nn","c":"","d":[" ? och f. kraf, fordran, det som ngt kräfver el. erfordrar. takaskolande atirlön . . . äfte sinna gärninga vtkräwilse (egigentiam) Bir 4: (Dikt) 273. äpther timans oc rwmsins skälika wtkräffuilse (pro loco et tempore) Su 298 ."],"e":[]},{"a":"utkrökia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. utkrökias, kröka sig och sträcka sig ut. munnin wrängdis ok tungan wtkröktis (på den besatte) KL 362 ."],"e":[]},{"a":"utkänna","b":"vb","c":"v.","d":["känna från andra el. annat, känna i sär, urskilja. synnes helga modhers ok flera danda quinna som ärligo liffde, spyna vtkende hon ok söögh mz kerlek än skörä quinna spyna flydde hon som eeter Lg 3: 522 . " at hon ginstan aff sin barndom swa vnderliga vtkende ok vederstygdes alla skörhet ib. ""],"e":[]},{"a":"utköp","b":"nn","c":"","d":["mark som förvärvats från annan egendom? (jord) mz allom til laghom . . . som är hws, jordh, j tompth ok tomptastadhum . . . j scogh ok wthköpom NMU 1: 72 ( 1385) ."],"e":[]},{"a":"utköpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utköpa, utlösa, frköpa sig från (ngt). huilken rentta vköpes skulle medh iɉc (150) mark i ena swmma SJ 2: 232 ( 1493) . ib 245 ( 1493) . at jagh samme tree marcs arlige rento ther wt köpa wille STb 4: 327 ( 1513) . - köpa sig fri från (innehavare av invisning), utlösa. hulke iijᶜ mark . . . jacob lumpe strax fförnögde och wtköpthe fför: ne her wernech redelige j rede peninga STb 4 235 (1512).","2) uppköpa, (helt och hllet) förvärva? medh kopper peninger vthköpes alltt thet godha som j rijkena ähr PMskr 696 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"utköpa","b":"vb","c":"v.","d":["utköpa, utlösa. (genom erläggande af en penningsumma) friköpa sig från (ngt). skulu the gifua domkirkionne til tompta legho hwart aar thre (3) marker hulka thre marker eigh skulu vtlösas eller vtköpas w thera huse SJ 73 ( 1437) . ther medh skulle all the förskrifna räntan wara wtköpt ib 243 ( 1455) . - (genom erläggande af en penningsumma) göra sig fri från (innehafvare af invisning), utlösa. kendos the at . . . olaff ingeualzsson . . . haffuer thöm oc alla skyldenära vt köpt igen sua at han haffuer fornödgdh thöm fore the tompt oc gardh SJ 192 ( 1450) ."],"e":[]},{"a":"utköra","b":"vb","c":"v.","d":["1) utköra, utdriva, bortdriva, fördriva. komo qwinnonna fränder oc kalladho koklara. at the skullo mz kokelskap diäwlin wtköra SvKyrkobr 69 . " the biltoghe wt köras fran hws oc hem " JMÖ 111 ). 2) utköra, köra ut, köra bort, forsla ut, forsla bort. the hafde vth körth af lauirs biörsons gardh xviiɉ läst iärn ATb 1: 210 ( 1465) . " item bör honom (ɔ oxakaren) om sommaren wtköra dyngia fran sinom stallom " Arnell Brask Biᴵ 24. - Jfr köra ut."],"e":[]},{"a":"utköra","b":"vb","c":"v.","d":["utköra, utdrifva, bortdrifva, fördrifva. " wtkördhe han the som ther saldo ok köpto " Bo 166 . at han wt kördhe munkin KL 239 . " wtköra oidhonna köld mz kärleksins värma " ib 350 . " almoghin som honom hafde wt kört fran sigh " Lg 638 . " hulke vtkördo diäflana mz them ordom som salomon hafde ther til skipat " MP 1: 94 . ib 95 . " wtköra diäfla af mannom " KL 197 . swa som konungir aff sino eghno rike vt ältir ok wt kördhir Bir 1: 4 . " huru the wtkördhos af paradis " Gr 296 . KL 250 . Bir 1: 45, 99, 199, 228, 2: 215, 312 . Lg 672 . Su 55, 418 . - utdrifva, aflägsna, undanskaffa. wthwraka oc wthöra ofwirflödogha wätzkona aff kroppenom LB 3: 176 . - leda, ut, utföra. thänne ihesus . . . bröt diupo häluitis myrko stofuo wtkörir fanga oc lösir bnundna KL 412 . MB 2: 405 . - Jfr köra ut."],"e":[]},{"a":"utkörilse","b":"nn","c":"","d":["utkörande, utdrifvande. diäfflanna wtkörilse LfK 81 . - utdrifvande, aflägsnande, undanskaffande. wthkörilsanna makt LB 3: 175 . ib 176 . swa minskas bade smetilsanna digd oc wtkörilsanna digd ib 175 ."],"e":[]},{"a":"utköring","b":"nn","c":"","d":["utkörning, se utbyrdhning."],"e":[]},{"a":"utkörning","b":"nn","c":"","d":["utdrivande, fördrivande. exilium tydher borth förnigh, ällar aff landhe sino wt körnigh JMÖ III ."],"e":[]},{"a":"utlagha","b":"nn","c":"","d":["utlaga. " til allan thenna forscriffna twnga ok wtlagor " BSH 3: 147 ( 1463) . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"utlana","b":"","c":"","d":[" , se utläna."],"e":[]},{"a":"utlana","b":"","c":"","d":[" , se utläna."],"e":[]},{"a":"utland","b":"nn","c":"","d":["jord som utom tomten tillhör en gård? " i ofwnalando eller i wtlandom " SD NS 1: 94 ( 1402) ."],"e":[]},{"a":"utland n 2","b":"","c":"","d":["landsflykt. " thin miskunsamligha öghen wänt til oss. och ihesum thina welsignade liffs frukt bether oss effter thette vtland (exilium) " SvT 27 ."],"e":[]},{"a":"utlas","b":"nn","c":"","d":["lås som är anbragt på utsidan av ngt?, låsanordning somkan manövreras från utsidan? ther til leth goth wisterhwss bade met jnlooss oc wtlooss Svartb (Skokl) 503 (omkr. 1470?). Jfr utläse."],"e":["-looss )"]},{"a":"utlas","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utlata","b":"vb","c":"v.","d":["1) släppa ut, låta komma ut, låta utträda. lengin intagx thär wthan thän som hälgaghir är engin wtlas thädhan thän intakin är (unde nullus semel admissus proicitur) SpV 58 . släppa ut (vätska), låta rinna ut. säya the tynnorna wara godha, tha maa skiparen wthläta vathnit oc läggia them j skipith PMskr 64. 2) utlämna. - upplåta, utarrendera. the lykkior, som wtlathna ärw til llegho aff qwistbärgha äghom VKJ 13 ( 1447) . - upplåta, uthyra. tha ma han (ɔ sysslomannen) thet (ɔ skeppet) wthlata til thes skiparen haffwer wnderwisath honom ath han skal thet ey wthlatha PMSkr 94 ."],"e":["-läta . ","-las SpV 58 ) , "]},{"a":"utlata","b":"vb","c":"v.","d":["1) släppa ut, låta komma ut, låta utträda, aflägsna, skilja. skulw swa jntakna personor wtlätas aff clostrit LfK 151 . " förr än hon wtlates (näml. ur klostret) " VKR 27 . huilkin som swa wtlaatz ib. ib 9 . ","2) utleman. " för än han skulle hona (dottern) wtlata (näml. åt draken) " MD 190 . " aspöö wtlatith til legho " SD NS 1: 414 ( 1405) . - Jfr lata ut."],"e":["-laata . ","-läta )"]},{"a":"utledhare","b":"nn","c":"","d":["utledare, befriare. . . . fiärdha (krankdomber) war fängilset . . . thy widhertorfte mankönit siwhanda läkedom äller bot som är läraren, atherlösaren, frälsaren, wthledharen . . . SvKyrkobr 324 ."],"e":[]},{"a":"utleghia","b":"vb","c":"v.","d":["uthyra, hyra ther medher skulle for:ne hustrv walborge huss bliffue osalt loch arlige wtleges fore peninga STb 3: 235 (1495). PM Bref 300 (1508). ib. skal pansemakere magen jn til sweren j then trästuenhon haffuer vtlegt en oskyll 'STb 5: 81 (1515). ib 146 ( 1517) , 189 (1518). Jfr leghia ut."],"e":["-legia . ","-legie- . ","-lege . -leya: -as SJ 2: 272 ( 1495) . ","-leyde PMBref 300 ( 1508) . supin. -leghth. -legt),"]},{"a":"utleta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) eftersöka, eftersträfva. thin kärleker wth lethar (petit) högelik tingh Su 78 . ","2) utforska, efterforska, söka få veta, (söka) taga reda på. spöre ok vtlete granlica äptir thera raadh huru mina kirkio mwr maa atir byggias Bir 3: 364 . " at vtleta sannynd j þolikom malom " SD 5: 605 ( 1346) . ib 606 . " rantzsaka oc meth skälom wtleta the scatta jordh, krono gotz oc bönder, som kronan rät til hafuer ib " NS 1: 424 ( 1405) . " ib 437 ( 1405), 438 (1405, nyare afskr.). for thy at iak thet ransakadhe oc wtletthe ath hon swa mykit gooz ii geen hafdhe " ib 24 ( 1401) . " thz bör ey mik wt leta " Lg 637 . thänkte hon thz besporia oc wtleetha aff naghrom gudelikom oc hälgom renliffwis brodher ib 808 . " sanhetena vt letandis aff läre fädherna diktan " MB 2: 285 . " tha thz war om kring vtletadh vm then thz giort haffde (cum . . . perquirerent autorem facti) ib 87. - utforska, undersöka, ransaka. wt läta hans sak " KL 214 . " til at wtleta thz som nw er sakt " PfN 137 . hwilkith maal ok ärende jak granlika ransakdhe ok wtlette SD NS 1: 273 ( 1403) . Bir 5: 48, 50 . ","3) utfråga, tillfråga. at confessor them wtletar (exquisieri) aff clostersins stadga oc til löpandis ärandom oc giffuaskolandis radhom Bir 4: 62 ."],"e":["-leetha . ","-läta )"]},{"a":"utleta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) utforska, (söka) taga reda på. o min härra hwar spordhe äller wtlette (requirebat) thät aff thinom handom SkrtUppb 75 . - utforska, undersöka, rannsaka. en tho at herra niklis . . . ok jak hafdum thetta malaet sua wtleet ok ransakat SD 8: 195 ( 1362) . " the gingo aff tingith oc tidh wth oc skäligha offuersagho oc wtlethe, hurw ther om war " NMU 1: 143 ( 1483) . - med personobj.: rannsaka. thäntidh the (ɔ orättfärdiga domare) waro wtletadhe ok ranzsakadhe (quesiti alque inuenti), offwirwnne ok skämde SpV 251 ."],"e":["-lette pl. 3 pers. -lethe. part. pret. -letadher. supin. -leet),"]},{"a":"utletilse","b":"nn","c":"","d":["undersökning(ar). epter manga oc flere grwndelige raad och wtletilse FH 1: 57 (1486, gammal avskr.) ."],"e":["-isse )"]},{"a":"utleþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utleda, lda ut, föra ut. jndiscere inledha oc vthledha (Cathol.; inducere siue foras emittere) GU C 20 (hand 2) s. 23. 4) utdraga. . låta utgå, utgjuta. christi wälsignadhe blodher, hwilkit korsins winprässer . . . mädh wtheno wthledde (eduxit) aff hans hiärta rosone saare Mecht 276 . "],"e":["-letha ATb 1: 127 ( 1460)","utledha sik , fria sig, rättfärdiga sig. ATb 1: 127 ( 1460) . satte magnus borgan före sik ath han skal framledis koma til rätta nar som pa eskas och vtledha sik ther af (ɔ: en anklagelse) ib 322 ( 1470) . (?) tesse loffwade för göstaff skrädare om swa vare ath han ey i gen kome at wtledha (härefter sannol. sik överhoppat) för the ärende hanom var tillagdh ib 2: 48 ( 1475) ."]},{"a":"utleþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utleda, leda ut, föra ut. tha loto the thera örss wtlädha RK 1: 2958 . " lät kunugen cristoforum vt leþa " Bu 501 . ib 140 . " huilen wart wtledh " Lg 218 . " thu wtledde bundna fangana " Bo 247 . KL 140 . " huru gudh wtledde han aff myrkästununnä " ib 155 . " jak är then som . . . vtledde mit folk af egipto " Bir 1: 122 ib 125, 3: 303, 451 . ","2) leda ut, föra ut om väg o. dyl. the . . . komo til iärnportin som wt ledde j stadhin KL 154 . ","3) föra ut (bland)? uppföda? hon (modren) ofostra han (sonen) til världinna älskogha oc vtledhir (educit) han mz världinna högho mannom Bir 3: 75 . ","4) utdraga, framskaffa. " war watnit wt leet (educta) af hällinne " Bir 1: 181 . - låta utgå, utgjuta. min öghon vtleddho (deduxerunt) tara vatn af sik MP 1: 153 . ","5) frambringa. " han som formatte wärldena oc all skapat thing wtledha (producere) aff alz engo " Su 269 . ","6) utföra (dans). nar j seen iomfrwnor aff sylo wt ledha danzar (ad duendos choros) MB 2: 140 . " aff them iomfrumen som vtleddho danzen (ducebant choros) aff stadhen sylo " ib 141 . ","7) framlefva, tillbringa. " ey är nogh en thima wtledha (expendere) mz sina käraste " Su 115 . " wtlodhin idhart wngdoms blomsther mz gudhi i godhom gerningom " ib 238 . " them (åren) framledde jak swa glömslika, at jak ey weet wm jak en dagh aff allom them wtleddhe j gudz thiänist " ib 240 . "],"e":["-lädha )","utledha sik , fria sig, rättfärdiga sig. wil jak . . . utleda (för und. el. unt- ?) mek för thet same tal BSH 5: 555 ( 1516) . - Jfr ledha ut."]},{"a":"utliggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga utanför (och lyda under)? . . . j wtuäghum, fiskäwathnum, mysum, skoghum swa swm wtligar aff sudärberghe oc wt aff holwide arweno Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) ."],"e":[]},{"a":"utliggiare","b":"nn","c":"","d":["utliggare, vaktskepp; person som å ett dylikt skepp håller vakt el. utkik; särsk. om kapare. " en ewarskipp . . . som the vtliggars aff danseke skipper eler bökelman oc hans selskapp haffde tagit i siön aff theris dansken apenbare retta fiande " SJ 284 ( 1460) . " toghe . . . koningh hanses vthliggere . . . eth skep her j stockholms skär " FM 386 ( 1508) . ib 385, 527 (1511)."],"e":["vtliggiere FM 527 ( 1511) . ","vthliggiere ib 385 (1508, samt. afskr.; på två st.), 386. vthliggere ib (på tre st.). vtliggars SJ 284 ( 1460)), "]},{"a":"utliggiare","b":"nn","c":"","d":["utliggare, vaktskepp; person som å dylikt skepp håller vakt el. utkik; särsk. om kapare. at iders folk oc wtliggiere toge honum skep oc goz j fran oc fördet til calmere STb 5: 351 (1521, Kop)."],"e":["-liggiere )"]},{"a":"utliva","b":"vb","c":"v.","d":["genomleva, leva till slut. the sit liffwerne swa wt liffwa Al 7265 . " ducunt in bonis dies suos the vtlifwa sin alder j godhom daghum Svkyrkobr (Lucid B) 180. - leva längre, än, överleva. han giffuer sina hustru . . . hwan tridie pening . . . och hon honom tesligis igen om han henne liffue kan wtleffua " SJ 2: 313 (1497); jfr STb 3: 332 ( 1497) ."],"e":["-lifwa . ","-liffwa . -leffua], "]},{"a":"utliþa","b":"vb","c":"v.","d":[" - part. pret. utliþin, L. förliden, tilländalupen. . . oc huilkin thidh the viij arin wtlidhin äro, tha skal . . . SD NS 2: 705 ( 1413) . ATb 1: 307 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"utliþa","b":"vb","c":"v.","d":["förliden, tilländalupen . fförän halffwer thera aldir är wtlidhin Su 235 ."],"e":[]},{"a":"utlokka","b":"","c":"","d":[" , se untlokka."],"e":[]},{"a":"utlop","b":"nn","c":"","d":["1) utlöpande, utvandrande, utflykt. onytlik vtlop af sällanom Su 456 . ib 453 . ","2) utfall. the danska et vtlop teede RK 2: 2240 . enchte vtloop the thit sidan teedhe ib 2262 . ","3) utlopp. " ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen " VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr utlöp."],"e":["-loop )"]},{"a":"utlop","b":"nn","c":"","d":["1) utlöpande, utvandrande, utflykt. " temeritas är skälinna lootlös näsodiärfs hogxsins osidhelika wtlop (exursus) " SpV 140 . hans wtlop war til häluitis, hans atherlop war til lgudz säte SvKyrkobr 333 . 3) utlopp. meatus . . . gonger oc wthlop GU C 20 (hand 2) s. 126."],"e":[]},{"a":"utlova","b":"vb","c":"v.","d":["utlova, utfästa . . . som jac hafde wtloffwat för min fängilse SD 8: 535 (1364, avskr.). Svartb 425 ( 1447) . STb 3: 318 ( 1496) . stodhe alle nerpis skipere wtloffwade ochsigh högelica beplictade . . . at fföre got oc gilt neffuer hit til staden ib 4: 193 ( 1511) . Jfr lova ut."],"e":[]},{"a":"utlova","b":"vb","c":"v.","d":["utlofva, utfästa. " the päninga for:da niclis hafde wtlofuadh " SD NS 1: 140 ( 1402) . ib 167 ( 1402) . " omöghölikit är thik thz fulkompna som thu vthlofwar " ST 47 . Lg 3: 376 . PM XI ."],"e":[]},{"a":"utludha","b":"vb","c":"v.","d":["lyda, hafva (en viss) lydelse. som försthe artickel swa är ock vtluder som här nw strax begynnes SO 101 ."],"e":[]},{"a":"utludha","b":"vb","c":"v.","d":["lyda, ha (en viss) lydelse; innehålla. tha staar wij wor ldombreff til, at swa j sanninghene är som the vtlwdhe FMU 5: 18 ( 1481) . " ingen födder eller ofödder haffuer makt her eptir tet veckie eller vpdriffue annerlwndna än tenckieboken vtluder " SJ 2: 147 ( 1489) . STb 2: 365 (1489), 412 (1490), 3: 29 (1492), 100 (1493). huilket breff klarligan vtludde, ath the skelige byth och skypt hade ib. ib 187, 198 (1494), 211, 255 (1495), 269, 304 (1496), 4: 86 (1505), 143 (1507)."],"e":["-luder . ","-ludde , v. och ","*utlydha (-lydher Trolles Jb Bil 149 (1473, nyare avskr.)),"]},{"a":"utludhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. lydelse. her epter fölgier tenckiebockhens vtludelsse SJ 2: 147 ( 1489) . STb 3: 122 ( 1493) . sades, ath epter tet breffs vthludelse, som the godemen besegelt och besworit haffue . . . tha schal lhartwjck fornöie claus hwdener ib 360 ( 1498) . ib 4: 140 ( 1506) . " epther laagboken vthludelsse " StÄmb 152 ( 1504) ."],"e":["*utlydhelse -lydelsse StÄmb 202 ( 1522) , 204 (1523)), "]},{"a":"utludhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" lydelse. effter skrana vtludelse SO 194 . ib 101 ."],"e":["-else )"]},{"a":"utluka","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utluta","b":"vb","c":"v.","d":["luta utåt? ther ramelet eth stort sticke neder aff mantels mwren wet thet thörn, som star i moth skipbroffwen, som swa forst vtlwthe, oc er storlige til fare, at thet torn faller FM 230 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"utlydha","b":"vb","c":"v.","d":["innehålla. " hwath hans fästo breff wth lyddhe thet solth han honum tiil " SD NS 2: 51 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"utlykkia","b":"vb","c":"v.","d":["utestänga, utesluta. " wtlykkias the af himerike " KL 225 . MP 1: 38 . Jfr utelykkia."],"e":[]},{"a":"utlysa","b":"vb","c":"v.","d":[" L:"],"e":[]},{"a":"utläa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utlägd","b":"nn","c":"","d":["fredlöshet, landsförvisning, landsflykt. " thee oss äptir thessa vtlägdena thin välsighnadha son ihesum christum " SvB 214 (sen. h. av 1400-t.)."],"e":[]},{"a":"utläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utlägga, utbreda, utstå. mz fäghirsta vtlagdho (exstensis) haare owir skuldrona Bir 3: 280 . ","2) utlägga, nedlägga, utstå. thänne sädhin swa som äro thässa pinonar hulka i nu wtläggin licamlica i gudz hälgha män, them skulin i skära oc thola äurdhelica Gr 276 .","3) utlägga, utsätta. " hon . . . lagdhe smaswnnin i karith, oc läter thz swa wtläggia i flodhina " MB 1: 277 . - utsätta, utgifva. tha han (ɔ: gudz son) war wtlagdher i liiffs wadha oc tholde dödh a korseno MB 1: 277 . ","4) utlägga, utgifva, utbetala. fadhorin . . . vaar redho at wtläggia alt thz han atte for sins sons helso KL 366 . " offrit vt lägx (expenditur) j täwärnom " Bir 1: 386 . " jak vtlagdhe (expendi) rumlia värlz godz " ib 3: 142 . ib 325, 331, 457, 5: 25 . " fore ena lödhoga marc, som han fore mic redhelika vtlaghde i minne nödhorft " SD NS 1: 59 ( 1401) . " tha skal han wthlägghia the fornempdha päninga " SO 16 . " mz storom swmmom vtlagda til hwsens atherkommo i godan stadga " PM LX . - bestrida. allen kost ther konungen haffde marsken then all saman wtlagde RK 2: 6905 .","5) använda? j thy at jak allan myn viisdom tilfögde ok vthlagde j verldzliga swekliga falskhet LfK 268 .","6) lägga ut, gifva sig ut (till sjös). konungen war redho mz al sin skarea mot pingsdaga til sios at fara . . . söndag for pingxdage skulle han vtlagt RK 2: 8815 . " tro hauer vtlagdt j thz willena haff " MD 393 .","7) , förvist, fördrifven, landsförvist, landsflyktig. then som biltoger warder i swerige. fredlöös i danmaeck, och vthlagder i norge BtRK 123 ( 1436) . " the äru vtan sak wtdrifwin af sinne barnfödho oc wtlagdh swa som the varin biltogha " Bo 19 . " thetta är gudhelik rätuisa at han wari äwerdelika vtlaghdir ok bortskildir af thino rike ok thinne glädhi " Bir 1: 86 . " fiärre vtlagdhe aff himerike " MP 1: 142 . ib 222 . - utesluten. ware vtlagder af gilleno SMG 147 . ib 148 . - förvist, aflägsnad. ware hon (ɔ: thässe wantro) vtlagd (Cod. A wtlägha 45) aff hwars doghandis mantz bryste MB 1: (Cod. B) 532. "],"e":["-lägia Bir 5: 25),","utläggia sik , utgifva sig, hängifva sig. sandir kärlekir . . . vt läggir sik allan til gudz hedhir ok sins iämcristins nytto Bir 1: 313 . allan mik i thera thiänist oc omsorgh wthläggiande Su 122 . - Jfr läggia ut, äfvensom utlägha, utlägher."]},{"a":"utläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utlägga, utbreda, utstå. - utsträcka. orma hwilke i nödhinne warkwnnandis hofdheno wtläggia (exponunt) allan sin kroph slaghomen SkrtUppb 100 . 4) utlägga, utgiva, utbetala. the gotz ära ekke än wth lagda Arfstv 54 ( 1461) . xl lmark redo päninga som larins wtlakt hade for jönis störbyörnsons stiwfson ATb 1: 172 ( 1462) . ib 276 (1467). jtem haffuer jak vth lacth fore stadhen försth ij tunno ströming Skotteb 463 (1471-72, Kämn). Priv f Sv st 179 (474, avskr.). STb 3: 263 (1495). then kostnat, tering och vtlegninger, som han vtlacht haffuer och än her epter vthleggie schal ib 306 (1496). ib 368 ( 1498) . " anders rut gaffz ij mark v ortuger för thet han hade vtlagt för saltpeeter " Stock Skb 36 ( 1517) . ib 211 ( 1522) .","5) använda. kötidh vtlägger (expendit) allan sin thima i köthzsens nytto SkrtUppb 50 . " allir time thik giuin skal vtkräfuias aff thik huru han hawir varit vtlagdhir " MPFr 242 . - part. pret. utlagdher, förvisad, fördriven, landsförvisad, landsflyktig. iak är wtlagdher aff mit land Prosadikter (Sju vise m) 163 . SvKyrkobr 328. för syndenna skuld tha waren j fraan thy (ɔ himmerikis paradiis) allaledhis biltoghir oc vtlagdhir SkrtUppb 179 . ib 367 . "],"e":["utläggia sik , utgiva sig, hängiva sig. - fra sig. thy ath wi hauom oss yterlighe waght oc vthlakt för hans nadh oc swerges rike bestand skuld Lagerbring Saml 2: 267 ( 1464) . - Jfr läggia ut och läggia sik ut."]},{"a":"utläggilse","b":"nn","c":"","d":[" ? utläggande, utgift. mykyn vtleggilse i rikesens thiänisth BSH 4: 77 ( 1481) ."],"e":[]},{"a":"utlägha","b":"av","c":"adj.","d":["förvist, fördrifven, landsförvist, landsflyktig. " lagdhe constancius han wtlägha " Bil 590 . liberus var . . . wtlägha lagdher ib. " mädhan han war wtlägha ib. " ib 444, 659, 704 . Lg 989 . vtläghe man älla biltogha kombir atir til sit eghit fädhirinis land Bir 2: 43 . " wi ärum wtlägha och pilagrima (exsules sunnus et peregrini) " Ber 234 . lankt vtlägha (exsulati) aff himerikis fädhernislande ib 210 . - förvist, aflägsnad. ware hon (ɔ: thässe wnatro) wtlägha aff hwars domdemantz bryste MB 1: 45 . - främmande, befinnande sig i en främlings belägenhet. min siäl war mykyt wtlägha (incola) Ber 35 . - Jfr utlägher, äfvensom utläggia."],"e":["-e )"]},{"a":"utläghe","b":"nn","c":"","d":["och m. (Bil 578) landsflykt, förvissning. eg. och bildl. en biscoper . . . lagdhis saklös j wtlägha Bil 578 . " constancius lagdhe i wtläghe alla andra rätta tro biscopa " ib 588 . Lg 265 . " biltogha dombir ok vtläghe gaffs mot honum " Bir 3: 429 . " haldz iak än j vtläghe " ib 20 (om skärselden). i wtläghe wtdriffne LfK 54 . lidha . . . vthläge ib 20 . " finnom wi os wara i wthläghe " ib 202 . " aff wtlägheno sigher augustinus ey witom wi hwru thzta wtläghit ändhas mz os ib. exilium, äwerdeliktit wtläghe " ib 118 . " antwaradher i thässo hems wtläghe " Ber 203 . " swa länge jak är j tässa twnga likamans häktilse oc sörgheliko wtläghe " Su 335 . ib 24, 100, 124, 311, 347. LfK 117 . " wtläghe aff paradiis " MB 1: 131 . - främlingskap, bortovaro (från hemmet). tilkommande pinonna rwm, huilkit siälana äpther thetta wthäghit aff kroppenom skulu ägha Su 124 . mit wtläghe (incolatus) är forlankt Ber 35 . ey ärwm wi j fädhernis lande wtan a pilagrins wägh, ey j huse wtan wtläghe ib 36 (kan föras till utlägha el. utlägher). - förvisningsort. keysarin . . . sände han bort jeeth vthläghe ST 372 ."],"e":[]},{"a":"utläghe","b":"nn","c":"","d":["och m. landsflykt, förvisning. stadz männene . . sändo hansidhan j wtläghe lankt bort til et oblyght land Prosadikter (Barl) 43 . ib 102 ."],"e":[]},{"a":"utlägher","b":"av","c":"adj.","d":["landsförvist, landsflyktig. Jfr Hertzberg, Norges gamle Love 5: 676. wäri siäuer ewärdþlikiä vthlägher SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). leggfi theem ewärdþlikä wtläghä ib 669 (kan föras till utlägha). Jfr utlägha, äfvensom utläggia."],"e":[]},{"a":"utlägher","b":"av","c":"adj.","d":["biltog, fredlös, landsförvist, landsflyktig. " thätta är gudhelik rätuisa at han vari äuärdhelica wtlaghir (Bir vtladhir) af thino rike okthinne glädhi " Nio kap ur Bir 21 . Jfr utslägher."],"e":["-laghir )"]},{"a":"utlägning","b":"nn","c":"","d":["jfr STb 3: 306 ( 1496) . SSkb 155 ( 1505) . vort han (ɔ en kämnär) til achters pa stadzsins vegna pa sina vtlegning, tha alt war affrechnat bade vpbördh och vtgifft Stock Skb 293 (1505, Skip) . ib 294 (1505, d:o). hvar kerde sin nödh och sin brösth, ath berningen är thöm fran handen och utlegninger pa alle sydher och ingen forverfningh Hist Tidskr 1: 398 (1508). - med gen. betecknande mottagaren. sade balsar bysse skyttä stadenom tienist fför en tro man . . . fför xx mark om aar[e]lt oc vj alnekläde, ther med fri för al stadhsins wtlegninger, sa lenge han tiener them STb 5: 142 ( 1517) .","2) landsförvisning, landsflykt, fredlöshet. " huru ihesus christus . . . haffuir idhir frälst aff äwärdelica biltogha maal oc vtläghning " SkrtUppb 179 . (?) meden wtläggningen, och feyden är GPM 2: 24 ( 1508) . - Jfr pänningutläggning."],"e":["-läghning )"]},{"a":"utlägning","b":"nn","c":"","d":["utläggande, utgift. " at embetet görs penniga behoff i nakar matte til vtlegning til harnisk eller andra " SO 80 . " for then store kostnadh och vtläg_ ningh vij haffue hafft j waar romske rese " FM 397 ( 1509) . HSH 18: 48 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"utlägninger","b":"nn","c":"","d":["landsförvisad, fredlös. jak gaar fram, siwk til siäla läkiaran . . . creaturit til skaparen, wtläggningin til lmildastan hugswalara SvB 136 (omkr. 1500)."],"e":[]},{"a":"utläka","b":"vb","c":"v.","d":["läcka ut. thet fath emyst öö, som vtlack pa her bencts skip STb 1: 55 ( 1476) ."],"e":[]},{"a":"utläna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utlåna, bortlåna, utlemna ss lån el. försträckning. forfars nakath han honum närwarande som wtlänte MB 1: 338 . at han skulde bäre vp then säädh han hafde vthlonth FM 554 ( 1512) . - öfverlåta, lemna (menniskor till bistånd). xc riddare som thera modher vth länthe Di 209 . ","2) öfverlåta ss lån el. förlåning. ändelica skulle thz landit atirkoma til laghlikin herra thz är til then konung som ärfwinge var thäs konungxsins som för var ok landit vtlänte Bir 3: 401 ."],"e":[]},{"a":"utläna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utlåna, bortlåna utlämna ss lån el. försträckning. mutuor . . . et mutuare dantis [est] vth läna GU C 20 (hand 2) s. 169. wij (ɔ: abbedissan m. f. i Vadstena kloster) . . . kennoms . . . os . . . haffua wtlänth hederligom herra . . . byscop brynnolphe i scara ena tompt . . . ligende . . . i watzstenom SD NS 3: 63 (1415, gammal avskr.) . Uppl Lagmansdomb 35 ( 1490) . " gillet hade peningana vlent vppa arlige rente " STb 2: 560 ( 1491) . ib 3: 257 (1495), 300 (1496)."],"e":[]},{"a":"utländer","b":"av","c":"adj.","d":["utländsk, från annat land. SD 1: 669 (1285, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"utländing","b":"nn","c":"","d":["landsflykt. " wtländningen aff fädhernis landeno, som är himerikis rike Sv. kyrkobruk 324. ""],"e":[]},{"a":"utländinge","b":"nn","c":"","d":["utländning, främling. " a mot laghum som forbiudha at wtlänninga sculu radha " Bil 886 . " thässa wtländningians orättir " Bo 15 . thu . . . vardh swa som en af os. pilagrimbir oc wtländninge ib 37 . " villom vi . . . thänkia os vara pilagrima oc wtländningia ib. " ib 14, 256 . " swa väl wtländningane (advenæ) som borgharene " ib 182 . thänne wtlänningin artabanus Gr 261 . " ey är trygh at tro eet ordh wtländningiom " KL 398 . MB 2: 393 . " mädhan synine vilia ey hafwa arfwit skulu tha vt länningane (extranei) . . . thz faa " Bir 1: 229 . " sua döma . . . brodher oc som som vtlängiom " ib 2: 190 . " at han skulle döma ok rät skipa inländngiom ok vtländngiom ib 3: 467. infödde män skulu ey sämia sik mz vtlänningom " ib 333 . " ma ämuäl konungin gifwa sina gaafwär vtlänningiom " ib 305 . " wi ärum wtlänninga och han inlänninge " Ber 234 . MP 1: 279 . RK 1: (sfgn) s. 177 . " vnfaa een storan herra vtlännung " Bir 3: 332 . - närmande sig adj. användning: landsflykting, landsflyktig, förvist, aflägsnad. swa som wtlänninge af himerike (exsul cælo) Bo 145 . " see hon (menniskan) opp tha see hon til hymerikes, wart fädhernes land, aff hwilko hon är borth kördh oc wt läninge " LfK 204 . - De språkprof, i hvilka ordet förekommer i nom. sing. med art. el. i pl., kunna föras till utländinger."],"e":["-ländninge . ","-länninge . ","-lännunge . -läninge obl. kas. -ia. pl. -iar. -ar. dat. -iom. -om),"]},{"a":"utländinge","b":"nn","c":"","d":["utlänning, främling. " extraneus a um vtläninge ok frömandhe " GU C 20 s. 246 . Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . - närmande sig dj. användning: landsflykting, landsflyktig. at hans moder oc bada tyna söner forga ey aff beskom död, heller bliffwa wläninga oc forknwgade mz wsolhet Troj 181 ."],"e":["-länninge )"]},{"a":"utländinger","b":"nn","c":"","d":[" L. = utländinge. hwru wi han (ɔ pepparen) sidhen skypom thz maa inghen vtläningher vitha Prosadikter (Joan prest) 346 ."],"e":["-läningher )"]},{"a":"utländinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utländingis","b":"av","c":"adj.","d":["utländsk. saa vtländningis som inlendis folk MB 2: 23 ."],"e":["-ländningis )"]},{"a":"utländis","b":"ab","c":"adv.","d":["A) adv. utomlands, utrikes, i el. till främmande land. göta drotug som vtländes kallas longobardi Bu 56 . at döö vtländis Bir 3: 362 . " iak haffuer vtländis varit " MD 325 . " the som wtsändas inländis ellir wtländis at köpa fää ellir fisk " VKR 40 . ib 33 . MB 1: 196, 279 . josep war salder aff sinom brödher wtländis ib 253 . at han . . . hade sick loffuit vtlendes syn pelargrims ferdh SO 102 . " vi . . . som gingom fran gudhi vm syndena swa lankt wtländis " Bo 89 . - i landsflykt. herodes ok herodias dömdos vtländes baþen Bu 57 . " mange cristne . . . fylgdhu hanum vtan nödh vtländis " Bil 360 . ib 327. B) adj. utländsk. enom stadh war sidhuänia ath män thoko sik hwart äar (för aar) wtländisk konungh (hominem extraneum . . . omni anno in principem eligebant) Bil 616 (wtländis bör dock här kanske fattas ss adv. med bet.: utrikes ifrån, från utlandet). ey hawom wi thik fore wtländis man MB 1: 202 . skal han affkömd wäxa i wtländis släkter ib 258 . ib 259, 338, (Cod. B) 547."],"e":["-es )"]},{"a":"utländis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. L. A) adv. 1) utomlands, utrikes, i el. till främmande land. at han bruker sit onde tall inlendes eller wtlendes STb 5: 9 ( 1514) . ib 196 (1517). ","2) från utlandet, utrikesifrån. vpstedes borgere, tha the vtlendes aff stederner komma, skola llata vege thera hwmbla och salt som andre etc. STb 3: 457 (1499). om saa wore, ath her kunne ännw komme nager geell eller vpbirjd vtlendess eller inlendes ytermere ib 5: 249 ( 1519) ."],"e":["-ex )"]},{"a":"utländska","b":"nn","c":"","d":["utländksa, utländsk qvinna. hon war en vtländzska RK 2: 980 ."],"e":["-ländzska )"]},{"a":"utländska","b":"nn","c":"","d":["landsflykt. nar hon skulde lykta sina wtänzsko ällir biltlägningh (exilium) SpV 459 ."],"e":["-läntzska )"]},{"a":"utländsker","b":"av","c":"adj.","d":["1) utländsk, från annat land (el. landskap), främmande. thet . . . pädhar i medhinghe (i Västmanland) hafdhe borth salth ij öris landh iordh . . . enom wthlandzkom man ok ooskyllom, som heth lasse pädherson i wllasäthrom (I Närke) SD NS 2: 695 ( 1413) . " at engen vtländzker rättir draghis in i riket " Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . ib. i obest. form substantiviskt : utlänning. konung bör at fridha swa for wrangwisom inlänskom som for vtlänskom Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . skal konungen engen vtländzskan taga i sit radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483, s. 62. 2) biltog, fredlös. o hwat mykin ysalhet ok wndhirsam the siälinne förestandhir, som illa skils lwidh sin krop, for thy hon böria tha försth at wardha wtländzk (exulare), nar hon skulde lykta sina wtlänzsko ällir biltlägningh SpV 459 ."],"e":["-ländzker . ","- länzsker. -länsker. -landzker: -landzkom SD NS 2: 695 ( 1413)"]},{"a":"utländsker","b":"av","c":"adj.","d":["utländsk, från annat land, främmande. at kunungur ok höfdinge skal hedhra ok ära . . . vtlänzka ok okunnungha (för -ugha) män, the til hans koma KS 59 (148, 65) . at rikesins fäste fåns ey i händr utlanzkom (för -länzkom, se Errata i sl. af Bures uppl.) mannom ib 75 (182, 82). ib 63 (157, 69). RK 1: 958 . " vtlenske män " MD 325 . " jak är wtlänzsker man " MB 1: 202 . " tha togh han sik twa husfrwr, oc badha wtlänzska " ib 212 . josep oc maria (som beskrifvit sig från Nasaret i Galileen till Betlehem) the waro i thy hwse ther heet diuersorim. thz war et gästahws som alt wtländzst folk war wti. fore thy at the waro oc wtlänzsk Lg 33 . vt länscz drotningh Bir 1: 229 . " mz vtländzskom sidhom " ib 3: 321 . " wtläznt maal " Bil 464 . " sauina sagdhe sik wtlänska wara ib. " Fl (Cod. B, C) 79. Al 10328 . - the utländsko, utländingarne. folkunga . . . baro wid the wtlenzsko eth haat RK 1: 1013 . " ati älska meer the vtlenzska mer än ooss " ib 1015 . - i obest. form. pl. substantivt: utländningar. sculu badhe inlendske oc vtlenzke then fridh niwta GS 29 (1375, orig.) . thztä slot haffuer giort mykit ogagn bade inlendzskom oc wdlendzskom Di 66 . " vthlänske rädho swerighe tha " MD 385 . RK 1: (sfgn) s. 175 ."],"e":["-ländzsker . ","-lendzsker . ","-läntzsker . ","-länzsker . ","-länzker . ","-lenzsker . ","-länsker . ","-lensker . ","-ländzst Lg 33 . ","-länzst Al 10328 . -lantz (för -läntz) Bil 464),"]},{"a":"utlärdher","b":"","c":"","d":["utlärd, fullärd. " the waaro wthlärdhe j the konstenne " PMSkr 122 . gamble äre vtlärde ib 657 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"utläsa","b":"vb","c":"v.","d":["utvälja. Jfr läsa ut (Sdw 1: 805)."],"e":[]},{"a":"utläsa","b":"vb","c":"v.","d":["utsläppa ur låst rum o. d. stande om daginwijdh stupan . . . ok giffue mestermannenom . . . ij peninga om afftanen fore (härefter ett han överhoppat) jn och vth leste hanom STb 3: 272 (1496). Jfr läsa ut."],"e":[]},{"a":"utläsa","b":"vb","c":"v.","d":["utvälja. " thrätighi thusand ok än tw footgangara hafdhe han nw halff fämpta thusand opa hästa wtläsna alla the bäzsta " Al 1914 . ib 2420 ."],"e":[]},{"a":"utläse","b":"nn","c":"","d":["låsanordning som man manövreras från utsidan? item . . . eth looss . . . met vthläse och jnnanläse HLG 2: 47 (1516). Jfr utlas."],"e":[]},{"a":"utlöp","b":"nn","c":"","d":["utlopp. " brodher niclis haffuer the flödhgiwtor bygth i threm hulum eller vtlöpom oc ey i eno " VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr utlop."],"e":[]},{"a":"utlöpa","b":"nn","c":"","d":["ledarm till fiskeredskap? Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 64. til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . sänke myärda wadher vthlöpor PMSkr 364 ."],"e":[]},{"a":"utlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa ut, springa ut, ila ut. the wthlöpa ath retha fiendana oc them försökia PMSkr 137 . 2) utlöpa, avsegla. . . . säya segh wilya löpa ather til thän stadhen aff hwilkom the wthlwpo mädh skipeno PMSkr 69 . 4) skjuta ut, växa fram. tessa . . . wathn qwistan skwla rensas aff tha the ärw swa nyliga wthlwpne PMSkr 313 . - Jfr löpa ut."],"e":[]},{"a":"utlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["1) löpa ut, springa ut, ila ut. tha kommo the andrä snarligä wt löpande Va 30 . kom folket igen som wt lopet war Lg 3: 647 . ","2) utlöpa. om fartyg. " wtlöpande . . . skiip " Su 254 . i screffue, ath ingen skyp hedan vtlöpe skole til stederne för än wij faa edher scriffuelse BSH 5: 162 ( 1507) . " för vij eder scriffuilse vntfinge, ware iij (3) aff wor skyp vtlöpen til lubek ib. " ib 532 ( 1513) . ","3) utlöpa, falla ut. at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir aat xij eller xv alna hulum i flerom flödhgiwtom som at v j alna huli i enne flödhgiwto VAH 24: 322 ( 1442) . - utrinna. slo sundar houþet iacobi. sua at vt lop härnen Lg 198 . " thu äst swa som et brutith kar som alt watnith är wt lopith " MB 1: 260 . ösa vatn . . . i vthät kar af hwilko alt wtlop KL 225 . mykit aff hans blod war wtlopen Di 139 . then sama blodin som är wtlopin aff adhronne LB 3: 33 . ib 7: 132 . - upprinna, uppspringa. en klarasta källa wt lopp ällar wtran aff skulromen Lg 3: 429 . - Jfr löpa ut."],"e":[]},{"a":"utlöpis skip","b":"nn","c":"","d":["större, utomskärs gående fartyg? þaghar utlöps skip warþä nämd i skiären SR 28 ."],"e":[]},{"a":"utlöpning","b":"nn","c":"","d":["utlöpning, utlöpande från (ett ställe). widherstyggdis mykit fafänga cellanna wtlöpning (inutiles discursus) Su 264 ."],"e":[]},{"a":"utlösa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) förlossa, befria, frälsa. iak är . . . idher gudh som idher hawer wtlöst aff egipto fängilse MB 1: 290 . ","2) utlösa, genom (på en gång erlagd) lösningssumma ersätta (en ärlig utbetalning). skulu the gifua domkirkionne til tompta legho hwart aar thre marker hulka thre marker eigh skulu vtlösas eller vtköpas w thera huse SJ 73 ( 1437) . ","3) genom lösens erläggande utbekomma. at the pawens breff vre med the forste vtlöste aff lubec HSH 18: 39 ( 1496) . - Jfr lösa ut."],"e":[]},{"a":"utlösa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) utlösa, lösa, genom lösningssumma ersätta (lånfånget belopp el. en årlig utbetalning). at han skuldhe qwitta oc wtlösa the lödhoga mark, som gik aff hans badzstwffw i stocholm, jomfrwne i sancte clara kloster til hörandhe SD NS 3: 573 ( 1420) . SJ 2: 91 ( 1482) . " hwilken renta jomfrw birgitta oc cristoffer skole baden til hopa arligen vtgiffue ok bade huffwedh summan vthlöse " ib 242 ( 1504) . for:ne hans priwalk teckes samma rente medh sina arffua vtlösa STb 3: 367 ( 1498) . swa haffuer hwstw kaderin . . . j samma bager huss cxl mark, som ther vthlössis schal ib 4: 74 ( 1505) . hure then rentan aff boden vtlösth är, och hwar som rentan anderstades jnköpt är ib 176 (107) . 3) genom lösens erläggande utbekomma. - utlösa, friköpa. huilka . . . koppersmidia jenis japsson . . . hade till forende vtlösth fraa sielakooren SJ 2: 37 ( 1478) . for:na smidhai, som jenis japsson hade vthlösth heming olsson . . . hustrv margaret, til them, therres arffuom ok effterkomandom frij ok qwitt till euredelika ego STb 1: 155 ( 1478) . 4) utlösa, medelst vederlag skilja (ngn) från meddelägarskap. fförmette hustru anna samma sin stiwffbarn wtlösa effter hon nytiar theris löszöre SJ 2: 310 ( 1497) . " tha skal hon vtlöses medh for:ne c mark " STb 3: 367 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"utlösn","b":"nn","c":"","d":["1) utlösande, lösande; jfr utlösa 2. thenne . . . rente och ääl gaar vtaff samme forscreffne stenhus hwart aar . . . togh til vtlösen epther stdzsins wilkör HLG 1: 111 (1467).","2) lösande, lösen; jfr utlösa 3. medhen wore kyrko pa öland . . . war inthet bettaled aff then deel the cronene läänt haffde til calmar stadz uthlösn HSH 13: 39 (1524? Brask)."],"e":[]},{"a":"utmakkadher","b":"","c":"","d":["utmagrad. " then som wthmakadher snarlika faar hwl j gen " PM 76 ."],"e":[]},{"a":"utmala","b":"vb","c":"v.","d":["afmåla, afbilda. " ändane a teknomen a hwilkom keysarins biläte äre wthmaalat " MB 2: 375 ."],"e":["-maala )"]},{"a":"utmale","b":"nn","c":"","d":["å utmark till intaga afmätt el. afskild jord? thätta är thän wtmalin, som liggär i brytlagardenom oc höre til warom gardhe i sörby SD NS 2: 20 ( 1408)."],"e":[]},{"a":"utmana","b":"","c":"","d":[" , 1) genom maning el. besvärjelse utdriva. Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fsv. 292 f. 2) utkräva. syslomannen . . . hafwi fulla macht ok alla wtmana ok vpbära ok allaledhis til kirkionne gagn skipa thenna for:da gäld lok schuld SD NS 3: 67 (1415). swa at the l marcher skulu aldher wtmanas äller wtkreffuias SVartb 479 (1464). STb 3: 158 (1494), 4: 225 (1511). - Jfr mana ut. "],"e":[]},{"a":"utmana","b":"vb","c":"v.","d":["1) genom maning el. besvärjelse utdrifva. som kunna nakra handa manilse älla konste at vt köra älla wt mana diäflana Bir 1: 99 . ","2) utkräfva. " at vtmana ok vpbära aff hanes skrädara ena halfua läst ok sex fiska ok et hundrat " SJ 30 ( 1425) ."],"e":[]},{"a":"utmanga","b":"vb","c":"v.","d":["utmångla. " ingha swadane quinnor (ɔ: som betrygtat äre) skule köpe malt lok brygga ok thet vthmange igen " STb 1: 451 (1463), Burspr.)."],"e":[]},{"a":"utmanga","b":"vb","c":"v.","d":["utmångla. " ma ängen then a bergheno siter . . . noghor thing at köpa oppa thz at han sculi thöm ater wt manga oc dyrra säila " PfN 135 ."],"e":[]},{"a":"utmark","b":"nn","c":"","d":["utmark, utägor. alla thässa skatta jordher . . . mädh husom, akrom oc ängiom, fiskewatnom oc wtmarkom SD NS 3: 263 ( 1417) . the twa qwerna . . . ok ther met tompt, aker oc ängh oc wtmarkar Svartb 433 (1449?). VKJ 236 ( 1480) ."],"e":["-inen VKJ 236 ( 1480) . pl. -ar Svartb 433 (1449?)), "]},{"a":"utmark","b":"nn","c":"","d":["utmark, afsides liggande mark, icke inhägnad mark, utegor. the (herdarne) varo j vtmarkom MP 1: 25 . " fly ökn oc wtmarker " MB 2: 222 . " iak hafwer saalt minom . . . brodhir philipusse een aattungh i eedhulte . . . med aker ok ängh, ä hwar thet hälst finnas kan, som ther till ligher, ok undantaghno wthmarkena " SD NS 1: 142 (1402, afskr.) . " skoga och wtmarka " FH 4: 26 ( 1452) . om aagongh pa theris gambla änger ok wtmarker ib 5: 109 ( 1487). dömdes kuhmois boar theres skogh och vttmarch frij vthaff birkala boar BtFH 1: 21 (1499, nyare afskr.) . " dömdes sigfred jönsson hauta jerffwi alle hans vttmarch frij huar hon hellst kan liggia, som oleff olsson kärde till honom " ib 40 (1490, nyare afskr.). thet skifftet . . . som toiwola boar och sairiala boar hade giordt medh knutt påsa både på bryst engh och vttmarck ib 51 (1478, nyare afskr.). vttmarck vnder förne bryst i wrdentiensw tree carpe landh ib. " dömdes then wtmarken och fiske watnen til skifftis imillan oleff henricsson ridula och henric oleffsson ibidem mz theris skifftis broder som the äre lutägende i bryst jord swa skulu the och skiffte wtmarken och fiske vatnen " ib 294 ( 1509) . " at skiffte en fierdingh wtaff tartilaby i aker wtmark och änger ib 179 (1507). ranzaca huilken tere haffuer giort ogongh wppo then annars fäägongh och wtmark " ib 244 ( 1507) . ib 132 (1506), 137 (1507), 140 (1507)."],"e":[]},{"a":"utmer","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utmura","b":"vb","c":"v.","d":["mura el. uppföra en mur i riktning utåt (från ngt). ath haney lenger vthmwrar än twa alna vt samma grndwal, ther som syllen lagh STb 3: 306 (1496); jfr SJ 2: 304 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"utmurning","b":"nn","c":"","d":["murparti som gåt ut från ett annat. om then vthmwrningh pa gatan stander mwret, standet til radit och lagen hwadh lagelica byght är STb 3: 6 ( 1492) ."],"e":[]},{"a":"utmäla","b":"vb","c":"v.","d":["måta ut, mäta. mädh tässa sama matthena som j vth mälin (qua mensi fueritis) j tässa wärldena skall idher ather mälas j andra wälrldh MP 4: 111 . JMPs 249. the som kalken wilya sälya mädh spannom wthmälandis PMSkr 361 . - Jfr mäla ut."],"e":[]},{"a":"utmäla","b":"vb","c":"v.","d":["mäta ut, tillmäta, mäta. mz the mäle skäppo scal idhir atirmälas mz hulke j vtmälin (qua mensi fueritis) MP 1: 207 . " betale medh samme skeppan, wij them wthmäle " BSH 5: 369 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"utmälinger","b":"nn","c":"","d":["talare, retor, advokat. " konungin ok härtughin läto saman koma alla mästa wt mälingia (advocati) " Bil 235 . Jfr iämnälunger."],"e":["-iar )"]},{"a":"utmärkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["signanter aduerbium wthmerkeligha GU C l20 s. 578."],"e":[]},{"a":"utmärkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["framstående, betydande. af allom them war bortholomeus a släktenne väghna wtmärkelikastir Hel. mäns lefv. 117."],"e":[]},{"a":"utmärkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) utmärka, genom märkning beteckna el. giva till känna; utstaka. opa östra sydhona är han (ɔ fyällen) vtmärktir meth thw steenrör SD NS 3: 358 ( 1418) . . . . en kalgard hulken thär liggiande är . . . swa langtan ok bredhan som han wth merkter är KTb 53 ( 1425) . " hwat ey är hon athirlyktir yrtagardhir, ok wthmärkt källa (fons signatus) " SpV 74 . 3) utmärka, göra igenkännlig, beteckna ss skild (från andra). thätta tilhöre them aldra mäst at skodha, som mz the hälgha kirkio sacramentis äro wthmärkta, til et himerslikit rike (quos ecclesiæ sacramenta regnis celestibus consignarunt) Sp V 3. tha haffua vthämrkh sik fran wärlzlikom almogha, j synom k[l]ädhabonadh MP 5: 26 . - part. pret. utmärkter. Jfr Sdw 2: 1326."],"e":[]},{"a":"utmärkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utmärka, genom märkning beteckna el. gifva till känna; utstaka. sanctus gregorius takandis märke träit af gärningis mannomen wt märkte hwar läggias skulle grundualin Gr 302 . " gaff oss i gen ena slätho . . . wtmerkta (distinctam) med tekn som är raa oc rö " SD 3: 697 (öfvers. i hds. trol. fr. förra hälften af 1400-talet). the tompt är badhe stakadh ok stenadh ok vtmärkt aat badhum endom ib NS 2: 99 ( 1409) . " forom wi . . . til haliis forsk ok han meth reep fra land til land thwers öffwer mältä ok laga oos meth raa ok raamärke wthmärkte " ib 1: 646 (1407, gammal afskr.). lagha oos, ther wi . . . wtmärkto ib. ","2) utmärka, tillkännagifva, angifva. til at wtmärkia dagxsins tima skulu klokkor wara j clostreno Bir 5: 19 . 3 utmärka, göra igenkänlig, beteckna ss skild (från andra). bar enghin thera konuxlika krona oc ey j fördis purpura . . . at naghor there skullo j tolko vtmärkias. hedhras ällir äras owir andra MB 2: 241 . Bir 1: 309 . ther til at konungin maghe vtmärkas (discernatur) aff androm är vidhrthorftelikit at han hafwe särlikin klädhebonadh ib 3: 306 . " at han skulle ey vara vtskildir älla vtmärktir (notaretur) aff androm cristnom mannom " ib 69 . " hulke som vilia . . . vara hedhirhalne swa som wtmärkte af androm (ab aliis tanquam honorabiliores volunt in talibus discerni) " Bo 5 . " the äru fran wärdzlika manna klädhebonat wtmärkte oc aatskilde " Su 151 . " hanom bör wtmärkias mz nakro enkanneliko tekne, at alle skulin hanom lydha oc wärdhningh göra " Bir 4: 73 . " hörde iak thera talla som vpscriffne waro äller märkte, exliij tusandh vtmärkte (signati) aff alle släkt israels sonom " MB 2: 343 . ib 344 . - part. pret. utmärkter, utmärkt, märkvärdig, utomordentlig, synnerlig. jak vmgik ödhmiuklica mz ödhimiukom ok ey ville iak tee j mik nakat thz som enkannelikit älla vtmärkt vre Bir 3: 154 ."],"e":["-märka )"]},{"a":"utmärkilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 1) betydelse, mening. at alt thz skapadh är, j högxsta ok nihdersta kreaturum, thz är antiggia människio nathurs wttydhning ok beseriffwilse, hällir thz är ok hänna skipilse wthmärkilse, aff hwilkins owiruägilse nytian ällir äptihrliknilse, osynligha thinga dygdh skuli kwnnoghas SpV 175 . " nw wiliom wi wända wart sinne ok wndhirstand til hälga jomfrunna blomstir, hwilkit j teknelikom wtmärkilsom (figuralibus significationibus) är owirgangande j sinne ärlikhet ib 504. 2) förmån. at j tridhia adrenom syntis habraam mz sinom, . . . giffwande aff sik lydhnonna fruct j omskyrdinna syndhirlika wtmärkilse (prærogtiva cirvumcisionis)SpV 372. - försteg, företräde, överlägsenhet, utomordentlighet. hans (ɔ Kristi) starklekir är swa som rinocerotis thäns creatursins, hwilkins liknilse teknar syndhirligha kraptinna foregangilse ällir wtmärkilse (que sigmiltudo prærogatiuam roboris singularis ostendit), for thy at allir starkelkir fallir wäghiande for christi starklek " SpV 516 ."],"e":[]},{"a":"utmäta","b":"vb","c":"v.","d":["mäta ut, mäta. emensus . . . ab emercior vtmätin GU C 20 s. 216 . " eeth luthfal i hwario gerdheno i rätto skipte . . . äptir thy som lamboane i berkanom, som bäst aff allom bynom witha, hawa vthmätith " SD NS 3: 25 ( 1415) . Jfr mäta ut. "],"e":[]},{"a":"utmäta","b":"vb","c":"v.","d":["utmäta. " alth thet gooz . . . sum . . . war aaf hanom wthmiätit " SD 6: 6 ( 1384) . DD 3: 14 ( 1384, nyare afskr.) . dömdes oleff ylpoy . . . sin aker firi wtaff mattis lipare ibidem som vi syne men haffe wt määt BtFH 1: 194 ( 1508) . Jfr mäta ut."],"e":["-miäta )"]},{"a":"utmätning","b":"nn","c":"","d":["utmätning. " jcke wil jach och gerna twinga them (ɔ allmoge som innehåll viss skatt) medh nogor wtmätning " GPM 2: 59 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"utmödha","b":"vb","c":"v.","d":["uttrötta, utmatta. " takande vidh them thröt oc al wtmöd af äruodhe " Bo 22 ."],"e":[]},{"a":"utmönstra","b":"vb","c":"v.","d":["vid mönstring utvälja. then staaltisthe ok beste jakth, ther i haffde wtstoffered med byssor och wärigie, wtmönstrede xxiij (24) gode badzmän, haffde i wtsend med ederss breff till the lybske BSH 5: 462 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"utnämna","b":"vb","c":"v.","d":["utse, förordna. " bland thässe budh ther hon wt sände en slöghan malara hon wt nämpde " Al 7796 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . 274. utse, uttaga. ath i strax vordhä offuer enss ath vtnempnä huar tridhiä mann effter reth mantall i eders lagsagw BSH 5: 439 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"utnämna","b":"vb","c":"v.","d":["utse, förordna. " wore thesse gode men . . . wtnempde aff ffogten, borgemestere och raadit, wtoffuer ene hussa besyning " STb 5: 74 ( 1515) . - utse, uttaga. item scal var son eriker vara män i nokarar vtreysor egh vt nämpnä, vtan at almänt vtbuþ warþer fori menä rikesens wärn sculd Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . - Jfr nämna ut."],"e":["-nämpnä . ","-nempde ) , "]},{"a":"utnämning","b":"nn","c":"","d":["utseende, utkorande. " haffue the gode herra, capitulum i scara, nämpd oc wtwald . . . jens jonsson . . . tiil dechenedömet i gen. thy bider jac . . . eder herredöme wilye presentera honum ther tiil oc werdens aname for:ne wall oc wtnempning i then akt, som hon gyord är " BSH 5: 40 ( 1505) ."],"e":["-nempning )"]},{"a":"utnäs","b":"nn","c":"","d":[" nothadragat mogho the haffua . . . j allom vtnäsiom som til almenningis vatn liggher Svartb 444 ( 1451) ."],"e":["-näsiom ) , ","ihm . ","theris"]},{"a":"utnäs","b":"nn","c":"","d":["utnäs, udde. å utnäsiom widh haf älla sionastrand KS 85 (207, 93) . "],"e":["utnäsia skiul , "]},{"a":"utnödha","b":"vb","c":"v.","d":[" SvT 101 (daniserande)."],"e":["-nödder ) , "]},{"a":"utnöta","b":"vb","c":"v.","d":["1) slita ut, slita upp, förslita, när eth kopar bladh warder wthnöth tha säties eth annad j bogan PMSkr 503 . 2) nöta bort, slita bort. slipes mädh eno stykke kopar til thes thet som wrangth är graffwith (på ädelstenen) är wth nöth PMskr 513."],"e":[]},{"a":"utpinnadher","b":"","c":"","d":[" (med infästa spetsar) utsträckt? han var swa thandir oc wtpinnadhir (skrifvet wpinadhir; för wtpinadhir, utvisad? Lat. urskriften har angustatus) a korseno at han gat ängin limin rört vtan howdhit Bo 200 ."],"e":[]},{"a":"utplana","b":"vb","c":"v.","d":["utplåna. " alt annat war wt plaanat aff testaments breffuet " FM 74 (1502?) afplana. vars herre ihesu christi död oc pina gudligin tenckilse, hon alstingis aff steckär oc vth planar lengxta oc bytterliigasta skereldz pina Lg 3: 72 . wara första föräldra syndh wt plana oc aff twa ib 588 ."],"e":["-plaana )"]},{"a":"utplana","b":"vb","c":"v.","d":["utplåna. " när litith skal wth plaanatas thär som wrangth är graffwith PMskr 513. ""],"e":["-plaana )"]},{"a":"utplokka","b":"vb","c":"v.","d":["uttrycka, bortrycka. " hon saa . . . skäggit wt plokkat " Bo 211 ."],"e":[]},{"a":"utpokka","b":"vb","c":"v.","d":["med pock utkräfva el. uttaga, utpressa; utplundra. saa är thet (landet). wt pockat, skattat oc gest i thenne tiid aff them her lagat haffua för oss BSH 5: 11 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"utpranga","b":"vb","c":"v.","d":["utprångla. " nar han eig köper til at vtpranga oc sälia bonda warur i köpmanna warur, oc twert amot " GS 57 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"utpysa","b":"vb","c":"v.","d":["uppblåsa, göra uppblåst. manga aff them, wärdzlikin wisdombir inbläse oc wtpöse Bir 4: 70 . - part. pret. utpyster, uppblåst, utsäld. at vt pystom (inflatis) säkkiom Bir 1: 335 . " han hauir . . . vtpösta thrutman " MP 1: 307 . " til ath menniskian varder vthpösth och väderfwl " LB 7: 73 . - Jfr pysa ut."],"e":["-pösa )"]},{"a":"utpysa","b":"vb","c":"v.","d":["uppblåsa, göra uppblåst. bildl. änkian hwilkin som wtrönt haffwe smittilsen, ödhmikwkar siktil forskwllilsinna stadhga, än jomfrun som wtpösis, thz är at hon högfärdas til fallith (illa inflatur ad casum) SpV 103 . halsins wthräkkilse war hiärtans inbläsilse, aff hwilko the wtpöstos j högfärdinne ib 104 . " wisomin hoghmodhar ällir wtpöser (inflat), kärlekin botar ällir byggir " ib 131 ."],"e":[]},{"a":"utpärsa","b":"vb","c":"v.","d":["utpressa, pressa ut. vynet vthperses aff mangom viinklasom eller viin bärom mz viinpersoenom SvKyrkobr (Lucid B) 165 . SpV 154 . " alt hans hälgha blodh wt persadhis a korseno " SkrtUppb 294 . " takes swra winbären omogen. stötis oc wth ärses mosten PMskr 323. olya aff linfrö . . . görs swa som mandwl olya wt pärsande ib 400. Jfr pärsa ut. ""],"e":["-persa )"]},{"a":"utraka","b":"vb","c":"v.","d":["raka ut (aska o. d.). . . . sätya them (ɔ fikon som skal torkas) jn j ognen när eldhen är wth rakadher PMSkr 332 ."],"e":[]},{"a":"utransaka","b":"vb","c":"v.","d":["genom ransakning inhämta fullständig kännedom om, ransaka, undersöka. effter thy tolf manna nempd thenna maal vtransakdho skelika BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. "],"e":[]},{"a":"utredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) utrusta. " niclis scriffuer hade sama skyp thwenne reser wthreth til siöss medh ancker och toch " STb 3: 316 ( 1496) .","3) utreda, utveckla, framställa, omtala. astundnade . . . nokon thän man finna som hanom kunde thätta bättir wtredha oc rättan lifsins wägh visa Prosadikter (Brl) 25 . part. pret. *utredder, beredd (på ngt), inställd (på ngt)? hwru mykla fruct haffdhe thu takit aff thinne brwdh . . . omthu takit haffdhe saulum bräzskofullan, ok nw wtreddan thär oppa at han skulde haffwa j thino farahws giort skadha, sw som annar warghir (Si Saulum furibundum etiam in tua ouilia grassantem lupum deluisses) SpV 486 . - Jfr redha ut."],"e":[]},{"a":"utredha","b":"vb","c":"v.","d":["1) utrusta. " konungen lot honum kosteliga wt reda bade mz wapn oc kläde oc xxiij riddara " Di 164 . ib 78, 115 . BSH 5: 456 ( 1511) . Jfr redha ut. ","2) utbetala. " warä thet . . . swa at forscrifne hans bryning ok hans hustru birgita icka vtgoffwa ok vtreddha forscrifna iɉc (150) marca pa samma dach oc thiidh som förscriuit staar " SJ 280 ( 1460) . ","3) utreda, utveckla, framställa, omtala. wtredh thinom sonom . . . alt thz som thu hördhe af michaele archangelo KL 406 . MB 2: 400 . " skal man thzta clarlikare wt redha " Lg 3: 278 . framsätia ok wth reda with then siwka alt teth som foresagh är Gers Ars b 8."],"e":[]},{"a":"utredhare","b":"nn","c":"","d":["1) utrustare, utredare. staffen sassze, som war theres wredere BSH 5: 532 ( 1513) . ","2) utredningsman. " tiill huilckis myns testementis . . . wthredhere oc testmentarios bidher jach oc keser . . . biscop arwedh . . . mesther pawel . . . oc crister claässon " FH 6: 124 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"utrensa","b":"vb","c":"v.","d":["utrensa, bortskaffa. " alt thz som finz alstingx genuärdhokt vara äntighia systrana fridhi ok sämio. älla ok formanzsins . . . lydhno. tha skalt thu skynda at wtrensa (eliminare) af hiärtans heme " Bo 147 . Jfr rensa ut."],"e":[]},{"a":"utresa","b":"nn","c":"","d":["utfarande el. deltagande i krigståg; fälttåg. milicia dicitur expedicio ledyng oc wth reesa GU C 20 (hand 2) s. 141. item scal var son eriker vara man i nokarar vtreysor egh vt nämpnä Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . att iak försatt konung albrichtz bud . . . såsom war, om hanss uthreso SD 8: 498 (1364, nyare avskr.). RP 2: 309 ( 1396) . Priv o skyddsbr 177 ( 1442) . at staden oc the ther inne byggia ,skola vara frie fore alla utresor, utan sva vare, at stor magt pa laghe, oc the utresor ginge over menä rikit oc rikesens inbyggiare UrkShit 1: 15 (1457). ATb 1: 284 ( 1498) . " borghemestare bighafogethin och radith nempdhe wth birghir j staf j wth resonna til en höfwisman och han wille eke fara wth " ib 2: 319 ( 1487) . rechande radit med niclis jensson om then vtresan han war til lfindlandh Stock Skb 289 (1492? Skip). SSkb 157 ( 1505) . Stock Skb 294 (1505, Skip) . GPM 2: 413 ( 1505?) . "],"e":["-reesa . ","-reysa . ","-ressa )","*utreso folk","-rese- )","*utreso karl","-resse- )"]},{"a":"utresa","b":"nn","c":"","d":["utfarande el. deltagande i krigståg; fälttåg. bo jonssön hafthä medh vrätte taghit forä vtreyär (d. v. s. i stället för krigstjenst. för underlåten krigstienst) aff anders olafsön thissä äpterscirffnä godz SD NS 2: 176 ( 1409) . " at the i vtresor ok örlegh i rikesens tiänist naghen skada fine " GS 66 (1489, orig.) ."],"e":["-reyse )"]},{"a":"utridha","b":"vb","c":"v.","d":["rida ut. fadher lät han wtridha mz mykit herskap Bil 610 . " then riddara som wtriidher gen sinom owinom " MB 1: 137 . Di 229 . Jfr ridha sik ut."],"e":["-riidha )"]},{"a":"utridhare","b":"nn","c":"","d":["riddare. " saa ok om . . . octurio, romaranna wtridhara (equite romano) " SpV 343 . thz war een aff romaranna wtridharom (quidam romanus eques) ib."],"e":[]},{"a":"utridhare","b":"nn","c":"","d":["om . . . lucio, ok octurio, romaranna wtridhara Spec. Virg. 343. een aff romaranna wtridharom ib."],"e":[]},{"a":"utrikis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. L. A) adv. utrikes. danmarcx warer . . . som ey wtrickes föres skall wtan j for:ne factori hender STb 5: 311 (1520, Kop). B) adj. utländsk. item, vppa swenkso är alt ens, vtrikes män, vtlänske män oc vtlänninga Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) ."],"e":["-rikes . ","-rickes )"]},{"a":"utrikis","b":"ab","c":"adv.","d":["utländsk. " nokor vtrikis man " KS 75 (184, 82) . hampner . . . ther bådhe mågho wäl til koma vtrikes män ok inrikes medh goz ok köpskap tera ib 65 (162, 72) ."],"e":["-es . ","vtriges BSH 4: 282 ( 1501) ),"]},{"a":"utriktare","b":"nn","c":"","d":["verkställare, (testamnets]exekultor. ok bidher jac . . . thennä for: da suna haquonson, at han wari myn wtriktare til thetta testamtit, oc säther jac honom j hand oc gifuer honom fulla makt til at . . . Svartb 131 ( 1366) ."],"e":[]},{"a":"utrinna","b":"vb","c":"v.","d":["2) upprinna. " aff the käldonne j hwilke alt goth är war wtrundneth oc äwärdelika skal wtrinna (de ipso fonte omnium bonorum emanassent, et sine fine emanant) " Mecht 155 ."],"e":[]},{"a":"utrinna","b":"vb","c":"v.","d":["1) utrinna. " blodhit skulle wtrinna a iordhina " MB 1: 476 . " aff thy blodhe som wt ran mz watn aff wars herra siidho " ib 87 . ib 89 . ","2) upprinna. en klarasta källa wt lopp ällar wtran aff skulromen Lg 3: 429 . ","3) uppspira? war herra skapadhe alzkona trä för än the wtrwnno, oc alzskonas gräs för än thz giordhe blomster aff sik MB 1: 58 . - Jfr rinna ut."],"e":[]},{"a":"utriva","b":"vb","c":"v.","d":["slita ut (ngt ur ngt). the quinnor medh barn vro leeth han swnder skärä ok barnen wt riffwa J Buddes b 94 ."],"e":[]},{"a":"utrivare","b":"nn","c":"","d":[" Se Sdw 2: 1326 och jfr MUKopp 35, 101 ."],"e":[]},{"a":"utropa","b":"vb","c":"v.","d":["utropa; (med hög röst) offentligen tillkännagifva. then frid, som eendels vtropat är til land oc watn epter sancti botulphi dag BSH 5: 18 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"utropa","b":"vb","c":"v.","d":["utropa. . . . huars nampnhan och leth presentera, openbar och wthropa for konungen Hist Tidskr 38: 118 (1523?)."],"e":[]},{"a":"utroþer","b":"nn","c":"","d":[],"e":["utrodha bater","vthrodda- )"]},{"a":"utrutin","b":"","c":"","d":[" , genomrutten, hel fördärvad av röta. huilken tompt . .. och staar en gammel vtrotin bygning vppa STb 4: 109 ( 1506) ."],"e":["-rotin )"]},{"a":"utrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) uttrycka, bortrycka, afrycka. the som haret er . . . wtrykt LB 7: 32 . - uttrycka, slita. tungomen wtryktom af thera hals Gr 289 . wordho . . . androm twnghom (för -or) wt rykte LfK 54 . dödhin . . wtrykkir (rapit) wsla siälena aff kroppenom Su 232 . ","2) uttrycka, uttåga. " the vthryko til stridhinna " ST 244 . - Jfr rykkia ut."],"e":[]},{"a":"utrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) utrycka, avrycka. hans hälgasta haar, som wth rykt waro aff hans wärdogasta hwffwo[dh] JMPs 395. - bortrycka (ngn från ngt). ginstan ginge somlige wth . . . ok then aldra vslasta vdonem vthrykkendes fra abbatissonne sidho . . . förde jn fore domaren J Buddes b 150 . - Jfr rykkia ut."],"e":[]},{"a":"utryma","b":"vb","c":"v.","d":["utrymma, göra tom? alth thet folk her komber lägx in til myn medh thoma buka, hwassa kniffwa och wthrymdhe strupa BSH 5: 252 ( 1508) . "],"e":["utryma sik , utbreda sig, utgjuta sig. ey skla hon oc sik wtryma (se effundat) i mang ordh ällir högha talan Su 281 . - Jfr ryma ut."]},{"a":"utryme","b":"nn","c":"","d":["1) utrymme, plats att utbreda sig el. röra sig. rädhis at hafwa manga manna kynzskap oc winskap ok stort wtryme Lg 3: 487 . ","2) tillfälle att rymma undan? samfellen idher ath halla the förrädhare jnne giffwandes them engte wthyrme HSH 7: 18 ( 1470) ."],"e":[]},{"a":"utryme","b":"nn","c":"","d":["1) utrymme, plats att utbreda sig el. röra sig. et öresland . . . i tompt, akir oc äng oc allom tillaghum oc wtrymom SD NS 3: 537 ( 1420) . " at han tha vele framdelis unna ok förläna the samma bönder under staden, stadhenom till styckelse ok uthryme " UrkShist 1: 16 ( 1457) . Priv f Sv st 172 (1473, avskr.) . " ffornempda nylösa kan eij bliffwä bestondigh wtan ther kommo meere wthryme til på then swdra siidona " ib 178 (1474, avskr.) . ib. STb 5: 150 (1517)."],"e":["-rvme Neuman Vokbal 84 ( 1486)"]},{"a":"uträka","b":"","c":"","d":[" , se utvräka."],"e":[]},{"a":"uträkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) uträcka, utsträcka. " producere framleda ok draga ok vträkia " GU C 20 s. 202 . - sträcka fram. tha vsal vdo halsen vthrekte ok kempen swärdet oplyffte til at hugga J Buddes b 151. skulle strabuck och meynbom gaad oc tekned met wtrekende ffnger och hond pa bryggen STb 4: 249 ( 1512) .","2) utsträcka, räta ut, giva rak form åt. (?) ärw the baasdhen (ɔ: månens horn) wthräkth, merke kommande storm the nattena PMSkr 291 . 3) utsträcka, utbreda. Jfr SDw 2: 1326. distendo . . . wt räkia ok krympaa GU C 20 s. 195 . mina händhir waro wtrakta a korsseno til obygdils SkrtUppb 328 . " hon som af diäflenom var lärdh, wt räkkia hans nät til at gripa thän renfärdugha, oc dygdhelika konungxsins son " Prosadikter (Barl) 76 . 7) räcka ut, sträcka sig ut(åt). sa lonkt wth som thet swarttha valneth wthräcker VKJ 171 . "],"e":["-räkkia )","uträkkia sik , 2) utsträcka sig, utbreda sig. swa thässin for stör[s]tan söthma giffwer jnngärligha hwilo ok thät wthan thänna söthmen sigh wträkker swa mykith, at han inledher swa som en andelighin sömpn SkrtUppb 30 . - Jfr räkkia ut."]},{"a":"uträkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) uträcka, utsträcka. " allan daghin wträkte hon händrina sina til thin " Bo 113 . Gr 313 . KL 117 . Lg 221, 808 . Bir 1: 35, 3: 447 . " tha willo theris owenir nidher trodha theris hälaghetir. oc wträkto the sina händer til (d. v. s. sökte komma åt el. sätta sig i besittning af) thera hälgasta mönstir " MB 2: 273 . " hon . . . wträkte tunguna " Gr (Cod. D) 382 . han . . . vthrekker alla syna händher oc klöör ouer then vsla sielä hopen LfK 238 . " tha vtrakte han sin arma " Bir 3: 271 . skal iak . . . sätia thik vppa min arm hulkin swa starkir är at ängin forma at vt räkkia (extendere) han ib 1: 11 . ","2) utsträcka, räta ut, gifva rak form åt. dörra hakane äru alstingx vtrakte (extensi ad plenum) oc änkte bögdhe til at halda Bir 2: 90 . ","3) utsträcka, utbreda. antonius sa . . . alla owinsins snaru wträcta iwir iordhena KL 238 . " wträkte sit nät owir fiskin " Bir 2: 6 . MP 2: 255 . Ber 172 . " kom en ängil til henna aff them chorenom som kallas seraphin, wt räkkiandhis ower hennas bryst sina wingha " Lg 3: 430 . " hafwa . . . vträkt haar (capillos extensos) owir sina skuldror Br 1: 94. vträkto lokkane (capilli protensi) ib. " ib 135 .","4) utsträcka, utspänna. " strängiane vträkte i harponne " Su 441 . " dyrt gul hulkit som vt räkkis (extenditur) ok slas owir harth städh " Bir 1: 58 . " har han (Laurentius) vt räktis owir glödhena " ib 286 . " akta . . . huru han alla wägna är wthandher oc wthräkther " Su 48 . - (?) han leeth liiff och halss wthräkkia RK 3: 401 . ","5) uttänja, utvidga. " fingir gullit skal . . . mz hambrom vt räkkias " Bir 1: 402 . ","6) sträcka ut, sträcka upp, resa. thu . . . vträkkir (erigis) diäruelica ouinstins tekn ok baner Bir 3: 35 . ","1) utsträcka sig, sträcka sig, söka komma åt. hans arma äru swa som twe orma thy at mz sinne ilzsko vträkker han sik til enfalla män Bir 1: 70. - sträcka sig, söka att nå. tha tilföghis hoghen ihesu älskogha . . . oc wträkte (för wträkkie) sik til himerikes lön LfK 196 . " hon är lika thy blomstre älla säff som kallas swärdon hulkit som . . . vt räkke sik j höghek ok vidhlek owir annor blomstir " Bir 1: 392 .","2) utsträcka sig, utbreda sig. han (kärleken) börias aff twem budhordhom . . . ok vträkkir sik sidhan thil manga otalica god gerningha MP 1: 23 . " thera liws vträkte sik wit owir himpnana " Bir 3: 365 . - refl. uträkkias, utbreda sig. hans giri vträktis vtan matto Bir 3: 67 . - Jfr räkkia ut."],"e":["-räkka Bir 3: 447),","uträkkia sik , "]},{"a":"uträkkilse","b":"nn","c":"","d":["utsträckning. " j vingana bredhlek ok vträkkilsom (extensione) " Bir 1: (Cod. B) 350."],"e":[]},{"a":"uträkkilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) sträckande (på ngt9. halsins wthräkkilse (ceruitis erectio) war hiärtans inbläsilse, aff hwilko the wtpöstos j högfärdinne SpV 104 ."],"e":[]},{"a":"uträkna","b":"vb","c":"v.","d":["uträkna, räkna. " saagh iak storan skara hulken engin kwnne vträkna (dinumerare) " MB 2: 344 ."],"e":[]},{"a":"uträkning","b":"nn","c":"","d":["utsträckning, utsträckande. aaron oc hans kompan studdo wnder hans händer, at the skullen ey tröttas j idhkelike wträknig Bir 4: 94 . VKR 4 ."],"e":[]},{"a":"uträtta","b":"vb","c":"v.","d":["4) straffa. " komber hon i stadin igen, tha skal hon vtrettes epter ty som tilbör STb 1: 25 (1475). ath proestin her mattis skall vtrettane (ɔ: en kvinna som bränt upp ett foster) effter kirkione lagh " ib 151 ( 1478) . ib 400 ( 1482) . " kan tha twädräkthen ey annars stillas. vthrättes ffaa aff them (ɔ: oroselementen i en här) strängelika ath alle fanga ther aff räddogha " PMSkr 142 . - avrätta. ther aff fik meister mikell (ɔ bödeln) iij (3) gyllena fore sith arbeite, tha han vth rättade magnis symonssons drenge STb 1: 24 (1475?). 5) träffa avgörande (i ngt), avdöma? ath olaff hemingssons ok pedher körtingx erende skal besta, til thes wor kere höuitzman her sten ok her nic. stwre sielffwe vtrettat ok ära ther vtoffuer STb 1: 85 ( 1477) . - Jfr rätta ut."],"e":[]},{"a":"uträtta","b":"vb","c":"v.","d":["1) rätta ut, utsträcka. bil. mz do ra krokum, menas kardenala, þär dyrena skullo hiälp af . . . hafa þe äru vt rätte, þät mästa þe for magho, til hogh färþe Bir 4: (Avt) 180. ","2) bringa till stånd? halla oc göma alla daktinghan breff och besegilse som giordh giffwin och wänlecha wdrath (för -räth?) är SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","3) rätta? lemna skadestånd för? swa at hwar en gärning ma thess bätre ransakas och uthrättas, om ther funne nogro fiärd eller falskheet giord uthinnan SO 162 ."],"e":[]},{"a":"utröghia","b":"vb","c":"v.","d":["röja, angiva, förråda. " prodo . . . dere vtröygia vppenbara bort driffua ok fordärffua " GU C 20 s. 488 . prodimus . . . wi vppenbarom vthrögiomok forradhom ib."],"e":["-rögia . ","-röygia )"]},{"a":"utröna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) pröva, utröna, at thetta sama malet skulde wtrönas ok doom föras ij the hundare ther quärnnen innan ligger SD 8: 195 ( 1362) . (+) apodixes vthrönande dygdh ok makth GU C 20 s. 29. 2) pröva, försöka, sätta på prov. oss hoppäs, at . . . framdeles skal idhre naadh väl täkkas, näär i mannen utrönen Ser. rer. svec. II 1: 147 (1431). ib. 4) erfara. periclitari vadha vtröna GU C 20 s. 435. nakor qwinna . . . hwilkin wtrönth haffwer manz samblandh SpV 345 . " thu skalth wthröna santh wara alt thät jak haffwär sakt JMPs 434. - (?) hwat ey talar thän om thänna blomstirs lwkt, hwilkin som pröffwas haffwa wthrönt (för wtthrykt? Lat. expressisse), j likamlighom teknom, ordhom ok thingom, mykin kirkionna sacramenta " SpV 13 . - part. pret. utrönter, 2) erfaren. expertus . . . vt ränther GU C 20 s. 243 . hw[i] swerigis herrer wilie sigh bekymbra och klandre medh them så offta warendes vtrönte på them PMSkr 704 (senare avskr.). - Jfr outrönter."],"e":[]},{"a":"utröna","b":"vb","c":"v.","d":[" L:","1) pröfva, utröna. " nar han ville . . . thetta vt röna ok bepröfwa vm thz sant ware " Bir 1: 61 . ","2) pröfva, försöka, sätta på prof. at hans lydhna oc stadhukhet skulde pröwas oc hans ödhmiukt wtrönas KL 252 . " vil herran thom vt röna hulke som oquämelike äru at inganga j äronna stadh " Bir 2: 37 . " hwi thu plägar thina wener häller wthröna (exercere) mz dröffuilsom än mz glädhi " Su 168 . " hwilkin sina wtualda weenir j tusanda mattor ranzakir oc wtrönir " ib 299 . ib 163 . " huilkin man tik (d. v. s. världen) wil wt röna " RK 1: 2495 . ","3) gifva el. aflägga prof på, ådagalägga. han vt rönte högeliga sin wisdom mB 2: 284. ","4) erfara. " finna ok vtröna huru gudh atirlöna ok hedhra sina modhor thiänara " KL 83 . " vt röna ok känna hans grymhet ok ondzsko " Bir 1: 5 . " the thz vtröna " ib. " siäl är han som thz wtrönar hällir mz sanna andans wtrönilse, än mz ordhom " Su 281 . Bir 1: 10, 245, 251, 262, 263, 2: 57, 110, 246, 283, 327 . MB 2: 153 . Ber 123 . Su 108, 144, 159, 290, 299, 446 . ","5) känna, hafva (köttsligt) umgänge med. the qwinnor som wth rönth haffwa (cognoverunt) män MB 2: 139 . - part. pret. utrönter, ","1) bepröfvad. hwilkins alder är . . . j godho pröfffwadher oc wtröntter (cujus et ætas et vita probata est) Bir 4: 66. ","2) erfaren. " vthrönther j stridz konsth " PM 2 . som wnderstand haffwa j konstenne oc ärw wthrönthe LB 9: 112 ."],"e":[]},{"a":"utrönan","b":"nn","c":"","d":["erfarenhet. " thär nsät bewisar iak hänne mina kraasa rikedoma mz enna säla wtrönan " Mecht 107 . " thy om wi forlathom androm, tha haffwom wi wtrönan (experientum), at wi fam forlatilse aff höxta fadhrenom " SpV 572 ."],"e":[]},{"a":"utrönan","b":"nn","c":"","d":["erfarenhet. " aff aldra sannasta wthrönan (experintia) " Su 108 ."],"e":[]},{"a":"utrönilse","b":"nn","c":"","d":["och f. ","1) försök. " the sta j minne thiänist ena stund . . . for vtrönilse ok frestan skuld " Bir 1: 45 . ","2) erfarenhet, upplefvande, erfarenhet. teande os i nakre matto här wtrönilse af the himerikis vmgangilsomen. hwar the hwazske giptas älla taka sik hustrur Bo 43 . " indra dygdhanna hugnadhir. hulkin ther vi kännom medh wtrönilsom ok ey mz nakrom lärdom " ib 116 . " som j sigh siälfuom hafua mwmmith ath pröfua krankdomana medh langlikom wtrönilsom " VKR 80 . " o huat rädhelikin asyn stranga domarens mik nw närwarndis wm räddoghan, oc genstan fulfölghiande mz wtrönillsom " Su 249 . säl är han som thz wtrönar hällir mz sanna andans wtrörilse (per veram experentiam), än mz ordhom ib 281. wm thronna wtrönilse lärdher ib 284 . " huru sigher thu . . . han wara älskelikan oc täkkan, som almännelik wth rönilse bewise swa arman oc ömkeliken ib 25. lärir os daghlikin wtrönilse " ib 270 . " wm thu wil tässa sacramentzins andelika . . . gaffuor antwarda wtrönilsinne " ib 292 . ib 112, 291, 343, 347, 356, 359 ."],"e":[]},{"a":"utrönilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 2) erfarande, upplevande, erfarenhet. än tho at war wthrönilse (experientia) samtykkir prophetans ordh, tha likawäl . . . SpV 72 . " han haffwer ey wthrönilse som tarffwas j gärningommen " PMSkr 204 . " ytermera ffalla the j tolko willo, at the nw sighia enghen järtekne wara, moth the hälgha kyrkyo wthrönilsom JMPs 472. ""],"e":[]},{"a":"utröning","b":"nn","c":"","d":["erfarande, erfarenhet. aminnas the foreeningh, och the hälgasta stundena, j hwilkom thu . . . skal mik äwärdeligha nythia, oc nywtha, j högxta wthröningh (in summa expentina) Mecht. Uppenb. 281."],"e":[]},{"a":"utröning","b":"nn","c":"","d":["erfarande, erfarenhet. experimentum et experiencia vt röningh GU C 20 s. 243 . " periculum li vadhe ok vtröningh aff " ib s. 435 ."],"e":[]},{"a":"utrörder","b":"","c":"","d":["avgränsad (medelst rör el. dyl.)? een akerfield, wtrördan meth twem dykom oc raam SD NS 3: 81 ( 1415) ."],"e":[]},{"a":"utsea","b":"vb","c":"v.","d":["1) se u, skåda ut. ä yw sparlekare wi wt sem (ur klostercellen) ä yw wislekare LfK 144 . medea . . . wtsa j gynom torned epter syn elskog hwro han stad drog Troj 20 . 2) utse, utvälja. at han skulle först jnlöse then deel han vthseeth hade j samma sit hus STb 4: 33 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"utsea","b":"vb","c":"v.","d":["utse, utkora. " oppa thz ath menniskian skal j sik syälfwe sökia ok tänkia hwath hon vthsedh aff gudhi tyl äwärdeligha glädhi. ellir skykkath tyl äwärdelighe pyno " Gers Frest 51 ."],"e":[]},{"a":"utsighia","b":"vb","c":"v.","d":["1) utsäga, uttala. - uttala, omtala. llucidare liwst göra openbra oc wth seya GU C 20 (hnd 2) s. 99. 3) (muntligen) utfästa, utlova. tha skiparen wthsagde skipith til legho ath fara the resona PMSkr 98 ."],"e":["-seya )"]},{"a":"utsighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utsäga, uttala. " som raskast ordh var wt saght " Bil 901 . - uttala, omtala. the sculde wthsäyia k karls synne RK 3: 710 . ","2) tala till slut. thz drotzin haffde vt sakt RK 2: 4714 ."],"e":["-säyia )"]},{"a":"utsighla","b":"vb","c":"v.","d":["utsegla (på handelsfärd). haffwa wi wnth wore älskelike borghare aff jönaköpung ath the mogha wth sighla aff wara köpstadher meth therris godz SD NS 3: 258 (1417, avskr.fr. 1500-t.). Hist Tidskr 1: 398 (1508). - Jfr sighla ut."],"e":[]},{"a":"utsighla","b":"vb","c":"v.","d":["utsegla. " the rawmo borgare vore vtseglde thel räffle med vj skep " FM 361 ( 1508) ."],"e":["-segla )"]},{"a":"utsighling","b":"nn","c":"","d":["utseglande. FM 439 ( 1509) ."],"e":["wdsiglingh )"]},{"a":"utsighling","b":"nn","c":"","d":["utseglande (på handelsfärd). warer och fortänkt medh the godhe härer om wtsiglingen j stocholm GPM 2: 23 ( 1508) . - med tanke pa farled mellan hamn och öppen sjö. en doch ath riiked haffwer lägligare walstadt (än Nya Lödöse) . . . ther som ffriiigare och streckä wthsigling woro Priv f Sv st 169 (1473, avskr. fr. 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"utsila","b":"vb","c":"v.","d":["frånsila. " thär thw läther thät som wthsilas warj j reno kar PMskr 390. " ib 556 ."],"e":[]},{"a":"utsiudha","b":"vb","c":"v.","d":["utkoka, genom kokning utdraga. laath . . . yrtherna i vineth och siudh thz tiil hopa saa lenghe makthen är all wthswdhen LB 2: 11 ."],"e":[]},{"a":"utsiunga","b":"vb","c":"v.","d":["sjunga till slut. til thäs thz war alt v sungit KL 80 . " vi formaghum ey allan reghlo sangin wt siunga " ib 206 . " for än höghmässan vare wtsungen (donec publica finretur missa) " Ansg 255 . tha venite är wtswngit Bir 5: 59 . Jfr siunga ut."],"e":[]},{"a":"utsiunga","b":"vb","c":"v.","d":["sjunga till slut. tha tercia wtsanget är ÅK 60 . " swa thät tiidgerdhen om matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar " ib 61 . - Jfr siunga ut."],"e":["wte- . ","-sanget . ","-songhna ) , "]},{"a":"utskampulera","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr Hildebreand, Sv. Medelt. 2: 846 (om gjutning av bösslod)."],"e":[]},{"a":"utskara","b":"vb","c":"v.","d":["raka ut. göris en dywp graff jnne j ognenom thär askan sankas j oc ey wthskares tha PMSkr 360 ."],"e":[]},{"a":"utskatta","b":"vb","c":"v.","d":["ss skatt utskrifva el. uttaga. at wor embetzman leet wtskatta wor rettoghether FH 1: 140 (1493, gammal afskr.). Jfr skatta ut."],"e":[]},{"a":"utskikka","b":"vb","c":"v.","d":["utskcia, utsända. " tiil fölgis vth skickandis sweriges edlingar och thro men " BSH 5: 624 ( 1520) . " med the ärliga dande swenna, i idhers narwara med mich wtskickadhe waro " ib 625 . FH 5: 210 ( 1512) ."],"e":[]},{"a":"utskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) avskilja, avsöndra, skilja. " äwärdelika om meer wtskil (för wtskils? Lat. discernitur) skaparen fran ceratureno " SpV 515 . 4) uttryckligen tillkännagiva. - föredraga. . . . oc trättande ärlike man sixten martensson styresfaster a the köpe som laghen wt skylde oc fore sagdhe Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390). - bestämma, avgöra, döma. ther före. . . iak stadder war aa fornempda ägom i närwara hederliga oc erliga manna . . . at wtskelia oc forclara om fornempda äga Brasks Kopieb 30 (1511?). ib. - bestämma, ordna, inrätta. solinna thränne natwr är swa wtskild. at thz ware omöghelikt at hon matte sool wara än et thera fra andro skildis SvKyrkobr (Lucid A) 96 . - bestämma, avgöra. vm morgonen han waknadhe, thenkte han sik än wara a sama huse somhan sat fangadhir, oc tho fan han sik wara i minom gardh, än kunne han ey fullelika vtskilia hwat hällir war, for än . . . Hel män 214 . 5) urskilja, förnimma. annor wtskil (discernit) thz hon haffwer fanghit, mz ythra sinnomen SpV 76 . - part. pret. *utskilder, 1) som skiljer sig (från ngt). han (ɔ prästen och munken) hawir wtskildna klädhebonahd fra werlz folke Hel män 128 . 2) särskild, märklig? aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse SpV 159 ."],"e":["-skelia )"]},{"a":"utskilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skilja (från), aflägsna. at han (konung Saul) skulle vt skilias af rikeno ok af sätias Bir 1: 74 . ","2) afskilja, afsöndra. " hwilkit gooz, min . . . husbonde hanis symonsons äghadeell war wtskild oc wthopa fran lowkunes gardh " FH 4: 33 ( 1453) . " conuentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins vtan til " VKR 42 . " haffuen siälffue wtskildan (separatum) sin kirkiogardh " Bir 4: 96 . ","3) utmärka, göra igenkänlig. at hon (abbedissan) wt aff androm skuli wtskilias (discernatur) oc hedras Bir 4: 73. at han skulle ey vara vtskildir (segregatus) älla vtmärktir aff androm cristnom mannom ib 3: 69 . biscops klädha bonadhir är vtskildir (discretus) ok hedhrilikare for androm ib 1: 310 . ","4) uttryckligen tillkännagifva. scal wtskilias oc wthrykkias förr än noghar takx til systir at hon scal blifua j tem stadganom til dödhra dagha VKR 10 . - bestämma. scal wtskilias oc wtthrykkias hwat hellir the sculu blifua wtan fore . . . ellir vm än the sculu bidha eptir at in koma j inlykith VKR 10 . " tha scal wtskilias aff couentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla " ib 44 ."],"e":[]},{"a":"utskipa","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr skipa ut."],"e":[]},{"a":"utskipa","b":"vb","c":"v.","d":["Jfr K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 10 ff. 1) urlasta (gods ur fartyg), lossa. ath jacob sylike skal anama sine frackt . . . aff them som sitt gotz ecke vtskippade aff hans skip Stb 1: 345 (1482). PMSkr 14 . " batzmännena magha thet sith gotz somthe frith föra, jnskipa oc wthskipa mädh skip baathenom " ib 42 . 2) utskeppa, utföra. STb 1: 121 (1477). önskade war höffuitsman tha medh vprechta hender sin holk jnne for slottit igen och badh sich swa gud hielpa, ath han sculle ey vtskypa eth rogh korn ib 3 . 20 (1492). ath icke schal lrogh eller malt utskypes ib 4: 10 ( 1504) . jngen lax schal vtskypas jnnen michaelis ib 17 ( 1504) . ib 5: 81 ( 1515) ."],"e":["-skippa )"]},{"a":"utskipt","b":"nn","c":"","d":["andel av inlagor på bys utlägor. item i sundbo skoghe en attong oc callas wtskipt SD NS 3: 263 (1417)."],"e":[]},{"a":"utskipt","b":"nn","c":"","d":["andel af intagor å bys utegor. alium . . . fundum . . . ad usus proprios uolo reseruare. preter uthskiptir silicet siluas piscaturas SD 2: 18 ( 1286) . pro fundo, agris, pratis et alijs omnibus juribus wlgariter dictis almænninga uel vtskifti ib 3: 112 ( 1313, nyare afskr.) . vnum bol, siue vtskipth, iuxta curiam nostram ib 548 ( 1332) ."],"e":["-skift )"]},{"a":"utskiuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) utdriva. " wy warum för vthskutne, bylthoghe, ok vthlagdhe, baadhe aff hymerikis ok jordhrikis paradiis " SkrtUppb 367 . - fördriva, driva bort, avlägsna. at the bönder ider breff aldeles förakte och wilie os paa nijt wtskiutha (från besittningen av en andel i Sala gruva), huilkit oss hoppes ider härredöme ingelund tlstälja wil GPM 2: 380 ( 1512) (i brev från biskop Matts till Sten Sture). the som hionalagh swa taka. at the gudh wtskiwta aff sinom hugh SvKyrkobr 65 . (?) nagat ther epter ware (härefter sannolikt ett the överhoppat) fran theris (ɔ: sina ägodelar) wthskotin STb 4: 130 (1506). - Jfr skiuta ut."],"e":[]},{"a":"utskiuta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) skjuta ut, stöta el. störta ut. præcipitare, utskiuta GU 1 . " han ledde hana höght vp a eet bärgh. ok vilde hana þär for vt sciuta for en clint " Bu 516 . ","2) utdrifva. " hus läna þöm sum beþäs med gooþ wiliiä . . . stallarum i uutt husum, þo swa att fänäþer äghandens egh uutti skiutis " SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " vtskutu han aff klostreno " KL 43 . tha wart sancta felicula fran them wt skwten Lg 33 . - förskjuta. äst . . . thu wt skutnin aff gudz barnom LfK 103 . - aflägsna. rosn oc förgangliken hugnat war mik wtskwtin aff mith hiärta Lg 3: 412 . ","3) afskjuta. " hans besko ordh . . . äru swa som skot ther wt skiutas gynom swa mang vindöghon huru opta difwlin nämpnis " Bir 1: 37 . - Jfr skiuta ut."],"e":[]},{"a":"utskiuta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utskiuva","b":"vb","c":"v.","d":["skjuta bort, bortstöta. hon forsmadhe alla gafwo oc starklika wtsköt af sik hans arma mz hwilkom han hafdhe omfämt henna haals Gr (Cod. D) 380."],"e":[]},{"a":"utskogher","b":"nn","c":"","d":["skog på utmark. gardhin ligger 1/2 attungher i allom wtskoghenom, som wtan gardhzstoma ligger VKJ 31 ( 1447) . ib 270 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"utskrapa","b":"vb","c":"v.","d":["utskrapa, utplåna. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 49 f."],"e":[]},{"a":"utskrapa","b":"vb","c":"v.","d":["utskrapa, utplåna. " ey skal iak vtskrapa hans nampn aff liffsens bok " MB 2: 338 . vtskrapa theris amynne aff iordhinne ib 227 ."],"e":[]},{"a":"utskridha","b":"vb","c":"v.","d":["krypa ut. tha skla han (ormen) vth skriidha LB 7: 56 ."],"e":["-skriidha )"]},{"a":"utskridha","b":"vb","c":"v.","d":["skrida, ut, krypa ut. elabor . . . vtskrida ok vtfly GU C 20 s. 212 . elabi fullelica vth scridha ib (hand 2) s. 56."],"e":[]},{"a":"utskript","b":"nn","c":"","d":["afskrift. " hengiom wi til vitnisbyrd war insgle fore thessa vtscrifft " SD NS 2: 190 ( 1409). ib 1: 543 ( 1406), 572 ( 1406), 609 (1407-10). samma wtscrifftir (d. v. s. afskrifter af detsamma) sändom wi . . . symoni prestanna höfdinga oc almoganom j iwdha landh MB 2: 275 . " jak . . . en wtscrifft thik ther aff (d. v. s. af mitt testamente) sänder " Al 10202 . han fik. . . budheno vth scrifftena aff konungxsens breffwe MB 2: 186 . ib 258 . FM 506 ( 1510) . thetta är en vthscript aff mynom gardhe (för myno gardhe brefue?) . . . hwilkin vtscript jac gifuir brödhra clostre SD NS 1: 34 (förra hälften af 1400-talet). - (utskrifcet) exemplar. när ganzmestarin . . . anamar sitt embete tha aname bescrifuit . . . hwat han for sik findir baadhe j booskaps thingom ätande waro. oc fänadh. oc hwat thet hälzt kan wara oc samuledh tha han skils widh sit embete, oc ther aff antwardhe ha abbatissonne ena wtscript oc andra hafuj sielfuir VKR 40 . " hwar capitenare skal hafwa ena wthscriffth aff tässom stagommen " PM 41 . - lydelse. tässen är wt skrifftin (exemplum) aff breffueno som jonathas skreff til sparcitas MB 2: 262 . ib 263, 271 ."],"e":["-scrift FM 506 ( 1510) . -scrifft. -schriffth),"]},{"a":"utskript","b":"nn","c":"","d":["och n. 1) avskrift. . . . oc sänder jak idher ena vtscript af landamäromen j hwat mato the wurdho tha stadhgath som mik är bewist FMU 1: 350 ( 1374) . " thy sndom wy nw ider nogra merkeliga vthscripter baade aff . . . konung magnus . . . sa oc . . . biscop hemingx . . . breffuum " Svartb 496 ( 1470) . - (utskrivet) exemplar. befaltis helmik stadzscriffu[re] . . . at vtscriffue och göre lechiarom ena skraa lyckeruiss lydende ssom then vthschrifft ludde STb 3: 289 ( 1496) . her epterfölger alt tet birgersuensson . . . vpbar stycke wijdh styckke, som vtscripterner vtlude, som formyndarana ena haffuer och berger andra, bade vtskorne aff ena handscripth ib 304 ( 1496) . ","2) föreskrift, recept. ath han (ɔ en apotekare) ey annat jnlote än som docteren hanom befalte eller hans vtscriffter jnncholle sTb 3: 309 (1496)."],"e":["-scrifft . ","-er ) , "]},{"a":"utskriptaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utskriva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utskrifva, skrifva. at thenna wtskrifft . . . wtskirffwis MB 2: 258 . - skrifva, utfärda. the böker som vtsvriffwos j hans dagom MB 2: 279 . " thz breff som onias wt skreff " ib 263 . " vtskriwin lagh " SO 289 . ","2) skriftligen anföra el. angifva. vndi þe plikt ok plahgu. som vtscriwaþ är j warom fornäfndä stafghä SD 5: 606 ( 1346) . som här er wtsdvirwat i brefweno PfN 135 . - Jfr skriva ut."],"e":[]},{"a":"utskriva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utskriva, skriva. som fförscriffuit staar her tillforen j bocken affreknat och wtskriffuit, tha wort tet swå nw på nyt afftalet och affreknet met fför:ne jens Stock Skb 296 (1512, Skip) . - skriva, utfärda. thässe ärom wi, som breffuit vtscrifuom: knute ilyncöpung, sigge i scarom (o. s. lv.) Rydberg Tr 3: 123 (1434, samtida avskr.) . han swarade, at tet (ɔ ett visst brev) skulle ey komma for öghonen, epter jngen vilde tet til standa vtscrifuit haffua STb 4: 131 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"utskudda","b":"vb","c":"v.","d":["skudda, ut, skudda el. skalka från el. af sig. paulus wtskuddadhe ormin i eldin KL 175 . " byriadhe konungin til at skälua. oc wtskuddadhe af sinom licamma flasit ok harit oc tändrena. hulka han hafdhe haft i swina liknilse " Gr 306 . " vm nakat vrenlikit drypir owan til a han (örnen) thz vtskyddir han starklica aff sik mz vingomen sua som gaas " Bir 2: 50 . - skaka ut, skaka undan. vakta at han huässe ey älla rökke swärdhit j othole . . . ok at o forsyn älla glömska vtskydde (excutiat) thz at thz falle aff handinne Bir 3: 378 ."],"e":["-skydda )"]},{"a":"utskut","b":"nn","c":"","d":[],"e":["utskots stol , "]},{"a":"utskut","b":"nn","c":"","d":[],"e":["utskuts stol?"]},{"a":"utskutsstola","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utskyld","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) utskyld. " om theris skat oc vt skylder " MB 2: 268 . ib 278 . han haffuer alder draghit skat eller andra wtskylder medh them aff soken FH 1: 139 ( 1493) . ib 140 . " aff allum aarlikum konunglikum wtskulum ok alaghum " SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . ib 1: 207, 5: 377 (1344, nyare afskr.). FH 5: 37 ( 1466) . BSH 5: 423 ( 1510) . af then for:da gardh war vtskyld vm aret 1 fat järn oc 1 mark peninga SD NS 1: 278 ( 1403) . ","2) afkastning, inkomst (af ett gods). hwars arsins wtskyld þes sama godzsin SD 5: 160 ( 1343) . " þa gangon oc wtskyldinna godzsins ater vndir mic ib. - Jfr konungs utskyld. ""],"e":["-sculd SML B 8: 4 i var. pl. nom., ack. -skyldir UplL Kg 11: pr. -skylder FH 1: 139 ( 1493, gammal afskr.) , 140; MB 2: 268 . ","-skyldher ib 278 . ","-skylde SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). -skyller VGL V 1, 2; FH 5: 37 ( 1466); BSH 5: 423 ( 1510) . ","-skyldum UplL Kk 2: pr., Kg 10: 1. -skyldom HelsL Kk 2: pr. -skyllum SML B 8: 4. -skyllom WE 1: 207. -skulum ib 4: 408 (1335, nyare afskr.)), "]},{"a":"utskyld","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utskyld. " al kyrkio goz skulu al vndi kronona ganga til wtskyldir " SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). . . . och giffwom thöm som bränth är före fri ath wara for all skath och wth skiller j sex amfelthe ar ATb 2: 184 ( 1480) . " at aff the ij garda skal här epter ganga ij wtskylder " Uppl Lagmansdomb 10 ( 1490) . " thär epter kallade thän syslamannen til sigh sins härra landbor som nagat waro än gäldh skylloge aff husbondans vthskyld lok affradh " MP 4: 154 ."],"e":["-skyldir . ","-skylder . ","-skiller ) , "]},{"a":"utskylda","b":"nn","c":"","d":[" = utskyld 1. for . . . arligha konungxligha wtskyllor (för -er?) FH 3: 123 ( 1448) ."],"e":["-skylla )"]},{"a":"utskylda","b":"vb","c":"v.","d":["ss utskyld erlägga, skatta. huilken II godz aarligha vtskyldä j landh geldh III marker oc VIII örtogar peninga FH 5 . 51 (1467). huilken andeel . . . arlige rentath ok vthskylleth haffuer elleffue spen korn FMU 5: 457 ( 1494) ."],"e":["-skylla )"]},{"a":"utskyldis byr","b":"nn","c":"","d":["alle the ägedhela som flere wthskyldes bya nywtha FH 5: 36 ( 1466) ."],"e":["wthskyldes- )"]},{"a":"utskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":["pliktig att betala utskyld (till ngn). skal allom vitherligt vara, ath jagh retteliga vth skylloger är marthakelff kyrkia XVI mark peninga SD 6: 294 (övers. från sl. av 1300-t.)."],"e":["-skylloger )"]},{"a":"utskylia","b":"vb","c":"v.","d":["skölja ut, skölja bort. the twa tunnar salth, som vtskoldes aff sama ölfatidh (ɔ ett söndrigt öfat i en skeppslast) STb 1: 55 (1476)."],"e":["-skoldes ) , "]},{"a":"utskynda","b":"vb","c":"v.","d":["skicka åstad. wtskinda thet folk in at stokholm BSH 4: 312 ( 1502) ."],"e":["-skinda )"]},{"a":"utskyra","b":"vb","c":"v.","d":["utvisa, visa. hulkith swidh som liggher . . . effther thy som merkian vthskyrer pa badha sydhor DN 14: 215 (1517)."],"e":[]},{"a":"utskyrdh","b":"nn","c":"","d":["1) utskärande, snidande. börk. lind. oc pila trä ärw godh til wthskyrdh PMskr 349.","2) snideri, snidat arbete. emites är en sten . . . oc göras aff honom wthskyrdher PMSkr 473 . roserna, äller wthskyrdhen standher pa skinneno ib 542 . ib 544 (se under utskära 2)."],"e":[]},{"a":"utskäkil","b":"nn","c":"","d":["utstående hörn, utsprång. ä täs flere slindhorn wik älla utskäkka borghamur hauer (si mu nito muros habet angulares) KS 85 (208, 93) ."],"e":["-skäkkla ) , "]},{"a":"utskänkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utskära","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","pret. utskurin (-skoren), 1) utskuren, snidad. j mwrtigel, j vtskoren sten . . . vort kirkian skyllogh . . . STb 2: 595 ( 1491) .","2) utskurin skript, skrivet blad, som var taggit sönderskuret i (två) delar, en till vardera kontrahenten i en uppgörelse . . . som wi idher badha delana nw vppa vtskorna scripter antwarda Rydberg Tr 3: 165 ( 1436) . medh warom eignom insiglom trykiandes nedhen för thenna wtskorne scrifft Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). Jfr utskära 3. - Jfr skära ut."],"e":[]},{"a":"utskära","b":"vb","c":"v.","d":["utskära, i skulptur utföra. salomon . . . lät wtskera a wndegärdhinne j gudhz mönstre leona liknilse Ber 61 . - part. pret. utskurin (-skorin), ","1) utskuren, i skulptur utförd el. afbildad. syntis liknilse swa som christi likame korsfästir ware ther vtskurin aldra wagna KL 24 . ","2) " utskurin skript, skrifvet blad, som var taggit sunderskuret i (två) delar, af hvilka hvar och en af de kontrahenter, som med hvarandra uppgjort en angelägenhet, behöll en. Jfr Du Cange, Gloss. med latinatalis, art. indentura. wij hadom skickat och forbetrat jnuentarium, som idert herredöme fynnandis vorder vdj tesse vtskorne scripter " FM 498 ( 1510) . then wtskorne scriffth, som tönne ericksson migh figh pa thenne iuentarium ib 609 ( 1513) . görom witterligit met thissä thwo wtskorna skirffter FH 6: 45 ( 1457) . til thissä wtskornä skriffters mera wissa tryckä wi wore inseygla a ryggen pa thissa skriffter ib 48 . ","3) uttrycklig. hwi sigher ey moyses wtskornom ordhom andelik thing oc likamik MB 1: 37 . - n. adv. uttryckligen. swa at enkte sigx a moot the som wtskorith oc liwst oc oppenbarlica saghit är nakan stadh i biblia MB 1: 48 . - skära ut."],"e":[]},{"a":"utskärning","b":"nn","c":"","d":["snideri, snidat arbete. altarens kostelika malning oc wthskärningh (sculptura) Mecht 148 ."],"e":[]},{"a":"utsla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med slag utdriva; fördriva, förjaga. diäffwllen . . . är wthslaghin aff hymerike JMÖ 63 . 4) utslå, låta utbreda sig. paahöns med utslaghen stiärt Brasks Matordn 5 . hwndrade skip mz wtslagen segel Troj 106 . 7) slå ut, hamra ut. haff gwllith wthslaghit tynth alstingis PMSkr 453 . ib 518 . 8) slå sönder, fördärva? . . . och tilhiälpä honom . . . vtslaa oc forderffuä . . . wort fädernis rikä GPM 2: 372 ( 1511) .","9) avyttra, försälja? then koper, som vtslagin är i lubeke STb 5: 69 (1515). ib. l10) sända bort (djur till bete el. fodring)? om än thet war sama hestin, som han vtslaget pa gräsith STb 1: 271 ( 1480) . " laat brenna föl skurit oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul " Brasks Cal 266 . 11) (?) a mastix deriutur masticare twgga fortänka oc wthslaa GU C 20 (hand 2) s. 122. - Jfr sla ut."],"e":["-slaa )"]},{"a":"utsla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med slag utdrifva; fördrifva, förjaga. the herra kong hans in i rikiit droge the wåre the förste som honum wtsloge RK 3: (sista forts.) 5350 . ","2) utstå, genom slag aflägsna el. uttaga. annor vpfarande aat androm stighanom . . . vt slo först en spiik aff enne handinne ok förde swa stighan anna wäghin ok vt tok spiikin af andre stighanom ok vt slo nagham af fotomen ib. - ut slå, genom slag afskilja; uttröska. gedeon . . . vslo äller tryskade kornet aff halmen MB 2: 85 . " hon . . . wth slogh sädhena mz en sprotta äller qwist " ib 210 . utslå, genom slag utstöta. then som vtslar tan androm MP 1: 216 . LfK 54 . iomfru maria . . . bar hans hiärna j sinne hand som stenin hafdhe vthslaghit aff hans hofdhe ST 351 . ","3) genom slag (af hammare) rätta ut. ginstan hafdhe rätuisonna krokir varit vtslaghin mz jdhrughans hambre Bir 3: 440 . " vtslaa krokin ib 428. "","4) utslå, låta utbreda sig. haffwandes wtslagit haar Lg 3: 459 . ib 462 . " wtsla thina astuilsa wingha " Su 134 . - slå ut, låta sv aja. the danska thera baner tha vtsla RK 2: 7845 . " mz anabroc wtslagne " ib 6027 . för baadhe porta the laathe theres baner wth slaa ib 3: 1086 . ib 3815 . " med v vtslagne fenekar " HSH 20: 201 ( 1507) . ","5) slå lös, låta utbreda sig, gifva fritt spelrum åt. the . . . wthslogho sin skära likamlika lusta Su 75 . ","6) göra utfall. the wtslogo nw siist sancti andree nath BSH 4: 294 ( 1501) . " ath the skulle ey aff slottit wtslå " RK 3: (sista forts.) 5034 . - Jfr sla ut."],"e":["-slaa )"]},{"a":"utsliona","b":"vb","c":"v.","d":["aftyna, afmattas. " huru storlika i hans tima gudeliko (för -liker) kärlek wth sionadher oc i otalikom wth sloknadher [är] mz allo (quantum amor divinus suis temporibus defecisset) " Su 51 ."],"e":[]},{"a":"utslippa","b":"vb","c":"v.","d":["utslippa, komma ut, bryta ut. at then eldin, som swa hetelika innantil brinder [i] älskande hiärta, matte wtslippa (ut ignis ille interiobus æstnans foris erumpat) Su 327 ."],"e":[]},{"a":"utslita","b":"vb","c":"v.","d":["1) bortslita. " mz tholkom thunga skullo benin wtslitas fran knämen " Gr 279 . ","2) utslita. " gambla vtslitna oc skrwnkna skoo " MB 2: 24 . " mz gamblom vtslithom klädhom ib. " ib 25 ."],"e":["utslita sik , slita sig lös. wtslet sik mz alle raskhet swa som en örn oc bort foor fran os KL 408 . MB 2: 402 ."]},{"a":"utslukin","b":"","c":"","d":[" , p. ajd. slocknad, släckt. swa at thz som wtslukit (extintum) är, maghe opnyas ok oprättas . . . giffwin os aff oleonne, hwilkin idher ä offwirlöpande SpV 272 ."],"e":[]},{"a":"utslukna","b":"vb","c":"v.","d":["utslockna, slockna. om lyktan älla lywset wthslokna Su 64 . - oeg. och bildl. swa wtskolande wärldinna liff Su 196 . " j hwilkom all gudhelighet är wtsloknadh " ib 353 . " thänne gudelike kärleken haffuer swa kolnat i mangha manna hiärta at han maxsan är mz allo wthsloknahder " ib 2 . ib 9, 51 . är gudhz kärleker maxan aff fiästom wtsloknadher ib 150 ."],"e":["-slokna )"]},{"a":"utslägher","b":"av","c":"adj.","d":[" = utlägher. worder nogor j nogodh rike fredlös biltoger eller vtsläger j et rike for sin retta brot G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69."],"e":["-släger . ","-slögher Rydbrg Tr 3: 383 (1483)),"]},{"a":"utsläkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["utsläcklig, som kan släckas. for thy at thu räddis ey at sighia odödhelica gudha oc mik vara pinaskolandis mz äuärdhelicom eeld. thy skal iak thik här lata bränna mz wtsläkkelicom eeld Gr 279 . Jfr outsläkkeliker."],"e":[]},{"a":"utsläkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) utsläcka, släcka. släcka, stils. om först. vathnet . . . vthslekker törsten SvKyrkobr (Lucid B) 155 . - Jfr släkkia ut."],"e":["-slekker )"]},{"a":"utsläkkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utsläcka, släcka. " eldin vtsläkkia " KL 127 . " diäfwlen wt släkte hano (för hona, näml. lyktan) " ib 211 . " wtsläkke all liwsen " Bir 5: 87 . - oeg. och bildl. wtsläk ondra thanka frestilsa eld mz gudhlika böna watne KL 247 . MP 1: 282 . - släcka, stilla. om törst. vt släkke drykkin thörst Bir 1: 283 . ib 2: 125 . ","2) utplåna, göra slut på, tillintetgöra. fiskin . . . huars öghon vtsläkkia (extinguunt) vara syn Bir 2: 4 . " vtsläk ok bätra förro timan glömsko " ib 3: 165 . - part. pret. utsläkter, ","1) utsläckt, utslocknad, slocknad. vt släkt liws Bir 1: 75 . met . . . wtsläcte lampar FH 6: 67 ( 1486) . " wtsläkt kol " Ber 71 . - oeg. och bildl. dygdhanna lyktor äru vt släkta Bir 1: 392 . ","2) slocknad, död. " tänkiandes os wara wtsläkta " Lg 3: 456 . " nu togh aller kroppin kulna oc war nw när aller wtslekt " ib 517 . - död, utllånad, tillintetgjord. alla dygdhir . . . synas vara quafdha ok wtsläkta i them Bo 129 . - refl. utsläkkias, utsläckas, utslockna, slockna. thu äst swa som eldir hulkin som aldre vt släkkis Bir 1: 35 . MP 1: 107 . - släckas, stillas. om törst el. hunger. annorledh ma thän hungrin wtsläkkias (exstingui) Bir 2: 137. aff thässom druk vtsläkkis thörstir ib 253 . - Jfr släkkia ut samt utslökkia."],"e":[]},{"a":"utsläkkilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? utsläckande, dämpande. fför thän litla thyman j hwilkom the läsa min psaltara, haffwer jak fförwärffadh största skärslo eldz pino wtsläkkilse JMPs 517. släckande, stillande av törst. törsthens wtsläkilse JMPs 524."],"e":["-släkkilse )"]},{"a":"utsläkkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? utsläckande, dämpande. kötzsins wtsläkkilse Gr 300 . " allirs synderlikx girnilse fulkomplikasta wtsläkkilse " Su 203 . - utslocknande. kärlekxsins wtsläkkilse Ber 47 ."],"e":[]},{"a":"utsläktis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. A) adv. utanför släkten. om mik eller . . . mina arffua wiliä for:de pärke gotz j gen köpa tiil a(t) siälffuä at äga ok ekke andra nagra frömande wtslactis tiil hender Svartb 468 (1458?). B) adj. som avser oskyld(a), till förmån för oskyld(a). allegare ablegare vthsläktis tästamenth giffua GU C 20 (hand 2) s. 71."],"e":[]},{"a":"utsläppa","b":"vb","c":"v.","d":["lutsläppa (på bete). wm morgonennar the (ɔ fåren) wthsläppas PMSkr 216 . Jfr släppa ut."],"e":[]},{"a":"utsläppa","b":"vb","c":"v.","d":["utsläppa. the them (fångarne) vaktade them vtsläpte MD 349 . " han loth wplätha stadzsins boom och wtsläpte nogre fiskere " BSH 4: 295 ( 1501) . - utsläppa på bete. om . . . then same hest wtsleppis FH 1: 109 (1492, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"utslögher","b":"","c":"","d":[" ), se utslägher."],"e":[]},{"a":"utslökkia","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. vtslökkias, utsläckas, utslockna, slockna. skal eldin ey vtslökkins Bir 2: 29 . - Jfr sökkia ut samt utsläkkia."],"e":[]},{"a":"utslökkia","b":"vb","c":"v.","d":["utsläcka, släcka. swasom watnit vtslökkir ellin, swa slökkir almosan syndena MP 5: 226 . " oc then smöria haffe makt wtslykka all eld " Troj 18 . Jfr slökkia ut."],"e":[]},{"a":"utsmiugha","b":"vb","c":"v.","d":["smyga sig fram (ur ngt). han sagh oc fyra ormahuwdh wt smygha aff the berghskuru han hafdhe fäst sina föter vppa Prosadikter (Barl)l 39."],"e":["-smygha )"]},{"a":"utsmäkta","b":"vb","c":"v.","d":["utmärgla, utmatta, utpina. " han . . . hafdhe sik thwinghat oc vtsmäktat mz gudhlike fasto " Pa 9 . Lg 3: 137 . " wtsmaktadher (fatigatus et attribus) aff the fornempda sottene " Ansg 255 . sielen vtsmektet j tolkom pynom gaat hanom jnthe swarat LfK 234 ."],"e":[]},{"a":"utsmälta","b":"vb","c":"v.","d":["2) utsmälta. " bergzmen vtsmelta ff stenomen malm PMskr 591. ""],"e":[]},{"a":"utsmälta","b":"vb","c":"v.","d":["till yttersta grad bringa i smältning. swa bläsende mz smedz bälgiom, swa som jernet smeltes j eldenom swa smelte the ther sielänä som ther pintes at the vorte til alzinkte ok swa vthsmelte tryste thom dieflena til hopa LfK 253 ."],"e":[]},{"a":"utsokna","b":"ab","c":"adv.","d":["utsocknes, bort från (hem)socknen. item föres hon (ɔ en brud) af sochn och vigis uthsochnes, tå bör kirkieherren henne sine loge utsochne sendhe och sine vigningapeninger sielfver beholle Hist Handl V III 1: 67 (1514, nyare avskr.)."],"e":["-sochne )"]},{"a":"utsokna","b":"ab","c":"adv.","d":[],"e":["utsokna folk , ","utsokna man , "]},{"a":"utsoknis","b":"ab","c":"adv.","d":["och adj. A) adv. utsocknes, utom (hem)socknes. Hist Handl V III 1: 67 (1514, nyare avskr.). (se under utsokna). B) adj. utsocknes. philippus ottesson och oleff sontwla, wtsoknis ok frömande goda bönder Svartb 546 ( 1483) ."],"e":["-sochnes )"]},{"a":"utsoknis","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utsopa","b":"vb","c":"v.","d":["utsopa. " wtsopin oc wtvrakin orenlicheyt aff clostreno " VKR 24 ."],"e":[]},{"a":"utsot","b":"nn","c":"","d":["utsot, diarré; rödsot. " diaria thz är vtsot " LB 5: 292 . ib 2: 64 . " grep bradh vtsot han " KL 119 . " aff . . . wadhelike wtsot (dystenteria) " ib 175 ."],"e":[]},{"a":"utspeia","b":"vb","c":"v.","d":["cauillare gabba forsmaa speskära ok swepesaka ok vth speya GU C 20 s. 88 . ib s. 244 . explorare vtspeya ib s. 459 ."],"e":[]},{"a":"utspeiare","b":"nn","c":"","d":["utforskare, utspanare. lönlika thinga klikir wtspeiare (perscrutator) SpV 159 ."],"e":[]},{"a":"utspika","b":"vb","c":"v.","d":["genom spikar utsträcka el. utspänna. " see huru hans händher, arma oc alla andra hans limme äro wthspikadhe (extenta) " Su 48 ."],"e":[]},{"a":"utspilla","b":"vb","c":"v.","d":["utspilla, spilla ut. nw wtspillis gudz kärlekx oleo (effuso . . . divinæ dilectionis oleo), aff hwilko lampan skulde brinna oppinbarligha SpV 105 ."],"e":[]},{"a":"utspisa","b":"vb","c":"v.","d":["utspisa, utsända mat (utomhus). counentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins vtan til swa at wtaff thy enkte wtspise vtan almosan fatigho folkeno VKR 42 . Jfr spisa ut."],"e":[]},{"a":"utspisare","b":"nn","c":"","d":["person som utspisar, utdelar föda, proviantmästare. Jfr Sdw 2: 1326, S. Tunberg i En bergsbok (1921) s. 71 f., MU Kopp 99f."],"e":[]},{"a":"utspisare","b":"vb","c":"v.","d":["person som matare en smälthärd med malm el. en mila med kol? " hwar vtspisäre. hwat han är hälpyr kolare allr smältäre. aff af andre iprät. en span korn vm vikunä " SD 5: 637 ( 1637) . hwariom vtspirärä tolf örä reþo penningä. oc enä mark af fataburenum. vm leghostännonä ib. " hwar kolare sklal haua halwan fämtä skiþärä. halnän þriþiä thäkkilsman oc en vtspisärä " ib 638 . "],"e":[]},{"a":"utspisning","b":"nn","c":"","d":["1) utspisning, utspisande; utsändande el. leverande av mat. haffuer. han lagt owinneligh. skath och wtspisningh pa them GPM 2: 22 ( 1508) .","2) proviant som utlämnas för den tid ngn är borta från hemmet. x mark til at köpa vtspiisning met Skotteb 339 (b. v 1430-t., Borgm)."],"e":["-spiisning )"]},{"a":"utspisning","b":"nn","c":"","d":["1) utspisning, utspisande; utsändand af mat. om hon haffwer warit okmykyt rwndh . . . ällar oc mykyt nap . . . i sinne wt spisningh LfK 162 . " affläggis all wtspisning baadhe embetsmannom oc androm clostirsins thiänarom " VKR 38 . " skipi abbatissan them wte j gaardhenom swa thera bärning oc widhirthorfft at ey thränge til at göra noghra wtspisning " ib 42 . ","2) proviant som utlemnas för den tid ngn är borta) från hemmet. all wtspisning til skips oc skoghs oc all annor widhirthorftelichin spisning scal taghas vppe j gaardhenom VKR 41 ."],"e":["-igh )"]},{"a":"utspotta","b":"vb","c":"v.","d":["utspotta, spotta ut. än huar ängin är hitin thär wt sputas (Bir: vt spottas) taglghin Nio kap ur Bir 30 ."],"e":["-sputa )"]},{"a":"utspotta","b":"vb","c":"v.","d":["utspotta, spotta ut. eg. och bildl. hwi vt sputtadhe thu hwedit ok tuggadhe tistillin Bir 1: 353 . " the hafwa swa som ister j munnenom. hulkit the vt spotta af munnenom " ib 181 . the skodha ordhin ok borth kasta them ok vt spy ok vt sputta them ginstan ib 186 . " thänne konungir vt spottadhe thik swasom thz pläghir vt spottas som wanult är " ib 3: 465 . ib 1: 180, 203, 280, 2: 26, 3: 287, 346 . MP 1: 203 . Ber 232 . Jfr spotta ut."],"e":["-sputta )"]},{"a":"utspredha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utbreda, breda ut. eth baldakin a fyra stänger war ther vänlika wth spreet RK 1: 1436 . " vt spreddo eth storth täkon vppa iordhena " MB 2: 95 . " hwilkin som haffwir eth faghert kaar, oc sigher j thy wara alzstingx wäl luktandis yrther oc krydde hwar skal thz thro . . . wtan han laatir wp om them, oc them wtspredher " Bir 4: 49 . - utbreda, utsprida, kringsprida, sprida. ginstan the helga gatubodhen eller krydakistan rördes vtspredde hon syna dyara vellukt Lg 3: 579 . Su 76 . vtbläser han alla the sielenä wr sik ok vtkastar thöm som brinnandhe byssostena ok vthspredher ouer ala heluitis pynor LfK 238 . " kirkionar som vidha äru wtsperda om världina " Gr 300 . " hälga hwsens stena ärw nw wtspredde ower alla wärldzlika gathur " Su 64 . madyan oc amalech . . . laagho wtspreddhe ((fusi) offwir allan nidhra dalen, swa som locuste thz är gräsbithara owir gröna änghiar MB 2: 90 . ","2) utsprida, meddela åt flere. begynner . . . diäfwlen . . . vtspredha syn falska rodh och blanda owilia i mellan rikesens inbiggere FH 6: 107 ( 1497) . ","3) utbreda, utsträcka. " hon . . . vt spredhe (extendit) sina miskund til alla människio " Bir 1: 393 . ","1) sprida sig, utbreda sig. thz blomstrit som vp växte j nazareth ok vt spredhe sik (se diffundebat) owir al libani biärgh Bir 1: 392 . - utbreda sig, grena sig. vtspredde sik thz helga träet ok vänä rosen j manga dygdeliga blomster ok grena Lg 3: 520 . " wtspredde hon (ɔ: adhran) sik i swa stora aa älla flodh " KL 329 .","2) sprida sig, blifva allmänt känd. Su 3 . - refl. utspredhas, ","1) utbreda, sig, sprida sig, spridas. j mangom stadhom byriadhis tha clostir byggias ok kring vm världina wtspredhas renliulis liffwärne KL 329 . the (ɔ: alla hardha sootther) ganga alla aff gallanom oc hans yfuerflödoghet vtspredas (för ok vtspredas) j allan kroppen LB 5: 292 . ","2) sprida sig, blifva känd. wtspredis iomfrunna clara hälaghetz frägdh vidha vm mang rike KL 328 . - Jfr spredha ut."],"e":["utspredha sik , "]},{"a":"utspridha spriida. part. perf. spridder","b":"vb","c":"v.","d":["1) utsprida, sprida. ingen skulle dyrffues nogra . . . lutters dicht eller böker . . . sälie eller kööpa heller ibland wor christne allmoge forderffuelige uthspriida emote theres sieless salogheet oc helsa HSH 13: 53 (1524? Brask). 2) utspärra, spärra ut. höken som godher skal wara han skal haffwa . . . stora wthspridda föther PMSkr 268 ."],"e":[]},{"a":"utspringa","b":"vb","c":"v.","d":["1) springa ut, falla ut. roland . . . slo han a hoffwdh swa faast at badhon hans öghon wt sprungo KarlM (Ver) 94; jfr KarlM (El) 95. l4) utspricka; framspira. tha skäggith börya först wthspringa PMSkr 124 ."],"e":[]},{"a":"utspringa . v. ","b":"","c":"","d":["1) hoppa fram, fara fram. ginstan vtsprang yxin aff foinom KL 51 . " vtsprang lughi midhwaghu gynom hans hals " ib 122 . " springa ut, falla ut. thäs manzsins öghon synas thik vtsprungin " Bir 2: 97 . ","2) springa ut, brista ut, hastigt rinna ut. nar een klokka gödz wtsprang vällande malmin aff giutonne oc formonne Bir 3: 15 . " ginom hiälm ok brynio ringa sa man thera blodh wt springa " Iv 4928 . " for blodhit oc watnith ther vth sprak " ST 181 . ","3) uppspringa, upprinna. " brita ut. ey haffdho än watmanna käldhor wth sprwngit (eruqerant) " Su 78 . ","4) utspricka; framspria. aff huilkins þera vande blomstar vt spriggar Bu 6 . latir . . . war herra thornin wäxa ther til at rosin mahge wtspringa MB 1: 86 . " tha thera (fikonträdens och andra träds) frukt vtspringir " MP 1: 10 . - part. pret. utsprucken, grönskande och blomstrande. hittis aarons wander om morghonin wtsprungin, mz blomster oc frwkt MB 1: 406 . ","5) komma ut, utspridas. förre än rykthet skwlle wtspringa RK 3: (sista forts.) 5725 . - Jfr springa ut."],"e":[]},{"a":"utspringning","b":"nn","c":"","d":["utsprickning, framspirande. j theras (trädens) löffs oc blomstrande (för blomstra) wtspringning Su 200 ."],"e":[]},{"a":"utsprita","b":"vb","c":"v.","d":["tha sworo the athan war wdspritader (-ri osäkert) oc dödhe aff rette pestilencia ATb 3: 65 ( 1496) ."],"e":["wd- )"]},{"a":"utsprängia","b":"vb","c":"v.","d":["spränga ut, komma att brista el. falla ut; utdrifva. hon wtsprängher (eurit) hanom siin andelik öghon Su 352 . Jfr sprängia ut."],"e":[]},{"a":"utspyia","b":"vb","c":"v.","d":["utspy, utspotta. eg. och bildl. thw saat han (näml. hostian) vtspisa oc hannas ohöuisklica Bir 2: 119 . " scal iak tilböria at vtspy tik af minom mun " MP 1: 151 . " waktin idher fore tholkom ledhom oc wamulom gerningom, eller mon thz land oc idher wtspy aff sik, swa som thz skal wtspy them som ther nw bo " MB 1: 364 . " the skodha ordhin ok borth kasta them ok vt spy ok vt sputta them ginstan " Bir 1: 186 ."],"e":["-spia . ","-spy )"]},{"a":"utspyria","b":"vb","c":"v.","d":["1) utspörja, utfråga, genom frågor utforska el. söka utforska. at letä ok granlikä vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergäld SD 6: 129 ( 1349) . " at hwar thera vspöri (inquirat) granlica j sine sokn än nokre thera sokna män blifwa ällir staa j nakrom oppinbara syndom " Bir 3: 342 . israels söner . . . vtspordho ekke gudz wilia MB 2: 25 . vt sporde israels söner raadh aff herranom ib 69 . ","2) genom efterforskning finna el. påträffa. hwar thet (godset) thär ligger oc härra beinct thet wtspöria kan SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). ib 172 ."],"e":["-spöria )"]},{"a":"utstaka","b":"vb","c":"v.","d":["utstaka. . . . mz holke han sig ey sagde bewara wille för en iak honum henne (ɔ en äng) wtstakande antwarda wille wtan alla trätta Brasks Kopeib 30 (1511?). - Jfr staka ut."],"e":[]},{"a":"utstanda","b":"vb","c":"v.","d":[" = utestanda. han wiste sigh jnthe haffuä wtstandene med honom . . . annet än got HSH 18: 17 ( 1495) ."],"e":[]},{"a":"utstanda part. pres. standes","b":"vb","c":"v.","d":[" = utestanda. hwar han hade vtstandes xx mark ATb 3: 371 ( 1528) ."],"e":[]},{"a":"utstigha","b":"vb","c":"v.","d":["stig ut, kliva ut. thenna sinon haffe myket folk jnne när siig (i hästen) oc . . . om lnatthena skulle hon opläsa oc wtstyga mz folket Troj 262 ."],"e":["-styga )"]},{"a":"utstikka","b":"vb","c":"v.","d":["utsticka, utstaka. . then stadz wadhi soml rikesens radh fore nakrom aarom . . . watzstena by til stadz wadha vtstickadhe Priv o skydds br 177 (1442). Neuman Vokbal 82 ( 1467) . . . . tompther jamliga och skeligä skipta och wtsticka Priv f Sv st 170 (1473, avskr.). när eth twsand haffwer graffwit sina wth stikkadha graff PMSkr 131 ."],"e":[]},{"a":"utstikka","b":"vb","c":"v.","d":["utsticka, brodera, utsy. konungsins baner war ther vtstikkat RK 1: 1397 ."],"e":[]},{"a":"utstikkka","b":"vb","c":"v.","d":["utsticka, utstaka tha the fornempa tompt mäldes ok wtstikkadhis SJ 8 ( 1423) ."],"e":[]},{"a":"utstinga","b":"vb","c":"v.","d":["sticka ut, med ngt spetsigt föremål stöta ut el. aflägsna. härrin bödh badhin hans öghon wtstinga Bil 254 MB 1: 11 . " han lot sig säluom j (d. v. s. et) öga wt stinga " MD (S) 234 . Jfr stinga ut."],"e":[]},{"a":"utstinga","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":[]},{"a":"utstingirska","b":"nn","c":"","d":["en som utsticker ögonen; en som förblindar el. bländar. hedhir giri är . . . hiärtans blinde älla wtstigirska (excæcatrix cordium) Bo 96 ."],"e":[]},{"a":"utstiäla","b":"vb","c":"v.","d":["undanstjäla, stjäla. ath han schulde haffua medh warit, tha peningana vthstolis aff kystan i hans wlffs hus STb 3: 21 (1492). Jfr stiäla ut."],"e":[]},{"a":"utstiäla","b":"vb","c":"v.","d":["undanstjäla. eraium, hwadhan han mönsterins gull oc andra kosteliga haaffwor vth stulit haffde MB 2: 292 ."],"e":[]},{"a":"utstoffera","b":"vb","c":"v.","d":["utrusta. " then staalisthe ok beste jakth, ther i haffde wtstoffered med byssor och wärgie " BSH 5: 462 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"utstridhirska","b":"nn","c":"","d":["besegrarinna. rät vidhirganga är . . . diäflanna vtstridhirska MP 1: 304 ."],"e":[]},{"a":"utstryka","b":"vb","c":"v.","d":["utstryka, utplåna. " theras rikes förestandare ällar landz herra lät wt stryka sit skyldh wapn oc lät mala sancta anna i stadhen " Lg 3: 680 ."],"e":[]},{"a":"utstryka","b":"vb","c":"v.","d":["utstryka, utplåna. " the iiij fath jern, som wogho j pund mynne . . . och vychten vthstroken " STb 3: 103 ( 1493) . niclis . . . zacher til ltwenne xl mark försth fore merkit han vtstreck vtan loff, loch sydan fore forbudit xl mark ib 4: 167 ( 1507) . Jfr stryka lut."],"e":["-streck ) , "]},{"a":"utsträkkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["*utsträkkia sik , sträcka sig. sosom then rågårdhen . . . emellan tw waten sig wth strecker (se extendit) Svartb (Skokl) 82 ( 1347) ."]},{"a":"utsträkkia","b":"vb","c":"v.","d":["utsträcka. " wakte thu thinna föter ey lenger wtstrekkir än som skinfällen räkkir " RK 2: 1873 ."],"e":[]},{"a":"utströia","b":"vb","c":"v.","d":["utströ, kringsprida. " aterdrager han til sik alla the vsle sielder han för vtstöryadhe " LfK 238 ."],"e":[]},{"a":"utströma","b":"vb","c":"v.","d":["utströmma, i skaror utkomma el. utgå. vtströmado beniamynts söner gynom portana MB 2: 135 . ib 136 . Jfr ströma ut."],"e":[]},{"a":"utstädhia","b":"vb","c":"v.","d":["1) låta utgå, utanordna. tesse . . . summa sölffwer iach vtstadde aff riichit tiil hans nades gangn HSH 24: 50 l(1516).","2) utarrendera, bortstädja. " jtem fogothen bör försee waara garda . . . och them wtstädia " Arnell Brask Biᴵ 22. lib."],"e":[]},{"a":"utstädhia","b":"vb","c":"v.","d":["utarrendera, bortstädja. " när han wtstädhir goozin " VKR 32 . - part. pret. utstadder (-städdher), städ, som råkat i ett visst tillstånd el. förhållande. j sielffwe ware fförsth illa wthstädh (hade råkat illa ut) och fflere met FM 130 ( 1502) . Jfr städhia ut."],"e":[]},{"a":"utställa","b":"vb","c":"v.","d":["utsätta (ngn för fara, olägenhet el. dyl.); blottställa. sva äre vi (ɔ Stockholms borgare i förhållande till konkurrenter från vissa andra städer) pa alle sider uthstelte, sva ath her är stor nödh och armot til ath berge sich Hist Tidskr 1: 398 (1508)."],"e":[]},{"a":"utstämna","b":"vb","c":"v.","d":["uppbåda, befalla att infinna sig. sidhan loot han wt stämpna alt thz folk han hafdhe ouer ämpnä Fl 2076 . " the . . . haffue vth stempdh nogrä köpstedzmen och bönder ther rese med thöm " HSH 20: 226 ( 1507) . - uppbåda till härfärd el. ledning. sith folk loth han vtstämpna thz mesta han haffde ämpna RK 2: 351 . - Jfr stämna ut."],"e":["-stämpna )"]},{"a":"utstänkia","b":"vb","c":"v.","d":["utdrifva, aflägsna? siäflikhetin göme i os gudz liknilsa biläte än vredhin vtstänke (motsv. ställe 1: 280.: fortakir) thz MP 2: 212 ."],"e":[]},{"a":"utsullin","b":"","c":"","d":["utsväld, uppsväld, uppsvullen. al the rwmen som förre waro wtsullen the waro nw helbridge oc osullen Lg 3: 378 . " hwru een wtsullen fik bötir " ib 381 . " han är wth swllin innan kytino " LB 3: 180 ."],"e":[]},{"a":"utsulna","b":"vb","c":"v.","d":["utsvälla, uppsvälla. " ä thes mera han drikkir . . . thes mera wthswlnar han oc wthbläsis " LB 3: 180 ."],"e":[]},{"a":"utsupa","b":"vb","c":"v.","d":["supa i sig, insupa; dricka. tha taker han badha nitstunar wt super lithit aff och ser huru honum gätz aal AS 60 ."],"e":[]},{"a":"utsurin","b":"","c":"","d":["med ed förklarad biltog, dömd biltog el. fredlös. han är forwnnen ok vtsuoren mäth rikesens rät, swa at han eigh agher i förnämpdom rike äller landom vara äller fridh hawa BtRK 32 (1359, orig.)"],"e":[]},{"a":"utsveta","b":"vb","c":"v.","d":[" refl. *utsvetas, exsudo . . . vtsuetas GU C 20 s. 247 . - Jfr sveta ut."],"e":[]},{"a":"utsvälla","b":"vb","c":"v.","d":["svälla ut, svälla. contumere . . . vtswälla ok forbolgna GU C 20 s. 145 . grunio (fel för grumo) as are sändha ridha ok vt swälla ib s. 323. Jfr svälla ut."],"e":[]},{"a":"utsvälta","b":"vb","c":"v.","d":["svälta ut, uthungra. läth väpacianus byggia krink om allan stadhin oc wilde them vthswälta ST 363 ."],"e":[]},{"a":"utsyn","b":"nn","c":"","d":["1) seende el. skådande utåt. huru systrana skulu haffua sik j atirhalle aff mykle wtsyn j kirkionne Bir 5: 68 . " systrana skulu haffua enfalla oc ödhmiuka wtsyn gynom grindena wt j kirkionna ib. haffuandis atherhald aff . . . forwitne wtsyn wm kirkiona " ib. " hwru gran thu wast om thina wt syn, än nw seer thu gönom hwaria spryngio " LfK 143 . ","2) utseende; uppsyn. gnizlandis tändherna moth henne mz grymme wtsyn Lg 3: 405 ."],"e":[]},{"a":"utsälia","b":"vb","c":"v.","d":["utvälja. " ath inthet salth vtsällies skall her in i richit . . . vthan i skeppetall " HSH 20: 185 ( 1507) . Jfr sälia ut."],"e":[]},{"a":"utsälia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) sälja, försälja. gregress andersson, som for:de godzit haffde wthsolt Svartb 513 ( 1472) . woret zache samme tompt och bögningh worte ffall tha skulle hon fforsth byudas stadhen ighen som wtsolde oc lingom androm SJ 2 . l300 (1496); jfr STb 3: 298 ( 1496) .","3) utsälja, slutsälja. tha olyan är wthsaldh strqx renses wth thet pa bothnenom är PMskr 340."],"e":[]},{"a":"utsända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utsända, afsända. " konungin aff danmark haffde wtsänt marga hälanda stark the til swerikis tradhe " RK 1: 2647 . " the . . . wtsändo twa af sino radhe til hans " Gr 261 . ib 282 . MB 2: 58 . MD 329 . at enge questores eller biddara wthendins . . . til ath tiggia Bir 5: 131 . " the som wthsende wardha ath köpa fä oc fisk " ib. " the som finnas at wtsända wan frägda breff ällir älskogha breff til wärdz folk " ib 52 . - utsända, utrusta. enä reysu vt sändä a mot guþz owinum SD 5: 566 . ( 1346). ib 478 (1345, nyare afskr.). - lemna ut. noghot intagha äller wthsenda j trägaardhenom Bir 5: 133 . ","2) gifva från sig, släppa från sig. fiskane sammanlenkande j hafweno vt sända (emitunt) siin frö Bir 1: 257 . - gifva från sig, uppgifva, låta höra. han . . . vtsände älla vtgaff eena grötelica röst aff jnnarsta hiärta (vocem ex imo petroris . . . emisit) Bir 2: 133 . KL 186 . " altidh hiärtans sukkan wtsändande (emittens) " Ber 96 . - Jfr sända ut."],"e":[]},{"a":"utsända","b":"vb","c":"v.","d":["1) utsända, avsända, sända. huilkit breff til len herredag wtsändt til at winna gotziith igen mz tha forfarit bleff NMU 1: 146 ( 1488) . claus . . . tilstode, ath han vthsendt xl gulen til mester hans brede j lubeke STb 3: 440 ( 1499) . ib 5: 69 (1515). adj nw pa en forsagd tiid wele wtsende twa fulmyndige aff ider stadt oss til mötes ib 316 (1520, Kop) . Stock Skb 193 ( 1521) . ib. - Jfr sända ut."],"e":[]},{"a":"utsändilse","b":"","c":"","d":[" , ln. pl. el. f.? utsändande. at wi maghom skodha wara atherlösn j thinom hälga mandoms anamilse . . . thin sigherfwlla dödh . . . oc wpfarilse, oc landans wtsändilse SvB 19 (b. av 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"utsändning","b":"nn","c":"","d":["llegacio onis vthsändningh llegarciuncula llithen vthsänningh GU C 20 (hand 2) s. 71."],"e":["-sänningh )"]},{"a":"utsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utsätta; sätta el. förstätta (ngn i enviss ställning). hwat är thz som owirgangir j ödhmiwko hiärta, ok sniällo, sith mooth hwar tämpringin ey formykit wtsäthir sina akt (nequid nimis intendit) SpV 157 . lastarin (ɔ: djävulen) wtsäthir (exponit) syndarana til lastanna fulkompnilse ib 563 . - utsätta, blottställa? swa är thette slotthet nu wt sat sua thed iak är här i stor sorgh GPM 2: 290 ( 1508) .","3) pantsätta. thet jac giwer . . . ragwal pampa thes makt at pantsäthia mikt goz . . . swasum jac haddä siuler wthsath forä myn gäld SD 8: 553 ( 1364) . " the som pantä haffuä vtsat for skot, the lösa thom ater innan thetta oc paske " STb 1: 429 (1459, Burspr). tha röffwadhe tässe thre . . . then ssamma tibmer man aff thwa öxar . . . och en halhaka medh och wille thet wth ssätthia fför öll ATb 2: 174 ( 1481) . huar hon wtsat oc panstsat haffuer hans tingest her i byn STb 4: 252 (1512). ib 5: 261 ( 1519) . var mich . . . vnderuist . . . hwilkit mich storlige forwndrqar at han sith godz saa hanlige vtsetther i oskilde mans hender Vg Fornmt I 8-9: l103 (1508). ib 105 (1515).","4) uppsätta (en skrivelse), utskriva. thenne copielot morten lehus vtsetie hem til her gorius STb 5: 335 (1522, Kop). 5) översätta. haffde ij någer ner eder hemme kunde utsettie på svenske, vore thett engod giärning Linkbilblh 1: 195 (1526, Brask). - Jfr sätia ut."],"e":["-sättia -setie )"]},{"a":"utsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utsätta; sätta el. försätta (ngn i en viss ställning), ställa. aktom siälena wara . . . wt satta i M wadhom, tusandha osorghom LfK 45 . - vadhelika utsätia, sätta el. bringa (ngn) i en farlig ställning. thu hafwir . . . thik sielfwan wadhelika vthsat ST 458 . " at i vilin mik swa wadhelika wt sätia mothe gudhi, at jak skal brytha mith lyffte oc häloga akt " Lg 3: 271 . " then landzende finalandh, som nw swa vadelige wtsetter är " HSH 18: 13 ( 1494) . ","2) placera, deponera. " aff tolko wtsatto godzse " LfK 13 .","3) pantsätta. " forlyuþande . . . þessä vara skipan äller pant at hindrä. qwällä. äller til nokra handa skuld at glädä med utsätiä " SD 5: 567 ( 1346) . at . . . min son henrik skal äghnte aff thesso sino mödherne sälia, wtsätia älla legholasta swa länge iak liue ib NS 1: 678 ( 1407) . ib 97 ( 1402) . FH 3: 39 ( 1444) . piltin","1) utsätta sig, gifva sig. hwilke . . . wtsatto sik j dödhin j twsanda liffsins wadha Su 360 . ","2) utsätta sig, blottställa sig. ffor thy t iak mik swa darlika vthatte ST 528 . ","3) hängifva sig. sik utättia mote skiälum til alla odyghd ok wädha KS 44 (112, 47) . Jfr sätia ut."],"e":["-sättia )"]},{"a":"utsätning","b":"nn","c":"","d":["j the fya wrånom stodo pelara fyra aff skenaktog dyrabär sten som kallas onichinus mz kosteligen wtsätning (exstense proveritatis affixe) Troj 178 ."],"e":[]},{"a":"utsätning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utsökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utsöka; taga reda på; lära känna i stormenom wthsökis (dignoscitur) styremannen Su 120 . - taga reda på, utforska. huat lönlikit skyltis in prouerbiis tha wtsökte han (occulta proverbiorum exgerebat) Su 233 . ","2) utöka, utkräfva, uttaga. alt thz the atto han vtsökte RK 2: 1013 ."],"e":[]},{"a":"utsökia","b":"vb","c":"v.","d":["1) utsöka; taga reda på. - söka (efter ngt). oportunus in passione querbat oportuniate[m] et eum morti traditus (Math. 26: 16: ut eum traderet) expone vtsökte syth rwm ath matte anthwarda ihesum i dödin GU C 20 s. 384 . Jfr sökia ut."],"e":[]},{"a":"uttaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uttaga, borttaga. " somme taka wambena aff enom lnyslaktadom vädwr oc läggia swa som hon wthaks j kalgardhen " PMSkr 356 . - borttaga, bortröva. arnö gaardh haffue the röffuath och brendt, vthagith ther gwl, sölff . . . Hist Tidskr 38: 123 (1520).","2) uttaga, hämta. " lgör han tet ytermera her epter, tha haffue sama hans borgensmen makt och voldh ath sätie hanom the the hanom lvttoge aff siszkaburit STb 3:301 (1496). "","4) uttaga, lyfta, uppbära (pengar, avgifter o. d.). SD 8: 567 (1364, nyare avskr.). ath engin här effterdyrffwis at kräffwia lönlika eller opnbarlica . . . eller ok lwttaka aff . . . kirkionel hionum konungx räth eller sköfflingh for sinb ruth Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). STb 2: 578 ( 1491) . ib 3: 316 ( 1496) , 4: l203 (1511). pa then tijd ider hustrv . . . war her, anamede lochwttogh thenswmo peninga hans ffalster hade her till gömo ib 227 ( 1511) . ib 5: 272 (1520).","5) avskilja, avsöndra (jord). ena tompt . . . wttaken aff tyrgilse jonsons tompt SD NS 3: 63 (1415, gammal avskr.). the visto inghenskäl till sighia at thet met naghrom retth war aff gangit, vthan prouast gerlag haffde thet (ɔ ett stycke jord) vthakith met sielffs wilia Svartb 298 (1422?). VKJ 13 ( 1447) . the lykkior, som wttakne ärw aff clastadoml ib14 (1447). - Jfr taka ut."],"e":[]},{"a":"uttaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) uttaga, borttaga. " tedhe them hwar stenin ok iordhin war vttakin " KL 85 . ","2) uttaga, hämta. " i samma hwss som wi honom nw tttaga " BSH 3: 80 ( 1445) . ","3) taga, hämta. " bok thessin är uttakin medh fåm ordom af thöm bokum wise mästara hafva giort um styrilse kununga ok höfdinga " KS 1 (1, 1) . mz . . . tolkom ordhom w kärleksens fathabwr wth taknom (assumtis) Su 104 . Jfr taka ut."],"e":["-taga )"]},{"a":"uttala","b":"vb","c":"v.","d":["tala ut, tala till slut. för än han haffdhe wt talath wäl MD 189 . SO 78 ."],"e":[]},{"a":"uttappa","b":"vb","c":"v.","d":["uttappa. " vm alle then win och drök som tyle haffuer hantert oc vttappet i kelleren " SJ 326 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"utteilse","b":"nn","c":"","d":["uppenbarane, visande. räddoghin är enkte wthan dyrffwinna hiälp, ok een wtteilse ällir kwngörilse (proditio) tankanna om hiälpena ok lnar han jnwörtis är mindre SpV 536 ."],"e":[]},{"a":"uttekna","b":"vb","c":"v.","d":[" SvB 22 (sen. h. av 1400-t.)."],"e":["jfr"]},{"a":"uttekna","b":"vb","c":"v.","d":["1) utmärka, angifva. j them stadhenom, hwilkin tik . . . är wtteknadher (demonstratus) Bir 4: 44 . " tässe äru ekke the läst " ib 52 . " haffde sanctus tytus . . wtteknat sancti pauli skapath och skipilse badhe til hans kropp oc iämwäl hans änlite för folket " Lg 3: 155 . ","2) beteckna, vara en bild el. förebild af. thu . . . som är the samma oc fore loffuadha sannindhin, som archin wtteknadhe Bir 4: 104 ."],"e":[]},{"a":"utteknilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. bild. hwat ey haffwer thu här j thännom alrenom, fulkomligasta omvändilsenna formam ällir wtteknilse, hwar gudz almoghe aff egiptolandh j storom hopom wtgik SpV 373 ."],"e":[]},{"a":"utthiäna","b":"vb","c":"v.","d":["uttjena, tjena till slut. for än han haffuer sin lärnar sinom hosbonde wth tient SO 84 ."],"e":[]},{"a":"utthrykkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" SD NS 2: l228 (1409) (Sdw 2: 891 under uttrykkia 2)."],"e":["-tryckeligha )","jfr"]},{"a":"utthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utpressa. " olio präs ther lumbardha ärwodhadho at vtthyrkkia oliona " KL 46 . " then laghin thu ther wththrykkir " LB 3: 34 . ","2) uttrycka, utsäga. " hwart ordh fullelika wttrykkiandhe " LfK 69 . " eyngen människe twnhga kan teth . . . wth trykka " Gers Ars c 5. Lg 3: 236, 319 . - uttrycka, uttryckligen nämna, omtala, tillkännagifva, angifva. alla wara gardha oc goodz ok äghedela som ikke wthtrykkis (exprimuntur) j thetta breff SD 1: 444 (öfvers.). ib NS 2: 223 ( 1409) . " al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken . . . wtan the waren meth gotha manna brewa och inscighla bewisning ytirlika wttryght ok forwarath " ib 228 ( 1409) . " laten them sin welia ganz vttrykte " RK 2: 8233 . KR 45. scal wtskilias oc wtthrykkias förr än noghar takx til systir at hon scal blifua j them stadganom til dödhra dagha ib 10 . blyghis ey at wttrykkia (exponere) hanom, thz han haffwir warit menoghetinna röffuare Bir 4: 113 . här wttrykkis huru josue sände speyara til ierico MB 2: 5 . " nu se thu huru sannelica propheten vttrykte hwilke idhre gudha ära " Lg 3: 208 . " som hans köpebreff ther om ytermera vttrycker och innahaller " BYH 1: 275 ( 1477) . - framställa, redogöra för. henne wttrykkia oc skälicha berätta the ärinde som tha widhirfara VKR 33 . " skal reglonna scriffuae wttrykkia (exponere) sanna ödhmiuktz trappor " Bir 4: 49 . - angifva, bestämma, föreskrifva. christus wttrykkir här prästanna taal Bir 4: 24 . ib 23 . " christus wttrykkir (determinat) här j hwilkom daghom oc huru mwnnonor magho tala widh gaddrana mz wärdz folke " ib 14 . " scal wtskilias oc wthrykkias hwat hellir the sculu bliffua wtan fore . . . ellir vm än the sculu bidha eptir at in koma j inlyktith " VKR 10 . - (?) nw woro ther somme som sa vttrykte RK 2: 8183 . - Jfr thrykkia ut."],"e":["-thrikkia: -thrikkias SD NS 2: 223 ( 1409)),"]},{"a":"utthrykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utpressa. " tak bären aff yrtenne som kallas ebulus . . . oc wthtryk sappen aff them PMtrökt lignilse " GU C 20 (hand 2) s. 22. nw oppa thz at jak maghe almännelika thätta wttrykkia (comprehendee) hwat är manligharen än rädhas, sörghia, girnas, glädhias SpV 539 . " j andre mattho, som jak ey kan wt trykkia JMPs 28. - uttryckligen nämna, omtala, tillkännagiva, angiva. narrare vth trykia ok sägia " GU C 20 s. l342. lhan (ɔ Mattheus) samman satte hänne (ɔ genealogiam christi) j säx sinnom siw hwar lucas christum wan härra twa oc siw tio forfädhir owirförde . . . ok satthe honom siwnda j högdhenne, thässo thaleno siw tio ällir wttrykthe (exposuit) SpV 504 . " tha wij jak wttrukkia fför edher diäffwlsens äggilse som hindra wil lgudz wäna gudelighet JMPs 515. - framställa, redogöra för. war ekke seen at wtrykkia (ne taredes rolvere), at thänna stadhin hwilkin opppa täxtins wäghna synis wikas aff tima til ltima, än tho at han är owiklighin " SpV 54 . - utsäga, tolka, förklara. amen . . . är hebreisth maal, ik thz wttrykkis (interpretatur) wara swa mykit som santh ällir sannelika SpV 577 . - Jfr thrykkia ut."],"e":["-trykia . ","-trikkia . ","-trökt . Jfr Sdw 2: 1326),"]},{"a":"utthrykkilse","b":"nn","c":"","d":["1) omtalande, berättande, berättelse. naarcio . . est rerum gestarum exposicio vt trykilse ok sägen GU C 20 s. 343 . 2) tolkande, förklarande. androm (giffs) prophecia thz är at sighia aff kommaskolande thingom . . . androm ordhanna wttrykkilse (interpretatio sermonum) SpV 524 . " tha maa han thz witha, at han är hälaghir wardhaskoandis gudz rösth, hwat thz hällir är prophecia, ällir aff ewangelio, ällir aff hälgha manna wttrykkilse (interpretatione) ällir kännedom " ib 554 . (?) thz star til thin ok lthina wttrykkilse (tuo arbitrio) ib 569 ."],"e":["-trykkilse . ","-trykilse )"]},{"a":"utthrysta","b":"vb","c":"v.","d":["utpressa, utkrama. " extrydo . . . dere fulleliga vth trysta ok bort köra " GU C 20 s. l246. exsucco . . . care vth trysta vezko ib."],"e":["-trysta )"]},{"a":"utthrängia","b":"vb","c":"v.","d":["uttränga, fördriva. alle portha äru nw stängde, thär mz äru ok alle owene wtträngde SpV 589 . Jfr thrängia ut."],"e":[]},{"a":"utthröta","b":"vb","c":"v.","d":["uttrötta, utmatta. vth thröttho (debilitabant) the alla som the kwnno inna MB 2: 172 ."],"e":[]},{"a":"utthrötter","b":"","c":"","d":[" , p. adj uttröttad, utmattad. mz laatnom . . . oc aff bradhe soot begripom oc myklo ärfuode wttröttom Bir 4: 64 . " vanskadis henna siäl swa som til dödhen vttröth (lassata) " MB 2: 121 . ib 93, 226 ."],"e":[]},{"a":"utthvina","b":"vb","c":"v.","d":["giva ett tvinande el. avtärt utseende? the wt twinadho sit änlite (faciem suam . . . exterminantes), oppa thz at the skuldo synas hälaghe SpV 267 . - part. pret. *utthvinadher, avtärd, utmärglad (genom fasta o.d.). wt thwinadhe munka (languentes monachi) lata sik nöghia at kaallo vatne Hel män 100 ."],"e":["-wina )"]},{"a":"utthvinga","b":"vb","c":"v.","d":["1) utpina, plåga, qvälja. the wthtwingados (affligebantur) swa som sultne warga aff otroliom hwnger oc olidelikom törst Su 126 . - utpina, utmärgla. syntis iak swa gammal oc vttwingadher, som iak haffde warit fämtio äller sextio aara gammal. än tha at iak war ey mere än xxx aar gamal Skr. t. uppbygg. s. 148.","2) utpressa, utkrana. " the äroudahdo starklika, oc formatto enkte wthwinga aff olionne " KL 46 . suasom hudhin vare aff flaghin oc benin sat j stok älla präs at märghin skulle thäs hällir vtthuingas (extorqueretur) Bir 2: 179 . - bildl. thässe ordhin äru suasom oleya thy skulu the blötas oc trudhas ok vt thwingas oc pressas . . . aff afwndz siukom Bir 3: 217 . ","3) utpressa, tilltvinga sig. swiklica vt thwinga pänninga Bir 3: 308 . ib 309 . " skatta som the vt thwinga aff os mz wredhe oc owiruälle " ib 472 . - aftvinga . tolket loff kallas mala licencia, thz är onth loff oc oskäliket, oc thy hwat hälst swa oskäleka oc trättelika wttwingas aff förmannen, thz är wtan loff oc eygeth LfK. 11."],"e":[]},{"a":"utthvinga","b":"vb","c":"v.","d":["2) utpressa, utkrama. " skwlw lnokor twngh tingh äller stena lägias pa osthen som är j lystkareno ath then wäskan wth twingas " PMSkr 245 ."],"e":["-twinga )"]},{"a":"utthvingan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr B. Loman, Fornsvenska verbalsubsatantiv på -an, -ning coh -else 115."],"e":[]},{"a":"utthvingan","b":"nn","c":"","d":["utpressning, utkräfvand. thz som är mz nakre wrange vtthuningan (exacione) aflat Bir 2: 163 ."],"e":[]},{"a":"utthydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) uttala, förkalra, giva tydning el. förklaring över. glosare vt tydha GU C 20 s. 318 . " och är thz statulum ganlighit läsit ok wthyt i hvario domkirkio ok vppa kirkiodörrena näglt " Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av l1400-t.). - tolka, översätta. jnterpretari . . . vth thyda vth thydass oc ltolka GU C 20 (hnd 2) s. 38. then andre stadhin . . . som hetir betplage j[d est] domus bucce, hwilkin v[t]thydhis vidher fultz kinbens hws MP 5: 5 . 2) framställa, redogöra för, omtala. hon . . . flydhe genstan til lhugswalaren ihesum, oc wttydde honom tröstelika sina sorgh Mecht 235 . - framställa (ngt) oriktig,l uppdikta? commentor . . . ari vth tyda et est deponens samon sätia liwga ok spaa GU C 20 s. 127 . " commenticius a um saman diktader falsker ok vthyder (fäl för vttyhydder) ib. - lJfr þuþa ut. ""],"e":["-tydha )"]},{"a":"utthydha","b":"vb","c":"v.","d":["1) uttyda, förklara, gifva tydning el. förklaring öfver. han . . . wtthdhir scriptena for them Bo 233 . " hon . . . vt thydde hanom the hälgho script " KL 80 . ib 274 . Bo 48 . wttydandis gudz ordh äptir sinom wilia Bir 4: 70 . här wttydhas ok sighias faghir liknilse Bir 1: 61 . huru iohannes baptista vt tydhir the prydilsin ok hwat the tekna (quid . . . designatur declarat) ib 94 . ib 262 . " huru sancta agnes vt thydhir brudhine een licamlik vaghn . . . ok vt thydhir en annan andelikin vaghn " ib 3: 327 . ib 331 . - tolka, öfversätta. twe machaberom bökir vttydde . . . aff brodher jöns budde MB 2: 328 . ib 214 . ","2) framställa, redoföra för, omtala. petrus . . . wtydde thom wars herra ordh oc vilia Bil 106 . " at han vt thydhe (exponat) thesse saman scriwadho ordhin granlika for sinom fadhir " Bir 1: 179 . ","3) utsäga, uttrycka. " thz hon gitir ey wthnyt mz sinom ordhom " Bo 40 . " thera söta liudh ok sang omöghelikit är at begripa mz sinnom älla vt thydha mz ordhom " Bir 3: 471 . - Jfr þypa ut."],"e":[]},{"a":"utthydhare","b":"nn","c":"","d":["uttydare, tolkare. " commentarius . . . idest explositor vth tydare " GU C 20s. 127. glosarius . . . vt tydha[re] ib s. 318 . wttydharena (expositores) SpV 549 ."],"e":[]},{"a":"utthydheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr outthydeheliker."],"e":[]},{"a":"utthydhilse","b":"nn","c":"","d":["1) uttydning, förklaring. " tholik wthydhilse (expositiones) sta äkke alla stadz väl i bland thänkilsen " Bo 64 . " hälgho kännefädhra vt thydhilse (explanationes) j scriptinne " Bir 2: 45 . nar mästir mathius giordhe vthydilse (glossabat) owir apocalipsim ib 3: 205 . " at han vttydilsen tik sighie wppa sin jnbwndna ordh ällir gaatha " MB 2: 115 . " eth eenfalt ordh . . . huilkens wthydilse (deklartionem) iak högelika begärar " Su 80 . af . . . syninna wtthydhilsom Gr 295 . ","2) framställning, berättelse. " thz findz j iheremie vttydilse (in descripationibus leremiæ prophetæ] " MB 2: 283 . ","3) betydelse. " thu . . . wil wetha mith nampn, oc thäs saker oc wth tydilse (rationem et interpetationem) " Su 77 . ib 78, 303 . Bir 4: 92 . - mening, innehåll. min ordh skulu ey j obegriplikom wttydhilsom (sensu), wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydhning (sensu) wppinbaras ällir kwngöras Bir 4: 91 ."],"e":[]},{"a":"utthydhning","b":"nn","c":"","d":["1) uttydning, utläggning, förklaring. " allegoria . . . en vth tydningh i the hälga script " GU C 20 s. 16 . " for thy at thu astwndar aff os haffwa ena andheligha wthydhningdh, wil jak först sighia aff sakinne . . . " SpV 21 . 2) mening, innehåll. JMÖ 4 . " än thy at sanctus gregorius sigher i psalmen nakor annor ordh, än dauid haffwer sakt, likawäl är en wtydnig oc meningh oppa badha sidhor " ib 21 . - Jfr mällomradha utthydhning."],"e":["-nig . ","-nindh )"]},{"a":"utthydhning","b":"nn","c":"","d":["= utthydhning 1. MP 2: 59, 61 o. s. v. "],"e":[]},{"a":"utthydhning","b":"nn","c":"","d":["1) uttydnin g, utläggning, förklaring. framtähia thäs dagxsins läst oc henna wttydhning (expositiones) Bir 4: 74 . MP 2: 132, 146 o. s. v. drömen oc hans wttydningh MB 2: 90 . gaathannes vttydningh ib 116 . " wthydhningin (glossa) owir thz " Bo 20 . " som wtthydningh sighir " ib 139 . ","2) mening, innehåll. min ordh skulu ey j obegriplikon wtthdhilsom, wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydning (sensu) wppinbras ällir kwngöras Bir 4: 91 . rachel . . . wnderstodh snarlika alla wt tydning i the hälge skrifft Lg 3: 435 ."],"e":["-ig )"]},{"a":"utthydilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) uttydning, förklaring. effter thy som hwars punctens vthydhelse kräffuer SkrtUppb 355 ."],"e":[]},{"a":"utthänia","b":"vb","c":"v.","d":["3) utsträcka, genom sträckande pina. Mecht 137 . " iag loffwar loch hedrar tijna helga arma, lsom vthanda woro med repom pa korsena Kyrkohist. Årsskr 1928 s. l324 (1498). ""],"e":["*utthänia sik , sträcka sig (mot ngn el. ngt). kärlekin wtthän ällirwträkkir sik (extendit) til sin gudh, hwilkin han ekke seer SpV 528 . - Jfr thänia ut."]},{"a":"utthänia","b":"vb","c":"v.","d":["1] uttänja. han tok . . . pärgamanit ok wilde vtthänia KL 81 . ","2) utspänna. " strängiana i harpom iämt oc likleka wthanda " Su 173 . ","3) utsträcka, genom sträckande pina. för eena hudh the them wth tande RK 3: 703 . vardh hon . . . vthand ofwer et hiwl KL 316 . " nw är var herra ihesus korsfästir oc swa wthandir (extensus) a korseno. at tälia mattin al hans been " Bo 200 . the grymmo pinara . . . wt thando först hans höghro hand Bir 1: 30 . " see . . . arma oc axlana grymelika wthanda " Su 38 . Bir 1: 135, 2: 17, 133, 3: 78 . Ber 283, 284 . Su 39, 404 .. - Jfr thänia ut."],"e":[]},{"a":"utthänilse","b":"nn","c":"","d":["och f. 1) uttänjande. (?) haa formar at wttrykkia ällir lösa huru stora makt thz (ɔ talith siw) haffwer wttänilse ällir afuäxilse SpV 502 . 2) utsträckande, pina åstadkommen genom utsträckande. han tholde pino . . . aff flängiom . . . oc slaghom oc wthlänilsom SkrtUppb 317. Mecht 137 . " for the sarasta wttännilse . . . som thu tolde for mik " SvB 77 (mot lsl. av 1400-t.). fför the bittra oc hardasta wtlädhilse (för -tänilse), j hwilko thine hälgasta lime . . . atskildis ib 194 (b. av 1500-t.)."],"e":["-tännilse )"]},{"a":"utthörka","b":"vb","c":"v.","d":["uttorka. - part. pret. uttorkad, förtorkad. . . . j lwärldena . . . opbrända aff lastanna fylsko . . . wttörkadha j syndogha kötzsins liknilse SpV 324 ."],"e":[]},{"a":"utthörkan","b":"nn","c":"","d":["uttorkande. Gers Frest 24 ."],"e":[]},{"a":"utträsla","b":"nn","c":"","d":["genom beskattning el. i skatt uttaga. hwru richit skal sidhen forswaris tha alt är wttreslat HSH 20: 206 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"uttällia","b":"vb","c":"v.","d":["uppräkna. " tiwghu mark gull han ther wt talde " Fl 283 ."],"e":[]},{"a":"uttära","b":"vb","c":"v.","d":[" - refl. *uttäras, tränga ut, tränga fram? nar hon reff syna kynner mz syna hwassa naglar rödmörades the aff then blod ther wtlärdes Troj 168 ."],"e":[]},{"a":"uttöma","b":"vb","c":"v.","d":["1) uttömma, göra tom (på), frigöra (från). thz täkka lekanet . . . rensath oc wthömt (privatum) aff allom kötlikom och wärdzlikom älskogha Su 103 . ","2) uttömma, (genom tömmande) aflägsna. wt töma kärleken aff hiärtano LfK 211 ."],"e":[]},{"a":"uttöma","b":"vb","c":"v.","d":["l1) uttömma, göra tom (på), frigöra (från). wtthöm os aff syndhomen (a culpis nos euacua) oc oppfyl os mz dygdhannas nadh JMÖ 117 . 2) uttömma, (genom tömmande) avlägsna. bildl. SpV 155 . " ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skal thz wttömas (evacuabitur) soml widher nakon syndhirlikin deel är ib 230. nar iak war barn haffdhe iak weethit som barn, än thäntidh iak war wordhin man, tha wttömde iak (evancuavi) thz som hördhe barnomen til ib 422. " ib 579 . " o thu tomhet . . . ganska hardelika haffwer thu regeradh, oc wttömth alth goth aff wärldene JMPs 57. (?) antiquare gammalth göra aff scrapo ok vttöma hebreos 8 " GU C 20 s. 27 (jfr Hebr. l8: l13 :quod autem anitquatur, et senescit, prope interium est)."],"e":[]},{"a":"uturfara","b":"vb","c":"v.","d":["fara ut ur (ngt); avkläda sig (ngt). syndhanna fylsko wthufarande (squalorem peccatorum exuendo), äst thu wordhin gudz dotthir j thronne SpV 361 ."],"e":["wthu- )"]},{"a":"uturföra","b":"vb","c":"v.","d":["föra (ngn) ut ur (ngt). nar . . . ihesus christus . . . thina siäl aff kropsins mörkastuwo wtu fördhe SvB 312 (omkr. 1500)."],"e":["wtu- )"]},{"a":"utvadhi","b":"nn","c":"","d":["utmark, utlägor? een gardh . . . medth hws ok jordh . . . fägang ok lwtudha, närby ok fierrän SD NS 3 . l86 (1416; Vedbo Ind. Småland). Jfr utvidher?"],"e":[]},{"a":"utvadhi","b":"nn","c":"","d":["gräns för utegor el. allmänning; område som tillhör utegor el. allmänning? mäþ allo thy som här nordhan fore thässom forscripnom ramärkom ligger . . . mädh ölom skäriom oc holmom. swa langt. som wart häradhe östkind hafwer haft längxt wtwadha i hafwit VAH 24: 326 ( 1377) . " afhende jäc mw nic . . . the for:na syw fierdhungx attunga jordh . . . meth . . . fiskenatnom oc wtuadhum oc allom androm tillaghum " SD NS 1: 466 ( 1405) . ib 545 ( 1406) . Intyg om en häradssyn angående rågången mellan »Tiusta utada oc gamble bysens utvada i ukna i skogom oc fiskevatnom» (17 juni 1482; enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. (Styffe). Häradssyndokument utfärdadt å tinget i Gamla Vestervik om tbvå byars »utvalda inna gardz oc utan» (16 juni 1482; i biskop Brasks registratur i Riksarkivet; enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). (Samtliga anf. ställen förekomma i urkunder från Östergötlands lagsaga.)"],"e":[]},{"a":"utvadhis","b":"ab","c":"adv.","d":[" ? Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1370."],"e":["-es )"]},{"a":"utvagha","b":"vb","c":"v.","d":["väga, utsätta (för fara). Jfr Nat. Lindqvist, Nysv. Studier 8: 245."],"e":[]},{"a":"utvagha","b":"vb","c":"v.","d":["våga, utsätta (för fara). redhoboen vtwaaga badhe siäl oc licama för landzens bestand och bätzsta MB 2: 324 . Jfr vagha ut."],"e":["-waaga )"]},{"a":"utval","b":"nn","c":"","d":["1) utväljande: hänsynstagande, anseende (till person), partiskhet. ey är personnana wthwal (acceptio) när tik Su 92 . ","2) utvald hop? vplyptom gudz vtwall j waro folke (erigamus defecionem populi mei; trol. haf öfversättaren i st. f. dejectionem läst electionem) MB 2: 228 ."],"e":["-wall )"]},{"a":"utval","b":"nn","c":"","d":[" Jfr val, m."],"e":[]},{"a":"utval","b":"nn","c":"","d":["1) utväljande, val. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 50. lj hwars ens hälgha manz högtidh math thu mik loffua for thz äwärdelika wtwalit (electione) j hwilko iak haffdhe mina hälgha män wtwalt Mecht 156 . predestinacio, gudz vthual eller beskärän SvKyrkobr (Lucid B) 185 . J Buddes b 171 . " falder människian i wanhop af rätte onzsko swa ok mädh beradhno modhe ok wtwali " SkrtUppb 253 . "],"e":["*utvala time , "]},{"a":"utval","b":"nn","c":"","d":["utländning? tha haffde the bokene nomet swa thz the for klärkä wtula (för ok wtuala? Danska texter hafva på motsvarande stlälle oc sa for vale, oc saa walæ) kundo mästerligä tala Fl (Cod. C) 147 ."],"e":[]},{"a":"utvarþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utvarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["2) utväxa. " excretus . . . ab ex et cresco vt vexter " GU C 20 s. 283 . 3) svälla? än tha thän spannamaalen waare nokot wthwäxther j skipeno PMSkr 100 . - Jfr vaxa ut."],"e":["-wäxther . ","l-vexter )"]},{"a":"utvaxa","b":"vb","c":"v.","d":["uppväxa, uppspira. " een telnung ellir spruti skal wthwaxa aff iesse roth " ST 205 ."],"e":[]},{"a":"utvidha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utvidga, vidga. " lllato . . . tare vth viidha " GU C 20 (hand 2) s. 67. dilatatus . . . vth viddher ib. llaxare vthwiidha ib s. 69 . - utvidga, göra mera om fattande. paffwe sixtus thän fiärdhe haffwer wtuith oc twäfalt giorth thät afflath som . . . SvB 61 (b. av 1500-t.). 2) utbreda. wtwidhe kärlekin sin mantoll (amor expandit pallium suum) Mecht 108 .","4) utbreda,sprida. JMPs 473 (se under utvidhilse 4). - Jfr vidhas ut (Sdw 2: 948) och utvidhga."],"e":[]},{"a":"utvidha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) utvidga. " vidga. iak . . . wtwidde källo stadhin " Lg 823 . " wtubidhin idor blomstir swasom lilian (floret flores quasi lilium) " Su 326 . utvidga, göra vidlyftigare. thätta oc thokit mera thässo likt mat thu thänkia af piltenom ihesu. jak gaf tik tillfäle. än thu mat thy fulfölghia oc thz wtuidha som thik thäkkis Bo 15 . ib 171 . - utvidga, göra vidsträckare el. större, föröka. vtwidha (dilatare) sit fädhirne Bir 3: 312 . " wppa thz at han wtudde (för wthuide? dilatet) sinna godhetz sötma oc bewise sin kärlek " ib 4: 99 . " huru han moghe vtualda (ampliare) min hedhir " ib 1: 133 . " for thy at människan owir matto lustas i hedhrenom. ok hawir vmsorgh huru hon skal han beuara ok ökia oc wtudha " Bo 95 . " wtuidde sina mildhet oc nadher " Su 357 . - öka, gifva tillväxt åt, stärka. ther til at ham matte foröka oc wtuidha thetta thit hälga oc andelika hionalagh oc hugnelica troloffwan Su 359 . ","2) utbreda, utsträcka. " wthuida (expendere) mina fruktsamma grena oc qwista " Su 160 . the vtuidha (dilatant) sina giri til alla Bir 1: 193. ","3) utbreda, framlägga. " the wt widho (expanderunt) theras böker ther gudz lagh jnnans stodho " MB 2: 229 . ","4) utbreda, utsprida. " wtuidha hänna loff " KL 362 . " vtuidha sit nampn owir alla världinna " Bir 2: 207 . MB 2: 16 . " uthwidhdhe iak mina godha lwkt " Su 18 . " christi ewangelium wthwidandhe " ib 146 . ib 346. wtwidh the samma mina höghtidh thz mästa thu formaa Lg 3: 59 . ib 51, 53 . - utsprida, kringsprida. här är enna handa folk wtwith (dispersus) owir alt idhert rike MB 2: 184 . ","1) utvidga sig, tillväxa. af nutinne hulkra skaal som wäxe ok vtuide sik vtantil äptir thy som kärnin vtuider sik ok växe innantil Bir 1: 330 . ","2) utbreda sig, sprida sig. thesse thry eldande vtuiadho sk lankt ok vidhelika Bir 1: 370 . " bladhin vt vidho sik owir alla hympanna höghdh " ib 175 . " wt widdhe sik theris sken owir all bärgh " MB 2: 238 . " een lithin källa vaxte j största flodh. oc vtwldde sigh m mangha bäckia ib 196. - utbreda, sig, utsträcka sig. kärlekin vtnidhir sik til alla dygda gerninga " MP 1: 23 . " nar människian enkte leffwir sik siälffue aff sik wtan wtwidher sik til alla dygdh oc fulkomplighet (quando komo nihil sili de se relinquit, sed ad omnen virtuem et perfectionem se dilaat) " Bir 4: 98 . - refl. utvidhas, ","1) utbreda, sig, spridas. th vtwiddos (ascende runt) owir wärldinne bredhet MB 2: 365 . " at hans ordh skulin vtuidas vm wärldinna " Bir 1: 178 . ib 179, 375 . hans dygdeliga frägd wt widdes alla wäghna MB 2: 303 . " wm hwilka thenna thin stora kärlek oc thin andelika tilfästning matte wtwidas nyom gudz wenom " Su 358 . ","2) blifva känd. hans hälga skinandhe lifwärne wtwidhes ower alt landet Lg 3: 265 ."],"e":["utvidha sik , "]},{"a":"utvidhare","b":"nn","c":"","d":["1) utvidgare. dieflennä hoffdinge . . . helsad han . . . var väl komyn til oss . . . vdo, tekker ven ok vthvidhare vares rikes J Buddes b 153 . 2) utbredare. han är gudz tro wtwidhara oc vt thydhara Hel män 236 ."],"e":[]},{"a":"utvidher","b":"","c":"","d":[" subst. . . . alla jord oc ägedela . . . mz allom tillaagom oc vidzlaagom . . . skoxlotom, oc thera wtuidom (för wtuadom? jfr utvadhi) Arnell Brask Biᴵ 15."],"e":[]},{"a":"utvidhga","b":"vb","c":"v.","d":["utvidga. månge konunger leggie sine acht uppå huru the skole vtwidga sin rijke PMskr 706 (senare avskr.)."],"e":[]},{"a":"utvidhilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. 2 utbredande, spridande. dygdhanna wtwidilse (propagatio) SpV 27 . 4) utbredning, spridning. at j nakre mattho gaar dauidz psaltare offwer jomffru marie psaltare . . . är han ärligare j wtwidilse, thy at han är wtwiddher bade til jwdha oc chrithna JMPs 473."],"e":[]},{"a":"utvidhning","b":"nn","c":"","d":["= utvidhilse 1. for siälinna helso oc tässe bryllopsins ytherlikare wtwidning Su 360 ."],"e":[]},{"a":"utvinna","b":"vb","c":"v.","d":[" (slutligen) öfvervinna. at waar ändalykt snarliga ändas mz swärde. häller än wi skulom här wtwinnas j törste MB 2: 157"],"e":[]},{"a":"utvisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utvisa , utskicka. scal oldermanen then vnga broder wtuisa för dören SO 105 . ib 98 . näptalim ska wardha en wtwiister hiorter (cervus emissus) MB 1: 266 . - utsända, bortsända (i ngt uppdrag). med dat. thu wakta här qwar ok haff liisa thu ma stundom wäl androm wtwisa Al 2080 . ","2) utvisa, gifva till känna. som . . . scriptin wtwisar mädher skäl Al 24 . " epter thy hans opna breff vtuisar lyuslica " SD NS 1: 14 ( 1401) . ib 18 (1401, nyare afskr.), 30 ( 1401), 31 ( 1401). MB 2: 262 . - gifva till känna, föreskrifva. som lanz lagh wt wisa SD NS 1: 8 ( 1401) . Sj 11 ( 1423), 12 ( 1423). BtFH 1: 160 ( 1567) . VKR 32, 38 SO 49, 51, 116, 118, 193 . Di 292 . " för thy theras lagh swa wtuisto, thz födde qwinnan ena dotter, tha skulle hon jnnan lxxx dagha ey jnga i templet, oc födhe hon son, tha ware thz hälfftena mine " Lg 3: 623 . alth thet skran utsiusar SGG 182 . - Jfr visa ut."],"e":["wtuissa: -er SO116), "]},{"a":"utvisa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utvisa, utskicka. - utsända (i ngt uppdrag). stode . . . broder laurens . . . broder anders . . . fulmechtoge wtwiste aff doctor laurens magnj och menige conuentit i stocholms closter ok vploto mans tolk eth vmpwrat stenhus STb 3: 36 ( 1492) . ath han henne senth och wtwist hade effter samme swmo peninge ib 4: 227 ( 1511) . - låta (parter) avträda (inför rådslag och domslut)? tha dömde the enktet om thät breff somwi lvaro vtwiste pa Arfstv 44 ( 1461) . sade iak . . . at wii vordhe vtwiiste at atskilies omher twre var plicktogh at lathe thät morghongaffua breff fore koma ib. STb 3: 46 ( 1492) . samma dach sades, tet . . . albricht haffuer jntet ytermera sware hustrv anna . . . om tet lyfftet han war godh fore sin hustrv broder sten, ath han kom j rettin, ok tha som vtuist war, gik albrict sin wech hem, ok tha som jnkallet wart, stodh sten ok swarede henne til rette, som han förre giorde, för än tet vtuistes, ok loffuede henne giffue sölfff och peninga j gode fornögningh ib 424 ( 1499) . utvisa, köra ut, köra bort (ngn). dömpdes claus pockarst til rep fore mes ter örien offuerskereres hustrv han til stode haffua medh bolit ock vthuist bonden STb 4: 123 ( 1506) . ","2) utvisa, giva till känna, giva vid handen. äfther thy som thetta bref wtwisar SD 8: 166 (1362, till.skrivet av yngre hand). NMU 1 . 104 (1425). som jordaboken vtuissar STb 2: 213 ( 1487) . ib 232 ( 1487) . " som stadzsins tenkeboch wtuisse och som sades och tha wed sin ffulle makt " ib 4: 264 ( 1512) . - giva till känna, föreskriva. som lagen vtuiser G. Carlsson, Kalmar recess 1483, s. 65. her vppa ghaff . . . hinrik hielmhholt sin fridhzskylling som stadzlagh vthwissa SJ 2: l100 (1487). STb 2: 208 (1487), 3: 91 (1493), 198 (1494) o. s. v. samma köp och byte war ey medh lagen giordh, ix capittel vtuisser j bögninga balk jn fine ib 231 ( 1495) . 3) giva anvisning om (ngt), utpeka. ath han (ɔ en köpmansom icke själv är tillstädes) haffde sath nokon annan man j sin stadh til ath wthfaa skiparenom thet gotzeth, oc han thet whwiste, tha skiparen lödde skipith PMskr 23. lthän han satte j sin stadh til ath wthfaa thet gotzeth giorde ey thet honom war befallath wthfaa och uthwisa ib."],"e":["-wissa . ","-uissar . ","-uisser . ","-wiste . ","-wister )","*utvisa sik , visa sig, framgå. . . . oc skal lata them hafua oc bruka . . . godha gambla skälica sidhwänior, swasom sigh thet vtwisare i allom sinom artiklom Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) . - Jfr visa ut."]},{"a":"utvisilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" utvisande; föreskrift. epter sancti saluatoris regla wtwiselse FH 3: 31 ( 1443) . äpther laghannas wtuilse Lg 3: 363 . SJ 176 ( 1449) ."],"e":["-else )"]},{"a":"utvisilse","b":"nn","c":"","d":["el. f. utvisande; föreskrift. vijd plicht, som viderbör effter vårn: herres breffz vtuiselse Priv f Sv st 85 (1437, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"utvisning","b":"nn","c":"","d":[" = utvisilse. . . . oc haffuer ecke holdet oss wiidh laagh oc reeth, som han oss epter swerges lagh vthwisning loffuat oc swarit hauer Lagerbring Saml 2: 266 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"utvissa","b":"vb","c":"v.","d":["utlova, utfästa. , tha wille han ey fulla peninga iiɉᶜ (350) marcker vtgiffue som vtuissadee ware SJ 2: 136 ( 1489) . " huilke vtuissade peninga ok leysk . . . andhers . . . bekende sigh vntfangit sTb 4: 111 (1506). halffdelen aff the skiplönen hwilken han haffde honom wthwissath oc loffwat " PMSkr 16 . " tha skiparenom warth gotzeth antwardath föra före wthwissadh skeplön " ib 20 ."],"e":["-adher )"]},{"a":"utvist","b":"nn","c":"","d":[],"e":["utvistar hus , "]},{"a":"utvrak","b":"nn","c":"","d":["det som utkastas; afskrap. " han . . . giordhe . . . sik fulottan oc eet wtwrak af allom (reddebat se vilem et abjectum omnibus) " Bo 30 . " wtkastadher oc wtwrakin aff allom swasom wärldinna wtwrak (lanquam purgentum hujus mundi factus) " Su 350 ."],"e":[]},{"a":"utvridha","b":"vb","c":"v.","d":["vrida ur. läggis en wllafäth nidher j the hwlona wm nattena affwertäkt oc wm han haffwer j sigh mykith wathn wthwridandis wm morgonen wptakent tha är thär god aadra PMSkr 208 . ib 306 ."],"e":[]},{"a":"utvräka","b":"vb","c":"v.","d":["utdriva, utköra. Jfr Sdw 2: 1326. tha hördhis diäflana skral oc thut alla wägna ther the wt wrokos aff thera bolek Prosadikter (Barl) 90 ."],"e":[]},{"a":"utvräka","b":"vb","c":"v.","d":[" som . . . vturaka dyäflana MP 2: 60 . ib 30 . KL 378 . MB 2: 374 . martinus beddis ingang for valentintianum . . . ok ward en tima wt wrakin Bil 631 . - fördrifva, undanskaffa, aflägsna. wthwraka oc wthköra ofwriflödogha wätzkona aff kroppenom Lb 3: 176. wtwraka harm och wredhe af sino hiärta Ber 109 . " wtsopin oc wtwrakin oreenlihey aff clostereno VKF 24. " MB 2: 271 . " bort kasto the oc vt wroko aff allom synom landz ändhom alla främadha affgudha beläte " ib 104 . - part. pret. förkastad, föraktad. wtkatadher oc wtvrakin aff allom swasom wärldina wtwrak Su 350 . - föraktlig. han . . . räknadhis som wtwrakin fwl skipingir (vilis et abjectus reputabalur) Bo 30 . " här til hawir han ödhmuilica vmgangit swa som onyttir ok wturakin (abjectus) ib 38. - Jfr vräka ut. ""],"e":["-vraka )","exorciste . ","hulke"]},{"a":"utvädhia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utvägha","b":"vb","c":"v.","d":["utgifva, sälja? thz gudh honom at lat han thz äya thinnä siel skall tw ey so illa vtweigä at thw matte nokot aff thy faa MD 90 (i en för Norrmän skrifven kodex). Jfr vägha ut."],"e":["vweigä )"]},{"a":"utvägha","b":"vb","c":"v.","d":["sälja. " engha ogiffta borgara skole haffua opne gathabodz wyndoöge j marcknadom, vtweghende wiidh pundom eller lodhom STb 3: 108 (1493). " ib .- Jfr vägha ut."],"e":[]},{"a":"utvägher","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) utväg, medel (att komma ur en svårighet el. nå ett mål). tha kom galten farandhe, ok hyrdhen reddis oc wilde fly ok han haffde enga wtwäghana Prosadikter (Sju vise m B) 184 . " helsasamare wtwäga tror jac ey fynnas kan . . . tiil ath snarast offwerwinna the troyaner " Troj 27 . 3) utmark? goz . . . meth hus oc jordh . . . hiordhmarkum oc vtuaghum SD NS 3: 231 ( 1417) . ith jordagotz, liggiandes wppa loffön med alle sine wtwäga och tilaaghor STb 5: 304 (1513, Bil). GPM 2: 78 ( 1515) ."],"e":[]},{"a":"utvägher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) utfartsväg, väg på hvilken man kan komma ut från ett ställe. volo . . . quod curia runby libere habere possit commoda sen exitus qui wigariter dicmentur vtuéghir in aquas, ad pascu, uel in iluas SD 2: 361 ( 1302) . " rense wtuäghin som aff gruonne gaaf " PfN 135 . wthwägana at borth föra oc wtkasta träkken . . . aff andeliko clostre (mentos elementes sordes claustri) LfK 121 .","2) utväg, medel (att komma ur en svårighet el. nå ett mål); sätt. swa som hon hafdhe varit the quinna. ther ey hafdhe stor men vm varit oc änga andra wtuägha vist Bo 5 . " andra wtuägha (aliud refuqium) weet iak mik hwarghin hawa " ib 75 . " nar apostlande visto ängo (för -a) wtuägha hwar the matto fa nakat äta " ib 125 . ib 161, 206 . " ey haffwandes andra wthwäghä eller reddingh " FH 5: 23 ( 1464) . FM 207 ( 1504) . tå letar huar sik nokron vtvägh til at wäria sina willo ok olydhno KS 50 (128, 54) . " vm thet mål han wardr, åtspurder, är fast lauande ok ouist, ok hauer många vtuäga, huru thz må vara, tå skal han lenge ok wäl sik vmhuxa huru thz mål må hälzt wara (quanto pluribus modis fleri potest et quanto minus habet certas et determinatas visa, tanto plus per tempus est consiliandum, ut de illis viis facilior et medior (eligatur) " ib 72 (175, 78). ","3) utmark? " tw marchland jord . . . meth allom tillaghom . . . scogh ok wtuäghom " SD NS 1: 107 ( 1502) . ib 153 ( 1402), 276 ( 1403), 378 ( 1404). thessom for:da godzs tangha oc gillinge oc arta, meth allom tillaghum . . . meth qwärnom oc qwärnastadhanum, fätompttom oc vtväghum ib 562 ( 1406) . " niclis i bolergh gaff for:de domkyrkio i vestranos thry örsland iordh i oorby . . . oc thry örisland jordh i steenby . . . eth halfft örisland jordh i bolsadhe oc ther meth eth örtoghland jordh i täby . . . meth akrom oc ängiom, skoghom, fikseuatnom oc meth allom wtuäghom " ib NS 2: 47 ( 1408). alth thettä fornempdä gooz . . . met . . . hiordhangom oc met allom androm vtuäghom oc tillaghom DD 3: 9 ( 1369, nyare afskr.) . mit rätte arffua godz 111 1/2 carp land i aker och ther effter i eng skog fämark fisk vatn och alle andre tillagwr oc wtwäga FH 5: 207 ( 1512) . Flere af de anf. ställena bära kanske föras till 1."],"e":[]},{"a":"utvälda","b":"vb","c":"v.","d":["tillvälla sig. wtwäldadhe laurens roware fornempda goz j salwiala vndan sancti batrtholomei altare vthan lagh oc räth Svrtb 323 (1428)."],"e":[]},{"a":"utvälia","b":"vb","c":"v.","d":["utvälja, välja, utse. eligere vth välya GU C 20 (hand 2) s. 72. oc wt wäll liak mik til patronos thes samma cappelsins . . . sancte päder oc sancte pawal KTb 115 ( 1393) . " skickades thesse godemen at wtuelie tet rwm borgemestere, radit oc menige man j stadin haffue aktid sätie sancta birete capell wppå STb 5: 265 (1520). - part pret. utvalder, utvald, utkorad. selectus . . . vth uoldher " GU C 20 s. 563 . himelsens wppe haldh, j hwilkom alla wthwalda manna siäla (omnium electorum anima) äru jnsatta Mecht 312 . haa är tässen iomffrun . . . wtualdh som solen (electa ut sol) JMÖ 128 . - superl. ey höfdhe änglanna konung at liggia vtan j renasto kari ok wtualdasto (electissimo) fore alla ängla ok män Nio kap ur Bir 24 ."],"e":["-ualledhe SvB 419 (b. av 1500-t.) . part. pret. -uoldher GU C 20 s. 563),"]},{"a":"utvälia","b":"vb","c":"v.","d":["utvälia, välja, bestämma sig för. badho thöm frälsa fara oc wtwällia hwilkin wägh the wildu Bil 236 . " thetta är thin hwila äwerdelika, ok här scalt thu byggia äwerdhelika thy at thu vtwalde hona " KL 121 . ib 122 . " thänne daghin . . . i hulkum gudh wtualde göra swa stoor vndarlik thing " Bo 1 . gregorius wtwalde lifua siukr j dröfuilsom allan sin alder helder än brinna twa dagha j skärslo eldh Bil 716 . " huru the som budhne varo vtruälde at sithia frammaria (primos accubintus eligerent) " MP 1: 305 . han . . . wtualde sik ok sinne modhir . . . swa näppan fatikdom Bo 21 . " nakor wtualde sik at wäria cristna tro " Bil 619 . - välja, utse. i vazstena klostre, ther iak wtuäl min lägherstadh SD NS 1: 227 ( 1403) . " at han skulle wtwälias föresta qwinnostiänsteno " Lg 294 . biwdhande aposlum . . . hulka han vtvalde KL 131 . wtuade konungin af sinom bäzsto mannom sextan höfdhina Gr 309 . " j andro rikeno vtuäls konungir mz arfs rät ok j andro äptir folksins godhuila " Bir 3: 401. sandir arfwinge vtualdis ey ib 402 . " the som vtualdo " ib. " vtuäle the bäzsto aff allom " ib 311 . " gud vtuälde fatika j tesse värld " MP 1: 291 . " han wthwäl til häloghet them honom täkkes " Lg 3: 276 . - part. pret. utvalder, utvald, utkorad. wtwalde förste waro twe RK 1: 1233 . " kom miin wtwald brwdh " Lg 39 . " han är mik eet wtualt kar thär til at han scal min nampn frambära for konungom " Bil 897 . " capitenaren . . . han skal wara wthwaldher blandh twsanda yppasta män " PM 1 . - utvald, utsökt. thu . . . wilt hawa vtwaldan kost KL 79 . " drukko besta oc vthwaldasta wiin " ST 221 . " alla främasta oc vtwaldasta män " MB 2: 148 . for alle the enda wtualdasta Su 358 . - Jfr välla ut."],"e":[]},{"a":"utväliare","b":"nn","c":"","d":["1) väljare, valman. " j thera vtuäliarom " Bir 3: 401 . ","2) en som väljer el. gör urval. gudh är ey personna wthwäliare (gör ej afseende på person) Su 3 ."],"e":[]},{"a":"utvälilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":[" ""],"e":["-uällilse )","utvällilsa höghtidh , "]},{"a":"utvälilse wälielse rydberg tr 3 624 1520","b":"nn","c":"","d":[],"e":["utväljande , val. wthwälilsinna kaar (vas electionis) paulus SpV 443 . ","utvälilsa höghtidh , f. Jfr Sdw 2: 1326 f."]},{"a":"utvälla","b":"vb","c":"v.","d":["framkräla. " swa at madhka vth wolo oc flutu aff hans omila lykama " ST 358 . Jfr välla ut."],"e":[]},{"a":"utvälning","b":"nn","c":"","d":[" = utvälilse. deleccio vt wälningh GU C 20 s. 172 ."],"e":[]},{"a":"utvärke","b":"nn","c":"","d":[" = utvägher 3? meth hwilke tompt clostrens landbo i haffstenomskolo haffwa tiilgongh meth them i horsaas boo, i skog oc wtwerkom tiil tymber oc annat thet them behoff göörs i skoghom VKJ 180 ."],"e":[]},{"a":"utvärteliker","b":"av","c":"adj.","d":["yttre. utvärtes. try tingh äre godh, sielenes, lekamszens, och vtwertelige ägor PMSkr 693 (senare avskr.) vtwertelige rijkedomer ib."],"e":["-lig )"]},{"a":"utvärtis","b":"av","c":"adv. adj.","d":["1) ute, utom hus, utom ett vistt område el. en viss krets. en aff hennas tiänarom, som tilsyn haffdhe wtwetis om hennas bohagh Lg 3: 305 . " dröffdhos the oc klagahdo her om jn byrdhis, oc sidhan wthätis mz folket " ib 296 . ","adj. yttre, utvärtes. " hälga gudz thiänirska, som jnuörtes i siälen war j fördh christunum, aktadhe ekke om wtwärtis klädhabnadhen " Lg 3: 405 ."],"e":["utvörtis )"]},{"a":"utvärtis","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" A) adv. 2) utvändigt, i det yttre, utvärtes. thy offra jka mik tik . . . aff allo mins hiärta glädhi inwärthis oc wtwörtis SvB 143 (omkr. 1500). Troj 20 . " thän sorg en beteer wtwärtes j syn mothegang " ib 72 . B) adj. yttre, utvärtes. hwilkom aldrigh mer skal nakor owen hindra aff thino loff, ey människia, ey ängil, ey inwärtis ällir wthwörtis (externus) SpV 490 . " huru mykit jak haffwir mik bögt til wtwyrtis thing " SvB 138 (omkr. 1500). j sinom ffäm wthwärtis sinnom, som är syn, hörts, lwkt. smak oc hannan JMPs 552. mz wtwortes athäffwom Troj 72 ."],"e":["wd- . ","-wörtis SpV 490 ; SvB 143 (omkr. 1500.) wyrtis ib 138 (omkr. 1500). -wortes Troj 20, 72),"]},{"a":"utäghor","b":"nn","c":"","d":[" L:"],"e":[]},{"a":"utälta","b":"vb","c":"v.","d":["utdrifva, fördrifva. " wlt älta han af klostreno " KL 239 . " swa som konungir aff sino eghno rike vt ällir ok wt kördhir " Bir 1: 4 . Bil 115 . Gr 260 . tha han (ɔ: war herre) satte gömo fore paradiis sidhan adam war wtäller fore syndinna MB 1: 107 . " fördriffwa oc wt ältq rethe iwdha som sik ey wille wndirgiffwas hedningom " ib 2: 222 . vtältin j mik smälica Bir 3: 290 . " swa som gestfir vt äller af mannom " ib 1: 159 . " ib 2: 242. christus som athertaker wthälta (qui est receptaculum expulsorum) Skr. t. uppbygg. s. 73. jak vtälte dyäfwlin " MP 2: 60 . Bir 1: 370 . thy at iak ey wtälte etrith, hwilkit iak matte ropande wtälta Ber 227 . nat the (lasterna) wtältas ib 19 . Jfr älta ut."],"e":[]},{"a":"utältilse","b":"nn","c":"","d":[" ? utdrifvande. diäfflana vtäuilse Bir 3: 384 . " äfte lastanna wt ältilse " KL 257 ."],"e":[]},{"a":"utäng","b":"nn","c":"","d":["utäng. j heem, ängiom ok wth ängiom NMU 1 . 72 (1385)."],"e":["utängi , "]},{"a":"utängi","b":"nn","c":"","d":["utäng, aflägsen el. utom hägnad belägen äng. i tomptum oc wängiom SD NS 2: 134 (1409; kan föras till ett utäng)."],"e":[]},{"a":"utäskia","b":"vb","c":"v.","d":[" HSH 16: l27 (1526)."],"e":[]},{"a":"utätin","b":"","c":"","d":[" , p. ladj. exesus . . . ab edo gnagin fullelika vtätin förtärder ok tömder GU C 20 s. 240 ."],"e":[]},{"a":"utödha","b":"vb","c":"v.","d":["2) utrota. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 50."],"e":[]},{"a":"utödha","b":"vb","c":"v.","d":["1) utöda, ödelägga, göra öde, utblotta. bliffuer landet vt ööt ffor hästa FM 542 (1512-13).","2) utrota. " wtödha oc fordräffwa jwdzska folket " MB 2: 196 . " them vthödha som fördarffuodho wärldena ib 350. worde the alle mz gynasto dödh oc pynom wt öddha " ib 223 ."],"e":[]},{"a":"utöiar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"utösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utlösa, ösa ut. strax watnitt är allt vtlöst aff kätelenom PMSkr 643 (senare avskr.). - utlösa, giva fritt lopp åt. eethret som the bärä j hiertäno vthlösä the mz vranga ok ogudliga thalan SvKyrkobr (Lucid B) 198 . 2) uttömma. - avlägsna, låta fara. rensa thit hiärta aff allo haath . . . thryghlika wtgiwtir thu op j högdhen athina rösth, lomthu for gudz skuld wtösir thit hath (si pro deo funderis . . . odium tuum) SpV 572 ."],"e":["-öösa )"]},{"a":"utösa","b":"vb","c":"v.","d":["1) utösa, gifva fritt lopp åt. iak sigher at hans tunga wtöser alt thz som hans samwit löäser Al 6629 . ","2) uttömma, ey til bör . . . idher mz manghom pasalmum at kränkia idher sinnen, oc wtlösa gudelikhetzsens anda LfK 67 . " o mz hut värk thu pynadhis nar thw wthöste alla thik " Ber 285 ."],"e":[]},{"a":"utöva","b":"vb","c":"v.","d":["vara verksam (i) öva sig (i) hängiva sig (åt). Se Sdw 2: 1327."],"e":[]},{"a":"uvan","b":"","c":"","d":[" , se ovan."],"e":[]},{"a":"uver","b":"nn","c":"","d":[" Jfr biärghuver."],"e":[]},{"a":"uver","b":"nn","c":"","d":["uf. en vuir (bubo) sat ofwan j träno Bil 111 . ST 372, 373 . MB 1: 359 ."],"e":[]},{"a":"uvermaghi","b":"","c":"","d":[" , se ovormaghi."],"e":[]},{"a":"uxe","b":"","c":"","d":[" , se oxe."],"e":[]},{"a":"uxe","b":"","c":"","d":[" , se oxe."],"e":[]},{"a":"uxla","b":"","c":"","d":[" , se oxla."],"e":[]},{"a":"uäfli","b":"","c":"","d":[" , se ofälle."],"e":[]},{"a":"va","b":"nn","c":"","d":["smärta, lidande. " aui huath mith hierte er we oc wa " MD 40 . huat gudh tolde we oc wa ib 38 . " han haffe tholt slagh spot wed & wä " ib 65 . Jfr ve."],"e":["wä (i rim med vtga MD 65 )), "]},{"a":"va","b":"","c":"","d":[" , interj. ack! ve! ss uttryck af smärta el. sorg. tha ropadhe allä we oc wa (Cod. A vali va) Fr (Cod. B) 2386. han . . . sagde segh bde we oc wa MD 8 . göksholm ropadhe badhe wa och we at the gärning skulle skee ib 387 . - i den efter Mnt. we unde wach bildade förbindelsen wa unde wach. the ropadhe wa vnde wach ther widh Al 1584 . - Jfr vach, valiva, ve."],"e":[]},{"a":"vach","b":"","c":"","d":["1) tvi! ss. uttryck af hån. somlike sighia vach. see han som nidhir slar gudz mönstir Bo 201 . ","2) ve! o! ss uttryck af smärta i den efter Mnt. we unde wach bildade förbindelsen wa unde wach Al 1584 . Jfr va."],"e":[]},{"a":"vadhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) farligt, på ett farligt sätt, med fara. " thu gaar wadhelika (periculose) " Bir 1: 256 . blinde som inganga falla vadhelica ib 2: 155 . the iomfrw reedh swa vadhelik Iv 3783 . - farligt, i fara. thär war thy ny cristindombir, ok stodh miok wadhelica Bil 843 . " staar gudz kirkia mykyt vadhelica (periculose) " Bir 2: 155 . " äru thera siäla vadhelica stadda " ib 140 . ib 1: 45, 3: 358 . thu hafwir . . . thik sielfwan wadhelika vthsat ST 458 . Lg 3: 271 . HSH 18: 13 ( 1494) . iak haffuer fore thik opta farith vadhelik Fl 1423 .","2) svårt, illa. " han vardh . . . vadelica siwkir jnnan j lifueno " Bil 830 . " stadhen som thu saa wadelika nidherslagan " Su 53 . " är al bygningen. thz är fulkomliket lifwerne. krankt wordhet ok wadhelika afskedhis ganget " ib 419 . ","3) knappt. " thz ma uadhelika (för varla?) wara sant " MB 1: 225 ."],"e":["vadhelik (i rimsl.) Iv 3783 ; Fl 1423 . ","vadelige HSH 18: 13 ( 1494) . ","vadhlica Bir 3: 358),"]},{"a":"vafra","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara i oviss rörelse; vandra hit och dit, vandra omkring (utan mål) kringirra. thz landh som thu hawir waffrat i nw MB 1: (Cod. B) 545 . thera hyrdha . . . läto thöm vafra i bärghomen MP 2: 153 . " sit idhelika i thinom sälla oc wafra ey vtan til " KL 247 . " nar mwnka och mwnna wafra (vagantur) wtan klostridh " Ber 178 . " swa länge vi ärom i thässom licammanom vafrom vi som pilagrima fran gudhi (peregrinamur A domino) " Bo 256 . - part. pres. inledh vidhirthorftogha och vaghrande (vagos) ok vägfarande j thit hws MP 1: 98 . " thu (näml. Kain) skal wara wilder oc waffrande a iordhinne " MB 1: 163 . ST 332 . han ok hans män . . . gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha Gr 323 . " swa som wafrande man " Bir 1: 340 . ","wafrande i wanhopsins oc wantronna myrke Bir 4: (Dikt) 226. tha skal lhon (näml. abbedissan) ey wäntha sigh hwgxswalils e oc älzskelighet aff sino conwnth, wtan systrana skula wara twähogade ad misdräktogha, waffrandhis oc athskildha ib 5: 106 . " ey hafwa the hughin oplyptan til himerikis. vtan vafrande til mykla fanyto fafängo (vagum et ad multa sparsum) " Bo 95 . " han . . . las nakat at förra bönom . . . þe mz vafrande hugh " KL 188 . Ber 221, 223 . " mit wafwrande och ostadhugha hiärta " ib 224 . " vafrande öghun " ib 275 . Su 115 . "],"e":["waffra . ","vaghra: -ande MP 1: 98),","vafra umkring , vandra omkring. allan byn wafra the vm kringh MD 79 . Jfr unkringvafra. - Jfr vakra."]},{"a":"vafran","b":"nn","c":"","d":["kringirrande, kringsväfvande. hughsins waffran ällir bekumbrilse widh thz som fafänkt är ällir oloflighit Sv. kyrkobr. s. 354."],"e":[]},{"a":"vagga","b":"vb","c":"v.","d":["vagga. med dat. þu lätar mik annan tima vaga þino nyföda möbarne Bu 505 . vagga tholko barne Bo 5 ."],"e":["vaga )"]},{"a":"vagga","b":"nn","c":"","d":["vagga. " cuna wagga " VGL I XIII . " hänna barn som j waggu laa " Bil 316 . " nar hon tok han vp. älla han nidhir lagdhe i vaggona " Bo 5 . Bil 640 . KL 54 . Lg 291 . MD 386 . Jfr iärnvagga. "],"e":["vaggu barn , "]},{"a":"vagh","b":"nn","c":"","d":["våg, bölja. " wagen slogh them tha nider i grundh " RK 2: 3291 . een hampn wär for windh oc wagh MD 392 . vndan ga for vind ok vagha (d. v. s. föras af vind och våg) Fl 658 ."],"e":["-ar .? vagha Fl 658 ( i rimsl.; måhända att fatta ss sing)), "]},{"a":"vagh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) för vägning afsedt redskap; våg, vågskål. j waghinne mz hulke som gullit wägx Bir 1: 236 . " thz som wägx a waghinne " ib. " swa som thw saghe twa vangha hängia fore thik " ib 3: 146 . " laurencius . . . kastaþe ena gul gryto annan vägh i uaghena " Bu 420 . KL 85, 89 . a gudz mätskal älla vagh MP 2: 109 . Bir 1: 239, 2: 321 .","2) en viss viktenhet; skålpund. " honum skulle giuas swa manga vaghir (libræ) " Bir 3: 401 . " hulkin som skulle giälla thom som han var skyllughir xx vaghir älla pund (libras) gul " ib 432 . " nittan vaghir gudz ib. mz ene vagh guldz " ib. " taka xx vaghir koppar ib. Jfr gul-, guls-vagh. ""],"e":["vaagh . ","-ar . ","-ir )"]},{"a":"vagha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) våga, utsätta för fara, sätta på spel. fore kononna skuld waghar man liiff oc siäl MB 1: 25 . " ther vaaghat haua sit liff fore rätuisonna " Bir 2: 267 . ib 1: 50 . Iv 28, 1844, 4112 . Rk 2: 2690. HSH 20: 138 ( 1507) . " iak vil mit goz for hänne vagha " Fl 1152 . " the liiff om äro thöra vagha " Fr 524 . Iv 534 . fämtighi riddara . . . ther liiff ok goz vilia vagha mz mik Fr 212 . RK 3: 1183 . " thw wagha thin halss oc swa thina hand at frelsa tith eghit fädhernes land " MD 390 . BSH 5: 342 ( 1509) . - abs. våga, utsätta sig för fara. hwa ey waghar han ey vindhir GO 443, 577 . ib 629 . " stridha ok wägha til otarva " KS 82 (204, 90) . - göra ett vågstycke. eentiith waangher knwth slaar mooth ryzer mz li!UDDA_TECKEN? [150] wth RK 3: 3643 . ","2) våga, våga öretaga, drista sig till. een storm waagha RK 2: 1446 . " ängin thera thör thz wagha " Al 2150 . än iak thör wagha fölghia candalum vtan angla ib 7931 . - abs. våga sig, våga uppträda (mot), drista sig fram (mot). torde ingen förrädhare moth konungen wangha RK 3: 98 . ","3) våga, kosta (ngt på ngn). tw haffuer än ekke mykit vppa mik wagat Di 89 . iak wil alt mith oppa honom wagha Lg 3: 333 . - part. pret. vaghadher, vågad, farlig, riskabel. thz (ɔ: at almoghe må sik konung wällia är wäghat ok grympt ok ostadhokt KS 6 (13, 6) . " nu kan nokor seghia thet (ɔ: at haua kunung älla höfding äpter byrd ok arf) uåghat ware " ib 10 (25, 11). opta är wäghat ens mans rådh (d. v. s. att följa endast en mans råd, utan att inhämta fleres) ib 72 (176, 79). "],"e":["vaagha . ","vogha BSH 5: 342 ( 1509) . ","woghe HSH 20: 138 ( 1507) . ","vagha sik , utsätta sig, blottställa sig. at thu skla blyghias at wagha thik optare swa MB 1: 197 . Iv 5040 . våga sig (mot), våga uppträda (mot). iägharen . . . waghade sik alena moth thz gräselika . . . dywret Lg 671 . våga sig (i), våga gifva sig (i). at wagha sik j nödh MB 2: 312 . ","wanda ib 81 . ","vagha ut , "]},{"a":"vagha spil","b":"nn","c":"","d":["vågspel, vågstycke. " ää hwem gudh giffuer ther lykko til han ma wel öffua wagha spil " MD 389 ."],"e":[]},{"a":"vaghan","b":"nn","c":"","d":["vågande, äfventyrande. " vtan mykla walk ok wäghan lifs ok godhs manna " KS 66 (168, 72) . " sätia til vaghan, våga, sätta på sel. säthia sith liff til waghan " ST 225 ."],"e":[]},{"a":"vagher","b":"nn","c":"","d":["1) vätska, var. " at orenlighetin ok wagen skal ey flyte bort aff ögonen " LB 3: 59 . Jfr helevagher. ","2) vik. " komo the for een vagh FL 659. ""],"e":[]},{"a":"vagher","b":"","c":"","d":[" , se vägher."],"e":[]},{"a":"vaghhus","b":"nn","c":"","d":["våghus, vågbod? " lather jak . . . hwgga sex holl pa mwren, iij (3) offwan före waghwset oc iij nedan före " BSH 5: 211 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"vaghli","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vaghlidh","b":"nn","c":"","d":["öppning som, då byggnad uppföres i vattendrag, lemnas för att gifva en bestämd del af vattnet frit lopp. Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 278 (efter en 1463 gifven stadsfästelse af ett dombref, utfärdadt 1442). Jfr konungs lidh."],"e":[]},{"a":"vaghluka","b":"nn","c":"","d":["damlucka. " kastadho vp hans quärna damp . . . badhe ytra damp oc indra hiulastuw oc waghlukur " VAH 24: 320 ( 1422) . " at indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghligha vtkastadh oc vpbrutidh ib. ""],"e":[]},{"a":"vaghn","b":"nn","c":"","d":["vagn. " taka ygsn for vagn " Bu 167 . smiþa vaghn af iarn ib 505 . " the sato samman j waghne " Bil 111 . " sompnadhe han j wangnenom, oc fiol nidhir vndi wangnin, oc wangnnen knusadhe han til dödh " ST 65 . akande a sinom vangn KL 146 . " the höghtidhelico vagnane " Bo 36 . " vndir huariom vagn äru hiwl " Bir 2: 291. thz skeer opta ath stora waghna falla om kull RK 3: 1282 . " een lithen tuffwa fäller een stoor wangn nidher och the i wangnen sitia falla " ib 1284-5. swa är skalk i scola som fämta hiwl i wangn GO 1068 . MB 1: 317, 2: 83 . Lg 3: 563 . - bild. Hel. mäns lefv. s. 161. - stridsvagn. alexander hafdhe . . . tolff hundradha waghna lang ok stoor (quadrigas facatas) Al 4939 . " thässe fila kärror ok waghna " ib 4943 . - Jfr iärn-, karla-, köpmanna-, silf-, strids-, örlöghis-vaghn. "],"e":["wagner MB 2: 83 . ","vägn: vägnen Lg 3: 563 . ","vangn KL 146 . ","wangn GO 1068 ; RK 3: 1284 ; ","wangnen ib 1285 ; ","wangnin ST 65 ; wangnnen ib; wangnenom ib. " wang " VGL I FS 3; SML B 8: 5. pl. -ar. wägnir SML B 10: pr.), ","vaghna borgh , ","vaghus rum","wangx- )"]},{"a":"vaghna","b":"vb","c":"v.","d":["forsla med vagn; köra. " tha hon . . . leth sik ok sith fölge vaghna medh vaghnom (curru veheretur) " Lg 3: 563 ."],"e":[]},{"a":"vaghnborgh","b":"nn","c":"","d":[" = vaghnaborgh. hawer k(onungen) lathet bygd vagnborger vid köpstäderne FM 659 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"vaghnhiul","b":"nn","c":"","d":["vagnshjul. " MB 1: 317. ""],"e":[]},{"a":"vaghnkarl","b":"nn","c":"","d":["bildl. " o war mille fadhir ieronime . . . wi ärum thin wagn, thu wast war wagnkarl Hel mäns lefv. s. 161. ""],"e":["wangn- Bil III ),"]},{"a":"vaghnlas","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vaghnledh","b":"nn","c":"","d":["väg för vagn, körväg? honom oppe holde en vogluledh DD 1: 270 ( 1478) . ib 271 ."],"e":["vogn- )"]},{"a":"vaghol","b":"av","c":"adj.","d":["våt, fuktig, regnig? tha wardhir . . . somerin waghol oc blastol LB 3: 192 ."],"e":[]},{"a":"vaghrakki","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vaghul","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr muldvaghul."],"e":[]},{"a":"vak","b":"nn","c":"","d":["vak, öppning el. hål på is. wthan för wakena som man wäkker för stokholm RK 3: 1233 . " till ath weckia waken " SO 198 . skeer schada offuer waaken ib. ib 188 . - i allmännare bet.: öppning, hål. han tog ij hofwdh ena wak Al 2818 . - Jfr mete-, not-vak."],"e":["vaak )"]},{"a":"vaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vaka, vara vaken, afhålla sig från sömn. MP 2: 36 . Bir 2: 143 . " badhe vakande oc sofwande " Bo 5 . " han vakadhe mykyt vm nattena i sinom bönom " ib 71 . " oss är ont holla oc wacha hwar nat oc dag medh thomman maga " BSH 5: 11 ( 1504) . med prep. ivir. apostoli wacto iuir hänne a sinom bönom. ok tändo mang lius ok lampor Bu 14 . - vaka, vara vaken. i bild. el. andl. mening. sofwin ey . . . mädhan nw är time at waka Bir 1: 234 . " första timan wakar han gladhelika mz wärldinne " ib 326 . ","2) vaka, vara vaksam, vakta, hålla vakt el. vård. med prep. ivir, til el. vidh. at swa mange män skullo waka til en port MB 1: 465 . " lät mik eigh längar vaka iui krankom likama " Bu 142 ; " jfr 1. gak ok sigh abatanom at han waki bätir owir sinne hiordh " KL 79 . godhe hyrdhin vakar owir sins litla hiordz gömo Bo 188 . waka han mz alle akt vidh (circa) gudz hedhir Bir 1: 334 . - egna vaken uppmärksamhet (åt). han . . . gaff sith hiärta betidha til at waka til (ad) hanom, som hanom skoop Su 233 . - Jfr be-, up-vaka."],"e":["wacto Bu 14),"]},{"a":"vaka","b":"nn","c":"","d":[" ÊL. ","1) vaka, vakande. " äpte langa vaku sofuo the thry dygn " Bil 879 . " i sympni ok waku " KS 53 (134, 57) . Bu 153 . Bir 1: 248 . " idhin j waku ok bönom " VKR XIII . Bo 100 . " egh ymnungas idhir reghlonna fasta. egh höghtidinna vaka " ib 135 . ey vare jdhir ledna j ärwohe ey läte j vako Bir 3: 334 . mangra tima waku (vililiæ) böne fasto almosa och ärwodhe Ber 111 . ","2) vaksamhet, uppmärksamhet. " hälghe fädher idhandho mz höxta waku och atwakt at göma akta och see hwru godher och söther war härra är er 103. - (?) thu satte alla thino wärio oc waku (för wakn?) a gudh siäwan " MB 1: 266 .","3) vakt. " ämbitis män som hiollo vardh ok vaku om han " KL 393 . MB 2: 388 . - Jfr and-, nat-vaka."],"e":["vaku nat","vako- )"]},{"a":"vakan","b":"nn","c":"","d":["1) vakande, vakt. " sofwir han sötelika mällan wärldinna arma, thz äru höghe mura ok wänkta manna wakan ok göma " Bir 1: 326 . " stoor wakan oc alla dagha arbeyde " BSH 5: 11 ( 1504) . ","2) vaksamhet. i glömskonne söpmne soffwandhe til dygdhenna wakan atherkalla Su 2 . - uppmärksamhet. oss til trängher stor vmsorgh oc mykin atwakt oc hugxsens vakan oc föresyn (magna nobis cura ingentique studio providendum est), at en släkt j israel os skuli ey förgaas MB 2: 140 ."],"e":[]},{"a":"vaker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vakande, vaksam. Bu 498 . " han hawir bäzsta ok vakkarsta (vigilantissimum) gömara " Bir 3: 382 . ","2) vaksam, som är på sin vakt, varsam, aktsam. the äru . . . ware ok wakre j sälikhet Bir 1: 259 . - vaksam, uppmärksam, sorgfällig. ujdhir vars herra ihesu vpfärdh til himeriksi tilbör thik vara vakra Bo 242 . iomfrun . . . var vakir oc atgömol huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var ib 5 . - sorgfällig, påpasslig, oförtruten. en waker manare oc opwäkkiare til gudhz kärlek Su 174 . vare nu . . . öghat vakrare til at see (vigilantio in speculando) Bir 3: 334 . at thu maghe vara lidugh ok vakir at akta oc thänkia oc vndirsta the hemelico thingin Bo 163 . " vm thu vast vakir at vakta aat thy som sakt är af vars herra ihesu lifwärne. tha mana iak thik at thu skuli här vara myklo vakare " ib 180 . " at andre mine thiänara . . . vardhin thäs athughulare ok vakare at vaka (efficinatur sollicitories in vigilanda) oc vakta sik " Bir 2: 143 . " athughade oc vakre j görandomthingom suasom myrin " ib 3: 117 . ib 4: 296 . " iudha höfdhingane varo vakre i sinne ondzsko mote varom herra ihesu " Bo 158 . - vaken, rask, flink, ifrig. vm thu äst vakir oc gör thz värdhelica Bo 170 . " them som han seer vara vakra ok starka til stridhinne " Bir 2: 37 . " här af skalt thu thäs vakkrare ok quämelikare vardha allan daghen til at thiäna gudhi " Ber 247 . - ifrig, het. vardher han (kroppen) ofmykit kaatir. ok vakker i orenom lusta Ber 251 ."],"e":["vakar Bir 4: 296 . ","vacar Bu 498 . ","vakker Ber 251 . ","vackra Bo 242 . ","vakre Bo 158 ; Bir 3: 117 . ","wakre ib 1: 259 . ","vackra ib 2: 37 . ","vakrare Bo 180 ; Bir 3: 334. vakkrare Ber 247 . ","vakare Bir 2: 143 . superl. ","vakkarster: -a Bir 3: 382),"]},{"a":"vaker","b":"nn","c":"","d":["Jfr musavaker."],"e":[]},{"a":"vakerlika","b":"ab","c":"adv.","d":["vaksamt, med vaksamhet. skodhi ther äptir gömarin . . . vakirlica (vigilanter) ok atuaktelika Bir 3: 246 ."],"e":[]},{"a":"vakerliker","b":"av","c":"adj.","d":["vaksam, uppmärksam. " siälinne ödmiukt ok waterlik atwakt skal göma thänna nykylin " Bir 1: 296 . " wakerlik sin " LfK 183 ."],"e":[]},{"a":"vakin","b":"av","c":"adj.","d":["1) vaken, vakande. " huath han war wakin eller souin " KS 30 (76, 32) . " aff sympne vakin " Bil 290 . " thr hon laa wakin " ib 109 . " þe saþo siþan huart andro drömen vakin i siängh " Bu 183 . ib 173 . Bil 53 . " ther wider wordho the wakne at dörren osakta wp gik " RK 1: 3845 . " öse thän thär wakin är " GO 891 .","2) vaksam, påpasslig. " han skal vakin wara som godz skal göma " GO 578 . - Jfr halfvakin."],"e":["vaknom Bu 173 . ","wakne RK 1: 3845),"]},{"a":"vakn","b":"","c":"","d":[" , se vapn."],"e":[]},{"a":"vakna","b":"vb","c":"v.","d":["vakna. " natalia vaknaþe ok saghþe drömen allom näruarandom " Bu 523 . genstan thu wakna ok skalt vpsta Ber 246 . Bu 12, 21, 28, 515 . Bil 53, 253 . Fl 1578 . Bo 207 . Ber 251 . - i andlig mening. vaknaþe iak tel guz naþa af synda synne Bu 135 . - Jfr upvakna."],"e":[]},{"a":"vakning","b":"nn","c":"","d":["vakande. " j sompn eller j waknyngh " Gers Frest 25 . tagha sik . . . ather hal fastho ok wakningh j ena sydhwänio ib 24 ."],"e":["-yngh )"]},{"a":"vakra","b":"vb","c":"v.","d":["röra sig ostadigt, vara ostadig. mz wakrande (för wafrande? distracto) hiärta oc öghonna wmkastan Su 285 . Jfr vafra."],"e":[]},{"a":"vakt","b":"nn","c":"","d":["1) vakt, bevakning, vaktgöring. ther holth han wäkth oc storan waardh RK 3: 1006 . ösgötar hölle ther starka wakt ib 5676 . Di 210 . " alle oc hwar en sollanär oc tyänare skwla lydha capitenarommens bwd oc halla wäkth oc ward j the städher oc rwm the wardhe tilskikkadhe " PM 26 . " hwar herre foghote äller capitenare skal halla vard oc väkth mz swa manga skyttor oc väpnadha män som honom wardher tilsaght aff gardz mästarenom " ib. " försyma äller öfwergifwa wäkth äller wardh ib. " ib 28 . EG 67 . ath taka hans wäkt wara ib 68 . " swa länge som hans wäkt tilsigher ib. "","2) vakt, vaktmanskap. " at halda land oc stadh vtan swa mykla wakt oc wärn " MB 1: 465 . " ther war bort rympt badhe wakt ok wardh " Al 4564 . " tha the hördho at wektena afbleste " RK 2: 2429 . han hadhe om siik stora wakth ib 3: 1599 . ","3) akt, uppmärksamhet. hon haffwe vppa sik sielffwe wakt MD (S) 219 . " the swensca hafde ther vpo wakt " RK 2: 2219 . - tillsyn, vård. alt thz gotz . . . ther thu aristotiles hafwer a wakt Al 10244 . "],"e":["väkt: väkten PM 28 . ","wäkt EG 67, 68 . ","väkth PM 26 . ","väcth Di 240 . ","wäkth RK 3: 1006 ; PM 26 . ","wekt: wektene RK 2: 2429), "]},{"a":"vakta","b":"vb","c":"v.","d":[" ÊL. ","1) vaka öfver (ngn), vara hos (ngn för att gå honom till handa). gik han jn j thiäldit at faa sik nokra hwilo första vnamannus thz saa, gik han mz sinom herra, oc waktadhe han Bil 845 . jouse, moyses thiänisto swen, han waktadhe sin herra MB 1: 345 .","2) bevaka, vakta, hålla vakt vid. hwat skolom vi tro riddaromen som griptena vaktadho KL 398 . ib 418 . MB 2: 392, 411 . " alexander ropadhe i thz sama sinne til them stadhen waktadho ther " Al 7981 . judhane vaktadho . . . alla stadsins porta mz idhelike gömo ther til at the matto han aff lifue taka Bil 898 . " stundom tha wakte han hans dörre " RK 2: 1951 . ib 2126 . - bevaka, hålla under bevakning, hafva tillsyn öfver. ij skulin them vakta mz idhan froma at the skulu ey vndan koma Fl 1618 . " the them (fångarna) vaktade " MD 349 . ","3) vakta, hålla vakt, stå på post. ther sattes inghen som skulle wakta RK 3: (sista forts.) 4790 . " min marsk her tord iak till karleborg sände at han skulle wackta i then landz ände " ib 4218 . - vakta, stå på post, passa på. en qwinna vaktadhe vtan for eno klostre at hon matte fa see sina synd hwilke ther inne waro thentidh the wtgingin v klostreno KL 275 ; " jfr 8. "","4) vakta, taga vara på, se till, hafva under sin vård, hafva uppsikt öfver. faarahirdha . . . som waktadho sit fä Lg 33 . didirik . . . beffoll hanum sinä hästä oc harnisk at wakta Di 97 . han plägadhe wakta hans drykke kar Al 9997 . ","5) taga vara på, skydda, försvara. wakta oc göma hans lifz ok likama KS 63 (157, 69) . " idher thän til herra akta ther idhart rike thör göma oc vakta " Iv 1305 . ib 1134, 5425 . Fl 172 . " sua anamade the thz feste oc waktadet som the kunde beste " RK 2: 3473 . - skydda, bevara. skal jak vakta jdhir oc göma aff thässom judhom Bir 2: 141 . " han wakta ok beuara hona for ondom fuglom " ib 1: 299 . " at han . . . mik . . . vaktadhe for madhkkanna oc orma stiongom oc bitom " Gr 294 . Bir 1: 262 . RK 2: 2572 . - bevara, frälsa. gudh vacte min siäl MD (S) 302 . ","6) bevara, upprätthålla, vidmakthålla, iakttaga. dygh ok äro han vakta kan Iv 1263 . wil iak lära thik thry thing hwilkin thu skalt wakta och halda ST 147 . " han waktadhe oc gömde sins fadhirs lärdom " ib 148 . " thessa sama sidhwänio . . . scula the wakta oc göma jemwel vm quällin " VKR 15 . - iakkttaga, hålla. huru sääl thw vare vm thu hafdhe vaktat ok gömpt thina lofwan Bir 2: 324 . ","7) iakttaga, taga i akt, passa på. biscopin . . . waktadhe görla sama stadh ok stund hanum war visat Bil 273 . - med dat. och ack. iak . . . wil thik wakta stund ok riidh Al 3073 . - iakttaga, komma i håg. sculu the alltiidh wakta at then tiidh the koma heem j geen til clostrith tha sculu the . . . widhirkännas thera brut medh rettom scriftamalom for confessori generali VKR 18 .","8) vakta på, gifva akt på. waktar hon granlika bölghio slaghin at klädhit skuli ey nidhir sänkias Bir 1: 396 . at han wakte granlika fore gangarins foot spoor ok fölghe honom atwaktelika ib 272 . - vakta, passa på, lura på, med gen. vacta riddarans huat dagh han läte at läsa aue maria Bu 8 . - med prep. at. röwaren waktadhe swa länge om iomfruna at han eentidh fan hona eensampna ST 456 . ","9) gifva akt på, fästa uppmärksamhet vid, se på. med pep. at wakta at nokro andro än thz han skal tha til gaa Ber 262 . " gifva akt på, se efter, med indir. frågesats. prästin vaktadhe grannelika hwilke ey skriws " KL 203 . vakta (Cod. B göma) än vatnith vnfärghar sik Fl 1121 . 10) gifva akt på, vara uppmärksama på, uppmärksamt höra på. granlica vaktadhe iak (intenta fui) the läsning som vare preste haso Bir 3: 159 . - med prep. at. vm thu vast vakir at vakta aat thy som sakt är af vars herra ihesu lifwärne Bo 180 . " thera ordh ärw liffsens ordh, them som granleka wakta at them " LfK 201 . 11) akta, bry sig om. om broder bär in i gillisstwgw swärdh . . . ok gillisväriendhe thz ey vaktah heller skötha vilia SEG 114 . 12) gifva akt på, se till, tänka på, betänka, besinna. thetta skullin lij . . . wakta Al 1891 . - med indir. frågesats. vaktin the hwat the hawa giort Bo 216 . " bor os granlika wakta, hwat eygelikhet är " LfK 10 . wakte . . . hwar förman hwat han loffwar androm ib 15 . - se till, undersöka. tha vaktis vijslika oc spöris grammelika om offradh thi ng ärw af jlla fffadho goze VKR 76 . Jfr 9, 15. 13) tänka på, sköta. thässe thrättan prästene skulu athenasto vakta gudhelikit ämbite oc studeran VKR 72 . 14) gifva akt på, tänak på, vara angelägen el. mån om. nar han wakta (attendit) laghsins budhordh Bir 1: 377 . vakta ensamins gudz hedhir i 2: 108. nar han . . . vaktir sua jamcristius oc kötzsins licamlica nyttelikhet at han vakte ey silt sälla gagn (quando si utilitati proximi et carnis intendit, quod ad sahutem animæ suæ non attendit) ib 199 . " siluester mandhe klärka . . . at vakta krkio thiänist (eccelesains suas diligentius gubernarent) " Bil 59 ; " jfr 13. - tillse, vara angelägen om. med sats inledd af at. sculu the wakta at the alltidh ware beskedheliche j thera faste oc waku " VKR 16 . " skal waktas medh enkanliche aatwaet, at thera reghla som vtan til blifua swa mykit wara kan litit aafgaar oc aatskil aff sancti saluatoris reghlo " ib 6 . 15) vaka öfver, hafva akt på, vara sorgfällig om. wakta sitt lifuerne oc sina frägdh VKR 31 . - vaka öfver, gifva akt på, vara uppmärksam på. them som wil bewara sina siäl, skal granlika göma sina twngo, oc wakta sin mwn LfK 210 . " the människa som ey waktar sin mwn ib. nar han vakta (attendit) sy sina thanka ok astundilse " Bir 2: 199 . Al 3770 . - med prep. at. hulkin som vil vinna högh thing vakte at sinom frestilsom Bir 2: 299 . vakta granlica aat (conspice attente) allo thy som görs oc talas Bo 6 . " vakta väl aat thy som här äptir fylghe (advertas bene quæ sequntur) " ib 14 . ib 20, 24 . " gifva akt på, tänka på, vara försiktg med afseende på (ngt.) j wakten hwatj tala " RK 2: 7283 . " wakte . . . hwar förman hwat han loffwar androm, ällar oc siälffwer gör " LfK 15 . Jfr 12. 16) gifa akt på, taga i akt, se till, söka föredkomma. äru fyra thing som thw skalt vakta (adventere) mz alle akt ok grannom ok jdhkelicom forthanka första är at ängin graffwi ondir husius grundual . .. fiärdha är at ängin ouinnin ingange ginom portana Bir 3: 240 . - med sats inledd af at åtföljdt af negation. nw wardhom wi wakta, at han faar ekke meer at äta aff lifsins trä MB 1: 162 . är granlica vaktande (carendum) at ey nakat husat älla hart stande mot thom Bir 2: 83 . " waktis allaledhis at ey hafuis flere thing af gul älle sylf klostersins ägho " VKR 77 . Bir 2: 172 . - vara på sin vakt, söka förekomma, vidtaga försiktighetsmått. pass. abs. diäfwillin sätir ther krokin huar minzst vaktas (præctaretur) Bir 2: 199 . 17) we till, vakta sig (för, akta sig) för), taga sig till vara (för). med ack. af dem. pron. i n. i förbindelse med sats inledd af at åtföljdt af negation. vakta thz människa at thu gif tik ey annantidh j diäfwlsins vald MP 1: 157 . " thz skal man vakta at han sighi thz ey i swa matto som somlike göra. for thy at han vil hedhras " Bo 95 . - se till, vakta sig, taga sig i akt. med sats inledd af at el. thät åtföljt af negation. vakta (care) at thu vari äkke enkannelik ij lthinne vmgango Bo 47 . " vakte (attendat) . . . at han dragx ey aff diälonom " Bir 2: 199 . vakte at gudz älskoghe minzskis ey honum ib 299 . wakta at thu ät ey KL 72 . " hwilkin som staar. vakte at han ey fallir " ib 236 . " vakten thz idhir hierta tyngis ey . . . aff offuiratho oc drykkenscapp " MP 1: 20 . wakta granlika at then kärlek thu hafwir til konugxsins dottir kombir thik ey dröwilse oc skadha ST 456 . KL 104, 189, 201, 205 . KS Fragm. 15. Bir 1: 54, 270, 5: 49, 88 . VKR 20, 21, 33, 74 . LfK 17, 182, 183, 195, 200 . Be 20, 81, 88. 18) hafva sin håg el. uppmärksamhet riktad (på), söka (efter) ? nar skälin vakta äptir lustanom MP 1: 74 . 19) vänta, längta. han . . . stundar ok waktar epter jdher RK 1: 3730 . 20) afvakta, vänta, bida. han hafuer nu fyretighi dagha . . . vaktath om nakar koma skal thera väria thör thera iomfrw maal Iv 4733 . " iak hafuer nu . . . vaktadh här minna syster fund " ib 4799 . 21) bida, dröja, stanna. mz then lööshäst wakta här qwar mädhan iak til darium far Al 2197 . ib 2079 . ","1) vakta sig, akta sig, tage sig i akt, taga sig till vara. noe . . . kunne ey wakta sik i säng oc kastadhos klädhe aff honum MB 1: 173 . " tha skal folkith wakta sik " ib 328 . man han rädhas at han skal leande döö vtan han vakte sik granlica Bir 2: 168 . " ath hon skal . . . glöma waktha sik " Gers Frest 2 . KL 40, 279 . Al 9932 . - med prep. for. hon kunde sik ey wakta for värzlike vmtalan Bil 869 . " wakta sik fore syndom " MB 1: 139 . thry thing . . . ther thu skalt thik wakta foe Bir 1: 235 . skal mannin suasom for dödhenom vakta sik for ondom astundilsom ib 2: 229 . " aff naghrom . . . stykkiom som baadhe systra oc brödhir sculu sik granlicha fore bewara oc wakta " VKR 19 . " han . . . waktedhe sich för engen swich " RK 2: 2642 . " ati ider for erik wakte " ib 3539 . " wakta thik for . . . arderici swiklika winskap " ST 456 . " wakta sik fore gamalt nötaköt " LB 1: 96 . " her böriass hormala balker vaktha tik ffor honom " SEG 118 . skulwm wi . . . högelikast os ther före wakta, at wi them ey rethom til wredhe LfK 135 . Bo 18 . MB 1: 364 . Bir 1: 185, 253, 262, 5: 140 . Iv 5052 . Al 9944 . RK 2: 2874, 4806, 5224, 5446, 7687, 3: (sista forts.) 4269. Va 29 . LfK 96, 156 . - med prep. af. vakta sik af demonio meridiano Bo 138 . waktom os ok af hallom os af owirmatto sömpn Br 1: 192. - med prep. fran. alle andre vaktadho sik thäs bätre badhe fran styld oc fulom gerningom Pa 7 . wakta sik fran lösom ordhom VKR 16 . " vakta sich fra tolkom vadha " RK 2: 4095 . LfK 176 . jak skal vakta om göma mik fran thom Bir 3: 59 . - med prep. i mot. uthan man wakthar sik ganske warlegha här j moth Gerts Frest 1. - med sats inledd af at åtföljdt af negation. prester skal . . . görla wakta sik, at han ware ey när ower dödhe folke MB 1: 369, wakta thik at thu mödh enkte thit hiärta ther wm Bil 488 . " i skulin idher wakta at ängin idhra gratir " Lg 39 . " han . . . waktar sik thes bäiir at han skuli ey falla vm otholomodh " Bir 1: 283 . " waktom os at tolken jwdas oc tywfwer ey finnes i blandh os " LfK 17 . ib 41 . KL 141 . ","2) vara uppmärksam (på), vara sorgfällig el. angelägen om). han skal sik görla ther om vakta Iv 577 . ","1) gifva akt. henna präster . . . vaktade at oc sa granlica. at the vsla qwinnan slo guz likama KL 14 . " vm thu vaktar väl aat " Bo 89 . - gifva akt på, med gen thäs. thäs wakten aat Al 2585 . - med indir. frågesats. hon . . . waktadhe görla at hwath aff barneno wordhe MB 1: 277 . Bo 209 . ","2) akta på, höra på. käre domare vakta aat KL 385 . MB 2: 380 . ","3) iakttaga, se. the vaktdhe at tha hon giordhe the omilde gerninga KL 14 . ","4) se till, passa på. quinnan waktadhe aat hulkin tima hon matte sina ilzsko fulkomna KL 14 . ","5) se till, sörja för. the vaktadhe ij hans herbärghe aat at honum var änkte vätta faat Fr 1939 . - Jfr atvakta. "],"e":["-at . ","vaka öfver","en sjuk )","vakta sik , ","vakta at , ","vakta upa , vaka, passa på, hålla vakt. han badh her tord till hwila ga och sagde sig well willa wakta oppa RK 3: (sista forts.) 4234 . "]},{"a":"vaktan","b":"nn","c":"","d":["Jfr atvaktan."],"e":[]},{"a":"vaktare","b":"nn","c":"","d":["1) vakare, väktare, bevakare. the . . . innelykto han i thrangom mwr . . . oc insighladho dörrina . . . oc satto ther til vaktara (motsv. ställe MB 2: 390: satto wä.ktara ther om) KL 395 . " clostersens wäktare som gaar kring om clostrit " LfK 108 . " pläghar man i clostrum sätia waktara widh porten " ib 210 . " then tid han (Gud) . . . mz brinnande swärd satte waktaren cherubin " PM XXVI . sät ihesum christum swa som waktara ofwär thit hiärta, swa at han göme hiärtat och wari thäs dura waktare Ber 215 . - väktare, vaktkarl, vaktpost. i stad, läger, på slott o. s. v. teridacius . . . nidhirkastadhe manga muranna vaktara Gr 268 . " pa mwra ther wäkthara waka moth fienda " PM 11 . " eth thorn ther en wäktar bläsir aff sith horn " MD 391 . " een borgh la ther tha skampt ij fra the väktara bläsa ther op a " Iv 3802 . the iomfru gik . . . ower the gropa ok til thän port . . . ok monde braat the väktara kallä ib 3827 . " som han fram fore härin kom ther hiolt fore marhger wäkter from AL 7862. IB 7891. albrecht ropade . . . oc badh wekteren hielpa sich jn han badh sighia fogdh oc portenära at han hafdhe engelbertz ärende thära " RK 2: 2718 . ib 2723 . " tha ropadhe wektaren aa wernine oc spordhe hwa the waro " ST 24 . " om minnats tiidh tha kom sampson till slottit. portana varo läste, wäktaren war soffnath (varðmen varu sofnaðir) " Di 4 . ib 180. tha natten war mörkast, tha rido the wtaff slottit oc gynom hären. wäktarena menta at thz haffde warit thera sälskab ib 39, ib 167 . " säthiandis j stadz porthen wäktara oc stark haal " MB 2: 119 . " the skullo . . . ther säthia syna wäkara oc väpnara ä hwar wäghana waro trangast mällan bärghen " ib 149 . " tha trängias väktarne äller hallarana at löpa til sin herra " ib 170 . Iv 3813 . Fl 1032 . MB 2: 91, 263 . - bildl. nar mannin . . . takir sik vara oc vakar mot frestilsom suasom godhir väktare Bir 2: 206 . " biscopin är gudz wäktare " ib 1: 317 . ","2) vaktare, fångvaktare. " gudz ängil löste petrum aff iärnum . . . herodes vitte hans vaktara vsanna sak at the släpto petrum mz vit ok vilia " Bil 111 . " en (köpman) . . . la fangen i dupe torne . . . sanctus iacobus comtel lhans. sva at uactara sago " Bu 173 . " vactara lupu äpte atar gripa han ib. " Bil 427 . KL 155 . ","3) vårdare. " siälana vaktara " Bir 2: 106 . ","4) beskyddare, försvarare. ower likamlika waktara oc wärnara säther thu . . . thina hälgha ängla LfK 133 .","5) aktgifvare. " af gudhi hwilkin som är waktare (estis) ordha och gärning " Ber 105 . - Jfr dura vaktare. "],"e":["väktare . ","wäktar MD 391 . ","wäkter Al 7862 ), "]},{"a":"vaktelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr atvaktelika."],"e":[]},{"a":"vakteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr atvakteliker."],"e":[]},{"a":"vakthaldare","b":"nn","c":"","d":["vakthafvande. her hyllebrandh] [war] vächt hollere om nattena aff konung didriks men Di 212 ."],"e":["vächt hollere )"]},{"a":"vaktilse","b":"nn","c":"","d":["Jfr atvaktilse."],"e":[]},{"a":"vaktirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr dura vaktirska."],"e":[]},{"a":"vaktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr atvaktogher."],"e":[]},{"a":"vaktol","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr atvaktol."],"e":[]},{"a":"val","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) val, väljande. " betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf " KS 10 (23, 10) . then kununger . . . ther af almogans wali är til wedle kumin ib 11 (26, 11). om lnoger stadfestilsse paa k. hans kor och vall til lrichith HSH 19: 135 (1506?). kesthe the . . . vi friborne men ek vi bönder aff sama lagasw, som vpnemde ok ladhe j walet (d. v. s. satte på förslag) tesse epterscriffne iij gode men FM 259 (1506). hart är mik thzta walith (utan tvifvel, för talith; Lat. orig. har sermo) Ber 209 . ","2) val, valrätt. tokom wi herra niclis thureson som lagman j österlande är j thät kor oc wal som lagmen j swerike aff alder hafft hawa BtFH 1: 455 ( 1362) . ","3) val, tillfälle el. rättighet att välja. gafs hanom val guþum offra älla döþ þola Bu 530 . ib 508 . Bil 426 . guz ängil tedhis apostolis ok bödh them wal lsins martirij, älla owinum bradhan dödh ib 238 . " decius gaff them wal offra gudhum ok halda wadum ok lifue eller dö wndi leona tannum " ib 443 . ","4) tillfäle att välja; förråd (att välja på). paa hästa och slädha war inthe tall hwar som wille tagha hafdhe goth wall RK 3: 1760 . " a källara war ther full got wall " ib 1: 3545 . ther war aff härrom fulgot wall ib 2183 . " gud kenne her är icke monge kirker til waals (att välja), som nogen summa peninga haffua " FM 207 ( 1504) . - Jfr biskopa-, kapitel-, konunga-, konungs-, manval."],"e":["vaal . ","vall . det vali KS 11 (26-27, 11-12; på tre st.). weli ib 10 (23-24, 10-11; på tre st.)), "]},{"a":"val","b":"nn","c":"","d":["1) cylindriskt trästycke, liten stång. Jfr drapval, äfvensom grundval. ","2) stång med ett visst antal vidhängda föremål; val, antal af 80. vid räkning af sill och strömning. Jfr Rydqvist 3: 236 f., 6: 498, 523; Dyrland, Aarb. f. Nord. Oldk. 1885, s. 276 f.; Falkman, Om mitt och vigt 1: 459; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 768. vnum wall de reentibus alecibus soluere tenantur SD 5: 620 ( 1346, gammal afskr.) . " vnum wall salsorum alecium . . . soludre " ib. " vt parrachiani in aas vnum wall de singulis retibus . . . jn smydhaby dimidium wall . . . soluere teneantur " ib. " hana . . . þre väli silþ " ib 637 ( 1347) . " due lagene alecum cum iiior wal " BSH 1: 78 ( 1336) . " at vthgiöra en waal strömming " SO 290 . gifwe konungen en waal ströming af hwario tunna ib 306 . twå waalar ströming ib."],"e":["vaal . ","vall . ","väir . ","valar ) , "]},{"a":"val","b":"nn","c":"","d":["kelt; inbyggare i norra Frankrike; Italienare; främling. hwarte greka äller wala Al 1384 . " mik standa til badhe greka ok waal " ib 2700 . Jfr Styffe, Skand. under unionstiden, 2 uppl., s. 210. f."],"e":["vaal . ","-ar ) , "]},{"a":"valborgha dagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"valborgha mässa","b":"nn","c":"","d":[],"e":["walborg- RK 2: 8547 . ","walburg- SO 194 . ","valburga . ","-missa )","valborgha mässo dagher , ","valborgha mässo tidh","walborgamessa tyd )"]},{"a":"vald","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kraft, makt. " thu scal pröua mannen i sith waldh (dat mores sciri culmen heile viri) " GO 190 . " ä wil waldh sin wilia hawa ib 944. var härra ihesus christus var . . . ii moþor liue fulkomin baþe at viti ok valde " Bu 61 . " mannin kiändis widh gudhlikt wald innan bradhum bothum " Bil 249 . Bu 31 . " han sitar höght ii himnom a höghoro hans (för hand) höhsta valz (summæ virtutis) " ib 197 . j thinom guddom äru thry vndarlik thingh som är wald (potentia) om snille ok dygdh Bir 1: 171 . ib 3: 299, 300 . " naturennas skapare han aktar ey i sinom gärningom huat hans dygd oc wal förma at göra (qudi sua virtus prævalent) " Su 33 . " wäl haffdhe gudh funnith oc förmat i sins guddoms omälelika walde (per suam omnipotentum virtuten) . . . mangha andra skäilka matthor at atherlösa mankönet ib. "","2) våld, öfvervåld. februus pluto tok mäþ wald een vänastan gvyne af manz hem tel häluitz Bu 9 . " hänne giordhis wald ifuir hännag goz " Bil 285 . " affsettie thet vald oc velle hon brwcher oppa . . . cronans bönder ther j länedh " FM 426 ( 1509) . " dömdes michell persson hans jordh frij medh åhrswexten och tompt vthaff lars kuckoin asikalast som han hade medh wåldh och wälde af honom i mpngh är " BtFH 1: 11 ( 1483, nyare afskr.) . ib 8 . . . kränkte hänna iomfrudom oc giordhe hänne wald ST 456 . " hwa som taker qwinno mz wald (d. v. s. våldtager) " MEG (red. B) 61 . ","3) smak, välde , herravälde värdighet. i det äldre språket ofta i pl. þu hauar . . . ränt hanom (djäfvulen) rike oc vald (spoliaveris ipsum sua imperio potetatis) Bu 13 . " romara satto dryclechanum ok maxilanum fran valdom baþa " ib 533 . " han (Diokletianus) kom swa til walda " Bil 470 . ib 833 . " tha kom birger jerl til walda " RK 1: 210 . kom han (Saul) wäl oc rätlika til walda MB 1: 7 . " dauid kom rättelika til rikith . . . oc for mz waldom (Cod. B vadhe 527) dygdhelika ib. wäldo han (valde hanom till biskop) ok wigdho til valla " Bil 575 . " at han (den forne biskopen) mate sin heþar ok vald ater vinna " Bu 29 . " han spadhe (herodem sälla)re vardha än för ok döö j waldum " Bil 111 . han vardher mykyn j valdom ib 893 . " hwar äre nw thiin dighro wald " MD 93 . " j guddomenom äru tw tingh först walogasta wald (potentia) af hulko alt wald är annantidh siällasta snille " Bir 1: 249 . " tha skule lt wald är annantidh sniällasta snille " Bir 1: 249 . " the sculu alle se gudz son koma j skymen mz mykle makt til at plagha ok pina ondha, ok mz myklo walde at krona godha " MP 1: 10thz wal han gaff tik b. alexander dreff honum (konungen) aff sit wald Al 1706 . " kununglikt wald " KS 11 (26, 12) . ib 14 (34, 15). tå girughe ok grymi hofdinga få wald ib 29 (73, 31). huilkin kunungr älla walzman gudz ret försmå ok fördriuer medh sino walde ok laghom sinom, hans wald ok ära skal försmås ok sköt förgånga ib 16 (39-40, 17). þässe fyre mannas äpte sino värulzsko valle Bir 4 (Avt) 183. flere otalige kirkionne prelata . . . . jemuel aff verldzligo volde (ex seculari potesiate) . . . junkar erik Lg 3: 576 . ha nom . . . tiltändeom . . . ärligom herrom badhe andeligx voldz ok lacamligx ib 577 . " the store ok mektoge varo j verldena sculu her lidha mektoga pyno thy at ylla nytiändhe the makt oc valdh som gudh thöm forlente " LfK 239 . " hwi gifuas ey token voldh godhom mannom at the matte väl regera ok foresta j syno volde ib. thenne vsal lucifer kallas mörkernnä hoffdinge ey fore nagra makt eller voldh han hafuer vtan fore then' vsla fordelen han ouer andra dieflä hafuer ib. "","4) makt (öfver ng el. ngt). åtföljdt af prep. ivir el. um el. med gen., dat. el. ack. en diäfwl fik wald vm han Bil 571 . " han äghir äkke siluir vald vm sik " Bo 66 . tå tu see at tu hauer wald vm thin owin KS 23 (56, 25) . " guþ ägar sua väl ifir þean vnga sum þän gambla lif stäkkia alla af lande köra " Bir 4: (Avt) 185. engle thing hawer vald oc krapt ower kraptogare thing än thz är siälfft MB 1: (Cod. B) 532 . " mista vald iuir väruldena " Bu 206 . " mz thins kors dödh skulle thu tala vald owir alla världina " KL 412 . MB 2: 405 . franzessa vald ofwer romara rike Bil 58 . " min konungher hafweri wald badhe juer lifuit ok dödhin i 126. thu hafuir wäl waldh fangith ofuer min licama en christus siälfuir hafuir siälinna wald " ib 542 . för en ellin faar thera vald ib 610 . " thu äst thän som hawir liffsins vald ok dödhsins " Bir 2: 142 . " han hafdhe näpliko lifweno waal (d. v. s. kunde knappt behålla lifvet) " Al 2542 . " moxan alla wärdina hafdhe iak wald ib 3374. - makt, våld, hand, händer. skal guz vald (manus) koma ouir thik ok skalt thu nu vara blindir ena stund " KL 156 . " the som koma j mins väldz händir (manus potestatis meæ) " Bir 3: 67 . " gudh . . . frälste israel aff pharao konungx walde (manu) " MB 1: 327 . tha är hon fräls aff hans walde ib 335 . " prestin . . . gaf sik gudhi i wald (creatori se commendans) " Bil 272 . " anduardhadhe han sik gudhi j händir oc vald " ib 887 . han . . . gaff gudhi ij vald badhe liiff ok siäl Iv 3260 . ider wen . . . är i gudz wold (d. v. s. är afliden) FM 535 (1511-12). en salogar man . . . som diup var comin i diäwls vald Bu 130 . " herra ihesus . . . grep sathan . . . oc anduardadhe han infero diäfle i vald " KL 412 . MB 2: 405 . han . . . bannede bönderne . . . ganst illa och bad thöm löpa rämen i wold heem till syn BSH 4: 295 ( 1501) . thz iak ey offter meer wildhe gaa i manz wal Lg 3: 721 . " thiin thiänista qwinna är i thino walde (manu) " MB 1: 185 . " saa manga han hadhe misthänkte i wall " RK 3: 690 . " hans liiff oc theras hade iag i wold ib (sista forts.) 4685. "","5) makt, myndighet. " ödhmiwka thik vnder thinna frwo wald (manu) " MB 1: 185 ; jfr 4. af allom guz apostolis. som hafþo iamt vald af guþi Bu 99 . " mz . . . modhirlico valde (auctoritate materna) " Bo 5 . " huru han taladhe ok lärdhe mz valleno (cum postesate) " ib 115 . " mik är gifwit alt vald (potesats) i himerike oc i iordhrike " ib 239 . ","6) mer eller mindre närmandes sig personbeteckning: majestät. thakkadhe mykyt hans konungxleka walde oc äro for wäl giort (non minimas gratiarum actiones pro beneficiis, a regia celsiudine sibi suisque collatis, exsolvit) Bil 844 . " jak kännis for thino valde (coram majestante tua) herra gudh mik hane onyttelika . . . forgiort al the the thing som thu gaff mik til helso " Bir 3: 385. j myklo oc margho hawir iak dröft thit gudhelica vald (majestatem vestram) Bo 74 . " jak bidhir thit gudhelica vald at thu fa mik han atir " ib 221 . - öfverhet. fördho han for waldit (Cod. C domin 950) Bil 106 . - mäktigt väsende, makt. väldighet. alla ängla oc alle hymbla oc hymilska wald alment cherubin oc seraphin ropa til thik ST 196 . ","7) område inom hvilket någon har makt el. myndighet, välde. kununga ok höfdinga . . . the thr rätlika wilia sinom waldom styra KS 26 (66, 28) . " nar skip bryta j hans valz strandom (in litore potesatins suæ) " Bir 3: 312 . ","8) maktspråk, bud, befallning. thetta hwalff . . . vardh giort fore thins fahdrs vald Fl 439 . " vtan nödh min fadher salde blanzaflor mz sino valde " ib 462 . ","9) bemyndigande, uppdrag. gywom wi þem tolf . . . fult wald ok makt af vara veghnä, samynd j þolicum malom ok sakkum vtletä SD 5: 606 ( 1346) . ib 6: 125 ( 1349) . skal . . . nokor i huario landskapi . . . aff kununge wald hans, at skipa ok afftka domara i häradhe ok hundare huario KS 68 (168, 75) . 10) makt, förmåga. ängelsins hugher oc mantzins är swa ärliker oc wäldogher . . . at ensamen gudh hawer wald, antiggia at wända han eller vnderstanda MB 1: 54 . - makt, tillfälle. tå tu hauer wald ok änne at hännas äpte wilia tinom KS 23 (56, 25) . - makt, rättighet, befogenhet, frihet. han sagþe sik . . . hava vald (potestaten) giua sit lif ok atar taka u 139. at j sculin vitha mik hafua vald j iordrike at forlata syndir MP 1: 321 . " i them tingom som til höra ensamma gudelika snilles walle (ex solo divinæ voluntatis beneplacito degedent) " Su 32 . - rätt, rättighet. nythiandis frälst waldh (postestate) Bir 4: 30 . - med inf. ghifuir iach härazhöfdinglanom fulla makt oc wal at gifua . . olaue haralsone lysit oc fasta oppa thet forscrepna goosdh SD NS 1: 3 ( 1401) . " havi ängin drengh haffua till forsöchningk i xiij dagha " SO 113 . þäs waald at wäþia a mot þere näfnd SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). hafue thes engen öfthermer voldh at athala ib NS 2: 214 ( 1409) . - med prep. til. swa som hon hafui thär frälst vald til VKR 74 . - tillstånd, tillåtelse. hon fikc wold till danmark riide RK 3: (sista forts.) 5334 . 11) vållande, skuld. är thz thit siälffs wald at hon thik forsmar MB 1: 185 (uoldh för nadh: forbiudom vi hartelika vndi wara noldh SD 6: 7 (1348, gammal afskr.)). - Jfr biskops-, fruo-, gudhoms-, hedhers-, ivir-, kesars-, konunga-, pava-, siälf-, siälfs-, värulds-vald.","1) maktinnehafvare, regent? þän kunungar älla valz härra. annars land vil vinna vndi sik Bu 206 . ","2) våldsherskare, våldkräktare, tyrann. j þem staþ ma . . . ängen valz älla ranz härra (tyrannus) þrivas Bu 190 . Bil 233 . ","1) mäktig man. månge domare ok witnis män rädhas swå wälzmän, at te tora ey rät döma ällan sant sighia KS 69 (169, 75) . - maktinnehafvare, öfverhetsperson. kununger ella höfdinge ella annor walsman KS 15 (35, 16) . huilkin kunungr älla walzman gudz ret försmå ok fördriuer medh sino walde ok lagom sinom ib 16 (39, 17). för then orät ok walzgärninga the höfdinga . . . ok wålzman (för -män) göra almoga ok vndidånom sinom ib 57 (143, 62). ","2) tyrann. " suåsom skil åt räwisan kunung . . . ok girughan wåldsman " KS 67 (165, 73) . "],"e":["waald SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). vold: voldz Lg 3: 577 . ","wold RK 3: (sista forts. 4685, 5534. voldh SD NS 2: 214 ( 1409); LfK 239 (på två st.). woldh SO 113 . ","väld: väldz Bir 3: 67 . ","vall TB 76 . ","wall RK 3: 690 . ","val Bir 4: (Avt) 185. wal SD NS 1: 3 ( 1401); MP 1: 10 ; Lg 3: 721 ; Su 33 . ","waal Al 2542 . ","valde . ","volde LfK 299 ; Lg 3: 576 . ","valle Bir 4 (Avt) 183. walle Su 32 . md art. valleno Bo 97, 115), ","valdsbref , ","valds gärning , ","valds härra , ","valds man , ","valds värk","waaldz- . ","woldz- )","valds värkan , ","valds värke","woldz- )"]},{"a":"valda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) få makt med, få bukt med, betvinga, hålla i styr. med dat. thaghar iak faar eet (näml. af djuren) at halda sidhan ma ika thöm allom valda Iv 322 . - få makt med, betvinga, öfveväldiga. idher skal ängin skadhe walla Al 3797 . ib 10226 . RK 2: 2122 . - vålla, plåga, besvära, gå åt. med dat. el. ack. iak wil se hwath hänne walder Al 1468 . tha qwinnan thetta hördhe, fful lhon vndirs ful til iordhinna, oc gat talat ey eet ordh, sancte pethir spordhe hwat henne wlte ST 42 . " han ropadhe barmeligha . . . alt folkit ther vm kring kom löpande oc spordhe hwat honom wlte (wat eme were) " ib 67 . ib 83, 142 346, 479 . han . . . fik ena starka sooth, oc hans sinor krompnadhe oc engin läkiare wiste hwat honom wlte ib 365 . " han . . . spordhe hwadh henne wlte hwi hon swa greet, ta sagde hon hwadh henne wlte " Lg 3: 377 . ","2) råda öfver, förfoga öfver. med ack. han . . . som himil oc jordh ok heluite walder MD 21 . thän herra os hafdhe at valda Iv 792 . at swenska sculde slotten och länen wolda RK 2: 255 . " al norland vnte han honom wolla " ib 951 . ib 2326, 2396, 4580, 5060, 7697, 7784 . - (?) sina haffwar sculle han biholla wille han thz sielffuer walla RK 2: s. 344. - med prep. ivir. ower land ok goz skal han valda Iv 1252 . ib 2437. ther ouer maghin ij herra valda Fr 794 . ","3) råda öfver, bestämma, ansvara för. budhskap ma jak frambära answar ma jak ey walda (jussa queo fari responsis nec dominari) GO 464 . - bestämma, afgöra. thy the thiit ey kompna waro at nokot örlögh ther at holla vm the finge thz sielfwa wolla RK 2: 2158 . - råda, bestämma. ä mädhan herra gawian han ma valda Iv 1955 . " mz honum mahgin ij mäst at valda om iak skal mina äro behalda ib 3989. - hafva att råda el. betyda. med prep. i. iak later ängin fara hem om iak ma nakath ther ij walla " Al 843 . " hon (lejonet) wilde honum gernä ater giälda om hon matte ther i walda thz han haffde henne hulpet wäl tha ormen wilde henne sla j häl " Iv (Cod. B) s. 329. ","4) råda, föå öfverhanden. arla morgonen daghen fik waldha RK 2: 4300 . ","5) råda, herska, ega rum. hwat the loffwa thz skulu the halla här skal inthe men j valla MD (S) 307 .","6) besitta, ega. halftene (näml. af guldet) skulle kesaren waalla och halftene skullo the siälue beholla MD (S) 237 . - få. gudh late mik än the lykko valda iak matte idher til thiänist vära Fr 3084 . gudh . . . gifui honum lykko at valda ib 1181 . behålla. iak skal thetta halda swa framt om iak ma lifuith valda Iv 5540 . RK 2: 931, 3743, 4447, 5008, 7565 . wnner mik mine haffer walle ib 3562 . " lathe them there frijheet wolla " ib 1994 . ","7) vålla, förandleda, förorsaka, vara orsakt till, vara skuld till. med dat. el. ack. thz sama walder oc galnom mannom oc brutfällingiom, oc offdruknom mannom MB 1: 120 . " for thy at thera lykkä valt thy " Bir 2: 81 . " skylda the mik sighiande at the äru thy onde at iak valdir thy ib 1: 202. iudha walda thätta siälfua " Bil 316 . waldemar konung . . . wlte sielffuer sin eghin wanda RK 1: 845 . " wolte tw jarlans död " Di 114 . " jak haffuer mist nw two myna söner oc thz haffuer thw alt wollet " ib 163 . thzta oc annat slikt weller (velldr] tw alt ib 179 . boinar som wolte allan thän skadha ok skam ther diefwlin fik Bil 115 . " josep . . . finder them mykith oblidhare, än the waro wane at wara, oc spör aff them hwath thz walder " MB 1: 235 . " herra iwan rosar aff mandom siin thz walder hans howodh är fult aff wiin " Iv 539 . " thz han matte ey husit halla thz mwnde hans gotz hans frender walla the han innan norighe atte " RK 1: 3343 . " thz wlthe thenna herra mig wåra otroo ib 3: (sista forts.) 5110. togh konungin danielem vth aff dyura gardhenom, oc lät alla them atir inkasta som thz hafdho walit at dianiel war ther inkomin " ST 19 . Bil 610 . KS 29 (73, 31) . KL 308 . Bo (Cod. B) 342 . Bir 1: 304, 3: 364 . ST 315 . Lg 952 . MB 2: 289 . Iv 51, 885 (Cod. B) 2724. Fr 667, 688 . Al 2366 . MD 100 . RK 1: 2123, 2427, 4123, 2: 4109, 4971, 5416, 3: 395, 1585, (Yngre till. om Chr. II) s. 233 236. BSH 5: 12 ( 1504) . FM 345 ( 1507) . HSH 24: 54 ( 1516) . - med objektssats inledd af at el. þät el. med dylikt inledningsord underförstådt. hawer kirkian skipath bisextum hwart fiärdha aar . . . oc thz walder at hwart aar skiptis om sunnodagx bokstavom MB 1: 63 . " han wlte at vexio kyrkia bran " RK 1: 858 . ib 2: 8184. thz saa skeer monde naghoth valla ib 3: 3940 . thz mothe tha noghott walla thz full all paa en annan bogh ib 2857 . " han wlthe, thet kong karll rikit miste " ib (sista forts.) 4336 . - med dat. och ack. iak volte mik siälfuer thetta omak Iv 2628 . syelffue wlto the sik then vanda RK 1: (sfgn) s. 192 . the thre . . . ther mik valda thänna vredhe Iv 3288 . hans fader wlte honom thz kiiff RK 1: 4331 . " konung birger wlte them then wanda " ib 4363 . " mykit omak haffuen j mich waldhit " ib 2: 4359 . " forlate them gudh mich valda thetta b 4660. " HSH 24: 103 ( 1517) . - vara vållande till, hafva skuld i. med prep. um. äkke ma iak ther om valda Iv 4391 . - med prep. i. the wolto mäst i wars herra dödh MB 1: 261 . " vardher thu hans hemsko nu at giälda tho at thu matte ther ij änkte valda " Iv 4224 . - föranleda, blifa en orsak el. anledning. abs. hwa sina husfrv wil länger halla är han wäl känder thz ma walla Al 4736 . " mangh tingh motte walla " RK 3: 1258 . - anstifta, ställa till. the som wulthe thetta gny RK 3: 2908 . " her erik nielsson mz byscopenom hulth och nw thz samma wulth " ib 1407 . - åstadkomma, åvägabringa. med dat. el. ack. ey vare hop til miskund. vtan minna modhir böne hafdhin mällan komit ok thy valdit Bir 4: 323 . them wil ängin saman halla forman vtan kärleek mon thz walla Al 1886 . " thiin thing margho all wardha godh om thu wil lthz siälfwer waalla " ib 3179 . " nw wille han hana thz saa fiijt hans arffwa scullo riket beholla thz meente han ther mz wolla alla the slot han fra sik fik " RK 2: 505 . " mesta wolte han thz tha at engelbert munde then dechtingen fa " ib s. 344 . - förskaffa, bereda. med dat. och ack. han er nw konunger ouer tw rike faa crisne konunga liffua nw slike then ära han fik ok hauer än thz wlte honom gud ok vplenzske men RK 1: 4543 . - part. pres. vållande; skyldig (till el. i). med gen. thäs. är iak thes walande ST 472 . Lg 3: 271 . So 79. BSH 4: 228 ( 1407) . - med ack. at the . . . äre her äpter ekke ytermer blodgiwtelse wollande eller begerande BSH 4: 9 ( 1471) . " han var hans död vollendis " ib 5: 309 ( 1508) . - med prep. i. jag war . . . wollande i hans dödh Rk 1: (Yngre redl af LRK) s. 286. kenne gwd, wij ther wtinnan intit ära wallendes BSH 5: 550 ( 1515) . - föranledande, bidragande. med satsa inledd af at. war jak thaa myketh waadandes, ath han skwlle räkkia [edher] sin handh thaa strax BSH 5: 304 ( 1508) . - föranledande, orsak. som kroppen til wäxte wtwörthis, swa tilöktes henne gwdelika oc dygdhelika gärnigga i siälenne jnwörtes til huilkit hennas gudelika föräldra . . . fast wallandes waro Lg 3: 278 . ","8) tillåta, tillstädja. " han . . . sagde at han vill rikit halla om thz ville gud ok lycka walla " RK 1: 685 . " han . . . ville ryket behalla om lykka ville honom valla " ib (sfgn) s. 186. - Jfr alzvaldande."],"e":["wolda RK 2: 255 . ","walla Al 843, 1886, 2366, 3737, 4736, 10226 ; RK 1: 685, 2: 2336, s. 344, 3: 1585, 2857, 3940. valla MD (S) 307 ; RK 1: (sfgn) s. 186, 2: 5060. walle ib 2: 3562, 3743 . ","waalla Al 3179 ; MD (S) 237 . ","wolla RK 2: 505, 931, 951, 1994, 2122, 2158, 2396, 7565, 7697, 7784, s. 344. ","waller RK 1: 2123 . ","weller Di 179 . ","valt Bir 2: 81. ualt VGL I þ 19: 1; ÖGL Kr 15. pr. wult RK 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 233, 236. wulth ib 3: 1407 . ","wlte ÖGL ES 16: 2; Bil 610 ; Iv (Cod. B) 2724, s. 240; RK 1: 845, 858, 4331, 4363, 4543 ; ST 42, 67, 83, 142, 315, 356, 365 ; Lg 3: 377 . ","wlti VGL I þ 7: pr. wlthe RK 3: (sista forts.) 4336, 5110. wulte ST 479 . ","volte Iv 2628 ; Fr 688 . ","wolte MD 100 ; RK 2: s. 344; Di 114 . ","volthe HSH 24: 54 ( 1516) . ","wlto RK 1: (sfgn) s. 192, 2: 8184. wltu ÖGL Kr 13: pr. wltho RK 2: 4971 . ","wolto MB 1: 261 . ","woltho Lg 952 . ","wolte Bil 115 . ","wulthe RK 3: 2908 . " wulde ib 395. ","valdit " Bir 4: 323 . ","ualdit VGL I þ 7: pr. waldet KL 308 . ","valdith Fr 677 . ","waldith Iv 51 ; MD 97 . ","waldhit RK 2: 4359 . " wallit ib 1: 2427. vallit " Bir 3: 364 ; RK 2: 4109 . ","walit ST 19 . ","woldet FM 345 ( 1507) . ","wollit BSH 5: 12 ( 1504) ; HSH 24: 103 ( 1517) . ","wollet Di 163 . ","waallet MB 2: 289 . ","wllit VGL II þ 35. part. pres. waaldandes BSH 5: 304 ( 1508) . ","wallande ib 4: 228 ( 1497) . ","wallandhe Lg 3: 271 . ","wallandes ib 278 . ","wallendes BSH 5: 550 ( 1515) . ","walande ST 472 . ","wollande BSH 4: 9 ( 1471); RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 266. vollende SO 79 . ","vollendis BSH 5: 309 ( 1508) ),"]},{"a":"valdare","b":"nn","c":"","d":["den som vållar (ngt). upphofsman. at han war waldare at thera dröffwilsom ST 47 ."],"e":[]},{"a":"valde","b":"nn","c":"","d":["1) makt, förmåga. " erchebiscopen kunne ey ynne holle konungens wersta göra aff all sin wolle " RK 2: 8310 . ","2) våld, händer. " fik han the prytzka volla (för i volla? motsv. ställe i Hadorphs uppl. s. 167 har i walla) een deell aff ryket till een panth " RK 1: (sfgn) s. 191 (om textens läsart bibehålles, bör stället föras till valda 2). ","3) makt, bemyndigande, rättighet. högre degtingen hade the ey volla (d. v. s. hade ej rättighe att afsluta fred på högre vilkor) RK 2: 8152 (möjligen är här volla att föra till valda 3)."],"e":["volle )"]},{"a":"valdelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) med kraft, med makt, kraftig, mäktigt. som tik valdelica (motsv. ställe 2: 297: vallelika) scapadhe MP 1: 312 . Ber 200 . at thu skulde os atirlösa oc frälsa valdelica af häluite KL 413 . MB 2: 406 . " jak bidhir thik a thw fulkompna vallelica (potenter) thz thw byriadhe sniällelica " Bir 3: 149 . ib 159, 300 . " väl sighx gudhz älskelikhet wara stark som dödhin thy at hon waldelika skill människona fran wärdzlikom ok köthlikom kärlek " Ber 15 . ","2) mäktigt, myndigt. " huru waldelika oc maktelika (imperiose et potenter) hon radher oc bywdher ower alla ängla oc människor " Su 139 . ","3) egenmäktigt. han (konungen) skal . . . ey vallelica (potestative) skipa ällir döma the thing hulkin som bradhelica koma j hans hugh Bir 3: 306 . ","4) med hänsyn till makt el. verksamhet? iomfrunna likame war gudhz synj härbärghe j iordhrike än j himerike war honom the hälgho threfallikhetz bliwilse än thot han blifwir hwan stadh waldelika (potentialiter) Bir 4: (Dikt) 253 ."],"e":["valle- )"]},{"a":"valdeliker","b":"av","c":"adj.","d":["kraftig, mäktig. andreas . . . sagþe cors vara eet valdelekt tekn Bu 139 . komma in for thins maistatis waldelika säte Su 334 ."],"e":["-leker )"]},{"a":"valdelikhet","b":"nn","c":"","d":["välde, makt, myndighet, majestät. ss titel (gifven åt Romerske kejsaren). sände iak . . . idhre vallenlikhet (potestati) al the thing som giordh varo af ihesu i mino radhuse KL 419 . MB 2: 411 ."],"e":["-heet MB 2: 411 . vallelikhet),"]},{"a":"valder","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vall, fält, mark. kommo the pa en grönan wall Va 48 . " eth tiäld war opp slage pa en lusteligen wall " ib 11 . ib 24, 30 . Su 388 . the (djuren) waro otalik i them walle Al 9320 . - ss ortnamn. pl. octonuario & fundo . . . quos . . . curie nostre wallær nominate irrefragabiliter annecto in perpentum possidendos SD 1: 654 ( 1285) . - om stridsfält. han matte höra opa then wall mykith busuna ok pipo skal the rykto saman ok burdho stridha Al 5285 . Bil 686 . Iv 4773 . RK 1: 1796 .","2) fåbodvall, säter. " här är en valler (setr) " MD 355 .","3) vall, skansverk. " wy wyliom . . . beeläggia hans sloth mz wall " RK 3: 26 . - Jfr gräs-, hiorþ-, iordh-, svina-, vigh-valder, äfvensom grundval."],"e":["valler . ","val Iv 4473 . ","wal RK 1: 1796 . ","wall Al 5285 ; Va 11, 24, 30, 48 ; RK 3: 26 . dat. valle Su 388 . ","walle Al 9320 . ","ualle ÖGL V caþ 32: 2. uälli: vighuälli VGL I Md 3: 1. ","vällenom Bil 686 . ","wallär SD 1: 654 ( 1285), "]},{"a":"valdfar","b":"","c":"","d":[" , se valfar."],"e":[]},{"a":"valdföra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med våld bortföra, bortföra ss fånge. gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitz Bu 8 . þän sami ihesus valdförþe vara drotning helena (mortem, quæ regina nostra est, capivavit) ib 207 . Bil 475 . Va 15 . " the walfördho iwdha til babilonem " MB 1: 26 . ath dyrich hansson basteth och bant hanom oc volfförde hanom vthen lag och retthe FM 552 ( 1512) .","2) utöfva våld mot, misshandla. the . . . woldhtoghe wore quinne ok woldh fördhe wore barn BSH 5: 445 ( 1511) . ","3) våldtaga. " vm thw faar varit smittadh oc valdfördh (violata) til thin licamma " Bir 3: 324 ."],"e":["voldh- . ","vol- . ","val- )"]},{"a":"valdgipt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["valdgiptis man","vall- )"]},{"a":"valdgiva","b":"vb","c":"v.","d":["gifva i uppdrag, befullmäktiga. the hundradha maevh ok eeth stöche kunnisth, ther . . . herra jönis swartprest . . . a mina wäghna opbära scal, som iak honum (för honum) waldgifwit hafwer meth mino opno brefue SD NS 2: 48 ( 1408) . - öfverlemna, hänskjuta. jak woldgiffwer eder thenne erinde granneliga ransaka BSH 5: 502 . (1512)."],"e":["vold- )"]},{"a":"valdgärning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"valdgästa","b":"vb","c":"v.","d":["gästa. waaldgästa klärkka, bönder äler landbo GS 47 (1441, orig.) . ib 53 ( 1458) . " han . . . hauer vool gesth noghra y vorth herrat " BSH 5: 386 ( 1510) . han . . . voldgester hennis landboer FM 426 ( 1509) ."],"e":["vaald- . ","vold- . ","vool- )"]},{"a":"valdgästare","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"valdgästning","b":"nn","c":"","d":["våldgästning. " af valdgestningom, roof ok brand " BtRK 55 (1388, orig.) . göras stora woldgästningar GS 31 ( 1380) . SD NS 1: 238 ( 1403, nyare afskr.) . Jfr valds gästning. "],"e":["vold- )","valdgästningis man"]},{"a":"valdogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) kraftig, stark, mäktig, som har makt. sidhan han hawer rönt mina waldugho hand MB 1: 289 . " sidhan han hawer känt mina waldoghasto hand " ib. " ey wiiste iak them hwath mit wäldogha nampn adonay thydher " ib. " jak är thin herra oc thin gudh waldogher " ib 332 . " han (Pluto) saghþo þe vara valdoghan häluetis guþ " Bu 9 . " waradach . . . sagdhe them wara wäldhugha gudha i manna hami " Bil 235 . " än iak är wäldogher herra, tha skal iak ledha idher wt aff egipto fängilse " MB 1: 289 . " a waldoghan gudh wil iak thz swäria " Al 3529 . " lofwande woldogha guddomsins äro " Ber 144 . " j ären en waallogh herre " MD (S) 203 . " jak är likir walloghom man hulkin som bygdhe sik maktoghan stadh " Bir 1: 191 . " tala lvidh nakon walloghan älla mäktoghan man (homini alicujus dignitatis) " ib 155 . " mange ämul valdoghe män lagho for hans durum astundande hiälp " KL 250 . " en walloghir höfdhinge ib. " ib 145 . " en velldig herras dotter " MD 443 . " een rikir man ok welloger han " ib 167 . " christus war konungir är then höxte oc waloghaste konungir nokon tidh war föddir " ST 117 . maktoghe ok valloghe skulu maktelica thola brändaghan ok pinonar Bo 96 . " fadhorin är . . . ey aff andro välloghir vtan aff sik siälfwom (potens non alinde sed a se ipso) " Bir 3: 300 . " jak är suasom then vallughir (potens) herra som älskar mangra bya faar hulkin tho takir älla eghnar sik engsins bysins faar än thot han är välloghir vtan the han äghir haua mz rät " ib 28 . " ey gripir han (djäfvulen) hona (själen) thy at han är walloghare än iak " ib 1: 4 . " walogasta wald (potentia potentissima) " ib 249 . - mäktig, inflytelserik. wäl wt aff folkeno . . . wäldogha män MB 1: 327 . " han var swa välluger i rikit tha huat han giorde ok huat han loot thz war almoganom enkte amot " RK 1: 170 . - (?) tedh brn tha födis thed vardher wiisth och rethferdogth, vellokt och karskt LB 7: 95 . ","2) stor, betydande, väldig. alexander sat på sin trona mz sinne wäldighe keysars krono Al 10048 . " ska iak giua honum wälloghasta liggiandafä (pretiosissimum thesarum) " Bir 3: 456 . " en stor welloger breder blook Rk 1: 3943. "","3) innehafvande makt el. välde, herskande, regerande, styrande. iulius kunungar väldoghar ivi väruldena Bu 61 . " han haffde rikit alt vnder sik swa at han var welduger ouer alt " RK 1: 31 . väldug drötning talafrida ower qwinnor ij amazonia Al 4660 . " wespacianus war tha wäldugher ifur galathie riek aff tyberij keysares wäghna " Bil 312 . " the som välloghe varo jwi almoghan " ib 862 . RK 1: 4 . " at thän man skulde ower mik vädugher vara ther för haffdhe dräpith min hiärta kära " Iv 1256 . thänne formannen är waldoghare ofwer thik. än nokor en wärldz höfdhinge är mäktugher ofwer sin vnderdana Ber 245 . j thänkte . . . hurw länge idhert rike skal standa swa wäldikt ower all riike MB 1: 14 . " herodes . . . vste sik see . . . tyberij keysara döh ok gaium äptir han väldughan wärldinna herra " Bil 111 . " gauis . . . sände han hem til landa wäldughan iudha konung ib. romara . . . toko sik þre kesara valerium constantium ok licinium ok varo väldoghe ta ar " Bu 533 . cladius keysare som wallogher ward epte decium Bil 423 . " dacianus var þär väldoghar foghate dyocleciani " Bu 493 ; jfr 1. spiria . . . huad thz är meera almogans tarff, haua en kunung wadugan, thän rådha må och styra landom och almogh, älle flere se ther ther alle rådha KS 6 (13, 6) . wi . . . hawm takit . . . boo jonsson till warn wäldoghan ämbitzman HSH 16: 3 ( 1389) . han (Nikanor) sagdhe är han (Gud) waloghir j hympnomen, tha är iak waldoghir oppa iordhinne ST 539 . thu döme . . . mik swa som änkte walloghan (nullius dominatorem) Bir 1: 124 . " at döhnan är ey wäldugh ensamin " Bil 354 . - myndi, bjudande. mz wellughe biscops mact oc skrudh . . . tok han handom a germano. oc sagdhe gud alzwalugher biudher tik i minom ordhum Lg 3: 201 . ","4) innehafvande makt el. rättighet, bemyndiga, berättigad. han sculde . . . väldogher vara . . . at fanga alla: badhe män oc quinnor som han kunde freghna cristna tro at hafua Bil 895 . KL 147 .","5) mäktig, egande makt el. förmåga. jek är välloghir at läkia thän som sorghadhir är Bir 2: 6 . " hans gudh är wäldogher at känna honum at raadha dröma " MB 1: 235 . " swa länge som siälin hafdhe sik vnder gudz lydhno, tha ware hon wälligh at göma sin likama odödhelikan " ib 149 . KL 165 . - Jfr al-, alz-, en-, ivir-, iäm-, siälf-valdogher (-väldogher)."],"e":["vallogher . ","valogher . ","vadugher . ","vallugher . ","vaallogher . ","voldogher . ","väldogher . ","vällogher . ","vellogher . ","väldugher . ","veldugher . ","vällugher . ","vellugher . ","väldigher . ","velldigher . ","välligher . ","-okt LB 7: 95 . ","-ikt MB 1: 14 ),"]},{"a":"valdoghet","b":"nn","c":"","d":["makt. vtan thins wallikhetz mintzskilse MB 2: 404 . Jfr alz-, iämvaldoghet."],"e":["vallikhet )"]},{"a":"valdskaper","b":"nn","c":"","d":["välde? tyranni? han (en grym konung) rädhes ä at nokor måghe hans wålskap fördriva KS 62 (154, 68) ."],"e":[]},{"a":"valdtaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) med våld taga el. fråntaga. valdtogho the aff mik myth landh MB 2: 106 . ","2) våldtaga. the hafdho j hugh at waltaka sokna prestins dottir Bil 877 . " eugenius abote vilde hona waldtagha oc hänna hedher oc äro kränkia " Lg 386 . " hulkin som vald toke qvinna " Bir 1: 375 . " amon som valtogh sina systir " MP 1: 53 . " waaltaka äller krenkia jomfwr " PM 22 . fatigh folk nywta ingan hem fredh i syne säng, vtan varda bla och blodoga ok röfuade, ok theras hustrur voltagne DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek) . the . . . woldhtoghe wore quinne oc woldh fördhe wore barn BSH 5: 445 ( 1511) . KL 88 . Bir 1: 172, 375 . ST 458, 542 . MEG (red. A) 56 . RK 2: 1936 . Di 176 . Lg 3: 552 . DD 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"e":["vodh- . ","val- . ","vall- . ","vaal- . ","vol- . -tagha),"]},{"a":"valdtakare","b":"nn","c":"","d":["våldtagare. GS 48 (14442) . BtRK 173 ( 1450) ."],"e":["waldtagare GS 48 ( 1442) . ","waaldtaghare: -a BtRK 173 ( 1450), "]},{"a":"valdtäkt","b":"nn","c":"","d":["våldtäkt. Bir 3: 472 . MEG (red. A) 53, (red. B) 58."],"e":["-tääkt MEG (red. A) 53), "]},{"a":"valfar","b":"nn","c":"","d":["får som erlades för rättigheten att hålla får på bete å främmande betesmark? bondones . . . conquerentes quod oues dicte waldfaar ab ispis sicut ab illis qui non pascua dicta hiordwaldæ prout habet curia regia staang, possident, per preuriores ipsius curie exigun[ur] SD 4: 78 (1328, gammal afskr.)."],"e":["waldfaar )"]},{"a":"valfter","b":"","c":"","d":[" , se välfter."],"e":[]},{"a":"vali va","b":"in","c":"interj.","d":["ss uttryck af smärta: ve! o ve! tha sagdhe margher man vali va (Cod. B tha ropadhe allä we och wa) Fr 2386 . the förra öpto hugh ok sla the ropa nw fiäste wale wa Al 2444 ."],"e":["vale- )"]},{"a":"vali vak","b":"in","c":"interj.","d":["1) = vali va. vale vak (Cod. B, C a wak) then iämirlike nödh RK 1: (Cod. D, E) 3063. ","2) ss uttryck af öfvermod: hej! tha een faar een grönan stak swa ropa han strax wale wak MD (S) 285 ."],"e":["vale- )"]},{"a":"valin","b":"av","c":"adj.","d":["valen, domnad af köld. " nordhan wädhrädh hwilki som är kalt och gör man kolnan och walin (in frigore constringit et torpentes facit) " Ber 182 . - bildl. orene andin hwilkin som gör kalla fran gudhelikom kärlek och walna af godhom gärningom (a bono opere torpere facit) wranga män ib."],"e":[]},{"a":"valinkunder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"valk","b":"nn","c":"","d":["1) kringdrifvande, irrande, farande hit och dit, bråk, besvär. är thz dighr hedhr ok hugnadhr, suå kununge som almogha, hava döraköp hema i lande sino, vtan mykla walk oc wåghan lifs ok godhs manna KS 66 (163, 72 ; kan föras till 2).","2) svårighet, fara. " thw haffwer kommit thenna barn j walk " MD (S) 262 . " fatiig folck som wåre kompne i walk oc kwnde ey friid niwtha för en skalk " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 ."],"e":[]},{"a":"valka","b":"vb","c":"v.","d":["valka, rulla. " ysop er godh for heso, om man valkar honum millan sina goma " LB 7: 163 . ib 8: 43 . Jfr samanvalkadher."],"e":["-ar )"]},{"a":"valla","b":"vb","c":"v.","d":["vandra, gå. " han . . . fik them thz breff ok badh them walla " Al 1486 . alla the thiit waro kallath hwadhan hälzt the haffdho wallath the fingo ther rät alla nadha til dryk ok swa til ätan badhe ib 3856 . - vandra omkring. bidher iak thik thz thu ändelika scriffwa mik än thu haffwer wärldina alla eller länger skal thu än swa walla Al 7794 . " sidhan iak tok om wärlina walla " ib 1658 . lata valla, afsända, ufärda. hwar tiidh han later siin breff walla Al 1405 . - Jfr umvalla."],"e":["-at )"]},{"a":"valmogha","b":"nn","c":"","d":["vallmo. " papauer walmoga " LB 6: 284 . " papawer är walmogha hon är thrändehanna " ib 2: 35 . " papauer walmoga, een er hwiither oc haffuer hwiit blomster, annan röth triidhie mynsther (oc vexir i akrom) och haffwer brwnth blomster " ib 7: 139 . " papauer walmogha hon hawer trighia handha blomsther ät är röth annat är mäkt (för mänkt) äller suarth tridhia är hwith " ib 5: 80 . " rothin aff walmogho " ib. " valmogha sudhin mz sapo " ib. " särdelis hwit walmogha kombher siukan man til at soua " ib. " ib 2: 35, 7: 140. walmoga är goder läkedomber then som ey gyther soffwydh " ib 59 . " papauer walmogha är kalt oc wath oc haffuer the dygd ath wardir thz stöth oc giorth aff wellingh oc ätit om iii dagha arla thz dughir then mannom som ey gyta soffwid " ib 3: 54 . äte ena walmogha (trol. för walnot; motsv. ställe ib 3: 185 har walnöt) ib 1: 98 . " mykin walmogha litith got säter " Al 1482 . "],"e":["valmogho frö , ","valmogho frö miolk","walmagho frö miölk )"]},{"a":"valmoghe","b":"nn","c":"","d":["= valmogha. " valmoge huiter oc röder " LB 7: 290 . han (pepparen) skal döfwa mykin walmogha Al 1475 . "],"e":["valmogha bladh","-moge- LB 7: 202 ), ","valmogha frö","valmogha os","-oos )"]},{"a":"valnut","b":"nn","c":"","d":["valnöt. " äthen . . . ena walnöt ällir ij " LB 3: 185 . " kernana aff valnytter " ib 7: 165 . " tag bla lilie root, sa stort som een valnöt ib 261. " ib 9: 118 . " tag pyon rot, oc stöt ter aff sa stort som en litin valnöt i sender " ib 7: 250 . ib 166, 251 . rogh bröd swa storth skwryth som een halff valnoth ib 46 . " tak swa mykyt som en walnoth är stoor " ib 3: 108 . Jfr valmogha. "],"e":["-noth LB 3: 108, 7: 46, 9: 118 . -nöt ib 3: 185, 7: 250, 251, 261. -nöth ib 166 . ","-nytter ib 165),","valnuta kiärne","kerne: -a LB 7: 238, 306), "]},{"a":"valruf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-rof )"]},{"a":"valska","b":"nn","c":"","d":[" Fr 3203 . - Italienska, Italienska språket. thz kallas pa walsko mazaotta PM 74 . " wij kunnom icke forsta welsko " BSH 5: 273 ( 1508) ."],"e":["welska )"]},{"a":"valsker","b":"av","c":"adj.","d":["hunrofva, gärdsgårdsrofva, byronia alba Lin. " brionia, pa swänsko walska roffwor " PM 74 . rothen aff valska rör (sannolikt beroende på missförstånd af ett i den Danska text, som legat till grund, förekommande valske roer), som vexer op i gerde LB 7: 203 ."],"e":["väälst Lg 3: 548),"]},{"a":"valtra","b":"vb","c":"v.","d":["vältra, rulla. " konungin loot strö iordhina mz thitzlom oc lot ther valtra hälgha mannin vppa " Gr 278 . bödh iouse sinom sellom at waltra stor bärgh oc stener för mwnnen ällir jngangen j bärgxhulen MB 2: 29 . "],"e":["-adhe )","valtra sik , vältra sig, rulla sig. han . . . waltradhe sik nakin j thornum oc netlom ST 392 . - Jfr vältra, f."]},{"a":"valtran","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vamb","b":"nn","c":"","d":["buk, mage. " ä är wamb ve som for (trol. för söt) war mwnne " GO 674 ; se Kock, Ark. f. Nord. fil. 2: 102 f.; Medeltidsordspr. 2: 298 f.; "],"e":["vamba kluter , "]},{"a":"vami","b":"nn","c":"","d":["vämjelse. " ther til . . . idher loste wändis idher til wama (nauseam) " MB 1: 393 ."],"e":[]},{"a":"vamul","b":"av","c":"adj.","d":["vämjelig, som förorsakar vämjelse el. äckel. vidrig, vederstygglig. eg. och bildl. huat ey äru fiädhrana vamula j maghanom Bir 2: 40 . " thz pläghir vt spottas som wamult är " ib 3: 465 . " äru the ledhe ok wamule swa som spian " ib 1: 164 . " the bära honum . . . sin kar . . . thräkful oc vamul oc styg " ib 2: 10 . " waktin idher fore tholkom ledhom oc wamulom gerningom " MB 1: 364 . ib 454 . " alt thz gudhi til höre är henne besth oc vamult " MP 2: 120 . Jfr vämiol."],"e":[]},{"a":"vamuliker","b":"av","c":"adj.","d":["vämjelig. for vamulika (motsv. ställe 1: 171: vämelike) styghelikhet MP 2: 118 . Jfr vämeliker."],"e":[]},{"a":"van","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vån, utsik,t anledning till förväntan; hopp. huat är min vaan annars hems Bu 495 . " war herra . . . gaff them himerikis waan " MB 1: 15 . " the är win (får wån), at han winne siker, ther mera folk förmå til stridh " KS 82 (203, 9+). ib 83 (204, 90). warä thöm ängen wan at liui Bil 236 . " ey haffwandis hopp äller waan til naghra helso " MB 2: 288 . " eyngen tekn eller waan syntes til liiffs " Lg 3: 375 . " eigh var vana at vända hans hiarta fran christo mz orþom " Bu 493 . " hafdhe hon ey waan haft at finna sinna sona lik " Lg 347 . " tik er förre waan at dö än han " RK 1: 184 . " mik tykker waan at thu faar then deell som osiger heter " Di 68 . " thz litla som nokor waan var i at quart standa matte " Su 419 . - standa til vana, vara att vänta. skapatoria innan baktriana skal them standa alt til waana (skola de hafva att vänta) Al 10290 . - a vanom, i vänta, att vänta. the ridho . . . epter honom thiit the wiisto honom a wanom (dit de visste, att man kunde vänta att finna honom) RK 1: 731 . " huar han wiiste thz (ɔ: gotz) a wanom han took lthz " ib 976 . - i wanom, i väntan, att vänta; för handen, bättre än en fuller neffwi i handhom, än twa fulla göpnar i wanom (in sola exspectatione) Su 13 . " lgudh hafdhe henne teet hwat j vanom war " Lg 3: 516 . " her är engin annor redding j wanum " ST 71 . " mädhan swa stoor liiffs nödh är j wanum ib 407. är ey anner radh i wanom, wtan strax bestorma slottet " BSH 5: 141 ( 1507) . " j glädhe liffde honn mz slottet " BSH 5: 141 ( 1507) . " j glädh liffde hona mz honom till thän timä war j wanom at hann sik till thz ärende bar som han thit epter komen war " MD 72 . " ey är tha mere hedher i wanom " ib 98 . ib 73, 96, 441 . " han glädz at han weyt ider i wanom (vet eder vara att vänta) " RK 1: 3729 . " sidhan ward örlögh yffrit i wonom " ib 2591 . " tenk huath glädi tegh star i wonom vm thu wilth ey bryte moth honom " MD 20 . ib 24 . " vee är idher j vanom som hafwin här idhan hughnadh " Bo (Cod. B) 345 . " ä är gamblo trä fal i vaannum " GO 110 . " ä är thwaghno barne mathir i wanom " ib 268 . " tik er alt got i wanom " RK 1: 2871 . " honom war konungsins dotter i wanom (han väntade att få till äkta konungens dotter) " ib 1865 . " b 1207, 1933, 2445, 2509, 3729. "","2) skäl till förmodan, skäl att antaga, sannolikhet. är thäs mere waan, at män kunno ekke thaghar ledhena ower hawith MB 1: 3 . ","3) förmodan, tro. hwilkin aff them thwem elska sin herra mer. synom swaradhe thz är min waan at thän (den älskar mer som) mere nadhe fik Bil 264 . " gör tw thz thz er myn waan thin heder warder mynne hädhan fran " RK 1: 3828 . ","4) möjlighet, möjligt tillfälle? han gaff them päninga til margha vane Fl 215 . " han . . . ärar hona j alla wana (sæmir hann han i qllu) " ib (Cod. B) s. 97. ","5) hopp, lit? wi sätiom . . . aldre wara waan til nakra liiffshiälp ytermere Al 6104 . ","6) han slo sit tiäld oppa en plan oc hafdhe thänkt at hafwa rolika waan Al 9290 . - Jfr häl-, lifs-van."],"e":["vaan . ","vane Fl 215 . ","wana ib (Cod. B.) s. 97. dt. vanom. wanum ST 71, 407 . ","wanwm MD 441 . vaannum Go 110. wonom RK 1: 2591 ; MD 20, 24, 73), "]},{"a":"van","b":"av","c":"adj.","d":["som kan väntas. gik som wanth (sannolikt har här ursprungligen stått wan) var (þierra eivigi fer sem von var at) ath han högh honum saa ath han fiöl strax nidher ok bleff dödh Di 259 ."],"e":[]},{"a":"van","b":"","c":"","d":[" ciuta odyrth hänna blad stöth i most ta han är färsk dugher mot ögna wärk strukin om kringh wan (för öghon? Macer: si sint ejus circumlita lumina succo) LB 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"van","b":"av","c":"adj.","d":[" L. "","1) van. med prep. vngane (fågelungarne) . . . wani mz hänna (moderens) mat (assueti cibo matris) Bir 1: 299. hon är van vidh groff kost ib 3: 113 . ib 4: 100 . minne van widh latins thwngo Bil 471 . " wi ärom . . . vanir natrulika widh thässe fynghur elementa " MB 1: (Cod. B) 488 . " the plägha them (hundarne) föra mz sik til stridh the ära ther wäl wane widh " Al 4082 . the wani äru with stridh KS 82 (204, 90) . thet folk som want är widh stridh ib 83 (204, 91). hua som wan är i stridh ok bardagha, här är bäter wan i wapnom, än (för ok) i dighra äruodhe, än han som thes är owan ib. " andra (ɔ: äru) minna wana til ärfuodhe " VKR 2: Al 7348 . - vara van, vara van, pläga, bruka. med inf. þu est van at halpa nöþstadom Bu 15 . " een vngar man . . . var van huart ar fara tel sanctum iacobum " ib 171 . ib 203 . " han war ey wan at göra swa " Iv 66 . ofmykin moghe är wan at göra dröghilse SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . thessa aterstadhur . . . som thaar äru wanar wtgifuäs aff hwario folklande BSH 1: 133 ( 1371) . - abs. ille män komo som wani ware Bil 317 . " at han jdhne the gerning som han är van swa som här til (continuet opus suum solitum sicut huscusque) " Bir 3: 228 . ","2) som man vär van vid; vanlig, sedvanlig. nidhir troda sin wana ok halfwadan lusta (consueta delcetabila) Bir 1: 274 . ib 3: 59 . the wsle . . . athergingo til theras wana syndher Su 123 . ib 150 . " räddes hon storliga at vanliga sculde henne ey händä vaner vaadhe " Lg 3: 559 . " nw höris ängxsins thera thut här swa som vant är " KL 412 . MB 2: 405 . at wintiroghin oc roghsädhin bätre oc meere saas aarligha än want är VKR 42 . - Jfr ovan."],"e":["vaner Lg 3: 599, " där dock ändelsen -er är utmärkt genom förkortningstecken), "]},{"a":"vana","b":"vb","c":"v.","d":["vänta. " hon . . . wan adhe wenugh at likit nokor til lantz fluti " Bil 362 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"vana","b":"","c":"","d":["huru! så! ss utrop af förvåning el. förebråelse. wana thu godh munk, skalt thu ekke nigha allir thakka gudhy ST 189 . wana thu armbir stympare, kunde thu ekke mera ända j x dagha ib 305 . " wana mon thu skola wara war konungir " ib 397 ."],"e":[]},{"a":"vanart","b":"nn","c":"","d":["vanart. " thz haffuer tik waldit thin eyghin vanarth (Cod. A onardh 35) " Va (Cod. C) 59 ."],"e":[]},{"a":"vanbiuþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vanbruka","b":"vb","c":"v.","d":["1) missbrukam illa använda. tw hafwir wanbrwkath thiman ok andhra hans gafwor Gers Ars A 4. ","2) bruka till ondt, bruka till köttslig lusta, skända. vtledh til oss mannen . . . at wi maghom honom wanbruka (ut abutamur eo) MB 2: 132 . " at the skullo henne gabb oc wanbruka ib. "","3) öfva, utöfva (ondt). at stemple oc ytermera sin on ke pa thenne landzendä vanbrwke FM 462 ( 1510) . ","4) icke iakttaga, icke bryg sig om? israel wanbrukade gudz bud MB 2: 72 ."],"e":[]},{"a":"vanbrukilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" skändlighet, ondska. the omilde rigsins fiendher och theris wanbrukelse the haffue j thenne landzände bewiisth FM 437 ( 1509) ."],"e":["-else )"]},{"a":"vanbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["vanbördig, af låg börd. at hon skulde wanbyrdoghom swene gifwas Bil 603 ."],"e":[]},{"a":"vanda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vårda, vårda sig om, bekymra sig om, bryg sig om, fråga efter. med prep. um. swa litith wandar margher syndogher man om sin lifnath, at mera aktar han godhan dödh, än godhan lifnath MB 1: 414 . " iacob hafdhe därla mynna vandat om (Cod. A giwith om 222) lyam sidhan än han hafdhe förra fangit rachel " ib (Cod. B) 548 . hulkin ther . . . vndar ey vm starka manna stryk Bir 2: 54. - med ack. somlike vita thz vtan the vanda thz ey Bir 1: 138 . Lg 550 . Rk 2: 1894. - med inf. the wanda aldre at fara oer iordan MB 1: 434 . wäl skipadher huhger vanda (Cod. A wyrdher 119) engin hägumma at wita ib (Co. B) 557 . synom . . . saghde sik wilia til himpna flygha: ok wandadhe eygh länger j thässe (wärldh) blifwa Bil 105 . " äntke wandadhe hon wärldene fult vara: än thz ware gudhi liwft (hon frågade icke efter, om något vore fult för världen, blott det vore Gudi täckt) " ib 109 . - med indir. frågesats. hwar man wil hawa all siin thing godh . . . än färre (för flere?) män wanda ey hwilkin thera lifnadher är MB 1: 414 . " thu west wäl ok wandher ey hwar the liggia wtan härbärghe frusne ok huslöse " Bil 267 . " ey wanda iak hwat som ätir fölghe " Bir 1: 134 . " mate iach swa länge warä när henne; at hon komme j sith behald. iach wonde ey siden hwat mik ower ginge " Va 14 . han . . . wandade ey hwat konungin sagde RK 1: 2929 . " ib (Yngre red. af LRK) s. 269, 2: 4282, 7287, 3: (sista forts.) 4214. ware thät ey . . . ath hon (menniskan) räddis nagra plago . . . hon wande ey ath hon toghe nagan tid gudz likama eller ey Postilla (Cod. Ups. C 35) s. 115 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). jach wandher ey the wara (för ware) fyrasin sa mange (jag frågar ej efter, om de vore fyra gånger så många) " RK 2: 4287 . - absn nw forbynz nakrom mz thwem brödhrom . . . tolkom swen aruodhe giffwa ok han . . . wandher ey böthe thwa thunnor öll j kompanith SO 21 . ","2) vänta, förmoda? wandher jach, han skall holla länith, och jach holla kosten och folketh BSH 5: 233 (1508; möjligen föreligger här inverkan från el. förvexling med vana). - refl. vandas, ","1) befinna sig i svårighet el. ovisshet, vara i förlägenhet, vara bekymrad, ängslas, våndas. han red lenge i skogen oc wandadis Di 79 . ledh hon mykyn törst, oc kom omsidhe til enna dypwa källe, oc saa nidh i hänne, enkte haffwande thz hon kwnne ösa mz, oc swa wandhadhes, bögdhe sik nidh i källona Lg 220 . " tha han sculle ga owir thässa samo brona tha tok han til at wandas " Pa 19 . " en thima en versare diktadhe hans epitaphium ok wandadhis wm eth ordh j versenom " Bil 741 . " then tidh han wandhadhis som mäst, oc änxladhis storlika um thätta ärandit " Ansg 227 . Ber 25 . - opersonl. med dat. (el. ack.). jak wet ok hwat thik mer wandas (in mente tua cogitasti) hwru thu skalt war ben skilia at ens for annars Bil 283. antiono wandadhis wm andbudh at graua likit ib 405. ","2) vara i nöd. tha mannin wandas tha villis honum snildin GO 338 . - opersonl. med dat. karl kan aal radh tha honum wandas äkke GO 895 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 182."],"e":["wonda RK 3: (sista forts.) 4214 ; ","-ar RK 2: 7287 . ","-er Bil 267 ; SO 21 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269, 2: 4287; BSH 5: 233 ( 1508) . imperf. -adhe. imperf. konj. wande Postilla (Cod. Upst. C 35) s. 115. wonde Va 14 . ","-at ) , "]},{"a":"vande","b":"nn","c":"","d":["1) svårighet, det som är svårt el. kinkigt, det som vållar svårighet el. förlägenhet. biskope var vanda bäggia väghna Bu 5 . " pauanom thotte thz vanda vara " Bil 791 . een man . . . thän . . . radha kan ij vanda Fl 501 . thik är thz wanda at räkna Al 1433 . - kinkig ställning, förlägenhet. the thänkto koma han i vanda Bo 159 . seer thu i hwat vanda (perpexicate) the äru ib 208 . thän är gladh som ey weth aff wanda (lecius incedit quem non perplexio ledit) GO 479 . ","2) svårighet, trångmål, nöd, vånda. skärie karla . . . tedde oss sin vonda SD 5: 695 (1347, gammal afskr.). han sagþe sin wanda Bu 20 . Fl 1224 . Di 46 . " wil jach lata . . . forstanda mangfallelica swenska wanda " RK 2: 4 . " at hans vaþe ok vande var löstar " Bu 29 . MB 1: 266 . Fl 895 . kan han ey lösa thina vanda ib 1226 . " nw se the sin vanda (Cod. A wadha 289). " MB 1: (Cod. B) 553 . " tha är iak skild fra then wanda " Di 71 . " mange koma j wadha ok wanda for rikedoma skuld " Ber 26 . " hugnande thom i thera vanda (diffcultabius) " Bir 2: 42 . " innan thäs at sanctus ansgarius var stadder i thessom wandaom " Ansg 229 . Iv 783 . " tha stood rikit vtan wanda " RK 1: 1279 . " hon war vänlika förd til landz mz store frygd for vtan wanda " ib 429 . " konungen sath ather i wanda " ib 4173 . " hon . . . kärdhe höghelik ower hans vanda " Iv 600 . " thän kan best widh wandan som ängin hawir " GO 774 . " thän är säl sik kan wända wanda fran händihir " ib 911 . " with skal til wanda (vett behöfves i nöd) ib 517. - qval, lidande, vånda. thänne riddare . . . ther thu gör tholik vanda " Fr 983 . ","3) ängslan, oro. " hafþe mö barnet manghen vanda baþe dagh ok nat vm þit lif räd " Bu 79 . " the hafdho fore honum räzl oc wanda " Al 7672 . ","4) besvär, omak. " hwi görom wi os tholik wanda " Al 4166 . Di 65 . ","5) svårighet, plats, nöd. han . . . kom wnder karlsöö mz wanda RK 2: 3318 . ","6) våda, fara. " ffym badha wandana (utrumque perciulum) " Ber 4 . ","7) skada, förtret, förfång. opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript KS 52 (131, 56) . " thässo biärgheno som här liggir stadhinom til wandha " KL 116 . - skada, förlust. än thz barnit j waggona laa matte wäl graata then wanadha MD 336 . "],"e":["vanda . ","vaande . ","vonde )","vandalös , "]},{"a":"vandel","b":"nn","c":"","d":["ersättning. " til then tiidh at the haffue giorth hanom rädeligh wannell oc fullesth for sin skahde " BSH 4: 187 ( 1495) ."],"e":["vannel )"]},{"a":"vandeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vander","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) granntyckt, nogräknad. " the waro ekke vandhir (Cod. A granne 204) at dryk eller födho " MB 1: (Cod. B) 547 . ","2) svår, svår att komma till räta med, svår att stå sig emot. med dat. han war them ij stridh mykith wander Al 1730 . - svår, som icke lätt låter gig göra. thz är swa vant mz litla makt thz högha bergh at springä MD 172 d. uant (var) at känna en for annan Bu 193 . " thz är want at wita huru wärudlin kan sik widh han skilia " KS 23 (55, 24) . " nw är wandare (Cod. A wärra 54) at wita ängelsins hugh än mantzens " MB 1: (Cod. B) 552 . än är wandare (Cod. A wärra 54) änglenom, at vnderstanda nakars ängels hugh än mantzins ib. " thz är vaant (Cod. A ont 279) at wita, hwath barnith giordhe thz hiälde aff ilzsko, eller aff wnawitzsko " ib 553 . thyngre thing oc wandare at lösa ib (Cod. A) 327 . - svår, mödosamt, besvärlig. et lifwerne want Al 5952 . ","3) svår, grof. thz är een synd stoor ok wand Al 6385 ."],"e":["vant . ","vaant MB 1: (Cod. B) 553),"]},{"a":"vander","b":"nn","c":"","d":["spö, staf. " hafdhe gyltan wand j hände " Bil 282 . " hafdhe han en litin vand j sinne hand " ib 870 . " mz wande eller stawe " MB 1: 316 . " tha han hafdhe tyswar til slaghit m wandenom " ib 408 . " huar o giptar man af dauiz kongos släkt [ok] ät före þörran vand ii hände tel guz mönstar " Bu 6 . " af huilkins þera vande blomstar vt spriggar " ib. " iosep lypte sin vand ib. " Bir 3: 151 . aarons wandir som blomstrahdis ib 1: 181 . ib 182 . MB 1: 406, 407, 408 . ST 201 . MD 162 . " nar vandin vmuändis j orm " Bir 2: 113 . ib 114, 121 . MB 1: 284, 286, 293 . aarons wander swolgh thera wänder ib 294 . " bidh aaron lypta wanden oc sla iordhina " ib 295 . - metspö. han . . . släpte fiskinom j watneno ok kastadhe wandin widhir iordhina KL 12 . - Jfr gul-, häsle-, köre-, lilio-, rikis-vander."],"e":["vande Bu 6 . ","wande MB 1: 316 . ","vandenom Bir 2: 121, 3: 151 . wandenom ab 1: 182; MB 1: 408 . ","wänder ib 293, 294 . med art. nom. wandande b 406),"]},{"a":"vander","b":"nn","c":"","d":["Jfr muldvander."],"e":[]},{"a":"vander","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) dålig, usel. " tratillas hafwe seres land the äre godh ok äkke wand " Al 10291 . " ä fölghir agärdh wande (för -o) köpe " GO 525 .","2) ond, dålig, osedlig. falst cristit folk ok want (Cod. C onth 1008) Bil 403 . " uandhr (Cod A onde 155 ) änglar " MB 1: (Cod. B) 539 . worth konung alexander myket bättre som for war wander MD (S) 213 . " swa war thz folk j jwdha landhe stundom godhe ok stundom wandhe " ib 283 . - Jfr onder."],"e":[]},{"a":"vandin","b":"av","c":"adj.","d":["som gör svårigheter som drager sig för (ngt). hwa som gaar aff rät wägh han skal ey wara wandin til at taka thän rätta i geen GO 1016 ."],"e":[]},{"a":"vandlyte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vandogher","b":"av","c":"adj.","d":["nogräknad, granntyckt. " thän skal ey wara wanogdh at answar som ondh ordh giwir wth " GO 1065 ."],"e":[]},{"a":"vandra","b":"vb","c":"v.","d":["vandra, gå. eg. och bild. hwart wiliom wi nw länger wandra Al 4154 . " wille folk i honum (skogen) wandra " ib 7343 . " vandra oc färdhas i annor landh " Ansg 185 . " huru diäfwllin vandrdhe mz sancto hylario " ST 154 . " tha han wandradhe vm landit " ib 164 . " hon gaar j ödhknena, ther dyurit pläghar wandra " ib 216 . " wandra land fran lande " ib 282 . " thentidh the hafdho länge wandrat " ib. " ffor han oc wandradhe ffran eth studiom oc ltil thz andra " Su 223 . bertil wel nw wandre til tuyskeland till helga städer oc rwm SJ 385 ( 1472) . " om än iak skulde kringh om alla welena wandra som en pilägrim mz henne " Lg 814. mik bör än nakra stund här vandra (peregrinari) Bo 52 . " huar en swen ther wandrande komir " SO 3 . RK 2: s. 341. Va 54 . Su 270 . MB 2: 48, 81, 125 . wi pläghom göra ängin the brut at wi pläghom til scripta wandra Al 6305 . " fara the ok wandra kring vm wärldinna mz hiärtano ok thankanom " Bir 1: 155 . " thz förbannadha skatith . . . som flygher om daghana, oc iämwäl wandrar om nättrena " LfK 107 . - med ack. utmärkande väg el. väglängd. han wandradhe sin wägh ST 117 . " thentidh iomfru maria oc ioseph hafdho wandrat ena daxledh aff iherusalem " ib 213 . gaa, wandhra oc fulkomna langha oc wansamleka pilagrims resor LfK 129 . - med ack. utmärkande rörelsens innehåll el. ändamål. wandrandhe sin ärandhe Lg 3: 267 . Jfr atervandra."],"e":["-at )"]},{"a":"vandräþi","b":"nn","c":"","d":["el. farlig ställning; fientlgit förhållande, fiendskap. hon räddis . . . koma them bördher j wandrädhe (Cod. C wadha 966) for sina sak (ne inter duos fractes inimicitias incitaret) Bil 346 ."],"e":[]},{"a":"vandsamber","b":"av","c":"adj.","d":["svår; mödosam, besvärlig; påkostande; som icke lätt låter sig göra. i swa langom oc vansanum vägh Bo 13 . " vara komin til höxsta oc vansamasto fulcomlikhetzins trappo " ib 31 . " ther . . . ryghelikit var at färdhas. ok them var vansamt fore iomfrunna vngdom. oc lioseps allirdom skuld " ib 12 . mik thikkir at atirkoman är vansamre än framfärdhin ib 21. alt thz som förra syntis vansamt oc än omöghelikit ib 132 . " änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike idhnan " Bir 1: 275. Bo 30, 97 . Bir 4: 22 . " anlika är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at f beske hedhirgirinna root framgange söt kärleksins frukt " Bo 99 . " än thot vansamast är opfara tho opfara the lätlika ib. vansampt är nakrom badhe sindir älska gudh oc världinna " Bir 2: 43 . " thäs optare nlikor fallir j synd thäs vandsamare är honum vpsta " MP 1: 93 . Bir 4: 69 . Ber 27 . wansamt är at atherhalda och göma hiärtath af olofhlikom thankom, än ey minna wnsamt är at thiäna iordhrikis ärandom wtan synd ib 206 . " köpslagha är mykyt thung oc wantsam at hantera vtan synd " ST 487 . Bir 1: 222 . Ber 181 . " the twänne skälffwo sotterna . . . ärw wandsamme läkia " LB 9: 118 . otalike fläste cristne män, som illa leffua, äru nw wansammare at omwändas oc snararen til at tronne kasta Su 150 . thz är wantsamt at wita ST 326 . han (staden) war owinnelighen oc wandh samtpt til sökia (accessu diffcile) före tranghasta wägha oc bärgha mällan MB 2: 316 ."],"e":["want- ST 326, 487 . ","van- . ","-samt . -sampt. frf. vok. i änd. -sam-. -samm), "]},{"a":"vandsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["med svårighet. opfara the lätlika ok vansamlica nidnir fara the Bo 99 . svårligen, näppeligen. vtan the frestilsen hafdhe honum varit hafdhe han vansamlica komit til äuärdhelica helso ok glädhe Bir 2: 327 . " wansamlika finnas män, som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn ib 4: 70. - Jfr ovansamlika. ""],"e":["van- )"]},{"a":"vandsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["svår; mödosam, besvärlig; påkostande, motbjudande; somicke lått låger sig göra. thän wansamlike wägen Su 34 . " bärghit är höght ok wansamlikit j vpfärdhinne " Bir 1: 273 . " som sighia min lagh ok budhordh wara wansamlikast ok hardast " ib 202 . " thz är hart ok wansamlikit " ib 274 . " ey skuli thz synas thik wansamlikit älla thunght " Ber 25 . " mik är änkte omöghelikit oc änkte vansamlikit j himerike ok jordherike B ir 3: 301. thetta klädhit war ey mykit trangt älla wansamlikit at bära " ib 1: 144 . " orätuis manz siäl . . . är . . . vansamlik at atirhalla aff thy hon gripir " ib 2: 58 . " myrk ordh ok hardh oc vansamlik at vndirsta ib 38. allom är wansamlikt at göma mattona " ib 4: 36 . vansamlik (för -likt) är at badhe sändher thiäna himerikis afling ok iordhrikis ärendom Ber 26 . Bir 1: 129, 252. MB 2: 285 ."],"e":["van- . ","-likt . ","-likit ) , "]},{"a":"vandsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) svårighet, förlägenhet. " annor är ilzkonna fauizska ok annor mildhetz ok wan samlikhetz (diffcultatis) " Bir 1: 381 . ","2) svårighet, möda, besvär, besvärlighet. et closter j huilko han vardh . . . om sidhe abote mz store vandsamlichet, bidhia oc wunnin mz mangom jnnerlikom oc idhkelicom konungxsins bönum Bil 752 . wiinqwistane formatto ey bära wiin, wtan mz mykle wansamlighet Bir 4: 5 . " hulkit som . . . ägx ey mz vansamlikhet " ib 2: 204 . " wäghanna wansanlikhet (för wansam-) " VKR XIX . " skodhande mins äruodis storo mödho oc wansamlikhet " Bir 1: 245 . " hardhe stena äru j wäghenom vndhir fotomin. wansamlikhet ok hällo skora j vpfärdhinne " ib 272 ."],"e":["van- . ","-lighet Bir 4: 5), "]},{"a":"vandskaper","b":"nn","c":"","d":["ondska, elakhet. " domicianus war dräpin . . . fore wanscap (Bil for sin onzskap 322) " Lg (Cod. C) 995 . Jfr ondskaper."],"e":["van- )"]},{"a":"vandstadder","b":"","c":"","d":["bragt i svår el. farlig ställning. mange ärw wanstadde (periclimati sunt) for rikedoma skuld Ber 26 ."],"e":["van- )"]},{"a":"vandsyn","b":"av","c":"adj.","d":["svår att se, svår att märka el. upptäcka. malata plagha är wansyn i boldom MB 1: 362 ."],"e":["van- )"]},{"a":"vandväter","b":"nn","c":"","d":[" ? ond varelse, dålig el. nedrig menniska. nero nequam som tydher wandwäter äller skalkelikin Bil 307 ."],"e":[]},{"a":"vanfrägdh","b":"nn","c":"","d":["vanfräjd, vanrykte. " at . . . wi ey vanfrägdh ther aff fa " Fl 178 . skal thöm ökias vanfrägdh Bir 2: 183 . " räddos . . . orens liuernis vanfräght " ib 68 . " vidhirfrestadho the i alla the matto som the gato til hans vanfrägdh (detracionem) " Bo 149 . " vm thet gaar til clostirsins ellir ordisins neeso oc wanfräghd ellir blygdh " VKR 39 . kom j gudhz ohyllist manna wanfrägdh och storan wanda Ber 82 . " at ey kom j stadhin j wanfärgdh for henna sculd " VKR 27 . " at swa ärligh oc wälboren iomfru skulle wnkomma swa skämelika wanfrägdh " Lg 3: 55 . Bil 938 . Lg 123 . Ber 57 . Su 349, 350 . "],"e":["vand- )","vanfrägdha bref , "]},{"a":"vanfrägdha","b":"vb","c":"v.","d":["vanfrädja, vanrykta, bringa i vanrykte, utsprida vanärande rykte om (ngn). han wanfrägadhe andra KL 124 . " hulkin som . . . lasta oc vanfrägdha sin iämcristin " MP 2: 177 . " then han skämer. belywgher ällar wanfrägdhar " LfK 107 . " at wanfrägdha sin iäm cristen " ib 157 . " tilbör at then som nakon wanfrägdha mz lynhg athergiffwi honom sina frägdh ib. " Bir 1: 159, 2: 221, 3: 429, 440 . " en fagher frw war ther fore rögdh oc wanfräydhath, at hon födde blamanna barn " MB 1: 223 . - bringa i vanrykte, vanära. wardher prestadottor gripin i löskaläghe, tha skal hon bränna a baale, thy at hon wanfräyadhe sin fadher MB 1: 370 . thz wanfräghdhar . . . idhra rykt Al 1260 . - part. pret. vanfräjdad, illa beryktad, illa känd, som har dåligt rykte. rädhandis at han skuli ällighins hawas älla wardha wanfrägdahir Bir 1: 327 . " herran . . . hördhe hustruna vara illa vanfregdadha " ib 3: 181 . " hördhe twa hälagha iomfrur . . . wara wanfrägdadha vm sins iomfrudoms hövizsklikhet " KL 118 . " wanfryäydath skökia " MB 1: 370 . "],"e":["-fräydha MB 1: 370 ; -adhe ib; -ath ib 233, 370 . ","-fräda: -frädadho Bir 1: 159 . ","-ar , -adhe, adher. ","vanfrägdha sik , bringa sig i vanrykte, vanära sig. är them hardhare dom, som wanfräydha sik siälwa MB 1: 37+. - refl. vanfrägdhas, komma i vanrykte. at tha hon vardh hawande skulde hon ey vanfrägdhas Bo (Cod. B) 340 . " vm nokur oskälicheit oc oquämlicheyt görs aff them, aff huilkom ordein smittas ellir clostirsins stadge wanfrägdhadhis " VKR 5 . - Jfr vanfrägdher."]},{"a":"vanfrägdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["vanfrädjande, vanhederlig. " i thy som nakot wanfrägdheliket är " LfK 157 ."],"e":["-liket LfK 157 ),"]},{"a":"vanfrägdher","b":"","c":"","d":["vanfräjdad, illa beryktad. minnis thik af lästinne ena van frägdhasta mariam til lasta Lg 272 . " frestande tik wanfrädgande (sannolikt för wanfrägdan) oc ledan göra för allom som tik älska " Su 192 ."],"e":[]},{"a":"vanfrägdhilse","b":"nn","c":"","d":["och f. vanfrädjande. mz lygn oc bakdantan oc wanfrägdilse Su 126 . " mz wanfrägdilsenna stenom " ib 62 . " thz förbannadha wanfrägdilsanna ordh " LfK 107 ."],"e":[]},{"a":"vanför ajd.","b":"","c":"","d":[" L.","1) varför, som är ur stånd att el. har svårt för att röra sig, lidande af skröplighet el. kroppslyte som hindrar fri rörelse el. förlamar arbetskraften, skröplig, bräcklig, svag, som är ur stånd till arbete el. krigstjenst, som är invalid. ii rom var eet hus bygkt vanförom riddarom ok aldroghom tel värn Bu 64 . " iak är een gamal, vpnötter ok wanför man " SD NS 2: 33 ( 1408) . Al 837 . wanför kriplngher Bil 108 . " wanför a b enum " ib 610 . j allom limom var han vanför Bir 2: 179 . " nomin oc wanför j allum lymum " ST 37 . " vanföre blinde oc halte " MP 1: 199 . ib 321, 322, 323 . " ij ärin rask ok ey wanföra " Al 1870 . " han mente hänne (sin hafvande hustru) fara swa wanföra ok thunge j sio wadha " Bil 268 . han war swa varför at swena baro han ib 158 . Lg 3: 221 .","2) ur stånd, oförmögen, oduglig. mins lik likamans huru . . . vanför (näml. han är) tel äruuþes Bu 141 . wi ärom . . . raske ok snare . . . til alt hz wik skulom göra aff ängo hinder äromwi wanföra Al 6126 ."],"e":[]},{"a":"vanförsla","b":"nn","c":"","d":["vanförhet. " ginstan kom helsan oc wanförslan flydde vndan " Lg 3: 221 . " gamlba manzins wanförsla " ib 226 ."],"e":[]},{"a":"vang","b":"","c":"","d":[" , se vaghn."],"e":[]},{"a":"vanger","b":"nn","c":"","d":["fält, mark.","1) område. findz hon (själen) wthan syndena wangh MD 121 . ","2) vång, inhägnade egor, gärde. i ortnamn. datum wanga SD 3: 550 ( 1322) . " lego . . . vnum agrum in møllowang " ib 4: 596 (1338, gammal afskr.). - (?) i latinisead form. in vno vangerio dicto fæmeke SD 4: 616 ( 1338) . Jfr in awangerio ib."],"e":[]},{"a":"vangiälda","b":"vb","c":"v.","d":["brista i afkastning, inbringa el. afkasta mindre (än ett visst belopp). skal han räkna hwath iordhin skyladhe, sidhan han salde hona oc til thäs dagx, oc thz som iordhin hawer wangullith, thz skal han fulla them som köpte, oc eghna siälwer sina iordh MB 1: 374 ."],"e":[]},{"a":"vangäver","b":"av","c":"adj.","d":["som ej har anseende, föraktad. thän sami war en samaritanus swa mykith som han¬ ware en wangäfwan wtlänninge MP 49 ."],"e":[]},{"a":"vangöma","b":"nn","c":"","d":["vanvård, vårdslöshet, försumlighet. " iþur priulegia oc forna bref . . . varo iþär borto firi vangömo þerrä mannä som þöm i gömo skuldo haua " SD 5: 636 ( 1347) . " opta fa barnin skadha for flata foräldra wangömo Hel. mäns lefv. s. 220. " Bu 156 . MB 1: 291, 336 . "],"e":["vangömo elder , "]},{"a":"vangömsla","b":"nn","c":"","d":[" L. = vangöma. aff hwilka manna wangömslo skadhi thimar MEG (red. A) 55 . EG 65 ."],"e":[]},{"a":"vanhamadher","b":"","c":"","d":["vanställd. " hans hälgha liofwa änlite war fyyl (trol. för fyylt) oc wanhamat som a spitälskom manne " ST 172 ."],"e":[]},{"a":"vanhedherliker","b":"av","c":"adj.","d":["vanhederlig; otillbörlig, opassande. " vm nakot wanhedhirlikt (inlonestum) älla ohöuist fins j hänna athäfwm " Bir 1: 271 . " at ey finnes nakat vanhedhirlikit (indecorum) älla dylst j hänna thankom älla ordhom älla gerningom " ib 3: 183 . Ber 30 ."],"e":["-likit Bir 1: 271, 3: 183 ; Ber 30 ),"]},{"a":"vanhedhra","b":"vb","c":"v.","d":["vandhedra, vanära. " hans fadhir vanhedhrdhis af them. särlica i them stadh som the skullo han mäst hedhra " Bo 121 . " jak är himerikis drothning . . . thw scalt wita for visso, at alt mins sons loff är mith loff. ok hwilkin som wanhedhra han, wanhedhra mik " Bir 1: 21 . " vm the saghin sin vin vanhedhras ok dröuas " ib 3: 168 . ib 1: 112, 231, 3: 464 . bödh gudh . . . at preste skulo ey hans nampn smitta oc wanhedhra MB 1: 370 ."],"e":[]},{"a":"vanhel","b":"nn","c":"","d":["olycka. " af mangs riks manz vanhäl " Lg 965 ."],"e":["-häl )"]},{"a":"vanhelsa","b":"nn","c":"","d":["ohels. " a siwkdoom ok wanhelso tha fa the som blifwa vnder tholikt se " Al 6137 . "],"e":[]},{"a":"vanheþer m","b":"","c":"","d":["vanheder, vanära, vanärande, skymf, kränkning, förolämpning. thz är giort them til hedher oc hanum til ängin wanheher Bil 295 . " petru ok paulus vildo eigh längar þola guz van heþar " Bu 102 . Bil 105 . " mz wanheder guz nampns " ib 692 . " göra vanheþar guz härbärghe " Bu 13 . BSH 5: 538 ( 1514) . " hon thok vndra wm sidhe hwi män giordho swa mykin wanhedher af hanum som waro förra vani at hedhra " Bil 486 . " wardh bort kördhir mz wanhedhir " Bir 1: 232 ."],"e":[]},{"a":"vanhop","b":"nn","c":"","d":["brist på hopp; misströstan, förtviflan. tha han wantröste sik ok fiol när j vanhop Pa 23 . " thu faller swa som j wanhop ällir miströst " Lg 813 . MB 1: 163 . KL 280 . ST 137, 372 . LfK 76, 105 . BSH 5: 123 ( 1506) . " insände han honom . . . wanhop (desperationem) at the skuldin ey hopas helso " Bir 1: 252 . " vanhop aff nadh " ib 3: 186 . " alla godha tinga vanhop " MP 1: 221 . " wanhop öke syndena och är wärra allom syndom " Ber 92 . KL 188, 277, 362 . Ber 4, 89 . Su 44 ."],"e":["-hopp LfK 76 ; -hoppet ib. 105. dat. -hope KL 362 . ","-hopa Ber 89 ), "]},{"a":"vanhopa","b":"vb","c":"v.","d":["vara utan hopp, misströsta; förtvifla. " baþen ändas þässa hems lycca ok genvärþa þär tel at eigh sculu saloghe van hopa ok eigh säle oc cate trösta sik " Bu 489 . " iudas . . . viste sik hafwa thunglika syndat ok wanhopade (desperavit) thy " Bir 1: 114. wanhopen ey wtan hafwin gudhz tro j idher Ber 4 . KL 277 . Bir 2: 171 . MP 2: 75 . Ber 52 . hon tröster the wanhoppanda Lg 3: 705 . KL 412 . MB 2: 405 . misströsta, misströsta om, förtvifla om. med inf. nar hon wanhopar (desperat) at forma göra godh thingh Bir 1: 134. - med ack. hwilkin som wanhopar synda forlatilse Ber 4 . - med prep. munkin . . . vanhopaþe a guz naþ KL 186 . " waro wanhopanda vppa hans liiff " Lg 3: 260 . vanhopande aff sine eghne helso Bir 2: 77 . " alle vanhopadho aff liuino " ib 3: 177 . " wanhopa ag gudhz miskund " Ber 92 . ib 151 . Bir 3 . 419. han plagadhe hona mz wersta syukdom swa at hänna foräldra. wino oc frändir . . . wanhopadho aff henne ST 310 . lläkiara . . . wanhopadho at hans liwe Lg 3: 231 . " en syndoghir man . . wanhopadhe til guz miskun " KL 38 . " the varu nu vanhopade til claram (d. v. s. misströstade om att kunna förmå henne att återvända till hemmet och världslifvet) " ib 341 . " vi torfuom ey vanhopa vm vara födho " MP 1: 294 . " wanhopadhe han om sik oc sina släkt " MB 1: 218 . ST 39 . - refl. vanhopas, ","1) vara utan hopp; misströsta; förtvifla. vm jak gfwe värlz goz ensampnom minom vinom tha valuhopahdis (desperarent) onde ok godhe högfärdadhis Bir 2: 309 . " i skolen ey wanhoppas " Lg 3: 335 . Su 70 . - med prep. at wi ey annan tima wanhopums a gudhz myskundh Ber 4 . wanhoppas ekke äller miströst wppa mina miskundh Lg 809 . ib 3: 317 . at han ey atenast vanhopadhis aff sino liwe vtan iämwäl aff guz miskun KL 63 . VKR IX . tesse miscund gifs ey hardom syndarom vanhopandis til gud MP 1: 210 . vanhopa[n] dis om naghra helso MB 2: 308 . " ey wanhoppandis om mik siälffwan (non desperans menetipsum) vtan stort hoop haffwandis ath tässa soth vndkomma ib. "","2) opersonl. " med pass. betydelse. aff allom vanhopades (uppgafs hoppet) vm nagra henne bätringh " Lg 3: 580 ."],"e":["-hoppa )"]},{"a":"vanhopa","b":"av","c":"adj.","d":["misströstande. " hon var länge siuk ok vanhopa wrþen at fa bötar " Bu 513 . han . . . war wordhin wanhopa them nokot sin finna ST 39 . " gregorius badh folkit ey wanhopa vara til gudhz nadha " Bil 713 . " skal vanhopa män (för man) i eldz pinom vara dyäfla matir " MP 2: 75 ."],"e":[]},{"a":"vanhopliker","b":"av","c":"adj.","d":["som är föremål frö förtviflan, hopplös. min sorgh är giord äuärdhelikin oc min plagha vahoplikin MP 2: 75 ."],"e":["-likin MP 2: 75),"]},{"a":"vanhughsande","b":"","c":"","d":["oförståndig. wanhugxade män MB 1: 34 ."],"e":["-hugxande )"]},{"a":"vani","b":"nn","c":"","d":["vana. " wani bidher bäst " GO 376, 417 . " bätra är wita eld i by än ondh wana " ib 480 . ib 727 . " sua är iak guþi for gangen af gamle villo ok ondom vana " Bu 135 . " wanin gik ower skälin " MB 1: 455 . vilin gör vanan. vanin gör idhnona Bo 134 . " flygha the (fågelungarne) uttärmeer äptir sinne makt til thes the wardha fulkompne af wana ok konst " Bir 1: 299 . " thz är hart oc thunkt at forlata sin vana " ib 2: 144 . fortak thik wana at swäria (usus jurandi) Bir 105 . edha wani gör menedha sidhwänio (usus jurandi facit consduetudinem perjurii) ib KS 51 (130, 55) . "],"e":[]},{"a":"vaning","b":"nn","c":"","d":["boningshus. " aat at skilia theris stenhus oc waningha " SJ 135 (144) . " thet nidhersta oc östersta stenhuss oc waningh vppe oc nidhre ib. ""],"e":["-ar ) , "]},{"a":"vank","b":"nn","c":"","d":["1) vacklande, sviktande. " en ganzskan dagh . . . stodh the striidh opa then wall thz är nw komith a wn wank " Al 2449 . - utan vank, utan vacklan, fast, orubbligt. dygdoge menniskior . . . pläga wenskap ok kerlek halla wtan wank ok al misfalla MD (S) 293 . ","2) ovisshet, tvifvel. " alexander fan rät ängin wank at philippus war mz false krank (d. v. s. fann det otvifvelaktigt, att Philippus falskeligen var beskylld för att vara illvillig) " Al 2611 . - utan vank, utan ovisshet, utan tvekan. aff hwath siwkdoom han laa krank thz thydher alexander vtan wank Al 712 . - Jfr vanke."],"e":[]},{"a":"vanka","b":"vb","c":"v.","d":["1) vanka, röra sig, vandra, gå. tha skal man arbetha och vanka LB 7: 97 . " j skwlin wara gladha oc ey formykyth vancka enkannelic om yddagin " ib 181 .","2) fara, färdas, resa. " the laatha thera fok till hopa sanka och iiM [200] och än meer mz skiip wanka " RK 3 . 2241. then högre rok aa konungx sidha som skal ginom rikit ridha ok altidh ginom landhet wanka spisningh ok kost til konung sanka MD (S) 281 . the andrher til hsth wanke ther om kringh och skaffa in spisningh p alla sidhor BSH 5: 115 ( 1506) . ","3) röra sig, fara hit och dit. skal hans öghon ey mykit wanka MD (S) 208 . - röra sig, vara i rörelse, sväfva. the lätha mykit folk tiil hopa sanka och saa opta the swänska monde siik sanka the saaghe eeth brynnande swärdh öffuer siik wanka sancte erik konungh som är sweriges wärdh leeth tha wisseligha wanka siith swärdh ib 2389, 2391 . " lätom oss nw tiil hopa sanka och friligha swärdith wanka " ib 2313 . för öghena wancka gerningha och ordh begärilsa oc tancka MD 121 . ","4) gå, föras. vore nyttucht, ath eders och her tures breff vanckade om kringh landit BSH 5: 436 ( 1511) . ","5) gå, grassera. for pestenlica her vankar FM 392 ( 1508) . "],"e":["vanka af ok til , fara af och an. vankede the (jakterna) ther aff och till BSH 5: 502 ( 1512) ."]},{"a":"vanke","b":"nn","c":"","d":["vank, fel, fläck. henne krop han fik then wanka MD (S) 226 . Jfr vank."],"e":[]},{"a":"vanker","b":"av","c":"adj.","d":["vacklande; rank. om båt. ath han (ɔ: kroppin) är ostaduger j trone som en wanker bater j storom sio MP 4: 120 ."],"e":[]},{"a":"vankilse","b":"nn","c":"","d":[" PM XXXIX ."],"e":["jfr"]},{"a":"vankunder","b":"av","c":"adj.","d":["okunnig? oförståndig? the ära weke ok wankunne Al 2405 ."],"e":[]},{"a":"vankunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["okunnig. " wankunnoghe men vndra oc kunno ey finna hwru thz är swa wordhit " MB 1: 293 ."],"e":[]},{"a":"vanlika","b":"ab","c":"adv.","d":["förmodligen, sannolikt. " salatiel . . . war wanlika födder i babilonia " MB 1: 22 . " the (barnen) hafdho wanlika wordhit fadher liik, än the hafhdo liwath " ib 433 . " hände at guz likame war sattir vp j et trä wanlika aff nokrom ondom man äftir nokors trulkarls radhe " KL 17 . - måhända, kanske, till äfventyrs, möjligen. them var thz väl twäggia manadha väghir oc vanlica än mera Bo 13 . " vanlica nakar af them godho mannomen gaf them älla lok länte them nakan asna som han matte ridha vppa " ib 21 . " thz ma thik wanlika froma stort " Al 5982 . " ma wanlika nakrom synas, at ewa stander op a domadagh i adams sidho " MB 1: 88 . " nw wil lthu wanlika spöira, hwru mankönith skulle tha ökias " ib 110 . " hwi monde han thiänkia, at en stadher ware bätre ther til, än annar wanlika fore thy, at en stiärna hawer mere krapt ower en stadh, än annor ower annan " ib 416 . " ware hon (qwinnan) . . . skapath aff hans (mannens) fotom, tha wordhe hon wanlika säwyrdh aff honum " ib 89 . " dela we män faar annar at sla olätta kono, som wanlika wil mällan standa " ib 336 . " ey swäria, ällar ey wanleka meen swäria " LfK 174 . " gräsit a markinne hulkit j dagh växer ok morghon kastas vanlika j vghn at bränna " MP 1: 290 . hwat ey mon thu vara gudhelicar älla bätre möö än hon. älla vanlia thin höuisca vara thäkkare än marie renlekir Bo 42 . " vanlica thänne ihesus är thän sami som af är scrifuat " KL 387 . MB 2: 382 . " än thot predicarin seer wanlika allla waras onda. thänkke tho mz sik wanlika äru nakre j bland them. som äru mins herra komaskolande syni " Bir 1: 66 . MB 1: 145, 292, 313, 417 . Bo 169, 235, 238, 240 . Gr 278 . KL 386, 398, 399, 408, 412 . MB 2: 381, 392, 393, 401, 405 . Bir 1: 112, 194, 247 . Al 6645, 7524 . " en sagdhe at bortholomeus munde vanlica vilia hafua thz (ɔ: oleum) for andrum altarum hälder " Bil 211 . " sighir bernadus. at han vanlica thy drogh sik vandan. at han skuli thäs hetlicare atir kallas " Bo 92 . " the vro altidh räde . . . at ey skulle vanlica nakat siälsynt hända varom herra ihesu " ib 172 . " modhorin räddis at the vanlica skullin ok swa göra hänna syni " ib 206 . MB 2: 331 . Bir 1: 26, 27, 209. hans hustru hafdhe han misthänktan at han ginge wanlika til nokra andra quinno KL 89 . han . . . talathe ey ordh at hon sculde ey vanlica känna han af röstinne ib 222 . " skal iak halla mik aff köti. at thz ey. nar thz oflykyt födhir kötit. skoli ok vanlica mz köttino födha kötzsins laste " Bo 133 . frygdhas ey ofwer owins dödh at ey komi uanlika ilt ofwer thik Ber 51 . ib 39 . Bir 1: 242 . MB 2: 323 . " tho at swa är at somlike vilia vanlica äkke swinha oc halla sina enthrätto ä fram (quamquam si qui in sua forte incici obstinatione perdurant) at eno i sino oskillico atirhalle " Bo 137 . " ey hafua älla hanna gul äller sylf vtan vanlika for nokra gärnyng . . . thät see vidherthoftelikith ath hanna nokot gul äller sylff " VKR 57 . Bo 40 . " om . . . thik thikkir vanlica at thw hawir äkke alt öfrit thz som thik tharfwas til licammans fordhan " ib 127 . " än the som klostrit fundera formahgo ey vanlika alt klostrith oc gardhin fullelika fulkompna j stuntom tyma " VKR 75 . ib 61 . " wanlika om (si forte) nakor haffde röffuat aff androm hans gooz oc päninga oc nödde han än owir siin skada ärffuoda oc bygghia sik hus af päningomen som han haffde aff hanom röffuat, hwilkins thera waare tha bygda huset " Bir 4: 76. kunno the wanlika thz ey skodha tha sighir iak them af trem teknom huru the magha thz vndhir staa ib 1: 261 . " jak lette alla hans hiärta boror ok rötir vm iak matte wanlika finna (si forte invenirem) nakra blötlikhet älla nakan kärlek j hans hiärta " ib 86 . ib 25, 196 . " göm väl granlica aart vm han vanlica (si forte) seer lioflica vppa thik " Bo 55 . Jfr därla."],"e":["-liga MB 2: 323 . ","-leka LfK 174, 199),"]},{"a":"vanliker","b":"av","c":"adj.","d":[" (som är) att vänta. aff natwrinne ware thz ekke waanlikt (Cod. B o wäntande 545), än gudhi är alt möghelikt MB 1: 188 . - antaglit, sannolik. nw är hz wanlikt, at hon (Eva) war wäl tio lotom mere, än et ada ms riff MB 1: 88 . ib 134 ."],"e":["waan- )"]},{"a":"vanliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr ovanliker."],"e":[]},{"a":"vanluste","b":"nn","c":"","d":["ond lusta. skrapa aff mik allan¬ kötliken wanlosta Cod. Holm. A 49 s. 435 (enl. meddelande af Dr. R: Geete)."],"e":["-loste )"]},{"a":"vanlydha","b":"vb","c":"v.","d":["missljuda. discrepare, vanlydha GU 3 ."],"e":[]},{"a":"vanlykka","b":"nn","c":"","d":["olycka. thola wanlikko Ber 213 ."],"e":["-likka )"]},{"a":"vanmakt","b":"vb","c":"v.","d":["vanmakt, maktlöshet, svaghet. kropsins vanmakt (defecio) KL 205 . " ey skodha the vsle ok kranke sina wanmakt (inbecillatem) " Bir 1: 56 . iak vallogaste äronna konungir tok wanmakt (impotentiam) vppa mik ib 261 . " the fullo aff wanmakt dödhe nidhr " ST 366 . Bir 2: 22, 3: 76, 207 . VKR 78 . Ber 146 . Lg 3: 402 . LB 7: 229 . Jfr vanmäkt, vanmät."],"e":[]},{"a":"vanmakta","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra vanmäktig, försvaga. vanmaktande hwarn ouin Bir 2: 125 . " skörlifuahdir är dödhelikin drykkir hulkin människiona licama vanmaktar " MP 1: 311 . ib 193 . Bir 1: 43, 3: 426 . " mykit vanmaktat ok tröttät aff langom ok vansamligom vägh " Lg 3: 563 . ","2) göra kraftlös, upphäfva, göra om intet. ängin forma at vanmakta (infirnare) ällir atirpröfwa min ordh Bir 1: 55 . - refl. vanmaktas, blifva, vanmäktig, försvagas, utmattas, blifva trött. swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis KL 258 . " han vanmakthis entidh " ib 263 . Bir 1: 43, 2: 30, 3: 166, 303 . Lg 3 . 469."],"e":["konj . ","-is KL 258 ; Bir 3: 166),"]},{"a":"vanmaktogha","b":"vb","c":"v.","d":["göra vanmäktig, tämja. dröfwilsen är helsamber drykker . . . hon näfse ok vannagthohga rötelika kroppen (corpus corruptibile castigat). störke siälena Su 443 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"vanmaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) vanmäktig, oförmögen, ur stånd. at man wannaktogher vardhe. badhe til gudz thiänsit ok annat nyt ärfwodhe Ber 250 . ey är gudz hand vanmaktugh til at hela KL 207 . Bo 48 . Bir 1: 257, 2: 315 . " thöm han saa vanmaktogha vara at halda almännelica regholna " KL 352 . " the wantrösta at göra hwat iak vil än för " Bir 1: 222 . ib 4: 15 . VKR 62","2) vanmäktig, maktlös, kraftlös, svag, försvagad. mon herra gudz hand wara wanmaktogh MB 1: 393 . thera arma wurdhe domne ok alstingx wanmaktoghe KL 37 . " wordho the swa wanmakothg at the formatto ey hiälpa sik v eldenom " ib 127 . Gr 283 . " nar christi brudh var entima myky vanmagtogh aff fasto ok vaku " Bir 3: 207 . " om iak är krankir oc vanmaktoghir ma iak drikka litit " Bo 133 . " hwa är honom vanmaktoghare. hulkom alle limine ginom sloghos oc fästos vidh korsit " ib 98 . ib 194 . Bir 1: 70 . " jak skal . . . hiälpa vanmaktoghom " ib 3: 55 . " äptir thy naturin är stark älla wanmaktogh " ib 1: 214 . " thera tro är vanmaktogh " ib 119 . " gudh hulkin ey vtwalde stark thing vtan krank ok wanmaktogh " KL 37 . VKR II . Jfr vanmäktogher."],"e":["-maghtogher . ","-maktugher )"]},{"a":"vanmat","b":"nn","c":"","d":["StadsL. Köpm. 28 i var."],"e":[]},{"a":"vanmata","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vanmäghin","b":"nn","c":"","d":["vanmakt. " wnge män ok starke gingu a gatum som gasta sultne til the fiollu nidher dödhe for wanmären (sannolikt för wanmäghen, wanmäghin el. wanmäghue; Cod. C omäghne 993) " Bil 316 . " thins licama öghna syn mörktis aff wanmäghne Cod. Skokl. nr 8 in 80 s. 127 (enligt meddelande af Dr. R. Geete). Jfr omäghin. ""],"e":[]},{"a":"vanmäkt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["wanmecht )"]},{"a":"vanmäktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" KS 23 (56, 25) . " än tho at kranker oc wanmäktogher til min likama, likowäl heel oc wälmäktogher til minna skäla " SD NS 1: 514 ( 1405) . " aff kranko oc wanmektohgho folke " ST 524 . " for thera allirdom sculd wanmäktughe " VKR 17 . " är man wanmäctogher til sine natur " LB 7: 4 . ib 229 ."],"e":["-uger )"]},{"a":"vanmäktoghet","b":"nn","c":"","d":["= vanmakt. " tz hielper mykit for vanmektogheth " LB 7: 229 ."],"e":[]},{"a":"vanmärin","b":"","c":"","d":[" , se vanmäghin."],"e":[]},{"a":"vanmät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vannytia","b":"vb","c":"v.","d":["missbruka. " hwi wanytiadhe thu alt thz godha som gudh gaff thic " KL 120 . " the wantyidadho (abusi sunt) mit tholomodh " Bir 1: 17 . " ib l91, 2: 35, 78, 128, 198, 281, 305, 3: 137, 227, 469, 4: (Dikt) 223. " MP 1: 75, 2: 104 . MB 2: 197, 202 . Ber 232 ."],"e":["vanytia Bir 2: 281 ; ","-adhe ib 3: 469 . ","vanyttia ib 1: 91 ; MB 2: 197),"]},{"a":"vannytian","b":"nn","c":"","d":["missbruk. " at han giui ey androm ämpne älla tillfälle at synda mz . . . sins valdz vannytian (abusione) " Bir 3: 149 ."],"e":[]},{"a":"vanrädder","b":"av","c":"adj.","d":["orädd, tygg. " the wilia at thina owini faa ingang i landith ok winna thin wanräddan owanrandhis " Bil 234 ."],"e":[]},{"a":"vanrökt","b":"nn","c":"","d":["vanvård, vårdslöshet, försumlighet. " koma mang thing aff fadhirs ok modhirs vanrykt ok oskötnadh ok glömsko (negligentia et incuria) " Bir 2: 280 . " at the liiden enga wanskilse ellir nödh for glömsko oc wanrökt sculd " VKR 27 . bökir, hwilke nw aff flästom fforsmas oc j wanrökt gamblas oc fordarffuas Su 264 ."],"e":["-rykt )"]},{"a":"vansamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) bristande, som saknas el. är borta. natwrilika krapter annars thera är stundom wansam (Cod. A i wanskilse 84) MB 1: (Cod. B) 535 .","2) svag, slapp. " fadher thänker födha son oc födher dotter, antiggia for thy at natwrin är wansam (Cod. A wanskas 85), eller for thy at nakath vädher menar mz sin krapt " MB 1: (Cod. B) 535 ."],"e":[]},{"a":"vansamber","b":"","c":"","d":[" , vansamlika, vansamliker, vansamlikhet, se vandsamber, vandsamlika, vandsamliker, vandsamlikhet."],"e":[]},{"a":"vanse","b":"nn","c":"","d":["brist. " ey war thäskyns vansa (Cod. A wanskilse 115) eller willo mz ntwrinne för är synden giordhis " MB 1: (Cod. B) 536 ."],"e":[]},{"a":"vansinnogher","b":"av","c":"adj.","d":["vansinnig, galen, dåraktig. hui äst thu sua vansinnugher (Bu bansatter 188) Bil 977 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"vanska","b":"vb","c":"v.","d":["uppgifvas, duka under. the stridde sa manneliga pa the danske till tess the toghe tha til ath wanske RK 3: (sista forts.) 4688 . - part. pret. vanskadher, angripen (af sjukdom). är nokor lymmor vanskadher, angripen (af sjukdom). är nokor lymmor vanskadher, tha helar oc förbätrar thz honom PM XLV . - refl. vanskas, ","1) tryta, brista, fattas. här vanskas vintit thy at thz räkkir äkke aat (hic deficit vinum) viin MP 1: 57 . MB 2: 13 . " huat mannenom brister oc wanskas aff sik siälffuom (ubi ex se defcit homo), thz opfyller hans aldzmäktoga hand " Su 170 . - fattas, saknas. hwar som godhir kännedombir ok manilse til got wanskas Bir 1: 311 . " hwar som wanskas ällir ey findz swadana jomfru " ib 4: 72 . - upphöra, varda om intet. iak badh for thik at thin tro skulle äkke vanskas (deficiat) Bo 80 . ","2) aftaga, minskas. " i the betinne ther alre vanskas " Bo 248 . " the rikedoma som aldre vanska älla forgaa (abundatiam indefcientem) " Bir 2: 125 . " lifnadhzsins thysta wanskadhis (defecit) " Ber 58 . " waar makt hon wanskas daghom mere " MB 2: 239 . " vanskadhis swa mykyt olian gudz thiänisto quinom at ey var hon swa mykyn at siukom matte matir mz redhas " KL 333 . flytandes tharana wanskados henne jngaledhes aff hennas kinbenom Lg 3: 472 . - aftaga i styrka, blifva svagare. mz brännande eld oc vällande the aldre skal vanskas älla forgaa (igne ebulliente et non defciente) Bir 3: 12. högher elder wanskas sköt och fadher nidher i asko Ber 204 . ","3) brista, vara underkastad brist, stå handfallen. hwilkin som törster oc astundar at wita gudz höghelika gerninga oc thog sik daghlika (troligen för thog daghlika) wanskas j naturlika thinganna kynskap (qui opera dei solius magnalia scire contendit, et tamen in cognitione operationum naturæ defcit) Su 272 . - brista, svika, slå fel. hans likamliko sin vanskas i smakan oc hannan MP 2: 230 .","4) komma till korta, komma på skam, misslyckas. the vanskadhos i thera fundom Bo 149 . ","5) tröttna, förtröttas, vara uttröttad, uppgifvas. mine fötir wanskas ok kränkias vm iak far vppa biärghit Bir 1: 273 . gagnlikit är altidh bidhia ok äkke vanskas Bo 150 . ib 100, 233 . " tha the nu thröttos ok vanskadhos i sinom kraptom " KL 342 . " är ihesu nampn them til studh som vanskas " MP 1: 32 . " hwar mannen vanska vppehalder hans (Guds) waldogha hand " Su 439 . ib 15 . skulum wi . . . ey wanskas af godhwm gärningom, them wi byriadhom Ber 70 . - uppgifvas, duka under. lätir iak gaa them fastande fran mik tha vanskas the i väghenom Bo 88 . ib 89 . " munde hon al vanskas (deficere) af sorgh " ib 211 . " skolom vi äkke vanskas (frangi) älla otholas i them (lidadena) " ib 106 . vtan enna handa nadha smörilse ok andelikin glädhi hafdhe warit ingutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas ok forgangit j fyrtighi dagha äruodhe Bir 1: 308. Bo 11 . Gr 277 . Bir 2: 282 . " mällan hennes föther fwl han vanskandis oc bleff dödher (inter pedes ejus ruit, defecit et mortus est) " MB 2: 83 . ib 80 . vm vi formaghom at swika ok dara thz (det af Gud skapade nya tinget d. v. s. menniskan) at thz wanskas af stridinne Bir 1: 251 . " vanskadis henna siäl swa som til dödhen vttröth " MB 2: 121 . " at andin oc siälinna krapte vanskas " Bo 139 . " tha matte thit mäghin hafua vanzkadz for anger ok sorgh " Lg 106 . " at siälenne synes wanskas j sigh siälffwe " ib 819 . Ber 205 . " at iak gither aldrigh mik takit hwaske roo äldher hwilo, wtan häldher aldher wanskas oc förgaar (contabescam) i mik siälffwom " Su 95 . " ömlika naturinna blwgligha wanskilse wanskas for swa stora äro oc allaledhis giffs widh swa högha werdoghet " ib 275 . - tyna, täras, försmäkta. ey skulin i dröuas at idhart köt vanskas af vaku ok fasto älla bönom Gr 318 . " hänna licamme vardh swa som vanskandis j allom sinom limom " Bir 3: 238 . " hon wanzkadhis i aal lidhamot " Lg 3: 319 . " the ther frätas ok vanskas af afwnd " Bo 160 . - försvagas, slappas, mattas. min fadhir är nw gamal ok wanskas j kraptomen Bir 1: 231 . " nar hans likame wanmaktas ok hans limi wanskas " ib 43 . " at ey skulin nakre wanskas j kärlekenom " ib 298 . " fadher thänker födha son oc födher dotter. antiggia for thy at natwrin wanskas, eller for thy at nakath vädher menar mz sin krapt " MB 1: 85 . myn ögon wanskas BSH 5: 25 ( 1504) . - försvagas, medtagas, angripas (af sjukdom). aff huilkom siwkdom hon mykit wanskadis HSH 9: 10 . - opersonl. försmäkta, angripas af sjukdom. med dat. henne wanzkadhis i allom henna lymmom Lg 3: 303 . ","6) gifva sig, gifva tappt, affalla. alle räddos at hon sculde först gripas til pino ok swa wanskas hulkit mangum kristnum matte wardha til nidhirfal KL 37 . ","7) blifva tillintetgjord, blifva utom sig, häpna. hwilke seandis hennes owirmatto wanlek oc höffwidzska prydilse alle wanskados j theris synnom MB 2: 162 . - Jfr forvanskas, ovanskande."],"e":["vanzka . ","vanzska: -adis MB 2: 13 . ","vanzkadz Lg 106 . ","wanskas Bir 1: 308),"]},{"a":"vanska","b":"nn","c":"","d":["= vanske. " wi . . . funnom i sanna ath thz (brefvet) ey war skrapath . . . äller nakra andra wansko i sigh haffdhe " DD 1: 87 (1439, orig.) ."],"e":[]},{"a":"vanskan","b":"nn","c":"","d":["skröplighet, svaghet. " i mins likama wanskan " Su 334 ."],"e":[]},{"a":"vanskapa","b":"vb","c":"v.","d":["vanskapa, vanställa. " sith anlit smöriä ok vanskapa " Lg 3: 532 . " at hon j jnga mattho sik vanskapa sculde " ib. " gudh skapadhe mik faghra som ängil ok jak vanskapadhe (deformavi) mik siälua " Bir 3: 137 . " manna oc qvinno licamma vanskapas (deformatur) aff sinom rätta stadhga " ib 288 . wanskapande (transformantes) dygdhanna fäghrind ib 1: 378 . Jfr vanskapadher, vanskapter."],"e":[]},{"a":"vanskapadher","b":"nn","c":"","d":["vanskapligt utseende. wanskapnad faa MD (S) 273 ."],"e":[]},{"a":"vanskapadher","b":"","c":"","d":["1) vanskapad, vanskaplig, oskaplig, ful, stygg, vederstygglig. ey en minzste madkir älla nakot annat diwr ä hur wanskapat (deforme) thz synis är skapat vtan sak Bir 1: 56 . han är swa dödhir ok wanskapadhir som kol j minne asyn ib 71 . ib 334, 3: 184 . " saa hon diäfwllin rädhelika ledhan. styggan ok wanskapadhan " VKR VI . " thz gräselika oc wanskapadha dywret " Lg 671 . " theras änlete synas all brändh oc wanskapat, oc alla fördömda manna kroppa oppsta . . . wanskapadhe " LfK 118 . kunne . . . änkte wanskapat finna a hans likama Bir 1: 111 . ib 186 . j bland thoranna som äru hwasse at hanna ok wanskapadhe at see ib 66 . " alle väggiane . . . äru sua ledha oc vanskapadha at see sua som rutit var blandat mz blodhe " ib 2: 90 . " dyäfulsins mynt är . . . som bly thy at thz är vanskapat oc blöt oc böghelikit oc thuunkt " ib 58 . " mz gamblom vtslithnom klädhom oc wanskapadhom " MB 2: 24 . " vanskapat (turpe) är at lofwa fäghirstom herra thiänist ok fölghia hans fäghrind ok sidhan atirgaa til vanskapadh (deformia) thing " Bir 3: 458 . Jfr vanskapter. ","2) oordentlig, som ej har sitt rätta skick; otillbörlig. for thy at han syndadhe j vanskapadhom (inordinata) lusta är väl värdhogt at han skal pinas mz skipadhe (ordinata) pino Bir 2: 279 . " vanskapadh rörilse " ib 300 . " j thom (djuren) äru mang vanskapadh thing " ib 310 . ib 3: 172 . - Jfr vanskipadher."],"e":[]},{"a":"vanskapan","b":"nn","c":"","d":["vanskaplighet, vanskapligt utseende. aff ryghelike vanskapan twäggia människo Bir 2: 96 ."],"e":[]},{"a":"vanskaper","b":"","c":"","d":[" , se vandskaper."],"e":[]},{"a":"vanskapilse","b":"nn","c":"","d":["och f.? ","1) = vanskapan. thera !UDDA_TECKEN? diäfla) styggasta vanscapilse MP 1: 202 . yttra forman oc skipilsen som thin älskare sik oppa took om pinona oc dödzsens beskhet, än aller (för är mer) kärlekxsins bewisning är wanskipelsens (magis est amoris expressiva quam deformitatis indicativa) Su 27 . ib 132 . LfK 118 . ","2) vanskaplig el. ful gestalt. syntes henne diäfwllen i manghom wanskapilsom Lg 3: 405 ."],"e":[]},{"a":"vanskaplika","b":"ab","c":"adv.","d":["oordentligt, på ett oordentligt sätt. kötit draghir mik vanskaplica (inordinate) oc oskällica til ondan lusta Bir 3: 329 . ib 277, 442 ."],"e":[]},{"a":"vanskapliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vanskaplig, oskaplig, vederstygglig. hon är . . . vtha til saar och wanskaplikin JP 49 . " j sinom osidhom och wansaplikom klädhabonadh " ib 50 . " the sidhwänian är thäm allom wäl kommin ey är swa wanskaplikin älla lasterlikin " ib 51 . ","2) oordentlig jak skal göma mik aff huarre vanskaplike fylsko (ab omni turpudunine et inordinatione) Bir 3: 55 ."],"e":["wanskaplikiin JP 49 . ","wanskaplikin ib 51),"]},{"a":"vanskaplikhet","b":"nn","c":"","d":["vanskaplighet, vanskapligt el. fult utseende. hafwa aldra höuiskastan likama vtan alla wanskaplikhet (deformitate) ok synd Bir 1: 142 . " syndin ok naturinna wanskipan tilledha mangefallelika limanna lyte ok wanskaplikhet " ib 214 . " at min vanskaplikhet skuli rensas " ib 2: 46 . " mins hiärta vili skipadhe mik til tholka vanskaplikhet " ib 3: 138 . " hawa . . . faghir klädhe at hon skuli ey gabbas ok hädhas af konungsins thiänarom vm nakor wanskaplikhet märkis j hänna klädhom " ib 1: 271 ."],"e":[]},{"a":"vanskapter","b":"","c":"","d":[" = vanskapadher 12. marminnan är ofwan naflan wälskapt som fagher iomfru, ok nidhan til wanskapt Ber 159 . "],"e":[]},{"a":"vanske","b":"nn","c":"","d":["brist, fel. " thz lambith skal wara wtan smitto. vtan vanska. helbrygdho. oc väl til räka " MB 1: (Cod. A 10) 555 . thz hiälpir tungonne wanska LB 4: 347 . Jfr vanska. vanska fulder, adj. svag, skröplig. mz laatnom wanskafullom (minutis defectuosis) Bir 4: 64 ."],"e":[]},{"a":"vanskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["bristfälligt. " at hop ok tro ok kärlekir waro fulkomplika j honom j hans pino tima ok at the finnas wanskelika (defecibiliter) j os vslom " Bir 1: 118 ."],"e":[]},{"a":"vanskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) bristfällig, skröplig. " han lät sik . . . mykit vaarda vm skara domkirkia byggningh ä huaria handa som wanlikit war, lät han for bätra oc j allo godha fulkompna " HSH 9: 3 . hiärtan (ɔ: äru) liom oc karen wanskelikin Bir 4: 63 . " vtan konungin forlatir sina ostadhughet star han vadhelica thy at han hawir vanskelikin ok falsan grundval (debile habet fundanetum) " ib 3: 427 . - skröplig, svag. medh them som siwke ellir wanskiche äru VKR 7 . ib 8 . " krankom oc wanskelikom människiom (infirmis et debilibus) " Bir 4: 101 . " wärna os som wanskelike (fragiles) ärum " ib 12 . " wm manne altid ömir oc wanskelikin hafwer mz sik nakra lönlika synder " Su 294 .","2) vanmäkitg, ur stånd, oförmögen. som vndirstandas samligha wanskicha wara sit embete vppehalla när the fasta VKR 17 . ","3) skadlig, fördeflig. " at . . . enkte ilt eller nakath wanslikith (Cod. B nakor wanksilse 535) matte honum til koma, sva länge han war lydhogher gudhi " MB 1: 95 ."],"e":["wanskelikin Su 294 . ","wanslikith MB 1: 95 . ","wanzlikit HSH 9: 3 . ","vanskelikin Bir 3: 427 . ","wansklicha ib 8, 17 . ","wanskelikin Bir 4: 63 . ","wanskelikom ib 101),"]},{"a":"vanskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["svår, besvärlig. " är . . . ärfuodhit wanskelikit " VKR 69 . " allom är wanskligt at göma maatona " ib 79 ."],"e":["wanskelikit VKR 69 . ","wanskligt ib 79), "]},{"a":"vanskelikhet","b":"nn","c":"","d":["skörplighet, svghet. " siälin skodhande sit ophof oc vanskelikhet (defuctoisatem) " Bir 2: 58 . hendir noghre af focariis laanglighir sjukdombir ellir obotelichin wanschelicheet VKR 26 . " jak wiste thera enfalloghet oc wandkelighet (infirmatem) " Bir 4: 64 . " warkunnandes männislike wanzelikhet " Lg 3: 422 . VKR 23 . Su 254 . Gers Frest 1 ."],"e":["wanchelicheet . ","wanchelic heit VKR 23 . " wanskelighet wanzskelikhet wanzskelighet " Su 254 . ","wanskligheth Gers Frest 1 ), "]},{"a":"vanskilsa","b":"nn","c":"","d":["brist. " ther är vanskilsonna (för vanskilsanna? defectum) ok hawandzlösonna bätring " Bo 104 ."],"e":[]},{"a":"vanskilse","b":"nn","c":"","d":["1) brist, saknad, fråvaro (af ngt). lät hon sik ther vm vadha at ther ey skulle vanskilse hända Bo 59 . mz latomen älla dygdhanna vanskilsom (defctu virtutis) staar äkke hiärtans renlekir ib 45 . " alz gotz vanskilse oc mistilse (defectus et privati) " Bir 2: 320. aff visdomsins vankilsom ib 3: 64 . ib 1: 71, 3: 453 . här synis vanskile j godhom gerningom ib 2: 14 . natwrlika (för -liker?) krapter annars thera är stundom i wanskilse (d. v. s. brister, tryter) MB 1: 84 . ","2) brist, skröplighet. ey war thäskyns wanskilse eller willo mz natwrinne för än synden giordhis MB 1: 115 . " for hiärnans vanskilse älla krankdom (propter defectum cerebri) " Bir 1: 13 . " af trem teknom mat thu vndhir staa thera (binas) siukdom älla wanskilse (defectum) " ib 257 . " kännas vidh sin marghfallo vanskilse " Bo 134 . " the tilräkna sik enkte vtan syndena oc vanskilsin " ib 89 . " mz . . . sins bristilse oc wanskilse rätta widherkännilse " Su 301 . " ömlika naturinna blwligha wanskilse " ib 275 . ffor sins ömlighetz wanskilse (ex consideratione propriæ fragilitalis) ib 296 . Bo 244 . Bir 1: 361 . " om hon haffwer . . . oppenbarat iordins lönlek ärande, ällar hemelika wanzskelse " LfK 158 . ","3) fel, men, skada. ath thz kan faa nokon waanskilse äller skadha aff wathn PM 74 . ","4) brist, nöd, fattigdom. tholde han vanskilse j kost oc klädhom Bir 2: 179 . " at the tholin ey nakor wanskilse älla dröuilse älla fatidom " ib 1: 262 . at the liiden enga wanskilse ellir nödh for glömsko oc wanrötk sculd VKR 27 . ","5) nöd, skada, olycka. at . . . entke ilt eller nakor wanskilse (Cod. A nakath wanslikith 95) matte honum til koma, swa länge han war lydhogher gudhi MB 1: (Cod. B) 535 . ","6) nöd, svårighet. hwart thz sin honom hände nakar vande älla vanskilse KL 344 . " han fan hiälp i hwat vanskilsom han innan var " ib. " badhe for orlög oc ofrid scyldh, swa at formonga (för swa oc for monga) andra wanskilse oc oräth, som här til i rijket warit hauer " GS 37 (1413, orig.) . ","7) försvagning, afmattning. jak skal vpress thän som fallir j stridhinne til thz (för thz lif) som ey haweir vanskilse ällir ledho (ad vitam, quæ non habet defectum, nec anxietatem) Bir 2: 125 . ","8) abnorm företeelse, missfoster. blinde, halte, krimplinka oc ämwäl aff eiäfwl qwalde, oc huat hälzst naturinna wanskile (cuncta naturæ monstra), troande oc til hanom kommande ffa ther fulla helso Su 297 . - Jfr vorvanskilse."],"e":["waanskilse PM 74 . ","wanzskelse LfK 158 ),"]},{"a":"vanskipa","b":"vb","c":"v.","d":["bringa i oordning. äru ängen thingh vanskipat, vtan thön som mannin vanskipar MP 2: 89 . - refl. vanskipas, brings i oordning, komma i oordning. tha vanskipas (deordinatur) siälin Bir 3: 184 ."],"e":[]},{"a":"vanskipadher","b":"","c":"","d":["1) oordentlig, saknande ordning, utan ordning. the biin äru onyttogh hulkin som äru . . . wanskipath j timanom Bir 1: 261 . ib 262 . " hafdhe han alla tima vanskipadha " ib 3: 86 . - oordentlig, som ej har sitt rätta skick; otyglad, otillbörlig. syndoghir huhgir ok vanskapdhir är sik siälfwom pina thy al al vanskipat thing . . . äru orolik ok al välskipat äru rolik MP 2: 59 . ib 89 . " vakta sik foe vanskipadhom lustilsom " Bo 18 . " kranka vanskipadha naturin " ib 134 . Bir 2: 311 . af thessom wanskipadha (inordinato) rörilsomen ib 1: 250 . wanskipadh girilse ib 370 . " wanskipadhir kärlekir " ib 387 . ib 2: 126, 231, 3: 227, 288 . Su 399, 403, 446, 447 . at hon ey kwnne i sith samwit finna en wanskipadhan tanka Lg 3: 400 . ","2) vanskaplig. " vm nakat vanskipat (derfomitas) är j minom limom " Bir 2: 198 ."],"e":[]},{"a":"vanskipan","b":"nn","c":"","d":["oordning, oordentlighet, oordentlig el. otillbörlig beskaffenhet. syndin ok naturinna wanskipan (indispositio) tilledha mangfallelika limanna lyte Bir 1: 214 . " the röktadho sik siälfwm thz sama fallit af sins samuitz vanskipan (inordinatione) ib 250. aff thässe vanskipanne (inordinationis) odyghd " ib 2: 311 ."],"e":[]},{"a":"vanskipilse","b":"nn","c":"","d":["vanl. pl., och f.? ","1) oordning, oordentlig el. otillbörlig beskaffenhet. tilbyradhe all annor thing at taka ok faa sin vanskipilse (inordinationem) Bir 2: 311 . - förkastlig beskaffenhet, förderf. aff ens hionalax dom oc vanskipilsom hulkin som samangiptos mot kirkionna stadhga Bir 2: 99 .","2) vanprydlighet. " aaskötis granlika at enghin wanskipilse (deformitas) ällir oiämpnahder synis j gulffweno " Bir 4: 105 . - vanstäldhet. at han mz sino wanskipilse matthe tik göra fagran Su 26 ."],"e":[]},{"a":"vanskiplika","b":"ab","c":"adv.","d":["utan ordning, på ett oordentligt sätt. vm ey ware gudh tha gingin al thesse thingin wanskiplika ok af laghi Bir 1: 45 . MP 2: 89 . - på ett oordentligt el. otillbörligt sätt. nar hon (vreden) ingiutir sik vanskiplica MP 1: 309 . Bir 3: 101 . rörande vanskiplica (inordinate) frälsan vilia ib 2: 289 ."],"e":[]},{"a":"vanskipliker","b":"av","c":"adj.","d":["oordentlig, saknade ordning, ut ordning. hafdhe alla sina tima vanskiplica (omnia tempora sua inordinata habuit) Bir 3: 88 .oorentlig, otillbörlig. vtgöt han sina natur mz vanskiplike matto Bir 3: 101 ."],"e":[]},{"a":"vansläktadher","b":"","c":"","d":[" , pl adj. ","1) lågättad. " thw som äst höghsläktadhir rädz meer än vansläktadhir (ignobilis) " Bir 2: 283 . ","2) vanslägtad, urartad, dålig. thz är vansläktadz ok misthekkelekx hugx at haua pröfwadha raadhgifwara misthänkta Bir 3: 309 ."],"e":[]},{"a":"vansläktas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. " vanslägtas; genom sitt förhållande göra (sitt upphof) vanära; nedsjunka (från det som på grund af börd tillhör ngn). the siäl som vansläktas fran sinom skapara (amina quæ degenerat ab ortu suo) " Bir 2: 127 . " mädhan thu är vel boret barn hwj wil thu wansläctas fra fadrins sidhum ok gudha dyrkan (cur moribus te servilem personam habere ostendis?) " Bil 425 ."],"e":[]},{"a":"vansläktogher","b":"av","c":"adj.","d":["som vanslägtats; usel, dålig. " o ouini ledhe ok othäkke oc vansläktoghe (degenerantes) " Bir 3: 295 ."],"e":[]},{"a":"vansmaka","b":"vb","c":"v.","d":["vara el. blifva osmakklig el. vedervärdig eg. och bildl. bäzste kostir vansmaka vm nakir besklikhet ingiutz j han Bir 3: 225 . " syndhin . . . wansmakar äpther aat som maalyrtin " Su 353 . - med dat. henne wansmakadhe all wärdzliken kräselikhet Lg 3: 402 . " huar then som takir min licama mz godhe akt växe til äuärdelikin styrk . . . han vansmakar onodm mannom hulkom enkte välsmakar vtan världinna sötme " MP 1: 182 . min . . . dödher wardhe swa söther j thino hiärta, ath all creatur skulu thik wansmaka och fwlna (ut . . . omnis creatur tibi desipiat et vilescat) Mecht Upp 281. allir likamsins luste wansmakande hanum KL 63 . Bir 3: 237 . - part. pres. vansmakande, icke smakande, icke framkallande behagliga smakförnimmelser, osmaklig; vämjelig, äcklig. eg. och bild. swa som allir kostir är wan smakande (insipidus) vtan brödh ok giwir ängin styrkilse swa ok vtan mik alt thz som til är. thz är wan smakande ok wanstarkt ok fanyt Bir 1: 146 . ib 310 . jak . . . tok hona swa som ätin kärna j äpte ther ey var faghir at se vtan beskir at smaka ok vansmakande at swälgha ib 3: 317 . " vil iak in ga til hedninganna j hulkra mwn iak är nw beskor ok wansmakande " ib 1: 200 . " wansmakande mather " Su 6 . ib 294 . med dat. thänne koster är vansmakande ondom mannom hulkom änkte thäkkelic smaka vtan världinna sötme Bir 3: 61 . " jak vil ey sköta älla akta faghirt älla fwlt . . . oc ey minom smak smakande älla vansmakande " ib 171 . " äru al thiugh siälinne wansmakande a biscops bordhe " ib 1: 311 . - part. pret. vansmakadher, illa smakande, kännande ond smak. min sötasta mun giordho mine owini beskan ok wansmakadhan mz galla blandadhom dryk Su 401 ."],"e":[]},{"a":"vanstadder","b":"","c":"","d":[" , se vandstadder."],"e":[]},{"a":"vanstarker","b":"av","c":"adj.","d":["1) utan styrka, utan fasthet. bryst vaknin äru mykyt vanstark (infirma) Bir 3: 116 . " vtan mik alt thz som til är. thz är wan smakande ok wanstarkt (infirmum) ok fanyt " ib 1: 146 . ","2) svag, kfraftlös, utan kroppskraft. hwilka . . . skulu hiälpa systromen j ämbitom som äru wanstarka Bir 5: 30 . " o hru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle " Lg 3: 225 . " wanstarke ok wille som annor faar " Al 2404 . " mik skamas dragha swärdh äller kniff a mote thino wanstarka liiff " ib 626 . utan styrka (att uträtta el. göra ngt). sinoar äre alle weke oc wanstarke at styra likamen MB 1: 120 . " underlägsen i militär styrka. med dat. philippus war them wanstark " Al 778 . ","3) svag, svagt verkande. om läkemedel, dryck o. d. thz brenda winith h[w]lilith tha är mykith wanstarkaren än thz war tha thz lätz pa winstenen LB 9: 112 ."],"e":[]},{"a":"vanstyrilse","b":"nn","c":"pl.","d":["vanstyrelse, brist på styrelse, dålig styrelse. j . . . lathen thet (riket) sta . . . i meera waanstyrelse och bekymbrelse än thet förra war BtRK 104 ( 1436) ."],"e":["waanstyrelse )"]},{"a":"vansyn","b":"av","c":"adj.","d":[" , se vandsyn."],"e":[]},{"a":"vanta","b":"vb","c":"v.","d":["fattas, brista. lof oc thak oc välsignilse oc frygdhanna röstir vantar (deest) ther alregh Bo 255 . - med dat. swa älska the fatikdomin at them skal äntke vanta (ut nullam inopiam patiantur) Bo 65 . - refl. vantas, fattas, saknas, uteblifva. ey skal draap wantas j thino huse ST 505 . - Jfr Cederschiöld, Om några ställen i Äldre Västgötalagen s. 5."],"e":["-ar )"]},{"a":"vanter","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr fingervanter."],"e":["vatter )"]},{"a":"vantoktadher","b":"","c":"","d":["okufvad, otamd. han skal binda sin otam fola widhe sin wiingardh thz är at sighia wantykadhin (för -an) hedhinskapin vnder the hälgha kirkio andelikan hughnadth oc lydhno MB 1: 263 ."],"e":["-tyktadher )"]},{"a":"vantro","b":"nn","c":"","d":["1) otro. " han kändis widh (s(ina) vantro: ok trodho gudz järteknum " Bil 54 . " han teer här thome oc androm sinom discipulis sina vnde. at han skulle bort taka af thera hiärtom alt vantronna myrkir " Bo 238 . kom dyäfwllin ok tok bort ordhin af thera hiärta, inskiutande i thöm vantro MP 2: 51 . " huru diäfwllin äggiar vantro vm gudz licamma " Bir 2: 118 . " fira qwinnor som fore kättara skuld som thäm haffdho forwilth waro falna j wantro amothe gudh oc the hälgho tro " JP 64 . MB 1: 402, 506 . KL 10 . Gr 314 . Bir 1: 99 . Su 268, 315 . " ra likama hon thok annan delin mz wantro at thz war ey wars herra likame " Bil 717 . ","2) falsk, tro, vantro. þässa villo ok vantro slykte philipus Bu 2900 . som raske waro til wantro oc at dyrka vnderlik thin fore saman gudh MB 1: 37 . " war herra wille dragha manne aff wantro oc aff affgudha offre " ib 472 . thässa husins inbyggiare hawir . . . vantro thy at han tror al thing styras j skäpnom ok lykko Bir 3: 196 . Bu 102 . Bil 288 . MB 1: 45, 46 . Bir 1: 252, 3: 396 . Al 6633 . ST 31, 32, 45 . " wantro ok willa är mangskona " ib 33 . the hafwa wantrona at människionne skla io ofwirga thz henne är skapat ib. " somlika menniskor hafwa haar saman walkat oc hfwa ther wanthro til ib. owir gafwo the fullelika alla wantro som the hafhdo til skepnolagh oc ödhno " ib 48 . ","3) trolöshet, oredlighet, falskhet? han äggiar thik ok radhir . . . vantro (perfdiam) ok oatirhold Bir 1: 12 . " nar han före sik ij mässo hakulin tha iföre diäfwllin han j vantro (perfdia) " ib 3: 13 ."],"e":["-troo Su 315 ; ","-troos ib 268), "]},{"a":"vantroa","b":"vb","c":"v.","d":["1) icke tro, icke sätta tr till, misstro. med dat. the wantrodho honum MB 1: 405 . ","2) icke tro, icke hålla för sant. the wantroa at gudz son är komin oc födder MB 1: 324 ."],"e":[]},{"a":"vantroin","b":"av","c":"adj.","d":["1) icke troende, otrogen. han . . . giordhe thom vantrona hedningomen thäs mera blygdh oc forvitilse Ansg 207 . " the skula thro mik aldre saghu ok the wantrone (ändradt från wantro) wara, mik se ok höra " Bil 232 . ib 851 . MD 195 . ","2) trolös, oredig? vantrone (perfdi) män forskulla ey at see thinna äro syn ok fäghrind Bir 1: 127 ."],"e":[]},{"a":"vantrolikhet","b":"nn","c":"","d":["otro. " säl är thensom ey takir vantrolikhetz tilfälle aff them oräth som iak skal tola aff omillom mannom " MP 1: 16 ."],"e":[]},{"a":"vantror","b":"av","c":"adj.","d":["icke troende, icke sättande tro till (ngt); misstrogen. en hardher man innan skipinu war än wantyro. at the hafdhu sanlika sanctum marchum Bil 252 . " han fik ofreghd at han war vantro vm vrs herra licama " ib 760 . - tviflande. var ej wantro vtan fultroin KL 22 . - otrogen, som ej tror religionens sanningar. Bil 232, " en vantro klärkir disputeradhe a mot tronne vidh petrum " ib 831 . gen enom vantro biscope ib. " iwdha wordho opta . . . hedhne or wantro " MB 1: 447 . " ihesus christus . . . hwilkom werldhinna wantro älzskare a mothe stodho mz ordhom ok gerninghom " JP 157 ."],"e":["-tro . ","wantro Bil 232 ; MB 1: 447 ; JP 157 ),"]},{"a":"vantröst","b":"nn","c":"","d":["1) misströstan, misstro. han hafdhe wantröt til mik MB 1: 410 . van tröst (diffdentia) a (de; motsv. ställe 4: 361: af) gudh ok rikesins almogha Bir 3: 401 . " lätin haffwir atta dötter . . . fiärdhe är wantröst ellir wanhop Sv Kyrkobr 354. "","2) dämpande af tillförsikt, injagande af misströstan el. hopplöshet. thet schulle wara waara wener til en ganske stoor trösth, oc warum ok cristendomens fyendom til en stoor wantrösth. ther ryktedh ther aff (nämligen att vi hafva med den hel. Eriks baner) wtkome BSH 4: 196 ( 1495) . HSH 20: 181 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"vantrösta","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra misströstande. lather eder i jngen matte wantröste bedrage eller forscreckie HSH 24: 36 ( 1512) . ","2) misströsta; icke tro. the wantrösta nar them händer nakat thz som genwerdoght är Bir 1: 119 . ib 366 . " wantröst äkke " Su 400 . " af thässom swaromen vantröste ey modhorin. vtan tröste sik vidh hans väluilogha godhleek " Bo 62 . med dat. skalt thu ey wantrösta (diffidere de) minom godhlek Bir 1: 60 . - med prep. wantrösto the a thera hiälp Bil 236 . " vantröstandis a sin styrk oc sina krapte " Gr 267 . " thäns som vantröste a min godhlek " Bir 2: 173 . o huru mykyt männene vantrösta a mik ib 3: 201 . the wantrösta aff (difidunt de) grundualenom ib 1: 163 . " the wantrösta af mino valde " ib 232 . ib 197 . " med sats inledd af at. torfuom vi ey vantrösta. at han vili klädha os " MP 1: 294 . - misstro. med dat. andre waro the hulke som trodho gudhi ok wantrösto moysi Bir 1: 209 . "],"e":["vantrösta sik , "]},{"a":"vantzsegen","b":"","c":"","d":[" , se vandsäghn."],"e":[]},{"a":"vantämbar","b":"nn","c":"","d":["ämbar med vatten. slåås 10 watn ämbar pa honom SO 297 . Jfr vatns ämbar."],"e":[]},{"a":"vanvara","b":"nn","c":"","d":["brist på uppmärksamhet, försumlighet. oppa en von ware sender iach tig her swantes opue breff beseglth lydenis paa stäkeholm HSH 19: 162 ( 1506) ."],"e":["von ware )"]},{"a":"vanvirdha","b":"nn","c":"","d":["ringaktande, förakt, öfvermodig likgiltighet. sidhwänian dragher människiona i glömsko oc wanwördho LfK 156 . - vanvördnad, vanheder. vari tik . . . vanuärdha for thin hedhir MP 1: 34 . " bätra allan then wanheder oc wanhördho som tik nakot siin ware giordher " Su 334 . " thz sigh wända til gab oc aatlöghe, oc gudhi framdelis til vanhedher oc wanwördho " MB 2: 331 ."],"e":["-wördha . ","-uärdha )"]},{"a":"vanvirdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vanvördit, på ett ringaktande el. vanvördigt sätt, med vanvördnad, fiendena. . . wanwördeligha afhuggo hans werdogha hoffwodh Lg 3: 348 . " naar hon gör diäffleka oc wanwördelika moth reglonnas bodh älla forbodh " LfK 155 . " är thz swa at hon borth lägher nakra dagx tidh wanvördelika, tha syndar hon dödelika " ib 156 . ib 157 ."],"e":["-wördelika LfK 155, 156, 157 . -wördeligha),"]},{"a":"vanvirdhinger","b":"nn","c":"","d":["föraktlig el. nedirg menniska. belial söner thz är vanwyrdinga oc diäffwlsens barn MB 2: 131 ."],"e":["-wyrdinger . ","-ar )"]},{"a":"vanvirdhning","b":"nn","c":"","d":["ringaktande, förakt, öfvermogig likgiltighet. görs nakot aff tässo mz wanwördhning LfK 156 ."],"e":["-wördhnig )"]},{"a":"vanvirdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["föraktad, simpel, ringa. at hon skulde wanwördoghom (motsv. ställe Bil 603: wanbyrdoghom, sannolikt den rätta läs arten) swene gifwas Lg 1028 ."],"e":["-wördogher )"]},{"a":"vanvirdska","b":"nn","c":"","d":["vanvördnad, likgiltighet, vårdslöshet. " ath . . . abbatissan eller confessor ey wilden thessen . . . waan staffga haalda . . . antiggia fore wanwörzsko glömsko äller forsmyilse skuld " Bir 5: 138 ."],"e":["wanwörzska )"]},{"a":"vanvirþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) värdera till vanpris el. underpris. thet är myket wanwördet (det står myckdt i vanpris) för oss och foo ther ickä halff fore BSH 5: 270 ( 1508) . ","2) ej sätta värde på, ringakta. hwat ey munde tholkit offir mädhan thz var swa litit vanwyrdhas älla forsmas Bo 9 . " skal thu . . . swa wanuärda alla thina syndaboot oc godha gärninga, som the enga mz allo waro " Su 185 . - ringakta, förakta, ej bry sig om. swa är mit klädhe forsmat ok wanwyrdt Bir 1: 145 . " sculin i ensamne verþa (för vanverþa) vart vald (motsv. ställe " Lg 1020: skulin j ensampne . . . vanwirdha wart budh oc wald oc vilia) thu glömde han, oc wanvördadhe han LfK 139 . Bir 4: 106 . - missakta, vanvörda, visa förakt el. vanvördnad mot, icke visa tillbörlig aktning för. at forsmaa oc wanwördha sin gudh oc sina formän VKR 19 . " thu skal ey wanwyrdha thins gudz nampn " MB 1: 333 . " ey skal thu thola han saklösan som wanwyrdher gudz nampn ib. "","3) bringa vandheder öfver. at han hafde wanwört theras släkt BK 196 ."],"e":["-verþa . ","-wyrdha . ","-wördha . ","-wörda . ","-uörda )"]},{"a":"vanvit","b":"nn","c":"","d":["oförstånd, fåvitskhet. aff thöm som tröstir vppa sit vanuit (stultitia) Bil 861 . wanwit kom aff syndinne MB 1: 118 . " aff wanvitino komber at mannin hawer ey alla konster " ib. " war enkte wanwit för än syndin giordhis " ib. " wanwit heter rätlika, tha ther man weet ey, thz honum tilhörir at wita. eller han wille gärna wita oc giter ey thäskyns wanwit är mannenom pinlikit oc är adams synda giäld " ib 119 . " annath ma oc kallas wanwit, oc tho ey iämprätlika, tha han weet ey mang the thing som honum wardhar litith at wita ib. ""],"e":[]},{"a":"vanvita","b":"av","c":"adj.","d":["oförståndig, fåvitsk. " hwru mykith fool är tha marhger syndogher oc wanwita " MB 1: 291 . " gudh skal känna them andelica thinga visdom som vanwitha äru " MP 1: 25 ."],"e":[]},{"a":"vanvitande","b":"","c":"","d":["okunnig, oförståndig. alzskyns lagh oc rätter giffs badhe ostyroghom mannom tij späkt oc wanwitande mannom til kännedom MB 1: 454 "],"e":[]},{"a":"vanviti","b":"nn","c":"","d":["okunnig el. oförståndig menniska. at thera ordh matte thes siidher wändas til willo aff gudz owinom oc wanwitom Lg 999 . - dåre, vanvetting. o thu omildir oc galin wanwiti ST 107 ."],"e":[]},{"a":"vanvitlinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vanvitska","b":"nn","c":"","d":["oförstånd. " thz är ontat wita, hwath barnith giordhe thz hälder aff ilzsko, eller aff wanwitzsko " MB 1: 279 . " the sama gerning han giordhe för, hon war aff wanwitzsko ib. ""],"e":[]},{"a":"vanvärdhis","b":"ab","c":"adv.","d":["för vanpris. at sälia wanwäridis thz thu bygt hafuer Ber 291 ."],"e":[]},{"a":"vanälska","b":"vb","c":"v.","d":["sakna kärlek till, hysa ovilja mot. jak försmadhe oc wanälskadhe them som mik straffadho för mina orätwiso Lg 3: 411 . " nagra föräldra wanälska sin barn ok afödo mädh ordom eller gärningom " MP 4: 122 . - refl. vanälskas, hysa ovilja inbördes. war härra haffuer opta kastat sina plagha vppa the foräldra ok barn som vanälskas sina mällan MP 4: 122 ."],"e":[]},{"a":"vanämne","b":"nn","c":"","d":["1) brist på tillfälle. MB 1: 391 . ","2) råämne? en minne mästare scriwar wanämpne, oc annar mere mästare fulkompnar gerningena MB 1: 445 ."],"e":["-ämpne )"]},{"a":"vanära","b":"nn","c":"","d":["vanära. " medh blygdh ok wanäro flya " KS 84 (206, 92) . " iudhomen til skam oc wanäro " Bo 87 . Bir 1: 226 . " är thz blygdh ok stoor wanära at hafwa smälik tungo " Al 1291 ."],"e":[]},{"a":"vanära","b":"vb","c":"v.","d":["1) vanära, tillfoga vanära el. skymf, visa vanvördnad mot. gudz domber ower them, som wanära fadher oc modher i thera alder MB 1: 333 . hurw länge skal thetta folk illa tala om mik, oc wan ära mik mz wantro ib 402 . ","2) bringa vanära öfver, förnedra. vm var herra är mz os. hwa är mot os . . . ok om han ärar. hwa är thän ther man vanärar älla miswyrdhir (si iste glorificat, quis humiliabit) Bo 107 . ","3) vanära, kränak (en qvinna). han wil . . . drotnigena skemma oc wanära ST 228 ."],"e":[]},{"a":"vanärlika","b":"ab","c":"adv.","d":["vanhederligt; föraktligt. " tala wan ärlika om gudh " MB 1: 139 ."],"e":[]},{"a":"vanärliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vanhedrande, skamlig. " mz vanärlicom vmgangilsom " MP 1: 157 . " vanärlikit är them riddara at hafua vmsorgh vm mat oc klädhe som thiäna himerikis konunge " ib 294 . ","2) oansenlig, ringa. ey var j thit vald at födhas aff ärlicom foräldrom älla van ärlicom (ignobilibus) Bir 2: 283 . aff vanärlico (ignobili) ämpne gör jak ärlica kreatur ib 3: 117. ib 181 ."],"e":["-likin Bir 3: 181 . ","-likit MP 1: 294 ),"]},{"a":"vanärlikhet","b":"nn","c":"","d":["vanära. " skam oc vanärlikhet fölghir högfärdoghom " MP 2: 161 . " b 1: 235, 328. " Su 453 ."],"e":[]},{"a":"vap","b":"nn","c":"","d":[" ? våp, tok. tig ttw wap (fol þitt) Di 88 ."],"e":[]},{"a":"vapla","b":"nn","c":"","d":["spottklump. " mz thera spot oc waplom " Su X ."],"e":[]},{"a":"vapn","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) vapen, anfalls- el. försvarsvapen. hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669 . full wappn hawa sik till wärn ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). mädh fullum wappnum iwer land rijdhä ib. ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). sik reþä . . . baþe med häst oc wapn ib 477 (1345, nyare afskr.). sin vapn vppa hawä ib. " skal han komä til vapnsynennä . . . med hest oc vapnum allom som þär til hörä ib. þiänistenne vppe haldä med häst oc vapn ib. " ib 478 . at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skaþa med gyora ib 638 ( 1347) . " ens mans vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold " SR 26 . skulu the (ɔ: vngara) sik wänia wid aldrahand thön wapn (motsv. ställe Fragm. 12: wakn) the skulu i stridh haua til slagh ok wäria KS 53 (136, 57) . han är bäter wan i wapnom, än (för ok?) i dighra äruodhe än han som thes är owan ib 83 (204, 90). sälia sit örs ok vapn Bil 748 . " jak gifwir tik vapn til värio " ib 214 . tha lupu alle til siin wapn Lg 41 . " han . . . sa sina ouini koma mz blosom oc vaknom " Bo 188 . " the haffde alle god wapn " Di 86 . " thu wärdugadis at see pa egipcios tha the j synom vampnom lupu äpther thina thiänara " MB 2: 160 . " ä wardhir nytthom nakath til wakna " GO 305 . " vm munkenom skipas hardh sängh thungare är riddarenom at liggia j waknomen " Bir 1: 384 . " af andelikom vaknom " ib 17 . KL 40 . Iv 4456 . RK 1: 1577 . GO 913 . Di 18 . MB 2: 310 . Mecht Upp 341. PM 24 . Jfr arma-, bana-, ben-, bryst-, folk-, frestilsa-, friþ-, hals-, hamnu-, hovera-, hug-, här-, iärn-, lif-, morþ-, skip-, strids-, vighands-vapn. ","prep. och adv. , A II 8, af, prep. och adv., A 24. pa vapn, d. s. jak niels slatte pa vapn BYH 1: 281 ( 1493) . - Jfr skioldvapn."],"e":["wappn SD 4: 465 (1335, nyare afskr.); wappnum ib. ","waapn PM 39 ; Mecht Upp 341. wapen PM 39 (på två st.). vapen Di 207 . ","wapin VML I Eþs. 2: 5. ","vampn: -nom MB 2: 160 . vakn. waakn PM 24 ; ","-en ib. " waken ib), ","vapna brask , ","vapna drykkia","vakna- )","vapna glam , ","vapna hus","wakna- )","vapna pänningar","wakna päninghar )","vapna spiäl","vakna- . ","wagna- HelsL Kg 10), ","vapna syn , ","vapns syn","vaapens- )"]},{"a":"vapna","b":"","c":"","d":[" , se väpna."],"e":[]},{"a":"vapnför","b":"av","c":"adj.","d":["vapenför. " Di 22. ""],"e":[]},{"a":"vapnhandske","b":"nn","c":"","d":["vapenhandkse, till rustningen hörande handske, järnhandske. lego . . . famulo meo gyrdhero partes cuisdam armature videlicet . . . beenbiärgh, waknhnanscæ, coleer SD 3: 287 ( 1316) . " mestärämannom louas þät. at haua swärþ. skyolþ. iarnhat. vapnhnaskä " ib 5: 638 ( 1347) . " twe vakn handzska ther thu skalt haua " Bir 3: 379 ."],"e":["-hanske . ","vakn handzske. waknhansce),"]},{"a":"vapnhus","b":"nn","c":"","d":[" GU 8 . Bil 877 . " vtan for mönstreno lagh mykyt fatikt folk j waknhuseno " ST 56 . ib 57 . " gag til kyrkionna ther findir thu warfru beläte j wapnhuseno " ib 237 . ib 238 . " i thöm korenum som her är i thenna första waknhusena framan för kirkia dörren som man ingar aff kirkiogardenum och in i clostret " SJ 272 ( 1459) . Jfr vapna hus."],"e":["vakn- )"]},{"a":"vapnklädhe","b":"nn","c":"","d":["vapenkläder, rustning. " the wapnklädhe som han hafdhe thiit a man oc häst the waro all hwiit " MD 191 ."],"e":[]},{"a":"vapnlös","b":"av","c":"adj.","d":["vapenlös. " Di 204. ""],"e":[]},{"a":"vapnrokker","b":"nn","c":"","d":["vapenrock, rock som bars utanpå brynjan. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 328 f. I. wanprok SD 4: 711 (1340?). än är vakn rokkin (coopertorium) thik vidhirthorftelikin owir vaknin mz hulkom vaknin skulu värias foe rudhir ok at the skulu ey smittas aff räghn Bir 3: 383 . thänne vaknokkir (operimentum) skal vara jnnantil huitir ok vtantil skinande swa som gul ib. " thän vapnrok var rödh han a sik bär aff dyrt päll han ädhla var . . . ther vnder hafdhe han een maliokragha " Fr 146 . ib 87, 1628 . " han lagde a honom enä brynio . . . ther til kastade hon ower honom en wapen rok " Va 20 . ib 22"],"e":["wapen- Va 20, 22 . vakn-),"]},{"a":"vapnskipte","b":"nn","c":"","d":["Jfr vapna skipte."],"e":[]},{"a":"vapnskor","b":"nn","c":"","d":["vapensko, till rustningen hörande, fötterna skyddande betäckning. vnum par ørløghes benwapn. cum wapnsco SD 4: 710 (1340?). vakn skone (arma pedum) . . . äru alstingx glömd Bir 3: 116. jak hawir ey vaknsko ib 379 . " the til at andelike vakn skoo skulin faas ib. ""],"e":["vakn- )"]},{"a":"vapnsyn","b":"nn","c":"","d":["vapensyn, mönstring med dem som gjorde krigstjenst, i sht till häst. alle frälsis män sculu til vapnsyn komä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). þa vapnsynän hafs ib. " þe som vapnsynenne firi standä " ib. " þe som vapnsynnä skuþä " ib. " lib 478. en dagh var han vthe for slotid ok med stadin ok sina swäna vapensyn hwith " BSH 5: 460 ( 1511) . stadgom wj . . . ath jngen herre . . . bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner sannelika tyänara wthan the som ware ämbetis män) halla wapen syn oc räkna folkith ib. stadgom wj oc bywdhom ath vare ämbetis män hallandis wapensyn, skwla taka swornan edh aff allom oc hwaryom hoffman äller sollanär ath then hästen oc harnisket och waaknen han haffwer, höra honom syälffwom til ib 24 . " ath jngom sollanär äller stidz man som komber til wakensyn. fattas waken yffneliken ib. stadgom wj oc börbywdhom allom oc hwaryom som wpscriffne ärw oc räknadhe j wapensynenne före skyttor skwla ey wmskiffta waknen äller then stadgan ib. Jfr vapna-, vapns-syn. ""],"e":["wapen- waken- )"]},{"a":"var","b":"nn","c":"","d":["var, tjock vätska i sår, bulnader o. s. v. aff klädheno vtflöt sua som vaar (sanies) aff bulda Bir 2: 16 . " hans inälfue äru illa loktande ok rutin swa som thz köt som fult är mz war ok orenlikhet " ib 1: 68 . ib 2: 96, 3: 93 . then emyn som gaar af sodene malyrt, hiälper thöm örom som waar är j ok madka LB 4: 350 . ib 2: 69 ."],"e":["vaar )"]},{"a":"var","b":"nn","c":"","d":["Jfr bulster-, höghindis-var."],"e":[]},{"a":"var","b":"nn","c":"","d":["vår. " iiij daghum äfter wara fru dagh wm warena " Bil 457 . " ath han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä " FH 3: 4 ( 1352) . the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar VAH 24: 322 ( 1442) . " om vaarena böd olaff ledung aa " MD 330 . MB 1: 223 . VKR 37 . " keryrth swm graffwen äre om voren i tielgongen " LB 8: 44 . ib 7: 163 . - i varas, i våras, sistliden vår. then tiid han kom her först i vaaras BSH 5: 404 ( 1510) . then skath, som i ladhe vppo i wores ib 41 ( 1505) . "],"e":["vaar . ","waar . ","vor . ","vara time , ","vars time , "]},{"a":"var","b":"nn","c":"","d":["läpp. " sighnadhir vari thin mundir oc värra " Bir 4: 137. ib 144, 157 . " om syukir man haffwir . . . til swoar (för til swlnar?) warar (ej säkert läst) " LB 3: 84 . MB 1: (Cod. B) 535 . Jfr vara (waara), "],"e":["warar (ej säkert läst) LB 3: 84 . ","varra Bir 4: 144, 157 . ","värra ib 137 . ","wärra MB 1: (Cod. B) 535. ","wärranar ib), "]},{"a":"var","b":"nn","c":"","d":["akt, vård. halda var, gifva akt; hålla utkik. han . . . badh them halla war oppa sik, nar han ather komme Lg 3: 383 . - taka var, a) gifva akt på, vaka öfver, taga vård om. med gen., dat. el. ack. han . . . togh thäs halla görla var Fr 2251 . vakir oc atgömol huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var (attenta super custodia dilecti filii sui]) Bo 5 . " hwar troin siäl plähgir taka sinom brudhgomma. sinom herra. sinom gudhi granlica var (observere) ib 243. the ther thik skullo taka var " ib 36 . " ijc [200] loth konungen tha ther qwar the skulle tagha ther landit war " RK 2: 8002 . b) gifva akt på, passa på, se defter. med gen. hurw han matte tagha thäs war thz han funne nakra the list thz alexander finge lifwet mist Al 9922 . - med en sats. skodha . . . hwat granlica hon takir var i allo huru thz rättelica skipas Bo 60 . " tha tok herra gafuian var hwar som hertugh fräderik far " Fr 1801 . " at the sculle tage war nar marsken til honom far " RK 2: 3486 . c) söka, eftersträfva. erik puke togh granneligha war then mon huru han munde telge winna RK 2: s. 340. - taka sik var, taga sig till vara. seer thu hwat granlica han tok sik var. ok hwat vin han gaf sik om at fly konungxlikin hedhir Bo 94 . " tak thik . . . var i thänna punktenom " Ber 263 . " hade her trulle tha tagit sik war for konung erics gambla par " RK 2: 7636 . - taka til var, a) gifva akt på, märka. med ack. engin tok thz til war Lg 3: 207 . b) hafva tillsyn. hon var . . . thön som ther tok til var (per cujus manus res ibant) Bo 59 . c) vara (ngn) till hands, vara (ngn) till tjenst. min scriuare oc mit jncigle later iac her qwaar han skal tagha idher til waar oc besigla thz i honom befala RK 2: 5130 . - Jfr vara, vari."],"e":["waar )"]},{"a":"var","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) varse. " vardha var, a) blifva varse, varseblifva, märka, iakttaga, få se. med gen. engin wardh hans war " Bil 105 . " lät han genstan til mik fara swa at ängin liwandis vardher hans vara " Iv 1349 . " titus wardh thäs war " Bil 316 . " the hedhnu wrdhu thäs wari " ib 328 . " tha hans fadher vardh thäs vär " Fl 118 . " bondin ok husfruan vordho thäs vara, at flores sukkadhe ä swa sara " ib 583 . " tha min fadher vardher thäs vara " ib 816 . " tha hertugens men wordo tess ware at nordmen komo en digher skare " RK 1: 2956 . " tha solin om daghin först op gaar man ma thäs all tiidh wardha war at trä vndan iordhene ga " Al 5854 . Iv 1638, 3435, 4827, 5368, 5548 . Fr 1851, 1973 . Al 606, 8234 . RK 2: 2487, 3920, 4164 . Di 79, 163, 190 . - med dat. wardh iac war ene mullögh Iv 391 . " iak vardh honum ey vare " Fr 1116 . " thaghar wardh han enom palaz war " Al 2862 . " wordho the eno watne war " ib 4920 . ib 5491 . - med ack. han vard . . . war litit hunagh Bil 614 . tha ij vardhin babilon vara Fl 763 . " tha the vardha nakath varä " ib 1036 . " at ängin matte vardha var ther thik " ib 1756 . " man vardh . . . ther vara aff fruor marghin stoltan skara " Fr 2979 . " hon vardh tha var . . . eet ar thz han hafdhe fangith ij striidh " Iv 2143 . ib 3026, 3562, 4127, 4193. Fr 126, 250, 1851 . Va 7, 11 . RK 3: 1010, (sista forts.) 5611. ij vardhin thz badhe vara huru iak skla mz idher fara Fr 995 . - med prep. vidher. tha wart yngram war wid them Di 86 . tha vardh iak var vidher vnderlika saka Iv 252 . engen wart wider thzte war wtan kalegrewanz at hon thit gar ib 85 . " tha vardh han var vidh thera här hwar the drogho ouer eet bergh " Fr 452 . " arla om morghonin dagher op gaar tha vardh konungin vidher var thz hans dotter borto är " ib 2434 . " konungin wardh ther vidher var " ib 2935 . " tha hans leon vardh var ther vidher tha grännadhe thz " Iv 4459 . " vardher konungin ther vidher var, at thu äpter tholik sökian far " Fl 942 . ib 812, 1409 . Al 1989 . RK 2: s. 349. - med en sats. abraham . . . wardher war at en wädhor hänger mz hornom mällan thörnebuskana MB 1: 201 . Fl 1659 . RK 2: 6456 . Di 3, 190 . " vordho the vara huru the fianda stapandhe fara " Fr 449 . " tha vardh hertugh fräderik vara . . . hwar som margha hiorta fara " ib 62 . sidhan wardher iacob war hwar twe ioseps sönir fore honum stodho MB 1: 258 . ib 278 . Iv 3258 . Fl 26 . Fr 2005 . RK 2: 4935 . - abs. tha wart en war Va 30 . b) få veta, få kännedom om, erfara. med gen. ille giorde erik tha han wille marsken forrada sa . . . nogre marskens wener worde thes ware oc budo honom ey om tälie fara RK 2: 3114 . - med ack. hwat swar mich vidherfar them scal thu raskelcia varda war RK 2: 4643 . wisse tydende wordo the tha waren ib 6352 . - med prep. vidher. sidhan vardh iak var vidher annor tidhande Iv 442 . " osanttrix konung wort war wid the swik hafum sked war " Di 39 . c) erfara, röna. med gen. annan daghin som solin op gaar tha matte han thäs wardha war Al 3260 . ib 8458 . - md en sats. myöhunden han synis wara snar han wardher likauäll war han far optha mista RK 3: 2761 . - abs. swa wardha mine owinir war Al 4298 . - vara var, a) märka. med gen. tha husbondin var thäs varä thz the frughur fäldo tara Iv 2937 . " tha seueke var thess var " Di 215 . thes war engen war nokot stort förre än elden togh til at brinna RK 2: s. 340. b) få veta, erfara. med ack. ta marsken war the tydende war RK 2: 6170 . - med prep. viþer. foghotin war ther ware widh RK 1: 3265 . c) erfara, röna. med gen. hwa mykith spör han faar swar thäs war drötning olimpiadis war Al 241 .","2) varsam, försiktig. " at han se war ok witur " KS 45 (115, 48) . " skulu vngara ok alle doghande män, the widh kunungz bord sitia . . . wara tyse ok wari i allom åthäuom sinom " ib 54 (137, 58). trifne män, ok wari vm sik ib 83 (205, 91). the äru . . . ware ok wakre j sälikhet (cauti in prosperitate) Bir 1: 259, ib 382 . wars härra räddoghe gör mannen waran Ber 10 . sääl är the siäl . . . som vardher var af annars ofärdh Su 410 . Jfr fore-, o-var."],"e":["vär Fl 118 (i rimsl. med aar). vara (i rimsl.). varä (i rimsl.). vare (i rimsl. med thäre) Fr 1116 . ","ware RK 1: 3265 (för öfvrig i rimsl.). pl. vari. vare. vrä. vara. var Iv 3026 . ","war Di 79 ; Al 4920, 5491 . waren (i rimsl.) RK 2: 6352), "]},{"a":"var","b":"pn","c":"pron.","d":["vår. " wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene ok waro mödrene medh wars fadurs äringgislla pätarsson goduillia oc wara moþur husfru bendedicto oc wara wina oc frändda raþe " SD 6: 150 ( 1350) . " en röst suaradhe aff skaromen sighiande sua som aff aldra munne o vaar skapare hör " Bir 2: 4 . " annar skarin sagdhe vi kännoms vidhir vaar krankdom " ib. " huru maria ok iosep baro varn härra tel templum domini " Bu 10 . " huru var fru for af þänna heme tel himirikis " ib 12 . " abraham stander fore warom herra " MB 1: 191 . " vi skulum altidh hafua vars hierta öghon til wan herra ihesum christum " MP 1: 53 . vndi guþz ban oc varrä fru SD 5: 562 ( 1346) . - med följande subst. försedt med suffg. art. thz är waar delen aff tässe wärld Su 74 . - med afs. på en person då den talande är regent eller biskop. hwilkin timä wir kallum saman wart riki til nokrä samtalu SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " þär til war bref biuthä. at wir ärum aff lande farnir " ib 668 . " ath thet (godset) blywer widh thet frwer kloster i kalmarna i allä matho som war kära frwa och modher drötningh margaretha thet thert thil giffwith hawer til äwerdelika äghä " ib NS 2: 62 (1408, bref utfärdadt af konung Erik). vnder wara konungxlica wredhe Bir 5: 113 . " wi thordh mädh gudz nadh biscop i strengenes helsom ider alla the landbo ther oss war domkirkio i strengnenes waro capitulo kirkioprestom oc landzkirkiom tilhöra i waro streng[enäs] biscopsdöme " BSH 2: 35 ( 1396) . - pl. abs. vare, de våra, vårt folk. halle oss eller warom opin besiglde breff BSH 4: 2 ( 1471) ."],"e":["vaar Bir 2: 4 . ","waar MB 1: 179 ; SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) ; Su 74 . ","vor VKR 66 . ","wor MD 71 . ","var . ","waar Bu 3 ; TB 72 . ","varon Bo 162 . ","warom RK 3: 1849) Hadorphs uppl. s. 498; Klemmigs uppl. waara). waares ib 3946 . ib 3946 . n. (nom., ack.) vart. vaart Bir 2: 5 . ","waart SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). wort ib 6: 180 ( 1350) . ","varn . ","wärn VML II Kp 12: 3 i var. van Bu 58 . ","wan MB 1: 149 ; MP 1: 44, 53 ; RK 1: 4495 ; MD 79 . ","war RK 1: 368 . ","vaar Bir 2: 4 . ","wor Di 188 . ","waran PM LXV . wares wares (i förbindelsen alles wares) BSH 5: 195 ( 1507) . ","varis FM 687 ( 1517) . ","vara . ","wora MD 70 ; BSH 5: 195 ( 1507) . ","warä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wärä ib. ","wor MD 70 ; Di 134 . ","varom . ","waarom MB 1: 307 . ","warum SD 6: 180 ( 1350) . f. warre SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wårres KS 61 (151, 66). varre SD 5: 562 ( 1346), 564. wari UplL Præf. vare Bu 11 . ","ware SD 6: 180 ( 1350) . ","waare MB 1: 86 . ","varo Bu 11 . ","waro SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). war BSH 2: 35 ( 1396) . ","varo . ","varu VGL I R 1: pr. wara SO 3 . " ware ib. 4. wore ib. gen. m., ","vors Bir 2: 4 . ","wor BSH 2: 47 ( 1397) . ","uärs VGL I Br pr., 6. f. varra Bu 23, 492, 523 . ","varrä SD 5: 562 ( 1346) . ","varrä ib 605 ( 1346); BtRK 32 (1358, orig.) . ","vara Bu 16, 166 . ","wara VML II B 15: 3 i var.; SD 6: 180 ( 1330); NS 1: 526 ( 1406); KL 92, 93 ; Bil 457 . ","vare Bu 6, 16 ; Bil 755 . ","ware VML II B 15: 3. pl. nom. ","varir VGL 1 þ 13. wari SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). vare ib 5: 562 ( 1346) . " ware Bjärk. 12: pr. n. (nom., ack.) var. vaar " SD 5: 562 ( 1346); Bir 2: 4 . ","vor MD 71 . ","varon MP 1: 267 . ","waron SO 4 . ","warom MD (S) 266 . ack. m. wara SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) ; SO 4 . ","warä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). f. waara MB 2: 165 . ","warum VGL I K 1; SD 6: 180 ( 1350) . " warom " VML II Kr 1: pr.; SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); MB 1: 245 . waarom ib. gen. warrä SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); varrä ib 567 ( 1346); wärrä ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). wara ib 6: 180 ( 1350); FH 2: 48 ( 1419) . ware ib),"]},{"a":"var fru","b":"","c":"","d":[" , varfru aptan, varfrudagher, varfru mässa, varfru nat, varfru tidh, se fru."],"e":[]},{"a":"var öker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vara","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) akta, taga vara på. " vara thina hand at hon ey bikas " GO576 . - taga vara på, bevara. ther sina tokt väl vara kan Fr1630 . ","2) taga vara (på), vaka (öfver), skydda, bistå. med prep. up a. j iii vnghe män skulo fölgias ath, ok vara hwar oppa then annan (veiti hverr yðar aðrum lið) Di208 . ","3) tänka (på), vara betänkt (å)? ath the gyordhe sig til redha och varedhe her oppa BSH 5: 352 ( 1509) . ","4) göra uppmärksam (på), påminna (om). vara jak (incauto) hona aff threm thingom först at hon skal göra rekinskap aff allo sino värlzlico goze . . . annantidh at hänna time är storlica stuntir . . . thridhie tidh at gudh spar ey meer j sinom doom frwna än thiänistoqvinnona Bir 3: 325 . - underrätta, tillsäga, låta veta, varsko. (han) . . . vareþe sin härra Bu 174 . " en (henna thiänisto quinna) sa adrianum coma ok lop in for natalim ok varaþe hana " ib 519 . han . . . waradhe han at hwilkin tima han saghe . . . tholikin fughil ofuir sik sitia tha munde han dö jnnan fäm dagha Bil 111 . " warar jak jdher fore aat at diäffwllin säther jdher altidh snaror oc forsaat " Bir 4: 119 . " martin waradhe sina discipulos sik skola sköt döö " Bil 633 . - med prep. jak vil mina riddara ther at vara thz the for idher hafua ängin fara Fr 267 . " hurw stark ok huart konung karl vil vtfara konung cristiern hon jo thr at wara " RK 2: 9020 . - med prep. viþer. han . . . com hem tel sinna husfru nataliam ok uara hana viþ þerra tima (abiit domum vocare Nataliam . . . ut eorum passionibus præsens esset) Bu 519 . " the varado han widh mangh frestilse (dixerunt, ut constans esset, quia multa diaboli tentamenta eum percurrere oporteret) " Pa 21 . " j skulen mek ther wider ware huarth i haffuen huxat fara " MD 11 . Iv 857 . Fr 270 . RK 2: 4120 . ","5) varna. " mik tykkes ekke göra myn tiensest fwl, wtan jak warer eder i thet som skadeliget är " BSH 5: 305 ( 1508) . - med prep. for. warande them fore nidhir falle Bir 1: 242 . - med prep. viþer. waran han widh rädhelikan guz dom Bil 480 . ib 725 . " falantin han thakadhe honom myket at han warade honom ther widh " Va 30 .","6) tillsäga, uppmana. " marsken warade the ther vid at wagta sig for tolken snidh " RK 2: 5233 . ","1) gifva akt, se till. wara tigh mz huilkom thu mäst tilhalder Ber 289 . - taga sig till vara, taga sig i akt, akta sig. bidh them wara sik fore oskiran mat oc orenom M B 1: 371. ib 270 . warin idher och gömin for allom nizskap Ber 124 . ib 291 . hoo kan siik wara för waadha RK 3: 3495 . " vtan han wara sik (caverit sibi) skal han til föghias lynginna fadhir " Bir 1: 401 . ib 2: 223, 3: 15 . Iv 3324 . " ware tik herre. her komber en aff tina owener " Di 170 . " var tegh thz besta thu kan " ib 245 . " wara tik . . . at tw tik ey for sara brenner " MD (S) 293 . ","2) försvara sig. vi ärom sua starke som konungin oc thy viliom vi vara os (defendimus nos) Bir 3: 81 . - refl. varas, se sig för, gifva akt; förmoda, tro. han kan tå hälst warda slaghin, han waras minzt KS 81 (200, 88) . tha iak minstz warades (putarem) kommo grymasta wargha Su 161 . ib 115 . ","1) göra uppmärksam på, påminna, underrätta, låta veta, varsko. een gik bort at vara hänne vidher Fr 333 . " är thz swa tha warin mik widh " RK 1: 2042 . ib 4401 . Di 177 . var härra . . . varaþe han viþar at nero konogar ok simon magus vildo han forraþa Bu 101 . vara iak (præcaveo) han vidhir at han hawir tre owini sem äru j hans wägh Bir 1: 313 . " jak vara jdhir vidhir (notifico) at gudz rätuisa vil skilia konungin oc hans affquämd vidh thetta rikit " ib 2: 259 . ","2) tillsäga, varna. huilka hon findir annorledhis göra ellir tala oc wilia ey raadha bötir oppa tha the wardha waradhe widhir VKR 28 . " thu skal wara them widh, at engen thera kome när bergheno " MB 1: 328 . ib 330 . Iv 4081 . Jfr viþervara. - Jfr af-, lagh-, tilvara, samt ovarande."],"e":["-aþe , ","vara sik , ","vara at , ","vara fore , göra uppmärksam på; varna. marsken wardh tha warat ffore ath erich wildhen ather dara RK 2: 4314 . Jfr forvara. ","vara viþer , "]},{"a":"vara","b":"vb","c":"v.","d":["1) vara, bestå, förblifva. " ä men the swenske j then nöden sta tha warade them then fergan saa " RK 2: 7870 . " tha bliffwir thz oc varar ärwedelica fridzsins mönster " Lg 66 . Su 303 . ","2) vara, räcka, påstå. tetta varar vider ena sex eller viii timar LB 7: 311 . " än liffuer jach j nogra daga thz warer togh ekke länge för myn stora sar skuldh " Di 261 . ","3) vara, räcka, räcka till, finnas qvar. han . . . pantade bort heyms häst harnisk [ok] swerd[it] nagelring for x marc gwll han dra oc rwsade ä mädan thz warade Di 97 ."],"e":[]},{"a":"vara","b":"vb","c":"v.","d":["tillbringa våren. at the . . . varedhe her oppa BSH 5: 352 ( 1509) ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"vara","b":"nn","c":"","d":["akt, vård, vakt. " taka varu, gifva akt, taga sig i akt. the vilia ey vndir standa ok waro taka (cavere) mädhan the mogho " Bir 1: 226 . Jfr var, vari."],"e":[]},{"a":"vara","b":"nn","c":"","d":["1) varande, vistelse; vistelseort. thoko the sic et skiul til waru som a fast war widh afgudha mönster thäs läanz Lg 266 . " skal . . . kunungr . . . haua före sik ok sit härskap, al tarwa hus, thr han är medh waru sinne " KS 41 (106, 44) . ille höfdinga . . . wilia hawa ok byggia huarn stath . . . thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz ok faghra waru ib 60 (150, 66). i tässe wärldh i huilke wi haffwom ey bliffwelika warw LfK 71 . han skal aldre haua biluilse älla varu när gudhi Bir 2: 17 . jdhra varu skipadhos när gudhi huar äptir thy som han gudh älskadhe mädhan han lifdhe ib 263 . ","2) varande, väsende. gudh i threm personis aldra minzt astillekom af sik äftir gudhlike waru (secundum divinam essentiam) Bir 4: (Dikt) 221. ib 3: 300 . fadhir ok son ok then hälghe ande thry in personis ok en j guddomsins waru (substantia) ok valde ib 1: 374 . väsende, natur, beskaffenhet. thässin thry (näml. ting) waro atskillekin aff sik i a syn waru (essentia) ok smak Bir 4: (Dikt) 221. - Jfr borto-, fran-, in-, när-, sam-, saman-, viþer-vara."],"e":[]},{"a":"vara","b":"nn","c":"","d":["(sandig) strand. " thre gaardha i blädhingis waru " SD NS 1: 639 ( 1407) ."],"e":[]},{"a":"vara","b":"nn","c":"","d":["läpp. hafdhe han (ɔ: mannen) iämhardha waaror (Cod. B wärra 535) oc tungo som nw hawa annor diwr, tha tholde han ey widh alzkona thrangan mat som opta wäxer mällan thorna eller annor hwas thing oc meensam, oc sidhan ware tungan ey wäl fallen til at tala mz eller vaaronar (Cod. B wärranar 535) MB 1: 83 . Jfr var, f."],"e":["waara )"]},{"a":"vara","b":"nn","c":"","d":["vara; koll. : varor. at the ey warda pläghadhe medh fals wara ok flärd i köpom KS 74 (182, 81) ; jfr fals, adj. the matto thädhan mz sina vara ij fyra dagha til babilon fara Fl 667 . " thu surgher ey for mykin fara (för vara; Cod. B, C for wara; motsv. ställe i den Fornorska texten ha um varning þinn) " ib 900 . ladde iag myn skepp mz alzkons wara RK 3: (sista forts.) 4292 . " allan then skath oc opbyrd iag kunde få stack iag offuer ena dydho tha kopar sölff oc andra wara mz hwilka iag acthade wtaff riikit fara " ib 4211 . jnskaffa aldrahanda ätandis warw PM 3 . Jfr köpmanna-, köpmanz-, skin-, ätande-vara."],"e":[]},{"a":"vara","b":"vb","c":"v.","d":["förse med var el. öfverdrag, öfverdraga (med ngt). anträffadt blott i part. pret. wnder hoffeno är haffuaskolande höghinde, warat mz lärwfft oc örnagath samwledhis warat mz lärifft Bir 4: 10 . VKR 57 ."],"e":[]},{"a":"vara","b":"vb","c":"v.","d":[" L., ","1) vara, vistas, finnas, befinna sig (på ngt ställe, hos el. i förening med ngn, inom en samling el. ett antal, i ett tillstånd), äfven bo, lefva. " i þem timä wir ärum j landit " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). " alle þe preste äru i klostrenu " ib 5: 562 ( 1346) . " twe härberghärä skulu wara i köpstaþi hwariom " ib 375 (1344, nyare afskr.); jfr 2. war en iuþe ioachim at namne i nazareth Bu 3 . j kirkionne i antiochia varo mange propheta KL 155 . en dag war konungens dotter i sin trägard Di 54 . han kom til bergit som dwergana waro i lib 42. i frisland war en konung som osid het ib 29 ; " jfr 2. the a stekaborgh waro " RK 1: 4298 . " mong skip lot han tit mz spisning fara som han ville ther länge waara ib 2: 8906. þe äru langt borto " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). han . . . gaff hemloff allom them ther tha vthe haffde warith RK 1: 832 . " han mattre heller hema warit i bern " Di 151 . " siþan hon hafþe þer nokor ar varit " Bu 5 . han war en aff the bezsta trä smide som tha waro i alla wäroldene Di 57 ; jfr 2. mz hwat glädhi änglane äru i bland the som sionga . . . äru ofwär thän som hwilas Ber 217 . " hwar är blanzaflor " Fl 338 . " hwaris äss tu " LfK 262 . " j thy samu harklädhe var han som j rätwisonna brynio, vm thän thima han var dräpin " Bil 885 . al the thing som äru j himblenom oc a iordhinne oc j hafwino Bir 2: 171 . " j thysto vatne äro orma värste " GO 68 . ib 439 . " fäm barä copar skulu vara i hwariom smalhärþ " SD 5: 637 ( 1347) . " til varrä grift oc läghurstaþ. þer vara scal mit a gulwenu i korenom " ib 562 ( 1346) . " dömum wi fullan almanna vägh. som han af alder hawer varit iui hiorþbärgs ängh., ok vilium wi. at han þär ewerdelikä se. ok ware " ib 662 ( 1347) . " sua sum et rum var e mällan solinna oc stolanna " Bir 4: (Avt) 177. han wiste hwar wadit war Di 62 . " opta är skarlakans hiärta vndhir wadhmals kapo " GO 327 . ware ey lagh i lande tha toghe hwar som finge ib 2 ; " jfr 2. myssena . . . åto han til döz ok thön medh hånom wåro " KS 30 (76, 32) . " riddärä þe egh äru i waart raaþ " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). som i therra fölghe äru. eller hwar the helzt äru BSH 1: 131 ( 1371) . ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne Bil 894 . " äru the j myrkiom " Bir 1: 163 . " daghleka vast þu i lifsen[s] vaþa " Bu 76 . " skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä " BSH 1: 133 ( 1371) . til þäs at þe vndi eno frälse länger warin SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " engin dödheliken människa kan altidh wara widher (inhærere) andelika skodhan " Su 259 . " alle the som woro for (d. v. s. råkade ut för) thz wädher " RK 2: 7352 . - med prep., i sht til, för att uttrycka på en gång rörelse till och varande på ett ställe. han wilde til nycöpung wara RK 2: 5917 . ib 6605 . Bir 3: 219 . " claus persson . . . ville oförtöfft variidh hos eders herredöme " BSH 5: 404 ( 1510) . ","2) vara, vara för handen, finnas, finnas till, gifvas. mäþ konongs nathum. sum tha är SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hwaryom manni. þer nu är äller varþa kan. i hwarliändhandä staþ han se ib 5: 562 ( 1346); jfr 1. hadhe han ekke warith optha hadhe the illa farith RK 3: 2710 . " til at matä coster se thär þe farä " SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " hwarce war sool eller stiärnor " MB 1: 155 . " thz war een ärlikir riddare han gaff sik j klostir " ST 161 . " thet war en man ther hafde et ilt sår " KS 41 (107, 45) . " ängin war the borgh . . . ther sik ey gaff vnder wart wald " MB 1: 433 . alla andra örlöghx waghna som i egipto lande waaro ib 315; jfr 1. - hafva tillvaro, vara, existera. jak är then som allaledh är (ego sum qui sum) MB 1: 282 ; " jfr 7. then hawer thik sänt som är " ib. " af gudhi, hulkin som är ok var " MP 1: 128 . MB 2: 333 . - vara, vara egnad el. afsedd, tjena (till ngt). nokor þe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). taka plikt þe aþrum är til räzl ib 669 . " þet scal vara til klostersens vphälde " ib 5: 563 ( 1346) . " the skulo honom til thieniste wara " RK 1: 966 . " thenne bondadher war ey at enast ther fore, at thäkkia hwisth mz, oc til fäghrind, vtan han war oc ther til, at tekna os, oc thydha himerikis skipilse " MB 1: 496 . - vara, vederfaras. nadh oc fridh vari idhir af gudhi MP 1: 128 . MB 2: 333 . " we är konne thän dagh hon bisar fore spiwth stangh " GO 1017 . - vara, tillkomma, tillhöra. gwdy warj thes loff PM LXV . HSH 7: 20 (1470?). ","3) vara, vara i ro el. fred, förblifva, stanna. i förbindelse med ett föregående lata. at þe latin wara vnderdana i friþi wara SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). latin os gambla hema wara Al 835 . " marsken sagde han wildit ey spara lote niclis sin armborst wara " RK 2: 5789 . " the . . . badhe honom . . . lata wara thera stadh " MD (S) 231 . ","4) vara, ega rum, ske, inträffa. þa wäri frither mällin aldra manna aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). vtan þätt sey i härfärþ ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " a förstä þinge siþan konungins bref äru vpp läsin, äller a kyrkiostämpno, þär ey äru þing " ib 480 (1345, nyare afskr.). tridhia christi til1uämdh är j huars manz dödh MP 1: 12 . " thz hooff thz war a träno näss " RK 1: 648 " hadhe ekke han misth siith liiff wiisth hadhit warith een huffwudh striidh " ib 3: 2703 . " thz war et sinne at konung ermentrik kallade en aff sit rad till sik som jnker säuken het " Di 173 . " han sagde hanum at atilia konung wilde haffua hans dotter. om han ka fa henne mz winskap oc kerlek. kan thz ecke wara, tha kommer han i edert land mz makt " ib 31 . " the sagde thz matte wäll wara " ib 62 . " tha war et mykit regn " ib 43 . thzta war i en onda stund. at didrik konung hit kom ib 151 . " han skal giua enä half mark til bvrägiälz . . . swa sum af aldär havär uarit " SR 11 ; jfr 5. - vara, vara gällane, gälla. wir . . . wilium at wäri ewärþilikä. at . . . þa wäri frither mällin aldra manna SD 1: 668 (1285, gammal afskr) . " nu spanä maþär hion manz giär fulla bospänd tax þät e i handum, þa är þät eþär siäx manna " SR 46 . ","5) vara beskaffad, förhålla sig. jak är suasom giutare Bir 2: 244 . somlike män äru suasom thz skip som hauir mist styrit ib 171. thu gör som thu äst til Bo 175 . - förhålla sig, bte sig. han hafwer illa mot tik warit MD 131 . - vara, vara förhållandet, förhålla sig. är þet swa at nokar af bondum vil frälsis man warþä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . " kunne þät swa vara är han vilde þär at fara " ib 637 ( 1347) . " swa är thz som i sighin " Bo 218 . " helbrugþu til hugh oc licama. guþ gawe at swa vare til syälinnä " SD 5: 561 ( 1346) . hans herra spordhe huru ther vm war ST 303 . " iak kan mik ey ther aff forstanda husth honum är nu komith til handa vtan thz see for stolta quinna at han hafuer mist badhe vit ok sinne " Iv 2163 . ","6) vara med, förhålla sig med. med dat. (el. i dess ställe ack.). aldre var mik sua wäl. som mik havar här varit Bu 170 . " wäl är henne " Bir 4: 126 . " wel er then thz forskylla kan " RK 1: 6 . - vara med, gå åt. spurþe huat hanom var (quud sibi accidisset) Bu 526 . ST 270, 291 . Su 159, 431 . ","7) vara. " med förbleknad betydelse såsom kopula. " " þa se þem barnom þe sama morghongäf för möþärne oc ey til fäþerne " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). thz ärwodhe är ower thit mäghin MB 1: 327 . thridhi a tiäldith war aff hardw ib 495 . änglane . . . äru fore them som ärfwdha Ber 217 . jomfru skal staa oc wara for jomfrum Bir 4: 72. thu är (är hafvande) mz en son Al 232 . ib 256 . " waren til fridhz " Lg 3: 173 . " thz första budhordhit är swa " ST 7 . " vm thön mål ther wårda land ok almogha, tå är ä thes bätur at flere witre män sen i rådhe kununx " KS 17 (42, 18) ; jfr 5. hwilkit mik tyker wäl wara PM LXV . " hwilkin man borto är vm tu aar " SR 11, jfr 1. thz förre war opp thz kom tha nidher RK 3: 2699 ; jfr 1. ther war ix alna diwpt Di 42 . fäm ara war clemens wm then tima Bil 348 . " hwylkins hälst skipälse äller wilkoro han iär " SD 5: 280 ( 1344) . hwariä handa skipilse han hältz se ib 567 ( 1346) . " thz diurit är leons köns älla wargx " Bir 3: 66 . " lappecium hether skreppa hon er fyra köns " LB 2: 52 . " maþar är manne likastar " Bu 145 . " sua var iuþen galin ok vildar " ib 78 . þe vitu þik at þu uast syndoghom mildar ib. " hua war starkare än samson " ib 4 . " the land waro all hedhin " MB 1: 433 . " han war trötter " Di 43 . " tha han war xij ara gamall, tha war han bade stark oc degeligen " ib 57 . the som ekke ärw lärdhe PM LXV . en riddere . . . rädh honom at han skulde fara thith han matte liffua vtan kiiff ok ware feligher vm sith liiff RK 1: 283 . waren redo mz hästa oc harnisk Di 32 . " mäþ tolf mannum. them sum trygger äru " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). faa järu þe thätt giorþo ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). en är gudh, ther alt skop ok skapadhe KS 7 (16, 7) . " heel see thu " ST 198 . " baþ han guþ vara naþoghan sinom skaþa mannom " Bu 134 . " þär til at friþrin se althings starker " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þikis þätta wärä skiälikt ib 670 . þa jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). äncti är wysaari än döþprin ib 561 ( 1346) . natskäua wit ok räfunga kostr äru odrygh KS 47 (119, 51) . " äru dygdhe månge ok mängskina " ib 17 (45, 19). ey skal tyn mater wära offheter LB 3: 37 . mit folk se thit Al 5321 . " jak bidhir thik . . . at thu läre mik hwilkin äro tyo gudz budh " ST 7 . tha spordhe then store blamannen at mestaren hwat manne han war som honom thit flögdhe ib 303 . " jak är [aff] gudz nadh thz iak är " MP 1: 12 . " thz war thz them skilde vpa " RK 1: 827 . " är . . . ilt taka dygdh ther ängin är " KS 47 (119, 51) . " bätra är at lydha gudhi än människiom " Gr 271 . " skal thet ga till feydhen, tha vore thet bästh ath göre en ändha her nedhre hoss fienderne " BSH 5: 352 ( 1509) . " þe saþo þik vara galin ok diäw[l]s man " Bu 77 . " iak hughþe þik vara väldoghastan härra " ib 498 . " mars var örlögs man " ib 9 . " februus var ok en heþna manna guþ " ib. " guz ängel . . . var hänna dagheleken droaste ok guþleken gömare " ib 5 . " at han sik wil vnderwinna wara waar laghman " BSH 1: 185 ( 1386) . han (Gud) er til alskons dygd vphooff RK 1: 2 . " folke jerl war en erliken man rikesins forman tha war han " ib 232, 233 . " ij ärin rät syzkene badhe " Fl 740 . jak är iosep idhar brodher MB 1: 250 . jak skal . . . wara idher gudh, oc skulin i wara mit folk ib 376 . en diäfuul . . . sagþe sik vara sanctum iacobum Bu 171 . huilken kunungr kännis medh ordom ok gerningom sik wara gudz vndidåna KS 16 (39, 17) . thwa hundh ok kämb han är ä hundhir thän same GO 11 . vili är ey landz räth ib 64 . " förste höghtiidh aff them siw war siwnda dagx höghttidh " MB 1: 497 . " thz är mit radh, at thu skipt sunder thina byrdhe " ib 327 . vaþe är striþa viþ guþ siäluan Bu 134 . " försto trapo (för första trapa) är at tro en vara sannan guþ " ib 185 . mz treem syndom särlica som är (nämligen) högferdh ok värlz goz giri, ok licamens oquämelike loste til skörlifnadh ok bukfylle draghir han manga siäla til heluitis mörka iordh MP 1: 13 . " alth onyttoghith folk, som är (såsom) gambla kärlinga oc kala " PM 3 . mik är encte om thin frända huffuod Di 101 . tha sköt walter stangena twert wtoffuer konungens sall. thz sagde alla konungxmen at thz war wäll skutit ib; jfr 8 b γ. - vara, vara att anse, vara detsamma som. hwa som här a mot györ. se näml. det som han gjort) swa gyort sum a oss syälwän SD 5: 606 ( 1346) . " aldar þin aldar var möþa ok þrang " Bu 76 . " en stoor draki som är diäfwlin " MP 1: 13 . - vara, vara detsamma som, vilja säga, betyda. thäs hälgha anda hugher foor ower watnin thz är at sighia ower iordh oc himil MB 1: 155 . " capiuitatem ther är at sighia fängilse " ib 13 . vitrum er glas LB 2: 38 . " urtica thz är nätzsla " ib 4: 351 . " stiärnona nidhirfiolle a iordhena, thz är at kroppane falla for dödhenomMP 1: 12. - vaa, beteckna. adams är mins hiärta moþ ii guþ þiänist hart ok þört " Bu 72 . " sädhin är gudz ordh " MP 1: 84 . siw faghra köör oc siw ax full mz korn, äre siw fruktsamlik aar MB 1: 238 . - vara, kunna liknas vid, likna. þu äst blomstar huit ok röþ Bu 75 . " rikedoma äru thorna, ty at the sargha wara hugha mz sinna huxilsa styngom " MP 1: 86 . ","konj . disjunktivt i förbindelse med följande äller. han se sik (han må vara, vare sig han är) riddäre äller swen SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). - vare sik, vare sig. nar som nager ny broder i embetet komen är vare sick screddere eller offuerskerer SO 105 . " aff alt ther peninga galt vare sik antigia miöl eller malt " RK 3 . (Till. om Chr. II, red. B) 6328. - vara ater, vara qvar. är eys wa mykit folk aather, at ty gither til jorda kommit, som fraan stielper SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). än waro ther ather igän nakre aff gudz almogha huilke . . . stodho oc stridde manleka moth Su 66 . " iak skal her ater äpter idher vara " Fl 2060 . " herra iwan gik tha al ena thiit han fan sina swena han lot een lönlik til sik kalla hina andra vara ther ater alla " Iv 629 . " waro twe män atir äpter i träldomin " MB 1: 394 . - återstå. tha han stodh op af bönomen var en delin (d. v.s. en af de fyra delar i hvilka natten indelades) atir Bo 100 .- Jfr atervara. - vara fore, ","1) vara i vägen, hindra? vare mik ey fore edha min (ef eigi væri mer króp eða brigsli ok synd at sverja meineiða) . . . iak vilde honum aldrigh vinskap gifua Iv 5684 . ","2) förestå, vänta, tillstunda. honom är ey annat före ändödhen MB 2: 186 . ","3) stå till buds, vara möjligt (för ngn). huat är mik annat före (hvad annat kan jag göra), än sätia mith fingher för mwnnen Su 156 . - Jfr fore vara, äfvensom for varande. ","1) vara tillsädes, vara för handen, finnas. är iäi fläsk til SD 5: 637 ( 1347) . " vm thet är ey til j redhoswensins wärio som then siuke aastundar " VKR 42 . Iv 5608 . ","2) vara till, finnas. at nakor andelik thing waro til MB 1: 38 . ängin är annar gudh til vtan han Gr 293 . " al the diur som til kunno vara " Pa 16 . " somi varo the til, som trona vildo atir kasta " Bil 852 . " han är nw ekke til i iordherike " Lg 440 . MB 1: 449 . Jfr tilvara. "],"e":["varä . ","warä . ","waara RK 2: 8906 . ","vära Iv 4212, 4279; Fl 489, 572 ; RK 1: 193 ; " jfr Klockhoff, Studier öfver Eufemiavisorna s. 53, 55. ","wära " VML I Kr 7; SD 1: 5669 (1285, gammal afskr.), 4: 466 (1335, nyare afskr.); Iv 149 ; Al 3658 ; LB 3: 37 . ","nära SML Prol. i var. ","värä VGL LI MD 1: 2 . ","wärä UplL Præf.; SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); Fr 2342 . ","ä ÖGL Eþ s 24, Dr 18: pr. o. s. v.; UplL Ä 1: 1, 7: 1; Bu 12, 145 ; GO 13, 818, 952, 1057 . ","iär VML I G 11: pr. o. s. v., II Kr 6: 6 o. s. v.; ÖGL B 51 i var,; SD 5: 374 (1344, jär VML I B 24; SD 5: 374 (1344, nyare afskr.), 375, 376; SR 2, 18 . ","iär ib 46 . ","jä ib 44 . ","ar VGL I A 13: 2, J 6: 1, FS 2: pr., III 67; VML II Kr 11: 1 i var,; Bir 4: (Avt) 179, 180, 184. ","ära Iv 4211 . ","äre BSH 4: 302 ( 1502) . ","är Fr 764 (i rimsl.). ","ere RK 1: 4413. ","aro ib 3: 146, 154, 173 (jfr s. 149) ","se see VML I M 22; SmålL 9: 1 ; MELL Kg 22 i var; Iv 2163 ; Bir 2: 128 ; ST 198 ; MB 2: 211 ; Ber 6, 15, 20 . ","sä MELL Kg 22. sey SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ","si VGL III 1; SML Kp 4: pr., 12: 1, M 18: 1; ST 198 . ","sii SD NS 1: 514 ( 1405); HSH 7: 20 (1470?). ","vari VML II Ä 17: pr,; MP 1: 128 ; Bir 2: 226 . ","wari SML Kk 15: 3, Kg 11: pr.; VML II M 8: pr. o. s. v., Ber 96 . ","warj PM LXV. ","vare VML II Kr 6: 1. ","ware ib 5: 4 ; SD 5: 662 ( 1347) . ","väri VML II B 27: 1; Bjärk. 30: 2, 41: 1. ","wäri UplL Ä 1: 2; Bjärk. 32: pr., SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ","väre VML II þ 3; Iv 2816 (i rimsl.). ","wäre ib M 26: 17. ","äri UplL Ä 10: pr. ","äru VML II Ä 10: pr. ","sen Ber 16 . ","sein ÖGL Kr 10: pr.; UplL Conf., Kk 17: 5; VML II B 18: 2, 23: pr. ","seen SML Conf., Kk 20: pr.; VML I Eþs 2: 2, II Kr 26; 1, þ 18: 1; SmålL 1 ; StadsL G 1. ","sen ÖGL Eþs 2: 1; UplL þ 10; Bu 194 ; KS 42 (109, 45) ; Ber 96 . ","sön VML II Kr 26: 1 i var. ","se KS 6 (13, 6) . ","see SmplL 13: 5; StadsL G 1 i var. ","warin SML Kg 11: pr., J 2: pr.; KS 38 (100, 41) . ","waren VML II Ä 8: 1. vari ib Kp 7: 1. ","wari ib I Eþs 2: 2, II Ä 13: pr. vare ib 1: 3, 10: 1 . ","ware ib Kr 11: 1, 26: 2. ","wärin UplL Kk 15: 3, V 14: 9. ","ärin SML Kk 15: 3 i var. ","ären StadsL Ä 17: pr. ","vari Bu 491 . ","wari UplL M 16: 2, J 21; SML Kk 20: pr. ","vare Bu 139, 140 ; Bir 4: (Avt) 177. ","ware MB 1: 31 ; GO 901 . ","uare ÖGL Eþs 15: 2. ","waare MB 1: 110, 120 ; VKR 8 . ","vore BSH 5: 352 ( 1509) . ","wore RK 2: 7369 ; Di 134 . ","varin Bu 23 . ","varin ib 57 ; Bil 902 . ","warin UplL Præf. ","varen Bu 13 . ","vari ib 9 . ","ware GO 2 . ","varin Bu 152 ; ","warin MB 1: 363 . ","waren Di 32 . ","varer BSH 5: 352 ( 1509) . ","varit . ","varidh BSH 5: 404 ( 1510) . ","variidh ib. ","waret VAH 24: 324 ( 1473) . ","wärit SD 4: 465 (1335, nyare afskr.).; Va 54 . ","uärit SML Conf.), ","vara ivir , vara öfver, återstå. war än mykit silff ok päninga jwir Bil 867 . Jfr ivirvara. ","vara til , ","vara upa , vara för handen. thz var frost vppa Bo 194 . thz är nu natta time op a Iv 4100 . ","vara viþer , vara tillstädes. vi varom vidhir i ioseps ok marie fästning KL 382 . MB 2: 378 . " nylica hände som iak var oc vidhir at iudhane korsfästo ihesum mz afwnd " KL 418 . MB 2: 410 . " iosep . . . biwdher allom wtganga vtan sinom brödhrom, oc wil at engin ware widh, mädhan the kännas hwar widh annan " ib 1: 250 . Jfr viþervara.","vara äptir , "]},{"a":"varaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["varaktig, bastant, om han them (ɔ: tw öölträä och ett trånfath) warachtig giort haffuer SO 222 ."],"e":["-achtig )"]},{"a":"varaktogher","b":"av","c":"adj.","d":["sannfärdig. " iak hafwir wndirstandit aff wakatoghum mannom ath stoor plagha oc dödhö är nu i idhrom landum " LB 3: 182 ."],"e":[]},{"a":"varan","b":"nn","c":"","d":["Jfr fran-, när-varan."],"e":[]},{"a":"varardher","b":"nn","c":"","d":["vårårder, årder som nyttjas vid vårplöjningen. II waar ardher FH 3: 66 ( 1445) ."],"e":["waar ardher )"]},{"a":"varbilder","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"varblema","b":"nn","c":"","d":["varblemma, varblåsa. " the waaro swa oföre aff boldom oc warblemom, at the gaato ey standith fore parao konunge " MB 1: 299 ."],"e":[]},{"a":"varblädhra","b":"nn","c":"","d":["varbläddra, varblåsa. skal iak plagha alt egipto landz folk mz boldom oc warblädhrum a thera wsla liiff MB 1: 299 ."],"e":[]},{"a":"varbulde","b":"nn","c":"","d":["varböld. " vare thu värdh at . . . alt kötit (näml. skulle) rötna mz fulastom varboldom (putridine consumeretur) " Bir 2: 236 . höghfärdhin . . . är altid otologh ath taga vppa som en swullen warbolda MP 4: 217 . " en swllin warbolde " JP 84 ."],"e":["-bolde )"]},{"a":"vardh sätning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vardha","b":"nn","c":"","d":["eg. hank; i knippa, fiskknippa. våla, antala af tio. vid räkning af fisk, särsk. torsk. Jfr Dyrlund, Aarb. f. Nord. Oldk. 1885, s. 294 f.; Falkman, Om mått och vigt 1: 454; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 786 f. " II vordher skaffwetorsk I vorde kwlmwle " HSH 19: 166 ( 1506) ."],"e":["vordhe )"]},{"a":"vardhan","b":"nn","c":"","d":["vård. " lat han fara i minne wärio oc wardhan " MB 1: 244 . Jfr andvardhan."],"e":[]},{"a":"vardhbodh","b":"nn","c":"","d":["vaktbod. " nv aghir waardh oc wardhbodha optaka iij horndöö ok thre j hulte " TB 73 . " ther äghir huariom töft sina wardhboot hafua ib. huar som brennir wardh bodh " ib 77 . Jfr vardha bodh."],"e":["-boot )"]},{"a":"vardheliker","b":"av","c":"adj.","d":["a hanom är änkte hop at han nokontidh höfwitzsker älla dygdhelikin wardhelikin (för älla wärdhelikin?) wardher Ber 257 ."],"e":["-likin )"]},{"a":"vardhhafre","b":"nn","c":"","d":["vårdhafre, en afgift som utgick för befrielse från vakthållning? wård hafre som gafz ut för wård BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdr.) ."],"e":[]},{"a":"vardhnadh ärande","b":"nn","c":"","d":["vigtigt el. maktpåliggande ärende, vigtig sak. thz är wardhanth ärende SO 102 . Jfr vardhnadha är- ande."],"e":["wardhnath ärende )"]},{"a":"vardhnadhe","b":"nn","c":"","d":["anhörig. " läta sionga siäla mässor . . . äpter sin wardhnadha dödhan " MB 1: 410 . Jfr varþnaþer."],"e":[]},{"a":"vardhning","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["vardhninga mal","wardnyngha maal )"]},{"a":"vardhskrivare","b":"nn","c":"","d":["vaktskrifvare, ämbetsman som för bok öfver akthållningen i en stad. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 384. clauus wardscriffware SJ 230 ( 1454) . "],"e":["vardhskrivara döme","wordskrifware döme )"]},{"a":"vardtafl","b":"","c":"","d":[" , se vartafl."],"e":[]},{"a":"varfang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"varfriþer","b":"nn","c":"","d":["vårfred, viss tid på vården då det ej, utom i vissa mål, var tillåtet att lagsöka en annan. ökes saken om nokor [gör] thet som sakt är, i warfredenom, varfreden star fra pascha ok til pinzdaghen SD 4: 749 (1340, nyare afskr.)."],"e":["-freder )"]},{"a":"vargher","b":"nn","c":"","d":["varggård. GS 58 ( 1474) . "],"e":["-ar )","vargha gardha skal , ","vargha märgher , ","vargha nät , ","vargha skal , ","vargha skin","-skiin )","vargha suara , ","vargha stokker , ","vargha stova","-stuffua )"]},{"a":"varghskin","b":"nn","c":"","d":[" = vargha skin. eth warghskin vt giöra GS 30 ( 1376) . " är tillagt vppa heradhet iiii warghskyn äller iiii mark swenska " BSH 3: 145 ( 1463?) ."],"e":["-skyn )"]},{"a":"vari","b":"nn","c":"","d":["Jfr gardhvari."],"e":[]},{"a":"vari","b":"nn","c":"","d":["a) giva akt på, passa på, se efter. med gen. el. ack. han . . . tok droatzins görla vara hwar han foor ij thera skara Iv 3359 . ib 1799 . han . .. badh the fiande wel thagha wara RK 2: 1333 . - med prep. el. med en sats. latha tagha vara nar the suenska mz jomfrune heem fara RK 1: (sfgn) s. 180. konungen lot wara taga nar marksen wilde fra stäkkeborg draga ib 2: 6246 . " confessor taki . . . wara (provideat) huru the fasten " Bir 4: 95 . " samuledhis taki oc wara confessor, at the haffuen höffuidskan klädebonadh, oc aat thera läsning (similiter et provideat de habitu eorum henesto et de horis legenis), oc hwar the skulu standa j kirkionne " ib 96 . b) se till, vara uppmärksamhet på. med nekande sats inledd af at. thu skalt see til oc tka granlica vara, at thu ey huxa brudhgommans ok skälinna sambland vara licamlikit Bo 113 . " taki abbatissa oc alle clostirsins embetzmän wäl wara at ey wari j clostisins brödhe noghar faafäng hion VR 38. taka wel wara at danska ey ther vtfara " RK 2: 2303 . - med prep. up a och nekande sats inledd af at. sidhen toge swenske noga wara oppa ath the skulle ey aff slottit wtslå RK 3: (sista forts.) 5034. c) taga sig till vara för, föebygga. med ack. iag skall i tiid taga thet wara RK 3: (sista forts.) 4533. d) gifva akt på, lägga märke till, märka. med gen. el. ack. han tok herugh fräderik vara Fr 1811 . " han skiold toko the fulgörla vara " ib 560 . husbondin . . . togh thäs halla görla vara, thz hans gästir syrgdhe sara Fl 835 . e) iakttaga, finna. med gen. han döör iw först som här fly thäs taker man wara ij hwariom by Al 2008 . f) passa på, lura på. med ack. ij skulin op a väghin fara ok tagha ther pelegrima vara Fl 22 . g) passa upp, betjena. med dat. el. ack. twa aff thöm skulu konungin thiäna eet aar ok tagha honum vära nar han staar op ok sofua vil fara Fl 1018 . ib 1956 . h) vara uppmärsam på, hålla sig till, följa. med gen. thänna vägh tha skulin ij fara ok takin hans fulgöral vara Iv 3934 . i) iakttaga, söka göra till regel. med ack. skulu the thz wäre taka ath the skwlu drikka thz för än the kennä nokra kyld LB 3: 86 ; jfr s. 147. i) iakttaga, hålla. med ack. the suensca herra tagha then dechtingen wara RK 2: 1746 . k) taga vara på, passa på, sköta. taka hans wäkt wara EG 68 . l) passa på, se efter, vakta, hålla vakt. abs. scall han [gaa] vtan muren om kring ok taka wara thz bezsta han kan swa länge som hans wäkt tilsigher EG 68 . j hwart landzscap the en höfuitzman göra vm nokon wille mot riket fara at huar wiste huar han toge wara RK 2: 1623 . ib 2227 . m) taga var på, bry sig om. med ack. hans örs lot han fara ok tok thz äkke vara Fr 1726 . n) taga vara på, bevara, försvara. md ack. han matte heller hema warit i bern, oc takit sit land wara Di 151 . - pass. siden wille engelbert til wardhberg fara bestella at thz tagis wara RK 2: 2574 . o) taga i (fängsligt) förvar. med ack. iac tager ider wara ati aldrig wed hem fara RK 2: 3888 . - taka sik vara, taga sig till vara. takin idher siälfua wäl wara OB 214 . jak wänter at margreffue rolf tager sik bäter wara Di 35 . " engen togh sich ther för wara at han wilde mz förädilsa fara " RK 2: s. 341. - taka ti vara, a) gifva akt, passa på, se till. med nekande sats inledd af at. stat fore dörrinne ok taka til wara at engin kombir ST 343 . b) gifva el. hafva at på, vara uppmärk sam på. med ack. miin ordh swa taka til wara thz iak matte them swa fore idher föra thz i mattin idher thäs gladhare göra RK 1: (Albr.) s. 207 . c) gifva akt på, forska efter, bry sig om. med ack. enkte skulen j akta ällir tagha til wara (scrutemini) myna atch äller gärningh MB 2: 159 . d) lägga märke till, rätta sig efter, iakttaga, följa. med ack. thz raadh sculle tagha til wara alle the mz hoffwärk fara RK 2: s. 341. e) taga i akt, passa på. med ack. scal han tagha til wara medh godhe forsyyn timans quämelicheet j allo thy som köpande är VKR 38 . han thok til wara beqwäman tima oc bestalldo them MB 2: 2231 . f) anpassa, laga, ställa, bestyra. han . . . togh thz sa til wara at marsken sculle ther ey ner wara RK 2: 2960 . g) taga vara på, passa på, sköta, förvalta, bestyra. med ack. tagh thit ämbite wäl til wara ST 456 . " han sculle rikit tiil wara tagha mz akth " RK 3: 730 . " the sculle tagha sloth och stadh tiil wara " ib 1093 . h) tag vara på, taga vård om, se till. med ack. skal iak wara mins brodhirs gömare oc taka han til wara ST 322 . i) hafva tillsyn el. uppsikt öfver, bevaka. med ack. konung pharao lät sin skänkiara oc bakara j tornit läggia oc ioseph tok them til wara ST 399 . " the fingo henne ekke see. sa war hon nögeliga till wara takin " Di 164 . j) taga i förvar, taga till fånga. the böndr sidan i kattungen fara oktogho the däner ther til wara RK 2: 8922 . - taka sik til vara, akta sig, taga sig till v ara. scal syslomannjn tacha sik ther wtj tilwara och höghelicha wakta VKR 33 . " tw tak tik wel til wara nar thw aff thz tornith gaar " MD 391 . RK 2: 2635 . - Jfr var, vara."],"e":["väri: -a Fl 1018 . ","wäre LB 3: 86 ; jfr s. 147. Ordet är anträffadt blott i olik form),"]},{"a":"varilse","b":"nn","c":"","d":[" , ofta pl., och f. ","1) vistande, vistelse. at hans konunga säthe och mästa warilsse skulle wara j gambla vpsala PK 224 . BK 205 . alla gullsmeder skola theras warelse hafwa och göra sin gärning i köpstäderna SO 168 . Jfr ater-, fran-, när-, sam-, saman-varilse. ","2) varelse, väsen. " sonen han bewisar os sik siälffwan . . . ey nw i trälsens hampn oc liknilse, wtan i guddomsens ärlekasta warilse " LfK 126 . " se ihesum christum jumfruna mariam eller andra helga men j theres eigan forma eller varilse " ib 267 . " huat iak är i mino warilse (essentia) " Su 79 . " j sinne eghna warilse " ib 276 . " j thinom eghnom hälagasta warilsom " ib 277 . ib 81, 89 . gudeliken warilse (substantia) ib 32 . " at hon thz äwerdelika bliffwi om nadhena thz siälffwer gudh är om sälan (för säla) natwrennas warilse (per naturam) " ib 140 . om gudelika snilles kärlek oc hännas warilse ib 84 . mins enffalddogasta warilses aldra lustelikasta asyn ib 82 . ey wiliandis mik sighia j hwario thin störste starkheet haffwir sin grwndh ällir varilse MB 2: 121 ."],"e":["-elsse SO 168), "]},{"a":"varilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) förvarande, bevarande; undvikande. thola genuöärdhogh thing til gudz hedhir oc sina eghna helso oc til synda varilsa (ad peccatum cavendum) Bir 2: 280 . " vi skulum bedhas . . . varilse fore komaskolande syndom " MP 2: 10 . ","2) säkerhet, trygghet. " for warilsa skuld (propter cautelas) ok diäfwlsins klokskap vil iak at en mwr skal aatskilia badha byggilsinna stadha " Bir 1: 53 ; jfr 4. ib 4: 89 . - säkerhet (för en fordran), garanti. til varälse þässer giäldz sätter jäk hanom . . . til pant mit goz i romvndälef SD 6: 149 ( 1349) . ","3) försvarande. gudz budhordha olydhna hulkin som jnledhir j hänna hiärta . . . ilzkona varilse (för värilse? defensio- nem) Bir 3: 331 (motsv. ställe ib4: 289 har värilse).","4) bemödande att akta sig el. taga sig till vara. vor härra . . . giufi thic sanna bäthring aff giordhom syndom oc varilse (cautelam) fore komaskoande syndom VKR 66 . - varsamhet, försiktighet. mz hwat vyrdhning oc varilse (cautela) ok millom räddogha munde hon hanna oc taka han Bo 5 " j wärldinna ledho skal wara warilse (cautio) ok räddoghe " Bir 1: 313. ib 3: 377 . Su 443 . ","5) varning. " sighir . . . bernadrdus til människionna varilsa. hwat höghfärdhas thu muld ok aska " Bo 124 . " thik lofas at vita nakra pino j häluite ok skärlso elde ondom til varilsa ok godhom til hugnahd ok thrimnadh " Bir 3: 147 . " ib 1: 74, 2: 296, 304, 319, 3: 34, 452. " MP 1: 112 . dödh manna kallilse wari thin warilse Ber 92 . " thz var then förstha varielse nyffiungha fingo " Di 245 . - Jfr be-, for-varilse."],"e":["värilse (måhända skriffel) MP 1: 112 . varälse. varielse),"]},{"a":"varing","b":"nn","c":"","d":["Jfr forvaring, äfvensom bevarning."],"e":[]},{"a":"varkun","b":"nn","c":"","d":["medömkan, medlidande, förbarmande, barmhertighet. them (ɔ: fötrena) thwadhe hon . . . mz sorghinna oc varkunna (för varkunninna; compassionis) tara vatneno Bo 211 . " tha vars herra miskund oc varkunnenna time (tempore miserationum et misericordiarum Domini Jesu) nalkadhis " ib 169 . " rätwisa ok warkuundh (misericordia) . . . the halla konungens säte fast " MD (S) 210 . höwir drotninge . . . ömka ok vrkund owir fatöka ok vsla män (compassio miserorum) Bir 3: 319 . Ber 51 . Lg 3: 231 ."],"e":["-kund . ","-kundh )"]},{"a":"varkunna","b":"nn","c":"","d":["= varkunnan 1. för then keerlek oc varkwnno vi til eder haffuom SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). af iämkristins warkunno (compassione) Ber 50 . ib 36 . " mz enne sörgelike warkunna " Su 182 ."],"e":[]},{"a":"varkunna","b":"vb","c":"v.","d":["hysa medömkan el. medlidande med; varkunna sig öfver, förbarma sig öfver. med dat. el. i dess ställe ack. þinom döþ varkunna Bu 74 . " han . . . warkunnadhe thera ärfwdhe " Bil 360 . iosep . . . warkunnar hans hiärta sorgh oc sinna brödhra genwärdho aff innarsta hiärta MB 1: 249 . iak varkunna (compatiens) idhan thräldom Bir 3: 391 . ib 2: 153 . " a herra gud warkunne then nöd at han i then wanda kom " RK 1: 3063 . " andreas var kunnaþe saloghom karle " Bu 135 . " biskopen varkunnar hänne ib 144. sälugher karl badh them warkunna barneo ok miskunna " Bil 268 . " tha warkunnadhe petrus hanum ok gat ey haldit tarum " ib 349 . " milde herran varkunnadhe änkionne som dödha sonin grät " Bo 71 . " varkunna hänne (Jungfru Maria) af allo hiärta oc thänk at himerikis drotning fik ekke rikit for alz änkte " ib 18 . miskwnnen them oc warkwnnen (miseremini eorum) MB 2: 140 . ib 1: 170, 198, 429 . Bo 10, 19, 20, 163, 231 . Bir 1: 31, 344, 2: 310, 3: 119, 170 . MP 1: 248, 2: 156 . hwru kwnno thenne them liknas äldher warkwnna, som sithia widh thom bordh Su 117 . " honom är varkunnande at han föddis til swa storan fatikdom " Bo 252 . " hzta är eth wndherlikit tingh oc aldra högelikast warkwnnande (compassionis dignissina) " Su 53 . - med prep. ey varkunnadhe (compatiebatur) thin siäl owir thom Bir 2: 236 . " mz allom människom som som i dröffwilsom ärw stadda, är hon warkunnande " Lg 3: 705 . - hafva medlidande med, förlåta. warkunna ma thin daarskap han MD 196 . - visa barmhertighet mot. aff hwilko j lydhande honom, ey atenast warkunnen jdher siälfuom, wtan ämwäl honom Bir 5: 13 . "],"e":["-konna: -ar Bir 2: 310 . ","-ar , ","-aþe )","varkunna sik , hafva medömkan el. medlidande, varkunna sig, förbarma sig. han (konungen) skal . . . nepsa thöm som illa göra tok mz miskund warkunna sik ther epther som sakin haffwer sik MD (S) 209 . - med prep. ivir. at varkunna sik owir thöm ther fatike varo KL 322 . Bil 851 . Su 117 . " tha varkunnadhe varfru sik owir thera hawandzlöso " Bo 60 . ib 102 . Bir 3: 56 ."]},{"a":"varkunnan","b":"nn","c":"","d":["1) medömkan, medlidande, förbarmande, barmhertighet. thänne vinskapin är . . . vtan gudz kärlek ok iämcristins älskogha ok warkunnan Bir 1: 277 . ib 2: 59, 3: 171 . aff pinonna warkunnan Su 182 . " hafuir hon warkunnan owir mik " KL 70 . " greth ihesus af varkunnan . . . ouir them " MP 1: 248 . Bir 2: 86, 163 . MB 2: 139 . " varkunnan til dröfdha " MP 2: 74 . ib 1: 306 . " helsa them medh . . . mykle ömkan oc varkunnan " Bo 19 . hafdhe thu han innärlica käran af allo hiärta tha ropadhe thu af store varkunnan oc sagdhe, o herra gudh hwat thu tholde for mina skuld ib 52 . " nar han teer dröfdhom sanna varkonnan " MP 2: 74 . " huxsins varkunnan ok barmhet j sina jamcristna thwingd ok plagho " Bir 3: 170 . " medh them som tharfuas liisa oc dispensera medh kärlek oc warkunnan " VKR 44 . " warkunnanen oc milheten, huilka the wsle enga haffdho " Su 190 . mz warkwnnans (compassionis) blodhe beguthin ib 51 . " swa som stänker mz warkunnanna blodhe ib 417. " Bo 180, 203, 216 . Bir 3: 119, 320 . MB 2: 297 . Ber 35 . Su 195, 446 . Lg 548 . ","2) önskansvärd, ömkansvärd sak. a hwat varkunnan ok ömko thätta är (qualis compassio) Bo 214 ."],"e":["-konnan MP 2: 74), "]},{"a":"varkunnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? = varkunnan 1. matte hon wndherstwndom tempera the sorghena oc hetha warkwnilsen som hon haffde ower ihesu cristi pino Lg 3: 397 ."],"e":[]},{"a":"varkunnogher","b":"av","c":"adj.","d":["varkunsam, medlidsam, barmhertig. " then som fulkompelika är miler oc warkwnnoghir (Cod. A warkundsamber 130) " MB 1: (Cod. B) 537 . " göra människiona mykyt varkunnogha " Bo 198 ."],"e":[]},{"a":"varkunnoghet","b":"nn","c":"","d":["varkunsamhet, barmhertighet. ey höra gud mina bön vm iac ey skodhar varkunnoghet i mino hiärta MP 2: 100 ."],"e":[]},{"a":"varkunsama","b":"nn","c":"","d":["varkunsamhet, förbarmande, barmhertighet. " thän som . . . binder vm hänna saar mz sinne warkunsamo ok milheth " JP 46 . ib 5, 7 ."],"e":[]},{"a":"varkunsama","b":"vb","c":"v.","d":["hysa medömkan med. med dat. (el. ack.). al annor creatwr bedröfdhos och warkunsamadhe honom owir hans pino och dödh JP 4 . - med prep. ivir. warkunsamande ower iherusalem gröt [thu] oc fälte taara Cod. Holm. A 37, s. 48 (enl. uppgift. af Dr. R. Geete)."],"e":["-adhe )"]},{"a":"varkunsamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) varkunsam, medlidsam. " then som fulkompelika är milder oc warkundsamber " MB 1: 130 . tholke thanka . . . göra människiona varkundsam (inducere compassionem) Bo 15 . " o mildaste oc varkundsamasta gud ffadher " Lg 3: 105 . MD (S) 210 . JP 5 . - med dat. at hon vare döhmiuk oc varkunsam vslom Bir 3: 319 . - med prep. är waar herra aldra mildaster oc warkunsamaster ower alt sit handawärk MB 1: 130 . " thän som swa warkundsambyr är owir sins jämcristins skadha " JP 5 . varkundsambir mz sörghiandom Bir 2: 45 . - Jfr ovarkunsamber.","2) som väcker medlidande, förenad med känslor af medlidande, närgående. hon (Jesu återkomst från Egypten) är mild oc varkundsam at thänkia Bo 20 . nw mötir os här faghir oc mild oc mykyt varkunsam (compassativa) huxilse ib 14 . " o aldra warkunsammasta ord " Su 210 ."],"e":["varkund- . ","-sambyr JP 5 . ","-saam MD (S) 210 . frf. vok. i änd. -sam-. -sammSu 210; JP 5 ),"]},{"a":"varkunsamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["medlidsam. " bör thik människia . . . at sörghia oc warkunsamlika grata offwir thin skapara " ST 178 ."],"e":[]},{"a":"varkunsamliker","b":"av","c":"adj.","d":["medlidsam, barmhertig. nakra warkwnsamlika hedherlika qwinnor Lg 3: 156 ."],"e":[]},{"a":"varkunsamlikhet","b":"nn","c":"","d":["medömkan, förbarmande, barmhertighet. " ffor thinna alra kärasta modher . . . bitirligha dröffwilse oc warkunsamlikhet forlath mik " VNB 17 . " för the warkunsamlikhet, thu tha owir hänne haffdhe " ib 25 . " ffor sina . . . mildhetz gärninga, oc häloghetz äptedöme, ther han allom bewiste mz sinne warkunsamlighet " Lg 3: 40 ."],"e":["-lighet )"]},{"a":"varkunsämi","b":"nn","c":"","d":["medlidande, medömkan, tå han thz (att flugor orenade den ofärdiges sår) så, tå bar han widh warkunsämi KS 41 (107, 45) ."],"e":[]},{"a":"varla","b":"ab","c":"adv.","d":["eg. varsamt, försiktigt; endast med försiktighet.","1) (endast) med svårighet, med nöd, knappt, knappast. varla monde crostoforus vaþalös iui cuma Bu 499 . " han slet ok ref sik sialuan ok monde varla liuandes þäþan cuma " ib 511 . siluester bödh fram ledha thiwrin ok kom fram swa grymber. at mange män gato hanum warla styrt Bil 85 . fik varla mz bönum ok päningom lof af skipmannom at the lagdhu ther til ib 269 . ","2) möjligen, till äfventyrs? gudh forbödh os at äta aff thässo trä, ther til at wi skulom ey warla (Cod. B därla 538) dö (ne forte moriamur) MB 1: 144 . " abram monde warla (Cod. B därla 545) rädhas starka owinir " ib 182 ; " på båda dessa ställen torde originalet hafva haft därla el. dälla, hvilket afskrifvaren icke har förstått. (varla för ovarla ( i samma betydelse som ovarlika 1)? sidhan han fan at han hafdhe skwith sin alderfadhr, tha totte hon- um thz illa wara oc awitte swenin at han hafdhe varla (Cod. A oröt 164) wiist honum " MB 1: (Cod. B 544)."],"e":[]},{"a":"varleker","b":"nn","c":"","d":["varsamhet, försiktighet, skygghet. sum (näml. ldiur) haua warlek ok lättan likamma at fly thet thöm må skadha KS 4 (7, 4) ."],"e":[]},{"a":"varlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) varsamt, försiktigt, varligt. varlica (c aute) väghia oc fly vndan thera gäld ther os hata Bo 161 . " at han säti warlika sina fötir nidhir " Bir 1: 312 . ib 2: 6 . warlika lagdho the the skrefft iblandh stenana Lg 437. hog warliga Di 84 . " han foor lönlika oc warlika fiärren om kring " MB 1: 231 . ib 2: 238 . PM XXXII, XXXVII . - med försiktighet, med klokhet. skal kunughur warlika huxa ok rådha medh rikesins rådh, vm then owin är rikesins makt of starkr KS 75 (184, 82) . - endast med försiktighet, icke gärna. loua warlika ok lasta warlikare (lauda parec, viutpera parcius) KS 21 (52, 23) . tu skalt . . . uarlika läggia tik i nokrom wådha ib 23 (56, 25). ","2) uppmärksamt, med aktgifvenhet. stat . . . warleka i hans (Guds) asyn i böna tima, at sömpnen skuli ey nidhertrykkia thina siäl LfK 198 . - Jfr ovarlika."],"e":["-liga . ","-leka )"]},{"a":"varliker","b":"av","c":"adj.","d":["vårlig, tillhörande våren. waarlikin warme oc clarhet Su 288 . ib 374 ."],"e":["waarlikin (m., f.) Su 288, 374), "]},{"a":"varliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) varsam, försiktig. " göre thz mz skällikhet ok varlike atuakt (catuela) " Bir 3: 305 . ","2) försiktig, trygg. thet beffuises vara varligit (cautum) . . . at the tingh som aff kerlige akt clostren tilgiffne varda. medh breffuom ok incighlom skulo stadfästes SD 1: 647 . - Jfr ovarliker."],"e":["-ligit SD 1: 647),"]},{"a":"varmber","b":"av","c":"adj.","d":["varm. " mote hiärtano var han litet varmber " KL 317 . " för wardhir skon armir än fothin wardhir warmbir " GO 42 . " warm sängh ok latir drängh the skilias nödhogh aat " ib 874 . " badha sigh j thera varmo blodhe " Bil 565 . " tak värma kwinno myolk " LB 10: 6 . warmpnt watn ib 3: 60 ; " jfr s. 147. wärm klädhe " MB 1: 135 . " swnnan wädrith hwilkit som är blit och wärmt " Ber 182 . " swa höghfärdhas the aff faghrom klädhom mädhan the kunno tho ey varme vardha vtan mik " Bir 3: 201 . ib 40 . " räckte vel aat bade värmt oc kalt (både varm och kall mat) " MD 355 . - bildl. jak weth thina gärninga för thy thu är ey kaaldher ey oc wärmbir jak wille at thu waare antiggia kaller ällir värmer, än föret thy at thu är lyoe oc ey kaldher, oc ey wärmer tilbyria iak at vpspya tik w mynom mwnne MB 2: 388-9."],"e":["wärmbir MB 2: 338 . " värmer ib. wärmer " ib 339 . n- warmt LB 3: 93 . warmpnt ib 60; jfr s. 147. värmt MD 355 . ","wärmt Ber 182 . ack. ","värma LB 10: 6 (på två st.). pl. ack. n. wärm MB 1: 135 ),"]},{"a":"varme","b":"","c":"","d":[" , se värme."],"e":[]},{"a":"varn","b":"","c":"","d":[" , se värn."],"e":[]},{"a":"varna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tillse, gifva akt på. med indir. frågesats. skal man warna huem han må säghia sin hemelik ting KS 37 (99, 40) . - tillse, vara mån om. med sats inledd af at. han skal . . . huxa ok warna (intendere), at han se rätt kunungur KS 27 (68, 29) . skal kunungur . . . warna at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom ib 74 (183, 82). te skulu . . . tet huxa ok warna, at almoghen inrikes haui . . . sina födho ib (181, 81) . " thz är mest warande i kununx rådh ok höfdinga, at thera saki ok ärande håldens lönlik " ib 72 (177, 79). - tillse, gifva akt på, taga i akt, söka förekomma el. förhindra. med nekande sats inledd af at. han skal . . . warna at ey kumi missämio inbyrdhis herra mellom KS 74 (183, 81) . " är thz warande, at rikesins fäste fåns ey i händr utlanzkom mannom " ib 75 (183, 82). är warande, at tär se ängin annor högh suä när, at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas ib 85 (208, 93). uarna at ängin androm orät ella skadha göra (för -e) ib 26 (65, 28). skulu kununga ok höfdinga warma, at the göra ey sin almogha arman medh olaghom ib 77 (191, 85). witur kunungur skal höghlika warna, at han ey före mångom skal opinbara sin eghin hemelik ting ib 71 (174, 77). är . . . mykit warande, at te leggia sik ey ofnär huseno, ty, te wilia winna ib 87 (212, 95). är os warande (cavendum), at wii ey wprsin mz olydhno mot warom formannom Ber 66 . KS 28 (71, 30), 69 (170, 76), 70 (171, 76), 78 (192, 85) . Bir 3: 176 . VKR 75 . Ber 12, 71, 88, 159 . ","2) akta sig för, taga sig till vara för. med sakens ack. han skal . . . warna medh alle sinne macht hans wredhe ok owinskap KS 77 (191, 84) . - med ack. n. af dem. pron. i förbindelse med nekande sats inledd af at. nu skal kunungur thz warna, at han se ey suä ödhmiukr ella ofmykit hemelikr allom mannom at han wardr försmådr KS 35 (92, 38) . - med prep. af. varande (cavendum) är aff thom som ganga vndir faara klädhom ok äru jnnantil rifwande vlfua Bir 3: 216 . ","3) gifva akt på, betänka, taga i betraktande, taga hänsyn till. huxa ok warna thz som warda må KS 22 (53, 23) . " then almoghe sum hauer then kunung eller högdinga, ther änkte kan förehuxa ella warna thz almoghanom må warda tarf åt ella förderuilse " ib 32 (82, 34). te äru tolff, thr wis kunungur älla förman skal akta ok warna tå han stridha wil ib 82 (203, 90). ib 73 (179, 80), 79 (195, 86). ","4) vara på sin vakt, vidtaga försighetsmått. pass. abs. hon (ɔ: wärldinna snille) ledhe . . . j ändalyktinne til mästa ysäld vtan atwaktelika fore sees ok warnas (prævideatur et caveatur) Bir 1: 275 .","5) vara varsam. part. pres. varsam, försiktig. warnande förakt KS 79 (195, 86) . ","6) tagar vara på; bevara, skydda. med prep. um. kunungur . . . skal . . . warna vm rikesins wärio ok fäste KS 74 (182, 81) . med ack. göma oc warna (Bures uppl. s. 58: wäria) gamalth kronunna godz KS (Fragm.) 15 . warna honum fore then wadha som han är siälfwer i komin MB 1: 247 . " gudhelikir kärlekir varnar mannin mot . . . dyäfwlsins skötom " MP 2: 76 . - skydda, försvara. warna (muni) thit hiärta mz thronna skiöld Ber 159 . Bir 2: 230... ","7) varsko, gifva varnande underrättelse om, låta (ngn) till sin varning få veta. med personens ack. och sats inledd af at. the warna honum thz alexander la widh gratikus flodh Al 1394 . " war han warander alla dagha at hetoghin var honom ekke goder " RK 1: 2436 . - med personens och sakens ack. lagde the thz ärende frm som biscopen hade warnat han RK 2: 8304 . ","8) warna. jak wil jder warna RK 1: 3710 . - med dat. el. ack. samt prep. for. man warne sinom herra fore skadha Al 2744 . " han . . . wilde konungen for syndinne warna " ST 503 . " een iwdhe heth mardocheus hafdhe warnat konugen for sinom fiandum som han wildo myrdha " ib 227 . ib 223 . - med ack. och pep. viþer. sancte martin . . . wrnadhe (för warandhe) then hälgha mannin widh sin wadha ST 155 . här wardh alexander warnadh widh Al 4062 . "],"e":["varna sik , akta sig, taga sig till vara. warne hwar sik SR 15 . thy kombir licammanom siukdombir at mannin skulle warna sik Bir 2: 279 . - med prep. for. varn sik för förrädhliksom ok allom wådha KS 20 (49, 21) . " at warna sik thrföre " ib 21 (52, 23). ","varna viþer , "]},{"a":"varnadher","b":"","c":"","d":[" , se varþnaþer."],"e":[]},{"a":"varnaghle","b":"nn","c":"","d":["varning, varnagel. " sände gudh honom een warnaghla oc gaff honom ena plagho at han skulde sik bethänkia oc bätra " ST 138 . haff thetta . . . til een warnaghla ib 495 . " en warnagle som rörer alt closter folk är thenne " LfK 165 . " äptherkommandom til warnagla ällar förwarnigh " Lg 3: 195 . ib 418 ."],"e":[]},{"a":"varning","b":"nn","c":"","d":["Jfr be-, for-varning."],"e":[]},{"a":"varninger","b":"","c":"","d":[" , . Jfr skinvarninger."],"e":[]},{"a":"varnlikhet","b":"nn","c":"","d":["aff skapa som sky alla mina warnlikhether (för werenlikhether?) oc synde (Cod. Holm. A 43, s. 195 (enl. uppgift af Dr. R: Geete)."],"e":["-ir )"]},{"a":"varp","b":"nn","c":"","d":["varp, notvarp. han taladhe til them (fiskarna) ok badh sälia sik thz warpit ST 2 . fore wij . . . tiith wt tiil aane och fwnne wij alle the modhe drätthe och warp ware olaghlihge FH 5: 93 ( 1844) . Jfr fiskevarp."],"e":[]},{"a":"varpa","b":"vb","c":"v.","d":["varpa, göra uppränning till (en väf). leguait . . . vnum mensale warpadhen (borddukt till hvilken upprämningen var gjord, som ännu var under arbete?) SD 4: 75 ( 1328) ."],"e":[]},{"a":"varper","b":"nn","c":"","d":["Jfr muldvarper."],"e":[]},{"a":"varse","b":"av","c":"adj.","d":["varse. med gen., dat. el. ack. julianus wardhthes warsse ST 91 . ib 274 . Ansg 183 . tha hon wardh hans warsse Lg 3: 517 . " the wordho warse haff trullom " ib 48 . " wart biscopin . . . honom warsse " ib 41 . " jak vardh varse wara fru belate " Lg 455 . thz wardh hans hustru warse ST 531 . Lg 3: 205 . " ey war han thet warsse " ib 219 . - med indir. frågesats. tha wart han warse braath hwar bönder a et näs hade lägrat sik RK 2: 4927 . St 138, 329."],"e":["warsse )"]},{"a":"varsker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"varskogher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"varsäþ","b":"nn","c":"","d":["vårsådd, såning om våren. togh . . . ragwaldh til waarsädhen aff conuentit iiij spen korn i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) spen haffra j (1) carp ärter FM 78 ( 1483) ."],"e":["waarsädh )"]},{"a":"vart","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr annan-, gen-, nidher-, nokon-, norþan, ovan-, sunnan-, västan-, östan-vart."],"e":[]},{"a":"varta","b":"nn","c":"","d":["vårta. " " hon (ɔ: ringebloma) kommer . . . bort waartir aff handom " LB 3: 78 . apium är märke, hon dwger . . . for vartho ib 7: 155 . " ib 2: 38, 7: 142, 351, 8: 42. Jfr genvarta. ""],"e":["vartor LB 7: 351 . ","warthor ib 2: 38 (på två st.), 7: 142. waartir ib 3: 78 . " worther ib 8: 42), "]},{"a":"vartafl","b":"nn","c":"","d":["1) spelbräde, bräde för spel med tärning; brädspel. eet vardafuil var ok thäre Fr 427 . wardtafuill (Cod. D wartawel, Cod. F wortaffwel) rät öf rith rika ib (Cod, B, C, E) 420. ","2) spel som öfvas på bräde afsedt för spel md tärning; brädspel. tha han eentidh lekte warafwil ST 63 . thz godz . . . som iak mz dobil ellir mz wartawil windir ib 485 . jngen skal dobla äller leka mz tärningh, wartaffwel, karthenspel äller annan leek wm päninga PM 29 ."],"e":["wartawel . ","wartaffwel . ","wartawil . ","wartafwil . ","vardtafuil . ","wardtaffuill . ","wortaffwel )"]},{"a":"vartakilse","b":"nn","c":"","d":[" ? uppmärksamhet, varsamhet. brudgummen theer oc sik stundom grymman brudhinne, ey for wredhe skul wthan henne til lärdom, oc wartikilse (d. v. s. inskärpande af varsamhet) Mecht. Upp. 322."],"e":[]},{"a":"vartekn","b":"nn","c":"","d":["och vartekne,","1) bekräftande tecken, tecken som bekräftar en utsagas sanning, bevis. sände . . . konung erik sit enkannelika budh oc wartekn medh hanom (Ansgarius) til konungen i suerike Ansg 225 . " gifwin mik idhra bradz til eeth wartekn, at mine frändir oc wini magho thes heldir thro mik thz iak hafwir idhir seeth " ST 52 . hans siel är iordhat nu när diäflomen j hälfwite, oc thz är til skiel loc wartekne at hans hiärta är ekke j hans kroppe ib 497 . " thzta skal wara tik för wartekn, at iak ihesu modher maria haffuer mz tik talat " Lg 3: 67 . hon . . . fan sant wartekn aff rosenne som oppran aff riddarans mwn ib 68 . " gaff sanctus petrus sancto seruacio en nykil . . . til eth war tekne, ällar eth wist tekn, at han matte opp läsa porthen til äwerdeliket liff allom som hans hiälp begära " ib 164 . wil jak wara och kallas thera fadher, oc thz til wartekn (in hujus signum) tha wnner jak them twa fordeela Bir 4: 103 . St 443. ","2) tecken, kännetecken, kännemärke. at os ingangndis j landith. sant warttekn (signum) wardher beteknat mz thzta samma rödha silkis toghit äller repit MB 2: 7 ."],"e":["warttekn )"]},{"a":"vartime","b":"nn","c":"","d":["vårtid. " hwat skal jak tha göra mälan vartiman oc sädhatiman " Bir 2: 329 . " om hetan waar tima " MB 1: 268 ."],"e":["waar- )"]},{"a":"varugher","b":"av","c":"adj.","d":["1) varsam, som seg sig för, på sin vakt. warin . . . varughe (cauiores) af þolikom äftedömum at i höghfärþins ey KL 189 . " han skal wara warughir. hwar han nidhir sätir sin fötir " Bir 1: 313 . " wara warogher oc aat hoghwl mot wranghom tankom " LfK 185 . dröfwilse . . . gör oröntan man varughan ok idhnan Su 443 .","2) trygg, lugn? swa mykko gladhare ok warrugare (læior et cautior) wardhir mannin at thola huru myklo öptare han retis Bir 1: 288 . - Jfr ovarugher."],"e":["-ogher )"]},{"a":"varugher","b":"av","c":"adj.","d":["varaktig. " . .o hwat froma är mik nu hädhan dö . . . nu skils aat thätta kropsins hws, oc kombir i eth warugt hws mädh härranom i hymerike Hel. mäns lefv. 141. ""],"e":[]},{"a":"varughet","b":"nn","c":"","d":["varsamhet, försiktighet. Lg 3: 485 ."],"e":["waroghet )"]},{"a":"varughi","b":"nn","c":"","d":["varsamhet. " gudz syni oc vini fiängias til thera lärilse oc rensilse ok mere varugha (cautelam) oc atirlön " Bir 2: 124 ."],"e":[]},{"a":"varvärk","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"varþa","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr niþan-, ovan-varþa."],"e":[]},{"a":"varþa","b":"vb","c":"v.","d":[" ÊL. ","1) varda, blifva till, uppstå. flurum lundom ma maþar varþa Bu 62 . " sagdhe gudh . . . wardhe liws oc iämskyt wardh liws " MB 1: 155 . " the (Adam och Eva) waro iämskyt the wordho swa wäxen som tilhörir människio na-. twro, tha hon är thrätighi aara gamul " ib 1 . " swa är wordhin siätte daghin " ib 157 . " swa wardh (sannolikt för war) wordhin fämpte daghin " ib. " vise mästara spordho oc letadho hwru wärdlin wardh " ib 31 . " mz et ordh gudh alt wardh (för wardha) badh " Al 6695 . ib 10427 . - varda, uppkomma. med prep. af. swa är wordhin aff qwälde oc morghen en dagher MB 1: 155 . enkte annath qwinkön wardh tha lund aff karlkyne ib 85. första ar pauadoms sancti petri varþ paulus af saulo Bu 99 . - blifva, göras (af el. med). tha han skikkat haffde, hwat aff the dödha kroppana wardha skulle Lg 3: 193 . - blifva (af), ske (med). hwat är af thik wordhit (hvar har du blifvit af, hvart har du tagit vägen?) Bo 26 . Bil 852 . - bliva, förvandlas till. worþo . . . stenar af strand smargdi Bu 159 . hänna hugher . . . wardh andelikin aff kötlikum Bil 264 . Jfr 4. ","2) varda, blifva. " ss kopula. vilt þu at iak varþe cristen " Bu 152 . " varþ craton cristen ib. grymbar karl kumbar mot hanom fäghin ok warþar ofäghin " ib 19 . " han gat ängalund liþughar älla lös wrþet " ib 15 . " hon skal hälagh warþa u moþor liue " ib 4 . han saghþe . . . sik wrþen blindan viþ ofskärt skin ib 526 . " wardh ey wredher " MB 1: 191 . " alle the örlöghis män . . . som war herra wardh (sannolikt för war) wredher wordhin " ib 432 . " tha hafhdo . . . män wordhith misiämpne " ib 101 . ib433. wardha ar hwilt eller rödh ib 363 . " han wardher ther sin waanda qwit " MD 387 . " han warhdir mykin (erit magnus) " Lg 32 . thu äst heel wurdhin aff thinom siukdom KL 80 . tha han wardh (sannolikt för war) wurdhin swa gamal ib 33. haffde konungen lenger biit ok haffde ey tha mz them striit tha haffdo bönderne wordit flere ok thera här haffde wordit mere RK 1: 4126-7. störkir thz hiärtat som är wordit krankt aff nokrom räddogha LB 3: 50 . wankunnoghe men vndra oc kunno ey finna hwru thz är swa wordhit MB 1: 293 . " thz matte samuledh wardha aff natwro krpt " ib. " natalia varþ illa viþ " Bu 519 . vardh han räddir oc illa vidhir Bo 23 . " j stonden op oc varden til räka " MD 349 . " gör han päningen til sin herra han wärder om inthe " ib (S) 251 . medhan war nadhughe herra konung erik medh rikesins radh oc män innan suerike är ower ena wordin BSH 2: 39 ( 1396) . " tha wart konungenom thz til radha " RK 1: 80 . " mik wart tha til radhä at hugga ok dräpa them ther badha " Fl (Cod. C) 1674 . " vi vordhom til radha thiit at fara " Fr 1106 . han . . . varþ þäs staz biscoper Bu 183 . " at mö var moþer vorþen " ib 64 . " karl karsson . . . skulle haffwa wordhit präster " BK 211 . brodher larens erici skal snart wardha presther PM LXV . " worder jak hans man " Di 58 . " aldre worde wy nw gode wenner mer " ib 157 . " tha skal han wardha min gudh " MB 1: 220 . thentidh . . . salomon war konugir wurdhin, fik ioab wita at konugin wilde lata göra honom ont ST 350 . han är thän stenin som . . . är . . . wrdhen hyrno stenin KL 137 . " manin vart allir blodh " MP 1: 12 . " iak taker thik vnder mina wärn, oc iak skal wardha thik otalika mykin lön (ego protector tuus sum et merces tua magna nimis) " MB 1: 182 . ","3) ss hjälpverb i förening med part. pret. för att uttrycka omskrifning af passiv form: blifva. vtan the warþin aterkalläþir mäþ konougs mathum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). sköflös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ ib. " vtan þän vrättir wärthe optare giordther " ib 670 . " þär til var skuld varþer gulden " ib 5: 562 ( 1346) . " at thässkyns man wardher fore honum ledder " MB 1: 362 . " om hon (muskot) wärdir ätin om morgonin " LB 3: 50 . " om han löster varder " LfK 239 . " wardher friiheet fra tik wilt tha är thz betzsta nidher spilt " MD 391 . " tha warder ioseps haar skorith, oc han wardh kläddr, oc opledder til konungen " MB 1: 237 . " hur waar fru warþ först scapath " Bu 3 . " sanctus iacobus varþ dräpin a vara fru dagh gen pascom " ib 166 . " tha biscopin slaghin wardh " BSH 1: 166 ( 1376) . " hans siel wardh fördh for gudz doom " ST 351 . " weland for j jwtland. oc wort ther wäll vntfangin " Di 57 . " mz thetta ordh tha wardh alt giort " Al 6697 . " wart knuter til konung walder " RK 1: 45 . thenne stahder kalladhis först gebus . . . sidhan wardh han kalladher luza . . . sidhan kalladhis han salem . . . sidhan wardh han kalladher betel aff iacob MB 1: 220 . " hulke först lidhw alla the pynor som tu nw seet hafuer ok pa thz siizta vorte draghna jn j tessa pyno LFK 229. them wart tha venlika fölgt til strand " RK 1: 119 . " för skal nokon hielm klöffwen worden (för worda) " Di 10 . " at iak ekke haffde grepin wordin (för -it) " ib 113 . ","4) blifva (till), öfvergå (till). varþ sva nästan gul at mässing Bu 114 . varþ gul at miöl ib 189 . " worþo iamskyt þore grena at gulle " ib 152 . " tha waro onde ängla wordhne at myrke " MB 1: 155 . " at mold skal thu wardha " ib 162 . iämskyt wändis wandin, oc wardh at orme ib 293 . mästarene kastadho sina wänder fram, oc wändos the oc wordho at ormom ib. " wardr åt ängo wåld ok ära hans " KS 16 (40, 17) . bärghin skulu . . . til asko at vardha MP 1: 34 . ","5) blifva, blifva anledning (för ngn till ngt). nu förþe þu mik þän gäst. mik varþar tel langan þugga Bu 19 . " han spurþe þöm huat hanom varþ tel döþa (d. v. s. hvad som vållade hans död) " ib 137 . Bil 269 . " thz må warda rikeno til mykin skadha ok dröuilse " KS 74 (183, 81) . ","6) blifva, uppstå, inträda, inträffa. wardh mykin sylt i landeno MB 1: 209 . " vardh ginstan stor iordh dyn " Gr 302 . tekn sculu vardha j mananom MP 1: 12 . " vardh ibland almoghan stoor ghny oc mykin thrätta " Ansg 229 . " tror jak ath tha skwlle wardha bätre rolighet " PM LXV . " om sa är ath blodhwithe varth " SEG 119 . huxa . . . at bådhe ilt ok got warda må KS 22 (53, 24) . " huxa ok varna thz som warda må " ib (53, 23) . " i morgon faa vij vitha huad ther om worda skall (huru därmed skall gå) " BSH 4: 295 ( 1501) . " om raadet haffde ther anners til swarat, haffde wordeth eth menigt oploop i staden thera i mellen " ib 5: 224 ( 1507) . - blifva, komma; stunda. þät (ɔ: oleum) flytar litet þa varen varþar (Cod. C oarin wardher 962) Bu 142 . - ske, hända. sua giorþe cristoforus ok sua varþ Bu 499 . " aldre vardher thz at iak rymir " Bil 427 . " thz wardhir mangt i marghom daghom " GO 1041 . " vardhe thin vili " MP 2: 10 . - ske, blifva till del, vederfaras. bwat i bidhiande bedhins. troin thy at i skulin thz faa oc thz skal idhir vardha Bo 103 . " thenna thin bön skal tik wardha (d. v. s. uppfyllas) " Lg 3: 710 . " tha wardh honom om sith hierta we " MD (S) 299 . " han war dömpdh tiil eeldin haarda än kunde henne ekke thz warda " RK 3: 388 . ","7) komma (till el. i). þera lika baros for andream ok vorþe tel lifs äpte hans bönom Bu 137 . " aldre wardha (för wardher?) iudha rike til äro ok aldre thrifs war släkt sidhan thz (det heliga korset) wardher vpuist (musquam . . . extunc gens Judæorum regnabit) " Bil 86 . iak wardher siälfwr i kalla gripta Al 10250 . ","8) komma fram; blifva möjlig. þa hanom varþ ägte tel ansuara (då han ingenting kunde svara) Bu 20 . " quide huat hanom wrþe tel anzurara ib. "","med en inf. bildande omskrifning af futurum wardher adam särdelis opstanda oc särdelis ewa MB 1: 89 . " nw wardhom wi swara oc lösa thera skiäl " ib 32 . " wardher ther giwas til fulkomin skäl " ib 146 . " nw wardhom wi s hurw the tala oc höra likamlöse " ib 56 . " hwath thu hafuer . . . borghath mik thz vardher iak nu at giälda thik " Iv 3386 . MB 1: 98 . Iv 2280, 4935, 4505 . 13) i förbindelse med part. pres. i sht för att bilda omskrifning af futurum el. konditionalis. tha i förens for wärulz waldh tha wardhin i ey siälfue talande (non . . . vos estis qui loquimini) vtan thän hälghe ande talar Bil 556 " om naghre wrange män warda flyande fran them oc til idher. antwardhen them atir symoni " MB 2: 275 . Su 325 . j them personis som warda komande j thenna reglo Bir 4: 109 . " huilke seandhe wardha (visuri sunt) thz rädelika änlithet " Su 95 . " alla them tässa bok läsande warhda (lecuri sunt) " MB 2: 296 . " här äpther wardher thz (folket) aat nywtande theris sälskap som godhe äru (fiet socius bornorum) " ib 294 . " all then dell j then gode erlige ffrw och hennes kere dotther . . . pa myne wegne tillsägindis worde " FM 592 ( 1513) . MB 2: 331, 335 . VKR 44 . Lg 3: 630, 697 . jac . . . befalar forsvriffne swerigis rad eller godha men til for[nemp]d halmstadh til möte kommande worda . . . at atskilia . . . om alla the erinde BSH 4: 36 ( 1474) . om then gode firv, firw ingeborgh, her komandis vordhe eller nogon annen pa hennis väghna her nogon deel pa eskendis vorde pa min döde herris väghna FM 189 ( 1504) . "],"e":["hwardha SD NS 1: 61 ( 1401) . ","waarþa VML II Kr 5 ind. i var. vordha Bir 2: 6, 9, 51, 54 . ","worda BSH 4: 36 ( 1474), 295 (1501); RK 2: 4219, ","wordhä Di 78 . ","worthä FM 186 ( 1504) . ","worde Di 152 . ","wärdha Bir 4: 159 ; Ber 7 ; LB 3: 47 . ","värþä VGL I Md 14: 1. wärþä UplL Kk 6: pr.; Bjärk. 13: 2. värda Lg 3: 552 . ","varþer . ","wardþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wardþir ib. warþar Bu 19 . ","warthar SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). vaþer VGL II G 2, þ 50, Forn 29. vaþar Bir 4: (Avt) 185 (på tvpå st.). wordher RK 2: 2725 . ","worder Di 58 o. s. v; FM 461 ( 1510) . ","värþer VGL I K 5 o. s. v. wärþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). värder VGL I K 12. wärder MD (S) 251 . ","wärdir LB 3: 50 . ","uerdher VGL I K 7; pr. väþer ib II Add. 6: 3. wäþer ib R ind. 19 þ 25. wäþär ÖGL Dr ind. 10 i var.; Bjärk. 11: 6, 12: 2. wäþar VJL II Kr 21 i var. ","varþom . ","vardha Di 225 . ","wardha MD 192 . ","warda Di 62, 87, 188 . ","wordhä FM 186 ( 1504) . ","wordom MD 8 . ","worde Di 157 . 2 pers. wardhen MB 1: 160 . ","warden MD 8 . ","worde FM 592 ( 1513) . ","varþe . ","worde Di 194 . ","wärthe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). uärði VGL I Br 3. ","warþin VML II Kr 21; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","wart RK 1: 45 o. s. v; Di 57 ; Va 5 o. s. v; MD 387, 447 . ","warth ST 117 . ","word Di 12 . ","vort MD 444 . ","wort Di 57, 151 ; MD 447 . ","worth ib (S) 213 ; Di 57 . ","vart Bu 520 . ","vordhom MB 2: 26 . ","wrfþu VGL LI A 18; 1; Bu 57 . ","wrþo ib 23, 30, 167, 184, 196 . ","wrdho Bil 473 . ","wurdhu KL 45, l49. wurdho ib 116 . ","wurdhe FM 186 ( 1504) . ","vorþo Bu 137 . ","worþo ib 15, 152 . ","wordho MB 1: 1 ; KL 116 ; Lg 3: 193 . ","wordo RK 1: 85, 4135 ; MD 445 . ","worþe Bu 71 . ","worde Di 11 . word (för wordo el. worde) ib 78 . ","wortto SJ 274 ( 1459) . ","vorte LfK 233, 239 . ","vardho MP 1: 19 . ","wardho ib 44 . ","warto Va 3, 11 o. s. v. ","wrdi HelsL Ä 16: pr. i var. vrþa ib 16: pr. uurðe SML add. 1: 3. worþe MELL K 5: 5. wordhe MB 1: 120, 128 ; Al 2188 . ","warþe MELL Kgf 5: 5 i var. warte Va 50 (på två st.). pl. 3 pes. wrþen Bu 51, 503, part. pret. wrþin VGL I þ 3: 1. wrdin Bil 80 . ","wrþen Bu 18, 187, 513 . ","wrdhen KL 137, Su 167 . ","wurdhin KL 33, 80 ; ST 350 . ","vorþen Bu 64 . ","wordhin MB 1: 155, 157 . ","wordin BSH 2: 39 ( 1396) . ","wordhen MD (S) 213 . ","vardhin Bir 3: 463 . ","warden MD 134 . ","wrþit ÖGL Kr 21. wrþet Bu 15 . ","vordhit Bil 852 . ","wordhit BK 211, 213 ; Bo 26 ; MB 1: 262, 433 . ","wordit RK 1: 4126, 4127 ; LB 3: 50 ; BK 213 . ","wordeth BSH 5: 224 ( 1507) . ack. m. wrþen Bu 526 . ","wardh MB 1: 191 . ","vart Bu 166 . ","varden MD 349 ),","varþa af , blifva af (med). wart iagh af med try rijke alle i sänder RK 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 236. ","varþa fore , förestå; återstå. hwat vardher mik annat fore (restat) vtan at iak sewerdhe mik siälfwan Su 411 . Jfr fore vardha.","varþa til , bliva till. för än nakath wardh til MB 1: 33 . - Jfr forvardha, fulvordhin, nyvordhin."]},{"a":"varþa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. se till, gifva akt.","1) akta, besvar sig med, bryg sig om. thz (folket, näml. granasophiste) hafwer ey hws äller gardha tholikt wilia the enkte wardha Al 5722 . - akta, vårda sig om, fråga efter. then cristelige tro wille the ey worde RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . - akta, bry sig om, vårda. wi wordhom ey hwath the wredhas Al 6223 . tw wardar (hirðir) ey hure ther om gaar Di 192 . jach vordher ey huem tu til hörer ib 241 . " inte wordhe han hwart han redh " ib 280 . " wordher jak ey hwadh thee bannas " BSH 5: 186 ( 1507) . ","2) vårda, hålla i stånd; ansvara för. med dat. ägha thenne fornempde bya sinom gardhom wardha TB 77 . " äghir huar thera ena grind hafua ok henne wardha ib. "","3) öfverlemna? ey skal han vppenbar wardas (för warda?) fiendomen innan twa äller tre dagha om än han ware ey menlös MB 2: 53 . ","som är af vit el. betydelse, viktig. i allom höghom sakom ok wärdande målom KS 72 (176, 79) . jak hawer stoort oc waardhande maal Lg 3: 200 . SO 305 . " owerwägendes richesins mervhelige vordandhe ärendhä " BSH 5: 198 ( 1507) . FM 504 (1510), 507 (1510). om thetta her wordende maall och erinde ib 592 ( 1513) . wordhendhe tydhende fförlöpe her inghe pa thenne tiid ib 587 ( 1513) . ","5) hafva betydelse för, angå. med ack. thet är mera skadhi landa ok förderuilse almogans at welia barn ok ughur magha sik til kunung, än hafua thet barn til kunung ther medh ärfda rät är til thz wald kumith, swasum thön land haua rön i handom, som thz wärdas KS 11 (27, 12) . " vm thön mål ther wårda land ok almogha " ib 17 (42, 18). ib 32 (82, 34), 78 (193, 85). SO 47 . " ihesus . . . vilde nu thädhan fran . . . göra thz som vra siäla helso vardadhe (quæ ad salutem kominum perient) " Bo 63 . " vi hafum nokot þät sigia þät idra siäl varþa " Bir 4: (Avt) 184. ib 2: 260 . hwat wardhar thik (quid ad te) huru then älla the lifwa ib 1: 314 . " hwat wardhar thik (quid ad te) at döma andra ib. " ib 2: 52, 124 . " hwat wardha thz thik " MP 2: 29 . " thu . . . lathar thz (låtsar att det) tik enkthe wardhar " Su 104 . "],"e":["vaarthä SmålL 4: 1 . ","waarthä ib 6: 1 . vaardha. waardha. vordha. wordha. vorda. worde. värþe VGL I þ 19; pr. ","-ar , ","-aþe . impf. wordhe Di 280 ),","varþa ater , "]},{"a":"varþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) akt, uppmärksamhet, vakt. mange haffde pa honom wardh RK 2: 3339 . ","2) vakt, bevakning, vaktgöring. huar aghir androm wardh tilsighia om midhian dagh TB 73 . " böte han tha iij öra j wardh atte jnkoma oc gange tho then i wardh ther näst til manadhir är aff synamannom " ib 74 . " som wardh latte " ib. " tha genast ringe i wardh " OB 214 . the riddara . . . hiollo ower sik en starkan wardh RK 1: 2321 . " riddarne som hiollo vardh vm herrans ihesu graff " KL 396 . MB 2: 390 . " the grymme hedna hullo wardh vtan for hans senga gardh " MD (S) 289 . som hiollo vardh ok vaku om han KL 393 . " som hioldo waku oc wardh offuer honum " MB 2: 388 . " the hallandis vaardh oc waku dagh oc nätther " ib 155 . halla wäkth oc ward PM 26 . ib 28 . RK 3: 1006, (sista forts.) 6108. FM 268 ( 1505) . " at han behöffde then stora skara honom wakta mz wardh ok wäria " MD (S) 289 . vakt, vaktmanskap, vaktpost. sauinianus gik wt fram wm wardhin Bil 462 . " nv aghir waardh oc wardhbodha optaka " TB 73 . GS 25 ( 1369) . " ath actandis och väl tilsigendis är her i skäriegardin met starke vorder skicka til landwärn j moth the skalke, som nw församblad äre i siön " FM 189 ( 1504) . ","3) bevakning, hägn. " kötmangara bodha oc kirkia gardh hafde köpmen j thera wardh " RK 2: 2306 . - Jfr biärgh-, bya-, böte-, dura-, for-, in-, lyznu-, näsia-, port-, strand-, stranda-, ut-varþer."],"e":["vaardher . ","waardher . ","vorder . värþer L.),","vards man","wartz- )","vardha lös , "]},{"a":"varþer","b":"nn","c":"","d":["Jfr dagh-, mal-, midhdags-, morghon-, nat-varþer."],"e":[]},{"a":"varþhald","b":"nn","c":"","d":["hållning. " fellir knape ellir skötta vaardh hald ellir wako " EG 66 ."],"e":["vcaardh- )"]},{"a":"varþhälde","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"varþing","b":"nn","c":"","d":["vårting, ting som hålles om våren. placitum nostrum commune quod fit annis singulis apud kuta in vere dictum varthingh SD 3: 161 (1314; Nora i Ångermanland). placitum nostrum commune, quod fit annins singulis apud husaby parochie silangger in vere dictum wærthing ib 163 (1314, gammal afskr.; Skön i Medelpad). placitum nostrum commune quod fieri solet annis singulis nobiscum in alyr apud sudherale, nobiscum vero in sundædh apud høgh in vere dictum vartthing ib 165 (1314; Söderala i Helsingland)."],"e":["wärthing )"]},{"a":"varþlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr vardha lös."],"e":[]},{"a":"varþmaþer","b":"nn","c":"","d":["vaktare, väktre. " varþ män . . . rymdo rädde " Bu 530 . " wardhmän wrdho annars hugha " Bil 473 . " tha loop en thera wardman til stuffwonna " RK 1: 2325 . Jfr vardsman."],"e":["worþ- HelsL Kg 9: 1. vardhman), "]},{"a":"varþnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vård; ansvar. jngen aff ämbetedt schall längre haffue wårdnedt vm tråfnath än thz är innen bomen SO 221 . ","2) vigt, angelägenhet. " j stridhenne är störsthe waardhnadher ath capithenaren haffwer aff allom sinom tyänarom oc stridz folke största lydhno " PM 2 . ","3) person som är under ngns omvårdnad el. står ngn nära; anhörig. " sebastianus taladhe . . . til thera vardhnadha (parentibus) " Bil 476 . " fördho thera warnadha alscons födho thil graff " ib 119 . " hawer thu nakan thin wardhnath (quempiam tuorum) i stadhenom barn ellr magha " MB 1: 193 . " hwilken man som wäl wil signa sin wardhanth, oc ynskia honum got aff gudhi " ib 258 . ib 269 . gudh hafdhe . . . fordärwath alt mankönith vtan noe oc hans wardhandha ib 195 . " henna wardhnadhom gaff han gawor " ib 206 . " for . . . flera minna varnadha ok foräldra siäla rökt " SD NS 1: 201 ( 1402) . " meth . . . minna nästo varnadh oc arfwa godhuilia " ib. " hulkit iak afhändir mik . . . oc allom minom vardhnadhom arfwom ok äptekomandom " ib 227 ( 1403) . ib 71 ( 1401), 252 ( 1403), 429 ( 1405), 435 ( 1405), 588 ( 1406), 671 ( 1407), 2: 17 ( 1408). Bir 5: 10 . - underhafvande, underlydande underlydande person. hafuom wij . . . hänne (drottning Margareta) ena hiälp gifuit ofuer alt rikit, badhe ofuer biskopa, klärka, kirkio oc kloster, riddara oc swena, landbo oc wardhnadha FM 23 (1389, nyare afskr.). alla landbor, ok clösters vaardnada BSH 5: 524 (1513; i vidim. af 1515). - koll. anhöriga, familj, slägt. valerianus fik vita. at alt hans folk ok varþnaþar var tel cristendom ganget Bu 422 . " ypolitus . . . tröste sina män ok varþnaþ tel maritirum " ib. " viþ þik scal skelias þässa hems vini ok frändar ok varþnaþar " ib 519 . " jacob känner allom mannom at signa sin wardhnath samulund, thy at alle cristne män skulo mz korseno signa sik oc sin wardhnath " MB 1: 259 . " för mig och myn vårdnatt " RK 3: (sista fort.s.) 5536 . " minne siel ok minna foreldra ok mins wardhnatz sielum til roo ok lisa " SD NS 2: 44 ( 1408) . ib 48 ( 1408), 53 ( 1408), 134 ( 1409). - (sammanfattningen af) underhafvande. alla landbor, ok clösters varnadh vnder alvastra BSH 5: 524 ( 1513) . - Jfr laghvarþnaþer samt vardhnadhe. "],"e":["waardhnadher . ","waardnader . varnadher. ack. -aþ. -ath. -at SML Kg 12: 3; VML I G 5; Bir 5 . 10. -att RK 3: (sista forts.) 5536. gen. -atz SD NS 2: 44 ( 1408) . ","-adz ib 48 ( 1408), 53 ( 1408), 134 ( 1409). pl. -ar), ","varþnaþ hion","värnäþä )","vardhnadha ärande","wardnadhe ärendhe )"]},{"a":"varþveta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vårda, underhålla. " med dat. hvilkin man sum e vil ward veta sinum gatubrom " SR 15 . ","2) öfverlemna åt ngns vård? hwem wilin j tässa (d. v. s. sönerna el. barnen) wardh weta eller thera rika fädherne Lg 1015 ."],"e":["worwetha VGL IK K 1 i var.),"]},{"a":"vas","b":"nn","c":"","d":["vass, ställe bevuxet med vassrör. i ortnamn. in glanuas SD 1: 617 ( 1282) . Jfr rö-, rör-vas, äfvensom hvas, m.?"],"e":["uasse ÖGL B 28: 3. pl. ack. wassa ib i var. dat. wassum UplL V 16: 2), "]},{"a":"vasi","b":"nn","c":"","d":["knippa, vase; stormvase, faskin. the bönder baru fram wasa oc skraga RK 2: 1282 . " otalige mange til foth met stigher staffuar och waser " FH 6: 84 (1495, afskr.). "],"e":["vasa lighre , "]},{"a":"vask","b":"nn","c":"","d":["skämt, flyktigt ord. är darskaper at döma sina systra for hwart waskith (pro qualibet trafua) Skrifter till uppb. 66."],"e":[]},{"a":"vasle","b":"","c":"","d":[" , se vatle."],"e":[]},{"a":"vat","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr fylsvat."],"e":["vatt )"]},{"a":"vater","b":"av","c":"adj.","d":["1) våt, fuktig. hänna fingir varo vaath wordhin aff hans blodhe Bil 887 . Bo 188 . " tha vi . . . ärom vata af manga tara rägnskurom " ib 91 . " kar ther waath thingh skulu j latas " Bir 1: 290 . " jak bedhis at vlla fätten bliffwe töör, oc alliordhen ther om kring wari waat " MB 2: 38 . " aff waate iordh " ib 1: 79 . " thz (ett nyfödt barn) hawer mykin hiärna oc mykith waatan " ib 120 ; " jfr 2. j vatom (humentibus) stadhom " MP 1: 292 . " wäderith thz war ilt ok waat " RK 1: 3613 . han (vintern) er kaldher ok wother LB 6: 278 . - i vato, i vatten (i motsats till: i el. på land). i uttr. i vato ok þörro (i þörro ok vato). alt mit goz i malboþum . . . mz allum tillaghum i vato oc þörro BYH 1: 170 ( 1363) . SD 4: 339 ( 1334?) , NS 1: 8 ( 1401), 10 ( 1401), 18 ( 1401) o. s. v. eth godz i östensbor . . . medh thompt, hws, aker, äng, skogha, fiskewatn, qwärna, qwärnstadha när by oc fierre, ,i thörro oc wato ib 14 (1401, nyare afskr.). - Jfr genomvater. ","2) våt, som (enligt äldre medicinsk uppfattning har våta egenskaper. om naturföremål, naturförhållanden o. s. v. waat kennis bätzst aff thorro oc thört af wato MB 1: 43 . " är himpna natura hwarce thör eller waat heet ellir kaald ib. gamble men äre wathä ok kaldhä " LB 6: 278 . " them magha som är mykyt hetir oc watir " ib 3: 105 . " mwscatum är wat oc het " ib 49 . " pwrlök är watir oc kalir " ib 52 . pipro rooth är wath oc thör ib 55 . ib 51, 53, 54, 56, 59, 69, 78, 149 . " tarffwas witha j hwath gradu nokor ting ärw heth, kald, tör, äller waath " ib 9: 97 . ib 96 ."],"e":["vaater . ","vother: -o SD NS 1: 59 ( 1401) . ","wother LB 6: 278 ),"]},{"a":"vatersot","b":"nn","c":"","d":["vattensot. " watersoth " LB 6: 107 (på tre st.). Jfr vatn-, vatu-sot."],"e":[]},{"a":"vatle","b":"nn","c":"","d":[" |Fdan. vatlæ. N. vasle] vassle. VGL XIII . dricke vaslan LB 7: 267 . Jfr geta-, osta-vatle."],"e":["vatlli VGL XIII . vasle),"]},{"a":"vatn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vatten. " ss ämne. smausennen släkte balet mz litlo vatne " Bu 134 . " konungin vatnith a stolpan slo " Iv 1627 . " ath then dagh skulde koma th thw äther bywgbrödh ok driker vatn äpther " Di 286 . drykkin skal vardha vatn blandat mz brännesten Gr 273 . ib (Cod. D) 363. fastadhe hon . . . hwarn dagh vidha vatn ok brödh KL 335 . " hwart thz klädhe som thera hold komber widh, thz skal thwas mz watne " MB 1: 360 . " stänkia sik mz wigdho watne " ib 502 . " jnnan thy lande är mykin nödh at watne " ib 210 . " teknar watn i the hälghe scrifft gudhlikan kännedom thy at swa som man seer sit anlit i watne, swa ma man oc se sin lifnath i gudhlikom kännedom " ib. " mz watne wardher wiin oc öl oc brödh oc alt thz mannin skal lliwa widh thz skal hawa mäst aff watne " ib. " funno liwandis watns adhror ib. the hafdho funnith got watn " ib 211 . " är . . . watnith . . . höghra elementum än iordhin är " ib 72 . elementith vathnit dogher moth allom sywkdom PM XLV . " vatnsens natwr är blöt " KL 288 . " jak döpir j vatne " MP 1: 22 . inbära widh oc watn Bir 5: 30 . " siwdhe thz alth saman j skört ööll ellir j watn " LB 1: 97 . " eth kar mz siwdhande watne " ib. " iiij eller fyra stop watn " ib 2: 92 . jak slaar ey wth thz fula watn för än jak faar thz rena GO 597 . " thu vesth ey j hwat brunne länksth är vatn " ib 574 . " swa är at känna dara radh som sla watn a gaas " ib 931 . " tagh watn offwir howdh thz löpir gärna i ärma " ib 353 . " watn ledha i ta gropa " KS 85 (208, 93) . i allä the stundh, ther laurensa martinssons stenhus är läghra en mith huvs, tha ägher laurens martinsson anama sigh bäggias wara watn oc drup SD NS 2: 846 ( 1414); jfr 2. - bild. see . . . til hwar en flather förman, at han ey taki sik watnet ower hwffwdet, at loffwa thz nokrom at haffwa, som ey loffwar siälffwer pawen LfK 11 . " thän som wil taghi liffsens watn til giffwins " MB 2: 369 . - vatten, vattenflod, vattenflöde. at hanum gangär ofse iuri ällär eldar ällär vatn SR 32 ; jfr 2. ","2) vatten, vattenmassa, vattensamling, vattendrag. tha löstes all grundin i iordhinne som watnen löpa vnder MB 1: 170 . " öktos watnin ib. archen flöt ower watnen, oc watnin mäktadhos ower mato ower iordhina " ib. " tha the (getterna) hafdho sumit owir thz vatnit " Gr 299 . " vatnanna sundirskiptilse ib. hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatn eller vatnwerk " SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). kom savinianus til franz til eth stort watn som kallas secana Bil 460 . KS 30 (76, 32) . " the män i landeno bodho . . . fylto aater all the watn (puteos) som han oc hans fadher hafdho grawith " MB 1: 210 . " thz watnit som laa inne j ihersusalem stadh, som kallas j lästinne piscina " Lg 70 . " han . . . sände han til vatnit syloe " Bo 152 . " manghe vngge muncka ens klostars som stoþ vidh fliutande vatn (juxta fluium) " Bu 22 . " konungen sidna marsken breff sende mz första open watn til stocholm stempde " RK 2: 6979 . " i voris med förste opit vaten sende forscriffne k: h: sin skep och folk til siös " HSH 20: 72 ( 1506) . " tesse slot och lenn till förste opit vaten besittie " ib 24: 21 ( 1512) . - vatten (i motsats till land). at wi skole haffue borthe theris stare förstis landh och watten FM 410 (1509, gammal afskr.). rast at lan de, viku at vatne SR 59 . " hwat the koma åt lande ällr watne " KS 66 (162, 72) . " ey wntföras aff stocholme til land eller watn " BSH 1: 132 ( 1371) . HSH 20: 221 ( 1507) . - Jfr almännings-, fiske-, fiskis-, här ads-, ivirflöds-, konungs-, kulfiski-, miþ-, oþol-, ofsinnis-, upgangs-vatn. ","3) vatten, vattenmängd som vid uppredade ombyten användes hvar särskil gång. twa it spisafat ful (för fult) mz korn mellan händerna j try eller iiij (4) watn LB 2: 92 . ","4) om genom konst beredd vätska: vatten; dekokt; destillat. holkin som wil bränna watn aff henne (järnört) LB 3: 88 . " thzta kallas bränth vatn aff hwilko lifsens wathen skal göras " PM XXVIII . " göra liffsens vathn ib. Jfr biug-, fiol-, kamfer-, krusamynto-, lavendel-, malyrta-, natskadho-, rosa-, rosen-, symn, syro-vatn. "","5) om vätska som afsöndras från kroppen: tårar. hwat gör thik swa mykit watn. thu ärwodha fafängt, hwat ey forma thit watn at vpfara j hymilin VKR XIII . - urin. hwar som sith watn slaar fran sig i gillestuge SGGK 105 . hwar som slaar sith watn j annars skoo ib. " huar som kastar sijth vatn i gyllestugho " SGG 130 . " kastha siith watn " LB 7: 171 . " latha sith vatn " ib. " dricka siith egiith vatn " ib 172 . " for menniskionne egith wathn " ib 2: 45 . hon (ɔ: dill) . . . drukkin lolkka fram watn (provocat urinas) ib 5: 80 . - Jfr tara vatn. "],"e":["vaten Di 287 ; LB 8: 44 ; HSH 20: 72 (1506), 24: 21 (1512). waten MD 63 (på två st.); LB 8: 49 ; HSH 20: 221 ( 1507) . ","wathen PM XXVIII (på två st.). vaptn Di 240 ; ","-ith ib. ","wantn LB 3: 94 (jfr s. 148); -e ib 93 (jfr s. 148); -it ST 118 ; ","-ith ib (på två st.). vant VGL II J 42. want VML II B 2: 6 i var. (på två st.). wanth LB 8: 41 . ","watns MB 1: 210 . ","waz VML I B 19: 3; jfr sammansättningar. med art. vatnsens KL 288 . ","wathnsens PM XXXI ), ","vatna fynd , ","vatns adhra","watz- )","vatus drupi","watnsdropi: -a Su 460 . watnz dropi: -a ib 37 0 . ","wantzdrwpi: -a Ber 85 . vatz dropi: -a MP 2: 188 . ","vatzdropi: -a Bir 1: (Cod. B) 349. watz droppe: -a LfK 199 ), ","vatns hyl","watntz- . ","vatz- MB 1: (Cod. B 539), ","vatns kälda","vatns ras","watz- )","vatns värk","watswärk )","vatns ämbar","vaz- )"]},{"a":"vatna","b":"vb","c":"v.","d":["1) vattna, gifva vatten att dricka. med dat. el. ack. the . . . watnahdo sino fä MB 1: 220 . " aldrigh watnahde jach hestha mz tik " Di 295 . RK 3: (sista forts.) 4424 .","2) vattna, begjuta (växt o. d.) med vatten. med dat. vakta at thw vatne ey kalenom KL 205 . " watna enom thörrom käp " ib 249 . " brodhoren . . . watnahde käppenom ib. "","3) vattna, bevattna, gifva väta el. fukitighet åt. fran flodhenne som däffwir äller wathnar egypti landh (qui irrigat Ægyptom MB 2: 36 ."],"e":[]},{"a":"vatnadhra","b":"nn","c":"","d":["vattenåder, källåder. " löstos alla watn adhror j iordhinne " ST 388 . hwilkin . . . görla aath gömer hwadhan watn aadhronar wth flyta Lg 822 . ib 823 . " vee mik thy at iak forlät lifwandis vatnadhrona (venam aquarum viventium) " Su 406 . Jfr vatns adhra."],"e":["-aadhra )"]},{"a":"vatnblandadher","b":"","c":"","d":["vattenblandad. watnblandadth wiin MB 1: 107 . Lg 3: 203 ."],"e":[]},{"a":"vatnbylghia","b":"nn","c":"","d":[" Su 401 ."],"e":["-bölghia )"]},{"a":"vatnbäkker","b":"nn","c":"","d":["vattenbäck, bäck. " huru mange watn bäkkia äru " Su 457 ."],"e":[]},{"a":"vatndrupi","b":"nn","c":"","d":["1) vattendroppe, droppe vatten. en watn drupe ma släkkia min thörst Bir 1: 222 . thenne fik ey en vatn dropa MP 1: 191 " ib 92, 239. " Su 370 .","2) vattendropp, droppande af vatten. gyunum bora idhelikin vatndrupi hardhan steen KL 288 . - Jfr vatns-, vatu-drupi."],"e":["-drupe . ","-dropi: -a MP 1: 92, 191, 239 ; Su 370 ), "]},{"a":"vatnfal","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vattendropp, droppande af vatten. stenen huilken . . . graffs och halas aff idkeliket watnfal Su 113 . ","2) ett slags hästsjukdom. fori vatenfal oc kornfal Hästläkedom i AS 137 . " for korn och watn fal " LB 7: 103 . for watnfal och kornfal ib 2: 67 . ib 69 ."],"e":["vaten )"]},{"a":"vatnflodh","b":"nn","c":"","d":["vattenflöde. " komo äpter siw dagha watn flodh ower iordhina " MB 1: 170 ."],"e":[]},{"a":"vatnflut","b":"nn","c":"","d":["ström, flod. til swdhers widh watn flotit effryams städher (in meridiem torrentis civiatum Ephraim) MB 2: 46 ."],"e":["watn flot )"]},{"a":"vatnfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full af vatten, vattenfyld; vattnig. törka watnfulla sinor LB 3: 47 . ib 2: 12 . är han (blodet) watnfuller ib 5: 293 . Jfr vatns fulder."],"e":["-fuller )"]},{"a":"vatnfynd","b":"nn","c":"","d":["Jfr vatna fynd"],"e":[]},{"a":"vatnganger","b":"nn","c":"","d":["vattengång, den linje på ett fartyg til hvilken vattnet når då fartyget ligger i vattnet. " han (pråmen) wil wara fampns tiokt offwan för watn ganghen " BSH 5: 210 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"vatnisker","b":"av","c":"adj.","d":["om mun: sådan att det vattnas i den åt (ngt), kännande åtrå efter (ngt). ath man . . . lyster ätha, och mwnnen är vathniskär effther mathen LB 7: 172 ."],"e":[]},{"a":"vatnkar","b":"nn","c":"","d":["1) vattenkar, kar el. kärl afsedt att innehålla el. fyllas med vatten. vnum watkar BYH 1: 176 ( 1372) . " fylto the vatnkarin mz vatn " Bo 62 . " jak hawer hanum vnt . . . mit wntkar " SD NS 1: 678 ( 1407) . Bir 3: 430 . ","2) kar el. kärl med vatten. hans vatnkar vmkulspiltis KL 210 . thit vatnkar spiltis ib. - behållare el. cistern med vatten. thin öghon äru som watukar (piscinæ) i esebon, hällagh siäl sigx hafwa öghon som wankar thy at hon af thwar mz tarom sinna synda smitta Ber 177 . - Jfr vatukar."],"e":["watkar )"]},{"a":"vatnkälda","b":"nn","c":"","d":["vattenkälla, källa. " mit wt af karino flöt en vatnkälla " Gr 299. en watn kälda wändis til olio Lg 67 . " the forläto tik, o herra gud lifuande vatnkälda " MP 1: 274 . Jfr vatns-, vatu-kälda."],"e":["-källa )"]},{"a":"vatnlop","b":"nn","c":"","d":["aflopp för vatten. medh fridh wathnlop (decursu aquæ) SD 2: 3 ."],"e":[]},{"a":"vatnlös","b":"av","c":"adj.","d":["vattenlös, vattentom. " the . . . kastadhe han liwandis i brunnin watnlösan " MB 1: 231 . ST 397 . " wardh diupastrer vatn löös brunder " Pa 11 . ST 78 ."],"e":["-löös )"]},{"a":"vatnlösa","b":"nn","c":"","d":["vattenbrist. " ther hafdhe . . . folkith nödh aff watnlöso " MB 1: 407 ."],"e":[]},{"a":"vatnpipa","b":"nn","c":"","d":["vattenrör. Lg 823 ."],"e":[]},{"a":"vatnporter","b":"nn","c":"","d":["vattenport. " hulkit fornempda steenhus beläghit är wästan mwr nidhon for watnportin mit fore " SJ 5 ( 1422) ."],"e":[]},{"a":"vatnqvärn","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr vtuqvärn."],"e":["-qvarn )"]},{"a":"vatnras","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr vatns ras."],"e":["-raas VGL II J 42 i var. vant räs ib 42), "]},{"a":"vatnrum","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vattenrum, utmed vatten beläget jordstycke? jak hafuer salt . . . hinrik döringe . . . eth watnrwm . . . nordhan andris van ralens watnwrm fäm oc xx (25) alna langt oc bret xij (12) alna . . . mädh swa forordh at han bygge ok bruca vt vp a watnit swa langt som hans granna a badha sidhor byggia mogha ok hwat androm borgharom ouer gaar som watnwm hafua at nyttia oc brua, ther vm stande han sijn äuentyg lica enom androm SJ 16-17 ( 1432). ","2) vattenrum, rum för vattens afledande. jak magnus muromästare ok min granne laurens martinsson hafwum sämyo giorth . . . om eth watnrwm myllan war stenhus SD NS 2: 846 ( 1414) . - Jfr vaturum."],"e":[]},{"a":"vatnrynnil","b":"nn","c":"","d":[" ? aflopp för vatten, rätt att leda vatten? graffwen IIII alna bredha med fyra wathn rynnel, aff for:da kär in til waarth closther, ärom wi behallandis, til waara äwogha nyttho (fossato quatuor vlnarum latiudinis cum aqudectu libero, a dicto lacu vsque ad clasturm nostrum ad vsum nostrum perpetuum nobis penitus reserauatis) SD 3: 697 (sannolikt från förra hälften af 1400-talet)."],"e":["-el )"]},{"a":"vatnränna","b":"nn","c":"","d":["vattenränna, ränna hvarigenom vatten ledes. holofernes . . . fan ena källo östir aff stadhen, aff hulke mästa watnet flöt jn j stadhen. hennes wat n rännor lät han atirtäppa oc fördärffwa MB 2: 155 . Ber 101 . Jfr vaturänna."],"e":[]},{"a":"vatnsiuker","b":"av","c":"adj.","d":[" = vatnsyktogher. hielpa then watnsiwka mannin MP 3: 388 . " ee thes meer een watn siwker man han drikker, thes meer thörster honum i. " ib 386 ."],"e":[]},{"a":"vatnsmidhia","b":"nn","c":"","d":["smedja el. järnbruk som drifves med vatten. then vatn-smädja vij upsath hafve på vara strängnäs domkirkio vägna i torsergia ström Fant & Wangstelius, Diss de Thorshälla 15 ( 1486). at för:de vatn-smedja skal aldrigh nogon tijdh vändas i quärn til någenhanda[!] sädes mälningh, utan skal blifva en vatu-smedja ib. Jfr vatusmidhia."],"e":["-smedja . ","-smädja )"]},{"a":"vatnsot","b":"nn","c":"","d":["vattensot. " intercus, watnsoot " GU 2 . " een annor af samo systra talino . . . hafdhe thrättan manadha lighat i vatnsoot " KL 349 . " en . . . som hafdhe vatnsoot " MP 2: 223 . ib 3: 386 . " then watnsot hafwer thyrster ä thy mer at han drikker mer " Ber 125 . han (ɔ: cannellabark) är . . . ghod . . . for wathusoth LB 8: 49 . ib 3: 30, 7: 9, 38, 245, 246 . PM LIII . Jfr vater-, vatu-sot."],"e":["-soot . ","-sott LB 7: 245 . wantsoth ib 3: 30),"]},{"a":"vatnströmber","b":"nn","c":"","d":["ström, strömmande vattenmassa. wäghana rinna aff watnströmom Su 119 . " otallike watn ströma " ib 402 . " han är thän lifuandis watnströmen skinande som cristal Hel. mäns leferne 99. ""],"e":[]},{"a":"vatnstämma","b":"nn","c":"","d":["lurinstämma (hos häst). fori vatenstemmo Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 70 ."],"e":["vatenstemma . ","watn stempna: -o LB 2: 70 ), "]},{"a":"vatnsyktogher","b":"av","c":"adj.","d":["vattusiktig, lidande af vattensot. vexer bwkin stoor oppo vtn söktoge LB 7: 245 . the människia som watnsöktogher är hon haffwir altiidh en fulan anda JP 81 . ib 84, 85 . " i ärin wathsyktoghe, thy ä thäs mera i drikken aff wärdlzlikom faffänghom sötma thäs mera törster idher " Su 91 . Jfr vatusyktogher."],"e":["-söktogher . ","wathsyktogher )"]},{"a":"vatntäppa","b":"nn","c":"","d":["Jfr vatutäppa."],"e":["watn täpa: -täper VML II B ind. 22 i var. watn tappa: -tappur ib), "]},{"a":"vatnvirke","b":"nn","c":"","d":["MELL Kg 24 i var. Jfr vatuvirke."],"e":[]},{"a":"vatnvägher","b":"nn","c":"","d":["Jfr vatuvägher."],"e":[]},{"a":"vatnvärk","b":"nn","c":"","d":["vattenverk. " hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer . . . vatn eller vatnwerk " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). Jfr oþolvatnvärk samt vatnsvärk, vantnvärke, vatuvärke. "],"e":[]},{"a":"vatnvärke","b":"nn","c":"","d":["vattenverk. " vatn ok vathneruerke " DD 3: 210 ( 1481) . Jfr adhel-, oþol-vantvärke samt vatnvärke, vatn-, vatns-värk."],"e":[]},{"a":"vatter","b":"","c":"","d":[" , se vanter."],"e":[]},{"a":"vatter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vatudrumber","b":"nn","c":"","d":["vattenbi, drönare. hvij bitja bij wattudrumbar i hiäl MD 425 ."],"e":["wattu- . ","-ar ) , "]},{"a":"vatudrupi","b":"nn","c":"","d":["vattendroppe. " rike fradzaren brinnande j heluitis lugha fik ey en vatjdropa til sina tunga swala " MP 1: 95 . ib 20 . Jfr vatu-, vatns-drupi."],"e":["-dropi )"]},{"a":"vatugarþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vatukar","b":"nn","c":"","d":["1) vattenkar, kar el. kärl afsedt att innehålla el. fyllas med vatten. lego . . . successori meo . . . 1 watukar SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). ","2) kar el. kärl med vatten. badha i eth kalt watukaar Lg 3: 345 . Jfr vatnkar."],"e":["-kaar )"]},{"a":"vatukälda","b":"nn","c":"","d":["vattenkälla, källa. " swa som hiortin girnas til vatu källona " Bo 113 . " ledhe them til äuärdelikx lifs vatukäldo " MP 1: 225 . Jfr vtn-, vatns-kälda."],"e":["-källa )"]},{"a":"vatuqvärn","b":"","c":"","d":[],"e":["wattuquarnn KrLL B 37: pr. i var.) f. UplL V 22: 2 i var. MElL B 28: 5 i var. KrLL B 37: pr. i var. Jfr vcatnqvärn."]},{"a":"vaturum","b":"nn","c":"","d":[" = vatnrum 2? andris gulsmidh . . . loth hustru tala gerdh . . . up eth kalgardzrum liggiande upa norrä malm som man gar til sancti jacob nidhan gatuna näst nidhan inge bältara tompt ok östan gerd zolde tompt hulkin (för hulkit) som bredh (för bret) är upp widh inge beltara tompt tolff (12) alna ok nidhärst widh watnit tre alna ok thiughu (23) . . . längden är fran inge bältara oc nidher til siön thre alna ok siwtighi (73) ok thär til waturum swa myket thär til hörir SJ 80 ( 1438) ."],"e":[]},{"a":"vaturänna","b":"nn","c":"","d":["= vatnränna. " konwngx päld wät i wathu rännom " Ber 101 ."],"e":[]},{"a":"vatusmidhia","b":"nn","c":"","d":[" = vatnsmidhia. at then samma vattu-smedja skulle honum vara bygd till meen Fant & Wangstelius, Diss. de Thorshälla 15 ( 1486). bruka förrskrifna vatu-smedja sigh till gagn ib. ib 16 ."],"e":["vatu- . ","vattu- . ","-smedja )"]},{"a":"vatusot","b":"nn","c":"","d":[" = vatnsot. en . . . som hafde vatnsot MP 1: 305 . " then som vatusot hauir, hauir illa luktandhe anda " ib 308 . fore watnsot oc sullen been LB 1: 97 . thz (för af persilja) doger fför wathwsoth ib 2: 35 . " tz (ɔ: brenth wiin fordriffwer vatnsottena " ib 7: 133 . ib 2: 9, 7: 246, 8: 43 PM LIII . Jfr vatersot."],"e":["-sooth LB 2: 9 . "]},{"a":"vatusyktogher","b":"av","c":"adj.","d":[" = vatnthem thär watusyptogher är ib. " en watusyftik människia " ib 216, 217 . " varder han visselica vatuyskogh " LB 7: 175 . " brynner ten vatusyctoga inwertis aff myklom hita " ib 246 . " bota ten vatusöctoga " ib 247 ."],"e":["-söctoger . ","-syptogher . "]},{"a":"vatutäppa","b":"nn","c":"","d":["fördämning, damm. de quibusdam uattutæppom . . . illegitime edificatis SD 3: 649 (1324, gammal afskr.). predictas . . . uattutæppor omnes . . . coniurauerunt finaliter deponendas ib. " edificia aque dicta vathutæppo " ib 650 (1324, gammal afskr.). ib 5: 49 (1341, afskr.) . Jfr vatntäppa."],"e":["watnäpa: -ur VML II B ind. 22), "]},{"a":"vatuvirke","b":"nn","c":"","d":["MELL Kg 24 i var. Jfr vatnvirke."],"e":[]},{"a":"vatuvägher","b":"nn","c":"","d":[" L. (HelsL V 2 i var.) väg till vatten. om en gamel vatu vä BtFH 1: 154 ( 1507) . dömdes lauris persson nemis sin watu wag ffri och igne aff oleff nilisson ib 158 ( 1507) . ib 1672 ( 1508) . Jfr vatnvägher."],"e":["-wager )"]},{"a":"vatuvärke","b":"nn","c":"","d":["och m. (KrLL Kg 28). L. = vatnvärke. affhända the sigh och synom arffuom ffor:da ström och ägodelar och tilegna ffor:da peder japsson och hans arffwa mz strömen skoga skiwl wattn wattw werckee DD 3: 217 ( 1483) ."],"e":["wattw werckee )"]},{"a":"vatuöster","b":"nn","c":"","d":["vattenösning, utösande af vatten (ur grufva), vattenuppfordring. haffuer jach befalt min fogitte, att han med the sex om al rympning och vatwööst, hwat grwffue behoff görs, skal tylsee tyl almennelig nytta BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"vax","b":"nn","c":"","d":["vax. " vax bära bii ok göra vtan sinna natura bland ok spiäl " Bu 11 . " iam skyt som vax brindar i elde " ib 189 . " stenen veks for benom som vaks for insighle " ib 166 . " komo mang bij thit . . . ok bygdho ther vp aff renasto taromän aff thera waxe et capopal " KL 11 . " ens lambs liknilse aff wax innelykt i silfwe " ib 39 . Bir 1: 257 . " kronlyus . . . ywer oss lata gyorä af þrym lifspundom vax " SD 5: 563 ( 1346) . the beredhninggin, som han gaff for the goozen, hoon war hwatzske minnä äller meer än fyra skippund oc ällöfwa liipsund vax ib NS 1: 639 ( 1407)! wi . . . hafuom salt . . . abotanum oc conuentinne i nydal warn gardh, som kallas hyltna . . . foe thrätighi marker redho päninga oc eet pund wax ib 3: 281 ( 1417) . böthe ena mark wax SO 4 ."],"e":[]},{"a":"vaxa","b":"vb","c":"v.","d":["1: växa, tillväxa (i längd el. hödj), utvecklas. om organism el. del af organism, närmast med afseende på växter, men äfven i fråga om menniskor och djur. at träit idkelica växer til thäs thz är ful växit MP 1: 237 . " göta drotnug som vtländes kallas longobardi. þy at þe läto skiäg växa som ryzom " Bu 56 . " the vexer blodh och taker ath ökias j mantz liff " LB 2: 62 . nw wäxer smaswennin oc wardher mykin wedheman MB 1: 198 . " ä wäxä wälliuga barn tho at the watn drikka " GO 129 . - växa, genom växande öfvergå till. med prep. i en sten är j dactili frvc vm han sätz ok platas j feta iordh tha fetmar han . . . ok wäxer j stort trä Bir 1: 132 . - stiga, höja sig. växte oliona wäzska swa höght ok öktis at olian flöt allan thän daghin nidher i tyberim flodh Lg 67 . - i allmännare användning: växa, tillväxa, tilläga, ökas (i om fattning, antal, styrka o. s. v.). vaxte crisna manna taal KL 142 . " ther skal iak läta wäxa thina släkt " MB 1: 254 . " þätta lius växte sua . . . at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta " Bu 10 . dygdhena waxa lönlika gömda Ber 113 (jfr 299). huru mykit thin vilia vexer swa vexer thin forskullan MP 1: 55 . scalt thu växa j godhom gerningom ib 237 . " eptir ty som aldrin honum växte " ib 51 . " honom tok vmsidhe vaxa högfärdh " KL 250 . " hanom växte vm siþe smam oc smam läti oc glömska " ib 188 . " honum wäxer sorgh ok stoor angist " Al 1827 . " naar mik växe godz tha växe mik moodh " GO 173 . " waara forfädhra gudh, han signe thässa smaswena . . . oc giwi them wäxa i mykin mogha " MB 1: 259 . ","2) växa, gro; genom växande uppkomma el. blifva till, uppstå, alstras. om organism. blomstris iordhen mz grönt gräs, oc sädhe oc frwktsamom träem äpter sit kyn mz natwrlike sädhe, swa at et maghe plantas, oc wäxa aff andro MB 1: 156 . " klint wäxir opta äpte hwete sädh " GO 740 . " odyrth vaxir yffrith (pullulat herba satis que nil habvet vitilatis) " ib 744 . " thz bästa viin man for them bär, thz ij landith växith är " Fl 871 thre äple kärna the som i paradiis waro wäxte Lg 92 . " thässin hinnan som är växsin owir (superducta) manga manna vndirstanilsa öghon " Bir 3: 121 . " ä wäxe rakka tan män gamal hundir been " GO 678 . offta vexer böld j arzen LB 7: 265 . - framväxa, uppväxa. aff hans släkt waxte een blomstrande spruti ST 205 . " i allmännare användning: uppstå, uppkomma. aff thy wäxste sidhwänia j klostrum at läsa the salmana til guz modhors hedhir " KL 66 . " läti oc fafänga tingha skodhan, aff hwilkom waxa cellana ledha oc ytra thinganna fafängh wmsorgh " Su 263 . " wäxte ther aff eeth storth mordh " RK 3: 2096 . " ib (sista forts.) 5914. växste starkir stormbir " Bir 3: 177 . " waxte (orietur) dighirt bang ok wadhelikit mällan pauan ok biscopin ok thera klär(a) " Bil 115 . ST 3 . - (?) hon (ɔ: colera nigra) wäxir taa LB 3: 37 . ","3) växa, vegetera, lefva ett vegetativt lif. all wexande thing (vegetabilia) som nihdertrykt oc forsoffat haffua warit aff wintersins köld oc harda froste tilböria tha grönskas Su 200 . - växa, vara för handen, finnas. om växt, äfven i allmännare mening om naturprodukt. oppa the änginne ther vaxste alla handa blomsther oc yrtir Pa 20 . " badhe trä ok barkir som vaxa i thy rikeno " ib 5 . pors, som myklo höghre wäxer i iorsala lande, än i hallande MB 1: 499 . " ther (i den väna lunden, d. v. s. Sverige) wäxer i swa margh godh frwkt " RK 1: (Albr) s. 207 . " ther wäxir i the owirmärkis kryde som wäl smakar i bikar oc gryte ib. ther wäxir i the ädhla paradiise korn " ib. " ther wäxir i ädhle dyre stena " ib 208 . " tak the yrth som wexer j hwethe aker mz bloth blomsther ok röth ffrö " LB 2: 54 . hon (ɔ: gökx yrt) vexer alment oppo ängyar ib 7: 273 . Bir 4: 165 . Lg 3: 301 . - part. pet. vaxin,","1) vuxen, fullvuxen. " maria þrigia ara gamalt barn gik ensamen som växen vare " Bu 5 . " the . . . cristnadho . . . siäxtighi thusandh vaxit folk. wtan barn " Bil 238 . tha han giordhis växin oc vardh tiughu ara älla fäm ara oc tiughu Bo 30 . Di 30 . - i växt framskriden. nar hon giordhes bätir vaxen (aliquantulum crevisset) Su 384 . ","2) växt, vuxen, som har (så eller så) beskaffad växt. han war woxen som jette Di 1 . han war mannelige woxen ib 7 . " han war starkelighe woxen " ib 13 . ib 61 . " han war degeliga woxen " ib 129 . - refl. vaxas? växa, tillväxa, ökas. i tesson manade tha wäxis (troligen för wäxir) allir blodir LB 3: 37 . - vaxa i gen, växa åter. begynnade nw hans haar ällir lokka waxa j gän (renasci) MB 2: 122 . Jfr i gen vaxa. ","1) uppvaäxa; tillväxa, blifa stor. (han) vexte op oc vart mectiger man MD 317 . Di 21 . var . . . litin mz litlom. ok swa skalt thu vaxa til lika vp mz honom (sis . . . cum parvulo parvula, et cum grandescente grandescas) Bo 16 . - växa upp, tillväxa. palmträ wäxe storlika wp i högdhinne Ber 97 . - bildl. wtwalde män waxa wp i höghdinne Ber 97 ( jfr 299). - växa uppn höja sig, resa sig. dalin wäxste vp (excrevit) mz sino blomstré owr thessin fäm bärghin Bir 1: 175 . ","2) uppväxa, uppspira. þa växte vänast lilia up af hans graf Bu 7 . - upptå, uppkomma. wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). wäxte opp eth stort bläsandhe wädher oc storm Lg 3: 706 . ","3) växa uppåt. LB 2: 37, 7: 141 (se ofvan under vaxa nidher). - Jfr upvaxa. - Jfr fran-, saman-, ut-vaxa samt ful-, siälf-vaxin."],"e":["waxa VML II A 19: pr-, Ber 97, 113 (jfr 299); MB 2: 122 ; Su 263 ; ","vthwaxa ST 205 . ","waxä VGL IV 15: 15. waghxä: wppwaghxä SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). uaxa: tiluaxa Bo 88 ; ","opuaxa Bir 2: 37 . ","vaxsa ib 270 . ","waxsa: wpwaxsa ib 4: 6 . växa. ","uaxir SML M 5: pr. i var.; 1069. waxör HelsL Præf. vaxe MELL þiw 27 i var-; Bu 508 . ","växer MP 1: 237 . " wäxer KrLL Tiw 28; " Al 557, 1825 ; Lg 927 ; Bir 1: 132 ; MB 1: 198, 388, 499 ; RK 1: (Albr) s. 207 . ","wäxser Lg 3: 301 . ","wäxär HelsL J 3. växir: vp växir Bir 1: 143 . ","wäxir UplL M 24: 3; SML M 5: pr.; GO 740 ; RK 1: (Albr) s. 207 (på två st.), 208. vexer MP 1: 55 (på två st..); LB 2: 62, 7: 265, 273 . ","wexer ib 2: 54 . ","wexir MELL þiw 27 i var,; ST 132 . ","växe Bu 10 ; GO 173 (på två st). wäxe GO 678 ; Ber 97 . ","vexe MELL þiw 27; KrLL Tiw 28. woxir Bir 4: 165 . " woxör HelsL. Prðf. i var. ","waxte Bil 115, 299 ; ST 3 ; Al 787 . ","vaxste Pa 20 . ","växte Bu 7, 30 ; KL 188 ; MP 1: 51 ; Iv 4377 ; Lg 67 ; Ansg 177 . ","wäxte MB 1: 175 ; Lg 3: 706 . RK 3: 2096, 2944 ; Al 8335 . ","växste Bu 402 ; Bir 3: 47, 177 . ","wäxste KL 59, 66 ; Bir 1: 175 ; MB 1: 271 . ","uäxste: vpuäxste Bir 1: l176. vexte MD 317 . ","wexte Al 285 . ","lwexste RK 3: (sista forts.) 5914 .. woxte Di 21 . ","waxto SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). wäxto MB 1: 166 ; Al 5273 . ","uäxsto: opuäxsto Bir 3: 232 ; ","vpuäxsto ib 1: 176 ; KL 82 . ","wäghxtu SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). part. pret. ","vaxin: -it Bil 238 . ","waxin VML II M 22: pr. i var. uaxin SML M 4: pr. i var. vaxsin Bir 3: 121 . ","vaxen Su 384 . ","växin Bo 30 ; ","-ith Fl 871 . ","wäxin SML M 4; pr.; VML II M 22: pr.; opwäxin MB 1: 83 . ","växen Bu 5 . ","woxen Di 1, 7, 13, 30, 61, 129 . ","wäxter Lg 3: 339 ; ","-te Lg 82 . ","wäxster: op wäxst Al 9046 . ","uäxster: opuäxste Bir 2: 104),","alltmer utvecklas","till ngt )","vaxa ivir , växa öfver. part. pret. öfvervuxen. han . . . war wäxter oer mz haar Lg 3: 339 . Jfr ivir vaxa. ","vaxa nidhir , växa nedåt. swa som andhra yrther wexa wp swa wexer hon (pepparroten) nidher j jordhena LB 2: 37 . ib 7: 141 . ","vaxa til , växa till, tillväxa, tilltaga, gå framåt (i styrka, makt o. s. v.). vienna vaxte daglige til mz växt oc skönheet lica MD 445 . tha wäxte mera til iomfrudomen än franwäxte Lg 3: 488 . opersonl. ","med dat. honum wäxer til ok mik faller fra Al 1849 . - Jfr tilvaxa. ","vaxa up , "]},{"a":"vaxbiläte","b":"nn","c":"","d":["vaxbild. Lg 3: 724 ."],"e":["wax beläte )"]},{"a":"vaxdrupi","b":"nn","c":"","d":["vaxdroppe. " aff klenasto wax drupum " KL 11 ."],"e":[]},{"a":"vaxkar","b":"nn","c":"","d":["vaxkärl. " giordho the i egiptolande sinom affgudh et waxkar " MB 1: 174 ."],"e":[]},{"a":"vaxlamb","b":"nn","c":"","d":["vaxlam, af vax förfärdigat lamm. KL 40 ."],"e":[]},{"a":"vaxlius","b":"nn","c":"","d":["vaxljus. " eet stort vaxlyus " SD 5: 564 ( 1346) . " mz vax liusom oc lampom " Gr 317 . hon plägadhe . . . vm freadhagana ath läta drypa af waxliusom brännande dropa owir sit köt VKR XiV. the begängilse skwlu hallas meth . . . brinnande waxlyws SD NS 3: 550 ( 1420) . " rum med högom jernpinnom för storom vaxliusom kring om alt altaret " TK 269 . MB 1: 62 . Ansg 255 . TK 275 ."],"e":["-lyus )"]},{"a":"vaxstapul","b":"nn","c":"","d":["vaxstapel. " begrovadhe modher abbatissa all the andra biscoperna oc doctores och mästara med skot och väghbulla oh vaxstapla " TK 275 ."],"e":[]},{"a":"vaxter","b":"nn","c":"","d":["1) växt växande. war herra skapadhe . . . liwandis thing, oc tho först the som hawa swa litith liiff oc lönlikt, at the röra sik ey aff stadh, vtan mz wäxt swa som grä oc trä MB 1: 74 . " meere fägrindh . . . än nakor aldra lustelikasta somar kan giffua . . . allo thy i jordherike wäxir j theras grönsko oc lustelikom wägxt oc blomstrom " Su 289 . ","2) växt, årsväxt, gröda. wardh swa mykin wäxter alzskona korns MB 1: 239 . ","3) växt, växtorganism. jordhena mz malm oc stenom oc sinom växstom Bir 4: 127 . ","4) växt, sjuklig utväxt. en . . . piltir . . . hafdhe en växst owir sit ögha KL 348 . for flenen, rylen, vexthen LB 7: 14 . " formanar iak tich, then leedhe fleen, wäxt, styng, haldh ryll wärk oc we ib. ach manar tiik fleen ryyl, wexth, eller huad tw är " ib 19 . ib 20, 21 . fore växten ib 10: 8 . " fore växtenom " ib. " läg thz vih wäxtin ib. "","5) växt, form som utvecklats under växande, skapnad, gestalt. guz moþer . . . gar vt tel hans ii hans husfru ham baþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom (in haibu et qualitate per omnia similis) Bu 19 ; " jfr 6. han hauar . . . röstan vaxt " ib 204 . " hans växstir (statura) var rättir " Bir 2: 135 . ","6) växt, storlek. " j sino tiughonda aare var han fulkompn j växt (magniudine) ok j stryrk sua som thäs timans midhlanghämän " Bir 2 . 135. en gamal karll. högher at wäxte Bil 281 . " thz folk . . . hawer höghan wäxt " MB 1: 401 . " syntis thera växte (för växter?) mera vara (synduz þau meiri vexti) än annar barn aff thera aar " Fl 116 . " vienna vaxte daglige til mz växt oc skönheet lica " MD 445 ; jfr 5. "],"e":["vaxt (ack.) Bu 204 ; " avaxt " VGL I A 16: 2. waxter: awaxt MB 1: 209, 339 ; ","aarswaxt Su 425 . växter),"]},{"a":"vaþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vaþ","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vaþadrät , "]},{"a":"vaþ","b":"","c":"","d":[" , se väþ."],"e":[]},{"a":"vaþ","b":"nn","c":"","d":["vad, vadställe. " j eno vadhi mötte henne een kiärlingh " Bil 805 . " elizabäth fiol vtan vadhit j siupan dy " ib. " litha häst är i vadhi mäst " GO 515 ; jfr Kock, Ark. 2: 107, Medeltidsordspr. 2: 256. ther la et watn ful got wadh Al 2536 . " jag riidher före offuer thetta wad " RK 3: (sista forts.) 5607 . " han kom till ena stora aa . . . kan fan ther enchte wad wloffuer " Di 60 . israels söner . . . besannadho oc belagdo all wadhen j jordhans flodh som ledha til moab, oc latio ther alz enghen offwir komma MB 2: 77 . Al 1378, 6390 . Di 62, 212, 215 . MB 2: 6, 91, 110 . - i ortnman. a mølnowad SD 2: 31 ( 1287) . " de kydiandum " ib 77 ( 1289) . in bøghio wap ib 503 ( 1307) ."],"e":[]},{"a":"vaþ stang","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vaþa","b":"","c":"","d":["gå.","1) vada, gå i vatten el. vätska. Lg 95 . " thera öras the wordho ok stundom sommo " RK 1: 2312 . " han wodh i siön som j [1] odenswala " ib 2: 8472 . " wod han vti ana alt op wnder hakana " Di 60 . " the strid gik saman ok starklika stod swa at man matte wada öuer foot i blod " RK 1: 315 . " vnder sin arm ij blodhit wädha " Al 3372 . " wadha ower iordan " MB 1: 422 . " the wordho öffuer the graffwa " RK 2: 2425 . " ingen kunde öffuer älffuena fara äller wadha " ib 3: 1421 . MB 2: 247 . " han . . . . wod wtoffner sundit " Di 42 . " är hon mö ouer vatnith gar vatnith ij same färgho star, är hon ey mö ouer vatnith vodh vatnith vardher som eet blod " Fl 1124 . - bildl. hwi wilt thu swa fanyttelika wadha moth strömmen, sättandis tik mothe konungh karlle Lg 3: 299 . ","2) gå, utbreda sig. om liflösa ting. tha (näml. under sömnen) wadher wätan om liwith MB 1: 120 . "],"e":["wädha (i rim med trädha) Al 3372 . pres. -er. ","vadha ivir , vada öfvwer. han stodh genstan vp och wodh ofwir ST 118 . " han wodh atir ofwir ib. ""]},{"a":"vaþe","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) skada, olycka, nöd, olyckligt el. svårt tillstånd. " hafþen ii eihg hana calla tel hialpa. þa varin ii nu alle viþ grund döþe ok tel vaþa dömde " Bu 23 . þeop[h]lus skämmes viþ sin vaþa ib 29 . " sigia þäm salogha suenom . . . huat uþa þöm var för hände (quantam incurissent pænam) " ib 154 . " them frälsa aff thera dödha manna wadha (den nöd som vållades dem af de döde) " Bil 876 . wi aghom þöm tolf for allom waþa oc skaþa, sum þe firi þässon maal kunno i koma, väria SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). gör . . . ey . . . thinne modher ok mik swa höghelik vadha, thz thu vil skilias os ij fr Fl 477 . " nu äru the stad ij mykin vadha (eru þau naðuliga stödd), vtan gudh mz sina nadhe nadhelika them hiälper badha " ib 1550 ; " jf 3. at thu far hem . . . för än thu thik ij wadha säter " Al 4310 ; " jfr 3, "","2) svprighet, möda. magho alle cristne men koma til himerikkis, än the göma sin cristendom, oc tho wärlz män mz mere wadha . . . än kloster män MB 1: 452 . - (?) han wardher ther sin waanda qwit oc gar heem vthan waadha MD 387 . ","3) våda, fara. " vaþe är striþa viþ siäluan " Bu 134 . " i myclom vaþa (periculo] var iak for þina sculd " ib 499 . " daghleka vast þu i lifsen[s] vaþa " ib 76 . VKR IV vtan adhalport skal wara port luka järndadh . . . huessen til wärilse för eld oc allan brådhan wådha KS 85 (209, 94) . opta är wadhin när GO 169 . " görande them fore wara af sinom wadha (periculo) " Bir 1: 196 . " jak fore wara them af thera wadom " ib 256 . " nar andra manna wadha (pericula) tesk ok beuisas thik " ib 379 . " flyande sins wägx wada (pericula) " ib 332 . " iak kalladhe thik aff värdinna vadhom " ib 3: 25 . " han vnkom hafsins wadha " KL 175 . hel. uitis wadha (pericula) funno mik MP 1: 250 . " värna oss . . . af aliggiande wadhom " VKR 59 . " tusanda skadha oc wadha " Su 141 . ib 146, 400 . " vilen i nw ey göra swa the foen riken i wodhe staa " RK 2: 88 . ","4) våda, skada el. olycka som ngn åstadkommer ut uppsåt. hwilkin man som drape annan mz brädhe, eller wadha, vtan staddan wilia at dräpa sin nästa MB 1: 425 . then som drap mz wadha oc ey mz wilia ib. " om sa händdher broder dräper brodher, ekke mz villiandes modhe heller mz vadha " SEG 120 . " än thu är reen . . . aff qwinnor blandan oc manna wadha (d. v. s. sådant som oförutsedt kan oena män?) " Al 7538 . - (?) konungin sa ther görla til vadhna (sannolikt felaktigt) Fl 1553 . - Jfr bak-, banz-, blods-, brand-, branda-, döds-, elds-, lifs-, sio-, sios-, siäla-vaþe. ","1) eld hvarigenom olycka förorsakas. grata thenna wadha eld MB 1: 359 . " vm vadha eeld " MEG (red. A) 53 . ib (red. B) 58 . ","2) vådeld. " hwru een gaardh wart frälster fra wadha eld " Lg 3: 373 . rädda kyrkennes huss aff wadha ellen ib. " een stoor deel aff her linwardz gaardh . . . war oppbrunnen aff wadh eell " ib. " kom waadheld i eeth stoort kornherberghe ib 381. ""],"e":["wodhe RK 2: 88), ","vaþa bloþ , ","vaþa bot","wade- )","vaþa brander , ","vaþa bränna , ","vaþa drap , ","vaþa eþer , ","vaþa elder","waadheld Lg 3: 381 . ","vadha eld. vadha eeld MEG (red. A) 53 . wadh eell Lg 3: 373 . ","art . wadha ellen ib),","vaþa fä , ","vaþa giäld","-gäll )","vaþa gärþ , ","vaþa gärning , ","vaþa hug , ","vadha idh","-iidh )","vaþa läst , ","vaþa lös , ","vaþa mal , ","vaþa sar , ","vaþa skena , ","vaþa skuver , ","vaþa vägher , ","vaþa värk , "]},{"a":"vaþeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vådlig, farlig. " Bu 79. hwilkin som gar wadhelika wägha han faller rasklika " Ber 57 . " mz wadheliom ormom " MB 1: 279 . " j iorsala haff ther swalghit war wadhelighast " Bil 88 . " höxsta hwaluit . . . som gifwir aff sik vadhelikt fall (casus tam periculosos) suaa at mange the som inganga the tappa liuit " Bir 2: 155 . " j vadhelico grafwena " ib. " wi seem otalikit folk ok mogha for fara af wadhelikom storm ok bylghiom (in periculosis procellis) " ib 1: 323 . " falst hop ok wadhelikt ib 337. aff höxsta kirkionna formanna vadhelicom stadhga " ib 2: 89 . " i trångom ok uådelikom sakom " KS 27 (69, 29) . herra wredhe . . . är bådhe rädelik ok wädhelik ib 77 (191, 84). han manaþe at fly rosinna last. þy at han är mykit waþeliken (periculosum) KL 184 . marcius haffuir i sigh . . . iij vadelica daga LB 7: 90 . ib 91 . - med dat. thz är vdhelicaste lastir oc odygdh. ok mäst tholkom som thu äst Bo 16 . fiska fiälz rutelikhet är vadhelicare licamenom än annor ond lokt Bir 3: 203 . ","2) förfärlig. " en vadelikin draki " Bil 709 . ","3) häfitig, våldsam, svår. waxte dighirt bang ok wadhelikit (gravis orietur contentio) mällan pauan ok biscopin ok thera klärk[a) Bil 115 . en syndogh kona scref sina vadelika syndh a eeth perman ib 605 . " en stodh man dödin som för swa vadelikir. at män doo widh at the nusu eller gespadho ib 713. han fik wadhelika sot " ib 315 . KL 20 ."],"e":["-leker: -leka Bu 79 . ","-likin Bil 709 . ","-liken KL 184 . ","-ligh: -lighast Bil 88 . ","-likt -likit Bil 115 ; Bir 1: 337),"]},{"a":"vaþi","b":"nn","c":"","d":[" L.","att föra till 2. ","2) genom rågång el. gränlinie afskildt område. om ett visst jordomrpde. en fierdedeel aff enom wadä i lerokä SD 5: 671 ( 1347, nyare afskr.) . - om stadsområde. hus ella iord i söderköpunx uaþa SR 33 . -ortnamn. allan ägholat (för -lot el. -lut) i houlitta waþa SD 6: 180 ( 1350) . " mit godz i jwnkeköpungx fögheti swa som är roophulta wadhi oc roophulta qwärn " ib NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). - Jfr bya-, in-, kloster-, ut-vaþi."],"e":[]},{"a":"vaþir","b":"nn","c":"","d":[" Jfr bruþvaþir."],"e":[]},{"a":"vaþmal","b":"nn","c":"","d":["vadmal. " SR 7. " " tw aaklädhe af watmal " VKR 57 . " twe vndikiortla af hwito watmale " ib. " een kiortil af graat watmale b. " ib 70 . Bir 4: 10, 24, 25, 5: 41 . Lg 3: 550 . konunghen . . . sändhe honom en kiortil, halffwan aff gyllene stykke, oc halffwan aff wadhmal, til smälikhet BK 196 . " at reedha wadhmaal " Bir 5: 29 . en alin got vaþmal (gäller i betalning) firi twa örtugha. andra handa vaþmal som þät är wärt til SD 5: 637 ( 1347) . " atta alna wadhmal ib " NS 1: 36 (14019. DD 3: 225 ( 1488) . " fore halff fiorthunde mark päninger at beredha meth vxa oc koo, meth wadhmal oc smör " SD NS 2: 103 ( 1409) . - i latiniserad form. lego . . . vadmale pro cuculla SD 2: 684 (1292-1312). lego . . . vnum centarium (d. v. s. 100 el. 120 alnar) vadmalis et tele ib. " vna ora vadmale " ib 5: 620 ( 1346, gammal afskr.) . " quator solidi wadmale ib. centum decem marcas wadmalie (d. v. s. lvadmal till 110 markers värde) " ib 2: 145 ( 1292) . " ad solucionem duodecim marcharum vadmalium " ib 5: 546 ( 1346) . Jfr Schlyter, Ordbok s. 413; Amira, Altshw. Obligationenrecht s. 480. ","1) kläde el. tygstycke af vadmal. systrana skulu haffua sänga aff brädhom . . . oc ther innan halm, oc owan halmen mattor ällir biörnskin . . . älla oc eth thiokt wadhmals kläde ällir annat grofft kläde Bir 5: 41 . ","2) vadmalslakan. " liggia a bulstir oc wadhmals lakan " VKR 11 . Bir 5: 42 ."],"e":["wadhmaal Bir 5: 29 . ","wath- ib 4: 10, (på tre st.). wat- VKR 57 (på tre st.), 70 (på fem st.); Bir 4: 10 . " wammal ib; " DD 3: 225 ( 1488) . ","wanmal MELL Eghn 9 i var; KrLL J 8: pr. i var. wan mal SR 7 . ","wanmaal StadsL J 5: pr. i var. ","wandmal KrLL J 8: pr. i var.; Bir 4: 24 (på fyra st), 25, 5: 41. ","valmal StadsL J 5: pr. i var. ","valmall KrLL J 8: pr. i var.; Lg 3: 550), ","vadhmals kapa , ","vadhmals kiurtil","watmals- )","vadhmals klädhe","wanmals- . ","wanmalskläder BS 36 . valmals kleder SO 81), "]},{"a":"vaþvi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ve","b":"in","c":"interj.","d":[" " ve! ack! han . . . ändadhe hwart opit mz ve ve " Bil 312 . " han . . . ropadhe . . . lsighiande ve ve " KL 43 . " han sagdhe sik hawa höört gröteliak öst. hwilkin altidh saghde ve oc ve " ib 275 . the . . . skulu sighia sik ve Bir 1: 5 . " han öpte sik ve at hon sculde ok drap varþa " Bu 495 . - med dat. (el. ack.). vee mik oslom (væ mihi) Bo 124 . Su 16, 41, 406 . ve mik. hwart skal iak nu vända mik ib 407. vee hedninghom stridande mothe myno folke MB 2: 174 . " we we we byggiandom paa iordhene " ib 346 . ve iordhinne oc haffweno ib 352 . " vee them bädröffuade fane " RK 1: (sfgn) s. 180 . " ve mik ofwer alt ve " Su 407 . " ve tholikom at the waro nakan tima föddhe " Bir 1: 171 . " wee mik lifua arma man " RK 3: 887 . - i förbindelse med ett föreg. o o wee mik Lg 661 . Su 407 . - Jfr vi, avi, ovi."],"e":["vee . ","wee )"]},{"a":"ve","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) ve, verop; tid med afs. på hvilken ett verop gäller. eth ve är förlidhit oc see än komma thu we ther äpther MB 2: 347 . ib 350 .","2) klagan. " the vnga frua florie kärdhe sik mz iämerlikt ve " Fr 2390 . swa omwändis . . . orghalekir j we oc veningx wisor (in lamentum) MB 2: 247 . ","3) olycka, förderf, elände. tha wi thänkiom a idhart we Al 7307 . är them we (væ eis) at the wordho nakon tima preste Bir 1: 170 . " ve är os vm vi viliom honom fölghia " Bo 96 . " we är thöm orät dichta ok städia " KS 67 (165, 73) . mange hundha bryta dör ve är honum thär inne wardhir takin GO 41 . " grytan lastadhe kätilin we är thik (stackars du) tha swart thu äst " ib 1008 . " we är konne thän dagh hon bisar fore spiwth stangh " ib 1017 . ve ward honom at han thz tenkte RK 1: 573 . " ve wardhe ondo ögho (för -a) " GO 1023 . " ve mik ofwer alt ve " Su 407 . - ondt, lidande, pina, smärta, qval. jach formanar tik. then lede fleen, we oc wärk LB 7: 15 . jach formanar tik then ledha flen. wärk och wee ib. ib 14, 16, 17, 18 . hon (Eva) skulle wardha mz we oc ysäld modher alla liwande manna MB 1: 162 . " han hafdhe we i hwar sin lidh " Al 10112 . " mit hiärta hafer we oc mykin qwala " ib 10076 . " i we oc sorgh mondo the thra " ib 10560 . " hafer iak nu sorgh ok ve ok quidho " Su 408 . dömas . . . til äuerdhelikit ve (væ sempiternum) Bir 2: 92 . " skal han i heluite boo ok haffua ewynnelika wee " RK 1: 3772 . " hiälp oss aff willo oc heluitis wä thin son giff oss mz gläde sää " MD 70 . tha han fik the jomffru see tha wardh honom om sith hierta we ib (S) 299 . " aff älskog war hans we " ib. " alt þät ve hon gör mik " Bu 19 . " thz gör os allom saman wee IV 106. " RK 1: 3654 . " ride the . . . bade aff nycyopung vten we " ib 2: l6421. the skulu känna ve j thesse wärld ok ve for vtan ända Bir 1: 200 . " tha skal them wara ve j skiäl ok likama " ib 199 . " ä är wamb ve som for (trol. felaktigt för söt) war mwnne " GO 674 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 298 f., Ark. f. Nord. Fil. 2: 103. ångest, förtviflan. the striddo sidhan rät aff we Al 5371 . " honom är j hiärtat we " Fl 586 . - Jfr hiärta ve samt va."],"e":["wee . ","wä MD 70 (i rim med sää, se)), "]},{"a":"vedaghar","b":"nn","c":"pl.","d":["lidandesdagar; lidande, vedermöda. böriadhes henna twangh oc wee dagha taka lisa Lg 3: 421 . " viliom wy ey . . . kunnogha marskenom wara wedagha " RK 1: 1686 . seen wppa mina ysäld, min wärk oc mina weedagha Su 242 . ib 245 . LfK 228 . " bedhr jak tik . . . at thu lös mik wtaff diäfwlsens wedagha (det lidande som tilfogas mig af djäfvulen) Sv. böner 408. ""],"e":["wee- )"]},{"a":"vedh","b":"","c":"","d":[" , se viþ."],"e":[]},{"a":"vedhe","b":"nn","c":"","d":["innanmäte el. inelfvor af fäldt villebråd. skora the swinith op ok goffua hundana ok goffua them väydith Di 229 ."],"e":["väyde )"]},{"a":"vedhe","b":"nn","c":"","d":["jagt. " esau . . . foor mykith a weydhe " MB 1: 208 ."],"e":["weydhe )"]},{"a":"vedhehunder","b":"nn","c":"","d":["jagthund. " bad osanttrix konung athan mattä se flera lekä aff ysungs biorn oc wilde sla sinä weda hunda (Col. B wedhunde 326) tlll hanum " Di 108 ."],"e":["weda- . ","wed- )"]},{"a":"vedheliker","b":"av","c":"adj.","d":["ståtlig, präktig. " et weydhelikt örs " MD 191 ."],"e":["weydhe- )"]},{"a":"vedheman","b":"nn","c":"","d":["jägare. nar thz (djuret) ältis af wedhe mannomen Bir 1: 200 . " skal vedhaemannin koma mz hundomen ib 360. vedhemanna snara " Su 390 . " lanz herran j thy lande sände sina vedhe män j skogh äpte diwrom " Bil 899 . ib 904 . Gr 289 . Bir 2: 222, 3: 97, 334, 336 . LfK 200 . nw wäxer smaswennin oc wardher mykin wedheman mz bugha MB 1: 198 . " ib (Cod. B) 547. ""],"e":["vedho- Bir 3: 97), "]},{"a":"vedher","b":"","c":"","d":[" , se viþer-."],"e":[]},{"a":"vedheskaper","b":"nn","c":"","d":["jagt. " at idhka wedheskap af wille diurum ok fughlum " KS 42 (108, 45) . "],"e":[]},{"a":"vedhespil","b":"nn","c":"","d":["jagt. " margha nat hafuer iak ligat här swa lang a vedhespil ok äwintyr " Fr 871 . " iak hafuer idhart vedhespil manga sinna spilt " ib 873 ."],"e":[]},{"a":"vefta","b":"vb","c":"v.","d":["vifta, svänga. " en ridhande väpnare . . . wefftade mz sith glafwin (hastam vibrans) " MB 2: 312 . "],"e":["vepta . ","vefta umkring , svänga omkring, göra svängande rörelser. swa opta som hon (näml. kon) vepta vm kring mz rompone Bir 3: 137 ."]},{"a":"veghlegarn","b":"nn","c":"","d":[" ? weglegarn BtFH 1: 316 (1413, Johan Bures utdrag) ."],"e":[]},{"a":"veghra","b":"vb","c":"v.","d":["vägra, förvägra, neka. " thz skal henne ängin weghra " Al 10248 . " hozbonden weghrar swenenom syna lön " SO 148 . " huilkit ekke wegredis rytzer hedninger eller andre vtlenske men " HSH 18: 120 ( 1497) . Jfr be-, forveghra."],"e":[]},{"a":"veke","b":"nn","c":"","d":["veke. Bu 11 . " olianna fitme forma eygh brinna. för än wekin tilsätz " Bir 4: (Dikt) 222. hulkit som vndirstars vm wekan ib."],"e":["veeke: -en Bu 11), "]},{"a":"vekeliker","b":"av","c":"adj.","d":["mjuk. " nakat thz som hult ware älla wekelikit j frödhenom " Bir 1: 62 ."],"e":["-likit Bir 1: 62),"]},{"a":"veker","b":"av","c":"adj.","d":["1) som gifver efter, böjlig, mjuk; vek. veeght wax KL 308 . " wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan " Al 1220 . " hwar en rö war . . . hardh som trä oc ekke week " ib 8748 . " sinonar (på ett nyfödt barn) äre alle weke oc wanstarke at styra likamen " MB 1: 120 . - veka livit, veka lifvet, sidorna af buken ända till refbenen. hustrun . . . grep sins bonda kniff oc stak sik ginstan gönom weka liwit KL 90 . then säkken bindis stadhelika mith wm weka liffwith PM 13 . " the aadromar som ärw nydan naffan, i wekaliiffwit " LB 7: 78 . ib 80 . Jfr togh han een staka . . . oc satte annan ändan j jordhena oc then andra moth sith weka liiff ST 357 . - mjuk, lös, ej fast. grwnden är diwper lös ok weker swa ath ther kan engthe vppa mwras FH 2: 129 ( 1441) . ","2) löskokt. " wek ägh " LB 1: 96 . ","3) lös. " om mage el. lif. rosa drokken mz vin . . . binder löst liff oc ofmykyth hrt gör hon wekth " LB 5: 80 . ib 81 .","4) svag. " handen war week " Al 2820 . " the (Darii krigsmän) ära weke " ib 2405 . mz weko folk ib 4282 . " mz enom barbara week " ib 4399 . sigord swen haffde skikkat mot amlunge then wekaste konungs sön Di 152 . Jfr ofveker. ","5) vek, veksint, vekhjärtad, blödig. hörnandhes thiänarana wara mykyt dulska oc weka Lg 3: 273 ."],"e":["weeker . ","vekt . ","veeght KL 308),"]},{"a":"vekia","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra vek, göra mjuk, uppmjuka. take pillulas warlika mz bränth win wektha PM XXXVIII . - göra vek, uppmjuka, böja, beveka. adams är mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört: iak gitar þät eigh vekt älla styrt Bu 72 . hiärta . . . ther ey vekis älla böghis til swa stora ödhmiukt Bo 174 . " ey kunde thz hans hieta wekia " ST 58 . Lg 586 . " blicka eller veeka hennes harda hiertä ib 3: 555. " RK 3: 849 . - böja, få bukt med, betvinga. (diäfwls list) wek ok wektis som wax firi kors tekno Bil 446 . " han stridde mz them länge ok fast han gat tho weekt thera hast " Al 5422 . - Jfr beveka. ","2) lösa, verka lösande på. söth äple stekth the lena och vekya liifwith LB 7: 80 ."],"e":["veeka Lg 3: 555 . ","weekte: -es RK 3: 849 . ","-ter . ","weekt Al 5422),"]},{"a":"vekna","b":"vb","c":"v.","d":["vekna, mjukna. " bögynnadhe i samme stwndh hans armber wekna oc böghelikin wardha " LB 3: 281 ."],"e":[]},{"a":"vel","b":"","c":"","d":[" , se väl."],"e":[]},{"a":"vela","b":"","c":"","d":[" , se väla."],"e":[]},{"a":"vela","b":"vb","c":"v.","d":["behandla med vele? thz (såret) torf man inthe annarledhis smöria heller veela LB 2: 71 . (Möjligen bör ordet föras till väla.)"],"e":["veela )"]},{"a":"vele","b":"nn","c":"","d":["vele, vel. " fore affmykin näsablodh scal man taka hwit rökilse oc aloe oc huita aff äggit oc stöta thz til saman oc göra en wela aff harahaar oc stoppe thz op j näsana " LB 1: 97 . ib 3: 165 ."],"e":[]},{"a":"velnas","b":"","c":"","d":[" , se vilnas."],"e":[]},{"a":"velys","b":"","c":"","d":[" , se välis."],"e":[]},{"a":"vemska","b":"nn","c":"","d":["pypra . . . smelther onda vemsko (för vätsko el. vetsko?) oc driffwer henne wth LB 7: 59 ."],"e":[]},{"a":"ven","b":"","c":"","d":[" , se vin."],"e":[]},{"a":"vena","b":"vb","c":"v.","d":["jämra sig öfver, klaga öfver. diäfwlin . . . foor venade bort at han var vunnin som thenkte annan haua vunnit Bil 213 . "],"e":["vena sik , jämra sig, klaga. han venaþe sik ok öpte sik haua mist sina höghro hand Bu 525 . ib 519 . han wenadhe sik vsal j vädhreno j diäfla klom Bil 749 . han . . . venadhe sik mz iämerlik lata Fl 376 . han . . . wenadhe sarlika siälffwan sik MD 95 . thenk hwru tha the moder reine segh mondhe for hans pine wene ib 72 . - jämra sig för, klaga öfver. med sats inledd af at. thz är mesth jek megh nw wenä ath thu son söthe dör sa ene MD 73 . - med part. pret. ack. dyocleianus . . . venaþe sik wnnen af enom suene Bu 526 . " decianus . . . venadhe sik wnnin af vincencio dödhum " Bil 474 ."]},{"a":"venan","b":"nn","c":"","d":["jämmer, klagan. ypolitus öpte . . . vtan uenan . . . sik vara cristen Bu 422 ."],"e":[]},{"a":"venga","b":"vb","c":"v.","d":["jämra sig, klaga. siälen bleff ropandhes oc wengandis Lg 662 . " mz grötelike röst oc vengandis thuti " Su 405 . "],"e":["venga sik , jämra sig, klaga. ä mädhan hon swa ryghelica läät ok vengadhe sik Bo 75 . " ropande oc venggande sigh " MB 2: 186 . " venga thik mz tholiko rope ok sigh " Su 406 . Bo 191 . Su 190 . MD 46 . - jämra sig öfver, klaga öfver. tha grather mangh vsul människia ok venghar sik wara nokon tidh födda JP 164 . " tha greth siälen sarlika och wengadhe sik, at hon war födh, at hon skulde komma til the bro " Pa (Tung) 31 . " wengande sik huru han hafdhe tappat sit langa ärwodhe " KL 58 . - refl. vengas, jämra sig öfver, klaga öfver. jak graater oc wengas the otalika daghanna skadha Su 236 ."]},{"a":"vengan","b":"nn","c":"","d":["jämmer, klagan. " mz storom graat oc vengan " Bo 25 . MB 2: 157, 219, 224 . Su 125 . huat roop, skraal oc skrii ther höres, huat graat, sokkan oc wengan ib 128 . ib 371 . " graat oc sukkan. ängxslan oc wengan " ib 352 . " osigeligin skryan ok vengan " LfK 222 . vsla sielennä thwt ok vengan Sv. kyrkobruk 213. "],"e":[]},{"a":"veninger","b":"nn","c":"","d":["jämmerlig el. beklagansvärd varelse. vsal veningir (heu miser), äkke viliom vi fölghia thik i the rusno nordhmarkena Bo 97 ."],"e":[]},{"a":"veningsvisa","b":"nn","c":"","d":["klagovisa. " brudhgomma oc fästteswäna swngo veningx visor " MB 2: 220 . swa omwändis bryllopit j sorgh oc sukkan oc orghalekir we oc veningx wisor ib 247 . Su 155 ."],"e":["wenningx wisa: -or Su 155 ),"]},{"a":"venogher","b":"av","c":"adj.","d":["jämrande sig, jämmerfull. hon sat länge widh strandh gratande oc wanadhe wenugh at likit nokor til lanz fluti Bil 362 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"venstre","b":"","c":"","d":[" , se vinstre."],"e":[]},{"a":"vepa","b":"nn","c":"","d":["1) (tunt) sängtäcke (af ull). v ryeer. jtem ij fyndzske täghen. jtem ij gra weeber. jtem hwide weeber FM 76 (1483, daniserande). the . . . toghe mik i ffra en wepä ib 198 ( 1504) . HSH 19: 165 ( 1506) . Jfr klädhis vepa. ","2) mantel, resmantel. " fadherin swepte likit jnnan sinne wepo (chlamide supposita) " Bil 269 . - Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 2: 249; Rietz s. 101; Ahlqvist, Vestfinska språkens kulturord s. 138 f."],"e":[]},{"a":"vepta","b":"","c":"","d":[" , se vefta."],"e":[]},{"a":"vespel","b":"nn","c":"","d":["Tysk benämning på vespa, geting. han hafdhe j sinom näsom ena handa madhka som kallas a thydhust maal vespel ST 362 ."],"e":[]},{"a":"veta","b":"","c":"","d":[" , se vita."],"e":[]},{"a":"veta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) låta erfara, låta komma till del, låta få, gifva. thu . . . vette os enga värio Bil 210 . iak skal weeta thik fölghe mz minom nadhom MB 1: 254 . wilia the (ɔ: diäfla) ey stundom weta antzswar sinom mannom, för än the offra sit eghit blodh ib 505 . a hwath tungo wardher mik anzswar weet Al 7600 . sit nampn mon han honum (staden) weta ib 5416 . the willo ey skilias widh honum för än the hafdho hans ända seet eller honum wordhe helsa weet ib 10088 . fore the äro thu haffwer mik teet godh löön wardher thik aff hänne weet ib 8056 . " huru pallas venus ok inno thrätto om gull äple eet, ther them var allom saman veet " Fl 296 . - låta få, egna, visa, bevisa, göra. lät han veta uarom guþum heþar Bu 188 . at þu ueter ok lätar ueta guþplekan heþar þinom afguþum (magnam mihi gratiam præstisisti) Bu 504 . " then hedher weter manenom hera, som man weter hans budzskap " MB 1: 189 . RK 1 . 3558. Al 9521 . " os vetis engin wirdhning " Bil 282 . " gud wille wetha mig then ära " RK 3: (sista forts.) 4957 . " thz godha hon hafwer androm weet " Al 5998 . ","2) låta få, låta (ngh) erfara fullbordan el. uppfyllelsen af (ngt, bevilja. them war al thera wili weet Al 3668 . " bedz hwat thu wil, thz wil iak thik weta " ST 227 . " ena bön will iak ider bidia herre. ati loffua mik lekä didrik waldemarsson min frende oc taga hanum wtaff tornit . . . konungen swarade, thz mag iak ekke wete tik " Di 191 . biwder han mik til kamp. thz will iak gladeliga weta hanum ib 148. weet mik thässa bön MB 1: 348 . " mille herran vette honom böön " Bo 150 . ST 109 . Va 23 . Lg 43 . RK 1: 4090 . Al 468 . " thät war honum af domarenum weet Hel. mäns lefv. 230. the som kalla oppa thit hälga nampn, them skal thera bön weethas oc höras Sv. böner 402. - bevilja, uppfylla. hans böön wardher aff gudhi weet " MD 186 . " huath ij bedhins thz skal iak veta " Iv 238 . " konung valdemar skulle hans vilia vetha " RK 1: (sfgn) s. 180 . " han bedhis thär thorff thän wethir som wil " GO 432 . ","3) begåfva? sörja för, undestödja? wel munde han hanom weeta han fic hanom landh oc län RK 2: s. 339 (möjligen att föra till 4). ","4) behandla, gå åt, medara. the . . . wildhe honom sörgelige weithe MD 13 . - Jfr hadhvarþ-veta."],"e":["-ir , ","-te , ter. pres. väittar VGL I Md 9. vätir ib VS 2: 1. imperat. weet MB 1: 348 . ","uete VGL I R 8: pr. vete ib II R 17; Bu 504 . ","weet Al 3868 . ","weet ib 8056, 10088 ; MD 186 . n. veet Fl 296 . ","weet Al 5998, 7600 ; Hel. mäns lefv. 230), "]},{"a":"vetta","b":"vb","c":"v.","d":["förevita, förebrå? fför än j annan nakoth wetta thaa skollen j eder siäluan rätta MD (S) 204 ."],"e":[]},{"a":"veþa","b":"vb","c":"v.","d":["jaga, söka fälla; fälla. han . . . vedde diwr a the mark Iv 2114 . at rida i skog oc weda diwr Di 74 . ib 106, 176, 228 (på tre st.), 281. allen dagh haffua wi vedeth (ællt) en galth ok kwnnom honum napth alle iiii fanga en nw haffuer jach ensamber väydat bodhe biörn ok diäfell (hæfi ek væitt æinsaman æinn biorn eða æninn visund] som värsthe äro aff alle dyvr ib 229 . - söka fånga, söka snärja. han (djäfvulen) lede christum tel ökna at fasta ok fresta. ok vedde han som fughalare fugel Bu 206 . - vara på jagt efter, söka bemäktiga sig. thin ängil oc jakg fölgdhom thässe siäline . . . ok vi badhe vi bärsadhom oc vedom hona (venabamur eam) swa som vedhonan Bir 3: 97 . - jaga, vara på jagt (efter), söka få tag (i). med prep. äptir. amalberga, äpther huilka han wedadhe Lg 3: 286 . - abs. jaga. thänkir han at fara i skogh oc vedha Gr 289 . sighiandis sik wilia wtfara at wedha, ällar fara i iakt ällar äpther willebradh Lg 3: 286 . - jag (med så el. så beskaffad framgång), hafva (så el. så beskaffad) jagtlycka. visth haffuer tu vel väydat Di 229 ."],"e":["weyda Di 176, 228 (på två st.). pres. weþer HelsL V 8: 2. ","wedhadhe Lg 3: 286 . ","vedom Bir 3: 97 . part. pret. n. vedeth Di 229 . ","väydat ib (på två st.)),"]},{"a":"veþemäz","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"veþevärk","b":"nn","c":"","d":["jagt. " aff weydhe wärk födhom wi os " Al 5563 . ib 5541 . " änkte wedhewärk wiliom wi leta " ib 6084 ."],"e":["weydhe- Al 5541, 5563), "]},{"a":"vi","b":"","c":"","d":[" Jfr avi, ovi, äfvensom ve."],"e":[]},{"a":"vi","b":"nn","c":"","d":["helgedom, helig plats, (hedniskt) offerställe. i ortnamn. in wæ SD 4: 533 ( 1336) . " mansionem nostram nærthæwi in nærichia ib 1: 627 ( 1283). wlllaui " ib 6: 180 ( 1350) . " de frøsui " ib 5: 75 ( 1341) . " in parrochia odhinswi ib " NS 2: 48 ( 1408) . i thorwi ib 270 ( 1410) . " i sködwe " VGL I Br 3."],"e":["vä . ","ve )"]},{"a":"vi","b":"","c":"","d":[" , se iak."],"e":[]},{"a":"via","b":"vb","c":"v.","d":["blåsa, drifva. " viar väþär þöm til annar staz än þer vildo " SR i VAH 25: 286 . Jfr Klemming, VAH 25: 271 ; Kock, Ark. f. Nord. Fil. 9: 158 f."],"e":["-ar )"]},{"a":"vidd","b":"nn","c":"","d":["vidd, bredd. " hwalfuidh skal haffua xx alna j widhinne (latiudine) " Bir 4: 83 . " högha altarit skal haffua v alna j längdinne oc halff tridhi alin j widdiinne " ib 84 . ib 86 ."],"e":["widh Bir 4: 86), "]},{"a":"vidh halda","b":"","c":"","d":[" , se vidherhalda."],"e":[]},{"a":"vidha","b":"vb","c":"v.","d":["vidga, utvidga. " thz thänker hwar konung witer widha sit land än han giter " Al 4326 . "],"e":["wiida . pres. -ir: vtuidhir MP 1: 23 ; ","wtwidher Bir 4: 98 . ","vtuidho Bir 1: 370 ; " vt vidho " ib 175 . ","vidha sik , utbreda sig. lughen widde sigh saara Lg 3: 381 . ","vidhas , utbreda sig. thz (näml. alun) . . . menar wnde oc al saar ath widhas LB 3: 148 . ","vidhas ut , utvidga sig, utbreda sig. när noe . . . badh honum (Jafet) wiidas om werdhen wtt RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla lKr.) s. 193. Jfr utvidha. - Jfr forvidha."]},{"a":"vidhabände","b":"nn","c":"","d":["1) murgröna, hedera helix Lin. " bren asko aff vedbende som vexer pa trä " LB 7: 32 . " tag lagin aff vedbende " ib 197 . " lagen aff swdit vedbende " ib 299 . " hedhra (för hedera) widbeen Växtförteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14. s. 8. "","2) jordrefva, glechoma hederacea Lin. " te smaa vedbende som vexa pa jordenna oc haffwa mörk grön blad " LB 7: 198 . - Jfr Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14 s. 45; Lyttkens, Svenska växtnamn 299 f., 517 f."],"e":["vedbende . ","widbeen )"]},{"a":"vidharla","b":"ab","c":"adv.","d":["1) vida, vida omkring, vidt och bredt. sändos brödhir af hans klostre vidhirla vm landit at läta äfte honom KL 252 . " skal iak sätia thinna aminnilse widherla om wärldina " MB 1: 186 . VKR XXI . ST 283 . GS 30 ( 1380) . gik hans loff oc frägdh widharla ower wärldena Su 226 . wrange män som nw byggia widherla i wärdinne (per totum mundum modo dispersi) Ber 141 . Lg 66 . blömster hulkra lokt viderla (late) stänkis Bir 1: 179 . plägha ey vidherla mz them (ögonen) stira Ber 257 . mircaulum spordhis swa vidhirla. at mykyn moghe af ierrusalem ok af androm stadhom komo at seia lazarum Bo 158 . minzste dropi mins dyrasta blodz. lhwilkit vidharla flööt ofwer allan minn sarghadha likama Su 448 . screff en doctor aff sancti augustin ordan . . . manga conclusiones mothaflath och sände widarla wm kringh PM LXVI . - från flere håll. widarla samnas stridsens skare PM 19 . ","2) från långt håll, fjärranifrån. thydiska men som vidherla koma RK 1: 249 (möjl. att föra till 1)."],"e":["vidherla . ","vidhirla )"]},{"a":"vidharmer","b":"ab","c":"adv.","d":[" ib 295 ."],"e":["widherme )","jfr"]},{"a":"vidhe","b":"nn","c":"","d":["vide? lentiscus vidhe Växtförteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14, s. 7."],"e":[]},{"a":"vidhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["vidt, vida, vida omkring. thesse thry eldande vtuidho sik lankt oc vidhelika (longe lateque) Bir 1: 370 . " j hulko . . . han värdoghas nu ey byggia vtan vidhelica spazera " Bo 78 . " öffuer alth i östersiön wdhyeligha spörss huru gull och haffuor aff rikith föres " RK 3: 503 . thetta . . . wiideliige om landet spordes ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . " all min siäl . . . wträkkir nw widherlikast (smplissime) sina astundilsa arma " Su 218 . ib 3 . " ujdhir boordh . . . bör thik . . . ey vidhelika fraa thik see vm alt husit hwat ther görs " Ber 248 ."],"e":["widherlika Su 3 ; ","-likast ib 218 . ","wiideliige RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . ","wydheligha ib 3: 503), "]},{"a":"vidhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) vidd, omfång, omfattning. noe gladdis aff rume widhilikhet sinna ark Bir 4: (Dikt) 219. fiädalin hauir . . . bredhan mwn oc tho mere giris vidhelikhet ib 1: (Cod. B) 349 . kärleksins vidhelikhet ib 3: 381 . - vidd, vidsträckt rum. i allom yrta blomstra. tränna. fruktanna stenanna. älla malmanna kyniom hulkin som matto finnadz i aldra wärdhinna widhirlikhet (amplitudine) Bir 4: (Dikt) 227. - vidt utrymme. at vt gaa af thrangeno j vidhelikhet Bir 1: 300 . " lib 299. "","2) bredd. " vm nakor määlte hundradha fota iordh j langlikhet ok swa mykit j vidhelikhet " Bir 1: 382 . " hwar othänkelikin höghelikhet är ok sighelik langlikhet ok vndarlik vidhelikhet " ib 3: 112 ."],"e":["widhi- . ","widhir- )"]},{"a":"vidhelöf","b":"nn","c":"","d":["videlöf, löf af buskar el. träd tillhörande slägtet salix. röth widelöff LB 2: 54 . " for saar ögon. tak aff widelöff ok oos aff ffänical bade lika " ib 55 . " läghin aff hwidhe lööff " ib 3: 159 . " tak lagh aff wide löff " ib 161 . ib 156 ."],"e":["hwidhe- . ","-lööf LB 3: 156, 159), "]},{"a":"vidheratta","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vidheratto man , "]},{"a":"vidherboande part.","b":"","c":"","d":["en som bor bredvid en annan, viderboende, en hvars hus eller tomt ligger omedelbart vid en annans el. som jämte annan har del i hus eller tomt. clauus sadhe at gardhin war hanom ecke heembudhin effter thät han thär widherboande är SJ 66 ( 1437) . " arnd kerkhoff ok matias bynting . .. loto vp hans bysmarket eth ärfue vpa köpmanna gatu liggiande näst wästan sama hans bysmarketz ärfue som han oc ägher . . . hulkit forscrifna ärfue the förra saalt haffdhe jon rytinge for hundradha (100) marker, som hans bysmarket bysprakadhe oc laghlika til dömpdis for sama köp aff thy han widherboande war " ib 43 ( 1428) . " hulkit fornempa ärffue som langt är öwerst fra gatunne ok nidherst geen sionom som han thät längst bruka ma mädh stadzins fulbordh lika androm widherboandom " ib 33 ( 1426) . "],"e":["vidherboanda rätter","-boande- )"]},{"a":"vidherbyggiande","b":"nn","c":"","d":["(eg. part. pres.) L. = vidherboande. huilkin gardher . . . vpbudhin ok hembudhin är nästa arffwinghiom och widherbyggiande SJ 235 ( 1544) ."],"e":[]},{"a":"vidherböra","b":"vb","c":"v.","d":["vederböra, vara tillbörlig, böra ske, bära ega rum, böra förekomma. vidher the plikt, brwt, oc sak, som ther tillhöre oc rättelica vidherböör BYH 1: 237 ( 1431) . " widherbör meer at formannen älskis aff idher än rädhis " Bir 5: 13 . " epther thet wi högbornom första herra konwngh magnus . . . ingalwnd förmattom betala och widherleca som widher bördhe " SD 5: 208 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"vidherdel","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vidherdelskompan","wedereells compan )"]},{"a":"vidherdela","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["viþerdelo man"]},{"a":"vidherfang","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vidherfangs män , "]},{"a":"vidherfara","b":"vb","c":"v.","d":["1) påkomma, inträffa. naar noghur höghämllis ärinde widhirfara VKR 33 . " daghligha syslor oc smaa ärinde som idhkelicha widhirfara " ib. " the ärinde som kunno widhirfara ib. "","2) vederfaras, hända. " hwat är tik hänt ällar widherfarit " Lg 663 . - komma till del. hwat swar mich vidherfar RK 2: 4642 . " ath han . . . lathe mik her vtinnan vidherfara räth " FM 217 ( 1504) . tillskyndas, ådragas. for . . . siäla wandha oc synd som widhirfara maagho them som them (näml. föreskrifterna) ey wilia haalla VKR 45 . ","3) gå, aflöpa. opers. med dat. tagher fik prestn böther . . . och predicade huru honom war widherfarith PK 252 . thesson man saa widher foor MD (S) 269 . - refl. vidherfaras,","1) vederfaras, komma till del. ath mik motthe vidher faras swa mykith som räth ware aff een tolkin tiuffwa hoop BSH 3: 293 ( 1470?) . velie the . . . holle eder for theres rettha herre . . . om thetta for[skriff] ne ma thöm vedherfares ib 5: 343 ( 1509) . " ath sadana romare kyrkes budh skulle noger for argen widerfares " ib 520 ( 1512) . " at them widerfaris nagot swadant, som the westgöter skedde j schane " FM 487 ( 1510) . ","2) gå, aflöpa. opers. alla erichs swena wedher fors och swa RK 2: 4400 ."],"e":["vedher- )"]},{"a":"vidherfrestan","b":"nn","c":"","d":["ansträngning, bemödande. " smakadhe han mik swa som bäzste kostir . . . sötir ok godhir j godhom vilia ok astundan bätre j vidhir frestan (conatu) ok manlikom framgang. aldra bästir . . . j loflikom ända ok fulkomnan " Bir 1: 303 . " skulle spiutit instingas j han mz alle widhir frestan (conamine) ok makt " ib 62 . " the . . . göra mz alle vidhirfrestan thz the formagho " ib 380 . " at fiskin formoghe ey . . . vndgaa mz nakrom styrk älla vidhirfrestan (fortiudine vel impulsu) " ib 2: 6 . " at hans vidhirfrestan (conatus) oc vili vardhir fafäng " ib 35 . " thin astundan ok godh vidhirfrestan skal reknas thik for bönina fulkompnilse " ib 3: 226 . ib 2: 309, 3: 29 . Bo 242 . Su 445 ."],"e":[]},{"a":"vidherfästa","b":"vb","c":"v.","d":["vidfästa. " thet breff . . . som thetta bref är widherfäst " SD NS 2: 419 ( 1411). ib 1: 493 ( 1405) . " hwilko breffue thetta sama wart oppna breff är nw widherfäst " Bir 5: 125 ."],"e":[]},{"a":"vidhergangare","b":"nn","c":"","d":["en som bekänner sig till (ngt), en som hyllar el. förfäktar (ngt). teande sik vara dygdhanna vidhirgangare oc gömare (ostendendo se professorem virtutum) Bir 3: 91 ."],"e":[]},{"a":"vidherganger","b":"nn","c":"","d":["bekännelse. " hwar ey var tungonna vidhirgangir (ubli linguæ defuit confessio) " Bir 2: 303 ."],"e":[]},{"a":"vidhergangilse","b":"nn","c":"","d":["1) bekännelse, syndabekännesle. rät widhergangilse MB 1: 284 . ","2) bekännelse af sin tro (på Gud). gör widhergangilse (motsv. ställe KL 400: vidhirgango) israels gudhi j hans mönstre MB 2: 394 ."],"e":[]},{"a":"vidhergiälda","b":"vb","c":"v.","d":["1) ersätta, betala. " hadet kwnnit finnes, at han aff nogen rigesins inwonare hade lagtid tagit j fra til en peningis, tha vilde han wedergelle x peninge for huar en " FM 521 ( 1511) . wedergelle skadhan SO 304 . ","2) vedergälla, löna. " wi skulom binda sampson oc widhergälla honom för thz han haffwir os giorth " MB 2: 118 ."],"e":["-gälla . ","wedergelle )"]},{"a":"vidhergiäldare","b":"nn","c":"","d":["vedergällare, belönare. " han är war . . . widhergällare j hymerike ffore alla the mödho och milheth thär wi haffwom j hans thiänist här j jordherike " JP 42 ."],"e":["-gällare )"]},{"a":"vidhergöma","b":"","c":"","d":[" , s. iakkttaga, hålla. naar the loffua sik reglona oc sina closters lypt obrytelia widhergöma (observerare) Bir 4: 68 ."],"e":[]},{"a":"vidhergöra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra vid, företaga; använda, bruka. en systir . . . hafdhe vm langan tima dööf varit a andro sino öra. ok hafdhe ther vidhirgiort mykyn läkedom KL 349 . ","2) motarbeta, förhindra kere wenner hielp widher göre swerigis rikis forderff HSH 7: 11 ( 1467) . tillhielpe . . . at wedergöret BSH 4: 160 ( 1493) . HSH 20: 171 ( 1507) .","3) vedergälla, hännas. " at thet motte bliffue betalet oc vidergiort, som oss i thenne landzende sket er " BSH 5: 442 ( 1511) . vij . . . velie thet wedergöra jn oppo them med liff och macht FM125 (1501). at wädergöre then skade ib 534 ( 1511) . BSH 5: 92 ( 1506) . HSH 20: 72 ( 1506) , 159 (1507), 221 (1507)."],"e":["weder . ","-wäder- )"]},{"a":"vidherhalda","b":"vb","c":"v.","d":["hålla sig, bestå. ma thu ey länge winna, oc widh halla (permanere) MB 1: 417 . "],"e":["wedherhaalda . ","widh halla )","vidherhalda sik , hålla sig vid, trygga sig vid. tiil holkit lyffthe och scriffwilse wii frwkomligha tro tiilsätia och oss fwlkomliga wedherhaaldom BSH 5: 129 ( 1506) ."]},{"a":"vidherhäftogher","b":"av","c":"adj.","d":[" BtRK 272 (1472, orig.) ; Ihre, Gl 2: 1089; Schlyter, SkåneL s. 428, 429; Rydqvist 6: 507; Wimmer, Overs. over Vidensk. Selsk. Forh. 1898, s. 144-5: Vidensk. Selsk. Ordb. 8: 170; Kalkar 4: 768] som har ngt att vedervåga el. förlora, som med hänsyn till sin förmögenhet har något att ansvara med; vederhäftig, betrodd, förtjent af förtroende. besörie . . . the slot i finland oc then landzende med sadane wederhefftige gode men som kunde oc wille holle folk ok makt til at beskerme then landzende HSH 18: 75 ( 1497) . " nogre wederhefftiige köpswäne " ib 24: 50 ( 1516) . är then misloffuan saa stoor at thet ecke kan hiälpe at hans nad är widerhäfftig i riichit pa sine persones wegna och tesliges pa kirchenes ib 62 ( 1516) ."],"e":["weder- . ","-häfftig . ","-hefftig . ","-hefftiig )"]},{"a":"vidherhäktning","b":"nn","c":"","d":["säkerhet, garanti; garanterad förmån? saadane vederhäctningh vdi miijn liffstiidh . . . ath niwte HSH 24: 22 ( 1512) ."],"e":["veder- )"]},{"a":"vidherhängia","b":"vb","c":"v.","d":["vidhänga; bifoga. " bedis jach . . . for:de beskedelica incigle, sciper ragwalz oc magnus swarta . . . medhan jach ey siälffuer incigle hauer at viterhengia for thetta breff " SD NS 1: 59 ( 1401), gammal afskr.). Jfr hängia vidher."],"e":["viter- )"]},{"a":"vidherkännan","b":"nn","c":"","d":["2. petru tydhir kännande oc tekna synda widhirkännan MP 2: 290 ."],"e":[]},{"a":"vidherkännelika","b":"ab","c":"adv.","d":["tydligt. " aff skapadha tingana fägring ok myklikhet ma thera skapare vidhirkennelika (cognosibiliter) sees " MP 1: 74 ."],"e":[]},{"a":"vidherkänneliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["-lighet StadsL Kg 8),"]},{"a":"vidherkännilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["1) igenkännande, utmärkande. til renlifuis widhirkännilse hafujn (de tjenande systrarna) scapulare vtan hetto VKR 25 . ","2) kännedom, kunskap. " gudh. hwilkin alla wil hela wardha oc koma til sins nampns widhirkännilse " KL 243 . " gudz widherkännilsa liws (hux cog- nitionis divinæ) " Bir 4: 91 . - kunskapsförmåga, slag af kunskapsförmåga. nw hawer mannen thränne wit oc widherkännilse MB 1: 81 . ","3) erkännande, försäkran, bekräftesle. til thes mera wisso. stadfästilse. widherkännilse oc forwaring tha lather jach . . . mit incigle . . . hängias fore thetta opte breff BYH 1: 235 ( 1430) . ib 249 ( 1446) . ","4) erkännande, erkänsla. " mz sanne ödhmiukt oc sins bristilse oc wanskilse rätta widherkännilse (imperfectionis propriæ recognitione) " Su 301 . - uttryck af erkännande. war herra talar aff iwdhom, oc thera sidhom, som war herra bödh them, som änga dygdh gawo aff sik, vtan waro et märke oc widherkännilse, at the kändos widh at the waro syndoghe MB 1: 441 . - bekännelse. j fördher swasom j klädhom badhe mwndz oc hiärtans widhergango oc widherkännilse (indutus confessione cordis et oris sicut vesimento) Su 278 . " mogen j görä hennis räth effter henne eygin wider kennilsse " Va 9 . ","5) erkännande, uttryck af erkänsla el. tacksamhet. til en vitherkännilse oc gengäld mote swa store gaffwo oc godgerning HSH 12: 79 ( 1431) . ","6) genom penningsummas erläggande gifvet uttryck för erkännande af en förpligtelse; godtgörelse, ersättning; årlig afgift, tribut. naaken wederkännilsä . . . giffuär iach ellir naaken aff tessä godhä män eders herrdömä icke tröst ellir samtyckiä thil FM 186 ( 1504) . " thet somme äre till sijnnes ath giffwe kong hans en vederkennilsse och styckä peninger och hwar hon skulle tages om ridderskapet och kronen them enskylth vtgiffue skulle " HSH 20: 209 ( 1507) . " i blandh the pwnchter var och the vederkennilsse " ib. " kongen i swerige pleger leffue och siith staath holle aff kronone ther skole och vederkennilsse tages ib. - (?) wii fructodo . . . ath nogod thet lönligit i bland tal med oss war, och hälst om then wederkännilse, är for them oppenbaredh " BSH 5: 6 ( 1504) . ","7) tacksamt erkännande oc förkunnande, pris, lof. görin . . . honom (Gud) loff ok vidhirkännilse KL 417 . MB 2: 409 . " sighin swa j idhre widherkännilse, alla herrans gärninga äru alzstingis godha " Su 327 ."],"e":["wedher- BSH 5: 6 ( 1504) . ","weder- FM 186 ( 1504) . ","veder- . ","-kännelse MB 2: 409 ), ","vidherkännilsa tekn"]},{"a":"vidherkänning","b":"nn","c":"","d":["1) kunskap, kännedom. " thu . . . vardhir thik siälue fwl oc ledh af thässe thinne sanno vidhirkänning (cognitione tui) " Bo 40 . " owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka " ib 92 . " prydder mz vidherkänning ok älskogha " Su 389 . min wisdombir, mz hwlkom tässins husen inbyggiara skal jak wplysa mz minne widherkänning oc wndrirstandilsom Bir 4: 91. jak haffde mangha propheta, hwilke ey formatto framföra mins anda ordh wtan tholk .- . . oc thog likowäl komo the fram j liwsit och widherkänningh (d. v. s.. blefvo bekanta) ib 116 . - kunskap, kunskapsförmåga. ödhmiukt är hulka os födhe sannindin . . . ok är the ödhmiuktin ther kärlekin gör oc vptändir. oc hon är i valianom. än the andraa är i vidhirkänninginne Bo 39 . ","2) erkännande, försäkran, bekräftelse. til ytermera wissan, större skäl oc högr widherkenning hengiom wi waar incigle til witnesbyrd fore thetta breff SD NS 1: 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), 245. ( 1403).","3) försäkran, förbindelse. " at nagre äre tiil sijnnes at wij giffue kongh ans en wederkenningh tiil eth stycke peninge " HSH 20: 206 ( 1507) . - förbindelse att erlägg tribut, skattskyldighet; ärlig afgift, tribut. pawen haffver twinget then mektige staden bononiam . . . til then lydne oc vederkäning, the aaffträdne woro BSH 5: 224 ( 1507) . jach . . . sporde them alwarlige till, om en the wille haffue k. h[ans] eller hans son för herre och kong i richit ighen, eller och giffue honom nakon skat eller vederkenning aff richit ib 276 ( 1508) ."],"e":["veder- . ","vedrkäning )"]},{"a":"vidherkänsla","b":"nn","c":"","d":["erkänsla, uttryck af erkänsla. eghnum wi thet (godset) wnder . . . risaergx kloster . . . meth swa forskäl . . . ath wi skulum i waarum liftima behalla thet forscrefna gotz os tel nytta, ok fore widher kentzlo skul pliktom wi os tel ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille SD NS 1 . 435 ( 1405)."],"e":["-kentzsla )"]},{"a":"vidherköp","b":"nn","c":"","d":["återköp; rätt till återköp. FH 4: 65 ( 1458) . "],"e":["wäddir- )","vidherköpa man , "]},{"a":"vidherlagha","b":"nn","c":"","d":["L: KrLLL B 48; pr. i var. "],"e":[]},{"a":"vidherlaghas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. foga sig, lämpa sig. then tiidh the (ɔ: brödhirne) äru vtan clostrith . . . tha sculu the hafua sik j säng oc sömpn eptir thy thet kan tha bäzt falla oc widhirlaghas VKR 43 ."],"e":[]},{"a":"vidherlaghi","b":"nn","c":"","d":["KrLL B 48; pr. i var. vidherlagha brut,"],"e":["vidherlagha man , m. StadsL Thj 2: pr. i var."]},{"a":"vidherledhas","b":"vb","c":"v.","d":["känna leda. attedior, jak vidherledhis GU 4 . tedere, vidherledias (för -ledhas) ib."],"e":[]},{"a":"vidherlika","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra lik. med ack. och dat. j tesso vederlikadhe hona gudh synne helgra modhre sancte birgitte Lg 3: 523 . - part. pret. gjord lik, liknande. med dat. widherlikther spetälskom manne Su 35 . " o gudhz höxte söner oc samarffuinga honom siälffuom tilenade oc widherlikte " ib 143 . " akten oc seen mik törnaboskanom widherlikadha (consimilem) " ib 42 .","2) förlikna, jämföra, sammanställa. " som thin aldra renasta kärlek oc wärldenna faffängo oc orena älskogha i nakre matho wilia widherlika " Su 157 . - med ack. och dat. barna leeker är alt thz thu tolt haffwer, om thu wilt thz . . . hälga fädhranna lidilse widherlika (patrum passionibus . . . comparare) Su 165 . " at widherlika them thera tali (i jämförelse med antalet af dem), som ondhe omwändhe ärw fran allo godho, ärw tässe mykyt färre " ib 60 . ","1) blifva lik. swa som en troen känneswen mz sinom herra andelika korsfäster, oc i nakre mattho mz warkwnnans blodhe beguthin, maa thu mik widherlikas, oc wardha mik täkker oc kärliken (mihi similis amabilisque effceius) Su 51, ","2) förliknas med, jämföras med, komma i jämförelse med. med dat. tolke . . . widherlikas (comparantur) martiribus Su 61 . " alt thz astwndelikit är maa hänne ey widherlikas " ib 11 . ib 78 . - Jfr ovidherliknande."],"e":["wedher- Su 9 . ","veder- Lg 3: 523),","vidherlika sik , göra sig lik, efterlikna. med dat. j hwat matte han kan oc skal sik widherlika hans pinom oc lidhilsom Su 348 . ib 5, 8, 9, 36 . Lf K 44. skalt thu ey widherlika tik thinom owermannom ib 45 . " widherlika sik ödhmywkom " ib 47 . " swa math thu tik widherlika oc swara i nakre matto minom fothom oc benom, som trötthos oc samman nägldos oppa korseno (violentiæ et lasstiudini quam crura patiebantur respondebis) " Su 50 . - refl. vidherlikas, "]},{"a":"vidherlikna","b":"vb","c":"v.","d":["förlikna, jämföra. aff the osigherlika oc obegripelika widherliknande (för owidherliknande el. ey widherliknande) oc aldra sötasta guds änletes asyn LfK 126 . - likställa med, förlikna med, jämföra med. med ack. och dat. (el. i dess ställe ack.).. at thu swa . . . widherliknar tik likamlikom tinghom (rebus te corporalibus . . . comparare consuevisti) Su 79 . " ey widherliknandis mik starkastom filom oc camelom " ib 338 . " mik . . . hulken ey är widherliknande thina mintzste pigho (quæ non sum similis unius puellarum tuarum) " MB 2: 210 . " aff the synnene . . . huilka all annor glädhi widherliknat är häldher sörgh än glädhi " LfK 127 . - refl. vidherliknas, ","1) blifva lik. med dat. at thu . . . wärdugher wari at widherliknas thinom brödhrom MB 2: 301 . " skal han . . . glädhias at han widherliknas högxsta herranom j hans smälek oc dröffuilsom " Su 350 . - likna. med dat. om amynnilsens krafft vederliknas sielen gudhi fadre LfK 274 . " otaliga sielär bergers köns, hulkars badhe skeen ok sötästä lukt vederliknandes helgom englom " ib 247 .","2) förliknas, jämföras; komma i jämföresle med. med dat. alt thz dröffwelikit är, kan ey widherliknas hänna onzsko Su 17 . syndin . . . widherliknas (comparatur) grymmasta diwre ib 353 . - vara i jämförelse med. med dat. alla thinga kraffta godheet widherliknas thinne omälike werdoghet, hwilkin som (för swa som?) är maanans minzsta liws mot största solinna clarhet (omnis creaturæ bonitas ad tuam comparata dignitatem sic est quasi nocilucæ splendor exigus ad solis claritatem immensam) Su 201 ."],"e":["veder- )"]},{"a":"vidherliknan","b":"nn","c":"","d":["likhet. " naar likamlika sinnen wanskas oc wmwändas j andelika oc änglanna widherliknan (similitudnem) " Su 337 ."],"e":[]},{"a":"vidherliknilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) efterliknande. " minna pino aminnelse skal thu altidh haffwa i thino hiärta . . . oc henna widherliknilse wppa tik tagha " Su 198 . ","2) liknilse, bild, afbildning, afspegling. see . . . the hälga . . . treffalloghetena, swa som hon är, ögha at ögha, wtan alt mörker oc widherliknilse LfK 126 . " om gudeliken oc hymmelsliken tingh kan enghen tala, wtan om likamlika tingha wedherliknilse (per modum rerum corporalium) " Su 80 ; jfr 4. han . . . wpsäkte thz hanom törste oc aldrigh kwnne finna thz han sökte (näml. vera et summa philosophia) wtan som nakor hännas beläte ällir widherliknilse ib 223 . ","3) öfverenstämmelse, bringande till öfverenstämmelse, lämpande. alla thera gärningganna wedherliknilse oc fwlfölgilse äpther minom wilia (conformiatem omnium actionum suarum ad meam voluntatem) Su 105 . ","4) jämförelse. " om än iak nakot laatz haffwa lidit, nakor dröffwilse tolth, thz tappar iak alt i thera widherliknilse (el. vid jämförelse med dem) " Su 168 . " wtan alla widherliknilse älla iämpnadh " ib 328 ."],"e":["wedher- Su 80, 105), "]},{"a":"vidherlikning","b":"nn","c":"","d":["jämförelse. " wthan nakkra widherlikningh " Su 14 ."],"e":["-igh )"]},{"a":"vidherlikt","b":"nn","c":"","d":["= vidherlit. " hwat är ey bätra at drikka w träkäralde ok hafwa sina vidhirlikt (bibere ad suffcientiam). än af gulkari ok wy vardha othörstogher " Su 386 ."],"e":[]},{"a":"vidherlit","b":"nn","c":"","d":["det hvarmed man kan vara nöjd; så mycket som är tillräckligt; nödtorft. hawande hwazske manga rätte älla kostelica redda, vtan fatika oc sina näppa vidhirliit (sed pauperes et sobrias cænas sumentes) Bo 34 . Jfr lit, vidherlikt."],"e":["-liit )"]},{"a":"vidherludha","b":"vb","c":"v.","d":["vidlåda, hänga vid, sitta fast vid. med dat. somlike widherloddo kyrkyo takino som the haffdo warit bundhne ällar bikadhe widh taket Lg 3: 179 . - oeg. vidlåda, häfta vid, finnas hos. med dat. hwilkins ande ey widherludde minzsta syndh (cujus . . . spiritui minimum non adhæsit peccatum) Bir 4: 52 . - vara fäst vid, hänga vid. med dat. apostoli vidhir lodhande (adhærentes) än vars herra köti Bo 132 . - hålla sig till, hängifva sig åt. med dat. at hoghin altidh widherludhi (inhæreat) gudhi oc gudhelikom gerningom Su 258 . hwat ey är han een ande mz gudhi, som widherludhir gudhi (adhæret deo) Spec. Virg. 241. - part. pres. vidherludhande, klibbig. bildl. han skal fly tässa wärlz widherlwdande smiker LfK 122 ."],"e":["-lodha )"]},{"a":"vidherludheliker","b":"av","c":"adj.","d":["klibbig, som hänger sig fast. bildl. the andre (tankarne) äru violente, owerualloghe ällar trättelike, oc the magha kallas limose, widherludelike LfK 42 ."],"e":[]},{"a":"vidherläggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) lägga vid, pålägga. hänna röther stötta ok vidherlagdha dogha moth brinnande ögna wärk LB 5: 80 . huither löker . . . läker hunda bit vid lägder ib 81 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). yrthin . . . widher lagdh thz liim ther frost är i LB 5: 81 . ","2) gifva ss ersättning el. godtgörelse el. vederlag. skulle the jnnan eth halfft aar äpter wan dödh widerleggia clostrena swa got goz j swa godha läghe swa at thre spän korn ginge aff hwario örtug SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). ware thet swa . . . at the forde x solidi landh jordh . . . afginge the for:do prebenda, tha til bindher jak mik ok myna arfwa widherläggia hänne swa mykla jordh i swa godhom by äller ok swa manga pänninger som för äro sagde ib NS 1: 56 ( 1401) . ware thet swa at thetta for:dä goz halstene pätarson afginge . . . tha tilbinder jak mik om mina arfua halstene ok hans arfuom goz wider legghä swa som hanom at nöger, epther berghas wara wena segn ib 60 ( 1401). ware thet . . . swa at mina arfua widle ther noghra neyseghn innan hafua äller töghringh, swa at korin äller altarit äy sin fulnad finghe, tha wilköra iak mik til oc mina arfua at vidirlägghia mit goz skelleöya i samw stadin ib 73 ( 1401) . " binder jak mik oc mina arfua domkirkione i strengenes sua got gotz oc i sua godho läghe oc sua mykit atergifua, widherläghya oc giälla, innan en fiärdung af eet aar äpter thet at gotzet ware domkirkyne af gangit " ib 149 ( 1402) . ib 92 ( 1401), 154 ( 1402), 200 ( 1402), 234 ( 1403) o. s. v., 2: 82 ( 1409) o. s. v. BYH 1: 270 (1472, i vidim. af 1488). ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen FH 2: 13 ( 1390) . werdige herrar . . . rikesins rad i swerige haua . . . vnt ock widerlagt . . . oss . . . alt stäkxlän och vpsala stadh BtRK 241 (1466, orig.) . - gifva (ss betalning), betala. abram brodherson hafwor widherlagt mik i geen xvj mark redhä päninga SD NS 1: 154 ( 1402) . ffatas hustru äbela än tha 4 1/2 mark oc vij örtug thet haffuer her boo loffuat at widerleggia henne fore gotz j ydrö oc j widboo BYH 1: 260 ( 1445) . - godtgöra, återbetala. ath the wille giffwa sig til fridhz, om the gellith, selff och peninga, widh kalmarna togx. i wilin fynna nagre foger, thet skal widherlegas i ene mattho eller andhra BSH 5: 93 ( 1506) . ","3) gifva vederlag el. ersättning, ersätta, godtgöra, betala. the som thet öwerste fiskeleiet hafft haffuä them skal wederlegges aff cronones pa en annen stadh VAH 24: 324 ( 1473) . " epther thet wi . . . konwngh magnus i förnempde peninga swmanne oc iämwel för then stora skadha och twngha ther han giorde pa sith rike . . . ingalwnd förmattom betala oc widherleca (satisfacere . . . non suffceremus) som widher bördhe " SD 5: 208 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). - gifva ersättning el. godtgörelse för (ngt), ersätta, godtgöra. med dat. och ack. (el. i dess ställe en sats). äpter thy the a sannind sighia wilia . . . at thässin gotzin a jngieldom ära a badha sidhor som them thykker jämpt oc skälliket wara oc fornempda herra päthar porsa gotz bätra wara än mit thet wil iac . . . äpter thera säghn them samma herra päthar porsa vidher läggia oc vpfylla af thy godze som jac näst hafwer kring vm skäldesnes BYH 1: 181 ( 1377). hwat skadha han hafwir ther fore fangit bör thik honom widhirläggia ST 494 . " at the i vtresor ok örlegh i rekesens tiänist nagen skada finge, hwilken them tha ägier widerläggias och oprättas " GS 66 (1489, orig.) . " honum opfylle och wederleggie sin skada igen och all them dell ther pa war kostwart " BSH 5: 532 ( 1513) . " min sötaste härra j hwario maa jak widherläggia thik (tibi . . . restiturere), thz thu j thässe nath warth fangadher ok bwnden for mina skul Mecht. Uppenb. 68. - pass. få ersättning el. vederlag, hållas skadelös. warde widherlagde aff cronan " HSH 7: 21 ( 1470) . ","4) godtgöra, försona. " för än hon widherlakt haffde saadana kräselikhet mz twäfalle fasto " Lg 3: 401 . ","5) vedergälla. " haffwen j . . . wälwidherlagt oc betalat hans wälgärninga " MB 2: 98 . - Jfr läggia vidher."],"e":["vid- LB 5: 81 . ","weder- BYH 1: 270 (1472, i vidim. af 1488) ; BSH 5: 532 ( 1513) . ","-läkgiä SD NS 1: 154 ( 1402) . ","-läiäggia ib 2: 82 ( 1409) . ","-läghya ib 1: 149 ( 1402) . ","-lägya ib 234 ( 1403) . ","-legghä ib 60 ( 1401) . ","-leghiä BYH 1: 170 (1472, i vidim. af 1488) . ","-lega: -as BSH 5: 93 ( 1506) . -leca (för -lega?) SD 5: 208 (sl. af 1400-talet); -le är i aftrycket genom kursivering betecknadt såsom upplöst förkortning), "]},{"a":"vidherlägginga","b":"nn","c":"","d":["bolag. " ath tyle kock haffuer giord thöm gode rede och rekenskapp aff fornempde her mortens wegna . . . vm alle then selschapp och widerleggingo wegna som the haffue tilsamende haft til lthenne dagh " SJ 326 ( 1465) ."],"e":[]},{"a":"vidherlägning","b":"nn","c":"","d":["ersättning, godtgöresle. at nogor epterkomende konunger . . . wilde ryggia the widerlegning, som . . . rikesins radh os . . . vnt hawe til skadegeld BtRK 242 (1466, orig.) . then vedherlegningh göre BSH 4: 325 ( 1502) . " j wethe wel lhuad scade jach tagit haffuer pa min godz j danmark . . . oc jngen vedelegningh ther fore hafft " FM 512 ( 1511) ."],"e":["vedher- )"]},{"a":"vidhermal","b":"nn","c":"","d":["vedermäle, bevis. " hwarie sex bönder oc landbo . . . sculo här epter aarligha til widhermala oc ena bviwijsning eth warghskin vt giöra " GS 30 ( 1376) ."],"e":[]},{"a":"vidhermodh","b":"nn","c":"","d":["motgång, olycka; nederlag. täktis gud giffue k(ongen) en rese eth vedermoth pa hans folk oc skep j syön aff swenske men FM 425 ( 1509) ."],"e":["vedermoth )"]},{"a":"vidhermödha","b":"nn","c":"","d":["1) bedröfvelse, sorg, smärta. seande sina älskelica swa mödda. gratande ok sukkande. oc i tholke vidhirmödho af sins brodhirs dödh Bo 156 . hwarn wägh är sorgh ok vidhir mödha (dolor et sollicitudo) Bir 1 . 134. han . . . bleff ther i sorgh oc wedhermöde till täss han wtaff werdhene döde RK 3: (sista forts.) 5082 . tha han . . . sa henne j storä widermödhä Va 6 ; jfr 2. tha stodh phila opp j storä wider mödhä och krankhet, som hon warä vt aff sinne komin ib 9 ; " jfr 2. "","2) vedermöda, nöd, lidande. thän tima vfridher (hungir oc) vidhermödha j wäaldinne komber Bil 282 . " at the skullin liua i swa store vidhirmödho (penuria) " Bo 21 . " sta mannelica i frestilsanna storm ok vidhir mödho " ib 94 . han lätir sianwtualda män hawa vidhir mödho (affigantur) här i världinne badhe i licamma ok siäl ib 105 . han . . . tok a sik fatikdomsin pinsamu vidhir mödho ib 128 . " the hafdho forwnnit alla sina nödh oc thera vidhir mödha var al ändadh " ib 251 . ib 13 . " aff spetälska mansins vidhirmödho " MP 1: 64 . " thetta landeth staar j wedhermödhe före sylth och örlige " FM 413 ( 1509) . - lidande, försakelse. hwath wi hafwom aff widhermödho a wart liiff ok wara födho Al 6243 . - olägenhet, omak. fore widhermödo ok vmak thz han hauer hafft aff idre högferd RK 1: 2094 . " at the rike eller land eller therra män skulu af hanom engin thunga, withermötho, skatha eller fara hawa " BtRK 32 (1359, orig.) ."],"e":["wedhermödhe )"]},{"a":"vidhermödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["besvärlig. " i thässe widhermödhelike världinne " Ber 260 ."],"e":[]},{"a":"vidherqvekia","b":"vb","c":"v.","d":["1) gifva lif åt. hwar wilthw taghaa liff och andha som thw skall säthia i the ledhamoth (d. v. s. bildens lemmar) eller hwro wilth thw wedher qwäkia thöm Lg 3: 120 . ","2) qvickna till, åter lefva upp. tha the see han widher kwäka Al 2563 . ","3) upplifva, återhämta. klrasta watn. aff hwilko naar sampson haffde drwkket widherqwäkte han sin anda (refocillavit spiritum) oc athertogh syna kraffther MB 2: 119 . ","4) vederqviscvka, förfriska. hwilkin skällikhet mannenom känne swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis oc swa vidhirquekia at han ey ofmykit vanmaktis oc swa vidhirquekia at han wardhe ey ofraksir til synda KL L258. them som widherqwekiande äru äpther nakrom krankdom Bir 5: 11 . " oplypte hon (modren) han (sonen) til sit bryst oc värme mz modhirlicom kärlek oc vidhirquäke lmz sinna spina miölk " ib 2: 250 . " iak vidhir quöke (reflecio) thom här oc j komaskoland värild alt til mätte " ib 3: 14 . lthem til sta ok hiälpa godhe ängla vidhir quekiande (refi- cientes) them mz fulstopa hughnadh ib 1: 101 . ib 117 . jak widhirkueker thom mz mine miskund ib 2:89 . tha han var forsmadhir oc hafdhe ey siälina glädhi vidhirquäkte iak han mz mine glädhi ib 3: 32 . vidhir quekiom (refoveamus) them (fåren) ib 1: 208 . han vidhir quäkte (reficiebat) manga. byggiande när ok fiärren ib 319 . " komin til mik ödhmiuke oc iak skal vidhirkwäka (reficiam) jdhir " ib 3: 92 . Lg 586 . - refl. vidherqvekias, ","1) upplifvas, få nytt lif, få ny näring. med saksubj. skal eldin ginstan vidhurquäkias (reficiatur) mz vidh Bir 3: 39 . " tha widerkweiktis hennes glädis hop " MD 42 . ","2) upplifvas, stärkas. " lati älla kalle j thinom kärlek skulu vidhirquekias (convalescunt) " Bir 1: 175 . ","3) vederqvicka sig, vederqvickas. reccreor, jak vidhirkuekis GU 4 ; jfr 2. ey vidhirquekias (reficiuntur) the mindra i hughenom än i licamanom af andelicom hughnadh oc kännedom som siälina kostir är Bo 34 . ib 90 . " vidhirkuäkas (refici) mz mins guddoms kost " Bir 2: 166 . " girnas at vidhirquäkias mz hans söta frukt " ib 3: 51 . - Jfr qvekia vidh."],"e":["wedher- . ","-qwäkiä . -kwäka, -kweikia: -kweiktis MD 42 ), "]},{"a":"vidherqvekilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":[" dugher kraukom bistokkom til widherqwekilse Lg 3: 256 . j . . . nekaden mik kosth oc brödh, mynom mannom til widherqwäkilse MB 2: 94 . " ther lath han sig hentha math oc dryck sa att han oc hans folck wedherqwekilse fik " RK 3: (sista forts.) 4474 . Bir 5: 36, 43 . " sidhan loffuas idher at haffua mattelika oc höffuidzska hugswalan, til idhers krops styrkilse oc widherqwekilse " ib 4: 118 . " for allan mat ok dryk the (inälfvorna) swolgho ok smälto thinom likama til styrkilse oc siälom til äuärdhelikin vidher quekilse " ib 137 . ib 150 . " thz vqr thin viderquekilse at thu viste fullelica hans vpstandilse " ib 141 . ib 154 . " j wärldinna snille som the leta är . . . ängin siälinna vidhirquekilse älla födha " ib 1: 101 . " the hafdho ther haft omätelika andans vidhir quekilse " Bo 22 . Ber 268 . fomentum, vidherkuekilse GU 6 ."],"e":["wedher- . ","vädhir- Ber 268 . -qwäkilse. -quäkylse Bir 4: 150), ","hunagher . ","som"]},{"a":"vidherqvekning","b":"nn","c":"","d":["vederqvickelse, förfriskning, näring. " bryta fastona oc taka widherqwekningh (recreationem) " Bir 4: 64 ."],"e":[]},{"a":"vidherredho","b":"av","c":"adj.","d":["redo, färdig, rustad. ligge tyerp rodzkarlena alle widher rede nar dalekarlerne kome at fölgia them HSH 7: 21 ( 1470) . " äre skip wt giordh aff alle köpstäder och in i fymerswndh och liggie ther alt vederredhe ther " BSH 4: 312 ( 1502) . " ath i skullä sitiä wederrädhä met folk, byssär, wärio oc fetalie, nar hans naade ider tilsigiendä worder " FM 115 (1497-1501). alle the XV ara gamble äre sitie vidredha offuer alt möre ib 330 ( 1507) . wi äre . . . saa vederredhe, at wi vele sägie ney ffor oräth ffor alla the pa oos ok wort ffädernis rike arga vilie ib 133 ( 1502) . thet [the] wile gerne wara wedherredho, huar som behoff göras kan, oc när the faa edhert bodh BSH 5: 155 ( 1507) . ib 578 ( 1517) ."],"e":["widher rede . ","wedherredho . vederredhe. wederredhä. vidredha),"]},{"a":"vidhersea","b":"nn","c":"","d":["vedervilja, afsky. " mandrap oc lyghn hawa hälder vidherseno matwrlika, än losta " MB 1: 463 ."],"e":[]},{"a":"vidhersea","b":"vb","c":"v.","d":["akta sig, taga sig till vara. näfs suä röuarom ok ilgerninges mannom, at andre måghe rädhas ok vidher see ther thylika gärninga göra KS 26 (66, 28) . Jfr sea vidher."],"e":["-see )"]},{"a":"vidhersighilse","b":"nn","c":"","d":["afsägelse. " som sighia almenneleca widhersigilse (renunciacionem) inghen match haffwa " SD 5: 210 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":[]},{"a":"vidhersighning","b":"nn","c":"","d":["försakande. eygelikhetzsens widhersäghnign LfK 13 . - tillkännagifvande af sin vilja att blifva af med nygn el. af sitt beslut att ej längre erkänna ngn, uppsägelse. nagon obestond ban eller banzmoll . . . för tesse vedersagningh eller hans (ärkebiskop Gustaf Trolles) belastningh . . . oppo före HSH 24: 98 ( 1517) . - afsägelse. erchebiscops göstaffs wedersegning HSH 24: 150 ( 1518) ."],"e":["-säghningn . ","wedersegning . vedersagningh),"]},{"a":"vidherskilia","b":"vb","c":"v.","d":["skilja, frånskilja. " at thu wardhir widhir skildir fran the hälgho threfalogheth " ST 64 ."],"e":[]},{"a":"vidherskipt","b":"nn","c":"","d":[" ? ungänge, förbindelse? framräkkiom . . . i os gudhz liknilse . . . i kärlekxens widherskipt (in amore caritatis) Ber 201 ."],"e":[]},{"a":"vidherskipta","b":"","c":"","d":[" , se vidherskipte."],"e":[]},{"a":"vidherskipte","b":"nn","c":"","d":["1) utbyte, varubyte; handelsförbindelse, samfärdesl; äfven allmännare: ungänge, förbindelse, gemenskap. landa widhrskipte vm godz tera, thet är almoghanom både tarf ok glädhi KS 68 (162, 72) . " huar som äru widh hafsidoho godha hampne, the godha äru sökia, ok ther män wita sik hava fridh ok frälse ok widhhrskipta (sannolikt för -) gotz tera, tit kombr aldrahanda gods aff androm landom " ib (163, 72) . " höre teth rikesins rådhe til, at the ey warda plågadhe medh fals wara ok flärd i köpom älla andra widhursipte manna medh orättom spanom ok bismarom " ib 74 (182, 81). at hwar hawi aff androm gagn ok hughnadh til widhurskipte ok handa gärning thera ib 4 (8, 5). han skal ey vmgaa ällir vidhirskipte haua mz them som banzsatte äru aff kirkione Bir 3: 310 . ","2) utbyte, det som lämnas i utbyte, vederlag. takande . . . litit äple til vidhirskipte for äuerdhelican losta Bir 2: 205 . for:da conventena aff warfwbergha klostre dömdom wi aater til sith vihderskipte (d. v. s. den jord som klostret lemnat i utbyte). SD NS 2: 146 ( 1409) . " dömdom wi . . . hwariom athe til sit widherskipte " ib 154 ( 1409) . ib 158 ( 1409). ","3) utbyte, ömsesidighet. " iak skal til föghias honom mz älskelikhetz widherskipte ok widhergälde (vicissitudine mutnæ dilecitionis) " Ber 42 . ","4) vexling, omvexling. vtan vmskipte ok vidhriskipte (transmutatione et vicissitudine) Bir 3: 449 . "],"e":["vidherskiptis man , "]},{"a":"vidherstadha","b":"nn","c":"","d":["motstånd, motståndskraft. änga widherstadhu haffdhe hon i then tima, än ey waare godhra ängla hiälp MB 1: 341 ."],"e":[]},{"a":"vidherstanda","b":"vb","c":"v.","d":["stå (vid el. inför); framställas, framträda. fore gudz rätwisa ok strengha dom ther wy människior alle skulom widerstandha som apostelen sanctus paulus oss lärer (jfr Rom. 14: 10: stabimus ante tribunal Dei) FH 6: 18 (1449. ib 24 ( 1451), 31 ( 1452), 41 ( 1455), 335 ( 1449)."],"e":[]},{"a":"vidherstyggeliker","b":"av","c":"adj.","d":["vederstygglig, motbjudande, afskyvärd, förskräcklig. leeth hon sik reedha nagra leedha ok vederstyggeliga smörilse Lg 3: 552 . " thz vidherstyggeliga (horrendum) spooket " LfK 237 . " at i henne (den heliga skrift) skuli siälennas andelika änlite granleka beskadhas, ther sem wi hwat i os är faghort oc renth, ok hwat lasteliket oc widheerstywggelikit " ib 51 . wm nakor oqämmelikin syndh ällir widherstyggelikin thing göras aff them Bir 4: 95 . " at ey skuli hända widherstyggelikin wranghet oc omwända " ib 5: 6 . thinna siäls brudh, ärwärdeliken snille, hon synes wtan til ledh oc widhirstyggeliken Su 26 . " räddugom oc widherstygelikom (exsercatis) oc mandraparom " MB 2: 366 . - med dat. han bön wardher gudhi widherstywggeliken LfK 63 . ib 74 ."],"e":["veder- . ","-stygeliker . -styggelikin. -styggeliken. -stywggelikin. -stywggeliken. -styggelig), "]},{"a":"vidherstygger","b":"nn","c":"","d":[" ? afskry, vedervilja. the syslor som vidhertharwas ok somlike andre hafwa vedherstyg fore Ber 252 (kan föras till ett vidherstygdh)."],"e":[]},{"a":"vidherstyggia","b":"vb","c":"v.","d":[" LfK 240 . - refl. vidherstyggias, ","1) känna el. hysa afsky el. motvilja för, afsky. jak . . . widherstyggis hedninganna sängalagh MB 2: 200 . " alla näpst widherstygdis jak " Su 238 . ffatikdomen widherstygges iak ey LfK 56 . om thu widherstygges thz alle astwnda ib 58 . ib 82 . MB 2: 285 . Su 264, 279 . - med inf. hans siäl skal widherstyggias her i wärldenne hogxswalas LfK 87 . min siäl widherstygges at hogxswalas i nakro andro ib 88 . ib 134 . BSH 5: 474 ( 1511) . - med prep. af. bidher iak alla them tässa bok läsande wardha at the [ey] widhstygges aff jwdhanna före tholka ginwärdogha lykko (ne abhorrescant propter adversos casus) MB 2: 296 .","2) afsky, väcka afsky. swasom nar silkes klädhit . . . tynges mz gul oc dyrom stenom, thz engeledhis bortkastas, ällir widherstykkis (detestatur) fore twnghetena skuld Mecht. Uppenb. 216. ","3) väcka obehg hos, misshaga. hwi vedherstyggäs sielena lyuset LfK 286 ."],"e":["vedher- . ","-stykkia )"]},{"a":"vidherstyggilse","b":"nn","c":"pl. f.","d":["1) styggelse. " babylon modher til alla skörheet, oc widherstyggilse (mater fornicationum et abominationum terræ) " MB 2: 359 . " rwmet . . . aff hulko til flykte alla the wärste oc alle widherstyggilse samqwämdher (pessina autem et universis gravis erat malorum incursio) " ib 295 . ","2) fruktan, skräck. " epter ingte huffwd paa färdhe är, ther noghen ffare och vederstyggelse ffore är " FM 524 ( 1511) . - injagande af skräck, hot. om vij hade ecke theris ondhe velie met noghen vedherstyggelse affstyrth FM 437 ( 1509) ."],"e":["vedherstyggelse . ","vederstygelse )"]},{"a":"vidherstygning","b":"nn","c":"","d":["fruktan, skräck. jagh vill göre eder och then landzende god vndsetning, ath the vore fyender skolä faa en vederstijgningh, ath the icke altidh skolä dyrffues saa dijrffueliga at skijnna och brenne, som the her till giorht haffua BSH 5: 92 ( 1506) ."],"e":["vederstijgningh )"]},{"a":"vidherstyra","b":"vb","c":"v.","d":["afstryra. " thu widherstyyr nw thetta mordh " Al 8470 ."],"e":["-styyra )"]},{"a":"vidhersyn","b":"nn","c":"","d":["1( försyn, vördnand aktning. han nöth thäs at the vetu mik vidher syn Bil 282 . al vidhir syn (verecundia) ther han skulle hafwa for mik Bir 1: 69 . " swa som nokor när thik stodhe thän thik bordhe hafwa storan räddogha ok widhersyn fore " Ber 255 ; jfr 2. - försyn, försynthet. ey thorandis for blyghelikhet skuld oc vidhirsyn at framgaa KL 325 . ","2) fruktan. " swa at ey moghi han älla thorfwe hafwa fore hänne nokra vidhirsyn. styg. älla räddogha " Ber 246 . - skräck, skrämsel, hot. athi skullä ware . . . the omildä rydzer til farä oc wedersijn, at the ey saa diärffwäligä skulla infarä ther i landit FM 115 (1497-1501). - skräck, varnagel. ospakom och dårom till näpst, redzle och wedersyn SO 289 . ib 298 ."],"e":["-syyn . ","wedersyn . ","wedersijn )"]},{"a":"vidhertal","b":"nn","c":"","d":["samtal. " sathom länghe til samman i wart widhertal " Lg 3: 472 . " war hon optha wan at haffua widhertal mz heloghom änlgom " ib 479 . ib 442 . " mz hwem hon enkanneliket omgänge oc widhhertal haffwer " LfK 155 . - öfverläggning, underhandling. hwad theris ytherligere handelingh och vedhertaal vareth haffuer FM 585 ( 1513) . - aftal, öfverenskommelse. sza war . . . . theris widertaal FH 5: 230 ( 1516) ."],"e":["vedher- . ","-taal Lg 3: 442 ; FH 5: 230 ( 1516) ; FM 585 (1513)), "]},{"a":"vidhertharf","b":"nn","c":"","d":["behof, det som (för ngn) är behöftligt el. nödigt, nödtorft. forscrifne godz . . . haue oc bruca til theris nötte oc widertarff SJ 353 ( 1469) . samme godz . . . niwte oc bruca til bygning oc anner widerarff ib. Jfr viþerþorft."],"e":[]},{"a":"vidhertharva","b":"vb","c":"v.","d":["behöfvas. opers. han . . . plagha tha vidhertharfwer Ber 245 . - refl. vidhertharvas, ","1) behöfvas. " at göra the syslor som vidhertharwas " Ber 252 . " medh swa maanga hästa som widhirtarfuas " VKR 31 . - med dat. alt annat som the see tässe reglo widhertarffuas Bir 4: 38 . - opers. synis nyttogt wara oc nogh at systrana sithia widh bordh halffwan annan tima, wm swa widhertarffuas Bir 5: 35 .","2) behöfva. " iak är riker oc nogh haffwandis oc engha widhertarffwas (nullius ego) " MB 2: 339 . - Jfr viþerþorva."],"e":[]},{"a":"vidherthola","b":"vb","c":"v.","d":["tåla, stå ut.med, uthärda. the byrdhe som sanctus petrus sigher, at ängin gat hona borith eller widherholt MB 1: 455 . " gär saray hardelika widh agar, swa at hon giter ey widher tholt " ib 185 . ib 295 . ST 331 . Jfr thola vidher."],"e":["widh- MB 1: 295),"]},{"a":"vidhervili","b":"nn","c":"","d":["1) fienskap, bitterhet, afund. at ey vedervilia eller baktalan svulde växä thöm j mellan at hon ena framdrogh ok andra forsmadde Lg 3: 572 . ","2) misstycke. " at i wille werdoges ey tage thet til widherwelia, at wij ey så yterlige och werdelige kunne nu . . . besende idher nadh sadana budskap, som wij med mere werdogheit gerne giort hade " BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . bidhie wij ider erlighet, ad i tagen icke oss til widerwilia om then fatiga hielp, som wij haffuom nw vtgiort äpter wor fatige makt ib 5: 151 ( 1507) . " stadelige förhopendis eder herre[öme] saadane icke till misstyckes äller vederwiliä ath vara " HSH 24: 22 ( 1512) . ","3) vederväderighet, skada; kränkning, skymf. all then skadha oc widerwilia som oss giordes tha wi worom vth driffne wiliom wi ey oppa them . . . her epter ath wrekkia BSH 3: 154 ( 1464) . " ho skal nw hempna myn vidherwilia (swiridingar) " Di 247 ."],"e":["veder- . ","weder- . -weli: -welia BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . -vilia),"]},{"a":"vidhervordhin","b":"","c":"","d":[" FM 599 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"vidheträ","b":"nn","c":"","d":["videträd, träd tillhörande släget salix. tak thz som wexir a widhe trä LB 3: 169 ."],"e":[]},{"a":"vidhfarul","b":"av","c":"adj.","d":["vidtbefaren, som färdats vid omkring. han (Trajanus) var wiidh farul ok sigher säl Bil 367 ."],"e":["wiidh- )"]},{"a":"vidhfrägdhadher","b":"","c":"","d":[" = vidhhfrägdher. han . . . wardh widhfrägdhadhir ST 292 ."],"e":[]},{"a":"vidhfrägdher","b":"","c":"","d":["vidt fräjad, ryktbar. habrahm oc looth vordho bäte oc mer kände oc vidhrifregdhare (famosiores) aff pröuilsom Bir 2: 222 . " en munkir war viidhfrägdhir i dygdha liuären " KL 280 . " j hälagheth vidfrägd " VKR II ."],"e":["viidh- )"]},{"a":"vidhhet","b":"nn","c":"","d":["1) vidd, omfång, omfattning. celum epireum, huilkens klarhet oc wedhet aldrigh engen kan begripa Su 136 . gudhz wndherleka gärnigga widhet ib 107 . ","2) bredd. " kyrkionnas längdh oc widhet " Lg 3: 446 . huilkens . . . längdh widhet, högdh äldhar dywphet, aldregh enghen kan begripa Su 77 ."],"e":["widhet )"]},{"a":"vidhilse","b":"nn","c":"","d":[" ? vidd, omfång. christus . . . teedhe sancte birgitte rwmet hwar kirkianna chor skulie säthias o hans skipilse oc widhilse Bir 4: 82 ."],"e":[]},{"a":"vidhirqvikna","b":"vb","c":"v.","d":["lefva upp, vakna till lif igen, få lif på nytt. all wexande thing . . . tilböria tha grönskas oc widherqwekna Su 200 . widherqwäknar (reviviscit) min siäl swa som aff twngasta sömpne oc dödzsins mörkir ib 206 ."],"e":["-qwekna . ","-qwäkna )"]},{"a":"vidhleker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vidd, omång. " stadzsens widhleker om kring var siäxitigi raster " MB 1: 175 . - vidd, vid rymd. gangande i thins hiärta widhlek (latiudinem), redh thär christo thäkt hus Ber 220 . ","2) rymd; yta. allir iordhinna widhekir (superficies) iföris nyia färgindh Su 200 . ","3) vidd, bredd. " tha är thinna siäl vidhekir (latitudo) tholkir som himilsins. oc högdhin ey oiämpn " Bo 78 . " hon är liik thy blomstre . . . som kallas swärdon hulkit som . . . vt räkte sik j höghlek ok vidhlek owir annor blomstir " Bir 1: 392 . liusit . . . som framgik aff solinne var ogriplikit j langlik oc diuplekhet oc j vidhelek ib 2: 11 . ib 3: 299, 425, 445, 448, 471 . " en akir hundradha fläta j langlek ok swa manga j vidhlek " ib 1: 384 . ib 385 ."],"e":["vidhleeker: -leek Bir 3: 448, 471 . ","vidheleker: -lek ib 2: 11), "]},{"a":"vidhskipil","b":"nn","c":"","d":["trolldom; spökeri. " om morgonen nar han hörde pilzsens röst, räddes han thz wara wiskipil " Lg 292 ."],"e":["wiskipil . ","wiskipfel UplL Kk ind. 17 i var.), "]},{"a":"vidhskipilse","b":"nn","c":"pl.","d":["vidskepelse. " skalt thu mz engom throldom ellir wiskipilsum vmganga (mit geinre zoiferien umb gain) " ST 24 . " j spadom oc androm viskipilsom " ib 535 . " mz . . .swa dana truldom ok wiskipilsg " Gers Frest 15 . " formemda wyskypelse ib. ""],"e":["vijdskippilse UplL Kk 16: 1 i var. wiskipelse ib. " wiskipilsg (för wiskipilsy?) " Gers Frest 15 . wyskepelse ib. dat. widhskipilsöm VGL IV 21: 21 i var. wiskipilsum ST 24 . ","viskipilsom ib 535), "]},{"a":"vidhskipliker","b":"av","c":"adj.","d":["vidskeplig. wiskipligha willan (fantastics error) Spec. Virg. 238."],"e":["wiskipligh )"]},{"a":"vidhunder","b":"nn","c":"","d":["under, järtecken. " the widwndher (atburðir) som tha skedhe " Di 262 . jak . . . slogh egyptum mz myklom teknom oc windhwndrom (signis atque portentis) MB 2: 63 . - under, något underbart, underbar sak. är thz stort widhwndher, at rachel kwnne aldrigh mättas aff gudz ordha hörslo Lg 3: 436 . - något underbarrt, underbar handling. war thzta eth siälsynt widhwndher aff enne klene iomfru Lg 3: 439 ."],"e":[]},{"a":"vidhöxe","b":"nn","c":"","d":["vedyxa, timmeryxa. " nv biwdher brodher gästh. ok han til gilliss stugw kniff bär, swärdh, bredh yxe, vidhyxe " SEG 119 ."],"e":["-yxe )"]},{"a":"vidua","b":"nn","c":"","d":["enka. " jack sparde ey widuer " RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6407."],"e":[]},{"a":"vif","b":"nn","c":"","d":["och f. (Fr 1437)","1) qvinna. " wtaff adams vinstre riiff ther togh han thz liffuande wiiff " MD 7 . " swa stoodh hon ther thz salugha viiff " Iv 3264 . " ma iak syrghia salugh viiff " Fr 1437 . " thy grät hon sara thz ädhla viiff " ib 972 . hans liiff ospart fore stolta viiff ib 3122 . " tha han fik se thz wäna wiff " MD (S) 224 . " iach behalder thin wänä wiiff (yuwe shone wyf; den grimas ss hvars beskyddare el. riddare du uppträder) " Va 12 . ","2) vif, hustru. " then riddare ok hans stolta viiff thakkadhe honum badhä " Fr 1064 ; jfr 1. jak soffwar ey när mins herra wiff MD (S) 304 ."],"e":["fiff )"]},{"a":"vigdhavatn","b":"nn","c":"","d":["vigvatten. " bära rökilse och vigdhe vatn " SGG 132 . AS 108 . "],"e":["vigdhe vatn . ","vigdevatn AS 108 ), ","vigdhavatns kar","vigdhauatins- . ","-kaar )"]},{"a":"vigge","b":"","c":"","d":[" , se vägge."],"e":[]},{"a":"vigh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) strid, hundradha skip ok attatighe foro til syon ij thy wighe Al 1916 . ib 9284. - (?) ss tillnamn. eringisl wig SD 1: 228 (12221230). ","2) dråp. " at ther war inne then sami man ther vighit ofwer honum van " Iv 923 . "],"e":["vighar arf"]},{"a":"vighanz vapn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-vakn )"]},{"a":"vigharf","b":"nn","c":"","d":["Jfr vighar arf, vighärþ."],"e":[]},{"a":"vigharvi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vighe","b":"nn","c":"","d":[],"e":["-is UplL Ä 10 pr; HelsL Ä 10: pr.), ","vighis valder , "]},{"a":"vigher","b":"av","c":"adj.","d":["stridsför, vapenför. wigermän (för wiger män?) BtFH 1: 317 (1413, Joh, Bures utdr.). Jfr ovigher. "],"e":["vighra manna giäld?","wigermannegäld )"]},{"a":"vigher","b":"","c":"","d":[" , se viker."],"e":[]},{"a":"vighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) viga, inviga (ting till heligt bruk), helga (genom ord el. tecken) utdela välsignelse åt. war herra bödh wighia sit hws oc all the kar som presten skulle hawa til gudz dyrkan MB 1: 496 . ib 482 . " han . . . vighþe olio oc sände siukom mz hwilko þe smorþos oc worþo genstan helbrygþo " KL 184 . " vikt vatn " Bu 23 . LB 2: 61, 7: 324 . " wikt saltt ib. " ib 2: 57 . " thenna iij öffleten . . . the skwlu ey annorledis vyas, en som här effter staar " ib 7: 26 ; " jfr 2. ett stykke wilit quinner messa ywss " ib 323 . " ens lambs liknilse aff wax . . . hulkit pauin hafdhe wikt " KL 40 . Bir 4: 73 . " wilith är wikt ok hällaght " Ber 32 . Lg 3: 310 . " biispen i lincöping war her ok wiigde skepet, thaa thet lop aff stapwlen " BSH 5: 584 (1517). iak helsa þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui (quæ in corpore Christi delicata es) Bu 140 . " thu vigdhe (sanctificasti) haafwit thär thu fort vfört ifwer " Bil 216 . " kunugen baþ sanctum thomam vighia sinna dottor brwþa siäng " Bu 182 . " ä hwar han framfoor lot han byggia kirkior. oc vigdhe them som bygda varor " Gr 314 . " om i lathe brythe thet wigde cappelle och the (för thet) wigde altaret neder " HSH 24: 155 ( 1518) . " j the kirkio som j hans nampn war wighd " Bil 159 . " philipus patriarka . . . sände þöm (Johannes döparens ben) atanasio patriarke ii alexandria: þeophilus patriarcha alexandrie vighþe þöm kirkior som för varo afguþa mönstar " Bu 51 . " þ bygdo þe mönstar ok viþo þät friþi tel heþar " ib 64 . " ii eno clostre. som bykt var ok vikt vare fru tel hepar ib 24. diane affgudh war thz (templet) wiikt " Al 1596 . systräcloster, som wight är sancto martino i skeninge SD NS 1: 361 ( 1404) . " skal tässin nya orden wighias minne modher " Bir 4: 72 . ib 26 . " nw wigdhin (consecrastis) i idhra händer gudhi wiälwom i frända blodhe oc wina " MB 1: 346 . " hwar som hälzst är gull. silffwir kopparkar, malmeer oc iärn thz skal wighias (consecretur) gudhi " ib 2: 15 . ","2) konsekrera. " huarn dagh äpte varn härra vigþo alle appostoli varns härra licama. oc nöto sialue ok gauo cristno folke " Bu 195 . " thz är min sandir likame som vighis (consecratur) a altareno " Bir 1: 34 . ib 149 . " nar han . . . hafdhe komit til the ordhin ther brödhit mz vighis " ib 3: 471 . " j thy välsignadha vighdha brödheno ib 253. the som ey vilia taka min licama hulkin som vighis a altarono aff brödhe " ib 2: 26 . " thu . . . ville vighia os ok hälgha thin hedhirlica licamma aff licamlico brödhe (nobis . . . tuum venerandum corpus ex pane materiali consecrare) " ib 3: 251 . " tok han brödhit . . . ok vighde (confecit) sins licamma höxsta sacramentum. ok gaf thz sinom discupulis " Bo 175 . ","3) viga, inviga (ngn till kyrkligt el. under kyrkans helgd stäldt ämbete el. stånd); prestviga. fore thera lydhno skuld, oc ödhmiwkt som döpas, oc färmas, eller wighias, eller scripta sik MB 1: 441 . " en som ey var vigdhir til presta ämbite " Bir 3: 198 . " vigdho sanctum gregorium til ärke biscop " Gr 312 . ib 310 . " biskoper thnker at wighia en klärk til prest " MB 1: 215 . " han wighde karolomannom franka konungh til klärk " Bil 744 . han vigdhe . . . til preste thry thusanda Pa 3 . Lg 294 . ST 313 . han . . . war begärende, at wii (näml. ärkebiskopen) vilde vigie honum til subdiaconum BSH 5: 393 ( 1510) . johannes . . . vigþe han biskop äpta annan biskop Bu 156 . " thu skalt wighias biscopir " Bil 394 . ib 690 . " at fyrst vighis (ordinaretur) hwar hostiarius swa lector sidhan exocrista, swa acolitus sidhan subdiaconus swa dyaconus swa prester " ib 465 . " vigdhis (ad sacrum ordinem accessit) klärkin " ib 696 . Bir 3: 256 . " hon hät pelagia. vigþ nunna vm siþe " Bu 183 . " thu skalt klädhas ok vighias nunna " VKR XXI . " hon wighdes wnder wil af clemente " Bil 357 . " abbatissonne wälsignilse oc wigxsle skal warda som sidhwänia är abbatissom, at wighias j sancti benedicti orden " Bir 4: 73 . at egh kunno braþlica andre i þerrä staþ tiltakas oc vighias (näml. till biskopar) SD 5: 567 ( 1346) . RK 2: 7530 . - om den högtidliga handling hvarigenom en konung el. kejsare med smörjelse (och kronas påsättande) inviges i sin värdighet: smörja (och kröna). then ampulla mz samu cristmo gömis en dagh j franka rike oc vighis (inunguntur) mz henne alla franka rikis konunga Bil 689 . " pippinus vighdis konunger aff pauans hand (jfr Martinus Polonus: Pipinum sibi regem constituunt, quem sanctus Bonifacius maguntinus archiepiscopus jussu papæ in regem unxit) " ib 744 . skal hwar aragum konunger swäria sik gödslan för en han vighis ib 681 . " leo paue vigdhe han (Karl den store) oc kronadhe til konungh (af senare hand ändradt till keysara) " ib 748 . " karolus war förzste vighder kesare ib. han (Valdemar) wigdis oc kröntis . . . j lynköpingh " PK 237 . ib 239, 240 . han (Karl Knutsson) vigdes tha oc hylladis tär rät som norigis konung bör RK 2: 8051 . ","4) viga (brud och brudgum), genom vigsel förena (ngn) i äktenskap (med ngn), genom kyrklig välsignilse gifva helgd åt (ngns) äktenskap. jak wil mik latha wighia wid henne RK 1: 806 . " han . . . lodh sigh . . . vyga vedh for:de margret och ware the thel hoppa j otta aar sydan the vigd waare hwilket olaff olszon och lasse andersson vitnade ath her olaff j tellebergh hade thom vikt thel samman pa then tydh han war kerkeherre i sverdesyö " DD 3: 218 ( 1484) . nar the waro wighd Lg 3: 58 . - bildl. huru matte . . . thu . . . bedhis ephygeniam til hionalagh som är fästemö thins herra himna konungs hanum wigdh wndher hälgho wile (sacro velamine consercratam ) Bil 229 ; jfr 3. tha äru the mz sinom brudhgomma vigdha (consecratæ) tha the lofwa a sina tror eghlona at halda Bir 2: 257 . ib 4: 67 . " sanctus clemens . . . wighde hona ihesu cristo til brudh " Lg 3: 490 . - gifva välsignelse åt (brud och brudgum). min härra sandar guþ vighe þänne tu vngfolk mz sinne högro hand (da . . . domine adolescentibus his benedictionem tuæ dextræ) Bu 182 .","5) med vigvattten bestänka (lik). Bir 5: 53 . - Jfr in- saman-, til-vighia, ovigþer, siälfvigdher."],"e":["wiigia: wiigde BSH 5: 584 ( 1517) . ","vyga DD 3: 218 ( 1484) . ","uia VGL II K 1; -as MELL Kg s. ","vya: -as LB 7: 26 . ","-ir , -þe-, þer. ","vikt Bu 23, 24, 140 ; LB 2: 61 ; DD 3: 218 ( 1484) . ","wikt KL 40 ; Ber 32 ; LB 7: 324 . ","wikth ib 2: 57 . ","wiikt Al 1596 ; LB 7: 323 . ","wight VML I Kr 6: 1; SmålL 12: pr.; SD NS 1: 361 ( 1404)),"]},{"a":"vighiandi","b":"nn","c":"","d":["VML I M 4: 2. Jfr väghandl."],"e":[]},{"a":"vighilsa","b":"nn","c":"","d":["Jfr samvighilsa."],"e":[]},{"a":"vighilse","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) invigning. " offradhe han templens vigilsens offer " MB 2: 284 . " itt besynnerligi rwm och altare i clostrid, som för:ne prior hauer lathit opmura i förstä opbegynnelsen oc klöstersins forsta wigelsen " DD 1: 206 (1508, efter nyare aftr.) . ","2) konsekration. gudz licahmes vigilse j messona LfK 276 . thes verdogasta sacramentes vigelse ib. ","3) invigning till kyrkligt ämbete; kyrkligt ämbete, grad inom det andliga ståndet. huru hanskipadhe owir alt armenie rike biscopa ok klostir ok al krkionna vighilse Gr 310 . komo alle biscopane saman mz sancto leoncio. och vigdho sanctum gregorim til ärke biscop. gifwandis för honom al kirkionna vighilse, hwaria äpte thy hänne bordhe ib 312 . " then annan dag för han (biskopen) fik wielss " MD 498 . " om tiidh och stadh paa huilke iak kunnä komme til myn vigelsse " HSH 19: 106 ( 1505) . Jfr samvighilse."],"e":["wigelse . ","wielss (i rimsl. m. nielss) MD 498 ), ","vighilsa ordh , ","vighilsa time","wighilse- )"]},{"a":"vighning","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) invigning (af ngt till heligt bruk). templens wigningh MB 2: 284 . ","2) konsekration. aff gudz licames skedliga vigningh LfK 276 . - Jfr hiona vighning."],"e":["vighninga lius , "]},{"a":"vighskardh","b":"nn","c":"","d":["i fästningsmur anbragt öppning för att derigenom rikta skott, kasta sten, hälla sjudande vatten o. s. v., skottglugg; insänkning mellan tinnarne på en krenelerad mur. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 818. a huart vikskardh (å hverju vigskarði; Fr. texten: sor chasum cretel) Fl 1067 . " vpa then graff ther stodh en gardh ok atta bardfriid med wikskard " RK 1: 1547 . " sigord swen stod i wigskalen (Cod. B vigskaaren) oc sagt thenne tidende " Di 141 . " stodho all torn ok vigskard ful aff frw ok jompfrur " ib 244 . " hymerna stodho opp j wikskardhen ok skutho hwar ath annan ok kastedhe ath nyflingar saa giordhe ok nyflingha ath them ighen (Huner standa a (var.: i) vigskorðum uppe oc skicta a þa oc huarer á aðra) " ib 255 . " jach vil iche haffue eder fram i nagen liifzfara, män i skole sta vnder skermana med eder arbost och afhalle med piil the som blotta vtaff viigskördhen pa slottet " BSH 5: 199 ( 1507) . the bönder, mich in folde, somme bleffwe döde, oc somme ille, gemen wigskord eller hool wtsprwnge i syön, i baathe, fordarffwede ib 594 ( 1517) . - (?) offwan oppa takit offwir torneth waro standandis starka wärner oc wikskardh (propugnacula) MB 2: 102 ."],"e":["viksgardh . ","wiikskard . ","vigskaar . ","wigskal . ","wigskord . ","viigskördh )"]},{"a":"vighsl","b":"","c":"","d":[" L. ","1) invigning (af ngt till heligt bruk), helgande. altarins vigxle MB 2: 231 . ib 284 . " the wigxler (d. v. s. invigningen af Guds hus och de kärl som nyttjades vid gudstjensten) skulle tekna andelika wigxler " ib 1: 496 . the (ɔ: the wixler som giwas nakrom) tekna hiärtans oc siälinna wigxler oc helighet ib 482 . ","2) invigning till kyrkligt stånd el. ämbete; prestvigning, ordination; kyrkligt ämbete, grad inom det andliga ståndet. abbatissonne wälsignilse oc wigxsle (benedictio abbatissæ) skal warda som sidhwänia är abbatissom at wighias j sancti benedicti orden Bir 4: 73 . the wixler som giwas nakrom MB 1: 482 ; " jfr 1. the hälgho kirkio döpilse oc färmilse oc scriptamaal oc wigxl ib 441. han faar ekke aff wigxlomen " ib 215 . " moyses . . . forbödh aarons sönom at grata sinna brödhers dödha fore thera wigxla sake " ib 359 . " tha skal sighias thera wigxler, oc wald eller lifnath, oc thighia thera nampn oc hws " ib 301 . " bendedictus . . . forbödh hanum (klerken) . . . vighsle (nec ad sacros ordines accedas) " Bil 696 . han (påfven Gajus) giordhe decretum vigxle hwilka vighsl för skal thakas en annur ib 465 . " biscopin skal . . . ey främia them til vigxla älle ämbite . . . hulka ther han wet hawa ont lifwirne " Bir 1: 317 . " huru stor gudz wredhe är mot thom biscopom som ey akta at . . . granlica pröua hulke the äru som the . . . främia til swa wärdhogha vixle (tam dignos ordines) " ib 3: -257. han (ɔ: biscopin) hawir klädhe thz är biscops vigxlir (ordines episcopales) ib 1: 334 . - Jfr altara-, kirkio-, kloster-, pava-, prästa-, sam-, smavighsl."],"e":["vigxl . ","vixl . ","vilx VGL I K 3: pl. -ir),","vighsla bref","vighsla dagher","wigxla- . ","uixla ÖGL Kr 2: 2, 9),","vighsla fä","wighsla- VML II Kr 3. wigsla- i. wiksla- ib I Kr 8),","vighsla lius","vighsla nadhir , ","vighsla spiäl","vighsla stämna","uxiala- )"]},{"a":"vighsla f. ","b":"","c":"","d":[],"e":["vighslo fä","wigxlo- )","vighslo klärker","wigxlo- )","vighslo spil","wigzslospilldum ÖGL Kr 25 i yngre hds.), "]},{"a":"vighvalder","b":"nn","c":"","d":["Jfr vighi-, vighis-valder."],"e":[]},{"a":"vighvalder","b":"nn","c":"","d":["Jfr vigh-, vighis-valder."],"e":[]},{"a":"vighärfþ","b":"nn","c":"","d":["L: Jfr vigh-, vighar-arf."],"e":[]},{"a":"vigilia","b":"nn","c":"","d":["vigilia, vigiliegudstjenst (för afliden). halla artiidh meth messor, vigilior, psaltara oc meth liws SD NS 1: 304 ( 1403, gammal afskr.) ."],"e":[]},{"a":"vik","b":"nn","c":"","d":["vikande, flykt. " i uttrycket giva vik, giva up et vik, rika tillbaka, gifva vika. the gaffuo eth wik opp for honom (se van em nenen den weke) " Va 22 . nordmen gawo wp eth wiik RK 1: 3022 . " gaff hertogin wp eth wiik " ib 3197 . " then rese stodh qwar oc rördhe ey sik ha wille fore ängom giffwa wik (vika) " Al 7426 . " han (Alezander) gaff aldre fore ängom wik " ib 1386 . - vikande, eftergift. iak . . . wilde gerna lango hafwa komit han j synd, än han bewaradhe sik altidh swa at iak enkte wik kunde oppa han faa (icke kunde förmå honom att vika el. gifva efter) ST 305 ."],"e":["wiik )"]},{"a":"vik","b":"nn","c":"","d":["eg. vridning, vändning? i thät vik, i den vefvan, i det ögonblicket? tha fik thän rese ij thz wik (Cod. A awik) eet slagh Fr (Cod. B D E F) 1030 Jfr avik."],"e":[]},{"a":"vik","b":"nn","c":"","d":["1) vik. " a vikenne " SR 47 . " tha fiskelekis thime war ladhe the näth thwärt fore wikena, drogho bordh notana badhe thwärt fore oc in i wikena, oc formeente at fisken kunne ekke koma in j wikena, the til drogho the oc noth in i wikenne " FH 4: 15 ( 1451) . - i ortnamn. curiam næs mellin wikæ SD 2: 505 ( 1307) . eeclesiam husaby inter wykæ ib 3: 142 (1313, gammal afskr.). datum vik ib 211 ( 1315) . " cum vuria dicta skyaldawiik " ib 2: 435 (1305,m gammal afskr.). tor marsken offuer bradwiken rida RK 2: 5764 . " at han ey offuer bradwik torde " ib 5769 . - Jfr sdilda-, sio-vik. ","2) vinkel, vrå. ängin viik (angulus) i stadhinom war vtan munka byggilse KL 198 . Jfr öghnavik samt följ. ord."],"e":["viik . ","wiik . ","wyk )"]},{"a":"vik","b":"nn","c":"","d":["vinkel, hörn. " ä täs flere slindohorn wik älla utskäkkla borghamur hauer (si munitio muros habet angulares) " KS 85 (208, 93) . " täs flere barfridhi tän mur hauer jwi allom portom, hornom ok wikom, täs fastare är täth hus til alla wära ok sirlek ib. ""],"e":[]},{"a":"vika","b":"vb","c":"v.","d":["I. vika, flytta sig, ändra läge. ","1) vika, flytta sig (i sht åt sidan), ändra riktningen af sin väg. stiärnan wek oc flutte sik Bil 53 . " hui han wk af väghenom " Bu 498 . week israel om kring edom (diverit Israel ab eo . . . cicumivitque Idumæm) MB 1: 409 . " köna . . . wikv . . . hwarte a höghro hand äller winstra vthan gingo aat rättom wägh til bethsamis " Ber 23 . MB 1: 205 . - bildl. afvika (från). skal gudhz thiänista folk gaa fram aat rättom wägh til bethsames som thekna himerikis ingang ok ey wika af godhe gärning älla akt til höghro hand äller winstra Ber 23 . - gå (ifrån). om j ther aff (från dagtingan) wike (d. v. s. bryten) RK 2: 8923 . ","2) vika af, taga annan riktning. om väg. väghin togh tha at vika Fr 945 . ","3) vika, rubbas från sitt läge, rubbas åt sidan. härtugh fräderik . . . gar nu thiit ther han sit örs fan sadhlar siälfuer thz bästa han kan giordadhe thz fastelika swa at sadlen skulde ey vika (Cod. A giordhar örsith fastelika swa at thz thörfte äkke vika) Fr (Cod. B) 490 . ","4) förflytta sig, färdas. ther the ouer berghit vika (i rimslut med rika; öfvrig hds. then tiidh the ower berghit ridhä) Fr 252 . - färdas, gå, föras. andra herra rika sa man ther til dödhin vika Fr 700 . ","5) bära hän, komma. viliom vy . . . se hwart thetta vil viika RK 2: 4760 . ","6) vika, gifva efter, gifva sig. stenen vek (Bu veks 166) for benomen som blöth vax for insighle Bil 969 . ","7) vika, draga sig undan, fly. the herra ther varo vildo ey vika Fr 460 . ib 588, 1731, 2187 . " han vardher til ryggia vika " ib 1749 . " thz ware bätre hema sitith äln illa rympt ok illa wikith " Al 1966 . " hwar gladdis som ther fich viika " RK 2: 3991 .","8) draga sig tillbaka, gifva efter. iohannes veek for bloz vadha ok lät sik wtlägha leggia Bil 659 . - vika undan ol lät sik wtlägha leggia Bil 659 . - vika undan för, draga sig undan el. tillbaka för, visa försyn för. huar hörde man tolkit slika the wilde ey gudz mönster wijka RK 3: 2841 . ","9) vika, gifva vika, duka under. the motte wiika RK 3: 1530 . " byscops släkth motte wiike " ib 1512 .","1) bringa, föra. kan iak han swekliga til mik wika (bringa honom i mitt våld) MB 2: 324 . - draga, locka. om nakor persona wil tik wika, ällir lwkka til thz som ohöffwelikit är Spec. Virg. 252. kongh swen tiwffueskeg i danmarkss riike monde mig illa ther till att wiike RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . then menige almoge j norgis rike lotho sik ey fra konung karl wike ib 2: 7756 . - draga, förmå (ngn) att afvika (från ngt) el. att afstå (från ngt). bleff han stadughir, oc kunde aff thom vilianom, som han hafdhe for sik taghit, hvarte vikas äller vändas (in cæpta voluntate immobilis permanebat) Ansg 187 . at han kwnne honom enkte wika aff hans enbändoghet Lg 3: 417 . ","2) vända, böja. " i alt sith taal kwnne han henne enkte wika äpther sin wilia " Lg 3: 287 . " wille hon sin kärlek til mik wika " Su 13 . ","3) vända, vrida. " then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wåld ok klokskap, äpte wild ok wilia sinom å mote rät ok sannind " KS 67 (165, 74) . ","4) föra (ngt från ngt); skilja. han wil thz ena fra the andra wika (i rimsl.) MD (S) 287 . ","5) hänföra, referera. " ä hwath thom hender thz wika the oppa fornemda gälniskio " Gers Frest 15 . " the wika alth thz som hender oppa swa dane fawiska wantro ib. "","6) vika, böja, kröka. bondin hawir hardha axlar. starka armläggia. oc stinna knokor. idnan gör thz oc äruodhit. vtan thz viker han mz timanom Bo 134 . ","7) vika, vecka? vj lesne dwge. jtem ij wighne dwge. jtem xj dwge rät oc slät FM 76 (1483; daniserande). "],"e":["viika . ","veek . ","viku . ","vikin ) , ","komma undan","ngn )","duka under","för ngn )","gifva vika","för ngt )","vika sik , wändher Su 19 . - refl. vikas, vika sig, vika, gifva efter, gifva sig. stenen veks (Bil vek 969) for benom som vaks for insighle Bu 166 . ","vika bort , afvända, förmå att afvika (från). hon hafdhe förra lidhit en hardhan dödh än hon hafdhe kwnnit vikas bort af them hälgha vilianom Bil 594 . Jfr bortvika. ","vika undan , vika undan, draga sig undan. han . . . viker vndan . . . thiit han hertughin halda viste Fr 577 . " tho wek hemme wndon " Di 293 . Jfr undanvika. - Jfr af-, unt-, äptir-vika."]},{"a":"vika","b":"nn","c":"","d":["liten vik. dömdom wi them aff lwfije thera inbwndan (för inbwndana) wijkor ok thera fiskä watin . . . frijt ok frels ok oboworen FH 4: 3 ( 1420) ."],"e":["wijka )"]},{"a":"vika","b":"nn","c":"","d":["vecka. " thryhundradha oc siäxtighi oc fäm dagha göra fämtighi oc twa wikor oc en dagh oc siäx stunder nw ganga alla wikunar at siw bokstawom, thy at wikan hawer siw dagha, oc tha alla wikunar om aarith äre wtgangne, tha är ater en dagh oc siäx stunder " MB 1: 63 . " thre dagha i vikunne " KL 335 . MP 1: 254 . Lg 3: 241 . Bir 2: 202, 3: 16, 260, 4: 15 . VKR 62 . " i thenne veke " BSH 5: 148 ( 1507) . þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku SD 5: 564 ( 1346) . ib 565 " torsdaghär skal wara tyswär i hwarre viku " ib 639 ( 1347) . " skal hwar smältäre . . . smältä hvariä syknä viku säx härþä " ib 637 . " en span korn vm vikunä " ib. " the . . . dwaldis ther om siäx vikur tima " Fl 9 . " innän nästu syäx vikum " SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . " innan tree wekur " BtFH 1: 6 ( 1468, nyare afskr.) . ib 10 (1470, nyare afskr.) o. s. v. the hade eij hast i en monad eller VI viker om sadana dägtingen HSH 24: 87 ( 1516) . þän timä konunger wil syäluer sin rättärthing haldä . . . þa scal konunger, äller þe af hans väghnä kunninghä þet i hwarye landzskapino syäx vkkum, än (för för än?) han äller þe komä (motsv. ställe MELL þg 39: siäx vikum for än han þem halder) SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . " annur varu fru höghtiþ är siax vikum afte iula dagh " Bu 8 . ib 523 . " siu vikna fasta, nio vikna fasta, se under fasta. - vecka, tur för tjenstgöring som ombytes hvar vecka. maagha the . . . bedhas thet som them brister aff källara swenenom ellir aff honom som wikuna hafuir oc for bordheno thienar " VKR 15 . - Jfr dymbil-, dymbildagha-, fastogangs-, paska-vika. "],"e":["weka: -ur BtFH 1: 6 ( 1468, nyare afskr.) o. s. v. veke (obl. kas.) BSH 5: 148 ( 1507) . ","wicka: -ur ib 138 (1507), 151 (1507) o. s. v. uka VGL: wka: -w VKR 62 . ","vkka: -um SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). pl. gen. vikna VGL II K 49; VML II Kr 7: pr. i var; KL 335 ; MP 2: 47 . ","wikna Lg 1000 ; SD NS 1: 315 ( 1404) . " uikna " ÖGL R 12: pr.; SML Kp 11: pr. li var. uichna VML II Kr 7: pr. i var. wigna ib Kr 7: pr. vcnä VGL III 10 (jfr s. 98 not 97). viku SML Kp 11: pr.; MP 2: 50 . ","vikur Fl 9 . ","wikor ib (B, C)), ","viku dagher , ","viku lön","vyku- )","viku tal , ","viku thiänist , "]},{"a":"vika","b":"nn","c":"","d":["petrus for en dagh a skipi mz sinum discipulis til eet öland vi vicu sio (Cod. C siäx wikor sios 996) fra rom (per sex miliaria distantem) Bil 349 . " til ena öö som laa siex wiku sio längir bort j märith " ST 40 . en fiskare . . . tok pilten gladlika til sik ok förde wäl trätighi wiku sioos til eth hus Prosadikter 215 . tha the komo swa lankt fra thera här som XXX viko sio lankt är RK 1: 1497 . " thw war huseno swa nala twa milo wegh eller twa wiko sio huat man skulle heller ridha eller roo " ib 1706 . " ij (2) wikesiös wtan stadhin " BSH 5: 135 ( 1506) . " komme the med skipene oppa halff wiku siös her när stocholm " HSH 24: 87 ( 1516) . theris roop hördis en stoor veke siös FM 612 ( 1514) ."],"e":["veke (obl. kas.) FM 612 ( 1514) . ","wiknä HelsL þ 15. vicu Bil 349 . ","wiku ST 40 . ","viko RK 1: 1497 . ","wiko ib 1706 ; " på de fyra sistnämda ställena kan dock ack. möjligen föreligga), "]},{"a":"vikben","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr viþben."],"e":["wiikbeen . ","wigben )"]},{"a":"viker","b":"nn","c":"","d":[" ? stöt, angrepp? han stod for sin herra mang ondan wik MD (S) 245 ."],"e":[]},{"a":"viker","b":"nn","c":"","d":[" ? [Sv. dial. viker (Vg.), viker (Vg.), vekare (Smål.), viger (Skåne), vigra (Skåne, Hall.), vire (Vemmenhög i Skåne). Ä. Dan. viger, veger, vigre, vegre. D. dial. vigger, væger, vægger, vøgger. Medelengelska wikir] salix; vidja, vidjeqvist, qvist af salix. vimen wiker Växtförteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14 s. 8. vimen vikor ib. hwar som ligger oppo seng af storan jnwerthis hiita, han ma lata hemta gröna vigrä med teris blad, oc sätia tom kringom sina sengh oc lwcta pa tom LB 7: 303 ."],"e":["vikor . ","vigrä LB 7: 303 ),"]},{"a":"vikna","b":"vb","c":"v.","d":["1) vekna, uppmjuknas. glömde järnit sinna natwr oc wiknadhe Lg 987 . ","2) bevekas, gifva efter. aldre viknadhe hänna hughir KL 327 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"vikt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vigt, tyngd. " han . . . lät annat (näml. guldkärl] göra iämgot at väkt " Bil 579 . " idhert korn giäld hawer iak gömpt mz fulle wikt " MB 1: 245 . han lot . . . tiwghu markir honum fa, gull oc silff j fullo väkt (Cod. C wkt), som han hafdhe honom iät Fl 673 . " thesse godha hörslin lagdh a mätskalena . . . skal halda alla viktena " Bir 1: 237 . " en skiöl aff clara gulle til wikth haffwandis tusandha mnas " MB 2: 272 . wikten aff örna guldzringana . . . var twsanda oc vij hwndrat siclar j gul wikt ib 95 . " gwlith är smälth klarth, haffwandis lithith mindre wikth än tha thz jnsattis " PM LII . ","2) vigt, vägning, vägningssätt, vägningsmått. mat ok miät ok vikt SR 39 . j skulin änkte wilia orät göra . . . i wikt (pondere) oc maal MB 1: 367 . " medh orättom spannom ok bismarom, älla huario handa måto älla wäght thet är " KS 74 (182, 81) ; jfr 3. han gör al thing rätuislica j rätte vikt (pondere) oc maale Bir 2: 30 . " haff mit gul falt for tio pund twäfalla vikt thy at hulkin som ey vil twem sinnom wägha han skal ey hawa mit gul " ib 1: 235 . hundraþe marker silfs at swenske wikt SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " ath betala j kolnisk wikt fryi iijM [3000] lödhogh mark ok femty " RK 1: (sfgn) s. 172. the . . . lotodh j kölnisk vykt betala ib s. 173 . ey mer een ij [2] kolneske pennighe wekt LB 3: 191 . (gods) som ränta arligha aars 1/2 marc wekt (dimidiam marcam ponderatam) SD 1: 144 . " een gardh som ränther tolff öra wikt (oras pnderatas) ib. "","gudh ther wägher mz jempne wikt MD 386 .","4) en viss vigtenhet, pund, skålpund; qvantitet af viss vigt. hwart neghirhögha war swa stort thz hwart et wogh . . . halff thridhia hundrath wikter swara (libras ducentas quinquaginta) Al 8783 . siäx thusand wikter gul (sex milia talenta auri) ib 872 . " lib 3093, 3096. xx pund älla viktir (libras) kopar " Bir 3: 432 . hwar skal baka licha wikt mz then andra BS 36 . - Jfr brödh-, gul-, iärn-, skippunds-vikt äfvensom fulvikta."],"e":["wicht . ","wigt . ","vykt . ","wycht . ","wekt SD 1: 444 ; LB 3: l91. väkt Bil 579 ; Fl 673 (i rim med iät). wäght KS 74 (182, 81) . -ir),"]},{"a":"vikt","b":"nn","c":"","d":["1) varelse. " med föraktlig bibetydelse. hwath ära ware os slikt at dräpa thenna litla wikt " Al 8414 . ","2) ting. " thz war et landzskap got oc riikt aff alla handa frwkt oc wikt " Al 9536 . " ther honum fördho skat oc tol . . . ädhla hafwor gotz oc riikt margh otalik thusand wikt " ib 9630 ."],"e":[]},{"a":"viktogher","b":"av","c":"adj.","d":["tung; fullvigtig. fore XX ängsliska viktogha nobila SD NS 2: 70 ( 1408) . Jfr fulviktogher."],"e":[]},{"a":"viktril","b":"nn","c":"","d":[" ib. " lib 108, 112. ""],"e":["wictrillith"]},{"a":"vikungs värke","b":"","c":"","d":[" olaff hans broder thetta sporde at vikungx verka (troligen) för vikväria, efter Isl. víkverjar, inbyggare i Viken) honum til konung giorde MD 316 ."],"e":[]},{"a":"vil","b":"nn","c":"","d":["slöja, dok, nunnedok. fästemö thins herra himna konungs hanum wighd wndher hälgho wile (sacro velamine consecartam) Bil 229 . " hon wighdes wnder wil af clemente " ib 357 . han (påfven Soter) skipadhe at . .. hon (en nunna) scal wiil bära Lg 1002 . " swartaste blaman syntis j eno klostre mällan nynnona mz swartom vile (velo) ok nunno klädhabonadh " Bir 3: 216 . " hoffuodh bonadhin skal wara en hwiffwir . . . owir thän hwiffwen skal läggias wilit aff swärtadho läriff . . . sidhan owir wiilit sätis en krona aff hwito läriffte " ib 4: 11, ib 20, 21, 25 . VKR 58, 67, 71 . " swart wiil är renlex ok hällaghetz tekn " Ber 32 . wilith är wikt ok hällaght ib. ib 165 . " hon . . . holde sith hwffwdh mz wigdho wile " Lg 3: 310 . " astundar hon . . . af thinom landom wighias mz wil ok klädhe bonath " ib 490 . ib 313 . " thil then dagh hon wardher inwiigdh oc tagher wiil ok krono met systrom i sama clostre " FH 4: 5 ( 1441) ."],"e":["wiil . ","wijl: -it VKR 71 . ","vijl: -it ib),"]},{"a":"vilbasse","b":"nn","c":"","d":["vildsvin, vildgalt. LB 7: 236 . Jfr villebasse."],"e":[]},{"a":"vilbradh","b":"nn","c":"","d":["villebråd. " ätha blöthan matn, som är vngh höns och raphöns och swadan viilbradh " LB 7: 179 . Jfr villebradh."],"e":["viil- )"]},{"a":"vild","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vilja, önskan, tycke. the sampna en här stor äfter sin wild RK 2: s. 343. thz war alexander ij wild Al 639 .","2) godtycke. " hvar wil fylghia thykkio ok tharf sinne, och wilia flere wita wild ok wilia sin, än almogans tharue " KS 7 (17, 8 ; måhända snarare at föra till 6). swå som six i gamblo ordhquädhe: hwar är sina wilda win ib 8 (17, 8; måhända snarare att föra till 6). huar som flere rådha, ther wil huar witta ok främia vild sina, ok sinna wina . . . ok the äru få ther huxa almoghans gaghn ib 9 (20, 9; måhända snarare att föra till 6). then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wåld ok klokskap, äpte wild oc wilia sinom å mote rät ok sannind ib 67 (165, 74). ","3) begär, begärelse, lystnad; snikenhet. pawa, biscopa, konunga . . . lagdo myket pa foe wäldh skuldh Pa (Tung) 33 . pänninga vild, penningbegär, girighet, hänsyn til penningvinst, af penningbegär hörrärande partiskhet (jfr 5). the äre fighur ther wille manna doma ok witne, aff rät ok sannind: et ä rädde, annat peninga wild (cupidiate, dum præmio animum alicujus corrumpinus), winskaper ok fränsämi KS 69 (169, 75) . hwar som döme orätta doma . . . före nokra peninga wild ib (170, 76); jfr 6. peninga wild förwände huar stadh rätt ok sannind ib 70 (171, 76). han dömde rätta doma vtan allan vinskap älla päningha vild Bil 884 . " biscopin skal . . . ey idhna sit ämbite älla äruodhe for päninga vild (propter pecuniam) älla manna thykkio älla winskap " Bir 1: 317 . ","4) välvilja, kärlek (som med företräde egnas ngn). agwnd oc wrede haffua inghen wildh the spara hwaske oskyld ellir skyll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268; jfr 5. - (?) hoorkuna (för -u) widh är ä ondh (pelex liuore fertur iniqua fore; motsv. ställe i Danska texten har: ondh ær hoorkoness wreedhe) GO 711 (troligtvis är widh felaktigt; möjligen står det för ett ursprunglit awndh; möjigt är ock att skrifvaren har fattat wildh ss adj.); se Kock, Medeltidsordspråk 2: 310. - välvilja, ynnest, anseende. affwil fölghir wild om thz wardhir ey spilt GO 381 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 191. f. gudz sacramenta skipas ok kgifwas for päninga ok manna vild (propter pecuniam et fævorem mundanum) Bir 1: 385 . dömpde jak ei äptir manna vild ällir foe pänninga giri (amore pecuniæ seu favoris) ib 2: 334 ; " jfr 5. "","5) partisk välvilja; partiskhet, väld. at þe laten sik egh finäz wrangä domä györa, äntyggiä firi frändzsami skuld maghsämd, wild, äller vinskap SD 5: 606 ( 1346); jfr 6. þätt egh lata for fränzämio, maghsämd, winskap, rädde äller nokara wild ib 376 (1344, nyare afskr.); jfr 6. RK 2: 7501 . MD (S) 229 . " än þän saken gifs . . . räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med (troligen för mot, jfr " MELL Kg 32) sik, äntyggyä för skyldskap, maghskap, vinsämd, feeghd, awnd äller owilliä SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " thet är kununglik rätvise . . . rätlika döme manna mellom vtan alla wild " KS 48 (122, 52) . Jfr vildom ","6) det som för ngn ter sig ss önskvärdt el. eftersträfvansvärdt, det som ligger i ngns intresse; fördel. tholik thing idhnas for likamlika wild oc werlz fordeel ST 535 . MP 1: 17, 314 . - fördel som ngn bereder sig genom i brottsligt syfte gifna gåfvors mottagande, muta, mutor? te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för peninga älla nokora wild . . . at nokor miste orätlika godhs sit KS 69 (169, 75) ; jfr 5. ","7) gåfva (som gifves på grund af välvilja, ej af tvång), vängåfva; särsk. medllangift som gifves vid jordbyte; äfven gåfva som vid köp af jord gifves utöfver köpesumman. ofta i pl. Jfr Amira, Altschwed. Obligationercht 340 f. volumnus defuvi noticiam quod rang helf . . . ex parte vna & haquinus . . . procurator monsterij sancte clare ex parte altera . . . quandam permutationem fecerunt . . . in hunc mondum. dictus manque hawuinus tradidit eidem ragnhelf & heredbius suis in possesionem curiam monasterij in norræmalm . . . recepit autem a matrona eadem pro curia ipsa, duos solidos terre cum dimidio in parochia marchem, villa viby . . . a monasrerio perpetuo possidendos. predictus insuper haquinus emit a matrona ipsa dimidiam horam terre, in eadem uilla pro sex marcis den., monasterio in possedionem . . . datis sibi supra precium quator marcis den. racione fauros sev doni, quod vild uulgariter appellatur SD 2: 231 ( 1297) . nouerint vniuersi. me permutacionem prediorum cum . . . styrberno . . . episcopo strengenensi fecisse in hunc modum. videlicet quod pro vno attungho et quarta parte vnius attungh. in villa myndisthorp . . . ac pro centum viginti marchis denariorum . . . racione donacionis que wildh dicitur . . . ipsi domino strengenensi predia mea in ekeby . . . dimitto . . . et assigno ib 4: 349 ( 1334). nouerint vniuersi . . . me . . . testem . . . affuisse, super concambio terrarum, inter . . . dominum anundum fynwidhson, et olawm holuastasson, hoc modo facto, vedelicet quod ipse dominus anundus eidem olauo pro terra sua, quam in horne possidebat, denarium pro denario et solidum pro solido, in villa thoristum equaliter et pulice assignabat, addens sibi racione muneris placationis, dici vildæ, hec que secuntur, sciliicet vnum solidum terre in villa thoristum predicta, dimidum solidum terre in valby, tres centenarios annone, tria pondera feni, vnum vectigal et vnam vaccam ib 5: 386 ( 1344) . " nouerint vniuersi me . . . siggoni magnusson . . . vnum solidum terre in lø tum . . . pro vno solido terre in øsby . . . et decem marchis denariorum pro melioracione alias dict vild . . . dimisisse " ib 688 ( 1347) . " nullis vildir in peuncia seu in prediolo mihi datis uel promissis " ib 3: 584 ( 1323) . cum centum et quinquaginta marchis denariorum . . . dictis wlgariter vildir numeratis ib 4: 640 ( 1338) . fäm alna blekt läropt som . . . ingelder . . . gaff . . . ingridhe til wild ib NS 1: 378 ( 1404) . " kännis jac . . . thet at min fadher olauer thomasson . . . hafde fore mangom arom . . . saalt . . . herra olaue hämmingsson . . . half fämta örtogh land jordh liggiande j näsiaby j . . . sydherberkia sokn . . . fore try fat jarn . . . oc ther til gaff . . . herra olauer minom fadher til vilda ena silfskedh " DD 1: 73 ( 1416) . SD 5: 577 ( 1346), NS 1: 11 ( 1401), 24 ( 1401), 55 ( 1401), 502 (1405, på två st.), 650 ( 1407), 2: 153 ( 1409). äpter thet iak saalt hafdhe mit godz i narwarö erlikom domdemanne heyno van vitzen, huilkit godz som han framdelis gaff til systra closter i skeninge . . . tha idhradhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa ok naar the godha priorissa i för:de clostre thet af mik forstodh, sagdhe hon min skadha ängin wilia wita, ok for then skul kennis iak . . . mik af henne vppa sama godz til wild vpburit hawa fult fore typo march päninga i them werdhom som mik fullelika wäl anögher ib 1: 162 ( 1402) . Jfr vingava, vina gava."],"e":["wäldh Pa (Tung) 33 . pl. vildir. willir SML J 12: 3 (på tre st.)), ","vilda maþer","weldaman )","vildha vädher , "]},{"a":"vildbyte","b":"nn","c":"","d":["mellangift. gaff for:de henrik mik XII mark peninga j wilbyte nyan malm oskwrid kläde ok redha peninga FH 2: 97 ( 1433) ."],"e":["wilbyte )"]},{"a":"vildelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett önskvärdt el. gott sätt, väl. tha giordhe willelika (Cod. A viselika) hertugh fräderika Fr (Cod. B, C, E) 2903."],"e":["willelika )"]},{"a":"vilder","b":"av","c":"adj.","d":["eg. som är efter önskan.","1) god, ypperlig, nyttig. " thz är wilt (Cod. A got) radh thu sigher mik " Fl (Cod. C) 1575 . - med dat. thz är mangom wilt MD 41 . - Jfr mata vilder. ","2) lätt, som icke vållar svårighet el. olägenhet. med dat. swa som thik är thz wanda at räkna swa wilt är mik thusand män sakna Al 1434 ."],"e":[]},{"a":"vilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vild, som befinner sig i vildt el. af den menskliga odlingen ej påverkadt tillstånd. om växt (el. växtdel): vildt växande, icke odlad. vilder hwiit löök, som manga kalla griis löök LB 7: 241 . ten vild hwitlök som man kallar greslök ib 254 . " taga vilda myntho (clinopodium vulgare Lin., se Fries, Ark. f. Bot. 3: 14 s. 46) . . . hon vexer oppo berg oc torra jord " ib 234 . tag v arfrw senge halm, som er vild tymean ib 295 . noe . . . plantar willa wiinqwista MB 1: 173 . - om mark: ouppbrukad, ödslig, vild; villsam. han lop a mark ok villa heedh Iv 2071 . " w thz willa hagh " Al 5232 . genom ödhkn ok wille skogho ib 1799 . ib 4350 . swasom lustelik hiind löpande j wilom skoghe Su 237 . Va 42 . the gingo tha affstadh och bort j willä öknen, ther hwarken war bygdh elle folk ib 14 . - om haf: ödslig; vild, villande. tha the ware kompnä j willan (Cod. D willendhe) sioo Fr (Cod. B) 2353 . - om menniskor och djur: vild, i fritt naturtillstånd lefvande. the frwkten födher marghin man som wilder gik i skoghin then Al 7342 . " the löpa ther wille än i dagh thz ära resa oc iätna radh " ib 7345 . " vilde foghla " KL 369 . " iak man han lika ena leone willa ther fanger ena feta bradh " Al 9672 . " man githir tampth eth wilt diwr " GO 87 . " thz foghla honom baro. ok vil diur " KL 389 . " huru hna ok hans män . . . gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha " Gr 323 . the . . . biöldo theris högtidher pa bärgh oc skrubbom j bland will dywr MB 2: 309 (de tre sist anförda ställena måhända att föra till vildiur). boo mz willom dyurom ib 222. - om af villebråd tillredd mat. tha the varo mätte aff alskons ville rätte Fr 2842 . " mz kräselik mat badhe wil ok tam " Al 6040 . - n. abs. vildt, villebråd; anrättadt kött af villebråd. han skipadhe os . . . bade vilt ok tampt ok alz kyns kost Iv 227 . " vilt ok tampt man ther sa ok alzkyns thz man äta ma " Fl 866 . BtRK 380 ( 1501) . " han fik widh lotrus wil ok fisk " Al 1816 . ","2) vild, rasande. om djur. lätin hiit ledha grymmastan oc villastan thiwr Bil 85 . - vild, galen, från vettet, besinninglös. giordhe diwwlin hon swa willa, at hon griper han om klädhen til haltz MB 1: 234 . - ursinnig, sinnesförvirrad, sinnesrubbad. then som vil är LB 7: 33 . - förvirrad. the varo sua ville aff sik (errore confusi), at aldrigh vilde thet en som annar Ansg 229 . - bragt ur fattning. han sa sina foe dödhin willa Al 8872 . förvillad, vanvettig, förblindad. sua var iuþen galin ok vildar Bu 78 . " han är swa villir (alienatus) ok bort gangin af skälomen. at han vil hällir hafwa thänna framfarlika hedhrin . . . hällir än han vil hafwa äwärdhelikin hedhir " Bir 1: 8 . " at the sculdo alle bidhia til gudh at han wärdhogadhis at lysa willa ärmetans hiärta " KL 30 . - vild, ostadig, tygellös. fik han se en ungan suen vänan ok þo vildan Bu 156 . " viller almoghe " Lg 3: 570 . " eeth ostadhukt oc wilt lifwirne " ST 158 . ib 166, 293. ","3) förvildad, bortkommen, som far omkring ostadig el. utan bestämdt mål, irrande, flyktig. han är suasom vilt (degenerans) faar ey viliande höra modhirna röst Bir 3: 12 . " thu skal wara wilder oc waffrande (vagus et profugus) a iordhinne " MB 1: 163 . - fara vilder, irra. tha siäla ey dömdus til häluitis: ok ey komo til himerikis (genstan) foro villa vm kring grafwa Bil 119 . ","4) ostadig, raglande. " fara vilder, vackla hit och dit, ragla. prestin oc prophetin thz är prestena oc munkana äru wpswolgne af vineno oc foro vilde for drukkinscap (nescierunt præ ebrietate, absorpti sunt a vino, erraverunt in ebrieate) " MP 1: 231 .","5) osäker om vägen, som ej vet hvart han skall taga vägen, bortkommen. bildl. the ära . . . wanstarke ok wille som annor faar Al 2404 . - vilse, som befinner sig på orätt väg, som är ur stånd att finna den rätta vägen. bildl. hwar herran är siälfwer folkeno bortyo thz är wilt som diwr ok hiorta Al 1878 ; " jfr 1, 7. - fara vilder, fara vill, fara vilse. han for länge wil j then sama skogh " Di 281 . " ther bien skilias fra sin wiisa . . . the fara wil äpter sin herra the skilias swnder ok wardha färre " Al 1885 . GO 126 . " eth af hundradha farom foor tha vilt " MP 1: 202 . " vi forom alle ville (erravimus) som faar hwar en bögdhe sik til sin synda vägh " ib 2: 152 ; " jfr 7. suasom faar vilt farande fran sine eghne hiordh " Bir 3: 28 . - bildl. hwa som villir far fran mik Bir 3: 28 .","6) som leder åt orätt håll, oriktig. om väg. the vandradho j willom väghom (per calles devios) MB 2: 81 . - vilseledande? forsma fanytta och willa dröma Ber 184 . ","7) som far vilse, som icke kan finna el. komma på det rätta, som misstager sig. med gen. hemolzmanna vildr SR 1 . - vardha vilder, blifva förvillad, komma på afvägar (i religiöst el. sedligt hänseende). en nokor (af Dominikanerorden) vardir vilder tha scal han antiggia sköt bätra sik älla flya ok ey lenge sörogha mina ordinem Bil 797 . - fara vilder, fara vilse, vara bortkommen (af brist på ledning), komma på afvägar (i religiöst el. sedligt hänseende9. aff them som swa fara vilde oc ey vilja vmuändas til gudh MP 1: 202 ; jfr 5. thinne hälaghet bör väl tl, at thu far fram före, oc rätta thz vilt hafwir farit j thinne borto varu Bil 852 . FKR 71. j allom them thingom j hulkom the hans ville farit (deviarerunt) andelica ällir värdlzlica aff hälghom stadhga hälghra forfärdhra Bir 3: 341 . fela, försg sig. til at nbäpsa alla willa farande (ad correptionem omnium animarum errantium) MB 2: 164 . vm nakor forstar sik hafwa villan farit (excesisse) älla ey giort got nar han formatte Bir 1: 295 . må han sik förgripa ok vildrfara vm han hauer änkte thz hånom må retlika styra til thz got han haua wil KS 27 (67, 29) . - vara ur stånd att finna reda (på) el. att få besked (om), vara i ovisshet (om). alexander spör thz (det hvarom) margher far wil Al 483 . - med prep. at. foren i storlekä willer at þöm rät som berghit skulde byggias meþ SD 5: 636 ( 1347); måhända att föra till följ. afd. - misstaga sig, taga miste, taga fel. paunans klärka foro först ville . . . ok lagdho ifwir han annar scons (boior) Bil 114 . (juliana) sagdhe sik wäl kiänna sins bonda ben ok for wil . . . ok tok sancti stephani ben ib 285 . " petrus . . . pröfuadhe wäl. at the foro wil af coclara list " ib 355 . " var ey vndir at the foro wil af coclara list " ib 355 . " var ey vndir at the foro ville (errabant) " Bir 2: 322 . " iak foor illa wil (nale erravi) " ib 1: 11 . Gers Frest Inl. hwar fadher födher sin son til likama, om all the skipilse, ther mantz natwra fylia, vtan naturan fare wil MB 1: 115 . ib 95 . - (?) gud giffui thz i ekke fara wylle RK 3: 3746 . - med prep. i. han haffde farith willer j räkenskapenom PM XVI . " hänna fadhir foor wildir j (misstog sig med afseende på innebörden af) hänna ordhum " ST 249 . - med prep. at. at ängom stiärnom mon iak willer fara Al 486 . - med pep. um. fara wilder om nakars thingx myliklikhet MB 1: 94 . " hysa falsk tro el. mening. folket far alt vilt (errat) " Bu 197 . " rätuis maþar far vildar ib. - bliva el. vara vilseförd, omfatta en falsk el. villfarande mening; råka el. vara i fillfarelse (med afs. på nagt). tha hon (Eva) hafdhe syndath mz thenna hugh, tha foor hon wil, oc trodhe honum (ormen) " MB 1: 95 . " jak vänta han vara otronan oc villan fara " Bir 2: 10 . - med prep. i elat. wardh all wärlden nat, oc foor wil i (Cod. B vildh ath 532) sannom gudhi MB 1: 52 . - Jfr husa-, vägha-vilder samt villene."],"e":["wilþir VGL III 82. viller Lg 3: 570 . ","willer SML B 3, 7: 2; MB 1: 95 ; Al 486 ; PM XVI ; Gers Frest Inl. villir Bir 1: 8, 3: 28 . ","vild LB 7: 295 ; ","vil ib 33 . ","wil Al 483 ; Di 281 (på båda ställena i förbindelse med fara, v.). f. vil. vildh MB 1: (Cod. B) 532. n. (nom., ack.) vilt. wil Al 1816 . ","villan . ","vildan Bu 156 . ","wil Al 6040 . ","villa . ","vilda LB 7: 234 . ","villom . ","willa Al 9672 (i rimsl.). pl. nom. m. willer SD 5: 636 ( 1347) . ville. wylle RK 3: 3746 (i rimsl. med ille). vilde KL 369 ; MP 1: 202, 231 . ","villa . ","wille Al 1799 . ","villom . ","vilde LB 7: 254 . f. willä Va 14 . ","willa Al 5222 . ","willa KL 30 . superl. ","villaster: -an Bil 85), ","vilz eþer","vilz öke","uilz öki )"]},{"a":"vildiur","b":"nn","c":"","d":["1."],"e":["wildyr )"]},{"a":"vildogher","b":"av","c":"adj.","d":["partisk. " vi skolom äkke vara vildoghe (acceptare personas) " Bo 68 . " han (konungen) skal ey wara wildoghr i domom sinom " KS 31 (79, 33) . ib 68 (168, 75), 69 (171, 76), 78 (194, 86). Jfr ovildogher."],"e":["-ugher: -ughe KS 68 (168, 75)),"]},{"a":"vildom","b":"ab","c":"adv.","d":["med väld, partiskt. " wara tigh mz huilkom thu mäst tilhalder och huilkin dhom thu gifuer i mellan pungen oc swalget for thy sualghit witnar wildhom " Ber 289 . om hon haffwer . . . giffwit weldom oc ey iämlika allom aff thy som almennelika bör skifftas LfK 162 ."],"e":["weldom )"]},{"a":"vilfara","b":"vb","c":"v.","d":["1) fara vilse, at hon skuli ey vilfara j vmgagomen Bir 1: 271. jak vilfoor swasom thz faar som forfoor MP 2: 153 .","2) misstaga sig, fela. rätta hana som läs for borde wm hon wilfar Bir 5: 27 . " hwilkin syster som wiil faar j chorenom sionghande ällir läsande orät " ib 52 . the som märkelika wil faar oc confusionem gör ib. Jfr villefara."],"e":["wiil- )"]},{"a":"vilfarilse","b":"nn","c":"","d":[" ? misstag; missförstånd. at oss vara arf winga oc äpterkomande scal ängen thrätta ellä wylfarelse j mällan koma wm thetta . . . gotz oc skyfte BYH 1: 227 ( 1416) . Jfr villefarilse."],"e":["wyl- )"]},{"a":"vilgalter","b":"nn","c":"","d":["vildgalt. " vi jägädom en vil galth " Di 230 . Jfr villegalter."],"e":[]},{"a":"vilgas","b":"nn","c":"","d":["vildgås. " j sancti remigij daghum fordarwadho wilgäs alla thäs stadhzins sädh som han bygdhe j " KL 35 ."],"e":[]},{"a":"vilhet","b":"nn","c":"","d":["vildhet, tygellöshet. " the . . . gaffuo sik til hedningom. fullelica j allas theras wilhet oc ondzsko " MB 2: 219 ."],"e":[]},{"a":"vilhumble","b":"nn","c":"","d":["Jfr villehumble."],"e":[]},{"a":"vili","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vilja, önskan; det som ngn vill. vilin gör vanan Bo 134 . " skiälik thing mäta sina gerning mz radh oc wilia . . . oc fore thy sigx, at wili är frwa sinna gerning " MB 1: 32 . " tw är ophoff alzskyns gerninga natwra oc wili ib; jfr 6. thz war ey wäl skipadher wili, at wilia hawa siin löön, för än the äre forthiänt " ib 92 . " fek thu honom thin wilie i wald " MD 31 . " swa kär var . . . honum hans eghin vili at änkte aktadhe han min vilia vm han kunne främia ok fulkompna sin vilia " Bir 3: 287 ; " jfr 2. thär sum många manna samquändur er, ther wil huar filghia ok främia wilia sinom " KS 5 (11, 5) . " nu hafuer luneta främt sin vilia " Iv 1466 . Bil 603 . " riþer gyäster aaf garþer wreþer, att han fik egh allan wiliä sin györa " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); jfr 6. thu hans viliä swa gerne giordhe MD 31 . hwilkin som wil rasklica koma til fulkomnilsä . . . lydhe ey sinom eghnom vilia. thy at . . . ihesus christus sighir af sik jac kom ey at göra min wilia. vtan hans som mik sände KL 202 . " christi vili var ey genuärdhoghir guz fadhirs vilia " ib. " godhir wili draghir halfft las til by " GO 382 . " thz är got män apthir wilia gaar " ib 927 . haffde thz gongit effther hans welia RK 2: 7321 . som widerkennas han wara gwdh mooth allan syn welia Lg 3: 112 . " kennis jak theem (penningarne) redheleka hava vpburit epte minom velia " SD NS 1: 11 ( 1401) . " ib 24 ( 1401). sua ma han (påfven) þem äpte sinum vilia bögha " Bir 4: (Avt) 180. epter gudz williä skal thu mek redho finnä MD 61 . han var . . . redhoboen . . . at thola dödh före the hälgha tro skuldh: vm thät gudz villii vare Bil 862 . þu (ɔ: var härra) est min härra. iak är þin köpþräl. varþe þin vili Bu 181 . thin wili skal wardha at the ondo diäffla skal thu ej se Lg 37 . " första barnith hawir sin wilia tha grathir thz ey " GO 237 . " ä wil wadh sin wilia hawa " ib 944 . han hafde mz hanom sin wilia (han fick hos honom det som han önskade?) RK 2: s. 339. kesarinnan . . . loth honom wndherstaa syn welia Lg 3: 127 . wy haffwom baadhen en welia ib 129 . " the hafdho äwärdhelikin wilia til syndinna (voluntatem pecandi) " Bir 1: 112; jfr 8. hawi . . . godhan vilia at bätra sik ok göra got (bonam volumtatem faciendi bona) ib 295 ; jfr 6. at thet swa war min wily fulkompligha swa godh som myns bonda FH 2: 97 ( 1433) . " þetta er war willi, at war son þätar bondde fa þenna sama luttin " SD 6: 180 ( 1350) . - om testamente. at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin SD NS 2: 170 ( 1409) . - närmande sig betydelsen: föreskrift, befallning. at þe gyrä þänna warn willä oc buþ SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). idher willä hawer iach fulkompnat Va 6 . - särsk. om viljan ss fri el. fritt bestämmande. wy (ɔ: borghamestra oc radh) haffwom medh welia ok beradhno modhe ok alla meneghettena samtykko saalth . . . alguth jeppason ena wara statztompth BSH 3: 190 ( 1468) . " tha sculin i thz sidhan göra nödhoghe hz i aktadhin ey göra mz godhom vilia " Bil 598 . " thet gulbrander . . . sagde medh ja ok godhom vilia. onödher . . . thet han alre hafde . . . herra haquona . . . breff laten see heller höra. agmundh hath eller birger laurensson " BSH 1: 177 ( 1379) . " ham vi meth gothum vilia oc beradhno mothe vplatith allan rät . . . epter biscp thordz dödh i gällum, i arff oc i allo andro . .. biscop pethare oc hans capitulo " SD NS 1: 70 ( 1401) . " at jak medh friom vilia ok beradhno modhe til een rättan ok vissan panth säter . . . alt mit godz som här epter nempnis " BSH 1: 165 ( 1376) . " aff frie wilians omskifftan " Su 147 . hon hafdhe frälsan vilia at wända sik til hulkin wäghin hon vilde Bir 1: 48 . ","2) egenvilja, godtycke. " vili är ey landz räth " GO 64 . ib 766 . ","3) vilja ss en förmögenhet. dyghd är faghr skipelse, oc godh styrilse manzens til lhans hugh ok vilia huru han må rådhlika liua KS 17 (44, 18) . summa (näml. dygder) äru i manzen hugh ok wilia ib 18 (45, 19). war herra skapadhe ewerdhelika wärldina mz sinom ewerdhelikom hugh oc wilia MB 1: 33 . " swa länge som han styrdhe sinom wilia äpter gudz wilia " ib 95 ; " jfr 1. wilin ensamen (i motsats till öfvriga förmögenheter hos menniskan) han war fräls, han matte ensamen synda, oc fölghia godho eller illo ib. "","4) vilja, viljeriktning, håg, sinnelag; böjelse. thoko til medh godhom vilia (libenti amino) at dyrka oc ära gudh i alla matho, som cristne män plägha göra Ansg 205 . drogh huar wid annan strug mz krankan vilia ok ondan hugh RK 1: 275 . " enkte dogher at et hws os samanhaldher än wmskiptelikin wili os atskil, mer älska gudh hwgxens samhälde än stadhzens " Ber 117 . " skulum wi i thy wara ens wilia (unius voluntatis), at wi thiäniom gudhi ib. hon (ɔ: the ödhmuuktin ther kärlekin gör oc vptändir) är i vilianom (in affectu) " Bo 39 ; " jfr 3. hughin skal . . . haua twa läpa thz är twe vilia (affeciones) mz enom skal han astunda himerike ok mz androm forsma al värlzlik thing " Bir 2: 164 . ","5) vilja, medgifvande, bifall, samtycke. han gaff sith radh ok vilia ther tell RK 1: 571 . " thet i wille . . . lathe idher samptyckia och willlia til om thetta forscriffne ärinde " BSH 3: 173 ( 1466) . " ey honom affsäti vtan thera witu wilia oc samthykkio " VKR 34 . Di 2 . " hon vil sik aldre vidh han skilia . . . mz hänna vilia " Fr 978 . - instämmande? her erik axelson monde tha mz wylia wpstaa RK 3: 1915 .","6) vilja, föresats, uppsåt. " for toko tiberio främia sin vilia " Bu 150 . " hans godhe vilie thäktis swa gudhi swa som thy at han haffdhe dööt j hedhnonne stridhande . . . fore the hälgho tro " Bir 3: 362 . " fulkompnin vil (för vili) at forlata . . . al thing " ib 328 . " twe vilia (affectus) swa som är vili (voluntas) at bätra sina synde ok vili at göra godh thingh " ib 1: 19 ; " jfr 4. - vilja, afsikt. han thänker mik hawa wilia at swika sik " MB 1: 213 . " han wiliä war at komma them til nokoro onda akt " Va 11 . ","7) håg, lust. " ey är . . . thin wilie (voluntas) j hästanna styrke " MB 2: 161 . - håg, åstundan. al marskens wele oc all sin akt satte han til gudh aff all sin makt RK 2: 6122 . - håg, bemödande, ifver. tolf män . . . walde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre skulu alla act och wiliä hawa upp at leta oc openbara . . . aller (fr alla) þe almoghan ofriþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","8) lust, begär, åtrå. at forbiwdha wilian til mandrap MB 1: 463 . " hon . . . hafdhe wilia . . . at wara swa wiis som gudh " ib 95 . " hans vili är til höghfärdh ok wärldinna giri " Bir 1: 328 . - sinligt begär, sinlig drift, lusta. the lifdho vtan allan kropsins vilia, oc hafdho i wärldinne ängla lifuerne Lg 3: 510 . - om tillfresställande af könsdrift. en herrans swen bran aldir jnnan (aff) oloflikom lusta til hänne ok thröste sik ey gita främt sin vilia mz iomfrunne för en han gaff sik diäflenom Bil 603 ; " jfr 6. han sände tel hänna sin stallara at lucka hana tel sins härra vilia ok samvaru " Bu 511 . " domaren . . . com þär tel hänna sialuar: ok vilde sin vilia mz vald haua (ex libidine opprimere voluit) " ib 511 . " annectanabus . . . hafdhe sin wilia mz henne swa opta som han wilde " ST 511 . han . . . böriade tänkia ther oppa hurw han skulle hennas wilia faa MD (S) 224 . ","9) L."],"e":["willi SD 6: 180 ( 1350) . ","wily FH 2: 97 ( 1433) . ","vilii Bil 862 . ","vilie Bir 3:62; Di 236 . ","vilie SD NS 2: 63 (1408 MD 31 ; MB 2: 161, 322 ; LfK 16 ; Gers Frest Inl. wilia Ber 224 . ","wiliä Va 6, 11 . ","kas . vilia. vilghia KL 202 . ","willia BSH 3: 173 ( 1463); RK 2: 2457 . ","viliä MD 31 . ","wiliä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); Va 6 . ","williä MD 61 . ","wylia RK 3: 1915 . ","velia SD NS 1: 11 ( 1401), 24 ( 1401). welia RK 2: 7321 ; BSH 3: 190 ( 1468); Lg 3: 112, 127, 129 . ","vilie BSH 4: 244 ( 1499), 5: 149 (1507). wilie ib 4: 220 ( 1497); MD 31 . ","velie HSH 20: 200 ( 1507) , 292 (1510). veliä ib 19: 94 ( 1505) . ","wele RK 2: 6122 . ","vilia Bir 1: 19, 2: 164), ","vilia dryger , ","vilia gärþ , ","vilia gärning , ","vilia läst , ","vilia värk , ","viliavärks bot , ","viliavärks drap , "]},{"a":"vilia","b":"nn","c":"","d":["= vili 5. vtan min fadhers williu Di 2 ."],"e":[]},{"a":"vilia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vilja, önska. " ängin man . . . wäl wilia, vtan gudz nadher lyser för hans hugh til godhwilia " MB 1: 351 . " skal vara som þu vilt " Bu 13 . tha jak ma som jak wil tha gör jak som jak är til GO 239 . " ä lifwir gumme mädhan gud wil " ib 627 . han hopade konungsins dotter faa ok konungen han wille ey saa RK 1: 287 . - med ack. (i sht af ett pron. i n.). gudh wil thina äro Lg 3: 192 . " iak vilde änkte vtan han (ɔ: gudh) " Bir 1: 25 . " mannin vilde annat än gudh vilde at han skulle vilia " ib 3: 421 . " wi . . . wilium þet, at þet se allum mannum kun nukth " SD 6: 180( 1350). fonger han ekke thette oförtöffuet, tha är jach hawm qwith thet förste jach komer tith, och wille jach thet ekke fore mange peninge BSH 4: 336 ( 1503) . " kan thw faa färsk homble, tha vil jag thet hälst " FM 347 ( 1507) . - med underförstådt rel. pron. ss obj. iak ma ey göra alt thz tha vilt Iv 5261 . med inf. utan at. kan þet . . . swa wara at nakar frälsis man vil vndan frälse gangä SD 5: 447 (1345, nyare afskr.). thän eþän vil siä SR 13 . sijsinnus gik . . . til cristna kirkiu oc wilde wita hwat theodora giordhe ther Bil 358 . " wilin j cristne vara tha skulin j widher sighia alt thz goz j äghin " ib 593 . " han är fatikir oc wil rikir wardha " ST 25 . " hwilken man som wäl wil signa sin wardhnath " MB 1: 258 . " flere wilia wäl dö, än wäl liwa " ib 414 . " han sigher hänne thz sannasta til huath hon aff honum hafua vil " Fl 1433 . the ather a landzkrono waro villo mangt hawa thz the vmbaro RK 1: 1699 . " the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta " ib 137 . j[ach] will wara sa fatig och rik, i mik haffwa wilin BSH 5: 92 ( 1506) . iak wil ekke döpas aff tik Lg 670 . " thäs wille iak gerna wardha wiis " Al 7616 . " iak vilde häldre vara dödh än see a hänne tholka nödh " Iv 2631 . - i förening med superlativ. hertugh fräderik . . . gaff them gull ok silfuer til hwariom som mäst haua vil Fr 2180 . med inf. närmande sig en omskrifning af finit form af verbet (jfr 10). iak idher thz sama radha vil Fl 438 . hwi wilen i swa göra widh idhra thiänisto män MB 1: 288 . wilin ey (nolite) drukna wardha af wine Ber 86 . med inf. föregången af at. för thera siäla helso, som wila at wnffy syndana LfK 3 . - med underförstådd inf. engin skal oc [h] är äptir ättar studha wthgöra firi drap, utan han wili SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). mattw fly om tw wilt Di 75 . " ware han her tha skulde tw slass mz mik. hwat helder tw wilde eller ey ib; jfr 4. beviiste engelen thundalo the othama koena hulka han vilde eller ey vilde (antingen han ville eller ej) matthe til sik anama " LfK 226 ; jfr 4. - i förening med superlativ. kunugen böþ hanom gul ok görsema. som han mäst vilde (d. v. s. så mycket han ville hafva) Bu 492 . - med sats inledd af at. þu . . . vil at iorþen suälghe mik (vis me facere absorberi) Bu 495 . " swa som han (Gud) vnderstodh sik faghran oc faghnadha sälan, swa wille han oc at flere ware säle " MB 1: 37 . " wil thu . . . at vi sighiom honom til " Fl 427 . " ända altidh swa thina bön at thu vili at min vili skuli wardha " Bir 1: 39 . " jak vilde at iak hadhe aldre varit föddir " KL 43 . " jak wille, at thu waare antiggia kaller ällir värmer (utinam frigidus, esses aut calidus) " MB 2: 338 . - om föreskrift, förordnande o. s. v. wir . . . wilium . . . at thätta hallis egh iuir eet land at eno. utan iuir all þy iuir vart riki är SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669, 670 . " viliom vi at i allom þem sakum. som i þräsipte gangä . . . þa skulu þe förnäfnde tolf hundares rätten vpp bärä " ib 5: 606 ( 1346) . vilium wi. at han þär ewerdelikä se ok ware ib 662 ( 1347) . " will jag at thw köpper mig . . . xij skeppund homble " FM 347 (1507; Erik Turesson till sin tjenare). vill iach ath tw alzinthet hindher gör ther vppaa ib 367 ( 1508) . " þen lutin wildin vi, at war dotur ingeborgh hafþe " SD 6: 180 ( 1350) . - vilja, fordra. med inf. utan at. wil konunghen haffwe . . . en omöglige summe penninger, om han icke skal brenna byn BSH 5: 435 ( 1511) . - vilja, vilja försöka, söka. med inf. utan at. þe vildo han annan tima bränna Bu 176 . domaren . . . com þär tel hänna sialuar: ok vilde sin vilia mz vald haua ib 511 . " vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan " ib 50 . " tha paulus vilde thöm til guz vända " Bil 127 . " wildu iudha ater wpbyggia ierusalem " ib 318 . " wil nokor rätta anner them lika är " KS 9 (21, 9) . " fanyt ära mz hulke thu wilde synas aff mannom ok lowas aff them " KL 86 . " komo badhe lunda oc fughla viliande gripa kötit " ib 231 . - vilja, vilja komma, vilja fara. teande sik vilia til hans Bo 7 . män som . . . villo in ij husit ib 68 . " iak vil honum til " Iv 3088 . " iak vil här in om iak ma koma " ib 4058 . " wy wyliom nw strax i swerige i gän " RK 3: 112 . " at the ville altid gerne vt fran slotted medh hest " BSH 5: 148 ( 1507) . vilja, vilja göra, vilja uträtta. huath vilt thu är innä Iv 4060 . " hwath wil thu tha mz gull oc stenom " Al 6652 . - vilja, vilja göra el. tala med, hafva ärende till. nu sal lthu se huath iak thik vil Iv 3382 . ","2) vilja, unna, vara (vänligt el. fientligt) sinnad (mot ngn). med dat. och ack. el. med dat. och en adverbialbestämning. wilia allom goth Bir 1: 177 . Iv 4358 . adam ok ewa villo ey gudhi ilt swa som diäfullin Bir 3: 421 . vil jak aldra värst gudhi minom skapara ib 141 . wilia bätir andrum än sinum bondum Bil 353 . " hwar gudz win skalwilia hwariom manne wäl " MB 1: 347 . ST 293 . RK 1: 3696 . " för vilde huar hin annan väl " Iv 4907 . ","3) vilja, kunna, vilja, kunna. hweem vil liak ther fore gifua sik iak volte mik siälfuer thetta omak Iv 2627 . - i en efter superlativ följande relativsats. the wänasta iomfrw man wil se Al 3835 . " om thz hws gingo gropir thre the vänästa ther man vilde se " Iv 3820 . " margreffuen aff brandeborg had j [1] dotter the skönastae man wille see " RK 2: 7121 . ib 7867, 8374 . " tha war j rikit the besta aar som man wille onska aff wor herra " ib 7182 . ","n . hade the welit sik sielffue foruarit alzengen hade ther illa farit RK 2: 8753 . - tillåta. kan thet . . . sua henda, som gudh ey wilie (som Gud förbjude), at scolen ödhe lägs SD NS 1: 551 ( 1406) . - med förbleknad betydelse: efter en föregående form af värdhas, värdhoghas el. þäkkias i förbindelse med f öljande inf. bildande en höflighetsormel. kan jak aldrig forskwlla at i werdens welia tala om mik för thee gode män BSH 5: 144 ( 1507) . verdens welia wetha, at jak haffwer giort mik redha medh skermdörer ib. " werduges ider nade welia wetha ath sydan iak . . . kom nw fra swinagarn til strengenes . . . tha kome wij tree nw her til talss saman om the finska reso " ib 4: 196 ( 1495) . HSH 18: 87 ( 1497) . täckes eder wele wete at wj förstondit haffuer off . . . legatens sanningebud at han haffuer tagit thet i friid oc opslag emellom riichen ib 24: 114 ( 1518) .","viljande . at han skulle icke ware wiliandis eller waldandis (d. v. s. med vilja eller gärning delaktig i) thät lares j forne fich hug Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 17. - med gen. huar flere digdemän saman komo (för -a), the mågho raskara got rädh finna än en eenstaka man, vm the ära alle eens wiliande (vilja detsamma, hafva samma uppsåt) KS 6 (14, 6) . dragha flera män bätter et skip än en man, vm the äro alle eens wiliande ok hiälpande ib (14, 7) . " ridher man hem at androm thes viliandes at han vil bondanom skadha göra " SR 57 . " thes wiliande bondanom . . . skadha göra " SO 294 . ","6) vilja, påstå, mena. nagra mestre vilia, ath then lather adra om försthe eller siisthe dagin i thenna manen (d. v. s. december) han skelle vara dödin vis inna vj manana LB 7: 96 . ","7) afse, åsyfta, hafva till ändamål. hwat vil (quid vult sibi) swa mykin älskoghe Su 403 . " hwat wilt thzta ärandhetz jnbära ällar bethyda " Lg 670 . Jfr vilia sik. ","8) vara nära att, hålla på att. viliande nidhirfalla a jordhinna vtan hon hafdhe oppehälliz aff androm qvinnom Bir 3: 273 . oprät mit hws som thu seer at falla vil KL 328 . tha nedhen wil komma LB 6: 108 . " thykte honom som een stoor steen ofwir honom hängde oc wilde oppa han falla " ST 479 . " her hängir ofwir mek een stoor steen oc wil oppa mik falla " ib. " j seen väl, at här vil nu falla ett stort räghn " Ansg 205 . jach ser, thet wil frysa BSH 5: 157 ( 1507) . " vm waren yen vilde aff ga " RK 2: 628 . ","med en inf. närmande sig el. bildande en omskrifning af futurum. iak seer väl thu födha vil Fl 91 ; " jfr 8. vi viliom idher ena stund her bidha " ib 24 . " iak vill kalla (invocabo) vppa min gudh " Ansg 205 . " iak wil waardha han ater (restituam) i thina hand " MB 1: 2434 . " nw wiliom wi spöria, än een är wärdlen, eller flere " ib 36 . " jak weet han wil thz ey fordragha at första skipin magha gaa han lather her ferskan kost vpa " RK 1: 1687 . " jnnan vij [7] dagha tha wil jach tik mz haanen vtdraga " ib 2: 1115 . jach tenker vy viliom thz raskelica vinna ib 3915 . jach rätz her vil ey goth aff warda ib 4753 . " se hwart thetta vil viikaib 4760. thz vil ey än swa til ga " ib 5529 ; jfr 9, 10. ib 5817 . " nw maaskin wiil lyktes thenna wiisa " ib 3: 3344 . " huru thz wiil gaa faan i höra nw " ib 1648 . hwath ther aff wiil warda faam wy snart see ib 3427 . huru thz framdeles wiil gaa kan jak ey ythtermere ath spaa ib 4161 . " mik frykther thz wiil göra qwall " ib 3411 . huat vill vara aff thetta barn MD 320 . " her är komin en nys sidh, som iach kan forsta; han wil (wyl) thok lithet froma j lengdenä " Va 46 . " stander thu op aff dödhe sidhan thu äst dräpin tha vilium wi troo (credenus) a thinum ordhom " Bil 127 . " jach . . . loffwer thet (sankt Eriks baner) wilia haffua i wördningh oc werdugheyt " BSH 4: 196 ( 1495) . - i pres. 2 pers. med en inf. närmande sig omskrifning af imperat. i wilin fynna nagre foger, thet skall widherlagas i ene mattho eller andhra BSH 5: 93 ( 1506) ; jfr 12. 14) i förening med ett verb i inf. närmande sig el. bildande en omskrifning af konj. a) i bubjekts-, objekts- och appositionssatser, vanl. inledda af at (þä) el. sådana i hvilka ett inledande at kan underförstås. efter uttryck betecknadne bön el. begäran: vilja. thäs bidher iak idher . . . thz ij vilin äkk e skilias vidh mik Fr 1446 . hymmerikes drötningh . . . jak bidder tik ath tw . . . wele blidhka thin helgha son mik fatighom syndare Gers Ars b 5. jak . . . bider eder alla saman . . . ath y welen nw wara när mik ib. " bade iak . . . gerne at i wille mik thet sända til stocholm oförtöffuet " BSH 4: 196 ( 1495) . " bider iach tigh, at tw wille forhöre med thöm hwar thet möthe skal stande " ib 335 ( 1503) . " thetta vedio wii kerlega, i welia hemelega wedher edher haffwa " ib 5: 7 ( 1504) . " bidhiom wij kärlige idher . . . ati wilien alle . . . vtgiffua (näml. djäknepenningarne) them som kirekherrer til thet skicka " FH 1: 62 ( 1489, gammal afskr.) . bidia wij . . . ider gernä atj annmä och merkie wele alle wore ordh och scriffuelser till thet beste HSH 18: 15 ( 1494) . bedie vi edert herredöme ville bestelle hiit bater och skuter BSH 5: 148 ( 1507) . " beder jag eder . . . at i villie late bogerende, ad edert herredöme vill hiit skicke her elektus medh bisser oc verger " ib 149 . " bidher jach idher gansth ödmyukliga, athi i willen werdas sdcriffwa til capitelith i linc[öping] for idher cappelan . . . ath the wille latha icke thet mynsta brysta, ath installera honum som honum bör " ib 93 ( 1506) . är . . . myn ödmiwka bön til jder, at j . . . willen hielpa henne FM 633 ( 1515) . han . . . war begärende, at wii vilde vigie honum til subdiaconum BSH 5: 393 ( 1510) . han . . . badh honum . . . at han vilde til hans koma Fr 2164 . bedhendis eder heredöm . . . thet i wille . . . ghöre . . . ad jak mothe nyuthe ok behaldhe thet häredzhöffding döm här äppter, ssom jak aff eder häredöm här til haffth FM 211 ( 1504) . - efter uttryck betecknande en önskan: må. gudh gife thet, at vädherit vildhe vere med BSH 4: 243 ( 1499) . - efter uttryck betecknande sträfvan, bemödande o. s. v.: skola, må. the villo . . . medh liiff och makt leggia ther om vin at the villo haffwa konungen jn RK 2: 5547 . han . . . winlegger sik ok forarbeter met ider . . . thet . . . mester hans brask wilde vidersäghie sama kirkie FM 274 ( 1506) . - efter uttryck betecknande förnimmelse, yttrande o. s. v. för att, då hufvudsatsens verb står i impf., beteckna ngt i förhållande till detta tillkommande (jfr 13): skola. hon saa at thz wille illa gaa RK 1: 1055 ; " jfr 9. marsken loffuade erik tha at han wille til honom gaa " ib 2: 3141 . " han . . . giorde en degtingan mz konung eric sa hanom först borcholm oc öland faa sidan wille konung eric fa hanum j gen wisbyhus " ib 7644 . " han swaradhe at the wildo ther om lota hwa then förste skulde wara " ST 364 . han wiste ey hwat han wilde aff mannenom göra at han skulde ey frysa j hel ib 284 . b) i afsikstssatser: må, skola. fly ey danzen at enast vm hälgho dagha vtan alla dagha opa thz at gudh wili gifwa thik äwinnelika frögdh ST 143 . " pauen skipaþe fasto ok böner. tel at guþ vilde þät flerom visa " Bu 24 . " han . . . gig bort aff sino fädhirnis lande oppa thz at han ey wilde sina foräldra bedröfwa " ib 281 . " sydan iak sten stwre kom nw fra swinagasrn til strengenes paa thet at iak wille mik forwethä om swanthe nielsson ok andre friborne män flere . . . waro framdragne til stocholm " BSH 4: 196 ( 1495) . c) för att beteckna det som under en viss förutsättning skulle ega rum: skola. ther wille (om stormning företoges) störtte mang man, för än the gaffue siig BSH 5: 349 ( 1509) . "],"e":["villia Bu 511 . ","welia Lg 3: 129 ; BSH 4: 196 ( 1495) . (5: 1§44 (1507), 213 (1507). welya ib 210 ( 1507) . ","welie FM 377 (1508); HSH 18: 87 ( 1497), 24: 114 (1518). ","vil . ","wiil RK 3: 1648, 3344, 3411, 3427, 3750, 4161 ; BSH 4: 261 ( 1501) . ","vill VGL I K 15: pr.; VML II Kr 5: 5; MD 320 . ","will UplL Ä 10: 1; VML II Kr 3; MD 88 ; Di 73, 75 . ","vel HelsL Kk 19: 3; FM 510 ( 1511) . wel lib. wild Su 170 ; LfK 23 . med suffig. neg. vildeg Bir 4: (Avt) 180. ","vilt . ","willt UplL J 1: pr. vil Bu 495 . ","viliom . vilium. veliom Bu 62 . ","welio BSH 5: 7 ( 1504) . ","wilom Va 15, 18 o. s. v. vilum Bir 4: (Avt) 184. welom BSH 5: 183 ( 1507) . ","wyliom RK 3: 1122 . ","vilia BSH 5: 12 ( 1504) . ","wilia Di 189, 287 . ","wilie BSH 5: 435 ( 1511) . ","welie ib 7 ( 1504) . ","ville ib 148 ( 1507) . ","wele ib 4: 5 ( 1471), 260 (1501); HSH 18: 15 ( 1494), 24: 114 (1518). ","wilen MB 1: 288 ; Fr 2277 . ","wilien Di 287 . ","willen MD (S) 264 . ","vilia Di 236 . ","welia BSH 5: 7 ( 1504) . ","veliä HSH 19: 151 ( 1506) . ","vele BSH 5: 7 ( 1504) . ","veliä HSH 18: 15 ( 1494); FM 489 ( 1510) . ","welle MD (S) 236 . konj. vili. wilie SD NS 1: 551 ( 1406); MB 2: 166 . ","wele Gers Ars b 5. ","uili VGL I K 18. uilin ÖGL G 10: pr., 1. wilin VML II Ä 8: 4. imperat. pl. 2 pers. wilin Ber 86 . ","uildi VGL I VS 4. villde Bu 196 . ","willde VML II M 12: pr. wilgde Di 291 . ","velde FM 510 ( 1511) . ","ville Bir 4: (Avt) 182; Bo 220 ; RK 1: 147 . ","wille MB 1: 37 ; RK 1: 143, 3696 . ","wylle ib 3: 509 . ","wildum UplL Conf. wildom VML II Ä 10: 1; MB 2: 285 . ","wilden MB 1: 248 . ","willen ib l2: 72. wille ib 1: 242 . ","vildu VGL II Add. 7: 3. vildo Bu 102, 176 ; RK 1: 211 . ","wildo ST 12 . ","villo Bo 68 ; Bir 1: 22 ; RK 1: 1699 . ","willo ib 137 ; MP 1: 403 ; MD (S) 236 . konj. ","wildin SD 6: 180 ( 1330) . villdin ib. willdin ib. stupin. vilit Bo 220 ; Bir 1: 22, 85 . villit Cod. Holm A 5 (på två ställen anf. af Rydqvist 1: 280). welit RK 2: 8753 . ","wiladh FM 609 ( 1513) . ","welat BSH 5: 435 ( 1511) . ","viliande . ","williande SO 294 . ","williandes SR 57 ), ","vilia sik , afse, äsyfta. huat . . . wilde sik (quid vult sibi) thän owermathas kärleken Su 37 . Jfr vilia 7. - Jfr forvilia äfvensom godh-, il-, o-, siälfs-, siälfs-, väl-viliande samt oviliandis."]},{"a":"viliaktelikhet","b":"nn","c":"","d":["villighet att vara till tjenst? herrer borgamestare ok raadh i lybek . . . sendes thette breff medher viliacteligheth BSH 5: 507 ( 1512) ."],"e":["acteligheth )"]},{"a":"viliaþer","b":"","c":"","d":[" Jfr goþ-, illa-viliaþer."],"e":[]},{"a":"vilielse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr atervilielse."],"e":[]},{"a":"viliemodhis","b":"ab","c":"adv.","d":["med vilja, uppsåtligt, afsiktligt. hulken fader är naghatsin swa grymer at han viliemodis läther dräpä sin eendha son Sv. Kyrkobr. 156."],"e":[]},{"a":"vililika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) villigt, gärna. " han . . . wille them sa hielpa oc forläna at the skullo hanom weleliga tyäna " RK 2: 7561 . " alle the, som kärligha, ok wilioligha lidha (omnis qui . . . libens et volens sustinuerit) Mecht. Uppenb. 290. " ib 325 . - villigt, med villighet, utan motstånd. the . . . giordhe thz (d. v. s. åtogo sig skatten) willelica RK 2: 61 . - villigt, välvilligt. ati . . . wilien alle willege och kärlige vtgiffua (näml. djäknepenningarne) them som kirkeherrer til thet skicka FH 1: 62 ( 1489) . " huadh the wane äre willige giffua " ib 61 ; " jfr 2. "","2) frivilligt. " i som ären wilielike fatike " LfK 23 . " the som wilielike ärw fatike " ib 25 (på dessa båda ställen kan dock wilielika fattas som pl. nom. m. af följ. ord). - Jfr godh-, o-, siälf-, väl-vililika."],"e":["willelica . ","wililege . ","weleliga . ","wilige . wilelike. wilioligha Mecht. Uppenb. 290, 325),"]},{"a":"vililiker","b":"av","c":"adj.","d":["1) villig. " wij fornimme honom litet wilielig til thet som bestand kan epter fölia " HSH 18: 112 ( 1497) . ","2) frivillig. thenne gladelike oc wilielike fatikdomen LfK 25 . " wilieliken fatigdomber är en stor martilsa deel ib. " ib 26 . Lg 3: 544, 548 . Mecht. Uppenb. 325. - Jfr välvililiker."],"e":["wilieliker . ","wilieliken LfK 25, 26 . wiliolighen Mecht. Uppenb. 325. ack. m. vilieligan Lg 3: 544, 548 . wiliolighan Mecht. Uppenb. 325. wilielig HSH 18: 112 ( 1497)),"]},{"a":"vililikhet","b":"nn","c":"","d":["Jfr välviliikhet"],"e":[]},{"a":"vilin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viliogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) villig, beredvillig, redebogen. almoghin ok the j härenom hafdho warit waro swa vilioghe til the bygning at tha mönstrit war byght war än mykit silff ok päninga jwir Bil 866 . " kom . . . gudz ande offwir iepte görandis honom vilioghan oc dristoghan til stridh " MB 2: 108 . " var . . . viliogh til at göra huat jak biudhir thik " Bir 2: 155 . " är iak . . . viliogh at blifwa här quar " Bo 245 . Bir 1: 245 . Ber 253 . gudh . . . giffwi edher allom hiärta at j maghen . . . göra hans wilia mz . . . wiliogum hugh oc tanka (amino volenti) MB 2: 280 . " man skal ey vilioghan vxa off fast köra " GO 92 . " sauinianus kom wiliogher for keysaren " Bil 461 . " äruodhe at han haui sina riddara oc thiänara viliogha oc rättadha aff syndom (voluntarios et correctos) " Bir 3: 397 . " medh wilioghum, räntom männoghom ok oräddom mannom, skal man siker stridha " KS 79 (196, 87) . ","2) viljande, som vill (ngn väl el. illa). han belagdho värst viliogha manna (maligantium) radh Bo 183 . ","3) välvillig, tillgifven, bevågen. skal kunungur ella landzhöfdinge haua lydhän ok vilioghan almogha KS 56 (142, 62) ; jfr 1. wil kunungur älla höfdinge haua lydhin ok wilioghan almogha (ut reges et principes communiter amentur a populo), tå skal han af sina wäghna tässon try haua ib 78 (192, 85); jfr 1. - med dat. medhan han (konung Magnus) thöm (munkarne) swa wilgioger war RK 1: 1201 ","4) frivillig. " wiliokt armdodh " MD (S) 231 (på två st.), 279 (på två st.). ","5) öfverenstämmande med (ngns) vilja. med dat. engom war wiliokt (d. v. s. ingen var villig) honum at hiälpa Lg 1005 . " gaa är honom i nakra handa mattro foe varo bäzsta ok koma altidh vilioght (illi . .. volunatarium est) " Bo 93 . hwarium (gudz vin) är lät ok wiliught til thin (vill gärna komma till dig) Bil 961 . - Jfr godh-, il-, o-, väl-viliogher."],"e":["wilgioger RK 1: 1201 . ","veliogher Ber 253 . ","vilugher: väl vilugh Bir 4: (Avt) 182. n. vilioght Bo 93 . ","wiliokt MD (S) 231 (på två st.), 279 (på två st.); Lg 1005 . ","wiliught Bil 961), "]},{"a":"vilioghet","b":"nn","c":"","d":["Jfr välvilioghet."],"e":[]},{"a":"vilioghlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" Jfr välvilioghlika."],"e":[]},{"a":"vilkare","b":"av","c":"adj.","d":["komp. bättre, förståndigare. hon som alt couentit älla wikare (sanior) deelin haffwir samtykt Bir 5: 22 ."],"e":[]},{"a":"vilkor","b":"nn","c":"","d":["1) fri vilja, själfbestämmelse. at binda oc forhindra thins frälsa wilkors astundan Su 257 . " ey är i människionnas walde ällar fria welkor, förmena thäs hälga anda jnskywtilse " Lg 3: 399 ; " jfr 2. onödh och otwingath med noge rägangh . . . medh friith wilkor effther mith eghit samwith, som forsrriffwit star sten vedherlegningh göre " BSH 4: 3425 ( 1502) . - godtycke. ey bör idher sätia herranom gudhi nadhinna tyma oc äptir idhert wilkor (arbitrium) skiffta hans miskundh MB 2: 158 . ","2) fri rätt att bestämma el. välja; (fritt) val; frihet. vilkor (optio) giffs idher MB 2: 64 . Su 172 . om thu finge thz wilkor ST 144 . " thz wilkor nu til idher staar " Fl 2065 . " knutt gaff them wilkoor opå huilken lått the wilde haffwa " BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) . thz budet sagde honom hwat wilkor lhonom for stod, om han wilde thz forwäghä sik eller ey Va 31 . tha lagde iac . . . olaff laresson fore, epter hans egen wilia oc wilkor at giffua eric amtzson swa mykin iord i gen . . . fföre the ij öres land iord som giffuit war i lokkista. eller swa manga peninge som iorden är wärd Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 15. lom han wille mig naghet wilkor giffua i swerige epther myn bilie bliffua RK 3: (sista forts.) 5147 . the iomfrunnas brodher . . . opfostras her oppa palacio oc iomffrun bliffui i clostrit, oc waren widh sit fria welkor Lg 3: 286 . " mz frit welkor " LfK 140 . " at the sidhan matto haffwa oc faa frälsare wilkor (majores libertates) til allan kropsins lusta oc begärilse " Su 226 . - rättighet. viilkor oc makt forscriffnä godz . . . jghen ropa SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467). skal han haffwa welkor then fangan köpa föra alla andra PM 36 . ","3) bestämmelse, beslut. äpter rikesens radhz wilkor ok meen hettans i riket, at all the godz krononne waro vndangangen sidhan konung albrich in i riket kom, the skulde i gen vnder kronona dömas SD NS 1: 534 ( 1406) .","4) öfverenskommelse? faa eth welkor medh oss, at faa skatthen wt BSH 5: 168 ( 1507) . ","5) bestämmelse, vilkor. han took lthz wilkor lthe haffdo lhonom lakt RK 1: 2842 . " huilkit han hafwer mic . . . mz sammo forodhom oc vilkorom mz laghom vplatit " BYH 1: l179 ( 1377). mädh swa dana welkor och för ordh at wi skulom for:da gooz behalda . . . i wara liffdagha ib 273 ( 1475) . ib 190 ( 1383) . FH 5: 97 ( 1485) . " kennis iak . . . mik af henne vppa sama godz til wild vpburit hawa fult foe tyo march päninga . . . meth swa skälom miins godha wilia ok wilkoor at ey iak älla mine arfua älla nokor a mina wägna scal nokra maght hawa thet förscripna godz .. . hindra älla qwälia " SD NS 1: 162 ( 1402) . wi . . . oplätom . . . albircte the for:da tw markland iordh meth allom wilcorom ok articulis som forscrepne ärw ib 108 ( 1402) . " meth allom wilkwrom, som i förra breffweno sta " ib 625 ( 1407) . " tilegnar jac them (godsen) . . . wara fru closter i watzstenom . . . mäder swa forskälum oc wilkurom, som abbatissona oc conuentonna ther samastadz breff oc jncigle vtuisa " ib 686 ( 1407) . hans kompan kom oc loth sik säthia j häkto oc iärn for han mz them forodhum oc wilkorum, at kome ekke then brutlike atir a forelagdhum dagh oc tyna tha skulde thenne mista sit liiff ST 471 . iak hafwir länt enom man tolff mark päninga vtan forodh oc wilkor ib 489 . " en fridh vppo badhe sidhor annama mz samma wilkor oc för oordh som fridhen war förre mellom them giort " RK 2: 2513 . " gaaffwo sith land, sloth äller fästhe wp mz förord oc welkor " PM 38 . " samtykker the welkoren " ib 39 . " saa med skäl oss halles the wilkor som förre är sagdh (seruatis nobis condicionibus hic expressis) " SD 3: 697 (öfvers. i hds. trol. ogt wara ath alle the wilkor eder emellon giorde äre bliffue hollen pa bode sider HSH 24: 15 ( 1513) . (?) SR 18 . ","6) ett af de ting mellan hvilka man har att välja, vilkor. tw wilkor lägher iak tik före, wt wäl huilket tik täkkes Lg 333 . " wi hafwum wilkor thz är twänne antiggia tappa äller winna " Al 2003 . ib 6530. ","7) ett af de sätt mellan hvilka man kan välja, tillvägagångssätt som af ngn väljes el. önskas. thy leddis porus thz wilkoor at alexander war litin ok han war stoor Al 5323 . " thu skal fölia thinom wilkorum " ib 5388 . ","8) vilkor, ställning. " trigghia handa wilkor ällir skipan j them personis som warda komande j thenna reglo oc renliffue " Bir 4: 109 . ","9) egenskap. " thu hafwer fore mik et wilkoor at thu äst badhe högher ok stoor " Al 1303 . - Jfr forvilkor."],"e":["wiil- Su 172 . ","wel- BYH 1: l273 ( 1475); Lg 3: 286, 399 ; LfK 140 ; PM 36, 38, 39 ; BSH 5: 168 ( 1507) . ","-koor SD NS 1: 162 ( 1402); Al 1303 . ","-kur: -kuri SR 18 ; ","-kuruom SD NS 1: 666 ( 1407) . ","-kwr: -kwrom ib 625 ( 1407)), "]},{"a":"vilkora","b":"nn","c":"","d":[" = vilkor 8. hwylkins hälst skipälse äller wilkoro han iär SD 5: 280 ( 1344) ."],"e":[]},{"a":"vilkora","b":"vb","c":"v.","d":["1) (af fri vilja) lofva, utlofva, förbinda sig till. thetta sama haffuom wij wilkorot oppa stockholms radzstugw SJ 246 ( 1455); jfr 3. epter thet at swa är vilkorot och sakt til förende ib 223 ( 1453); jfr 3. han wilkorade thz wnder ban RK 1: 2857 . " sa högt wilkorade han thz thäre han satte wid bade liff oc äre " ib 2: 6090 . ","2) förbinda, förpligta. wilkora liak mik the til ok mina ärwingha SD NS 1: 28 ( 1401) . " wilkorä jak mik äller mina arffwa for:dom lindorme äller hans arffwom annath swa goth godz widher läggia " ib 657 ( 1407) . ib 73 (1401, på två st.), 154 ( 1402)-. - förbinda (ngn) att öfverlåta (ngt åt ngn). wilkora iak mik ok min hustru cecilia theen samo gooz fran oos ok warom arwom ok thil karl dansson ok hans arua SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). Jfr vilkora sik. ","3) öfverenskomma. " thz wilkorade resen mz them " Di 42 . ","4) förelägga bestämmelse el. vilkor, bestämma. tha wilkoradhe symon sielfwir at hwilkin thera them dödha gate liiff giwit skulde wnnit hafwa, oc then andre skulde lifwit mista ST 130 . vilkora sik, förbinda sig till (ngt), genom löfte åtaga sig (ngt). haffwin i ider thetta vilkoradh RK 1: 348 . förbinda sig, förpligta sig. kan þet sua wara at . . . herr mattis . . . kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum, þa vilkora jac mic þer til honom fwlt göra for þen SD 6: 170 ( 1350) . " wilkorä jak mik honom thä for:da XXX march ather giwä ib " NS 1: 225 ( 1403) . " wilkora jac mik oc tilbinder meth minom arfwm for:da här thord eller hans arfwm swa goth goo widerlägghia innan siäx vikur " ib 256 ( 1403) . " vikorade han sich at swara ther til " SJ 227 ( 1453) . " wilkorom wi ok tilbindom oss alle tre medh sammande handh henne alla tässa förscrifna penninga swmmo . . . athergiffua " ib 245 ( 1455) . om jak ey hadhe welkoradh mik bliffwa personliga hoss thee gode män i thenne landzenda, paa myn äre och cristelige thro, ath bliffwa i marken medh them moth rikesens fiendher BSH 5: 370 ( 1509) . " tha wilkordhe sik förnompda hanus, katherin, clauus oc ther arfua, wara thet . . . ath thetta gudhzt . . . aff gingh meth laghom domomp äller räth, tha skula the vpprättha allan skadhan som laurens . . . ther aff fingha " SD NS 1: 96 ( 1402) . - Jfr for-, til-vilkora."],"e":["wel- BSH 5: 370 ( 1509) . ","wäl- SD NS 1: 154 ( 1402). -köra ib 73 ( 1401) . -ar -adhe, "]},{"a":"villa","b":"nn","c":"","d":["1) galenskap, raseri, sinneförvirring. for geld oc villo LB 7: 27 . ","2) galenskap, dårskap? dauid . . . slaar thässa willo oc draffl til iordh MB 1: 76 (måhända att föra till 3). enkte dröwilse äller wille kännir war skole vtan snille Al 6461 (möjl. att föra till 4). ","3) vilsekommet, förvillelse. sua är iak guþi for gangen af gamle vilio (in ipso peccato inveteratus) ok ondom vana Bu 135 . " epter longa willu likamans wändis hänna hugher ene stundh widh wars herra pedican " Bil 264 . diäfwlin . . . kom mykla vildo j then nya cristindom, somum sköt han höghfärd j hugh, somom wredhe, somum mandrap ib 851 . - förvillelse, villfarelse. at [v] ända heþna villa tel guz heþar Bu 8 . heþna villor ib 9 . " at þu lös þe villo folk är i comit " ib 197 . philipus . . . fan þär cristno for sik vända tel villo hebionitarum ib 200 . " þässa villo ok vantro slykte philipus " ib. " decius . . . spurþe än han uare . . . uändar tel villo " ib 421 . ib 102, 494 . " falsara vändo trona til vilo " Bil 158 . " burdis en villa vm kors ok belate ib 690. somlike äru hulke som mz sinom gerningom vänta at gudhi göra fult for sina syndir hulkra villa (error) alstingxz är fordömelik " Bir 2: 49 . " at the stadhga ok rät . . . halle änga villo mot kristne tro ok ey nakat kätteri " ib 3: 249 . MB 1: 477 . Gers Frest 59 . Bo 87 . vilonna ande ib 136 . - misstag, fel. ah j skipbokenne kwnne finnas wara giordh nokor willa j räkenskapenom PM XVI . ","4) förvirring, oro. " kom i blandh almoghen stoor willa " RK 3: 4132 . thetta (konung Kristiernas val och kröning) giorde saa stoora wilia ib 663. ib 751 . ","5) bländverk, gäckeri, trolldom. justina wizste wäl at thz war diäfwls wilia Bil 447 . " tha iak hördhe the röstena rädhis iak storlika at thz ware ey wanlika ondz anda villa älla gabbilse (ne forte esset illusio) " Bir 1: 27 . - Jfr afgudha-, diäfla-, dom-, gudhdoms-, hovudh-, hugh-, kättara-, lighris-, synda-, tak-villa.","1) villfarande el. vilseledande menniska, irrlärare. sagdo willo män at cors oc biläte varo oloflik Lg 1031 . ","2) trollkarl. " saloghar villo man (magus) " Bu 494 ."],"e":["wille (obl. kas.) MB 1: 477 ; Al 6461 ; RK 3: 751 . ","vilda: -o Bil 851), ","villo man , "]},{"a":"villa","b":"vb","c":"v.","d":["föra vilse, bringa på afvägar, locka bort, bortvända. the äru fiughur ther wille manna doma ok witne, aff rät ok sannind KS 69 (169, 75) . - vilseleda, förvilla. aristodemus . . . vite digran del af folkeno Bu 155 . " swa willer han ok konung philippum " Al 298 . " han wil os alle wille " MD 14 . haffwer diäflen ider swa wilt RK 1: 3816 . - aflägsna, skilja. wardher friheet fra tik wilt MD 391 . warom losta görom wi alt ilt hans wilia hafwum wi fra os wilt Al 6320 . - part. pret. ","1) sinnesförvirrad, galen. " mädhan hans fadher war wilter " MB 1: (Cod. B) 529 .","2) vilsekommen. " en staz föghodhe war wildir fra gudhi mz wantro " Bil 288 . " han . . . predikade for thy folkeno, som nykyt var vilt fran gudz tro " ib 849 . - refl. villas, ","1) föra vilse, komma vilse. sanctus germanus for til room ok wiltes vt aff wäghinom j enom skogh KL 108 . ST 284 . Bir 2: 197 . " villas aff himerikis vägh " ib 277 . " jak wiltes aff samhetzsins wägh " Su 236 . villas aff rätwisonna vägh Bir 3: 308 . " villas aff rätuis onne " ib 376 . - skilja sig, skiljas. alle hans men wiltis fraa honum (skilias fra honum allir menn) Di 287 . ","2) blifva vilse, förvillas, förvirras. j thinne etherblandan wiltos allir almoghen MB 2: 362 . " at the ey skullo willas j theris hugom " ib 283 . " tha mannin wandas tha villis honum snildin " GO 338 . - Jfr forvilla, villene."],"e":[]},{"a":"villare","b":"nn","c":"","d":["förvillare, förförare. halshuggin villaren (imposterem) Lg 126 . - irrlärare. sagdo willarena (af senare hand ändradt till somlike; Cod. C willo män) at cors oc biläte varo oloflik Bil 680 . - som förvirrar el. förvänder (ngt). ey gifs . . . miscund trulkonum älla andra tronna villarom MP 1: 224 . - Jfr trovillare."],"e":[]},{"a":"ville kattosta gräs","b":"nn","c":"","d":["althæa officinalis Lin. " dialtea thz är wille katosta gres " LB 3: 122 ."],"e":["-katosta gres )"]},{"a":"ville mark","b":"nn","c":"","d":["vildmark, ödemark. " the . . . ridhu swa bort . . . wt aff the ödhkn oc wille marka " Al 5233 ."],"e":[]},{"a":"ville nöt","b":"nn","c":"","d":["vildt nötkreatur, vild oxe. tha kom ther löpande a mina fund ville nöt (fann ek . . . viligraðunga) ok grym diwr Iv 247 ."],"e":[]},{"a":"villebasse","b":"nn","c":"","d":["= vilbasse. " tänder hafdho the langa ok hwassa rät som nakre wille bassa " Al 5596 . ib 4496, 5480 ."],"e":[]},{"a":"villebiörn","b":"nn","c":"","d":["björn (i vildt tillstånd). han tok een villebiörn ok bant han mz sina händer Iv LXXV ."],"e":[]},{"a":"villebradh","b":"nn","c":"","d":["vildstek, vilda djurs kött, matnyttigt vildt, villebråd. thz som kom til hans kost aff willebradh war enkte tal aff hiort oc hind, älgh oc raa. wilswin hara oc biörn, akirhöns oc föghisana oc aff all the willebradh ther tax badhe a land oc watn ouir alla thenna willebradh skulde han daghlika hafwa x göda yxkn oc xx ykn aff hiordhine ST 421 . the haffua . . . alzkons wille brage nogh aff hiort hindh älgh oc raa oc aff alla the fugla man äta maa RK 1: (Ny början af G. Kr.) s. 164 . v tunno villebraadh HSH 19: 166 ( 1506) . " wart hiärta är färskare än diwra köt älla wille bradh " Bir 1: 224 . ib 228 . fara i skoghen äpther willebradh Lg 671 . " tagh thin bogha oc far til skogx, oc om thu faar nakra willebradh, tha gör thz til mat, som thu weest a mik lyster " MB 1: 212 . ib 208, 214 . Jfr vilbradh."],"e":["-bradhe RK 1: (Ny början af G. Kr.) s. 164), "]},{"a":"villediur","b":"nn","c":"","d":["djur. " wardhe alskons creatur nöt oc wille diurum ok fughlum " KS 42 (108, 45) . annat manna liwärne är thet, som likas widh södhaliwärne ok wille diwra ib 3 (6, 3). ib 13 (31, 14). Al 4079 . " ätha fwgla och ville dywr " LB 7: 87 . " man skipadhe thöm rät alla nadhe aff ville diwr ok tamma badhe " Fr 378 . Jfr vildiur."],"e":["willi- SML M 17: 1. -dywr), "]},{"a":"villefara","b":"vb","c":"v.","d":[" vilsefarande, vilsekommen. eg. och bildl. iak är swa som modhir löpande mot sinom villa farande (erranti) son j wäghenom ok teer honom liws at han skuli see wäghin Bir 1: 246 . " somlike änglane illa ville farande " ib 250 . " til godhra manna styrkilsa ok willafarande rättilsa " ib 4: (Dikt) 267 . - Jfr vilfara."],"e":["villa- . ","vilde- )"]},{"a":"villefarilse","b":"nn","c":"","d":["1) vilsefarande, förvirring. " iak skapade mannin ok atir löste han ok atir kallar han aff ville farilsom " Bir 1: 259 . ","2) oregelbundenhet, abnormitet? ydropissis är smältingenna willefarilse LB 3: 173 . - Jfr vilfarilse."],"e":[]},{"a":"villefolk","b":"nn","c":"","d":["vilda menniskor, vildar. wille folk thit mz them foor Al 5118 . ib 7343 ."],"e":[]},{"a":"villefä","b":"nn","c":"","d":["vilda djur. Al 5723 ."],"e":[]},{"a":"villegalter","b":"nn","c":"","d":["vildgalt. Di 132 . Jfr vilgalter. "],"e":["villegalts böste","-gals )"]},{"a":"villehors","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["wildi hors VGL I Br 2 i var.), "]},{"a":"villehumble","b":"nn","c":"","d":["Jfr vilhumble."],"e":[]},{"a":"villene","b":"av","c":"adj.","d":["1) vild, lefvande i vildt tillstånd. om djur. een foghil han wäär sin eghin bwr swa gör oc all willena diwr MD 390 . ","2) vild, villande. om ödemark. han . . . kom i ena willene ökn Lg 675 . " i willene öknena " ib 3: 713 . " i willende ökneth " ib 559 . - om haf el. annan större vattensamling. stora willene haffwet Lg 3: 387, 699 . " tha the kommo i stora willene syön " ib 706 . " tha the ware kompnä j willendhe (Cod. A willan) siöö " Fr (Cod. D) 2353 . " j thz willena haff " MD 393 . " sa lath iag i willande strömen gå " RK 3: (sista forts.) 5127 . ","3) villsam. " borth gangande j willena stighana Spec. Virg. 471. - Jfr vilder. ""],"e":["willende Lg 3: 589 . ","willendhe Fr (Cod D) 2353 . willande (till formen, efter hvad det kunde synas, närmast part. "]},{"a":"villeradha","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) villrådig, rådvill, icke vetande hvart man skall taga vägen el. hvad man skall företaga sig, vilse. i förbindelse med fara. han . . . varkunnadhe apostlomen sinom som flydho oc foro alle villeradha (fugientibus et errantibus) Bo 189 . " for rädde skuld skingras the oc fara villeradha som annor faar (disperguntur sicut oves errantes) " ib 231 . " hans kompana foro vieradha aff enom stadh oc til thän andra (per varia locta cirumendo huc ilugque vagarentur) " Ansg 201 . ","2) för sig själf, ej inordnad el. ingående (i ett större helt). i förbindelse med fara. komo the (de sex timmar med hvilka året öfverskjuter 365 dagar) i änkte dagha tal oc foro the willeradha, tha kome thz swa til, at än eet aar byriadhis arla om morghonin, tha byriadhis annath om middagh. oc thridhia om qwälden, oc fiärdha om min nat MB 1: 64 ."],"e":["villa radha StadsL J 15 i var. enl. Rydqvist 2: 424),"]},{"a":"villesvin","b":"nn","c":"","d":["vildsvin. Fr 1110 . Jfr vilsvin."],"e":["ville swiin )"]},{"a":"villinger","b":"nn","c":"","d":["Jfr vitvillinger."],"e":[]},{"a":"vilna","b":"nn","c":"","d":["Jfr ovilna."],"e":[]},{"a":"vilnas","b":"vb","c":"v.","d":["vänta sig, hop pas. thy the ey tha velnas aff them nokra winnigh, äller skadha PM 75 . " hwilkit eyngen haffde kunnet troo eller welnas til forenne " Lg 3: 371 ."],"e":["velnas )"]},{"a":"vilsamber","b":"av","c":"adj.","d":["1) vilsam. " baro the han . . . i egypto land aat mykyt vilsamum vägh " Bo 13 . ","2) svår att finna, svåråtkomlig? the . . . . drogho them (de döda kropparne) til thän stadh, som diwrum var vilsambir, oc neplica kom sool (ad loca dumosa, solis bestiis pervia; möjligen har den text som förelegat öfversättaren i st. f. solis bestiis pervia haft: bestiis ivia) Bil 850 . ","3) vilsekommen. " tha han (herden) haffuer thät willsama fareth atherfangit " MP 4: 16 . thätta borttappade fareth ok wilsamna (för wilsama? jfr sidoformer sådana som ensama och ensamma) ib 12 ."],"e":["will- )"]},{"a":"vilse","b":"av","c":"adj.","d":[" ? dömdes dauid i keltis til en ful kunungx tiwffer för han egnäde och stal konungx ingeld skykelige uilse BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"e":["uillse )"]},{"a":"vilsinnadher","b":"av","c":"adj.","d":["vildsint. " han war wilsynnadher ok daarisk " Lg 3: 28 ."],"e":["-synnadher )"]},{"a":"vilskin","b":"nn","c":"","d":["skinn af vilda djur. alla handa wil skin PK 221 ."],"e":[]},{"a":"vilstigher","b":"nn","c":"","d":["villostig. GU 6 ."],"e":[]},{"a":"vilsvin","b":"nn","c":"","d":["vildsvin. " konungin oc mange andre varo ludhne ok hafdho haar ok skapilse swa som vil swin " Gr 297 . thz som kom til lhans kost aff willebradh war enkte tal aff . . . wilswin hara oc biörna ST 421 . Jfr villesvin."],"e":["-swiin Gr (Cod. D) 391), "]},{"a":"vin","b":"nn","c":"","d":["gräsrik mark, betesmark, ängsmark. i ortnamn. Jfr Rygh, Norske Gaardnarne, Indledning s. 85 f.; Sveriges Ortsnamn 12: 1. viniähäräd (winnahäräð i var.) VGL I þl. in . . . viniähäräðä (vinähäräð i var.) VGL I VK. vena heredh SD NS 2: 512 ( 1412) . " wena härat " ib 592 ( 1413) . wäneheret Urk. fr. 1481 enl. Sveriges Ortnamn 12: 1. venne heret BSH 5: 612 ( 1520) . Jfr vinatoller."],"e":["viniä . ","vinä . ","winna . ","vena . venne. wäne),"]},{"a":"vin","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vän; stundom med försvagad betydelse: bekant; äfven anhängare, medhållare, den som understöder ngn. thz är got at finna sin win a wägh GO 1048 . " ä foorgaar thz man syn wini sinom " ib 215 . " thän hawir faa wini som hawir manga gröna graua " ib 103 . " the äru ey alle wini som lee i geen " ib 188 . " grath är mällan wini naar gawo tälias " ib 324 . " mange äru wini ok faa fult tro " ib 345 . ä män gawo winna äru dottor ok modhor vini ib 1035 . sandr win KS 21 (51, 22) . " troen win är gulle bätre " ib 71 (174, 78). man skal haua få ord ok stadhughan winskap medh wini sinom ib 37 (97, 40). godher win är senfången ib. " huar som män warda vin firi tarua skyld " ib (98, 40) . " þa lät biscopen kalla þeophilum. ok varþar hans bäste ven " Bu 29 . " þa ängen löse annan af nöþ . . . eigh ven sin ven " ib 519 . " iak agher for sanno vara idhar vin " Fr 188 . " thz är mik min käraste vin ib 2422. thz war min gode wen " Di 195 . " han är ekke min wän " ib 30 . " at wij aldrig annet haffue scriffuat eller raat ider, än thet wij wille rade och scriffua war wän, och kötzxlige broder till " HSH 18: 14 ( 1494) . han . . . gik borty til sins wins hws ST 472 . thenne war . . . een heel oc fulthrohin win ib 473 . " thu skalt enga wini lofwa ällir rosa för än thu hafwir them rönt ib 471. enkannelikom wenom " LB 9: 108 . han . . . badh kalla blanzaflor sin kära vin Fl 334 . " oppa sit besta ok sina wenner " MD (S) 291 . " han gaff ower winner ok frendher " ib 288 . " letto the eptir honum j bland thera frändir och vinir (notos) " MP 1: 51 . " lhänna frändar ok vini fiollo a kne for iohannen " Bu 151 . " þet wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene ok waro mödrene medh wars fadurs . . . goduillia oc wara moþur . . . oc wara wina oc frända raþe " SD 6: 180 ( 1350) . ib NS 1: 22 ( 1401) . " mich fordarffwa är jdher akt minda brödher och venir och swa " RK 2: 5528 . ath göre eder her gladh med flere venner HSH 19: 111 ( 1505) . förnempdom . . . förstha her konwngh magnus hans eptherkomandom och arffwom moth oss och warom eptherkommandom hiälp och trösth med alles theres wäner . . . til holla SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - i tilltal, ofta med förbleknad betydelse ss uttryck för välvilja el. ss blott höflighetsformel. o min vin iach gör tik ey orät MP 1: 78 . min käre win wakta thik oc war ekke falskir ellir othro ST 450 . " käre winner gören ey thetta " MD (S) 271 . särsk. i (offentliga och enskilda) skrifvelser. kere wener beuisen ider her vti som i wilen wetha wort oc allers idhra besta BSH 3: 46 (1952; Konung Karl till inbyggarne i det distrikt der Åke Jönsson uppbar skeppskatt). kära wener ma j weta thet wii haffua then schrift wäl forstandidh som i oss nw til scriffue ib 4: 99 (1843; fyra rådsherrars skrifelse till bönder och landbor i Vedens härad). werdugiste fader bsynnerlige gode ween BSH 4: 196 (1495; Sten STure med två rådsherrar till ärkebiskop Jakob). käre niels claffuesson synnerlig god ven ib 198 ( 1495) . " käre frw mättha besynnerligh gode wän " ib 5: 128 ( 1506) . alderkäriste herre och hiärthens godhe wenn ib 191 (1507; Mätta Ivarsdotter till sin man Svante Sture). som i scriffwe mik til, hans, besynnerlige gode wen FM 448 (1510; Ärkedjäknen Paul 'Scheel till borgaren i Reval Hans Suurpää). käre her swanthe frende och gode besönnerlige venn HSH 20: 110 ( 1507) . " käre gode wän " ib 24: 62 ( 1516) ; Ärkebiskop Jacob till riksföreståndaren Sten Sture). - för att beteckna det innerliga förhållande, hvari en menniska står till Gud, Jungfru Maria el. ett helgon. þät var sanctus andreas hans goþar vi,. och kär patronus Bu 146 . " maria talar tel dyävulen: for þy at þu vilde skaþa minom vin. far þy niþir ii diupt häluite " ib 19 . " guþ menar stundom naturonne giua þät han vil at hans vini þiena af naþom " ib 4 . " han är ven alzualdox guz " ib 204 . " abram war gudz win " Bil 82 . enghin ma guz win wara vtan han är rätuis ib. " huru syndoghe ther pinas, tede gud enom sinom ven " MP 1: 251 . " ransmän hulke fatik oc gudz wini hafdo röfuat ib. englana offra gudhi hans vena böne " ib 45 . " ma ängin fa himerike, vtan godhe gudz wine " MB 1: 432 . epter gudz vina radhe SD NS 2: 44 ( 1408) . " hafin þäta raþ hemelikt . . . baþe fore guzs vinum oc hans ouinum " Bir 4: (Avt) 183 . sagde han (ɔ: war herra) til brudhinna . . . thz hallande husit . . . är the hälga kirkia . . . ther ak vpbygdhe mz mino blodhe . . . ok iak satte j hona mina vini och vtualda män ib 1: 15 . at gudz wini maaghin bestandande blifua VKR 4 . bidher iak hwan en gudhz wen som thänna bok läs älla hörer, at idher thz ey . . . mistekes, at min talan oc dikt är ey swa prydh . . . som wäl behöffdhis j tolkom hälgom lärdome Su 3 . gudeliken snille . . . wiliandhes sina wthwalda wener förwara aff tolkom wadha ib 2 . - om skiljedomare el. af parterna utsedd ledamot af kompromissnämd. kan þet sua wara at . . . her mattis prouastin kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum, þa vilkora jac mic þer til honom fwlt gör for þen, sua sum os baþum a sembir oc vare vini mellom os þet wäga SD 6: 170 ( 1350) . " the thoko sina wni a badha sidho, then fornempde biorn ok the i holastadom, jonis, (?) nisse ok lasse, ok skipthe i tu bäggis byanna ägho ib " NS 1: 256 (1403, nyare afskr.). Jfr bonda-, himirikis-, o-vin. ","2) mäklare, af köpare och säljare tillkallad man som skulle närvara vid köp (el. förpantning) för att sedan, om det köpta godset klandrades, intaga att det blifvit köpt och framskaffa säljaren. Jfr Schlyter, Ordbok s. 702 f.; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 346 f. hvar som köe jord eller säl, þa skal hon wingas: nu än hon klandas fori hanum, þa tala han til vinsins och vinin til salans. nu sigär salin negh jak badh tik aldre til vinsorz. þa haui vinin wald at witnä til salans medh attä mannum at han war baþe laghavin ok bönävin SR 1 . " tala köpin til vinanna sina ib. " ib 5, 46 . Jfr böna-, köpa-, lagha-vin."],"e":["ven Bu 29, 184, 204, 494, 519 ; BSH 4: 198 ( 1495), 5: 391 (1510), 392. wen Su 3 ; MD (S) 295, 296, 297; Di 195 ; FM 484 ( 1510) . ","ween BSH 4: 196 ( 1495) . ","venn HSH 20: 110 ( 1507) . ","wenn BSH 5: 191 ( 1507) . ","wän Di 30 ; HSHG 18: 14 ( 1494); BSH 5: 128 ( 1506) . med art. vinin SR 1 . ","wini KS 37 (97, 40) ; GO 215 . ","vin Bu 19 . ","ven MP 1: 251 . ","wins ST 472 . med art. vinsins SR 1 . ","vinir VGL II VS 12. vini Bu 4, 151, 154 o. s. v.; KS 37 (98, 40) ; SD 6: 170 ( 1350); GO 1035 . ","wini ib 188 ; 345; VKR 4 ; ST 472 . ","wine MB 1: 432 . ","winner MD (S) 271 . ","vener BSH 4: 4 ( 1471) . ","wener ib 3: 46 ( 1452), 4: 6 ( 1471), 99 ( 1483). venner ib 188 ( 1495). wenner MD (S) 296, 303; Gers Ars a 2; BSH 5: 172 ( 1507) . ","vini Bu 13, 129 ; Bir 1: 15 . ","wini MP 1: 251 ; GO 103, 324 ; ST 471 . ","vinir MP 1: 51 . ","viner Iv 2348 ; FH 2: 40 ( 1415) . ","winner MD (S) 288 . ","venir RK 2: 5528 . ","wener Su 2 ; BYH 1: 271 ( 1474) . ","venner HSH 19: 111 (1505), 20: 171 (1507). wäner BSH 3: 151 ( 1464); SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). dat. vinum Bu 128, 185 ; Bir 4: (Avt) 183. vinom Bo 25 . ","winnom MD (S) 249 . ","vynom Lg 3: 525 . ","wenom BSH 4: 317 ( 1502) ; LB 9: 108 . ","wänom Lg 3: 134 . gen. vina SD NS 2: 44 ( 1408) . ","wina SD 6: 180 ( 1350) . ","vena MP 1: 45 . ","wena SD NS 2: 22 ( 1401) . " wener " Di 21 ; FH 2: 48 ( 1419), 4: 45 ( 1456). wenner MD (S) 291 . ","wenners SO 163 . ","wänyr FH 2: 67 ( 1428) . " med art. vinanna " SR 1 ), ","vina akt","wena- )","vina gava","wena- . ","winne- )","vina säl","-säll )","vins eþer , ","vinsorþ , "]},{"a":"vin","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vin. " vände han vatn ii vin " Bu 72 . " han . . . skänkte hanom etar i vine " ib 494 . " han drak aldre vin älla nokon druken dryk " ib 194 . Bil 82 . " viin ok miödhir oc andre starke drykkia " Bo 133 . " noe . . . plantar willa wiinqwista, oc fik ther aff wiin " MB 1: 173 . " görom waar fadher drukkin aff wine " ib 196 . " nar vinit kombir fore herran drykkir han stundom af medel vineo som lätare är ok ey altidh af thy bätra ok starkare vineno " Bir 1: 247 . thz vinit smakadhe honom bätir ok war sötare j them timanom ok ey wt giutir herran thy hällir thz bätra vinit oc forsmar ey for thy godho vini vtan göme them til sin hedhir ok nytto ib. " thera lifwerne är mik sötare än hanagh ok lustelikare än nakot viin ib. enna hand vinbär sua starkt at thz vinit ther j är gaar vt vtan press " ib 2: 292 . " öll ok most miöd ok wiin war allom mannom ther ospart " RK 1: 2031 . " vm allae then win och drök som tyle haffuer hantert oc vttapet ikelleren " SJ 326 ( 1465) . " the gode män som wijn föra til staden " GS 58 ( 1474) . laghen ludha, at alt wijn schal föras in i stadzsens kellara ib. " satte han til pant for sig for han kom vt i [I] aam basterth for edre sak met swa skel, an skulle fare til stocholm met then annet win och komme swa igenn jnnen jwel oc lösse then aam bastert igen. kom han eky jnnen jwel igen, tha skulle wynen höe eder til " FM 216 ( 1504) . tagh alwn oc rökilsze, oc stöt tz smat oc siwd i gamalt viin LB 7: 222 . " aff brenth wiin " ib 127 . han hafuer fwnnit liist oc konst, hurw man skal brenna tz watn. som forlenger menniskiona liiff, tz vatnit skaj brennas aff röth vin, then tz ey haffuer, han brenne tz aff hwiit vin ib. Bir 3: 418 . ","2) vinqvist, vinqvistar. " thu war . . . mädhir win wndhir thin ögon slaghin Sv. Böner 54. "","3) vin, vinstockar? " rensa wiin ok humbla gardha " MD (S) 282 (måhända bör dock efter wiin underförstås gardha, i hvilken händelse stället bör föras till vingardher). - Jfr bränne-, glödh-, midhal-, mässo-vin. "],"e":["viin . ","wyn )","vina tekn","viina- )","vins drykker , ","vins tekn","wiins- )"]},{"a":"vin","b":"nn","c":"","d":["bemödande, omsorg, vinn. " han redde kost mz digher win " RK 1: 1178 . " mz store win " Lg 3: 261 . - giva sik vin, bemöda sig, vinnlägga sig, lägga sig vinn, göra sig vinn, använda omsorg, göra sin flit. gudh veet . . . huru granlica hon gaf sik vin vm at vpfostra han Bo 5 . huru hon sömar oc spindir oc väfwir trolica. ok gifwir sik ther stora vin vm ib 18 . " vm thu . . . gifwir thik alla vin vm huru thu skalt göra thina siäl gudz brudh " ib 46 . " jak skal . . . gifwa mik vin oc göm om at taka matelica af brödheno " ib 133 . ib 35, 67 . Lg 816 . " hon giffwir sik ekke alla win wm at hon matte faa fulkomplika brudgommans sötma " Bir 4: 110 . han . . . gifwir sik vin uppa ok akta huru han moghe framledhis bewara sik af them thingom ib 1: 283 . - läggia vin, d. s. mykin win war ther a laakt a kost ok a werdelikheth RK 1: 3583 . " nakat annat skalt thw ey vilia hawa. ey astunda. ey läggia vin aa thz rökta " Bo 128 . " han lagdhe alla vin vppa (totas vires adhibuit) at the tw . . . komo saman j hionalagh " Bir 2: 23 . " tw lagde mykin win vpa at läkia hanum " Di 193 . " läg win om at thz mag än ske " ib 37 . " the villo . . . medh liiff och makt leggia ther om vin at the villo haffwa konungen jn " RK 2: 5546 . " lade iag om win mz alle myne match hylla till mig bade land och städher " ib 3: (sista forts.) 4382. - läggia sik vin, d. s. han lagdhe sik alla win wm at ödha cristindom Bil 470 . " the lagde sig alle ther om win at göra engelbretz wilia " RK 2: 2456 . haffe . . . gawin lakt sik ther allä win om, at han skulde komma j philäs kerlek Va 34 . wil jag . . . legge mig won om met thi ramw borgere oc anderstadz hwre jak kan, t jak an fa noget öll oc sende eder ower i waar FM 215 ( 1504) . ib 510 ( 1511) . bachides . . . lagdhe sigh alla vin om. huru han kunne ionatham fangha MB 2: 246 . " hans mz brödher lagdho sik stora win om honom lösa " Lg 3: 692 . " hon är lat til gudz thiänist . . . oc alla win läggir sik wm kropsins oc buksins röktan " Su 355 . ib 426 . LfK 145 (på två st.). RK 2: 7360, 3: (sista forts.) 4495, 4556. BSH 4: 6 ( 1471) . " owerwinna thetta riike lagde han siig win " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264 ."],"e":["wind RK 3: (sista fort.) 4556), "]},{"a":"vina","b":"nn","c":"","d":["väninna. " migdonia var hännga þop vina " Bu 186 . " hon sporþe sina vinu sincticem ib. nw lokkar systorin systor. vin sina vinu til gudz thiänist " KL 328 . " kalla snillina thina vinu " MP 2: 76 . " brwdhgummans wina som är hällagh siäl " Ber 14 . ib 28, 31, 36, 56, 145, 174 . Su 12, 103 . Lg 3: 485 . Jfr ovina."],"e":["wena Ber 145 ; Su 12, 103 ; Lg 3: 485 . ","wäna Ber 145 ), "]},{"a":"vinatoller","b":"nn","c":"","d":["benämning på en efter konung Olof den heliges död i Norge pålagd gård. Jfr Saga Olafs konungs ens helga (Kristiania 1853) kap. 239; Munch, Det norske Folks Historie I 2: 816 f.; Cleasby-Vigfusson s. 636, 707; Fritzner, 2 Udg. 3: 709, 949. MD 370 ."],"e":[]},{"a":"vinbär","b":"nn","c":"","d":["vindrufva; äfven koll. moen wiinbär MB 1: 235 . ib 2: 356 . " godh wiinbär " Al 8107 . " tornin bär ey vinbär " MP 1: 282 . " enna handa vinbär (quoddam genus warum) är sua starkt at thz vinit ther j är gaar vt vtan press ok then tidh thz är moit sätir ägaharin kar vndir vinbärin " Bir 2: 292. lthetta binär ä r min guddoom ib. " o jhesu sant och fructsamt winbär " ib 4: 209 . " een wiinbära klasi sändis sancto machario. hwilkin han sände ginstan . . . til en siwkan brodhor oc thän siuke brodhoren sände han ginsta til annan brodhor oc swa sändis thz vinbärit kring vm alla sällana " KL 226 . "],"e":["wiin- )","vinbära klasi","wiin- )","vinbära qvister","-bäria- )","vinbärs qvister","wiin- )"]},{"a":"vind","b":"nn","c":"","d":["och vinder,","1) vinda, redskap hvarpå man snor strängar. eth anbwd äller lithin wind PM 75 . ","2) vändkors? the rumen sculu swa starkligha aatirteppas oc medh grindom laasom oc windom bewaras VKR 25 (möjl. att föra till 3). ","3) vindhjul; vridbar skifva. Jfr VKR 80 ; Du Cange, rota 4; Hildeband, Sveriges Medeltid 3: 1034. skulu twa widner (rotæ) wara j them mwrenom tholika som pläghas at haffuas j tholikom clostrum Bir 4: 83 . " gynom the hiwlen ällir windana, som äru j wägginne, mällan syster oc brödher, tildirfuis engin syster at intaka ällir wtsända nakot, ällir ther tala wtan mz abbatissana witt oc loff " ib 5: 98 . Jfr hiul ","4) vindspel; hink. hans (källans) . . . wmkring bygnindh war . . . aff aldra kostelikasta gärningh haffuandis sin windh ällir ingh i sik siälffuom oc sigh siälffuan osandes wtan alla manna til hiälp (halbens hauritorium suum in seipso, absque humano operw seipsum hauriens) Mecht. Uppenb. 151. ib 152 ."],"e":["-ar . ","-ir )"]},{"a":"vinda","b":"vb","c":"v.","d":["1) vrida, sno. " funno . . . en munk sitiande oc vindande reep " KL 216 . Bir 2: 73 . ","2) omveckla, linda, svepa. maria haffwir gudh bundit oc j klädhe swept oc wndit sT 214. modhorin loot thz (barnet) full wäl winda ifaghra sepp lful wäl lbinda Al 9849 . ","3) vinda, hissa, upphissa. benedictus saat höght j enne bierghulu romanus want honum brödh j kadals ända Bil 694 . " the wundo säghl " Fl 1971 . RK 3: 291 . BSH 4: 317 ( 1502) , 5: 146 (1507), 303 (1508). enulfus . . . want sin husbonda ower mwren MD (S) 246 . guz dicipuli . . . vndo han vt for murin KL 149 . "],"e":["vant . ","wndo KL 149 ; ","-os Bir 2: 95 . ","wnde: opwnde RK 2: 9062 . ","wndho: nidher wnndho Lg 3: 179 . ","wundo Fl 1971 . ","wwndo: wwndoth BSH 5: 146 ( 1507) . ","wunno: -os RK 3: 291 . ","wondo Bil 898 . ","wondho Fr (Cod B) 2371 . ","wndin Iv 756 ; ","-it ST 214 . ","wondin: wpwondith PM 76 (på två st.)),","vinda nidher , nedhissa, nedfira. gudz discipuli . . . wondo han nidher vtan murin Bil 898 . Lg 3: 31 . Jfr nidhervinda samt språkprofvet från KS 85 (209, 94) under vinda up. ","vinda saman , ","vinda up , vinda upp, hissa upp, draga upp. the wondho opp sigill Fr (Cod. B) 2371 . " firi adhalportanom skal wara stor grop, ok tär jui windabro, ter vp må windas huar tima borghare owini rädhas. ok vtan adhalport skal wara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn windhiom " KS 85 (209, 94) . " op var wndin thän fälle port " Iv 756 . Jfr upvinda. ","vinda ut","medelst vridning )"]},{"a":"vindabro","b":"nn","c":"","d":["vindbro, vindbrygga. " firi adhalportanom skal wara stor grop, ok tär jui windabro, ter vp må windas huar tima borghare owini rädhas " KS 85 (209, 94) . RK 2: 5786, 3: (sista forts.) 5121. karl knutzson lagde vnder the vinda bro vesten til for hwsit laat ib 2: 1250 . han fylgdhe hänne ower the vindebro Iv 3883 . the loto nidher the vindebro ib 4121 . ib 3087 . " the a husit waro mot honom gingo mz mykyn äro the han vnfingo och¬ loto tha vindbro nidher " ib (Cod. B) s. 250. ST 25 . windebron hon lagdess nidher RK 3: 3005 . " the slogho thera vindebro nidher " ib 2: 3982 . " ib s. 334. poort oc windabro the til dragha " ib 2028 . " niclis drog windebron op for sik " ib 5790 . " han . . . leste sielff then windebro " MD (S) 289 ."],"e":["vinde- . ","vind- )"]},{"a":"vindelsten","b":"nn","c":"","d":["vindeltrappa af sten. j mönsreno war een windelsteen som man gik vp aat ST 418 ."],"e":["windelsteen )"]},{"a":"vinder","b":"nn","c":"","d":["se vind, f."],"e":[]},{"a":"vinder","b":"nn","c":"","d":["Vend. war han tydisk älla wind RK 1: 4097 ."],"e":[]},{"a":"vinder","b":"nn","c":"","d":["1) vind, ventus. " mäþ bläsande vinde " Bu 13 . " röst aff fyrum wägnum som windher bläs " Bil 311 . " een hampn wär for windh oc wagh " MD 392 . Fl 658 . ","2) öfverst i ett hus (under sparverket) beläget, för vinden öppet rum; närmast ofvan det öfversta bjälklaget i ett hus beläget rum, vind, vindsvåning. jacob fan hauen . . . lot opp aff her anders i skanold vegnä söndagx almosena . . . en stenstuwa oc en keller twärd offuer stuwane oc ther till en windh offuan oppa stuwane meth three kamere SJ 379 ( 1471) . ib 380 . Jfr lopt, vädherrum."],"e":[]},{"a":"vindhiul","b":"nn","c":"","d":["vindhjul; vridbar skifva. christus . . . sigher . . aff eno wind hiwle (rota) Bir 4: 37 . Jfr hiul och vind."],"e":[]},{"a":"vindlands faru salt","b":"nn","c":"","d":[" Bil 592] salt från Venden, hemfördt af Vendenfarare. Se Klemming, VAH 25: 270 . SR 29 ."],"e":["vinlanz- )"]},{"a":"vindruva","b":"nn","c":"","d":["vindrufva, drufklase. " hwat ey är en windruffwa (racemus) aff effraym bätre än en heel wingardher aff abieer " MB 2: 92 . troddho windrwffwonar thz är vinklasana (uvas calantes) ib 99 ."],"e":[]},{"a":"vindräg","b":"nn","c":"","d":["vindrägg. LB 4: 354 . tak . . . windrägh ib 9: 110 ."],"e":["-drägh LB 4: 354, 9: 110), "]},{"a":"vindskep","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vindögha","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) öppning i vägg el. tak (närmast och i allmänhet afsedd för insläppande af luft och ljus samt utsläppande af rök); fönster, fönsteröppning. skudhe än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä at SR 44 . " nu är e vindöga a väg " ib. " hwar eldir är j hwsit är vidhirthorftelikit windhogha (foramen) at hulko rökin vtgange " Bir 2: 327 . " thänne vtgöt vatn gönom vindogha (fenestram) owir christi brudh ther hon gik at thrange gatune " ib 219 . " taksins vindögha at hulko solin ingar " ib 1: 55 . " enfald vindöghon ok liws " ib. " lib 53. een höffuidzskir saal, ällir eth faghert hus oc wiildh, skal qwämmelika til redhas mz lysande windöghon " ib 5: 82 . " han lot eet vindögha op om sin, swa at solin matte ther skina in " Fl 1544 ; " jfr 2. faþeren . . . sa ginum uindögha (ostium) huset alt liusit " Bu 525 . " han . . . in genom et litith windögha saa hwar händer ok föter fore honum laa " Al 563 . " diäfwllin är likir skytta ther pläghar at see ok vmkring skodha gynom vindöghonon ok skiutir them som ourujghe äru " Bir 1: 37 . " the frwor gingo alla ath staa ä hwar i sth windogh " RK 1: 1930 . " vi skulum til thz vindögha ganga ther maghin ij se thz idher til langa " Iv 974 . eet litith vindögha var a thz hws ib 2105 . " thz sama köt han stekte ok söödh ok honum thz genom vindögath böödh " ib 2128 . " saat en vngir man ouir vindöghano (super fenestram) ther han predicadhe i huseno " KL 164 . " cristina tok alt þät rökelse. hänna faþer sände hänne . . . ok gömde höght i vindöghom (incuensa diis immolanda in fenestra abscondebat) " Bu 503 . Bil 124, 447 . ST 312 . KL 47, 308 . MB 2: 390 . LfK 242 . Al 7487 . RK 3: (sista forts.) 5491 . - om butiksfönster. jnghin ma göra ängliko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala a windögha större än framspanna longha SO 19 . " fins thz falth a windögha ib. hwilikn som prydher sina gerningh mz wtlänzska lädddhre äller rynghom fala a windögha ib. " ib 20 . " engin (näml. smed) magh haffua ypith windögha förra än han haffuer burskap wnnith " ib 62 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 427. - med afseende på förhållandena i ett kloster: i vägg anbragt öppning afsedd för systrarnas bikt och deras mottagande af altarets sakrament, för meddelande mellan bröder och systrar, mellan klostersamfundets medlemmar och yttervärlden o. s. v. systrena skulu göra sin skriftamall with windöghan swa skipath ath the maghin höras oc engaledhis sees än gudhz likama skulu the thaka with the vindöghan som the magho badhe höras oc sees oc vindöghan vare swa skipath ath gudhz likame oc kalkin maghin rumblika ther gynomföris än nar the vilia af siälanna älla likamans gagn tala widh skrifta fadheren älla nokon af prästomen älla brödhromen skulu the sitia vidh annar vindöghon hwar the magho hööras oc ey sees VKR 80 . " the wäggin som är baak wm säthin j brödhranna chor mote systromen j nor, skal haffua v windöghin (quinque fenestras) när iordhinne, gynom hwilkin systrana skulu göra sin scriptamal, oc tagha gudz likama " Bir 4: 83 . " at engin maghe ganga wt aff inlykkilseno (för att tala med främmande) wtan sithia widh the windöga som ther til äru skipat " ib 14 . astwndar nakor thera . . . at seas aff sinom foräldrom . . . tha maa hon wplata windöghat ib; jfr 2. VKR 61 . " husit j hwilio systrana skulu tala widh wärdz folkit . . . ther skulu wara windöghon att, swa at the seen sik ey (ibi sint fenestræ, ita quod personæ non possint videri ab inuicem) " Bir 4: 85 . " j sama rwmeno mällan syster oc brödher skulu engin windögha wara, wppa thz, at enghin skuli aff androm synas " ib 83 . " skal byggias en mwr j hwilkom systrana oc brödhrena taluport skal wara, oc j sama taluport skulu wara tw windöghon gynom hwilkin brödhromen scal anwardhas thera widhertorfft oc systrana oc brödhrene haffuen ther sina nyttogha samatalan " ib 86 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 3: 343, 1034, 1044, 1045. - om slottsport. väl fyretighi ok ey färre fölgdho mz ära thän stolta herra (hertig Fredrik) in for thera (dvärgarnes) adhilport thz vindögha var ther ey swa stort thz han matte ther genom ridha Fr 294 . - om fönsterhål på ett dufslag. leonin skulu vardha sua som dufwona vidh sin vindögha (fenestras) Bir 2: 9 . - om fönster el. fönsterhål på vissa lösa föremål. aff hänna krono som hon bar a sino hofdhe, hulkin vindöghon hafdhe swa som rökilsa kar KL 359 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 3: 727 f. - bild. see oc höra mykyt kan näplica vara vtan sör oc synd. thy at ginom the vinöghonin ingangir dödhin til vara siäla Bo 45 . " aterlyk . . . thinna fäm likamlika sinna windöghon. at ey ingange dödhen gynom them til thinna siäl " Su 429 . ","2) i el. framför fönsteröppning anbragt betäckning, fönster. the vindogh varo aff [crist]alla Fr 369 . - Jfr gatubodha-, glas-, iärn-, sturvu-, värk-vindögha. "],"e":["-ogha . ","-ogh . wyndoge: verck wyndoge SO 146 . ","med art. -ano. -ana ST 312 . ","-on . ","windöghin MB 2: 390 ; Bir 4: 83 . ","windoghen RK 3: (sista forts.) 5491 (måhända best. form). vindöghan VKR 61, 80 (på tre st., på det mellersta måhända best. form). windöghan ib 80 . ","vindogan LfK 242 . ","vindögha Bir 2: 9 . ","windögha ib 4: 83 . ","windöga ib 14 . ","windöghä Fr (Cod. B, C, D, E) 369. vindogh ib (Cod. A). med art. -onin. -onen Al 7487 . ","-onon Bir 1: 37), ","vindögha stolpe , "]},{"a":"vinfat","b":"nn","c":"","d":["vinfat, fat afsedt att förvara vin. the oko han wt aff stadhenom i thomo vinfati Bil 713 . ii [2] viinfat lidugh SD NS 1: 678 ( 1407) . " nar en syster sadhe all wiin fathen tom wara " Lg 3: 415 . " iach wilgiffuä idher eth wiin fath fult aff gull " Va 47 . dragara lön . . . [f]or vyn faat om vij eller viij aam SO 190 ."],"e":["wiin fath . vyn faat),"]},{"a":"vinflaska","b":"","c":"","d":["vinflaska, flaska afsedd att förvar vin; flaska md vin. winflaskanor (utres vini) waro nya j vare vtfärdh MB 2: 25 . " hon fik syna pigho ena wilin flasko (ascoperam vini) " ib 162 ."],"e":["wiin- )"]},{"a":"vinfänge","b":"nn","c":"","d":["vinskörd. " viin fänge wärdher wäl " Iv LXXX ."],"e":["wiin )"]},{"a":"vinga","b":"vb","c":"v.","d":["ss vin el. mäklare (jfr vin 2) vara närvarande vik köp (af ngt). han sum kopt hawär stemner hinum sum vingäþe SR 1 . - köpa och sälja med vin el. mäklare, hvar som köpe jord eller säl, þa skal hon wingas SR 1 . - i närvaro af vin öfverlåta (pant). taki ful pant ok läti han vinga sik up a en dagh SR 18 ."],"e":["-aþe )"]},{"a":"vingan","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vinganaman , "]},{"a":"vingardher","b":"nn","c":"","d":["vingård. " köpa hws oc heem. akra oc vingardha " Bo 3 . " han som alla vingardhana gör fruktsama " ib 85, vm nakor herra är hulkin som hawir flere viin gardha ok j flerom landom ok hwars viingarsins viin smakar af thy landeno som thz är plantat vtti Bir 1: 247 . ib Lg 68 . " han plantar gudz vingardh " Bil 214 . "],"e":["viin- . ","-gaardher: -gaardhe MB 2: 356 . ","med art. -garsins Bir 1: 247), ","vingardha yrkiare","örkiare )","vingards yrkiare , "]},{"a":"vingava","b":"nn","c":"","d":["vängåfva, gåfva som gifves ss. uttryck af erkänsla för bevisad ynnest el. välvilja. hawer for:de biscoper ok capitulum giwit mik til wingawo tw hundradhe mark päninga SD NS 1: 675 (1407; brefvets utfärdare hade till domkyrkan i Vesterås öfverlåtit sin rätt till två gårdar). - särsk. gåfva som vid köp af fastighet gifves utäfver köpesumman. önder . . . oplot . . . olaff jönsson a rankhytto en del liggandiss j hyttogärdum ffor vIe . . . oc et par lerofft husser i vengffvo DD 3: 207 ( 1475) . " jöns enbiörnsson j tyllom wppa synne hustrv wegnar katrine . . . wpleth . . . hustrv ingryde . . . twadelane j bakka . . . som hustrv ingrydh hade för köpt aff for:ne katrina moder for halff trydie skipund copper och ena silff skeddh testelikis gaff och for:na hustrv ingrydh jöns enbiörnssons hustrv katrine jngeborge dotter fäm alnar lejsk tiil vengaffwo " ib 222 ( 1484) . Jfr vina gava äfvensom vingipt, vingiälf, vild."],"e":["ven- . ","gaaffwa )"]},{"a":"vinge","b":"nn","c":"","d":["1) vinge. vinane (på fogeln Fenix äro) som pel Bil 306 . " the vildha foghla the flögha swa högt thz vedher blese vnder thera vinga " MD 172 d. flädal hulkin som hawir bredha vinga Bir 1: 347 . " iiij diwren huart thera haffde vj wingha " MB 2: 340 . gaffwos qwinnonne twa vingha swa som aff storom örne ib 352. - bildl. thu som far vp owir vädhranna vinga Bo 249 . " medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno som raskast är " ib. " iak flyr . . . vndi þina naþa vinga " Bu 143 . - Jfr gasa-, silkis-, vädher-, örna-vinge. ","2) utbygge (på ett hus), flygel? hus. ius winga (allæ (trol. läst: alæ) domus) Bir 4: 80 .","3) flygel (i en stridskyrka). the (sammanförda krigare från olika landskap) skwlw ey sätias vthan til sidhorna swa som vingha til ath hiälpa oc ey j ordanen (hufvudhåren) ther the ärw ey förfarne oc lärdhe til Cod. Holm. Peder Månsson »Liber B», bl. 241 r (enl. meddelande af Br. R: Geete)."],"e":[]},{"a":"vingipt","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-gift )"]},{"a":"vingiäf","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-giaf . ","-gäf )"]},{"a":"vinkil","b":"nn","c":"","d":["vinkel, vrå, undangömdt ställe, krok, gränd. tha höris nu i iherusalem thz är i himerikis äro glädhinna sangir vm alla gatwr. oc hwan en vinkil (per omnes vicos ejus) Bo 251 . " alla hans gatwr oc winkla (plateæ) ära belagdhe mz klarasta gulle " Su 137 . dieflanna skara hulke ey eens opfylto thz huset ok then garden ther liket laagh, vtan jemuel hwaria gatha ok huan vinkel (omnes vicos et plateas) ouer allan staden LfK 217 . smygvrå, smygväg, lönngång. wtäpto then ena lön dör äller vinikil (oculto adiu templi) MB 2: 281 ."],"e":["vinklar ) , "]},{"a":"vinklase","b":"nn","c":"","d":["drufklase. " swa som rosin giuir aff sik lokt, ok vinclasin (uva) sötma " Bir 3: 220 . " wiinklaasane (racemi) nidherbläste aff wädhreno, trodhas wndir föthrena " ib 4: 7 . komo the til torrementom botri, som thydher a wart maal wiinklase MB 1: 400 . the . . . kalladho then stadh näskäl, som thydher a lationo torrens botri, oc a wart maal wiinklasa fors ib 401 . " trodho windrwffonar thz är vinklasana (uvas calcantes) " ib 2: 99 . " vpp skär win clasana aff iordhenna vingaardhe " ib 356 . Bir 4: 8 ."],"e":["wiin- . ","-klaase . ","-classe )"]},{"a":"vinkällare","b":"nn","c":"","d":["vinkällare. kvnugin ledde mik jn j winkällaren Ber 14 . Al 6784 ."],"e":["wiinkällar Al 6784), "]},{"a":"vinland","b":"nn","c":"","d":["på vin bördigt land. hitto the . . . got wiinland MB 1: 400 ."],"e":["wiin- )"]},{"a":"vinlika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) vänskapligen, med vänskap; välvilligt, med välvilja. än i wiliu . . . göra winlika oc sannlika (si facitis misericordiam et veriatem) widh min herra MB 1: 205 . " skildiszt konungen oc han ganzske winlägä (skilia nv goðir vinir) " Di 57 . atilius konung haffuer bidit mik venligha (með vinattv) til sik ib 238 . " bedher jak alle myna frändher ok wener ath i henne för:de norby . . . wenlika ok kärlika wndhen " BYH 1: 271 ( 1474) . ","2) på vänskapligt sätt; i fred och sämja, i godo. lhuar som wil medh mannom winlika liua ok vmgånga KS 37 (99, 49) . thentidh . . . elsinus haffdhe sith ärendhe swa wäl oc wenlika mz konungenom ändat Lg 3: 48 . " halla oc göma alla daktinghan breff och besegilse som giordh giffwin och wänlecha wdrath (för -räth?) är " SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet. ","3) vanligen. " taladhes ther winlika widher " MB 1: 224 . " the helsadhes winligha " ST 451 . " alla them thetta breff höra älle se helsar jac . . . winlicha " SD NS 1: 337 ( 1404) . manertinus . . . awitadhe han vinlica Bil 359 . " qwinnan togh han venligha " MB 2: 129 . " verdug herre her hemmingh gad, electus til lincöpungx domkirke venligen " BSH 4: 279 (1501; utanskrift på ett bref); jfr 1. HSH 24: 153 ( 1518) ; jfr 1."],"e":["ven- . ","vän- . ","-licha . ","-ligha . ","-liga . -lecha. -lige HSH 24: 153 ( 1518) . ","-liige ib 154 ( 1518) . -ligen), "]},{"a":"vinliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vänskaplig, välvillig. winlik thing (vänskapligt förhållande, vänskap, välvilja) til annan man, the koma aff them winskap, oc älskogha, man hawer til sik siälwan MB 1: 457 . af rätte witterlike skuldh ok winliko lane SD NS 1: 135 ( 1402) . ","2) vänlig, som sker i godo. en räth ganhg . . . häller en wänlik sämia SD 5: 212 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). wi . . . widherkennoms oss . . . samtykth haffwa . . . alla wänleka offwertalan och daktinghan som giorde äre offwer förnempda articula ib. intil thenna daktinghan och wänteleca endrekkth ib. beleffwede tha alle eth almenneligit wenligit herremöte stande skolendes her wed stocholmen HSH 24: 128 ( 1518) . ib 20: 263 ( 1508) . ","3) vänlig, blid, tillmötesgående. the män som wilia saman wara ok liua, skulu wara winlike ok hemelike thera mellin KS 38 (100, 41) . medh . . . winlikom åthänom ib 75 (185, 82). at han mz sinne wänlike daghtingan oc gudelike fortalan skulde wändha konungxsins akt oc vpsaat til godho Lg 3: 47 . skreff konung pipping konung crissomos wenligen breff (vruntlike breue) til Va 3 ; jfr 1. iach fik eder wenlige scriffuilsse om nogre raa diwr FM 198 (1504); jfr 1. venlig ok kerlig helso altid försent medh gud BSH 4: 198 ( 1495); jfr 1. - med dat. at the warin ey huariom man ofmykit winlike ok hemelike KS 38 (100, 41) . ","4) älskad, omtyckt. " war han bade stark oc degeligen oc winligen (vinsæll) " Di 57 . - älskad, kär. vardh owin af vinlike brwdh Su 432 . " hon som iak vänte mina vinlika brwdh vara ib. - med dat. han är them älskelikin oc vinlikin " Bo 21 . " at min son . . . är honum vinlicastir (amicissimus) oc jnnelikastir j hiärtano " Bir 2: 67 . är . . . then man mik vinlicastat hulkin som aff ödhmiukt vndirgiuir sik androm ib 3: 230 . " hunghir är vinlikin iumfrudomenom " MP 1: 311 . - kär, ljuft, efterlängtad? för än min härra stoþ vppe a þik. þa vast þu (näml. korset) huariom styg oc räþelek: nu är þin älskoghe sua linuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt Bu 140 ; " jfr liuver 2. - Jfr ovinliker. ""],"e":["ven- . ","vän- . ","-leker . ","-ligh BSH 4: 279 ( 1501) . - liigh HSH 24: 153 ( 1518) . ","-lig . ","-likin . -ligen). n. venlekt Bu 140 . ","wenligit HSH 24: 128 ( 1518) . ","-ligith ib 20: 263 ( 1508) . ","-lik . ","-ligen Va 3 ), "]},{"a":"vinläggia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["vind- . ","vinne- )","vinläggia sik , vinlägga sig, göra sin flit, anstränga sig. vilia vij vindleggia oss thet yterste, gud giffwer oss naden tiil, affweria thenne stadz oc landz fordarff BSH 5: 12 ( 1504) . " winlagde jach mich och sendhe josep vc (500) mark, ath han skulle strax skicke eder them till hande " FM 405 ( 1509) . - vinlägga sig, vara verksam (för), söka åvägabringa. tho han . . . winlegger sik ok forabeter met ider . . . the . . . mester hans brask wilde vidersäghie sama kirkie oc then reth han the til hauer FM 274 ( 1506) . " haffue vij oss ther om vinnelacht met blod och scriffuelse till tönne erikxson, ath han skulde forwerwa the gode men, som tiit nempde ära, pristaff och saker leyde vth och inne " ib 667 ( 1517) . jach achter . . . vinleggia mich om . . . at thette orlog matthä komma tiil opslagh HSH 20: 53 ( 1506) . ib 194 ( 1507) . - Jfr läggia vin, läggia sik vin, under vin, "]},{"a":"vinlägning","b":"","c":"","d":[" , f, bemödande, omsorg. ther wdj faa j förnimma hans ynnesth och winlägningh Fm 333 (1507)."],"e":[]},{"a":"vinmoster","b":"nn","c":"","d":["vinmust. " komber ther nagen färsk win most, tha köp mig ther en om vdaff " FM 347 ( 1507) . som . . . i scriffue mik til om then win mwst, som här är kommen, taas seggia te som honom haffwa smakat, ath han dogher inthe BSH 5: 379 ( 1509) ."],"e":["-mwster )"]},{"a":"vinna","b":"vb","c":"v.","d":["eg. sträfva, arbeta. ","1) göra, utföra. " then sami man ther vighit ofwer honum van " Iv 923 . tha judhe hade wnneth thz mordh MD 17 . winnes thenna kamp manneligha (vinum þetta einvigi með drengskap) Di 259 . - utföra, uträtta. mykit got lhaffuer han wunnit mik til handa Di 40 . ib 205 . " kunde the lithet wynne " RK 3: 3733 . - uträtta, få framgång. gud bevarade marsken¬ . . . at konungens falskhet fik ey mer winne RK 2: 7089 . ib 9602 . ","2) genomgå, lida. " toligh nödh tha munde hon winne " MD 76 . ","3) hafva möda med, vara tyngd af; vara hafvande med (ett barn). eet barn monde hon tha vinnä Fl 86 . ","4) sträfva fram, hinna, nå, komma. erchibiscopen tha ey lenger van än til nycöpung ther dödhe han RK 2: 5027 . " strax the offuer landemerkit winna " ib 8641 . ","5) hålla sig, bestå, fortvara, fortfara, räcka. matte ey thäskyns thing länge winna MB 1: 73 . ib 32 . " at likamen se wäl skapadhär til got näme, oc maghe länge winna " ib 81 . " waro . . . moysi lagh ewennelik thy at the wunno. allan then tima, som them hördhe til " ib 444 . " än tho at thu bygger thin redhra ower fastasta hall . . . tho ma thi ey länge winna, oc widh halla (quamdiu poteris permanere) " ib 417 . " ä män gawo winna äru dottor ok modher vini " GO 1035 . MD (S) 295 . " at hans liiff matte ey lenger vinna " RK 1: 524 . " thaghar thz foder ey lenger waan " ib 3606 . ib 4238 ; 2: 4259. Al 2337 . hworo lenge the frygdh munde tik vinnä MD 64 . ","6) genom ansträngning och kamp komma i besittning af, tillkämpa sig; vinna, förvärfva. thu vant owir alla licamma ok ängla höxsta säte näst honum thz sama säte ther thu vtan licamma äuärdhelica hafdhe Bir 2: 267. o min sötasta modhir thu van (vicisti) thässe krono ok drogh til thik mz alle rätuiso ok kärlek ib 3: 313. thu afladhe thässa siälina oc vant hona mz rät ib 105 . " winder thu os arma wvinna litith loff kan thu thik winna thz thu hafwer qwinnor skänt " Al 4788 ; jfr 8. han . . . menthe ath winna noghen priis Di 281 . vinna, göra vinst, taga ocker. gif thz wt. ok bata oc vin ther af Bo 66 . " han winder adff thik mz laan (fænerabit tihi) " MB 1: 429 . - erhålla, få. vinne burschapp SO 192 . ib 16, 22, 62, 81 . winna . . . sith burskap ib 48 . ib 80 . " blanzaflor til nampn hon van " Fl 102 . - tillkämpa sig, intaga, eröfvra. thz iak ma winna hwi skal iak thz köpa Al 3201 . " for cristen här at vinna ierusalem " Bu 496 . MB 2: 69 . Al 2047, 4161, 4661 . triggia ledh må han håldande hus winna KS 86 (211, 95) . kekes holm han war tha wnnen RK 1: 1348 . " han wille rikit wynna " ib 68+0. moyses van (vicit) eet land mz foghlom hulke som fordäruadho etirorma Bir 2: 103 . " at winna himerikis konunge land (ad terram vincendam Regi cæli) " ib. " han wan wndher rom asiam ok babiloniam " Bil 367 . ib 681 . " han wan wndher sik alt ydumee land " MB 1: 208 . " firetighi starka borgher . . . wnummom wi vnder os i hans land, oc manga ärlika städher " ib 434 . ib 174, 433 . Gr 259 . them (Perserna hafwom wi wunnith vnder os Al 4159 . " trhe . . . menthe åther stadhen till sig winne " RK 3: (sista forts.) 5018 . " t thu hafwir mang land oc rike wnnit aff kranko oc wannektogho folke " ST 524 . " han wan all eyne et slot aff xij kempar " Di 70 . j haffuen . . . wynnith oss mykith goth j händher ib 205 . " thz kan ängin til fulz at talal . . . hwath han hafwer wunnith sik Al1385. - tillkämpa sig el. vinna befrielse (för ngn från ngt), med kamp el. ansträngning befria (ngn från ngt). the som sik vinna siälue for dödhin aff häluite (se ipos vicerint de inferno) " Bir 3: 268. - med tillagd indir. objekt betecknande den hvilken nyn såsom befriad kommer att tillhöra. kom röst tel andream. þu hauar mik lnicholalum vunnet mz bönom af hälu[i]iz porte. som tapaþar var (per orationem tuam Nicolaum, quem perideram, acquisivi) Bu 136 . (med ansträngning el. kamp lyckas) skilja el. aflägsna bära tha ther mz längde sik thän litel man swa at han redho aff örsith van Fr 310 . " jak van min brodher aff konungxlik makt " RK 1: (LRK) s. 228 . - få (ngt) ur ngn), aftvinga (ngn ngt). the kunde inthe meera aff bära tha ther mz längde sik thän litle man swa at han redho aff örsith van Fr 310 . " jak van brodher aff konungxlik makt " RK 1: (LRK) s. 228 . - få (ngt ur ngn), aftvinga (ngn ngt). the kunde inthe meera aff them wynna RK 3: 719 . - (med strid) tvinga (ngn) att aflägsna sig el. utgå (från ett ställe) men konung cristiern är sa i lödesa ynne wy kunna honom ingaledes ther vtwinne RK 2: 8998 . - vinna, tillkämpa sig seger i (en strid). thenna striidh wan alexander ij gaar Al 2046 . " tree stridher haffuer jak staandith fasth och them wunnith wthan lasth " RK 3: 1688 . wy haffuom wunneth thenna leek ib 1514 . " nw haffuom wy wunnith thetta späl " ib 1674 . ib 2: 9008 . " han wan manga strider aff melias konung " Di 29 . - tillkämpa sig el. vinna (seger). þe cristno . . . toko manleka sika at väria. ok wnno sighar Bu 177 . Bil 85 . " mz wonom sigher " MB 2: 93 . Lg 535 . " han . . . wan mang land oc mykin siger " Di 29 . " ij thänkin winna pa mik sigher " Al 1514 . " han . . . wan lsigher af konungenom " Bil 866 . Di 14, 18, 29 . MB 1: 12, 218 . " winna sigher aff diäfflenom " ib 137 . ST 29 . ","7) abs. " vinna, segra. the hedno tappado the crisne wnno " RK 1: 142 . Al 2004, 2006 . enken kunde skön hwilken thera ther skuldhe winna Di 259 . vindir (vincit) then rasklica hulkin som gudh hawir til hjälpa Bir 3: 408 . Gr 267 . ","8) öfvervinna, besegra. engin man ma vinnä hans makt Va 50 . han . . . vardh af nokrum aldrigh wnnin vtan altidh van han alla Gr (Cod. D) 380 . Bir 2: 167, 267 . wil jach en mz listh ok manleth thegh winna Di 259 . at iak kan darium winna Al 3019 . " the wunno tre trull " ib 5275 . ib 4787, 4791, 4792 . RK 3: 1090 . " bätra är sta oc ärlika winnas " A l 2002 . " wardher iak wunnin aff herra thin ib 3024. " MB 2: 310 . þät (skal) þa mz myclom guþa heþar vara. at þe wnet haua christum Bu 501 . " thän windher diäwlen hwilkin som älska sina owini " Ber 46 . th hwarff diäfwlin som rökir j wädhre oc foor venande bort at han var vunnin som thenkte annan haua vunnit Bil 213 . KL 411 . Bir 1: 100 . MB 2: 404 . " han wet sik wara womin " Bil 104 . " domara gafuo siluestro sighiirs priis ok sagdho abiater vara wnnin (näml. i disputationen) " ib 81 ; " jfr 9. hwat vndir är . . . at manzsins samuit [är] vanmaktokt til at vndirsta min vndirlik thing mädhan han ämuäl aff minzsto skapadho thingmen vintz " Bir 2: 315 . " thin vili vindir thit samuit j thik sua at thit samuit thighir alstingx oc thin vili tala oc gör " ib 2: 87 . " wille han sik siälfwan wunnin gifwa " Al 3027 . " the mango diäflane . . . the flydho for honum oc gafuo wmnit (erkände sig vara öfvervunna, gåfvo tappt) " Pa 19 . - bringa på fall, snärja. the snödho phariseli. oc iudha höfdhingane . . . gafwo sik alla vin om. huru the skullo gita wnnit han mz sinom falsom fundom oc giort han folkeno ledhan Bo 159 . MP 2: 57, 58 .","9) öfverbevisa. " i thy at var herra swaradhe til hans hiärta thanka. beuiste han sik vara saman propheta, ok van han mz thy äptedömilse ther han sagdhe af them som skylloghe varo (exemplo debitorum convicit) " Bo 76 . - öfverbevisa (om brott), bevisa (ngn) vara saker el. skyldig (till brott); i sht part. pret. öfverbevisad, förcunnen. före han til þings, oc winne han ällär til þyufäs ällär ranzmanus SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). gytä þe han ey þär til wnnet ib 80 (1345, nyare afskr.). vm han warþer þär laghlikä tillwnnin ib 375 (1344, nyare afskr.). wardher the til wmnin mz thwem withnom SO 65 . MEG (red. A) 56, (red. B) 61. PfN 136 . the som . . . findz haffua nakot eghit . . . oc wardher wmen mz threm witnom Bir 4: 28 . VKR 73 . " en domare ma ängin man döma, för än han är wunnin thil the sak fore flerom mannom " MB 1: 190 . wardher han funnin oc wunnen (convictus noxæ) ib 335. 10) öfvertala, förmå. bidhin oc wunnin mz mangom . . . konungxsins bönum Bil 752 . ib 695 . - refl. vinnas, ","1) arbeta. " blyghd är at sighia wnga quinno ok wärdzlika winnas j sinne idn ok ämbite " Ber 29 . ","2) bestå, räcka, fortfara, förblifva. han (ɔ:Z mantzens likame) ma ohörlika länge winnas helbrigdho, än mannin fordarwar ey siälwer sin likama mz öwerwätis mat oc dryk MB 1: 78 . " skal thera wald winnas oer wärddina nio aar oc fyretighi " ib 186 . " thässe samo signilse, the winnäs mz thik oc thinne släkt alt til then tima ther aldra hälghra manna astundan komber " ib 267 . ib 323 ; 444. sidhan war ther en höwelik danz en dell aff daghin mz han vanz RK 1: 1169 . ","3) räcka till, förslå, finnas i tillräcklig mängd. enom pilagrim . . . brast costar ok wnnos ey päninga Bu 174 . teþes hanom i ogne en levar. þo eigh mere än uinnas matte þrem mannom at male ib 417 . Bil 576 . " mik wintz ey konst ther tell " RK 1: 1891 . - vinna af, ","1) afvinna, genom el. i strid vinna (ngt) från (ngn). the . . . wmno them siw skipt bort aff RK 1: 3059 . " wy haffua honom wnnit land oc borger aff " ib 4486 . Di 29 . ","2) (i strid) tillkämpa sig seger öffer (ngn). han wan danska men tree stridher aff PK 234 . - Jfr afvinna. - vinnas, at, räcka till, vra i behåll. the hado vprätith thera maat swa at han wanz tha ey lenger aat RK 1: 1515 . Jfr atvinna. "],"e":["wynna RK 1: 680, 3: 719 ; Gers Frest Inl. wynne RK 3: 1090, 3733 . ","winner Di 14 . ","waan RK 1: 3606 . ","vant . van Bir: 3: 313. ","wunnom MB 1: 433, 434 . ","wnno Bu 177 ; RK 1: 142, 3059 ; MB 2: 69, 309 ; ","-os Bu 174 . ","wunno MB 1: 174, 444 ; Al 5275 ; ","-os MB 1: 323 . ","wonno Bil 866 . ","wnnin Bil 81, 315, 685 ; Bir 3: 105 ; Gr (Cod. D) 380 ; SO 65 ; ","laghwnnin SD 5: 378 (1344; nyare afskr.); tilwnnin ib 376 ; til wnnin ib 377 ; ","wnnit Bil 85 ; Pa 19 ; Bo 159 ; Gr 259 ; ST 524 ; RK 1: 4486 ; SO 81: atir wnnit SD SD 6: 170 ( 1350); wnnith SO 16, 22, 62 ; ","affwnnith SD NS 1: 92 ( 1401) . ","wnnen RK 1: 1348, MB 2: 310 ; Bir 4: 28 ; MEG (red. A) 56 . (red. B) 61; PfN 136 ; VKR 73 ; " till wnnen " SD 4: l466 (1335, nyare afskr.); vnnet RK 2: 9008 ; ","-eth MD 17 . ","wnen: -et Bu 501 . ","vunnin Bil 213 ; ","-it ib. ","wunnin ib 732 ; MB 1: 190 ; Al 3024, 3027 ; ","-it Di 40, 147 ; ","-ith Al 1385, 4159, 4161 ; RK 3: 1674, 1688 ; ","vnderwunnith MB 1: 423 . ","vunnen: -et Bu 136 . ","wunnen MB 1: 335 ; BSH 5: 332 ( 1508) ; ","-eth RK 3: 1514 . ","wunen: lag wunen BtFH 1: 246 ( 1508) . ","vonnin: -it MP 2: 57 . ","wonnin Bil 104 ; Bir 2: 167 ; ","-it: atirwonnit MP 2: 101 . ","vynnin: -ith Di 222 . ","wynnin: -ith ib 205 . ack. m. wunnan Lg 555 . ","wonnom MB 2: 93 . pl. nom. m. wunne ib 404 . ","wonne KL 411 . ","wunna Al 93 . refl. ","wintz RK 1: 1891 . ","winnes Di 259 . ","vanz ) , ","vinna ater , genom strid vinna tillbaka, återvinna. þe cristno . . . wnno han (staden) atter af þöm heþno Bu 177 . " han van atar vndi rom götland ok grekland " ib 401 . " wan iak han (staden) ater mz swärdhe oc bugha aff minom owinom " MB 1: 259 . Jfr atervinna. ","vinna i gen , återvinna. konungen wan sit rike j geen MD (S) 238 . Di 205, 222 . MB 2: 309 . " os enom warth han (denna landsända) sa ärlia wunnen igen " BSH 5: 332 ( 1508) . Jfr i gen vinna. ","vinna ivir , "]},{"a":"vinnare","b":"nn","c":"","d":["Jfr for-, sigher-vinnare."],"e":[]},{"a":"vinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["möjlig att intaga. är änkte hus älla borgh suä fast aff sik siälu, at thet ey nokora ledh winnelikt wara må KS 86 (211, 94) . Jfr forivir-, o-vinneliker."],"e":[]},{"a":"vinning","b":"nn","c":"","d":["1) vinnande. " sagdho predikara brödhir hafwa funnit nyan martirem til päningha vinningh " Bil 833 . - vinning, förvärf, förtjänst. thu skal . . . ey thit korn wända til owerwättis winning MB 1: 375 . " thu skal ey thina dotter wtsätia til fwla winning " ib 367 . lekarin, lekir alt vm vinningena GO 271 . - förtjenst, inkomst, fördel. thy the ey tha velnas aff them nokra winningh, äller skadha PM 75 . - vinst (af penningar), ränta. thu skal . . . taka winning aff thinom päningom, oc annars peningom, oc ängin skal hawa winning aff thinom peningom (fænerabis geníbus multis, et ipse a nullo acipies nuturum) MB 1: 427 . ","2) seger, se vinnings sanger. stridsbragd. han hördhe . . . thera manliga stridher oc sighirliga vinningh (prælia erum et virtubes bonas) MB 2: 241 . Jfr sighervinning. "],"e":["vinnings sanger","-saangher )"]},{"a":"vinning","b":"nn","c":"","d":["vinn, vinning, omsorg, bemödande, flit. läggia sik vinning, lägga sig vinn el. vinning (om), vara verksam (för); bemöda sig. vi ville leggie os vinning om edert beste BSH 5: 148 ( 1507) . ib 150 ( 1507) . ath i ville lägge eder alle vinningh am ath lathe vell forware kringom slottidh till hesth ib 241 ( 1508) . tha wil wi legge oss all vinnige the om FM 204 ( 1504) . wil wi legge oss alle vinnighe om eders gaff[n] oc beste ib. ib 216 ( 1504) ."],"e":["wininge FM 216 ( 1504) . vinnighe. vinnige),"]},{"a":"vinorþ","b":"nn","c":"","d":["Jfr vinsorþ."],"e":[]},{"a":"vinpräs","b":"nn","c":"","d":["vinpress. " blifwandis när vinpressom i v vingardhom " Gr 296 . " j vinpressen zeb " MB 2: 92 . trodha viinpersin ib 363 . Bir 4: 209 . " hans köt war pressat swa som j viinpräs " ib 1: 135 . " thz rödha winyth, ihesu christi wälsighnadhe blodher, hwilkit korsins winprässer wthrykte Mecht. Uppenb. 276. ""],"e":["viin- . ","-prässer . ","-press . ","-pers )"]},{"a":"vinqvister","b":"nn","c":"","d":["vingqvist. " tagher noe at wärka iordhina oc plantar willa wiinqwista " MB 1: 173. thre knylor a wiinträno som thre wiin qwista wäxsto wt aff ib 235 . ib 25, 263 . " vm nakor gafw sinom vin fructsaman vinkuist " Bir 2: 135 . ib 136, 4: 5, 6, 7 . 8 thu äst . . . liffwandis vinquister Bil 216 . MP 1: 78 . Bir 1: 56 ."],"e":["wiin- )"]},{"a":"vinruta","b":"nn","c":"","d":["vinruta, ruta, ruta graveolens Lin. " for hoffwd wärk. tag wyrnwda. stampa mz olio. wrid om hans änne " LB 7: 5 . ib 177, 336, 347, 348 . "],"e":["viin- LB 7: 347 . ","wyn- ib 5 . ","rwthe ib 347 . ","-rwda ib 5, 348 . - rwdha ib 177 . -rwder (pl.) ib 336), ","vinruto rot","-rwtha- )"]},{"a":"vinskal","b":"nn","c":"","d":["skål el. bägare med vin. huru manga viin skala han drak KL 228 ."],"e":["viin- )"]},{"a":"vinskaper","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vänskap. " þätt egh lata for fränzsämio, maghsämd, winskap, rädde äller nokara wild " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 606 ( 1346) . thet är . . . kununga dygdh ok ära, haua stadhughan winskap medh thöm the sin winskap medh binda KS 37 (96, 40) . " man skal hana få ord ok stadhughan winskap medh wini sinom " ib (97, 40) . winskaper binz ok haldz medh dygdhelikom ordom ok äthänom ib är änkte annat winskapr vtan dygdhelika ok rätlika liua ok vmganga medh mannom ib. " samr winskapar i allom tingom ok åthäuom är samband medh fullom godhwilia ok kärlek " ib (98, 40) . " skal vitur man thr at göma, at han haui suå winskap medh nokrom manne, at han huxe ok, at the måghen owini warda " ib. " huar som män warda vini firi tarua skyld, tå haldz suä lenge vinskaperen sum taruin fylghe " ib. " gamal vinskapir " Bo 129 . aff tolka varder venskapin twnder MD 350 . " lade the venskap mellan sig " ib 448 . " komme wij til sammen i wenskap oc kerlighet " HSH 18: 106 ( 1497) . " halla til os troen venskap " MB 2: 251 . " winlik thing til annan man, the koma aff them winskap, oc älskogha, man hawer til sik siälwan " ib 1: 457 . " herodes . . . kom til rom oc fik ther hemelikin vinskap gaij " Bil 111 . " symon . . . fik neronis winscap " ib 105 . " decius . . . böþ hanom atar venscap . . . än han uilde hans raþe lyþa " Bu 422 . weland . . . sände bud till otwng konung oc beddes af hanum wenskap. konungen gaff hanum winskap Di 57 . wi . . . forbiudhum . . . vnder warn winskap . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1314, nyare afskr.). gudz vinskapir ok wärldinna vinskapir Bir 1:270. Bil 315, 320 . MB 1: 225 . Bir 1: 277, 3: 247, 308 . MD (S) 292, 293. MP 1: 255 . Jfr ovinskaper. ","2) älskog, kärleksnjutning, könsumgänge. kom en man oc haffde winskap mz henne (ligga hia henni) Di 126 ."],"e":["wen- . ","-skapp- (ack.) SD 4: 645 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.)), ","vinskaps band","wen- )"]},{"a":"vinskedh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vinsmaker","b":"nn","c":"","d":["smak af vin. Lg 3: 203 ."],"e":["viin- )"]},{"a":"vinsten","b":"nn","c":"","d":[" LB 7: 194 . " winsten som brändher är til kalk " ib 9: 108 . " winsten aff gammalth win " ib 112 . ib 1: 96, 7: 72, 9: 113 ."],"e":["wiin- LB 1: 96 . ","vind- ib 7: 72, 299 . ","-steen ib 72), "]},{"a":"vinstighi","b":"nn","c":"","d":["vinstege. huilken broder j samma brödraschap jnkomber han schal sich reda pa börda tog . . . haka lyna och wiin stygha SO 192 ."],"e":["wiin styghi )"]},{"a":"vinstre","b":"av","c":"adj.","d":["vänstre. " han . . . sätte fram winstra fothin " Pa 23 . sidhan restos op vidh korsit twe stigha. een aat höghra armenom oc annar at thöm vinastra Bo 199 . " josep . . . skipar then äldre sonen manasen vnder hans höghro hand, oc effraym vnder hans winstro hand " MB 1: 258 . höghre handin komber ower effraym, oc winstre handen komber ower manassen ib. Bir 1: 112, 2: 170 . for haldh i winstra sydo skal man taga lyn frö stötha och siudha i vatn och stampa mz mayo smör och legh a vinstro sydho LB 2: 9 . " thän ther ginge oppa vinstro sidhona " Bo 109 . " gregorius tedhis hanum ok mz hanum sanctus nicholaus j (af senare hand ändradt till a) hans hoghro hand ok petrus diäkn j (af senare hand ändradt till ldiaconus a) hans winstro handh " Bil 719 . þa öpte en röst a vinstro handena Bir 4: (Avt) 178. see hon at wenstra hanenna . . . falla M, oc a höghro handena . . . falla tio M LfK 204 . " om han wändher sik . . . til wenstro handenna " ib. " widh wenstra sidhona (vänstra sidan om) cabul " MB 2: 51 . " þär iorþes han ok tua (hans) döttrar. annur venstra vägh ok annur höghra vägh viþar han " Bu 200 . " framman fore solinne varo satte sua sum tua predikaro stola, annar höghra vaghin, i þe palacio, oc annar a vinsta väghin " Bir 4: (Avt) 177 . " til vinstra stolin ib. ""],"e":["venstre )"]},{"a":"vinsämd","b":"nn","c":"","d":["vänskap. " för skyldskap, maghskap, vinsämd " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"vinsämia","b":"nn","c":"","d":["vänskap. " at älska thässe världinna vinsämio " Bir 3: 142. "],"e":["vinsämio radh , "]},{"a":"vinter","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vinter, vinterns årstid. kaldir vintir bil 878. vintrins kyldh MP 1: 15 . " fierde delin aff aarith är wynthren " LB 7: 183 . " saamarin kombir äptir vintrin " Bir 2: 55 . ath hon (säden) ikke förnötas eller optäras kan i ij (2) sombra och samfälda winthra BSH 5: 304 ( 1508) . om vintrin Grt 276. SD 5: 637 ( 1347) . Bir 2: 230 . - i vinter, i vinter, under denna vinter, under instundande vinter. i kwinther komber jak nidher mz stora makth RK 3: 302 . " när gud föger iach kommer diit i vinther " HSH 24: 9 ( 1513) . - i vinters, i vintras., under förliden vinter. i vinters grep han . . . biscop karl i hammar BSH 5: 261 ( 1508) . HSH 20: 65 (1506), 71 (1506). - i vintras, d. s. BSH 5: 295 ( 1508) . ","2) vinter, vinterköld. winterin haffde älwena fröst RK 1: 3353 . " wintherens harda twangh " ib 3: 999 ; " jfr 1. the kunde saa lithet mz wintheren fäkta " ib 1004 ; " jfr 1. om wintren warit (för wara?) wille " BSH 5: 144 ( 1507) . wintren är klen oc weker ib. " jach achter med förstä vinter och före som komma kan ath drage diith nidh " HSH 20: 53 ( 1506) . " medhan vintheren äller förith ville ickä vara stadught " ib 110 ( 1507) . ib 51 ( 1506) . ","3) år. ä kombir weeth mz vinthre GO 295 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 147. hwart siw vintra gamalt barn wil sik siäluo bäst ib 285 . " nampn thera manna som äre XX winter gamble " MB 1: 383 . " tho at iak matte thusanda vinter lifua " Iv 1562 . " tha thusand vintre thry hundradh aar fran gudz fözlo lidhin var " ib 5739 . thretigi winther oc en three MD 14 . Fl 111, 2504 . - Jfr bradh-, midh-, si-vinter."],"e":["vintren SD 5: 637 (1347; på tre st.). wintren BSH 5: 144 ( 1507) . ","vintryn SD 5: 637 ( 1347) . ","wynthren LB 7: 183 . ","winterin RK 1: 3353 . ","vintarin Bir 2: 230 . ","vintheren HSH 20: 110 ( 1507) . ","wintheren RK 3: 1004 . ","vinthre GO 295 . ","wintra VML I þj 1: 2. vinters, jfr uttrycket i vinters under 1 och sammansättningarna vinters dagher, vinters tidh. ","vintrins MP 1: 15 . ","wintherens RK 3: 999 . ","vintrum VGL II K 72: 4. uintrum ib 2 . ","vitrum ib I K 3. vittrum ib K 3, J 13: 4. vättrum ib M 2. gen. vintra ib J 6: pr-, GO 285 ), ","vinters dagher","vyntherss- )","vinters tidh","-tiidh )"]},{"a":"vinter rogh sädh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vinterdagher","b":"nn","c":"","d":["vinterdag, dag af vinterhalfåret. på hösthen och vintherdagh (d. v. s. vintern) är thet stoor fare swadane peninge vtoffuer sände FM 429 ( 1509) . ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröster bestaa for vinterdaga (före vinterns början) SO 82 . Jfr vinters dagher."],"e":[]},{"a":"vinterhvete","b":"nn","c":"","d":["vinterhvete, höstvete. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 187. viij span somer hwete span vinther hwete BtFH 1: 338 ( 1463) . [1] pund vinther hwethe ib 356 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"vinterkyld","b":"nn","c":"","d":["vinterköld. LB 2: 37 ."],"e":["-köldh )"]},{"a":"vinterlas","b":"nn","c":"","d":["vinterlass; lass som köre om vintern. SD 2: 101 ( 1291) ."],"e":[]},{"a":"vinterläghe","b":"nn","c":"","d":["vinterläge, vinsterqvarter. " wii haffue lagt alle ware baathe oc skip i wintherläghe " BSH 5: 324 ( 1508) . " ath sanke mer soldh hiit in i richit till vinterlege " HSH 20: 202 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"vinternat","b":"nn","c":"","d":[" L.","att föra till 2. ","2) natten till dne 14 oktober då vintersn ansågs taga sin början, tiden omkring vinterns början. saa förlöper then hösth oc winther nath RK 3: 987 ."],"e":[]},{"a":"vinternot","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vinterrogher","b":"nn","c":"","d":["vinterråg. " Jfr MÖller, Ord. öfv. Hall. lanskapsmålet s. 124; Schlyter, Ordb. s. 706; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 132, 187; Möller, Sv. jordbrukets hist. s. 1457. abbatissan . . . befälle gaarzmästarenom at winthirroghin oc röghsädhin bätre oc meere saas aarligha än want är " VKR 42 . Bir 5: 120 ."],"e":["wintyr- Bir 5: 120 . ","-rugher VGL II K 73: 2. -ruff ib i var.), "]},{"a":"vinterskatter","b":"nn","c":"","d":["skatt som utgår om vintern. " thet snarasta jak kan taga vp vinterskatten inna jwl " BSH 5: 313 ( 1508) . " ad the lothe kome then vinther skatten til gordhen, som gor aff the hereth (Vartofta, Gudhems och Redvägs härad). för thy her gaar föghe vinther sakth aff thesse herden " ib 422 ( 1510) ."],"e":[]},{"a":"vinterstaþa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vinterthing","b":"nn","c":"","d":["vinterting, ting som hålles om vintern. tha som wintir thing waro i thorsange första thorsdaghin i fastone SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). tå war winter tingh i asickala sochnn BtFH 1: 6 ( 1474, nyare afskr.) . tå war wintertingh med allmogen aff asickala sockn ib 18 (1501, nyare afskr.). på s. gertruds affton war winttertinget i jämpse sockn ib 118 (1482, nyare afskr.). ib 8 (1469, nyare afskr.) o. s. v."],"e":[]},{"a":"vintertidh","b":"nn","c":"","d":["vintertid. vm wintertiidh BtFH 1: 456 ( 1362) . Lg 3: 212, 345 . BtRK 233 ( 1464) . Jfr vinters tidh."],"e":["-tiidh )"]},{"a":"vintras","b":"vb","c":"v.","d":[" BSH 5: 141 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"vinträ","b":"nn","c":"","d":["vinqvist. MP 1: 238 ."],"e":["wiin- )"]},{"a":"vintunna","b":"nn","c":"","d":["vintunna. " läggir thw henne (örten flos marinus) i win tunno tha gömer hon winith ath thz wardhir eyo swrt " LB 3: 92 ."],"e":[]},{"a":"vinätikia","b":"nn","c":"","d":["vinättika. " tagha wiin ätikio " LB 1: 96 . ib 5: 77 . " iiij ägge skal fwl aff vin ätika " ib 7: 308 ."],"e":["ethykia: -o LB 5: 77 ), "]},{"a":"vipa","b":"nn","c":"","d":["vipa. " wipan wil hägna aal markin ok gethir ey wart sith eghit redhir " GO 1071 . Jfr hornvipa."],"e":[]},{"a":"vir","b":"","c":"","d":[" , se iak."],"e":[]},{"a":"virdha","b":"nn","c":"","d":["1) värdighet, förträfflighet. mz thins werdogasta affödho äverdelika snilles tokt oc wördo (loniate imnensa) Su 204 . ","2) vördnad, känsla af vördnad. skalt thu oppsta mz största wördho moth honom LfK 30 . (?) o hwat wördho skulle thenna ordhen tik . . . til föra, gudelikhetena ökia oc tröstena tilläggia, wördhena för närwarilse, gudelikhetena för wälvilian oc tröstena för gömona LfK 134 . - ära, heder, vördnad. han . . . dyrkadis mz gudelige wördho MB 2: 203 . laghen höllos j wördho ib 271 . ib 285 . " som tik älska oc tik i hedher oc wördho halla " Su 192 . Lg 3: 554, 562 . gör hedher oc wördho thinom hälga ängle LfK 135 . gudhi jomfrv marie oc sancte birgitte til hedher wördho och ära FH 5: 141 ( 1490) . - Jfr si-, van-virdha."],"e":["vördha . ","worda: -o MB 2: 285), "]},{"a":"virdhar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"virdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) värdigt, höfviskt; på ett passande sätt. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . " til huilkom hon sik wördhelika (amicabiliter) mz aldra wärdogasta oc lioffuasta änlite nidherböiandes sagdhe min son, lydh oc giff mik tith hiärta " Su 19 . ","2) hedersamt, med heder. at man matte finna hennes ben oc latha them wördhelika komma til iordhenna Lg 673 . ib 335 . ","3) vördsamt, vördnadsullt, med vördnad. skudha them väl granlica huru the vyrdhelica (reverenter) oc höuislica standa. tala. oc höra Bo 2 . " huru gärna oc vyrdhelica the sagho varfu " ib 246 . " them kommande anamandhe han wördhelika oc säfflika " Lg 662 . " förälldrane takkadhe honom wördelika oc mykyt ödhmywklika " ib. " huilka högtidh iak loffwar . . . wördhelika oc gudelica halla " ib 3: 50 . " böd han didrik wyrdeliga (virðulega) till sik " Di 197 . - Jfr vanvirdhelika, äfvensom värþelika."],"e":["vyrdhe- . ","vördhe- . ","-liga )"]},{"a":"virdheliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) vördnadsfull. " mz blidho änlite. viso oc vyrdhelico (reverenti) " Bo 27 . ","2) vördnadsvärd, vördad. lhwila thik langan tima wördheliken i warum herra (quiesce per longum in Christo, frater, tempus; möjl. har den lat. text, som förelegat för öfversättaren, haft: frater venerabilis el. frater reverende) Lg 3: 233 . " mödha then wördhelica mannin " ib 231 . ib 351 . - i titlar. meth wara nadhoghe ok wyrdhelika förstinno drothningh margretis jaa, radhe oc närwäro SD NS 1: 230 ( 1403) . " i wirdeliks herra oc andeliks fadhers her biorns . . . närwaru " ib 400 (1405; gammal afskr.). ib 398 (1405; gammal afskr.). thöm virdheleca herranum biscop knute ib 2: 52 ( 1408) . " för ider wyrdeliga werdugheet " BtRK 77 ( 1434) . - Jfr mis-, o-virdheliker (-vyrdheliker), äfvensom värþeliker."],"e":["vyrdhe- . ","vördhe- . ","-leker . -lig: -liga Lg 3: 351 ; BtRK 77 ( 1434) . ","-liken Lg 3: 233),"]},{"a":"virdhilse","b":"nn","c":"pl.","d":["bevärdigande, nåd. " tha mat thw värdhskyllelica vptändas ok hitna vidh swa stor vyrdhilse (dignationem) " Bo 178 ."],"e":["vyrdh- )"]},{"a":"virdhinger","b":"nn","c":"","d":["Jfr vanvirdhinger."],"e":[]},{"a":"virdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr si-, van-virdogher, äfvensom värdhogher."],"e":[]},{"a":"virdhoghet","b":"nn","c":"","d":["hedrande, hedersbdtygelse, heder. " gingo alla klerkerna moth honom medh helgeomom och sungo, följandes honom i i clostret, och brs uth om choret sanctæ birgittæ skrijn, honom till värdogheet " TK 271 . Jfr värdoghet."],"e":["vördoghet )"]},{"a":"virdhoghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["hedersamt, med heder, med vördnadsbetygelse. hennes nade fölie til landemerket sa wyrdugelige som tilbörligt är BSH 4: 349 ( 1503) ."],"e":["wyrdugelige )"]},{"a":"virdska","b":"nn","c":"","d":["Jfr vanvirdska."],"e":[]},{"a":"virdska","b":"nn","c":"","d":["Jfr vanvirdska."],"e":[]},{"a":"virk","b":"nn","c":"","d":["omsorg. " the läggia mykla fanytta virk a sin klädhe " MP 1: 188 . "],"e":[]},{"a":"virka","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr värka."],"e":[]},{"a":"virkan","b":"nn","c":"","d":["verkan, verksamhet. " i the naturenna virkan ok gärning (in illa actione naturali) " Su 413 ."],"e":[]},{"a":"virke","b":"nn","c":"","d":["verk, det som är uppfördt el. uppsatt, byggnad, bygge, ställning, anstalt. bödh thenna omildhe keijsaren . . . ath göra thz sma (för sama) wirkith (ɔ: hwla wärkith) Lg 3: 144 . " alle the som saagho thz hywla wirkith the gaaffuos ther wiidh ok thom fasadhe i thera hyärtha wiidh saa grinth eth wirke ib. - om binas kakbygge. flughu the (bina) in ok vt ok nidhirt j stokkinom. thha satto the siin wirke " KL L11. j thässe yrt fäste biit sin fot oc vtdraghir aff hänne sötma ok bär atir j bistokkin til thäs virkit vardhir fult Bir 3: 118 . - Jfr bol-, fast-, hand-, handa-, hiula-, lana-, laxa-, trä-, vatn-, vatu-virke, ävensom värk, värke."],"e":[]},{"a":"virkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["omsorgsfullt, skickligt, konstmässigt. " hwilkin mantil skal ey wara wtantil rynktir oc ey wirkelika (acurante) samansattir " Bir 4: 10 ."],"e":["wirklikä Hels L þ 15),"]},{"a":"virnabora","b":"nn","c":"","d":[" = virnahul. wm söm ok wirnaburur SO 13 ."],"e":["-bura )"]},{"a":"virnahul","b":"nn","c":"","d":["af bromslarv förorsakdt hål i ett boskapsdjurs hud el. i läder berndt af sådan hud. hwar som siäl sko mz ypnom wirnahulum j sulum äller j owärlädhrom böthe ena thunno öl for hwarth hol SO 20 ."],"e":[]},{"a":"virþa","b":"","c":"","d":[" L. ","1) värdera, värdesätta, undersöka och uppgifva värdet af (ngt). äpter thy godhe män hona (ɔ: bygningena) wyrdho ok skattadhe SD NS 1: 30 ( 1401) . " skal skadhin wyrdhas " MB 1: 337 . the funno ena graff riik ok skön hon matte wyrdhas widh mykith lön Al 3998 . - värdera för utmätning; utmäta. wil han ey än tha gälla tha sla foghetin eller gardzmästaren ok twe borghara till nämpde wördhe hans hawor oc göra them rät som han afborgadhe EG 64 .","2) värdera, uppskatta, anse vara värd, anse hafva värde el. betydelse. thu äst lagdher i gudz mätskaal oc wägher litith, thy at thu wardher minna wyrdher hädhan fra (appensus in statera, et inventus es minus habens) MB 1: l19. hon . . . vyrdhir alla världina ey meer än thräk Bo 117 . " wird ey werulzlik ting fram för dygdelikan lifnat " KS 20 (50, 22) . - uppskatta, förstå värdet af. jngen man gither vörth (kan nog uppskatta) tesse yrtz godlek LB 2: 60 . ","3) värdera, sätta värde på (ngn), hålla af, älska. hwat konunge är thän j virdhin swa mykyt (quem tantum diligitis) Bil 126 . ","4) anse, räkna. " cristet folk . . . virþa for ängte afguþa dyrkt (derum nostrorum sacrificia parvi pendent) " Bu 491 . ","5) akta, bry sig om. äru the onärdhoghe at faa himerike som ey wrdho oc aktadho thik (non curant de te) Bir 3: 472 . " som . . . ey wirdher waldit ey wärals herra wredhe " Bil 413 . þe saghþo sik väl haua domen hört ok vita ok han eigh virþa Bu 518 . " the akta ey älla wrdha häuitis pino oc ey syndena huru the ledha äru " Bir 2: 182 . vi aktom älla wyrdhom hwazske liiff älla dödh oc wyrdhom ey stort hulkit hällir kombir ib 3: 81 . " iak aktar ey älla virdhe hwa thik mättir äptir dödhin " ib 1: 277 . eigh virþer iak huat alle þine guþa äru vreþe Bu 504 . änkte wyrda hwat prophetana spadho Bil 536 . Bir 1: 42, 192. thänne konungir aktadhe ey älla wyrdhe vm alt hans folk doe ib 3: 452 . " monde han minna wyrdha hwru the andre fore " MB 1: 247 . Bo 190 . RK 1: (LRK) s. 231 . n[w] sägher wärkemestara honum . . . ath han skal honum sina päningha äller panth faa . . . ok han dölskas äller wördher ey SO 23 . - akta, fästa afseende tid. tha hillebrand hörde at hans bön war enchte wärd Di 71 . " sidan hans ord war enchit vördh (Cod. A hört 72) " ib (Cod. B) 319 . - bry sig om, anse vara värdt, vårda sig om. med inf. ey wiste han eller wyrdhe kunna allan häggumma MB 1: 93 . " wyrdhe ey (noli) rädhas " ib 182 . " wyrdh ey ok mykyt dröuas om thätta maal " Gr 268 . " han wille mik ey the äro te han wyrdhe (att han ens brydde sig om) en tima til mik se (vildi eigi virða sik þess at sjá mik) " Iv 485 . ","6) hafva försyn för. the rädhas ey gudh ok vördha ey män MP 1: 284 . Bo 174 . " the som äkke vyrdha tappa timan " ib 16 ."],"e":["vyrdha . ","vördha . ","wrdha Bir 2: 182 . värþa L. ","vörde RK 1: (LRK) s. 231 . ","wyrdho Bir 3: 472 ; SD NS 1: 30 ( 1401). part. pret. wyrdher MB 1: 19 . ","wärd Di 71 . ","virt MELL þ 34: 1. wyrt ib i var. vörth LB 2: 60 . ","wöörth MELL þ 34: 1 i var. vördh Di (COD. B) 319), V. ","virdha sik , bry sig om, vårda sig om. han . . . wyrdhir sik ey at see til min Bir 3: 38 . - refl. virdhas, bry sig om, vårda sig om. han wilde megh ey then äre the han wyrdhes entiidh til megh se Iv (Cod. D) 485 . - Jfr mis-, si-, van-virþa, äfvensom hedhervirdher."]},{"a":"virþe","b":"nn","c":"","d":["Jfr ful-, mis-virþe (-vyrdhe), äfvensom värþ, värdhe."],"e":[]},{"a":"virþing","b":"nn","c":"","d":["vördnad, känsla af vördnad. for . . . wyrdhning thns brwdgumma Ber 37 . - heder, vördnad. som tik haffuer haldit j allä wörding Va 35 . haldä them j storä ärä och wörding ib 39 . - hedrande, hedersbetydelse, heder. the vnfingo henne mz stora wörding Va 51 . ib 55 ."],"e":["wyrdhning . ","wörding Va 35, 39, 51, 55), "]},{"a":"virþning","b":"nn","c":"","d":["eg. värdering. ","1) värde? virdning SR 4, 5 (på det förra stället af Bure förklaradt med »värdöre»).","2) vördnad, känsla af vördnad. han var hördhir . . . for sina vyrdhning oc värdhelikhet (pro sua reverentia) Bo 166 . - med gen. (el. poss. pron.) utmärkande den el. det som är föremål för vördnad. for guz pino vyrdhning KL 41 . VKR 13 . " ffor durawaktarans wyrning (ostiarii reverentiam) Be 215. gudhz wyrning (renerentia Dei) " ib 13 . LfK 30 . " for thina vyrdhnung oc lydhno hiälpir han sik äkke (ipse propter obedientiam vestram et reverentiam nou se jwat) " Bo 191 . med prep. til. wördhning til thinna formän Su 430 . - mäþ virþning, med vördnad, vördnadsfullt. beddis hon mz höxsta vyrdning at kyssa hans foot KL 355 . hon . . . neegh honom mz store vyrdhning ib. ib 11 . badh han gudh alzmäktoghan mz gudelike vördningh MB 2: 90 . " the . . . badho til hans som sin gudh mz alle byrdhning " Bo 1 . ib 82 . " skalt thu . . . skodha apostlana som mz vyrdhning oc räddogha (cum tremore et reverentia) altidh blifwa när honom " ib 166 . folkit aff stadhenum . . . gik vt mot honum mz hedher oc wördhning Lg 3: 233 . " the . . . badho til hans mz vördhningh " MP 1: 44 . Bir 2: 158 . Lg 52 . " iach fiich her seenth i affthens alles eders verdughethers . . . articla pa scripther huilke iach med tilbörligh vördningh annamade " HSH 20: 249 ( 1508) . " mz alle wordning iag honum wnfik " RK 3: (sista forts.) 5068 . - hedrande, heder, ära, aktning, vördnad, respekt. tha hafdhe iac . . . hedhir oc wördhnig aff allom ST 288 . " hanom hafwer thu lofwat lydhno ok wärdhning " Ber 244 . " abbas pafuncis hiolz i myklo wyrdhning oc wärdhelikhet i thy klostre oc stadh som han bygdhe " KL 251 . " the hölle mig i wårdning oc hedher " RK 3: (sista forts.) 5825 . " j swa hälgo rwme oc mönstre som owir alla werldena hedhradis oc hiöltz j största wörningh " MB 2: 286 . HSH 18: 37 ( 1496) . " ther af wardr tu hafdr i hedhr oc wyrdhning " KS 54 (137, 58) . the . . . äru thes häldr til (för honom til?) lydhno ok alla wirdning ib 60 (149, 66). alt hauer then i rädzl ok wyrdning ther gudhi gör hedr ok wirdning ib. Ber 258 . - aktningsfullt el. hänsynsfullt beteende. at ther halle friþ. ok hether. oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - heder, hedersbetydelse, vördnadsfull helsning. hwat äro oc vyrdhning the giordho varom herra Bil 915 . " andre . . . göra ey skyldogha wyrdhning the hälgho trhräfallelikhet " KL 80 . nu giordhe iak wyrdhning mz eno knä hanom som karit bar ther gudz likame war j ok hadhe han warit godhir tha hafdhe iak fallit a badhin knän nu män han är ilde tha gör iak mz eno knä wyrdhning for gudz likama kar ther han bar ib 9 . " sidhan var herra ihesus hafdhe tha giort sinne modhir oc takit af hänne vyrdhning (reverentia matri exhibia, similiter et ab en recepta licentia) " Bo 236 . Bir 1: 219, 2: 176, 3: 55, 176 . Lg 68, 3: l426. MB 2: 184 . " os vetis engin wirdhning " Bil 282 . " erlige the swenska vntfingen thz mz processio oc wirdning aller besta " RK 2: 6860 . the samma iomfrwnne til wyrdningh oc wältäknat Lg 814 idher til äre och wordningh BSH 5: 332 ( 1508) . til ärofulla jomfru marie wördningh Bir 4: 3 . " medh stor wordningh mik fatig wnfangandes som jach haffdhe warith en stor landes herre " BSH 4: 251 ( 1500) . tok han mz alle vyrdhning orlof af hänne Bo 36 . ib 51, 142, 213 . Lg 335 . LfK 195 . ","3) värdighet, hedrad ställning; företräde. offstoor wördhning fäller ok sik Al 3566 . " ysaac . . . thänker at hans äldre son skal fa wyrdhning " MB 1: 212 . " esau hawer widheraght sina wördhning " ib. " han wil honum ökia the wördhning som äldre brodher bör til rätta " ib. " iacob sigher sik wara esau eldre brodher, oc ey liwgher han tha än han swa sigher, thy at han hafdhe köpt äldre brodherins wördhning oc mz wyrdhinginne nampnith mz hans ia " ib 213 . ib 215, 216 . ","4) aktgifvande, uppmärksamhet? hwath är mannen thes, at thu hawär giort hanom slijka wirdning (quid est homo, quod nemor es ejus) KS 2 (4, 2) ; troligen dock snarare att föra till 3.","5) aktsamhet, omsorg. " jak vntfik ärliga manna breff . . . meth stora wyrdning wäl bewarad oc inciglat skäliga " SD NS 1: l77 ( 1404). - Jfr mis-, o-, si-, van-virdhning (-vyrdhning). "],"e":["virning L. ","vyrdhning. vyrdhnyng Bo 191 . ","wyrning Ber 13, 215 . ","vördhning . ","wörningh MB 2: 286 . ","wördhnig ST 288 ; LfK 30, 195 . Lg 3: 426 . ","wördhnigh Lg 335 . ","wrdhning Bir 2: 158, 176, 3: 55, 240 . ","vordning HSH 18: 37 ( 1496) . ","wordning RK 3: (sista forts.) 5068 . wårdning ib 5825. wordningh BSH 4: 251 ( 1500) , 5: 332 (1508). wärdhning Ber 244, 258 (på båda ställena utgör -är upplöst förkortning). värning ÖGL Vins. 7: 4 i var; -en kib B 45 i var.), ","virþninga giäld","virninga- )","virþninga värþer , "]},{"a":"vis","b":"","c":"","d":["2) säker, trygg. " the swaradho engin wara vissan for misfallum " Bil 610 . ","3) viss, bestämd. " hafwa the af hans röst vissan (certum) tima at vt gaa ok äruodha " Bir 1: 256 . " hauande vissa tima til licamlikit äruodhe " ib 3: 159 . " en man atte twa akra annar var oröktir ok annar bar frukt vj vissom tima " ib 2: 308 . taka päninga til läns . . . til nakan vissan tima ib 3: 125 . timanda tingom skal man sik ey vp å noket fästa, ok änkte ther vm wist at döma KS 21 (51, 22) . - (?) os är bwdhit enkte skula taka wtan aff wissom oc wäl affladhom tinghom Bir 4: 33 . ","4) pålitlig, trogen, trofast. md dat. kunungur skal . . . skipa . . . rätwisa syslo män . . . the hånom sen wisse ok trone KS 66 (163, 72) . ","5) tillförlitlig, berättigad till förtroende, betrodd; auktoriserad, bemyndigad, befullmäktigad. them fornempda bo jonsson älla hans wisso budhi . . . thessa forscripno almenninga at fastfara VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 172 ( 1402, gammal afskr.) , 336 ( 1404). at i honum oc hans arfwom oc thera wissom vmbudhom swarin BYH 1: 182 ( 1377) . " herra beinte älla hans visso vmbudhi thässin godzin at fastfara " SD NS 1: 156 ( 1402) . " ib 108 ( 1402), 132 ( 1402). när här thord eller hans wissa wmbudh ther fasta a bedhis " ib 256 ( 1403) . ib 420 ( 1405) . the . . . haffue forbidet edert wissa bwdh och scriffuilse HSH 19: 118 ( 1506) . " at han skulde honom när sik haffua til tess idert wisse budh kome tidh " FM 489 ( 1510) . HSH 20: 180 ( 1507) . " haffde sijne visse speijare in paa ölandh " ib 182 ( 1507) . Jfr visso. ","6) viss, förvissad, säker. the . . . giordhos rasklika visse (certifikati sunt) sidhan the sagho stiärnorna Bir 1: 98 . " at han skulle göra apostlana vissa i tronne af sino vpstandilsom " Bo 238 . " vm thu äst vis at thw mat bitala j foretaknom tima " Bir 3: 125 . - med gen. þäs. var þäs vis þu varþar vär pinaþar Bu 521 . Bil 356 . RK 1: 3700 . Al 4381 . " thäs är iak vis " Fl 394 . " jach är thäs fulleligä wis at diäffwlen ma os enkte skada " Va 11 . warin thes wis (des sit sicher) . . . j skolin sighir winna ST 85 . Fr (Cod. B) 2993 . " thäs se thu . . . wis " Al 1034 . " wardh thäs wis thz bliffwer ther widher ib 8524. - med prep. är jak vis a mine helso " Bir 2: 335. Bo 65 . Lg 3: 104 . " liak thykkis the a vara viis " Fl 903 . " warin ther wis pa " Va 9 . " han var vis op a sit liiff " Fr 1063 . " säti äkke bradlika badha fötrana saman vtan at han är förra vis vppa hulkin wäghin är " Bir 1: 312 . hon . . . var vis af sin sons vpstandilse Bo 219 . Bir 1: 153, 321 . " at wara sigher och wis af (securus de) synda forlatilsom " Ber 91 . - säkert underrrättad. med prep. kan enghen thän finnas, som os ther om wissa kan göra Lg 3: 172 . - n. vist, adv. säkert, med säkerthet, utan att förfela, ofelbaart. kastandis mz slywngo stenana swa röth oc wist. at the eth haar matten ppther sin wilia wäl raka äller slaa swa at slaghit aff stenen skulle engaledis böghia aff wäghis MB 2: 134 . - Jfr ovis."],"e":["viis . ","viss Lg 3: 104 . ","wiss GO 245 (genom radering ändrat från wisser). n. vist. wiisth RK 3: 1138 (i rimsl. med tysth). ack. m. vissan. GO 104 . " äncti är wyssari än döþrin oc äncti owissäri än dözens tymi " SD 5: 561 ( 1346) . " langhir siwkdombir är wiss dödhir " GO 24 5 . (lofuar) hanum wissan sigher Bil 564 . " the thingh . . . som eigh fnnas ii biblia scriueth ok äru tho fulkumleka wis (motsv. ställe i Bu: san 6) " ib 924 . " wist tekn " ST 327 . " the tidande waro honom sagdh for wiiss " RK 1: 3119 (i rimsl. m. norighis). ","for visso","-vissa . ","-vist ) ","visso"]},{"a":"vis","b":"nn","c":"","d":["vis, sätt. i förbindelse med föregående prep. och gentivbestäming. en köpman förer slädhan i köpskaps win (d. v. s. såsom han i den hade handesvaror) BSH 4: 352 ( 1503) . " thet är ingen mer brutit haffuer en jac i fiende wijs moth hans nades fadher " ib 5: 626 ( 1520) . pa qwanswis PM 66 ; jfr qvant. - a kors vis, i korsform, korsvis. moyse . . . räkte op badha sina armaa kors wiis MB 1: 325 . - i kors vis, d. s. funno . . . alla daggena falna j korsswilis (motsv. ställe Bil 318: j cors like) Lg 994 . " hon . . . lagde henderna i kors wisth for brysthet " ib 3: 94 . " skal han i kors wiis läsa thenna orden " LB 7: 12 . - Jfr aþru-, kors-, liker-vis samt visa."],"e":["wiis . ","wijss . ","wisth )"]},{"a":"vis","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vetane, kunnig; vis, förståndig; vittnade om vishet el. förstånd. octouianus viis man ok vitar . . . lät kalla sik ena visasta spakano Bu 62 . " johannes crisotomus vis mästare " ib 49 . " iak huxaþe mina systor vara dara. oc fan iak sannare at hon är wrþen en þe visaste " ib 187 . " juþa ok hälzt þe försto. ok þe visasto. läto sk þät dighart angra " ib 197 . ib 100 . " var härra . . . sannaþe han vara . . . wisastan mästara þere const " ib 181 . Bil 711 . " en wiis philosophus " ib 535 . " mön war mykit wiis (j boklighe konst) " ib. " mön giordhe sik wisare än mästarin " ib 213 . " vise mästara . . . letadho hwru wärdlin wardh " MB 1: 31 . " thw äst en wiisman oc höffuisk (vitr naðr oc listugr) " Di 36 . ib 35, 280 . Al 157, 163, 179 . " helsar iak thik porum wiis " ib 4364 . salomon wise KS 69 (170, 76) . " aff visom läkiarom " KL 362 . osniellan ok litit vndirstandande forma iak at göra ympnit sniellan ok visan Bir 1: 255 . " man kan icke skapa menniskien stragx saa wiis och kloch, som henne bör wara " FM 489 ( 1510) . " mangha waro ok ära ydher tyl handa som . . . ära wysane ok klokana. än iak är " Gers Frest Inl. görs henna storligha behof wardha wysz ok klok tyl ath waktha sik ok stridha moth swa dane fiende ib. " tyl ath göra menniskene wysa ok frunomstogha moth dyöffwlsens forsath ib. fore alla män tha ära the wiis " Al 40 . " hwa är swa viis (för oviis?) at han rädhis ey sin skadha (tam quis inops mentis quod non timet a noceumentis) " GO 987 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 387. thz ordh sagdhe en tunga wiis mz wiso radhe oc wise akt haffwer thu thz ordhith sakt Al 8342, 8343 . " medh wise föreakt " KS 82 (203, 90) . medh . . . wise daghtingan ib 75 (185, 82). mz blidho änlite. viso oc vyrdhelico Bo 27 . - förståndig, som förståg si på (ngt). jak är ympnyt sniällir oc viis til radha (sapiens ad consilia) Bir 3: 464 . the äre vise til alla ära Fr 2737 . RK 2: 2924 . ","2) bekant med (ngt), egande kännedom om el. erfarenhet af (ngt). vara vis, ega kännedom om, veta. med gen. the frw heet olipiadis wään ok fagher thäs war han wiis Al 150 . " han wan idhar stadh miteradis ok brände han op thäs ärin ij wiis " ib 2408 (båda dessa ställen måhända att föra till följ. ord 6). - med prep. um. alla qwinnor waro bundna vnder thetta band, vtan the waro wiisa om gudz wilia MB 1: 134 . - vara el. komma i erfarenhet (af ngt). med gen. k cristiern hade tänkt swänskom saa harth eeth riiss gudh them naadhe som täss haffde warith wiiss RK 3: 2401 . " vara sik vis, veta. med ack. alexander thz war thik wis thz iak haffwer thik lätith winna alla men A 8595 (måhända att föra till följ. ord 6). - vardha vis, lära känna, få veta, få besked om, erfara (ngt) ij thänna tima vardh konungin viis huilkin ära ok huilkin priis herra iwan hafdhe wunnith thär " Iv 1829 . helena wilde wiis wardha hwilkit korssit wars herra ware Bil 87 . - med gen. el. ack. hwar som aarla riis han wardhir mangs viis GO 9 . ib 489 . " miin fru thäs viis nu vordhin är at ij swa lönlika hafuin varith här " Iv 1354 . Al 7616 . " hans nampn vil iak nu vardha viis " Iv 1266 . - erfara, komma i erfarenhet af, röna, upplefva. med gen. el. ack. tha wart han thz äuintyr wiis Iv (Cod. B) 691 . " lithet äpter warth han thz wiiss " RK 3: 1519 . " wy sculom sigher wynna och saa priis saa wardher han (Tord Bonde) mz k kalr täss wiiss ib 32. - vardha manz vis, träda i sexuell förbindels med en man, hafva köttsligt umgånge med en man. justina wilde ey wardha mans viis " Bil 447 . " en nunna som aldre war manz viis " ib 686 . - Jfr bok-, iäm-, lagh-, o-, rät-, skiäl-, vrang-vis."],"e":["viis . ","wiiss . ","viis . ","wiss RK 2: 2924 (i rimsl. med pris.) wysz Gers Frest Inl. ack. m. visan. f. wysa Gers Frest Inl. dat. f. wise KS 75 (185, 82), 82 (203, 90) ; Al 8343 . ","viso . ","wisir MB 1: 573, " hvarest denna form uppgifves tillhöra Cod. B. vise " ib 31 ; Fr 2737 . ","viisa MB 1: 134 . ","wyse Gers Frest Ind. dat. visom. best. form nom. m. wise MB 1: 7 ; KS 69 (170, 76) . ack. m. wisa ST 413 . ","wiso ib 415 . ","visare . ","wysane Gers Frest Inl. superl. visaster), "]},{"a":"visa","b":"nn","c":"","d":[" wisa ludde ey tes bädher RK 2: 9262 . " han diktade engen wysa aff ny " ib 6040 . - Jfr lofs-, venings-visa."],"e":["viisa . ","vysa )","oeg . ","dänerna"]},{"a":"visa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) visa, låta se, förete, låta komma för ngns ögon, utpeka. han wiiste henne kälde MB 1: 198 . iudhas . . . wizste drotnigenne thrät Bil 87 . " symon manadhe mik aldre visa thrät hwar thz ligger " ib 86 . " wisa thöm korsit " ST 301 . " han wiste them stadhin ther korssit war begrafwit " ib. " wisa hwar korssit ware ib. " Di 287 . swo som thik war visat ok tet j gaar swa lyptis jak vij sinnum hwar dagh . . . aff guz änglum at höra himerikis söthan sang Bil 273 ; " jfr 2. "","2) visa, låta veta, låta förstå, uppenbara. at visa (manifestaret) þät allom cristnom Bu 24 . " pauen skipaþe fasto ok böner. tel at guþ vilde þät flerom visa " ib. " han baþ guþ daghleka visa sik (sibi evelari peteret). hui hans äjggla sunggo huart ar þän sangh vm þa naat " ib 23 . þe . . . lysto baþe firi lekom ok lärþom. huat þöm vr visat ib 50 . " här wiiste war herra moysi, hurw. wiit oc langt thz landit ware, som israels sönir skullo skipta " MB 1: 424 . " gudh siälwer wiiste (Cod. B wisadhe 525) them at gudz son . . . skulle födhas aff eens thera sona släkt " ib 1 . " mik är visat. aff guz wäghna. at iak skal innan (stuntan) tima skilias widh likamän " Bil 273 . " min son viste (inspiravit) them hälgha mannenom at thry thingh waro j wärldinne hulkin som them sama minom son misthäktos " Bir 1: 354. gudh . . . visade honom mz andelikom inskiutilsom (inspiravit ei) lagh ok reglo til goth lifwirne ib 355 . - tillkännagifva, låta vet, omtala. þe þing vilium vi här af vare fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth Bu 6 . " sanctus ambrosius uitnar ok visa al hänna matiria som här scriuas " ib 512 . ib 187 . wiisa (reuntia) mik hwath ther görs MB 1: 230 . - visa, lära. þe visa iþar göra guþ vräþan Bu 138 . " visa hanom guþpleca siþi " ib 156 . " visaþe han ok lärþe himirikis up gang at tolf dygþa trapom " ib 185 . " at stadhelica tro aff gudz gudhdom oc mandom alt thz cristin tro känner ok visar " Bir 3: 378 . - visa, låta veta, gifva anvisning, anvisa, föreskrifva. wiisto the (änglarne) diwrom hwilka lydhno the skullo halda mannenom MB 1: 98 . " bödh war herra moysi, at wisa israels sönom, hurw margh hem leuite skullo ägha i bland israels sönir " ib 424 . " mathias . . . giordhe e wäl som han wäl wiste, ok androm visadhe (satagebat, ut, quod jussu præceperat, opere compleret et ovis doctrinam manum operatione monstaret) " Bil 245 . - anvisa, gifva anvisning (att göra el. företaga ngt). hanum war visat at kalla en visan mästara Bil 618 . - visa, anvisa (en plats). the viisto honum een litin kofwa Iv 4489 . - visa, gifva anvisning på el. underrättelse om (väg). diäfla . . . visto þöm väghen þart af rätto Bu 523 . " tee mik oc visa saman vägh " Bir 2: 197 . " hulkin som viiste ok liuste sannan wägh til hymerikis port " ib 1: 307 . " gifva anvisning på (ngn). þu varþ mik vistar " Bu 498 . ST 116 . - visa, gifva anvisning (på ngn till hvilken man i visst syfte har att vända sig). tha the hördho thz wiisto the fran sik oppa then iudhan som viste hwar korssit laa ST 301 ; jfr 3. ","3) visa, gifva anvisning att begifva sig (ngnstädes el. till ngn), hänvisa; sända, skicka. med dat. (el. i dess ställe ack.) och prepositionsförbindelse el. adv. biskopen visaþe hänne tel sin klärk Bu 143 . " drotnigen . . . viste þöm . . . tel sinna hiorþ mz orþom ok taka ygsn for vagn " ib 167 . Bil 113 . MB 1: 240 . Iv 3110 . hertugh erik . . . wiiste moot honom herra biärna RK 1: 3360 . " visthe konungen twa riddare äftehr them " Di 233 . " wisa barne j by " GO 255 . " viiste han honom vnde et trä " Bil 793 . konungen . . . wiiste sinä men at dör Di 162 . " skal iak i morghon wiisa a thit land humblo här " MB 1: 303 . " jak skal wiisa til idher (immittam . . . in vos) skogadiwr ib 377. skal iak wiisa ower idher soot oc bradhan dödha ib. the . . . wisto them slappe ather heem " RK 1: 4157 . - sända bud. hon wiiste annantidh til abbotan KL 283 . " herra iwan viiste tha genast heem " Iv 1721 . hertoghin wiiste alla vegna RK 1: 3138 . - gifva (ngn) anvisning el. befallning (om färd); sända åstad. the . . . wildo them ther gerna bestanda ok wisa them fara heem til landa RK 1: 299 . " tha wiiste han¬ tiwgho vm then matho the a godha hesta satho the skullo ridha ok forsee hwar the waro nordmennene ib 3140. - gifva befallning att aflägsna sig el utgå, utvisa, bortvisa. visas aff gillena " SGG 134 . wijses af hampnen SO 297 . ","4) gifva anvisning; tilldöma, döma. vistom wi hanom sin panth behaldha SD NS 1: 386 ( 1404) . - genom dom bestämma öfver (ngt). at jac oc heratzbone sculom thet vpspöria, wisa oc hänna foghot . . . redhe vppa göra SD NS 1: 424 ( 1405) . i b 2: 218 (1409, nyare afskr.).","5) visa, bevisa, ådagalägga. " vil iak þik visa corsens värþelekt tekin ok äro " Bu 139 . " andreas visaþe hanom mäþ fäm skälum. at þät var skälekt. at guz som þolde döþ a corseno ib. " ib 186 . " han . . . visa þöm þät vara möghelekt mz naturlekom skälum ok exemplis " ib 185 .","6) visa, utvisa, gifva till känna. med saksub. þän . . . sum þerä siälfrä samwiitt oc skiel visär þöm sakan wara SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). alt thz cristin tro känner ok visar Bir 3: 378 . " nw viisar min gerningh hwat sinom huxadhe " Bil 103 . som lagh vysa SO 78 . ","1) sända bort, sända bud åstad. tha wiste han bort ok lät leta äftir them thridhia KL 54 . ","2) bortvisa. " abraham . . . wisar hona bort " MB 1: 198 . " sonen . . . viste hona bort aff sino huse " ST 273 . "],"e":["viisa . ","vysa . ","wissa Di 287 . ","wiser MB 1: 240 . ","wisser Di 287 . ","-te . ","wizste Bil 87 . ","-ter ) , ","visa af , ","visa bort , ","visa fram , sända åstad. han . . . wiiste fram en tolk hans erende bar RK 1: 1598 . ","visa in , invisa, gifva rätt (att förfoga öfver något ss säkerhet för fordran). jak hafuer wiist . . . beinct niclisson riddara in i een deel aff the panta som os til panta staa aff . . . konungh eric oc drötningh margareta SD NS 1: 16 ( 1401) . wiiste han honom . . . in till the forsagdha godz i wärende ib 534 ( 1406) . " wisar jach herra beincht in till mit godz " ib ( 1406). Jfr invisa. ","visa til , visa, anvisa, gifva till känna. gauo þe hanom eet folk dagleca som lutar viste tel Bu 490 . ","visa ut , sända bud ut. tha wiiste konungen wt RK 1: 3798 . Jfr utvisa. Jfr be-, for-, up-visa."]},{"a":"visa","b":"nn","c":"","d":["vis, sätt, förhållande. i förindels med föregående prep. och adj. til langa viso, för lång varaktighet, för längre tid. forbyuþande . . . hwaryom manni . . . vaar liik . . . niþersätyä til langä visu, vtan i soknäkyrkyiuni i vatzstenom SD 5: 562 ( 1346) . - i förbindelse med föregående prep. och genitivbestämning. säthia sik moth oss i flenda wisa (hostiliter) SD 5: 212 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet), möjl. att föra till ett vise, m. - Jfr korsvisa, aþravisu samt vis, f."],"e":[]},{"a":"visan","b":"nn","c":"","d":["1) uppenbarelse. " benedictus forstodh thz mz gudz visan bil 695. "","2) anvisning, vägvisning, vägledning. han sände the . . . thing som pafwin hanom gaff sioledhis hem lmanga dagha ledh vtan nokors manz styrls ällir visan Bil 753 . ib 767 . - Jfr bevisan."],"e":[]},{"a":"visdomber","b":"nn","c":"","d":["1) vetane, kunskap, insikt. ey west thu mz hwat akt älla viis dom (scientia) the göra thz Bir 1: 279 . " dyäfwllin hulkin som aff sins visdoms klok skap (subtlitate scientie suæ) oc yttro rörilsomen vndirstaar mannin jnnantil b 2: 77. " ib 301 . wiisdomsins trä gotz oc iltz MB 1: 158 . ib 159 . - skicklighet, konst. fadhorin . . . forsökte mangra läkiara konst ok viisdom KL 366 . - kunskap, vetenskap. sidhan lärdhe the alle aff honom manghskona konster oc wisdom, thy at enghen kwnne the konster oc wisdoma som sanctus iohannes haffde Lg 664 . ","2) visdom, vishet. " þe visto han wara sniällan i viisdom " KL 189 . " nimin viisdom " ib 190 . huad som görs af kånst oc werilzlikom visdom KS 7 (16, 8) ; jfr 1. at höra salomons wiisdoom oc snille Lg 95 . " var visdombir är litin " Bir 2: 4 . Bil 235 . Bo 43, 129 . Bir 1: 142 . ST 423 . Al 5978, 6012, 6018, 6019, 6029 . LfK 268 . " tu sletz thera wiisdom swnder " MD 28 . han thalar wiisdom behendeligh oc kloc ib. " the thaladho saman (för sannan) wiidom (veram spientiam) saa som drömandhe och soffwandhe " Lg 3: 112 . ordhit ther siälwir visdomen är gudz fadhirs son Bo 136 . gudh är visdomen ib. " han är sander wisdomber oc äwinnelik sälighet, allom thom som a han tro " Bil 536 . han är min viisdomber ib. ","3) vishet, vishetslära. " enoch . . . skreff wiisdoom i böker " MB 1: 2 . - vishetslära, filosof. i adriani daghum war secundus philosophus määr som skref sin wisdom Bil 377 ."],"e":["viis . ","-domer LfK 268 . ","-dom . ","-doom Al 6018, 6109 . ","-dom . ","-doom MB 1: 2 ; Bir 2: 301 ; Al 5978, 6012, 6018, 6019, 6029 ; Lg 95 . ","-domar ) , "]},{"a":"vise","b":"nn","c":"","d":["vise. " en är konunger ok wise i bisuerme hwariom, then ther rådher ok styre alt " KS 7 (16, 8) . " mang bi hawa en konung eller wiisa oc fölghia ä honum " MB 1: 99 . Bir 1: 256, 257 . 259. MD (S) 268 . " första wisin är borto tha fara biin wil " GO 126 . Al 1881, 10567 . "],"e":["viise )","visalös , "]},{"a":"visgöra","b":"vb","c":"v.","d":["förvissa. " at han sculde wisgöras (certificaretur) at gudh sculde wärdoghas at födhas aff hans aff födho " Bir 4: (Dikt) 231."],"e":[]},{"a":"vishet","b":"nn","c":"","d":["vishet, visdom, förstånd. " hon . . . vndradhe oppa hars wisheth oc snille " ST 423 . syndädhe jak . . . mz mith veeth ok viisheet LfK 268 . thesse iii quinnor haffua prisade warith för alla the quinnor j tyska twngor waro . . til höuisheth mildheth ok wisheth Di 280 . " ortnidh rende til draken mer aff daar heth än wisheth " ib 281 . " for man see hans manheth j dagh ok visheth " ib 247 . " alexander spordhe mz wiisheet a hwath tungo warder mik anzwar weet " Al 7599 . ib 3788, 5373 . " mz wishet flydde thz konungen saa " RK 2: 8317 . " thu thalade wiisheith " MD 28 ."],"e":["viis- . ","-heet . ","-heith MD 28 ),"]},{"a":"visilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr be-, ut-visilse."],"e":[]},{"a":"visin","b":"av","c":"adj.","d":["visse, förtorkad. siw wisin ax MB 1: 228 . " lvisit gräs " MP 2: 260 . " ther var en som hafdhe visna (adriam) handina " Bo 87 . ib 126 . kadhrin . . . haffde een foot wisin ok een deel aff benena samaleds Lg 3: 365 . " thätta lifwit forsma iak thy at thz är ey blomstrandis vtan visit " Gr 275 ."],"e":[]},{"a":"visitera","b":"vb","c":"v.","d":["visitera. " huru biscopin skal visitera " Bir 4: 39. ath . . . bisp mattis är kommende nw i thenne daghe in i närike ath vistere HSH 19: 116 ( 1506) . biskopenom bör j hwaria trigghia aars mote visitera clostrit j them tima ther han wisitera andra sokna kirkiior Bir 5: 47 . ib 4: 84 . " at visitera eth iomffrw closter " Lg 3: 281 ."],"e":["vistere . ","-ar )"]},{"a":"visiteran","b":"nn","c":"","d":["visisterande, visitation. wisitheran som biskoppen gör i clostreno LfK 111 ."],"e":[]},{"a":"visitering","b":"nn","c":"","d":["visiterande, visitation. " är erchebiscopen icke änd nw hiem kommen aff vistering " BSH 5: 160 ( 1507) . seden wij (biskop Matthias af Strängnäs) wtdroge aff stocholm hiit i törend i thenne waar wisiteringh FM 338 ( 1507) ."],"e":["vistering )"]},{"a":"visk","b":"nn","c":"","d":[" GO 952 ."],"e":[]},{"a":"viska","b":"vb","c":"v.","d":["viska, afviska, afputsa. " thär äffther läggis thät gyltha selffwith pa eldhen . . . oc sidhan takis ather aff oc wiskes mädh swina börstommen Peder Månsson Cod. Holm. (»Liber B») bl. 184 recto (enl. uppgif af Dr. R. Geete). ""],"e":[]},{"a":"viskardh","b":"","c":"","d":[" , se vighskardh."],"e":[]},{"a":"visla","b":"nn","c":"","d":["vessla. " riddarin sa ena vislo krypa vp v hans munne ok ran aat bekkenom ok vilde iwi ok kom ey för en riddarin lagdhe sit swärdh iwi bekkin ther lop vislan jwi ok in j eeth biergh " Bil 710 . war starka leonit dryghare än arma wislan Hel. mäns lefv. 227."],"e":[]},{"a":"visleker","b":"nn","c":"","d":["vishet. " prästin tagher gudz likama aff patenan, som teknar fridzins oc kärlekxsins wiisleek (för widhleek?) " Su 317 ."],"e":["viisleeker )"]},{"a":"vislika","b":"ab","c":"adv.","d":["insiktsfullt, med insikt, med förstånd. at iosep hawer vislika (Cod. A witerlika 235) raadhit drömin MB 1: (Cod. B) 549 . tha swarade konungen aff ispanien wisligä konung pipping, jach rader idher at j bestanden then enä sidenä aff hären mz idhrä makt Va 18 . - förståndigt, vist, med vishet. thön äru tijo godhum kununge til höra, then rike wil wäl oc wislika (sapienter) styra KS 57 (144, 63) . " at thu thänker swa wiselik " Al 6104 . " han kunne' ey än visselika (sapienter) älska cristum " Su 392 . Bo 136 . göra vislica ib 66 . " them som lifwa vislica " ib 133 . KS 20 (50, 22) . Fr 2903 . skäleka, lyofflyka, oc wislegha liffwandhe i tässe wärldh LfK 71 . " swa at wi närwarande tingh wiisleka förhogxsom . . . oc tillkommandhe tima . . . förewarom wisleka " ib. " ath see idher wiseligha före " RK 3: 3373 . - förståndigt; omtänksamt, omsorgsfullt, varsamt. hwat aluorlica oc viislica (prudenter) hon swepte hans spädho limi Bo 5 . Bir 3: 74 . waktis wiislika (attendur provide) oc spöris granlika om wanlika the offrado thingen äru aff illo (för illa) afladha gotze ib 4: 33 . " bewara thk wiisleka i thy. at thu ey skuli girnas . . . af androm fafäng lof älla manna rosn " Ber 261 . " ää thäs wiselikare thu flyyr thänna fanythelikhetena ib. - varsamt, försiktigt. foor hwar warliga oc wisliga " MB 2: 238 . roder jac ider . . . ati fara wiseliga oc sacta met honom FM 489 ( 1510) ."],"e":["viis- . ","vise- Fr 2903 . ","wise- Al 6014 ; RK 3: 3373 ; Ber 261 ; FM 489 ( 1510) . ","visse- Su 392 . ","-lik Al 6014 . ","-ligha RK 3: 3373 . ","-liga MB 2: 238 ; FM 489 ( 1510) . ","-ligä Va 18 . ","-leka Ber 261 ; LfK 71 . -legha ib),"]},{"a":"visna","b":"vb","c":"v.","d":["vissna, försvinna, förtorkas. eg. och bildl. marcessere(!), visna GU 3 . sonlik (ɔ: sädh) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc visnahde genstan hon vpran MP 1: 84 . " winqwistane äru wisnadhe aff torkonne " Bir 4: 7 . " eth wiisnadh tre " Lg 3: 141 . " tha wisnadho badha hans händir " Lg 41 . ib 3: 93 . " menniskyan viisnar oc bort torkas öffuir allan lichamen " LB 7: 262 . " ther äptir thörkas mannin ok visna swa som gräs " Bir 1: 43 . " allir kötz luste skal vara viisnadhir som hö Mp 2: 260. vi thorkadoms ok visnadhom af allo godho " Bir 1: 190 . vm världinna älskoghe vardhir hetir j hans hiärta visna han ginstan j godho ib 3: 64 . "],"e":["viisna . ","wistna: -adhe Lg 3: 93 . ","-ar , -adhe, ","visna bort , uppgifvas, blifva tillintetgjord. han wardh i them stormenum swa räddir at for rädde skuld wisnadhe han aller bort (præ timore calor ossa reliquerat) Lg 3: 251 . Jfr bortvisna."]},{"a":"visnan","b":"nn","c":"","d":["förvissnande, förtorkande. törster oc jndre wisnan LfK 119 ."],"e":[]},{"a":"vissa","b":"","c":"","d":[" L. ","1) visshet, viss el. säker kunskap, tillförlitlig upplysning, säkert besked. siþan han fik fulla visso Bu 24 . " sighiande at i vilin höra mere visso aff hanom (certius cognituri de eo) " KL 169 . " af hulkra ordom then kan änga visso hawa som them höre " Bir 1: 155 . " iak weth . . . enga wisso ther aa, hwat iak skal hymerike ällir hälfwite ffa " ST 183 . han . . . fik swar oc visso til sinna ordha oc spörian Lg 69 . " ther om bidhiandis, at the matten ther wisso oppa wnffa " ib 3: 172 . ","2) det hvarom man är el. kan vara viss, det som är säkert. hwi takom vi . . . forganglikit for vissona (caduca pro firmis et certis) Bo 37 . " een skäppa mz wänto är ey hand ful mz wisso " G O 447 . ","3) visshet, sanning. " at först skulle troswikarene bewisa sina wisso (d. v. s. sin tros visshet el. sanning) " Lg 3: 214 . " with thz for fulla wisso " ib 136 . ib 124, 138 . " haff thetta för stadogha wisso (fixam hanc sententiam teneas) " Su 168 . - Jfr vis, adj. (med säkerthet känd o. s. v.) 1. ","4) öfvertygelse. for thz iak stadhfesther myna wissa och tro meth dyäflomen (quod immundorum spirituum . . . testimoniis . . . utimur pro approbatione fideci christianæ) Lg 3: 112 . ","5) bekräftesle, bevis, bevisning. wthan [thw] gör os mera wisso och höghra bewisningh oppa the gwdherna Lg 3: 116 . - intyg, bevis, vittnesbörd. konunghen . . . bödh sinom twem swenom stiäla barnti ok dräpa j skoghe ok bära sik atir til visso hiärtat Bil 771 . vittnesbörd, bekräftelse, stadfästelse, säkerhet. särsk. i förbindelsen til mere (ytermere) visso, till ytterligare bekräftelse, till ytterligare el. större säkerthet, till yttermera visso. til thässa tileghnan ok oplantningh mere wisso ok vitnisbyrdh bedhis iak hedherleca manna incigle . . . meth mino eghno for thetta breff SD NS 2: 52 ( 1408). til thässa gäff mere wisso, vitnisbyrdh ok stadhfestilse ib 53 ( 1408) . " till hwilkenss breffs mere wisso bedhis jach ärlika manna insighle . . . meth mino eghno, till withninsbyrdh fore thetta breff " ib 1: 9 ( 1401) . " till mere wisso ok witnesbyrdh bedhioms wij hederlika manna insigle för thetta breff " ib (1401, nyare afskr.). til mere wisso oc höghre bewaringh bedhis iac erlica manna insigle . . . medher myno eghno hengia for thetta breeff ib 1 ( 1401) . " til mera wisso ok forwarilse " ib 6 ( 1401) . " till mere visso oc stadhfästilse her om " ib ( 1401). till thes mere visso oc vitnisbyrdh at swa är giort som nu är sakt ib 8 ( 1401) . " til mere wisso hengiom wi war incigle fore thetta breff " ib 442 ( 1405) . ib 11 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 193 ( 1384) . til thäs mera viso oc foruaringh b 266 ( 1467). til thetta breff ythermere wissa ok stadfestilsä ib 283 ( 1498) . tess til ytermera visso ok bätre forwaringh Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 115. SO 161, 162 . paulus til lmere wissu (ut omnis suspicio tollertur) sände dyonisium aff sina wäghna at sighia the samu ordh til thän blinda Bil 341 . " the . . . insighladho dörina til mere visso oc satto ther til vaktara " KL 395 . MB 2: 390 . ","6) försäkran. " taghandes aff hanom fulla lofuan ok visso at han vilde ok sculde sith . . . biscopsdoms ämbete gudliga . . . holda " Lg 3: 578 . - säkerhet, garanti. luneta hafuer . . . fangith the visso hänne a nöghä Iv 5550 . " til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt " SD 5: 562 ( 1346) . hwar man som egh hawer vissu äller pant af os ib."],"e":["visa: -o BYH 1: 266 ( 1467)). "]},{"a":"vissa","b":"vb","c":"v.","d":["viss.","1) afgöra, bestämma, uppgöra. hafdho the mällen sin swa vissat ok stadfäst SD NS 1: 291 ( 1403) . ","2) utmana (ngn till strid). reddhe sigh konungxsens här oc härskap mothe them oc wisadhe (constiuterunt) them ena standadhe stridh paa theris högtidis dagh MB 2: 225 . ","3) bestyrka, bevisa. wissa thet medh mångom ok fullum skälum KS 10 (24, 11) . ","4) tillförsäkra, garantera. " han . . . wissade them alla thera hawo " RK 1: 3177 . " thette är ider aff keysarenom wisth " MD 36 . - leman (ngt) ss säkerhet, pantsätta. fore hulika päninga summo iak wissar ok oplater the fornempdo clostre . . . thissen miin godz SD NS 1: 352 ( 1404) . - Jfr forvissa."],"e":["wisth (i rimsl. med cristh) MD 36 ),"]},{"a":"vissan","b":"nn","c":"","d":["1) visshet. " ther aff magh man haffwa ekke alsingz owynneligha vthen människligha wissan " Gers Frest 59 . nar menniskian haffwir swa dane wissan vm thz som göras skal ib. ib 57 . Jfr ovissan. ","2) bekräftelse, säkerhet. " til thäs mera wissan oc störrä forwaring latom wi war incigle witerliga thrykkä a ryggen thässo brefue " SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). til ytermera wissan, större skäl loc högre widhirkenning hengiom wi waar incigle ltil witnesbyrd foe thetta breff ib 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), 245. ( 1403). ","3) försäkran, förbindelse. marsken . . . hans breff oc wissan ther oppa kraffde RK 2: 6813 . " ther wart thymoteus fangadir oc mz storom bönom oc wissan leffwandis släptir " MB 2: 316 . " tha han wissan haffde sät (fidem dedisset) them alla frälsa giffwa " ib. " han . . . skulle giordt mich handgrep oc vissan at han ville staa mich tiil retta . . . ffor richesins rad, för thet han sig emot riikit vpsat hade " HSH 24: 87 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"visselika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) visserligen, för visso, med full visshet, i sanning. han . . . prediakde ihesu christi nampn . . . oc saghde visselika vtanalt iäff han vara lifwandis gudz son Bil 897 . " var thz visselica stort vndir " Bo 178 . " jak är wisselika swensins modhir " ST 42 . letar thu at hennä . . . tha faar thu ey henne visselik Fl 919 . " the haffdo tha alle vitha fanigit ath konungenom war ey swa illa gangit vthan ath han wisliga j gotlandh är " RK 2 . 4502. ib 2566 . Su 387 . visselica enna natta thwang skulle hawa ympnngatz til alra världinna atirlösn Bo 34 . ib 21, 66 . Su 386 . han är visselikast (certissine) äpte vtan kärna Bir 1: 37 . hwat lönum fik han aff ondom mannom fore välgerninga: visselica wanhedher for hedher ban for bläzan Lg 215 . ib 820 . - säkert, visst, med full visshet, bestämdt. thu skalt wita alra wisseligast, at jngen nadh nidherfar j siälena. wtan om gudeliga bön Lg 818 . om thu . . . tror thz visselica Bo 112 . " at them skuli the stadhelikare ok visselikare tros " Bir 1: 98 . " sighir iak visselikast swäriande vm gudh " ib 327 . - visst, säkert, sant. sva visselika sum, så visst som, så sant. swa wisselika somgudh lifwir ST 219 . ","2) sannfärdigt, riktigt, ordentligt. tha hon hafdhe honom wisselika alla sina färdh oc misfelle berätt ST 42 . " vppa thz at han thetta maghe (för han maghe) thes wisselikarin ther aff räknskap göra " Bir 5: 114 . " läti wisselica bescriffua hwan landbo wid sik . . . ok läti hwan landbo i sinne ällä sins wisso bwdz närwaru visselica vp mäla. ällir wägha mykit han framgör " ib 117 . VKR 32, 36 ."],"e":["-licha VKR 36 . ","-liga Lg 820 . ","wissaligha RK 2: 2566 . ","wisliga ib 4502 . " wisselik (i rimsl.) " Fl 919, 1661 . ","-likare . ","-lichare VKR 32 . ","-likarin Bir 5: 114 . ","-likast . ","-ligast Lg 818), "]},{"a":"visselikhet","b":"nn","c":"","d":["Jfr ovisselikhet."],"e":[]},{"a":"vissilse","b":"nn","c":"","d":[" ? bekräftelse, stadfästelse. for hwiliks stadhgha vissilse vi sättium vart insighle SD 6: 158 ( 1350) ."],"e":[]},{"a":"visso","b":"av","c":"adj.","d":["viss, säker, tillförlitlig; autentisk. " thz han hafwer iw fore wisso seet äller hört foe wisso saka " Al 2747 . " como . . . sendebudha til vespasianum. at bära hanum wissu budh af romara radh: at han är keysare walder " Bil 315 . " fich iach nw strax visse scriffuilsse och tijdendhe ath kongens folk är kommit för reffle igen HSh 20: 164 (1507). - auktorisead, bemyndigad, befullmäktigad. i sinne älla sins wisso bwds närwaru " Bir 5: 117 . - Jfr vis."],"e":["-u . ","-e )"]},{"a":"vist","b":"nn","c":"","d":["Jfr at-, for-, in-, kiöt-, lands-, na-, sam-, skip-, ut-, viþer-vist. "],"e":["vista hus","wisterhwss )","vista rum , ","vista vitne , "]},{"a":"vista","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["vista sik , uppehålla sig, vistas, befinna sig. infäste eth hwast iärn . . . j sith byrst, a winstro sidona, hwar lifflikir ande sik mäst brukar oc wistar (præcipue videtur vigere) Su 367 . - refl. vistas, taga sitt uppehåll taga sitt tillhåll; uppehålla sig, vistas, befinna sig, vara. orena qwinnor alment vistados (se . . . ingere bant) j hälgom husom MB 2: 295 . " raab . . . oc hennes fadhers hws . . . lat jouse liffwa oc boo oc visthas . . . midhwakt j israels almoga " ib 16 . " aser bodhe j haffsens strand oc wistades (morabatur) j hampnomen " ib 82 . " hwru gladelika hälga ängla staa oc wistas i blandh them som gudz loff gudelika sywngha " LfK 134 . Su 223 . Jfr samvistas."]},{"a":"visthus","b":"nn","c":"","d":[" L. = vista hus. nidhre i bunkanum skulo wara wisthws MB 1: 168 . ib 295. rökta them aff wisthws oc källara thet them tharfuas VKR 28 . ib 29 . " conuentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins " ib 42 . " swasom j alla födhins aff eno wist huse, swa klädhins oc alla aff eno klädhis huse " Bir 5: 9 . " twa systra skulu tilskipas at göma oc haffua wisthisit " ib 96 . " bödh hon hänne som visthusit hafdhe brödhit sundir skära " KL 333 . " haffuer jac wnt henne 1 stwfwe eth lwffte eth wiisthwss 1 kellare oc eth stalle " FH 5: 212 . (1512). hans hustrv gigh mz sin egen nykle i henrich jollis visthus BtFH 1: 267 ( 1508) . ib 165 (1508), 168 (1508)."],"e":["wiisthwss )"]},{"a":"visthussven","b":"nn","c":"","d":["tjenare som har befattning med visthuset. hwat som hwariom öfuirlöpir thet scal wisthws swennju göma oc skipa eptir thy honom wardhir budhit VKR 41 ."],"e":[]},{"a":"visthussystir","b":"nn","c":"","d":["klostersyster som har tillsyn öfver el. befattning med visthuset. VKR 24 . Bir 5: 74, 135 ."],"e":[]},{"a":"vit","b":"","c":"","d":[" , se iak."],"e":[]},{"a":"vit","b":"nn","c":"","d":["hvitt tyg, hwitt kläde. IX. vlnas poperst vit SD 4: 370 ( 1334) ."],"e":[]},{"a":"vit","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) förnimmelseförmåga, uppfattnngsförmåga, kunskapsförmåga, slag af kunskapsförmåga. nw hawer mannen thränne wit oc widherkännilse et mz ytersto fäm sinnom, enskyns wit hawer mannin, oc annor diwr. at kännas widh narwarande thing . . . annarskyns wit hawer mannen oc annor diwr aff them thingom fiärren äre fra them, oc tho för när tha the kändo them . . . thridhia wit hawer mannen ensamen aff allom diwrom, thy at han weet ensamen hwath natwra är thz thing som han känner MB 12: 81-2. nw the til at thz nidhlasta mantzsins wit se wäl skipath, tha hörir thz til at han hawe nästan hiäran aff allom diwrom, thy at han är andbudh thäs witsens ib 82 . ","2) sinne, yttre sinne, förmåga af förnimmelse beroende på intrycka af yttre föremål. manzens hruþ som eet hauar flere vit (sensibus). baþe se ok höra ok þäfka Bu 185 . " styrdhe han swa sino witi, at hwarce hans öron eller öghon eller nakath likamins wit matte hans hugh dragha til lnakra willo " MB 1: 95 . " at kännas widh nawarande thing, swa som mz örom oc öghom, oc androm fäm wita andbudhum " ib 81 . " han (ɔ: mannin) hawer . . . hörsl oc syyn oc all fäm wit mz diwrom " ib 99 . " vnderstander hon . . . ey annor thing än hon kände mz nakro fäm witi (för af fäm witom? Cod. A: aff fäm sinnom 42) " ib (Cod. B) 531 . " nakot aff fäm likamans vitom (Cod. a: et aff likamins sinnom 42), som äre syyn oc hörsl, röker, thäuer, traunan ib. lb 534. "","3) förstånd, vett. " mannen är skapadher til wit oc vnderstanilse " MB 1: 83 . ib 95 (se under 2). veeken tekna siälina: tende ok lyse (Cod. C: som tände oc lyser 927) mäþ skälum oc viti Bu 11 . folkomin baþe at viti ok valde ib 61 . kärþo . .. at . . . polenius (näml. var) vändar fra viti ib 209 . " hui han vände hans broþor fra viti " ib. " takin aff daghum thän hughin gör galin ok vitit vänder (mentium immutatorem) " Bil 126 . " sinap gör man hwast wit (sensus excauit) " LB 4: 344 . ib 2: 50 . " om man far giäld oc tappar sith with ib 1: l96. han miste witit " ST 290 . gudh . . . gaff honom atir with oc sinne ib. ib 27 . " naar ölit gaar in tha gaar vethith wth " GO 481 . " gudh göme idhart vik ok sinne " Fr 2051, 2399 . " hon röffuer aff mik . . . badhä with och skäll (wytte vnde synne) " Va 41 . stark diwr vtan wit ok skäl Al 4355 . " swa som huask weth äller makt haffuandes " Su 189 . i them (bilderna) är huaske weth äldher sinne ib 80 . " tha liknas han wiidh andrum glopum som haffue ey wiidh eller sinne " MD (S) 242 . kosteligh klädhe äro tekn til eth lithet weet Ber 290 . - förstånd, klokhet, vishet, vetande, insikt, kunskap. iamfolconne at dygh ok viti Bu 194 . " ä kombir weeth mädh vinthre " GO 295 . " with skal til wanda " ib 517 . få barn ok owir magha til kunung then the hauer ey til mandom älla witt oc snille KS 10 (23, 10) . hon hafdhe badhe vit ok sinne Fl 108 . " mz raadh ok vit tha kom iak her " ib 1774 . " hon helsadhe han mz vit ok sinnä " Iv 4074 . " han mälte tha mz vit ok skäl " Fr 775 . han loot stokholms stad at byggia mz dighirt with ok mykin hyggia RK 1 . 511. at fresta hans with ok spadom Bil 696 . " een thäs hälga anda gaffwa som kallas sciendia, thz är weet ällar beskedhelikhet " Lg 3: 418 . han (ɔ: mannen) skla thiggia alla sina konst oc wit aff likamlikom thingom som han seer oc hörir MB 1: 78 . ib 93 . " war herra weet wäl, oc kännir alla them som himerike skula sik forskulla, oc särdelis alla them,m som thz skulo ändelika fa oc thetta sama gudz wit oc fothanke kallas liiffs book " ib 347 . i hanom äru al lwisdomsens ok vitzens liggiande fää (thesaruros sapieniæ et scientiæ) Su 392 . hon . . . giffwer tik weth oc wiisdom, badhe andelika tingha oc werldzlika LfK 109 . " prestanna läpa skulu göma wethet (scientiam) " ib 74 . ","4) vetskap. " at the släpto petrum mz vit ok vilia " Bil 112 . " thrälin . . . for wtan hans with " ib 254 . ib 717 . " gaff þu mik got raþ vtan vit ok vilia " Bu 504 . " the äru tiufa, androm afhända lönlika sit goz utan äghanda wit oc wilia " KS 69 (169, 75) . ST 429, 432 . " mz abbbatissan witt oc loff " Bir 5: 98 . " vtan modhir abbatisse ellir systor forman wit oc enkannelichit orloff " VKR 29 . LfK 268 . ","5) medvetande, besinning. hans vit monde honum när for ga (fell hann í óvit) Fl 911 . - Jfr bok-, for-, fore-, man-, manz-, o-, sam-, van-vit."],"e":["witt KS 10 (23, 20) ; Bir 5: 98 . ","wiidh MD (S) 242 . ","veth: -ith GO 481 . ","weth Su 80, 189 ; LfK 109 ; ","-et ib 74 . ","weet Ber 290 ; Lg 3: 418 . ","veeth LfK 268 . weeth Go 295),"]},{"a":"vita","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) bevisa. " med skyälum vitä, at han sua goþan häst miste " SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " vitä sik hanum hawä guldet ib 480. witi forfal sijn " TB 79 (på två st.). SO 78 . ","vitande (-is), ","1) som är värd att veta, som man bör veta, som är att märka. är wetandhe at här karl . . . haffde äpther sik thwa söner BK 211 . ","2) känd, bekant, uppenbar. fore þik är ingte lönt vtan ald þing äru þik vitande Bir 4: (Avt) 177. ","3) närmande sig till el. öfvergående i adverbiell användning: vetande, med vett och vilja. hällir vildo the pinas äwerdhelika . . . än the vilden vitandis (scienter) reta mik til vredhe Bir 1: 110 . " huru länge hon duäls vitandis j syndomen " ib 3: 178 . ","4) som har fullt medvetande, som är vid sina sinnes bruk; vid full sans. varþ hon lös af diäflom ok väl vitande Bu 205 . " wardh mön j samu stundh wäl heel ok witande " Bil 326 . " engin witandis man thänker at ängla äta thäsköns brödh " MB 1: 323 . "],"e":["viita . ","witi TB 79 (på två st). imperat. wijt KS 35 (89, 37) . ","vite Bu 170 . ","wite: -is UplL Conf. -adhe, se a-, for-vita. weth, se forvita. weet, se avita. ueet, se forvita. pl. vitu Bu 78 . ","witter StadsL Thiw. 2: 1 i var. vitär Bj 11: 1. ","vita af , veta af, veta om. the wtan fore äru wita ey aff (nescuint) fför än alt husit är elladh Bir 4: 107. the äru swa som thän ther forgiftelse smaka ok vet ey af för än etret dräper hiärtat Su 382 . the skinande brende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth ordh RK 2: 7762 . ","vita nidher , vetta nedåt. at hofwodhit weet nidher til jordh Bil 107 . - han . . . wände thz op för wiste nidh Al 1583 . MB 1: 83, 317 . Jfr nidher vita. ","vita up , vetta uppåt. weet thz nidher a them (träden) som op weet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . Jfr up vita. - Jfr for-, fore-vita."]},{"a":"vita","b":"","c":"","d":[" , se forvita. n. with SML Kg 11: pr. uit ib i var. uität VGL I J 7: 3, 15: 1. vitit ib II J 36. witit skyälum vitä, at han sua goþän häst miste SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . " vitä sik hanum hawä guldet ib 480. witi forfal sijn " TB 79 (på två st.). SO 78 . ","2) anklaga, rikta anklagelse el. beskyllning mot (ngn). med personens ac. at wita, hata oc lförsmå witra män ok rätvisa KS 62 (153, 67) . - anklaga el. beskylla för (ngt), framställa beskyllning för (ngt). med sakens ack. for han . . . äpte þöm ok vite þiumnaþ Bu 170 . - anklaga el. beskylla (ngn) för (ngt), rikta anklagels el. beskyllning mot (ngn) för (ngt), tillvita (ngn ngt). med personens dat. (el. i dess ställe ack.) och sakens ack. köpmannen . . . witte them thifnadh Bil 970 . ST 407 . " at engin maghe idher odyghd wiita " MB 1: 224 . " hans härbärges husbonde rädes at hanom mon morþet vitas " Bu 171 . Va 37 . " wittis henne hoor " MB 1: 224 . ib 243 . " ey witis the synd eller hug handine foe sina skuld . . . vtan thz witis handinne fore thy at hon hörir siälinne til " ib 142 . " uitis þät riddärä " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 60. EG 63, 65, 66 . SO 296 . " matte gudh ey meer wiita mannen än aasnan äller oxan oskälika gerning, än han hafdhe ey frälsare natwre til at göra got oc ilt eller lata " MB 1: 45 . - rikta (anklagelse el. beskyllning( mot (ngn). han vitte sina husfru osanna sak Bu 420 . Bil 111 . " i thera kono offre, som sik skullo skira aff thässkyns wite, som bonde witer sina kono om hoor " MB 1: 480 . - gifva (ngn) skuld för (ngt), skylla (ngn) för (ngt). med personens dat. (el. i dess ställe ack). och sakens ack. fae fram aftäkt som honum witis TB 78 . " hwem witte drotningen barnit mik eller trälen " Di 120 . " wm thän tima födde en hertugha dottir barn . . . ok witis enom diäkan fadhers nampn (d. v. s. faderskapet) " Bil 237 . " thz ma han engen wilta vtan sik siälfwan " MB 1: 292 . " wijt thz ik sieluom at tu owislika bedhes " KS 35 (89, 37) . - påstå (ngt) om (ngn), gifva (ngn) vittnesbörd om (ngt)? med dat. och ack. marsken sporde them . . . hwat the honom skylla ville the swaradhe honom . . . enkte skyllom vy idher vtan goth . . . marsken sagde tridhia sinne är her naghan man jnne ther mich haffuer til at talal . . . ather swaradhe dalakarla . . . vy vithom jdher ey vtan dygd och äre RK 2: 4805 . - tillvita, förebrå, lägga till last. hwat hafwin j oss at wita ST 455 . han haffde them ey annat wita RK 1: 3470 . - förebrå, räkna till last. iach kan thz see pa tik at thu hawer en innerlig kerlek til then vnga mannyn ther när tik siter, thz kan iach tik . . . enkte witä Va 41 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och sats inledd af at. þe vitu þik at þu uast syndoghom mildar Bu 78 . "],"e":["viita . ","witi TB 79 (på två st.). imperat. wijt KS 35 (89, 37) . ","vite Bu 170 . ","wite: -is UplL Conf. -adhe, se a-, for-vita. weth, se forvita. weet, se avita. ueet, se forvita. pl. vitu Bu 78 . ","witter StadsL Thiw. 2: 1 i var. vitär Bj 11: 1. "]},{"a":"vita","b":"nn","c":"","d":["vetande. " kännedom; vetskap. ey (näml. är) eth grand j jordhinne. ey en gnista j häluiti hulkin som . . . forma at löna sik af hans när waru älla vitu " Bir 1: 249 . " mz stadzsins kemenera vithu " SO 110 . " mz förmanzsens loff oc witu " LfK 142 . VKR 22 . " med vitu. raþe oc samþökin. þes varrä som äfte lywer " SD 5: 562 ( 1346) . " medh witu wilia oc samthykkio confessoris generalis oc alla systra oc brödhra " VKR 30 . medhabbatissonna confessoris systra oc brödhra wita oc samthykkio ib 32 . ib 34, 39, 46, 47 . " vtan gaarzmestarins witu " ib 37 . Di 94 . MB 2: 116 . " vthan sins hosbondha wytu ok wytschap " SO 155 . " vtan faders vitu oc ia " MD 344 . vtan abbatissonna oc aat minzsto eldris systra oc brödhra witu oc samthykt VKR 40 . " wtan abbatissonna withu oc orloff " Bir 4: 37 . " eptir abbatissonna budhi oc henna witu " VKR 25 . Jfr forevita. "],"e":["wytu SO 155), ","vitulös , ","vitulös , ","vitulösa , ","vitu ord , "]},{"a":"vita","b":"vb","c":"v.","d":["eg. se. I.","1) se till, se efter, (söka) taga kännedom om, (söka) taga reda på, undersöka. vit om thu thz känna ma Fl 1367 . " faa granlika witat (laist vraigen und besein) hwat the äro heldir her ellir ther " ST 32 far til thinna brödhra, oc se hurw the fara, oc wit oc wiisa mik hwath ther görs MB 1: 230 . " skulu þe som vapnsynänä skuþä af konungens väghn, vita hans forfall med hwat skyälom han vil viþer fräsle skiliäs " SD 5: 477 (1345, gammal afskr.). ","2) förnimma, erfara, få kunskap om, få veta; ofta svårt att skilja från 3. iohannes oste aff guþiÉ at alle hans bröþar apostoli visten þätta Bu 13 . " iak vil thässe tidhande vita " Iv 595 . " þ är eg mer lofat at vita än se oc höra andelika " Bir 4: (Avt) 182. jak latar thik see nu ok vitta (videre et scire) rätuisonna sannind ib 3: 105 . uenciani lagdhu . . . hälagh ben j en pilara aff marmor sten swa lönlika: at ängin gate witit Bil 252 . thager drotningen fik thz vitha RK 1: 624 . - lära känna. manz howudh oc änlite som . . . man faar vita mz alla världena Bil 213 . - förnimma, förmärka, vara vittne till? gudz tiänirska . . . gat ey längher witith (amplius non sustiens) pukannas orolikhet Lg 3: 414 .","3) hafva erfarit, vara underrrättad om, hafva kännedom el. kunskap om, veta; ofta svårt att skilja från 5. med ack. jak vet al thing Bir 3: 105 . " vest þu mina möþo " Bu 141 . " andreas sagþe sik eigh vita väghen " ib 133 . hafdhe mannin ey tha hälder witath annars mantz hugh än wi nw witom MB 1: 94 . " huilkin som wet oc kan landzsin fal oc sidhwänior oc wet bäzt warn thunga oc fatighdom " BSH 1: 185 ( 1386) . " faa wita thiandis mans tharff " GO 1080 . " ther af wet iak thäs bätre visso, som iak hawer siälfuir . . . thz alt granlika seet " Lg 3: 500 . ängin thera thz viste Fr 1991 . " hafdhe hon vitadh thz for san at thz vare herra iwan . . . hon hafdhe han ey vntfangith väl " Iv 5637 . " with thz for fulla wisso " Lg 3: 136 . " bätra riddarskap jak ey weyt jnnan all cristenheth " RK 1: 2718 . " tha sagde hertughin engen wita then them ware swa wel rätte " ib 2011 . " ha er then bezste ther jak weeth " ib 408 . " the saki i vitin mz honom (veten med honom, veten honom vara skyldig till) " KL 383 . MB 2: 379 . " huilken hosbonda tz weth mz sin swen ock dyll tz ma hanom " SO 147 . - med undeförstådd ack. Bu 6 . - med två ack. wita han wara wäldoghan foghot ower alt egipto rike MB 1: 239 . naar thu vest thik rätlika brotlikin i thino samwiti Ber 248 . iak wet mik orättän Va 37 . Bir 2: 315 . - med ack. och inf. þe visto han wara sniällan i viisdom KL 189 . then är gerna räddr, sik wet brutlikan wara KS 23 (57, 25) . thw frestas mäst om thw wäst thik ey frestas MP 2: 57 . " then stund the wisto konungin liwa " RK 1: 2619 . - med sats inledd af at (thät). witande at äncti är wyssari än döþrin SD 5: 561 ( 1346) . " ihesu christe, som väl vest at iak är skär mö " Bu 419 . " hafþe þu vitit at konungin ville eg lyþa " Bir 4: (Avt) 182. vi vitom alle at thu äst föddir i löskioläghe KL 381 . " jak weth wäl at herran gudh haffwir idher giffwit landit " MB 2: 6 . vit at thz är dighr ok hedrik hämd, at tu förlatr ouinom thera brut, tå tu hauer wald ok änne at hännas äpte wilia tinom KS 23 (56, 25) . thu skalt . . . vita at än thot maria del är bäzstir tho är ey for thy marthe deel ondir Bir 3: 178 . " ma thw veta, at swantas hustrv är död " BSH 4: 195 ( 1495) . vm sidhe wart keysaren til witande (fick kejsaren veta; wart eme zo wissen) at hanwars herra kiortil oppa hafdhe ST 361 . " huru mic var til vitande vordit thät han sculde haffuo vithnit thät at thän samo bäncth ture son skulde haffuo döth eptir hans fadher Arfstvisten emellan Erik Eriksson och Ture Turesson 15 ( 1461). - med objektsats utan inledande konjuktion. jak veyt i maghen ey konung ombära " RK 1: 194 . med indir. frågesats. westen aldre hwem han skulle thro RK 2: 9345 ; " jfr 9. ty skal han wita hvadh dygdh älla odygdh är, at han må wita hwadh han skal fylghia ella flyghia " KS 17 (43, 18) ; jfr 9. thu vesth ey j hwat brunne länksth är vatn GO 574 . mange visto huat þem skulle suaras fyr än þe talaþo Bir 4: (Avt) 182. at vi eg vitum . . . huat i hafin rätta tro ällar eg ib 184 . " visto þe fyr än stiþin (för striþin) byriadis huru hon ändaþis " ib 1823 . " ey wita män hurw the skulo sit liiff oc lifnath styra " MB 1: 78 . iak wiste ey hwadhan the waro . . . oc ey weth iak huart the gingo ib 2: 5 . " hertoghin wiiste ey hwar the waro " RK 1: 3134 " wisto ey nar the komo ather " ib 111 . veta, ss vittne kunna intyga. i eder och bedyranden. þät viti allä guþa (tresto deos desque). at þu scalt (Cod. C: thz wita alle gudha oc gudhur thu scal 1008) alla pino fresta Bu 414 . " veet thz gudh iak var ey gladh FL 1424. män weet saghde herra iwan . . . iak thik illa an thz thu mik thz ey förra tedhe " Iv 524 ; jfr maþer 5. - veta, veta förestå, veta vara att vänta. med dat. och ack. hwath diwr the fingo at bita wissandödh skulle thz sik wita Al 5194 .","4) veta, kunna finna. med ack. wete wij ey annar radh, wtan taga mwnkaholmen in BSH 5: 144 ( 1507) . - med dat. och ack. nero viste sik enga roo. for än han viste paulum halshuggin vara Bil 127 ; jfr 3. hans härbärges husbonde rädes at hanom mon morþet vitas ok viste sik ängte tel raþa Bu 171 . jnghen hielpp och råd the sig wiste RK 3: (sista forts.) 5567 . " weth iak mik inghen roodh om malt " FM 369 ( 1508) . ","5) hafva sett, hafva gifvit akt på; veta om, känna till; känna. med ack. ärmiten saghþe. þu saat väl eet sund þa þu hit fort . . . cr[i]soforus saghþe uäl vita sundet Bu 498 . " thoko vp kroppana . . . oc lagdho j en stadh thär gudhi var viterlikt, oc engin annar weet " Bil 851 . " babiloniam sagh iak alregh, oc dyuara gardhin wet iak ekke " ST 19 . hulkin sötma ängin veet vtan then han smaka Bir 3: 372 . onytteliko biin vita ey (nesciunt) thenna andan ib 1: 260 . " swa som man ey vitande (ignorans) sin gudh ib 124. vm han hafdhe han vist (si insum scivisset). han hafdhe slitit forradharin sundir mz tannomen " Bo 173 . " hulkin nu tholande orät af syndoghom veetz ey älla aktas af thöm " MP 2: 181 . " iak wet ey (nescio) idher " Ber 74 . " än iak skodha mik ey wet iak mik ey (nescio neipsum) " ib 230 . ib 87 . - med prep. af. ther lifdhe maria magadalena swo at änkte folk wiste af hänne (incognita) XXX ar Bil 271 . " han viste ey aff hans fingerin " Fr 2557 . - med prep. til. min fadher veet ther änkte til thz iak är giffter Fr 1249 . - veta, hafva erfarenhet af. med prep. af. thu vet ey aff annur Fl 1369 . " thän är gladh som ey weth aff wanda " GO 479 . - känna till, förstå sig på, förstå. med prep. af. almogen wiste ey aff hans list RK 2: 2878 . ","6) hafva känning af, hafva råkat ut för? bätra är wita eldh i byn än ondan wana GO 727 . ib 480 . ","7) känna, kunna åtskilja. med ack. sagdhe han sik ey wita ben for ben sancti stepani älla hänna bonda som badhe laghu saman j thwem silfscrinum Bil 285 . ","8) veta, hafva lärt känna, kunna. med ack. the skullo mera wita som androm skullo lära MB 1: 348 . huat skal man radha för än han weyt tokt ok snille ok ädhehalyert RK 1: 212 . " then ära weth " MD (S) 284 . - känna, hafva insikt i. med ack. hon hafdhe osighelika astundan at vita the helgha scrift Lg 3: 503 .","vitande (-is), ","1) som är värd att veta, som man bör veta, som är att märka. är wrtandhe at här karl . . . haffde äpther sik thwa söner BK 211 . ","2) känd, bekant, uppenbar. fore þik är ingte lönt vtan ald þing äru þik vitande Bir 4: (Avt) 177. ","3) närmande sig till el. öfvergående adverbiell andvändning: vetande, med vett och vilja. hällir vildo the pinas äwerdhelika . . . än the vilden vitandis (scienter) reta mik til vredhe Bir 1: 110 . " huru länge hon duäls vitandis j syndomen " ib 3: 178 . ","4) som har fullt medvetande, som vid sinna sinnes bruk, vid full sans. varþ hon lös af diäflom ok väl vitande Bu 205 . " wardh mön j samu stundh wäl heel ok witande " Bil 326 . " engin witandis man thänker at ängla äta thäskköns brödh " MB 1: 323 . "],"e":["vitta KL 320 ; MP 2: 57 ; Bir 3: 105 ; Ber 248, 249 ; ","-as Bir 3: 468 . ","witta KS 9 (20, 9) ; MD (S) 202 . wittha LG 3: 77. veta RK 2: 9421 ; BSH 4: 195 ( 1495) . ","weta Lg 3: 124 ; LfK 3 . ","vetha HSH 20 ;: 155 (1507); BSH 5: 515 ( 1512) . ","wetha RK 2: 8376, 3: (sista forts.) 5765; Di 246 ; MB 2: 213 ; BSH 5: 144 ( 1507) . ","wetta HSH 24: 153 ( 1518) . ","weyt ib 433, 2718, 3647 . ","vät VGL I S 1. wät VML II A 13: pr. uät SML (Cod. B) Add. 1: 3. refl. veetz Bir 3: 34 ; MP 2: 181 . ","vest Bu 141, 419 ; Bo 26 ; Ber 248 . ","vesth GO 574 . ","weyst RK 1: 3692, 3694 . ","wäst MP 2: 57 . ","wästh Lg 3: 111 . ","vet Fl 1369 . " pl 1 pers. vitum. vitom. wete " BSH 5: 144 ( 1507) . ","vitin . ","wita Di 116 . ","wethe HSH 18: 15 ( 1494) . ","vitho MB 2: 211 . vita. ","viti . ","wythi TS 26 . ","viti Bu 414 . ","vit . ","vesthe FM 510 ( 1511) . ","uissu ÖGL ES 8. visto. konj. 3 pers. pl. visten Bu 13 . ","vitit Bir 1: 114, 4: (Avt 182. witit Bil 252 . ","vitith Iv 4966 . ","witith Lg 3: 414 . ","witat ST 32 . ","vitadh Iv 5637 . ","witath MB 1: 94 . ","vist Bo 5, 173 . ","wist Di 80 . ","wiist Al 2610 ; RK 1: 3295 (i rimsl. med mist), 3642 (i rimsl. med mist). westh, se forvita),","vita af , veta af, veta om. the wtan fore äru wita ey aff (nescuint) fför än alt husit är elladh Bir 4: 10. the äru swa som thän ther forgiftilso smaka ok vet ey af för än etret dräper hiärtat Su 382 . the skinande brende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth ordh RK 2: 7762 . ","vita nidher , vetta nedåt. at hofwodhit weet nidher til jordh Bil 107 . " han . . . wände thz op för wiste nidh " Al 1583 . MB 1: 83, 317 . Jfr nidher vita. ","vita up , vetta uppåt. weet thz nidher a them (träden) som op weet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . Jfr up vita. - Jfr for-, fore-vita."]},{"a":"vitan","b":"nn","c":"","d":[" Jfr avitan."],"e":[]},{"a":"vite","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) beskyllnig, anklagelse, tilltal. i thera kono offre, som sik skullo skira aff thässkyns wiite, som bonde witer sina kono om hoor MB 1: 480 . " iak neka þik eigh þär iak bär sculd ok vite for þik (acussatus non negavi nomen sanctum tuum) " Bu 414 . ","vite hvartill ngn förpliktar sig för den händelse att en viss förbindelse ej uppfylles. motthe jagh wara godh for her electus, honum sielff til latendes, liff, äre til panth säthiandes, medh wite, döm til sköwel giwendes alth thet jagh otthe i möre . . . om han fra döm skildes for thenne fegdh en endha haffde BSH 5: 125 ( 1506) . straff; böter, vite. fore glömsko gallir (för gällir) man wite GO 733 . hwilkin swa som siäl klippningh äller siälsin äller märskin for nöthskin tha thagi then ather wärdh som köpthe kompanith for sith withe SO 19 . " huilkin som sin byk ara bryther gälle annan fyri ok ena mark vax fore sith withe " ib 28 . ib 71 . " lhwar som bär kanno heller begare heller annath aff gillis stwgw vtan allermanzenss loff böthe gillena tw höxstha vithe " SEG 122 . särsk. "],"e":["viite )"]},{"a":"viter","b":"av","c":"adj.","d":[" ÊL. ","1) vettig, insiktsfull, kunnig; förståndig, klok, vis; vittnande om förstånd el. vishet. octobanius viis man ok vitar Bu 62 . " är thz omöghelikt, at then wisaste, oc witraste gudh skipadhe nakath, eller bödh vtan särdelis skäl " MB 1: 471 . " matto some män tha wardha däghlikaer oc starkare oc witrare . . . än some " ib 101 . " adam war naturlika witare än ewa war ib 140. weet iak engin witare " ib 238 . " skapadhe gudh första man . . . swa witran, at han matte allom mannom känna badhe rätta tro oc sidhi " ib 93 . " at i skipen en vitran (Cod. A wisan 238) man oc klokan (virum sapientem et industrium) ower alt landith " ib (Cod. B) 550. hon . . . hafdhe wilia . . . at wara swa withir (Co. A wiis 95) som gudh ib (Cod. B) 535 . witre (Cod. A wise 95) män ib (enl. MB 1: 569 " har Cod. B oftast vitir där A ha wiis). t welia en wittran man af androm landom eller stadhom, then um ett år må them styra ok rådha " KS 9 (22, 10) . " kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina wälbyrdugha män, ok hälst the vitrasto " ib 59 (146, 64). vitur (sapiens) son är fadhrins ära ib 52 (132, 56). the skulu thöm leta godha witra (Framgm. 11 wisa; äfven på öfvriga ställen, där Bures uppl. har viter, återfinnes detta ord icke i fragmentet, hvilket i stället oftast har vis) ok dygdhelika mästara ib (133, 57) . " witur man ok forhwxande " ib 21 (52, 23) . " wilt thu vitr warda, tå skalt tu alt firi huxa, ok lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib (51, 23). thet må . . . sköt rönas i athänom kununx, huat han -r viter älla owitur " ib 16 (39, 17). the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dygdhelikt är ib 27 (68, 29). koonom wi anamoot warum godhum ok wittrum raadhgiwm SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . " han är badhe höfuizsk ok vitir " Iv 1533 . " han giorde som en witer man optelika sin scriptamall " RK 1: 2475 . " han skonar ey folum äller witer " Al 1064 . Bu 5 . Bil 124, 468 . MB 1: 78 . KS 10 (23, 10), 16 (40, 17), 17 (42, 18), 45 (115, 49), 54 (137, 57), 55 (139, 59), 56 (141-2, 61-2), 57 (143, 62-3), 59 (146, 65). PK 245 . Lg 31 . " af henna fäghrindh ok wittrom ordhum " Bil 535 . " hänna witro (motsv. ställe i " Bu viorleka 144) ordh Lg 983 . " witer försea " KS 79 (196, 87) . vitir forhuxan ib 20 (49, 21). medh vitre forhuxan ib. ib 27 (68, 29). Jfr ful-, o-viter. ","2) till förstånd el. mogen ålder kommen? alle israels sönir til saman före män til stridh waro dc thwsand et thwsand, oc dcc, oc XXX män alle witre män MB 1: 419 . ","3) redig, ärlig? lofwom wi . . . boo jonsson hans arfwm oc winom ena rätta oc witra ofreegdh BSH 1: 182 ( 1381) ."],"e":["vitir . ","vitar . ","vitur . ","wittur KS 10 (23, 10) . ","wether PK 245 . ","vitran KS 56 (141, 61) ; MB 1: (Cod. B) 550 . ","witran ib (Cods. A) 78, 93; KS 57 (143, 62), 79 (195, 87) . ","wittran ib 9 (22, 20). f. vithra Bil 468 . ","withra KS 27 (67, 29) . dat. m. witrom KS 21 (51, 22) . f. vitre ib 20 (49, 21). pl. nom. m. witre MB 1: 419, (Cod. B) 535; KS 17 (42, 18), 52 (133, 57), 55 (139, 59) . ack. m. vitra ib 16 (41, 17) . ","witra ib 52 (133, 57), 62 (153, 67). dat. witrom SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); KS 59 (147, 65) . ","uitrom Bu 5 . ","vitrum Bil 924 . ","wittrom ib 535 ; Lg 924 . ","wittrum SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). gen. witra KS 54 (137, 58), . 57 (143, 62). best. form pl. qck. n. witro Lg 963 . ","lvitrare . ","vitraster . ","witarster: -o SML Kp 10: pr.), "]},{"a":"viterhet","b":"nn","c":"","d":["kunskap, kännedom? giordhe them större wärdogheth medh synne samtalan ok vmgangho ok vithirheth aff koma skulandhe synne naadh MP 5: 161 ."],"e":[]},{"a":"viterleker","b":"av","c":"adj.","d":["förståndigt, vis. " biskopen . . . vndra . . . hänna vitorleka orþ " Bu 144 ."],"e":["vitoleker )"]},{"a":"viterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["insiktsfullt, med förstånd, förståndigt, klokt, vist, med vishet. nw vnderstaar kakaramästaren, at iosep hawer witerlika (prudenter) raadhit drömin MB 1: 235 . " vm tu wilt witerlika medh forhuxan liua (prudentiam sequi desederas) " KS 20 (50, 22) . ib 21 (51, 22). skipa wäl ok vitirlika thz som tå är ib 22 (53, 23). Bil 28 . MB 1: 200, 238 . " guz som löste mankön af diäflenom sömeleka. väldeleka. vitarleka (per mirabilem sapientiam) ok rätuisleka " Bu 206 ."],"e":["viterleka Bu 206 . ","vitarleka ib),"]},{"a":"viterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["vetterligen, uppenbarligen. " at all the thing ther makt wppa liggir oc oppinbarligha göras skulu med breffuom oc jncighlom witerliga stadhfästas oc fulkompnas " SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400talet). mit jncighle är här viterlika fore hänght BYH 1: 193 ( 1384) . " latom wi wart jnsighle withirlicha henhias for thetta wart breff " VKR 56 . SD NS 1: 634 ( 1407) . BYH 1: 246 ( 1443) . VAH 24: 324 ( 1454) . SO 30, 72, 164 ."],"e":["witir- VKR 56 . ","vider- SD NS 1: 634 ( 1407) . ","witter- SO 30 . ","witther- ib 164 ; SD 5: 212 (öfvers. li hds. fr. sl. af 1400-talet). wether- BYH 1: 246 ( 1443) . ","-licha VKR 56 . ","-ligha SO 72 . ","-liga SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). -leca ib 212 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). -legha BYH 1: 246 ( 1443) . ","-ligan SO 164),"]},{"a":"viterliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vetterlig, känd, bekant. thätta radhit vardh kunnoghat oc vitirlikit Bo 160 . " the thing som nw liwss oc witerlighin ära (quæ sunt presentibus manifesta) " SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). effther . . . oppenbarlige vetherlighit var, hoo som drapit giorde BSH 5: 363 ( 1509) . " jak eric nipritz . . . östgöta laghman gör witerlikt, at äpter thet een longlik . . . köpunge vppa ena siidho oc konungsins ämbitzmän oc höwitzmän vppa rimstadhaholm vppa the andhra siidho . . . thy haffuer . . . konung karll . . . mik befalat . . . at iac sculde nämpna ther wppa ena landzsyn " VAH 24: 323 ( 1454) . " giörandes vettarlichtt at . . . sancti andree . . . affthen framkom . . . her gwnno . . . paa laagxsätt häresting i liongby " SD 4: 584 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). giorde . . . her olaff witerlikit . . . at han haffe skipt the forscrifna tomptena i ena andra tompt a sudhermalme liggiande SJ 250 ( 1456) . - med dat. (el. i dess ställe ack.). at thik skoli särlica i thässe matrto vitirlik vardha dygdhanna naturlik skipilse Bo 130 . " thoko vp kroppana . . . oc laghdo j en stadh thär gudhi var viterlikt, oc engin annar weet " Bil 851 . " suasom mangom godhom mannom i suerike witerlikt oc kunnokt är " BSH 1: 179 ( 1381) . sua som thik är väl vitarlikt Bir 3: 100 . VKR 1 . RK 3: (sista forts.) 5748 . Al 4676 . " iak tror thik är witerlikt . . . hwru iak hafwer wunnith rike ok land " ib 4661 . Di 227 . " wari konungenom witherliket, at hans . . . hwstru haffwer föth eth trol " Lg 219 . " þät skal allom wytyrlykth wara myk hawa vp burith fyra hundradha markir aaf . . . magnuse rötha " SD 5: 557 (1346, gammal afskr.). alla thetta breff höra ella sea skal thet vara viterlekit at jak . . . kennis mcih hava giort eth jordha skipte meth domirkirkonne ii strengnes ib NS 1: 10 ( 1401) . " thet se allom mannom witerlikt oc kunnokt at jac . . . kännis . . . mic . . . at hafua salt . . . bo jonsson . . . min goz " BYH 1: 192 ( 1384) . thät see allum mannom witerlikt . . . at wi . . . takum een . . . felughan dagh . . . mädh . . . herra niclisse . . . henrik michielsdorp . . . oc allum therra hielparum BSH 1: 130 ( 1371) . ib 177 ( 1379) . FH 3: 5 ( 1353) . SD NS 1: 11 ( 1401), 26 ( 1401) o. s. v. gör han tz ey saa brödrom witherlicht SO 110 . " pantirit giorde . . . jomfrvna witerliget huru nampnlos haffde enä adhro vnder sinä tungo " Va 48 . " witlikit gör iak allom them thetta bref höra älla see at iak hafwer saalt minom . . . brodhir . . . philpusse een attungh i eedhulte " SD NS 1: 141 (1402, nyare afskr.). vil . . . görom alla oppenbarligha veterlighet adh vii vore till kalladhe tiil vitness och ffastemen . . . om eth iordha skiffthe SD 3: 121 (öfvers. i hds. fr. senare hälften af 1400-talet). stodh . . . hustru katrin . . . ok giorde witerligit . . . borgamestarana ok gantzska radit at hon haffde sich ingiffwit medh anders jönssone medh sin haffua gardh SJ 251 ( 1456) . ","2) som man vet med sig, som man vidgår, som erkännes. jak . . . kännis . . . at iak af rätte witterlike skuldh ok winliko lane är gieskyllugh . . . beinchte haquonsson . . . xxxvj marker päningha SD NS 1: 135 ( 1402) . " ib 2: 16 ( 1408). edher kära ffaders weterlighet gäl " FM 674 (1517?). - Jfr oviterliker."],"e":["vitir- . ","vitar- . ","vitter- BSH 1: 177 ( 1379); SD NS 2: 657 ( 1413) . ","witter- ib 1: 14 ( 1401, nyare afskr.) , 135 ( 1402). witther- SO 110 . ","wytur- SD 5: 557 (1346, gammal afskr.). veterBYH 1: 275 ( 1477), 276 ( 1480). weter- SD NS 1: 593 ( 1406), 2: 116 ( 1409); FM 674 (1517?). vether- SD NS 1: 26 ( 1401); Di 227 ; BSH 5: 363 ( 1509) , 363. wetherSD NS 2: 78 ( 1409); BYH 1: 267 ( 1469); RK 3: (sista forts.) 5748 . ","vettar- SD 4: 584 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). wit- ib NS 1: 141 (1402, nyare afskr.). vite- FH 2: 115 ( 1438) . väthe.- SD NS 1: 214 ( 1403) . ","-likt . ","llicht BSH 3: 131 ( 1460); SO 110 . ","-lichtt SD 4: 584 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). -ligt ib NS 1: 10 ( 1401) . ","-likit StadsL Kp 6: 1 FH 3: 5 ( 1353); SD NS 1: 14 (1401; nyare afskr.), 16 ( 1401), 30 ( 1401) o. s. v.; Bo 160 ; Bir 3: 100 . ","-likith SD NS 1: 12 ( 1401), 593 ( 1406). -likit ib 2: 78 ( 1409) . ","-lichit ib 1: 1 ( 1401) . ","-lighit ib 489 ( 1405); VKR 1 ; BYH 1: 276 ( 1480) . ","-ligit BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.) ; BYH 1: 269 ( 1472), 275 ( 1477); Di 227 ; RK 3: (sista forts.) 5748 ; BSH 5: 362 ( 1509) , 363. -ligid ib 3: 191 ( 1468) . ","-liket ib 1: 177 ( 1379); Lg 219 . ","-lichet SD NS 2: 520 ( 1412), 522 ( 1412). -lighet SD 3: 121 (öfvers. i hds. fr. senare hälften af 1400-talet); FM 674 (1571?) -liget Va 48 .. -likath SD NS 2: 459 ( 1412) . ","-lekit ib 1: 10 ( 1401), 24 ( 1401), 214 ( 1403). - lekith ib 26 ( 1401) . ","-leket ib 2: 657 ( 1413) . ","-lykyth SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) . ","-lik Bo 130 . ","-lighin SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet)),"]},{"a":"viterliker","b":"nn","c":"","d":["förstånd, klokhet. the (dygderna) äru summa i manzens skälum suåsum witerleker, thän må höta (för heta) föreakt (in intellectu, ut preduentia) KS 18 (45, 19) ."],"e":[]},{"a":"vitfärlinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["witfällinger MELL G 22 i var. with fällingher ib), "]},{"a":"viti","b":"nn","c":"","d":["Jfr handviti."],"e":[]},{"a":"vitia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) se till, besöka, uppsöka. med gen. el. ack. (el. dat.?). hans drötning . . . witiade henna Bil 537 . " withiar jak hans (senare ändradt till han) j hans ytharsta tima " ib 258 . " jhesus siälfuir vithiade hona mz ängla skara " ib 538 . " som wärdhughis vithia mik litit värdhan " ib 110 . " natalia . . . vitaþe þaghar sin härra " Bu 522 . " þa faþreren com ok vitia dottor (framför dottor har i textaftrycket ur " Bil upptagits sinne, hvilket emellertid kanske ej är att fatta ss dat. utan snarare torde böra anses återgifva ett äldre sinna och vara att fatta ss. gen.; Cod. C har sina) ib 503. alra thinga herran sökte oc vitiadhe thöm äkke som thiänara vtan som vini Bo 220 . " foro mange til hanom oc vitiadho han i sinom krankdom " Ansg 205 . ib 247 . " nw kan nakar brodher krankar ligghia tha skulu brödher honum withia " SO 27 . ib 70 . thessen som tigh haffwa sökth och withiath i thinom dröffwilssom Lg 3: 131 . " uälsignadher wari thw gudh, som . . . hänne (Jungfru Maria) withiande oc hwgswaladhe " Bir 4: 176 . " tik (sankt Martin) withiandhe änglane Sv. Böner 430. at vita þe staþa gesus födes oc döptes . . . hans graf ok þär han tel lhimna stägh " Bu 12 . at vitia mörkohuset ib 521 . " en af them iättadhe . . . sancto marcho witia hans skrin " Bil 253 . " widh ängan eld wiliom wi sitia ängan wärma wiliom wi witia " Al 6182 . Lg 3: 237 . - med prep. til. kära dotter witia nakot til lmin kära son, oc thin brodher, som nw ligger oc wentir dötzsens tima Lg 3: 20 . - besöka för att tillse ordningen ngnstädes, visitera. nar vithias epter siäle messor eller vigilias Åbo Klockerlag 62.","2) besöka, i nåd se till, med nåd el. hjälp vända sig till (ngn). med ack. epter mind dödh skal gudh siälwer witia idhra släkt, oc göra idher wäldogha ower the land som han iätte abraham ysaac oc iacob MB 1: 271 . ib 287. ","3) besöka, hemsöka. " med ack. gonga till screpta oc göra retta vidergonga . . . för sina synder, at, när gud vill han vitia, at han fynna han swa redan, at han moge gudi sina siell i hand faa " SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). jak skal witia idher bradhlika mz fatikdom oc oaaran MB 1: 337 . - Jfr fran vitia."],"e":["vittia SD 6: 157 (1340? gammal afskr.). ","vittä VGL I A 4: 2, II A 6. ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"vitian","b":"nn","c":"","d":["beslök. " vitianim (visiatio) glädhir " Bo 91 ."],"e":[]},{"a":"vitilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr a-, for-vitilse."],"e":[]},{"a":"vitliker","b":"","c":"","d":[" , se viterliker."],"e":["vite- . ","väthe- )"]},{"a":"vitlikhet","b":"nn","c":"","d":["vetande, kännedom; uttalande om det som man vet; vittnesmål. jap fan dher haffwen kom fram och sagde ther til syna witlicheit swa ludende at hans modher haffde giffwet förscrifna tomptena medh synne dotter . . . hustru katrine til giftomall förnempdom andris fan bergen . . . och sagdes wela göro syn rät ther til at swa war sant som han tha ok giorde SJ 259 ( 1457) ."],"e":["-licheit )"]},{"a":"vitlös","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) okunnig (om ngt), obekant (med ngt). med gen. alskons hedhirs oc höuslikhetz vitlös (ignara) Bo 152 . ","2) vettlös, utan vett, beröfvad vettet, beröfvad förståndets bruk, galen. o thu vitlös oc armbir man ST 260 . agatha kalladhe han with lösan (sine intellectu) som böd lofua stokka ok stena Bil 427 . " brutfällinger oc vitlös " ib 981 . " än nakr man . . . wardher . . . galin, oc witlös " MB 1: 466 . Lg 979, 3: 178, 450 . stundom komber man aff sin synne, oc bliffwer saa got som vitlöös, fantaserer mykyt LB 7: 263 ; jfr 3. thu staar nw witlöös i thit sinne Al 8295 ; Jfr 3. ","3) sanslös, medvetslös, bedöfvad. aff huilke ondhe lokt wi wordhom maxan som halff dödhe ällar witlöse Lg 3: 458 ."],"e":["wet- Lg 3: 450 . ","weth- ib 178 . ","-löös Al 8295 ; LB 7: 263 ),"]},{"a":"vitlösa","b":"nn","c":"","d":["vanvett, galenskap. gudh skal . . . plagha thik mz witlösa (amentia) MB 1: 428 ."],"e":[]},{"a":"vitna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","hwilken som rensar fisk vthe på siön . . . och bliffwer twennom witnom witnadher SO 291 . stiäl man mindre än 2 öra är wärt och warder tagin och wetnadher medh twem mannom ib 296 . ","2) vittnas, ss. vittne intyga. thenne tre vithnado och effter sworo . . . ath . . . magnus kok haffde . . . giort magnus skrädare myndogh och mäktogh . . . at sälia oc vplata the XV 1/2 mark fasta jordh. them han vildhe FH 2: 115 ( 1438) . " the witnahde oc vppa helgha doma sworo, at tesse thre ramerke . . . är stenbergs wiik gamwl ramerke " ib 4: 15 ( 1451) . ib 16 . " som . . . thesse epterscriffne vithnen . . . vithuadho til stoodho och pa lagbooken sworo at swa j sannindh war och är " ib 5: 125 (11488). thaa vitnede . . . eric abramsson, maans green, anders pedersson oc oleff jonsson effther theres ord, som närwaar, thaa skadan skedä oc som the tiilförende vetned oc swored haffe for rätthä i västeraars, at for:ne maans pik bygnäthä först thrätten BSH 5: 362 ( 1509) . Lg 3: 575 . " hawa thä fira sworin witänä . . . vitnadho (för -at) thära skylskap . . . äpptä biorn haquonsson " SD NS 1: 32 ( 1401) . the sworo och witnade thät Arfstvisten emellan Erik Eriksson och Ture Turesson 69 (c. 1475). thät han skulde haffuo vithnit thät at thän samo bäcth tureson skulde haffuo döth eptir hans fadher ib 15 ( 1461) . betalade . . . biorn sinom fader X marc oppa the ordenne som skälig withne vithnado här fore rette Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 17. hua som sighr älla witna fals KS 69 (170, 76) . " twe onde preste . . . hwilke falskelika witnadho mote the dygdheliko qwinonne susannam " ST 436 . " the hafwa falslika ofwir mik witnat " ib 438 . - (?) thän witnar ey wäl som vredhir är wtan skäl GO 456 ; möjligen har det i st. f. thän witnar urspr. hetat thäm (them) witrar el. witras; jfr vitra. - genom vittnesmålet störta (ngn). the wilia han withna til heluitis grundh MD 121 . genom vittnesmål taga (ngt) från (ngn) el. beröfva (ngn ngt). j witnen aff mik liffwit ST 437 . ","3) intyga. om nämd, syn el. gode män, äfvensom om tingsmenighet (i förening med domare). nefudin vithnadhe thet vara rätleka fangith DD 3: 11 ( 1377, nyare afskr.) . äpter thy nempden for oss witnadhe at thesse godz waro gamwl krono godz BSH 2: 63 ( 1399) . " witnadhe fore oss nämpdanennena i norbolundare . . . at for:de tideka päterson lät the godzen aldrig vp mädh wilia . . . them for:da bo jonsson " ib 102 (1339=. huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war SD NS 1: 15 (1401, nyare afskr.). tha vitande nämpdin, som tha sat, ok alt lmenegha härdhit stodh thäs til, at thän fornämpde gardhin . . . var laghlica köptir ib 2: 37 ( 1408) . " äpter thy som witnen ok nämpden for mik witnadho ok alt härandhit " ib 38 ( 1408); jfr 2. hwilkith wi laathom näpdina ransakan, oc tha nämpdin thet ransakath haffe, tha witnadhe hoon fore oss ath the forscrepna iordher ärw gamalt frälsse ib 1: 136 ( 1402) . " hulkit jac sköt til nämpdinnes ransakan tha withnado the at the aldre annad wiste än thät haffuer aff alder ligit wnder peder monsons gard i risinge Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 25. hwilken ärende wi skuthum thil mempdene som j repstenne satho . . . oc the ransakdho vithnado oc epther sworo at . . . iönis anundzon hafde laghlika köpt karela godz " FH 2: 112 ( 1438) . ib 109 ( 1437), 110 ( 1437) o. s. v. thesse (d. v. s. de tolf som sutto i nämden) witnadhe oc ransakade at swa är i sannindinne som the förste IIII witnade oc sworo ib 4: 16 ( 1451); jfr 2. hwilkit thessä tolf i räfstinne satho . . . ransakdho, witnadhe oc sworo at swa sant war SD NS 1: 442 ( 1405) . " ib 402 (1405, gammal afskr.). tha withnade the herazsynin. ath bolstadä skälin affh sydhre neffdhe lagho ooffhneer grythones bolstadh " DD 2: 5 ( 1384) . " alla thenna syner withnado at thenna awerkan war olagliga giord Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 16. the (de af borgmästare och råd utsedde gode männen) . . . witnadho at the haffdo mält . . . her lambertz rwm oc tompt " SJ 142 ( 1445) . " thet see allum mannom witherlikith ath jak henrik grote, heridzhofdhinge i biärkekynda herradh, oc w heridzbone, som byggia oc boa i sama herradhe, witnom oc betyghom openbara ath arom äffthir gudhz byrdh mocdoxiijo, tha räffstirna hioldos i sudercöpunghe, stodh . . . frw ingeborgh aff broby fore rättin oc bödh vp broby . . . oc sameleedhis gyordhe hon wppa waro heridzstynge aa trem tyngom " SD NS 3: 74 ( 1415) . ","4) vittna, intyga, betyga. jak bygghe karlson vitna þet ok kennis at jak hafver seet ok höört thetta breeff ok sätir iak mit jnsighe heer til vitnes förä SD 4: 686 (1339?). - om förkunnare, författare, skrifv o. s. v. han bödh os predikä oc vitnä (testifcari) allo folkieno at han är skipadhir domare af gudhi badhe liuande människio ok dödhä KL 152 . sanctu[s] ambrosius vitnar al þässe ma[l] ok martiria Bu 502 . " sanctus ambrosius vitnar i mässo sang at sua var giort " ib 495 . Bil 232 . " egisippus witnar innan sinum bokum huru ängla lypta hona gen himnum ib 274. " ib 880 . " scrifften vethuar at prophetane . . . the sagho ok sagde samyndena aff christi födzlo " LfK 261 . swa som moyses wethnar j sinom sanghe MB 2: 299 .","5) intyga, bevisa, utgöra bevis för. dödzsins swet . . . witnar (attestans) nw naturena wara wnna Su 248 .","6) bestyrka, bekräfta. j vitnen (attestamini) siälue idhra barna röst KL 379 . - refl. vitnas? ä vithnas goth, gladhv hiärta GO 512 (troligen är dock vithnas felaktigt för vithras), se vitra. "],"e":["vittnä VGL I B 1: pr, J 13: 2, þ 3: pr, 19: 1. ","vetna: -ed BSH 5: 362 ( 1509) . ","vethna: -ar LfK 261 ; ","-adhe Lg 3: 575 . ","wethna: -ar MB 2: 299 ; -adhe Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 101. -ar, -aþe, -aþer),","vitna i fran , genom bevisning fråntaga. dömdom wij them in i samma godz til then tidh thet flämingh kan komma met breff heller skeel och withnar them thet i ffran FH 5: 124 ( 1488) . - Jfr in-, til-vitna."]},{"a":"vitnare","b":"nn","c":"","d":["1) = vitne 6. thässe varo nämpda män . .. vitnara fore thässe nämpd ok dom: olawer i bro, geruater ij vilaui SD NS 1: 504 ( 1405) . " äghir han (domaren) . . . spöria hulke vitnarane äru " Bir 2: 189 . fals witnare skal ey wara opynadhir ST 543 . Bo 181 . KL 143 . MP 2: 12 . " ära thesse gode men . . . witnara til thetta köp " SJ 276 ( 1459) . " jak skal ga mot idhir i dom oc iak skal vara raskir vitnare trullarum ok meenswäriarum (eo testis velox maleficis . . . et perjuris) " MP 2: 111 ; jfr 2. ","2) = vitne 7. vara hans vpstandilse vitnare (testem resurretionis ejus) KL 132 . " lifsins giörarä drapin j, hulkin gudh vpräste af dödh hulkins vitnarä vi ärom " ib 136 . ib 134 . " at min modhir var jomfru badhe för än hon mik födde oc sidhan var öfrit joseps vitne hulkin hänna jomfrwdoms gömare oc vitnare var " Bir 2: 300 . ib 3: 159 . " trolicastir vitnare gudz vndarlica thinga " ib 160 . " vi ärom vitnara at thin son fulcompnadhe j sik siälum al the thing som sagdh varo aff honum " ib 473 . " thu (Jungfru Maria) äst min frw ok thw vast aldra sötasta ther jak kallar thik til vitnara (super quo te testem invoco) " ib 362 . " jak skal stadhfästa min ordh ok alle hälghe män skulu mik vara vitnara (erunt mihi testes) " ib 2: 248 . ","4) = vitne 8. aff ihesu christo som är troen witnare MB 2: 333 ."],"e":[]},{"a":"vitne","b":"nn","c":"","d":[" ÊL. ","1) bevis, bevisning. " epter sadana syner. withne och skäl oc nämdinnes ransakan . . . tha dömpde iac thät gilt . . . som the förnämpda synder vithnad oc syynt haffua Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 16; jfr 2, 3. - bära vitne, framlägga bevis. vm iak taladhe illa. bär vitne af ondo (testimonium perhibe de malo) " MP 2: 12 . ","2) bevis genom vittnen, vittnesutsaga, vittnesmål, vittnesbörd (i rättegång). ey skal thu lydha flera manna saghu a mot sannind för än witne äe pröwath MB 1: 339 ; jfr 1. aldre skal thu handtaka eller lowa fals witne fore ogudhlikan man (nec junges manum tuam, ut pro impio dicas falsum testimonium) ib. the äre fiughur ther wille manna doma ok witne, aff rät ok sannind KS 69 (169, 75) . ib 70 (171, 76). huru mang vitne the sighia mot thik mP 2: 15. ey thorfwom vi nu leta vitne mot hanom ib 13 . ib 12 . iak hördhe vitne (testimonium) owir thik at thu hafdhe idhrugha for thina gerninga Bir 1: 376 . " ä hwat manne dömarin är jak sighir han enkte döma kunne än han ey vitnen förra funne " MD 82 . ib 90 . hwikit ärände vij granliga randzakade effther tiiltal, genswar oc vetnä BSH 5: 362 ( 1509) ; jfr 1. tolff män aff mimings härildhe haffdho thet . . . ranzakat äpter swornom withom VAH 24: 323 ( 1454) . äpte hwärio sino vitne (vittnesmål af i föred svärjande vittnen?) SR 32 . " j gudz dom huar himil ok iordh . . . dagha ok nättir oc al värdlin skulu sta til vitne (stå för att vittna, uppträda som vittnen) mot os starklica rögändhe os " MP 1: 217 . " om ij (2) bröther ärw til withne " SO 25 . ib 26 . " wthan han . . . thil withne kallas " ib 24 ; " jfr 6. " ib 52 . " ropadhe sik til witne (in testimonium) mothe them hymmel oc iordh oc all creatur " Su 52 . - bära vitne, framföra el. aflägga vittnesmål, bära vittnesbörd. thu skal ey bära fals witne MB 1: 334 . " mange falske vitnara hafdho framganget ok falsk vitne burit " MP 2: 12 . " wi sculum ey wrang witne bära moth wan jämcristin " MD 82 . " mik thikkir han dömir som witnen bär ib. " ib 90 . " mon iak tha bära witne a mot mik siälwom i mino samwite fore gudz doom " MB 1: 249 . - med dat. tu skalt . . . bära vitna (för -e) sannind ok ey winskapi (testimonium veritati, non amicitiæ reddes; d. v. s. vid ditt vittnesbörd skall du taga hänsyn till sanningen, ej till vänskapen) KS 22 (53, 23) ; jfr 4. - föra vitne, d. s. wi skulom ey vrankt witne förä mot wor iamchrstin MD 89 . ","3) yttrande, utlånadne, intyg (af nämd, syn o. s. v.). efter thy tolf manna nempd thenna maal vtranskatho . . . oc efter therra besta saminde oc samwit therrä witne medh fullan edzstaf her vppa gawo BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. eeffter neffndenä witnom ath swa waar gyorth DD 2: 4 ( 1384) . effther neffnendä witnom ok edhe ib 5 ( 1384) . Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 23. epter konunkx dome och XII synemanne witner SD 5: 728 (i hds. fr. början af 1500-talet). stande thz a synamanna witnom TB 77 . ib 73 . ","4) vittnesbörd, utsaga, uttalande, intyg (af person som har el. kan antags hafva kännedom om ngt, af förkunnare, författare, skrift o. s. v.). " teem varom gudhi hans (den utvalde riddarens) tholomodh ther ärlicarin skal vardha aff varo vitne (testimonio) " Bir 3: 394 . " at min modhir var jomfru badhe för än hon mik födde oc sidhan var öfrit joseps vitne " ib 2: 300 . sände han twa sina ängla . . . at the skullin styrkias. hörande änglana vitne at the dragha owir eno mz thöm af vars herra vpfärdh Bo 250 . " aktar iak sighia ok pröfwa min ordh mz scriptinna vitnom " ib 130 . þe þingh vilium vi här af vare fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth ok äru þo fulkumleka san ok pröuaþ mäþ þöm vitnum firi näpnas Bu 6 . " vars härra fözla prisas eigh at eno ii biblia vtan ok mäþ skälum ok helþnom vitnom " ib 62 . " stadfesther myna tro meth dyäfla withnom " Lg 3: 110 . " giordhis här stort witne ware tro " KL 9 . " sigh sannindinna vitne hulkit thu vest af mik " Bir 1: 136 . - vittnesbörd, vitsord. at thw hafwi af allom got withne Ber 57 . ib 162 . bära vitne, bära vittnesbörd, gifva vittnesbörd; intyga; betyga. hwat är thz som skapadhe al thing ok af ängo är skapth. lsighin ok bärin vitne (perhibete testimonium) Bir 1: 136 . " apostlane varo (för baro) vitne (reddebant apostoli testimonium) . . . af vars herra ihesu christi vpstandilsom " KL 139 . " then tidh hugnarin then helge ande kombir . . . skal han bära vitne af mik " MP 1: 160 . " vi skolom bära vitne hans ödhmiukt (humitatis ejus) " Bir 3: 395 . " gärningana som iak gör the bära vitne af mik " Bo 154 . - med gen. wi mz waro capitulo mz flere klärca oc reenliiffues män ransakadhom thz iärtekn thz grannasta wi kunnom oc bärom alle sannindena witne at swa waar (rei gestæ veritatis testimonium perhibemus) Lg 3: 364 ; " jfr 3. the . . . baro lthäs vitne at the hafdho ther badhe tholt oc seet aldra största pinor " Pa 10 . ydhre eghna mesthere the bära thess withne i synom bokom, ath ihesu christus han er gwdh Lg 3: 112 . - med personesn dat. almoghin bar honom vitne som när honom var nar han kalladhe lazarum af grafuinne Mp 2: 111. dyäffolin nödhgas ath han skall bära synom gwdh wytne och skäll Lg 3: 111 . " edhra eghna böker bära honom withne ath han er gwdh " ib. " baþe vi ok alt folket bärom þik vitne. at þu äst . . . baþe rättar ok rätuis " Bu 197 . " han . . bär varom anda vitna at vi ärom gudz söni " Bo 110 . Bir 4: 140 . MB 2: 317 . " alzmectug gud och alle riichesins heliige patroner skole bäre mich witne at iach aldrig haffwer acthet . . . wara then helige kirke . . . emot " HSH 24: 66 ( 1516) . sanctus ambrosius ok sancuts theorodus bära sancto bartholomeo vitne vm alt thz han giordhe ok tholde for gudz sculd Bil 214 . " bär the helgha script varom herra vitne af hans högelica valde " MP 2: 111 . ib 112 . varom . . . herra ihesu christo bäärs vitne i the helgho skript . . . af hans sanna känedoms liuse ib 110. - med gen. och dat. þäs vitne baro heþne (för henne) iuþa siälue Bu 10 . ","5) bevis, intyg, bekräftelse. til witnis oc stadhfästilse togh pharaokonung gulring aff sinne hand, oc satte a ioseps hand MB 1: 239 . " jak byrghe karlson vitna þet ok kennis at jak haver seet ok höört thetta breeff ok sätir iak mit jnsighle heer til vitnes förä " SD 4: 666 (1339?). at þä scal thy fastare till witnis wara, tha bethis jac mins maghs insighle här fore ib 6: 76 ( 1349) . til hukens witne mit insigli är sat for þetta breuit ib 170 ( 1350). til thässins brefs mere visso, vitne oc stadhughet ib NS 1: 157 ( 1402) . - bevis, vittne, vittnesbörd, tecken, erinran. pl. j thän stadh hans (Erik den heliges) blodh var först wtgutit brast vp een rinnande klädha som en i dagh är til vitna (in testimonium martirii ejus manet) Bil 887 . ","6) vittne, person som genom åskådande el. åhörande af ngt, öfver hufvud genom iakttagelse och särskildt på grund af närvaro vid en tildragelse är i stånd att lämna upplysningar som kunna tjäna som rättsligt bevis; person som vittnar i ett rättegångsmål; persom som är närvarande vid en rättshandling för att kunna bestyrka dess lagliga giltighet el. åt densamma gifva gällande kraft. " fyra sworin vitänä " SD NS 1: 31 ( 1401) . som thenne fyre sworne witne . . . föregingo och sworo BtFH 1: 11 ( 1484, nyarea afskr.) . ib 3 (1481, nyare afskr.). o. s. v., 131 (1506). som . . . thesse epterscriffne vithnen boolfastä bönder . . . vithnado til stoodho och pa lagbooken sworo at swa j sannindh war och är FH 5: 125 ( 1488) . " hulkit jac lot ransaka med nämpdin oc skelig withne Upplands Lagmansdomok 1490-94 s. 9. hulkit jac lot ransaka med nämpdin och med the withne thär när waro then tiid the sloges " ib s. 11 . som skälig withne vithnado här fore rette ib s. 17 . wardher ther mz befunnin mz skälikom withom SO 71 . ib 300, 301 . " hulkin broder som androm synom broder gör fforköp och bliffwer mz tw wethne beslagen ok til wunnen " BS 37 . " äre tw wetne til " ib. " pröffwa mz withne som saagho at han lagde thz dyra gotzith j the skynmesena " PM XIV . " skal skiparen jnsätya the päningana ther the bliffwa trygge . . . oc scriffwas wp j kyrkionnas bok mz withnom " ib XIII . " dyll man gield ärw ey vithne till eller oppen breff " MEG (red. A) 66 . ib (red. B) 61. EG 65 . " tha spurde iach om han hadde thär nogre skellige witnä oppa tha swarade . . . jerlä at han hade thär jnge witnä oppa Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 69. " ib 94 . - särsk. vittne som är närvarand vid kontrakt om jord. thesse äru witne at thätta köp är skälika giorth SD NS 1: 48 ( 1401) . " thässe varo ther faster oc vitne til lib 56 ( 1401). "","7) i allmännare användning: vittne, person som är närvarande vid en tilldragelse och således kan därom lämna upplysning el. intyg, person som på grund af speciell kännedom kan ityga ngt. huilkit jak . . . sielfuer seet ok hört hafuer aff liffuandes vethnom Lg 3: 521 . " witne til thz iärtekn är allir almoghen sampnadher i the höghtidhena " ib 363 . " jak takir them alla til witna när äro stadde " ST 47 . - koll. ären j . . . här til sant withne (testes . . . vos estis) at jidher yt wälien herran gudh oppa thz at j honom wilien thiäna folkit swaradhe wi ärom til täss sant withne MB 2: 65 . ","8) vittne, perrson som betygar el. förkunnar sanningen i relig. mening. iak skal giffwa twem mynom wetnom, at the skulu predica j thusanda cc oc lx dagha MB 2: 349 . - om Kristus. thzta sigher sanninden, troen witne oc sanner MB 2: 338 . - Jfr aftäkta-, asynar-, aterfangs-, bolags-, bräþa-, bygninga-, eþar-, fals-, for-, forbuds-, forfalz-, friþ-, fämta-, giptar-, köp-, köpa-, köpe-, köps-, lans-, ledsna-, lof-, lofs-, lyktar-, lysninga-, ofhalds-, skirskuta-, skrok-, skärskuta-, synar-, þing-, þings-, vista-, ärfþar-vitne. ","1) bevis, bevisgrund, beviskälla. til at bewisa at enghen closter människia . . . maa . . . nakot eghit haffwa, wil iak först . . . sätia ij (2) tingh, som thu witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh grwnda, oc stadelika be ffästa, som är först täxten i thes hälga kyrkios laghom oc sidhan thäs fwlbordha, aff sancti benidicti . . . oc augustini reglom LfK 3 . ","2) afgifvande af vittnesmål, vitnande, intygande. priaren . . . gik fore borgmestärne ok radhet . . . ok badh thöm faa sik nagra tröstoga . . . men hulke mz hanom sculde gaa . . . ffore mere tryghet ok vitnesbordh om allt tilkomande maall j thesso ärende LfK 255 . ","3) vittnesbörd, vittnadne, betyngande, förkunande. tha the haffwa lyktadh sin witnisbyrdh (estinomium) MB 2: 349 . som haffwa withninsbyurdena ihesu ib 363 . " jhesu witnisbyrdh är hälga spaa domens ande " ib. " hans withnesbyrdz ordh " ib 351 . - bära vitnisbyrdh, bära el. afgifva vittnesbprd, betyga, intyga. sägh oc bär witnesbyrdh (dic testimonium) huar saman skreff appocalipsim MB 2 . 332. hwilkin withnisbyrdh bar gudz ordhe oc witnesbyrdh ihesu christi (testimonium perhibuit verbo dei et terstimonium Jesu Christi) ib 333 . ","4) bevis, intyg, bekräftelse. til sanna vitnysbyrþ oc fulkmilse aldrä förnäfndä þing þa sätyum wi vart insighli för þettä breff oc testament Sd 5: 568 ( 1346). til vitnisbyrdh oc mere stadhfästilse thässens testamenz BYH 1: 185 ( 1380) . " til lhulkins meee visso, stadhfästilse ok vetnisbyrd " ib 237 ( 1431) . " til vitnisbyrdh minnä sialfs vidþergangu ok festilse þerssä breefs " FH 3: 6 ( 1353) . allom thessom ärindom til mere wisso oc witnisbyrdh fulbordhan oc stadhfestilse VKR 56 . " till thes mere visso oc vitnisbyrdh at swa är giort som nu är sakt " SD NS 1: 8 ( 1401) . " til withnesbyrdh at wij . . . haffua i alla motho fulbordhat ok stadhfest thenna skraa " SO 72 . " här til vitnes byrd äru goþra manna insigle fore sat " BYH 1: 170 ( 1363) . SD NS 1: 9 ( 1401), 10 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 246 ( 1443) . SJ 188 ( 1449) . BSH 4: 227 ( 1497, nyare afskr.) . VKR 47 . SO 53 . - intyg, skrftligen utfärdadt bevis. badho oss vm breff oc witnisbyrdh ther vppa at the stodho ther fore rättin . . . oc loto eric sigudzsson . . . quit lidugh oc lös for thet drapit han giordhe thera dödha brodher SJ 202 ( 1448) . - bevis, vittnesbörd, vittne, tecken, erinran. vpbyggiom oss eth altara . . . til witnesbyrdh (intestimonium) mällan idher oc os MB 2: 59 . ib 60 . " är then kalken än ther i dahg, til witnesbyrdh hennas häloghet " Lg 3: 417 . ","1) = vitne 6. månge domare ok witnis män rädhas swå wålzmän, at te tora ey rät döma älla sant sighia KS 69 (169, 75) . ib (170, 76) . " med þrem witnismannom til wnnen " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). hadde han thär skelige witnes män oppa at han hade wel fornegeth . . . erich diegn i goth betalning, för the xiiij ortug land iordh Upplands Lagmansombok 1490-94 s. 52. thesse (tre i det följande nämde män= wara ther withnis män then thidh thetta giorth war SD NS 1: 37 ( 1401) . - särsk. vittne som är närvarande vid kontrakt om jord. jsta statimus et ordinauimus, presentibus viris discretis, qui dicuntur witnismen, et fastær, jnfru scriptis SD : 36 ( 1311). ib 37 ( 1311) . afhende olauer ok ierunder sigh ok sinom arfuom kfrakoflek ok hemolathe thet for:da iensie ok hans arfuom met fastom ok fullom skelom, huilcke här äpter nempnas . . . vithnismän: jon a tandom, swen a gamblasäter ib NS 1: 166 (1402, nyare afskr.). ther ärw thesse withndes män til DD 2: 6 ( 1386) . ib 3: 12 (1378, nyare afskr.). melismen och witnismen SJ 251 ( 1456) . ","2) = vitne 7. gudh är min vitnisman (testis) at jak ey scrifwir thik thässe thing aff mik siälue Bir 2: 86"],"e":["vitni VGL I MD 1 . 2. uitnö ÖGL A 16: pr. witni UplL Ä 11: 1. vittni VGL I Md 1: 2, S 1, A 22. ","uittni: -um Östgötadagens 1300-talsfragm. s. 9. wittnä Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 94. vitene Bir 4: 140 . ","vitänä SD NS 1: 31 (1401, på två st.). wytne Lg 3: 111 . ","vetne . ","vetnä BSH 5: 362 ( 1509) . ","vitnaburþer","vitnä- )","vitnisbref , ","vitsbyrþ","vitänas- ib NS 1: 32 ( 1401). winnis- ib 2: 55 ( 1408) . ","vetnis- BYH 1: 237 ( 1431) . ","wetnis- ib 246 ( 1413); SD NS 2: 240 ( 1409) . ","-bördh ib 1: 233 ( 1403); LfK 255 (aftrycket i Jöns Buddes bok, utg. af Hultman, s. 125 har dock här -bordh). -burdh BSH 4: 227 ( 1497, nyare afskr.) . ","-biurd SD NS 1: l17 ( 1401). -byurdh ib 634 ( 1407) . -byördh ib 2: l2 ( 1408). -byr SJ 188 ( 1449) . ","-bir SD NS 1: 32 ( 1401), ","vitnisbär , ","vitnisbärare , ","vitnisgilder , ","vitnis maþer","vittnis- VGL I R 9: pr. wittnes- KS 69 (170, 76) . -man),","vitnis mal , ","vitnis tafla , "]},{"a":"vitne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vitnisbol","vitnes- )"]},{"a":"vitne lös","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vitnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? vittnesbörd, intyg. medh brefwa witnilse SD 1: 319 (öfvers.). - bekräftelse. til merä witnilse ok stadhästilse sätiom wi waar incigle . . . fore thetta breff BSH 1: 133 ( 1371) ."],"e":[]},{"a":"vitning","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vitningsbyrdh , "]},{"a":"vitra","b":"vb","c":"v.","d":["göra vetterlig, förkunna, kungöra, tillkännagifva, uppenbara. at han för viste sin döþ. ok vitraþe sinom känne suenom Bu 138 . ib 139 . " är nu rätwist at iak skal hans loff oc priis frambära oc allom witra Hel. mäns lefv. 235. hustru ragnild jngemarsdotter vitrade oc kungiorde fore nämpdinne oc mig at hon . . . haffuer giffuit jöns agneson ij öris land jord j järinge Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 28. " SJ 223 ( 1453) . - refl. vitras? uppenbara sig, te sig? ä vithnas (troligen felaktigt för vithras) goth, gladhv hiärta GO 512 ; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 98 f.; Medeltidsordspr. 2: 243 f. opers. thän witnar (måhända) för ett urspr. thäm (them) witras) ey wäl som vredhir är wtan skäl (om den ifrågasatta emendationen är riktig, skulle meningen vara: den som är vred utan skäl har onda förebud el. har ej att vänta godt; samma mening skulle gifvas, om man ss. urspr. läsart antoge vitrar, hvilket skulle vara att föra till en opers. användning af det aktiva vitra ) GO 456 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 214."],"e":["-aþe )"]},{"a":"vitrilse","b":"nn","c":"","d":[" ? kungörande, bekantgörande; betygande, intygande, försäkran. tiil witrilsee ok fulkomnilsee thässe gäf sätium wi . .. war jnsiglee forro thättä breef SD 4: 390 (1334?). til thes mere witrilse oc befuarilse bedhis jac . . . herra knut bossons . . . herra hemmingx . . . oc herra jenissa . . . incighle for thetta breff mz mino eghno BYH 1: 201 ( 1390) . " här til mera witrilse, wisso oc stadfestilse " SD NS 1: 563 ( 1406) . tel thes höghra ok störra witrilse ok forwarilse ok stadhfestilse ib 2: 117 ( 1409) ."],"e":[]},{"a":"vitskaper","b":"nn","c":"","d":[" L. vetskap, kännedom. hengar iac mit incigle . . . meth vilia oc vitskap här fore SD NS 1: 10 ( 1401) . " ib 2: 63 ( 1408), 71 ( 1408) o. s. v. " SJ 188 ( 1449) . " lather jach . . . mit incigle mz willa. witscop oc fullo beradne modhe hängias fore thetta opet breff " BYH 1: 235 ( 1430) . gör han . . . tz mz sins hosbonda wilia ock wytzschapp SO 147 . " sc al engin gultsmydzswen göra sina egna gernink vtan sins hosbonda wytzschapp " ib. " schal . . . ingen gultsm|e]z swen kiöpa nagat guld eller sölffuer wthan sins hosbondha wytn ok wytschap " ib 155 ."],"e":["wytschap . ","wytzschapp . ","witscoop )"]},{"a":"vitskostir","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":["-kustir )"]},{"a":"vitsorþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) bevisningsrätt, rättighet el. skyldighet att bevisa el. att med ed värja sig. nu wil vinen e uiþbärganga vizorþeno (sannolikt för vinsorþeno); þa a þän uizorþ sum köpte SR 5 . " þä þät inne sum stulit är þa skudhe än vindögha är a väg, swa mykyt at þyliko matte in kastä at þa a bonden wizord at väria sik mädh siex manna eþe, nu ä e vindöga a väg þa a han e vizorþ aghen alle þe visorþ e är i hanþum takit " ib 44 .","2) bevisningskraft, vitsord. " huffud breffuit som all makten oc widzord oppa lag " FH 2: 108 ( 1437) .","3) vitsord, rättighet att afgifva yttande med gällande kraft, rättighet att afgöra. stande thz a synamanna witnom . . . oc hafwi engen annar witzordh TB 77 .","4) vittnesbörd, intyg; erinran. " sprak opp een springande kella som än bliffwer til wisordh til hans hellgha martilse (in testimonium martireii ejus) " Lg 3: 348 . til täs iärtekns wisordh offradhe hon eeth been och foot aff wax giort ib 366 . - Jfr vitu orþ."],"e":["visorþ VGL II þ 58. wisordh Lg 3: 348, 366 . uizor Östgötalagens 1300-talsfragment s. 7. uitzörþ ÖGL B 9: 1 i var. uitzs örþ ib Eþs 33: fr. li var., Vaþ 2 i var., Vins 6: 5 i var.), "]},{"a":"vitstulin","b":"","c":"","d":["beröfvad vettet, vettlös, oförståndig. äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio MB 1: 308 ."],"e":["-stolin )"]},{"a":"vitvillinge","b":"nn","c":"","d":[" L. (KrLL J 16; jfr MELL Eghn 18; Stads L LJ 120) vettvilling, afvita menniska. the äru store dara oc wetwillinga like Su 157 . en daare oc witwillinge ib 361 ."],"e":["vet- )"]},{"a":"vitvillinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþ","b":"kn","c":"prep.prep. adv. konj.","d":[" I med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, ersättes af ack. ","1) om ett föremåls riktning mot el. läge i förhållande till ett annat i hvars omedelbara närhet det befinner sig: vid. Jfr II 2. haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara sik ok sinom mannom til skemtan widh sino borde KS 55 (139, 60) . " tw thorp ther meth annat liggiende när huidh binom " SD NS 2: 101 ( 1409) . ","2) emot. " taka vidh, taga emot, mottaga: få; antaga; öfvertaga. skioldin vär mannin ok takir vidh slaghomen " Bir 2: 233. taca viþ eet litet present Bu 514 . " hon tagher widh smaswenenom " MB 1: 278 . KL 169 . " jacobus tok vidh hermogenem " Bil 165 . " epter nabogodonsor gambla dödhan togh widh rikeno nabogodonsor hans vnge son " MB 1: 17 . " konung valdemar took tha wid rikit " RK 1: 538 . " thän tyme vidher hänne tags " VKR MB 1: 132 . " mange iudha toko väl vidh hans ordhom " Bil 165 . " undren ey at alle ey taka widh idhre predikan " Su 150 . " romara toko viþ allom guþum " Bu 150 . " afflagdhe han alla willo ok tk widh kristindom " KL 32 .","3) för att beteckna en anslutning el. ett instämmande: vid til. alla iufru sagþo ia viþ biskops buþi Bu 5 . röst com af hinnom ok saghþe ia viþ hans orþ ib 496 . gik iudhas widh (vidgick) sanno ok wizste drotningenne thrät Bil 87 . ","4) enligt, i öfverensstämmelse med. dömdom wi . . . ärwingiomen til at göra klostrena lika fore godhzit . . . vidh sämio äller sworom edh SD NS 2: 155 ( 1409) . ","5) för att beteckna sätt: i. bondhin . . . skal säliath (sälja det slagtade boskapsdjuret) widh helom sidhom och ey annarledz huarke widh stykkiom eller fierdingom SO 51 . II. med ack.","1) för att beteckna ett föremåls rörelse mot el. till ngt som det tänkes betäcka med sin yta el. beröra; till, på. okouianus . . . fiöl niþar viþ iorþ Bu 63 . ib 155. han grep handom likbarenna: ok vilde viþ orþ casta ib 15 . " genebaldus . . . laghde sik vidh iordh for remigii föther " Bil 690 . " han . . . kastadhe wanden widhir iordhina " KL 12 . - vid. af huget (näml. af bjälken) lät prästen sundar scära i sma stykke ok lagia viþ alscona siukdom Bu 417 . " fästes houoþet viþ likaman " ib 130 . " takes en tynno bothn, oc widher honom spikes viij äller tyro . . . kopar pipor " PM 7 . taker man berthram och twggar henne och haller j sin mwn eller legger widh tannagaardhen LB 2: 36 . " binda hanom händar ok fötar viþ cors trä " Bu 140 . " the . . . satto gömara vidh griptina " KL 418 . " tha tok amicus han widh handena " ST 458 . " holda sik vedh en stok eller studh " Lg 3: 579 . " nar hon nalkadhis honom oc kom vidh klädhin " Bo 72 . " kom nakar vidh mik ib. bildl. lat som thz ey wid tik komme " Va 37 . han togh thz hardeligha widher siik RK 3: 1742 . - emot. han . . . slo alt hofwodhit sundir vidh stenana KL 362 . - vid, emot. herodes studde sik widh eet trä Bil 111 . han . . . lwtte sik vidhir brystit a varom herra Bo 173 - utan motsvarande prep. i det nuvarande språket. han mintes viþ likbaren Bu 15 . " hon . . . kyste hans fötar ok mintes viþ hans boior " ib 519 . ","2) för att beteckna ställe el. föremål i hvars närhet ngn el. ngt kommer el. kommit och befinner sig el. ngt tilldrager sig el. hvaråt ngn är vänd el. riktad: vid, invid. Jfr I 1. ängelen . . . baþ han[a] koma skyt tel ierusalem ok möta sinom bonda wiþ een port ok hete aurea Bu 4 . " biuþar iak þik at boua viþ þolika kirkio þu vilt " ib 144 . " sat hon viþ väf älla ten " ib 5 . " en . . . riddare . . . sat ii eno fasto huse viþ almanna väghen " ib 7 . " hurw han hafdhe radhit mz waar herra widh brunnen " MB 1: 205 . " satte han sik hemelica mit vidh bordhit " Bo 7 . " tha the herra satho widh (Cod. E offuer) bordh (till bords) " Fr (Cod. B) 2317 . staanda widh grindena VKR 22 . " haua konunga oc herra föghelica lekara ok sangara sik ok thöm mannum til skämpthan som vidhir thera bordh ätha " KS (Fragm.) 14. nw tala the widh bordh til abraham MB 1: 189 . stadgadho abymelech til konungh widh ekena, som stodh j sichem ib 2: 97 . " hwilke . . . vedher raan epter rigisins sendingebudh töffuedh haffue " FM 572 ( 1513) . " hafdhe hon aldre linin klädhe vidh sin likama " VKR XIV . " tha litil verme kendes a vinstre sidhona vedh hiertet " LfK 216 . " tw öris land jordh i tomptom liggiandis, vidher norre landit " SD NS 1: 56 ( 1401) . " en löneporth pa slottit weth strömen lå " RK 3: (sista forts.) 5128 . är hon (tomten) i breddine öff uerst widh gatuna thre (23) alna ok tiughu ok widh siön är hon fira (24) alna oc tiughu bredh SJ 38 ( 1426) . " siälina öghon vari enfald sua som dufwonna hulkin som skodha hökin vidhir vatnit (circa aquas) " Bir 2: 165 . " skulu the idher wardha en snara oc gruppa oc hindher vidher idhra sidho (ex latere vestro) " MB 2: 62 . " än thu skodhar thin innantil vidhir (ad) san nindinna lius " Bo 40 . - hos, för (en person). han scriptadhe sik widh munkin KL 61 . Bil 642 . - i förbindelse med refl. pron.; för. moyses bödh j laghomen hwar en wari enlika widh sik siälfuan (apud semetipsum) . . . wm sabbatum Su 257 . " gingo alle jwdhana grathande oc sörgiande hwar widh sigh " MB 2: 185 . " at . . . städerne intit komme i sadant III rigis sanqwemd vthen bliffue wed sig " HSH 20: 221 ( 1507) . engen broder som mynne qwäda schal mag . . . sin dagge neer sich haffua jngalund vtan leggia fran sick för än han i stuguna jnganger huar broder wijd sick SO 200 ; " jfr 15. "","3) i tidsbestämningar. a) i fråga om en tidpunkt: emot, omkring, vid. mange äru othäkke oc oskynioghe at minom nadhom vidhir: ändalyktena (circa finem) Bir 2: 305 . widher (vid tiden för) gudz byrdh sagho thry konunga ena stiärno östir a himilen Lg 34 . " wett sancte katherine matiris tiid " RK 3 . (sista forts..) 5473. igaar bittijden paa dagen vedh sex och siw (omkring klockan sex eller sju) HSH 20: 196 (1507); jfr 6. b) i fråga om utsträckning i tid: omkring, ungefär under, under. swa dana maa samqwändinne tilföghias widh (circa) eth halff aar, ällir ther widher Bir 4: 66 ; " jfr 6. sedhen swerige war kommit aff thenne wåde monde iag weth ix aår sedhen råde " RK 3: (sista forts.) 5776 ; jfr 6. widh the try aår iag thetta rikit hade monga nyia sedher iag oppa lade ib 5287 . ","4) för att beteckna tillfället då ngt sker: på. vm han vardher gripin vidher ferska gerningh MEG (red. A) 54 . vm han vardher taghn widher ferska gerningh ib. " vm han vardher fangen widher ferska gerningh ib. " ib 55, (red. B) 58, 59. EG 63, 65, 66 . ","5) vid, på grund af, vid åsynen af, vid åhörandet af, vid erfarandet af. viþ hänna nampns a kallan släctes alt balet Bu 30 . viþ moþer dlþ at iak fast gratet ib 74 . " josias . . . vändes viþ þe iartingne " ib 165 . " gifs eigh viþ pinor som litla stund liþas " ib 521 . " the wordho badhe cristne widh thera predikan " Bil 106 . " vidh thessee andhswar flude alt diäfla herskap " ib 725 . " the glädhias . . . widh (ad) orghanna sötan leek " Su 201 . " vidh thz ordhit möddis hänna hiärta " Bo 10 . KS 32 (83, 35) . " tha slogho the dörena syndher ok kastadhe liket j henne fampn. vidh thz vacnade hon " Di 230 . " herra iwan vardh vidh thetta vreedh " Iv 3133 . - på grund af, af, för. þeo[h]ilus . . . ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . " wänt tik aff slikom lösom bannom, swa framt at thu blifwer ey widh thz äwerdelika " LfK 141 . ","6) inemot, omkring, ungefär, vid pass. i förbindelse med ett följande räkneord. närmande sig adverbial anv. the waro widh VIII människior BK 209 . " nar han war kommen til aldher widh XXXV aar " Lg 3: 264 . " the . . . drapo widh (circiter) X M män " MB 2: 77 . " vith vjc [600] myste ther thera lyff " RK 1: (sfgn) s. 184 . ib 2: 4955, 5630, 5962 o. s. v. the komo ther op vidh iiij oc fäm (ungefär fyra el. fem i sänder) til tess the waro XXX män ib 9425 ; " jfr 15. hon war gamal wid xiiij aar ib 7124. fyra eller widh fäm ara gamall " Lg 3: 369 . han redh tha mz henne som thz kunde warä widh enä milä wägx Va 44 . " vider fierde parten aff ena pwtto " LB 7: 313 . ","7) för att beteckna det hvaraf man är nära att träffas: nära, för. wm then tima laa en frw widh dödhin ok en vnger man dödher mz allo Bil 87 . ","8) föratt utmärka den till hvilken man träder el. står i ett (vänligt el. fientligt) förhållande; sålunda i uttryck som beteckna handlingssätt el. beteende: vid, med, emot. göra viþ han lifs naþe Bu 28 . " gitar þu e[i]gh sua giort viþar min guþ. þa vil iak sua göra viþ þin guþ " ib 209 . vändom atar at casta rätuisan man. som än biþar for os som illa görum uiþ han ib 198 . " flores giordhe vidher mik swik " Fl 1380 . " herren gud giorde wäl veder tik " LfK 240 . " thz är got at skipta wäl widher sin win " MB 1: 179 . - delaktighet: med. loot han honom . . . halfft rikit wider siälffwan sik RK 1: 781 . - uppgörelse, godtgörelse, betalning: hos, åt, till. han badh dräpa en riddare moth landz laghom, och bötte thz ey widh gudh eller män Pa (Tung) 38 . " iak will thz gerna wid ider böta mz gwll oc silffuer oc peninga huat i haffua wilia " Di 140 . " domkrkiän j strengnes scal lösä thiughu markär penningä viþ bröþrenä " SD 5: 293 ( 1314) . - godtgörelse, bot, försoning: åt; med. sik . . . bätra (d. v. s. försona sig) vidh sin skapara (per peccatorum emendationem deum creatorem suum placere) Bir 3: 266 . betra sik vider gud för syna synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). - ingående, åstadkommande, hållande el. brytande af förlikning, fred el. förbund, hållande el. brytande af förlikning, fred el. förbund, hållande el. brytande af löfte: med; emot, at þu varþe satar viþ min guþ Bu 155 . " at säta mik vidher mina husfrugha " Iv 3544 . " owini vidh han sätta " Bil 234 . " sätis vid sin brodher " ib 772 . " mina lowan oc säät skla iak halda widh ysaac " MB 1: 188 . " aldre skal iak miin ordh bryta widh thik " ib 218 . " bryta sina iat viþ guþ sialuan " Bu 5 . - köp, byte: med. rike män skulo ey hardelika köpa widh fatigha MB 1: 256 . " kännis iak . . . mik hawa byth widher fornempda ragwaldh i granby xviii spanna affgiäldh iordh " SD NS 1: 307 (1403, afskr.). - lek: med. ysmael leker widh ysaac MB 1: 197 . - strid: emot, med. vaþe är striþa viþ guþ siäluan Bu 134 . " ij maghin ey bärias een vidher three " Iv 2764 . iak thänkte aldrigh finna thän . . . ther mik swa länge stodhe vidher ib 5055 . - förfördelande: emot. ä swa opta som hon saa vidhir (contra) sonin vardha nakat nyt. äntigia obrygdhilse älla pino Bo 207 . " then är brytur widh annan " KS 9 (22, 10) . " j haffuen brotith . . . widh wan herrä i himerik " MD 9 . - samtal: med. sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe Bu 5 . mäþan bartholomeus talaþe viþ kunugen ib 209 . " sit thik her ok tala vidh mik " Fl 436 . " rädho hwar widh annan, at the willo hälder tka sik nakan annan forman " MB 1: 401 . ","remigius läste han inne vij ar vm kring vidh watn ok brödh Bil 690 . " ligge j tornenom ena siw nätter vidher vatn ok brödh " MEG (red. A) 55 . fastadhe hon . . . vidh vatn ok brödh KL 335 . 15) i distrubutiva uttryck: för. ord viidh ordh SO 77 . - i förbindelse med ett ordningstal. widh thz första skalt thu tik ffradagha allo onytteliko sälskapi Su 256 ; jfr 17. 16) för att beteckna förhållande hvarunder ngt eger rum, åtföljande omständighet o. d.; med, under, i. han . . . lifþe viþ nöþ ok sorgh ii skoghe Bu 18 . wi lifwom badhe widh späkt ok fridh Al 6280 . " widh ängin warma wiliom wi lifwa vtan then solin wil os gifwa ib 6395. " ib 7136 . " widh enkte got tha kunnen i bo " ib 7028 . han lot them swa wara wid fridh ib 1779 . " han läter them widh fridh ok ro " ib 1717 . 17) i fråga om, med afseende på. vidhir (circa) sins sons helso ville hon ey dylsk älla forsumol vara Bo 10 . " än thot os thikkir at var herra sofwir vidh (circa)os oc vara gärninga . . . tho vaktar han granlica aat os " ib 71 . - med hänsyn till, för (ngns) räkning, för skipte war herra widh han siw aar i siw manadha MB 1: 17 . " at wi skulum ey offmykith wart ärwodhe mäta widher waar win ib 181. iak vil vidher idher han (hästen) ey spara " Iv 2266 . 18) vid, under åberopande af. i eder och försäkringar. wid gudz död iac scal them offuer nösen sla RK 2: 2808 . " huilkin dagh . . . wi halda viliom ok skulum widher sannind ok godha tro " BSH 1: 132 ( 1371) . " lofuum wi widher sannind ok godha tro ib. the . . . loffuadhe . . . widh hedher oc äro aldrigh meer moth honom wära " RK 2: 4366 . ib 4834, 5238, 5712, 6682 . " lhan lofuade wid äro " ib 9443 . konungen swor thaa wid hedher oc ära paa marskens skada aldrey wära ib 7014 . - i besvärjelser, maningar, befallningar och förbud. bwswär iak tik strengelica, vider högxta gudz lydhno, tz tw nw lyyder mik, oc far tijth jach tik bwdit haffuir oc gör inghom meen, tz biwder jach tiik vider jomfru marie nampn . . . oc vider hennes alra största dygd oc wärdogheet LB 7: 22 . jach manar tiik flen ryl, vexth & c, vider abaams gud, oc vider ysaaks gud, oc vider jacobs gud, oc vider sancte marie nampn . . . at tw nw bort flyr ib 21 . ib 19, 20 . " konungen bödh vid lydeno tha biscopen aff biscopsdömit ey j [1] pening fa " RK 2: 9545 . " wid lydna forböd konungen tha them ey degtinga hanom norge fra " ib 8153 . 19) vid, vid äfventyr af, vid straff af, vid vete af. bödh henne widh harä hempd Va 6 . capitenaren fordhe henne (en misstänkt person af andligt stånd) til marsken äller til konwngen widher the plikth oc näffzth som konwngenom synes läggia pa honom PM 22 . ib 21 . abbatissan oc conuentet förbudhu henne thz widher ban Lg 3: 450 . ib 719 . " ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora . . . viþär hwarsmanz þre marker " SD 5: 638 ( 1347) . PfN 135 . " tak mädh thich xii bolfasta oc skelika af hwarjo hwndare östan aros ligger i westmanna lande wnder hwars therra thre marker mädh häradzhöftinghianom wid hans xl mark " BSH 1: 142 ( 1373) . forvbiwder jak hwariwm manne hindra thet fornämda gooz . . . widhr syna syäx mark SD NS 1: 24 ( 1401) . BSH 2: 72 ( 1399) . " inghin magh hafwa ypith windöga för än han hafwer burskap wnnith ok frokost hollith vidher eth pundh wax i kompanith " SO 16 . ib 6 . " ingen embetz broder maa . . . till nakrom borgara i staden ghaa at göa bruda schoo heem i hans hws vijdh both eth pund vax for huart syn " ib 32 . 20) vid förlust af. konungin . . . bödh widh liiff oc goodz . . . at engin skulde om iwdhanna gudh ohöfwelika tala ST 14 . ib 227 . Lg 435, 3: 681 . RK 2: 2123 . Al 2487 . the drötning honum biudha monde widh sina hylle oc sina nadh ib 7799 . ib 3211 . RK 2: 6980 . " the höwidzmen . . . forbudo them wid liff oc ära pa fienda skada mer at wära " ib 8773 . 21) emot, till motverkande af, till bot för, för. wid nya byldh tak glethomarium ok sywd j watn ok giff honum drikka som boldhen haffuer LB 2: 60 . " wyder bryst wärk " ib 7: 6 . ib 2: 57, 58, 59 . 22) emot, i jämförelse med. thessa timans pinor äru enkte värdha vidh (ad) komaskolande äro MP 2: 136 . Lg 370 . Ber 120 . Su 392 . 23) efter uttryck som beteckna likhet el. jämförelse; vid; med. är thz märkelikt at war herra likadhe för hans affkömd widh sand oc muld, oc nw liknar han them widher stiärnor MB 1: 182 . " engte war thz iordhrikis wald, ther iämpnas ma vidh hans klokskap oc natwro mäghin " ib 296 . - med. wi hafum gifft ware systor . . . fullan broþurlut oc jamnan wiþar os SD 6: 180 ( 1350) . constantius . . . bygdhe wp stadhin swa godhan at han dömdis jampn widh siälft rom Bil 569 . jwdhana . . . loffwar han nw lika göra wedh atheniensos MB 2: 307 . " hofdhagerdhin war iämhögh widh bulstrin " Lg 3: 204 . - utan motsvarande ord i det nuvarande språket. mine vini äru like vidh bij Bir 2: 169 . " är mantzins wäxter olikaster widh trä wäxt " MB 1: 83 . " til sina skiäla . . . likas han (ɔ: mannen) widh ängla, ok til sin likama . . . likas han widh södhe och wäruldzlik diur " KS 3 (5, 3) . B) adv. ","1) dervid, vid det tillfället. et äg lagdhe han (fågeln) ther thaghar nidher hwilikth som fiol a golwith widher Al 376 . " han danadhe . . . ok wiste enkte til sit sinne han ropadhe widher mz et skri ib 2887. otalik thusand falla nidher the dödhin fa i stridhinne widher " ib 8890 . " uardher han ey takin widher oc witis thz honum " MEG (red. B) 61 . ib 59 . ","2) dervid; på grund deraf. engin timberman gat thy sama thrä fanghit rät lagh. vthan hwar thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller ofskamt män wreddus widh ok kastadho bort thrät Bil 88 . iak taker eet (djur) ij horn iak kastar thz nidher at all lhin annor skälua vidher Iv 324 . " tha sagdhe var herra til hänna. mari. ok hon vardh swa som lifwandis vidh " Bo 226 . " nu om ena stund ther äpter sagdhe var herra mik bör at vitia flere. tha vardh magdalena al annars vidhir. viliande hawa han altidh när sik " ib 227 ; " jfr annars 1. natalia varþ illa viþ " Bu 519 . " tha esau hörer thässe tidhende, tha wardher han swa illa vidher, at han ropar oc grater " MB 1: 216 ; " jfr illa 1. thentidh han hona saa wardh han vndarlika widher " ST 283 ; jfr underlika 1.","3) derpå? derjämte? the loffuade fasth och swore widh att the mz swerige wille holla en ewlig friid RK 3: (sista forts.) 4897 . ","4) erik konunger var nokot swa läsper wid (vid sitt tal, vid det att han talade? väl snarast att fatta ss rimfyllnad) RK 1: 67 . C) konj. vid det att, vid den tid el. det tillfälle då; då. han kom phila kniffuin j handenä widh hon soff Va 34 . " wid han red. tha ran bldoen ginom hans brynia " Di 194 . vidh (er) sigordh kände stingeth tha sadhe han tolgith venthe jach mik ey aff myn mogh ib 229 . " om morgonen vider fem slar " LB 7: 313 . widher (motsv. ställe Bo 172: vidhir at) þe ato, tha looth war herre vppenbarlica vndhersta, huath som til tidhendis var Lg 3: 73 . " widh han reedh ta snaffwadhe hesten " ib 376 . " te bundo saman tumana oc händerna skulle liggia til hopa widh hon doe " ib 375 . "],"e":["vid . ","wid . ","wiidh RK 3: 2495 . ","wiid BSH 4: 314 ( 1502) . ","vijdh SO 32 . ","vit MEG (red. B) 59 . ","wit SD NS 2: 155 ( 1409); MEG (red. B) 59 (på tre st.), 60 (på två st.), 61. vedh Lg 3: 579 ; LfK 216, 217, 218 ; HSH 20: 196 ( 1507) . ","wedh MB 2: 307 ; LB 7: 70 . ","ved ib 70, 72 . ","wed HSH 20: 221 (1507); wedath BSH 5: 141 ( 1507) ; se under þän se 762. weth RK 3: (sista forts.) 5190, 5128, 5335, 5576. wett ib 5473, 5541 . ","viþer . ","vedher FM 572 ( 1513) . ","wedher BSH 2: 72 ( 1399), 5: 7 (1504; RK 2: 7339 . ","veder LfK 240 ),","viþ at , vid det att, under det att, då. hon saa nidhir mz öghomen. vidhir at hon taladhe Bo 2 . ib 172 . widher at iak swa badh innerliga til gudh. fik iac ämbraat seet eth största sken Lg 815 . " widher at han roddhe tänkte han vppa iomfru mariam " ib 3: 56 . " widh at the sato widh bordh kon in eth budh til drötningene ib 223. - Jfr bak-, bredh-, in-, iämt-, lika-, nidher-, ovan-, þär-, up-viþ (-viþer). ""]},{"a":"viþ","b":"ab","c":"adv.","d":["1) vida, vida omkring, vidt omkring. iulianus . . . böþ lata bränna þöm (Johannes döparens ben) ok askona viþa kasta Bu 51 . " kirkionar som vidha äru wtspreda om världina " Gr 300 . " tha spordhis thz om landith vidha " Fr 3057 . wydha marken the mz skermon byggia RK 3: 3758 . tha thz spordis ath drotninghen var dödh tha gräth hwarth thz barn j hymalandh var ok vidha annars stasz Di 225 . " marghe herra aff landom widha skulu til then stadhin strida " Al 8653 . " offras hwar dagh daghlika ä thz sama (näml. offret) swa widha som mässa sigx " MB 1: 378 . " til thäs thu wardher sunderkastadher oc skilder swa widha som iordhrike är " ib 428 . vida, mångenstädes. är þät prouat viþa vm varuldena Bu 57 . " nw tala the widh bordh til abraham, hwar är sara thiin husfrv han swaradhe, honn är i herbärgheno, thy at qwinde skal ekke widha fram koma " MB 1: 189 . - vida, på flere ställen, på flere håll. viliom vi nu frammer tala nokot af hans pino: ok hänta þät alt saman som viþ skriuas af hänne Bu 72 . ","2) swa vidha, så vida, så framt. thz scal idher schadha swa wijdh jak ma raadha RK 2: 2408 . - komp. L.","1) vidare, längre. sidhan petru for vidhare vm världinna Bil 118 . ","2) vidare, ytterligare. " vare ympninga til sancte clare hälaghetz vitne hänna dygdhelica liuärne . . . än tho vilde gudh vidharen vm värdina wtuidha hänna loff mz iärtteknanna gärningom " KL 362 . - Jfr iämvidha, äfvensom vidharmer."],"e":["wydha RK 3: 3758 . ","wijdh ib 2: 2408 . komp. -are. -arin -ane -ane KrLL B 38: pr. uiðar SML B 18: 2 i var.),"]},{"a":"viþ häta","b":"","c":"","d":[" , se viþerhätta."],"e":[]},{"a":"viþa","b":"nn","c":"","d":["Jfr aldin-, undir-viþa. Se Kock, Sv. landsmåln XV. 8 s. 24 f."],"e":[]},{"a":"viþar","b":"nn","c":"","d":[" Jfr inviþar."],"e":[]},{"a":"viþben","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþbinda","b":"","c":"","d":[" , se viþerbinda."],"e":[]},{"a":"viþeqvister","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["viþi- )"]},{"a":"viþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) skog. " til thäs solen gaar til widh " Al 9389 . - i ortnamn. stranduiðär VGL IV 11: 1. giäläruiðär ib. lygnisuiðär ib. östäruiðär ib. synðäruiðär ib. eðsuiðär ib. risuðär ib. riðungsuiðär ib. han lät broä twar rastir aff tiwidhi oc enä rast aff wäturswidhi ib 16: 12 . " a hläuiþ " UplL Kg 2. ista parte tywid SD 1: 738 (omkr. 1270-talet). - Jfr aspvidher. ","2) träd. " Jfr al-, aldin-, brak-, döþ-, döf-, gald-, undir-viþer. "","3) vedbrand. " haffui jngen mala karll wald mera sko hafwa a snedh än sik till lwidha brandz " TB 79 . vnna mic . . . swa mykin widhabrandh som iac om arit widhertorff F 3: 154 (1550)."],"e":["wiider: wiid RK 1: 4255 . ","wedher Bir 4: 87 ), ","vida byrdhe","veda- Gr (Cod. D) 389), ","vida fämninger","widhe fämynger )","vidha högher , ","viþa kaster , ","vidha skuta , ","vedeskwthe )","vidha trä , "]},{"a":"viþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vid, vidsträckt, af stort omfång. fik han see ther en brun sua storan oc vidhan at thz var vt owir alla matto Pa 18 . " sannind oc tro the maga ey boo j wärldinna wiidh " MD 396 . a enom widhom anger Al 2424 . " the hedhe viidh " Fr 2728 . vidha ägho Bir 3: 134 . " thin licamme hulkin som tha är . . . matelica vidhir nar kötiti thwingas skällica " ib 2: 124 . brödhrene the ther präste äru skulu haffwa widha kronor oc tyrinna Bir 5: 41 . " widhare är hans guddomber än alla werldinna rwm " MB 1: 484 . Bil 536 . hwilkin tima en thing wardher mera vtan natwrlikan wäxt mz födho, tha wardher thz ther mz widhare, at thz wardher thyndra oc thunnare MB 1: 88 . " the siälina som iak veet haua swa litlan kärlekin. kallar iak hwazske vidha älla stora vtan rät badhe thranga oc stunta " Bo 77 . ib 78 . - viþa väghna, vidt omkring, vida. viþa väghna vm väruldena fiolo þa niþar . . . afguþa bilätte Bu 64 . " swa vidha väghna man thz hördhe " Iv 1750 . ","2) vid, af en viss vidd. at sea huru widher ok högher rökin ginge Bil 308 . ärmana hafn . . . lika wiidha. the ärmana som (trol. för som the ärmana) systir oc brödhir hafua jn j clostreno aat sinom reghlo kiortlom ella noghat litith wiidhare VKR 12 . - med gen. jak är likir thom man som köpte litin akar sua som fäm foto vidhir (parvulum agrum, quasi quinque pedum) Bir 3: 41 . ","3) bred, utsträckt åt sidorna. häluitis wäghin är ypin ok vidhir (lata) Bir 1: 245 . ","4) bred, af en viss utsträckning i bredden. byggia flödhgiwtor siäx alna widha VAH 24: 94 ( 1442) . - n. vit, adv. ","1) vidt, vida (omkring). anlitet är miok litet ok far vit um alla väruldena Bu 145 . - sva vit sum, så vidt som, så långt som. kännis iak . . . mik hawa salth . . . raghwalde i granby !UDDA_TECKEN? (1/2) atwngh jordh liggiandis i granby . . . meth aker ok ängh, wato ok thörro, fiärran ok när, swa with som granboa wadhi wthwisar SD NS 1: 307 (1403; afskr.). en mwr . . . hwilkin som gik kringom trägardhin, wt wm the gambla trän, swa with wt som the til sagdo (murus qui circumibat pomarium juxta situm antiquarum arborum ) Bir 4: 87 . - vit ok bret, vidt omkring. han . . . sag nider j landit vith oc breth MD 354 . ","2) bredt, af en viss utsträckning i bredden. tree mylor wiith och longth ryzer boo RK 3: 3759 . - Jfr ofvidher."],"e":["viidher . ","vit . ","wiith RK 3: 3759),"]},{"a":"viþer","b":"pp","c":"prep.","d":["se viþ."],"e":[]},{"a":"viþer binda","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) binda vid, vidfästa. til huilkit iach thetta mith breff läther wedherbinda FH 4: 82 ( 1463) . " thetta widherbundne maktbreff " BSH 4: 106 ( 1484) . ","2) förbinda, förpligta. " widerbinder iak mik oc mina arfwa . . . domkirkione swa got goz i geen gifwa " SD NS 1: 668 ( 1407) . - Jfr binda vidher."],"e":["wedher- . ","vi þ- L.),"]},{"a":"viþer koma","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) komma åt, få tillfälle; förmå. vnnir jak thöm at there eghne syslomen . . . magho köpa thöm tiil thera eghit behoff oc clostersins alla handa ätande vara ofuir alt mena swerighis ryke ä hwar the kunna vidhirkoma FH 2: 122 ( 1440) . SJ 326 ( 1465) . " the . . . waro til radz ther om . . . huru the mate widher komma at fordärffuä then frvkten " Va 5 . ","2) förmå sig till at göra, vara i stånd att göra. jak . . . scriffwer alwerliga, som jak fornwmet haffwer, och kan jak ey anners weder komma BSH 5: 305 ( 1508) . - Jfr koma vidher."],"e":["viþkoma L. ","komma . weder komma),"]},{"a":"viþerband","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþerbo","b":"nn","c":"","d":[],"e":["viþerbo balker , "]},{"a":"viþerdelas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L."],"e":[]},{"a":"viþerfas","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vederfås, tillfriskna. " qwinnan . . . vidhir fiks af siwkdomenom " KL 231 . " sidhan han nakat widhirfiks af siukdomenom " ib 279 . " ginstan hon är läkt oc (för oc havir?) vidhir fangitz tha leer naturin mot thy hänne är naturlikit " Bo 134 . ","2) få nytt lif, lefva upp igen. j honom (april) taa widerfaas al groande tingh LB 3: 17 . - part. pret. vidherfangin, tillfrisknad? som fått nytt lif? halle j them ey matzsins kräselighet ällir luste nw widherfangna hwilka widhertorfften haffwir kranka läkt oc wppehallit Bir 5: 6 . - Jfr fas vidher."],"e":["-faas . ","wi þfas SML M 30. part. pret. ","vidhergangin: -fangna Bir 5: 6 . ","-fangitz Bo 134),"]},{"a":"viþerfresta","b":"vb","c":"v.","d":["försöka, bjuda till; bemösta sig. med inf. nar han viþir frestaþe at byria oloflik vmfängnilse KL 186 . " hon . . . kastadhe sik j ena floodh . . . widhirfestande mz alle makt at nidhirsänkia sik ok for matte ey " ib 61 . hwilkin . . . widhir frästadhe at smitta mönstrit ib 169. vidhirfresta at bidhia (conare ad orandum) Bir 3: 226. köklingin vidhirfresta at bryta skalena mz sino näfwi ib 2: 42 . the . . . vidhirfresta ey at framga til mera folkompnilse ib. KL 18, 88 . Bo 12, 110 . Su 331 . Lg 229 . " paulus är i himirike giuande hiälp them som widhirfresta thiit koma " KL 177 . " vtan thu vidhir frestar allaledhis vidhir sighia thässom kötlika hugnadhenom " Bo 132 . " at nakar thiänare . . . vidhirfrestadhe mote kifwa sinom herra " Gr 260 . " vedhirfresta allom vara ganglikin " Ber 270 . MB 2: 127 . - med underförstådd inf. grep hona swa mykin hosta at hon formatte engaledhis drikka. än thot hon ofta widhir frestadhe KL 47 . - försöka, bjuda till med. med ack. vidhirfreste älla optaki änga nyo sidhuänior Bir 3: 176 . swaa sath the aaffwer hans bodh ey göra äller widherfresta en mynsta pwncth PM 2 . - söka, söka åvägabringa, sträfva (efter), bemöda sig (om). med prep. till. at han skoli . . . vidhirfresta (conetur) mz pauanom til (ad) the reghlonna stad fästilse Bir 3: 455 . ib 4: 111 . vidhir fresta hon mz vilianom ok astundaninne til (conatur ad) fulkomlikhet ib 1: 371 . ib 2: 42 . " vidhrifrestadho the i alla the matto som the gato til hans van. frägdh oc dödh " Bo 149 . - sträfva (emot). med prep. mot. the vidhirfrestadho (nitebantur) mot kirkionna skipan Bir 3: 240 . - Jfr fresta vidher."],"e":["vedhir- . ","-frästa )"]},{"a":"viþerganga","b":"nn","c":"","d":[" ÊL. ","1) erkännande, bekännande. " til vitnisbyrdh minnä sialfs vidþergangu " FH 3 . 6 ( 1353). offertorium teknar wara widherganga at wi kännomps os wara gudhi skylloga Su 312 . - bekännelse, syndabekännelse. prästin . . . fan af thera vidhirgango at the waro i nakre döthelike synd KL 203 . " rät vidhirganga är siälena helsa " MP 1: 304 . " hafwi . . . rena ok hela vidhir gango ok scriptamal " Bir 1: 189 . " göri . . . rena vidhirgango oc scriptamal aff allom sinom syndom " ib 3: 166 . gonga till screpta oc göra retta vidergonga . . . för sina synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). betra sik vider gud för syna synder med fullo ydrilse, retto vidergongo oc tesso tieniste, som eder är nw kunnogat ib. Bo 151 . " os bör til at synas for gudhi i hans widherganga (oportet nos pervenire ante faciem ejus in confessione; öfversättaren har oriktigt fört ejus till confessione i st. f. till faciem) " Ber 190 . Jfr synda vidherganga. ","2) bekännelse, bekännelse af sin tro (på Gud). gör vidhirgange (motsv. ställe MB 2: 394: widher. gangilse; da confessionem) israels gudhi i hans mönstre KL 400 . " wari j thik oslitlika widhergango tro " Ber 3 . " j fördher swa som j klädhom badhe mwndz oc hiärtans widhergango oc widherkännilse (indutus confessione cordis et oris sicut vestimento), swa at alla thina inällfwer widhbergaa han wara sannan gudh oc man " Su 278 . " tha sagdhe var herra til lhans. tu es petrus. som thydhir oppa vart mal lkännespakir. ok teknar trona. i hulke vi kännom gudhi i rätte ok sanne vidhir gango " Bo 119 . ","3) förbindelse som man ikläder sig vid inträde i ett visst stånd, i en orden o. s. v., ordenslöfte; riddarlöfte. han är renlifwis man ok munkir j klädhabonadh ok sinne vidhir gango (professione) Bir 1: 401 . " nar han ville göra reghlonna vidhirgango älla lofwa lydhno (instante . . . tempore professionis) " ib 2: 179 . " swa som thw bant thik mz vidhirgangonne ok lofwannine (professione: om riddarlöfte) swa fulcompna oc mz gerninge " ib 3: 389 . - ordensregel; orden. at the som ey hafwa mz thik ena widhergango (professionem) gangin ey til thit kompanskap Ber 158 . " ey bör thässe widhergangonne (professionem) älla thässa lifwärneno . . . klädhas mz dyrom klädhwm " ib 29 . ","4) anmälan, uppgift. " ffoor iosep aff nazareth ok in til bethlehem . . . ok ther skullo the badhin göra sina vidhergangho, ok latha sik bescriffwa " JP 92 . "],"e":["viidher- JP 92 . -gonga),","viþergangu maþer , "]},{"a":"viþerganga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vidgå, erkänna, bekänna (ngt som man har nekat el. sökt att dölja el. som man kunde antagas önska el. hafva intresse af att dölja el. neka). han vidhirgik sannindena ok nekadhe ey vtan sagde, ey är iak christus MP 1: 21 . " tha konungin ok alt armenie folk sagho diäflana oc hördho them tholikt vidhirga " Gr 307 . " om nakar skämmis at vidhirganga thz som hon lätir sik angra " Bo 151 . " vidhir gik han alla sina thanka " KL 230 . ib 264 . " mange . . . vidhirgingo sina synde " ib 163 . " iak widhergar mina synd " Ber 229 . " draparin widhirgik tha sik hawa dräpit hans fadhur " KL 41 . " jak widhirgaar . . . for thik at iak thiena minom gudh äftir laghomin " ib 170 . " sara thordhe ey widher ganga at hon lo " MB 1: 189 . diäfwllin vidhir gar at brudhin älska christum owir al thing Bir 1: l02. - med dat. nu wil vinen e uiþärganga vizorþeno (för vinsorþeno? vidgå att han varit vin; jfr ÖGL Vins. 6: 4) SR 5 . ","2) bekänna, bekänna sig tro. at thu sannelika oc wtan alla twäkan mz hiärtana troo oc mz mwnnenom widhergaar at thz wigda öfflätit är sandir gudh Su 278 . " at alla thina inälffwer widhergaa han wara sannan gudh oc man ib. - bekänna, bekänna sig till, bekänna sig tro på el. hylla. spurþar ok frestaþar viþargangar iak (confessus sum) ihesum christum " Bu 416 . " nar han (Petrus) vidhirgik sin gudh mz frälse röst Bi 2: 150. ey vidhir gingin the mit nampn älla thiäntin mik vm the skämdins ey for manna räddogha " ib 1: 10 . tro alt thz the hälgha kirkia . . . vidhirgar ok känner ib 3: 378 . ","3) tacksamt erkänna; förkunna. wi loffwom ha alle oc widhergangom at han är godher MB 2: 168 . " himpane skulu vidhir ganga (confiteantur) thin vndarlico thing " Bo 247 . - under bekännelse prisa, lofva. thik widhirgaar (confitetur) kringom alla werldena the hälgha kyrkia ST 196 . " antwardha ey them som tik widhergaa oc ära hedhningom " MB 2: 157 . " nw fara släktena vp til himerikis . . . vidhirgangande thik oc sighia. alleluya " Bo 247 . " swasom skäliken människia tik känne och widhergaar " Su 331 . wphöghin hans hälga nampn, oc widhergangen (confitemini) han mz idhra läpa röster ib 326 . - prisa, lofva, gifva pris el. ämne till pris. med dat. vidhir gangin herranom hans miskund oc vndarlica thing (confitetantur Domino misericordiæ ejus et mirabilia) Bo 246 . KL 409 . MB 2: 402 . ","4) förklara sin anslutning till, förbinda sig till, lofva. til tekn vidhirgangins (professæ) riddirskaps ok lydhno Bir 3: 338 . ","5) vederfaras, gå, aflöpa. them . . . tykkir sik wäl haffua widhergangit (accidisse), om the ey swasom oskälikin diwr hädhan rykkias Su 245 . "],"e":["viþerganga sik , gifva sig till känna. ther widhergik sik starkhetzsens gaffwa hwilka gudh gaff sampsom MB 2: 113 . - Jfr ganga viþer."]},{"a":"viþergiäld","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) godtgörelse, ersättning betalning. hanom lofwaþis full viþergiäld for þe jorþ SD 6: 129 ( 1384) . vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergiäld, som for þe fyrnempdä jorþ gifwen äru ib. " at the jordh köpt war . . . for fult widhergeldh " ib NS 1: 141 ( 1402). ib 140 . " gifwer iak thessa . . . mine systher fulla macht . . . sik meth thy gösseno bewara . . . thet . . . skiptha äller sällia, swa at iak mith widergield faar fore min deel som annat mith sytzskan fore sin " ib 554 ( 1406) . " badh . . . hustru ingeborg ok henna son . . . oss . . . wijergield anama a thera wägna, som them wijstes af . . . bencht niclissons ok . . . knuth boosons godzom, fore thenna godz her fore skreffuin standa " ib 28 ( 1401), nyare afskr.). hustru ingeborg ok henna arffwa skulu till wijdergielda före them (godsen) hafua thenna godz her epter nämpnas ib. til dömpdom wy forscrepna jordh rettom arfuom kronone skat aff at göra ok herra beyncte i näs, som godzit i wärio hafde, til sit widhergield i gen aff then man eller hans arfuom, som godzit herra hanusse . . . salde ib 2: 129 ( 1409) . ib 123 ( 1409), 135 ( 1409), 149 ( 1409) o. s. v. gik ffram . . . amundh gröningh oc oploth oc scoldhe syn ghardh ängiarydh oc swa mykith ssom hans del war hyelmbomala oc een skoghdel i hyelmsrydh beskedhelikom man jon hakonson fffor xij marc oc xx gotniska i wärdh oc widherergyel BYH 1: 251 ( 1447) . " huariom thässom forscrepnom dömes aff bönderna oc thera arfuom tholikt wedhergiäld igen som the ther fore bondenom rättelika aff thera eghit wtgifuit hafua " BSH 2: 72 ( 1399) . ib 84 ( 1399) . " dömom wy for:da herra boo dywra in til herra karls arfwa . . . vm sin fulnadh oc vidhergield, som thet bewisas kan at ther fore gifwet war " SD NS 2: 178 ( 1409) . " dömom wy . . . bo dywra in til erik skötta oc til clawos karlsson vm sit vidhergiäld " ib. " atergielda . . . the xl march i redhum päningum . . . eller i frälso godze här i östergötlande aff swa myklo wärdhe i godho oc läghlico widhergielde " ib 134 ( 1409) . " tha fornöffwnda oc strax betthalethä mik . . . her gwnno till wethergiälld paa forscreffua gotz xxv marc swensca " SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. aff 1400-talet). haffde hwardha hans fader eller hans fadersyster . . . fath ther skypte eller vedergeld foore DD 3: 217 ( 1484) . ","2) vedergällning, belöning. hwat äro ällir widhergäl (honoris ac præmii] haffwir mardocheus fangit MB 2: 189 . " thu gifwär mik widhergäld " Ber 216 . ","3) återgäldande. " iak skal til föghias honom mz älskelikhetz widherskipte ok widher gälde (vicissistudine mutuæ dilectionis) " Ber 42 ."],"e":["wedher- BSH 2: 72 ( 1399) . wether SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet), NS 2: 167 ( 1409), 179 ( 1409), 184 ( 1409). veder- DD 3: 217 ( 1484) . -giald L. -giälld SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). -gield ib NS 1: 28 (1401, nyare afskr.), 554 ( 1406), 2: 135 ( 1409), 149 ( 1409), 178 ( 1409), 184 ( 1409); -gielde ib 134 ( 1409); -gielda ib 1: 28 (1401, nyare afskr.). -giäld ib 30 ( 1401), 2: 123 ( 1409), 191 ( 1409), gammal afskr.); Ber 216 ; ","-giälde ib 42 . -geld -geld BSH 2: 84 ( 1399); DD 3: 217 ( 1484) . ","-geldh SD NS 1: 140 ( 1402), 141. -gäl ib 30 ( 1401); MB 2: 18 . ","-gyel BYH 1: 251 ( 1447)), "]},{"a":"viþerhätta","b":"vb","c":"v.","d":["äfventyra, vedervåga; förlora. " löskä man . . . som äi hawer fult viþär hättä (d. v. s. ej har tillgång till att betala ådömda böter) " SD 5: 639 ( 1347) . BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.). Jfr hätta viþer."],"e":["viþ häta L.),"]},{"a":"viþerkänna","b":"nn","c":"","d":[" L.","hwilkin som vil at alle män skulu hele warþa oc koma til sannindena wiþirkänno (agnitionem) KL 181 . " bätra är ey wnderstanda älla widherkännas rätwisonne wägh än äpte hänna widherkänno til baka atherwändas " Ber 70 . ib 192 . insikt, besinning? skadha opta diwr . . . til ondra manna vidhirkänno ok näfsilsa (correptionem et cognitionem) at the mogho aff plaghom vndirsa skulu lydha mik sinom owirman Bir 2: 278 . ","2) erkännande, bekännande. syndinna widherkänna Ber 229 (på två st.). MP 2: 290 . ","3) rätt att tillegna sig el. att taga i anspråk. hafwin ey mine arfua nokra tiltalan älla widherkenno til thissen forscrip[n]a godzin SD NS 1: 352 ( 1404) . ib 450 ( 1405) . - framställning af anspråk (på ngt), försök att tillegna sig (ngt under påstående att man är dess egare). aldrigh hördhe han at thet sama grindaby var kunungs vpsala ödhe för än thän sami herra niclis ingeualson hafdhe giort the samu for:do widherkännona SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413)."],"e":[]},{"a":"viþerkänna","b":"vb","c":"v.","d":["1) känna, förstå. " wnderstanda älla widherkännas (cognoscere) rätwisonne wägh " Ber 70 . - känna, förnimma, märka. höghmöþoghe riddara sculu viþ kännas (sentiat contumax miles) at iak forma hännas min ok minna guþa Bu 508 . - inse, förstå. mat thu tha vidherkännas at min konungher hafwir wald badhe juer lifuit ok dödhin Bil 126 . " salogh quinna widhirkändis vm sidhe at thz misthäktis gudhi " KL 23 . " þär tel at alt folket matte viþ kännas. at han en vare sandar guþ " Bu 495 (kan föras till 2). ","2) erkänna, bekänna, vidgå. giter thin gudh gifuit minom son liiff mz thinom bönum tha wil iak widhkännas at thin gudh är godher Bil 571 . " widherkännis jak medh thetta bref at . . . herra abram brodhrson hafwor (för -er) widherlagt mik i geen xij mark redhä päninga " SD NS 1: 154 ( 1402). iak vidhirkännis (confiteor) thik sannelica vara min brodhir Bir 3: 394 . " engin fantz thän som sigh wilde widherkännas judem at wara " MB 2: 295 . " hulkin som vndirstar ok vidhirkännis sina synd " Bir 1: 132 . " tha scule the . . . widhirkännas thera brut medh rettom scriftamaalom " VKR 18 . ","3) bekänna, bekänna sig till, förklara sig tro på. tel at folk matte viþ kännas saman guþ Bu 500 . " vidhirkännins himilsin skapara oc iordh " Gr 292 . ","4) förkunna, prisa. gudz gerninga wppinbara oc widherkännas (revalare et confiteri) är hedherlikit oc ärlikit Su 356 . ","5) tillgegna sig. gifuer iak . . . herra stene benctsson . . fulla makt och waldh til at widerkännas . . . allan then före:na ärfdadeelen SD NS 1: 199 ( 1402, nyare afskr.) . " thorkil niclisson hafdhe olaglica . . . inträngt pädher smedh til at widher kännas for:da half öres landh iordh " ib 2: 184 ( 1409) . - Jfr kännas viþer samt kännas 5, 7, 8, 10, 12."],"e":["viþ- )","viþerkänna sik , erkänna sin synd, ångra sig. the brutit haffdo sig viderkände MD 371 . - refl. viþerkännas L. "]},{"a":"viþerlagh","b":"nn","c":"","d":[" L. (KrlLL B 48: pr. i var.) ","1) vederlag, ersättning. om the twa sognner paa hijsinghen, som i rätt vederlagh swerigis riches crone for skordala langliga till sagdhe och oplathnä vare BSH 5: 539 ( 1514) .","2) bolag. " mickell sonasson som haffde warit claus wise swen oc haffde haft hans widherlagh (d. v. s. hade varit i bolag med honom) " SJ 217 ( 1452) . "],"e":["veder- )","vidherlags man","witherlags- StadsL Thj 2: pr. i var. widherlägx- ib Thj 2: pr. Jfr Wimmer, Overs. over Vidensk. Selsk. Forsh. 1898, s. 147), ","vidherlaghs ordh , ","viþerlags öre , "]},{"a":"viþerlike","b":"nn","c":"","d":["lite, jämlike, dem som är lik el. jämgod, vederlike. särlica talom vi vm vara vidhir lika (de me et mei similbus) Bo 89 . Su 363 . hännas widherlike är ey i iorderike, i asyn i wänlek oc i ordhanna sniälhet ib 76 . ib 13 . " gammalt ordhqvwädhe är, at kärleken oc drotninghen lidha ey wäl sina widherlika " ib 85 . " om thu i thinom tankom tik nakrom ower säther som sannelika är thin widherlike, älles owerman " LfK 45 . " han wil strax litidh sin herre wika ok mena sik wara hans widher lika " MD (S) 285 . flere hans kompana ok widherlika MP 4: 130 . - riddara viþerlike, innehafvare af en högre grad eller ställning inom svenernas klass. riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen . . . mädh XII hästum hwar therrä at mästu; swenä riddärä widherlichä vten wart raadh rijdhen mädh VI hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). komber . . . nakar obuþin til nakrä af þässom fornäfndom högthiþom, ärät riddäre af wart raþ, böte XX (för XL) marker, riddäre vtan vart raþ XXX mark, riddärä viþerlikt (för -like) XX mark, a wapn äller präster syäx mark ib 479 (1345, nyare afskr.). Jfr MELL Kg 22, G 8: 1; KrLL Kg 23, G 8: 1; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 188, 208; Hildebrand, Sv. stastsförfattningens hist. utv. s. 165. Jfr like, note."],"e":[]},{"a":"viþerliker","b":"av","c":"adj.","d":["lik, liknande. " han . . . är mik widherlik . . . i minom dröffuilsom Siu 192. ""],"e":[]},{"a":"viþerläghe","b":"nn","c":"","d":["böter hvilka vid afslutande af (köp el.) byte bestämdes skola erläggas af den som bröte öfverenskommelsen. Jfr Amira, Altschwed. Obligationrecht s. 690. nos . . . abbas cum conuentu, ex vna parte et . . . germundus ex altera regocnoscimus nos predictam commutationem apposicipone pene sedeim marcharum denar. wlgariter dicte wiþerlæghe, quas quidem XVI marchas cum omnibus alijs receptis infrigere quod absit finaliter volens adurse parti soluere debet racione qua supra confirmasse SD 2: 503 ( 1307) . quod . . . concambium per consensum et acclamacionem dictarum parcium, legum omni plenitudine in communi placito ekesio, data fide, apposoicione pene wlgariter dicta widherlæghe viginti marcarum denariorum exitiit roboratum ib 4: 217 ( 1331) . "],"e":["viþerläghis brut , "]},{"a":"viþermund","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþermäle","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vidhermälis panter , "]},{"a":"viþernam","b":"nn","c":"","d":["vedernamn, tillnamn. " at seia . . . iacobum. som rät vis heter at viþarnamne " Bu 193 . Bil 243 . " höxste cardinalin som aat vidhirnampne hät ostientis " KL 354 . ib 360 . " leui aat vidhirnampne aggeus " ib 397 . MB 2: 391 . " joam (för -an) olafson räffuer at widhernampne " SD NS 1: 332 ( 1404) . " jönis skreddare som kallas friis ath vidhirnampne " FH 3: 125 ( 1448) . " for thy at dyonisius radh ok styrdhe them alla thy het han ariopagita. lhan heth andru widhernampne thosophus " Bil 339 . glömdhis badhe hänne nampn maria ok swa widhernamnit magdalena ib 264 . " han (Beda) fik thz vidher nampn venerabilis " ib 741 . " gaff han hwar kanik eth wedhernampn " MD 439 . " aff bärghomen som widhernampn haffwa aff juda oc israel (de omni monte juda et israel) " MB 2: 34 ."],"e":["wedher- . ","-nampn )"]},{"a":"viþersighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) afsäga, sig, förklara sig afstå från (ngt); afstå från låta fara, försaka, öfvergifva. med dat. el. ack. han (ɔ: kunugen) viþar sagþe rike Bu 208 . " widher säghiom wi . . . allom rät oc alle erfdh efter karl nichilsson vm alt thet godz han i strengenesse biscopsdöme atte " BSH 1: 182 ( 1381) . " tha forsakade oc wedersade wij all then räth oc tiltaal, som wij haffde till . . . her sten . . . oppa then schade, som wij fath hade pa wara egne egedela ib 4: 228 ( 1497). widhersigiandis . . . allom räth och hiälparedhe (renunciantes . . . omni iuris auxilio) " SD 5: 210 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). MB 2: 213 . jach vidhersigher . . . the makt, iak här til haffwir hafft owir barfredit j syon ib 252 . " esau hawer widhersaght sina wördhning " ib 1: 212 . " han . . . widersagde ther sin deel " RK 1: 850 . " huilken siith geldh . . . vedersagde vnthe och oploth her symon pedersson " HSH 20: 31 ( 1506) . " ängin taks in til thera (d. v. s. munkarne) för än han hawir alztings allo sino goze vidhirsakt " KL 251 . ib 185 . " the som hawa vidhr saght alt wärzlikt godz, ok alla wärulzlika fikt, ok allan likamans lusta, ok än thär medh sin ängen wilia " KS 3 (5, 3) . " guz moþer auite riddaren. ok böþ viþar siia (abjicere) dyavuls gauor " Bu 20 . " viþar sarþo alt þät dyawlin gaf þöm " ib. " alt thz han ägher oc haffwer ey widhersakt, tha han jngaar (näml. i klostret), thz til hörer oc til bör clostreno mz honom " LfK 15 . som widhersighia husfrur Bil 476 . ib 756 . " at brudhgomin finne ey nakra smitto j hänne for hulka ther hon maghe forsmas älla vidhir sighias (requdiari) " Bir 1 . 271. nu forlatir jak hona (själen) oc vidhirsighir (relinquo) ib 3: 68 . " vidhir sighia vilianom oc sinom astundilsom " Bo 134 . KL 273 . Bir 3: 368 . Ber 20 . klärken . . . viþar sighar väruldena ok givar sik ii klostar ii guz þiänist Bu 28 . " the som haffua wärldenne widhersakt (mundo hoc abremuntiaverunt) " Su 64 . " folkit bröt sin scriptamal epte pascha j widhersagdom syndom " Bil 713 . - förklara sig för (ngns räkning) afstå från (ngt). med dat. och ack. widher sigher jak mik ok mynom arwum allan then tel talu redth, som wi hafdhom eller kunnom hawa tel thet sama forscreffna gotz SD NS 2: 117 ( 1409) . - med ack. och prepositionsbestämning inledd af fran. the . . . weoch quarner BtFH 1: 56 ( 1502, nyare afskr.) . - un danbedja sig, förklara sig önska att blifva af med. ath i sielffue äre begärende forscrefne län och kwnne ecke bekometh för en almogen sielff ville vedersegie mich HSH 24: 6 ( 1513) . ib 8 ( 1513) . - afsäga sig, undandraga sig, undanbedja sig. äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia . . . han viþar saghþe biscops vald Bu 28 . - undandraga sig, vägra. widher sighia hielpa flerum siälum Bi 356. nw vidhersäger gilliss väriendhe som tha valde ära, som gillesenss nökla vidhertaghith haffwa ath the gillessens nökla ey haffwa vilia SEG 120 . - afsäga sig, afsvärja, öfvergifva. med dat. claudius spurdhe han hwi han wilde ey . . . widhersighia cristnom heggoma Bil 452 . " thu skalt thinne cristne thro widhirsighia (versalen) " ST 98 . - förneka, förklara sig ej vilja hafva ngt att skaffa med (ngn). med dat el. ack. maria . . . räþ hanom ok tröste viþar sighia diäwlen Bu 29 . " swa dighir räzl var tha at sonin widhersagdhe (abnegabat) fadherin ok fadher sonin " Bil 433 . fadhren widhersagdhe oc nekadhe sonenom, oc sonen fadhrenom Lg 435 . " han scal vidhirsighias af gudhi fadhir " MP 1: 129 . - förneka, försaka, icke se till godo, icke vara svag för. med dat. hon . . . widhersagdhe sik siälffue Lg 3: 433 . ","2) förskasta, upphäfva, afvika från. thessa pawanna stadgan ellir skipan kan man ellir maa ey afläggia ellir widhirsighia VKR 45 . ","3) förneka, motsäga, motsätta sig. omskipta tha thera färgho swa at naturan widher sigher them Al 6359 . han stridher moot natwrans krapt han widher sigher thz gudh giordhe ib 6379 . ","4) återkalla, uppsäga. " vidher sighin a badha sidhor pröfwilsins aar som heeter annus probacionis " VKR 63 . - refl. vidhersighias, förklara sig afstå från; försaka. med dat. el. ack. han . . . stoodh opp ok allom ahörende vedhersagdes sith scamlig gambla lifuerne LfK 216 . skal enghen jntakas (näml. i kloster) för än han oppenbarlika widhersigx sik siälffwon oc allo thy han ägher ib 15 . " han skal widhersighias sik siälffwm (abneget senetipsum) " Su 191 ."],"e":["vedher- LfK 216 . ","veder- HSH 20: 31 ( 1506) , 24: 6 (1513), 8 (1513). weder- BSH 4: 228 ( 1497) . ","-sitia Bu 20 . - säghia. -segie HSH 24: 6 (1513)),"]},{"a":"viþerskiple","b":"","c":"","d":[" , se viþskiple."],"e":[]},{"a":"viþerstadder","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþersätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþertaka","b":"nn","c":"","d":[],"e":["viþertaku þiufnaþer , ","viþertakku þiuver , ","viþertaku þypti , "]},{"a":"viþertaka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mottaga (ngt som framräckes, erbjudes, lämnas ss gåfva, öfverlåtaes, anförtros o. s. v.). med dat. el. ack. at widhertaka oc inbära thz som införandis är j ämbitz husen Bir 4: 100 . " the wildo ey widhertaka hans gafwom " Lg 3: 490 . " som gillesenss nökla vidhertagith haffwa " SEG 120 . - abs. bödh han henne swa mykit ingield som hon matte födhas aff oc sonin läkias hon vilde ängaledhis vidhirtaka KL 70 . ","2) mottaga (en ankommande person). med dat. gik hon til enna kirkio . . . hwar sancti francisci brödhir varo i gudhelike vaku. hulke som vidhir toko iomfrunne claro mz store glädhi KL 326 . ","3) mottaga, åtag sig, öfvertaga. then tijd han hafdhe openbrlica thässa reysona anamath oc vidhirtakit Ansg 187 . - abs. biwdes hanom tz (uppdraget att vara ålderman) annat sin vil han än icke vidertaga böte tha som för SO 101 . TB 73 . - (?) drotzten . . . hafde mz biscopana rad oc agt at skilia marsken aff synne magt honom tögte tha wara got vidertaka han mente styra riket vtan omaka RK 2: 5205 . ","4) mottaga, anamma, taga till efterrättelse. faa äru the som vidhirtaka ok tro himerikis ordhom Bir 3: 450 . vm hedhningane vilia ey vidhir taka ok lydha thera raadhom ib 398 . - med prep. mote. som ey widhertaka mothe gudz gaffuo oc predikan Su 156 . ","5) åtaga sig, underkasta sig. abotin . . . befälte henne . . . thz som engin annar wilde göra, hwilkit hon ödhmyuklika widhir tok ST 272 . " gladhelika widhertakandis dödzsins beskhet " Su 392 . ","6) beträda, ertappa. hvilken man som wardher skelige vydhertaken mz vitnom som brukar emgeteth mothe radzsens ok kompanijs mynne SO 110 . ib 296 ."],"e":["vydher- . ","weder- SO 296 . -taga. viþtaka L.),"]},{"a":"viþertala","b":"vb","c":"v.","d":["tala med (ngn). hwilkom han wilde hwarte dör vpläte älla vidhir tala. älla sit anlite te KL hon figh han ey ytermere see eller vedhertala LfK 234 . - samtala, öfverlägga. sua lenge alle bröder vydertale SO 194 . refl. "],"e":["vyder- . ","vedher- )","viþertalas , talas vid, tala med hvarandra, samtala. mädhan te widher talas Bil 268 . ib 896 . KL 147 . - öfverlägga. þässe fyoghärtan skulu samankoma hwarn sunnudagh oc vþärtalas SD 5: 638 ( 1347) . the hafdho widhertalz oc saman warit . . . oc taladho vm en godhan forstandnan man ther landhene ware rätte til laghman BSH 1: 188 ( 1386) . - Jfr tala vidher, talas viþer."]},{"a":"viþertalan","b":"nn","c":"","d":["1) tilltalande, tilltal. " ihesus . . . tröste han mz söte viþar talan " Bu 493 . " the värdoghadis mz swa säle ok söta vidhirtalan tala mz hirdomen " MP 1: 25 . thu hafwir lusta ok hugnadh j minna modhir ok minna hälgha manna vidhir talan (alloutione) Bir 1: 143 . VKR 11 . - tal, uttalande. thu gaft os thina vidhir talan (eloquia) Bir 1: 137 . ","2) sätt att tala till el. med ngn. ängla älla diäfla haua ey tholka limi älla vidhertalan (collocutiones) Bir 3: 448 . " hans widhirtalan (är) söt " Ber 212 . ","3) samtal. " han . . . forstodh j widher talan at mannin war mikit rikir " Bil 642 ; jfr 2. wrdhu ther aff widhertalan hwart andrum namkunnugh ib 374 . " for daghlika samqwämd och widhertalan " Ber 161 . " hafwa nattelikin hughnahd ok vidhir talan " Bir 1: 310 . " sat moyses a widhertalan mz folkeno " MB 1: 327 . " ruben . . . hörir thässa widhertalan " ib 230 . " vnderstodh rebecca thera widhertalan " ib 212 . ib 242 . " swa är . . . nu j vare vidhirtalan " Bir 3: 420 . här scriwas thäk vidhir talan gudz sons ok hans modhirs iomfrv maria sin mällan ib 1: 57 . " han skilde sik fra . . . manna viþirtalan " KL 183 . " jak bort skilde mik thz mästa iak formatte fran frända ok vina vidhir talan (colloquio) ok näruaru " Bir 1: 25 . ib 2: 73 . thik thikkir nu sööt vra min vidhirtalan (colloquim meum) ib 4: 126 . Lg 3: 550 . " kesaren stundhe til thinna widhertalan (önskar tala med dig) " Bil 461 . " hwi gar wärdzlik qwinna til thinna widhertalan " Ber 159 . (?) kom mz mik j thäs hälgha anda vidhir talan (in Spiritus Sancti collocutionem) Bir 3: 411 . " gudz vidhirtalan (sermoinatio) är mz enfallelikom mannom " MP 1: 26 . ","4) öfverläggning, förhandling. " waro saman . . . olaff biörnsson ok laurenz hesse vm nokor ärande oc widhertalan " SJ 103 (1l39)."],"e":["vedher- Lg 3: 350), "]},{"a":"viþervagha","b":"vb","c":"v.","d":["vedervåga, äfventyra; ansvara med. " þet skulu ok þe fyurä györä som þe viliä hawä hylle oc kärlek af oss oc þerrä heþir wiþer vaghä " SD 5: 278 ( 1345, nyare afskr.) . han . . . haffwer mykit vederwoge i richit HSH 20: 191 ( 1507) ."],"e":["widerwaaga KrLL Kg 12. vederwoge),"]},{"a":"viþervara","b":"vb","c":"v.","d":["lL. underrätta, låta veta, varsko; varna. en riddere lot honom vidher wara RK 1: 280 . " the . . . lotho honom widher wara ath marsken wildhe om kringh han fara " ib 2: 4228 . the . . . thera herra widher wara hwat them konung eric swara ib 7610 . " mich är vederwaredh, at thenne stadhen bliffwer frestedher " BSH 5: 356 ( 1509) . Jfr vara viþer."],"e":["veder- . ","värä VGL I K 5. -wärä UplL Kk 14: 8 i var.),"]},{"a":"viþervara","b":"vb","c":"v.","d":["vara tillstädes. skipadhe konungin twa konor, at the skullo widherwara ther som israels sona qwinde föddo barn MB 1: 276 . " fliadhe gud at her eggerdh ey heema vehder varande komo thennä hötilse breffuen j fru kadrine händer " Lg 3: 530 . " wmskilde iak thera mellan . . . medh fastom, ther her effter nämpnas . . . ok alla hundraeno widerwaro (för -warande?) " SD NS 1: 325 ( 1404, nyare afskr.) . Jfr vara viþer."],"e":["vedher . -viþ -vära L.),"]},{"a":"viþervara","b":"nn","c":"","d":["närvaro. " at jak hafuer salt . . . hinrik döringe . . . eth watnrwm . . . i dandemanna wihderwaru " SJ 16 ( 1432) . " thätta fornempda hws köpte pether haluidzson aff . . . pether törbo mädh gudzpäning oc handz slagh i dandemana widherwaru ok til kallan som äru tomos beltare oc jöns murarmästare " ib 145 ( 1446) . " at the . . . waaro wäl forlikte til en gantzskan ända vm . . . joan thörgilsons arff ok äpterlatna godz a badha sidhor i thässa godha manna widherwaru som thär tilbidne ok kalladhe waro som är her lambert westfall . . . jöns cruse niclis dän karl murarmästare jon hakonson ok mattis miklielson " ib 152 ( 1447) . "],"e":["viþervaru man","wyder- ib 3: 557 ( 1322) . ","wedher- ib NS 1: 185 ( 1402). vedher- FH 5: 223 ( 1514) . ","weder- BSH 5: 488 ( 1511) . ","wädir- SD NS 2: 215 ( 1409) . ","vid- ib 4: 580 ( 1337) . ","-wäru- UplL Ä 25: 1. -wärv- SD 3: 236 ( 1315) . ","-uäru- FH 3: 5 ( 1353) . - uuäru- SD 5: 493 ( 1345) . ","-waro- SML Kg 10: 3; VML M 30: 9; SD 5: 645 ( 1347), NS 1: 56 ( 1401), 1237 ( 1402), 2: 215 ( 1409). -uaro- SD 6: 203 ( 1350) . ","-vara- BYH 1: 281 ( 1493) . ","-wara- SD NS 1: 185 ( 1402), 377 ( 1404); FH 5: 223 ( 1514) . ","-uara- SD 4: 350 ( 1334) ., NS 2: 224 ( 1409) . ","-ware- BSH 5: 488 ( 1511) ), "]},{"a":"viþervist","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþerþorft","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) behof, behöflighet; nödvändighet. hwat vidhir thorpt är at ärfwodha owirmato Bir 1: (Cod. B) 349. them kranko . . . är widhertorfft mindra maat taka ib 5: 6 . " ey skulu alla meer wilia tagha än widherthorfft är " ib. " bedhis w wist hwseno hwat som hon see hwario widherthorff kan wara " ib 11 . " wm san widhertorfft är . . . tha loffuas abbbatisonne a taka in for porten fyra qwinnor focarias " ib 30 . " är widhertörfft at han om thänna synlika tingen läre opfara, oc sin hogh oplyffta til osynlika tingen " Su 33 . - hava viþerþorft, hafva behof (af), hafva af ndöden, behöfa. naar som nakor sinnom barnom ällir nakrom sinom wardhnat, j clostreno staddom nakot thing giffwir . . . thagis thz ey lönlika wtan wari j formanzsins walde thz almännelikit göra oc sidhan biwdhis them widherthorff[t] haffua Bir 5: 10 . - med prep. ti. thz hon siälff allaledhes haffde widhertorfft til Lg 3: 412 . - med gen. þäs. j thesse for:ne fasto tha maagha abbatissan oc confessor oc thera eghin scriftofadhir lofua oc liisa them thes widhirthorfft hafua VKR 17 . - med inf. thän som nakor stadz haffwir widhertorfft at gaa Bir 5: 11 . ","2) behof, kraf. " likamans twättir skal ey nekas huru opta krankdomsins widherthorfft tilträngher " Bir 5: 11 . ","3) behof, det som (för ngn) är behöfligt el. nödigt: nödtorft. vatn oc bröþ vm þz taks mz giri iuir enkannelika viþirþorpt KL 185 . MP 2: 188 . " giwa them klädhe oc födho til widhirthorft " KL 106 . " them thiänte hon til thera withertharft för än hon aat sielf " Lg 3: 512 . " stort hws skipta til siwka ok fatika människio vidhirthorft " VKR VIII . " win til mit oc hwstrwnna oc piltzsens behoff oc vidherthorfft (usus) " MB 2: 131 . " til at all thing beskedelica oc radhelica göra tinom son oc minom til alla hans widhertorfft oc thiänist " Lg 817 . " honom j alle hans widhertorfft kärlega hiälpa ib. XV swenska mark som han mik fath hawer . . . j minne wedhertarp " BYH 1: 253 ( 1450); kan föras till 5. iak skal tik giffwa . . . födho til at äta oc drikka j alle widhertorfft (quæ ad victum sunt necessaria) MB 2: 125 . for myna retta wedertorfft . . . vplot jac mith for:da arff . . . systrom och brödrom j nadhendal FH 5: 166 ( 1495) . " gik swa til lthin mat at thu aldrigh äät epte thinom losta. vtan epte thinne vidhirtharpt " Ber 272 . thu hawir määr gifwit thinom krop än hans vedherthorft var ib. " j allom thinghom j hwilkom som nythias forganglikin widhertorfft " Bir 5: 10 . " giff mik mins likama vidhirtorft (necessaria vitæ) " ib 1: 158 . " vi hafwom j dagh kost oc vara vidhirthorft " ib 3: 124 . " bädhis han aff mik sina vidhirthorft " KL 115 . " at köpa sina widherthorftt " Lg 3: 250 . Ber 144 .","4) nödtvång, omständigheternas tvång. widhethoftin (necessitas) hindradhe skriptamalen Ber 227 . ","5) nöd, betryck. thz mat thu ekke göra vtan j store widhörthörft oc nödh ST 484 . " brodherin pröfwas j widhertorft (nescessiate) " Ber 46 . " thän älskar ey iämkrisnan fulkomlika som honom hiälper ey j hans widherthorp " ib 50 . " skal hon vsul forlatas af gudhi, i swa store vidherthorft och ysäld " ib 205 . " at thu maghe han (Gud) mildan finna i widherthoftinna dagh " ib 154 . MP 2: 155 . - Jfr vidhertharf. "],"e":["vedher- Ber 272 . ","wedher- BYH 1: 253 ( 1450) . ","weder- FH 5: 166 ( 1495) .-thorfft. -thorfft. -þorpt. -thorpt. thörft. törfft. -tharft. -tharp. -tarp BYH 1: 253 ( 1450)), ","det som","vidherthorfta fal , "]},{"a":"viþerþorfteliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) behöflig, nödig, nödvändig, af behofvet påkallad. laghin biwdha at lata nöghia sik aat vidherthorftelikom thinghom (contentari de nescessariis) ok fly owirflödhelik thingh Bir 1: 144 . al widherthorftelik thing KL 105 . ib 198 . Gr 302 . Bir 1: 101, 181, 3: 157, 4: 31 . Ber 7 . VKR 60, 75 . Lg 3: 562 . " ey tok han likamans vidhir thorftelik thing owir vidhrithorftelika matto " Bir 1: 60 . vidherthorftelikin andbudh Bo 199 . " jomfrudomin är mykyt lowande dygdh. än ödhmiuktin är mera vidherthorftelikin (necessaria) " ib 41 . " är vidhir thorftelikt at hon hafwi ledhara " Bir 1: 272 . " är vedhirthorptelikit at thu ey giöre ther langa dwalu " Ber 269 . " nar mwkane ok mwnnona astunda mer dyrlikhet j klädhwm än widherthorptelikit är ib 29. swa mykit som vidherthoftelikit är " VKR 76 . Bir 4: 32 . " thz war ey widherto[r]fftelighit " Lg 822 . " han . . . fan . . . alt skälikit oc sannelika widherthorffteligit til clostirsins bestandilse " Bir 5: 126 . " är limin hänne vidherthoftelikin at hon skulij tämias " ib 1: 36 . naar kläde oc skoo widherthorfftelikin äru them som kräfwin (för kräffwia) ib 5: 11 . " brödhrene haffuen . . . twa focarios om thz är them nyttogt oc widhertorfftelikit " ib 30 . " minä händir ärwodahde til the thing som mik varo vidhirthorfftelikin ok them som ma mik äro " KL 165 . " iak astundade flere wärldz thingh än mik varo vidhirthorftelikn " VKR XI . Bir 2: 28 . " þz þöm wiþirþorftelikit är " KL 182 . " thetta tykkes oss vara vidhertörfftelikit (necessarium) beskrifva " Ansg 185 . " vidhertorptelikith är nylika wmuändom äpte räddoghan wpstanda thil gudh mz älskelikhet " Ber 18 . " är os widherthorptelikith at wi ledhwm til aminne mz thakkom gudhz godhgärninga " ib 7 . ib 5, 15, 269 . " widherthorfthelikith är os kärlekin " ib 16 . ","2) tarflig. " at the sculu wara gudhi thes thekkare for thera ödhmiuka oc widhirthorftelicha klädhe " VKR 11 ."],"e":["vidhar- Bir 3: 157 . vedhirGr (Cod. D) 396; Ber 269 . ","veder- Lg 3: 562 ; LfK 242 . ","vädhir- Gr (Cod. D) 396 . ","-thorftelikin Bir 1: 36 .","-thorftelikin Bo 41 . n. (nom., ack.) -þorftelikit KL 182 . ","-thorftelikit ib 139 ; Bo 254 ; Bir 1: 272, 3: 160 ; VKR 76 ; Ber 15 . ","-torfftelikit Bir 4: 32, 5: 30 . ","-torfhtelikith Ber 16 . ","-thorptelikit ib 269 . ","-thorptelikith ib 7 . ","torptelikit ib 5, 29 . ","-torptelikith ib 18 . -to[r]fftelighit Lg 822 . ","-törfftelikit Ansg 185 . ack. f. -thorftelika Bir 1: 60 . ","-torffftelik ib 4: 31 . ","-thorptelik KL 198 . ","-thorfteligh VKR 75 . ","-tharftelik Gr (Cod. D) 396 (på två st.). -thorftelikin Bo 199 ; Bir 1: 181, 2: 28 ; VKR XI . ","-thorfftelikin KL 165 . ","-torfftelikin Bir 5: 11 . ","-torptelikin Ber 7 . ","-törffteligin LfK 242 . dat. -thorftelikom Bir 1: 144 ; VKR 60 . ","-torffteligom Lg 3: 562 . ","-thorftelicha VKR 11), "]},{"a":"viþerþorftogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) behöfvande, som är i behof (af ngt). biuþas vt mina naþe allum viþar þyrtug um þär þen (för þem) vila (för vilia) hafa Bir 4: (Avt) 183. behöfvande, fattig, nödställd. þät gifi skälekum viþar þorftuþum Bir 4: (Avt) 179. hiälpa siukom ok vidhirthorftoghom KL 165 . " kärleks ämbite til väghfarande oc widhirthorfughe " ib 258 . ib 253 . " al the thingh som iak hafdhe gaff iak vidhirthorftogom ok fatikom " Bir 1: 25 . alt thz som owir löpir aff kost älla päningom tha aff thy aareno inne giffuis widher torfftogho folke ib 4: 31. ib 2: 54, 76, 3: 31 . ST 37 . VKR 75 . " hwaria handa thing som swa offras . . . gifuins fattikom oc vidherthorftoghom kirkiom " ib 76 . Bir 32 . ","2) behöflig, nödig. thu skal . . . ey atenast aff owerflödelikom tinghom tik atherhalla, utan iämwäl stundhom aff loflikom oc widhertorffoghom Su 50 . swa at . . . thu them i allom tingom beuiste kärlek radh oc widhertorfftoga hiälp ib 192 . " widhertorfftog hws " Bir 4: 31 . widhertorfftog thing ib 5: 10 . " bärandis stegha oc annor widhertorfftogh anbudh at owir winna stadhen mz " MB 2: 234 . ib 237, 247, 303 . " alla thessa dygdhe äru vidhirthorftogha til helso " KL 258 . " ther til at thu skuli forsma hedhrin som ther tilbör är dygdhanna högelica storlikhet vidhir thorftogh " Bo 99 . " är widhirthorffokt, at the ey längir tholins " ST 224 ."],"e":["-thorftugher . ","-thörftugher L. n. -thorfftok t ST 224 . "]},{"a":"viþerþorva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) behöfva, hafva behof af, hafva aff nöden. med gen. el. ack. vm han (konungen) spar widh thöm (sina män och undersåtar) sit goz ok päninga, tå må han wänta sik af töm litla lydhno ok ängin godh wilia, tå han tera mest widhorf KS 78 (193, 85) . han (konungen) skal lata hus ok borghr ok alla köpstadhi wäl ok hedherlika byggia ok tilsätia, at han ok hans riki haui ther af . . . fullan sikrlek, huilkin tima han kan hälzt tera nytorua (för vidhtorua? möjligen dock för nyt torna) ib 59 (148, 65). jak hulkin som hawir al thing ok ängxsins vidhirthorff (nullius egeo) Bir 3: 223 . ängxens vidhir thorfwande ib 1: 225 . ib 2: 111, 3: 431 . mannen hwilkin som ey widherthorfde annars at göma gudhz nadh forma nw hona ey atherfa, wtan annars daghthingan Ber 226 . " bätra är siäluir hawa än systor vidhirthorffua " GO 501 . " athan skulde wara konung attila tiänare hwar han hanum widertorffte " Di 204 . ib 279 . " thwa them som wihder thorfua synda skärsl " Bil 83 . " han . . . bödh thöm redha skip, ok annat thz the vidherthofto " ib 843 . " behdas hwat han widhirthorff " KL 115 . ib 175 . " giff mik mins likama vidhirthorft. thy at iak thz vidhirtorff " Bir 1: 158 . " än thot han ey vidhir thorff klädhe " ib 225 . " bätra är minna widhertorffua än meere haffua " ib 5: 6 . " thu herre . . . hulken enga widhertörffwandis (nullius indiges, sannolikt läst: indigens). wilde at thit hälga tämplum skulle här wara j bland thin almogha " MB 2: 324 . " o hwat mon the hälagasta jomfrwn widherthorffwa at bedhas j sinom bönom " Lg 822 . - abs. iak foe se honom äftir thy som han vidhirthorff KL 115 . - vara i behof, lida brist. at han siälwir widhirthorfte ok hafdhe vanskilse Bir 3: 463 . ","2) behöfvas, erfordras. " bid hanum fa wt sa mykit the till widertorff (sva mikit fe sem þorf til) " Di 99 . - opers. behöfvas. the daghtinga tha bäzst for domarenom tha som vidh thorf Bil 616 . än swa kan widherthorfua VKR 17 . ib 18 . - Jfr þorva viþer samt vidhertharva."],"e":["vidh- Bil 616 . ","widh- KS 78 (193, 85) . -törffwa), "]},{"a":"viþfas","b":"","c":"","d":[" , se viþerfas."],"e":[]},{"a":"viþfrägher","b":"av","c":"adj.","d":[" = vidhfrägdher. honom war sakt aff enom mäktoghum och windrgähum konung ST 116 . " en vidhirfräghir ärmite " KL 279 . " sanctus piterus astunda at se thic. hwilkin som war viidhfräghir oc stoor i nampne " ib 303 . " sanctus agathon var vidhfräghast (nominatissimus) ij ödhmiuktinna dygdh " ib 214 . - beryktad. han war viiþ fräghast i allom lastom KL 186 ."],"e":["viiþ- )"]},{"a":"viþganga","b":"","c":"","d":[" , se viþerganga."],"e":[]},{"a":"viþgivas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþi qister","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"viþia","b":"nn","c":"","d":[" ÊL. eg. om ngt som är böjdt, vridet el snodt. ","1) vidja, böjlig och smal telning, spira. stängel. nw er thy wär saa landa sidher ath tolffaara pilther sig kono bidher tha han er höger som en widia tha skall han sigh kwnu bidhia MD (S) 242 . ","2) vidjeband. " hans öghon waro dödh ok ful mz blodh . . . skäggit swa som vidhia (restis) " Bir 1: 33. han . . . bandz mz vidhiom ib 2: 132 . - Jfr eke-, iärn-viþia."],"e":["vidhio kar , "]},{"a":"viþior","b":"nn","c":"","d":[" Jfr inviþior."],"e":[]},{"a":"viþkaster","b":"nn","c":"","d":["Jfr viþ kaster."],"e":[]},{"a":"viþkoma","b":"","c":"","d":[" , se viþer koma."],"e":[]},{"a":"viþkänna","b":"","c":"","d":[" , se viþerkänna."],"e":[]},{"a":"viþopin","b":"av","c":"adj.","d":["vidöppen; raklång, tillbakakastad, tillbakalutad. natalia sa sin kära härra viþöman ligia (supinum jacentem) allan sundar slitnan Bu 521 . " konungin . . . bödh sanctum gregorium läggias i myrkostofwna vidh opin " Gr 277 . fögh thik höfwislika til aat liggia. swa at thu leg thik eygh vidhopnan (resupinus) Ber 273 ."],"e":["-öpin )"]},{"a":"viþskiple","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"viþtaka","b":"","c":"","d":[" , se viþertaka."],"e":[]},{"a":"viþvara","b":"","c":"","d":[" , se viþervara, v. underrätta."],"e":[]},{"a":"viþvara","b":"","c":"","d":[" , se viþervara, v. vara tillstädes."],"e":[]},{"a":"viþþorva","b":"","c":"","d":[" , se viþerborva."],"e":[]},{"a":"vodhe","b":"","c":"","d":[" , se vaþe."],"e":[]},{"a":"vold","b":"","c":"","d":[" , se vald."],"e":[]},{"a":"volda","b":"","c":"","d":[" , se valda."],"e":["volla"]},{"a":"volgemot","b":"nn","c":"","d":["gynnarinna. " helser eder käre förstinnä, myn wolgemot, med manghe gode natther " FM 580 ( 1513) . then hest iach gaff min wolgemoth ib 581 ."],"e":[]},{"a":"von","b":"","c":"","d":[" , se van."],"e":[]},{"a":"vor","b":"","c":"","d":[" , se var."],"e":[]},{"a":"vordha","b":"","c":"","d":[" , se vardha."],"e":[]},{"a":"vra","b":"nn","c":"","d":["vrå, vinkel, krok. " j enne wra konungx palacij " Bil 52 . " innelykte han j enne wra j huseno ther som han inne war. swa at han formatte sik ey thädhan flytia " KL 32 . han smordhe fiädhrena a enne wra i then eter dryk han hafdhe tha Al 10101 . " huar blef döder i synne vra " RK 1: 1766 . " skalt thu i hwariom stadh i hwarie wra (angulo) göra thinom ängil vyrdhning " Bo 114 . the grata ther i hwarie wra Al 10559 . " fals oc swik the finnas for tik i hwarie wraa " MD 395 . " ä hwart jach gaar pa slottet, tha sacknar jag jon jönsson i hwaria vraa " FM 341 (1506 el. 1507). the letto ther ij hwarie vra Fr 2039 . " the letto lthz hws ij alla vra " Iv 896 . hwar som legger sin kniff swerdh eller yxe j vgn heller nograhanda som man kan göra skada mz böte ij öre samw lag wari i marom j benkiom ok j wramom SGGK 107 . " tha vpstodh ij vranne en rädhelikin draka " Lg 549 . " manga äru wra i wredz mans munne " GO 676 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 300. i mins hiärta wram Ber 230 . - höra. saagh iak vij ängla standis offwir iiij wärldenna wrar äller ända (supra quattuor angulos terræ9 MB 2: 343 ."],"e":["vraa . ","vra Iv 896 . ","wra GO 676 . dat. rwaom VML II B 12: 1. wrawm ib i var. rwa vm ib i var. wram Ber 230 . wramom (för wraom?) SGGK 107 ), "]},{"a":"vrak","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) fartyg el. gods som drifver omkring på vattnet; fartyg som genom storm el. sammanstötning blifvit förderfvadt, strandadt fartyg: vrakgods som flyter på hafve el. har kommi i land; strandvrak (hvari konungen i vissa fall hade rätt till andel). then . . . grwndh som foresvriffne wragh brödh wppa HSH 29: 40 (1481, daniserande). ib 39 . eric huitte kom nw strax igen fra vraked BSH 5: 154 ( 1507) . " vraked med takeledh dreff strax till siös ib. the annen wore wthe met lanz ffoguten om thet wrack, som ider herredöme ffar fforstho i thet andre breff, som jagh ider herredöme til scriffuit haffuer " FM 610 ( 1513) . ","2) förbrutet gods hvaraf konungen sätter sig i besittning. förde iack them (dem som tillhörde ridderskapet) offta fram i slagh ath theres godz skulle komma mick till wragh när iack hade kommett (red. B: om iak hade kunnit) mz falsk och swiick beuisth ath the stode icke mannelik RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6180. ","3) det som bortkastas ss odugligt, usel el. föraktlig sak. i vitin at ödhmuiktin halz af them for wrak) (abominatio) Bo 207 . - vrak, afskrap, menniska som förkastas el. föraktas. til lthät är iak alstingx owärdhughir, swasom eet wrak i bland wisa män Hel. mäns lefv. 180. - med gen. forsmas oc mis wyrdhas swa som fulottir oc hwars manz wrak (abjectus et vilis) Bo 31 . - Jfr haf-, in-, stalz-, strand-, stranda-, ut-vrak, äfvensom rak."],"e":["wrack . ","wragh . rak Bj 19: pr.),"]},{"a":"vraka","b":"","c":"","d":[" , se vräka."],"e":[]},{"a":"vrake","b":"nn","c":"","d":["hämd, straff. at gudh sende hanom swa starka wraka RK 2: 2569 ."],"e":[]},{"a":"vrakt","b":"","c":"","d":[" , se vräkt."],"e":[]},{"a":"vranger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vriden, förvriden, vriden på sned, vind, sned; krokig. än han hawer offlitla eller offstora eller wranga näsa oc wridhna MB 1: 370 . KL 337 . " finger som gripsklöör varo the vrang " Iv 272 . " warom wi alle ij wärlin eens . . . hwath ware tha wärlin thenna ok alt thz som bygger ij hänne vtan som en aker släter ther hwarte ware wrangfer äller rätter " Al 5844 . - (?) mädhan siwdhir wrangh gryta owir eld män rät gryta bedhis i by (jus qoquit obliqua petiur dum seria recta) GO 460 . ","2) vörvänd, oriktog, felaktig. wrang hörilse gör wrang framförilse GO 843 . talande wrang. thing (perversa) KL 165 . " leo . . . badh sanctum petrum rätta sith bref en nokot ware wrankt " Bil 680 . han . . . reknar thz wranght som rät är Bir 2: 168 . hulke som gudhelikin snille vmuändo j wranga ok fanytta (pravam et vanam) snille ib 1: 195 . - osann, falsk. at i ingen tro setthe til swadanne vrang segner (möjl. att fastta ss ett sammansatt ord) oc oretfärdig segner BSH 4: 189 (1495, samt. afskr.) . ","3) obefogad, orättmätig, otillbörlig. rördhe aff enne wrange (iniqua) warkwnnan MB 2: 297 . " wrangx (pravi) räddogha minzskilse " Bir 3: 96 . " at hans wrange thorstir (esuries prava) maghe vtsläkkias " ib 50 . " lenkte är vranghane (iniquius) än at älska päningen " MP 1: 135 ; " jfr 4. - orättmätig, olaglig. j laghomen är änkte räfangit thz som är mz nakre wrange (iniqua) vtthuingan aflat " Bir 2: 163 . om noger j ffornämde screddere embete i stockholm wille bruke wranght oc falst embete SO 121 . - vrång, olaglig, orätt, orättvis. wrangä domä györa SD 5: 606 ( 1346) . KS 67 (165, 73) . Lg 399 . " aminnas the wragasta (iniquisimos) dödhana " MB 2: 302 . - vrång, orättvis, orättfärdig, orättrådig. the hafwa mik swa som wrangan domara Bir 1: 15 . " wrangir ok orättir ware then dom- aren hulkin ther af miskund l,äte wranga män vara opiudha ib; jfr 4. thän vranga höfdingha " Lg 547 . MB 2: 286 .","4) orättfärdig, ond, ondskefull. wranga män vilde han ey thola j sino lande Bil 884 . Bir 1: 15, 312. at the skulin ey kallas älla synas wrange ib 3 . 79. jak vsul oc vrang syndirsc a Bo 75 . ib 115 . " är han ey at enast skipadhir mz wrangom. vtan räknadhir wrangastir oc snödhastir af allom " ib 197 . " a hwat wrangt var thz radhit (a pravum consilium) " ib 180 . gvdh alzmechtich hafuer allom laach giffuit rethiuisom menniskiom till kerlich hoghsualan vranghom oc osnyllom mannom till redzell och nepsth SO 191 . " hans hierta var skemmelica vankt, ty at han tat ey vtan motkorran seth herrans godlek " MP 1: 82 . " vrankt oc ilt hierta " ib. " tha the gifua for manna loff mz vrange akt " ib 191 . " swa ofta som thic hända wrange thanka " KL 247 . " mz wrangom wilia " Ber 232 . ","5) ond, fördeflig. " at the som mik sagho skulle ey taka wrankt äptedöme " Bir 3: 226 . ","6) hätsk, fientlig. " awndin är vrang mot gudz kärlek " MP 1: 135 . ","7) obehaglig, svår? ariolus sagdhe genom sant än tho thz war alexandro vrangt Al 9878 . - n. vrangt, adv. ","1) på sned, galet, illa. han haffwer stor hog som ey wil wika hwat thz gaar wrankt eller lika MD (S) 290 . ","2) orätt, olagligt. vi hawm þätt forstandit att tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal lsum sannind bör vmsighia, at þe gyora þäm (för iäm) offta wrangt sum rätt SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) ."],"e":["vrangt . ","vrankt . ","rwanct VML LII B 12: 1. dat. n. rwango ib Kr 24: 8. pl. dat. vrangom. wrongom KS 67 (165, 73) . komp. vrangare. superl. vrangaster),"]},{"a":"vranghet","b":"nn","c":"","d":[" MB 2: 152 . widherstyggelikin wranghet Bir 5: 6 . " mädhan at tighia för theras räddogha skuld som makt haffwa at dräpa kroppen räknas at wara stor syndh, halffwa större wranghet är för wenskap skuld . . . lisma för höghom oc herrom " LfK 53 . ath . . . wrangheet iluilia ok alle twedrecht affleggis SO144. lMB 2: 285, 286. Su 47, 48, 61 o. s. v. - pl. gudh är amynnandis hennes vranghetir (iniquiatum) MB 2: 360 ."],"e":["-heet . ","-ir )"]},{"a":"vrangleker","b":"nn","c":"","d":["krokighet, krökning, ojämhet. " aff thessom trem rotmen vpuäxste aldra rättaste stiäkir vtan nakan knwt älla wranglek (sine omni nodo) " Bir 1: 176 ."],"e":[]},{"a":"vranglika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) orättmätigt, orättfärdit. " offra ey gafuor vranglica afladha " MP 1: 191 . ","2) orätt, illa, syndigt. vm thu findir nakat vara wranglica giort Bo 123 . " göra the vranglika (nequiter) mote mik " Bir 1: 195. Ber 38 . " för wara skuld som syndadhom oc wranglika liffdom " Su 48 ."],"e":["uran- MELL B 22: 1 i var.),"]},{"a":"vranglikhet","b":"nn","c":"","d":["1) krokighet, krökning, ojämnhet. thz blomstrit wäxste af trem rotom mz rättom stiälk älla bul ther änga knwta älla wranglikhet hafdhe (quod nullos habebat nodos) Bir 1: 175 . ","2) förvändhet, galenskap, dårskap. o wranglikhet (perversitas) Bo 99 . ","3) ond vilja. vm jak . . . veth syndelikn vranglikhetz vilia j mino hierta MP 1: 151 ."],"e":["-heet . ","vrangelikhet MP 1: 11 ; ","-hetir ib 2: 124 . -ir),"]},{"a":"vrangradhogher","b":"av","c":"adj.","d":["som gifver vrånga el. onda råd; orättrådig. hans raadh wraang raadoge ära MD (S) 202 ."],"e":["wraang raadoger )"]},{"a":"vrangskipadher","b":"","c":"","d":["oordentlig swa snardhis siälin . . . j wrangskipadz (inordinatæ] lusta didhuänio Bir 1: 365 ."],"e":[]},{"a":"vrangvis","b":"av","c":"adj.","d":["vrångvis, orättfärdig, ond. " noger vranghviiss oc ofärdigh man " BSH 4: 189 ( 1495) . eller (för heller) wrangwisom nagat hielpa en menlösom nidher stiälpa MD (S) 266 . HSH 18: 4 ( 1494) . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283. PM LX . " til ath göra thz reth som vranghuist varit haffuer " SO 191 ."],"e":["wrong- RK 1: (Yngre red. af LRK s. 283. -viss HSH 18: 4 ( 1494) . ","-viis VGL II Præf. -wiis: -wiisa RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 . ","-viiss BSH 4: 189 ( 1495)),"]},{"a":"vrangvisa","b":"nn","c":"","d":["färdighet, missgärning. " sonen skal ey bära fadhersins wrangwiso (iniquitatem) " Bir 4: 71 ."],"e":[]},{"a":"vrasten","b":"nn","c":"","d":["hörnsten. " sagdhe han ok äptedömit af wra stenenom (lapide angulari) " Bo 149 ."],"e":[]},{"a":"vredhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["i el. med vrede. sintram drog sit swered. oc gik mot sin broder wredeliga Di 163 . Va 40 . pawen . . . sagdhe wredhelika til honom gak hädhan wt aff minom öghom Lg 669 . " haffwir iak . . . swaradh them . . . wredelika " VNB 30 . Fr 2518 . Fl 1164 . MD 8 . Va 4 . HSH 18: 14 ( 1494) . Di 157 . konungen . . . saa wredeligha vpa thetmar ib 8 . ib 18 . han (Gud) se godha mz särlike nadh, han se vredhelica onda j sinom dom MP 1: 140 ."],"e":["-ligha Di 8 . ","-liga ib 18, 157, 163 . ","-ligä Va 4, 40 . ","-lege HSH 18: 14 ( 1494) . ","-lik Fr 2518 . - ligh MD 8 ),"]},{"a":"vredhelikhet","b":"nn","c":"","d":["vrede. MD 91 ."],"e":["vredhligheet )"]},{"a":"vredhga","b":"vb","c":"v.","d":["göra vred, reta, förtörna. wredhgade iak (offendi) alla hymmelslika andha Su 41 . ib 42, 100 . " huar är thäns som tildyrffues riwtande leonit wregdha " ib 226 . " at iak häldher wildhe lidha twsanda dödan, än tik . . . nakot sin . . . mz syndher at wredhga äller retha " ib 49 . ib 95 . hon wredgar gudh oc tappar sik siälffwa ib 352 . " tha som wi mz syndom haffuom wredgat strangasta domaran " ib 206 . ib 185 . " blidka thin enda son, swa opta aff os wredgadhan (a nobis totiens affensum) " ib 208 . ib 52 . LfK 38, 86 . - refl. vredhgas, vredgas, blifva vred. hedhningen wredhgadhis KL 296 . Lg 547 . SO 25 . MD (S) 203 . Mecht. Uppenb. 239. konungin wredhgadhis här af ä thäs meer Gr 278 . marsken . . . wreggadis sara RK 2: 5902 . " at iak wredhgas ey vtan sak " Bir 1: 64 . " lib 276, 361, 2: 77. ther tok marsken wredhgas om " RK 2: 4305 . med dat. (el. i dess ställe ack.). nar thu vredhgas syndoghom MP 1: 208 . " wredhgadhis gudh allo folkeno " ST 435 . Su 267 . " vredhgas ey mik " Bir 2: 154 . ib 3: 23 . hafh gudhz thwlimodh mot them thic wredhgas Ber 119 . " wredhgadhis hon minom ordhom " Bir 3: 58 . med prep. mote. wredhgandes mote them KL 224 . huar then som vredhgas mot sinom iämcristne mz stadfesto vredhe oc vilia mP 1: 216. ib 217 . Gr 271 . ey haffwer iak warit swa lydugh, som iak skulde, wtan wredhgas, oc ilzskas mote minom systrom Sv. Kyrkobruk 310. - recipr. oppa thz at oxane skullo wredhgas (d. v. s. blifva ilskna på hvarandra) jnbyrdhes Lg 3: 156 ."],"e":["vrädhgha: -as Gr (Cod. D) 362 . ","vrädhga: -adis Lg 547 . ","wredka: -as SO 25 . ","wregga: -adis RK 2: 5902 . ","wregha: -andis Mecht. Uppenb. 239. ","supin . refl. -as Sv. Kyrkobruk 310),"]},{"a":"vren","b":"av","c":"adj.","d":[" , äfven nyttjadt ss subst. Se Bugge, Nord. Tidskr. f. Filol. N. R: 3: 273 f."],"e":["uren ÖGL B 25; pr. (på två st.). ack. urenan ib),"]},{"a":"vrena","b":"vb","c":"v.","d":["vrenskas. " iag reed oppa en blackotthen hest som wrenade och språng bade till oc frå " RK 3: (sista forts.) 6123 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"vrenskas","b":"vb","c":"v.","d":["vrenskas. wrenskadhis hänna hästir VKR XII ."],"e":["-adhis )"]},{"a":"vrensker","b":"av","c":"adj.","d":["vrensk. " ofwir vrenska hesta " MP 1: 113 ."],"e":[]},{"a":"vreppa","b":"","c":"","d":[" , se uppreppa."],"e":[]},{"a":"vreter","b":"","c":"","d":[],"e":["wreeter: wreet SJ 109 ( 1441) . ","wreether: wreeth SD 3: 581 ( 1323) . ","wräter: -a MELL B 25: 1 i var. wräther. -ar. -ir?) m. ","vreta garþer , ","vretaland , "]},{"a":"vreþas","b":"vb","c":"v.","d":["vredgas. " kunungen vredes " Bu 501 . ib 504, 510 . pylatus stodh up ok wreddis brath MD 35 . ib 189 . olaff vreddis aff the ord ib 320 . " wi wordom ey hwatht the wredhas " Al 10018 . Di 47, 86 . " tha wreddis ysunger konung athan skulde ekke seger fa sa snart som han wilde " ib 154 . " kunugen vredes viþar,. at han ta[la]þe iamn orþ viþar han " Bu 189 . - med dat. (el. li dess ställe ack.). mik wreddis genast the syster thre Al 7637 . "],"e":["vreddis MD 350 . ","wreddis ib 35, 189 ; Di 86, 154 . ","wreddes Al 10018 ; Di 47 . ","vredes Bu 189, 501, 504 . ","wreddus Bil 88 . ","vredos Bu 510 . ","wreddis Al 7637 . ","wreddes MB 1: 318),","vreþas viþer , "]},{"a":"vreþe","b":"nn","c":"","d":["vrede, förbittring; ovilja, ogunst. " duäl händena thr til wredhen är iui gångin " KS 36 (96, 39) . ib 49 (124, 53). GO 156, 183, 299, 873 . " bantzat wardhe thera wredhe, thy at hon är hardh " MB 1: 261 . " thu tappa thina siäl j thinne vredhis gäld (in furore tuo) " MP 1: 135 . " vredhis ful människio siäl skal j vredhina storm dö " ib. " huar then som vredhgas mot sinom iämcristne mz stadfesto vredhe oc vilia " ib 216 . " manzins vredhe gör ey gudz rätuiso ib 217. hwilkin som ey hallir sina tungo i wredhis tima (tempore iræ) " KL 233 . ib 276 . " kärlex sorgh . . . späkir wredhis oc otholomodz pino " Bir 2: 221 . " haffwer iak . . . länge burit wredhena oc affwndena i mino hiärta Sv. Kyrkobruk 310. nar iak retis til wredhe barn och besklikhet " Ber 233 . the . . . fatadho han i wredhinne som the tha hafdho Bo 86 . " thy är konunger, at han skal allo styra jämuäl sinne wredhe, ok ey wreden konungenom " Bil 535 . " talin til min mz skälum, ok ey mz wredhe " ib. " driffw the han fran sik skämmelika mz store wredhe (indiganter) " Su 52 . konongx wrethe SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . RK 1: 2894, 3340 . forbyuþsade . . . vndi wara vreþe, oc wara konungslekä hämd at ängen man . . . dyrwes þem tolf . . . mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . " fik keysarin wredhe til herodem " ST 372 . vi som . . . ärom . . . gudz wredhe värdhe Bo 83 . " thu sände thina wredhe, hon swalgh them som elder stikko " MB 1: 318 . Bir 4: 208 . " þe reta nu guþ til vreþe " ib (Avt) 181 . j gudz vredhis dagh MP 1: 217 . ib 221 . " the vij karen gudz wredhis " MB 2: 357 . " at wreckia wredhe " Bil 369 ; jfr vräkia 3. - vrede, benägenhet för vrede, häftighet. vredhin (iracundia) dräpir falskan dara mz siälinna dödh MP 1: 135 . "],"e":["wrädhe Bir 4: 208 . ","-is . med art. vredhina MP 1: 135), ","vredhis fulder","-fullir )","vredhis hand","wredhes- )","vredhis ordh","wredhes- )","vredhis tekn , "]},{"a":"vreþer","b":"av","c":"adj.","d":["vred, vredgad, uppretad; ogunstig. " stansens(s) biscopir . . . gik vt reþer af staþenom " Bu 16 . " sua räþeleken at änghen þorþe se han vreþan " ib 62 . SO 14, 24 . " tha stod konungen wp illa vreder " RK 1: 2136 . Iv 454 . " ta tu tala gladhr ella wredhr, tå göm at tu haui ey vndrläte i röst ella åthäuom tinom " KS 25 (61, 27) . " wardher skiparen wredher löpandes aath batzmannenom " PM XIII . " rät som een leon ther vardher vreedh " Iv 2346 . " thän riddare vardh tha storlika vreedh " ib 2408 . " thän witnar ey wäl som vredhir är wtan skäl " GO 456 . " manga äru wra i wredz mans munne " ib 676 . " sancta agnes sa . . . vreþom öghom tel hans " Bu 418 . " wret änlite " Ber 238 . " magnus fulde äfter mz wreetha hende " RK 2: 2680 . " huädanaff leonit vardhir wret " Bir 2: 80 . " höghe gudha äru thäs wredhe vurdhne " Bil 326 . " chriti brudh saa gudh swa som wredhan " Bir 1: 85 . " þe visa iþar göra guþ vräþan " Bu 138 . " lib 145. han varþ vreþar at hans kona varþ cristen " ib 137 . SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . - med dat. (el. i dess ställe ack.). wardh han wredher gäninges mannomen KL 308 . " swa frampt at konungen er jder vreed " RK 1: 2103 . ib 3347, 3824 . " miin frugha vardh mik vreedh " Iv 2726 . þe . . . baþe februam marits moþor göra sin son romara (Cod. C romarom 926) bilþan ok þera (o)vinum vreþan Bu 9 (jfr s. 926). þe milda mö varþ grymum wreþ ok naþogh nöþastadom ib 16 . þu vänte . . . at min guþ varþar mik vreþar. han skal varþa för þinom guþ vreþar ib 189 . " thedhis hanom . . . ihesus christus wredher världinne " Bil 794 . " hurw ma thu . . . wardha illa wredher thy folke som thu hawer swa mykith mz giort aff gudhliko mäghne " MB 1: 345 . ib 408, 418, 422, 435. hans lykka är honum vardhin vredh Iv 2072 . " thän haweir hart delomaal thär skäpnan är wredh " GO 486 . - med prep. the frugha vardh vredh a thän quinna Iv 2302 . " oppa hwem tha äst thu wredher " Al 8321 . ST 475 . MD 388 . tha wardh vrbanus grymbir oc wredhir mot sinne dottir ST 252 . MB 2: 352 . Gr 271, (Cod. D) 362. - vred, häftig, vittnadne om vrede. ther the liffwadho vtan mato mz wredhom ordhom the illa loto Al 8486 . - Jfr ful-, genom-, of-vredher. "],"e":["wreedhe: -a RK 2: 2680 . ","vreedh Fl 1566 ; Iv 2346, 2408 . ","vreed RK 1: 2103 . ","wreedh MD 388 . ","vräþer: -an Bu 138 . wräþer Bj 12. pr. vrädher Gr (Cod. D) 362 . ","wrädher SO 14 . ","wret Bir 2: 80; Ber 238 ; ST 475 ),","vreds fulder","wredhs- )","vreds hand","vreds modh","vredzvili","vreds värk","vreds värki"]},{"a":"vreþsamber","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vridh","b":"nn","c":"","d":["knip, kolik. " siuder man henne (ruta) mz wath[n] eller äthika tha duger thz för wrid i quid (tormina ventris) " LB 8: 51q. ib 7: 101 . for wred i qwedh skal man ätha piper ib 66 . for vred j qwed oc li tarmana ib 255 . " tenna siwkdom i tarmana oc j sydorna kallas colica passio, klo reff, eller vred i qwid, oc hon hender mest j sma tarmana oc stundom j te högre siidona oc stundom i ten venstre med swara styngia oc vred sa at man tenker at tarmana skwlu rijffna " ib 256 . " ter af fanger ten siwka mang styng oc vred inwertis i liiffwit " ib 257 . " far nagon hest, ko eller faar vred i tarmana " ib 259 ."],"e":["vriidh LB 7: 101 . vred),"]},{"a":"vridhna","b":"vb","c":"v.","d":["blifva vriden el. krokig, krökas. blanar mans hand äller fother eller wredmar LB 7: 3 ."],"e":["wredna . ","-ar )"]},{"a":"vrist","b":"nn","c":"","d":["vrist. " bar styk nidhan wrista liggia j sama bruthum som j [1] bart styk j solna söme " SO 20 ."],"e":[]},{"a":"vriþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) vrida. vriþa händer, vrida händerna i hvarandra (ss uttryck af häftig sorg el. förtviflan). sina händer han swa opta vreedh ok kärdhe sik swa margha leedh Fr 1353 . alxcander stodh oc skar sina tänder riste sit hoffwudh oc wredh sina händer Al 8318 . " nw manga swänske syna hendher wridhe thz her steen saa lithet kan liidhe " RK 3: 4063 . " virdhna hender ok starker grater vard tha aff mange frwo sedher " ib 1: 112 . ","2) vrida, förvrida; vrida sig, söka komma undan, göra undanflykter, göra invändningar. begynte tha fast wrida oc wrengia RK 2: 8455 . ","3) röra af och an, skaka. andre waro som . . mik wslan hädde oc gabbade, wridandes (moventes; på motsvarande ställe i annan öfvers. läses ristande 453) theras huffudh Su 162 . ib 188 . ","4) vrida, krama, pressa. scal man takka oos aff rutha oc komiin oc huita aff äggit oc wridha thz genom en klwt LB 1: 96 . " stöter man malyrt mz tiwra galla, ok wridir swa gönom eth kläde " ib 3: 72 . ib 2: 54, 56, 5: 77, 4, 5, 10: 7 . " thag dillefrö stöth och wridh genonom j [1] klädä och gör thz wridne warmpt och drik thz " ib 8: 42 . ","5) gnugga; gnida. the wridhu kornit w axomen Bo 50 . " tagh aff groffth rogbrödh kraamen och vriith tz smath i millan henderna " LB 7: 173 . " mz hwitte hand vredh (Cod. B guedh) hon hans baak " Iv 1328 . wridha them (ɔ: saarin . . .. mz en haarklwt MD 197 . " tak oos ok (för af?) widelöff och pipar oc wridh a ögon " LB 2: 55 . sywdh polleum j olyo ok wridh opa änne ellr på tynningh siwks mantz ib 54 . ib 3: 156 . " tak lagh aff wide löff oc piper oc wridh i öghon " ib 161 . " tag wyrnwda. stampa ma olio. wrid om hans ämne " ib 7: 5 . ib 5: 82 . tak bränt salth oc wridh opta wtan om tanna hwldhit ib 3: 164 . - knåda. om man stampar han (senap) sman som miöl j mortara ok läther sidhan ther til fiärdalot reent honagh ok wrider thz alt sman som en degh LB 4: 346 . ","6) klämma, knipa, härdt gripa el. fatta? sanctus laurencius vreþ hans arm. sua at sarleka värkte (brachium ejus diustissime strinxit et dolore nimio cruiavit) Bu 418 (kanske snarar att föra till 1). - part. pret. ","1) vriden, vriden i spiral, spiralformig. pharao konung . . . lagdhe wridhin gulring (torquem aueream) ower hans hals MB 1: 239 . ST 401 . sex uthskorna . . . änglar, hafvandes vrijdin vaxlius i sina hender TK 269 . ","2) förvirden, vanskapligt. än han hawer . . . wranga näsa oc wridhna (torto) MB 1: 370 . "],"e":["wriida LB 7: 4 . ","vreedh Fr 1353 . ","wridhu Bo 50 ; MP 2: 17 . ","vridhin . ","wridhnan ST 401 . ","vridh . ","vriith LB 7: 173 ),","vriþa af , ","vriþa ut , "]},{"a":"vräka","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","drifva , stöta. at flotane skulo ey a skipin vraka RK 1: 1535 . ","2) vräka, kasta, slunga. himbla krapter wräker aldra weyna iämpt fra sik allan söör oc oren thing oc är iordh änkte annath än aldra thinga likamlika sör som himpna krapter hawa wräkith iämpt fra sik MB 1: 40 . " wräkas til henna (jorden) owan nidhan all oreen thing " ib. " mötte eth starkasta wädher oc wrok them til ryggia osm the hafdo warit halmstra " Lg 3: 179 . " han ., . . wrok likit oppa iordhena " ST 268 . " han tok bordhit mz päningomen oc wrok widh gulwit " ib 489 . " somlike wräka honom sputtit i änlitit " Bo 181 . " afhärka alla gmbla smittona oc wräk hona lankt fran thöm (elonga ab eis) " ib 200 . uppvräka, uppkasta. taangh som haffwit wräker PM LI . - kasta, slänga, skuffa. forsmas ok wräkx. skwfs ok vändis hiit o c thiit swa som en dare Bo 181 . ther wrokx han. oc drogx badhe in oc wt ib 182 .","3) förekasta, förebrå, tillvita. med prep. at wy gitum inthe at honom vrakit RK 1: 201 . ","4) förkasta, rata. gudh är ey wildoghir oc wäl ey swa en at han wrakir anan Hel. mäns lefv. 174. at man ey wräki älla väli matin Bo 132 . ","5) drifva, fördrifva, bortdrifva, bortkära, utdrifa. med personobj. tha wrok wädher mik fra kirkio dwrum Bil 455 ; " jfr 2. the wroko fran sik siwka manna läkiara " ib 215 . " han wrak fran sik siwkir lifkonu " ib 783 . " clemens . . . wrok hona wredher fran sik " ib 350 . " petrus badh clementem . . . ey wraka sinna modher fra sik mz vredhe ib. " Bo 75 . " ioakim flyþe firi blygth wräkin fra ofre " Bu 3 . " han wrok aff hänne siw diäfla " Bil 265 . " swasom ormen ilt hwiskande wrook ewo af paradiis " KL 238 . " forbwdin mather wrok mannin af paradis " Ber 87 . skal ljak . . wraka thik ok bortkära aff himerikis äro Bir 2: 333 . " mz sinom synom gik han vrakin mällan härberghia " Bil 805 . - med sakobj. wrok sanctus marchus . . . sylt ok hunger aff thy lande Bil 257 . wrak (aufer) fra thik iäfwgha Ber 39 . wräker thz steen aff blädhro LB 2: 53 . " thenne ember wräker alt har aff herra abota " AS 60 . " then hälghe ande wräker skyyth " MB 1: 352 . ","6) drifva, nödga, tvinga. thu skal ey swäria om gudh, vtan thik vräki (Cod. A driwer 459) nödh til at wäria sannind MB 1: (Cod. B) 563. ","7) hämnas. " jak skal wräka myn skadha när gudh wiil " RK 3: 1342 . " han wille thz wräka ib 1449. at idher nadhe thet aldre wil wpamynnes eller wrekä, oss til ondhä, war sthorä fauisko ok owirdadh " BSH 3: 176 ( 1446); på dessa tre ställen är vräka möjligen snarare att fatta som sidoform till vräkia och att föra till detta verb 3. ","1) driva tillbaka. opers. med dat. el. ack. guþ vände väþren sua mz iartignom sua at þöm vrak atar Bu 523 . ","2) gendrifva, vederlägga. jacobus wrok ather philetum swa mz skälum at philetus kom nästan cristin atir til sin mästara Lg 163 . ","3) förkasta, fördöma? the wroko thegh aptgher MD 332 . - Jfr atervräka (-vraka). ","1) drifva ut, stäta ut. spiker älla naghle wraker wt for sik annan naghla (clavus claum expelit) Ber 83 . ","2) utdrifva, utköra. þu . . . vrakt v folke diäwlin vt Bu 78 . abotin. .. wrok han genstan vth aff klostreno ST 271 . Lg 90 . " ä wardh iak vsul lwrekin w ther alle män ingingo " Bil 455 . - utdrifva, fördrifva, aglägsna. han (ɔ: krasse) wräker wth aff modher döth barn ok ondha orma aff mantz qwidh LB 2: 37 . ib 7: 141 . Jfr utvräka. - Jfr af-, firi-, for-, in-vräka (-vraka), äfvensom vräkia."],"e":["rwäca VmL II J 15: l3, B 6: 5. vraka. rwaca VML II Kr 24: 4. ","rwäker VML II Kr 24: 4, J 17. rweker ib þ 17: l4. rwäkr ib B 11: pr. wraker Ber 83 . ","vrakär VGL I FB 5. wrakär ÖGL Va þ 31: 3; LB 7: 5 . wrakir Hel. mäns lefv. 174. räkär HelsL Ä 6: 1. refl. wräkx Bo 181 . ","wragx Bir 2: 171 . ","vräki MB 1: (Cod. B) 563 . ","wräki Bo 132 . ","imper . ","wräk ib 200 . ","wrak ib 75 ; Ber 39, 102 . ","wrak Bil 783 ; MB 1: 170 . ","rak: wt rak HelsL Kp 7. vrok. wrook KL 238 ; Lg 90 . ","wrokx Su 418 . ","vrakt Bu 78 . ","wroko Bil 255 ; MD 38 ; vt wroko MB 2: 104 . ","vräka sik , kasta sig. wrok han sik a iordhina KL 362 . - refl. vräkas, kastas, drifva. thz skip som hauir mist styrit oc säghilträt ok wragx (vagatur) hiit oc thiit j bolghiomen Bir 2: 171 . ","vräka ater , ","vräka bort , ","vräka nidher , vräka ned, kasta ned. hunden grep genstan symon . . . oc wrok lhan nidh vndir sik til liordhinn ST 131 . ","vräka saman , vräka samman, hopföra. sidhan sankas saman all lthw waatnin som solen lypter op mz sik oc wräkas ther saman badhe aff thy soolmäghne som owan komber aff himblenom aff eldenom, oc swa ff them soolglslom ater kastas op aff jordhinne MB 1: 122 . Jfr samanvräka. ","vräka til , ","vräka ut , "]},{"a":"vräkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L. "","1) föekasta, förebrå, tillvita; framställa klander för (ngt) med klander påpeka el. nämna, anmärka. vtan han tz vrecker for än han (den nykomne) mz brödrom stadh festas i comanij SO 95 . ","2) framställa klander (mot) bryta? loffuer jach . . . thet jach ey wil heller skal . . . nagen tidh tale eller wrekkie oppa thenne fforligningh FH 5: 158 ( 1491); möjl. att föra till 3. ","varda hämtadt, utkräfvas hämd. schal aldrigh offtare ther om her effter met nagro onda vppa. . . konungh karl eller lhans erffuingia wräckias eller hämpnas FH 5: 27 ( 1465) . BSH 3: 161 ( 1465) . "],"e":["vräkkia . ","wrekkia Bil 795 . ","wrekkie FH 5: 158 ( 1491) . ","wrekke: -es BSH 4: 231 ( 1497) . ","wreckia ib 369 . ","wraght Al 2792 . " vräkt lIv 1060, 1648), ","vräkia sik , hämna sig, hämnas. skulum . . . vi . . . ecke . . . bidha ther til vi komum nat at hämpnas oc os wräkia Bo 12 . ihesus . . . hötte sik sarlica wrekkia öfwer värdena en hon ey lydde thera radhe Bil 795 . - Jfr vräkn."]},{"a":"vräkilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr bortvräkilse."],"e":[]},{"a":"vräkin","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr langvräkin."],"e":[]},{"a":"vräkliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr bortvräkliker."],"e":[]},{"a":"vräkt","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) hämd. " gör ey wräkt them thik näfse (castigantibus inuriam non respondens) " Ber 64 . ","2) hämdkänsla, groll, hat. skal lmijsztikkia, ilwii ok wräkt alztinges inther (för nither) wara lagdh BtRK 33 ( 1359) . - (?) wrakt (måhända uppkommet af ett ursprungliare wanart; motsvarande Danska text har wanarth) hawir langan stiärth (caude dedecora diktat strps inhonora) GO 115: jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 71 f. - Jfr llangvräkt, äfvensom vrät."],"e":["wrakt )"]},{"a":"vrängia","b":"","c":"","d":[" L. ","1) vränga, förvrida. munnin wrängdis KL 362 . " vare thu värdh at alla thina lima lidhamot lskullin syndirlösas . . . munmin wrängias aff laghi " Bir 2: 236 . ","2) förvända, fördriva, förfalska. tha the (skrifvarne) sakar skulu scriffwa tha lathe them iw swa bliffwa som domaren mz retto haffwer sakt han wrenge ey thz eller göra (för -e) skakt MD (S) 291 . ","3) förvränga, förtyda, göra förtydningar. the . . . begynte tha fast wrida oc wrengia RK 2: 8455 . - förtyga, illa uttyda, till det värsta uttyda, klandra, lasta. false iudane hulke vars herra kennedom oc iärtekne vildo vrängia MP 1: 94 . " nar christi brudh räddis at thässa bokanna ordh . . . skullin kränkias älla nakraledh vmuändas älla wrängias (calumniarentur) aff ilzkofullom mannom " Bir 3: 217 . " hulke som gabba rätuisa gerninga ok wrängia (depravant) rätuisa manna wägha " ib 1: 312 . " hwar the formogho äkke wrängia älla argha gärningena i sik for hänna vppenbara godhlek " Su 426 . - klandra, förtala, belacka. thu vest thit folk wara awndsiwskt mot annars hedhir ok äro ok hatar them ok wränge mz ordhom (depravavat verbo) hulka the formagha ey skadha mz gerningom Bir 1: 397 . ","4) förklara oberättigad att utföra en rättshandling, jäfva; intrans. med orätt jäfva sig, undandraga sig (att sitta i nämd el. deltaga i syn)? dömdes thenne förne hwar tere ska til ij m. för the vrängde i mwstilaxi syn BtFH 1: 231 ( 1509) ; möjligen är dock sik uteglömdt vid vrängde; jfr vrängis sik ","5) göra vrång el. ond, förderfva. nar han (djäfvulen) gitir wrängt ok brutit manzsins vilia oc böght til kötsins lusta Bir 2: 57 . " vtan mannin wränge siälwir ok böhge sin vilia " ib 128 . " vm thin vili ok astundilse wrängis (fuerit corrupta) " ib 3: 62 . " wm aktin är wrang wrängias alla gärningana " MP 2: 291 . - förderfva, förföra. the siälana. hulka . . . adam wrängdir aff diäfwlsins awnd (diaboli invidia depravatus) hafdhe nidhirkastat aff äwärdehiliko lifwe vm sina höghfärdh Bir 4: (Dikt) 231. - Jfr bortvrängia. "],"e":["vrängia sik , med orätt jäfva sig, undandraga sit att sitta (i nämd). dömdes jons laurisson acti . . . saktil iij m. för han vrende sig i nämpden BtFH 1: 296 ( 1509) . Jfr ofvan 4, äfvensom synfal, syna fal. - refl. vrängias, förbittras, vredgas. hwi vrängdis (fremuerunt) folkit KL 138 "]},{"a":"vrät","b":"nn","c":"","d":["Jfr skallavrät."],"e":[]},{"a":"vä","b":"","c":"","d":[" , se ve."],"e":[]},{"a":"vä","b":"","c":"","d":[" , se vi."],"e":[]},{"a":"vädhemäl","b":"nn","c":"","d":[" ? ett slags spel? vnum vædhemæl de taan (af valrosstand?) SD 4: 710 ( 1340) ."],"e":[]},{"a":"vädherblaster","b":"nn","c":"","d":["vindens blåsande, vindfläkt. swa som lilia röris epte vädhir bläst (ad flatum ventorum) Bir 4: 144 . " for wädherbläst " ib 157 . Jfr vädhers blastrer."],"e":["-bläster )"]},{"a":"vädherflagha","b":"nn","c":"","d":["vindstöt, väderil, väderhvirfvel. " tha kom gwdz ängil aff himelom och slogh thz hiwla wyrkith meth eno blaasandhe wändher flagho alth i stykke synder (illam molem, vehementi turbinis ictu impactam, tanto impetu concussit) " Lg 3: 146 . ib 147. - ss beteckning för ngt obeständigt och förgängligt. hwat är all manzsens ära . . . swa som askaa . . . lös wädherflagha, rinnande wathnens drwpi LfK 122 ."],"e":[]},{"a":"vädherfulder","b":"av","c":"adj.","d":["full af väder el. väderspänning. är kroppen . . . vederfwller och vt- blester LB 7: 73 . " ath menniskian varder vthpösth och väderfwl " ib. " lb 74, 75, 77, 78. ""],"e":["vedrfwller )"]},{"a":"vädherfylla","b":"nn","c":"","d":["väderspänning. " rapan och väderfylla i liiffwena " LB 7: 73 ."],"e":[]},{"a":"vädherhatter","b":"nn","c":"","d":["hatt med magisk kfaft att framkalla god vind. ss tillnamn. ljngas son erik wädherhat hade wart sidhan konungh och heth thy wädherhat at ä hwart han wende sin hat fik han önsko bör aff sinom affgudom PK 211 . RK 1: (LRK) s. 233 . ericus wædhirhattir PK 266 (Registrum Upsal.)."],"e":[]},{"a":"vädherkorn","b":"nn","c":"","d":["väderkorn, lukt. olfactus, vädherkorn GU 5 ."],"e":[]},{"a":"vädherleker","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) (gynnsamt) vindförhållande, (god) vind, (godt) väder. fik hanmz godhan wädherleek (cum maxima tranquiliate] wtan wadha oc wanda koma offuir sion Lg 3: 357 . " äpter guz wilia thiänte them gudz elementa . . . thy tha the komo till strandena funno the redho for sik badhe skip oc wädherlek oc alla thorfte " ib 221 . ","2) väder, väderlek. " vm iak giuir idhir ey tha nyttelikin vädhirlek " MP 1: 256 . om gudh wille . . . giffua torftelighan wädherleek oc aarswext Lg 3: 375 . " faghor wädherleker " Su 118 ."],"e":["-leek Lg 3: 357, 375), "]},{"a":"vädherrum","b":"nn","c":"","d":["vind, vindsrum. " skal han hafua . . . i . . . hinrikx gange wädherrumit offuan fore hans källerhalse oc skal thet offuir huälffua hanom vtan skadha sua at han ma sik ther offuan vppa bygg een koka skorsten medh windögha i hans gang vm han thet widher törff " SJ 138 ( 1445) . " hustru dorothea . . . jot vp jon guldsmit en kellara loc en gatabodh murat aff sten ok wädherrumit offuan vppa " ib 139 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"vädherskipte","b":"nn","c":"","d":["väderskifte. " wädherskipte är ostadight " MB 1: 366 ."],"e":[]},{"a":"vädherstormber","b":"nn","c":"","d":["stormande vind, storm. et trä swa fastelika rotat at thz sculde ey magha vpriuas aff wähdirstormom (ventorum impulsibus) Bir 4: (Dikt) 239. ib 3: 61, 63, 64, 292 . at thz (trädet) ey vmkulkastas af vädhirstorman (för -en?) MP 1: 236 . " kom bradhelica ludh af huympnom swa som ängxlikin lthordön älla vädherstormir " ib 2: 113 . " ib 1: 169. " Lg 666 . " thera hofwodh liggir j thräkkenom oc stötis aff vädhar stormom " Bir 3: 116 . " huat är jak vtan som muld j vädhir storm " ib 175 . " skuu the ti siös färdhas altidh hindrar them grymma wädherstorma oc stoor blästher " Su 118 . ihesus . . . lägde mz sinom kennedom the fyra vädirstormana som tesso ondo diurin vpuäkkä j thesse värdhena hafui Mp 1: 72. Jfr vädhers stormber."],"e":[]},{"a":"vädhervingar","b":"nn","c":"","d":["vindes (el. vindarnes) vingar. välsignadhir vari thu som gangir vppa vädhir vingomen Bo 247 ."],"e":[]},{"a":"vädhfal","b":"nn","c":"","d":["det förhållandet att ngns vad ogillas i lden högre instans till hvilken saken häskjutits. dömdes hanns mårtenssom . . . till 3m. för wadfall, ty han kastade sitt wadh emoott nempnden BtFH 1: 3 ( 1481, nyar afskr.) . dömdes . . . oleff hångha till 3 m. för wadfall ib 8 (1491, nyare afskr.). ib 10 (1470, nyare afskr), 17 (1494, nyare afskr.), 18 (1500, nyare afskr.) o. s. v. dömdes . . . oleff ska til iij m. för wädfal ib 168 ( 1508) . ib 197 (1508) 236 (1506), 252 (1506). dömdes , , , peer pakan i wechmais saak . . . till 3 m. för wädfall som han tappadhe ib 41 (1492, nyare afskr.). dömdes . . . lars kawalan till 3 m. för wädfäll som han tappadhe ib k48 (1488, nyare afskr.). ib 81 (1486, nyare afskr.) . " michill peersson saak (dömdes) . . . till 3 m. för wädfall, ty han waddes moot sex synemän, att the hade icke rätt ransakat, och the (för thet) fans att the hadhe rätt " ib 59 (1482, nyare afskr.). (De dömdes) till 3 m. för wädfall, ty the kastadhe wadh moott 12 män och vnder landz syhn och tappade wadhet, ty the förne 7 landz syhnemän the gilladhe thet the 12 heredz syne män tillförenne giordt hade ib 75 (1467, nyare afskr.). ib 77 (1482, nyare afskr.). quillibet istorum (dömdes) till 6 m. för thenne wädfall ib 78 (1482, nyare afskr.). Jfr vädsfal."],"e":["wad- )"]},{"a":"vädhfalla","b":"vb","c":"v.","d":["i fråga om vädjad sak: inom synenämd hafva från öfvriga synemäns uppfattning afvikande mening? thenne effterne 6 landz synemän the wädfullo ifrå the andre, och sedan som the andre hade sworit och stadfest råån, tå kommo thenne effterne män, och bodhe sigh att swäria medh the andra BtFH 1: 111 ( 1471, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"vädhiare","b":"nn","c":"","d":["vadhållare. girinna folstirfadhir äru wirkarla, dublar, wädhrara (troligen felaktigt för wädharia), röffwara, tywffua Sv. Kyrkobru, 354."],"e":[]},{"a":"vädhio lop","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vädhrogher","b":"av","c":"adj.","d":["blåsig? åtfölj af godt väder? goder sommar och wedroger LB 7: 61 ."],"e":[]},{"a":"vädhurlamb","b":"nn","c":"","d":["bagglamm, lamm af hankön. " vngh vädurlamb " LB 7: 179 ."],"e":[]},{"a":"vädhurskin","b":"nn","c":"","d":["vädursskinn. " mz rädhitadhom wädhur skinnom " MB 1: 495 . Jfr vädhra skin."],"e":[]},{"a":"väfhus","b":"nn","c":"","d":["hus där det väfves, hus afsedt för väfning, väfstuga. gingho jn i wäffhwset Lg 3: 195 ."],"e":[]},{"a":"väfia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) svepa, vira, veckla. kidh skinnith weffdhe (Cod. B vafde 547) hon om lhans händer som handzska MB 1: 213 . - bildl. riiff vt aff the hinnona ther jak mener mz höghfärdh oc weff ther vm the ödhmiukt ther vtan ophoff hawir varit j thins guddoms dyghd Bir 2: 266 . ib 4: 164 . - svepa, linda. sueptar ok vaþar ii fatökom klute Bu 76 . - sammanveckla, sammansnöra. see . . . laren al thröt ok wafdh hwart ofwer annat (quadma cancellatione constricta) Su 404 .","2) snärja, invefva, inveckla. " mange mykyt brutlike ok wäfdhe j mangom synom »ir 3: 447. thässin frw . . . var vafdh (involuta) i mykle kötzsins ok världinna vmsorgh " ib 208 . - (?) bätra är at en til mangra helso hardhelika plaghas än mange kommin j wadha skodhande än j syndom wäfftan framgangande Ber 62 . ","3) snärja, brnga på fall. wil os landzherran wäffwia oc klanda MB 1: 245 . - snärja, ss en snara komma öfver (ngn). mik rädhis storlica at ey skuli hardhe domin ther var herra talar mz propetanom mz otrono iudhomen väfwia thik mz Bo 14!SYNS_DÅLIGT?. ","4) betänka. " wäwiandis (revolens) j thinom hugh at thu äst jordh ok skalt atir vmwändas j jordh " Ber 270 . " j thinom hugh skalt thu alt tidh väfwia doomsins reddogha " ib 275 . ","1) svepa sig, hölja sig. the . . . giordhe sik the klädhe som the waffdho sik mädher MB 1: 160 . ","2) invecklas (i), invefva sig (i), inblanda sig (i), inlåta sig (i), befatta sig (med), hängifva sig (åt). om vi tildyrfwoms at väuia os i thy ther vi hafwom änga syslo mz Bo 121 . " at väfwia sik j the thing som världinne thäktis " Bir 2: 258 . " at the väfvin oc snärin sik j värlzlike akt ok styrsl " ib 3: 216 . " aldre hafhwer thän rolikin hwgh som sik wäfwir j iordhrikis thinga akt ok wmsorgh " Ber 26 . " han vafdhe sik j myklo londo " Bir 3: 39 . " the . . . väfla oc snäria sym (se implicant) . . . j syndomin " ib 2: 27 . " salomon . . . wäfdhe sik i myklom skörlifnadh " Ber 137 . - refl. väflas, ","1) vefvas, sammanvecklas, hoprullas. benin brusto oc vtdroghos suasom smaa thradhir väfdhis j nysta (eo modo quo filum tenue solet in golum glomerari) Bir 2: 95 . ","2) invefvas (i), invecklas (i); vara invecklad (i) , vara upptagen (af); råka (i), komma (i); hängifva sig (åt). hulke som wäfwias ok snärias j tholikom vslom lustilsom Bir 1: 221 . " wäfwias (involvuntur) the j frestilsom oc dröuilsom " ib 2: 326 . " þän tiþ han vafþis i þolikom frestilsom " KL 88 . " huru myklo meer mannin wäffs (implicatur) j världinne mz sua myklo mere rekenskaps byrdhe thyngis han " Bir 2: 128 . " at the skulin aldre väfwias (occuptentur) j värlzlicom thingom " ib 107 . " han wäfs j iordhrikis forganglikom thingom " Ber 22 . ib 224 . " skadda af wärldzlikom gärningom i hwilkom the wafdhos siälfwiliandis " ib 146 . " hans folk wafdhis ok snardhis owir flödhis mat lok dryk " Bir 1: 397 . ib 3: 199 . " wäfwias j wärdlzlike vm sorg (vacare curæ seculari) " ib 1: 353 . " han väfs j (vacat) frazzan " MP 1: 263 . " th hon thenkte her innelika oppa oc wefdhis j tholkom thankom " ST 269 . ","3) röra sig (i), befinna sig (i), lefva (i). gudz vini skulu stundom väfwias (volvi) j andelicom dröuilsom j världinne oc stundom j andelicom hugnadh Bir 2: 29 . " nar mwnka och mwnna wafra wtan klostridh, ok astwnda mer at wäfwias (veersari) i höfdhinga palaciis än i klostersins atherlykkilsom " Ber 178 . - röra sig, var i oviss rörelse, vandra hit och dit, vanka. swa länge foro the oc wafdhos i ödhemarkom MB 1: 324 . " the . . . dwaldos ther langan tima oc wafdhos ther om kring XXXviij aar " ib 431 . " at iak ey twingas ather at wäfflas wthan mik (ne iterum extra me vagari icipiam) " Su 101 . sväfva, kastas hit och dit. idhkelika wäfs (variatur) mannin mäldan sälikhet och genwärdho Ber 204 . väfla umkring, vefva el. svepa omiring, kringsvepa, omhölja. wäffyandis oc swepandis blaa och noppor wmkringh PM 6 . " göris en linnen pose som en hosa oc wpfylles, oc weffeys blan oc hamp wmkringh " ib 7 . - väfla uti? snärja, bringa i förderf? wm wanlika nakot skylis j lthera samwiti, for hwilkit the matten äpther thera dödh wäfwias wti, aff them iikoka akärarenom Bib 5: 100. - Jfr in-, innan-väfla."],"e":["wäffla: -as Su 101 . ","wäffya: -andis PM 6 . ","väuia Bo 121 . ","wäwia: -andis Ber 270 . ","väfwia . ","wäffwia MB 1: 245 ; ","-as Bir 5: 100 . ","wäfwir Ber 26 . ","väfs MP 1: 263 ; Ber 204 . ","wäfs ib 22, 224, wäffs Bir 2: 128, 186 . konj. ","väfvin Bir 3: 216 . ","wefftyes PM 7 . ","weff Bir 2: 266, 4: 164 . ","impr . ","vafþe . ","vaffde MB 1: (Cod. B) 547 . ","väfdhe: -is Bir 2: 95. wäfdhe Ber 137 . ","wefdhe: -is ST 289 . ","weffdhe MB 1: 213 . ","waffdho ib 160 ; ","-os ib 324 . part pret. vafþer. ","wäfdher: -e Bir 3: 447 . ","wäffter: wäfftan Ber 62 ),","väfla sik , "]},{"a":"väfkona","b":"nn","c":"","d":["väfverska. SR 35 ."],"e":["kas . ","-kunu SR 35 ),"]},{"a":"väfnadher","b":"nn","c":"","d":["fäfvning. " wari engom lofflikit . . . haffua aff gull ällir siilfwir wtan wanlika maa skee for nakra gärningxz wäfnadh (pro intextura alicujus operis), thz wri widherthorfftelikit at hanna nakot aff gull ällir silffwir " Bir 4: 9 . VKR 57 ."],"e":[]},{"a":"väfning","b":"nn","c":"","d":[" (i väfstol luppsatt) väf, tyg som är under väfning. fwnno the theras wäfnigh alla om gothna mz blodh L 3: 195."],"e":["wäfningh )"]},{"a":"väg","b":"nn","c":"","d":["vägg. " " skudhe än vindögha är a väg " SR 44 . " är e vindöga a väg ib. hänna hws wäggia " Bil 446 . " a mönstrens vägiom " Bu 208 . " lätin alla gatuna strö mz blomstrar ok alla vägiana kläþa vm cring " ib 501 . " en fughil sattis mellan henna oc vegginna " Bil 806 . " omöghelikit är at thz maladha korset a the wägginne flytir sik siälft owir a andra wäggina " KL 38 . " ginstan sprang bilätit owir a andra wäggina " ib. " bryta the gap a väggene tha böte jak thz atir mz murskedhinne " Bir 2: 254 . " aff thaksins drupe äru alle väggiane smittadha " ib 90 . Bil 287 . Bir 1: 55, 377, 2: 337, 3: 243, 4: 83 (Avt) 177, 178. Al 8165 . - (?) thz skal een knekehalz koma i hugh at gaseen lutur vndhir väg GO 418 . - bildl. o hwit skrifwath wäg (paries dealbate) KL 168 . - Jfr borgha-, brunz-, kirkio-, mur-, sten-, stenhus-, stuvu-väg (-vägger). "],"e":["wägg UplL M 47; 1; StadsL B 5. wäk VML II M 26: 11. wägh ib I B 46: pr., II M 26: ii i var. wagh ib I þj 2: pr. pl. nom, ack. väggia Bir 1: 55 ; KrLL B 35: 2 i var. wäggia Bil 446 . ","wäggiä SmålL 13: 2 . ","väggiom Bir 2: 337 . ","vägiom Bu 208 . ","wäggin Bir 1: 55 (på fyra st.). ack. wäggina KL 38 (på tre st.). wäggena MB 2: 123 . " weggena KrLL B 25: 2. dat. wägginne " Bil 287 ; Kl 38 (på två st.); Bir 4: 83 (på två st.). väginne ib (Av) 177 . väggene ib 2: 254, 337. wägghin (skriffel för wägghine?) ib 1: 55 . ","vegginna Bil 806 . ","wäggiana Bir 1: 377 ; Al 8165 . ","vägiäna Bir 4: (Avt) 178. ack. väggiana ib 3: 243 . ","vägiana Bu 501 ; Bir 4: (Avt) 178), ","väggiane Bir 2: 90, " jämte det under murvägger anförda andre mwrwäggia " Al 4039, " det enda anträffade exemplet på mask. genus), ","väggia bonadher","veggya- . ","vegge- )","väggiar köp","väggia- )","väggia lus","vegge- )","väggia mot","vägia- )","väggia spryngia , "]},{"a":"vägband","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vägfaster","b":"av","c":"adj.","d":["väggfast. " med . . . allom vägfastom . . . invidhiom " SD NS 2: 433 (1411, efter äldre tryck)."],"e":[]},{"a":"vägge","b":"nn","c":"","d":["vigg, kil. cuneus væggi VGL XIII . " man slaar hälst thän wiggia som ga wil " GO 776 . han lot . . . vtan til alt thz (glaskärlet) wäl beläggia mz iärnspika oc hwassa wäggia Al 9180 . " opreste the korseth ok fästhe thz i berghith mz starkom wigiom " Lg 3: 89 ."],"e":["wiggia GO 776 . ","wäggia Al 9180 . ","wigiom Lg 3: 89), "]},{"a":"vägha","b":"vb","c":"v.","d":["göra väg, bana väg. gud vägade sielffuer for hanom tär RK 2: 8750 ."],"e":["-adhe )"]},{"a":"vägha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) strida, kämpa. " konungh karl mykit om rikith wogh " RK 3: 7 . ","2) dräpa, döda. " han är väghin mz mykin ära " Fr 1370 . " marghan man mono the wägha " Al 4084 . Jfr vighiandi, väghandi, vighanz vapn."],"e":["vogh . ","väghin ) , "]},{"a":"vägha","b":"vb","c":"v.","d":[" L. I. 1) lyfta, upplyfta. sigher scriptin märkelika, at siclus wogh op XX halff peninga, fore thy at wars herra pina, oc hans vnder, wogho badhe wara siäl oc war likama mz hop ower ix ängla chora til then X MB 1: 387 . ","2) lyfta ngt för att utröna dess vigt; lägga ngt på våg el. i vigtskål frö att undersöka dess vigt; med hjälp af våg el. vägredskap bestämma vigten (af ngt), väga. man kan ey alth i skaalom wägha GO 176 . " domaren böt vägha gä[r]niggana goþa ol illa " Bu 21 . " j waghinne mz hulke som gullit wägx " Bir 1: 236 . " thz som wägx a waghinne " ib. " tio pund wäl väghin " ib. " skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer " HSH 19: 15 ( 1497) . ib 14 . SJ 3 ( 1420) . " fyoghortan fat järn, sät ok wäghin " SD NS 1: 107 ( 1402) . - abs. väghin . . . rät KL 43 . " nu är väl väghit ib. " ib 44 . " hulkin som ey vil twem sinnom wägha (ponderare) han skal ey hawa mit gul " Bir 1: 235 . " händrena som skuldo wägha " ib 236 . ","3) afväga, gifva rätta förhållandet åt (ngt), bringa i jämvigtsläge. naar han . . . wogh (hibrabat) watmanna käldor Su 78 . ","4) undersöka, pröfva. " mä oc vägh . . . thik siälua i thik siälue (mensura teipsam in teipsa) äptir thinom styrk älla vanmakt " Bir 2: 49 . " han skal wägha ok skudha (examinare et considare) sins samuitz wägh skaal " ib 1: 236 . " när . .. thik hända nakar tholik thing (näml. som te sig i drömmar) tha sät ey hiärtat til thera vtan vägh (pondera) thom oc skodha mz thinom andelicom vinom " ib 2: 79 . ib 4: 62 . han aktadhe ey at skodha oc vägha (examinare) hulka rät uiso han hafdhe til rikit ib 3: 439 . - öfverväga, taga i öfvervägande; öfverlägga (om). wäghändes þe þing mällän oss, swa som oss ok kronunnä vpa a gingo ok warom almoghä SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). wy . . . voghom thera tunge i mellan oss och wore mannom ib 696 (1347, gammal afskr.). thätta ärende woghom wi mällan oss badhe mädh klerkom oc läkmannom BSH 1: 188 ( 1386) . " the al höghmäle skulu wägha ok röna medh skiäl oc sannind " KS 71 (174, 77) . ib 73 (178, 80). han . . . wäghr alt thet görande är älla latande, medh sinom skiälom huat thet är betra giort ella latit ib 19 (47, 20). ib 21 (51, 22), 31 (80, 34). äghir syslomannjn idhkelicha wända oc wägha j sinom hugh alla aarsins tima vm winter oc somar hwat tha är görande VKR 32 . " wäghände mädh them, huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - (?) dyra gawo skal lhan wägha som giwer mz biidhan oc astundan MB 1: 455 . - betänka, tänka på, betrakta. tak . . . the bokinna ordh . . . ok vägh thom ok ranzsaka Bir 3: 455 . " ey swa fuldelika wäghandis all ordh oc all tekn oc gerninga thry tilhörande som mik bordhe " Su 286 . skalt thu . . . vägha thinna synda oquämelikhet ib 448 . " är thz . . . wäghände mz skiäl at thera (änglarnes) liws, oc vnderstandilse, är en dagher af qwälde oc morghne " MB 1: 52 . - närmande sig betydelsen: undra, undra öfver. the . . . vogho thz mykit i sino hiärta. hwi the (de heliga tre konungarne) ey hafdho enkannelikin höghtidhis dagh vm arit Bil 915 .","5) uppskatta, uppskatta värdet af (ngt). thu kant . . . ey . . . thin hedher mz snille vägha Ber 263 . - till värdet uppskatta, bedöma, yttra sig om? eth hooff . . . swa höwelika wänt ok riikt gathe jak thetta wägith swa liikt at engin sagde at jak haffde vreth RK 1: 1809 . - värdera, räkna. al the vidhermödha thär iak thol . . . wägher (pondero) iak ey älla räkna swa mykit Su 415 . " iack wegde them ringare än en böna " RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6260. - räkna, anse. han hafdhe munksins synd wäghit stora oc högha ST 385 . II.","1) väga, på våg el. li vågskål tynga; hafva (så el. så stor, så el. så beskaffad) vigt; i vigt hålla el. utgöra el. motsvara. maria . . . laghþe sina hand ii mätskalana mz goþgärnigomen: ok vogho þaghar mer än syndena Bu 21 . " fanyt ordh oc glömsca oc tholik thing wogh j wäghskalena " KL 43 . " thesse hörslin skal meer wägha j wägh skalinne än sköra thinga hörslin " Bir 1: 237 . " thu äst lagdher i gudz mätskaal oc wägher litith " MB 1: 19 . " wogh alt wäl for hanum " KL 43 . " swa mykyt brödh som voghe halft annat skala pund " ib 335 . hwart neghirögha war swa stort thz hwart et wogh . . . halff thridhia hundrath wikter swara Al 8782 . Bir 2: 6 . RK 1: 3947 . Va 28 . Di 101 . MB 2: 19 . " i [1] forgit krone, woff vj lödig marcher oc ix lot " FM 76 (1483, daniserande) . ib 75, 77 . " siclus wogh x päninga " MB 1: 387 . ib 422 . ","2) väga, vara af vigt, hafva att betyda mera wägher thz the hälgha scrifft sigher än alt thz som manna skäl magho pröwa MB 1: 85 . väga nidher, väga ned, tynga (i vågskålen). hwar thera (af Guds sons fem sår) wogh swa diwpt annanväghin nidher, tha han foor siälwer annanwägh nidher til helwitis, oc frälste thädhan godha män at waar natwra lyptis op anna wägh til ix ängla chora i himerike MB 1: 387 . "],"e":["vägher . ","wägx Bir 1: 266 (på två st.). ","woogh RK 1: 3947 . ","woff FM 75 (1483, daniserande; på flere ställen), 76 (på två ställen), 77 (på tre ställen). vägde RK 3 . (Till. om Chr. II, red. B) 6260. wegde ib (red. A). pl. 1 prs. voghom. ","wägien HSH 19: 15 ( 1497)),","vägha saman , genom väg- ning jämföra; anställa jämförelse mellan (föremål). wäghom wi saman syndena siälwa, tha är hoordomber thyngre synd, än löskeläghe MB 1: 139 . " tha man wägher saman thera synder " ib 140 . " wägher man saman the tw som syndando ib. "","vägha up , väga upp, uppväga, i vigt motsvara. war stenin swa lättir at een fiädhri ellir eeth haar wogh han vp ST 532 . siclus wogh op xx halff peninga MB 1: 387 . Jfr ujpvägha.","vägha ut , "]},{"a":"väghandi","b":"nn","c":"","d":["Jfr vighiandi."],"e":[]},{"a":"väghbredha","b":"nn","c":"","d":["vägbreda, groblad, plantago; i sht pantago major Lin. " plantago är wägebrede a dansko ok grobladh pa swensko " LB 3: 79 . " plantago vel arnoglossa thz er grobladn eller wegbredha " ib 2: 48 . ib 5: 80 . " plantago wägebredha, oc hetir grodablad " ib 7: 71 . ib 148 . sambuca vegbredha ib 6: 284 (utan tvifvel felaktigt). tagh vegebreda oc stööt henne vel loch drick hennes oss 7: 219. aqua plantaginis vegbreda ib 82 . " roten aff vägbreda ib 211. stööt ten stora vägbreda, oc giff ten siwka lagin ib 290. fröö aff te store vägbreda " ib 247 . " stöt te stora vegbreda blad " ib 283 . " stöt ten breda vegbroda bladh smaa " ib 302 (de två sistmamda ställena möjl. snarare att föra till väghbredho bladh). - plantago lancelata Lin. annor (näml. plantago) hetir minne wäghbrede ellir groblad, ok honär längre (altera vero minor, quam vulgo lanceolatam dicunt) LB 3: 80 . stamper man the mindre wägh bredhe ellir grobladh mz gammalt swin yster ib. " for blemor i mwnnen aff heetha, thag bladen aff then myndre wegbreda, oc halt i mwnnen " ib 7: 215 . " tag ten smala vegbreda, oc stöt henne smaa " ib 269 . " stöt lagin af te smala vägbreda blad " ib 243 . "],"e":["wäge- . ","vege- . ","bredhe )","väghbredho bladh","vägbreda- . ","vegbredha- ). n. ","väghbredho frö","vägbreda fröö )","väghbredho rot","vegbreda roth )"]},{"a":"väghbulle","b":"nn","c":"","d":["tumlare afsedd att användas under resor; resbägare. TK 275 ."],"e":[]},{"a":"vägher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) väg, färd, resa; ofta svårt att skilja från 2. riddaren far sin vägh mäþ bätra fölghe än han vänte Bu 19 . " georgius . . . reþ sin vägh tel lyspanie land " ib 492 . " tha gingo the sin wägh . . . oc a wäghenom talar war herra til änglanna " MB 1: 190 . " drogh her folkä syn vegh igen till bake " HSH 19: 93 ( 1505) . " stat op o wandhra thin wägh " Lg 3: 469 . " ihesus cristus haffwer helsosamman giort thin wägh " ib 468 . " en þruin ridare . . . reþ tel torneament. ok hörþe messo a väghenom (in itinere) ii eno clostre " Bu 24 . " han mpte þöm þäm a väghenom " ib. " a väghenom var en kirkia (in itinere quandam ecclesiam reperit) " ib 26 . " tha hans brodher möddis a vägh " Bil 793 . bleff mich scriffuit tiil nw pa wäghen HSH 19: 97 ( 1505) . vtan han är vanlic a j vägh Bir 3: 305 . helsingana monde j weghen wara RK 2: 4318 . " diäfwlin kom j wägh mz enom lgodhom manne ok lukkadhe han til fasto brut " Bil 696 . - bildl. skal thu . . . fara thin wägh aff thässe wärld (colligaris ad populum tuum) MB 1: 420 . - väg, förehafvande. jak gömde alla hänna vägha Bir 2: 119 . " äst thw alla väghia spelare ib. "","2) väg, stråt, kosa, sträckning långsåt hvilken färd (från ett ställe till ett annat) eger rum el. kan ega rum; för färd särsk. anordnad och beredd väg; äfv. vägsträcka, väglängd; ofta svårt att skilja från 1, något som särskildt gäller förbindelserna giva sik til vägs, giva sik i vägh, dragha til vägha, taka väghin. for han mz suenom a ueghenom äpte þöm Bu 170 . " j en brun mällan fyra biärgh som ängin wähge liggir til " Bil 303 . " tha thu komber nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma for thy ther är ängin vägher oppa " Pa 29 . " thänne wäghin är nakot thunger j vphoweno " Bir 1: 43 . " keysen en aff thenne wägänä hwilkin idher täkkes at ridhä " Va 39 . blandamär och philta toko then wägän a theres högrä hand ib. ridhen wt aff wägen ib 36 . " tha foro the bönder huar sin wagh at hänta foder ok summi maat " RK 1: 4109 . the . . . foro . . . annan vägh heem til sin rike MP 1: 44 . " wndhrwisa mik wäghen huilken iak skal gangha " Lg 3: 469 . " begynnadndes gaa oppa wäghen " ib. " bleff iak ensamber oc dröffdher, haffwandes enghen wäghen ib. saghom wi en . . . draka mith i wäghen för os ib. iak . . . wtgik oppo almennelika wäghen " ib 468 . en dagh riþu þe baþe. þär cors stoþ a väghenom (in quadam via communi) Bu 498 . " han saghþe hanom hui han vek af väghenom " ib. " diäfla . . . visto þöm väghen þvart af rätto " ib 523 . " sändebudhin thakkadhe gudhi som honum hawer wisath rättan wägh, til lhans herra brodherson " MB 1: 204 . " sky wiisto them wäghin om daghin " ib 388 . " hwar hälzst nagra wägha laagho ltil iherusalem " ib 2: 149 . " gak til then vägh som fallir (viam quæ descendit) af iherusalem ok til gazam " KL 145 . " then tidh the fram foro at väghenom " ib 146 . han foor sidhan gladikä heem at sinom vägh ib. " ä mädhan the gingo aat väghinom til stadhin " Bo 215 . folkit foor thiit at mangom väghom. swa som man far af enom stadh til annan flere vägha än en ib 26 . nar . . . magdalena saa at väghane skildos aat. ville hon taka väghin som ledde heem til hänna hws ib 215 . thänne biscopin är swa skipadhir swa som then som staar ther wägha skilias aat thänkiande mz sik hulkin wäghin han vil hällir halda Bir 1: 336 . " the kunno wäghin ekke halla " Al 2365 . " en annan wägh monde han wälia " ib 9286 . " jak vil foe ij väghin ridha " Iv 632 . han thädhan reedh krankan vägh ok myrka leedh ib 655 . thän vägh var myrk ok änkte liws ib 658 . " dan skal wardha hugormber a wäghom (in via) ok a stighom (in semita) wadheliken ormber " MB 1: 265 . " thässe twe ormane, som annor ligger a wäghomin, oc annor a stighomen " ib. " min fadher haffde i allom wäghom äpther mik letat " Lg 3: 468 . " thz är got at finna sin win a wägh " GO 1048 . " latir gaar nöghogir (för nodhoghir) aa stenoghom wägh " ib 405 . " läth lbyrdh är lang wägh thung " ib 765 . " hwa som gaar aff rät wägh han skal ey wara wandin til at taka thän rätta i geen " ib 1016 . ther funno the ij [2] wäghä skill (d. lv. s. ett ställe der två vägar skildes; dre (v ar. twe) weghe scleyden) Va 39 . " han kunne wäghin " RK 1: 3361 . " dömdes kutilabo . . . ath byggie bro och rydhie wägh som theris bolstad räker " BtFH 1: 150 ( 1506) . " at rödkie iij väge, hwar thera x fampne bred, lher in oppa finland " FM 657 ( 1516) . sla mz honum (stafven) ower hawith oc skal hawith skilias vnder stawenom, oc standa som twe mwra fram mz enom wägh, thwärt ower hawith, swa at wäghin är thör ther i mällan, oc lät folkith diäfflika ganga fram at them wäghenom än pharao konungx hiärta skal än härdhas aff thetta tekn, oc fölghia wäghenom epter idher MB 1: 316 . " siätte ängelen wtgöt sith kar j the stora flodhinne eufrathen. oc bortörkade watneth j henne til at redha wäghen til konungom aff solens vpgangh " ib 2: 358 . " skule gilles brödherne sin gillesbrodher wnthföra iij mila wäg mz hest eller skip " SGGK 104 . thz (ɔ: amynnet) war huseno swa nala twa milo wegh eller twa wiko sio RK 1: 1706 . - giva sik til vägs, gifva sig på väg, begifva sog åstad. pa hwat tiid the skule sigh endelige giffue til wägx FH 7: 72 ( 1506) . FM 234 ( 1505) . HSH 24: 148 ( 1518) . " at tw strax skulde giffuä tiig tiil wägis . . . tiil tönnä erichsson " ib 19: 105 ( 1505) . - giva sik i vägh, d. s. ath i . . . giffue eder till bakä till swnderboo i vägh HSH 19: 156 ( 1506) . - dragha til vägha, begifva sig åstad. at the affskorne rydzer ändelige ffulachtendis äre offortöffet thenne ängen skadhelige besökte scole och andheledis allredhe thädhen till väghe dragne vara FM 524 ( 1511) . - taka väghin, taga vägen, begifva sig. vij vethe icke fullelige huarth the skole tage vägen HSH 20: 291 ( 1518) . - bildl. han kände mik saman vägh ävärþeleks lifs Bu 187 . " han hafdhe kompanskap mz iwdhom som gingo bredhan wägh til helwitis " MB 1: 265 . " hans striidh wardher a mot hälghom mannom, som ganga thrangan wägh til lhimerikis ib. " Bil 884 . " huru han kunne komma them vth aff wäghin (rödja dem ur vägen; ut tollertet eos) " MB 2: 278 . ","3) , a) gå för sig, låta sig göra. lthz komber ey swa til wäga MD 167 . b) åstadkomma, åvägabringa. iak kan thz ey ena til vägha koma Fr 2209 . hwar man skulle thetta plägha hwar man kunne thz koma til wägha at känna androm thz han wiste Al 5986 . " jak kom til wägha, at adam oc äwa brutu gudz budh . . jak kom oc til wägha at chayn drap sin brodhir abel " ST 307 . " kom han mz sinne konst thz til wägha ath drotnigenne thykte som gudhin amon kome " ib 511 . ib 229, 374, 503 . gamble owinin . . . kom thz mz sinne ondzsko swa til wägha at hon fiöl j skörhetinna synd Lg 3: 52 . ","4) utväg, tillfälle, medel. han wille the wägha finna alexandro sit liiff aff winna Al 9919 . " rädh war herra honum annan wägh til hiälp " MB 1: 236 . " witin j engä wäghä til at min broder finge mall " Va 49 . " iak wiste än wägha til (att anskaffa) päninga " LfK 144 . Lg 3: 24 . - (?) han hafdhe i sit hiärta wist hwru han matte finna the list mz konst oc swik nakar lund dräpa alexandrum mz nakre fund han fan mz raadh oc onda wägha Al 9951 . - väg, utväg, sätt; medel. them fiol tha blodher foe öra wisto ey hwath thz bäzst war göra then bäzsta wägh mondo the finna Al 4865 . " skulu te hus wilia winna, skudha ok leta alla wäghi huarn te mågho töm bilage äru; kost ok födho förläggia " KS 87 (211, 95) . " thy ath the andre II weger sta ecke i waare hender eller i waare macht . . . ther före wele wij föret tagat med däctingen menendis ath thet är then snarastä och sächrester weg, till fred och endä pa thette ärlig " HSH 20: 214 ( 1507) . ib 217 ( 1507) . - tillfälle, anledning. then syndar meer som för syndar, oc giwer androm wägh at synda MB 1: 140 . ","5) väg, tillvägagångssätt, lefnadsnorm. han . . . foor fram aat rättom konunghslekom vägh (via regia incedens) Bil 884 . " tha the gingo aff them wäghom äller laghom (a via) som theris gudh haffde them giffwit " MB 2: 152 . ","6) sätt, förfaringssätt. " skalt thu thola swa manga pinor. huru manga wägha (quot modus) thu tillagdhe til iomfrunna wandhedhir " Bir 1: 376 ; " jfr 4. - sätt, vis. then wäghin (på det sättet, sålunda) " MB 1: 184 . ","7) beskaffenhet, ställning, lag. widh XX milor när ällar thenna wäghen (vid detta laget, så ungefär) när paradys Lg 3: 452 . ","8) (hvar, hvardea) på sin sida. saa een nunna . . . twa predicara brödhir . . . sätias hwan thera sins vägh at henne Bil 832 . " hwars thera här lagh sin wäghin widh brona " ST 136 . - med ack. bäggia thera här la hwar sins wägh brona Bil 723 . - thän vägh(in), åt det hållet, på den sidan. vm suä är jordmun skapadher, at man torf rädhas nokor stadh åt huseno sten kast aff blidhom, tå skal göras tän wäghen vtan widh borgha muren en annar mr KS 86 (210, 94) . på den sidan om. med ack. man är gärna thän vaghin eeldhin som bäst brindhir GO 692 . - thänna vägh, på denna sidan om; till denna sidan om. med ack. badhe hin wägh haff ok thänna vägh haf Bil 685 . sancta tecla fik han (Johannes döparens finger) ok fördhe mz sik thenna wägh haff tel lnormandiam ib 941 . han la thenna wägh tigris flodh Al 3235 . - bäggia vägha, på båda sidor. hwart eth altarit stande wp sidhis aff the andro, böriaskolande aff the nästo trapponne, widher högha altarit bäggia wägha (ex uraque parte) Bir 4: 84 . ","9) riktning, väderstreck. " röst aff fyrum wägnum som windher bläs " Bil 311 . 10) sida, del af ett föremål; sida af en kropp. annan vägh hauar þu nu stekt. vänt braþena ok ät þän del nu är stekar (assasti unan partem, gira aliam et manduca) Bu 416 . " om hvardera ytan af ett föremål med flat form. läg thz pa speghil glasit pa then waghen som jnwither " PM XLIII . - annan väghin, på ena sidan. vart sylf kors . . . scriwät annän väghin med latin. hwat hälghudoma þer mit i äru SD 5: 564 ( 1346) . 11) sida, håll, parti. han skal akta, huarn wäghen (på hvilkendera sidan) flere äru, the wani äru with stridh KS 82 (204, 90) . ib 83 (205, 91), 84 (206; 92; 207, 92). - Jfr adhal-, almanna-, almunda-, almännings-, far-, gildis-, gräs-, hem-, himirikis-, hova-, hälvitis-, kirkio-, klöva-, land-, landslik-, marka-, pilagrims-, qvärna-, radhstovu-, renlivis-, ridh-, þing-, þings-, þiuþ-, vaþa-, vatn-, vatu-vägher, äfvensom hin-, midh-vägh; midväghu; langvägha, af-, half-, land-, lang-, midh-väghis, väghna.","1) ställe der vägar skiljas, vägskäl, vägskilnad, skiljeväg. en gamal riddare aff then här la halffdödher ij et wägha skäl Al 5663 . " här är wägha skälit (divisino viarum) " Bir 1: 170 . han staar folkeno til tekn a väghaskiälum MP 1: 39 .","2) biväg, stig? taghandis pa sik siin vapn stoddo sigh endels j trangasta wägha skälen mällan bärgx högdhenar (sederunt per loca, quæ ad angusti intineris tramitem dirigunt inter montosa) MB 2: 155 . - väg? piil wtsändir til forelakt maal, ällir rwm, huar seer hans wägha skäl (transitus), sidhan han ländir i maalit Su 236 ."],"e":["vägh . ","vagh Bu 492 (jfr 1017); hinvagh VGL I þ 12: 2 wagh (i rimslut med dagh) RK 1: 4109 . ","uagh: annanuagh VGL I M 6; annänuagh ib 4 . ","väghin . ","vaghin Bir 4: (Avt) 177 ; MP 2: 27 ; GO 692 . ","waghin KL 68 (på två st.). waghen PM XLIII . ","uäghär VGL I M 5. vägha i uttrycket koma til vägha (se unde 3) och i ssättn. vägx HSH 24: 148 ( 1518) . ","wägx FH 7: 72 ( 1506) . ","wegx FM 234 ( 1505) . ","wägis HSH 19: 101 ( 1505) . ","-ar . ","vägha . ","wäghi VML I B 21; pr., 1; KS 87 (211, 95) ; almänna wäghi ib 65 (161, 72). wäghe VM II Kr 2: 3. dat. väghom. wägnum (felaktigt för wäghum? jfr dock väghna) Bil 311 . gen. vägha. väghia Bir 2: 119 . väghna, se detta ord),","vägha bref , ","vägha brödh , ","vägha fynd , ","vägha koster , ","vägha ledhare , ","vägha mot , ","vägha möte , ","vägha redho","vegeredhe )","vägha ryþning , ","vägha ryþsla , ","vägha skiäl","-skäl )","vägha syn , ","vägha täppa , ","vägha vilder , "]},{"a":"väghfarande","b":"","c":"","d":["vägfarande, resande. " wäghfarände mannum at sälliä matt ok hästä foodher " SD 4: 405 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). MB 1: 192 . Bir 3: 430, 441 . " tedhis hanum sancuts machus j wäghfarandhe manz hami " Bil 253 . MB 1: 230 . Bir 1: 337, 3: 382 . giva fatöko folke lok väghfarandom Bu 185 . kärleks ämbite til väghfarande och widhorthorftughe KL 258 . hon do i barnsäng oc wäghfarande MB 1: 268 . " äre swa som wägfarande ower wärldina, oc änkte äghande ib 410. war han wäghfarandes til en stadh " Lg 3: 64 . Bir 4: 119 ."],"e":["-es )"]},{"a":"väghi","b":"nn","c":"","d":["förskoning. hånom är bätra wäghi ok fridhsämi leta KS 82 (204, 90) ; sannolikt är dock wäghi felaktigt för wäghia (gifva efter, gifva vika); Geete har i sin uppl. emenderat wäghi till väghia och Bure tolkar det i sin alfabetiska »vttydning» med »wäya»."],"e":[]},{"a":"väghia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) väja, vika undan (för), draga sig tillbaka (för). med dat. (el. li dess ställe ack.). hafsins vatn vägdhe thöm MP 2: 89 . " han är . . . likir them kämpa som förstir är j alle ondzsko ok vil ängom väghia (nulli cedere) vtan alla nidhir thrykkia " Bir 1: 52 . - med prep. fran. tha han gik j stridho räghne wägdhe räghnit hwan vägh fran hanom Lg 793 . - vika undan för, dragfa sig undan för, gå ur vägen för. med dat. (el. i dess ställe ack.). han wägher sinom fädher mz ära Al 699 . " han . . . väghir . . . hans wrede (cedit furoi illius) hulkin han gate fordäruat i enom punkt " Bo 12 . " skulum . . . vi . . . tholimodhelica vmbära them oc väghia thera giäld " ib. " väghia oc fly vndan thera gäld ther os hata " ib 161 . Bir 4: 57 . - med prep. for. dugha scriptamalin swa mykit swa at ondir ande wäghir ok gar vndan for godhom anda for thera skuld Bir 1: 189 . - väja, draga sig undan för, gå undan för, undvika. the kunno ey wäghia skogh äller qwist Al 2369 . " tha man seer at illa later tha flyr man gerna ok wägher skadha " RK 1: 3376 .undvika, undfly, taga sig i akt för. annat är thet kunungr skal weja (Fragm. verna 15): at han ey förgiör . . . onyttelika kununglik ingiäld KS 58 (144, 63) . - med prep. for. är thz swa at thz (barnet) kan wäghia for eldenom ok takir ekke eldin mz handomen ST 327 . - undvika strid el. tvist med. med dat. wi skulom wäghia ondom mannom oc giwa them ängin missämio ämpne MB 1: 270 . - vika, gifva vika, gifva efter. giärna thighia ok wäghia Ber 263 . at . .. thu moghi hanom ok flerom i lthy got äptedöme gifwa. at thu vilt wäghia som bäter west ib. " bätra är väla vidh ordh än vidh hugh (cede magis verbis ferulis quam deri acerbis) " GO 119 . - gifva vika för, gifva efter för. med dat. ängin tera wil androm wäghia KS 77 (190, 84) . hon väghdhe allom KL 302 . " thz är ängin skam väla them thär bäthir kan " GO 118 . wäya skiparenom PM XIII . wägh höghro walde Ber 68 . han är . . . likir them kämpa som . . . vil ängom väghia (nulli cedere) Bir 1: 52 . " the äru grymme swa som rifwande wlfwa hulke ängom wähgia j sinom hunghir (in fame et cupidiate sua nulli cedunt) " ib 163 ; " jfr 2. - med prep. for. batzmannen är pliktogher wäya och wigha före skiparenom " PM XIII . " grymlighetinne oc wredhinne bör ryma oc wäghia for miskunninne " Bir 4: 76 . - lämna företråde åt. med dat. nar han iohanni som stort mykyt var mindre än han ödhmiulica . . . vägdhe mz sinne predican (dum Joanni se longe et longe in inferiori in prædicationis officio . . humiliter deferebat) Bo 56 .","2) skona. med dat. thu skalt ey wäga (Cod. A skona 516) honom ST (Cod. Asc.) 560 . " han wägdhe ekke höghom oc mäktoghom mer än them som mindhre förmatto, til at straffa syndhena war han allom iämliker " Lg 3: 269 .","3) hafva försyn för, afhålla sig från att kränka. med dat. skal hwart hionalgh wäghia (d. v. s. afhålla sig från umgänge under) helhom nattom Sv. Kyrkobruk 69.","4) böja sig för, gifva sin hyllning åt. med dat. vägh guþum maþoghom Bu 494 . - hylla, sluta sig till, ställa sig på (ngns) sida? alle gudha wäghia mik rät Al 1408 . ","5) genom eftergift el. lydnad (söka) rädda el. frälsa? med prep. for. byia män väghþo for sik. ok gauo hanom (draken) daghleca siu far at äta Bu 490 . " räddis han först thola dödh ok väghde for liueno " Bil 466 . " for thinne siäl scal thu swa väghia " MD 83 .","6) förmå (ngn) till eftergift el. att foga sig efter ens önskningar; med gåfvor göra (ngn) sig bevågen el. vinna (ngn) på sin sida, muta, besticka. man skal wäia thöm thär wäldhe hawir (zenia presentes hiis qui sunt arce potentes) GO 1107 . " hwar är wäghdhir bäst (qui stipe placatur meliorari meditatur) " ib 809 . ib 1046 . " keysar fredrik thok vidh kors til thz helgha land: ok kiärde sik sidhan siwkan. ok sat quar tha andre cristne herra iwir foro ok sagdhis at soldan hafde väght han mz gafwm " Bil 827 . "],"e":["wäga ST (Cod. Asc.) 560 . ","väia GO 118, 119 . ","wäia ib 1107 . ","wäya PM XIII (på två st.). weja KS 58 . ","-ir , ","-þe , þer. imperat. vägh), ","väghia fore . refl. ","väghias fore , drag sig undan, gå ur vägen (för). huru han vägdhis fore. gik vndan thera gäld Bo 154 . ","väghia undan , vika undan. med prep. for. ondir ande väghir vndan for godhom Bir 2: 34 ."]},{"a":"väghirska","b":"nn","c":"","d":[" »vägrinna», den som väger. o alla dygdenna wägherska (pondratix), aldra sniällasta äwärdeleken snille Su 105 ."],"e":["-erska )"]},{"a":"väghledha","b":"av","c":"adj.","d":["vägledande. " thera wäghledha sky " MB 1: 316 ."],"e":[]},{"a":"väghledhare","b":"nn","c":"","d":["vägledare, vägvisare. " äpther thz thu haffwer mik borth takit min wäghledhara oc hiälp, manar iak tik . . . at thu wisa mik rätta wäghen " Lg 3: 469 . - om den heliga nattvarden åtnjuten på dödsbädden. at hon ey wm natta tima skuli döö wtan wäghledara (viacico) Bir 4: 103 . - Jfr vägha ledhare."],"e":[]},{"a":"väghleþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"väghna","b":"","c":"","d":[" L. ","1) sida, riktning, håll. a) i förbindelse med ett adj., räkneord el. pron. (i allmh.) i gen., oftast pl. - aldra väghna, på alla sidor, på alla håll, allestädes, öfverallt. fan han . . . bröþ swa . . . som af musom alra vaghna gnaghit KL 188 . syntos otalike diäfla akdra wagna kring vm han ib 51. the . . . leetto äptir honom alra vägna vm kring Bo 26 . " the stimadho oc göddo mz gäld mot honom som hunda. kringom gifwande han alra vägna " ib 154 . vp stodho hans ovin ther aldra wäghna vm kringh stodo Bir 1: 29 . " elder flögh ther aldra väghna " Iv 1629 . alraq vaghna (per omnem partem civitatis) sangs gudhj lofs sangir KL 198 . " vi hafuom vmgangit alla väghna " ib 399 . MB 2: 393 . " alra waghna annar stadz tha war myrkt " Lg 46 . " vm honum koma dröuilse angxlas han aldra väghna swa som trä aff vädhirstormom " Bir 3: 64 . " at swa skuli herra gud aldra wägna oc huan stadh äras " ib 4: 99 . " huat sielden lidher thz beuisas alle wagna " MD 121 . " hans dygdeliga frägd wt widdes alla wäghna (ubique] " MB 2: 303 . ib 1: 156 . KL 24 . Bir 1: 272 . MP 2: 67 . Iv 1751, 1756 . Al 8508, 9275 . RK 2: 7841 . Ber 232 . Su 62 . - åt alla håll. han sa sik aldra väghna om kring Iv 2231 . ib 2236 . Va 14 . lhertoghin wiiste alla vegna RK 1: 3138 . " flyddo tha nordmen alla vegna " ib 3160 . - från alla håll. loot han saman koma aldra veghna af väruldinne j stadhenum nicena patriarcha ärechebiscopa oc andra bsscopa Gr (Cod. D) 417 . - bäggia väghna, på båda sidor. satte han sik . . . mit vidh bordhit. oc sina discipulos bäggia vägna vm sik Bo 70 . " twa witnistafflor . . . scrifwadha bäggia weyna " MB 1: 345 . - åt båda sidor. giffwande dydghana liwdh bäggia vegna som harpo strängir (ex utraque parte sonum dvinæ sermocinationis dat, sicut in cithara harmoniam) Lg 214 . - i båda afseendena, med afseende på bådadera (jfr 3). bisope var vanda bäggia väghna luua hänna liua ii renliue at mot iuþa laghum ok siþum älla bryta sina iat viþ guþ sialuan Bu 5 . nw hawir thu hörth huru hyffdhingen aff himerike var föddir oc ämuäl hörde thu huru himerikis drotning födde han. oc bäggia vägna (in utroque) findir thu hardasta fatikdomen Bo (Cod. B) 345 . - fiura väghna, på fyra sidor; på fyra stälen. guz ängel . . . fäste cors fiura vägna a möstrens vägiom (in quator angulos) Bu 208 . - hvars väghna, på hvarje sida, på hvarje stlle, allestädes. iämlangt är hon (jorden) hwars weyna fra himilin MB 1: 40 . " är hwars weyna fra henne op til himpna, oc ängin stadz nidher ib. thridhi a tiäldith war aff hardwk, swa siit som gik ower alt hwsith owan om kring, oc hwars weyna om kring, nidher til iordhinna " ib 496 . - hvilikins (hilkin) väghna, åt hvilket håll (än). hwilkin wäghna man til sa ther aff gik swa mykith liws alla väghna om thz hws Iv 1755 . - höghro väghna, på höger sida. han är mik höghro vägna at iak ey skuli falla Bo 109 . " stat thu höghro vägna ib. - sins väghna (i förbindelse med ett föregående hvar), (hvar) på sin sida. prior j briccia . . . saa . .. ihesum oc mariam halda stighanom hwart sins väghra " Bil 799 . ","2) föregånget af prep. af el. a och i förbindelse med et subst. i gen. lel. med ett poss. pron..: från el. å (ngns sida, (i ngns) namn, efter (ngns) uppdrag, efter (ngns tillsägelse, för (ngns) räkning, å (ngns) vägnar; stundom i fråga om en verksamhet som mera direkt utgår från ngn (el. ngt: af. skal han äller annar af hans veghnä i rekesens þiänist þiänä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). þa scal en af þem af vapnsynenä kumä hwart aar . . . af faþersins väghnä ib 477 . þe som vapnsynänä skuþä af konungens väghnä ib. " þa skal han komä til vapnsynennä firi þem som hana sculu skuþu af kronunnä veghnä " ib. " lgywom wi þem tolf. som skipaþe äru j þre laghsaghu . . . fult wald ok makt af vara veghnä, sannynd i þolicum malom . . . vtletä " ib 606 ( 1346) . ib 639 ( 1347) . " sculu . . . vare exequtores äller andre. þer þe til sätyä af þerrrä wäghnä hwart aar räkenskap taka " ib 567 ( 1346) . " at wi (ɔ: bendict aghäsom ok älisif hans hwsfru) hawm sköt ok vplatit . . . met twem widherþuäru mannum een a warä veghnä . . . ok annär a foghotäns veghnä . . . metþer tolf fastum þrim sum iak benidicter nempde . . . af älisulä veghnä sum hon sialf nempde fyrst eriker af kuritulum pauel lhumarin herman dank, af foghotens veghnä andres thorþäson . . . ingiualler aff saw. alt vart gooz j helgha " FH 3: 5 ( 1353) . " bartholomeus böþ diäflenom af guz väghna " Bu 207 . " petrus ok paulus waro ey fiärrin a gudz wäghna: ok tha coclarin flögh: tha sagdhe paulus til petrum: mik hörer til at bidhia gudh: ok tik hörer til at biwdah a gudz wäghna " Bil 105 . " prädicaren böþ hanom a guz väghna (per nomen dominni nostri Jesu Christi) sit napn ok sina syslo sighia " Bu 8 . MB 1: l10. sagdhe prophetin honom a gudz vängna . . . thw skalt ey dö MP 2: 253 . teþes hanom var härra ok sagþe hanom . . . þu skalt fara mäþ hanom a mina väghna Bu 181 . " han är ven alzualdox guz. ok är här cumin a hans vägna. at niþra alla indye lanz guþa " ib 204 . " moyses . . . gaff them lagh oc rät aff gudz weyna " MB 1: 6 . " jichonias vnge giordhe som ieremias propheta rädh honum aff gudz weyna " ib 9 . " en man . . . fik hanom en gulring at föra änglanz konunge ok takka hanom aff iohannis ewangelista wäghna " Bil 160 . . . . han . . . badh löna sik a modhorinna vägna Bo 14 . " aff konungsins vegna hafdhe han räth then vänasta skiphär man hauer seet " RK 1: 1460 . han saghþe . . . sik vara diäwl . . . ok þit sändan a luciferi vägna Bu 8 . þe . . . sagþo sik vara . . . sände tel þerra a pauli väghna. at taka döpelse (dicebant . . . a vobis baptizari volumus, sinct Paulus nobis dixit) ib 129 . friþbiuthum (för fiributhum) wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þätt skulu þe hawa sum þöm faa, äffter waro buþi, äller þerä manna, sum þätt jär ij händer satt at wara wäghnä ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). warþer . . . godzit a minä wäghnä för ater löst ib 160 (13439. herre gren war skickader . . . aff konung cristierns vegna i rotmaby RK 2: 9612 . " tha han sa at engin hielp war a manz wegne (var att vänta f mennsiksor) " LB 3: 230 . ","3) föregånget af prep. af el. a (pa, upa) och i förbindelse med ett subst. i gen. el. med ett poss. pron.: å (ngns) sida, för (ngns) del, i fråga om (ngn). wil kunungur . . . hana lydhin ok willighan almogha, tå skal han af sina wäghna (in se) tässon try haua KS 78 (192, 85) . " thässe äru the badhe a quinno wäghna ok manna (d. v. s. bland både quinnor och män) som altidh sighia ok känna androm got ok sant. ok siälfwe kunno aldregh . . . mina sannindenna viisdom " Su 424 . " hwilke än finnas . . . mange i hwariom stadhgha ok renlifwe. badhe a quinno wäghna ok manna (utrisque sextus) ib. - angående, beträffande. worde her hemeligha opslagin a kirkio därinna nagher breff oc formaningher, som synsi wara vtsändhe aff war helga fadher, pawen, pa then cardinalis wägna, ther linköpungx domkirkio oc stiicht siegx haffua i böfalningh " BSH 5: 181 ( 1507) . - med afseende på, med hänsyn till. thesse tea dygde haua sik a manzens wäghna til (afse menniskans förhållande till) gudh ok landelik ting KS 18 (45, 19) . " han gör altidh a vara vägna oc mz os thz som han veet os vara nytilicast " Bo 20 . " ey var han hördhir a mandomsins vägna äptir sinom vilia " ib 184 . " thu hängde a korsith a thins mandooms natura weyna " Lg 43 . " gudz födzla war vndirsam . . . först vppa hans väghna som föddir wardh . . . ther näst vppa hänna vängna som födde " ib 66 . thol iac nw hardha licamans värkia oc pinor. och them thol iac giärna a siälanna wängna (secundum aninam) för thin räddogha MP 2: 67 . okunnoghar a mins guddoms valdz wägna (secundum potentiam et deitatem meam) Bir 1: 245 . " en stor herra a världinna vägna (secundum mundum) " ib 3: 212 . ärlikin riddare a släktinna wegna ST 450 . ib 451 . " aff werdhoghetz wegna war han riddara mestare " ib 247 . mannen war natwrlika dödhliker aff likamens weyna MB 1: 129 . ib 131, 132 . " formatto the ey halda honom. for starklek skuld som han hafdhe af naturinna vägna. ok ämuäl a diäflanna vägna som bygdo i honom " Gr 290 ; jfr 4. ","4) föregånget af prep. af el. a och i förbindelse med ett subst. i gen: på grund af, i följd af; för . . . skull. aghär han þär äghändenom äncte afrþ af giua. af rätz waghnä SD 5: 637 ( 1347) . " ey matte min mandombir a rätzsins wäghna (ex justitia) vtan pino koma j ärona " Bir 1: 119 . ib 3: 46, 105 . af ämbitzins väghna hafdhe han varit hanne swa som fadhir KL 354 . huru han alenast aff nadhinna wäghna (ex gratia) maghe tik täkkias Su 198 . ib 404 . " tha som . . nw känneswennen . . . trängtdis oc nödgadis aff lydhonna wäghna til ytra ängxliga ok sokafult ämbite " ib 378 . gör thz aff affwndhz vegna SO 86 . " om then som later [sick] leedha aff gillit aff ööls vegna " ib 98 . biwdhom wi for:da broder niclis . . . the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar, oc ä nar flodh är oc thäs behoff gör, swa at watnit egngom göre scadha aff the dammana wägna VAH 24 . 332 ( 1442). warin lydhne allom förmannom af gudz wäghna (propter Deum) KS 64 159, 70) . " hanom enom af allom appostolis var louat af iuþa väghna in ganga i guz mönstar " Bu 195 . " han reedh tha tiil danmark aa nödhwänghna " RK 3: 1787 . - (?) thz är onth brödherschap at fordefffua eller forhata hanom then han skal äre mz sin edh a ärannä veghna SO 115 (troligen förderfvad text)."],"e":["vängna MP 2: 67, 233 ; Lg 66 . ","wängna MP 2: 67 . ","wänghna RK 3: 1787 . ","vegna . ","wäyna Al 9275 (i rimsl. med thäghna); MB 2: 393 . ","weyna MB 1: 6, 9, 10, 40, 124, 129, 131, 132, 156, 338, 345, 346, 496 ; Al 8508 (i rimsl. med thäghna); Lg 43 . ","vaghna Bu 516 (jfr 1022); KL 188, 198 . ","waghna Lg 46 . ","wagna KL 24, 51 ; MD 121 . ","waghnä SD 5: 637 ( 1347)),","viþa väghna , vidt omkring. viþa väghna vm väruldena fiollo þa niþar . . . afguþa bilätte Bu 64 . " swa vidha väghna man thz hördhe " Iv 1750 . - änga väghna, åt intet håll, ingenstädes. han gat went sik enga wäghna Bil 272 . b) föregånget af prep. a och i förbindelse med ett adj., räkneord el. pron. li lgen. pl. a bäggia väghnna, på båda sidor. the striddo fast a bäggia wäghna Al 3321 . - a höghra väghna, åt högra sidan. hwar man röris natwrlika först a höghra weyna än han hugxar sik ey MB 1: 124 . - a ymsa väghna, än åt den ena än åt den andra sidan. han . . . kast. adhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt är (för a) ömsa väghna (modo in unam partem, modo in aliam) Bo 204 . b) föregånget af prep. a (upa9 och i förbindelse med ett subst. i gen. el. med ett poss. pron.: sida. bildl. är . . . synden en dels vppa edhan dell ällir vppa idhra wäghna (a vestra parte) MB 2: 141 . sida, i fråga om slägtskap. the andro waro ioseps brödhir a fadhirs wegna oc ey a modhirs ST 406 . " närmande sig betydelsen: parti. alle the som a gudz weyna wilia wara the kome til mik " MB 1: 346 . "]},{"a":"väghning","b":"nn","c":"","d":["Jfr ivirväghning."],"e":[]},{"a":"väghskal","b":"nn","c":"","d":["vågskål. libra, väghskal GU 5 . hafua j rätten rätta wägskaal MD(S) 233. en wäxskal mz sin lodh ib 306 . " huru myklo flere thing ok störrre som lagdhos j the tomo vaghena swa myklo raskarin olyptin the thungo väghskalina (elevarent stateram aliam, quæ ponderosa et gravis est) " Bir 3: 146. han tok stenin oc lagdhe han j ena wäghskaal, tha war stenin swa thungir, at han wpwogh alth thz man kunde j andra wäghskalena läggia ST 532 . högxsta bärghen menteh han mz wägskalom (in statera) wp wägha MB 2: 307 . ib 342 . " köpmannin . . . lagde thät (ɔ: afflatit) vppa ena wägh skal " MP 4: 264 . KL 43 . thesse hörslin skal meer wägha j wägh skalinne än sköra thinga hörslin Bir 1: 237 . " han skal wägha ok skudha sins samutiz wägh skaal lib 236. Jfr mätskal. ""],"e":["wäx- . ","skaal )"]},{"a":"väghsl","b":"nn","c":"","d":["Jfr Fgutn. vegsl och Isl. vægsl] muta (jfr väghia 6). en ärkkiädiäkn astundadhe sabini bisciops biscops döme ok badh hans smaswen mz wäxlom at han sculde blanda etir j biscopssins dryk KL 45 . " han war . . . iämpn domare skyldom oc oskyldom togh aldre wäxle " Lg 1003 ."],"e":["växl . ","-ir )"]},{"a":"väghstigher","b":"nn","c":"","d":["stig. " wäghen som ledher til liffuet är trangher, och wäghastigane (semitæ) hardhe " Su 33 ."],"e":[]},{"a":"väghvisare","b":"nn","c":"","d":["om den heliga nattvarden åtnjuten på dödsbädden. " gifua thom gudz signadha likama i thera ytersta tima, huilken som skulde vara thera förare och wäghuisare aff thässo wärdhlene (pro ultimo vicatio) " Ansg 213 ."],"e":[]},{"a":"väkia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. komma (ngt) att flyta; väcka, hugga vak på (is). han väkkir iis thär thystoghir är GO 228 . - hugga (vak). wthan för wakena som man wäkker for stokholm RK 3: 1233 . " till ath weckia waken " SO 198 ."],"e":["weckia . ","wäcker VML II Kr 26: pr. (2 ggr). wäckär ib (11 gr)),"]},{"a":"väkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma (ngn) att vakna; väcka, uppväcka (en sofvande). huarn tima han väkte mik af sötom symne Bu 141 . " han vilde ey väkkia sina brödher om nattena " Bil 793 . Bo 71 . Fl 1476 . - med prep. upa. ginstan iosep han vaknadhe. väkte han vppa modhorena Bo 10 . ib 71 . ","2) väcka, uppväcka, mana. första bookin aff gudhelika wisdoms sighiare ällir wäkkiare, wäkkiandis ällir manandis alla syndara til ihesu christi pino aminnilse Su 221 . ","3) egga, reta. " hungr skal wäkia tina goma " KS 24 (58, 26) . - reta, hetsa. jak skal radha för til thera ok wäckia them at wreckia wredhe Bil 369 . ","4) reta, göra starkare, öka. lät han . . . väkia sara värken mz salt ok ätikio Bu 524 . ","5) väcka till lif, sätta i gång. torney oc danx thz war tha wakt ok awund ok nidh war nidher lakt RK 1: 3448 . ","1) uppväcka (en sofvande). the . . . giordho storth bullir oc bangh . . . wiliandis han swa wäkkia wp M'B 2: 170. Ansg 185 . ","2) uppväcka, sätta i rörelse. then första lutren af hiärnanom han väkir up hugh ok äthäue likamens KS 31 (80, 33) . ","3) uppväcka, låta framträda. han (Gud) wäkte vp engilbrikt MD 286 . - Jfr upväkkia, oväkter."],"e":["väkkia . pres. väkir: vpväkir Lg 550 . ","uäkkir: opuäkkir Bo 110 ; Bir 2: 117, 325 . ","wäcker: vpwäcker SO 222 . ","väkkr KS 31 (80, 33) . impf. väkte. part. pret. wakter: wakt RK 1: 3448 . ","uäkter: opuäktar KL 329 . ","uäkther: ouäkthe Lg 3: 115 . ","wektir: vpwektir ST 112 ), ","väkia up , "]},{"a":"väkia staki","b":"nn","c":"","d":["stake som användes vig huggande af vak? han schal sich reda pa börda tog dragara stangh dragara keppa sprund yxe kexe veckia stacha och klubba til waken SO 192 ."],"e":["veckia stacha SO 192), "]},{"a":"väkilse","b":"nn","c":"","d":["pl? och f. Jfr upväkkilse."],"e":["väkkile )"]},{"a":"väkkiare","b":"nn","c":"","d":["väckarur; ur, urverk. " synthes . . . tässen book oc oppenbaradhe sik tässen lärdobmer, i ena andelika syn, j ens fäghesta seghiara ällar wäkkiara liknilse (sub cujudam horologii pucherrimi . . . figura) " Su 3 . " här lyktas första deelin ällir första bookin aff gudhelika wisdoms sighiare ällir wäkkiare, wälkiandis ällir manandis alla syndara til lihesu christi pino aminnilse " ib 221 . här börias annar deelin ällir booken jm gudhelika snillis wäkkiare (secundus liber horologii diuiine sapicencie) ib 222. - Jfr upväkkiare."],"e":[]},{"a":"väkna","b":"","c":"","d":[" , se väpna."],"e":[]},{"a":"väkning","b":"nn","c":"","d":["Jfr bloþväkning."],"e":[]},{"a":"väkt","b":"nn","c":"","d":["se vikt. Jfr pännings väkt."],"e":[]},{"a":"väkt","b":"nn","c":"","d":["Jfr man-, manna-väkt."],"e":[]},{"a":"väkt","b":"","c":"","d":[" , se vakt."],"e":[]},{"a":"väktare","b":"","c":"","d":[" , se vaktare."],"e":[]},{"a":"väl","b":"nn","c":"","d":["konstrikt arbete. then mästare . .. som gör wäl oc kostelika (Cod. B wäl konstoga 534) gärning MB 1: 75 ."],"e":[]},{"a":"väl","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) efter önskan, till hugnad, till glädje. ij hafuin min herra slagith ij häl for thy ärin ij ey kompne väl Iv 789 . ciprianus . . . badh wäl wara kompana justinam Bi 447. Jfr välkomin. - väl, godt, lyckligt. war . . . ödhmiukr tå tik alt wäl gångr KS 25 (64, 27) . ib 22 (55, 24). standa thön land wäl ib 17 (43, 18). RK 1: 2018 . " thz stodh sa vell j ryket tha ath aldre kundet bätre sta " ib (sfgn) s. 171. alt staar wäl Bir 5:: 48. thotte honum thz vara väl at han slo thän ormin ij häl Iv 2523 . " the finna han ey thz är wäl " ib 855 . wel er then thz forskylla kan RK 1: 6 . " the honum hylla willo them war wäl " Al 3942 . " aldre var mik sua väl. som mik havar här varit " Bu 170 . " hanom scal väl warda " Bil 901 . " adriuanus . . . baþ han väl fara hem tel sit hus " Bu 519 . " hirdhin badh mik fara väl " Iv 378 . - med lycklig el. godt resultat. väl hauin ii . . . biþat Bu 4 . ","2) väl, på ett sätt somb ereder tillfredsställesle, på ett sätt som tilltlaar en. t thän riddare matte idher väl lika Iv 1197 . " thzte likade allom well " Di 198 . " tha han sagh at þ wäl behaghadhe iudhomen " ST 373 . " thz edde konungenom ekke wäll " RK 1: 3061 . ib 3273 . - väl, godt, ljufligt, behagligt. thässe oc thässkyns trä ryka wäl MB 1: 499 . " späda yrte ok väl loktande " KL 193 . " miödyrta blad, som . . . lwcta vel " LB 7: 287 . " thässen ordhen smakadho discipulo ey alzstingx väl " Su 392 . - väl, godt, bra, förträffligt. jak ma wäl KL 92 . " the moghe . . . weel " FM 201 ( 1504) .","3) väl, godt, på ett sätt som är till hugnad, nytta el hiälp; med godhet. kunno th visa thz mz skäl at iak hafuer hannath thöm vtan väl Fr 648 . " man skal os ther plägha väl " ib 1533 . " komin ij ther tha görin ij väl " ib 2887 . tha ij giordhin swa mykith väl ij sloghin thän digra risa ij häl Iv 5333 . " hafdhe var herra ey giort mik swa väl tha vare iak thagar slaghin ij häl " ib 418 . om iak skal göra vidh thik swa väl ib 2439 . " jak skla wäl göra til thik " MB 1: 211 . " hwi lönir thu mik illa wäl giort " Bil 277 . " gör väl (var god) ok hiälp mik att bära " KL 318 . " bidher iach idher . . . thet i wäl gärin och fastin och hemolt gärin tessom for:da niclis swensson thetta for:da godz " SD NS 1: 390 ( 1404) . " ib 359 ( 1404). - väl, godt, välvilligt, vänligt. hwar gudz win skal wilia hwariom anne wäl " LB 1: 347 . " tha wille han oss ekke wäll " RK 1: 3696 . " arme ok rike vnte henne väl " Fl 81 . " iohannes lät väl vm (d. v. s. smekte) han fogeln) " Bu 157 . " then frva swarade honum wäll " Iv 1895 . konungh karl talar kerligha och wäll RK 3: 1266 . konungen fagnade hanum well Di 174 . - väl, hjärtligt. an iak thik thz aff hiärtadh väl Iv 4610 . ","4) vä,l till (sist) gagn, rätteligen. þot huaro at konungi þät for smaþe . . . þa skal ananr konunge þät for heþar taka oc välnytia Bir 4: (Avt) 182. - väl, rätt, tillbörligt, som sig bör, dygdigt, hederligt, redligt. thu giordhe väl at thu komt hiit KL 152 ; jfr 3. gör thu wäl (si bene egeris), tha faar thu godh lön MB 1: 163 . " jak astunda at thu skuli liwsa allom gudhz thänista quinnom som mz thik ärw j klostreno wällifwande (bene vivendo) " Ber 56 . " nar wi thakom äptedöme wällifwaskoande af hälghom fädhrom " ib 55 . päningir . . . hulkin som ey är wäl ok rätuislika aflaldhir Bir 1: 54 . " ware thz swa, at thw ware wiis, tha bidde thu honum (näml. döden) j godho liffwerne, alla stadz wel lliffwande " MP 3: 186 . ib 1: 145 . ","5) väl, fördelaktigt the bade hanum wara mild. ther warder tw wäll känder aff (quaðo hann af þvi mendv verða, orðsælan við alla menn) Di 92 . ","6) väl, på ett tillfresställande sätt, förträffligt, omsorgsfullt. huart got kläpe ok väl litat hauar sit lof. tel bätra ok bätar litat kläþe kombar fram Bu 49 . " een sanger wäl diktadher a swenska tungo " MB 1: 319 . hörir alt enom mästara til at dikta wäl ämpnith oc fulkompna wäl gerningena ib 443 . " thän bänkkir är väl swarwadhir som satthir är mz godhom quinnom " GO 81 . " werldena hauer han (Gud) skipat swa weel " RK 1: 7 . " liiff oc likama ok swa hans haar haffuer gud alt skapad swa well " ib 402 . ","7) vä, omsorgsfullt, granneligen, noggrant, noga. seen aat vm portan e oc dörenar . . . äru wäl atirlykta Bir 5: 86 . " läth thz j eth glas täppandis wäl ather mz luto sapiencie " PM XXX . gärsam skal man wäl göma GO 131 . " wakt thik wel for sliko falle " ST 75 . " tak tik wel til wara nar thw aff thz tornith gaar " MD 391 . ","8) väl, noga, nogsamt. þu viste þät väl Bu 79 . " en riker herra vnderstodh wäl, at erineides daradhe them " MB 1: 24 . thu forstat wäl breffwin miin Al 2224 . " hwilkit thu math wel pröfwa j thy her äptir fölghe " ST 72 . thu skal thz wäl märkia . . . at änkte görande. giordhe han alra stösta thing Bo 2 . " swa som väl synes a himlenom " Ansg 205 . ","9) väl, fulkomligt, alldeles. som oss badhum . . . wall opsämpde SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). swa at mik wäl at nögher ib 91 ( 1401) . " han är bäzster wäl kanthighia " Al 6334 . alla handa leka kan han wäll di 135. han . . hiolt wel sina lofwan ST 76 . " räckte vel aat bade värmt oc kalt " MD 355 . " iak tröster mik mz fullan skäl thz iak mz honum hiälpa väl " Iv 21y8. thz hielper vel LB 2: 9 . thz dogher . . . wel mot röso böldh ib 4: 341 . han (den hvars tunga blifvit afskuren) . . . waknadhe mz thy at han gat wäl talat KL 96 . " þe äru väl iamvärþoghe ii himirike " Bu 60 . " väl ärum vi sate vm al mal " ib. " han sa sin son lifua wänan oc wäl helan " Bil 270 . ib 109, 868 . " wj ärwm wäl helbrigde " PM LXV . - väl, riktigt. þe vänto at snäran var eigh väl at runnen Bu 26 . - fullt, icke mindre än, åtminstone; ungefär. i förbindelse med ett räkneord. hans kiold ok hans örsa redhe thz är prisath mykith mere hwar man tholik finna skal thusand mark the gullo väl Fr 180 . han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl wärþer fyurutighi marker, bätre oc ey värre SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). j grundwalenom lagdhos mykyt store stena een war wel xx alana at längdinne . . . draghara oc ärwodhis män waro wäl lxx thusand ST 417 . han hafdhe eena stwnd wäl sextighi drotniga ib 422 . bekennes jach . .. mik hafua laglica vplyst väl j siäx aar, waara jordh . . . j vial by FH 5: 134 ( 1489) . philä bleff mz jomfrvnä ther j landet wäl j ixij ar (uol twolff jar) Va 15 . " tha kommo fram wäl xl (uol fertich) och gingo manligä til honom " ib 17 . konungin lät . . . kasta han i torn wäl tyswar för än stadhin' wardh fangen MB 1: 11 . " ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen " VAH 24: 332 ( 1442) . Fr 182 . " med förbleknad betydelse och närmande sig en fyllnadspartikel. mik lyste them wäl se " Al 4850 . 10) väl, fullt, till fullo, till slut. för en konungen hafdhe wel sakt ordhin sprungo thiänarane fram ST 228 . ib 381 . MD 189 . " ey war thz ordit wäl kommet aff konunxsens mwn at genstan (necdum verbum de ore regis exierat, et statim) sprwngo konungxsins tiänara til " MB 2: 191 . the . . . togo honom op sa bradelig at han fik ey wel signat sig RK 2: 5641 . 11) mycket, i stor myckenhet, riktigt. han lät hanum gifua wäl päninga Bil 712 . 12) väl, i hög grad; synnerligen. han þorpte väl viþ at þigia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 . " dröuilsen som vmskiptis i väl langa (sane longam) glädhi " Bo 106 . " thänne biskopin hafdhe en wäl bok lärdhan klärk j sino biscops döme " Bir 1: 320. then mästare . . som gör wäl konstgoga (Cod. A wäl oc kostelika 75) gärning MB 1: (Cod. B) 534 . ganska, rätt. nw finnas wäl mange som hwisith wilya haffwa PM LXIII . " tagh mirram och läg wnder thina twngo wäl länge " LB 7: 6 . " tag pipinella och stampa hona mz swrt wiin drik vel opta " ib. " är hon (sillen) här wel dyr " BSH 5: 429 ( 1511) . 13) sva väl . . . sum (sva) väl . . . som, lika mycket . . . som. nu weth iak at thu mat swa wäl dödhe modher liff gifua som thu födde swa länge barn modher löst Bil 270 . " hwi vardh thz ey swa väl scrifwat som andra hans gärninga " Bo 29 . " han doo swa väl for sina owini som for mik ok sina vinj (moriebatur sic propter inimicos suos sicut propter me et amios ejus) " Bir 1: 111 . - så väl . . . som, både . . . och. konungane lustas mykyt i honom. swa väl (tam) i siälinna vndirstandilsom . . . som oc (quam) i licamlike syninne Bo 2 . " ther lupu the saman ää hwar the varo stadde swa väl wtländinane som borgharene. swa väl the som man hiolt for godha män. som the fwlasto riballane (cives et advenæ, tam majores quam ribaldi) " ib 182 . ib 248 . " vissa tidhande han ther for man at böndherne sich sampna alla . . . swa väl the honom hyllade och sworo som the andre ther vndan foro " RK 2: 4918-19. skal thet staa til beggias wara wini siäghn om thesso päninga swmmo swo wel swo som alt andat skipte os i mellom är SD NS 1: 17 ( 1401) . 14) lätteligen, med lätthet, utan svårighet. han är sa stark akthan bunno oss well (skiott) alla sman om han her ware Di 135 . grammer är sa got et swerd. thz kan wäll (vel) klyffua hielma oc manna ben sunder skärä ib. 15) väl, träffande, på ett träffande el. passande sätt. þe þry som väl tekna þre natura ihesu christi Bu 10 . - med fog, med skäl, med rätta. mik matte . . . väl undra än nokot wrþe guz offor af diäwls gifno boþe Bu 520 . " swa mykin kärleks goþwili . . . war ij þöm at þöm (för att af þöm; de eis) matte väl (merito) sighias at mykyin friþir är þöm som þiin lagh älska herra guþ " KL 182 . friiheet ma wel liknas widh eth thorn MD 391 . - väl, med fullt fog, utan hinder, gärna. the . . . sagdho, at thet matte väl vara (bene posse fieri) Ansg 215 . 16) väl, tydligtvis, naturligtvis. guz moþer härbärghiaþe guþ . . . eighat eno andeleca . . . vtan ok licamleka . . . är þät þa väl skälekt at guþ härbärgiar oc firi domadagh eigh at enost hänna sial ok anda vtan ok licaman ii bäzto ok sic nästo himirikiz rume Bu 15 . een herra ma wäl siälfwer biwdha sin wilia ower siin hion MB 1: 96 . " een herra giter wäl swa späkt sina män, at ängin gör androm skadha ib. 17) väl, visserligen, säkert, utan tvifvel, nog. väl finnen i han än han siälvar vil ok eigh vtan han uil sik sialuar teia " Bu 204 . waro the i sin wapn oc sato vpa sinä hästä the matte wäll rida i frid offuer alla werldena sa at aldre funno the synä like Di 134 . " ther är ey fok ey spisning pa han haffuer ey fangit aff landit skat thy fa wj wel thz husit rath " RK 2: 3887 . " thz wäl ske (trol.) för thz ma wäl ske) ath hon hafuer ikke swa stora werdhughet i himerike som sancta katerin " Lg 3: 12 . " som ma wäl skee at idher mening war " VAH 24: 322 ( 1442); jfr ma väl ske under magha 3. thykkir oss oc wiliom, at the sämia, som giord war ma wäl oc skal blifua standande ib. - ia väl, ja väl. sanctus germanus sagdhe hustru hafwir thu the gudhena nokontidh seeth, hon swaradhe iaa wel mangum sinnom ST 31 . 18) väl, visserligen, nog. för att beteckna ett medgifvande. sollanera ma han (påfven) väl hafa, þa han ser þäs þarf vaa, eg foe þy at þe formagho hans lif väria . . . vtan fore þy ma han þem hafa, at ham ma þem at styra þär mot rätuisonne göra Bir 4: (Avt) 179 . " wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghamnum ok minnä domärum, än eigh lijf mistä fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm ok warum dome " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . " trodhe han ey andralund än swa, at thz matte wäl wara sant, än ängalund sagdhe han fulla trygdh at nakars mantz lyghn " MB 1: 96 . Bo 29 . Bir 4: 116 . Su 229 . " jak vet väl at werldzlik dröfwilse äru nytik ok helsam vm the hafdhen matto ok gingen ey ofwer hans makt som them thol än nu pina the swa ängxlika at the synas gaa ofwer manna mogho " ib 439 . 19) väl, förmodligen i fårga el. förbindelse som närmarsig fråga. þu saat väl eet sund þa þu hit fort som mange fara iui m lifz vaþa Bu 498 . j seen väl, at här vil nu falla ett stort räghn Ansg 205 . - Jfr al-, ful-, iäm-, liko-väl; allikoväl, alt liko väl."],"e":["väll . ","vel . ","vell . ","veel . ","wal VML II Ä 1: pr. (jfr väl Fr 180, i rimsl. med skal). wall SD NS 1: 58 ( 1401), gammal afskr.). wol Lg 3: 62),"]},{"a":"väla","b":"","c":"","d":[" , f Jfr umväla."],"e":[]},{"a":"väla","b":"","c":"","d":["vä, hell. o wäla mika wara iak swa sääl at iak matthe faa mz hänne tala Su 18 ."],"e":[]},{"a":"väla","b":"vb","c":"v.","d":["1) syssla (med, hafva att göra (med). med prep. um. preste välto opta om then tima om thz offer som godha lokt gaff aff sik sik MB 1: 214 . - sköta, sköta om. med prep. um. the sagho . . . gudz ängla wäla wm hänna saar ok läkia (plagas virginis perunngentes) Bil 588 . ","2) öfverlägga. " med prep. u. the herra haffdo ther lenge vm wält " RK 1: 947 (möjl. att föra till umväla). - Jfr umväla."],"e":["weela LG 1025. -te, -ter),"]},{"a":"välafladher","b":"","c":"","d":["väl el. rättmätigt förvärfvad, välfången. aff välafladho goze Bir 2: 20 ."],"e":[]},{"a":"välbehagh","b":"nn","c":"","d":["välbehag, ynnest. " han hopadis . . . konungens elbehag " RK 2: 6909 ."],"e":[]},{"a":"välbehagha","b":"vb","c":"v.","d":["behaga, väcka asta purpura clädhe, huilket henne wälbehagahde Lg 3: 185 ."],"e":[]},{"a":"välberadhin","b":"","c":"","d":["väl öfvervägd el. öfvertänkt, välbetänkt. meth vilia och välberandna modhe SD NS 2: 119 ( 1409) . FH 3: 92 ( 1446) ."],"e":["-raadin )"]},{"a":"välbethänkter","b":"","c":"","d":["väl öfvervägd. jach . . . gör myth testament met wälbetänkto radho (för -e) oc modhe FH 3: 64 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"välbevardher","b":"","c":"","d":["väl bevarad, välbehållen. bleff sanctus seruarius . . . wälbewarat mz godhom fridh Lg 3: 180 ."],"e":[]},{"a":"välblivande","b":"","c":"","d":["lefvande väl el. dygdigt. vm thu äst viis bidha honom hwan stahd välblifuande MP 2: 92 ."],"e":[]},{"a":"välboin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"välborin","b":"","c":"","d":["välboren, af god börd, ätgod; adlig; förnäm SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). en riddar rik ok väl burin (måhända att fatta ss två ord) Bu 7 . " en ärlek ok väl burin fru " ib 11 . en välburin (nobilis) ungrar suen ib 134 . Bil 124 . eufemia uäl bur[i]n iughfru första manz dotter af römsca rike Bo 510 . " þu gör orät välborne äre " Fr 2733 . Bo 129 . trughar han herra oc wälborna män KS 61 (152, 67) . - ss hedrande eqitet i förening med följande personbeteckning. aff wälbornom (nobili) manne herra andirse äskilson riddara SD 6: 168 (öfvers. fr. 141). erlikom oc wälbornom manne bo jonsson drozsta jnnan swerike BYH 1: 182 ( 1377) . ib 194 ( 1385) o. s. v. ärlekom manne ok bärinom herra karl karlsone riddhare SD NS 1: 26 ( 1401) . " wälborne men herrra bencht niclisson ok herra knuth booson, riddara " ib 28 (1401, nyare afskr.). wi . . . hawm bidhit ärlika och welborna män her arbram brodhersson riddara, swen stura och kylo glotzow swena, ath hengia thera insighle for thetta breff ib 300 ( 1403) . " wälborns sweens bänktz arwidson incighle " ib 31 ( 1401) . ib 21 (1401, nyare afskr.). ärligha oc welborna manna icigle lib 6 ( 1401). ib 10 ( 1401), 22 ( 1401). FH 5: 134 ( 1489) . " välborin quinna frw katerina knwtzdotter " SD NS 2: 130 ( 1409) ."],"e":["-burin Bu 7, 11, 134 . ","-bornan SD NS 1: 136 ( 1402) . ","-borens ib 418 ( 1405), 3: 508 ( 1419). -borns ib 1: 31 ( 1401) . ","-bornom BYH 1: 182 ( 1377), 194 ( 1385); SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 482 ( 1405) . ","-borinom ib 26 ( 1401) . n. -borno Bu 510 . ","-borne Bo 129 ; Fr 2733 ; SD NS 1: 28 (1401, nyare afskr.). ack. m. -borna KS 61 (152, 67) ; SD NS 1: 300 ( 1403) . ","-burna ib 536 ( 1406), gen, -borna ib 6 ( 1401), "]},{"a":"välborinhet","b":"nn","c":"","d":["god el. hög börd. hans släkte wälborenhet oc ädhle Lg 3: 262 ."],"e":["-borenhet )"]},{"a":"välbrynadher","b":"","c":"","d":["utrustd med vackra ögonbryn, som har vackra ögonbryn. war waar herra wäll ögdher ok wäl brynadher (kanske snarast att fatta ss två ord) Bil 232 ."],"e":[]},{"a":"välbygdher","b":"","c":"","d":["välbygd, väl arbetad. satte sig archebiscopen . . . uppa een välbygder stool mitt för höga altaret TK 271 ."],"e":[]},{"a":"välbyrdh","b":"nn","c":"","d":["god el. hög börd. thu wil lwetha minna släkt wälbyrdh oc ädhelhet Su 78 ."],"e":[]},{"a":"välbyrdhogher","b":"av","c":"adj.","d":[" KS 59 (146, 64) . mäktughe oc wälbrydughe herra ib 61 (152, 67). haffuer iak sport at sigmund är en wäll byrdog man oc mektug kämpe Di 115 . een . . . wälbyrdoghir prestir ST 352 . " en ärlikin oc wälbyrdogh abbatissa " Lg 3: 51 . ib 126, 197, 232, 372 . " aff ädhela kononga oc wälbordogha riddara släkte " ib 343 . " wälbyrdoga oc stora herras söner " PM 40 . " jngen skal dirffwas taka segh ny waapn föra äller bära wtan marskens ja oc samtykke . . . tha likowäl wndan takandis them som wälbyrdoge ärw oc föra sin ättärnis vpan " ib 28 . " wm swa händdher ath nokre konwnga söner, härtogas barn, wa gripne til gangha " ib 34 . " giffwa nokrom ädlom, äller wälbyrdoghom besermile breff " ib 38 . " som födh war aff ärlekasta oc wälbyrdogastga släkte " Lg 3: 386 . " ss hedrande eqitet i förening med följande personbeteckning. iak . . . hafuer lathet hedherlikom manne ok wälbordhom philpus bonda aff bordsjö alt thet godzet som philpus bonde . . . fik aff hakone birno til pant " SD NS 1: 31 ( 1401) . " wälbördhom swen magnus karlsson " ib 553 ( 1406) . " i welbyrdhugha manna närwarw ib 94 ( 1402). then tid velbyrdog man swarte her ake jensson, riddare, tingde med almogan " BSH 3: 143 ( 1463) . FM 173 ( 1504) . " velbördig mans nielss slattes epterleffwerska " BYH 1: 286 ( 1512) . " kom for retthe velbördogh qwinne hustrv ingegerdh monssädotter paa appleholm oc sagde siig haffue nagot tiiltall til erligh och velbördog qwinne frw anne, her erich ericssons effterleuerske " BSH 5: 248 ( 1508) . " welbördogh möö iomfru cristin " Lg 3: 382 ."],"e":["-byrdugher: -byrdhugha SD NS 1: 94 ( 1402) . ","-byrdugher Lg 3: 197 ; ","-byrdugha KS 59 (146, 64) ; -byrdughe ib 61 (152, 67). -byrdighFM 173 (1504). -byrdig BYH 1: 286 ( 15 12) . ","-bördogher: -bördogh LG 3: 372; 382; -bördogha ib 343 ; ","-bördoghom SD NS 1: 553 ( 1406) . ","-bördig BYH 1: 286 ( 1512) . ","-burdogher: -burdhoks SD NS 1: 520 ( 1406) . ","-burdhugher: burdhkx ib ( 1406). -bordogher Lg 3: 126 ; .bordoghom SD NS 1: 31 ( 1401)),"]},{"a":"välbyrdhoghet","b":"nn","c":"","d":["god el. hög börd. " hennsas wälbyrdoghet " Lg 3: 284 . " aff hwad som hälsth landskap, wälbyrdoghet, eller herradöme the kwnna wara " PM 21 ."],"e":[]},{"a":"väld","b":"","c":"","d":[" , se vald."],"e":[]},{"a":"välda","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["välla . -adhe, ","välda af , fråntaga, beröfva med ack. och dat. at the väldade sancte anna the ängena aff FH 2: 113 ( 1438) . Jfr afvälda. ","välda sik til , tillvälla sig, slå under sig. eeth landz goodz wälladhe iak mik til som ekke war mit ST 291 . - med ack. och prep. fran kom for rettä olaff diegn pa nadhendals closter vegna ok kärde til olaff kyallaynen om II stenger jordh . . . som han hafde weldat sigh til ffran for:da clostredh FH 5: 133 ( 1489) . Jfr ivir-, til-väldA."]},{"a":"väldaghar","b":"nn","c":"","d":["goddagar. " mins vppa ath thu hafde alla thina wäldaga mädan thu wast j wärdlinna " MP 4: 86 . " then rädhz myndre för dödhenom som myndre kräselika wäldagha haffwer j sino liffwerne Peder Månssons Skrifter (Cod. Holm.: P. M. Liber B, bl. 234 recto); enl. uppgift af Förste Bilbiotekarien Dr. R. Geete. ""],"e":[]},{"a":"väldan","b":"av","c":"adj.","d":["utrustad med goda el. utmärkta egenskaper, förträfflig. en höwelik riddare oc wäl dan RK 1: 3271 ."],"e":[]},{"a":"väldare","b":"nn","c":"","d":[" Jfr. ivirväldare."],"e":[]},{"a":"välde","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) kraft, makt. thu . . . skalt standa moth the onardhinne mz welde (gewalt) ST 48 . ","2) våld, öfvervåld. " aghum wi oc skulum lijf aaf lata taka med swärþ, hoghum sum laghum för slikt wälde " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 6: 6 (1348, gammal afskr.). at laurens hafdhe hänne the for:de twedelene af for:de goze forthaghit ok fore haldhit meth rätte wäldhe ib NS 1: 419 ( 1405) . " han hafdhe honom aff takit mädh wälde oc vtan rät oc lagha dom afhändt fierdhadelen aff laxa fiskerino i swedh aa " BSH 2: 73 ( 1399) . at herra bänkt stensom . .. oc olof griis . . . kastafho vp hans quärna damp . . . medh store välde vtan lagh oc rät älla lagha doma VAH 24: 320 ( 1422) . the hafua gång på för:de öö medh wälde BtFH 1: 3 (1481, nyare afskr.). the komo ther opå medh wåld och wälde ib 4 (1467, nyare afskr.). dömdom wi l. . hwan thera sakan thil XL marc fore väldit FH 2: 113 ( 1438) . dömpede jach . . . olaff kyllaynen sakan til XL marc fore welde om forrörde jordh ib 5: 134 ( 1489) . " dömde iak . .. sydhemmaaboo hwar there sju (för sakan?) til XL mark for wälle foe the ginge wldoffuer for:ne raar bode met yxe och ordher " ib 178 ( 1499) . " han wille the godha frwna spilla han togh henne mz wälde oc raan " Al 7855 . " sälin är mins sons brudh . . . hona grep thu mz wälle (violenter) ok smittadhe " Bir 1: 50 . -(?) han dragher honom ouer goda tiill wa[lle] MD (S) 243 . ","3) makt, välde, herravälde, värdighet. man skal wäia thöm thär wäldhe hawir GO 1107 . war ther en riddare i stadhin som haffdhe stort wälle Prosadikter 155. taladhe var rra til gregorium paaua . . . jak lät thik koma til högxsta välde Bir 2: 332 . sidhan han (Julianus) kom til välle Bil 597 . " thz iag (Sten Sture d. ly) epther myn fadher till welle kom " RK 3: (si sta forts.). 5805. ST 400 . Lg 3: 343 . " haffde han heta astwndan til konunga riket, thz är romara konungz wälle " ib 191 . " thäne konungir tok valdz oc hedhirs nykla ok välde " Bir 3: 354 . " glädz äuerdhelica välsignadhe gudz licamme . . . j lthins äuerdhelico valdz välde (in sempiterna omnipotentia tua) " ib 251 . " som waaldh oc wälle haffuer i händher " RK 3: 3027 . " han behölt iw sielffuer the minsto wälde " ib 1: (Albr s. 211 (möjl. att föra till 5). vidhersagdhe gallicanus thy väldeno Bil 596 . vrange domara . . . toko gafuor oc vmuändo domin for hulkit the misto sit välle MP 2: 207 . Al 1637 . " han dreff mik aff mino wälle bor " ib 1646 ; " jf 5. han hafwer mit wälle androm forlänt af mik hafwer hant hz illa ränt ib 1649; jfr 5. thiit wälle skla sköt bort lidha " ib 1611 ; jfr 4. ib 2389 . " som sik oöhöghia ij sino wälle " ib 2903 ; jfr 4: MD 170 . ","4) höghet, ståt, glans. vi skolom . . . ey thiäna nakrom i öghomen oc ey äptir thy som yttra vällit wtkräfwir (sxecundum exigentiam exterioris pompæ) Bo 68 . Jfr bälde. ","5) egovälde, område. " sa wiith warth hans wälle " RK 3: 2654 . " skärie karla aff wiborghs väldi (d. v. s. län) " SD 5: 695 (1347, gammal afskr.). biorn i hagahaby . . . atspordhe . . om han matto medh loff skipta sin skogh, i haghaby wäldle lighiande, fran thera i holastadom ib NS 1: 256 (1403, nyare afskr.). - Jfr akerr-, högh-, ivir-, kesara-välde."],"e":["välle . ","wäle: -is ST 400 . ","wäldle SD NS 1: 256 (1403, nyare afskr.)), ","väldis man","vällis- )","väldis ände","välles- )"]},{"a":"väldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["2) = valdelika 3. huar nakat land (är) vällelica (postestative) haldit Bir 3: 401 . " i thet wi . . . haffue . . . saa lengie hollet welleliga stocholms slot ok stad B 5: 648 (1520). - Jfr ivir-, mangväldelika. ""],"e":["-leka . ","vällelica . ","lwelleliga )"]},{"a":"väldelikhet","b":"nn","c":"","d":["kraft, makt. thinna wällelikxhetz (motsv. ställe Kl 404: thins valdz) gudhlik lönlik thing MB 2: 398 . Jfr valdelikhet."],"e":["wällelixhet )"]},{"a":"väldenär","b":"nn","c":"","d":["1) maktinnehafvare, magnat. " thz skipte han mällan sina frädner . . . oc androm wäldenärom sinom " Al 9707 . " en kesare j rom som heth augustus . . . sändhe vt budh ok breff til alla sina weldhenära konungha ok foghotta " MP 5: 46 . ","2) våldshärskare. om thera bryllöps dagh giordhe thänne tyrannus ällir wälleärin stort . . gästabwdh Spec. Virg. 319."],"e":["wälle- )"]},{"a":"välder","b":"nn","c":"","d":["1) sjudande, framvällande. wtflytir hiärnin swa som brännnande tiära mz hetastom vä'l (elullitione) Bir 3: 141 . ","2) uppvällande el. uppspringande vattenstråle. then källa välle swo som then kötil ouer elle henger oc vällin alla weghan wm ganger Iv 397 . ","3) sjudande el. kokande massa. lät dacianus georgium sciuta i panno mz uällanda bly . . . vändes hanom valdar (af senare hand utskrapadt och utbytt mot malmer; se Ottelin; Studier öfver Cod. Bur. I 50, hvarest äfven anmärkes, att »det utskrapade ordet kan hava varit vældar»; motsv. ställe i Bil har velder 1018) i panno tel suala Bu 494 . " han lät smiþa vaghn af iarn. ok fylla mz oleo quaþo ok tärn ok lät tända bal vndi ok bränna tel vaghnen val ok lät casta christinam i miþian vällen ib 505. " ib 532 . Bil 449 . - Jfr kiötvälder."],"e":["valdar Bu 494 . ","väl Bir 3: 141 . med art. nom. weldren Iv (Cod. B) 397 . ","vällin ib (Cod. A). wäldin ib (Cod. C). ack. vällen Bu 505 . dat. vällenom ib 532 . ","wellenom Bil 449 . ","plac . "]},{"a":"välder","b":"av","c":"adj.","d":["storvulen? " [ragwald] knaphaffde wäller man och storhugadher (jfr motsv. ställe " VGL IV 15: 10: baldär oc huxstor, äfvensom i den lat. texten i Registrum Upsaliense: magnaimus et corde tumens) PK 225 ."],"e":["wäller )"]},{"a":"väldogher","b":"","c":"","d":[" , se valdogher."],"e":[]},{"a":"väldygdher","b":"av","c":"adj.","d":["väl utrustad med dygder, mycket dygdig? salamiel suri, sadi son, som thydher a wart maal. wäl dygdher herra MB 1: 383 (måhända att fatta ss två ord)."],"e":[]},{"a":"väle","b":"nn","c":"","d":["stjärt. " wälin (på fogeln fenix) är (af senare hand ändradt till näfwidh är) röt som roos (Cod. C. stiärten rödhir som roos 992) " Bil 306 ."],"e":[]},{"a":"välfaghna","b":"vb","c":"v.","d":["helsa välkommen, välkomna, helsawart han wördhelika wälfagnadher aff pawan oc riddarskapet Lg 672 . ib 3: 283 . " offtha wälfagnadhes hon wördelika aff hälga apostlannas samqwämdh " ib 424 ."],"e":[]},{"a":"välfangin","b":"","c":"","d":["välfången, på rättmätigt sätt fången el. förvärfvad. aff wälfangna gozse Lg 3: 412 ."],"e":[]},{"a":"välfart","b":"nn","c":"","d":["tt föra till 2. ","2) förmögenhet, egendom. motte jag ther offuer miste arff, eghe oc all min velfart FM 142 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"välfordhan","b":"nn","c":"","d":["välgång. Gers Frest 15, 36 ."],"e":[]},{"a":"välfornumstogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket förståndig. welförnwmstog man war han RK 3: (sista forts.) 6082. - ss hedrade eqiet i förening med följande personbeteckning. erliga och welfornwmstoga men eric jönsson oc joan jönsson radmen j stockholm SO 164 . beskedlig oc fälfornumstig män borgmestee och radh j nadendall FH 5: 207 ( 1512) ."],"e":["welförnwmstog . ","welfornwmpstog . ","välfornumstig )"]},{"a":"välforthänkter","b":"","c":"","d":["som väl betänkt sig. at iak . . . wälforthänker (med godt betänkande, efter noggrant el. moget öfvervägande) . . . hafuer saalt . . . ärkebiscop henrike . . . mit godz aadhö SD NS 1: 336 ( 1404) . FH 3: 137 ( 1449) ."],"e":[]},{"a":"välfrägdh","b":"nn","c":"","d":["godt rykte. for thes helga fruens namkunnoga velfrägdh Lg 3: 557 ."],"e":[]},{"a":"välfrägdhadher","b":"","c":"","d":["välfräjdad, som har godt rykte. höwitzka oc wälfrägdadha menniskor VKR 9 . ib 3, 4 . Bir 4: 94, 95 . " aff reenliwis menniskiom oc wäl frägdhadhom " Ber 277 . - (?) the som altidh liffua kräseleka i thera godha daghom . . . ophöghde, wälfrägdadhe (sannolikt för wälfrändadhe; bene prarenkräseleka i thera godha daghom . . . ophögde, wälfrägdadhe (sannolikt för wälfrändadhe; bene parentati) Su 117 ."],"e":[]},{"a":"välfrändadher","b":"","c":"","d":[" ? som har ansedda fränder, som har goda slägtförbindelser. Su 117 (se välvrägdhadher)."],"e":[]},{"a":"välfälle","b":"nn","c":"","d":["till jordegendom hörande förmåndr. (Varnhems kloster öfvrlåter) alt sit välfäle pa ludhra i vänir, som är fiskri til ena noth Urk. fr. 1469 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr välhälde."],"e":[]},{"a":"välfärdh","b":"nn","c":"","d":["välfärd, välgång. " awndas mot hans wälfärd ok godho " Bir 1: 287 . nar wi hans gagn oc wälfärdh swa älskom som wart eghit LfK 49 . wi . . . mistom wälfärdh margha handa Al 3168 . han wågade . . . sitt liiff oc all welfärd RK 3: (sista forts.) 5762 . " gudz hiälp hwem vij edher herredöme . .. ewigh befale met siäl oc liiff i lyckesamblige väl ferdh " FH 7: 100 ( 1517) . - framgång. samglädhias mz honom i hans wälfärdher LfK 99 ."],"e":["-ir )"]},{"a":"välfärþogher","b":"av","c":"adj.","d":["fullt rustad. thet i äre gärinde vt af vaar stadh strengenäs xii velfordogha män med harnisk, arborsth ok godha värio BSH 5: 16 ( 1504) . " ath the skulle skicke eder it tall folk aff verendz land, swa a iiij (4) giorde then v (5) velferdugh vt " ib 163 ( 1507) . ath i . . . vele alstingis vare vederredhe med eders swenä velferdoghe till hest HSH 20: 51 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"välför","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vid fullkomligt bruk af sina lemmar, frisk. stoþ hon (den döda) up sva som af synne. hel ok välför (frisk och färdig) Bu 151 . möte en saloghar siukar man numin ok onytar sanctus iacobus baþ han helan liua. [ok] vp standa väl föran ib 165 . " var þu väl för " ib. " varþ han väl för ib. - vid fullt bruk af talförmågan. han kom thit maalös ok thädhan väl föör som han bäzt war " Bil 868 . ","2) fullt kraftig, stark. bära fram ena book . . . swa stora at en välför man formatte äkke mera bära KL 318 .","3) fullt duglig, fullt i stånd (tll strid). wälföre män til stridh MB 1: 384 . " tolff thwsand män til stridh wäl föra " ib 420 . - vapenför, stridsduglig. tw hundradha men wel föra RK 1: 1642 . - som väl kan skicka sig i strid, som förstår att strida, tapper. han uar väl för riddare (prudens in armis) Bil 396 . ","4) kraftig, duglig? som befinner sig i sin kraftiga ålder? MB 1: 22 . - I de språkprof, i hvilka väl skrifves skildt från adjektivets form, är det ovisst, huruvida förbindelsen bör fattas ss sammansättning."],"e":["-föör )"]},{"a":"välgärdh","b":"nn","c":"","d":["välgärning. " the vnderliga gudz velgerdh som han henne beviiste gongande . . . til asiis " Lg 3: 541 . " til alla ärä ok velgerder redhaboen " ib 578 . " thu skalt ey glöma thins frälsara nadh oc wälgärdh " LfK 48 . " loff oc ära wari gudhi för alla sina wälgärdher " ib 93 . ib 81 ."],"e":["velgerdh . ","-ir )"]},{"a":"välgärning","b":"nn","c":"","d":["1) välgärning. " ey minnas the hans godha gärninga oc the välgärninga han hawir thöm giort (beneficorium et operum ejus) " Bo 195 . " aff wälgärnigenna ymnoghet " Su 182 . skolom . . . wi särdeles göra honom (Gud) gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . phila . . thakkade honom for allä hans wäl gerninge Va 39 . the . . . suika siälanna aff hulkra välgerningom the lifwa (quorum benficiis virunt) Bir 3: 10. (hwat lönum fik han aff ondom mannom fore) välgerninga Bil 215 . ","2) god, gärning, dygd. war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plicta synde Bil 458 ."],"e":["-ger- . ","-igh . ","-igg . ","-ar )","välgärningis man","-yng- VKR 77), "]},{"a":"välgöra","b":"vb","c":"v.","d":[" . thakka for wälgiort Lg 3: 212 ."],"e":[]},{"a":"välhelbrygdho","b":"av","c":"adj.","d":["fullkomligt frisk. Lg 3: 370 ."],"e":["welhelbrigde )"]},{"a":"välhugha","b":"av","c":"adj.","d":["välsinnad, god snäll. ä wäxä wälliuga (trol. för wälhuga) barn tho at the watn drikka GO 129 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 433 f-; jfr äfven ib 94 f-, hvarest en annan förklaring af wälliuga gifves."],"e":[]},{"a":"välhughadher","b":"","c":"","d":["välsinnad. " hwar wälhughadher man oc wälwiliogher offre gudhi gull oc silff " MB 1: 355 ."],"e":[]},{"a":"välhälde","b":"nn","c":"","d":["gagn, fördel, förmån. " mek thil välhäldhe " SD NS 2: 213 ( 1409) . - särsk. till jordegendom hörande förmån. at wi haffom soolth . . . swen bodh !UDDA_TECKEN? (1/2) war gardh vti fryslom i mark . . . meth allom tillaghom som then gardh til lyger . . . oc meth aal the wäll hälli som ther til liggä, som bäther är ath äghe en at mystä SD NS 1: 217 ( 1403), gammal afskr.). Jfr välfälle."],"e":["wääl hälli )"]},{"a":"välia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) välja bestämma sig för. med inf. valde hiärtoghin heldir döö en mz vanhedher at lifua Bil 865 . - med dat. och inf. stephanus wäl sic liggia när sancto laurencio Bil 286 . " wil thu wälia thik at byggia athina winstro hand, tha wil iak gang a höghro hand wil thu oc wälia a höghra hand tha ganger iak iämpärna a winstro hand " MB 1: 178-9. - med ack. badh han fornempde laurenz kesa oc wälia en deel af thässa twa SJ 103 ( 1439) . - välja, utse. med ack. þer vi baþin välyom varn läghurstaþ SD 5: 562 ( 1346) . " tolf män samþykte, walde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum " ib 376 (1344, nyare afskr.). än the skulu . . . kunung welia, thä äru männene opta wildoghe, ok welia swå opta barn ok ughur magha som rönta män KS 11 (27, 12) . ib 10 (23, 10). Bil 575 . RK 2: 553 . " þän min sun hafar valt " Bir 4: (Avt) 185. är then sami min vin som valdir vardhir ib 2: 261 . " warder konunger a morasten walder " RK 1: 4457 . " gudh är ey wildoghir oc wäl ey swa en at han wrakir annan Hel. mäns lefv. 174. - med dat. och ack. at wälia sik husbonda aff allom frankarikis härrom ok jonkarum ogiptum " Bil 731 . " wy haffwm hukt oss konung välia " RK 1: 4454 . - med två ack. vildo han alle biscop välia Bu 28 . " executores . . . välyom vi . . ärchebiscopen af vpsalum . . . joan cristinäson swen " SD 5: 567 ( 1346) . " äf þöm fyoghertan skulu twe väliäs bärghännästärä " ib 638 ( 1347) . " aff mangom stadum waldis han biscopir " Bil 786 . " han war sinom herra otro ok waldis aff iwinum konunger (af samma hand ändradt till til keysara) " ib 736 . " at han är keysare walder ok takin " ib 315 . - med ack. och prep. til med följ. subst. el. inf. fra þöm dagh wi til kronunnä i swerike forman waldom SD 5: 562 ( 1346) . alt romara borgh radh hafuir thik walt til l keysare Bil 314 . " en annar man j rikeno . . . är aff gudhi til konung valdir " Bir 2: 259 . " ib 4:: (Avt) 183). hwilken som vordher voldher til kyällare swen " SO 7 . " starkar longobardus valdes tel at hugga " Bu 57 . - med dat. och ack. samt prep. til med följ. subst. firi þöm þu valde þik tel folk Bu 77 . " at welia barn ok ughur magha si til kunung " KS 11 (27, 12) . ","2) (med småakig granntyckhet) välja, vara granntyckt i att välja, vara granntyckt el. kräsen med afseende på (ngt). thz skal vaktas at man ey wräki älla väli matin (a superstitiosa obseratione ciborum cavendum) Bo 132 ."],"e":["welia . wälliä: vt wälliä SML Prol. valia MElL Kg 4: pr. i var. ","ualdo : vtualdo Bir 3: 402 . ","wäldo Bil 575 . ","welde RK 2: 553 . ","voldher SO 7 . ","woldher: wth woldha Lg 3: 117),","välia ut , "]},{"a":"välikhet","b":"nn","c":"","d":["välbefinnande, välmakt; lycklig el. glad tillvaro, glädje, sällhet; härlighet. thän som hwarte wanda se ällir höra ällir sköta gudhi i sinne välikhet Hel. mäns lefv. 122. jac wet wthan twäkan at mik ska aldirigh välikhet brista (jam nullum decinceps exstecto gloriæ defectum) ib 170 ."],"e":[]},{"a":"välilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr utvälilse."],"e":[]},{"a":"välis","b":"in","c":"interj.","d":["eg. väl är; väl, hell. " velyks tik tu giwidonis siell " LfK 287 ."],"e":["velys )"]},{"a":"välklädder","b":"","c":"","d":["välklädd. " mik thotte som här war en väl kläddir man " Bil 846 ."],"e":[]},{"a":"välkoma","b":"nn","c":"","d":["ankomst i en lycklig stund. " wi glädhioms af idhre välkomo (vos venire gratulemur) " Bo 248 ."],"e":[]},{"a":"välkomin","b":"","c":"","d":["kommen till hugnad el. glädje. kommen i en lycklig stund; välkommen. med dat. (el. i dess tälle ack.). han foor atir ginom swerike heem oc war välkomin allom thöm gudhi thiänto (a multis cum magno suspectus desiderio, gratious et optabilis bonis) Bil 862 . " han war hanum wäll komen (hann tekr vel við honum) " Di 13 . hade han slagit vij aff myna riddara . . . han skulde mek lika well wälkomen wara (vel komin medð oss) ib 125 . ib 171 . han war didrik wälkomen i 102. konungsins men . . . sagdo hertoghomen tidhande swa som konungin haffde them sagt . . . at j ärin gudi wel lkompne ok honom RK 1: 3728 ; " jfr nedan. - i helsning. väl cimin käre theodore " Bu 531 . " väl kompne mine herra (bene vieniunt domini nei) wäl kompne herra mine som wärdhughis vithia mik litit värdhan " Bil 110 . KL 410, 413 . MB 2: 403, 406 . " o min herra war wäl komin (bene venisti) " Bir 1: 158 . ib 3: 237 . " petrus . . . badh han wara wäl komin j gudz fridhi (Petrus: pax tibi fiat, bene venisti) " Bil 269 . " husbondin . . . badh sina gäste väl kompna vära " Fl 834 . Di 103 . " the herre i danske fägna mig well ok både mig wara wellkommen häll oc sälj " RK 3: (sista forts.) 4300 . - med dat. (el. idess ställe ack.). var gudhi väl komin Fr 1256 . Iv 3281, 5569 . ST 282, 293, 473 . " j ärin gudi welkompne här bönder ok hoffmen hwo här er " RK 1: 4452 . " thu äst här väl komin gudhi ok mik " Iv 179 . ib 174, 4832 . the . . . badho han gudhom väl komin vära Fl 64 . " konungin . . . badh han gudh väl komin värä " Fr 1930 . ij skulin . . . bidhia han vara väl komin gudhi ok mik Iv 1730 . the . . . badho honum gudhi väl komin vara ok allum thöm ther fore ära ib 4353 . Fr 1552 . RK 2: 5150, 7995 . Di 285 . " tw skall wara mik wälkommen (væl skalltu hær komen). sa lenge thu wilt her bliffua " Di 35 . tu skalth vara os velkommen ib 223 . " lhon . .. badh alla vara gladha oc välkompna them threm konungeomen " Bil 916 ."],"e":["väll- . ","vel- . ","vell- )"]},{"a":"välkunnadher","b":"","c":"","d":["kunnig, insigtsfull, förståndig. " the män som wiise äre loc wälkunnadhe " MB 1: 356 ."],"e":[]},{"a":"välla","b":"vb","c":"v.","d":["1) välla, bubbla upp, flöda, strölmma, ymnigt flyta. om vätska el. det som innehåller vätska. brast up än kälda vällande þär är iorþen var þörrast Bu 71 . " brast up ii sama huseno en oleo kälda vällande " ib 65 . " mz hunagh ok miolk väldar ok flytar iorþen al " ib 77 . " hwarke elder loghandhe älla watn wällande (vulliens) slöckia gudhz älskogha j mino hiärta " Bil 370 . " thz (vattnet) wäller som en kätil siwdher thz höris langt hwru th[z) liwdher " Al 1943 . " then källa väller swo som then kätil ouer elle henger oc vällin alla weghna wm ganger (keldan vall svá, at alla vega kastaði um) " Iv 395 . - sjuda, koka. lät han vellande (ferventem) watn ifuir hans blodugha vnde Bil 327 . " blodhit val ij thera saar som thän ketil ower ellin staar (var þeim svá heit, at bloðit vall i sárunum) " Iv 5013 . " then kätilin i heluite weller " RK 1: 337 . " domicanus . . . lät . . . siuþa han liuande ii vällande oleo panno: sua som hans liif var menlöst af allom kiötlekom lusta. sua var hans likame i vällande oleo menlösa af pino " Bu 149 . " ther saatom wi ower wällande kötgrytom " MB 1: 322 . konungen . . . badh säthia stora grytor oc braadha pannor offwir eldin. oc them göra wällande hetha (d. v. kokheta) ib 2: 298 . - sjuda, komma i kokning el. smältning, smälta, öfvergå el. vara i smält tillstånd; flyta. lhan lät smiþa vaghn af iarn ok fylla mz oleo quaþo ok tiäru. lok lät tända bal vndi. ok bränna. tel lvaghnen val (Cod. B, C södh 1019) Bu 505 . dyocleeianus . . . lät giua drikka primo vällande bly ib 529 . " brännande som vällande bly " Bir 3: 87 . hiärnin val (ebulliebat) som bly ok vt flöt som tiära ib 136 . " the gropana varo alla fulla mz glödhetom oc vällande malm " Pa 18 . - upplåga, flamma. jak skal opfylla thom mz brännande eld oc vällande (ebuliente) Bir 3: 12 . ","2) (i mängd) framkräla, kräla, vimla. ther alskona matka wllo Pa 22 . " lys oc madka wullo flokkom " Lg 112 . - vimla, vara full af. wespacianus hafdhe ena fula sot innan sinum näsum swa at the wllu fulle mz matkum Bil 312 . " hötte hanum hans köt vella mz leuandis madkom (corpus tuum vernibus scaturiet) " ib 577 . ","1) (i mängd) kräla lfram. ruthnadhe hans kinben swa at makhka flutu ok wollu wt fluckum Bil 253 . Jfr utvälla. ","2) låta framvälla, spruta ut. the siäla han (Cerberus) igen wt aff sik wälder Al 6948 ."],"e":["wälder Al 6948 . ","wäldher Bil 303 . ","welder Iv (Cod. B, C) 5013. väldar Bu 77 . ","väller Iv 395 . ","wäller Al 1943 . ","uällir: opuällir Bir 3: 140. weller RK 1: 337 (i rimsl. med heller). impf. val Bu 505 ; Bir 3: 136 ; Iv 5013 . ","wllu Bil 312 . ","wllo Pa 22 . ","wullo Lg 112 . ","wollu Bil 253 . ","wollo: vth wollo St 538),","välla up , välla upp, springa upp, fara upp. wäldher ther dighir diäfwlskapir vp ij wädhrith ifuir brunnenom Bil 303 . Jfr upvälla. ","välla ut , "]},{"a":"välla","b":"vb","c":"v.","d":["koka, bringa i kokning, underkasta kokning, bereda genom kokning. hwast oc kalt är watnit, wtan thz siwd so tisxxana, ällir j biwgge llis oc silas " Bir 4: 63 . jak var väldir oc sodhin mz olio ib 3: 354 . " nätsla frö wält j honagh " LB 4: 351 . " fore allo thesso är näsla frö goth mz honagh älla win wält ib. skal man . . . wälla them (rosorna) i wiin " ib 7: 4 . " ib l6. - upphetta, uppvärma. fätman wardher aff blodzsens bränning aff starkom hyta wällande honom oc omwandande i bränningenne " LB 5: 293 . - böra flytande, smälta. bödh han at bly skulle vällas (plumbum liquefactum) i store panno KL 372 . ST 105 . "],"e":["wällis Bir 4: 63 . ","wellade Di 48 . ","väldir Bir 3: 354 . ","wält LB 4: 351 (på stvå st.). imperat. wäl ib 7: 6 . " wälla ib 3; dock snarare att uppfatta ss inf.), ","välla saman , koka samman. skal man tagha abroth oc malyrth oc wälla saman j starka ethikio LB 5: 77 . " skal man taga getha miölk och krassa fröö wälla tz saman tz skal han dricka ib 7: 3. - smälta samman. han . . . tog stalit . . . oc wellade thz saman " Di 48 . ","välla til hopa , koka i hop, koka samman. thz skal lman wälla alth til hopa LB 7: 3 ."]},{"a":"vällinger","b":"nn","c":"","d":["välling, gröt, soppa. " MP 1: 190. Lb 7: 183. hon . . . giordhe sigh vellingh (polentam) " MB 2: 210 . enkte haffwandes til födho wtan wällingh som the blandadho aff watn oc groffwo myöle LfK 19 . " göra velling af hafra gryn, ätikia oc vatn " LB 7: 302 . äta welling giordhan aff watn oc hafra gryn oc smör oc miölk ib 3: 115 . " mz lyonum wälling " ib 77 . " i blöthan wällingh " ib 2: 10 . " tach rog och sywdh han ther til ath han warder som wälling " ib 68 . " gör thik kaal ällir vellingh aff fersko fiska dudhi ällir fersko köthsudhy ib 3: 182. Jfr kalk-, rogh-vällinger. ""],"e":[]},{"a":"välliuga","b":"","c":"","d":[" , se välhugha."],"e":[]},{"a":"vällivande","b":"","c":"","d":[" , se väl 4."],"e":["vällivaskolande"]},{"a":"vällukt","b":"nn","c":"","d":["vällukt, doft. eg. och bildl. tha hon saghe the wänasta roser oc lilyor, oc marghskoma yrther, oc kändhe theras wällokt Lg 3: 279 . owergangandis aldra dyrasta krydde oc smörilsinna wällukt oc söthet Su 205 . ib 202 . " dygdenna wällokt " ib 61 ."],"e":["-lokt )"]},{"a":"vällukta","b":"vb","c":"v.","d":["sprida vällukt, dofta. härran sagde, nar iak är i thinne siäl, tha wälluktar min eghin godhet i tik Mecht. Uppenb. 205."],"e":[]},{"a":"välluktande","b":"","c":"","d":["välluiktande, doftande. eg. och bild. loflica idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte Bo 147 . " wälloktande blomstir " Bir 1: 179 (på två st.). the skulu ey lokta the söta loktena j mino rike. gangande owir al lwälloktande thingh ib 151. thine fötir varo . . . swa som fwlle mz välloktande yrtom thy at thina siäl astundilse ok hoop varo . . . välloktande til aldra äptirdöme lok äptirflöghilse ib 3: 315 . VKR II . mz . . . wälluktande kryddhom MB 2: 182 . " j eth wälluktande bunden " Su 202 . wälluktande mandragore ib 203 . " thine spena äru . . . wälluktande aff aldra dyrasta krydde " ib 204 . Jfr vällustande."],"e":["-loktande )"]},{"a":"vällust","b":"nn","c":"","d":["njutning, nöje, fröjd. " hwar iak thogh swa stora hoghswalilse glädhi och frögdh mz alzskons söthma oc wällust " Lg 812 . - behaglig ställning, angenäm tillvaro. paradiis . . . hwar adam oc ewa waro i store wäll lust stadde Lg 3: 465 . " eder herredöme maa vethe for sanningh ath iach sijtter her ickä i saa store vellösth som alle teckiä " HSH 20: 267 ( 1508) . - särsk. om sinlig njutning och värdlslig fröjd. j the wällust han hafdhe ST 373 . thw . . . skalt haffwa athrhaldh i maat oc dryk, oc i glädhi, oc skalt fly alla wällost Lg 3: 335 . " at hon mykyt hetelika haffe älskat wärldena oc henna wällust " ib 415 . " maa människian wtan alla syndh haffwa nakra wällost oc glädhi " LfK 161 ."],"e":["-lost . ","-lösth )"]},{"a":"vällustande","b":"","c":"","d":["angenäm, behaglig. " the wällustande balsama smörilse " LfK 73 . " cynamonium oc balsamus, oc alzkona wällustande yrther oc trä " Lg 3: 279 . Sannolikt är dock på båda ställena wällustande felaktig för välluktande."],"e":[]},{"a":"välluste","b":"nn","c":"","d":["njutning, nöje. hwilka frögdh oc glädhi enghen wärdzliken wälluste kan widherkliknas Lg 3: 393 ."],"e":[]},{"a":"vällustogher ajd.","b":"","c":"","d":["angenäm, tjusande. " haffdhe widh sit palacium en widhan oc wällustoghan trägardh " Lg 3: 279 ."],"e":[]},{"a":"vällustoghet","b":"nn","c":"","d":["angenämhet, behag, förnöjelse. " war thän trägardhen swa lusteliken at yterhmeer wällustoghet kwnne man ey finna i blandh cedros oc cypressons som wäxa oppa bärghen syon oc lybano " Lg 3: 279 ."],"e":[]},{"a":"välläghe","b":"nn","c":"","d":["godt el. lämpligt läge. thet wi haf. uom giort eet laghlikit iordha skipte fore samfäld ok wäliäghis skul meth joan öyarssoni Sd NS 2: 75 ( 1408). ib 74 ( 1408) ."],"e":[]},{"a":"vällärdher","b":"av","c":"adj.","d":["vällärd, med god lärdom utrustad. sende sanctus ansgarius thwa . . . mykit wellerda . . . men til konungh stenkil PK 232 ."],"e":[]},{"a":"välmak","b":"nn","c":"","d":["1) ro, hvila, beqvämlighet, goda dagar. ij ärin alt wane widher wäl mak Al 1389 . " wi mistom . . al then hedher ok alt thz wäl mak ther alexander later os tee " ib 3170 . ","2) gagn, nytta, fördel. hulka tre gardha nyclis diäkn . . . säk laglika meth klostrena till lagdhe äpter beggias thera vällmak, fore twa gardha på falonne SD NS 2: 213 ( 1409) ."],"e":["väll )"]},{"a":"välmakt","b":"nn","c":"","d":["1) full kfraft, tillstånd el. ltid d man ngt förmår el. då man orkar uträtta ngt, välmåga, välbefinnande. gudh lofwar thöm godh löön, thär miscundsampleca gernnga göra meth kiärlech li sinne wälmakt til ordh ok sinna i lifsens helbrygdho tima SD NS 2: 11 ( 1408) . ib 44 ( 1408) . 53 ( 1408), 213 ( 1409). cord gaff then sama fierdungh i sins liiffs welmacht hennes dotter SJ 133 ( 1444) . FH 3: 113 ( 1447) . swa länge j ärin j idhre wälmakt (quamdiu vires suppetunt) . . . tha brukin idher oc forsumen ekke idher at saman sanka idher hymelzlika rikedoma Su 242 . Gers Ars A 3. Lg 3: 584 . - (?) tycer dhöm alle raadh vare, athi skele holle eedher son vedh välmagth FM 503 ( 1510) . ","2) välmakt, makt, tillstånd af makt el. lycka. aldrigh haffde han tess akt tha han war j sin wel makt ath böndher skuldo swa offuer honom rada RK 2: 4487 . ib 1021 . " j thesse welmact oc walde öktis guz räddoghe oc kerleker mz honum " Lg 3 . 197. Va 4 . ","3) fullt gällande kfraft, full giltighet. forhopendis eder herredöme sadant . . . fulborde oc wed velmacth holle wele HSH 24: 32 ( 1512) ."],"e":["-magth . ","-macht )"]},{"a":"välmatadher","b":"","c":"","d":["1) väl afpassad. til thäs natwra stadnar oc wardher stadigh mz rätto samblande oc wälmatadho watn oc heta MB 1: 120 . blyufa . . . i välmattande (för -adhe) tämppran MP 2: 124 . ","2) måttlig, sedlig, sansad. liff vämactadhir (modestus) Bir 3: 432 . " tz barn som tha födis, thed vardher glath och velmottath " LB 7: 92 ."],"e":["velmotthadher . ","välmattadher: -ande för -.adhe MP 2: 124 . vämactadhir för -mattadhir Bir 3: 432),"]},{"a":"välmoin","b":"av","c":"adj.","d":["fullmogen, frucht som är ripa oc wälmoghän LB 6: 282 ."],"e":["-moghän )"]},{"a":"välning","b":"nn","c":"","d":["väljande, val. " om bysitiaria welnyngh " SO 97 ."],"e":["welnyngh )"]},{"a":"välnytia","b":"","c":"","d":[" , se väl 4."],"e":[]},{"a":"välplägha","b":"vb","c":"v.","d":["förpläga them . . . hysa oc wälplägha Lg 3: 511 ."],"e":[]},{"a":"välpläghan","b":"nn","c":"","d":["god förplägning. för wenskap skuld, ällar wälpläghan oc kropfyllo, lisma för höghom oc herrom LfK 53 ."],"e":[]},{"a":"välprydder","b":"","c":"","d":["väl prydd, som är i sin prydnad. ey gör iordhrikis klädhe wplryddan klärk Ber 28 . - väl utsirad. sex uthskorna och välprydda fägersta änglar TK 269 ."],"e":[]},{"a":"välredder","b":"","c":"","d":[" , p. dj. väl rustad, väl utrustad. the . . . loffuade honom . . . jce [100] welredde men RK 2: 3747 . " thänne prydde oc välredde hästir " Bir 3 . 386."],"e":[]},{"a":"välrinkande","b":"","c":"","d":["välluktande. " mz wälrykande yrtom " MB 1: (Cod. B) 552 ."],"e":["-rykande )"]},{"a":"välrotadher","b":"","c":"","d":["väl rotad. välrodat trä Bir 3: 61 ."],"e":["-rod- )"]},{"a":"välsidhugher","b":"","c":"","d":[" , se sidhugher."],"e":[]},{"a":"välsighia","b":"vb","c":"v.","d":["prisa, lofa. " jak skal välsighia (benedicam) gudh j huariom thima " MP 1: 9 ."],"e":[]},{"a":"välsighna","b":"vb","c":"v.","d":["1) välsigna, nedkalla Guds nåd och hjälp öfver (ngn). hwa som thik wälsignar, han skal wara wälsignadher MB 1: 416 . o fadhir. välsighna thu mic KL 303 . " gaff biskoppen oc tämpelsens klärka them til hopa, them wälsighnande til hälokt äkteskap " Lg 3: 634 . - med dat. at hon . . . välsigne hatandom sik (benedicat persequentibus se) Bir 3: 170 . - välsigna, helga, (under bön el. tacksägelse) nedkalla välsignelse öfver (bord el. måltid). alle thwa sina händir oc standa sidhan om kring oc välsigna bordhit för än the sätias (circumstantes mensam devotissime benedicunt) Bo 171 . (under uttalande af välsignele) hels,a egna vä'lkomstel. afskedshelning. var herra ihesus oppinbaradhis thöm ther ginstan. vmfägnadhe thaghan innelcia sina modhir. heladhe oc välsignadhe hona. oc hon välsignadhe han (amplexatus est natrem valefaciens ei, et mater eum tenerrime) Bo 245 . ","2) välsigna, förläna nåd och goda gåfvor åt (ngn). om Gud. väsignahde gudh hans värlzlika brodhors hws KL 272 . " then hälghe ande wälsigne mik Sv. Böner 22. "","wälsegnadister: -iste Gers Ars b 5), ","1) märkt med korsets tecken, signad med korstecknet. opta är wadhin när säl är thän wälsighnadhir är (felix cui crux benedicit) GO 169 . ","2) välsignnad, helgad. " thetta välsignadh brödhit " MP 1: 179 . " hans siäl skal mättas aff thy välsignadha brödheno som ihesu christi likame är " ib 2: 137 . - (genom bön och välsignilse) anbefald åt (Gud)? far in wälsignadher gudhi (benedicte Domini) hwi halder thu wte MB 1: 205 ; " jfr 3. - (under uttalande af välsignelse helsad. þän tima sanctus iohannes com atar af patmos . . . þa varþ han takin mz myckom heþar i efeso staþ. ok öpto alle välsignaþar som kumbar ii guz namn " Bu 151 .","3) välsignad, (af Gud) benådad, utrustad med goda gåfvor. thu skal wardha wälsignadher aff gudhi MB 1: 258 . " wälsignadher wari han som miskundh mz tik giordhe " ib 2: 210 . " skalt thw gärna omganga ey at enast mz varom herra ihesu oc hans apostlom. vtan ämuäl mz thässo välsignadho härskanio som är lazaro, martha oc maria " Bo 155 ; " jfr 4. "","4) välsignad, med tacksamhet el. tacksägelse ihågkommen; prisad, lofvad, högtlofvad. at thin kärlekir brinne til ensampnan gudh oc hans gudhelikx kärlekx eldher wmfämpnandis tik, gifui tik hwilo a sinom wälsignadha arme Bir 4: 20 . marie wälsignadhe likame ib (Dikt ) 247 ; jfr 2. huru mangfallelika the smu iomfrunna wälsignadhir wili vndirgaff sik gudhz thiänist ib 250 ; " jfr 2. y tjns helgasta wälsegnadiste dödz . . . makt " Gers Ars b 5. maria fagnaþe fägin sinom bröþom: ok baþ sin son vara iuäl signaþan firi alla naþe (dominum benedixit) Bu 14 . ihesu namn se väl signat äuinneleka ib 166 . hon (Jungfru Maria) fiöl . . . a knä . . . sighiande. min välsignadhe son. gak mz thins fadhirs ok minom välsignilsom Bo 36 . " välsignadhir vari var gudh som os sändir hiälp " ib 208 . " uälsighnadhir vari thu gudh aldra thinga skapare " Bir 4: 159 . " väslignadh vari thw (Jungfru Maria) mz äuerdhelike välsignan " ib 2: 43 . vari thw väsignadh thy at thw äst modhir oc jomfrw ib. wälsignadha (benedicta) wari thina händher oc arma . . . wälsignadhe (felices) wari thina roosane kindher Su 216 . " thit wälsignadh modherlika bryst " ib 217 . the thry ordhen som äre benedicta tu in mulierbus the mugha thydhas aff the höghtidhene som hon war op takin til lhimmerikes oc höghd op ower alla himmerikes cora the ordhen haffua swa myket wnderstanda som thu äst wälsignadh offuer alla quinna j jorderlike, thy at tha war hon lowadh oc äraddh aff allo lhimmerikes härskap MP 3: 501 ."],"e":[]},{"a":"välsighnan","b":"nn","c":"","d":["1) välsignande, nedkallande af Guds nåd och hjälp. at hon (klosterregeln) styrkis aff thinne wälsignan, som är min ämbitz man j iordherike Bir 4: 114 . " skörlifnadhin är gudhz owin och fadherlika wälsighnans och godhz fortapilse (paternæ benedictionis atque substantiæ peridito) " Ber 79 . ","2) välsignilse, Guds nåd och det hvari denna visar sig, välgång. the . . fingo arswext oc wälsighan a allo thy them tillhördhe ST 110 . ","3) lofprisande. " the . . . helsadho hona (Jungru Maria) mz alle the välsignan som the gato " Bo 242 . " välsignadh vari thw (Jungfru Maria) mz äuerdhelike välsignan " Bir 2: 43 ."],"e":[]},{"a":"välsighnilse","b":"nn","c":"","d":["och f. ","1) välsignelse, nedkallande af Guds nåd och hjälp. gaf han folkino i yybærnia sin välsignilse oc badh for thöm innerlica til gudh Pa 4 . wil han (Isak) iämsköt giwa honum sina wälsignilse MB 1: 212 . ib 213 . han (påfven) . . . gaff . .. hänne . . . sin välsignise KL 355 . " gif mic välsignilse o andelikin modhir " ib 303 . hon . . beddis välsignilse af hänne (Clara) ib 349 . fiol ödhmiuktinna mästare a knä oc beddis bendicionem ok hon (Jungfru Maria) fiöl samuledh a knä . . . sighiande min välsignadhe son gak mz thins fadhirs ok mknom välsignilsom Bo 36 . - om väsignelse som uttalas öfver församling ss afslutning af gudstjenstlig förrättning. nar mässan war ändat, oc wälsignilsen giffwin Lg 332 . " at biscopen äpther fornämda stykke gör ok gifwer wälsignilse ofwer kirkiona ok folkit Sv. Kyrkobr. l252. - om bordsbön. til qwäl drikkin äptir aptansangin wari wälsignilsen potum ancillarum suarum bendeicat rex angelorum " Bir 5: 72 . " ljnnan abbatissona fra waru skal priorissa giffua wälsignilse " ib. " tha wälsignilse är giordh tha siti hwar en til bordz " ib. " alt ther til bordzsins wälsignilse (bendecidctiones mensæ) läsis " ib 4: 13 . Su 370 . - välsignelse, af Gud el. Kristus tillsagd och förlänad nåd och hjälp. jak skla giwa thik son, som iak skal giwa mina wälsighnilse (cui bendicturus sum) MB 1: 87 . tak . . . välsignilsen af piltenom ihesu Bo 19 . tha han hafdhe giwit thöm sin välsiginilse. foor han fran them ib 238 . ib 239 . ","2) välsignilse, tacksam hågkomst. hans (Petri) nampn är j välsignilsom j himerike oc jordhrike Bir 2: 150 ."],"e":[]},{"a":"välskapadher","b":"","c":"","d":["1) väldanal, väl beskaffad. lytidh hafdhe forslaghit at mankönet hafhde warith lärt, atherlöst, frälst, wtled af lfängilsomen ok innan lyst, wtan thz hadhe wordhit wäl scapath ok fangit i gen siin rätta skipilse (måhända snarast att fattas ss två ord) Sv. Kyrkobr. 327. at mankönith hafdhe warith . . . innanlyst ok wälskapdh (möjl. att fatta ss två ord) ib 328 . ","2) väl anordnad; välgrundad. thässe omskiptilse kombir stundom aff mino välskapadha (ordinata) gudlica tillate Bir 2: 307 ."],"e":[]},{"a":"välskapilse","b":"nn","c":"","d":[" ? danande till det goda, omskapelse (till en bättre beskaffenhet el. ställning). bedhis the hälgha kirkia a mankönsins wäghna thänna wälskapilsen af synda sidhwänio ok böghelikhetinne, ok til rät skipilse Sv. Kyrkobr. 327."],"e":[]},{"a":"välskapter","b":"","c":"","d":["välskapad, välbildad, fager, vacker. " rätwis mansz siäl är fagher och wälskaft (formosa) " Ber 90 . " marminnan är ofwan naflan wälskapt som fagher iomfru, ok nidhan til wanskapt " ib 159 . " aldre wari thin akt at thu astwnde at kallas af mannom fagher oc wälskapt " ib 173 . ib 113, 162, 174 ."],"e":["-skafter )"]},{"a":"välskikkadher","b":"","c":"","d":["väl inrättad, väl ordnad. tha the helgha kirkia war tilsät oc riket welskikkat Lg 3: 345 ."],"e":[]},{"a":"välskipadher","b":"","c":"","d":["1) väl inrättad, ordentlig, väl beskaffad, tillbörlig. al lvanskipat thing osynlik äru orolik ok al välskipat äru rolik MP 2: 60 . " at haua matelikit ok välskiptat härskap " Bir 3: 409 . vil jak siälfwiliande atir halla mit köt oc lifwa mz skylloghe oc välskipadhe matto (modo debito et ordinato) til gudz hedhir ib 329 . " fiärdhe stadhin är äronna stadhir j honom är fulkommin älskelikhet ok wäl skipadhir (måhändo) att fatta ss två ord) kärlekir (caritas ordinata) swa at änkte astundas vtan gudh ok thz som astundas for gudz skuld " ib 1: 388 . wälskipadhir kärlekir är mz hulkom som kötit ok wärldin älskas ey vtan til ensamit vppehälde ib. " wälskipadher gudz älskoghe " MB 1: 358 . " wälskipadh skälikhet (ordinata discretio) " Ber 22 . ","2) ordentlig, iakttagande ordning och rätt mått. vari . . . maria skällik j bönom ok väskipadh (ordinata) i guz lofwi Bir 3: 167 . ","3) väldnad, väl beskaffad, välartad. hulke som äru välskipadhe (bene ordinati) aff natur ok fölghia sina foräldra godha gerninga ok fotsporom Bir 3: 308 . ","4) helbregda, frisk, sund. mädhan wi ärom hele oc lwälskipadhe at waro liwe MB 1: 475 . ","5) väl, skickad. " Sv. Kyrkobr. 328 (se språkprovet under välskipilse). ""],"e":[]},{"a":"välskipilse","b":"nn","c":"","d":["god beskaffenhet, god el. lycklig ställning. thänne läkedomen gaf mankönino war härra ihesus christus, thäntidh han wpfor til himbla ok sände sinom känneswenom ok apostlom a pinzghinzdagha dagh thän hälgha anda, ok allom crisnom människiom sidhan i döpilsomen, thy at tha fingo the, ok wil lfam nw i döpilsomen the wälskipilsen, at wi wordhom qwäm ok wälskipat til at fa himerikis rike Sv. Kyrkobr. 328."],"e":[]},{"a":"välskriptadher","b":"","c":"","d":["väl skriftad, som väl gjort sitt skriftermål. han swaradhe sik altidh wara wälscriptadhan KL 28 ."],"e":[]},{"a":"välsläktadher","b":"","c":"","d":["af god släkt, välbördig. han är wäl släktadhir (generosus) Bir 1: 335 . " wändha han sin hogh oc hiärta till enna wälskaktadha oc wänasta iomffru " Lg 333 . - i fråga om släkt väl utrustad. thu äst . . . wäslättadher (ornatus) mz brödher oc söner MB 2: 224 ."],"e":[]},{"a":"välsmaka","b":"vb","c":"v.","d":["smaka väl, framkalla behagliga smakförnimmelser hos (ngn). oeg. med dat. hulkom enkte välsmakar vtan världinna sötme MP 1: 182 . - part. pres. välsmakande, välsmakande. tha wardh alt watnith söt oc wälsmkakande MB 1: 321 . välsmakande matzsins lustelik redha Bo 126 . - oeg. andelikit salt om hwilkit wärldzslika människor skuli wälsmakande wardha Su 64 . " thin stadhfestilse oc neekan oc twäkan vari välsmakande af skälikhetinna salte " Ber 278 . med dat. göra hedhunna gudhi wälsmakanda (rättadt från muntökan mat) Bil 214 ."],"e":[]},{"a":"välstadder","b":"","c":"","d":["i god ställning varande. mädhan the äre hele oc wälstadde at helso oc päningom MB 1: 475 ."],"e":[]},{"a":"välta","b":"nn","c":"","d":["1) hopvältrad hög; stor bunt (af ris). mich tycthe raadh vara, ath i lathe göre nogre flotter aff tijmber, sadane som the haffue vid färenär op i dalena . . . pa floterna kan man göre store velter aff riiss sa tycka, at engte hoffuit stycke skywter ther i genom, oc forware them med torff för fyrpiil pa alle sider BSH 5: 290 ( 1508) . ","2) = vältra. Jfr i latiniserad form: arbusta sea sarmenta colligunt, & hæc virentibus iniperis vbique cresentibus, cum pice, cvortieque arboris betulinæ ingeniso comendio restibus constrigunt: idque ade immani altitudine, & mangitudine instar longarum turrium effciunt, vt vnamquaque congeriem (quam veltam vocant) antrorsum montendo, circiter viri centum volant, aut plure, prout immensitas huiscemodi veltarum requirit: quæ etiam velta talem secruitatem motiribus suis ob vastam spissitudinem præbet, vt nullo sagittarum, scorpionum, aut tormentorum genrer in eius admotione lædi possint Olaus Magnus Hist. de gent. septenir. l VII c. 17. ventos expectant, & eligunt tempestuoos & austeriores, qui admotos & accensons veltarum funnos, & flammas tectis arcium intrudant ib c. 18."],"e":[]},{"a":"välta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) välta, vältra, rulla. the wälto han j brännestens bazstuwo KL 120 . " lästhe han alla tre dörena j ghen ok welthe stor bergh ok stena oppa " Di 288 . ","2) välta, kullvälta, stjälpa. lithin thuwa välthir opta storth las GO 380 . ib 1003 . - refl. vältas, vältra sig. hulike . . . skaro af hanom hans näsa oc läpa oc arma oc läta han swa vältas j sino eghno blodhe KL 70 . - välta up, uppröra. diäwlin välte up sion af grunnom (mare concitat) Bu 137 . - Jfr afvälta."],"e":[]},{"a":"välta","b":"vb","c":"v.","d":["vältra sig, rulla sig, rulla. taa han haffde seg inne lykth (näml. i den urholkade stocken) taa valth han i aana Di (Cod. B) 315."],"e":["vältär VGL I FB 2 impr. valth Di (Cod. B) 315),"]},{"a":"vältalan","b":"nn","c":"","d":["vältalighet; väl sagda el. väl lagda ord. vplyfthen . . . thera hiärta mz idhre wäl talan (ad eloquim vestrum corda erum erigite) MB 2: 159 ."],"e":[]},{"a":"vältalande","b":"","c":"","d":["som talar väl, vältalande, valtalig, som uttrycker sig väl; som röjer el. vittnar om vältalighet. jak är ey wäl talande (elquens) sidhan iak war bränder a minne tungo MB 1: 285 . ib 286 . " tyberius war . . . mykit bokius ok wäl talande " Bil 299 . " han war wäl tandhe badhe innan latino ok grescu male lib 377. " Bo 110 . " the astunda at wara wäl talande ther til at the maghin faa manna loff " Bir 1: 193 . " maria . . . predicadhe for them mz wältalande thungo (linque discreta) " Bil 266 . vndrado the mykyt a hans ordh ok vältalande maal ib 846 . Lg 293 ."],"e":[]},{"a":"välthäknadher","b":"nn","c":"","d":["1) bälbehag, behag, vilja, önskan. for alla nadh . .. mädh hwilke gudh . . . wäfhdoghis jngiwtha mannenom sins hälghasta wilia wälteknadh (beneplacitum) Mecht. Uppenb. 282. mz allom mins likama sinnom. hwilken han all giordhe saa samdräktogh oc wäl lydhande, äpther alla sin wälteknat at honom syntis sigh them aldra lusteligast at sionga oc leeka wthy Lg 812 . " thz the wndhersta wara formanzsens wilia oc wäl täknadh " LfK 154 . - välbehag, behag, tillfredsställese, nöje. the samma iomfwnne til wyrdningh oc wältäknat Lg 814 . " thz som iak wiste oc formatte göra gudhi til hedher oc wältäknat " ib 818 . ib 3: 298 . ","2) välbehag, ynnest, nåd. tha thu bidher fore them som äru i minom wältäknat (beneolentia) Mecht. Uppenb. 205."],"e":["-täknadh . ","-täknat . -tecknadh. -teknat),"]},{"a":"vältoktadher","b":"","c":"","d":["sedig. " lsniällir man och wältoktadher " Ber 61 . " thed barn som tha födis, tz vardher . . . weltokthath " LB 7É 94."],"e":[]},{"a":"vältra","b":"nn","c":"","d":["äfvensom valtra, v."],"e":[]},{"a":"vältroande","b":"","c":"","d":["troende (ngn) om godt. med dat. allom wältroandhe MB 2: 202 ."],"e":[]},{"a":"välvaxin","b":"","c":"","d":["välväxt, välbildad. " han war . . . wellwoxen vpa alla synä lemar " Di 128 ."],"e":["wellwoxen )"]},{"a":"välvaxter","b":"","c":"","d":["som står i vacker växt. then som hawir käran häst spar ey sinne väluäxsto (delecabili) äng at hästin skuli ther födhas Bir 3: 223 ."],"e":["-uäxster )"]},{"a":"välviliande","b":"","c":"","d":["välvillig. " somlike . . . af närstandande iudhom hulke väluilande varo " KL 381 . MB 2: 377 . - med dat. skal . . . almoghe herrom ok höfdingom sinom lydhen ok wälwilande wara KS 77 (190, 84) ."],"e":[]},{"a":"välvililika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) välvilligt, godhetsfullt, kärleksfullt. naar the wisto hans wilia vara at wilia wäluilika (beniqniter) vt sätia sin son for faghna thrälsins frälse Bir 4: (Dikt) 244. hulkin swa mangom giordhe wälwiliolika astunadh godh thing ib 269 . välviligt, vänligt, med vänlighet. thz iak mana thik nw wäluilelika Bir 1: 143 . ib 394 . " gak vt mot swa höghtidhlikom gäst. takande han wälwiliolika " Su 440 .","2) med villig håpg, med ifver. tha som isep sik nw wälwilieligha til redde Lg 3: 634 . ","3) frivilligt. " land oc städher som taken warda, äller seg wälwilyelika wndigyffwa oc haand ganga konwgenom " PM 33 ."],"e":["-uilika Bir 4: (Dikt) 244. -uilelika ib 1: 143 . ","-wilyelika PM 33 . - wilieligha Lg 3: 634 . wiliolika Bir 4: (Dikt) 269; Su 440 . ","-uiliolika Bir 1: 394 ), "]},{"a":"välvililiker","b":"av","c":"adj.","d":["1) välvillig, vänlig. " badh iag them sxeg emott them welwilieliga thee " RK 3: (sista forts.) 4406; möjl. att föra till välvililika. ","2) villig. " thenna stranglikhetena hyölt hon i mangh aar, mz store ödhmykwkt oc wälviliolika tolomodhe " Lg 3: 651 .","3) frivillig. aff wälviliolikom (voluntaria) fatikdom Su 55 ."],"e":["-wiielig . ","-wilioliker )"]},{"a":"välvililikhet","b":"nn","c":"","d":["välvilja, vänlighet, godhet. hwilkin lankt syntis ga iwir andra i kärleek . . . siäflikhet. välulikhet KL 199 ."],"e":["-uilikhet )"]},{"a":"välviliogha","b":"","c":"","d":[" , adc. ","1) villigt. " han . . . wäluilioga oc gladeliga til dödhen gik " MB 2: 297 . ","2) huldt? wälsignadhe wari thina roosane kindher, mz them werdogasta oc dyrasta blodhen swa wälviliogha beprydda (gernæ . . . roseferæ matris felicess, sanquineo cole vernantes) Su 217 ."],"e":[]},{"a":"välviliogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) som vill väl, välvillig, mild, god, kärleksfull. o huru väluilioghir loc kärlexfullir then läkären var MP 1: 26 . " tha är han tröstelikin vin ok troin kompan ok väluiloghir herra " Bo 232 . " thu är väluiloghir oc storlica miskunsambir " KL 41§4. MB 2: 407 . Gr 295 . " o väluiloghe o söte gudh " Bo 208 " o väl viliogaste (benignissime) gudh " Bir 1: 323 " o wäl viliogasta modhir (yttradt till Jungfru Maria) " ib 346 . ib 3: 123. bidhia til piltin ihesum ok hans modhir oc innärlica thänkia thera fatikdom. ödhmuikt oc väluiloghan godhlek Bo 6 . ib 62 . - med dat. (el. i dess ställe ack). thu som allom är väluliloghir oc liofwir (cunctis es benignus) Bo 191 . " jag war wälvillig alle till liika " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 . - välsinnad. at the armaste och ilwiliologe vare hade mere macht än the som velwilioge äre HSH 20: 153 ( 1507) . - välvillig, vänlig. hwar een iþna at finnas mildare. ödhmiukare. väluiliughare oc þulughare än annar KL 183 . " lvilia the ey nw tro minom wäluiliogasta ordom tha skulu the tro gerningomen nar the koma " Bir 1: 199. - vänlig, förbindlig. myn ödmywge welwiligh helse nw och alt tiid kerlige send HSH 19: 96 ( 1505) . myn ödmywke welwilog tyro thienist nw oc altiid forsendt ib 20: 151 (1507); jfr 2. ","2) (fullt) villig. wise kununga ok höfdinga . . . the sit folk wilia göra wälwilioght KS 80 (197, 87) . " hafþe þu egi varit sua väl viliugh honum alt äpte þy þu hörþe at sigha " Bir 4: (Avt) 182. wi . .. arom wäluiloghe (parati) at stadgha mz idher stadughan fredh MB 2: 268 . Lg 3: 435, 529 . LfK 154. HSH 19: 69 ( 1504) . " huar vi kunne vare edert herredöme til vilie oc tienisth, skulle i finne oss veluillige tiill " BSH 5: 149 ( 1507) . " wilia wij lathe fynne oss veluilioge til alth thet swerigis riche . . . kan komma til nytte " HSH 18: 153 ( 1497) . ib 72 ( 1497) . jach . . . är alwarlige veluillliogh till ath giffwe mich vtöffuer till eders herredöme ib 20: 158 ( 1507) . - med gen. thäs. toss är iac welwilig HSH 18: 128 ( 1497) ."],"e":["-uiliogh HSH 20: 158 ( 1507) . ","-uilioger: uiliogä ib 19 . 69 (1504). -viliugher: -viliugh Bir 4: (Avt) 182. -uiliugher: -are KL 183 . ","-uilogher: -uiloghasta Bir 3: 123 . ","-uilluger: -uiluge BSH 5: 149 ( 1507) . -wiigh HSh 19: 96 (1505). -wilig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 ; HSH 18: 128 ( 1497) . ","-willig ib 72 ( 1497)),"]},{"a":"välvilioghet","b":"nn","c":"","d":["1) välvilja, mildhet, godhet. här mat thu thänkia oc skodha vars herra mangfalla godhlek oc väluiloghet (bonitatem et benigitatem) Bo 232 . ib 114, 178 . Bir 2: 115, 303. MP 1: 210, 2: 123 . " see her tännas hälgasta modhrennas ödhmywkt oc stora wälvilioghet " Lg 3: 698 . the (ɔ: wärldzlik dröfwilse) vtsläkkia domarans wredhe ok vmwända hans grymmelikhet i vinskap ok välviloghet (benignitatem) Su 441 . " naar iak mz heetom kärlekx brona, samanfögde thässe dygdher som är ödhmyukt. tulimodh säfflighet. wälwilioghet, oc gudz oc jämkristens kärlek " Lg 823 . ib 214 . - välvilja, godhet, ynnest; ynnestbevis, välgärning. i haffuä mw macht at göre honom nogen weluilighet och bestandighet igen, ther han mattä kommä wtaff sin geld medh HSH 18: 11 ( 1494) . " for thet store bestand och welwilighet som hans nadhe haffuer oss . .. optha beuist " ib 146 ( 1497) . - välvilja, tillgifvenhet. för thera wäl wilioghet the til os haffwa (propter benigaitatem, quam erga nos habent) MB 2: 258 . " för then wälwyliogheth ok troheth iak nw förwmmyth hafwer aff ider " BtRK 434 (1516, orig.) . ","2) god vilja, villighet. skodhandis thes throna folksins wälwiliogheth oc gudhlika akth ST 95 . ","3) välbehag, behag, nöje; gagn, tjenst. wiliom wij alle wara lidher nadh til tienist, tro och welwilligheet BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . " wij göre altiid gerne huadh eder är till gode veluillioghet och kerligh " HSH 20: 196 ( 1507) ."],"e":["-uilioghet HSH 20: 196 ( 1507) . ","-wyliogheth BtRK 434 (1516, orig.) . ","-uiloghet Bir 2: 115, 303 . ","-uilighet HSH 18: 11 ( 1494) . ","-wiligheth ib 146 ( 1497)), "]},{"a":"välvilioghlika","b":"ab","c":"adv.","d":["välvilligt, mildt, vänligt. " skodha . . . varn herra ihesum hwat (benigne) han tok hona " Bo 76 "],"e":[]},{"a":"välväghin","b":"","c":"","d":["mycket benägen, fullt villig. kwne wij framdelis främye edher herredömes vilie her vtynnan, tha skall eder herredöme fynne oss weluegne tiil FM 398 ( 1509) . " i hwad matte vij kwne vare edher herredöme tiil vilie gömsth och kerligh skal edher herredöme fynne oss alztinges välwegne vti " FH 7: 97 ( 1513) ."],"e":[]},{"a":"välvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["mycket tillbörlig, alldeles tillbörlig. är thz . . . väluärdhokt ok rätuist Bir 3: 148 ."],"e":[]},{"a":"välögdher","b":"av","c":"adj.","d":["utrustad el. begäfvad med vackra ögon, som har vackra ögon. war waar herra wäl ögdher (bene oculatus) ok wäl brynadher Bil 232 (kanske snarast att fatta ss två ord)."],"e":[]},{"a":"vämeliker","b":"av","c":"adj.","d":["vämjelig. for vämelike (motsv. ställe 2: 118: vamulika) stygliket MP 1: 171 . Jfr vamuliker."],"e":[]},{"a":"vämia","b":"vb","c":"v.","d":["vämjas, känna vämjelse el. ackel, känna leda. vämiär naueso VGL XIV . nauisare j: wemia LB 6: 284 . likamen vämia mot allom mat MP 1: 212 . " thera siäl vämiadhe mot allom gudhelix kennedoms mat " ib (på de båda sistnämda ställena kan dock verbet fattas ss opersonl.). - opersonl. med dat. (el. ack.). os wämiar sköt widh thässa lätta födho LB 1: 411 . " böriade hanom ledhas oc wämia ther widher " Su 224 . - refl. vämias, vämjas, känna vämjelse el. ackel. man . . . begynner vämias och kräkias LB 7: 257 ."],"e":[]},{"a":"vämian","b":"nn","c":"","d":["vämjelse, äckel. for wämyan LB 2: 46 . " alt thz tha synes oc höres, iämwäl thz goth oc gangliket är, opwäkkia ena andelika wämyan til alt thz goth är (nausetam tunc provocant spiritualem) " Su 108 ."],"e":["wämyan )"]},{"a":"vämilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. [Ä. Dan. væmielse] ","1) vämjelse, äckel. " for vämilse ok vpkastan " Lg 3: 573 . " fore siwkan magha oc wämilse " LB 1: 97 . ib 8: 50 . " sädefära . . . driffwer wt wämyelse aff maghan " ib 7: 58 . " lib 5: 81. - vämjelse, leda, vedervilja. jak tedhe . . . judhomen min sannan mandom oc the korsfästo han jak är thän sami daghlica a altareno ok än six vämilse oc frestile är os vndir thässom kostenom " Bir 2: 116 . " hawen i styg widh dräpin faar, oc wämilse " MB 1: 298 . ","2) det som förorsakar vämjelse, det som är vedervärdigt styggelse. hwat äru swa mange krasse vtan styg ok ledha oc vämilse oc siwkdoms tilfälle Bir 3: 330 . " ond hugxilse äru varom herra ledh vämilse (abominationem) äller lygn " MB 2: 368 . " haffwandis drykke kar j sinne hand fwlt mz hennes skörheetz orenlighet oc wämilse " ib 359 . - Jfr af-, magha-vämilse."],"e":["wämyelse LB 7: 58 ),"]},{"a":"vämiogher","b":"av","c":"adj.","d":["benägen för äckel, som lätt plågas af acke. for siwkan oc vämiogan manga LB 7: 244 ."],"e":[]},{"a":"vämiol","b":"av","c":"adj.","d":["benägen för äckel, som lätt känner äckel, kräsmagad. thw skalt ey wara wämmiol om thu wil frödhin äta GO 1032 . Jfr vamul."],"e":["wämmiol )"]},{"a":"vän","b":"","c":"","d":[" , se vin, m."],"e":[]},{"a":"vän","b":"av","c":"adj.","d":["skön, vacker. " octouianus kunogar var . . . sva vän ok þäkar at hvar man lyste tel at se han bliþan " Bu 62 . " adrianus var vngar ok manna vänastar (juvenis delicatus valde et derorus) " ib 521 . " min moþer sa mik vänan (pulchrum) " ib 136 " ib 156, 183. en alra vänaste man " Bil 916 . " sa hon koma vänasta vnga svena " Bu 11 . sa hon . . . tua vänasto klärka byria (mässo sangh) ib. hon syndadhe . . . mz margha män oc hälzst mz them ther henne syntis wään Al 6612 . " thu min son . .. swa fagher oc wään, at alla egiptolandz iomfrwr standa i swalom oc windöghom, hwar som thu komber farande " MB 1: 266 . " ther syntes . . . twe andre vnge män starke j makt. wäne j änlite oc faghre j klädhom " ib 2: 288 . " kunugen lät inne mz hanum läsa tua väna (formosas) iugfrur " Bu 500 " ib 511. " Bil 877, 908 . Fl 384, 106, 1013 . Di 160 . " af vnge komo ok väne " Bu 520 . mädhan iak är swa faghir oc wän (pulchra . . . et decora) KL 91 . Al 150 . " at thu (Sara) synis ey swa wään oc elskelik " MB 1: 197 . " wänt qwinde " ib 417 . the wänasta qwinnor man wille finna Al 5615 . " the drötning hon war wään " ib 175 . " han hauer väna döther fäm " RK 1: 374 . " han atte thry barn the wänast wara matte ib 631. then fagr haffwer then wäna kär " MD (S) 210 . ther sa han saman qwinnor ok män the waro fwl ok ekke wän Al 5575 . " matto some män tha wardha uäni (Cod. A däghlikare 101) . . . än some " MB 1: (Cod. B) 536. wänt huundh LB 5: 82 . hon . . . slogh vt sith wäna haar owir syna axla MB 2: 162 . " the skulu . . . i fara brullöpis klädhe thz är ödhmiukt oc tholomodh oc lydhna the prydha siälina oc göra hona väna " Bir 2: 256 . " vänast lilia " Bu 7 . " aff wänasto trä thz är cedrus " MB 1: 499 . " väna änghia " Bil 844 . " til en wänastan dall oc bätzstan som war i landeno " MB 1: 177 . the ., . . wilia hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz ok faghra waru KS 60 (150, 66) . wil liak idher sighia aff en wänan lwnd then wänasta man haffwir mz öghon seet RK 1: (Albr) s. 207 . eth baldakin . . . eth thz venasta man haffuer seet RK 1: 1437 . " thry golff aff steen ij tornith är inne, the vänsasta man matte finna " Fl 933 . ib 1005 . " foghla liknilse oc andra diwr, swa skär aff gul at se op a som solin vänast vära ma " ib 1071 . " ther haffua the wänare stad at boo " RK 1: 1215 . " kyrkian er wään ok stoor " ib 1192 . " ii vänasto mönstre " Bu 11 . ib 54 . margha borgher wän Al 3800 . " ther waro fughla . . . sköne oc faghre a the heedh teh wänasto syyn hafdho the ib 5879. thz bredff som thu hafwer os sänt thz war os at höra liofft oc wänt " ib 9762 . " en litin fughil . . . mz wäne röst " ib 372 . " vänasta liudh Br 2: 265. hakan var ey mykit lang vtan mz väne matto (pulchro moderamin) " ib 135 . " thiin wäno vngo aar " MD 190 . ståtlig, vacker. the (qvinnorna) waro . . . stolta ok wäna ij thera gang Al 5606 . " raska hälada froma ok väna Rk 1: 675. konung waldemar loot mot henne fara riddara oc swena en vänana skara " ib 613 . " en wänare rote " ib 1866 . " the haffdo ey seet en vänare här ib 2710. " ib 3324, 3560 . eth hooff . . . swa höwelika wänt ok riikt ib 1808 . - Jfr ful-, iäm-vän."],"e":["wään MB 1: 197, 266 ; RK 1: 1192 ; Al 150, 175, 6612 . ven dat. f. väne Bu 520 ; Bir 2: 135 . ","wäne Al 372 . ","-are uäni MB 1: (Cod. B) 536. superl. -aster. -ister: isto Bil 877), "]},{"a":"väna","b":"vb","c":"v.","d":["L ","1) Se vänta 2. ","2) misstänka, på grund af misstankar beskylla för (ngt). Se Schlyter, Ordbok s. 730. Jfr vända til."],"e":[]},{"a":"vända","b":"vb","c":"v.","d":[" L. I trans. ","1) vända, vrida, gifva en viss riktning åt, gifva förändrad riktning åt. han vände thz opta til ok fra Fr 921 (jfr fran, adv. 1). alle hälghe män vända sin änlite fran honum Bir 3: 371 . " bilätit wände sin öghon mildelika til skrivarnas ä hulkin wäghin han stod widh herran " KL 48 . " tok lhan vända öghonin som the plägha som pinas i dözlomen oc vända thöm vm kring ok stundom op ok stundom nidhir " Bo 204 . " skalt thu ey . . . vända härdhana hiith oc thiith höghra vegh älla vinstra " Ber 270 . han . . . vände sin ryg til min nar jak vände min bak til hans Bir 2: 192 . jomfrw maria . . . wänder baken aat honom MD 127 . hon vände fran mik allan lughan Bu 22 . " wädher kom aff himmom ok vende lughan fra martino " Bil 632 . vänt hällir swärdhit moot mic KL 297 . " han . . . bödh henne wändha sin wägh tiith som hennas sonaqwarn . . . war " Lg 3: 294 . - i bildl. el. andlig mening vändt thit hiärtta til lhälgha vmgangilse KL 223 ; " jfr 4. wändehe han sin hogh oc hiärta till enna . . . wänasta iomffru " Lg 333 . " hwilkit onth wardhir allom them som äru wändhna til renliffwit, om the ekke halla thz the försth loffwadho Spec. Virg. 470. - vända, gifva en motsatt riktning åt, föra el. drifva tillbaka, vända tillbaka. med dat. egipto män . . . wilia nw wända wäghenom l(d. v. s. vända tillbaka; Cod. B vagnom 556) " MB 1: 317 . " senare war tha at vända vagnom " ib (Cod. B) 556 . - vända vrida omkring, gifva (ngt) ett sådant läge att det som vetter nedåt (el. inåt) kommer uppåt (el. utåt). annan vägh hauar þu nu stekt. vänt )giva) braþena ok ät þän del nu är stektar Bu 416 . - vända, drifva. vända til sik, tillegna sig. natwra krapter oc hete siwdher födhona oc silar aff thz renasta oc wänder thz til sik, oc kastar wt alt thz orena MB 1: 90 . Jfr tilvända sik. ","2) vända, låta (ngt) taga en vändning; foga, styra. j thänkten illa göra wijdh mik oc gudh wände (vertit) thz til godho badhe mik oc idher, oc mango lmanköne MB 1: 271 .","pret. sysselsättande sig (med) sysslande (med), sysselsatt (med). ij örlöghx thanka äst thu wänder Al 6053 . ","4) vända, bringa (ngn) på andra tankar, förmå (ngn) att ändra sig. iak vänte vända þina kunu mz minne. nu hauar þin kuna sua vänt mina at hon är nu värre än þin Bu 187 . " jach vil them wända " RK 2: 4638 . - omvända, gifva (ngn) en förändrad sinnesriktning, gifva (ngns sinne) en annan riktning. han gat eigh vänt suenen fran cristo Bu 22 . " martinus . . . vende mykit folk til cristo " Bil 632 . " paulus vilde thöm til guz vända " ib 127 . " han . . . cristnadhe oc vände in til gudh alla yberniam " Pa 4 . " the som han hafdhe cristnat oc vänt til l hälgho tro " ib. " þe vändo kunugen tel lcristendoms " Bu 167 . KL 80, 153 . han . . kunde aff thom vilianom, som han hafdhe for sik taghit, hvarte vikas äller vändas Ansg 187 . " vända hänna hugh fran cristno " Bu 187 . " vm the wändin vilian til mik " Bir 1: 256. ","5) förändra, förvandla, förbyta. vände han vatn ii vin Bu 72 . MP 2: 43 . " salth swa giorth . . . wändher kopar j gwl " PM XLI . - ändra, förändra. nero . . . vände domana Bil 125 . " väl vänder þu mit namn " Bu 504 . ST 45 . ware forfädher . . kalladho . . . hans dagh stridzdagh oc wändis sidhan oc kalladhis tiisdagh aff sidhwänio, thy at thz war lättare at nämpna swa som mang annor ordh äre wänd MB 1: 68 . " the wändade hans nampn " Di 17 . - med dat. och ack. lät han sik vända nampn Bil 757 . - med två dat? the os salde wändu os nampne Bil 352 . sioröfwara . . . fördho them in til cesaream oc wendo them nampne ST 37 (sannolikt är dock i dessa båda språkprof nampne att fatta ss i ack. nyttjad sidoform till nämne). ","6) öfversätta, öfverflytta (från ett språk till ett annat el. från prosa till rim). han . . . vende þe läst sanctus matheus skrivar af hebrzko tel indye hans tungo Bu 209 . Bil 627 . " lät theodosius store kesarin thässa fornämpa ihesu christi vndirsamo gärninga vända aff hebresco i lationo " KL 377 . MB 2: 373 . henne (bolen) lot kesar otte göra ok vända aff valsko ij thyzt maal Fr 3203 . " som bibliam wände aff hebreiske tungo oc til latine eller gretzske " MB 1: 319 . eufemia drötning . . . lät thässa bokena vända . .. aff valske tungo ok a vart maal lIv 5744. Lg 29 . hona (boken) lot vända a vart maal (Cod. D) j thzta mal) eufemia drötning Fr 3209 . Di 303 . hona (boken) loot til swenske wända aff latine oc swa til rima . . . en ärlik drotzet innan swerik Al 10575 . thzta wändhe . . . her niels rawaldi MB 2: 3 . Lg 217: 3: 38 . Gers Frest Inl. ","7) vända, hänföra; tyda. hwat han hördhe. swa som är älskogha visor älla nokot tholikit. vände (retorquebat) han thz alt til snillenna älskogha Su 393 . " alla vändo þät tel lillo " Bu 30 . ","8) vända åt orätt håll, vända orätt; förvända, förvilla. synom sänder jdher syn mz troldom Bil 104 . - med dat. och ack. synom magnus . . . fan sik tha thz til radha . . . at wända mannum syn ok änlitis lyt swa at faustiantianus syntis allom wara symon magnus (vultus) sui similitudinem in Faustiniaum impressit, ut non Faustinianus, sed Symon nagus ab omnisbus putaretur Bil 354 ; " jfr 5. - förvilla, vilseleda. han loth sik mz falshet wenda " RK 2: 7641 . - vända, förvända, förvrida., vränga. then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wld ok klokskap, äpte wild ok wilia sinom å mote rät ok sannind KS 67 (165, 74) .","9) vända, använda, bruka, tillgodogöra. thu skal . . . ey thit korn wända til owerwättis winning MB 1: 375 . löper the . . . nokat ofuer. thät ägher. oc scal jäppe husfrv greto ok boos barnom til gaghna wända, som han bäzt kan BSH 1: 194 ( 1387) . " swa at han . . . maghe thet gooz skipa, radha oc alla lundom sik til gagn oc nytta wändha " SD NS 1: 256 ( 1403) . " skalt thu thänkia thässa quinonna dygdho ok vänt (converte) them thik siälue til nyt oc gagn " Bo 112 . " alt thz han kunne affla aff wärldz gotz, thz vände han henne til hedhir oc äro " Lg 3: 8 . - begagna, betjena sig af. vändo þe al ämne at hämna iui sanctum iacobum Bu 197 . 10) förfoga öfver, föryttra. swa at han . . . ma thessa fornämpda almenninga styra oc radha wända oc sälia skipta och gifva oc allom lundom skipa äpter synom wilia VAH 24: 327 ( 1377) . " affhänder jac mik the forscrepno godz . . . oc tileghnar jac them oc hemoll gör them for:da härra beincte . . . swa at härra beincter . . . ma thänno forscrepno godz styra oc radha, wända oc sälia, skipta oc gifua oc allom lundom skipa, som honom . . . thet nyttast oc bäzst synis " SD NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). ib 182 ( 1402), 291 ( 1403), 420 ( 1405) o. s. v. II. väsentligen intrans. ","1) vända, vända sig, vrida, vrida sig. seen grant aath hwarth hiulidh wändher RK 3: 3364 . - vända, vända om, vända tillbaka. seent war tha at wända MB 1: 317 . " mz forrädilse the swenska teden wende " RK 2: 7936 . " litit effter the ath dören wende " ib 7947 . " genstan niclis fra marsken wende " ib 5726 . ","2) afvika (från), bryta (mot). huat i vele besigia eller ända eller (aldrig) skal iac ther fra wända RK 2: 5236 . ","3) röra sig; förefinnas. clarare cristal man aldrey saag än then ysen for honom lagh alle älfwena vti ände syntes alt thz a grunden wände RK 2: 8092 . ","4) upphöra, sluta. sidhan wart ather aff hans hende wel fyretighio riddara för han wende RK 1: 1163 . " nw vil iak begynna ther iak wende " ib 2: 2765 . - upphöra med. med ack. at the skulle syn darskap wände RK 2: 4551 . - med inf. wände the ey at röfua RK 2: s. 352. ","1) vända sig, röra sig. gat han sik ey mz fotum fream fört ok ey larum, ok alle andre hans limi wrdhu swa dofne ok wärks fulle at han gat went sik enga wäghna Bil 272 . - vända sig, rikta sig. var herra vände sik til mik Bir 3: 271 . han sik til drakan diärflika wändä MD 192 . ","2) vända sig, hänvända sig, taga sin tillflykt. en thydhiskir prästir . . . wänd sik til iomfru marie hiälp KL 21 . " som sik vendha til hans " MP 1: 19 . ","3) sysselsätta sig (med). hwilke sik wända oc wänia j the dikt oc scripter som gyrinna oc päninganna afflingh tilhöra Su 228 . ","4) vända, bära hän. hwart thetta sik wändher (huru detta aflöper) RK 3: 4033 .","5) ändra sig, besinna sig. monga sit radh han til thom sände at the ville sig bäther wände (ändra sig till bättre, fatta bättre uppsät) RK 2: 9138 . ","6) upphöra (med), lägga bort, öfvergifva. wänt tik aff slikom lösom bannom LfK 141 (måhända bör dock wänt tik anser hafva uppkommit af wän tik, i hvilken händelse språkprovet hör till vänia). vänt þik fran villo Bu 494 . - refl. vändas, ","1) vända sig. tha vändis domaren til mik Bir 3: 70 . " sydhan vendis hon fra honum " Di 225 . ","2) vara vänd, vara riktad, vetta. oppa högxsta bärgx klakken som wändis til (respicit) hebron MB 2: 120, " til äghadels ända acurron som wändis til nordh " ib 36 . ib 49 . ","3) röra sig, vara verksam; vara, finna (i ngt). thetta oc thesso likt wendis idhkelika j hans hierta ST 39 . dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano. ok thakkan ok lofsins röst vändas (versetur) i munnenom Bo 109 . wändis thz sama j hiärtana som framföris j röstine Bir 5: 5 . " swa som hon (ɔ: gudeleken snille) i sino warilse oc allom i sändher wändhis (essentia sua in cuntis existens) ey söndher skiptes äldher i nakrom enskyldelika thäs mindhre wardher " Su 89 . - sysselsätta sig (med ngt). takom nakat af hans gärningom i hulcom var thanke skal idhkelica vändas (aliqua ex gestis ejus colligamus, in quibus melitando versemur assidue) Bo 54 . " enfalla människor som ey tagha sik fore at studera oc wändas i höghelikom oc diwpum thingom Hel. mäns lefv. 235. "","4) vändas, få el. taga en vändning. tha skulu the obrygdhilsen ok skamin som ouinni thänkia honum vändas (vertetur) til hans hedhir Bir 3: 131 . " siþan cristnam com þa vändes höghtiþen tel rätare dyrkt " Bu 61 . ","5) vändas, omvändas, få en förändrad riktning. om sinnelag. wändhis thera hugher swa at the fiollo a sin knä mz hanum ok badho gudhlika böne Bil 461 . ","6) förändras, förvandlas, förbytas, öfvergå. the waata födha som solen siwdher wändis i korns natwro MB 1: 90 . swa wäxer tha kornith at iordhin om kring wändis i korn ib. þa vändes simons anlete tel lalskons aldar: ok syntes vara stundom gamal. ok stundom vngar ok stundom a mäþaldre Bu 102 . " vändes hanom valdar i panno tel suala (förvandlades el. förvandlade sin natur, så att den blef honom till svalka) " ib 494 . en watn kälda wändis til olio Lg 67 . ","7) förvandlas, förbytas, omsättas. alla wara gardha oc goodz ok äghedela som ikke wthtrykkis j thetta breff skikkom wy swa thet the skula sälias och wändas j peninga SD 1: 444 (öfvers.). ","8) användas, brukas, gå. till prestens nytto skal thet samma offer ingomlundom vendes SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). hwaria handa thing som swa offras wändhins (convertantur) engaledhis j closterins nytto, wtan giffwins fatiko folke Bir 4: 39. ","1) vända åter, vända tillbaka, gå tillbaka. siþan vändo þe fägne atar Bu 129 . vänt atar som ib 156 . " vändom atir (revertamur) " Bir 3: 407 . " hwar tädhan ater hem vände " RK 2: 4645 .","2) afstå (från), upphöra (med). vände han atar af þera qualum (att qvälja dem) Bu 203 . " wenden ater af willu (nolite . . . errare) " Bil 352 . " aff them danzenom oc aff the wisonne vendo the ey atir " ib 877 . " som aldre wända för atr aff syndom, än the thänkia at aat är komith ytersta daghenom " MB 1: 317 . ST 385 . Lg 3: 253 . " römsca radh hötte at dräpa neronem: än han vände ey athe at dräpa " Bil 125 . " vändom atar at casta rätuisam mans " Bu 198 . Bo 172 . - part. pret. i opers. förbindelse. tha ringhe priorissan bordhklokkonne swa länge misere mei deus kan läsas, oc tha ather är wänt sighi lectrix jube domine benediccere Bir 5: 32 .","3) upphöa, taga slut. wände fä dödhin atir Bil 447 . stormin vände atir Bo 71 . - refl. vändas ater,","1) återvända, återgå, återställas, återförvandlas. ä tij thäs dagx thu wändis ater i tholka iordh som thu äst aff taken (donce revetaris in terram de qua sumtus es) MB 1: 162 . " vändos atar gimstena i strand stena ok gul i grena " Bu 154 . ","2) göras slut (på), blifva slut (på). opersonl. at aater skullde wändäs af thylikum kranckum sidhwännium SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - Jfr atervända. vända bort, ","1) vända bort, bortvända. skal iak vända bort öghonin min Bo 146 . ","2) bortvända, aflägsna, skilja, göra främmande för el. afogt mot. en ogudhelikin man som bort war wändir fran allo godho VKR XVIII . gudz man . .. sörgde thera vantro, som bort varo vände fran tronne Bil 852 . - Jfr bortvända. ","1) vända åter, vända till baka. wände the alla igen Di 79 . went igen ib l95. ","2) upphöra; afstå (från). drap detzleff two aff them oc wände sidhan äy igen för än all röffwarna waro döde Di 90 . " aff thetta mordh thu wenth j gen " MD (S) 255 . " wenth nw i gen at gywta blodh " ib. " thz barnen ekke widho wändha igän at skriia oc grata " Lg 3: 678 . Prosadikter 154 . (om) han will inte wende igen mz sitt arbehte SO 221 . vända nidher, vända nedåt. Bo 204 (se vända I 1). - refl. vändas nidher, vändas nedåt. thy at han som bort gif af thinne tro skuli nidhir fara til lhäluitis ok wändas nidhir a honom howodhit ok vp fötrina Bir 1: 127 . - Jfr nidhervända. ","1) omvända, gifva (ngn) annan sinnesriktning. thän otroin man som om är vändir oc komin til trona Bir 2: 232 . ","2) förvandla. " gudh . . . wände om nakor annor thing " MB 1: 90 . II. intrans. ","1) vända om, vända till baka. hwilken som är odrigother . . . vände om oc fari til sith heman MB 2: 89 . went om Di 195 . ","2) vändas upp och ned, kastas öfver ända. wända wm naturu rättir (ordo naturæ pervertitur) Bil 339 . ","3) ändras, förändras. " sidhen han ekke kom wände thres synne om " RK 3: 3089 . " vända sik um, "","1) vända sig om. vände hon sik opta vm oc saa atir äptir sik Bo 215 . KL 263 . Va 25 . - vända om, vända till baka. þa vändo þer cristno sik vm ok toko manleka sik at väria Bu 177 . ","2) omvända sig. o syndoghir man wänt thik vm til mik Bir 1: 256 . - refl. vändas um, ","1) vändas upp och ned; förstöras, gå under. kom swa bradher stormber at skipin wändos nästan vm Lg 3: 251 . ","2) omvända sig, omvändas. en faghir quinna . . . wändis vm til gudh KL 35 . ","3) förvandlas, öfvergå. " nako annor thing wändos om til brödz " MB 1: 90 . natwrlik födha wändis om inwtwrlika lime ib 264 . - Jfr umvända. ","1) vända el. vrida omkring. vänt stenin ij thinne hand om kring Fr 910 . - vända om, låta (riddjur) vända sig om. tha wände brand sin hest om kring (snyr brandr optr hesti sinvm) Di 137 . - vända omkring, rikta åt olika håll omkring sig. vända thöm (ögonen) vm kring Bo 204 (se vidre vända I 1). ","2) gifva (ngns sinnelag) en annan riktning, förändra. han haffuer sin hwgh alt wänt om kring RK 1: 3686 . "],"e":["wändande Di 17 . ","vänt . ","vända sik , ","vända ater , ","vända i gen , ","vända saman , vända (rygg) mot hvaranda. wändom bakana saman (hvarr occar snvi sinu baki til annars) Di 90 . vända til, på grund af misstankar rikta (beskyllning el. anklagelse mot ngn), rikta anklagelse för (brott mot ngn). nu wändis manne sak till SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). nu wändis manne þryfsak till ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . Troligen beror bruket af förevarande verb på dessa båda ställen liksom i MELL (dock ej i Cod. A) och KrLL på sammanblandning el. förvexling med väna, hvilket i ÖGL och andra landskapslagar nytjas i liknande betydelse. Se Schlyter, Ordbok s. 730. Jfr tilvända äfvensom väna. - refl. vändas til baka, vända till baka. tha the till baka aff slottit wändis RK 3: (sista forts.) 5124 . ","vända um , I. trans. ","vända um i gen , vända om, vända till baka. strax niclis vände om j gen tha redh til honom en hans swen RK 2: 5562 . " then iak förbywdher, tha wändhe om j geen " MB 2: 89 . ","vända um i kring , vända el. vrida omkring. han vände sit fignergull om ij kring Fr 2577 . ","vända umkring , ","vända up , vända upp, vända uppå. bylghian wände thz op a waghnomin som för wiste nidher MB 1: 317 . " tha tw wänder vdden op " Di 76 . " tha wända fisane wp bukin " LB 3: 89 . Bo 204 (se vända I 1). - refl. vändas up, vändas upp. Bir 1: 127 (se vända nidher). - Jfr upvända. - Jfra f-, be-, for-, fran-, i fran-vända, nyvänder."]},{"a":"vända","b":"nn","c":"","d":["2. Jfr ater-, fran-, um-vända. "],"e":[]},{"a":"vändan","b":"nn","c":"","d":["Jfr umvändan."],"e":[]},{"a":"vände","b":"nn","c":"","d":["ombyte, skifte, vexling. til vändis, lskiftevis, vexelvis. lucifer. . . bödh at slaa han wel til wändis (strax förut: slan ful wel til skiptis) ST 304 ."],"e":[]},{"a":"vändeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr o-, um-vändeliker."],"e":[]},{"a":"vändilse","b":"nn","c":"","d":[" ? vändande. hiärtans oc hugxsins wändilse til gudz Su 313 . Jfr for-, fran-, umvändilse."],"e":[]},{"a":"vänding","b":"nn","c":"","d":["Jfr umvändning."],"e":[]},{"a":"vändning","b":"nn","c":"","d":["vändning.","1) om vändning som i strid utföres af här el. härafdelnkng; angrepp? the giorde eena wänningh the giorde twa RK 3: 1747 . han slogx mz k cristiern oc giorde wäninga twa likawäl monde han konungen aff markena slaa ib 1813 . Jfr Röding, VittAH 1: 181 f. ","2) vändning, ändrad ställning. ath her bliffwer en anner wändning aff, saa at thee giffwn (för giffwa) sigh til dägtingan medh edert herredöme BSH 5: 146 ( 1507) . - Jfr umvändning."],"e":["wänning . ","wäning . ","-ar )"]},{"a":"vänge","b":"nn","c":"","d":["fält; inhägnad mark. i ortnamn. in vengj SD 1: 467 ( 1273) . in villa thibili parochia vengium ib 2: 113 ( 1291) . in villa que dictur brunnär parrochie wængiæ ib 682 ( 1292) . " salmon i wänge Ib " NS 1: 437 ( 1405) . " jönis i wänghiom " ib 77 ( 1401) . wængæ Styffe, Skand. und.. unionstiden, 2 uppl., s. 115 (urk. fr. 1485). Jfr Ortnamnen i Älsborgs län XI 126."],"e":[]},{"a":"vänhet","b":"nn","c":"","d":["|Fdan. vænhet] skönhet. prydde mz alle wänhet Lg 3: 460 ."],"e":[]},{"a":"vänia","b":"vb","c":"v.","d":["vänja. " swa gör barn i by som hema är want " GO 242 . ib 306, 937 (want kan dock på dessa tre ställen fattas ss n. af adj. van). - med prep. jlt är wänia thz swin w akir som i är want GO 733 (want möjl. att fatta ss n. af adj. van) ib 27 . afvänja (från modersmjölken el. modersbröstet). med prep. af vander af myolkenne ok bortrördher fran spinomen Su 435 . " thentidh piltin war waxin oc aff spinom wandir " ST 326 . " naar thenna wälsignada iomfrwn war wand aff modher spena " Lg 3: 44 . "],"e":["wännia MD (S) 241 . ","wäns Bir 1: 275, 311 . ","vander ) , ","vänia sik , vänja sig (vid). med prep. i hwilke sik wända oc wänia j the dikt oc scripter som gyrinna oc päninganna afflingh tilhöra Su 288 . - med prep. til wännia sigh . . . tiill harnisk MD (S) 241 . - med inf. (med föregående at el. til at). han . . . vande sik til at läsa the tidhe ok böne som waro til gudz hedhir VKR IX . " ey skal iak . . . vänia mik at fylla bwkin mz ensampno reno vatne " Bo 133 . - refl. vänias, vänja sig, vänjas, blifva van med prep. i fläste wänias i flätionne (studio vanitatis intendentes) Su 381 . hwilken som . . . tillböriadhe at wänias i fafängonne (vanitabius implicari) ib 383 . På båda dessa ställen, särskildt det senare, står dock wänias troligen för ursprungligare wänias; jfr väflas 2 under väfla. - med prep. til. at män skullo swa myklo hälder wänias til gudz hedher MB 1: 483 . " thin mundir skal ey wänias til edha " ST 537 . - med prep. vidh then man som framgangir til thes han wäns (assuescit) vidh äruodhe Bir 1: 275 . " hon är van vidh groff kost oc vidhir thorff nu at vänias vidh thin kost " ib 3: 113 . swa som almennelica sigx at mannin ma swa vänias vidh ilt at honum thykkir ilt fult söt vara ib 2: 314 . med inf. (med el. utan föregående til at). smwswenin wandis til at läsa auer maria KL 61 . " vandes suennen mz companom drika ok dobbla " Bu 156 . " vandis han for sma blöto siäng " Bil 792 (jfr ib 1038). - vänias (från modersmjölken el. modersbröstet), afvänjas. med prep. af. a then dagh smaswenin wandis aff modher mielk MB 1: 197 . " til thes barnit wäns af moilinne " Bir 1: 311. ginstan thu af spina vandis ib 4: 139 . ib 152 . Jfr af-, til-vänia."]},{"a":"vänkia","b":"vb","c":"v.","d":["visa (från sig). han wille thera bön egh fraa sig vänkia MD (S) 234 . Jfr franvänkia."],"e":[]},{"a":"vänleker","b":"nn","c":"","d":["skönhet, fägring. " biskopen vndra hänna släkt ok vänlek " Bu 144 . Bil 541 . MB 1: 222 . Bir 1: 28, 177, 2: 263 . van thu gitir begripit hans änlitis vänleek Bo 55 . hänna vänleek thökte mik tha kär Fl 1640 . " ökade swa gud hennes fägrindh (pulchritudinem) at aldre kwnne mantz öghon mättas aff hennes venlek (decore) " MB 2: 162 . " seandis hennes owirmatto wänlek " ib. " gud haffde them (Eriks döttrar) mykin vänlek giwit " RK 1: 596 . a werldin . . . thin vänlik ok thiin fagher laat the endas offta med sorgh ok grat ib 2496 . " är räkinscapir görandhe af licammon, oc allom hans anbudhom som är syn, hörils, mal, smakir, stirkir, vnglekir, venlekir " MP 1: 241 . " ther astundas ey nakar wänelekir älla kropsins fäghrind ok ey lustelika thinga syn " Bir 1: 81. skipa hänne dygdha klädhe ok alz vänlekx klädhe ib 3: 25 . " ens manz persona ogirplix vänlex " ib 293 . saa hon swa som eet mönstir vndarlikit j vänlek ok fäghrind (templum mirabilis pulchritudinis) ib 236 . " nakra mina framlidhna dagha, j hwilkom . . . wänlekxsins fägrindh kringom gaff mik alla wäghna " Su 237 ."],"e":["ven- MP 1: 241 ; MB 2: 162 . ","-leek Bo 55 (ack); MB 1: 222 (ack); Fl 1640 (nom.). -lik RK 1: 596 (ack.), 2496 (nom.)), "]},{"a":"vänlika","b":"ab","c":"adv.","d":["skönt, fagert, vackert, på ett sätt som tager sig väl ut. hon siälff mz roosine lith vänligha bespred j änlitidh MB 2: 201 . " en gudh . . . wänlika kläd i konungx ham " Al 8611 . " the (foglarne) waro store wänlika hwite " ib 9559 . " eth baldakin a fyra stänger war ther vänlika wth spreet " RK 1: 1436 . - med ståt, hedersamt. konung erik . . . loth honom fylgia vänlika til graff RK 1: 60 . " them wart tha venlika fölgt til strand " ib 119 . " hon war vänlika förd til landa " ib 428 . ib 1948 . - ståtligt, på ett imponerande sätt. bönder haffdo sik wänlika skikkat ok haffdo sith baner wp stikkat RK 1: 3466 . ib 3021 ."],"e":["ven- . ","-ligha . ","-lik RK 1: 1948),"]},{"a":"vänlikhet","b":"nn","c":"","d":["skönhet. " eet pallacium . . . osighelikit ij vänlikhet " Bir 4: 302. - prydlighet. huru mykyn wyrdhning och vänlekthet (reverentia et munditia) thom är thorftelikin Bir 2: 107 ."],"e":["-lekhet )"]},{"a":"vänsl . f. ","b":"","c":"","d":[],"e":["vänsla bot , ","vänsla mal , ","vänsla sak"]},{"a":"vänsla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["vänslo mal , ","vänslo sak , "]},{"a":"vänta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vänta, hopopas. med dat. och ack. lerchediäknin . . . fik (ther näst sua) hardha sot at enghin hanom lifj vänte Bil 795 . " hwat län älla hwat ära väntin j idher aff hanum ib 126. wänt thik af gudhi godh atir giäld " ib 556 . " ey thorf thin fädher vänta sik bötir för än fäm thusand ar äru vmgangin " ib 88 . " wrentom os ey mera af wärilz likt godz, än wi hawom ok nötom i wårre skämtan ok glädhi " KS 61 (151, 66) . " iak hafdhe väl meer vidh dödhin thrät om iak mik vänte nakar rät " Fl 388 ; jfr 2. gudhz hämd . . . ma han wenta sik SD NS 1: 527 ( 1406) . - med inf. iak vänte vända þina kunu mz minne Bu 187 ; " jfr 2. nu väntir hon sik hiälper fa " Iv 4715 . - vänta, frukta. han wentr ilt åt sik, som sik wet illa hawa giort KS 62 (135, 68) ; jfr 2. vänta, bida. han hafuer nu fyretighi dagha vänt thär Iv 4732 . - längtansfullt vänta, längt efter (ngn). med dat. foor ängelen fran honom, oc til sanctam annan hans kära hwstru, som ykyt war sinom kära bondha iachim wäntandhes mz gratandhe tarom Lg 3: 607 . - vänta på, bida efter, hoppas få. med prep. äptir. wentande äptir thera almoso som thit waro kompne ST 41 . ","2) tro, förmoda, föreställa sig, tänka. mz thässo är her swartah til genbyrdha skäl som iak wänter MB 1: 129 . " riddaren far sin vägh mäþ bätra fölghe än han vänte (Cod. C tänkte 932) " Bu 19 . " þe vänto þät aldre varþa " ib 64 . " alle vänto han soua mz sinne bruþ " ib 27 . " maþren vacnaþe som folk vänte döþan vara ib 21. (han) vänte han vara sins lifs värio ok romska borgh gömara " ib 102 . " þa vänte nero han vara sannan guzz son " ib. " män vento han wara kutkarl " Bil 632 . at the som see ok pröfwa mit gul wäntin ok tron thz wara thräk Bir 1: 235 . ib 196, 333, 2: 193 . Bil 352, 647, Ber 52, 114 . VKR v. ST 41 . " þätta hems lif . . . slippar þa hälzt af hände man vänte sik halda " Bu 186 . skal han falla nar han wäntir (putat) sik staa Bir 1: 70 . " värlzlike män vänte (arbitratur) sik vinna mz sinom licamlikom styrk " ib 3: 408 . " nar han vänte hallas " Bo 91 . " thu väntir at kiöpä gudz gawo mz peningom (donum Dei existimasti pecunia possideri) " KL 145 . þe vänto at snäran var eigh väl at runnen Bu 26 . " at wi skulom ey magha wänta, at gudh war honum ändelika wredher " MB 1: 435 . " at ängin skulle väntha (Cod. A tro 61) at solen eller nakth himiltungel skapadhe först gräsith " ib (Cod. B) 533 . " som aldre wända för ater aff syndom, än the vänta (Cod. A thänkia 317) at kommen är ytarsta daghen " ib 556 . " är thz ey alt et at huxa än swa ma wara, oc wänta at swa är " ib (Coe. A) 95. iak wäntar at hans maka [är] äy till Di 137 . jak wenter at sampson hauer thz giort ib 5 . ib 141 . RK 1: 139, 154, 729, 4332 . " iak vänter herra idher [kunnokt] är iak hafdhe idher gerna standith när " Fr 667 . " jac wänter them borde tha at fly " RK 2: 8966 . jac wänteh the tydzske sollenäre betalde en deels sollet thäre ib 9979 . I de under detta nom. anförda språkprof, hvilka förste en imperfekt- eller supin-form af verbet, kan ej med full säkerhet afgöras, huruvida detta bör föras hit eller till väna. ","3) anse, hålla (ngn el. ngt för ngt). marghe hedhne män vänto oc dyrkado (Co. A tro oc dyrka 61) sool loc stiärnor swa som gudh oc skapara MB 1: (Cod. B) 533 .","4) misstänka at ey skulle josep aff ouinsins inskiutilsom vanlica vänta (suspicaretur) nakat wrangt mote mik Bir 3: 159 . ","5) ana. " opersonl. med ack. wäntar mik (þat væntir mic) (þess væntir mic) . . . komber tw i kamp mz hanum tha skaltu sielffuer sigia at tw komt alde i störä nöd " ib 136 . ","6) mena, tänka, hafva för tankarne? her lpte the (fienderna) daglige daghis owan ölandh i till avesker aff coh till hwadh the venthe äller forhender haffwe ffaa wij snarth spöriä HSH 20: 175 ( 1507) . - Jfr forvänta."],"e":["-ar Di 90, 136, 137, 141),"]},{"a":"vänta","b":"nn","c":"","d":["|Fdan. vænte] ","1) förväntan, förhoppning. wänta kombir ey aal i pungh GO 431 . een skäppa mz wänto är ey hand ful mz wisso ib 447 . " tha haffuer siälin jnga wänta eller hopp vppa nagra atherwända " MP 4: 203 . ","2) förmodan, antagande. " är ey thetta vtan en likligh wända (för wänta) " MB 1: 313 . - tro, tanke. clemens talade for hanum . . ath hans war engin annar wenta (att han icke trodde annat). wtan at hans modher ok brodher munda drunkna ok swa fadher. älla dödha aff sorghum (quod credebat, quod mater cum fratribus in mari perässent, pater vero ant mærore aut similiter nafragio interisset) Bil 349 . " thässa tro oc wänto bryter ater cristin tro " MB 1: 67 . " aldre läte han sina wänto (trodde el. tänkte ha) at swa ware ib 96. sigher sanctus augustinus at thässe sighia sannare epter hans wäntu (Cod. A thanka 121) " ib (Cod. B) 537. kom aldre thz i waar väntu (Cod. A thanka 244), at han skulle wilia fore eens se waar brodher ib 550 . - föreställning, tänkande? han . . . vände . . . hans wentho (Cod, C hugh 948) til villo Bil 02 . - religiös tro, from tro. i farin mykit wille wndher gudhlike wäntu (Cod. C vnder gudz wänto tapin hope 997) Bil 352 . ST 46 . ","3) mening, omdöme, rykte. ängen wanfrägdh sknde thit lifwärne ängen wrang wänta (nulla opinio adversa) dröfwe thik Ber 57 ."],"e":[]},{"a":"väntan","b":"nn","c":"","d":["hopp, förhoppning. " then hugnaden äller the wäntan är os nekat oc fran takin aff gudhz strangaste rätwiso " Su 133 (kan föras till vänta 1)."],"e":[]},{"a":"väntilse","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forväntilse."],"e":[]},{"a":"väplinger","b":"nn","c":"","d":["trifolium Lin., väppling? " vi gangom aff en rosengaard i annan, oc owergiffuande wäplingen (violas) skyndom os at sökia lilior " Su 178 (sannolikt beror wäplingen här på felaktig öfversättning)."],"e":[]},{"a":"väpn","b":"av","c":"adj.","d":["1) väpnad. " han (draken) hade i swolgit en wapnan man " Di 83 . " waro ther xviM riddare vel vampne " ib 210 . " tha giordhe hertoghen säx vampna riddare redhe mz spisningh " ib 271 . " v tusandh wäpne monde honum fölia " RK 3: 1998 ; " jfr 2. "","2) vapenför. the som väpnä (Cod. A wapnföre 22) våre Di (Cod. B) 312 ."],"e":["wapn . ","wampn )"]},{"a":"väpna","b":"vb","c":"v.","d":["väpna, beväpna, utrusta (till strid), rusta. eg. och bildl. räknadhe han oc väknade (Cod. A härklädde 180) sina hwardagx swena MB 1: (Cod. B) 545 . " han wäpner sina män gen honum mz rätte tro " ib (Cod. A) 265 . vänkte (armavit) diäfwllin sina thiänar oc vptände thera hiärta moot varom herra Bo 160 . " gudz modhir vil älska oc väkna en vngan man " Bir 2: 103 . " jak vil väkna han oc sända at vinna himerikis konunge land ib. huru var herra . .. latir andelica prydha ok väpna en riddar mz digdhom " ib 3: 371 . " skla iak hiälpa honom ok wäkna han medh minom waknom " VKR IX . Bir 1: 129. skal paulus . . . väkna thik mz dygdhanna vaknom i 2: 45. hwarn thän man som . . . tholomodhit kläthe oc väkne mz dygdhanna vaknom ib. - part. pret. väpnad, beväpnad. hui fly þu þin faþur. vämptar utvämptan Bu 156 . " bortkastadhe han sin wakn som wänktir war " KL 41 . " han foor entidh wänktir a enne bro " ib 85 . " tha gik brwnka i then by ok med honom wlff gerleffs broder aller wämpter ok hosin skoder " RK 1: 3877 . " är aktande, huarn wäghen te mäns tridha skulu, äru bäter wänkte " KS 84 (206, 92) . een frombir riddare wel wämptir ST 95 . Di 206, 207 . the . . . gingo wäpnte fore them MB 1: 423 . ib 2: 4 . " the ridho wämpte daghin lang " Al 4875 . " swa foro the iärlsins här ij mot väpnter badhe til örs ok foot lIv 2336. komo formosi kompana väncte " Bil 759 . " twe vänkte riddara " ib 595 . Iv 443 . Lg 332 . " aff wängta manna färdh " KL 121 . MD (S) 255 . MB 2: 278 . " mz wapnande köpstadzmän " RK 2: 8622 . " ther bidhar han . .. vänkta folkit (armatos) . . . fyra thusand wapnadha honum fölia badh " ib 590 . - mädh väpnte hand, med väpnad hand, med svärd. jak wil möta thik mz wämpte hand (armatus) MB 1: 409 . "],"e":["väkna Bir 2: 45, 103, 3: 115 ; ","-as Gr 268 . ","wäkna VKR IX ; Bir 1: 129 . ","wapna Al 4894 ; ","-as Fl (Cod. C) 20 . ","väknir ib (Cod. B) 552 . ","väknee Bir 2: 45, 3: 115 (på två st.). wapnar Di 17 . ","wampne ib 277 . imperat. wapna ib 136 . ","-to Iv 2332 ; ","-tis Fr 1178 . ","vämte Bu 492 . ","vämpte Bil 887 ; ","-to Bu 14 ; ","-tis Iv 1646 . ","wämpte Va 10 ; ","-to RK 1: 4009 . ","wämpnte: -to Al 10313 . ","vänkte Bo 160 ; Bir 3: 58 ; ","-to ib. ","wänkte KL 41 ; -to ib 40. wapnade Va 25, 44 ; Di 33, 136 . ","wäknadhe Lg 3: 333: väknade MB 1: (Cod. B) 545 . part. pret. väpnter (m. pl.) Iv 2336 . ","wäpnter: -te MB 1: 266, 423 . ","vämptar Bu 156 . ","vämpter Iv 443 ; ","-ta MB 2: 278 . ","wämpter RK 1: 3877 ; ","-tir ST 95 ; ","-te MB 1: 409 ; Al 4897, 4975 ; ","-ta ib 4174 . ","väknter: -t Bo 190 . ","wäknter: -te KS 84 (206, 92) . ","uäkinter: ouäkinta Ber 30 . ","vänkter: -te Bil 595 ; MB 1: (Cod. B) 562 ; ","-ta Bo 179 . ","wänktir KL 41, 85 ; ","-te ib 40 ; MB 2: 4 ; -tir (nom. pl. m.) MB 1: (Cod. B) 562 ; ","-tom Lg 332 . ","väncter: te Bil 759 . ","wängter: -ta KL 121 . ","väpnadher: -ath Fr 86 . vapnadher -adhe Di 207 . ","wapnadher: -adha Al 590 ; ","-ath ib 8926 . ","wapnader: -ada MD (S) 255 . ","wapnanader: -ade RK 2: 8622 . ","wappnader: -ade Di 206 ),","väpna sik , väpna sig, förse sig med vapen, gripa till vapen, rusta sig. eg. och bildl. liuþa vämpto sik Bu 14 . KL 40 . " en man wänkte sik a langa fredagh ok mötte sinum brodhir bana owänktom " ib 41 . " op a thz hws badhe riddara ok swena väpnto sik " Iv 2332 . " the wämpto sik ok hosin skodho " RK 1: 4009 . " greci oc meacedones fiäste . . . wämpnto sik til hand oc foot " Al 10343 . Fr 86 . Va 10, 25, 44 . Di 17, 33, 136, 277 . Lg 3: 333 . " hwar twe äru stridhande mällan sin ok annar kasta bort sin vakn oc annan väkne sik (munit se) altidh mz sinom vaknom hwat ey skal then rasklicare vinnas som bort kasta vaknin än then som sik daghlica väkne (colligt arma sua ad se) " Bir 3: 115 . " huru gudz vini väkna sik mz dygdha vaknom ib. georgius . . . vänte sik mz cors tekn " Bu 492 . Bil 226, 887 . - refl. väpnas, väpna sig, gript till vapen, rusta sdig, väpnas. väpntis thaghar thän ädhla man Fr 1175 . Iv 1646 . Fl 20 . " konungin . .. loot han föras i sin klädhe. oc väknas mz sinom vaknom " Gr 268 . Jfr af-, be-, unt-väpna, fulväpnadher, oväpnter (oväknter)."]},{"a":"väpnare","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) väpnad man, krigsman. väpnara swärdh wth draghandis oc wäl reddhe ttl stridz xl tusandh (quadringenta milia educentium gladios, et paratorum ad pungnam) MB 2: 134 . " skikkado the hwndrada wäknara at wäria hwan brwnnen " ib 156 . " tröstandis pa syna otaligha vaghna manga hästa oc starka wäpnara (multitudine bellatorum) ib 160. " ib 150, 237 . han (Gideon) . . . kom j gän til israels tiäl. sighiandis synom wäpnarom, stadhen wp ib 90 ","2) vapendragare, vapensven, (ung) man som går en riddare el. furste till handa. en riddarens wäknare KL 73 . ib 62 . " saulis wäpnare (armiger) " Su 190 . MB 2: 102 . " är han väponare ellir skötta (i motsats till hördrängir ellir annar ärfuodhis man samt smwswen) " EG 64 . ","3) väpnare, sven, knape, man tillhörande adelns lägre klass i värdighet kommande näst efter riddarne. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 188 f. jncigle . . . ffnwidh ragnasson . . . oc finuid magnusson wäpnara (armigerorum) SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). sigge laurenzsson wäpnare ib NS 1: 159 ( 1402) . " jonis knutson wäknare " ib 378 ( 1404) . ärlica oc välborna manna incighle herra algot magnussons, herra gözstaf magnusson, riddara, benkt lafrinzsons, väpnara, ok herra tosta, kirkioherra i vazstenom ib 2: 130 ( 1409) . nempdin: knwt benctson, . . . jeppe störla, vepnara, ärmunder i vallom . . . jon i stikkeborghom, bönder ib 141 ( 1409) . " bedis jak ärligha manna jnciglä som är swen nielsson a wapn tydeman larensson wepnare ffadher pedher häradzhöffdingh i görstingx häradhä " BYH 1: 283 ( 1498) . SD NS 2: 137 ( 1409), 140 ( 1409), 143 ( 1409). BYH 1: 232 ( 1422), 276 ( 1408). HSH 19: 3 ( 1504) . SO 162 . KL 17 . Bir 3: 193, 195 (på de tre sistnämda ställena möjl. att föra till 2). Jfr a vapn under a II 8, knape, sven 3. ","4) i allmännare betydelse: man som egnar sig åt riddarens kall, man tillhörande ridderskapet. j bland thässe varo somme tronna väriara ok mina kirkio hulka som kallas väpnara (curiales seu armigeri) thy at the toko sik vapn til at hämpna owir tronna ok the hälgha kirkio owiner ok motstridharom Bir 3: 366 . " naar riddarne fingo thz breff. dröffdhos the mykyt . . . tha gingho thänna wäpnarene til radz " Lg 220 ."],"e":["wäknare . ","väghnare Bir 3: 195), ","väpnara pänningar"]},{"a":"vär","b":"ab","c":"adv.","d":["komp.","1) värre, på ett sätt som i högre grad (än ngt annat) vållar smärta el. skada. än þe vildo eigh vär fara än han Bu 207 . þu varþar vär pinaþar ib 521 . " the . . . hötas göra wär widh han, än widh hans gäster " MB 1: 193 . hwat thwinghar wär ok osälikare än altidh astunda syndena ok aldrigh mättas . . . af hänne Bir 1: 287 . ","2) värre, sämre, olyckligare. han war födder . . . a wärro dyghne thz är at sighia, a wär skipadhum stiärno gang MB 1: 46 . " är eens mantz likame wär skipahder än annars " ib. " tha waro iwdha wär widh kompne, än nakre andre män " ib 450 . " hwa tha bidde honom vard vär (gick det så mycket värre) R 2: 3927. han swardhe et ordh thes wardh hanom wärr " ib 2548 . wisto the thik wara här thik wordhe alla stund thäs wär Al 8352 . " idher är swa mykith wär " ib 7299 . haffdhe jach icke warith sa kendh blandh thöm, thet haffdhe warith wärr, än thet är BSH 5: 115 ( 1506) . niclis stensson var ther och mädher thz var tess vär och ey bäther RK 2: s. 349; jfr 4. ","3) värre, sämre, mera omoraliskt. the wilia nw swa myklo wär (deterius) lifwa Bir 1: 64 . ","4) värre, beklagligare, sorgligare. thy är vär, eg. derför är det (så mycket) värre; ty värr, beklagligtvis, sorgligt att omtala. swa thy är vär binda mange vinskap til at nidhir thrykkia gudz vini MP 2: 15 . " vaart folk flyr alt i mosa oc käär wy haffwom tapat sigerin thy er weer " RK 1: 719 . ib 3013 . thy är wär bortwrakin är gudhz älskoghe Ber 166 . ib 57, 177, 231, 232 . Su 407 . - thy är vär at, eg. derför är det så mcyket värra att; ty värr. thy är wär, at some göra badhe a mot sinne natrwo oc gudz budhordhom MB 1: 135 . Bir 3: 384 . Su 381 . " thy vär at, d. s. thy wär at vy ärom alt vffa " RK 1: 320 . ib 1825, 2489 . Su 232 . " thy wär at mange wille fara j thesso budhordh " MD 80 . - thy vär, d. s. for hulka thy vär (proh dolor) mange nye osidiä äru optakne aff lildz anda ingiutilsom Bir 2: 68 . thywer iak wet mik orättän Va 37 . " thy war haa them gör nakat j geen han bindhir sik til eth heluitis meen " MD 80 . ib 86 . " thy wär mange wille fara j thette bwdhordh " ib 87 . Su 2, 3, 41 o. s. v. RK 3: 3915 . ","5) mindre. hans drötning war mz store blyghd philippus är til lhenna kär han an henne ey thäs wär Al 346 . - Jfr värre."],"e":["wärr UpL M 23; 3, V 7; pr.; RK 2: 2548 ; BSH 5: 115 ( 1506) . ","wer Va 37 ; MD 86 (norvagiserande). weer RK 1: 719, 1825 . war (troligen skriffel) MD 80 ),"]},{"a":"vär","b":"nn","c":"","d":[],"e":["värs brodhir","värzsbrodher )"]},{"a":"vär","b":"nn","c":"","d":["se var."],"e":[]},{"a":"vära","b":"vb","c":"v.","d":[" , se vara."],"e":[]},{"a":"vära","b":"nn","c":"f.","d":[" , se vara."],"e":[]},{"a":"vära","b":"nn","c":"","d":["och n-, och väre, m.? och n.","1) värjande försvar. wid romblaborg grep han ett wäre (Klemmings uppl: widh kwmblarwm grep han en wäria 1: 3222) RK (Hadorphs uppl.) s. 110. ","2) försvarsställning; af bröstvärn el. af tinnar omgifven plattform å fästningsmur. Jfr Schultz, Höf. Leben 1: 20. tha rymdo the cristno aff then wära (motsv. ställe i Hadorphs uppl. s. 69 har thet vära) ok jnnan en kellare ol wardho sik thäre RK 1: 1762 . ","3) (akt, vård) och vari, m. ""],"e":["väre )"]},{"a":"väraktogher","b":"av","c":"adj.","d":["vapnför; beväpnad. wäraktoghe män leetha siik aath stadhen liidha RK 3: 2238 . " godhe wärafftige men " FM 235 ( 1505) . the äre . . . ey öffwer hundadha väractuge eller [som] nogra vern göra kwnna BSH 5: 7 ( 1504) . thet i strax vele vthgöre xzxiij:re gode wärafftige karle lib 99 (1506). ib 458 ( 1511) . " med myndre än sweriges frälse och menige wäraktige makt ther om til hyälp tylsagt warder " ib 434 ( 1511) . " thaa kalladhä her sten thet wergactughä folk och rytters effther segh till swergie " HSH 19: 41 ( 1497) . ib 18: 119 ( 1497), 20: 32 (1506)."],"e":["väractuger . ","wäraktiger . ","värachtiger: -ige HSH 20: 32 ( 1506) . wergactugher. ","wergactiger: -actige HSH 18: 119 ( 1497) . wärafftiger),"]},{"a":"värald","b":"","c":"","d":[" , se väruld."],"e":[]},{"a":"värdh","b":"nn","c":"","d":["värdfolk? rent näste hyse ey tholikt wärdh (möjl. för tholikan el. tholik wärdh och i sådan händelse att föra till föreg. ord) som swa wil orenlika byggia Al 1630 ."],"e":[]},{"a":"värdh","b":"nn","c":"","d":["1) herre (i huset); värd. " thaa stod wel för wärd och gästa " MD (S) 232 . " hvilken som gester budit hauer gör gestin omack sware verdhin " SO 112 . " the ridhu in j eet herbärghe oc werdhin vntfik them wel " ST 279 . ib 280 . RK 2: 3890 . " hans werd talade til honom ib 3878. " ST 284 . " min käre wärdh haffer enkte mik giffwa " Lg 668 . " han loth tha strax then konung rik her ffrederikx werd (Cod. A husbonda) ath kalla fför sik " Fr (Cod. F) 2450 . " thenne fatige man, hans scriffuere aff lynköping, myn wärld, kom tiil migh medh . . . ächebispens scriffuelse " BSH 5: 380 ( 1510) . - (?) värdenum SR 16 . ","2) skyddsherre, patron. " sancte erik konungh som är sweriges wärdh " RK 3: 2390 ."],"e":[]},{"a":"värdhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. värdigas, hafva godheten (att). wärdhens welä wethä, at jach . . . fortöffwer här pa stocholm til nielss beszeres brullop BSH 5: 191 ( 1507) . " veredws edher nades högmectoghedh vele vithe " ib 4: 274 ( 1501) . FM 490 ( 1510) . werdens helsa myn frw modher BSH 5: 93 ( 1506) . " bade jak keder ganst gerna, at i wille werdes wara mit bodh tiil then werdoge herren, ächebiscopen oc tiil biscop mattis, at thwar thera werdes at sändha mik en t[unn]o polwer hiit " ib 123 ( 1506) . alzwoldogh gudh . . . verdis giffue nadh och snille ther till HSH 19: 137 ( 1506) . Jfr til värdhas."],"e":["verdas )"]},{"a":"värdhas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. -värdhas a? plågadhe gudh han suä mys wärdes å at skadha hans likama KS 30 (76, 32) ."],"e":[]},{"a":"värdheliker","b":"","c":"","d":[" , se väuldsliker."],"e":[]},{"a":"värdhgäva","b":"vb","c":"v.","d":["pröfva el. undersöka (ngts) värde, värdesätta. thu människia betänk tik syälffwa ok wärdgäffua tik swa som a enne wägskaal, a mothe the wärde ther thu äst atirlöst mädhir MP 5: 147 ."],"e":["-a ) , "]},{"a":"värdhgäver","b":"av","c":"adj.","d":["värdefull, dyrbar. hans wärdgafwe köpskattir MP 5: 37 . " wärdogare ok mer for tik är siälin än mathin ok mer är idher kropper ok wärdgäffuäare än idher klädhe " ib 4: 198 ."],"e":["-are ) , "]},{"a":"värdhinna","b":"nn","c":"","d":["värdinna. henna wärdhinna ST 37 . nödhghadhis . . . qwinnan . . .. sik oc sinne wärdhinno thera fordhan . . . aff andrum thiggia ib. " wärdhinnan j huseno " ib 292 . Lg 3: 726 . hustru merettha mijn värdinna j abå FH 9: 10 (1506), nyare afskr.)."],"e":[]},{"a":"värdhogha","b":"vb","c":"v.","d":["1) = värdogha sik. wäl kompne herra mine som wärdhughis (dignati estis) vithia mik litit värdhan Bil 110 . " at thu värdoghis at biwdha mik til thina glädhis krasa ib 159. bidher iak thik . . . at thu wärdoghas koma til min " ib 231 . " wärdoghas iak ey (delignabor) at for lata them syndena som ey akta at bedhas nadh for litla synde " Bir 1: 364 . " ther til at gudh wärdhoghas at takak jdhir j sina miskund " ib 3: 341 . " väl var thz stoor ödhmiukt at äronna konungir värdoghadhis at thwa fiskaranna fötir " Bo 175 . ib 78 . Gr 287, 294 . KL 30 . VKR 1 . Va 19 . Bir 4: 45 . " at lwij bedie ider nadh . . . at i wele werdiges oförtöfwat kome hit i rikit " BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . wij . . . bediom idher nadh . . . at i wille werdoges ey tage thet til widherwelia ib 185 . " werdogis ider werdigheter . . wilia wytha " ib 5: 434 ( 1511) . " verdyges ether herredom ath vethe " ib 51 ( 1505) . ib 520 ( 1512) . FM 209 (1504), 361 (1508). thet i ville verdiges tiill ath tencke paa mig BSH 5: 51 ( 1505) . " vele i werdoges vetha, at nu . . . wordhe her hemeligha opslagin a kirkio dörinna nagher breff " ib 181 ( 1507) . ","2) aktas värdig, bevärdigas, aktas förtjent; förtjena. ath . . . vare siäla . . . värdoghens tilföghias thynom vtualdom mannom VKR 82 . ödhmiuktin . . . värdoghas faa thz hon gitir ey wtthyt mz sinom ordhom Bo 40 . " lidhna thik swa i andans vägh at thu värdoghis opfyllas af hans älskogha " ib 111 . " värdhoghadhis hon vara bönhördh (meruit exaudiri) " ib. " väl var iosep säl som värdoghadhis swa vmfämpna vars herra licama " ib 210 . ","3) eg. anses el. befinnas (ngn) värdigt; värdigas. opersonl. med dat. och supin. verduges ider vithet . . . thet mesther liberth kom hem fran ärkebiskopen BSH 5: 180 ( 1507) . ib 181 ."],"e":["verd- . ","-ugha . ","-iga . ","-yga . -ar, -adhe), ","värdhogha sik , akta sig värdigt, värdigas; nedlåta sig (till att). ropa ok kalla til idher werdoghe nadhe, at hon wil werdoghe sik til at inkommä i rikith BSH 3: 175 (14669. badho the keysaren, at han aff sinne mildhet vilde värdugha sik til at sända thom nokra präste som väl kundo prädica Ansg 191 . " vände han sik in til gudh med gudhelikom bönom, oc badh han fore sinne mildhet skuldh, at han skulde värdugha sik at frälsa han aff the fordömelighe sottene " ib 243 . " wärdogha thik til millaste ihesu christe, at ingaa j mith hiärta " Bi r 4: 176 . " wärdogha tyk ath höra myna böm " Lg 3 . 145. som sigh wilde wärdheghna mik aather lösa ib 124 . " at han som war aldra wärdogaste wärdogadhe sik lidha saadana smälikhet " ib 398 . - refl. värdoghas, ","värdhoghas sik = värdhogha sik. huru kan pawen troo at thu alla thinga gudh oc herra, wil tik wärdoghas (digneris) mz enne tholike myro, tholikin ärande göra Bir 4: 46 . - Jfr ovärdhoghas, äfvensom värdhas."]},{"a":"värdhoghet","b":"","c":"","d":[" L.","1) värdighet, härlighet, förträfflighet, förträffliga el. utmärkta egenskaper. hauer gud swa mykin werdugheth vpa then första vnga lakt RK 1: 409 . - förträfflighet, höghet, storhet. o huat wnderlikern är kring om os thin mildhetz wärdoghet Su 172 . ","2) värdighet, höghet, hög ställning. swa som han stor li värdoghetime. swa var han oc stor i dygdhom KL 332 . " han var mykyt mindre i lönom oc värdoghet än hon " Bo 11 . i nidhirmeer gradu oc värdoghet ib 232 . " at the maghin faa lhedhir ok wärdoghet (dignitates) " Bir 1: 101 . vp fara til swa stora wärdoghet ib 251 . " thänne min win israel take thässe rikesins styrsl ok värdhoghet före gudz hedhir " ib 3: 361 . ib 360 . " kördho the han aff sinne wärdoghet " Lg 638 . " äptir edhre konungxliga werdughet " MB 2: 322 . - ss titel. bidhiom wii . . . idher nadhes werdoghet . . . at idher nadh wil warkwnnä sik offuer oss BSH 3: 176( 1446). HSH 20: 108 ( 1507) . edher verdughetz herredöme scriffuer om peninger tiil laans FM 397 (1509; till riksföreståndaren). ib 402 . tacker iach edher verdughetz herredöme ib 172 (1504); till ärkebiskopen och rikets nåd. haffuer iach . . . epter edre werdugiste verdhoghetz begären . . . lathit . . . läsa och forkynna edhre verdughetz breff offuer alt aabo län ib 174 . " ljnhgen synnerlig tidende är her edre verdugheter tilscruffua " ib. " ltäcktis idher werdughet ath wara forthänkte om the c mark den inger, som iach vnsätthe edher met her i abo ib 147 (1503). " ib 189 (1504), 5467 (1512), 601 (1512-13), 602, 603. sidhen jak sakreff ider verdughet senesth til BSH 5: 180 ( 1507) ; till riksföreståndaren). ib 181 . " werdogis ider werdigheter, herredöme oc gode wenner wilia wytha, ath . . . härotogh crystiern . . . är här indragen i worth landh " ib 424 ( 1511) . ib 520 (1512), 521. hwrw wor reysä er forlopen wärdhä eder werdwghether och herredömö finnendhä aff danmarckis richiss raadz breff HSH 19: 142 ( 1506) . " begäradhe edher fadherliga werdhogheth (d. v. s. ärkebiskopen Jakob Ulfsson) aff mik ath iak skulle wenda fornemda bok aff lathine ok oppa swensko " Gers Frest Inl. bidher iac innelika thina werdhughet thu erlikin höfdhinge herra iuli Lg 3: 200-. then tidh . . . her eric axelson ridare oc höffuidz man vppa abo thing hiolt mädh almogan aff räntemäke sokn oc hans wärdighedh siälff for rtäte sadh j hallis by FH 5: 54 ( 1468) . FM 241 ( 1505) . ","3) heder, ära; ärebetygelse. jomfrv maria sancto marche ewngelista ok sanctis crispinj oc crispiniani til ära ock verduchet SO 33 . " lib 34. " Lg 3: 629 . " tidrik konung vntfik hanum well och hiolt hanum i stora werdighet (er hann með honum i miklum metanaði) " Di 164 . the fagnadhe thera herra vel ok mz stor verdogheth ib 271. han vnfik sin son blandamär mz myken ärä och werdighet Va 53 . ib 52 . Lg 38 . " her didrik loth jordh honum mz stora wärdoleth " Di 279 ; jfr 4. the verdige fäder erlige herrer och gode men rigsins raadh i swerige helsse eder nadis verdighet med tilbörligh verdoghet HSH 20: 109 (1507; skrifvelse till danska riksrådet). ","4) högtidlighet, festlighet; pomp, ståt. her tigen . . . ledde them in j paulunit mz storä werdighet Va 45 ; jfr 3. phila gik tha til sinä sönir mz storä werdighet och glädi ib 51 ; " jfr 3. at swadan nadher oc wärdoghet ickä kan ske i myn och näppelighä i eders tidh " BSH 5: 192 ( 1507) . hon . . . giorde strax stort bröllop mz mykin wärdogheth Di 286 . " redh didrik jn i rom mz stor werdogheth " ib. " at wij ey . . . kunnde nu . . . beseende idher nadh sadana budskap, som wij med mere werdogheit gerne giort hade " BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . " gingho the iij dagxledher mothe honom oc baro sina hälgadomor mz sik, mz loff sangh oc weärdoghet " Lg 3: 340 . - Jfr ovärdoghet."],"e":["werdogheth Gers Frest Inl. werdogheit. värdhughet Bir 3: 360 (på två st.). werdughet Lg 3: 200 . ","werdughet MB 2: 322 . ","verdugheth RK 1: 409 . ","verduchet SO 33 . ","wärdighheet Lg 38 . ","verdighet FM 601 (1512 13), 603 ; -hetz ib 602, 603 . ","werdighet Di 164 ; Va 45, 51, 52, 53 . ","verdicheit SO 34 . ","-ir ) , f. "]},{"a":"värdhskylda","b":"vb","c":"v.","d":["förtjena. " hwat ey wärdhzskylladhe war syndh wphöghilse, sannelica ney Skrifter till uppbygg. 73. ""],"e":["wärdhzskylla . ","-adhe )"]},{"a":"värdhskyldan","b":"nn","c":"","d":["förtjenst. " for bön skuld oc värdhskyllan lsancti gregorij " Gr 315 . ib 308. hafdhe jak thiänkt ii mino hiärta gifwa thik värdugh atir lön for thina värdhskyllan (Cod. A forskyllan 270) ib (Doc. D) 361 . - mädh vädhskyldan, med rätta, med skäl? tholke ltaara oc gratir oplypta syälinna mz värdhskyllan til gudh Bir 2: 31 ."],"e":["-skyllan Gr 308, 315, (Cod. D) 361; Bir 2: 31), "]},{"a":"värdhskyldelika","b":"ab","c":"adv.","d":["efter förtjenst; med rätta, med skäl. wärdzskyldeliga näffsther MB 2: l308. lib 291. tha mat thw värdhskyllelcia (merito) vptändas ok hitna vidh swa stor vyrdhilse Bo 178 . väl matte äronna sighir vinnare . . . värdhskyllelica (digne) hawa heem farit i sina äro ib 242 . " at mannin maghe wärdskyllelika sighia mz sik at gudz wk ok thiänist är godh ok söt " Bir 1: 43 . " nw maghom wi wärdskyllelika dröfwas " ib 73 . " mädhan han hawer haft wilia at synda. än tho at han fulkompnade ey syndena mz gerningomen tha skal han wärdh skyllelika (merito) andwardhas diäflomen äwerdhelika ib 98. wärdzskyldelika skal min siäl tik warkunna " Su 30 . " wärdskyldelika kallast htetta hälga sacramnetit kärleksins sacrement " ib 275 . Bir 1: 124, (Cod. C) 265, 377, 2: 27, 53, 173, 2934, 3: 84, 302, 381. Su 42, 46 61, 68, 88, 115, 152, 169, 455 ."],"e":["wär- Su 275, 435 . -skyllelika. -skyldeliga),"]},{"a":"värdhskyldeliker","b":"av","c":"adj.","d":["förtjent. " hulkin thera lifwirne fan . . . wdarlikin ok wärdzskyllelikin at fölghia (merito imitandas) " Bir 1: 370 . " honom flytande wärdzskylleliga (condignam) pyno " MB 2: 292 ."],"e":["-skylleliga MB 2: 292 . ","-skyllelikin Bir 1: 370), "]},{"a":"värdhskylder","b":"av","c":"adj.","d":["tillbörlig. " mz wärdzskyllo ödhmyukt " Lg 3: 226 ."],"e":[]},{"a":"värdhskyldogha","b":"ab","c":"adv.","d":[" ? med rätta, med skäl. wärdzskylloghe liknas the wanskapadhom dywrom äldher trullom Su 59 (måhända att föra till följ. ord)."],"e":["-skylloghe )"]},{"a":"värdhskyldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) förtjent, med rätta tillkommande; rättmätig, tillbörlig. tok hon wärdzskyllogh lön mz diäflenom j hälwite for sin truldom ok ilgerninga KL 128 . " tha the wth röna wärdszskylloga plikt " MB 2: 153 . ib 204, 305. wpuäkkias til wärdzskyllogha synda bätring Bir 4: 106 . ider . . . herra albrict . . . sweya oc göta konung . . . helsom wi . . . mädh warom lwerskyldoghe vnderdanoghe thienist BSH 1: 185 ( 1386) . ib 3: l174 ( 1466). mz werdskylloge wyrdhningh LG 817. swa at ängin gudz gafwa skuli mista värdhskyllogha (debita) thak Bo 153 . göra gudhi werdszskylloght loff Lg 819 . Su 197 . vtan tro oc värdhskyllogha gudhelikhet Bo 4 . " at thz är alt räät oc wärdhskyllokt som han hawer lättath " MB 1: 182 . " är thz wärdhskyllight at wi hedhrum benin oc muldina, mädhan gudh hedhrar siälina " ib 269 . är väl värt ok värdhskyloght at iak skal glädias af thinne helso Su 412 . " at hon lhafdhe ey swa brännande astundan oc godhvilia til hans pino som wärdhskyldoght var " ib 382 . ib 386 . - med dat. om nakor komme som dödhen tik wärdzskyllogan (som med rätta tillkom dig att lida, som du förtjent) oppa sik toke Su 34 . ","2) skyldig, förpliktad. " är gudh nadhghare, än han war wärskylloghir (Cod. A skyldogher 98) " MB 1: (Cod. B) 534 . - med inf. vm the lasin väl min lagh skullen the finna at the vardhin värdhskyllogharen at liua renlicare än andre (invenirent se præ aliis debere esse contientiores) Bir 3: 27 . " fore . . . alla thera syälla, som iach är wärdhskyldoghir goth fore göra " SD NS 1: 295 ( 1403). ib 360 ( 1404) 369 (1404 o. s. v. - med gen. thäs thäs är iak . . . werskylduger Va 4 ."],"e":["wär- MB 1: (Cod. B) 535 . -skyllogher. -skyldugher: -skyldughum UplL Conf. -skylduger Va 4 . ","-skylligher . ","-oght . ","-ogt Su 197 . ","-okt . ","ight ) , "]},{"a":"väre se vära","b":"nn","c":"","d":["och n."],"e":[]},{"a":"värendsboar","b":"nn","c":"pl.","d":[" Värendsboar. wore the . . . til talz sammen värensbo och bleghinsfare BSH 5: 589 ( 1505) ."],"e":["värensbo )"]},{"a":"värensker","b":"av","c":"adj.","d":[" Värensk, tillhörande Värend. alt lmankyn älder qwinkön, sum i wasgözko äldir wärinsko (an afskr.. fr. lHadorpshs tid har wärnisko; rätta läsartenär kanske wärmsko) laghasaghu föddhes af krisnum manne äldir kono, maa aldrigh þräl älder ambut wära SD 4: 408 (1335, eft. Hadorphs aftr.). Jfr värmsker."],"e":["-insker )"]},{"a":"värf","b":"nn","c":"","d":["1) ärende, uppdrag; budskap. hwat är thit wärff MD (S) 298 . sigh mik . . . candauli wärff Al 7928 . " mit wärff til konungin bär thz wi williom stadhen thenna nidher sla " ib l7982. wille the honom nokot werf befala RK 2: 2331 . " iak wille fara . . . annerr stadz tith iag hade wärff affwäriga rikesens skade oc förderff " ib 3: (sista forts.) 5413 . " thz verff till mekelborgh fara " ib 1: (sfgn) s. 182 . " vtlendes fara sina verff ok ärende So 195. war iagh stader på hufwudh skiär, på . . . k carls wägnar och befallning, wärff oc ärende " ib 298 . " her war nw strax hoss mich en köpswen vtsendt aff lybke . . . med merkelige werff til eder " FM 415 ( 1509) . " seden wij hade förstandet then be falin oc werff som eric trolle hade fra eder til oss " HSH 18: 65 ( 1497) . ib 20: 208 ( 1507) . ner . . . her sten tursson her twre jensson komme aff danmarch och thet verff igen fördhe om the III pwnchter ib 209 . är . . . worth sendebudh her verne kommit igen fraa paalen med thet werff honom befalet war paa rigisins menige bestä och haffuer thet forwerffuet som en god man ib 193 ( 1507) . ","2) anhållan, bön? daren fan ith annat wärff han badh then konung om ith skärff MD (S) 308 ."],"e":[]},{"a":"värf","b":"nn","c":"","d":["hvarf, kretsgång. " giordho the siw värff om staden gangandis " MB 2: 15 . Jfr hvarf."],"e":[]},{"a":"väria","b":"nn","c":"","d":["1) värjande, försvar. " vm rikesins wärio ok fäste " KS 74 (182, 81) . " vi viliom gärna härscapet vt giua tel roma rikes värio " Bu 507 . " at göra riddara til the hälgho kirkio loc tronna värio " Bir 3: 366 . iohannes baptista var . . . af herode sattir i myrkostofwo for rätuisonna värio (defensiotem) Bo 79 . " lib l83. thön wapn the skulu i stridh haua til slahg ok wäria " KS 53 (136, 57) . " siw hundrath fäste, the man veet til värio bästä " Fl 945 . " konungen sende them hwat the behöffua bade til wäria oc lsa til föda " RK 2 . 7603. kombir jak thom til hiälp oc värio mz minom vaknomBir 2: 254. skipa thik herra väl til väriä Iv 4425 . " the redde sig till wäriä thz bezsta the kunde " Di 177 . RK 2: 4937 . han . . . rännir hanum swa rasklika a thz han kan ey til värio fa Iv 3362 . " han tok til weriä " Va 37 the thora äkke gripa til värio Bo 154 . RK 2 . 7848. Di 39, 67, 87 . " han rädhes at almoghe gripe sik nokora tröst ok wärio mote hans ilem åthäuom " KS 62 (155, 68) . widh kwmblarwm grep han en wäria RK 1: 3222 gripa ena andra veryo aff ny ib 717 . ib 3896 . " os bör . . . thänkia opa hwru wi sätiom wara wäria op aa " Al 1846 . the suensca . . . schicka sina wäria RK 2 . 2168. tha gawo the wäriona, som ytra mwren gömdo MB 1: 11 . af tyrst mågho te trängias til at giva lhus ok wärio KS 86 (211, 95) . Bo 181 . " thäntiidh iak war swa aff thöm (diaflarne) möddir oc wtröättir at iac maxan hafdhe giwit wäriona Hel. mäns lefv. 191. hans wäria war fasta oc bön " ib 295 " a fruär ligger swa lithin weriä the kunno ekke wapen at bärä " Iv (Cod. B) s. CLXXI. han wiste sik änga wärio (ingen möjlighet till försvar) KS 30 (76, 32) . - motvärn. thz diwret sätte sik til wriä moth the ij [2] riddare Va 24 . the iij sättä sik til wriä ib 36 . ib 51 . " satto the sik til wärio " ST 340 . ","2) värjande, frikännande. " förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto . . . sik at simiä baþe vm värio oc fällo " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","3) försvarsställnng; post; i sht förskansad ställning, förskansning. litet för än thz war swa bestelt oc hwqriom sina wäria befäld RK 2: 2212 . min wäria wil iac wel forware ib 2981 . " marskens wäria tordhe fiandena ey nala " ib 2182 . " opte the then wäria sökte " ib 21823 . " hafde the för then wäria fara " ib 2188 . the haffde for husit et haldh oc bycht til wärio oc stadldh ib 2887 . " elden . . . mest erik pukes wärie op brende ib 2983. " ib 2897 . " skermar oc wäria " ib 5879 . ib 3: 1023 .","4) försvarsmedel, krigsmateriel, vapen. " mz godhe wärio ok raske hand wäl redda badhe til hand oc foot " Al 4766 . " the resa. . . forgaffwo tha sina wärio hardha " ib 7386 (möjl. att föra till 3). xxx wämpte män mz fulle wärio ST 524 . " bespisandes them mz alzskons spisningh oc widherthorfftoga värio til at örlegha " MB 2: 247 . " til effron starkastan stadh badhe aff folk spisningh oc värio fullan mz alla köns hedhningom " ib 317 . the . . . kastadho fran sigh alla wärio (projecerunt arma sua) ib 260 . ib 292 . " tha the mik thwingadho vtan väria (mig som var utan vapen? som icke hade tillfälle att för svara mig?) iak skulle otrike troskap swäria " Fr 669 ; jfr 2. lsomme oppa husit lopo blotte for vtan alla wäria RK 2: 7628 . " han redde sich stark mz folk oc wäria " ib 1488 . ib 6993, 7681, 7803 . " bössar oc wäria " ib 5043 . " the komo . . . alla . . . mz harnisk oc starka wäria " ib 1320 . " ib 1: (sfgn) s. 186, 2: l6202. " BSH 5: 7 ( 1504) . " her iwar sculde antwardha öölandh mz spiiss och wärya " RK 3: 3324 . ib 270, 3227, 4083, 4191. hästh harnisk wäria hadhe han nogh ib 1388 " gläffuia piil lbyssar och andra wärya the nogh haffua " ib 3627 . " man sa huse mz thera wäria ib 3961. the meer än xl tusendh waare som godha wäria i handom baare " ib 3380 . " alla theras wegior stak han ower en sida " ib (sista forts.) 4249 . haffuer iach . . . skicket mith folk diith nedh till skips med bysser weryä salth hwmble HSH 20: 51 ( 1506) . wthen wergia iag ind i westhergötland foor RK 1: (Yngre red. af (LRK) s. 281. lbrast swerdit sunder i hiälten, oc tha han sag at han haffde ängen wäriä, tha sage han till didrik lat mek liffwa (nu er han vapnlauss ok gefr sik i valld þiðreks) Di 19 . " detzleff bleff i byn mz thera hästä oc wärio " ib 97 . " konungen ställede slotit oc slogx mz them badä mz blidär oc annar wäria " ib 39 . ib 33, 64, 110 . " blandamär tok begges thera wriä (were; om svärd och klubba) fra them " Va 33 . reste falantin sik opp och kom til sinä weriä igen ib 25 . " mz . .. alla lhandha wapnom oc wäriom (armaturis) " Su 52 . swärdh, kniff, polyxe, heller hwath värio thz helzth vara kan SEG 114 . lib 119. engen embetz broder i samma compani tildyrffues at bära nager schadeligen wapn mz sick i stempne eller appinbara dryckio huilken ther mz befunnen vorder . . . haffui värian forgiort SO 112 . " engen broder bäre nagar bana vapen med sick til gildes som är yxe korda eller langh knyff . . . gör han schada mz sama väria böte i ämbetet eth halfft pund vax " ib 206 . röfuade mik borth myna värio oc lather henne bära dagliga for myn ögon mik til smälek DD 1: 182 (1503, eft. afr. hos Langebek). ","5) bröstvärn (på fartuyg)? fongerne komme mellen vergen och thöm (de fientliga besättningkarlarne) FM 361 ( 1508) . ","6) skydd, beskydd, beskärm, värn. them är all wäria oc hiälp affgangin (recessit ab eis omne prædidium) MB 1: 402 . " takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu " SD 5: 606 ( 1346) . iak flyr . . vndi þra värio Bu 143 . " symon . . . wandadhe eygh . . . römsca borgh hafwa meer vnder sinne wärio Bil105. at the äru upfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok foräldra hans " KS 10 (25, 11) ; jfr 7. faustin[ian]us fik til radha at sända modher mz (twem) synum til athenis . . . til wäriu for (onde) lyccu Bil 347 . " j sancter olafs stad kom eldir lös oc bran starklica tha baro the wt til wärio hans hälgha likama moth eldenom " ib 872 . - om person: värn, beskydd, beskyddare. thin gudh . . . wari thin hiälp ok wäria Bil 360 . ","7) vård, omvårdnad sua som härra gregris hafde mik ii sinne verio, män han bibde, sua taghar ok fru katrin ok hänna barn mik ii sina värio SD 6: 1 ( 1348) . " herra abote skal taka i sina wärio haquon, varn son ib " NS 1: 628 ( 1407) . - förvar. thän som bokena vilde köpa tok hona i sin värio KL 220 . lati . . . alt landgiäl linkoma j intäktomanzins wärio VKR 37 . " vm thet är ey til j redhoswensins swärio som then siuke aastundar " ib 42 . " han haffde opburid ena mandz boot foe sinna hustrus fader som war lx marc oc hafft thät j wärio jt aar sidan then förnämpda hustrun war gifft Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 27. - innehafvande, besittning, förfogande; våld. ingiäld . . þe vi hawum nu i varre väriu " SD 5: 562 ( 1346) . " skulo the fornempd abote ok conuente the fornempdo goodz hawa i therra wärio . . . til then dagh the sina peninga . . . aterffa " ib NS 1: 379 ( 1404). hwilkin som thenna prebenona hafwer i wärgino (troligen för wäggio) ib 456 ( 1405) . ib 2: 114 ( 1409) . thät (ɔ: bolit) haffuer aff alder ligit wnder peder monsons gard j risinge hulkith . . . nielses moder fader haffde hafft j sinne haffuandis värio Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 25. the slotten . . . som the j värio haffe RK 2: 5313 . " her erik axelsson haffuer alth fynlandh i wäria " ib 3: 2572 . " owir stridde iak demeterium oc lhaffwir j fria värio all lhans landh slot oc städher " MB 2: 252 . " thzte rike oc alt lthz i ägä haffuer iak lmynä wäria " Di 116 . " skulä wij bada egä hwat iak i wäria haffuer ib. " HSH 19: 22 ( 1504) . alt thet ogiort sölff iach i mijn wärie hade ib 24: 50 ( 1516) . " diwrin som äru j manzsins värio (ad manum hominis sunt) " Bir 2: l311. - pl. huilith gotz risabergh closter hawer i langa tima i wäriom hawidh SD NS 2: 117 ( 1409) . - Jfr konungs-, port-väria, äfvensom vära.","1) ur stånd att försvara sig, utan vapen, i sakna af vapen. thz (djuret) sa mik weria lösän warä Va 25 . tha han (bikonungen) wardher wredher ok bös tha är hans wredhe wäria lös MD (S) 268 . ","2) utan försvar, i saknad af försvare el. beskyddare, värnlös. han haweir . . . giort orät änkiom ok fatikom ok väriolösom Bir 3: 52 . " nidhirtrykka änkio ok väriolöst folk " MP 1: 300 . ib 2: 111 . "],"e":["wergia )","värio lös","wäria- . ","weriä- )","väriomal","wärioämaal )"]},{"a":"väria","b":"vb","c":"v.","d":["nedlägga, använda. " hans ärwþi som han hawer þär a wart " SR 5: 637 ( 1347) . " hauer han jnnan tridhiwngx sith ärfuodhe ther awart (för a wart) " TB 80 . " kwnnoghe thz han hauer ther ärfwodhe a wart ib. Jfr kostväria. ""],"e":[]},{"a":"väria","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) värja, försvara (mot fientligt angrepp) skydda. the wäria . . . rämska rike Bil 125 . " vi thörfuin nu alle een godhan forman minna frugho rikä väl 'väria kan " Iv 1503 . " the wardho han (staden) länge vtan last " Al 1555 . " thu later thit eghith fädherne häria som thz skulle häller wäria " ib 1574 . " the haffdo gerna wart sith land " RK 1: 2966 . ib 702, 736, 2: 7810, 9081 . thz (tornet) wardhe the ther vppe la ib 2759. the lagdo sik nidh wid angna bro ok skullo the bro kasta ok werya om nakor man wil i landit herya ib 1: 2284 ; " jfr 8. skikkado the hwndrada wäknara at wäria hwan brwnnen " MB 2: 156 . " lofwa . . . gudhi ok mik at thw vilt väria the helgho kirkio ok tro " Bir 3: 388 . " lib 367, 389. thw vaardhe änkiona " ib 2: 264 . " mins fadhirs akt är äkke at värna älla väria sina vini här i världinne i swa matto " Bo 83 . iak worde mit egit liiff Di 56 . " godhir hirde vär sina hiordh " MP 1: 133 . " thz är een ondh hand ey wär sit eghit howdh " GO 283 . " een foghil han wäär sin eghin bwr " MD 390 . " then bonden skulle mäst at wäria han mon honom första at häria " ib (S) 256 . jak vär (defendo) thom mz mino valde som trösta a mik Bir 2: l89. twe aff them haffdo mällan sin machabeum oc mz thera harnisk wardo han alla wäghna vtan skadha (Machabeæm medium habentes armis suis circumseptum incolumen conservabant) MB 2: 311 ; " jfr 6. een rampn kom ok wardhe likit for allom fuglom iok diwrum " Bil 474 . " til at wäria land ok rike, medh stridh ok bardagha, firi owinom tera " KS 79 (195, 87) . " huru borghe ok haldande hus skulu byggias, ok huru man skal töm halda ok wäria före owinom sinom " ib 84 (207, 93). j hawin wäria ther idhir skulu wäria for owinomen Bir 1: 191 . " hans (riddarens) tro som han . . vardhe fore rätuisonna owinom (ab intimicis justitiæ defansavit) " ib 3: 394 . " wi aghom þöm tolf for allom waþa oc skaþa . . . väria " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). vär mik nw fore all sweik Fl 791 . stodh folqvardh ok wärdhe dörena för honom Di 258 . huat han ville ther a hända thz gat man ey wäl for honom waart RK 1: 974 . " aff huat skadha thu mik varde " Su 339 . " gud vär honum aff allan wadha " Lg 3: 69 . hwar thens som astunda at wärias af thesso skyno (ab hac nute defendi) flye til minna ödmiukt ock fölghe hänne. thy at vm hona ok mz hänne värnas han af syninna giri . . . ok aff hörslina lustilsom Bir 1: 278 . värias the ok beuaras aff diäfulzlica frestilsa jnguitilsom ib 3: l292. - abs. thär är goth at väria som ängin vil häria GO 163 . " han wardhe thz ythersta han förmatte " PM 74 . - mädh väriande hand, med väpnad hand, med vapen, med väpnad styrka. honom vndradhe storlika hoo thz skulle wara som ale na hade dräpit aspilian resa mz wäriande handh Di 194 . han fik iherusalem mz väriande hand (civitatem . . . armis capit) MB 2: 293 . HSH 20: 100 ( 1507) . " claus kom sich vppo elaholm snart mz wäriande hand blef han thär hardh " RK 2: s. 343. ","2) med väpnad hand ( i envig) uppträda till försvar i en rättssak; värja el. försvar (ngn el. ngt el. ngns sak). herra gafuian hafuer hänne thz iät han vil hänne väria om hon hafuer sat Iv 3632 . " vil lhon ther om til hofua fara ok fa sik ther thän sama man ther thz (det omtvista godset) for hänne väria ian " ib 3616 . " thz ika skal morghin koma här för än doombrin ower idher gar ok antiggia iak dödher blifua skla äller ok väria thetta maal " ib 2770 . " ther fan iak ängin ther thordhe vil taka at väria mit maal for tholika saka " ib l2758. vil iak väria hänna maal (verja sok hennar) ib 3113 . hon skule bränna op a eet bal lhafdhe han ey vart tha hänna maal lib 3930. ib 3688, 3701, 4013, 4734, 4996 . väria minna iomfrw sak ib 4018 . ","3) med edgång värja, med el lbetyga (ngns oskuld el. lorättmägigheten af en anklagelse), fria. hwem þässe förnämpde tolf äller syu af þöm väriä, äru varþe for os oc warom dome SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). lagde the henne til thät hon skulde haffua mört sin bonda . . . fore hulkit hon haffe wart sig med ij [2] tolffter män j vale kokkerstwfuo hulkit jac lot til lnämpdinna tha ware the alle rede huar med sin eed annen tiid at wäria henne Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 22. tha lagde iach hanom epter lagen a werriä segh sielff artende, tha stode thär iij [3] tylther pa gwlwith som lhanom alle wille lfullelige wärriä ib 69 . dömdes . . . oleff niilsson kuttis ffri för then til tal som hon lade honom til ath han skulde haffua stulit hännes vist hus och nämpdnden hon wärdeBtFH 1: 168 (1508). ib 149 (1506), 160 (1507), 194 (1508). the xii i jämpde sotto honom wärde ib 278 ( 1509) . xxiiij men honom wärde ib 159 ( 1507) . " witis thz honom ok han dyll thz thz scall lhöuitzmannen nämpna iij män aff them bezsta borgharom owildogha the sculo han antike wäria ellir fälla " EG 63 . " huat the fälla warj fälth huat the wäria varj warth " MEG 54 ib (red. B) 59. EG 67 . ","4) med ord försvara, förfäkta. han vardhe ok forswaradhe sannindena Bo 115 . " han . . . vardhe hvars herra ihesu deel lswa manlica " ib 152 . nw wardha iudha swara mz os cristnom ok wäria sina böker Bil 83 . at . . . väria . . . cristna thro mot hedhnom mästarom ib 618 . ","5) försvara, tag i försvar, söka ursäkt för. ey wär jak mina synde, ey löner jak mina ilzko Ber 94 . ","6) skydda, bevaka, bevara, förvar. med två ack. en örn varþe þera lik ospiällaþ Bu 527 . " thu menas . . . mz them yrtagardhe, ther gudh silfwir lyktan wardhe " ST 205 .","7) skydda, utgöra skydd för. först skyle han (ɔ: min mantol) ok wär fore stormand wädhir, annantidh wär han for starko froste ok köld Bir 1: 276 . ib 288 . " wär jord muren tän inre adhelmuren för stenkaste " KS 86 (210, 94) . swa som hallande hws wär for owinom ok fiendom (defendit contra inimicos) swa wär mins sons guddoms makt hans mandoms lika at ängin owin moghe han skadha Bir 1: 341 . " natskona som väria fötirna vndiraat " ib 3: 142 . " hiämin vär hofwodhit for skutom ok slaghom " Bir 3: 377 (motsv. ställa ib 4: 336 " har af skotum ok slaghom). "","8) afvärja, förhindra. " iak skal thz väria " Fl 155 . " om nakar kan idher skuld at gifua thz vil iak väria äller dödher blifua " Iv 1816 . - med nekande sats inledd af at. atilius konung gik oppa tornith, ok loth lykia dörenar j ghen ok warde ath nyfflinga komo ey til hans Di 253 . ","1) värja sig, försvara sig. hon varþe sik mz dygh Bu 511 . nw äru thriggia handa vakn . . . annat är thz som mannin vär sik mz swasom swärdh Bir 3: 115 . wär tik nw manneliga Di 69 . Bir 2: 62 . " hänna fadher vardhe sik som een man " Fl 37 . " liten stund sigh warde " RK 2: 6504 . Iv 3777 . RK 1: 311, 1569, 1763, 3898, 2: 8701, 3: 2299 . Di 39, 42, 70, 112, 125, 177 . - värja sig (mot), taga sig till vara (för). med prep. af. huru the skulu sik wäria af diäfwls frestisom oc mäst af quinno fäghrind oc thera wmgango Hel. mäns lefv. 225; jfr 3. ","2) värja sig (med edgång), fria sig, bevisa sin oskuld. nu käre höuitzman om affäkt dylia the badhe then hona giordhe ok them hon giordhis til tha wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi TB 78 . firibiuthum wir . . . at hwarte riddare äller swenävapn. ther qwävde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordhom . . . ok uiti þät at uitis þät riddärä äller swenawapn ok gita the egh wart sik þär fore mäþ twem riddarum. riddäre mäþ twem swenävapn swenavapn scal af os taka plikt þe aþrum är til räzl SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . Upplands Lagmansdombok 149094 s. 22 (se under väria 3). tha worde han segh med thenne epterscriffne xi ib 39 . ib 69 (se under väria 3). wäri sik mz xij mannom EG 63 . wäri sik mz siäx borgharom ib. ","3) skydda sig, skaffa sig skydd. a hwario diwr war giordher en widher oc stadugher thorn aff thrä, vndher hulkom wäpnarene wardhe sik för rägn hagil oc pilom MB 2: 237 . refl. "],"e":["wärriä Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 69. werriä ib. " variä " VGL I J 2:: pr. pres. vär wäär MD 380 . ","konjj . ","vari wari VML I B 4. uari VGL I FS 6: 2. imperat. vär. ","wärþe VGL III 74. wärdhe Di 258 . ","wärde BtFH 1: 159 ( 1507) , 160, l68 (1508). werde Di 125 . ","vaardhe Bir 2: 264 . ","worde RK 2: 9081: Di 56, 112, 177 ; Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 39. wäride BtFH 1: 149 ( 1506) . ","värþer VGL II þ 2. ","värder: -ir ib I Md 14: 3. n. vart waart RK 1: 702, 736, 974 . ","wärt VGL III 6),","väria sik , ","värias , fria sig, frikännas. [huat häldhär hin som han kärþe] til falz ällä värs [firi horsiangina] SR 58 . ","väria af , afvärja, varja sig mot. thu som gaff honom swäridt til at wäria aff hedhningana (in defenionem alienigenarum) MB 2: 160 . Jfr afväria.","väria utaf , "]},{"a":"värian","b":"nn","c":"","d":["försvar. " hans hugher vprestis j gudz langha styrk oc wäriian " MB 2: 225 ."],"e":["wärrian )"]},{"a":"väriande","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) försvarare, anfallen man som försvarar sig. wärdher . . . nokor af eghändä ok wriändä i thy samä dräpin han thylicht gör SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). ) krigsman. han fik . . . synom broder . . . ijc [200] wärende RK 2: 6175 . ","3) försvarare, beskyddare, målsman. wi aghum warä wäriände aldrä änkior oc faþerlösä barnä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). som ängen hawa hafft wäriänden ib. Jfr gildis-, kirkio-väriande."],"e":["wäriände . ","wärende . väriende, se gildis väriand wärande, värende o. s. v., se kirkio väriande pl. wäriande: kirkiu wäriänder SML Kk 4: 4. wäriändär: kirkiu wäriändär UplL lKk 1: l2 o. s. v. uäriand: kirkiu uäriända SML Kk 4: 4 i var. wäriändä: kirkiu wäriändä ib 1: l1. wärende RK 2: 6175 ; se vidare kirkio väriande), "]},{"a":"väriare","b":"nn","c":"","d":["1) försvarare, beskyddare. " thera . . . staz wäriare " Bil 252 . " lsiälffwir gudh är theris wäriare " MB 2: 306 . " han vardh gudz kirkio predicare ok hänna väriare " Gr 325 . Bir 2: 68 . " tronna väriara ok mina kirkio hulka som kallas väpnara " ib 3: l366. j hawin wäriara (defensures) ther idhir skulu wäria for owinomen ib 1: l191. wäriarene som äru hof männene ok riddarne ib 193 . ib 192, (Do. C) 265, 385. ","2) försvarare, förfäktare. jeronimus var . . . sanindina kungörare oc väriare Bir 3: l161. ","3) målsmän. " biskopin (skalla vara) thera (systrarnas och bördernas) kärlekin väriare " VKR 81 . Bir 4: l39."],"e":[]},{"a":"väriare","b":"nn","c":"","d":["Jfr romväriare."],"e":[]},{"a":"värilse","b":"nn","c":"","d":["pl? ","1) försvarande. " gudz budhordha olydhna hulkin som inledhe ij hänna hiärta . . . ilzkonna värilse (defesionem) " Bir 4: 289 ; jfr varilse. ","2) värn, skydd. " huseno til wärilse för eld oc allan brådhan wådha " KS 85 (209, 94) ."],"e":[]},{"a":"värinsker","b":"","c":"","d":[" , se värensker."],"e":[]},{"a":"värk","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) komma i strid, företaga angrepp. at vij kwnna komma tiil verka, strax jach komber med fokket BSH 5: 211 ( 1508) . - vara til värka, vara i strid. haffwe wij warit til wärka tiith och opta medh waara fienda BSH 5: 167 ( 1507) . ","2) verk, arbete (som frambringas el. är frambragt). godhir änglar sagdo (för sagho) thzta dagx värke först j sinne naturu, oc sidhan innan gudi som är späghil lhin skärasta aldra sinna värka (Cod. A gärninga 156) MB 1: (Cod. B) 559; jfr 1. godhir gulsmidhir . . . hulkin som gör nakat stort älla dyrt värk aff guld Bir 3: 377 . arbete, utförande. hafdhe han een maliokragha . . . aff klenä värk tha var han gkördh Fr 151 . ","3) , slungmaskin. Jfr Schiller u. Lüben 1: 577. wältror oc driffwande wärk PM 4 . BSH 5: 144 ( 1507) , 318 (1509). ","4) handverksskrå. " hwilkin swen som . . . gör sko oc hafwer ey giorth syna mestar sko for werkena " SO 22 . ","5) sak, ting? han war ther skutin i häll . . . en riddare heyt gudzärk han fik ther ok slikt sama wärk (han råkade ut för det samma, honum gick på samma sätt) RK 1: 3275 . "],"e":[]},{"a":"värka","b":"","c":"","d":[" L. ","1) göra utöfva. the ilgärninga som the wärkadho oppa thik (exercuerunt te) MB 1: 71 . " hwi wil ley gudh giwa swa enom dygdh swa wäl at nytia oc wärka fore gifna dygdh som androm " ib 352 . ","2) verka, åstadkomma. " thässa dygdsher wärka äller göra gudhz ängla " Lg 3: 487 . ","3) göra till föremål för verksamhet, bearbeta, bruka, odla. nw tagher noe at wärka iordhin MB 1: 173 . - abs. gudh siälwer satte mannen i paradiis, ther til at gudh siälwer skulle göma oc wärka MB 1: 128 . "],"e":["wärcar VML II þ 17: 1. wärkir VML I M 4: 2. "]},{"a":"värkan","b":"nn","c":"","d":["Jfr a-, handa-, valds-värkan."],"e":[]},{"a":"värke","b":"nn","c":"","d":["verke, inrättning i vatten till fisks fångande. Jfr Schlyter, Ordbok 733; Rietz, Ordbok 813 f. partem quam habui in vtarsta werkænum in fløtasundum SD 4: 215 ( 1331) . " at jak undt och gifwit hafwer . .. een wärka med tu lanaläge ib " NS 2: 91 (1409, nyare afskr.). om the werka som the af kolas haffde bigith i . . . kokala lfors tawistan tiil forfongh FH 1: 32 (1455, gammal afskr.). the wärka pa swder sydhan aff forsen ib. alle the werka the af kokala haffua i then offre forssen sculu vpp kastas och rensas ib. " met . . . werkum oc werkestadhum " ib 2: 92 ( 1432) . ib 100 ( 1434) . Jfr fastvirkis-, fiske-, vatn-, vatu-värke. "],"e":["-ar . -iar: uärkia ÖGL B 29), ","värka bygning , ","värka stadher","werke- )"]},{"a":"värke","b":"nn","c":"","d":["= värk 3. drivande värke = drivande värk. thet wij late göre skermöre oc driffwande werke BSH 5: 139 ( 1507) . "],"e":[]},{"a":"värker","b":"nn","c":"","d":["värk, smärta, plåga. " hafþe han . . . värk ok sar(s)öka " Bu 15 þu . . . þolde saar ok saran värk lib 76. vest þu . . . huru ma[n]gan värk ok siukdom han giorþe ib 141 . lägge . . . thz ther oppa som wärkin (tandvärken) innan är LB 1: 97 . " thy haffuer iak hanska om thz saar at värker oc swede ther aff gaar " MD 352 . fingu all syskine harmelika hämdh . . . oc sculw al swa mz wärk at the gatu ängin sin lim rättan quarrum haldit Bil 289 . ib 427 . Bir 1: 161, 2: 244 . Bo 222, 223 . vndana värkir ib 182 . " beskare plagha oc bitrare hiärtans värkir (dolor cordis acerbior) var honom af gudz fadhors vanhedhir " ib 24 . " wart han quitter stora öghna sot oc langlighan wärkt " Lg 3: 372 . lät han bera the kapona mz hedher ok läggia owir värkin (det värkeande stället) Bil 830 . " sidhan alle värkianna varo borto " Bir 2: 22 . " tha aff allom thinom sarom värkiane sökto til hiärtat " ib 268 . " huru . . . alle andre mine limi (ɔ: varo) grymmelica sargadhe mz mangom värkiom ok pinom " ib 3: 299 . " aminnnandis thina wärkia " ib 4: 198 . " aff hardhom verkom " ib 2: 266 . " j sarasta värkiom " MP 1: 47 . Bo 181 . MB 2: 307 . " reknadhe hon licammans angxla ok värkia vara aldra lättasta " Bir 3: 85 . " pinnona ok ysällena wärkia " ib 1: 174 . huxa christi pino besklikhet ok stora wärkia ok swidha ib 309 . " ihesu christi pino wärkia " VKR V .i siukdomsins värkiom KL 353 . " for hardha siukdomsins nödh oc pino oc värkia " ib. " ldözsins värkia gripo hona ib. ib 286. " MP 1 . 117. alla värkia ängxilse ok sorgh som the tha hafdhe bödh han atiruända KL 411 . MB 2: 404 . - sorg. liak troor thet kom them somplika til wärke RK 1: (Albr) s. 214 . - Jfr arma-, axla-, axla tanna-, ben-, bryst-, buk-, döds-, fota-, hiärta-, hovudh-, hovuds-, ikta-, inälva-, kirtla-, lar-, lända-, magha-, niura-, qveso-, qvidh-, qvids-, ryg-, ryl-, sara-, sidho-, sinu-, smatharma-, sorgha-, sporna-, tanna-, tharma-, öghna-., örna-värker samt arnvärkiar. "],"e":["wärdkir Bir 1: 161 . ","värk . ","wärkt (sannolikt skriffel) Lg 3: 372 . ","-iar . ","-iom . ","verkom Bir 2: 266), ","värks fulder","-fullir Bir 2: 173, 244, 3: l40),"]},{"a":"värkfulder","b":"av","c":"adj.","d":[" = värks fulder. Bir 4: 162 ."],"e":[]},{"a":"värkhäster","b":"nn","c":"","d":["arbetshäst. " II werkheste vedh slottet " HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"värkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) känna smärta, lida, våndas. han gat ängalund liþughar älla lös wrþet ok värket sarleka ok öpte Bu 15 . stodh han vp allum limum heel swa at han änkte skalf älla wärkte Bil 290 . " the skulo skälwa oc wärkia som koma i barnsäng " MB 1: 433 . " then som bla är oc werkiande aff slaghom " LB 7: 68 . " af scurin limber känne enkte och wärker ey " Ber 48 ; jfr 2. plågas, vara sjuk. lhan värker och kenne thz ey MP 1: 63 . ","2) värka, svida, göra ondt. är thz sua at thw sätir nakat hart mot honum af hulko hans tändir äntigia värkia (doleant) älla eghna äla sliöna Bir 2: 35 . " hiärnin röris oc värkir hardelica " ib 60 . första howdhit wärkhir tha dröuas alle limine GO 227 ; jfr 1. ib 526 . " ä staar fool ltil lbenith wärkir " ib 954 . " en hoffuid opta wärker " LB 2: 52 . skal thz . . . thikkias vara . . . väl rätuist. at howdiht som fordhom äruodhadhe opta i värdlinna fafängo . . . skoli oc stundom värkia i gudz thiänist (caput aliquando dolere in servitio Dei) Bo 139 ; " jfr nedan äfvensom 1. tha hiärtat warkir " MD 81 . - opers. sanctus lauerncius vreþ hans arm. sua at sarleka värkte Bu 418(här kan dock ett undersörstådt armber tänkas som subj. till värkete). thu hog mik swa at äpter wärker Al 2832 . " tha scal man lata sik sla ena adra som hetir sophena . . . oc människian scal ey sompna innan thz hon kännir wärkia (möjl. att fatta ss ack. pl. af värker) oc til thäs hon far blodlatit " LB 1: 98 . - med dat. at os wärker äpter aat Al 6116 . " mer wärkte thöm " Bil 236 . " ib 719 huru qwinnonne wrkir j barnbyrdh " ST 356 . mik värkte ey MP 1: 322 . " tha värkir honum j tändirna " Bir 2: 35 . " honum monde tha i hiärtath wärkia " Al 10071 . " howdhit som fordhom äruodhadhe opta i världinna fafängo alt ther til at thy värkte (usque ad dolorem laborait vaniate seculi) " Bo 139 ; " jfr ofvan. lath tegh i thith hierte werka vm thu gör nokoth moth thin gudh " MD 76 ."],"e":["werka MD 76 . warkia?: warkir ib 81. -ir, -te),"]},{"a":"värklös","b":"av","c":"adj.","d":["smärtfri. " þe lagho þär värklöse " Bu 524 . maþren . . . kände sik haua baþen laren. värklös ib 516 ."],"e":[]},{"a":"värkman","b":"nn","c":"","d":["yrkesidkare. " kan han thessin thry stykke gerningh smidhia swa at han kan göra fult fore een werkman i thz embethet " SO 61 . ib 160, 161 . " forbiudhom wij alla borghamesterna oc radhit owir alt swerge, städhia noghon gulsmedh sättia sigh i stadhen for werkman, for än han warti haffuer for werkmesterna, oc giordt sina fyra stycke gerning " GS 59 ( 1474) ."],"e":[]},{"a":"värkmästare","b":"nn","c":"","d":["förman för ett handtverksskrå, ålderman. klagar husbonden thz forre wärkestarom SO 6 . " thettha fornempdha skal han göra aff enne hwlth j warkmestaranna huse thöm asyande " ib 16 . " tha kalle wär[k]mestara kompanith saman ath skodha thessa gernich om hon är aff allom ostaffalikin " ib. " skulu wär[k]mestara fölghia honum a rastughu oc latha burskap winna " ib. " koma frömande swena til stadhen stempno dagha imellan hwilkin mesterman thöm behöfuer tha haffui thz mz werkmestarens orlof oc werkmestare samtykke thz mz fyrum brödrum " ib 30 . tha magh verchemestarän i embeteno thet alldelis till rettha hinda ib 31 . " här om skulu werkmestare haffua atwakth at thz ikke skeer " ib 49 . ib 18, l19, 20, l22, 23, 24, 27, 28, 29, 32, l47, 48, 52, 53 o. s. v. at noker aff verckmestarana som äre oldermen eller noker anner j embetet som nagat wylle dylia eller forsyma i tesse forscreffna schraa ib 155 . GS 59 ( 1474) . werkmestaren i gwlsmidz ämbethet i westeraars DD 1: 143 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . - (?) ss tillnamn. hulkit fornempda steenhus . . . jöns skalm hafdhe salt hustru ingerdha förra bonda mattis werkmestara til forene SJ 83 ( 1438) . " mälis män til fornempdan gardh oc tompt hinrik lang . . olaff wästman oc eskil werkmästare " ib 121 ( 1443) . ib 82 ( 1439), 106 ( 1441)."],"e":["wark- SO 14 (på två st.), 16, 29. wär- ib 14, 16 (på två st), 19, 20. wer- ib 230), "]},{"a":"värknaþer","b":"nn","c":"","d":["arbet. " hwa som gör nakan wärknath a sunnodaghin " MB 1: 355 . Jf a-, aþal-, þära-värknaþer. "],"e":["värknaþa fä ,"]},{"a":"värkning","b":"nn","c":"","d":["Jfr avärkning."],"e":[]},{"a":"värkskiut","b":"nn","c":"","d":["arbetssto. XVI verkskiwth HSH 19: 168 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"värkstadher","b":"nn","c":"","d":["verkstad. " huilken suen som opinbara befunnen wardher at han gör nokra sijna eghna gerningh i husbondhans werkstadh husbondhanom owitandes " SO 65 . ib 6, 146, 150, 154 ."],"e":[]},{"a":"värktygh","b":"nn","c":"","d":["verktyg, arbetsredskap. " hvilken som vil warda sin eghin man i guldzsmede ämbete han schal lhaffu . . . wärck tygh swa goth som en lich marck sylffuer " SO 145 . " then som annders werck tygh bort gömer " ib 142 . " ib l152. ""],"e":[]},{"a":"värkvindögha","b":"nn","c":"","d":["handtverkares bodfönster. ther effter magh han vpslaa sit verck wyndoge SO 146 . ypna syt werck vyndöghe ib 148 . (Jfr för än han latther vp siit boda fänster SO 231 ( i skråordning fr. 1545)."],"e":["-vyndöghe . ","-wyndoge )"]},{"a":"värma","b":"vb","c":"v.","d":["värma. " eg. och bildl. swa som en stekare wärmer watn om wintrin litla lstund mz elde, thz som ey wordhe wärmpt for soma tiidh aff natwro " MB 1: 293 . LB 7: 199 . naar hon (själen) . . . sinna synda illa loktandhe röther sywdher oc wärmer i angrande hiärtans grytho LfK 85 . " tha solinna skin kom owir thera (trädens) högxta skata oc värme them " Lg 69 . " alexander . . . lot then ridder wärma wäl " Al 5673 . " tok hon han j sin fangu ok lagdhe han thätlica til sit bryst oc värmde han mz kiinbeneno ok brysteno " Bir 3: 281 . " han war . . . brinnande j kärlek swa som eldir wärmande kalla " ib 1: 302 . " j thy at thu alla owergiffna syndara samansakar j thit mildelika sköt oc höl loc wärmir wndir lnadhina mantil " Su 206 . tholike thanka . . . värma hiärtat Bo 15 . (han ɔ: skinkiortiliin) . . . wärme for köld Bir 1: 287 . " ey wärme likamlikin mantul vtan han bärs " ib 279 . " wärmer han (ɔ: oskapdhir ande) ok gör hita ey af nakrom skapadom thingom vtan aff sik siälfwom " ib 186 . "],"e":["vermader LB 7: 199 . ","ln . ","wärmp åt MB 1: 293 (kan fattas ss n. af varmber). imperat. werma LB 7: 199 ),","värma sik , värma sig. leg. och bildl. petrus sat vidh eld ok värme sik MP 2: 13 . " mädhan han älskadhe ok älskar os swa mykyt hetelica tha skullom vi os vidh tholkan oc swa storan eld ley at enast värma. vtan än bränna " Bo 242 . - refl. värmas, värma sig; värmas, blifva varm. eg. och bildl. the . . . vptändo eld at wi lmattom wärmas äftig räghn ok frost hwilkin wi lhafdhom tholt KL 175 . " tha konungin . . . böriade innantil at wärmas aff starko wiine (incaluisset mero) " MB 2: 180 . " renliffnadz stadgha, oc hälgha fädhra skipan, aff hwilkom . . . the som kalle waro wärmdos oc hitadhos (de quibus . . . frigidi incauerunt) " Bir 4: 7 . swa som bärghit staar a mot solinne, swa stodh syndin mot mik at thessin siälin skulde ey hannas älla wärmas af minom kärlek (afficeretur caritate mea ib 1: 221 . " thz (hjärtat) forma aldre wärmas ok ey vpsta til min kärlek " ib 149 . " huru kan iak wärmas (calefieri) mz tholikom lhulke som ey hafwa rätta tro " ib 120 ."]},{"a":"värman","b":"nn","c":"","d":[" Fdan. værmen: molendinum aut clausuram psciummque wlgariter dictur værmen siue fiscagarth SD 1: 296 (1241, gammal afskr.; urkund utfördad af ärkebiskopen i Lund). Jfr Småländska ortnamnet Värmanshult (se Hellquist, Sjönamn 746) och Sv. dial värmsel, Isl. vermsl, källa som framväller ur djupet och icke tillfryser, strömdrag] . Jfr alavärman."],"e":["-en )"]},{"a":"värmber","b":"","c":"","d":[" , se varmber."],"e":[]},{"a":"värme","b":"nn","c":"","d":["värme. " eg. och bildl. barnet . . . thorffte vidher mere värma i swa store köld " Bo (Cod. B) 344 . " scyt giuar han (Gud) þik . .. varma äpte iis ok frost " Bu 489 . " solinna varme " Gr 277 . Bir 1: 221 . Al 6180, 6182, 6395 . " mote hiärtano var han litet varmber . . . thän varmen bleff standande mote hiärtano. väl fäm dagha vmkring Kl 317. " LfK 216 . nar alle swenane frusu owir matto kändo han swa mykyn verma at alle the hona hannadho oc sagho vndradho Bir 3: 201 . ib 4: 50 . " hulkin (näml. kläder) hon meer hafdhe til at hyulia oc skyla mz sin licamma än til hans värma " KL 334 . " the klädhe . . . ther hon hauir aff värma oc nytto " Bir 3: 175 . " the göra . . . minom som wärma ey then som wardhir af wl älla klädha bonadh älla eld vtanaf brännande kärlek " ib 1: 228 . opfyllas mz gudhelicom hita oc värma ib 2: 161 . ib 1: 80, 149. mz kärleksins värma KL 350 . " jak . . . ffly wndher thins wärmis manttol " Su 207 . Jfr kärleks-, lifs-värme."],"e":["varme Gr 277 ; ","-en KL 317 ; ","-a Bu 489 ; Al 6395), "]},{"a":"värme","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lolaff verme " SD NS 1: 153 ( 1402) . vnder olaff vermens insegle ib."],"e":[]},{"a":"värmelandsboar","b":"nn","c":"pl.","d":[" Värmländingar. at vermelandsbo sich redha giorde RK 2: 4845 ."],"e":["-bo )"]},{"a":"värmestuva","b":"nn","c":"","d":["1) rum som uppvärmes el. lkan uppvärmas, varmt rum. the haffdo got herberge jnnan sowa stekare hwss ok werme stuffwa RK 1: 2633 (kanske snarast: badstuga, badrum; jfr 2). ","2) badstuga; (ång- el. svettbad. thw skal loptha til warma stwo gaa LB 6: 281 . werme stoffwa eentidh i manadhenom ib 3 . 112."],"e":["werme stoffwa . ","warma stwa ),"]},{"a":"värmsker","b":"av","c":"adj.","d":["Värmländsk. epther vermscom laghom STyffe, Skand. und. Unionstiden 2 uppl., s 150 (urk. fr. 1440). värmsk lagh, fäst oc wmfärdh ib (urk. fr. 1444). - i best. form ss tillnamn. ab jngiwaldo johannis wærmskæ quodam filio SD 1: 612 ( 1282) . " margareta johannis dicti wermskæ quodam filia " ib 2: 8 ( 1286) . - Jfr värensker."],"e":[]},{"a":"värn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) värjande, värn. " försvar. at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist til rikesins wärn " SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). ib 561 ( 1346) . han hafdhe tio thusand waghna bygdhe til wärn Al 3240 . " thesse waknin älla klädhin . . . ther the skullo sinna wärn (defensionem)Bir 1: 165. dogha the (ɔ: ondo biin) them godho biomen til linbyrdhis wärn ok hjälpa (ad mutuam defensionem) " ib 258 . " hwat är sannindh wtan rätwisonna astwndan oc sannindenna wärn oc wärnisle . . . sannindhen är hoxsens brwni oc länktan i huilkom jänniskionna hogher opptändhes til rätwisonna wärn " LfK 52 . han . . . ey gitandes lidhit gudz wanhedher oc rätwisonna fördärf, giffwer sik til wärn oc försvar jämväl i dödhen ib 53 . päder togh til wern ok liiff MD 31 . " wildhe jek haffua hielp ok take til wernä " ib. " prosthen i ramdall gaff segh jn oppaa kyrkon med nogit folk och togh till veren " HSH 20: 98 ( 1407) . " norges män torde ey tha tagha tiil wärn " RK 3: 78 . " saraceni stoþo til lwärn moth the hedhningga i mangha dagha " Lg 3: 169 . " stat manlika til wärn cristna thro " Bil 619 . " the wtginge alle som wärn kunde göra " RK 3: (sista forts.) 5679 . the äre . . . ey öffwer hundradha väractige eööer [som] nogra vern göra kwnna BSH 5: 7 ( 1504) . - motvärn. the . . . sattis mot konung karl til wern RK 2: 7754 . ib 8208 . " sik säthia til wern moth honom " ST 340 . ","2) värjande el. försvar inför rätta; nekande. the pintho honom mz eeld ok jern togh hafdhe han for sik samma wern ok sagde altidh nee j moth MD (S) 285 . ","3) värn, skydd, beskydd, hägn. tholkin värn (defensio) tharfuandhis äkke Bo 83 . " cristoforus . .. baþ varn härra sik tel värn " Bu 501 . " maria magdalena sömadhe kors a thera härdha til thröst ok wärn a moth diäflum oc guz owin[um) " Bil 268 . " wir . . . takum þeem . . . vndir warä hemelikä wärn " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). M 1: 182. badh hon thän stora herran . . . at han skulle hona ok alla hänna systra taka i sina värn ok hägnan KL 354 . Bir 2: 249 . " jak skal wara thins oc thinna wärns skiollir (suctum protetionis tuæ et ruorum) ib 4: 58. - skydd, tillflykt; tillflyktsort; skyddad el. säker plats, säkerhet. ii rom var eet hus bygt vanförom riddarom ok aldroghom tel värn at haua þär sin äruoþes lön mäþ mak ok lro " Bu 64 . " somlige aff them togho sigh wärn til twa thorna allaledhis wäl bewardha (confugissent in duas turres valde munitas) " MB 2: 310 . " lathen them ekke komma til wärn j theris städher " ib 29 . " epterst säter han rachel oc iosep i sina bätzsta wärn " ib 1: 227 . " fly til nakra wärn mz thinne syster " Lg 3: 295 . - det som skyddar, skydd, värn. täs flere barfridhi tän mur hauer . .. täs fastare är täth hus til alla wärn ok sikrlek KS 85 (208, 93) . mannen tarf . .. sikra wärn firi ty han må skadha til llif ok likama ib 79 (195, 86). torf . . . huart rike ok landskap haua . . . sikra wärn firi owinom tera ib (195, 87). är tön wärn tuäskuna: en är godh riddarskap ok triwin almoghr . . . annor wärn landa är fast hus ok borghr ib (195-6, 87). the hafdho mot honum änga värn Fr 594 . " eensamit renleeks samuit war thera värn " KL 298 . - om person: försvar, beskydd, beskyddare (beskyddarinna). callaþo män han rätuisan ok folks faþer ok lanz värn Bu 195 . " herra min gudh ihesus christus hiälp mik oc var min värn " Lg 549 o . . . jomfru maria . . . war min wärn i dödhenom Sv. Böner 58. ","4) vaktpost, vakt. " satto the försaat oc värner (poseurunt insidias) mothe honom j bärgannas höghet " MB 2: 99 . ","5) befäst playts, befäst läger, befästning, fäste. samma nat dorgho the tädhan jn för stadhen ther mäste hedhningana haffdo sina wärn, stadh oc trygge hwilo (ibant uspue ad munitionem) MB 2: 233 . sampnade han paa nyt maal annan storan här oc satte sin wärn oc bostadh (castra posuit) mothe raphin offwir strömen ib 234 . " the . . . haffwa sina wärn sath (castra posuerunt) owir strömen " ib. " han . . . säthe sina wärn pa the sidhona strömen " ib 235 . hedhningane . . . owir gaffwo sin vapn wärna oc städher ib. thymotheus . . . owirgaff wärner, stadh oc bolstadh ib 234. somlighe giordo sik berskärmath rwm oc wärnar 84. the . . . omkringh lagdo torneth oc wärmena (circundantes præsidium] mz trägrenomen ib 102 . " beställado them oc bekräkte them alla j theris särmom wärnom oc thornom (in tubbibus) " ib 232 . " beställa the värnir oc städher til hulkom wi flyt haffwom (occupare munitionem, in quam confugimus) ib. antwardom wi . . . konwngh magnus . . . förnempade land med theres sloth wärner och ägadela (predictas terras, municiones earum et castra ac pertinensias) " SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ödhmuiktin är aldra dygdha swa som en värn oc torn ther starklica standir mote höghfärdhinna onzsco Bo 44 . ","6) mur. " ena värn han (trädgården) hafuer om sik " Fl 1064 . ","7) bröstvärn; af bröstvärn el. af tinnar omgifven plattform å borg el. fäste. offwan oppa takit offwir torneth waro standandis starka wärner oc wikskardh (propugnacula) MB 2: 102 . " jnnan j thornit bygdhe mästher mannen som diwrit (elefanten) regherade oc j wärmenne om kringh thornet. xxx ij. vtwalde män " ib 237 . " han gik for skämptan a the värn tha vardh han var vidh thera här " Fr 451 . " tha mälte een swen op a the värn nu äter folket ij konungins här " ib 507 . " man sa ther a wärnene sta thre män äller nakra twa " Al 4992 . " the glömpdo si a wärnene skööt " ib 4996 . " sommi bliwo . . . a wernen dödhe " RK 1: 1764 . " ginstan munde fogde pa werna ga " ib 2: 2724 . " jag gik opp pa wernen thz snaraste iag gath och lath ther stinga wth en hatt " ib 3: (sista forts.) 5133. en dag stod konung didrik va wärnen oc sag at konung waldemar gik till bord Di 187 . the . . . komo til borghinna tha ropadhe wektaren aa wermine (up der zinnen) oc spordhe hwa the waro ST 24 . " fyre väktara äru ther a, the aldre skulu aff värnine ga (IIII menn gæta turnins) för än andre koma ther ij gen " Fl 1033 . " hon . . . monde braat the väktara kallä . . . tha mälte een man a värninne stoodh ij ärin välkomin " Iv 3829 . - Jfr bak-, bryst-, iorþa-, lagh-, land-, mur-, strand-värn."],"e":["uarn ÖGL ES ind. 14. warn Fragm. af SML, se Maurer, Sitzungsber. d. bayer. AKad. d. Wiss. Phil. u. lhist. KL 1894 s. 433 loch Larsson Ark. f. Nord. Fil 13: 55. veren HSH 20: 98 ( 1507) . ","-ir . ","-ar )","värnar eþer , ","värnar iordh , ","värna garþer , ","värnalaghi , ","värnalaghi , ","värna mal , ","värna man , ","värna ruf , ","värna stadher , "]},{"a":"värna","b":"vb","c":"v.","d":["jfr kostvärna."],"e":[]},{"a":"värna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) värna, skydda, beskydda, bevara. mins fadhirs akt är äkke at värna älla väria sina vini här i världinne i swa matto Bo 83 . " han värnar os. oc vi skolom i quäl skadhalöse hijt atirkoma " ib 164 . ib 12 . Bir 1: 53 . " jak värna thom j allom vadhom " ib 3: 387 . " hon är värnadh mz starke värn " ib 152 . " thz . . . mz hulko han värna kroppin swa som brynia älla plata " ib 115 . " wärnadhir mz thäs hälgha kors dygdh " KL 50 . " sculu the ey värnas af honum " MP 1: 61 . " värna os vndir thinna vinga skugga " Gr (Cod. D) 381 . " wi bidhiom thik . . . värna thit folk aff allom bradhum död " Bil 714 . Bo 206 . " werna os aff äwerdelikom fördömilsom " Su 322 . " gygdho the henne et hws widh graffwena thz hon skulle wärnas aff räghn oc wäto " Prosadikter 154 . " wärmar min ödmiukt af brännande froste thz är af wärldinna vinskap " Bir 1: 277 . ib 278. värnande han fran dyäflenom ib 2: 115 . " werna oss for owinenom " ST 236 . " nar the j föra sik mässo klädhen . . . mz hulkom the skuldo wärnas ok bewaras mot diäflenom " Bir 1: 164 . - bevara, rädda. huru gabanite folke clokliga wärnadho sith liff MB 2: 24 .","2) befästa, förse med befästning. han wärnadhe (munivit) . . . bärghit syon MB 2: 270 . - befästa, stärka. han wärande (munivit) them som stodho j godho at the skulllllin ey falla Bir 1: 303 .","3) vakta, bevaka, hålla uppsikt öfver? the . . . satto j alla the (näml. städerna) wärnara til at wärna israel (uti intimicitias exercerent in Israel). MB 2: 247 . ","4) akta, gifva akt, se till; söka förhindra. med nekande sats inledd af at. tu skalt . . . wärna ok för biudha, at ängin androm skadha göri KS 26 (65, 28) . - taga sig till vara, taga sig i akt, akta sig, se till. med nekande sats inledd af at. skal godhr ok rätvis kunungr wärna at han warde ey girughr up å sina vdndidåna godhz KS 57 (144, 63) . " skulu alle domare . . . wärna at the sen ey wildughe älla ofradhe i domom sinom " ib 68 (168, 75). värna (vide) . . . at thu ey dröfth thän hälgha anda Ber 39 . värna (cave) at thy eu wpnöt thina dagha j bakmalwm ib 58 . " ib l59. - taga sig till vara för, söka undvika. löghe oc fafängh ordh wärnis oc flyns (caveantur) " Bir 4: 13 . - refl. värnas, värnas, få skydd, få omvårdnand, omhuldas. til thz hws gaar barn som värnas (zetam qua reperit solcia pusio querit) GO 1110 . - Jfr be-, for-värna samt varna."],"e":["-ar . ","-adhe , "]},{"a":"värna","b":"nn","c":"","d":["Jfr landvärna."],"e":[]},{"a":"värnan","b":"nn","c":"","d":["1) försvar, försvarsstyrka, styrka. mange andre waro som daghelica flyddo til them at öka theris talll makt oc wärnan MB 2: 225 . ","2) stärkande, tryggande, beredande af trygghet. alexandher haffwir . . . bundit wenskap mz iwdomen sik til störk oc wärnan (ad munimen sui) MB 2: 251 . ","3) skyddande, skydd. alla städher för sag han mz ympnogha spisningh, oc plankade them til landzsens wärnan MB 2: 271 .","4) undsättning. " symon . .. kom mot honom til hiälp oc wärnan " MB 2: 254 ."],"e":[]},{"a":"värnare","b":"nn","c":"","d":["1) försvarare, beskyddare. han (Josef) vr . . . raskastir värnare (defensor) mot thom som bakdantadhe ok taladho mot minom jomfrudom Bir 3: 160 . " rikesins älla landzsins höffdinghe i hwilkins lande clostrit är, skal them wara forsware oc wärnare " ib 4: 39 . ib 38 . VKR 81 . thär til at han sculde kunnughas alle väruldine vara . . . thera helgha kyrkio värnare Gr (Cod. D) 417. iomfrunnar gömare ok wernare af myklom wadha Lg 3: 487 . " thu äst varnain owir mina höghro hand (protecio mea super manum dexteram meam) " Bo 109 . rädz ey abraham ty at iak är thin värnare (protector) MP 1: 81 . " herra gudh alzwaloghir min wernare oc hielpare " ST 265 . prestane . . . til honom kallado som altidh haffde warit jwda folksens värnare MB 2: 324 . ib 154 . Lg 3: 542 . ","2) förfäktare? thera dyrkan värnare som ey inz san vara mz nakrom skälom Gr 281 . ","3) man tillhörande en fästnings vaktmanskap el. garnison. the . . . satto j alla the (näml. städerna) wärnara (custodiam) MB 2: 247 . " the dorgho jn före stadhen loppen oc kwnno ey in koma för thy at appol[o]nius haffdhe sina wärnara ther inne (custodia Apollonii loppe erat) " ib 254 ."],"e":["vänäre Lg 3: 542), "]},{"a":"värnaþer","b":"nn","c":"","d":["Jfr laghvärnaþer. "],"e":["värnaþ hion , "]},{"a":"värnilse f.","b":"","c":"","d":["försvar, beskydd. " sannindenna wärn oc wärnilse " LfK 52 . gudz värnilse (protectione) honom närwarande MB 2: 320 . (värnilse sannolikt för vämilse (se vämilse 1): ihesus christus sputtadhe hannande dumbans tungo gifuande os värnilse mot ofmykle oc ofräselika ätan ok drikkan MP 1: 267 .)"],"e":[]},{"a":"värning","b":"nn","c":"","d":[" ÊL. ","1) förvaring; besittning. thz war een sorghfull erffuelutt hans hustru fik til werning MD 387 (i rim med gärning).","2) det som lman har i förvar; saker som man förvarar för afyttring, varor, handeslvaro; äfven om det enskilda föremålet: vara. iak huxar ther op a huru iak mina xärning sälia ma Fl 844 . ib 649 . manga handa värningh är i krämara bodh GO 555 . hwar man lowar sina wärning ib 632 . " hwar een wärningh lowar sik siälff " ib 1088 . " tärningh är ond wärningh " ib 1010 . Jfr altara-, skin-värning, äfvensom varninger."],"e":[]},{"a":"värnirska","b":"nn","c":"","d":["försvarerska, beskyddarinna. " at jak ville vara frw oc värnirska (defensatrix) hans härskaps ok hans rikis " Bir 3: 416 . ib 4: 376 ."],"e":["-iska Bir 4: 376 (jfr ib 529)), "]},{"a":"värnkallaper","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"värnlös","b":"av","c":"adj.","d":["värnlös. " mykyn orätter . . . skedhe . . . wärnlösom barnom " Lg 3: 183 . " fran vernlösa enchor oc faderlöss barn " HSH 20: 260 ( 1508) . ib 255 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"värnstadher","b":"nn","c":"","d":["befäst plats, fästning, borg. han . . . fik alla theris wärn städher (omnem munitionem) MB 2: 147 . " jonatas . . . betänkte at wpbyggia alla wärnstädher (præsidia) j iwdea. oc alla mwra j iherusalem " ib 264 . " symom . . . bygdhe oc bemannade värn städher mz höghom oc starkom mwrom porthom oc laasom oc alzkons spisningh " ib 268 . the jwdel som än handa mällan haffdo naghra wärn städher (opportunas munitiones) ib 310 . " sände han alt qwinfolket oc barnen oc haaffwor jn til värn stadhen carmon " ib 316 . " konungin vndirstandis at jwdhanna konst oc diärfhet war j wärn städhena starkhet, drogh in til betsuram som war wärn stadhen then starkaste " ib 3420 . " phholomeus . . . ledde them jn j en wärn stadh (munitiunculam) som han bygt haffde ib 278. jwdas . . . fan j en värn stadh (præsidio) aff thimothei sälskap X M män " ib 316 . ib 255, 259, 265, 274, 311, 312 . Jfr värna stadher."],"e":[]},{"a":"värntorn","b":"nn","c":"","d":["och n.? ","1) fästningstorn. " symon . . . nidherslo theris yppesta wärn thorn (turrem) " MB 2: 269 . ","2) borg. " han war then förste som fridliga styrdhe owir gaza oc bethsura oc owir wärn thornen som war arx dawidh " MB 2: 270 . ","3) bålverk, skansverk. kom symon jn til gazam oc kring om bygdhe han alla wäghna mz wärn thornom (circumledit eam castris). vpreste ther blidhor oc drogh sik in för stadhen MB 2: 269 ."],"e":[]},{"a":"värold","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"värold","b":"nn","c":"","d":[" , se väruld."],"e":[]},{"a":"värpa","b":"vb","c":"v.","d":["eg. kasta. värpa. " tha flögh een höna j hans sköt, oc warp ther eeth äg " ST 512 . then höna . . . som altidh wil sielff vthe werpa MD 219 ."],"e":["impr . ","varp )"]},{"a":"värpil","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr Cederschiöld, Festskrift tillägnad O. Ekman s. 32 f."],"e":[]},{"a":"värpil","b":"nn","c":"","d":["Jfr olio värpil."],"e":[]},{"a":"värpil","b":"","c":"","d":[" , om. Jfr muldvärpil."],"e":[]},{"a":"värpla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"värple","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"värra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - refl. värras, blifva värre el. sämre, försämras, förderfvas, taga skada. huilke rätwislika oc mildelika i blandh ondha liffuandis, ey wärras aff thera ondha äptherdömom Su 60 . " ther somi wärras af annars straffan, ther wil hon göra sich stort siäla gangn " Lg 3: 505 . - Jfr forvärra."],"e":[]},{"a":"värre","b":"av","c":"adj.","d":[" L. A) komp. ","1) sämre; mera underhaltig, mindre värdefull pläx at giuas herromen huete brödh, oc almoghanom thz brödh som nakat är värra (deterio) oc hundomen gifs thridhia brödhit som än är sämbra Bir 2: 64 . " thz skulle hällir älaskas som ärlicare är oc meera än thz som mindra oc värra är " ib 3: 120 . hiut wärra swerdit Di 49 . ib 50 . " ä röris kiff aff thz värra hiwl " GO 73 . " badho fat oc diska oppa thz bordh the waro ey aff wärre stena än aff smaragdo rena aff etnico oc amatist oc aff margartiis " Al 8189 . ib 4646 . ther waro alla handa kar entke wär än aff gullith klar ib 4638 . " han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl wärþer fyrutighi marker, bätre oc ey värre " SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . ib 478 . " han bytte til werre oc jcke til bätre Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. l30. kom war härra jhesus hit til oss . . . som . . . milder köpman for wart bästa gagn skul sua ath han j sina köpslagan gaff vth goda wärdöra the oss äwärdelika waro ganglika ok toh j gen til sik wärre wärdöra " MP 4: 299 .","2) sämre, mindre dugande, svagare. jak will äy heta wärra smid än han Di 46 . " the vplendzsko waro mykit färre ok rytzane waro mykit flere oc wärre " RK 1: 1543 ","3) värre, svårare, smärtsammare. ljlt är ey goth for än wärra kombir (carius est carum si pregustatur amarum) GO 185 . " wärre är spot än skadhi " ib 287 . " är thä sorgh wärrä som sidharst kombir ib 522. "","4) svårare, olyckligare. " hwath doom är wärre i alla lagha än wara ofräls i sina dagha " Al 7309 .","5) värre, svårare, elakare. " hwa ey födhir kat alla (för älla) hund han födhir än wärra wäe " GO 717 . ond är ey godh för än annar kombir wärre ib 996 . - med dat. tha legodreng han wardher hoffman engen är bondanom wärre en han MD (S) 256 . värre, längre gången i ondska. nu hauar þin kuna sua vänt mina. at hon är nu värre än þin Bu 187 . - n. abs. ","1) sämre el. svårare (ställning). hwar riddera ok swena warda fordriffne . .. tha sökia the gerna en ädela herra for bätra skuld oc ey for wärra (för att få det bättre och ej värre) FK 1: 963. the fölgdo ä tha thera retta herra thz ginge til bäträ älla wärra (d. v. s. det måtte gå väl el. illa, uggången måtte blifva bätte el. sämre) ib 1853 . ","2) värre tillstånd, större ondska, at syndoghe män falla j värra (in deterius) Bir 3: l167. ","3) värre förhållande, värre utseende. waradach . . . sagdhe aff thera (apostlarne Simons och Judas´) wisom lok dyghdum. zoroas oz arfaxath waro ther när ok wändo thz alt til wärra (d. v. ls. ltydde det allt till det värsta). ok sagdhe them wara falsar Bil 235 - n. värra, adv. ","1) svårare, smärtsammare. honom war wärra om (han sörje mer för) sina syster, än om sik siälffwn Lg 3: 322 . ","2) värre, beklagligare, sorgligare. thy är (var) värra eg. derför är (var) det (så mycket) värre; tyvärr, beklagligtvis, sorgligt att omtala. the ära dödhe thy är werra RK 1: 4273 . " ib l4471, (Albr) s. 211. " TB 72 . " han doo affbrat oc thy var verra " RK 1: 237 . " thy är mik värra, eg. derför är det så mycket värre för mig; ty värr. thy är mik wärre wm tässa thins lofs . . . söthet . . . badhe styrkis storlika mi t länktande hiärta oc swa innan til lsarghas aff änmgxlige sorgh " Su 343 . - thy är mik värra, eg. deför är det för mig (så mycket) värre att; ty värr. thy är mik wslom wärre (heu proh dolor me miserum), at jak haffwer mik swa bekymbrat mz wärdzsliksom gerningom oc astundilsom Su 283 . - är mik thäs värra ta, d. s. thz kan skee han seer mik wäl mz eno sino osynlica ögha, mz hwilko han seer all thing . . . än är mik thäs werre at kärlekin läther sik ey ther aat nöghia Su 272 . - thäs mik värra at, d. s. huat mykit got jak matte haffua gjort j swa langom tima . . . oc thäs mik wärra, at ljak lenkte giorde Su 242 . ","3) mindre. hwilkin ther wärra kan (förmår mindre, är underlägsen) skal mist huffuodit Di 46 . - Jfr vär. B) superl.- ","1) sämst, minst värdefull. tha lago ther iij [3] skip [i] elffuena oc regbald wilde haffua thz bezsta. seuekä bad hanum taga thz werste tha tog regblad thz werste D 175. ","2) sämst, odugligast, svagast alexander sattis a sin häst becefalus han war ey wärst (d. v. s. lvar myckt duktig, mycket stark) Al 3268 . ","3) värst, mest fördeflig, mest farlig. j thysto vatne äro orma värste GO 68 . ib 439 . ","4) värst, svårast, elakast. med dat. frändhir äru wslum wärst sagdhe räff til rödha hunda GO 1066 . ib 484 . wsal man är wslum wärst ib 993 . - värst, elakast, ondskefullast. mannin i hwilkom wärste diäfuul var KL 163 . " som han hafdhe varit nakar snödhaste mandrapare oc värste röuar " Bo 82 . " thw äst en fwl qwinnaotroen oc aldra wäste qwinna " Prosadikter 157 (jfr ib 173). - i bst. n. nyuttjadt subantivt: värsta, värsta, skada. wil jach nw wara oppa tith wärstha Di 259 . " at jach vil effter hans wärsta ga " RK 2: 5443 . jach haffuer . . . aldey effter jdhart wärsta farith ib 5533. alth thz kesaren bödh för iomfrwna wärstha Lg 3: 144. - n. värst, adv. ","1) värst, svårast. " mange äro kre swena värst är honum draghir " GO 534 . ","2) värst, på det mest ondskefulla sätt. ä þa þu giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . þa baþ han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198 ."],"e":[]},{"a":"värres","b":"ab","c":"adv.","d":[" = vär, adv. 4. tha bliffuee wij besmyttat med honom, kirkione och oss thij werres til skada och ewicht fordarff BSH 5: 238 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"värs","b":"nn","c":"","d":["vers, versrad; grupp af »två el. flere med hvarandra förbundna versrader, verspar, strof, underafdelning af sång el. paslm i bibeln; liturgiskt använd kort text. thenne sanger oc alder psaltarin, oc marghe andre sanga i the hälghe script waaro diktadhe a hebreisko tungo mz fasgher wers (Cod. B metär 558), oc mz wäl fäldom ordhom, oc til lika lagdhom oc fore thy gat ey sanctus ieronimus eller nakar som bibliam wände aff hebreiske tungo oc til latine eller gretzske gömpt wärsa (Cod. B metärs 558) natwra mz samafäldom ordhom, oc til lika laghdom antiggia i thenna sang eller androm " MB 1: 319 . " sancrus ambrosius döpte han (Augustinus) pascha apton tha hördus ängla siwnga iwi funkari te deum laudamus ok augustinus swarade te dominum confitemur. oc swa swngo the badhe ambrosius ok augustinus allan thän sangh wt första sinne ä hwar thera sin wärs " Bil 649 . " han fäste cristna thro mz hedhnom bokum, ok samadhe (för samnadhe?) theskyns poeta vers j bökir " ib 677 . " en thima en versare diktadhe hans epitaphium ok wandhadhis wm leth ordh j versenom kom gudhz ängil ok fylte thz afat var ok är versin swa hac sunt in fossa. bede venrabilis ossa " ib 741 . ST 157 . " tha giordhe then hälghe mannin thetta wersti fragmina verborum tutiuilus collighet horum ib 162. han lät hugga i stenin en wärs . . . han ludde swa hwa än wilt thiit iak alexander kom alt hiit " Al 7399, scriff tessa forscrifna verser oppo papper AS 108 . läss wersenar ib. " ljacobus . . . bödh hanum läsa en värs j psaltaranum: dominus soluit compeditos dominus erigit elios " Bil 163 . " et wärs j psaltarenum ib 257. then som läs thusanda värs vtan atuakt " Bir 3: 299 . " hvru vare fru buþs[a]ps värs (d. v. s. Ave Maria): är hänne luuar ok värþogar u 6. " ST 203 . ropa oppa iomfru mariam, oc bidh hona thik hielpa oc läs thenna wersin maria mater gracie, mater misericordie, tu nos ab hoste protege, et hora mortis suscipe ib 236 . " thentidh han hafdhe thetta wersit läsith " ib. " epistola . . . graduale . . . versus, versin j graduale (ɔ: teknar), at wi widhertorffuom gudz hiälp oc nadh j tässo wtläghe alleluia . . . versus, versin j alleulia teknar godha gerninga " Su 311 . at alleluia siongx ather äpter versin ib. lJfr helso-, latins-, mat-, saltara-värs."],"e":["verser AS 108 . ","wersenar ib. " ss n. pl. lika med sing.), "]},{"a":"värsare","b":"nn","c":"","d":["versmakare, versförfattare, poet. Bil 741 (se ofvan under väsrs)."],"e":[]},{"a":"värsla","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"väruld","b":"nn","c":"","d":["och n. (jfr formen wäräldet ofvan och genitivformen värulds o. s. v. Jfr Noreen, Altschw. Gramm. s. 207; Ottelin, Stud. öfv. Cod. Bur 2: l108)","1) menniskoålder; tidsålder? wardher (efter den yttersta dagen) enkte aldra skipte sidhan, eller wärlda MB 1: 66 . ","2) tidsolpp(et). händelsernas gång el. förlopp, verldens lopp, verld(en). världin hafdhe thz föghath swo at the hafdho funniz ther adhe Iv 1657 . " ä hwarth werdin wille wända " RK 3: 1925 . ","3) verld(den), menniskolif[vet), jordelif(vet), timlighet(en). þa hon com ii väruldena Bu 10 . " vm guþ wil oss . . . kallä här af väräldyne " SD 5: 562 ( 1346) . " þen som mykit hawer aaf guþi . .. här i wäräldinne " ib 561 . " apostolen scriffwer aff wärldenas lop ath wj ärwm alle betyngde mz warum krop " PM XXXVI . " skelyas fran tässo wärdlennas öö ib; jfr 8. tha iak i wärlinne liffwande war " MD 99 .","4) verld, lif; lifsform. " hwath folk ma man armare kalla än thz som sina wärld alla i pino oc nödh ä liffwa skal " Al 7284 . " aldre fanger the pinan tal ey at enast i wärldine thenna vtan äpter sin dödh ewerdhelika bränna " ib 7287 . " ilgerningis män the glädhias stundom i thässe wärld " ib 7294 . " skal kunung thz wita ok hoxa, at han är ey åtenast man, utan är ok mera än man . . . i thesse werld " KS 14 (32, 15) . äpter oss badha framfarna af thisso wäreld SD NS 1: 466 ( 1405) . " när gudh vil mik kalla aff thänne värlinne ib 613 ( 1407). war pharao ther om daare, at han beddis hiälp oc frälse aff thässe wärldz likamens dödh (fån den denna verld tillhörande kroppens död) " MB 1: 304 . gudh utaldhe fatigha män j tesse värdl, rika j rätta tro ok himerikis ärfuingia MP 1: 25 . " hwru myklo mer wi brytoms i thässe wärdl, swa myklo mer fästoms wi i äwärdhelikom hem " Ber 120 . " giwir han idher sälighet j thesse väreld, oc här äptir ewinnelika glädhi " Lg 3: 502 . " han skal koma j andre wäraldh til äwärdhelict wald (est . . . sæculo venturo futurus et in perpetuum regnaturus) " Bil 340 . " tholkin nadh . . . giffwer siälinne j andre wärldh (in futuro) mere fägrindh " Su 289 . ib 314 . " tha the . . . til andra wärld mz pino fara " Al 7296 . " gudh lati thik ey giälla thz j andre värild (sæculo futuro) " Bir 2: 219 . " vi finnom j them (hedningarnes gudar) . . . närwarande wärlzlz hedhirs kärlek (honoris præsentis mundi dilectionem) " ib 1: 227 ; jfr 6. iak vidhir quäke thom här ok j komaskolande värild ib 3: 14 . " thu skalt tik wäntha äwer[de]liga pyno j tilkommande wärld " MB 2: 300 . Su 248 . ","5) verld(en), menskilighet(en), menniskosläkte(t) menniskor(na). hon föde iosep egiptä lanz härra ok wäruldenna helsara Bu 4 . " sannir världhenne fräslare var föddir ihesus christus " MP 1: 25 . " nu är time at iak skal . . . vppinbarlia tee mik världinne (mundo) " Bo 35 . Bu 58 . " lihesus christus är then sädhis mannin som vtgik aff lhöxto hinnomen j jumfruna quidh ok af iumfruna qwidh j värdlena at saa gudlikx kennedoms sädh " MP 1: 85 . " han skipadhe dagh i hulkom han vil . . . rätuislikä dömä allä väreldenä " KL 162 . propheten isaias . . . sighr suå til wärldenna KS 68 (169, 75) . andre vise män thi rönt haua wärildenna skipilse ib 6 (14, 7). sculde al värulden dela eet mal ok annan vägh vare rom ok annan vägh al värulden þa sculde (för scule) aldar hembren uiþ romara mäghin Bu 507 ; jfr 8. han är nw then fridaste kempä. ther all wärolden wet aff atsye Di 58 . " tog gunnar konung henne i sin fampn oc wilde göra som gamall sid är, ok ökia wärlldena " ib 161 . RK 1: 78 . " dionisius war philosophus en aff them wissatu wäraldhin hafdhe " Bil 339 ; " jfr 8. han scref . . . alla wärldinna alder ok gerninga. fra nino första niniue konunge ok til lkeysarins dagha " ib 382 . " varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum " Bu 99 . ","6) verld(en). med afs. på det som i allmänhet är föremål för menniskornas verkssamhet, diktan och traktan; stundom svårt att skilja från 7. the fatöko. som wtan äru forsmadhe for wäruldinne ok j samuiti rike at dygdhom Bil 612 . " the . . . som wärldena älska " BK 208 . thu äst wärldenna som ib. " änkte wandadhe hon wärldene fult wara: än thz ware gudhi liwft " Bil 09 . klärken . . . viþar sighar väruldena. ok givar sik ii klostar Bu 28 . Bil 711 . Bir 4: (Avt) 181. KL 253 . scalt thu vita . . . thic skula vara döthan värlinne oc allom hänna gärningom oc vara forsfästan värlinne. oc värlin thic ib 255 . " hälghe män the fulkomlika forsma wärldina dö swa wärldinne at the lustas lifhwa ensamnom gudhi " Ber 21 . " wara dödhir for wärldinne " Bir 1: 348 . " huru länge wärdlen (mundus) är them blidh " ib 266 ; " jfr 2. hart synis . . . at ey hafwa wärldena ok ey älska khänna hedhir ok handgang " ib 274 . " see huru han i thässom sinom hedhir mseyrdhe värdldinna hedhir. lhoghmodh oc bälle (pompam mundi) " Bo 165 . KL 254 . " at älska thässe wärldinna vinsämio til at faa hänna kötlikin ok fafängan värlz lvinskap (diligere carnaliter propter amicitiam carnalem oblinendam) " Bir 3: 142 . " at vtgiua rumlica värlz gooz for världinna hedhir (propter honerem mundi) " ib. " tässe wärdz ära " LfK 123 . " aller wärdzens luste " ib. " girwger . . . oppaa wärssens rike domma " MD (S) 204 . j värdlenna vmsorgh MP 1: 85 . ","7) verld(en). med afs. på menskligheten ss ond och syndbesmittad och på menniskolifvet ss uppfyldt af fåfänglighet och vedermöda; jfr 6. iomfru sancta maria l. . . hafdhe mykla giri til at skilias widh thässa onda wärld Lg 37 . " gud . . . kallede aff thenne snöde werldh . . . her henric bidz " FM 258 ( 1506) . " hwilke swa waro lutlöse aff allom ilzkofullom þankom. sua at þe ey amintos nakat þs ont som görs i omtana falsk " SD NS 2 . 116 ( 1409). wrlden swiker ill sina älskara ib 1: 565 ( 1406) . " a wrldin huru tw pläghar löna Rk 1: 2494. " Al 3556, 3577 . j världinne (mundo) skulin i hawa dröuilse än tröstin idhir ther vidhir at iak foruan världina ok vm världin hatar idhir tha vitin ij at världin hatadhe mik för än idhir Bo 178 . " fordhom drogh os oc hindrade wärdhen fran gudhi " LfK 123 . ","8) verld(en), jord(en) ss menniskornas vistelseort, den beboddda verlden el. jorden; någn gång äf ven allmännare om jorden ss del af univesum. thy är wärldin widh at hwar hawir sina idh GO 130 . han är höxster innan bland manna som minst w(andar) j hwars hädne är wäraldin (mundus) Bil 382 . " wht gik bwdhit aff kesarenom at al wärldin (orbis) skulle scriffwas " Bo (Cod. B) 343: jfr 5. Lg 45 . " äpter thera thränne släkter skiptes all lwärldin (Cod. B aller hemberen 526) i thry " MB 1: 3 . " heter then delin aff wärldinne asia oc är wä'l halffdelinaff wärldinne " ib. " the . . . bygdho swa wärldina fram sidhan swdher oc wäster in til iorsala haff " ib. " the delaana wärlz thänna " Al 4185 . wärin staar än for þerA forscullan KL 182 ; " jfr 9. werlena hauer han skipat swa weel " RK 1: 7 . ib 11 . at han . . . ängum manni i väräldinni swari SD 5: 567 ( 1346); jfr 5. jak wet ena jomfrw then wisaste oc then wenaste som nw är i wärildena (i verolldu) till Di 160 ; jfr 5. lib l57. the haffue misth al thet the i verdhen tiil atthe FH 7: 79 ( 1509) . älska mik . . . meer än nakat annat j wärldinne Bir 1: 5 . ä hwath ij bidhin ij wärlin all lthz sklal idher wardha vtan forfall Al 5787 . " thz thu aldrigh thäs böter fär mädhan thu ij väldine är " Iv 4776 ; jfr 3. hwar som nor i werldena lether tha faar han fynna huar thz (Sverige) er RK 1: 16 . Bir 3: 399 . " ekke war tha annath folk i wärldinne (Cod. B hemenom 548) " MB 1: 222 . wardhi thin vili j wärldinne swa som j hymerike (sicut in coelo et in terra) Bir 1: 155 . " han . . . lätär alt mannakiön mfödhas af enom man ok byggiä iuär allä världena (super iniversam faciem terræ) " KL 161 . " temptle nampn kwnnogt owir alla werllena (in toto orbe) " MB 2: 285 . petrus for vidhare vm världinna Bil 118 . " at öpa cristendom viþa vm väruldena " Bu 507 . KS 11 (28, 12) . Al 5809 . Bir 2: 76 . " wardh han widha om wärldina riiker oc wäldogher " MB 1: 5 . " himblane ganga lukt kring om wärldena (Cod. A iordhina 38) " ib (cod. B) 531. tak bort aff wärldinne (de terrra) varn owin KL 170 . " i skulin var mik [vitne] . . . alt til lytarstä väruldinnä ändä (usque ad ultimum terræ) " ib 131 . " barþolomeus com tel indie land som näst är väulz ända (in fine orbis) " Bu 203 . " at han snart . . . saman sanker os aff allom wärldz ändhom (de sub cælo) ather j hälga rwmet " MB 2: 284 (kanske snarar att fatta ss sammansättning). aff en wärldz ändha oc til annan Su 60 . världinna frw (domina mundi) Bo 4 (om Jungru Maria); jfr 5. þänkte han mz sik eigh vilia þiäna vtan väldoghastom väruls härra (majorem principem, qui in mundo esset) Bu 497 . " aldh wärdz plagha (allt världens straff, allt staff el. lidande i världen) kwnne ekke fwlt göra för saa dana syndh " Lg 3: 646 . " thu lät mik i thino breffw te at i thy lande ther thu är all wärlz säto (möjligenför sälo; all världens sällhet) haffwin i ther (cictis vos esse beatos quia en ea parte mundi sedem habites) " Al 7942 . ","9) verld, verldssystem, universum. al väruld är af þinom fäþar bygd Bu 78 . " han gaf öghon enne blinde fru . . . baþe tel himirikis lius ok väruldz " ib 186 ; " jfr 8. hördhe han swa rädelika röthan ok thut alskona grymma dywra at all wäruldin munde skielfua (ac si omni elementa concuterentur) " Pa 21 ; jfr 8. af . . . ihesus christi vndirs teknom som hände j hans födzlo tima om werllena Lg 65 ; jfr 8. gudh hulkin som skapadhe thässä värld (fecit mundum) ok al lthe thing i hänne äru KL 161 . vise mästara spordho oc letadho hwru wärldin wardh MB 1: 31 . " thörffte hanegh skapa wärldina för än han wille " ib 32 . " nw wiliom wi spöria, än een är wärlden, eller flere, oc än gudh ma skapa flere wärlder (Cod. B wärilda 531) " ib 36 . ib 37 . " the sagdho . . . at margha wärlder skullo koma ewerdhelika hwar äpter andra, oc hwar thera skullo wardha fämptan thwsanda aara gamull " ib 66 . " wärldenne ok allom creaturum fulkomnadhom vtan ensamin mannin . . . stodh än en mindre wärld (minor munus) oskapdh mz alle fägrind fore gudhi aff hulki mere ära ok mer glädhi sculde framkoma gudhi ok änghomen . . . än aff thesso större världinne " Bir 4: (Dikt) 225. gudhi thäktis hafwa atskilt liusit aff myrkino i thässo större wärldinne ib. ib 226, 227 . " ath wärden kunne egh wmfämna tik " MD (S) 205 . " timen är stuntir ok wärlden sal ändas " Bir 1: 274 .","1) verldslig sträfvan; verdsligt begär. rensandhe astundilsen aff verlz fikt MP 1: 61 . ","2) verldsligt förvärf. löpa mange swa til väldz fikt at the glöma hymerikis astundan MP 2: 239 . i haffwin giri til wärlz fiikt Al 6991 . ","1) menniska i verlden, i verlden lefvande menniska. han rädhes mera wärlilzmän än gudh sieluan (magis timet hominem quam deum) KS 69 (170, 76) . wärlz mäm . .. the ära thinä owinir Al 6197 . ","2) man som tillhör verldens mäktige? göm at tu ey suä rädhes wärulzmanna vpsyn (faciem potentis), at tu få blygdh ok synd före tin dom KS 69 (170, 76) ; kanske att föra till 1. ","3) man eller person som tillhör verldsligt stånd el. som lefver ute bland menniskor i verlden; i motsats dels öfver hufvud till person tillhörande det andliga ståndet, dels ltill klostermenniska (munk el. lnunna). thet är . . . annorledh talande ok liuande mz renliuis mannom än medh wärilz mannom KS 38 (100, 41) . glömskr biskoper, then ibland wärulzmannom wil lhaua wirdning ok äro ib 49 (126, 53). höfdhingen . . . skipadhe honum (riddaren) klädhe bonadh atskildan aff androm värlz mannom (sæcularibus) Bir 3: 368 . the som skullo giua värlz mannom (mundanis homnibibus) ödhmikutz ok halghetz äptedöme ib 279 . " skal lengin wärldzman älla quynna . . . jngaa systrana klosters inlykkilse " VKR 60 . " kloster män äre mang teh maal skyldoghe at göma oc halda, som ley äro wärldz män " MB 1: 451 . iämwäl wärlzmän, som kloster män ib. " lib 452. "","4) verldsmenniska, verldens barn. hans (den onde prestens) sidhi äru som skämda gäst huat gör skämda gästin annat vtan han likan sik värlz manna (mundialium) sidhum oc gerningom Bir 2: 117 ; jfr 3. ","1) menniska som lefver i verlden el. på jorden, menniska som lefver i sinnevelden. likamlika. ok wärldz människor formagha ey höra älla begripa andelik thingh (corporales non audiunt quæ sunt spiritus) Bir 1: l67. ","2) verldsmennsika. gören sa som gudh alsmectugh idher inskywther och icke som werdszmednniskor, ther onth radha will FM 130 ( 1502) . ","1) timlig el. mensklig utväg. ta saagh . . . her karl tydzske . . . at eyngen wärldz raadh war a färdhom som hielpa kunne (remedia humana tanta pericula subvenire posse diffidens) Lg 3: 371 . ","2) verldslig el. mensklig vilja el. bestämmelse. vi lyþom gärna värulz raþe ok valde (d. v. s. verldslig öfvherhets befallning). i allom þöm malom eigh äru gen varom guþi ok hans buþi Bu 507 .","1) verldslig makt. þit värulz nald ok heþar forsma iak som sör Bu 489 . " tha werldz wal ey hielpa kan " MD (S) 244 . - verldslig värdighet, af verlden aktad höghet. war säl alla dagha j wärulz walde Bil 541 . ","2) verldslig öfverhet. tha i förens for wärulz waldh Bil 556 . " i skulde wara then hielge kirke lydogh och hennes formeen. som är biscopen jämwel pa idher sielegangs weghna. som werdzwol pa idher krops wegna " FH 1: 49 ( 1478, gammal afskr.) . Jfr språkprovet under värulds raþ 2."],"e":["väruld Bu 78 . ","wäruld KS 63 (158, 69), 64 (159, 70) . ","wäruld SML Kk 1: pr. weruld UplL Kk 1: pr. wärald SML Kk 1: pr. i var.; HelsL Kk 1: pr. wäraldh Bil 340 . wäräld UplL Kk 1: pr. li var., V 29: 2 i var väreld Lg 3: 502 . ","wäreld SML Kk 1: pr. i var.; SD NS 1: 466 ( 1408) . ","värild Bir 2: 219, 3: 14 . ","werild KS 14 (38, 15) . värld KrLL Kg 1: pr.; KL 161 . ","wärld MB 1: 37, 2: l300; Al 7284, 7294, 7296 ; Ber 20 ; Lg 37 . ","wärldh Bir 1: 55 ; Ber 21 ; Su 289 . ","werld SML Kk 1: pr. li var.; KS 14 (32, 15) ; SD NS 2: 116 ( 1409), 117 ( 1409); Su 344 . ","werldh FM 258 ( 1506) . ","värld MP 1: 25 . ","wärdl Bir 1: 234, 274, 4: (Dikt) 297, 264; Ber 21, 120, 187 . ","werll Lg 3: 234 . ","wärdh Lg 824 . ","wäld Ber 128 (jfr ib 300). gen. väruldz Bu 186 . ","värulz ib 203 . ","väuls ib l497. wärldz MB 1: 304 . wärlz lAl 4815, 7242. wärdzlz Bir 1: 297 . ","wärdz Lg 3: 6746 ; LfK 123 ; Su 248 . Jfr vidare under sammansättningar. pl. nom., ack. wärilda MB 1: (Cod. B) 5321 . ","wärlder ib (Cod. A) 36, 37, 66. gen. wärlda ib 66 . - ","wäruldin Pa 21 . ","värulden Bu 507 (på stvå st.). wärolden Di 58 . ","wäraldin Bil 382 . ","wäradhin ib 339 . ","världin Iv 1657 . ","wärldin MB 1: 31, 307 ; GO 130 ; Ber 21 . ","wärlden MB 1: 36, 38 ; lBir 1: l274; LfK 123 . werld-. in 'RK 1: 78, 3: 1925. werlden SD NS 1 . 505 ( 1408). werldenen ib 2: l116 ( 1409). wärdhin Bir 4: (Dikt) 227. wärdhlen Lg 1020 . ","wärdlen Bir 1: 296, 4: (Dikt) 260. värlin KL 255 . ","wärlin ib 182, 2!SYNS_DÅLIGT?5; Al 3556, 3557 ; Lg 45 . ","wärdhen LfK 123 . ","wärden MD (S) 205 qack. väruldena Bu 10, 12, 28, 61, 145, 206, 493, 507 . väruldenä SmåL 3: 2; KL 162 . ","wäruldena Bil 711 . ","värulina Bir 4: (Avt) 181. wäreldina SmålL 3: 2 i lvar. väreldena Bu 61 . ","wärildena Di 50, 160 . ","werildena KS 11 (28, 12) . ","wärilden Di 49 . ","wäryldin HelsL J 17 (1609 års uppl.). världina Bir 3: 399, 4: 358 . ","wärldina MB 1: 5, 37 o. s. v.; Bir 1: 97 ; Ber 21 . ","världinna Bil 118 ; Bir 2: 76, 3: 399 . ","wärldin MD 391 . ","werldina Lg 45 . ","världena KL 161 . ","wärldena Bir 1: 274 ; BK 208 . ","wärlldena Di 161 . ","verldena RK 1: 11 . ","werldena ib 7, 16 . ","wärdhina Ber 81 . ","värdlena MP 1: 85 . ","wärdlena Bir 4: (Dikt) 225. wärlina Al 3574, 5809 . ","wärlinä ib 5745 . ","wärlin ib 5787 . ","werllena Lg 65 ; MB 2: 285 . ","wärdena BK (Cod. B) 208 . ","werden Di 49 . ","verdhen FH 7: 79 ( 1509) . ","wäldinna Ber 8 (jfr ib 294). wäräldet (i ett, efter hvad det uppgifves, under 1200-talet upptecknadt verspar, af Bartsch i Germania 17: 444 offentliggjordt efter en Köhner-handskrift; måhända är dock ifrågavarande verspar att betraktas ss forndanskt el. åtminstone denna form ss danism; jfr emellertid Noreen, Arkiv 6: 307 och Altschw. Gramm. s. 307). dat. wäruldinne Bil 612 . ","väruldene Bu 99 . ","wäroldene Di 57 . ","väräldynne SD 5: 562 ( 1346) . ","väräldinni ib 567 . ","wäräldinne ib 561 . " väreldena (för -ene) " Bu 58 . ","wärildene KS 2 (4, 2), 2 !SYNS_DÅLIGT? 3), (5 3). världinne Bo 35 ; Bir 2: 282, 4: (Dikt) 225. wärldinne ib 1: 5, 155 ; KL 170 ; MB 1: 398 ; Ber 20 . ","wärldinnä Bir 1: 96 . ","wärldine Al 7287, 7290 . ","wärldene Bil 109 . ","wärdhinne Bir 4: (Dikt) 226, 227. världinne MP 1: 27 . ","wärdinne Bir 4: (Dikt) 225, 226; Ber 21 (på tre st.). värlinne KL 253, 255 ; SD NS 1: 613 ( 1407) . ","wärlinne MD 99 . ","wärline Al 2929, 2978 . ","väldine Iv 4476 . ","väruldinnä KL 131 . ","wäruldenna Bu 4 . ","wärildenna KS 6 /14, 7), 69 (169, 75). väreldena Bu 58 . ","världinna Bo 4, 165 ; Bir 2: 282, 283, 3: 14. wärdlinna Bil 382 ; Bil 382 ; MB 1: 5, 399 ; Bir 1: 96: Ber 21 . ","wärldinne ib. ","wärldina MB 1: 307 . ","wärldenna BK 208 . ","werldinna MB 1: 399 . ","värdinna MP 1: 26 . ","värdinne ib. " wärdinna " Ber 20, 187 . ","värdlenna MP 1: 85 . ","värdhlenne ib 25 . ","värdlenne ib 27, 28 . ","wärdlennas PM XXXVI . ","wärdlenas ib. ","värlinna KL 254 . ","wärdhinna Lg 3: 141 . ","wärdzsens LfK 123 (på två st.). wärssens MD (S) 204), ","värulds akt","värulds bang","wärlz- . ","werlz- .),","värulds bulder","wärlz bullir )","värulds domber","werldz- )","värulds drövilse","världz- )","värulds fafänga","wärlz- )","värulds fikt","vrlz- . ","väldz- . wärlz fiikt),","värulds folk","väralz- . ","weräldz- Hel. mäns lefv. 225. wärldz-. werldz-. werlz.-. wärds-),","värulds fordel","werlz fordeel )","värulds framganger","werls- )","värulds gaghn","werlz- )","värulds giri","världz- . ","världz- )","värulds glädhi","värilz- . ","wärldz- . ","werldz- . värlz-),","värulds gods","värulds gudh","wärldz- )","värulds heþr","väräldz- . ","värilz- . ","wärldz- . värlz-),","värulds hiälp","wärlz- )","värulds hughnadher","världz- . ","värlz- )","värulds härra","wärals- . ","värildz- . ","werldz- RK 3: 2945 . värlsz-),","värulds klädhe","wärldz- )","värulds klärker","världz- . ","werldz- )","värulds kärleker","väräldz- )","värulds laster","värlz- )","värulds lifnadher","värlz- )","värulds lof","wärlz loff )","värulds lust","wärlz lost )","värulds luste","värils- . ","världz- . ","werldz- . wärlz-. -loste),","värulds lustelikhet","wärlz- )","varulds lön","värulds man","wärulz- . ","wärilz- . wärldz-. värlz-),","värulds mädhganger","wälkz- )","värulds människia","värulds nytta","wärldz- )","värulds porter","värulds qvinna , ","värulds raþ","värulz- . ","wärldzx raadh),","värulds regiment","werdz regement )","värulds rike","wärlds- )","värulds rikedomber","wärldz- . ","värlz- Bir 3: 124, 354 . ","wärlz- Lg 3: 499 ), ","värulds rikt","wärlz riikt )","värulds rop","werlz roop )","värulds rätter","värulds sak","wärdlz- )","värulds skipilse","wärulz skipelse )","värulds snille","wärldz- )","värulds thing","värulds umganga","värildz- )","värulds vald","värulz- . ","werldz wal werdzwol),","värulds vinskaper","värlz- )","värulds ägha","wärldz- . ","värlz- )","värulds älskoghe","wärdhz- )","värulds ära","väruldz- . ","wärlz- )","värulds ärande","världz- . ","wärlz ärindhe: -om Lg 3: 502), "]},{"a":"väruldslika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) verldsligt, i timligt el. verlsligt afseende, med hänsyn till det timliga. rätta sik j allom them thingom j hulkom the haua ville farit andelica ällir värlzlica (spiritualiter vel temporaliter) aff hälghom stadhga hälghra forfädhra Bir 3: 341 . wärldzlika starke män VKR II . - på ett verldsligt el. sinligt sätt. än thott thz kötlica folkit vndirstodh oc ville haua alla thässe lofwanena oc jättena värlzlica (carnaliter), tho foreskipadhe gudh . . . at somlika aff thom skullo fulkompnas värlzlica ok somlica andelica Bir 2: 38. ","2) verldsligt, med ett verldsligt sinne. the siäl som . . . lifwir wärldzlika (fructificat mundo) ok astunda at hawa wärldinna äptir allom sinom vilia ok hänna hedhir Bir 1: 372."],"e":["wärldz- . ","värlz- )"]},{"a":"väruldsliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som tillhör el. afser tiden el. jordelifvet, som tillhör el. afser denna verlden, timlig, jordisk, verldslig. äpte sino värulzsliko valle Bir 4: (Avt) 183 . " han är satter i höght wrulzlikt wald ok äro " KS 56 (140, 61) . " the som hawa vidhr saght alt wärilzlikt godz, ok alla wärulzlika fikt " ib 3 (5, 3) . " thz tu hauer af wrulzliko farando godze (ex rebus transitoriis) " ib 20 (51, 22). wird ey werulzlik ting fram för dygdelikan lifnat ib (50, 22) . jak thin gudh gifwir thik al värlzlik thing (omnia temporalia) Bir 2: 284 . " wärlslighe tingha lop oc andelygt hänger myket opa mansesn lycko " Ber 288 . wärldzlech ägha SD NS 2: 53 ( 1408) . " alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara fram fore the äro han stundade til a gudz väghna " Bil 860 . värdlzlikin lykka ok sälikhet Gr 259 . wärldzlik pina (temporalis pæna) Ber 189 . atskilia . . . mällan äwerdhelika rikedoma ok wärlzlika, mällan thessa litlo wärlzliko lustana ok äwerdhelika lustan (inter divitias sæculi et æternas, inter delecationes istas modicas et æternas) Bir 1: 69 . " snärias ok wändas j wärlzlikom ärindom (revolutio sæcularium negotiorum) ib. wärlzlika ärande vmsorgh (sollicitudo temporalium) ib. at the magha faa nakot wärdlikit (temporale) gagn ib 155. värzlik atirlön (temporalis remuneratio) " ib 2: 285 . hwar then som got gör androm swa at han aktir ey manna atirlön . . . han skal haua mästa for minzsta äuerdhelikit fore värdhelikit (æterunum pro temprali) ib. hulkin som letar värlzlikit for äurdehelikit ib. ther til at thz som är äuerdhelikit maghe faas fore värlzlikit [æternum abineatur pro transitorio) ib. wärlzlikit liws (lumen hujus mundi) kan jak ey see, wtan tilkomande wärldz ryghelikit skot är alt redho for mins (för minom) andelikom öghom Su 248 . KL 185, 256 . KS 46 (118, 50) . SD NS 2: 86 ( 1409) . Bo 37, 173 . MP 1: 9, 28, 169 . Bir 1: 8, 2: 126 . Ber 288 . LfK 52 . Lg 3: 393, 528 . värildzlikin ordh Ber 278 . - sinlig, materiel. thön dygdhen är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldlika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde KS 19 (48, 20) . - omperson: jordisk, verldslig, denna verlden tillhörande. (är) thät rättir, at vi scolum värilzlicom höfdingom lydha Bil 842 . thrälin räddis mera gudh än sin värzlica herra Lg 254 . " ärmitin rädh hanom at . . . göra alt thz fatökum mannom j iomfru marie äro som han hafdhe för giort rikom mannom for the wärdzlika frunna äro ok swa föra iomfru marie loff for allom som han hafdhe förra fört wärdzliko frunna loff " KL 83 . MB 2: 297 . ","2) i verlden el. på jorden befintli, som finnes på jorden. en är . . . mannen ther sytrer ochg rådher alt thz til är werilzlik thing i thenna hem KS 7 (16, 8) . " är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärlzlik diur, medh änglom hawär han skäl ok lijf, ok medh wärilzlikom diurom hawär han lif ok likama " ib 2 (5, 3). ib 3 (5, 3), 4 (7, 4; 9, 5), !SYNS_DÅLIGT? (30, 14), 28 (71, 30). alla wärdzlika skogha Su 329 . " hwilken ower alla wärdzlika människor älskade siin kärasta som " ib 211 . " aldra wärldzlika wina (cuntorum nortalium) närwaran " ib 212 . " wärdlzliga konunga höffdinge (princeps regum terræ) " MB 2: 333 . alla werldzligha släktir (tribus terræ) ib. ","3) mensklig, från menniskor härrörande, af menniskor, menniskors. han saa at han hafdhe ängha välzleka hiälp (de humano prorsus desperat zuxilio) Bil 871 . hon kunde sik ey wakta for värlzlike vmtalan ib 869 . huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom KS 7 (16, 8) . tässen hälga iomffrun flydhe altidh wärsliken priis oc rosn Lg 3: 319 . ","4) verldslig, verldsligt sinnad, riktad på det verldsliga el. jordiska. han war mykit wärldzlikin KL 85 . Bil 803 . " en af þem är þän konungin lyde på han var värälslikar oc hataþe han furst han byrþade at varþa guþleka[r] " Bir 4: (Avt) 183. thänne biscopin älska gudh mindra än tilbör ok hans lifwirne är alt wärdzlikit (tendit ad sæcularia) ib 1: 320 . war hans astundan kötlikin ok wärdzlikin ib 316 . ","5) verldslig, tillhörande verldsligt stånd (i motsats till andligt stånd, särsk. munk- el. nunne-orden). en renlius ärmite sat i enne ödhkn oc en värzlikin man thiänte honom KL 299 . KL 289 . " värlzlike mannen som ärmitanom thiänte " ib. " fly . . . samtalan gärna oc mäst värlzlica (sæcularium) persona " Bo 46 . Ber 22, 77, 278 . biskoppen haffdhe samman kallat ena märkelika samqwämdh, prelatha, doctores oc laghakloka män, badhe andelika oc wärldzlika Lg 3: 439 . " fik han se dena stora samqwvämddh aff clostersen iomffrwm, oc iblandh them saa han ena wtkorlika wärdzlika iomffru " ib 286 . huat ära war gudhi fordhom aff hälgom renliffwis människiom oc hwgnadh, oc dygdenna äptherdöme wärldzlikom människiom Su 58 . " swa wäl j renliffwis som wärdzligo folke " ib 232 . " wärdzliken oc syndogh hiärta (corda sæcularia) i falskom renliffues människiom " ib 59 ; " jfr 4. at thu skuli ängaledhis forsma christi thiänisto qwinnor, hwlka som koma af wärdz liko lifwärne at thiäna gudhi " Ber 77 . Bir 5: 5 . rätter wärulzlikär lifnadhr KS 3 (6, 4) . ib 14 (31, 14). läto the kirkionna dom ower hona ganga . . . oc anuardhadhis wärslikom dome at brennas KL 15 . " thz stora studium j praghe war ok allle the stora mästare hathade honum thy han offuer gaff andeligh thingh oc togh werdhlek " Lg 3: 33 . - om andlig som icke tillhör klosterorden. pafan likas viþ dyrena kardenales viþ dura kroka, gulfet viþar . . . andra värulsleka klärka (clerici sæculares) Bir 4: (Avt) 178. ib 180 . ey sculu the svirffta sik . . . widhir nochan werlzlichan prest VKR 18 ."],"e":["wäruldzliker: -lik KS 3 (5, 3) . ","värulzsliker: -lko (för -liko) Bir 4: l(Avt) 183. wäruldzlikär KS 3 (6, 4) . ","werulzliker: -lik ib 20 (50, 22); -liko ib (51, 22) ; -likan ib 48 (121, 52); -likt ib 56 (140, 61). ","värulsleker: -leka Bir 4: (Avt) 178; -leke ib 180 . " väralzlikin (n. pl.) " Lg 3: 509 . ","värälslikar Bir 4: (Avt) 183. wärilzliker: -lik KS 2 (5, 3), 3 (5, 3), 4 (9, 5) ; -likt ib 3 (5, 3). värildzlikin (nom. f. sing. och n. pl.) Ber 278 . ","werilzliker: -lik KS 7 (16, 8), 28 (71, 30) ; -likt ib 14 (31, 14), 46 (118, 50) ; -likom ib 7 (16, 8). 13 (30, 14). ","världzliker: -likx MP 1: 169 . ","wärldzliker: -liko Su 59 ; ","-likom ib 58 . " världzlikin (nom. f.) " Gr 259 . verldzligin (nom. f.) Lg 3: 528 . " wärldzlech (nom. f) " SD NS 2: 53 ( 1408) . ","verldzlig: -liga Lg 3: 528 ; -ligx ib. ","werldzligh: -ligha MB 2: 333 . ","värlzliker Bil 803 ; ","-lik Bir 2: 284, 285 ; ","-likt Bil 860 ; ","-like KL 289 ; ","-lica Bo 46 ; ","-licom ib 173 ; Bil 842 . ","wärlzlikin Bo 117 ; ","-likit ib 37 ; Bir 2: 285 . wärlzlikin (ack. m) ib 1: 9 ; -likit KrLL Kg 2: pr. ","werlzliker: -lica ib 4: 9 . ","wärlsligh: -lighe Ber 288 . ","werlzlich: -lichan VKR 18 . ","verlzleker: -lek MP 1: 9 . ","värdzliker: -lica ib 28, l69. ","wärdzliker: -lik Bir 1: 8 ; Ber 189 . ","wärdzliker: -lika KL 83 ; Su 211, 212, 329 ; ","-liko KL L83; Ber 77 . wärdzlikin (nom. f.) Bir 1: 316 ; Ber 77 . ","wärdzlikin KL 85 ; ","-likit Bir 1: 320 ; Su 248 . wärdzliken (n. pl.) Su 59 ; Lg 3: 393 . ","wärdzlig: -liga MB 2: 333 . ","wärdzslig: -ligo Su 232 . ","werdzlig: -liga MB 2: 297 . ","värzliker: -lika KL 254 ; 256; -liko ib 182 ; ","-like Bil 869 ; KL L185; -lica Lg 254 ; ","-lico SD NS 2: 86 ( 1409) . ","värzlikin KL 289 ; ","-likit ib 185 . ","wärsliker: -like Lg 3: 395 ; ","-likom KL 15 . wärsliken (ack. m.) Lg 3: 319 . ","wärsleker: -lek LfK 52 ","wädzliker: -lika Ber 22 (jfr 295); Lg 3: 439 )jfr 729). välzlikin (n. pl.) Bir 2: 126 (jfr 341). ","välzleker: -leka Bil 871 . ","weruldliker: -lika KS 19 (48, 20) . ","wärdheliker: -likt KS Fragm. 14 (Bures uppl. har på motsvarande ställe werulzlikt 56). ","värdhelikin: -likit Bir 2: 285 . ","werdelikin: -likit KrLL Kg 2: pr. i var. wärdlikin: -likit Bir 1: 155 . ","wrdhleker: -lek Lg 3: 33),"]},{"a":"väruldslikhet","b":"nn","c":"","d":["verldslighet, verldsligt väsende. hwru fordhom höghborfna iomffrur mykyt astwnadho komma til iomfruliket renliffwes liffwerne, försmanandes alla wärlzlikhet Lg 3: 448 ."],"e":["wärulzlikhet )"]},{"a":"värva","b":"vb","c":"v.","d":["eg. svänga el. vända sig i krets. ","1) tornera; öfva riddarspel, öfva ridderliga el. krigiska idrotter, utföra ridderliga el. krigiska bragder. herra gamorin ther värfua kan swa at alle riddara prisa han Fr 1757 . " ij skulin thz se iak värfua kan " ib 519 .","2) utföra, uträtta; framföra (uppdrag el. ärende), (efter uppdrag) framföra el. framställa. hans wili wil jac werffua RK 2: 5863 . " wille the hanom nokot werf befala lthz wille han gerna för thera sculd thala the badho hanom werfwa thz swa slät wille konungen än holla them widh rät the willen än för herra haffwa " ib 2233 . " om lannith ryktdedis jnd j danmarch en thet j och wij alle haffuä konungh hans tilscriffuit och . . . aruidh trolle och aruidh knwtsson haffue j befelningh oc (för at?) werffue " HSH 18: 4 ( 1494) . " engelbrecht sculle there ärende werffwä " RK 2: 730 . han wärffwer sin ärende som han bäst kan ib 3: 3419 . Di 37, 153 . " tha sende konung pipping en riddare hem til sinä dotter clärinä, at hon skulde sendä honom folk . . . thz wärff (för thz wärff bar?; Cod. B (thz w)ärff war, Cod. C thz warff huar; orig. dit warff) then riddaren til henne " Va 19 . " huat the ther hade at wärffue thet komer wel for ögon " HSH 18: 103 ( 1497) . - framföra budskap, göra framställning; anföra. komo konung cristoffers bud til calmarnaa ok worfuo til marsken oc rikes rad täre RK 2: s. 354. fförst verffde the gode män at . . . her sten haffde gernä sielff varit j tall med ärchebispen HSH 18: 16 ( 1495) . verffde . . . the gode men om rikesens radh skulle nogerstedz kommä til hopa, för än thet möthe skal staa j calmarna ib 21 . ib 22 . ","3) utverka, uträtta. " om hon kunde werua thz gudh wilde gifua thz hon motthe lengher mz kroppen bliffua " MD 121 . han werffuä os the nade fa ib 25 . - utverka, skaffa. bispens swen, som verffde per pauelsson leyden BSH 5: 63 ( 1505) . ","4) främja. " the väfwa thit bäzsta " Bo 114 . ","5) åstadkomma, bringa till stånd, skaffa. alle then skat ther riket kunne werffua bönder sculle thz j reedho penunga vtgöra RK 2: 525 . - bringa till stånd, åvägabringa, ernå: uppnå: afsluta. forsendha in til danmark . . . her sten twrson, her twre jenson och nielss eskilson . . . sweriges rikes radh och men, än nw pa nyth forhandla och werffwa fridh eller nagra ara opslagh i mellan rikin BSH 5: 53 ( 1505) .","6) förvärvfva; vinna. " the sculdo alle lniwte huat the werffue " RK 2: 3090 . " the forfffuo ther priiss oc storan froma " ib s. 348 . lib 3594. MD(S) 241. götaland jak effter min fader ärffde oc mykyn sighe ther til värffde RK 1: (LRK) s. 218 . " thet wij sielffwe haffwe worweth medh swor sweth och arbeygde " BSH 5: 318 ( 1508) . - Jfr forvärva."],"e":["wärffwer RK 3: 3419 . ","warff Di 37 . wärff(?) Va 29 . ","värffde RK 1: (LRK) s. 218. verffde BSH 5: 63 ( 1505) . ","vorffuo RK 2: s. 348. worfuo ib s. 354 . ","verffde HSH 18: 16 ( 1495), 21, 22. ","worweth BSH 5: 318 ( 1508) . ","wärffwat Di 37 . ","werffuat ib 153),"]},{"a":"värvan","b":"nn","c":"","d":["Jfr forvärvan."],"e":[]},{"a":"värþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) värde, det som ngt är värdt, det hvartill ngt uppskattas el. kan uppskattas. en konungir j gamblo laghomen six haua astundat ens manz vingardh oc hafdhe budhit fult värdh fore vingardhin Bir 2: 85 . " som . . . seliä sith dyräe thöm fatiga än räth värdhi är " LfK 223 ; jfr 2. the . . . fingo marghin stolta[n] swärgh ther prisadher [war] fore högha värdh Fr 602 atergielda . . . the xl march i redhum päningum . . . eller i frälso godze här i östergötlande aff swa myklo wärdhe SD NS 2: 134 ( 1409) . " al wärdin forma ey wara enna siäl wärdh (ad unius aminæ pretium æstimari) " Ber 208 ; jfr 2. höghelikit är siälinna wärdh ib. - pris. hafwin ey stora höästa oc dyra vtan matelica j starklek ok värdhe (pretio) Bir 3: 260 ; " jfr 2. "","2) köpesumma, belopp hvarmed ngt blifvit betalt el. skall betals; betalning; pris. craton . .. gaf þera stena värþ fatöko folke (gemmas vendentes pretium pauperibus erogarunt) Bu 152 . Bil 263 . KL 139 . " judas bar atir wärdhit ok päningan for hulkit han sade mik före " Bir 1: 160 . " vm j astundin ägha nakat orätuislica änggtia sua at j nödhgin ägharen til at sälia thz mot sinom vilia älla oc sua at j gifwin änkte wärdh for thz " ib 2: 86 . " hulkit klädhe som köpis mz myklo värdhe (pretio) " ib 3: 175 . " hwilkin man som stiäl annan man, oc säl han fore wärdh " MB 1: 335 . wardher thin brodher . . . fatigher, oc säl sina äghor fore fatikt werdh ib 374 . " giter han offullath mz sinne legho för än iubileus komber alt sit wärdh, tha är han iämskyt fräls " ib 375 . " är ey hans ärwodhis lön tha iubileus komber längdodh som hans wärdh ib; jfr 1. mäkla oc vnskilia vm thät wäärd, hurw mykyth äller i hwarghio thät wära sklall i lösum pänningom äller oc i joordh goze " SD NS 1: 611 ( 1407); jfr 1. amundh gröningh . . . ssoldhe syn ghardh änglarydh oc swa mykith ssom hans del war hyelmbonala . . . beskedhelikom man jon hakonson ffor xij marc och xx gotniska i wärdh oc widhergyel BYH 1: 251 ( 1447) . han som haffe loffwat romanis thera skat at betala aff jwdanna wärdhe oc fängilsom (betalningen för de fångna Judarne) MB 2: 305 . " wi skulom ey drikka watn i thinom brunnum vtan fore fult wärdh " ib 1: 409 ; " jfr 1. halfdelen skla han köpä af honum fore fult wärþ " SD 5: 637 ( 1347); jfr 1. ib 6: 1 ( 1348) . " j ärin köpte mädh myklo värde " MP 1: 117 . ib 5: 147 . " atirlöste iak thik mz sua storo värdhe (pretio) oc sua mykle besklikhet " Bir 3: 56 . thw äst thz värdhit (stipendium) mz hulko vi ärom atirlöste ib 2: 141 . " jak loffwar . . . thik o sötaste härra jhesu criste ffor te stora glädhina som lthin hälgasta siäl haffdhe, tha hon sik presenteradhe gudhi fadher, som eth wärdh ok aterlösninna panth (in pretium et pignus aternæ redemptionis) Mecht. Uppenb. 86. o jhesu aldhra vägna flööth blodh fulstoppelika af badhom thynom handom hwlkit wart mykla helso wärdh war (magnæ saluis preium) " Ber 284 . " aff thäs menlösa lambsens rikasta wärdhe (thesauro) " Su 184 . " thetta aldra dyrasta wärdet . . . ympnoghas nogh . . . lika göra för all war broth " ib. " thz wärdogha wärdhet, som han menlös för alla syndara betalde ib. "","3) värde, det som har värde (till ett visst belopp). stiäll man öre ellir öris wärdh EG 65 . " then ther kom mz riffuen kiortel oc stakkat swerd han fik snart M march werdh " RK 2: 7171 . ","4) pl. värdesaker, värdeföremål, varor (i sht i motsats till penningar); jfr värþörar. for lXXX mark päninga, ther jak vpborit hawer i thöm värdhom mik aat nöghe SD NS 1: 157 ( 1402) . ib 162 ( 1402) . " for thw hundradha mark swänksa päninga, for atta päninga ok gutniscan päning for siex päninga ath beredha, ällir i smör, ällir i gäfwm hästum ällir ki andrum wärdhum " ib 443 ( 1405) . " fore cc marc ii godhum werdhom ok redhom penningom ib 203 ( 1403). fore adherton marchir päninge i fullum wärdhom i koparkarom ok i redho päningar " ib 2: 74 (408). - sing. koll. kännis iäk mik. . . opburith hafua aff . . . lassa pädharsson for the fornempda jordh, swa ath mik alla ledhiz wäl ath nögher, ii swa dana wärdh som här äpter skrefuith star, först xvj thynebiugh, hwar span galt tha !UDDA_TECKEN? marca, thre thyne hafra, ex oxza ijjjor marca, twa marca, som han gaff til klostir och kirkior äpter min fadher och modher, och iij pund salt, en nyghian sardukz kyurtil . . . eth hättoklädhe aff kvmist, ena gryto aff eth halfft pund SD NS 1: 593 ( 1406) . " hwilka päningha summa jac kännes myk hafue wpburidh i rädhwm päninghom och engho andhra wärdhe " ib 2: 171 ( 1409) . ","5) värde, förtjenst. thänk at tronna värdh oc forskullan är stort (considera quam magnum sit meritum fidei) Bo 69 . the helas i vars herra ihesu christi värdhe (merito) ther han them forskulladhe mz sinne pino oc hardha dödh ib 70 . ","6) värde, värdighet, ära, respekt? vä formaghom vi cumpana i dagh taka vart värþ (gripa el. tillegna oss vår ståndsära, göra gällande vår krigsmannaära?) oc sei var suärþ blöþas i heþnom siþom än mik eigh atar droghe guz äpte döme som böþ petro draghit suä[r]p atar halda Bu 509 . " thz (djuret) tok for sik ful stort wärdh (hade med sig stor respekt, var egnadt att ingifva stor skräck?) " Al 5482 . Jfr iorþa-, pänninga-, pännings-värþ (-värþ), äfvensom virþe."],"e":["wäärd SD NS 1: 6§11 ( 1407)), "]},{"a":"värþa","b":"","c":"","d":[" , se virþa."],"e":[]},{"a":"värþa","b":"","c":"","d":[" , se varþa."],"e":[]},{"a":"värþelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) värdeligen, värdigt. " på ett sätt som anstår, tillbörligt. rädhändes, at wi barum eigh eller wärdhelichä konungx namn wart " SD 4: 464 (1335, nyare afskr.); jfr 3. ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). vm thu . . . gör thz värdhelica (digne Bo 170 . hulkin värdlica ätir af thesso brödhe MP 1: 99 . " ib l4, 8. skodhi . . . mannin sina gerninga hulka the waro. ok huru manga the äru ok huru wärdhelika (digne) the äru bätradha " Bir 1: 240 . " hwar forma wärdhelika at huxa ihesu christi mandoms ängxla " ib 309 . ängin wardher lottakin thera lösn, vtan then ene som sik halder wärdhelika til gudz nadha MB 1: 387 . Lg 817 .","2) värdigt, med tillbörlig heder, hedersamt. saa han iohanuem koma leddan wärdhelika mellin twäggia ängla Bil 53 . " constantinus . . . thok gen hanum wärdelika " ib 566 . " wärdelika wmfämpdher (reverenter tractatus) " Su 278 . " hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och werdeligä hem fördh aff sinom fader " Va 4 . ","3) med rätta med skäl. lofwas thw värdhelica (digne) först mällan martires Bir 3: 224 . " the thigdho värdhelika " MP 2: 225 . [en] ther värdhelica (merito) skulle thera konungir callas KL 418 . MB 2: 410 . Ber 267 . Su 425 . (wärdhelika sannolikt för äwärdhelika: war herra ihesus christus signadher oc lowadher wärdhelika, oc äpter alla wärldina MB 1: 399). - Jfr ovärdhelika, äfvensom virdhelika."],"e":["-likä SD 5: 374 (1344, nyare afsakr.). wärdhelichä ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). werdeligä Va 4 . ","värdlica MP 1: 99 . ","verdika ib 8), "]},{"a":"värþeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" ÊL. ","1) som har högt värde, värdefull, dyrbar; härlig. tha vars herra miskund . . . time nalkadhis . . . hulkin han hafdhe skipat til at atirlösa . . . sit folk . . . mz sino värdhelico dyra blodhe (pretiossimo sanguine suo) Bo 169 . " vil iak þik visa corsens värþleket tekin ok äro " Bu 139 . " sua värþelekt sacramä[n]t " ib 140 . sua värdhelikit (dignissinum) ämbite Bir 3: 257 . " en stor oc wärdelikin gaffua " Su 274 . " et wärdhelikt gudz hws " MB 1: 486 . " waar herra giordhe oc lät wardha swa margh wärdhelik (Cod. B märkeligh 556) thing the same nat " ib 312 . " tha var herra ihesus kom mz allom thöm säla oc värdhelica (magnifica) moghanom " Bo 250 . ","2) värd att hållas i ära, vördnasvärd. see nu huru värdhelikin (venerabilis) thänne daghin är Bo 1 . ib 252 . " thässe twe värdhelike (venerabiles) gamblo karlane " ib 7 . - ss hedrand epitet i förening med en följande personbeteckning. närwarend werdhelikum fadher. biscop niclisse aff lincöpunge BSH 1: 165 ( 1376) .","3) värdig, tillbörlig. " at hon värdhelikin hedhir finge " KL 353 . - Jfr virdheliker."],"e":["wärþi- UplL Conf. -likin Bo 1, 252 . ","-likin Su 274 . n. (nom., ac,) -likt MB 1: 486 . ","-lekt Bu 139, 140 . ","-likit Bir 3: 257 . ","-likin KL 353),"]},{"a":"värþelikhet","b":"nn","c":"","d":[" L. "","1) värdighhet, förhållandet att vara värdig (till ngt), förtjenthet, förtjenst. komo the sidhan äpter lagha skirslor swa myklo ödhmiwkare oc mz mere wärdhelikhet ater til gudz hws oc dyrk MB 1: 508 . " thänk . . . i tässo riddarns tro värdhelikhet oc forskulilse (meritum fidei) " Bo 68 . ","2) värdighet, storhet, härlighet; höghet, upphöjdhet. thänk iohannis mykelikhet ok enkannelica värdhelikhet (excellentiam singularem) Bo 80 . ib 81 . " o huru undarlik thins mildhetz wärdhelikhet (dignatio) är vidh os " Su 441 . " komo alle himerikis ängla chora skikkadhe som en spetz. hwar äpter sinne värdhelikhet " Bo 247 . " wari thik ära ok välsignilse owir al thingh for änglana wärdhelihet (dignitate) " Bir 1: 76 . ib 250, 251 . thu hälgadhe mik som war eth iordzlikit kar mz thinne wärdhelikheth (dignatione) ib 14 . " thera goz ok wärdhelikelika skam for wärdhelikhet ok bälde " ib 128 . kalladhe gudh til apostla wärdhelikhet badhe onda ok godha swa som han kalla än daglika godha ok onda til wärdhelikhet ib 366 . " j mino säte hulkit ther iak andwaradhe petro ok hans äptir komarom at siti j thy mz thräfalle wärdhelikhet ok valle " ib 123 . " hörin . . . hulka wärdhelikhet iak gaff prestomin for allom änglom ok mannom " ib 165 . " biscops wärdhelikhet " ib 316 . ib 317, 2: 167, 3: 102 . " ä sidhan han tok mina kirkio värdelikhet " ib 43 . " redhobone äru the til hedhir. ok kirkionna värdhelikhetz höghelikhet " Bo 99 . " halt thik ey lika them j höghre wärdhelikhet äru än thu äst " Ber 68 . " hon war födh äptir wärldinna wärdhelikhet (uppfattning af värdighet el. höghet?) aff höghom ok gudhelikom foräldrom " VKR III . - höghet, härlighet, det som är högt el. härligt. taka ok onde min likama. vtan godhe taka han til mere styrkilse ok onde til mere sins doms rätuiso, thy at the o wärdoghe rädhas ey at fram gaa til swa stora wärdhelikhet Bir 1: 220 . ","3) värdighet, hedersämbete, hederspost. the som lgirnas värdhelikhetir (dignitates) Bir 4: 319 . ","4) heder, ära, anseende. abbas pafuncius hiolz i myklo wyrdhning oc wärdhelikhet KL 251 .","5) värdigt el. ståtligt uppträdande, ståt, glans. mykin win war ther a laat o kost ok a werdelikheth RK 1: 3584 . - Jfr apostla-, himirikis-, o-värdhelikhet."],"e":["uärthelikheet MELL Kg 8 i war. wärþeliksheet ib. " warþeleksheet ib. wärþlikeet ib. pl. -ir), "]},{"a":"värþer","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) som är uppskattad el. kan uppskattas; värd (i penningar el. dyl., mycket, litet, intet o. s. v.); som lhar (mycket, litet, intet) att betyda. äptir thy sum thät är wärt till SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 637 ( 1347) . " om christelig tro latz han ey ware wärtt (med den kristna tron tyckte el. sade han det icke vara ngt värde=? " RK 1: (LRK) s. 280. - med gen. til litins wärdhan by Bil 215 . " räknande thik änksens värdhan vara " Su 448 . räkna . . . thina gärninga swa som änksens värdha ib. - med dat. at vi skolom nima vilia synas i annars öghom ängo värdhe (vites et abjecti) Bo 4 . " alla lthässa timans pina ok alt lthz man kan thola, är ängo värt vidhir the komaskolande ärona som oppinbaras skal li os " ib 108 . " er thz engo wärt " Bil 80 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). at han (hästen) se wäl wärper fyurutighi marker SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ib 637 ( 1347). tho at thät ware eigh vtan eet höns wärt ib 4: 465 (1335, nyar afskr.). hwa som androm afhände kul. sten allr wiþ. som minnä är än half mark wärt ib 5: 638 ( 1347) . " ranzsaka hwath thessa fornämpda tompta wäärdha äro äller gälla kunna " ib NS 1: 611 (12407). niþþra þina natura . . . vndi stok ok stena. som minna äru värþe än þu sialuar Bu 138 . " wäl kompne herra mine som wärdhughis vithia mik litit värdhan (tantilum servum virum) " Bil 110 . GO 1088 . " tron är änkte värdh. ther hon är äkke större än manna skäl beuisa " Bo 117 . " thz är änkte wärt vm (det är intet värde med, det är icke värdt att tala om) hans järtekne " Bil 117 . ","2) värd, värdig, förtjent, ansedd värdig el. förtjent. med gen. eigh var iak þäs af guþi värþ thäs värdh manskulde thik hata Iv 567 . " jak är litla löna wärdher for gudhi " Bil 360 " hans böker oc epistole . . . vordho lofs värdhe aff allum visum (sunt . . . aab omnibus mirabiliter commendata) " ib 124 . " rädheliker oc loffs wärdher mz vnderlikom wärkom " MB 1: 318 . " thz thykker mik mykels loffs wärt " ib 137 . annath ordh war oc her vndirs wärt ib 391 . " mik räkna the ängxsins goz wärdhan " Bir 1: 142 . - med dat. tolken högfärdh oc darskaper är ey andro wärt, än gaab oc löghe Su 152 . - med ack. äru . . . alle hälghe män got lof värþe Bu 49 .. Bo 95 . Bir 1: 96, 277 . thu döme . . . mik swa som . . . änkte got wärdhan (nullins boni dignum) ib 124 . " thera gärninga äru wärdha älskelikhet oc bäzsto lön 4: (Dikt) 228. thera gärninga syntos litin lön wara wärdha ib. " ib 254 . GO 795 . " thz dughir ey at gylla som ey är gul wärt " ib 68 ; " jfr 1. han är väl värdhir sith köth som supir väl sin kaal " ib 106 . " änkte hawir thenne man giort som band ella dödh är wärt " KL 173 . ib 171 . - med inf. eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur Bu 151 . - värd, skattad, aktad. iak är aldra smälikastir ok minst wärdhir (abjectissimus et vilissimus) j thera asyn Bir 1: 142 . - förtjent, grundade el. beroende på förtjenst. hon (ödmjukheten) är värdogh at faa . . . thz hon gitir ey wtthyt mz sinom ordhom hwi tha ey for thy at swa är värt (meritum). vtan at swa thäkkis . . . ihesu christi . . . fadhir Bo 40 . ","3) värdig, förtjent; förträfflig. sa togho the tha then wärda man konungs nampn lagde the a han RK 2: 7508 . sanctj örian then riddare värdh ib s. 351 .","4) värderad, kär. han vnfik them ärlik til lsinna thiänara oc hafdhe them kära oc wärdha ST 456 . ","5) tillbörlig. vika (för -ar) som värt þän mindre þöm mera Bu 51 . " är väl värt ok värdskyldoght at iak lskla glädhias af thinne helso " Su 412 . " är thz wäl wärt, thz wi henne ekke glömom " Lg 3: 657 . ib 662 . KL 13 . - Jfr athyggio-, avita-, avitande-, hedher-, hedhers-, iäm-, o-, virþninga-värþer."],"e":["varþär VGL I þ 3: pr. uarþär ib 14 . ","wäärdher: -a SD NS 1: 611 ( 1407) . ","värt . ","wart VML I þiw 12),"]},{"a":"värþer","b":"nn","c":"","d":[" , se varþer."],"e":[]},{"a":"värþleker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["wärdleker: -lek MELL Kg 8 i var. ","uärdläker: -läks SML Add. 1: 6. ","wärleker: -lek MELL Kg 8 i var. ","verdeleker: -lek ib. värþeliker: -liks MELL Kg 8. verþeliker: -lik ib ki var.), "]},{"a":"värþogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) värdig, förtjenadne förtjent (af ngt). med gen. hon war thes werdogh lensamen ST 201§. Su 279 . " värþoghor wrþen hälghra manna tal ok värþscaps " Bu 521 . " som lhan scriuado värdoghan nokors lofs " Bil 714 . - med dat. o fägharste samföghilse oc wärdhoghast allo lofwi (omni acceptione dignissinam) Bir 4: (Dikt) 253. ib 274 (på två st.). - med ack. Bu 521 (jfr ofvan). wärdoghare thera forskullan kan fattas som dat.; meritis eorum diginor) Bir 1: 247 . han är värdogher godh lön Bil 863 . " han är thz wel werdoghir " ST 57 . - med prep. til. vädogir til himerikis löna MP 1: 216 . - med inf. han war wärdugher se huru guz ängla lyptu hona gen himnum Bil 272 . at thz land ware wärdhught hafua han dödhan ib 248 . wärduhger länge wald ok äro haua KS 16 (39, 17) . henna sons bryst Lg 40 . Bir. 2: 10, 138. Ber 45, 128 . MB 2: 340, 341 . - värd (straff, lidande o. d.) med ack. (el. en form som kan uitis eldh MP 1: 216 . " at hon se pino wärdogh " Ber 185 . - med prep. til. huilken . . . enkte onth haffde förskullat, ällar wärdogh war til swadana förtreth oc owerwälle Lg 3: 315 . ","2) värdig, som anstår (ngn). med ack. cleophilis gaff honum ena krono aff rikom stenom wärdogha hona Al 8550 . ","3) förtjent, med rätta tillkommande, tillbörlig, rättmig. hafdhe iak thänkt i mino hiärta gifwa thi värdogh atirlön for thina forskyllan Gr 270 . " at thu skuli ey wt kräfwia wärdogha (dignam) plikt ok bätringh aff honom " Bir 1: 59 . " the . . . skulu skändas mz värdoghe (digna) skam ok blygdh " ib 3: 38 . " thz är rätuist oc alra värdoghast han at hedhra " Bo 165 . " war wärdhoght al wäl loktande yrter thiänto hans likama " MB 1: 272 . " thottis allom at ey var värdoght at swa ärlike hälghodoma skuldo swa lankt vara fran stadhenom " KL 360 . " for thy at han syndadhe j vanskapadhom lusta är väl värdhogt at han skal pinas mz skipadhe pino " Bir 2: 279 . " at min tunga synis som eldir, är värdhokt (dignum) thy at hon lystis til mang fanyt . . . ordh " ib 3: 215 . ib 2: 176, 3: 389 . Ber 22 . Lg 40 . ","4) som har högt värde, dyrbar, dyr; härlig. widh wärdhoghan skat prisar man hona (kronan) Al 10546 . " här är hans dyra värdogha (pretionsissimus) blodh " Bo 215 . thz wärdhogha sacramenti Su 300 ; jfr 5. gudh . . . gifui oss syna werdugha naadher RK 3: 666 . " manga saghe tha gudz werdoghe makth oc saa hans werdugha kraft ib 2386-7. " ib 3848 . ","5) värd att hållas i ära, värd att hållas i helgd; helig, högtidlig, stor. hans värdoghasta hälgha licamma sacramenti skipilse (sacramenti sui sacratissimi corporis instituito) Bo 170 ; " jfr 4. the . . . som the hiälpa ok främia til swa wärdh ogha (dignos) vixle " Bir 3: 257 ; " jfr 4. halda . . . hälaghan oc wärdoghan hwan thorsdahg " Bil 562 . hans högtiþ gat eigh haldes vm paskana for vars härra högtiþ som värþoghare är Bu 51 . " j then werdoga högtid wille iakg wara " RK 3: (sista forts.) 4956 . BSH 5: 191 ( 1507) -. ","6) värderad; kär, omtyck. med dat. hvru vare fru busþ[a]ps värs är hänne luuar ok värþogar Bu 6 . " sua hemska varo heþna villor, ok sua värþogha þem heþno lib 9. - högt värderad. hans läst är verdugh j the helghe kirkio oc vardhir läsin optast " Lg 230 ; " jfr 7. "","7) värderad, ansedd, aktad, hedrad, ärad, i ära. eig vikar . . . evangelista iohanni baptiste for þy. at ewangelista är minn värþoghar. vtan for þy. at baptista är hanom iämvärþoghar. at halda þät hanom bär tel ädre rät Bu 50 ; jfr 1, 5. rämsco härra hildo han sva värþoghan. at þe läto honom biläte göra ib 102 . " theophilius war fäghin aff hans komo: ok hiolt han wärdughan j sinom gardhe " Bil 117 . MB 1: 12 . " wardh moyses mykith wärdogher mz pharao konungx mannom oc mz allo folkeno ib 306. " ib 18 . ","8) i hög värdighet el. ställning, förnäm, mäktig. e huru höburnir män þät äru hälst äller wärdoghe SD 1: 668 (1285, gamma afskr.). han raadher som een werdogh herre RK 3: 2462 .","9) vördad, vördig, vördnadsvärd. " riddara . . . funno man j munka klädhum, werdughan karl mz sliidho skägge (canitie et ætate venerabilem) " Bil 751 . vars herra ihesu christi värdhoga (reverenda) modhir Bo 205 . ib 241 . " thz värdoghasta (vernerabile) korsiins trä " ib 197 . " thän ärlike dyre värdhoghe stadhin (urbs veneranda Dei) skal taka vidhir os allom saman ib 248. - ss hedrande epitet i förening med en följande personbeteckning. af werdhoghom fadher herra thord mäd gudz forsyn biscop i strengenäs " BSH 1: 179 ( 1381) . incighle . . . werdoghs fadhers ok herra knwtz, meth gudz nadh biscops i lyncöpunger SD NS 1: 22 ( 1401). ib 650 ( 1407) . VKR 47 . " ropa oc kalla till idher werdoghe nadhe (d. v. s. konung Karl), at hon wil werdoghe sik til at inkommä i rikith " BSH 3: 175 ( 1446) . " han strax tiil borgamästara i danska giik i werdughe herrer hören her tiil lhwath jak idher säyia will werdughe herrer oc ärlighe män wy wyliom nw strax i swerige i gän " RK 3: 1119, 1121 . the verdige fäder erlige herre och gode men rigisins raadh i swerige HSH 20: 108 ( 1507) . " the werdigste werdige fädhre erlige herrer oc gode män rigsins rad " ib 18: 133 ( 1497) . ib 134 . BSH 4: 274 ( 1501) , 5: 434 (1511), 520 (1512). kere werdug herre ib 3: 184 ( 1467) . verdoge herre fader, hiälp mik ib 5: 123 (1506); Hemming Gad till Svante Sture). then werdoge herren, ärchebiscopen ib. " veredigiste fadher, kere nadige herre (till ärkebiskopen) " BSH 5: 188 ( 1507) . werdoghiste fadher ok herre ärchebiscop jacob HSH 18: 24 ( 1495), 25. epter edre werdugiste vedrdoghetz begären FM 174 ( 1504) . - Jfr ful-, heþer-, iäm-, lof-, o-, ärvärþoger."],"e":["verdh- . ","vardh- Bir 2: 10, 138 . -ugher. -igher: ful wärdigh Al 9516 . ","-iger: -ige BSH 5: 19 ( 1504) . ","-egher: wredheghe ib 31 ( 1505) . ","-oght MB 1: 272 ; KL 360 ; Bir 3: 215, 389 . ","-ogt ib 2: 279 . ","-okt ib 176, 3: l215; Ber 23 . ","-ught Lg 40 . ","-ugth Bil 248 . ","-ughut VGL IV 19: 1. -uct ib 3),"]},{"a":"värþskap","b":"nn","c":"","d":["1) gästabud, fest. komma til lthz werdskap, som war konung crissosmos bröllöp mz pipp[in]gzx syster Va 5 . ","2) hushåll, hushållning. henna husbonde skipade henne verskap oc (de två sistnämda orden sedermera utskrapade och ersatta af ordet särlikit) jngiäld til klädha oc födho oc til almoso som han viste rät fangit goz vara Bil 804 . ","3) hushåll, husfolk, familj. swalgh iordin bondan ok hans värdskap Bil 642 . ","4) lag, följe skara, sällskap; samfund. var härra tok hans syslunga iacobum zebedei för i sit värþskap än han Bu 194 . " värþoghor wrþen hälghra manna tal ok värþscaps (de numero esse sanctorum) " ib 521 . " sände dyolecianus . . . mz þöm mauricium härtogha oc hans kumpana oc värþscapet " ib 58 mayurucuys . . . talaþe tel vArsþscapet ib. " pharao konung . . . biwdher wt . . . alla sina hertugha om kirng, oc thera wärdhskap " MB 1: 315 . " gudhz nadh gömde them vskadda mz allo thera wärlzscapi " KL 127 . " jnocencius paue sände thingat predikara biscopa ok abota ok andra klärka en af thera värdskap var dominicus " Bil 791 . ib 626 . " at han maghe wara . . . thäkker i bland hälgha manna oc ängla, oc lthera wärdzskap i himerike " MB 1: 440 . " thera (änglarnes) wärþzskap (societas) vpfyltos vm christi likamlikin dödh " Bir 4: (Dikt) 271. ib 3: 46 . " jak bidhir thik for syndoghom mannom j hulkra tali ok wärdzskapi iak är " ib 1: 374 . draghom han til diäflanna wärdzskap VKR XIX . scodha the . . . ängla wärdhzscpa (angelicæ societatis frequentiam) Ber 21 . delaful ltunga . . . ledher alt wärdzskaptith til lasta (omnes socios suos perducit ad scandala) än hon ey näfst wardher ib 58 . ","5) sällskap, gemenskap, umgänge. scal han i iude mins for raþara värþscapi uara Bu 418 . " waru the al saman fäghin j gudhz fridhi ok sancti petri werskapi Bi 354. jak war owerdogh gudhliks verdscaps " ib 455 . owerdhoghir halgha manna oc godha munka värdhskap (consortio) Bir 3: l189. lgudh frälste thema ff thera wärdhskap ib 287 . MP 1: 222 . Ber 71, 111, 158, 160, 162, 164 . thw vast opsostradh j fatiko huse ok kom j vällogha manna värdhskap (in socieatem lmagnorum) Bir 3: 327 . " ib 1: 339. thu äst kalladh j ens hedhirlikx herra wärdzskap " VKR XII . - gemenskap, delaktighet. hon skal skilias fra himerikis lifhs wärdzskap (consortio) Ber 132 .","6) sexuelt umgänge, samlag, beblandelse. haffwa werskap mz sina hwstrw LB 7: 270 . ST 506 . " kom en annar störk j redhan oc hafhe wärdhskap mz hans maka " ib 509 ."],"e":["verdscap: -scaps Bil 455 . ","verskap ib 804 . ","werskap LB 7: 270 ; ","-skapi Bil 354), "]},{"a":"värþörar","b":"nn","c":"pl.","d":["betalningsmedel, värdeföremål, löst gods af värde, penningar och varor som kunna brukas som bytesmedel lel. användas som betalning; särsk. om varor (i motsats till lreda penningar); jfr värþ 4. Se Schlyter, Ordbok s. l736. vtan han hauin (för haui el. hauir) friköpt sinum värþörum SR 33 . wil . . . gawum guttorm diekn . . . atte mark penninga i them verdörum, sum han leth siik medh nöia SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). ib NS 1: 385 ( 1404) . " jak kännis mik . . . laghlika saalt hawe . . . bäckt götsson mit gotz ii käldistorp . . . forä fulla fä ok wärdhöra " ib 246 ( 1403) . kännis jac . . . at hafwa vpburit aff . . . knwt bosone . . . fäm hundradha marker peninga i redha peningom oc i engom landrom wärdörom ib 562 ( 1406) . " scal mynte. mästaren i hwar stad ey bära thenne tol op i andra än i lödigt silf, wid sina firetie marcher for hwarie lödig march han i andra wärdöre vpbär " GS 52 ( 1453) . sculo ey annath wpbära än gull älla sylff . . . wtan thet ära swa dana wärdöra som them nögher for gull älla sylff BYH 1: 202 ( 1391) . " skal bo mic thet fylla jnnan rethom pänningom, älla sua dana wärthörom. som en godher man ma them andra fult mz göra " ib 193 ( 1384) . " jak . . . kännis . . . mic hafua . . . salt . . . swenne stwrä . . . mit goz i höltoffta soken . . . fore fulla päynga ok alla, badhe redho päynga ok wärdhöra, som jak äpter min eghin wilia hafuer vpburit til nöghe " SD NS 1: 182 ( 1402) . ib 680 ( 1407) . fore fyritighi marcer oc fäm marcer swänksa päninger stokholms mynth, somlika päninger i godhum värdhorum äpter wara atnöghian ib 606 ( 1406) . " säxtighi mark peninga oc IIII mark peninga abo mynth. som clostersins formän os redhelika läntho oc antwardadho j godhom oc gäffwom värdhörom " FH 3: 75 ( 1446) . ib 100 ( 1447) . " xv marc swenska j godhom tinghom oc laghlicom werdhörom och redhom peningom ib 5: 125 ( 1489). hwar man vm sik . . . skal hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla oc i thässom köpmanna warom, sua som är smör, koper, järn, graskin, siälhudher oc boksin, i thässom wärdhörom oc ängom androm " FM 23 ( 1389); nyare afskr.). l (50) mark i alla handa wärdhöra SJ 63 ( 1436) . " vm klädhe oc krydo, salt oc andra werdhöra, som iak honom igeen fanget hafdhe oc aff redhom päningom, som iak for han vtgifuet hafuer " SD NS 1: 561 ( 1406) . " xxx march päninger . . . betalande i tholikom wärdhörom her nempnas, som är oxa, kö, smör, järn eller klädhe " ib 450 ( 1405) . MD 331 . - bildl. lkom war härra jhesus hit til oss . . . ath sökia war landskap som . . . milder köpman for wart bästa garn skul lsua ath han j sina köpslagan gaff vth goda wärdöra the oss äwerdelika waro ganglika ok togh j gen til sik wärre wärdöra MP 4: 229 ."],"e":["-örum . ","örom . ","-öörom FH 3: 100 ( 1447) . ","-orum SD NS 1: 606 ( 1406), "]},{"a":"väsal","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) osäll, osalig, olycklig. wordho some (änglar) säle mz gudhi, oc some välsir (Cod. A wsle 50) MB 1: (Cod. B) 532 . " mantzsins hugher han är natwrlika swa wiliogher at wardha säll, oc nödhogher väsäl (Cod. A osäll 91) " ib 535 . - beklagandsvärd, arm. o wäsul qwinna KL 282 . ","2) arm, fattig. " konungen störke rikesins träsell eller han varder om side väsell " MD 421 . ","3) usel, värdelös, eländig. iac aldra mintze oc wäslaste matker Sv. Böner fr. Medelt. 361. - Jfr osäl, usal."],"e":["väsäl MB 1: (Cod. B) 535 . ","väsell MD 421 . ","wäsul KL 282 . ","väslir VGL I K 17: pr-; MB 1: (Cod. B) 532 . ","wäslum VGL I Br 1 i var. vaslum VGL 1 Br 1. superl. best. form wäslaste Sv. Böner fr. Medelt. 361), "]},{"a":"väsald","b":"nn","c":"","d":["osällhet, elände. nödh oc väsald (Cod. A wsäld 102) MB 1: (Cod. B) 536 . frelste al werden aff wäsaldh oc kiff MD 27 . Jfr ysäld."],"e":[]},{"a":"väsla","b":"vb","c":"v.","d":["genom utvexling el. annan transaktion afhända? lade jach wt en stor summa peninge wdi sama skep, at thet schall ecke wäsles eder eller riichet fran handen BSH 5: 533 (1513; Johan Månsson till Sten Sture d. y.). Jfr forväsla."],"e":["wetsle: forwetslet FM 256 (1506)),"]},{"a":"väslare","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " " quidam honestus meractor johannes weslere " SD 2: 71 (1289; måhända att här fatta ss ett Tyskt ord)."],"e":["weslere . ","wäzslare . ","vezslare . wäzlare),"]},{"a":"väsna","b":"vb","c":"v.","d":["försämras, förderfvas, taga skada. än nakar man faar androm . . . naktath få til gömo, oc wardher forgiort i hans wärio, ällar uäsna eller waldföris (mortuum fuerit aut debilitatum vel captum ab hostibus) MB 1: 338 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"västan","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" L. A) adv. ","1) vestan, vesterifrån. " mange skulu koma östan ok västan af hedinskapinom " MP 1: 64 . " han weth ey hwadhan hon komber som han bidhar, huat mera östan, västan (ab occidente), nordhan äldher swnnan " Su 114 . - af västan, d. s. röst aff wästan Bil 311 . beegynner bläsa stark och mangh wädher aff östan södher wästan och nordan RK 3: 3560 . ","prep. med ack. vester om. wästan wänir SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " i them landom, som vesthan vor land liggiande ärw " ib 6: 156 (1349, gammal afskr.). in baggahvirwo væstandikit ib 215 ( 1350) . " ib NS 1: 157 ( 1402). i sino ärfue som . . . beläghit är wästan stora torghit " SJ 2 ( 1420) . ib 144 ( 1446) . " þa var härra födes ii bäþleem västan iorsala haf " Bu 64 . " bygdho the landen först westan iorsala haff oc östan greklandz haff " MB 1: 3 . " normandia som liggir västan paris fram mz hafwino " Bil 758 . " sanctus augustinus hafdhe sänt sin klärk orosium wästan haf til sanctum ieronimum j bethleem " ib 290 . " at gaarmestarin . . . ridhir vm östragöthland wästan staanga bro " VKR 37 ."],"e":["västan at","västan for","-fore )","västan til","vesten- )","västan vidher , "]},{"a":"västan nordhan","b":"pp","c":"prep.","d":["nordvest om. aff cham noe söne komo alle the som bo oc byggia wästan nordhan iorsala haff MB 1: 4 ."],"e":[]},{"a":"västanvart","b":"ab","c":"adv.","d":["vestvart, åt vester, åt vestra sidan. westanwart oc sunnanwart SD 1: 228 (1222-1230)."],"e":[]},{"a":"västanvädher","b":"nn","c":"","d":["vestanväder, vestanvind. " tha kom wästan wädher " MB 1: 304 ."],"e":[]},{"a":"västarster","b":"av","c":"adj.","d":["vestligast. " jac . . . pantsäter twa gardha ii haholte, thän norre oc thän västärsta " SD NS 1: 65 ( 1401) . " i vesterstha landhothenom " ib 497 ( 1405) . näst västhärsto triggia öra landena i bynum ib 577 ( 1406) . - n. adv. vestligast, längst i vester. j [1] ö westerst j wyborgs län thz är RK 2: 7420 . " sagh hagen venstersth (för vestersth) j gordhen (i vestanverðan garðenn) hwar muren var litith riffnadher " Di 251 . " wästarst i bynom " SD 2: 34 ( 1408) . ib 1: 480 (1405; på två st.). - Jfr västre."],"e":["västärster . ","västhärster . ","vestersther . ","wärstarst . ","westerst . ","venstersth (för vestersth) Di 251 . ","wästers SD NS 1: 480 ( 1405) . ","westhers ib (på två st.)),"]},{"a":"väster","b":"ab","c":"adv.","d":["vester, i vester; åt el. mot vester, vesterut, i vestlig riktning. wi haffwm wärit öster och wäst, nor och suder aldre mäst Va 54 . the stodo rät wäster Ansg 179 . " annor släkt kom västir j världina (ad occidentem) " Bir 3: 399 . " iaphet släkt hon är wäldigh alt fra öster nordher oc swa wäster " MB 1: 174 . " the . . . bygdho swa wärldina fram sidhan swdher oc wäster in til iorsala haff " ib 3 . " for han . . . vester til spania land " Bil 123 . - i ortnamn. omnibus wesbo & ostbo habiantibus SD 1: 457 (1271, gammal afskr.). in villa forensi westeræwic ib 499 (1275, gammal afskr.). ecclesia in wæstæwic (för wæstærwic?] ib. - Jfr nordhvästvädher. - väster ut, adv. vesterut, åt vester. j myllan fför:de aa vesther wth och eth lythyrdh branth bärgh SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). aff thenna fara hiordenne, som wäster wth war Su 65 ."],"e":["wäst )"]},{"a":"väster","b":"nn","c":"","d":["vester. " - i väster, i vester. som . . . hafwa byght ij wäster " Al 2102 . " kirkionna choor skal wara j wänster (ad occidentem) mote siän " Bir 4: 82. somlika !UDDA_TECKEN? saa jak lankt fiärre standande, rät i wäster Ansg 179 . - til vänster, åt vester, mot vester. se til västir KL 288 . " sände han budh . . . til konungana som bodho nordh i landit . . . oc iämwäl cananeum badhe thän som boo öster oc täskils til västher (Chananæum quoque ab oriente et occidiente) " MB 2: 32 ."],"e":[]},{"a":"västersudher","b":"ab","c":"adv.","d":["i sydvest. the aff cham komo, the byggia wärldina wästerswdher MB 1: 174 . HSH 29: 39 ."],"e":[]},{"a":"västfäling","b":"nn","c":"","d":["Vestfalare, person från Vestfalen. ss tillnamn. jöns westfällng SJ 144 ( 1446)."],"e":[]},{"a":"västgöte","b":"nn","c":"","d":["Vestgöte. " theem är bo i wärmälände äller wästgötom wästan wänir " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). insighli . . . alguz wästgöta laghmanz ib 670 . insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algwt bändictsson ib 5: 280 ( 1344) . " knuter westgötä lagman " ib 4: 390 (1334?). hertogin . . . kallade saman westgöta RK 1: 3284 . ib 3988 . han . . . foor swa in til wesgöta (d. v. s. Vestergötland) ib 676 . " budh oc breff hade han ospar til närke wesman oc wesgöta " ib 2: 6172 . " konungen . . . befol honom wara höfitzman tha och alla vesgötha fore sta " ib 9536 . " at västgöta sig fra honom sadhe " ib 9934 . alla westgöta stempe han the til sich ib 1318 . ib 2464, 3342, 4173, 9163, 3: 2057, 2898, 2901, (sista forts.) 5672. westhergöta mik . . . til warmen förde ib 1: (LRK) s. 225 . PK 234, 235 . - ss namn, närmstat tillnamn. vestgøti famulus domine abbatisse de scho SD 2: 366 ( 1302) . dicto vestgøta ib. " predictus . . . vestgøti " ib. " ad . . . supplicacionem . . . dominj karolj nec non et vestgøta nomine dicte abbatisse et couentus scho " ib. " thörghilz wästgöte " SD NS 2: 240 ( 1409) . pl. Vestgoter (jfr göte). ysodorus en wiis mästare, oc biskop aff yspania, wtkomin aff wästgötom MB 1: 3 ."],"e":["väs- VGL I K rubr. wäs- ib II G 15; RK 3: 2057, 2898, 2901 . ","wes- . ","westher- . ","-giöe )"]},{"a":"västgötska","b":"nn","c":"","d":[" Vestgötska, Vestgötska språket; om Svenska språket ss taladt i Vestegötland. iacob . . . kallar stadhin betel a hebreisko thz är at thydha. gudz hws a väsgözco (Cod. A wart maal 219). som heet luza a hebrezco oc nuta skoghir a smaalensco MB 1: (Cod. B) 548 . " kalladhe iacob then stadhin mananym thz är a väsgösco (Col. A waart maal 225) borgher eller sampnadher " ib 549 ."],"e":["väsgözca . ","väsgösca )"]},{"a":"västgötsker","b":"av","c":"adj.","d":["Vestgötsk. i wäsgötzko . . . laghsaghu SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). vesgötzsk lagh ib 5: 677 (öfvers. fr. 1467). ib NS 2: 231 (1409, nyar afskr.)."],"e":["wäsgözker . ","uäsgözsker: -gözsk VGL II K rubr. ","västgösker: -an ib I Md 5: pr. wäsgösker ib II Dr 10 vesgötzker),"]},{"a":"västman","b":"nn","c":"","d":[" L. Vestmanländning. engelbert . . . wäsmän oc närike mz sich hafde RK 2: 1541 . " loth han saman kalla wesmennena alla " ib 861 . ib 6172 . - i ortnamn aff vestmannalande BtFH 1: 455 ( 1362) jnnan vesmanna lande RK 1: 251 ."],"e":[]},{"a":"västnordhan","b":"ab","c":"prep.adv. prep.","d":["med ack. nordvest om. lot vp . . . ena tompt liggiande westnordan bykirkiona SJ 256 ( 1457) ."],"e":[]},{"a":"västre","b":"av","c":"adj.","d":["vestre, vestlig. gingo watnin ater oc fram. til the funno sin wtgang genom iordhina i wänstra hawith, som är ophoffs kläda at allom watnom MB 1: 170 . " han bröt wnder sik britaniam ok wästra hafs öir som orknöia callas " Bil 305 . wästra plazcen MB 2: 33 . " bersio vestri " SD 3: 146 (1313, gammal afskr) . " i wästrä aros biscops döme " SD 5: 637 ( 1347) . Jfr värstarster."],"e":[]},{"a":"västre nörre","b":"av","c":"adj.","d":["nordvestre, nordvestlig. " [fran] westrä nörrä kirkiogarz hornene " SD 6: 158 ( 1350) ."],"e":[]},{"a":"vät","b":"nn","c":"","d":["Jfr manvät, äfvensom Norreen, Ark. f. Nord. Fil. 5: 385."],"e":[]},{"a":"väta","b":"vb","c":"v.","d":["väta, göra våt, fukta; vattna. sanctus marchus . . . wätte muld mz sinom raka ok strök ifuer sarit Bil 249 . Bo 152 . " thz (ɔ: harklädhe) är än j dagh gömpt j vpsala kirkio: vät (intinctum) j hans hälgha blodhe " Bil 885 . " vm konungin hafdhe vät oc stänkt sina gerninga j ihesu christi blodz skodhilsom (intinxisset opera sua in consideratione sanquinis Christi) " Bir 3: 441 . " jak (apostelen Johannes) var vättir mz oleo (intinctus oleo; doppad i olja) " ib 4: 313 . munnin vättis af beskom drykke ib 135 . ib 148 . " runno hänne tarane swa at hon vätte alla fötrena a varom herra " Bo 75 . " döpilse watn wätir likamen oc thwar siälina " MB 1: 442 . " wäta mz laghi thör thing (arida sucis irrigare) " Bir 4: 63 . " thw äst . . . sua som kälda vätande (irrigans) thor thing " ib 3: 149 . " stadhnar aan . . . ok vaxer swa stoor. at hon väter alt landet äpter warom vilia " KL 312 . " i paradiis börias bätzsto watn, som wäta paradiis iordh " MB 1: 124 . " thän välsignadha vingardhin som min son plantadhe oc vätte mz sinno blodhe " Bir 2: 157 . " alt thz tort oc wisnadh är wäthis oc begiwtz aff hymeriks nadha dagh (arida cunta rore celestis gratiæ irrigantur) " Su 200 . - refl. vätas, västskas, vätska sig. thz saar ther mykit wätis LB 2: 48 ."],"e":[]},{"a":"väta","b":"nn","c":"","d":["1) väta, våthet, egenskapen att vara våt. fyra elementa krapta. mz hwilikom manzins likame er saman sättir thörka ok wätha, hiti, ok kulde Bil 614 . ","2) väta, fuktighet, vätska. fore hiärnans wäto MB 1: 82 ; " jfr 1. sky som wardha ower os aff the wäto, som solinna gisla lypta nidhan mz sik gen himpnom " ib 314 . " aarons wander giordhe blomster aff sik, ophuggin aff iordhinna wäto " ib 406 . mirtus hether pors stampar man honum tha doger hans oos j öron ok tyrkar the wätho ther j them är LB 2: 42 . canellabark . . . han . . . törker onda wetha ib 8: 49 . " läter man honum i ögne smörielsä tha mi[n]sker hon mykin wetha i ögon ib. "","3) regn. " þak skyle fore väto ok väþre " Bir 4: (Avt) 181."],"e":[]},{"a":"vätilse","b":"nn","c":"","d":["vattnande. " om thu . . . är nyleka plantadher . . . behöffuandhes idhkelika wätilse (si adluc es novella plantatio, et assidua irrigatione necessarius es) " Su 112 ."],"e":[]},{"a":"vätska","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) vätska, fuktighet. " seer han at thz (bilden) är vanskapat aff väzsko (vidit imaginem hundiam et quasi ex humore deformatam) " Bir 2: 244 . " somlik (säd) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc visnadhe genstan hon vpran ty at hon hafde ey vädzsko (humorem) " MP 1: 84 . " träit göme granlica vädzsco " ib 238 . " ther til yrthin giffuir wedzsko aff sik " LB 3: 55 . växte oliona wäzska swa höght Lg 67 . " af iordhinna wädzsko " Bir 1: 278 . " bleff törkkan j ensampnom vlla fätthen oc om alt landit bleff dagghen oc wätzskan " MB 2: 88 . " pröfwes swa wm all wäska är skild fran the brendo vathneno " PM XXVIII . ib XXX . quiddin (syntes) til liggiande ryghenom vätzskonne vp nöte (consumpto humore) swa som han ey hafdhe inälfue Bir 1: 31 . han stridhe swa länge som nakar makt älla wäzska (liquor) är j honom ib 129 . " ey vt gik nakan tima manna naturs wäzska (seminarius humor) aff hans likama ib 60. annar är vpfyltir mz onde wädzsko ok kan ey läkias " ib 397 . MP 1: 163 . " thz (ɔ: mwscatum) . . . körir vt fran hyärtano onda wedzko " LB 3: 50 . ib l49, 51, 56, 4: 341, 342, 347, 351, 353, 7: 68, 81. rensar hon (ɔ: cedefer) offuirmatto wädzko aff magha oc bryst ib 3: 51. ib 4: 342 . " alla onzsko j tannagardenom ok wätzsko tha läkir hon (ɔ: mirra) ok thörkar ib. giffuir hon (ɔ: pipro rooth) werma oc kastar om kring alla wetzko oc smeltir lhenne " ib 3: 55 . " at watzskan böriar at dragha sik til nokon lim " ib 5: 292 . " dragher sik een watzska aff hofdhit nidher i kroppin ok thz hether a latino katarrus " ib. " är thz swa at han är tiokker tha märkir thz mykit tiokkt blodh aff sik siälfuo, äller aff törko, swa at hetin hafuer vptörkat wäzskona " ib 293 . " lmärker thz . . . myklo wazsko i kroppenom osmälta " ib. " lruthin wazska " ib. " är blodhit hwit tha radher hyten offuer wätzskona oc bränner hona, ok samuledis märker thz the wätzsko som ey brynder oc then tidh wätxskan brynder tha ludhir blodit samman ib. - bildl. han är stundom thör vtan nadhanna väzsko " Bo 28 . " mangra manna ben äru thör aff gudhelike växzsko " Bir 3: 220 . ","2) våtvara. " j försto huseno j hulko som wädzskan (liquores) är " Bir 1: 290 . kar älla thz andbudh j hulkin som flytande wädzska ok söt (liquores fluidi et dulces) skal lätas vtj swa som är vatn ok olia ok viin ok tholik thingh ib. the kar älla andbudh j hulkin thiok wädzska ok besk skal latas swa som sinappir ok salsa ok tholik thingh ib. - Jfr balsamvätska, äfvensom vemska."],"e":["vätzska . ","wätzska . ","vädzska . ","wädzska . ","vädzsca . ","wedzska: -o LB 7: 60 ; ","-or ib 81 . ","väzska . ","wäzska . ","vezska: -o LB 7: 81 . wädzka. ","wetzka: -o LB 3: 55 . ","wezka: -o ib 49. ","wezska: -o ib. ","wedzka: -o ib 49, 50, 51 . 55. ","väska: -an PM XXVIII (på två st.); -.o MP 1: 264 . wäska. ","weska: -o LB 7: 68 . watzska. wäaxska. ","watzsca: -o LB 4: 342 ), "]},{"a":"vätskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["lfuktig. " j wäskelikith rwm " PM 76 ."],"e":["wäskelikith PM 76 ),"]},{"a":"vätta","b":"nn","c":"","d":[" = vätter 1. Iv (Cod. B, C) 1122, se under vätter 1."],"e":["wätha . ","wätä )"]},{"a":"vätta","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) grand. i förbindelse med litit, nokot. vm hon nu til byria at haua nakat litet vätta Bo 77 . " ate blef ey vthan som man pläghar sighia litet vätta " Su 423 . en girugher gör räth lithit wätta MD (S) 307 . - mer el. mindre adverbiellt. thz är länge sidhan the mik saghe äller nakath vätta til mik fragho Fr 1238 . spara engen nagot wettha MD (S) 228 . - i förbindelse med äkke (VGL I, II), änkte, el. eigh förstärkande negationen: icke ett grand, alls lintet. os vardher ther änkte vätta fat Fr 1262 . ib 1940 . " han fan ther änkte vätta inne (var þar ekki vætta i) " Fl 454 . " han taladhe til miin rät änkte vätta " Iv 285 . " hwath iak widher the käldo sa ther hafwer iak idher sakt i fra oc änkte wätta laght ther til " ib 522 . ib 5735 . " thy at han änkte vätta vistä " Iv 2070 . ib 4530 . " huru skal lhan en annan retthe som siälffuer weeth altz inteh wä'tte " MD (S) 242 . the . . . willo enkte wätta swara Al 4997 . the akta them for enkte wätte PK 221 . RK 1: (sfgn) s. 178. - mer el. mindre adverbiellt: icke ett grand, alls icke. hans thrwgh aktin rät änkte vätta Iv 146 . ib 587. Al 8517 . RK 2: 3268 . " iak vil lthik änkte vätta säta " Iv 1123 . " rädhins rät änkte vätta " ib 1360 . Al 5647 . thu skal nw rädhas enkte wänta (för wätta; i rim med thetta) ib 8345 . MD 192 . " thz var änkte vätta sat " Iv 2003 . han . . . rördhis enkte wätta Al 7427 . thz löste almogen . . . enkte wetta RK 2: 780 . epther skalka spordo the inthe wetta MD (S) 260 . thz skadde idher änkte vätta Fr 901 . Iv 843, 1093, 5692, 5705 . Al 2632 . " thz skadar ey wetta " RK 2: 5598 . " offte the hielp aff konungin tigge thz halp thöm tog ey vette " ib 313 . thz batade them tha ey wette ib 7615 . ","2) litil vätta, ytterst liten, liten liten. " vardh han var . . . een litin vätta häst " Fr 129 . - Jfr vätte, hvatvitna."],"e":["vättä VGL I J 2: 1, II J 2, Utg. 14. vätä ib I J 2: 2. vätti ib II J 3. wätte PK 221 ; MD (S) 242 . wetta. wettha. uteä VGL LII þ 39. vetha RK 1: (sfgn) s. 178 . vette. wette),"]},{"a":"vätte","b":"nn","c":"","d":["och f.? (dat. luättinne ÖGL R 15. wetene ib (Cod. F). Jfr eþingsvätte. "],"e":["uätte ÖGL R 8: pr. vätti VGL LII R 20. wätti ib I R 9: pr. väti ib II F 47. ","uäti: -ino ÖGL (1607 års uppl. R 15), ","vättis maþer","vätis- )"]},{"a":"vätte","b":"nn","c":"","d":[" L:"],"e":[]},{"a":"vätte","b":"","c":"","d":[" , se vätta."],"e":["vätti"]},{"a":"vätter","b":"nn","c":"","d":["1) varelse, väsende; särsk. om ond varelse (djur, menniska, andeväsende o. s. v.) och förenadt med adj. af nedsättande betydelse; ofta användt som skymford. hwa ey födhir kat alla hund han födhir än wärra wäte (peius alit gemimen sine catho vel cane limen; motsvarande Danska text har wät, i var. diwr) GO 717 . constantius . . . een ful klättare oc ful väth Bil 743 . " seureius war dygdha löss fwl wäter lasta fulder (pessimus honimum) " Lg 1004 . " driff falshet bort . . . tak gudh til hielp oc nidher stielp then fual wätt " MD 396 . kesaren . . . sagdhe til sauiniaum thin onda wät (fera mala) Bil 461 . ey skal swa länge wara thiin fwla wäter (non sic, inique, non sic evades) Lg 999 . " gak thu bort thiin fula vättär (Cod. B wätä, C wätha) iak vil thik änkte vätta säta (riddarfrun till sin tärna) " Iv 1122 . þa teþes hanom fagher skuge. ok talaþe tel þän leþa skugan. fly nu vslasta vätar Bu 130 . " basilius taladhe til diäfwlin fordiärwa wäther lät gudz creatur j nadhum wara " Lg 1028 . " scorpiones ok cocodrille draka ok trull ok fwla wäter the bo ther ij (näml. i floden) badhe dagha ok nätter " Al 5911 ; " jfr 2. "","2) vätt, vätte. skalt thu ey thro vppa tompta gudha älla oppa wättir ST 31 . - Jfr vätta, hvaltitna."],"e":["vätar Bu 130 . ","vätär Iv 1122 . ","wäter Lg 999, 1004 . ","wäther ib 1028 . ","wät Bil 461 . ","väth ib 743 . ack. wätt MD 396 . ","wättir ST 31 . ","wäte GO 717, kanske att fatta ss ack. sing), "]},{"a":"väva","b":"vb","c":"v.","d":["väfva. " hon sömar oc spindir oc väfwir trolica " Bo 18 . " the spunno gul och vafuo ladh " Iv 4135 . wäfwir (texit) han suasom lokka nät Bir 3: 120 . the waro thwa wäwerskor, wäffwandes badhe wllet oc linneth Lg 3: 194 . " lklädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe " MB 1: 365 . " pel väfwin mz guld oc sylf " Gr 303 . ib 311. - bildl. o huru opta hon thz skodhar oc ther a thänkir wäfwir oc vändir i hughenom (recogitat et mente revolvit) Bo 17 . - Jfr samanväva."],"e":["väfwir Bo 17, 18 . ","wäfwir Bir 3: 120. ","vafuo Iv 4135 . ","wäwith MB 1: 365 . ","väfwin Gr 303, 311),"]},{"a":"väver","b":"nn","c":"","d":["1) väf (som är under väfning). swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhin är i wänd GO 1015 . " aller theras wäffwer bestanktes oc oppfyltes mz blodh " Lg 3: l94. the . . . toko strax allan wäffwen ib 195 . ","2) väfstol? sat hon viþ väf älla ten: älla nal (textrino operi vacaret) Bu 5 (kan föras till 1). - Jfr gul-, lokka-, lydhe-, silkis-, säkkia-väver."],"e":["wäfium: gulwäfium Bil 112 . ","wäfuium: gul wäfuium ib 302), "]},{"a":"vävia","b":"","c":"","d":[" ,m se väfla."],"e":[]},{"a":"vävildrät","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"vävirska","b":"nn","c":"","d":[" Lg 3: 194 (se under väva). Jfr linvävirska."],"e":["wäwerska )"]},{"a":"växa","b":"","c":"","d":[" , se vaxa."],"e":[]},{"a":"växa","b":"vb","c":"v.","d":["v axa, bestryka med vax. mz enom vextom traadh LB 2: 68 ."],"e":["-ter )"]},{"a":"växter","b":"","c":"","d":[" , se vaxter."],"e":[]},{"a":"väzla","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) gästabud. " giordhe mykla väzlo oc hoff " MB 1: (Cod. B) 549 . " the giorde väzlo oc stora gaman " MD 325 . ","2) gästning som konungen i Norge hade att kräfva under sina resor i landet. " han hiölt växlo alt aff stora " MD 327 ."],"e":["väzsla )","väzlu fal , "]},{"a":"väzlare","b":"","c":"","d":[" , se väslare."],"e":[]},{"a":"väþ","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) pant. " tha satte han wisingxöö til wädh " RK 1: 4031 . the haffdo fulner sath til wädh hoffwodit til pant ib 4204. Di 191, 193 . " star mit huffuod i wäd for tik " ib 192 . jomfrwn . . . fik hanum en gulring i wäd at hon wilde fylgia hanum ib 37 . " han haffuer . . . sath sin halss til wädz at han skal bliffue fogthe pa abo sloth innan mädsomars dagh nästkomande " FM 548 ( 1512) . Jfr skiäla väþ. ","2) vadpenningar som vid vädjande efter en fälld dom el. ett yttrande af syn el. nämd ss pant nedsättas af den missnöjda partenaf domaren, af synen el. nämden och som förverkas af den hvars talan ogillas i högre instans; nedsättande af vadepenningr, vädjande, vad. hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd med XL mark, vndi wara sannind at letänfalz han aatt wäþiom böte XL mark i þräskipte SD 5: 378 (1344, nyare afsr.) . " til dömpdhe iak . . . ängleke . . . sex mark fore wädhit ib " NS 1: 419 ( 1405) . dömde jak affh herazsyninne tholffh march ffor oogildh waadh til thwäskiptis DD 2: 5 ( 1384) . " jngen sit vadh her i moth kasta vildhe " FH 5: 87 ( 1482) . " han kastade sitt wadh emoott nempnden " BtFH 1: 3 (1481, nyare afskr.) . " olef bödz tree eensinnom (för treem sinnom) att han skulle kasta sitt wadh mooth thenne tijo synemän förre än the sworo och han wilde ey " ib 5 (1467, nyare afskr.) . " them bödz offta kasta wadh förre än synemän sworo, och the wille icke " ib 122 (1477, nyare afskr.). honom böödz kast (för kasta) wääd mot oc han icke wilde ib 131 ( 1506) . honom bödz åffta kasta wadh och han wilde icke ib 11 (1484, nyare afskr.). ib 15 (1478, nyare afskr.), 16 (1488, nyare afskr.), 25 (1484, nyare afskr.) o. s. v. dömdes . . . musta pieti etålast till 3 m- för han kastade wadh och togh så tillbaka igen ib 32 (1478, nyare afskr.). honom bödz kasta wadh vnder een landzyyn och han wilde icke ib 40 (1490, nyare afskr.). ib 49 (1492, nyare afskr.). effter the wilde ey kasta sitt wadh, så leett jagh förschne 12 synemän swäria ib 2 (1468, nyare afskr.). han kastad sitt wadh moott ena sochne syhu och vnder eena landz syhn, och tappade wadhet ib 33 (1467, nyare afskr.) . " tappade willmar wadet " ib 20 (1466, nyare afskr.) . dömdes . . . huar thera saak till 3 m. för wadhe dhe tappadhe ib 105 (1480, nyare afskr.). ib 75 (1467, nyare afskr.), 107 (1468, nyare afskr.), 111 (1471, nyare afskr.). påwall mörwen bad sitt wadh igen på tinget ib 37 (1486, nyare afskr.). ib 39 (1488, nyare afskr.). - om appell enligt kanonisk rätt. jak haffwer giort mit wedh och appellation til wor helghe fadher pawen BSH 5: 186 ( 1507) . ","3) insats som göres vid vadhållning och som tillfaller den som vinner vadet; det som vid vadhållning sättes upp. hwilken brodher som weddher mz androm om nograhanda ting medhan gille drikkis tha komi halfft wädith til lgillesins nitho SGGK 106 . ","4) insats som vid täflingsspel tillfaller den vinnande, täflingspris; täfling. manghe löpa om wädhet, än en then främste oppbär wädzsens lön LfK 129 ."],"e":["wääd BtFH 1: 131 ( 1506) . ","wedh BSH 5: 186 ( 1507) . ","waþ VML II Kr 7: pr. li var., Kp 10 i var. waadh DD 2: 5 ( 1384) . ","väþium VGL I G 1 o. s. v. wäþiom SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). vaþium VGL I J 6: 1. waþiom VML II B 13: pr. gen. väþiä VGL LII J 14. vaþia ib I J 6: pr.)., ","vädsfal , ","väþia fastar , ","väþia fäst , ","väþia kast","waþa- )","väþia lös , ","väþia taki , "]},{"a":"väþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) vind. viar väþär þöm til annar staz än þer vildo SR i VAH 25: 286 . är aktande . . . huadhan wädherit bläs ten tima KS 84 (206, 92) . " än wädherit bläs mot töm ib. muld ok sandr, ter updriwas med wädhr af hästa fotom ib. var vädereth fijnderne vnder ögonen " HSH 20: 124 ( 1507) . " som bölian wäxer fore wädher ok wind " Al 3059thz dughir ey at sighla i vgiorth wädhir GO 1075 ; jfr ogiorþer och Kock, Medeltidsordspr. 2: 400 ff. skipit gik for vädhreno KL 174 . " jhesus . . . böd vädreno ok hafuion at späkkias " MP 1: 67 . " hafuit ok vädhrit lydha honum " ib. " watnith . . . rördhis hwarte langx äller thwärt ware ey wädhrith som thz röre aff enom stadh ok en ij (för ij en) annan köe " Al 5825 . watnith wardher wädhreno säta ib 5827 . guþ vände väþren sua mz iartignom sua at þöm vrak atar Bu 523 . " fyra vädhir stridho j stora hafuino " MP 1: 71 . thu som far vp owir vädhranna vinga (super pennas ventorum) Bo 249 . " medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno som raskat är ib; jfr vädhervingar. - om vind ss häftig och stormande. nw wäxte wädher hart och stort " Fr (Cod. B) 2375 . eth wädher effter honum slo och kastadhe honum wth j sio ib 2379 . " wäderith bleste ok sion gik hwit " RK 1: 1499 . " byradhis een stoor stormibir oc mykyt owädhir . . . wädhrit wäxte joo meer oc meer " ST 158 . jlt skal moth ondo ok bakstaak moth wädhir GO 1002 . rotne stobba . .. hulke som syndir skulä krossas vm varena aff räghn oc vädhir (ventis) Bir 2: 329 . " nar han see maktoght oc skadhelikit vädhir koma " ib 3: 292 . " vadhelica frestilsa vädhir " ib. " lmötte eth starkasta wädher oc wrok them til ryggia som the haffdo warit halmstra " Lg 3: 179 . - vidn, vindkast? fik han eeth wndherligith wädher RK 3: 3514 . - vind ss behaglig el. gynnsam. saman liggia wädhir ok wädhir (turbo coit blando vento velmens aliquando) GO 922 . - god vind, medvind. the fingo tädhen snarth wädher RK 3: 1560 . - i bildl. uttryck ss beteckning för ngt i sig värdelöst. huat är världinna hedhir vtan vädhir (ventus) Bir 2: 39 . - ss förstärkning af negation: grand, tecken. the akta alexandru ey et wädher Al 974 ; " jfr 2. "","2) väder, luft. diäfuulin . . . huarf som röka i väþrä Bu 8 . com aff himnum skinande sky . . . ok förþe iohannem up ii väþret ib 13 . " þän tima han lypte svärþet hiögt i väþret " ib 57 . " ii samu stund hängdo lhins händar ok armar ii väþreno. som hugga vilde ib. " ib 101 . Bil 216 . " skiollin sprang op ij thz vädher " Iv 4514 . " flyghande i högho wädhre (in sublimi aäre) " Bir 4: (Dikt) 239. flyghir han höght j vädhrit ib 2: 207 . " thu skipadhe foglana j wädhreno ((aäre) " ib 1: 172 . ib 2: 87 . KL 395 . MB 2: 389 . " swa äre fughla i wädhre som fiska i watne " ib 1: 73 . " ther myrktis badhe himel ok wädher " Al 3321 . " bäxlith ok hofuudhlädher skeen som sool mot thz vädher " Fl 538 . " man bläsir thz i wädhrith som man enom dara sighir " GO 53 . han (draken) kunne mz sin onda anda alt wädhrith illa eterblanda MD 187 . " hwath thz war man eller qwinna ther aff wädrith nakath fik han fik the soot til dödhin gik ib. al the fyra elemenrta som är vädher och vatn iordh oc eldher " Pa 16 . MB 1: 38, 43 . PM XXXI . holith . . . täppes swa ath juthe vädher äller andarwm är ther öffwersth ib XXIX. the kyld ther wädher hawer her nidhre mz os, hon komber aff iordhinne oc watino MB 1: 39 . hawer wädher waata natur ib. " hundra dragha . . . bäter wädher än mannen " ib 80 . " thz natwrinna andbudh som wi draghum röök mz oc wädher " ib 82 . " hittas mang diwr som hawa bätre krapt at dragha röök eller wädher ib. wädhrit (aër) gör iordhena fructsama " Bir 1: 46 . swa som eth sky vpfoor j hymillin ok lät wädhir (levis aër) gik fore thy ib 263 . " vm han kombir j lät ok blit wädhir " ib 397 . " ont ok skadhelikit vädhir (aërem) " ib 2: 85 . bliffwer nogith varmare i vädrith HSH 20: 110 ( 1507) . ib 111 ( 1507) . thera (foglarnes) hiärne, oc thera natwra, som mästa delin hawr aff wädhre MB 1: 366 . - väder, väderlek. giuar han . . . skärt väþar äpte mulit: lunct väþar äpte storm Bu 489 . " tha war faghirt oc skönt oc lustelikit wädhir " ST 269 . " wädhrit skipadhe sik swa vndarlika " ib. " hwilkin tima wädher . . . skipar sik til omskipte " MB 1: 366 . " hedhne män. . . spadho hwilikin wädher skullo koma, oc hwilkin aar eller helsa, thy at wädher radher mykith om aar oc helsa ib. "","3) väder, väderspänning, luft i inälfvorna. hon (ɔ: libbestikka) . . . löser onth wedher LB 2: 39 . " swänzk kwmyn fordriffwer ont wäder oc blest i magha (depellere . . . viscera vexantem ventum stomachumque gravantem) " ib 7: 10 . " lib 68. smelta tz i liffwena är i damb och wädir " ib 73 . ib 74 . " at wädrith löser si g i liffuith " ib 168 . " ath man forholler sig vädriith ib. "","4) dunst? al sky ok siuk wädher (tota aëris infecto et rubulentia) flydhu Bil 714 . ","5) väder, väderkorn. til hon (lejonet) vändher aff diwrin fik Iv 2532 . - Jfr gen-, godh-, il-, mis-, morghon-, mote-, nordhan-, nordhväst-, o-, of-, þestilens-, räghn-, summan-, västan-, östan-väþer."],"e":["väþrä . ","vädereth ib 124 ( 1507) . ","wäderith RK 1: 1499 . ","väþreno . ","p . ","lnom ., ack. väþren. gen. vädhranna),","vädhers blaster","-blääster )","vädhers stormber","vedhers stormer )"]},{"a":"väþerdagher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"väþerqvärn","b":"nn","c":"","d":["L: väderqvarn. rog som väderqwernen mol BtFH 1: 338 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"väþfastar","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr väþia fastar."],"e":[]},{"a":"väþfä","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"väþia","b":"vb","c":"v.","d":["sätta pant, sätta (ngt) i pant. ","1) vädja, efter fälld dom el. efter yttrande af syn el. nämd söka ändring i högre instans, hvarvid såväl domaren, synen el. nämden som den missnöjda parten i taka händer nedsatte valpenningarne, hvilka förverkades af den hvars talan ogillades i den högre instansen. hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia at mot þere näfnd med XL lmark, vndi wara sannind at letän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). hawa mange män. þe som skud (för skuld) hawer varit gywin, om nokrä sak, som näfnd vm sattes, waþyät a moot þerre näfnd, sighiändes at näfnden hawer þem egh rätt gyort. vndi varn dom oc warrä sannind atletan ib 605 ( 1346) . " tha waddhe mattys j sydhräneffdhe a alla therä wenghnä mooth herazsynninne ok wnder eenä landzsyn " DD 2: 5 ( 1384) . " ingin wilde mote nempdene wädhia " SD NS 1: 141 ( 1402) . ib 136 ( 1402), 268 ( 1403), 277 ( 1403) o. s. v. FH 4: 16 ( 1451) . BYH 1: 272 ( 1474) . " epter thät jngen här mot mig eller nämpdinne wädia wilde Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 17. jngen vilde här i m[ot] wädia " ib s. 10 . ib s. 21, l23 o. s. v. wädhia äller skiwta sik for oss äller wart rikesens raadh SD NS 2: 610 (1413, gam mal afskr.). - allmännare vädja, apellera, hänskjuta sig. appellere och wedhia wnder andrä domärä HSH 20: 211 ( 1507) . ","2) våga uppträda (emot), sätta sig (emot?) karl knwtsson wille . . . moot then orätt wädhia MD 388 . ","3) sätta upp (ngt ss insats i spel el. vadhållning), våga. ther pa thör jach wädia min hals at there käro är vtan fals RK 2: 750 . - slå vad. amelias wilde wäda mz hanum Di 46 . " jak wil wediä om thusande mark ath hon hawer mört sinä frveth " Va 7 . " hwilken brodher som weddher mz androm om nograhanda ting medhan gille didriks tha komi halfft wädith til gillesins nittho " SGGK 106 .refl. vädhias, vädja. han waddes moott sex synemän, att the hade icke rätt ransakat BtFH 1: 59 (1482, nyare afskr.) . ib 77 (1482, nyare afskr.), 78 (1483, nyare afskr.). han waldes moott een heredxzsyhn, och vnder een landz syhn ib 18 (1500, nyare afskr.). waddes peeter juckin moott ena sochna syn och vnder ena häredz syhn på eena swedh ib 30 (1465, nyare afskr.). wäddis oleff radyisto mot xij landz synne men wnder xij heredz syne ib 181 ( 1507) . " wäddis morten haros mot xij heredz synne men wnder ixij landz symme men " ib 241 ( 1507) . " väddis oleff nilison kuttis mot vj ägende syn men wnder xij landz syn men " ib 279 ( 1509) . vaddes olaff i niemis moot vj syne män och vp vndher xij landz synis[men] ib 154 ( 1507) . " til annan domara ma segh jngen skywta äller vädyas " PM 34 . - Jfr utvädhia, oviþiaþer."],"e":["wäþþia VML II þ 19. wadhia SD NS 1: 403 (1405, gammal afskr.). vädya. -as PM 34 . weddiä Upp.lands Lagmansdombok 1490-94 s. 48. wäda Di 46 . ","weddher SGGK 106 . ","wäþi UplL þg : 1; VML I B 8: pr-, II þg 14: 1. wäþie ib. " weþie " ib M 30: 1. pl. 3 pers. wäþin VmL I þg 3: pr. l ","vadde: -es BtFH 1: 154 ( 1507) ; -is KrLL Tg 39: pr. i var. ","wadde: -es BtFH 1: 18 ( 1500, nyare afskr.) , 30 (1465, nyare afskr), 59 (1482, nyare afskr.); -is KrLL Tg 37. waddhe DD 2: 5 ( 1384) . ","vädde: -is BtFH 1: 241 ( 1507) , 279 (1509). wädde: -is KrLL Tg 37 i var.; BtFH 1: 181 ( 1507) . ","wäþiaþo VML II B 5: 1 (på två st.). ","wadde: -es BtFH 1: 77 ( 1482, nyare afskr.) . "]},{"a":"väþning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"väþsätia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"väþsätning","b":"nn","c":"","d":["Jfr iorþa väþsätning."],"e":[]},{"a":"väþtaki","b":"nn","c":"","d":["L: Jfr väþia taki."],"e":[]},{"a":"väþur","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["wädhor . ","wädhir LB 1: 96 . med art. väþuren. wädhorin. dat. wädhre MB 1: 498 . ","wädhrenom ib 201 . ","vädhrar . ","vädhra ) , ","vädhra horn , ","vädhra skin . n. ","vädhra talgher , ","vädhurs horn","wädhrers- Al 9296), "]},{"a":"vördha","b":"","c":"","d":[" , se virdha."],"e":[]},{"a":"y","b":"","c":"","d":[" , se i."],"e":[]},{"a":"ydda","b":"nn","c":"","d":["oxtöm. " þe (ɔ: þiura) gingo rättan vägh vtan yddo oc köresuen " Lg 969 ."],"e":[]},{"a":"ydh","b":"","c":"","d":[" , se idh."],"e":[]},{"a":"ydhelika","b":"","c":"","d":[" , se iþelika."],"e":[]},{"a":"ydher","b":"","c":"","d":[" , se idher."],"e":[]},{"a":"ydhla","b":"","c":"","d":[" , se öþla."],"e":[]},{"a":"ydhrilse","b":"","c":"","d":[" , se idhrilse, iþroghe."],"e":["ydhroghe"]},{"a":"yfne","b":"","c":"","d":[" , yfnelika, yfneliker, yfning, yfninga, yfnogher, se ymne, ymnelika, ymnerliker, ymnin, ymninga, ymnogher."],"e":[]},{"a":"yfra","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - part. pret. förkofrad, öfvad. vm thu . . . är äkke öfradh . . . i äruodheno Bo 144 . yfra sik, ökas, tillväxa. högfärdhin pläghar taka sik ökilse, oc öfra sik af allom . . . dygdhom (utom af ödmjukheten( Bo 44 . - förkofra sig. nar människan hawir öfrat sik i thässom twem idhnomen Bo 143 ."],"e":["-as StadsL Ä 21; pr. li var. öfra Bo 44 ; ","-as StadsL Ä 21: pr.; -adh Bo 144 ; ","-at ib 143), "]},{"a":"yfre","b":"","c":"","d":[" , se öfre."],"e":[]},{"a":"yfre","b":"","c":"","d":[" , se öfre."],"e":[]},{"a":"yfreno","b":"av","c":"adj.","d":["flere, många. " sidhan vildo yfreno mz honom halda " RK 1: 211 . Jfr yfrin, ymno."],"e":[]},{"a":"yfrilse","b":"","c":"","d":[" s. förkovran, tillväxt (till yfra sik). at glädhias . . . mädh alle glädhi oc öffrilse aldzwoldogx gudhz SvB 309 ."],"e":[]},{"a":"yfrin","b":"av","c":"adj.","d":["1) n. sing. ymnigt, öfverflödande. thz tekner öfrit korn LB 3: 187 . - abs. ymnigt. öfverflöd. ey aktande andra manna skadha mädhan han hafdhe yfryt (dummodo ipse abundaret) Bir 3: 444 . " jak haweir yfridh j allom thngom (abundo in omnibus) " ib 1: 222 . - mycket. hafdhe han sik iät een annan stadh thiit han hafdhe yfrith at göra Iv 4847 . ","2) mången. " yffrit diwr hon finde ther " Iv (Dod. B) 2543 . - pl. öffrin diwr tha fan hon ther när Iv 2542 . ","3) n. sing. (stundom i förbindelse äfven med subst. i pl. el. af mask. el. fem. genus). tillräckligt, nog. hwilke til hans bordh wille gange han loth them alle ofreth fange RK 2: 2773 . the haffua yffrid i thera dagha ib 1: 1183 . " astunda the at hafwa alt öfrit (sufficentia) " Bir 3: 328 . " iak skal skipa swa at vi skolom hawa yfryt " Bo 60 . " jak hafwir öfrikt aff mino eghno goze " Bil 884 . " fföre in mz sik swa manga päninga räntto . . . at hon aff them haffwi öffrit til ööl oc brödh hwart aar " Bir 4: 31 . " alle hafdho yfryt äta " Bo 88 . " thz som öfrit är a forskullaminna vägna (quod ad meritum satis est). thz ympningas äkke vilianom " ib 93 . fadhir min. thu seer huru modhir min pinas. thz skulle iak korsfästas ok äkke hon. än hon är mz mik a korseno öfryt är (sufficit) min korsfästilse. ok min pina som bär alra värlidinna synder. hon forskulladhe enkte tholkit ib 202 . " them som lifwa vislica ok sobrie. är öfryt kokat salt ok brödh oc hungrin " ib 133 . thz är thik öfryt (sufficit) at thu thänkir yppa thz som han giordhe oc sagde. oc at thu vmgar mz honom ib 55 . " thz är thik tha yfryt ib. " MB 1: 404 . älscoghe är gudz budhordh som ensamit är yffrith (Bil yfnit 158) til himerikis löna Lg 967 . " at min modhir var jomfru . . . var öfrit (suffciebat) joseps vitne " Bir 2: 300. monom wi gita giwith idher yffrith watn aff hällinne MB 1: 408 . ib 325 . " thz är hanum yfrit hemd (satis est illi ad pænam) at han wet sik wara wonnin " Bil 104 . " hertugen . . . sapnade sik . . . yffrid stark " RK 1: 671 . " han fik honom yffrit godz ok ränto " ib 220 ; jfr 1. lhan hade ther til öffrit makt ib 2: 3763 . " iak hafwer yffrith sorgh ok qwal " Al 3475 . " wndherstat at fa thing ärw thik öfrith (sufficere) " Ber 126 . - n. adv. ","utförligt . bernadus talar öfrit (copioissime) af them mangastadz Bo 142 . ","2) mycket, synnerligen. viþr sagþo alt þät dyawlin gaf þöm. ok varo yvret rik af guz naþom (multas postmodum divitias ipsa largiente virgine receperunt) Bu 20 . " war abram iffrit (Cod. A mykith 178) riker riker " MB 1: (Cod. B) 545 . saraceni . . . äre nw yffrith grymme wardhne ib (Cod. A) 185. nyo thusand gulkrono yffrith riik ok mykith sköna Al 876 . " een litin dwärgh var yfrith stark " Fr 693 . " atta grefua ouer eet värdh foro tholka sama färdh " ib 697 . " mantla . . . öfrith sidha " Fl 288 . " tio milor är stadhin gönom langir, mz högh hus öfrith thrangir " ib 955 . " ofuan a tornith een knapper star, aff rödha gull rät öfrith skär " ib 983 . " öfrit brännande var han til skör ordh " Bir 3: l00. han hauir öfridh ordhfulla talan af gudhelicom thingom (pro divinis sermonibus abundat erbosa eloquentia) ib 1: (Cod. B) 350 . war komit yffrid när at konungen wilde hawa dwalt han thär RK 1: 2052 . " han öpte siluestrum yfrikt ordoghan vara " Bil 85 . " han . . . wardh sinom mästara yffrith klook (öfverträffade sin läare i skocklighet?) " Al 446 . - ganska, rätt. aff hans mun höris yfrit (satis) blidh ok faghir ordh . . . än hans hiärta är fult mz orätuiso Bir 1: 70 . " the . . . talado for them yffrid slät " RK 1: 256 . " ther varo tha yffrid marge när " ib 263 . - alldeles. han gaff then färio karl silff ok gull til hans säk var öfrith full Fl 758 . ","3) tillräckligt, nog; mer än tillräckligt. wars herra wald, thz tedhis yffrith, tha han skpadhe iordhina oc watnith oc all elementa aff alzängo MB 1: 79 . " i hawin öfryt sofwit " Bo 188 . " thätta är nw at sinne öfrit sakt af thässe dygdhinne " ib 33 . " iak är yvort scriptat " Lg 3: 555 . " the sagdo at han haffde sik yffrit hämpt " RK 1: 943. en godh ledh . . . offrit bredh ib 2: 3121 . " yffrith är iak riker (suffcit mihi) aff thy än min son iosep liwer " MB 1: 252 . Bil 487 . " han war dräpin . . . ifrit gamal lib 304. han war yfrit länghe paue " ib 745 . jak hafuer en fastan stadh . . . som . . . är . . . yfrith rumber os badhum Bil 232 . " broon war them ey öfwert bredh " RK 2: 8968 . " thu scrifwir mik wara barn, iak wardhir thik än öfrit man " ST 519 . " jlt är yffrith ont " GO 930 . " komber jach thil thin langafredax nat mik thykker thz wara öffrit brat " MD 383 . - Jfr yfreno, ymnin, ymno."],"e":["yfrit . ","yfryt Bo 55, 60, 88 ; Bir 3: 444, 4: 405 . ","yfridh ib 1: 222 . ","yffrid RK 1: 220, 256, 263, 671, 1183, 2052 . ","yvret Bu 20 . ","yvort Lg 3: l555. yfrikt (ändradt till yfrit) Bil 85 . ","ifrit Bil 304 . ","iffrit MB 1: (Cod. B) 545 . öfrit. öfryt Bo 35, 55, 133, 188, 202 . ","öfwert RK 2: 8968 . ","öfrikt Bil 884 . ","öfre LB 3: 185 . ","offrit RK 2: 3121 . ","ofret ib 3198 . ","ofreth ib 2773 . " ouer eet (sannolikt uppkommet närmast af ett ofret el. overt; motsv. Fdan. text har øwert) " Fr 697 . ","yffren Iv (Cod. C) 2542 . ","öfrin ib (Cod. A)),"]},{"a":"yfrin","b":"av","c":"adj.","d":["ymnigt, riktigt. " gaff them öffrit gull och silff KarlM (Ver) 6. gud haffuer lättat tik öffrit dagx liws KarlM (El) 101. - tillräckligt, nog. enkte torffuom wj aff thingo gotze for thy, wi haffwom yffrit siälffue fä KarlM (Ver) 38. - n. adv. nog, tillräckligt; alldeles, helt. Hwgin k. mälte yffrit haffuin j mik mz ordhom skempt KarlM (Ver) 26. Tha swaradhe hon, öffrikt är jak redha, vthan jac bidhar min älskeligha son " Hel män 261 . Tha fingo wii ther goth ööll offrath ath drykkä JTb 2: 94 ( 1513) . " iak syntis thik ey yffrith fagher " Prosadikter 132 ."],"e":["yfrit KarlM 26, 38, öffrit KarlM 6, 101, öffrikt Hel män 261, offrath Jönk stads tänkeb 94),"]},{"a":"yftaren","b":"","c":"","d":[" , se opta, optarmere."],"e":["yfterst , ","yftermere"]},{"a":"yfterst","b":"ab","c":"adv.","d":["superl. oftast, se opta. PMSkr 504 ."],"e":[]},{"a":"yghilkotter","b":"","c":"","d":[" , se ighulkutter."],"e":[]},{"a":"yisotter","b":"av","c":"adj.","d":["gråskymlig, skiftande i grått, musblack. lithen (på en ko af god ras) är besth swarther, thär nästh rödher, thär nästh yrsotther, oc swa hwither Peder Månsson Liber B (Cod. Holm.) bl. 74 recto. Jfr svartysiotter."],"e":["ysyotther )"]},{"a":"ykia","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ykil","b":"","c":"","d":[" , se ikil."],"e":[]},{"a":"ykildagher","b":"nn","c":"","d":["mindre helgdag som ej hade förhelg. pro diebus . . . festiuis vbi vigilia non precesserit dictis yrkildaghæ SD 3: 42 (1312, gammal afskr.). ib 6: 153 (1349, gammal afskr.)."],"e":[]},{"a":"ykn","b":"","c":"","d":[" , se ödhkn."],"e":[]},{"a":"ykn","b":"","c":"","d":[" , se ödhkn."],"e":[]},{"a":"ykorne","b":"","c":"","d":[" , se ikorne."],"e":[]},{"a":"ykt","b":"","c":"","d":[" , se ikt."],"e":[]},{"a":"yl","b":"","c":"","d":[" , se il-."],"e":[]},{"a":"yl","b":"","c":"","d":[" , se il."],"e":[]},{"a":"yla","b":"","c":"","d":[" , se ila."],"e":[]},{"a":"ylan","b":"","c":"","d":[" , se ilan."],"e":[]},{"a":"ylder","b":"","c":"","d":[" , se ilder."],"e":[]},{"a":"yliansmässa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ylla","b":"","c":"","d":[" , se illa."],"e":[]},{"a":"ylva","b":"nn","c":"","d":["varginna. Lupa . . . olffua oc horra GU C 20 (hand 2) s. 104."],"e":[]},{"a":"ylva","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " ingridh ylffwa " PK 237 . "],"e":["ylvo hiärta","ylffua hierta )"]},{"a":"ym","b":"","c":"","d":[" , se um."],"e":[]},{"a":"ymis","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) omvexlande, än den ene och än den andre; den ene och den andre. war mykin ofrid mellom osanttrix konung oc attilia konung. oc fingo ymsa siger (hava imsir sigr oc imsir osigr) Di 104 (måhända snarast att föra till ymsa, adv.). han . . . kastadhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt ä ömsa vägna (modo in unam partem modo in aliam) Bo 204 . - åtskillig, skild, olika. at räwiisa ma wardha ymsom lundom, äpter thy som mantzsins skipilse är, stundom en, oc stundom annor MB 1: 466 . " at rätwiisa ma wardha ymsom lundom, oc at thz ma omskipta, hurw rätwisa skal göras ib. hittas the wisasta ymst hawa om talath " ib 40 . som ymst hawa sagh ib. " hälghe mästara oc lärefädher tala ther ymst om " ib 42 . ","2) n. åtskilligt, både det ena och det andra; lidande, motgång. är ok war ihesus ä thän sami at guddom en tho at hwario at hanum er ymst ifuir gangit. at hans mandom Bil 83 . thän vil ey länge bidha (för liva) som ey vil ymst bidha (nemo diu viuet cui nulla calumpia liuet) GO 556 . Jfr ymsa, ymse, ymsom."],"e":["ymmist MB 1: (Cod. B) 531 . yimst ib (på två st., sannolikt för ymist). ymst Bil 83 ; MB 1: 40 (på två st.), 42; GO 556 . ","ymsa VML II B 12: 1; MELL B 15: 1; KrLL B 16: 1 (på alla tre ställena genus och numerus dock osäkra). dat. n.? ymso KrLL B 16: 1 i var. pl. nom. m.? ymsa Di 104 . ack.? ömsa Bo 204 . ","ymsom ) , "]},{"a":"ymisliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ymna","b":"nn","c":"","d":["hymn, lofsång. Jfr Geete, Jungfru Marie Örtagård s. 287 f. ympno ok psalma ok böne KL 86 . " at sionga ok läsa ymnor ok salma " Ber 139 . nar thu . . . siongher psalma och ymno ib. " got är at ära gudh mz röstinne liwdhe, i ymnom ok psalmom ib. " ib 140, 141, 145 . LfK 67 . Lg 3: 314 . " mädhan psalmane siongas math thu liggia offwir benkin ellir oc sithia om thu wilth tha ympnan synogx bör thik staa, oc mädhan magnificat sionggx skalt thu staa " ST 193 . ib 197 . Bir 5: 51, 52, 60 . til ytarsta versin j ympnomen ib 62 . " at han läti staa the ympnona som är, sponse iungendo filio & c, som han haffwier henne saat " ib 4: 55 . ib 54, 56, 58 . pingisdagha dagh tha systrana (sjöngo) ympnona veni creator spiritus j täcrena Lg Mecht 300 . " här äpther fölgher ympnan i huilke iomffru marie priis mangffallelika wttrykkis Jungfru Marie Örtagård 37. " ib 12 ."],"e":["ympna )"]},{"a":"ymnadher","b":"nn","c":"","d":["ymnig-¬ het, öfvrflöd; tillräcklig mängd. drikkir man fenicolus oc wiin saman blandat thz . . . giffwri fostir modhir myölk tyl ympnadha (fit copia lactis) LB 3: 119 ."],"e":["ympnadher . ","-ar ) , "]},{"a":"ymnas","b":"vb","c":"v.","d":["överflöda, vara riklig. j Ihesu Christi wälsignadha hiärta, j hwilko ympnas (abundat) alt hälaghet oc wällustilsanna rikedoma Mecht 209 ."],"e":["ympnas )"]},{"a":"ymnas","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öfverflöda, vara ymnig. alt thät astundelikit är ömpnis thär Hel. mäns lefv. 162. - part. pres. öfverflödande, ymnig. i thässom licamanom ma vara af brudhgomans när varo thiok än äkke ympnandis glädhi (frequens lætitia sed non copia) Bo 91 . ","2) vara tillräcklig, räcka till, förstå. at fornäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til räkker SD 5: 564 ( 1346) . " min fadher han gör oc fulkomnar i tik . . . tholka gärningh til hwilka thina kraffter ey ympnas Mecht. Uppenb. 230. ""],"e":["ympnas . ","ömpnas . ","öfnas . ","-äs SD 5: 564 ( 1346) . -is Hel. mäns lefv. 162),"]},{"a":"ymne","b":"nn","c":"","d":[" (och n.?) ","1) (ymnig el. riklig) tillgång (till el. på), (ymnigt) tillträde (till). the . . . sato atir badhe thörstoghe oc hungroghe af sinom herra. af hulkom the varo vani hawa swa stora ömpne (copiam) Bo 236 . her er eke öffne pa mere öll FM 236 ( 1505) . ","2) tillfälle. han kunde thes aldrigh ömpne fa RK 2: 2785 . ib 2790 . ","3) tillräcklighet. " til ymnis, i tillräckligt mått. haffdo the j blandh andra släktir ekke lot vndfangit sik til ympnes (tillräcklig för deras behof) " MB 2: 125 . - i tillräckligt antal. föris flere spetzar (acies) äller färre som folkith är til yffnes Peder Månsson Liber B (Cod. Holm.) bl. 255 recto."],"e":["ympne . ","ömpne . ","yffne . ","öffne )"]},{"a":"ymnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ymnigt. nidher flwtu oppa theras kinben gudz kärlekx tara swa ympnelika, at theras klädher oppfyltos aff tarannas watn Lg 3: 393 . " aff näsa och mwnd ran ympneliga blod " RK 3: (sista forts.) 4812 . VNB 4 . huat ey känne nw thins hiärtats mwn oc läpa then himmilska sötman fullelika oc ympnelika (ubertim) jndrypa i thina siäl Su 181 . - till öfverflöd, i öfverflödande mått. wordo ympneliga rike MB 2: 172 . - rikligen. mz allom gudelikom oc andelikom nadhom oc hugnadh ympnelika begraffwadher Su 377 . ","2) tillräckligt, i tillräckligt mått. capitenaren skal jnskaffa aldrahanda ätandis warw, yffnelika PM 4 . " jak astundar naturinna mätte oc iac scal ympnelica gifua henne huat hon kräfuir (quod appetit sufficienter dabo ei) " MP 1: 168 ; jfr 1. jak skal . . .. rökta jdhir vidhir thorftelik thing ympnelicare (sufficientius) än j hafdhin nakantima för Bir 3: 251 ; " jfr 1. ""],"e":["ympne- . ","yffne- . ","-liga )"]},{"a":"ymnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ymnigt. gudh gaff hänne ympnelika sina nadh Mecht 194 . thot offwerflyther han i sik siälffwom aldra ympnelikast ib 210 . " engin är thär swa fatigher j dygdhom hwilkin han ey formaa, ällir wil jmpnelika rikan göra " ib 265 . " j bada sydorna och jnälffwom jmpnelika flödt then smöria " Troj 188 . 2) rikligt, talrikt. Än komme til swärike fina (finnar) yffnelika nog PMSkr 192 . " at skinneth haffwer rwm yffnelika spikas räth wth pa them " ib 534 . Jfr ymnogher."],"e":[]},{"a":"ymneliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ymnig, riklig. " är när mik aldra synda ömpnelikasta atherlösilse oc förlatilse " Su 186 . giffs os ympnelikasta ämpne til alla andelika nadenna fulkomnelikhet ib 178 . ","2) tillräcklig, erforderlig, nödig. ath jngom sollanär . . . fattas waken yffneliken PM 24 ."],"e":["ympne- . ","ömpne- . ","yffneliken (n. pl.)),"]},{"a":"ymneliker","b":"av","c":"adj.","d":["ymnig, riklig. " war sokkan haffua tik kallat, ympneliken grater haffwer tik wtkrafft " JMÖ 154 . klarasta lampor, j sina fullelikasta oc ympnelikasta skini Mecht 210 ."],"e":[]},{"a":"ymnighas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. 1) överflöda. han ympnigas i allo godho Mecht 269 . 2) ha överflöd, vara rik på ngt. han lät henne ympnigas j godhom gärningom ib 264. jak ympnigas j allo godho (omnibus bonis superubendo) ib 331 ."],"e":[]},{"a":"ymnighet","b":"nn","c":"","d":[" s. överflöd, rikedom. äronna drotningh stodh . . . kringom giffwin mz dygdenna ymnilse ympnikhet Mecht 121 . " thit hiärta thet skulde . . . sundher brista ffor största sötmans ympnilse " ib 195 ."],"e":["ymnilse"]},{"a":"ymnighet","b":"nn","c":"","d":["ymnighet, rikedom. kringhom giffwin mz dygdhenna ympnilse ympnikhet Mecht. Uppenb. 121. MP 4: 201 . Jfr ymnoghet."],"e":[]},{"a":"ymnilse","b":"nn","c":"","d":["1) ymnighet, öfverflöd. " ther är alskons ympnilse " Bo 104 . " nytiande mästa hedhir oc rikedoma ymnilse " Bir 4: (Dikt) 254. aldra thäs hälgha anda gafwo ymnelse Su 427 . " ther wardher alla godha tingha öwerdeliken bristilse oc alla ondha ympnilse " LfK 118 . Mecht. Uppenb. 121, 195. guddomen . . . ingaff sik i siälena, mz osighelike wälust oc ympnilse ib 111 .","2) ymnig el. riklig tillgång till (ngt), (ymnigt) tillträde till (ngn). gaf var herra tha hänne sinna näruaru ömnilse (copiam ei suæ præsentiæ præbens) Bo 167 . ib 234 . " ey skal swa stor lydhonna älskare . . . gifwa olydhoghe människio sin ympnilse (copiam) ib 145. nar han (ɔ: contemplatiuus) . . . hawir brudhgommans ympnilse " ib 173 ."],"e":["ympnilse . ","ymnelse . ","ömnilse )"]},{"a":"ymnin","b":"av","c":"adj.","d":["1) ymnig, riklig. " ömpnet gudz sökilse äller närwarilse (divinæ dulcedinis immensa copia) " Su 171 . jak skal giua honum . . . mik siäluan j hulkom alt got är ok alt ympnyt (omnis abundantia) Bir 3: 6 . " thu skalt ympnit hafwa " ib 1: 6 . " at han maghe ympnyt giua ib (Cod. B) 351. hafua ympnit af allom ondom tingom mP 1: 235. - til ymnins, till öfverflöd, i ymnigt mått. skal thik oc thinne släkt hwete oc wiin oc oleum til ymnins warda " MB 1: (Cod. B) 548 . j thik hafwer iak . . . alt got til ymnens (omnium bonorum copiam) Su 394 . ","2) tillräcklig. " ey äru thässin thing jdhir ympnyn vtan swa stor ok mykyn är jdhir höghfärdh at formattin j at opfara owir mik j giordhin thz gerna " Bir 3: 294 . " minzsta synd j hulke ther människian lustss vti ok bätra ey hona är hänne ympnin (satis est ei) til fortappilse fran hymerikis rike " ib 1: 98 . " ängin pina är swa besk ällir hardh när os at hon är ympin til thinna synda (sufficiat ad puniendum pecata tua) " ib 87 . Ber 11, 205 . MP 1: 56 . - n. sing. (i predikativ förbindelse äfven med mask. el. fem. subst.). tillräckligt, nog. thätta äruodhit . . . thz skulle hawa varit ympnyt til var fulcommin atirlösn Bo 22 . " han hafdhe altidh sidhan ymnit " KL 272 . hon scal giwa idhir ymnit ib 106 . Bir 1: 197 . " at iak skulle ymnyt göra (satisfacere) for orättin som os var af mannenom gör " Bo 185 . " älscoghe är gudz budhordh som ensamit är yfnit (Cod. C yffrith 967) til himerikis lön " Bil 158 . " vil han gifwa os wan lusta ok vilia. thz är os ympnit (sufficit nolis) " Bir 1: 16 . " mykith är then nizsker hwilkom som gudh är ey ömnith (sufficit) " Ber 129 . " hwat ey är thz tha ympneth äller nogh hwarie enne älskande siäl (numquid sufficit hoc animæ amorosæ) " Su 98 . " säla guddomsens närwara skal wara allom, al thing oc ömnith " Ber 214 . " mik är ömnit at widherga for gudhi mina synde " ib 226 . Bir 2: 117, 144, 5: 31 . ymnit vari (sufficiat) thic. at thu tha saat mic KL 223 . " thz är ymnat (för -it) at thu drapt min brodher (sufficiant tibi quæ fecisti) " Lg 550 . " ey är ömnith at byria godh thing vtan at the wäl framhaldins til ändans " Ber 70 . " eygh är ympnit kötzsins renlekir, wtan hugxsins renlekir fölghe " Bir 5: 17 . " hälwite sigher aldre ömnith (satis est) " Ber 125 . - n. adv. ","1) ymnigt, rikligen, i ymnigt mått, i öfverflöd, i mängd. hwa som ympnith hawir smör han kastar sompt i sin kaal (cubi butiri satis est imbuterabit olus) GO 164 . " haffwandes ympnet alla handa wapn " MB 2: 220 . " örlegis män haffwir iak sampnat ympnit " ib 274 . RK 2: 5831 . " pyppare oc bassunara lek man ther ömid höra fik " ib 6143 . ib 191 . " dantzce ok leka wara ympnet ther " ib 5175 . ","2) mycket, i hög grad, högeligen, synnerligen, ganska. ymnit thäktis hanum thz KL 42 . bosunar ok bambor for them ridha at man ma höra ympnith vidha Fr 3000 . " wakta thik swa fore fafängo. som thu vilt vara vtan frestilse af dyäflenom. ok än stundom ymnit storlika af thino eghno kyti " Ber 253 .","3) tillräckligt, nog; mer än tillräckligt. " iak vil haua naturinna oc kropsins mätte ok fylle ok iak skal giua hänne ömpnyt huat hon bedhis (quod appetit sufficienter dalo ei) " Bir 3: 34 . " jak höre ok see thik ympnit hawa mang ordh (satis verbis abundare) ib 1: 398. " ib 3: 350, 4: 309 . " huat ey waro mine apostoli wtan ärffuode, hwilkom jak formatte wäl haffua giffuit all thing ympnit (sufficienter) " ib 36 . VKR 79 . fac finem ludo quia lusisti satis . . . ända lekin thy at thu lekte ymnit KL 120 . " thu oroadhe ok omakadhe ympnit (satis) thesso gudz creature " Bir 1: 50 . " ey är hon änglomen liik vtan thik oc thinom likom som ympnyt synis (satis patet) " ib 3: 66 . " sighiande sik wara . . . ymnit moghande til al thingh (ad omnia sufficientem) " ib 1: 321 . " är ey thz ympnyt (motsv. st. " MB 2: 379 nogh) stor sak KL 384 . " ympnit länge hawir iak här lifwath " VKR IV . mz ympnit (satis) vppinbarom teknom Bir 1: 68 . ib 255 . - Jfr yfrin, ymno."],"e":["ömnen Ber 11 . ","lympnin Bir 1: 87, 98 . ","ymnit . ","ympnit . ","ympnet MB 2: 220 ; RK 2: 5175 . ","ympneth Su 98 . ","ympnyt KL 384 ; Bo 22, 185 ; Bir 1: (Cod. B) 351, 2: l117, 144, 3: 6, 66. ömnit Ber 226 . ","ömnith ib 70, 125, 129, 214, 224 . ","ömnid RK 2: 6143 . ","ömnidh ib 5831 . ","ömpnidh MP 1: 56 . ","ömpnet Su 171 . ","ömpnyt Bir 2: 144, 3: 34 . ","omneth RK 2: 191 . ","yfnit Bil 158 . ","ymnins MB 1: (Cod. B) 548 . ","ymnens Su 394 . ","ömnin Ber 205 ), "]},{"a":"ymnin","b":"av","c":"adj.","d":["1) ymnig, tillräcklig. Eyg torwom wi iders goz widher, t[hy] ath wi haffom ympnit goz KarlM (El) 39. wi haffwom nu yfuit (för yfnit) Prosadikter 187 . Jak haffwer ympnith goz, barn oc thiänisto folk SvKyrkobr 52 . 2) n. adv. nog, mycket, synnerligen, i hög grad, ganska. iak ma yfuit (för yfnit) illa for ty iak haffuer enga glädhi Prosadikter 211 . " hon är allom ympnet, gudhi oc änglom oc iämwäl människiom " JMÖ 102 . Thätta är nw ympnith sakth SpV 121 . SD NS 2: 674 (nr 1756, 1413)."],"e":[]},{"a":"ymninga","b":"av","c":"adj. adv.","d":["se ymningo."],"e":[]},{"a":"ymninga","b":"nn","c":"","d":["öfverflöd; fulhet; tillräcklighet. til ymningo, rikligen, till mättnad; tillräckligt. formatte iak wäl at gifwa them . . . wärldinna them til ympningo (satieatem) the the nu aldre mättas aff Bir 1: 102 . " thino folke . . . hwilko thu j ökninne af thörre halline gafft rinnande vatn til yfningo " Gr (Cod. D) 379 ."],"e":["ympnina . ","yfninga )"]},{"a":"ymningas","b":"vb","c":"v. refl.","d":["1) öfverflöd, vara ymnig, finnas i ymnig el. lrikligt mått. inganga i the hwilona hwar swa stoor glädhi ömpnings (superabundat) vtan vanskilse Bo 255 . Skrifter till uppbygg. 30. hwar som ömingadhis (absundavit) syndin ivir ömningadhis (superabundavit) nadhen Ber 5 . Su 415 . nar wrangelikhetin ympyngas (abundaverit) owir matto Bir 3: 188 . " hwar lather och sqwalder öfningas " Ber 176 . j . . . biscopanna husom j hulkom ofmykyn gulz ok sylffs owirflödhelikhet ympningas (abundat) Bir 3: 259 . Ber 97 . ","2) hafva öfverflöd, vara rik (på). the (ɔ: hälghe martyres oc confässores) ympnyngadhos (abundabant) j tholkom thingom ok tholkom vaknom Bir 3: 381 . jak see thik ympnyt ympningas i ordhom (satis verbis) abundare) ib 4: 309 . " thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas mädh alle luste[li]khet Skrifter till uppbygg. 26. "","3) vara tillräcklig, vara nog, räcka tll, förslå. äkke ympningas älla dughir licamlikin vtan huxsins ödhkn Bo 47 . " väntir iak i thätta sin thz ömpnyngas at sighia (hoc dicere sufficere puto ad præsens). at här thykkis första allirsins godha enfalloghet vara opnyadh " ib 140 . " han sa at hans pina oc dödhir ömningadhis (sufficiebat) allom än tho at hon dugdhe (proficiebat) äkke allom " ib 166 . " thz som öfrit är a forskullaminna vägna. thz ympningas äkko vilianom (non tamen satis est ad votum) " ib 93 . " teridacius . . . kastadhe owir murin w stadhenom swa mykyt höö at thz ymningadhis allom thera hästom " Gr 268 . " hymilin ok iordhin ymningas ey honom vtan han bedhis än bäzsta gafwor af mannom " Bir 1: 224 . " ib 3: 227. thz (ɔ: mit hiärta) . . . leta hwar thz marhge hwilas, och finder änkte thz thy ömningas, ffor än thz gar ather til christum " Ber 225 . " ympningas mik at thu längdan til skodha mik mädh thinom millasta öghom Skrifter till uppbygg. 23. hwat ey ymnigas þic nw krapta til synda bättring " KL 187 . " rikesins ingiäl ympnings ey til thz " Bir 3: 441 . " enna natta thwang skulle hawa ympningatz til alra världinna atirlösn " Bo 34 . äkke ympningas (sufficit) til människionna helso at läsa älla höra gudz ordh. vtan at the fulcomnas mz gärninginne ib 233 . " astundanin mz samthykkionne ömpningas (sufficit) til at tappa alla forskullan " ib 127 . timen ympnyngas ey honum til rensaskolande värdhelica äptir thy rätuisan vtkräfwir the synde hulkka han syndadhe mot gudz miskund Bir 3: 423 . ","4) räcka till (för), vara vuxen. ey ympningas iak til swa stora byrdhe Gr 309 . - vara i stånd att, förmå. jak ympningas ey at lica göra for mina synde Skrifter till uppbygg. 19. - Jfr ivirymningas, ymnoghas, ymnungas."],"e":["ympningas . ","ympnyngas . ","ömningas . ","ömpningas . ","ömpnyngas . ","öfningas . -as, -adhis, -atz),"]},{"a":"ymningas","b":"vb","c":"v.","d":["ha överflöd, var rik på ngt. thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas mädh alle luste[li]khet SkrtUppb 26 ."],"e":[]},{"a":"ymninge","b":"nn","c":"","d":["ymnighet, öfverflöd. at ymninga, i ymnighe, riktigt. skal thik oc thinne släkt hwete oc wiin oc olia at ympninga wäxa (Cod. B til ymnins warda 548) MB 1: 215 . Jfr ymninga, f., ymnunge."],"e":[]},{"a":"ymninge","b":"nn","c":"","d":["överflöd. " thy wilia the wm fastagangin haffwa köth til ymninga " SkrtUppb 11 . Thätta war sodome synd, offaata oc drukkinskap, läti oc öffninga kost SvKyrkobr 68 ."],"e":[]},{"a":"ymninger","b":"nn","c":"","d":["ymnighet, öfverflöd. j ymninge thera bryllöp war (d. v. s. ståtligt gick det till vid deras bröllop) RK 1: 440 ."],"e":[]},{"a":"ymninger","b":"av","c":"adj.","d":[" , se ymningo."],"e":[]},{"a":"ymninghet","b":"nn","c":"","d":["1) ymnighet, öfverflöd, rikedom. " girnas i wärldz thinga ymninghet " Ber 259 . gudz gafua ympninghet KL 321 . " mz sinne ympnynghet halp hon mangom " ib 322 . ","2) tillgång, förråd. " then samy gudhin som tha ökade matidena, ok öffninhetana j them fem brödhoman, til fem thusandh folk " MP 5: 229 . - Jfr ymnighet, ymnoghet, ymnunghet."],"e":["ympninghet . ","ympnynghet . öffninghet),"]},{"a":"ymningo","b":"av","c":"adj.","d":["n. tillräckligt, nog. then som . . . öffninghä war sik syälffwom alla stadhz j hymerike oc jorderike MP 5: 67 ."],"e":["öffninghä )"]},{"a":"ymningo","b":"av","c":"adj. adv.","d":[" A) adj. n. ","1) ymnigt, rikligt, mycket. ömninga haffdho the i geen Lg 3: 11 . ","2) tillräckligt, nog. " medh vpnyngo goze begafuath " VKR 75 (kan föras till ett adj. ymninger). swa at hwar the i conuentonne var ympninga fik til sin deel KL 333 . " vare ympninga til sancte clare hälaghetz vitne hänna dygdhelica liuärne " ib 362 . " bödh at them skulle ympnina gifwas til thera hästa " Gr 323 ; jfr 1. B) adv. ","1) i ymnighet, i öfverflöd, rikligen. ther var ympninga alla nadhe til dryk ok ätan badhe Fl 575 . ","2) mycket, synnerligen. " ympninga riik i gooz " KL 321 . ","3) tillräckligt. " sidhan klostrith är ympnyno begafua af gooz " VKR 76 ."],"e":["ympnyngo . ","vmpnyngo . ","ympninga . ","ömninga )"]},{"a":"ymnis","b":"ab","c":"adv.","d":["ymnigt, i ymnigt mått. the skulu . . . ympnis (för ympnit el. til ympnis?) thola al ondh thing (malis omnibus abundabunt; motsv. ställe MP 1: 225 " har hafua ympnit af allom ondom tingom) " MP 2: 190 ."],"e":["ympnis )"]},{"a":"ymno","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) ymnig. " riklig. hui mun (för munu) kununga ok höfdinga warda girughe up å werulzlikt godz the thet haua ympne " KS 29 (73, 31) ; jfr 2; möjl. snarare att fatta ss adv. thet är rikr man then ymno rikedoma hauer ib 48 (121, 52). thes hauom (för hauom vi) ympna äptedöma (för -döme?) bådhe ny ok fornt (för forn) ib 30 (76, 32); kanske bör dock här äptedöma fattas ss gen. pl. beroende af ympna (nog af el. rikligt med exempel); jfr Landtmanson, Undersökn. öfv. språket i skriften: Um styrilsi kununga ok höfdinga s. 94, 115. tedhe gudh honum ömpna godhgerninga oc järtekne Bir 2: 39 (måhända att fatta ss ack. pl. till lyfrin el. ymnin). ","2) tillräcklig, nog. " vm ey är inländes ympno födha til " KS 74 (181, 81) . ens mans natura hauer ympno af föghelik ting ib 46 (118, 50). at han måge få sinom vndidånom ympno göra medh androm landom ib 63 (156, 69). - Jfr yfreno."],"e":["ympno . ","ympna . StadsL B 19: pr. i var.; KS 30 (76, 32) . ympne. ömpna),"]},{"a":"ymnogha","b":"ab","c":"adv.","d":["ymnigt, riktigt, nog. Affatim ympnogha GU C 20 s. l10. Dotatim idest habundanter ympnogha ok noogh ib 201 . Inundo . . . ymnogha ökia oc flödha ib 40 . Exundo . . . ympnoga vpflödha ib 247 ."],"e":[]},{"a":"ymnoghas","b":"vb","c":"v. refl.","d":["1) hafva överflöd (på). the . . . ympn ogados meer j ilko ok wranglikhet (plus aliis abundabant matalia et iniquiate) Bir 1: 197 . ","2) vara tillräcklig, förslå. nakor likamans plikt oc pina . . . hulken . . . ympnoghas oc fult gör om hon kärleka görs Su 188 . " en minzste drwpi mins dyrasta blodz . . . haffde ympnogatz oc nok fult giort oc wärdh warit för alla wärlenna synde " ib 186 . " thetta aldra dyrasta wärdet . . . ympnoghas nogh opfylla oc lika göra för all war broth " ib 184 . " hwilkom . . . ympnoghas (suppetunt) thera godgerninga " ib 207 . " enkte ympnogas (sufficit) älskarenom, wthan thän som älskas " ib 99 . thinne siäls astundhan är eth oändelikit grwndh, til huilkeni opfyllelse kunna ey ympnogas alla wärldzlika glädhrs ib 124 . - Jfr ymningas, vmnungas."],"e":[]},{"a":"ymnoghas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. ha överflöd, överflöda. Jnualeo . . . ökiass oc ympnogass GU C 20 s. 39 . The ondhe här ympnogas j allo godho SvKyrkobr 176 . somlige godhe här ympnogas j rikedomom ib 177 . thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas SkrtUppb 26 ."],"e":[]},{"a":"ymnoghe","b":"nn","c":"","d":["överflöd, rikedom. Abundare ymnogha haffua GU C 20 s. 4 ."],"e":[]},{"a":"ymnogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ymnig, riklig. alla städher för sag han mz ympnogha spisningh MB 2: 271 ; " jfr 4. - öfverflödande, öfversvallande. aldir frögdinna ympnogher löste " Su 200 . ib 22. ","2) ymnig, talrik. " var almogen ympnoger pa alla sijdhor " TK 274 . - pl. ymniga, i mängd befintliga. linskäffuor hwilke ther ympnoghe varo MB 2: 6 . ","3) rikligt försedd (med), rik (på). the waro ympnoghe mz iärntagadhom stridz waghnom (falcatis curribus abundabant) MB 2: 70 . " tha paa then tijd . . . waro fatiga swena ympnogare ok rijkare i syna hafuer, silf ok gull, än the nw äre " GS 66 ( 1489) . - rik, fruktbar (på). eth landskapp . . . szom well ymnocth war på frucht oc win RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 267 . ","4) tillräcklig. " stwndom haffwer ekke wathnith warith yffnogith härenom til ath drikka Peder Månsson Liber B (Cod. Holm.) bl. 245 verso. thär . . . skal wara nogh skogher. math oc yffnogit goth wathn " ib bl. 239 recto (kan föras till 2). ympnogth är at thu äller try tusand folk tith sändis MB 2: 17 . - pl. tillräckliga, tillräckligt många. ath . . . the jnne ärw j stadhenom haffwa ey yffnogha kärffwa til ath aather stoppa holith mz PM 4 ."],"e":["ympnogher . ","yffnogher . ","ymnocth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 267 . ","ympnogth MB 2:17 . ","yffnogit . ","yffnogith ) , "]},{"a":"ymnogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) ymnig, riklig. Copiosus . . . ömpnogher ok riker, inde Copiose . . . ömpnelika et Copiositas . . . ömpnogheth GU C 20 s. 148 . En täk twnga är omnogh i godom mwnne ib 232. skipta ympninga almosor Mecht 323 . 2) rikligt försedd, rik. tw . . . war saa ympnog giord j rikedoma oc ägedelar Troj 170 . - utrustad. Meniatus . . . plankader bygdher oc ympnogher j mins dödhz thima en ympnogher (sufficiens) panther Mecht 86 . Thet är thy ömpnokt nakot aff myklo (sufficiunt igitur pauca de multis), wthan hwilkra smak jomfrudomsins forskullan . . . kan thu ey faa SpV 63 . " medh thera äpthirdome som äru offwan os, äru ey ömpnogh (non sufficiunt) ib 28. Thz kan ekke alth koma j thänna gärningena, hwat giort är j hedhindomenom om jomfrunar, nar thz är ömpnokt christi jomfrum til äptirliknilse ib 344. lHör thö som flöghir, jak lärdhe, j hwilko jak fulkomlikin ok ympnoghir (sufficiens) skulde wara " ib 359 . ib 146, 237 . 4) nöjd, tillfreds. Contentus twluger ömpnogher GU C 20 s. 144 ."],"e":["ömpnogher )"]},{"a":"ymnoghet","b":"nn","c":"","d":["1) ymnighet, överflöd, rikedom. Copia ömpnogheth GU C 20 s. 148 . Satis . . . ymnogheth ib 547. thätta är een stor afflingh Mildheten medh ympnoghetinne (sufficentia) ib 528 . wälsignilsinna nadh ok ömpnoghet SpV 94 . ib 283 . " then samy gudhin som tha ökade maltidena, ok öffninghetena j them fem brödhoman " MP 5: 229 . " oändelighin ympnogheet til alh oth (omnis bonis copia) " Mecht 76 . alla godha tingha rikedoma oc astundande tinga offwerflytande ympnikhet ib 204 . " j hwilkom ensampnom är en oc fwl ympnikhet til alt goth ib 235. hans hiärta skal äwärdheligha glädhias j mino hiärta mz särlighe frihet ok krasanna ympno[g]het " ib 309 . " thär mädh märkis taranna ömnoghet ok grat " SkrtUppb 123 . Aff hiärtans ömnoghet talar mwnnen ("varav hjärtat är fullt") ib 131. Maria thu som allom är alt lgiordh, thz är allom til ympnoghet JMÖ 102 . alla lgodha tingha ymnoghet oc häloghet öktis mädh them JMPs 424. 2) tillräcklighet. at han egh haffdhe klädhe til ymnogheeth at swepas vtj SkrtUppb 276 . ","3) tillfälle, möjlighet. Locus . . . ymnogheth makt vilkordh GU C 20 (hand 2) s. 95. om swa ware, at ympnoghetin (copia) ok siälffwallit gaffwis SpV 230 Jfr även ympnilse."],"e":[]},{"a":"ymnoghet","b":"nn","c":"","d":["1) ymnighet, öfverflöd, rikedom. skal them aat thenna porten inganga warda wälsignilse ymnoghet (abundantia benedictionis) Bir 4: 93 . " i tik haffuer . . . alla godha tingha ömnoghet (omnium bonorum copiam) " Su 22 . " aff kärleksxsens ympnoghet oc dröffwilsanna mykkelikhet (ex magnitudine amoris et deloris) " ib 24 . aldra andelika glädinna fulstopa ympnoghet (spiritualium exuberantia gaudiorum) ib 73 . " alla nadhanna ympnoghet " ib 376 . ib 2, 37, 38, 110, 139, 281, 292, 302 . i thy haffuer iak mik sath rätwisonna fulkommelikhet . . . i thy förskullade sanna (för försknllilsanna?) ympnoghet (copiam meritorum) ib 179 . " aff the mykle ympnoghet hon haffde aff ödhmyuktenne " Lg 3: 423 . - (?) copia, ymnoghet GU 3 . ","2) tillgång, tillfälle, tillåtelse. at iak maghe fa ympnogheet oc tilfälle at fara the ryesona (ut mihi ad hoc copia detur eundi) Ansg 189 . - Jfr ymninghet, ymnunghet."],"e":["ympnoghet . ","ympnogheet . ","ömnoghet Su 22 . ","ömpnoghet ib 37, 38), "]},{"a":"ymnongas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. räckt till, förslå. Han ensamen tekkis allom, ympnongas allom till forsculdan J Buddes bok 168."],"e":[]},{"a":"ymnungas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. L.","1) vara tillräcklig, förslå. egh ymnungas idhir reghouna fasta Bo 136 . " hans pina ymungadhis os till helso " KL 178 .","2) vara i stånd. ymungas the at see siin göraskolanda thig Bir 4: (Dikt) 242. engin hughir ymungadhis huxa hans myliklikhet ib 243 . ib 250, 271 . - Jfr ivirmyungas, ymningas, ymnoghas."],"e":[]},{"a":"ymnunge","b":"nn","c":"","d":["ymnighet, öfverflöd, rikedom. " hon girnas wtthydha hans ömnungas sötma aminne (memoriam abundantiæ suavitatis hujus) " Bo 117 . Jfr ymninge."],"e":["ömnunge )"]},{"a":"ymnunghet","b":"nn","c":"","d":[" = ymninghet 1. ömnungheth aff alle frygdh JP 61 ."],"e":["ömnungheth )"]},{"a":"ympa","b":"vb","c":"v.","d":["ympa. Ympa winträ . . . Winträ ympa aff grenomen j gammul trä . . Winträ ympas j twäskona matto . . qwisthen som ympas PMskr 319. somme ympandis skära badha ändana aff winqwistenom ib 320 . Wjnträ magha ympas swa . . . ib 324. bidhiom thy lilionnas sädh . . . sik siälffuan ympa ällar saa j os JMÖ 60 . Se f. ö. impa."],"e":[]},{"a":"ympa","b":"","c":"","d":[" , se impa."],"e":[]},{"a":"ympan","b":"","c":"","d":[" , se impan, impilse."],"e":["ympilse"]},{"a":"ymsa","b":"ab","c":"adv.","d":[" L. Jfr ymis 1."],"e":[]},{"a":"ymsa","b":"vb","c":"v.","d":["ombyta, låta omvexling inträda i (ngt), ändra. at wi äpther tymanna oc ärendenna fall ympsom vaara doma MB 2: 203 . ympsom wi, oc wändhom warth maal j tässe took Su 4 . "],"e":["ympsa . pres. -ar),","ymsa sik , ända sin plats el. sin ställning, vända sig, vrida sig. ymskär han sik vsall j thöm brinnand eldhenam ok jtkeliga aff jnnerstä värkiom ok jlzsko vändher sik aff ena sidho pa the andra LfK 238 . - refl. ymsas, ändra plats, ombyta vistelseort. ympnasas ther oc föras främadha siäla aff eth pina rwm oc j annat So 249."]},{"a":"ymsan","b":"nn","c":"","d":["vexling, omvexling. timanna ypmsan (varietas) Su 290 . - omevexling i sätt att gå till väga. aff gudelike sökilse ypmsan (vicissitudine), at hon sik stwndhom fraa dragher mannenom Su 9 ."],"e":["ympsan )"]},{"a":"ymsas","b":"vb","c":"v.","d":["refl. förändras, växla. Altidh ymsäs (variatur) mannen i ostaduga vänto mellan medgongh ok mothegongh J Buddes bok 162."],"e":[]},{"a":"ymse","b":"av","c":"adj.","d":["oc adv. 1) omväxlande, växelvis, ömse. Alternatim ymse GU C 20 s. 17 . Mutuo . . . inbyrdis oc ymse ib (hand 2) 169 . " j thässo waro inbyrdis ällir ympse talan " SpV 95 . ymse (alternando) hördhos thässe siw ängla chorane Mecht 47 . ","2) en de. . . andra. ömse wilia hugga och ömse wäria KarlM (El) 69."],"e":["ömse )"]},{"a":"ymse","b":"av","c":"adj. adv.","d":["A) adj.","1) vexlande, omvexlande. ympse omskiptilsin (d. v. s. vexlingen mellan den himmelske brudgummens kännbara närvaro och frånvaro). quälia . . . ok mödha (vicissitudo motestat) Bo 91 . ","2) omvexlande, olika. " mz ympse karom (aliis atque aliis vasis) baaros jn rättene " MB 2: 179 . ","3) skiftande, brokikg. " a hwilkins mantz köt eller hwdh wäxa aff nyo ymse (diversus) liter oc liwsa blemor " MB 1: 361 . ","4) ömsesidig? the haalla thaghar ympse leek (strid med hvarandra?) Al 1761 . B) adv, ömsom, omvexlande, vexelvis. ymse . . . ok, än . . . och än, än . . . än. swa pläghir brudhgommin ymse fara fran. ok koma til siälinna Bo 93 . " swa pläghir han ymse fara ok koma til andelica människio ib. ""],"e":["ympse )"]},{"a":"ymsegöra","b":"vb","c":"v.","d":["omväxla. Alternare ymsegöra ok synder skingra GU C 20 s. 17 ."],"e":[]},{"a":"ymselika","b":"ab","c":"adv.","d":["skiftevis, ömsom, hvarannan gång. PM 77 ."],"e":[]},{"a":"ymseliker","b":"av","c":"adj.","d":["olika slags. i ömskelikom gärningom the tima thu skipadhe SvB 219 ."],"e":[]},{"a":"ymseliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) skiftande, vexlande, ombytlig. tha wardir ömskelikin winthir LB 3: 194 . ","2) åtskillig, olika slags. thz tekner ympselikin siukdom LB 3: 186 . i ömselicom (diversa) gerningom Bib 4: 139."],"e":["ömseliker . ","ömselikin . ","ympselikin )"]},{"a":"ymska","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ymsoghet","b":"nn","c":"","d":["omväxling. Alterias idest viscissitudo ymsorgheth GU C 20 s. l7."],"e":[]},{"a":"ymsom","b":"ab","c":"adv.","d":["omväxlande, växelvis. jak wil ympsom frögdhas j them j enkannelika oc särdelis glädhi Mecht 356 ."],"e":[]},{"a":"ymsom","b":"ab","c":"adv.","d":["omvexlande, vexelvis; den ena gången efter den andra, en efter annan, den ene efter den andre. komo the baden pa the snäfwa broena, ynpsom fallandes, tha thundalus beholt broena, laagh koen nidre ok ginstan effter koen sik oprekte laagh thundalus j kerret ok swa sik ynpsom siin j mellan trätendes ok fallandes komo the mith a broena (cum stabat anima, cadebat vacca, et cum vacca stabat, cadebat anima, et sic versa cice modo stabant et modo cadebant, usque dum ad medium pontem veniebant) LfK 226 . " ymsom om tänkiandhe hälga manna glädher oc ära ib 128. mz synom vslom järnkloom riffw the ok slitw theres . . . kynner ok kinbeen ok ympsom sagde see nw vsul siell see thztä är thz folk tu älskäde ib 217. gaffuor stroa sändes ok halfue större loffuadhes ymsom aff mangom ok flerom herrom " Lg 3: 536 . huilka . . . alla . . . ymsom (singillatim) gingo fram ib 548 ."],"e":["ympsom . ","ynpsom )"]},{"a":"ymta","b":"vb","c":"v.","d":["mumla. " ffore han ymtar " MD (S) 222 . - glunka, i smyg el. hemlighet tala (om ngt). then vägfarende swa väll som then boolfasthe man hafwer länge ymptid och taldeh ther om BSH 5: 385 ( 1510) ."],"e":["ympta . "]},{"a":"ymuman","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"yngre","b":"","c":"","d":[" , se unger."],"e":["yngster"]},{"a":"yngska","b":"nn","c":"","d":["ungdom, ungdomstid. " then må aldrei warda godhr herra ella husbonde, then fåfängr ok olydhen liuer i sine yngsko " KS 46 (117, 49) . är . . . thz omöghelikt, at nåkor må meth rettom sakom få hedr i sinne älle, ther fåfängr ok olydhen liuer i sinne yngsko ib (117, 50) . huadh barn nimma i tera yngsko, thz halda the ok älska giärnt tå te warda älder ib 52 (132, 56). ib 51 (på fyra st.; 129-130, 55). som j sinne önsko (primævæ justentius flore) tillböriadhe at wänias i fafängonne Su 383 . tha jak . . . tröste ofmykit a mina önsko ib 405 . " godh ware ynskan¬ ware ey fulskan (si non desiperet pubertas grata maneret) " GO 901 ."],"e":["yngzka: -o KS 51 (129, 55) . ynska. önska),"]},{"a":"yngska","b":"nn","c":"","d":["ungdom. " aff syndhom them som iach haffuer giort aff önsko aldre KarlM (Ver) 98. ""],"e":[]},{"a":"ynia","b":"nn","c":"","d":["lök? perla? " hwa blidhelika bidher the kunno ey synia man ma hänne lokka mz et " Al 238 ."],"e":[]},{"a":"ynka","b":"","c":"","d":[" , ynkan, ynkelika, ynkeliker, se ömka, ömkan, ömkelika, ömkeliker."],"e":[]},{"a":"ynka","b":"","c":"","d":[" , se ömka, ömkelika, ömkeliker; mädhynkia."],"e":["ynkelika , ","ynkeliker"]},{"a":"ynna","b":"vb","c":"v.","d":["behaga, tillfredsställa. " om the ey fa the dectingen thöm ynnir " FM 564 ( 1512) . - refl. ynnas, ","1) vara nöjd, vara tillfredsställd. iag . . . såå förstod thett (riket) att swenske män wäll ynthes ther medh RK 1: (Till t. LRK) s. 244. ","2) behaga, täckas. " saa lenge jak eder tiäner, oc eder myn tiänest ymnes " BSH 5: 146 ( 1507) . - opers. som idher sielff tyckis och ynnis BSH 5: 123 ( 1506) . the willo . . . giffwa sig fran myn herre, hwart them täktes och yntess ib 185 ( 1507) . ib 155 (1504), 303 (1508)."],"e":[]},{"a":"ynna","b":"","c":"","d":[" = hinna v. hinna upp. Konwng Priamus . . . reed äpter Hectorem oc ynthe honom foren han kom j slaget Troj 182 ."],"e":[]},{"a":"ynna","b":"","c":"","d":[" , se inna."],"e":[]},{"a":"ynne","b":"","c":"","d":[" , se inne."],"e":[]},{"a":"ynnist","b":"nn","c":"","d":["ynnest, välvilja, godhet. swa framth the ey wilya mista konwngse[n]s ynnesth PM 28 . " sig ey annet forwetendes eller forhopendes wten kärlek ynnest oc goduilia besynnerlig aff for:na högborna forstinne oc täss metholdh " BSH 4: 282 ( 1501) . takker jak eder för all then äre, krlig, ynnesth och wälweliogheth, i mik bewist haffwa ib 5: 169 ( 1507) . wil hans nad wände sin ynnest til mik ib 171 ( 1507) . vij tacke eder ganske kärlican ffor eder ynnist ok goduilia i thet ok alt annet FM 134 ( 1502) . fför hans godwilie och stor ynnes HSH 24: 95 ( 1517) . ib 94 ."],"e":["est . ","-esth . ","-es HSH 24: 94 (1517), 95), "]},{"a":"ynnist","b":"nn","c":"","d":["ynnest, välvilja. Kiere . . . herre, tager wor scriffuelse til ynnest oc wilie STb 5: 327 (1521)."],"e":[]},{"a":"ynskia","b":"","c":"","d":[" , se önskia."],"e":[]},{"a":"ynskia","b":"","c":"","d":[" , se yskia."],"e":[]},{"a":"ypersker","b":"","c":"","d":[" , se ipersker."],"e":[]},{"a":"ypin","b":"","c":"","d":[" , se opin."],"e":["yppin )"]},{"a":"ypin","b":"","c":"","d":[" , se opin. The haffdho öghonin yppin SpV 39 . " medh ypnom öghom " ib 293 . medh ypnom munne ib 327 (2 ggr). (han skall) latha jngen hol yppen PMskr 304."],"e":[]},{"a":"ypin","b":"","c":"","d":[" , se opin."],"e":["yppin"]},{"a":"ypinbar","b":"","c":"","d":[" , se opinbar."],"e":["yppinbar"]},{"a":"ypna","b":"vb","c":"v.","d":["1) öppna, göra öppen. han ypnadhe sinom vinom himerike mz sinom dödh MP 1: 27 . for allom . . . vpnadhe thv himirike Bir 4: 135 . ib 2: 264 . hon opnadhe hwalfuith Fl 453 . " tha ypnadhe äller vplath herran gudh axla tannena j asna käfftenom . . . oc strömadhe ther klarasta watn " MB 2: 119 . " thz ypnar swetboronar som for hade warit lucta " LB 3: 68 . then olyan ther man gör aff hyllelöff . . . öpnar lykt saar ib 2: 38. ypnadhin i hans sidho mz spiute KL 395 . MB 2: 389 . " hulkin swa som mz nyom dygdhom ypnadhe väghin som i världinne var swa som atirfallin til dygdhanna fulcomlikhet " KL 323 . " the opna sin poort " RK 2: 1458 .","2) öppna sig, öppnas. ypnaþe (Bil, Cod. C, D öpnadhis 1024) himinen Bu 531 . " opnaedhe hans saar " MD 38 . ","3) öppna, yppa, uppenbara. honom sculu the ypna thera sanwit VKR 17 . ","1) bildl. " thera öghon opnadhos " MB 1: 132 . ib 136 . (ypnadhsi) för upnyadhis: tha ypnadhis iomfrv maria sorgh (jfr på motsv. ställe Bo 205: sorghin vpnyas) , ok war mykit rädh Lg 3: 94 .)"],"e":["öpna . ","opna . ","vpna . ","upna . ","-ar , ","-aþe ),","ypna sik , öppna sig, öppnas. dödhra manna grafua the ypnadho sik KL 393 . MB 2: 338 . " at iordhin opnar sik vnder thera fotom " ib 1: 405 . - refl. ypnas, "]},{"a":"ypna","b":"vb","c":"v.","d":["öppna. Hans thulamodh ypnahe honum himerikis rike Hel män 103 . Watnkällonar öpnadhos ok syntos SpV 182 . PMSkr 304, 305 . - öppna sig, öppnas. tha syntis j thät sama . . . at mansins bryst ypnade ok lokit aff karena MP 4: 31 ."],"e":[]},{"a":"ypnadher","b":"nn","c":"","d":["öppnande, öppning. Gak thy in wm thänna saranna ypnadh (aperturam) SkrtUppb 55 . Hwar hatar ekke the inlykkiona ypnadh (clausuræ apertionem) ib 79 ."],"e":[]},{"a":"ypnadher","b":"nn","c":"","d":["öppnande. " hwar hatar ekke the inlykkionna ypnadh (illius apertionem clausuræ) at hwilkom wth maa gas fran gudhi Skrifter till uppbygg. 79. ""],"e":[]},{"a":"ypnan","b":"nn","c":"","d":["öppnande. sidhonna öpnan (dvs. uppstingandet med spjut av Kristi sida) SkrtUppb 51 ."],"e":[]},{"a":"yppa","b":"vb","c":"v.","d":["framdraga, uppröra, rifva upp. wi . . . wiliom thet her efter aldrigh opröra älla vppa BSH 1: 182 . ( 1381). hulken aff bröderne vpwäcker eller ypper någen förlycht sak mz wrede SO 222 . ","1) öppna sig, öppnas. lykkes een dör tha oppas een annor GO 304 . " i samma stundh oppades thz första hall RK 3: 1057. "","2) gifva sig till känna, uppenbara sig, uppenbaras komma i dagen. theres glädi må yppas så mongelwnd RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263 . " sedhen epther thenne wåde lath gud ther yppas syna nåde " ib 3: (sista forts.) 4952 . ","3) yppas, yppa sig, uppkomma, uppstå. öpedes ater onth manga lundh RK 2: 203 . " tha öpedes swenska manna wanda " ib 22 . " tha yppeleds vtländzka fogada wande " ib 847 . " tha öppes thz we ther aldre forgar " MD 111 . ib 514 . - yppa sig, träffa, drabba. med dat. för then soth yppis honum LB 2: 59 . ","4) komma upp, uppröras, framdragas. mangh thingh öppas ok sanninden rönis (emergit verum licet extent cismata rerum) GO 292 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 134."],"e":["öppa . ","öpa . ","oppa . ","vppa . ","yppa sik , utbreda sig. ryktet yppadis sich swa widjha RK 2: 2742 . - refl. yppas, "]},{"a":"yppa","b":"vb","c":"v.","d":["yppa, omtala. Sades aff fore retta, tet Christoffer Olsson är all quiter fore tet thalith Oleff scriffuere hanom til lade, ath han ey schulle echta wara, huilkit Cristoffer ey ytermera sagth en sielffuer Oleff scriffuer yppeth och omthalit STb 3: 96 (1496). - refl. yppas (ypas) 1) uppstå, börja. Swardt slag ypades j mällom them Troj 131 . tha ypades ather swärasta strid ib. 142. huru thänna stridhenna blinda ämpne öppadhis SpV 574 . 2) framträda. Nw öpis (emergit) söta dotteren, nw skiin hon klar j jomfrulikom sidhom SpV 582 ."],"e":[]},{"a":"yppare","b":"av","c":"adj.","d":[" (öpperster) superl. A) komp. bättre. Stynga är ypparen än hwgga PMskr 127. Item wil tw them ypparen göra, tha blanda thär j muscum ib 387 . Item ypparen balla (tvålkulor) ib 399 . B) superl. främst, ypperst, förnämst. Swasom kalffwin war j gamblo laghomen öppirsta ofridh SpV 36 . ib 50, 61, 62, 76, 188, 193, 458. The första ok öppirsta sak til thätta faal är högfärdhin, ällir girnisle til manna täknadh ib 130 . them som j blandh lastir äru öppirsta (principalibus), thz är högfärdhin, skörhet, swalghit, girin . . . ib 136. här haffwer thu nw hört the öppirsta lastanna sälskap ib 142 . ib 369 . The fyerde ok öperste lönen är at gud vill henne gifwa eeth wthmerkt säthe j blandh alla syna wth valda vener j hymmerikis rike SvKyrkobr 290 . Thz äru gudz vthualde vener beprydde mz fyrom operstä dygdom ib 241 . " stenen smaragdus är grön j sinom leth, oc är yppasther j bland alla dyra stena, som haffwa grönan leth JMPs 542. Huru s. julianus omvende VII söner thes operste mandz j stadhen J Buddes bok 81. tha findher han wm the (dv. vinträden) ärw aarliga frwkthsam, oc ypasta slagh PMskr 308. oc räknas olyo trä yppasth öffwer all trä ib 334. (Det) är yppasta twall " ib 399 . " hans yperste radgifware " GPM 2: 22 ( 1508) . . . . kom legaten (Joh. Arcimboldus) then opperste personlige ffran Strengnes STb 5: 192 ( 1518) ."],"e":["-en PMSkr 127 )","ypparster"]},{"a":"yppare","b":"av","c":"adj.adj.","d":[" A) komp. förträffligare, bättre. huat kan thz yppara wära til mans lust aff hieta och sin än bruka hoffwerk mz ära MD 449 . " thäs offtaren teh swa släkkias, thäs ypparen bliffwer thz wathnith " PM XXXII . j stridz konsth är jnthe ypparen aktandis än lydnan ib 21 B) superl. öfverst, högst, främst, yppest, förnämst anseddast. there öperstä (Cod. A öuerste, Cod. E opperste) konung heet otrik Fr (Cod. C, D) 625. är han . . . en konung, och är en thön öpärst aff all theres här (de oueste van erer schare) Va 22 . jag maner tik diefwll mz then öpperstha gudh Lg 3: 62 . j stadhenom iherusalem war en man mz them rikasta oc ypersta som heet ambagas ib 665 . " thu äst then ypparste oc ärlicaste höffdinge j thenna stadhen " MB 2: 224 . han . . . kallade saman alla syna herra oc första, härtuga oc jerlo, oc yppersta örligis formän ib 146 . " thu ensammen är then bätzste oc then ypparste j allo hans rike " ib 164 . " hon . . . war the yppersta ther j landhit oc nampkwnnogasta " ib 158 . " konung dydrik lot reda et stort gästabudh . . . oc böd ther till alla the yppirste i hans rike ware (allvm hinvm rikastvm mannom er i hans riki ero) " Di 127 . the waro the ypersta i kesarens palacio Lg 436 . MD (S) 262 . " twa the yppersta som wore i konungens radh sende han til marsken " RK 2: 6822 . the öppeste xij j idhert rike ib 8294 . ib 5127 . XII the ypperste aff alth lenidh HSH 20: 98 ( 1507) . han hiölth honum yppast offuer alla syna men RK 3: (sista forts. 4225. qvinnor oc män the yppaste oc bäste ib 5644 hälga manna äpthedöme, aff hwilkom the ypärste oc främstw waro hälge appostoli LfK 54 . " then storä förstis ypperste sworne scriffuere " HSH 20: 268 ( 1508) . han . . . sporde en then öppirste docther ther om Lg 3: 62 . Su 171 . " wm thu ware aldra hälga doctorum oc confessorum then yperste, oc aldra hälga martyrum then främste " ib 197 . " budh och breff . . . aff . . . lubech och sex andre ypperste siöstäder " HSH 20: 194 ( 1507) . aff thz ypasta slecthe war han RK 2: 8321 . " j bland all thing tha haffwir oc hallir yparsta wärdoghet (primatum) likamans oc hugxens renleker " Bir 4: 72 . - ypperst, ypperligast, förträffligast, bäst. om sak. han . . . nidherslo theris yppersta wärn thorn MB 2: 269 . " alle yppet håffwor han mz sig tog " RK 3: (sista forts.) 5370. thz (ɔ: liffsens vathn) är yppasth j allom menniskios läkedom PM XXXVII . " thz är yppaste läkedom " ib LIV . " tha wthganger en yppasta lwkt ib XXIX. ""],"e":["-a MD 449 . ","-en PM XXXII, 21),"]},{"a":"ypper","b":"av","c":"adj.","d":["ypperlig, god, förträfflig. Han skal ey älska mykith lakana säng, wm han wil wara en ypper dräng PMSkr 121 . " manga flere goda ypper men j riken Arvstv 67 (1474). ""],"e":[]},{"a":"yppilse","b":"","c":"","d":[" s. öppnande. at wi maghom skodha wara atherlösn j . . . thin sigherfulla dödh, oc sidhonna ypilse SvB 19 ."],"e":["yupilse )"]},{"a":"yr","b":"av","c":"adj.","d":["yr. (om stutar) the som mykith yre ärw PMSkr 223 . Jfr ör, yrgalinhet."],"e":[]},{"a":"yra","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma (stoft o. d.) att upphvirfla, uppröra. the ey andra wärio haffdo. yrdho oc kastado lmwld oc asko j hans öghon MB 2: 292 . ","yra (om snö), vara yrväder. thz yrdhe sara oc war starkt frost RK 2: 2069 ."],"e":[]},{"a":"yreos","b":"","c":"","d":[" , se ieros."],"e":[]},{"a":"yrgalinhet","b":"nn","c":"","d":["yrgalenskap. " thy hon haffuer nogh slagh och hwgh aff hanom j hans ööl och dryckenschap och hans yralinheet " STb 4: 5 ( 1504) ."],"e":[]},{"a":"yrkia","b":"nn","c":"","d":["Jfr ayrkia."],"e":[]},{"a":"yrkia","b":"vb","c":"v.","d":["lL. odla, bruka. Excolitus . . . wäl yrkther GU C 20 s. 238 . " hwar en som wil örkia sit hiärta " SkrtUppb 117 . " swasom saandhe ok lyrkiandhe " MP 5: 134 ."],"e":["örkaia )"]},{"a":"yrkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) arbeta, bearbeta, bruka, sköta, odla (jord o. s. v.). eg. och bildl. jak yrker (excolo) ey jordhina swasom bonde älla akarman Bir 3: 366 . ib 399 . " andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias vtantil " ib 1: 280 . ib 291 . " swa som godhir man yrke iordhena mz ardhir " ib 292 . " han spordhis hwi han örkte ey sin akir " ib 2: 308 . " annar akarin bär ey vtan värsto yrtir ä huru mykyt jak han yrkir ällir gödhir (alter agroum quantamcunque diligentiam exhibureo nihil producit nisi herbas pessimas) ib. " MP 1: 87 . ST 321 . MB 2: 271 . Al 6076 . " i sighin ey yrkia akers iordh hwarte örkia eller plöghia " ib 7010 . " thu örker hwarte aker äller äng " ib 5945 . " yrkia aker watn oc skogh " ib 7053 . thin akar är örktir (excultum) Bir 2: 329 . MB 2: 314 . jdhra ärfuodhis manna lön hulke som skaro ok yrkto idhur garde MP 1: 67 . " en faghor . . . trägardher . . . huilken iak aff min barndom ympat oc örkt haffde " Su 162 . " skal godhir man yrkia (excolere) them (d. v. s. de onda menniskorna) vm ytro sinnin swa som godhir man yrke iordhena mz ardhir " Bir 1: 292. först skal han yrkia them mz munnenom talande thz som siälinne är nyttelikit . . . yrke ther äptir sin iämcristin j androm linom at han wardhe fructsambir . . . yrke ok han j öromin at han höre ey oquämelik thing ib. " thesse iordhinne swa yrkte skal gudh gifwa nadhanna rägn " ib. " tith hiärta är gudz aker, örk thy thz mz idhkelike plikt " LfK 199 . saa gudhelikan kännedom i manz örwm, örkiande them til godha gärninga Ber 143 . " fäm yxna ökiä yrkiande iordena tekna fäm människiona licamliko sin mz hulkom hon yrke opta swa iordzlica giri at hon vil ey lydha ok fölghia them som hona til himerikis krase kalla " MP 1: 193 ; " jfr 3. - med prep. cayn yrkto fast oppa iordhinne " MB 1: 162 . - abs. Al 7011 . ","2) odla (säd). wi hafwom os til mat ok födho yffrith korn vtan al mödho thz wäxer siälfft wt aff sik thz örker hwarte dödher äller qweik Al 6094 . - plantera. huar hälst eth trä fördärffuas, snarleka örker han annat i samma rwmet (aliam surrogare festinat) Su 147 . ","3) egna omsorg åt, vårda, omhulda. är visselica thz eet osino äruodhe, at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, hulkit som äkke födhir (pascere sterilem quæ non paret) Bo 131 . ","4) utföra (arbete). andbudh . . . ther i maghin ärffwodhe mz örkia Al 7025 . - Jfr ypyrkia, oyrkter."],"e":["örkia . ","örk LfK 199 . ","-ade MB 2: 271 . "]},{"a":"yrkiare","b":"nn","c":"","d":["odlare, skötare, vårdare. " thesse iordhinne swa yrkte skal gudh gifwa nadhanna rägn for yrkarans (excolentis) äruodhe " Bir 1: 292 . ny optagna iordh yrkiara (noualium excultores) SD 2: 658 (öfvers.). latehr jak ey aff at sökia oc insända j min wiingardh thäs örkiara oc ärffuodismän Su 363 . Jfr trägards-, vingardha-, vingards-yrkiare."],"e":["örkiare )"]},{"a":"yrkiare","b":"","c":"","d":[" m, se akeryrkiare."],"e":[]},{"a":"yrkir","b":"nn","c":"","d":["Jfr lagha yrkir."],"e":[]},{"a":"yrknaþer","b":"nn","c":"","d":[],"e":["yrknaþa fä","yrknadha för , "]},{"a":"yrsker","b":"","c":"","d":[" , se irsker."],"e":[]},{"a":"yrt","b":"nn","c":"","d":[],"e":["yrta frö","*yrta fulder","yrtagarþer","*yrtagards man","yrtagards mästare","*yrtagards porter","*yrtagards tomt","yrta gräs m. växter och gräs. yrtagräs täkkis ekke timbermannom, thy at thät tiännar ekke til teres gärningh JMPs 516. ","*yrta qvaster","*yrta rot"]},{"a":"yrt","b":"nn","c":"","d":["ört. " eg. och bildl,; äfven om den del af ört som särskildt kommer till användning el. om dekokt på ört; kryddväxt, krydda; i allmh. naturprodukt som har medicinsk användning, drog. oppa the änginne ther vaxste alla handa blomsther oc yrtir " Pa 20 . hon (marken) war . . . full mz roser och allä handhä godhä yrter ib (Tung) 37 . mz . . . yrter badhe gull ok görn Iv 211 . " j thön thimanom (våren) nyas örther oc trä " LB 6: 278 . lustelikasta waar timen, naar . . . all fruktbärande trää oc yrther blomstras oc blomas j sinne önskelike oc fruktsamlike fägrind Su 345 . ther (i trädgården) war . . . cynamonium oc balsamus, oc alzkona wällustande yrhter oc trä Lg 3: 279 . " tha oppsökte han yrther oc krydhe oc röther, ok födhe sik ther mz " Lg 666 . " wndhersta hwat yrther oc röther godhe oc nyttoghe waro ib. een brodhir sa ena yrt. oc astundathe äta hona " KL 228 . MP 1: 227 . " onda yrthir skal man aff yrtagardh lykkia " GO 396 . Bir 2: 308 . " han är . . . dygdhelicast suasom the yrtin som bliin dragha aff honagh " ib 216 . ib 3: 118 (på sju st.), 119. taka ena yrth som hethir komella bloma LB 1: 96 . ib 2: 71 . " tak the yrth som wexer j hwethe aker mz bloth blomsther ok röth ffrö " ib 54 . " tag ena örth som heter yres. ther vexer blomster wppa " ib 7: 3 . ib 2: 50, 61 . mz enne yrt som hether origanus som kallas konungher oppa swänsko ib 4: 340 . " saluia är ädle yrth " ib 3: 65 . " centaura är mykyt godh yrth oc stark " ib 100 . abrotanum är abrot ok är ärligen yrt oc wel luktande ok haffuir store krafft ib 75 . ib 66, 70, 71, 89 . drikke . . . ena yrth (d. v. s. dekokt på en ört) som hether pipinella ib 2: 59 . " een wnger man fwl i broth. han hängde i [1] piona korn aa sin halz. han tappade thz bwrth. strax fik han sottena igen then tiidh han fik igen örthena. wart han färdoger " ib 7: 2 . emott swimilse oc hwffwd verk . . . man skal siwda klewerblad som vexa pa änger i litet vatn, oc binda yterna vider twinningerna oc framman i hoffwdit (illius elixatura vertigo fugatur, si caput hac tepida patientis sæpe lavetur herbaque temporibus et fronti cocta ligetur; så hos Macer om cerefolium, förvexladt med el. felaktigt läst triofolium) ib 200 . " te fatige som icke formogo köpa dyra yrter j apotechen " ib 199 . " lagen aff yrtomen takin " ib 3: 44 . " thaa skal man ätha goda yrter som är galigo oc ingefära " ib 14 . " skal man siwda tesse effterscriffne örter i reenst viin, bewergell, galigo sma swnder skoren, viin rwthe, lwden salwia, oc polleyaa " ib 7: 347 . " tesse örter, som swdne äre " ib. " tesse gröne örtyr " ib. " tagh paradiisa korn, galigho, näglikor och ingefära, aff huarth thera eth flerdwngx loodh, tz är ith lod til hopa aff alla thenna iiiij hyrthena " ib 173 . ströya the yrtgher ther vppa ib. en goth sallath med gröne sma örther e tha (om sommaren) ganzke goth . . . alla handa sma gröna örhter äre tha godha oppo matn, jtem kalle örther ärä tha godhe aff siigh, som är krasse och rädekyo, kyrsaber oc swa dan fleere ib 181. skal man ätha alla handha math, badhe swdhin och steckther wel kryddader medh hetha örther, oc maa man wel ätha godha hetha örhter then tiidhen ib 83 . " hon (malört) doger ffor ether ok oondha yrther " ib 2: 46 . " hans sötme gaar owir alla söta yrter (omnia aromata) " Bir 1:11. välloktande yrte som bort älto at thz som etirlikt var (odor odoriferus depellens omnia vennosa) ib 2: 125 . " starka yrte oc välloktande bort älta etirful diwr " KL 229 . " bödh han sinom läkiarom at rykta sins fadhers likama mz wäl loktande yrtom (aratomatibus) " MB 1: 269 . ib 272 . " swa sötir oc täkkir rökir, som han warw wptändher aff aldra hand dyrasta loktandis yrta träm ällir qwistom (ex omnibus aromatibus mirre et huris) " Su 345 . " gaff han hanom M redhe march . . . til at köp yrther oc ferska fiska mädher " RK 2: 6956 . " han infördhe j wärldena . . . sanctam birgittam . . . swa som wälloktande yrth ok fäghirsta oleo trä j gudz huse " VKR II . skalt thu sätia kring om thik alskons godha gerninga blomster. loflica idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte (flores bonorum quorumcumque actuum et laudabilium studiorum atque odoramenta virtutum) Bo 147 . " hulkra luste som flyr dygdhanna yrte (herbas cirtutum) " Bir 1: 303 . - s(ankt) elena yrt, inula helenium Lin. siwd s elyna yrt j stark lwt LB 7: 299 . Jffr sankt elena rot under rot. - sancti iohannis yrt, erythræa centarium Pers. LB 3: l100. - Jfr blodh-, bryst-, bränn-, bölme-, göks-, hafs-, hak-, hal-, halds-, hovudh-, hus-, häsle-, iärn-, kars-, kiär-, kiärra-, kors-, lus-, läkedoms-, mal-, miodh-, mäld-, nius-, odh-, orm-, paradis-, pilli-, pors-, qves-, qveso-, sal-, skogs-, skons-, stefans-, stäke-, tanna-yrt. "],"e":["hyrth: hyrthena LB 7: 173 . ","ört . ","örth . -ir),","yrta blandare , ","yrtagarþer","yrtagards mästar , ","yrtagards äghare , ","yrta gräs , ","yrtahandklädhe","yrthähanklathe )","yrtakar , ","yrta vatn","yrte- . ","-vaten )"]},{"a":"yrtadher","b":"","c":"","d":["kryddad. " tungan . . . smaka nw pino, hulkin tha smakadhe dyran kost oc yrtadha drykkä " MP 1: 190 . " ätha warman madh och yrtadhan " LB 6: 283 ."],"e":[]},{"a":"yrtare","b":"nn","c":"","d":["trädgårdsmästare. Conditor . . . örtare, krydare GU C 20 s. 135 . [h] Ortilio . . . örtagardz mestare ok örtare ib 393 ."],"e":[]},{"a":"yrtugh","b":"","c":"","d":[" , se örtogh."],"e":[]},{"a":"ys","b":"","c":"","d":[" , se is, isa."],"e":["ysa"]},{"a":"ysaldhet","b":"","c":"","d":[" , se ysäldhet."],"e":[]},{"a":"yselika","b":"","c":"","d":[" , se uuslika."],"e":["yslega )"]},{"a":"yskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["såsom man kan önska, lyckligt. the lifdho thera alder vnskelika Fr 3188 ."],"e":["vnskelika )"]},{"a":"yskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) önskad, efterlängtad, kärkommen, ljuf. ans kärasta öndzskilikin (desiderla) närwarilse Su 267 . mins omälika guddoms önskelikasta (peroptata) nythian ib 82 . " lustelikasta waar timen, naar . . . all frukt bärande trää oc yrther blomstras oc blomas j sinne önskelike oc fruktsamlike fägrind " ib 345 . " o aldra wsla manna önskeliikin tilflykt " ib 206 . " nywta fridhen allom dödelikom människiom täckon(!) oc önskeligha (optala cunctis mortalibus pace) " MB 2: l197. ","2) önsklig, önskvärd. at öhan skuli faa faghran lifs ända ok yskelikin (optabilem) for världinne Bir 3: 435 . " för hans swa högha oc önselika (optabili) älskelikhet " Su 90 ."],"e":["yskelikin (ack. m.) Bir 3: 435 . önskeliker. önskeligh. önskelikin (nom.f.) Su 206 . öndzskelikin (nom.f.) ib 267), "]},{"a":"yskia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["yskian"]},{"a":"yskia","b":"vb","c":"v.","d":["1) önska, åstunda; i synnerhet i förbindelse med prep. af stundom närmande sig el. öfvergående i betydelsen: utbedja sig. med gen. bedhis iak at thu giff mik thna signise, oc önsker aff gudhi alz thäs faghnadha ther gudh haer iättath thik oc abraham MB 1: 214 . - med (utsatt el. underförstådd) ack. tha skal thw önskia dödhin Bir 3: 325 . LfK 118 . som ey begärar närwarande tingh, oc ey onskar tilkommande ib 58 . " hwat hälst goth han onzskar aff androm, thz wnner han oc honom " ib 49 . " iak wnskar gherna liiffwith " Lg 3: 139 . " vm thu hafe mat mote standit minne pino oc vnskat mit liiff (optasse vitam meam) at iak skulle ey hafwa lidhit dödhin. tho vilde thu thz ey göra vtan äptir minom vilia " Bir 1: 58 . gudh gafue mik thz iak yskir. at thu siälfer siälliker ware (optarem te ad ratonem accedere) Bil 360 . j hanom haffde jak oc aatte alt thz jak wilde oc önzskade Su 212 . ib 276 . " önskiär iak thz aff gudhi " MB 1: 212 . " tha war j rikit the besta aar som man wille onska aff wor herra " RK 2: 7182 . " huar en matte thenna oändelika pinona böta oc förstäkkia, huilken hona kwnne onska oc bedhas aff thäs menlösa lambsens rikasta wärdhe (de thesauro passionis agni immaculati scires recipee) " Su 184 . - (?) nw hafwa macedones thera wilia wnst ok persida land the wisa thera konst Al 2059 . - med två ack. han är . . . swa säll at ängin skapadher ängel eller man ma ynskia sik sälare MB 1: l91. tha grät folkit . . . oc vnsto sik dödha i egipto lande ib 401 . - med inf. the forethänkia ok astunda oc yskia hällir vara mz världinne Bir 3: 32 . ösk häldher at wara helbrygdho i hwghenom . . . än likamenom Ber 1232 . ey mange . . . öskia at döö mz cristelocom dödh Bir 2: 81 . " hulkin som . . öskir oc astundar at liua länge " ib. " ib l80. " Su 204 . önzskandis wndkomma grymasta dödhin ib 234 . - med två ack. och inf. jak yskir aff gudhi . . ey at enast thik vtan alla the som mik höra i dagh at wardha tholika som iak är (opto opud Deum . . .. non tantum te sed et omnes hos qui audiunt hodie fieri tales qualis et ego sum) KL 173 . " war tolik androm hwilka thu öxke andra wara widh thik " Ber 50 . " hon vste sik fatika vardha " Lg 804 . - med ack. och inf. herodes . . . vste sik see gambla karls tyberij keysara dödh Bil 111 . " thässe vnska sik dö mz rätwiisom mannom, oc ekke liwa som the liwa " MB 1: 414 . " tha öste segh the reine mö aff harme tusenth sinne dö " MD 76 . " nu är flores komin härä, ther han öxste sik at vära " Fl 804 . - i passiv kosntr. med inf. (motsvarande aktiv kostr. med ack. och inf.). liut öski at lidha (vita optatur ut pereat) Bil 476 . - med sats inledd af at el. thät. iohannes osto af guþi: at alle unska oc bidhia aff gudhi, at lhan matte fara til sin gudh Ansg 255 . " jak ösker at thz sighis af thik " Ber 28 . ib 116 . " jak yrke (för yske) at i thigdhin " MP 2: 254 . the . . . oste at jocherran ware then stad man kunne han ey fanga RK 1: 4309 . " jak vnste thz han (salen) ware myn " ib 3539 . " tha ondskade konungen . .. at isen skulle sa starker wära at han kunne hanom til selan bära " ib 2: 8656 . " jak oste . . . at gudh skule ey wita mina synde " Ber 227 . - önska, tillönska; utbedja. med dat. coh ack. hwilkin tima romara wilia nokrom lmanne mäst loff gifua ella äru yskia Bil 368 . " önste han honum alzkons rikedom " MB 1: 215 . " hwilken man som wäl wil signa sin wardhmath, oc ynskia honum got aff gudhi " ib 258 . " at yskia tik aff gudhi allan then faghnath som mik gudh hawer han wil honum äldra söne " MB 1: (Cod. B) 547 . at han wil honum yskia the wärdhning som äldre brodh er hörde til rätta ib. " o kwnne thu thz wetha oc wndhersta, huru hetelika the thik thz unska, at thu . . . ingaledis röris äller giffwis widh dröffwilsenna böliom " Su 135 . " alla släkter skulo önskia sik tholkin framgang som thu skalt fa oc thiin äät " MB 1: 177 . moyses . . . astundadhe oc wnste sik thz han ey saa människor öndzska sik dödhen oc skulu han ey fynna MB 2: 346 . Su 408 . - abs. önska; utbedja sig. swa ynskar än marghe män MB 1: 414 . " at thom gek alt til lhanda, äpter thy the sielfue unskadho " Ansg 195 . tik skal wardha som thu siälffwir önskar (sicut dixisti) MB 2: 253 . - utbedja det som är önskvärdt el. godt, nedkalla lycka el. välsignilse. wil han iämsköt giwa honum sina wälsignilse, oc önsker aff gudhi för än han döör MB 1: 212 . " mon han tha giwa thik sina wälsignilse, oc önsker aff gudhi " ib 213 . - part. pres. i gerundiv användning: som är att önska, önskvärd, eftersträfvansvärd. öskiande (optanda) är then krankdombir som thrifs af cristi dygdh Bo 107 . öskiande är at godhe män hafwin fridh Ber 116 .- med dat. thz ware mik nw önskande (optabile) Su 49 . - part. pret. önskad, efte rlängtad, väntad (i förbindelse med prep. af närmande sig bet. utbredd). hans önskande (för önskade; optata) närwarilse Su 213 . tha fruktenna time komber faller swa mykyt borth aff flästom träm oc qwistom, at ey (för ey et?) aff tusand athebliffwande komber til fulkomnat oc ondskan sötma (ut millesima pars vix manere cognascatur) ib 147 . han war aff gwdi önsther MD 433 . ","2) adoptera, upptaga. hester mardochei brodherdotter, som han haffde sik til dottir önskat (adoptaverit) MB 2: 183 ."],"e":["öskia Bir 2: 81 ; Ber 116 ; -ande ib; Bo 107 . ","ynskia MB 1: 91, 258 . ","önskia ib 177 ; Bir 3: 325 . ","önska LfK 118 ; ","-ande Su 49 . ","öndzska MB 2: 346 . ","unska Su 135 ; Ansg 255 . ","vnska MB 1: 414 . ","onska RK 2: 7182 ; Su 184 . ","yskir Bil 360 ; KL 173 ; MB 1: (Cod B) 547 . ysker ib öskir Bir 2: 80, 81 ; Ber 279 . ","ösker ib 28 . ","öxke ib 50 . " yrke (för yske) " MP 2: 254 . ","önsker MB 1: 212, 213, 214 . ","önskiär ib 212 . ","ynskar ib 414 . ","önskar ib 2: 253 . ","wnskar Lg 3: 139 . ","onskar LfK 58 . ","onzskar ib 49 . ","ösk Ber 122 . impf. vste Bil 111, 929 ; Lg 804 . ","wste Bil 268 . ","oste Bu 13 ; Ber 227 . ","öste MD 76 . ","öxste Fl 804 . ","vnste RK 1: 3539 . ","wnste MB 1: 446 . ","önste MB 1: 215 ; Lg 929 . ","önzskade Su 204, 212 . ","ondskade RK 2: l8656. pl. vnsto MB 1: 401 . ","loste RK 1: 4309 . ","unskadho Ansg 195 . part. ","önsther MD 433 . ","önskader: -ande (för -ade) Su 213 . ","onskader: -adan ib 147 . ","öxkt ib 408 . ","wnst Al 2029 . ","vnskat Bir 1: 58 . ","önskat MB 2: 183 . ","öndzskat Su 276 . refl. "]},{"a":"yskia","b":"nn","c":"","d":["önskan. " inghen kan honom wärre giffwa vtan onsko thz han skal länge lifwa " MD (S) 308 (jfr 312). Jfr usk. "],"e":["onska )","yskio byr","önsko bör )"]},{"a":"yskian","b":"nn","c":"","d":["önskan. sagde thu tik wara j thy sacramento, ey j liknilse, wtan likamlika, ey j önzskan äller tankom, wtan fullelika mz lekamlike närwarilse Su 267 . hwilkin är . . . thän j tässom stakkotta timanom kan faa huat han wil oc begärar mz önzskan oc wtan alt ärffuode ib 362 . hwru han mz gudelike vnskan wälsignadhe them som äptir kommande waro MB 2: 61 ."],"e":["önzskan . ","vnskan )"]},{"a":"yslinger","b":"nn","c":"","d":["usling, nedrig menniska. ther giorde then yslingh twarth aa moth alth thz jomfru maria honum sighia loth RK 1: (sfgn) s. 176 ."],"e":[]},{"a":"ysop","b":"nn","c":"","d":["isop, hyssopus officinalis Lin.; äfven dekokt på isop. " asperges me domine ysopo . . . som tydher a wart mal. stenk mik herra mz ysop " Bil 460 . " ysopus esop " LB 6: 284 . " foro hosto oc brysst wärk scal man taka llikrisse oc biug ysop fc fiker alt lika mykit siwdhe thz alth saman j skärt ööl ellir j watn oc drikke thz warmt " ib 1: 97 . " ysop er godh for mykin hesa, han er och godh thom som spynan er niderfallen aff hwfwdh werk, och for hosto, siwdher man ysop medh tor fikon och honag och dricker, tz duger mykyth for hostho oc siwka lwngo, ysop er godh for hese, om man valkar honum millan sina goma " ib 7: 163 . " siwd ysop i ätiko, twa tenderna ther med, thz borttagher werkin " ib 214 . ysop dygdh ib 8: 43 . " ysop är got för anökin hesa . . . ysop är god för heso om man valker honom mellan sina gomer " ib. " drikker man ysop thz doger för spolorma thil al thessen duger hon stampat mz honnog drikker man ysop mz vin thz duger för hiertaröter ther kranka äre oc al skadeghen byld ther för innan är hon god " ib 44 . " lib 2: 31, 7: 27, 30, 10: s. ""],"e":["esop )"]},{"a":"ysop","b":"","c":"","d":[" s. (ovisst genus) isop (Hysopus officinalis). Tw vttandir (utsträckt) oppa korssena drak ätichio blandha mädh mirra oc ysopo SkrtUppb 185 . Jsopus . . . jsop oc stenkil aff ysop GU C 20 (hand 2) 46."],"e":[]},{"a":"ysta","b":"vb","c":"v.","d":["ysta, ysta sig. miölk som ystat loc sammanlopin er i mangan LB 7: 242 ."],"e":[]},{"a":"ystadh","b":"","c":"","d":[" , se istaþ."],"e":[]},{"a":"ystadhogher","b":"","c":"","d":[" , se istadhugher."],"e":[]},{"a":"ysten","b":"av","c":"adj.","d":["som innehåller st, som har ystat sig. Item giffs ther aff medh tuä dracme ysten wasle PMSkr 625 ."],"e":[]},{"a":"yster","b":"","c":"","d":[" s. (ost)vassla? Tak ysther en dell oc tre dela ysop oc blanda saman PMSkr 236 ."],"e":[]},{"a":"ystevatle","b":"nn","c":"","d":[" (ost)vassla. tak . . . sal alkali smälth j enne mark yste wathla PMSkr 394 ."],"e":[]},{"a":"ystir","b":"","c":"","d":[" , se ister."],"e":[]},{"a":"ystkar","b":"nn","c":"","d":["ostkar, ostform. " likowäl skwlw nokor twngh tingh äller stena lägias pa osthen som är j ystkareno " PMSkr 245 ."],"e":[]},{"a":"ystning","b":"nn","c":"","d":["ostning. j ystningenne PMSkr 245 . Thy hologher blifwer osthen nar han ey krammas wäl j ysthningenne ib 246 ."],"e":[]},{"a":"ystoria","b":"","c":"","d":[" , se historia."],"e":[]},{"a":"ysäld","b":"nn","c":"","d":["olycka, nöd, lidande. Calamitas ysäldh, Calamitare vslan gora GU C 20 s. 66 . Erumpna ysäld fatighdomer ok vedermöda ib 229 . Sannelica wm them kommom wi til wara ysäldh widherkänno . . . swa myklo meer nakor wnderstar sina eghna ysäld ok fulhet SkrtUppb 80 . (Adam) sattis i thässin ysäldinna daal ltil at yrkia jordhenna ib 113 . Christus hafdhe thwänne arf, et af modherne, ok thät war ärfwdhzens ok ysäldinne ib 124 . then osigherlighe kärleeken . . . giordhe honum alskons pino ok ysell vndherdanoghan ok lydughan ib 371, SvB 269 . " j wärldena tranga osald ok ginwärdo " MP 4: 12 . " thätta vsla lifuit i hwilko wi bindoms mädh swa margallighe qwal oc ysäl " Hel män 105 . Hwi sculu the lidha swa manga handha pynor ok ysälder SvKyrkobr 213 . Oc nar aboten saa tolka ysäldh j them JMPs 401. Han skulle oc tänkia ffämptyio oc hunradha wärldenes syndher, oc swa mangha theres pynor oc ysäldher ib 411. grfuin är myrka häluitis myrklikhet i hulka the sculu falla liuande thar i äwärdhelike usäl MPFr (ANF 39) 229 . " lj thänna ysäld ok armodh " SpV 289 . All werldzlikin tienisth är ysäldh armdhom PMSkr 691 (senare avskrift). (Han kan ej) vnkoma dödhin oc thässa ysäld hanom aligger Prosadikter (Barl) 24 . - Om ordet ysäld A. Noreen, Altschw. Grammatik § 65: 9; A. Kock, Umlaut und Brechung, s. l68 f.; N. Hänninger, Fornskånsk ljudutveckling, s. l71 f.; J. Brøndum-Nielsen i APhS 2. s. 164 (Studier og Tydninger, 1951, s. 109)."],"e":[]},{"a":"ysäld","b":"nn","c":"","d":["1) olycka. " mik til ysäld com thu nokon tima til marsliiam " Lg 269 . " thz var ysäldinna daghir oc dözsins daghir (dies calamitatis et mortis) " Bo 222 . ","2) uselhet, elände, nöd, vedermöda. hwar hafwer hört mera vsald (miseria) en mina Bil 475 . " han (ɔ: tessea hems dödher) endhar alla vseld " ib 477 . " prädicaþe for hanom . . . huru dighar ysäld (är) ii väruldene (de miseria præsentis vitæ plura commenorans) " Bu 171 . " nödh oc wsäld (Cod. B väsald 536) " MB 1: 102 . " greth ihesus christus vara ysald til hulka vi föddoms " MP 1: 247 . barnit -som födhis böria af grath tarane äru ysaldinna vitnara ey talar barnit än, än tho spa thz af sinne yaald ib. " mannin . . . liuir lithin thima oc vpfyllis mz mykle ysald ib. " ib 2: 197 . " häldir vil han miscunda än vi viliom frälsas af ysaldinne " ib 1: 296 . " scal hon lifua for vtan ända j ysaldh " ib 162 . " hon wtgik af thässe ysäld ok ingik i äronna liiff " KL 359 . min siwkdombir oc ysäl är mykin ib 216 . " pinona ok ysällenna (miseriæ) wärkia " Bir 1: 174 . " ther skal wara we hulkit som aldre skal ändas ysald lhulkin som aldre skal minskas " ib 198 . " warkunna . . . ware ysäld ok nödh " ib 223 . " skodha wara ysäld ok wars krops ängxla ib. at thw vardhe vsol oc sorgfull för än ysäldin kombir (ut ante miserias fias misera) " ib 2: 78 . nichanor . . . stiälandis rymde, oc ensamen kom ltil anthiochyam j högxsta ysäldh oc armodh MB 2: 305 . lidha dröfwilsse och wsaldh Lg 3: 142 . " for än jak skal ga til ysällinna (miseriæ) och myrkianna land " Ber 95 . Bo 11, 89, 165 . Bir 1: 73, 197, 2: 26, 153, 287 . 3: 73, 110, 384 4: (Dikt) 230. 231, 232. Al 7097, 7252, 7316 . MB 1: 126, 2: 101, 269, 296, 307 . Su 418 . Lg 3: 152 . - pl. thu skodhir alla manna ysäldir (miserias) Bir 3: 49 . thola thungasta oc största skadha ok daghlica ysäldir (misterias diutgurnas; motsvarande ställe 3: 348 har ysäld) ib 4: 307 . " huat ey owir gaar thenna ysäld alla ysäldhir i tässe wärld " Su 240 . ib 49 . - Jfr osäld, väsald."],"e":["ysäl KL 216 ; Bir 4: (Dikt) 230, 232, MP 2: 197 . ysäll (frf. vok. i änd.): ysällinne Bir 4: (Dikt) 231; ysällinna Ber 95 ; ysällenna Bib 1: 174. yseld Su 118 . ","ysald MP 1: 247 (på tre st.); Bir 1: 198 ; ","-inna MP 1: 247 ; Bir 3: 110 ; ","-inne MP 1: 296 . ","ysaldh ib 1623 . ","wsald MB 1: 102 . vsäll (frf. vok. i änd.): vsällina Bir 4: (Dikt) 230. vseld Bil 477 . ","-vsald . ","vsald ib 475 . ","wsaldh Lg 3: 142 . ","wssal ib 152 . -ir),"]},{"a":"ysäldhet","b":"nn","c":"","d":["olycka, nöd, elände. Oc mildaste frälare, minz tik haffua takit wara ysälhedz wanskilse fför mina salughet SvB 20 . O millaste ihesu christe vär mik fra hälwitis ysaldhet ib 521. for margfallogha ysalhet skuld SpV 271 . Medh hwat hogxsins dröffwilsom ok ysalthet the fawidzska jomfrunar komma framfarande ib 271 . j blandh thänna wärldinna wsaldhet ib 356 . ib 210, 278, 313, 362, l403, 451, 459, 494, 556, 583, 589 (wsalhet ib 90, 356, 475, 477, 482) . Jfr uselhet (bör vara usalhet)."],"e":[]},{"a":"yta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ytarster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. ytterst, se ytre."],"e":[]},{"a":"ytergardher","b":"nn","c":"","d":["yttre gård. Samma dach vort Jon Lijdorms tregard eller ytergardh Mattis Lutke tilmetin aff stadzsins sylsätiara STb 3: 327 (1497). Kanske fel för yrtegardh trädgård?"],"e":[]},{"a":"yterlika","b":"ab","c":"adv.","d":["A) pos. eg. långt ute, i ytterkanten. ","1) ytterligen ytterligae, vidare; närmare. om thenne len haffwe wij swa bestelt, at nw pa lögerdagh scal almennens tingh holdes och yterliga met lensmennense almogenom kwngiort, at the skule haffue then skat . . . reda FM 495 ( 1510) . " som wij formoge idert herredöme vel haffuer besport och thenne breffuisare yterligare om lthe och alle andre ärende idert herredöme kan mwnneligen vnderuisa " ib 496 . " skodha them . . . framledhis i thera gerningom. thy at thz är faghirt oc hugnelkikt. ok vilt thu thz ytterlica vita, tha läs ewangelium " Bo 142 . ","2) i full utsträkning, i fullt mått, fulleligen, rikligen, i hög grad, mycket. at var herra han gör ok gifwir reuelaciones oc hugnahd smam oc smamok ekke swa fullelica älla swa ytterlica som astundanin bedhis Bo 19 . " wi skulom idhe yterhliga oc wäl atirlöna " MB 2: 251 . " at hon gat swa yterlika standith j gudehelike skudhan oc innelike bön " Lg 3: 502 . " han . . . läät thom bidia . . . at the skuldo badhe ther til hjälpa, oc lata sik ther um wardha, sua yterlika som han thom tiltrodhe, at christendomen . . . ökas oc stadfästas i allom landom " Ansg 255 . " oss laag aldir swa yterlige match oppa at tagha vaare ärende alwarlige fore, som thet nw gör " BSH 5: 391 ( 1510) .","3) mycket, synerligen, vidare. " haffuer jac ey ytherliga tenkt ther oppa " RK 2: 8248 . ","4) utförligt, omständligt. at iak swa yterlika scriffwa wil Al 6541 . ib 6043 . ","5) noggrant, grundligt. " vilt thu ytterlica tala af thässo ärindeno (bene hoc negotium ruminare) " Bo 80 . - noggrant, noga, tydligt, väl. engin weth hans kynne swa ytirlika (wail) som thu ST 354 . thy at jak [ey] nakot siin j alla mina liffs dagha swa ytherlika (evidenter) märkte ällir skötte oforwarliga dödzsins jämerlika skadha som nw j tässe stund Su 250 . - tydligt, bestämdt, uttryckligen. al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken ok framdeles i werldinne omynneliken, wtan the waren meth gotha manna brewa och inscigha bewisning ytrolika wttryght ok forwarath SD NS 2: 228 ( 1409) . " at han will witia then galna mannin, som swa yterlika hafdhe hans nampn oc wärdhughet vppinbarat " Lg 3: 226 . ","6) noggrant, samvetsgrant, omsorgsfullt, redligen. ther thiänte santa genouepha mykit yterlica sinom brudgumma iheu christo Lg 3: 244 . " äpte thz hon hafdhe yterlika thiänt gudhi " ib 259 . " veliendes vara redebogne nath och dag, swa yterlighe her effter som hertill, vogha halsen for eder och swergiss riche " BSH 5: 342 ( 1509) ; möjl. att föra till 1. B) komp. ","1) ytterligare, vidare. haffwi förwerkat alth thz han ägher . . . oc läggis j järnen näffzandis ytherlikaren äffther konwngsens skönyan PM 32 . ","2) i rikare mått, i högre grad, mera, ytterligare. at tholikom iärteknom skodadhom, skulde gudh ytherlikaren (amplius) fästas j thera hiärtom Bir 4: 78 . " thz thu haffwer länge öndzskat oc bedz j thinom bönom, thz haffwer thu nw fangit yterlikare än thu beddis " Su 276 . thäs ytherligare (tanto magis) wppinbara thu os thina owirgangandis godhet ib 331 . " gärningen röre ytherlikare (plus moveat) mannen til huat hälzst som görande är, än ensam ordhin " ib 366 . " them hälga anda täkkes i thz nämsta sökia the hälga kirkio . . . ytherlikare än want är " Lg 3: 431 . ib 53 . Bir 5: 22 . " är tilbörlikit mykyt ytherlikare, at wnsätia oc hiälpa siälenne " Lg 3: 416 . ","3) utförligare. " är her . . . all thera färdh ytherlekare wtskriffwat än thz som wi för aff them hafdom " Lg 435 . ","4) tydligen, bättre. " at j yther-¬ lighare (manifestius) skulen förstaa hwadh wi säghiom " MB 2: 203 . " oppa thz at han thz täsytherlikare wetha oc see wille " Lg 3: 599 ."],"e":["ytter- . ","-lik (i rimsl.) Al 6043 . -liga. -lighe. -lige. -leka. komp. -are. -aren), "]},{"a":"yterlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" A) pos. 1) vidare, närmare. Ok nu män thet är sua yterlika wrdeelt ransakhat sanninden funnen SD 8: 196 ( 1362) . huilkit . . . Oleff . . . loffuede at holle for alt radit swa yterle her epter som her til STb 2: 387 ( 1489) . ","2) fullt, i full utsträckning, rikligen. som jak yterlica tro til thöm ok iak vnderstaar at the gerna vitha ok göra forescrepnom barnom til nytto SD NS 3: 287 (1417). at hustru Elin hade Mickel spennere yterliga fornögdt wel ltil tacka STb 2: 401 (1489), jfr s. 635. 3) noggrant, grundligen. haffwom wij nw impnit, yterlica oc grannelighe then samma doom ranzakat SD NS 2: 674 (nr 1756, 1413 avskr.). Tha wii thetta erinde fore oss i rätta tagith hadum thet yterliga at randzsaka . . . NMU 1: 146 ( 1488) . B) komp. 1) vidare, ytterligare. Ythirlikare walde gudh mandom taka aff iomfru maria for henna ödmiukt, än för henna iomfrudom Hel män 113 . Och wet thenne breffuisere yderligare om al ärende ider wnderuise GPM 2: 60 ( 1501) .","2) mera, i högre grad,. oc är gudh thäs yterlikare rädhande . . . at han ey bradhelika pinar oc hempnir Hel män 112 . thy bör mannenom lydha gudhi ytherlikare än manne ib 115 ."],"e":["-likare )"]},{"a":"yterliker","b":"","c":"","d":[" ( adj. A) pos. lsynnerlig, stor, särskild. En annar carinalir . . . sancti Jeronimi yterlikin älskare Hel män 229 . j bland annor ytherlikin tingh (inter alia) Mecht 111 . iak . . badh ok manadhe honum openbare ok ytherlikt Arvstv 51 (1461). Oc eptir thet iak ey kan förma göra eder nade sua ytherlig umsettning för min siukdom skull HSH 13: 51 (H. Brask, 1524?). B) komp. fore mera varilssa skuld ok yterlikane röönd SD 8: 195 ( 1362) . C) superl. utförlig, noggrann. vnderuiste them ther vtinnan thet yterligeste ther wii kunno BSH 4: l9 (1471). Ok lofua wii . . . them i alla matto behielpughe wara effter waro ytterligeste formago i theras räth Rydberg Tr 3: 432 ( 1494) . " oc forware hans nades slot oc stadt thet yterligeste oc troligeste ther wij kunne STb 5: 321 (1521?). ""],"e":[]},{"a":"yterliker","b":"av","c":"adj.","d":[" A) pos. ","1) yttre? frian sik göra fran alt ytherlikikit hindir Su 258 . ","2) stor, synnerlig. " thetta sacramentum, wptändandis andelikin hita, är en födha oc ytherlikit ämpne til gudhelikx kärlekx eld (igni divini amoris immensum præstat fometum) " Su 266 . B) komp. större, mera. them skal . . . tha skipas ytherlikare widherqwekilse än annantidh Bir 5: 43 . C) superl. vidsträckast, störst. thät yterlikasta, i största (möjliga) utsträckning, i vidsträckaste mån. kan örligh ällir fiänhda til stötta, tha skulu judhane them til lhiälp oc styrk wara. oc komma mz troligha hiärta thz ytherligasta oc snarasta the kunno (auxilium feret gens Judæorum, prout tempus dictaverit, corde pleno) MB 2: 242 ."],"e":["-lig . ","-likit Su 258, 266 . komp. -are. superl. -aster), "]},{"a":"ytermer","b":"av","c":"adj.","d":["o. adv. komp. lL. A) adj. 1) längre ut, längre bort (belägen). the ytermer sikavarpeno vtan vidh prestgardh RP 2: 102 ( 1386) ; Jfr ivir mer. B) adj. 2) yttre (i motsats till inre). wil han ey them thyngia mädh thässom ytthermer (exteriobus) gärningomen SkrtUppb 62 . the ärw swa bort draghne aff thässom ytthermer thingomen (ab istis exteriobus) ib 65 . ytthermer vmgangan liknas ey idhkeligast widh the indre ib 66 . " ytermer oc innermer sinne " ib 168, 170 . " j allom thinom indhemer oc ytermeer likamlikom lsinnom " ib 173 . thiin ytermeer sin ib 173 . Fäm äru menniskianna ytirme(r) sinne ib 191 . " mädh sinom v ytirme sinnom " ib 191 . Mädh sinom jnnermer sinnom tha synda människian j thy ath hon ekthe göme sin ytermer sin som är synen oc hörslin etcʳᵃ ib 194 . aff them . . . hwghswalilsom oc styrk som the haffwa hafft j sinom jnnermer oc lythermer sinnom oc skäl lib 340. ey war nokor hwgnadhir j hans ytherme(r) sinnom ib 341, 3) ytterligare. lata wi . . . Arnald . . . ok hans arwa . . . qwitta ok lösa for alle lytermer kräffning NMU 1: 106 ( 1428) . B) adv. ytterligare, vidare. som ytermeer röris här effter j nästa thio punctomen SkrtUppb 364 . Oc än itemer betalada for:de Niels i Nordankiil thv faat iärn i sänga raan hustrv Margitte Iönsa hustrv Vm Fornm Årsskr 3: 92 ( 1482) . " kännis jak ii thenna sama brefue ytemeer en för at . . . " SD 8: 178 ( 1362) . " the äre ythermeer forplictoth viidh sin edh Arvstv 48 (1461). tha hadhe iak ey tänkt ath skotet thät ythermeer " ib 49 . (Han skall) jngen ytermera kost göre STb 2: 340 ( 1489) ."],"e":["ytermer )"]},{"a":"ytermer","b":"av","c":"adv. adj.","d":[" L. A) adv. ","1) längre ut, längre bort, vidare. föra the (skatungarne) sik smam ok smam owir redhran äptir modherinne ther äptir flygha the yttermeer (ullerius) äptir sinne makt hofwdzsins limi ok allan klärdomin ib 2: 243 . ","2) ytterligare, yttermera, vidare. sungo the ok sagdho. confitemini domino . .. yttermeer sagdho the. nw hawir gudh sänt sino folke atir lösaren Bo 7 . saghde thjän sami presten . . . at han saa visselika hälghra manna skipilse ok säloghet. ok saghe ytermer. at sancta birgittya är mykit hördh mz gudhi KL 320 . Bo 69 . MB 2: 8 . " nw spör iak ämuäl ytermeer af thik sigh mik hulkin vilia hon hawier nw j them punctenom " Bir 1: 49 . " nar the samma qvinnan fik yttemer höra at then skaparin tok mandom aff jomfru " ib 3: 129 . " for allom thöm ther kunno ythermer vppa tala " BYH 1: 242 ( 1434) . ","3) senare, efteråt, sist, i sista rummet. nar the gingo in ij mönstrit köpto the twa turtil dufwo. älla twa dwo vnga. at iomfrun skulde them for han offra. som for annan fatikan pilt. ok for thy at the varo alra fatikast. är väl sanno likt at thz varao dwfwo vnga. thy at the gälla mindra oc äru bätre finna. ok thy nampnas the ytter meer (in ulimo loco) i lästinne Bo 6 .","4) i större utsträckning, i vidsträcktare mån, i högre grad, mera. the halda ytermeer manna sidhwwänio, än gudz budhordh MB 1: 443 . " thz skal vtan alt iäf i gudz rike vardha ytermer atirfullat. än vi kunnom hopas " Ber 249 . Lg 3: 719 . " for þän skuld at wi hawm naþer gyort, þa skal þet ängen vndrä, at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). oppt thz at hon aff allom godhom människiom ower alt landet täsythermer wordhe hedhrat Lg 3: 716 . ää thäs wiselikare thu flyyr thänna fanytlikhetena . . . swa myklo meer skal badhe gudhi ok manom thäkkias thina gärninga . . . ok thäs ytermer skal thz koma them til nyt ok froma som ther skulu a liita Ber 261 . " swa mykit som hwar en här lifwande menar sik hanom likna . . . swa myklo ytermer faar han liknas ok nalkas hans äro i hymerike " ib 260 . wiliom wi at hon (klosterregeln) swa haaldis som hon staar ther swa mykith ytirmeerr at hon är samansat een deels aff sancti bernardi reghlo oc noghat aff sancti saluatoris reghlo VKR 55 . ","5) mera, fullständigare, utförligare. hans ödhmiukt. af hulke här näst skal nu yttermeer sighias (de qua plenius infra proxime dicemus) Bo 28 ; " jfr B. "","6) tydligare, uttryckligare. " hwat kunne han yttermeer oppinbara (för ok oppinbarare?) sighia af sinom dödh (quid . . . de morte sua poterat expressius dicere?) " Bo 163 ., B) adj. ","1) ytterligae, vidare. hera thomas hafuer mik oc minne syster oc wara arfua latit lädukga oc lösa fore alle ytermer krafuo, maningh eller til talan äpter thenna dagh SD NS 1: 17 ( 1401) . " spör thu framdelis ythermeedr (ulterius) tekn " Bir 4: 114 . " til andelikin hugnat oc ythermeer gudelighetz wpwäkkilse " Lg 807 ; " jfr 2. "","2) mera, större, högre. " allom i klostreno til ytirmer tilfälle at tiäna rolika sinom gudhi " Bir 5: 112 . oss oc allo waro riche til lythermeer sämio ib 124 . til mere oc ythermeer reghlo hald gaghn oc rolikhet ib. ib 126 . " ythermeer wällustoghet " Lg 3: 279 . - abs. n. mera. hon hafwir nakar jnskiutilse ok frestilse . . . oc ther aff skal jak thik ytir meer sighia annat sin (quas ego indicabo tibi alia vice) Bir 3: 320 ; " jfr A 5. han bäri thet vp aff abbatissone oc löne serdelis hwariom thera aff thy sama oc ytermeer scal han them aff clostirsins ey gifua " VKR 32 . Bir 5: 115 . Jfr utarmer, utmer."],"e":["ytarmer VML LII Ä 19: pr. ytär mer ib i var. ytermeer MELL Kg 3: 1; KL 320 ; Bir 1: 49 ; MB 1: 443 ; VKR 32 . ","ythermeer Bir 4: 114, 5: 124, 126 ; Lg 807, 3: 279 . ","ytirmeer VKR 55 . ytir meer Bir 3: 320 . ","yttermer ib 129 . ","yttermeer Bo 7, 28, 163 . ytter meer ib 6 . ","yttärmeer Bir 1: 299 . ","yttirmeer Bo 69 ; Bir 2: 243 . ","ytarme MELL Kg 3: 1 i var.),"]},{"a":"ytermere","b":"av","c":"adj.","d":[" L. (VML II Ä 19: pr. i var; StadsL. Add. A) ","1) ytterligare, vidare. " jak . . . later han oc hans arfua . . . quitta fore alla ytermere krafuo lmaning älla tiltalan " BYH 1: 193 ( 1384) . ib 194 ( 1385) . ther offuer schal han jngen yter mera mesther kost göra SO 103 . ib 80 . " wtan alla ythermera ranzakan " Lg 399 . ","n. adv. mera, större. " til thes mer wisso, ytermera stadfästilsse oc högre bewisning stodho fornempde thörgils oc hans hustru ingeburg a sammo thnge oc bedis godha mannä incigle medh minoincigle til witnesbyrd foe thetta breff " SD NS 1: 15 (1401, nyare afskr.); jfr 1. til lytermere visso at saa i sannind är . . . lata vi vitherlica hängia wor insegle nedanfor thetta brefff BSH 4: 283 ( 1501) . " epter monge huffwud oc synne ytermera nyttighet oc bestand betracte oc offuerwege kwne är en blat persone " FM 463 (1510); kanske snarast att fatta ss. n. adv. i bem. 7. -- ","1) ytterligae, vidare, längre (i rummet). naar thu haffwir fördriffwit canaeum. sidhan maghen i ythermera fram gaa j landen (ultra procedere) MB 2: 47 . ","2) ytterligare, yttermera, vidare. jwdhannas speyara . . . sagdo ythermere, herran gud haffwir thz landit giffwit j wara händir MB 2: 7 . " scriffwä i ytermäre ath eder höfuitzman . . . haffuer . . . formanet almwgen i calmarna län ath skolä vtgöre theris skath " HSH 19: 80 ( 1505) . ","3) ytterligae, mera, än en gång, å nyo. skal liak ey här äpther til läggia idher ythermera frälsandis (non addam, ut ultra vos leberem) MB 2:: 104 . " ath fangen ey ythermera slipper " PM 35 .","4) vidare, mera; någonsin. wi sätiom .. . aldre wara wan til nakra liiffshiälp ytermere Al 6105 . " saa at thee skaden fongit haffua aldrig ytermere her effter vpresa kunne " BSH 4: 282 ( 1501) . ","5) i större utsträckning, i högre grad, mera. skal winith ther aff fitma ällir gödhas oc thäs ythermeere warda söth (eo amplius dulceset) Bir 4: 6 . " all hans akt war huargens ythermera än til mandom oc riddherskapt " MD 449 .","6) utförligare, närmare. " wij hafwe fred med the rytzer, som i skole ytermere faa at höre, när gud föger, i komen op " BSH 5: 391 ( 1510) . wil jac . . . latha her äpter förstanda ytherera swenska manna wanda än fär är j bokena giorth RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 165 ; jfr 7. ","7) mera, noggrannare, grundligare. vppa thz ath baadhe thetta oc alle reglona puncta thes ytermere rättins bätrins oc haaldins Bir 5: 137 . - mera, klarare, tydligare. ioachim, hwilkin wärdogher war at haffwa swa ärlika oc höghelika dotter i jordherike, hwilka han nw seer oc skodhar j himerike, mz enne owergangande clarhetz fäghrindh, ythermeera än ande hälge forfädher Lg 3: 44 ."],"e":["-mera . ","-meera . ","-mere . ","-meere . -märe. obl. kas. m.,"]},{"a":"ytermere","b":"av","c":"adj. adv.","d":["komp. L. A) adj. ytterligare, vidare. för ty lather iak hanom oc hans arffuom leduga oc lsöa . .. för alla lytermera maning SD 10: 131 ( 1372) . Til ytermere wisso oc witnisburd JämtlDipl 225 ( 1431) . " til yträmerä wissä oc bäträ skäl " ib 236 ( 1437) . " til lythermere visso Arvstv 101 (1461). til thes breffs ytormere forwarilse HLG 1: 114 (1473). Effther thi at han ey ydermere skäl oc bewisning ther vpa haffdhe " NMU 1: 138 ( 1476) . Tess til ydermere wisso och bätre forwaringh GPM 2: 53 ( 1495) . Til huilkens breffs staffestilse oc ytermere bewisning Småst på Fsv 2: 168 ( 1448) . met ötther mere wiissa DN 14: 201 (1513). B) adv. ytterligare, mera, närmare. thet hon skulde ihtermere vare hanom thes throner ATb 24 ( 1454) . ydermere än han nw forseedh är GPM 2: 92 ( 1499) . för alth then zacke och tiltal Bertil . . . hade honum tillakt och wppa sakt j Lubeke om sine hustrv ok nw ytremre honum wppa scriffuit STb 4: 229 (1511). Ider är wel witterligt . .. som i oc itermere fortelie i then scrept HSH 18: 171 (1497?). skal och ey k. l[hans] ämbitzmän eller lnogra andra ytermera bekymbra sig medh nogodh strandh wrak en som lagfen vtuiser G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. honom dräpir han än ythermera . . . thet är ythermera wndhrande ok sörghiande SpV 459 . Ythermera sagdhe jomffru Maria JMPs 487. ib 464. Ythermera sporde wor herre . . . Ythermera samma dagh kom fore wor kera herre STb 4: 131 (1506)."],"e":[]},{"a":"yterst","b":"ab","c":"adv.","d":[" , se under ytre."],"e":[]},{"a":"ytighia manaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ytra","b":"vb","c":"v.","d":[" , se forytra."],"e":[]},{"a":"ytra","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forytra."],"e":[]},{"a":"ytre","b":"av","c":"adj.","d":[" superl. L. A) komp. yttre, utvärtes. tho likowäl brändho the ytra spenana af barnomen SpV 164 . " lmitt godz i Hargstadum uthan the ytro qwarnena " SD 8: 530 (1364, avskrift) . " öffra gaard oc ytra medh alla lsina tilliggilse " JämtlDipl 301 ( 1449) . " än thog at thän war ytreman (is qui foris est nsoter homo), han giffwer swiktena ällir flyktena, them indhra mannenom sik opnyande ok förbätrande " SpV 399 . B) superl. 1) ytterst, längst ut befintlig. wulgariter ythersthe punkther GU C 20 (hand 29 s. 33. Östre gaflen skal twa dör hafwa i ytarste hwalfuomen Hollman Bir Extr s. l233. l2) ytterst, sist (om tid el. ordningsföljd). jac är nw kommen tiill lmyn ytersta tiid Troj 98 . Säth thy thik i thinom thankom i ytthersta stadhin SkrtUppb 36 . " helan päningh loc halfuan oc alla the ther j millan ärw swa wäl then första som then ytersta " JämtlDipl 230 ( 1435) . Jac är alpha oc o, förste oc ytarste JMÖ 154 . - gudz ythersta stranga doom JMPs 575. ltil hänna yttarsta döz dagh Nio kap. ur Bir 23 . " j hans jtersta dödz thima " Mecht 267 . Tha hon la i sin ytersta tima SvKyrkobr 53 (3 ggr). at ytersta mins lifs afganger SvB 361 . " j them ythersta opstandilsenna natvardh " SpV 299 . på Jacob Benctssons wegna som tha lagh i sina ytersta sottasängh SJ 71 ( 1481) . hielp mik nw ok ki min iterstha tima Saml 6: l166. lhii syn itarsta tyth JTb 68 ( 1475) . " i sin ytersta tiidh Uppl Lamansdomb. 85 (1493). - (på sitt) yttersta, (på sin) dödsdag. at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin äpther min dödha " SD NS 2: 170 (nr 1143, 1490+). Framledhis vppa thet ytersta warom wij oc ther offuer ib 2: 811 ( 1414) . " mith testament oc ytarsta wilia . . . nw i min ytersta thima " ib 3: 536 ( 1420) . thette her forscriffne är myn yterstw wilia SJ 1: 326 ( 1465) . medhen han mich nw j sith yterste bedit och befalet haffue GPM 2: 83 ( 1488) . som tiwffuen til stode j sitt yterstaa på stigen STb 2: 502 (1490). Tola war bekendh j sin ytherstä at . . . Svartb 556 ( 1504) . " siäldhen pa theres yterste fa the theres reedo och then helgie kirkios sacrament " ib 556 ( 1504) . " han schulle halffdelin giffue j Gudz ere epter hans yterste beger STb 3: 258 (1495). - wppa ytthersta domadagh " Mecht 78 . " vm ytarsta domen " ib 99 . - the hälgha ytersta olning (dvs. sista smörjelsen) SvB 361 . - at ytersta senast. swa at thättä godz oc bygning scal lKarle lofrit oc frälst standa honum in at fara nu vm fastegang, som komber, at yterstä vm askoordhensdagh FMu 1: l382 (1381). ","3) ytterst, så långt som möjligt. alth skal göras j härenom skiikelika oc oförsymelika som ytersta athwakth wthkräffwer PMSkr 138 . " the försynen skal göras ey mädh lösheth, wthan häller lmädh ytersta athwakth " ib 144 . " tha göra the sina ytersta mandoms gerningh " ib 144 . äpter theres ytersta macht C. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. l70. epter then yterste makt och . . . wärgie, som ther kan astadh kommes GPM 2: 69 ( 1511) . hulkit han effter yterste profiit pa [selskapsins] gagn selie skall STb 5: 311 ( 1520) . iach giordhe tem alt got thet yterste jach kunde FMU 5: 24 ( 1481) . " for thy jach wil clostreno thz ey forstykkia j thz ytersta " MB 1: 588 (1430-50). - n. adv.","1) ytterst, längst ut, eet ängefyäl . . . liggiendes j for:de Bonstade bolstad vterst j hörnedt westernor GPM 2: 432 ( 1492) .","2) så långt som möjligt, i högsta grad. manadhe iak honom som iak aldra ytherst kunne Arfstv 46 ( 1461) .","3) sist, i slutet. til thenne dagh . . fintz alt saman ytherst j neste boken STb 5: 1 (1514). til ytersth j junijmanath PMSkr 304 . ythesth i augusti manadh ib 391 ."],"e":["yterster"]},{"a":"ytre","b":"av","c":"adj.","d":[" L. A) komp. ","1) yttre, längre ut belägen. de vtrawærkanum in fløtæsundh SD 4: 215 (anteckning på frånsidan af urkund fr. 1331. hvilken på motsvande ställe har vtarsta werkænum). tha gawo the wäriona, som ytra mwren gömdo MV 1: 11. wardr tän ytre muren af blidho skaddr älla nidhr slaghin, tå wär jord muren tän inre adhelmuren sför stenkaste KS 86 (210, 94) . - i ortnamn, särsk. i motsats till öfre. in insulis quæ yfrahyrnungi & ytræhyrnungi appellantur SD 2: 56 ( 1288) . " do octo marchas den. ecclesie mee superiori garn . . . ecclesie mee yttrogarn tres marchas den. " ib 137 ( 1292) . " conero . . . ecclesie mee parochiali øffrogræn duos solidos terre, & ecclesie ytrugren vnum solidum terre insæby " ib 258 ( 1298) . " pars nicholai hec est tres curie in waltholt. ytre. øfræ watholt. quernebergh " ib 5: 618 (1346?). dimidiam marcham in øffrosyltu et duos solidos in ytro syltu ib 371 ( 1344) . " jsraeli . . . curias meas fulghem. et ytra aby . . . committo " ib 3: l36 ( 1311). ib 477 ( 1320) . in yttræsundby ib 4: 558 ( 1337) . " in villa kylistum parochia ytriærna sita " ib 16 (1327, nyare afskr.). dirochia ytreiærna sita ib 16 (1327, nyare afskr.). dimidium attongum terre in ytrugislø situatum ib 618 ( 1338) . ","lhawand yttro hälaghetina ok äru innantil tome oc ofructsami ib 158. i the yttro oc vpinbaro höghtidhis glädhis bälli ib 24 . ","3) senare. " tha vardha . . . the människiona ytro äwe värre än the förra varo " MP 1: 95 . B) super. ","1) ytterst, längst ut befintlig, längst aflägsnad från utgångspunkten. me partem quam habui in vtarsta werkænum infløtasundum . .. vendidisse SD 4: 215 ( 1331) . " littera de ytærsta værkanum infløtæsundum " ib (antecknng på frånsidan af nyssnämda urkund). sanctus bartholomeus predikadhe . . . jnnan vtarsto jndie landum Bil 214 . skalt thu . . . thik ängom foresätia. ok ey näst them yttarsta . . . vtan sätia thik i kyttarsta stadhin Bo 40 . " j norghis konungx herradöme, hwilkin som är j nor yterst aff allom konungom (omnium requm ultimus) " Bir 4: 3 . " stande j chorenom ytarst aff allom " ib 5: 52 . - i ortnamn. acta fureunt hec ytærstabrandholme apud thinganæs SD 5: 580 ( 1346) . - bildl. skalt thu göra lerleksins rike owiruälle oc bekräkta thz alt i yttarsta landamärin Bo 78 . - n. yttesta del, ytersta kant, rand. Bir 3: 427 . ","2) ytterst, sist, lägst. thz är thina högfärdz atirlön at thu scalt falla af enom diäfle ok vpa annan til thes at thu kombir til lthen ytarsta ok nidhirsta j heluite (venias ad novisinum inferni) MP 1: 258 . ","3) ytterst, sist. " om tid el. ordningsföljd. the ato alle saman mz storom hugnadh . . . i thässo sins herra yttarsto gästa budhi " Bo 243 . ib 183 . " j första psalmenom är sithiane, j androm standande oc j tridhai sithiande oc swa fram aat . . . än tha ytarsta psalmen lyktas stande alla wp " Bir 5: 18 . " lhan do ytersta are honorij paua " Bil 806 . " nar konungxsins yttarste time kom " Bir 3: 435 . " hafdhe thu . . när warit j thera ytersta tima " Bil 106 . " ib l258. " Ansg 255 . j napn ihesu christi som . . . at ytarsta tima ater comber at döma (wrdhlena) Bil 341 . " nat thin ytirste daghir kobmir " MP 1: 5 . ib 6 . " j yttarsta lifsins punct " Bir 3: 447. nu är han i ytarsta punctenom ib 2: 112 . widh sina ythersta ändadräkt MB 2: 299 . " intil ytarsta domsins punct oc stwnd " Su 335 . " mith liik till grå brödra closther kom ther att liggia til then ytherste dom " RK 3: (sista forts.) 4582 . ib 5522, 5624, 5788 . nu syntis hon manga dagha äruodha j yttarsta dödhenom (d. v. s. dödskampen) KL 356 . " en aff vij änglom som haffde kar aff vij ytthersta plaghom (plagis novissimis) " MB 2: 366 . ib 356 . " jak är then förste oc yttherste (novissimus) " ib 334 . - sist ankommen. tesse ytirsta (motsv. ställe MP 2: 49: thesse ytersto; hinovissimi) ärfuodadhe ey meer än een thima MP 1: 78 . - ytterst, till sist återstående. fär än var testament äru gulden vppa þen ytarstä pänningh SD 5: 567 ( 1346) . " til þet är löst a ytärstä pänningh " ib. " iak atir löne them . .. alt ltil ytersta skärfwin ok til lytersta punctin (usque ad ultimum quadrantem et usque ad novissium punctum) " Bir 1: 40 . - n. best. form. det sista, slutet. näst för ytersta i samme bokenne rörer för nämpdhe doctor nakra puncst som röra oppa closter folk LfK 151 . - i förbindelse med föreg. gen. el. poss. pron. (ngns) uyttersta, ista, lefnadsslut. vtinam . . . nouissima prouiderent, jak wille at the . . . theras ytersta före sagho LfK 71 . - i förbindelse med föregående pep. i och gen. el. poss. pron.: (på ngsn) ytersta, )i ngns) sista stunder el. sista dagar i lifvet, (på ngns) dödssäng. i symons ytersta SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). som lj sith yterste sagde RK 1: (sfgn) s. l179. som laagh i sitt ytersta Lg 3: 369 . - i thät ytarsta, i el. till det sista, till slutet. älskadhe han thöm samuelica ij ändan. thz är i thz yttarsta Bo 243 . - pådet yttesta. tom människiom som liggia y teth ytersta ok skwle döö Gers ARs c 6. - at ytarsto (a), till sist, till slut, slutligen, at ytersto satte han sik allan a moth tronna owinum Bi 884. at ytärsta (ulimo) skal tha äronna konungir sighia honom . . . thin ära skal aldrigh ändas Bir 1: 319 . " at han skulle . . . at yttarsta (ad extremum) döö a korseno " ib 3: l473. mana jak thik at thu grat först thina synde och sidhan for thässe wärldenne syäld for thius jämcristins warkunno ok at ytärst for gudhelikin kärlek ok astundan äwärdhelika löna Ber 36 . - at thy ytarst (-o), d. s. aat thy ytarsto kastas diäfwlin nidher i hälwite wm högfärdhena Ber 110 .","4) ytterst, längst gående, så långt som möjligt gående. skulu romara them wara til hjälp oc räddhingh äpther theris ythersta förmagho (ex animo, prout eis tempus permiserit) MB 2: 242 . huilket jach altiid gerna och kärlighe forskulla wil äpter myn ytyrste formogha BSH 3: 174 ( 1466) . ib 5: 29 (1504), 60 (1505). wele wij . . . epter war yterste match göre ther then hielp till, som wij kunne swa farlöst astadh kommä HSH 18: l8 ( 1494). ib 20: 69 ( 1506) . FM 415 ( 1509) . - thät ytarsta, det yttersta, så långts som, så mycket som. ärffuoda ther wm thz ytarsta thu format, at reglan kombir til pawan Bir 4: l48. fölgh hans lifwrne ok sidhum thz ytersta thik möghelikit är Ber 260 . - i thät ytarsta, i yttersta el. högsta grad. fulle, mz sorgh oc vidhir mödho ok allom dröuilsom i thz yttarsta (usque ad summum) Bo 179 . - n. adv. ytarst, ","1) ytterst, längst ut, längst bort. ytarst j franz war et klostir KL 104 . " solinna trä oc mannas, som wäxto ytarst j india lande " Lg 69 . " hendhe thz saa ath maxentius . . . for ytherst bort isiith rike " ib 3: 126 . ","2) ytterst, utanpå öfvrigt. i egypto lande hafwa alle munka . . . geetskin yterst iwir all siin klädhe KL 251 . ","lform . ytarsta, slutligen, till slut. i thesso helgo läst nämpnas fyre först then som sadde godha sädh swa then som öfuir sadde ondha sädh, swa akirsins gömare ytirska akirsins skärare MP 1: 73 . Jfr närytarster."],"e":["ytre Bir 3: 170 . ","yttra ib 2: 180 . n. ythre LfK 32 . ","kas . ","ytra SD 3: 36 (1311; i ortnamn); MB 1: l1; VAH 24: 320 ( 1442) . ","yttra Bo 115 . ","ytträ SD 4: 558 (1337; i ortnamn). vtra ib 215 (ant. på urkundens frånsida). f. ytru ib 2: 258 (1298; i ortnamn, genus osäkert), 4: 618 (1338; i ortnamn). ytro ib 5: 371 (1344; i ortnamn). yttro ib 2: 137 (1292; i ortnamn, genus och numerus osäkra); Bo 24, 158 . ","yttra ib 116 . ","ytre SD 5: 618 (1346? i ortnamn). pl. ack. f. yttra Bo 180 . nom., ack. n. ytro MP 1: 95 ; Bir 1: 291, 292 . ","ytra Ber 199 . ","ythra Lg 819 . dat. ytro Ber 199, 230 . ","ytr VKR 23),","-arste ib 435 ; ","-arsto Bo 243 ; Bir 3: 427 . ","ytärster: -ärsta ib 1: 319; SD 4: 215 (anteckning på urkundens frånsida); -ärstu Bj 8: l3; -ärsto Ber 36 ; ","-ärst ÖGL B 28: 3. ","lytärster: -äst MB 1: 321 (jfr 519). ","yterster: -ersta Bil 106, 806 ; Bir 1: 40 ; Ber 260 ; SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.); Lg 3: 369 ; Gers Ars c 6; -ersto Bil 884 ; MP 2: 49 ; ","-erste RK 1: (sfgn) s. l179; BSH 5: 29 ( 1504) , 60 (1505); HSH 18: 8 ( 1494); -erst KL 251 ; Bir 4: 3 . ","ytersthr: -erstha MP 4: 11 . ","ytherster: -ersta MB 2: 242, 356 ; RK 3: (sista forts.) 5522, 5788; -erste ib 4582, 5624 . ","ythersster: -ersst Lg 3: 126 . ","yttherster: -ersta MB 2: 336 ; ","-erste ib 334 . ","ytirster: -irsta VML I M 11; MP 1: 73, 78 ; ","-irte ib 5, 6 . ","ytyrster: -yrste BSH 3: 174 ( 1466) . ","vtarster: -arsta SD 4: 215 ( 1331); -arstu VGL II A 25. vtärster: -ärsta VML II A 20: 1 i var; MELL þg 13: 1 i var.), superl. ","mädh thy","thät )"]},{"a":"yvermer","b":"","c":"","d":[" , se ivirmer."],"e":[]},{"a":"yvir","b":"","c":"","d":[" , se ivir."],"e":[]},{"a":"yvirmer","b":"","c":"","d":[" , se ivermer."],"e":[]},{"a":"yx","b":"","c":"","d":[" , se öx (öxe)."],"e":["yxe )"]},{"a":"yxn","b":"","c":"","d":[" , se oxe."],"e":[]},{"a":"yxn","b":"","c":"","d":[" pl. oxar, se oxe, öxn, jämte gen. yxna: yxna hudh, yxna kiöt, yxna öker."],"e":[]},{"a":"ä","b":"in","c":"interj.","d":["ack1 ss uttryck för beklagande el. medömkan. ä maria hwat thti hierta tola munde MD 63 (norvagiseande). ä hwat the syn war önkelik ib 65. Jfr a, avi."],"e":[]},{"a":"ä","b":"","c":"","d":[" partikel med generaliserande innebörd och funktion. 1) (ursprungl. bet.) alltid. ath Adam ey skwlle äta aff liffsens trä oc sidhan kwnna liffwith ää oc ää (för alltid) Peder Månsson i Sv. Medeltids dikter o. rim s. 475. Jfr Gutasaga kap. 1: en þair annzuaraþv at ny och niþar wari e oc e. thet skal ä fram var herra wil RK 1: 4537 . " han wari fordömpder nw ok ää med ludasse ok sälla thee, ther nidhre sithia i heluitis poth ok ä haffua ilt ok aldregh goth " ib 3632 f. - tid tidsuttryck, förstärkande. ath iak bliffwer medh edher e forwthen ändha SvT 104 . Oc thy skalt mannen . . . ä daghom meera öffwa sik j dyghdom Mecht 269 . 2) (allmänt förstärkande) allt, ju, så. (Människiolivet) nalkas ä nermer ok närmer sinom ända SpV 432 . Siälin swaradhe O min kära härra, ä swa gärna (o quam libenter, domine mi) Mecht 50 . " tha böryas til ath lätha aloe j olyona ä litith oc litith " PMSkr 536 . alle thässa try rikesens jnbyggere ää jhwadh rike the bo Kalmar recess 1843 (ed. G. Carlsson) 68. - förenat med iu, io. Tha haffue han och hans radh the ther när ära stadde, Tog ää jo nogor aff hwart rike, täss match hwadh han och the ther vm göra ib 71 . ","8) bestämt, äntligen. " medh tu wilt ä ower eno far " Fl (Cod. B) 483 . 12) efter en nekande sats: ju, ju icke. förenat med iu, io. Än tho at jak sagdhe mykit slikt samma förra . . . aff hwilko jak twäkar ey at the ä jw faa frucht, som skära wilia, ey skal jak än läthias at säthia här liwslikaren thet samman SpV 385 . - i indir. frågesats: någonsin, i all världen. The wiliosto ey hwart the skullo a wända, tith thera kumber fanger en enda RK 1: 2152 . 14) tillsammans med ett pronomen el. en partikel, som genom det tilllagda ä får en allmän, obestämd betydelse: ä huru, ä hvadh, ä hvadhan, ä hvo (ä ho, gen. ä hves, dat. ä hven), ä hvaris, ä när, ä sidhan, ä sum. "],"e":["e )","ä huru","ä hvad evad, vad än. ä hwad te waro flere tha waro äy färre ATb 92 ( 1458) . ","ä hvadhan varifrån än. oc alt annat korn oc rogh miöl oc malt, som hem komber, ä hwadhan thät kan hälzt koma Småst på Fsv. 2: 159. ","ä hva(r) , ","ä ho pron. ven än, eho. sidhan ä hua then stenin fik, var han haltir, döuir, blinder, han mälte oc hördhe oc sa oc gik Smpst på fsv. 2: 3. Ä hua sum nu thenna stenin atte, lhan gömdin gierna thet bezsta han matte ib 2: 5 . ehwars föghati ella häredhe thet ware hälzt GS 27 ( 1375) . skal konungen halla sin leide ää hwem han hänna giffuer Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 62. ä hwes medhhielpere the haffua waridh ib. 68. oc vil honom fulkomeliga tilsta for allamyna arwa och frender e hwo the helsth kwnno vara som pa forscrifna gardh vilia tala KT b 110 (1491). segier them, ath i landith fasth bakes och brygges, i hwo the til blyffuer til gester bwdne GPM 2: 30 ( 1511) . ","ä hvaris adv. var än, var helst. them och alt dheres godz, rörandes och orörandes, ehuarest thet hälst ligger eller är Priv f Sv st 94 ( 1442) . ","ä mädhan","ä när konj. när. Thet hände en hiider att enär sancta Birgitta war kommen j gudz andelike widhertalan, tha kom jomffru Maria till henna Hel män 277 . ","ä sidhan","ä sum","ä til konj. (ända) till dess att. han sagde ther af ä til han doo RK 1: 877 . Han hiolt ther ä til nattin kom ib 1: l622."]},{"a":"ä","b":"pp","c":"prep.","d":[" , se a."],"e":[]},{"a":"ä","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) alltid, ständigt, städse; för alltid; hvarje gång, vid alla tillfällen. mathias . . . giordhe e wäl som han wäl wiste Bil 245 . " hioldo the ä bade saman huat thz gik til vrede eller gaman " RK 1: 226 . " ve er mik ee at hon skulle noger tid swerige see " ib 628 . " han aat sielff ljnne mz them ee " ib 2: 2774 . mällan hwart thera (af bilderna) stodh et trä mz blomster ful stodho thön ä Al 4604 . wämpta iomfrwr . . . ther aldre hafwa mz mannom warith vtan ä innan wapnom farith ib 4716 . " thera mwn ä open stodh " ib5049. ther ärin i . . . ä til mykin ysäld thrängde oc i wardhin ther ä inne bliffwa alla the stund i skulin liffwa ib 7252-3. ä þa giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . skodha . . . at i bland andra apostlana blifwir ä iohannes enkannelica honom näst i msäto vidhirmödho Bo 179 . " ä var mäst thera rädde at han skulle skilias fran thöm ib. hon var . . . van huar morghon at ga handklädhe ok vatn ij mit herbärghe fa ok klares ä mz hänne gar " Fl 1658 . liff oc anlith hade hon e loc the skönste hedner man wille see RK 2: 8374 . " ther fölgdhe ok mz ätanda fä som hwar en man älskar ä " Al 4956 . mang bi hawa en konung eller wiisa, oc fölghia ä honum MB 1: 99 . " ä liffwir gumme mädhan gudh wil " GO 627 . ä gespar fughil a sit gäte ib 650 . " ä är frusin jordh for othriffnom swinom " ib 654 . " ä kombir weeth mz vinthre " ib 295 . " kasta a krook ok halt vm thu gihtir ib 108; jfr Kock, Medeltidsordspr. l2: 102 f. " ib 393 . wil tu witerlika liua, tå skal tik ä samuledh halda huadh tik han til koma glädhi alla genuärdo KS 21 (51, 22) . ä tå onde män lasta tik, halt thz tik för dighet lof ib 24 (60, 26) . " thz trä som ä flyter i watne, thz wardr löt ok bulghit " ib 43 (112, 47) . MB 1: 146 . " lgiter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne, oc taki andrä goþä män med sik af haraþeno, swa at näfnden se ä full, ällä at mynzsto mer än halfdelen " SD 5: 481 (1345, nyare afskr.); jfr 9. hwilkom . . . wari loff hedher oc ära nw oc äförwtan ändha LfK 136 . " hwilkins nampn signath oc loffwadh wardhe ä for vtan ända " Lg 96 . " mins guz rike här ä for vtan ända " ib 547 . Bir 5: 106 . VKR 44, 47 . Ber 195, 239 . Su 221 . SO 77 . MB 2: 333, 335,m 336, 362. han wari fordömpder nw ok ää med iudasse ok sälle thee ther nidre sithia i heluitis poth RK 1: 3632 . - pleonastiskt i förening med altidh. war altidh ä nakar glädhi til blandath sorghinne Bir 1: 85 . ib 2: 331 . Su 298 . at the riddara ther bo nära ther ä skulu all tiidh redho vara Fl 1039 . - pleonastiskt i förening med iu. ey hwart the vildo färdhas tha war ä jw herrans hand owir them MB 2: 73 . - ss förstärkt uttryck: ä ok ä. thera halsiern waro thiok oc breed ok slaghin i nwrin samwledh som the skullo sithia ther ä oc ä RK 1: 3968 . PM XXVI . 2) allt jämt. tomas . . . baþ ä möna sionga þät sama Bu 182 . Bo 196 . Al 5350, 5518, 8729 . RK 3: 1505 . " jak hawer ä lighat här sidhan mikelsmesso " ib 1: 3291 . " äncti skal för giäldäs. än þet wi hawum til klostersens skipat oc giuit oc siþän ä hwart som þet stander " SD 5: 567 ( 1346) . - ss förstärkt uttryck: ä ok ä. han vndradhe fast ee oc ee Al 9854 . - Jfr ä mädh, ä mäþan, ä män, ä sidhan A, ä sum 1. 3) vid pos. adj. och adv. förstärkande: alldeles, just. hwar mällir til ä slikt han vil Fl 1736 . " man loot honom godh kläde skära ä slik honom höffde wäl at bära " RK 1: 1297 . - ä väl, mycket, ganska, rätt. thin skat sänkt mik vtan meen ä wäl sköt ok ekke seen Al 4680 . - Jfr ä sva 1. 4) allt, ända. Jfr ä sidhan B, ä til, ä til thäs at, ä thär til. 5) vid uttryck som beteckna motsvarighet allt. Jfr ä sum 2, ä sva 2, lä sva sum 1. - i förbindele med komp. ä sva mykit . . . at, så mycket . . . som, dess . . . som. wardher hiärtath ä swa mykith hardhare , at thz blöter engin mz godho radhe MB 1: 292 .","1) när hälst, so ofta som. ä nar han kom fflögh hon (dufvan) oppa hans skuldro ST 137 . " oppa thz at ä naar pelargirma komo skuldo the ioo finna redha päniga " ib 488 . " swaradhe the megh . . . ath ville wara honom bistandh oc vegeredhe . . . i nar the hans bwd faar " BSH 5: 441 ( 1511) . " warär wederdhä äner eder tilskat worder " FM 282 ( 1506) . " the scule alle redhe wara ä nar marsken biwder " RK 2: 3754 . thz plägde altijdh swa förre wara ä när the svenska sculle vtfara ib 355 . ib 514 . Bir 4: 120 . Di 184 . 2) när än? han byrgiadit (näml. klostret) ä nar thz warder lykt (kan grundlade det, när det nu varder fullbordat?) RK 1: 1203 .","3) förstärkande vid superl.: alltsom, esom. ä som optarst ST 36 . Su 166 . eson thidaste Pa (Tung) 34 .","2) i den mån (som), i samma mån (som), allt efter (som). med följ. sum. han gaff ok länte marghan län . . . ä swa hwariom som han an Al 3801 . " some fa litith oc some stort . . . ä swa hwar som tha hafwer lykko ib 9692. ""],"e":["ää . ","e . ","ee . hee, se ä hvar, pron. i, se ä hvar, pron. ey, se ä hvart. äy, se ä hvar, pron. a ÖGL Vaþ 33: 1, G 9: pr., ES 15: 4, R 9: pr-; GO 108 ; RK 1: 4209 ; Su 24, 64 (jfr 464); Lg 3: 525 . ","aa GO 393 ), ","ä thäs","ä thy )","ä iu","io )","werre ST 295 . - jn . . . dess. farom os heem ä för bätr Al 4175 . ib 4309 . - Jfr iu, þy, þäs, äfvensom sva A 2. 6) vid komp. förstärkande: allt. (solinna lius) . . . växe ä liusare fra daghnigene ok tel miþan dagh Bu 10 . " jak girnasd ä mer ok hetelicare at höra thom " Bir 3: 132 . " han styrktis ä mee ok mer " Bil 897 . Bir 1: 47, 117, 3: 71 . Fl 149 . Al 6274 . ST 416, 521 . Su 224 . " ä nember oc nember " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284. flytes ää meer oc mer til eldhen som the glödgas PM XLVI . - ä thäs el. ä thy, allt, ännu, dess, så mycket. henna brödhir manadho hona at hon sculde sik vmuända til sin gudh oc hon engolädhis wilde, vtan vardh ä thy genuärdhoghare mote sinom gudhi KL 15 . " diäfwlin sagdhe ropa ey swa högt . . . än prästin ropadhe ä thäs höghra " ib 45 . henne bedröffuilsse ökiäs ee thäs mer Va 5 . Bir 3: 71, 75 . " wi nefsom them mykyt . . . oc thz hielpir enkte the äro ey thes bätre vtan ä thes werre " ST 384 . 7) vid superl. förstärkande: allra. satther til bordh ffult mz alla nadhinna kräselighet oc ä gäwast Su 282 . sawä wij gernä at ther matä nw nokot ab bäthräs oc boot wppa rathäs, oc ehälst nu SD NS 1: 247 ( 1403) . the behalla ä sama fäghrind sina som them gudh ä försto gaff Al 6371 . ib 10427 . the foro . . . optast ä mz stylda här RK 1: 479 ; jfr 1, 2. Jfr ä sum 3, ä sva sum 2. 8) alltid, i alla händelser, bestämdt. jak vil mz ider i then striid jak gör ä nokon lettugha oblid RK 1: 305 . " jak tror thz swor sik a nokor meen ib 4209. - bestämdt, äntligen, nödvändigt. iak ä vil hona väria om iak ma lIv 3255. thu skal ok thänkia om thu wil os ä kränkia winder thu os arma qwinna litith loff kan thu thik winna thz thu hafwer qwinnor skänt " Al 4786 . - pleonastiskt i förening med in. jak matte ä iw wetha hwat thzta ropet betydher Lg 661 . han skulde jo vt mz bergit ee om han wille norra hollit besee RK 2: 6084 . 9) alltid, i alla händelser, dock. giter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne, oc taki andrä goþä män med sik af häraþeno, swa at näfnden se ä full, ällä at mynzsto mer än halfdelen SD 5: 481 (1345, nyare afskr.); jfr 1. alde skulde thu thz fa aff mik hafdhe iak ey mina tro lofuath thik; nu vardher iak ä göra swa, halla miin ordh huru thz kan ga Fl 1278 . thz skal tho ä thz sama vära Iv 1149 . ib 4437, 4796 . huat helsingen sköt hiogh eller staak tha vildo rytzane ä halla sith krii RK 1: 1556 . " wilen j idhra felighet nw äffuer gifua tha wil jach slas medh idher ee ib 2: 4362. skule i ey holla thet i haffwe loffwath, jach far ä nogre stadz brödh " BSH 5: 321 ( 1508) . Lg 3: 298 . 10) någonsin. we mik thz thik ä modher baar MD 190 . - i en relativsats som följer efter en superl. aff thz rikasta päl ther man ä sa Fl 528 . ib 1005, 1650 . Iv 6, 384, 2233 . Fr 88, 1502, 1592, 1948 . Al 5247, 5444, 9198 . " eet kar aff gull . . . thz rikasta ä var som iak sakt hördhe (för thz rikasta var som iak ä sakt hördhe?) " Fl 290 . 11) distributivt: ju (dock vanl. ej återgifvet i det nuvarande språket). swngo the . . . allan thän sangh wt . . . ä hwar thera sin wärs Bil 649 . " the frwor gingo alla ath staa ä hwar i sith windogh " RK 1: 1930 . Al 3589 . Su 362 . " a thera klädhe var mang een boot fra thera hals ok til thera foot ä hwar annar klwt nar annan sat " Iv 4153 . " tha församnade mildredus alle lerede men och wndherwiiste them ä hwar och en hwre gud han hade mit hierta optentt " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 . man sa dostera ä twa ok twa Fr 1820 . Iv 4680 . Bir 5: 102 . ther drogho ä twe then tridie aff RK 1: 1545 . 12) efter en nekande sats: jn, jn icke. ängin synd är swa stoor, at gudz miskund är ä meere MB 1: 147 . fridhin är ey swa godh at han hawir ä skadhan thär han faar GO 706 . Bir 3: 82 . ST 34 . - pleonastiskt i förening med iu: jn. wore thet radh, at i forswmmadhe thet ingelhwndh, at i haffwe ä jw edhert wiisa bodh tiil them BSH 5: 315 ( 1508) . - i förbindelse med en negation. aldre forlät gudh swa mankönith, at thz haffdhe ey ä nakra helso ämpne MB 1: 444 . ib 448 . KL 347 . Bir 1: 95, 4: 143 . 13) än, aldrig (så). sidhen wärldin ä först wardh war nakar grater ä swa hardh tha nakar thordyn mäst rägnere än war thenne graten mere Al 10428 ; jfr 7 och eigh 2. 14) än, hälst. i (vanl. omedelbar) förbindelse med ett pronomen el. en partikel hvaråt genom det tillagda ä gifves obestämd, universel betydelse; jfr ä huru, ä hvadhan, ä hvar pron., ä hvar adv., ä hvaris, ä hvart, ä hvat, ä hvilkin, ä hvilkaledhis, ä nar, ä thit.","ä huru","ää- Bo 128 . ","e- . ","ee- . ","huro RK 1: 4311 ; Di 272 . - hwre ib 143, 153),","ä hvadhan , ","ä hvar","ää- . ","e- . ","ee- VKR 77 . ","hee- BSH 5: 105 ( 1506) . ","i- ib 58 ( 1505) , 493 (1512). äy- SD NS 2: 1 ( 1408) . -hwa. -hwo. -huo. -hoo. n. -huat. -hwadh Di 253 . ","-hwad BSH 5: 105 ( 1506 ) ),","ä hvar","ää- . ","ä hvar","ää- . ","ee- )","ä hvaris , ","ä hvart","ee- Fl 587 ; Va 28, 45 . ey-),","ä hvat , ","ä hvat hälder","ä hvilkaledhis (hulka ledhis), ","ä hvilikin","ää- )","ä mädh , ","ä mäþan (ää-. ee-), ","ä män , ","ä nar","i- . ","-naar . ","-nör . ","-ner )","ä sidhan","-sedan )","ä sum","-som )","ä sva , ","ä sva sum","ää- )","ä til , ","ä til thäs at , ","ä thit , "]},{"a":"ädelhet","b":"nn","c":"","d":["1) ädel el. hgö börd, adel, höghet, förnämet. eg. och bildl. han (döden) weet aff enga släktena ädelhet Su 235 . " thu wil wrtha minna släkt wälbyrdh oc ädhelhet (yttrad af den personligt fat- tade gudomliga Visheten) " ib 78 . " the kalla mik andhe- leka suille äldher wisdom, huilkit nampn mine ädel- het (noilati) wäl behöffwis, fför thy enkte fludzi allom skapadhom tinghom som söthare smakas iskap- arans hiärta " ib 77 ; jfr 2, 3. - ss titel. fych jach eders ädelhetz scriffuelse FM 340(506 el. 1507, bref från Mätta Ivarsdotter till hennes gemål Svante Sture). ib 311 (på tv. st.). 494 (1510, bref från Kristina An- dersdotter till hennes stiuffade Svante Sture). 2) ädelhet, ädelmod, ädel art. ädelt hjärta. tha the herr- nna öron enfallogh ff nawliga ädelhet (ex swa natura) oc thy allom wältroudahe falskiga swika MB2: 202. aff hans nades infödde edelhet BSH 5: 626 ( 1520) .","3) förräfflighet, utmärkthet, storhet. thin ädelheet kwngörs j allomlandomMB 2: 164. _ Jfr ädhlahet."],"e":[]},{"a":"ädhel","b":"av","c":"adj.","d":[" MB 2: 218 . " en ädhell romara herre " Lg 3: 554 . fliadhe . . . vrbanus pafue henne en ädlän ok mektogan herra aff romar raadhe til värnäre ib 562. mz franka ädelasta män ib 291 . " aff ädhle släkt war hon " Fl 1651 . - i tilltal, närmane sig 2. ädhle riddare . . . ij sighin mik huar han mon vära Iv 3875 . ","2) framstående, ädel, ädelsinnad, utmärkt, härlig. konung artus . . . thän ädhle försterenä Fr 12 . thän ädhle hetugh fräderik ib 8 . " hwi ful then ädle starkeoc frome kämpen " MB 2: 245 . 3) ädel, af ädelt slag, fin, kostelig. göra een ädel dryk for bryst werk LB 7: 227 . " marghe dyre stenamz ädhle ardh the rena varother sat " Fr 172 . " the ädhlo trä varo sat mz lista " Iv 350 . 4) härlig, skön. iiij män. . . haffwandes ädhelasta skapnadh i sinom likama oc lidha- mothom Lg 3: 460 . " driffwandhes henna aff ädhelasta oc wänasta yrthagardhen, om är imfruleket liff- werne " ib 275 . _ jfr äþla."],"e":["ädhell . ","ädlän Lg 3: 562 . ","ädlhe Fl 1651 ; Fr 172 . ","ädhle Fr 12, 85 . ","ädle MB 2: 245 . ","vok . ","ädhle Iv 3875 pl. nom. n. ädhlo Iv 350 . ","ädhelaster . äddelaster; båda dessa former skulle dock kunna föras till äþla), "]},{"a":"ädhel och ","b":"","c":"","d":[" adj. (Mlt. edel, edele) 1) ädel, högättad, av förnäm börd. Bekennis jag . . . att jag vill vitne vara fullige oc bevise medt sanning, att Hr Magnus Ingesson . . . var ädle oc äckte både om fadher och modher Vg Fornmt I: 10 s. l30 (1489). medh nagra faa smasuena, alt hoffuesinnet och eddelle bloh vndantgit, vtanfangelse och beschatningk Rydberg Tr 3: l490 (1502). The andra erligha herrer, riddara och swena, äddelle och vädele, riche och fatige . . . skolo och magha aff ghaa medh lijff och sundh ib 3: 491 ( 1502) . (Då) worte instengdhe all menege ädle, quinnor och mendh, biscoper och prelater HT 38: 118 ( 1523?) . Forsth wtkalladhe the biscopaner och nogre eedle. Sidhen ledhe the wt . . . een stor hop baadhe edle och oedle ib 38: l119. thenna breffuen lyddhe moth andelege herrer och ädle mendh ib 38: 119 . " aff them ädhlasta härtoganom Pompeyo " SpV 315 . 2) ädel, framstående, härlig. sancte Örian, ädhla riddare oc dyr matyrt SvB 407 (början av 1500-t.). sancte Örian, ädhele riddare, ffri oc staldz ib 408 (o. 1520). Thol oc pina är swa äderle ath gudh wil änkte annat gifwa vthan sik siälwan for thet Saml. 6: 159. 3) ädel, fin, dyrbar (om sak). Thätta är ädhlastha fructin SpV 446 . ärw the ädla stena, tha fästher jnghen fiil pa them PMSkr 494 ."],"e":["ädhele"]},{"a":"ädhelhet","b":"","c":"","d":[" f. (Mlt. edelhet) ädel börd, höghet. Gudz kärlekx pröffwilse är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 . Täslikes sagde Thelamonius . . . (Ulysses) . . . ey wara byrdog heller from j hädelhet som han Troj 271 . ss titel. Iach haffde gernä scriffuit eders ädelhet (dvs. Svante Nilsson Sture) tiil i gaar GPM 2: 131 ."],"e":["ädhlahet"]},{"a":"ädheliker","b":"av","c":"adj.","d":[" (Mlt. edelic) ädel, välbördig. Tiil then aldre edligaste oc stormektigiste herre her Cristiern . . . sendes tette breff STb 5: 315 (1520, Kop). ib 319 ( 1521) ."],"e":["ädhliker )"]},{"a":"ädhelikhet","b":"nn","c":"","d":["ädelhet, höghet, härlighet. " iak . . . gaff mina wällokt swa som canel oc balsamus, widhergangandis sina ädleghetz kraffter " JMÖ 144 ."],"e":["ädhlikhet )"]},{"a":"ädhelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) höghet, värdighet. " bekränkia ällar fwlt göra sith ödhelikhetx ampne oc stora mäktoghet _g 3: 291. 2) ädelhet, höget, förträfflighet. omiomfrwilket liffwerne och thäs natwr- lika äddelikhet " Lg 3: 448 . 3) höghet, härlighet, pris all waar clara ädelighet (clarias nostra)är os franthagin MB 2: 224 ."],"e":["ädelighet äddelikhet )"]},{"a":"ädher","b":"","c":"","d":[" konj. ell. I jämtländska brev; Fno. eðr, eða. Alle men the som thetta breff se ädher höra DN 14: 144 (1490). som til then for:de tridiwngen j Österbergwm nw ligger ädher ligath haffwer ib 83 ( 1469) . wordher Andres ädher Olaff Erikxsson nokot vfrels j then tridiwngen j Österbergwm thet skall for:de Olaff Tomas(son) frelsä them ib 83 ( 1469) ."],"e":[]},{"a":"ädhla","b":"av","c":"adj.","d":["ädel. Än thet at toligh ädhla nathur saa fatighe ok slemo thinge tilföghis SpV 356 . - Jfr oädhla."],"e":[]},{"a":"ädhla","b":"vb","c":"v.","d":["adla, förädla. " aff huilko hans gärninga, oc alt hans ärffwodhe wardher swa ädhlat (nobilitantur), oc forbätrat, swa som koparen smälter mz gulleno . . . omwändis j dyrt oc bästa gull Mecht. Uppenb. 256. ""],"e":[]},{"a":"ädhla","b":"vb","c":"v.","d":[" (Mlt. edelen) ädla, förädla. O hwat äro mankönsins nathur haffwir, jordzlighin födhis aff jordhinne, ok aff fadhirlika guddomenom ällir gudhelika fadhirlikhetinne ädhlas (insignitur) then som fatigher är ok wtlänninge, än the rike . . . (se ovan under ädhla s.) SpV 558 . " engin dygd är wärdh ful lön wtan hon ädhlas medh kropsins öffning " Mecht 229 . " alla hänna dygder the äthlas (nobititantur) oc dyrkas thär wtaff " ib 216 . - Jfr forädhlas."],"e":[]},{"a":"ädhla","b":"","c":"","d":[" s. natur, art; utmärkande drag. än tha at nakra a hionalgxsins wäghna waro orönta könith, tha likowäl doldo the medh hogxsins ädhla ällir ärlikhet SpV 162 . Thänne mathin haffwer, äptir thy wiis manz ädhla är, alzskona sötma i mwnnenom ib 421 . Thätta är fulbordogha människio enkannelikit ok ädhla, at nythia sin krop til ärffwodhit ok til byrdhena i b 446. än the rike synas fafänglika wälla wndhir sik sinna byrdz ällir släktz ädla (lineam suæ nobilatis), for thy hwat the wilia ällir ey, tha likawäl nödhgas the haffwa til brodhir thän som fatigher ok forsmadhir är ib 558."],"e":[]},{"a":"ädhla","b":"nn","c":"","d":[" ? natur, art; utmärkande drag; det som bör vara ett utmärkande drag (för ngn), det som tillhör el. höfves ngn. thz är hans ädeleka sik besinna MD (S) 255 . Jfr äþle."],"e":["ädela )"]},{"a":"ädhlahet","b":"nn","c":"","d":["1) ädel el. hög börd; höghet; förnämhet, värdighet. tänk thina ädhla-¬ het Lg 334 . " at tholkin herra wil komma til tholkin . . . thiänara, swa högh ädlahet (nobilitas) til tholkin madk " Su 278 . - ss titel. wilde eder ädlaheth tiilwördis hiälpa oss medh eth goth ordh tiil waar kära herra BSH 5: 129 (1506, biskop Ingemar till Svante Stures gemål Märta Ivarsdotter) . ","2) ädelhet, ädel art, ädelt sinnelag. the signada iomfrun är aff sinne naturlike ädhlahet fwl mz trofasta kärlek Lg 3: 59 . nw kan iach pröffuä idhrä!SYNS_DÅLIGT?ädhet, at j ärin en tro man Va 47 . ","3) sed el. beteende som anstär en person af hög börd el. i hög värdighet, ädelt skick, höfviskhet. huat skal man radha för än han veyt tokt ok snille ok ändhelabeyt RK 1: 213 . ","4) ädel handling. henne takkade huar then man thz hörde fore then ädlahect hon tha fiorde RK 1: 1457 . - Jfr ädelhet."],"e":["ädlaheet . ","ädlähet . ","ädelaheyt )"]},{"a":"ädhlahet","b":"nn","c":"","d":["hög börd, värdighet. Gudz kärlekx pröffwilse är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 ."],"e":[]},{"a":"ädhling","b":"nn","c":"","d":["ädling, adelsman, förderffue . . . swadane menlöss ädelinge och infödde i richet HSH 18: 162 ( 1497) . jnfödde ädlinger j rigit ib 168 ( 1497) . " hwro han opsatthe dandke men pa sloth, landh och län öffwer sweriges edlinga " BSH 5: 175 ( 1507) . ib 624 ( 1520) . " riddare ock edelinge " RK 3: Till. om Chr. lI, red. A) 6221. riddara oc ädlinga ib (red. B)."],"e":["edling . ","ädeling . ","edeling . ","-ar )"]},{"a":"ädhlinger","b":"nn","c":"","d":["ädling, adelsman (Mlt. edelink). skal jngen . . . koma j rikesens radh vtan the som ära rikesens ädelinge jnfödde män aff riddere Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 64."],"e":[]},{"a":"ädruelika","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"äf","b":"","c":"","d":[" , se af."],"e":[]},{"a":"äffen","b":"ab","c":"adv.","d":["jämt, alldeles (MLt. effen, even, eben jämt, lika; noga, alldeles). (Hustru Birgitta stod till svars för sin skuld) swa ath tet löp til hopa offen C mark STb 4: 61 (1505); offen trol. fel för effen. (Om en gård) bredden op til gamble myntet effen xxx alne . . . bredden wed gamble myntet effen xx alne . . . bredden wed gamble myntet effen xx alne ib 4: 217 ( 1511) . (Två rådmän hade närvarit, då) Jachob Larensson wittrade sin son Peder Jacobson hundrat mark effen fför sith möderne ib 4: 313 ( 1513) . hulkit skot . . . reknades . . . ok lop skothet xijC mark effen en ij mark (dvs. 1202 mark) Stock Skb 34 ( 1517) . Tha lop skothet xjClx march effuen ib 155 ( 1520) . Tha bleff staden honum skylligh C march effen meth sa skel loch fförord, at bär Biörn Person the xx march saköre op aff Hans Koch, tha bliffuer stadhen honom inthe mer skyllig en lxx march effen ib 296 ( 1512) . giorde och hans matskap Biörn Persson rekinskap, hans opbördh moth hans wtgifft. Tha bleff staden honum skylligh C mark effen ib 296 ( 1512) , 297 (1513). war stadin tilforen x mark effen ib 298 ( 1514) ."],"e":["effen )"]},{"a":"äfia","b":"nn","c":"","d":["dy, gyttja (Isl. efia f.; Dahlgren, Glossarium). niyo laas äng i äwione i Nordhanboors änge nordhan älfwena liggiande RP 2: 202 ( 1390) . Tolke prädicara ärw like them man, som wille lära aasnanom leka j harpo, oc som thän thär wille byghia sloth j träk älla äffio JMPs 486. star han (pråmen) pa bothnen i äwyone BSH 5: 226 ( 1507) . Jfr staräfia. "],"e":["äfio butn m. ävjebotten, dybotten, gyttjebotten. fore onda lucht skuld som ther stigher vp aff äwio butnen FH 2: 129 ( 1441) ."]},{"a":"äfla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) stärka, främja, förkofra; utbreda. lifwi ok see thz hanum är leth: at cristan äflis ok gudz hedher Bil 104 . " han war konunger lxx (aar) ok äflde (amplaiavit) . . . guz dyrk ok cristindom " ib 230 . ","2) bringa till stånd, grundlägga? sanctus marchus . . . for . . . til pentapolim at predika ok war ther thu aar ok äfladhe cristnu tro Bil 250 (måhända att föra till 1). ","3) understödja? bekräfta, stadfästa valet af (ngn)? stridho thwe vm paua döme sinachus ok lauerncius. thidrikker göta konungr äflde simakum (facto Ravennæ judicio coram Theoderico rege electus est Symachus et confirmatus) ok giorde laurencium slättan biscop Bil 693 . - Jfr afla."],"e":["äflde Bil 230, 693, äfladhe ib 250 . part. pret. n. älft VML I þiuv 3),"]},{"a":"äfle","b":"nn","c":"","d":["Jfr of-, ur-äfle."],"e":[]},{"a":"äfni","b":"","c":"","d":[" , se ämne."],"e":[]},{"a":"äfster","b":"","c":"","d":[" , se äptre."],"e":[]},{"a":"äftir","b":"","c":"","d":[" , se äptir."],"e":[]},{"a":"äftir","b":"","c":"","d":[" prep., se äptir."],"e":[]},{"a":"äftre","b":"","c":"","d":[" , se äptre."],"e":[]},{"a":"äg","b":"nn","c":"","d":["egg, vass kant. Acumen vel extremitas ferri acuti ägh ok vddher GU C 20 s. 429 . mädh groffwom traad sömandis j äggiana PMSkr 545, ett vlitt kläde . . . skickatt så at thett haffwer wedh hwarie eggene en karm ib 598 (avskr). brynestenen smöries medh olio, vm äggen skall warde godh ib 633 . ib 433 . SpV 440 . - Jfr knifsäg."],"e":[]},{"a":"äg","b":"nn","c":"","d":[" L. ","dräpa med odd äller ägg (spjutsudd el. svärdsegg) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). mädhär wdh oc ägh oc horda staale LB 7: 14 . ","2) kant, det yttersta (på ett skinn o. d.). sidhan lyffthes (skinneth) wp aff stokkenom läntelika . . . takandis j ena äggena aff skinnith drägaudis thät räth wp Peder Månssons Skrifter Cod. Holm. in 16:o bl. 18 recto (enl. uppgift af Förste Bibliotekarien R. Geete). - Jfr svärds äg."],"e":["ägg (frv. vok. i änd. och ngn gång i ordslutet). ägh. egh MELL Kg 23: l7 i var. pl. äggiar), ","äggiar tomt , "]},{"a":"äg","b":"nn","c":"","d":["ägg (särskilt hönsägg). " Jtem sod aff rötth vin oc ther j hönsa kräffuor oc bacat äller steekt äg " Småst på Fsv 2: 271 (i en matsedel). Jtem eyg for iiij ort. Skotteb 395 ( 1465) . Paaschadagh . . . äg offwer alt bordhet Brasks Matordn 10 . kluffwen äg medh ätikia, en räth saltgröön fisch ib 11 . "],"e":["äggia bloma","äggploma )","*äggia fladha","äggia kaka f. äggkaka. Jtem smaa skorna sodna roffuor medh osalt smör oc öwörst opp(a) än eggekaku Småst på Fsv 2: 270 (i en matsedel). item äggecager, item j faat fisk, oc kalle steeken etc. Brasks Matordn 1 . lOdensdagen til middagh . . . torfisch, geddher, gös eller braxn, rödhing, makrel eller lax salt eller äggiacachan ib 6 . ","*äggia miolk","*äggia oster","*äggia super","*äggia vatn","ägvatn )"]},{"a":"äg","b":"nn","c":"","d":["ägg; i sht om hönsägg. äg struconnis (för strucionis) Bil 613 . " äggin som vngane wordho aff waro j hänna (skatans) quidh " Bir 1: 299 . " at hon skuli vpforstra sina vnga som wardha af äggiomen ok läggir sik . . . owir äggin " ib. " höna älla fogil liggiande owir sin äg " ib 2: 41 . " al äggin hulkin som äru vnidir hönonne ib. skal hans höna äg aff gull läggia honum " Al 751 . tha brast pantiret sunder som eth eg Va 49 . ondh hustru äthir bloman aff aggit (för äggit) ok bondin thz hwita GO 514 . " scal man taka . . . thz huitha aff äggit " LB 1: 96 . ib 97, 7: 57, 58 . " tz klara aff eggit " ib 71 . " ägh . . oc söpe aff haffra gryn, ällir aff äggiom, oc enkannelika aff thz gula i äggeno . . . tettä er idher nyttokt " ib 3: 109 . " wek ägh " ib 1: 96 . " hard äg " ib 3: l19. lib 7: 60. tha äter herra abote fäm eg stekt och fäm sudhin och fäm giord i gryto loch fäm i panno och fäm sudin i kale AS 60 . " tha rättes in egh fore abotan " ib 59 . om the dagha j hwilkom the skulu äta firmis maat tha giffuis hwarie enne tw stykke fisk, smör, äg, ost ällir annat tholikt Bir 5: 1 . - Jfr gams-, gas-, höno-, hönsa-, skatu-äg. "],"e":["eg . ","ägh . ","egh . ","ägg- . ","egg- . ","äggiom LB 3: 109 . ","äggiomen Bir 1: 299), ","äggia bloma","ägge- . ","ege- )","äggia blome","ägge- )","äggia kaka , ","äggia skal","ägia- )"]},{"a":"ägbloma","b":"","c":"","d":[" , se äggia bloma."],"e":[]},{"a":"ägbloma","b":"nn","c":"","d":[" = äggia bloma. ägh plommorna PM 65 ."],"e":["ägh plomma )"]},{"a":"ägfhilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" egane äwärdelikx liffs . . . ägilse Su 82 . " j formnempde godz egilse " SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467)."],"e":["egilse )"]},{"a":"äggia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. vässa; egga, sporra, mana, driva, förmå. wthan han ware thär til äggiadhir aff them osynligha owenenom SpV 408 . " hulkin thet riffuer hellher riffsmen (slagskämpar) til egger suara slike sekth vor hans lagh viser DN 14: 316 (1523). ""],"e":[]},{"a":"äggia","b":"vb","c":"v.","d":["skatta fogelbon på ägg. hoo om fhar och äggiar j annars skiär SO 306 ."],"e":["-ar )"]},{"a":"äggia","b":"vb","c":"v.","d":["eg. hvässa; egga, sporra, mana, uppmana, uppmuntra, (söka ) drifva, (söka) intala, (söka) förmå. " concitare, instigare, äggia " GU 3 . - med personens ack. och prep. ltil. the äggiadho alla til lof Bo 236 . suasom han thik thz i nsköt oc ther til äggiadhe Bir 2: 94. tin modher haffuer ekkiath th thegh här til Di 249 . diäfwlen . . . tilburdhe at äggia smaswenin . . til at synda mz quinnom. ok til annor ogudhlikin thing KL 62 . " takir . . . franciscus hona äggia til at forsma thässa värld " ib 324 . - med personens ack. och inf. the äggiädho män taka thän sidh then them ey bordhe KL 159 . - med personens ack. och sats inledd af at. sancte gregorius . . . äggiadhe konungin ok flere mz sik at the skullo bliffwa om samfasta thrätio dagha i fasto oc bönom Gr 316 . rasklika mat thu äggia (suades) mik at iak wardhir kristin KL 173 . - med personens ack. sancta gaina äggiadhe sanctam ripsimliam swa sighiandis Gr 287 . - med dat. och sakens ack. hans ägilse äggiande hiärtano wang thing Bir 2: 144 . " äggia the honom tholik thing mP 2: 93. akta ok göma aat apostolin äkke äggia älla biudha sik siäwom thera handa (attendee . . . apostolum minime sibi ipsi remistiusmodi suardere) " Bo 131 . - med dat. och inf. äggir dyäfwllin oc inskiutir siälinne (inspirat diabolus animæ) at göra nakat mot gudhi Bir 2: 145 . " äggiar diäfwllin siäline at göra nakra godha gerningä for manna thykkio lib. thänne aggiär mannom (persuadet hominibus) at dyrkä gudh mot laghom " KL 162 . " äggiadhe han ok rädh them at trösta sik til at faa thz the beddins " Bo 100 . - med dat. coh sats inledd af at. äggiade keysaren hanom . . . at han sculde tagha vidh cristne tro Ansg 185 . han . . . äggiadhe hänne . . . at gooz äghor matte takas til hänna ordinem. oc at hon ther til samthkkio gifua vilde KL 332 . - egga till; ingifva; )söka) framkalla. med sakens ack. huru diäfwllin äggiar vantro vm gudz licamma Bir 2: 118 . " thy at han ond thingh äggiar ok radhir (mala suggerendo) " ib 1:4 . " thit samuit sighir thik vara skällikit thz jak mana ok kärlex fwlt thz iak äggia ok radhir " ib 3: 165 . Ber 233, 234 . " tron kan aldrigh nödhdraghas wt, wtan hon äggias (suadetur) mz skälom " ib 2 . ","1) egga till framryckning, drifva fram. drotninghen . . . ägiade them fram ath dräpa nyflingar Di 250 . ","2) framdrifva, framkalla. kyruildh drokkin mz vin . . . äghia fram (ciet) lönlik siukdom oc watn LB 5 . 81 satarea (för saturea) drukkin mz vin äggia fram lönlik siukdom ib. - Jfr af-, harm-, til-äggia."],"e":["ägia: -ade Di 250 . ","äghia LB 5: 81 . ","ekkiath Di 249 ),","äggia fram , "]},{"a":"äggian","b":"nn","c":"","d":["eggande, pådrifvande, tillskyndelse, lockelse, retelse. första iustina kände diäfwls äggian j sinum hugh tändas Bil 446 . han . . . lydde diäfulsin äggian Bir 3: 421 . MB 1: 123 . " thässin syndadhe hardelika mote gudhi oc syna reghlo af diäfwlsins äggian " VKR 74 . " salogha fru . .. fic egh annat sik tel raþa vtan leghia mz päninggom tua män at dräpa sin magh äffte diäwls ägian " Bu 30 ."],"e":["ägian )"]},{"a":"äggiare","b":"nn","c":"","d":["eggare, uppeggare, upphetsare. " han hafdhe ängsin sina ilzsko äggiara (instigatorem) " Bir 2: 195 ."],"e":[]},{"a":"äggiare","b":"nn","c":"","d":[" (upp)eggare, (upp)hetsare. ä hwar synd görs, thär är diäwlin äggiare til SvKyrkobr 118 . " sielfuer mannen är görären än diefulen är äggären ok tilskyndären " ib 173 . " ve är them syndanna äggiare är " SpV 431 ."],"e":[]},{"a":"äggiaþer","b":"","c":"","d":[" Jfr en-, två-, thrä-ggiaþer."],"e":[]},{"a":"äggilsa","b":"nn","c":"","d":["eggelse, tillskyndelse, lockelse. the lyddo diäfflana äggilsso MP 3: 81 . ib 96 ."],"e":["-elssa: -elssan MP 3: 96), "]},{"a":"äggilse","b":"nn","c":"","d":["eggelse, maning, tillskyndelse; intalande, lockelse. ängillin är när si'älinne . . . oc gifwir sik vin om . . . at mana hona mz idhkelicom äggilsom (suggestionibus) sighiande. lustas i gudhi . . . bidha tho om han dwäls Bo 113 . " at konungin ok diäfwllin ok ängillin syntos thik samantala är änkte annat vtan at äggilse (för vtan äggilse) ok ingiutilse gooz anda ok ondz (nihil aliud est nisi inspirationes et infusiones boni et mali spiritus) " Bir 3: 439. möddis konungin ok oradhis aff ilzcofullom radhom ok äggilsom oc thankom (malignis suggestionibus et cogitationibus) ib 440 . " nar hughin böghis af tholikom girilsom ok äggilsom (affectionibus et suggestionibus) " ib 1: 315 . " at thu sculde atärlösa mankynith af dyäwlsens snaru af hwil[k]sens äggilsom oc awnd vardh förste mannin wt ältir af paradiis " Gr (Cod. D) 366 . " af dyäfwllsins äggilsom (suggestionibus) oc radhom " Bir 2: 34 . " löpir han (ɔ: diäfwllin) til thin mz sinom frestilsom oc äggilsom " ib 35 . ib 49, 144, 3: 247, 290, 292,m 323, 4: 128. KL 196 . MP 2: 93 . Ber 183 . diäfla äggilse är nar iak retis til wredhe harm och besklikhet ib 233 . " swa offta thu kännir j tik nakra rörilse aff onda andans eggilsom oc inskiwtilsom " Su 341 . " vänt ey ater for nokors äggilse (nullius . . . persuasione desiste) " ib 388 ."],"e":["ägilse ib 2: 144), "]},{"a":"äggilse","b":"","c":"","d":[" s. eggelse, lockelse. thär epther flydde han fran honom mädh sinom äggilsson MP 4: l79. Swa mangha syndhinna ägilse som människian veth med sik MP 5: 25 . " nar thu blinda siälena lukkar medh thinom onda äggilsom " SpV 429 . medh sinom äggilsom ib 431 . " tha wil jak wttrikkia fför edher diäffwlsens äggilse JMPs 515. aller syndha brone (syndabegär) vppwäkkelse ok äggelse " SkrtUppb 356 ."],"e":[]},{"a":"äggiärn","b":"nn","c":"","d":["eggjärn. Sal armonicaum oc osläkther kalk röris samman som en tyok wällingh, oc thär j härdis godh gh järn PMskr 429. ther i släckes och härdes ägg iern ib 632 (avskr). Jtem såsom skelfångh är i watnomen till att härda ägg iärn, Så är och till att bryna ägg iärn huass ib 633 (d:o)."],"e":[]},{"a":"ägha","b":"vb","c":"v.","d":[" ÊL. ","1) ega, hafva (ss egendom). abs. thänkia thry thing som svrifwas j almoghans laghom, eet kallas at ägha annat at sälia thridhia at köpa Bir 2: 163 . " astundanin at ägha äör vanskipadh " ib 16 . - med (utsatt el. underförstådd) ack. hwilkin man sum fäste mö äller änkio sum garþ älla iorþZ aghär i suþärköpunge SR 27 . jär pantrin bettre !SYNS_DÅLIGT? thöm ater sum aghär ib 18 . thräla oc ambota !SYNS_DÅLIGT? i ägha aff andra handa folke . . . oc them mahgin i ärwa hwar äpter annan MB 1: 375. thz bästa örs ther !SYNS_DÅLIGT?ungin a Fl 1813 . böte han kropp ey agher ko SD !SYNS_DÅLIGT? (1345, nyare afskr.). (Om) nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens . . . ryþär þär ok sätyr vp hus. þa aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua. af räz wäghnä. vtän aghe þän som a bor. oc ruþunä vp tok. ok barn äftyr honum. kunne þät swa vara ät han vilde þär af fara. þa skal bonden som äghänden är at oþolenum. aghä halfdelen i iorþinne ib 637 ( 1347); jfr 7. ib 4: 389 ( 1344?) . " swa mykyt gozs som han i väsbo aate " ib NS 1: 38 ( 1401). j en skog ther hart när atte hon en storan gardh Di 16 . MB 1: 253, 374, 2: 34 . Bil 263 . KL 139 (på tre st.). Bir 1: (Cod. B) 351. MD 90 . hafdhe han aalt alt wärldz gooz Bir 1: 323 . " vm han hafdhe aat alt thz han hafdhe seet " ib 2: 98 . " alt þät guþ gaþ þöm at ägha " Bu 3 . " mer gul ok selver än han allan sin aldar för atte " ib 18 . MD (S) 278 . Di 12 . " lot han göma alt thz sampson atte " ib 3 . " gunnar konung haffde hiälm ok skiöl som sigord aththe " ib 236 . " hwilken ther winner, han skal eghä thess annars wapn " ib 18 . " thu skal nu thinne syster fa alt thz hon mz rättin a " Iv 5238 . huath iak agher nw mz rätto ib 4890 . ib 5254 . RK 3: 724 . " bo mz mik . . . mz allo thy som thu agher " MB 1: 250 . " foesattir allo thy clostrith aaghir " VKR 31 . iak bidhir idhir . . . at i gaan heem i mit hws. thy at iak veet at i hawin äkke siälf eghit hws. hws oc alt thz iak äghir är idhart Bo 214 . haffwi förwerkat alth thz han ägher PM 32 . " alt thz iak a " Fl 1588 . " ospart skal vara ä huath iak a, at iak hänne finna ma " ib 505 . " ther swa got som änkte atto " Bo 8 . " astundadhe han the thing som han hördhe andra äghia " Bir 2: 98 . " owirgiffwandis alt thz the haffdho oc ottho j stadhin " MB 2: 225 . " huru värlza gooz ma äghias . . . vtan synd " Bir 2: 126 . " skadhir ey värlz goz vm thz äx skällica " ib. " tha kom husbondin som gardhin aatte " Iv 3579 . " husbondin siälfuer ther husith aatte " ib 4613 . " then som hemit agher " RK 1: 468 . j franka rike atte han hema St 451 (se vidare under hema, n.). herra iwan aat mädhan han matte swa at ärmetin ey mera brödh atte Iv 2110 . - med två ack. the stadhga oc rät som then sami johannes paue stadhgadhe owir thy som christus atte sig eghit (super proprio Christi) Bir 3: 249 . " medh twa eriks hestha the han attho bestha " RK 2: 4405 . - besitta, hafva i sitt våld. en tedhe iak thik hulkin som diäfwllin atte (possedit) lönlika . . . än annan tedhe iak thik j hulkom diäfwllin herradis vppinbarlika Bir 1: 399. - hafva, (ss herskare) innehafva, vara herre öfver. at iak matte the fwgho se ther thetta hws ok fäste a Iv 970 . " ij thz land ther herra iwan nu a " ib 1577 . " normandi iak ena a " Fr 2218 . " thz rike marsilias atte " Fl 1938 . " tin fader ok modher atthe thzta sloth ok landh " Di 226 . " sampson är nw konung ouer alt salernä oc alt thz rike som at haffd brwnsten konung " ib 7 . ib 12, 169. thz (Macedonien) thäkkis ängom konung agha Al 4321 . - närmande sig betydelsen: taga i besittning. sikem oc hans fadher . . . biwdha honum oc hans sönöm at agha alt landith mz them MB 1: 228 . ","2) hafva till äkta, vara gift med. konungen war hans magher som then som annars dotter agher RK 1: 1059 . matten hona ey lenger agha ib 1138 . " han haffde ok för ena hustrw aat " ib 1952 . ib 2161, 2: 8787, 3: 273 . Al 8358 . Di 173, 225 . BSH 5: 101 ( 1506) . meth . . . olaff niclesson, min magh, ther mina fränko . . . ägher SD NS 2: 240 ( 1409) . iac ragnilda, fordhom ranguald swensson aatte ib 1: 10 ( 1401) . " epter husfrw inrigdhe, ther knoppa atte " ib 103 ( 1402) . " min älskelikin bonde, matis andrisson, som iak nw sennarmer atte " ib 477 ( 1405) . mz the kono som then man atte thik war när bundin mz skylskap MB 1: 364 . " greta dwma som fordhom atte warn . . . drozsta. bo jonsson " BSH 1: 194 ( 1387) . wi andra ther man plägha sagh Al 4721 . " hon atthe her bendictus pugge " RK 2: 975 . - taga till äkta. thykte them allom thz han skulle mariam ägha Lg 31 . ","3) hafva (sexuelt) umgänge med. iak aatte aldre man Lg 32 . ","4) hafva, vara fader till. birger jerl atte syner fyrra RK 1: 202 . " konung valdemar han atte thry barn " ib 630 . " han atte ey barn ij världine flere " Fr 1505 . " iak egar thz barn tw gar mz " Di 126 . wm skomakare agher son ok dotther SO 13 . ib 17 . - hafva (bvarn med en qvinna). en annar vngir man aatte barnit mz hänne KL 286 . " spordhe hänna fadhir oc modhir hwa barnit atte mz hänne " ST 271 . ib 272 .","5) med ett obj. som mera allmänt betecknas ss på ngt sätt tillhörande el. varande till för subjektet: ega, hafva. miin modher sagdhe mik ther fra, at iak ther godha fränder a Fl 2021 . " aff alla the men ther han atte " RK 1: 1005 . " iohannes baptista ok . . . iohanne[s] ewangelista agha baþe missumars dagh " Bu 50 . " hon . . . hafdhe äkke tom aat, at vpnöta fafängelica timan " Bo 16 . " nu wil vinen e uiþärganga vizoþeno; þa a þän uizorþ sum köpte " SR 5 . ib 44 . " guþ ägar sua val lifär þean vnga sum þän gambla lif stäkia alla af lande köra " Bir 4: (Avt) 185. aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","6) ega, ega rätt, vara berättigad. med inf. (vanl. utan at). then som gäldit agher opbära EG 65 . " at nokor miste orätlika . . . sin rät han å medh rätto haua " KS 69 (169, 75) . äghir huar thera eth swin hafua ofwir sina skipan TB 77 . " ther äghir huar sinom linth radh " ib 74 . aga the aff aldrmannenom loff taga sin räth anderstadz försökia SGGK 108 . " jak skal giua thom thz fädhirne som the ägha haua mz fädhirnis rät " Bir 3: 390 . må, få. med passiv inf. agher löska man fanghas af bonda sum af konunge Sd 4: 408 (1335, nyare afskr.). - ega rätt till del el. delaktighet (i), ega rätt att deltaga (i) höwitzman oc synomen ok wernamen aghä swa j akoo som j skipan TB 75 . ","7) vara skyldig, vara förpliktad, att egna el. bevisa (ngn) som tillkommer ngn att göra el. om ett förhållande som bör ega rum. med inf. (vanl. utan at). thz a giptämaþren sökia SR 52 . wi wollium, aghum ok skulum rättä äptir thy sum fyr är saght SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). sum aghu ok williä . . . oss at styrkkiä thät at haldä ib. " þätt agha þe fyri skuþa " ib 5: 375 (13444, nyare afskr.). wi aghom þöm tolf for allom waþ oc skaþa . . . väria ib 377 . " wi aghum warä wäriände aldrä änkior " ib 476 (1345, nyare afskr.). agher han þär äghändenom äncte afraþ af giua ib 637 ( 1347) . wi hafuum talal til . . . jäppa abrahamsson . . . at han ägher oc skal oss til sta om abo hws BSH 1: 191 ( 1387); jfr 6. 192. tha ägha the siw natta dagh fore läggia scogha at rensa TB 73 . " nv aghir waardh oc wardbodha optaka iii j horndöö ok thre j hulte oc thz ägha synomän göra " ib. " um fiärdha dagh pingizdagha ägha wrnamän om scogh ridha them mannom aff täkt göra som brutlike äru " ib 78 . " böten the ting atten sökia huar thera thre öra " ib 79 . " iak agher for sanno vara idhar vin " Fr 188 . " iak agher thz at göra idher " Iv 5128 . nw atte (ætta) jak idher wäll at löna Di 84 . " äghom vi them mykyt thakka " Bo 114 . " ther til at människian matte koma til swa stora fulcomlikhet. atte hon forlata alla vmsorgh oc yttra syslonar " ib 180 . " at the skullo gifwa thz gudhi som honom bordhe. ok thz keysarenom som the atto honom gifwa " ib 149 . " scal mins herra ömbotzman antwarda then gälda agher j hender them gäldas scal " MEG (red. B) 60. scal foghetin . . . han . . . antwardha them han agher gälla EG 65 . " hindras oc qwarsätz skiparen thy han ägher bethala nokrom päninga " PM 77 . atir gält mik thz thu äghir mik atir gälla (redde mihi quæ teneris) Bir 1: 64 . " j huru myklo höghra ämbite mannin är swa myklo mere hedhir äghir han göra gudhi ib 310. fyra thingh hulkin som en godhir konungir äghir hafwa " ib 40 . " hustrvn ok bondin egha (tenetur) wara eth köt " ib 207 . ib 158, 315, 2: 110, 130, 3: 267 . Ber 243 . siw nättir ägha scogha j fridhi standa TB 73 . tha ägha nempnas fyre män oc the sculo scodha än scogha äru skipana före ellir ey ib. " alla saker ägha tweskiptas " ib 79 . " alt thz giffs fore tridhiwngx thnge ther ägher dagher fore läggias " ib 80 . " thän sum lagh forsmaar agher af laghum wära forsmadher " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). först ägher kirkian byggias (construenda est) VKR 74 . " ödhmywktin äghir gömas (custodienda est) " Bir 2: 275 . mz thom som aff skylloghe rätuiso äghia fordömas ib 3: 57. - abs. fiärdha är hulkit iak . . . biudhir . . . thz är at lydha swa som thu äghar (ut teneris) Bir 1: 248. ","8) vara skyldig, vara skyldig att gifva el. betala. med ack. scal lmins herra ämbetzman antwardha then som gieldhit ägher j händher them som gieldhit skal opbära MEG (red. a) 56 . - med (utsatt el. underförstådd) dat. han . . . galt swa thom han atte ok honum länt oc trot hafdho xx pund älla vikitr kopar smordha mz gul (soluit creditori . . . viginti libras cupri perlinitas auro) Bir 3: 432 . - med dat. och ack. lhan kraffde thz sölff han honom atte RK 1: 823 . vm min brodhir äghir mic nakra päninga KL 243 . äghir iak hanom thry fat iärn SD NS 1: 136 ( 1402) . - pass. the päninga honum äghas Bir 3: 333 ."],"e":["äghä VGL I MD 14: 1, A 16: 2. äghia Bir 1: (Cod. B) 351 (på fyra st.), 2: 98; -ias ib 126. äya MD 90 (i en för Norrmän skrifven handskrift; i klrim med vtweigä). eighä VGL I þ 10. eghä ib J 4: 2; Di 18 . ","agha VGL II dr 29, þ 42; VML II B 2: 3; Bu 50 ; Bil 263 ; MB 1: 228, 253 ; Fl 617 (i rim med sagha); RK 1: 1138 (i rim med plagha); Al 4321 (i rim med tillagha), 4721 (i rim med dagha); MD (S) 278 . ","aghä VGL I A 16: 2, II O 3; SD 4: 389 ( 1334?) , 5: 637 ( 1347). aagha MB 2: 234 . pres. 1, 3 pers. a VGL I K 7: 3, J 2: l1 o. s. v; ÖGL Kr 7: 1; UplL Kk 4: 1 o. s. lv.; Bj 32: pr., 34; SR 5, 44, 52 ; GS 25 ( 1369), 26; Fl 505, 1588 o. s. v.; Iv 970, 1577 o. s. v.; Fr 425, 1962, 2218 . ","aa VML II Kr 7: 1 i var.; Bj 14: 23; GS 25 (1369, på tre st.) å KS 69 (169, 75) . ä Bj 14: 21. är SmålL 17: 1 . ","aer VGL III 32. äghr ib II K 44, 52; SML B 14: 2; MB 1: 374 ; MEG (red. A) 56 ; SD NS 2: 240 ( 1409); VKR 74 ; Ber 243 ; PM 32, 77 . ","äghir KL 243 ; SD NS 1: 136 ( 1402); TB 77 ; Bo 214 ; Bir 1: 40, 310 o. s. v. äghar ib 158, 248 . ","ägar ib 4: (Avt) 185 . ","egher StadsL Kg 1: 1. egar Di 126 . ","agher VGL II Præf, K 53; SML Kk 19; SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 479 (1345, nyare afskr.), 637 ( 1347); Iv 4890 o. s. v.; Fr 188 ; RK 1: 468 ( i rim med blaar) 1059, 2161 (på båda st. i rim med magher); Al 8358 ; EG 65 ; GS 25 (1369, på två st.), 26; SO 13, 17 . ","aghär UplL Kk 15: 8; VML II Kr 16, B 1: 1, 2; Bj 32: 2; SR 18, 27 ; SD 5: 637 ( 1347) . ","aghir ST 252 ; TB 73 . ","aaghir VKR 31 . ","aghar SML Kk 11: pr.; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","at VGL LI þ 7: pr., II þ 35. äghir Bir 1: 64 . ","agher MB 1: 250 . ","äghom Bo 114 . ","äghum SD 5: 379 (1344, nyare afskr.). aghom VML II Kr 6: 5; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","aghum ib 476 (1345, nyare afskr.). ","äghu VGL I A 25, J 5, 18. egho ib J 5; GS 25 (1369 ; på fem st.). eghu VGL I A 15. agho VML II Kr 2: 1, 3; GS 26 ( 1569) . ","aghu ÖGL B 1: pr.; UplL Ä 23: pr.; SML Kk 11: pr., 14: pr; SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ägha MELL G 7: pr.; StadsL Kg 10: pr.; TB 73 (på fyra st.), 77; GS 26 ( 1369); Bir 3: 390 . ","ääghe BSH 5: 101 ( 1506) . ","äghia Bir 3: l57. egha ib 1: 207 ; GS 25 ( 1369) . ","agha SML B 14: 3; VML II B 7; pr.; SD 5: 375 (1344, nyare afskr.; på två st.); Bu 50 ; GS 26 ( 1369) . ","aghä VGL II O 3; TB 75 . ","aga SGGK 108 . ","a VML I B 21: 1, 38: 2. ","äghe MELL Eghn 25: 1 laghe nyare afskr.), 637 ( 1347). aghi UplL Ä 10 pr.; SML Kk 1: 1. ","aghin VML LI þg 5: 1. ägin GS 25 ( 1369) . ","atti VGL I A 8: 1, R 5: 3; SML Kg 5: 1; GS 26 ( 1369) . ","ati VGL III 6; UplL Kk 16: 1; HelsL V 23: pr. attho RK 2: 4405 . ","aatte VGL II K 37; KL 139, 286 ; SD NS 1: 10 ( 1401); Iv 3579, 4613 ; GS 25 ( 1369); Su 212 ; Lg 32 . ","aate SD NS 1: 38 ( 1401) . " otthe " BSH 5: 124 ( 1506) : ","atto VML I þg 5: l1; MELL Kg 21: pr.; SR i VAH 25: 286 ; KL 139 (på två st.); Bo s. attu ÖGL Vaþ 1: l2; SML K k 9: 1. ","atu: -us ÖGL B 25: pr. ottho MB 2: 225 . ","otthe RK 3: 724 . konj. ","attin VML II B 7: pr. atin UplL Kk 17: 5. atten VML II Kr 26: 1; TB 79 . part. pret. n. at VGL I R 5: 5; Di 7 . ","att Di 12, 169 . ","aat HelsL lV 13. 3; Bo 16 ; Bir 1: 323, 2: 98; RK 1: 1952 ; Di 12 . ","aath VKR XIII . ","aatt Di 173 . refl. "]},{"a":"ägha","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["äghodel","*äghodöme","ägholuter"]},{"a":"ägha","b":"","c":"","d":[" . atte, pl. atto; part. pres. äghande, aghande; part. pret. att, äkt Svartb 337 ( 1432) ) v. L. ","1) äga, ha som sin egendom. Possidere ogha (fel för: agha el. ägha) GU c 20 s. 561. Kommin wälsignadhe mins fadhers sönir oc äghen himmerikes rike MP 3: 299 . " somlika owirgaffwo alt thet the attho " SpV 335 . Cananeus wttrykkis wara swa mykit som äghande ällir ägha. Thy hwilkin som sik omkringgiordhar j gudz räddogha . . . han äghs aff gudhi, ok han äghir udh ib 125 . " ther han ager Persiam och alth . . . KarlM (El) 5: 15. (Jacob Arnoldsson överlåter till nunneklostret i Skeninge) thy goze sum han atte ij Apundhum " SD 8: 20 ( 1361?) . (Konung Magnus tilldömer Bo Jonsson) alt thet gutz sum hans husfrw . . . atte oc skulde hauä vpburit effter fader oc moder ib 8: 36 ( 1361) . alt thet Klämettor minna hustru fadhir hatti ok köpt hafdhe ib 8: 46 ( 1361) . " en gard j Vpsalaum, sum fordhum dax atte en goder man heth Olauer bacare " ib 8: 169 ( 1362) . (Ulva kvarn) Hvilika quärn aþre kanunka . . . hafdo, rädho ok atto aa sina dagha fore honum ib 8: 195 ( 1362) . therä gooz, som the atta ij Wärmlande NMU 1: 62 ( 1367) . pret. atte (åtte)SD 10: l48, 49, 74, 84, 96 m.fl. l(1371). hwilkit godz for:de herra Karl sagde sig och andra klärka, ther fore honum hawa aat the prebendo, som war gör äpther Thörna Karlsson . . . ää sidhan . . . hawa aath och hafth SD NS 3: 150 ( 1416) . domprowasten . . . hawer altid siälffwer haldet gaard oc vaard vm ängena for:da oc aatt oc nytiath hona ib 3: 451 (1419). eth gotz som heter Nolima, i Lundha sokn liggiendhä, huilkit for:de Torkil sagde sin moder fader Larens Gunnarsson haffua äkt, ok biscop Magnus sagde at Lunda kirkio haffde äkt thet godzet förre Svartb 337 ( 1432) . " hälganz husit agir twa dela ok Dawid Laris agir en triiung i for:dom garde " ATb 167 ( 1462) . " han miste ena silffskedh medh sinom skedom, Marten i Näsby aatte henne ib 283 (1468). Swen som köpte skippet . . . stoodh til fore rettin, ath Lasse Laurensson hade atte i sama skippet xx marck ok Olaff Mikelsson i portin besatte ther inne xv marck " STb 1: 20 ( 1475) . ägher clostridh eeth heffdaskifte aff Pella i Hakafors VKJ 49 . " äger clostridh i eno laxafiskerij och callas Öösten " ib 64 ( 1480) . the vþ(upphöjtte) (= 5 1/2 marck som Oleff kokx stiwff sön ager SJ 2: 111 ( 1488) . tet huss och waninger som wor kiere söster hustru Elsseby Gerdz dotter her Mogens Ericssons borgemesteres effterleffua hustru wdi bodde och til hopa otthe ib 2: 304 ( 1496) . " möstä jeg althet . . . thet jack aatä GpM 2: 426 (1511). (De hade) röffuat och sköfflath i fraa honum alth thet han otthe " HT 38: 123 ( 1520) . - pres.part. Swa som enkte haffwande, ok tho likauäl all thing äghande SpV 384 . " ii thännom tima äghanda at allom Skädhna by " SD 10: 159 ( 1372) . . .. äro rätte eenäghanda at Skädhna aa oc fiskerii ib 10: l159. Niclis Olafsson . . . gaff sinom älskelega brodher Pädher Olafsson . . halft sith stenhus meth allom gardsins thillaghom ägandis i Stokholm SD NS 3: 270 ( 1417) . swa manga älghe grawa som iak aghr vppa Biörna käll JämtlDipl 193 ( 1423) . " althet henä fadher Olauer Goutason atte j Thangeras " ib 219 ( 1431) . vnte miik sina iordh swa mykin som han aatte j Ytrahoadall ib 225 ( 1432) . at Sighriidh som miin laghgipta konä är aagher här inne medh mik fyratighi iämpska mark ib 232 ( 1435) . waar incigle som incigle aaghom ib 298 ( 1448) . mik siälffwom ey jncigle agande DN 14: 101 (1477). wi flere for:de som ey agom jncigle oppa thenne tiid ib 14: 121 ( 1484) . " mik ey jncigle agande oppa thenne tiid ib 14: 122 (1484). (jag har) vnth minne sösther Helligha j Klöffsiö mine jordh ok arffue deler saa mykith som iak aagh " ib 14: 411 ( 1524) . - taga i besittning. j . . . skulen inga äghaskolnaids landit (ad possidendam terram) hwilkit war herra . . skal idher giffwa MB 2: 4 . Aff händum vi vs . . . thä fornempda hus Risabergha clostre til ävärlika ägho ägha sculande NMU 1: 65 ( 1375) . jak hawir . . . saalth . . . gooz . . . frälst ok ohindrath for hwariom manne ägaskulande JämtlDipl 129 ( 1376) .","2) ha till äkta, vara gift med. Erik Nipertz som eght her Thures modher systher Arvstv 43. 4) ha som barn, vara far till. Samma dach feste Pedher spilare lach sielff xij: e, ath han ecke atte barnit medh konan STb 3: 229 ( 1495) . - ha som barn, vara mor till. om henne händer fleere barn agha än hon nw medh mik aagher JämtlDipl 233 ( 1435) . - ha till moder (om jungfru Maria). Swa at thu skalt witha hänne wara attha, fore thässa wäghana (ante vias istas posessa) . . . thy atthe (possederet) Gudz son Mariam, fore thänna wäghanna opbörian, swa at han wtwalde hänne til sinna modhir, thär fore at han wille födhas aff hänne SpV 193 . 5) vara herre över. ginstan effter brödz bithan jngik diefulen j hanom ok han sidhan äuerdeliga ägdhe SvKyrkobr 170 . Jak seer wisseligha at likamen härradis owir andan, ok dödheligha skuggin ok thera eghin glömska atthe ällir styrkte them SpV 368 .","6) ha rätt till. forscrifna stenhws . . . egha niwta och bruka sik til lnytto och bestand SJ 2: 50 ( 1479) . glädz Birgitta tik ägx äronna sangher JMÖ 42 . " ha rätt till, innehava på grund av ämbete. the prowentona j Lönköpungs kirkio som Sancte Marie Magdalene til höre til wphälde til gudz thienist them klerk som hona nw aghir j hans liiff dagha oc sidhan allom them som hona faa äpte han agha " BYH 1: 173 ( 1369) . " thet wri ensaak malsägandens, som gengerdena atte " SD NS 2: 830 (1414, gammal avskr.) . 7) vara skyldig, äga, böra, skola. (Nils Bengtsson) gör iak tet allum mannum kunnot . . . tet at iak eger at gelda minum kera swslinga . . . ena mark korn SD 6: 271 ( 1351) . tha feste Magnus Benthson siälf sette lagh at han ey atthe Olaf Hinrikson i Stokholm ɉ lesth iärn ATb 201 ( 1464) . Hena myntomestare aatthe hanom ena somo peningha ib 231 ( 1465) . yrtimer war Ragul bikändir ath han aathe Eskile x mark p:ga ib 236 ( 1466) . Hans krokfoth talade til Olaf iämpta om xvi stigha koll han hanom pliktogir var oc Olaf iämpte stodh til at han atte hanom for:da koll for eth par vgxa ib 257 ( 1467) . Hans krokfoth fäste lag siälff sätte ath han atte ekke Rauidhe ena ɉ lästh byug möll ib 266 ( 1467) . Hans krokfoth feste lagh medh siälfsins edhe ath han ey aatte Ion Fasbiörnsone ij mark för eth panzar ib 278 ( 1468) . Niels godabrodir sagdis för rätta ath han skulle giffwa Hinrik gulsmidh sex mark som han kännis agha hanom ib 283 ( 1468) . " iak aghir hanom iiii örtog i sama somonne " ib 297 ( 1468) . hans hustrv aatte inte Nicls törn ib 321 ( 1470) . bethalade jac Martin bakare 18 öre suenska, som klostridh atte honom VKJ Bil. 282 (1466). thenne vi man gingh lag medh Larens Tididkosson thet han enthe attha Swen skrädare meer iiii skillinga JTb 77 ( 1481) . Matis . . . pantsatte Niclis . . . en stenbod och en kellere wnder samme bod . . . fför . . . liiij mark, som Hans Japson war honum skylligh fför noghre aar . . . fför en . . . ffullan pant til en ffri forwarning, hulkin Hans Japsson otte samme Matis tunne(binde)res hustrv tilforend STb 5: 95 ( 1516 ) ."],"e":["sg"]},{"a":"ägha","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) egande, innehaf. " vande, besittning. hon (ɔ: renliues dygþ) är alz fagnaþa ära ok ägha (possesio omnium bonorum) " Bu 183 . i hwilkins samuite nakars eghins pänings ägha skylis KL 254 . Bir 1: 331 . " annar girnadhis iomfrvnna ägho (possesionem) " ib 375 . " hardh giris hiärta stor vordhin af mykins gooz äghom (för ägho? det slutande m angifvet genom förkortningstecken) " MP 2: l04. - i (nokors) ägho, i (ngns) ego. en makir är j sins herrs ägho som kallas bii Bir 1: 256 . " hwarke han älla hans (hustru) hafdhe gul j sin ägha " Bil 383 . þaghan . . . þät kumbär i byämannänä ägho SR 14 . - egande, eganderätt. hörö til sanctä olafs kirkio meth äurdhelike ägho SD 6: 158 ( 1350) . " tileghnar jak thet ok allda the ägho ok rätheeth jak ther til hafuer thy for:da wara frw cappelle visicationis til ewerdheleca ägho ib " NS 2: 53 ( 1408); jfr 2. ","2) ega, egendom, besittning. iak skal giffwa tik oc thinne släkt epter thik thz landh som thu hawer warith i nw, oc alt chanaan land til ewerdhelika ägho (in possesionem aternam) MB 1: 187 . " jouse antwardadhe thz landith israels sönom . . . til äwerdelika ägho " ib 2: 35 . " tha äghur j hafwin jnnan huff ok tiuthyrby, giff the gudhi til hedher, ok kirkionne til äwärdhelike ägho (ad honorem Dei et utlitatem sanctæ ecclesiæ perpetuo habendas concede) " Bil 854 . " vil iac þet allum mannum kunnokt göra mic haua giruit körkynne j rwmskullum . . . alt mit goz i malaþopum . . . til äwärþeleka ägho " BYH 1: 170 ( 1363) . " at jak haffuer honum oc hans ärffwingiom vplatit oc til äuerdelica ägho tiläghnat thessin äpterscriffna godz " SD 6: 168 (öfvers. i hds. fr. 1441). ib 65 ( 1348), NS 1: 1 ( 1401), 6 ( 1401), 8 ( 1401) o. s. v. FH 2: 5 ( 1374, nyare afskr.) . " jak wälsigna tik til gudz brudh oc til hans äwärdelika ägho (perpetuam ejus possesionem) " Bir 4: 18 . " min almoghe . . . loffuado the (för the loffuado) äghona wndfaa skolande (populus meus . . . possesionem pomissam accepturus) skulle först läras aff ordhom äptedömom oc iärteknom " ib 78 . " hwar then man som hawir ägho älla ingiäld aff rättelica afladho gooze " ib 3: 124 . - pl. egor. besittningar, jordområden. tässe land oc städher slog oc owirwan . . . moyses oc israels söner, oc gaff them til äwärdeliga äghor rubenitis . . . oc gadditis . . . oc halffwe släkthenne aff manasse MB 2: 35 . tha äghur j hafwin jnan huff ok tiutyrby Bil 854 . MB 1: 374 . girnas han (kroppen) the thingh som han seer, som är faghir anlite oc goz ok vidha äghor (latas possessiones) Bir 1: 278 . " alt waart godz ok äghor " BYH 1: 231 ( 1422) . ilwo äghor Sd 3: 644 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). i östhenss aghom ib. " iach . . . haffuar til kiöps vppebwdet mynom rätta nestha frendar . . . all myn grwnd gotz oc eghiar (possesiones meas) vti brwstatorp " ib 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). samme . . . gotz oc eghiar ib. " jnnan staden eller stadzsin hegnat eller äghar " SO 159 . ","3) egendom, gods, förmögenhet, tillgång. en varghir tok enna fatika quinno galt bort, som hänna enga ägha var KL 370 . then som korsfästir pinas i töhenom aktar ey värzllka ägho ib 256 . " änkte hielpa jordhriches thing eller wärldzlech ägha sielinne til ewinnerleca glädhi, vtan the ther männischian i sinne wälmakt aff kärlech schipte ok schipa i misschundsampleca gerninga " SD NS 2: 53 ( 1408) . " thera giri var merä til värlzlica ägho än til at hiälpa siälomen " Bir 3: 416 . " han . . . hafdhe af världinna ägho enkte (de mundi hujus substantia . . . nihil sumpserat) " Bo 74 . " ey wille jach for halff myn aga, jach haffdhe icke tingath medh thöm sielff " BSH 5: 183 ( 1507) . - pl. egodelar. thässa hems äghor Bil 615 . " alt thera fä i alzkyns äghom " MB 1: 421 . " af all the land i wärldinne lagho kom honum skat oc rika agho " Al 9624 . " rika giordhe (han) them i gul oc silf oc i androm myklom äghom " Gr 265 . alla hans äghor skulu tilskipas varom fatabwr ib 281 . han trenger the ädela fra sina ägher MD (S) 230 ; jfr 2. somme . . . nedertrykke the ädla och äkta och trängia them fraan godz och ägor ib 233 ; " jfr 2. iak skal gifwa th . . . mik siälfwan alla thinga skapara ok godha thinga gifwara for iordhrikis gooz ok äghor (pro pessesione bonorum) " Bir 1: 96 . " at gooz oc äghor matte takas til hänna ordinem " KL 332 . Lg 3: 203 . HSH 18: 157 ( 1497) . - Jfr en-, hema-, härra-, iorþ-, iordha-, lands-, siälf-, um-, väruldsägha, utäghor. ","1) egolott, andel (i fast egendom). herra gözstaff magnusson skal behalla myn gardh i swdherby sokn ligiande . . . oc myn äghodeel i waloberghe . . . oc alla the iordh oc äghedela som iach köpte aff olaff frödheborgh SD NS 1: 1 ( 1401) . " alla thesso for:do gozs oc äghodela . . . affhender iack mik " ib. " jak . . . oc myn son . . . kännomps . . . os sält hafua . . . biskedhlicom manne knwt . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld " ib 11 ( 1401) . " thänne forscrepne eghiodeel " ib. " wi haffwm saalth . . . symon olaffsuni alla wara äghodhela i granskala hulthe oc i källars törpe " ib 279 ( 1403) . " war äghodel ij the änginne " BYH 1: 239 ( 1493) . " läti bescrifua alla clostrisins iordh oc ägho dela medh allom thera tillaghum " VKR 31 ; " jfr 2. lath oss faa äghodeel j äwinneliko lifwe " ST 107 . ","2) lott el. andel i besittning; besittning, landområde, land. israels söner . . . togho äghadeel j theres landh (possederunt terram eorum) MB 2: 34 . " är tässe ägodelen äller besätningh (possesio) släkthennes rubenitarum " ib 38 . " gaff oc moyses gad släcte oc theres sonom oc äptherkomandis syna ägodelar, oc skiptas theres äghodelar j tässe matto " ib. " gaff oc moyses halffwe manasse släckt oc theres söner oc äptirkommandom äghadeler hwilkens vphoff är j thässe matto ib. ändhen aff tässom äghadelom är iordans flodh ib. thzta skiptet j äghodelomen giorde (hanc possessionem divisit) moyses j slätta landhen widh moab " ib. " skipt nw landhit j äghadela mällan nio israels släkter oc halffwe släctinne manasse " ib 36 ; " jfr 1. leui släkt gaff moyses engha äghadela (possesionem) " ib 37 . " gaff oc moyses äghadela släckthinne som är aff ruben sonom " ib. " huru the konunga nämpnas oc hwat landh the hafddho haft som josue oc israel förslog oc gingho j fwllo äghodela lib 35. ther äptir komen j ather til idhra äghodela (revertemini in terram possesionis vestræ) " ib 4 . " j allas edhra äghadeles landz ändha (in omnes terminos possesionis vestræ) " ib 133 . " intil bäkken jeboch . . . hwar amon söner ända sin aghadel ib 34. "","3) egendom. " kennis jak . . . mik . .. hafua fore mik ingifuit . . . reenliues systrom innan sancti martins closter i skeninge allan min äghodeel som är retter halfdelin innan hardstadhum oc ther meth een landbo ok ena quern som ther wnder ligger " SD NS 1: 22 ( 1401). - pl. egodelar. haffwor ällar äghadelar LfK 4 . " aff huilkom konungen haffe takit stora äghodela " Lg 219 . ib 436, 3: 180, 183 . HSh 18: 157 ( 1497). Jfr frälsis äghodel."],"e":["äghia: -o SD NS 1: 232 ( 1403) . ","ega: -er HSH 18: 157 ( 1497) . ","eghia: -o SD NS 1: 11 ( 1401) . ","agha: -o Al 9624 ; ","-om SD 3: 644 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). aga BSH 5: 183 ( 1507) . ","-or . ","-ur Bil 854 . ","-er MD (S) 230 ( i rim med träger); Lg 3: 203 . ","äghar SO 159 . ","eghiar SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet; på två st.)), ","äghodel","eghio- . ","ägha- . ","egha- StadsL Kg 15: 9 i var. äghe-. agha-. -deel), ","äghodels land , ","äghodels ände","ägha- MB 2: 34, 35, 36, 37), ","ägho luter","ägho lös , ","ägho man","egho- )"]},{"a":"äghande","b":"nn","c":"","d":["egare. " hua thet (ɔ: annars godhs) taker äghandanom owitande ok owiliande " KS 73 (180, 80) . " hua annars godhs taker . . . af rättom äghanda, hånom witane ok wiliande " ib 74 (180, 81). ib 68 (169, 75). huilken smidher som mera forbrenner aff eth skippundh toth smidhes iärn än fem liszpundh tha fylle vp äghandenom . . . thz som honum fatas SO 71 . - särsk. om jordegare el. i allmht egare af fastighet. fänädher eghändens SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua ib 637 ( 1347). bonden som äghänden är at oþolenum ib. DD 1: 40 ( 1379, nyare afskr.) . ST 291 . hawer . . . gudh för sancte ericx akallan frälst bya oc hwss aff storan ellz wadha som äghandenan hawa för oss witnat Lg 3: 356 . - Jfr fä-, iorþ-, lut-, mals-, qvärn-, sak-, saka-, skogh-, svin-äghande. "],"e":["äghände . ","eghandi UplL J 15: 6. dat. äghanda KS 74 (180, 81) . ","äghandanom ib 73 (180, 80. äghandenom SO 71 . ","äghändenom SD 5: 637 ( 1347) . " eghandanum " UplL M 54: 1. gen. äghanda KS 68 (169, 75) . med art äghandens SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). eghändens ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). pl. nom. äghander VML II B 23: 2. eghandar sML J 3. med art. äghandena Lg 3: 356 . ","ägendanne DD 1: 40 ( 1379, nyare afskr.) . ","eghanda SML J 3. dat. äghandom ST 291 ), ","äghanda syn , "]},{"a":"äghande","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"äghande","b":"nn","c":"","d":["ägare. " hwadh som panther dyrare säls, än han forestodh, thet giffues äghande jgen " JämtlDipl 197 ( 1425) . Jens Nielsson äre retter egende til sama halffua gardh SJ 2: 173 ( 1490) . "],"e":["*äghande del","*äghandis man","*äghanda rätter","*äghandis syn"]},{"a":"äghare","b":"nn","c":"","d":["1) egare. " farsins äghare " Bir 1: 116 . ib 257 . " gitir thu äkke thz känz thik vara thinna päninga thräl oc äkke herra. gömara oc äkke äghara " Bo 66 . " gooz skulä sannom ägere (possessori) faazs " SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467). ägarin han ma neka ok kgifwa sin thingh hwem han wil Bir 1: 158 . ib 2: 18 .","2) innehafvare (af väldet öfver ngt). israel drap honom (Amorernas konung), oc wart äghare offwir alt landith amorrerum (possedit omntem terram Amorrhæi]) MB 2: 107 ."],"e":[]},{"a":"äghare","b":"nn","c":"","d":[" " ägare gifi þät attar rätum ägara " Bir 4: 179 (aut.). swa väl växer thet effer hans saaning som rätter äghäre thet saet hafde SvKyrkob 192. Jfr malsäghare."],"e":[]},{"a":"ägheliker","b":"","c":"","d":[" adj. egendomlig, utmärkande. Jfr eghelika. SpV 389, 400 . PMskr 593 (avskr)."],"e":["äghliker"]},{"a":"äghelikhet","b":"nn","c":"","d":["eganderätt. " tilbiudir jak mina ärffwingia . . . prost matisse . . . all thessa . . . godz . . . tiläghna medh allo fridhelike oc rolike äghelikhet (in possessionem facificam et quiteam) " SD 6: 168 (öfvers. i hds. fr. 1441). Jfr eghelikhet."],"e":[]},{"a":"äghelikhet","b":"","c":"","d":[" f. 1) egendomlighet, egenskap. tiillbör at thu nw thera äglikhet ok ganglik het . . . gör for wara asyn nakraledhis synleghen SpV 138 . 2) äganderätt. joordh . . meh hiordhwall oc alle eghelikheet ij husum oc alle byghnyngh til ewerthelika egho SD 8: 30 ( 1361) . Jfr eghelikhet."],"e":["äghlikhet"]},{"a":"äghendomber","b":"","c":"","d":[" , se eghindomber."],"e":[]},{"a":"äghin","b":"","c":"","d":[" , se eghin."],"e":[]},{"a":"äghin","b":"","c":"","d":[" , se eghin."],"e":[]},{"a":"äghirska","b":"nn","c":"","d":["Jfr samäghirska."],"e":[]},{"a":"äghn","b":"","c":"","d":[" , se eghn f. egendom, besittning. in moth Kropstadha egor oc Lottestadha ägn Värmland förr o. nu) (1925) s. l90 (1454, avskr. fr. 1500-t.)."],"e":[]},{"a":"äghna","b":"","c":"","d":[" , se eghna."],"e":[]},{"a":"äghna","b":"vb","c":"v.","d":[" , se eghna, tiläghna."],"e":[]},{"a":"äglikhet","b":"","c":"","d":[" , se äghelikhet"],"e":[]},{"a":"äglös","b":"av","c":"adj.","d":["ägglös, utan ägg. skla hönan äglöös blifwa Al 754 ."],"e":["-löös )"]},{"a":"ägskal","b":"nn","c":"","d":[" , se hönsaägskal."],"e":[]},{"a":"ägvatn","b":"","c":"","d":[" , se äggia vatn."],"e":[]},{"a":"äi","b":"","c":"","d":[" , se eigh."],"e":[]},{"a":"äkke","b":"pn","c":"pron. adv.","d":[" (till m. ängin) intet, ingenting. ekke liwer mera epter än thera fadher oc the MB 1: 195 (ekke torde dock här kunna fattas ss adv.). B) adv. icke, ej. þit magho allemän frälslikä koma . . . oc sällä kläþe oc annät goz a torghdaghumän ok äkke androm SD 5: 639 ( 1347) . " þolik present höre äkke mik: vtan þö, þänna hem älska " Bu 206 . " the letto äkke äpte änglomen vtan äpte änglanna herra " Bo 224 . " funno the äkke licamman " ib. " the leta äptir sinom herra oc finnan äkke. ok vita äkke hwar the skulu mera leta äpte honom " ib. " äkke göra swa the högfärdoghe " ib 85 . " äkke ympningas älla dighir licamlikin. vtan huxsins ödhkn " ib 47 . " gitir thu äkke tha känz thik vara thinna päninga thräl oc äkke herra. gömara oc äkke äghara " ib 66 . " huru världinna bälle skulle nidhir slas . . . thz sagdeh iak äkke än. ok äkke vil iak ther stort af sighia. ok tho ey alstingx owirgifa ib 140. at var herra han gör oc gifwir reuelaciones oc hugnadh. smam oc smam. ok ekke swa fullelica älla swa ytterlica som astundandin bedhis " ib 19 . " iak veet at i hawin äkke siälf eghit hs " ib 214 . " vm thu äkke varkunnar honom här tha räkna thik hawa sten hiärta " ib 193 . " thz andra skolom vi . . . ekke alstingx swa owirgifwa at vi skolom thz ey thänkia " ib 54 . thridhi ouinin som han känne ekke Bir 3: 131 . " kan oc ykke en wara badhe sysloman oc gardzmestare tha skipi . .. abbadisan . .. en gardzmestare här wthe i hionagardhenom " ib 5: 115 . " han . . . tordhis ekke skilia sic widhina " Lg 45 . " thz är pris pa halan is ga thz man ikke faller " MD (S) 222 . " jak är icke kloker " Di 46 . " han wiste ecke hans naffn " ib. " bete swärdit ekke a hans hielm, tha skulde weland mistä sit huffuod ib. iak sag en tidende som mik tykker stor wara oc ekke litin " ib 141 . " han . . . wilde ekke bida wildke ib 147. the varo ekke längher ther inne än nat och dagh " Pa 11 . " thän förste siwker . .. ther näst j watnit kom. äpther thzx at vatnit war rört aff ängelnom, han fik sina helso aff allommsiwkdom ok ekke vtan en sändir " Lg 70 . " siwde alt sammans i vatn oc legge tz pa syn bwk . . . ycke het vthan lywmt " LB 7: 27 . bedher jak edher . . . atti ekke lotte then prestesven . . . att trädhe mek sa pa hwgedt BSH 4: 321 ( 1502) . ey wille thöm sielff ib 5: 183 ( 1507) . " the i thawastehwslen wil thet !UDDA_TECKEN? (1/2) pund fisk eky vtgöre, vthen röge peninger wil the gerne vtgöre met thet snrilse föret komber oc eky föör " FM 501 ( 1510) . bondren komber eky til köpstan ib. " her er eky nw mere i macten ib. kom her til stocholm eth lithet skip fran lubech togh icke med andre ladning än med sandh " HSH 20: 194 ( 1507) . " män kunno ekke (Cod. B ey 527) thaghar i Cod. B ey vanligt för ekke i Cod. A). heet stadhin (Jerusalem) först ekke meer. än salem " ib 4 ; " jfr A. han wille ekke mz them wara " ib. " thu kompt til oss oc ekke wi til thik " ST 29 . " tha wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit ok sagde hwi er ekke heller jakit " RK 1: 178 . " skalttu ekke warda vredh " ib 187 . " schal han . . . göre syn eedh ath han ecke smeltha schal rychenins mynt ock ecke heller thz til städia naghrom sin tiener eller ath göra " SO 148 . Bo 127 . Bir 2: 308, 5: 140 . Fl 656, 1290 . Fr 1731, 1735 . Al 4354, Di 2, 3, 48 . Lg 3: 33, 124, 126 . MB 2: 73 LfK 146 . BSH 5: l58 (1505), 90 (1506), 315 (1508). HSH 20: l110 (1507), 160 (1507), 161, 162. LB 7: 32, 33 . MD 515 (på två st.). - i fråga hvarpå väntas ett jakande svar. seen j ykke . . . hwar som thänna munkin . . . dragher borth v kyrkionne JP 32 . Jfr eigh."],"e":["äkki VGL LI K 21 o. s. v.; ÖGL Vaþ 6: 1, Vins 6: 1. äcki VML I Kr 6: 1. äke Bu 206 . äki VmL I Kr 8, M 11, 13, 16, 22. akki VGL I Md 3: 3; ÖGL Vins 6. 1. akke ib Kr 31. ekke VGL II Dr 1; ÖGL Kr 13: 3; Pa 11 ; MB 1: 4, 5, 195 ; Bo 19, 54 ; Bir 2: 308, 3: 131 ; ST 29, 30 ; Fl 656 ; RK 1: 178, 187 ; Lg 45, 70, 3: 33 ; MB 2: 73 ; LFK 146; Di 2, 3, 46, 141, 147 ; BSH 4: 321 ( 1502) , 336 (1503, på fyra st). ecke Di 46 ; SO 148 ; BSH 4: 320 ( 1502) . ekka (för ekke) Al 4354 . ","ekki ÖGL Dr 3: pr. ecki VGL I K 7: 2; Di 48 . ","eke FM 236 ( 1505) . ","eki VGL I B 5, II K 20. eky FM 501 (1510; på fem st.). ikke MD (S) 222 ; Lg 3: 124, 126 ; BSH 5: 58 ( 1505) . ","icke Di 46 ; Bir 5: 140 ; LB 7: 32, 33 ; BS 36 ; BSH 4: 351 ( 1503) , 5: 90 (1506), 183 (1507), 315 (1508); HSH 20: 160 ( 1507) , 162, 194 (1507). iche ÖGL Kr 31 i var., Eþs 14 i var. ikkä MD 515 . ","ickä HSH 20: 110 ( 1507) , 160 (1507; på tre st.), 161 (på tre st.). ikki VGL I VS 3: 1, A 10 þe 8: 1. iki ib K 10: 4, A 11, 17; pr. ykke Bir 5: 115 ; JP 32, 35 (på två st.). ycke BSH 5: 315 (1508; på fyra st.); LB 7: 27, 32 . ","ykkä MD 515 ),"]},{"a":"äkke","b":"ab","c":"adv.","d":["icke, ej. " hon ma äkke biltugha uara ÖgL E 15 pr hs B (hs A: egh). þer skulu äkki bort fara UL Kg 10: 8 hs E, F. Espl (hs A: äi). oskällikt atirhald räknas äkke vara dygdh . . . J vilin äkke läta nöghia idhir . . . Eghin vili är thän, ther idhir känne äkke spara naturinne . . . Hwat vitin ij äkke at bätre är lydhnan än offrit. hafwin i äkke hört at alt thet . . . räknas til fanyte glädhi ok äkke lönommen. hwat läsin j äkke i ewangelio . . . Ok modhir hans oc Iosep gafwo ther äkke samthykkio til. tha forsmadhe honom äkke oc lät sik ey forthykkia at fölghia them atir til Nasaräth " Bo 135 . Gudh giffuer allom offuerflythelica oc qwidar ikche äpther (et non improperat) GU C 20 (hand 2) s. l17. Vilde tu han dräpä ther pa at verlden sculde frelsäs? - Jngaledis. - Hwj ekke? SvKyrkobr 158 (Lucidarius). Ällir wilt thu samma täxtin ekke haffwa wttryktan widh eth annadh sin (visne litteram candem adio sensu explicari) SpV 326 . Hwi skal iak ekke styggas än mik giffs thät gudhi til höre . . . hwar astwndar ekke (quis non) them at haffwa, vthan thän ekke astwndar thik at see, äller ekke wil rasklica til lthik komma SkrtUppb 80 . Them cyke witerlikit aff Sancta Olafs kirkio soknamen . . . oc tha theras vitne eyke nar waro i for:da biscop Knutz nerwaro SD NS 3: 233 (1413). giorden j thette eke, tha wildhom wi rama kirkiene oc rikens besthe, hwar wi kunne Lindblom Äbval 7. Jtem rechta Niclis werkmester oppa nadh at han eke lot for lkoma manen som Hanes fine hvgh . . . Jtem Laueres . . . feste vt j mark for thet hiölt eke domen ATb 4 ( 1451) . han orkadhe eyke siälff komma till rättha ib 3: 127 ( 1502) . " som han icka for tollede " Skotteb 365 (146061). som icka war fortollet ib 367 . " at iak ykke strax sköt mik fraa rikins radh Arvstv 48. hulkit han cyke beuisa kwnne DN 14: 143 (1489). tha skal jak swara ther til ok eyke nakar annar " ib 14: 156 ( 1499) . her Benct . . . bör engte ath swara till then skadhan . . . och ecke eller til the twa tunnar salth STb 1: 55 ( 1476) . Pedher bergxman och flere hans methbrödher j Karllagilleth skulo ecke offtare meer tala pa thet breffuet ib 2: 144 ( 1486) . tha man hanom vptoch och rechnade hanom, tha war ther vtj eck fult liþC ib 3: 407 ( 1498) . effter Lambert ickie lyt haffuer borgemesterene och raadsins bud ib 5: 49 ( 1515) . " at skinen wore iche mere en xi timber " ib 5: 87 ( 1515) . " what hanwm drogh ther j fran, weeth man ickä " GPM 2: l9 (1502). ekkie skal thu trughe mik thil ath drikka mera en iak wil DN 14: 223 (1520). - pron. lintet. spöriande vm the hafdho nakat fangit. Sidhan the hafdho swarat äkke, sagdhe han, kastin wt nätit Bo 240 ."],"e":[]},{"a":"äkra","b":"nn","c":"","d":["liten åker. (Benkta Benktsdotter skänker till Vadstena kloster nära 10 öresland) a äkrunne i Sudhermanna lande i Trynninge liggiande i Askanäsa sokn RP 1: 408 ( 1378) ."],"e":[]},{"a":"äkt","b":"nn","c":"","d":["körsla, se timberäkt."],"e":[]},{"a":"äkta","b":"vb","c":"v.","d":["gifva (oäkta barn) äkta barns rätt, legitimera. tha togh han tiil äkta sina frilla och äkther ther mz sin son RK 3: 1941 ."],"e":[]},{"a":"äkta","b":"av","c":"adj.","d":["1) äkta, äkta el. i lagligt äktenskap född, af äkta börd. hans äkta barn ST 348 . ib 358 . " somme resa op arme och onäcta och nedertrykke the ädla och äkta " MD (S) 233 . han skal . . . wara äkta, annars kommer han icke i embetet BS 36 . " skomakara barn som äktha ärw " SO 27 . ib 13, 18, 141 . vtan han . . . veth hanom echta vara badhe aff fader ok moder ib 146 . " han skal . . . witha han wara äktha ok räktha " ib 49 . ib 61 . wthan han är äktha ok rätha födher ib 15 . " lubbert corteuhorst oc willam cortenhorst sambrödher äkta oc rätta " SJ 14 ( 1424) . ","2) äkta, genom äktenskap förenad. jak will hafua ider till myn äkta hwstrv Di 116 . bid hanum giffua mik sina dotter til äkta hwstrv ib 164 . RK 2: 483 . " hans fadher . . . haffde ena hwstru som war hans rätta äkta hustrw " MB 2: 105 . " min kära oc äkta hwstru " Lg 3: 680 . " thz hans modher skulde haffua en äkta man " ib 636 . " thin äkta man oc tw järin badhe een lykame " ST 427 . " äptir thin äkte man " MB 2: 172 . "],"e":["echta . ","äkte )","äkta bref (eckta breeff), "]},{"a":"äkta","b":"av","c":"adj.","d":["äkta; av äkta börd, i lagligt äktenskap född; i lagligt äktenskap förenad. Llegitimus . . . laghleghen och äktha GU C 20 (hand ","2) s. 71. O Christi jomfru, wakta at thu ey säth thik offwir ällir fram fore änkiona ok the som äkthan bondha haffwer SpV 33 . " ganga til äkta hionalagh ib 110. Bäthir haffdhe thet warit for hänne, at hon haffdhe aldrigh stighit j rätta hionalagx sängh, än thaka swa skämmelika horkarlin j stadhin, thär äktha bondhin skulde wara " ib 316 . Första är theras hwilka nakot haffwa . . . forsökt aff kötzsins syndh, wthan äktha gipto ib 349 . Bengt Pedersson, borgare j Abo, oc Appollonica Pedersdotter, j äktha hionelagh sammanbunne Svartb 428 ( 1448) . Hanis Laurensson . . . är äkta oc rekta bade aff fader ok modher STb 1: 108 ( 1477) . " thet war hennis son äckta och räkta " ib 1: 302 ( 1481) . Oleff scriffuere om sith echta breff . . . (han) haffde eth breff pa ath han shulle echta wara födder bade aff fader och moder ib 3: 171 ( 1494) . hustrv Gudelög . . . war ekta afflad, borin och ffödh ib 4: 201 ( 1511) . Per kopman . . . som hedan aff staden falskelige och swyckelige vntrymde fran sin eghta giffto dandequinna hustru Cristin SJ 2: 151 ( 1489) . Bekennis jag . . . att jag vill vitne vara, fullige oc bevise medt sanning, att Hr Magnus Ingesson . . . var ädle oc äcte både om fadher och modher Vg Fornmt I 10 30 (1489). "],"e":["äkthan SpV 33 )"]},{"a":"äktaskap","b":"nn","c":"","d":["1) äktenskap. " them samman fögia i äkteskap " Lg 219 . haffwandis . . . xxx dötther, huilka han fran sith hws vth sände, giffwandes them män j äktenskap (maritis dedit) MB 2: 110 . " wara vthen äktaskap " Gers Frest 28 . ath betraktha . . . marghallegha sorgh . . ok onyttelikheth j äkteskap är ib. " jak är . . . fwl mz nadh . . . besyndherlika them som i hälokt äkteskap ära " Lg 3: 711 . " thz thu miskwnna tik ower alla them i äkteskap ärw " ib. " them wälsighnande til hälokt äkteskap " ib 634 . ib 587, 591, 631 . " stadelika hallandhe sit äkteskap " ib 604 . " til äkteskap ganga " ib 592 . " hwi war herre wilde at hans modher skulde wara giffwin i äkteskap " ib 638 . " them til äkthaskap giffwande " ib 624 . - närmande sig betydelsen: äkta maka. thenne fik storan kärlek til imffrwnna anno, oc haffde henne gärna hafft til äktaskap Lg 3: 665 . " ath han wilde the jomfru riik til äcteskap ath fryä " MD 449 . ","2) äkta par, äkta makar. (jfr hionlagh). för thy thu aff thz hälga äkteskapet joachim oc anna haffwer tik modher wtwalt Lg 3: 711 ."],"e":["äkte- . ","äkten- . ","-skapp Lg 3: 387), "]},{"a":"äktaskap","b":"nn","c":"","d":["äktenskap. faar hon barn j äktskap KT b 70 (1433). han hedan rymde och hemmelica vntwck sit eghtaschap fran sin hustru och barn SJ 2: 151 ( 1489) . sades arffuit for:ne Klaus offuerskerer til, äpter han haffuer hustrv Anna dotter, som skyldes fran Falkensten aff ächtascap STb 3: 351 ( 1498) . äpther andelikit äkteskaps lagh JMPs 22. mällan hänne oc honom war sannare äkteskap än om nakor haffe til hänna alla wärldena lekamlica äktaskap ib 22 . thän hälge andhe giordhe äktaskap mällan gudh oc människiona om ängilsens helsa, j jomffru Maria jomffruligha bruda hws ib 455 . " hennas astwndan war at hon matthe äga honom j äktascap " Troj 11 . han haffde saa fagra jomffru oc wälbyrdoga anamad siig ey tiill ektescap wthan tiill löska läghe ib 34 . Priamus han haffde oc xxx andra natwrliga söner, som han afflade aff androm qwinnom atskyldom wthan äkteskap ib 35 . " tiill myna kära hwstru aktar jac tiig anama oc bliffwa medh tiig tiil döden j hedersamligo äktescapzs bånd " ib 68 . "],"e":["*äktaskaps kärleker","*äktaskaps samföghning"]},{"a":"äkte","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) äkta börd. til äkta (jfr Ä. Dan. til ægte og rætte), äkta, född. hans hustru war her olaff axelsons dotter til ekta RK 2: 8331 . ","2) äktenskap. aff hennas hälga äkke Lg 3: 592 . " aff thz hälga äkke " ib 594 . " lata sik . . med henne til ächte wya " MD 449 . - särsk. med närmande till betydelsen: äkta maka (el. make), i förbindelserna: giva, hava, taka til äkta (jfr Mnt. to eche nemen), gifva, hafva, taga till äkta. honom warth emerencia til äkta giffwin Lg 3: 592 . ib 633 . " thz iosep henna dotter til äkta haffwa skulde " ib 632 . " took konungen vriae hustru bersabe til äkta " ST 504 . " tha togh han tiil äkta sina frilla " RK 3: 1940 . " til lekta . . . sik taga hustrw " MD (S) 221 . " en man takandes til äkta äpther gudz wilia " Lg 3: 592 ."],"e":["äkta . ekta; båda dessa former i förbindelsen til äkta),"]},{"a":"äl","b":"nn","c":"","d":["storm. " the foro aff haffuit oc vp i mäle bade i lugne oc swa i äle " RK 1: 477 ."],"e":[]},{"a":"äldare","b":"nn","c":"","d":["landstrykare, drifvare giuum vi varom foghätä oc berghsmästärom. fullä makt at rättä iuir þöm som nokot fals gyor i kopar. swa oc vm äldärä. finnäs antwiggiä þär allr i dalum SD 5: 639 ( 1347) . Jfr Westman, Ark. f. Nord. Fil. 19: 316 f.; Lidén ib 23: 256 f."],"e":[]},{"a":"äldas","b":"","c":"","d":[" , se ällas."],"e":[]},{"a":"äldas","b":"vb","c":"v.","d":["drifva sysslolös. äre . . . some late til ärffwodhe. oc hwarte thiäna the gudh. eller the göra nakath annath. vtan ga oc ädlas. Sv. lKyrkobr. 31. Jfr Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 23: 257 f."],"e":[]},{"a":"älde","b":"","c":"","d":[" , se älle."],"e":[]},{"a":"äldesmän","b":"nn","c":"","d":["gamla män. RP 541 . Se även ällis man."],"e":[]},{"a":"äldras","b":"vb","c":"v. refl.","d":["åldras, blifva gammal. mädhan alla andra synde äldras tha mannin äldhras ensamin girin vardir tha vgh MP 1: 86 . hulkins goz aldrigh äldras (veterascunt) älla for gar Bir 1: 282 . " alt thz som äldras ok wardhir gamalt, thz nalkas fordarfweno ok forgängilse Spec. Virg. 251. Jfr ällas. ""],"e":["-es MELL Kg 12: pr. i var.; KrLL Kg ind. 13 i var.),"]},{"a":"äldras refl. ","b":"vb","c":"v.","d":["åldras. " alt thet som äldras ok wardhir gamalt " SpV 251 ."],"e":[]},{"a":"äldre","b":"nn","c":"","d":["ålderdom."],"e":["*äldris iudhar m pl. judarnas äldste. tha han inkom, gingo prästahöffdingana oc äldris iudhane til hans SkrtUppb 304 . ","äldris man m. gammal man. äfter aldrismanna swornom eedh SD NS 2: 763 ( 1414) . epter thy vi hört oc mynnelica aff gothom äldritzmannom vtspurt hafuom ib 2: 833 ( 1414) ."]},{"a":"äldre","b":"av","c":"adj.adj.","d":["pos. gamal. A) komp. ","1) äldre (till lefnadsåren) år. iacobus alphee äldre. än iacobus zebedci son Bu 194 . är (sidher) mäþ clostarmannom. at þe haua mere röst at raþ. som för como. än þo at huaro. at þe andre sen äldre at aldre ib. " enkte barn lät han dräpa äldra än twäggia aara " Lg 35 . " wy seem attu äst en äldre man ok tik er förre wan at dö öän han " RK 1: 183 . " the äldre syster mälte swa thz the yngre skulde ey fa aff thera goz rät ey eet haar " Iv 3611 . " the wärdhning som äldre brodher bör til rätta " MB 1: 212 . " thu äst min äldre son esau " ib 214 . ib 213 " synis yngre biscopin spyria then äldre " Bir 1: 352 (möjl. att föra till 2). kunde engen thet wita sighia, at . . . hustru margetta modher atte äldre syskon flere än tu DD 1: 41 ( 1382, nyare afskr.) . ","2) äldre, som tidigare inträdt i en ställning el. ett samfund. petrus war äldre at cristindom: än paulus Bil 110 . " medh the älra systranna witu oc loff " VKR 22 . B) superl. ","1) äldst (till lefnadsåren). tha war älzste brodher prester i hwarie släkt MB 1: 214 . " ruben hanz älzste brodher prester i hwarie släkt " MB 1: 214 . " ruben hanz älzste brodher " ib 230 . ST 397 . " nw talar iabvo til ruben sin älzsta son " MB 1: 260 . " älste herran war giordhir litin son " Bir 1: 390 . " thiänte folket herranom gudhi alla dagha the iouse liffdhe oc älleste män j israel (didebus ejus et seniorum, qui longo post eum vixerunt tempore) " MB 2: 73 . " hennes seniores the ältzte oc ärlikaste män, äru swa som nöth slaktade " ib 223 . ","2) äldst, på grund af ålder intagande en framskjuten ställning, framstående, ansedd, betrodd. iouse syndir sleth sin klädhe liigiandis a iordhinne . . . badhe han oc alle the älleste män aff israels sonom (tam ipse quam omnes senes Israel) MB 2: 17 ; " jfr 1. kallade han alla älste män (majores natu) oc höffdingha oc domara oc mästara " ib 63 ; " jfr 1. han . . . vtspordhe aff honom allas höffdingannas nampn oc theras som älste män waro j stadhen (nomina principum et seniorum Soccoth) ib 94; jfr 1. togh gedeon alla höffdingana oc älsta männena j staden (seniores civitatis) ib; jfr 1. "","3) äldst, sedan längst tillbaka bestående, som tidigast tillkommit (och ännu består). älzsta (antiquissima) oc äuerdhelik fäghrind oc fäghirste hulkin som giordhe oc skapadhe mik skal styrkia thik, the älsta (vetutissima) oc nya fäghrindin al thing opnyande hulkin som var j mik oc gik fram aff mik skal lära thik vndarlik thing Bir 2: 47 ."],"e":["eldre MB 1: 213 . ","äldrä HelsL LJ 14: 1. n. äldra Lg 35 . ","älþri VGL I M 1. pl. äldre. älldri SML Kk 11: pr. gen. äldra VKR 22),","-ta ib 260 ; Bir 2: 47 . ","elzster: -te ST 297 . ","ältzter: -te MB 2: 223 . ","älster: -ti VGL I A 5; -te Bir 1: 390 ; MB 2: 63, 94 ; -ta ib 94; Bir 2: 47 . ","ällester: -te MB 2: 17, 73), "]},{"a":"äldre","b":"nn","c":"","d":["ålder, ålderdom. " o herra gud kasta mik ey fran tik i äldrinne " MP 1: 83 . ib 2: 127 . jouse war nw aldrogher man oc aff älre betyngder MB 2: 61 . Jfr älle, äfvensom alder, f.; den i det enda under detta sistnämda ord anförda språkprofvet förekommande formen aldrinne torde snarast böra föras till äldre, ","1) gammalman. " ällris män takas fore thy häller til formanna, än vnge, at the öre rönte " MB 1: 393 . " spordhes hon fore a satto thinge aff äldris mannom om än nakar wiste thät fornämpda godz laghlika saldth . . . wara " SD NS 1: 586 ( 1406) . hwilket wi til nempdena oc äldhres männa i häredheno rantsakan lothom BSH 2: 201 ( 1413); jfr 2. ","2) ansedd el. betrodd man, äldste, förman. sanka saman lxx män aff israel, the som lthu weest, at ällirs män äre, oc mästara magho wara (congrega mihi septuaginta virors de senibus Israel, quos tu nosti quod senes populi sint ac magistri) MB 1: 392 ; " jfr 1. far op thu oc aaron nadab oc abiw . . . oc lxx ällris män aff israel (senes ex israel) " ib 342 ; " jfr 1. ällris män israels sona räddos mykith, försto the fingo at se han " ib 354 . " folkit trodhe them swa som sinom äldris mannom oc domarom " ST 438 . iudha höfdhinga oc äldris män (motsv. ställe MB 2: 384: aaldermännene) KL 389 . " the (Romarne) haffdho aarligha wtwalda try c äldris män som kallados raadhmän (curiam fecerunt sibi et quoidie consulebant trecentos viginti consilium agentes semper de mulittudine) " MB 2: 241 . sampnadhe jonatas alla almoghans äldirsmän (seniores populi) ib 264 . ib 272 . - Jfr ällis man, alderman, aldersman."],"e":["älre )","äldris brodhir","älris- )","äldris man","ällris- . ","ällirs- MB 2: 272 . ","äldhres- . ","äldirs )","äldris systir","eldris- . ","älris- )"]},{"a":"äldre","b":"av","c":"adj.","d":[" adj.superl. (till pos. gamal). L. äldre, äldst. han war ey äldre än triggia ara tha han waldis til konung PK 237 . RK 1: 1836, 4506 . " vare fore mic the älzto oc bäzto män i häredhno " NMU 1: 70 ( 1384) . Thetta hafwom wi bespoort af älstha mannom i stadhenom, hwilke sin eedh hafwa ther vppa giorth at swa waridh hafwer Troil 2: 370 ( 1432) . - (på grund av ålder) framstående, ansedd, betrodd. Calla saman älzsto män oc wisasto aff thinom ätmannom (congrega seniores Israel) MB 1: 283 . - äldst, sedan längst tillbaka bestående. Fore thy äru Swerike oc Götland älzsta land oc bygdher thenna wägh Iorsala haff MB 1: 3 . J skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe (vetustissima veterum) ib 376 ."],"e":["äldster , ","älzter"]},{"a":"äle","b":"nn","c":"","d":["gäckeri, föremål för gäckeri el. förakt, afskrap. han them hadhe holit för äle och sanneligha giorth aff them träle RK 3: 2402 . " hoo war . . . thän som wthwalde at wara som eth äle ok formadhir j gudz hws (quis abjectus esse in domo dei sui elegit?), ok ey forskuadhe ophöghias äwärdhelika Spec. Virg. 148. ""],"e":[]},{"a":"älebarker","b":"nn","c":"","d":["albark. " tak älebark och stampa medh surth win ok halth warumpth wider thenderna " LB 2: 57 ."],"e":[]},{"a":"älekiär","b":"nn","c":"","d":["aldunge; alkärr, - mosse. " Alnetum äle kär " GU C 20 s. 17 ."],"e":[]},{"a":"älekiär","b":"nn","c":"","d":["alkärr. i ortnamn. ælleker SD 5: 441 (1320 mot, nyare afskr.). vna cum medietate pratorum westereng frøleng ilikiærsæng ib 3: 197 (1315, gammal afskr.). quibudsam pratis dictis ælekerraænger SD NS 1: 627 (1407, gammal afskr.)."],"e":["eli- . ","älleker . ","-kerra SD NS 1: 627 (1407, gammal afsrk.)), "]},{"a":"älerot","b":"nn","c":"","d":["alrot. " tak älerooth hon taker borth wärk oc ffesther thendher " LB 2: 57 . äleroth thwggat ib 3: 165 ."],"e":["-rooth )"]},{"a":"äleträ","b":"nn","c":"","d":["al, alträd; alträ. " Annor thekn ärw til ath letha wathn j jordenne ther som wäxer . . . äleträ PMskr 207. äle trä är got til paala j kärrwm oc byggia paa them " ib 349 ."],"e":[]},{"a":"älf","b":"nn","c":"","d":[" , se älva."],"e":[]},{"a":"älf","b":"nn","c":"","d":["älfva. " thu skalt ey thro oppa maro ellir lelfwa (an de guthoulden noch an de elfinnen) " ST 31 (kanske snarare att föra till älver, m.) for elffwer LB 7: 358 (möjligen att öfra till älver, m. eller till älva, f.). - Jfr älva, älver."],"e":[]},{"a":"älf","b":"","c":"","d":[],"e":["älva bakke , ","älva brädder","älfwe- )"]},{"a":"älfson","b":"","c":"","d":[" , se älfs son under älver."],"e":[]},{"a":"älfstrand","b":"nn","c":"","d":["älfstrand. Lg 3: 318, 453 ."],"e":[]},{"a":"älghdiur","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"älgher","b":"nn","c":"","d":["älg. Jtem bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge ok reen Svartb 70 (1345?). "],"e":["*älghiagraf","*älghsgardher","*älghshorn","*älghshudh"]},{"a":"älgher","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " temporobus . . . haraldi ælgh " SD 5: 697 (1347, i vidim. fr. 1444). - i ortnamn. elgiahult SD 2: 419 ( 1304) . "],"e":["älghia Bir 2: 96, 98 (på båda ställena kanske att fatta ss gen. pl.; måhända sammansättningsled). dat. älghi HelsL Kk 7 i var. älge KrLL B 23: 2. älghä HelsL Kk 7. pl. nom. elgar Olaus Magnus Hist. de gent. septentr. l. 18 c 1. elga ib 1, 2 c. 27. ack. elghia KrLL B 23: 2 i var älgha KL 193 . " dat äghium " ÖGL B 36: 2. elghiom MELL B 18: 4 i var. älghom KrLL B 23: 2 i var.), ","älghesio SD NS 1: 515 ( 1405) . ","älghiaklint ib 352 ( 1404) . ","älghia spiut , "]},{"a":"älghspiut","b":"nn","c":"","d":["L: Jfr älghia spiut."],"e":[]},{"a":"älghstokker","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"älinar mässa","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"älla","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. Med afs. på detta och i det följande upptagna ord med liknande betydelser och med begynnelsen äll- jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 28: 170190. A) adv. ","1) eljest, annars, i annan händelse. þe . . . teþo mik þät ärlikast palacium nokot ögha ma se. . . ok þät är þit vm þu vilt hans raþe lyþa. älla vil iak þät köpa Bu 184 . þe . . . gauo hanom daghleca siu far at äta. älla bläste ha sua gen staþenom etar oc ilsco. atr ängen gat liuat som firi var ib 490 . " lät scyt vp älla se þu mik aldre mer " ib 520 . " väl huat þu uilt häldar ora guþum. älla scal al þässe nat täras i þinom pinom " ib 415 ; " jfr B a. skulu kununga ok höfdinga sik sidhlika halda i allom sinom åthäum . . . älla få the giärnt olydhno ok försmåelse af thöm mannom the medh vmgånga " KS 38 (100, 41) . Bil 157, 760 . Bir 1: 262 . " the rytza toghot tha jnnan en dagh ella haffde ther warit eth manzlahg " RK 1: 1629 . gudh styre thz en j bätra matha elle mange som lee the faar en grata MD (S) 211 . ","2) eljest, i öfrigt; i andra afseenden. jak hafuer en fastan stadh ey swa storan som han är älla (Cod. C ällas 984) godher oc ärliker Bil 231 . B) konj. eller; efter negation äfven: ej heller. a) för att förbinda två (el. flere) led som (mer el. mindre uttryckligt) utesluta hvarandra el. utgöra alternativ af hvilka antingen det ena eller det andra antages kunna ega rum: eller i annan händelse, eller ock; eller. biskope var vanda bäggia väghna luua hänna liua ii renliue a mot iuþa laghum ok siþum älla bryta sina iat viþ guþ sialuan Bu 5 . nu varþar hans dotter ganga (mz) älla han sialuar innebräna ib 491 . " gafs hanom val guþum offra älla döþ þola " ib 530 . Bil 238 . " wäri sit lif medh mandom älla döe tär han komin är " KS 82 (202, 90) . hånom må peninga oc godz at winnas huru han thöm hälzt förgör, medh dygdh ella last ib 35 (90, 37). han . . . wäghr alt thet görande är älla latande, medh sinom skiälom huat thet är betra giort ella latit ib 19 (47, 20). adrianus . . . saghþe sik eigh rymdan älla tronne forgangen Bu 520 ."],"e":["ella VML I Kr 4: pr.; KL 173 ; MEG (red. B) 61; RK 1: 1629 ; KS 35 (90, 37) . ","ällä ÖGL Eþs 24; SML Kk 2: pr.; SR 36, 54 ; KL 136, 139, 165 . ","äldä ib 139 . ","älle KS 6 (13, 6) ; Bil 227 . ","elle VGL III 134; MD (S) 211 . ","alla ÖGL Kr 3: 1, Eþs 24, B 32; Bir 3: 119, 4: (Avt) 185; GO 717 ; KS 87 (212, 95) . ","allä VGL I Md 5: 3; KL 136 . ","hälla SD 5: 398 (öfvers. i hds. fr. 1416), NS 2: 45 ( 1408), 170 ( 1409). hella ib 1: 540 ( 1406), 2: 45 ( 1408)),","älla ok , eller ock. fan us idan sum sut i burt farin älla oc honum kronona opanurpi[n] mz surnum eþe þät han vili vart land atar vinna Bir 4: (Avt) 184. Se vidare under ok 1. - Jfr annat hvart, anattväggia, hvat 3, 4, 5, ä hvat B, äfvensom hvarte. b) för att binda två el. flere led af skiljaktigt innehåll, men i fråga om hvilka valet kan vara mer el. mindre likgiltigt el. som icke utesluta hvarandra el. som tänkas samtidigt kunna ega rum el. vara samhöriga, äfvensom för att förbinda led som äro mer el. mindre liktydiga; stundom i betydelse närmande sig ok 2. en klä[r]kar . . . þiänaþe . . . giärna vare fru: sang älla las dagleka hänna tiþer Bu 28 . þän kunugar älla valz härra. annars land vil vinna vndi sik ib 206 . " en fru . . . baþ guþ . . . giua sik . . . noquot af . . . iohannis baptiste benom. muld älla kläþom " ib 55 . " misfyrmir man frälsum manne, skiutär ällä skiuuär " SR 54 . ib 36 . " göme sik hwar man ät han göri ängum förnäme, vtän han tiki pant firi huselagho ällä falan dryk " ib 18 . " thz är otholande at kunungr ella höfdinge se nidhingr " KS 35 (90, 37) . godhe borgha stadhi skulu wara å hårdom berghom ok hälla klintom, j forsom älla flotmosom, å utnäsiom widh haf älla sioastrand ib 85 (207-8, 93); jfr a. är warande, at tär se ängin annor högh suä när, at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas ib (208, l93). ä täs flere slindohorn wik älla utskäkkla borghamur hauer ib. tär innan påla älla mura medh sten älla tighl ib. at te af huseno måghen owarandes stötande vp å tom koma, tå te sowa älla äta, alla nåkora andra sina tarwe göra, töm at fånga, alla tera blidhor älla annor wärk bränna älla annorledh förderva ib 87 (212, 95); jfr a. huar wil tha sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma ib 11 (26, 11); jfr a. hughas the tå . .. til at tala mångt: thet thöm är ey höuelikt ella tarflikt ib 55 (139, 59). skal kunungur thz warna, at han se ey suä ödhmiukr ella ofmykit hemelikr allom lmannom at han wardr försmådr ib 35 (93, 38) . han . . . skal ey tee sik ofmykt gladhan . . . ok ey enlåtughan i ordom ella låthäuom sinom ib 38 (99, 40). änkte må thz länge helbrykt wara, ther ey hauer stundom lro älla nådhr ib (101, 41) . godhom örlighis mannom skal wara dighr blygdh flya älla ofräddan warda ib 82 (202, 89). jak är himpna konungx riddare ok ey (thu)uir älla mordhare Bil 127 . " at ther ey falna ros älla liliu. älle annat blomster " ib 227 . " hwi sculum vi thin ben saman hämpta älla thik nokon hedher göra " ib 2109 . " hwa ey födhir kat alla hund han födhir än wärra wäte " GO 717 . vm mannin forma ey . . . at begripa älla vndirsta mina dygdh ok makt Bir 1: 45 . " än thot iak kan alla maa oe sörghia tho hawir jak varkunnan owir männniskiona " ib 3: 119 . " let oc spyri granleka, en nokot är þät ingäld, älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka " ib 4: (Avt) 179 . i älslin me[r] men en gud älla idra egna siäl älla idra egna husfru ib 184 . " sigin at i vilin ängum kättara þiäna älla forraþa " ib 185 . " äkke ympningas älla dughir licamlikin vtan huxsinsödhkn " Bo 47 . " hwi vndrin j allä hwi scodhin j os som vi hafdhom gifuit thessom mann. enom gang mz varo makt ällä valde " KL 136 . " hur mange som atto ägho ällä akrä äldä hus saldo ok lagdho for asposlanafötir " ib 139 . " jak girnadhis ängsins gul ällä silwir ällä klädhe (argentum aut aurum aut vestem nullius concupivi) " ib 165 ; " jfr a. vnge mannin formatte ey mz lukkan älla blidhe iättan lukka hona til sin älskogha wilia " ib 88 . " swa länge til fornämpdo päninga honom aff miik hälla minom arfwom . . . wardha betaldhe " SD 5: 398 (öfvers. i hds. fr. 1416). thörftte han rwm älla (Cod. A) oc 34) stadth, tha ware han ey fulkomin aff sik siälwom MB 1: (Cod. B) 530 . " tw äru ophoff alzskyns gerninga natura älla (Cod. A oc 32) wili ib; jfr a. äru ey vitne til, älla vpen breff " MEG (red. B) 61 . at the älla then war embitzman är ella marskalk til sigher, hiäpa honum til at han fa eller taka ib. hulkin ella huilke . . . dirfuis til then brutlika wäria ib. " wardher tholiken man ella tholika men fagne " ib 62 . " tha tidhene oc gudz ämbite älla mässa siöngs " VKR 73 . " loffuas them (presterna) at sionga domkirkionna ämbite oc sangh j hwilkins biscops döme clostrit bygd oc stikttat är, än systrarna skulu engaledis wmskipta sin sangh älla ämbite som them är stadgat ällir skipat " Bir 4: 69 . " alla them thetta breff höra ella se " SD NS 1: 8 ( 1401); jfr bruket af ok i liknande förbindelse, t. ex. alla the som thätta bref höra oc se ib 69 ( 1401) . " kännoms wi . . . hawa salth . . . nissa knwtson skärwlth . . . meth akär ok ängh, kwärnaström, fiskäwan, allonaskogh hälla hwath thes gozins tillagw är ok ängo wndan takith, när by hälla fiärra " ib 2: 45 ( 1408); jfr a. hwat giorde tha magdalena . . . hwat iohannes . . . älla hwat giordho the andra twa varafrw systir (quid nunc Magdalena . . . Johannes . . . quid aliæ duæ sovores Dominæ faciebant) Bo 204 . - eller, eller ätminstone, eller ens. sagho suenen ii bränanda bale. ok eghte brinna älla men af elde känna Bu 22 ."]},{"a":"ällan","b":"kn","c":"konj.","d":[" = älla B b. som thetta breef höra ällan see SD NS 1: 35 (1401; på två st.)."],"e":[]},{"a":"ällar","b":"","c":"","d":[" konj. eller, se äller."],"e":["hällar )"]},{"a":"ällar","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. = älla A 1. räþändis at wi barom egh ällär wärþelikä kunungs nafn waartt SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . apostoli . . budhu ormana . . . ather swgha alt sit ether aff sälugha coclara liue, ällär warä thöm ängen wan at liui Bil 236 . altarän, som alzskyns rökilse offras ower war fore thy, at ällar ginge kranc luct af thy fä MB 1: 492 . B) konj. a) = älla B a. satan . . bedes anzuar tel skälen ällar dom iuir mannen Bu 21 . - ällar . .. äller, antingen . . . eller, vare sig . . . eller. nu ma nakor man wilia androm ällar (Cod. A antiggia 460) tala äller göra skadha MB 1: (Cod. B) 563 . - annattväggia . . . ällar, antingen . . . eller. skipa han (en valkonung) . . . at hans barn måge ärva land ok rikje äpte hans dödh, ok skal äntiggia thå (för thet?) fremias, ellar warder missämia ok stridh landa ok manna mellom KS 11 (26, 12) . b) = älla, B b. medh thöm skälum at hanum gangär ofse iuir ällär eldar ällär vatn SR 32 ; jfr a. jak hafuie ey gul ällär silfuer (argentum et aurum non est mihi) KL 135 . sagdhe, at mwnker ällar mwnna, som nakot haffwer eygith han äldar hon är en falsk renliffwis människia LfK 23 ; jfr a. swa opptha han komber tik i hogh ällar tanka ib 30 . " aldrigh lather hna thik hwilas, aldrig sitia ällar ooas " ib 33 . " fförsma alt thz thu rädhes, ällar thz tik räddar " ib. " skal lhon sik skyllogha giffwa om hon haffwer warit ällar är mykyt lölatog . . . i sin omgängelse " ib 161 . " roppa ey mz höghe röst ällar mangh talan " ib 197 . " nar ämbetet ällar tiänsten war fulkompnat " Lg 331 . " falchus . . . löät hänne jnnelykkias i mörko hwse, wtan alla födho, ällar math i vij dynghn " ib 333 . - Jfr äller."],"e":["ellar VML LI B 13: 1, KS 11 (26, 12) . ällär. ellär VGL I G 8: 1 äldar (kanske snarare att föra under äller) LfK 23 . ","allar VGL I O 2. allär ib MD 5: 6, 15: 1, VS 1: pr., G 8: 1, II Dr 1),"]},{"a":"ällars","b":"","c":"","d":[" konj. lL. eller ock, eller. huar änkte är förra ällir äptra, änkte andro meera ällir mindra, ällärs annars Bir 3: 300 ."],"e":["ällärs )"]},{"a":"ällars","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) = älla A 1. ware thet oc swa at . . . erkebiscopin . . . wilde thetta for:da gotzit lägghia fra thy for:da altare oc legghiat kirkione annarstad til nytta, tha wil iac oc mina arfua fulla makt hafua thetta gotzit i geen kalla oc äy ällers SD NS 1: 73 ( 1401) . Fl 936 .","3) annars, för öfrigt, i alla händelse. the vtan waro glädj fingo at the faa then degtinga the skulle ellerst likewäl hafwa mz skam oc skadha teden dragha RK 2: 8849 ; " jfr 1. "","4) eljest, annars, nu, öfverhufvud. en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde Ber 290 ."],"e":["ellers UplL Kk 14: 7 li var.; SML Kk 11: pr. i var.; MELL Kg 5: l5 li var., 10: 2 i var., 12 1 i var,: KrLL Kg 10: 2; Fl 296 ; Ber 290 . ","ellerst RK 2: 8849),"]},{"a":"ällas","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. ","2) eljest, undere andra el. vanliga förhållanden. margher man liwer länger mz läkedoms krapt, än han hafdhe elles MB 1: 108 .","4) (äfven) dessförutan, i alla händelser. hwi loten i mik fange iak wille wel elles til lidher ganga RK 2: 3553 . B) konj. a) = älla B a niþer i anä älläs a pattomen älläs ok a vikenne SR 47 . iäwghir . . . hwat han sculde borta ällas ey KL 43 . " iäfwadhe hwat thät war häldir diäfwl hällas ey " ib 3 . Se vidare under havt, adv. och konj. 4. - ällas ok, eller ock. SR 47, se ofvan. SD NS 1: 203 ( 1403), se nedan under b. - annattväggia . . . ällas ok, d. s. thz gangnar tik antiggia litht älles oc enkte LfK 33 . - ällas . . . äller, antingen . . . eller (ock. the döö elles alle i thz sin eller iak komber at porten in RK 2: 3710 . b) - älla B b. at ware, elles . . . wars fathers foghata . . . drogho til rikesins wärio GS 28 ( 1375) . alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war i eno ällaz adhro ällaz hwat thet hälst wara konde SD NS 2: 240 ( 1409) . " thet iäk ällaz min arffwa alregh offter mer oppa tala skolom ib; jfr a. kan thet for:da godz hedrra abram aff gaa ällas hans arwm meth nokrom räth, tha binder iak . . . mik til ok mina arwa hanom elles hans arwa swa got godz lii geen läggia . . . elles ok cc marc ii swenska penninga älles ii swa dana berdhningh, som herra abram elles hans arwm wäl ath nödher " ib 1: 203 ( 1403); jfr a."],"e":["ellas MELL Kg 10: 2 i var.; StadsL G 11; MB 1: 40, 461, 483 ; ST 409 . ","hällas KL 3 . ","ällaz SD NS 2: 240 ( 1409) . " älläs " ÖGL B 39: pr., 46; UplL Kk 14: 7 i var.; SML Kp 10: pr.; MELL Kg 5: 5; SR 47 ; MB 1: 311 . ","elläs SmålL 9: 1 . ","älles SD NS 1: 203 ( 1403); KrLL Ä 15: 1 i var.; Fl (Cod. C) 936; LfK 33 . ","elles SD NS 1: 203 (1403, på tre st.); GS 28 ( 1375); MB 1: l08; RK 2 . 3533, 3710. ellest ib 7210 ; 1: (LRK) s. 230; sistnämda tre former kanske snarare att föra under ällis),"]},{"a":"ällas","b":"vb","c":"v. refl.","d":[" L.","1) åldras, blfiva gammal. thu vnderstaar at iak ällis MB 1: 212 . " ib (Cod. B) 547. " Bir 2: 183 . Al 7165 . Di 262 . keysarin var folskir a vngom aldre ok äldis väl (d. v. s. blef på sin ålderdom en god och rättskaffens man) ok doo j gudhlicom sidhom Bil 780 . þw ällaþis (consenuisti) i lastom KL 186 . ","2) af ålder försvagas el. aftaga. suä som ällis alla krapt, suä skal ok hånom (d. v. s. för en gammal man) ällas aldr lekamlikr luste KS 45 (116, 49) . - Jfr äldras."],"e":["älthas Di 262 . ","älles MELL Kg 12: 1 i var. eldes KrLL Kg ind. 13. ","ällaþis KL 186 ),"]},{"a":"ällas","b":"","c":"","d":[" konj. L. eller. hwar är Roland fästiman min, ällas Oliffär brodher brodher min KarlM (El) 109. Ängin klokh skyrdh skal vara i dorum, vindöghom, ällas pilarum Hollman Bir Extr 234. Aa bialkomen skal medh thilde ok leer ällars tyghil lthet gwlff göras, som systrena standa aa ib 234 ."],"e":[]},{"a":"älle","b":"nn","c":"","d":["ålderdom. " josaphat spurdhe hwi mannin var swa miscapader j enlite . . . the swaradho at thz wlte hans elle " Bil 610 . josaphat spurdhe hwru lenghe män matto lifua. för en ellin faar thera vald ib. " josaphat spurde hwat fylgher ellinne the swaradho helin som är ellinna endhe ib. ther (i paradiset) komber hwarke hel älla älle " ib 227 . adam siukir wrdhin aff elle ib 88 . " gudh ordh predicade han mz myklom skälom. ä til han gaff sin anda for elle ok ärfuodhe " ib 650 . " ther aldre omäghnas aff älli (Cod. A alder 296) " MB 1: (Cod. B) 553 . som wänära fadher oc modher i thera älli (Cod. A alder 334) ib 559. Bil 305 . KL 277, 279 . " hwi gaffs androm nadh j vngedomenom ok androm fortax hon j ällenne " Bir 2: 304. ib 305, 307, 3: 210 . Ber 193 . LfK 196 . ther (i himmelriket) är . . . wngdom wtan älle ib 128 . Jfr äldre. "],"e":["elle . ","äldi SML J 17. äldr MElL Kg 12: 1 i var; KL L279. äälde ib 277 (på två st.). gen. ellis i förbindelsen fore ellis culð SML Kk 2: pr. ","ellin Bil 610 . ","ällenne Bir 2: 304 ; LfK 196 . ","äldinne Bir 2: 305 ; 307; Ber 193 . ","elinne Bil 610 . ","älline Bir 3: 210 . ","ellinna Bil 610), ","ällis man , "]},{"a":"älle","b":"nn","c":"","d":["ålderdom."],"e":["*ällis folk","ällis man m. ålderstigen eller gammal man. aff äldis mannum sum Sigga Jngemarsson ok herra Jacobe SD 8: 178 ( 1362) . spordhum vi äldes män lekmen aat ib 8: 195 ( 1362) . spordhum vi äldes män lekmen aat ib 8: l95 (1362). som vitnesbreff lyder oc innehaaller som älles män paa Dal ther paa utgifwit haffwa Vg Fornmt I: 4-5 s. 70 (1514). the . . . hafdho hört aff ällismannom at herra Waldemar Erikxsson . . . hafde the sama öö epter sina foräldra ärft SD NS 2: 809 ( 1414) ."]},{"a":"älle","b":"","c":"","d":[" , se äþle."],"e":[]},{"a":"älle brutin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ällens","b":"ab","c":"adv.","d":["annars, för övrigt. Tecktes hanom (Hans Brask) tha att blefwe kwar, holle messer oc ellenss tiene gud HSH 15: 16 ."],"e":["ällighens )"]},{"a":"ällens","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"äller","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. ","2) eljest, under andra el. vanlia förhållanden. then man som alder ware nadhelika saker fore nadhelika synd, han är stundom dödheliker, fore thy at the synd som för war nadhelik aff sik siälwe, henne fölgher annor dödhelik synd MB 1: 145 . ","3) eljest, annorlunda, på annat sätt. ey kan menniskien sik sielff eller flatzliga ouervynna vtant her til aff louermannenom twingat ok nödgat Lg 3: 538 . ","4) hällre, snarare. " ffor en onytto ltala leller tija " MD (S) 216 ; se Hjelmqvist, Till Schaktafvels lek 14. leller wrangwisom nagat hielpa en menlösom nidher stiälpa ib 266. annars hwss tw eller geta kan än bliffua j thinna egno ööd MD 359 . " tolkit kwnne äller hindra älskarans heetha länktan, än opfylla hans astwndan " Su 99 . " swarar jak tik nakraledhis mz enfaldoghom ordhom, som tik höffuis ällir än the thingeno som ensampnom gudhi är kwnnogt " ib 268 . - snarare; fast mer, tvärt om. huilket alt the hälga . . . qwinnan tolde . . . mz störsto twlomode, ey mothe honom korrade . . . wtan älder altidh badh . . . gudh för thäs omildasta manzsens siäla helso Su 166 . karl knwtsson wille thz ey städhia vtan eller moot then orätt wädhia MD 388 . - eigh äller, ej mera, lika litet, ej heller. forbiudz hardhelica at the alrey städhin noghan manköns äta ellir ldrikka widh thera bordh. oc (ey) ellir noghra quinköns som ekke hafuir heem medh them VKR 29 . B) konj. ","1) , hvat 3, l4, 5; äfvensom hvarte. b) = älla B b. nokor þing . . . the sum näfst thorwo wit. äller rättilsi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). e huru högburnir män þät äru hälst äller wärdhoghe lib. äptir þy sum lanz rättär sigher äller llagh ib 669 . sum rättwiso wiliä älskä äller gömä ib 5: l378 (1344, nyare afskr.); jfr sum rätwiso williliä elskä ok gömä ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). ä hwar vi kunnom dö i varum rikum äller härrädömom ib 5: 562 ( 1346) . " j saghen fore idher ena stora statuam, thz är at sighia et beläte eller ena scrifft " MB 1: 14 . " är iordhin mintzst mäktigh eller kraptigh aff them fyrom (d. v. s. de fyra elementen) " ib 73 . " köper iosep alla iordhina i egipto lande vnder konungin fore korn, vtan kirkio iordh eller presta " ib 256 . " hawer han ey näst iwdha som forma eller wil thz aterlösa " ib 374 . " om iach warder fangen a mot min viliä eller mik kan komma sot ltil handa " Iv 1917 . " är han hyrdränger eller annar minne an " MEG (re. A) 54 . " huru ällir lj hwat matto skal iak for idhir bidhia " ST 237 . " for lthy at the ey funno ällir letto sina siäla helso " ib 2 . " thu skalt enga handa creatwr tildbidhia älir dyrka for nokon gudh, swa som hedhnugane göra, the som bidhia til lsolinna ellir man ellir stiernor ellir tordön, thrä ällir stena, ellir beläte " ib 7 . " thu skalt ekke astunda ellir gernas thins jämcristins godz thz wari hws ellir akir ellir nokot annat aff allo lthy honom ltil lhöre " ib 479 ; " jfr a. mädhan gudh forbyydhir at engin skal astunda annars godz til orätta tha ma man än sidhir thz besithia, bruka ellir mz orät taka " ib. " huru genwärdogh thingh ällir dröuilse koma ok hända " Bir 1: 45 . " iak wilde kampa mz tik oc forsöke om w haffuer hwassare swerd. eller haraer hielma.. än wij haffua " Di 148 . ther pinthes the som dröpit hafde syna foräldra bröder eller frender ok alla lmandrapare eller mordhgöröäre LfK 220 . " tok an sin häär delandis han älir skiptandis j tree spetzer " MB 2: 101 . " hwat äro ällir widhergäl haffwir mardocheus fangit " ib 189 . Bir 4: 69 (se under älla B b). the kwnna jnthe hyälpa äller wärya PM 3 . " när som lfarandis är affwer dywpa älffwer äller watyhn " ib 13 . " lthy han ey lhyölth sina tro, wthan haffde hemeligh wnderstandh mz fiendommen som är mz eldh, rök, breff, speyan, äller annor lönligh tekn förrädelikom, eller war olydhoger, ey standhandis j them skikkilsom ther han war satther " ib 3 . skriffwrr mik ider vilye tiil, om jac skal lsöke thet möthe eller huar jac skal mödhe ider BSH 5: 208 ( 1507) haa leddhe tik hiit, äller hwat gör thu här äller för hwat sak skuld willethu hiit komma MB 2: 126 ..","2) i obestämda el. ungefärliga taluppgifter: eller; till. til qwinnor . . . haffwa the lengo matto thy at hwar äpter sin ämpne haffwr thwa hustrure elle thre PK 221 . " twa it spisafat ful (för fult) mz korn mellan händerna j try eller iiij watn " LB 2: 92 . " lhan screff k cristiern tiil eeth breff äller try " RK 3: 2159 . jak haffwer scrffwit v (5) eller vi (6) resar epther henne BSH 5: 371 ( 1509) .","3) quam, än efter komp. hwi han skapadhe et thing för äller (Cod. A än 32) annath M 1: (Cod. B) 530. ingen man hade ther större orangu vtaff äller j HSH 19- 115 (1506). - Jfr hälder."],"e":["eller . ","lällir Bir 1: l45, 3: l300; l4: 69; ST 2 o. s. v.; MB 1: (Cod. B) 550 ; MP 5: 128 . ","ellir Bil 570, 718, ST 7 o. s. v. allir lUplL M 9: 4. ällor SD NS 1: 53 ( 1401) . " ällr " VGL II R 30; Forn 45; UplL Kk 1: pr. o. s. v.; SD 5: l637 (1347, två ggr). ellr UplL Kk 10, 11: 3, Ä 7: 3. allr ib J 4: 3, V 14: 10; SD 5: 637 ( 1347), fyra ggr), 638 (sju ggr), 639 (sju ggr). älder ib 4: l408 (1335, nyare afskr.). äldher Su 83, 166 . ","elder VGL III 117. ellder ib 134, 144 . ","äldir SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . alder ib; MB 1: 145),"]},{"a":"äller","b":"","c":"","d":[" L. A) adv. 1) eljest, annars, i annat fall, i stället. släp han raskelika ällir wänt thik gudz hämpd Hel män 203 . Stigh nidher ok säth tik j mwllena, ey är sighiandis allaledis, huru the sik ställa, wthan ällir önkandis ok gratandis SpV 110 . Ällir haffwer thu ekke thänna stighans skapnadh ok formam giffna ällir vtkastadha aff warom lhirdha Benedicto lib 394. Thij forbywdom vij varom äptherkommandom (att tillägna sig denna jord) Vthen elle them . . . fornämpda klostre oplatha Nio handl rör Vkl 230 . (Det var ovisst, om brölloptet var gjort i Sverige eller i Danmark) Var bryllopit j Suerge giort . . . ellir var bryllopit giort j Danmark Arvstv 37 (1461). ","2) hellre, snarare. " tha skulle han ellir llatha oss hedra än wanfrägda " Troj 6 . " fornwmstogo manne tillyder eller wtkorra döden, än forsmädeliga taga syn ord tillbaka lib 13. her Benct . . . bör engte ath swara till then skadhan . . . och ecke eller til the twa tunnar salth etc. " STb 1: 55 ( 1476) . B) konj. eller. j within hwaske dagh ällir (hs: allir) stundh MP 5: 197 . " ffore gootz ällir päninga, ällir nokra wärldzlika äro skuldh ib. medh hwat orätuiso ällir dyäffuolzliko hyälp tet kan saman koma ib. qwämeligha kanth thu thässe thinne högfärdh ey likawägha äller andra manna wranga astwndilsom " SkrtUppb 25 . " huilket the nw litet äldar enkte akta ib 330. Thänna sama jomfrun saa thänna stighans liknilse. ällir llärdhe j sinom sömpn aff änglenom " SpV 394 . (vi skola) ganga ällir framliffwa wan tima, swa som aat trappom j himilskom dygdhom ib 395. hafde han thäs fulla maght oc rät, the samma ö bortgiella, gifwä älligher äpter sinom eghnom viliä skipä SD 8: 158 ( 1362) . " at han älligher the eynga maght hawin, hona . . . medh nokkra handa matto hindra älligher qweliä " ib 8: 159 ( 1362) . ðe sama goz for hänne hindra hella ater kalla ib 8: 293 ( 1363) . " medh sämio lheller swornum edh " ib 8: 598 ( 1364) . " vil iak thet aldre hindra hellir opaa tala " JämtlDipl 147 ( 1397) . Jtem . . . ringe han (klockaren) . . . tha iij slaar wtan högtidhen eller annatr kreäfuiä ÅK 61 . " tha magh jac skylda tich for ransman eldher for tviff " ATb 6 ( 1452) . " han skulle gifwa Iönis Iapson pant äll (så!) pä:ga jnnan xiiij daga " ib 184 ( 1463) . tha setter ter inghen tro heller liith till STb 5: 337 (1521, Kop). Allum þöm þätta breef höra häldhyr see SD 8: 46 ( 1361) . Alla them thetta breff se häller hörä ib 8: 158 ( 1362) . ib 8: 293 ( 1363) , 579 (1264). Alla the thätta breff höra hälder se helsom wi NMU 1: 74 ( 1386) . Alle män the som thetta breff see äldher höra DN 14: 96 (1474). Denna ingress till öppna brev är riktigt belagd, t.ex. JämtlDipl 115 ( 1371) , 116 (1372), 129 (1376), 130 (1378), 140 (1386), 142, 144 (2 ggr), 145, 147, 156, 192, 233, 234, 278. - äller ok eller också: skal Rawme skiperen gaa lagh . . . för then bernefisken Birge Persson taler honum til lom heller och betale honum fisken STb 5: l193 l(1518). - hvad äller (hälder) . . . äller ey vare sig . . . eller, huruvida . . . eller: jac weth wäll hwad ellir ljac will ellir ley Troj 67 . the trickte j mot troyaner swärliga och landstygo hwad eller the wille eller ley ib 109 . " hwad eller grecana wille eller ey steg han mäkteliga tiill syn häst jgän " ib 126 . " hwad ellir lhan wille ellir ey matthe han aff hästen oc tiill markena " ib 129 . tha hade han ey annor råd än han matthe fram hwad ellir han wille ellir ey ib 161 . " hwad han wilde bliwa widh eth eldher widh nadh " ATb 5 ( 1452) . - hvarke . . . äller varken . . . eller: Jens Jonsson haffuer inthe tale staden til effte thenne dagh huarke paa Clemetz wegne eller sielffsins wegna j nogen motte och stadin jnthe tiltal eller til Jens Jonsson eller hans epterkomende SSkb 2: 297 ( 1512) . - eigh äller, äkke eller, ej mera, lika litet, ej heller: her är ey takel eller tog ltiil, ey eller segel, ey tiäner thet eller wäl at löpe innan skärs medh BSH 5: 583 ( 1517) . " tör han ekke eller ther befatte sig lmed " BSH 5: 592 ( 1517) . äller . . . äller antingen . . . eller, vare sig . . . eller: fadher oc modher hafdho likama wäl skipadha eller til ldygdh eller til last MB 1: l43. - Om skrivaren avbryter och framkastar en fråga: Nw talar war herra til Cayn oc spör aff honum . . . Hwar är Abel lthin brodher Han swarar Sannelika iak weet thet ey, eller hwi skal iak göma min brodher MB 1: 163 . Äller weedzst thw ey . . . Lg 2: 824 ."],"e":[]},{"a":"ällighar","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["ellighär VGL IV 19: 2, 3),"]},{"a":"ällighis","b":"","c":"","d":[" , ällis adv. se älläghis."],"e":["elighis )"]},{"a":"ällighis","b":"","c":"","d":[],"e":["-äs . ","-ins o. s. v.), se älläghis."]},{"a":"ällipte","b":"","c":"","d":[],"e":["ellipte Bil 85 . ","älifthe MP 1: 352 . ","ällepte MB 1: 136 ; ","-ta Bu 185 . ","älepte MB 1: 136 . ","elleffte PK 235 . ","ällopte MP 1: 79, 83 ; Su 305 ; Lg 70 ; MB 2: 105 ; ","-ta Bil 975 . ","älloppte: -ta ib 599 . ","älopte MB 1: 143 . ","älloffte LfK 159 . ","elloffthe MD 434 . ","älliuppti VGL IV 16. äliupti ib 14. älliufti ib 15), räkn "]},{"a":"ällipte","b":"nl","c":"räkn.","d":["elfte. biscop Thordh gaff . . . Ingerdh . . . thry orislandh jordh j Nörrandom . . . for halfft ällöpta ortughlandh jordh j Hörstum NMU 1: 73 ( 1385) . selff elloffthe Arvstv 46 (1461). Älffte (högfärdens trappsteg) är frälslika göra snödha gärninga SvKyrkobr 353 . fran ällofthe daghen m mayo manadh PMSkr 304 ."],"e":[]},{"a":"ällis","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. ","1) = älla A 1. skal tungan först ena syslo göra, o ther näst andra, ällis gör hon mot naturlik skipilse KS 55 (139, 59) . " frälsa oss aff thenna nödhinne ok wandanum, ällis ärom wj alle fortappade " MP 5: 123 . ","2) = älla A 2. Bil 371 . MB 1: (Cod. B) 536 . ","3) deremot, åter. hoffmenene ropadhe . . . vilen j alle liffua hele j gan til swan vy viliom jdher fela bönder swaradhe ater swa vy felom oss sielffue hurw thz kan ga thorren j ällist til oss fara j finnen vy viliom jdher ey spara RK 2: 495 . B) konj. ","1) = älla B b. hwar som ther sökir äptir mik ällis mynne nadh MP 5: 103 . ","2) = äller B 2. hwart karit war swa stort, at ther gkik twa spanna ellis thre MP 3: 46 . - Jfr ällas, älläghis."],"e":["ellis StadsL R 35; MP 3: 46 . ","ällist RK 2: 4945),"]},{"a":"ällivu","b":"nl","c":"räkn.","d":["elfva. " liffdhe säm äpter räkning ällowo aldrugha manna aldra " MB 1: 5 . " ällowo garda " RK 1: 1963 . " ällouo ärtughandh jordh " SD NS 1: 153 ( 1402) . ib 156 ( 1402) . : l205 ( 1409). for ällofuo läste järn SJ 14 ( 1424) . " af ällefue arom " SD NS 1: 419 ( 1405) . Bir 3: 365 . " medh älliuo aposlom " KL 132 . MP 2: l29. Mb 1: 6, 230. elleuo sinnom hunradh thusandh Bil 318 . ST 367 . " ällevo þusand män " Bu 185 . " ällyuu þusand iomfru " SD 5: 563 ( 1346) . " ib " NS 1: 77 ( 1401) . SJ 17 ( 1424) . MD 437 ."],"e":["älliwu ÖGL ES 8. älliuu VGL I VK älliw ib S 5, B 1: 1. ällyuu SD 5: 563 ( 1346) . ","älliuo VGL II Fr 1 ; ÖGL (Cod. B) Kr rubr.; KL 132 . ","älliwo UplL Kp rubr. i var. ällifwo MP 2: 29 . ","ellifwo SD NS 1: 156 ( 1402) . ","ällevo Bu 185 . älleno KrLL Kg end. lelleno Bil 318 ; SD NS 2: 205 ( 1409) . ","älluena ib 1: 77 ( 1401) . ","ällefue ib 419 ( 1405) . ","elleffwe MD 437 . ","ällowo MB 1: 5, 230 ; RK 1: l1963. ällou SD Ns 1: 153 ( 1402). ällofuo SJ 14 ( 1424) . ","ellowo MB 1: 6 ; SJ 17 ( 1424) . ","ällofwa Bir 3: 365 ; ST 367 . ","älliuwu VGL IV 16: 12. älliuw UplL Kp rubr.),"]},{"a":"ällivu","b":"nl","c":"räkn.","d":["lL. elva. ällowa dagha RK 1: 4064 . " a ällowo tusend jomfrw dagh " ib 1: 4398 . " ällofwo twsand jomfrur medh älloffwo thera höffdhingom " SpV 233 . solen ok manen ok ellefwe stiernor hedhradhe hanom SvKyrkobr 221 . " klokka wm älloffwo " PMSkr 572 . Känness iak mik . . . haffua låtit . . . Niclisse . . . älluffuo ärtuglandh iordh SD 8: 177 (1362, avskrift). jak hawer saalth . . . min kwärnstadh Wika . . . for ällighiugho mark penninga Vg Fornmt III: 7-8s. 152 (1375). thessin ällufwö gardha SD NS 3: 272 ( 1417) , avskr.). a ällefuothusanda jomfruo dagh ib 3: 614 (1420). eleffva iamska mark JämtlDipl 291 ( 1448) . " för vax elloffuo lortogar Kumla kyrkas rb 61 (1490). för ax ii ortogor oc eluo löra ib. viili markyr oc eluo ortogar " ib 62 ( 1490) . Älleuo alna skulu pelarane höghe wara Hollman Bir Extr 234. Se även under iungfru."],"e":[]},{"a":"ällr","b":"","c":"","d":[" A. Kock i ANF 28 s. 186 f., C. I Ståhle ib 69 s. 125."],"e":[]},{"a":"älläghis","b":"","c":"","d":[" A) adv. L. eljest, annars, på annat sätt. Nu medhan almoghin ökadhir är . . . och kunno sich ängaledhis älläghis bergha, thy hafuom wi thöm . . . FMU 1: 407 ( 1387) . the andre goz han togh mic ellis fra Arvstv 20 (1461). manga köstelige ting som min hwstru modher oc her Eric Twreson erffde ellerss effther theres modher ib 56 (b. av 1470-t). En hwat ther elliges faas . . . Thet skal alt skiptes G. Carlsson, Kalmar recess 1483, s. 64. ällegist skal Benkther vpbärä aarswäxthen SD NS 3: 422 ( 1419) . Sidhen mik ey war mögligit för mijn longlige krankdom . . . sa oc för thenne yslösning oc onda fööre, giffue mik op til edra högmektighet Som iak elligesz gerna giort haffde HSH 13: 20 (H. Brask). ty at en moot en vore lijkast, eliest sither Sverige i större fara ib 13: 71 (1524, Brask). eptter iak tess wer ey förmar . . . wara eder nade saa til ltilbörlig tienst som the ther helbregde äro, som iak elliges gerna giorde ib 13: 125 (1525, Brask). elligis wardher hans folch förra tilneempt Arnell Brask Bil I: 18. B) konj. eller. vpsluka hennas barn, ällir son MB 2: 351 . " antinghia äpther mykin grath. Ällighis ok äpther at hon haffwer haffth stora ok mykla thanka a gudhz pino, Ällighis ok komber the glädhin i hwghin . . . " SkrtUppb 30 . " aldrigh fanz swa troen wen nokot sin, at lhan ey jw nokot litith swik giordhe, ällis formatte göra " Mecht 244 . " the skulin bätra i världinne alt thet the syndadhe j världinne ällighis at the skulin rensas ena stund sik siluom til mere äro " Nio kap ur Bir 26 . Oc skal thätta jngen människio lata . . allägx andra bätringh almogan göra skali gudz heder Vårfrup 130 . " medh nokra hande rät, laghum ällighis brewom . . . then fornempde Boo Joonsson ällighis hans arwingiä . . . hwad thet häller waredh hawer, om lgodz ällighis annor stykke " SD 8: 569 ( 1364) ."],"e":[]},{"a":"älläghis","b":"","c":"","d":["1) = älla A 1. o herra hielp oss . . . ty at älleghis forfarom wi MP 1: 67 . " radhir iak biscopenom at han vmuände sik til gudhelikin kärlek . . . lälleghis skal han känna dom arans hand " Bir 1: 72 . " hulkum dödhe fadheren syntis vm nattina o thakkadhe hanum for lthy at han hafdhe giort miskun mz draparenom for guz skuld ok saghde sik for thz wara frälstan aff skärslo eldz pino j hulkum han sculde ällighis än längir hawa pinadz " KL 42 . vm thu vilt ldyrka . . . lmin gudh. tha vil iak thik lydha. älleghes skalt thu aldregh vardha min husbonde ib 314 . ib 54 . FH 1: 8 (138). Bo 26, 47, 101, 144, 174 . Bir 1: 274, 326, l327, 2: l184, 3: l53. Al 4705 . Ber 98 . Lg 439 . BSH 5: 96 ( 1506) . HSH 24: 148 ( 1518) .","2) eljest, under andra el. vanliga förhållanden, vid andra tillfällen. mestärannom louas þät at haua swärþ. skyolþ. iarnhat. vpanhanskä. är þät oc swa. ät almoghen driuär nokrä ostyrio af hwiliko bärghit taker nokon skaþa þ magha þe som var foghat til näfne. af mästärämannomän bär a ful vapn swa länge. at þe sätin almoghän til rätt . . . bär nokor af þöm allr androm vapn alläghis. böte fytretighi makrker SD 5: 638 ( 1347) . ib 639 . ","3) = älla A 2. giwum vi . . . hwarri kyrkiu þer wi hawum godz i. i swerike . . . þer vi hawum jus patronatus til. þre mark . . . jtem hwarri kirkiu älleghis þer wi hawum goþz. oc egh ius patronatus til twa mark SD 5: 566 ( 1346) . älleghis ärum vi konungh magnus skylughi enä reysu vt sändä a mot guþz owinum ib. " älläghis skal alt gruuufolk gyora hwar i sinom staþ. som gruuu foghäten þöm byuþär " ib 638 ( 1347) . ib 376 (1344, nyare afskr.). tordönin . .. slo han til dödz ok liugn eldin vpbrände tha alstingis hans blyghelika limi tho swa aller llikamän bleff älleghins oskaddher Bir 1: 221. ib 4: 62 . B) konj. leller (ock); jfr älla B a. thry thing äru hulkin som mahgo minzska swa langan pino tima . . . först är vm nakar atirgällir thz gooz som han tok orättelica aff androm . . . älligis at thz bätrris mz hälgha manna bönom älla lalmosom Bir 3 . 108. - älläghis ok, d. s. lvisa mik hwar thu äst.. tha kombir iak til lthin. llighis oc kom thu atir til min Bo 26 . Bir 2: l49. gak eygh mz vpräcktom hals. älla framrecto bryste älla bränto. älleghins oc (men ej häller) mz nedherlutu hofdhe ofwir härdana Ber 270 . - annattväggia . . . äläghis, antignen . . . eller. vm näfwin hiöllis altidh atiryktir äntiggia tha krumpnadhin sinuna ällighis vanmaktadhis handin Bir 2: 30 . at ey jdhnins äll apläghins mange rätte . .. äntiggia tha thu äst ensammin mz thino thiänisto folke älligis nar gäste koma ib 3: l46. - Jfr ällis."],"e":["ällegis Lg 439 . ","ellegis BSH 5: l96 (1506); HSH 24: 148 ( 1518) . ","älleghes KL 314 . ellegghes STadsL K 20: 4 i var. ällighis VGL LII Add. 10; UplL LKk 14: 7 i var.; KL 42, 54 ; Bo 26, l101, 174; Bir 1: 274, 2: l30, l49, 184. ellighis StadsL G II i var. älligis Bir 3: 53, 108, 246 . ","elliges SML Conf. i var. älighis Bo 47 . ","ällighäs VGL IV 19: 4. eliest RH (Hadorphs uppl.) s. 266 (KLemmings uppl. elles RK 2: 3553 ). älleghins Bir 1: 221 ; Ber 270 . ","äleghings StadsL K 20: 4 li var. ällighins Bo144; Bir 1: 426, 327 . ","ällighens StadsL Kg 20: l4 i var.) adv. och konj. "]},{"a":"älmeträ","b":"nn","c":"","d":["alm. ulmus älmeträ Växtförteckn. fr. 1400-t. hos T. M. Fries i Ark. f. Bol. 3: l14 s. l8."],"e":[]},{"a":"älska","b":"vb","c":"v.","d":["älska, tycka om, hålla kär; omhulda, vårda, gynna. diligere älska. GU C 20 (hand 2) s. 72. the ther älska oc slama vndi sik ilgernix män KS 49 (126, 53) . " älsker hon gudh, tha är hon mik kär oc älskelikin, än älskar ekke hon gudh, tha är hon mik leed loc hatelikin " Hel män 277 . " swa som the älskadho sik i thera liffdagha, swa oc i thera dödh waro the ey atskilde " SvKyrkobr 55 . " siälin älskande sin likama widherstygghis at kroppen skal thola oc lidha dödzsins beskhet " Mecht 97 . " the mik älska skulu mere wptändas j minom kärlek " ib 235 . Eth kärlikit hiärta, medh huilko the skulo mik trolika älska ib 245 . wtan twäkan älzkade the honom . . . mykydh mera skall jomffru Maria älzska os . .. fför thy hon älzskar meer alla them hänne loffwa, än alla ffädher oc möder j alle wärldenne kwnno älzska sin endha kära son JMPs 536. the skulo mykyd älzskas aff hänne ib 537 . han elskade Polixenam mera än siig siälffwom Troj 218 . " medh myklom kärlek haffwer jak gömkt min iumfrwdom epter tik, ty wil iak at thu skalt mik älska " Prosadikter 179 . " swa frampt j wilin elska war nadh ok hylla " SD 10: 76 (1371, jfr s. 75. forbiudhum wj hwariom manne . . . hannum hindra eller quälio lmote thessa waro brewe, swa frampt j wilin elska war nadh ok hylla JämtlDipl 115 ( 1371) . " sua frampt at j vilin älska wara hyllist ok naadh " ib 141 ( 1389) . antwardhar jac . . . biscop Andrissa mina husfrv oc mina barn . . . oc bidher jac hans nadh ödhmiwkliga, at han älske them SD NS 2: 700 (1413). han henne her epter elzka wille . . . medh maath, klede oc rycht epther sin ytersta match SJ 2: 153 ( 1489) . Kere venner, frychter Gud i hemerike, elskins inbyrdes och styrker lag och ret GPM 2: l97. (1519). - Jfr aterälska, vanälska."],"e":[]},{"a":"älska","b":"vb","c":"v.","d":[" ÊL. ","1) lomhulda, vårda sig om, gynna, med godhet omfatta, älska. han . . . älskade gerna sin eghin äät RK 1: 170 . " kunungur skal älska (diligere) . .. sina wälbyrdugha män . . . ok skal han biudha . . . sinna husfru at hon älske wälborna fruor " KS 59 (146-7, 64). han . . . elskade them som foro med spekt MD 494 . - med dat. thän goda härrentog honom til sik kälskade honom ok them badhom j sinom garde MP 4: 239 . ","2) omfatta, sluta sig till. the ey ville elska crisna thro the motthe ey j landit boo MD 331 . ","3) älska; främja, öfva. sum räwiso williä elskä ok gömä SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). huar som wil älska rättan millek KS 34 (88, 37) . af allom thöm (nä'ml. dygderna) är ey sighiande nu åt sinne, vtan af thöm dygdom enkanlika skulu kunung (för kununga) ok höfdinga haua ok älska ib 18 (46, 19) . älsa afhald KL 196 . " nw fölhger här j thessom ordom hwad gammalt herrskap älskade fordom " MD (S) 277 . ärfwodhe . . . konungin . .. at min budhordh mogho auaktelica älskas (attentius doligantur) Bir 3: 364. - älska; vilja hafva; gärna bruka. syndoghir man älzskadhe (dilexit) forbannilse Mp 5: 5. haar som ydkelica älzkar bannor j synom mwn ib. hwilka . . elska dywilsins nampn daglika j synom mwnne ib. ","4) älsia, tycka om, värdera, sätta värde på, gärna vilja hafva. thetta laat enga ledhes swa frampt thw wilt wara nadh elska oc konungxlika hämpdh fly BSH 1: 143 ( 1373) . älska . . . werilzlikt godhz ok äru KS 46 (118, 50) . " ther fölgdhe ok mäz ätanda fä som hwar en man älskar ä " Al 4956 . ","5) älska, hafva kär. älska (diligee) kirkio Bu 187 . " þolik present höre äke mik: vtan þöm þäänna hem älska " ib 206 . " kära cors . . . lhierteleka älskaþ (amata) " ib 141 . " at han hopas tro och älskar thet han aldrigh så " KS 18 (45, 19) . älskin han swa som idher siälwa MB 1: 367 . " ysaac han war kärare at (amabat) esau . . . än rebecca älskadhe meer (diligebat) iacob " ib 208 . " han atte ey barn ij världine flere thy älste han hänne thäs mera " Fr 1506 . " han elskte sin wilia meer en mik " MD 131 . tha han älskar wäl sin skapara oc sin nästa tha älskar han sik siälwan MB 1: 461 . " somlike thera . . . tilbyriadho . . . at awndas moot sinom skapara. hulkin the sculdo hawa höghelikast älskat (summe debuissent diligere) for sina mästo älsklikhget " Bir 4: (Dikt) 223. wm wi älskom the thing som wi skulum ey älska Ber 14 ; jfr 4. thz är tha rätskipadher kärleker at wi älskim gudh for all thing ok ofhwer all thing, vi skulum äslak gudh af allo hiärta ok af alle wnderstandilse ok af allo minne ib. " skulum wi älska wara wini ffor gudhz skuld " ib l16. äslin idhhra owini ok görin godha gärninga them idher hata ib. " wilt ltu wara rätvis, tå skalt tu först älska gudh, at tu måghe älskas af hånom (Deum time prius et ama, ut ameris a Deo) " KS 25 (64, 27) . tå älska tu gudh, tå tu fylghia (för -ir) hans wilia ok rådhom ib. " tå . . . halda män tik fire rätvisan . . . ok älska tik ok hedhra (venerabuntur et diligent) medh alle lmakt sinne " ib 26 (65, 28). hon (Maria Magdalena) hafdhe vanlica nu hört hans predican oc älsadhin hetelica Bo 74 . lazarus var brodhir som thw älskar han är siukir ib 155. MD 29 . " älskin hwar annan mz gudhlicom älskogha " Bil 158 . Bir 4: (Avt) 179 . Bo 244 . " i älskin md[r] men en gud äla lidra egna siäl älla idra egna husfru " Bir 4: (Avt) 184. tilböriadhe wnga manzens hogher röras til nadhenua, oc storlika oc lhetelika at älska the gudelika brwdhena (d. v. s. den personligt fattade gudomliga visheten) Su 11 . " giff snillenne allan thin kärlek, älska hona, som tik älskadhe aff äwärdeleko " ib 15 . " en riddare älskadhe ena wälburna fru " KL 82 . " ey älskadhis han aff hänne ä huru mykit han älskadhe hona " ib 83 . " var son älskar thenne fatigha mö " Fl 159 . ib 152 . " al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera isn maka " KS 33 (86, 36) . abs. hänne forlatas manga synde. thy at hon älskadhe mykyt Bo 76 . - part. pres. älskande, a) substantivt. älskande, älskare. allom älskandom bör (omnium amantium proprium est) at lidha haardh tingh for sin älskogha Su 14 . " huilken som älskar thz älskande gagnar, han sälika brindher " ib 16 . b) adjektivt. värd att älska,s älskvärd. sagh han . . . nakot högelkikast älskandhe (summum amabile) Su 21 . refl. "],"e":["älzska . ","älschia SML Add. 1: 3. -ar, -aþe, -aþer. ","älste Fr 1506 . ","elste MD 29 ),","älskas , älska hvarandra. i skolin älskas inbyrdhis Bo 177 . " ib l77. som . . . swa älskadhos sina mällan " ib 244 . " bondin ok hustrun älskas stundom sin j mällom (diligunt se) for ensamit licamlikit oppehälle " Bir 3: 225 . " the älskas skuldo lthe skulo sik bäria " MD (S) 292 . " the älskadhis ä meer ok meer " Fl 149 . Iv 1857 . - Jfr vanälska."]},{"a":"älskan","b":"nn","c":"","d":["älskande, kärlek. " hans älskan war än klen oc barnsliken " Su 11 ."],"e":[]},{"a":"älskan","b":"nn","c":"","d":["älskande, kärlek. Menniskionar äru swa scapadhe at the om jnbördes kerlek eller älskän sculi thienä synom scapare SvKyrkobr 186 ."],"e":[]},{"a":"älskare","b":"nn","c":"","d":["älskare, en som älskar. ödhmiuktzsens älsakre (humitilatis amator) Bo 4 . fa-. tidkomsins älskare ib 16, 70 . lydhonna älskare ib 145 . swa stors godhlekx älskare Bir 1: 303 . " af världinna älskarom " ib. " fatika manna älskare " ib 3: 111 . stadzens störste älskare oc landzsens (vir amator civitatis) MB 2: 324 . korsins älskare KL 346 . " aff wärlennas älskarom gör hon gudz älskara " LfK 51 . " ey wilde ihesus christus forlata sin älskara j dödhenom vtan hughnadh " ib 21 . jak skal ey neka min älskara, huilken för mina skuldh wart mathadher mz galla . . . oc korsfäster mz spikom Lg 334 . " o huat sääl älskare (amator) är han, som när sik findher hona i hulika han maa sin kärlek fästa " Su 16 . ib 21 . - (?) om i ärin godhra älskara äptefölghiara (boni æmulatores) Bo 124 . - älskare, en som står i kärleksförhållande till en qvinna. en ohöuisk qwinna sagdhe for sinom älskarom sik wilia swika han KL 279 . bidde the vnga husfrwn sins elskara komo Prosadikter (Sju viste mäst.) 131 . " aff wärdzlikom älskarom " Su 14 . - bildl. o hwat troen brudha swen är gudz ängil, oc hwldher bodhärare, mällan brudhgomman siälffwan oc brudhena, som är hwar en cristen siäl hwilken . . . bär budhen mällan älskarens oc hans kära, henns böner offrades oc hans nadher atherförandhe LfK 133 ."],"e":[]},{"a":"älskare","b":"nn","c":"","d":["älskare. O sötaster och welwiliogaste och åstundeligaste herre och älschare, Iesu Christe Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). - Jfr barna-, visdoms-älskare."],"e":[]},{"a":"älskarinna","b":"nn","c":"","d":["älskarinna. Hans hogher hade myken hwekesysla, som allas elskaras sedwänia plägar wara som astwnda oc begära elskarynnor oc chornwtor Troj 179 ."],"e":[]},{"a":"älskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["kärleksfullt. " widh hans hälgha hiärta älskelikast (amantissime) oc kräselikast sik hwilandis " Mecht 120 . " ok huru älskeligha (amanter) jak altidh, thänkiandis wm honom " ib 312 ."],"e":[]},{"a":"älskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["kärleksfullt. " thön . . . glädhias oc frygdhas i the höghtidhinne lustelica oc älskelica (amanter) " Bo 223 ."],"e":[]},{"a":"älskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) älskande, förälskad, kärleksfull, kärleksträngtande. aktha mz thino älskelika (amoroso) hiärta, at allom älskandom bör at lidha haardh tingh för sin älskogha Su 14 . ","2) älskad, kär. min elskelikin husfru SD 6: 65 ( 1348) . swa länge hans älskeliko hustru älino ragwaldsdotters liijftime är BYH 1: 189 ( 1382, nyare afskr.) . bidhiom wi wara älskelika winer herra ärengisl niclisson oc magnus bänctsson at the thetta testiment fulkommen ib 202 ( 1391) . " beyn kt puke oc symon körning mine älskelighe frändher " ib 235 ( 1430) . SD NS 1: l8 ( 1401). är thet swa, at han wil lösä then for:dä garth til sigh, swa skal han gifuä mino elseglikä cristinä fämti marc penningä for sinä morghinafuo ib 5 ( 1401) . " fore mins älsclecha bonda siäl " ib 319 ( 1404) . " incighle . . . mins älschirleca maghx " ib 2: 134 ( 1409) . " gynum wi fulth walth eskelekum (för elske-) manne jovane hi lythsyslundum, minum magh, aast fasta domkirkyonne thee förnänddo jordh " SD 6: 65 ( 1348) . " allas ware älskelike oc käre fadher herr joghan mathei " Lg 291 . VKR 54 . " thätta är min älskelike (dilectus) son " Bo 120 . ib 8, 203 . hans älskelike (dilectissimus) iohannes ib 170 . " magdalena hans älskelica discipula " ib 202 . " hon . . . hafdhe änga roo för än hon kom til varn herra sin älskelica oc alra kärasta (dilectum suum Dominum) " ib 74 . ib 205 . Bir 4: 176 . " älskelika syster thit hop warj j ihesu christo . . . fast " Ber 4 . min älskelikin (delectus) skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bane ib42. the . . . kringhom foro . . . älskeliga (dilectam) stadhen MB 2: 365 . - med dat. war han dygdhelikin oc allom älskelikin Lg 367 . han (fattigdomen) är them älskelikin oc vinlikin Bo herra ihesu swa gudlico ok älskelico (Domino devota et A domino dilecta) ib 155 . " syster mik j christo älskelikin (dilecta) " Ber 2 . ib 14, 45 . " jak bidher thik . . . at thu sigh christo . . . min älskelikin mik och iach honom (dilectus meus mihi et ego illi) " ib 42 . sände vij til eder oss elskelige var domprost doctor jöns, och cantorem mester erich HSH 24: 148 ( 1518) . med prep. af. iohannes af honom for androm mykyt älskelikin (præ omnibus dilectus) Bo 204 . ","3) värd att älska, älkvärd, älsklig; täck, ljuf, ljuflig. o älskeleken (amande) wngher swen Su 14 . " at thu synis ey swa wään oc elskelik " MB 1: 197 . " hwaria handa thz hälaght är, thz älskelikit ok lioft är " Bo 147 . hiärtans älskelikin sötme (prædulcis affectus) ib 92 . " thesse iomfrvn tekna the hälgho kirkio hulka skipan som . . . är . . . älskelik (amabilis) j fruct " Bir 1: 376 . " o huat eth nadhelikit oc älskeligkit (amabile) ordh " Su 297 . - med dat. thz hälgha kors är . . . mannom mykit älskelikt (hominibus multum amabilis) Bil 723 . skal han wara . . . allom älskelikin (erit . . . amabilis) Su 352 ."],"e":["-ligh: -lighe BYH 1: 235 ( 1430) . ","-lig: -liga MB 2: 365 ; ","-lige HSH 24: 148 (1518); -ligaste Bir 4: 176 . -likin (m. och f.). ","älskaliker: -lica Lg 3: 252 . ","elskeleker: eskelekum (för elske-) SD 6: 65 ( 1384) . ","älskeleken Su 14 . ","älschirleker: -leca SD NS 2: 14 ( 1409) . ","älslecher: -lecha ib 1: 319 ( 1404) . ","elsegliker: -likä ib 5 ( 1401) . ","-likt . ","-likit . ","-ligkit Su 297 ),"]},{"a":"älskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) älskad, kär. Eya min älskeligh, thu skalt ekke dröffwas Mecht 310 . Ärna mik aff thinom son Ihesu Christo . . . älskeligha göma aff syndom SvB 295 . " iak hemuldar minom älskilikom brodhir Joane . . . halffan siuunda öra ok tu päningsland jordh Sd 8: 181 (1362). at wi (konungarna Magnus och Håkan) hafuum pantsatt warom älskelikom thiänara Esyörne blapanna wart godz " SD 10: 135 ( 1372) . at wj (kung Håkan) stadfestum thetta breff som war elskälikom radhgiware herra Narwä Ingewalsson riddara hawär giwät Pether JämtlDipl 116 ( 1371) . wi hafuom . . . vplatidh warom älsklighom win ok bornom frända Erik Niclisson halff ällopte öreslandh SD NS 3: 299 ( 1418) . " vnne och forläne var elskelich radh och man her Karll Knutsson . . . och hans älskälich husfrw . . . Swartasjö pa Färingö " Mon Dipl Sv 13 ( 1441) . mett myn elskeligi hwstrws Eline Gotzstafsdotther radt, samtycki ock godwilij FMU 5: 1 (1481, avskr.) . " mijn elskeliga systerdotter, Kadrine Göstafsdotter " GPM 2: 66 ( 1508) . ","2) älskvärd, älsklig; ljuvlig, täck. " bidher jak thik, aldra älskelighastge (amantissime) Jhesu " Mecht 85 . min enaste oc älskelikaste (amantissime) gudh ib 97 ."],"e":[]},{"a":"älskelikhet","b":"nn","c":"","d":["1) kärlek; hängifvenhet. somlike thera . . . tilbyriadho . . . at awndas moot sinom skapara. hulkin the sculdo hawa höghelikast älskat for sina mästo älslikhjet (pro sua maxima dilectione) Bir 4: (Dikt) 223. han . . . kallar sancta byrgitto ok alla cristna människor mz henne sötelika til sinna älskelihet ok thiänist ib 1: 3 . skal thit hiärta . . . vptändas af minne älskelikhet ib 6 . ib 63, 3: 94 . " äru the fulle mz sötma ok gudhelike älskelikhet " ib 1: 100 . " presentera han gudhi dyrasta thingh mz sins älskelikhetz handom " ib 344 . gudz älskelikhet (kärleken till Gud) MP 1: 23 . aldregh kan tolkit hiärta swa qwikt oc kärlixfult bliffua ensamt oc wtan älskelekhet (amore privatum) Su 12 . en san himerslik . . . älskeligheet ib 204 . Ber 3, 10, 12, 13, 18 . " aff beskedelike älskelighet " Bir 5: 26 . tha skal hon ey wäntha sigh . . . älzskelighet aff sino conwänth ib 106 . " om i hafwin älskelikhetina i mällan idhir No 277. hon wet modherinna älskelikhet til sin enga son oc sonsins til modherinna " KL 70 . Bir 3: 167, 254 . " at taka älskelikhetina oc kärlekin af hiärtano )ad tollendam de corde delctionem) " Bo 136 . KL 4, 104, Su 194 . Bir 2: 112 . " thiäna mik . . . af gudhelike älskelihet ok kärlek (dilectione et caritate) " ib 1: 40 . aff myklom kärlek som iak hawir til thera ok af älskelikhetz brändagha (fervorem diectionis) ib 217 . hans o rene mundir for tok honom mins kiärlekx älskelikhet (caritatis dilectionem) ib 219 . MP 4: 70 . mz kärlex älskelikhet Ber 42 . " älskelikhet är lif, ok haat är dödher " ib. " min älskelikin skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bande och iak skal til föghias honom mz älskelikhetz widherskipte (vicissistuinde mutuæ dilectionis) " ib. " kärleker (caritas) är älskelikhet (dilectio) mz hwilke gudh älskas for sik " ib 15 . älskelikeht (delectio) är kärlexens (caritatis) syster, kärlekir war aldrig wtan älskelihet ok älskelikhet war aldrig wtan kärlek i 49. the psalma . . . hwilka som hällagh siäll sionger mz älkelikhet i kärlek och gudhelikhet (per dilectionem et amorem ac devotionem) ib 140. älskelikhetsins älla älskoghans bräzska ib 14 . min siäl talade af älskelikhet ok älskoga (præ amore) Bir 1: 28 . " fa hänna winscap o älskelikhet " KL 83 . en san himerslik oc ower alt en naturlikin äskeligheet (celestis quædam et supernaturalis delecatio; sistnämda ord tydligen läst dilectio; supernaturalis möjligen fattadt ss super omnia) Su 204 . ","2) kärlighet. " ss titel el. tilltalsord. hwilka iac sände thinne älskelikhet " Ber 191 . Jfr kärlikhet 2."],"e":["älski- Bir 4: (Dikt) 223. -lighet ib 5: 26, 106 . ","-ligheet Su 204 . ","-lekhet ib 12 . ","-likxhet MP 4: 70), "]},{"a":"älskelikhet","b":"nn","c":"","d":["älsklighet, kärlek, tillgivenhet. Loffua . . . myns älskelighetz söthlik (delectabilatis amoencitatem) Merch 246. Bidhiandis ath hans thro alth swa göri j honom wm rättha älzskelihet ib 285 . Maria är kärlexsens modher oc ffru, älzskelighhetzsens brundher JMPs 214."],"e":[]},{"a":"älskilse","b":"nn","c":"","d":["förälskelse, kärlek. Hedhirgiroghir hoghir röffwas j thwäggia handa matto . . . aff hwilko annath thera opwäkkir girnilsin, annat sin eghin älskilse (amor sui) SpV 453 . Ok j thässo ena görs til enkte alla saka . . . älskilsinna (amorum), glädhinna the som onytthogha äru ib 489 . örlig oc krij, aff hwlka kan ey kärlig komma, oc ey aff haat kärlekens älskelse Troj 166 ."],"e":[]},{"a":"älskirska","b":"nn","c":"","d":["älskarinnna. Amatricula . . . lithin älskerska GU C 20 s. 19 . gudelika snilles enkanneleken älskirska Su 91 . fatikdomsens älskerska LfK 20 . Cristi älskerska oc tiänirska Lg 3: 403. sanne renlex älskerska ok dörkerska ib 522 . thennä ädlä renferdoga renlexsens älskerska ib 536 . the helga fatigdomsens älskerskä ib 548 . Äst thu sannelika Christi älskirska, tha äst thu medh them som äru tik like j Christi äpthirdömom SpV 36 . (jungfru Maria är) Mankönsins älskirska ib 200 . iak skal tik ära oc loffua j thänna thinna älskersko Mecht 114 . " swa wart älskerskan tilenadh oc tilfögdh sinom enda kärasta " ib 234 . forwitandis härranom, hwi han läth siwka wardha sina älskersko (diletricem) ib 318 ."],"e":[]},{"a":"älsknadher","b":"nn","c":"","d":["kärlek. " wij . . . skolom halda och hafwa alle sweriges män . . . vthi war kärligheet, konungxlige nadhe och älsknadh " BtRK 96 (1435, orig.) . " andelikin älxsknadher skal wara mällan idher oc ey likamlikin " Bir 5: 13 . " om thu astwndar människio äller manna älsknadh Skrifter tilll uppbygg. 83. eghin elskandher är räddoghans sak b 84. hwru kanth thu synda aff thinom eghnom älsknadh ib. ""],"e":["älzsk- )"]},{"a":"älsknadher","b":"nn","c":"","d":["kärlek. Attonde (lättjans dotter) är sömps oc hwilo älsknadhir SvKyrkobr 354 . " människionna eghin kärleker ok älskandher hindra at faa gudhz kärlek " SkrtUppb 78 . Om thu astwndar människio äller manna älsknadh ib 83 . eghin elsknadher är räddoghans sak . . . hwru kanth thu synda aff thinom eghnom älsknadh ib 84 . tha sculen j witha at wi . . . wiliom epter thet warth ämbete wtkreffuer haffua älsknat oc mildheet til war kära almoga Svartb 399 ( 1441) ."],"e":[]},{"a":"älskoghe","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["älskogher m. 1) kärlek; åtrå, älskog, kärleksnjutning. gliscerium elskoge GU C 20 s. 317 . Swa vari thhik . . . köld for thin älskogha Bir 2: 209 . ath hon j thänna krandomenom formatthe . . . ey swa sinom älskogha (dlecto) altidh widherlodha Mecht 9 . Achilles wardt myket beweffwad oc bebwnden aff Polixene elskog Troj 197 . Haf brennande älscogha til gudh Småst på Fsv 2: 7 . 2) älskad person, älskling. hon skulle skilias j fraa syn älskoga Troilum Troj 168 . ginstan hördhis . . . Ihesu Christi röst sighiandis Min älskoghe, stat wp oc thee mik thit anlithe Mecht 51 . " hwar mwnna hadhe sin älzskogha, mädh hwilkom the plägadhe drikka JMPs 397. ","älskogha bref n. kärleksbrev. mangha friborna män, seandhis hänna ffägrind, . . . sändho hänne äälzskogha breff JMPs 399. ","*älskogha sanger","älskogha visa f. kärleksvisa. tässen try capitula takas aff canticis canticorum, thet är wisa Salomonis älskogha wisa JMÖ 143 . ","*älskogs elder","*älskogs gava"]},{"a":"älskoghe","b":"nn","c":"","d":["1) kärlek. " siunge guþlek tunga sötan älscogha ihesu christi (dulcis amor christi personet ore pio) " Bu 25 . " þänkia mz þakom guz älskogha " ib 72 han hafþe mere . . . guþlikan älskogha bruna. än andre apostoli ib 100 . " thesse thiäna mik for pinonna räddogha skuld oc ey for hymerikis äro älskogha (ex amore celestis gloriæ) " Bir 1: 40 . " then far willer som skapat thingx älskogha (amorem) säther for skaparans älskogha " Ber 42 . " af gudhz älscoga (kärleken till Gud) " ib 41 . " wälskipadher gudz älskoghe " MB 1: 358 . kötliker älskoghe ib. " wndherstandhis wngha manzsens hwgh oc hiärta wara om wänth til gudhelika snilles älskogha " Su 13 . " iak hels þik þät hälgha cors . . . nu är þin älskoghe sua liuuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt " Bu 140 . " som äru blinde giordhe af sinom älskogha (amore suo) " Bir 1: 303 . mins älskogha gnista ib 2: 253 . " en litin älskogha gnista til mik (scintilla amoris ad me) " ib 252 . " biscopsens älskoghe tel guþ oc sanctum andream " Bu 146 . " cristna manna lif är mäþ guþlekom älscogha saman sat " ib 489 . " ängin gat wtan gudhlikan älskogha til hänne hafwat " Bil 10 . " swa som likamin hawer twa föter, at flytia likamin mz swa hawer siälin twa älskogha, mz androm ganger hon fran, at wärldinna giri, mz androm stigher hon oc stundom til gudz oc thäs mera siäkin älskar gudh, thäs minna fästes annar fotin, thz är annar älskoghe, til wärldinna " MB 1: 226 . " älscoghin (amor) är siälinna förare bärande hona thijt han far " Bo 65 . " o mykyt stor älskoghe. han älskadhe thöm visselica i ändan " ib 188 . ib 225 (på tre st.). mz . . . älskogans länktan Su 12 . allom älskandom bör at ldiah haardh tingh för sin älskogha (ob amoris gratiam) ib 14 . " för en orenan oc syndoghan älskogha (amore) " ib. " jnsköt . . . owenen honom hardasta frestilse, til at owergiffua gudhz kärlek, oc wändha sin hugh oc wilia allan til wärdzleken älskogha (amores terreni) siälan häller aldrigh kwnno til hopa sämia, huru kan tha nakot sin hymmelleker kärleker wärdzlikom älskogha sammanfögias ib 17. älskogans mykyn heta " ib 22 . " hans mykle älskoghe oc kärlekir " MB 1: 473 . " min älskelikin skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bane (vinculo caritatis et amoris) " Ber 42 ; jfr älskogha band. i thänna kärleknom oc älskoganom art han opta i wndherlie oc osigelike matho begwtin (hac dilectione miro et ineffabili modo divintius perfunderbatur) Su11. - älskog, kärleksnjutning, kärleksnöje. han badh mik om elskogha. loc mz minne samthykkio soff han när mik Prosadikter (Sju vise mäst.) 125 . ","2) älskad person, älskling; älskande, älskande person, en som älskar, älskare (el. älskarinna). i sht med afs. på personer af olika kön. eg. och bild. jhesus han är min fäste man, han är min ära, han är min älskoghe (ego me Christo sponsam tradidi, ille gloria mea, ille amor meus) Bil 537 . " han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käro (inter dilectum et dilectam) " Bo 13 . " nw sta älskoghane (dilecti) badhin saman . . . hon takir brudhgomman gladhelica til siin ib 227. huar han (ɔ: skälika människio hogher) sinom älskogha (suo amato) om kärleken oc gudelika skodhan fullelika tilföghis " Su 17 . " kärleken är the dygd, som . . . tilbindher älskaren til sin älskogha " ib 21 . " i thy han lostadhis mz hänne som mz sinom kärasta älskogha. ämbrat fandz hon swa som liofwer fägherste vnger swen " ib 391 . " han haffwer sin älskogha mist the han wan mz falske list " Al 8045 . " husfrwna elskoghe war här alla nat (Prosadikter (Sju vise mäst.) 148. thu haffwer hoor gjiorth mz manghom thinom älskoghom " LfK 95 . Ber 166 . " ey aktar fatidomsins älskoghe (paupertatis amatrix) thera handa " Bo 3 . Jfr lilio älskoghe, älskogher."],"e":["älskogha band , ","älskogha bref , ","älskogha brudh , ","älskogha brunim","älskogha fulder , ","älskogha gnista , ","älskogha gudha , ","älskogha man , ","älskogha tekn , ","älskogha thra , ","älskogha vili , ","älskogha visa , "]},{"a":"älskogher","b":"nn","c":"","d":["1) = älskoghe 1. af modhirlikx älskoghx sötma Bo 244 . thin älskogh är mik vordhin swr Fl 378 . " ret elskog . . . han skal . . . wara hiertaligh stadeligh ok hemeligh " MD (S) 297 . lib 299. - älskog, kärleksnjutning, kärleksnöje. wil iak elskogh plägha Prosadikter (Sju vise mäst.) 139. 2= = älskoghe 2. han er myn ära myn hedher, han er myn kärleker han er myn hedher och söthme, han är myn kärastha älskogher )ille gliria mea, ille generositas mea, ille anor meus, ille dulcedo et diectio mea) Lg 3: 122 ."],"e":["älskogs band , ","älskos bragdh , ","älskogs luste , ","älskogs visa , "]},{"a":"älster","b":"","c":"","d":[" , se äldre."],"e":[]},{"a":"älster","b":"","c":"","d":[" , se äldre."],"e":[]},{"a":"älster","b":"","c":"","d":[" , se äldre."],"e":[]},{"a":"älta","b":"","c":"","d":["1) jaga, driva; sätta i rörelse, driva på; stöta på, köra på. förfölja, förjaga. Agitare ältha idkeliga göro eller köra GU C 20 s. 12 . Hwat wille thu göra, än thu skwlle byggia mädh andre handinne, ok mädh andre bort älta owinener mädh swärdheno SkrtUppb 37 . tha iak wordhe älther, skulle [jak] fly til thin ib 73 . Swa som starka yrte oc välloktande bort älta etirful diwr, swa bort älta fasto oc böne orena thanka KL 229 . Huru kan dödheligha människan wrsakas j sinom affgangn, mädhan hon wardher ämwäl ältadh (urgentur) til sit eghit gagngn, medh them creaturis, som ey haffwa sinne SpV 29 . " ey haffdhe hon (Susanna) ok wordhit swa ältadh (exagitala) medh myklom fasa ällir räddogha " ib 82 . " sömpnins tilbörgilse är thäns tronna mak, som ältar (impellit) kroppin til dödhin " ib 268 . Thet synis wara owir os j omskiptelike matto, älthas (impeti) ällir wardha driffnom, ok ey röras ällir oroas ib 461 . Än thätta är een thwngh byrdhe, wthan gudz ordz swärdh skäri hänne snarligha fran os, til hwilka naturanna kraftir körir ok ältar os ib 571 . Hon wardhir ältadh¨ j mangzskona matto ib 574 . feste Olaf dws lagh siälf xii at han ey älte Staffan swärsliapre a radhstugu vägh ATb 204 ( 1465) . han ältade Ffrans pa bron meth sin yxe och lop effter honum STb 4: 325 (1513). Hinrik zacher xl mark fför tet han hade elhet Niclis j Botneresen och slagit hans hustrv ib 4: 340 (1513).","2) röra omkring, trycka, krama, knåda. twa thet j kalth wathen, oc älth mädh trä klwblom PMskr 267. lägh j hänne ältan oc siladhan bokka talgh ib 398 . " sidhan blandis mädh lin olyo, oc stötis ältandis samman, oc thär mädh lima stena oc trä " ib 522 . - Jfr upälta."],"e":[]},{"a":"älta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) sätta i rörelse, stöta, drifva, pådrifva, köra, köra på. swa som oskälikit diur. the ältis mz gislom oc styngiom Gr 291 . swa skwfs han oc ältis (impelitur et anixatur). swa drax han ok köris Bo 182 . " the älto han ok kördho ok drogho (compulerunt et traxerunt eum) " Bir 1: 30 . nar thässin siälin presenteradhis domarenom ältis hon aff fyrom diäflom ib 3: 71 . " diäflaner älta tha syndogha siäl at hon formagh ey flygha bort aff sinom änxla " MP 1: 13 . lBer 205. - jaga, skaka, oroa. thetta rike . . . älits nu ok mödhis aff dröwilsinna storm (turbine tribulationum agiatur) Bir 3: 365 . - drifva, hetsa. hwat mykyn gäld som idhir ältir (exagitat) Bo 160 . ","2) jaga, förfölja. " syntis them otrona iudhanom swa som gudz likame j offlätis liknilse flyghande j wädhrino älte han ok innelykte han j enne wra j huseno " KL 32 . " han . . . slo them sigher aff, oc älte them alt til damascum " MB 1: 181 . " hurw amoreus hiög them nidher oc älte (persecutus est) " ib 431 . " fäm aff idher skulo älta (persquentur) hundradha wtläntzska män " ib 376 . ib 2: 32 . ","3) jaga, förjaga, drifva, fördrifva. swa som thx diwr som hawir mangh skiul älla boo at blifwa j nar thzx ältis af wedhe mannomen w eno tha flyr thz j annat Bir 1: 200 ; " jfr 2. mykyt folk ok mäst vnkt folk mz hundeum älto som wlff: ok hudzsadho (Cod. C älto oc kördho 950) naknan koklaran wt aff stadhenum (tamdiu poste eum concurrerunt, donec illum quasi lupum de civitate fugarent) " Bil 105 ; " jfr 2. hwi komin i til mik som i hatadhin för, oc älto aff landeno fra idher " MB 1: 211 . the helgho kirkio kärlekir älte fran sik diäfla MP 1: 80 . ält fra thik sorgh Ber 41 . ","4) vara i rörelse, fara omkring, vara rastlöst verksam? han älther oc körde ok saman förde MD 169 . ","5) röra omkring, omröra. skal man thagha tz hwita af eggit och ältha tedh swa ath tzx fradas LB 7: 57 . ","6) trycka, krama, knåda, älta. Jfr samanälta. "],"e":["älta sik , tranga sig (fram till). abymelech stridandis nalkadis torn mwrenom, oc stridhe starkelika, oc älte sik til dörenne (appropinquans ostio). arbetandis at stikka ellen vppa dörena MB 2: 102 . ","älta ater , drifva tillbaka. amale-¬ chites oc chananeus . . . älto them then sama vägh ater, som the komo fram MB 1: 403 . ","älta bort , stöta bort, drifva bort, fördrifva, aflägsna. saghde sik skula älta bort qwinnona fran hanom KL 210 . han . . . skal gerna älta them bort aff landeno MB 1: 289 . jouse . . . älte bort hedhin här ib 326 . bygynnadhe hon skyuffwa han fran sik, oc älte lhonom lborth ib 2: 122 . " tha älte sanctus petrus diäfwlin bort mz sinom nykle " Bil 116 . " wars härra räddoghe älte bort syndena " Ber 10 . " lukten aff thy (ɔ: abrotanum) ältir bort huggorma " LB 3: 76 . ib 2: 47, 4: 349, the hwitha walmogan . . .. älther borth hoosto ib 2: 35 . Jfr bortälta.","älta ut , "]},{"a":"ältan","b":"nn","c":"","d":["drivande, skaning, häftigt rörelse. Wana gloria är een ohöfligin jndhra ok ytra manzsins ältan (agitatio), at täkkias androm SpV 141 . Hwilkin är thänna naturligha ältanen (impulsio) ällir tilskyndanden ib 571 ."],"e":[]},{"a":"ältelika","b":"ab","c":"adv.","d":["flyktigt, snabbt. Decursim adverbium idest fugaciter ältteligha ok borthflygelegha eller skridelika GU C 20 s. 168 ."],"e":[]},{"a":"älteliker","b":"av","c":"adj.","d":["lJfr bortälteliker."],"e":[]},{"a":"ältilse","b":"nn","c":"","d":["pl? Jfr bort-, ut-ältilse."],"e":[]},{"a":"ältilse","b":"","c":"","d":[" , se bortältilse."],"e":[]},{"a":"ältning","b":"nn","c":"","d":["förföljelse, plåga. Oleff . . . zacher fför the iij blanad och för then eltning han giorde bade hsutrv och bonde i sit skip pa Norrebotn resen STb 5: l30 (1514)."],"e":[]},{"a":"älva","b":"nn","c":"","d":[],"e":["älf f. älva. llemures sunt fantastice appariciones . . . wlgariter älffwa GU C 20 (hand 2) s. l73. liak är en elff Di 126 . " i thet hwarff elffuen som en skugge ib. - i latiniserad form: coniuro vos elffwos uel elffwas " LB 7: 358 (s. 394). de eluarum id est spectrorum nocturna chorea . . . hunc nocturnum monstrorum ludum uocant incolae choream eluarum Olaus Magnus Lib. 3, cap. 11. Jfr E. Lidén i ANF 13: 33. ","*älfs son"]},{"a":"älzter","b":"","c":"","d":[" , se äldre."],"e":[]},{"a":"älända","b":"av","c":"adj.","d":["främmande; olycklig, nödställd, eländig. til thik ropom wi elenda Eua barn ST (ed. S. Henning) 149 (jfr s. 410). SvB 214 . SkrtUppb 184 . fädhernis landit, af hwilko iac hawir swa länge varit älända oc biltoghir Hel män 143 . then som för os saa är födher, han aff plane wara syndher, thy at war ändha stadhge är här i wandhanom JMÖ 194 . " at jak hawer medh minna barna radhe . . . mädhen jak her älenda är, gifwet . . . frw Greto . . . j Rysabergom . . . thry hws " NMU 1: l81 (1394). jach fatig älende qwinä GPM 2: 271 ( 1507) . Sdw SO 4 flyttas från 1) till 2). "],"e":["älända hus (elenda) n. hospital för spetälska. gardhen som Hinric sprect gaff til elenda hwset KTb 67 ( 1431) . Symon . . . vplät . . til lelendahwset sin gardh ib 69 ( 1433) ."]},{"a":"älände","b":"nn","c":"","d":["landsflykt; främlingskap. fly bort i älände Ihre Gloss. sviog. 1: 392 (handl. fr. 1464) til thik ropom wi elendena barn ST 198 . " äptir thetta ellende " ib 199 ."],"e":["elende . ","lellende )"]},{"a":"älände","b":"av","c":"adj. subst.","d":["1) främmande; främling een ledhe stiärna allom ellendum oc främadhom ST 77 . thu skalt warä en skermare älländä jomfrvr, enkior och faderlösä barn Va 20 . " hwariom enom ällende här i wara gärningh (som blir sjuk) . . . skulum lwi . . . til hielp koma " SO 4 . - om juridisk prselyt. jwdhande sagdo pylato . . . oc allir moghin ropadhe . . . tässe som han wäria äru älände (proselyti) . . . pylatus . . . spordhe them hwilke äru älläne the sagdo honum hedninga sönir som nw ärw wordhne jwdha MB 2: 377 . " wi ärom ey ällända. wi ärom iwdha sönir " ib 378 (motsvarande tre ställen KL 382 " hafva i st. f. älände, ällände, ällända läsarten ärlände, ärlende). "","2) olycklig, nödställd, eländig. Jfr älända hus. - Jfr ärlände."],"e":["ällände . ","ällende . ","ellende . ","-e . ","-a . dat. -um),","älända hus","elenda- )"]},{"a":"älände","b":"nn","c":"","d":[" (icke därjämte f., såsom Sdw uppger) landsflykt, främlingskap. äpter thetta ellende ST (ed. S. Henning) 149 (jfr s. l410)."],"e":["ellende )"]},{"a":"äländoghet","b":"nn","c":"","d":["främlingskap; nöd, elände. Säl är thän som lidher hat oc äländichet for rätwiso skuld Hel män 123 ."],"e":["äländichet )"]},{"a":"äländoghet","b":"nn","c":"","d":[" [Ä. Dan. elendighed. Mnt. elendicheit] ","1) främlingskap. kalladhis hon aff thesse äländikheet oc til sins älskelica herra ihesu christi ewinnerlica rike Lg 3: 260 . ","2) armod, nöd, elände. theras hustrw och barn giordes arflöse, och gan nw om brödh i stor älendigheth BSH 5: 175 ( 1507) ."],"e":["älendigheth . ","äländikeheet )"]},{"a":"äm","b":"","c":"","d":[" i sammansättningar, se iäm-."],"e":[]},{"a":"äm","b":"","c":"","d":[" i sammansättningar (ämbrat, ämwäl), se även iäm-. Ämbrat suaradhe hänna ängil for hona Bir 3: 61 . " ämuäl äfte idhelika fasto " KL 197 . medh xii dandemän, som tha i nämpdene saato, oc ämwäl medh flere wälborna oc hedherligha män NMU 120 ( 1448) . " ey at enast wakandis wtan ämväl j sömpnenom soffwandis . . . j slikom athäffuom är opta större synd iämwäl j hionaghi än j siälffuo enfalleligha kötzsens sambland " SvKyrkobr 346 f. Giffwandis ey thäs sidher them hwilo äpther ärwodhit ok än ämväl storan hwgnadh j ärfwodena . . . wthan wpp högh them ok än ämwäl them, som thu ser fafänga SkrtUppb 37 . Ämwäl jak siälff, sagdhe jomffru Maria JMPs 487. hon skuli loffwas offwer alla hälga qwinnor, oc ämwäl offwer all creatwr . . . Oc ämwäl dyrare än alla lix ängla chora natwr ib 537 . Ämwäl ärw gudz stora godhgärningha lagdha j glömsko . . . Ämwäl the hälga kyrkios lagh oc stikth . . . äru nw mästa dels glömdh ib 465 . Achilles . . . sagde thet ämwäll wara myket nyttoght Troj 211 . " och ämwäll stor bligd oc skam ther aff kom " ib 104 ."],"e":[]},{"a":"ämbar","b":"nn","c":"","d":["ämbar (även som måttsbeteckning). iiii koperkätla, en ny oc iii gamble, hwarethera aff vi embor Inv cur Tynnilsö 7 (1443). Jtem ij art. for emmar, j öre for etick Skotteb 436 (1469-70). Jtem ɉ öre for bögere oc emmare ib 450 (1470-71). gaffs daxuerkeskarlen ɉ march til embar, trog oc skofflar til södre mwren SSkb 2: l84 (1519). for skofflar, embar oc balior iii öre ib 2: 121 ( 1519) . Item 2 sela loc 2 ämbor VKU 140 ( 1570) . "],"e":["*ämbars gryta"]},{"a":"ämbar","b":"nn","c":"","d":["ämbar; äfven ss måttsbeteckni g. II byttu I saa II ämbar SD 3: 759 ( 1316) . " skulde in i skrinit eeth ämbar aff renasta gwll " ST 200 . jb 201. hadhe jak tw ämber full mz bläk . . . jak junde thz ey scriffua för tiik RK 3: 2692 . " swarasto dyäfla inguto af brännandom ämbarom (situlis) brännande brännestens lugha eldryk ok wällande bly i thera mun ok bwk " Su 460 . ib 126 . " scal man taka smidiosindhir thry stykke oc läggia j eldh oc göra th glödheet lägge sidhan först eth stykke j eth ämbar oc lathe ther j röt wiin ellir starka ätikio oc säte föthirna ther i ämbarit " LB 1: 98 . " tag eth fath med helle knop, och eth embar gamalth ööl " ib 7: 46 . " han staal en ämbäre öl " BtFH 1: 222 ( 1508) . " jak är honom skyllogh c ämbar (cados) olia lMP 4: 154. Jfr gul-, vatn-, vatns-ämbar. ""],"e":["em- . ","ämber Bj 41: 1; PK 3: 2692 ),"]},{"a":"ämbete","b":"","c":"","d":[" (em-, -bite) n. L.","1) arbete, tjänst, syssla, sysselsättning; göromål, bestyr. Meretricium horre huss ffwl horre gerning oc ämbethe GU C 20 (hand 2) s. 136. Solen, maanen ok stiernonar the kennä hanom (Gud), thy at the oomskifteliga holdha ok vitha theres rwm ok tilifliat embethen SvKyrkobr 127 . " ey hafua the nampnen j hymmerikj vthan äru thöm tilsette j verldena foe nagre besynnerliga saker eller theres gerninga ok embeten ib 129. (Skepparen skall) skikka hwan batzman j sin stad j skipeno, thär görandis thet ämbethe som hwaryom befallas oc tarffwas PMskr 88. Oc swa som j menniskionnas krop hwar limmen haffwer sina kraffth oc ämbethe . . . oc ögonen kwnna ey göra the ämbethe som höra til öronen " ib 310 . Aff thet ämbetith scriffwande som är göra glas ib 559 . Bönder åtskilia kornitt ifrån halm, Bergzmen vtsmelta aff stenomen malm, The Embetenn ärw i Swerige bäst ib 591 (avskr). thet (alun) tiener och är nyttigtt i mångehande konst, ämbete och läkedom ib 644 (avskr). Ty borde konungen vtdriffwa aff rijkena allt thet folk som fåfengt ähr, ingen embete brukendes ib 699 (avskr). 3) tjänst, syssla, ämbete. Tholika köpslaghan nytiadho apostlane, ok the som komo j sama ämbitit äpthir them SpV 124 . a nadhinna ällir ämbitsins wäghna ib 32 . äpther thy han ser, skipar han hwariom sith ämbithe SkrtUppb 36. hänne är antwardadth swa som aff eno ämbite at miskunna allom ib 22 . 4) gudstjänst, gudsdyrkan; särskilt om mässan; även om sakramenten överhuvud. Wm morghonen äptir at alt war til ret oc ämbitid som iordhafärdhinne tilhöre war lyktad Hel män 156 . Torpen ärchebiscoper wette them embitä KarlM (Ver) 6: 9. En Torpin ärchebiscop giorde ther ämbete ib (El) 7: 8. tha täkte troyanis ath göra Apollinj eth högtideliget ämbethe oc offer medh myket diwra dråp Troj 257 . " elden kwnne ey tändes tiill thet ämbete (offer) " ib 258 . Nar thet ämbethe (offer) giordt war ib 259 . Se B. Berg i Meijerbergs Arkiv för svensk ordforskning 13 (1972) s. 11 f. 6) yrke, hantverk. Engin gerningis man ma ella skal flere ämbete vppe halda ella idhkna än enne handa gerning MESt Kg 21 (se Magnus Erikssons Stadslag i nsv. tolkning, 1966, s. xxvii, Söderköpings Lagbok, 1971, s. xix). grytogywtaras ämbethe äller annor tolken ärw snart lärdh. Men gardzmestaras ämbethe är swa with oc obegripeliktih . . . jnge teslikes finnas som tyäna til at lära thet ämbetith PMskr 204. Henrik groffsmit zaker iij marck fore tw embete STb 1: 27 (1475). Henrik bergxman zaker iij marck, ty han brwkar tw embeite ib 1: 31 ( 1475) . Peder bagge zaker iij marck, ty han brwkar tw embete ib 1: 112 ( 1477) . ib 2: 319 ( 1489) .","7) hantverksskrå. " radhit . . . stadhfesto thera ambitis skra holkin som halder xxv articulos " KTb 61 ( 1428) . remaslagharane j Kalmarnom . . . beddos thet the matto widher ambit som andre gerningis män j stadhenom ib (1428) . " athe engalunda wilde tilstädia Laurens skreddare ath bliffua i embeitidh STb 1: 116 (1477). tet Anders . . . fornöye Clemet smidh eller loch embetit fore mannen han togh j forswar vthaff theris hender " ib 4: 67 ( 1505) . Nils gulsmets suen skal haffue dag til pinzdage at hempte sig forswarelsse breff fran Lubec om tet the kaste honum ffore her j embithet ib 5: 134 ( 1516) . " at the hänge theris jncigle medh mith embetes oc mith conuentz jncigle nedhan for thetta breff " NMU 1: 158 ( 1508) . ","1) tjänare, tjänsteman; förvaltare, ombud, fogde; ämbetsman. Om denna titel (mlt. emmetman, lat. officialis genralis) seS. Engström, Bo Jonsson (1935), s. 123 f. KL 12 ( 1967) sp. 536. Acomentariis . . . konungs ämbs man lagh vt giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7 . kennis thu thet, ath thu haffwir ey hedrat the helga kirkio . . . ellir henne embitz män som tik bordhe SvKyrkobr 258 . " iak är wordhin människianna forspräkare, ämbitzman oc medlare mällan gudh fadher oc hänne, hwar en troen ämbitzman han samansankar trolika sins härra gwl oc päninga " Mecht 99 . Eller han (konungen) tilsäter ondha och fåkota ämbetzmänn, huilke allmogen twinge PMSkr 668 (avskr). medh swa forskiälum, at var son förnämpder oc hans embetzman, herrä Niclis Thureson, sculu os vtgiwa . . . Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . Jak Bo Jonsson ärlix första konung Albrictz ämbitzman SD 10: 9 ( 1371) . Jfr mlt. Jk Bo Jonsson en ammetman des eelden vörsten köning Albrechtes ib 10: 21 ; lat. Bo Jonsson officialis genralis Swecie ib 10: 22 . ib 10: 11, 34 . (Vi) forbiwdhom allom warom ämbitzmannom hwa the helzt äru ib 10: 53. (De infödda män, som rikets råd) sättia til foghata oc til ämbitzmän ib 10: 63 . (Konung Håkan förbjuder) allom foghatom oc ämbitzmannom (att inkräkta på ett laxfiske, som han upplåter) ib 10: 75 . Wj Margareta . . . sändom allom ok hwariom vm sik foghwtom, lensmannom varom ämbetzmannom JämtlDipl 141 ( 1389) . " at wi taghum . . . herra Henrik . . . ärkebiscop j Vpsalom . . . hans kirkior, profast, klerka ok ämbetzmen . . . " ib 141 . Haquon Olafson, ämbitzman j Iämptalande ib 262 ( 1441) . Ingolfwer Joansson, Wastena klosters ämbitzman VKJ 3 ( 1436) . " tha skal abbadisan äller annen ämbitzman swara ther till, äpter thy som landz lagh wtwisa " NMU 120 ( 1448) . Thy forbiude wi allom lworom ltiänarom, foghtom ok ämbitzmannom, andeliga ok wärdxliga . . . ib 121 ( 1449) . tha sattis tässe jn for borgomästara, radmän ok andre ämbitz män ATb 66 ( 1456) . " ta sattis tässe in for borgomästara ok radmän thetta sama aar ok andre ämbitzmän här äfftir nämpnas " ib 96 ( 1458) . Lasse Olaffson, her Cristiärns tiänare ok ämbethis man BSH 3: 293 ( 1470) . k. (= konungen) eller hans ämbitzmän G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. Embitzmanna edher aa bokenna Arnell Brask Bil I: 8. 2) skråbroder, hantverkare. medlem av ett hantverksskrå. Kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embetzmen giffwa mögelik köp epter tidana STb 1: 438 ( 1460) . ib 1: 434, 452, 460, 480 . Jtem om swa hende ath nager embetzman henne (papegojan) affskywta kunne lönliga eller vppenbarlica ib 2: 340 (jfr s. 626). (I brevunderskrift) Lasse ssnikare eder ämbetess man GPM 2: 406 ( 1502?) . "],"e":["*ämbetes bok","ämbtes brodhir m. skråbroder, medlem av samma skrå. Mattis finnes embetz brodher Claues mechlare SJ 2: 181 ( 1490) . " thesse effterscriffne hans medbröder och embetes bröder tygede, witnede honum j ögonen Stb 5: 228 (1519). "","*ämbetes edher","*ämbetes lös","ämbetes man","*ämbetis rum","*ämbetis värf","*ämbetis äskiare"]},{"a":"ämbite","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tjenadne, betjenande, tjenst, arbete. sigher iak tik petronilla . . . stat opp oc thiäna os, oc iämsköt stodh hon opp, helbrigdha, oc tiänte them. oc nar ämbetet ällar thiänisten war fulkompnat, bödh sancte pädhar hänne gaa til sywka sänghena i gän Lg 331 . " hon giordhe alt thz ämbite som i stekarhuseno sculde göras " KL 302 . han . . . blygdhis ey at ydhna smälikit äm bete ib 251 . - arbete, göromäl, syssla, sysselsättning. bödz honom at rökta brödhranna kaalgardh oc göra smälikasto ämbite ij klostreno KL 252 . " huru som lofuas . . . systrom j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor sik til hielp j thera stehirhws oc androm theras embitom oc ärfuodhe " VKR 2 . huilka som . . hielpa i thera ämbie systranna som mindra formaagha ib. " focarie sculu hielpa systromjn j sinom embetom o thiänist " ib 24 . Bir 5: 26, 30 . thz war hans ämbete (þinosta) at göma konungxens bitzsara kniffwä Di 44 . " ey plägha the annath embete fa " Al 4774 . - göromål, förrättning, bestyr. thera embite tesses olla badha är at hielpa konungx raada ok dikta ret ok sätia langh . . . ok eptehr withnom säia doma MD (S) 229 . len provastar . . . räþ allom biscops ämbitum sua väl . . . at äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia Bu 28 . " äghir biscopin vita thera lifwirne oc sidhi hulkom som han andwarda sin ämbite (offica sua) ok vm the hafwa sik sniellelika oc ey girilika j sinom ämbitom (in agendis) " Bir 1: 317 . " wi giordhum visitacionis embete " VKR 54 . Bir 5: 111 . - betjenande, bistånd. tändis lyktan mz osynliko ämbite KL 280 . - förvaltning. gör nu räkinscap af thino ämbete (redde rationem vilicationis tuæ) MP 1: 239 . " then tidh iak vardir skildir vidh mit ämbete ib; jfr 3. " ib 2: 192, 4: 153 .","2) tjenareskara, följe. " thaghir diäfwllin inerus oc döädhin oc thera omildo ämbite (impia officia) thätta sagho mz sinom grymom thiänarom stygdos the " KL 411 . MB 2: 404 . ","3) tjenst, syssla, ämbete. wi albrict . . . hawm honom (Bo Jonsson) i hand fangit med fullo walde wart ämbite. at standa for warom gardh HSH 16: 3 ( 1369) . ib 4, 5 . i . . . bindom oss . . . swa mykit som hwaryom varra är loflict af synu embete . . . at halda . . . al fornäfnd stökke SD 5: 568 ( 1346) . þän biscopar varþ . . . ränte han sins ämbitis (officio) ok prouento Bu 29 . Bil 577 . " nitthen ar i ämbethet war hans (biskopens) aller " MD 436 . biscopin skal . . . ey idhna sit ämbite älla äruodhe (officium suum) for päninga vild Bir 1: 317 . lib l3: l260. af ämbittzins väghna hafdhe han (kardinalbiskopen) varit hänne swa som fadhir KL L354. them (presterna) vt valde iak til högxsta ämbite (ad summos ordines) Bir 1: 147 . " the hälgha kirkia skipadhe at the klärkia som ville lvighias til gudz ämbite skulle haua hällaghat ämbite (quod clerici ad sacros ordines procederent beatam vitam habendo) i 2: 68. vppehaalla syslomanzins embete " VKR 34 . " gaardzmestarins embete wari thet at standa fore gaardhenom olc allo ärfuodhis folke oc lärfuodhe ib. " Bir 5: 115 . " sculu alle clostrisins höghste embezmen när the sitt embete annan lofua abbatissonne lydhno oc troscap haalla sculandis swa lenge the j clostirsins embetom ellir brödh äro " VKR 39 . ib 31, 45 . " j thässe book som claustrum auime heter, siälenas andelikit closter, skikkas först oc flys all ämbete oc ämbetes män " LfK 29 . " abotans förmanzens ämbete ib. " ib 162 . ","4) tjenst el. dyrkan som egnas Gud (och helgon), gudstjenst, föreskrifven luturigsk läsning och sång, särskildt om messan och messofret el. altarets sakrament; äfven om sakramenten öfver hufvud; i sht i förbindelserna gudz ämbite och guþlikt ämbite. gik han jn j hälga tämpoe, oc sage . . . til prestena som ther huldo theris offer oc ämbite (sacerdotibus solitas hostias offrentibus), at the skuldo honom antwardha jwdam machabeum MB 2: 328 ; " jfr 1. nar prestin gaar til altarit ok wet sik hafwa syndat ok hawir nakon anghir. hafwande tha fullan vilia at synda annantidh nar ämbitit är gjort (peracto offcio) " Bir 1: 148. huru nwnnonar skulu böria gudz tidhagärdh (officium divinum) . . . oc huru the skulu lykta ämbitit (offcium) oc at hwan dagh . . . skal ämbitit sighias aff iomfru marie (dicatur officium virginis) ib 4: 11 (jfr systrana skulu . . . hwan dagh . . . sionga mässo aff minne modher (missa de Matre mea per sorores cantabitur) ib 12). the klärka hulka j til änkte annat oppehallin vtan til at sionga gudhelikit ämbite (divinum officium) ib 3: 258 . " läggia the thungha owir mik nar gudhelikit ämbite hulkit the sighia mik (divinum officium quod dicunt mihi) är them thunght ib 1: 148. loffuas them at sionga domkirkionna ämbite oc sangh (cantare officium) j hwilkins biscops döme clostrit bygd oc stikttat är, än systrana skulu engaledis wmskipta sin sangh älla ämbite som lthem är stadgat ällir skipat " ib 4: 69 . ib 68 . " eyg skulu . . . färre syster jnledhas än ath the seen fulfööra til sit ämbite (ad officum suum decantandum) oc ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl alth siönga hwan dagh ämbitit af tymanom (ad cantandum omni die de tempore officum) " VKR 75 . Bir 4: 31 . tha tidhene oc gudz ämite (opus Dei) älla mässa siöngs VKR 73 . " bökir skulu haffuas swa manga, som widherthorfftelikit är at göra gudz ämbite (ad divinum officium peragendum) " Bir 4: 34 . " nu kom aat thöm tima at mässa skulde haldas ok gudz ämbite " KL L360. iach (prestin Jönis) . . . war stadd i for:da kyrkio och hiölth gudz ämbethe HSH 15: 2 ( 1514) . biscopana biidha thik. oc fa ey hallit sith ämbite för än thu komber Lg 3: 210 . " en aff biscopmen bödh at . . . alle ocristnadhe skullo ga vt mädhan ämbitet giordhis ib. " Gr 324 . han . . . sagdhe ther mässo. ok hiollo ther höghtidhelica gudz ämbite. ok loot them taka gudz licamma ib 314 . " höra alt gudz ämbete ok tidhagerdh " MP 1: 52 . " höra gudz ämbite " Lg 3: 508 . hörande mässo ok gudhelikit ämbite ok predican VKR VII . " thäntidh gudz likama ämbite görs " KL 315 . j ihesu christi licama ämbite oc offre MP 1: 184 . til thz werdogha sacramentit oc til thz hälgasta ämbitit (ad hoc celeste mysterium) Su 286 . nar the (presterna) thänkia mz sik jak wet mik hafwa storlika syndat vm iak haldir af ämbiteno (abstineo a sacrifcio) tha skända alle lmik Bir 1: 149 . " nar thz ordhit six som min licamme lvighis mz . . . tha fly ginstan diäflanne fran thera siälom som ämbiit offra oc thz vighia ey thorande fresta thom (a tendando aminas offertentium) " ib 2: 109 . " han (den nämde ogudaktige prresten) . . . gitir ey hulpit honum mz sinom lforskyllilsom vtan mz ämbitzsins värdhelikhet (dignitate sacramenti), thy at godhe preste hiälpa siäomen twem lundom badhe mz gudz licamma makt oc sua mz sinom eghnom kärlek " ib 117 . " nar han (den ogudaktige presten) falar min likama lktil sin mun tha är iak borto fran honom vm nadhena . . . ey for thy at iak war ther ey . . . swa mz ondom som mz godhom fore ämbitzsins skipan (propter sacramenti institionem) " ib 1: 150 . " han manadhe sina munka at skripta sik oc bättra mz höghste aat uakt thän tidh the sculdo ga til gudhlik ämbite (empore eo, quo acceditur ad sacramenta) " KL 196 . ","5) mysterium, hemlighet. var thz mins guddoms rätuisa at mina fötzlo ämbite (mysterium incarnationis divinæ) skulle lönas fore diäflenom Bir 2: 301 . lönte jak mins mildoms ämbite (mysterium) fore diäflenom ib. veet iac al lönlik embite (mysteria omnia) oc allan visdom i the helgho script MP 2: 129 . ","6) yrke, handtverk. hvilken man . . . ey sit embete kan SO 81 . " en til hielpa taga som ämbetet kan " ib 82 . lsom thw embethe haffua mothe laghbokine ib 50 . [j] ngen änckia aff muramestara compani holle embetet vppe lenger än eth aar epter sin framledna dandemans dödh ib 87 . " pilten äre siden embetet epter sina formaghan " ib 146 . " sit ämbit wel lära " MD (S) 286 . " mz scirffwaren teknas embit mera badhe the ther wl ok skin hantera kötmangra ok the ther söde sla ok the som hudher barka ok fla them bör thera embit trolig göra ib 290-291. the äre mestä delen skynnare skomare och belchare (för belthare?) och andre ämbetzmen. och begäre häslt sielffue ath the motthe faas thiänä vedhar theris ämbethä " HSH 20: l65 (1506). ","7) handtverksskrå. komber nokor godher man . . . til nokrom i embitteno oc wil skoo köpa SO 239 . " jngen halde swena i embitteno wtan til halfuom arom eller lhelom widh boot kompenieno eth halfft pundh wax oc ena thunno ööl vtan swenenom kan hendha skälikin lagha forfall oc säghi tha badhe husbonden oc swennen werkmestarenom i embetono til, oc framdelis säghi werkmestare at minsta sex brödhrum til i embetono at the thz skälica ranzaken " ib. " jnghe swena i embetono maghen drikka flere samdryke vm arit än theres husböndher " ib. " naar skomakara swena skulu halda theras drykke stempno epter forscrifna drykkes tima, ther skulu ouer wara twa mestermän aff embetono til skikkadhe " ib 30 . " the articla ok puncta forscrifne äre ok vart embete behoff giordis " ib 33 . " sedher haffuer warith ok är i godhom embethom ok companiom ok selskap at the haffua skriffter ok skraar sigh epter at retta om the stykke ok ärendhe them waarda ib 47. for then skul at somblige vnge män i wara forscriffna embethe äru nyligha tilkompne ib. embetheno foresee om the ärendhe ok stykke som almoghanom ok os sielffuom ligher makt vpa ib. hvilken swen sinom hosbonde vntlöper. . . tha derffues jngen broder i ämbeteth hanom til sig taga for än han veth hurw han är fran sin hosbonde skylder " ib 85 . om han bliffua vil i companit ok i embetena ib. ib 48, 49, 50, 52, 62, 63 o. s. v. - medlemskap i ett handtverksskrå och rätt att såsom mästare utöfva ett yrek. huilken broder som embetet haffuer wnnit SO 32 . ib 62 . hvilken mna här i staden komber ok sin egen man vil varda j thetta mwramestara compani han scal eskie embetet j three samfelte swnnadaga ib 80 . ib 81 . faar hon (enktan efter en murmästare) man annan än mwramestare jnnan aars moth tha är hon eller han ey embetet nywtande epter thz sket är ib 87 . - Jfr apostla-, bakara-, biskops-, formanz-, gulsmids-, hedhers-, hovudh-, klötmangara-, kärleks-, muramästara-, mästara-, pava-, prästa-, skomakara-, skräddara-, smidha-, tunnobindara-ämbite.","1) tjenare, tjensteman. spyrin aat höfdhingan centurionem . . . oc ämbitis män (d. v. s. soldater) som hiollo vardh ok vaku om han KL 393 . MB 2: 388 . " the ämbitzmän ther monde wara them bödh han tha fram at bära alla the pinor oppinbara " MD 194 . " tha iudha biscopane oc adhre preste oc gudz ämbits män (Levitæ) thätta hördho " KL 402 . MB 2: 395 . - tjensteman, innehafvare af syssla el. ämbete el. uppdrag, ämbetsman. här medh affläggis all wtspisning baadhe embetismannom oc androm clostirsins thiänarom VKR 38 . " taki abbatissa oc alle clostirsins embetzmän wäl wara at ey wari j clostirsins brödhe noghar fafeng hion " ib. " sculu alle clostirsins höghste embetzmen när the sitt embete anama lofua abbatissonne lydhno oc troscap haalla sculandis " ib 39 . " j hwat maato syslo män oc ämitz män skulu skipas " ib 82 . Bir 5: 110, 111, 112, 123 . idher (systrar och bröder i Nådendals kloster) eller noghrä lidher ämbitzmän eller thiänerä . . . athindra FH 3: 32 ( 1443) . LfK 29 . - bestyrare, förvaltare. skipas the (klerkerna) altarsins ämbizzmän oc röktara (dispensatores et curatores) Bir 2: 106. - förvaltare, fogde. tha sagde husbondhin . . . sinom ämbetz man . . . kalla ärfuodhis männena ok giff them sin lön MP 1: 78 . " han hafde en ämbitz man ouir sith godz (villicum) " ib 239 . Ber 292 . ransaka granligha huat aathwakt oc acht thine ämbitzmän hafua ib 288 . - ombud, fullmäktig, som uppträder och handlar å ngns vägnar. swen for:der äller hanss ämbitzman skal vpbiära aff thesso goze for:do affrath oc afgield SD NS 1: 444 ( 1405). wy befinnom kärlek och räth aff hans (Bo Knutssons som inbyggarne i Kind begära att få till häradshöfding efter hans fader) formyndarom och ämbitsmannom ib 623 ( 1407) . - den som eger att föra talan för en andlig stiftelse och att sköta dess ekonomiska angelägenheter, syssloman. hwat abbatissan och clostersens ämbitisman wil leller scal fore the sak hafua . . . thet stat til gudh och til abbatissan SD NS 2: 115 ( 1409) . " tileghnar iak thet (godset) . . . klostreno vazstenom . . . swa at klostrit älla thäs rätte ämbizmän maghin oc skulin makt hawa thet frälselica radha oc styra, byta, sälia älla skipa i hwat matto thöm bäzst nögher " ib 110 ( 1409) . - ombud, ställföreträdare. om Petrus och om päfven - ngn gång äfven om biskop - ss Guds el. Kristi ställföreträdare; äfven om påfven ss intagande Petri plats. gudh gaff petro himirikis nykla. swa som godhom ämbitz manne KL 177 . " thz var stor ödhmiukt . . . at höxste gudz ämbitzman här ij jordhriek (om påfven Gregorius IX) beddis hiälp af ödhmiuke gudz thiänisto quinno " ib 344 . " thin ämbizman (vicarius) hulkin som sitir j thino säte j världinne " Bir 2: 89 . " thu äst min ämbitis man j jordhrike " ib 2457 . ib 3: 348, 456, 4: 44, 48, 112, 114 . " han hedradhe ok vphögdhe then som mina kirkio ok lmin ämbitz man forsmadhe " ib 1: 39 . han (biskopen) är gudz ämbitzman j iordhrike ib 316 . än i thinom daghom skal höras lifwi pädhars ämbiz man som är pafwin Bir 2: 9 . MP 4: 138 . - om af konungen förordnad ämbetsman som äger att i vissa afseenden och under vissa förhållanden, särsk. under konungens frånvaro, fungera såsom hans ställföreträdare; offcialis regis genralis; särsk. om den ämbetsman som å konungens vägnar förestår hans gård el. hof el. för befälet öfver krigshären; äfven om ämbetsman som å ko-¬ nungens vägnar har inseende öfver ett la ndskap. Jfr Nordström, Svenska samhällsförfatningens historia 1: 73 f.; Ödberg, Den Svenska konungens domsrätt 2: 6 f.; Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 113 f.; Hildebrand, Svenska statsförfattningens hist. utveckling. s. 125; Mau rer, Das älteste Hofrecht Nordens s. 69. waar ämbetzman riþe i warre bortowäru med fäm hästom oc fyuritighi SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). vaar embetzman skal war aarliken jngiäld vpp bära litin oc mykin; han oc þri aaf wartt raaþ i laghsaghu hwarie, mäþan wi af landitt fara, skulu warn doom hawa ib. " är þet . . . swa . . . at nakar rymer fran konunge vndan hans baner þän timä man til fiända drager, äller fran hans ämbitzman " ib 478 (1345, nyare afskr.). wi . . . hawm takit . . . boo jonsson til warn wäldoghan ämbitzman. oc hawm honom i and fangit med fullo walde wart ämbite. at standa for warom gardh. warom kost oc at radha iwi alla warra foghata . . . oc iwi alla andra warra ämbitzmän som daglika i warrom gardh äru HSH 16: 3 ( 1369) . " thöm som gield kräffuias hanum scal mins herra konunxens ämbetzman (red. B ömbotzman 60; motsv. ställe i EG: foghotin ellir gardzmästarin 64) swa langan dagh leggia til beredha som hanum är möghelikit at betala ok hinom är quämliket sina päninga faa " MEG (red. A) 56 . " vil han ey beredha jnnan daghin tha scal mins herra ämbetzman (red. B ömbotzman 60; motsv. ställe i EG: foghetin ellir gardsmästaren 64) . . . latha mätha hans hawor til beredha mz . . . räkker eigh . . . att tha scal mins herra ämbetzman (red. B ömbotsman 60; motsv. ställe i EG: foghetin ellir gardzmästaren 65) antwardha then som gieldhit ägher j händher them som gieldhit skal opbära " ib. " biudhom vi konungh magnus allom them j waart jngiäld ärw . . . at the . . . tha vaar ämbetsman (red. B then war embitzman är ella marskalk 61) eller malsäghande (motsv. ställe i EG: foghatin gardzmästaren ellir malsäghande 67) til sigher hielpen til faa ok taka them swa göra ok for waar ämbetzman koma " ib 57 . " ib (red. B) 61. jngen skal dirffwas göra lösan, äller frälsa then som dömdher är aff konwngsens ämbedis man " PM 30 (jfr then som standher j konwngsens stad ib 38 ; " som standher j konwngsens stadh " ib 39). jngen skal dirffwas tända eldh j hws til ath bränna gaarda, bya, äller städher, vtan nokor konwngsens högxte ämbetis man thz bywdher ib 31 . " aff . . . herre olaffs . . . ärkiäbiscops ii wpsala, oc beskedlikx manz hanis ingemarsson wars herre konungxsins ämbitzman ii helsingalandh breff " SD 3: 705 (öfvers. i hds fr. 1400-talet); jfr ib 655 ( 1324) . hvarest Johannes Ingemarsson kallas officialis domini regis swecie super terram helsingie. - (?) the toogh xl llas hö aff hirsierffuibo i konungx ämbetz mans forbud BtFH 1: 268 ( 1508) . - öfver hufvud om ämbetsman i rikets (konungens, riksföreståndarens el. armébefälhafvarens) el. maktinnehafvares tjenst. han (konungen) skal höra . . . rekinskap aff foghdom länsmannom oc ämbitzmannom aff konungxlica ingiälda ok skattanna samanhäntarom Bir 3: 305 . " än grymme foghota ok länsmän älla ämbizmän orätuise oc skattara herras ey owir al lmoghan " ib 311 . " at engin foghet, ämbitzman eller lakkere eller lensman . . . hauä macht til att leggä thöm ydermer nokor scat eller gingiärdh eller thungä til " SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr., daniserande). at ängin war ella wars kära fadhers embitzman, foghate ella höwitzman sculu nakan man for daghtingha . . . som thenna fridhin bryter GS 27 (1375, orig.) . hafwa wij (konung Kristofer) . . . hördt mange rätte käremal och dele, som . . . gifne hafwa warit vthofwer wara och andra gode mäns foghete och embitzmän ib 48 ( 1442) . " liac . . . forbiudher oppa rikisins wägna allom rikisins ämbittes mannum oc foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia " FH 2: 124 ( 1440) . ib 3: 32 ( 1443) . " biuda wij alle fogiter ok ämbitzmen at the wara fornemde wärkmestera be hielpig til retta " SO 160 . ib 162 . " hawer han (konung Erik) skipadh sama rätt . . . allom sinom höuitzmannom ok ämbitzmannom " EG 67 . HSH 16: 3 ( 1369); se ofvan ib 4 . " sina ämbitzmen han (den till riksföreståndare utsedde marsken Karl Knutsson) sporde hurw dalakarla skatten giorde " RK 2: 5324 . " marsken oc hans embitzman (för -män?) " ib 6874 . " konungens embitzmen saara akära at the hwarske mat eller ööl haffde ib 6869. kongens embetzmän oc fogther the moste alt bidha " ib 3: (sista forts.) 4492 . " lalle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom, marskenom, äller androm konwngsens ämbietis mannom " PM 21 . stadgom wj . . . ath ware ämbetis män tha the halla wapen syn . . . skwla taka swornan eedh aff allom herrom, foghotom, oc capitenarom ath the skwla . . . wara konwngenom oc swärkikes rike hwlle oc tro ib 23 . ib 24 . " wi hafuom . . . jäppa diäkn foghata i abo oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta oc hans foghata oc ämbezmen som han a sina väghna haft hauer, älla bo jonsson til hans visit hauer . . . fore allan thän räkenskap som han plichoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift hwat thät hälzt är i litlo älla storo som han oc hans foghata oc ämbezmen handa mellom haft hafua " BSH 1: 197 ( 1387) . BtRK 63 ( 1396) . SD NS 2: 211 ( 1409) . FH 2: 122 ( 1440) . BSH 5: 78 ( 1506) . - om påfves el. biskops ställföreträdare el. ombudsman. thine (d. v. s. påfvens) ämbiz män (vicarii) . . . skulu dömas vndir pino ok plagho bir 1: 127. biscopane . . . vm sik siälua älla sina ämbizmän (per seipsos vel per alios) j sinom domkirkiom lhauande hghtidhelica processiones ib 3: 476 . - Jfr umbudsman.. ","2) medlem af handtverksskrå, skråbroder, handtverkare. skulom wij wara altz embethzmän i waro embethe otta ok ey flere SO 48 . " engen j dragara embethe bere naghat ööll fran nagrom embetzmanne till salu " ib 197 . ib 188. ath nagher borgher her i staden antinge köpman eller embetes man hade sko til salu vppa sit gataboda vyndögha ib 32 . " ämbitzmen bör wisa wara sit ämbit wel lära ekke spara " MD (S) 286 . the äre mestä delen skynnare skomakare och belchare (för belthare?) och ande ämbetzmen HSH 20: 65 ( 1506) . ib 67 ( 1506) . - (?) för alla the dandemän lärdha, lächte, ämbetzmen heller hoo the helst vara kunna, som för radh ok rath (för räth) sitta, tha bekennes iak . . . ath . . . hustru elin . . . gaff . . . een halfvan gaardh i strengenes . . . till sanctæ annæ koor . . . ther samma stadz SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)."],"e":["em- . ","-bitte . ","-bete . -bäte: -bätena MP 4: 153 ; -bätit ib. -bäthe ib),","ämbit (em-), ","ämbitis altare","embetz- )","ämbitis brodhir","ämbetez- . ","embet (h)ez-. embetez-. embetz-),","ämbitis brodhorskap","ämbetz brödherschapp )","ämbitis byssa","embetz bössa )","ämbbitis hus","ämbitis kar","ämbitz- )","ämbitis klärker","ämbitz- )","ämbitis kompani","embetez- . ","embetz- )","ämbtis man","ämbittes- . ","ämbetis- . ","embetis- . ","embetes- . ","ämbedis- . ","ämbätis- MP 4: 138 . ","ämbitz- . ","embitz- . ämbetz-. embetz-. ämbez-. embez-. ämbädzSD NS 2: 211 ( 1409) . ","ämbuz- MELL Dr Vl 12, 14 i var.; StadsL G 7: 2 i var., R 35. ämbudz FH 3: 32 ( 1443) . ämbtz- KrLL Dr Vl 4 i var. ämbz- ib 13 " i var. Med afs. på formerna med u i andra stafvelsen jfr umbuds man), ","ämbitis persona","ämbetz- )","ämbitis rätoghet","embetz- )","ämbitis staki","embetz- )","ämbitis systir","embetz- )","ämbitis time , "]},{"a":"ämna","b":"vb","c":"v.","d":["1) bereda. " hwath man kan hälzt lifwande nämpna the lata sik thz til födho ämpna " Al 3970 . - förfärdiga, arbeta, utföra. her i thenne landzende ok pa öland empnes ok till redes byssor, arborst ok andre gode wägie BSH 5: 456 ( 1511) . hon ledde han i en annan koffwa . . . aff ädhla trä war han ämpnath (constructum) Al 8221 . ","2) utrusta, förse. " är gudh aldra könaster, oc bätzst ämpnadher oc moghande " MB 1: 31 . ","3) bestämma, afse. " vard ith skrijn framburit tompt, huilkit ämpnat var förr til sanctæ katharinæ heeder och henna helgedomom " TK 273 . enkte bleff atir til liffs ämpnadh MB 2: 32 . ","4) förordna utse. trätighia the tha ther til ämpna the sculle them en höfuitzman nämpna RK 2: 2281 . " at iac maghi . . . germanum empna til biscops ämbite " Lg 3: 200 .","-adher ) man thy at natwrlika thänker hwar fadher oc modher födha son MB 1: 84 . - Jfr for-, til-ämna."],"e":["ämpna . ","empna . "]},{"a":"ämna","b":"vb","c":"v.","d":["1) förfärdiga, tillreda, utföra. Mathiare (trol. fel för materiare) ämpna GU C 20 (hand 2) s. 123. swa som leen leerkruka makare ämpnär ena kruko aff leere . . . ok aff samam leere gör ena andra kruko SvKyrkobr 226 . Sidhan vart tu empnader (factus) aff aldralemaste materia j thins moders jnelfwom J Buddes b 164 . " swa brat som wj faam visseliga wetha aff them clärckiom oc synamannom som tiid koma at almoghen hauer ämpnat och giort prestebolet " Svartb 400 ( 1442) . skapa, forma. Medhen thet samblandet kan ey skee vtan kötzsens orenan lusta ok barnet ey än empnet eller formerat kan ey mothe sta foräldromen Huru är tha barnet orent SvKyrkobr 190 . 2) utrusta, förse. pläger Westeraars altid wra wel ämpnat med flesk GPM 2: 296 ( 1508?) . Ty at här är icke swa wel ämpnde kyrker som i Uplanden uthen monge fatige ther somme äge en oc somme ij kalker oc somme hafue aff förgyld koper theres monstantia HSH 13: 32 (1524, Brask) . 3) ämna, avse, vilja. hwem thu hafdhe nu ämpnat skrifua thit bref til Hel män 170 . Thy hwar en dygdh, ämpnat (relata) til ändan, hwilkin som är Christus, hon kännis wara gudhelikin frukt SpV 16 . - utse, forördna. (Om den till abbedissa valda är i bann) ma allregh offtaren til swadana ämbite ämpnas Småst på Fsv 2: 100 . - Jfr fore-, til-ämna."],"e":["ämpna )"]},{"a":"ämna","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forämna (förlika)."],"e":[]},{"a":"ämne","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) ämne, materia, material. Materiola . . . lithen ämpne GU C 20 (hand 2) s. 123. locus ymnogheth makt vilkordh tymme äffna idest occasio ib s. 95 (?). blyghlikhetzsins ämpne (materia) SpV 9 ; se blyghelikhet. dödzsins ämpne ib 136. siälff jomfrudomsins ophögilse är stort ämpne ib 336 . dygdhanna ämpne ib 150 . the materia, thet är thet ämpnith som klenaren är skuli taka hiälp aff thy som bätre är ib 356 . hans likame war aff ärliko empne samman satter SkrtUppb 335 . thins licama ok krops ämpne ib 355 . Fore thänna saak nw sagdha, war Sampson sompt ämpnith (materia) til at qwinnan fik wunnith SpV 40 . Maria . . . opläsaskolandis paradysi nykil, opnyaskolandis wärdz ämpne (materies sæculi renovandi) ib 199. Än ware ämpnith atil ath wtlatha ok ranzsaka thet som saman är scriffwat ib 315 . Huru myklo slemaren antiggia högfärdogh änkia ällir högfärdogh jomfru, hwilka misth haffwa blyghetena ok ämpnith til högfärdhena wanskas j them ib 337. Alla siälinna plaghor ällir wanskelikhetir haffwa wissa ämpne ok oprinnilser . . . Affwundinna fafänga äran är ämpnith ib 413 . " aff syndeligo köthi ok emphne " SvKyrkobr 151 . " läth henne j förscriffna swdhna ämniith " PMSkr 399 . 2) person lämplig att ifrågakomma till ett ämbete eller en värdighet. alle the (Sveriges barn) ähre empne aff huilkom iw någor effter gudz försynn welies thill konungh, ty Swerige är eij ärffue rijcke PMSkr 658 (avskr). 3) tillfälle, utväg, möjlighet. saa moge j withe ath jach haffuer tess icke ämpne, här widh handene GPM 2: 39 ( 1502) . Än räffwaren . . . haffdhe ey ämpne wäl göra SvKyrkobr 28 . Ath wi skwllom haffwa margfal ämpne til at loffwa hans storlek SkrtUppb 36 . til ämnis möjligt? naar wij bliffwe slagne wnder rosse fötther, her qwarre bliffwa, som mik tykker, fast til empnes, medhen inghen bliffwer hoss oss BSH 5: 178 ( 1507) .","4) makt, välde, myndighet. hafdhe synden swa myukklo mere ämpne ower mannin MB 1: 442 .","5) ställning, belägenhet. " ther war ey annor ämpne, wtan graat oc ömkelikhet " Lg 3: 193 . - Jfr ara-, trä-, radhmanna-ämne."],"e":["ämpne )"]},{"a":"ämne","b":"nn","c":"","d":[" ÊL. ","1) det hvaraf något kan göras el. blifva, ämne, materia, material; grundämne. gudh hafwer skapt badha iämpna aff ene materia ok eno ämpne Al 6408 . " man kan thz kar aldre nämpna ther man fan aff wärra ämpne än the iak hafwer nw op talt " ib 4646 . " han loot honum (vagnen) . . . mz starkom ämpnom binda " ib 9084 . almänningx timbermän tälghia bordhwidh til skip oc käll oc annor ämpne än skipmästarin säter then sman oc fulkompnar skipith MB 1: 445 . " aff ophowe skapdadhe gudh aff alzängo himil oc iordh . . . ey ff nakro ämpne, som smidher gör yxe " ib 155 . " war himil oc iordh gudz ämpne til andelika oc likamlia creatwr ib. " ib 35, 76 . gudh skapdhe först himel oc iordh, at ämpnom mz eno rdhe ib 36 . änglane vndrstodho mrghfalla thinga natwr i ämpnum ib. " siläx likamlikx liws dagha, som skiptath är iämpnom " ib. " at ophoe skapadhe gudh himil oc iordh thz är at sighia, likamlik thing oc andelik i thera ämpnom " ib 37 . " gudh . .. somtk atte jämpnom for än thu nagat war ok tik giordhe til nagat warda " MP 4: 70 . mz iordh vnderstar moyses likamlika thinga ämpne . . . han kallar oc sidhan theta ämpne watn MB 1: 38 . " ämpne är ängo liikt för än thz är fulskapath ib. iordhinna natwra är hardh oc thiok, oc drygh at ämpnom " ib 88 . " barnith hawer alt likamins ämpne aff modher- inne " ib 148 . ib 149, 156 . " ena nat äpter thera naturu bland sa cyorea rädhelikan dröm oc sagde sinum bonda wara mz barns ämne " Bil 244 . ST 87 . skipmän . . . badho wtan bordhz kasta badhe lik ok liks enne (d. v. s. barnet som snart skulle vara ett lik) Bil 268 . - bildl. then förste (rädgifvaren) är blindir tho är j honum eet ämpne (mateia) aff hulko faghirt beläte maa vardha Bi5 3: 338. ","2) persom som skall blifva el. ifrågasättes att blifva något. ij (2) biscopa oc ij (2) riddara skulle thz göra hwars mans röst tha hemeliga höra hwem han wille til konung nempna oc strax vpscriffua alla the empne (d. v. s. kandidaterna till konungavärdigheten) RK 2: 7495 . ","3) upphof, grundval, grund. vmuända sik fra ondo oc til got. är alra goþa þinga ämpne (bonorum omnium materiam præbet KL 188 . ","4) ämne (för tanke el. tal), stoff, föremål, uppslag. darius . . . gaff sinom brwswenom et ämpne at studera MB 1: 25 . " jak gifwir thik ämpnit. ok thu formerat sidhan som thik thäkkis " Bo 183 . at hwar en som wil gagna ey atenast sik siälffwom, wtan ämwäl sinom iämcristne mz thenna helsam lärdom, maa han her wäl finna wm han grannelika sökir thäs ämpne oc tilfälle til bäggias thera gangn oc nytto (inveniet ibi quod proficiat utrique) Su 347 ; jfr 7. paulus burdhe aff godhum empnum sina predican Bil 340 . (?) ther war ey annor ämpne (annat att se och tänka på?) wtan graat oc ömkelikhet Lg 3: 193, " jfr 11. "","5) ämne, anledning. alt thätta är dröuilsenna ämpne (affictionis materia) Bo 12 . " hawir thu väl ämpne at vndra (materiam stupendi) " ib 82 . " hälga iomfrwors liffwerne oc iärtekne ärw oppskriffwat oc teknat cristnom människiom til ämpne, at loffwa, oc ära gudh i sinom hälgonom " Lg 3: 277 . ","6) anledning, orsak. " engin cristin man som tro gudh wara väldoghan: hafwer empne mistro guz sacramentis " Bil 760 . " än nakar hafdhe ther ämpne til at sighia thz mz rättan skil thz iak skulde idher vara otro " Iv 5455 . ","7) anledning, tillfälle. " ängin fik ämpne til thera gudhelika idhn at mrkia älla vm thöm at danta " KL 324 . " at diäfwllin sculle ängin ämpne hafwa, at vända thera hugh fra rette tro, oc ater til villo " Bil 847 . " at cristno folke sculde ängin ämpne aff thy til villo koma " ib 904 . " vppa the ta jngen skall dyrffues eller ämpnen haffua . .. här epter swa dana thalan eller ordhförnyngh waar mellan' at föra " FH 5: 12 ( 1461) . " thz är them som hon gör aat. höghfärdhinna ämpne oc tilfälle (causua superbiæ) " Bo 17 . " skal thera vin ey giua thom tilfälle ok ämpne til at synda " Bir 2 . 270. atuakte ok göme at han giui ey androm ämpne älla tillfälle (materiam et occasionem) at synda ib 3: 148 . Ber 161 . hon . . . gaff honum ämpne oc radh at synda MB 1: 141 . " at han ey före thy skulle haffwa ämpne älle tilfälle til at skadha israel at honom ey sändis piltana oc silfredh " ib 2: 267 . at han . . . giui almog ängin ämpne til at tala illa, vm han KS 16 (40, 17) . ","8) tillfälle, läglighet, utväg, möjlighet. han gör sina vndidäna arma ok fatöka . . . at th hawin ängin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthäum (ut non vacet eis aliqud machinari contra ipsos) KS 62 (156, l68). tå tu hauer wald ok änne at hämnas ib 23 (56, 25). vändo þe al ämne at hämna iui sanctum iacobum Bu 197 . " theophilus . . . lette all enne säthia iohannem aff biscops stole " Bil 657 . " han hafdhe ther ämpne aff at pröwa andra creatwro dygdher " MB 1: 128 . " epte dödhin vardhir ey tme älla ämpne til at äruodha " MP 2: 192 . " han findir ey ämpne älla uämelican tima til at hämpnas " Bir 2: 129 . the hawa ey empne at bidha lenger RK 1: 3221 . nw haffde jach ämpne om jach ville at göra mothe tik ful ille ib 2: 4648 . " at the ey mere empne fa thetta fatiga landit forderffua sa " ib 5822 . ib 3: 2180 . haff thuman i näffwan vm thik falir ämpnin GO 742 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 319 f. an mik gudh badhe liiff (Cod. D lykke) oc ämpne iak skal thin last wäl ärlika hämpna Iv 530 vil gud vnna oss licko oc ämpne then stora orät mena wy hämpne RK 2: 8541 . ib 4613 . " vm wintren fogden gozen sampna thz mesth the kunne faa ämpna " ib 627 . " the hawa mang syndelik ämpne (tillfällen till synd) " MB 1: 452 . ","9) tillfälle, råd; förmåga; tillgång, förråd; ofta svårt att skilja från 8. hwarghin hafdhe ämne at giälda Bil 264 . ib 276 . " faar han ey siälwer ämpne thz aterlösa " MB 1: 374 . " faar an ängeledh ämpne at lösa hona (jorden) " ib. " thet är . . . lastr ok lodyghd, än man girnas ofjykit äpte krasmäti ok dyran mat, höghra än hans ämpne ella hans stadhge tilsighr " KS 43 (111, 46) . " begäre ider herredome atwili vtaff the kirker, som nogra pening haffua, wile wara behielpelige at then skatt her goor vtaff länen kwnne koma met aldre försthe ider til handa. huilkit wi gerna göre ther epter, som machten oc empnen i kirkiomen är til " FM 207 ( 1504) . " ath han betale the sama sin gäll aar fran aar nar gudh fögher honum magt eller ämpne till " FH 5: 29 ( 1465) . Ber 144 . köpmen reddo them öll ok maat hwar epter sin empne som han gaat RK 1: 2767 . " ther skal wara bord bonadhr kunnunx til mat ok dryk ren ok faghr ok dyr äpte ämnom hans " KS 41 (106, 44) . " warom nästom frändom oc winom ärom wi skylloghe, at göra mykith got, äpter warom ämpnom " MB 1: 460 . MP 2: 155, 4: 89, 263 . " hwar äpter sin ämpnte haffwer thwa hustrur eller three " PK 221 . thu skalt stämpna äpthir ämpne GO 1055 . " taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse i þässom þingom äller androm " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). mine swena skule . . . i hwariom gard letha oc hwars manz empne wetha RK 2: 3667 . " honum at thiäna . . . badhe mz goz ok ämpne " Fr 797 . " marghe dyre stena mz ädhel ardh . . . varo ther sat mz godh ämpne " ib 173 . - med gen. ängin godhwiliogher läkiare giwer först onytan lekedom oc sidhan bätre än han hawe bäggia ämpne MB 1: 453 . " skal thu thinom foräldrom . . . sina nödhthorft gifwa oc thz the widhir thorfwa om thu formath oc hafwir thes ämpne " ST 272 . ib 481 . - med prep. aff swenom hafdhe han litin ämpne Al 3447 . " äre i . . . begärendis her vtaff domkirken ok oss en summe rede peningen wijd ijm (200) marcher . . . pa huilke wi nw i thenne tiid icke empne haffua " FM 254 ( 1504) . kan ider herredöme wel formerkie . . . hwat empne her met oss är vppa peninge ib. ib 360 ( 1508) . i thetta riike är fullgod empne pa aldre honda gott som man kan nempne Rk 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195. 10) makt, myndighet. loot han wt stämpna alt thz folk han hafdhe ouer ämpnä Fl 2077 . 11) pl. ställning, belägenhet. aff godh ämpne foor iak illä Iv (Cod. B) 2629 . - (+) aff ondom ämpnom slither thet sin tidh, til alle helgone tidh BSH 5: 213 ( 1507) . Jfr afunda-, atlöghis-, axul-, bya-, glädhis-, laters-, maghs-, mal-, missämio-, synda-, vanämne."],"e":["ämpne . ","emne . ","empne . ","äfni VML I Kr 6: 1. pl. lika med sing. ämpnen FH 5: 12 ( 1461), "]},{"a":"ämneliker","b":"av","c":"adj.","d":["materiel, sinlig. " ordhit hwilkit wi talom . . . ma ey hannas älla sees vtan thz faa warit inthrykt älla inscrifwat nokro ämnelike thinge (rei materali) " Bir 4: (Dikt) 216."],"e":[]},{"a":"ämnelitil","b":"av","c":"adj.","d":["innehållande föga materia. han (elden) är skär oc ämpnelitin öwerst vnder himilin, som hans natwrlike staher är MB 1: 88 ."],"e":["ämpne litin )"]},{"a":"ämneträ","b":"nn","c":"","d":["trä, virke. Hug ämpne trä til träller, väler, kogger oc hiuul ved oc til Lagaqvarnena Brasks Cal 267 ."],"e":[]},{"a":"ämnilse","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr tilämnilse."],"e":[]},{"a":"ämning","b":"nn","c":"","d":[" Jfr forämning Sdw 1: 319"],"e":[]},{"a":"ämnogher","b":"av","c":"adj.","d":["egande tillgångar. the mik gältskylloge ära j eurepe oc j karelin som armä oc fatige ära thöm giwer jak til for gudz skuld, oc the ther empnoge ära skula betala som mynä testamentarij vilia FH 3: 66 ( 1445) ."],"e":["empnoger )"]},{"a":"ämväl","b":"","c":"","d":[" , se äm-, iäm-."],"e":[]},{"a":"än","b":"","c":"","d":["1) konj. " om, i fall. Jfr Bergqvist, Stud. öfver dden kond. satsfogningen i fornsv. s. 28. f. än min guþ brytar eigh niþar þin guþ. þa vil liak ofra þinom guþi " Bu 189 . " än thu thror a han, tha wardher thin siäl hel ok säl " Bil 452 . " än thz (vinet) wardher mera blandath, tha mintzskas thäs dygd oc smaker " MB 1: 107 . " än iak är thin win, tha far ey bort ower thin swen " ib 188 . " än oxe stanger maneller kono til dödh tha skal loxan byta nidher mz stangom til dödh " ib 366 . " än the fa natwrlikin manna dödh, tha hawer iak lwgith, oc ey hawer gudh mik sänt ib 405. än iak hawer funnith nadher fore thinom öghom . .. tha bidher iak thik . . . at thu wili o fölghia " ib 354 . " än mannin see ok kan pröua at licammin forma at vara vtan alla handa lustelica lekt ok haldir sik the vt aff for gudz skuld tha fo skylla han stor lön aff gudhi " Bir 3: 183 . " än i wilin widh hans tro taka tha frälsar iak idher fra thenna draka " MD 192 . " än þänne man är goþar. pröua þin skäl ägte mot hanom " Bu 21 . " än thz . . . spörs hwar waar herra war för än nakath wardh til ther swarom wi til, at han war tha ther han är nw hema at sins siälffs " MB 1: 33 . " än ij vilin skulin ij mik fa siw hästa ther bestä magho vära " Fl 488 . " än thu äst spaman hwi spadhe thu ey thinu lande ok frändum thz them nu ifuir gange " Bil 314 . " en nokor presenterade hanum dyr klädhe tha selde han klädhit " ib 650 . " än iak gafue thik thz min herra biudher gifua fatiko folke tha giordhe iak a mot minz herra budhi " ib 487 . " än nokor thera lughi sik wara gudh tha ware han gudhz owin " ib 81 . en the (afgudarne) varin gudh tha visto the väl at vi vildom them kasta wt j sion ib 902 . " än ensamne godhe män hafdo goz ok wald ltha matho the venta thz wara siin andelik län " ib 647 . " än nakar hafdhe swa frälst gotz, at honum wae änkte giwith, tha ware han fräls at giwa them han wille, oc lata them länger, tha mondo hedhne män sighia, at han formatte ey länger " ib 402 . " än ey ware then til älla funnis hulkom han skulle atir gälla the illa fagno thingin älla gozit tha matte han thz gifwa mik ok offra " Bir 1: 54 . " þa ma faþren nyutä þerä thiänist än oskipt är þerrä mällom " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). tha teer han (konungen) sik älska thom vm han latir thom nyta godh gamul lagh ok än grymme foghota ok länsmän . . . herras ey owir al moghan Bir 3: 311 . thu gör sanctum petrum wredan en thu läte gregorium fra os fara Bil 712 . " ängin godhwiliogher läkiare giwer först onytan lekedom, oc sidhan bätre än han hawer bärgia ämpne " MB 1: 453 . " jak wil thiäna thik siw aar fore rachel, än thu wil mik hona giwa " ib 221 . " lhan ma mik läkia en han wil " Bil 427 . þu scalt alla pino fresta tel nokor bitar. än þu vilt eigh guþum ofra Bu 414 . " at þu matte fa himirikis naþer. än þu wilin mik at sätta " MD 192 . Di 239 . wi . . . jättum . . . stadhlichä oss thlikä storflockä waar land ödhä, mädh warrre macht minne skulä görä, än the sik eigh sialfwe styrä williä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwat sum eigh beredhes fyr än giäste af gäradhe rijdher, thät är i röwät, ok eigh köppt än bonden nakiäre ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). hawe firigiort sinom egholutt ther i, än han war nokor ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). taki likt ib 1: 669 (1285, nyare afskr.). i moysi laghum þa iuþa ensamne þiänsaþo guþi waro män ok kono forbanaþ än þe egh barn fingo Bu 3 . " sanctus argus[tinus] sighar at guz son vare lango for födar än han stygdes eigh viþ ena fula synd som mäniskio natura var smittaþ mäþ " ib 64 . " cristofurus saghþe sik minna þän pust. än han eigh cristen vare " ib 499 . " nw ware min glädhi all hel . . . än modherin lifdhe mz barneno " Bil 270 . " fastare sculde jak hafwa til lhuggit: en jak hafdhe när warit " ib 833 . " tha öpte iudha. ok sagdho sik sigher hafua wnnit en sluiester gate ey samulundh giordh " ib 85 . " leo . . . badh sanctum petrum rätta sith bref en nokot ware wrankt " ib 680 . han . . . bödh hanum halft sins rikis jngiäld en han skipadhe swa at ephygenia giptis hanum ib 238 . pauin bödh sik vnder gudz dom at taka vars herra licama sik til skam oc fördömilse en han thes sakir ware ib 779 . " tha munde moghin dräpa neronem: än ey hafdhe petrus thöm thz forbudhit " Lg 107 . " matte wäl fadhers hiärta giwas widh . . . än han ware ey fulkomplika lydhogher gudhi, oc än gudh haffdhe ey honum wisath, at gudh skulle än lata sin son offra foro han, oc fore alt mankönith " MB 1: l200. ware gudh mislämpn domare, än han gawe mannenom bätre doom eller wärre. än androm diwrom ib 45 . " gudh late aldre nakath ilt wardh, än han formatte ey oc wille got göra aff illo " ib 86 . " ängin än i dagh skyldadhe sik mz nakrom scriptamala nadhom ewinnelikt himerikis liiff än ey ware ihesu christi dödher oc blodh " ib 104 . " hwar ma finna, at aldre föddis änkte barn, än wy ware nakar wäxen man för som fadher matte wara. oc ängin päping nome book än han hafdhe ey nakan mästara " ib 93 . " ware ey abrahm mandrapare, än han hafdhe dräpith sin eghia son, fore gudz, wilia " ib 467 . " almnännilikä friþbiuthum wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). fra þem daghenom. än staþren varþar bilagþar. läs nycristnat barn iui prtenom vars härra hand bref. ok lkiam skyt flyia filanda Bu 190 . " dock spurde siluestrum. hwi christus en han war gudz son . . . lät sik döpa " Bi l 83 . " þässa kirkiu ma pafin en han vil op nyia " Bir 4: (Art)178. - (?) jac wil thz (slottet) holda mz stora äre en j ther nw mana vppa RK 2: 5808 . - nu än, se nu A 3. - närmande sig betydelsen af at. yffrith är iak riker aff thy än min son iosep liwer MB 1: 252 . " ey ma thz kallas mandrap, än nakar wardhe dräpin fore ilgerninga " ib 467 . - Jfr þ-, um-än, äfvensom än, komp. lkonj. c. ","2) indirektn frågeord. o,, huruvuda. nerö spör än han är patrodus Bil 124 . RK 2: 2074 . Lg 31 . " lete oc spyri granleka, en nokot är þät ingäld . . . vndr pafa döme är kumit vskeleka " Bir 4: (Avt) 179. riddarin . . . wilde se än hon han kände älla hans synd wista swa som för ok sprudhe aff hänne än hon han kände KL 6 . mik matte . . . vä undra än (mirabar si) nokot wrpþe guz offor af diwls gifno bloþe Bu 520 . " skudhe än vindögha är a vä " SR 44 . " scula þe som vapnsynenne firi standä, scuþä hans forfall, oc än þän mannen som þiänä scal af hans veghn, är nytter til rikesins þiänsit, älle ey " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). the gaa til then spegelin ok skudha sik j honum än therra änlithe är rent ok vtan smitto, ällir om therra klädhe äro renlikin MP 5: 63 . " vakta än vatnith vnfärghar sik " Fl 1121 . " wille hon röua, än thz ware sant, som gudh hafdhe forbudhit " MB 1: 147 . " wiliandis försökia än han wille bliffwa vidh sin ordh " ib 2: 184 . " är thz ey alt et at huxa än swa ma waa, oc wänta at sw är " ib 1: 95 . " nw är än äpte rat spöria. än mannen skulle thola dödh, än han hafdhe ey syndatn. eller skulle han wara ewinnelik " ib 103 ; " jfr 1. han skal huxa om thet han giua wil, vm thz är hånom quämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas, ok än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suå manne tiggia " KS 34 (88, 37) ."],"e":["en . ","an VGL I B 1: pr.; A 15, J 18; ÖGL Vins ind. 4), kond. konj. och indir. frågeord "]},{"a":"än","b":"","c":"","d":[" indirekt frågeord L. om, huruvudia (lat. num). Tha spordo borgomestara ok radit tässa xij ath, om än the wille wärian ällir fällan ATb 180 ( 1463) . Jfr um än."],"e":["en )"]},{"a":"än","b":"","c":"","d":["sed, autem.","1) för att beteckna ett motsatsförhållande: men, men deremot; men åter. är eig sanpröuat til. oc eingti vtan man iäuar vm þeem. the skulu egh þässa plikt vp bära. vtan the sculu skiära sik mäþ tolf mannum. them sum trygger äru . . . än hwar sum sik bindr thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak. brister sithan ok är egh san. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " wäll mughu ok skulu thylice män faangäs af laghmannum ok minnä domärum, än eigh lijf mistä fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm oc warum dome " ib 4: 465 (1335, nyare afskr.); jfr 2. ib 5: 375 (14344, nyare afskr.). mädh laghum ok laghä doomom skall man sijtt kräffiä, aater faa, ok sik eghnä, än eigh mädh rane oc walldzwerkum ib 4: 466 (1335, nyare afsrk.). ib 5: 377 )1344, nyare afsrk.). hon (ɔ: renliues dygþ) ära. ok ägha . . .. en af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl Bu 183 . " lthässa hems liff allom them thät hafua liwft . . . dara alla lthem a thz thro . . . en thessa hems dödher er litla stundh hardher ok ther näst glömder han endhar alla vseld " Bil 477 . " hon (ɔ: siälin) vnderstaar enkte för än hon seer eller hörir än ängelin hawer inskapdha oc infödda mz sik siälwom aldra thinga liknilse " MB 1: 55 . " ysaac han war kärare at esau . . . än rebecca älskadhe meer iacob ib 208. mwrin war . . . hundradha alna högher än tornith siälfft twäggia rasta höght . . . än stadzsens widhleker om kring war siäxtighi raster " ib 175 ; jfr 3. besatte han bärghe, än ekke förmatte han fördriffwa them som bodho j dalomen ib 2: 70 . " nu hawa all wärulzlik diwr aff sin naturlik skipelse, thet the mågho sik medh hylia, ok wäria firi allo thy them må skadha . . . än mannen han födhes nakin aff sin eghin skipelse, oc hauär han aff sik sieluom änkte thet han må sik medh hylia . . . ok hauär änkte aff sik siäluom thet han må sik medh wäria " KS 4 (7, 4) . ther (ɔ: hur som flere rådha) wilia . . . alle rådha ok engin rätt göra utan ivir armt folk, än bryta the rike, ther må engin vm tala lib 9 (20, 9). iohannes döpte j vatne än j (vos autem) skulin döpäs j thöm hälghä andä KL 131 . " thu thik mz blomster lysta ma än iak mz sorghine skal om ga " Fl 1371 . " är merkiande at systra oc brödhir i allom lichamlichom ärendom . . . sculu lydogha oc trona wara oc them fulfölghia eptir thy modhir abbatissa biudhir . . . aen j allom them ärindom som andelichin äru . .. scule the . . . lydha fadhir confessori " VKR 10 . " en tedhe iak thik hulkin som diäfwllin atte lönlika . . . än annan tedhe iak thik j hulkom diäfwllin herradis vppinbarlike " Bir 1: 399. naar the fastadho, skuldo the enkte äta then daghin en vm nattena matto the äta swa opta the wildo ST 138 . " ther är sörghiande som wärre komber äpter godha. än her är idher glädhiande ther dygdheliken kobmer äpter litit werdhan " Lg 3 . 202. gunnar konugn ok tw magän far j hymelandh än j vilen, än myn vnge son gyntar han skal bliffua hema Di 299 . " wanhugxande män teh wita ey eller akta at gudh är swa fulkomen aff sik siälwom at han thörff ängxins annars widh. än thörffte han rwm och stadh, tha ware han ey fulkomin aff sik siälwom " MB 1: 34 . Bu 206 . ","2) för att ankyta ett inskränkande el. modifierande tillägg, ett uttande hvilket innebär ngt som man oå grund af det föregående just icke hde anledning att vänta el. dyl: men, men emellertid, men dock, men likväl. firibithum wir hardlikä. at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vqudthins ordthom . . . än thät firi biuþum wir hardilikä. at eingin händ äller forsaat göris thär fore. fyr än wir läggium þät af therrä i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). väl är then daghin (påskdagen) mykyt värdhelikin . . . än af thässe ascensionis höghtidhinne sighir sancte augustinus. at thänne daghn är meer höghtidhelikin än andre Bo 252 . " þu döve pino mäþ truldom än ändeleka sculu þä sarleca bita " Bu 414 . " huarn dagh äpte varn härra. vigþo alle appostoli varns härra licama. ok nöte sialue ok gauo lcristno folke. än försto hgöhtiþes mässa. mz ärkebiscops älla paua bonaþ. sagþe iacobus i ierusalem. ok petrus i antiochia. oc marcus euangilista i alexandria " ib 195 ; " jfr 1. vi skullom ena fäghirsta iomfru os til hustru haua takit . . . än hon . . . forsmadhe vart hionalagh " Gr 286 . the som the tyände haffwe bestelth . . . the hade ecke velie tiil athi skulle ffare vel. än jach hoppis tiil gudh, ath the skole fframdelis ffa skam ffor möden FM 502 ( 1510) . haff[we] wij tet tyst ok lönlige hafft och haffue innen medh oss, swa ath wij thet ey röre wele for for:ne menichet . . . än hwat edher herredöme ther om göre vele . . . thet sette wij eders herredöme BSH 5: 68 ( 1506) ; jfr 3. haffde paffwen honom han brende honom slapro, än han haffwer bakstandara PM LXVI . saghe biscopin . . . hwilkin idhra ther aff weet. han skal thz sielwer kännas. än i thz sin kändes engin ther widh Lg 3: 20+5. ey lät . . . biscopin aff at lukka oc thrugha. at hin skulle bort kasta sin osidh . . . än han stodh faster i thy han hafdhe böriat ib 198 . " syntes ther vij orma store oc stiwgge än ej baro lthe sik aat nokrom skadha " ib 211 . tha aatta maandadha lidhne äru skulu tha alle saman kompne vära; än iak vilde gerna koma braat för än the herra skilias aast Fl 647 ; " jfr 1. petrus ok johannes swardho them . . . hwat ey moghom at vi tala hwat som vi saghiom ok hördhom än the hötadho them ok läto thöm lidoghä " KL 138 . " iak se . . . at þu äst storhughaþar. än huat hialpar mik at þu dör mz mik " Bu 491 . " jak haffwer nw fornommith, at vnderleget regementer her i rikith begynnes, än gud vende al ltingh i teth besstä " BSH 4: 278 ( 1501) . än þo, men dock, men likväl. þe hafþo alle ful paula vald: än þo bar petrus första namp Bu 130 . o herra min. hwat thu mykyt ödhimukar thik oc vil thik löna än tio l(sed) kan thu thik äkke löna fore iohanne thinom döpefadhir Bo 39 . " anna prophetissa hafdhe bonda, on tho spadhe hon af cristo . . . och maria magdalena war wärlzlikin än to sa hon först christium wpstandande af dödha " Ber 77 . MB 1: 344 . - Jfr än alt likoväl a, än tho alt likoväl. län tha likoväl. alla tre under likoväl.","3) för att uttrycka öfvergång till ngt nytt vare sig detta står med det föregående i närmare el. i mera lösligt sammanhang: men; åter; stundom närmande sig betydelsen: och. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas thrighia handa manna lifnadhär här i wärildene. än then första likas widh ängla lifnadh, ok thän lifnadh hawär renliwis folk KS 3 (5, 3) . guz ordh växto daghlikä . . . ok mange af iudha prästomin toko cristnä tro än (autem) stephanus . . . giordhe marhg iärtekne j folieno KL 142 . " sidfhan var herra ihesus hafdhe tha giort sinne modhir oc takit af hänne vyrdhning. välsinadhe han alla oc foor thädhan än the fiollo nidhir a iordhenna oc badho at han skulle sköt atirkoma " Bo 236 . " ther äptir kom var herra ihesus atir til hälgha fädhrena. hulke som . . . varo i frygdhinna lofwi . . . än hwat the sungo thz veet han " ib. " göm väl aat them huru the sta kring om han. än varfw ä näst opsidhis vidh han " ib 238 . var israel ganzska hardeliga nidhertryktir än herran gudh vpwäkte domara hwilke them frälsa skulde aff fienda handom MB 2: 73 ; " jfr 2. tha bedddos mannin nadh. oc aflowadhe alla afgudha thiänist än biscopin bödh honum ga til sanctum germanum " Lg 3: 210 . hwilikn syster sent kombbir swasom äpther eth miserere medi deus nighe oc siti huar hon finder rwm wara än hwilkin som sent kombir, swasom äpther fyra miserere mei deus böte mit a gulfueno liggiande framstopo, oc länsade tystelika ena pater noster oc swa stande wp oc sithi ytarst aff allom län hwilkin som alzstingis bortto är, wtan orloff widhergange sik j capitulo, oc tak,i hardare plikt Bir 5: 33 ; " jfr 1. ""],"e":["en )","än ta ujm , se þa um. ","än tha än , se þa än. "]},{"a":"än","b":"","c":"","d":[" (en) kond. konj. L. om, ifall, såvida (lat. si). Än nw komber thik annar thanke SkrtUppb 26 . Thet än swa ware at menniskian wilde ey göra gärningana wtan lustas j slikom athäffuom SvKyrkobr 347 . Göm thin mun sua at thu ville aldre tala än thet vare min vili Nio kap ur Bir 22 (lat. si esset voluntas mea; Bir 1: 88 vm thet ware min vili). Thy at han ville liua skörlica vtan atiruändo än hans natura formatte thet ib 32 (lat. si sufficeret natura; Bir 1: 183 vm hans natura formatte thet). Jfr um än."],"e":[]},{"a":"än","b":"","c":"","d":[" , se en."],"e":[]},{"a":"än","b":"","c":"","d":[" komp. konj. L. än (lat. quam). Jak weth ey bätre thät som kötligit är än twngan . . . ok jak weth ok ey wärre köt än hona MP 4: 216 . pa hwilkom glasit först slättis oc jämpnis för än thet bläsis wth PMskr 563. til then tidh thet wardher bätre oss i mällen änthet är än Reuterdahl Kyrkohist III: 2, s. 534 (1436). tw far jnte aff thy. jw, sade Magnus, jak faar än swa mykit ATb 133 ( 1460) . Käre herre, äre her nw jngen annen tidendher at scriffue ether tiill änd godhe Gud tess loff haffue GPM 2: 203 ( 1506) . hulkit skot . . reknades . . . ok lop skothet xijC mark effen en iij mark (= 1202 mark) SSkb 2: 34 ( 1517) . Gud se loffuat, han haffuer inthet segia paa eder anneth än gott, än han will sant segia HSH 13: 98 (1524, Brask)."],"e":["en )"]},{"a":"än","b":"","c":"","d":[" advers. konj. L. men (lat. sed, autem); stundom närmande sig betydelsen: och. Än han vil haua al lthing omattelika ok skällica Nio kap ur Bir 32 (Bir 1: 183). Än sua ar sensus Bir 4: 184 (aut.). Queldet är een ändhe til giorda gerninga. Än morghonen een begynnän til thet görende är SvKyrkobr 128 . Än om (et quid si) man glömir thet altidh göra Mecht 284 . En Torpin ärchebiscop giorde ther ämbete KarlM (El) 7: 8. en Lubbrecht sagde al tiidh: jak begerar thedh rättin gifwer SD NS 3: 493 ( 1419) . " tesse vare ffastä at kiopä vare Pädher Karlsson, Olaff Helgison . . . en tessä wattä Pädher Jonson oc Benkt Olafson " JämtlDipl 297 ( 1448) . " at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne " F MU 5: 24 ( 1481) . Än ey for thy, thet staar tik än fullelica j fatidh, ey thu aleneste, jemwel then som högre besiten är j Stocholm en thw est STb 2: l250 (1488). Än then hulscap oc manscap iak eder Nade tilsakt hafver, wil jak eder Nade hollde oc mit rätte fädernes riike HSH 13: 21 (1524? Brask). - Ofta upprepade gånger i en raskt flytande berättelse (Och . . . Och . . . Och . . . ), t. ex. Prosadikter 353, Gr 282283, 291-293."],"e":["en )"]},{"a":"än","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) än en gång, åter igen, ånyo.","2) därtill, ytterligare, ännu. Jtem maa oc läggias en alstigis slätter sten räth föe holit äller än nidre pa jordenne . . . oc än teslikis nokor pigger äller forma pa ognenom PMskr 563. Nu nidergångande at spirone war en mindre perla på hwarjo sido . . . Nu en nider bättre i hwarjo spirona . . . stoodh en röder steen G. Carlsson i Fornvännen 1956, s. l00 (1454, avskrift). andra helfthen aff gaardhen höre domkirkione til met mins faders eighen wilia oc befälingh än eendelis for hans geeld Svartb (Skokl) 502 (o. 1470). xxvj marcker stocholmske rede peninge som hon . . . annamaet hade . . . primo xviij marcker . . . än viij marcker SJ 2: 174 ( 1490) . gaffs Hans vardhscriffuere x mark i sin lön, intet än staden hanom skyldogh Stock Skb 120 ( 1505) . Thy at om her vore alle vore ordhens bröder och än systrana mädh Troil 5: 318 ( 1515) .","3) ännu, fortfarande. Än gar gudhz miskwnd ok nadh othalica offwer alla them SkrtUppb 26 . Ok än (adhuc) ware thät swa storum härra lithin gaffwa ib 89. tw hawir för fata ok salt herra Halwardz järn. ja, sade Olaf, ja saa giorde jak än i fiord ATb 134 ( 1460) .","4) även, till och med. Oc än (quoque) iak owärdogh all fasas oc forfäras, nar dödhin mik aminnes Mecht 97 . 5) ändå, likväl, det oaktadt. waare thu en hälghir man, ey är thu än fultryggir Hel män 134. än hade han tha glömt ij kirkiar eller iiij, som han wiidh galgan widerkendes . . . Än hade han flere kyrkiar stolith och opbrutit, ther hanom ey kom j hogh STb 2: 293 ( 1488) . "],"e":["en )","än nu adv. ännu; redan. Andrometa . . . wnderwiste Hectorj the syn hon seth haffde än nw wiid the smana lagho j sängena Troj 180 . " och sade ath han är ecke än nw dödh " STb 3: 390 ( 1498) . " samme tiid böd mi herre sielff konungx frid . . . til thess theres ärende äre än nw atskild fför ricsins raad " STb 5: 19 ( 1514) . ","än sidher adv. än mindre; se sidher adv. Tha swarede for:ne hustrw Aleth: Bade myn framledne bondes och mith ey til recker at bethale tredingen aff gielden, en siden all gielden STb 3: 170 ( 1494) .","än til ända till. än thil thenna dagh SD NS 2: 795 (1414). Jfr ä til. ","än tha adv. ännu, alltjämt. han saa hänne jngen hiälm haffwa . . män warde hon siig manliga fordy än tha Troj 241 . " än tho adv. ändå, likväl. Än thok är bäter at bläst är KarlM (Ver) 84. Än thog skalt thu thik ey wphöghia aff thässo " SkrtUppb 37 . ","än tho at","än thy","at )","än um konj. om, ifall att. Oc än wm skipith förgingis oc sloghes söndher, tha skwla batzmännena hiälpa wpsanka seghel, tygh, takel oc annar tingh PMSkr 90 . - Jfr annars-, fyr-, mer-, utan än."]},{"a":"än","b":"","c":"","d":[],"e":["en . ","an VGL I þ 5: l1, l14 III 6), komp. konj. ","än tho at","än thot )"]},{"a":"än","b":"","c":"","d":["1) en annan gång, än en gång; än, äter, å nyo. a hwat rädhelikit skal idhir vslom än thätta howdhit oppenbaras Bo 195 . " for han atar a pilagrims färþ. ok fan än sina compana " Bu 172 . " drotnigen . . . viste þöm än mz suikom tel sinna hiorþ " ib 167 . " wi naghom rädhas at än komber tholik flodh " MB 1: 175 . " latha sin hugh gaa nidh til jordhinna, som thu människia är komyn vt aff, ok thet thu skalt än wardha " MP 5: 128 . then annan daghen ther effter talade han än til henne Va 34 . " drotzsens hustru oc hans son til honom gaa oc forentos en for the opginge at the marsken hwsit finge " RK 2: 5696 . " aather ridher erik karlsson i fiädrunga landh och än nw gingo the honum tiil lhandh " ib 3: 1598 (kan föras till 9). än ropadhe galne manin nv som för Lg 3: 207 . " än sompnadhe pelargrimen " ib 210 . " stridhin byrias än aff ny " Iv 2419 . " gudz ängel talade än til honom annat sin ok sagde stat vpp ok sit ok äth . . . han sättis än vpåp oc aat aff thy brödena än annat sin " MP 4: 275 ; " jfr 3. än hade wij samma verff in for radet annan tijdh BSh 5: 68 (1505). didrik hwg henne än en sinne sunde i tw stycke, tha foor thz än som för " Di 15 . " bidhen än en tima fore mik " MB 1: 304 . " i sculin än eentiidh i swerige boo " RK 3: l1207. lib 1221. ","2) en gång, framdeles. abraham . . . far . . . til lmoriebergh . . . oc matte wäl fadhers hiärta giwas widh . . än han ware ey fulkomplika lydhogher gudhi, oc än gudh hafhe ey honum wiisath, at gudh skulle än lata sin son offra fore han, oc fore alt mankönith MB 1: 200 . - omsider? wylin i oss wan erchebyscop aater sända all tingh sculo än faa godhan ända RK 3: 1205 . ","3) ytterligare, vidare. " än taladhe christus " Bir 3: 226 ; " jfr 1. än (iterum) sagdhe thän hälghe ande ib; jfr 1. nw är än äpter at spöria. än mannen skulle thola dödh, än han hafdhe ey syndath " MB 1: 103 . " ij idhart vald tha gifuer iak mik ok bidher idher alla saman än thz ij genast vardhin hans män " Iv 1540 . " sidhen badh clauus marsken en fan mich xxx raska men " RK 2: 5608 . " han (den Helige Ande) gifs oc ingiutz til helso nar vi vmuändoms til varn gudh af allo hiärta ok än (porro) gifs han til hiälp nar han hiälpir loc styrkir varn krankdom i allom frestilsom " Bo 110 . ","4) ytterligare, ännu, dertill. bidadhe han än en manath i archinne MB 1: 171 . " han hafuer än the til flere flödhgiwtor vppa badhom strömomen " VAH 24: 322 ( 1442); jfr 5, 8. glömska synis j altaremen, guds snille reknas fiäta siälanna helsa aktas ey ok än owir thetta (nec sufficiunt eis isla, sed adhuc etiam) bortkasta the min klädhe oc forsma min vakn Bir 2: 107 . " i samu stund vaxte bialken sua langar. at han var fulämna ok än iui. sua at af sculde huga " Bu 417 ; " jfr 9. thrätighi thusand ok än tw footgangara hafdhe han nw " Al 1911 . ölandh och stäkeborgh skulle han beeholla och rasaborgh . . . swarthsiöö och hagha . . . och än ther mz i thy öneköpunges by RK 3: 2734 . " at likamen wäxer äpter sinna natwra mylikheet oc än sidhan [aflar] aff sik om siidher sinna natwra lika " MB 1: 108 . " januarius haffuir en (d. v. s. utom de förut nämda dagarne då man äbör undvika åderlåtning) ii ondha daga " LB 7: 89 . " februarius haffuir i sigh en siw forbodna daga " ib. " marcius haffuir i sigh en iiij vadelica daga " ib 90 . ib 91, 92, 93, 95, 96, 97 . - ytterligare, ännu mer. nar diäfullin ville än thyngia ok härdha pinnonar Bir 3: 446 . ","5) förstärkande vid komp.: än, ännu. första exemlum tok han af kunuge. som vil haua rena þienist. ok renfärþokt þiensto folk. ok än mon häldar sua uilia guþ siäluar Bu 188 . " han . . . satte sin sälla än siw milo längra fra vatneno " KL 264 . " annor himbla natura är . . . skärr i genom som speghel, oc watn, oc än myklo skärare " MB 1: 41 . " liämpmykin losta hafdhe mannin tha hafft i there samkomo som nw oc än swa myklo mere. at hans natwra war tha bäter skipath " ib 112 . " jak tror at for sorghinna ok ängxlonna myklikhet var hon vpsupin . . . ok än nw myklo meer (munc quidem multo magis) än tha hon mötte honom oc han bar korsit " Bo 204 . " tetmar hugh än halfua fathare (en halfo sterkligar) oppa videke " Di 218 . " än sage han mer medh meningh onda " RK 2: 5576 . " saghe sik for thz wara frälstan aff skärslo eldz pino j hulkum han sculde älighis än längir hawa pinadz " KL 42 . " diäfwlin vilde hona en meir fresta " Bil 542 . " thz som än meer ökir mina sorgh " Bo 216 . Bu 9 . Bir 3: 266 . Rk 2: 7566. the waro widh xl ey mera her cristiärn haffe c oc en flera ib 5631. sidhen wärldin ä först wardh war nakar grater ä swa hardh tha nakar thordyn mäst rägnere än war thenne graten mee Al 10430 ; " jfr 12. lhinna paradis som än är ärlikare än thz paradys som adam war wt aff kastdher " Bil 227 . Bir 1: 105 . " han war en starkare an andre twa " Iv 487 . ib 2156 . " huru twnglika thu alt ranzsakar, ämwäl lminzsta tankana, än hällir gärningana SU 248. - än hvat thäs mer, se þäs, adv. 3. än sidher, se siþer, dv. -(?) mine false älskar, än räthelikare, äller (för äller än räthelikare?) sanna forradhara (immo certe, veri deceptores), thy wär swiku mik " Su 41 . - Jfr än thäs mer.","6) förstärkande vid superl.: allra. ath han syällan nokot ok en optast inthe aat vtan yrtir MP 5: 52 . " ä hwar iak hafwer mz idher farith iak hafwer än först ij stridhom warith " Al 4240 (troligen står dock här än för ä, alltid). ","7) än, ännu, fortfarande. hafþe han en värk Bu 15 . " guz moþer . . . saghþe hanom. huars hans husfru la een (adhuc; Cod. B, C än 933) oc sof " ib 20 . " watnin gingo än ower alla iordhina " MB 1: 171 . " manghe andre daghar som än haua nampn af heþnom afguþum " Bu 61 . " paulus var en (adhuc) genvärdhoghir ihesu christi tro " KL 146 . än är portin a paradijs atirluktir Bo 253 . " nw är giort som thu bödh, oc än är nokor stadhir tombir j budöls huseno " MP 1: 193 . " en iak lifuir morghon en vm messo thima " Bil 605 . " herra plägha oc än at sighia synom mannom til taghar han eth örlogh driwa wil " RK 1: 92 . " lankt är än til domadagh " Bir 3: 193 . än tha at pharisei oc än (adhuc) mange renlifuis män ey drikka wiin ib 4: 62 ; " jfr 9. medh männ iskiom, som gudhi waro ok än äro wärhskyllogha, ath göra tyänist ok lydhno " MP 5: 159 . " jak var ther byrdheman till oc än är " SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). thro saraceni än j dagh oppa honom ST 139 . än tho at hon . . . tik . . . wndherstaar wara höxta fäghrindh . . . än fiärkas hon thot (för tho) tha lankt fran tik som hon aswndar (longe tamen adhuc distat a suo fine desiderato) Su 98 ; jfr 12. - än, ännu, hittills, i denna stund, i denna dag; dittills. i förbindelse med negation. ängin än i dagh skyldadhe sik mz nakrom scirptamaala nadhom ewinnelikt himerikis liiff än ey ware ihesu christi dödher oc blodh MB 1: 104 . " iak foor äkke än op til min fadhir " Bo 226 . ib 140 . " skudha . . . piltin ihesum som ey än (nondum) talar " ib 2 . " tha som iak aldra tryggasta saat . . . swa som eth blomstrande trää, tho oc ey än (necdum) tilfulnadz ympat äller rotat " Su 160 . " tw haffuer än ekke mykit vppa mik wagat " Di 89 . " enkte hafdhe än hanin galit i the huse " Lg 3: 213 . - Jfr än nu, än þa A 1. ","8) dessutom, för öfvrig. wi . . . bidhium än allä män . . . at the laten warä wnerdanä i fridhe wära SD 4: 466 (1335, nyare afskr.); jfr 3. - dessutom, derjämte. tha människian är vng oc färsk, th aär natwran swa heet, at hon nöter swa mykin mat, at han fullar thz blodh som hiten nöter i liweno oc än swa myken owerältis at likamen wäxer äpter sinna natwra mylikheet MB 1: 108 ; " jfr 3, 4, 9. "","9) äfven; till och med. ma man . . . thänkia thöm som ther äru alla sionga. alla glädhias oc frygdhas. vilt thu oc än sighia at the danxa oc sla handomen saman . . . thz star til thiin Bo 251 . " thz som förra syntis vansamt oc än omöghelikit " ib 132 . " säl vare the smamöön. ok än stora mön mz. som värdogh vare vagga tholko barne " ib 5 . at en hälgher patriarcha hafdhe fyra husfrwr oc än twa syster MB 1: 221 . ib 304 . " augustinus sigher . . . at lijffs trä födha formente likamenom at rotna oc än äpter syndina, tha matte han länge hilbrighdo liwa än honom ware lowath at äta aff thäs frwkt " ib 107 mannen veet aldzstingis litit af thy som är ämwäl naturlika thinganna som minzst äru vardh . . . ok än thz han veet skal han faa mz mykle fiikt ok daghliko ärfwodhe Su 399 . " swa haffwa mange kommith til herradöme, oc än fangith konwnga rike " PM 15 . takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse. ey at enast i the matto som han tok mandom mz os som trhäle varom. vtan än onytlikx thräls Bo 32 . skullom vi os vidh tholkan . . . eld ey at enast värma. vtan än bränna ib 242 . ib 90, " m 112. " MP 1: 217 . " ey at enast röktadhe han thz af gudhi vtan än iämuäl (immo etiam) badhe trä ok barkir som vaxa i thy rikeno the äru godh for ether a 5. ey at enast the siälffue twingas sannindena tighia . . . wtan än iämwäl them som hona tala äffter thera makt förhindra " Su 153 . än om the sant swäria, likawäl höffwes thz illa gudz brudhom LfK 160 . Bo 123 . Jfr än nu, än þa A 2, B, än tha at, än þo, än þo at, än tho thät, än thy, än thy at, än thät. 10) till och med, redan. nw ögxlados the swa mykith at för än noe do, tha waaro kompne aff hans sönom fyra thwsand oc tiwghu oc hundradha män MB 1: 174 . " the sama jomfrun grep siälinna maxsan än för (måhända står dock än för i st. f. för än; quasi antequam) hon kom vt aff munnenom " Bir 3: 263 . 11) ock, än. i satser som uttrycka ett medgifvande. kan thu vinna än taflith tha, badhe thit ok hans skal thu honum fa Fl 1204 . " badhe än iak. älla nakar annar thik. at thu skulle thra handa göra aat honom . . . likouäl skulle thu thz ey göra " Bo 18 . " ware her en c wepnethe men han toke mek likewäll bort om han wilde " Di 2 . " ekke rädhes iak thesse xij om iak ware än alleyne " ib 89 . " om thu än bedz halfft mik rike thz skal tik giffwas " MB 2: 187 . " nw om än (etsi) allir almoghin wil lydhande wardha konungenom anticho oc bort gaa aff theras fädernis laghom . . . iak oc mine brödher oc söner skulom oc wiliom bliffwa widh waar förfädhers lagh " ib 224 . " wari . . . ey abbatissan oc systrana mykith böghelicha . . . at llata noghra steichrws systor wt aff inlykkeno . .. thoot hon än wille gaa til annan ordin " VKR 27 . " täkkes tik länger min tiänist. thz aan iak tik wäl, thy thz ware än i alla thina liffs dagha " Lg 3: 687 . ib 24 . LfK 157, l60. Jfr än for thy, än huru, än likväl, än þa A 2, B, än tha at, än þo, än þo at, än tho thät, än thy, än thy at, än tho thät, än thy, än thy at, än thät, äfvensom um ok än. 12) likväl, det oaktadt. vi skulum göra räkningssap for gudhi oc hwarre creatwr aff allo waro liwärne. oc än thort thw lee KL 261 . " thorf han daghlica prestin vidhir oc än wil han prestin thrykkia nidhir " MD 80 . RK 3: 1280, (sista forts). 5243. Jfr än al t likoväl b, än likoväl, än tho alt likoväl, aä tho likoväl under likoväl, äfvensom än þa A 2, än thäs hälder. Särsk. förbindelser (med afs. på hvilka dock i vissa fall än, kond. konj., torde hafva öfvat inflytesle):","1) huru än, på hvad sätt än. jach skal fynna söwekin än huru thz ganga kan Di 277 . ","2) huru . . . än. i huru hög grad . . . än, huru mycket . . . än. aff engo thinge morra . . . än hwrn (quantumcunque) thwngt thz är Ber 278 . ","1) då ännu, på den tiden. iag war än tha noghet helbrigda oc stark RK 3: (sista forts.) 5690 . - i förbindelse med negation. thz war ängen osidher än tha i wärldinne at hawa flere husfrwr . . . oc ey war thz än tha forbudhith aff gudhi MB1: 222. christi mandombir syntis ey än tha (nondum) Bir 3: 470 . ekke wiste wädike än tha (enn finnr Viðga eigi) at hans swerd war borto Di 67 . ","2) äfven då, äfven i den händelsen; ändå, ändock, likväl, det oaktadt. ämuäl vm thu findir nakat vara wranglica giort. ley skalt thu än tha döma thin iämcristin Bo 123 . " tha vnderstodh noe at flodhen war forgangin oc bildandhe än tha (nihilominus) andra siw dagha til han sände ater wt duwona " MB 1: 171 . " hafdhe een människa alla werldena hänne nögdhe ey än tha " ST 510 än ty han liffwit förwerkath hade skulle honum än tha skee inghen skade RK 3: (sista forst.) 5214 . frå her sten cristiernson iag ett laxafiske tog mig tykthe honum haffua än tha ägher nog ib 5992. ther motte iag till sängena gå ey förmåtte iag lengher ferdhas tha mina wener lagde sigh fast ther om ath iag än tha till iönekoping komb ib 5470 . hwat är mera wndrandhe, än at see gudz son, som war högxter i hymerike, aldra slemaster wordhen i iordherike, oc än wil tha wsle lmannen krootas oc opphögias her ower iordhena LfK 44 . B) konj. ","1) äfven då, äfven om, om ock, om än. ärum wi skyldoghe syndomen harda näfst . . . ok än tha syndogir slas mz näfst, tha är iämcristnom varkunnande MP 1: 201 . " människiän dräpir sina siäl mz sinne ilzsko än tha kroppin liuir ondo lifue swa som halfdöhdir " ib 277 . " o huru opta hon thz skodhar oc thera thänkir . . . än tha hon ey gör älla far ther mz (etam quando) non operatur) " Bo 17 . " vi gangom opta a böne mz dufwo ok dulsko thorro hiärta än tha vi fallom nidhir " ib 102 . " alle the som mz henne omgingo, tha kunno aldrigh wara ogladhi, än tha the mykin dröffuilse haffdho " Lg 3 . 4. böthe brodher som i fforsath sath j [1] pund vax . . . ok ganghe w gillena ok böthe menedhen än tha han inghen skadha giordhe SEG 120 . PM XIV, 13. ","2) ehuru, fastän. " än tha os ey mykit ther til trängher . .. thogh täkkis os sändha til idher vp nyia mz idher wenskap oc brödherskap " MB 2: 262 . " synis syndana väghir mangom vara rättir än tha han ey swa är " MP 1: 138 . RK 3: 1237, (sista forts.) 4642, 4709, 5168. Su 168, 275 . Lg 3: 692 . PM 20 . - Jfr än þo. ","1) äfven om, om ok, om än. än tha at the hafdho funnit nakat falt. tha hafdho the ekke haft päning at köpa mz Bo 13 . " ey siälff abbatissan giffue nakre loff at haffua nakot eghit än tha at hon wardher thz mykit bidhi aff henna frändom " Bir 4: 29 . " ib l62. " Su 43 . PM 21, 38 . " wm jak oc wilde tik foresättia nakrom skapadom thingom, än tha at aldra ädhlastom . . . findr jak tik them allaledhis owergaa, wtan alla widherliknilse " Su 328 . ","2) ehuru, fastän. " än tha at han var alla tinga skapare tha egnadhe han sik enkte ellä atthe thz han matte sith hoffuod til böghia " MP 1: 47 . " guddomin . . . syntis suasom varkunnande j thöm dözsins tima än tha at guddomin ma änga sorgh älla pino thola " Bir 3: 20 . ib 4: 62 . RK 2: 8017, 3: 210, (sista forts.) 5928. SO 86 . MB 2: 257, 283, 285 . Su 161, 211, 377 . LfK 139 . Gerts Frest 35. PM XXVI, LVVI . " j somlika minna wtualda wina hiärtom giffs thog offta oc stundom, än tha at ey altidh, aff synnerlike nadh . .. lönlika oc osighelika at smaka . . . thäs sacramentzsins dygdh " Su 292 ; jfr 1 - Jfr än þo at.","1) äfven om, om ock. om än. än tho the budhka hafdhde varith tii hon hafdhe ther änkte latith ii Iv 2213 . enghin gate alla hans bökir scriuat ellir iwi läsith e tho han lase badhe nath ok dagh Bil 650 . ","2) ehuru, fastän. " en tok henne krop han fik then wanka ok war thz moth henne wilia ok tanka " MD (S) 226 . " än tho mik är witerlikit giort aff gudhi. hwat thic är widherfarit i thesse nat tho skal thu ga mz mik til kirkiona oc kungöra allom guz gawor " Lg 3: 210 . " än thog min modher haffde aldra fulkomplikasta atherhald, thog likowäl styrde hon sin likama skälika " Bir 4: 62 . än tho i wilin affgudhom thiäna enga nadher kunno the läna Al 6814 . " än togh (þott) han tykkis wara ganska mykin kämpe . . . ä huru gamal jach är han skal saa snart sägia mik sith nampn som jach honum mith " Di 272 ; jfr 1. han . . . löstes þaghar än þo han stoþ eigh fastar Bu 15 . " honom tykte . . . skam wara at dräpa ena iomfrw. än tog lhan thes wäll makt haffde " Di 93 . Fl 115 . RK 3: 1226 . Bir 3: 156 . MD (S) 221 . Lg 3: 5 . LfK 142 . tha alla . . .lagdho sik nidhir at hwila sina lime. än tho i mykyt hardhom sängom. bleff hon stadugh quar i gudhelicom bönom KL 336 ; jfr än þo under än, advers. lkonj. 2. ","1) äfven om, om ock, om än. hwar som sik biwþär (erbjuder sig till dagligt arbet på berget) . . . än þo ät han se löskyr man. ryþär þär ok sätyr vp hus. þa aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua SD 5: 637 ( 1347) . " än tho at ij vilin mik hiälper tee ij maghin ey bärias een vidher three " Iv 2763 ; jfr 2. än tho at thu mik okunnugh varä . . . iak vilde ey vidh thik stridha merä ib 5415 . ib 2779 . " litla nytto taghin i ther aff än tho at i thz hördhe " Prosadikter (Sju vise mäst.) 133 . iak är . . . swa rätuis at iak vil ey göra nakot än thot aldra minzst (nec minimum quid) mot rätuisonne Bir 1: 4 . " at huar en aff them, än toth i släkthenne then yterste, tilföges tik aldra näst " Su 136 . ib 133 . ","2) ehuru, fastän. aff skiäl dömum wir thäöt þyrftilikit ok rathilikt at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt ärände. lthe sum näfst thorwo wit äller rättilsi. än tho at þe se eigh för gömd äller li lagh satt. tha wilium wir . . . at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; jfr 1. än þo at alle dagha ok höghtiþe äru hans ok af hans naþom þo hauar han noquara höghtiþ särleka af hans särlekom naþom Bu 61 . " än tho ath iak a sottosäng liggir thogh är aminn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse swa fwlkomlika godh ok stark, som tha iak aldra hlebrigdoghast warith haffwir " SD NS 2: 169 ( 1409) . en tho at han var hedhin tha hadhe han eet ädhla hiärta Bil 860 . " än thot han formatte ekke ropa mz munnenom til gudh. tha opadhe han mz hiärtano " Pa 19 . " än thot iak al lthing veet tho sigh mik mz thinom eghnom ordhom hulkin thin vili är " Bir 3: 61 . " var thz them stoor dröuilse. at än thot the visto han vara gudz son. tho matto thera sin oc hughir dröuas " Bo 12 . thänk vppa the välsignadho familiam. ok än thot hon är litin, är hon tho mykyt höghelica värdogh ib 33 . en to at skede thetta onda dadh moth mith sinne ok mot mith radh tha skla engen quinna taga lära aff mik at göra tolkit omära MD (S) 226 . " än tho at biscopin badhe badh oc straffadhe ey thes heller ät han aff sinom gambla lowana " Lg 3: 198 . " än tho at then välloghe herran kombir raskare til härbirghis . . . ey thäs sidhir kombir fatike mannin til sama härbärghit än tho at senarmer " Bir 3: 323 . " at . . . hanom lofwaþis full viþergiäld for þe jorþ, än þo at han ängte fik " SD 6: 129 ( 1349) . " han . . . kunde forsta hwat folk sagde honom än thok at han kunde ey talä " Va 28 . " ändelika är thänne mannin mandrapare thy at gudz hämd latir han ey liua. än thot han vpkom hafsins wadha " KL 175 . " her äre . . . flere raske drenge än tog at iak them ekke neffner " Di 143 . KL 161, 176 . Bo 39, 142 . Bir 1: 251, 4: 55,(Dikt) 220, 5: 28. Iv 4805, 5260 . RK 2: 8783 . Va 15, 54 . Di 2, 143, 145, 153, 175, 221 . Su 98, 306 . Gers Frest Inl., 13, 18, 37. Gers Ars 4 (på två st.). iudas . . . angrade sik än thot mz ofructsamlikom angir Bir 1: 160 . KL 134 . " jak iösse iowansson, än tho at kranker . . . til min likama, likowäl heel . . . til minna skäla . . . skipar mit testament i swa mato som här epter staar scrifuet " SD NS 1: 514 ( 1405) . - Jfr än tho at hvaro, än tho at hvaro at, än thot hvaro at under hvar, pron. (se I 531 f.), än tho at hvarist, än thot hvarist, än tho at hvarist at, än tho hvarist at, än thot hvarist huru under hvaris. än tho likoväl, se under likoväl. ","1) äfve, om, om lock, om än än ty han liffwi förwerkath hade skulle honum än tha skee inghen skade RK 3: (sista forts.) 5213 . han sakta wara, i saknadhe h.- gardh, sa matteth falla lsigh, än thy i haffwe thöm i idher thiensth, ther bäthre kwnno widh alla handha fogor än jach BSH 5: 133 ( 1506) .","2) erhuru. " en thy thw mik hielpa maa tha kan jak ey the hielp at faa " MD (S) 300 . " ja g sloo honum död . . . en ty han lathz siig ware full starck " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 255 . ib 3: (sista forts.) 4551 . BSH 5: 123 ( 1506) . ","1) äfven om, om ock, om än. lekarna mwgo wäll fara mellom stora herra. än thz ofrid är Di 106 . ib 273 .","2) ehuru, fastän. " än thz hon war stark. tha war hon fager till atse (frið var hon asionum a alla vega eigi siðr en styrc) " Di 93 . " visth estu vndherlighen än thz tu är gamol (vist er du heimskr. þo at þu ser gamall) " ib 274 ."],"e":["en . ","een Bu 20), acv. ","än for thy , ","än huru , ","än likoväl , se under likoväl. ","än nu , ","än þa , ","än tha at","än þo","-thog Bir 4: 62 . ","-togh RK 3: 1226 ; Di 272 ; Lg 3: 5 ; LfK 142 . - tog Di 23 . ","-tok MD (S) 221, 226),","än þo at","-toth Su 136 . -thot at ib 306),","än tho thät , ","än thy , ","än thy at , ","änt thäs hälder , ","än thäs mer , ","än thät , "]},{"a":"ända","b":"vb","c":"v.","d":[" ÊL. ","1) ända, sluta, bringa till slut. halshuggen ändaþe han sit martirium Bu 496 . " törnement var änt " ib 24 . nar mässan war ändat Lg 392 . " taghar thz hoffwit thz war änt " RK 1: 2558 . ib 2198 . " then tiidh thetta war alt änt " ib 3280 . ib 3912 . " iak hafwer nw mit örlögh än mz godhom ända " Al 3706 . " riddaren . . . ändaþe syn aldar mäþ dyghþelekom lifnaþe " Bu 8 . " swa ändaþe cristina möþo ok maritirum " ib 506 . " ända altidh swa thina bön " Bir 1: 39 . " är oss eij än till wetende worlet, huro thet mötith ändith eller beslutith är " BSH 5: 117 . . . han endhar alla vseld Bil 477 . " al miin glädhi är nu änd " Iv 2625 . " al hans sorgh är nu änd " ib 5719 . mz them änt thz them war til örlöghx känt (det var då slut med allt som hade lärts dem med afs. på krig) Al 4507 . " thz är mz thenne plagho änt (dt är slut med denna plåga) " MD 192 . - göra slut på, taga lifvet af, döda. alle the barnith wildhe ende MD 13 . - sluta, nå el. komma till sutet af. huilkin som gaar aat thessom wäghenom han byriar honom mz kötzins lusta ok skal ända (terminat) han j mykle ysäld ok skam än huilkin som gaar aat them andra wäghenom ma byria han mz litlo . . . äruodhe ok ända han mz mäste glädhi Bir 1: 214 . ","2) sluta, taga slut, upphöra. fiärdha flodhin heter eufrates som ändar i iorsal land MB 1: 159 . " aff siälinna dödh i helwite, som byrias aff ysäld oc aldre ändar " ib 304 . longho haffde thetta örlog enth haffdhen i almoghen ey for wenth RK 2: 4936 . ","3) bringa till slut, afgöra. ey orkar thu länge at bära ensamin thässa moghans byrdhe at ända all thera ärinde MB 1: 327 . hwars manz käromal loc ärande wilde iak rätwislika rätta oc ända ST 242 . " atj kwnnä icke ändha eders ärendhe med ting och annet för michelsmesso " HSH 20: 154 ( 1507) . - thät är thär mädh änt, det måste så gå, det måste ske. jak weet thz wel thz er ther mz änt RK 1: l616. jak skal öwer thz er ther med änt ib 2299 (till motsvarande ställe i Script. rer. suec. I 2: 30: jak skal ther öfver, ther med änt har utgifvaren i not fogat anmärkningen: Proverblum adhuc in ore populi frequens). - afgöra, gifva besked. biildhen her til thäs iak komber j hawin wr oc aarom mz idher, hwath som spörs eller kläris mädhan, tha skulo the swara oc ända (si quiid natur fuerit quætionis, referetis ad eos) MB 1: 343 . - afgöra, bestämma, besluta. vm daghliga syslor oc smaa ärinde som idhkelicha widhirfara maa han wäl skipa oc ända eptir thy honom thikker nyttelichit oc thofftelichit wara VKR 33 . " hwat han (gårdsmästaren) skipar oc ända j hans (syslomannens) borto waru thet scal lsyslomanjn haalla stadhught " ib 34 . " huat i vele besigla eller ända " RK 2: 5235 . " swa stadukt oc fasth bliffwa (för bliffwe?) alt thz som endass mz aldermannenom oc ij bördher mz honum som i oppenbara stempna " SGGK 105 . - afgöra, göra upp, aftala, afhandla. the sagdo at han haffde sik yffrit hämpt fore thz the haffdo i danmark bränt thz skulle wara liikt oc ther mz änt RK 1: 945 . " the thz ther swa enda " ib 2: 1787 . " lothe them dectingen forsta huru endet war i wastena " ib 3176 . " thz thz war endast thäre " ib 3060 . " wilde han rikens rad tit senda som mz konungen skulde enda hurw then dägtingan skulde sta " ib 6325 . " ther medh ändadis swa thäre at marsken och drotzin sculle venir wäre " ib 5315 . ib 8131 . mz rikis rad the thz ende ib 3461 . " konung magnus ther om vthsende xij hans radh thz skulle ände ok mz mekelbrogh saa stadfeste " ib 1: (sfgn) s. 179 . medh an . . . konung erik medh rikesins radh oc män innan suerike är ower ena wordin oc swa j mellan them änt BSH 2: 39 ( 1396) . - afsluta, ingå. iak hawer meth them forda biscope ok capitulo thässa dagh[t)injan, sämyo ok winlika samdräkt . . . gyort ok andat (för ändat) SD NS 1: 675 ()1407). then dägtingan the saa ende RK 2: 6804 . - afhandla, förhandla. medh the prydzke herra ändadhe han täre RK 2: 4524 . ib 1057, 7001 . " myki mwndhe han mz them endha ath them ather til darskap wenda " ib 4376 . " nogor groff rikesins erende ända " ib 2799 . ib 8436 . " ett lönlegit sändebwd the tiith sände som mz ioghen iönssonskulle thz ärendit ände " ib 3: (sista forts.) 5736 . ib 6080 . wari them focariis forbudhit . . . j them runomja ellir stadhum noghat ärinde vtan til ända medh werldz folke oppa sina ellir systra ellir brödhra wäghna . . . vtan hwat ärinde focarie hafua . . . . til werlz folk them ändin j systranna werlz poort . . . oc hafua the ärinde til brödhranna tha ändin them j brödhranna taluport VKR 25 ; " jfr 4. "","4) fullgöra, utföra uträtta, verkställa, göra. ä hwart j vilen mich senda jach scal ther jdher vilia ända RK 2: 5593 . härindh konung . . dorgh j konungh ysynghs landh brände ok skinande alth thz han fram drogh, ok drap mangan man. jswngh ok hans söner wara j bratinga borgh ok visthe ey aff för en the haffde änth sith ärendh ok drogha wth aff landith Di 231 . " han hiolt vppe oc lät af at äta alt ther til at ärindit var ändat (donec negotium compleatur) " Bo 76 ; " jfr 1. iak hörit til konung alexander han hafwer mik til ldarium sänt miin ärende hafdhe iak gerna änt " Al 2218 . " konungen monde them tiit senda hans ärende scullo the ther ända " RK 2: 5036 . ib 5142, 5871 . " thz ärende kan wel en annar ända " ib 2968 . " nidher i byn wile wj ga oc wor erande ända ell i alla garda tenda " ib 3556 . " hwat vi kwnnom ända for thina schuldh thz sculum vi gerna göra " Bil 60+0. iak thänkte annath hfwa forthiänt fore mina mödho iak hafer änt Al 4208 . " sände han een diefwl til eeth land nokot forwerua ther ellir ända a hans wegna " ST 92 . " marsken honom wtsende rikesins oc hans besta at enda " RK 2: 2687 . " erik kunde thz engelundis ända then reysen for marsken om wnda ib 2996. erik puke thz erendet om wende oc fik sigh ther annat ända " ib 2871 . ib 8332 . " han kunde thz tha ey ende " ib 3301 . ib 4639, 6982, 9223 . " the kunde ther ey meer endha än hans trhws the af brendhe " ib 2756 . " han . . . spordhe hwat han haffde änd hwj han wildhe ekke koma fram " ib 4307 . " he olaf axelson han for sik sende at se hwat han ther kunne ende " ib 7776 . ib 1683 . haffde the tha vilith stadhen brent thz haffde the väl kunnit änth ib s. 346 . " tha thz vär äänt " Fl 687 . RK 1: 1800 . " jnnan thäs at the haffe thetta swa änt " Va 34 . at inkte radh stodh til at han kunde ther nokot ända Ansg 227 . " ther mz ändade jwdas ther enkte wtan foor tädhan (nullo . . . negito perfecto regressus est) " MB 2: 316 . " hurw kant tu thz (d. v. s. att bota min mans ögon) ända " Lg 3: 25 . " hafdhe ioseph eentidh nokot at ända j sinna frw kamara " ST 398 . RK 3: (sista forts.) 5244. - abs. the mz the fran kalmarna wenda hwar tit som han haffde enda RK 2: 6701 . - uträtta hvad man skall uträtta, »göra ifrån sig», blifva färdig. tha han haffde ther änth Rk 2: 4526. tha marsken haffde i skäninge änt ib 5654 . - handla, gå till väga. j saaghin hurw iak ändadhe widh egipto män MB 1: 328 . " konungen sade honom hurw han hade änt " RK 2: 9383 . ib s. 327 . ","5) affärda, låta gå. almoghin tha til konungin gaar oc bidhia han sina dotter sända till drakan. oc them fr sik ända (näml. sedan han gifvit dem tillmötesgående svar på deras begäran) MD 190 . - affärda, expediera, gifva (kort) besked om. tha sände war herra offwir egipto land tio hardha plaghor, them wil iac her vpräkna oc ända mz faam ordhum ST 331 . - utfärda. mit testement som iak nw ändar Al 10201 . ","1) ändas, slutas, sluta, taga slut, upphöra. tha aat thy leedh at brullöpit skulle ändas Bo 60 . han ville at gamblo laghin oc thera offär skulle ändas. ok at nyo laghin skullo byrias ib 175 . " skal ey än världin ändas " Bir 2: 76 . " the glädhi som aldre ändas " ib 216 . ib 1: 319 . " the sälikhet som thom aldri ändas " Prosadikter (Barl.) 38 . " här mz ändas thässe sagha " Fr 3195 . - nå sitt slut, få sin afslutning. han (Johannes döparen) är . . . helyas i hulkom som ändadhis badhin laghin oc prophete (ipse est Elisas, usque ad eum lex et prophetæ) Bo 82 . - få (så el. så beskaffadt) slut, sluta (så el. så). han blyght skal ändas mz heþar Bu 4 . " the dectingade lenge . . . toch endadis dectingen sa konungen sculle riket ater faa " RK 2: 3244 .","2) få (godt) slut, få (god) utgång, lyckas? at . . . all thin ärande ändas (uträttas?) thäs bäther Su 305 . ","3) skiljas (från). brudh mik ändas aff thesse stridh ST 261 . " the endadhis aff världenne (exterminati sunt) ok nidhirforo til heluitis " MP 1: 48 . ","4) bringas till slut, bringas el. komma till afgörande. kunno nakor ärande framkomma hwilkin ey kunno genstan ändas, tha ändius the j locutorio Bir 5: 48 . ib 50 . - upphöras, afhandlas, förhandlas. the föresätto en dagh naar thz skulle ändas them j mällan (qua serecto inter se agrent) MB 2: 233 . ","5) bringas el. komma till stånd, förehafvas, försiggå. ther endadis ey mer tha RK 2: 3774 ; " jfr 4. wetha the oc alt huat mz os här görs oc ändhas (circa nos aguntur) " Su 136 . - (ändas för nämnas? o dagher then aldre skuli ändas (penitus non nomianda) Ber 93) . - Jfr forända."],"e":["ende RK 2: 3461 (möjl. att fattas ss pres). ","änd Iv 2625 (i rimsl.), 5719 (i rimsl.). n. änt VGL IV 12; Bu 24 ; BSH 2: 39 ( 1386); Va 34 ; Iv 777 ; RK 1: 945, 1616, 1800, 2198, 2299, 2558, 3280, 3912, 2: 5654, 9383 ; Al 2218, 3706, 4208, 4507 ; MD 192 (på samtliga ställen utom VGL IV 12. Bu 24 . BSH 2: 39 och Va 34 i rimsl.). änth Di 231 ; RK 2: 4526 (i rimsl.), s. 346(i rimsl.), 3: 1428. endt ib 2: s. 337 (i rimsl.). enth ib 4396 (i rimsl.). äänt Fl 687),","ända sik , "]},{"a":"ända","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ända, sluta, bringa till slut, göra slut på ngt, slutföra, avsluta (trans). Är thet malla wendande (d.v.s. "o-ändande"; är det målet omöjligt att slutföra) MESt R 13 hs BCKQ. thär ligge thät (mitt hjärta) när thik ok thär ände thät (terminet) sina astwndilse SkrtUppb 9 . Sannelika thär ändhas laghin SpV 357 . " for vara skuld lät han mädh korsins dödh hans lif ändas " Hel män 140 . Huilkit skipt ok köp war enth for beskedelighen man Andris domare Svartb 156 ( 1375) . Laurenz Philpusson . . . hafde tänkt störkia Vpsala domkirkio aff thy godze . . . oc mädhan han tht ey endadhe lifwandis lifwe . . . tha gifwir iak . . . tio örisland . . . til siäla altarith i Vpsala domkirkio SD NS 3: 595 ( 1420) . Oc hwat han rätteliga gör, dömir oc ändhar i fornämpda closters ärandom thät wiliom wy haffua fast, stadugt oc gilth likerwiis som wi siälue thät haffdom giort, dömt oc änth Småst på Fsv 2: 186 ( 1442) . äptir thet at han ey ville framhalla sin klagamal ellir ända som lagen vtuisa, tha dömpde vi hanom aff iij mark ATb 206 ( 1465) . " ty han talade vppa änth maal ok sätt " STb 1: 179 ( 1478) . FM 281 ( 1506) . " och raadeth bleff besetiandes ath ransaka och eendha sakarna alt wt til mörkeret . . . Men konungen wille icke, ath forscriffne sach skulle i Rom fremias eller endas . . . Thaa böd han ärche[biskopen], ath thenne sachen schulle heller randsackhes her i richet och endas " HT 38: 119 ( 1523?) .","2) avgöra, avhandla, avtala, bestämma, göra upp (trans.). alt thet wndhirsamligha som ändadhis j tabernaculo SpV 183 . Mädhan wi ändhom (agimus) här om siälinna ok kropsins omskipteligha wanskilse ib 412 . " wm thet ärandet min herra mich budhet oc byfollet hafdhe, at enda medh enom konungslechom doom " SD 10: 106 ( 1371) . swa at jac wart thes sama Jäppä lädhugher oc löss vm then saköre oc vm brut, ther jac medh honom ändat hafde oc wtfäst FMU 1: 370 ( 1378) . tha lofwm wi . . . at widherläggia honom . . . swa got jordhagodz . . . thet första wi . . . thet ända kunnom SD NS 3: 374 ( 1418) . " han maa oc skal owir them laglica döma oc mädh rät ända och athskilia " Småst på Fsv 2: 186 ( 1442) . " thu haffuer at ende mykit medh myn hustru broder " STb 2: 533 ( 1491) .","3) sluta, ta slut, upphöra; utgöra gränsen (intrans.). oc visto þe fyr än stiþin byriadis, huru hon ändaþis Bir 4: 182 (aut.). intil bäkken Jeboch kalladhan, hwar Amon söner ända sin aghadel (qui est terminus filiorum Ammon) MB 2: 34 . Ath han maghe finnas j dödhzens stundh perfecte consumatus wäl ok fulbordheligha ändadher Mecht 285 . - Jfr for-, ful-ända."],"e":[]},{"a":"ände","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) i upprätt ställning. fwnno the en hedhen man j iordhinne standhe öffuer ändhä Lg 3: 36 . - spets; hörn. saagh iak vij ängla standandis offwir iiij wärldenna vrar äller ända (supra quattor angulos terræ) MB 2: 343 . - om jord som hör till tomt i ände af byn och derför är belägen i motsvarande ände af gärdet; jfr ända lagh. ett halfft markland iord i östra ekeby i wästrä ändanom i bynom SD NS 1: 323 (1404, nyare afskr.). siex öre landh jordh i wästra lädhaby, i östra ändhanom i ladhaby sokn i wllarik hundhare liggiandhe ib 2: 171 ( 1409) . v ortug land iordh. . . . liggendis i dillengeby i westre enden Upplands lagmansdombok 67 ( 1493). ","2) ände, gräns. watn hawer ängin ända eller stadhga aff sik siälwo MB 1: 38 . " barþolomeus com tel lindie land. som näst är värulz ända " Bu 203 . " thu gikth wm alth iude landh aff ende til ende " MD 28 . " bygdo eth hwss a then ända ther cristin land ather wända ok hedhin land taka widher " RK 1: 1328 . " huar swerige oc norge haffua enda " MD 390 . - uti ända, i el. till änden el. gränsen, öfver allt, så långt man kan se? clarare cristal man aldrey saag än then ysen for honom lagh alle älfwena vit ände syntes alt thz a grunden wände RK 2: 8091 . - til ändan, till det yttersta? the wordo . . . mest til ändan trykte RK 2: 1740 . - til ända ut, i största utsträckning; på det högsta? han haffuer mik halet alth thet han mik sakth haffdhe . . . som een dondemaan, swa at iak honom allaledhis takkar til endha vth SD NS 1 . 226 ( 1403). - sätia utan ändan (rättan ända), eg. sätta utom (den rättAa) gränsen, förvisa , fördrifva; utrota, förderfva. manga satte winith wtan rättan ända (multos exterminavit vinum) Ber 87 . " som like i ökninne korradho amot moysi oc fordarwadhos af honom som them satte wtan ändan (exterminatore) thz är af honom som them drap och sände af thässo lifwe " ib 130 . ","3) punkt, ort; landsände. sin breff j alla land senda oc badho förwara alla enda för fogadhana pa alle slot som te hafdde the suensca a mot RK 2: 2232 . landsände; håll. sit rad han tha budh sände at koma til lhonom aff alla ände RK 2: 8120 . - i alla ända, på alla håll, allestädes. wara fianda stärkia sich j alla ända RK 2: 4866 . " han bescermade them j alla ändher men rikit war j hans hendher " ib 7114 . skal riket . . . stort örlog finna i alla endha ib 6722 . ib 7851, 8928. - i el. till alla landsändar; åt alla håll. sadana rykte han screff oc sende kringh om riket i alle ende RK 2: 3816 . " sidhan scref marsken j alla ända at alle scullo til vermeland vända " ib 4882 . ib 3730, 4166 . " marsken loth kringom lrikit senda och bödh sich gäster j alla ända " ib 5088 . - til alla ända, d. s. konungen screff breff til alla enda . . .at alla skulde til honom fara RK 2: 6252 . - alla ända, d. s. konung karl lsidan breff sende j norgis rike alla ende RK 2: 7980 . - i nokra ända, någonstädes. förwara at the ey bredna eller sköfla landen j nakra enda RK 2: 2236 . - sida, håll han rände a thän annan ända Iv 33578 . " han bödh them stora elda tända om kring härin a alla ända " Al 5146 . " the sampnadis pa klinten pa alle ende " RK 2: 7829 . - bildl. håll, riktning. sidhan wendhe mathes sina talan til annan ända Bil 229 . ","4) omkrets? huat ey guddomsins klarheet . . .. är mäktoghare at wplysa siälena . . . än tässin wärdzlika . . . solen är til at wplysa tässa wärldinna ända oc widhlek (ad illuminandum totum aeris hemisperium) Su 289 . ","5) ände, slut, gräns. om antal el. mått. þa thera tall som mz wagnom, til hästa oc til fota foro war engin ände MB 2: 241 . suä at ther ängin ände ella återwande är å tera giri KS 60 (150, 65) . " a giri weet man ängin ända " Al 6287 .","6) ände, slut, afslutning; upphörande. om tid, fortvaro, framställning o. s. v. fik hans aldra goþan ända Bu 28 . jak (Gud) är vtan vphoff ok vtan ända Bir 1: 85 . ib 14, 327, 343 . min modhir . . . aff vphofweno ok til ända vilde aldre annat än thz som iak vilde ib 6 .. hon (den hel. Anna) war ändhen aff thz gambla tästemäntet, oc oppbyrgilsen til thz nyghia tästementet Lg 3: 705 . " helin som är ellinna endhe " Bil 610 . hwilkin som thässa lifsins langlek skodhar . . . af thäs wsla stunta ända (de ejus fine qum sit brevis, misera) Ber 184 . " thiin glädhe är nw komin til ända " MD 105 . för en credam (crdon Lg 1040) " kom til ända " Bil 831 . MD 172 e. hwilkins nampn signath oc loffwadh wardhe ä for vtan ända Lg 96 . " thu skal tik wäntha . . . thän kärlek, som aldrig taker ändha " Su 15 . ängin ände komber a thit we MD 105 . " swa som j thinne dikte sätz atir lykkilse mz ända. swa sätir iak then ändan j min ordh ok talan at vm nakar gör min vilia . . . han skal taka äwärdhelikit liiff til arff " Bir 1: 366 . gör ändha oppa thin mangha ordh Lg 3: 288 . RK 3: 1848 . " hon berätte honom fullelika alla sakena fran första oc til ända " ST 289 . - utan ända, utan ände, utan slut, alltid, evennerligen. varin fra dagha rike. ok vtan ända fatöke Bu 152 . - orþ fran ända (eg. väl fran orþ(e) til ända; jfr Mnt. varn ort (orde) to ende), allt från början till slut. hon saghþe hanom orþ fra ända (Bil fra vphofueno ok til ändan; Cod. C fra ophowe til ända 1017) Bu 491 . Jfr ordh fran ordhe til ända, fran ordhe ok til ända, ordh ok ände under opr 1. gräns, tidsgräns. wi . . . swa pinoms . . . aff thz äwerdelika wee, at kwnne nakor tänkia oppa nakon ändha, än tho at aldrigh swa langan, om han togh ändelikin waare (qualiscunque terminus excogitatus dummodo funitus), at tha waare os en stoor hugnadher Su 133 . - ände, slut, förstörande, undanrödjande. hellir matte iak tha hafwa mik sielfwa dränkt oc giorth een ända minne sorgh oc ysäld ST 41 . " ey fore thänkto the at göra syndinna ända (finem facere pecato) " Bir 1: 338 . " engelbert . . . giordhe then dechtingen en eendä " RK 2: 2553 . " gif ända (finem) allom mynom syndom " Ber 284 . - (lifvets) slut, död. skal iak hiälpa honom mädhan han lifwir ok j liifsins ända Bir 1: 345 . " magnus beyntzson hafde en yxa j hande ther mz giorde han engelbert ende (d. v. s. dödade han E.) " RK 2: 2674 . " tha wille gudh thz saa wända thzx k cristiern fiik . . . een ända " ib 3: 2471 . aren äpther k cristiern hadhe giorth sin ända ib 2492. swa tok han sin ända ST 350 . ib 245, 345 . (?) thrängis siälin mz oändelikom ända (fine infinito constringitur) Bir 1: 365 . - slut, utgång. om företag o. s. v. hans mal faar än godhan ända MD 172 e. annars sgriper ey örlöghith godhan ändha PM 2 . ath stridhen griper en hedherliken oc segherliken ändha ib. FH 5: 230 ( 1516) . " scref han breff oc konungen sände hurw thenna reesa war gan i ände (hade aflupit) " RK 2: 9448 . " kom alth tiil een godhan ände " ib 3: 2913 . aal höghfärdh fa ondan ända GO 334 . " goth tho giwir godhanända " ib 511 . ib 921 . ","7) slutligt afgörande. til ända, afgjordt, definitivt. eth almmelighit herremöthe . . . ther wii tha alle . . . wele offuerwägä och till endhä wtoffuer eens wordhä, at wij jw endelig besökie vele thet herremöthe, stande skal i köpenhaffn BSH 5: 523 ( 1513) . - afgörande, afgörande vändning. jag sagde iag skulle ey åtherwenda förre än mz riikit war gripit en bätrre ända (förrän det med riket sak hade tagit en afgörande vändning till det bättre) RK 3: (sista forts.) 4402 . - afgjord sak, något som har gällande kraft. hwat han the til sagde, ther mz skulde thz warä en endä Va 23 . " huat the ther giorde sculle bliffwa endhe " RK 2: 1691 . - afgörande, beslut. godh rådh skal länge . . . medh fullom skiälum wäghas. ok tå teht hauer medh skiälum en ända gripit (på) grund af skäl har fått el. kommit till ett agörande), tå må thz sköt fordas KS 73 8178, 80) . " at han ther vm engin ända göri ella skipi vtan som modhir abatissa oc fadhir confessor oc conuentan honom befala " VKR 33 . " hanis . . . lot konungenom forsta then enda " RK 2: 6345 . - aftal, öfverenskommelse; förening; uppgörelse; öfverenskommelse om fred och sämja, förlikning. at wi . . . hafwom een ända gangit mädh . . . jeppa dyekn . . . i swa matto som här äpter fölgher BSH 1: 194 ( 1387) . " ära teh swa med os owir eno wordne, ok swa med enom ganskom änmda fra oss skilde, at wij . . . wiljom them ok ihder . . . behielpelik wara, at the skulo widhe fridh, lagh ok rätt, att blifwa " BtRK 55 (1388, orig.) . " at han medh dalakarla haffde en ända swa at ther sculle om xije dagha aff dala wara xij enceöpungx stadh " RK 2: 4665 . " tha the swenske then ända sporde konung eric mz the danske giorde " ib 7616 . ib 6811 . " swänske hadhe gerna haffth een ända " ib 3: 2954 . " iak bänkta bodottir kännis mik hafwa gangith en ganzskan ända ok en sämio . . . meth . . . bänkt niclisson . . . vm all the godhz som min husbonde . . . til pant hafdhe aff . . . bänkte niclisson ok . . . knut boson " SD NS 1: 443 ( 1405) . ib 2: 87 ( 1409) . FH 2: 39 ( 1415) . BYH 1: 248 ( 1446) . - uppgörelse, betalning. kom thet aldre til noghon ända SD NS 1: 639 ( 1407) . ","8) besked, svar. " skyl hona fran oss medh nokrom ända " MP 5: 206 . " the bod konung karl til norge sende komo j genmz sa dan ende at nordmen hanom hulskap sade " RK 2: 7748 . besked, redogörelse. han skreff til them en ganzskan ända hwath honum monde i wärldinne hända Al 9751 .","9) fulländning, fullbordan. " sötir ok godhir j godhom vilia ok astundan bätre j vidhir frestan ok manlikom framgang. aldra bästir ok sötastir j loflikom ända ok fulkomnan (in laudabili consummatione) " Bir 1: 303 . fulländning; höjd, höjdpunkt. perseurencia är . . . aldra dygdanna ändhe oc fulkompan LfK 130 . aldra glädhinna ändhe för hindar (för hindrar) ey sokkan ib 123 . - (?) thu nadhinna modher . . . j tik haffwer jak sat ändan til minna helso (finem lotius saluitis meæ constitui) Su 207 . 10) fullbordan, verkställighet. sin wilia wil han komma til lendha MD (S) 226 . RK 2: 7819 . " vm wj nädh enom bliffuandhe ända fulkompnom alt thät goda som wj haffuom vpböriat " MP 4: 196 . 11) mål, det hvarpå något rkktas. äst thu en nde til alla minna troo (finis fidei meæ) Su 272 . - ändamål, syfte. alt thet skapat är ok sik må hafva swå älla annorledh, til then ända (finem) thet är til skapat KS 2 (3 . 2). ey läsas the (ɔ: kirkiona lagh) nu for min hedhir vtan j the matto ok til thän ända (finem at pänningin maghe aflas Bir 3: 26 . LfK 51 . - syfte, mening? miskunnin gifweri thom lön som mik lydhe . . . oc thy sändas al min ordh . . . vndir thom ända at vm the hulkom som min ordh sändas höra ok tro ok fulcompa thom mz gerninge tha skulu mina jättir . . . haldas thom ok fulcompnas Bir 3: 459 . - Jfr bords-, bro-, broa-, land-, lands-, lifs-, lurangels-, ovan-, sio-, äghodelsände.","1) ändalykt, slut; i sht om lifvets slut el. sista tid. lhon trodhe . . . nyttogare wara at mödhas af litlo äruodhe j vphofweno ok hwilas sighirlika j ända lyktinne Bir 1: 215 . " växw somom frestile then tidh the vändas först til andelikit lifwirne oc the stadhfästas stadhlicare j ändalyktande andre frestas hardelicare j midhughome oc j ändalyktane " ib 2: 326 . " aal thnh sta aa ända lykth (quolibet ex opere finem delectat habere) " GO 832 . wärlsighe tingha lop oc ändelygt Ber 288 . " hwat ey thwadhe han apostlanna fötir i ändelyktinne (in fine) " Bo 32 . KL 346 . saghþe sik . . . borghaþan hem tel lhänna at calla hana tel þerra striþ at seia sina ändelykt Bu 520 . see hwat ändelykt iohannes fik Bo 82 . ib 195 " hulkom stundom kombir . . . swa bradh ändalykt at the kunna ängaledhis faa fructsaman idhrugha " Bir 1: 337 . lthe qvinnan . . . doo mz godhe ändalykt ib 51 . MP 4: 243 . the som i ghohom gärningom äru fram halloghe alt til ändelyktinna Gr 301 . the . . . hulka ändalökt (ääuärdhelikin dödhir är MP 2: 77 . - at ändalykt (-lyktinne), MB 1: 417 . " en tiid smekrar hon (lyckan) mz bliida ansicht härdh skäpnatt är hon åth endalycht " RK 3 (sista forts) 5796. en forradhar han lofwar faghirt ok tho beuisa han aat ändalykthinne forrädhilse MP 1: 351. ","2) fulländning, fullbordan. " skällikhetin är . . . fulcomilsanna ändelykt (consummatio perfectionis) " Bo 138 . "],"e":["ende . ","eende: -ä RK 2: 2533), ","ända akder , ","ända karl , ","ända lagh","äändhä- . ","ende- )","ändalanger","ändalykt","ände- . ","lökt MP 2: 77 . ","med art. -inne -ane Bir 2: 326 (på två st.)), ","ändamals","ände- )","ändamat , ","ända mening","ändhe- )","ända ordh , ","ändara","ända tharbmer"]},{"a":"ände","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) spets, ände, hörn (av ett föremål). en skiffwa som eth liggiande hiwl widher annan ändan oc widher then andra ändan som en tridza PMSkr 504 . " öffwersth widher ändan warj som en lithen kistha oc lj them andra ändanom aff kistonne warj fästher en trästake . . . oc j nidhermere ändanom aff staknom . . . oc göris wm kringh ändan en järn holker " ib 541 . 2) ända, gräns, slutpunkt. (en öre jord)widh westra ändan (av Morby i Lagga sn) SD NS 3: 509 ( 1419) . " thy är han närwarandis allom stadhom, han är ändhom j mällan (attingit ergo a fine usque ad finem) " SpV 506 . huru takir han ändom j mällan, aff enom ända ok j annan ib 506. 3) slut (i motsats till början). ther medh fik thet örlögh en ända äpter hans eghin wilia Prosadikter 163. hänne grathir skulde taka ända . . . hänna ytherste liffs dagh skulle göra ända oppo hänna graat SpV 333 . " wthan omskiptilse ok wthan ända " ib 59 . (Människolivet) nalkas ä nermer ok närmer sinom ända . . . skyndar sik til fore skapadhan ända ib 432 . Än hörom ändan j ware talan (finem loquendi) ib 472 . jak är, sigher han, alfa ok o, första ok sidhzsta, opbörianen ok ändhin . . . Han är ok ändhin, äptir hwilkin enghin findz . . . Han är ändhin, j hwilkom the ändas. Christus är laghanna ände . . . han foreser wthan ophoff ok wthan ända . . . han wthan opbörian ok wthan ända bliffwandis ib 514 . " liak är alpha oc o, förste oc ytarste, opphoffuet oc ändhen " JMÖ 154 . Alt thet som begripande är medh fulkomplkiom wisdom, j liffsins ända (fel för: anda; lat. spiritu vitae) SpV 545 . Queldet är een ändhe til giorda gerninga SvKyrkobr 128 . " jn moth verldenne ändhä " ib 150 .","4) slut, avgörande. Blanzflor, giff här en ändha, swa at dödhen matthe mik til thik sända Flores (ed. E. Olson 1921) v. 415 (hs B). oc thy brinna the for vtan enda i heluite MPFr 242 . thär wart giort en full ende pa Arvstv 41 (1461). om for:na geldh oc peninga summa, som han mik til een fullan enda hawer väl betalat FMU 4: 313 ( 1459) . tha wort swa offuerthallit och til enda forlicht i dannementz nerwaren om theres lössöra SJ 2: 105 ( 1487) . Thy later jak henne oc alla her Henrix arfwa frij o c qwiith for all ytermere tiltalningh om for:da peninga summa, som hon mik til godo at nögio ok fullan ända hauer wel betalat FMU 4: 313 ( 1459) . " ther medh kwnne här Knwt Alfson täss frijere begaa sine ärende til ände " GPM 2: 45 ( 1502) . " hopess oss ath nw nästh Gudz hielp skole al tingh komma til een godh ändha " ib 2: 72 ( 1511) . Pedhermessadagh företech til endan a bordet Brasks Matordn 11 . " ath han thet nywte ath ende, ath han haffuer honum noget gott ath giffue " Arnell Brask Bil 1: 33 . 5) avgörane, beslut, avtal, uppgörelse. första som jac hafuer fangit en endha med thetta fästit som fiendena hafua her fore byght Rp 2: 339 (1398). Thoch giordhes ther enghen mere ände wpa ok ey hälder sagdhes ther nokon doom ower SD NS 3 . 471 (1419). Pedher kopman oc Olaff Pedhersson hans granne keindos sick endrektiligan och wel forlikte wara til en fulkomen ända SJ 2: 12 ( 1475) . " the äro therom aathskilde til en fulkomen ända " SJ 2: 73 ( 1481) . STb 2: 223 (1487). - Jfr dikis-, forsätis-, lands(land-), landsidhis-, polöxa-, siostanga-, stokka-, thrads-ände. "],"e":["*ändabyggiare","ändalagh n. jord som ligger i utkanten av byalagets ägor. thetta liger i ändlagino aa bynom VKJ 253 ( 1447) . först i Ballirsta eth halff marck hand jord korn gil liggiandis mytt j bynom, eth halff marck hand jord j Ekeby oc korn gil j östre ändelagit siw ortog land jord oc i westre ändelagit fäm ortogha land Ra 19/1 1455 (en. fotostat). ","ändalanger adj. ändalångs. hwar skla eyga firi sino landhä til midiä diwps och endalongom stondom JämtlDipl 235 ( 1437) . (gränsen går) sydhan ögsyn rät ath ändhalangha ath holman (d.v.s. längs efter holmen) AktKungsådr 18 ( 1458) . ","*ändalangs","ändalykt f. 1) slut, upphörande, utgång. o är en rundher bostaffwer, ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JMÖ 154 . äronnas konwngher . . . giordhe ändelykt oppa wara ysäldh ib 78 . ändelykt komber JMPs 43. Thy segher Seneca, räthwisan är alla dygdha droth. ningh, sederna ffäghrindh, gärningha ändelykt ib 289. licawäl see hon them thil onda ändalykt SkrtUppb 193 . " huat ekn är til thinna tilqwämd älla wärldinna ändalykt " ib 308 . O härra Ihesu Christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 . 2) livets slut, döden. huat skal vardha hans ändalykt Prosadikter 24 . Thettra war Gwenelz iärlz endelykt KarlM (Ver) 108. j sinne ändalykth skal han aldrigh frestas äller draghas aff sinne rätte thro Mecht 285 . giff mik . . . säla ändalökt SvB 295 . " jngen är swa stor syndare . . . at han jw sannelica far nadhe j ändhelikhetinne " ib 231 .","*ändalös","ändamals adv. ovilkorligen, äntligen, nödvändigt. Jac begärar aff eder loffwan wara ändamals wiiss oc tryg Troj 15 . (Achilles) sagde ath Troilus skulle ändamåldzs (necessario) döö for hans hand ib 221 . ","ända ra","ända tharmber"]},{"a":"ändelanger","b":"av","c":"adj.","d":["på längden, längs efter, från den ena ändan till den andra. I de adverbiella uttrycken ängelangs och at ängdelango. ena litla tompt liggendis . . . wt medh gatwne nordhan fore Niels Laurissons gardh nordhan gatune oc endelangx wt medh gatwne rät j hörnen ATb 2 . 396 (1492). j thy runeno skal eet hws wara, hwilkit swndor skal skiptas mädh enom mwr i tw hus aat ängelango fraan korenom Hollman Bir Extr 233."],"e":["ende- )"]},{"a":"ändelanger","b":"av","c":"adj.","d":[" , se ändilanger."],"e":[]},{"a":"ändeledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["verkligen, i själfva verket? ath iag nw strax ffeck viisse scriffuelse . . . at the affskorne rydzer ändelige ffulachtendis äre offörtörffret thenne ägnen skadhelige besöke scole och ändheledis allredhe thädhen till väghe dragfne vara FM 524 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"ändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["slutligen, slutgiltigt, bestämt, avgiort. " sidhan vardher mannin ändelica dö Prosadikter 24 . . . Olaffue fore thet godz ändeleca giordhe " SD 10: 95 (1371; texten är defekt). Astundar ok nakar . . . thet sama gotzet änderlica aterlösa SD NS 3: 612 ( 1420) . " at the ändäligä strax willä forwethä seg med meg om theres lön " GPM 2: 330 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"ändelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ända till slutet. mina graf . . . ok mins systersons nicodemi som badha hioldum endelica skiära ok (liusa cristna thro) Bil 283 . ","2) slutligen, till sist, ändtligen, omsider. þu döve mino mäþ truldom. än ändeleka sculu þä sarleca bita Bu 414 . " hwath them skal til koma ändelika (extremo tempore) " MB 1: 416 . " the skulo sighara asyrie land, oc ödha hebreisca män, oc andelika skulo oc the fordärwas " ib 417 . " ey thörwa the wänta sik ändelika himerike " ib 409 . ib 347, 348 . " hwar skal tha ändelika j döden stiälpa " PM XXVII . " han senkar äkke vtan kombir ändelica " Bo 113 ; " jfr 6. hafwer thu ändelika stadh huxat thik ther vm at tro a mina gudha " Bil 903 . ","3) afgjordt, för alltid. jordhin skal aldre mz köp eller salw bort ganga ändelika (in perpetum) fra sinom herra MB 1: 373 . " at i akten . . . ryma ändelika vndan idhrom rättom herra til wara owina " ib 299 . " at wi skulom ley magha wänta, at gudh war honum ändelika wredher " ib 435 . ","4) i grund, alldeles thz (ɔ: templens faabur) ändeliga at skinna MB 2 . 287. - i förbindelsen ändelika vist. är kunungr orättr, tå är thz ändelika wist, at hans il ok odygdhelike åthäue ofräghda ey åtenast han ok hans rike, vtan ok hans barn ok barna barn KS 49 (125, 53) ; jfr 5, 6. Ber 272 . ","5) afgjordt, bestämdt, oåterkalleligt. hafwir thu ändelika stadhgat mz thik ath thu skalt engaledh hedhra wara gudha ST 108 . - bestämdt, ändtligen, nödvändigt, ovilkorligen. wi wilium endelichä at war stadhue . . . halldes SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, afskr.), 567 ( 1346). en wilde ändelika dräpa sin owin KL 33 . " lät them vndirstanda at han ändelica ville at the skullo ga til skips vtan han " Bo 91 . " iak vil här in rät ändelik " Iv 4120 . KL 34 . Lg 637 . MB 2: 130 . Iv 552 . Al 10232, 10360 . RK 2: 1199, 1379, 1865, 3: 3776 . " gunnar konung mener ändeligha ffara feredh " Di 239 . " at the affskorne rydzer ändelige ffulacthendis äre offörtöffret thenne ägnen skadhelige bsöke scole " FM 524 (1511); jfr 6. tha fik han see ena bro owir hulka han sculde ändelica ganga Pa 19 . " thu skalt ändelica grata mz honom " Bo 166 . skal jag ändelika swa snart fara tässe lustelika wärldh Su 234 . " ij skulin endalika her gladhi vara " Fl (Cod. B, C) 594. iak skal lhär nu ändelika Iv 4111 . iak hafuer lofuath a mina tro thz iak skal ändelika göra swo ib 2920 . " skalt thu oc ändelica fasta. tha skalt thu sompninn längia " Bir 4: 129 . " gudh fadhir ville at han skulle ändelica döö " Bo 184 . " män thz skal wara endelika almoghans tarf at haua kunung enwaldugan . . . tå spiria wise män . . . hvat thet är mera almoghans tarf at haua kunung äpte byrd älla weli amoghans " KS 9 (22, 10) . ib 65 (160, 71), 71 (175, 78). Bo 167 . GS 28 (1375, orig.) . IV 3692, 4432. Al 3717 . ST 16 . varo mange fafänge tima for the godha gerninga oc j bland thom hulke ändelica ägha vpfyllas (vacua tempora, quæ necesse est, ut omnia pmpentatur) Bir 2: 203 . hafdhe tha längre standith the striidh tha matte iak ändelika dö Iv 5187 . " thu wardher endelika pino thola, ellir gudhum offra " Bil 535 . " äru nakor thing görande j stegherhuseno ändelika aff wärldz folke, tha waria ther när en ällir twa aff focariis " Bir 4: 100 . VKR 3 . sigher han nee, som waldher wardher böthe gildeno !UDDA_TECKEN? (1/2) mark peninga . . . oc wara (för ware) endeliga aldherman i andra aareno nesth efftherkomende SGGK 103 . kungör iak . . . honum at ändelica är gudz vili at han skal rasklica koma til rom Bir 2: 251 . Al 7792 . - iu ändelika se iu 5. ","6) visserligen, för visso. ändelika (utique) är thänne mannin mandrapare KL 175 . ib 202 . " tilbör idhir ändelica glädhias mz os " Gr 315 . " swa forma ändelica (utique) gömarin . . . at bortälta thom som vihdirfresta at garua vndi grundualin " Bir 3: 242 . " thänne konungn forethänkir diäfwlsins thiänsito man at ophöghia ok girnas at lydha honum hulkit som ändelica är andelikin blygdh ib 338. " ib 4: 4 . " vitandis at swa som vi kunnoghe vardhum mannum om ordh älla giärninga. swa ändelika (nimirum) kunnoghoms oc vi vigriplaka (för- leka) andanom om thankana " Ber 268 . " om swa är, som oc ändeleka är " Su 187 . " vm the hafdhin latit af sinne islko. ändelika (utigque) hafdhe iak gifwit ok fulkomnadh thz godha som iak lofwadhe " Bir 1: 298 . " vm thu viste ok kände thina dagha ändelika gräte thu " ib 385 . ib 3 . 441. vtan enna handa nadha smörilse ok andelikin glädhi hafdhe warit ingutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas ok forgangit j fyrtighi dagha äruodhe ib 1: 308 . - i svar: visserligen; jo visserligen. hwat skal gestin göra. tha han är bort kördhir . . . ändelika äghar han sighia them han bort älte min vin mädhan thu vilt ey taka mik j thit hws tha skal iak ganga til nakon annan Bir 1: 158 . ib 229 . " thu mat spyria hwat thz är at hafwa ckara syn ok öghon ändelika then seer liwslika hulkin som hawir gudhelika snille mz gudhlikom kärlek " ib 225 . ib 118 . " brdudhin swarade min frw . . . wansamlika finnas män, som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn . . . hwilke ather gudz modher swarade, ändelika skulu the komma som mins sons ordh skulu anama mz allom sötma " ib 4: 70 . o min söta fru sät the brazena j mit bryst jomfrvn sagdhe jak skal ändelika göra thz ib 1: 190 . hwat ey hafdhe iak format siälfwir at dräpa han. älla hwat ey formatte iak nidhri sänkia han j enom punct. ändelika formatte iak thz (utique possem) vtan iak thol han ok städhir for andra manna kännedom Bir 1: 98 . ib 88 . " vm thw köpe thinom son kiortel mz thins thiänara päningom huat ey vare kiortelin rättelica hans som pänningana atte ändelica varw swa ib 2: 32. lib 1: 242. skdodhin himilsins fughla . . . huat ey ären j mera värdhe än the ändelica meer " MP 1: 290 . - dock visserligen, dock i alla händelser, ju dock. bllamannin suaradhe . . . thy äru hans synde här opinbaradh när gudhelike rätuiso at han fik aldre än jdhrugha aff gudhelicom kärlek fore sina stora syndir som han hawir giort riddarin suaradhe han trodhe ändelica oc hopadhis (ipse utique speravit et credidit) at faa sannan idrugha för dödhin Bir 2: 12 . - iu ändelika, jo visserligen. Gr 295 . Bir 1: 66, 2: 150 . Se iu 9. ","7) verkligen? ingelundh kunnendis anned fforstaa, vtan swa endelighe j sanningen är FM 524 ( 1511) . Jfr 6. - Jfr oändelika."],"e":["endelica . ","lendelicha VKR 3 . ","endelichä SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ändeligha Di 239 ; RK 3: 3776 . ","ändeliga MB 2: 130, 287 ; Lg 637 . ","endeliga SGGK 103 . ","ändelige FM 524 ( 1511) . ","endelighe ib. " endelige " BSH 5: 523 ( 1513) . ","ändeleka Bu 414 ; Su 187 . ","endalika Fl (Cod. B, C) 594. endaligha RK 2: 1379, 1865 . ändelik (i rimsl.) Iv 4120 . ","ändlika GS 28 (1375, orig.), "]},{"a":"ändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) slutlig, som varar till slutet. han wille ey, at iwdha skullo hawa ändelika tröst a moyse MB 1: 409 . ","2) slutlig, definitiv. " morghen skal iak sighia idher ändelik antzwar " MB 1: 413 . saa snarth wij ffaa noger endeligh swar HSH 19: 142 ( 1506) . ib 145 ( 1506) . ","3) afgjord, fasfstställd, bestämd wi wsle oc aldra wslastw swa pinoms oc sörgiom aff thz äwerdelika wee, at kwnne nakor tänkia oppa nakon ändha, än tho at aldrigh swa langan, om han togh ändelikin waare (quaslimque terminus excogitatus dummodo finiuts), at thz waare os en stoor hugnadher Su 133 . ","4) snabbt satt i gång, raskt expedirad? thz giorde kesaren snarligan och ändade thz mz ändeligom bodskap och breuom Prosadikter (Sju vise mäst., C) 222. - Jfr ändeliker."],"e":["ende- . ","-likin . ","-ligh . -ligin: ligith HSH 19: 145 (1506)),"]},{"a":"ändeliker","b":"av","c":"adj.","d":["2) slutlig, som avser el. syftar på slutet. the thing som äre mang aff sik, the hawa en ändelik skäl oc skuld . . . fore thy at byghning är ändelik skäl oc skuld alzskyns smidhis som ther thiäna til. Swa är oc om wars herra budhordh ändelik skäl oc skuld . . . thy at hon ma mangom lundom brytas oc spillas oc hawa tho en ändelik skäl oc skuld som lnw war saght MB 1: 456 . ","2) slutgiltig. " hafwer giort eth wenlighit ok ändelight arfschifte " KTb 55 ( 1426) . opresa almoghen . . til wadha, mordh oc eth endelicht fordarff Reuterdahl Kyrkohist III: 2, s. 534 (1436). är och nyttogt atij ändelige sa bestellet ath the bergxmän pa Copperbergit jcke dobble GPM 2: 11 ( 1504) . tha iach ändälighet skulla ananmä thessa nöklä waar swaa for ordhet oss emellän ib 2: 330 ( 1509) . - Jfr oändeliker."],"e":[]},{"a":"ändelikhet","b":"","c":"","d":[" , se oändelikhet."],"e":[]},{"a":"ändilanger","b":"av","c":"adj.","d":[" ÊL. - n. adv. från den ene änden till den andre, ändalångs, på längden, långs efter. hanf or badhe twärth ok ändelancht gynomthera her Di 216 . hagen . . . girode en wägh twärth ok ändelmancht j gynom thera här ib 256 . " tak i [1] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twärt ok ände lankt " LB 3: 199 . Jfr ändalanger, ändlanger."],"e":[]},{"a":"ändilse","b":"","c":"","d":[" s. slut. Sannelika äptir gudz äwärdhelikhetz opbörian ok ändilse (finem), hwilkin är fore qall thing SpV 223 ."],"e":[]},{"a":"änding","b":"nn","c":"","d":["Jfr lands änding."],"e":[]},{"a":"ändlanger","b":"","c":"","d":[],"e":["än- VGL IV 10), L. Jfr ändalanger, ändilanger."]},{"a":"ändogher","b":"nn","c":"","d":["1) slutlig, definitiv. " naar han hafuir . . faangit vm the ärinde tha äru eet änducht swar " VKR 33 . med swadane enigh . . . swa som oss athnögde HSH 24: 123 ( 1518) . ","2) = ändeliker 4? konungen . . . loth ändogh bref mz sit insigle til mästarana skriua Prosadikter (Sju vise mäst., C) 225."],"e":["änducht VKR 33 . ","endigh HSH 24: 123 ( 1518) ), "]},{"a":"ändogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) slutlig, avgjord, bestämd. Än han fik engin ändogh swar aff gudhi, som han astundadhe SkrtUppb 415 . jak . . . hafuer giort ena ändugha oc stadhuga sämio . . meth . . priarenom oc brödhrom af sancti Olafs klostre i Scara SD NS 2: 293 (1410). ","2) duglig, duktig, verksam. Actiuus ändoger GU C 20 s. 7 . Effiax fultaga ok ändoger . . . jnefficax vanskeligin ok oändoger ib 209 . procinctus idest expediens et armatus ändoger ok wäl väkinter ib 487 . - Jfr oändogher."],"e":[]},{"a":"ändoghet","b":"nn","c":"","d":["besked, svar. " iomffrun . . . gaff konungenom clarasta ändoghet oppa hans wilia oc begärilse " Lg 3: 310 ."],"e":[]},{"a":"äng","b":"nn","c":"","d":["äng. " nr han gik vt a angena at rökta sin häst " Bir 1: 221 . " then som hawir käran häst spar ey sinne väluxsto äng at hästin skuli ther födhas ib 3: 223. kom han ther näst wt oppa ena fagra oc gröna äng oppa the änginne ther vaxaste alla handa blomsther oc yrtir " Pa 20 . " maricius ok ans cumpana . . . satto sin tiald . . . a vänsasto ängh viþ roduum älf " Bo 508 . " thär (i Värend) war mykit got, swa som . . . akir ok väna änghia ok thiokke skogha " Bil 884 . ib 845 . vm söta ängia MP 1: 333 . " thz är onth köra swarth swin owir swidhan ängia " GO 968 . torsten smidh . . . kördhe heem aff ängena eth laass höö Lg 3: 379 . " i ängiom ok öjom " KS 60 (150, 66) . i änggiwm SD NS 2: 90 ( 1409), se under ängiabol. vm ena eng ok een deel i thera aker ib 115 ( 1409) . " kännis jak . . . haffwa salth ena mina ängh aff i!UDDA_TECKEN? skat laass, som liggher vppa ledzala i niirmenranta . . . her andrs ärlandzson " ib 605 (1413, gammal afskr.). kerde thomas möllare pa her gerlagh vm xx lass ängh ib 1: 398 (1405, gammal afskr.). kännis jäk mik hava latet . . . jönise ärnolfsson aastta las äng j öiaängiom . . . fore eet halft pund copar, met swa skiälum, at swa mykit swm briste j ängiomän, swa mykit skal brist j coparenom DD 3: 6 (1364, afskr.) . " sex teger ängh " ib 215 ( 1483) . " eth stykke äng ib. 1 stykke ängh liggiandis widh hastabro . . . hwilkit stykke ängh ligger i III raar " FH 4: 37 ( 1454) . II stycke äng ib 38 ( 1454) . ib 40 ( 1454) . " jak wnner thöm . . . ena ängh liggiandis j twem styckiom . . hwilkin ängh som liger wndher kiriola by, ffore ena ängh som ok ligger i twem styckiom, huilkom som liggher wndher kailaby " ib 3: 22 ( 1442) . ib 23 ( 1442), 25 ( 1442). mit goz i romvndälef . . . mäþ allu þy þer til ligger, aker ok äng, skogh ok al annor tillyþände SD 6: 149 ( 1349) . ib NS 1: 170 ( 1402), 370 ( 1404), 389 ( 1404). - i ortnamn. pratum quod dicitur stenungæ eng SD 1: 566 ( 1279) . " pratum quod dici tur bildæsteens æng " ib 4: 168 ( 1330) . " in prato dicto litloæng " ib 5: 290 (1344, nyare afskr.). iui hiorþbärgs ängh ib 662 ( 1347) . in førisengh ib 2: 621 ( 1310) . - Jfr blomster-, byaköpe-, ladhu-, panta-, rosen-, skogh-, staräng, äfvensom änge, änger. "],"e":["ääng SmålL 3: pr. eng. eingh SD NS 1: 389 ( 1404). änghn ib 370 ( 1404) . " egn " SML Kk: 2: pr-, J 13: pr., 14. 4. pl. -iar. dat. -ium. -iom), ","ängiabol","-bool )","ängia butn","engebotn )","ängia byte","engebyte DD 3: 225 ( 1488)), ","ängia dela","engie- )","ängia fiälder","änghefyälder )","ängia garþer , ","ängia giäld","-giald )","ängia humper","-homper )","ängia laþa , ","änghialaghi , ","ängia lykkia","ängia skipte , ","ängia slätter","enge- )","ängia stykke","ängia tegher"]},{"a":"äng","b":"nn","c":"","d":[],"e":["*ängia blomster","ängla bol (bole, boligh) n. jak haffuer ingen engelogh til lmyn gardh . . . her Stens breff . . . som han gaff mik . . . paa en gardh, som är Höghassa, til engebole BSH 5: 24 ( 1504) . ","*ängia del","ängia fiälder m. ängsmark som icke tillhör någon enskild li byn. en vrfiäld, som är en ängiafiäll i Danmarka sokn liggiandis SD NS 3: 536 ( 1420) . Jngwar . . . talede til Erik j Bodum om eet ängefyäl GPM 2: 432 ( 1492) . RP 2: 186 ( 1390) . ","*ängia flat","ängia gardher m.L. gärdesgård omkring en ägn. kastade en roo ok flytte ängis gaardhen paa samfelde jordh Svartb 524 ( 1477) . ","*ängia haghi","ängia humper m. från byns övriga ägor avskilt liggande äng. 2 ängihwmpa, som slaass wppa 1 lass hö om aarit VKJ 39 . Item liggia til Stora gardhin i Sighwalstadhum 3 änghiahompa i Hoornstaffwis ängh ib 41 ( 1447) . 3 änghia humpa, som wppa slas 2 las höö wm aridh ib 273 ( 1447) . ","*ängiaköp","*ängla land","*ängia legha","*ängia pänningar","ängia skipte n. ängsskifte, ängslott, avskiftad del av äng. at wij hafwom . . . sålt . . . wåra ängia skipta, som kallas östersta Skällenäss och middelsta Nääs Trolles Jb Bil 207 (1481, nyare avskrift) . ","ängia tegher m. ängsteg. tha kärdhis oppa en ängia teegh NMU 1: l04 (1425). Thär tiil liggher en ängiategher vppa Hwenenne VKJ 138 . ","*ängia thrätta"]},{"a":"äng","b":"nn","c":"","d":["äng. Västsvenskt-norskt; jfr J. Fritzner, Ordbog 1 (1886), art. eng n. eth engh j Iärsö som kallas Kioppe dykke vppa Holmen . . . Jtem haffuer ok iak nämpth dandemen, ther til som skatthet thet for:de engh for peningh DN 14: 194 (1512). DD 1: 36 ( 1367) , 176 (1501). - Jfr änge n."],"e":[]},{"a":"änga väghna","b":"","c":"","d":[" , se under väghna 1."],"e":[]},{"a":"ängaledhis","b":"ab","c":"adv.","d":["ingalunda, på intet vis, icke alls. han gat ängaledhis hwilo haft Gr 283 . Bimen är yrthin widhertorfftogh, engaledhis, wthan hällir blomstridh SpV 24 . mörkren begripa ällir taka engaledhis tik ib 475 . (du skall) lata them engaledhis dwälias när thik SkrtUppb 26 . Jngaledis, vthan the twa syna händher j syndoga mandzsens blodhe SvKyrkobr 202 . " tha skal confessor . . . läggia them (dem som icke är nöjda med valet) ffore at innan thre dagha näst effthirkomande skula the frambära oc lata höra hwat thät är som the haffua mote thy walino . . . oc sidhan engoledhis tilstedhias " Småst på Fsv 2: 92 . Jtem städhi ekke abbatissan trätto oc delo oc engoledis styrke them ib 2: 212 . " en iak ville engeledhis latha mik fra hans eghin rät Arvstv (1461) 49. bekennes wi med Gudh . . . ath wi thet thaa ingen lees kunne forstaa . . . huafore är saa dana lyngn och squaller ingen ledes troenne " HT 38: 121 (153?)."],"e":["ingaledhis )"]},{"a":"ängaleþ","b":"","c":"","d":[" , se leþ."],"e":[]},{"a":"ängaleþis","b":"ab","c":"adv.","d":["på intet sätt, ingalunda. hänne syntes sik vara sua fägna liuseno at hon wilde ägoleþes þät frans ik lata Bu 12 . " diäfwlin wilde engaledhis sighia thz " KL 45 . " mange badho han . . . spara hanum for gudz sculd ok han wilde engaledhis " ib 33 . tha ville han ängaledhis vända j gen vtan han vilde io ändelica fara the resona fram Pa 16 . gudh wil hawa godhgerninga rena, oc ängeledhis blandadha mz ondzskaps söör MB 1: 276 . " mz ther ängaledhis sighias mey gen " ib 34 . " thordhe asnen änga ledhis fram ga " ib 413 . " thetta laat enga ledhes " BSH 1: 143 ( 1373) . at thu . . . ingaledis röris äller giffwis widh dröffwilsenna böliom Su 135 . een kiortil . . . swa sidhan at han taki mot oppa skinnbenith oc engo ledhis lengir VKR 11 . " ängalehis skalt lthu fa hymerikis rike " Bir 1: 86 . " engaledhes äro the (mynten) like warom päningom " Lg 440 . KL 15, 369 . Bo 102, 167 . MB 1: l66, 434. MP 1: 351, 5: 28, 81 . Bir 5: 97, 103, 134 . Va 34, 39, 42 . SO 28 . LB 3: 41 . Lg 334 . LfK 84 . MB 2: 65, 237 . Di 58, 117, 161 . RK 2: 791, 8998, 3: 2500 . Gers Frest 57 . - i svar. thänkir thu at thu äst nw sloppin w varom handom, ängaledhis, thu scalt nw först här näst böria til at pinas Pa 16 . " hwat ey munde tholkit offir mädhan thz var swa litit vanwyrdhas älla forsmas. ängaledhis " Bo 9 . ib 3 . Bir 2: l140, 3: 227. thu thror at all the nadh iak hadhe aff gudhi, war mik giffwin wtan ärffwode. lney engaledis Lg 818 ."],"e":["enga- . ","engha- StadsL R: 34: pr. i var. änge- MB 1: 34, 166, 276, 434 . enge. Va 34, 39, 42 ; RK 2: 791 . ","engo- KL 15 ; Bir 5: 134 ; VKR II . engho MP 1: 351 . ","ägo- Bu 12 . ","inga- Su 135 ; RK 3: 2500 . ","jnga- MB 2: 65, 237 ; LfK 84 . ","ingha- MP 5: 28, 81 ; SO 28 . ","inge RK 2: 8988 . ynghGers Fresdt 57. -leþes Bu 12 . ","-ledhes BSH 1: 143 ( 1373); LfK 84 ; Lg 334, 440 . ","-ledes RK 2: 791, 8998 . - leedes ib 3: 2500 . ","-lädhis KL 15 . ","-ledz Va 34, 39, 42 ; SO 28), "]},{"a":"ängalund","b":"","c":"","d":[" , se lund."],"e":[]},{"a":"ängalunda","b":"ab","c":"adv.","d":["ingalunda, på intet sätt, icke alls. Hon haffde thet jngalwndan forskillad Troj 275 . " oss stod thet engelunde til görende " Reuterdahl Kyrkohist III: 2, s. 545 (1471?). Taa äre wii alle nw här swa til lens wordne, ad wii paa kronennis wegne swadant här epter enginlunde tilstedhie wele Uppspriv 18 ( 1491) . Tha sade borgamestarene: Wil lthu jngalunda halle lydnen? STb 3: 313 (1496). her Niclis ville jngelunde vtan strax iij mark peninga ib 4: 130 ( 1506) . hwat the gode men ther offuersende ware hanom och jomfru Birgitte hade lagt, sacht ok formydhlat i mellen vylde han ingen lunda aff gaa SJ 2: 243 ( 1504) ."],"e":["ingalunda )"]},{"a":"ängalunda","b":"ab","c":"adv.","d":["på intet sätt; ingalunda. hon kunde thz engelunda aff bidhiä Va 28 . " thaa schall lthz engelunda rantzakes vtan thwa aff radit äro ther offuer " SO 1145 . " böte i embetet eth pundh wax . . . jngalunda stadzins [reth] forsumet ib. ingalwnde iag thz samtyckia vill " RK 3: (sista forts.) 4910 . BSH 5: 173 ( 1507) . FM 351 (1507), 424 (1509), 451 (1510). RK 3: 2129, (sista forts.) 4673. HSH 24: 76 ( 1516) , 87."],"e":["enge- Va 8 ; SO 114 . ","inga- RK 3: 2129 . ","jnga- SO 114 . ","linge- BSH 5: 173 ( 1507) ; HSH 24: 76 ( 1516) , 87. jnge- FM 324 ( 1507) . ingen ib 451 ( 1510) . ","ing- ib 424 ( 1509) . ","lwnde RK 3: (sista forts.) 4673, 4910; FM 324 (1507), 424 (1509). -lundhe BSH 5: 173 ( 1507) , på två st.). -lwndhe ib 451 (1510); HSH 24: 76 ( 1516) , 87),"]},{"a":"ängalundis","b":"ab","c":"adv.","d":[" = ängalunda. tha erik kunde thz engelundis ända RK 2: 2996 ."],"e":["enge- )"]},{"a":"ängalundom","b":"ab","c":"adv.","d":[" = ängalunda. BSH 5: 185 ( 1507) ."],"e":["ingelwndom )"]},{"a":"ängastads","b":"","c":"","d":[" , se änginstads."],"e":[]},{"a":"änge","b":"nn","c":"","d":[" L: äng, (vidsträckt) ängsmark. (Angående försäljning av en äng som ger 8 lass hö) aatta las äng i Öriaängiom (I Husby sn, Dalarne) . .. jäk eeghnar thätta sama änget förnämpdom Jönise ok hans arwm SD 8: 488 ( 1364) . " eeth änge liggiandes mellom aakers manna änge oc wikä ängit " JämtlDipl 295 ( 1448) . " eeth enge liggiandis sunnan aana j Trusawiik " JämtlDipl 275 ( 1444) . sworo ffullan bokar eedh ath thet sama enge tha haffde Steens ffadhorbordher wtsät til panta och til aaterlösnar ib 275 . " alt thet som ther aater aat ligger och enge haffde warit vp moot myrena " ib 297 ( 1448) . " eeth änge liggiandes mällom aakers manna änge oc Wikä ängit " ib 295 ( 1448) . " thet sama engit ib 300 (1449). thet iach saalt haffuer skälicom manne Biörne Rodgeersoni eeth enge som är ffaghra strand ffore atta swenska mark ib. - Västsvenskt (och gotländkst); UL V 2: 6 not 28. Jfr äng n. ""],"e":[]},{"a":"änge","b":"nn","c":"","d":["andtäppa, astma. " hwlyrth . . . hon dughir fore änge (ashmaticis prodest) " LB 3: 118 . " criminum thz är thydzk komin . . . drikkir man thz wiin ällir watn hon syndz i, thå lösir thz ängit (orthopnoicis miram præstare medelam . . . dicunt) ib 149. Jfr brystänge, äfvensom änger, n., ängia, ange och brystang. ""],"e":[]},{"a":"änge","b":"","c":"","d":[" pron. ende, se enge. (Gud) sagde til människiona, tagh min engasta son ok fräls tik mädh honom SkrtUppb 144 ."],"e":[]},{"a":"änge","b":"pn","c":"pron.","d":[" , se enge."],"e":[]},{"a":"änge","b":"nn","c":"","d":["äng. " jäk eeghnar thätta sama änget . . . jönise ok hans arwm " DD 3: 6 (1364, afskr.) . " ath jak haffwer salth . . . päder olsson a raskahijtte eth änge a strandh liggendes " ib 216 (1483. eth enge som kalles säliestigh ib 225 ( 1488). eth enghe som kalles swidie enge ib. Jfr äng, utängi."],"e":["enge . ","enghe )"]},{"a":"änger","b":"nn","c":"","d":[" (små)mask, gnet. Lendex änger som är i madh GU C 20 (hand 2) s. 73. Lendiculus lithen ängher ib."],"e":[]},{"a":"änger","b":"nn","c":"","d":["andtäppa, astma. " pippercommin . . . thz är . . . goth för änger " LB 8: 45 ."],"e":[]},{"a":"änger","b":"nn","c":"","d":["mask, småmask. " ängerin findz ther i (d. v. s. i galläpple " LB 3: l96. j rettom tid melta tit korn i malt at tz ey blijffuer för het eller kalt om heta sommeren bliffuer tz fult mz enger MD 427 . lastanna oc syndanna ängra krypa i honom LfK 210 ."],"e":[]},{"a":"änger","b":"nn","c":"","d":[" Jfr pantänger."],"e":[]},{"a":"ängia","b":"vb","c":"v.","d":["tränga, tvigna. K. Cristiern . . . kränkte sin breff moot alle ty loffvet var ängde oss til (påtvang oss) en utlenskan biskop moott alles vore minne oc samtycke HSH 17: 93 (1523?). Se Dahlgrens Glossarium."],"e":["ängde )"]},{"a":"ängia","b":"nn","c":"","d":["andtäppa, astma. hon (ɔ: plantago) duger . . . for ängio (jwat asthmaticos) LB 7: 71 ."],"e":[]},{"a":"ängia","b":"vb","c":"v.","d":["klämma, trycka. " wilthe j ey hwar han (skon) mik enger " MD (S) 243 ."],"e":["enger MD (S) 243),"]},{"a":"ängil","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " johannis ængil " SD 2: 13 ( 1236) . per dominum iohannem, dictum ängill ib 529 (1308, nyare afskr.). [sigillum] fratris jsraelis joans engils ib 66 ( 1228) . - Jfr arkängil. "],"e":["engil RK 1: 1447 . ","änghil Bil 694, 714 . ","ängill SD 2: 529 (1308, nyare afskr.). ängel. dat. ängli Bu 17 . ","ängle ib 24 ; GO 616 ; MB 2: l355. gen. ängils KL 143 . ","engils SD 2: 66 ( 1288) . ","ängels MB 1: 54 . ","änglar ib (Cod. B) 539 . ","änglär VGL IV 16: 1. ängla. änggla Bu 23, 24 . ","engla Bil 539 . ","ägla Bu 23 . ","ängla . ","ägla MB 2: 367 . dat. änglom. änglum Bil 277 . ","hänglum VGL IV 15: 12. gen. ängla MB 1: 36 . ","ängillin KL 154 ; Bo 23, 112, 113, Bir 1: 136, 3: 105, 426, 443, 444, 445, 447, 448 ; MB 2: 245 (på två st.), 357 (på två st.). ängilen ib 343, 357 . ","ängillen Bo 97 ; MB 2: 345 (på tre st.), 346, 357. ängelin Bir 3: 104, 4: (Art) 183; MB 1: 50, 55, 56, 2: 357 . ","engelin Bil 846 . ","ängelen Bu 4, 13 ; MB 2: 357 . ","engelen Bu 133 . ","ängellen ib 13 . ","änglin MB 1: (Cod. B) 532 . dat. änglenum MB 1: 50 . ","änglenom Bir 1: 35 ; MB 1: 54, 2: 335, 336, 337, 338 . ","ängilsins Bo 98 ; Bir 1: 137, 3: 446, 447 . ","ängilsens MB 2: 345, 349, 368 . ","ängelsins ib 1: 50, 54 (på två st.). ängelins ib 2: 367 . ","lnom . ","änglane MB 1: 36, 155 ; Bo 49 ; Bir 1: 136, 377; MP 1: 24 . ","änglanar MB 1: (Cod. B) 539 . ack. änglana ib (Cod. A) 54 . ","änglomen ib 56 . ","änglomin Bir 4: (Dikt) 245. gen. änglanna ib 1: 73, 4: (Dikt) 229, 269), ","ängla brödh , ","ängla kor","-koor )","ängla liknilse , ","ängla liverne","ängal lof , ","ängla moghe , ","änga sanger","engla- )","ängla skari","engla- )","ängla sol , ","ängla ämbite","-bete )"]},{"a":"ängil","b":"nn","c":"","d":["ängel. (Roland) bad tha gudh sände sigh ängil sin Gabrielem KarlM (El) 97 (sin engil Gabrielem Ver) aa hwariom pelare ellir stolpe stod eth belethe fagordt som ängeld Troj 187 . om Christus hafde taghit pa sik englanna naturam aff enom engele, tha hafe han ok lthen ena engelen aterlöst SvKyrkobr 132 . " fore thy at ngelenom ey tilborde aterlösningen " ib 149 . Hafuer hwar menniskiä sin engel som hona scal gömä. Ey eens (ej endast) hwar menniskiä hafuer sin engell, Vthan jemuel hwart rike . . . hwart closter hafua syna besynnerliga engla sik til gömärä . . . huar een siel . . . antvordas hon aff gudhi enom besynnerlige engele som hona scal gömä . . . Hwat kan tha then egelen kungöra thet the ey see ok vitha . . . Stoor glädhi är allom lhelgom en glomb ouer hwan een syndäre görende räthä syndä bädringh ib 202 . Thil gudz hälgha ängila bidhi siwkir swa: Iak bidher idher alla hälgasta gudz ängla . . . ath hon medh idher hälghom änglom glädhes ib 267 . SvB 353 . Än hwru nyttogh oc gudhi täkkelighen ängilsens helsa är . . . thu skalt wetha, at ängilsens helsa haffwer altidh waridh hallen j största wörningh JMPs 486. Här loffuer man oc bidher siin ängil . . . thu min käristä härre gudz änghil . . . nw bidher jac tik min älskäliken gudz ängel SVB 357. "],"e":["ängla brödh n. änglars bröd. manna, thet är ängla brödh aa wart maal Mecht 113 . " mannen aat ängla bröd . . . änglana hördes oc siwnga " ib 234 . ","*ängla gerarcia","ängla kor m. änglakör, änglaskara. Thänna dyra stenen jaspis . . är . . . ämwäl dyrare än alla ix ängla chora natwr JMPs 537. ","*ängla like","ängla liverne n. änglalevnad. Oc alle hörande Josaphatz ängla lifurene . . . vndradho the storlika Prosadikter 107 . Alle lgudz ängla, the gladdos aff tik, fför thy thu haffdhe ängla liffuerne här j iordherike SvB 345 . ","ängla skari m. änglaskara. Frögdhins nw alle the ängla skara j hymerike, frögdhens enkannelika the höggxto änglane . . . Oc alle ängla läthi nw höra sin lywdh SvKyrkobr 315 . - Jfr mädhängil."]},{"a":"ängilse","b":"","c":"","d":[" , se ängililse."],"e":[]},{"a":"ängilsker","b":"av","c":"adj.","d":["änglalik, se änglisker."],"e":["ängelsker )"]},{"a":"ängilsker","b":"","c":"","d":[" dj. engelsk, se ängilsker."],"e":["ängelsker )"]},{"a":"ängilsliker","b":"av","c":"adj.","d":["änglalik. Thänne psaltaren . . . är oc liker liffsens oc wisdomsens trä, mädh el ängilsligha ffruchter JMPs 454."],"e":[]},{"a":"ängin","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"ängin","b":"pn","c":"pron.","d":[" L.","1) någon, npgon som helst. efter föregående negation, vanl. aldrigh. thu skalt enkte okir taka aff engom man ST 491 . iak gäther ey soffwith ingha nath Lg 3: 128 . " thu wil enkte ängom känna " Al 5977 . " aldre föddis änkte barn, än ey ware nakar wäxen man för som fadher matte wara " MB 1: 93 . " the wärldin som os haffwer warith vndr giffwin . . . sände os aldre änghin tholkin dödhan " ib 2: 404 . han skadär aldrik engin man mer Va 13 . han (ɔ: kärlekxsens lughi) bran swa hetelika i mik, at aldrigh enghen törstogher astundhar swa til klarasta watu källo, ällar aldrigh nakor liggiandhe för dödhenom kunne swa hetelika stwndha helsona oc liffwet . . . som iak . . . törstadhe . . .at frälsa wsla syndhara Su 38 . " j then tima war aldre engen sadann man föd " Di 12 . " thil thenne dagh war aldregh inghen saa diärff ath förtala honu för sin aldherdom " ib 266 . far tith mz mangan eller ffaa aller komber enghen ather til nyffliunga landh ib 238 . " aldre sa ängin thera lik " Fr 2990 . " them kunne aldre ängin winna " Al 981 . thz sc al oc aldrey engin (ändradt till nogor) forefara oss nakan tiidh mere moth jdher wara RK 2: 5360 . Al 9, 1386, 1436, 8004 . VKR 80 . Su 77, 81, 136, 140, 268, 334 . BSH 5: 146 ( 1507) . Gers Frest 13 . Jfr aldrigh. med följande subst. föregånget af þän och efterföjdt af relativsats. her didrik hadhe thz loffuath ath han skuldhe ey koma a inthe thz festh j hwmlwnga landh war för en han kome oppa bärna Di 272 . - i sats inledd af at efter berbet forbiuþa. firi biuþum wir hardlikä. at eingin hämd äller forsaat göris SD 1: 669 (1285, gammal afsrk.) . friþbiuthum (för firibituhum) wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä ib. " gudh forbyudhir at engin skal astunda annars godz " ST 479 . ","2) icke en; icke någon, ingen. a) i adjektiv användning. j þem staþ ma ängen heþen. eigh iuþe ängen cristna tro falsare liua Bu 190 . må ängin kunungr wäl styra land och amogha, vtan han se vitur KS 28 (71, 30) . " at han äller þe efte varn döþ ängum manni i väräldinni swari . . . vtan varom exequtoribus " SD 5: 567 ( 1346) . " ingen man tror, hurw han skrepper " BSH 5: 116 ( 1506) . " her är inghen häredzhöffdinge " ib 183 ( 1507) . " at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta " Bu 10 . " engin kälda eller watn war i ödhemarkinne " MB 1: 98 . " thz vatn var diwp mz ströma swa, at ther matte vara ängin bro " Fl 724 . " sidhan thässe plagha kom, tha dugdhe ängin läkedomber, " MB 1: 299 . " tik wardher enghin vpstandilse til äwigt liff " ib 2: 299 . " tik wardher enghin vpstandisle til äwigt liff " ib 2: 299 . " är änkte thing swa mäkitght, at thz for ma mena gudz wilia " ib 1: 344 . " swa at ingin thing skilin thik fran hans älskogha " Ber 148 . " for ängin thing, mädh ängom thingom, se under þing 2. swa at thöm enkte argt . . . henda skal bSH 1: 132 ( 1371). nödoghom hiälpir änkte got " Bo 124 . " siukar far änga hialp af þem mati. han ätar eigh gärna " Bu 186 . " fra första daghän ok tel terz tima var hon stalþlekir (för -leka) enom staþ þiännande a bönom sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe " ib 5 . ängte men giorþe þe pina hanom ib 17y. hwilkin man borto är vm tu aar, ok gjör bynum ängin rät SR 11 . " eyncte barn the saman finge " RK 2: 7373 . engin sculd the til them finna och medh engin eth öffuervinna ib 4286-7. wiliom wi läggia a wart bordh entke wilt Al 6089 . " ängia iordh pläghom wi yrkia . . . ängän oxa tämie til wk . . . ängom fiskom ärom wi a moot ängin diwr willm wi beta änkte wedherwärk wiliom wi leta " ib 6076, 6079, 6082, 6084 . " enkte goz wi mera äghom än som war nödthörfft näppast kräfwer " ib 6066 . gaf han them ängin swar Gr 261 . " jak findir änga dödz sak i hanom " MP 2: 16 . " rigesins fiender ther ingen framgang hafwe hafft " BSH 5: 117 ( 1506) . gudz älskaras gudelikhet skal jnghen ända ällar engha mödho haffwa i sinne gärnigh LfK 36 . " änkte ont finnom wi mz thässom man " KL 168 . " hon fan ther änkte vätta inne " Fl 454 . " iak vil thik änkte vätta säta " Iv 1123 . " ängte vpuäþins ordh annat " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wm jak oc jnthe annat kärlekx tekn kwnne hanom göra Su 284 . " len bure af barchinona . . . pilagrimbar sancti iacobi. bedes änga bön af hanom. vtan ena. at han aldre varþe þässa hems fange sinna ouina " Bu 175 . sät ängi vrsäkt, vtan tu fullelika förstånde sannind, ok af huat wilia huatna giort är KS 26 (66, 28) . the sökia enkxsins anz liff vtan thit ST 244 . änga handa wärlz lost Al 7072 . SR 11, 29 . " fore änga creatwr laghde gudh swa dyran köst wt, som fore mannen " MB 1: 75 . " han mälte til ängin man eet ordh " Iv 2064 . hon viste at ii hiorþenne varo änge ygsn Bu 167 . stridhen moth jnghom hedhningom för än wi j gän kommom MB 2: 233 . - ängin staþ, på intet ställe, ingenstädes, se staþer 7; jfr änginstands. - änga ledh, på intet sätt, ingalunda, se leþ 2; jfr ängaleþis. - änga lund, ängom lundom, på intet sätt, ingalunda, se lund 2; jfr ängalunda, ängalundis, ängalundom. - med undeförstådt subst. thän kan best widh wandan som ängin hawir GO 774 . then (själ) som hawir mykyn kärlekin är stor. ok thön som hawir litlan är liten. haweir hon oc ängin, tha är hon änkte Bo 77 ; " jfr 4. all var goþz . . . med alla goþzänna landbonum . . . oc allom tillaghum. fyärrän äller när byggiandum, ängom vndantaknom " SD 5: 562 ( 1346) . bedhis jac hedherlika manna incigle . . . herra homsteens i thorppom oc herra swens inan wi, mädhan jac äntte siälfwer haffwer ib NS 1: 19 ( 1401) . - med följande subst. i best. form. tha war om siidher engin födhan i stadhenom MB 1: 11 . " nw finz enghen dygdhen oc liten ällar enghen hälogheten lfK 145. wtanfore hans herradömis land ffindz enghin stadhin som människor gita ällir kunna j boo " Bir 4: 3 . Bil 87 . Bir 2: 141. MB 1: 53 . " ängen war timen eller stunda ganger oc aldre (för aldra) för än wärdlen wardh " ib 35 . hon hafddhe ängin drykken sik eller sinom sone ib 198 . ther fwnnom wi enghen jnbyggiaran Lg 3: 455 . ib 463 . haffwa the . .. inte jernith, ingen kalen, inghen fisk wtan widh iiii [4] t[unnor] gotnisk fisk BSH 5: 133 ( 1506) . " änkor oc faþerlös barn . . . som ängen hawa hafft wäriänden " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). tholk it trä som grönt hawir löfwit oc faghirt. oc änga fruktina Bo 158, " han . . . fan äng afikonar ib. med följ. subst. föregånget af poss. pron. at han honum enghte sit godz i wialom salt hafdhe " FH 2: 10 (1380, nyare afskr.). - med följ. subst. föregånget af en. ängin en stadh war tha til ij all wärlin . . . ther swa storan rikedom atte Al 3499 . - med följande subst. (el. substaniet nyttjade adj.) föregånget af þän och efterföljdt af relativsats. j thy rikeno scal änkte thz diur gita varit älla lifuat som är etirfult af sik Pa 5 . ängin är the dygdh, änkte thz ärlikt nytterlikt eller losterlikt som han finder ey . . . otalikt i sik siälwon MB ma widh hans klokskap oc natwro mäghin ib 296 . KS 60 (150, 66) . " enom siwkom kropp behagar jngen thän math som honom ganglikin är " MP 4: 248 . " ltill thenna dagh fans inghin then mestherä som waar like war i ordhom eller i bokeleghom konsthom " Lg 3: 115 . b) abs. icke någon, ingen, ingen menniska. änghen gat hanom liknas Bu 24 . " engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan ib 146. sände donicianus han tel lpatmos. ö. som ängen hanom hulpe tel likaman. ok han ängom tel lsiälenna " ib 149 . " ängen skal sik enom nokra guz naþe egna " ib 153 . " havi ängin vald ät klandät " SR 14 . ängin wilde them härbärgha Bil 266 . " kunne ängin finna hans graf oc ängin kunne thz fa vita har han var iordhadher " Pa 4 . " ingin wilde mote nempdene wädhia " SD NS 1: 141 ( 1402). ingen skull wille widh annen kiifue MD 14 . " engen kan gita thz a mik fulfört " RK 1: 2439 . han vare tha . . swa lankt thädhan komin bort thz ängin finge til hans sport Iv 2054 . " ängen ma nöþä þän man som morghengawor scal lgiwä til huru mykit han scal giwä " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). dyurins ängin til at komä þit. vtan þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). engen fik annar böta af hanom. vtan þen för var siukar af hanom Bu 203 . " lii lbiscops hus . . . skal ängen in coma vtan han kunne väl bok " ib 144 . " sagho the ängin vtan ensampran ihesum " Bo 120 . " cristoforus . . . fan ängen þa han iuir com . . . första han atar iui com . . . þa hörþe han samu röst. ok fan ängen for sik häldar än för " Bu 499 . " sighin ängom af thässe syninne " Bo 120 . afhänd ängom thet hans är KS 26 (66, 28) . swa at ängom wordhe nakath affat, thz hans natwra hördhe til MB 1: 101 . " ängom (nemini) ärin ij nakat pliktoghe. vtan at i sulin inbyrdhis älskas " Bo 78 . engom bör wara swa warkundsam som konungen bör MD (S) 210 . " ängxins hiälp wi mot them bedhas " Al 6224 . at han . . . hauer sik för ängom kära KS 30 (75, 32) . " med följande þän och relativsats. ingen then, som förnwmpst och sinne haffuer, vilde giffue sigh till then rese " FM 424 ( 1509) . " ängin är then som han kännir vtan alle mödha han " Bo 182 . " han må koma i margfaldan wådha, vm han hauer ängann then han ledhe " KS 32 (81, 34) . " sagdho enghin thän finna. som thrät kunde visa " Bil 86 . - pl. inga, inga menniskor. attä magho þe warä a baþä siþor som bruþlös kläþe skulu bärä oc nyunde bruþgumin oc ängi flere SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . " änge andre fingo bötar " Bu 15 . enge wardha lottakne thässa lösn vtan godhe män MB 1: 320 c) abs. icke någon, ingen. om personer eller saker tillhörande en viss krets el. grupp. iohannes sagþe þöm tiþande . . . ok baþ ängen grata (bad att ingen skulle gråta) Bu 14 . " jak radhir idhir hawa got hop i idhrom hogh. thy at änksins liff scal fortappas vm thetta sin " KL 174 . " ihesus saghde hwat ey äru tio rensadhe af spitälskonne hwar äru nu tha nio mädhan engin kombir atir at giua gudhi äro vtan thenne vtlänningin " MP 2: 211 . - med gen. part. engin thera mannanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu smaka minsötma ok kost j himerike MP 1: 194 . " ängin vaara matte ther nakar styggilse göra " Bir 3: 264 . ängin wara skalm maght haffua til then andra tala vm thetta fornempda skiffte BYH 1: 246 ( 1443) . " i skulin ihder wakta at ängin idhra gratir tha hon är dödh " Lg 39 ; jr 1. engen thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . hvarn thera (af dygderna9 hauer nokot samband medh andra, suä at ängin thera må vtan andra wara KS 18 (46, 20) . " engxans there qwister blomstadhes " Lg 3: 632 . " änksins idhars lif älla heelbrygdha scal fortappas j thässo sinne Kl 174. waxte iak swa stoor ath iak gik ginom linghens thra sella dör " MP 5: 81 . ingendera (af två). allabrandh . . . hög ath hyllebrandh ok lhan moth honum j ghen ok enghen spardhe then andra Di 273 . ib 19 . d) n. abs. icke något, intet, ingenting. ekke (kan fattas ss adv.) liwer mera epter än thera fadher oc the MB 1: 195 . " äncti är wyssari än döprin oc äncti owissäri än dözens tymi " SD 5: 561 ( 1346) . " fore þik är lingte lönt vtan ald þing äru þik vitnande " Bir 4: (Avt) 177. pröua þin skäl ägte mot hanom Bu 21 . " af þöm rik. som . . . gaf ägkte þöm fatöka . . . ok af þöm fatöka þän rike gaf ängte siukom " ib 153 . " hans härbärges husbonde . . . viste sik ängte tel raþa " ib 171 . jacobus spurdhe them hwi the änkte giordho philteo Bil 164 . han gör enkte vtan forhuxan KS 19 (47, 20) . iak hafdhe änkte at ridha pa Iv 489 . " enkte mz allo wi girnomps meer " Al 6069 . " döwir hörir nakath ok blindhir seer inthä " GO 117 . " mik thykker thz vara ängto likt (Cod. B vnderlikt) " Iv 5242 . " mädh ingho fornaghom vi göra diäflenom huassare sorgha värkä Mp 1: 45. hon for vil at ängu " Bil 270 . " thän älska sniällelika som i engo villis af the helgho tyro renlikhet " MP 2: 210 . kärlekxsens lughi, han bran swa heetelika i mino hiärta. at han wilde mik i engo spara, oc i engho stadde mik at liisa minom kroppe Su 38 . them war badom inte kärre MD 11 . " änkte gat han mera. kärare. sötae. älla nytlicare os atirlätit än sik siäluan " Bo 176 . är eig sanpröuat til oc eingti vtan man iäuar vm þeem SD 1: 669 (1285, gammal afsrk.). alt þät är ifir flöþe, þär til ing sins gömis, vtan til höffärþe Bir 4 . (Avt) 179. änkte hawir thenne man giort som band ella dödh är wärt KL 173 . " lat thik äpter enkte langa hwath thu for ma ekke fanga " Al 4329 . " iak . . . bekennes mik inthe viliä her vti scrifffua . . . hulkit jak ey antigi fynner j vara namkunnogha forfädhranna böker, eller ok sielfuer seet ok hört hafuer aff liffuandes vethnom " Lg 3: 521 . " han hafþe ängte annat bygkt. vtan kirkio " Bu 184 . " är iordh änkte annath än aldra thinga likamlika sör som hmpna krapter hawa wräkith iämpt fra sik " MB 1: 40 . " seer sik eynte annadh fore än dödhin " Gers Ars A 2. wakta at tw giff honum eyknte annath dricka LB 2: 92 ; jfr Rättelser s. 49. - med följande n. af þän och relativsats. änkte är thz til, eller war som han skapadhe ey MB 1: 35 . " enkte thz ther födhis a iordh wiliom wi läggia a wart bordh " Al 6087 . " huxa änkte thet som fåfenkt är . . . ok tala änkte thz sum onyt är " KS 21 (52, 23) . " han scal hawa . . . örsäsaþul, vppgöran hyälm oc full vapn, baþä at likamä oc benom, ängo vndan takno, þy þär en goþer man ma sik med wäriä " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.); jfr e. - i vissa förbindelser med verb och föregånget af prep. i sht i mer el. mindre försvagad el. bildl. betydelse. bliva um änkte, blifva om lintet, uteblifva. ther bleff vaar betalning vm inthe FM 602 (1512-13). - bryta til änkte, tillintetgöra. justina . . . bröt hans krapt til inkte mz kors tekne Lg 447 . - göra til änkte, tillintetgöra, förstöra. al diäfla mönstir som varo i varom rikom äru nidhir slaghin. oc til lenkte giordh Gr 309 . - halda for änkte, hållla el. akta för intet, förakta. sina jamninga holdr han för änkte KS 36 (93, 38) . jak haldir for alz enkte idhra samquämd Gr 261 . " koma til änkte, blifva om intet, blifva utan framgång, misslyckas. theris ondha raadh kom til enkte " MB 2: 259 . - räkna för änkte, räkna för intet, räkna el. akta för betyeselös. lorsakar syndena oc reknar lätta älla for änkte Bir 3: 320 . ib 2: 25 . - vara um änkte, a) vara om intet, vara förbi. ware thet swa ath dyäflane waro twädräktoghe . . . tha ware thera waldh ok makt om jnthe MP 5: 220 . Va 50 . - β) vara förgäfves, vara fruktlös. är hans asrbeyth vm ynthe Gers Frest 5 . " vardha at ängo, blifva till intet, förgå; icke få bestånd, icke blifva besdtåndande wardr åt ängo wåld ok ära hans " KS 16 (40, 17) . " huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom, hans stadhge oc budhskapr försmås ok wardr åt ängo (ordinatio illius mimime constare poterit) " ib 47 (119, 51). - blffva utan frangång, komma på skam. ther klokskapir ok snödho funde wordho aat ängo (evantuerunt orum atustiæ) Bo 159 . - vardha um änkte, blifva om intet, gå under. gör han päningen til sin herra han wärder om linthet tha är honom werra MD (S) 251 . e) n. icke något, intet. med afseende på ett visst område, en viss myckenhet, en viss grupp af ting. alt mit godz j ängia j rydz sokn j ydhre. mz akir oc äng. scogh oc fiskewatn oc allom androm til laaghum. ängo wndantakno BYH 1: 182 ( 1378) . - med gen. part. bödh sancte eric ty folkena anama cristna tro oc binda fridh mz honom oc naar the eynkte thera anama wille tha striidhe han oppa them Lg 3: 346 . BSH 3: 78 ( 1454) . - med preposionsbestämning. eghnte aff howdhgialdeno affsla SD NS 1: 379 ( 1404) . änty af sla i päöninga summunnä ib 484 ( 1405) . " min son henrik skla äghnte aff thesso sino mödherne sälia " ib 678 ( 1407) . ","3) ss attribut till ett subst. i predikativställning angifvande att den bestämning som dett ord uttrycker icke tillägges subjektet: ingen, icke någon, icke han hete ängin bure merä SR 11 . " konungen sa at thz war en man oc enchtit trwll " Di 44 . ämbitzmen bör wisa wara . . . ok wara ingen awndz man at en annar kan swa wel som han MD (S) 287 . " thz war ängen osidher än tha i wärldinne at hawa flere husfrwr " MB 1: 222 . " war thetta enkte vndre, vtan aff natwrinna dygdh " ib 223 . ","4) som ingenting fårmår, oduglig. han öpte siluestrum yfrit ordoghan vara ok kiäpt hardan, ok enghin til nokra gerninga Bil 85 . - n. något odugligt el. värdelöst. hawir hon (själen) . . . ängin (kärlek), tha är hon änkte (nihil). som sancte paual sighir vm iak hawir äkke kärlekin tha är iak enkte Bo 77 ; " jfr 2 d. " MP 5: 7 . - ss skymford. hans broder kallade hon erik alzenkte RK 1: 562 . ","5) icke existerande, obefintlig. n. intet, det icke varande. vetn thz alt vara som engte Ber 278 . " är vändeligh räkning mällan nakth oc alzänkte " MB 1: 35 . " aff altz engo (ex niho) giordhe gudh alt ltokit " ib 2: 301 . - n. änkte, adv. icke, ej, inte. sagho suenen ii bränanda bale. ok eghte brinna Bu 22 . " biscopen sagþe äntke hwem hänna kin ware thäk " Bil 109 . " han tok sik hz änkte til lmysthkkio " Bo 85 . " dura krokane äru ut räkte, þät längsta þe mango, oc äru ingte krokute " Bir 4: (Avt) 178. han tröste suä sinom fastom husum, at han änkte reddes sin almogha KS 30 (76, 32) . " blifua widhe rät fore rikesins radhgifuarom. oc rikesins mannom. them som thätta ärandet ängte vppa ganger " BSH 1: 192 ( 1387) . " at i skulin mik enktet wara amoth " RK 1: 2046 . " thz war konungenom inthet i geen " ib 3873 . " konungh karl gaff erik karlsson harnisk peninge och gull täss häller war han honum inthe hull " ib 3: 1582 . " sweriges almoge hwilkom the wåre aldzss inthet gode " ib (sista forts.) 5000 . " ath the thz bätra ok inkthe for wärra " SO 4 . " radher jac thegh ath kampa enchte ma honum " Di 272 . " han sculle engte skilias fran hänne " Lg 45 . " tha then ädle herren saagh at hans raadh ok mannan kunde jnthe blicka eller veeka hennes harda hiertä " ib 3: 555 . " hwat hon war them sidhen wärre än han tha war hon inkte bätre Pk 239. - Jfr alz 2 under alder. ""],"e":["änghin Bir 5: l28. ängyn VGL I J 13: 4. ängen VML II Ä 7: 2, M 25: 1; SD 5: l479 (1345, nyare afskr.); Bu 72, 144, 146, 149, 153, 177, 190, 203, 395, 519 ; MB 1: l101; Di 75 . ","änghen Bu 24, 2, 130 . enginVGL LIII 71; UplL Kk 3; SML B 8: 3; StadsL Kg 13: 3; Bil 105, 255, 646 ; KS 9 (20, 9) ; MP 1: 289, 2: 211 ; BSH 1: 185 ( 1386), 2: 68 ( 1399); SD NS 1: 8 ( 1401); ST 242, 479 ; MB 2: 241 . ","enghin VGL III 70â Bil 631, 650 ; Bir 4: 3 ; MB 2: 356 . ","engen Bu 146, 203 ; MEG (red. B) 59, 60; EG 64 ; ST 241 ; MD (S) 256 (på tre st.); RK 2: 8868 ; Di 10 ; MB 2: 275 ; Lg 220 . ","enghen MEG (red. A) 55 ; Di 238, 259, 273, 281, 297 ; Su 38 ; Lg 3: 181 . ","engn VGL III 32. enken Di 259 . ","ingin VGL I A 23, II K 72: pr., J 32, Forn 47, Add 6: 3, IV 19: 1; Bjärk 20: pr.; KS 9 (21, 9) ; SD NS 1: 141 ( 1402); EG 64 (på två st.). inghin Lg 3 . 115. ingen MD 14, 316 ; RK 3: 1550 ; BSH 5: 116 ( 1506) ; 146 (1507); FM 424 ( 1509) . ","jngen MP 4: 248 ; Lg 197 ; LfK 216 ; SO 29 ; PM 30 . ","linghen Di 237, 263, 266 ; FH 4: 16 ( 1451); BSH 5: 133 ( 1506) , 183 (1507). jnghen LfK 53 (på två st.). ynghen Gers Frest 55 . ","eingen SD NS 2: 125 ( 1409) . " einghen " MEG (red. A) 55 . ","ejnghen MEG (red. A) 55 (på två st.). eyngen FH 4: 16 ( 1451) . ","eynghen Gers Ars C 1. f. ängin UplL Ä 22: pr.; VML LI M 27, II Ä 17: pr-, MB 1: 53, 147 ; KS 18 (46, 20) ; Bo 76 ; GS 28 (1375, orig.) ; Fl 724 . ","ängen Bu 10 . ","änghen ib 78 . " ängun Upl L Ä 22: pr.; VmL I B 22: pr., 38: 2, 45: 4. ängon " VML II Ä 17: pr-, M 21: pr., B 2: l5, 12: pr., 14: 3, 17: 4, 18: pr., þg 5. engin MB 1: 11, l198, 297; MP 2: 210 . ","enghin GO 212 ; MB 2: 299 . ","engen MP 1: 46 ; VKR 80 ; RK 2: 1814 . ","enghen Di 225 ; LfK 145 . ","jngen LfK 252 ; Gers Frest Inl. ynghen ib 45 . ","eingin SD 1: 669 (1285, gammal afskr., på två st.). eyngen Gers Frest 1 . eynghen ib. ln. (nom., ack.). äkki VGL I A 23. äcke VML II M 30: 10 i var. ekke MB 1: 195 (kanske att fatta ss adv.). ikki VGL I J 2: 1, II J 2, 3, lUtg. 14. iki i bI J 2: 2 (på de fem sistnämda ställena i förbindelse med vätta, vätte); jfr äkke, adv. änke VML II Kr 26: pr. i var., M 430: 10 i var., 31: pr. li var. ängt Bu 145 . ","enkt ST 341 . ","änkti SML B 24: äncti VGL IV 12; UplL KK 7: 7, 14: 3; Bjärk 1: pr.; SD 5: 561 ( 1346) . ","änkte SML þinfa 12: 1; Bil 109, l965, 973; Pa 4, 5, 8 ; KS 21 (52, 23), 76, 83) ; MB 1: 13, 93 ; KL 164, 165, 173 ; Bo 77, 85 ; Bir 3: 385 ; Fl 454 ; Al 6084 . ","äncte VGL II Utg. l14 ivar.; VML LII Kr 6: 6; SD 5: 637 ( 1347) . änktä HelsL J 3, V 15. ängkte Bu 494 ","ängti VGL III 49; VmL I þg 6; HelsL Kk 15: 2. ängte ÖGL Kr 26: 1, Vaþ 32: 3; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 6: 129 ( 1349); Bu 27, 153, 171, 174, 176, 184, 206, 420, 515 ; MB 1: 31 ; BSH 1: 192 ( 1387) . ","änghte Bu 7 . ","ängtä VGL I B 9; BYH 1: 168 ( 1360, nyare afskr.) . ","äghnte SD NS 1: 678 ( 1407). ägnte SML G 6 i var. änti Bjärk 14: 14. änty SD NS 1: 484 ( 1405) . ","äntte ib 19 ( 1401) . ","ägte Bu 5, 19, . 20, 21, 144. äghte ib 27 . " ägkte ib 153. enkti " SML G 5: pr., 6 enkte Bil 87, 650 ; BSH 1: 132 ( 1371); Bo 77, 176 ; Gr 261, 309 ; MB 1: 13, 238 ; KS 19 (47, 20) ; ST 491 ; Al 5948, 5960, 5972, l5977; LfK 129 ; MB 2: 275 ; Di 162 . ","encte ib 157, 252 . ","enckte ib 8 . ","lenchte SD NS 1: 300 ( 1403); RK 2: 1517, 1519 ; Di 72, 74, 76, 86, 90 . ","eknti SML G 6, J 4: 1, 5: pr. 115; SML B 25. engte Bu 526 ; MB 1: 295, 296, 320 ; Lg 45 . ","enghte MP 5: 186 . ","lenghte Bil 85 . ","engta VKR 65 . ","eghnte SD NS 1: 379 ( 1404) . " enti Bjärk 28. enthe " Di 228 . ","entä Lg 3: 95 . ","eghte Bu 8, 22 . ","enchtit Di 44 72, 74, 76 . ","enktet RK 1: 2406, 2228, 2413 . ","enchet Di 10 . ","incti VGL II K 17, 39. inkte Gr (Cod. B) 402 ; Ansg 227 ; PK 239 ; Lg 447 ; SO 4 . ","inkthe ib. " incte " VGL II K 41, 53, 72: pr., 73: pr., Utg. 14 i var. jnkte Bil 650 ; VKR 58 ; LfK 58, 129 . ","ingti VGL II A 12, 24, 32, R 28, Forn 8, 49, Add 2: 4, 4: l5. ingte Bir 4: (Avt) 177, 178, 180, 184. ingthe HSH 24: 152 ( 1518) . ","inte MD 11 ; Di 289 ; BSH 5: 133 ( 1506) ; HSH 24: 153 ( 1518) . ","inthe VGL V 3; RK 1: 201, 3: l1322, 1582; Di 272 ; MD (S) 202, 260, 287; Lg 3: 351 ; BSH 5 . 116 (1506); FM 602 (1512-13). jnte RK 1: (sfgn) s. 176; LfK 29 . ","jnthe Di 252 ; MP 5: 7, l220; MB 2: 276 ; Su 284 . ","inta Lg 3: 75 . ","inthä GO 117 . ","inchtet BSH 4: 188 ( 1495) . ","inthet MD 8 ; RK 1: 3873, 3: (sista forts.). 5000; BSH 5: 161 ( 1507) ; FM 424 ( 1509) . ","intedh BSH 4: 293 ( 1501) . ","ynte Gers Frest 45 . ","ynthe ib 5, 20, 28, 30 . ","einkte Prosadikter (sju vise mäst., B) 179. eintigi SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). eignti VGL III 119. eynkte Lg 3: 364, 379, eyncte BSH 3: 78 ( 1454); RK 2: 5815, 7373 ; Di 213 . ","eynchte ib 213, 243 . ","eynchte ib 46 . ","eyknte LB 2: 92 ; jfr Rättelser s. 49. eynte Gers Ars A 2, C 2. eynthe Gers Frest 13 . ","eynthe Bir 4: 161, ","eykte GO 266 . ","eychte Di 224 . ","ängin VGL I K 22, Form B 11: 1; ÖGL E þs 1: 6; VML II Kg 2: pr.; SR 11 ; Bil 235, 236 ; MB 1: 182, 198, 469 ; KS 25 (61, 27) ; Bo 77, 120 ; Bir 4: (Avt) 178; GO 774 ; Fl 1153 ; Fr 2488 ; Iv 579 ; Al 6044, 6395 . ","änghin MB 2: 404 . ","ängen VML II Kg 7: 6; Bu 14, 150, 168, 499 ; Di 27, 74, 87 . ","ängan KS 32 (81, 34) . ","ängän SR i VAH 25: 286 ; Al 6079 . ","engin Bu 509 ; Ans 223; VKR 33 ; RK 2: 4827 . ","enghin Bil 85, 86 ; KS Fragm. 15. engen PK 241 ; Di 6, 75 ; Lg 3: 463 . " enghen ib 455; " Di 259, 263, 280, 297 . ","jnghin MP 5: 7, 158 . ","ingen MD (S) 287 ; RK 3: 1278, 1337 ; BSH 5: 117 ( 1506) , 133 (1506). jnggen LfK 87 . ","inghn BSH 5: 116 ( 1506) . 133 (1506). jnggen LfK 87 . ","inghen BSH 5: inghan MP 5: 9, 87 . ","jnghan ib 158 . ","änga VGL I Md 5: pr.; MELL G 10: 2; Bu 175, 186, 493 ; MB 1: 33, 75, l98, 182; KS 3 (5, 3) ; Bo 158 ; Bir 3: 20 ; MP 2: 16 ; Fr 673 ; Al 4283, 6055 . ","ängha Bu 27, 73, 491 ; Bil 871 . ","ängä UplL Kk 4: pr., Ä 22: pr., V 17: 5; Bjärk 1: pr. ängia Al 6076 . " ängu (i förbindelsen änguledh) " KS 46 (118, 50) . ","ängo VML II J 2: pr. i var. ängin ib Kr 6:; 7 (genus dock kanske ej säkert). enga SML B 9: l3. engha Bil 650 ; LfK 36 . engä Bjärk 27. engin RK 2: 4826 . ","engen FM 322 ( 1507) . ","enghen Di 253, 263 ., inga VGL II J 32; RK 3: 1295 ; Lg 3: l83. jnga LfK 43 ; Lg 818 . ","ingha Bu 24 (möjl. pl.); MP 5: 12 ; RK 3: 1281 ; Lg 3: l128. jngha MP 5: 166 . ","ingä VGL I J 13: l4. ingen BSH 5: 117 ( 1506) ; FM 424 ( 1509) . ","inghen BSH 5: 116 ( 1506) . ","jnghen FM 562 ( 1512) . ","ynga Gers Frest 10 . ","yngha ib 21, l27, 28. eynga ib 1 . ","ängum ÖGL Eþs 7: 1, Dr 9: 1; Bjärk 14: 6; MElL Kg 11: pr.; SD 5: 567 ( 1346); SR 18 ; Bil 243 ; Bir 4: (Avt) 185 . ","änom VML II Kr 10: 2; Bu 15, 149, 524 ; MB 1: 101 ; KS 26 (66, l28), 30 (75, 32); Bo 78 ; Bir 5: l117; Al 5977, 6444 . ","änghom Bu 3 ; Bir 5: 28 . ","engum VGL II Add. 7: 19. engom ST 491 ; Di 161 ; RK 1: 811 ; MD (S) 210 ; Lg 220 . ","enghom Bil 647 ; Lg 930 . ","ingum VGL II Fr 11 . ","inghom Ber 267 . ","jngom MD 395 . ","inghom MP 5: 12 ; RK 3: 1289 . ","jnghom LfK 114, ","änginnne ÖGL B 14: 1; VML II Ä 19: 2; SR 2 . ","ängi VML I B 34: 1; KS 26 (66, 28) . ","enge MP 2: 210 . ","änoge VML II M 31: pr. i var. ängu ÖGL Eþs 1: 2, 3: l1; UplL Kk 11: 1; VML I M 20: 1; VBil l270. ängo VML I Kr 5: 3, II Kr 10: 1, Kg 4: pr.; Bu 199 ; SD 5: l477 (1345, nyare afskr.); BYH 1: l182 ( 1378); KS 16 (40, 17), 47 (119, 51) ; MB 1: 35 ; Bo 159 ; Iv 5242 ; Al 6126, 6637 . ","engu VGL III 116; SML Kk 5: 1. enggu FH 3: 5 ( 1353) . ","engo BYH 1: 178 ( 1378); SD NS 1: 20 ( 1401); SJ 8 ( 1423); MP 2: 210 Ber 278 ; Su 38 . ","enggo SD NS 1: 8 l( 1401). engho SD 6: 65 ( 1348); MB 2: l301; Su 38 . ","engha ib 98 . ","ingu VGL II fr 13. lingo SD NS 1 . 12 ( 1401), 20 ( 1401). ingho MP 1: 45 . ","ingha RK 3: 1301 . gen. ","änxi UplL Ä 1: l2. änxe VMO II Ä 1: 2. änksins KL 174 (på två st.). änxins KS 24 (60, 26), 61 (153, 67) . ","ängsins KL 165 . ","ängxins Al 6224 . ","engsis VGL II Add 7: 20. engsins ib 1 A 9: 1. enkxsins ST 244 . ","engxsans Lg 3: 632 . ","engsins Bir 5: 134 . ","insigins VGL II A 13, 16. insignss ib I A 12: 2. einngxsins ib II Add 7: 20 i var. inghens MP 5: 81 . ","jngens LfK 114 . ","änginnä SR 11, 29 . ","änga Al 7072 . ","enga ST 7: Al 7062 (på samtliga ställen i förening med handa, i hvilken förbindelse äfven engin förekommer; se hand 5). n. ängsins ÖGL G 16: pr.; MELL Eþs 13. änghsins ÖGL R 13. ängxins MB 1: 34 . ","engxis MELL LEþs 43 i var. ing sins Bir 4: (Avt) 179. pl. nom. m. ängi UplL Ä 25: pr.; SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). änge VML II Ä 20: pr.; MELL G 7: 1; SR 20 ; Bu 15, 167 . ","enge MB 1: 320 . ","enghe Bil 647 . ","jnghe SO 29 . f. (nom., ack.) änga KS 36 (944, 39) ; Bo 158 ; Al 6296, 6322, 6235 . n. (nom., ack.) ängin ÖGL R 23: pr.; Bil 847, 904 ; KS 16 (40, 17) ; Gr 261 ; Al 6083 . ","ängen Bu 6 ; KS 3 (6, 4= ängun VML LI M 5: 1, 27, B 11, 12, 19: pr. ängon VML II Kr 20: 1, Ä 9:; pr., M 21: pr., 24: pr., 26: 1, 30: l2, B 18: pr. engin VGL LIII 50; SML G 5: pr., Bjärk 32: 1 (på två st.). enghin Bil 450 . ","ingin VGL II Forn 38; Ber 148 . ","inghin MP 5: 63 . " jngen Fm 510 (1511). yngh en " Gers Frest 20 . ","änga Fl 216 ; Di 87 . ","enga ST 471 . ","engha MB 2: 37 . ","inga BSH 5: 122 ( 1506) . dat. ängum ÖGL Ä 6: 2. ängom SD 5: 562 ( 1346); MB 1: 456 ; Al 6037, 6082 . angom (för ängom) Bu 72 . ","engom Bir 5: l104, 123; St 240; Lg 3: 704 . ","ingum VGL II K 72. 1. ingom SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). jnghom MB 2: 233 . ","ängrä UplL Conf. änga SML Conf.), "]},{"a":"änginstads","b":"ab","c":"adv.","d":["någonstädes, lingenstädes. " är hwars weyna fra henne (jorden) op til himpna, oc ängin stadz nidher " MB 1: 40 . closterlöpara, som . . . alla stadz wilia wara wälkomne oc ingenstadz wäl liffuandhe Su 60 . at skatta godzit ok kronone ingield eingom stadz minskas SD NS 2: 125 ( 1409) . BSH 3: 180 ( 1467) . " wedh jak mik inghen stas haffwe mik förbrwith i moth ederth herredöme " ib 5: 468 ( 1511) . FM 144 ( 1502) . Iv (Cod. B) 579. the loffuade engenstades göre lasse bonde nogot hynder DD 3: 233 ( 1486) . " jngestadz torde han gånga in " RK 3: (sista forts.) 4471 . " skulde niclis oc hans a husit bliffua oc engen stadz i landit at rida " ib 2: 5883 . lkonungen . . . badh at the skuldo engistadz farä Va 48 . Bir 4: 57 . - ingen vart. hiolt skipit at thz ängenstadz kom Di 21 ."],"e":["ängin stadz MB 1: 40 . ","ängenstandz Di 21 . engen stadz StadsL Add. A; KrLL Kp 7; pr.; Bir 4: l57; RK 2: 5883 . ","ingenstadz Su 60 . inghen stas BSH 5: 468 ( 1511) . ","engenstades DD 3: 233 ( 1466) . ","engistadz Iv (Cod. B) 579 ; Va 48 . ingastadz KrLL Kp 7: pr. li var. jngestadz RK 3: (sista forts.) 441 . ","eingastadz BSH 3: 180 ( 1467) . eingom stadz SD NS 2: 125 ( 1409) . " jngen stedz " FM 144 (1502)),"]},{"a":"änginstads","b":"ab","c":"adv.","d":["ingenstädes. Än wthan honom kan enghin stadz omskipte göra nakra forbättringh, ok engrahanda goth kan täkkias SpV 452 . fintz thät ingen stadh i laghen Arvstv 48 (1461). Eodem die bödz Karll Martinsson . . . ath han skal engastadz fara aff by, innan thes ath wor kere höuitzsman her Sten komber heem STb 1: 333 ( 1482) . Samma dag Thomas Olffson zacer til xl lmarck fore olaga köp och jngestadz borgere ib 3: 170 ( 1494) . the äre kranck och wanför folk baden tw, swa ath the formechte jngenstades flytta eller fara ib 3: 191 ( 1494) . Oc ey at enast äro the fornämpde articuli engastadz a moot fornämpda reghlo constitucionibus Småst på Fsv 156 ( 1443) . thy han (kejsaren) haffwer jngenstadhes lydhno pa kesara dömithz wäghna ib 335 ( 1519) ."],"e":[]},{"a":"ängislika","b":"","c":"","d":[" , se angistlika, angistliker."],"e":["ängilzliker"]},{"a":"änglisker","b":"av","c":"adj.","d":["änglalik. Aff theres englesca natura är j thom stoor viisdomer SvKyrkobr 133 ."],"e":[]},{"a":"änglisker","b":"av","c":"adj.","d":["Engelsk kläde. " en alin ängelst " GS 51 ( 1450) ."],"e":["englisker . ","ängilsker . ","engilsker . ängelsker. n. engilst HSH 19: 165 ( 1506) . ","ängelst GS 51 ( 1450)),"]},{"a":"änglisker","b":"av","c":"adj.","d":["engelsk. Om mynt: alt mith fasta godz som mik war tiill arffua fallit epter myna foreldra, talande for xx angilska nobla Svartb 332 ( 1431) . " saa ath gambla örtogin skulde gaa fore x peninga och aaboen fore sex peninga och ängeleskin fore iiij peninga STb 1: 231 (1480). Om kläde: jtem tigio alna ängilst oc hundrade alna vanmal loc hundrade alna läreffth " JämtlDipl 305 ( 1450) . (Tjuven bekände att han hade stulit) viij alna brwnth klede, en alin hwitt ängilst STb 1: 23 (1475). Pedher Olsson skulde thermedh (därtill) giffua for:na Pedher smidh eth ängelskt aaklede ib 1: 151 ( 1478) . " ok ther til hwar thera swa mökit huit ängilst eller annat huit om vj öre alin ib 2: 243 (1487). (Hon stod) wijd stocken, ath hon Anders Jönsson hade leysk ok ängelst aff stolit ib 4: 28 (1504). swaa mykit hwith engelst eller annat hwit om vj öre alnen at the fanga theris kledebonadh aff " SJ 2: 106 ( 1487) . viɉ (= 6 1/2) alin engelskt frisen hans hustru til en kiortil ib 2: 166 ( 1490) . " tha sätte herre Halwardhir jn i rättin 1 mark pä:ga . . . ok i stäkke ängilst grat til ath lösa then gardin i gen " ATb 95 ( 1458) . - H. Hildebrand (Sveriges medeltid 1, s. 706) känner engelskt tyg från urkunder åren 1452, 1488 och 1503."],"e":[]},{"a":"ängluter","b":"nn","c":"","d":["ängslott, stycke ängsmark. " Item för 1 ängloth wi saldom " VKU 26 ( 1452) . Item fru Margareta, Axsel Nilsons, för sin herra 2 änglotta ib 91 (1557). Item en ängloth ib 93 ( 1559) ."],"e":[]},{"a":"ängra handa","b":"ab","c":"adv.","d":["lintet slags, se under hand (Sdw Suppl s. 285). SpV 452 (se änginstads). ok behöffua j ther om enkä händer mer skötzmall haffua til oss Reuterdahl Kyrkohist 3: 2 s. 546 (1471)."],"e":["änga handa )"]},{"a":"ängsl","b":"nn","c":"","d":["ängslan, oro, ångest. " j the glädhi, som formaskolandis är, söndhirlösilse, j änxlinne (tristitia) wanhopit " SpV 159 . " kom oss til hielp j allom warum dröffwelsom ok änxlom " SkrtUppb 355 ."],"e":[]},{"a":"ängsl","b":"nn","c":"","d":["1) trångmål, vedermöda, nöd. wij liggie her met store ängxel pa saamptte kost och tärnig FM 291 ( 1506) .","2) ängslan, ångest, oro. " bewisandis allom sins hiärta ängx (amaritudinem amini sui) " MB 2: 186 ."],"e":["ängxl . ","ängxel )"]},{"a":"ängsla","b":"vb","c":"v.","d":[" , 1) tyckas, ansattas, besväras. han angxlas aff fatidomenom Bir 3: 64 . " nar han angxladhis (anxiabatur) aff dözins thrange " ib 445 . ","2) pressas, tvingas, drifvas. böriadhe iak til at ängxlas til dödzsens stridh (factus in agonia) Su 28 . nar han (ɔ: ondir man) angxlas til giri . . . bitz aff wredhe oc smittas aff skörlimnadh . . . thz är diäfulsins pino oc äuerdhelica oro tekn Bir 3: 97 . ","3) tryckas, känna tryckning, känna vånda. ha ängslas hiertat LB 3: 41 . - var i trångmål el. nöd, pinas, våndas; vara i ångets. hon ängxladhis mykit thy at hon gat ey andas gynum munnin KL 66 . " thri diäkna gnot til paris j myklom storm ok thordhyn ok lygneld ok rägne ok dröfdhos mykit aff thy ok ängxladhos " ib 72 . " nar hon saa han swa pinlica thrana. oc ängxlas. grata. ok döö " Bo 204 . swa möddis hon ok ängxladis som han ib 201 . " swa brindhir diäfwllin altidh ok ängxlas (angustiatur) j sinne ilzsko " Bir 1: 188 . " synis thz them swa som the satin mällan stingande gadda älla thörne ok ängxlas j hwarre stund " ib 42 . " meer angxladhis han aff kötzsins siukdom ok hiärtans dröuilsom än aff sins atirlösara pino " ib 3: 445 . " nar hughin angxlas (angustinatur) aff gudz vanhedhir " ib 2: 30 ; " jfr 339. - pinas af, känna leda vid. med inf. hughin angxlas at ägha världinna (angustiatur mens possidere mundum) " Bir 2: 224 ; " jfr 339. en man ängxlandis at liwa fore likamlika genwärdho " KL 52 . " ey skulum vi änxlas at höra gudz ämbete " MP 1: 52 . - ängslas, oroas, blifva ängslig, blifva orolig. nar han . . . angxlas ey aff dröuilsom vtan sätir allan sin vilia oc licamma j gudz vilia oc skipan Bir 2: 229: jfr 339. hon . . . ängxladhis mykit . . . j sinom hugh VKR V . Lg 808 . " ängslas . . . ey vm gudh wil plagha thic i likamanom " KL 241 . " then tidh han kom til brunnen ängsladhis han mykit. thy at han hafdhe glömt repeno oc fik ey watnint " ib 294 . " ängxladhis (anxiabatur) modhorin swa som vtan alt hop " Bo 27 . " ängxlades han storliga oc räddes " MB 2: 243 . " nar josep . . . lhafdhe vndirstandit mik vara hauande vndradhe han ok anxladhis (anzibatur) reknande sik owerdhoghan at byggia mz mik ok viste ey huat han skulle göra " Bir 3: 159 . - vara ängslig el. orolig för, frukta. med at åtföljdt af negation. jak war . . . mykit änxlandis at iak ey wanlika tigdhe (anixa ne forte silerem) the thing hulkin som iak häldir hafhde skulit tala Bir 1: 26 . ","4) vara ängslig el. orolig för, med bekymmer tänka på. nar . . . sancta birgitta vmsörgendes engxladhes hwem (sollicita esset de persona quæ) hon sculde faa til samfölgiäre . . . j swa longo pylagrims färdh Lg 3: 527 . - med ovisshet el. undran tänka på. thenne samma brodher . . . tilböriade at ängxslas (resumere) widh sik siälffuan huat han seet oc hört haffde Su 264 . - bekymra sig (med), hafva bekymmer (för el. om). nar han latir hughin anxslas j fafängon thingom ok dröuisom (anxiari supervacuis et tribulationibus pertubari) Bir 2: 321 ; jfr 339."],"e":["ängxla . ","änxla . ","engxla . ","angxla . ","-rel . ","ängslas"]},{"a":"ängsla","b":"nn","c":"","d":["ängslan, fruktan, ångest, oro. Cura omsorgh läkedomer ok ängsla GU C 20 s. 160 . Anxietas ängsla ib 28 . " them som j blandh lastir äru öppirsta, thet är högfärdhin, skörhet, swalghit, är dröfs hogx ängla j mothegang . . . Querela är medh hwilko hiärtans ängxla betes . . . Timor är medh hwilkom twäkande änxla födhis j hogenom ib 140. Swa görs them ok enghin ängxla " ib 483 . wthan mödho ok alxkona änxlo . . . enghin änxla ällir otrolikhet ib 520 ."],"e":[]},{"a":"ängsla","b":"nn","c":"","d":["1) nöd, lidande, qval. fore owir matto likamans änslo (angustia) Bir 1: 32 . " nar hon saa mik staddan i tholikom obyrdhilsom ok vansami änglxlo " Su 395 . ib 394 . ","2) ångest, ängslan. for sorghnna ok ängxlonna mylikhtet Bo 204 . " thänk nw hwat stoor siälinna hans ängxla (angustia) oc quidha är " ib 186 . Lg 3: 419 . "],"e":["ängxla . ","änsla )","ängslo fulder","ängxlo fullir )"]},{"a":"ängslan","b":"nn","c":"","d":["ängslan, oro, ångest, bekymmer. vtan alla kloka ranxakan älla framfolslika äxlan äller disputeran MB 2: 331 (sannolikt fel för: änxlan; jfr strax därefter: Än thet thin sinne offwirgaar . . . antwarda thet gudhi oc änxla ther enkte om ib 2: 332). Angustia änglan (fel för: ängzlan) ok sorg. Angor änghzlan GU C 20 s. 24 . Sins eghins kärlek, jämcristins ledznan ällir änxlan SpV 159 . Hwar ängxlan sarghar illa wredhan ällir siwka hoghin ib 150. änxlanna ok räddanna dom ib 313 . ther hon laa manga daga j stora ängxslan oc grath Troj 70 ."],"e":[]},{"a":"ängslan","b":"nn","c":"","d":["betryck, nöd; ångest, ängslan. ängxlan (angustiæ) oc bedröffwisle dagher MB 2: 196 . " hust ey seer thu dödzins ängxslan som mik twingar " Su 239 . o hiärtans ängxlan (angustiæ) ib 43 . " ä meer oc meer ökades hans sorgh oc ängxlan " ib 159 . ib 108, 264 . - ängslan, oro, fruktan. aff störste jnbrids ängxlan (tremore et metu agitati) MB 2: 171 . " allir almogen war j storom räddugha. ängxlan oc dröffwilse " ib 266 . " hon (själen) vilde ather jn croppen ok ey formatte j hanom jngaa vtan fore hanom vara var henne reddoga angist ok engxlan " LfK 217 . " marsken för engxland ey soffua fik " RK 3: (sista forts..) 4260 ."],"e":["ängxlan . ","ängxslan . ","engxland )"]},{"a":"ängslas","b":"","c":"","d":[" refl. v. känna oro, vara (bliva) ängslig, orolig, bekymrad. Anhelare idest anixare änglas ok aasstundha GU C 20 s. 23 . Angustiare vel angustare trängia ok änglas (fel för: ängzlas) ib 24 . Aporiare ärffuodha til sweeth ok änslas (för: ängslas) ib 30 . Om hon haffuir taladh ellir ängxlatz mot wähderlekenom ellir noghro andro sliko SvKyrkobr 343 (SkrtUppb 191). for gudhi skäluande oc änxliandis MPFr 241 ."],"e":[]},{"a":"ängsle","b":"nn","c":"","d":["1) trångmål, vedermöda, nöd, lidande. reedh thina siäl ey til hwilo älla kräslikit liuärne. vtan til frestilse oc ängsla KL 256 . " huan stadh är thöm badhom ängxle oc pina " Bo 201 . " han foor mz swa myklom ängxla oc swa mykle vidhirmödho som ij saghin ib 216. " ib 217 . " j myklom angxla loc dröuilsom " Bir 3: 142 . reknadhe hon licammans angxla oc värkia vara aldra lättasta ib 85 . " jak hadhe ämuäl kropsin ängxla (angustias) " ib 1: 118 . " jak ffödde thik vtan ängxla " ib 137 . ib 223, 309 . - (ett lidandes) svårhet, häftighet, våldsamhet. ropadhe han for owirmatto värkxsins anxla oc nödh til gudh fadhir Bir 3: 273 . ","2) ångest, ängslan, oro. thän klärkin fiol j hardhan siukdom . . . oc änxla. at han at aff sik tungona KL 63 ; " jfr 1. hänna siäl är nu i ängxla oc vidhirmödho " Bo 25 . mädhan var herra ihesus swa badh oc var i tholkom änxla ib 187 . ib 188 . " hafiur thu j dödzins trange . . . änxla j hoghenom for pinonna räddogha " MP 1: 13 . diäflane älta tha syndogha siäl at hon formagh ey dlygha bort aff sinom änxla ib. " scal koma . . . ängxle oc dröfuilse j huars thex manz siäl som gör ilt ib 148. stundom insände diäfwllin änxla oc sorgh j hiärtat " Bir 2: 129 . " jak saa . . . mina vini vara j mästom angxla " ib 244 ; " jfr 343. " ib 3: 469, 4: 41 . twingar mik nw sorgh oc ängxle Su 42 . blodlat . . . taker bort anxla LB 3: 46 ."],"e":["ängxle . ","änxle . ","angxle . ","anxle )"]},{"a":"ängsle","b":"nn","c":"","d":["ångest, ängslan, oro; lidande, nöd. " oppehaldin honum medh dröwilsse brödh oc änxla watn " MP 3: 298 . Nw idhkas han aff glädhi, nw aff änxla, nw aff dröffwilsom SpV 409 . wthan änxla ok omhoxan ib 520 . " aff hardha dödzsens ängxla " SkrtUppb 335 . " enghen kan til ffwlandz sighia, hwadh sorg oc iärtas ängxla thänna wsla qwinnan tha haffde JMPs 407. (hon) tänkte j sinom ängxla, at hon wille geffwa sigh til samma syndena " ib 422 . - Jfr synda ängsle."],"e":[]},{"a":"ängsleliker","b":"av","c":"adj.","d":["ängslig, sorgsen, orolig. j thässe matom kan jac ey liwa medh frögdh oc glädhi, vtan hälder j ängslelighe sorgh oc dröfuilsom Prosadikter 22."],"e":[]},{"a":"ängslika","b":"","c":"","d":[" , se angistlika, angistliker."],"e":["ängsliker"]},{"a":"ängslilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) qval. " alla värkia ängxilse ok sorgh som the hafdho bödh han atiruända " KL 411 . MB 2: 404 . ","2) ångest, ängslan, oro. mannen . . . liffwer liten thima mz storom räddogha, oc oppfylles mz manghskona dröffwilsom, mz graat oc ängxlilsom LfK 79 ."],"e":["ängxlilse . ","ängxilse . ","änxilse MB 2: 404 ), "]},{"a":"ängslogher","b":"av","c":"adj.","d":["ängslig, bekymrad, orolig, sorgsen. Accidia är ängxlegha hogxsins fafäng orolikhet SpV 140 . Änxloghir for hedhirgiri ib 160 . Swa som ängxloghe, tho likawäl altidh gladhi ib 384."],"e":["ängslegher )"]},{"a":"ängslogher","b":"av","c":"adj.","d":["full af ångest, ängslig. jak är ängxloghir (anxius) Bir 2: 111 . Lg 3: 300, 408 ."],"e":["ängxl- Bir 2: 111 ; Lg 3: 300 . ","ängxsl- ib 408),"]},{"a":"ängsluter","b":"av","c":"adj.","d":["ängslig, orolig. Anxius enslökther (trol. fel för: engslotter, engsluter) GU C 20 s. 28 ."],"e":[]},{"a":"ängsol","b":"av","c":"adj.","d":["plågsam, besvärlig. " han är sik siäluom onyttelikin ok ängxol (anxius) " Bir 2: 131 . plågsam, häftig. the som hafdho varit vndergifne iordzlika ok kötlika thinga älskogha bitu hälfwitis iordh for ängxla (för änbxlika? motsv. ställe MP 1: 252 har ängxlica) värkia skuld Su 460 ."],"e":["ängxol . ","ängxla Su 460, jfr dock nedan),"]},{"a":"ängtegher","b":"nn","c":"","d":["Jfr ängia tegher."],"e":[]},{"a":"änke","b":"nn","c":"","d":["enkling. ss tillnamn. " mangno dicto enkia (möjl. att föra till änkia) " SD 2: 138 ( 1292) ."],"e":["enkte )"]},{"a":"änker","b":"nn","c":"","d":["änkling (sv. dial. änker, änk). " Han atte en son medh sinne hustru . . Ok sidhan hon doo tha war han enker " Prosadikter 175 ."],"e":[]},{"a":"änkia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["änkiodomber m. änke- eller änklingsstånd. Thy är radelikit badhe mannom ok quinnom som sik ey tröstir til ath halla jomfrudom ällir änkiodom MP 5: 97 . " at hionalagit wardhir hallit, ällir ok änkiodomen " SpV 336 . thänna skikkilsin, som är hionagxsins, änkiodomsins, ok jomfrudomsins ib 337 . Hwa som ey wil halla iomfrwdom eller änkiodom han ma lofflika medh kirkionna laghom sik husfru taka SvKyrkobr 65 . ","änkio stadhge m. änke- eller änklingsstånd. Änkiostadghin hwilkin höghre är them första (dv. äktenskapet), ok läghre them ythersa (dvs. jungfruståndet), far sin loth äpthir sinne forskullan SpV 61 ."]},{"a":"änkia","b":"nn","c":"","d":["enka. " änkur äller faþurlös barn " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wi aghum warä wäriände aldrä änkor ok faþerlösä barnä ib 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt ib. " ä mäþan hon änkiä siter ib. " Va 20 . " en rik änkia " Bil 289 . " hans discipuli dorgho han haldödhan j hws til enna enkiu " ib 325 . vardhe thera hustrw änkor Bir 2 . 54. skal jak haua . . . vppa min deel . . . en landbo gardh j sama by som änkian boor vppa BYH 1: 246 ( 1443) . " godher är hionalagx renleker, tho är bätra nkio aterhald " Ber 77 . bätra är dömiwk änkia än högfärdhwg jomfru ib. Bu 154 . KL 142 . Bo 71, 214 . Bir 2: 101 . ST 526 . MB 2: 157 . Lg 39 . LfK 256 . - ss manligt tillnamn. Sv. Rksarkivets pergamentsbref 1: 409 ( 1378). - Jfr frälsis-, renlivis-änkia, äfvensom änke. "],"e":["enkia . ","eenkia ST 526 . ","enkä: -än LfK 256 ), ","änkio daghar , ","änkiodobmer","änkia- Bir 4 . 71. änke-),","änkiodoms klädhe","änkiadoms- )","änkiodoms lifnadher . m. enke- el. lenklngsstånd. i rättom änkiodoms lifnat MP 2: 52 .","änko klädhe","-klädher )","änkio stadhge , "]},{"a":"änkil","b":"nn","c":"","d":["enkling. " tha atilius . . . hadhe sitith länge enkil " Di 235 . konung karl vart enkil MD 420 ."],"e":["enkil )"]},{"a":"änklinger","b":"nn","c":"","d":["ogift man, änkling. Agamus änklingher idest sine vxore GU C 20 s. 11 . celebs iomfru oberuaroth medh wärldene ok änklinger ib 92."],"e":[]},{"a":"änklinger","b":"nn","c":"","d":["ogift man. konung tydrik war tha enkling (hævir þiðrek konungr ænga konu ser til æignarkonu) Di 164 ."],"e":["enkling )"]},{"a":"änkom","b":"","c":"","d":[" , se enkom."],"e":[]},{"a":"änkotter","b":"av","c":"adj.","d":["ljum? är blodit mykit heth thz tekner ath fwlskan öffuer gaar lekamen än er blodhit mykit kalth hz teknar ath fwlskan er mykit kalth ok er lekamen skadelik än är blodh änköth (utan tvifvel felaktigt, för liunkoth till ett linkotter el. för ett liunkith till ett liunkin? jfr Ä. Dan. liunken, lunken) thz bethyder lekamen wara j ondelik? skipilse LB 2: 64 ."],"e":[]},{"a":"änkte","b":"","c":"","d":[" intet, se ängin."],"e":[]},{"a":"änlite","b":"nn","c":"","d":["ansikte, se anlite. war härra redh in til Iherusalem a palm sonnedagh och tedde thom sith enläthe SvKyrkobr 87 . " enlith mooth enlith ib 124. för hans änlite " JMÖ 154 . " alla hälga manna grymma oc wredha änlethe, fför thy at Christi änlete wardher tha ffördömdhom swa rädelikidh at see . . . Christi ffägersta änlite . . minsta hälga manns wredha änlete JMPs 575. han bliknadhe j sina änlithe " SkrtUppb 390 . Loffua mit änlite . . . for thy thet synis j änliteno, nar mannen dröffuis Mecht 245 . J thin änlitis sweth skal tw äta tith brödh PMskr 191."],"e":[]},{"a":"änlite","b":"","c":"","d":[" , se anlite."],"e":[]},{"a":"ännadher","b":"","c":"","d":[" , se tväännadher."],"e":[]},{"a":"änne","b":"nn","c":"","d":["panna; ansikte. Frons änne GU C 20 s. 295 . Acrimonia änne grymbhet gräsleget h quikheth dyärffheth hwasheth ok starkhet ib 7 . Tha stryker han hättä aff hoffdhe sina, at änne hans a skina om kloster alt Prosadikter 353 ."],"e":[]},{"a":"änne","b":"nn","c":"","d":["1) panna. " görin þolikt tekn for iþþro änne. som i saghen mik göra a kerkio vägiom " Bu 208 . teþes þöm en leþar i blamans like. suarte än cul. ok hafþe horn i änne ib. ib 497 . Bil 564 . " taki riddarin mantol älla kapo huars bnad är sätiande framman for änneno (super frontem) " Bir 3: 387 . " j the krono skulu sömas fäm litin stykke . . första stykkit wari änneno (fronte) " ib 4: 11 . VKR 58 . " ällris män israels sona räddos mykith, försto the fingo at se han, thy at horn syntos wtga aff hans änne (videntes . . . Aaron et filii Israel cornutam Moysi faciem, timuerunt prope accedere) " MB 1: 354 ; " jfr 2. aff hans änne gingo wt swa skinande liwsgiislor at israels sönir tholdo ey widh at se gen honum, oc thässa liwsgiislor kalladhis horn aff widhom än moyses siäwer wiste ey, at hans änne hafdhe horn " ib 355 ; " jfr 2. han . . . hiog honum ij hans änne tha thy han hafdhe ängin hiälm op a ok hiog the aff swa stora ena steck " Iv 3139 ; jfr 2. the skulu see . . . hans nampn j theris ännom (frontibus) MB 2: 368 . " for hoffwd wärk. tag polleyam siwd i olyo: läg thz vider hans änne tynningia oc vppa hiessa " LB 7: 5 . " for hoffwd wärk. tag wynrwda. stampa mz olio. wrid om lhans änne " ib. " gör iii (3) kors j hans (hästens) änne " ib 2: 67 . " ij thäs (djurets) änne stodho thry horn " Al 5153 . ","2) anlete, ansikte. " cristina . . . grep eet stykke af sino bloþogha kioti. oc castaþe fran sik i faþurs änne (vultum) " Bu 505 . " skiin solin i thäs änne som sik wänder til lhänna " MB 1: 352 . " hon skodde a honum badhe hals ok änne " Iv 2139 . " han fäste siin äghonij hans änne " Al 2505 . " j enne gladher " MD (S) 216 . " hon är saa fagher i siith änne " RK 3: 3362 . syntes alt änneth (vullum) owerdragit mz blodh oc blanat Su 35 ."],"e":["enne Bil 564 ; MD (S) 216), ","ännis lahg","änniis- . ","ännes- )","ännis sveter , "]},{"a":"ännelof","b":"nn","c":"","d":["beröm i ansigtet, smicker. the hånom giua later ok ännelof ok halda han sannelika theröfre giäk ok dåra KS 58 (145, 64) ."],"e":[]},{"a":"ännelof","b":"nn","c":"","d":["beröm i ansiktet, smicker. ffilocopus idest amator iactancie ännelofs elskare GU C 20 s. 272 ."],"e":[]},{"a":"änneskodhan","b":"nn","c":"","d":["framsidan. Frontispicium änne skodon GU C 20 s. 295 ."],"e":[]},{"a":"ännetopper","b":"nn","c":"","d":["pannlugg. Anencie enne topper GU C 20 s. 22 (Du Cange: Ananciae, Capilli a fronte pendentes)."],"e":[]},{"a":"änsak","b":"","c":"","d":[" , se ensak. vidh sina xl march thil wara änsaach SD 10: 95 ."],"e":[]},{"a":"änsker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Engelsk. - substantivt: Engelsman. epter waro gamblo maale som tydisker oc änskir (Cod. A ängliske 68) halda än MB 1: (Cod. B) 533 . - Jfr ängslisker."],"e":["ensker L. ","ansker L. L.),"]},{"a":"änskons","b":"ab","c":"adv.","d":["icke alls, ingenting, se under kon, Sdw Suppl. s. 412. Jfr allskons."],"e":["enskons )"]},{"a":"äntiggia","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se annattväggia."],"e":[]},{"a":"äple","b":"nn","c":"","d":["äpple. malum äple GU C 20 (hand 2) s. l12. steekt äple oc sidan ensath oc stötth sma oc opsudeth medh osalt smör Småst på Fsv 2: 271 . var thy mykit at äthä eeth äpell SvKyrkobr 143 . j paradyso var jnthe äpell oonth ib 169 . thät äpledh som Eua togh JMPs 536. - riksäpple, som kungsymbol. oc wndfick hans nade lagliga Sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som Sweriges konungh tilborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) . - Jfr ek-, rödh-, sur-äple."],"e":[]},{"a":"äple","b":"","c":"","d":[],"e":["eplte MELL eþs 46. ","äpple KL 39, 64 ; MP 1: 237. ","äpla gardher , ","äpla ris","-riis )"]},{"a":"äplegardher","b":"nn","c":"","d":[" äpla gardher. ioachims äplegardher, huilken swsanna idhkelika sökte LfK 127 . " gaa oc spadzcera i thenna äpplegardhen " ib 128 ."],"e":["äpple )"]},{"a":"äplegudha","b":"nn","c":"","d":["fruktgudinna. " pomaria eple guda " GU C 20 s. 466 ."],"e":[]},{"a":"äplegöma","b":"nn","c":"","d":["fruktförråd. Pomarium äple göma GU C 20 s. 466 ."],"e":[]},{"a":"äplegömare","b":"nn","c":"","d":["förvarare av frukt. Pomelio eple mangare ok äple gömare GU C 20 s. 466 ."],"e":[]},{"a":"äplekiärne","b":"nn","c":"","d":["äpplekärne, fruktkärne. " fik ängelin honum thre äple kärna the som i paradiis waro wäxte " Lg 92 ."],"e":["äple kärne )"]},{"a":"äplekiärne","b":"nn","c":"","d":["äppelkärna. " hwar wärsen i psaltaren maa wäl liknas widh en lithen äpple kärna, sattan i iordhena " JMÖ 5 . " vil thw saa äple kärna äller pära kärna, forst tha thw haffuer äptidh äpled äller pärona tag kärnana " Småst på Fsv 2: 265 ."],"e":[]},{"a":"äplemangare","b":"nn","c":"","d":["frukthandlare. Pomelio eple mangare GU C 20 s. 466 ."],"e":[]},{"a":"äplemos","b":"nn","c":"","d":["äpplemos. Pomarium äple göma ok äple moos GU C 20 s. 466 . Til afftonen färsth kööth med salta vaten, heel höns medh sodh, äplemoos Brasks Matordn 4 ."],"e":[]},{"a":"äplemost","b":"nn","c":"","d":["äpplemust, äpplesaft. diwrablodhen . . . lath iag them dricka som äplemosth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279 ."],"e":[]},{"a":"äpleskal","b":"nn","c":"","d":["äppelskal. " perisma hwethe aghn äple skal ok späne " GU C 20 s. 436 ."],"e":[]},{"a":"äplestiälke","b":"nn","c":"","d":["stjälk, stängel av äppelträd. Nepos äple stielke GU C 20 s. 350 ."],"e":[]},{"a":"äpleträ","b":"nn","c":"","d":["äppelträd. . nar thu planttar äple trä, tha thakin borth the första fructena, som wäxir, ok äthin hänne ey SpV 274 ."],"e":[]},{"a":"äpleträlaf","b":"nn","c":"","d":["llav som växer på äppelträd. taghi epple tre lauith LB s. 47"],"e":[]},{"a":"äptarster","b":"","c":"","d":[" , se äptre."],"e":[]},{"a":"äptarster","b":"","c":"","d":[" , se äptre."],"e":[]},{"a":"äpthirthra","b":"vb","c":"v.","d":["eftertrå, längta efter. ärona lön som han i alla sina lifdagha äptir thradde Hel män 162 ."],"e":[]},{"a":"äptir","b":"kn","c":"konj. adv.","d":[" L. A) Prep. 1) efter, om ordning i rum och tid (i motsats till fyrir före, framför) a) i rum: utefter, bakom o. dyl. Somlike foro nidhir fore honum .. . . oc somlike äpitr honom Bir 2: 208 . han . . . stängde dörrena j geen äptir hänne ST 273 . han . . . bleff äptir mik när sinom fadhir j Room ib 42 . tha sagh han oc härran halda äpther hänne en kalk aff gul Mecht 194 . " swa är a helsinga raa. som byrias i Vla träske ok ledher epter isina (för: Isma el. Ysma) fempten vikna langar " Svartb 154 ( 1344) , jfr HL þ 15. östan til skal paalas epter gambla mwren ok ecke längher STb 1: 11 (14759. yxen drogh lyka epter sarith lykit hade ib 3: 411 ( 1498) . framdelis nidher i anan oppa badha sidhor apther gambla gardstodhena Neuman Vokbal 84 ( 1486) . b) i tid; ofta efter ngn som är död. äpter wardhklokko matte ängin ga a gatom Prosadikter 131 . swasom Christus äptir sin vpstandilse skal aldrigh dö Hel män 140 . " lnu kombir lyws äptir mörkir, tryggelikhet äptir wadhan, goz oc rikedoma äptir fatikdomen, sigher äptir stridhena glädhi äptir dröwilsena, härradöme äptir thräldom " ib 141 . (Hon) wart styrande äpthir modhrena SpV 165 . swasom andra mödher thär aff rensas tha the offra oc gaa til kirkio äpther barnom Mecht 170 . godha quinnor epter barns byrdh Småst på Fsv 2: 64 . eptir sa dana doom Arvstv 16. äffther middaghen giffwes them drikka at enasth wm daghen ena reso PMSkr 216 . Topatius (en sten) rensar qwinno soth äffther mana(n)s lop ib 492 . dömum wi . . . them fornempde Bo Jonsson äfftä siit barn oc hans arfwm alt thät gutz SD 8: 36 ( 1361) . Framledhis om Gudhi swa thäkkis at for:na miin älschelica husfru Ingeborg epter mic liuandes bliuer SD NS 3: 268 ( 1417) . vi ey barn oc borna arua epter oss hafwom . . . om Gud vil at jac epter hona liuer ib. Nisse Pädhersson haffdhe with hanom eth drap äpter en man ther heeth Thormodher ib 3: 521 ( 1419) . " nästa manedaghin äffth sancta Walborgha dagh " ATb 36 ( 1455) . " som ghyordh war i Sweg aar öffther gudz byrdh M quadringentesimo sexagesimo tercio DN 14: 75 (1463). Aren äpther gudz byrdh " Neuman Vokbal 83 ( 1486) , 82 (1488). swaa ske kan ath hon barnlös bliffwer affther mik BYH 1: 271 ( 1474) . " alth thet arff som hans fadher ok modher tilfioll epter therres son . . . huilket arff for:ne Jenis Person kendes . . . opburet haffua epter sin framlidna broder STb 1: 10 (1475). gik Jacob moyses lag sielf xij, ath epter Lasse Paualsson war engin gulring, ey annat än en forgilth silff ringh " ib 1: 60 ( 1476) . " the iij marck, som bliffuo epter then döda mannen " ib 1: 93 ( 1477) . som hwstru Magdalena atte och besath epter synom dandeman Andirs diekn SJ 2: 99 ( 1487) . Item 1 fingergul . . . oc thät fingom wi äpther Arffwidh gulsmedh VKu 81 (1555). - om ordningsföljd: meth swa skäl at thera nampn scal inscriffwas i klostirsins skraa i Strengnäs oc brödher effter brödher scula bidhia fore thera siäl til domen SD NS 3: 64 ( 1415) . kennes . . . mik hawa giffuit oc vnt skolamästara äpter skolam ästara . . . thetta gotz ib 3: 327 (1418). wplyfftandis skiffwo äffther skiffwo PMSkr 412 . " prest efter prest, som Skälinge prouento besitir, skal haua . . . thenna fornempde gooz " SD NS 2: 655 ( 1413) . ","2) efter, i ställning, värdighet, uppgift, i ordning efter. þ'sse fyre namnas äpte sino sino värulzslko valle Bir 4: 183 (aut.). Tha satte han äpter sik i landwärn . .. thässa men Prosadikter 265 . 3) efter, enligt, om likhet, överenstämmelse. Jak hawer funnith en man äpter mit hiärta, som gör alt thet iak wil MB 1: 7 han skal rikeno styra äpte guz vina raþum oc rikis þarfum Bir 4: l183 (aut.). han vil äfte sinum skipaþum dom al þing hafa ib 4: 185 (aut). äpte þino til läte ib 4: 177 (aut.). oc böghe krokana äpte sinum vilia ib 4: 180 (aut.). þik är eg mer lofat at vita än se oc höra andelika oc äpte þy sighia . . . honum alt äpte þy þu hörþe at sigha ib 4: l182 (aut.). (De) kalladho han Zacxhariam äpte hans fadirs nampne Bil 894 . Thet skal alt lvara äpter idhan vilia Ivan (ed. Noreen) 1533. thy är iak skyldogher mik op at gifua ok äpter idhart minne blifua ib 5772 . siälft thingit, som thet var äpte malat Gr 282 . " han war gamal oc formatte ey liffwa äpter henna losta " Prosadikter 131 . Om i wilin göra äpter mit raadh ib 156 . at döma lifwandis oc dödha, oc hwariom enom atergielda äpter hans gerninga ib 32 . " äpthir apostoli ordhom " SpV 151 . " huat domin vordhir hällir äptir miskunnine älla äpte jampnadhenom . . . vi skolom pina hona äptir hänna gerningum " Bir 2: 13 . Hänna första rot är godhir vili äptir gudz vilia ib 3: 61 . (Gud) wpfyllir medh sik siälffuom äpter alla siälinna girnilse oc wällust Mecht 124 . " war laglika standit oc laglika vpbudit efter Wesgöta lagh vtuisar " Gadolin Pants Bil 286 . " äpther gambla manna sägn oc vitnisbyrdh, som aff aller j stadenom both haffuo " Neuman Vokbal 83 ( 1486) . apther aämddena segn oc ransakon ib 84 ( 1486) .","4) efter, i visst syfte: för att uppsöka, nå, hämta, vinna. medh myklom kärlek haffwer jak gömkt min iumfrwdom epter tik Prosadikter 179 . " han wildhe ey wtan biddhe thighandhe epther sinom fadher " ib 179 . gangin ey swasom dara äptir kropsins giri Hel män 141 . Än tha Dyoclecianus saa hänna biläte, tok han til swa mykyt äpte hänne astundelica bränna Gr 283 . ey äpther siälffwa trefalloghetz guddoms warilse . . . wthan äpther skälom j skälikom liknilsom til gudz, äpther hälga känneffädra ordom JMPs 31. först sagde the at Jap hafde Rauedz bath til klostred epter skin ATb 4 ( 1451) . Thenna xij skulo ga oc panta epter skaten ib 6 ( 1452) . tha warde thenne gode men skatmen ath sytha äpter mins herra skath ib 27 ( 1454) . " mäden scriffwinen war effter ööl, tha war engte qwart i skippet annat än saltid STb 1: 313. mannen epter kolen war " SSkb 77 ( 1503) . Taa var Maanss Gren redhe ok vildhe effther idher GPM 2: 313 ( 1508) . Item Larens Erikson tärepänning til Södehermannaland äpter fää VKU 2 ( 1539) . Item betaldhom wi Pädher . . . för thät han ladhe wt tha han war til Öland äpther törsken ib 81 ( 1555) .","5) efter, i förhållande till, enligt. oc haffwom wi äpthr ware formagho fulfölkt som prophetin honom saman wooff SpV 125 . ib 435 . Samma odensdagh sades fore rettha, thet bagarana bacha schole epther tijden STb 3: 190 ( 1494) . (Om mantalet för skatten) the leggie then fatige epter sin deel och then rike epter sin deel lib 4: 6 (1504).","6) efter, om märke eller spår av ngt. han sa ther eth ember äpther tärnone Prosadikter 200 . 7) efter, på grund av. thy giffwer iak mik skyllogha, syndogh människia . . . äpther allom minom skälom for mina syndher SvB 151 . " huilked oss ey stod formena äpter swadana makt oc folk han hade Reuterdahl Kyrkohit I I I: 2 s. 545 (1471?). äptir thy at på grund av, eftersom, emedan. B. Adv. efteråt, därefter, sedan, senare (om rum el. tid). non improperat Gudh giffuer allom offuerflythelica oc qwidar iche äpther " GU C 20 (hand 2) s. 17. (Hon) hog han i hoffwodhith, thet genast syntis stort saar äpter Prosadikter 157 . them som äfte coma soml them som nu liwa SD 8: 82 ( 1361) . Jak rädhis storlika, ath thet som efter görs, thet komber ok efte NMU 1: 91 ( 1413) . (klockaren) ringe en stakkot ringning oc cläppa tree resor epter ÅK 62 . " folde jac konungh Karl for thän skuld manga stedis eptir swa lenghe han kom om jwlin offuir eth aar eptir in til Skara . . . naghra stwndh thär epthir Arvstv 16. en gange före oc annar äffthe PMskr 224. Sidan göris eth annath starkth järn ena spanna langth haffwandis widher annan ändan matto äffther, ath sätias gönom thet förscriffna järnith " ib 505 . Samma aar och dagh stode fore sittiende borgamestara som apte forscriffuen äre SJ 2: 197 ( 1491) . Huethabrödhit schal her epter j thette köpit vege xx lodh STb 3: 190 ( 1494) . Paa thet sisthe ther effter bliffue ther framtacne nogre breff HT 38: 119 ( 1523?) . - Jfr thär äpter; bak, bort, up äptir. C. Konj. 1) efter det att, sedan, temporalt. hustrv Kaderin hade henne fore kastat . . . ath hon waar en tywff ok hade fangit barn j Alandh, tha hon war til Alandz, epter hon hade henne tienth . . . epter hon fich thenne fatige Jon Persson hade hon sigh medh hanom j vmgenge som en dandequinne STb 4: 5 (1504).","2) eftersom, i enlighet med, såsom. war laglika standit oc laglika vpbudit efter Wesgöta lagh vtuisar Gadolin Pants 286 ( 1339) . (Om klockaren försummar ngt) böte äpter koorprästhen plägha böta ÅK 64 . 3) eftersom, emedan. epter jac är nw kommen tiill myn ytersta tiid Troj 98 . (De hade klagat för biskopen) äpther thet han stadhen aff Crononne j värio haffdhe Neuman Vokalbal 83 (1486). hade thöm thetta befalit ath quit giffue, epter the ey sielffue personelige kunne bide SJ 2: 122 ( 1488) . " epter bygningen selies skulle, tha dömpdes helge andz husit nemest ware then löse til tompten " SJ 2: 230 ( 1493) . Samma dach dömpdes thet köp til bache . . . epter honey halt hanom thet hon hanom loffuede STb 4: 116 ( 1506) . Särskilda förbindelser: äptir at konj. eftersom, emedan. effther at the ecke vyste om han hade vpborit fyllist, tha vpsattes thet ärendit SJ 2: 207 ( 1481) . "],"e":["äptir sum konj. allt eftersom. efftir som mith breff ther vppa giffuet war wtuisar ok innehaller SJ 2: 60 ( 1480) . " swa högt vp, effther som behoff görs " STb 1: 266 ( 1480) . ","äptir thy konj. eftersom, såsom. äpte þy honu(m) är kuämelkit Bir 4: 179 (aut.). SD 10: 95 (2 ggr). thet fath järn . . . är forbruthet, epter ty thet wogh iiɉ pund fathet STb 1: 312 (1481). Swarte Jens skal förnöie skredaren vj öre för then köpen . . . effter thy pigan tog kapone sielff aff skrederen ib 5: 73 ( 1515) . " äptir thät adv. därefter. Ther äptir syntis otalike diäfla . . . Äpthir thät hördhis sua som ludz röst " Bir 2: 13 . Thär äptir taladhe gudz modhir ib 2: 209 . Ther äpter komo wäktarene oc fingo han Prosadikter 132. Ther äpter tha räddis riddaren thet han haffdhe offlänge dwalz . . . Ther äpter groffwo the kroppen op ib 156 . Ther äpter stegh hon nidher aff galghen ib 157 . Jfr thär äptir. ","äptir thät (at)"]},{"a":"äptir","b":"kn","c":"prep.prep. adv. konj.","d":["1) bakom, bakefter, efter. alla bror han effter sik kaste RK 2: 5925 . jak . . . hörde äpter mik stora röst MB 2: 334 . han . . . saagh til baka oc fik see epter lasset at barnet laagh swnder krosat Lg 3: 379 . " tha han om hart epther them " Di 281 . De anf. ställena skulle emellertid kunna föras till II. ","2) i fråga om en rörelse i samma riktning som ett framför befintligt, i rörelse stadt före mål: efter. lagdhe han oppa sik sina matto, oc gik, hona äpther sik dragandhe Su 152 . " waar herra ledde them oc sadfhe them wägh om daghin mz eno märkeliko sky a stolpalund . .. än om nattena ledde han them mz lughande elde i wädhreno fore them oc epter thenna twem skuldo the ganga " MB 1: 313 . somlike foro nidhir fore honum j thän stadhin oc somlike mz honum oc somliki äptir honum Bir 2: 208 . löpandhis äpther brödhromen Lg 3: 395 . natalia . . . sighalde fäghin äpte liuwom leþsaghara Bu 523 . " all liordhen vndradeh äptehr dywreth (amirata est . . . post bestiam) " MB 2: 352 ; jfr 9. ","3) om tids- och ordningsföljd: efter. torue kununga ok höfdinga haua stundom lekara ok andra frögdhelika skemptan . . . äpte marghfalde (kanske för marghfalda, i hvilken händelse språkprofvet hör till II 1) huxan ok mödho KS 39 (101, 42) . var fru sialf opfraþe först sit lius ok huar äpte hänne som huar stoþ Bu 12 . " ahge þän som a bor. oc ruþunä vp tok. oc barn äftyr honum " SD 5: 637 . ( 1347). then kununger the (för ther) hauer kununglikt wald medh ärfda rådh, swå sum sunr äpthe fadhr ella föräldra sina KS 10 (24, 11) . ib 11 (28, 12). hwilkin bok skal antwardas hwariom gardzmästara äpter them andra Bir 5: 109 . ","4) om ställning, värdighet, betydenhet: efter. at honum hördhe til at radha oc styra wärldinne främmärst äpter gudhi wiälwom MB 1: 51 . ","5) efter, enligt, i enlighet med, i öfverenstämmelse med. sanctus adrianus . . . möte þöm . . . ok baþ þöm stämna . . . äpte sino styre Bu 523 ; " jfr 2. hwar en människia staar ok lifwir äptir (secundum) likamansins naturlike skipan hulka iak foreuiste af vphofueno " Bir 1: 214 . " gangen twa oc twa systra . . . huar äptir sinom ordin, ödhmiuklika nighandis til altarit " Bir 5: 86 . " sik eptir henne (klostreregeln) styra " VKR 54 . at . . . wij . .. os aff haldher haffua haldhit ok rettat epter godha gambla sidhwenio SO 47 . the ther gudhi til höra äptir moysi laghom MP 5: 206 . alt lhuat the epter laghen magho giffua SJ 186 ( 1450) . skipa sin lagh ok stadhga äpte gudhlikom ok gamblom laghum KS 15 (36, 16) . " liua äfte gudhz budhordum " ib 50 (128, 54). jag lydde epteher theras rådhe RK 3: (sista forts.) 5363 . " äfte samþlykkyu ok raþe aldra wara raþgiuara " SD 5: 605 ( 1346) . " han skal rikeno styra äpte guz vina raþum oc rikis parfum " Bir 4: (Avt) 183. äpte þino til läte ib 177 . " göra äffther konwngsens stadga oc bod " PM 21 . " äpter säghn twäggia godhra manna " BYH 1: 193 ( 1384) . " efter therra besta sanninde oc samwit therrä " BSH 2: 39 ( 1396) . then spille laghom, thön thr (för tr thön) wiker ok wände medh wåld ok k lokskap, äpte wild oc wilia sinom å mote rät ok sannind KS 67 (165, 74) . " ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik, äpte wilia sinom " ib 83 (204, 91). kennis jak theem (penningarne) redheleka hava vpburit epte minom velia SD NS 1: 11 ( 1401) . " thz är got män apthri wilia gaar " GO 927 . Ansg 229 . " vm thin vili är äptir (secundum) minom vilia " Bir 3: 63 . " sta the äptir minom vili " ib 1: 259 . " sta the äptir hans budhi (ad nutum ejus) " ib 256 . " äpter thera sex manna mäti som wit köpit waro " FH 2: 11 (1380, nyare afskr.). salogha fru . . . fic egh annat sik tel raþa vtan leghia mz päniggom tua män at dräpa sin magh äfte diäwls ägian Bu 30 ; " ljfr 7. diem solis . . . som wi kallom än sunnodagh epter waro gamblo lmaale " MB 1: 68 . äptir almännelico ordhquädhe Bir 3: 333 . " äfte þässe räknig var hänna aldar þässa hems tu ar ok siutighi ar " Bu 12 . - efter. till öfverensstämmelse med. lagh skulu . . . wara. . . quämelik äpte godhom ok gamblom sidhwäniom KS 67 (166, 74) . - efter, i el. ltill likhet med. görom mannen äpter os siälwom (ad imaginem et similitudinem nostram) MB 1: 157 . " skapdhe han människiona epter sik siäwom (creavit Deus honinem ad imaginem suam) ib. B 187, (Cod. B)) 343. smidha eth hwffudh aff silff alla ledhes giorth äpther sancti seruacii huffudh oc änletes skipilse " Lg 3: 187 . äpter min bonadh gör thik lik Al 2163 . " jak giorde then likilse äfftir then man. som lmyna peninga stall " Di 47 . " at landit kalladis effter them som landit regerade " ib 20 . - efter, på samma sätt som (ngn). skalt thu först äptir mik sighia som iak sighir fore ST 25 . " äptir þy sum (äptir thy thär), i enlighet el. öfverenstämmelse el. lkkhet me det som, i enlighet med hvad, såsom. a þingum kräuis rätter äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). blef iomfrun quar äpte thy som andra quinnor plägha Bo 5 . " lskipa tit åthäue serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa " KS 21 (51, 22) . äpther thy som war herra konung erik ok war frv drotninghin ok mena riket statgath haffua wm the iordher vndhan krononne äru gangna SD NS 2: 140 ( 1409) . " äpte thy som then hälghe ande wiiste honum " MB 1: 1 . hans ordh skulom wi taka äpter thy som en fulkomen win talar til then man som han iäwar enkte om, at han är hans win ib 348 . " lthässin diurin waro äkke . . . forthäkt mz sindal ok silke. pte thy som världinna fafänga oc darskapir pläghir " Bo 165 . - till det pris el. belopp som. þet scall lmin sisloman wtfa hwart aar vm julä timä epter þy som þolikt godz gelder i skeninge SD 5: 160 ( 1343) . " hwar man som egh hawer vissu äller pant af os . . scal likt vpbära hwart aar äfte þy som hans huwuþäld tilsigher " ib 562 ( 1346) . - äptir þ, i öfverensstämmelse med det som, i enlighet med hvad, såsom. hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempa män . . . vnder kronona oc vnder skat at bliwa efte thy thera foräldra fore them til foronne warit hawa BSH 2: 39 ( 1396) . " ginstan nästo nattina äptir thy hälghe fadhorin hänne budhit hafdhe. redde hon sik . . . at vndan fly " KL 326 . " han hafuer iw eth menniskiä anlitä och limä effter thy the til höra " Va 27 . ätpter thy nempdhen for os witnadhe SD NS 2: 140 ( 1409) . skipi sit enga sin matelikit, äpte þy honu[m] är kuännel[i] kit Bir: 4: (Avt) 179. äkke lifwa älle äpte thy i apostlanna reglo skipadhis Ber 132 . hon (boken) är samansat eptir thy reuelaciones oppa the reghlona som sancte byrgitto teddos lydha VKR 54 . " gud wände thz i bärre mato äpter thy han hafdhe thz longo forseet " Lg 3: 199 . ib 200, 241. - (?) en daghin brast them drykker äpter thy the thorfto Lfg 3: 244. ","6) efter, allt efter, i förhållande till. " äptri (secundum) hans kine äru hans myrk margfald lgirodh " Bir 3: 336 ; " jfr 5. skal lhan try enkannelika huxa ok främia äpte makt sinne " KS 12, (29, 13) . SD 5: l479 (1345, nyare afskr.). hedhra then som thik hedhradhe äptir sinne matto ok lmakt (pro modudo suo) Bir 1: l302. Ber 100 . " hafwer iak thet nw stroleca for akt ok öghum epter minne makt ok magho " SD NS 2: 11 ( 1408) . " vy . . . wiliom bötha effter waro formagho thz vy jdher foghat slogho " RK 2: 5364 . " lhwilken en ther ey will äptherfölia minsn häloghetz omgänge . . . äpther sinne bätzste formago " Lg 824 . " skulu romara them wara til hiälp oc räddningh äpther theris ythersta formagho (prout eis tempus permiserit) " MB 2: 242 . " skalt thu . . . vara altidh hemelica äpte thy bäzsta thu gitir (d. v. s. så godt du kan) när iomfrwnne oc barneno ihesu " Bo (Cod. B) 348. ohöfwlika sina mälla lifwa the kötlika äpte thy mästa the, hafwa ämne (d. v. s. så mycket de förmå) Su 424 . " iak skal giffwa hwariom aff idher äpter edhra gärninga " MB 2: 337 . " hwar pinas äptir sinom forskullilsom " Bir 1: 387 . " fällis äpte brutum sijnom " SD 5 . 377 (1344, nyare afskr.). - äptir þy sum, a) allt eftersom; i den mån som. hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst, med hand oc hals, äffter þy sum brutt äru till SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwa sum þolict gyor, är war fulder, þyuwer, hwar äffte þy sum þät är wärt till ib 377 . ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). skypum wi. oc sätyom til llösn varrä gyäldä . . . vaar ingiäld. swa som köpstaþä. goþ oc garþa. oc all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä tyuiþ oc kulmarþ . . . hwart äfter þy. som þet löst varþär af þöm mannom. som þöm hawa nu til pant af oss ib 5: 562 ( 1346) . " at en lifwir längre tima ok annar stuntre thz är äptir thy maturin är stark älla wanmaktogh ok äptir thy som likamans skipilse hawir sik (secundum fortiudinem et infirmitatem naturæ et secundum quod corporis dispositio habet se) " Bir 1: 214 . äptir thy som gudh giwir thik nadh. tha tilfögh thik oc la thik til them Bo 67 . " giffs . . . hwariom lön äptir thy som (juxta id quod) han älska gudh " Bir 3: 130 . b) så vidt som. taladhe iak . . . stundom a mandomsins wäghn a äptir thy som (in quantum) mandomin war vndir gifwin guddomenom stundom af gudhdomsins wägna äptir thy han war mandomsins skapare Bir 1: 297 . - äptir þy, a) = äptir þy sum a. teknas wäl thessa liifsins ände j grafwom. hulkin alle skulu hafwa ok owir fara en swa ok annor swa. äptir thy (prout) naturlik skipilse vt kräfwia ok swa som iak thz fore wet Bir 1: 216 . ib 214 (se ofvan under äptir þy sum a). böte epter thy akoman är SO 86 . TS 21 . " the cristne män som varo i antiochia sändo af sino goze hwar äptir thy han formatte (prout quis habebat) crisnopm mannom i iudhna landeno " KL 154 . ther wil huar rådha, ok thuinga land ok amogha, äpte thy huar mäst förmå (efter hvars och ens yttersta förmåga, så mycket hvar och en kan) KS 11 (28, 12) . b) i den mån, i samma mån. äpter thy fadher oc modher hafdho likama wäl skipadha, eller til dygdh eller til last, äpter thy fa opta son oc dotter MB 1: 143 . c) = äptir þy sum b). Bir 1: 297 (se ofvan under äptir þy sum b.","7) efter; på grund af. huxa thet nåkre män . . . at betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf (per electionem quam per herediatem) KS 10 (23, 10) ; jfr 5. ib 9 (23, 10), 11 (26, 11) . " äpti naturlikum skipilsum then kununger the (för ther) hauer kunnunglikt wald medh ärfda rådh . . . han hauer thes mera kärleek til . . . sinna vndidåna, at the haua thiänt . . . fadher ok föräldre hans " ib 10 (24, 11); jfr 5. wil han, äpte sin naturlik skipilse, liwa ok wara unde eens mans wärio ok stryilse ib 8 (18, 8); jfr 5. är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärlizlik diur ib 2 (5, 3); jfr 5, 8. hittas ther thz huxa ok seghia. at bäther står swå almoghans styrilse a flere hånom styra ok rådha. ätpe them skälom. at huar flere digdemän saman komo (för koma), the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man, vm the ära alle eens wiliande ib 6 (14, 6). epter thässe skäl tha är hionalgh fulkomith vtan likama bland MB 1: 329 . " marghe vnge män äptir hänna äptedömilse toko at sta mote kätzsins orenlek " KL 328 ; jfr 5. hawaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . giällde aater skadhen ok aa XL marker till thräskiptes . . . vten thät see giortt äptir laghä tiltalum, swarum ok laghä doomum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.); jfr 5. ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). þera lik baros for andream. ok vorþo tel lifs äpte hans bönom (Cod. C fore hans bön 959) Bu 137 . han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom (d. v. s. för att han måst böta) SD 5: 376 (1344, nyaare afskr.). - efter, på grund af, med ledning af. effter thenne XII manna ranzakan och edhe dömde jach thenne gaffuor stadugh och fast FH 6: 64 ( 1476); jfr 5. hwlkit ärände vij granliga randzakade effther tiital, genswar oc vetnä BSH 5: 362 ( 1509) ; jfr 5. närmande sig beteckning af syfdte el. ändamål: för. äpter hwario wilin ij stridha länger Al 3377 . " äpther huat (ad quid) föddes jak til tässa wärld " Su 233 . - äptir þy at (äptir þät at), på grund deraf att, för den skull att, eftersom, emedan. gingo the herranä . . j . radh . . . hwat the skuldo görä mz henne, efter thy at blandamär strengde sik ther swa sare wti, och ther war engen som mz honom wilde j kamp ga Va 10 . " badh konung pipping aff frankarike konungen aff jspanien om, at han mate haffua forstridenä, effter thy at han war en främäder man " ib 18 . " gaffuo huart thera andro aff allis theris godzse . . . alt thet the huart andro epter laghen magho giffua epter thet at the ey barn saman haffua ellir haffua hafft " SJ 186 ( 1450) . " äftther thy at engin mot nämpdene wädhia wilde, tha dömdom wi thet halff fämta öris land jordh i arby . . . sten bosson riddare oc hans afuom til äwerdeligä egho " SD NS 2: 139 ( 1409) . " äptehr thz at (quia) min almoghe war tha tröttir oc mödder j ökninne . . . for thän skuld war j tässom stadhenom giordh en wndirlikin midlan " Bir 4: 78 . " äpther thz, at (auia) thzta folket . . . försma at höra myna röst, tha skal iak oc ekke förstärta thässa hedhninga, hwilka iouse här lath bliffwa " MB 2: 74 . VKR 41 . Lg 3: 186, 187, 196, 304, 346 . - äptir þy þät, d. s. äpther thy thz sancta anna hennas modher ekke hema war, tordhe han ekke latha iomffrwna bliffua hema Lg 3: 638 . - äptir þy (äptir þät), a) på grund af det som, att döma af det som. nu thror iak at mik är ekke hälftin sakt, ätpir thy iak hafwir alla redho seet oc hört ST 423 . b) på grund deraf att, eftersom, emedan, enär. hulkyn thry iak hauer hindrat här til for klostreno, äfte thy iak ey annadh viste en thö myk rätelika til hördho SD NS 1: 584 ( 1406) . " j them tima vt gik gudh af käsara augusto at al wärlin sculle bescrifuas epter ty han mägtogher war ofver alla werldina " Lg 45 . " han . . . tordhis ekke skilia sic widhina epter ty han sana framarla wara hafuadhe " ib. " the . . . waaro . . . begärendh . . . at thee motto faa pasprot . . . epte thy theras tiidh war förliden " BSH 5: 185 ( 1507) . " byriadhe hon twäka, hwilkins thera lifwirne hon wilde fölghia, äptir thz hänna fadhir hafdhe swa mang dröfwilse mädhan han lifdhe . . . oc hänna modhir hafdhe alt sit liifmak " ST 269 . Lg 219 . DD 2: 19 (1484, afskr.) . " äpter thy han foruiste huat äroquinno hon skulle wardha gafs hänne eth hedhersamt nampn " Lg 3: 498 . " epther thy nempdin for os witnadhe at the jordh köpt war . . . for fult widhergeldh . . . oc ingin wildde mote nempdene wädhia, dömdom wy the for:da jordh stadhugha oc fasta . . . slaueca til at halda " SD NS 1: 140 ( 1402) . " äpte thet wi hanom jordena wndan dömdom, tha dömdom wi . . . inga brun sina päninga i gen aff peter thyszka " ib 400 ( 1405) . BSH 1: 194 ( 1887) . VKR 54 . FH 6: 18 ( 1449) . Lg 3: 41, 197 . " epterh thz tw haffuer sancte anna swa kär . . . tha eil iak giffua tiik brödh oc clädes swa länghe tw liiffuer " ib 30 . ib 303 . - äptir þy sum, a) eftersom, emedan. thz riff thz war inföt oc inskapath mz adan, oc hördhe hans natwro til, ey tho äpter thy som han war en man, vtan äpter thy som han war manskynins forfadher oc ophoff MB 1: 89 . Bo 123 . b) med anledning af att; till erinran om att. annur vara fru höghtiþ . . . är äfte þy som var fru ofrþpe sin son guþi som moysi lagh buþu Bu 8 . c) med ledningaf att. munkane . . . sökto bradhlika äftir them äftir thy som the sagho thera fiät j snionom KL 49 . ","8) efter, med afseende på, med hänsyn till. i sht i fråa om indelningsgrund. äpte thässum trym mansins skipilsom, räknas (secundum has tres considerationes sumptæ sunt) thrigiahanda manna lifnadhär KS 3 (5, 3) ; jfr 5. nu mågom wij . . . trefaldelika vnderstanda mannen äpte hans naturlik skipilse, först äpte thy at han hawer nokor skipelse medh södhom ok werilzlikom diurum . . . annat, äpte thy at han hafuer nåkor skipelse medh ängom . . . än tridhia, thet mågom wij förstanda äpte hans manlikom skipilsum, swasum han är nåkot um sik til sin eghin manlik skipelse. och äpte thy hava wijse män prövat thriggia manna liserne KS 13 (30-31, 14); jfr 5, 7. ","9) i fråga om en rörelse el. riktning mot ett mål som man söker nå el. om en sträfvan att uppnå el. bekomma ngt el. om fullföjande af ett syfe, om en längtan efter el. saknad af ngt o. s. v.; efter. hon tok äpther wandhen Lg 3: 437 . " tha wende bilätit hofwdhit om kring oc sagh äptir scriwarenom " ST 303 . for han . . . äpte þöm ok vite þiumnaþ Bu 170 . " vil tw ridha efftehr hyllebrandh ok dräpa han " Di 214 . videke rendhe vndhan thz mesthe han motte än didirik effther honum ib 220 . " ldidrik sköt sith spywth epther honum " ib. " skynda . . . epte israels sonom at fanga them " MB 1: 315 . " skyndin idhir hem äptir minom fadhir " ST 410 . " skal iak koma atir äptir thik oc taka thik til minna äro " Bo 245 . " hon ropa epter os " MP 2: 58 . þa öpte han äpte sinom broþar Bu 184 . " härtoghen . . . sände äpte hänne mykin sciphär " ib 523 . domicianus . . . sände iui haf äpte hanom. ok lät han föra tel rom ib 149 . " ängen ma . . sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). konungen . . efter alla the skip i finaland sände som til nogro fälte wara RK 2: 8796 . " konungen hade bud i thz synne efter thure thureson " ib 9380 . " sändhe han bodh epther sinom frändha osidh hertoghe " Di 235 . luta sik ödhmuijlica äptir klädhomen nidhir a iordhina Bo 196 . " mädhan han fore in i stadhin äpter thy the widherthorftto " Lg 3: 244 . " äpter thit gull mik fara lyste " Al 2135 . äpter, hiälp wi til idher ga ib 1374 . een swen äpter portanäran gaar Fl 1802 . " hwa thiit kom äpter gul ok hafuär " Fr 3015 . " kom en quinna . . . til brunnin äpte vatne " Bo 84 . " nar the komo äpte afgälleno " ib 148 . " skulde resen komma igen äffter sin son " Di 42 . " kom festemannin mz starke mact äpther henne " Lg 3: 247 . " riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen iwer land till war, eller ok annarstadh äptir (för att uträtta) ärendhum sinom mädh XII hästum hwar therrä at mästu " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). thöm som fara inbyrdes ätpe tarvom ok ärandom sinom KS 65 (160, 71) ; jfr 7; se þarf 2. foor han epter höghrom länom Lg 1003 . jach haffuer . . . aldrey effter jdhart wärsta ffarith Rk 2: 5533. fik äpte thz godz som thu kant ekke fortapa ST 501 . " sändos brödhir af hans klostre vidhirla vm landit at läta äfte honom " KL 252 . ib 54 . han lette . . . epte wars herra naglom Bil 87 . nw letar gudz hämpd epter hans blodhe MB 1: 242 . ey kwnno the ther finna . . . thymotheum. äphter hulken the sökto ib 2: 316 . " munkane . . . sökto . . . äftir them " KL 49 . " sökia äptir sinom son " MP 5: 108 . wi standom äopter ängo meer Al 3778 . " alt thz til är draghe sik til . . . at wara ett, ok huart äpte sino uphoue " KS 7 (17, 8) . " iþur priulegia oc forn bref . . . nu þa vi nästä iþär warom oc wi äftyr þöm sporþom. varo iþär borto " SD 5: 636 ( 1347) . spurdhe han äftir sinom kompane KL 58 . " han lyste . . . epte eno stolno fare " Pa 7 . " lat thik äpter enkte langa hwath thu for ma ekke fanga " Al 4329 . lustas iak äpte thy han wärdhoghas mik giwa Ber 200 . the biddo äptir sinom pänningom Bir 3: 18 . styrdhe sanctus iohannes . . . mykith äptir henne Lg 43e. thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin GO 332 . " thän grathir ey äpte gul som thz fik ey ägha " ib 570 . " rosenlund . . . haffde stor sorgh effter sin bondä " Va 53 . 10) om det som lämntats qvar efter ngn; om märke el. spår som något lämnat: efter. palm quisten stodh äpther honum gröön Lg 929 ; jfr II 2. vtan iak seer saren äpte spikomen i handomen hans Bo 237 . " arren äpter saren " Su 412 . 11. med ack.","1) i tidsbestämningar: efter. annor höghtiidh som näst kom äpter thässa MB 1: 498 . " annur vara fru höghtiþ är siax vikum afte iula ldagh " Bu 8 . annan dagh äpte varra fru dagh ib 523 . " daghin äpther sancta miklis dagh " SO 24 . " xiij dagh äpther pascha ib. þusanda ok attatighi arom äpte vars härra pino " Bu 170 . " äfter vars herrä byrþ þusanda arum þurhundraþa arum fyritiyghi oc syäx arum " SD 5: 568 ( 1346) . ve arom äpter wan herra (d. v. s. efter Kristi födelse) Bil 230 . " äpte siax dagha ok þrätighi. siþan sonen var hängdar " Bu 170 . " viliande han . . . dräpa äptir paskanä " KL 154 . " jnnan eet ar äpter thänna dagh " BYH 1: 193 ( 1384) . " äpter skammen tima sidhan födde hon dotter " MB 1: 1 . " at iak liuar äpte döþen " Bu 128 . " lat hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh " KS 11 (26, 12) . " thry hundradth aar oc fämtighi aar äpter flodhena liffdhe noe " MB 1: 4 . " til iordhen war wäl thör äptir flodhina " ib. " ey hawer gudh nakan nyan wilia, en äpter annan " ib 33 . " at the magha äta mixtum, äptir högmässona " Bir 5: 35 . äth ey äplen eller pärwr, vtan for läkedom, tz är stekt äpte for math, ok stekt pärwn effter math LB 7: 77 . äpther tässen ordh oppstodhom wi aff them stadhenom Lg 3: 453 . " drotning märita tha i kyrkio giik epte sith första barn " RK 1: 1665 . " skal abotin halda eet ärffwe epte mik dödhan " SD NS 1: 168 ( 1402); jfr 2. han kuskaþo frändar at giptas äpte faþor ok moþor döþa Bu 26 . äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia ib 28 . Bil 539 . " hurw siälin hawer sik epter likamen dödhan " MB 1: 77 . " skal domare bäter göra widh fatighan än widh rikan epte dömpdan dom " ib 340 . " han do j britania epte sigher striddan oc all landhin gropath fra enom ädna oc til annan LGg 1003. äpe naquara dagha sua fastat " Bu 55 . " äpte sva iatat ok svorit " ib 57 . " annan dagh äpte sua giort " ib 151 . 4y magh hustru äpther bondha syn (efter sin mans död) haldha gerningh äller swena mera än j [1] ar SO 17 ; jfr 2, äfvensom I 3. salomon skal sitia j mino säte äptir mik Bir 1: 233 ; " jfr 2, äfvensom I 3. biorn konung räd j swerike epter han " MD 319 ; jfr 2, äfvensom I 3. byuþum vi . . . varom foghata . . . dani nclesson som nu är. oc allum þem efter han kunno koma SD 5: 567 ( 1346); jfr I 3. anduo4dande honum krono til at göma ther skulle atir anduordhas thom konunge äptir han kome Bir 3: 400 ; " jfr I 3. - äptir þät at, efter det att, sedan. j . . . iericho waaro nakor the thing som eghnadh waro gudz mogha äptir thz at the aff eldenom rensat waaren " Bir 4: 78 . - äptir þät är, d. s. sum þeem göra a mot äptir þät är þeer hawa wart bref fangit SD 1: 669 (1285, gammal askr.). - äptir þät, d. s. flughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom. äru läsin a almänningx þingi Sd 1: 668 (1285, gammala afskr.). äpter thz hon hafdhe yterlika thiänt gudhi . . . thäktis . . . gudhi kalla hona aff thesse mödhosamliche werlline til lewinnelcia äronna hwilo Lg 3: 259 . ","2) i uttryck som beteckna att ngn lämar ngt efter sig, särsk. efterlämnar barn el. qvarlåtenskap, el. som beteckna att ngn tager el. besitter af efter ngn o. s. v.: efter. somo flydde at skog oc mosa the glömde bade säk oc posa harnisk oc wäria hwat the ther hade effer sik ther i skogen lade RK 2: 6203 ; " jfr I 10. then swennin ther effter erik bleff mz stora nödh han vnt reedh " ib 3996 . " han . . . lefdhe son epter sik " Bil 230 . " hawer riddare äller swen barn äffter sik " SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . kan . . . then kununger döa ther af almogans wali är til welde kumin ok hauer barn ok ärvinga äpte sik KS 11 (26, 12) . ib 10 (25, 11). thz kan . . . ey w ara, at thz barn hauer ey frender älla hulla vini äpte fadhur sin ib (26, 22) . Di 173 . ST 51 . " een rikir man . . . lefdhe sinom son äptir, sik mykyt goodz " ib 234 . " men hns munker lefde epte sik dödhan . . iij peninga " Bil 717 . " eth arff som fallit war epter . . . margreta olaffzdotther " DD 1: 79 ( 1431) . sonen ärffwer epter fadherin gotz oc päninga MB 1: 333 . " at syster matte erffua mz broder tridiwngh bade epter fader ok moder ok swa annan skyllan man " RK 1: 459 . " vm then arwen ther mik bordhe at ärwa äpter larurentz hawuonson " SD NS 1: 288)1403). vm allan then ärfdhadeel som kathrin olafsdotter . . . ärfdhe epter sina dotter ib 94 ( 1402) . " thet gotzeth är mik tilkomit epter the for:do mina fadhoröster i rätto arfwe " ib 2: 48 ( 1408) . " hwi skulom wi . . . mista arff äpter wan fadher " MB 1: 419 . " fadher ma giwa mera enom än androm aff thy gotze som han togh ey epter sin fadher " ib 260 . " sonin tagher arwith äpter han " ib 15 . hennas rikedoma hona haffde äpther sin brodher Lg 3: 325 . " kännomps wij the [wij] . . . wppborith och annanth haffwom aff . . . pädher jönson . .. ena sonan oc ena ganzska fornempningh . . . äpthe war dödha frenda olaff jacopson . . . hwilken fornempde pädher jönson aff daghom togh " FH 2: 117 ( 1438); jfr 1. III. med af at föregången inf. efter uttryk som beteckna en sträfvan: efter (jfr I 9). han far mest äptir at forstyra oc hindra gudz ordh ST 153 . " them riddara ther . . . staar äpthe at wpbära stoor atherlön _Bir 4: 110. B) adv. "","1) tillbaka, qvar. " andreas var äpte i murgundia " Bu 133 . " hans likamme nw bort mz konungen fäär och liffuet är thok effter her " Iv 1950 . forbiwdha all siäx budhordhin som äpter äre (som återstå), at göra nakrom manne nakath meen MB 1: 460 .","2) efteråt, sedan. " j biblia scriffwas opta mangh tingh för än the giordh äru oc twärt amoth scriffwas the äffte som för skedhe " MB 2: 11 . " som honum är sidhan äpter leet " Al 1328 . - derefter, senare. badh hon tagha sik in i klostret. hin fik thz hon beddis. oc ginstan äpter kom festemannin mz starke mact äpter henne Lg 3: 247 . " fiughertan nattum äptir " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " nakrom daghum äfitr " KL 124 . annan dag äfftir tha bad han sigord ga i skogen oc brenna koll Di 123 . ","3) derefter, i likhet dermed. thu vil eet annath (näml. torn) äpther göra Fl 1169 . - Jfr hvar-, här-, niþer-, þär-, väster-, östan-äptir. C) konj. ","1) efter det att, sedan. bleff han qwar j kirkionne äpte alt folkit var wtgangit aff sinom bönom Bil 880 . " sidhan epte thzta war giort screff pylatus breff til room " MB 2: 410 . " epter dryckken vte är schole the holdA theris messar " SO 193 . wedh iije femtio och fiorthen aår skedde thz, eptehr gudz son föddher war RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 267 . tha iij daga forlidne wore effter marskens swena fran husit foro ib 2: 5921 . " dagen efter konungen framreden waar gik strax ater elfuen claar " ib 8101 . " litid efter han tit komen är " ib 9613 . " tridie dag epther iag myn ande opgaff lagdess myn döde kropp i graff " ib 3: (sista forts.9 5789. pilther giffwi ena thunno öll j kompanith j näta dryk äpther han stadher wardher SO 18 . lib 108. Lg 3: 260, 272 . ","2) i enlighet med hvad, såsom. at the . . . bewiise sik baadhe j sidhom oc liifurne som rete clostirmän epri thera reenlifuis stadge wtkräfuir VKR 21 . ","3) allteftesom böte effter skadn är till SO 294 . ","4) efterson, emedan. " vare wel sa radeligit och ot at giffue the lybske före epter the bywdhe sadant till, ath the skickade richesins senningebud leijgde aff kongen " HSH 20: 222 ( 1507) . " haffua nw borgamestarna ok raadit j stocholm . . . fornyat schreddarna ock offwerskeraäna samdrecktelygha ena skraa ok lagbock til hopa effter the thöm til hopa bundit hafua aff baden embeten medh thera messor gudz tienist och sollerij " SO 101 ; " jfr 1. the . . råddes weth thz samma syn hwath the skulle till råda taga eptehr framlidne wåre myna daga " RK 3: (sista forts.) 5712 . ib 4666 . " epther iag kranker oc siwker monde wara . . . haffwer iag fånghit sa för råde ath riikit skall stånda wthen wåde " ib 5747 . epther iak hade thenna riike try wille iak ghem wäll alth föresee ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 258 . BSH 5: 362 ( 1509) , 468 (1511). ","5) då likväl, ehur. hwar före haffwir thu giffwit mik landh til besätningh, äpther lotten j enne enaste mätningh til en del klenan äpther wi ärom mykle äller eet stort tal folk (cum sin tantæ multitudinis) MB 2: 46 . I förbindels med följande partikel bildar äptir uttryck, som brukas ss adv. el. konj. ","1) efteråt, efter, efter (de) andra. ginstan flydho diäflande ok folgdho lankt äptir aat ( a longe) Bir 3 . 219. twa aff them komin fore aat oc twa eptir aat VKR 26 . ","2) efteråt, sedan. wi pläghom ekke swa at äta . . . at os wärker äpter aat Al 6116 . " alle brudh gommma för än the fa sina brwdher, tha bewisa the sik ödhmiwka ok liwfwa, än äpther at, tha wpiinbara the sik hwilka the äru " Lg 3: 483 . - efteråt, efter, efter den tiden, efter den händelsen. vm morghonin äptir at hrödhe gudz brudn röst j andanom Bir 3: 218 .","1) efter det att, sedan. äpther at j haffuen läsit fran bordhe (post gratias) hallen tysto Bir 4: 118 . äpther at (posatquam) draken saa at han wart kastadher j iordhena, striddhe han mz qwinonne som födde sonen MB 2: 352 . " äpther at min käraste son war laghder j graffuena, leddis jak heem aff . . . iohanne " Su 216 . ib 215 . Lg 3: 209 . " hwilkin som gör olyudh äpther ath werkmestara byudha alla sithi " SO 24 . mästärmans thunno skla wth giwas j nsäta dryk äpther ath han kompani wan ib 17 . " daghen effther ath marsken lot hanis gripa " RK 2: 4420 . " siex aarom äpter at sancta genouepha war takin aff thesse werld " Lg 3: 259 .","2) eftersom, emedan. " effther ath j staen . . . j ihesu christi stadh. thi är edher akth ath christi wilie . . . moghe wardha fulkompnadher " Gers Frest Inl. BSH 5: 362 ( 1509) . ","1) i enlighet dermed att, eftersom. bärin tädhan hwar före sik en sten . . . äpther som israels släkta äru xij (juxta numerum filiorum Israel) MB 2: 10 . ","2) i enlighet med hvad, eftersom, såsom. jag . . . giorde epther som the både RK 3: (sista forts.) 5364 . BSH 5: 362 ( 1509) ."],"e":["äfptir HelsL Ä 16: pr. äftir VGL I A 13: or-, þ 6: pr., III 20; ÖGL Kr 22, Dr 2: 2, Ä 5, Vins 7: 3; KL 49, 54, 58 . ","äfftir Di 47, 123 . ","ättir VGL IV 14: 13. äftyr SD 5: 636 ( 1347), 637. äpter MELL Kg 32; StadsL R 23: 1; SD NS 2: 140 ( 1409) MB 1: 1, 2, 3 . ","o . ","s . ","v; Ansg 229 ; Bir 5: 1098 ; Fl 1169 ; Fr 3015, 3038 ; Al 1374 ; RK 3: 1443 ; MB 2: 334 ; Lg 3: 244 . ","äpther StadsL LJ 1: 1 i var.; SO 18 ; Su 233 ; Di 209 ; LG 824, 929, : 3: 453. äptr KS 10 (25, 11) . ","äfter MELL eþs 2; SD 5: 562 ( 1346), 568. äffter ib 376 (1344, nyare afskr.), 476 (1345, nyare afskr.). äffther Di 215 ; BSH 5: 362 ( 1509) ; PM 21 . ","eptir VGL I MD 1: 2, 8, A 8: 1; SML B 7: 1, 11: 1, Ä 1: pr.; Bj R 21: 1; Bil 160 ; VKR 21, 54, 55 . ","efftir Di 5, 173 . ","epter StadsL Kg 26: pr., Ä 7: pr., 1, 2, J 1: 1; SD NS 1: 9 ( 1401); MB 1: 68, 157, 313 ; RK 1: 459, 1665 ; PK 227 ; SO 86, 193 ; DD 1: 79 ( 1431); MD 319 ; Lg 1003, 3: 379 . ","epther SD NS 1: 141 ( 1402); Di 214, 220, 281 . ","efter SD 5: 567 ( 1346); BSH 2: 39 ( 1396); RK 2: 8796, 9380, 9390, 9613 ; Va 10 . ","effter RK 2: 3936, 4821, 5443 o. s. v.; Va 27, 53 ; Di 4, 20 ; SO 101, 108, l193, 294; LB 7: 77 . ","effther RK 2: 6798, 7321 ; Di 214 . ","öptir HelsL M 31: 1. aptir VGL I þ 14. apthir GO 927 . ","aftir VGL III 67; HelsL V 5: pr-; BjR 25 . ","äpti VGL II G 7; ÖGL G 23; KS 10 (24, 11) . ","äpte ÖGL Kr 13: pr., R 26: pr.; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ; Bu 12, 26, 55, 149 o. s. v.; Bo 5, 84, 148 ; Bir 4: )Avt) 177, l179, 180; KS 83 (204, 91) ; Ber 132, 133 . ","äpthe MB 1: (Cod. B) 525 ; KS 10 (24, 11) . ","äfti ÖGL Ä 1: l1, 4, 9: 1; VML LI Kr 1; G 11: 3. äfte ÖGL Kr 19: pr., 29: 1, R 26: pr.; SmålL 2: 1, 4: 1, 7: L1; MElL Ä 8: pr.-, B 18: lpr., 4; SD 5: 562 ( 1346), 605 ( 1346); Bu 8, 12, 28, 30 ; Bir 4: (Avt) 185; KS 50 (128, 54) . ","äffte VML II M 24: 2; SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) , 377, 479 (1345, nyare afskr.); MB 2: 11 . ","epti SML Ä 3: pr.; StadsL R 32: pr. epte i J 1: 1; Bil 87, 448, 539 ; Pa 7 ; KS 8 (19, 9), 21 (51, 22) ; SD NS 1: 11 ( 1401) . ","efte SD 5: 567 ( 1346) . apti ÖGL G 8: pr. afptä HelsL Ä 16: pr. afti ÖGL ES 18: 1. afte ib R 8: 2; Bu 8),","äptir at","äpter- . ","eptir- . ","-aat )","äptir at","äptir at at","äpter aat at )","äptir sum"]},{"a":"äptir bidha","b":"","c":"","d":[" v. stanna efter. Hans eon gik op vidher hans sidha, thet vilde ey äpter bidha Ivan (ed. Noreen) 6310."],"e":[]},{"a":"äptir bliva","b":"vb","c":"v.","d":["qvarblifva. " hulkra ben äpter blifwo j thänna stadh " Bil 212 ."],"e":["äpter- )"]},{"a":"äptir bliva","b":"vb","c":"v.","d":["bliva efter, stanna kvar. pres. part. äpterblivande som blir kvar, efterlämnad, dels a) om hustru och barn, dels b) om egendom. a) sin kera söns eptebliffuende hustru SJ 2: 119 ( 1488) . henne effterbliffuende barn ib 2: 294 ( 1496) . Tesliges stode ok lhustru Elzebe, hans epterbliffuende hustru STb 2: 575 ( 1491) . ib 3: l120 (1493). 3: l75 (1494), 4: 91 (1505). b) lxxxvj marcker ther igen stode, huilke eptebliffuende summa forscrifne Jöns . . . kendis sigh rdeligen vpborit och annamat haffue SJ 2: 115 ( 1488) . " hans efftebliffuende huss, egher och lösöre " ib 2: 144 ( 1489) . Nic. Jensson, som drunchnade pa Peder Japssons skyp . . . for alle hans äptebliffuende gotz och peninga her j byn STb 2: 201 (1487). grvndh ok epterbliffuende eger och gotz ib 3: 3 ( 1492) . Jachem Mössingk om Skarnowes epterbliffuende gotz, pie memorie ib 3: 18 (1493). framledne STen Perssons effterbliffuende eger ib 3: l87 (1494). Samma dach stode alle appotecarios mester Berendz gieldenera och besatte hans eptherbliffuende godz, som war j hans appoteca och huss ib 3: 267 ( 1495) . (De gåvo) Lasse Nielsson radhman quit, fri, lydug och löss fore alt til tal om lJöns Hardz epterbliffuende eger til lewigh tijdh ib 4: 84 ( 1505) . " ath hon sin . . . broders effterbliffuande gotz och äghadeler . . . opburit haffue " ib 4: 202 ( 1511) . - pret. part. äptirblivin efterlevande, efterlämnad. hans effterbliffna dandequinne DD Suppl 25 (1500). wor broders oc slechtz effterleffne (möjl. för: -bleffne) hustrw ib."],"e":[]},{"a":"äptirata","b":"nn","c":"","d":["senare måltid. foreata gör faghir äptir ata (pulcre prandere faciunt gentacula vere) GO 773 ."],"e":[]},{"a":"äptirblivirska","b":"nn","c":"","d":["efterlevande maka, änka. äresamme quinne, hustrv Marine, Hans Stubz epterbliffuerske STb 4: 83 ( 1505) ."],"e":[]},{"a":"äptirdragha","b":"vb","c":"v.","d":["1) släpa efter, släpa. " diäffwllen gabbade en galnan oc högfärdoghan mwnk, huilken han kom til at astwnda langan oc äfftedragande mantil " Su 152 . ","2) draga efter, tåga efter, förfölja. iak kom eptherdraghendes brått RK 3: (sista forts.) 4477 ."],"e":["epther- . ","äffte- )"]},{"a":"äptirdöme","b":"nn","c":"","d":["föredöme, exempel, mönster. Än the foro nidhir äptir honum som fölgdho hans äptedömom Bir 2: 208 . Thässin harpan är likamlika athirhalsins liknilse (ok) äpthirdöme (carnalis abstinetiae typus) SpV 37 . " badhe j ordhom äpthirdömom " ib 166 . Swa är ok nogh witherlikit honom wara eth äpthirdöme ällir liknilse ib 229 . " med hälgha kännedoms frukt ok äpthirdömom " ib 232 . The waro ok skynandhe aff gudhelikom kennedhom ok tholamodhz äptirdöme MP 5: 19 . En godher konungh (är) . . . yppesth till alle dygders effterdöme PMSkr 676 (avskr). - Jfr äptirliknilse."],"e":[]},{"a":"äptirdöme","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) efterdöme, föredöme, föresyn, exempel. gaff han os sinna apostola martyrium till äftirdöme KL 178 . " somlike ärw hwilka äfte döme meer optända til gudz älskogha än prädikan oc ofta warþir twä fald hiälp ij hughenom aff hälghra manna äftedöme " ib 181 . ib 328 . " än mik eigh atar droghe guz äpte döme som böþ petro draghit suä[r]p atar halda " Bu 509 . " the . . . fom fölgdho lhans äptedömom " Bir 2: 208 . ondir ande . . . skyllar ok allegera siwkdoma ok foresättir sik kranka manna äptedöme (proponit exempla infirmorum) ib 3: 320 . " allom gaff han godh äpte döme som vmgingo mz hanom " Bil 861 . " gifwande os äptedöme at vi skolom samuledhis göra " Bo 94 . " han teer thik manga dygdha äptedöme " ib 44 . " hulkom han atirlät äptedömit " ib 126 . " j thy äptedömeno magho vi thrifwas til manga dygdhe " ib. " han kände os mz ordhom oc äptedömom ödhmiukt oc fatidom " ib 35 . " hwilke som . .. te androm helsonne wägh mz sinne prädikan och äptedömwm " Ber 152 . hon . . . stadfäste sin helga lärdom . .. medh syno eighno helgo lifuerne ok epterdömen Lb 3: 563. the ondo kirkionna formän . . . atirleto mannomen mykyt skadhelikit siäla äptedöme Bir 3: 256 . " þe reta nu guþ til vreþe mz sin for ban naþo äptedöme " ib 4: (Avt) 181 . þera aptedöme hafar mangum hulpit til for dömilse ib. " änkte thz göra i sinom athäuom thöm må wara til (för til il el. til ilt) äpte döme " KS 50 (126, 54) . suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman later sinom vndidånum, suå månge dödhelike plågher han wardr gömen ib. " vtan thetta folk forgaar al wärlin äpter döme faar ok smittas ij tholik gerning snödh " Al 3984 . ib 3989 . " skal witur kunungr huxa ok takak til äpte döme huru gudh skipa oc styre thessa wäruld " KS 63 (158, 69 . " här skalt thu taka äptedöme af varom herra ihesu " Bo 119 . " ey skulo the tagha epterdöme aff iacobs gärning " MB 1: 224 . " tak äptedöme thässe duuo (exemplum hujus truturis) " Ber 37 . " i maghin et äpterdöme taka aff idhrom gudhi oouis oc aff hans saka " Al 6601 .","2) mönster, mönsterform, mönsterbild; idealbild, ideal. j hänne (Jungfru Maria) var skälicasta liurärn oc aldra dygdha äptir döme (omnis forma virtutum) Bir 2: 175 .","3) varnande exempel; varnagel, varning. " skule the salta sin lusta mz hänna (den till saltstod förvandlade Lots hustrus) äptedöme oc minnas hänna hemd " ST 391 ; jfr äptirsyn 5. äpter mik taka thik äpter döme Al 3571 . ","4) exempel hvaraf lärdom kan hämtas, lärorikt exempel. (jhesus) giordhe dighra nadhe widh han . . . allum syndoghum til hröst lok äpterdöme Bil 245 . - exempel, belysande framställning el. berättelse; liknelse. hu hafweir nu hört aff gudz budhordhum j mangom oc faghrom liknilsom oc äptedömum, hwat lönom lthe fingo som them gömdo oc hwat ysäld loc drlfwisle ofwei them kom, som them forglömdo ST 534 . " huru ledhes min pina hon borth driffwer alla siälenna dröffuilse thz wil iak tik häldehr bewisa om äfftherdöme, än mz ordhom " Su 183 . ib 446 . " til thz vil iak thik swara mz äptir döme (per exemplum) " Bir 1: 241 . MB 2: 215 . jak swara thik mz äpe döme ok mz liknilsom Bir 1: 247 . Su 306 . " nytiadhe han hardhom ordhom. ok eno rädhelico äptedöme a mote iudhanna formannom oc phariseis " Bo 148 . " lsagdhe han . .. äptedömit af vra stenenom " ib. " jak sighir thik äptedöme aff enom man " Bir 2: 208 . " fämta liknilse äller äpterdöme (Bil fämta exemplum 616) gaff barlaam. a moth thässa hems hedher ok valde " Lg 1028 . " han gaf . . . eet äptherdöme (Bil exemplum 613) a mot them som offra stokkom ok stenom " ib. " lhär wil iak taka eptedöme af kesarans mantele " Bil 81 . ","5) exempel, belysande el. bevisande faktum, bevis. nu pröua the thet medh naturlikom skälom, ok suä medh manna skälom ok äptedömom at ens mans rättuis styrilse är almoga bät KS 7 (16, 7) ; jfr 4. pröwas thet medh epte dömom, at betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna ib 8 (20, 9); jfr 4. hites ths suä medh skiälum ok äpte dömom lib 75 (185, 82). nu hauom wi thes äptedöme at girughe ok odydhelike (för odyghdelike) kununga ok höfdinga få giärnt illa ändelykt ib 29 (74, 32) ib 30 (76, 32). sanctus briscius . .. war sancto martino mykit genstridoger oc giordhe honom mykla neeso. som wi haffwom äptedöme aff, at entidh nar en fatigher man spordhe äpther sancto martino, briccius swaradhe honom oc sagde. späär thu äptehr them galna mannenom tha see altidh wp, for thy at han är then som altidh seer wp j hymelinsom en galin man Lg 635 . " war thetta enkte vnder, vatan aff natwrinna dygdh swa som sanctus ieroimus sigher äpterdöme(Cod. B döme 548) til " MB 1: 223 . " jak vil sighia thik äptedöme(exexplum) at badhe thässe andane sökia ok optända mz sinom jngiwtilsom ok inskiutilsom oc raadhom the drotningena hiärta " Bir 3: 320 .","6) bevis, tecken, märke. " latom alla stadhi synas tekn ok äptedöme af wärre frygdhd oc glädhe (ubique relinquamus signa lætitiæ) " KS 61 (151, 66) ."],"e":["äftir- . ","äpter- . ","äffter- . ","epter- . äpte-. äfte-. epte-. apte-. pl. lika med sing. -en Lg 3: 563), "]},{"a":"äptirdömilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" L. ","1) = äptirdöme 1. thz hon lärdhe mz ordhomen giordhe hon ok fulcomnadhe mz äptedömilsom KL346. Ansg. 189. aff thera äpthir dömelsom ofvirgawo mange . . . thera affgudha ib 221 . marghe vnge män äptir hänna äptedömilse toko at sta mote kötzsisn orenlek KL 328 . " swa mang helsonna sta mote kötzsins orenlek " KL 328 . " swa mang helsonna barn afladhe sancta clara mz sinom hälgho äptedömilsom " ib 329 . " taken prophetan ärwodhe oc tholamodz effterdömilse " MP 3: 27 . " os bör . . . at hawa wars herras pino til effterdömilsse " ib. " är . . . thz väl värt ther af äptedömilse taka. at höxste gudz ämbitzman här ij iordhrike beddis hiälp af ödhmiuke gudz thiänisto quinno " KL 344 . " skal hon . . thulumodhelica vmbära hans fran uaru. som vi hafwom äptedömilse af apostlomen (exemplo sicipulorum) " Bo 94 . " lgifwande os äptedömilse. at vi skulum ey forlata ödhmiuktena " ib 4 . giffwandis got äptedömilse Bir 4: 72 . " prest the ther waro . . . gaffuo sinom sokno mannom onth effter dömilsse " Pa (Tung) 33 . thu dräpir . . . siälana mz thino onda äptir dömilse Bir 1: 123 . " mz sinom . . . snödhom äptherdömilsom " Su 62 . " lhon skal äptir alle lsynne akth fölghia wars herra ihesu christi fothsporom ok äptirdömylsom j ödmywkth ok tholamode " MP 5: 190 . ","2) efterliknande, efterföljd. at min ordh skuldo . . hafwas j hedhir ok mina gerninga takas til äptir dömilse (imitationem) Bir 1: 253 . ","3) = äptirdöme 4. mz thy äptedömilse ther han sagdhe af them som skylloghe varo Bo 76 . Bir 1: 61, 66 . " wil iak tik tässa lär.doms lönlighet mz likamlikom äptherdömilsom oc liknilsom antwarda (sub exempl sensibili) " Su 233 . ","4) = äpti4döme 5. wij behöffue icki longth sökie epter epterdömilse. huadh skadha och forderff rikit och tess jnbiggere haffua fongit aff swodane twedrecht wore longth aff säya FH 6: 107 ( 1497) . " the . . . pröfuadho thet medh mangom äptedömilsom, at sua var offta förra giort Ang 215. "","5) exempel, motstycke. " äggia the hona . . . at aflata tholkin darscap. oc smälikin lifnadh. hulkiney höfwir hänna släkt. oc ey hawir äptedömilse ij kirkionne " KL 327 ."],"e":["äpter- SML Prol. ivar. äpther-. epter-. effter-: äpte-. dömelse. -dömylse), "]},{"a":"äptirdömilse","b":"nn","c":"","d":["föredöme, föresyn, exempel. Taken prophetana ärwodhe oc tholamodhz effterdömilsse . . . Os bör oc at hawa wars herras pino til effterdömilsse . . . Christus war pinter oc tholde pino for wara skyld, os til efftirdömilsse MP 3: 27 ."],"e":[]},{"a":"äptirfinna","b":"vb","c":"v.","d":["återfinna. " haffuer ther til badhä hug och sinne thz skiutast iach ma idher effter finnä " Iv 1912 ."],"e":["effter- )"]},{"a":"äptirfoter","b":"nn","c":"","d":["bakfot. " biornen tog en hin störste hud om ärffuitfötarna " Di 109 ."],"e":["äfftir- )"]},{"a":"äptirfylghia","b":"vb","c":"v.","d":["1) följa, följa efter, efterfölja. thenne wtgangin til lgraffwinna börien at them yngxsto hwilka som skulu främst ganga widh parum, oc the äldre j parum äptirfölghia Bir 5: 65 . " begynnadhe folkit .. . . at ropa oc äptir fölgdho hären " MB 2: 128 ; " jfr 2. - följa, ledsaga. mäktogha frughor som komna waro at fölya sancte petronille til högtidhelikhet bryllope, the wordhor tha hänne äptherföliandes til graffwena " Lg 333 . " mange riddara äpther fölgdho, oc leddo lhennne til mönstrit " ib 3: l185. ","2) följa efter, förfölja. tl täss the atirkommo som them äptherfölgdo oc fanga wille MB 2: 7 . " lthem ältandis oc äptirfölgiandis mz hwgh oc saar tintil lstra syndonem " ib 32 . ","3) följa, efterfölja (i tid). thz äpter fölgher thz wärre skeer RK 3: 2607 . " äptir fölghianda nattinna sömpn " Bir 1: 312 .","4) följa, blfiva en följd. gudz gafua pmpninghet foregik i rotinne, oc hälaghetinna storlekir skulde äptefölghia i quistenom KL 321 ; " jfr 1, 3. ther wille inthe got epterfölie " FH 6: 107 ( 1497); jfr 3. - vara en följd. kunna slutas. andens swarade jak är her mynom skertzlo eelde priaren sagde tha effterfölger (sequitur) at her är skerzslo elden LfK 262 . ","5) i andlig mening: efterfölja, träda i ngns fotspår, sluta sig till. med dat. el. ack. äptherfföliandhis sinne hälga modhers ffotspor Bir 5: 104 . " thinom epterdömilsom ok fotsporom haffuer jak epter fölkt epter mina fatiga makt " MP 4: 197 . i som för mina skuld haffwen owergiffwit alt thz i atten, oc haffwen mik äther fölkt (secuti estis me) LfK 20 ; jfr 1. huar en som wil komma äpther mik han skal widhrsighins sik siälffwm oc taka siht kors oc äpther sölia swa mik Su 191 . - efterfölja, efterlikna. med dat. el. ack. lärdhe hon huru andre skulde hänne äpteflölghia KL 328 . " hwilkra äftirfdöme . . . gudh vnne oos . . . äftirfölghia " ib 178 . äptefylghandis hans hälgho sidhom ok lifwärne Gr 325 . " mina gärninga äptherfölia " Su 194 . ","6) följa, efterkomma, rätta sig efter, lyda. med dat. el. ack. for thän skuld at the hetelicare äptir fylghia thera ondo äggian oc frestilsom än varom godhom radhom Bir 4: 123 . " at han ey äptirfölgir allan oloflikan kropsins lusta oc astundan " Su 348 . - abs. som ey wille epter fölghia MD 389 . - efterkomma, söka utföra. nar han haffde nakra dagha äptherfölkt sin wilia Lg 3: 185 .","7) följa, söka nå, jaga efter, eftersträfva. thänne ängil ok jak äptefölghiom ok jäghom (inseqimur) eet thing os astundelikit Bir 3: 424 . " vi badhe ängilin ok jak äptefölghinom ena bradh " ib 426 . " hwilke owermatto älska gaffuor, äptherfölghia (seqununtur) timelöka lönen " Su 260 . Jfr fylghia äptir."],"e":["äftir- . ","äpter- . ","äpther- . ","epter- . ","effter- . ","äpte- . ","-fylgha . ","-fölghia . ","-fölia )"]},{"a":"äptirfylghia","b":"","c":"","d":[],"e":[]},{"a":"äptirfylghia","b":"nn","c":"","d":["följe. " ämbitzmän och hoffwesinne, som hans gardh dagelige forsta och äpterfölige G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. ""],"e":[]},{"a":"äptirfylghia","b":"nn","c":"","d":["efterföljelse. aff thera äptirfylgho ok tyänist, ther the girodho warum herra MP 5: 124 ."],"e":["-fylgha )"]},{"a":"äptirfylghian","b":"nn","c":"","d":["eftersträvan. Hör, käriste fader, aff godo säla ändeliktzs epterfölian j thetta ärände Troj 51 ."],"e":[]},{"a":"äptirfylghiande","b":"nn","c":"","d":[" ? det som följer med (ngt), tillbehör- giffue tha bröderner ena tunno öll ok ena skyncka mz tess effterföliende SO 145 (jfr twa skyncker med alle sine tilbehörilse ib 146)."],"e":["effterföliende )"]},{"a":"äptirfylghiare","b":"nn","c":"","d":["1) efterföljare, efterliknare. Jmitatorius äpther fölyare GU 20 (hand 2) s. 12. (Lasten visar) sinom äpthirfölgiarom wissa fallith SpV 136 . 2) förföljare. Ehn godher konungh prijssas och kalles . . . skälmers effteröliere PMSkr 676 (avskr)."],"e":[]},{"a":"äptirfylghiare","b":"nn","c":"","d":["1) följeslagare, ledsagare. iomffrun mz sin brodher, oc theras äptherföliara Lg 3: 300 . ","2) efterföljare, en som följer (ngns) föredöme. om i ärin godhra älskara äptefölghiara Bo 124 . " han är ihesu christi sandher äffterföliare (imitator " Su 194 . " hwar en troen gudz wen, discipulus oc äpterfölghiare " ib 348 . ib 349, 350 . hwilke som wilia warda gudelika snillis oc henna lärdoms ödhmiuke discipuli oc äptefölghare ib 364 . LfK 20 . diäfwlsens äptherföliare ib 8 ."],"e":["äpter- . ","äpther- . ","äffter- . ","äpte- . ","-fölghiare . ","-fölghare . ","-föliare )"]},{"a":"äptirfylghilikin","b":"av","c":"adj.","d":["efterföljandsvärd. Hel, hälagh jomfru, quemelikin at lofuas . . . J tro oc hälogho lifuerne äptirfölghelikin SvB 369 ."],"e":[]},{"a":"äptirfylghilse","b":"nn","c":"","d":["efterföljelse, följe, följd. Sequela eptherfylielse GU C 20 s. 570 . Thy lather thet bestaa, hwilket som haffwer sörgeligen ändelykt, oc beska dödzsens epterfölielse Troj 55 . Oc the sak, fför hwilka nakodh görs, ma wttydhas om sin äptherffölgilse, som doctores sighia JMPs 464."],"e":[]},{"a":"äptirfylghilse","b":"nn","c":"pl.","d":[" och f. ","1) efterföljelse, eftyerföljande, efterliknande. swasom godhra mann epterfylghilse gör at girodha syne afskrapins swa gör ondra manna eptefylghilse at människian takir ey at enast ond lön for sina synde. vtan ämuel for andra manna lifuerne MP 2: 162 . " thina siäl astundilse ok hoop varo . . . välloktande til aldra äptirdöme ok äptirfölghilse (extemplu et imitationem) Bi 3: 315. withi för sanno the gudelika äptherfölgelsen (imitationem) wara . . . mi swa täkka, som thz haffde warit om han manleka haffdhe mz mik i stridenne standit " Su 191 . ","2) lydnad, tjenst. " för al epthefölgilse manzskap lydna och tiänisth hwilka the alla oss och dammars krona göra och holla plictoge wara (för waro) " SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"e":["äpther- . ","epther- . ","epte- . -fölghilse. -fölgelse),"]},{"a":"äptirfylghirska","b":"nn","c":"","d":["efterföljerska. fafänglikhetinna fordömilse, ängla liffs äpthirfölghirska SpV 101 ."],"e":[]},{"a":"äptirfylghning","b":"nn","c":"","d":["efterföljd. Annan tidh är jomffru Marie psaltare wärdogare j ffulkomlighet, thy at han haffde ärlikare äptherfölghningh JMPs 474."],"e":[]},{"a":"äptirfylghning","b":"nn","c":"","d":[" = äptirfylghilse 1. mik korsfästom til äro oc äpthterfölgnigh (imiationem) Su 192 ."],"e":["äptherfölgnigh )"]},{"a":"äptirfärdh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["eptirferd )"]},{"a":"äptirfärdh","b":"","c":"","d":[" f. 1) förföljelse. Menesterus rände strax aff oc räddes for Hectoris äffte färd Troj 142 . ","2) gravöl och andra omkostnader för begravning. wil mannen aff Findland haffua arfuit epter quinnan, tha giffue Paw Anna i gen tet hon vthlagth haffuer i lychstool och i andra epterferdh STb 3: 122 (1493)."],"e":[]},{"a":"äptirga","b":"vb","c":"v.","d":["efterfölja, efterträda, lyckas. Succedere epter gaa ok j handh ga vt mihi bene succedit mik gaar wäl i handh GU C 20 s. 92 ."],"e":[]},{"a":"äptirglöma","b":"vb","c":"v.","d":["glömma kvar. han hade ey degert effter glömt, vtan tok alt thet j folan war gömth RK 2: 5041 ."],"e":[]},{"a":"äptirgärþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["eptir- . ","epter- )"]},{"a":"äptiriägha","b":"vb","c":"v.","d":["jaga efter, förfölja. " een riddare mik här äpter iaghar " Iv 775 . Fr 523 ."],"e":["äpter iagha Fr 523 ; ","-ar Iv 775 ),"]},{"a":"äptirkal","b":"nn","c":"","d":["senare anspråk? återkallande? lot thät (ɔ: ärffue) hans bysmarket fornempdom vp fritt frälst ok akärolöst fore allom äpterkallom SJ 7 ( 1424) ."],"e":["-kallom ) , "]},{"a":"äptirkast","b":"nn","c":"","d":["efterräkning, bakslag. " uthan alt argt hindher, effterkast och hielparädhe " Trolles Jb Bil 142 (1470, senare avskrift) ."],"e":[]},{"a":"äptirkast","b":"nn","c":"","d":["efteräkning, bakslag, repressalier. " vthan alt argt, hielparäde oc epterkast " BtRK 194 ( 1457) ."],"e":["epter- )"]},{"a":"äptirklaghan","b":"nn","c":"","d":["nytt klander, tilläggskrav. hwilka for:da ängh iak aff händher mik oc minom arwm honum ath agha och giffwa hwarth han wil, vtan alth hindher oc äptherklagan SD NS 2: 605 (1413, avskrift) ."],"e":[]},{"a":"äptirkoma","b":"vb","c":"v.","d":["komma edter, följa efter. Affladha barnsins luste athirgäldz j sörghine, som äptirkombir SpV 306 . Swa them äfte koma skulu som them nw ärw SD 10: 159 ( 1372) . " swaa för them nw äro, swaa ok for them som äfftherkoma skolo " BYH 1: 271 ( 1474) . - pres. part. äptirkomande efterföljande, kommande, framtida. Ofta som subst. el. adj. 1) om människor. SD 10: 96 ( 1371) . 2 ggr. vare äftekomande . . . os ella varom eftekomandom . . . them ella therra äftekomanda ib 10: 158 ( 1372) . Skall thet allom witerlikt wara swa wael äpte komandom som nw warandom NMU 1: 75 ( 1386) . thät skal allum mannum witlikt ok konnegt wara swa wäl apterkomandom som nu näruarandom Vg Fornmt I: 4-5 s. 65 (1390). so fore efterkomandom som nw närwarandom SD NS 2: 811 ( 1414) . " ohindrat oc qwaldh fore androm efterkomandom ib. thy tilbindom wy oss ok wara äfftherkommande . . . framhalla for:da siälakappall ib 3: 264 (1417). Vitherlikit wari thet allom mannom, swa wäl äöpterkomandum som närwarandum ib 3: 345 (1418). akerelöss fföre mich oc alle mine äffther komandhe " JämtlDipl 259 ( 1441) . tha skal thet engom sälias ällir biudhes vtan mek Sigvordh i gen ällir minom äfftigkommandom DN 14: 68 (1451). thy aff hendhir jak oc min hustrv oss oc warom arffom oc epterkomondhom . . . oc til änghnar them forsriffna stora Nissa honom oc hans arffom oc epter komondhom til äwerdhelike ägho Neuman Vokbal 77 ( 1449) . ib 78 ( 1452) . kennis jach medh thetta mith opit breff swa for äfftherkomondom som them ther nw äro . . . for mik, minom arffuom oc äffterkomondom . . . mik ok mina arffua oc äffterkomonda ib 80 ( 1474) . ib 82 ( 1467) . ty affhende forscrifne Andirs Hiort sik, sinom arffuom ok eptekomandom forscrifna gard . . . och tilegnade honom forscrifna Laurens Nielssone, honom, hans arffuom och efftekomandom SJ 2: 27 ( 1477) . " ty maa han, hans arffua ok eptekomanda for:na tompt ega och brwka till eurdeliga ego STb 1: 313 (1481). - 2) om ting, händelser. the tingh som framlidhen äro, oc täslikes om the tingh som äpther kommandhe waro JMP 4. ""],"e":[]},{"a":"äptirkoma","b":"vb","c":"v.","d":["1) komma efter; förfölja. naar stridz männener fingho them see sik äpther komma MB 2: 128 . ","2) komma efter, följa efter (i tid). swa at förra arsins äpterste dagher ware thäs aarsens förste dagher som äpter komber MB 1: 63 . ","3) komma efter; komma att lefva efter (ngt) el. senare (än ngt). wi som äpter komo hans pino oc dödh MB 1: 490 . - senare komma, senare inträda. (bland klosterfolk är sed, att de, som tidigare inträdt, hafva mer att säga, ehuru) andre epterkompne äre äldre oc jämwitre Lg 978 . - komma efter, efterträda. huat vm nakar rikesins deel bortlätis mz nakrom gafwom huat ey skulle then delin atirkräfwias aff thom som äptekome (succcessore) Bir 3: 399 . komma senare, komma efteråt (för att utföra ngt)? hittas the wisasta ymst hawa om talath. the wisasto hawa äpter komith the satto thera ordh som ymst hawa saght MB 1: 40 . ","4) återkomma, komma tillbaka. tha eth ar for gangit är tha skulen j warä effter kompne her Iv 1898 ."],"e":["äpter- . ","äpther- . ","epter- . ","effter- . -komma), "]},{"a":"äptirkomande","b":"","c":"","d":[" ÊL. A) adj. ","1) efterkommande, efterföljanmde, (närmast) följande. skal hon them läsa nakor reglonna capitula, oc huar hon lyktade ther böri j äptirkomande (sequenti) hälgd Bir 4: 61 . om larsmessone nest efterkommende Lg 3: 350 . " i nästa nattenne äptherkommande " ib 187 . " i thy areno ther näzt äpter komande är " SD NS 1: 104 ( 1402) . nest epterkomande däkinen . . . herre birgher fornögde forscripna niels olson i skedwj fore then fämpte öran Upplands Lagmansdombok 113 ( 1493). - efteråt kommande, följande, kommande. andra äpter komande synder MB 1: 349 . " swa länge dröffwilse staa twinga the mannen . . . stakkot är thera beskhet, än äptherkommande hugswalilsen äro äwerdeliken " Su 171 . - kommande, framledes kommande. j äptirkommandom daghom MB 2: 11 . Su 253 . " the människor som j äptherkommandis tima (in futurum) j thenna refnliffnadh skulu ingaa " Bir 4: 70 . - framledes, blifvande, med tiden, framträdande som, med tiden visande sig vara. at hon ginstan aff sin barndom swa vnderliga vtkende ok vederstygdes alla skörhet, epterkomande ok vardande sanne renlex älskerska ok dörkerska jn til dödhen Lg 3: 522 . - framtida. aff tässins renliffs äptherkomandis bestand Bir 4: 69 . - efterföljande, kommande, blifvande. vm thänne konungir . . . ville minzska älla forskipa nakan deel aff krononne sannelica äpte komande (futurus) konungir matte ok tilburdhe atir bedhas then delin Bir 3: 400 . " äptekomande konunge til bör at atirkräfwia then delin ib. - efterkommande, framdelses lefvande. hwru han mz gudelike vnskan wälsignadhe them som äptir kommande waro " MB 2: 61 . " kungörum wi allom mannom, swa thöm som äftirkomande äru swa som thöm nu äru. att . . herra arwidher oc hans husfru fru elina gawo . . . til watzstena kloster ena qwärn j motalum " BYH 1: 184 ( 1380) . " alla the män thetta breff höra älla see swa äpterkommanda som them nw ärw helsar iak ib 190 ( 1383). thet scal allum viterligt wara swa väl eptekomandom som nw näruarandom " SD NS 1: 10 ( 1401) . " kännis iak meth mino närwarande vpno breffwe, swa for them ther äpte komande ärw, som for them ther nw leeffwa, mik haffwa iordha skipte giorth meth . . . frw katerine magnussa dotther " ib 2: 66 ( 1408) . ib 1: 55 ( 1401), 78 ( 1401), 88 ( 1401), 103 ( 1402), 132 ( 1402), 273 ( 1403), 288 ( 1403), 434 ( 1405), 2: 74 ( 1408). Jfr notum facimus vniuersis tam posteris quam modernis SD 5: 143 ( 1343) . " nouerint vniuersi tam posteri quam presentes " ib 625 ( 1346) . ","2) efterkommande, utgörande (ngns) efterkommande el. afkomma. afhändom wi os the forn:da jord ok allom warom nästa äpthkomanda aurom, ok laurens ok hans nästa burno arwom tiläghnom vi förscrefna v örisland iord SD NS 2: 74 ( 1408) . andre lotten . . fwl vppa symeons sönder oc hans äptirkomandes släct MB 2: 50 . " äru tässe ysakar söndrs ädodela oc theris äptrkommande släct städer torp oc byiar " ib 51 . B) subst. ","1) efterträdare, efterföljare. " var herra . . . gaf . . . honom (Petrus) oc hans äptekomandom (successoribus) himerikis rike " Bo 119 . lathandes myn äffterkommanda haffwa nokoth til ath byggia PM LXVII, wi . . . förbiudhom . . . abbatisse confessori oc allom systrom oc brödhrom innan . . . watzstena clostre oc theras äptirkomande . . . ther a moth göra Bir 5: 126. ib 137, 138 . " biwdhom wi for:da broder niclis oc hans effter komanda i forswiik vppa clostersens wägna, the sama flödhgiwtor ypna hlda hösth oc waar . . . gör han oc hans effter komanda thet ey . . . tha böte ther fore som laghin vtuisa " VAH 24: 322 ( 1442) . wi swena som tätta lius wpblöriade wi bidiom alla wara äptherkomande ath the thz bätra ok inkthe for wärra SO 4 . ","2) efterkommande, afkomling. " förbyuþande harþlicä . . . varom äruingiom. äftekomandom. oc hwariom androm manni . .. þessä vara skipan . .. at hindrä " SD 5: 567 ( 1346); möjl. att föra till 1. annor gooz som wäl äru fangin them atir göma the sinom arfwom ok äptir komandom Bir 1: 54 . ib 3: 41 . Upplands Lagmansdombok 113 ( 1493), 114, 115. afhender iac mic then sama gardh . . . oc til eghanr han . . . klostreno i gudheem . . . oqualdan for mic oc mina epterkomanda SD NS 1: 10 ( 1401) . " the ok thera äffterkomanda moghu honum (gården9, styra, radha ok allom lundom skipa " ib 2: 74 ( 1408) . " fämpte lotthen fiöl vppa aser oc hans släkt, oc äptirkommandom " MB 2: 51 . ib 50, 52 ."],"e":["äftir- . ","äpter- . ","äpther- . ","aftter- . ","epter- . ","efter- . ","effter- . ","äpte- . ","äfte- . ","äpth- . -kommande. -kommende. -komandes. -komandis. -kommandis),"]},{"a":"äptirkomare","b":"nn","c":"","d":["1) efterträdar, efterföljar. " j mino säte hulkit ther iak andwardhe petro ok hans äptir komarom (successoribus) " Bir 1: 123 . " wi oc ware äptekomara i for:da eskiltuna kloster " SD NS 1: 303 ( 1403, gammal afskr.) . jac for:de prier oc minä äpterkomara priara i thet for:da kloster ib 304 . byndher iach mich till. oc lmyna arffwinger . . förnöya . . . biscop olaff oc hans äpterkomara DD 3: 200 ( 1440) . ib 199 . ","2) SD NS 1: 201 ( 1402) . SJ 291 ( 1460), 318 ( 1464). Bir 3: 42, 202 . " then herran oc hans äptirkomara ib 400. at rikit skulle mik ok minom äptekomarom (posteris) thäs fastelicare tilhöra " ib 429 . " alt thz got thik är lofwat skal takas aff thik oc gifwas enom thinom äptirkomara (postero) " ib 474 ; " jfr 1. ""],"e":["äpter- . ","epter- SJ 318 ( 1464) . ","efter- ib 291 ( 1460) . äpte-),"]},{"a":"äptirkomare","b":"nn","c":"","d":["efterföljare, efterträdare. ok haffue wij nw fore oss och wara epterkomara j Stockholms stadh loffuit, sacht och beplictet . . . ath war och bliffue forscriffne wor kereste nadege herre, kong Hans, och hans nades epterkomara . . . aldelis hörige och lydege . . . wor keresta nadege herre, hans nades epterkomara . . . for:ne wor keresta nadege herre och hans nades effterkomara STb 3: 344 (1498)."],"e":[]},{"a":"äptirkärande","b":"","c":"","d":[" pres. part. kärande. äptir the vithne sagdis for:da Per Larisson äptir kärande the for:da p:ga soma til ATb 197 ( 1464) ."],"e":[]},{"a":"äptirkömd","b":"nn","c":"","d":["afkommak efterkommande. skal thz rikit ey koma til sina förre äro. för än sandir ärfwinge kombir. ängtigia af fädhirnis älla mödhrinis äptirkömd Bir 4: 361 . hans epterkömpd MB 1: 188 . " theris äptherkömdh ib 2: 52. ""],"e":["äpther- . ","epter- . ","-kömpd )"]},{"a":"äptirköp","b":"nn","c":"","d":["återköp? " thet köp bliffuer och är fult lok fasth ok jntet epter köp bliffuer stadught STb 3: 239 (1495). ""],"e":[]},{"a":"äptirlata","b":"vb","c":"v.","d":[" [Ä. Dan. efterlade. Jfr Mnt. nalaten] ","1) qvarlemma. " sik skindade huar aff staden wth somme barbörde ok sommi till fotha harnisk ok väria mz epter loota " RK 1: (sfgn) s. 186 . ","2) efterlemna. " vtan gambla mestara . . . thz äpterlata j scripther " PK 219 . joan thörghilsons äpterlatna godz SJ 152 ( 1447) . " äruinga . . . efter gerd zorbeke til lhans efterlatna godz " ib 70 ( 1347) . " gerd zorbekes effterlatna hustru ib. 8b 76 ( 1438), 85 (1438. Jfr lata äptir. ""],"e":["äpter- . ","epter- . ","efter- . ","effter- )"]},{"a":"äptirleta","b":"vb","c":"v.","d":["söka. O härra, see jak komber til tik, hwilken jak älskadhe oc thän jak äpther letadhe SvB 377 . j wärldena Christum spöriande ok äpthirletandhe SpV 233 . " wanhopit til at finna thet människian äptirletar " SpV 441 ."],"e":[]},{"a":"äptirleta","b":"vb","c":"v.","d":["1) eftersöka, efterforska. " tha skla thz framsäthias, som är änlite widh änlite, hwilkit nw äpthirletas osynligha j scripthinne Spec. Virg. 6. "","2) efterfråga, fråga. herra iwan tha tha (för herra iwan tha) äpter leter huath thän same riddare heter Iv 5023 . ","3) söka ernå, begära. thz är the bön iak äpter letar (d. v. s. den bön hvars uppfyllande jag begär) Fr 1074 . " nu sighin mik herra hwath ij heta thz är the bön iak äpter lata (för äpter leta) " Iv 5066 . " thz är thz iach effter lehtä " ib (Cod. B) 3496; på samtliga dessa tre ställen kan dock äptir fattas ss prep. förbunden med ett underförstådt rel. pron. - söka uträtta. vil iak her oppenbara thik . . . huath ärände iak äpter leter Fl 1259 ."],"e":["äpter- . ","effter- )"]},{"a":"äptirleva","b":"nn","c":"","d":[" (Fdan. efterleve] efterlemand hustru, efterlefverska, enka. jach cristin rythersdotther . . . oloff nielsons . . . epther leffua SD NS 2: 119 ( 1409) . " olaff holgerssons epterleffua " SJ 215 ( 1452) . ib 237 ( 1454) . BYH 1: 276 ( 1480) . theris fornempde frändes epterleffua hustru ingeborgh SJ 137 ( 1445) . FM 217 (1504), 391 (1508). Jfr äptirliva."],"e":["epter- . ","epther- )"]},{"a":"äptirleva","b":"vb","c":"v.","d":["1) qvarlemna, efterlemna. aldra oblyghasta folk . . . som . . . ey skal ther äpter liwa (relinquet), hwarce hwete, eldler wiin MB 1: 429 . " enkte mon epter lewas aff siw frwktsamlika aara awäxt " ib 238 . " äpterlefdha wiinbära klas " ib 364 . - qvarlemna, låta qvarstanna. the hedne wilde han ther äpther leiffue MD 17 . ","2) efterlemna, låta behålla iak skal bita fra thik heluite, helgha patriarchas ok thik äpte lena (för -leua) forbannada män Bil 83 . - Jfr leva äptir."],"e":["äopter- . ","äpther- . ","epter- . ","-leiffue (i rim med ewa; norvagiserande). -liwa),"]},{"a":"äptirleva","b":"nn","c":"","d":[" (-levande) f. efterlämnad hustru, änka. Ett i kanslispråk förekommande ord med i urkunderna växlande former; ofta som ett adj. framför ordet hustru. hustrv Birgitta, Magnus Swenssons epter liffuat FMU 4: 35 ( 1452) . " tha kom ärlighe oc welborna qwinna hustro Kirstina, Knwt Arwitssons efftherliffdhe " Vg Fornmt I: l2 s. 46 (1459). swa dödhe her Jens falk, oc swa fik her Ture Stenso j Krakarum fru Birgitta . . . her Ienss falkss eptherleundhe Arvstv 12 (1461). fru Cecilie her Abrams etherleue ib 56 . Ingridh Gregers dotter, Lasse Hiortz aterleua hustrv NMU 1: 135 ( 1472) . Kom foe rettin Eric Laresson oc talade til hustru Anna, Anders krabbis epterleffua om len wrfiel Uppl Lagmansdmb 12 (1490). hans epteleffuanda hustru forscrifne hustru Elin SJ 2: 106 ( 1487) . hustru Birgitta, MOns tolx effterleuä hustru ib 2: 302 ( 1496) . Mogens Ericssons borgemesteres effterleffua hustru ib 2: 304 ( 1496) . hustru Elzaby, her Magnis Erikssons epteliffua STb 2: 161 (1486). lhustrv Aleth, Hans Frydanckx effterleffue hustrv . . . tha swarede for:ne hustrw Aleth: Bade myn framledne bondes och mith ib 3: 170 (1494). Hwstrv Birgitta, Jens Ärffuastssons efftrleua hustrv om arffuit . . . epter framledne Jens Erffuastasson . . . hans epterbliffuende dandequinne, hustrv Birgtta ib 3: 261 ( 1495) . wort tet swa . . . besluth . . . emellom Staffan Kortssons efterleffua barn ib 5: 27 ( 1514) . Knwt Steensons epterleffwä GPM 2: 54 ( 1495) . beschedeligh quinne hwstrv Birgtta, Peder Reffueklos effterleue hustrv HLG 3: 150 (1507). jak Kadrin Mangsdotther, fframlidna Matthis smedz wed Norra port efftherliffua hustru i Stocholm ib 3: 152 ( 1511) . hustrv Karin, Oloff skinneres effterleue hustrv i Stocholm ib 3: 153 (1512)."],"e":["-liva )","äptirlivande"]},{"a":"äptirleva","b":"vb","c":"v.","d":["efterlämna, lämna efter sig, lämna kvar. thenne forr:de Nordensyö hytte och andre ägedele, welwilelige epterleffde GPM 2: 83 ( 1488) . " hwilkit hon alt här äpthir sik leffdhe jomfrumen " SpV 233 ."],"e":["-lefdhe )"]},{"a":"äptirlevirska","b":"nn","c":"","d":[" , se äptirlivirska."],"e":[]},{"a":"äptirlevirska","b":"nn","c":"","d":[" = äptirleva. BYH 1: 286 ( 1512) . DD 1: l178 (1502), 179 (1502), eft. aftr. hos Langebek), 3: 212 ( 1482). BSH 5: 15 ( 1504) , 3672 (1509). FM 612 ( 1514) . FH 5: l208 (1512)."],"e":["epterleffwerska BYH 1: 286 ( 1512) . ","eptherlefwerska DD 1: 178 ( 1502) . epter leffwerske FH 5: 208 ( 1512) . ","effterläuerske DD 1: 179 (1502, eftr. aftr. hos Langebek) . ","äppteleffersska ib 3: 212 ( 1482) . " efftrerlefferske " BSH 5: 15 ( 1504) . ","efftherleffuerska ib 362 ( 1509) . ","effterlewerske FM 612 (1514)), "]},{"a":"äptirliggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga qvar. ängin viste hwa han är thy hans leon äpter la lij thz hws iak sagdhe ij fr Iv 4825 ."],"e":[]},{"a":"äptirliknilse","b":"nn","c":"","d":["1) afbildning, bild, porträtt. nar the maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte Gr 282 . " huru the skullo kunna atirföra kesarenom . . . malat hänna äpteliknilse " ib 283 . " biscrifwo the ok maladho hänna äpteliknilse lthz bäzsta the kunno ib. mädhan äpteliknilsin äru swa faghir. huru myklo meer är hänna siälfra fäghrind ib. "","2) liknelse, parabel. var herra ljhesus christus sagdhe sine discipulis thenna effterliknilsse MP 3: 65 ."],"e":["effter- . ","äpte- )"]},{"a":"äptirliknilse","b":"nn","c":"","d":["el. n. föredöme, exempel, mönster. j ewangelista, j hwilkra äpthriliknilsom thu maat thik forbätra SpV 230 . Jak wil tilläggia andra jomfru äpthriliknilse (exempla) aff sama taal, än olika j forskulllilsomen ib 231 . Thäntidh the ok wildo honom göra til konungh, gömde han sik, ok margh annor äpthirliknilse (exemplis), medh hwilkom brwdhgomen idhkadhe sina brwdhir ib 274. thäna hedhninganna äptirliknilse . . . tha gör thu j thinom ordhom ok äptirliknilsom entkte . . . Wi scriffwomthänna hedhniska äptirliknilse före kirkionna änkior ib 334 . godhe gärningh, än thog at hon är otäk nw andhrom äptirlliknilsom (exemplis) ib 416 . " märk aff eno äptirliknilse " ib 432 . Thakom ätirliknilse aff the godha tro Theodora ib 433. Aff thätta sinnith fwnnos othalighin äptirliknilse ib 434 . til äptirliknilse ib 441 ."],"e":[]},{"a":"äptirliva","b":"nn","c":"","d":["loch m.? ","1) efterlefvande hustru, efterlefverska, enka. hustru elin, erikx hustri i hässlaby (för erikx i hässlaby) äffterlifwa SD NS 1: 365 (1405, afskr.). hustre ragnilde anders laxekarll lepterliffua SJ 330 ( 1462) . " hustru cecillie lasse pädersins epterliffwe " ib 321 ( 1465) . " drotningh brynilla konungh gunnars äfther liffwa " Di 289 . ","2) efterlemnad arfvinge. vnge hans smyt her johan smitz . . . enkandalica son och epterliffwa SJ 330 ( 1465) . - Jfr äptirleva, f."],"e":["äffter- . ","äffther- . ","epter- )"]},{"a":"äptirliva","b":"","c":"","d":["1) lefva qvar, lefva öfver. kalladhe han saman folkit som epte lifhde Bil 886 . Bu 491 . Bil 758 . Al 4117 . - lefva qvar, lefva efter, lefva längst. med samþökkin þes varrä som äfte lywer SD 5: 562 ( 1346) . ib 563, 567, NS 2: 5 ( 1408) . " til thes at then andra konung affgaar som epthe lijfwir " BtRK 171 ( 1450) . tha atilius . . . sprodhe sigordh swen dödhan, ok ath epterh liffde crimilla Di 235 . ","2) lefva qvar, qvarstanna, förblifva. giptis han (trälen) sidhan han kom til sin herra . . . tha skal hans husfrv oc barn epter liwqa i thräldom, oc lhan ensamen fräls fara MB 1: 335 ."],"e":["äpter- Al 4117 . ","epter- . ","epther- . ","äpte- Bu 491 ; SD NS 2: 5 ( 1408) . ","äfte- . ","epte- )"]},{"a":"äptirlivirska","b":"nn","c":"","d":["efterlefvande hustru, efterlefveska, enka. cristina nielse dotter . . . her sten strwes, sweriges rikis förstandrares effterliiffueske BSH 5: 632 ( 1520) . Jfr äptirlevisrka."],"e":["effterliiifueske )"]},{"a":"äptirlivirska","b":"nn","c":"","d":["efterlämnad hustru, änka. Walborg Benctz dotter, doctor Claus epteliffuerska SJ 2: 56 ( 1480) . Margith Gudmwndz dotter, Jöns Hinszasöns efftherleffuerske STb 4: 23 ( 1504) . hustrv Tola Swensdotter, Thomas Arendorpes efftherliffuiska Svartb 555 ( 1504) . Elin Swensdotter . .. Nielss slattes epterleffwerska BYH 1: 286 ( 1512) . Item hederligh oc velbördogh quinna frv Jngeborgh, her Iwar Grens eptherliffuerska . . . Item hustrv Cristin Anders clensmidz eptherliffuerska HLG 3: 24 (1516). HT 38: 118 ( 1523?) ."],"e":[]},{"a":"äptirlydha","b":"vb","c":"v.","d":["rätta sig efter. liach . . . thy wär edher effther ludde HSH 24: 73 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"äptirlängta","b":"vb","c":"v.","d":["längta efter. them megh storlighä haffuer effter längtad i tessä daghä GPM 2: 376 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"äptirlöpa","b":"vb","c":"v.","d":["löpa efter, eftersträva. Nu koma lönin, äptir hwilkom iac hafuir länge äptir lupit Hel män 141 ."],"e":[]},{"a":"äptirmaning","b":"nn","c":"","d":["efterföljande kraf, yutterligare el. senare kraf. later jak . . . frw ermegard oc henna arfua lidugha oc lösa, quitta oc fri for alla äptermaning aff mic älla minom arfuom SD NS 2: 236 ( 1409) . ib 17 ( 1408). latom wy . . . jerl jönisson oc cristin jänisa dottir . . . jönis hanisson ok hans arfwa fri ok quitta för os ok warom arfwom för alle äptirmaningh om thet förscrufna ärfda skipte FH 4: 7 ( 1450) . SJ 46 ( 1430), 64 ( 1436), 67 ( 1437) o. s. v. Jfr namaning."],"e":["äpter- . ","epter- SJ 46 ( 1430) . ","efter- ib 64 ( 1436)), "]},{"a":"äptirmaning","b":"nn","c":"","d":["ytterligare krav. gaff han honom . . . löss for sigh . . . for alth ytermere til tal eller epthermaningh ATb 3: 111 ( 1500) ."],"e":[]},{"a":"äptirmer","b":"av","c":"adv. adj.","d":["A) adv. mer, vidare, hädanefter. ey scal dödhin herras epe meer (amplius; motsv. ställe KL 414 " har optarmeer) " MB 2: 406 . B) adj. n. senare war ey ruben ther när, mädhan thetta äptermeer raadh war giwith oc giort MB 1: 231 ."],"e":["äptermeer . ","epter meer )"]},{"a":"äptirmere","b":"ab","c":"adv.","d":["senare, efteråt, ytterligare. tha ypnes äffthermere bothnen oc rökes mädh galbano PMSkr 305 ."],"e":[]},{"a":"äptirmiddagher","b":"nn","c":"","d":["eftermiddag. " om eptirmeddaghen thär eptir Arvstv 23 (1461). ""],"e":[]},{"a":"äptirmäla","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"äptirmälandi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["äpti- . ","äfti- . ","- . ","epti- )"]},{"a":"äptirmäli","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"äptirnatvardher","b":"nn","c":"","d":["kvällsmål. Cena nathwaardher. Abcenium epthe nathwaardher GU C 20 s. 95 ."],"e":[]},{"a":"äptirnämder","b":"","c":"","d":["efternämd, i det följande nämd, följande. meth effternäffdom landborgardhom oc öthethrpom HSH 12 . l79 ( 1431)."],"e":["effternäffder )"]},{"a":"äptirnämpnder","b":"","c":"","d":[" pret. part. efternämd, följande. tha warde thenne epternempde brödere Småst på Fsv 1: 299 (1419). Tha stadfestä thesse epternempdä dndemen sancte Gertrude gillä ib 304 ( 1433) ."],"e":[]},{"a":"äptirrätta sik","b":"vb","c":"v.","d":["rätta sig efter. (Läkarna i staden) thackade radit kerlige, atthe nagat hde thöm efterretta STb 3: 289 ( 1496) . Verdes eder nadhe herom biudhe mik til lsin wille, ther iak mik altiid gerna eptterretter HSH 14: 69 (H. Brask). Ther j edher wedh vår högste ogunst och wrede fulkomligen efterrätte ib 17: 230 (Gustav Vasa till biskop Brask)."],"e":[]},{"a":"äptirrättilse","b":"nn","c":"pl.","d":["underrättelse, meddelande, föreskrift. eder herredöme täcktis velä mich en änkedh effterettilse her om med thet förste igen tilbiudhä HSH 24: 24 ( 1512) ."],"e":["efterrettilse )"]},{"a":"äptirskrivin","b":"","c":"","d":["efteskrifven, nedanstående,k nadannämd, i det följande nämd el. omtalad. för thenna äptherscriffna godz SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). thetta mit epterscreffna godz ib NS 1: 6 ( 1401) . ib 2: l188 ( 1409), 197 ( 1409), 204 ( 1409). vppa thennä efftesriffnä goos ib 143 ( 1409) . " hwilket forsriffnä wy skudhä til nempde, swosom ärä thessä her effterscriffnä standä " ib. " tesse vare forutne som her effterscriffne staa " FH 6: 65 ( 1476) . " j thessom här äptersvripnom stykiom punctom oc articulis " Bir 5: 109 . thenne äffterscriffna iij härad vydh nampn säme härad ok lkillehäradh ok tymehärad tesse iij äreth RK 1: (sfgn) s. 172 . " j thesse eptirscreffno reghlo " VKR s. ib l9. thässin äptirscriffwin ordh MB 2: 242 . " j äptherscripnom miraculis " Lg 3: 567 . " ib 597. thzta äptherskreffna skal läsas om odensax qwällen j dymbel lwiku " MB 1: (Co.d A 3) 541 ."],"e":["epterscripnen SD NS 2: 188 ( 1409), 204 ( 1409). epterscrepnen ib 197 ( 1409) . ","äpterscripnom Bir 5: 109 . ","äptherscripnom Lg 3: 567 . ","jom . ","eptirscreffna VKR 9 . ","eptersriffna BYH 1: 269 ( 1472) . ","äpthersireffna MB 1: (Dod. A 3) 541; Lg 3: l597. lepterscreffna SD NS 1: 6 ( 1401). dat. f. eptirscreffno VKR 8 . ","äpterscriffna SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441) äffterscriffna RK 1: (sfgn) s. l172. epterscriffne BYH 1: 269 ( 1472) . ","effterscriffnä SD NS 2: 143 ( 1409)),"]},{"a":"äptirskrivin pret. part. nedan nämdnd här omtalad. tha wethnade byörn timbirman ok iönis timbirman som här äfftirscrifwid staar atb 171 1462 . thessen min äffthescriffna gooz oc gaardha neuman vokbal 80 1474. tesse epterscrefne godemen sj 2 15 1476 . wy epterscriffne niels sture . . . jöns knwtzson väpnare byh 1 276 1480 . item thetta eptherscriffwene köpthe jach til nyie bygnyngen hlg 2 71 1517. lönthe jach tesse eptherscriffwene arbetisfolk ib 2 72 1517 . item thetta eptherscriffwene haffuer jach lakth vth ib 2 90 1518 .","b":"","c":"","d":[],"e":["*äptirskrivadher pret. part. här efter skriven. som her epterscriffuat staar SJ 2: 28 ( 1477) . STb 4: 23 (1504)."]},{"a":"äptirskut","b":"nn","c":"","d":["efterskatt, (influtna) restantier. Suma Sumarum tocius leuacionis . . . met pale penninge oc thet efter skot Skotteb 114 ( 1462) ."],"e":[]},{"a":"äptirskylning","b":"nn","c":"","d":["efterkrav, efterräkning. Tha tilbinder jach . . . mich . . . ath fri . . . thenne . . . for hinder och qwal och allä effterskylning oc talan SD NS 3: 482 ( 1419) ."],"e":[]},{"a":"äptirsnar","b":"av","c":"adj.","d":["kvick efteråt. bätra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 ."],"e":[]},{"a":"äptirsnar","b":"av","c":"adj.","d":["snar el. snabb efteråt. bäträ är förra war en äffte snaar GO 768 . KS 79 )194, 86) . Bir 3: 333 ."],"e":["äpte- KS 79 ()194, 86) . äffte-),"]},{"a":"äptirspyria","b":"vb","c":"v.","d":["efterfråga, fråga efter. crostoforus vndirstoþ. at þät var þän sami han äpte spurþe Bu 498 (kan föras till det enkla spyria). haffdho the them äpthersport j allom väghom oc kwnno them ekke finna MB 2: 7 ."],"e":["äpther- . ","äpte- )"]},{"a":"äptirstanda","b":"vb","c":"v.","d":["1) stå qvar, fortfarande stå. palmquistär äpte stoþ grön Bu 13 . ","2) qvarstå, återstå. lhon . . . kärdhe höghelik ower hans vanda ok llät ther änkte äpter standa (d. v. s. lemnade ingenting onämdt) Iv 601 . " swa ath enkte äfter stondher obetalat " SD NS 1: 680 ( 1407) . " huru myclo minna thöm eptirstar aff thera lifs thima Mp 1: 80. "","3) återstå, vara att vänta, förestå. äptir star (restat) thik besk pina . . . vtan thu vpskipte thit hiärta til bätre thing Bir 3: 35 . Jfr standa äptir ","4) vara tillflykt för (ngn), vaa (ngns) hemvist? sigh mik . . . aff huath släkt han komin är äller huath land honum äpter stär (Cod. CDEF: eller li hwat land han henne är) Fr 2456 ."],"e":["eptir- . ","äpter- . ","äfter- . ","äpte- )"]},{"a":"äptirsväria","b":"vb","c":"v.","d":["svärja efter, med ed bekräfta. VGL II Add. 11: pr. hwilkit thessa tolf i räffstine satho . . . ransakdho oc epter sworo SD NS 1: 433 ( 1405) . " äpther thy som II men vitnadho k häraz nämpdhin äpther svoor " ib 476 ( 1405) . som witnadhe ok effter swor stafuadhom edhe at fornempde brun hörer almännelcia menthetinne til SJ 84 ( 1441) . " huilke ther vm til stodho oc i helgonen epter sworo stafuadom edhe at sua i sanninden war skedh " ib 133 ( 1444) . FH2: 115 ( 1438). the vithnande ranzsakadhe och efftyer saro. at swa j sannindhene giffuid war ib 6: 64 ( 1476) . " thenne för:de män gildade och effer sworo medh hannus i luis medh fädernes weta sina, att thenne för:ne råår äre rätte råår emillan lusi och jyringi " BtFH 1: 16 ( 1494, nyare afskr.) . thet ransakade 12 synemän och effersuoro ib 20 (1466, nyare afskr.). ib 25 (1484, nyare afskr.) o. s. v."],"e":["äpther- . ","epter- . ","effter- )"]},{"a":"äptirsväria","b":"vb","c":"v.","d":["bekräfta ett vittnesmål med ed. Tha raanszakadhe thesse xij, withnadhe ok epter swaro ath the for:de jordh war lagbudhin ok lagstandhen Svartb 361 ( 1437) . ib 362 ( 1438) ."],"e":[]},{"a":"äptirsyn","b":"nn","c":"","d":["1) återsken. han (Gud) är renaste speghel, oc äpter syyn altz thäs som got är skapath MB 1: 33 . han (Guds son) är renaste speghel, oc äptersyyn, aldra gudz dygdha ib 35 . SU 402. - med försvagad betydelse. än tho at hon i them (de skapade tingenn) . . . seer skina tith wald, thina snille oc thna godhet, oc tik om tolken tingh, swa som om ena äpthersyn (vestigium) wndherstaar wara höxta fäghrindh oc höxta goth Su 98 .","2) åskådande, betraktande? mins menlösa liffwernis oc beskasta dödz oc pina äpthersyn Su 31 ; måhända att föra till 3. ","3) exempel, föresyn, föredöme. her aff gifs eth exemplum, thz är en äpthersyn, aff sancte marie cegnies Lg 3: 417 . " änkionne jwdith. renlekx äptirsyn " MB 2: 145 . " gudh satte hona til äfftir syn. ey ens qwinnom wtan iämwäl lmannom ib. " ib 213 . hallir iak myn aldir j sinom hedhre, oc vnghom mannom atir leffwer starkhetzsens äptirsyn (exemplum forte) ib 298 . " job twlomodzens äpthersyn (expemplum patientiæ) " Su 165 . " aff hälgra fädhrinna liffwerne oc lärdom . . . haffwer thu fulkomne ämpne oc äpthersyn til andelikx liffwrnis skäliga forbordan " ib 256 . ","4) mönster, mösterbild. tarffwas j tässo konstenne haffwa manga äfther syner til prydilse ocformor PM 77 .","5) varnande exempel; varnagel. " skulo the salta sin söta losta mz henne (den till saltsod förvandlade Lots hustrus) eptersyn, oc . . . minnas henna hämpd " MB 1: 194 ; jfr äptirdöme 3. omwändos (för -es) hänna lykama j een salth sten, oc standir ther än j dagh j qwinno liknilse til äptesyn allom lthöm som aff syndom ganga mz scripamalum, oc faa sidhan atir lusta til gambla synde ST 391 . " eth rädheliket exemplum oc äpthersyn falskom renliffwes människiom " LfK 21 . tha han laagh swa allaledis onytthogher androm til ena rädheliga oc änkeliga äpthersyn MB 2: 298 ."],"e":["äfftir- . ","äpter- . ","äpther- . ","äffther- . epter-. äpte-. -syyn),"]},{"a":"äptirsyn","b":"nn","c":"","d":["föredöme, mönster, förväntan. Än godhe män lifwa stundom ey swa länge at the skulu ey orät gripa ellir ond äptirsyyn fa SvKyrkobr 111 . nar människian . . . haffwer samtalan, skipthir gaffwor, diärffwa opsyn, tilsyn ok äpthisyn, aff hwilko thet onda som sik haffwer doolth j hiärtano, wardhir nw oppinbarth SpV 88 . Härom är sätiaskolandis äptirsynen (exemplum) ib 506 . Christi saar äru os äpthersyn til alla dygdher Mecht 326 ."],"e":[]},{"a":"äptirsätia","b":"vb","c":"v.","d":["förlora. Abreunciare affsygias neka eptersätia fforsma GU C 20 s. 3 . han fwl sundir hofwdhit swa at han epte satte lifwit wid ST 560 Cod. Asc. (s. 513 Cod.A: satte till lifwit). Jfr sätia äptir."],"e":[]},{"a":"äptirsökia","b":"","c":"","d":[" , se sökia äptir."],"e":[]},{"a":"äptirtaka","b":"","c":"","d":[" , se taka äptir."],"e":[]},{"a":"äptirtal","b":"nn","c":"","d":[" f. 1) ont rykte, förtal. vtan alt argh ok äpter thalan JämlDipl 221 (1431). vtan alla äpter talan äpter thenne tiidh DN 14: 77 (1465). Loffwom och wy tess likes ath alth thet äpher taal som ther aff komme kunne aff Swerigis inbyggiare taga in oppa os SvSkr (Swedlun och Svenonius) III (1495). (De har förpliktat sig att svara) om nagat epter taal pa komma kan til ewijgh tijdh STb 4: 116 ( 1507) . Doch fforware fodermarsken all swadane breff, ath the bliffue til stedis, sig til orsekt ffor äptetaal Arnell Brask Bil I: 33. 2) ny tvist, ytterligare anspråk. Och kan her noghon epter talan a koma, ther skal jac oc mynne ärwinge tilswara Svartb 164 ( 1378) . till äuerdelica ägho wtan alla äpter talan JämtlDipl 300 (1449). qwith, lydug och lössz fför alt effter tall lom alt tet arff them tilfallit war SJ 2: 253 ( 1494) . engin namanyng, kraff eller eptetall skal ytermeera koma STb 1: 337 ( 1482) . " ok therfore skal Herman Messeman sättia loffwan fore sik fore alth eptetal om forscripna peninga " ib 2: 72 ( 1484) . Erich Vibbason . . . gaff them all quit, fry, lyduch och löss for all ytermera maningk ok epter tall om for:ne vpborna arffuadela ib 3: 112 ( 1493) . Erick Olsson och Oleff Olsson . . . gaffue for:ne Mans Persson quit, frij, lyduch och löss fore alla namaningh och effter taal lom forrörde arff ib 3: 399 ( 1498) . " fry fore all gieldh och epter taal lib 4: 45 (1505). " ib 5: 82 ( 1515) . Ther med wele borgamestarene at ware ther Wisake winman at suare fför alt efftertaall etc. om forscreffna vtagne HLG 3: 155 (1520)."],"e":["äptirtalan"]},{"a":"äptirtal","b":"nn","c":"","d":["1) tal efteråt; (ondt) rykte. vm nagat effthertaal tilkomme at the ey retferdige vare SO 159 . ","2) = äptirtalan. giffure jak . . . per larensson fry . . . till alth epthertall DD 1: 231 ( 1518) ."],"e":["epthertall . ","effthertaal )"]},{"a":"äptirtalan","b":"nn","c":"","d":["tvist el. anspråk som väckes efter att en sak blifvit uppgjord. til lbindhom wi os . . . thetta fornepmda köp staducht oc fast til hallande, vtan alt archt eller äpter talan SD NS 1: 182 ( 1402) ."],"e":["äpter- )"]},{"a":"äptirthrätta","b":"nn","c":"","d":[" = äptirtalan? wardhd hustru cecila . . . ok bernd osenbrugge for ente ok forliikte vm the epterträtto som the haffdo vm thet arff epter fornempde berndz stiufdotter SJ 210 ( 1451) ."],"e":["epterträtta )"]},{"a":"äptirthäkke","b":"nn","c":"","d":["akterdäck. " läggia gotzith jn vdny äfftethäkkith, oc bewara thz fran vätzko " PM 77 ."],"e":["äffterhtäkke )"]},{"a":"äptirthäkke","b":"nn","c":"","d":["akterdäck. Män loffwade skiparen wilya läggia gotzith jn vndy äffthertäkkith oc bewara thet fran vätzko PMSkr 87 ."],"e":[]},{"a":"äptirvika","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["äpther- )","äptirvika sik , böja el. rätta sig efter. at hon wille engalehdis äpther wika sik hans wilia Lg 3: 290 ."]},{"a":"äptirvitna","b":"vb","c":"v.","d":["vittna efter avlagd ed. the sworo met fulla edhe ok swa epter witnade Svartb 490 ( 1467) ."],"e":[]},{"a":"äptra","b":"vb","c":"v.","d":["försena, uppehålla, ändra, hindra. Gudz hemdh komi jwer then som min vilia aptrar j thesso SD 10: 50 ( 1371) . Tho at hwaro wiliom wi ey warom ordhom äfftra fore thik Prosadikter 259 (s. 299: äptra). än thu gaar äpthir thy qwinno sidher är, for forwithi skuld wilde thu äptras aff thy som böriat är (ab incepto retardari) SpV 36 . " thy at wanhopit til at finna thet människian äptirletar är thäns wanskilse som wägfarande är, honom hindrande j sinne reso ok äptrande j sinom ärandom " ib 441 . - Jfr atra."],"e":["aptra )"]},{"a":"äptre","b":"av","c":"adj.","d":[],"e":["äptirster (äptärster) adj. superl. bakerst; senast, sist. calcitrare medh eptra fothom slaa GU C 20 s. 67 . The främsto fiollo som hö för lya, the eptersta the toko tha at fly MD 376 . " äptärsta bikarin giwir vth första huggit " GO S 394. Äptherste aff Christi fatighom (Ultimus Christi pauperum) SpV 3 . Jak är alpha ek o, then förste ok äpthirste (novissimus) ib 223 . Nw star än j gen sidzsta ällir äptirsta trappan, hwilkin ok jämwäl är the första ib 55 . ","äptredel m. bakdel. thet som tha war äfftredelen af stokkenom wändis oc bliffwe frammandelin PMskr 306."]},{"a":"äptre","b":"av","c":"adj.adj.","d":[" ÊL. A) komp. bakre. alt thz som hawer fyra föter oc hoppa a iordhinne mz missämnom mz längre äptre benom (habet longiora retro crura) MB 1: (Cod. B) 561 . " skal liak i morghon wiisa a thit land humblo här, som är litith diwr, oc hawer langa äptrofötrena " ib (Cod. A) 303 . gres huppor, ther springa j gräsino, oc hafwa langa äptrefötir ST 333 . skipit hawir thre dele som är främbre stampnin ok midhal delin ok äptre stampnin (puppim) Bir 3: 187 . KL 175 . äptro (posteriores) hiwlin fölghia främbro hiwlomen Bir 2: 291 . " han bant thera hiälma swa at främbrre delane oc öghna borona varo j nakkanomm ok hiälmanna äptro dele l(posteriora galeæ) myrkto öghonin " ib 3: 403 . - befinnande sig efer el. länger tillbaka. var huar thera (af färgerna) at skildir aff androm. ok hwar lthera var sik ok ängin androm förre älla äptre (nullus alio prior aut posterior) Bir 3: 424 . - i bild. el. andlig mening. allir fadherin är j sonnenom ok andanom ok sonnin jfafhrenon oc andanom ok anden j badhom them j ene guddoms natur, ey swa som förra ok äprtra vtan otalica huar änkte är förra ällir äptra (non sicut prius et posterius, sed inneffabiliter, ubi nihil est prius ant posterins) Bir 3: 300 . B9 superl. ","1) efterst, bakerst, belägen längst bakåt. then tridhi (delen af hjärnan) är äptarste luteren KS 1 (80, 34) . - följande el. kommand efteråt? swa som hästin bär manzins licamma swa ödhimuktin först ok äptarst fördhe han til huaria godha gerning (præcedens eum et subsequens ad omne bonum opus ferbeat eum) Bir 3: 395 .","adv. sist, senast. " thz göra them må wara vtan last i tera äptersta tima " KS 46 (117, 49) . " tha alla wikunar om aarith äre wtgangne, tha är ater en dagh oc siäx stunder, oc wardher tha then äpterste dagher tälias mz nyo aare oc byria nyyt aar, oc swa fram a ledh swa at förra arsins äpterste daghe ware thäs aarens förste dagher som äpter komber " MB 1: 63 . är han (söndagen) förste dagher . . . han wardher oc äptäste dagher, thy at all wärlden liidher mz siw daghum som byriadhis a sunnodaghenom ib 69 . " sunnodagher räknas förster oc saturnus dagher epterster " ib 71 . " äpterste manadher aarsens " ib 64 . ib 498 . n. ","1) efterst, sist. " epterst säter han rachel oc josep " MB 1: 227 . " ther efterst waro skicakde i hinnenbode vel ije [200] riddara oc swena godhe " RK 2: 8617 . ","2) sist, senast. " klädher war herra . . . först himblana mz himiltunghlum . . . oc sidhan vädher oc watnith mz fughlum oc fiskum . . . epters (för epterst) iordhina mz alzskyns diwrom " MB 1: 61 . äth . . . först allan them mat som blöther är . . . oc effterst tz som tort är LB 7: 80 ."],"e":["äftre . KL 275 . ","-a . ","-e . ","-u UplL Kp 5: l4; VML I B 31: 1. -o),","äfster (efster: -tu VGL LI AS 6: 1 ) el. äptarster (ept-. eft-. efft-. -erster. -äster), "]},{"a":"är","b":"nn","c":"","d":[" , se ar."],"e":["ärr . ","äär )"]},{"a":"är","b":"kn","c":"konj. pron.","d":[" L. A9 konj. ","1) att. äptir þät är þeer hawa wart bref fangit SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; jfr 2. ","2) då, när. är wir kallum samän warä män til lidstämpnu SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) , B) rel. pron. som. theem är bo i wärmälände SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). haui þe samu plikt sum þeem är sakt. är hin annan friþ bryter ib. " i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer " ib 669 . " hwat manne som byltoghä varþyr i swerike . . . oc är swa man. är vil oc forma arwþä firi sit bröþ " ib 5: 637 ( 1347) . " rätta ivi hvar then är brytur widh annan " KS 9 (22, 10) . - hvat är, se hvar, pron. 4 (1: 530)."],"e":["er VGL I K 5, 7: 1, 8: pr., 15: pr. ar VGL I J 10: pr., þ 10, 12; 1, 17; ÖGL R 6: 1. ä ib Dr 2: pr-, 3: 2), Vaþ 1: pr. li var. (Cod. F), G 7: 1 li var. (Cod. C). e ib Dr 7: pr., 14: 4 Vaþ 13: pr. i lvar. (Cod. F)),"]},{"a":"ära","b":"vb","c":"v.","d":["1) förhärliga, förklara. (Gud) äradhe sin guddom medh mangom vndirlikom oc storom iärteknom Prosadikter 32 . " thät kombir time at människionna som skal äras (clarificetur) " SkrtUppb 303 . 2) lovprisa, lova, ära. Jak skal hälgas j them som mik nalkas, ok j allom lmogans asyn (= i allmogans asyn) skal jak äras SpV 559 . Annantidh nar hon innerlika äradhe (gratias ageret) gudh fore alla sina godgärniga . . . takkandis oc ärandis gudh thär fore at . . . Mecht 228 . At the tik emsaman äre J Buddes b 86 . 3) hedra, belöna. fornögdes Anders Jönsson fore ena lest ööl . . . som the Lubeker worto ärade met pa stadzsins vegna Stock Skb 77 (1503). - refl. äras berömma sig. Nw wändhir jak mina talan til tik, hwilkin som äras (gloriaris) j ltik . . . Thin ära är komen fram aff mwllinne SpV 147 . Arrogancia är äras aff thy som thu ey takit haffwer SpV 141 ."],"e":[]},{"a":"ära","b":"nn","c":"","d":["ära, heder, anseende. Jfr R. Pipping i Kommentar till EK, s. 2. tiidh hawir äro, ok tro haffwir brödh GO S 1006 (dvs. att tiden tillvaratages medför ära, är hedersamt); jfr E. Wadstein i SvLm 11: 6 s. 66 f. han bewiste meg stora ära och mykin mykin tiänisth Troj 98 . Then ära han fik ok hauer än, thet wlte honom gud ok vplenzske men RK 1: 4542 . Waktom at wi ekke girnoms fafänga ärona . . . Huru kwnnen j tro som astwndhin äro, hwar idhra aff androm SpV 275 . " himilsligha äronna arff ib 356. (Om de heligas glädjeämnen) The hafua ok faa ij besynnerliga äror ok nadheliga gafuor til croppen ok andra vij til sielena . . . See ther äronna konungh j syna obegripligha fägrindh, Englanna äro see " SvKyrkobr 235 . Thenn herre bör ähra och mykinn priis Gyll.år (1970) s. 83 (v. 461), honom bör altiidh priis och ähra ib (v. 464). Nw oppa thät at wii maghom krönas . . . här j thätta liiff, oc sedan äwärdelika j äronne JMPs 534. aa ärona wäghna, fför thy min ära hon offwergar alla wärldena ära oc alla hälgana oändeliga ära ib 30 . oppa äronas warilses wäghna ib 31 . " oppa äronnas härlighetz wäghna " ib 32 . äronnas konungher JMÖ 154, 156 . Ära warit tik, o hälga trefalloghet ib 157 . tha skolo alla . . . ware forplicthtoge til adh wara them . . . j mot som thetta ey halla wil . . . widh theres ära och eedh G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 68. widh theres ära, liff och godz ib 70 . Peder skylte Cristiern jntet vtan thet äre och goth war Stb 2: 211 (1487). medh mennene wiste han aldrich vtan äre oc got j alla sina lyffdagha ib 2: 212 . hustrw Anna schulle j husit sittia medh barnomen ok föde sine stiwffbarn medh sit egit barn och hafwa til äre ok gode ib 3: 323 (1497). om eth oppenbaare ryckte oc aarop för:de Larens hanom i kommit haffde fr eth breff, thet hanom syntis ware hans ääre för näär HSH 16: 84 ( 1504) . "],"e":["äraktogher adj. ärad, vördad, vördnadsvärd. Ok huat ther vti tha brast, hafuer nw hans äroactigh aterlefwa for:de kirke betalat til goda nöghian som forscirffuit star FMU 4: 315 ( 1460) . ","ärofulder adj. högt ärad, hedrad, vördad. Därtill adv. ärofullelika. jak skal ärofulla göra them som mik ärofulla göra SpV 428 . The tridhie är en ärofful Maria . . . bade natwrligh oc äroffwl JMPs s31. aff Christi oc äroffulla jomffru Marie hälghet ib 534 . äroffwlla jomfru Maria är Christi modher ib 586 . Äroffulle wärldenna höffdhingha JMÖ 157 . " medh hedher oc äro j himerike swa storlicha oc ärofullelika kronadhan . . . oc medh dygdhanna ärofullom atirlönom " SvB 360 . ","*ärofus adj., ","ärogirugher adj. äregirig. Cenoduxus wärls äro gyroger. Cenodoxa faafängh äro hws (felskrivning för: äro fws) GU C 20 s. 95 . ","ärolös","ärosamber","*ärosäte"]},{"a":"ära","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) aktning; ynnest, ynnestbevis; godhet, välvilja, vänlighet. marsken giorde the sendebud äre mz kost foder oc gode rehde RK 2: 3061 . " the takkadhe honom . . . for hans nadhe och stora äre " ib 4101 . " gudh thakke idhe fore idhra ära " Iv 3469 . " the ära ij hafuin begangith mik thz löne idher thän bäst forma " Fr 734 . han . . . takkade honom for sina äro MD (S) 301 . " for godgerninga han wil opbära medh sama wilian ather ära " ib 292 . " thz giorde han wtaff syn ära " RK 3: (sista forts.) 5180 . " tha talade konung piping mz storä ärä til herra falantin " Va 23 . " them ar ärä och glädi ospar (der gheste pleghen myt menghen era vnghespart) " ib 46 ; " jfr 2. - (?) en godh wili han är besth ower al lthing som til ära mesth " MD (S) 292 . - ynnesbevis, belöning. hwat lön äll hwat ära väntin j inder aff hanum (qualem . . . mercedem habebitis) Bil 126 . " iak skal mz äro löna thik " Fr 725 . ","2) ära, heder, ärebetygelse, hedersbevisning. aff honum sker idher een höghelikn är Iv 1261 . " the giordho mik swa mykin ära " ib 510 ; " jfr 1. at i giordhin mik oc minne modher marie . . . största vyrdhnng äro oc dygdh " Bil 916 . swa myklo mere äro skal thu göra hans signadha modher (impendas virgini plus honoris) Lg 40 . MD 186 . þin käre son biþar þin mäþ heþar ok aro (för äro) Bu 13 . " egipceij iordhadho jeremiam mz hedher oc äro " MB 1: 12 . " the foro mot honum mz glädhi ok ära " Fl 63 ; jfr 6. jersleff . . . mz stora ära folgde honom til strand MD 361 ; jfr 6. han vntfik honom . . . badhe mz dygd ok swa mz ära MD (S) 252 . " pris ok ära skla wara dygdhenna lön " KS 80 (197, 87) ; jfr 3. - ära, pris, lof. siungom guþi heþar ok äro (cantemus honrem) Bu 25 . äro (gloria) vari gudhi i hymerikis högdh MP 2: 36 . Lg 34 . " lof oc hedhir oc ära (gloria, laus et honor) vari thik " Bo 247 . Su 340 . " loff oc ära wardhe henna signadh nampn ä for vtan ända " Lg 17 . " gifuom wi hwario swartbrödra clostre j serike som ey ä nw nämpt tre mark oc hwario grabrödhra klostre . . . tre mark gudhi alzwaldoghom oc hans wärdhughe modher mareie til loff hedher oc äro " BYH 1: 202 ( 1391) . han . . . bygde eth capell aff sith hwss j sancta anna äre Lg 3: 31 . ","3) ära, heder, anseende; ngt som medför ära el. heder. apostoli forsma prädica af þässa hems äro Bu 150 . " for fanyto äro " KL 228 . " fiik ey epther godz eller ära " MD (S) 205 . huru han må sik sielvan ok sitt liuärne styra medh dyd ok äro KS 12 (29, 13) . " han är wärdugher länge wald ok ä'ro haua " ib 16 (39, 17). thön affödha manna skal haua hedhir ok äro som rädhes gudh ib 60 (150, 66). thik bar rätter til, at ärwa mästa äro oc wald, oc gawor epter thin fadher MB 1: 260 . " görin for gudz skuld och idhrä ärä (dorch god vnde ere), och laten siwnkä idhrä wredä " Va 17 . " thäs hafuin ij ära " Iv 218 . thz os badhum komber till ärä ib 1880 . " han . . . war ther keyser mz mykle ära " ib 11 . " han är väghin mz mykn är " Fr 1370 . " thera mandom tedhis ther mz ära " Iv 714 ; jfr 6. then diwst vardh tha ridhin mz ära Fr 1671 ; jfr 6. the loto sin kost redha mz ärä Fl 566 ; jfr 6. the vildo badhe hos äro blifua Fr 1654 ; jfr 8. til dygdh oc äro waro the fws Iv 8 ; jfr 8. ther honum war mere laster än ärä ib 79 . " idher bär ther til konungxlik ära rät at göra thöm soom vil sik kära " ib 5249 ; " jfr 8. thet är kununge dyghr hedher ok ära haua rikan almogha " KS 77 (191, 85) . thet är . . . bådhe tarf ok ära, at haua trona oc vitra lok hemelika rådhgiua ib 16 (41, 17). - pl. mädh ärom, med ära, med heder. wil tw godher scriffware wara ok thit embit mz ärom swara MD (S) 292 . ","4) heder, prydnad, glans, förträfflighet. the (djuren) äre skapath til litla äro MB 1: 114 .","5) ära; härlighet. hans är äran ensamins, som alla äro gifuir Bi 534. i paradiis oc första mantzins äro MB 1: 147 . " holde oc thäkte gudz ära (gloria Domini) berghit mz et sky . . . oc tedhis gudz ära allom israels sönom swa som brinnande elder öwerst ower synai bergh " ib 343 . " i 402. at seia (han) sälan innan gläþi ok äro " Bu 521 . " thässe nonkane äru nylika dödhe ok liwa nu j äronne mz gudhi " KL 79 . " hon wtgik af thässe ysäld ok ingik i äronna liiff " ib 359 . " the varo tha i äronne (gloria). thy at vars herra syn thz är fulcommin ära " Bo 220 . skal iak koma atir äptir thik oc taka thik til minna äro ib 245 . " mannin var skapAdhir the til at han skulle haua ärona. til hulka ängin kunne koma äpte syndena fore thänna daghin " ib 253 . " af thera äro kan iak ängaledhis fulsighia " Gr 298 . " at min likame skulle äras äptir pinona j äronne (glorificaretur in gloria) " Bir 1: 119 . ib 316, 317, 356, 380, 387 . " inledhas j äronna rike " ib 318 . " thz ärom wi owärdhoghe at wita för än han wil siälwer tees oc skina ower os, mz äro liwse " MB 1: 314 . " for ödhmiukan klädhabonadh klädhis hon nu i himerike mz äronna klädhom " KL 359 . " han hafdhe fort sik i sinna äro (gloriæ) klädhe " Bo 235 . " tha som alle thine käraste wtualde wener . . . j twäggia äronna kläde j förde skulu ltik äwerdelika loffua ffor sith frälse " Su 340 . ","6) ståt glans. gingo the in j sallen, the herrä allä mz storä ärä (in groten eren) Va 46 . - skönhet, prakt. eet vardtafuil var ok thäre ther prisath var for lhögha äre Fr 428 . ","7) prydnad, heder, person som sprider glans? ofuer all sin släkt var han een ära (Cod. B bar han ärä) Fr 40 ; jfr 3.","8) ära, heder, hederskänsla, rättskänsla, redlighet; (godt) samvete; pligt. lhan gömer sina äro, oc sigher ä neu gen fwle synd MB 1: 234 . " rät riddirskap man plägadhe thäe ok gömde thz mz hedher ok ärä " Fr 52 . han ma väl sighia thz mz ärä ib 35 . " litit tenkte han a ärena thoo " RK 2: l7072. erich haffuer hwarchen äro eller tro ib 4221 . " hwar landrom troo och ära sadhe ib 3: 3318. göra fwlth sina ärw oc ltro " PM 26 . jach och the fatige dande swena, idher thiena, haffwe giorth war äre sa fulth som en annan BSH 5: 220 ( 1507) . han sende mik honom j ärä och tro (i förtroende till min heder el. redlighet?) Va 17 . - i bedyranden. thz siger iach idher pa mina rättä tro och ärä Va 23 . ib 49 . " han swor segh wlya halla lsith fängilse paa sina troo oc ärw " PM 34 . niclis . . . loffuade honom vppa tro och äre at aldrey mere moth honom wäre RK 2: 5538 . " thz loffuade han widh hedher oc äre ib 5712. han lofuade wid äro " ib 9443 . " konungen swor widh sna ära " MD (S) 247 . ","9) hederskänsla, uppfattning af hederns kraf; stolthet. mik thykker thz vara swa hemska ära at dwälia thz som tho skal vara Iv 1546 . 10) ss titel: majestät? gudh lönä thz idher konungxlikä ärä Va 23 . - Jfr himirikis-, hus-, o-, van-, värulds-ära. ","1) rik på ara, ärad, hedrad, vördnad; vördnadsvärd; hög, stor. lmykit estu när gudhi wärdh ok äru ful lok hedhers fru (magni meriti es . . . et gloriosa) Bil 270 . " äro fuldir konungir ok martir magnus " ib 875 . " han var ärofullir oc ärlikin martyr (margyr glorisus) " Bo 23 . " ärufullir gudh " VKR II . Bo 78, 79 . Lg 217 . " äro fulla gudz modhir maria " Bir 1: 19 . ib 4: 58 . " erofullir gudz win " ST 108 . the akta ey gudz ärafulla nampne MP 1: 36 . " the . . . vt thando . . . the ärufullo limina a korseno " Bir 3: 271. ","2) ärofull, medförande ära; härlig. ärofullir sighir Bo 109 . " han . . war ginstan inleddir for sit ärofulla liwärne oc ärlika aldir " KL 303 . " gudh scla giua os himerikis hedhir oc hwilo i äwärdheliko liue. oc ärufulla glädhi mz hälghom änglom " ib 204 . ","3) härlig, förhärligad, förklarad. kom thaghan ämbrat var herra ihesus i hwitasta klädhom . . . stoltir oc ärofullir Bo 222 . " hulkin som vpstodh af dödha oc vpfoor ärofullir til himerikis " ib 176 . " huru var herra iheus tedhe sins ärofulla licamma klrarhet vppa bärgheno thabor i 119. ther vmskiptis hans licamme fore them teande sik them ärofullan ib. -- ""],"e":["äro bikar","ähre bäker )","äro dygdh , ","ärofulder (äru-. ero- ST 108 . ","ära- . ","fullir ) , ","ärofullelika , ","äro girugher","-gyrwgher )","ärolös","ärw- . ","-loss )","äro qvinna , ","äro samber","-saam )","äro tak","-tag )"]},{"a":"ära","b":"vb","c":"v.","d":["1) bevisa ynnest el. godhet; begåfva. haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga SD NS 2: 117 ( 1409) . - belöna, löna. iak hafuer idher alt offlitith ärith Fr 722 . " län ok goz vil iak idher gifua ok ära idher mädhan iak ma lifua " ib 728 . - (?) thet är kununglik rätvise . . . wäghfarande mannom enkiom ok fadhrlösom barnom ok fatökom mannom wara huldr, ära wäriande (ära skulle möjligen kunna fattas ss stående för äro och obj. till wäriande; jfr Scheffes öfvers-: tueri honrem; sannolikt är dock ära felaktigt, kanske för ok thera; den Lat. text i skriften D duolecium abusionum gradibus, som ligger till grund för ifrågavarande ställe, har: advenis et pupilis et viduis defensorem esse) KS 49 (123, 52) . ","2) ära, hedra, gifva (ngn) är, låta (ngn) få ära, bevisa (ngn heder och ära. gamblan skal man ära ok thän vnga lära GO 101 . " huilke men sin herra swa ärande the waro wärde godh löön " RK 1: l4515. - ära, förläna (ngn) ära el. heder. ära ok fridha ok främia godha män KS 14 (33, 15) ; jfr 1. iak . . . äradhe han mz siälfuum mik Fr 682 . " at ära oc hedhra godha manna likama oc been sidhan the äre dödhe " MB 1: 269 . " vtan thu fölgher os, tha wardhom wi ey äradhe aff androm landom ib 350 lär ytalia hedhrat ok kärath aff dyru liggiande fä hans hälgha bena " Bil 248 . " hwilkra liuärne är thy skriuat at the skulin äras. hwilka gudh äradhe " KL 203 . - abs. om han (ɔ: var herra) ärar. hwa är thän ther man vanärar älla miswyrdhir Bo 107 . ","3) ära, egna gudomlig el. religiös vördnad el. hyllning, dyrka. the äradho (glorificaverunt) ey visdomsins gafwara swasom the skullo Bir 2: 307 . " vi hafwm ängin annan herra än gudh fadher son oc thän hälgha anda han viliom vi hedhra dyrka oc ära oc ängin annan " Bil 599 . " han hafdhe thz for ena sidhuänio at al the kors som han saa. thöm hedhradhe han oc äradhe mz store gudlikhz (erat ei consuetudo omnes crues, quas videbat, devote veneari) " Pa 8 . " lät han bära biälkan in i möstridh . . . oc badh at alle skullo ära han " Lg 94 . - med dat.? ära afgudha offre (sannolikt för äta af afgudha offre; motsv. ställe MP 2: 188 " har äta aff thy som afgudhum offras; i Lat. texten står: manducare de idolothytis) " MP 1: 234 . ","4) prisa, lofva. " alle äradhä gudh for thz som giort var " KL 138 . äradhe han gudh oc lofuadhe ib 392 . - med dat. loffwandhe oc ärandhe alzwalloghom gudh Lg 3: 661 . takkandhe oc loffwande oc äradnhe alxwalloghom gudh ib 685 (dat. beror dock på dessa båda ställen kanske på inflytande af de föregående med ärandhe koordinerade orden). - prisa, berömma, loforda. tholik sidh ma man wäl ära Al 2313 . ","5) förhärliga, förklara. " lnu är time at iak skal gaa oc ära (glorifeciem) min fadhir " Bo 35 . the hälgho mäm . . . som äradhe (glorificati) äru mz jarteknom Bir 3: 238 . " at min likame skulle äras (glorificavetur) äptir pinona j äronne " ib 1: 119 . " äradha mandomin skal skina som solin " Ber 213 . han. . . hopar at äras mz gudhi j himerike ib l11. Bir 2: 120 . ","1) taga var på sin heder. man skal sik ära tho man eno ware (quamuis sis teste seclusushonorifices te) GO 781 . ","2) berömma sig, skryta. the som sik äradho af sinne synda ilzsko MP 1: 158 . " ära sik (gloriari) af kötino ok af myklo thiänstio folke " Bir 1: 335 . " ärande oc glädhiande sik j sinom syndom " ib 2: 231 . refl. "],"e":["ära sik , ","äras , berömma sig. skal man ey at enast i hopino. vtan fulcomit gärna äras (glorimatur) i dröuilsomen Bo 107 . " then som astunda at äras (gloriari) i vars herra pino ok korse " ib 179 . " om til höre at äras. tha skal iak glädhias oc äras i minom siukdomGr 318. sua som gamblo laghin äradhos (gloriabuatur) aff archine oc ängla brödhino oc aff thöm taflomen som laghin varo j scrifwadh oc androm höghtidhom swa skulle nye mannin glädhas aff nyo laghomen " Bir 2: 105. at liak ey fanytlika äris af muldinna färgho ok liti ib 1: 309 . " äras af vt pystom säkkiom " ib 335 . ib 4: 81. at the . . . ärins fanyttlelica, giuande almoso aff andra manna gooze (de distrobutione elemesoynarum bonorum aliorum inantiter glorientur) ib 3: 216 . - Jfr vanära."]},{"a":"äraktogher","b":"av","c":"adj.","d":["ärad, vördad, vördnadsvärd. thik widhirgaar . . . the hälgha kyrkia, fadhir omättelikx wals, oc thin äraktogha sanna oc enda son (venerandum tuum verum unicum filium) ST 196 . " thenna äraktugha fru " Lg 3: 505 . " lib l498. " BK 197 ."],"e":["-ugher )"]},{"a":"ärande","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) bud, budskap; uppdrag, ärende. Acomentariis konungs ämbs man lagh vt giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7 . Missaticum ärande oc budskap ib (hand 2) s. 147. jak vil lthit ärande til konungsins som wäl rökta . . . at kungöra thic thet höghelika ärandit Prosadikter 27 . til all görende ärenden fulleligha lärdhe SvKyrkobr 150 . " jak är j lkunungs ärindum " SD 8: 47 ( 1361) . Enchannelecha wm thet ärandet min herra mich budhet oc byfollet hafdhe at enda SD 10: 106 . ib 10: 108. thä äthä hwndä gärnä annarss manss ärändä GpM 2: 121 (1502); GOS 271, Småst på Fsv 2: 322 (P. Månsson). Se A. lKock, Medeltidsordspråk 2: 150 f.; E. Wadstein i SvLm 11: 6, ls. 31 f. han haffuer tagit öl for ärendhä här GPM 2: 300 ( 1508?) . Se R. Pipping i fetskrift t. Wessén 1954, s. 181 f. 2) angelägenhet, önskan, ärende; sak att uträtta, göromål, företag. Sidan ledde han them . . . ok sagde ärende siith: Ja(gh) haffuer huxat färd mina a ok(unnogh) land KarlM (El) 5. Än thätta är storth wndhir, hwi mwnka ok klärka lustas j jomfru samtalan, ällir hwt the wilia medh them haffwa nakor lönlik ärande (negotium) ok hantheran SpV 79 . " gambla thinga ok äranda ällir sidha ledha ib 159. görin idher ärandhe " ib 440 . " tha wppinbaradhe jak honom min lönlighin ärande (familiaritatis mysteria) " Mecht 30 . " aff enne persona . . . hwilka hon oc pläghade mäst wppenbara sin lönlik ärande " ib 235 . 3) rättssak: käromäl el. svaromål. tha thätta ärendith en ända grepp mellan thöm SD NS 2: 811 ( 1414) . Til thessin breffs och ärende mero wijtnibyrdh ib. oc annor tulkin ärendin som fore os kundndo koma Svartb 422 ( 1447) . " at engenstadz hindre eller hindre latha kirkionna formen oc domora j them ärendom som til therra döma oc rantzakan liggia " ib 466 ( 1457) . " han skuldhe vel swäria xx hande ärendhe som aldric vaaro for en öre Arvstv 13 (1461). the loto lesa . . . all the erende som lydde p the träta, som doctor Cortt Rogge ok Joan Suensson . . . hade sich i millom STb 1:11 (1475). Ernest . . . vrsakade sin smadrengh j then ärende " ib 4: 79 ( 1505) . " ther medh kwnne hrä Knwt Alfson täss frijere begaa syne ärende til ände " GPM 2: 45 ( 1502) . " ära thessen ärande ok käromoll aff oss . . . kärende ok storlige klakande " BSH 3: 146 ( 1463) . - nödvändigt ärende el. göromål, eufemistiskt om naturbehov. Nu gör broder pa gillis golff ärendhe sin, som oloffi gith är nemphna SEG 122 .","4) sak, ting, förhållande. " än thy wär manghe prädica nw fför enfalla allmoganom the ärandhe som the siäffwe kunno näpligha wnderstha JMPs 486. uthen the brefve ludhe, att erchebiskop af Meydeborgh . . . skulle thet ärenne ransaghe " Hist Handl V I I I 1: 20 (1464).","5) händelse, tilldragelse. Hände tw wynnerligen ärande oc järthekne Troj 258 . Här byriäs fagher ärendä och iär(teknä) aff Karlla magnus konungh och tolff (hans) iempnungha KarlM (Ver) 2. "],"e":["ärinde )","*ärandis bärare","*ärandis fulder","*ärandis kompan","*ärandis man","ärandis qvinna f. kvinna som åtager sig olik arbeten. Kadrin Pers dotter ärendis quinne Stock Skb 229 (1506-07). - Jfr forfatz-, gildis-, höghmälis-, värulds-ärande."]},{"a":"ärande","b":"","c":"","d":["1) bud, budskap; luppdrag, ärende; färd för att uträtta (ngns) uppdrag. min herra . . . badh mik swäria at iak skulle thz ärinde trolika sysla MB 1: 205 . " jak fulfördhe först mins fadhors äradhe " Bil 214 . " at han skal bära älskgogha inbyrdhis helso hemelikt ärinde mällan brudhinna ok brudhgomma " Bo 112 . " þän timä þe vm landet fara i warom ärindom " SD 5: 606 ( 1346) . " foor ärinde til idher " MB 1: 249 . " the hans erende skullo fara rK 1: 394. " ib 2: 5453, 6479 . Di 235 . MD 335 . " gaa companiens ärendhe " SO 48 . hunda äta annarz manz ärende vp GO 270 ; jfr Kock, Medeltidsordpsr. 2: 150 f. ","2) ärende, det hvarom man vill framställa en önskan el. bön; sak som skall uträttas, angelägenhet; färd för att besörja (ngns angelägenhet). jak äter ey mat her i dagh för än iak hawer talath mit ärinde (loquar sermones mens) MB 1: 205 . " martinus beddis ingang for valentianum kesare for ärandis skuld " Bil 631 . " tha bidhir han til fadhorin. ok thz var hans ärinde at han skulle äkke döö. vm honom swa thäktis (habet hoc expliere ut non moreretur, si ei placeret) " Bo 184 . " ltha som konungane hafdho syst sit ärinde " ib 4 . " nar hon . . . hafde säteliga främiät the ärendh hon foretaghit hafde vm synne modhers closter " Lg 3: 562 . " riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen . . . äptir ärendhum sinom mädh XII hästum hwar therrä at mästu " SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). thöm som fara inbyrdes äpte tarvom äk äradndom sinom KS 65 (160, 71) . vil iak her oppenbara thik . . . huath ärände iak äpter leter Fl 1259 . " foro þe. han hängdo. sin ärande eigh langt fran galghanom " Bu 26 . ST 282 . Al 7881 . swa länge iak mit ärende gaar ib 7985 . - sak som uträttas, bedrift. thz war thera mesta ärende at the brendo j fynuedhe oc j wärende RK 1: 856 . - ärende, angelägenhet, (maktpåliggande) sak, sak att uträtta, bestyr, göromål, företag. at fälla nokor þing i almännlikt äller i enlikt ärende. the sum näfst thorwo wit äller rättilsi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). for rikisins ärindi skuld ib 5: 605 ( 1346) . " i allom klostirisins ärandom " Bir 5: 113 . ib 134 . " iak lät mik haua annor ärinde (finxi nihi negotia) nar andre toko gudz licamma " ib 3: 213 . " smärias ok wändas j wärlzlikom ärindom (revolutio secularium negotiorum) " ib 1: 69 . ther är wärlzlika ärande vmsorgh (sollicitudo temporalium) ib. ib 132, 2: 149 . " atwiþir sighia värzlikit goo oc ärende ib. lb 132, 2: 149. atwirþir sighia värlzlikit gooz oc ärende (negotia) " KL 185 . " j laten thz ärende komma til röna " MD (S) 236 . BSH 3: 153 ( 1464) . - sak, angelägenhet, det som angår ngn, det som ligger ngn om hjärtat, företag. the visto ekke än i thy ärindina hwat gudhi thäktis Bo 10 . " en riddare j änglande satte alt lsit hop til gudz modhor mariam . . . ok andwaradahde hänne sik idhkelika ok alt lsit goz ok sin ärinde " KL 85 . främiende theres ärende til lthz betzstä Lg 3: 540 . ib 554 . sak, rättssak, rättshandling. til thessa ärinda mere visso hafuom vi . . .. war jncighle hängdt for thetta bref BYH 1: 195 ( 1385) . FH 3: 29 ( 1442), 59 ( 1445). ärende, sak, rättssak, rättegångssak, mål; det för hvilket ngn har att svara. ey orkar thu längre at bära ensamin thässa moghans byrdhe at ända all thera ärinde MB 1: 327 . " nw bidhir var herra ihesus. opta badh han oc förra. oc tha badh han for os. swa som var aduoctatus. thy at han hafdhe takit til siin badhe var sak oc swa alvar ärinde " Bo 184 . ärende, ämbetsärende, göråmål. hans biscopri . . . andhuardadhe hanom swara til ärandä (vices suas commi (serat) Bil 471 . ST 97 . " otte krwmpe monde öffwerste höffwisman wara och skulle till all ärende swara " RK 3: (sista forts.) 6098 . " thässe trättan prästene skulu atenasto sköta gudheliko ämbite oc studeran oc bönom oc mz engom androm ärandom ällir ämbitom (negotiis vel officiis) sik bewara " Bir 4: 26 . VKR 72 . - göromål, gärning, handling. gaf gudh hänne makt oc styrk i thässo storo ärindeno (opere) Bo 2 . ","3) sak, det som förehafves, det som förgsiggår el. är på färde, det som är i fråga. iohannes sagþe þöm tiþande: ok ärande Bu 14 . " han . . . lät af at äta alt lther til at ärindir var ändat " Bo 76 . ","4) sak, ting, förhållande, et vnderligt ärende han ther fornom RK 2: 6565 . " thz ärendhe henne war teeth " ib 6750 . " han för them opräknadhe eeth ärende storth " ib 3: 763 . " thetta ärendith monde tha saa falla lb 775. hören her til alle, hwru thzta barnet swara, oc talar siäfft for sik, seen hwat wil thzta ärandhetz jnbära " Lg 670 . " sagdhos thik mang ärande (negotia) ok al äru the swa som samanblandath j thinne siäl " Bir 1: 347 . " thenna äradnen alwerlika . . . sik j mällan betraktandis (super hoc nature . . . ad invicem conferentes) " ib 4: 4 . " the visto ekke än i thy ärindo (super hoc) hwat gudhi thäktis " Bo 10 . " berätte hänne ordh fran ordhe huru thetta ärandit sik haffdhe " ST 467 . " swa haffwa sigh ärenden (res) om helyodorum oc eraii gömo " MB 2: 289 . " föräldra visto ekke at äednith (res) war aff gudhi skipadh " ib 114 . " waktands ändelyktena j thz ärednith (finem rei) " ib 120 . ib 121 . " han . . . som withnisbyrdhena bär aff tässom ärindom (qui testimonium perhibet istorum) " ib 369 . " wilt lthu, at mz eth spörsmal skuli tik lösas thu twäliken ärande " Su 168 . " äro i honom mangh annor ärandhe (alia plura), kärlekenom bequämelik " ib 25 . " henne . . . vm all ärendh befragha " Lg 3: 544 . ib 545 . ","5) händelse, tilldragelse. " a karith siäfft man skrifuith sa the ärinde som var ij troia " Fl 292 . " the äredne jak nw aktar röra " RK 3: 1870 . the ärende som skee i aar ib 3047 . ib 3477 . ","6) berättelse; belysande el. varnande exempel. augustinus sighir at hwilkin människia ther danzar vm hälgho dagha matte swa gerna badhe plöghia oc äria oc annat ärwodhe göra ther aff wil iak thik eeth märkelikit ärande säghia ST 141 . " hör än nokot meer aff danzenom eet stort märkelikit ärande " ib 1423 . ib 273, 381 . - Jfr atlöghis-, forhfalz-, höghmälis-, väruldsärande."],"e":["-onde MD (S) 236 . ","ärendh Lg 3: 540, 544, 545, 554, 562), ","ärandis brodhir"]},{"a":"ärande brodhir","b":"nn","c":"","d":[" = ärandis brodhir. SO 105 ."],"e":["ärende broder )"]},{"a":"ärbarhet","b":"nn","c":"","d":["ärevördighet. Täkkis jdher eerbarcheyt, tha görin wäl oc scriuin mich FMU 3: 487 (o. 1450)."],"e":[]},{"a":"äremark","b":"nn","c":"","d":["utmark, ödemark. M. G. Schybergsson, Finlands historia 1 (1902), s. 199 f.; O. Ahlbäck i "Saga och sed" 1962, s. 22 f."],"e":[]},{"a":"äremark","b":"nn","c":"","d":["ödemakr, (aflägsen) utmark, ouppodlad jord. papirkkala godz i lampis sokn met alle sine tiil äghor ok äremarker FH 5: 205 ( 1511) . " layhis gordhd j tawestelandh met alle sine tiil ägher ok äremarker " ib 206 . Jfr Saxén, Sv. Landsm. XI 3: 119 och Finsk Tidskr. LVI 308 samt Ödberg, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskr. II 6-7 s. 15."],"e":[]},{"a":"äreskogher","b":"nn","c":"","d":["ödeskog, till (aglägsen) utmark hörande skog, utskog. for:de gotz . . . met . . . skogh och skiwl wtmarker fiske waten och äre skogh FH 5: 164 ( 1494) ."],"e":[]},{"a":"ärf","b":"","c":"","d":[" , se arf."],"e":[]},{"a":"ärfdh","b":"nn","c":"","d":["arv, arvsrätt. Kännoms vi . . . os heþerlikom manne Olaus Aggason haua latit allan varn äghodel i Iärastadhom meþ hus ok iorþ ok allo þy þär til höre, som vi meþ rätte ärfdh äftir vara älskeliga syuslungo . . . vp barom SD 6: 271 ( 1351) . " medh rättu ärfd " ib 8: 43 ( 1361) . hwelekt goz ther hänna fränder . . . skuldo nu wm kyndilsmesso hafwa jnlöst til rätte ärfdh oc rätta bördh NMU 1: 59 ( 1357) . "],"e":["ärfdha balker , ","ärfdha del m. arvslott. fore þän fornampda ärþadel SD 8: 227 ( 1362) . " min ärffadel iak ärpde äpptir min fatirbrothir " JämtlDipl 147 ( 1397) . ","ärfdha gods (goz) n. arvgods. Vare thet oc swa . . . at wara arffuingia eller noger thera wildo hindra eller igen kalla war arffda godz som wi giffuit Svartb 375 ( 1439) . " alt min hustruss erffde gotz Arvstv 5 (1470-t.). - Jfr fasta ärfdha gods. "","ärfdha luter m. arvslott. Hemmigyr . . . hawir latyt . . . Olawe . . . allän syn ärfdälut ii Algöztorpäquern SD 8: 206 ( 1362) . jäk . . . kännes mik haua vplatet . . . Petare . . allan þän ärthalut ib 8: 227 ( 1362) . ath rättom ärdhfdha loot ok byte BYH 1: 183 ( 1379) . jach . . . haffuer wnth ok met allan reth vplatit beskedelighen manne Jonis Dansson, mine for:de hustrv broder, allan henne ärffdeluth j Märgaby j Halko sokn liggiandhe, swa at han maa then arffdaluthen skipta eller sälia Svartb 322 ( 1427) .","*ärdha lös","ärfdha pänningar","ärfdha skipte n. arvskifte. wi . . . haffwom giorth et lageliged ärffde skiffte BYH 1: 254 ( 1453) ."]},{"a":"ärfdhbot","b":"nn","c":"","d":["dråpstörer utgpående till den dräpnes arfvinge. thetta alt kennomps wi . . . aff . . . boo jonsson hafwa . . . vpburith ey ffo ärfd boot älla nokon rät sculd . ... wtan aff hans . . . gothwilia oc lnahdom BSH 1: 182 ( 1381) ."],"e":["ärfd boot )"]},{"a":"ärfþ","b":"nn","c":"","d":["ärfvande, arftäkt; arfsrätt; arf. " boo jonsson . . . hafwer os ey mädh nokrom rät äla ffore nokra ärfd (för ärfdbot?) sculd wtan ffore sins eghins hedhes kärleekx oc godhwilia sculd . . . vplathith eet goodz i wibi " BSH 1: 181 ( 1381); jfr ärfdhbot. widher säghiom wi til hes for:da boo jonssons hand . . . allom rät oc alle erfdh efter karl nichlisson vm alt thet godhz han i strengenese biscopsdöme atte ib 182 . Jfr vighärþ. "],"e":["erfdh . ","ärfþipr VML LII Præf.), ","ärfþar balker","ärfþä bolker: -bolc VGL LIII 34), ","ärfdha biärgh","-bergh )","ärfdha del","-deel . ","-dell . arfdo deel StadsL G 3: pr. i var.), ","ärfdha gods","-gooz )","ärfþa iorþ","ärfþer- VGL II A 26. ärfþä ib III 108. arfþä- ib II Add 11: 11), ","ärfdha kona , ","ärfdha land , ","ärfþa luter","ärfþa mal , ","ärfdha radh? , ","ärfdha rätter , ","ärfdha skipte","erfdah- . ","skypte )","ärfdha skipiting","ärffda skichting )","ärfþpa vita , ","ärfþar vitne","ärfdha öl"]},{"a":"ärga","b":"vb","c":"v.","d":["angripas av ärg, ärga. thett i kopar kar står ergar och fördärffwes, illa smakandes och luchtandes PMSkr 610 (avskr)."],"e":[]},{"a":"äria","b":"vb","c":"v.","d":["ärja, plöja. eg. loch bildl. ey wilia the äria eller plöghia MB 1: 136 . " the mwnka the äro graa ok boa a land äria ok saa " RK 1: 533 . Al 5943, 6077 . " fäm ygxna ökia äriande iordena " MP 1: 197 . ygxnene ardho ib. " världinna älskara sighias äria som ygxn " ib 198 . " rom är sua som thän akir owir hulkin thitzla äru opuäxste, thy skal thänne stahdin först rensas mz huasso jarne oc sidhan mz eld oc ther äptir ärias (arari) mz öxnökiom " Bir 2: 104 . jak skal äria (arabo) iordhena j dom oc dröffuilsom ib 4: 81. iak wet huru wärldin är skipadh ok huru som (för hon?) skal yrkias ok ärias (quomodo excolenda) ib 1: 298 . " ä hwar han (draken) tog i jordena mz sina klör, tha war som thz hade warit aarth (Cod. A ardat 83) " Di (Cod. B) 321 . - plöja, fåra, göra el. åstadkomma fårro i (ngt). allir hans licamme sarghadhis oc flängdfis mz gadda gislom lhulka som ey at enast bort rifwo kötit vtan suasom ardho allan licamman (non evellendo sed sulcando totum corpus ejus laceratur) Bir 2: 132 . - Jfr firi äria."],"e":["är MELL B 1: pr. li var.; firi är ÖGL B 9: s. ärr ib; UplL V 12: pr. imfp. arþe ÖGL B 9: s. ","ardho Bir 2: 132 ; MP 1: 197 . "]},{"a":"äria","b":"nn","c":"","d":["Jfr träþis äria."],"e":[]},{"a":"äria","b":"vb","c":"v.","d":["ärja, plöja. Lirare ärya oc träda GU C 20 (hand 2) s. 90. Deliare snedha äria ok trädha GU C 20 s. 173 . Jason lagde sedan ook oppa them oc nödde them tiill ath draga medh hwg oc ardhe jordhen op med them Troj 21 . Minna synd ware ("mindre synd skulle det vara") äria eller sla lom helgha dagha, än springa i qwinno dantz SvKyrkobr 7 . Time til ath ärya. Fethe akra oc linder . . . skw(l)a äryas wp tha yrtherna oc gräsith är wäxith . . . oc skwla the äryas trangth . . . Oc skal bondhen förwara ath akren bliffwer wäl aardher PMSkr 198 . hamper wil hafwa starka feta oc gödda jordh . . . oc dywpth äryas nidher ib 203 . " then raamoga jord äryer oc lägger balk j mellen forerna " ib 211 . " faar ätha hälsth the yrther som wäxa j mällen forerna thär akren är ardher " ib 238 . Tha skal trädan ärias ib 369, 372 . nw skal han ärya wp then akren ib 371 . j tessom thimanom (slutet av augusti) haffwes akrana som ärw aardhe . . . oc när the (sådda lupiner) ärw wpwäxthe äryes nidher ib 373 . Dugher hon (dvs. jorden), tho sculu the rydhia thet som tiil aker duger och ärya och saa Svartb 399 ( 1442) . "],"e":["ardhe , part. ardher)","*ärio dagsvärke","*ärio karl","*ärio kroker","äriekroker VKU Bil 150 ( 1594) . Jfr E. Smedberg, P. Månssons landsmanskap (1920), s. 67. - Jfr nidheräria."]},{"a":"äriare","b":"nn","c":"","d":["ärjare, plöjare. " än thot ardhrit draghis af yxomen tho styris thz äptir ärians vilia " Bir 1: 298. ib 2: 54 ."],"e":[]},{"a":"äril","b":"nn","c":"","d":["härd, eldstad. Pedher muramestare, som . . . muradhe ärilen til kokaskorsthen HLG 2: 37 (1512). Item mwremestaren for . . . en vngh bygdh i her Benktz Smaleninge grendh met en ny eryll for i mark ib 2: 54 ( 1516) ."],"e":[]},{"a":"ärilse","b":"nn","c":"","d":["förhärligande. förklaring. j mina hälghra manna ärilsa (glorificationis) daghom Bir 3: 307. äpther siälinna ärilse skulum wi wänta likamans wpstandilse oc ärilse SU 311. LfK 126 ."],"e":[]},{"a":"ärilse","b":"","c":"","d":[" s. förhärligande, förklaring. For thy thröstir iak mykit til idher . . . For idhra skuld haffwer jak mina ärilse manghfalla (multa mihi gloriatio pro vobis) SpV 4 . " endraktinna ällir kärleksins söndhirslitelse, aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse " ib 159 . " hälgha manna ärilse " ib 229 . Thridhie delen skal läsas fför . . . hans äroffullasta ärilse, som han sether nästh gudhi ffadher JMPs 481."],"e":[]},{"a":"ärin","b":"nn","c":"","d":["härd, hem, familj, anhöriga. arens banna bithir wärst GO S 730. Jfr A. Kock, Medeltidsordspråk 2, s. 316 f."],"e":[]},{"a":"ärin","b":"nn","c":"","d":["äril, härd, eldstad. " þär vghn ok ärin är " SR 34 . han (ugnen) skifftis j twa dela . . . wphöyandis ärymen Cod. Holm. Peder Månssons »liber B», bl. 278 v. (enl. meddelande af Förste Bibliotekarien Dr. R. Geete). "],"e":["äryn . ","ärne ÖGL ES 4: pr., 5, 16: 2, B 3: pr.; SML LKk 2: pr., B 18: pr. arne ÖGL ES 4: pr. i var., 5 i var., 16: l2 i var., B 3: pr. i var. arni SML Kk 2: pr. li var. ariin (sannolikt för arni) VGL V 1), ","ärins hus"]},{"a":"ärin hus","b":"nn","c":"","d":["Jfr ärins hus."],"e":[]},{"a":"ärinde","b":"","c":"","d":[" , se ärande."],"e":[]},{"a":"äring","b":"nn","c":"","d":[" ? äring, årsväxt. bätre äring war ey j xx aar än the thz aarit fongit haffde RK 2: 8020 ."],"e":[]},{"a":"ärkebiskoper","b":"nn","c":"","d":["ärkebiskop. Parasitus . . . ey varder ärkebiskoper aff skämdagestenom GU C 20 s. 409 . Torpen ärchebiscoper wette them embitä KarlM (Ver() 6, (El) 7. medh hiertherlikom herrä inzcighlä byscop Päter erkybyscapanum i Vpsale oc byscap Niklisse aff Linköpinge SD 8: 37 ( 1361) . herra Henrik medh gudz naadh ärkebiscop j Vpsalom JämtlDipl 141 ( 1389) . " goodz the som herra Laurens . . . habdhe aat, och hedherligher herra ärkebiscopen aff Vpsalum pant sätte kirkiomen " ib 143 ( 1391) . " hwilka forrörde penninga jak hafwer lofwad hans Nade at betala aar fra aar thet mästha iak kan astad kome, aff Arke-Biscops tienden Lagerbring " Saml 2: 286 ( 1469) . " sa oc the otta Archebiscops landbo, som liggia i Gerwala rettaredöme widh Stäkidh " ib 2: 286 . (År 1480) ffik jak minzs herris nadz jnlykta breff ärchepiscops Jacobs j Vpsala DN 14: 112 (1480). alle stedes waar han pa eders besta bade fore then gode herren erchiebispen och swa fore os STb 4: 97 (1505). Wii Göstaff medh Gudz nade erchebijscop i Vpsale HT 38: 122 ( 1520) ."],"e":[]},{"a":"ärkebiskoper","b":"nn","c":"","d":["ärkebiskop. " mz ärkebiscops älla paua bonaþ " Bu 195 . komo alle biscpane saman mz sancto leoncio. vigdho sanctum gregorium til ärke biscop Gr 312 . patricarcha, ärkebiscopa, lydhbiscopa SD NS 2: 284 ( 1410) . " hwi haldin j mina syni tha vädorghare som äru mina lydbiscopa. en mik som fadherin er ok ärchebiscoper " Bil 588 . Gr 315 . " at han andwardhe them (orden) . . . arkebiscopenom ok ther äptir androm biscop " Bir 1: 180 . " ib l2: 242. arkebiscopin aff vpsalum oc andre biscpä " BSH 1: 165 ( 1376) . KL L34. RK 1: (sfgn) s. 73, 2: 546, 735. erkebiscop iöns ib 3: (sista forts.) 4307 . erchebiscop göstaff HSH 24: l148 (1518). Lg 3: 380 (på två st.), 381. aff een skalk wardhir ey godh ärkebiscop GO 301 . ib 47 . ","1) ärkebiskopsämbete. " fik han ärkebiscops döme " Bir 3: 193 . " at erchebiskop göstaff haffuer forsakad . . . sin kirke och erchebiscops dömet " HSH 24: 148 ( 1518) . ib 47 ( 1516) . ","li hwsaby sokn i aarlemmingia hundare, i ärkchecbiscops dömena SD NS 2: 193 ( 1409) . "],"e":["ärchebiscoper Bil 588 ; KfLL Kg 23; -biscops StadsL Kp 30: 2. ärchebisopper: -biscoppen Lg 3: 381 . ","ärkäbiscopher: -biscoph GO 47 . ","ärkibiscopir KL 34 . " ärki biskuper: -biskupi " UplL Kg 3. ","ärchibiscoper: -biscope SML Add 1: 6. ärchebiscuper VGL LII K 3. ärchibiscupär ib IV 16: l2, 19: 5. ärkiäbiscop HelsL Ä 16: pr. erkebiscop RK 3: l(sista forts.) 4307. ","erchebiscoper: -biscop KrLL Kg 8: pr.; -biscope ib 7 ; ","-biscopen RK 2: 7375 . ","erchiepiscop: -episcopen RK 1: (sfgn) s. 173 . ","ertzebiscop ib 2: 546 . ","arkebiscoper: biscopenom Bir 1: 180 . ","arkiebiscoper: -biscopin BSH 1: 165 ( 1376) . ","archebiscopp Lg 3: 380 (på två st.)), ","ärkebiskopsdöme","ärche- . ","ärchi- SML Add 1: pr. erche- KrLL Kg 1: 1; HSH 24: 47 (1516), 148 (1518)), ","ärkebiskops säte , "]},{"a":"ärkebisper","b":"nn","c":"","d":[" = ärkebiskoper. ther fiik ervhebypsin aff stora sorgh RK 3: 1405 . " aff erchebispen oc andra bispa mere " ib (sista forts. )4205. erchebisp iöns meg in i stockholm ledd ib 4331 . " alth thet eder erchebisper och hans medhol giorde swa lenge han pa stäkit war " HSH 24: 126 ( 1518) . ib 46 ( 1516) ."],"e":["ervhe- . ","-bysp )"]},{"a":"ärkediäkn","b":"nn","c":"","d":["ärkedjäknedöme, ärkedjäknes ämbete, till ärkedjäknämbetes upprätthållande anslagen egendom. 1 öres land iordh . . . som ärkedyäknen i strengnäs hafdhe köpt vndan krononne oc in vnder äkredyäkins dömith SD NS 2: 159 ( 1409) ."],"e":["ärkediekn . ","ärkedyekn . ","ärchediäkn . ","ärkidäkn . ","ärchidegn . ","ärkiädiäkn . erchdiekn. arkediakn. archedegn. ärkedyäkn SD NS 1: 495 ( 1405); -dyäknen ib 2: 159 ( 1409) . ","ärkedieken . ","ärchiedigäen FH 6: 42 ( 1455) . ","erchedäken HSH 20: 33 (1507)), "]},{"a":"ärkediäkn","b":"nn","c":"","d":["ärkedjäkne, den förnämste av dekanerna vid en domkyrka. ärkedyäknin aff Lynköpung SD 10: 9 ( 1371) . herra Pädhers Hämmingison, erkedienks SD NS 2: 729 ( 1413) . Jönis Amundzson archiediegn ib 3: 51 ( 1415) . herra Sigga Vdzson, ärchediänx i Scara . . . incigle ib 3: 56 ( 1420) . Wij Magnus met gudz nadh biscop, Olaff Magni domproast, Jons Magni ärchedegn Svartb 429 ( 1448) . Ver ner erchediekne i Linköpingh . . . Larens Andree erchediekne i Stregnes HT 38: 122 ( 1520) . "],"e":["ärkediäknsdöme n. ärkedjäknes tjänst o. underhåll. jac . . . haffuer funderat oc giort eet ärchedyäknsdöme aff mino oc minna husfrw godze SD NS 2: 665 ( 1413) ."]},{"a":"ärkediäkne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ärche- . ","arkedyäkne . ","erchidegne . ","ärchediäkune . ","ärchediäkune )","ärkediäkna döme","erchdiäknä- . ","erchediecknä- )"]},{"a":"ärkehärtoghinna","b":"nn","c":"","d":[" Stb 5: 352 (1521, Kop)."],"e":[]},{"a":"ärkepräster","b":"nn","c":"","d":["förnämste prästen. Archipresbiter ärkepresther GU C 20 s. 33 ."],"e":[]},{"a":"ärlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" ÊL. ","1) med ärebetygelse, med heder, med vördnad, på ett sätt som vittnar om värdnad el. aktning. alle apostoli . . . skulu þik ärlek tel graua föra Bu 13 . " cristne män rötadho tome lik ok graf ärleka " ib 189 . " konung erik. . . loot han erligha beganga mz klerka the han kunne fanga " RK 1: l61; jfr 3. ib 3068 . " alexander . . . lät föra them (Jermias ben och stoft) ärlika til alexandriam oc ther iordha " MB 1: 13 ; jfr 3. skulum vi ärlika oppa thenna daghin van kärlek idher thee Bil 916 . ","2) med ära, ärofullt, på ett ärofullt el. llysande sätt, härligt, med härlighet. hwa är swa ärlica (gloriose) budhadhir Bo 81 . hon saa sin son swa ärofullelcia oc swa ärlica fara til himerikis (sic gloriose cernebat petere calum) ib 246 . siongom gudhi loff, for lthy at han ärlika frägher (gloriose . . . mangificatus est) MB 1: 317 . ","3) värdigt, med värdighet, såsom det anstår en person af högt stånd; med ståt. var modhir sat mz thom försto ärlica (nobiliter) kläd Bir 3: 134 . " at haua sik ärlcia (gerere se nobiliter) ok liua mz licamlike glädhe ok döö mz storom världinna hedhir i. hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och wederligä hem fördh aff sinom fader " Va 4 . " konungen han vnfik them ärligä och wäl ib; jfr 7. the effter redh konung crissosmos ärligä affstadh mz ijm hederläg män " ib 5 . - på ett värdigt sätt, med värdighet, ädelt. thin hals är ärlcia (nobiliter) oprättir Bir 3: 315 . ","4) utmärkt, förträffligt, mästerligt. huru ärlika (nobiliter) iak skapadhe thik Bir 1: 8 . Su 329 ., ","5) med ära, med heder, på ett sätt som öfverenstämmer med he- derns el. hederskänslans kraf, på ett sätt som länder till heder. þe vildo häldar dö. mz sinom härra ärleca (poudice): än oärleca liua Bu 422 . " huru han må wäl ok ärlika skipa ok lstyra sit land ok lalmogha " KS 56 (140, 61) . " iak wil han ärlika winna ij kiiff " Al 1281 . the striddo ärlika ib 4111 . ib 8953 . " iak skal thin last wäl ärlika hämpna " Iv 531 . - redligen. hertogh erik . . . loot kunnogha allom them writ hade i hans här . . . at han skulle them ärlika bedha ther epter vm pascha skedhe RK 1: 3418 . & ) tillbörligt, som sig bör. bär ärlika thina genwärdho for gudhi Bil 269 . vilio vi mz land ok rikä thiäna idher ärlikä (Cod. A höfuzlika) Fr (Cod. B C D E F) 1488 ; jfr 5. at the skulde sik ärligä til redhä mz klädä, clenodum och annan köstelig ting som the behöffde VA 4: jfr 3. wildhe honom ärligä och gernä fölgiä ib.","7) hedersamt, frikostigt. the bunden warto wäl vnfangen och ärligä forstanden Va 3 . ","8) väl, lyckligt? at hans kompana . . . varo ärlcia hele. oc heelbrygdho heem kompne Gr 316, ","9) synnerligen. " tha stod rikit ärlica wel " RK 1: 2018 . " the foro ärlika wäl " ib 2640 . " tha thokte mic thz vara ärligha (got) " Iv 1081 . - Jfr ful-, iäm-, o-, van-ärlika."],"e":["er- . ","-ligha . ","-ligä . ","-leka . ","-lek )"]},{"a":"ärlika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) hederligt, redligt. for:de gille til godhen reniskap alth ärligia ok skiligia vpräknath HLG 3: 85 (1526).","2) tillbörligt. all anner rektwkheth som myne lamboo i Vesssthergötland myk ärlyk plyktugh ere Vg Fornmt 1: 8-9 s. 105 (1515).","3) ordentligt, rejält. Gör thik ena godha gisl äller linna, som väl bither ok wäl är hwas, ok lönlica flängh thik ärlica väl SkrtUppb 99 . saa köm Claus Bildhe och Seffrin Nörby . . . och besaaia (besågo) allan salen omkringh och lethade ärchelei (ärligt, grundligt?) hwem the schulle tage och wtledhe HT 38: 119 ( 1523?) . - Jfr oärlika."],"e":["ärligha )"]},{"a":"ärliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ärad, hedrad. " med prep. af. o hälagh iomfru ok ärlikin af alle världinne " KL 362 . - ärad, aktad, ansedd, högt uppsatt, af god börd, förnäm. en ärlek ok väl burin fru (nobilius matrona) Bu 11 . " mangä ärlikä (nobiles) quinnor trodho guz ordh " KL 161 . " sände han flere oc ärlikre (nobiliores) sändebudha än för " MB 1: 413 . " han . . . skreff ther om breff och sende mz ärlig budh til . . . konung pipping " Va 3 . " honum bidde ther marghin ärlikin man aff all teh land i iordhirike " Al 9508 . folke jerl war en erliken man RK 1: 232 . " är the (fattiga menniskor) ok ärlike ok välborne. likouäl gabbas the ok vardha forsmadhe " Bo 129 . " wm swa händer ath nokre . . . ärlighe, wälbyrdoghe, knapa, äller häratz domara bliffwa gripne til fangha aff nokrom sollanär " PM 34 . " hon haffde en ärlekan härra til hosbondha " BK 198 . " christus stadhgar här at matsins matto . . gifwis iämpn swa ärlikom oc högbornom som ey ärlikom oc högbornom (quod mensura ciborum . . . tam nobilibus quam ignobilibus æqualis tribunatur) " Bir 4: 36. ib 37 . VKR 80 . " en iomfrw föd af rike släkt mykit faghir oc ärlikin " KL 298 . " sancta rispina var allom them androm fäghre ok ärlicaren. thy at hon var föd af konungxlike släkt " Gr 283 . han högfärdadhis . . . aff sinne ärlike släkt Bir 3: 99 . Fl 588 . - ss hedrande epitet. iak hawer min gard wik . . . giwet minne erliku husfru. fru cristine pätarsdotter tiil morghen giif SD 4: 389 (1334?). insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algvt bäncictsson ib 5: 280 ( 1334) . eet halfmarkand iorþ j ramshambre j kiulä sokn . . . oc eet örisland j läþirs sokn . . . sum mik gauo mina ärligho böndir at murghingauum jnulphir oc lafrinz bänäson ib 293 ( 1344) . " bedis iäc ärlix faþurs inzighle herrä frändä. biscops j strengnes " ib. " aaf ärlikom riddara härra magnuse rötha " ib 557 (1346, gammal afskr.). jäk är giäldskuldugher skälikvm manne ok ärliikvm, þore raband, bymane i luthoisa ib 6: 149 ( 1349) . " heþarlika manna oc erlika insigle lib 181 ( 1350). medher ärlikom manne herra gözstaff magnusson " ib NS 1: 1 ( 1401). herleke ok welbornne hwsfrw, hwsfrw ingeborghe ib 47 ( 1401) . " ärliken ok wälboen qwinna. husfrv greta dwma " BSH 1: 194 ( 1387) . erlikin riddare herra niclis thwrisson BYH 1: 178 ( 1377) . ärliken oc welboren man. boo jonsson drotzte i swerighe BSH 1: 181 ( 1381) . " ärlig ok velbyrdoge man niels klaffuosson höffuisman paa älffsobrg " ib 4: 198 ( 1495) . " keraste ärlige herre " ib 5: 30 ( 1504) . " staar deth tel eder ärleghe herredömb " ib 568 ( 1517) . - i tilltal med försvagad betydelse: ärad, aktad, god. hören nw tiil alla ärligha män RK 3: 2682 . - fröjdad, berömd. hwilkith är annath folk swa ärlikt (inclyta) MB 1: 452 . " then ärlikaste man ther man om hans dagha fan " Iv 35 . " han war ärlik och een opsatigh man " RK 3: 3 . " en ärligh konung " Va 3 . ","2) ärevördig, vördnadsvärd. " taler til thera en ärlikir (venerandus) carl at ännis laghum ok sidhum " Bil 352 . " thän ärlike dyre värdhoghe stadhin (urbs veneranda Dei) " Bo 248 . " for sit ärofulla lifwärne oc ärlika aldir " KL 303 . ","3) hög, stor; framstående, utmärkt. lucifer war . . . främärste oc ärlikaste gudz ängel MB 1: 51 . " tha sang then ärlike msätarin (d. v. s. Kristus) " Lg 39 . " alla thera ärlica (egregiorum) patriacharanna oc hälgha siälanna höghtidh " Bo 252 . en af the ärlicu kirkianna herrum som gen(n)adius räknar ok scrifuir aff Bil 281 . " hulkin aff folksins osnille oc iärteknomen var ärlicare (insignior) ok allom kunnoghir " Bir 3: 451 . " alle men gaffuo honom riiss thz han var en erligh herra " RK 1: 236 . " ey kom thu j lifnadhin at thu skulde synas ärlikin af klädhom (in vestibus gloriosa) for manna öghon " Ber 60 . ","4) ärofull,m medförande ära; glänsande. sidhan han . . . hafdhe swa ärlikin sighir wnnit (gloriose vicerat) Bo 242 . MB 2: 233 . - ärofull, förnämlig. mannin är skapadher til ärlika syslo thz är at hawa skiäl oc vnderstandilse MB 1: 114 . " en riddare hawer meer ärwodhe, oc mödho i örlögh . . . än margher bonde, oc är tho ärlikare riddara rättin än bondans " ib 452 ; " jfr 5. ståtlig, hederlig. hwru ärlika oc hedhirlika iordhafärdh iomfru sancta maria fik " Lg 39 . ib 37 . " han wldhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma " Va 4 . ","5) ädel, god, ren. han vilde at al þe natura vare ärlek som hanom varþ sua na bunden Bu 64 . þik söme . . . (ey) niþra þina natura. som skälek är skapaþ oc kärlekt(för ärlek? Bil: som ärlik är ok skäliki; Cod. C: ther skällika är skapat oc ärlik, se Lg 959 " och Ottelin, Stud. öfv. Cod. Bur. 1: 36). vndi stoka ok stena " ib 138 . " kroppin är ärlikin (nobilis) aff thy at han är skapdhir aff gudhi " Bir 3: 181 . " han älskadhe ey gudh for hans ärlica licamma dödh " ib 2: 21 . - ädel, god, förträfflig. annor diwr äre bäter föör än människian ey fore thy at the äre ärlikare vtan hälder for lthy, at the äre skapath til litla äro, oc fore thy hawa the sköt alla sina redho MB 1: 114 . " war herra skapadhe som thing ärlikare än som " ib 74 . " waar herra hawer märkelikast thing oc ärlikast skapath oc giort oppa honum (söndagen) " ib 69 . ib 77 . " hwilkith är annath folk swa ärlikt, som hawer swa ärlika sidhe, oc doma oc lagh " ib 452 ; jfr 1. ärlekare creatur äst þu än nokot þät biläte älla skipt. þu hauar lätit ghöra (præstantior es quam factura tua) Bu 188 . " sua dyyr oc ärlikin lokt " Pa 20 . miödh ok wiin ok ärlik most Iv 846 . " j gamblom äwom war rom swa som llitat lärift mz aldra fäghirste färgho samanwäuit mz ärlikasta (nobilssinm) thradh " Bir 1: 385 . " tok hon til sin ärlica läkedom Kl 349. aff bäzsto trhä ok ärlico " ib 351 .","6) härlig, utom ordentlig. tek kirkiam gitar hanom giort särleka högtiþ baþe for hans döt of for annor ärlek þing hanom siþan döþom ivirkomo Bu 51 . " þe þing guþ hanom (Johannes) teþe: dyr ok ärlek sacramenta. som han scriuar j apocalipsim " ib 149 .","7) härlig, skön, präktig, ståtlig. är ängelin ängeledhis swa ärliker i asynom som gudh siälwer MB 1: 350 . " förande mz sik them ärlica siäla skaran (illam nobilem multitudinem) " Bo 246 . her war saa ärlighen een skara RK 3: 2884 . " ther ingik een stoor iomfru hopir i hwitum kädhom än i bland thöm gik een som var aldra ärlciast owir alla " KL 359 . " han haffde enä ärligä jomfrv til dotter " Va 3 . saa . . . ena ärlica syyn KL 358 . " hwar hardhare stridh är. thär aflas ärlikare krona " ib 207 . " the sändo alexandro . . . ena ärlika konungx krono " Al 174 .1. þe . . . teþo mik þät ärlikast palacium nokot ögha ma se Bu 184 . jak vpbygdhe mik ärlikit (nobile) hallande hws Bir 1: 13 ib 2: 104 . " the war ok en erligh saal ther the herra jnnan satho " RK 1: 445 . " han klädhe thiänisto qvinnana mz ärlikastom (nobilissimis) klädhom " Bir 1: 325. alt thz som ldyrt oc ärlikit war MB 2: 128 the . . . byto margh ärligh thingh RK 1: 3909 . ","8) ansenlig, stor. haff een ärlik posa full Fl 1178 . bödh pharao konunger isop at giwa them . . . ärlika waghna (ut tollant plaustra de terra Æ gipto oc föra thera fadher oc husfrwr oc barn til egipto land MB 1: 251 . " saghde wara litla mödhona ok lönin ärlekin (multa) " Bil 446 . ","9) ärofull, hedersam, öfverensstämmande med hederns el. pliktens kraf. mik thykkir wara erlekt at döö for guz skuldh Bil 488 . ärlikare är medh dyghd ok mandom stridha ok döa, än liua medh skam ok skadha KS 81 (201, 89) . maxencius saghde sik ärlekare vara venda henna hugh mz skälum, en mz pinom Bil 535 . " erlekare (melius) er mik enom siwkom lifa. . . en köpa grymelx helso mz swa mango menlöso blodhe " ib 566 . - n. sedligt, sedligt godt. nu är triggia handa got, thr manzens hughr ok hierta står äpte, thz är got lustelikt, got tarflikt, ok got ärlikt (bona hominis in se tris sunt; nam quæ dam sunt delectabilia . . . quædam utilia . . . quædam honesta) KS 27 (67, 29) . " ängin är the dygdh, änkte thz ärlikt nytterlikt eller losterlikt som han finder ey otalika, otalikt i sik siälwom " MB 1: 38 . 10) hedersam, passande, tillbörlig. saghde . . . hanom ey erlikt swa rikom at giptas fatöleka Bil 617 . sigh iohanni patriarcha at han läggw war ben ther os är ärlekt (in honorabili loca) ib 282 . " giuin hälgom benom nokot ärlekt rum (locum ad ejus depulturam congruum) " Bu 167 . " är thzta ärligit, at j skulen kyssa thz hittä barnet " Va 16 . II) värdlig, höfvisk. the waro wiise men i book oc till all ärlikinthing Lg 34 . 12) ärbar, anständig. mik skämmes för ärligha tala och röra thz iak mz mynom örom siälffuer monde höra RK 3: 2099 . superl. ack. sing. n. i best. form: ärlikasta, adv. härligast, skönast, präktigast. huilkens stadhz mwra oc bygningh haffde fordom warith aldra kärlekasta oc starkasta bygdhe (pulcherima) Su 52 . - þät ärlikasta, adv. det ståtligaste. i förbindelse med en form af kunna. han wldhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma Va 4 . - Jfr ful-, iäm-, o-, vanärliker. "],"e":["er- . ","her- SD NS 1: 47 ( 1401) . -ligh. -lig. -leker. -legh. -likin. -liken. -lighen RK 3: 2884 . n. (nom., ack.) -likt. -lekt Bu 167 ; Bil 282 . ","-likit Bir 1: 13, 2: 104 ; MB 2: 128 . ","-ligit Va 16 . ack. m. -likän VGL IV 14: 17. -lekan BK 198, -likin Bo 242 . ","-ligen MB 2: 233 . ","-lik Fl 1178 . ","-lig Va 3 . ","-lek Bu 51, 149 . ","-likin Lg 34 . ","-lekin Bil 446 . ","-likare -licaren Gr 283 . ","-lekare Bil 535, 586 . ","-lekarin Gr (Cod. D) 375 . superl. -likaster. -ligäster: -ligästä Va 4 . ","-lekaster: -lekasta Su 52 ), "]},{"a":"ärliker o.","b":"","c":"","d":[" adj. L.","1) ärad, ansedd, förnäm; ståtlig, storslagen, härlig. Nobilis ärleghin et componitur ignobilis oärlegin GU C 20 s. 356 . Jllustris ärlighen ib (hand 2) s. 12. Jngenuus ärlighen oc välbyrdogher ib s. 28 . Jnsignis ärlighen nampnkunnogher oc välbaaren ib s. 31 . Magnificus ärlighen ib s. 111 . En ärliken man Prosadikter 131 . Erlik kesare ib 149 . " thu äst erlikin " ib 154 . " i ärin vng qwinna erlikin oc wäl skapt " ib 155 . Fordhom war en riddare . . . mykith herlik oc erliki siin wäpn . . . Enne ärlike frw drömpde samwledhis ib 162 . han war badhe wnghir ok ärlighin SpV 165 . en ärleghen ffru j Rom . . . thänna ärleka ffrwn JMPs 574. Thenna dröthninghen . . . är swa ffagher oc ärleghe ib 307. Nähr barnen höra och vnderstå, thett the äre högborne, welbyrdige, ärlige PMSkr 664 (avskr). Thenckia skal huar ärligen herre ib 665 . - som hedrande epitet. Kongör iak . . . mik hauä atär latit oc wnt ärlikä fru ij Risaberghe therä gooz NMU 1: 62 ( 1367) . vi giwm . . . ärliko lclostre j Risabärghum al lthe hus ok bigningh ib 1: 65 ( 1375) . ärlegin man Olawer Salueson oc Hakon j Hallem JämtlDipl 116 ( 1372) . " jäc hawer sälth ärlege hustru Jngeburge alth thet " ib 145 ( 1392) . Mädhan ärliken man . . . loss kärliken hafwer salt loc latit SD 10: 137 ( 1372) . Tha fastfoor Jönis Lauerindzson ärlighom manne ib 145, 155 (2 ggr), 165, 168. aff ärlica quinno hustrw Katrina, som Bo jönessons hustrw fordhom war SD NS 2: 811 ( 1414) . " ärliken man herre Johan Dwme riddare ib. Thil thäs mera wisso . . . tha bedhis iak erlismans insigle, som er herre Gudskalk Bengson . . . fore thettha breff " ib 3: 40 ( 1415) . tha henge thesse dannemen sin insigle fore thetta breff, som er fyst erlige men herre Karl j Sundom DN 14: 81 (1467). erlig man Andirs hiort a wapin SJ 2: 40 ( 1478) . " erligh och welfornwmstog man her Niels Pedersson borgamestare " ib 2: 54 ( 1479) . fore erligis mantz her Niclis Twressons bön scul STb 3: 80 (1493). the verdugeste verduge fäder erlige herrer och gode men richesins rad GPM 2: 63 ( 1507) . Thet erlige then helige kijrkes sloth Stäketh haffua the affbrendt och nederbrwttet i grwnden HT 38: 123 ( 1520) .","2) vördig, vördnadsvärd. Thäntidh Josaphat hafdhe thätta hört, stodh han vp aff sino ärligha säte Prosadikter 32 . medh gladhelike oc ärlike aminnelse SvB 360 . 3) god, ren, härlig, präktig. O sötaste härre, hälgaste gudh, höär mina bön oc lat mina röst ärlig til tik komma SvB 33 . Ärlikin tekn oc märke SvB 360 . Thänna dyra stenen jaspis . . . är dyrare oc ärlegare än alla the natwrlika gärningha, som gudh giordhe JMPs 537. "],"e":["ärlikin"]},{"a":"ärlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ära, heder; ngt som medför ära. örlögh öwa mz ärlikheet ok äkk röfwa Al 456 . thz tykte lhonom at ärlikhet wara ower winna herra ok herrom spara MD (S) 269 . ","2) ära, heder, prydnad. om person. johannes virgo oc är iomfrudomsins höxsta ärlikhet Bo 81 . ","3) höghet, adlighet, värdighet; ädelhet. af thinne släkt ärlikhet (nobilitate) Ber 111 . " them som tolken fanga griper skal giffwas lön äffther thz som skälikit är, oc fangans ärligheth oc byrdh kan wara " PM 34 . " ärlighetennas blod är jnthe j theras ärm " ib 1 . " ärlikhet (nobilitas). visdombir. oc fromheet, ok alla dyghdir . . . synas vara quafdha ok wmsläkta i them " Bo 129 ; " jfr 4. tänkiandis oa sins allirdoms värdughet oc natwrliga jnfödda ärlighet " MB 2: 297 .","4) ädelhet, godhet, renhet. Bir 3: 181 . ","5) härlighet, förträfflighet. aff ihesu christi ärlikhet oc sniällikhet Bir 2: 216 . " thera ärlikeht är hälaghare owir al skapadh thing " ib 285 . " ib 3: l02. - förträfflighet, storhet. iak hafwer aff idher ärlikheet sport " Al 2067 . ","6) majestäät, höghet. ss titel. vi tokom idhra ärlikhetz bref Gr 315 (till Armeniens konung Teridacius). wele ider erlighet rethe, ath vy scriwe ider til i sisth BSH 5: 29 (1504; till riksföreståndaren Svante Sture). ib 127 (1506); till densamme ). staar deth tel eder ärleghe herredömb, om eder ärlighet och herredöme, om i wille staa mäk tel dar om ib 568 (1517; till riksföreståndaren Sten Sture). FM 179 ( 1504) . 562 (1512). - Jfr vanärlikeht."],"e":["ärlig- . ","erlig- . ","-heet )"]},{"a":"ärlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) ära, heder, anseende. Date nomini eius magnificendiam, giffwin hans nampne ärlikhethena, thet är ärligha thinga ällir gärninga fulkommilse SpV 33 . Thy theer ekke kötidh sanna ärlikhetena ällir wälbyrdoghetena . . . Til sanna ärlikhet ällir wälbyrdoghet ödhir hoghana aldra bästzsta ärffwodhe ib 427 . Tre hande ärligheter finnas i skrifttene (dygdiga gärningar, stor lärdom, förnäm härkomst) PMskr 665 (avskr). 2) härlighet, höghet, ädelhet. thär äpther kom offwer hänn annadh Eue fförbannilse. som war oärlighet moth Marie ärlighet JMPs 352. Thänne sanhetzsens ametistus . . . är swa dyr oc ärleken, at al the astwndelighen tingh j wärldene ärw . . . the waro all swa som enkte moth hans dyra ärlekhet oc dygdelighet ib 558. 3) majestät, höghet. kerlika dägtingan oc räthgangha mällan ider nadis erlegheth oc Swergis rikis jnbyggiara Reuterdahl Kyrkohist 3: 2, s. 543 (1471?). - såsom titel. Jdher ärlighet, wälfornompstoghe men, borgamästare och radh i Räfflä FMU 5: 193 ( 1488) . " thaa hans erligheth henne loth ophempta aff Gerdh Bwres skiip aff skären " SJ 2: 225 ( 1493) . " huad samme skip haffuer rentat eller bekostet, thet bepligtet her Knut sin erlighet vele staa fast wdj " STb 5: 53 ( 1515) . (Borgmästare och råd till Sören Norby) Vor kerlige helsse eders erlighet altiid fforsende med wor herre . . . tacke wij iders erligheth fför all ere, dygd oc welwiligheth . . . Kiere her Seurerin Norby, besynnerlig gode wen, må eder erlighet wethe . . . ib 5: 351 (1521, Kop) . (Till rådet i Lübeck) eder erligheter BSH 5: 505 ( 1512) . "],"e":[]},{"a":"ärlända","b":"av","c":"adj.","d":["landsflyktig, eländig, olycklig. Til thik ropom vi ällenda Ewe barn SvB 214 . Som ärlendhä oc fremmende är etc komme(n) GPM 2: 254 ( 1507) . - Jfr älända."],"e":["ällända )"]},{"a":"ärlända","b":"av","c":"adj.","d":["nödstäld, eländig, olycklig. " hiälpa fatikom bedröffwadhom oc ärländha människiom " Lg 3: 704 ."],"e":[]},{"a":"ärländer","b":"av","c":"adj.","d":["1) i landsflykt varande, i främmande land vistande; främmande. the fatigha ärlända (Cod. B, C vtlänske) quinna Fl 79 . i minom ytersta tima tak til thik mina siäl ärlända oc pelargim (spiritum meum exulem et pnergrinum) Bir 4: 209 . " aktom siälen wara . . . ärländha i bland sina owener " LfK 45 ; jfr 2. Dessa tre språkprof kunna föras till ärlända. - om judisk proselyt. judhane saghdo pylato . . . thässe som han väria äru ärlände (proselyti) . . . pylatus . . . spordhe thöm. qui sunt prosiliti. hulke äru ärlände. the saghdo honom. hedhninga synir som nu äru vordhne iudha KL 382 . " vi ärom [ey] ärende. vi ärom liudha sönir " ib (motsvarande tre ställen MB 2: 377, 378 hafva i st. f. ärlände, ärlende läsarterna älände, ällände, ällända). ","2) nödstäld, nödlidande, eländig, olycklig. thz bytto the mz alt annat godz i tre delar, en deel i templet, annan delen them fatika, tridhia delen sik siälffuom til oppehälle oc än manghom androm fatikom oc ärländom, änkiom oc hws armom Lg 3: 604 (kan föras till 1). - Jfr älände."],"e":[]},{"a":"ärlös","b":"av","c":"adj.","d":[" = ärolös. han war ärlös oc slagen vppa hans mwn RK 2: 1932 ."],"e":[]},{"a":"ärm","b":"nn","c":"","d":["ärm. Manica handclädhe oc ärm GU C 20 (hand 2) s. 117. ärmanna prydilse aff gwl giordh SpV 111 . "],"e":["*ärma bonadher","*ärma prydhning","*ärma silver","ärma spang"]},{"a":"ärm","b":"nn","c":"","d":["ärm. " kortelin haweir twa ärma (manicas) " Bir 1: 19 . " thera (munkarnes) ärma äru nu thranga oc kröpadha hulka fordhom varo vidha " ib 2: 70 . " nar han stak armana j ärmanär " ib 132 . ib 5: 39 . VKR 12 . " ärmane af kwghlenom skullu ey länger räkya än ytarst vppa längsta fingrith oc skötiu aff ärmene vidher handena bindis matelika til armen medh enom knap swa som andra ärma " ib 57-8. tha hon syna syndroga ärmär ok blikande arma vpräkte syntes allom androm frumen swa som hon hafde gulskynadne ärmä . . . besatta mz dyyrom stenom Lg 3: 548 . " han strök sinä armar (strycr up ermina) oc skulde twa sinä händer " Di 103 . hwar som . . . strikär sine ärme op SGGK 105 . arsenius . . . hiölt sina ärm för ögonen LfK 144 . "],"e":["arm: armar Di 103 ; ","armana Bir 5: 39 . -ar),","ärma band , ","ärma kapa","erma- )","ärmaspännilse , ","ärmaspänxl","ermespenzel )"]},{"a":"ärmber","b":"","c":"","d":[" , se armber."],"e":[]},{"a":"ärmite","b":"nn","c":"","d":["eremit, anakoret. en hälaghar ärmite Bu 23 . ib 419 . Bil 454 . Bir 2: 201 . " af hälghra härmet oc munka lifwrne " KL 181 . " mz hwilke book wndersta nw vitas patrum, hälga fädhirnna liffwerne, oc är ermetanna liffwerne oc bökir, hwilke nw aff fiästom fforsmas oc j wanrökt gamblas oc fordarffuas " Su 264 . " um then thima war en muunker ok ärmete (monachus . . . habitans in desserto terræ Sennnaar) visaste man ok hälagster han hät barlaam " Bil 611 . en præster . . . wildhe . . . gerna wardha ärmite (solitatiam vitam agere desiderans) ib 272 . " sände han til suerkie igen en ärmetha (anachoretam), som heth argarius " Ansg 205 . ib 211, 213 . " ärmetane oc hälghe fädher haffdo inskiwtilse aff minom anda " Bir 4: 116 . al hermeta temprilse ib 156 . " hwilkin . . . ledde han j ena kirkio, j hwilke war bygdher en litin celle, j hwilkom som bodhe en gamal ärmete " Su 262 . Bu 493 . Bil 403, 688, 750 . Gr 319 . KL 204, 205 . ST 459, 50 . Lg 3: 35 . han (Johannes döparen) var förste ärmete Bo 22 . KL 405 . MB 2: 399 . " eet litidh hws han ther om sidher fan thz atte een ärmetä een armber man " Iv 2094 . ib 2095, 2110, 2115, 2124, 2125 . Jfr renlivis ärmit. "],"e":["ärmete . ","ärmetä . ","ärmäte: -ens Iv (Cod. B) s. 222. ermete Bil 668 ; ST 49, 50 ; ","-ans Bil 751 ; ","-anna Su 264 . ","armethe Lg 3: 35 ; -en ib (på tre st.). härmete. hermete),","ärmita bo","ärmeta boo )","ärmita hem","ärmeta- )","ärmita hula","ärmita hus","armete- Lg 3: 34), ","ärmita lifnadher","ärmitta- . ","ärmeta- Bil 454), ","ärmita liverne","ärmetha- )"]},{"a":"ärmite","b":"nn","c":"","d":["eremit. " han fadher hatadhe cristna män . . . oc särdelis hermeta, renliuis män oc munka " Prosadikter 21 . "],"e":["ärmita hus n. eremithydda. Anachoresis ärmeta ökin ok ärmetha liffuerne ok ärmeta hws GU C 20 s. 22 . ","*ärmita kula","ärmita liverne n. ermitlevnad. GU C 20. s 22 (se största synda bätringh JMPs 264. han . . . leffde thär äpther gudeliga j ärmetha leffwerne allan sin aller ib 585 . ","*ärmita ödhkn"]},{"a":"ärna","b":"","c":"","d":[" , se arna."],"e":[]},{"a":"ärna","b":"vb","c":"v.","d":["utverka, tillägna. nar honom wighis ällir ärnas godha gärningha SpV 119 ."],"e":["arna )"]},{"a":"ärra","b":"vb","c":"v.","d":["reta, egga, hetsa? Anders Suensson wijdh kirkiogarden zacer til vj marck fore snyömykin han kastade pa mester Örien och ärrede hanom jn pa sich STb 3: 352 ( 1498) ."],"e":[]},{"a":"ärraþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ärre","b":"nn","c":"","d":["ärr. Punicus är en hwiter sten . . . rensar böldher, wpfyller ärre PMSkr 487 . thett (alun) bortagher kartnägle och blöter hårdh ärre, som äro effter såår ib 644 (avskr). Myn ärre äru synderslithin och rothnad SvT 44 ."],"e":[]},{"a":"ärre","b":"nn","c":"","d":["ärr? punicus är en hwiter sten han rensar böldher, wpfyller ärre Cod. Holm. Peder Månssons »liber B», bl. 291, r. l(enl. meddelande af Förste Bibliotekarien Dr R. Geete)."],"e":[]},{"a":"ärsamber","b":"av","c":"adj.","d":["ärad, aktad, hedervärd (om kvinnor). sine ärsame danne hustru SJ 2: 296 ( 1496) . ärsamme qwinna hustru Dorethe ib 2: 297 ( 1496) . stode fför sitiande rettin . . . ersamme hustrv, hustrv Karin, Oleff skinneres effterleue hustrv STb 3: 255 (1512). Jfr ärosamber."],"e":[]},{"a":"ärt","b":"nn","c":"","d":["ärt. " piksa ärt " LB 3: 58 . " hadhe crimilla lätith lägia rakor huder (för ra korhuder) oppa ärthe " Di 250 . " takin een godhan dryk aff sudhbnom ärtom " LB 3: 115 . " tettä er idher nyttokt oc ey hwitan kaal, ey ärtir, ey bönor oc annat skafwil wtan görin ther aff sodh " ib 110 . " scal man wakta sik fore gambla ärthir oc bönor " ib 1: 96 . ib 7: 75. lgiff ossärtir oc bönor oc gröt oc watn ther til ST 12 . LfK 84 . " ther ey sade vtan ärter oc böna ther föra vexte kornit sköna " RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6403. Jfr fughla ärt. "],"e":["ärta aker , ","ärta sudh , "]},{"a":"ärt","b":"nn","c":"","d":["ärta. Pisa örth (!) GU C 20 s. 451 . Aff ärtom Bönom. Lupini ärw ärther brede och beske . . . fasoli ärw andre ärther . . Teslikes ärter . . . Jugerum taker aff ärtom tre skäppor PMSkr 201 . lupinj, thet ärw erther beske oc bredhe ib 213 . ib 236. Oc genstan kände hon sith hiärta swasom wplyptas j bland andra oc swasom ena ärth insiwnka i gudz hiärta Mecht 211 . " ärther med sodh " Brasks Matordn 9 . ib 7 . "],"e":["*ärta mos","*ärta skal","*ärta slagh"]},{"a":"ärta","b":"vb","c":"v.","d":["reta. " the vmuändo sik at ärta mik til vredhe (conversi sunt ad irrituandum me) " MP 1: 210 ; jfr 361."],"e":[]},{"a":"ärva","b":"vb","c":"v.","d":["ärva. " thän ärfþalwt som minne husfrw faþer . . . ärþe (sic!) i Möre " SD 8: 228 ( 1362) . (Riddaren Karl Ulvsson tilldömer vid räfseting Jöns Brudsson) alt thet gooz han laghlika erphde ib 8: 550 ( 1364) . " alt myt gooz som jak ärft hawir " ib 10: 45 ( 1371) . " alla the lutte som min hustru . . . ärffdhe effter sin broder " ib 10: 122 . " min ärffadel iak ärpde äpptir min fathirbrothir " JämtlDipl 147 ( 1397) . " wii moghom ärwä warom foräldhrom " SD NS 3: 166 (1416). oc erffwar nogher bonde . . . nogot goz . . . j staden KTb 6 ( 1471) . " hulkin iord som war hans retta afflinge iord oc jcke ärffuad Uppl Lagmansdomb 7 (1490). en hallwan gardh som Lasse pryss sson ärdä epther ssin ffadher " ATb 3: 246 ( 1511) . hans hustrv foor he aff j syndagx med alt thet her eruart war STb 5: 338 (1521, Kop). - Jfr samärva."],"e":[]},{"a":"ärva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ärfva. " sonen ärffwer epter fadherin gotz oc päninga " MB 1: 333 . ib 260, 375 . en gardh . . . som hustrv märitta ärffdhe effter sina barn BYH 1: 246 ( 1433) . SJ 279 ( 1460) . Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 33 ( 1409). at syster matte erffua mz broder tridiwngh bade epter fader ok moder oc swa annan skyllan man tha skla hon arffua swa fast som han RK 1: 458, 461 . " alabrandh ärffuadhe sin fadher " Di 280 . " sagde the fore rette at han kunde icke ärffua sin fadr för än han är död Upplands Lagmandsdombok 1490-94 s. 26 ( 1490). at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh " KS 11 (26, 12) . " kotkarls son hawer änga sorgh aff thy, at han ärwer ey rike mz konungxz söne " MB 1: 232 . dötter skullo ärwa, än ey ware sönir til ib 419 . " ärwe tha then som näst är skylder " ib 420 . " widhr säghiom wi . . . alle erfdh efter karl nichlisson vm alt thet godz han i strengenese biscopsdöme atte oc wiliom ther i hwarte ärfua älla gelda " BSH 1: 182 ( 1381) . - i relig. el. bildl. mening. the skulu ärfwa äwärdhelika skam Bir 1: 128 . " iak vilde mik siälfduer fordärfua än diäfuulin skulde ey siälina arfua " Iv 2636 . ","2) lämna (ngt) i arf (åt ngn). vare forfädhir ärdho ok atirläto os vidha ägho ok mykyt gooz Bir 3: 134 . " hwi skal jak ey ärfwa mne dottir tholik thing som iak nam ib. at thu lefdhe oc ärfdhe mik tholkkit goodz " ST 50 . ib 495. thz gotz . . . thera fader hade them ärwat RK 1: 2226 . " vij ärffwede ware aärffwinge mons giordson niels giordson och anders pedersson then deel vij ther qwar loothe bliffue " HSH 24: 155 ( 1518) . - i andlig mening. haffwini ider thetta vilkoradh tha er thz mik ärfft ok vpaboret RK 1: 349 . " vee them bädröffuade fane som sith ryke saa förderuar ok tolkit mordh effter sik ärwar ppa sina men honom tyena j troo " ib (sfgn) s. 180."],"e":["arfua Iv 2636 (i rim med fordärfua). arfwä UplL Kk 13: 2. erffua. ","-ar RK 1: (sfgn) s. 180 . ","-ede HSH 24: 155 ( 1518) . ","-at RK 1: 2226),"]},{"a":"ärve","b":"","c":"","d":[" , se arve."],"e":[]},{"a":"ärve","b":"nn","c":"","d":["I. arföl, arfsfest; högtid till aflidens minne i förening med messor för hans själ o. d., begängelse. hundring fik fals ltidhande at hadringer var döth ok giordhe ij swerike hans ärwe dyrlika ok satte mit ij husith eet ölkar fult mz got öll Iv LXXV . " at ängen man þän kost skal haldä antyggiä bruþlop, lkyrkyongangsöl, vtfärþäöl . . . äller ärwe, äller förstomässoöl ma flere gyäste byuþä än här näfnis " SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). de septenario, tricenario, & allis exequilsi que wlgariter ervi dictur ib 2: 6 ( 1286) . " göra eth ärffue ib " NS 1: 37 ( 1401) . " scal lhan lata halda eet ärwe meth fira preser oc tiughu oc krono liusom oc blusom i thesso areno, som nw är inne, for for:da pedhars kylna siel; item i the areno som her nest efter komber skal han oc halda eet ärwe meth fira prester oc tiughu " ib 147 ( 1402) . " skal abotin halda eet ärffwe epte mik dödhan, met xiiij preste " ib 168 ( 1402) . " at magnus welling giordhe visserlika eet hedhirlikit ärffe i nydal i twa dagha, meth alla the preste ok clärka, ther han kunne fa ok rekkia, for nissa knwtzsons siäl aff rampsio " ib 449 ( 1405) . " ib 2: 9 ( 1408), 340 ( 1410). II. arf; arfgods; jordagods, fastighet. abothen . . . sprodhe hwi han welladhe them thera goz wtaff resen swaredhe thz är mith rette ärwe ok ey theras " Di 292 . " latha them nyuta suergis laga ok eysaa gotz ok erffue fra taga " RK 1: (sfgn) s. 185 . " begraffwade konungh honum mz stort arffwe ok gotz " Lg 3: 31 . - om stadsfastighet: gård, hus. stod aa radzstuwonne lodwijk durskede . . . ok lot vp magnus romara eth erfue ok ena tompt, ther näst nidhan fore liggiande östan mwr näst nordhan hinza zwartes ärfue ok sunnan hans wpppenfördz ärfue hulkit erfue ok tompt lodwijk lfornempe hanom saalt haffdhe . . . fore frira hundradhn (400) marker SJ ( 1420). thät forscrifna erfue hws ok tompt ib 14 ( 1424) . ib 6 ( 1422), 7 ( 1438), 18 ( 1424) o. s. v. "],"e":["ervi . ","erfue . ","arffwe . ärfwir sannolikt för ärfwi BjR 1: 1 ; jfr Kock, Fornsv. lagord s. 28. gen. ärfwäs VML II Kr 7: pr.; jfr Kock, Fornsv. lagord s. 22), ","ärvis del","arffwis- )","ärvis rike , "]},{"a":"ärve","b":"nn","c":"","d":["l1) gravöl, mässa till en avlidens minne. J ärffweno takir hustrun oppa sik sin kostelikasta klädhe SpV 331 . Item eth ärwa meth x prester SD NS 3: 15 ( 1415) . ","2) arv, ärvd egendom. mäktis jak, min for:da hwsfrv äller wara arfua forescrifna ärfwe, steenhws ok tompt aterlösa SD NS 3: 91 ( 1415) . " thet ärfue som han hafuer ärft äpter syn frenda Brandh gulsmidh " ib 3: 92 ( 1415) . Jönis Laurensson . . . skal göra eth ärffue epter then dödha ib 3: 370 ( 1418) . Olaff . . . schal behalda alt ärffwe badhe hws oc jordh KTb 48 ( 1421) . tha ärffwit giordis äpter Sigurd waar ffadher allo godhe folke witerlikit JämtlDipl 289 ( 1447) . the store förstis fäderlighe ärffue Stora Nogord Rydberg Tr 3: 360 ( 1482) . ena tompt, belegin pa Sudre malm . . . affsides widh Hanis Stwbs erffue STb 1: 228 ( 1480) . eth vpmurath stenhus, belegit . . . nordan her Erich van Lypens hws och erffue ib 3: 246 ( 1495) . - Jfr dana-, fädhernis-, lösöra-ärve."],"e":[]},{"a":"ärve","b":"nn","c":"","d":["arvinge. thet sama Bursarydh är hänna ok hänna ärfva SD 10: 48 ( 1371) . affhender jach mik oc minom ärffwom fornemda tompt HLG 1: 130 (1488)."],"e":[]},{"a":"ärvebalker","b":"nn","c":"","d":["ärvdabalken. " som thät ytherliga vttrykkis j ärffuo balkin Arvstv. 14. med laghen som staar i ärffvebalken " Vg Fornmt I: 8-9 s. 102 (1505)."],"e":[]},{"a":"ärvedel","b":"nn","c":"","d":["arfvedel, arf. " kännoms wi . . . fulla magth ok alla hafwa giwith . . . herra knute . .. kännas widh allan wan ärwedeel, som oos böör ath ärfwa äffther husfrw sigride bosadotther ok husfrw katerine, marcusa bonassons dotther " SD NS 1: 593 ( 1406) . SJ 383 ( 1473) . - pl. egodelar? alth thz han ägher lösth oc fasth j ärffwodela läggher (för lägghes)) wndy konwngsens fatabwr PM 38 . Jfr ärvis del, äfvensom arf-, arva-, ärfdha-del."],"e":["ärffwo- . ","-deel )"]},{"a":"ärvedel","b":"nn","c":"","d":["arvedel, arvslott. synna brodher barna ärffuodeel SD NS 3: 505 ( 1419) . fore sin ärffadeel JämtlDipl 256 ( 1441) . forscrifna erffwedeel löst och fasth SJ 2: 83 ( 1482) . giorde Olaff Eriksson sin broder . . . myndog ok mäktogh . . . ath lösa allan sin erfuedeel STb 1: 26 ( 1475) . och bliffuo bade endregteliga godh fore the erffuedeelar, som Henrik wgenär äro tilfalne ib 1: 337 ( 1482) ."],"e":["ärfdhadel )"]},{"a":"ärvegods","b":"nn","c":"","d":["arvgods, ärvt jordagods. " myt rätta eghit erfue godz " SD NS 2: 804 ( 1414) . arvgods, arv. wthkräfuia och op ath bära . . . thet ärffue godz, som äpther henne fallet är ib 2: 862 ( 1414) . " alt saman mith afflinga goz oc ey ärwagoz ib 3: 536 (1420). togh han och alth thet ärffogoz som her Erik Thuresson atthe Arvstv 61 (1470-t). Jfr ärfdha gods. ""],"e":["-goz )"]},{"a":"ärvehus","b":"nn","c":"","d":["arvgård. intil Sweders ärffue hws SJ 2: 187 ( 1491) ."],"e":[]},{"a":"ärveiordh","b":"nn","c":"","d":["L: . Jfr Kock, Fornsv. lagord s. 22."],"e":[]},{"a":"ärveköp","b":"nn","c":"","d":["arvskifte, uppgörelse om arv. " the beffwen .. . som lyddo vppa thet erffe kiöpeth, som giordes effter Olaff Eriksson STb 1: 247 (1480). ""],"e":[]},{"a":"ärveliker","b":"av","c":"adj.","d":["ärftlig. " for thy at j the andhre är spitälskan ärfueligin ällir gangande som annadh arff " SpV 146 ."],"e":[]},{"a":"ärveluter","b":"nn","c":"","d":["arvslott, del i arv. " jak hawer fornempda Henrike vnt oc vplatet allan min ärualuth i thöm gaardhenom " SD NS 3: 227 ( 1417) . thet war een sorghfull erffuelutt hans hustru fik til werning Dikter o. lrim (1881-82) s. 387."],"e":[]},{"a":"ärveluter","b":"nn","c":"","d":["arfvelott, arfvedel, arf. bildl. thz war een sorghfull effuelutt hans hustru fik til werning MD 387 . Jfr arfluter."],"e":["erffuelutt )"]},{"a":"ärverike","b":"nn","c":"","d":["arvrike. Swerige är eij ärffue rijcke PMSkr 658 (avskr)."],"e":[]},{"a":"ärveskiptning","b":"nn","c":"","d":["arfskifte. athe (d. v. s. at the) wel ok kerligan fforlicte woro om then effweskipning epter arend mölnare SJ 404 ( 1474) . Jfr arf-, arva.-skiptnin, äfvensom ärfdhaskipting."],"e":["effweskipning )"]},{"a":"ärvinge","b":"nn","c":"","d":["arvinge. En ärliken man . . . som ey haffdhe ärffingia oc ey husfru Prosadikter 131. jac haffwer jngen arffwonghe siälffwer Troj 98 . " tw bliffwer myn näste ärffwinge epter meg j thetta rike " ib 99 . Clomera theras rikes rättha arffwonghe ib 283 . " affhendir jak mik om minum äruingiom thö samu jordh, ok eeghnar jak hana förnempda härra Jönisse ok hans äruingiom " SD 10: 44 (1371). then fornämpda Esbiörn eller hans erfuingia ib 10: 135 ( 1372) . vndir Jwar och hans ärffwingia till äwerdelica egho JämtlDipl 181 (o. 1420). vndher fornempde Kiätil oc hans ärvingiä ib 246 ( 1440) . then tidh Pedhir muramestir oc hans hustrv ärffwinge . . . waro alstingx aathskildhe om allan ärffwadell som thöm burdhe opbära äptir for:da hustrv Märittho ATb 234 ( 1465) . vndher Olaff Ionsson oc hans arffwyngher til odals oc äwerdelighä ego DN 14: 103 (1477). vndhan migh oc mina arfungha oc vndher them oc theres arfungha ib 14: 120 ( 1484) . Thij skil iagh for:nä ocker wndhen megh oc mynä arwingh oc wndher megh Peder Morthenson oc hans arwingh til ewerdeligh eghä ib 14: 351 ( 1524) . "],"e":["arvonge )","ärvingialös"]},{"a":"ärvinge","b":"nn","c":"","d":[" Êþ. arfvinge. kan . . . then kununger döa ther af almogans wali är til welde kumin ok hauer barn ok ärvinga äpte sik KS II (26, 12). - med personens gen. (el. i dess ställe poss. pron.). skulu hans äruingia haua vilia at giälda hans giäld allom thom the vita at han var skyllughir Bir 3: 18 . honum dughir litit hans aruinga välgärnigna ib 41 . som ärfwinge var thäs konungxsins ib 400 . " vi oc vare ärwyngiä " SD 5: 562 ( 1346) . " afhändher jak mik thet for:de goot z wndan, ok mina arfwngha " ib NS 1: 6 ( 1401). han . . . oc lhans ärfinga SJ 38 ( 1426) . HSH 24: 155 ( 1518) . - med gen. utmärkande det ärfda döremålet. himerikis rikis arfuingia MP 1: 20 . himerikis aäruingia ib 25 . - med prep. til. at han war rättir erfwinge til konungxrikit ST 339 . - Jfr iämn-, mädh-, sam-ärvinge."],"e":["ärfinge . ","ärwynge . ","erfwine . ","arfuinge . arfwnghe obl. kas. -iä VGL I MD 1: pr., II Dr 1; UplL Ä 16: 3. pl. -iar. -ar), "]},{"a":"ärvodha","b":"vb","c":"v.","d":["arbeta. Wthan ärfwodha throlica oc hopas altidh a gudhz miskund SkrtUppb 26 . Är thät swa at thu . . . ser andra ärfwodha j androm thingom ib 37 . " tak phisicam the konstena ok ärffwodha j hänne " SpV 356 . Mädhan saa är at wi här ärffwodhom ib 430 . Annar medh oppinbara ondo ärffwodar at dräpa sin jämcristin, badhe ärffwodha the at swika ib 431 . " tha skalt thu altidh tik idhka, ärffwodhande, medh hogh ok kropp, j andheliko ärffwodhe . . . ärffwodhin medh idhrom handhom " ib l440. Läthin ey ärffwodar hon, ey haffwer hon ok lhwilo ib 150 . Min son .. . hwar thin mästara . . . ärwodhadho mykit til at thu matte thit liiff behaldha Prosadikter 215 ."],"e":["arvodha )"]},{"a":"ärvodha","b":"","c":"","d":[" , ärvoþe, ärvodhliker o. s. v., se arvoþa, arvoþe, arvodhliker o. s. v."],"e":[]},{"a":"ärvodhe","b":"nn","c":"","d":["arbete. " thu skulle thiäna honom j wadhelico ok wansamlico ok hardha ärfwodhe . . . hwilo äpther ärwodhit oc än ämwäl storan hwgnadh j ärfwodena " SkrtUppb 37 . hwila wthan ärffwodhe SpV 59 . " sin hwitlek faa the ey wthan storth ärffodhe . . . at wi ey skulum hindras aff them j warom gang, lop ällir ärffwodhe " SpV 124 . " thet höre nw tik til at wägha ok forsla, hwat gangnidh är meer j thinne atspörslo ällir ärffwodhit ib 125. the sama haffwer ok ärffwodhe, nar andhrom gar wäll " ib 150 . " at människian medh idhkeliko ärffwodhe . . . skuli bedhas himilsligha äronna arff ib 356. Swa händhir thet, at thän . . . wardhir större ok fäghre aff motgangsins ärffwodhe " ib 409 . läxen lenar ärffwodhit, ok ärffwodhit temprerar sik medh läxinne ib 423 . " hwat fruct the faa for sith ärffwodhe " ib 432 . " j wisdomsins stwderan ällir ärffwodhe " ib 440 . " aff andelike idhkan ällr ärffwodhe ib 441. ""],"e":["arvodhe )"]},{"a":"ärvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["ärevördig, som hedrande epitet ock ther fore bectis til witnisbyrdh incighle ärwedughs manz herra Reyneke van dem Wolde Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) ."],"e":[]},{"a":"ärvärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["ärevördig. " ss hedrand epitet. ärvärdogho (för -e) kere herre " FM 346 (1507; till Svante Sture)."],"e":[]},{"a":"ärvärdhoghet","b":"nn","c":"","d":["ärevördighet, som hedrande titel. " Thy bidher jak idher ärwärdighet, thet i willen wäl göra fore Gudz skul och for mynne fatige bön skul " FMU 3: 41 ( 1432) ."],"e":[]},{"a":"ärände","b":"","c":"","d":[" , se ärande."],"e":[]},{"a":"äs","b":"nn","c":"","d":["äss, den sida på en till tärniingsspel begagnad tärning hvilken har enast ett öga. the kunne icke migh nemnare gonga j thirames stycke ock mång ogherning än es, ock see på en therning RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6420. Jfr as."],"e":["es )"]},{"a":"äsia","b":"nn","c":"","d":["ässja, smideshärd. " han greep glöþheet iärn af äsionne " KL 190 . ma han wäl liknas smidhio bälgh som är fullir mz wädhir vidh äsiona (conflatiorium) Bir 1: 328 . " til thäs hon vardhir reen som gul hulkit som rensas . . . j ässionne oc moteno (formace et formella) " ib 3: 107 . Ber 122 . Su 128 . " swa som vellendes äsyä fore M hambrom " LfK 255 . the . . . kommo til enä smidhio; ther war j twa esior Pa (Tung) 35 . mänghandis alstingis wäl samman j äsyonne PM 78 ."],"e":["esia . ","äsyä . ","ässia )"]},{"a":"äsia","b":"nn","c":"","d":["ässja, härd i en smedja. " I Syon tha opqwekir thu eldhin, ok j Iherusalem gör thu äsiona (caminum) " SpV 483 . " thesse smedhsens vghn eller äsya öäru äuerdeliga dröfuelse " SvKyrkobr 175 . i äsione PMskr 633 (avskr). - Jfr guläsia."],"e":[]},{"a":"äskear","b":"nn","c":"","d":["åra av askträ. " fore vj paar eskie aarer " SSkb 34 ( 1501) ."],"e":[]},{"a":"äskebarn","b":"nn","c":"","d":["adoptivbarn, upptaget barn. " Adoptiuus äskebarn " GU C 20 s. 9 ."],"e":[]},{"a":"äskia","b":"nn","c":"","d":["ask, dosa, litet skrin (eg. af ask). ewld i sköt orm i barm mws i äskio ärw onde gäste GO 468 ."],"e":[]},{"a":"äskia","b":"vb","c":"v.","d":["1) älska, kfräfva, fordra, begära. the suensca lotho them första huat the sculle äska af konungen tha RK 2: 1653 . aff kirkior oc closter monka oc presta lat iak huar tridie päning eskia ib 3: (Till. om Chr. lII , red. B) 6330. sadhe the honwm wp theris hwlscap, manscap, och äskedhe af howm thet höffwitzmantz döme pa menige sweriges inbiggiara wegne BSH 4: 219 ( 1497) . at eske stäckel aff erchebiscopen ib 295 ( 1501) . han . . . eskiar c (100) yxn aff lywngby sokn ib 5: 114 ( 1506) . iach . . . bödh mich i retthe med her sten och eskäde reth aff honum HSH 19: 173 ( 1511) . " tiill kräffwendes och eskendes kwngens hielp och tröst tiill erchebispens wndsätningh och förlosningh " ib 24: 105 ( 1517) . - med dat. och ack. att gusa henna aldrig wåldfördhe eller i nåkra handha måtto war henne sådanan ohöffwisko asknandhe (för älskandhe) SD NS 2: 397 (1411, nyare afskr.). - med prep. upa (pa). the senda budh til honom tha at wita hwat han wilde eska oppa RK 2: 6783 . " at breff oc wissan aff honom faa om tolka priuilegia the älskade oppa " ib 6807 . " marsken kom til nycöpungh brat oc eskiade strax pa thz slot (uppfordrade till slotets öfverlemnande) " ib 3025 . " äskie vij paa rigisins fonger i danmarch äre i (för och i?) thenne fegdh till suerigis richis handh grepne wore paa stocholm och anderstadz vedh theris äre och skiollmerche, inkommendis jnen paaske nesth kommendis till vor käre höffuitzman HHS 20: 104 (1507). - begära inträde i (ett skrå) embetet eskia " SO 95 . - om nagar screddar aff land komber ock eskior (för eskiar) embetet her j staden ib 96 . " tha mag han embetet äskie trem synom jnnan tolff weker ok tha han thz swa esket och begäret haffuer tha ma bröderschapit hanom ey wegras " ib 102 . " tha han saa ämbetet äskiat haffuer " ib 145 . " nar swa dana man eller swen fram komber fore kompanijs brödra ok theris embethe äskianda wordher " ib 192 . ib 80, 81 . ","2) tillkalla, uppmana att infinna sig, anhålla om närvaron af, inbjuda. äskiadhe eric karlson iiii men aff hwario . . . herade BSH 3: 282 ( 1407) . " i scriffue at i vele . . . komma tiil ordha och talas med mich huar och när iach eder eskedha " HSH 20: 52 ( 1506) . " scholu oldermennena tz kunnogt göra fore borgmestara ok radit ok tha eskia twa gode men aff thöm som när ok offuer äre rantzake och höre hwat som reth ok schel är " SO 154 . - Jfr at-, i gen-, pa-, upa-äskia."],"e":["eskia . ","äska . ","eska . -ar, -adhe, -at),"]},{"a":"äskia","b":"vb","c":"v.","d":["1) äska, kräva, fordra, begära. huilket breff borgamestarana pa äskiade j rettin STb 3: 403 ( 1498) . (Svante Nilsson tilltalade skrivaren Nils) och aff hanom eskiede tet breffuit j retta fore the gode men alla ib 4: 131 ( 1506) . at wij tilkraffdhe och eskiade worde wtaff erlige gode quinne ib 5: 276 ( 1520) . " äsket aff oss hyälp oc tröst och godhe raadh " GPM 2: 68 ( 1511) . ","2) tillkalla, inbjuda, uppmana att infinna sig. är thet swa at the vnkoma i nokor matto ellir loc the koma ey i rättin tha the eskas fore, tha skulo the sex gifwa vi ᶜ mark ATb 275 ( 1467) . " oc vilde bondin eska pa henne til retto " STb 1: 107 ( 1477) . "],"e":["äskia fram begära fram. her Twre . . . eskadhe sin jordabok fram Arvst 22. samma tijdh eskede . . . borgamesteren fram breffuen j retten STb 3: l02 (1493). ","äskia igen begära tillbaka. oc eskede aff honum (Sten Sture) igen thette höffuitzmansdöme at han skulle oss thet oplate Rydberg Tr 3: 455 ( 1497) . " en deel af thenna almoghe hafve älzskat i gän thet föge af thet sölff utkommet war " HSH 13: 55 (1524? Brask). - Jfr pa-, til-, ut-äskia."]},{"a":"äskia","b":"nn","c":"","d":["ask , se matäskia."],"e":[]},{"a":"äskiare","b":"nn","c":"","d":["Jfr ämbitis äskiare."],"e":[]},{"a":"äspebladh","b":"nn","c":"","d":["asplöf. " han . . . skalff tha som eet äspä bladh " Iv 4465 ."],"e":["äspä- )"]},{"a":"äspelunder","b":"nn","c":"","d":["asplund. " i ortnamn. pl. in villa espelundum " SD 5: 266 ( 1344) ."],"e":[]},{"a":"äspinger","b":"nn","c":"","d":["äsping, ett slags mindre fartyg. " Thet skal strax pa wägien j morgon med jecter oc espinge STb 5: 329 (1520, Kop). Se Hj. Falk, Allnordisches Seewesen s. 88. ""],"e":[]},{"a":"äspinger","b":"nn","c":"","d":["äsping, ett slags mindre fartyg. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 865. jak haffwer pa stapolen ij (2) äspinger, hwar thera tiil llx (60) karla BSH 5: 122 ( 1506) . " wile i göre oss nager wndsätning medh nagra rodarjakter oc äspinger, waare thet ganska nyttogt " ib. " the sändo v (5) äspinga til slottet " ib 168 ( 1507) . " thee ro medh iiij (4) äspinga bade wt ich in " ib 171 ( 1507) . thet (the) komme idher oc then fatige lans ende til hielp . . . medh . . . verye oc met gode espyngre FM 311 ( 1507) ."],"e":["espynger . ","-iar )"]},{"a":"ästa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ät","b":"nn","c":"","d":["ätt, släkt, stam. " hon gaff the jord wt aff äthinne " Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . "],"e":["ättargiäld (ättegäll) ","ätta(r)leve n. ättejord. huilka pänninga summa iak samfelleliga til gode nöya wpburith haffuer til ath inlösa mith gambla atrteliffue mik medh retta arff tilfallet är epter . . . Mattes Gotzstaffson Brasks Kopieb 27 ( 1510) . Jfr nedan ätleve. - Jfr fädhernis ät."]},{"a":"ät","b":"kn","c":"konj.","d":["och infinitvivmärke, se at."],"e":[]},{"a":"ät","b":"nn","c":"","d":["ätt, slägt, stam. " af betheleem dauid kunugs ät ok släkt " Bu 3 . ib 6. Bil 294 . Lg 922 . " thenne quinna är komin aff godhe ät " Fl 46 . ib 588 . " jach tenker i forsma then herra for thz at han är födht aff wore eedht " RK 2: 92 . " han . . . älskade gerna sin eghin äät " ib 1: 70 . " tha gik folkunga äät wald ouer ok mykin oreth " ib 264 . " the wordho ther rike alle slät thera släkt ok alla thera äät " Al 4654 . " skal iak sätia mit wredha änlite ower then man oc alla hans äät (cognationem) " MB 1: 368 . forböld min herra mik at leta sinum some komo i thy lande, oc bödh mik at bidhia honum iomfrw her i lande aff sinne äät ib 205 . " födhis nakar mz them last som hörit til hans äät " ib 143 . " nw ögxlas mankönith aff threm noe sönom oc kom aff them siwtighi oc twa äter fämptan ätter aff iaphet, thrätighi aff cham, siw oc tiwghu aff säm, oc skipto thässa ätter wärldina i thre löter " ib 174 . - närmande sig betydelsen: härstamning, härkomst. ängin wiste hans eth ällir edhle Bil 450 . " aff hälgom patriarchum war hans äth oc ädhle wphopp " Lg 3: 39 . "],"e":["äth VGL I Md 5: 4; SML Ä 3: 1; Lg 922, 3: 39 . ","eth Bil 450 . ","äät MELLL Ä 13, Egn 6: 1; MB 1: 143, 205, 368 ; Fl 588 ; RK 1: 70, 264 ; Al 4654 . ","ätt VGL I Md 2; VML LII Ä 14, 19: pr. ett UplL Ä 19. edht RK 2: 92 . ","ätta ÖGL Dr 7: pr.; Ä 5, ES 3: 2. pl. ätter MB 1: 174 (på två st.). äter ib. med best. art. sing. nom. ättin VGL I Md 1: 4, 5; ÖGL Dr 2: pr., 17: 2, Vaþ 4. ätin VGL II Dr 6, 7. ätten ib III 119. ack. ätena MELL Ä 3. dat. ätinni VML LI M 10), ","ättarbot","ätta- . ","ätar- . ","äter- )","ättargiäld","attärgiäld UplL Kg 10: 2, 8. attär gäld VML II Kg 7: 5 i var. ettagiald SD 2: 242 ( 1297) . ","ettabyeld ib 408 ( 1304) . " ättägiäld " UplL Kg 10: 8 i var. ättegeld BSH 1: 62 ( 1365) . ","ättägiald ib 63 ( 1365), 76 (1365, på två st.), 77. ättägyald SD 2: 218 ( 1296) . ","ättägiäl BSH 1: 66 ( 1365) . ","ättegield SD 2: 390 ( 1303), 424 ( 1304). ettegeld HSH 18: 186 (1497? gammal afskr.) ättägial BSH 1: 64 ( 1365), 65 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366), 72 ( 1366), 74 ( 1366). ätagiäld ib 62 (1365. ätagiald SD 2: 490 ( 1307), 495 ( 1307), nyare afskr.). ätegiäld BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdrag). äthegiäld ib 316 . ","ätegäld ib 304 . ","ätegeld ib 316 . ","etagiel Riksarchivets Pergamentsbref 2: 26 ( 1383)),","ätta högher","äta- )","ättalef","äta- )","ättaleve","etta- . ","ette- . ","eette- . etthelöwe. ätteliffue Urk. fr. 1510 (efter meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe)),","ättalevisman","ätalefuis- )","ätta lägger","äta- MELL Eþs 33: pr., Högm. 2. ätä- ib Eds 33: pr.), ","ätta räkning","regningh )","ättarstuþ","ättarstudher VGL IV 21: 87 i var. (se MELL s. L not 1 och s. 457). ättärstuþa VGL II Dr 7. ättar studha SD 4: 408 (1335; nyare afskr.; jfr nom. pl. med art studhana under stuþ); ordet kan dock på de två sistnämda ställena fattas ss. ack. lsing. el. plur. af ättastuþi), ","ättarstuþi?","ättärstuþi VGL II dr 7, 10, möjl. dock att fatta ss ack. pl. af föeg. ord), och m.? (se föreg. ord). L.","ätta trä , "]},{"a":"äta","b":"nn","c":"","d":["mat. " wi haffdom medh os bröd och wiin, aff ra ok da ok ville swiin och allä handa nadhä til dryk och ätä badhä Fredrik (ed Noreen) 1127 f. ""],"e":[]},{"a":"äta","b":"nn","c":"","d":["|Sv. dial. äta. Ä. Dan. æde] mat. the bära til the iomfrw . .. dryk ok äta Fr 1972 . Jfr ata, f."],"e":[]},{"a":"äta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) äta. (Vår Herre) gaff them allom ätha . . . them som ätit haffdo MP 5: 228 . thän som äthir thän swra winbära klasan ällir omoghna, hans tändhir sliona SpV 146 . Hon (högfärden) lather thän wmfämpna thräkkin, som äthid haffwer krydadhan mat SkrtUppb 36 . folkit . . . standhe vp fran bordhe tha thet hafwer ethit ok drukkit epte sinne nödthorp ib 222 . " kommen oc äthen mith brödh " JMÖ 156 . - bildligt. thä äthä hwndä gärnä annarss manss ärändä op GPM 2: 120 ( 1502) . Småst på Fsv 2: 322 (Peder Månsson 1516). Munkin tilbör hwarn dagh swa litit äta at han ey mättis . . . äta litit at mannin skuli daghlika hungra oc thyrsta, thy at een finz mykit ätande oc än lhungrande . . . Annar ätir litt oc mättas . . . han aat medh brödhromin af kärleek. Swa manga dagha aat han ey . . . thär flere brödhir ato saman KL 228 . Sporthe han abbotan, än brödhrene ato vm thän dagh. Han sagdhe them haua ätit ib 229 . (Ärg) kommer till att spy, vm thett warder ätitt medh honigh PMskr 624 (avskr). 2) förtära, fräta sönder. om swa är at j inbyrdis bithins ok äthin (comeditis) hwar idhra thän andra, fornöthins j ok hwar aff them andra SpV 151 . Äther eldhen sig siälffwer j grwffwonne oc askona aff sig . . . thet merker storm PMSkr 294 . " strax äther qwekselfwit gwlbladhen " ib 416 . Falcones . . . sidan äther thet söndher alskona malm vthan gwl. Stötis thet som pwlwer oc lägs pa dödköth, tha äther thet borth dödköth ib 474 . Stötis han mädh salth oc giffz faarwm ätha ib 475 . Phrigius . . . Han dogher til ath ätha aff dödköth j saarom ib 487 . Smirillus är en sten . . . han äther oc bither them som filas mädh honom ib 490 . " sarcofagus äther wp the menniskyos likamma som lägias begraffna . . . oc bindis then stenen widher liffwanda menniskios köth, thaa äther han oc thet " ib 491 . Oc ä som the kopar kringlan äther sig jn j stenen ib 511 . (Om kopparärg) Men obrentt och otuagitt, lätes i ögon som haffue hinno öffuan wäxste, och thett äter hinnene aff ib 625 (avskr). Jfr SNF 52: 2 s. 49 f. - i förbindelsen äta liver ok lungo innan, förtäras av grämelse, pinas. jac och thee gode män äthe bade leffwer och lwnge innan BSH 5: l171 (1507). Th. Helmqvist i ANF 23 (1907), s. 350. - Jfr upäta, madhiätas; half-, mal-, ut-ätin."],"e":[]},{"a":"äta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) äta, förtära. at han skulde dö: hulkin dagh han ate forbuþna frukt Bu 20 . " et menlöst lamb. som liuar ok är helt sipþan þät är ätit " ib 140 . " tholik kost som konungen aat " RK 1: 1313 . " jak äte ey mat her i dagh för än iak hawer talath mit ärinde " MB 1: 205 . ST 146 . " man sal äta korwin män han är heethir " GO 226 . " for thy wardhir alir amthir ätin at somi äta kalen ok somi krasen " ib 407 . " hwa sik blanda widh sadha honum äta swiin " ib 759 . " mins friz madher som mit brödh aat Bi 82. tha aat mannin ängla brödh " MB 1: 323 . " thz brödh ther hans forfädher aato ib. jak forbiwdher idher at äta blodh, eller nakarsköns hold mz blodhe " ib 366 . " tha skulin i alzkona frwkt samansanka oc äta " ib 366 . " j skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe (comeditis vetustissima veterum) " ib 376 . " äta gräs som en oxe " ib 17 . magho the ääta köt fyrom synnom j hwario wkw VKR 62 . " ääta fiska oc hwit mat " ib. " äta fiks loc hwit mat " ib. " the . . . hawa änkte thz the magho äta " Bo 88 . " lhan att oc drak i ena maltiid, thz hanum war tänkt i ix daga " Di 123 . " lactuca skal man ätha tha mykin hiti är " LB 7: 4 . - med prep. af (för att utmärka partitivt obj. el. för att angifva det hvarifrån ngt tages el. hämtas). gaff gudh honum thetta budhordh at han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä MB 1: 159 . ib 160, 161 . MP 1: 266, 2: 174 . " ääth aff thesso brödheno " ST 23 . lwchta vppa god äple, oc äta aff tom LB 7: 235 . " ätt idhkelica aff vägbreda fröö " ib. " äta aff ene fete höno " ST 146 . " walter sat oc att aff et willegals böste " Di 170 . af ängom mat ärtir iak swa gärna som af hänna Bo 51 . eth ther af MD 8 . " som the ärw saman j hardom leek swa äthe ok alle aff eene stek " ib (S) 251 . äta aff thy som afgudhum offras (manducare de idolothytis) MP 2: 188 . " thön thry äta al saman . . . af enom disk " Bo 34 . " sma fugla . . . ato af hans hand " Bil 689 . - abs. i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . flere folk ätar þär inne som iak äta(r) ib. " vi gangom at äta " Fl 848 . " stat vp ok dräp ok ätät " KL L151. tha ihesus aat i symonis huse MP 2: 5 . " the skulu ey äta, for än conuentit ätir " Bir 5: 78 . " viliande hällir fasta än äta " ib 3: 167 . " han . . . gaf thöm äta, oc aat sdiäluir mz thöm " Bo 240 . " the iomfrw skulde äta ga " Fr 1968 . " the bära til the iomfw riik dryk ok äta toktelik " ib 1972 . " tende han op en storan eld. sidan satte han sik till oc att " Di 123 . hon . . . iate sik adre äta älla drikka. för än hon finge sina bön Bu 55 . sitia nw til bordh oc äta oc drikka gladhlika MB 1: 206 . " nokre drykke brödhir sato saman . . . ato och drukko oc taladho mykla fafängo " ST 146 . thön hus han skla äta ock drikka i medh sit härskap KS 41 (106, 44) . " lhwa wäl äthir han skal wäl drikka " GO 219 . äth som hema staddir ok ldrik som gästbwdhin ib 403. hwa som i otiidh athir (för äthir) han skal fasta ätande tiidh ib 434 . - bildl. thw skalt ey allom ordhom äta giffua (gifva näring ät, lägg på minnet?) GO 313 ; troligen har här dock en förvanskning skett; jfr de emendations- och tolkningsförslag, som framställt af Kock, Medeltidsordspr. 2: 154 f. och Bugge, Ark. f. Nord. fl. 10: 92. ","2) tugga, bita; genom tuggande el. bitande aflägsna. klärkin fiol j hardhan siukdom . . . oc änxla. at han at aff sik tungona Kl l63. - gnaga, södnergnaga. jak . . . tok hona swa som ätin (corrosum) kärna j äple Bir 3: 317 .","3) förtära, fräta, bortfräta. " en sot at af hanom annat laret (cancer unum crus totum consumserat) " Bu 515 . " mattelika ätha kötit j saarwm " LB 9: 105 . ätha dödhköth j sarom ib. " äthir hon (ɔ: mira) dödhaköt af saar " ib 4: 343 . - bildl. fräta, gnaga, plåga. äter thz . . . mith hiärta (mea mens valde combirutur). at hedhne män ok fule, scolu lnythia mit fädherne Bil 488 . - part. pres. ätande, ätbar, ätlig, matnyttig. ther fölgdhe ok mz ätanda fä . . . yxn ok köör faar ok geter ok margher godher galter feter Al 4955 .","1) äta sig, genom ätand blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. mön at sik mätta Bu 71 . " skulin i äta idher mätta mz fridhi " MB 1: 376 . " ät tik mättan ok ey fullan " KS 24 (58, 25) . ","2) äta sig, fråta omkring sig, tära sig, täras. quinta essentia aff qwekselff läker filstulam, oc annor saar som ätha segh LB 9: 109 . läker thz . . . alla siwkdomma som segh ätha oc wthwidha ib 112. - bildl. äta sig, fräta sig, förtära sig, förtäras (af grämelse). i förbindelse med adv. innan. han äther sik jnnann som en laki MD (S) 288 . jach äther mik, innan wij (rätta interpunktionen är väl: jach äther mik inna,m wij) haffwe tilfelle, och icke makthin BSH 5: 138 ( 1507) ; jfr Hjelmqvist, Ark. f. Nord. fl. 23: 349. - med ack. af adj. alder i anv. närmande sig adverbial betydelse (se alder 1). þeop[h] ilus . . . ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . " nero . . . at sik allan innan af harme " ib 129 . "],"e":["ääta . ","eta LB 3: 237 . ","iättir VML I þiufn 14. imperat. ät. äät KL 151 . ","ääth ST 23 . ","ätt LB 7: 235 . ","eth MD 8 . ","at . ","att Di 123 (på två st.), 170. aat Bil 82 ; MB 1: 17, 161, 323 ; MP 2: 5 ; Iv 2107 ; RK 1: 1313 . ","ast MP 2: 174 . ","aast ib 1: 266 ; MB 1: (Cod. B) 543 . ","astz Lg 3: 487 . ","ato Bil 689 ; ST 146 . ","aato MB 1: 11, 323 ; saman aato ib 2: 357 . l ","ate Bu 20 . part. pret. ätin),","ätande vara","ätandis- . ","ätans- )","äta sik , ","äta up , äta upp, upprätta. aat han thz ginstan op Pa 7 . " fugla ok flughu ato thz vp " Bir 1: 15 . Al 943, 4497 . RK 3: (sista fort.) 5312. hunda äta annarz manz ärende vp GO 270 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 150 f. Jpr upäta. - Jfr af-, saman-äta samt oätin, äfvensom ata, v."]},{"a":"ätan","b":"nn","c":"","d":["ätande; måltid. " gifuande os värnilse mot ofmyukle oc okräselike ätan ok drikkan " MP 1: 267 . var ey girugir j huarie ätan (in omni epulatione) oc vtgiut ey tik ouir allan mat ib. - måltid; mat. man hafuer thz stundom förra seet hans ätan (Cod. B ätän; Cod. A äntiidh) var bätre reet Iv (Cod. C) 2112. ther var ympninga alla nadhe til dryk ok ätan badhe Fl 576 . Iv 3840 . Fr 12890, 1765, Al 3858, 6100 ."],"e":[]},{"a":"ätan","b":"nn","c":"","d":["ätande, mat, måltid. " thätta kn jak ekke see ällir wndhirstanda, mädhan thänna äthanin synis ändas " SpV 251 ."],"e":[]},{"a":"ätanda vara","b":"","c":"","d":[" f. matvara. oc ther meth halua ätanda vara i lösa penninga Sd NS 3: 228 (1417). hon hade . . . thagit ther wth hwadh henne haffuer tecktz wth thagha, bade fiska, andra etendea warar STb 2: 530 (1491)."],"e":[]},{"a":"ätande","b":"nn","c":"","d":["ätande, mat. " hon hafdhe owirflödhelikhet j dryk oc mat ok ätande ok drikkande (comedendo et bibendo . . . excessit) j oloflicom timom " Bir 3: 86 ."],"e":[]},{"a":"ätande","b":"nn","c":"","d":["ätande; måltid. " mz ätandhe oc drikkande " Lg 3: 192 . " wart thz ätandit forstyrt " ST 147 . Fr (Cod. B C D E F) 403 . - måltid, mat. mädan icah later idher ätändä (Cod. C idert ätande) redhä Iv s. 209 . thera ätändj (ätende; Cod. A mat) redis väl til mata Fr (Cod. B C D E F) 375 ."],"e":["ätändh Fr (Cod. B C D E F) 403), "]},{"a":"ätande tidh","b":"nn","c":"","d":["1) tid att äta, måltidsstund. hwa som i otiidh athir (för äthir( han skal fasta ätande tiidh GO 434 . samala liggia ätande tidhir ib 15 ; " jfr 2. "","2) måltid. genest äpte ätendä tiidh wm middaghen tha skulu brödhrene gangä i körkiona SD NS 1: 304 (1403 i vidim. af 1414); jfr 1. man hafuer thz stundom förra seet hans ätintiidh var bätre reet Iv 2112 . föreata gör faghir ätantiidh GO 691 ."],"e":["-tiidh . ","ätantiidh . ","ätindtiidh )"]},{"a":"ätansvaru koster","b":"","c":"","d":[" m. matvaror. Män försth skal thär aff wthdraghas the skiplönen oc kosthnadhen, hwilken skiparen skwlle giorth oc haffth . . . wndantakandis äthanswarw kosth PMSkr 21 ."],"e":[]},{"a":"ätare","b":"nn","c":"","d":[" , se brödh-, fikona-ätare."],"e":[]},{"a":"ätborin","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"äteliker","b":"av","c":"adj.","d":["ätlig, ätbar. " at war mather wari ätheliken " LfK 84 . " al ätelik ting " LB 3: 28 ."],"e":["-liken )"]},{"a":"ätia","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ättia )","ätiu bot","ätiio- MELL B 8: pr. i var. attio- ib. ätu- ib. äta- BtFH 1: 210 ( 1506) . ","ätä- MELL B 8: pr. i var.; BtFH 1: 127 ( 1464), 149 (1506) o. s. v. äthä- ib 161 (1508), 212 (1507) o. s. v. äte- ib 255 (1507) 278 (1509), 298 (1509). äthe- ib 245 (1507), 271 (1508). ääthe- ib 217 (1507), 218. pl. -böter. -bötter BtFH 1: 161 ( 1508) , 245 (1507), 278 (1509). -bother ib 228 (1509)), "]},{"a":"ätikia","b":"nn","c":"","d":["ättika. Acetum äthekya GU C 20 s. 6 . ätikkia göra aff pärwn PMSkr 329 . Järn filas j spaan oc wäthes wäl mädh rödho ätikio ib 382 . j öre vtlagt för iiij kanner ätike SSkb 2: 160 ( 1520) . "],"e":["*ätikio fat","*ätikio kar","*ätikio salsa"]},{"a":"ätikia","b":"nn","c":"","d":["ättika. " lät domaren stuppa hans strupa fullan mz lim sinap ok ätikio " Bu 532 . þe släkto (för skänkto) þik . . . ätikio ok galla ib 77 . ib 139 . Bo 203 . MP 1: 39 . Bir 2: 262 . MD 17, 22, 39 . " swa som ätikia vm hon til blandas mz söto ok godho vine tha for därfwar hon allan vinsins sötma " Bir 1: 99 . ib 100 . " lskal hon siwde thesse yrt mz ätiko " LB 3: 71 . lJfr vinätika."],"e":["ätikkia Bir 1: 99 ; ","-an ib 100: -io ib 2: 262; Bo 203 . ","ätika . ","ätige MD 17 . ","etige ib 39 . ","edike ib 22), "]},{"a":"ätil","b":"nn","c":"","d":["i änne ätil (annan läsart weel) konne ey mera vaara MD 351 ; jfr 381."],"e":[]},{"a":"ätin","b":"","c":"","d":[" , se half-, mal-, ut-ätin."],"e":[]},{"a":"ätla","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tänka, hafva för tankarne, mena. är thz natwrlikt at marghe huxa oc ätla mang thing, oc hwar sit MB 1: 102 .","2) tänka, hafva i tankarne, hafva för afskit, ämna. han . . . ätlaþe dräpa vitum Bu 526 . " iak ätlaþe (motsv. ställe " Bil 1017: huxade) kununga ok hiärtyogha biuþa tel þit bruþlöp ib 491 . - tänka, hafva för tankaran, tillämna. födhes opta dotter ther som war ätladhir (Cod. A thänkter 84) MB 1: (Cod. B) 535 . " thz som en natwra ätlar (Cod. A thänker 85) thz hindrar opta annor mz sinom krapt ib. - tilltänka, ämna, tillämna. med ack. och dat. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . marghe mista . . . sins iordrikis herra winskap, oc then bedher oc äro, som hans herra hafdhe honum ätladh (Cod. A thäntk 51) MB 1: (Cod. B) 532 . " jak skla sända min ängel, at . . . ledha thik i then stadh som iak redhe til oc ätlade thik (Cod. A som reedder är til och thänkter thik 340) " ib 560 . ","3) sätta sig i sinnet, förestätta sig? dömen som i haffuen eth j withen allen wan landz räth MD 15 ; jfr 2. ","4) bestämma (öfver)? all the thing som äre äwinnelik them ätlar (Cod. A aktar 109) natwren oc ey annar tha et födhes af andro MB 1: (Cod. B) 536 . ","5) bestämma, utse, utkora. en ärlikir cristin herra . . . ätladhe sina enga dotter til klostirs (consecare domino disponebat) Bil 603 . han (Tiberius) var stypson octouiani ok magher ok ätladhir son til arfs (adoptione filius) Lg 299 . " the ene som nw äre ätladhe til himerikis " MB 1: 116 . - Jfr iämätladher."],"e":["ätt SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ","eth MD 15 ),"]},{"a":"ätlan","b":"nn","c":"","d":["tanke, afsikt; bestämmelse. " ma änga lund nakath hindra wars herra ätlan (Cod. A thanka oc wilia 84) " MB 1: (Cod. B) 534 ."],"e":[]},{"a":"ätleve","b":"nn","c":"","d":["ättejord. " meth thy löste hon sith ätleve ii Bursarydh " SD 10: 48 ( 1371) . (Sven ditäkn och hans hustru överlåter till herr Erik, prosten i Västbo) alla the äghor och äthlewe (som de ägde i Lykna i Odensjö sn) RP 2: 159 ( 1389) . " kom för oss wälboren man her Birge Trolle riddare oc bödh oss byrda bodh på sitt äthelffue, som ära 3 gårda j Mysinge " Trolles Jb Bil 127 (1453, nyare avskrift) . gaff . . . förenämdhe Arffwidh Trolle mik een yxe öök och twå köör för äthleffs gåffwe ib 145 (1472, nyare avskrift) . "],"e":["ättleve )","ätla Fem Moseb ed Thorell s. 157, 177. ","ätleves gardher m. stamgård. vndan taknom minom etleuis gardh SD 10: 108 ( 1371) . - Jfr ätta(r)leve."]},{"a":"ätleve","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ääthlewe Svenska Riksarchivets Pergamentsbref 1: 373 ( 1376)),","ätlevis gardher","etleuis- )"]},{"a":"ätleþa","b":"","c":"","d":[" , lv. L."],"e":[]},{"a":"ätlinge","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["ethlinge StadsL. "]},{"a":"ätlinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ätlinger","b":"nn","c":"","d":[" L. ättling. jngen maa then ärffua som han dräper oc jngen hanz ätzlinge Uppl Lagmansdomb 11 (1490)."],"e":["ätslinger )"]},{"a":"ätlägger","b":"nn","c":"","d":["Jfr ätta lägger."],"e":[]},{"a":"ätlägger","b":"nn","c":"","d":["släktgren. " skötom wi och skiliom the jordhena j Wallom vndan oss oc waarom ärfwingiom oc äptirkomandom oc vndir Steen oc hans ätlägh oc arfwa " JämtlDipl 252 ( 1440) . ther skal engen aff minom ätleg ther vppa tala ib 273 ( 1443) . " skilde thet godz vndan sik oc sinom ätläg vnder Pädher oc hans ätläg " ib 277 ( 1445) . vndan oss ok worum ärffuingom ok wndher sama äthlegh som fforre är skilth til alle odalss ok euerdeligh ego DN 14. 461 (1525)."],"e":["ättlägger )"]},{"a":"ätmaþer","b":"nn","c":"","d":["person af samma ätt el. stam. stamförvandt, frände. hwi wildo ware ätmän (patres nostri) dräpa christum Bil 86 . " tha sa han sinna ätmanna nödh (egressus est ad fratres sus vidique afficitionem eorum) " MB 1: 280 . " jak wil . . . se än min ätmän liwa " ib 286 . " talar waar herra främermeer til moysen . . . calla saman älzsto män oc wisasto aff thinom ätmannom (congrega seniores Israel) " ib 283 . " j skulin ey thrugha idhra siälffs ätmän (contrubules vestros) " ib 373 . " lwi skulom fara alle ätmän mz vngo folke oc gamblo, mz sonom oc dötrom " ib 303 . at hasn son hafdhe ey taghith kötzsins skyrdh oc skirsl som waar herra bödh abraham, oc allom them ätmannom ib 287 ."],"e":[]},{"a":"ätska","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ästsku spiäl","-spiäll ÖGL Kr 15: 1, 27: 2; -spiälle ib 15: pr. äzskospiäl SR 58 . äzsco spiäll SmålL Kr 13: 8. äthskospiel), "]},{"a":"ätsko spiäl","b":"nn","c":"","d":["blodskam. Skörliffnadhin är sywsköna (av sju slag) . . . Fiärdhe äthospiel SvKyrkobr 355 ."],"e":[]},{"a":"ätsl","b":"","c":"","d":[" s. (olovligt) ätande, betande. Warþer etzl gör i acrum eller i engium SdmL B 5: 4; "som skada som fäkreatur gör i äker eller äng" Schlyter."],"e":[]},{"a":"ättaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ätterne","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ätternis vapn","ättärnis- )"]},{"a":"ättinge","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["ätthingia StradsL Eds 19: pr. i var.),"]},{"a":"ättinger","b":"nn","c":"","d":["StadsL II 2: 1 i var."],"e":[]},{"a":"ätu stuva","b":"","c":"","d":[" f. matsal. Ther näst gik iak till thera ätho stuffwo MP 5: 81 ."],"e":[]},{"a":"äve","b":"nn","c":"","d":["1) lefnadslopp, lefnad; lefnadsförållanden. huru hans äfwe hafwa warith Al 1180 . " varda visselica the människiona ytro äwe värre än teh förra varo " MP 1: 95 . ","2) lefnadsåldrar, mansådrar, tidsåldra, tider, tid. some prest i india lande . . . liwa mang äwe aff enne fruktz dygdh MB 1: 108 . " mannen matte mang äwe hawa närt sit liiff widh paradiis frwkt " ib 126 . " mädhan een planete stiärna ganger sköt omkring, tha kobmer annor seent, oc swa marhg äwe hwar om andra " ib l66. än gla waro skapadhe mangom äwum fore iordh oc himil ib 48 . marghom äwom fore waara dagha ib 260 . lagnhom äwom (Cod. A mangom aarom 12) . . . för än hon war föd ib (Cod. B) 528 . " han war wäldoghaster herra i landom i gamblom äwom " ib (Cod. A) 68 . j gamblom äwom (diebus antquis) war rom swa som lita lärift Bir 1: 385 . " lekmannana stadhge var väl skipadhir fordhom j gamblom äwom (tempore antiquo) " ib 3: 366 . lswa som almänningx folk giordh i fornom äwom MB 1: 369 . " thz war sidher i them äwum " ib 208 . ib 214, 220, 281, 447 . Bil 82 . Su 419 . " wärlden görs gamul i varom äwom " ib l381. aff them äwum oc ltil wars herra byrdh MB 1: 263 ."],"e":[]},{"a":"även","b":"","c":"","d":[" , se äffen."],"e":[]},{"a":"ävia","b":"","c":"","d":[" , se äfla."],"e":[]},{"a":"ävigha","b":"ab","c":"adv.","d":["städse, för beständigt. arliga ok ewige vtgiffue x artiger peninga SO 33 ."],"e":["ewige )"]},{"a":"ävigha","b":"ab","c":"adv.","d":["för evigt, alltid, beständigt. aff hulket huss Alexander medh sina arffua ewige och arlige wtgiffue skal söndax almosen SJ 2: 245 ( 1493) . " hulkit lette hussz fförscrifne hustru Barbro . . . ewige haffua skall " ib 2: 297 ( 1496) . hulket som swa ewige och äuerdeliga standa och bliffua schal STb 3: 112 (1493). ib 3: 133 ( 1493) . " huilkit bröderligit och kerligit hussa ok tompta skyffte swa til gich och ewyghe oss j mellen wara scall " ib 3: 176 ( 1494) . " medh begges ware godhuilia och samtyckio . . . schal myn forscriffne brodher . . . medh theris arffua ewyghe haffwa, nywtha och behollet tet stora gambla hörnhwsith " ib 3: 176 . " huilketh tette huss for:ne hustrv Barbara besath tilforin . . . och än nw sidan hafft haffuer och ewige haffua schal ib 3: 292 (1492). Oleff Nielsson schal haffua, nywte och ewige beholle then gardh " ib 3: 427 ( 1499) . ath han skulde haffua ok nywta ewijge tet alna thal ib 4: 113 (1506). at swa wtan alt effer tall och gensigilse stadugt och fast ewige bliffue skulle ib 5: 72 (1515). Guds hielp, then wij ider befalle ewige ib 5: 317 (1520, Kop) ."],"e":["evigha )"]},{"a":"ävigher","b":"av","c":"adj.","d":["1) evig, evinnerlig, alltid förblifvande, städse beståndande, icke upphörande, som räcker så länge att man icke ser ngt slut derpå. riken sculle samman bliffwa oc ey atskilias til äwijgha tijda RK 2: s. 336. allan konungxligin skat nw äller här äptir är bliffwi . . . idher til giffwin til äwigh tiidh (in totum tempus) MB 2: 274 . " göm oc bewara thzta huset osmittat til äwigh tidh (in æternum) " ib 324 . ib 324 . ib 195, 200, 204, 241, 251, 255, 258, 270, 273 . SO 34 . Gers Ars a 2. til amynnilse j äwigh tiidh MB 2: 10 . " förwärffwa sigh äwikt nampn oc amynnilse " ib 238 . " förskriffna tomper och garda inscriwa i stadzens bok til een rättilsse och til een äwich amynnilse " SJ 237 ( 1454) . " eder tiil . . . eth äwigh gangn " FM 502 ( 1510) . " saa rätte riken een äwigh dagh " RK 3: 2454 . " een äwigh friidh skal them i millan staa " ib 3337 . " om thet swa är ath nogodh i forscriffne artikel bliffuer forsymadh pa wore sidha eller idra tha skal forscriffne äwigh fridh ey thesse myndher bliffua . . . widh sin äwigh makth " SD 3: 614 (öfvers. i afskr. fr. 1400-talet). edher werdoghet thän alzmegtok gwdh befalandis . . . til ewigtidh FM 491 ( 1510) ; jfr 4. leffdhe han sinom discipulis . . . fredhen til eth äwikt tästament LfK 77 ; jfr 4. faa . . . ena staduga oc äwigha stadfästilse j allom godhom gerningom oc j thinom hälga kärlek intil dödhin Su 322 ; jfr 4. ","2) alltid förblifvande, icke upphörande att vara (ngt). then stadhen giordhe han til ena äwigha hampn oc tilgangh. allom them som silgdo aff frömanda öyiom MB 2: 270 . " thöm ewogho iomfru marie, gudz modhors, messom SZD " NS 2: 134 ( 1409) . " sälias til äwigha träla " MB 2: 191 . ","3) oupphörlig, oafbruten. " snillen är wänaren än solen i hännas emgängilse är enghen beskheet . . . wtan frögdh oc äwogh glädhi " Su 12 . " the osigelika wäna brudhen synthes at skina i förgyltom klädhom . . . hänna krona war en äwogh äwärdelikhet (ejus corona fuit æternitas) " ib 19 . beständig, oaflåtlig, ihållande. eth äwikt oc stadeliket framhaldh i godho LfK 128 . " äwigh lön hwilka skal äwigh tiänist förskulla " ib 131 ; " jfr 4. tolken äwigher rätwisonna törster förskullar äwerdelika mätte, oc kan skee at han jnnan stakkot ändhas, togh räknas han langher oc äwigher, för dygdhenna äwigha förskullan ib; jfr 1, 4. "","4) om det som med utsträckning utöfver det timligas el. förgängligas gräns afser tillvaron efter döden och den yttersta dagen; evig, evinnerlig, icke tagande slut. thu gudz stadher, alle the i tik boo, ärw i störste frögdh oc äwighe sälikhet LfK 128 . ib 249. at han ey miste thz äwigha arffwit ib 104 . hädhan os skyndandes . . . til thz äffwigha riket . . . til thz öffra iherusalem ib 71 . " dömdes til äwogho pino " ib 147 . ib 120 . " thz som syndena hämpna skla thz är ewikth for vtan " MD (S) 306 . " tha bliffue wij besmyttat med honom, kyrkione och oss . . . til skada och ewicht fordarff " BSH 5: 238 ( 1508) ; jfr 1. ","5) om det som ligger utom timlighetens gräns, särsk. med afseende på detsamma såsom saknande begynnelse: evig. thina doma haffwir thu säth j thyna äwigha före syn (in tua provilentia) MB 2: 160 . " os bidhar . . . thän hälge ande, för thy han är then äwighe kärleken . . . i hwilkom wi ärom försedde . . . aff äwerdeliko " LfK 125 . - n. ävikt, adv. evigt, städse, alltid. vppa thz at the gudz tienista skall ewiget bestandendes bliffue SO 33 . Jfr iämävogher."],"e":["äwiigh (ack. sing. m.) RK 3 . 2454. äwigheter: äwijgha ib 2: s. 336. äwich (ack. pl. n.) SJ 237 ( 1454) . ","äwegher: äweghe LfK 120 . ävogher. eviger. ewiig (ack. sing. m.) SO 33 . ewijgh (ack. sing. m.) ib. levogher. n. äwigth FM 502 ( 1510) . ","äwikt LfK 77, 128 . ","ewikth MD (S) 306 . ","ewicht BSH 5: 238 ( 1508) . ","ewiget SO 33), "]},{"a":"ävigher","b":"av","c":"adj.","d":["evig, evinnerlig, beständig, alltid förblivande. som thenne ewige rente wel vtlöse SJ 1: 326 ( 1405) . ib 1: 325 ( 1465) . " styckta thet stenhuseth . . . til ena prebendam her i byiakirione som ewigt bliffua skal i gudz tienisth ib 2: 3 (1474). til ewiigh tiidh " ib 2: 81 ( 1482) . huilket som standa och bliffua scal ohindrat eller ogalth til ewiigh tiidh ib 2: 126 ( 1488) . huilket huss Mattis gulsmit haffue schal til ewygh tydh STb 3: 133 (1493). Vppa huilke ewyghe gaffuer for:de fforstandere . . . frytskillingen vplade ib 4: 86 ( 1505) . huilken haffdeel henne dandeman .. . j sin sotta seng hade . . . giffuit sin deel ltil gillet ewecht ib 4: 98 ( 1505) . til en ewik affalz zak ib 4: 222 ( 1511) . quit, fri . . . för alle födde oc ofödde atalere til ewigt ib 5: 295 ( 1520) . Tha dömpdhä iak ffornempde halff mark land iord . . . til och vndher siälakoren i Vpsala thil ewoghan thid Uppl Lagmansdomb 102 ( 1490) . oc til egnar för:de gode herrer . . . til ewigh eghna Svartb 558 ( 1508) . " til een ewigh frydh " GPM 2: 72 ( 1511) . et ewigt iordaskipte Brasks Kopieb 10 ( 1521) . alth ärliia ok skiligia vpraknath til en fulkommedh ände qwith och frith för alth äwith tiltal HLG 3: 85 (1526). - Jfr iämävogher."],"e":[]},{"a":"ävighet","b":"nn","c":"","d":["evighet. " j ena sälästä ävighet menniskior helgom englom tilfögde " J Buddes b 175 ."],"e":[]},{"a":"ävighet","b":"nn","c":"","d":["evighet. " betenk . . . hulken osigeligin ävighet (för ärlighet?) äuerdelgia tilfögdom vara aldra helgra englanna . . . sälscapi " LfK 249 . - (?) för thy at mannen syndar i sinne äwighet, som är i allo sino liffwerne, thy skal han äwerdelika pinas i gudz äwighet LfK 115 ."],"e":[]},{"a":"ävighliker","b":"av","c":"adj.","d":["evärdlig, ständig. " for:da hälgona kirkia [aff händher] sik . . . the for:da jordh i rowalsto[m] ok thil ägnar] vndhe ragnar ok hans arwa til äwgeliko (för äwigeliko?) ägo " SD NS 1: 97 ( 1402) ."],"e":["äwgeliker )"]},{"a":"ävinnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) evinnerligen, för alltid, för beständigt. tha matte thz (ɔ: liifs trä i paradiis) ey giwa mantzens likama at han matte wara ewinnelika orotin MB 1: 107 . " at han take ey aff liiffs trä oc liwer ewinnelika (in æternum) ib. godz mantz siäl syndar aldre sidhan han är dödh, vtan glätz ewinnelika syndalös mz gudhi " ib 50 ; " jfr 2, 3. ihesus namn se väl signat äuinneleka " Bu 166 ; " jfr 2, 3. "","2) oafbrutet, ständigt. " aff them äwum oc til wars herra byrdh waaro äwinnelika formän ower wars herra folk aff iwdas släkt " MB 1: 263 . ","3) för evigt, i evighet (jfr ävinneliker 4). jdher her met eyunnelygh gud och sancte erig kwnnog oc sancte pedher oc sancte powel befalendis FM 311 ( 1507) . " skal han i heluite boo ok haffua ewynnelika wee " RK 1: 3772 . äwynneligha i hymmerike boo ib 3: 3381 . Bu 519 . MB 1: 69, 482 . Lg 3: 613 ."],"e":["-liga MB 1: 482 . -leka -likan Lg 3: 613 . ","äwynneligha RK 3: 3381 . ","ewinnelika MB 1: 50, 69, 107 . ","weynnelika RK 1: 3772 . euynnelygh),"]},{"a":"ävinnelika","b":"ab","c":"adv.","d":["evinnerligen, för alltid, för evigt. Allä them thetta bref höra ellar see helsar jak Rangwaldar . . . ewinnaligha mädh warom härra Vm Fornm Årsskr 3: 87 (omkr 1366). vnder ffor:dan Jngemund ok hans rätta arwinga thil jw(i)nnelika odhils ägho DN 14: 69 (1457). Alle mennd thette breff höe eller see helsse iakck Eick Axelsson . . . ewindeligi mett worom Herre FMU 5: 1 (1481, avskrift) . Gud hanom nade äuindelige STb 3: 383 (1498)."],"e":["evinneligha )"]},{"a":"ävinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["evinnerlig evig, GU C 20 (hand 2) s. 15. bekennes jac . . . giort hafwa et kärlict oc ewinnelict godzaskipte SD NS 3: 35 (1415). til ewynnelica äygho ib 3: 48 ( 1415) . samme tompta haffwe, nythe oc bruke . . till ëwindalica tiidh SJ 1: 289 ( 1461) ."],"e":["evinneigher )"]},{"a":"ävinneliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) evinnerlig, alltid beståndande, alltid fortfarande städse förblifvande; oförgänglig, odödlig. þe . . . läto skriua iui altareno äuinnelekt friz mönstar Bu 64 . " wars herra gerninga äre ewinnelika, thy at the winnas swa länge som han wil swa waro oc moysi lagh ewinnelik thy at the wunno allant then tima, som them hördhe til " MB 1: 444 jak vndirstodh, at all gudz handawärk äre äwinnelik ib 442 . " matte tha mantzens likame wara ewinneliker aff nakre frwkt, tha ware han natwrlika odödheliker " ib 107 . " nw är än äpter at spöria. än mannen skulle thola dödh, än han hafdhe ey syndath, eller skulle han wara ewinnelik " ib 103 . " ey war mannin thässum lundom weinnelikin " ib 104 . " han war ewinnelik, ey aff natwra, vtan aff gudz nahdom ib. nakath thing ma waaa ewinnelikt, antiggia for thy at thz är likamalöst . . . eller for thy at thz är likamlikt aff ewinneliko ämpne " ib 103 . ib 109 . ","2) evärdlig, stän dig, stadigvarande. thz ma ängeledhis säklias, thy at thz är ewinnelik ägha (possessio sempiterna) MB 1: 374 . " afhändher jak mik thet for:de gootz wndhan . . . ok tileghnar jak jon torkilson ok hans arfua til ewinnerligha egho " SD NS 1: 6 ( 1401) . ","3) evig, oafbruten, ständig. onde ängla the misto thz signadha morghen liwsith, oc nattadhis them ewinnelik nat MB 1: 53 .","4) om det som med utsträckning utöfver det timligas el. förgängligas gräns afser tillvaron efter döden och den yttersta dagen: evig, evinerlig, icke tagande slut. rees hon (jungfru Maria) op til then ewinnelika faghnath, som wi wäntom os til oprisa a doma dagh MB 1: 398 . at the matto forskulla sik ewinnelik faghnath oc glädhi ib 49 . ib 37 . Bu 142 . " äwinnelikt liiff " Bil 459 . " ib l127. " Bu 183 . MB 1: 108, 126 . the . . . fingo ther ( i himmelriket) äwinnelik löön MD 193 . ","5) evig, evinnerlig, befinnande sig utom timlighetens gräns, saknande begynnelse och slut. iak är här paulus ävinnelekx ok ovinnelekx kunugs (regis æterni et invicti) riddare Bu 128 . vi viliom ekke äunnerliks gudz ovinskap ther mz forthiäna Bil 598 . " ewinnelikt nampn oc wald the sälasta trinitas, hon kallas oc himil " MB 1: 41 . " är gudz siälffs alder, vtan allan tidhagang oc stunda, oc är hans ewerdhelik en stund, oc ewinnerlök, för än wärlden wardh oc mädhan wärlden är, oc äpter domadagh " ib 35 ."],"e":["-leker: -lekt Bu 64 ; -leka ib 142; -leks ib 183 ; ","-lekx ib 128 . ","äuinnerliker: -liks Bil 598 . ","evinneliker . ","ewinnelikin MB 1: 104 . ","ewinneligh: -ligha SD NS 1: 6 ( 1401)),"]},{"a":"ävinnelikhet","b":"nn","c":"","d":["evighet. " tilkomande lifs äwinnelikhet " Lg 3: 486 ."],"e":[]},{"a":"ävinnelikhet","b":"nn","c":"","d":["evighet. " til äwinnelikhetinna liws " SpV 483 . " for thänna sakir wäxir thätta renleksins blomstir, til äwinnelikhetinna fruct " ib 123 . Hwlkin aff allom hälghom mannom fik swa mykit wndhirstandinna liws, j gamblo ok nya testamento, at han formatte nalkas til (sic!) ordhzsins äwinnelikhet (aeternitatem) ib 222 . swghande aff Christi bryst, hälgha äwinnelikhetinna käldo, ok äwärdhelika hälaghetzsins lönlikhet ib 229 . Enghin sannelika j swa matto, at timen skuli liknas widher äwinnelikhetena, forgängelikit widh thet som är oforgängelikit ib 280 . All the thing som röra til äwinelikhetinna, ok gamwl waro, skiptas j nyhetena ällr j nyghia omgango ib 380, "],"e":[]},{"a":"ävintyr","b":"nn","c":"","d":["1) äventyr, märklig händelse, oväntad tilldragelse, farligt företag; berättelse om ett äventyr. Nenia barna grater fafängth äffwentyr . . . Nenia vaggo visa fwl äwentör GU C 20 s. 349 . Tha badh K.M:k at hwar thera skulde eth äuentyr sighiä KarlM(Ver) 16 (Prosadikter 255). swa lyktom wi waar äuentyr ib 42 (Prosadikter 305). Min son, tik tilbör sighia tith äwentyr, for thy hwar thin mästara sagde sith äwentyr, for thy hwar thin mästara sagde sith äwentyr för tina sculdh Prosadikter 215 . 2) fara, våda, risk, vågspel. biscopens syster waar qwar vppa garden och bleff grepen och slapp seedhen medh ewentyr GPM 2: 21 ( 1508) . - i uttrycket sta sin ävintyr (pl.). herre Bencter wilde oc sculde sta sijn eghen äwentyr, froma oc skadha, om han konde thöm godzen siälffwer friia til sik SD NS 2: l811 (1414). jak staar myn äwentyr hwath i ären wthe äller ynne RK 3: 46 (v. 1345). meth tomptynne skall Magnus siälff sta sin äwenthyr meth SD NS 3: 273 (1417, avskrift) . Olaf skulle sta sin egin äwentyr ATb 154 ( 1461) . (Fogden, borgmästarna och rådet nedsate böterna från 50 till 20 mark) medh swa foroordh, ath koma ecke peningane i rettin innan manedag nestkomande, tha sta sin ewentyre STb 1: 391 (1482). Niclis scriffuer hade sama skyp thwenne reser wthreth til siöss . . . och hauer ther medh farfa och ewentyr stadt ib 3: 316 ( 1496) . tet skyppeth, som haffuer lupit pa Niclis scriffueres ewentur, ok loth for:de Oleff Nielsson Niclis scriffuer ther om allaledes quit ok fry fore samma skyp ib 3: 329 (1497). FM 186 ( 1504) . "],"e":["äventyr )","*ävintyrs diktare"]},{"a":"ävintyr","b":"nn","c":"","d":["1) äfventyr, (ovanlig el. märkvärdig, i sht med fara förbunden) händesle som (oväntadt) mpter ngn; märklig tildragelse; farlgit el. riskabelt företag. huath äwintyr honum matte ther ske Iv 1585 . Fr 135 . al the äwintyr som här ma ske Iv 997 . " thz skal man bade höra ok see at ther skal äwintyr epter skee " RK 1: 1025 . hwath äwintyr kom them tha til handa Iv 70 . " a äuintyr farä " ib 1878 . " a äwintyr tha kom iak hiit " Fr 118 . Va 42 . " at thölkin riddare var komin häre ther swa foor äwintyr at leta " Iv 237 . " han mon ofmykith a äwintyr fikia " ib 1954 . " han war . . . äpter äwyntyr fikn " Al 7954 . " iak an honum ey thz äwintyr at fanga " Iv 648 . ib 296, 333 . han ville . .. taka os thz äwintyr ij fra thz ängin vara matte thz fa ib l600. jak sigher honom huar han ma äwintyr faa RK 1: 2889 . tha maghin ij stundom äwintyr finna Iv 1471 . vilin ij mik . . . thz äwintyr gifua ib 1642 . " om ij mattin nakan thän riddara fa ther thetta äwintyr thordhe bista " ib 1143 . " thz ängin herra then viste ther flere äwintyr frjstä " Fr 8 . han . . . sporde them alla at radhe om hans son konigens dotter bade huro them allom the om totte vm han thz ewintyr forsökte RK 1: 387 . " thz wil liak bälzst aff äwintyyr scriffwa hwath glädhe the mondo fordh[?om[ driffwa " Iv 57 .","2) händelse, tillfällighet, slump. " om wij sätie thetta örlig pa en lycka oc ewentyr, thet är gansca wadeligit HHS 20: 212 (1507). - til ävintyr(s), händelsevis; kanhända, till äfventyrs. hwat ey ären j til äffwentyrs (ne forte) boandes j naghet hwilkit os mz loth oc lykke til höre " MB 2: 24 . " är myket fört för eder pa then werdig fader, oc tesligis til ewentyr föres för then gode hnerre pa eder " BSH 5: 327 ( 1509) . för thenne ock andre slike saker, skotzmal och leghligheter, som til ewenturs andre gode herrer haffwa ib 519 (1512). förderffue the thenne skär j grunnen oc till äffwentyr landet met FM 226 ( 1505) . ","3) lycklig utgång (på ett företag), lycka. vil gud oss ewintyr giffua, j skulin mik här ather see RK 1: 1591 . ","4) fara, risk; »kast». til lybke at segle med andre skep j flathe, kunde vel hende, tha (han) ensamen thäden igen vilde, vare stort ewentyr FM 416 ( 1509) . thz hopit thu hafwir til the batan som thu hafwa wilt vtan äwentyr gör thik til een okir karl ST 491 . alle the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr i örlöghith PM 37 . " jak staar myn äwentyr " RK 3: 1345 . " om kalmarna sloth wordhä wij staa waar äwentyr swaa her effter som her til " FM 186 ( 1504) . ib 417 ( 1509) . " ther vm staa sith äffwentyr " ib 62 ( 1467) . the till tyske städerne vilie segle stonde sin egen äwentyr HSH 20: 264 ( 1508) . ","5) berättelse om äfäventhyr ( i bem. 1), afventyr, saga, fabel, dikt. som iak ij bökir skirfuith sa ok äwintyrith sigher ij fra Fl 2 . Fr 464 . " han hoff sith äuintyr (hann hóf þar upp sina sögu) eet äwintyr thz byrias här " Fr 1 . her effter böriäs eth höffuist äuintyr aff nampnlos och falantin Va 3 . han kunde . . . visor sagor oc äwentyr MD 350 . " euentyr han for them sagde ok skemtans ordh for them vp lagde ib(S) 261. " ib 224 . äwintyr äller annor nymäär äller fanyt ordh thz talas ey här Al 6249 . " insändande hiärtano värlizlica sanga lusta ok vmskiptelica andbudha sötelica liudhande onyttelik äuäntyr (fabularum) oc annor thing " Bir 3: 244 . the . . . sculo bort vända sina hörsl fran sannind oc vmuända sik til squaldir ok äfuinthyr (ad fabulas . . . convertentur) MP 1: 264 . " plägha aldregh fafänger sitia ok höra äwintyr ok tidhande " Ber 259 . " tala ey fwl äwäntyr (turpes fabulas) " ib 103 . - (?) vil mik nu äwintyr swika Fr 128 . - berättelse, legend. thänna sama nadena fore annars bön skuldh wart niwtande ath en syndogh qwinna thär hon lagh vppa sina sotta sängh j sin ythersta thima aff huilkit eth äwentyr star scriffuat MP 4: 181 . ib 186 . " thänne gudz rätwisone . . . betänkte en goder konunger . . . aff huilkom eth äwentyr oc järtekne star scriffuat " ib 226 . visa, qväde. märk lhär epter ith äwerntyr MD (S) 220 . - visa föremål för spe. han . . . skal vardha mangra manna äwintyr ok löghe (ridiculum multorum) Bir 3: 332 ."],"e":["äwyntyr . ","äwentyr . ","äwäntyr . ","äwintyr . ","ewentyr . ","euentyr . ","ewentur . ","-tyyr )"]},{"a":"ävintyra","b":"","c":"","d":[" , se forävintyra."],"e":[]},{"a":"ävintyrare","b":"nn","c":"","d":["person som försöker sin luycka, äfventyrare, carlatan. läkedoms doctor är jngen j thzta rikith . . . ey häller cirugus som stwderat haffwer wtan äffentyara som fresta hwat lagh thz tagher PM XXVII ."],"e":[]},{"a":"ävintyre","b":"nn","c":"","d":[" ? och n.? = ävintyr 1. os är här nu äwintyre komin a hand ok ful lohyre (Cod. B: os är sketh äuintyrä tidhä här full hyrä (för ohyrä) Fr 73 ."],"e":[]},{"a":"ävintyrlika","b":"ab","c":"adv.","d":["äfventyrlgit, med fara. sten fynne kom nw i for afftens aff straleswnd, ewentyrlige nogh i genom syön ok hiit in i möre BSH 5: 462 ( 1511) ."],"e":["ewentyrlige )"]},{"a":"ävintyrliker","b":"av","c":"adj.","d":[" Mitus löstogher äwwäntyrlegh GU C 20 (hand 2 s. 149."],"e":[]},{"a":"ävogher","b":"","c":"","d":[" , se ävigher."],"e":[]},{"a":"ävärdehlikhet","b":"nn","c":"","d":["1) evighet, oändlig utsträckning. pinonnas äwärdelikhet LfK 115 . ","2) evighet, evig tillvaro. hon teer sannan wägh til äwärdhelihet (æterniatem) Bir 1: 376 . han (kroppen) skal vpstanda a doma dagh till äuärdhelikhet ib 3: l81. huru skula the bliua j mine renasto äuerdhelikhet hulke äuerdhelica vilia liua ok altidh synda ib 195 . Ber 211, 212, 236 . " hänna krona war en äwogh äwärdelikhet " Su 19 . " min wth gangher war i försto ophoffwno i äwärdelikxhetzsins daghom " ib 78 . thu är een äwärdelikhettenna äpthersyn ib 123 . " seen oc akthen the oändelika oc grymmasta äwärdhelikhetena " ib 132 ."],"e":["äwärdelikhet . ","äwärdelikxhet )"]},{"a":"ävärdhelika","b":"ab","c":"adv.","d":["evärdligen, för alla tider, för evigt. Oc ewerdhelika war wärldin medh them badhom oc them hälgha anda, swa som the waro ewerdhelika oc vtan ophoff . . . Ware fotin ewerdhelika i moldinne, tha ware oc flätith ewerdhelikith vnder fotenom MB 1: 31 . The som altidh ärw j drykkenskap . . . the skulo äwärdeligha mättas mädh eel loc brännesten . .. fför söta lokt skulo the äwärdeligha känna ondha lokt JMPs 585. antighia göra syndhabätringh älla äwärdelika tola tolka pinor ib 586 . " oc hemolar iak them for nemdä Lauirs Ingebyrnässon äwerlika oc hans ärwingiom " Gadolin Pants 270 ( 1366) . hälar iak . .. äwärdhilika medh gudhi SD 8: 181 ( 1362) . Alla the män som thetta breff höra ella se helsa Gunne Thialuason äuerdhilika medh varum herra ib 10: 108 . Liknande ib 10: 137, 141, 145, 159, 161; äwerdelik ib 10: 92, 155 . Alle the män . . . helsom vi systir Greta, abbatissa i Risaberghum, medh alle cnuentone ävärlika medh Gudhi NMU 1: 65 ( 1378) . Alla the godha män . . . hilar iak Andris Widhekoson äwerlica meth gudhi SD NS 3: 373 ( 1418) ."],"e":[]},{"a":"ävärdheliker","b":"","c":"","d":[" (ävärdheligher, ävärdhelighin) adj. L. evärdig, ständig, förblivande, som aldrig upphör; evig, oförgänglig. Amencia äuerdelikin gälniska GU C 20 s. 20 . " om äwärdhelika wisdom " SpV 191 . " hon brindher j astwndilsjmen til thet som är äwärdhelikit " ib 359 . " wy warum dödhelighe ok plictoghe badhe til naturlighen ok äwärdelighen döödh " SkrtUppb 367 . " wpskörtandis äwärdhelighetinna langhet, j mandomsens stakkottan liiffs thima " Mecht 18 . " cristnom siälom til awärdhelica glädhi " ib 290 . Trefallogher gudh in personis, oc en i warilsen, giffwi os nadhena, huilkom thu o iomffru Maria aff äwärdheliko högeliikast täktes JMÖ 39 . (Om helga trefaldighets tider) läsen them gärna, j fan äwärdelikän godh lön SvB 9 . Oc wärdoghas min älskelike härre jnledha mina själ j äwärdolika äro oc glädhi . . . ä fför wtan ända ib 397. - Allum them thettä bref hörä oc see, sänder Guzscalk Wikmanzson äwerlikä helso meth varum herrä Gadolin Pants 270 ( 1366) . ib 271 . Uttrycket til ävärdhelika ägho är (i olika ortografiska varianter) vanligt i köpe- och gåvåbrev. Ex.: SD 8: 30, 113 (1361). ib 10: 8, 39, 44, 49, 50, 51, 83, 85, 96, 99, 104, 105, 106, 108 (2 ggr), 109, 110, 111, 112, 115, 118, 122, 126, 136 (2 ggr), 139, 141, 166, 169 (1371-72). SD NS 3: 48 ( 1415) , 146 (1416), 356 (1418), 373 (1418). FMU 1: 495 ( 1390) . JämtlDipl 142 ( 1391) , 143, 246 (1440), 264 (1441), DN 14: 72 (1460), 77 (1465), 108 (1479), 198 (1512). ATb 251 ( 1466) . SJ 2: 64 ( 1480) . Oc wiliom wi at thet godzet the samw Vpsala domkirkio äwärdelikit wari oc j äwerdeliko frälse . . . tha wiliom wi at the fornempda jord scal bliwa j äwerdeliko frälse . . . Till stadfesto ok fulbyrdh thesse köpsins oc äwerdeliko frälse SD 10: 137 (1372, konung Albrekt). gudhi til äro oc mins kära fadhersbroders siäl til nadha oc til äuerdelikan lisa ib 10: 104 . " medh allum kerlek oc ävirlike gafvo " SD 8: 113 ( 1361) . fornempde tompt oc hus haffue, nytha oc bruka . . . till ewerdalica tiidh SJ 1: 288 ( 1461) . (De gåva henne) quit, lydigh ok löss til effuerdeligen tjdh foe alt hennermera til taal STb 4: 49 ( 1505) . thet äwärdelige liws som brenner fore helge lichamme koor SJ 1: 325 ( 1465) . - Jfr iämävärdheliker."],"e":["ävärdhelikin"]},{"a":"ävärdhelikhet","b":"nn","c":"","d":["evighet, evig tillvaro. Maria war ä sannelika aff äwärdhelikhetinne skikkat medh sonenom SpV 190 . Thet är hälgha äwärdhelikhetinna närffwarandis stadhge ib 483 . Thän hälge ande är trygghir j ksinne äwärdelikhetz enfalloghet . . . medh thy skal äwärdelikhetin forskullas ib 520-521. pinonna almännelighet oc otwäkelighen äwärdhelighet . . . thera pina skal aldrigh ändas JMPs 585. Cristus geffwer läkedom moth . . . pinonna äwärdhelighet ib 586 ."],"e":[]},{"a":"ävärdhogher","b":"av","c":"adj.","d":["evig, oförgänglig, för alla tider varaktig. köteth är wäl lydoght andhanom, andhin äwärdhoghom skälomen SpV 357 ."],"e":[]},{"a":"ävärilds","b":"","c":"","d":[" oböjl. adj. evig, evärdig. til ewärlilz eghn SD NS 2: 652 ( 1413) ."],"e":["ärävulds )"]},{"a":"ävärulds","b":"ab","c":"adv.","d":["i adj. användning: evig. thet warder thöm äuerdlik gözka til tera siäl ok äuerelz lif KS 52 (132, 56) . " the ther älska ok slama vndi sik ilgernix män, the skulu thöm haua i androm hem iui sik the til at lthe skulu thöm plågha i äwärulz pine " ib 49 (126, 53). jach . . . kännis . . . mik . . . hawa . . . giwet . . . domkirkiunne i skara . . . min gardh i askeem . . . til ewärlz egho SD NS 2: 602 ( 1413). På de anf. ställena skulle emellertid sammansättningarna äräulds lif, ärävulds, pina äräulds ägha kunna anses föreligga."],"e":["äwärulz . ","äuerulz . ","ewärlz- )"]},{"a":"äväruldsliker","b":"av","c":"adj.","d":["evig, oförgänglig, sträckande sig utom timlighetens gräns. huar ofmikit spar ok göme jorderikes godhz, thet är wärdoght at han miste ärulzlikt godhz ok hugnadh KS 46 (118, 50) . huath må mera därskapr wara än at then ey hauer godhz ella werulzlikan hedhr, han ok suä tapa medh sinne hughmödho evärlizlika glädhi ok äro ib 48 (121, 52). rökta sinom barnom ärevulzlikt uphälde ok fulkummilse til tera siäl ok samuit ib 52 (131, 56). wil tu koma til ä wäruldzlikt lif, tå halt budhorden ib 51 (128, 55). til eruälzlikan dödh ib 50 50 (128, 54). Jfr ärväþeliker."],"e":["ävärulz- . ","evärilz- )"]},{"a":"ävärþelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) evärdligen, för evärdliga tider; alltid, ständigt, för beständigt. giui sua mykyt ingäld til altarit at een prestir mahge ewerdhelica (perpetuo) oppehallas aff thy Bir 3: 52 . giffwi änkte aff ällir til äwerdhelica af klostrisins affrade oc ränto ib 5: 114 . " alla the thetta breff höra ällir see helsar jak . . . äwerdelica medh gudhi (salutem in Domino sempiternam) " SD 6: 169 (öfvers. i vidim. af 1441). ib 2: 433 (öfvers.). BYH 1: l80 ( 1377), 184 ( 1380), 189 ( 1382) o. s. v. hans siäl loktar mz dygdhe-. like frägdh ewerdhelika ower alla wärldina MB 1: 272 . waar herra . . . bränner sodoman oc gomorram, oc alt landith om kring . . . oc sänkte thz alt swa ndiher, at weerdhelika ganfer lukt haff ower ib 194 . (Simon Magnus sade) thöm alla äuerdhelica lifwa (perpetuos effici) honom trodho Bil 948 . " thy lönis min ära nkara stund at hon skal fore astundan oc tro thäs sälicare äuerdhelicare (för -lica; perpetuo) synas " Bir 2: 287 . - för alltid, för evigt. bewara oc göm min iomffrudom, tik äwerdelika offradhan Lb 3: 273. ","2) evigt evinnerligen, i evighet (jfr ävärþeliker 6). ther (i öster) rinder hon (solen) op hwar dagh daghlika, oc ther skal lhon sätias a domadagh oc standa ewerdhelika MB 1: 124 . ib 66 . " tha skiin . . . the signadha solen gudz änlite fore hwariom donde manne ewerdhelika " ib 69 . at þu moge äverleka (æternaliter) gläþias Bu 18 . the skulu lofwa thik sin gudh äuärdhelica for lvtan ända (in sæcula sæculorum) Bo 255 . Su 320 . " giff os thina nadh . . . at wi maghom tik nw oc äwerdelika täkkias " ib 322 . " them spar han her timelika, huilka lhan fördömer äwerdelika " LfK 104 . wtwäl . . . her plaghas tymelika, at han tik spari äwerdelika ib. äwedelika pinas ib 115 . ","3) evinnerligen, i evigehet; af evighet (jfr ävärþelier 7). then som ewrdhelika (in æternum) liver, han skapsdhe alt sänder MB 1: 35 . gudh gör vnder . . . mz eno rdhe, ey mz mwnne taladho vtan ewerdhelika hugxadho ib 33 . " maghom wi sighia at war herra skapadhe owerdhelika wärldina, mz sinom ewerdhelikom hugh oc wilia ib. " ib 31, 32 . then som ärlikaster är somg udh siäler, han är fulkomin aff sik siälwom ewrdhelika ib 126 . ","4) i förbindelse med negation: i tiden, i evighet, någonsin. at ybernia skulde ekke äwerdhelica fordaruas älla ödhelägias af hedhningom Pa 4 . " nu vptendes the helga skynande lyktän j vatzstens clostre huilkens helgra epterdömelsanna lyws alder sluknar äuerdeligo " Lg 3: 571 ."],"e":["äwerther- MELL SVþ 1: pr. li var., 2: pr. i var. äuerdhe- Bil 948 . ","äwerde- Su 320 ; Lg 3: 273 ; LfK 104 (på två st.). äwerdher- SD 2: 483 (öfvers.). ewärþe- MELL SVl l2: pr. i var. euärðe- SML Conf., Add 6. ewerdhe- MB 1: 31, 32, 33 o. s. v.; Bir 3: 52 ; BYH 1: 180 ( 1377) . ewärþiUplL Conf. ewärdo- StadsL Add D 2. äwerdeligha LfK 104 . ","äuerdeligo Lg 3: 571 . ","äwärþlika MELL SVl 2: pr. li lvar. ewärdþlikä SD 1: 669 ( 1285, gamma afskr.) . ","ävärleka Bu 18), "]},{"a":"ävärþeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" (måhända utveckladt ur ett äräuldliker (genom en mellanform ävärldliker, jfr de ofvan anf. nom. f. äuerdlik, ack. f. ewedzlika och de under väuldsliker anf. formerna weruldiker, wärdheliker, värdzliker) och således eg. att sammanstlla med ävä'ruldsliker, jfr Tamm, Etym. Ordb. 127; Falk o. Torp, Etym Ordb. 1: 143; jfr emdellertid äfven Noreen, Svenska etymologier s. l16; Kock, Sv. landsm. XV. 8: 7. Fdan. everdelig, Yngre Fnor. æverðligr, troligen lånadt fr. Fsv. el. Fdan.] L.","1) evärdlig, ständig, för alla tider varande, för alla tider gällande, alltid fortfarande. þet hauir jäc giuiþt til strengenes domkirkiu . . . til äuärþlighä gudzigif SD 5: 293 ( 1344) . hörä til sanctä olafs kirkio meth äuerdhelike ägho ib 6: 158 ( 1350). at jak haffuer honum oc lhans ärffwingiom vplatit oc til äuerdelica ägho tiläghnat (appropriasee jure prepetuo irrevocabiliter possienda) thessin äpterscriffna godz ib 168 (i vidim. af 1441). vil iac þet allum mannum kunnokt göra mic haua giuit körkyonne j rwmskullum . .. alt mit goz i malaboþum . . . til ärwäþleka ägho BYH 1: 170 l( 1363). ib 171 ( 1363) o. s. ov. alla thesso for:do gozs oc äghodela . . . affhender iac mik oc mynom arffwom, oc tileghnar them . . . gözstaff magnusslon oc hans arffwom til äwerdhelica ägho SD NS 1: 1 ( 1401) . ib 6 ( 1401) o. s. v. BtFH 1: 218 ( 1507) , 274 (1508). tha äghur j hafwin jnnan huff ok tiuthyrby, giff the gudhi til hedher, ok kirkionne til äwärdhelike ägho (perpetuto habendos) Bil 854 . " iak skal giffwa tik oc thinne släkt epter thik thz landh som thu hawir warith i nw, oc alt chanaan land til ewerdhelika ägho (in possesionem æternam) " MB 1: 186 . " iak skal skipa mina säät mällan thik oc mik oc mällan thinna affkömd . . . mz ewerdhelike sämio (fædere sempiterno) " ib. " äru tässe stenane här lagdhe israels sönom ltil äwerdelikit amynnilse " ib 2: l0. at jag al aar rätteligha skylughe är vt til gifuande äuerdheligha ränto thre fiärdhunga lödught silfuer stokholms wikt vt aff mit stenhws SJ 150 ( 1446) . " ib 36 ( 1426). allum theem thetta breef höra älär see sendir jak . . . äuerdelika hälso mäth warum härra (efter uttrycket: salutem in Domino sempiternam i Latinska diplom) " SD 6: 65 ( 1348) . " allum them thettä breþh hörä ällär see . . . sänder iak . . . äuärdhelikä quädiu mädh gudhi " ib 4: 389 (1334?). ","2) stadgvarande, ständig, för lifsvtiden varane. engin thakis til clostirsins äwerdelikit brödh vthen mz abbatissene confessoris ok alla systra oc brödhra witu oc samthkio Bir 5: 122. ","3) ständig, alltid förblifvande, icke upphörande att vara (ngt). skal han dragha bast genom hans öra, oc halda sidhan ewerdhelikin thräll (erit ei servus in sæculum) MB 1: 335 . ","4) ständig, oupphörlig, oaflåtlig, oafbruten. for äuerdhelican (perpettuam) vilia at liua äghir han haua äuerdhelica (perpetuam) vilia at liua äghir han haua äuerdhelica pino til domadagh Bir 3: 107 . ","5) alltid varande, icke underkastad slut på tillvaron, odödlig. tha ware han (ɔ: mannin) ey ewerdheliker . . . thy at han matte wardha dräpin mz swärdh eller brand, eller mz androm thäskyns thingom MB 1: 105 . - evig, oförgänglig; jfr 6. swa äre himpna ewerdhelike MB 1: 103 . " rikan göra mannin mz äuärdhelicom rikedomom oc ey mz forganglicom " Bir 2: 123 . " han skal haua . . . äuerdhelikit fore värdhelikit (æternum pro temporali) " ib 285 . " hwi takom vi fafängona for sannindina . . . ok vmfängnom mz swa store akt värzlikit, for lthz som äurdhelikit är " Bo 37 . " hulkin som letar värzlikit for äuerdhelikit han skal faa thz som han astundar ok lmista thz som är äuerdhelikit " Bir 2: 285 . " alt thz som syners är förganglikit, än thz som ey synes är äwärdelikit " Su 123 .","6) om det som med utsträckning utöfver det timligas el. förgängligas gräns afser tillvaron efter döden och den yttersta dagen: evig, evinnerlig, icke tagande slut. mannen han seer enkte wtan närwarande thing, än gudh han seer alt tilkommande oc alt äwärdhelikit Su 123 . ävärþelekt lif Bu 183 . ib 167, 187 . Bo 103, 141 . Ber 218 . at the . . . tapa . . . evärdelikt lif oc äro KS 46 (118, 50) . " the skulu haua fulstopa äuredhelikin hugnadh " Bir 3: 223 . " faa äuerdhelica äro " ib 255 . nw far taranna som til äwärdhelika hwilo VKR XIII . þu vsal dö skyt ärvärþe[li] kom döþa (æterna morte morieris) Bu 128 . MD 187 . " manga saa jak . . . tha dömas somlica til skärslo eld oc somlica til äuerdhelikit ve (væsempiternum) " Bir 2: 92 . " i äwärdelekin wadha " Su 91 . " werna os aff äwrdelikom fördömilsom, oc inledh os j thit äwerdelika rike " ib 322 . " huilka han . . . kastar i äwerdeliken eeldh " LfK 112 . ib 113, 114, 115 . mors secunda, annar oc äwerdeliken dödher ib 118 . mädhan siälen är äwerdeliken, tha är syndogha siälenna gärningga amine äwerdeliket ib 120 .","7) evig, evinnerlig, befinnande sig utom timlighetens gräns, saknande begynnelse och slut, äfven med särsk. framhållande af ngt ss saknande begynnelse. gör þik glaþa som föde ävärleks lius solskin (æ-terni luminis claritatem) Bu 17 . " ihesu christus äwerdheliker oc alzwadlugher konungher " Bil 124 . " iak är ewerdheliker gudh " MB 1: 186 . " ib l31. " Bir 1: 390 . " äwärdelikx fadhers son äwerdelikin snille " Su 373 . " aff allo thy som tw, o äwrdelikin snille . . . haffwer skipat oc flyat j thinne äwärdelike foresyn oc äwärdeliko walde " ib 329 . är gudz siälffs alder, vtan allan tidhagang oc stunda, oc är hans ewerdhelik en stund, oc ewinnelik, för än wärlden wardh oc mädhan wärlden är, oc äpter domadagh MB 1: 35 . " maghom wi sighia at war herra skapade ewerdhelika wärldina, mz sinom ewerdhelikom hugh oc wilia " ib 33 . " iak saa annan ängilllin flygande mith genom hymerike haffwandis ewangelium eternum . . . äwärdelighin godh tidhende " ib 2: 354 . - af ävärþeliko, af evighet. af äwrärdheliko (ab æterno) äru al näruarande ok framfarin ok koma skolande thing när honom Bir 1: 396 . ib 2: 12, 128, 3: 255, 420 . Su 15, 47, 78, 90, 191, 281, 320 . LfK 125, 249 . - äuerddhelikit för ärliki? thit rike är uäerdehlikit owir al thing (nobilius . . . super omne) Bir 2: 285 .)"],"e":["äwäredheliker Bil 124 . ","äuarþelekar Bir 4: (Avt) 177. ewerdheliker MB 1: 105, 186 . ","äwärdhelikin Bir 1: 390 . ","äurädhelikin Bo 35 . ","äwerdeliken LfK 118, 119 (på två st.). ewerdelikin VKR 9 . ","äuerdlik KS 52 (132, 56) . ","ewerdhelik MB 1: 35 . ","äwärdelikin Su 329 . ","äwärdelikin ib 373 . ","äwerdeliken LfK 115 . 120. n. (np., ack.) äuerþelikt MELL SVl 2: pr. ävärþelekt Bu 183 . ","ävärþelet ib 167 . ","äuärdhelikit Bo 37, 103 . ","äwärdeliket LfK 104 . ","äuredhelikit Bir 2: 92, 285 . ","äwerdelikit MB 2: l10. äwärþlikit MELL SVl 2: pr. li var. äwrþlikit ib SVl 2: pr. i var., SVþ 1: pr. i var. äwerdeliket LfK 117, 118, l19, 120. evärdelikt KS 46 (118, 50) . ","ewerdhelikith MB 1: 31 . ewerdelikit KfLL SVd 1: pr. afuerdelikt MELL SVl 2: pr. i var. awerdhelikit Su 385 . ","äuerdhelican Bir 3: 107 . ","äwärdehlikin Kr LL SVd 1: pr. i var.; MD 187 . ","äwärdeliken Su 15 ; LfK 113 . ","äwerdeliken ib 112, 114 . ","äuerdhelikin Bir 3: 223 . ","ewerdhelikin MB 1: 335 . ","äwärdelikin Su 91 . ","äwärdhelika VKR XIII . ","äurdhelica Bir 3: 107, 255 (på fyra st.); SJ 36 ( 1426) . ","äwerdelika LfK 115 . ","äuerdheligha SJ 150 ( 1446) . ","äwärþeleka BYH 1: 170 ( 1363) . äurdheleka ib 171 ( 1363). äwerdherlika SD 2: 433 (öfvers.; på två st.). ewerdhelika MB 1: 186 . ","euerdhelika SD 6: 158 ( 1330) . ","äurþlighä ib 5: 293 ( 1344) . äuirdheliko (möjl. dat.) ib NS 1: 544 ( 1406) . äurliko (möjl. dat.) ib 543 ( 1406) . " ewerdzlika lUplL Conf. i var. (kanske snarare att föra till äruuldsliker). äwerdeligen " BtFH 1: 274 ( 1508) . awerdeligen ib. ewerdilighetn ib 218 ( 1507) . ","ewerdhelikom MB 1: 33 . ","äwärdhelike Bil 854 . ","äwärdelike Su 329 . ","äuerdhelike SD 6: 158 ( 1350) . ","ewerdhelike MB 1: 186 . ","äuärþlighä SD 5: 293 ( 1344) . ","äwärdheliko Bir 1: 396 . ","äwärdeliko Su 47, 78, 191, 281, 329 . ","äuerdhelico Bir 2: 12, 128, 3: 255, 420 . ","äwerdeliko Su 320 ; LfK 125 . ","äwärdeleko Su 15, l90. äuerdeligo LfK 249 . ","äwärdelikx Su 373 . ","ävärþeleks Bu 187 . ","ävärleks ib 17 . ","owerdhelike MB 1: 31, 103 . ","äwärdeligha LfK 117 . ","äwärdelighin MB 2: 354),"]},{"a":"äxlan","b":"","c":"","d":[" , se ängslan."],"e":[]},{"a":"äþer","b":"","c":"","d":[" , se eper."],"e":[]},{"a":"äþla","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) vugan man sla fast sinhäst oc fly (puella . . . dixit; fuge, bone do- mine, fuge velociter) Bu 491 . 2) framstående, ädel, ädelsinnad, utmärkt, örräflig. sanctu vitus [äpla] (egregius et fiedis) tolf ara barn Bu 525 . prdica thu äst en ädhla thäghne Al 10415 ; jfr 1. ikns- ens ädla förstandare her steen RK 3: 2525 ; jfr 1. i äre saa ädle oc stalth en herre i sin och haffwe eth helth kronet rike lande mellan BH 5: 171 (1507; Henning Gad till Svante Sture). r thz then ädela man the mille hertogh erik RK 1: 1875 ; jfr. 3. her haller en ädela lman ib 1600 ; jfr 1. 3) ädel, höf- visk. the skulu . . . haua thz hälzt til hof sidher i lande huario, thet dher är medh ädhla manom i thes kunugårde ella llandzhöfdinga tho ärunoke the osidhi flyande ther ädhla mä af åldr hau flyt ok före osidhi haldit. ty at änkte ä annat höusiska ella ohöuiska, vtan at ädhla ok dygdhelike män haua af åldr haldit före godha ella onda sidhi KS 54 (137, 58); jfr 1, 2. han hiolt hwsära ok ädela sidh RK 1: 71 . ib 216, 452 . ","4) ädel, af god el. fin art el. natur. tho at han var hedhin tha hafdhe han eet ädhla hiärta at fölghia al lthe thing som dyugdelik varo (natura tamen benignus erat at ad honesta quæque sequnda quadam mentis ingenuitate promptissimus) Bil 860 . " thes ädhlare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes hedr wil hon sik halda ok skipa til ldygdhelik ting (secundum quod aliqui sunt in majori statu et in altiori dignitate, sic debent meliores esse et esse magis perfecti scientia et virtutibus) " KS 51 (129, 55) ; jfr 1. suä som siälin är mere ädhla (nobilior) än likamen, suä torf mannen mäst i sinne yngzko mere styrilse ok fulkummilse til sina skiäla än til sin lekama ib. 5) ädel, af ädelst slag; fin, kostbar. i sht om naturföremål. mangen ädela hester war ther trötter RK 1: 2469 . " rosa är ädla blomstir " LB 3: 59 . " saluia är ädle yrth " ib 65 . ib 66 . draghir han saman ädhla rötir, oc dyr kryde ST 216 (kan föras till ädhel). gaff pawin hwariom thera een drykko nap aff adhla thrä ib 452 . " ellen . . . förtäre the ädhela trän cedros " MB 2: 98 (måhända snarast att föra till ädhel). ther wäxer trä ther bära wl . . . the ädhlasta ther man wil ä se Al 5247 . een fughil aff gull, hans klöör aff ädhla stena full (hafði grænan gimstein i klóm sér) Fl 300 . " han (hjälmen) var dyr mz ädhla stena " Fr 157 . ib 2953, 3021 (de fyra sistnämda ställena kunna föras till ädhel). et fingirgul myith skärt . . . thz hiolt ij sik en ädhla steen Al 307 . ib 2272, 3652, 4945, 5239, 6661, 6682 . " mz ädhla dyra stena ok gull " ib 100 (de sju sistnämda ställena kunna föras till ädhel). Fr 353 . " en trappa aff ädhla steen aff renom saphiir bla oc grön " Al 7468 . " drikka wiin ok ädhla most " ib 2268 . ","6) härlig, präktig. " thän vapnrok var rödh han a sik bär aff dyrt päll han ädhla var Är 147; jfr 5. eet ädhla hws hon fore sik fan " Iv 3895 . " til geenstaan thän ädhla stadh " Fl 121 . härlig, angenäm. kom swa sööt ädhla lukt at alle vndradho ther oppa ST 301 . - god, väl beskaffad utmärkt, förträfflig. ther er . . . een swa ädela hampn at bord vid bord ok stampu vid stampn lagdo the ther bryggio läghe RK 1: 1468 . " at han matte honum til hiälpa koma mz sina ädhla froma " Fr 1846 . ","7) genom börd el. adoption berättigad (till). han (Tiberius) var stypson octouiani ok mahger ok ädhla til (af senare hand ändradt till ätladhir son til) arfs (Cod. C: ätladher som til arffs 992; adoptine filius) Bil 299 (trol. felaktigt). - Jfr oädhla, äfvensom ädhel."],"e":["edhla . ","ädle . ","adhla ST 452 (trol. skriffel för ädhla). ädhela. ädela.komp. adhlae KS 51 (122, 55) . superl. ädhlaster: -asta Al 5247 . ","ädelest MD (S) 257 ; alla dessa te former dokc måhänada att föra till ädhel), "]},{"a":"äþle","b":"nn","c":"","d":["1) natur, väsende, beskaffenhet. ä[r] hans (ɔ: vars härra) licame ok alt manzkön iordh at ädhle (caro nostra quædam terrea substantia est) Bil 145 ; " jfr 2. "","2) härkomst, börd, släkt. the swara sik wara iudha at ädhle ok fadhers lande Bil 234 . " sixtus römskir at äthle " ib 380 . han sändhe them sanctum peregrinum. biscop römskan at ethle ib. " felix förste swa kalladher römskir edhle (för at edhle); Cod. C at ädle l1012) IB 451. lvicanus förste swa kalladher thydilscan (för -ar?) at edhle ib. lib 259, 450. " Lg 999, 1001 . sanctus vincencius . . . dr at ädle ok dyrare at gudhlikom lifnadh Bil 471 . alexius . . . skref . . . sina färdh ok lifnadh nampn ok edhle ib 582 . " är här wäl fallit sighia af pylato badhe äthla ok ändha " ib 299 . " kunugen spurþe hans namn ok äþle " Bu 500 . ib 493 . " aff hälgom patriarchum war hans äth oc ädhle wphoff " Lg 3: 39 . - släkt, ätt, stam. saraa första moþer þins äþles (prima gentis vestræ mater) Bu 4 . " sara thins ällis modher " Lg 3: 42 . " lhan tok sik husfru . . . annam: af betheleem dauid (för af dauid?) kunugs släkt oc ädhal (Cod. C äth oc ädhle; " Bu ä ok släkt 3) Bil 922 . " af duiz . . . ät ok ädhla (Bu släkt [ok] ät 6) " ib 924 . - Jfr ädhla, f.?"],"e":["edhle . ","ethle . ","älle . ","ädlum VGL IV 16: 17. ädllum ib 8), "]},{"a":"ö","b":"nn","c":"","d":["ö, omflutet land. (De) kommo tiil lbeflwtna landen Sparsas Cycladas . . . oc wiid the seglade saa när op mäd landet wt mäd the öyor, mötthe them eth skip Troj 59 . " skipen läggias vndy öghya j försaath " PMSkr 172 . Jtem j Finlande j öö hether Warthaasar, tw dela aff önen Svartb 217 ( 1400) . swnnan oen är förste huwdroen j bergha vddhan som kallas Mwstewora ib 478 ( 1464) . "],"e":["öia karl"]},{"a":"ö","b":"nn","c":"","d":["ö. " sände domicanus han tel patmos ö " Bu 149 . " birka han laa vppa ena öö j mälar som hether birköö " PK 226 . " for han oppa ena öö som fimber hether " Di 300 . han . . . warth strax öffuer fördher oppa öna ib 301 . " thegh är för bwdith ath komo j tesse öö " ib. " forstodhom wi os wara komna till enna öö som kalladhis mutilena " KL 175 . " höfdhingin i he önne ib. (läto) han ensamin athir a önne Bi 215. the . . . wilia hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wäntl, ustelikt godz ok faghra waru " KS 60 (150, 66) . ib (151, 66). konunger oer öiana i hawino MB 1: 180 haffsens öör oc holma ib 2: 195 . " the äghnadho sik änkte aff thera landom som bygdho j öiomen " Bir 3: 399 . hulke som . . . lhindradho ey thera land som bygdo j öghiomen oc owir vatning ib. " hören alla öiakarla, som byggin uppa öiomen " Ansg 223 . ib 225 . " huilka forscripna almeninga mädh . . . öyom skäriom oc holmom . . . wi afhändom oss " VAH 24: 327 ( 1377) . ib 326 . " mit godz aadhö meth them öiom ther tilliggia " SD NS 1: 336 ( 1404) . " the öya ok holma, som liggia mellom sifföö ok krako holma " ib 2: 203 ( 1409) . ib 204, 209 ( 1409). Al 8974, 8975, 8977, 9438, 9439 . PK 221, 227, 241 . ST 39 . SO 300, 302, 307 . MB 2: 270 . - i ortnamn. wisighnsø SD 1: 392 ( 1259) . " in ferningøm " ib 513 ( 1277) . " in færingiæ ørium " ib 579 ( 1281) . infæringyæ ø ib 2: 28 ( 1287) . apud feringø ib 50 ( 1288) . - Jfr utöiar. "],"e":["öö . ","öia Al 9438, 9439 . ","öyar PK 221, 227, 241 . ","öiär: vt öiär HelsL V 6: pr. öyär UplL M 18. öya Ansg 225 ; SD NS 2: 203 ( 1409), 204. öyia ib 209 ( 1409) . ","öyra (sannolikt för öyia) ib 218 (1409, nyare afskr.). öghia ST 39 . ","öijar SO 307 . ","öijor ib 300, 302 . ","öör MB 2: ; 195. dat öium SD 1: 579 (1281§); wtöium HelsL þ 1: 1. öiom VAH 24: 326 ( 1377); SD NS 1: 336 ( 1404) . ","öjom KS 60 (150, 66) . ","öyom UplL M 18; VAH 24: 327 ( 1377) . ","öyiom MB 2: 270 . ","öghiom KS 60 (151, 66) . ","öm: feringaöm SD 1: 513 ( 1277) . ","ööm: orknööm Bil 875 ööm: orknöom ib 87 . " med suffg. art. sing. nom. ön " UplL M 18. ack. öna Di 301 . ","önne Bi 215; KL 175 ; MB 2: 334 . ","önö ST 36 . ","öiana MB 1: 180 . ","öiomen Ansg 223, 225 ; Bir 3: 399 . ","öghiomen ib. ","öyomen SD NS 2: 203 ( 1409)), ","öiadrap , ","öia karl , ","öia skiul , "]},{"a":"ödh","b":"nn","c":"","d":["se öþer."],"e":[]},{"a":"ödha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","5) öda, spilla, förstöra, göra slut på. ther hade thee gode herrer ey behoff giordz öda och spilla siith bläck och papper BSH 5: 365 ( 1509) ."],"e":[]},{"a":"ödha","b":"nn","c":"","d":["gøorðen hon sath vppa . . . bleff ganska ilda lakt j ödho aff hus, oker oc eng FM 391 ( 1508) . thet (godset) ligger ganska ilda j ödo ib."],"e":[]},{"a":"ödha","b":"nn","c":"","d":[" . " Jtem eeth godz som wi köptom aff warum moogh Jonis Gudustason, radmaan j Abo, fore lxxx marcher, thet waar thaa altztingx j ödha, vthan hws och staffra " Svartb 376 ( 1439) . Item thet lysslä hwsset stor i ödha HLG 3: l93 (1528)."],"e":[]},{"a":"ödhbrutin","b":"av","c":"adj.","d":["lätt el. lsnart bruten, lätt att bryta. rothit är ödbrwith GO 358 ."],"e":[]},{"a":"ödhbön","b":"nn","c":"","d":["»lättbeld», lätt bevekt genom bön, villig att bönhöra. ss subst. nyttjadt som benäming på ett helgon el. en helgonbild, måhända eg. beteckning för Kristus el. Kristubild, krucifix af ett visst slag; jfr Fdan. sanctæ hiæalp, sanct hiælper; Mnt. sunte hulpe, sunte hulper; se E. Jørgensen, Helgendyrkelse i Danmark s. 38 f.; Mackenprang, Aarb. f. Nord. Oldk. 1907 s. 52 f. " lego . . . beate ødhløn in ecclesia gilberghum vnam causlam de baldachin " SD 3: 287 ( 1316) . Jfr från Danmark: rcognosco me . . . bona s. crucis videl. b. ødbøns in bøstorpæ et næwestæbølæ sita . . . que bona pater uxoris meet pater ipsius . . . in sua defensione in 60 annis et ultra ex parte ejusdem crucis haberunt ad mensam sacerdotis in bøstorpæ . . . cum trunco altaris prefati b. ødbøns scotasse . . . tali conditione adjecta, quod rector ecclesie unam missam in qualibet ebdomada in honorem s. crucis b. ødløns . . . celebratit et 4 lumina, tria minora recte in opposto ante crucem et quartum majus a sinistro latere jnxta crucem, tenat omni anno Repertorium diplomatium regni danici mediævalis 3: 818 (odat. diplom från förra hälften af 1400-talet). ib 731 ( 1448) ."],"e":["ödbönnen VGL IV 16: 13), "]},{"a":"ödhe","b":"av","c":"adj.","d":["öde, obebodd, obebyggd; ouppodlad. " allan wan ärfdhadeel, ödhe oc saat " SD NS 2: 701 ( 1413) . " meth alla thesse gotzena tillaghom . . . bathe bygdhom oc öthom " ib 3: 129 ( 1416) . thet är nw mykit ödhe och wtfallit, och kan han thet j nokrom lotom forbätra, tha wari thet hans gangn JämtlDipl 287 ( 1447) . " samastadz jämpte the öde quernena swnnan aana " VKJ 65 ( 1480) . Item owan tessin öde strömen i anne ib. Thär tiil liggia tessin ödhe torppastadha ib 124 . tiil Torp är 1 fiskaretorp oc eth ödha alafiske ib 194 ."],"e":[]},{"a":"ödhe","b":"nn","c":"","d":["öde, förött tillstånd. " hwseth stod i ödhe HLG 3: l40 (1517). " ib 3: l49 (1520), ib 3: 51 ( 1521) . tompth stor, är j ödhe ib 3: 51 ( 1520) . - liggia i ödhe ligga i ödesmål, ligga öde. liggher kronenne bergh i ödhe DD 1: 183 ( 1503) . Jfr ödha f. "],"e":["ödhis bol n. öde (lant)gård, ödehemman. Item ibidem 1 ödisbool VKJ 255 ( 1447) . ","*ödhis böle , ","ödhis byr , ","*ödhis gardher","*ödhis källare","ödhis mark","*ödhis tolftunger","*ödhis thorp"]},{"a":"ödhe","b":"nn","c":"","d":["gods, jordegendom (jfr ödher m.). Upsala ödhe, Upsalödhe = Upsala ödher. the haffdo takit aff domkirkione meth velde twa attunga jord i Hagelstada til vpsal öde . .. Nempdin vitnadhe . . . at thet aldre konungx vpsal öde war, oc at kronan ther ingen ret til haffde SD NS 2: 734 (1413, avskr.) ."],"e":[]},{"a":"ödhe","b":"nn","c":"","d":["gods, jordegendom. upsala ödhe = upsala öþer. kom . . . niclis ingewalson . . . ok kändis widher al lkununggz vpsala ödhe a kunung magnusa wägna i östragytlande SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413). häminger rydz . . . swor, thet aldrigh war grindaby kunungz vpsala ödhe j hans liifs dagha oc aldrigh hördhe han at thet sama grindaby var kunungs vpsala ödhe för än . . . niclis ingeualson hafdhe giort the samu for:do widherkännona ib. Jfr öþer."],"e":[]},{"a":"ödhe gods","b":"nn","c":"","d":[" = ödhis gods. alt thet ödhe goz, som jak äghir ther SD NS 2: 38 ( 1408) . her äre monge öde godz the som äe bositne äre ganska faa BSH 5: 62 ( 1505) ."],"e":["-goz )"]},{"a":"ödhe iordh","b":"nn","c":"","d":[" = ödhis iordh. jak pantsater hanwm lmina öthe iordh, alla the jak äghär i thokathorp lighiande SD NS 1: 518 ( 1406) ."],"e":[]},{"a":"ödhe kirkia","b":"nn","c":"","d":["ödekyrka. " j en döhe kirkio vtan staden stodh ther hwilits han " MD (S) 302 ."],"e":[]},{"a":"ödhebo","b":"nn","c":"","d":["öde gård, ödehemman. " thet är nw eth ödheboo VKj 165 (1466). ""],"e":[]},{"a":"ödhegardher","b":"nn","c":"","d":["öde gård, gård som ligger i ödesmål. " en hödhe gardh, som kallas Haghi " VKJ 34 ( 1447) . 1 ödegardh kallas Tiildrämale ib 111 . taska makaren medh scrinith, som tet funnit hade j ödhe garden STb 3: 286 ( 1496) ."],"e":[]},{"a":"ödhegardher","b":"nn","c":"","d":["ödesgård, gård som ligger i ödesmål. jac hauer . . . sald . . . abram brodersson . . . [i] swenäroom soghen i nydingä i albohultä en halffuän ödä gard SD NS 2: 3 (1408, daniserande). en ödhe gardh i fiskaby ok en i bosarydhe ok en i hesleaas ib 38 ( 1408) . ib 46 ( 1408) . " wnnom wi . . . for:da abota oc conuent i nydal en ödhegardh, som kallas gunnarsrydh " ib 3: 281 ( 1417) ."],"e":["ödä- )"]},{"a":"ödhegodz","b":"nn","c":"","d":["jord som ligger i ödesmål. Item ödhegodz: Passabodha . . . VKJ 181 ."],"e":[]},{"a":"ödhegärdhe","b":"nn","c":"","d":["gärde som ligger i ödesmål, meth alla tillaghor . . . som är . . . ödeghärde, fägangh SD NS 2: 846 ( 1414) ."],"e":[]},{"a":"ödhehemol","b":"nn","c":"","d":["ödehemman. jtem j Ruppokwlla et ödhe hemol Arvstv 79."],"e":[]},{"a":"ödhehus","b":"nn","c":"","d":["obebott hus. x ödehwssz j samma quarter SSkb 302 ( 1508) ."],"e":[]},{"a":"ödheiordh","b":"nn","c":"","d":["jord som ligger i ödesmål. Asowadh ödhejördh j mark Arvstv 81."],"e":[]},{"a":"ödheland","b":"nn","c":"","d":["ödemark, öken. (De) sändo han sidhan j wtläghe lankt bort til et obyght land, i hulko huarte var mat äller klädhe . . . til thet ödhelandit Prosadikter 43 ."],"e":[]},{"a":"ödheland","b":"nn","c":"","d":["ödemark, öken. " til eth ödhelant (in eremo) " Bil 360 ."],"e":["-lant )"]},{"a":"ödheliggia","b":"vb","c":"v.","d":["ligga öde, ligga obebygd el. obrukad. late scrifua hwart aar nytt mantal baadhe hwat och huru mykit besatt är aff goozomjn oc swa mykit ödheliggir VKR 32 . Jfr liggia öþe under öþe, adj."],"e":[]},{"a":"ödheliker","b":"av","c":"adj.","d":["öde, förödd. Thines mecktuges huassa schot oc saa med ödeligen (desolariis) kool SvT 13 ."],"e":[]},{"a":"ödheläggia","b":"vb","c":"v.","d":["ödelägga, föröda, förhärja. letabitur deserta etc:ra ödhelagh ok owäghat jordh skal glädihias . . . (de jungfrur) hwilka utskildha ok ödhelagdhe äru aff allo hionagx sälskap SpV 49 . hon är ödh lagth för ty at watneth dempdis in pa almanna väghin VKJ 203 . "],"e":[]},{"a":"ödheläggia","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra land o. s. v.) öde, ödelägga, föröda, förhärja. at ybernia skulde ekke äwärdhelica fordaruas älla ödhelägias af hedningom Pa 4 . " en hedhir girughir man . . . dorgh fore stadhin asisium oc belagdhe han. ödheläggiande alt thz vm kring laa " KL 339 . ödheläggia mith landh Mb 2: 106. Al 1349 . ","2) göra öde, ödelägga, bringa i öfvergifvet tillstånd el. i förfall; part. pret. ödelagd, öde, övergifven, förfallen, i förfall. landit är aldra bredast oc wit förlatith ällir offwirgiffwit oc ödhelakt (latissima derelica est) MB 2: 36 . somlika kirkior . . . äru ödhelagdha (desolatæ) Bir 1: 382 . " nw äru hänna (Roms) porta ödhelagdhe thy at thera wädiara ok gömara äru bögdhe til giri " ib 385 . " altarin äru ödhelagdh thy at then som ämbitit gör mz karomin han haweir händren toma af gudz kärlek " ib. " lb 384, 2: 68. sancti bendicti renlifue . . . hulkit nu synis mangom ödelakt (desolata) ok smälikit " ib 1: 372 . " sidan then penning staga war sath tha wordo mang gozen ödhelagt " RK 2: 651 . ","3) bringa (ngn) i sakanad (af ngt), beröfva. thu skalt wara ödhölagdh af allo godho MP 1: 116 . - refl. ödheläggias, ","1) ödeläggas, utblottas, utarmats. vm the ödheläggias ey älla thyngias mz thunge oc ouane gestning Bir 3: 311 . ","2) ödeläggas, gå under. swa som thz rike som jnbyrdhis stridhir hafuir j sik at thz ödhellägx oc fördärfuas MP 1: 94 . Bir 5: 106 .","3) nedläggas, upphöra. " at scolen ödhe lägs " SD NS 1: 551 ( 1406). - Jfr oödhelagher, äfvensom läggia öþe under öþe, adj."],"e":["ödhö- . ","ödha- . ","läghia: -läghias Bir 5: 106 . -lägia), "]},{"a":"ödheläggilse","b":"nn","c":"","d":[" ? ödeläggande, utblottande. fatika manna ödheläggilse (desolatio) Bir 3: 327 ."],"e":[]},{"a":"ödhelägning","b":"nn","c":"","d":["ödeläggande, förödelse. Exterminium idest desolacio ödelägningh, biltogamaal ok döder GU C 20 s. 245 ."],"e":[]},{"a":"ödhemale","b":"nn","c":"","d":["torp som råkat i ödesmål. twa ödhemala, som ginge aff tu pundh smör SD NS 1: 46 ( 1401, nyare afskr.) ."],"e":[]},{"a":"ödhemale","b":"nn","c":"","d":["torp som råkat i ödesmål. Thär till ligger en qwärnastöm oc een ödhemalae VKJ 84 . thär tiil ligger 1 ödhemale, som Halwardh Bagghe gaff tiil testament ib 209 ."],"e":[]},{"a":"ödhemark","b":"nn","c":"","d":["ödemark, öken; obebyggd jord. " war födha är . . . aff thom yrtom, som wäxa vppa jordhene när os j ödhemarkene " Prosadikter 49 . thic tilbördhe j thässe ödhmark byggia ib 100 . at läggia thetta rike tiil ödemark Troj 210 . " thet är en ödhemarck, ligger wtan haa oc hampn " VKJ 274 ( 1447) . En ödhemark, debet 1/2 pund smör, ödhe ib 278 (1466)."],"e":[]},{"a":"ödher","b":"nn","c":"","d":["rikedom, gods och gull. thet sculde man görlä acta, at säliana (sälja henne) ey bort for varalsins ödh (i rim med; brödh) Småst på Fsv 2: 6 . vt Vpsalaödher H. Schück, Upsala löd s. 3 f. Jfr ödhe n."],"e":[]},{"a":"ödheskogher","b":"nn","c":"","d":["ödslig skog. sanctus antonius far widha wm ödhescogha Bil 404 ."],"e":[]},{"a":"ödheströmber","b":"nn","c":"","d":["ström som icke är utbyggd med kvarn el. fiskeverk. Aff 1 ödeström oc heter Gislaström 3 ortuger VKJ 79 . Til Ramsio liggher en ödheströmbir ib 83 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"ödhethorp","b":"nn","c":"","d":["torp som är i ödesmål. Item 1 ödhethorp, debet 1/2 pund smör VKJ 83 ( 1466) . aff Litla Hultara ith ödhethorp, debet 2 öra ib 105 ( 1466) . aff 1 ödhatorp, kallas Kulebodhe ib 209 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"ödhethorp","b":"nn","c":"","d":["torp som är i ödesmål. thässen . . . godhz meth allum tillaghum, badhe meth qwärna strömom, ödhe thorpeom ok fiskewatnum SD NS 1: 51 ( 1401) . halelin innan thinsom ödhethorpom ib 352 ( 1404) . eet ödhethorp, som kallas batunga bool ib 488 ( 1405) . meth effternäffdom landbo ogardhom oc ödhethorpom HSH 12: 79 ( 1431) ."],"e":[]},{"a":"ödhetomt","b":"nn","c":"","d":["ödetomt, obegyggd tomt; obebyggt torp. " libidem haffwer clostridh ena ödhethompt " VKJ 174 ( 1466) . - i ortnamn. in Ödhetomptä SD 4: 439 ( 1335) . in Ödatoptum ib 4: 723 (1340, nyare avskrift) ."],"e":["-tompt )"]},{"a":"ödhetomt","b":"nn","c":"","d":["ödetomt, obebygd tomt thessin ällufwö gardha oc lii ödhetompter SD NS 3: 272 (1417; gammal afskr.). Jfr ödhis tomt."],"e":["-tompt )"]},{"a":"ödhevadhi","b":"nn","c":"","d":["genom rågång avskilt jordområde, som ligger i ödesmål. i Drägwidhe en ödhevadha och skyllar 2 öra vm aaridh VKJ 165 ( 1447) ."],"e":[]},{"a":"ödhevardher","b":"nn","c":"","d":["mellanmål. Antesenium öthe waardher, scilicet cibus qui smitur ante cenam G C 20 s. 26."],"e":[]},{"a":"ödhgiordher","b":"","c":"","d":["lätt el. snart gjord; lätt, liggande nära till hand. med dat. barne är ödgiorth grata när läþan hänghri (aa thy) GO 760 ."],"e":[]},{"a":"ödhin","b":"","c":"","d":[" , se oidhin."],"e":[]},{"a":"ödhin","b":"","c":"","d":["beskärd, bestämd, förelagd (ss öde el. skickelse). nw komber dödhjn som mik är ödhjn MD 171 . " hertoganom var ther ödith at wynna " RK 1: 699 . " är henne nokot got ödhit ellir skapat hon faar thet wlä är henne oc ont ödhit ellir skapat hon kan thz ekke fly " ST 33 . " sagdhe mathidiana at hon hafdhe siin dröfwilse fangit af hardhe skepno, oc war henne ödhit oc hon kunde thz engalund fly " ib 36 . " thz är . . . them widhrfarit som them war ödhit at the skuldo vthländis drunkna " ib 46 ."],"e":[]},{"a":"ödhkn","b":"av","c":"adj.","d":["öde, ödslig. Jhesus war ledhir aff them helgha andha j ödknan skogh MP 5: 193 ."],"e":[]},{"a":"ödhkn","b":"nn","c":"","d":["öken, ödemark. Desertum öken GU c 20 s. 177. heremium idest heremus öken ib s. 331. hwadhan faar thu oc the mädher thic äru j ödhknene födho äller klädhe Prosadikter 49 . (Han) lop som en hiorter medh idhrugho hiärta i thiokkasta ökn ib 71 . " j thässe ydhkn . . . til nokra brödher som bygdho j ydhknene " ib 101 . " yrtir oc rötir som vaxte j ödhknene . . . han fan siäldan vatn j the ödkn . . . thän wägh som ledde j ödhknit . . . Swa gik han j villa ödhknena " ib l96. (Han) kom til the ökn . .. j the ydkn vandradhe Josaphat tu aar ib 97 . " ärmethin gik atir j ödknena " MP 5: 177 . Johannes baptist war j ödknynne ib 199 . Människionna hiärta ok siäl . . . är som en ödhis mark ok ykn . . . Än äpther han wardher thät som en ökn SkrtUppb 114 . jak skal wända ödhknena j stora sioa SpV 60 . hwilkin som satte ödhknena j stort watn ib 63 . Christus war j ödhnine firithigi dagha ib 71 . I Egypto ökin war en gamal munkir Hel män 231 . Jfr skogsödhkn, thistla, thrna, ärmita ödhkn, ödhn."],"e":[]},{"a":"ödhkn","b":"av","c":"adj.","d":["öde, ödslig. " han . . . vardh giordhir ärmete. ok bygde a öknom bärghom (Cod. D a öknum bärghom 412) " Gr 319 . han hafde prädicat fore them j enom öknom skogh MP 4: L105. körde them lankt bort j en mörkan öknan skogh ib 148. en gudelikin ärmethe som länghe haffe warith . . . ensymmyn j ykna soghenom ib 5: 106 . " ij the wille ödhkne marka " Al 5559 . " aff thän ödhkne skogh " Iv 694 (möjligen föreligger sammansättnng i de tre sista språkprofven)."],"e":["ökn . ","ykn )"]},{"a":"ödhkna","b":"nn","c":"","d":["öken, ödemark. the gamble waro alle j ödhknonne dödhe ST 10 . " wille fughla föddo han j ödhknonne " ib 101 . - bildl. ensamhet. han (ɔ: var herra) vil andans oc äkke licammans ökno (soli tundinem) Bo 47 . " j thässe öknonne skalt thu opta sökia varn herra " ib 48 ."],"e":["ökna )"]},{"a":"ödhkänder","b":"av","c":"adj.","d":["lätt känd, lätt igenkänd, på ett utmärkande sätt känd, utmärkt. the köna (för kona) är ödhkänd a näsum som vamba kluta hwir fala GO 632 . " ärlikin creatura skapadh til at taka . . . alxualloghz gudz äro, af hulkins godhleek hen är skapat. ödhkänd af hans liknils (similitudine insignita) " Bo 130 . " thu . . . som . . . äst af allom märkt ok ödhkänd " ib 147 . " i bland alla vardher han ödhkänder ok enkannelika märkter " Su 422 . (ödhkändir för okändir: wlff är ödhkändir man GO 622 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 278.)"],"e":[]},{"a":"ödhkänder","b":"av","c":"adj.","d":["lätt känd, lätt igenkänd; välkänd, utmärkt. Mädhan ey fa alle män iämlica thässa sottir, ära the tha ödhkände . . . som thom fa Prosadikter 24 ."],"e":[]},{"a":"ödhla","b":"nn","c":"","d":["orm; ödla. Boas vel boa serpens quidam wlgariter ydla GU C 20 s. 58 . Thänna porthen war kringhom lagder mädh otalikom paddhom, ödelor oc brännande ormom JMPs 244. "],"e":["ydla )","ödhlo släkt f. ormsläkt. Matthei 23 genimina vipperarum ("I huggormas aföda"), quomodo fugietis a iudicio gehenne, expone: ydlo släkt eller barn, huru skolini i fly vndan häluitis eldz doom GU C 20 s. 311 ."]},{"a":"ödhmiuka","b":"nn","c":"","d":["ödmjukhet. " ffor renleksins ok ödhmiukomna dygdhe " Bir 3: 220 ."],"e":[]},{"a":"ödhmiuka sik v. ödmjuka sig. än thog skalt thu thik ey qphöghia aff thässo vthan jnnerlica ödhmiwka thik skrtuppb 37 . swa myklo störa thu äst i dygdhomen swa myklo mer ödhmiwka tik for allom ib 120 . thär näst ödhmiwka tik betractandes thinna syndher ib 357 . tho kom och then älste brodren heem siälff annar och haffde tho wariid när biscop peder i swerin och ödmykat sik och bedz godh raadh troil 5 317 1515 .","b":"","c":"","d":[],"e":["ödhmiukas refl. om hon skal ödhwiwkas SpV 336 . Jak kan ödhmiwkas oc wara rikir ib 359 ."]},{"a":"ödhmiukdomber","b":"nn","c":"","d":["ödmjukhet. " thu swarade honom mz mykin ödmiukdom " MD 32 ."],"e":[]},{"a":"ödhmiuker","b":"av","c":"adj.","d":["ödmjuk; nedlåtande, vänlig. Höör myna ömiwka bön . . . Och Parit tog ater tiill medh miwkom ordom ath hwgswala hänne . . . oc Paris begärade medh ömiuk ord loff ath ga j fraa hänne Troj 68 . " ödhmiwk siäl är gudhz säte " SkrtUppb 121 . mädhan mästarin Christus war ödhmiukir, äghum wi vara ödhmiuke MP_r 229. iak är siäluir ok ödhmiukir ib 230 . " huru myklo mera jomfrunna hiärta, het som blygt ok ödhmiwkt är " SpV 100 . Ödhmiwkom är inne ödhmiwkir wani ällir hampn ib 161. Sannelika gudh standhir moth them högfärdogha, ok ödhmiwkom giffwer han nadhena ib 336. ödhmiwka sukkan Mecht 287 . Oc vndirgifuer jac mic . . . vnder thina hielp medh ödhmiuke gudhlicheth SvB 361 . Jak bidher tik wm thina sarasta pino oc ödhmykla dödh ib 484 . O, i häloghe apostoli, hören ödhmyuka människiors böner JMÖ 162 . Jder härredoms ödmyke cappellan Arwydh GPM 2: 26 ( 1511) . Mine ödmyke helse och trotiäniste ib 2: 70 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"ödhmiukhet","b":"nn","c":"","d":["ödmjukhet. " j ödhmywkheth liknilse " Gers Frest 9 . beskedeligh ödhmywkheth ib. " odmywkhetens (för öddygh ib. " ib 1, 4 ."],"e":["-mywkheth . ","-mywketh )"]},{"a":"ödhmiukilse","b":"nn","c":"","d":["förödmjukande, förödmjukelse. " for andra lönlika sak ther them är til ödmiukilse " Bir 1: 13 . ib 2: 290 . " thässe omskiptilse kombir stundom . . . til thera ödhmiuklisa ok lärilsa " ib 307 . thz händir . . . fore andra manna räddogha oc ödhmiukilse ib 319 ."],"e":[]},{"a":"ödhmiuklika","b":"ab","c":"adv.","d":["ödmjukligen. " alle klärkane badho han ödhmiuklika at han sculde bära gudz likama " KL 16 . ib 21, 212 . Bir 2: 23 . VKR XIII, 77. ST 92 . MB 2: 130 . BSH 5: 29 ( 1504) . han . . . beddis alra ödhmiulicast välsignilse af honom Gr 326 . beder jag eder kerlige oc ödmyce (för ödmycelige) ati wele wethe mith besta BSH 4: 276 ( 1504) . beder jag edert herredöme ödhmiwkeligen, at jag ma nythe then deell, i sagde mig till i strengenes ib 5: 561 ( 1516) . jak . . . bidder tik ödmykliga ok kärlega ath tw ekke nw . . . kaste mik borth Gers Ars b 4. swarta ödhmywkligha ib. " föräldrane takkadho honom wördelika oc mykyt ödhmywklika " Lg 662 . Bo 21 . " hulkit hon tok ödhmuiklica mz thakkom " ib 18 . " han . . . bidhar tholimodhelica ok ödhmiuklica " ib 8 . " thiänande ödhmiuklika guz modhor " KL 63 . " han fiol ödhmiuklica a knä for them " ib 214 . " bediom vi eder . . . at huar edra . . . lyde ödmywkelike . . . tesso vora skepan " SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). VKR 10 . " her swanthe, rigesens forstandher, ydmygelegh sendes thetta breff " BSH 5: 25 ( 1504) . ib 29 ( 1504) . mina vndherdanelica, välluligie thiänsit nw och altidh ödhmiwkelcia forsendh meth gwdh FM 171 ( 1504) . - botfärdigt, med botfärdighet. allä sina synder ödmiulik bötä MD 383 . (ödhmiuklica för miskun(ne)lica? thz händir . . . fore andra manna räddogha oc ödhmiukilse hulkit min rätuisa ödhmuiklica (misericordier ) swa skipar Bir 2: 319 )."],"e":["-miuklicha VKR 10 . ","-mywklika Lg 662 . ","-mywkligha Gers Ars b 4. -myukliga MB 2: 130 . ","-miwkelica FM 171 (1504), 193 (1504). mywkelike SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). -miyklika VKR 77 . ","-myklika ST 92 . ","-myliga Gers Ars b 4. myce för -mycelige BSH 4: 276 ( 1501) . ","-mikeliige ib 5: 560 ( 1516) . ","-miwkeligen ib 561 ( 1516) . ","-miwkligan ib 29 ( 1504) . ","-michligen ib -myckeligen ib 563 ( 1516) . ","-miuklik MD 383 . . myckelegh BSH 5: 562 ( 1516) . ","ydmwgelige HSH 20: 16 ( 1596) . ","ydmegelegh BSH 5: 25 ( 1504) ),"]},{"a":"ödhmiuklika","b":"ab","c":"adv.","d":["ödmjukt; vänligt. " thwande ödhmiuklica thera fötir " Bir 3: 476 . Nar thet giort war ömiwkliga medh mynne, gik han j fraa henne Troj 63 . (Hon gick) medh gratande tårom tiill Hectorem oc föll for hans föther ned . . . oc bad honom ödmiwkligan läggia syn wakn wtaff ib 181 . thaa negh han sinom fader ödhmyuklighan Prosadikter 228 . O sötaste Ihesu, Jak spör oc ödmyukliga astundar wetha, hwat thu begärar aff mik SkrtUppb 145 . gudz wener, honom gudhelika oc ödhmiuklika tiäna Mecht 194 . (Hon såg) hwan hälghan man . . . ödhmiwkligha fallandes a knä for Härran Ihesum ib 307. for thänna thin dyrasta dödh bidher iak tik ödhmiuklica, at thu styrk mik SvB 82 . Jak . . . flyr ödhmyuklica til thic, millaste härra ib 360 . Hwar fore . . . jac ödhmiuklica bedhis thina hielp . . . Oc vndirgifuer iac mik tryggelica oc ödhmiuklica vnder thina heilp medh ödhmiuke gudhlicheth ib 361. thett läthe the ödmykeliga for sich bära Gyll år 76 . Konog Magnus ok konog Hacon . . . helsar jak Tubbe Erekson ödmiuklika meth guth SD 10: 127 ( 1372) . Alla . . . hilar iak Pedhar i Hwnninghaby ödmikelika meth varum herra SD NS 3: 16 (14159. och badh han ödmyukligan fogodin, borgamestarene och raadet, athe skuldo eccke lata lidha honom oppenbara skam och nesa, som han hade fortienth STb 1: 32 ( 1475) . beder iach ider kerlige och ödmykelige GPM 2: 26 ( 1511) ; ib 2: 55 ( 1495) , 2: 93 (1499). Oc beder ty eder nade ödmiukeligen wele werdes haffue mik oc mijn kyrkia suadan owanlig tunga fördrag HSH 13: 46 (1524? Brask)."],"e":[]},{"a":"ödhmiukliker","b":"","c":"","d":[],"e":["-miwkeliker . ","-mykeligh . -mikelig: -lige BSH 5: 560 ( 1516) . ","-mykeleg: -lega ib 562 ( 1516) . ","ydmygeleg . ","lydmöcheligh . ymöchelig. ömighelegh, adj. "]},{"a":"ödhmiukt","b":"nn","c":"","d":["ödmjukhet, undergivenhet, vördnad. Första systorin calladhis ödhmiukt j alla göranda thinga skipan Bir 3: 453 . Första är at alle skulu taka sanna ödhmiukt j klädhom ib 475 . Sannelika, ödhmiwktin är swa som hakin, oppa hwilkom dörin gar athir ok fram, swa ganga alla dygdhir oppa ödhmiwktinne, for the sak at hwar een som sik ödhmiwkar skal ophöghias, ok thän som sik ophöghir skal ödhmiwkas SpV 136 . Alla dygdha grwndhwal . . . är ödhmiwktin . . . wndhirstansins liws, ödhmiwktena ib 146 . haffdhe ey Christi ödhmiukt kommit til lhiälp ib 147 . " tha likowäl thogh hon tiänista qwinno ämbite til sin medh gudhelike ödhmiwkt " ib 233 . " för ödhmiwktinna wäägx lypte ib 276. j Ihesu christo hauum wi ödhmiuktinna äptidome . . . thy manar ödhmiuktinna mästarin os " MPFr 229 . " swa är oc the menniskia mik vinlikast som af ödhmiukt vndirgiur sik annars wilia " ib 233 . Ther medh vndhirstas j war herra Ihesu Christi mandome hans stora ödmyukt . . . Medh tesse ödmyukt ok framdelis medh flerom ödmyukom äptirdömilsom . . . straffar han ok awithe höghfärdina MP 5: 55 . " lbidhia mädh största ödhmivkt SkrtUpb 117. O märkis mädh thy wälluktande blomster ödhmiwkt som wälluctandes är for gudhi . . . Sancti Johannis ödhmiwkt befwisas i hans läst ok ewangelio " ib 120 . " for ödhmiwkt skuld ok for Ihesu Christi kärlek skuld " ib 121 . för sina aldhrastörsta ödhmiwkt . . . för thy at ödhmiwkthen är grwndwall til alla dygdher ib 354 . aff störsthe lydhno ok ödhmiwkt . . . medh största frögdh ok jnnerstha ödhmiwkt ib 357 . Betracta ok mädh hwat ödhmiwkt . . . the hälghe the Konungane komo til Jumffru Mariam ib 364 . SvB 82 . han (Kristus) swarader j sanne ödhmiukt, thu skal tik insänkia altidh j sanna ödhmiuktinna grund Mecht 214 . Oj j allom sinom gärningom haffwa fulbordha ödhmiwkt ib 307 . Huilken oplät hymerikis porthar om sina ödhmyukt, huilika modhren Ewa förskulladhe medh höghfärdene allom tillykkias JMÖ 68 . Ther folgde ödmiuct medh Gyll år v. 200. minz vppa mik j thinom ödhmiuktz gärningom Prosadikter 100 . Öndir sytte honum i halff siwnde aar med odhmiukt och tiäniste DN 14: 89 (1471). medh al ödmykt GPM 2: 70 ( 1511) . Huar iak kan wara ider werdighete til al ödmykt oc kerlig, gör jach gernä ib 2: 76 ( 1512) ; ib 2: 26 ( 1511) ."],"e":[]},{"a":"ödhmiuktelika","b":"","c":"","d":[" . ödhmuiktelica felaktigt för ödhmiuktena VKR 11, " se öþmiukt 1. ""],"e":[]},{"a":"ödhmärkter","b":"av","c":"adj.","d":["särskildt utmärkt från andra, i ögonen fallande. Bo 137 ."],"e":[]},{"a":"ödhn","b":"nn","c":"","d":[" (eller n.) öken. manna, som the gamblo fädhirne aato j ödhknene Bir 3: 60 (jfr 478). hälgsta trefalloghet om sina tiänara Moysen wmwändhe j ödhnenne haardasta hal j fflytande wanta JMPs 525. han är dyrare oc bätre än alla the dyra steena som Israels ffoolk loffradhe j ödhnedh ib 531 . osigelika ärlekare oc bätre än Moysy tabernaculum, som han giordhe j ödhnenne ib 546 . - Jfr ödhkn."],"e":[]},{"a":"ödhn","b":"nn","c":"","d":["ödken, han bleff j willa ödhnynne ensamyn MP 5: 176 . Jfr ödhkn."],"e":[]},{"a":"ödhna","b":"nn","c":"","d":["öde. " all thing styras af skyäpno laghum ok hwar man aff ödhno ok lykko. ok siälfsins blodhe (forticatus casus et genesis omnia agunt) " Bil 352 . " thässa ödhna sannadhis hänne " ib 353 . hona drogho til vdygdh blodh ok ödhna ib. " ängin är annur ödhna än gudz forsea " ib. " thu skalt . . . ekke thro oppa skepnolagh ellir ödhno " ST 33 . ib 34, 40, 46, 47, 48 . "],"e":["ödhno lagh","ödhnu- )"]},{"a":"ödhno lagh","b":"","c":"","d":[" n. pl. ödets lag el. bestämmelse. Ödnolagh krypa ok stundom i skwl RK 1: 3627 ."],"e":[]},{"a":"öflighet","b":"nn","c":"","d":["sedvana? nogor gamwll permans breff . . . lydandes pa viborgs stads beskermelse priveliga frihether öfligheter pa stadzens frihether till landoc vatn FH 1: 223 ( 1520) ."],"e":["-ir )"]},{"a":"öfläte","b":"nn","c":"","d":[" = ofläte. han är then som daghlica offras fore thik i thy litla öflätino (in tali hostia mocica oblatus) Bo 176 . " jak gör . . . hedhir thy yflätino " KL 4 . gudh är a alterno j yflätino ib. ib 8, 10 . öflätesins liknilse ib 28 . ib 27, 29 . " tha presten bryter öfflätith " MB 1: 324 . " thz wigda öfflätit (hostica consecrata) " Su 278 . ib 312 . " thz andra öfflätit " LB 7: 25 . " tz tridie öffletet ib. thenna iij öffleten " ib 26 . " sendh mik hiit nagen öffledhe medh thet förste, for thy the fattes her " BSH 4: 336 ( 1503) ."],"e":["yf- KL 4, 8, 10, 27, 29 . ","-lete . ","-ledhe )"]},{"a":"öfläte","b":"nn","c":"","d":["oblat, nattvardsbröd. " j the litzla öflätina som prästin giffwer tik . . . Swa är gudz likama j mangom öflätom sander gudh ok man . . . (då de) see gudz likama j the litzlo öflätina . . . j thy öflätena " MP 4: 82 . en qwinna som altidh plägade baka öfläte ib 4: 83 . Jtem for win och rökilse och öfläte ij mark Kumla kyrkas rb 3 (1421). i öre för öpläte ib 66 ( 1493) . för vyn och effläthe xx öra ib 79 (1507?). Staffan Vestgöte schal bliffue wijdh appostla altareh medh sin klerck, messe rede, egit vax, vin och öfflete ok forökie altare cleden, som til bör STb 3: 359 ( 1498) . Item iij c öffleth for ij öre HLG 2: 83 (1516). Item ii öre för äffleth ib 3: 136 ( 1529) . "],"e":["ofläte , ","öpläte , ","äfläte , ","elflete , ","öfflet , ","äfflet )","öflätis kaka"]},{"a":"öfläter","b":"av","c":"adj.","d":["beredvillig? skodha han väl granlica huru öflätir han är at göra swa ödhmiuka thiänist Bo 34 ."],"e":[]},{"a":"öfnas","b":"","c":"","d":[" , öfne, öfningas, öfninge, öfninghet, se ymnas, ymne, ymningas, ymninge, ymninghet. "],"e":[]},{"a":"öfning","b":"nn","c":"","d":["arbete, verksamhet, sysselsättning; öfning; i sht om askes. som . . . mz langhom wana äldher öffnigh (usu et exercitio) nakraledhis gudhi liknadhe idkelika tilenas gudelikom tinghom Su 112 . fore alle andra idhkan oc öffning skal hwar en gudelikin discipulus owirgiffua oc bort wraka frans ik allan wärlzlikan . . . kärlek ib 364 . " wm nakra hetare oc innerlikare gudelighetzsins tekn oc öffning (ferventiorem excitionem, tydligen läst: exercitationem) ib 366. tässin mildhetzins gerning och öffning " ib 370 . mz läsnigh oc fasto, oc andre godhe öffnigh Lg 3: 176 . " mz dygdhelika öfning " ib 482 . - om idrott o. d. han . . . öwadhe sik alztingx i tässe förganglike glädhi mz spärränningh oc alzkonz öffnig Lg 3: 687 . - Jfr öva, övan."],"e":[]},{"a":"öfning","b":"nn","c":"","d":["övning, verksamhet, sysselsättning (i sht i fråga om askes). " Thässen frestilse, öfning oc ärwodhe, som j tolin til lidhra tro stadhfästilse " Prosadikter 49 . " för än jak är wäl öfdher j andeliko lifuerne . . . thic tilbör blifwa j stridhene oc öfningene " ib 101 . " trem sinnom siw dygdher oc öfninga, thär alle gudhz wini skulu sik öfwa wthi thässo lifwe . . . Hwilka dygdha öfninga i gudhz nadh sanctus Johannes ewangelista hafdhe " SkrtUppb 117 . " hwadh hon gaar om daghin i dighomen oc i thera öfning ällir i thera wanskilsom ib 423. hon ädhlas mädh kropsins öffning " Mecht 229 ."],"e":[]},{"a":"öfra","b":"","c":"","d":[" , se yfra, yfrin."],"e":["öfrin"]},{"a":"öfra","b":"vb","c":"v.","d":[" , se foröfra."],"e":[]},{"a":"öfre","b":"av","c":"adj.adj.","d":[" L. A) komp. ","1) bildl. " bönder fingo ther öffre hand (öfverhand; jfr Isl. bera efra skjöld) " RK 1: 3478 . - (?) en gudh hedhrin i fore arma idhra badhe til yffra oc swa til nidhra i sighin han heta herculem Al 6776 . ","2) öfvre, högre liggande, längre inåt landet belägen, äfven (om ö) längre inåt fastlandet belägen. amynnandis . . . at min fadher . . . mykin almoga förde j öffra ryken (locis superioribus) MB 2: 308 . " j (1) örtugsland jordh i öffra bynom i forscriffna lidherna " SJ 182 ( 1449) . - i ortnamn. i sht i motsats till yttre. in insulis quæ yfrahyrn ungi & ytræhyrnungi appellantur SD 2: 56 ( 1288) . confero . . . ecclesie mee parochiall øffrogræn duos solidos terre, & ecclesie ytrugren vnum solidum terre in sæby ib 258 ( 1298) . " tres curie in watholt. ytre. øfræ watholt " ib 5: 618 (1346?) dimidiam marcham in øffrosyltu et duos solidios in ytro syltu ib 371 ( 1344) . " de øffrahuldi " ib 2: 397 ( 1303) . " in øffra hulde " ib. " in øffrahuld ib. in yfra vallum " ib 472 ( 1306) . " in . . . villa øfrahøknum " ib 3: 584 ( 1322) . " i yfragardenom i rönö " ib 6: 169 ( 1350) .","3) öfvre, ofvantill varande, högre, himmelsk, öfversinlig. mättha thin dygdh öffra thinghin ok nädhro (supra et infra) Bir 1: 172 . " öffro thinghin (susperiora) som ärw änglane " ib 2: 290 . " at hoghin . . . allo wärldzliko owirgiffno altidh wplytis til öffre thingen (superna) " Su 258 . ib 230 . " in j then frögdelika staden öffre (celestem) iherusalem som är himerikis rike " ib 221 . ib 72, 110, 340 . LfK 71 . B) superl. ","1) öfverst, högst uppe befintlig. mik thotte som iak hafdhe thry ilätis kar mz miöl ower mit howodh, oc i thy owersto ilätino tha syntis mik som iak bar alzkona brödh MB 1: 235 . han stegh vppa öuärsta trappona Bo 200 . - af övarsto, från det öfversta, från öfverst, från öfversta delen, hon . . . sarghadhe mit hiärta af yfwersto ok til nidhersto (a summo usque deorsum) mz grömmaste . . . sorgh Su 443 .","2) öfverst, ytterst, yttre. fari w öffwersta (exteriobus) klädhomen Bir 4: 19 . VKR 66 . ","3) öfverst, högst, förnämst. the öwersta prästenar Lg 3: 633 . " otte krwmpe monde öffwerste höffwisman wara " RK 3: (sista forts.) 6097. aff mynom öfwersta förman PM LXII . Jfr övarste. - n. övarst, adv. ","1) öfverst, högst uppe, högst. þär hon stoþ öuärst a hiuleno Bu 510 . " öfuärst a hänne (stången) een karbunkil steen " Fl 988 . " öfwarst a mur enom stodho spyuth aff gul " ST 419 . war herra . . . badh mik fara öwerst a phasge bergh MB 1: 435 . Al 9051 . " läggia alt thera silff som the hafdho wtgifwith fore kornith öwärst i säkkiana " MB 1: 242 . ST 407, 418 . " öfwarst j murenom war en afsätning ib 419. tog vdden offwrst i axet vpa rogen " Di 135 . öwärst i träno sa han et barn Lg 91 . " han greep honum som sath öffuersth i skiip masth " RK 3: 928 . viin öfwrist in gangande j thz glaskar som hawir manga pipor Bir 3: 87 . " thu war sarghadhir for wara syndhir skul owärst aff hoffdheno oc nidarst til ilianna ib 4: 201. " ib 207 . " tha skildis hwar himil i sin stadh swa at empireum öwerst war alt liws, oc ther näst cristallinom " MB 1: 57 . ","2) höst, främst, på högsta el. förnämsta platsen. iohannes han är swa sattir i nio ängla korana at han är ämuäl fördhir öfwärst i seraphin Bo 82 . ","3) öfverst, främst, först, i början. som öwärst sighs i breweno SD 5: 567 ( 1346) ."],"e":["öffre . ","yfre . ","ywre: -a HelsL M 9: 1. ","offre: -o UplL V 10: pr. obl. kas. m., ","övarster (-ärster. -erster. -irster. ","ywarster: -arstu ÖGL ES 12: pr. li var. ","yuärster: -ärstu ib 8 . ","yuäster: -ästi ib 12: pr. ","yfwerster: -ersto Su 433 . ","ofwarster: -arst ST 418 . ","offwarster: -arst MB 2: 387 . ","owärster: -ärst Bir 4: 20§. ","owerster: -ersto MB 1: 235 . 3: 288. ","offwirster: -irst Di 135 ), ","fran övarsto","-övarst )","til övarsto","-övarsta )"]},{"a":"öfre","b":"av","c":"adj.","d":[" (yverster) adj.superl. A) komp. 1) övre, högre belägen (befintlig, liggande). offwra täktid Troj 39 . " hon wilde tilbidhia sin öffra ok sik wärdogharen " SpV 32 . hwar före nidhertrykkias the aff öffre fingrenom (superiori digito) ib 346 . " öfre garthin i Faghrult " SD NS 2: 651 ( 1413) . " fäm oresland jordh i Brännö . . . i thöm öffra gardhenum . . . i thöm nidhra gardhenum ib 2: 460 f (1412). j yffrathorpeno nio flerdungxatunga oc j nidhra thorpeno att atunga " Bjärka-Säby 352 ( 1370) .loth vpp . . . ena bartompt belegin westan mwr then offre deelin näst nidhan fore Hanis skinnare SJ 2: 20 ( 1476) . ","2) längre upp (från kusten), längre inåt landet belägen. i ortnamn: eth örtogh land jordh ij öffrä Öknum ligiandä SD 8: 273 ( 1363) . allan then tridiunghen, som jach agher j ywrä Anynghos Svartb 308 ( 1423) . " alle almogen i öffwer Satagunde . . . oc i Sastamala sokn, offwer och nidher " ib (Skokl) 368 ( 1439) .","3) yttre, utvändigt, utanpå. " nidharsta klädhin thät skal wara eth rent hiärta oc samuit . . . öffra klädin, som synlikin äru folke, är godh äptedöme " SkrtUppb 271 . 4) senare (om tid). odhinsdaghen nest epter yfra wara frw dagh SD NS 2: 690 ( 1413) ; jfr ivirmer. B) superl. 1) överst, högst upp belägen. thet trät . . . j hwilkins öffwersta (summitate) war sötasta frukt Mecht 137 . J thässins thräs öfwersta skata sither en fughel som kallas hustra SkrtUppb 121 . the öffwerstra skiffwan skal löpa wmkringh PMSkr 504 . 2) längst upp belägen. thet owersta torpit SD NS 3: 187 ( 1416) . " fore then yffwarsta gardhen i Tummatorp " Vg Fornmt I:2 s. 48 (1461). - n. adverbieltt: öffwerst a bärgheno Mecht 51 . (Han sålde halva huset) fryt och quit j öffuerst och j nederst medher sin bredh ok lengdh jnnan iiij frya mwra STb 3: 144 (1494)."],"e":["yfre )","överster"]},{"a":"öfterst","b":"ab","c":"adv.","d":["superl. oftast, vanligen, mycket ofta, se opta. Gether födha öffterst twillinga PMSkr 244 ."],"e":["ytterst )"]},{"a":"öftirmera","b":"ab","c":"adv.","d":[" , se öptirmera. Jfr också opta, optamere."],"e":["yftirmera )"]},{"a":"ögdher","b":"","c":"","d":["Jfr en-, krank-, musk-, snar-, väl-ögdher."],"e":[]},{"a":"ögdher","b":"","c":"","d":[" , se gläg-, gul-, klar-, myrk-, svartögdher och skel."],"e":[]},{"a":"ögha","b":"nn","c":"","d":["11) öga, synorgan (egentl. el. bildl.). Conniueo blunda ok nikka medh ögome GU C 20 s. 139 . Han wndrade oppa hennes ögon som waro som twa skenaktoga stiärnor j henna hwlffwod . . . wthan ath enasth beskodha medh syn ögon Troj 62-63. swa som thu människia formagh mädh ena litzla ögha ath see lankt vth offuer ethaff MP 4: 82 . " som en människio kan see mädh eno sina litzlo öga manga otaliga stiärnor j sändher ib. Fäm äru menniskianna ytirmer sinne, som är . . . höra mädh öromen, see mädh öghomen " SkrtUppb 191 (SvKyrkobr 343). säth. Jumffru Mariam j thinom beskodelsom for thin hiertans öghon ib 355 . " lät vp thin atirlykta öghon " Prosadikter 57 . " sama öghon som nu see idhir, the skulu oc tha see min herra " Hel män 141 . hans öghon droghos wt aff hans hoffwdh SpV 434 . synen j öghomen SkrtUppb 193 . (Du) gaff döfwm öron oc blindom öghon SvB 51 . Härra, lat wp min öghon, oc tha maa iak see vndirligh thing SkrtUppb 265. Loffua mjn öghom, thet är mins guddoms klarheth. Loffua myn ööron, thet är min miskundh Mecht 245 . Per stadztienare medh ena öghat (den enögde) STb 1: l10 (1475). Hans bagere . . . zacer til xij mark fore the tw blaa ögon hustrvn fick ib 3: 461 ( 1499) . - i bildliga uttryck: Jtem seer vinträd mädh ypno ögha honom som graffwer wm thet, tha bliffwer eth blinth hop til frwktena, oc thy grawis, när ögat är lykth ather PMskr 211. jak fik ekke saa myket, jak wille stinge i mith ögha BSH 5: 178 ( 1507) Oc gören wäl som wj förre screffuom: hafven ögat pa thet Lutters partij för rätuiasen skyll HSH 13: 55 (1524? Brask). Doch bede wi eder, epter thet han är en ung man, at j till nogon tiid wille haffue ögat pa hanum ib 15: 14 (1526? Brask). Doch öwer alt rade vi eder faderlige oc jemwel biude at j haffue gud för ögon oc synnerlig tilflykth til honom ib 14: 78 (1525, Brask) . godha ok lärda manna, som Gud fore öghon haffua Svartb 550 ( 1486) . " skona guc och then hielge kirkie och henne formannom haffwe ner for öghom Thomas Varningsbrev (1436) 7. - koma for (under) öghonen komma till synes, bli uppenbar. Han swarade at tet (dvs. brevet) skulle e7 komma for öghonen, epter jngen vilde tet til standa vtscrifuit haffua " STb 4: 131 ( 1506) . Hwad tiende (underrättelse, rytke) honum kom wnder ögonen, wete wij ingen enchit beskeden ib 5: 329 (1521, Kop) . - koma under ögonen vara emot, uppträda fientligt. (Borgmästare och råd lovar att vara kung Hans) aldelis hörige och lydege . . . ok aldrich emodh eller vnder ögonen . . . (ej) til schada, forfangh, e modh eller vnder ögonen j nager matte . . . Men hwat forbund . . . som for:ne wor keresta nadege herre . .. kan koma til nytta och bestandh och ey vnder ögonen j nager matte, schule her vtj ware oforkrenchte STb 3: 344 (1498). Ytermera vort sama Erick sacht vnder ögonen fore rettin ib 4 . 51 (1505). (Vi vilja el tillstädja) ath nager aff fornempda fanger . . . schole bliffue nödde, thrugade eller trengdhe ath . . . ligghye hans nade vnder öghonen Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . " vara riichit opwnder ögon eller tiil skade " HSH 24: 97 ( 1517) . - for öghon inför, framför; uppenbart. som tha vppa then tiidh for ögom stodh HLG 2: l103 (1519). Höffuidzmannen . . . bör haffua Gud för ögan Arnell Brask Bil I: 18. alth til hopa hördä barnomen til . . . wtan ffasta grwndh som oskifft war och fför ögon stode SJ 2: 285 (1495; jfr Stb 3: 259). thette äre the gielden som fore ögon vittrade ware ib 2: 243 ( 1504) . och wil jak haffua thet thu loffwwar mik her stragx for öganen STb 1: 398 ( 1482) . Niclis Gunnersson screddere skal myn herre och stadin giffue xxx marck til gode nögie fore thet tiwffuerij fore öghon warith haffuer STb 3: 317 ( 1496) . Teslikes saarade the mich i mijth fengilzse dödelige, som en nw för ögen är HT 38: 123 ( 1520) . " aller thenne almoge är eder nade ganske godhwillig i alle motte, som för ögen är i thenne hielp the nu haffue meste part utgiort " HSH 16: 73 ( 1527) . - liggia for öghonen ligga inpå. her ligger hart för ögonen wid slottet Snaka haffnen, then stora bardsan BSH 5: 171 ( 1507) . " oc thesse godhe herrer, som her oppa marketh äa, for öghin oc wyrning ath halda Lagerbring " Saml 2: 268 ( 1464) . - i öghon (öghonen) i ansiktet, öppet. han slog Jenis Andresson i öganin STb 1: 66 (1476). effter tet Claues Laurensson j Vtswnda by wille ecke viderkennis sine gerninger, som war forewittet och tygat j hans ögon appenbarlica ib 3: 410 ( 1498) . effther hans medhbroder, medh hanom varet hade j flock, farmöte och gerningk, tet sade j sine ögon (honom rakt i ansiktet) ib 3: 411 . " mik sadis i ögon: thesse hestha sta gull och peningha " BSH 5: 157 ( 1507) . ","2) ögonliknande figur (prick). Beloculus är en hwither sten, haffwandis mith j sigh eth swarth ögha PMskr 463. - Om ont ögha R. Pipping i SNF 50, s. 104 f. - Jfr barns-, glos-, hvit-, häriansons-, skalka-, undirstandilsa-, vargha-, vind-ögha; negheögha."],"e":["*öghna blema","öghna blik","blek )","öghna bra","*öghna gisl","*öghna gräs","*öghna hinna","*öghna hvarmber","öghna lat","öghna lius n. ögonens ljus. thu hauer mina gra älle vanwyrt oc borttakit mit öghna liws, minzskat mina glädhi Prosadikter 60 . ","*öghna luk","lok )","*öghna läkedomber","*öghna lös","öghna myrker","*öghna märke","*öghna siukdomber","*öghna skalker","*öghna smikrare","*öghna smitta","öghna sot","*öghna strima","*öghna sulme","*öghna takt","*öghna val","*öghna vra"]},{"a":"ögha","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) öga, synorgan. " eg. och bildl. j höfdino äru . .. öghon then ey åtenast sea sina tarf, vtan the sea ok huat likamen skal göra ella fly " KS 32 (81, 34) . þe iuffru som liket þuaþo: kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom Bu 14 . " vm j vilin ey höra mz öromen. seen tha mz ögomen at the thingh äru san som iak tala " Bir 1: 41 . " cayn . . . gat ey rättom öghom seet a honum " MB 1: 163 . " hon saa nidhir mz öghomen " Bo 2 . " thu . . . seer opp mz thin öghon " LfK 141 . " iak wille at thu mz thinom miskwnsamlikom öghom wildhe mik see oc til mik skadha " Su 85 . ib 102. hwi tildriffwis thu när staa tolke brudh mz ostadugha hiärta, mz blixandhe öghom. hiit oc tith alla wägna waffrandhom, hänne nalkas huilken . . . aldrigh sin öghon aff tik franwändher ib 115 ; " jfr 2. honom skal see hwart eet ögha " MB 2: 33 . " hon sa . . . paschasium . .. ledhas for sinom öghom til rom at halshuggas " Bil 557 ; " jfr 2. hanum runnu swa tar aff öghum som strömber af adhrom " ib 351 . runno hans öghon som en kälda Bu 100 . " scalt þu dröpa mit bloþ i þit ögha " ib 502 . þe . . . stungo hanom vt öghon ib 133 . Bil 869 . " sprang et trä owarlika vt aff abotans hand ok bröt vt hans öghia " ib 6 . 109. Bir 2: 9 . " göri blint annat sith öghia " ib 6 . skodhi han mz the öghono som ey är blint giort ib. öghans stiongir oc värkir ib 3: 36 . " j thässom hiälm skulu vara twa boru fore öghomen " ib 377 . öghonin som för waro atir lykt til halfs the vp lätos ib 1: 84. the hawa atirlokt sinna vndirstandilsa öghon ib 226. thera tro öghon äru atir lökt MP 2: 240 . KL 221 . Bo 93 . Bil 117 . MB 1: 130 . " lhan blictadhe litet annat öghat " Lg 3: 368 . " skadhir hon (ättika) höghonin " LB 3: 105 ; jfr s. 148. klar ögon ib 7: 68 . skär öghon Bir 2: 169 . " snar ögon " Di 132 . ib 12, 128, 133 . bwlin öghon LB 3: 117 . swrblind öghon ib 34 . rödh öghon oc siwk ib 35 . " mörk öghon " ib 36 . " om hinnan är a ögano " ib 35 . " före blemo som waxir i öghonin ib. före swida i ögon " ib 36 . " for köldh och bläst i ögon " ib 7: 57 . ib 5: 77 . " thz hielper öghom aff alth skimbil " ib 3: 118 . " for skimbil aa öga " ib 2: 55 . the som . . . idra wener för idorm öghom draapo Su 141 ; jfr 2. lät han fangas j hans oghne snarw (capiatur laqueo oculorum suorum) MB 2: 161 . " mit bäzta barn. mik iamkärt som min öghon " Bu 504 . " al var glädhi. var sötme. oc vara öghua lius foor fran os " Bo 216 . siälina öghon vari enfald sua som dufwonna Bir 2: 165 . mz klarom hiärtans öghwm Ber 18 . " thz är gamalt ordh, gläkt är gesta ögha " ST 295 . " glugguth är gästa ögha " GO 402 (möj. är gästa öga i dessa båda ex. att fatta ss sammansättning). eth litin (för -it) grandh spillir opta eth goth ögha ib 340 . " skogh hawir öron ok mark hawir öghon " ib 69 .","2) öga, blick. " thär är . . . ögha som kärt är _GO 454. tomas . . . lypte up öghon gen himnom " Bu 182 . " han . . . siin öghon opa philippum laghde " Al 2601 . " han fäste siin öghon ij hans änne " ib 2605 . " han . . . slo sin öghon nidh " Lg 3: 605 . " wmidher öghon kastas nakon man fästis wppa engom " Bir 5: 7 . " mz öghonna . . . wmkastan " Su 285 .","3) syn, synförmåga. " han gaf öghon (illuminavit) enne blinde fru . . . baþe tel lhimirikis lius ok väruldz " Bu 186 . " celidonius som lihesus gaf öghon blindom föddum " Bil 266 . ","4) pl. betraktande, betänkande, åtanke, tankar. hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghum SN NS 2: 11 ( 1408) . " skodhi hulkin iak war j mins sons dödh ok hafwi thz for öghom ok a thanka (præ oculis) " Bir 1: 85 . ","5) öga, hål, öppning. Jfr nala-, nals-, vidn-ögha.","6) öga, prick på tärning. j dublara husom hulke som thry öghon kasta a enne tärning (in domo taxillatorum, qui tres punctos super unum taxillum jaciunt) Bir 3: 26 . " är thz swa at franciscus är hälaghir som folkit säghir tha kastar iak adhirtan öghon oppa thessom them terningom, han kastadhe, oc hwar tärningen bar sex öghon, swa kastadhe han syu sinnom at slagh . . . oc komo siex öghon a hwaria terning " ST 74 . " for eth ögha miste bondin sina kaapo " GO 222 .","1) ögonkast; blinkande med ögonen. alexander märkte hans öghna bragdh at ther war skalkheet saman lagdh Al 2081 . ","2) ögonblick. " ängelin faar hona (ɔ: himerikis äro) vtan ärwdhe mz eens ögnabragdz älskogha skuld " MB 1: 127 . maria födde gudz son . . . swa sköt oc bradhlika, at i eno ögno bragdhe, tha vardh gudz son, mz kötlike natwro, som annor barn ib 407 . ib 266 . Bir 1: 322, 3: 262 . jnnan eno öghna bragdhe Bil 128 .","1) ögonens seende; det som ögonen se. ögna synin är skörlifnadzens sändabudhe och hans första tillfälle Ber 80 . ","2) ögonens förmåga att se, synförmåga. thisn likama öghnasyn myrktis af vanmakt (oculi tui . . . caligabant) Bir 4: 134. thiin ögna syyn mörktis ib 148 ."],"e":["öghia Bir 2: 6, 9 . ","ögön ib 2: 36 ; Su 244 ; jfr 470. öghun VGL I O 6. öghum BjR 14: pr. öghan LG 3: 25. öghän HelsL V 6: pr.; LB 6: 105 (på två st.). öghen Su 276 ; Di 1, 12 ; LB 6: l105; BSH 4: 276 ( 1501) ; Gers Frest 28 . ","öghin Bu 55 . ","öghn Bil 869 ; LB 6: 106 . ","öghom Bu 14 ; Bil 557 ; MB 1: 163 ; KL 221 ; Bir 2: 5 ; Su 85, 102, 115 . ","öghum VML I M 23; Bil 351 ; SD NS 2 11 ( 1408). öghwm Ber 18 . ","öghna Pa 22 ; Bo 216 oghne (för öghne) MB 2: 161 . öghona, se öghna smyrilse. med suffg. at. sing. nom., ac. öghat Lg 3: 368 . ","ögeth LB 5: 77 (på två st.). dat. ögano ib 3: 35 . ","öghono Bir 2: 6 . ","öghena MD 121 . gen. öghans Bir 3: 36 . ","höghonin LB 3: 105 ; jfr s. 148. öghonen Su 141 ; RK 3: 3706 . ","ögonen LB 6: 105 . ","ögonän ib. " ögönän ib. ögönen " HSH 19: 131 ( 1506) . ","öghanen Gers Frest 28 (på två st.). öghnane (för öghanen?) MD 121 . ","öghomin Bir 2: 133 . ","öghomen Bo 2 ; 201; Bir 3: 377 ; RK 3: 1854 . ","ögomen Bir 1: 41 . ","öghomeen RK 3: 1257 . gen. öghnanna Bir 5: 7 . ","öghonna Su 285 ), ","ögha at ögha , öga mot öga, ansikte mot ansikte, i omedelbar åskådning. see, skadha oc wndhersta the hälga . . . trefalloghetena, swa som hon är, ögha at ögha LfK 126 .","for öghom","öghon )","undir öghomen","öghonen . ","öghon ) ","öghasten , ","ögha blaster , ","öghna blik","-blek MP 1: 53 ; Su 117 ; Lg 3: 561 ), ","öghna bora , ","öghna bra","ögna- . ","öghne- . ","öghno- . ","-bram . -braam),","öghna bragdh","öghno- MB 1: 407), ","öghna brun","-bryn . ","-brune . ","bryne . ","-brunom . ","öghna lat","-laat )","öghna lius","-lyus )","öghna läte , ","öghna myrk","-mörk )","öghna rinnilse","-else )","öghna runi","-roni )","öghna skimbel","-skimbil LB 5: 81 . -skymbyl ib),","öghna smyrilse","-smörilse . ","-smöriilse LB 7: 140 . ","-smörelse . ","-smöriese LB 8: 42 . -smörielsä),","öghna sot , ","öghna stadher , ","öghna syn","-syyn )","öghna vatn","ögne- LB 7: 208 ), ","öghna vik","ögno- )","öghna värker"]},{"a":"öghia","b":"nn","c":"","d":["se ögha."],"e":[]},{"a":"öghia","b":"vb","c":"v.","d":["få ögonen på, nå med ögonen. flydhe berghit fran lande swa fiärin at engin gitir öght thz Bil 216 . " en mäktigh stadh ther inne la oppa et stort bergh oc höght man gat ther ey wäl ower ökt " Al 7692 . " ther la et bergh mykith höght engin gat ther ower öght " ib 9402 . " the (bergen) ära som andre mwrwäggia högha ther kan ängin op fore öghia " ib 4040 ."],"e":["öght . ","ögth . ","ökt ) , "]},{"a":"öghla","b":"vb","c":"v.","d":["lisma, smickra? Spec. Virg. 259."],"e":[]},{"a":"öghla","b":"vb","c":"v.","d":["smeka, krusa, smickra. Fawidzska manna sälighet är the nadhinna gaffwer, thär gudh giffweer, ok täknadhin them öglande (favor his adulantium) SpV 259 ."],"e":[]},{"a":"öghlan","b":"nn","c":"","d":["smicker. Susurracio är, medh hwilko haath opwäkkis . . . antiggia for hadzskofullo öglan ällir nesko skuld SpV 141 ."],"e":[]},{"a":"öghlare","b":"nn","c":"","d":["ögontjenare, lismare, smickare; i sht person som söker att ställa lsig in hos ngn genom att förtala andra. " öghlara ok smikrara Spec. Virg. 274. " ib 286 . öghlarins hoghir är lös j twngone ib 460 . " en öghlare gör rät marghom wanda " Al 2682 . " thörff han ängom öghlara skona " ib 2733 . " falsker öghlarA mwn " ib 2671 . ib 2654, 2659, 2730 . the skwla . . . jngen förföra belakka äller lywgha som öghlara göra oc örna twtar Peder Månssons Skr. 121. ljach sätter ingenn thro ltil nogre öglare äller stämplare i noger matte HSH 19: 154 ( 1506) ."],"e":[]},{"a":"öghlare","b":"nn","c":"","d":["smickrare. " til them . . . hwilka j tokin til idhra blomstirlika gärninga öghlara ok lsmikrara " SpV 274 . " mädhan enghe äru öglarene ällir smikrarene, thy skuldo the wara the äpthirsta " ib 286 . thy at öghlarins hoghir är lös j twngone ib 460 ."],"e":[]},{"a":"öghlysa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"öghsten","b":"nn","c":"","d":["ögonsten. pupilla ögsten GU C 20 s. 503 . " är nokor hwith hinna pa ögstenen " PMSkr 235 . O huerre gudh, göm oss som en öghsten MP 5: 223 ."],"e":[]},{"a":"öghsten","b":"nn","c":"","d":["ögonsten. " ögxstenin hawer ängin särdelis lit " MB 1: 80 . " öxstenen skal ey hawa meer en lit än annan " ib. " the . . . som hawa litadhan ögxsten mz nakrom awäxt " ib. " sigh thu mik huru en litin ögsteen (pupilla) kan lykkia j sik alla hymelsins högd oc widhleek " Su 268 . " göm os swasom öghsten " Gr (Cod. D) 381. MP 5: 223 . Bir 1: 262 ; 2: 268. Jfr öghasten."],"e":["ögxsten . ","öxsten . ","ögsteen )"]},{"a":"öghsyn","b":"nn","c":"","d":["åsyn. Tha wart en litin diäkne tagin bort vpp till lhymmelin w alla thera ögnsyn MP 4: 76 thu människia formagh mädh ena litzla ögha ath see lankt . . . Ok lykker j sina ögnsyn alth thät stora ok widha rwmet j sänder. swa forma gud alswaldoger som skapat hawer haffuit ok ögnsynena ok all tingh . . . (Otaliga stjärnor) ok alla thera sken gnidzslor äro j henne öghn syn j sänder ib 82. genstan huarff ängelin bort v hans ögn syn ib 247. thy fly nw raskelica fran minne öghsin thiit iac faar aldri aff tik spöria Prosadikter 11 . Tha haffua the gillat for bolstade skäl . . . i nordhra ändanom nydhan holman och sydhan ögsyn rät ath ändhalangha ath holmen AktKungsådr 18 ( 1458) ."],"e":[]},{"a":"öghsyn","b":"nn","c":"","d":["åsyn. " huarf asnen af hans öghsyn " Bu 173 . " hwarf han bort w thera öghsyn " Bo 234 . ST 294 . han . . . fördhe hona . . . op gynom takit medh sik, borth w människionna ögsyn MP 5: 217 . " ginstan han slap v öghsyninne thera " Bo 250 . " waaro the wtkastadhe aff konungx öghsyn " MB 1: 304 . " gak fiärren aff minne öghsyn ib 305. at hon kome sik bort nokra stund aff hans öghsyn " ST 35 ."],"e":["-syyn )"]},{"a":"öka","b":"","c":"","d":[],"e":["ökia (ökir, ökte, ökt) v. L. öka, föröka, låta tillväxa. Auctare ithkeliga köpslaga eller ökia GU C 20 s. 43 . Adam ok Ewam, aff hwilkom twem alt jorderikis folk ökadhis MP 5: 97 . " then samy gudhin, som tha ökade maltidena . . . Han ökir aff litzle sädh en storan ar wexst ib 5: 229. ä thäs mera hans alder ökes, thäs mera minzskas hans likamligha makt " Prosadikter 24 . hans sorgh skulde thäs mera ther aff ökias ib 23 . alla hälgha manna glädhi ökadhis aff minne tilqwämd oc närwaru Mecht 125 . " ath gudh wille . . . sina nadher j them ökia ok lata them blomstras j allom dygdhom ok ökas j godhom gärningom ib 300. jngiwta oc föröka sina nadh . . . Än känner han oc finner, at han enkte aff ökas oc forbätras j gudz kärlek " ib 342 . " hans siäl haffe j sina krono swa mang blomster aff gul, som han haffdhe okrat och ökat gudhi siäla i 347. (Evangelisten Johannes) Han hölt thet j sik öktir, hwilkit han ey tok fran modhrenne affladhir ok föddhir " SpV 339 . " thän tiid hon kände gudhz som all ena aff them hälgha andha afflas ok ökias jnnan sinom jumffrulighum jnelffwm " SkrtUppb 354 . Fämte dygdin är thät, at gwdz älscog loc kärlgig ögis ä meer oc mer j människena siäl ib 433 . ök mik andelika sälikhet oc gudhelikit lifwärne SvB 26 . Thär äpther i allom wärldennas aldrom är synden ökth oc dygdhen minskat JMÖ 34 . " wsla ffördömdha människior . . . the skulu hädha gudh . . . oc ökia sörgh oppa sörgh MUPs 580. See än ökäs vndher vndre, jämer oc lskadhe huar effter androm " J Buddes b 154 . " han ökade sin sak medh iij lmark ath han gik bort ath ofästo " ATb 102 ( 1459) . " komma att tillaga, förvärra. skipmän öctu hans sorgh " Bil 268 . " thet öker sykedomen " LB 11: 8 (s. 471). Aldrabäst öckte konungen sina vpbyrdh medh thet han ey hölle öfferflödeligen kost PMSkr 694 (avskr). ","ökia til","*ökia up"]},{"a":"öka","b":"vb","c":"v.","d":["1) öka, föröka, förhöja. ökade (amplivatit) . . . gud hennes fägrindh MB 2: 162 . " at tänkia om hanom ökadhis (för ökadhe) min glädhi (cogitare de eo mihi præstabat gaudium) " Su 213 ; jfr 2. ","2) tillägga, ytterligare gifva. hon . . . all sin högtids prydilse pa sigh lagdhe, til hwilkit gudh oc ökade stort skeen oc vndirlighen venlek (cui etiam Dominus contulit splendorem) MB 2: 162 . - refl. ökas, ökas, förökas, tillväxa, tilltaga. ökados the (multiplicata sunt) swa mykit at theris tall kwnne engin tilfulnadh räkna MB 2: 151 . tha ökas blodhit mäst LB 5: 292 . " ökadhis min dröffuilse " Su 215 . " o huat graatir oc sokkan mik tha ökadhis ib. ökadis hanom oc tilväxte gudz nadh " Ansg 177 ."],"e":["öka til , öka; ytterligare pålägga. skatt oc tunga ökadhe han til MD 3 86 . Jfr tilöka (under tilökia). - Jfr ökia, ökin."]},{"a":"ökan","b":"nn","c":"","d":["1) ökande, förlängning. " före litzla tässa rötelix liffwes . . . ökan " MB 2: 297 .","2) förökande, tillväxt. " til . . . andelikx nadz meera ökan (augmentum) " Bir 4: 73 . " ltil landelikx nadz ökan oc triffnadh ib. - Jfr forökan (under forökian). ""],"e":[]},{"a":"öke","b":"nn","c":"","d":["Jfr hvals-, ilz-, sar-, sara-, sars-, vilz-öke."],"e":[]},{"a":"öke","b":"","c":"","d":[" , se hvalsöke."],"e":[]},{"a":"öker","b":"nn","c":"","d":["ök, dragare. 1 gaard . . . böör göra 4 thöner korn oc 4 ortuger, öök, dagxwerke . . . aff Strömistadha 5 thöner korn oc 5 ortuger, öök, dagxuerke VKJ 31 . ib 32, 33 . Bakaren äger . . . hielpa til at öken suälther ekke Arnell, Brask Bil I: 25. Jfr bonda-, dagsvärke-, Sudherköpungs-, yxnaöker. "],"e":["ök","*ökialösa","*ökia pilter"]},{"a":"öker","b":"nn","c":"","d":[" Jfr W. Cedeschiöld, Genusväxl. s. 29 f. ","1) ök, dragare; äfven om riddjur. swasom ökir (jmentum) lydogher sinom äghara Bir 4: 110 . " han . . . banth vm hans saar oc satte han oppa sin ök som han reed siälwir appa (in jumentum suum) " JP 36 . " takom wara ökia och ardher och farom wth a gärdhit " ib 68 (kan föras till 2). haffwa ware swena mesth en delss solth syna hestha ok slaghyth them wth tiil ök BSH 5: 589 ( 1517) . ","att föra till 1. - Jfr var-, yxna-öker."],"e":["-iar . ","ökn , ","ökia afl , "]},{"a":"öker","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oöker."],"e":[]},{"a":"ökia","b":"","c":"","d":[" f. eka, båt. gulus genus nauigii . . . ökia GU C 20 s. 324 . " han ok hans swär saldo Marinne j Näsby ok hans fadhir ena ökkyo, widh hwilka ökio Pädhar Lassa Spannarason kändis widhir " ATb 34 ( 1455) . Se även ekia."],"e":[]},{"a":"ökia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) öka, föröka, fortplanta. än þe egh barn fingo at äkia guz folk ok þiänist Bu 3 . " for vtan iäff hafdhe manköith wordit ökt oc ögxlath (Co. A hafdhe mankinth ökt oc ögxlth 109) hwart aff andro än tho at aldre ware synden giordh " MB 1: (Co. B) 536 . " war herra han bödh noe, at ökia mankönith i (Co. A) 195. hon (ɔ: konan) skal ökia mankönith oc födha barn " ib 132 . konan war skapadh mannenom til hiälp at ökia (Cod. A höghia 87) mankynith ib (Cod. B) 535 . oliwandis thing, the ökia (Cod. A höghia 85) sina natwro i hwarie stund, swa som gräs oc trä äpter solinna krapt ib. ","2) öka, föröka, göra större, komma att el. låta tillväxa ( i myckenhet). hon (dill) öke miölk the quinno ther barn skal wpfostra LB 5: 80 . skipis . . . hwarie enne syster iämpn matto j maat oc dryk, thog swa at abbatissan haffui wald at ökia hona wm tarffuas Bir 5: 31 . " at var herra ihesus . . . twem sinnom ölkte (multiplicavit) faa brödh " Bo 88 . " swa ökte war herra thz brördhit, som han ökte et korn i iordhinne stundom i manga halma oc agx, oc mykith korn i hwario agxeno " MB 1: 90 . iosep, sodm tydher ökter i wart maal ib 266; jfr 4. - förstora, utvidga. öcte han . . . römsca rike Bil 368 . ","3) förökas. " " MB 1: 109 (se ofvan under 1). ","4) öka, gifva tillväxt åt, låta tillväxa, styrka, främja. minzske först min vanhedhir ok öke min hedhir Bir 3: 312 . " tholke thanka . . . ökia kärlekin " Bo 15 . " öckya alla godha styckia ok ondha sydhuänia affleggia " SO 199 . - låta tillväxa el. tilltaga, förbättra. ökin alt jdhart liuärne j godho (vitas vestras semper in melius emendate) Bir 3: 286 . ","5) godtgöra, ersätta? byscopin ökthe sidhen thz som förre brasth RK 3: 376 . ","6) genom förökande komma (ngt) att blifa (ngt) el. göra (ngt till ngt). med två ack. war herra skla ökia thina sotte wärsta oc owinelika MB 1: 430 .","7) tillägga, ytterligare gifva. tillagdhe miskunnin honum oc ökte (addidit) honum flere aar at liua Bir 3: 418 . ","8) tillägga, ytteligare anföra el. säga. ökte prophetin sighiande MP 1: 34 . ökir prophetin framdelis at vatnit sculi brinna aff eldh ib 35 .","1) föröka sig, förökas, fortplanta sig. scriptin sigher . . . i gensi wäxen oc ökins oc fyllen iordhrike MB 1: 109 . ib 157 . " at mankötith maghe ökias oc öxlas lib 196. än mankönith skulle ökias mz thy at et folk föddes aff andro " ib l109. ma synas at ey törffte hans natura ökias ib. - opers. ökis enne (för af enne?) natwra oc födhis (eger fortplantning och födelse rum) at hon mange gömas ewinnelik i flerom MB 1: 109 . ","2) ökas, förökas, växa, tillväxa, blifva större. korn ökes thässalund i iordhinne, at solen siwdher waata iordh kring om kornith MB 1: 90 . " öktis fäm lewa brödz " ib. " thetta riff öktis . . . til thrätighi aara gambla kono waxt ib. hwar dagh ötis ä hans hoff " MD 374 . hvar dagh öktis oc växte thera tals som frälsas sculdo Ansg 191 . ath thera komanskap skulle ökias i hymerike JP 94 . at värlzlikin hedhir oc framfarlik nyttelikhet oc gagn skuli thom vaxa oc ökias (eis accrescat) Bir 3: 96 . ökte här af biscopens älskoghe tel guþ ok sanctum andream Bu 146 . " ey är nakor glädhi hulkin som ey ökis af hänne " Bir 1: 95 . " öktis thera sorgh " Bo 189 . öktis honum hans angir Lg 90 . " allom ökis tha krapt " LB 3: 19 . Bir 5: 129 . - tilltaga, blifva värre, blifva svårare. thenna soot ökis aff ofmikle wetzsko LB 3: 167 .","3) tillväxa, tilltaga, utbreda sig. öktos watning (multiplicatæ sunt aquæ) oc lypte op archena höght aff iordhinne MB 1: 170 ; " jfr 2. at konunglich räfst härdhir sik kranckum gerningum ok sidhwännium till byugdh ok gengangho, sum daghlichä wppwaghxä ok ökkiäs meer nu än fyr " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ath spitals soth skal lei ögyas LB 6: 105 . ","4) tillväxa, tilltaga, stärkas. at thu skulle waxa oc ökias ower thina mykkom starlek thinna släkt MB 1: 266 ; " jfr 2. munkane . . . öktos ok thriwos daghlika j gudhlikum kärlek " KL 107 . Lg 3: 263 ."],"e":["ökyä: -äs SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","ögya: -as LB 6: 105 (daniserande). öckya SO 199 . ","ökkiä: -äs SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). -ir, -te, -ter. imperat. ök: tilök Su 378 . ","öök: tilöök MB 2: 42),","ökia sik , försöka sig, förökas. hwar natwra öker sik mz natwrlikom losta MB 1: 90 . - refl. ökias, ","ökia til , lägga till, ytterligare gifva. gudh kunne aldrigh kona swa schapa at fogden wille henne for gilt vptaka bonden sculle jo ökia til ä mädan fogden haua wil RK 2: 662 . Jfr tilökia. - Jfr forökia, äfvensom öka."]},{"a":"ökia","b":"vb","c":"v.","d":[" , se öka (ökadhe."],"e":["ökte )","öka"]},{"a":"ökian","b":"","c":"","d":[" , se förokian."],"e":[]},{"a":"ökiare","b":"nn","c":"","d":["ökare, förökare. Auctor ökiare ok ledare GU C 20 s. 43 ."],"e":[]},{"a":"ökiare","b":"nn","c":"","d":["ökare, förökare. " mayus är swa mykit som ökiare i starkhet " LB 3: l9."],"e":[]},{"a":"ökilse","b":"nn","c":"pl.","d":["1) ökande, förökande, ökning, tillväxt. the fingo . . . jnbyrdhis samföghilsa sighirlikhet for ökilse thera afkömd oc affödho (propter posteriatem genrationis augmentandam) Bir 3: 421 . " aff tesse kompanskaps ökilse " JP 94 . " fore tässa bryllopsins ökilse oc wtwidilse " Su 350 ; jfr utvidhilse 1. til sina sorgha ökilsa Bir 3: 312 . " hans godhe wili skal reknas til krono ok äronna ökilse (augmentionem) " ib 2: 247 . " gudh . . . gör mz frestilsomen nadha ökelse " Su 439 . wrangx räddogha minzskilse oc sanz kärlex ökilse (augmentationem) Bir 3: 96 . Su 98, 99 . gudhelikhetz ökilse ib 336 ; " jfr 4. medh sälom dygdha ökilsom " VKR II . - utvidgande. til the helgho kirkio ok gudz dyrk ökilse (ad ædificationem ecclesiarum et divini cultus reprationem ac amplifiationem) Bil 884 ; " jfr 4. "","2) ökande, tillökning. at iak . . . hawer gifwit . . . til ingift oc prouento ökilse the iomfrunne äline, som iak ingaff . . . varfru klostre i vazstenum alt mit gooz i trännaas SD NS 1: 624 ( 1407) . ","3) tillväxt, växt, storlek. fik hon . . . se sins (stympade) sons öghon oc näsa oc läpa oc arma tilbyria at vaxa til fulkomin ökilse KL 71 . ","4) ökande, främjande, stärkande. for . . . fridhsins ökilse SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . Bir 4: 46 . " fore gudz hedhirs ökilse skuld " ib 5: 129 . " högfärdhin pläghar taka sik ökilse oc öfra sik af allom androm dygdhom " Bo 44 .","5) tilläg, fullständigande. " thz äruodhit skal tha vardha bönina fulkompnilse oc ökilse " Bir 3: 168 . ","6) befruktande. ordhit vardh köt ok blodh j hänna inäluom aff hänna köti ok blodhe, aff thäs hälgha anda aflan oc ökilse Bir 2: 267 . Jfr ökin. - Jfr for-, synda-. til-ökilse."],"e":["-else Su 439 ),"]},{"a":"ökilse","b":"nn","c":"","d":["el. n. pl. ökning, förökning, tillökning. Auccio ökilse ok köpslagham GU C 20 s. 43 . ok saa timom mällan aat koma the til dygdhanna waxilse ällir rökilse SpV 409 . ib 360 . " maanen warj j ökilsenne " PM Skr 322. (S. Dominicaus satte det) til nadena och fförskullilsenna ökilse, om hon lase thänna psaltaren JMPs 425. Christendomenom til ökilse oc bestand JämtlDipl 250 ( 1440) . - Jfr tilökilse."],"e":[]},{"a":"ökin","b":"","c":"","d":["eg. part. pret. af ett starkt verb öka. befruktad, hafvande. fra þe stund moþer var först öken mäþ hanom Bu 61 . " at hon war öken mz sins herra barne " MB 1: 184 ."],"e":[]},{"a":"ökn","b":"","c":"","d":[" , se öþkn."],"e":[]},{"a":"öknamn","b":"nn","c":"","d":[" som giffuer nagfer emb[e]tz syster öcknampn eller vnampn SO 99 . Lg 3: 391 ."],"e":["öck- . ","-nampn . ","-nampm Lg 3: 391), ","öknamn . ","then"]},{"a":"öknamn","b":"nn","c":"","d":["tillnamn, öknamn. Agnominare öknapn giffua GU C 20 s. l2."],"e":[]},{"a":"ökning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"öknöte","b":"nn","c":"","d":[" L: H. Christiansen i No. Tidskrift f. Sporgvidenskap 19 (1960), s. 377."],"e":[]},{"a":"öknöte","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ökoxe","b":"nn","c":"","d":[" Decrepitus vthgamal ögöxe GU C 20 s. 168 ."],"e":[]},{"a":"öktavardher","b":"nn","c":"","d":["eftermiddagsmål. Anteesenium öthe waardher scilicet cibus qui sumitur ante cenam GU C 20 s. 26 (E. Lidén i Festskrift H. Pipping 1924, s. 320 f.)."],"e":[]},{"a":"öl","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) öl. " wägharandä mannom . . . säliä matt oc ööll, hö oc hästä korn . . . ööl oc bröþ äffter þy som þätt giälder a rättom torghsdagh i nästä köpastaþ " SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). äy sculu flere wara the som ööll sälia a gambla bergheno en fyre PfN 136 . " bindoghe iviruätes luste tel mat ok öl " Bu 185 . " mz watne wardher wiin oc öl oc brödh " MB 1: 210 . " al thingh äru wansmakande a likamliko bordhe. hwar som ey är brdöhd ok viinn älla öll " Bir 1: 311 . " maatan aff drykenom skal wara wm middaghin meer än eth salustoop aff ööl ällir wiin, om qwällin wari nakot liti minna " ib 5: 31 . " miöld ok öll ok kerssedrank ok wiin " RK 1: 1412 . " drikka thz ööl som wel är brukgit mz pors " LB 3: 170 . starkt ööl ib 168 . " skärt ööll " ib 1: 97 . " go öll " Iv LXXV . onth öll AS 60 . " gaff han homom thunt ööl at drikka " ST 274 . " vpleggia brödrom til ölz fye arthoger " SO 106 ; jfr 2. emist ööll ib 203 . " liiij lesther ööl " FM 236 ( 1505) . " gaff mik en thwnno ööll " SD NS 1: 153 ( 1402) . SO 202 . " böthe ena thunno öl " ib 20 . " böthe en fiardhungh ööl " ib. " huilkin som spiller öl a bordh " ib 28 . han staal en ämbäre öl BtFH 1: 222 ( 1508) . han solde ööl i forbud(h) ib 190 (1508, på två st.). Bir 2: 60 . VKR 37 . LB 2: 65, 10: l8. bäträ är thwnth öl än tompt kaar GO 78 . " öl rörir stoor ordh " ib 128 . naar ölit gaar in tha gaar vetith wth ib 481 . lJfr humbla-, härra-, konvents-, kost-, posavalks-, pännings- (jfr 2). spis-, tramna-öl. ","2) dryckeslag, gästabud. Jfr arsmots-, barns-, bruþlöps-, budh-, fyrstomässo-, fästninga-, giptar-, grava-, kirkiogangs-, manadha-, manadha mots-, präst-, prästa-, smakana-, utfärþa-, utfärdhis-, ärfdha-, ärvis-öl."],"e":["ölö LB 3: 156 . ","öldum VML I M 18), "]},{"a":"öl","b":"nn","c":"","d":["rem, se bak-, for-öl."],"e":[]},{"a":"öl","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) öl. Ceruisia höl GU C 20 s. 102 . medh maat och öl . . . tunna ööll eller kanna ööl STb 1: 467. 2) dryckeslag, gästabud. Michil gulsmidz swena salo til öls at mästar Sigga oppa kyndils mässadag om qwällin ATb 143 ( 1461) . Claus . . . Erik, Botuid . . . woro til öls östan till om synnedagin STb 1: 396 ( 1482) . Hulkin her effther kaste ffor:de Olaff Benktson heller hans brödher thet fforre j öl heller aate DN 14: 408 (1524; jfr Gud. Lov 54; DN 8: 331. "],"e":["*ölsmal"]},{"a":"öl","b":"nn","c":"","d":["Jfr bältirs-, öva-öl."],"e":[]},{"a":"öland","b":"nn","c":"","d":["ö. " petrus for en dag a skipi mz sinum discipulis til eet öland " Bil 349 . " eet öb(y)ght ölandh " ib 616 . ib 244 . 251."],"e":[]},{"a":"ölbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölbuþi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölbuþin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölbänker","b":"nn","c":"","d":["bänk på hvilken man sitter i dryckeslag, gästabudsbänk. slaa stor ordh fram pa ölbänkenom PM 5 ."],"e":[]},{"a":"öldrykker","b":"nn","c":"","d":["klunkt öl. tag aff ten bla lilia rott sa stor stycke som en litin valnöt, oc stöt henne smaa, oc latt ter til len stor öl dryk LB 7: 251 ."],"e":[]},{"a":"öldrykkia","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"öleng","b":"","c":"","d":[" , se oling."],"e":[]},{"a":"ölfat","b":"nn","c":"","d":["ölfat, större slutet förvaringskärl för öl. SO 224 ."],"e":[]},{"a":"ölfiande","b":"nn","c":"","d":[" SE G. Carlsson, H. Gadh (1915), s.. 329."],"e":[]},{"a":"ölfriþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölfylla","b":"nn","c":"","d":["öfverlastande med öl, omåttligt öldrickande. vpnöta manga othalika dagha ok nätthir j ölfyllo MP 1: 52 . "],"e":["ölfyllo samqvämd , "]},{"a":"ölfylle","b":"nn","c":"","d":["öfverlastande med öl, omåttligt drickande af öl, dryckenskap; dryckeslag hvari öl (el. öfverhufvud stark dryck) förtäres til öfvermått, öfverdådigt dryckeslag el. gästabud. j blandh drinkara ok ölfylle findz engin skällikin man MP 1: 282 . " the som nw hetelicare sökiä ok älska drinkara gilde ok ölfylle än ihesu christi pino " ib 91 . fylla sik mädh kräslikom ksot ok ofurimatto dryk j gillom ok ölfyllom ib 90 . " han väfs j frazzan ok skörlifnadh gillom oc ölfyllom " ib 263 . " lustelikn drykkir ok alla handa lekir är j idhrom ölfyllom (convitiis) " ib 158 . gifwa diäflenom sian siäla mz owirstuppa fylle j öölfyllom oc täwernom ST 539 ; de fyra sistnämda språkprofven kunna föras till öffylla."],"e":["öö- . ","ööl- )"]},{"a":"ölgärþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölhunder","b":"nn","c":"","d":["ölhund, fyllhund. somme äre skalka och göra buller, togh inghen när swen, wtan öll hwnda och sollenära BSH 5: 234 ( 1508) ."],"e":["öll- )"]},{"a":"ölhus","b":"nn","c":"","d":[" |Fnor. ölhús] ölhus, krog. j tawernar eller ölhusom SO 149 ."],"e":["öll- )"]},{"a":"ölkar","b":"nn","c":"","d":["ölkar. " huar ölkar görs (dolium vini incalescit) ther ophöghir sik hwadhin bradhelica " Bir 2: 60 . " som näsana halla mykyt när til ökarsins hita ib. Md 497. " LB 2: 65 . hundring . . . satte mit ij husith eet ölkar fult mz got öll. ok swa som han siälfuir skänkte swa fioll han ij ölkarith oc drunknandhe Iv LXXV ."],"e":[]},{"a":"ölkona","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ölkono bodh","ölkwno- )"]},{"a":"ölköp","b":"nn","c":"","d":["köp av öl. gaff iac landbonom . . . 1 öre til ööl kööp VKJ Bil 283 ( 1466) ."],"e":[]},{"a":"ölman","b":"nn","c":"","d":["ölbryggare, ölförsäljare, ölutskänkare. Karl ölmnan RP 1: 510 ( 1381) . Se H. Brieskorn, Medeltida yrkesnamn (1912), s. 18."],"e":[]},{"a":"ölpipa","b":"nn","c":"","d":[" (stort) ölfat. Hem iii öölpipar oc iii öölfath Hlg 3: 128, 132 (1529)."],"e":["-pipar )"]},{"a":"ölpänningar","b":"nn","c":"pl.","d":["penningar till ö, avgift till bestridande af kostnaden för festligt samqväm inom ett strå. schal han . . . inga ööll peninga tha giffua SO 192 ."],"e":["ööll peningar )"]},{"a":"ölpänningar","b":"nn","c":"","d":["kostnad för festligt samkväm. 'Jtem öll peninge jx mark Skotteb 154 ( 1463) ."],"e":[]},{"a":"ölsala","b":"nn","c":"","d":["försäljning av öl. Olaff Mikelssons hustrv skal widh sina xij marck engin ölsäla haffua i stallet epter thenne dagh STb 1: 389 ( 1482) ."],"e":[]},{"a":"ölsala","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölskut","b":"nn","c":"","d":["sammanskott till gille eller samkväm. Item än iij mark til ölskothet HLG 2: 81 (1516), 85 (1517)."],"e":["-skot )"]},{"a":"ölskut","b":"nn","c":"","d":["bidrag till bestridande af kostnaden för festligt samqväm inom ett skrå. giffue tha ey termera än sit öllskot SO 107 ."],"e":["öllskot )"]},{"a":"ölstop","b":"nn","c":"","d":["ochn. " ett stop öl. tha loth Hanis Kröpelin rättha honom vp och lfik honom en stoor öl stoop pa handdenä, thet han skulde drycka meer än han formatte " STb 1: 264 ( 1480) . på thett att uneg karle finge understondom och någett annett att giöre än altijd ligge i öölstopet Linkbiblh 1: 195 (1526, Brask) ."],"e":[]},{"a":"ölstuva","b":"nn","c":"","d":["ölstuga. " hwg oc slag, folket plägar öffwas j ölstwffwone " Troj 315 ."],"e":[]},{"a":"ölstuva","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölstämna","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölsälning","b":"nn","c":"","d":["ölförsäljning. Mandagen nest epter Lucie sagdes for retta, at Jöns Eliffson offergiffue sina ölsälning ok böffuerij, som han hertil dagx vppehollit haffuer STb 2: 243 ( 1487) ."],"e":[]},{"a":"öltidh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"ölträ","b":"nn","c":"","d":["af trä förfärdigadt förvaringskärl för öl om någen aff ämbetedt (d. v. s. af tunnbindareskrået) gör trånfath, öölträä fath eller ltynner SO 221 . bånde någre ölfath eller ölträ ib 224 . haffue förwrärckedt ölträdh vnder ämbetedt ib. ib 222 ."],"e":[]},{"a":"öltunna","b":"nn","c":"","d":["öltunna, tunna med öl. aff byssono vpleggie ena tunno ööll fore brödromen . . . huilken öll thunna schall dagen til foren jnboren wara SO 202 . " dömdes per nilisson sin ööl tunne igen wtaff oleff raydisto " BtFH 1: 194 ( 1508) ."],"e":["öll thunna . ööl tunne),"]},{"a":"öländingar","b":"nn","c":"pl.","d":[" L. Ölsändingar. tolka warwr som . . . ölmenninga införa i landet GS 57 ( 1474) . Jfr öningar."],"e":["ölänningar: -ingum SML Add 1: 7. ölsenningar), "]},{"a":"öländinger","b":"nn","c":"","d":["ölänning. Iten en velbördögh man, som geste när Knwth ölemyngs hwstrv HLG 3: 17. ib 14 ( 1521) ."],"e":[]},{"a":"öländsker","b":"av","c":"adj.","d":[" Öländsk. the öländske böndher FM 459 (1510, samt. afskr.)."],"e":[]},{"a":"öma","b":"vb","c":"v.","d":["hafva medlidande med, förbarma sig öfver. ey ma gudh them glöma som hysa the fatega oc them öma MD 516 . - (?) thz wAldh är tegh af himum senth ein liithen stundh är thz tegh lenth en thy ath thu scalth megh her döme saluge menniske swa ath öme MD 15 ."],"e":[]},{"a":"öman","b":"nn","c":"","d":["öbo, på ö bosatt person. askims häredh . .. 6 landb 14 ömän. 2 q[u]arner BtFH 1: 304 (1413, Joh. Bures utdag) ."],"e":[]},{"a":"ömber","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) plågad, lidande, öm. thin lykame war badhe saar oc ömbir ST 175 . ","2) ömmande, smärtsam, svår. the saar ware . . . en öm (hann þyckiz enn kenna sara þeirra) som han haffde fongit aff wideke Di 74 ; jfr 1. then som hafdhe ömpt (sævum) saar Bir 3: 371 . honum var pinan sua öm ok saar suasom öghans stiongir oc värkir ib 36 . ","3) svår, sorglig, olycksbådande. ariolus saghde them (drömmarne) wara öma Al 9984 .","4) ömtålig, känslig för lidande. sua uar thin licamme klen ok ömbir owir alla licamma swa som skil at öghstenin ok hällin Bir 2: 268 . ","5) öm, ömsint, känslig för andras lidande, medlidsam, kärleksfull. ömt hiärtta vidh vsla Bil 214 . " thu gaff thz allom til äptedömö owinom at wara j hiärtat ömö " ST 178 .","6) arm, nödstäld, olycklig, beklagansvärd. iak är nw badhe vsall ok ööm Al 2901 . " thetta är aldra wsla oc öma (miserorum) manna sidher " Su 169 . ","7) usel, eländig, vedervärdig. ey atenast j äronna rike, wtan ämwäl her j tässe ömo wärld Su 290 . som tolket waald oc tolka äro wil tilföghia swa öma oc blygelika fulheet (tanta vititate) ib 17 . " troor thu thz öma (vilia) i pinonne, troo oc thz högha oc ärlika i atherlönomn " ib 26 . ","8) fattig, ringa, obetydlig. tha . . . näplika uakrom ey swa öm äller arm wilde mik älska Su 87 . " han styrkte alla ödhmyuka oc öma (humiles) aff sino folke " MB 2: 271 . " the ij [2] konungxliga barnen . . . vthualde . . . öme ok ödmyuke syynäs j manna öghom " Lg 3: 524 . ","9) vittnande om el. röjande fattigdom, fattig, torftig, usel. j ömom oc fatigom bonat Lg 3: 526 . " eth ömt halm clädhe " ib 549 . 10) obetydlig, liten, svag, stackars. thz befalla the önom dränghiom (pygmæis) Su 230 . sökiandis mik rwm oc stadga mz ömom myrom, oc ey widherliknandis mik starkastom filom oc camelom ib 338 . swa som galne hwndha iägha oc skälla öma haara ib 119 . 11) svag, skröplig. i dröffwilsa thimanom äst thu öömare (fragilior) än lokka näthen Su 120 . thit öma oc rötelika hus ib 235 . " foresee them som öme oc kranke äru (infirmis ac fragilibus) " ib 362 . saman sankadho the fatigha änkior fadherlös barn, oc alla handha ömt oc krankt folk. skiptandis them j mällan thz owir war (debilibus et orphanist et viduis diviserunt) MB 2: 305 . " som sik lather owerwinna aff swa ömom oc krankom owen " LfK 57 . " swa ömer oc wanmaktogher är war owen dyäflen " ib 101 . " weth iak . . . mik tha wara . . . öman (debitem) til at mothe staa frestilsom " Su 109 . " laktom siälena wara . . . klena oc öma til alt thz goth är " LfK 45 . 12) skröplig, föga försigkommen, föga utrustad, enfaldig; stackars. husat skal tha klene oc öme almoghen (pusillus grex) göra . . . tha the see gambla oc mona män wäffias i tolko flätio Su 153 ."],"e":["ömer LfK 101 . ","ööm Al 2901,. f öm. n. (nom., ack.) ömt. ömpt Bir 3: 371 . ","öman . ","öma . ","ömom . pl. nom. m. öme. ömö ST 178 . n. (nom., ack.) öm. ack. m. öma. dat. ömom. gen. öma Su 169 . ","öme . ","öma","ömo Su 290 . komp. öömare ib 120),"]},{"a":"ömber","b":"av","c":"adj.","d":["fattig, ringa. , obetydlig (om ord). swa ath (de) offta for eth ömth oc flath ordh kasta sik genstan j otholamod oc wredhe Mecht 326 . " j haffdhen fordom ider presteboll nordan kirkiona, ther öm iord är oc mynne än reth presteboll bör at wara " Svartb 367 (1438-48)."],"e":["öm , n. ömt)"]},{"a":"ömblika","b":"ab","c":"adv.","d":["1) ömkligen, på ett sätt som väcker ömkan och medlidande. saa iak min son ömblica (miserabiliter) hängiande Bir 1: 31 .","2) bedröfligt, ängsligt. " vm the hafdhin sannan fatikdom . . . hiolin the sik äkke swa ömblica (non adeo pusillanimi invenirentur et tristes) " Bo 65 ; jfr halda sik 7. ","3) på ett sätt som tillhör låg el. ringa ställning, långt med. djupt. warkunna . . honom. som värdoghadhis hiit komma oc sik swa ömblica ödhmiwka (ad tantam humilatatis profundiatem decemit) Bo (Cod. B) 342 ."],"e":[]},{"a":"ömbliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) öm mande, smärtsam, svår. o aldra sötasta (för största) oc ömelikasta sorgh (o maximus et immensus dolor) thinne hälagasta pino Su 197 . ","2) ömskansvärd, värd medlidande, rörande. thz är väl ömblikit (pietate ac compassione movearis). huru han häntir saman klädhin siin Bo 196 . " þät var baþe faghart ok ömblekt at se þa guz riddara deldo huilken mate för martir varþa än annar " Bu 508 . ","3) arm, nödställd, usel, eländig, hjälplös. som han hafdhe vrit thän ömblike. yttarste forlatin af gudhi. ok owir gifwin vtan hiälp Bo 196 . varkunna apostomen som swa snöppelcia flyddo. som the hafdho varit thz ömblicasta folk ib 161 . " kom fram en man formykyt ömblikin (miserimus; motsv. ställe " MB 2: 408: armber) KL 415 . " tha han her j wärldinne warhder forsmadher oc aff allom wtkastadher oc for them ömlikasta räknadher " Su 350 . " om hon ey atenast sigher mz twngonne, wtan ämwäl thro, aff innarsta hiärta, sik wara ömlikare, oc minne wärdh, än nakra andra " Bir 5: 17 ; " jfr 5, 6. "","4) usel, torftig, rigna. the kärlekx dygdh mik nidherbögde aff mins fadhers sköt . . . mz ömblighom kluthom (vilibus panniculis) sweptan Mecht. Uppenb. 212. ","5) dålig, underhaltig. san ödhmiukt är, wm människian lätir sik nöghia aat thy ömblikasta (sämsta) Bir 5: 17 .","6) ringa, obetydlig. " hwat hälst ömbleket tingh " LfK 12 . ","7) svag, skröplig. " ömlika nasturinna blwgligha wanskilse " Su 275 . ","8) skröplig, enfaldig, narraktig. hwat ömblike ärom vi som kalloms människionna synir (o vani filii hominum). hwi takom fafängona for sannindina. forganglikit for vissona Bo 37 ."],"e":["ömblikin . ","ömbleker . ömbleken: -leket LfK 12 . ","ömbligher: -lighom Mecht. Uppenb. 212. ","ömblegher: -legh VGL IV 15: 14. ömliker. ömeliker),"]},{"a":"ömbliker","b":"av","c":"adj.","d":["usel, eländig, stackars. ömblikt oc sorghfult är thätta lifwit Prosadikter 25 . wi hafwom for ingo andro rädhas än for thässo ömbliko lifwe ib 57 . " thu syndar hundradha falt mer än ömblika quinnan " Hel män 135 . - Jfr ömkeliker"],"e":[]},{"a":"ömblikhet","b":"nn","c":"","d":["1) armod, ringhet. som glädz aff ömblighetenne LfK 37 . ","2) svaghet, skröplighet. ffor sin ömlighetz wnaskile (ex conseradione propriæ fragilitatis) Su 296 ."],"e":["ömblig- . ","ömlig- )"]},{"a":"ömbotsman","b":"","c":"","d":[" , se umbudsman."],"e":[]},{"a":"ömfötter","b":"av","c":"adj.","d":["ömfotad. BSH 5: 157 ( 1507) ."],"e":["imfötther )"]},{"a":"ömhet","b":"nn","c":"","d":["svaghet, skröplighet. wanskas af sinne eghne ömheet (infirmitate) oc godha gerninganna bristilse Su 198 ."],"e":["-heet )"]},{"a":"ömhughadher","b":"av","c":"adj.","d":["klenmodig. " för hulkit somlighe, ömhugado oc rädde . . . togho til flycthenne " MB 2: 303 ."],"e":[]},{"a":"ömk","b":"nn","c":"","d":["ömkan, medlidande. Förste goda är thät, at skudar tw gärna mädh önk gwdz pina, tha var thär wis oppa, at tw äst frii fra helwedis pina . . . sa mögin önk oc grat matte hwn hawa ower gwdz pina SkrtUpp 433."],"e":["önk )"]},{"a":"ömka","b":"nn","c":"","d":["1) ömkan, medlidande. höwir drotninge . . . ömka ok varkund owir ftika ok vsla män (compassio miserorum) Bir 3: 319 . " thu hafdhe äkke ömko oc varkunnan i pinnone " Bo 2346 . " vars herra sorgh oc dröuilse öktos lmykyt af the ömkonne ther han hafdhe til sina vini oc mäst til modhir sinna (ex compassione, quam habebat ad suos et maxime erga matrem) " ib 192 . swa mykla ömko hafdhe hon ower then fatika Lg 3: 509 . huat ömka oc warkunnan hans hiärta ther aff haffde Su 211 . " aff warkunnan oc ömko gräth han mz hänne " ST 182 . ib 184 . " aff myukle ömko " KL 56 . " gret ihiesus christus af mäste önko oc mildhet ouir iude sins forradhara syndh " MP 1: 248 . " var herra . . . varkunnadhe them af rätte ömko " Bo 126 . " hon . . . ropadhe swa barmelica at af rätte ömko badho apostlane fore hänne " ib 111 . ib 156, 208, 216 . ST 40 . " moyses barmadhe sik ok pinadhis swasom aff ömko ok varkunnan j alla thera dödh " Bir 3: 451 . " henna milda hietra .. . dröffdhis ofwir them mz ömko " ST 36 . " warkunnar miin siäl thik mz linnarsto hiärtans ömko ok kärlek " Su 396 . " skalt thu han här nw granlica skodha mz store sorgh oc ömko " Bo 154 . " wi gratum for thässa wärldenna ysäld for ömko wars jämcristins " Ber 35 . " at thu swa haffdhe tik siälffwan spart aff swa storom dröffuilsom oc os aff thinne ynko oc warkun nan " Su 32 .","2) anledning till ömkan, ömkansvärdhet, ömkansvärd) sak. allom var ynkä a (för at) sy swa klena ok ädlä personam swa omilleliga hannas Lg 3: 538 . " a hwat varkunnan ok ömko thätta är " Bo 214 . at see eth oskäliket dywr tolkit at lidha, ware mik nogh badhe ysäldh oc ömka Su 29 . - ömkansvärdt tillstånd, nöd, elände. then ympka nw i kalmarna stadh är, är gräselig ad see BSH 5: 123 ( 1506) . the . . . sporde hwad the skulle til lradz grijpa i tolka nöd oc ömka Lg 3: 359 . " modherenna ömka mödde han mäst " ib 517 . " thenna siwkomen han er sa almenneligin j hwar stad, at man ma se önko oppo te fatiga " LB 7: 307 . ","3) klagan. " största iämbir oc önka war owir allan israels almogha " MB 2: 233 ; " jfr 2. stoor iämmer och ynka war then stwnd " RK 3: (sista forts.) 4628."],"e":["önka MB 2: 233 ; ","-o MP 1: 248 ; LB 7: 307 . ","ynka RK 3: (sista forts.) 4628 ; ","-o Su 32 . ","ynkä Lg 3: 538 . ","ympka BSH 5: 123 ( 1506) ), ","ömko mal","-maal )","ömkosamber , ","ömko stund","önka- )"]},{"a":"ömka","b":"vb","c":"v.","d":["1) ömka, hafva medlidane med; beklaga. med dat. el. ack. matto the väl ömka honom Bo 52 . " han sörgdhe ok ömkadhe thera nödh " Al 3429 . MD 37 . " gud önke then jammerlika nödh " RK 1: 1786 . ib 1797 . - med prep. ivir. tha önkade didrik offuer henne Di 194 . " jag ynkade offuer kong cristiern fast " RK 3: (sista forts.) 6067 . - med prep. um om the gherningher iack haffuer giortt ynkar och wndrar både himmell ock iord RK 3: (Till. om Chr. II) 6414. - part. pres. ömkande; rörd af medkänsla, upprörd. antiochus konung storliga bedröffdher offwir tolken orät aff önkande hiärta, oppenbarliga fälte manga taara MB 2: 291 . ","2) väcka (ngns) medlidande, göra (ngn) ondt. opers. med ack. och sats inledd af at el. med prep. ivir. önkar mik nw saarlica, at tu sculde än nw mödha tik for mina sculd g 3: 21. mik önkade offuer henne Di 120 . " myk önkar offwer thenna pighone " Lg 3: 138 . ","3) känna el. visa smärta med anledning af (ngt(, jämra sig för (ngt)? wart diwret sart j mellan sinä skuldror. swa at thz ömkade saret Va 26 . ","1) ömka, ömka sig; röras till medlidande, känna medömkan el. medlidande. en af them . . . önkadhe sik KL 313 . - med prep. ivir. all iordhen önkade sik (commota est) owir syna jnbyggiara MB 2: 220 . " modhrin ömkadhe sik ofwir han " ST 274 . " alle ömkadho sik owir hänna grath ib 36. " MB 2: 269 . " för hwilket alt folket sig ower henne ömkadhe oc warkwnande " Lg 3: 667 . " the som önkadhe syk offewer henne fägrindh ath saa fagher än iomfrw skuldhe aff lyffwas meth saa skammelikom dödh " ib 141 . " thes mere han sik ynkädhe ok forbarmadho ouer hennes longa krankdom " ib 581 . - opers. med dat. och pre. ivir. aldre giordis ther sa mykin skada. at hanum nogot sin önkade sik ther offuer Di 129 . förbarma sig. med prep. ivir. gudh önkadhe sik ower henna graat MD 191 . ","2) ömma för sig, klema med sig. med adj. predikatsfyllnad i dat. thu önkar thik salaghe oc dispenserar mz thik siälf ( tu tibimetipsi dispensas misertus tui) Bo 131 . ","3) ömka sig, klaga, jämra sig. thenne brodren ömkade sig storliga bade för sin siukdom oc ty at han war sinom brödrom til leda oc tunga Lg 3: 350 . - med prep. ivor. the skulu grata oc önka sik(flebunt et plangent se) offwir henne MB 2: 361 . " tha önkadhe sik all creatur offwir thera skapara dödh " ST 178 . ","4) vara bedröfvad, vara förkrossad af sorg el. bedröfvelse. med prep. ivir. böriadhe han til oc sörgia iämmirligha, oc ömkadha sik ofuer sina siäl Lg 3: l15. - redl. ömkas, ömka sig, göra ondt, känna medlidande. opers. med dat. och prep. ivir. loth han som honom önkadhis öffwer the iomfrwnä Lg 3: 138 ."],"e":["önka . ","ymka . ","ynka . ","ömka sik , ","ömkas sik","kontamination af ömka sik och ömkas )"]},{"a":"ömka","b":"vb","c":"v.","d":["ömka, känna medlidande, smärta. Oc äpter tiig önkar ey wiider sadant, tha war atenast önkesamber j tyn hog offwer thenna arma wsla Polixena Troj 265 . " önkandis ok gratandis " SpV 110 ."],"e":["önka )"]},{"a":"ömka","b":"nn","c":"","d":["ömkan, medlidande; orsak till klagan, elände. " Mik är myken ömkä skeeth Fredrik ed Noreen 200 (hs B). Män j thän ömka han saa oppa honom fälle hertogen täslykes manga taara medh honom " Troj 71 ."],"e":[]},{"a":"ömkan","b":"nn","c":"","d":["1) = ömka, 1. fal a knä. oc helsa them medh fällande tarom oc mykle ömkan oc varkunnan (cum lacrymis et magna compassione) Bo 19 . " thz som tik fulleleka skla röra til ynkan oc warkunnan (ad compassionem) " Su 195 . ib 217 . " tilsträngiande innerlika warkunnans önkan " ib 216 . ","2) = ömkam f. 2. o huath warkunnan ok önkan thzta war ath . . . hymerikis drötningh haffde ey huar hon mottä legya sith hwffwdh vnder Lg 3: 100 ."],"e":["önkan . ","ynkan )"]},{"a":"ömke","b":"av","c":"adj.","d":["jämmerfull, klagande. " konungin . . . mz önke röst badh höra sik " MD 188 ."],"e":[]},{"a":"ömkeliga","b":"ab","c":"adv.","d":["1) på ett sätt som väcker ömkan el. medlidande, på ett önskavärdt el. ömkligt sätt, ömkligen thu seer hona swa ömkelica allan dagh af gratenom mödda Bo 202 . " huru önkelige han korseth bar " MD 22 . Su 29 . " hwilken jak saa ynkelika dödhan oc pinadhan " ib 220 . " fatighe fiskara hitto vpa hans liik . . . ok fördot til landz . .. önkelika dödh ok illa waat " RK 1: 577 . " thz magho frwr ok iomfrwr kära at han swa önkelika ligger härä " Iv 2158 . ib 2260 . " swa önkelika the herra iwan rördho mz the starka skapt the fördho " ib 3349 . " riddaren . . . slo henne ömkeligä och illä (iamerlyken sere) " Va 11 . " ynkeliga pinhter aff them till döda " RK 3: (sista forts.) 4984 . " som the han nw sagho swa ynkelikan wndher sängenne liggiande " Lg 3: 667 . hans hwstru . .. fik see sin man swa ömkelika mordadhan ib. " fyöl hon swa ynkelika til jordhenna oc danadhe swa som the ther enkte aff sik wiste ib. swa at dödhen oc iak wi ymkelika striddom war i mällan " Su 162 . huilke . . . i flerom öknom, bärgx klintom, iordha skrubbom oc steenkulom ynkelikan liffde ib 167 . ware han j liffue tha fore jach ey saa ynkeligha här fram Di 264 . " han önkeliga bodde oc sik födde paa bärghit madhin " MB 2: 233 . " tha thz ärendith saa önkeligha skeer " RK 3: 3500 . " effter naghan tyma the ther swa ynkeliga stondet hafde " LfK 226 . ","2) ömligen, jämmerfullt, jämmerligen, bitterligen. jak konunge MB 1: 289 . " ropadhe the rösten än mykyt ömkelikare " Lg 661 . " the gräto tha swa önkelik " Fl 1582 . " toko the alla at grata ok swa ömkelika at lata " Iv 4159 . ib 2940 . Lg 3: 193 . hon . . . clagadhe thz . . . ä thes ynkeligare at hon offtare . . . leed toket qwall LfK 255 . ","3) ängsligt, oroligt, på ett sätt som röjer häftigt upprörd sinnesstämnin. thän riddare hiolt sik swa ynkelik Iv 2051 ; Jfr halda sik 7."],"e":["önke- . ","ymke- . ","ynke- . ","ligha . ","-liga . -ligä. -lige. -likan Su 167 ; Lg 3: 667 . ","-lik . ","-lig )"]},{"a":"ömkelika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ett ömkligt (önskansvärt) sätt, ynkligt, eländigt. hwi äru the swa önkeligha skipadhe Prosadikter 23 . " oc thy synis han nu swa ömkelica skapter " ib 24 . som enom mäktoghom romara hände, som för sinne hustrus tal och raadh skuldh ömkelighan miste sit lif ib 238 . hionalaghin, som samanbwndin waro, ok nw swa ynkelika ok sorghelika athskildhos SpV 315 . hans äro fulle likame thokx ömklica aff korseno nidher SkrtUppb 297 ."],"e":[]},{"a":"ömkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ömkande, medlidsam; innerlig. enga ledhis haffde thu thz format at see, ällir höra, wtan swara oc önkelika warkunnan Su 215 . " om mins mandoms oc pinonna besklikhetz ymkelika beskadhan " ib 30 . ","2) önskansvärd, värd medlidande. huru sigher thu . . . han wara älskelikan oc täkkan, som almännelik wth römilse bewiser swa arman oc ömkeliken (ostendit miserabilem) Su 25 . " haffde thu mik tha seeth i the stwndhenne, swa ynkelikan (miserabilem) hängia i korsens galga ib 35. "","3) ömklig, sorglig, befröflig. synthes honom milde herran ihesus, j the formo oc ynkeliko skipilse, som han war löster fran stwdenne Su 5 . wardher nw önkelik asyyn, ther fadherin binder händer oc föter a sonenom MB 1: 201 . Bo 211 . Su 418 . MB 2: 287 . " tha han laagh swa allaledis onyttogher androm til ena rädheliga oc änkeliga äpthersyn ib 298. thz war ein önkeligh ganger " MD 37 . iak hafuer ängin som iak ma vidh radha ok mina önkelika sakta for tee Fl 809 . " klares thökte thz vara nönkelikt at blanzaflor skulde tala slikt " ib 1384 . " ther var önkelikth höra op a " Iv 2840 . - gruflig. han . . . giorde pa honum sa ynkeligit mord RK 3: (sista forts.) 4268 . ib (Till. om Chr. II) 6203, 6217. bedreff . . . in pa swensk blod ynkelig mordh, roff oc brand BSH 5: 96 ( 1506) . " göre the fiende önkeligit mordh in oppa the fatige fanger, som the faa fath oppa " FM 315 ( 1507) . rigsins fyender . . . giordhä ther drapeligh skade medh önkelige gerninge och ocristeligt mordh HSH 20: 158 ( 1507) . " kommo grymasta wargha . . . gripw lamben oc söndherslitu mz ynkelikom grymlek " Su 161 .","4) ömklig, usel, eländig. " tha han wrock mik wt aff paradiis oc i thetta önkelika liiff " Lg 90 . ","5) ömmande, smärtsam, svår. the ynkelika hambra slaghen ther gönom gingo thina händhir oc föther VNB 24 .","6) ömmande påkostande, svår. hon sompnadhe ey för sool op gik, thy thökte mik vara önkelik (vara synd), at väkkia henne swa bradhelik (þótti mér mikit, fyrir at vekja hana) Fl 1475 . " ömkelikt war mik (det föreföll mik att vara synd) at wäkkä them badhä " ib (Cod. C) 1532. ","7) klagande, jämmerlig, jämmerfull; sorgsen; bitter. swa ömkelik kära Fr 2407 . somligha . . . gaaffuo eeth önkelighit gny RK 3: 202 . " han faar höra eeth önkelight ropp " ib 2753 . " jak hörir israel önkelika sukkan " MB 1: (Cod. B) 553 . " önkelik tha varo hänna laat " Iv 904 . " herra vadoyn hafdhe önkelit lätä " ib 748 . hwar aa annan saagh mz önkeligh syn RK 3: 2636 . medh gratande ok ynkeliga röst LfK 275 . Su 141 . tha begynnadho the . . . alle gratha oc wtgyuta ömkelika thara Lg 3: 281 . " mz minom ynkelikom oc kärlexfullum taranna strömom (vehementissimo ymbre lacrimarium) " Su 36 . " man hafer ey seet swa önkelik graat " Fr 2405 . ","8) sorgfull, sorgsen, bedröfvad. tha önskelikasta (mæstissima) modher tässen oc annor tholken ordh fram hölt Su 214 . ","9) sorglig, rörande? karith skulin ij sidhan agha thy ij kunnin sighia ömkelika (för önskelika?) sagha Fl 618 ."],"e":["önke- . ","ymke- . ","ynke- . ","-lik . ","-ligh . ","-lig . ","-lik . ","-liken MB 2: 287 . n. (nom., ack.) -likt. -likith. -lighit. -ligit. -lik (i rimsl.) Fl 1475 . ","-likan . ","-liken Su 25 ),"]},{"a":"ömkeliker och ","b":"","c":"","d":[" (önke-, ynke-) adj. 1) ömklig, sorglig, bedrövlig, ömkansvärd. O hwilkin en önkkelikin nidherfärdh SpV 359 . " thär som swadana önkeligen blodugher swetter syntis vtwärtis " SkrtUppb 144 . " hon hördhe thät hordha ok önkelica liwdith . . . tha han korsfestis, hon hördhe the vij önkelica ordhin som Ihesus thaladhe aff korseno ib 390. Siwndha dröwilsen war the omskiptelika ok ömkelica synen " ib 391 . Nw tilstondar ynkeligin stridh J Buddes b 84 . Ther war ett mykith ynckeligtt kors Gyll år 76 (v. 201). ther monde ske ett ynckeligt mordh ib 77 (v. 252). then oforhörde . . . gryuelighet, som war thet öncheligh mordh HT 38: 118 ( 1523?) . Sidhen ledhe the wt i torneth . . . een stor hop baadhe edle loch oedle, quinner och mendh, till eeth ömkeleget mordh ib 38: 119 . ","2) sorgsen, bedrövad. Somlighe haffwa swa rädh oc ömkelikin hiärta Mecht 326 . - Jfr ömbliker."],"e":["ömkelikin"]},{"a":"ömkelikhet","b":"nn","c":"","d":["elände, ringhet, värdelöshet, uselhet. " swa som koparen smälter medh gulleno alzstingx gaar aff sinne ömkelighet (vititate) oc omwändis j dyrt oc bästa gull " Mecht 256 . " at wj skole swa lenge leffue ath wij skule see swadane jnkelighet " HSH 18: 157 ( 1507) ."],"e":[]},{"a":"ömkelikhet","b":"nn","c":"","d":["elände, nöd. " ther war ey annor ämpne wtan graat oc ömkelikhet " Lg 3: 193 ."],"e":[]},{"a":"ömkesamlika","b":"ab","c":"adv.","d":["på ömkansvärt sätt. Monde ey then strkasta Hector önkesamliga ända siith liff Troj 211 ."],"e":[]},{"a":"ömkosamber","b":"av","c":"adj.","d":["medlidsam, mild. Plecticus mylder (mild) ok ömkosamber GU C 20 s. 445 . Troj 265 (se ömka v.)."],"e":["ömkesamber )"]},{"a":"ömpnas","b":"","c":"","d":[" , ömpne, ömpneliker, ömnisle, öm(p)nin, ömp(n)ingas, ömninga, ömpna, öm(p)noghet, ömnunge, ömnunghet, se ymnas, ymne, ymneliker, ymnilse, ymnin, ymningas, ymningo, ymno, ymnoghet, ymnunge, ymnughet."],"e":[]},{"a":"ömseliker","b":"","c":"","d":[" , se ymseliker."],"e":[]},{"a":"ömynd","b":"","c":"","d":[" , se urmynd."],"e":[]},{"a":"öna","b":"vb","c":"v.","d":["lamma. PMSkr 216 . Se E. Smedberg, Peder Månssons landsmanskap (1920), s. 60."],"e":[]},{"a":"öna","b":"vb","c":"v.","d":["lamma. " the (får) som födha äller öna haffwes serdelis j annnath hws Peder Månssons Skr. 216. ""],"e":[]},{"a":"öningar","b":"nn","c":"pl.","d":["öländingar. " til öland lade the danske tha oc mente ther a landet gaa öningie thz sa manlige worde at däner ey a landet torde " RK 2: 9081 . " öningia thom io altid aff sla " ib 9086 . " öningga gik tha sama lundh " ib 1: (sfgn) s. 184 . " thet önyngene mote fare öffuer til os " FM 311 ( 1507) . Jfr öländingar."],"e":["önyng- . ","-iar )"]},{"a":"öninger","b":"nn","c":"","d":["ölänning. Kätiluaste, Iönise öninga SD 8: 530 ( 1364) . dominus Clauus Martini öninge Kyrkohist Årsskr 1947 s. 38."],"e":[]},{"a":"önsk","b":"nn","c":"","d":["önskan, glädje, hugnad. (Han) gaff them syn eghin signilse, som han haffde aff warum herra medh ynskom MP 5: 49 ."],"e":["ynsk )"]},{"a":"önsk","b":"","c":"","d":[" , se usk."],"e":[]},{"a":"önska","b":"","c":"","d":[" , önskan, önskeliker, önskia, se yskia, yskian, yskeliker."],"e":[]},{"a":"önska","b":"","c":"","d":[" , se ynska."],"e":[]},{"a":"önskan","b":"nn","c":"","d":["önskan. Kan naghat händhä aff lykko eller öönskän? . . . Önskän eller lykkä är jnthe SVKyrkobr 182."],"e":[]},{"a":"önskelika","b":"ab","c":"adv.","d":["som man kan önska, önskligt, lyckligt. the vordho ther plägadh önskelik medh manga godha rätte rik Frederik ed Noreen s. 149."],"e":[]},{"a":"önskeliker","b":"av","c":"adj.","d":["önsklig. Optatiuus vanskeligin GU C 20 s. 385 (trol. missuppfattning av förlagans vnskeligin el. önskeligin)."],"e":[]},{"a":"önskia","b":"","c":"","d":[" v. önska. Jmprecor . . . banna oc onth önska. Mprecari go önska. Vi iste imprecatur illi bona han önsker honom got GU C 20 (hand 2) s. 16. öndhska sik onth j synum wärlz bannum MP 5: 5 . wj skulom astundha hymerikit oc ynska thet aff gudhi ib 12 . " som wi daglika bidhiom ok yskiom ib 43. Jak ynska gerna aff thinne nadh " ib 50 . viliom wj nokot önska ällir bydia aff gudhi ib 86 . " lmedh hyärtano ok vilianum ynska the wärldhinna framgangn " ib 103 . " the människio hyärta, som . . . kräselikit liffuirne altiidh ynska " ib 107 . (Människian skall) ynska sik thokit watn ib 129 . (de) som jngha vndhirstandilse vilia haffwa ällir ynska ib 149 . (En kristen) som gudz visdom ok snille vil ynska ok nythia ib 152 . (det goda) somthe altiidh ynska ok bedhas aff warum herra ib 190 . (de) önska them altidh dödhin ST 278 (jfr s. 5551). Jak haffwer . . . androm vntskath nakoth tiil skadha SvKyrkobr 308 . tha önskadhe hon medh största astundan, at . . . Mecht 211 . " swa fframth adh dödhen komber ey offörwarandhis oppa them, oc tha skulu the öndzska thyma oc ey ffaa JMPs 519. wi öskiom fridh ok faum ey . . . han öskia badhe ondhe ok godhe, vtan mange öskia swa wärilz framgangh ok fafenga glädhi " SkrtUppb 221 . " huat darscaper är jder tilkomyn, swa atj önsken dödhen " J Buddes b 82 . tha skyrpte han ath mic oc önzskadhe til gudz dödh, thät jec haffde ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arvstv 22. (Hon gick ed) ath hon ecke gaff Jenis kopperslagare oqwedins oordh eller aanskade honom i galghan STb 1: 260 ( 1460) ."],"e":["ynskia (yskia, ynska), ","unska"]},{"a":"öp","b":"","c":"","d":[" , se op."],"e":[]},{"a":"öpa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) ropa, uppgifva rop, skrika. han . . . öpte och gal som han ii elde laghe Bu 8 . " suennen öptä ok grät " ib 22 . the iomfru vardh swa räd ther vidher, hon öpte ok sik hiälpa bidher Fl 1331 . ib 355, 1339 . konungin öpte ok vardh swa vreedh, thz matte höras swa langa leedh ib 1566 . " swa ängizlika tha öpte han " Iv 696 . thz första the höra mik at öpa ib 319 . ib 859 . " vtan mato ordkadho the öpa " Al 9410 . " latin them skria ok öpa stort " ib 4095 . " the andro mondo i skoghin löpa oc swa iämirlika swa illa öpa " ib 9350 . " the frästo oc ropadho vtan mato the wiste ey hwru th willo lata then öper meer som meer for ma " MD 189 . RK 2: 8961 . mz öpnade rösth MD 33 . - med prep. the slogho thera hunda ok loto them löpa the läghara fastlika a thöm öpa Fr 68 ; jfr 2. - bildl. ropa, ropa om hämd. med prep. thins brodhers blodh öpir (Cod. A roper 163) til mik aff iordhinne MB 1: (Cod., B) 544; jfr 3. - i förening med ett verbum dicendi; jfr 2. tha öpir (Cod. A: ropar 75) han oc sigher hwa lagdhe thetta här MB 1: (Cod. B) 534 . " þa öpte en röst . . . oc saghe til þän talat hafþe, þyp vtþe orþen nu saghe " Bir 4: (Avt) 178. þe . . . öpto höght ok sagþo manna rätiuaste . . . folket far alt vilt Bu 197 . hon . . . öpte höghe (för mz höghe?) röst til mariam, oc sagdhe välsighnadh vardhe thu j bland quinnor Bil 894 . " han . . . öpte mz höghe röst til allan iudha moghan sighiande hwat är thätta i farin nu mz " KL 388 . MB 2: 383 . nu öpin (motsv. ställ MB 2: 384: ropin) ij mote mik oc sighin at iak hatar min konung KL 390 . " the iomfrw tok a han at öpa ok talar til han swa hardelik ij skulin herra lydha mik ok ey aff stadh at ganga " Iv 989 . alle diäfla skara öpto mz enne röst ok sagdho (clamaverunt dictentes). hwadhan äst thu KL 411 . MB 2: 404 . tha öpte then man i träno saat ok sagdo (för sagde) them allom tidhande at the vplänzske komo ther ridhande RK 1: 871 . " hoffmen ok bönder alle saman öpto ok sagdho alle amen " ib 4501 . " diäfullin öpte höght ok rööt ok thööt ok saghde ve mik " Bir 3: 269 . ib 266 . þe öpto äpte þöm: ok sagþo sik vara hulla vini Bu 129 . tå öpte hin såra, ok sagdhe: gör ey suä KS 42 (107, 45) . han öpte fast ok badh mik bidha Iv 453 . Fl 1730 . konungin lot öpa ok biudha swa, at alle skullo till hofuith ga ib 1624 .","2) ropa, med hög röst säga. han . . . öpte. sancte pete hialp mik þu est van at halpa nöþstadom Bu 15 . " andreas . . . opte. hui kumbar þu nu här " ib 141 . ib 150 . " öpto alle iam skyt som enom munne. hör: hör: rätuis maþar far vildar " ib 197 . KL 395 . Pa 21, 22 . Bir 3: 265 . MD 32, 36, 342 . Fl 622 . Al 2433 . " sla dödh the hoffmen alle öpa " RK 2: 4951 . aaron wardh rädder . . . oc öpte thaghar til moysen jak bidher thik . . . at thu forlat os MB 1: 396 . tha taka the riddara .- . . hwat at sinom kompane öpa wi skulum alle til hofua ganga Iv 190 . " han öpte siluestrum yfrit ordoghan vara " Bil 85 . " öpte han wara mordara ib 724. thw hördhe . . . aff allo folkeno öpas röfuaran gifua lösan " Bir 4: 147 . " marsken togh högt at öpa vnder suensca banner sculle alla löpa " RK 2: 2119 ; " jfr 4. wm iherusalem losth thu öpte til ath se hans dödh the skulde löpe " MD 37 ; jfr 4. ","3) anropa, åkalla. " med prep. aldir almoghin öpir til lkonungen bedhandis hielp aff honom " ST 405 . " huur han i dözsins nödh til sin fadhor öpte " Bir 4: 140 . ib 153 . ","4) ropa, utropa, offentligen förkunna. ropis thn ära aff allo himerikis härskapi öpi til the höghdhina ther ängin gitir begripit ändan j guddomsins valde gangi oc thz ropit nidhir j häluite . . . thit loff öpis ok ökis j världinne Bir 2: 268 . han loot öpa kriera vm noke vplenzske waro flere nokor then honom ville bestaa . . . er her nokor man thz wil RK 1: 1110 .","5) utropa (till), högtidligen förklara (för). med två ack. - pass. vardh han öptir aff allom romarum römska rikis fadher Bil 761 . ","6) hånande ropa, göra ett håndande tillrop. hwa sin hund stäkkir ok öpe äptir honom the äro marghe som mädh öpa GO 807 ."],"e":["ööpa MD 342 . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","imperf . ","öptö Bu 22 . ","oipte ib 141 ; Fl 355 ; MD 32 ),","öpa mot , "]},{"a":"öpa","b":"vb","c":"v.","d":["ropa, skrika. " tha öpte then man i träno saat ok sagdo them allom tidhande " RK 1: 871 . (Han) reff sina lukka j sundher ok krattadhe sik vm sin öghon siälff ok öpte grömmelika Prosadikter 180 . Tha öpthe folkit: mestare, hiälp tinom discipulo ib 188 . " riddaren hörde thet ok öpte . . . j thy gikhon in . . . ok öpte till hans " ib 190 . tha komo ther thri korpar swa mikit ropa . . . (de) giordo mikit roop ib 215 . tha öpte Hugen konung til Karl Magnus och sagde KarlM 37: 12. mon han fara nw allan adghin öpande och bläsande effter enom thera ib 30 . Oc thu grät starklika och öpthe manlika SvB 69 . (Du) hördhe huru lyghn aa thic kärdhis, oc alff allo folkeno öpas, röfuaran gifua lösan ib 116 . " alla hälgha ängla öptho medh högxsta oc aldra sötaste liwdh älla röst " Mecht 187 . (Hon var så bedrövad) at hon opta hördes j tridhia hws idhkelika ropa oc öpa äpter sin kärista ib 216 . Jfr ropa. Se D. Kornhall, Karl Magnus (1959), s. 285. - Verbet öpa också i den "birgittin-norska" handskriften Skokl. 5 4:o (Bir 4: 423 f.): imperf. öfte Bir 4: 510, 511, öpte 4: 512, 514 (2 ggr)."],"e":[]},{"a":"öpin","b":"","c":"","d":[" öppen, se opin och ypin. Flera gånger i SpV (där det är normal form, jämte ypin): öppin öghon ib 28 . " medh öppnom öghom " ib 51 . hallir hoon sins hiärta jnnersta altidh öpith ib 161 . wthan (om icke) thu fwnne thänna fäm sinnanna windöghon öpin ib 256 . " än thog at the altidh warin öpin ib 256. bökrena äru öpna " ib 260 . " hogsins ögha skuli altidh öppit wara " ib 293 . " swa som thet likamlika öghat är wakande ok öppith " ib 293 . medh ypnom öghom ib 293 . Thy är thet öppit them som kalladhe äru ib 495 ."],"e":["öppin"]},{"a":"öpna","b":"","c":"","d":[" , öp(p)na, se ypna. yppa."],"e":[]},{"a":"öpperster","b":"","c":"","d":[" , se ypparster."],"e":[]},{"a":"öppin","b":"","c":"","d":[" , se opin, opinbar, opinbarlika."],"e":["öpinbr , ","öpinbarlika"]},{"a":"öpta","b":"","c":"","d":[" , se opfta."],"e":[]},{"a":"öptirmera","b":"ab","c":"adv.","d":["oftare, flera gånger, se optirmere. tha findz aldrigh öpthermera smitta j thässe brwdh SpV 278 . " aldrig wth öptirmera komaskolandis ib 293. Forsmadho tha allaledhis öptirmera giffwa sik wndhir nakor brylöps laagh " ib 344 . ey skulum wi . . . öpthirmera falla ib 486 . " tha atskilioms wi ekke j mangha dela öpthirmera " ib 488 . (Men även opitirmera ib 441, 495) ."],"e":[]},{"a":"ör","b":"nn","c":"","d":["grus; skär. Scrupus lagis paruulus et asper hwas öör GU C 20 s. 557 . " ligger alt ltil Sidhöna oc alle andre öra oc grun, som byrias oc wtgaa af hänne " SD NS 3: 198 ( 1416) . Jfr stranda ör."],"e":[]},{"a":"ör","b":"av","c":"adj.","d":[" , se yr."],"e":[]},{"a":"ör","b":"nn","c":"","d":[" ? Jfr fiskis ör."],"e":[]},{"a":"ör","b":"","c":"","d":[" , se ur, prep. och adv."],"e":[]},{"a":"ör","b":"av","c":"adj.","d":["1) galen, tokig. " thu äst badhe galin ok ör " Iv 1218 . Jfr halför. ","2) rasande, vild. aff thy han (oxen) hafdhe länge inne standit wardh han swa grymbir oc öör at engin thordhe honom nalkas ellir gripa ST 138 ."],"e":["öör )"]},{"a":"öra","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) öra, hörselorgan. " eg. och bildl. i höfdino äru . . . öron, the höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote, vtan göma ok likaman medh thy Ks 32 (82, 34). hörþes sötare sang . . . än noor öron för hörþo " Bu 14 . " hon hördhe söthan änga sangh . . . mz likamlikom örom " Bil 271 . höra mz öromen Bir 1: 41 . " widh at iak hwiskar mannit j hans öron (ändradt till öra) " Bil 85 . Bir 1: 52, 3: 464 . MB 2: 81 . Su 345, 401, sändebudhin . . . tagher wt twa gulringa som qwinde plägha hawa i örom MB 1: 204 . ib 2: 95 . " han (sakrifvaren) . . . haffwer en penna a öra man skal mz scriffwa " MD (S) 290 . en af them . . . afhiog höghra örat af enom prästahöfdhingas swen MP 2: 11 . " for wärk j öron " LB 2: 39 . ib 6: 105 . naar örath rynner ib 7: 211 . " döff öron " ib 3: 163 . kom thätta til örna dyacleciani Gr 285 . fyl äkke öghonin oc örinon mz nakro thy thu mat vanlica hindra thin hugh ij mz fanytom thankom Bo 46 . thyngia siin örom at the ey skulin höra at wmwändas oc frälsas Su 253 . " thz giffs ganzska faam swa mz hiärtans öra (aure cordis) at wita . . . tässa timans ostadughet " ib. " skogh hawir öron ok mark hawir öghon " GO 69 . Jfr asna-, hunda-öra. ","2) öra, litet handtag på kärl. grep iak . . . grytona. ok bröt iak af annat örat Bu 420 . " a þem dagh . . . som örat var brutit af calenom ib. Jfr gulöra. -- ""],"e":["öron . ","örom Su 253 . ","örön Bir 3: 464 . ","örun UplL M 37: pr.; SML G 4. pr. örum BjR 11: pr. Örän HelsL M 15: 1, V 6: pr. ören LB 2: 39, 6: 105 . ","örom . ","örna Gr 285 . med suffg. art. sing. nom., ack. örat Bu 420 ; MP 2: 11 . ","öronnen ib 35 . ","örnän LB 6: 105 . ","öromen Bir 1: 41 ; MB 2: 81, 95 . ","örnanna LB 3:: 16), ","öra värker , ","örnagat","örne- LfK 76 ; Lg 3: 437, 445 . ","örnä- ib 524 . ","-gaat VKR 11, 57 ; LfK 77 ; Lg 3: 445 . -gad),","örna gulsinger","-guldzringer: -ana MB 2: 95),","örna hula , ","örna kladhe , ","örna klang","-klanck )","örna ringer , ","örna sanger","-saangher )","örna sot","örnä- )","örna thutare?"]},{"a":"öra","b":"nn","c":"","d":["öra. " sina helbrögda hörsl ok öron . .. The haffua öron, mädh huilkom the ey höra " MP 4: 178 . (Den) som syn öron atirlykkir fore gudz ordhom . . . (ormen Aspis) läggir thet ena örat thet hardasta han kan vidh jordena, ok j annat örat stingir han sin styörth MP 5: 222 . öronyn lydugh ok atwaktande ib 5: 223 . tha ran blodhin aff hofdheno oc vpfylte badhe öron, öghon oc mwn SkrtUppb 297 . " swa som öradh här aff prydis . . . Medh öranna hörls lydde ham mik " SpV 118 . Swa som härran j enne liknilse andhre beddis ören til at höra (aures audiendi quæsivit) hwat han sagdhe ib 297 . (Du) gaff döfwm öron, oc blindom öghon SvB 51 . J them eldenom waro mangfa thusanda siäla. Somlika waro j honum wp til knän . . . Somma til lmwnnin oc somma til öranna Hel män 266 . " gönom öronen dragha andhan PMskr 217. läggia örath til hwan stokken, lydandis granlika til " ib 300 . " the skulo merkias, swa ath badin öranen skulo skärias aff huart sweneth " STb 2: 95 ( 1485) . Samma dach mester Loduick zacer til xl lmarck . . . fore örith han högh aff köpesuennen ib 3: 23 ( 1492) . for Gudz skyld och alla dandemann bön skyld, tha fordrox henne örannen JTb 80 ( 1490) . at the skulle haffwa öruen misth och hwdin ib 98 ( 1513) . "],"e":["öron )","*öralös","*öratutare","*örna bulin","*örna byld","örna gat n. örngott, huvudkudde. jnsuper curiam meam in Abo cum suo inuentario, videlicet . . . duobus puluenaribus et j cussino, dicto örnegat Svartb 103 ( 1355) . " item än gifwer iag henne alla de sängiar och sängekläder, räkkebostrar, hufwuddynor, hyender, örnegåtter, lakan " FMU 5: 89 (1484, avskrift) . Tätta är thet gooz äfftir hustrv Christine . . . i täpede, ij örnegat Atb 227 (1456?). tesse skattadhe pantha aath Andiers . . . een hofdabulstir oc eth örnagot oc een mattha ib 245 ( 1466) . thermedh stal lhan och aff the for:na eth par lakan och ij örnagoth STb 1: 186 ( 1478) . ath Anders Persson optagit hade . . . tw par skön örnegat ib 4: 257 (1512). Jfr silkis örnagat. ","*örna prydhilse","örna skedh"]},{"a":"öra","b":"vb","c":"v.","d":["fylla med grus? Laat öra thina qvarnedamma oc fylla op med warmt är Brasks Cal 268 ."],"e":[]},{"a":"öradher","b":"av","c":"adj.","d":["försedd med öron, se storöradher."],"e":[]},{"a":"ördela","b":"","c":"","d":[" , se urdela."],"e":[]},{"a":"öre","b":"nn","c":"","d":["öre (1/8 mark, ss myntenhet). fyra guta i örenom . . . threr guta i örenom VKJ 73 ( 1445) . oc 12 öra stakkota for j pund, thet bar Andhers finne op ib 189 ( 1466) . (Laurens Mäginfasteson pantsätter) fem öra land iordh i Östresom (Östersta, Lisslena sn), fem öra näst östra landsdelenom, ok sa the fem öarna i sama by ok alla i enom aker RP 2: 350 ( 1398) . (Han önskade) thät jec haffe ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arvstv 22 (1461). Jöns i Warhiala giorde i skatt x ör FMU 4: 463 ( 1476) . - öresland (1/8 markland). ath swara fore nokra skatskyllogha iordh j Valby een öre liggiande . . . fäm öra j forscripna Valby kronennes skatskylloga iord . . . aff them fäm öroman han vtgaff fraan krononne oc vndhan skattenom i Valby til äffuärdelighen tidh. Nokron aar thär epter . . . qualdhis then fämte ören i Valby i thät bythe aff häredet, ok kraffdis skatther aff honom UpplLagmansdomb 113 (1493). "],"e":["höre UpplFornmt 46: 179 f. (1502 f.), HLG 1: 90, 2: 94-97 (1510-20), 2: 70 (1521). - Jfr almännings-, fenster-, hus-, lös-, sak-, tap-, tomt(a)-öre, värdhörar. ","*öris aker","öris land","*öris tal","öretal )"]},{"a":"öre","b":"nn","c":"","d":[" ÊL. ","1) öre, en åttondedels mark. ss vigenhet (äfven i fråga om myntvigt). jak hawer hanum vnt . . . ena sylfskedh aff ii [2] öra lödhugha SD NS 1: 678 ( 1407) . " thu haff een ärlika posa full ther ij hundradha öra gull (C aura gulls) " Fl 1179 . - i tatiniserad form. habeat . . . x. horas argenti SD 1: 402 ( 1261) . " saluonj . .. conferimus mansum ualentem. XII:cim oras ponderatas " ib 443 ( 1268) . ","2) öre, en åttondels mark. ss myntenhet. firi tolff örä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). firi þre örä ib 637 ( 1347) . " firi twa örä ib. for en öre " ib. " fore halwän öre " ib. " enä ko som wärþ är tolf örä " ib. " sa at span yöl xij ore galt " RK 2: 7448 . böte iij öra TB 73 . " böte i embetet een ore " SO 150 . SGG 105, 106, 107, 108 . SEG 112 . 113, 114. lägghia en öre wth SO 16 . " inghen mwramestere derffues mera thaga i sith arbeyde än sex öre fore hwat thwsandh tygel " ib 87 . " skal mwramestaren om dagen haffua twa öra medh math ock ööl jn til mickelsmessan ib. ib 72. för [1] öre öl " BtFH 1: l200 (1509). nu stiäl man til (till belopp el. värde af) ii öra päninga hänge fore stiäl [man] til en öra misthe huud ok öron stiäl man minne än til öre misthe hudhena MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59. stiäll man öre ellir öris wärdh miste liiff sith fore tiäll man halfuan öre miste hudh oc öron stiäl man minna än halfuan öre oc tho till fyra päninga miste hudhena EG 65 . " böthe i kompanijt tolff öre peningha " SO 31 . böthe. . . iii öre päninga SEG 113 . ib 115 " the giffua . .. xv öre penninga 1 örtug mynne " BYH 1: 258 ( 1445) . haua . . . tolf örä pänningä af fataburn til lön SD 5: 637 ( 1347) . giäldskuldugher . . . attä march ok 1 orä swänskä pänningä ib 6: 149 ( 1349) . " gafuo the mik til vilda tolf öra redho swenska päninga af thy minteno som nw gaar her rikeno ib " NS 1: 8 ( 1401) . " hundradha mark päningga äpter thydhist tal, swa ath tre thydiska örtogher äller fyre siälenske ängslike älla gotniske ganga for en öre, som fordhom war gangande i swerikis rike " ib 2: 492 ( 1412) . berededha . . . thre hwita tyzka päninga for en öre ib 434 ( 1411) . " fore attatighi maker oc xix ören (troligen för öra el. öre; -en i ören återgifver här upplöst förkortning) swensca penninger " ib 1: 69 ( 1401) . " en attung jordh, som afganga thre thynn korn oc iij ore pänninger " ib 685 ( 1407) . " fore hwilka forscrepno päninga summo iak honu m säter . . . til en . . . wissan pant thenne min godz . . . ena qwärn . . . som skyldar twa öra miöl, item bredhagardhen som skyldar siex öra peninga . . . item broagardhen som skyldar ena halfua march, oc et thorp ther vnder ligger hart när som skyldar thre öra " ib 257 ( 1403) . ib 2: 357 ( 1411). för fyretyo march rede peninga, fäm räflisk i örnom ib 1: 359 (1404, nyare afskr.). fore lxxx mark, iiij räfflischa i hwar öra ib 2: 80 ( 1409) . ib 404 (1411, gammal afskr.). fore xij mark gotniska ok titzska, iiij totniska i öenom ok iij hwitha örtoger ok i örenom ib 3: 529 ( 1420) . " eth halfft tymber aal fore xij öre gotniska " BYH 1: 258 ( 1455) . " en gard j skilaberga giffuer xij öre swenska jtem 1 gard heter saxtorph giffuer v öre gotniska . . . jtem i sundzmala 1 gard v öre gutniska " ib 257 . " j vppaby iiij gardha the giffua xv töner korn ij spen mynne xv öre penninga 1 örtug mynne jtem j grinna ij gardha renta iiij töner oc ij spen korn ock v öre jtem j östrasyrista ij gardha renta iiij pund korn x öre oc ij örtug " ib 258 . " hon (Margareta) . . . lagdhe en skat sverige swa aff huar stube xij öre stokholms vtgiffua " RK 2: 57 . " kännis jak . . . salt hafwa . . . knwt niclison VI öres skypan i homblasäther liggiandis " SD NS 3: 529 (1420, Skärkinds härad); jfr öra skipan. - i latiniserad form. XV. horas vsualis monete de ipso claustro ad uite sue nesessaria percipiat annuatim SD 1: 393 ( 1259) . XIII ore denariorum ib 494 (1275, gammal afskr.) . X ore deuarioum ib. " ut . . . cuilibet canonico resedenti ora denariorum. cuilibet sacerdoto, vicario dimidia ora . . . de bonis episcopalibus deputentur " ib 569 ( 1280) . ","3) = örisland. fore thry marclandh jordh, enom örä minne SD NS 1: 60 (1401, Uppland). hawa . . . wpbwrit . . . xj örtogher landh jordh i gilberghom i garnbosogkn, vj ore nämarsth swdhra lanzlwthenom oc swa the for:da xj örtogher thr näär ib l2: 88 (1409, Uppland). ib 124 (1409, Uppland) . " han hafdhe fanghet frälsa jordh sex ore för sex ore skatta jordh " ib 683 (1413, Uppland). - i latiniserad form. pro duabus marchis terræ & sex oris in westby SD 1: 449 (1269, Uppland). mansionem haraby viginti oras & vnam terre continentem recepisse ib 472 (1274 Uppland). ","4) ss rymdmåttsbestämning (för såd och mjöl). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 291 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 246 f., 746 f. ena qwärn . . . som skyldat twa öra miöl SD NS 1: 257 (1403, Vestegötland). - i latiniserad form. (6) ore ordei Svenska Riksarkivets Pergamentsbref 2: 9 ( 1383). ","5) penning, penningsumma, penningar. farandä är fästir öre GO 125 . ib 948 . glömdir är guldin öre ib 444 . ","6) pl. penningar och annan lösegendom. saalt haffua . . . fore fä ok fulla öra (för full betalning) SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). - Jfr almännings-, bot-, gärningis-, half-, köp-, lös-, sak-, stigh-, tompt-, viþerlags-öre, äfvensom ful-, halds-, tomta-, värþ-örar. "],"e":["öri UplL Kk 7: 7; VML II B 14: 4. örä VBML II M 27. ack. öre VGL I þ 14; UplL Kk 6: 7, 7: l7, V 29: 1; VML I Kr 3: 4, 5. II M 25: 5; SD 5: 637 ( 1347); MEG (rd. A) 54, (red. B) 59; EG 65 ; SGG 106, 107, 108 . ","ore SO 150 . ","öri VGL I K 15: pr. örä ib VS 3: pr.; HelsL LM 28: pr. orä VGL I S 4: 1; SD 6: 149 ( 1349) . ","öra VML II M 25: 5; MEG (red. A) 54. ora SD NS 3: 120 (1416, gammal afskr.). dat. öre VML II M 25: 5. örä VGL I O 2; SD NS 1: 60 ( 1401) . ","öris VGL I K 15: 1; ÖGL Dr 16: 2, R 5: 2; UplL J 4: 3; VML I þg 7: pr., II Kp 5; BjR 39: 1 ; EG 65 . ","öres VGL II K 32 i var.; VML II M 26: 4; BjR 39: 1 . " oräss se öris land. pl. nom. örär " VGL LI VS 1: 4, 3: 1, R 8: pr.; UplL M 44: 1. öra ÖGL G 15; VML II Kg 7: 2, M 21: 1, 28: pr.; SmålL 5: 3 . ","örä VGL I R 12: 1, II VS 123, R 17. orä VML II M 23: 2 ivar. örer VGL I B 2: 1. öre SD NS 2: 682 ( 1413), 714 ( 1413). ore ib 1: 685 ( 1407). ack. öra VGL I K 5, 12: 1, VS 5, II K 35; ÖGL Kr 8: 2, 13: pr.; SML Add 3, 7; VML I B 49: pr.; SmålL 4: 1, 5: 3 ; SD NS 1: 8 ( 1401), 58 (1401, gammal afskr.), 257 (1403, på två st.), 678 ( 1407), 2: 698 (1413, på tolf st.); Fl 1179 ; TB 73 ; SO 87 . ","örä VGL I S 4: 1, VS 5, II dr 8; UplL Kk 8: pr., Ä 9: pr.; SML Kk 11: pr., 1; HelsL Kk 1: 2; BjR 10: pr.; 1; SD 4: 465 (1335, nyare afskr.)., 5: 375 (1344, nyare afskr.), 637 ( 1347). orä VGL I Md 3: 3, J 4: 1; UplL Kg 12: pr.; BjR 10: pr., 1. öre UplL Kk 8: pr.; SD NS 2: 357 ( 1411); SO 31, 87 ; SEG 113, 114, 115 . ","ore SD NS 2: 88 ( 1409), 653 (1413, på tre st.); RK 2: 7448 . ","örum VGL I LO 4, R 8: pr.; ÖGL B 9: 1; UplL Kk 6: 6; VML LII M 25: 12; SmålL 13: 2 . ","örom VGL LI J 3: l4; VML II kg 7: 2, 3; SmåL 13: 2. gen. öra VGL I FB 8, II K 26; VML I G 7, II Kr 7: 1; SD NS 1: 577 ( 1406). örä VGL I R 8: pr., FB 8; UplL M 23: 2, J 4: 1, V 10: 1. orä VGL I K 13, Md 8. singular form i plural användning. öres SD NS 3: 599 ( 1420) . ","öris ib 2: 6 (1408, på två st.). - med suffig. art. dat. sing. örenom SD NS 3: 529 (1420, på två st.). örnom (för örenom?) ib 1: 359 (1404, nyare afskr.)), ","öra bol , se öris bol.","öra bot , ","öra land , se öris land.","öra skipan","öre- SD NS 1: 446 ( 1405)), ","öris bol","örezbol )","öris bot , ","öris land","oris- SD 6: 125 ( 1349) . öresVGL II J 19; SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). NS 1: 3 ( 1401). 58 ( 1401), 650 ( 1407); SJ 182 ( 1449) . öräsSD NS 2: l96 ( 1409). oräss- VGL LI J 7: l3), "]},{"a":"örghia","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr halsörghia."],"e":[]},{"a":"öria","b":"nn","c":"","d":["Jfr asko öria."],"e":[]},{"a":"öridh","b":"nn","c":"","d":["salmo, trutta, laxöring. " ätha lax örith swthar hornfisk " LB 1: 96 ."],"e":["-ith )"]},{"a":"öridh","b":"","c":"","d":[" laxöring, se E. Hellquist i ANF 13, s. 236 f."],"e":[]},{"a":"örka","b":"","c":"","d":[" , se orka."],"e":[]},{"a":"örkia","b":"","c":"","d":[" , örkiare, örknaþa fä, se yrkia, yrkiae, yrknaþa fä."],"e":[]},{"a":"örlögh","b":"nn","c":"","d":["örlig, krig, strid. " kom en kunugnx son aff danmark . . . til franka rikis mz örlögh " Bil 758 . ib 646 . " örlöghit ändadis swa " ib 756 (kan föras till örlöghe). römskir rättir dömir til dödh hwan then som barn dräper i örlägh ib 565 . " vare bado till örligx reedo " MD 343 . " thr sik wilia wäl haua i stridh ok örlogh " KS 81 (199, 88) . ib 80 (197, 87). kunne wanlika örlögh wardha mällan israels söna oc thera MB 1: 313 . ib 275 . " oroadho blamän egipto land mz örlögh " ib 279 . " the drapo qwinde oc barn, som donde män warkunna oc nadha i örloghom " ib 433 (kan föras till örlöghe). änkte örlögh skal thu göra a mot them ib 432 . " thz örlögh the hade förth a suerige " RK 1: (sfgn). s. 171. hon straffar en swerikis konung . . . hulkin som . . . gik bort . . . fran hedhna manna örlöghi (querra infidelium) som han hafdhe byriat Bir 3: 410 (kan föras till örlöghe). MD 330 . " thentidh thzta örlögh oc hanteringh som iouse giort haffdhe besprodis wt om landen " MB 2: 24 . the stridher oc örlig lhan swa manligha öffdhe ib 227 . är oss ärlikare döö oc falla j stridh oc örlegh (mori in bello). än se wars almoghas armodh ib 229 . hwiltes landit aff örleghen (cesavit a præliis) ib 40 (kan föras till örlöghe). bleff landith ther äpther j fridh oc rolighet j lxx aar aff allo örlöghe ib 77 (kan föras till örlöghe). enghin ofridher äller örligh är oss j mällan 264. styr oc reghera wart örligh ib 266 . langsampt örligh ib 227 . " elephantana öffwadho the oc bidzadho til örligx " ib 237 . " mz fult harnisk oc allom til örlgex mz widherthofftoghom (för oc mz allom til örlegx widherthorfftoghom) (för oc mz allom til örlegx widherthofftoghom) anbudhom ib. twisth, twädräkth, örlögh oc stridh haffwer waridh bland menniskior arliken jdh " PM 1 . " thaa faar thette örlogh en ondh och seen ände HSh 19: 111 (1505). ath wij med retta haffwe thetta örlig före taghit " ib 20: 211 ( 1507) . taghar han eth örlogh driwa wil RK 1: 94 . karolus magnus haffdhe begynnat örlögh moth enom mäktoghom härtogha Lg 3: 303 . Al 445, 6052 . Va 23 . länge sidan war orligh mellom osanttrix konung oc aktilia konung . . . oc haffua i nw hört hwadhan theris orlig begyntis Di 41 . ib l30. tha han encte orlig haffde ib 104. tha han war i orlög ib. " hauer iek nogon manhet giort i krig oc orlig thz liffuer efftir mik in til domen " ib 9 . " then tiid hans konunglige mealestat kry och örlig förde och hade medh korsherrene i prytzen " FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). dageligha tha hadhe the ridderliga ydh och förde örligh wtan striidh RK 3: 2048 . SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 4: 302 ( 1502) . RK 3: (sista forts.) 4442 . ath krii örlogh och blodz vtgiwtilse aff stillis kan HSH 19: 133 ( 1506) . " örliig och krij thz war myn iid " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269 . twyngde honwm örlogh oc mykith kry MD 440 . - strid, slag. thet kryg och örlug, som skede pa brwnkebärg i pa . . . konung cristiern BSH 4: 231 ( 1497) . - oeg. strid, kamp. j then örlagh thin (d. v. s. Jungfru Marias) son wann then sigher MD 67 . mannen . . . hawer natwro oc likama swa iämpt matadha aff allom elementis, at han är vtan thera striidh oc örlögh MB 1: 123 . " gaa aff tässa ysäldinna stad, aff stridzsins oc örlögsins rwme (de loco puginæ), til äwärdelikit frälse " Su 343 . - strid, tvist. trla. han . . . opuäkke örlögh oc kiiff (litigia) Bir 3: 77 . " een modher til alla skamliga gerninga, örlokens älskerska " LfK 217 . Jfr örlöghe. "],"e":["or- Di 9, 30, 41, 104 . -log(h). -lug BSH 4: 231 ( 1497) . ","-lyg Va 23 . -lig(h). -liig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269, 3: (sista forts.) 4590. -legh MB 2: 229 ; ","-leghen ib 40 . ","-lagh MD 67 . gen. örlög(h)s, se sammansättningar. örligx. örlegx. örloffz, se örlögs folk. orlix, se örlögs man. ","örlögsins Su 343 . ","örloksens LfK 217 ), ","örlögs diur","örligxz dyur )","örlögs folk","örloffz folch )","örlögs gudh","örlöghs gudher )","örlögs man","örligx- MB 2: 274, 276, 277 . ","örlikx- Di 41 . ","örlegx- MB 2: 347 . ","orlix- Di 12 ), ","örlögs märe , ","örlögs rop , ","örlögs sak","örlegx- )","örlögs skip","örligx- )","örlögs time , ","örlögs thanke , "]},{"a":"örlögh anbudh","b":"nn","c":"","d":["krigsredskap, krigsmateriel. " örligh ambodh the mz siik hafua " RK 3: 3625 ."],"e":["örligh ambodh )"]},{"a":"örlögha","b":"vb","c":"v.","d":["strida, föra krig. ok swa bliffwo the j hwndradha aar örlöghandis SpV 164 ."],"e":[]},{"a":"örlögha","b":"vb","c":"v.","d":["krigisk. " mz mik är örlighande dygdh (virtus bellorum) " MB 2: 254 ."],"e":["or- Di 86, 115, 116 . ","-logha . ","-lig (h)a. "]},{"a":"örlöghafgudh","b":"nn","c":"","d":["krigsgud. Jason tog wägen ath örlig affgudeens Martis stad Troj 20 ."],"e":[]},{"a":"örlöghe","b":"nn","c":"","d":["krig, strid. (De) aktadho örlögsins skikkan ok hwsins gömo SpV 164 . " hallandhe thet ey mindra än stridh ok örlöghe ib 165. tu som föra skalt härrans örloogh, wänth ekke bakin til owenear . . . j örlögeno forsökt thom, war atwaktol om tik " ib 246 . (Odjuret) hwilkit som haffs enkannelika til örlöghe ib 358 . Örlöghe bodhar thu wisseligha mote ondha andomen j wädhreno ib 408 . " thet händhir saa idhkelika, at the som wändas til gudh faa genstan orlöghe moth sik (conversis ad dominum bella statim occurrunt) " ib 441 . komber sedann örligh och krij Gyll år s. 84 (v. 491). (Han var) mikit fornwnstig oc beskeligen, tiill örlig oc tiill raad Troj 104 . Stwndom hendher ath fleere förgaas aff storm oc blaasth j syönom än aff örlög . . . helst mädh en flotha skip til örlög PMSkr 171 . " tha är them lost at gö j örlögh oc jngen räddoghe " ib 124 . Aldrabäst öckte konungen sina vpbyrdh medh thet han . . . ey giorde örligh oträngder thär thill ib 694 (avskr). (Om) swa stor thrang oc örligh vppa rikit thrängde at mene rikesens almoghe schulde reesa örligha oc thär tilhiälpa Priv o skyddsbr 177 ( 1442) , 180. j thet kryg och örlig som skede pa Brwnkebärg GPM 2: 57 ( 1497) . "],"e":["örlöghis folk n. krigsfolk, krigsmän. Palamides konwng . . . kom medh xxx skip belakt medh fwltaga örligxfolk Troj 104 . " medh andre ocrygelige skottar oc offuergyffuit örlugx folck " GPM 2: 68 ( 1511) . ","örlöghis skip","*örlöghis stadher","*örlöghis tidh"]},{"a":"örlöghe","b":"nn","c":"","d":["krig, strid. oupuäkkia örlöhge ok stridhe (movere bella) Bir 3: 441 . " for rikesins värn ok hedhninga striidh ok örlöghe (impugnatione paganorum) " ib 466 . " the som ey kyndoge waro vppa canneorum stridher äller örlögen (non noverant bella chanaærum) " MB 2: 75 . ib 81 . " spöriandes om örlöghe oc herrskapp " LfK 164 . " han haffde swa dana grofft örloghe oppbögynnat " Lg 3: 303 . " tz teknar . . . . mykyt örlege " LB 7: 84 . Jfr örlögh. "],"e":["-loghe . ","-lege )","örlöghis benvapn","örlöghes- )","örlöghis folk","örlogis- )","örlöghis forman","örligs- )","- . ","örlöghis gudh, ","örlöghis hiälmber","örlöghes- )","örlöghis man","örlegis- . ","örlighis- . ","orloghis- )","örlöghis märe","örloghis- )","örlöghsi nödh , ","örlöghis vaghn , ","örlöghis vapn","-vakn )"]},{"a":"örlöghsamber","b":"av","c":"adj.","d":["krigisk, stridbar. thet (barnet) wardhir örliksamt LB s. 494 ."],"e":["örlik- )"]},{"a":"örmaghi","b":"nn","c":"","d":["kräva, fågelmage. Cabus örmaghi GU C 20 s. 65 ."],"e":[]},{"a":"örmylia","b":"","c":"","d":[" , se urmylia."],"e":[]},{"a":"örmynd","b":"","c":"","d":[" , se urmynd."],"e":[]},{"a":"örmärke","b":"nn","c":"","d":["tydligt märke; gränsmärke, råmärke. lin cuis spacij medio signum aliquod euidens tatatuetur. lcertum ørmerki ad orentem inter brynnulfum & monachos per secula futurum SD 1: 228 (1222-30). ne de cetero possessio crac ullam patiatur calumpniam. lomnia eius ørmerki distincte & per ordinem in presenti nostro pruilegio declaramus ib. primum ørmerki westanwart oc sunnawat. lapis in bodandes sand ib."],"e":["-merki )"]},{"a":"örn","b":"nn","c":"","d":["örn."],"e":["*örna klo","*örna liknilse"]},{"a":"örn","b":"nn","c":"","d":["örn. " len örn varþe þerea lik " Bu 527 . " öruin flygher fughla högist " Bil 157 . ib 306 . Bir 1: 51, 2: 50 . lMP 1: l71. MB 1: 59 . lät han opgräwa sins fadhers liik oc skipte bwkin mällan thryhundradh örna ib 18 . " hwilkin tma thässe alle öarna . . . koma alle ater samn ib. " ST 290 . Al 1628 . fiärdhe dyurit (var) likt flyghande örnne MB 2: 340 . gaffwos qwinonne twa vingha swa som aff storom örne ib 352 . Jfr adheörn, arn. "],"e":["-ar ) , ","örna lik , ","örna vinge , "]},{"a":"örs","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) stridshäst, häst som brukas i krigstjenst el. i ridderlig tvekamp el. idrott. alle frälsis män sculu til vapnsyn komnä, scal oc hwar man hwat hälder han är riddäre äller swen, siäluer sin vapn vppa hawä, oc sijtiä a sitt örs äller hinghist SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). the skönista hingxsta örss och hästa RK 3: 1101 . " mongt örss oc ganger marsken titt sände " ib 2: 5158 . " enkte tall war pa then boskap. örss, hästa camela, oc philila " MB 2: 172 . " ther waro mwla ok örs the mästa dromedarij och andre hästa " Al 4947 . " hundrath hwilt örs " ib 4868 . " josep tagher mz sik mykin här, badhe örs oc plankadha waghna " MB 1: 270 . konunger giwer enom riddara got örs som änkte hawer än forskyllath aff honum, vtan foe thy at han wänter at han skal wäl nytia got örs, oc göra mantz gerning ib 351 . " lhan rände sit örss ifuir ena bro " Bil 256 . ib 748 . Bo 165 . MB 1: 317 . " then ädlä riddare blandamär wämpte sik och säte sik pa sith godä örs " Va 10 . " tha ledde man fram eth skönt örs " ib 21 . Di 183 . " sit örs mz sporom fast han slo ok rände at rysan " Iv 3122 . " herra iwan stak thän riddara swa at örs ok man a markinne la " ib 1663 . " swa foro the iärslins här ij mot väpnter badhe til örs ok foot ib 2336. hertogh magnus loot . . . sin örss fortekkia " RK 1: 819 . " j danmark margh en häladh from haffde sik mz örss ok tygh reeth " ib 838 . Iv 242, 447, 482, 634, 766, 1636, 1686 o. s. v. Fr 101, 1008 . Fl 1813, 1859 . Al 592, 3105, 5149 . RK 1: 909, 914, 1113, 1124 . ","2) krigare till häst, ryttare. siw hundrat örss loot han soldera RK 1: 672 . ib 2707, 2712 ."],"e":["örss . ","öörss RK 1: l113. ors: orsith Fr 1008 ), ","örsa foli , ","örsa hös , ","örsa redhe , ","örsasaþul","örsä- . ","-säthlä SD 4: 710 (1340?), "]},{"a":"örsl","b":"nn","c":"","d":["yrsel, sinnesförvirring. " all hans örsl honum for gik " Iv 2218 . Jfr hovudhörsl."],"e":[]},{"a":"ört","b":"nn","c":"","d":[" , se yrt."],"e":[]},{"a":"ört","b":"","c":"","d":[" , se yrt."],"e":[]},{"a":"örtogh","b":"","c":"","d":[" L. ","1) örtog, ett tredjedels öre. ss myntenhet; äfven om myntstycke af nämda valör. Jfr Nordström, VAH 19: 302 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 773 f., 832. örtugh firi nöt ok fiura peninga firi far SR 19 . " lgiljt nött sälis firi tolf örä, gamalt faar firi fiurä örtugher " SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ipärst oc kortrist . . . skal gyäldäs fore half mark . . . thörnist foe syu örtughä . . . en alin af goþo kirsko firi halffyrärþe örtogh . . . en alin got vaþmal firi twa örtugha ib 637 ( 1347) . " fore fira artogher brödh " SO 193 . " skal lmwramestaren om dagen haffua . . . offuer hösten fyra artoger " ib 87 . ib 72 . " hvilken som vil brodr vardha ok in i gilleth ga, tha skal han som broder vardhr,m i inganghen giffwa . . . allermannenom i [1] ortig SEg 117. xv öre penninga 1 örtug mynne " BYH 1: 258 ( 1455) . " en gaard i westerby giffuer iij töner korn 4 1/2 örtug swenska " ib 257 . at huar forsrifne tijdh om arith skal huar broder vtgifue tiwgu peninga sua at the fira tyder om arit göra x artiger til hopa aarit om kryngh SO 33 . wth giffua iiii orthogha ib 3 (på två st.). vpleggia brödrom til ölz fyre arthoger ib 1076 . ib 192 . " hvilken broder som begara sunder slaar eller flere i embetz compani med hogmot eller druckenscapp böte ena artogh fore huart thera " ib 86 . " böte ij [2] ortugo " BGG 316 . SO 83, 108, 153 . SGGK 106, 107 . SEG 113, 114, 115, 116, 117, 118, 120, 121, 122, 123 . " skla han haua . . . säxtan örtughä pänningä af fataburenum " SD 5: 637 ( 1347) . kännis iak . . . gäldskylloghan vara eskile diäkn fämtan mark ok atta örtogher päninga ib NS 2: 344 ( 1410) . (12 1/2) örtug pänninga svenst tal Falkman, Om mått och vigt 1: 169 ( 1370). arliga ok ewige vtgiffue x artiger peninga til vara messa vppähelle SO 33 . " giffua vth . . . at halda " ib 62 . " böte . . . i [1] ortig päningha " SEG 122 . huilken II godz aarligha vtskyldä j landh geldh III marker oc VIII örtoghar peninga FH 5: 51 ( 1467) . hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redheom pänningom, hwitan swenskan pänning fore ena ortugh FM 23 (1389, nyare afskr.). hudradha mark päningga äpter thydhist tal, swa ath tre thydiska örtogher äller fyre siälenske ängliske älla gotniske ganga for en öre, som fordhom war gangande i swerikis rike SD NS 2: 492 ( 1412) . " siwtigi mark reuelisca peningh, siex räueliska ortogh i en ora ib 3: 120 (1416, gammal afskr.). fore xij mark gotniska ok titzska, iiij gotniska i örenom ok iij hwitha örtoger ok i örenom " ib 529 ( 1420) . " fore tretigi swensca mark redha peninga i thet nya minth, swa ath örtugen gar fore atta sma peninga " ib 104 ( 1416) . prisko skilingen fore en ortug . . . reknende ib 118 (1416, gammal afskr.). at otta gotniska . . . gongen for en swensk ortogh . . . fira gorsza for en ortog . . .. otta städer pänninga for en örtog . . . otta lebardz lybska for en ortog . . . sexton danska lybska for I. örtog GS 52 (1453, orig.) . skal han (myntmästaren) göre eth mynth som kallas örtugh om attha penninghä swa god at en mark wägin skal halde attha lodh sölff HSH 19: 12 ( 1480) . skal han göra eth mynth som kallas en halff ortug om fira penninga sa got at wägin march skal holdhe VI lodh sölff ib (kan föras till halförtogh). örtuger om attha penningha ib. " halffuä örtogher om firä penninghä " ib 13 . " söllffmynth skal han sllaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä " ib 14 ( 1497) . " screff thän köpmannen vppa eth paper stykke thät sama aflatit som hon sagde honom ok lagde hwitan päning thät är en räth artigh tha wogh genstan scripten vpp päningen tha lagde han flere ortoga vppa ok ä hurw manga ortogha han togh tha wogh ä jo scripten vpp them alla " MP 4: 264 . skal engen gulsmid smälta nagra penninger ortuger eller andra penninger SO 160 . " hwndrat march ortuger " FM 237 ( 1505) . ib 252 ( 1505) . " twnno smör för v march ortiger eller sex march dansk, skeppund flesk III march ortiger, tunno lax IIII march ortiger " HSH 20 285 (1509) . för ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) och XX (20) mrk örtug BSH 5: 535 ( 1513) . vi och XX mark örug ib. " twagia örthogha skipan i sudhrw birkäwik . . . innan rydhbo sokn, i skärkinda häredh liggiande " SD NS 1: 180 ( 1402); jfr Hildeband, Sveriges Medltid 1: 243. ","2) = örtogha land. nos ab eadem norlennom accepimus predium uidelicet. attaørthor (ör -ørthor). et sib suderlennom. quod wlgo dicitur atta örtohor & siaxpennengaland. uendicamilus SD 1: 735 (1230, 60, Södermanland). til dömdis . . . husfrw katrine j örisland husfrw margareta j örtug. hemminge i gryto ij örtugha BSH 2: 75 (1399, Vestmanland) . jac . . . oc myn son . . . kännomps . . . os sält lhafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld, som kallas ät lodhafal af bolbynom köpt, oc ligger fore half fämte örtogh fore siäx marker päninga SD NS 1: 11 (1401, Vestmanland). viij ortoger i rynkaby ib 2: 699 (1413, Uppland). (4 1/2) ortogh landh iordh i hiwlistom ok v örtogha i räflösa ib 1: 531 (1406, Uppland). tolff öresland jordh . . . ene halue örtugh minna ib 650 (1407, Vestmanland). eth half markland jordh i oppaby oc v örtwgh jordh i mädhalby ib 2: 82 (1409, Södermanland) . hawa . . . wpbwrit . . . xj örtogher landh jordh i gilberghom i garnbosogkn, vj ore nämarsth swdhra lanzlwthenom oc swa the for:da xj örtogher ther näär ib 87-8 (1409, Uppland). ib 118 (1409, Södermanland), 124 (1409, Uppland), 125. giffwa nadendals clostre . . . lyyst vppa ena örtogh oc VI öria landh iordh FH 3: 62 (1445, Uppland). ib 78 ( 1446) . tw mark landh iordh och twaa ortöger och II pänings landh Sd 3: 121 (öfvers. i afskr. fr. senare hälften af 1400-talet, Vestmandland). - Jfr wi . . . hawa salth . . . byörne laurenson . . . thio örtoghar land iord . . . försth iak niclis i trysko kännis mik hawa salth twa örtogha r land iord . . . ther mästh andris vlfson i almby ena örtogh land iord . . . laurenz flingher ena örtogh land iord . . . martin öösthan a ena örtogh land iord oc fäm päninx land . . huilka for:da thio örtoghar land iord . . . afhendhom wi os . . . oc tilläghnom for:dum byörne SD NS 1: l499 (1405, Södermandland). ib 2: 143 (1409, Uppland). Jfr örtogh-, örtogs-, örtogha-land. - Jfr fiärdhungs-, half-örtogh (-ugh)."],"e":["örtog GS 52 ( 1453) . ","örtugh VGL I K 19, B 2: pr., II Dr 7; ÖGL Kr 7: pr., 8: pr., UplL J 18: 1; SML Kk 2: pr., J14: pr., B 2: pr.; HelsL M 28: pr.; SmplL 2: 1 i var., 7: 2: KrLL B 37: 2; SR 19 ; SD NS 1: 650 ( 1407), 2: 124 ( 1409); HSH 19: 12 ( 1480) . ","örtug BSH 2: 75 ( 1399); SD NS 1: 372 ( 1404), 2: 124 ( 1409), 125; BYH 1: 258 ( 1457) . ","örthug VML I Kr 3: l4. hörtungh: flærhunx hørtungh SD 4: 209 ( 1331) . " yrtogh " UplL Kk 9: pr. i var. yrtugh ib. " ortogh " VGL LI K 15: pr:, UplL Kk 9. pr., M 52: 2; SD NS 3: 120 ( 1416, gammal afskr.) ; FH 3: 78 ( 1446); SEG 117 . ","orthog SD NS 3: 120 (1416, gammal afskr.). ortugh VGL II Dr 7, þ 3; FM 23 (1389, nyare afskr.). ortug SD NS 3: 118 (1416, gammal afskr.); SGGK 106, 107 ; HSH 19: 12 ( 1480) . ","ortig SO 62 ; SEG 114, 115, 116, 117, 118, 120, 122, 123 . ","artogh VGL III 1, 20; SO 83, 86 . ","artog ib 108 . ","artok ib 106 . ","artoch ib 108 . ","arthoch ib 153 . ","artigh MP 4: 264 . gen. örtugh ÖG R 5: 2. örtugha StadsL Eds 23: 3. pl. nom., ack. örtogher VGL I Md 5: pr., II K 36, 37, III 57, 58; ÖGL G 6: 1 i var.; MELL Kg 23: 2 i var.; StadsL Kg 5; SD NS 2: 88 ( 1409), 344 ( 1410), 492 ( 1412). örtoger SML Kk 8 i var., 13 i var.; StadsL G 10: pr. i var.; SD NS 3: 529 ( 1420); HSH 19: 14 ( 1497), 15. örthogher SML Kk 18: 1 i var. örtoghor VGL I Md 1: 3, B 2: pr., Fs 4, 5: pr., 1; örthoghor ib Kr 13. örtohor SD 1: 735 (1220-60). örthor (för örtohor) ib. " örtoghir " Lg 438 örtöghr VGL I Md 1: 4. örtögher ib II Form 16. örtoghar VML II M 9: 1, B 14: pr., MELL þg 3: 1, Dr Vl 3, 14; SD NS 1: 499 ( 1405) . ","örtogar FH 5: 51 ( 1467) . " örtoghär " VGL LI VS 3: pr., FS 2: pr., IV 19: 1; UplL J 13: 1, V 23: 6, 28: 1; MELL Dr Vl , 13. örtogha SD NS 1: 531 ( 1406) . ","örtugher VGL II R 6, J 27, Form 16, 17, 24; SmålL 2: 1 i var., 13: 45, 14; Stadsl G 10: pr., SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). örtuger ÖGL Kr 26: pr. li var; HSH 19: 12 ( 1480); FM 252 ( 1505) . ","örtugher VGL II R 12. örtuhär ÖGL Kr 26: pr. örtughur ib Kr 26: pr., Eþs 16. örtughar ib Kr 26: pr. i var. örtughär VGL II Add 7: 29; ÖGL lKr 26: pr., 31, Dr 1, 11: pr., G 6: 1. örtugha SML Kk 8, 13, M 23: pr., 3, Add 8; SD 5: 637 ( 1347); BSH 2: 75 ( 1399) . ","örtughä SD 5: 637 (1347; på två st.). yrtugher MELL Kg 23: 2 i var.; StadsL G 10: pr. i var yrtygha MELL Kg 23: 2 i var. ortogher SML Kk 8 i var. ortoger SD NS 2: 699 ( 1413); SO 160 . ","ortoghär VGL I R 6, FB 1; MELL Kg 23: 2. ortoghär VGL III 2. ortohär ib I J 13: pr. ortoghor ib 12: 2 . ","ortogha SO 3 (på två st.); MP 4: 264 . ","ortoga ib. ","ortöger SD 3: 121 (öfvers. i afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). ortugher VGL II R 11, Form 7; SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). NS 2: 143 ( 1409) . " ortuger ÖgL Kr 26: pr. i var.; " FM 237 ( 1505) . ","ortugo BGG 316 . ","ortigher SO 72 (på två st.). ortiger HSH 20: 285 (1509); SEG 116, 121 . ","artogher VGL LIII 1; SO 192, 193 . ","artoger ib 87 . ","artogher ib 106 . ","artiger ib 33 . dat. örtoghom VGL LI þ 6: pr., IV 18: 6; UplL M 23: pr.; VML II B 7: pr. örtoghum VGL I FB 4: pr., 7: 3; UplL M 23: pr., V 8. örthoghum VGL I FB 3. örtughom KrLL B 28 i var. ör tugom ib B 11: pr. örtughum VGL II þ 8; ÖGL Dr 20: 1; G 6: 1; SML B 15: 1. yrtughum MELL B 23 i vr. ortoghom VGL LI J 12: 1. ortughum ib II Forn 13, 30. gen. örtogha ib I FS 2: pr.; VML II B 19, 22: pr.; MElL B 23. örtogha SD NS 1: l180 ( 1402). örtoghä VGL I R 5: pr., FB 8; Upl L J 4: 1, V 10: 1, 23: 6. örtogä VGL I R 5: 3. örotogho ib FS 2: pr. ortoghä ib R 5: 1, 2. - singularform i plural användning: nom., ack. örogh VGL III 20, 63. örth-togh ib 6 . ","örtugh SML Kk 8 i var., 13 i var., Add 7. örtwgh SD NS 2: 82 ( 1409) . " örtug ib 125 ( 1409); " BYH 1: 258 ( 1455), 259 260, 261; BSH 5: 535 (1513; på två st.). ortogh SD NS 3: 120 (1416, gammal afskr.). dat. örtogh UplL M 1: pr. i var. ortogh ib M 1: pr. - med suffig. art. sing. nom. örtugen SD NS 3: 104 ( 1416),","örtoghabol","örtoghäbool . ","örtugha bool. örtwghaboll),","örtogha land","örtugha- . ","örtäghä- UplL lj 1: pr. ortogha-), ","örtogs land","örtugs- . ","örtughs- . ","ortugs- . ortwgx- KrLL B 4: pr. li var.),"]},{"a":"örtogh","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) örtug, 1/3 öre (som värde och som myntenhet). böte huart sin enä yrtugh Småst på Fsv 2: 68 . I Tullingeby twägghia ortuger tiilgongh VKJ 133 . affrad 15 spen korn, 7 1/2 ortugh peninga ib 244 ( 1447) . affradit är 7 1/2 span korn oc 7 1/2 ortug ib 244 . affrad 4 tyni korn, 14 orthuger peninga ib 245 ( 1447) . Engha tymbermen scholo mera haffua om dagen (under vinter än) ij artich medh maat och ööll . . . Item en arbetes man om dagin . . . offuer vintern i artich STb 1: 467 (Burspråk 1476). ib 3: 271 ( 1496) . Vppa tet som artog mera galth än viij peninga, tet sades aff fore retta, ath her Erick schal giffue hanom swa mykit ther pa löpa kan ib 3: 369 ( 1498) . Summa in all CXi mark och iij artich SSkb 30 ( 1502) .","2) silvermynt (av en örtugs värde). Tha screff thän köpmannen vppa eth opaper stykke thät sama afflatit som hon sagde honom ok lagde thät vppa ena wägh skal, ok thär a moth lagde han en hwitan päning, thät är en räth artigh. tha wogh genstan scripten vpp päningen. Tha lagde han flere ortoga vppa, ok ä hurw manga ortogha han togh, tha wogh ä jo scripten vpp them alla MP 4: 264 . Flyter han ey mera oppe än som en ortug, tha wara han ey lenge Småst på Fsv 2: 267 . thet första skall han göra et mynt som kallas örtug sa got at en mark wägen skall holla tio lod sölff Lagerbring Saml 3: 263 ( 1449) . " huilka forscrifna suma peninga . . . Sigridh kendes sik alla redheligan vntfanget och opburet haffua i gambla örtoger " SJ 2: 59 ( 1480) . Samme dagh antwordade kemmeneren Ängeleka Zandersson Nic. Haffwlayn 8 1/2 marck 4 artich STb 2: 263 (1488).","3) örtugland, 1/3 av ett öresland. Jäppe Andersson fik thu ortogher landh jordh SD NS 3: 39 ( 1415) . tha Hämminger Joarson vplät Pädher Christmasson iiij ottogha skipan i akrenom af et bool lib 3: 62 (1415). jac hawer honom oplathet fira ortoker oc iiij penningslandh jordh ib 3: 401 (1419). Rig 46, s. 55 (1507). - Jfr fiärdhungs örtogh."],"e":[]},{"a":"örtoghbol","b":"nn","c":"","d":[" = örtoghabol. (12 1/2) örtugh bool li hagunathorpe (räntande årligen 12 1/2) örtug pänninga svenst tal Falkman, Om mått och vigt 1: 169 (1370, Öland)."],"e":["örtugh bool )"]},{"a":"örtoghland","b":"nn","c":"","d":[" L. = örtogha land. eet örtoglan[d] jorþ SD 6: 1 (1348, Uppland). thrättam örtuhglandh jordh ib 65 (1348, Södermanland). halft femta örtughland ib 125 (1349, Uppland). iiij örtugland jordh i wesby BSH 2: 75 (1399, Vestmandland9. iiij örtuglandh i tomptom ib, ib 76 o. s. v. BYH 1: 186 (1381, nyare afskr., op tio st., Södermanland och Uppland). siäx öresland iord, eth orthug land mynne SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr., Södermanland). ib 8 (1401, Södermanland), 52 (1401, Södermanland), 53 (på fyra st.) o. s. v. otta ortogland jord DD 3: 230 (1480, Dalarne) . " fyre ortugland jord ib. v ortug land iordh . . . liggendis i . . . dillingeby i westre enden Upplands lagmandsombok 67 ( 1493). Jfr örtogsland. ""],"e":["örtok- SD NS 2: 140 ( 1409) . örthok- ib. örtugh-. örtug-. örtungh- SD 6: 1 ( 1348), NS 1: 53 (1401, på två st.). örtuungh- ib (på två st.). örthöngh- ib 52 . ","yrtugh- SML Ä 2: 1. ortogh- SD NS 1: 531 ( 1406), 2: 118 ( 1409), 699 ( 1413). ortog-. ortugh- UplL J 1: pr. i var.; BYH 1: 186 ( 1381, nyare afskr.) . ","orthug- . ","ortug- . ","ortygh- BYH 1: 186 ( 1381, nyare afskr.) ),"]},{"a":"örtoghland","b":"nn","c":"","d":["örtugland, 1/3 av ett öresland. jac hawer honom oplateth . . . xl ortokhlandh jordh SD NS 3: 401 ( 1419) . " aff eth ortwgalandh jord i Täby görs i ortug VKj 228. här Bänkt vpläth, lyste och hemladhe for:da hustrv Kristine ɉ mark landh iordh i Säby och vɉ örtog landh iordh i Kastenom " ATb 301 ( 1469) . - Jfr fiärdhungs örtoghland."],"e":[]},{"a":"örtoghpänninger","b":"nn","c":"","d":["örtugpenning, mynt om en örtug. XX marc i godha hwita örtogh päning SD NS 1: 314 ( 1404) . ib 334 ( 1404) ."],"e":["-päninger )"]},{"a":"örvän","b":"av","c":"adj.","d":["saknande anledning att vänta (ngn). eth samtall oc bebwndh them i mellan, som sweriges rike kan ware betandeligit, för the ekke wethe dagh eller stwndher, naar the skelle ware konghen örwäne, effter han ekke faar skatthen BSH 5: 468 (1511). Jfr urvana."],"e":[]},{"a":"ösa","b":"vb","c":"v.","d":["ösa. " eg. och bildl. han fan först watn ij enom hwlum steen . . . ij sin hiälm monde thz ösa " Al 4907 . hon . . . löpter ater til brunnin oc öser watn wllwallomen MB 1: 204 . " al diwr vm kring fölghdo hanom. hwilkom han öste vatn af kälo til dryk " KL 195 . j scullin ösa gudz nadha vatn . . . aff helarens nadha klädhom MP 1: 30 . " paschasius . . . lät . . . ösa a hona wällande thiära ok oleum " Bil 557 . " öste julianus (sit blodh mz handom oc kastadhe höct) vp gen himnom " ib 602 . " hon . . . kom .. . til enna dywa källo, oc saa nidh i häne, enkte haffwande thz hon kwnne ösa mz " Lg 220 . " tha ösde thu af guddoms kello mz alle siäl " MD 61 . - ösa, ösa ut, genom ösning tömma. öse thän thär wakin är (sentine latices excancles qui vigilzes) GO 891 . " at hwar i sin stadh öse gruuona " PfN 135 . " huars snille ängin forma at gripa ey hällir än ösa (hauire) hauit " Bir 2: 216 . ib 1: 171 . - ösa fram, framkast, uttala. ath menniskian . . . öser tolka mistankar fram Gers Frest 33 ."],"e":[]},{"a":"ösa","b":"vb","c":"v.","d":[" ""],"e":["*ösa up ösa upp, hålla upp. tha ös thät wp aff kätillenom j nokra formor PMskr 399. Ingemund . . . xx öre for ltet han öste jacterne op oc redde them til SSkb 2: 77 ( 1518) . " lot jagh ösä pramen op för xij klippinge " ib 2: 194 ( 1521) . ","*ösa up a ösa på. hon öse watnit vppa, oc twa granlica SkrtUppb 265 ."]},{"a":"ösekar","b":"nn","c":"","d":["öskar. Alueolus ösekar ok hoo GU C 20 s. 18 . fore hacker, krampar och össicker iij mark SSkb 34 ( 1502) ."],"e":[]},{"a":"ösekar","b":"nn","c":"","d":["öskar (hvrmed i fartyg inströmmande vatten aflägnas). Jfr Falk, Altnordisches Svewesen 6 f. hwilken som stiel bort annars össekaar SO 292 . ib 301 . Jfr öster, m."],"e":[]},{"a":"ösgötsker","b":"av","c":"adj.","d":["Östgötsk. in østgøko lagh saghu SD 4: 559 ( 1337) . han gaff henne en ösgötzskan man RK 1: 81 . bör fru yda aff thetta forscriffna korn XIII 1/2 tön korn oc 1 1/2 span ösgötzska BYH 1: 260 ( 1455) . twhundrada ösgötzka marker FH 3: 142 ( 1449) ."],"e":["ös- . ","-götzsker . ","-gözker . ","ödzgödzker: -gödzk MElL G 5: pr. i var.),"]},{"a":"ösikia","b":"nn","c":"","d":["hyska (ä.nsv. öska Dalin 1850, Dahlgren Glossarium, össja Weste 1807), av mt. öseke f., ösken öschen n. (varav da. ösken). Item än smeden for iiij par fensterhakar och öskyior och for läsehakar ij öre HLG 2: 61 (1517)."],"e":[]},{"a":"ösk","b":"","c":"","d":[" , se usk."],"e":[]},{"a":"öskia","b":"","c":"","d":[" , se yskia."],"e":[]},{"a":"ösliker","b":"av","c":"adj.","d":["ösbar, möjligt att ösa. hausibilis öslegin GU C 20 s. 327 ."],"e":[]},{"a":"ösning","b":"nn","c":"","d":["form av fiske. at fordom war oc aff aller eij annat fiske än ösning, sidan togz op lanar oc ther epter laxakar AktKungsådr 33 (1520-t., avskrift). thij at lanar och laxakar är eij aawerkan mot ösningena ib. Se F. A. Dahlgren, Glossarium: art. Tena; HSH 14: 68 ."],"e":[]},{"a":"öst","b":"","c":"","d":[" , se nordhost, sudhöst."],"e":[]},{"a":"öst","b":"nn","c":"","d":["flöde, ström. " än äwinnelika sötmans östh ällir drykkir fore smakAs näpligha i thässo liffweno " SpV 420 ."],"e":[]},{"a":"östan","b":"ab","c":"adv. prep.","d":[" L. A) adv. "","1) östan, från öster, österifrån. badhe östqn oc västan fiärran til komo mange see han Bil 596 . mange skulu koma östan ok västan af hedinskapinom MP 1: 64 . Su 114 . - med föreg. prep., närmandes sig substantivt anv. af östan, från öster, österifrån. röst aff östan Bil 311 . " kom honum skat oc rika agho aff östna oc sunnan nor oc wäster " Al 9625 . RK 3: 3560 . - fran östan, d. s. israel . . . kom fran östan ällir östra wäghen widh moab MB 2: 106 .","prep. öster om. med ack, omnibus sex provincias ostan (för østan) aspbid inhabitantibus SD 3: 247 (1316, nyare afskr.). martin öösthan a ib NS 1: 499 ( 1405) . " baadha skedhabodha qwerna östan aana och westan " ib 2: 78 ( 1409) . drapus mange vtqlike martires östan haf ok wäzstan Bil 384 . " bygdho the landen först westan iorsala haff oc östan greklandz haff " MB 1: 3 . " östan iordanis flodh " ib 2: 37 . " tak mädh thich xii bolffastq oc skelika af hwarjo hwndare östan aros ligger i westmanna lande " BSH 1: 142 ( 1373) . " öffuer södhermam och östan mwr flygher eeldin som eeth wr " RK 3: 3565 . loth up aolaff hinriksone sit stenhuss östna mwr liggiande SJ 37 ( 1426) . ib 192 ( 1450) . ","1) prep. " med dat. el. ack. öster om. iak hauir saalt . . . ena tompt i örabro, liggiande östan fore torgheno " SD NS 1: 69 ( 1401) . min gardh liggiande näst östern fore ingebuge lionge gardh ib 293 ( 1403) . " östan for bern " Di 13 . ","2) adv. åt öster, i öster. for ena tompt a sydra malm belgähin . . mellan swartbrödra tompt nest westan fore oc sander lekxssons tompt nest östan fore SJ 193 ( 1450) . ","prep. öster om. " tha skulo the riwa siin tiäld som östan lagho widh gudz hws " MB 1: 388 . ","adv. mot öster. " thenna forscrifna tompt oc gardh är bebeläghin . . . mellan jösse niclisons ärffue westan widher oc herman kamps ärffue östan widher " SJ 197 ( 1447) ."],"e":["össtan SD NS 2: 78 ( 1409) . " öösthan ib 1: 499 ( 1405)), ","östan at , ","östan for","östen- . ","-fore )","östan til , ","östan vidher","-widh )","östan äptir , "]},{"a":"östan a adv. från öster österfrån. blekar aff sönnan äller östan teknar tädan komma mwlith wädher pmskr 293. eth högth bärgh obegriplika storth fran östan ok j wäster mecht 50 . b prep. öster om. en bygningh . . . belegen nest östan her anders lodolphj och nest vestan sancte oleffs prebenda hussin östan kötbodener stb 3 405 1498. c subst. n. östan vädher. november . . . 17 dagen östan pmskr 375 .","b":"","c":"","d":[],"e":["östan fore","östan til"]},{"a":"östan lands","b":"ab","c":"adv.","d":["åt öster. een qwerna ström, som ligger östan landz j Tostafors Bjärka-Säby 352 ( 1370) ."],"e":[]},{"a":"östan nordhan","b":"","c":"","d":[" adv. nordöst. enna tompt östhen nordhen vidher stora kloster gathwna Småst på Fsv 2: 229 (1429)"],"e":[]},{"a":"östan nordhan vädher","b":"nn","c":"","d":["nordöstlig storm. östan nordan wädher war tha storth RK 3: 3705 ."],"e":[]},{"a":"östan sunnan","b":"","c":"","d":[" adv. sydöst. ok ther östhum swnnen fore liggia stenmärken oppa eth renahwffwd Bergqvara 92 (o. 1490)."],"e":[]},{"a":"östan sunnan","b":"ab","c":"adv.","d":["i sydost. theris stenhus oc waningha beläghin östan sunnan widh korn thörgit SJ 135 ( 1444) . Jfr östunnan. "],"e":["östan sunnan til , "]},{"a":"östan vart","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"östan vädher","b":"nn","c":"","d":["östanvind. PMskr 374, 375."],"e":[]},{"a":"östannörre","b":"av","c":"adj.","d":["nordostlig. i östennorra hörnet SJ 253 ( 1457) ."],"e":["östennorre )"]},{"a":"östanvardha","b":"ab","c":"adv.","d":["österut. " eth got spannasädhe aff prestaboleno liggiandis östanwardha j sudhragerdino " RP 1421 24/8."],"e":[]},{"a":"östanvädher","b":"nn","c":"","d":["östanväder, östanvind. " ffornnwmme wii stadigh ware östan wedher " FM 338 ( 1507) . Go 860; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 356."],"e":[]},{"a":"östarster","b":"av","c":"adj.","d":["östligast, längst i öster belägen. godert skal haffua for sit fäderne thet nidhersta oc östersta stenhuss oc waningh SJ 135 ( 1444) . medh östersta källaran ib 193 ( 1450) . - n. adv. östligast, längst i öster. en staþar . . . österst gen solenne när paradis Bu 508 . " konunga af thy lande perside östarst af landz ändomen komo letande i bethleem " KL 390 . MB 2: 385 . " fore en attung ok fyra spanz affgäld östarst liggiande i sama by " SD NS 2: 35 ( 1408) . - Jfr östre."],"e":["-erster . ","-arst . ","-ärst MB 2: 385 . -erst),"]},{"a":"östarster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. östligst, se östre."],"e":[]},{"a":"öster","b":"ab","c":"adv.","d":[],"e":["ööster Sv. Kyrkobr. 124),","öste af . ","öster ut , "]},{"a":"öster","b":"nn","c":"","d":["1) ösning (i fartyg för att aflägsna inströmmande vatten). barzen wor gansk laak, sa the ffinge nogh at göre medh östen FM 343 ( 1507) . Jfr ostbytta och en af Kock Ark. f. Nord. Fil. 1: 209. f. framstälda förklaringen af detta ord äfvensom ösekar. ","2) ösrum i båt, ställe vid botten af ett fartyg hvarest vattnet samalr sig och hvarifrån man öser det ut. wakte badhe styre ok östh MD (S) 289 .","3) samlingsrum för orenlighet, pöl. gak bort diwpasta orätuisonna östir Spec Virg. 252. diäffwlsins rike är lastmanna östir ib 563 ."],"e":[]},{"a":"öster","b":"nn","c":"","d":["öster, östligt väderstreck, östlig riktning. j östreno syntos tree sola Lg 68 . fran öster, från öster. lyupt op öghonin gen himnum ok pröfua (solina) gangh ok stiärnur . . . fra östir til vestir, fra vestir til östir Bil 534 . - i öster (i östreno), i öster. j östreno syntos tree sola Lg 68 . wi se stiärnona i östir ib 34 . " haffuandis fyra alna j sinne lkänghd, oc thre j widdhine östir moto wägginne " Bir 4: 84 . "],"e":["til östers","til öster )"]},{"a":"öster","b":"nn","c":"","d":["ösrum, kölrum (i bottnen på ett skepp), isl. austr m. Sentina . . . locus in nave, ad quem vndique confluunt aque östher GU C 20 s. 568 . Anelia . . . wende hiwll och östhin (fel för: östhir?) i skipith ib 23 (Jfr Anclare . . . ösa). - Jfr vatnöster vattenlösning Sdw 2: 940, ä.nsv. vattuöst (Dahlgren Glossarium). Se G. Blomqvist, Schaktavels lek (1941), s. 210; L. Moberg, De nordiska nsalassimilationerna (1944), s. 56."],"e":[]},{"a":"öster","b":"ab","c":"adv.","d":["i öster; åt öster, österut. Oc for thy är öster hedherlikaster himilsins stadher MB 1: 124 . sua mykit aff geranom, som ligger nordhan medh hans tregardh oc öster aff tregardz horneno SD NS 3: 341 ( 1418) . " swa mykit iac atte öster j lägdomen " JämtlDipl 304 ( 1450) . " dören wändes til östher " PMSkr 216 . "],"e":["*öster at","*öster genom"]},{"a":"öster nordher","b":"nn","c":"","d":[" ? nordost. iaphet släkt hon är wäldigh alt fra öster nordher oc swa wäster MB 1: 174 ."],"e":[]},{"a":"öster nordher adv. åt nordöst. jtem j stykke jordh for vj öre östher nor wedh aker gardhen fmu 4 84 o. 1455.","b":"","c":"","d":[],"e":["*östernordhre","öster sudher","-södher )","*östersudhre"]},{"a":"österland","b":"nn","c":"","d":[" i öster beläget land, österland. j karlamagnus daghum gik österlandz kirkia fran lydhno römska kirkio (landz af senare hand ändradt till rike) Bil 749 . - vanl. pl. vi saghom hans stiärno j östirlandomen (in oriente) MP 1: 43 . ib 44 . " en wis mästare kom af östirlandom til rom " KS 44 (112, 47) . Lg 95 . " hans (Petri) stauar ok stol var först ii östarlandom (in partibus orientis) fighr ar " Bu 99 . - land på andra sidan Östersjön, särsk. Finland. philipus predicaþe tiughu ar i sithia som nu callar suerike. fra östarlandom ok tel örasund Bu 199 . " herra niclis thureson som lagman j österlande är " BtFH 1: 455 ( 1362) . " österland thät är eth biscops döme oc eth lagmanzdöme " ib. " aff aldz almoghens wägna j österlandee " ib. " pyttsio sokn i österlandom " FM 18 (1388, nyare afskr.)."],"e":["östar- )"]},{"a":"österlang","b":"ab","c":"adv.","d":["längs östra sidan. Exempel se västerlang."],"e":[]},{"a":"österlägdh","b":"nn","c":"","d":[" . " j swa matta ath han skal for:da läghdä alla österlegdanä vprydia, brwka oc beholla DN 14: 138 (1488). ""],"e":[]},{"a":"österländingiar","b":"nn","c":"","d":["inbyggare i Finland och andra land på andra sidan Östersjön; särsk. Finnar. reeste han en annan här mz österleningia RK 2: 965 . " tolka warwr som . . . österlenninga . . . införa i landet " GS 57 ( 1474) ."],"e":["-lenningar . ","-leningiar )"]},{"a":"österrike","b":"nn","c":"","d":["i öster beläget rike, österland. han . . . körir them bort aff gardhe . . . i öster riken (ad plagam orientalem) MB 1: 207 . " han lät hänta mik aff arau, aff österrikis (orientis) berghom " ib 474 . " the . . . twingadho han . . . vndir storan skat . . . swa oc all östir rike som äru medorum. lidorum " ib 2: 241 . hadringer . . . flydhe til eet land hetir ponticum ok van ther dynaburgh . . . sidhan foor han aff österrike . . . ok foor han til swerikis Iv LXXV . - Östromerska riket. Lg 749 (se österland). - Österrike? konungen hade . . . gemen frömande land sa wide faret beyaren vngaren palen oc österrike RK 2: 8579 ."],"e":[]},{"a":"östersidha","b":"nn","c":"","d":["östlig sida, östlig strand. dragha mooth eller näth leggia jnnan i wikenne . . . vppa öster sidhe FH 4: 16 ( 1451) ."],"e":[]},{"a":"östersudher","b":"nn","c":"","d":[" ? sydost. at prädicaren monde (ɔ: vända) sitt anleethe i östersödher TK 270 ."],"e":["-södher )"]},{"a":"östgota r","b":"nn","c":"pl.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"östgöte","b":"nn","c":"","d":[" L. östgöte. wi Bo Jonsson ösgöta laghman D 10: 8 (1371). ib 10: 50 m.fl. ss tillnamn. Olauus ösgöt SD 8: 494 ( 1364) ."],"e":["östgötar"]},{"a":"östgöte","b":"nn","c":"","d":["ss tillnamn. " lego . . . iohanni øsgøta vnum fulcrum . . . cum culcidra " BYH 1: 176 ( 1372) ."],"e":["ös- . ","öster- . ","-giötar UplL Kg 2), "]},{"a":"östgötsker","b":"av","c":"adj.","d":["östgötsk. " som özgözk lag tilsighia C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden (3 uppl. 1911), s. 193 (1358). atta mark pnäninga i östgötzst taall, thre guta i örenom " VKJ 73 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"östre","b":"av","c":"adj.","d":["östre, östlig. þäþan for tomas til indie land östra Bu 186 . " hon bygdhe dana virke höghan mur fra östra hafui (östersjön) til vestra' " Bil 747 . " thzta skipet j äghodelomen giorde moyses j slätta landhen widh moab, moth stadhen jericho twärs offwir iordamen, til östra sidhona " MB 2: 38 . " til ostra (för östra) platzsen widh iordans flodh ib. thetta östra stenhusit " Bir 4: 87 . " fran östra gafflenom ib. bredan vppa östra sidona är XIX (19) alna " SJ 140 ( 1445) . vij (7) öresland jord oc j (1) örtugsland i östra lidherna liggiande i östra endanom ib 181 ( 1449) . östra land(in), österland(en); jfr österland. j them tyma waro the hälgho thre konunga j östra landum oppa eno högho bärhge, oc sagho ena nyia stiärno ST 369 . " madian oc amalech oc the andro aff östralandomen (ceteri orientalium nationum) " MB 2: 84 . the aff östra landhen ib 87 . " mz fiäste folkeno aff östra landhomen " ib 90 . - östra rike, d. s.; jfr österrike. alle the mesthera i östhra ryke äro (orientalium turba oratorum) Lg 3: 115 . " drotnighen aff östra riken kom til salomonem Jungfru Marie Örtagård 122. - i ortnamn. jn østraheret in niudhungia " SD 1: 530 ( 1278) . in østraaros ib 640 ( 1284) . " in østralæduby " ib 5: 307 ( 1344) . østra huarf i b 628 ( 1347). j östre siön (Östersjön) FM 595 ( 1513) . - Jfr östarster."],"e":[]},{"a":"östre","b":"av","c":"adj.","d":[" ""],"e":["östarster","österser )","östre nörre","norre )","*östre sydhre adj. sydöstra. Ther medh gaff for:ne Jngewal Torstinson en alin offuer fran östra norre sydanfore it quarter pa östra södra sydan STb 3: 390 ( 1498) ."]},{"a":"östre nörre","b":"av","c":"adj.","d":["nordöstlig. " thet östra nörra hyrnit skiuter in i forscrifne tompt " SJ 140 ( 1445) ."],"e":[]},{"a":"östsudhöst","b":"ab","c":"adv.","d":["östsydöst. " saa at fran gardenom Nor norwest ligger mot Smörkulla lxxxvij stenger j östsudost til gambla diket Brasks Kopeib 30. ""],"e":[]},{"a":"östsunnan","b":"ab","c":"adv.","d":[" (från) sydost. lena kalgardz tompt . . . belägna widher nidhra gatan som man gaar vpp för sandbrynken til helge kors i lööt östwnnan näst swartbrödhranan tompt SJ 261 ( 1457) . Jfr östan sunnan."],"e":[]},{"a":"öva","b":"vb","c":"v.","d":["öva, utföra, syssla med, idka, bedriva. tänne riddare öuade mykit ath rida i dost . . thaa the hafdo tättha laanan tima öuadh, wordho the fatigh Prosadikter 242 . " diäflin gör henne the syndena kärast, som hon längxt haffuer öfft ok plägath " MP 4: 179 . Her fforbyudz oc diäffla samsät, som trulkarla oc trulkonor ok koklara, öwa eller idhna ST 535 . " swa at han enkte minskadhe, lätte älla lisadhe wärkin ällir swedhan ällir pinona som öffwadhis " SvB 108 . thy torde han ey öffwa the näpst som han plägade JMPs 125. thet öffwa tre äller fira dagha, oc the bliffwa rolike PMSkr 224 . " ather säth thet j oghnen ena nath swa som för, och swa öffes vij resor ib 416. swa öffwa twa äller tre resor til thäs thät haffwer godha gylnyngh " ib 433 . "],"e":["öva sik öva sig, sysselsätta sig, vinlägga sig, vara verksam. thet är them som haffwa ällir öffwa sik j them (dygderna) SpV 136, 137 . Hwilkin är the kraffthin som nästh öffwar sik j oskälika diwreno ib 358 . mädhan siälff ondzskan j oss . . . öffwar sik sa mykit, at wi formaghom thet göra som wi wiliom ib 431 . Thäntidh bwkin, formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skörliffnadhin ok andra lastir sik öffwa ib 445 . " thän haalz for en dare, som ekke kan öwa sik i tholko lHel män 135. rädandes at tw oberädliga oc forhasteliga öffwr tiig j strydena medh giwpande forsökning " Troj 118 ."]},{"a":"öva","b":"vb","c":"v.","d":["1) göra, sysselsätta sig med, förehafva, utföra, föra. huru han skulle örlögh öwa Al 455 . MB 2: 321 . " the stridher oc örlig han swa manligha öffdhe " ib 227 . " the manliga stridher oc högelica gärninga som han oc hans brödher öfft oc bedriffwit haffdho " ib 250 . " the ärligha stridher oc sighra som machabeus . . . hult oc öffdhe " ib 217 . - sysselsätta sig med, förehafva, göra till föremål för sin verksamhet och sträfvan. thetta öffdhe han ful margh aar hurw han matte tagha thäs war thz han funne nakra the list thz alexander finge lifwet mist Al 9921 . - förehafva, utföra, öfva. ther öfdes . . . sa mongahonde käte RK 2: 5181 . " the vnga hälethe ränna mz spär oc öde ther dyst mz myken kraft " ib 5177 . - i täflingskamp (med ngn) utföra el. öfva (ngt). kantw skiwta stong. eller kasta sten. detzleff swarade jak tror jak kan badä ä mz hwilkom idrom som ltorss mz mik pröffwa. walter swarade jak will thz mz tik öffwä. om thens wor huffuod. som tapar Di 100 . - öfva, utöfva, idka. tha ödhe koklarin sina galdra ST 259 . " cyprianus öfdhe sina swarta konst " ib 307 . " at hon . . . thrifwis at öfwa alla dyghdhe " ib 1 . " hwilkin thing oc lärdom swa äru tämpprat oc matat at . . . hwar en maa them lättelika idhka oc öffa " Su 364 . - öfva, utöfva, föröfva, bedrifva. ther äpter innan skaman riid tha öffdjho the then skadhlika sidh MD 138 . " öfde han syn gambla paar " RK 2: 5202 . " brukadho the oc öffwadho roffweridh oc mord j them som wäghfarandis waro " MB 2: 99 . " the öfua tolika syndir " MP 1: 316 . Lg 69 . " the . . . j ix wikor öffde thz saa " RK 2: 6472 . - utöfva, bruka. thu öffwir thina makt mote os MB 2: 254 ; " jfr 2. "","2) bruka, använda. alla thina lime skal thu her äpther öwa oc idka i alle häloghet oc rätwiso, som thu them tilföranna öwadhe til syndh oc wranghet Su 50 ; jfr 5. - använda, anlita, pröfva. märkenna söner . . . huilke . .. alla the nattena mödho mik oc öwadhe oppa mik aldra handa pinonna anbudh Su 28 . ","3) hafva samlag med (qvinna). the men som ey vilia qwinfolk öffwa LB 7: 162 .","4) misshandla, plåga, pina. wi wiliom först böria til at qwälia thik oc öfwa ST 79 . ","5) öfva, (gm bruk och öfning) gifva vana och fördighet åt uppöfva; inöfva; utbilda. te skulu förmagha idhkelika öua limi ok likama, at tula mykit äruodhe KS 81 (200, 88) . öfwa nämit Bo 123 . vnge hoff jonkrara . . . öffdos j harnisk til örligx MB 2: 271 . " the starkasta dyuren elephantana öffwadho the oc hidzadho til örligz " ib 237 . elephanter. XXXij M fulleliga öffdhe til örligx (docti ad prælium) ib. hans som war starker til krafft oc öffdher til örligh ib 270 . Su 30 . " alle the mäktogasta kämpa. oc öffdhe waaro at kasta stena mz slyunghom " MB 2: 244 . " huilkin . . . aff sinom barndome öffdher (exercitatus) haffde warit j allom dygdom " ib 326 . ","1) sysselsätta sig (med), hängifva sig (åt), vara upptagen (af). han . . . öwadhe sik alzstingx i tässe förganglike glädh8 mz spärrännigh oc alzkonz öffnig Lg 3: 687 . - vara verksam. i then tiidhen öffuir sigh thenna complexen colera, tz är hethan LB 7: 180 . ","2) sträfva (efter), göra sig beqväm el. skicklig(till). swa opta mannen han gör thz han formaa, öffwande oc draghande sik til nadhinna (habilitando se ad gratiam) äpther sinne formagho Su 296 . - vinnlägga sig, öfva sig, söka förvärfva sig färdighet. öfnom os i androm dygdhanna idhnom Bo 35 . " then tidh thenne gudz sanne kämpen fde sik i tolkom dygdom (his virtutum exercitiis . . . insisteret) " Ansg 179 . gudh han kraffwer ey at enast aff cristne människo, at hon at enast flyr thz onth är, wtan iämwäl at hon öwar sik i godho LfK 49 . til . . . ena . . . wpwäkkilse gudelikx kärlekx, j hwilke hwar en wil sik j öffwa som her sigx, han gör wäl Su 364 . ","3) bruka sina krafter; förhålla sig, bete sig. the . . . öffdho sigh manliga MB 2: 277 . - (öfuir för dröfuir MP 2: 212 .) - Jfr utöva."],"e":["-ir . ","-ar . ","-adhe . ","-dher ) , ","öva sik , "]},{"a":"övan","b":"nn","c":"","d":["1) öfvning; utöfvning. j hälaghe astundan ok dyugdha öfwan Ber 260 .","2) öfning, uppöfvande. huar en tröster stridzman glädz opsökia oc finna ysäldh oc dröffwilse sik til öwan oc pröffwilse (ad excrendum se et probanduri) Su 120 . - Jfr öfning."],"e":[]},{"a":"övan","b":"nn","c":"","d":["övning, utövning. " thera dygdhelika lifuerne oc öwan " Prosadikter 57 ."],"e":[]},{"a":"övan","b":"","c":"","d":[" , se ovan."],"e":[]},{"a":"övarste","b":"nn","c":"","d":["1) öfverordnad, förman. regeradhe jak hwseth äller mith liffwerne annars än mik borde, eller wnfangade ikke pelegrimanan. tha skulle han thz wnderwisa mynom öffwersta j wastena PM LXII . ","2) krigsöfverste, fältherre. haffwa ena obesmittada trofastheth sinom öffwersta PM 2 . - Jfr övarster."],"e":["öffwerste )"]},{"a":"övarster","b":"","c":"","d":[" , se öfre."],"e":[]},{"a":"över","b":"","c":"","d":[" o. s. v., se ivir."],"e":[]},{"a":"överster","b":"av","c":"adj.","d":["superl. överst o. "],"e":["överst adv., se öfre."]},{"a":"övirmer","b":"av","c":"adj.","d":["o. adv., se ivirmer. Tha manen är ny, är öffwermere hornith mörkth PMSkr 292 . en järn pinne . . . fästher j owermera skiffwona . . . oc widher öffwermere ändan haffwj eth langth hof ib 504."],"e":[]},{"a":"öx","b":"nn","c":"","d":["yxa. " smidhe tagher iärn till yxe, thy at thz faar bätzsta äg " MB 1: 133 . " är alldre swa riekr smidh. at han smidhar yxe aff gulle. än tho at han lägger stundom gull om kring äggina " ib 81 . ib 155 . KL L108. ST 111 . SD NS 1: 514 ( 1405) . PK 244, 245, 246 . MD (S) 290 375. len man hiog widh mz yxe ok hiog sik nidhir gynum halwan fotin swa at yxen sat fast j fotenom KL 50 . ib 51 . " nw är äxin lagh til trät " Bir 1: 244 . han . . . togh ena yxe, oc hwgh ena trägren MB 2: 101 . " yzen hugger trät sunder " Bil 84 . " han gat . . . eigh dör brutit mz ygsom " Bu 511 . " andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias vtantil ok sundrog ok brutin thingh bötas swa som är harff ok yxe " Bir 1: 290 . " huilken broder j samma brödraschap (d. v. s. dragarnes skrå) jnkomber han schal sich reda pa . . . sprund yxe kexe So 192. halshugugs mz yxe the thre " Bil 344 . ib 246 . " the . . . dömbdhe ther strax domen sa ath han (Jösse Eriksson) skuldhe fran hwdhit ga ther huggo the thz aff vthan fiärd medh en ixe the skötto ey swerdh " RK 2: 4483 . " herran bödh hanum . . . föther aff hugga mz öxe " Bil 255 . " hugga han mz öxe " ib 630 . " magnus beyntzson hafde en yxa j hande ther mz giorde han engelbert ende " RK 2: 2673 . " mymmer fik hanum . . . ena stora öxa " Di 123 . " tog han syna öxa oc hiog hanum (ormen) huffuodit aff " ib. " een yxe staddis j olaffz knä " MD 367 . " huilkin som bär yxe äller swärdh äller annor bana wakn j gillis gaardh " SO 28 . SGG 131 . Jfr bil-, bol-, bredh-, eld-, hand-, pol-öx (-öxe). "],"e":["ygs: bredygs ib 5: 638 ( 1347) . " öxä " HelsL Kg 10. yxe Bir 1: 290 ; MD 367, 375 . ","yxa: biilyxa SD NS 2: 333 ( 1410) . ack., dat. öxe VGL II Forn 5, 15 i var.; UplL V 6: 2, 14: 7; VML II B 14: 10: MElL B 8: 4, 17: 10; Bil 246, 255, 630 . ","öxse VGL I FS 2: l2. ökse ib II Forn 15 i var. yxe SML B 17: 6; MELL B 17: 10 i var.; StadsL B 22: 5; KrLL B 9: 3, 18: 8; Bil 344 ; KL 50, 108 ; MB 1: 81, 133, 155, 2: 101 ; Bir 1: 290 ; ST I11; MD (S) 290 ; SO 28, 192 . ","ixe RK 2: 4483 ; SGG 131 . ","öxä VGL II Forn 44. öxa Di 123 (på två st.). yxa RK 2: 2673 . ","yxar PK 245 . ","öxer: polöxer RK 2: 9624 . ","yxer SD NS 1: 514 ( 1405); pulyxer RK 3: (sista forts.) 4844 ; BSH 5: 63 ( 1505) ; ","polyxer ib 273 ( 1508) . dat. yxom LfK 228 ; ","handhyxom ib. " ygssom " Bu 511 . med suffig. art. sing. nom.. öxin Bir 1: 244 (på tre st.). öxen Bil 255 . ","yxin KL 51 . ","yxen Bil 84 ; KL 50 . ack. yxena ib 108 . ","yxarna PK 245 (på två st.), 246. yxerna ib 244), ","öxa bang","yxa- )","öxa byrþ","öxa byrþ VGL I J 13: 4 i var. öxa byrþe ib II J 32. oxä byrþi ib I J 13: 4), ","öxa mali , ","öxa skapt , ","öxa öl"]},{"a":"öx","b":"nn","c":"","d":["lL. yxa. ok ther haffwa the nw tagith thera yxor aff thöm ok slagith thera fää ok fähördingh Svartb 331 ( 1430) . " thu hafwir ena ögxe " ATb 205 ( 1465) . Per muramestir stodh vidh sin porth oc hafde ena ygxe . . . tha sagde Meneka til Pedhirs: tw esth een skalk .. . oc swa högho the saman medh sina ögxer ib 243 ( 1466) . " tesse skattade twa ygxer for v örtog " ib 247 ( 1466) . (De) giorde ther eth köp medh beskedeligh man skypper Oleff . . . swa ath the . . . medh hanom jnköpte j hans nya kraffwel fry for alt tet yxen jnnen bordhz kreffuie kan STb 3: 223 (1495). ta worto the alle offuer ene medh skypper Oleff Tawaat om craffuelin, om alle bögningh ok tet som yxen kreffuie kan til samma schip ib 3: 229 . Item en yxe for . .. pening HLG 2: 57 (1517). och en yxe stedhwggen for iiij ortugh ib 2: 62 (1518). Scabreus gamal ok wrygxe oc hwas GU C 20 s. 549 . Jfr bredh-, hand-, kast-, knut-, pol-, siäl-, timber-, tälgh(e)-öv. "],"e":["yx )","*öxa fang","yxe- )","*öxa hamar","yxe- )","*öxa hamars hug","*öxa hamars struk","*öxa nakke","yxe- )","öxa skapt"]},{"a":"öxe","b":"","c":"","d":[" , se oxe."],"e":[]},{"a":"öxla","b":"vb","c":"v.","d":["1) föröka, fortplanta. for vtan iäff hafdhe mankönith wordit ökt oc ögxlath (Coe. A hafdhe mankönith ökt oc ögxlath 109) hwart aff andro än tho at aldre ware synden giordh MB 1: (Cod. B) 536 .","2) förökas, fortplantas. MB 1: 109 (se ofvan). - refl. öxlas, föröka sig, förökas; fortplanta sig, fortplantas. mankönith ögxladhis alt äpter noe flodh MB 1: 3 . " at mankönith maghe ökias oc äxlas " ib 196 . " waar herra skipadhe thz swa at ä thy wärre nödh oc ärwodhe the haffdho thäs meer ögxladhos the oc wäxsto " ib 275 . ST 323 . hwi bödh war herra mannenom at waxa oc öxlas oc fylla wäruldinna Lg 446 . " foor öxlas tha mikit " LB 3: 194 . (svinen) börya grisa när the ärw tw aara gamble, swa öxlas the wel i syw aar Peder Månssons Skr. 217. at hwart thera maghe än ögxlas hwart epter sinne natwro (Cod. B öxlas aff andro 544) MB 1: 169 . adam är then förste som rördhe,m människio natwro til at öxlas ib 149 . " gudh skapadhe thridhia dagh alzkona iordhinna affwäxt, oc sidhan öxladhis hwart aff andro " ib 59 . " nw ögxlas mankönith aff threm noe sönom " ib 174 . ib 173 . "],"e":["ökxla: -adhis MB 1: (Cod. B) 526 . ögxla. -adhe, "]},{"a":"öxla","b":"vb","c":"v.","d":["föröka takes eya ff them första aaren, swa ath the jw ärw wäl ägxladhe mange PMSkr 363 . - refl. öxlas föröka sig, förökas. at fria wilkoridh . .. förbäris ok j dygdhom ögxles badhe til likama ok til siäl SpV 356 . tha nokor fänadher skal affla och öxlas PMSkr 214 . swa öxlas the wel i syw aasr ib 217 . " swa göra bin jnthe annath wthan dragha honagh oc aktha jnthe ath öxglas " ib 302 ."],"e":["öxladher )"]},{"a":"öxn","b":"","c":"","d":[" pl. oxar, se oxe. j smör eller j huthom, j ögsn ellr j kör SD 10: 45 ( 1371) . " for the yxn goþa oc giljda " ib 10: 124 ( 1372) ."],"e":["yxn )"]},{"a":"öxnöker","b":"","c":"","d":[" , se yxna öker under oxe."],"e":[]},{"a":"öþa","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra (ett land, en stad o. s. v.) öde, ödelägga, föröda, förhärja, utplundra, utarma. jättum . . . oss tylikä storflockä waar land ödhä, mädh warre macht minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). han . . . öde macedoniam ok asiam Bu 401 . Bil 210 . " the funnu stadhin öddan " ib 274 . han ödde (finerat deprædatus) cecilie rike som han war foghadhe ifwir ib 557 . " tha sylt ok hunger möddu ok ödda alt pul land. ok när öddu " ib 257 ; " jfr 2. "","2) göra slut på, tillintetgöra, förstöra. tha han komber at döma alla (världena) ok ödher (hona) mz brande (mundi hujus figuram per ignem resolvat) Bil 125 . wille han henne liff sa ödha at hon skulle inthe äta ffa MD (S) 267 . - göra slut på, förtära, uppäta. swa margha humblor, at the fylto alt egipto land, oc ödde (devoraverunt) mz rotom korn oc kärna, oc alt thz - göra slut på, döda, utdöa, utrota. þe suara . . . þerra barn al öd ok döþ af dracanom Bu 490 . ödha them swa at ängin lifdhe äpter annan MB 1: 12 . jak skal ödha skadhelik diwr aff idhro lande ib 376 . ib 342, 402 . " at öþa cristendom viþa vm värulderna " Bu 507 . ","3) förstöra, förspilla, tillspillogifva. eth ther af . . . ok thu math ther inthet aff ödhe MD 8 . ","4) medgöra, nedtrycka, undertrycka, förtrycka. trughom ok ödhom almogha ok spakmände (opprimanus pauperem justum) KS 61 (151, 66) . ","5) öda, göra slut på, förstöra, utbetala, utgifva. köpmen oc byamen ödde mangha peninga (multum expenderent) j flytningh millan köpstadhen oc skipin PK 242 . - refl. öþas,","1) taga slut, förstöras, förderfvas. at fruktin skulle ödhas thäs mere RK 1: (Albr.) s. 208 . ","2) utrotas, dö ut. folket ödes fast Bu 490 .","3) ödas, förbrukas, förtäras. war thz skälikt at the diwrin skulle flere in takas (i arken) ther optare skullo ödhas MB 1: 169 . - Jfr for-, ut-ödha."],"e":["öde Bu 401 ; -es ib 490. part. pret. ödder),"]},{"a":"öþe","b":"av","c":"adj.","d":[" L. öde, obebodd, obebygd. the nordmen . . . lotho bygdin staa all ödhe som ther haffde warit en mandödhe RK 1: 3128 . " thette äpterscrifnä gooz . . . lmeth allom thäs tillaghom oc tilhöring, swa som är gaardha . . . wath oc thort, ödhe oc bykt, rörande oc wrörande " SD NS 1: 303 ( 1403) . " twa gardha . . . en bygdh oc en ödhe " ib 2: 79 ( 1409) . " om quelden tha drog konung didrik till et öda slot som ther när jag (þar til er værit hæfir æin borg oc var þa eydd) " Di 187 . flydde han till et ödä slot som ther när war ib 39 - liggia öpe, ligga öde el. förödd el. obebodd, ligga i ödesmål. tha fordärfwins ij ok blifwa dödha ok idher öö ligger tha ödha Al 4828 . " the bliwo ther aff mange dödhe a husit laa maxan ödhe " RK 1: 1683 . " the willo aldregh thädhan fara för än thz husith laghe ödhe ther thera herra bliffwo dödhe ok slogho then mwren allan swa sma at ther aldreg sten som annar laa ib 4292. kareel sawalax halfft taffwasta landh lygger ödhe ther manne nw ingen boo " ib 3: 3992 . ib 3996 . naar baadha byscopana waare dödhe ey laaghio byscopsdömen för thy ödhe ib 1540 . " ath iak hafwer saalt . . . philippus bonda min gardh i bläsatorp i linderaas sokn liggiande i widbo häradh . . . hwilken länge ödhe ligath hafwer " SD NS 2: 18 (1408, nyare afskr.). thet sama aterlösta godzet i anundzstadhum, ther nw thy wär gantzlica hwasalöst är oc ödhe ligger ib 134 ( 1409) . thetta forscripna goz ok quern hafuir länghe ödhe ligat BYH 1: 239 ( 1433) . " see gbranlicha til at clostirsins gooz blifua besatt oc the ödhe liggia besätis " VKR 32 . Jfr ödheliggia. - läggia öþe, ödelägga, göra öde, lägga i ödesmål. iak wil ey läggia landin ödhe MB 1: 342 . " landit läx ödhe, ok ängin wil ther widh almänna wäghi boa " KS 65 (161, 72) . " the leggia ödhe gamalt kronona godhs " ib 60 (150, 66). lagdis gozen ödha RK 2: 653 . " bygningin lagdhis ödhe " Bil 53 . " byarwmss closther ladis tha öda, ok flötis tädan och till skoog " MD 490 . " sedan biscop bengt han döde, tha kunne ey sticket legias öde " ib 500 . - ödelägga, göra slut på. thit land ok thik läggia ödhe Al 4682 . Jfr ödheläggia."],"e":[]},{"a":"öþe","b":"nn","c":"","d":["förödt tillstånd. läggia i öþe, ödelägga. som wart rike haffwa förhindrat, oc mangha städher lagt j ödhe (desolaverunt) MB 2: 274 . ib 275 . - läggia til öþe, utplundra, utarma. alle the som hade marck begärade iack till öde lagth (red. B: alla teh ther haffde makt haffde iak thenct plat öde lakt9 RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6342. - Jfr ödha, "],"e":["ödhis bol","ödesbool )","öþis byr","-byr )","ödhis gods","öödess gotz )","ödhis iordh","ödhes- )","ödhis ladha , ","ödhismark , ","ödhis stadher , ","ödhis tomt","-tompt )"]},{"a":"öþe","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["öthe )"]},{"a":"öþe byr","b":"nn","c":"","d":["? ödesgård? kom hans systorson . . . sirla til en ödhe by oc hwiltis ther vm nattina KL 120 . Jfr öþis byr."],"e":[]},{"a":"öþebol","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) öde gård, ödeshemman. ingiborgh i syoathorp. lauris jonsson oc thera skiptislag dömas göra rät aff et ödhebol i härwlt BSH 2: 71 ( 1399) . " en vor gaard . . . liggendes i opsale biscops dömme i belinghe sokn hether syndenbro giffwer aarligen aarss till landgille xx spen korn och eth ödheboll som fordom haffwer bygdt vareth liggendes i samme slikn hether mwlestade giffwer aarlighe aarss till landgille XIII spen korn " DD 1: 193 ( 1505) . Jfr ödhis bol. ","2) öde torp el. nybygge. härkäryd mät tw ödäbool som jac hauer giwät til nydlä kloster SD NS 2: 3 (1408; daniserande)."],"e":["ödäbool . ","ödheboll )"]},{"a":"öþemark","b":"nn","c":"","d":["ödemark, öken. " han var ensamen vte mz lika stadda a öþe mark " Bu 169 . ib 199 . " ah . .. flude . . til ödemakr ok war ärmete " Bil 750 . " the skullo fara hardhan vägh owir stora ödhmark " Bo 12 . siällan finnas hws i the ödhmarkinne ib 13 . " alla thera kroppa, som her liwa nw, the skulo rotna i ödhemarkinne " MB 1: 403 . " mädhan folkith war i ödhemarkom ib. han skal vaa liongh a ödhmarkom " MP 2: 75 . israels sönir . . . komo til the ödhemark som heter sin MB 1: 322 . " hwi ledde thu os wt a ödhemarka " ib. " lib 6, 198, 2: 46, 47. Jfr ödhismark. ""],"e":["ödh- Bo 12, 13 ; MP 2 . 75; MB 2: 47 . ","öd- VGL II K 45; MP 1: 169 . ","od- VGL I K 20: 2), "]},{"a":"öþer","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) (gods). hafuern j . . . antwardat . . . upsala ödher vtländske män ib. Jfr Upsala-auðr; svá kalla Svia eign Svia-konungs, kalla Upsala-auð Heimskringla (ed. F. Jónsson) 2: 135. - om land el. rike ss en konungs besittning. konung aff gardrike olaffue böd wlgaria land til konungx ööd MD 359 . annars hwss tw eller gesta kan än bliffua j thinna egno ööd ib. ","2) lycka. " ffa hawa ödhen alle hawa dödhin (paucis fortuna fauet est mors omnibus vna; motsvarande Danska ordspråk har løckæ i st. f. ödhen) " GO 705 . " han wan thz land alt mz sit ödh " Al 1933 . we er them swa köpä jorderikis ödh at han skal thola i heluite nödh RK 1: 588 ; " jfr 1. - (?) thz löne honum gudh oc värlzins ödh " Iv 3870 . - sällhet, salighet. aff paradys ödh MD 7 . " gud giffue hans siel hymmerikis ööd " RK 1: 1379 . " ib 347, 3905, 4410. " MD 187 . " gudh sende them till hymerikes ödh " TB 72 . - hugnad, ro? then mann . . . som ey ätir aff thet engla brödh hann fangir pino for vtan ödh MD 87 ."],"e":["ödh (ööd(h)), "]},{"a":"öþkn","b":"nn","c":"","d":["öken, ödemark. " þe . . . fluþo fiäran tel ökna " Bu 71 . ib 3, 206 . Bil 404 . " hon . . . fan et ödhkn thörrast ok thärualöst til licams " ib 271 . " the bliva ij at skildom cellum ij öþkninne " KL 182 . ib 188 . " een munir war ii öþkninne baþe dagh oc nat a bönom i mästo artirhalde " ib 185 . thässe som i ödhknomen byggia ib 206 . " twe brödhir gngo iuir ena ökn " ib 258 . ib 191, 193, 195, 200 o. s. v. the foro . . . owir the öknena som israels folk foor. nar moyses ledde them af egypto lande Bo 13 . " af thy them hände i ödknenne ib. " ib 44, 45, 81 . Gr 318, 319, 320 . " ledde han them j öknena " ST 8 . the astundaho . . . kötmat j ödhkninne ib. ib 10, 101, 392 . han gar fran them nio ok niotighi j ödkninne oc letar eptir ty eno tappadho fareno MP 1: 200 . " tha stir lät han farin j ykninne " ib 2: 153 . " som boddho moth oknet " MB 2: 147 . " foor han . . . genom ödhkn ok wille skogho " Al 1799 . " änkte är skapat vtan sak ok nytto ey högxsta biärgh ok ey odkn " Bir 2: 315 ; " jfr 344. ödhknana skulu byggias " ib 3: 201 . " världin är swa som en ökn " ib 1: 243 . hardha oc beska röther som wäxto i willende ökneth Lg 3: 589 . " hwru sancta anna gik . . . i öknet " ib 649 . thz hon i öknena gaa wille ib. Bil 597 . Lgb 3: 605, 609, 650, 651, 652, 654, 655, 657, 675. MB 1: (Cod. A 3) 558, 2: 40, 151, 233, 267. Su 148, 167 . ökat (för öknet) sorganna städher, dröffuilsanna fränka wari mik nw kärast (me solitudinem mæroris amicam, tristitiæ sociam quærere sinant) ib 40 . - bildl. ensamhet. seer thu nu hwat öknin (solitudo) är vidhirthorftelikin ok huru äkke ympningas älla dughir licamlikn vtan huxsins ödhkn Bo 47 . - Jfr slätmarks ödhkn, äfvensom ödhn, ödhkna. "],"e":["ökn . ","ykn . ","odkn . ","okn . ","-ar ) , ","ödhkna stadher , "]},{"a":"öþla","b":"nn","c":"","d":[],"e":["ydhla )","ödhlo eter , ","ödhlo hovudh , ","ödhlo släkt , "]},{"a":"öþmiuka","b":"vb","c":"v.","d":["1) ödmjuka, göra ödmjuk, förödmjuka. wilande ödhmiuka (humilare) hans sin. at han sculde ey höghfärdhas KL 218 .","2) förödmjuka, nedtrycka, undertrycka, kufva, förnedra. iak ödhmiukadhe höghfärdhogha Bir 3: 391 . " vi räknadhom han swa som spitälskan. oc ödhmuiktan af gudhi " Bo 194 . " ödhmyukte (humilavit) gudh jabin canamens konungh j then daghen j israels söners narwaru " MB 2: 80 . " warth aller isarel mykit ödhmyuktir oc nidhradher j madians asyn " ib 84 . ware owenir wordho ödhmyukte ib 263 . ","3) förnedra, kränka, skända. jak haffwir ena dotter . . . oc thenne mannen haffwir hustru iak skal them wt ledha til idher at j them ödhmyuken (humilietis) oc fulkompnen edhan wärsta krops lwsta MB 2: 132 .","1) ödmjuka sig, vara el. blifva ödmjuk. öþmiukas han. nar han vndir staar höghelikare dygþe i androm. än i sik siälwm KL 181 . " the munka som halda sik siälfwa rätuisa höghfärdhandis i sino hiärta oc ödhmiukas ey inbyrdhis " ib 225 . " jak kom ödhmiukir at mannin skulle ödhmiukas ok mina ödhmiwkt " Bir 2: 302 . ","2) ödmjuka sig, förödmjuka sig; förnedra sig. hwat ey ödhmuiktis han meer än man kan sighia. tha han tholde dödhin a korseno Bo 32 . - förödmjukas, förnedras. hafdhe iak komit välloghast ok hedhirlicast huru hafdhe tha högfärdhoghir ödhmiukatz Bir 2: 302 . " at manna höghfärdh skulle nidhir thrykkias ok ödhmiukas " ib 301 . " hwilkin som sik wphöghe skal ödhmiwkas " Ber 114 ."],"e":["öthmiyka: -e VKR 68 . ","-te . ","-ter ) , ","öþmiuka sik , ödmjuka sig, förödmjuka sig; förnedra sig. var herra ihesus ödhmiukadhe sik siäluan Bo 32 . Lg 819 . thänkiande sin gudh . . . hawa sik swa ödhmiukat ok misvyrt at han var thoftoghir aat licamlicom mat Bo 52 . " hwilkin som sik ödhmiwkar han skal wphöghias " Ber 114 . " ödhmiwka thik wndi gudhz waldogho hand " ib 113 öþmiukin iþir i guz asyn KL 190 . " sua som hon diuplica ödhmiukadhe sik j budhafolksins asyn " Bir 2: 139 . " thakkadho the frugha innerlik thz hon vilde swa ödhmywka sik " Iv 1553 . - med dat. nar konunghin kombir til pafuan ödhmiuke sik honum (humiliet se ei) aff allo hiärta Bir 3: 456 . " hwru myklo mer thu äst swa myklo mer ödhmiwka thik allom " Ber 59 . ib 215, 226 . - ödmjuka sig, ödmjukt böja sig, ödmjukt nedfalla. vi saghom huru tekn förarne ödhmiukto sik (quomodo inclinaverunt signiferi) ok badho til ihesum KL 380 . MB 2: 375 . " öthmiyke sik oc nidherburghe nidher a jordhena ofuer sith äntlite adueniam (humiliet se ad veniam super faciem suam) " VKR 68 . ödhmiuke sik adueiam owir sith änlite Bir 4: 21 . nar han saagh til henna ödhmyukte hon sigh nidher til iordhena (advorait eum prosternens se super terram) MB 2: 163 . - ödmjukt böja sig (för), buga sig (för), nedfalla (för). med dat. jordhin ok vatnit syntis olyptas til himilin oc al the thing j thom varo ödhmiukto sik valdino mz wyrdning (humiliabant se et cum reverentia incurvabant se postetati) Bir 3: 470 . the som varo j liuseno . . . bögdho oc ödhmiukto sik valdino mz wyrdhning (inclinabant se potestati cum revenntia) ib 471 . - med prep. machabeus oc hans män ödhmyukade sigh storlig til gud strödhande jorden a sin huffwodh oc . . . alle a knä fallande kringh om altare badho innerliga til gudh at han wille wara them mildher MB 2: 310 . - refl. ö-þmiukas, "]},{"a":"öþmiuker","b":"av","c":"adj.","d":["1) ödmjuk; anspråkslös. om person. gregorius war swa ödhmiuker at han wilde af enghum thola sik loaudan Bil 714 . " thätta giordhe var herra for thy at the skullo kännas vidh sin vanskilse oc vara thes ödhmiukare " Bo 244 . " hon war . . . aldra ödmiukast j sinom scriptamalom " VKR XIII . " göra sigh nyghia oc ffanyttha stadhga, om hwilka the skrymtandis matte synas wara ödhmyudkaren oc ffullbordogaren än andra " Bir 5: 105 . " wm hwlkin skal min anda hwilas hwat ey ofwer ödhmiwkan och rolikan " Ber 114 . " jak kom ödhmiukir (humilis) " Bir 2: 301, 302 ; jfr 3. war stadhughr i gen värdo, ok ödhmiukr tå tik alt wäl gångr (in prosperis cantus et humilis) KS 25 (63, 27) . thes mere man tu äst, thes häldr skalt tu ödhmiukr wara i allom tinom åthäuom (quanto magnus es, humilia te in omnibus) ib 35 (92, 38). skal kunungur thz warna, at han se ey suå ödhmiukr ella ofmykit hemelikr allom mannom at han wardr försmådra ib; jfr 2 ib 36 (94-5, 38-9). j room war een het vespasian een döhmyk milder dande man MD (S) 274 . - med dat. the . . . waro ödmiukä sinom formannom Pa (Tung) 40 . wast thu . . . allom ödhmywk LfK 140 . - ödmjuk, röjande el. ådagaläggande ödmjukhet, i ödmjukhet gjord el. bevisad. om sinnelag, ord, beteende o. s. v. mz öþmiuko hiarta Bu 54 . " mz öþmiukom þakkom " ib 145 . äptir hans ödmyka bön Mp 5: 188. HSH 20: 128 ( 1507) . lära then siwka nagra gwdeliga böner ok ödmyuka läsningh Gers Ars b 4. j . . . ödhmiuke wyrdhning KL 20 . VKR 59 . " kerlikä och ödhmyuka lydn idhra konunxlika nadh . . . ath bewisa " BSH 3: 144 ( 1463) . myna odmiwka (för öd-) helso oc rebona tiänistho altidh forsenda medh wenom herra ib 153 ( 1464) . " mina ödmyuka tiensth forsendh med warom herra jhesu cristo " ib 4: 251 ( 1500) . " myn ödhmyke kerlighe helse fforsändh met gudh " FM 129 ( 1502) . BSH 5: 28 ( 1504) . ","2) nedlåtande, vänlig. hans sin war swo skapt athan war blidher oc ödhmiwker (litillatr) Di 1 . han war altiid glader. oc ydmiwker wid hwart barn ib 131 . aff ödhmiuke (humili) ok hemelike samtalan faar han sina thiänara thokka ok älskogha Bir 3: 308 . ","3) ringa, oansenlig. for thy at han sik ödhmiukan räknar Bo 73 . " han styrkte alla ödhmyuka oc öma aff sino folke " MB 2: 271 . " ödhmiwk thiänist faar högh lön (seruicum bassum mercede fit vbere crassum) " GO 924 ; jfr 1. skipas til ödhmiukasta ämbete KL 254 . han sat siäluir lankt fran honom i ödhmiukare stadh (locum humiliorem) Bo 63 . " lata sik nögha aat ödhmiukom thingom oc stadhga " Bir 2: 80 . " ther scal bewisasa ödhmiuktin at the sculu wara gudhi thes theklare for thera ödhmiuka oc widherthorftelica klädhe " VKR 11 ; " jfr 1. aff tholichom ödhmiukom klädhom sculu the wara thes quämare til thera handa gerning ib. " Ber 28, 32 . ","4) oansenlig, skröplig. " hulkin vpnya skal. wan ödmuika licam (corpus humilitatis nostræ) " MP 1: 15 ."],"e":["yd- . ","-myuker . ","-mywker . ","-miyker: -miykom VKR 59 . ","-myker . ","-are . ","superl . ","-aster ) , "]},{"a":"öþmuikt","b":"nn","c":"","d":["1) ödmjukhet. " är ödhmiukt thön dydh, ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse " KS 35 (93, 38) . är ödhmiukt (humilitas) . . . thön dygdh ther os styre medh skälum ok haldrus åtr, at vi höghin os ey mera än skiäl säghia, ok thet är rät ok dygdhelikt (för -lik) ödhmiukt ib 36 (94, 39). hua som ey hauer ödhmiukt, han hauer änga dygdhe ib. " skulle renlifis folk skyla fore guzs vbliþe mz sinne ödghmyukt (för ödhmyukt) " Bir 4: (Avt) 181. þe hafa latit öþmyuktena oc farit i höhfärþena ib. " lvars herra ihesu ödhmiukt. som ville ga til riddarins thiänar. ok nekadhe at koma til konungxsins son " Bo 68 . " teande thöm . . . huru mykyt honom thäktis ödhmiuktin " ib 244 . ödhmiuktin vaxste . . . mz dröuilsomen ib 3 . " kiärlek ok ödhmyukt ok fatikdom gaff han (Dominicus) sinom brödhrom j testament " Bil 798 . Bir 1: 53, 189, 3: 42, 4: 164 . VKR 57 . MD (S) 269 . RK 2: 3662 . " ödmiwkt är höxta iomfru dygdh " Ber 113 . " än thu haldher diwpa ödmiwkt " ib 114 . " gudh han biwdhir allom ödhmiuktelica (för ödhmiuktena) " VKR 11 . " at i gömin sanna ödhmiukt oc thulumodh " KL 215 . " huru mykin fastelikhet i öþmiuktenne är " ib 189 . " ödhmiuktinna dygdh " ib 211 . ib 210, 212, 213. viliande pröua vm han hafthe sanna ödhmiuktz thulomodh ib 214 . " alzkonis kärlekx oc ödhmiukx fulkompnilse " Bil 596 . " ödhmiuktzsens älskare " Bo 4 . " the mwnka oc nwnno som mz renlifsins ok ödhmiwktz lofwan wpsydho högfärdhena thakande ödhmyktz lifnadhz klädhebonadh " Ber 30 . " af ödhmykt ib XII. af tolf ödhmyktenna trappom " ib. " the (Flores och Blanzeflor) lifua mz digher ödhmiwkt ther (i hvar sitt kloster) " Fl 2094 . MD 184 . thera sangir . . . wari . . . fullir mz alle ödhmiukt oc gudhelighet Bir 5: 69 . mz mykin ödhmiwkt Lg 36 . - botfärdighet. göra retta vidergonga med fulla ödmywkt för sina synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). at alt folk ower swerikes riike . . . kennes vedher sin gud hans rettwiso oc hans vold med retto ödmykt ib. " at hon verdoges bedia sinsignada sonför oss at sino vrede fraan tesso salugo lande venda för vora ödhmywkt skwld ib. "","2) botöfning? raadende medh them huad tienista eller ödmywkt thet skulde älla motta vara, som gud motta blidkass aff SD 6: 156 (1349?) gammal afskr.). ","3) mörade barnen) . . . oppa en renan stadh, them all i en hop läggiandes mz store ödhmywkt Lg 3: 647 .","4) tjenst. " tha the sagho the stora ödhmywkt sancta anna mz theras dödha barn giort haffde " Lg 3: 647 . j alle the motte jak kan oc j min magt ä ath förmedele all ting j thet bäste, eder nade till ödmiwgt oc gode FM 145 ( 1502) . " hwath idher verdogheth är til ödmiwcht och tieneste, skal lidher verdogheth finne mik altidh velwiliogh til " ib 527 ( 1511) . " huar ich kann wara eder nadhe tiil all ydmywgt och kerlech gör iach altiid gerna " HSH 20: 157 ( 1507) . ib 24: 51 ( 1518) . myn ödmycth eder herredöme altiid redebogen FM 593 ( 1513) . ","5) vördnadbetygelse, heder. hon . . . wilde haffwa giort henne nakra ödhmyukt, mz knäfallom oc annat tolket Lg 3: 684 . " wille icah . . . gerna haffue hollet honom for mijn rätthe erchebiscop och giort honom all then ödmijwgt äre och werdningh som enom sodane wedugiste fader tiilhörer " HSH 24: 64 ( 1516) ."],"e":["yd- . ","-myukt . ","-mywkt . ","-mywgt . ","-mykt SD 6: 137 (1349? gammal afskr.); MD (S) 269 (på fyra st.); Ber XII . ","-miykt VKR 57 ; Bir 4: 164. -miwgt FM 145 ( 1502) . ","-miuktz KL 214 . ","-miwktz Ber 30 . -myktz ib. -miukx Bil 596 . med art. -miuktzsens Bo 4 . ","-myktenna Ber XII ), "]},{"a":"öþsmali","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þa","b":"","c":"","d":[" , se þo."],"e":[]},{"a":"þa","b":"","c":"","d":["1) då, på den tiden, i den stunden, vid det tillfället. iohannes baptista ok . . . iohanne[s] ewangelista agha baþe missumars dagh. þy at baptista födes þ. ok ewangelista do sama dagh Bu 50 . " þ var hans howoþ funnet " ib 52 . þriia daghen stoþ han for neronem. ok vände þa fulkumleka hans (wentho) tel villo ib 102 . " þa hötes simon viþ petrum " ib 103 . " þa limnaþe þän döþe " ib 171 . " atunda daghen kombar han atar firi domen. ok sa huar þa stoþo baþa syster " ib 21 . " en tima langt äpte hans martirium for cristen här at vinna ierusalem. þa teþes enom präst vänaste unar man " ib 496 . " þa först trygdes natalia viþ at han var staþughar i tronne " ib 520 . tha kom prästin framgangande KL 5 . " nw war tha et maal i ordhrike " MB 1: 175 . " tha war chanaan släkt wäldigh i thy landeno " ib 177 . " tha kom ok anna prophetissa bidhiande til han " Bo 7 . " tha jnnan thz samma aar tha skildis hertogh waldemar widher sina husfrwo " RK 1: 2416-7. stäkaborgh belagdis tha ib 4174 . thz skedhe ther äpte at een riddarins win redh sit ärande ofwir ena mark, tha kom then dödhe ridhande mote honom ST 290 . Jfr 7 a. - pleon. efter en föreg. tidsbestämning. annan dagh þän nästa þa lät biscopen kalla þeophilum Bu 29 . " thär epter nästa somar dagha tha loot konungen aff danmark dragha sin här jn j swerighe " RK 1: 2795 . " ther epter vm pingisdagha tha loot hertogin hugga ok dragha tymber til at göra en saal " ib 3325 . " fiughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär naar wi komom. äru läsin a almänningx þingi. oc atär þär til wart bref biuthä. at wir ärum aff lande arnir. þa wäri frither mällin aldra manna " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Jfr 8. - åtföjdt af en temporal bisats. han war tha barn. judha drapo wan herra Bil 314 . " om ij ärin the mik hialp tha tha iak mällan portana " Iv 2699 . Jfr B 1. - då. uttryckande en öfvergång i framställningen; ofta med kasual bibetydelse. þe samu þiura. för varo galne ok oþe. wrþo sua spaki for hälgho lasse. at þe gingo rättan vägh vtan leddhare ok öresuen . . . þ vändes hon tel cristendoms Bu 168, þe vildo han lösa. þa dumnaþo þera arma ib 141 . " sonen talaþe tel faþeren . . . grat eigh. aldre var mik sua väl. som mik havar här varit . . . þa varþ fäghin faþeren " ib 170 . " annan dagh lät daricanus gerogium sätia a hiul . . . hiulet brst ok giorþe georgio ängen scaþa. þät dacianus gerogium sciuta i panno mz uällanda bly " ib 494 . " entidh hände thz sua at han gik fram vm eth faghart kors hulkit han . . . änkte hedhradhe. tha spordho hans thiänara honom til. hwi han ekke hedhradhe thz korssit . . . tha swaradhe han oc sagdhe at han saa ekke thz korsit " Pa 8 . " han war swa ilzscoklokir oc ordhfullir. at iac formatte ey forvinna han mz ordhum tha räddis iak at mange sculdin scahdas af hans villo. vm han hafdhe gangit fra mic owunnen " KL 192 . " gudz ängel . . . kallar abraham tyswar at nampne tha mon han op halda swärdhit " MB 1: 201 . " alth folkit j huseno kom thit löpande oc spordhe hwat henne wite, hon swaradhe awi iak är all saman bränd, tha syntis henna lykame swartir som kol oc iämerlika skaptir . . . tha baro the hona j een spital " ST 142 . thzta maal kom bradhlica for germani öron oc wardh thag han swa harmslaghin. at han hafdhe tha thenct owergiwit allan guz kerlek Lg 3: 198 . ","2) då, då alltid, vid de tillfällena. skulu tidhana siongas läghre tha än annan tima Bir 5: 21 . " han aat alrigh vtan vm sunnadaghin. oc þa kom een prätir til hans oc gaff honom guz likama " KL 190 . - åtföljt af en temporal bisats. tha kände hon . . . storan oröntan sötma. nar hon tholkan son söfdhe Bo 6 . Jfr 7 a samt B 2. ","3) sedan, derefter. tha hoff sik ather wp eth kiif RK 1: 4158 . - pleon. efter. föreg. siþan. iohannes . . . fäste granlica al ordhin hans, sidhan tha gaf han sik mäst vin om thöm saman scrifwa Bo 179 . ","4) vid den tid som är för handen. skipa wäl ok vitirlika thz som tål är (d. v. s. det närvarande) KS 22 (53, 23) . ","5) då, alltså, följaktligen. alt thz som til är, thz är antiggia skapath eller skapare nw är ängin skapare vtan gudh ensamen . . . tha är alt thz skapath som til är, vtan han siälfwer MB 1: 34 . ib 130 . ","6) då, i den händelsen, under den förutsättningen. hwath än ther hittas thrätighi rätwise tha skal iak sigher waar herra ey fordarwa stadhin for thera skuld MB 1: 191 . " rätwisom manne hörir til, ey at enast halda sik aff ondom gerningom, vtan oc göra mykit got, oc tha ma han hiälpa badhe sik oc androm " ib 192 . " thz war . . . ey vtan skäl. at laban gaff honum (Jacob) för lyam, thy at iacob hafdhe tha minna giwith om lyam sidhan än han hafdhe förra fangith rachel " ib 222 . " sighi han mik hwat jak giordhe: tha vil jak sighia hanum hwat han huxsar " Bil 103 ; " jfr 3. huxa the nåkre män, ok säghia: at betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf, thy at tå¨ maghe the welia, then wittur är " KS 10 (23, 10) . Jfr 7 b. ","7) så. inledande eftersatsen. a) efter en temporal försats. siþan hon hafþe þer nokor ar varit þa böþ biscopen at alla iuffru som upfödes ii guz mönstar ok tel aldar varo komna skuldo hem fara Bu 5 . mäþan han var inne när [nero]uem. þa talaþe diäwl i hans hami vte viþ folket ib 102 . " þa alle uaro saman cumne tel afguþa mönstar. þa fiöl georgius a knä " ib 495 . jämsköt clädhit kom idh philteum: tha vardh han löss Bil 163 . thän tiidh elizabeth hördhe marie helso, tha gladdis barnit j hänna lifue ib 893 . " tha balaam hiög fast til mz sporom, tha thrängde asnen sik in til annan wiingardhin " MB 1: 413 . " nw ögxladhos the swa mykith, at än för än noe do, tha waaro kompne aff hans sönom fyra thwsand oc tiwghu oc hundradhe män " ib 174 . " thäghar the andro the tidhande fragho . . . tha bruto the wp " RK 1: 4172 . " tha han hafdhe ligath eena stund ij dwala tha fixks han widher " Iv 2610 . " da herdingh hade sambladh sin här tha gik hans hustrv borth j en storan skog " Di 232 . " när han vili wpsegie them then dagh . . . togh är mitt breff altiid tiil reedhe " BSH 5: 106 ( 1506) . meden the vore dher, dha bran pörtet vtaff ib 573 ( 1517) . " mädhan hon sat i fästom tha sände gudh sin ängil . . . til henna " Lg 31 . " ä män han gitir giort skilnadh manna mellom, tå huxa han sik sikran wara " KS 62 (155, 68) . tå tu hauer änkte sysla, tå huxa ok idhna i hugh tinom thz got ok dygdhelikt är ib 22 (53, 24). nar thessin thingh hända ok thäkkias j manzsins öghom tha wardha skälin blindh Bir 1: 314 . Jfr 1 samt B. b) med en konditional försats. pröua iuþa at vi gratom: þa tala þe tel var spot Bu 14 . " hafþen ii eigh hana callat tel hialpa. þa varin ii nu alle viþ grund döþe " ib 23 . " hafþe þu talat tel min þaghar först þolict orþ. þa hafþe iak lango lyt þino raþe " ib 494 . " är simon guþ þa sighi for os huat iak huxa " ib 103 . " wilin i lydhna minom ordhom . . . tha skulin i wardha mit forprisath folk " MB 1: 328 . äst tu witir, tå skipa tin tima tarflika KS 22 (53, 23) . halde (för haldr) han tätta, tå hauer han aff almogha räzl ok lydhno ib 78 (194, 86). rosade hanum noger annar, tha stodh han oc hörde till Di 2 . warþer nakor man i kronunne þiänist fangen, þa agher konunger han lösä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). warþer . . . godzit a minä wäghnä för ater löst þ gangom . . . wtskyldinna godzsins ater vndir mic ib 160 ( 1343) . kwnne i nokith vende i thet besta, ath blodzgytilse skolle icke koma i rikith, thaa ware thet mökith nötteliegith BSH 4: 278 ( 1501) . " än min guþ brytar eigh niþar þin guþ. þa vil iak ofra þinom guþi " Bu 189 . " en nokor presenterade hanom dyr klädhe tha selde han klädhit " Bil 650 . " än himbla tungel haffdho iäm myken krapt ower mantzins fötzlo. som andra likamlika diwra oc thinga, tha ware hans natwra ey frälsare at göra nakra gerning än andra oskällika diwra oc thinga " MB 1: 45 . " än iak är thin win, tha far ey bort " ib 188 . " vm nokr är sniäldare än andre. þa är han swa öþmiukir . . . at han synis . . . aldra minzstir " KL 183 . " om swaa skaal ske, at lyndorm komber her tiil arfs, togh gar her manghen arff tiilbaghe i swärighe " BSH 5: 101 ( 1506) . " vtan han hiolde alt oppe . . . tha wordhe thz at alzängo " MB 1: 128 . " vtan thu idhke.-lica oppinbara the synena thu seer, tha skalt thu thola alra grymast the samo pinona " Gr 291 . " nu wil vinen e uiþärganga vizorþeno; þa a þän uizorþ sum köpte " SR 5 . " nw war oxsen för stangull, oc hans herra waradhe ey för oxsan . . . tha skal oxsen . . . nidher brytas " MB 1: 336 . " nw kan nakar brodher krankar ligghia tha skulu brödher honum withia " SO 27 . " nw wm systrana slaas inbyrdhis, tha maa confessor them afflösa " Bir 5: 51 . Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogningens i fornsv. s. 18 f. c) med en allmänt reltiv föresats. j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwar sum aþrum gör a mot þeem wir giwm wart breff . . . þa skilium wir halw minni plikt ib 670 . ä hwar som ey halder konungs dom,þa scal konungs näfnden hem fara til hans, oc myetä vt af hans gods konungs dombrut ib 5: 480 (1345, nyare afskr.). hwa som äter blodh, tha skal iak hämpna ower han MB 1: 172 . " hwilkin ekke vidher sigher allo thy han ägher tha kan han ekke vara min kennesuen " Bil 910 . hulkin som astunda mit gul tha lägge mer vppa andelika gerningh . . . än likamlika gerningh Bir 1: 238 . hwa först kom i watnith sidhan thz togh at stadhna tha ward han heel aff allom sinom siwkdoom Lg 95 . ä hwar thu far tha haff os i thinne aminnilse ib 40 . ä hwat jak wil tha hörer thz grewa iacop til Rk 1. 2407. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogningen i fornsv. s. 17. d) med en koncessiv föresats. än tho hwarro at the waro badhe dräpne en dagh petrus ok paulus: tha skipadhe tho sanctus gegorius paue: at thäs daghs höghtidh wara ( för -e) särlica sancti petri Bil 110 . " þot huaro at konungi þät for smaþe oc burtkastaþe þa skal annar konunge (för -er) þät for heþar taka " Bir 4: (Avt) 182. tho at werldin gik honom illa i hand tha haffdin tho at hwario borga oc land RK 1: 1857 . " än thet the äru faa. tha äru the mykyt stora " Bo 8 . " än tho at thu mik dräpir tha hafwir än alexander badhe wisare oc fromare riddara atir " ST 529 . " än tha ath alztinges mwrgerningen är obetaladht, tha hoppas jak kwnna snarligha betala " PM LXVI . Bo 13, 102 . MP 1: 47 . Jfr þo. e) med en kausal försats. mädhan thu vilt ey taka mik j thit hws tha skal iak ganga til nakon annan Bir 1: 158 . mädhan himiltungel hawa swa mykin krapt ower alt thz som a iordhinne födhis. tha wiliom wi spöria hwath krapt the hawa ower mantzens födho MB 1: 45 . " for thy at abraham hafdhe kallath saram sin syster . . . tha gör konungin sik the aff gaman " ib 196 . " ther fore at gudh älskadhe abels offer. tha hafdhe kain mykla awnd widh honum " Lg 89 . " epte thet at bökerne holle icke alle eeth, och mik twifflar met flere gode men, thet fyärde man skaal ga i arff met syskyne, togh sättes thet up tiil edher ricsens raadh " BSH 5: 101 ( 1506) . f) med en final försats. þär til at friþin se althings starker. þa wilium wir at hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til operbarlik striþ i þem timä wir ärum j landit. hawi þe samu plikt sum fyrrä är här sakt vppi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 670 . " til þes at þetta er sua mykle staþughane, þa sätium wi her fore war insigle " ib 6: 181 ( 1350) .","8) tillbakavisande el. återtagande efter satsdelar (i sht adverbialbestämningar) som föregå predikatsverbet; jfr 1. aff hans nathum oos hauer alt giuit. oc sinum tiänistu nampn sagþe. j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu. tha wilium wir thätta uthorþ gömä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). til sanna vitsbyryþ. oc fulkunnilse aldrä förnäfndä þingä. þa sätyum wi vart insighli för þettä breff ib 5: 568 ( 1346). gudh siälwer, han wiste wäl hwath hans ordh til moyses teknadho, än foe folkeno tha war thera andelik vnderstandilse huld MB 1: 337 . j the samo aktinne tha doo han VKR X . for milhetena tha do han Bir 2: 217 . " af allom dygdhom tå ära fira the sum äru howudh dyghde " KS 18 (46, 20) . tässe ord all tha sighir salomon ib Fragm. 13. annath ärende tha hafuer han Fl 590 . " min fadher är een konung rik; flores til nampn tha gaff han mik " ib 1281 . ib 1469 . 1774. en aff wara bezsta tha er han RK 1: 1601 . om then dagh, som i haffwe mik tilscriffwedh om, at jach skal wp[p]seghe mellen otte rwth oc mik, tagh haffwer jach seelf taldedh tiil her aage BSH 5: 106 ( 1506) . ","9) då, så, på det sättet. hwi tha (cur hoc?) Bo 40 . B) konj. ","1) då, när, vid den tid el. det tillfälle då. i moysi laghum þa iuþa ensamne þiänaþo guþi waro män ok kono forbanþ än þe egh barn fingo Bu 3 . " brullöpes afton at quelde. þa alle vänto han soua mz sinne bruþ. rymde han fran bruþ ok fäþärne " ib 27 . " a nämdom dagh. þa þe vildo disputera väl tel rede. teþes þöm huarom þera sin patronus " ib 50 . en tima þa romara hafþo friþ goþan . . . þa bygdo þe mönstar ok vigþo þät friþi tel heþar ib 64 . vm iula nat þa var härra födes . . . fiöl þät sama mönstar viþ iorþ ib. " þre natura komosaman ii guz son þa han födes " ib 63 . " mindre var minna moþor möþa: þa hon skulde mik tel dozens föþa än þins hälgha likama nöþ þa þu köpte mik lif mäþ þinom döþ " ib 75 . þa iosep þörste fast brast up än kälda vällande þär iorþen var þörrast ib 71 . " gifuer skuld firi halsbänd, ät han hiolt þa hin dödh fik " SR 32 . " han kom thiit tha han foor om wärldina " MB 1: 13 . " tha the komo fram fore altarit fallir modhorin a knä " Bo 8 . tha han kom fram ij thz hws ther mötte honum iomfrughor mz storä blus Iv 2825 . " tha the varo alle kompne thäre konungin stodh op ok togh at kärä " Fl 1626 . " tha olaff räd tha var god sider " MD 372 . tha hon stodh vp aff bönum. stodh vp piltin aff dödha Lg 3: 249 . " hurw abram ericsson giorde moth mik, dha jak kom fra stocholm " BSH 4: 276 ( 1501) . dha myn gardh brende, dha bran wp mith harnisk ib 277. dog jach thera hörde, ath the sua litiith telbudhe, tha suaradhe jach them sua igen ib 5: 152 ( 1507) . " daa jach sadhe edher hulskap oc manskap, da loffuede i mich goth " ib 514 ( 1512) . Jfr A 1, 7 a. ","2) då, när, alltid då. ä þa þu giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . " tha waar hugher far ower syndelik thing, tha thorfwom wi at thässe andelike föter siälinna te ware wäl scodher " MB 1: 281 . då, om. tha tw sätter wddin nider a jorden, tha är sa till atsee som en orm lopo op at bladet aff röt gwll. tha tw wänder vdden op tha löper ormen fra hieltit oc till vddin Di 76 . " ey forbiwdz idher tha j gaan at see män " Bir 5: 7 . " tå the sea ok röna at han säter sik . . . vt firi almoghans hedher . . . tå sätia te . . . sik ut firi hans hedher " KS 78 (193, 85) . tha tik om tränger tha är iak när MD 375 . - Jfr A 7 a."],"e":["þä VGL I R 8: pr., þ 5: 1. thaa BSH 4: 278 ( 1501) , 5: 367 (1509), 504 (1513); Di 233 ; MD 444 . 573 (1517). dhaa ib 4: 276 ( 1501) . ","da VGL I Kg, III 32; Di 232 ; BSH 5: 514 ( 1512) , 573 (1517). daa ib 514 ( 1512) , 582 (1517). thag Lg 3: 198 . ","tag Di 204 . ","tagh BSH 5: 106 ( 1506) . ","tho Di 212, 228, 245 ; SO 27 ; Lg 3: 249 ; BSH 5: 103 ( 1506) , 202 (1507), 270 (1508). too Di 245 . ","togh BSH 5: 101 (1506; på två st.), 106 (1506). dog ib 152 (1507; på tre st.)).","þa sum , ","tha här , ","tha um , ","þa än , ","þa är , "]},{"a":"þa","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. 1) då, på den tiden, i den stunden, vid det tillfället. o . . . maria jak befaler mik . . . i dyn vern . . . ok serdelis j min dödz tima at dw bewarer da myn siel ffra den ewighe pine SvT 78 (daniserande). - tillsammans med en följande tidsbestämmning. tha war ey troyaborg saa mäktog oppa then tiid som hon bleff sedan Troj 5 . åtföljt av en teporal bisats. . . . ärlika manna insigle . . . som þaa när waro þetta war giort oc staþäst SD 6: 391 ( 1352) . " alt þätta hems lif . . . slippar þa hälzt af hände. man vänte sik halda " Bu 186 . . . . som tha när varo i vazstenom tha thätta giordhis oc skrefs SD NS 2: 355 ( 1411) . bysens incighle . . . ok skäleka manna, som tha borgamestara varo . . . thet köpit gyordis SD NS 3: 617 ( 1420) . Talrika ytterligare ex. hos B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 178 f., 2: 184. - då. uttyckane en övergång i framställningen. tha wart jason otolog wiid medec ord oc talan oc swarade . . . Troj 13 . i 112, 113 o.s.v. 3) sedan, därefter. at alla cristna siclagardz forstandera skolo halla sielffue ena drop trumba och forwara tha theris taack tet besta the kunno for hinriks tach drop STb 2: 355 (1489). ","5) då, alltså, följaktligen. thet skall allom viterligit wara . . . at jach kennis . . at jak haffuer saalt . . . eth godz . . . ffor thy tha vndhan eghnar jak thet for:de godzet mik . . . ok tiil eghnar jak thessom for:de peder almenninghe Svartb 193 ( 1387) .","6) då, i den händelsen, under den förutsättningen. for thy at tho äru jomfrunar sannelika christi jomfrur, om the dyrka dygdhenar SpV 24 . " om saa är, at osämian syndhirslither hänne (ɔ endräkten), hwar bliffwer to thätta sona nampnith, ällir huru bliffwr thz tha standande " ib 557 . warda the tha til baka driffne, tha rymme jn i spetzen PMskr 137. 7) så, då, inledande eftersatsen. a) med en temporal försats. thentidh prestin slar sik for brystit oc sigher nobis tha bidher han for allom ST ed Henning 143. tha pater noster siongx tha bör thik staa ib 144 . b) med en kondition al försats. är thz sa at iak opfar j himilin, tho ästh thu thär SpV 476 . d) med en koncessiv försats. en thy ath henne tykker thät (ɔ predikan) nagat ledsampt eller twnkt wara . . . tha bida jw qwar j thät ytersta MP 4: 106 . 8) tillbakavisande el. återtagande efter satsdelar (i sht adverbialbestämningar) som föregå predikatsverbet. til sanny(n)d her vm ta bedher jac asmundher . . . vm jnsigle niels vndher bergum ffor breff thetta DN 14: l100 (1476). thil bethre stathffestilse ok mere vissin tha vore tesse gode men ne til vithnan tha thettekaup var giorth ib 101 (1477). B) konj. Se B. Bjerre, Nordiska konjuntionsbildningar med temporal innebörd 1: 248 ff., 2: 175 ff. 1) då, när, vid den tid el. det tillfälle då. trä . . . skwla ey jmpas pa then tidh wm aarith tha qwadan rindher PMSkr 347 . . . som tha när waro i vazstenom tha thätta giordhis oc skrefs SD NS 2: 355 ( 1411) . han (ɔ en kvarndamma) skal vara open þree vikur vm varenä þaa fisken gaar vpp, ok swa lenge vm hösten, þaa vathneth er mykith ok fisken gar vpp Sd 6: 383 (1352). j förstha aareno tha qwistana ärw plantherade PMSkr 314 . " helige the konunga affthan, tha boramestarnna och raadit församlede ware . . . STb 2: 245 (1488). "","2) då, när, alltid då. mz thy första tha sanctus byrias, tha läsi människan ena pater noster Mecht 26 . " swa ther nsäth tha honagith skal takas taks thet gambla oc ey thet nya PMSkr 306. framdelis tha kalen vpentis äller andra yrther lägis j hwsith en dagh ath törkas oc renses ib 354. 3) med mer el. mindre utpräglad kasual betydelse. då, eftersom. Se Bjerre, a.s. s. 195 ff. þa hanom varþ ägte tel ansuara. gaf guþ hanom atta dagha frest tel anzuara " Bu 20 . " þa eldren gat hänne ängte giort. þa lät konungen halshuga hana ib 501. tha han haffuer enkte til at brwka riddarskap mz, tha bliffuer han wäl her LG 3. 330. tha engxsans there qwister blomstadhes, tha matte iosep jnga " ib 632 . "],"e":["thaa SD 6: 391 ( 1532) . ","i tha . ","ta DN 14: 100 (1476). ","taa GPM 2: 288 ( 1508) . ","da SvT 78 (daniserande). ","tho SpV 24, 476 . ","to ib 557 ),","*tha at , ","*tha likoväl at , ","þa sum , konj. L. då, när. tha som wars herra lykame lyptis fal at thin knä ST ed Henning 143. tha som thesse tolf hafdho byn brutit, tha funno the . . . Sd NS 1: 36 (1401). annath sinne tha som the mässan sanghx Mecht 45 . tha somthe til bordz sato, kom thomes STb 2: 249 ( 1488) . . . ok taa som iak plägadhe . . . bespysat med ströming ok med torsk tha plägadhe jak haffua xx lester ströming ok xiij lester torsk GPM 2: 288 ( 1508) . Talrika ytterligare ex. lhos Bjerre, a.a. 1: 248 ff., 306 f. ","tha thär , konj. då, när. wanwit heter rätlika, tha ther man weet, ey, thz honum tilhörir at wita MB 1: 119 . ib 264, 361 . ","þa än , konj. L. om, men om. - i förbindelse med ett föreg. än. län tha än þe äru röghþir. oc är eig sampröut til . . . the skulu egh . . . SD 1: 669 (1285, gammal avskr.). ","þa är , konj, L. Se Bjerre, a.a. 1: 248 ff., 308. - Jfr än þa."]},{"a":"þaghar","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 103, B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 285, 2: 325 ff. A) adv. 1) genast, strax. patriarchin stemde tagar til sin alla lärda män KarlM (el) 9. ib 43 . en karl magnus hörde thz (ɔ Rolands horn) tagan oc for aff [b] orginne ib 85 . B) konj. så snart som, då. þaghan þät kumbär linnan staþzins vaþ . . . havi ängin vald ät klandät SR 14 (i S. Ljung, Söderköpings histora s. 340). tager wädher windher bläse fasth aff haffueno . . . tha bläsa hornen Karl M (El) 15. en tagan [h] on thz hörde tha fiöll hon nidher ib 109 ."],"e":["tagar . ","tager . ","þaghan . ","tagan )"]},{"a":"þaghar","b":"","c":"","d":["A) adv. ","1) genast, strax. " decius böþ fram bära iärnsiäng ok lägia laurencium . . . at huila sik. þaghar varþ laurencius afklädar " Bu 416 . " han sagþe sik tro ok löstes þaghar " ib 15 . " tha fik han brat budh: ok for tagher aff iherusalem til cesaream " Bil 112 . " patricius giorde cors iwir sarit ok ward thaghar helt " Pa 6 . balaam . . . far ekke nw länger at leta siin antzswar, vtan byriar thaghar swa siin ordh MB 1: 416 . " huath thz annath (det ena af barnen) nima ma thz sigher andro thaghar ij fr " Fl 144 . the taghar op ij stadhin ga ib 675 . " tha öpte a thingith marghin man ok badho thaghar dräpa han " ib 1731 . then tiid mannenom misgaar tha er han taghan litet hörder RK 1: 2458 . " han stötte mz sinom staff a asnan. oc ginstan resta han oc riste oc war thaghan swa starker som honum hafdhe enkte skat " Lg 3: 233 . Bu 494 . Bil 103, 117 . KL 390 . MB 2: 385 . Bo 105, 119, 171, 214 . Fl 671, 874, 1858, 1880, 1984 . Iv 472, 590, (Cod. C) 88. Al 492, 2279, 2911 . Lg 31 . - i förbindelse med ett ord el. uttryck af liknande betydelse. drapo the thaghar genast han Fl 38 . ib 1494, 1803 . Iv 2145, 2242, 2612 . Fr 334, 1275 . " thaghar ginstan opuäktis mote thöm . . . en ny striidh " KL 341 . ib 362 . " alexander sagdhe thaghar braat " Al 477 . " sin eghin gangara han hänta badh ok gaff han flores thaghar ij stadh " Fl 522 . " han ridher nu thaghar thädhan ij stadh ib 561. han thaghar for konungin gik ij stadh " Iv 1640 . ib 599 . Fl 776, 1216, 1313, 1389, 1515, 1616 . Fr 1578 . RK 1: 816, 2: 1191, 5617 . ","2) genast, omedelbart. " män äre ey wane at hanna dyyr thing thaghar äpter oreen thing, vtan the thwa sik för " MB 1: 508 . " ib (Cod. B) 537. "","3) genast, först, i början, från början. män kunno ekke thaghar ledhena ower hawith, oc ey waro män thaghar swa köne til skip at göra dromunda oc sighla MB 1: 3 . hon wiste thaghar först, at diäwlin taladhe i ormenom ib 95 . " nw war ängelin thaghar först skapadher " ib 125 . ib 58 . ","4) strax, först, till en början, vid första påseendet. ma taghir synas at swa monde wara MB 1: (Cod. B) 535 . " nw ma än nakar spöria, än paradiis war rätter stadher mannom oc ma thaghar först synas at ey " ib (Cod. A) 125 . ib 129 . ","5) strax, redan. " nw wiliom wi spöria, än konan skulle skapas thaghar mz mannenom " MB 1: 84 . B) konj. så snart som, då. þaghar utlöpis skip warþä nämd i skiären SR 28 . thaghir (motsv. ställe MB 2: 393 tha) iudha biscopane thätta hördho. vordho the gladhi KL 399 . thaghar konungin hänne sa tha mälte han ok sagdhe swa Fl 43 . " thaghar the bröder hördo thz vara sakt tha sampnado the saman sina makt " RK 1: 296 . tha war konung waldemar blidh tagher han the tidende hörde ib 418 . KL 409, 411, 416 . _Bo 165. Fl 351, 741, 1238, 1980 . Iv 321 . Fr 809 . RK 1: 161, 231, 624, 682, 1478, 1588, 3606, 4170 . " tha bödh konung erik ouer alt sith rike bade riddare ok riddare like . . . swa som herra plägha oc än at sighia synom mannom til taghar han eth örlogh driwa wil " ib 94 . "],"e":["þäghar VML I Eþs 6: 2, II Kg 6; pr., Ä 7: 1 o. s. v. thäghar SML J II 2 i var., Add. 1: 4. thagher Bil 103 ; Al 2279 ; RK 1: 682 . ","thager ib 624 . ","tagher Bil 112, 117 ; RK 1: 418, 421, 1478, 2: 1191 ; Iv (Cod. C) 88 . ","thaghir KL 390, 399, 409, 411, 416 . ","taghir MB 1: (Cod. B) 527, 535. thaghan Bo 105, 119, 165, 171, 214 ; Lg 3: 233 . ","taghan RK 1: 2458 . ","thagha Iv 472 ),","þaghar är , "]},{"a":"þak","b":"nn","c":"","d":["tak. " þak skyle fore väto oc väþre " Bir 4: (Avt) 181 . " han ma þätta þakit op nya ib. thessa husins tak " ib 1: 55 . " taksiögha at hulko solin ingar " ib. " systranna koor skal wara owirmeer wndir takino " ib 4: 23 . VKR 69 . " ther bleste tha bort sa mangt et taak " RK 2: 7350 . " han sadhe jak skal ekke thz höra at mit hws skal haffwa saa högt ith tak at thz skal göra mina granna omak han bröt aff badhe tak ok tinna ok giorde sidhan halffino minna " MD (S) 269 . MB 1: 482 . Bo 68 . Bir 1: 53, 362, 2: 90 . RK 3: (sista forts.) 5028 . hon (arken) skal wara fiwghurslind nidhan op ower bunkan, oc sidhan skal swdhin oc thakith inbyggias MB 1: 168 . " at thu gaar vndir mit thak " Bo 67 . " tilbör hänne thässa grötelico daghana i sinom änkiodom framledha vndir annars thaki " ib 214 . Jfr bodha-, hus-, kirkio-, näver-, spar-, torfþak."],"e":["taak . ","tack RK 3: (sista forts.) 5028), "]},{"a":"þak","b":"nn","c":"","d":["tak. " culmen is taka högheth " GU C 20 s. 158 . STb 2: 355 ( 1489) . Jfr badhstovu-, iordh-, näfra-, radhstuvu-, stuvu-, träþak(-thak). "],"e":["tak . ","taack )","*thaka brädhe","taka- . ","takka- . ","-bredden ) =bhakbrädhe. iiii togh takabreden HLG 2: 116 (1523). ib."]},{"a":"þak","b":"nn","c":"","d":["l L. ","1) takc, tacksamhet, tacksägelse. " mästaren saghde honum mykla thak " Prosadikter (Sju vise m) 126 . - vanl. pl. ltha sagdhe mästaren honum marhga thakker Prosadikter (Sju vise m) 122 . " propter graciarum accionem som är thakkanna görilse " Mecht 317 . 3) tillfredsställse, belåtenhet, nöje, behag. kenniss iak haffua opburit hellan peninger och haluan mik til goda neygia och tacker JämtlDipl 156 (1406?). hawa the fulkomligha betaldh os . . . forscriffna xij marken swenska päninga tel nöghio ok tel thakka NMU 1: 106 1428). holkin gardher laghligha war vpbudhin . . ok är han betaladher til thacka KTb 68 ( 1431) . hustru walborg och hennis son erik kendos sik redeligan och til takka wäl ffornögda wara SJ 2: 44 ( 1478) . DN 14: 137 (1488). taa är thed (ɔ halda en raadsstwffwo här med tessa borgara) inthet nyttoght fför then skuld at i ffaa ngen wnsetning wtaff tom om motte then ffaa thed ath witta somtoghe thed til takka GpM 2: 321 (1508). wore ther ssomlyka ssom thet swar toghe ijcke tiil tacka (icke höllo till godo med) ib 329 ( 1509) . " hwilka päninga han mich betalth haffuer til takkat och fulla nöghie DN 14: 92 (1473). 4) vilja, samtycke. niels . . . och oleff . . . vellede sich jn vtj hwsit vtan henne tack Stb 3: 453 (1499). sade radit ther til jntet sware ville fore the gode herrer rikesins raadh, epter the jntet faa medh thöm (ɔ folk som ville segla från Stockholm) rade, ath the endeliga vele vth mothe theris tack eller hugge bomen, om the ey vth koma " ib 4: 168 ( 1507) . - Jfr othak."],"e":["tack STb 3: 453 (1499) , 4: 168 (1507). pl. nom., ack. thakker Prosadikter (Sju vise m) 122 . ","takcer JämtlDipl 156 (1406?). gen. thakka. thacka. tacka), "]},{"a":"þak","b":"nn","c":"","d":["eg. tanke, tänkande. ","pl. gafws tha gudhi thu loff ok thakkir for thu iärtighne sender (giordhos) Bil 253 . " þänkia mz þakom guz älskogha " Bu 72 . " þänkia mz þakom þina pino ib. biscoþen (för -open) . . . grät sarleka at han giorþe guþ vreþan. ok ngh hans naþom mz öþmiukom þakkom " ib 145 . ib 25 . Bil 159 . " böd han didrik . . . till sik at bliffua ther the natt. thz tok han mz takka " Di 197 . Bir 4: 32 . " j tok brödhin oc tha han hafdhe giort ghudhi fadhir thakke gaf han thöm som ato " MP 2 . 62. ib 1: 345 . Bir 3: 394 . " gör them mykla takke (multas age gratias) som thik näfsto " Ber 63 . gudhi vardhin thakke (Deo gratias) MP 2: 116 . " vari thik oändelica thakke (gratiarum actio) " Bir 3: 251 . ib 4: 145 . honum bör loff ok hedhir ok thakke ib 3: 256 . ","2) erkännande, beröm, pris. fik han sinum mästara bokena at pröfua ok rätta ok fik dighra thak Bil 247 . " the hämpdo thera herra swa at all werlden legger them taak vpa " RK 1: 4523 . ","3) tillfredsställelse, belåtenhet, nöje, behag. engin gitir tiänt twem herrom til takka MP 1: 289 . Lg 3: 13 . " the gotho henne siellan giort til tak " RK 1: 555 . " the agtade ey hwem thz war til tacka " ib 2: 8974 . " han sporde ey vm thz war til takka " ib s. 340 . " alt lotz marsken tage til taki (väl upptaga, hålla till godo med) " ib 3168 . " the fängelse nywta togot til tacka (fingo hålla till godo dermed) " ib 9440 . " huilka for:da xviij mark peninga jak haffuer vpburit aff hanom til takka och til fulla nöghiä " SD NS 1: 219 (1403, gammal afskr.). hwilke for:de päninga mik betaldhe äro wäl til thakka ok nöghio ib 260 ( 1403) . ib 413 (1505); 2: 222 ( 1409). FH 2: 77 ( 1431) . ","4) vilja, samtycke. " honum (kroppen) är nw kalt eller het, vtan henna (själens) thak " MB 1: 131 . jak will ther ower vtan hwars manz taak (mot hvars och ens vilja, utan att fråga efter någons samtycke) RK 1: 1554 . hertogh erik . . . took thz vtan konungsins taak ib 2740 . " vtan klärkana tak sculle han biscop wara " ib 2: 580 . " the snaran . . . ther stäkkir vsaldz syndox manz alir ok tima vtan diäfwlsins thak (contra voluntatem dialoi) " Bir 2: 255 . " skalt thw formagha nakan hindra oc atirhalla vtan sina thak mz owiruälle " ib 3: 463 . " ther nödhghoms wi til vtan wara thak " ST 32 . KL 408 . MB 2: 402 . ST 371 . Di 273, 283 . MD 353 . Lg 3: 63 . - Jfr -othak."],"e":["taak . ","takk RK 2: 3168 . ","tack Lg 3: 63 . ","tach Di 273 . ","thakke Bir 3: 251, 256, 394, 4: 145 ; MP 2: 62, 116 . ","takke Ber 63 . täkke Mp 1: 289, 345. takka Di 197 . dat. þakkom. þakom Bu 72 . ","thakka . ","takka . tacka (dessa tre former kunna dock fattas ss gen. sing.)),","thakka gärning , "]},{"a":"þakka","b":"vb","c":"v.","d":["1) tacka. med personens dat. laurencius þakaþe guþi Bu 414 . Bil 104 . " han thäkkadhe ä gudhi til han gaf vp sin anda " ib 250 . " tha the äru mätte sculu alle thakka gudhi oc läsa gracias " VKR 41 . en man . . . fik hanom en gulring at föra änglanz konunge ok takka hanom aff iohannis ewangelista wäghna Bil 160 . " han thakkadhe them swa innerlik " Fl 549 . Bu 20 . Iv 3196 . " äghom vi them (änglarne) mykyt thakka (eis gratiarum actiones referre tenemur) " Bo 114 . - med personens dat. och prepositionsuttryck. badhe han ok systrana hans fiollo a knä ok thakkadho varom herra ihesu for swa stora godhgerning Bo 158 . salogh moþer . . . þakaþe marie . . . for hänna naþe Bu 25 . " han . . . thakkadhe them for gafuor rika " Fl 511 . Bu 144 . Iv 243 . han . . . thakkadhe mykyt han konungxsleka walde . . . for wäl giort Bil 844 . thakka ther af thinom gudhi Bo 127 . - tacka för (ngt). med dat. och gen. thäs. thakka thäs gudhi ok ey mik Iv 965 . ib 4104 . " thäs thakkadhe honum thän dwärghelin " Fr 238 . ib 3032 . RK 1: 1032- med dat. och ack. thz vil iak gudhi thakka gärna Iv 5573 . - med ack. athenieses thakka eskils tala Al 1739 . " vara tack skyldig. med personens dat. han haffuer mik haldet alth thet han mik sakth haffdhe . . . som een dondemaan, swa at iak honom allaledhis takkar til endha vth " SD NS 1: 226 ( 1403) . ","2) prisa. " med dat. och gen. thäs. then vngä falantin . . . sprang opp j sadlin wtan stigläder eller istädt; thäs thakkadhe honom badhä frvr och jomfrvr " Va 21 . ","3) löna, belöna. " med dat. (el. i dess ställe ack.). gudh thakke then fadher ther talar swa " Fl 487 . " gudh thakke käre herra thik " ib 759 . Iv 3833, 5698 . Fr 187, 506 . - med dat. och prep. for. gudh thakke honum fore sina gafuo Iv 230 . ib 828, 1644, 2466, 3198, 3469 . Fr 920, 1221 o. s. v. gudh thakker idher for idhra dyghd Iv 1776 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och gen. thäs. thäs thakke gudh thän ädhla quinna Iv 931 . - Jfr ful-, o-thakka."],"e":["þaka . ","thäkka . ","-ar , ","-aþe ), "]},{"a":"þakka","b":"vb","c":"v.","d":["1) tacka. - med tacksamhet erkänna. tacke wij iders nades högmectighet alles woress welffart oss altid nadelige beteth haffue STb welfart oss altid nadelige beteth haffue STb 5: 343 (1521, Kop). - en roland takk[adhe] honom och sagde ey wilia sligt . . . Karl M (El) 55 (sannolikt felöversättning av fnor. þagga, tysta; jfr: rolandh badh han thighä Karl M (Ver) 54 och D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 275). - Jfr othakka."],"e":[]},{"a":"þaleþ","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þan","b":"","c":"","d":[" , se þän."],"e":[]},{"a":"þangbräkka","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þengbräkka . ","thangbrykka . ","þanbrika )"]},{"a":"þanke","b":"nn","c":"","d":["tanke, tankeverksamhet, tänkande. Jfr Sdw 2: 1318. huar en syndogh människia som mädh enom helbrögda tanka haffuer ena siwka siäll MP 4: 245 . " tha är rätter fridher fore diäflenom ok syndena . . . tha människion styris ok rättis aff sinom tanka swa som aff enom wisom ok snällom domare ib. - tanke, tankeyttring, det som tänkes. födis j henne (ɔ människans) hiärta genstan en otanke ok kärlek til wärldena ok henne lostelika vmgangha . . . thär epter wägxer henne with mädh wintre swa ath en annar tanka födis ok j hänne hiärta til thän förre tanka j swa matta ath hon böriar j sina samwiti ath rädas fore gudz rätwisa dome " MP 4: 156 . - tanke, mening. sigher sanctus augustinus at thässe sighia sannar epter hans thanka MB 1: 121 . - tanke, avsikt, föresats. ma änga lund nakath hindra wars herra thanka oc wilia MB 1: 84 . "],"e":["tanka MP 4: 156 . ","tanka ib. ib 245 ) , "]},{"a":"þanke","b":"nn","c":"","d":["tanke, tankeverksamhet, tänkande. " akten änkte manna loff. hwilkit diäfla inskiwta i iþan þanka " KL 190 . " takom nakat af hans gärningom i hulcom var thanke skal idhkelica vändas " Bo 54 . " fara the ok wandra kring vm wärldinna mz hiärtano ok thankanom " Bir 1: 155 . " jak gaff mannenom hiärta . .. at hans thanke ok luste skulle vara mz mik oc j mik (ut cogitando in me esset delectatio sua) " ib 2: 276 . thu lat thz aff thin thanka ga Al 4328 . - tanke, tankeyttring, det som tänkes. bidh gudh at thättä (för thänne) thins hiärta thankie (hæc cogitatio cordis tui) forlatis thik KL 145 . " han rörþis . . . af fanytom þankom " ib 188 . " han . . . bot rörþe änkte v sino hiärta af vrangs lusta þankom oc astundislom " ib. " lutlöse af allom ilzkofullom þankom " ib 182 . Bo 236 . " tholke thanka gifwa gudhelikhet " ib 15 . " the män som standa j androm thänkom (för thankom) " Bir 1: 155 . " fik han ganzska dywpa tanka " Lg 664 . " atirlatir diäfwllin j thy (hjärtat) wärldinna astundilse ok thanka til the thingh som han älskadhe (cogitaniones et affectiones mundi, quas . . . dilexit) " Bir 1: 37 . " om j (d. v. s. en) sondedagh han j tancka (i tankarne, tankspridd) stodh j sino hierta mykit modh han teldge eth trä vtan acht " MD 361 . - begrundande. gudz godhgerninga thanke (recogitatio) Bir 2: 108 . - tanke, håg, sinne. tha kom honom til tanka, at han wille sökia jomfru maria closter Lg 3: 283 . - tanke, föresats. alexander hafdhe alt tiidh hafft stadhughan thanka ij sinne akt thz han wille mz braghmanis tala Al 5900 . "],"e":["thanke )"]},{"a":"þar","b":"","c":"","d":[" , se þär."],"e":[]},{"a":"þar","b":"","c":"","d":[" , se þär."],"e":[]},{"a":"þarf","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) tarv, behov, det som (för ngn) är behövligt el. nödigt; nödtorft. thy giffwer han (ɔ Paulus) jomfrumen raadh, at the skulin saa bliffwa, menandis goth wara, fore instwndande tarffwena (propter instantem nicessitatem) SpV 305 . 4) nytta, gagn. stundom i pl. biudhum . .. at . . . ok alle andre af warum ok rikesens mannom, som thet wardhar ok koma wilia fore rikesens äller sinna thärfwa sculd, till calmarna komin . . . Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) . " oc skal thetta jngen mennisko lata, som syna helso witä vil eller rikesins torff oc wart bwdh vil standa " Svartb 112 ( 1361) . Jfr nödh-, vidher-tharf. "],"e":["tarf: tarffwena SpV 305 . ","torff Svartb 112 ( 1361) . ","thärfwa Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) ),","*tharva skogher , "]},{"a":"þarf","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tarf, behof, behöflighet. med gen. thäs. thäs är äkke tharf at thu döö Bo 119 . abbatisse oc conuentui j wazstena clostre . . . gifuom wi macht at taka swa dana quinnor . . . swa offta som thes tharff är VKR 3 . " är thäs engin tharff eller nödh at sända mik " MB 1: 285 . " ey skalt thu springa älla löpa. vtan thäs tharför (för tharf är) " Ber 257 . medh . . . them som thes synis aff skäliche sak tharff hafua dispensera VKR 7 . ","2) tarf, behof, det som (för ngn) är behöfligt el. nödigt; nödtoft. läg alt thet af, ther iuir mätes är ok iui naturalik tarf KS 24 (58, 25) . " nar vi hawm . . . brödh oc klädhe. äpte thy som tharfwin] tilsighir. ey owirflödhelica " Bo 35 . ib 68, 128, 131 . " förande mz mik renasto klädhe til mins sons nyt oc thorff " Bir 3: 285 . " for ensampna tarffuena oc iämcristens nytta haffua rikedoma " ib 4: 52 . " the päninga som the mik länt hafua innan mina tharf " SD NS 1: 352 ( 1404) . - pl. örning flygher fughla högist, tho flygher han ey länge swa höght at han far ey stundom nidher til sinna tharfwa (naturæ necessiate ad ima descendit) Bil 157 . " hon thäinadhe thera tharwm aff sinu fädherne " ib 265 . " tå te sowa älla äta, alla a) nåkora andra sina tarwe göra " KS 87 (212, 95) . " ha sik latr nöghia at sinom taruom " ib 23 (57, 25). hwar vnte androm iämwäl hans thärffwer som sik siälwom sina thärffwer MB 1: 110 . alla the konster som mannenom äre ärlika eller tharflika, ey at eno til likamens thärfwa, vtan oc til siäla tharfwa ib 93 . " got rwm är i hans hwse, oc alla tharwer honum oc hans wiwallom " ib 204 . " huru var liofwe herra . . . lät sik vardha vm thera tharfwir " Bo 88 . än thot barn haui sina thorfwe (necessiatem suam) Bir 2: 248 . - förnödenheter. the sattus a skip badhin mz goz oc allom tarfvum Bil 268 . " mamertinus . . . fik hanum skip ok kost ok alla tharue " ib 360 . " iätto hänne mykin hedher oc alla tharfuar " ib 464 . " jak hawer sport at hwete är falt i egipto lande, farin thiit oc köpen os waara tharfwer " MB 1: 240 . ib 198, 243, 408 . thöm som fara inbyrdes äpte tarvom ok ärandom sinom, ok suä thöm thet land wilia sökoa, älla täthan torvo fara åt tarvom sinom KS 65 (160, 71 ; ordet betyder här kanske: angelägenheter). ","3) tarf, behof, naturbehof. pl. om man gyther ey syna tarffuer giörth LB 2: 9 . ","4) nytta, gagn. " stundom i pl. hvar wil fylghia thykkio ok tharf sinne " KS 7 (17, 8) . skal godhr kunungr huxa huat almoghans tarf ellr skadhi må wara ib 31 (80, 34). skal . . . godhr kunungr sea medh förhuxan sinne huadh almoghanom må wara tar ella skadhi ib 32 (81, 34). thz almoganom må warda tarf åt ella förderuilse ib (82, 34) . " huar som män varda vini firi tarua skyld, tå haldz suå lenge vinskaparen sum taruin fylghe " ib 37 (98, 40). städhga sin land ok rike wislika ok taflika, allom almogha til tarf ib 65 (160, 71). är thet . . . almoghans tarf ib (162, 72) . " thet är almoghanom både tarf ok glädhi " ib 66 (162, 72) . äru thön (lagen) ey almogahnom til frihd älla tarva ib 67 (164, 73). at en man giti thet . . . giort sik til tharwa, thär han må sik mädh födha, ok klädha, ok wäria ib 4 (8, 4). nytia thz tik til tarua ib 20 (51, 22). at han säter sik . . . vt firi almoghans hedher ok tarua ib 78 (193, 86). te skulu ey akta sit likamlika äruodhe ok wädha fram för then hedhr ok tarue, the skulu för sit örlögh få ib 81 (201, 89). um han räthr tik tin hedhr ok tina taruer ib 22 (54, 24). ib 56 (141, 62; på två st.). MB 1: 449 . RK 1: 4280 . Bir 2: 274 . ","5) behof, nödvändighet, nödtvång. engoledhis sculu the stigha ofuir thessa maattona vtan ther finz oppinbarlicha tharff wtj VKR 43 . ","6) nöd, betryck, trångmål. thz är tharflikin tharf som gifwir kronona (res necessaria est ista necessitas quæ parit coronam) Bo 106 . " ther är tharfwanna hiälp (subsidia necessitatum) " ib 104 . - Jfr nödh-, o-, siäla-þarf samt boskaps-, lifs-þarvir.","1) som har brist på det nödvändiga. hon . . . fan et ödhkn thörrst ok thärualöst til licams Bil 271 . ","2) onyttig. " thz är tharffwalös stadher som ängin hawer gaghn aff " MB 1: 125 . Jfr tharflös."],"e":["thorff Bir 3: 285 . ","thärffwer ib 110 (på två st.). thorfwe Bir 2: 144, 248, 274 . ","thorfwä ib 144 . ","tharfuar Bil 464 . ","tarua KS 78 (193, 86) . gen -a. thärfwa MB 1: 93), ","tharva hus , ","tharva lös","thärua- )"]},{"a":"þarfliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) behövlig, nödvändig. " hwat thu bedhis som rätwist oc tarffuelikit är " SvB 310 (omkr. 1500). giff minne siäl the thing, hänne äru tarffwelikin ib 312 (d:o). ödhmyuklika tiggher iak tässa gaffwor oc alt thät mik är tarfflekit, til liff oc siäl ib 518 (b. av 1500-t.). thz är nw tarffwelegit at tw moshte nw skylias j fra drotning helenas orätfärdoga elskog Troj 232 . - angelägen, viktig. frome oc ädela män som nw forsamnade äro epter tarffweligen saak Troj 89 ."],"e":["tarffleker: -lekit SvB 518 (b. av 1500 t.) . tarffueliker: -likit ib 310 (omkr. 1500); -likin ib 312 (d:o). tarffweleg: -legit Troj 232 ; -ligen 89),"]},{"a":"þarfliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) behöflig, nödvändig. " sen i hwat nyttelik ok hwat tharflik (necessaria) kärleksins dygdh är " Bo 78 . " thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn " ib 87 . " the thing äru os thaflikin vtan hulkin vi gitom äkke varit " ib 128 . " thz är mykyt tharflikit at vita " ib 142 . " i alla manna åthäue är förhuxan godh, tho är han (för hon) mäst tarflik i stridh ok bardagha " KS 82 (202, 89) . " haallis thet folk som tharflichith är oc ey annat " VKR 38 . Bo 102, 106 . MB 1: 127, 483 . - angelägen, viktig. för tarfleka sakar skuld LG 3: 176. ","2) nyttig. " fagher ordh oc tharflik " MB 1: 266 . " är thz märkelikt oc tharflikt epterdöme allom them som wardha formän " ib 291 . är flere manna samwara ä bätttre ok tarflikare, at the samman äru KS 41 (105, 44) . tarflikt rådh ib 44 (114, 48) . " godh lagh skulu hawa thessin try: thön skal wara rätwis, tarflik (utilis), ok möghelik " ib 66 (164, 73) . lagh skulu . . . almogha tarflik wara ib 67 (164, 73) . " thz suä är näkrum tarflikt, at thz se ey androm skadhlikt " ib 68 (167, 74). ib 19 (48, 20), 29 (74, 102). MB 1: 93, 109 . ","3) god, värdefull? mz frwom hawa the !UDDA_TECKEN?: wars tima klärka wärm klädhe oc fagher oc tharflik (Cod B karsklek 537) MB 1: 135 . - Jfr oþparfliker."],"e":["tarffleker: -leka Lg 3: 176 . ","tarfligh: -lighast KS 19 (48, 20) . f. samt nom. och ack. pl. n. -lik. -likin Bo 106, 128 . ","-likt . ","-likit Bo 87, 102, 106, 142 . ","-lichith VKR 38),"]},{"a":"þarver","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr oþarver."],"e":[]},{"a":"þarvi","b":"nn","c":"","d":["Jfr oþarvi."],"e":[]},{"a":"þia","b":"","c":"","d":[" , se þiä-."],"e":[]},{"a":"þiggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mottaga. - få, bekomma. gwenel iärl haffuer radhit swik vider rolandh . . . och haffuer gwenel thigat ther til godha gaffuor/badhe j gull och silffuer j hästum och andhrom haffwom Karl M (Ver) 46. - genom böner förskaffa, utverka. tigh mik hans hälgha miskundh SvKyrkobr 266 (i bön till jungfru Maria). thigh mik syndha fförlatilse SvB 335 (omkr. 1520; d:o). 2) utbedja sig, begära. ok jak thigger jak aff idher i gudz nampn, thet i . . . NMU 1: 111 ( 1434) . " alla jorderikis människor the ther wärdhelika vilia hans nadh tyggia, som han syälffuir loffuar oss sighiandhe . . . bedhins hwath j vilin rätuiselika aff mik, ok thet skal idhir warda " MP 5: 58 ."],"e":["tyggia MP 5: 58 . ","-er . ","supin . thigat Karl M (Ver) 46. imperat. thigh SvB 335 (omkr. 1520). tigh SvKyrkobr 266 ),"]},{"a":"þiggia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) mottaga. " then sum mallesghändä rätt thiggär " SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " lta änglane som the willa ängaledhis thiggia hans budh " MB 1: 193 . " iak thigger henne (den fångna qvinnan) aff idher gärna " Fl 7dha at thiggia thz !UDDA_TECKEN?: tafuil) ok föra heem Fr 837 . " sagdhe sik siälfuan hafua thygat hans almuso " Bil 712 . " thaagh fäghin almuso af thera hendom ok louade thes gudh at han war värdogher wrdin likas widh gudhz son som thagh (mottog ss gåfva el. almosa) thessa hems siälfsins brödh " ib 582 ; jfr 2. Lg 585 ; " jfr 2. St 56; jfr 2. - abs. klandas firi þöm þighat havär " SR 46 . " þo matte man þiggiä at e vare vin þär at " ib. " han warþ vm siþe sua fatökar: at han þorpte väl viþ at þigia smam (inciperet minimis indigere). som förra gaaf ofstorom " Bu 18 . - taga, njuta. han wille tha hwilo tiggia MD 169 . - taga sig, skaffa sig, tillåta sig. ij skullin ey swa hema liggia thz mak skullin ij aldre thiggia Al 1874 . - få, bekomma. at vi matom af guþi äuinnelekt lif þigia Bu 139 . " sith licamlica vppehälle aff androm tiggiandhe " MP 1: 47 . han var värdhir aflat aff kirkionne thiggia Bir 3: 266 . at hon matte ther aflat thiggia VKR VII . - (?) han sa fra fore sik widha na ö haffwith liggia sit hop monde han til henna thiggia (sitt hopp fick han riktadt på att komma till henne?) Al 8818 . - få, komma till. them syntis honum dödhan liggia ok lifwith aldre tidhare thiggia Al 3490 . ib 9348 . - få, erhålla, genom böner förskaffa, utverka. thigde (impetravi) iak the nadhina aff minom son Bir 3: 264 . RK 1: (LRK) s. 226 . hon . . . vpfostradhe barnit mz myölk hon fik aff hyrdhomen thigia ST 377 . bar hon han (den drunkande sonen) fram for sanctam genouepham. oc badh for guz hedher thiggia honum liiff Lg 3: 249 . - förskaffa, gifva? the sagho honum maalöös liggia honum wiste ängin lifwith thiggia Al 2546 . ","2) utbedja sig, begära. ma iak thiggia ena bön aff thik Fr 1879 . " giff mik nadher ok ena böön hona thigger iak fore all wärlz löön " Al 2974 . wi thörffwom änga nadher thriggia ib 6317 . " iak wille hiit til hiälpa fly thiggia badhe hiälp oc raadh " ib 7877 . sighin os thz thiggiom wi ib 8012 . " tha gik hon (lejonet) for herra iwan liggia som hon vilde nadher aff honum thiggia " Iv 2506 . Bir 3: 264 . " wil iak orloff aff ider hafua ok tigger iak thz for ena gaffwa Rk 1: 1995. offte the hielp aff konungin tigge " ib 2: 312 . konunghs fogda sculle cy til bönder fara och engen skat aff landit thiggia ib 1598 . " tigger jak thet af gudhi i himmerike " BSH 3: 293 (1470, samt. afskr.) . - tigga. hwat ey . . . äru the avitande vm the thigghia mangh thingh (plura mendicant) til at fulkomna tholika bygninga Bir 1: 362 . " han var then sami som saat for mönstersins port thiggiande almoso " KL 135 . " tha tygdhe han födhe tiil honum " Lg 3: 34 . " han . . . tygdhe sancte anna altiidh eth wax liwss " ib 29 . - abs. enom pilagrim . . . wnnos eigh päniga. ok var bliughar at þigia (mendivare) Bu 174 . " hwat ey gingo the ok thagho " Bo 14 . ib 66 . " sat en blindir man vidh väghin och thyggde " MP 2: 54 . Bir 2: 232 . " nar han thigdhe oc äruodhadhe mz sinom handom til sina födho " ib 150 . " ther al thing j sändir forläto for gudz skuld ok thigdho sidhan aff androm (postea ab aliis mendicantes) " ib 3: 124 .","1) taga sig, förskaffa sig; söka förskaffa sig el. erhålla. þri biscopa komo þär for vndars skyld. at seia guz iartigne ok þigia sik noquat af hälghom domom (cum quilibet de illo plice partem vellet accipere) Bu 56 . ","2) utbedja sig, utbedja åt sig. tiggiandis (petentes) sik hielp aff gudi MB 2: 155 . - tigga sig, tigga åt sig. at tiggia sik födhu Bil 349 . ib 581 . Lg 584 ."],"e":["þigia Bu 18, 56, 139, 174 . ","þygger SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","thaagh Bil 582 . ","thighde Bir 2: 150 ; Lg 584 . ","thigde Bir 3: 264 ; ST 56 . ","tigdhe Lg 585 . ","thyggde MP 2: 54 . ","tygdhe Lg 3: 29, 34 . ","thagho Bo 14 . ","thigdho Bir 3: 124 . ","þighat ÖGL B 46; SR 46 . ","thygat Bil 712),","þiggia sik , "]},{"a":"þighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tiga. " vil iak þiia ok aldre ne gen sighia " Bu 136 . " han þigþe ib. bartholomeus baþ han þighia " ib 205 . " thighiom wi genast som en sten " Al 6255 . " the frugha gat tha ey längre thakt " Iv 1270 . " han ey taladhe vtan sat oc thaghde " ib 60 . " hafdhe them bätra varit hafua thigat än talat " MP 2: 254 . " thighia är bädhzst " Su 420 . bätra är tighia ä (ör än) tharfflöst mält GO 782 . badhe thiande ok talande Gers Frest 33 . " faa wita thilandis mans tharff " GO 1080 . " thigh thu vsald diäfwl " VKR XII . Bil 83 . Bo 29, 87, 215 . Bir 3: 72 . Fl 1808 . Iv 2035 . Fr 1965 . RK 1: 2081, 2843, 3718, 3720, 2: 3161, 5725, 5772, 6920 . Al 2265 Md 10, (S) 216, 274. Va 35 . Di 122, 200 . hon thigdhe qwar oc thordhe honom ekke swara ST 403 . ib 144, 174, 525 . Bo 156 . Al 82, 6686 . Lg 3: 142 . - med prep. thigh af fanyte talan KL 245 . LfK 194 . " at iak aff androm (de eteris) tigdhe " Su 164 . nakath . . . ther ij bahdin mik oer thighia Iv 2778 . " thighde moyses vm thera skapilse " MB 1: 48 . 2778. thigdhe moyses vm thera skapilse MB 1: 48 . moyses thaghde .c. . om ängla ib. ib 164 . Bo 38 . KL 340 . ST 326 . VKR XII . Fl 339, 923 . Iv 340, 2648, 3216, 5088 . Fr 999 . Al 1181, 8092, 8494 . Su 421 . Ber 258 . herbyrias en stridh som scripten sigher hona ma wäl höra hwa ther til thigher Al 3304 . " skal thu thz äkke sighia at iak wil til thit breff thighia " ib 6056 . ib 6524. ","2) förtiga. " thighia thera nampn " MB 1: 302 . thighia sinna vina synde Bir 1: 317 . " the som thighia sannindena " ib 3: 194 . " han . . . biwdher hänne . . . thz at thighia " Iv 3633 . " huru vndirsamlica hon sin licamma plaghadhe är vanlica bätra at thighia än ther nakat vm tala " KL 334 . Bo 82 . Bir 1: 26, 384, 3: 459 . GO 361 . Al 6, 7004 . RK 1: 1029, 2: 4381, 8249, 3: 2079 . Su 349 . Lg 3: 39 . " thenne orden skulden j haffua tigäth " Va 47 . RK 3: 3879, (sista forts.) 4920. ","3) tiga vid, tigande lida. vm thw . . . thighir thän orät som thic görs KL 233 . ","4) vara stilla, hvila. thigho the quarra the nattena (nocte silverunt) Bo 220 . ","5) part. " pres. tyst, ej högljudd. þighiande mässa, del af messan hvilken läses med låg röst och hvilken utgöras af nattvardens instiftelseord samt böner som föregå konsekrationen, nattvardsmessa. j thighiande mässo tha prester bidher for lifuandis vinom (ad locum canonis veniens, in quo de viris mentio fieri consuevit) " Bil 799 ."],"e":["tygia RK 3: (sista forts.) 4920 (i rimsl. med segia). þiia Bu 136 . ","thiia: -andis Go 1080. ","thia: -ande Gers Frest 33 . ","tija MD (S) 216 . ","tia ib 274 ; RK 2: 6920 ( i rimsl. med sigia). tya ib 3 . 3879 (i rimsl. med nyia). ","thagdhe MB 1: 48 ; Bo 156, 215 ; Fl 1808 ; Iv 60, 2035 ; Fr 1965 ; Al 82, 2265 . ","tagde RK 1: 2081, 3718, 2: 5725 ; MD 10 ; Di 122 . ","þigþe Bu 136 . ","thighdhe ST 144, 174, 326, 403 . ","thigdhe MB 1: 48 ; Bo 29 ; Bir 3: 72 ; VKR XII . ","tigdhe Bir 1: 26, 3: 101 ; Di 205 ; LfK 194 ; Su 164 . ","thygdhe Bil 83 (på två st.). thygdhe Bir 1: 384 . pl. thagdho Bo 87 . ","thighdho ST 525 . ","thigdho Bo 220 . ","tygdo Lg 3: 39 . konj. ","thigdhin MP 2: 254 . ","thakt Iv 118, 1270 ; Al 8494 . ","takt RK 1: 1029, 2843, 2: 5772 . ","tacht ib 3161 . ","thighat MP 2: 254 ; Su 421 . ","tighat RK 1: 3720 . ","tigät Va 16 . ","tigäth ib 47 . ","thegat RK 2: 4381 . ","thigh KL 245 ; Bo 38 ; VKR XII ; Ber 258 . ","tik Va 35 ; Di 200 ),","thighia ivir , "]},{"a":"þighia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tiga. " muteo . . . tere . . . wara oc warda dwmer oc thygha " GU C 20 (hand 2) s. 168. confessor . . . spyri alla almenneligha aat, om än the haffua hafft friith wal loc them thiande ellir samthykkiande opläsi ginstan confessor . . . scrifftena huru scrutinium är til gangit alment oc openbara Abbedval i Vkl 79 . " j haffwin litsla snille mz idher vm hwar idhra ma ey frälsa mik en dagh wm iak gither warit thiandhe " Prosadikter (Sju vise m B) 178 . han . . . biddhe thighandhe epther sinom fadher ib 179 . " ta komo thär jngangande twe okända vngha mwnka . . . ok ginge swa tyste tiande ather tädan " MP 4: 274 . " sade han til oleff scruffuere: swer och thu swa dan en edh. tha thagade han och tigde stylle sTb 3: 13 (1492). enghen twngha skulle tighya oc engxsens hiärta lätisa ällar slyögth göras i gudz lwffui " JMÖ 127 . - med prep. ezcehiel prophete tigdhe ok ekke mz hwat wärdoghom hampn äwärdhelikin gudh först kläddhe sina älskeligha siäl (nec ezehiel tacuit quante dignitatis ornatu dominus . . .) SpV 126 . " ok än wm iac wille thighia biudhir war härra stenomen oc the skula ropa, thy ma iac ey thighia vm mins härra ieronimi loff (cum si taceam, lapidibus jubetur clamare? Certe loquar, et non tacebo, totis viribus et nisibus laudare Hieronymum) Hel lmän 165. - med objekt. tiga till, besvara med tystnad. sprode waar herre . . . hustrv könne til, om hon sich achtet hade til sin bonde offuer til lubeke eller hon bliffua wille . . . huilket hon lenge tagade. vppa tet sizsta swarede hon och sagde . . . " STb 3: 98 ( 1493) . swarade war höffuitzman henne: icke loffuede . . . j swa siisth . . . huilket hon och thagade ib. 2) förtiga. huru hon är nidherfallin j fordaarffwit, thz är syndinna swalgh, lthz är bäthra thia (quomod voraginem inciderit melius est silere) SpV 127 . " thätta är ekke teghat aff gudz ordhom, thz är the hälgha scrifft (Itane sermo divinus ista reticuit) " ib 314 . the ordh jach opta aff tik tilforen hört hauer otwingat, thöm tyger jach ey epter (ɔ efteråt) STb 2: 246 (1488). ath hustru birgitta . . . haffuer gerth skomagares hustru jntet ath swara, epter hon swa lenge haffuer tagth sin reth ib 294 ( 1488) . mädhan hympane kungöra gudz äro . . . bör ey människione gudz loff thighia (silere debet rationalis creatura a laude Dei ..?) Hel män 165 5) part. pres. tyst, ej högljudd. þighiande mässa, del av mässan (canon missæ) vilken läses med låg röst och vilken utgöres av nattvardens instiftelseord samt böner som föregå kosekrationen. Jfr Sdw 2: 1318, B. Sjöros, Äldre Västgötalagen 133 ff., M. Ahlberg, Presenparticipet i fornsvenskan 15 f-, C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 248 f. thär mädh böriade han (ɔ en klockare) the dyraste ordin läsa som prästin las j tiande mässona MP 4: 139 . - Jfr forthighia."],"e":["tighya JMÖ 127 . ","thigha: -andher Prosadikter (Sju vise m B)","tia: -ande MP 4: 139, 274 . ","tyger STb 2: 246 ( 1488) . impf. t(h)agade STb 3: 13 (1492), 98 (1493). tigd(h)e SpV 126 ; Stb 3: 13 (1492). part pret. n. teghat SpV 314 . ","tagth STb 2: 294 ( 1488) . Jfr Sdw 2: 1318), "]},{"a":"þikla","b":"ab","c":"adv.","d":["ofta. " en þiuvar . . . las þikla hänna helso värs mz knäfallom " Bu 26 . " trät kan ey fruct bära. vm thz thikla af stadh föris " KL 264 . bör licamanom af lustelicom sömpne thikla väkkias Bir 4: 129. sua mangom sinnom han fölghe lustanom mädhan han är liuande sua tikla oc opta bör honum (djäfvulen) ökia eldin j häluite ib 2: 256 ."],"e":["þikklä UpL þg 8: 1 (på två st.). þikllä VGL IV 12 (på tre st.). tikle SML Conf. i var. (på två st.). þycclä ib B 15. 1. komp. þiklär UplL V s. thiklar SML 15: 1 . ","þiklär UplL Vs. thiklar SML B 15: 1 i var. þiclare VML II B 7: pr. i lvr. tiklare UplL Conf. i var. thiklaren SML Conf. tiklarenn UplL Conf. i ar. (på två st.). þyclare VML II B 7: pr. Jfr þiklarmer),"]},{"a":"þiklarmer","b":"ab","c":"adv.","d":["komp. L."],"e":["þiklärmär )"]},{"a":"þiklika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þiliker","b":"","c":"","d":[" , se þyliker."],"e":[]},{"a":"þiliker","b":"","c":"","d":[" , se þyliker."],"e":[]},{"a":"þin","b":"pn","c":"pron.","d":["din. " o maria glädhz for the glädhina som thins sons jhesu christi gudhdomber fik aff mandomenom " SkrtUppb 370 . ofre henne (ɔ min själ) dyn alder käreste son SvT 77 (daniserande). - ss. "nedsättande" possevisum. Jfr Sdw 2: 1318, O. Gjerdman, Språk och Stil 15: 235 ff., A. Lombard, Studier i modern språkvetenskap 11: l204 ff-, K. G. Ljunggren, Stud. i Nord. Fil. 39: 58 ff. hon . . sagdhe swa til husbondan hwar fore thänkte thin snödhe man thz iak skulle wara dödh Prosadikter (Sju vise m) 132 . olifernes swaradhe . . . nw hafwer thin osnielle roland waldith thy Prosaditker (Karl M) 278. (likn. ib (Karl lM B) 319, Karl M (Ver) 82; jfr: nw mon darskap thin thz wolda rolandh Karl M (El) 83). - pl. i substantivisk användning. de dina. Jfr SAOB D: 1443. swa forelöpir altidh thin liffakthoga nadh thinom, hwilke kalladhe äru giordhe ok hälgadhe aff thinom hälgha smörilsom (vocatos itaque tuos et iustificatos unctione sancta sanctificatos vivax gratia tua semper præcucurrit) SpV 491 . " ath tw siälff bliffwer ey aff hwggen . . . oc alla tyna mz swärd offwer wondne " Troj 55 ."],"e":["dyn SvT 77 . ","lthina Prosadikter (Karl M)278. gen. m. thins SkrtUppb 370 ; PMskr 156. pl. nom. m. ltyna Troj 55 .),"]},{"a":"þin","b":"","c":"","d":["din. " han (palmqvisten) skal bäras for þinne likbaar " Bu 13 . " þin käre son biþar þin " ib. " ängen diäul skal diruaz tel coma þän tima in öghon " ib. " þins mästara orþ " ib. " blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkkia mz þakom þina pino " ib 72 . þit lif ib 73 . þin pina ib. " þinna pino sara suärþ ib. þinom döþ varkunna " ib 74 . " loua þin guþ " ib 165 . þu ok þine guþa ib 106 . þu ueter . . . gulþlekan heþar þinom afguþpum ok handauärkom ok þinna manna. ok glöme þin sannan guþ ok þin skapara ib 189 . " iak lät binda þins broþors guþ " ib 209 . " när scal iak þins bruþlöþs hof halda " ib 491 . " skipa tin tima tarflika " KS 22 (53, !SYNS_DÅLIGT?23). blanda stundom skämtan medh aluore tinne ib 24 (59, 26). þw oc þin man skulin wara helbrygþo KL 184 . " fore thina skuld " Fl 753 . til thinna bön vil iak alder sighia ney ib 940 . " wiltw wäll tiänä, tha will jak haffua tin tiäniste Die 103. o dotter hör thins mästara ihesu cristi budhordh oc bögh thins hiärta öra oc tagh gärna thins midha fadhers kännedom " LfK 169 . " ära vari tik min iomfru maria fore at thin som lät thik här nakar aar epte sik vara " Bir 4: 141 . " miin herra ihesus christus . . . ära hawi thiin dyre haals " ib 150 . - i förbindelse med en missaktande el. skymfande benämning på en lefvande varelse (el. ngt som tänkes ss lefvande varelse) och i användningen motsvarande andra personens personl. proni sing-: din. Jfr Rydqvist 2: 541 f., 5: 209; Tegnér i Sv. Akademiens Handl. ifrån år 1886 6: 335 f. " gak thu bort thin fula vätär " Iv 1122 . gak thu bort thin hemska quinna b 1151. sit nu kwar thin fule skände ib 2042 . " thin onde man thu sigh thz mik " Fr 981 . " awi awi thiin fwla iordh hwar namp thu swa kyndigh ordh " MD 97 . " mintz oppa thiin fwla mwld . . . tha iak wille thik styra oc radha . . . tha lismadhe wärlin fore thik swa miin rahd monde thu all forsma " ib. " minz uppa tith fule fool thu wilde ther ey til giffuä tol " ib 113 . " sce thin frassirska, thu oppfyller tik ganzska mykyt " Lg 3: 401 . " hwat will thin skiffting ther görä " Di 88 . " mik löster ey längher liffua vtan jach far hempth pa tin ondha hwndh " ib 218 . jach formanar tik. then ledhe fleen . . . ath thin ledha fleen tw skalth bort fly i tz bärgh. som ingen boor LB 7: 18 . ib 14, 16, 17 ."],"e":["thiin Bir 4: 148, 150 . ","þin . ","thiin MB 1: 188, 189 ; Iv 1122 ; MD 97 ; Bir 4: 148, 150 ; Ber 259 . ","dyn Gers Frest 52 . ","thijt Ansg 227 . ","tin Di 103 . ","þins . ","þinna Bu 73 . ","thinna Fl 940 . ","þins . dyns Gers Frest 52. dat. m. þinom. tynom Gers Ars c 2. f. þinne. n. þino. pl. nom. m. þine. f. tina Bir 4: 143, 144, 151 . ","thiin Iv 1152 . ack. m. tyna Gers Ars a 4. f. þina KL 191 . ","thina Gers Ars c 2. thyna Gers Frest 52 . ","dt . ","þinom . ","thynom VKR 765 . ","dhinom Ber 259 . ","þinna ) , pron. poss. "]},{"a":"þing","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) samamnkomst. the scriffuo oc sielffue alt radit om kring at the jo komo til thz tingh Rk 2: 8236. - ting, sammankomst af en menighet för allmänna angelägenheters afhandlande, i sht sammankomst för rättegångsmåls utförande; äfven ställe de en dylik sammankomst hålles. sithan a þinge är buthät a warra i färþ i land ok bortfärþ af landi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). a þinggum kräuis rätter äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh ib 669 . " kyäre sik . . . a förstä þinge laanz, hundäris äller fyärþungs, þär han boor " ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). a förstä þinge siþan konungsins bref äru vpp läsin, äller a kyrkiostämpno, þär ey äru þing ib 480 (1345, nyare afskr.) . " vppa satto thinge " ib NS 1: 9 ( 1401). a sättho thingheno ib 58 ( 1401) . " niclis gottormsson hawer op budhit laghleka her a thingeno i wilskahäret quislo quärn " ib 183 ( 1402) . " han giordhe tha fult for sin fadhr badhe a thingom oc stämpnom " ib 2: 227 ( 1409) . " kumbär eþätakin a bysins þing " SR 13 . " hwar som ey orkar skipan sinne bivte opp a thinge eno oc andro . . . hafui bonde wald a tridhia tinge a legh at sälia hwem han will Tb 74. wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi j thy thinge som först swäria scal " ib 78 . at tridhiwngxmän wilia ey thing sökia ib 79 . " the ting atten sökia " ib. " komber ey domare till thingx then tidh thet halz " ib. " sidhan thingit war slitith " FH 2: 113 ( 1348) . koma til tings BSH 5 ; 118(1506). begintis tingith x (10) sloo och lyctades widh v (5) sloock ib. " nw klagar brodher pa brodher pa radzstwgu heller pa tingh ok ekke ffor allermanne heller j stempna " SEG 119 . göras ogildh bade paa tingh och stämpo BSH 5 . 304 (1508). een lagh sum iak vrätlikä gangit hafþe . . . ok goþe tolf men a þingge vgillþäu FH 3: 6 ( 1354) . " sänt thijt vissa budh medh mik uppa nästa thinget, ther iak (d. v. s konungen) skal thinkta " Ansg 227 . almogen stempdis tha till tingh MD 327 . " tha öpte a thingith marghin man " Fl 1730 . " the loto thargar stämpna thing ouer alla the bygdh ther var om kring ok togho han til konung ther " ib 1984 . " for husith loth han säthia ting som man pläghar i en ring " RK 2: 4072 . " ther helde iudhe eith maktoth tingh " MD 32 . " herodes sat a thinge kläder mz gulwäfium " Bil 112 . [dat[um wæstbo thing Sd 4: 611 ( 1338). BSH 5: 152 ( 1507) . - Jfr afkännu-, almännings-, biskops-, biärgs-, manna-, bonda-, boskaps-, bya-, disa-, ennät-, fiske-, fiärþungs-, folklands-, for-, hovuþ-, hundare-, hundaris-, härads-, häradhis-, höst-, iämlanga-, kirkio-, kyndil-, köp-, lagh-, lagha-, laghmanz-, lands-, luktar-, mal-, mantals-, prästa-, räfsinga-, räfsta-, rättara-, sam-, skat-, skogs-, skäp-, sokna-, somar-, säghnar-, thridhiungs-, var-, vinter-þing, äfvensom urþinga. ","2) föremål för förhandling el. handläggning, angelägenhet; sak, ting, stycke. vanl. i pl. et märkelikt thing är nw spöriande MB 1: 463 . liknadhe hon allaledhis sin wilia gwdhlikom wilia. vt wäliande hällir ödhmiuklika thola al dröwilse til gudz wilia fulkomnilsa. än til nokrom sin thokka j nokro thinge (in aliquo) wändas fran gudhlikom vilia Bir 4: (Dikt) 268. at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt ärände. the sum näfst thorwo wit. äller rättsili SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " all þe þing. maal ok sakir. som j worom stafghä scriuaþ ok stadd äru " ib 5: 605 ( 1346) . " til sanna vitnysbyrþ oc fulkmilse aldrä förnäfndä þingä " ib 568 ( 1346) . " wälghändes þe þing mällän oss, swa som oss ok kronunnä vpp a gingo " ib 475 (1345, nyare afskr.). þe þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe ib. " flere män smittas i tholkom maalom oc thingom " MB 1: 463 . " þe þingh vilium vi här af vre fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth " Bu 6 . " the waro wiise men i book oc til all ärlikin thing " Lg 34 . " här mat thu märkia mang nyttelikin thing " Bo 10 . " fore thänkt ond thing tholas lättelikare " Ber 154 . " fore sed thing wndras ey nar the hända ib. thwngare äru the ond thing hwilkin ey ärw forethänkt ib. al bradh thing ärw hardh at bära " ib. " redh thit hiärta badhe til ond thing ok godh, ledh til aminne ond thing i godhra thinga dagh, ok minz godh thing i ondra thinga dagh " ib. " ofwärfar annars onda thing mz thinom godha thingom (tuo bono supera mala aliorum) " ib 119 . " lönlikin thingh skal man lönlika bära " GO 48 . " fatighx manz thingh koma ey aal sändir (non inopis votum subit vinica sumula rerum) " ib 599 . " kärlekin aff hwilkom scriffuat är, at han ey letar. the thing som hans gagn är, wndirstars, swa, at han foresätir almännelikin thing sinom eghnom, oc ekke eghin thing almänneliko gagne " Bir 5: 10 . " en tingh tha er komen for mik " RK 1: 2037 . " stor thingh (magna res) är at aldra thinga herra ok äronna konungir är forsmadhir " Bir 1: 221 . " licamlikin kostir hauir thry thing (tria) han tuggas först oc smältir annantidh görs han til änkte thridhiatidh mätte han ena stund ib 3: 60. til hwat nimbir mannin swa mang thing ib 229. at vita klok thing " ib. " komaskolande thing " VKR XII . " han talade mangh ryghelik thingh mote gudhi ok sagdhe thy j bland annor thing til sancta byrgitta o huru olikir ande är j thik ok i mik ib. ath til fälle af wrangom thyngom vtelykkins " ib 60 . hemelik thing, hemligheter, mysterier. vndirsta the hemelico thingin (mysteria) Bo 163 . Se vidare under hemeliker 2. - underlikt thing, under, underverk. at gudh vilde sin thiänisto man mädh thenna vndarlico thingeno glädhia Bil 853 . " tha gudz man var glad(d)hir mz thänna vndirlico thingom (randläsart: iärtekne) ib. ""],"e":["thyng )","tholik thing , dylika saker, dylikt. all tolkin tingh framforo som skugge MP 1: 11 . tolik tingh sagdho the j heluite som syndadho ib. mot glömsko ok tholikum thingum KL 44 . ib 43 . - al þing (alting. alt ting), allting, allt. min nat hauar ängte mörk. vtan al þing (omnia) scina i liuse Bu 416 . Bir 4: (Avt) 177 . " konung erik wil jach thz slottet fa ä huru alting kunne ga " RK 2: 1069 . " all tingh sculo än faa godhan ända " ib 3: 1205 . " ath all thing skulu skällika göras " VKR 60 . " älska gudh ofwir alth tingh " Gers Frest 56 . - ängin thing, ingenting, intet. swa at ingin thing skilin thik fran hans älskogha Ber 148 . - for ängin thing, för intet pris, för ingen del. smaswenin . . . wilde for engin thing lata at läsa hwarn dagh at minzsto ena aue maria KL 61 . - mädh allom thingom, till alla delar, i alla afseenden. är louande mz allom thingom (per omnia et in omnibus), at gudh vilde sin thiänisto man mädh thenna vndarlico thingeno glädhia Bil 853 . - mädh ängom thingom, på intet sätt, ingalunda. man kunde mz engom thingom (mit geinem dink) han fran honom skilia ST 274 . -föremål, sak, ting. vanl. i pl. naar som nakor . . . nakrom sinom wardhnat, j clostreno staddom nakot thing giffwir, som är kläde ällir annat . . . som skipande är j bland widherthorfftog thing Bir 5: 10 . " friiheeth är thz betzta thing ther sökias kan all wärldin vm kring " MD 391 . " sidhane han hafdhe tha ätit. badh han bära atir thingin (res) " Bo 52 . " at brödhirne ellir hionin farin ey illa . . medh sinom klädhom, anbudhom. ellir androm thingom som them äru antwardhath " VKR 35 . " myn herre fik mik en litin ting atgöma oc thz är nw borte " Di 45 . " gör thu en ting oc jak et annat (ger þu einn lut en ec mun annan) " ib 46 . " om thet (repet) är af godhom thingom (d. s. v. goda materialier) wäl samansnött " KS 7 (15, 7) . " leta gudh wm ytra thingin (per ista exteriora) " Ber 199 . " skal iak atherkoma af ytrothingomen (för ytro thingomen) til indhra thinganna och wpfara af nidhro thingomen til himerikis thing ib. " ib 205 . " jak akta ängte iorþrikes þing " Bu 206 . " vm the thigghia mangh thingh (plura) til at fulkomna tholika bygninga " Bir 1: 362 . - pl. saker, effekter, bagage. flores . . . bödh sin thing til skipith föra Fl 628 . ib 1958 . RK 1: 4227 . " harnisk oc ting the saman lande " ib 2: 8925 . - hemelik thing, könselar, blygd. fik cham . . . se fadherisins hemelik thing MB 1: 173 . Se vidare under hemeliker 2. - Jfr drafls-, flätio-, hemil-, hemils-, himirikis-, midhal-, sma-þing, äfvensom alzþings, iorþrike.","thinga mal , ","þinga nöti , se þingunöti. ","þingariþ , ","þinga timar , ","þings dagher , ","þingsdomi , ","þings fal","things fiske , ","þingsfriþer , ","þingsganga , ","things gardher","tingx gordher )","þings giäld","-gäld )","things mal , ","þingsmän , ","þingsstaþer","thingxstadher . ","thinxstadher )","þings stämna , ","things tal","tings taall )","þings time , ","things vite , ","þings vägher , "]},{"a":"þing","b":"nn","c":"","d":["1) sammankomst. - ting. at the samu jord . . . vil liak vider kennas oc mine arfwa badhe a ring oc a thing SD 8: 205 ( 1362) . " a waro vpno thinge oc thingxstadh " RP 2: 222 ( 1391) ; jfr opin 2. kännis . . . mik hawa när wareth medth allo tinxlaghina a langhundaris tingh SD NS 3: 103 ( 1416) . sidhan satte jak tinh vppa sama dagh i fforsaby Svartb 415 ( 1455) ; jfr sätia 24. lögherdaghen effther sancti martini dagh jach tinghet saa i torestorp Vg Fornmt I 2: 58 (1523); jfr sitia 3. - Jfr almännings-, bikop-, biskops-, disa-, härads-, lagh-, lagha-, laghmanz-, lands-, mantals-, provasta-, räfsta-, rättara-, sam-, snäkkiolags-, sokna-, undirlaghmanz- þing (-thing). 2) föremål för förhandling el. lhandläggning, angelägenhet; sak, ting, stycke. vanl. i pl. osynleghin gudz thing (invisibilia) synas nar the wndhirstandas j them thinghom som giordh äru SpV 29 . " j skulin fore see godh thing (bona) ok godha gärninga, ey atenast fore gudhi, wthan ämwäl fore människiom ib 83. " ib 191 . " bedher iach ether thet i ether tingh skicke nw strax effther thet sinne godhe men ether raadhe GpM 2: 315 (1508). - vinlik thing, se vinliker (Sdw 2: 986). - mädh ängo thing, på intet sätt, ingalunda. sidhan lot han ther flytä vm tua ströma . . . man com ther ofuer mz engin thing " Vis sten 5 . - mädh lättom thingom, lätt, lätteligen. hwilkin människia här vil lidhirlika oppa tänkia hon ma medh lättom tinghom wärdlhinna forwinna MP 5: 35 . - föremål, sak, ting. ofta i pl. archonium nii skyl ik andra tinga haffwor GU C 20 s. 33 (jfr archonium dicitur acervus manipulorum, vel aliarum erum, Du Cange s.v. archonium). gudh är wäghin . . . källan . . . margarita ällr dyre stenen, for thy han är hälgha siäla kärlekir j himerike ok jordhrike, thz är j hopeno oc thiingeno (in spe atque in re) SpV 283 . till at faa ok hafwa, naall traadh pwngh knyff ok huat helzt tolket, lagde jak alla vyn, ey menadnes syndh vara j tolka öömä ok sma tinganda äghän J Buddes b 171 . " tha wändis lithen til röth mädh annar tingas tilblandilse " PMSkr 384 . sidhan tak thet tingith (ɔ thet tw wilth göra golth) wth oc släk j pis, oc swa wphöyes the tingh som ärw gylth mädh onth gwll ib 417 . - hemelikit thing, hemlig lem, könsel. MP 4: 37 . hwilith mankön som ey llathir om kringh skära kötit främärst a synom hemeliko tinghe ib 5: 83 . - Jfr boskaps-, kopar-, reghlo-, stadsmanna-, unders. (Sdw 2: 812), värulds- (äv. Sdw 2: 1064) -thing, ävensom alþings. ","2) tingsvittnesed. Jfr B. Pettersson, Stilstudier i de svenska landskapslagarna 158 ff. "],"e":["thiing: -eno SpV 283 . ","ting . ","tingas PMSkr 384 . ","tinganda J Buddes b 171 ),","þings dagher (thingx-. tingx-. tinx-. tingz-. tyngz-. Jfr Sdw 2: 1318), ","a rättom thingx dagh NMU 1: 73 ( 1385) . SD NS 3: 40 ( 1415) , 560 (1420). Tunberg, Sv. medeltidsreg. 70 (1435). tha iac tingtadhe mz almoghanom i örabro vppa retthom tingzstadh oc tingzdagh NMU 1: 142 ( 1483) . ","things gardher (tinges-). m. tingsgård, inhägnad tingsplats, inhägnad å tingsplats. tho ginge samma her[tog och lars medh theras skiptis bröder?] strax på tinges garden ok girode ena wnlika sämia syne emillan FMU 4: 256 (1466, avskr.) . ","*thingskoster , ","*things lagh","þings staþer (thingx-. thinx-. tingz-), ","*things stuva","tings- )","þings vitne , n. L.","þings vägher (tingx-), "]},{"a":"þinga","b":"vb","c":"v.","d":["1) hålla ting. tha iac birgher vlfson, riddare, lagmanz doom hauande i närike, thingadhe i sundhohäredh NMU 1: 70 ( 1384) . " pa tingeth nw om mickelsmessan nestkomandes, tha tingas scla " STb 3: 307 ( 1496) . ","med prep. pa. enga quinnar eller pighor tinga pa rogh, korn eller mallt eller naghath köp göre i skypen eller bathom, vidh both xij marck STb 3: 108 (1493). - avtala, träffa avtal om (ngt). martin wlffson schal beholle hwmblan och betalen hanom, epther tet köp han hanom tingat hade aff hustrvn STb 3: 325 ( 1497) . " wm han thet (ɔ godset) haffde förth til tingath rwm oc stadh " PMSkr 21 . - Jfr dagh-, for-, in-thinga."],"e":["tinga . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"þinga","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hålla ting. tha magnus haraltsson thingadhe i fernabo SD NS 1: 267 ( 1403, nyare afskr.) . ib 2: 230 (1409, nyare afskr.). will fougtenn tinga ib 1: 290 (1403, nyare afskr.). thingadhe pether niclessonmeth almoganom i widbo i höridum ib 2: 226 ( 1409) . BSH 3: 143 ( 1463), 5: 118 (1506). Di 6 . - hålla ting med? jak dragher nw i strax idag aff stadh in ath helsingelandh, ath tingha (för tingha mädh?) the tinglach ther igen stha BSH 5: 577 ( 1547) . ","2) hålla sammankomst, öfverlägga, förhandla. han tingade mz rekbona oc the andra ther näst RK 3: (sista forts.) 4615 . - förhandla, underhandla, dagtinga, inlåta sig i underhandling el. dagtingan. kesarin matte länge thingga (Cod. B, C skulde medh them lenge tinga) för än han matte her een herra thwinga Fl 968 . " sidhan tinghade . . . landet alt " RK 1: 2976 . " erchebiscopen oc skaninga hans bud finge at komma til hanom ther oc tinga " ib 2: 8670 . gydinga hanum wäl vnfingo for thera hered the tha tinga ib 8732. villo the sielffue tinga for sich han ville them nadha sannelich ib 4116 . " ey dughde tha for lifuith thinga " Iv 4516 . " thöm alla ther til at thwinga a moot thera vilia at thinga " ib 5410 . " bäträ är thinga widh buskan än widh boya (d. v. s. bättre är att dagtinga ss fredlös i skogen än ss fängslad vid bojan) " GO 828 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 336 f. - genom underhandling el. dagtingan uppgöra el. öfverenskomma. han thingadhe här fore lifuith swa thz han skulde hwariom thera fa halft annath hundradh mör Iv 4245 . ","3) betinga, genom öfverenskommelse el. på öfverenskomna vilkor åtaga sig (ett arbete). ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröstr bestaa for vinterdaga SO 82 . ","4) tinga, uppgöra köp af (ngt). komber här noget wtlenst hwethä til stadin thaa skal then yngxthe bagaren tinga tz hwethe til alles theres behoff och betale siden hwar effter sin empnä oc makt BS 36 . thetta tinge och köpte bröderne, och han (d. v. s. den som gör sitt ingräde i skrået) skal betala TS 26 . Jfr be-, dagh-, for-, lagh-þinga, äfvensom þinkta."],"e":["-aþe . ","supin . ","tingath BSH 5: 118 ( 1506) ),"]},{"a":"þingan","b":"","c":"","d":[" , f. Jfr daghthingan."],"e":[]},{"a":"þingat","b":"ab","c":"adv.","d":["dit. " genom thz bergh han thighat reedh " Fr 851 . " tha the fa mz sik märkia ther hwi han tingad sendher är " Fl (Cod. B) 188 . " mz sinom här han thngath far " Al 9548 . " allom persis han ombödh at the skullo thingath koma " ib 3603 . " min genasta wägh iak thingath spör " ib 4832 . " the ridho tha annan stadh tinghat som hertogen bad " RK 1: 2067 . " för än the komo bort til dall tinghat swa som husit war " ib 2366 . " wille han tighat " ib 2395 . " tha skal for:de nisse swensson oc andris petersson tingat koma " SD NS 1: 363 ( 1404) . then gard är then älste biskops gard wil haffue, oc then ther þa bor gör arlige medh the landbor ther om kring mang daguercke tinet BSH 5: 320 ( 1508) . RK 1: 2585, 3622, 2: s. 345. Fl (Cod. B) 1007 . Al 5280 . MD (S) 211 . Pa 16, 17, 19 . MB 1: (Cod. A 3) 558 . Jfr þit."],"e":["tingat . ","tingad . ","tinet BSH 5: 320 ( 1508) . ","thighat . ","tighat RK 1: 2395, 2585), "]},{"a":"þingat","b":"","c":"","d":[" , adv L. dit. ledh os ginom thätta mörka haffuit thingat som wi maghom klarlika see SvB 395 (omkr. 1520)."],"e":[]},{"a":"þingbuþ","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þingbär","b":"av","c":"adj.","d":["kompetent att å tinget erhålla uppdrag att utföra el. deltaga i offentlig förrättning och egande röst i allmänna angelägenheter. warþen aldre optar þingbäre SD 5: 378 (1314, nyare afskr.). Jfr þingsbär."],"e":[]},{"a":"þingfal","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr þings fal."],"e":["-fall )"]},{"a":"þingfastar","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þingfiäl","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þingfiällum SML Kk 15: 4. tingefiellom ib i var.), "]},{"a":"þingfriþer","b":"nn","c":"","d":["Jfr þings friþer."],"e":[]},{"a":"þingganga","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr þings ganga."],"e":["þinganga )"]},{"a":"þinggilder","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["þingilder )"]},{"a":"þingkänna","b":"nn","c":"","d":["hawi þing kiänum (för þing kiännu) VM I þg 13: pr. Jfr Schlyter, Ordbok s. 747."],"e":[]},{"a":"þinglagh","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þinglagh","b":"nn","c":"","d":["tingslag; även (de på ting församlade) inbyggarna i ett tingslag. tha stodo thär fore allo tingaleno henric pinne, hinza haquonsson . . . Svartb 205 ( 1392) . Uppl Lagmansdomb 56 (1492). kom for rettin anders magenson och kwngiorde for menige tinglaget at . . . ib 66 ( 1493) . . . och jngen hans frende hanom hielpe wille som bewisligit wor medmenige tinglaget ib 68 (14939 . " thetta witnade menige tinglaget Liber exxl Vallentunensis 63 (1506). Jfr þings lagh. ""],"e":["tinglag )"]},{"a":"þinglami","b":"nn","c":"","d":["utskyld som i Uppland (särsk. i Roden) erlades de år de leding utgick och de vanliga tingen derför icke höllos? Se Schlyter, Ordbok s. 747; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 267. reddentes bona preta (näml. Upsala domkyrkogods) . . . ab omnibus iuribus et cauis regijs, jnposcicionibus, solucionibus. ac exhlibiconibus. videlicet, skipuist, leth unxlamæ, spannamalæ, ættegield, et thinglamæ, necnon alijs omnibus, et singulis, montini nostro, vel iuri debitis, libera pentitus et exempta SD 2: 424 ( 1304) ."],"e":[]},{"a":"þinglami","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr Sdw 2: 1319, E. Hjärne, Namn och Bygd 35: 27, G. Hafström, Ledung och marklandsindelning 173 och K. G: Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 65: 182 ff."],"e":[]},{"a":"þingluter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-loter )"]},{"a":"þingmal","b":"nn","c":"","d":[],"e":["thingmala sak , "]},{"a":"þingmän","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr þingsmän."],"e":[]},{"a":"þingriþ","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr þingariþ."],"e":["þinghþriþ )"]},{"a":"þingstaþer","b":"nn","c":"","d":[" L. tingsplats; ting. de bonis . . . de nobili matrona katerina . . . cum fastis et laghafang ac omni sollempnitate legali tam apud ecclesiam herseme quam in publico placito thingstadh ad me deuolutis SD 5: 473 ( 1345, gammal afskr.) . - i förbindesle med ett föregående ortnamn. super qua permatucione, testes seu firmarios wlgariter dictos fastr, eidem domino arosiensi . . . in walendahundæristingstad . . . dari fecimus infrascriptos SD 3: 367 (1318, gammal afskr.). quam . . . pecunie summam ab ispis totaliter subleblaueram (ɔ: subleaua-) secundum leges patrie in pulbico placito dicto grÄnbythnyngstadh ib 5: 632 ( 1347) . " in prenominato pulbico placito grænbythyngstad " ib. " ib 640 ( 1347). testes dictos firmarios jnxta leges patrie dedisse et nominasse apud langhundaristhingstad " ib 6: 182 ( 1350) . - ss ortnamn. in parachia tingstath SD 4: 206 ( 1331). - Jfr folklands thingstadher samt þingsstaþer."],"e":["thyngstadher )"]},{"a":"þingstaþer","b":"nn","c":"","d":["tingsplats. placi[ta]orium ii tyngstader GU C 20 s. 453 . " a rättom thingxdagh oc thingstadh " SD NS 3: 56 ( 1415) . Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). - i förbindelse med ett föregående ortnamn. a simbitunä thinghstadhi RP 1: 42 ( 1353) . Jfr þingstaþer."],"e":["tingh- . ","tyng- . ","thinstat SD 6: 279 ( 1351) ), "]},{"a":"þingstämna","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þingstämna","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þingstämning","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-stämpning )"]},{"a":"þingta","b":"","c":"","d":[" , se þinkta."],"e":[]},{"a":"þingta","b":"","c":"","d":[" , se þinkta."],"e":[]},{"a":"þingtime","b":"nn","c":"","d":["Jfr þinga timar, þings time."],"e":[]},{"a":"þingunöti","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þinga nöti )"]},{"a":"þingunöti","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr H. Christiansen, Norsk Tidskr. f. Sprogvitenskap 19: 317."],"e":[]},{"a":"þingvalder","b":"nn","c":"","d":["tingsplats. Se Sdw 2: 1319."],"e":[]},{"a":"þingvite","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 271."],"e":[]},{"a":"þingvite","b":"nn","c":"","d":["böter för underlåtenhet att infinna sig vid ting. Jfr Styffe BSH 1: XCVII; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 267. note leuata in castro nicepung de skipuist ættægeld spannamal laghæ nöth imposcionibus et denariis causarum (thingwitæ) BSH 1: 62 ( 1365) . ætagiæld et thingwitæ ib. de ættægiald et thinguite ib 63 . ib 64, 65, 66, 69 ( 1366), 70, 72, 73, 74, 77. Jfr þings vite."],"e":[]},{"a":"þingvitne","b":"nn","c":"","d":["Jfr þings vitne. "],"e":["þingvitnis man , "]},{"a":"þingvägher","b":"nn","c":"","d":["Jfr þings vägher."],"e":[]},{"a":"þinkta","b":"vb","c":"v.","d":["ting. " sänt thijt vissa budh medh mik uppa nästa thinget, ther iak (d. s. v. konungen) skal thinkta " Ansg 297 . " konungen skulde thinkta medh sinom almogha " ib 229 . " han (landsfogden Olof Jute) haffuer tyngtad medh os som en god man i alle handhe matthe, ath han haffuer flyth os alle . . . iak ok reth " BSH 5: 498 ( 1512) . " haffwer jach tincktadh j alth närke och nycöpwnghz län pa idert herrisdöme wegna " FM 680 ( 1517) . Jfr þinga."],"e":["þincta SML Kp 13: pr. þingta: -är HelsL Kg 6: 1. tyngta. ","supin . ","-at ) ,"]},{"a":"þinkta","b":"vb","c":"v.","d":["hålla ting. placitare tinghta ok dagtinga GU C 20 s. 453 . tha iac (ɔ: häradshövdingen) tingtadhe mz almoghanom i örabro vppa retthom tingzstadh NMU 1: 142 ( 1483) ."],"e":[]},{"a":"þistel","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þistil","b":"nn","c":"","d":["tistel. " mensam sädhe swa som thorn oc thistil " MB 1: 132 . ib 59, 161 . Bil 227 . " swa som tornin bär ey vinbär, och tistelin fikon " MP 1: 232 . somlikin (näml. säd) fiol mellan torna oc tidzsla ib 84 . Bir 1: 246 . " hon (jorden) br jnthe vtan tistil ok torn " MD (S) 286 . " ouinlike mannin kom ok owirsadhe thiztillin ok thizstlane oupäxto ok quadfdho oc fordäruadho godha sädhena " Bir 3: 232 . MP 1: 73, 76, 2: 47 . Su 65 . Bir 2: 104, 3: 308 . " hwi vt sputtadhe thu hwetit ok tuggadhe tistillin " ib 1: 353 . " konungin loot strö iordhina mz thitzlom oc lot ther valtra hälgha mannin vppa " Gr 278 . " at thu mik swa som tiisteel äller kärreborra alstingx förglöme " Su 88 ."],"e":["thitzstil MB 1: 161 . ","thizstil Bil 227 . ","thistil ib 422 . ","thitzstel MB 1: 59 (på fyra ställen). tiisteel Su 88 . ","thizstilin Bir 3: 232 . ","tisetlin MP 1: 232 . ","tistillin Bir 1: 353 . ","tistellen Su 65 . ","thydzstillin MP 2: 186 . ","thitzla MB 1: 59 . ","þithstlä HelsL Præf. thitztla Bir 2: 104. tidzla MP 1: 73 . ","tidzsla ib 76 . ","thitzlane ib 2: 47 . ","thizstlane Bir 3: 232 . ","thitzslande ib 398 . ","tidzlane MP 1: 76 . " tidzlana ib. tislana " ib 73 . ","thitzla ib 2: 47 . ","tidzla ib 1: 73 . ","tidzsla ib 84 (kan fattas ss gen.). tisla MB 2: 94 . ","thytzla MP 2: 51 (kan fattas ss gen.). ","thitzlana ib 47 (på st.). thixlana Bir 1: 246 . ","tidzslana MP 1: 76 . ","tizslana ib 73, 77 . ","tislana ib 73 . dat. thitzlom Gr 278 . ","thitzlom Bir 3: 398 . ","thyzlom Gr (Cod. D) 371 . ","tyslom MB 2: 93), "]},{"a":"þistil","b":"nn","c":"","d":["tistel. llolium . .. klynth oc tistell GU C 20 (hand 2) s. 96. tha alla testelä äru opbrende sankar han kornet j syna laara SvKyrkobr (Lucid B) 172 . jngen kan taga . . . fikon aff tislenom MP 4: 145 . - koll. tha . .. kom thera owin ok sadde ther offwan j tystilil ok klinth, ok annor ogräsan MP 5: 132 . "],"e":["tistell GU C 20 (hand 2) s. l96. tystiil MP 5: 132 . ","med art. tislenom ib 4: 145 . ","tistelä SvKyrkobr (Lucid B) 172 . ","tysla SpV 20 . med art. tyslana MP 5: 132 . ","thistelom SvKyrkobr (Lucid B) 233. tislom JMPs 14),","*thistla fulder","tizla- )","*thistla ödhkn","tydzsla- )"]},{"a":"þit","b":"","c":"","d":[],"e":["thit . ","tith RK 1: 1491, 2376 ; Lg 439 . ","þiit SML G 2: 2; MElL B 27; 4: SD 5: 568 ( 1346) . thiit Bll 582; MB 1: 123 ; Iv 4847 ; Fr 71 ; Al 3947, 5173 . ","þijt SML þj 12: 6, G 2: 2. thijt Bo 30, 204 . ","tiith RK 1: 1498, 3: 3710 . ","tidh ib 2: 3279 (i rim med ridh); MD (S) 209 ; Di 221 ; LfK 235, 236, 242 ; Lg 3: 562 . ","tiidh Va 6 ; PK 241, 246 . ","tiid RK 2: 3213 (i rim med riidh); Va 35, 36 . ","diit BSH 5: 600 ( 1519) ; HSH 19: 162 ( 1506) . ","diith ib 20: 203 ( 1507) . ","tydh BSH 5: 609 ( 1519) , adv. "]},{"a":"þit","b":"ab","c":"adv.","d":["dit. " collegare delegare hiith oc tiith sända " GU C 20 (hand 2) s. 71. tha slogh han langt omkringk hijt och thijt STb 4: 97 ( 1505) ."],"e":["thijt . ","tiith . tijdh Stb 2: 408 (1489)"]},{"a":"þiufbogher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þiufbot","b":"nn","c":"","d":["Jfr þiuva-, þiufs-bot."],"e":[]},{"a":"þiufhul","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["-hol )"]},{"a":"þiufnadher","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tjuvnand, stöld. gyorde han ssygh wr tyuffnade medh lyslinga wytnom ATb 3: 198 ( 1506) . " och drängen sagde ney fore at han henne inthe vitthe nokon tywfnan ib 1: 244 (1466). - Jfr urthiufnadher. ""],"e":["tyuffnader . "]},{"a":"þiufnaþer","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tjufnad, stöld. " huar som taker älla häfda annars godhs mote almoghans wilia, thz är rån älla tiufnadher, hua thet taker äghandanom owitande ok owilliande, thet är tiufnadhr " KS 73-4 (180, 80-1). for han mz suenom a ueghenom äpte þöm ok vite imnaþ (skriffel för þiunnaþ) Bu 170 . MB 1: 243 . " the nykomno munkane hafdho giort thän thiufnadhin " KL 49 . Bir 2: 133 . " af hiertao . . . vtganga ond hugxilse . . . skörlinadhir, thiufnadhir fals vitne " MP 1: 259 . " fuller tiufnat " SO 296 . ib 300. hwilkin här vil amote koma . . . viliande . . . laata äller göra . . . thz som hans samwit maa dröfwa. formannenom ey atspordhom. fore gudhi han gör thyufnahd. j thy at han stiäl sin vilia. som formannen är aa gudz wäghna rätleka äghande aat. ok thenne thyufnadhen timar thy vär opta i andeliko lifwerne Ber 245 . ","2) stulet gods. þe buþu sik diäruleka undi dom. än þinfnaþ hittes mz þöm Bu 170 . " är thz thiwfnadher hwilkit som gudhz thiänisto qwinna hafwer lönlikit älla eghith " Ber 132 . - Jfr viþertaku þiufnaþer."],"e":["tiufnat . ","thyufnadher . ","[p]iumnaþer )"]},{"a":"þiufsak","b":"nn","c":"","d":["anklagelse för stöld. erich bennctsson . . . j tiwfascher kendes haffua stolit aff marten i farsta och en akere ena kapa STb 3:209 (1495)."],"e":["tiwfsacher ) , "]},{"a":"þiufsak","b":"nn","c":"","d":["anklagelse för stöld. wändis manne þyufsak till SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . - tjufnadsbrott, tjufnad. köpmannen . .. witte thom thiuff sak (Bu [p] iumnaþ 170) Lg 970 . - Jfr þiufs sak."],"e":["þyufsak )"]},{"a":"þiufska","b":"","c":"","d":[" . f. L."],"e":[]},{"a":"þiufstulin","b":"","c":"","d":["stulen. " ther war i räthen en kätil grypa och i nysthe, ther för:ne sigeridh kändes widher, ath tz war henne thiwf stolith i fran " JTb 36 ( 1463) . ib 61 ( 1462) . thenne ii vitnadha ok swora mz gäwa kwnsson vm en silffskedh . . . som honom war tiwffsvlin ib 75 (1481)."],"e":["tiwff- . ","-stolin )"]},{"a":"þiufstulin","b":"","c":"","d":["stulen. " kallas vara þiufstulit " SR 46 ."],"e":[]},{"a":"þiuft","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tjufnad, stöld. " wiita them thifft " MB 1: 247 . SR 39, 40 (båda möjl. att föra till 2). ","2) stulet gods. thyuftena atirgälda ST 429 . thyuftena göma ib 430 ."],"e":["thyuft . ","þyft . L. þypt L.),","þiufta mal","þiupa- )"]},{"a":"þiuftas","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["þyftas )"]},{"a":"þiufti","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr viþertaku þiufti."],"e":["þiupti . ","þyfti . ","þypti )"]},{"a":"þiufvala bot","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þiur","b":"nn","c":"","d":["tjur. " ii hiorþenne varo änge ysgn. vtan þiura otami " Bu 168 . " offra ioui . . . en þiur " ib 526 . Bil 85 . MP 1: 329, 331 . "],"e":["-ar )","thiura blodh","tywrä blod )","thiura galle","tiwre- LB 7: 265 . tywra- 4: 354),","thiura hovudh , ","thiura kiöt","thiura skarn , "]},{"a":"þiur","b":"nn","c":"","d":["tjur. Skotteb 366 (1460-61) Kämn. jtem for en thyr xxj öre til lstadzbehoff ib 402 (1465-66, d:o)."],"e":["thyr )"]},{"a":"þiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) tjuta. - med obj. gm tjut tillkännagiva, tjuta över. mangom stadhum j affgudha mönstrom hördhos opinbarlika diäflana grata oc twta thera eghna ysäld Prosadikter (Barl) 87 ."],"e":["tiwta )"]},{"a":"þiuta","b":"vb","c":"v.","d":["1) tjuta. " þa þutu afguþa prsäte som viua. ok þera biskopar öp[te] sik vilia hänna sin guþ " Bu 189 . " diäulin þöt ok grät " ib 20 . " diäfwlen borthwarf. swa hökt þiwtande at alle bröþrenne vmkring hörþo hans liwþ oc þut " KL 190 . diäfullin öpte höght ok rööt ok thööt ok sagdhe ve mik Bi 3: 269. ib 2: 264 . Bil 164 . Pa 23 . burtfördhis siälin aff domenom thiutande oc rotande Bir 3: 60 . jwdhane . . . stodho gratandhes oc thwtandhes i hymellen som en wargha hoper Lg 3: 439 . " hördhe han swa rädhelika röst som leon oc biöran oc all the grym dyur j werldinne waro thutu oc rutu swa ath all werldin monde skielfwa " ST 79 . " honom thotte at al the diur som til kunno vara the toko til at thiwta oc ryuta " Pa 16 . " thz thiwtir alt aff wluom är komith " GO 391 . ib 1084 . " kombir thu til wlua tha thiwth som the " ib 147 . ","2) tuta, susa. " opers. her fasholt drog sit swerd oc hiog vppa didriks hielm sa athan styrte aff hästin oc haffde när beswimat ssaa ath thz töth i hans ören þant at eyrom hans) aff thz stora hwg " Di (Cod. B) 321 ."],"e":["tywta . ","thööt Bir 2: 264, 269 . ","þutu ) , "]},{"a":"þiuvaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þiuver","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) tjuv. llauerna ne tyuffua oc röffuare offgudynna GU C 20 (hand 2) s. 68. rauedh . . . sagde strax at japer skredare at thu haffer stulit min bath oc star jac fvldiga til at thu est min tivff om lagboken skal wara reth ta magh jac skylda tich for ransman eldher for tivff ATb 1: 6 ( 1452) . vakthin jdhir . . . oppa thet ath gudhz domadaghir lok hembd sculi idhir ey bradelica offuir koma, som ena snaro a halsin a tywenom MP 5: 52 . 2) ss skymford. tha sagde eskilz hustrv i panten mik som tiwffwa och skökinsöner ATb 1: 382 ( 1472) . han kallade . . . olaff beltare skiögensson ok twgh STb 1: 94 (1477). - Jfr dags-, dagh-, fä-, hovudh-, hästa-, kirkio-, konungs-, osta-, sio-, smathiuver, ävensom urþiuva."],"e":["tivff ATb 1: 6 ( 1452)","tiwgh STb 1: 94 ( 1477) . pl. tiwffwa ATb 1: 382 ( 1472) . ","tyuffua GU C 20 (hand 2) s. 68), ","thiuva draghare","tiwffwa- )","*thiuva finger","tywffua- )","*thiuva gods","tiwffwa- )","*thiuva källare","*thiuva skomakare","tiwffua- . ","-skomagare )","þiufs rätter (tiwff-), "]},{"a":"þiuver","b":"nn","c":"","d":["tjuf. " the äru tiufa, androm afhända lönlika sit goz utan äghanda wit ok wilia " KS 68 (169, 75) . tine höfdinga äru otrone ok tiufa kompana ib. ib 69 (169, 75). SR 39, 45 . " snattäre ok e fuldär þiuuär " ib 41 . är swa fast þän þyuuer som kopyr som þän som styäl SD 5: 638 ( 1347) . " winne han ällär til þyufs ällär ranzmans " ib 378 (1344, nyare afskr.). fanga rättän þyuf ib. en þiuvr ok röuare Bu 26 . " bryter thiwfwer mantz hws eller grawer vnder " MB 1: 337 . " wardher thiwfwer dräpin a liwsom dagh " ib. " hawer ey thiwffwer stylda giäld " ib. " wardher stolith liwandis fä, fintz thz innan thiffws hände, eller hwse, tha skal thiwffwer twä giäldom ater gälda ib. " ST 430 . " han for witade lauirs persson toyiala til en tiff " BtFH 1: 171 ( 1506) . felte the xii nämpnde sotto lucia erixdotter til en ful tiwff for han stal en hor band swa got som iij öre ty dömdes aff hänne hwd och bad öron ib 193 ( 1508) . ffelte the xij i nämpnde sotto thomas rayrier til en fulder tiwff for han döde wndan ij pund korn ib 220 ( 1508) . ib 235 (1506), 292 (1510). jop nilis[son] rödile sargdes i konu[n] gx wald för i [1] ful tiwffure (för tiwffuer) som han stal en ko aff konungx saköre ib 223 (1508). thiwin älska gärna myrkith GO 233 . ther är onth at stiäla som bondin är siälwier thiwuir ib 289. ib 617 . " een ondh hittare är wärre än een thiwff " ib 812 . ","2) ss skymford. Jfr Dom. regl. 36. kallar man annan tiuff. härinson. eller annat oquädhins ordh MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 63 . han haffuer giorth eth nijith forrädelsä ok eth tyuweri ok eth forbundh medh then gamble tywff tordh kogh FM 418 ( 1509) . - Jfr fiska-, gor-, humbla-, hvinsku-, kirkio-, kloster-, konungs-, nätia-, runsio-, skafl-, viþertaku-þiuver, äfvensom o-, urþiuva."],"e":["þyuuer SD 5: 638 ( 1347) . ","thyufwir ST 430 . ","þiufren SR 45 . ","þiufhuären ib 39, 41 . ","thiwin GO 233 . ","thiuff EG 63 . ","tiuff MEG (red. A) 54 ; BtFH 1: 171 ( 1506) . ","þyuf SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). thyuff ST 430 . ","tywff FM 418 ( 1509) . ","þyf VGL II þind. 7. tyfh MEG (red. B) 59 . med art. thyufwin ST 430 . ","thiwffs MB 1: 337 . ","þyufs SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). pl.- ar), ","þiuva balker","þiuva bot , ","thiuva draghare","thyuffua- . ","tyuffua- )","thiuva hoper","tiuffwahooper )","þiufs bot","þiufs eþer , ","þiufs mal , ","þiufs namn , ","þiufs rätter","þyufs- )","þiufs sak , "]},{"a":"þiuþer","b":"","c":"","d":[" , se tiuþer."],"e":[]},{"a":"þiuþvägher","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þiäghn","b":"","c":"","d":[" , se þäghn."],"e":["þiängn )"]},{"a":"þiäl","b":"nn","c":"","d":["botten (i tyg), bottenväfnad, den egentliga väfven (i tyg, i motsats till det som sätte på den samma ss broderi o. d.). giwum vi . . . eenä altaräbrun med pärlom, och blat þyälit (för blat þyäl? el. þyälit blat?), med stukum som þer til hörä SD 5: 563 ( 1346) ."],"e":[]},{"a":"þiäli","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["þiäle SML B 1: pr. thaiali ib i var.) , ","thiäla dragh","tyäle- )","thiäla ganger","tielgonger )","þiäla syn","þiala- )"]},{"a":"þiäli","b":"nn","c":"","d":["tjäle. " tha tiällen ganger vth aff jordhen " FM 230 ( 1505) ."],"e":["tiälle )"]},{"a":"þiäna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vara tjänare, tjäna. seruio . . . tyena oc träla GU c 20 s. 573. jnseruire lydha oc fullelica tyena ib. lib. ath gudh thär aff hedrik ok the som thiäna thär aff hälghis Mecht 295 . tyänar nokor styreman j skipeno latandis sina tyänistha lön j skiparens skönyan PMSkr 75 . - med dat. el. i dess ställe ack. skal han anama thera thiänsit, ok ärfwodhe, som honom skulu thiäna, j thäs kärlex foreningh, j hwilkom honom tiänas for gudhz Skul Mecht 295 . " varth per som tiände essbiör ssaker vi mark " ATb 3: 299 ( 1516) . item hustrv intrigth thente her ake soror jn vita iiii mark dedit HLG 3: 68 (1523). - särsk. om tjänst hos en konung el. storman. med dat. el. li dess ställe ack. . . . pa anders benng[t] ssons wegne, som är bengt skinneres sön och nw tiener dekin j strengnes STb 3: 474 (1500). jö[n]ss pedersson, som fördom thinthe myns here nodh[ugh] k[onung] HLG 3: 91 (1526). - i uttr. thiäna til nokors hand. min modher brodher konung är, / wäldugh ower alt yrlandh; / the tiänä allä til hans handh Fredrik ed Noreen 1464 ff. Jfr hand 4 c. - 2) tiäna (Gud, helgon o.d.), ägna tjänst el. dyrkan, dyrka. deseruire tyena oc gudhelica tyena GU C 20 s. 573 . 5) tjänsa, vara till tjänst, hjälpa, bistå. - vara till tjänst el. nytta, vara tjänlig, gagna, hjälpa. med dat. el. i dess ställe ack. Jfr Sdw 2: 1319. alla the breff som mic kunne tiena j alla sak mellom mic oc honum Arfstv 29 ( 1461) . " hwar skipare skall haffwa the ankar som hwaryo skipeno tyänar PMskr 63. ib. ekeskogher tyänar them (ɔ bina) wäl " ib 296 . - vara till lnytta, vara tjänlig; röna efterfrågan. thenne wara tiäne i vestralandhen master . . . botnabräde . . . oc räpthe . . . tiära . . . HSH 16: 69 ( 1527) .","8) tjäna, förtjäna. - förtjäna, göra sig förtjänt av med prep. til. ekke tiänte iak mera til min döödh en then j sion war kastadher Prosadikter (Sju vise m B) 218. 10) betjäna (ngn) med (ngt). swa the (ɔ sekulära hjälppräster) mago edher ok edhra eptekomanda sancti nicolausse socknaherra hielppa i edhers omsorg och regement giffua och tiena for:na sancti nicolausse kirkios socknafolk the helge kirkios sacramente (in ministranidis parrochianis ispis ecclesiasticis sacramentis et sacramentalibus assistere) SD NS 3: 516 (1419, övers. från sl. av 1400-t.). "],"e":["tyäna . ","tiena . ","tyena . ","tiena . ","preds . ","-ar . impf. -te. tiände Atb 3: 299 (1516). thente HLG 3: 68 (1523). thinthe ib 91 ( 1526) . Jfr Sdw 2: 1319),","*thiäna utaf , "]},{"a":"þiäna","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) vara tjenare, tjena. här pläghom wi ey swena hafwa ther thiäna skulo om nakra gafwa Al 6398 . " inghin magh wardha syn änghin man för än han haffwer thiänth eth ar här j kompanit " SO 15 . " lära pilther thiäne ath minstha iij ar " ib 18 . skal husbondhe städhia pilth hurw länghia til läro thiano (för -a) skal ib. " nager suen som fore löne tiener ib 85. - med dat. skal thu thy thiäna mik päninga löst at thu äst mik swa när skylder " MB 1: 221 . " jak wil thiäna thik siw aar fore rachel " ib. " thu weest wäl, mz hwilke tro iak hawer thiänt thik " ib 222 . maga suena tiena hwem thöm lyster SO 21 . " man kan ey thiäna thwem härram (för -om) til hyllist " GO 554 . - särsk. om tjenst hos en konung el. storman. med dat. þänkte han mz sik. eigh vilia þiäna. vtan väldoghastom väruls härra Bu 497 . " nu är thz sakt vm vngara ok allom som konungom ok höfdingom tiäna, at the skulu wara höuiske ok haua faghra sidhi " KS 54 (136, 58) . " thz war een godhir riddare, han hafdhe langan tima throlika thient enom konunge " ST 147 . " tiänar iak ider gerna (yttrande af Tyrgils Knutsson till kon. Birger) " RK 1: 1996 . - om krigstjenst, särsk. krigstjenst till häst. baþe wari män ok swa adþri thär i harramanna gardþum thiäna i wart riki SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt ib 5: 476 (1345, nyare afskr.). skal han, äller annar af hans veghnä i rikesens þiänist þiänä for sins oc sinnä syzkenä godz frälse ib. " hawi en man med sik som firi han scal þyänä " ib 477 . scuþä . . . än þän mannen som þiänä scal af hans veghnä, är nytter til rikesin þiänist, äller ey ib. " kan . . . þänne wiþer han skiliäs som firi han þiänä " ib. " þiäne hwar firi sik " ib 478 . " the som tyäna mz hästh " PM 29 . " ath jngen herre, capitenare, äller foghote, bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner samelika tyäna wthan skrymptan " ib 23 . " then som segh presentera . . . vndy annath baneer, än ther han wndhy tyänar oc taker sin lön ib. - med dat. kan þet . . . swa warä at nakar þyänistoman hawer son äller syni som þyänä androm mannom, oc äru daghlikä hemä med faþrenum " SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). - ss undersåte tjena (en konung), vara i undersåtsförhållande till, vara underdånig, lyda. med dat. i hafin varit idra þiänisto mann oc vnderdana forraþare skanunga idar oc idrum syni þiänto viliandis idar oc idrum syni þiäna Bir 4: (Avt) 184. ib 185 . han (konungen) hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndiåna, at the haua thiänt ok lydhuge waridt fadher ok föräldre hans KS 10 (24, 11) . andra släkter skulo thik thiäna oc thinne släkt MB 1: 215 . han . . . thiänte konungom til skat (factus est tributis serviens) ib 264 . - med pep. undir. han är väldogh ouer margh land ther alle thiäna vnder hans hand Fr 2816 . ib 1086 . ","2) tjena (Gud el. öfver hufvud väsen som är föremål för religiös kult), bevisa tjenst och lydnad mot, egna tjenst el. dyrkan, dyrka. med dat. i moyisi laghum þa iuþa ensamne þiänrþo guþi Bu 3 . " at gudhi tiänis mz gladhelighet " Bir 5: 35 . skal han (konungen) gudhi mera tiena ok liva gudhlikare . . . än huar annan man KS 14 (32, 15) . KL 170 . " een thräl gafs fräls at thiäna gudhi i ödhkn " ib 210 . " alle gudz ängla thiäna sinom skapara oc äre vnder honum mz lydhno oc hedher " MB 1: 491 . " swa som han skapdhe mannin at thiäna sik, swa skapadhe han alla wärldina at thiäna mannenom, the til at han matte swa mykit hälder gudhi thiäna " ib 37 ; " jfr 1, 5. äru the före gudz säthe oc skulu thiäna honom dagh oc nath j hans kirkio " ib 2: 344 . " ärfuodhis folk hulkit gudhi äghir tiäna mz licamlico äruodhe " MB 1: 194 . " jek loffuer tegh ihesus i thin guddom . . tu mz fader ok swa then helge ande skopth himil oc jordh oc alle handhe himil planetor oc alle stierne äpter tith bodh the tene tegh gerne " MD 26 . ib 11 . " romara þiento giärna marti " Bu 9 . romara þänto än mer februe ib. " þiäna prosperine ib. han . . . þänte guz moþor ä män han lifþe " ib 20 . en klärkar vare fru giärna þiänande ib 17 . þiäna stokom ok stenom ib 138 . - abs. gerna mz hwar häldär länge thiäna til nadha ok bidha til bätra Bil 922 . - om tjenst som egnas onda andemalter. þik (Satan) þiäna ängen mz räto Bu 21 . " skal iak iþar lata seia þän fula gäst. för än han fly. at i maghen pröua hulikom i þänten " ib 208 . ib 20 . ","3) tjena, betjena, göra tjens, gå till handa, passa upp. med dat. na[ta]lia þiänte þär . . . hälghom martiribus þuo þerra sar ok strök mz selke Bu 520 . ib 521 . Bir 5: 101 . " stander han oc thiänar them " MB 1: 189 . " en draki com braþleca vndan iorþenne ok drap af guþa prästs son. som þiänaþe tel altara (ignem minstrabat) " Bu 199 . tyänä thöm til bordz som vedh bordet saato Lg 3: 583 . - abs. natalia . . . þiänte som för mäþ þuat ok föþo Bu 522 . " the giordo ihesu kost oc marta tiänte " MP 1: 194 . Bo 62 . " stod han for konungens bord oc tiänte " Di 49 . the . . . thiänto sielff for bordhe ST 55 . systrana . . . som thiäna skulu til bordz Bir 5: 72 . ","4) tjena, vara (ngn) till tjent, göra (ngn) en tjenst. med dat. vi skolom . . . ey thiäna nakrom i öghomen Bo 68 . " en wäldogher man thiänar fatighom manne mz thy at han mödher han, oc thiänar honum himerike mz hans store mödho " MB 1: 208 ; " jfr 8. "","5) tjena, vara till tjent, hjälpa, bistå. med dat. huar en eptir ty som han tok nadh af ghudhi tiäne androm mz henne MP 1: 194 . " gören them (bröderna) alla samman till prästha oc taken inga lekbrödher jn wthan the som beqäme ärw til ath wardha präste swa kwnna the mera hedher göra gwdy oc sigh syälffwom gawghn oc tyäne hvarandrom, komber jak hem jak wil swa snarth tyäna enom aff them til messo som the mik " PM LXV . - vara till tjenst el. nytta, vara tjenlig, gagna, hjälpa. med dat. alt thiänar (serviunt) honom iämpt swa lint som strijt Bo 66 . " tholughom man thiäna (subserviunt) bahe genwärdha ok sälikhet " Su 443 . " thz tyänar stridz folke, skepmannom oc fiskarom " PM 13 . - tjena, befordra. med dat. tw faar . . . hwilken som . . . thiänto minne nytelikhet Su med prep. til. the tw förra mantzwit. the thiäna til thz thridhia mB 1: 82. ey matte thäskyns likame wäl thiäna tl got näme oc vnderstandilse ib. " hans likame wit, som mäst thiäna til godha vnderstandilse " ib 83 . ","6) syssla med, sköta, vara verksam för. med dat. ey är os iämt at forlata guz ordh . . . ok thiäna (ministare) bordhom KL 142 . thiäna (ministare) iordhrikis ärandomBer 206. vansamlik (för -likt) är at badhe sändher thiäna (servire) himerikis afling ok iordhirikis ärendom vthan them thiänis for gudhz skul ib 26-27. ","7) besörja, sörja för, skaffa medel till. hon thiänadhe ther tharwm aff sinu fädherne Bil 265 . ","8) tjena, förtjena, genom tjenst el. arbete förskaffa el. förvärfva. guþ menar stundom naturonne giua þät han vil at hans vini þiena af naþon Bu 4 . " han . . . offradhe them af thy fatöka wärdhe som han thiänte i ödhknomen mz sinom handom " KL 210 . " at taka lön . . . þolik iak hauar þiänt mäþ hans andbuþum " Bu 142 . " at wilia hawa siin löön, för än the äre tiänadh (Cod. A forthiänt 92) " MB 1: (Cod. B) 335 . " han bidhar siin lön til the äre tiänadh " ib. " hvilken hosbonde sinom swen holler sin lön fore epter then tiente äre " SO 85 . - med dat. och ack. MB 1: 208 ; " jfr 4. en godh fatök qu9nna thiänte sik födho mz sööm " KL 92 . - förtjena förtjena, göra sig förtjent af. iak hafuer ey thz aff thik thiänt Iv 4594 . then fik wärst som bätst hafdhe tienth MD 386 . - (?) med prep. til. heter then stool propiciatorim, som thydher a wart maal nadha stadher, oc misk8nd, thy at thädhan ma hwar man wänta sik nadhe,r oc miskund än han kan ther til thiäna mB 1: 491. ","9) genom återtjenst visa sig förtjent af, vedergälla. thz vil han thiäna (Co.d f for tien) Iv 5644 ."],"e":["þiena . ","þiana L. ","thiana . ","þyäna . tyäna. ","thena: -te MD 11 . ","tene ib 26 . ","-er SO 21, 85 . ","-te . ","thiäna af , aftjena, genom tjenst el. arbete lemna (ngn) ersättning för el. betala (ngt). med dat. coh ack. är hosbonden plichtoger at giffua fore drengen ena thunno ööll oc drengen tiene sinom hosbonde then aff SO 113 . - Jfr for-, til-, ut-thiäna."]},{"a":"þiänare","b":"nn","c":"","d":["jöns hokonssons tienere . .. thomas hluegerssons tienere FH 1: 185 (1497, gammal afskr.). oppenbarningh ihesu christi. hwilka gudh gaff honom oppenbara sinom thiänarom, hwilken snart skal wardha oc kungiorde sändandis om sin ängil, sinom thiänara iohanni MB 2: 333 . ","2) i krigshär för lön el. sold tjenande man, soldat. ath jngen skal dirffwas lokka, leya, äller wndarwna annars tyänara som stadder är tyäna i the örlögeno PM 40 . " ath capithenaren haffwer aff allom sinom tyänarom oc stridz folke största lydhno " ib 2 . " capitenaren skal jnnerlika ransaka hwilke aff tyänarommen ärw dristoghe " ib. " jnen tyänare ma taka seg härbärge annath än ther the warda lagde aff härbärgis skaffarommen ib 23. ath jngen herre, capitenare, äller foghote, bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner sannelika tyäna ib. " ib 3, 24, 28, 29 . " ath alle oc hwar en sollanär oc tyänare skwla lydha capitenarommens bwd " ib 26 . ib 25 . - Jfr hus-, sam-, stads-, tro-thiänare."],"e":["tyänare . ","tyeanae )"]},{"a":"þiänare","b":"nn","c":"","d":["1) tjänare. seruus ui tyenare oc träll GU C 20 s. 573 . " minister tri tiänare " ib (hand ","2) s. 143. ingan giffwe stadzsens thienare eller them, som stadzsins äranda gonge, vnna ordh STb 1: 441 (1461, Burspr). jönis erikson jap magnisson tiänare HLG 1: 83 (1474; jfr marcus famulus cartnificus ib). ib 85 ( 1474) . friboren man her stens stwris thienre niels barnwn ib 130 ( 1488) . ther medh warth han fulklomlika viiss ok stadughir gudz tyänare MP 5: 153 . sixtus biskop guudz thiänistha manna tiänare JMPs 3. - om medlem av fartygsbesättning. tyänarannas lön j skipeno PMskr 10. tha honom (ɔ skiparen) betalas aff skipeno skal han wpscriffwas swa som andre tyänara j skipeno ib. - Jfr bödhils-, härra-, kartus-, kirkio-, klosters-, mädh-, rads-, smasvena-, stads-, svena-thiänare. "],"e":["thienare . ","thienere . ","tiänare . ","tyänare . tyenare),","*thiänara ämbite","tiänare- )"]},{"a":"þiänist","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tjenande, tjenst. ödhmiwk thiänist (seruicium bassum) faar högh lön GO 934 . " skal thu sighia hwath lön thu skal fore thina thiänist hawa " MB 1: 222 . ib 223 . KL 210, 211 . - tjenst, ställning el. anställning ss tjenande. at han hauer sik ey stat mz androm tilforen fär än han sade hanom tienisth som han tiener SO 21 . hwilkin swen thwem husbondhom lofwar thiänisth j enom stempno dagh ib. ib 14 . " haffuer nager suen som fore lön tiener nagat for sin hosbonde forsumat forfallalös i tienistenne " ib 85 . " hvilken swen sinom hosbonde vntlöper i tienisten " ib. " för än han siger hosbondan til . . . at hans tienist hion byudz hanom til tienist " ib 118 . - om tjenst hos en konung el. storman. af kunuge. som vil haua rena þienist Bu 188 . " varþ kunugen fäghin af þoliks manz þiänist " ib 497 . " latis vr hans þiänist " SD 2: 669 (1285, gammal afskr.). latis bort vr sins härrä þiänist ib. " skipathum wir . . . at äru änkiur. äller faþurlös barn. äller aþrir gamblir män gother. þeer sum for sin alder latäs bort af warre thiänist. äller härrä män gamblir. tha takum wir them i wärä þiänist ib. - särsk. om krigstjenst till häst. äptir þy sum . . . hwars thera þiänist äär tiljl " SD 4: 408 (1335, nyare afskr). är frälses mannen gamal äller oför, swa at han forma ey siälwer þiänistenne vppe halldä ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). äru flere frälsis män oskilde vit . . . þa ma en af þem, þän som bäzt är þär fallen til, þiänistenne vppe haldä med häst oc vapn ib. " kan þet . . . swa warä at nakar þyänistoman hawer son äller syni som þyänä androm mannom, ok äru daghlikä hemä med faþrenum, þa ma faþren nyutä þerä thiänist än oskipt är þerrä mällom ib. scule þe fräls wara af þe þyänist " ib 476 . " vm han ey þyänist forma atgyörä " ib. " vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä " ib. " at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist til rikesins wärn ib 478. i kronunne þiänist " ib. " i rikesens þiänsit " ib 476, 478 ., - om undersåtes tjenst- och lydnadsförhållande till öfverhet. gör almoghen thöm (konungar och höfdingar) hedher ok tienist lydhno ok wirdning KS 39 (101, 42) . " konungen sculle til thera thienit ey mere thy " RK 2: 1162 . " manscap och thienst sagde the honom vp " ib 1164 . " jak haffuer rächt klämeth hoffuenskell mijn hand, throhet ok thiänsit ppaa eder herredommes wenghne " FM 211 ( 1504) . " will jak ghöre eder herredöm ok ryketh thiänest ok throoheth ib. "","2) tjenst el. hyllning som egnas Gud el. öfver hufvud den som är föremål för religiös kult, dyrkan. han forstoþ varra fru dygh ok höuisco. at hon fik hanom þän heþar mz sins sons ängle. þy at han dualdes ii hänna þiänist. ok for atar ii sama klostar. ok gaf sik þär i guz þiänist. ok guz moþor allan sin aldar Bu 24 . " þen som mykit hawer. aaf guþi oc hans helghu naþom. här i wäräldinne, är mykit oc harþlicä plictugher guþi aff þy til heþers oc þyyänist at varä " SD 5: 561 ( 1346) . " ändadho sit liwirne j guz modhors thiänist " KL 77 . " at alle thera gudha läto seghia thom sua . . . alla the thiänsit j hafvin oss giort, hafuom vi thäkkeligha taghit. nu thykker oss, at . . . alt thet idher bör oss göra til thiänist oc hedhir, thet görin j mykith latare nu än för " Ansg 227 . " the hafdho lätidh byggia eth mönster thom fornempnde konung eriker til loff oc hedhir, som langho var dödhir; oc i thy mönstreno giordho the hanom hedhir oc thiänist, oc offradho hanom thera offer, likerwijs som han hafdhe varit gudh ib. - om tjesnt som egnas onda andemakter. " Bu 20 . " alle the i wara (d. v. s. djäflarnes) thiänist ga " MD 104 . - guds þiänist, Guds tjenst el. dyrkan, det som hör till att tjena Gud, det som afser Guds dyrkan. hon (modren) . . . louadhe . . . gifua han (sin son) j guz thiänist Bil 275 . " at ökia guz folk ok þiänist " Bu 3 . " ioachim ok anna . . . satto hana (Maria) þär (i templet) atar at mina guz þiänist " ib 5 . " tå almoghen se at kunungur ella höfdinge hawer sik wäl i gudz tienist ok i allo ty gudhi tilhöre " KS 60 (149, 65) . " gudz tienst forökelse " FM 656 (1516, på två st.). KL 211 . - gudstjenst, särsk. messa. höra gärna guz þiänist (divinum officium) Bu 492 . " burdhis gudz thiänist siungas ok läs(as j kirkiom aa) grescu (græco more . . . mysteria celebrata sunt) " Bil 378 . " sionga mässona oc gudz thiänsit " Bir 4: 23 . Bil 877, 887 . ","3) tjenst, tjenstebevisning, bistånd, hjälp. vi skolom . . . ey thiäna nakrom i öghomen. oc ey äptir thy som yttra vällit wtkräfwir. vtan äptir thy som hans tharf oc godhekir wtkräfwir som thiänistena thorf vidhir Bo 68 . louaþo huar androm þiänist i nöþ Bu 169 . " huar jak kan vare eder til tienisth oc vilie, finne i mig veluillug till " BSH 5: 335 ( 1508) . aff theras (änglarnes) gömo oc wärn oc jämwäl tiänist til os syndara sigher appostolus, hälge ängla the ärw alle tiänist aktoghe anda, sändhe them til thiänist som skulw ärfwa helsonna arff LfK 132 .","4) hedersbetygelse, vördnadsbetygelse, helsning. " the . . . giordho honum thiänist oc vyrdhning (officium facientes Nicolao) " Pa 15 . - i höflighetsuttryck. miin frw mz mik idher helsa badh mz sinne thiänist margin fald Iv 2013 . " vare ödmiwke helse och veluiilig thiänisth altidh forsend medh vor herre " BSH 5: 443 )1511; i bref). ","5) tjenst, bruk. " honom kom a moth eyth fagherth sky til tenisth som honom bör skapat ny " MD 43 . ","6) skötsel, vård. " siluester manadhe klärka . . . at vakta kirkio thiänist (ecclesias suas diligentius gubernarent) " Bil 569 . ","7) lön för tjenst ss krigsman, sold. Se manadha thiänist. - Jfr afgudha-, fasto-, for-, hof-, hvardags-, qvinno-, snäkkio-, tro-, viku-thiänist, äfvensom þiänista."],"e":["þienist . ","þianist L.; Bu 20 . ","thianasth SO 14 . ","þyänist . ","thiänest FM 211 ( 1504) . ","tenisth MD 43 . ","thienst RK 2: 1164 . tienst), ","thiänista folk , ","thiänsita giäld","-gäld )","thiänista ioungfru","-iomfru )","thiänista lön","thiäniste- )","thiänista lös","tienneste looss )","thiänista magdh","tieneste- . ","tyäneste- Lg 3: 545), ","þiänista man","thiänista människia , ","thiänista mö","tiänistä- )","thiänista pika","-pigha )","thiänista qvinna","thiänista sven","tieniste- )"]},{"a":"þiänist","b":"nn","c":"","d":[" el. anställning ss tjänade. tesse piger . . . som äre tieniste löse, thage tienisth innen thette ok vj (6) dagha STb 1: 466 (1476, Burspr). tha . . . gik han til thän riddaren ok togh aff honom tiänist MP 4: 239 . " then karl ssom edher ssade tienisth pa stocholm " GPM 2: 366 ( 1511) ; jfr sighia 4. - om tjänst hos konung el. storman. nakra wara gode men, som war sloth äller län hafua oppa thiänist äller i panth Rydberg Tr 3: 381 ( 1483) . - särsk. om krigstjänst till häst. swa at han skal ok lma sit godz fryia ok frälsa med sinne thiänist med hästa ok wapn RP 2: 181 ( 1390) . ","3) tjänst, tjänstebevisning, bistånd, hjälp. hon . . . sände epter prästenom ath han skulde koma ok höra henne scriftamal ok göra henne al the tiänisth som honom borde MP 4: 194 . ath han (ɔ prästen) skuldhe koma til honum ok göra honum tyänisth, j savrementis som han plyktogir war ib 5: 201 . - Jfr guds-, kärleks-, tro-, vina-thiänit. "],"e":["tiänist . ","tyänith . ","tienisth . ","tyenisth )","tjänst . ","ställning","*thiänista brodhir","thiänista hion (tienista-), ","thiänista lön","tienista- . ","tyänistha- . tyäniste-),","thiiänista lös","tieniste- )","thiänista magdh , f. tjänsteflicka, tjänarinna. jak gudhz thiänista magdh Mecht 13 . ","þiänista man (thyäniste-. thianis-. tianistha-), ","thiänista mö (tiänista-), ","thiänista pika","tiänsita- . ","tienista- . -pig(h)a),","thiänista qvinna","tiänista- . ","tienste- STb 5: 45 (1515)),"]},{"a":"þiänista","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) = þiänist 1. - särsk. om krigstjenst till häst. SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). - om undersåtes tjenst och lydnadsförhållande till öfverhet. the forde . . . sagde for:de k. cristierna mantzskap oc theniste BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . ","2) = þiänist 2. en biscopor . . . gik vm miþia nat tel enna varra fru kirkio. for hänna þiänisto skuld Bu 25 . " kununga ok höfdinga skulu sik wäl ok dygdeligha haua i gudz tienisto (bene se habere circa divina) " KS 60 (149, 65) . " lätias j gudz thiänisto " Bir 2: 129. ta skal man ey af sömpnlöso thyngias. ok än sidhir af langom sömpn gudz thiänisto tima stäkkias älla nidhir läggias ib 4: 128 . ","3) þiänsit 3. alskons fugle oc diur ok aldrehanda creatur the skulde them til teniste wäre MD 7 . - Jfr klädha thiänista."],"e":["þianista L. ","theniste (ack.) BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.; på två st.). ","teniste (obl. kas.) MD 7 . ","þiänesta: -o VGL III 95. þianesta: -o ib 90 . ","þionosta: -o ib 104), ","þiänisto folk","þienisto- )","þiänisto lös , ","þiänisto man","þyänisto- . ","tienisto- . ","tiänistu . ","þianesto VML II þg 14: pr. i var. þiänsto- ib. þiansto- ib i texthdskr.), ","thiänisto människia , ","þiänisto mö , ","thiänisto qvinna","þiänisto sven , "]},{"a":"þiänista","b":"nn","c":"","d":[" L. Jfr T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift LV I 3: 194 ff. 1) = þiänsit 1. ondir sytte honum j halff siwnde aar med odhmiwkt och tiäniste DN 14: 89 (1471). - om tjänst ho en konung. the godamän som slotten och länen haffwa oppa tiänste G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. ","gudz tienstes fremmermer förökelse ib. - Jfr guds-, tro-thiänsita."],"e":["tiäniste . ","ltiäneste . ","tienste )","þiänisto folk , ","*thiänisto lön","tyänisto- )","þiänisto lös , ","þiänisto mö","tiänisto- )","thiänisto qvinna (thiänosto-), "]},{"a":"þiänogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tjenande, lydig, undergifven. med dat. al thing som skullo vara honum thiänigh ok vndir bughin Bir 2: 278 . ","2) tjenande, dyrkande. " med dat. gudhi thiänugher ok sancto marcho " Bil 252 . " en þriuin ridare ok vare fru giärna þänoghar " Bu 24 . " en biscopor goþor ok guz moþor miok þiänoghar ib. " ib 516 . Bil 748, 931 .","3) tjenstfärdig, tjenstvillig, tjenstaktig. med dat. görande sik them tillatoghan ok hemelikin. liofwan oc thiänoghan Bo 57 . " war han allum mykit thiänoghir " KL 56 . Ber 214 ."],"e":["-ugher . ","-igh . ","þänoghar Bu 24),"]},{"a":"þiänogher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tjänande, lydig, undergiven. med dat. mz thom kom eth leon. j fölghe oc war thom thiänikt in til egiptum Lg (Skokl) ed Jansson 69 (Bu: var þöm þiänande ok värn tel egiptim ib). 3) tjänstvillig, tjänstaktig. piltin war däghelik oc mykith thiänigh Prosadikter (Sju vise m) 168. - Jfr bethiänogher."],"e":["thiänigh . ","tiänkit ) , "]},{"a":"þiþborin","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þo","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. ","1) dock. " a) utan relation till en koncessiv bisats. a) uttryckande en motsättning: dock, likväl, icke dess mindre, det oaktadt. vanl. i förbindelse med ett föreg. ok. sa moyses at buskin loghadhe oc bran the ey " MB 1: 281 . " läggiom wi saman en bonda som är hoorkarl, oc en prest som giort hawer löskoläghe . . . tha hawa biskopa oc preste mera syndath än en kotkarl, oc ä tho hans synd meere aff sik siäle, oc thera minne vtan the synda the flerom lundom " ib 139 . " rosin loktar sötelika, hon är faghir at see vppa. liin at hanna ok tho wäxir hon ey vtan j bland thornana som äru hwasse at hanna " Bir 1: 66 . her didriks häst föll till jordena, oc tog bleff han i sadelen Di 19 . " hon skal mik flöghia ok vara hull ok halda tho sina kristelika tro " Fl 77 . " af iuda forradhära hulkin som var thera ledharä som gripu ihesum ok var tho taldär . . . j wart ämbite " KL 132 . vinträn the synas litith värdh om vinthrin ok äru tha dyr ok nyttelik om sommaren MP 1: 80 . " hon skulde wara modher och tha okrenkt " MD 160 . - men likväl, dock, thär äpitir thänkte paulus at fara til macidoniam . . . tho bleff han qwär nokrä stund KL 163 . " somlike äru fatighe j thingomen, thog (sed) fulle j andanom " Bir 4: 52 . " andre äru the som äru rike j rikedomom, thog thome j andanom " ib. " tässe äru sanne like fatighe, thog äru the rike j gudhi ib. β uttryckande ett beviktigande, ett modifierande, en inskränkning, ett förbehåll el. dyl.: likväl, emellertid, men. ful prästar . . . bra bondanom . . . at hans kona myrþe sin magh mz hans raþe. þo var han saklös baþe tel raþa ok tel gärnig " Bu 30 . " vi ärum alle tomlöse ii vara fru þienist ok gitum nu eigh iartigne giort: vilt þu þo tro a ihesum christum . . . þa varþar þu lös " ib 15 . han (mannen med de förlamade och vid likbåren fastgrodda händerna) . . . löstes þaghar . . . þo hafþe han en värk ib. " ma faþren nyutä þerä (sönernas) thiänist än oskipt är þerrä mällom. þa scal en af þem af vapnsynenä kumä hwart aar " SD 5: 447 (1345, gammal afskr.). lät thik aat ängo swa mykyt lysta som at vara när varom herra . . . tho skalt thu ey lata älla forsuma at göra alt annat thz som tharfwas ok thik biudz Bo 102 . " i alla manna åthäue är förhuxan godh, tho är han (för hon) mäst tarflik i stridh ok bardagha " KS 82 (202, 89) . " gör thegh gladh, togh vara tegh thz besta thu kan " Di 245 . " wij haffua förnomned tock ecke i nager sannidh, at the yperste män aff dala haffua scriffuad konung c[ristiern] nw nylega til " BSH 4: 9 ( 1471) . " thz riff thz war inflöt oc inskapath mz adam, oc hördhe hans natwro til, ey tho äpter thy som han war en man, vtan äpter thy som han war mankynins forfadher oc ophoff " MB 1: 89 . " mz fasto oc licammans thwang tho skällike " Bo 45 . " haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga tho innan godhum hawum " SD NS 2: 117 ( 1409) . " är thet . . . swa at ey kunna ellir formaa abbatissa oc confessor swadana rätta oc nepsa tha taki raadh oc hielp aff byscopenom thoch swa at reghlan haallis j allom sinom punctom " VKR 39 . " aff thennom fyrom som korsit bära maagho een ellir twe wara preste. thogh sw at allom (för i allom) thingom warin the abbatissonne lydoghe oc confessori " ib 5 . " hus läna þöm sum beþäs med gooþ wiliä . . . stallarum i uutt husum, þ, swa att fänäþer äghandens egh uutt skiuits " SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.), NS 1: 317 ( 1404) . þet hauir jac giuiþ til strengnes domkirkiu . . . þo med þänna skiälum SD 5: 293 ( 1344) . " ib " NS 1: 63 ( 1401) . dömpde vi thet skipte til ryggia i swa mattho ath veretha clostret skal anama syn gardh i klädistörp o hyndrat igen och for:de swen pedhersson syn fädhernes gardh igen i kulla och thog swa mz skäl at XII o vildoge män skule offwer lägia vm for:de closter bör göra nogra fillist for awerke BYH 1: 272 ( 1474) . MB 2: 57 . " ath alle op och wth met store älffwen till ny lödisse ofortollat . . . fara skullä, saa doch, ath hoo then annen (för annen) siidhen gynom älffwen nest bahus fara ville, göre then toll, gammalth och fort warith haffwer " BSH 5: 539 ( 1514) . " kan ey confessor thz retta tha vedhis raadh oc hielp aff biscopenom. thogh gömbdom allom helgha reghlonna stadga " VKR 5 . scal systor formann . . . sighia henna brut thogh medh käleeks ordhom ib 28 . " kennis jak . .. at jak . . . haffuer vnt ok giffuit . . . niclis stub . . . alla mina ingedöma . . . togh vndan taknom minom bokom gangklädrom oc sängia klädrom " SJ 188 ( 1449) . " han . . . las nakat af förra bönom. oc þo mz vafrande hugh " KL 188 . synas hans gerninga vndarlika thy at han astunda at wara ensamin ok tho (sed) til sinna eghna nytto Bir 1: 319 . blanda stundom skämtan medh aluore time, ok tho föghelika KS 24 (59, 26) . " nw skal iak dö huat nw for tho " RK 1: 4422 . " thenne bok . . . war til forende aff nagra goda lärda män skriffwath och wendh af latjne ok oppa swensko . . . doch alth for dy sa fansz naghz forsymath . . . som ganzska nyttogh war " Gers Ars c 5. b) i eftersatsen efter en koncessiv försats. tho han ey vilde han skulde tho bidha Iv 2432 . " tho the villo mik fordarfua iak var tho thera herra ok arfue " Fr 680 . än tho at iak a sottosäng liggir thogh ära minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse swa fwlkomlika godh ok stark, som tha iak aldra helbrigdoghast warith haffwir SD NS 2: 189 ( 1409) . " thänk vppa the välsignadho familiam. ok än thot hon är litin, är hon tho mykyt höghelica värdogh " Bo 33 . " än tho iak viste the thing som scrifwadh varo aff minom son tho for älskoghans storlek skuld som jak hafdhe til min son opfyltis mit hiärta mz sorgh " Bir 3: 156 . " än thot hans likame skulde skylias aff thinom likama i hans födzslo tho ey thäs minna forewiste han thik oatskillika bliwaskolande vtan ända mz sik " ib 4: (Dikt) 220 . än tho at hon i them . . . seer skina tith wald . . . än fiärkas hon thot (för ti) tha lankt fran tik Su 98 . än þo at alle dagha ok höghtiþe äru hans ok af hans naþom þo hauar han noquara högtiþ särleka af hans särlekom naþom Bu 61 . KL 178 . " endogh ath menniskian wardher oppa then tidhen j werdz tingh fry aff sorgh dogh alth fordy komber hon sydhen mykith större ygen " Gers Frest 37 . mädhan (licet) wärldinna skapare haffwer swa hedherlika ornerat hymblana mz stiärnom oc planetom . . . ängia oc dala mz wänasta blomom thog (tamen) ower alt thetta, o hälgasta jomfru, haffwer han aldra fägherst ornerat thin hälga licama, mz thinom aldra hälgasta spenom Su 203 . ","2) icke dess mindre, det oaktadt, dessutom. alla stadz ther hugx vtan tridhiungx wari tökt alt thz han mz faar oc tho böte äptir thy lagh äru TB 76 . B) konj. ","1) om ock, om än, äfven om. tho man letar badhe vte ok inne man kan ey tholkin kämpa finna Iv 93 . " tho hon skulde thwsand vintre lifua iak vil hänne ey een päning gifua ib 3729. wari engom lofflikit haffwa nakot eghit alzstingx enkte thing, tho thz wari aldra minzsta " Bir 4: 9 . thu thörff ey nw hopas a thina fränder tho the togho thit goz alt i sänder the lösto os ey aff ware pino mz eno mintzsto goze sino MD 94 . ib 101 . ","2) ehuru, fastän. the äru swa liik tho the äru sär Fl 905 . " tho han ey vilde han skulde tho bidha " Iv 2432 . " tho the villo mik fordarfua iak var tho thera herra ok arfue " Fr 659 . mannen dör tho han ey will RK 1: 3277 . " huilkith gotz risabergh closter hawer i langa tima i wäriom hawidh, tho thet war mik eygh meth lika eller retta af gangith " SD NS 2: 117 ( 1409) . ","1) om ock, om än, äfven om. þo matte man þiggiä at e vare vin þär at SR 46 . hwaar sum ok nokot taker af präste eller bondä . . . aa moto therrä williä . . . tha aghum wi ok skulum ha num lijf af latä takä . . . tho at thät ware eigh vtan eett höns wärt SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). tho at iak matte thusanda vinter lifua iak kunne thz ey til fullo skrifua Iv 1562 . " tho at iak vilde här sighia ney mik thykker thz ma dugha ey " ib 4435 . " aff mik skal engin wita fanga thot thz skulde mik til dödhen ganga " Fr (Cod. B) 2312 . ib 2294 . " iak vil ey göra nakot än thot aldra minzst mot rätuisonne. ämuäl thot alle hälghe män badhen mik thz " Bir 1: 5 . " wari . . . ey abbatissan oc systrana mykith bögelicha ellir redhobona at lata noghra stechirhws systor wt aff inlykkeno . . . thoot hon än wille gaa til annan ordin " VKR 27 . ","2) om. efter ett föreg. komparativt sum, sva sum el. än. thän orloghis man som vtginge äptir sins herra budhi til stridh hauande vilia at stridha starklica oc kome atir sargadhir hauande änga faanga, skulle ey fa mindre lön for sin godha vilia än thot (quam si) han hafdhe sihir wnnit Bir 2: 66 . " for the dyro loktena som han kände aff hulke han mättis swa som thot han ware j paradijs " KL 103 . " at thw granlika skwdha twa städhi som thotw saaghe theem ffore thinom öghom " Ber 280 . ","3) ehuru, fastän. " thot hans pina ymnungadhis os till helso, tho gaff han os sinna apostla martyrium till äftirdöme " KL 178 . " thot the hadfdho gitit thera handa sik radhit. ey vilde fatikdomsins älskare thera handa plägha " Bo 16 . " tho at idhur tunga faller slät ij biwdhin idhre syster ekke rät " Iv 3735 . ib 3235, 3709 . " tho at werldin gik honom illa i hand tha haffdin tho at hwario borga oc land " RK 1: 1856 . " tho at the misto badhe sadhla oc hästa han wille them enkte giffwa til nästa " ib (Albr) s. 209. ib 210 (på tre st.), 2. 4855. "],"e":["thogh SD NS 1: 63 ( 1401), 136 ( 1402), 317 ( 1404), 2: 169 ( 1409); Pa 10 ; VKR 3, 5, 10, 11, 24, 26, 27, 28, 45 . ","thog Bir 4: 15, 52, 53, 63, 72, 5: 21, 29, 38 ; Su 202, 203, 204, 209, 211, 366 ; BYH 1: 272 ( 1474) . ","thoch VKR 24, 30, 39, 45 ; SO 149 . ","thok Iv 1884, 1950, 3225, 3226 . ","thoc RK 1: (sfgn) s. 174 . togh L.; RK 1: (sfgn) s. 183, 2: 4885; SJ 188 ( 1449); Bir 4: 50 ; Di 1, 245 ; MB 2: 57 . ","tog SML Kk 20: pr. i var.; RK 1: (LRK) s. 234 ; Di 19 . toch KrLL Kg 2: pr. i var., 7 i var.; LfK 217, 220 o. s. v. tock BSH 4: 9 ( 1471) . ","tok MD (S) 209 ; RK 1: (sfgn) s. 181, 3: 2510; SO 21 ; Di 18 . ","dogh Gers Frest Inl., 13, 33, 37. d og MD 491 . ","doch SJ 27!SYNS_DÅLIGT? ( 1459); BSH 5: 539 ( 1514) ; RK 3: (Till. om Chr. (Till. om Chr. II, red. B) 6220. þö L. þa SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . ","tha SML Kk 20: pr. i var; KrLL kg 7 o. s. v.; Bir 1: 363, 2: 17, 3: 73, 121 ; MP 1: 80 ; Al 8837, 10445 ; MD 160, (S) 270: Su 113, 368 . thaa KrLL Kg 2: pr. i var.),","þo alt um ens , ","þo at","þo ok , ","þo um","tog om )"]},{"a":"þokke","b":"nn","c":"","d":["tycke, mening. "","1) tycke, vilja, behag. vt wäliande hällir ödhmiuklika thola al dröwilse til gudz wilia fulkomnilsa. än til nokrom sin thokka j nokro thinge wändas fran gudhlikom wilia Bir 4: (Dikt) 268. thz tykte gudh ware aff thakke (sannolikt för thokke; d. v. s. det var Gud emot) thz judas loth segh ther til lokke MD 24 . föl thz ey j henne tokka ib (S) 225 . - behag, beklagande, välbehag. til tholka vina thokka (complacentiam) gör hon opta moot gudhi oc sino eghno sanctiti Bo 95 . prydh aldre thit änlite for manna thokka (ut hominibus placeas) Ber 173 . ","2) tycke, behag, välvilja. konungin fik swa storan twkka oc godhwilia til honom Lg 3: 47 . - ynnest, gunst, tillgifvenhet, vänskap. manna hedhir ok thukke älla thykkia (favores) Bir 1: 314 . " huru smälikin värlzsins thokke (favor) är " ib 2: 61 . " aff ödhmiuke ok hemelike samtalan faar han sina thiänara thokka (gratiam) ok älskogha ib 3: 308. tha forskyla thu thes större thukka badhe for gudhi ok mannom " Lg 3: 499 . "],"e":["þukki L. ","þokka bo","þukka- )","þokka orþ , "]},{"a":"þokke","b":"nn","c":"","d":["tycke, mening. 19 tycke, vilja, behag. hwat är fawizskaren än wilia styra gudhz wilia äpther minomthokka SkrtUppb 66 . " tänk aff reno hiärta . . . widh hwan thänna puncten som här äpthir staar, ällar widh huilken thera thu wilt oc tik draghir twkke til " ib 343 . " hwat skla jak sighia omthän tyrannum . . . hwilkin fiondenom dräpnom, tok til sik mz bryllöps hedhir hans dotther ok mangh aar gladdis mz hänne ok for bars tukka (gratia prolis), swa länge at han aff qwinnonna swiik bleff forradhin " SpV 317 . - Jfr välthokke. "],"e":["tukke . ","twkke )","þokka bot , "]},{"a":"þola","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tåla, stå ut med, uthärda, kunna uthärda. tula (sustinere) mykin tunga ok äruodhe KS 81 (199, 88) . " hua som ey giter tolt at han jamlika wardi (för wari i) wapnom, han är onytr i stridh " ib. " han giter ey tholt tholka oro " MB 1: 295 . " onth är thz hors ey thol een kyrkmässa rydh " GO 1040 . " haa kan lidha äller thola tolkit liffwerne " Su 122 . " huru skal jak lidha oc thola olidhelika pinona " ib 251 . - abs. hwar forma thola (sustinebit) än thu göme wranglikheter Ber 94 . " tagh ena riiss oc siwd i watn oc basa then siwka som han hetast toll " LB 7: 63 . ib 47, 48 . - med prep. vidh. ey af minne makt älla dygdh forma iak här vidh thola Gr 279 . hwilkin ey thol widh stadugan oc groffuan maat Su 363 . MB 1: 83 . " han gat ey lä´nger tholt widh kötfastona ib 171. iak giter ey tholt widh alla the ysäld ther minom fadher owr komber, än han saknar smaswenin " ib 249 . ST 409 . " han tholl ther ekke lenge widh " RK 1: 1759 . stå ut med, hålla ut med. är stort wndir . . . huru jak gither tholt ällir bwrit tokins kärlkex swa hetastan brona Su 339 . ","2) utstå, lida, erfara (ngt svårt el. obehagligt). ihesus christus þolde döþ a corse Bu 138 . ib 12, 139 . MB 1: 277, 426 . Fl 1614 . RK 1: 346 . MD 69 . Bir 2: 142 . " þola harþa pino " Bu 187 . þu . . . þolde saar ok saran värk . . . þolde hungor ok myken þörst ib 76 . Al 4912 . " þolde þu snymbo ok bannor " Bu 78 . tholom vi här pino ok digher omaka Iv 4220 . ath thu tolth wee MD 73 . " thola the nödh tha er i wonom ib. " ib 69 . " som thola vidhirthofft (necessitatem patintur) " Bir 3: 305 . " thola domin " ib 70 . " vtan hon lidhe ok tholi thz som hwast ok besk är " ib 1: 291 . " är bätra bärias än tula bådhe blyghd ok skadha " KS 75 (185, 82) . KL 303 . " han thulde . . . mykin ok hardhan siukdom ib 79. the . . . thula al thing gladhlka ok thulomodhlika " ib 50 ; " jfr 5. at han gladelika lidher oc toll all genwärdogh tingh " Su 177 ; jfr 5. theta hafwir sanctus vitus tholt oc lidhit for ihesu christi nampn skuld ST 115 . " þäs kärare varþar iak minom mästara. at iak þol mera for hanom " Bu 140 . " en salogh kona þolde mycka nöþ oc möþo af enom diäfle " ib 23 . en gudhlikir monkir tholde mykit gab aff androm sinom brodhor KL 79 . ib 302 . MD 95 (på två st.). - lida, röna, träffas af. ödhmiwktin . . . tholde aldre nidherfal Ber 114 . - lida, undergå. bör thic at thula hardha plikt for thina skämmelico synd KL 301 . " hwilikin syndogher man ther nidhe fore at thola synda giäld " Pa 11 . - underkasta sig. þolde þu saklös moysi lagh Bu 76 . - undergå, vara underkastad. thola thässe fyra (jorden, vattnet, luften och elden) sambland oc omskipte MB 1: 38 . - undergå, röna. tha tholde wl äller liin vmskipte Bil 84 . - röna, erfara. at [han] skal thz göra androm som han vil siäluir thola (pati) Bir 3: 229 . - abs. lida, tåla, underkasta sig. a moth botalöst maal krista wid riff ok thool GO 958 . - lida, känna smärta. min modher oc jak wi frälstom människiona swa som mz eno hiärta, jak tholande (patiendo) j likamenom oc hiärtano, oc hon tholande j hiärtans sorgh oc kärleke Bir 4: 52 . ","3) tåla, fördraga, kunna behålla. for alskons ether man ffar om man drikker ether drikke tachi dragencia tha tol han hwarke ether eller math jnnan man LB 2: 59 . ","4) tåla, gifva sig till tåls, hålla ut. thool ok bliidh tha vindhir thu al thingh GO 369 . - hålla sig, gifva sig ro. sebastianus stodh när ok hördhe ok gat ey länger tholt Bil 476 . ","5) tåla, fördraga, finna sig i. te skulu gita tolt litla ok almänninx födho KS 81 (200, 89) . " tro at alt är tolande vtan fyliskia ok oren lifnadr " ib 24 (59, 26). mäktughe ok wälbyrdughe herra wilia ey tula trugh ok wälzgärninga hans ib 61 (152, 67). petrus ok paulus vildo eigh längar þola guz van heþar Bu 102 . " tolket alt seer thu, tööl oc tigher " Su 119 . - hafva fördrag, vara tålig el. långmodig. huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort: ok iak hauar länge vmburit ok þolt. ok eigh är han þäs bätre Bu 28 . " huru opta iak vmbar mz thik ok tolde nar thu fiolt j syndena " Bir 1: 8 . - tåla, fördraga, hafva fördrag med (ngn). vmbär . .. thu gerna ok thol mins sons owinj Bir 1: 67 . thol . . . thu them swa länge som han thol them ib. ib 73 . " iak thol han ok städhir " ib 98 . han tholde oc stadde onda män j thera ilzsko ib 3: 46 . ib 1: 98, 126, 195, 2: 277, 4: 163 . - med dat. thul iak mannenom tholomodlika alt til ytersta punctin Bir 1: 194. o min sötaste gudh, huru länge oc mz huat thulimot thu mik wslom syndara, tik genstridande, stadherlika tholde Su 339 . - fördraga, låta vara, tillåta att vara. cristna manna guþ . . . som ängen annan guþ vilde þola mz sik Bu 150 . " wranga män vilde han ey thola j sino lande " Bil 884 . - med två ack. ey skal thu thola han saklösan som wanwyrdher gudz nampn MB 1: 333 . - tåla (ngt af ngn), fördraga (ngt af ngn), hafva öfverseende med (ngn för ngt). med dat. och ack. tuli sinom suenom änga ilgärninga KS 49 (125, 53) . " han är sa dränger at tha han tog alla wara wapn. oc kläde oc kastae i skarnit for war ögon wij dum hanum thz likawäll tolä " Di 99 . MB 1: 277 . - med ack. och prep. af. skodha . . . apostlana ganga äpte honom . . . thrängiande sik in til hans . . . än han tholde thz af thöm alt saman gärna (libenter hoc sustinebat ab eis) Bo 179 . ","6) tillåta. med sats inledd af at. hälagher man tholde at hänna händer komo widh hans föther Bil 264 .med dat. och sats inledd af at. ey toldo the honom älla staddho at han j förde sik Bir 1: 29 . - med dat. och inf. thän man som gerna tholde henne väl lifua ok gudhi thiäna Bil 803 . ib 805 . Bir 2: 142 . " thols oc städz diäflenom stundom at dröua rätuisa män " ib 147 . - med dat. och ack. vm min son tolde them thz älla stadde Bir 1: 112. - med ack. och underförstådd inf. - pass. vilde gerna än meer synda. vtan hon forma ey ok thols ey älla städz (non potest nec permititur) aff gudhi Bir 1: 133. "],"e":["tollä MD 69 . ","thula KL 50, 301 ; Bir 1: 195. tula K 61 (152, 67), 75 (185, 82), 81 (199, 88). pres. 1, ","þol SML M 14; 1; VML II M 24: 7; Bu 140 . ","thol MB 1: 277 ; GO 1040 ; Bir 1: 67, 98 ; MD 95 (på två st.). tholl RK 1: 1759 . ","toll Su 177 ; LB 7: 63 . ","tool RK 1: 346 . ","þul SML J 13. thul Bir 1: 194 . ","tholir KL 303 . 2 pe. tolth MD 73 . ","thol Bir 2: 277, 4: 163 . ","tol LB 7: 47 . ","toller ib 48 . ","tööl Su 119 . refl. ","thols Bir 1: 133, 2: 147 . pl. ","þulin Bu 518 . ","þole VGL I LR. tholi Bir 1: 291 . ","tuli KS 49 (125, 53) . imperat. thol Bir 1: 67 . ","thool GO 309, 958 . ","tholde . ","tolde Bir 1: 8 . ","thölde MB 1: 426 . ","thulde KL 79, 302 . ","toldo Bir 1: 29 . ","thuldo Bil 391 . ","þolt VGL III 112; Bu 28 . ","tholt Bil 476 ; MB 1: 171, 249, 925 ; ST 115, 409 . ","tolt KS 81 (199-200, 88-9)),","thola vidher , tåla, stå ut med, uthärda. thin likama tholde ey vidhir at see thz Bir 1: 254 . Jfr vidherthola. - Jfr otholas, otholande."]},{"a":"þola","b":"vb","c":"v.","d":["2) utstå, lida, erfara (ngt svårt el. obehagligt). för thy at han war aldra ärlikaster war honom aldra twngast at tola swa smälika wanärlikhet SkrtUppb 315 . iak tholde för tik människia obrygdilsse allan daghen ib 328. mykydh lättare oc millare haffde hänne (ɔ en visionär som fick läsa sitt syndaregister) warid, at lidha lekamliken dödh, än tolla the sörgena, som wtgik af tässa bokena minsta staff JMPs 333. - abs. lida, tåla, känna smärta. i thy at han som tholde war gudz oc iomffrunna son SkrtUppb 315 . " at han tholde länge som war härree sigher mädh prophetanom, iak war flängdhir allan daghen " ib 328 . 7) tillåtas, ha lov (att göra ngt)? mz oss ära män som löpha vndher vatnith i ix daghe och letha ath dyrom stenom oc h the tola (möjl. för tolas; jfr mom. 6 Sdw 2: 716) them ey sälia for än vi hafwom them seth Prosadikter (Joan Prest) 347 . - Jfr vidherthola."],"e":[]},{"a":"þoli","b":"nn","c":"","d":[" Jfr sara tholi."],"e":[]},{"a":"þoli","b":"nn","c":"","d":["Jfr sar-, sara-þoli."],"e":[]},{"a":"þoliker","b":"","c":"","d":[" Bo 95 . " tokka Spec. Virg. 443), pron. adj. L. "","dylikt . cristoforus vndraþe huat þolikt sätte Bu 497 . " þe vndraþo dighart huat þolike sätte " ib 26 . wi fordärffwom ey diwr äller fisk tholikt skal ey opa waar disk Al 6086 . " thz tökte the swenske engen lost . . . at her gren them töligit bröd " RK 2: 7806 . " gräselighit är tänkia tulkith " Gers Frest 15 . smaa skriin . . . hwar he magho göma wti sina naala oc hwiffua oc annat tholkit Bir 5: 46 . " gömandhis thz fore thiwfuum oc diurum oc andro tolico " Lg 46 . " äth ey nötha kööth eller annat tolikyt, vthan sinap " LB 7: 76 . " tholikt skal thu ey thola, at wtläntzsker man thrughe ofmykith thin brodher " MB 1: 375 . - åtföljdt af sum el. hvillikin: sådan (som), så beskaffad (som). dicipuli foro for drotnig (drottning Ulfhild) som þolik var at röna som hon namn haþe Bu 167 . saa han . . . thulkan fughil som han saa fordhom jfwir sit hofwodh sitia Bil 112 . " all waar likamlik natura war tha i adam, oc tok ther tholkin dom som han forskuldadhe, oc tholka natwr takom wi äpter honum mz tholkom dom, som hon tok innan honum " MB 1: 140 . " stundom drömir man om tholik thing som han thänker waken " ib 237 . " tholik man gaar til dör som inne är " GO 437 . lib 792, 979. tholik war thin sänningh som thith fä draap ib 528 . ib 290 . änlitith (näml. var) thökith som biörna skin Iv 267 . tolgith venthe jach mik ey aff myn mogh som tu nw mik giorde Di 229 . the (själarna) varo tholika see oppa som glödheth iärn Pa 18 . " tolkin skal huar finnas före gudz dom hulkin han hädhan gaar j sinom ytarsta dagh " MP 1: 6 . " war tolik androm hwilka thu öxhe andra wara widh thik " Ber 50 . ib 52, 189 . - i korrelatförhållande till ett föregående hvilkinlkith malith är tholiker pröwas hwghin wara Ber 103 . - med ett följ. sum underförstådt. tholik vapn han siälfuer krafdhe Fl 1814 ; " jfr 5. - sådan (som), den (som). at rättä ywir þolikä män som swa györa " SD 5: 639 ( 1347) . - omedelbart efterföljdt af obest. art. och ett adj.: sådan, så. tha sancta anna saa swa stora ödhmyukt aff tolkom enom storom herra Lg 3: 640 . - med följ. sum. ther . . . siälff är tholkin een ädhla man som konung yrians son är herra iwan Iv 1306 .","2) sådan, så stor, så mycken, så betydande, så utmärkt, så märklig, som finnes el. eger rum i så hög grad. fran thy at världin byriadhis offradhis alrigh tholkit offär Bo 8 . " at tholike fru sömde ey at sända swa dyran kost j swa fulo kari " KL 87 . " miste konungen then han vnte best thz war hans drotning oc forstinna nepliga han töliga aater finna " RK 2: 8368 . gik mykit rycthe aff ath tolkin (sua mikill) kempe var slaghen Di 298 . " at han matte ey längir thiäna ij thulke ödhmiukt oc smälikhet " KL 252 . " han . . . war mykith gladher aff tholke fynd " Lg 93 . " aldrigh bodhadhis människiom tholkin glädhi nakot sin för " ib 69 . - åtföljdt af sum. aldrig findz skirffwat at ängla syntos människiom nakot sin förra j tholike clarhet som tha syntes Lg 69 . " at alder swriks aalmoghe scal hawa friþ a sik oc allo sino, þolikin sum bäztär war i warrä foräldrä daghum " SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). - med ett följ. sum underförstådt. alle the ther woro finge nog ä hwar tolikt hans wili til drog RK 2: 7535 . - i ond bemärkelse. sådan der, så stor, så förskräcklig. johannes tholde tholimodhelica dödhin. oc sidhan tholkin dödh Bo 82 . " the motte tha skylla her magnus gren som them hade wollit tolgit men " RK 2: 7926 . " komma ith tulkyth anskry i landith i blandh almoghen " BSH 5: 316 ( 1508) . " at ey ware loffleket tolket trol leffwa konungenom til wanhedher " Lg 219 . mädhen daghen i kalmara stodh ryzer göra tolkit homodh . . . i karelzlandh monde the lenna och manga byar ther opp bränna RK 3: 3578 . - åtföljdt af sum. thin fadhir . . . giordhe änkte thulikt ilt som thw giordhe KL 301 . - åtföljdt af at. fläste thäs samma hälga renliffwes sönder oc professores haffua sik oprest i tolka olydno oc genstridilse mothe sina förmän, at the aldz enga makt . . . haffua them at rätta Su 54 . - n. sing. i omedelbar förbindelse med följ. lika el. sliker (i best. form): något sådant, något så förskräckligt. huar hörde man tolkit slika RK 3: 2840 . " nyligha är ey hörth tolkit liike " ib 3572 . ","3) sådan, likadan, af likadan el. samma beskaffenhet. jak skodhar thetta torn thy swa innerlik iak vil tholikth göra hena at mik Fl 1249 . - i omedelbar förbindelse med följ. sami: likadan, enahanda, samme. tholikt sama iärtikne hände j paris KL 41 . " hon pläghadhe tholka sama iidh " Fl 596 . Fr 698 . hans likame hawer tholka samo natwro som annor diwr MB 1: 125 . tholik sama (similis) rätuisa är aff mannenom swa som aff änglomen Bir 3: 461 . - n. sing. likadant, enahanda, det samma. tha thik händir tholkit sama (simile) Bo 10 . " man ma tholkit sama (idem) sighia af hans vmskärilsom " ib 39 . " en wälborin iomfru lowadhe at göma iomfrudom ok kesarans son lowadhe thokikit sama j sama timanom " KL 52 . ib 334 . nakot tholkit samma läsom wi . . . aff . . synenom Su 368 . ","4) lika stor. åtföljdt af sum. tha är thinna siäl vidhelekir tholkir som himilsins Bo 78 . - särsk. i n. pl. el. sing. i fördubblande el. mångfaldigande uttryck. skal han tholik tw ater giälda (duplum reddet) MB 1: 338 . " spurde barlaam huru gamal han war. barham sware sik wara xl ara gamblan josapt swaradhe thu synis tholikt thw gamal " Bil 618 . hulkin forlatir for mit önampn hwsa älla brödhir älla systir han scal taka til löna tolik thusanda (tusen gånger så mycket, tusenfaldt) MP 1: 215 . " aff enom näwa watn ma wardha tholik tio wädher oc aff enom näwa wädher ma wardha tholik tio eder " MB 1: 88 ; " jfr sliker 3. "","5) sådan . . . som, den . . . som hvilken, hvilken som häst . . som. biuþr iak þik at boua viþ þolika kirkio þu vilt Bu 144 . ","6) den och den, en viss. bidher iak tik at thu atirkom tholkin (tali) dagh Bir 4: 33 . sänt mädhir mic min brodhir til tholkin (quodam) stadh KL 240 . - Jfr sliker, þyliker, ä."],"e":["tholiker Ber 103 . thol,ikir Bir 1: 337 ; MP 1: 147 . ","tholikar Bil 249 . ","tholkir Bo 78 ; Bir 2: 115 ; MP 2: 190 . ","tholik GO 487 ; MD 101 . ","tholkin Bir 1: 334, 336, 337 . ","tholkin Iv 1306 . ","tolkin MP 1: 6 ; Di 298 . ","tholkin Iv 236 . ","þolik Bu 167 . ","tholik GO 290, 528, 792, 979 ; Bir 1: 133, 3: 461 ; Ber 52 . ","tolik ib 50 . ","tholikin Lg 69 . ","tholkin Bir 4: 72 . n. (nom., ack.) þolikt SD 5: 160 ( 1343); Bu 497 . ","þolict SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","tholikt KL 41, 47, 334 ; MB 1: 375 ; MD 96 ; Fl 1824 ; Al 4170, 6086 . ","tholicht VKR 35 . ","tolikt RK 2: 7335 . ","thulikt KL 301 . " tholikit ib 52; " Bir 1: 27 . ","tholikith GO 793 . ","tolikyt LB 7: 76 . ","toligit RK 2: 7926 . ","töigit ib 7806 . ","tholkit Bo 8, 10, 39, 81 ; Bir 5: 46 ; Su 368 . ","tholkith Fl 1249 . ","tolkit RK 1: 124, 3: 2840, 3572, 3578 ; Su 122 . ","tolket Di 141 ; Lg 219 ; Su 119 . ","tolkyth Gers Frest 15 . ","tolgit RK 2: 9238 . ","tolgith Di 229 . tolgith Gers Frest 3. thölkith Iv 267 . ","tölkit Di 46 . ","tulkith Gers Frest 15 . ","tulkyth BSH 5: 316 ( 1508) . ","þolikan Bu 141 . ","tolikan MB 1: (Cod. B) 536 . ","tolkan MD 383 ; Gers Frest 15 . ","tölkan Di 190 . ","thulkan Bil 112 . ","tulkan Gers Frest 15 . ","þolikin SD 5: 374 (1344, nyare afskr.) tholikin KL 44, 240 ; Ber 189 . ","tholkin MB 1: 140 ; Bo 82 ; Bir 4: 33 . ","tolkin BSH 3: 293 ( 1470); MD 335 . ","tolken PM 34 ; MD 331 . tolkya (för -yn) Gers Frest 15 . ","tölken Di 29 . ","tholik Fl 695 ; RK 1: 1316 ; Al 4166 . ","þolika Bu 144 . ","tholika KL 52 . ","tholica Bil 300 . ","tholka MB 1: 125, 140, 295 ; Bir 3: 73 ; Fl 9, 596 ; Fr 698 ; Su 54 . ","tulka Gers Frest 15 . ","toliga RK 2: 7882 . ","töliga ib 8368 . ","tholik Fl 1586 . ","toligh MD 16 . ","tölic RK 2: 7885 . ","þolikum VGL II VS 12. thulukom KL 249 . ","tholkom Bo 111, 127 ; Gr 279 ; MB 1: 140 ; RK 1: 124 . ","tolkom Lg 3: 640 . ","þolike SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). tholike Lg 69 ; Bir 1: 133 ; KL 87 . ","tholke Bo 188 Bir 3: 229 ; Lg 93 . ","thulke KL 252 . ","þoliko SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ; Bu 26 . ","þoleko Bir 4: (Art) 185. toliko MP 1: 195 . ","tolico Lg 46 . ","tolko MD 334 . ","tolka ib 335 . ","tölko PM 25 . ","þoliks Bu 497 . ","tholkins Bo 82 . ","tolkins Su 339 . ","tholkins ib 367 . ","þolike SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). tholike Bir 1: 337 . ","tholke Bo 102 ; MP 2: 190 ; GO 978 . ","tolke PM 14 ; LB 7: 76 . ","tolga RK 1: (sfgn) s. 177 . f. þolik Bu 9 . ","tholika Pa 18 . ","tolka PM 7 ; M 335. tölka Di 127 . n. (nom., ack.) þolik SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); KL 187 . ","tholik MB 1: 88, 237, 238 ; KL 43 ; Bir 1: 219 ; Fl 1814 . ","tolik MP 1: 11, 215 . ","tholigh ST 444 . ","tholikin Ber 119 . ","tolikin MP 1: 11 . ","þoliken Bu 167 . ","tholkin Iv 1616 . ","tolkin MD 335 . ","tolken Su 98 ; PM 26 . ","tholika KL 173 ; Bil 610 ; Bir 1: 337 . ","þolikä SD 5: 639 ( 1347) . ","tholka MB 1: 325 ; PM 34 . ","tholiga Bil 375 . ","tholka MB 1: 301, 353 . ","tolka Lg 3: 550 . ","tolgha MB 2: 289 . ","þolikom SD 5: 605 ( 1346); KL 189 . ","tholikom SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); Kl 290. tholichom VKR 35 . ","tholikum KL 44 . ","tholkom ib 201 ; Gr 278 ; MB 1: 463 . ","tolkom Su 366 . ","tolghom Lg 814 . ","tholka"]},{"a":"þoliker","b":"pn","c":"pron.","d":["adj. L.","jfr: swa mykit aff hans gull oc silff . . . ib (Karl lM) 253). - i ond bemärkelse: sådan där, stå stor, så förskräclig. jac er ekke tölkin tivff som jönes langh er byfogten som stulidh haffer minns herra kvnungens malt oc miöl oc flesk oc köth ATb 1: 8 ( 1452) .","3) sådan, likadan, av likadan el. samma beskaffenhet. - i omedelbar förbindelse med följ. sami: likadan, enahanda, samme. hon fik tolghen sama swar som the förra Hel män 262 . - Jfr sliker, þyliker."],"e":["tholiken GU C 20 (hand 2) s. 1. tolkin STb 1: 396 (1482). tölkin ATb 1: 8 ( 1452) . n. (nom., ack.) tholighit SkrtUppb 31 . tolkit Prosadikter (Karl M B) 294; Karl M (VCer) 12. ack. m. tholkin SvKyrkob 27; SkrtUppb 31 . ","tölghin SpV 178 . ","tholka Nio kap ur Bir 37 . ","tolghum SkrtUppb 353 . ","tolghom Hel män 262 . ","tholige SkrtUppb 14 . ","tholke Nio kap ur Bir 26 . ","tholge SpV 127 . ","tholigho SkrtUppb 31 . ","tholgho Vårfrup 138 . ","tholigh Prosadikter (Barl) 62 . ","tolghen Hel män 262 . ","tolga Saml 6: 174 ( 1495) . dat. tolighom SvKyrkobr 281 . twlkom Gummerus Syn-stat 39 (1525, avskr.)),"]},{"a":"þolomoþ","b":"nn","c":"","d":["och f.","1) tålamod, ståndaktighet, förmåga att uthärda. katerina tröste them til tholemodh Bil 537 . " thera handa thänkilse dughir til dröulsanna ok frestilsanna tholimodh (tålamod i vedermödorna och frestelserna) " Bo 125 . " tholemodh j genuerdhoghom thingom " Bir 2: 108 . " til thins tholemodz styrklisa " ib 35 . nar mannin stridhe j gudz thiänisto oc j tholomodhe suasom starkir riddare j stridh ib 206 . " tholomodh j ärfwodhe " ib 3: 315 . " wi lidhom thz mz tholamodh " Al 6175 . Bil 85, 369 . KL 42, 204, 207 . Gr 279 . MP 2: 71 . Bir 1: 238, 4: 17 . VKR 64 . MB 2: 207, 333, 335, 336, 338 . Ber 249 . Su 50, 156, 163, 434 . ","2) tålamod, saktmod, långmodighet. han . väghir . . . mz godhom vilia hans wredhe hulkin han gate fordäruat i enom punkt.. hwat mykyn ödhmiukt thätta är oc stort tholimodh Bo 12 . " kärlekin beuisas i hans vilsignadha licamma sacramento . . . tholumodhit. at han vmbar tholika sin forradha. ok tholde mang obrygdhilse " ib 175 . manzins höghfärdh tholdis ok vmbars länge aff mit tholomodh Bir 2: 274 . " swa som rätuis domare hauande tholomodh j rätuiso " ib 3: 38 . " the vilia ey nw böghia sit harda hierta til hans tholamodh " MP 1: 14 . " ofwärfar mz thulimodh thera hat och smälikhet som wm thik bakdanta, bryt syndher obrygdhilsinna strala och skot mz thulimodhinna skiöld, sät thwlimodhinna bwklara mot thwngonna swärdh " Ber 116 . " halt thwlimodhinna thysto " ib 119 . " ther widh lifdhe han mz godho tholomode . . . siwttan aar " Bil 582 . forwin annars ildzsko mz thino tholumodhe Su 429 . o min sötaste gudh, huru länge oc mz huat thulimot thu mik wslom syndara, tik genstridande, stadherlika tholde Su 339 . Bil 214 . KL 183, 214, 215 . Bo 45, 48, 116 . MP 1: 258 . Bir 1: 17, 2: 265, 299 . Lg 821, 823 . Ber 115 . Su 172, 175 . (tholomodhe för otholomodhe: sua mykyn thäs hälghe andz styrkir är j thy hiärtano at thz brydz aff ängo tholomodhe (impatientia) Bir 2: 127.) - Jfr otholomodh."],"e":["tholomodh Bil 85, 214 ; Bir 1: 17, 2: 274, 3: 38, 315 ; MP 2: 71 ; ","-modhe Bir 1: 238, 2: 206 . ","tholomod Bil 369 ; ","-motz Bir 2: 299 . ","tolomodh Su 50, 175 . ","tholumodh Bo 45 ; MP 1: 258 ; Su 437 ; ","-modhit Bo 175 ; ","-modhz Su 434 ; ","-modhe ib 429 . ","tholamodh MP 1: 14 ; Bir 2: 265 . ","tholamoodh Al 6175 . ","tholemodh Bil 537 ; Bir 2: 108 . ","tholemod: -modz ib 35 . ","tholimodh Bo 12, 48, 125 ; Gr 279 ; ","-modheno Bo 197 . ","tholmod: -modzsins MP 2: 71 . ","hulomodh KL 42, 214, 215 . ","thulomoth Su 156 . ","tulomodh Lg 821 ; MB 2: 297, 336 . ","tulomod: -mode ib 333 ; ","-modz ib 388 . ","thulumodh KL 204, 207, 249 ; VKR 64 ; ","-modhz KL 214 . ","tulumodh MB 2: 335 . ","tulumod ib. ","þulimoþ KL 183 . ","thulimodh Bir 4: 17; Ber 115, 116 ; ","-modhinna ib 116 . " thwlimodh ib 115; -modhinna " ib 116, 119 . ","tulimodh Lg 823 . ","tulimod Ber 115 . ","twlimod: -mode Su 172 . ","thulimot ib 339 . ","thulmodh: -modhe Ber 249 ), "]},{"a":"þolomoþ","b":"nn","c":"","d":["1) tålamod, ståndaktighet, förmåga att uthärda. Mecht 176 (se under tholning). offra iak mik sielffwan mynom fadher . . . för alla mäni skior, at theras siäla mage rensas . . . för alla myna ödhmyukt oc för alt mit tulomot SktUppb 153. - Jfr kärleks-, o-tholomodh."],"e":["thulomodh Mecht 176 . ","twlumod SvB 41 (sl. av 1400-t.). tulomot SkrtUppb 153 ),"]},{"a":"þolomoþa","b":"nn","c":"","d":["tålamod, ståndaktighet. " natalia . . . saghþe þöm hans . . . þolomoþo " Bu 521 . " sagdhe sinom herra hans lifnadh ok tholomodho " Bil 582 . " nimber iak dygdh aff thera odygdh. thäs mere tholomoda (ändradt till tholomod). at the mer mödha mi(t moodh) " ib 369 . christus tholde alla thässa hems pinor ok mödho os til godho (ändrat till godh) tholomodo (ändrat till tholomodh) ok astundan himerikis ro ib 85 ."],"e":[]},{"a":"þolugher","b":"av","c":"adj.","d":["1) tålig, i stånd att tåla el. uthärda, ståndaktigt uthärdande, ståndaktig. tholugher j ginuärdo Bil 885 . KS 49 (125, 53) . nar thik koma dröuilse til. tha var thologh Bo 12 . " at vi ärom äkke tholughe i alle ginuärdho " ib 82 . " vara stadughe oc thuloghe j dröfwilsom " ib (Co. B) 341 . nar the äru sua thulughe som jak var, hulkin som aff fotzsins yliom oc til jässan var sua sargadhir at änkte var helt a mik Bir 2: 176 . ","2) tålig, saktmodig, långmodig. hwar een iþna at finnas . . . väluliughare oc þulughare än annar KL 183 . " moyses war aldra manna milaster i iordhrike, oc fore thy hämpde gudh hans orät, at han war siäwr thulugher " MB 1: 395 . thz ordhit som almännelika sigx af almoganom hulkin som tholughir är han forsmas af allom Bir 1: 57 . Bo 72 . MB 1: 385 . Bir 1: 116 . Ber 115 . Su 113, 175 . han (Gud) är . . . tholughir oc mykyt miskunsambir, oc vmbärande vara ondzsko Gr 295 . Bir 1: 16, 98 . hwi iak är swa thologhir vidh onda män ib 73 . - Jfr otholugher, tholiker."],"e":["-ogher . ","þulugher . ","thulugher . ","thwluger: -ug Ber 115 . ","tulughr KS 49 (125, 53) . ","tuluger: -ug Su 175 . ","twlugher ib 113 . ","thulogher: -oghe Bo (Cod. B) 341),"]},{"a":"þolugher","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr otholugher."],"e":[]},{"a":"þolughmoþa","b":"nn","c":"","d":["tålamod, ståndaktighet. " han . . . tröste þöm tel þolughmoþo " Bu 499 ."],"e":[]},{"a":"þor","b":"","c":"","d":[" , thorfasta o. s. v., se þör, thörfasta o. s. v."],"e":[]},{"a":"þora","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) våga, töras, drista. grymbar karl . . . þor eigh framganga Bu 19 . " þor iak eigh nokrom amot han[s] buþi biuþa " ib 509 . " octouinus kunogar var . . . sua räþleken at änghen þorþe se han vreþan " ib 62 . " berit . . . sagþe þera guþ . . . eigh þora tala. siþan bartholemeus com þar " ib 204 . " cristne män þorþo eigh stigha staþen " ib 496 . " the sagdho sik ey thora minzsto my(g göra oro j hans) herberghe " Bil 164 . " sara thordhe ey widher ganga at hon lo " MB 1: 189 . " thu skulle ey haorit läta thin mon op mot thöm " Bo 190 . " huru thort thu sitia a biscops säte " KL 78 . " hwa äst thu . . . ther thik thordhe thetta tagha til handa " Fl 1585 . " ey thorande fresta thom " Bir 2: 109 . thän är mykith räd ey thor skälwa GO 806 . then som them vndarleka hestin thor ridha ST 514 . " iak tor ey komma til idher " Va 50 . " ey tör han orsak sik " LfK 170 . Bu 23, 129, 500, 516 . Bil 643 . KL 261§. Bo 114, 146 . MB 1: 249 . KS 81 (201, 89) . Bir 1: 140, 200, 207, 2: 147, 299, 3: 47, 408 . Iv 553, 1297, 1305, 2734 . Al 1700 . SD NS 1: 639 ( 1407) . RK 2: 3641, 4915, 5764, 3: 904 . MD 371 . Di 68, 134, 135 . Ber 270 . Su 448 . " thor jag eky wage nogre penige nw ower at sendhe " FM 21§9 (1505). biskopen . . . talar tel hänna . . . i dagh skalt þu mz mik äta hon þakaþe hanom for buþet .c . . ok sagþe eigh þora Bu 144 . " gerna hafdhe han giwit honum sina gawor vm han hafdhe thort " Lg 3: 220 . - väga, drista utföra? han widher sigher thz gudh giordhe gudz gerning han fore sina (såsom sin?) thordhe ok wil gudz gerning bäter skapa Al 6380 . - töras begifva sig, våga sig. at konung karl ey til calmarna torde RK 2: 8444 . ib 6185 . " the ey wille troo ath byscopin torde fram " ib 3: 482 . - vara dristig, vara modig. een ärligh junkare som wäl torde RK 3: 3177 . ","2) för att uttrycka en förmodan el. sannolikhet: kunna, töra, torde. moske mig kan och sammaledes henda ati tören än en tiid edhra kåpa omwenda RK 3: (sista forts.) 4350 . " som i giorde mott kong karll stortt swiik så töre i sammaledes göra mott mig " ib 4352 . edher nåde thöre the göra samma odygd ib 5160 . ","3) genom förvexling med þorva: behöfva. ekke for tw (þarfw) ther sa rosa aff Di 113 . Jfr þorva. - refl. thoras, töras, drista sig, våga. ängin skal toras göra ella lata mote hånom KS 61 (152, 67) . ey thorandis . . . at framgaa KL 325 . " sannelika om iak maa äldher törs at sighia, en widher oc kather älskare äst thu " Su 88 . " badh mik thöm thän riddara fa ther thöm threem brödhrom thordhis een besta " Iv 2736 . engin thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . " ingen fanz som tordes bliidha " ib 3: 922 . " han . . . tordhis ekke skilia sic widhina " Lg 45 . Di 100 . RK 3: 1828 . MD 344, 371 . Lg 438, 3: 7 . MB 2: 170, 191 . - töras begifva sig, våga sig. swänske ey tordes fram RK 3: 3948 . ib 2076 ."],"e":["torra Di 135 . ","torrä ib 68, 134 . ","thöre RK 3: (sista forts.) 5610 . ","thörra MB 1: (Cod. B) 551 . þura L.","thura Bir 1: 200, 207 (på tre ställen); Ber 270 . pres. 1, ","þor . ","thor . ","tor . ","thör Bil 643 ; IV 553, 1297, 1305. tör LfK 170 . ","thör MB 1: 409 . " thort (frf. följ. thu el. thw) " KL 78, 261 . ","thorom RK 2: 3641 . ","thorren RK 2: 4945 . " thörem (för -en, i förbindelsen ij thörem möta) " Al 1700 . ","tören RK 3: (sista forts.) 4350. töre ib 4352 . ","thuri Su 448 . ","thorit Bo 190 . ","toras KS 61 (152, 67) . ","törs Su 88 ; Lg 3: 7 . ","törss RK 3: 2076 . impf. thordhis. tordhis. tordis. tordes. part. pres. thorandis KL 325 . ","thörrandis MB 2: 191), ","thora vidher , "]},{"a":"þora","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) våga, töras, drista. hiälper ey thät oc seniores systrana ärw glömska ath mana abbatissona tl bätringh ellir ey thööro thät göra tha göri thät confessor SVklE 166 . hwi wast thu swa diärffwer at thu thordhe a mik radha Prosadikter (Karl M) 283 . " thär til thu wardher swa atwaktol athgöma han ath thu thort aldrigh göra thik orädda SkrtUPpb 28. hwar är jak hällir hwilken at jak twri gaa til thit bordh " SvB 154 (b. ab 1500-t.). fför thy at the samma persona leffer än, thy for jak ey hänne wt[t] rykia widh sith nampn fför ffaffänga ära skuldh JMPs 467. - töras begiva sig, våga sig. . . . at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesens mannum ther mötä, som allo rikeno jamt kome, ok aller the gaten till komit, som thörten ok wilden ther til, at wi medh them matten stadga oc skipa riket Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . Jfr thurugher."],"e":["twri SvB 154 (b. av 1500-t.). impf. thordhe Prosadikter (Karl M) 283. torde ib (Karl M B) 323 . ","thörten Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) ),"]},{"a":"þordyn","b":"nn","c":"","d":[" ""],"e":["tordön GPM 2: 176 ( 1504)","*thordyna blaster","tordöna blästh )"]},{"a":"þordyn","b":"nn","c":"","d":["tordön, åska. " " j samu stund com þordön sua räþelecar at mykit folk do " Bu 526 . " jordhyn ok thordhyn komo j samu stundh " Bil 571 . " tha vardh bradhelica en röst swa som störste thordyn " Gr 297 . " tha kom mykin thordhyn oc lyngäldir " ib (Cod. D) 379 . skyt vexzste owir allan hymilin ok kom mz mestom tordyn ok lyugn eld swa starkom at manga manna liiff ändradhis vidh then dödhin Bir 1: 263 . " tha kom tordönin ok slo han til dödz ok liugn eldin vpbrände tha alstingis hans blyghelika limi " ib 221 . " stort owädhir byriadhis aff thordun liongeld oc rägn " ST 198 . mädhan thu pläghar läsa salue regina skal thik hwarte tordyn ellir lyongeldh göra skadha ib. " ther kom rädhelikin thordyn, lyongeldir oc haghil ofwir alla mato ib. war sa till them see ther the hwggo hwar vppa annars wapn som thz haffde haffde warit en liwng eld. oc sa small i skogen aff theris slagh som thordon slar (storir brestir ero af hogom þeirra sem hinar nesto mesto reiðarþrvmer) " Di 78 . " komber tordön i then manaden, tz teknar stor plaaga oc död " LB 7: 84 . MB 1: 122, 330 . Bir 3: 145, 191, 411 . MP 2: 113 . AL 419, 10337, 10429. Lg 986 . MB 2: 79 . Ber 289 . LB 3: 185, 186, 7: 83, 85, 86, 87, 88. aff sätheno vtgaa lywngeldha oc rösther oc tordhona (tonitrua) MB 2: 340 . " taladhe . . . vij tordöna syna rösther " ib 348 . " thz som the vij tordönena sagdo " ib. " tha the skulu höra then rädhelika tordönen ite maledicti in ignem eternum " LfK 114 . Su 95 . "],"e":["thordhyn Bil 571 ; Gr (Cod. D) 379 ; LB 3: 186 . ","þordön Bu 526 . ","thordön Bir 3: 145 ; Al 10337 ; MP 2: 113: Lg 986 . ","tordön LB 7: 83, 84, 85, 86, 87, 88 ; ","-dönin Bir 3: 221 ; ","-dönen Su 353 ; LfK 114 ; ","-dönena MB 2: 348 . ","torddön: -döna ib. thördhön LB 3: 185 . ","tordhön ib 7: 86 . ","thoordön Ber 289 . thoor dön: -dönen Su 95 . ","thordun ST 198 . ","thordon Di 78 . ","tordhon MB 2: 79 ; ","-dhona ib 340 . ","thordin LB 3: 186 (på fyra st.). tordin ib (på två st.). torden ib. " thordhan ib. thordan ib. pl. -ir. -ar), ","thordyna bräsker","-bresker . ","-brasker . thordina bresker Bil 238), ","thordyna bräsker","thordinna- )","thordyna ganger , ","thordyna röst (thordhona-), ","thordyna slagh","thordona- )","thordyns blaster","thordyns röst","tordöns- )"]},{"a":"þorft","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tarf, behof, behöflighet. hafwin gömo vm han ok gaan ok gömen swa som i vitin thorft vara MP 2: 22 . " här til . . . var ey tyrfft at bedhas " ib 1: 149 . -ey är tyrft, at nakor spyri tik ib 150 . - med prep. hwat thorft är här aat liuse KL 347 . " hafdho the änga nödh äller thörfft til iwdha skyrdha skirsl " MB 1: 450 . " gafwo thz . . . fatiko folke. hwariom som han hafdhe tharft til " Gr 307 . - med gen. thäs. thäs är ey tyrft MP 1: 150 . twa thera fötir som thäs thorft hafva Ber 252 . ","2) tarf, behof, det som (för ngn) är behöfligt el. nödigt; nödtorft. fatöka mannä þörft SR 39 . " then som forsmar fatikan behandis sina torft " MP 1: 191 . " gif honum (den fattige) sina törfth " ib 192 . " ärwodha . . . til sinna lykamlika thörft oc vppe häle " ST 539 . " göri lika thorftynne medh skällikhet " VKR 79 . - (?) at diki oc dikis rätter skulu uptakas ther sum thyr . . . wer (en annan afskr. har thyrf . . . wer; för thyrft kräwr?) SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . - pl. förnödenheter. funno the redho for sik badhe skip oc wädherlek oc alla thorfte Lg 3: 221 . - (?) annor skipsens tarffther PM 72 .","3) behof, nödvändighet, nödtvång. " smitta ey thins gudz nampn, vtan tyrft swäriane vm thz fanytliga " MP 1: 315 . " jak köpthe fäm ygxna ökia ok mik är törft (d. v. s. jag måste) at ga pröfua them " ib 193 . " skal biskopin them jnsätya j brödhrana gardh af hwilkom the skulu aldrigh vtga vtan j kirkiona vtan j sua store tharft oc fallom ath thet maghe engaledhis latas " VKR 71 . utan all tillfälle nokra handa thranga thorft älle bön skal engin wärldzman älla gyunna . . . jngaa j systrana klosters inlykkilse ib 60 . ","4) behof, brist? hwat hiälpir thik at thu fordäruar kroppin mz ofmyklo ok oskällico äruodhe ok hawir sidhane thorft Bo 138 . ","5) nöd, betryck? i tolka stoora torpth SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). - Jfr almännis-, nödh-, viþer-þorft (-thörft)."],"e":["torft . ","torpth . ","þörft . ","thörft . ","thörfft . törft. törfth. tyrft. tyrfft. tharft. tarffth. -ir),"]},{"a":"þorft","b":"nn","c":"","d":[" L.","2) tar, behov; nödtorft. - pl. förnödenheter. wthan han (ɔ: skepparen) wardher jnlöpa j haffnena skaffandis segh kabel, togh, annor skipsens tarffther, äller bötha skipith PMskr 30. 3) behov, nödvändighet, nödtvång. FOVkl 209 . - Jfr nödh-, var-thoft."],"e":["torfft . ","tarffther ) , "]},{"a":"þorfteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) behöflig, nödig. " nar hon hawir sofwit thorftelikin sömpn " Bir 3: 167 . " mins mandoms takilse var thorftelikin " ib 2: 323 . " sänga oc annat thz som i huseno är thorftelikit " Bo 16 . ib 128 . LB 3: 69 . " the skipto hwariom swa som thorftelikit var " KL 135 . " dönum wir thät þyrftlikit ok rathlikit at fälla nokor þing i almännlikt äller i enlikt ärände. the sum näfst thorwo wit " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thtta är thoftelikt (necesse). älskoghan swa länge thola Bo 91 . " är törfftelikit at mine wener här i wärlenne haffwi til mik badhe kärlek oc swa räddogha " Su 96 . " huat hwariom torfftelikit är " Bir 5: 98 . hulkins lifwirne som . . . var mykyt thorftelikit kirkionne Bo 131 . " annat slikt som rikeno war torfftelikt " RK 1: 4259 . MP 1: 55 . Bir 2: 107 . " hiälp mic i allom frestilsom. swa som thu veest mic vara thorftelikit " KL 247 . " mik är törftelikit (necesse habeo) at ga ok see then byn " MP 1: 193 . " stundom hände at aff suartom oghn vtgar faghir lughi nyttelikin ok mykyt thorftelikin (u8tilis et valde necessaria) til at smidha faghra gerning " Bir 3: 256 . " hafdhe ey barnith syndena aff modher weyna, tha ware thässkyns skirsl til ängxsins thörftelik " MB 1: 148 . " til redha the thing som thorftelik varo til bygning " Gr 302 . fyra ting . . . ther til tyrftelikin at nakor höris af gudhi j sinom bönom MP 1: 150 . PM 72 . ","2) nödvändig, angelägen, viktig. vtan man hawe þyftelik fall SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ","3) nyttig. " the thing som licamenom äro thoftelikin ok siäline ey skadhelikin " Bir 2: 274 . ","4) lämplig, god. the . . . hedradhe honom (Tor) före torfftelighen wäderlek PK 224 . " j thässo lande räghne siäldon älla ok aldregh i thorfelikom tima " KL 312 . - Jfr vidherthorfteliker."],"e":["thorftelikn Bir 3: 256 . ","törpteliken MP 1: 55 . ","thörftftelik MB 1: 148 . ","thorftelikin Bir 2: 107, 323 . n. (nom., ack.) torfftelikt RK 1: 4259 . ","þyrftilikt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thorftelikit KL 135, 247 ; Bo 16, 91, 128, 131 . ","torfftelikit Bir 5: 98 . ","törftelikit MP 1: 193 . ","törfftelikit Su 96 . ","tarfftelikith PM 72 . ","tarffteligit LB 3: 69 . ","thyrftelichan SML Add. 1: 7. thoftelikin Bir 3: 167 . ","torfftelighen PK 224 . ","tharftelik ib (Cod. D) 396 . ","þyrtelik SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . ","thorftelikin Bir 2: 274. tyrftelikin MP 1: 150), "]},{"a":"þorfteliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) behövlig, nödig. " han veth hwat tik är tarfftelikasta til liiff oc siäl " SvKyrkobr 263 . 2) nödvändig, angelägen, viktig. ath oss tilbör ath tiäna warom härra oc är os tärftelikt for thy han är war widhergällare ok lön j hymmerike for alle the tiänist wj görom honom här j jorderike MP 4: 201 (möjl. till 1). 3) nyttig. tha likowäl gissar jak ath thet ware tarfftelikith ordinj. hafde thimen warith längre ath mynsto eth aar PMBref 322 ( 1516) . jnthe är thet som swa mykith waare tarfftelikth j swärike som thet, ath then wälbyrdoghe herren herr sten krönadhes til konwngh j swärike ib 335 ( 1519) . thy görs behoff brwka mesth the konstena som mäst är tarffteliken oc gawgnar PMSkr 149 .","5) behövande (ngt), i behov (av ngt). ath medh thenna fem brödhomyn skal vndhirstaas fem andelikin brödh, ther hwar en jorderikis människa är torfftelikin til sinna andelica födho MP 5: 299 . - Jfr nödh-, vidher-thofteliker."],"e":["tarfftelikasta SvKyrkobr 263 ),"]},{"a":"þorn","b":"nn","c":"","d":["1) torn, törne, törntagg. Se sDw 2: 1319. fore harda thorna ok kalda kistor varde the jnsette jäuerdeligin hymmerikis palacia SvKyrkobr (Lucid B) 180. - Jfr likthorn (äv. Sdw 2: 1260). "],"e":["*thorna krona","torne- )"]},{"a":"þorn","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) torn, törne, törntagg. wtdragha en thorn Bil 627 . " hwi skal jak taka thorn w annars footh ok sätia i min " GO 178 . the (flädermössen) hafdho . . . föter hwassa som en thorn Al 5210 . " howdhit hans fult mz thornom " Bo 195 . " the bitarlico hwassasto thornin ginom stungo hans hälgasta howdh ib. " Bir 1: 244 . " rosin . . . är . . . liin at hanna ok tho wäxir hon ey vtan j bland thornana " ib 66 . " stundom wärnar . . . thornin rosina " ib 67 . thornin göme rosina ib 2: 53 . - bildl. syndinna thorn Bir 2: 53 . GO 66 . - törne, törnqvist. kronadho han mz thornom Bo 194 . - koll. törne, törnris. satto the krono af torn owir hans howdh Bir 1: 30 . " mz thorn kronas " ib 3: 43 . Lg 334 . " skal iak . . . sargha idhert köt mz torn oc tyslom (spinis tribuslique) aff öknenne " MB 2: 93 . " bardhe sik mz thorn ok qwista " Iv 2069 .","2) törne, törnbuske. " the äru like tornsins fruct som kallas hiupun " Bir 1: 156 . " lägx thessin fructin j iordhena tha vpuexa annantidh andre torna ib. " ib 157 . MB 1: 83 . " tornin bär ey vinbär " MP 1: 232 . thitzla oc thorna waro skapadhe fore adams synd MB 1: 59 . somlikin (näml. säd) fiol mellan torna oc tidzsla. ok tornane vpuäxtho mz henne MP 1: 84 . " then sädhin som fiol j thornana " ib 85 . Bir 1: 246 . " riff opp aff thins hiärta aaker smaa torna för än the rotas " LfK 199 . - koll. törne, törnbuskar. hon (jorden) skal bära thik thorn oc thitzstil MB 1: 161 . ib 59, 132 . MD (S) 286 . " at ther waxe hwarke thorn älla thizstil " Bil 227 . ib 422 . " han ran vp . . . som roos af thorn " ib 829 . " han ridher . . . til thz bergh han for sik sa genom thorn ok thiokka qwista " Fr 121 . ","3) spänntorn. sölge och torna (näml. voro) aff rödhe gull Fl (Cod. C) 535 . - Jfr hagh-, hiupona-, naghl-, slan-, sylghio-thorn, äfvensom thörn, thörne."],"e":["-ar ) , ","thorna krona , ","thornakronahder , "]},{"a":"þorp","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) torp; på utmark anlagdt nybygge; enstaka gård; gård el. by som uppstått af ett på utmark anlagdt nygge; i allmh. gård el. mindre by. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 51; Thulin, Om mantalet s. 9 f.; Falkman, Om mått och vigt 1: 240 f.; Kjellén, Vestergötlands Fornminnesförenings tidskrift 10: 13; Es. Tegnér, Nordisk tidskrift utg. af Letterstedska Föreningen 1884 s. 199 f.; Steenstrup, (Dansk) Historisk Tidskrift 6 R. 5: 344 f. testimonium perhibeo huius rei. quod bolstad wlgariter dictum thorpp. incicium habens a suarto hæld. usque jn grænswyk, in siluis et in aquis. et in piscacionibus. dilectum maritum meum . .. possedisse. intra sepes atque foris nec aliquando ad communitatem siue almænning. pertinuisse in piscacionibus siue siluis SD 3: 172 ( 1314, gammal afskr.) . alth thorpith (predium) som heterburgastorp ib 1: 319 (öfvers.). curiam nostram in hwarf. prouincie varthoptæhæret. cum mansicuncula quadam dicta thorph. ibidem per nos empta . . . contulise ib 5: 29 ( 1341) . " kidiänäs medh eno þorppe, sum hete kimbara malle " ib 6: 180 ( 1350) . kennis jäc . . . mic . . . hafua wnt oc til äwerdhhlika ägho vplatet . . . reenlifuis systrommen innan sancti martins closter i skäninge eet thorp som kallas akabodhe . . . oc afhende jäc mic . . . thet forscripna godz akabodhe . . . oc tileghnar jäc thet thy fornempo clostre meth hws oc jordh, aker oc äng, scoghom oc wtuadhum oc allom androm tillaghum när y oc fierran, innan gaardz oc wtan . . . ängo vndan takno, som thy godze hafuer af aller til hört ib NS 1: 465 ( 1405) . " kongör iac . . . mic hafua . . . saalth . . . magnuse i axafalzbodhum västra gaardhin i sölfuothorpe, swa som är rätte halfdelin aff thorpeno " ib 2: 398 ( 1411) . ib 399 ( 1411), 400 ( 1441). aff thy gotze som min son . . . pantzat hafthe, som är först i hirikstadha . . . twa landbo . . . item I thorp, en landbo oc tw thorp ther meth annat liggiende när huidh binom, som är thorp i taby sokn . . . oc annat ligiende i mogata sokn ib 101 ( 1409) . the . . . komo til en arman torpare byggende j skoghenom . . . ginstan som leedh när mynnat kom torpet fult mz strkröffwarom Lg 3: 541 . " hon är lik fatike qvinno the ther änkte hafdhe j thorpeno älla dalenom ther hon bodhe (habitans in convalle) vtan litit lifwande som vare höna älla gaas " Bir 2: 28 . " om nattena ij eet thorp han la " Fl 717 . " the . . . komo til land . . . vider eth thorp widher ena aa " RK 1 . 1504. haffde konung waldemar brent xe torp (þorpa) oc xv kastalla Di 185 . " mangh torp oc stora byia bliffw ödhe " Lg 3: 392 . " at rättara blifffwa i alla bya medh the torp ther om kring liggia, swa at gestningen legges jempt om kring " GS 59 ( 1474) . - i ortnamn. totum predium quod dicitur burgharstorp SD 1: 319 ( 1247) . " eiem ecclesie curiam meam thorp cum omnibus suis attineciis inpigneranj " ib 624 ( 1283) . " nouerint vnisuersi me . . . curiam meam jn hognathorp cum . . . omnibus pertineciis . . . vendiddisse " ib ( 1283). quandam mansionem in twetum. dictam merathorp. domui regularium ordinis sancti benedicti. in noualle. reliquid in testamento ib 697 (1248-59). quod . . . thingolfus . . . cum fratre suo nicolao . . . predium suum in gudsthenthorp cum vniuersis appendiciis suis alustrensi monasterio perpetuo tradiderint possidendum ib 700 (1250-66). vidhennä sokn skiptis i þre þridiungä. hägguþorppä. olafstorppä oc honborä VGL IV 13. hägguþorppä þridiungär ib. " olafstorppä þridiungär ib. arnbiornäþorppär " ib. " olafstorppär ib. jak hawir . . . vplatit nydala clostre mina quarn i hagbardhathorppe i ödhestuwo sokn liggiande " SD NS 1: 638 ( 1407) . " the fornempda hagbarthathorppa quarn ib. - särsk. torp som angifves ss lydande under större gård. min gardh sandha oc thässin thorpin ther wnder liggia " BYH 1: 185 ( 1381, gammal afskr.) . ib 186 . " min forscripno godz j ydhrö withbo j östragötlande oc j sudhermannalande medh hws jordh . . . quärnom oc quärnstadhom tomptom oc tomptastadhom thorpom oc thorpastadhom " ib 187 . alt mith gotz i wisinxö ok een gardh widh junaköpungh, som hethir hidhinstorp ok een gardh i rädhishella . . . meth allo thy thesso fornempdo gotzum vnderligger . . . thorpa ällir thorpa stadhir SD NS 1: 20 ( 1401) . " tileghnar jak thet (godset) . . . sancti martins closter . . . meth tomptom ok tomptastadhum . . . meth thorpom ok thorpastadhum " ib 22 ( 1401) . iak . . . kännis . . . mik hafua salt . . . herra jönisse . . . ok herra thomasse . . . tolff örislandh ioordh liggiande i borstisom . . . meth aker ok engh, husom ok ioordh, skoghom ok fämarkom, thorpom ok thorpastadhom, ok allom androm tillaghom ib 91 ( 1401) . " aff hendhom wi os . . . thena föredha jordh och til egnom wi henne föreda her bo dyure . . . medh hus och jordh . . . torp och torpastadha " ib 2: 6 ( 1408) . ib 1: 126 ( 1402), 172 (1402, gammal afskr.), 211 ( 1403), 215 ( 1403), 2: 34 ( 1408). BYH 1: 194 ( 1385), 267 ( 1469). bescrufa alla clostirsins iordh oc ägho dela medh allom thera tillaaghum . . . thorpum oc thorpastadhum VKR 31 . forbenempda gotz . . . med alle the grwnd oc egiädhommä szom ther till laåghä oc till lyddä vti the thwände nestha torpp (in duobus oppidis ricinis) SD 4: 585 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) by, småstad. the (de kristne) . . . waro mz godhum fridhi jnnan eno thorpe (oppido) som callas pella Bil 313 . " thäntidh han kom til bethfage eet thorp (viculum) mit i väghenom " Bo 164 . j eno thorpe (dorpe) som kallas holtbeke ST 142 . ib 32, 150, 155, 156, 157, 242 . " ower alla borgher oc thorp oc städher (tam urbes quam ciculos et castella) " MB 1: 421 . ib 424 . " thz är ruben affkämdh, j sinom släktom j städher oc torpom ällir byyom (per cognatones suas urbium et viculorum) " ib 2: 38 . ib 138 . " torpeth (villa) hemona " ib 49 . ib 37, 52 . - särsk. under en stad lydande by. accharom mz sinom byiom oc torpom (vicis et villulis suis) MB 2: 43 . " xi städher mz sinom byiom oc torpom (civitates undecim et villæ earum) " ib. " nio städher oc theris smastädhrom oc torpom " ib. " tio städher oc theras vndirstädher oc torph ib. " ib 38, 44, 47 . " the som boo oc byggia j thenath mz sinom torpom (cum viculis suis) oc the som bo j magdeho mz sinom torpom ib 46. tässe äru tolff städher mz sinom vndherlagdhom torpom " ib 49 . " xiij städher mz theris torpom ib. "","3) förstad. thänne stadhin som thw saat är ey vtan som thorp (suburbium) vndir äronna stadh thy at j thässo thorpeno vil herran thom vt röna hulke som quämelike äru at inganga j äronna stadh Bir 2: 36 . - Jfr afgärdha-, härads-, kloster-, köp-, landboa-, qvärna-, undir-þorp. "],"e":["þorpa karl , ","thorpa stadher","thörpastader: -stadum SD NS 1: 126 ( 1402)), "]},{"a":"þorp","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) torp; på utmark anlagt nybygge; enstaka gård; gård el. by som uppstått av ett på utmark anlagt nybygge; utbruten by; i allmh. gård el. mindre by. lJfr Sdw 2: 1319 och J. Sahlgren, Namn och bygd 11: 69 ff., M. Eriksson därst. 31. 72 ff., Svenska landsmål 1958 s. 83 ff., L. Hellberg, Namn och bygd 42. 106 ff. kiennis mik haua latit . . . arnuidhe . . . thre fiardhungx attong ai oldhelfdhum sua wit som thera vadhi liggir badhe i vato oc i thorro oc j thorpeno SD 8: 1 ( 1361) . . . . twälutina, som min äghodeel är j eno thorpe NMU 1: 72 ( 1385) . " item vi giordh i grwestha och ii gordha i aakstha och iiii twrp ther sammo stadz Vet.-Soc. I Lund Årsbok 1954 s. 77 (1486, Jordebok C 39). i börcklinge sokn . . . item ii giordh i ramsöö . . . item i sammo sokn eth torp heter swnderstabodha . . . item i torp i sammo sokn heter täbodha ib. - särsk. torp som angives ss lydander under större gård . . . gotz mz hws, iordh . . . torpom oc torpastadhom, thomptom oc tompstadhom . . . " NMU 1: 67 ( 1381) . 2) by, småstad. ciuitacula (fel för ciuitatula) . . . lithin stadher quasi opidum torp GU C 20 s. 114. tha han kom til eth torpt, mit j wäghenom som heet betfage SkrtUppb 301 . - Jfr afgärdha-, afgärdhis-, (äv. Sdw 2: 1188), brytia-, fiskara-, köp-, misthäkkilsa-, qvärna-, stubba-, undir-, ödhe- (äv. Sdw 2: 1163), ödhis-thorp. "],"e":["torp . ","twrp Vet.-Soc. I Lund. Årsbok 1954 s. 77 (1486, Jordebok C 39)),","thorpa stadher (torpa-. pl. -stadha VKJ 134 . ","-städher NMU 1: 158 ( 1508) . ","-städi VKJ 125 ( 1480) . ","-steder STb 2: 318 (1489)), "]},{"a":"þorsdagher","b":"nn","c":"","d":["torsdag. " daghar som än haua nampn af heþnom afguþum . . . som oþens daghar ok þors daghar " Bu 61 . " siätte daghin kalladho the hedhne romara diem iouis oc ware forfädher kalladho han thorsdagh, aff thoor som wäldoghaster war mz odhine " MB 1: 68 . " thorsdaghin kalla hon (kyrkan) quintam feriam " ib 69 . " tha som wintir thing waro i thorsange första thorsdaghin i fastone " SD NS 1: 14 ( 1401, nyare afskr.) . ib 479 ( 1405) . Bil 737 . Bir 4: 15, 5: 31 . VKR 62 . - Jfr hälghe-, skär-, skära-þorsdagher. "],"e":["thorisdagher: -in SD NS 1: 479 ( 1405)), ","thorsdags aptan","torsdagx affthen )"]},{"a":"þorsdagher tors","b":"nn","c":"","d":["torsdag. i torsdagx tha ij war slaghith . . . tha sielades war käre herre fadher BSH 4: 352 (1503, H. Gadh) . gingärdhen . . . then jach hopas innan torsdaghen ib 5: 131 (1506, d:o). Jfr fastelavens-, midhfasto-, skär-, skära-thorsdagher."],"e":[]},{"a":"þorsker","b":"nn","c":"","d":["torsk. " vna lagena thorsk " BSH 1: 78 ( 1366) . jak . . . scal haffua arlica aff clostreno ena tunno ströming ella ena tunno törsk SD NS 3: 436 (1419). 2 thonno fyllinga thorsk howdhskorin oc styärthoggin VKj 153 (1466). Fyra handl rör Vkl 293. item i pund torsk swdin om aptonen for j öre HLG 2: 89 (1518). Ol. Magnus Hist de gent. sepentr. l. XX c. 14, l. xxi c. 3. VKU 55 ( 1549) . "],"e":["torsk . ","törsk SD NS 3: 436 ( 1419) . pl. törska VKU 55 ( 1549) . ","törsko ATb 2: 347 ( 1489) ), ","*thorska snöre","torska- )","*thorska tunna","torska- )"]},{"a":"þorsker","b":"nn","c":"","d":["torsk. " þyrskär gimelius (för asellus?) " VGL XIV ; jfr Lorenzen, Gld. glosser s. 71, 72. thee fizska som ey haffwa fieldh som är aall lagx torsker oc sill LB 7: 76 . torsken och finska laxen BSH 5: 249 ( 1508) . " j [1] tunna torsk " BtFH 1: 327 ( 1463) . ib 326, 329, 332 . " en fierding torsk " SO 290 . " en stijgh torsk " ib. " lib 291, 305, 306. " BSH 4: 241 ( 1498) . Jfr skavethorsker."],"e":["þyrskär )"]},{"a":"þorva","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) behöfva, vara i behof. han bedhis thär thorff GO 432 . - behöfva, hafva behof af, hafva af nöden. med ack. han (d. v. sm menniskan) torf hus sik wäria för räghn sniö hita ok kulda KS 40 (104, 43) . torf han dyrare ok kräselikare födho ok klädhe än annor diur ib (105, 43) . " torf han marghfåld wapen " ib (105, 44) . " huxa medh tik huat tu torft til naturlik vphälde tins lifz " ib 23 (57, 25). the thörfua starka böne. oc gudz oc hans vina hiälp MP 2: 59 . " thörffte han (Gud) rwm oc stadh, tha ware han ey fulkomin af sik siälwom " MB 1: 34 . " likamlik thing thorfwo . . . andelika thinga ophälde oc gömo " ib. " han pröffuade at han torffte ey mera " RK 1: 673 . - med inf. thöm thet land wilia sökia, älla täthan torvo fara åt tarvom sinom KS 65 (160, 71) . " war mannin odödheliker för än han syndadhe tha ma synas at ey törffthe hans natura ökias " MB 1: 109 . " j skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe " ib 376 . Bu 173 . Bil 84 . - med sats inledd af at. aff þeem sum wir þorwom at optelikä se mäþ os SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - behöfva, vara nödsakad. i nekande sats. eigh þorpte fa[n] gen flöia Bu 173 . " wiste han (Gud) . . . at mannen thorffte ey tapa sigher vtan han ville " MB 1: 138 . " tha thörffte iak ey nw til helwitis ga " MD 101 . - behöfva, hafva anledning, hafva skäl. stundom närmande sig omskrifning af finit form af följ. verb. i nekande el. frågande sats. þorven ii eigh disputera vm os Bu 50 . " biscopen sagþe at hon þorpte þät ägte räþas " ib 144 . " hui þorf þu viþ diäuul stygias " ib 13 . " hwi thorst (för thorft) thu thz bedhas af mik (quid a me petis) som thu forma(t) wäl siälf gifua thinne modher " Bil 555 . " ey thörwa the wänta sik ändelika himerike, vtan the take widh ihesu christi tro " MB 1: 409 . " then som vil koma til mik thorff ey mödhas (non habet sollicitari) aff laghsins fakunno " Bir 3: 229 . ib 1: 113 . Di 62, 69 . - behöfva, bära. i nekande sats. ij thorfuin ey meer ther om kära Fr 1369 . RK 2: 2403 . " ther thörff ängin vndra oppa " Al 7018 . - opers. med ack. thik thörff enkte iäfwa (nec dubitar debes). at engin dröfwilse lätir han sinom vinom komma vtan the äru them nytilikin Bo (Cod. B) 341 . - må, få, vara berättigad. i nekande sats. vtan thu hawir ödhmiuktena. thorft thu trösta thik (confides) hwazske vidh iomfrudom. älla fatikdom. älla nakra andra dygdh älla gärning Bo 33 . " iak thörff ey hopas a nakra boot " MD 94 . " thu thörff ey nw hopas a thina fränder ib. " ib 101 . ","2) behöfvas, vara nödig. skulin i änga gärning göra a thenna daghum, vtan the eno som thorff til födho MB 1: 308 . ","3) genom förvexling med þora: våga, töras. thän är mykith räddir som ey thorff skälwa GO 451 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 213. Jfr þora. ","1) behöfva, hafva behof af, hafva af nöden. med gen. el. ack. änkte land är thet ey torf annars widh KS 66 (162, 72) . " fly te opta tå man torff tera mest widh " ib 83 (205, 91). MB 1: 34, 43, 118 . RK 1: 2549 . " iak thärff thäs nu väl vidher " Iv 3334 . Al 1780, 6279 . nokor þing . . . the sum näfst thorwo wit SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thorfuom wi opta vidh hans aflösn oc nadhe Bil 115 . " the thorfuo thz väl vidher " ib 884 . " iak thorff änkte thik vidhir " Bir 1: 223 . " wi thörfwum idhra hiälp nw widh " Al 2510 . " andelik thing thörwo ey widh likamlik rwm " MB 1: 34 . " ey törffwo the vidher lyktonne ällir solenna lyus (non egebunt lumine lucernæ neque lumine solis) " ib 2: 368 . ib 1: 118 . Bo 124, (Cod. B) 344. Gr 295 . GO 112 . RK 1: 1979, 2: 2979, 3: 3098 . Iv 2712, 4878 . Fr 2445 . Al 6691, 6996 . MD (S) 293 . Di 202, 252 . " vara tegh thz besta thu kan, tu törff tha (för thät el. thz?) alth vidh (allz mantu þess við þarva), om tw skalth hädhan komo (för -a) " ib 245 . " red bade hanum (hästen) oc tik som tw best kant, tw torfft thz alt wid (lat sva sem allz mynir þu þess þyrfa) om tw skalt ekke minsta tin häst " ib 145 . - med inf. han þorpte väl viþ at þigia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 . - i supinform åtföljdt af ett af at föregånget supinum. johan monssens förläningh hon war try [sin] saa godh som den förläning jach hade. han hade inthe törfft wedh at gaath effther min skadha BSH 5: 515 ( 1512) . ","2) behöfvas. opers. almogen beddis gerna friid mellen land thz törffte vell vid MD 332 . - med personens dat. thön äru try, manne (måhända dock för mannen, i hvilken händelse stället hör till 1: jfr Landtmanson, Undersökn. öfver språket i skriften: Um styrilsi kunnunga ok höfdinga s. 113) torf widher, ther til at han må sik sieluan ok sit liwrne wäl styra KS 13 (30, 13) . - med gen. thäs. hwath thörffte . . . thäs widh, at waar härra satte fore paradiis mang lughande swärdh oc cherubin MB 1: 130 . med inf. thörffte [ey] iämmykith widh at forbiwdha wilian til mandrap, eller til lyghn, som til hoor oc styld MB 1: 463 . - refl. þorvas viþer, behöfvas, vara af nöden. wilt tw pröffwa thin (för thinna el. thina) wena sidh thw lat tik torffwas nagat widh MD (S) 296 . - Jfr viþerþorva. - Jfr bethorva. "],"e":["þorwa SML J 9: 4 i var. þorua MELL B 12: pr. þorfwä UplL V 9: 1. thörfwa MB 1: 376 . ","þarf VGL I VS 4, II J 6. þorf ib I K 14: pr.; ÖGL G 1 o. s. v. thorf Bo 124 . ","þorff UplL Kk 6: 8. thorff VGL II K 42; Al 1769, 6991 ; MB 1: 308 ; Bir 1: 223, 3: 229 ; GO 112, 432, 451 . ","torf KS 13 (30, 13), 40 (104-5, 43-4), 66 (162, 72). torff ib 83 (205, 91); RK 1: 2549 ; Di 62 . ","thörff MB 1: 34, 43 ; Bo (Cod. B) 341 ; Iv 4878 ; Al 6284, 6295, 6298, 6312, 7018 ; MD 94, 101 . ","thärff Iv 3334 . ","therff: widhirtherff VKR 4 . ","torffwer MD (S) 293 . ","thörffwer Al 6996 . ","thorft Bo 33 . " thorst (för thorft) " Bil 555 . ","torft KS 23 (57, 25) . ","torfft Di 69, 145 . ","þorf Bu 13 . ","torff MD 360 . ","thörff Iv 5234 ; MD 94 . ","törff Di 245 . Jfr MB 1: 569 . ","þorwom SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . ","thorfuom Bil 115 . ","torffwom RK 2: 2979 . ","thörfwum Al 2510 . ","thörffwom ib 6279, 6282, 6300, 6317 . ","törffuom RK 3: 3098 . ","torffwa Di 113 . ","torffue ib 202 . ","þorven Bu 50 . ","thorfuin Fr 1369 . ","thörfwin Iv 145 . ","thörfuen RK 2: 2403 . 3 pers. þorwo SML Kg 12: 2, B 12; pr. thorwo SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þoruo MELL B 22: 2. thorfwo MB 1: 34, 109 ; Gr 295 . ","thorfuo Bil 884 . ","torvo KS 65 (160, 71) ; widh torvo ib (161, 71) . ","thörfwo MB 1: 34 . ","törffwo ib 2: 368 . ","þurw UplL Kk 4: pr. þorfwä ib Kg 1: pr. thorua MB 1: (Cod. B) 530. thorffua ib. torva: widh torva KS 65 (161, 71) . ","thörwa MB 1: 409 . ","thörfua MP 2: 59 . ","thörffwa Al 6139 . ","þorwe SML Kg 10: pr. ","þorpte Bu 18, 144, 173 . ","þorfte SML Kg 2: 1. thorffte MB 1: 138 ; Bo (Cod. B) 344 . ","torfte Bil 84 . ","torffte RK 1: 673 . ","thörfte MB 1: 118 . " thörffte ib 34, 130; " Fr 2145 ; MD 101 . ","törffte MB 1: 109 ; MD 332 . ","törffthe Di 252 . ","þurfpti UplL præf. pl. 2 pers. thorftin Iv 2712 . ","thörffto Fl 656 ; Al 1780 . ","thorftin Bir 1: 113 . supin. törfft BSH 5: 515 ( 1512) ),","þorva viþer , "]},{"a":"þorva","b":"vb","c":"v.","d":[" L. ","1) behöva, vara i behov. - behöva, hav behov av. med ack. entke torffuom wj aff thino gotze Karl M (Ver) 38 (jfr ex. strax nedan samt nedan under þorva viþer). gaardzmästaren . . . antwarde medh räkenscap skomarenom oc skinanrenom swa mykit (ɔ av huar och skinn) the torffuo til thera gärning SvklE 160. - med inf. enkte thörffwom wi haffwa aff thino goze Prosadikter (Karl M) 263 . - behöva, hava anledning, hava skäl. stundom närmande sig omskrivning av finit form av följ. verb i nekande el. frågande sats. finnes nogra, som vpa fortreet gaa, widherfares them noger schad, thet torffue the ey kerä STb 1: 433 (1460, Burspr). om liffuit torfft thu jnthe bidhia, vtan bydh wan herra fore syälinne MP 5: 146 . - refl. *thorvas, behövas, vara nödig. stryk oppa ögin naar thz torvas Saml 27: l107."],"e":["törff Mecht 341 . pl. 1 pers. torfwom Prosa dikter (Karl M B) 303. thörffwom ib (Karl M) 263. 3 pers. torffuo SvklE 160. torffue STb 1: 436 ( 1460) . ","thörffte Prosadikter (Sju vise m) 163 . Jfr Sdw 2: 1319),","þorva viþer , 1) behöva, hava behov av. med gen. el. ack. han (ɔ konungen) thörffte wäl soldera widh Prosadikter (sju vise m) 163 . eyg torwom wi iders goz widhr Karl M (El) 39. törff thu widher ödhmiwkt . . . tha gak oc . . . Mecht 341 . med inf. iak är wtlagdher aff mit land oc thörff iak widh at forthiäna päninga Prosaditker (Sju vise m) 163. - Jfr tharva-, be-, vidher-thorva."]},{"a":"þra","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) längta, känna längtan. mz hon swa stundae ok swa tradhe RK 1: 607 . " folkit stundar hädhan ok traar " ib 3297 . - längta (efter), hafva åtrå (efter). gudh late idher the äro fa ther ij swa mykith äpter thra Iv 3524 . " the sama quinna ther snimst aff os thän riddara sa ther ij swa mykith äpter thra " ib 3912 . ib 1329 . " til sin ofaghnath (d. v. s. efter det som bringar honom sorg el. olycka) thraar opta manger " Al 2423 . " thu skalt ey thraa at thy thu kan ey ffa (quod nequis amplecti quid anelas id tibi necti) " GO 820 (möjl. att föra till 2). - längta, önska. nu är flores komin härä, ther han haffwer länge thrat at wara (Cod. A ther han öxste sik at vära) Fl (Cod. B, C) 804. - opersonl. med dat. el. ack. vlffuer mz sit fagra haar haffe om gullad som androm traar MD 324 . - lata sik thra, längta (efter), hysa längtan (efter). latin idher ther ey meer äpter thra ther ij kunnin aldre ater faa Fr 1367 . ","2) sträfva (efter), arbeta (för), kämpa (för). thörfuen j ey ther äfter tra RK 2: 2403 . " jak weyt ey hwar at i wilin traa " ib 1: 4274 . ","3) söka vinna, söka taga. om ij vilin . . . läta mik hafua thz iak a ok mz orät thz ey aff mik thra Iv 4852 . ","4) söka komma (till), vilja begifva sig (till). konungin aff danmark haffde wtsänt marga hälada stark the til swerikis tradhe RK 1: 2648 . " är thz thino liffwe wadhe thz thu hingath nakath sin thradhe " Al 8760 . - vilja begifva sig (från), söka skilja sig (från). them angra at the fra honum thradhe Al 4256 . " wi wiliom aldre fra thik thra ib 4265. "","5) tråna, tråna bort, täras. i we oc sorgh mondo the thra Al 10560 ."],"e":["thraa . ","traa . ","supin . ","-t ) , "]},{"a":"þra","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þra","b":"vb","c":"v.","d":["1) längta, känna längtan. - längta (efter), hava åtrå (efter). länktande oc thraande epter sinne aterlösn MP 3: 510 (fornskånsk text på svenskt grundlag). 5) tråna, tråna bort, läras. thän j sinne hälsoth ligger ok thrar SvKyrkobr 281 . - Jfra-, äptir-thra."],"e":["-r . ","thraande ) , "]},{"a":"þralynder","b":"av","c":"adj.","d":["styfsint, trotsig. " iak är miok þrolyndar (Bil thralyndher 1018) ok þryscar gen cuske " Bu 494 ."],"e":["þrolyndar )"]},{"a":"þrang","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) trängsel, trångt ställe; brist på utrymme. war herra ihesus kalladhe thik af myrkre j liws af af orenlikhet j fulkomplika renlikhet af thrange (angustia) j vidhelikhet Bir 1: 299 . ib 300 . " han giordhe ther rwm ther förra war thrang " Al 5992 . " göra . . . sik stort rwm ok androm thrang " ib 1926 . ","2) trängsel, svårighet att komma fram på grund af tätt hopande af menniskor el. djur; tät hop af menniskor el. djur som tränga hvarandra. kesarin ok pauin baro siälfue liik barena j swa myklo thrange at the ey gato fram komit Bil 583 . " om the herra var mykith thrang " Fr 1597 . ib 3004 . " äpter honum var eet mykith thrang " ib 579 . RK 2: 5161 . tha warth millan them eeth storth trangh een paa then andra spraangh ib 3: 3861 . " a them (gatorna) var swa mykith thrang aff thz folk ther var op a " Fr 1524 . Lg 45 . " aff örss war stöff ok mykit trangh " RK 1: 1405 . - (?) ther öffuer (för ther öffuer var? Hadorphs uppl.: ther öfwades s. 446) mykit traangh RK 3: 135 .","3) trångmål, betryck, vedermöda. " aldar þin aldar var möþ ok þrang " Bu 76 . " þät var eigh minst ii þina þrang " ib 79 . " skulu vndrilik tekn vardha j solenne ok mannanom ok stierno men, ok mykit manna trang (pressua gentium) ok dröuilse " MP 1: 10 . " tha vardhir trang a iordhinne " ib 13 . " fatika manna . . . hielpare j trangom oc dröfuilsom " ib 225 . " i allom dröfwilsa ok ängxla thrangom (anquista) " Su 450 . " nar han angxladhis aff dözsins thrange (pressura) " Bir 3: 445 . MP 1: 12 . han . . . slo at honum mz sinne stang hon giordhe honum stora thrang Fr 1010 . Al 5126 . Su 49 . för then traangh (för traangh), i wetha os oc kyrkiona inne wara BSH 5: 538 ( 1514) . ","4) nödtvång, tvång, nöd. six af enom wisom kununge, at han aldrei wilde vtan trång skipta vm syslomanom sinom KS 41 (107, 44) . ib 58 (146, 64). at nakor syndar aff krankdom, oc j obärlike trangh (neccissate imprtabili) Bir 4: 63 . - pl. tvingande omständigheter, nöd. ath gotzith tarffwadis kastas offwer bordh j trangom PM XIV . ","5) brist. " a mat ok dryk war mykith thrang " Al 1814 . - Jfr nöþþrang. "],"e":["traang . ","traangh . ","þräng VGL III 24; VML I B 41. ss f. pl. -ar), ","þranga köp , ","þrangalös , ","thrangs mal , "]},{"a":"þrang","b":"nn","c":"","d":["2) trängsel. j thän bak rymningen fyngo troyaner storan skada oc folket kwnne ey komma saa raskeliga jn for tranged skull Troj 115 . 4) nödtvång, tvång. alla olagha aalägningar, som omilla fogadha them met böön eller trang tillagdh haffdho Svartb 353 ( 1436) . " vtan all tilfälle nakra haanda traanga torfft ällir bön scal engin wärlz man ällir qärlzquinna etcʳᵃ ngaa (för ingaa) i systranna clostirs inlykkilse " FOVkl 209 . " som han sielff weluiliendes giort hauer wtan nödz trongh STb 4: 263 (1512). - nödtvång, nödvärn. ransaka wm pedher mölnare slogh niels . . . i hell medh vilia ällä och i trongh " ATb 2: 179 ( 1481) . - Jfr mälda-, vatnthrang. "],"e":["trang . ","traang . ","trongh )","*thranga mal","tranga- . ","trange- . tronga-. tronge-),"]},{"a":"þranger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) trång, smal. " sunnan then tranga smal grenden " SJ 2: 213 ( 1492) .","5) tät. - pl. som befinna sig tätt vid varandra, somtränga varandra. annars hindrar hwarth trädh thet andra wm the standa trangh samman PMSkr 333 . 6) trång, snäv, åtsittande. cristne pedhersdotter (skall ärva) . . . en trangan kiortil brwnan SD NS 3: 536 ( 1420) .","8) sträng, svår. " ffor the tranga besklighet, mädh hwilka thinna modhers sötasta hiärta war wänkt j sins wälsignadha sons pino thima " SvB 103 (omkr. 1500). - n. adv. trångt, tätt ihop, tätt vid varandra. wm hösthen saas rwmmaren, wm waren trangaren PMSkr 200 ."],"e":["tranger . "]},{"a":"þranger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) trång, smal. " han . . . innelykte sik ij þrange hulo " KL 186 . " portin är swa trangir " Bir 1: 89 . " the sama bron hon var sua mio oc thrangh af sik at han aldre saa sua litla ena bro " Pa 19 . þe sagho . . . sik sialua ganga manga stigha þranga Bu 152 . " thänne vägh var thiokker at ridha mörk ok thrang mz diwpa lidha " Iv 166 . " thit bryst är thrangher vägher gudhi " Bil 784 . MB 1: 37, 2: 149, 316 . j trangasta wägha skälen ib 155 . " eusebium lät han j kysto läggia . . . thrängre en han war thiokkir " Bil 558 . ","2) som (på grund af trångt utrymme el. trång stig) är svår att passera, svårtillgänglig. thz bergh war ont ok rät langt ij hwariom wägh mykith thrangt Al 2528 . ","3) trång, som har trång genomgång, som har svårt för att passera, förenad med svårighet. hielpa . . . for trangha piss (svårighet att kasta vattnet) Lb 6: 107. hielpa for brysth werk ok trangh andha (svårighet att andas) ib.","4) svår, svår att komma till rätt med, kinkig. i trångom ok uåldelikom sakom KS 27 (69, 29) . ","5) tät, sådan att de särskilda delarne sluta sit tätt i hop el. liksom tränga hvarandra. öknin ok skoghin war swa trangar ok tiokkar (arcta et densa) Bir 1: 243 . trång, på grund af trängsel svår att få utrymme el. plats i. vnd mik . . . koma y selskap mz tyna helga änglar ok y blant tyna helgha wthwlada til . . . glädhi y tyna rike . . ekke warder . . . tith rike des mer tränghre Gers Ars b 5. - n. abs. ther war swa thrängt at ey fingo the annars stadz rwm mz honum i hwseno än i iätwne Lg 33 . ","6) trång, snäf, åtsittande. hwilkin mantol . . . skal wara . . . een deel thranger och släter VKR 58 . - trång, stram. thetta klädhit war ey mykt trangt (stricta) Bir 1: 144 .","7) trängande, tvingande. " utan all tillfälle nokra handa thranga thorft älle bön skal engin wärldzman älla qyunna . . . jngaa j systrana klosters inlykkilse " VKR 60 . ","8) sträng. " gamblo laghin waro trang (stricta) ok hardh at bära " Bir 1: 79 . ib 144 . " gudh vtkräfwir swa thrangan rekinskap aff konungom . . . swa som aff almoghanom " ib 3: 306 . ","9) ? hafdhe han (ɔ: mannen) iämhardha waaror oc tungo som nw hawa annor diwr, tha tholde han ey widh alzskona thrangan (Cod. B krankan 535) mat som opta wäxer mällan thorna eller annor hwas thing oc meensam MB 1: 83 . - n. adv. trångt, tätt i hop, tätt vid hvarandra. the sato nakat thrangt (arcte) Bo 171 . - tätt, sammanpackadt. vm nakor määlte hundradha fota iordh j langlikhet. ok swa mykit j vidhelikhet ok sadhe hona fulla mz reno hwete swa thrantk (compresse) at ey ware atskilnadhir mälla korn ok korn Bir 1: 382 ."],"e":["thrankt . ","thrangt . ","trangt . ","thräng Lg 33 . ","thrängre (ack. f.) Bil 588 . tränghre (nom. n.) Gers Ars b 5. superl. ","thrangaster: -asta MB 1: 37 . ","trangastr: -ast ib 2: 149 ; - asta ib 155 . ","tranghaster: -asta ib 316),"]},{"a":"þranglös","b":"av","c":"adj.","d":[" L. Jfr þrangalös."],"e":[]},{"a":"þravi","b":"nn","c":"","d":["trafve, sädesskyl. flere äru dagha en thrawa GO 238 . ib 251 ."],"e":[]},{"a":"þravi","b":"nn","c":"","d":["trave, sädesskyl. Jfr R. Pipping, Stud. li Nord. Fil. 43. 49 ff."],"e":[]},{"a":"þre","b":"","c":"","d":[" , se þrä-,"],"e":[]},{"a":"þre","b":"","c":"","d":[" , se þrä-."],"e":[]},{"a":"þrir","b":"nl","c":"räkn.","d":["tre. " komo þri kunuga tel hans mäþ sino offre " Bu 72 . aff noe föddes fore noe flodh thri söner MB 1: 3 . gudh som är j threm gudelikom personom en sandir gudh Lg 68 . " är gudh fadhir ok son ok then hälghe ande en gudh ok ey thri gudhi " Bir 1: 122 . " med þrem witnismannom " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). med þrym hestom ib 375 (1344, nyare afskr.). þre messuärkyä ib 563 ( 1346) . hry corporalia ib. " þry gams ägg " ib 564 . fiughur car thry af gul ok eth af silfuir Bil 283 . teþes þre soler a himnom ok ginog saman vm siþe alla ii ena sol Bu 63 . " i siälenne ok hänna þrem (kraptom) nimme ok minnas ok undanstanda " ib 185 . " trea äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe " KS 17 (45, 19) . " hon skipte daghen ii þre tima " Bu 5 . þrigia ara gamalt barn ib. " han tok sik þrigia daga fasto " ib 63 . forbudhu hänne the draplico thriggia dagha fastona KL 335 . böte . . . þre mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). firi þre örä ib 637 ( 1347) . " näst värsthärto triggia öra landena i bynum ib " NS 1: 577 ( 1406) . " j hwaria trigghia aars mote " Bir 5: 47 . " för thriggia handa sak " Bo (Cod. B) 340 . " i trigge handa matto " LfK 113 . at han skulle födha gudz almogha. treem ndhom ällar mz triggia handa födho ib 97 . " trem sinnom sagdhe han the ordhen " ib. " han screff k cristiern tiil eeth breff äller try " RK 3: 2159 . " huar twa ella tre äru saman " MP 1: 49 . " egh skiptis twem äller trym all jngyälden " SD 5: 562 ( 1346) . " gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä " ib 377 (1344, nyare afskr.) . " sagdhe hans dygdh wara mere än thera thräggia " KL 273 . " badh mik thöm thän riddara fa ther thöm threm brödhrom thordhis een besta " Iv 2736 . " thässi therir teddos ther mz eno gudhliko walde " MB 1: (Cod. B) 546 . " huart rike thr hauer godh skipilse, thet hauer tessa try, ridderskap, almogha ok fatökt äruodhis folk " KS 76 (186, 83) . hon (arken) skal wara thryhundradh alna lang MB 1: 168 . " þe varo at tali þry þvsand ok tu hundraþ ok fämtighi " Bu 178 . " þry ar ok þrätighi " ib 61 . " war tha säm hundradha aara oc thriggia (Cod. A thry 4) aara gamall " MB 1: (Cod. B) 527 . " þusanda arom ok þry hundraþ ok fiurtighi arom äpte guz fözlotima " Bu 176 . - i (innan) thry, i tre delar. monstrit brast syndher i thry Bil 238 . " äpter thera thränne släkter skiptes all wärldin i (Cod. B innan 526). thry " MB 1: 3 . MD 324 . " þre för träarþ? han tok . . . þry hus af sancti laurencii kirkio. ok en þre (hortum) sancte agnetis " Bu 418)."],"e":["thri KL 107 ; MB 1: 3 ; Bir 1: 122 . ","þry VGL II þ 29. thry Bil 81 . ","threir MB 1: (Cod. B) 546 . ","thre Bil 81 ; MB 1: 5, 70, 188, 189, 192, (Cod. B) 526. tre MP 1: 49, 54 . ","tree PK 226 . f. (nom., ack.) þrar VGL I G 2: pr., þ 4: 1, FS 2: pr. þreär UplL Ä 7: 1, 2, M 28; 1, 30: 4. þrea ÖGL Kr 2: pr., 3: 1, Vaþ 18: 1, 20: pr.; VML II Kr 1: 1 i var., SR 18 . ","þreä VGL I FB 8; UplL M 28: 1; SR 9 . ","trea KS 17 (45, 19) . ","þreia ÖGL Vaþ 18: 1, 20: pr., 22, 31: 1, 4. þräa VGL I S 4: 2. RER IB K 3, 5, 7: 1, MD 1: 3, 4: 2 . RE IB II K 52, DR 4, 29; ÖGL VA 35; UPLL KK 1: 2, 3, M 28: 1; VML II KR 1: 1 I var; SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 563 ( 1346); Bu 63 . ","thre VGL II K 52; Bo 238 ; Bil 485 ; Pa 4 . ","tre Bil 110, 794 . ","three SO 156 . ","tree Lg 68 . ","þria ÖGL Vaþ 35. thria MB 1: (Cod. B) 526 . ","þrie VML II Kr 1: 1. þrä UplL Kk 8: 1, 12: 1. n. (nom., ack.) þry. þri VGL II Fr 11, Form 8; VML II Kr 1: 1 i var.; Bu 397 . ","thri ib 12 . ","þru VGL I þ 5: pr. ack. m. þrea VGL I VS 5, J 6: pr., ÖGL Kr 2: pr., 4: pr., SML Kk 6, 13 i var. threa Bil 81 . ","þre VGL I CB, þl; ÖGL Kr 13; pr., SD 5: 637 ( 1347),; Bu 5 . ","thre SML Kk 6 i var.; Bil 80, 456, 915 ; KL 335 ; Al 7699 ; Lg 92 . ","tre MP 1: 54 . ","tree PK 227 . ","þriä SML Kk 6, 13. þrer VGL I K 17: pr. dat. þrim VGL I K 5, J 6: pr., Br 2; ÖGL Kr 2: pr., SR 18 . ","thrim SML B 5: pr.; MB 1: 58 (på två st.), 70. þrym VGL III 137; SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), 563 ( 1346). thrym Bir 1: 167, 312 . ","trym SD 5: 562 ( 1346); Bir 1: 167 . ","thröm Iv 2684 . ","þrem VGL I Md 5: 7; SML B 5: pr.; SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); Bu 175, 185, 523 . ","threm MB 1: 58 ; KL 313 ; Bir 1: 167 ; Lg 68 . ","trem Bil 794 ; Bir 1: 167 ; LfK 9hreem Iv 2736 . ","treem LfK 97 . ","þriggia VGL I K 13; ÖGL Kr 2: pr., Dr 18: 1. þriggiä VGL Md 14: 1, SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). thriggia Bo (Cod. B) 340 ; MB 1: 373, (Cod. B) 527; KL 335 ; Fl 957 . ","triggia MP 1: 176 ; SD NS 1: 577 ( 1406); Di 121 . ","þrigia Bu 5, 63 . ","þrigiä VG L I B 7. þryggiä Bj 12: 2. trigge LfK 113 . ","thräggia KL 273 . ","träggia StadsL G 9: pr., Thj 19: 1. thry MB 1: 4),"]},{"a":"þrir","b":"nl","c":"räkn.","d":["tre. en halfattongh iordh ok treggia spanna afgeld SD 8: 32 ( 1361) . " the thre röste (ɔ Faderns, Sonens o. Den helige andes) äru ey thy hrödha at thri gudhi äru " Nio kap ur Bir 20 . thessa thräfalla miskund giordhe iak i thesso rike mz thrim hulkra nampn thik äru kunnogh ib 26 . thry hws NMU 1: 81 ( 1394) . " eth vagha lidh trigge alna breeth AktKungsåd 9 (1431). . . . y dymba stemmpde jönes . . . threm sinom " ATb 1: l (1451). han haffde try öxahmmars hwgh ib 272 ( 1467) . en trylodh skeedh DN 14: 103 (1477). ffulmächtoge oppa thässa try rikesens wägna G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61. nv äru dödhe thri hedhne höffdhingia Prosadikter (Karl M) 271 . hygh roland . . . swa ath han klöff bukin i genom . . . och triggia spiutz skapta lant nidher i iordena Karl M (El) 77. en gud . . . sände aff himblenom tree ängla ib l99. thänne tri skal manne[n] altidh haffua j sinom hugh Mecht 242 . " j tröm daghum skoop han iiij elementa " SvKyrkobr (Lucid B) 126 . all the som . . . döö ynnan tregge aara alder ib 197. vi dyrkom enfaldogan gud fader ok son ok then helga [anda] j tröm personis ib 291 . jac takka tik for thryghia handha glädhi SvB 49 (mot sl. av 1400-t.). the danskes begär om the article tree som the framsätya GPM 2: 18 ( 1506) . tesse foglana ärw ey frukthsamme för än the bliffwa try aara gamble PMSkr 261 . 30 alna trighiaskapta läriff VKU 79 ( 1554) . "],"e":["thri Nio kap ur Bir 20 ; Prosadikter (Karl M) 271; Karl M (Ver) 62. f. (nom., ack.) thre Nio kap ur Bir 20 . n. (nom., ack.) thry SD 8: 176 (1362, avskr.) ; NMU 1: 65 ( 1378) , 81 (1394); Hel män 206. try ATb 1: 272 ( 1467) ; DN 14: 103 (1477); G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61; PMskr 261. tri Mecht 242 . ","tre SvKyrkobr (Lucid B) 153 . tree Karl lM (El) l99; GPM 2: 18 ( 1506) . ","thrim Nio kap ur Bir 26 . ","threm ATb 1: 1 ( 1451) . ","tröm SvKyrkobr (Lucid B) 126, 127, 154, 291. gen. thriggia SkrtUppb 12 . triggia KarlM (El) 77. trighia VKU 79 ( 1554) . ","trigge AktKungsådr 9 ( 1431) . ","thryhia SvB 49 (mot sl. av 1400-t.), 123 (b. av 1500-t.). treggia SD 8: 32 ( 1361) . ","tregge SvKyrkobr (Lucid B) 197 . ","trägia GU C 20 s. 144 . Se Sdw 2: 1319),","*thry hundradh","*thrysins","trysin )"]},{"a":"þriska och ","b":"vb","c":"v.","d":["tröska. " al striskyn hwete, rog loch korn Uppl Fornmt 46: l180 (1502). när läntes (ɔ enahanda sma ärther) ärw trwskne PMskr 202. ""],"e":["þryskia (part. pret. striskyn Uppl Fornmt 46: 180 (1502). pl. m. trwskne PMSkr 202 ), "]},{"a":"þriska och þryskia","b":"vb","c":"v.","d":["tröska. " " GU 2 . GS 40, 58 ( 1474). ey komber hwetit j bondans binga vtan thz wardher för thryskit Bil 426 . rätuist är at . . . kornit (näml. skuli) starklica thryskias Bir 2: 55 . " rät som man korn ij ladhu thrask " Al 4514 . MB 1: 376, 2: 210, 211 . gedeon . . . vtslo äller tryskade kornet aff halmen ib 85 . antuardher honom (ɔ: aarswäxtin) thruskin intäktis mannenom VKR 35 . huro thetta välsignadha brödhit som sannelica är vars herra ihesu christi välsignadhe licame var thryskin MP 1: 347 . ib 2: 286 . "],"e":["þriska ÖGL Kr 9; MELL B 28: 1 i var. riskä UplL V 24: pr. i var. þryskia MELL B 28: 1. ","thryskia: -as Bir 2: 55 . ","tryskia GS 40 . ","þryskiä UplL V 24: pr. thryska MELL B 28: 1 i var. tryska UplL V 24: pr. i var. thruska MELL B 28: 1 i var. tröska GS 58 ( 1474) . ","thörska GU 2 . ","törska SD NS 1: 363 ( 1404) . ","tryskir ib 2: 211 . ","tryskade MB 2: 85 . ","thruskin VKR 35 . ","thryskin MP 1: 347 ; ","-it Bil 426 . ","thorskin MP 2: 286 . ","trysskadher: -at MB 2: 210),","þriska af , "]},{"a":"þriskulde","b":"","c":"","d":[],"e":["-a ÖGL ES 1: 1 (på två st.), B 19: 1, 21: 1. þrisculle -ä VGL II G 5. triskulle: -a HelsL M 6: 2 (i 1609 års uppl.). ","thriskolle: -an LB 3: 92 . ","þreskulle: -ä VGL II J 12. dräskulli (af senare hand ändradt till þräskulli) VGL I M 2. ","träsculle: -a MB 1: (Cod. B) 554 . ","thryskule: -a ib (Cod. A) 307. ","tryskwle: -a ib 2: 108 . ","tryskylle: -en ib 132 (kan föras till en nom. truskylder)), m. "]},{"a":"þriskulde","b":"nn","c":"","d":["tröskel. " deliminare . . . idest limen auferre taga borth tryskel elle fulleliga göra tryskil " GU C 20 s. 172 . limen . . . torskyld . . . liminaris . . . thz troskildh tilhöre liminare ris troskild ib (hand 2) s. 85. thässins hwsins ok dörna triskwl owirstigha thwsanda christi jomfrur SpV 197 . " hälogh är the människia mik höre, oc then som wakar för mina döra daglika, oc gömer til mina döras triskulla (et obseruat ad postes ostij mei) " JMÖ 141 ."],"e":["triskulla JMÖ 141 (möjl. att föra till thriskulder), ","*thriskulder (triskwl SpV 197 . ","tryskil GU C 20 s. 172 . tryskel ib. troskil ib (hand 2) s. 86. troskild ib ls. 85, 86. forskyld ib s. 85), "]},{"a":"þrisvar","b":"","c":"","d":["1) tre gånger. tha skla man trysswa falla a sin knä och bidhia til gudh SvKyrkobr 89 . sancte paule . . . thu war . . . tryswa skipbrwta, tryswa hwdstrwkin SvB 432 (b. av 1500-t.). i multiplikation. tha skla han gifwa ofw´rdomarenom thryswar swa mykyt, som wth är gifwit Beckman Stud 81 (omkr. 1450, Arboga lagbok). ij honom (ɔ Jungfru Marie psaltare) erw thrywswa femtighi aue maria SkrtUppb 219 . " vart han sakir tryswar xij mark för thet han slo anna stubs " ATb 1: 337 ( 1470) . ib 3: 9 ( 1493) , 55 (1496)."],"e":["thryswar Beckman Stud 81 (omkr. 1450). tryswar ATb 1: 337 ( 1470) . thryswa SkrtUppb 219. tryswa SvB 432 (b. av 1500-t.). trysswa SvKyrkobr 89 . ","trössor ATb 3: 9 ( 1493) . 55 (1496)), räkn., adv. L. "]},{"a":"þrisvar","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) tre gånger. tha þeer äru þrisuä firi os kallaþir SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . thrywar hwstrukin Bil 123 . ib 791 . GO 795 . Bir 5: 34, 36 . MD 32 . RK 2: 7865 . Di 200 . lvcianus . . . badh warn herra visa sic thässa syn tyswar ok thryswar Bil 283 . " skal han . . . tyswer heller tröswär läggia vppa vndena hwar dagh j [1] stykke blaa kalblad " LB 2: 71 . ","2) trefaldt. " thryswar säl " Bil 216 ."],"e":["þrisuar VGL II A 6. thriswar Bil 791 . ","þrisuä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). þrysvar VGL I A 4: 2. þryswar ib III 32, 95. thryswar Bil 123, 216, 283 . ","tryswar MD 32 . ","tryswar StadsL Kg 20: 8. thryswa GO 795 . ","tryswa Bir 5: 34, 36 . ","thryswän StadsL Kg 20: 8 i var. trössuar Di 200 . ","tröswär RK 2: 7865 ; LB 2: 71 . ","trösa StadsL Kg 20: 8 i var.), räkn, "]},{"a":"þrivas","b":"vb","c":"v.","d":["eg. taga sig.","1) gå framåt, framskrida, fortskrida, växa, tillväxa. threfs han mz alrenom ok visdomenom (proficiebat ætate et sapientia) Bo 30 . Bir 2: 320 . " vexte . . . min likame . . . ok threfs til laglikin aldir " ib 1: 253 . läre gudh siälina . . . at hon skuli thrifwas til bätre thingh (proficere in meliora) ib 300 . triffuens aff enne dyghd oc j andra ib 4: 108 . " atwakta granlika huru mykit thu thrifs (proficias) älla huru mykit thu wanskas (deficias) " Ber 215 . - gå framåt, framskrida, tillväxa, tillaga, förkofras, stärkas. tror thänne ok thänkir gudz kirkio thrifwas aff sinom ordhom ok äptir dömom swa som hon skulle ey wäxa älla trifwas vtan han Bir 1: 349 . " vm thu threfs swa mykit at thu nampt af them tholumodh i genwerdhoghom thingom " Su 437 . " konung salomon wäxte oc threfs ä meer oc meer j dygdheom oc rikedomum j äro oc wald ofwir alla konunga " ST 416 . " hwru mykit iak thrifs i minne widherkänno, swa mykit gar iak til gudhz widherkänno " Ber 199 . " got är gudhelix ärwodhis lifwärne, än bätra är lifwärne gudhelika thinga skodhan hwilkin wäl thrifs (proficit) af thy försto lifwäreneo han ma wäl wpfara til thz andra lifwärnith " ib 144 . han skreff þera formannom. at þän älla þän är glömskir . . . oc þän staþughir i troo . . . oc þriifs i dyghþom KL 191 . " thäs mera han thrifs (proficit). thäs mindra räknar han sik thrifwas i dygdhomen " Bo 41 . " the som thrifwas ok styrkias j godho dagh fran dagh " Bir 1: 47 . KL 107 . Bo 77 . Bir 1: 10, 67 . ST 313, 380 . Ber 149 . Su 70, 181, 443 . - stärkas, få styrka, få kraft. thryuos mange oc vardho bätre for hans skuld Bir 2: 230 . " siälin hwilkin som j bönom hafwer idhrogha thrifs til helso " Ber 34 . " j thy äptedömeno magho vi thrifwas (proficere) til manga dygdhe " Bo 126 . " tro ey thik gita opstandit älla thrifwitz til böna älla contempacionem . . . mz tholkom fatikdom " ib 127 . " at hon (själen) wardhe kraptogh ok thrifwis at öfwa alla dygdhe " ST 1 . - få styrka, vederqvickas. här sitia thesse siw discipuli . . . taka af hans hälghasta handom then astundelica matin oc thrifwas (refciuntur) af honom ey mindra andelica än licamlica Bo 240 . " öskiande är then krankdombir som thrifs af cristi dygdh " ib 107 . " thu skalt födhas oc thrifwas i hans asyns oc ordha lioflek " ib 178 . - fullkomnas, fulländas. siälinna fäghrind . . . mz hulke hon skulle prydhas oc thrifwas (perfici) til himerikis ingang Bir 2: 147 . ","2) hafva framgång. hawum vi ängin ämpue til at höghfärdhas . . . tha vi thrifvoms i andelico äruodhe Bo 89 . " han afwnadhe thom lönlica som meer hafdho oc mer thrifwos än han " Bir 3: 99 . ","3) hafva välgång, trifvas. j þem staþ ma ängen heþen eigh iuþe ängen cristna tro falsare liua ok ängen valz älla ranz härra þriuas Bu 190 . ey skulu the synine älla the släktin thrifwas (prosperabuntur) Bir 3: 77 . Bil 86 . " alla thera hws oc äghor skulu ökias oc thrifwas " ST 109 . ","4) trifvas, finna sig väl. altiid slog han mymmers smida þilta oc the kunde ekke triffuas (varla þickir vært) for hanum Di 122 . " taa varth han sywk ok sedhen treffz han allre dagh " FM 418 ( 1509) . - hafva trefnad, hafva ro. han (den som visste sin dödsstund) thriffwis aldre fore sorgh oc nödh han thyktis hwar dagh thola dödh Al 8643 . - Jfr othrivas."],"e":["thrifs . ","þriifs KL 191 . ","konj . ","thrifwis St 1. ","threffs ST 380 . ","treffz FM 418 ( 1509) . pl. thriwos KL 107 . ","thrifwos Bir 3: 99 . ","thryuos ib 2: 230 . ","thriffwis Al 8643 . supin. thrifwitz Bo 127),"]},{"a":"þrivas","b":"vb","c":"v.","d":["eg. taga sig.","1) tillväxa, tilltaga, förkovras. " jak findir at alt thz os til höre vanzskas oc foruardher som röker j wädhre, oc thz cristnom mannom til höre trifs oc ökis mz glädhi " Prosadikter (Barl) 88 . 4) trivas, finna sig väl. - må väl, vara frisk. ath ion fasbiörnson satte hans brdir i een flätor oc slo hanom swa at han treffs ey dagh sidan ATb 1: 327 ( 1470) ."],"e":["ltrifs . ","treffs ) , "]},{"a":"þrivin","b":"av","c":"adj.","d":["1) verksam, idog, rask. " nawus . . . lärder wis idkin förnymste kringer ok treffuyn " GU C 20 s. 346 . jmpeger (fel för impiger) . . . triffwin ib (hand 2) s. 15. alla andra gudhz thiänista män haller thu fram fore thik, aldra thrifnasta ok redhabonasta til gudhz hedher SkrtUppb 34 . " likowäl wm är akren skrindher oc bondhen triffwen kan han honom jw göra fructsamman gödandis j manskona matto " PMSkr 195 ."],"e":["triffwin . ","triffwen . ","treffuyn . "]},{"a":"þrivin","b":"av","c":"adj.","d":["1) verksam, idog, rask. wardha the (bina) swa myklo thrifnare ok idnare at samansanka til sin konungh Bir 1: 258 . ganzst triffuin war hon i allo godho Lg 3: 4 . " opta äru thriffna händir vndir riffne kapo " GO 1026 . ","2) rask, käck, tapper. en þriuin (strenuus) ridare Bu 24 . Bil 255 . Su 452 . Al 4203 . " thrifne (fortissimi) gudz riddara " Bil 476 . frome helade raska ok triffne RK 1: 961 . " trifne härmän " KS 84 (206, 92 trifne män ok wari vm sik, te stridha giärnt sighr ib 83 (205, 91). mz fem legionibus thrifna manna Bil 322 . " thriffwin man wardhir sköt til wakna Go 913; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 148. " MB 1: 325 . Al 4528 . " qwinnor thriffna " ib 4822 (om Amasonerna) hon haffdhe thre söner karsk the waro badhe thriffne oc rask ib 7790 . " got folk rasth ok triffwit " RK 1: 4287 . en (näml. warn) är godh riddarskap ok triwin almoghr KS 79 (195, 87) . þriuine (torde snarare böra läsas þrimne) män tel gärning Bu 508 . " thrifnare til handh ok häst " Bil 300 . " thriuin j wapnum " ib 299 . - Jfr ful-, o-thrivin."],"e":["thriffnan MB 1: 325 . ","-it . ","thrifne Bil 476 . ","thriffne Al 4203, 7700 . ","trifne KS 83 (205, 91), 84 (206, 92) . ","triffne RK 1: 961 . tryffne, se fulthrivin. þriuine (torde snarare böra läsas þrimne) Bu 508 ; jfr Lg 1020 . ","thriffna Al 4822 . ","thrifna Bil 322 . ","thrifnare ib 300 ; Bir 1: 258),"]},{"a":"þriþi","b":"nl","c":"räkn.","d":["tredje. þriþi broþurluttar SD 6: 180 ( 1350) . þär af taka en lutt vi, annan maalsäghandin, oc þriþä näfnden ib 5: 378 (1344, nyare askr.). aldrir almoghin vilde hanom wt gifwa thridhia delin aff allom brut päningom Bil 884 . PM 37 . " for blod soth dwgher rökilse med win twa deela. oc trydia deel aff ätykia " LB 7: 66 . een saar ok annar skär thän tridhi wäth ey hwat han ffaar GO 401 . " twe magho swa liugha at thän tridhi hänghir " ib 777 . " maria födes ok a þriio are tel ierusalem förþes " Bu 5 . " a þriþia dagh fra þänna " ib 13 . " þriþia daghen foro þe " ib 26 . " þriþia dagh äpte þässe iartigne " ib 172 . " annor skäl þänna höghtiþ haua tekna mariam . . . varaa rena mö . . . þria skäl þässa högtiþ är teken huru maria ok iosep baro varn härra tel templum demini " ib 10 . " annur skäl tok han af hans gamlo þianist . . . þriþy tok han þär af at hans ilgärnigga varo flere än hans goþgärnigga " ib 20 . fiurum lundom ma maþar varþa . . . þriio lund som daghleka föþes af manne ok quinno ib 62 . " þär varo innan fäm kunuga. þän förste var af liiamäre. annar af benemarin: þriþi af granat " ib 176 . " vm þriia tima a natene " ib 14 . " þe paua alexandra þriþi ok innocenecius fiarþe " ib 51 . " j alexandrii paua daghum thridhia " Bil 888 . then förste . . . sagdhe . . . annar . . . sagdhe . . . then tridhi sagde MP 1: 193 . " fiughur thrä waro i korseno . . . j eno fästis stolpin nädhan. annat war stolpin. thridhia war thwär thrät fiärdhe war taflan " Bil 89 . " thridhia sancti petri högtidh hether cathedra " ib 117 . " a þriþia dagh paska " SD 6: 181 ( 1350) . siluester paue bödh halda thridia dagh maii mananz helghan Bil 88 . " hwi heter thridhi daghi manadagher " MB 1: 67 . thridhia daghin kalladhe diem lune ib 68 . owan a bunkanom skulo wara thry stoor hws, et fore ospakom diwrom . . . annath fore spakum diwrom thridhia fore mannum oc fughlom ib 168 . " tridhia howdh dygdh är hofsämi " KS 19 (47, 20) . thridhia budhordhit ST 140 . " the thridhi iomfru mario frögdh " ib 205 . thina thridhio glädhy kan engin forsta ib 207 . " hugger vtan tridhiungx axul dighra ek böte iij öra fore ena swa fore andra ok swa fore tridhia " TB 77 . ib 76 . dyll han aftäkt som hona giordhe tha bine then aftäkt giordhis till han widhir mz twem mannom sielfuir han tridhi ib 78 . " tha han sa in thridhia sin " Lg 91 . fyra thingh höra til konungenom första skal han wara rikir annantidh mildir thridhia tidh sniällir fiärdatidh kärlekx fullir Bir 1: 40 . " thön äru tijo godhum kununge til höra . . . tridhia är, at kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom sinom ofmykit grymman ok räddelikan " KS 58 (145, 64) . " the vordho pinte arom äpter gudz byrdh fyrahundradha oc vppa thridio areno oc siäxtionda (d. v. s. år 463) " Bil 913 . - n. adv. för det tredje. skal han (ɔ: kununger) try enkannelika huxa . . . först . . . annat . . . thridia, huru han må styra land ok almogha KS 12 (29, 13) . MP 1: 56 . Jfr half thridhi."],"e":["tridhi Bil 615 ; Mp 1: 193; GO 401, 777 . ","thrydi Bil 615 . ","tridhie MB 2: 345, 357 . ","triddhie ib 345 . ","tridie PK 226, 27, 233 ; MB 2: 345 . ","triidhie LB 7: 139 . ","þriþi Bu 150 . ","thridhi ST 205 . ","þriþia Bu 185 . ","thridhia Bil 117 ; Pa 4 ; MB 1: 159 . tridhia KS 19 (47, 20) ; MP 1: 12 . ","þriþia . ","þriia Bu 10 (kan fattas ss pl.). obl. kas. m. þripia. tridhia Bil 615 . ","þriia Bu 14, 102 tridhie MB 2: 201 . ","trydie SO 157 . ","trydia LB 7: 66 . ","tridye PM 37 . ","þriþiu ÖGL Kr 7: 1. þridiu VGL I A 5. þriþio KL 187 . ","thridhio . ","þriio Bu 62 . ","dridiu VGL I Br 2. thridhia Lg 65 . ","tridhia TB 76, 77 . ","þryþä VGL II G 12 i var. thridhio (dat.) MB 1: 70 . thridhio (dat.) Bil 913 . " thrydio (dat.) " DD 1: 39 ( 1373) . tridhi (dat.) LfK 89 . þriio (dat.) Bu 5 . ","thridhi Bir 1: 40 . n. (nom., ack.) þriþio Bu 153 . þriþi ib 139. þriþy ib 20 . ","þriiþy ib 21),"]},{"a":"þriþi","b":"","c":"","d":[" Prosadikter (Karl M) 283 . tridia ib (Karl M B) 323. tridhiä Karl M (Ver) 94. trie ATb 1: 13 ( 1453) . trydie Svio-Estonica 16: 158 (1473). tredia Karl M (El) 95. tredie G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. Jfr SDw 2: 1319), räkn. L. tredje. antepenultimus . . . thridi fraan ythersta GU C 20 s. 26 . " först gaff iak honum . . . v vrfella . . . than trithö vidhir andhirsabodhum " SD NS 3: 40 ( 1415) . " pädhär greer son böd op sen gardh trie syn " ATb 1: 13 ( 1453) . en marsilin konuger reder then tredic bardagh och ridher wt aff yspania Karl M (El) 79. (Roland) fiöl nw tredia sinne i owit ib 95 . " aret epter gudz byrdh twsende fyre hundrade siwtighi paa thz trydie Svio-Estonica 16: 158 (1473). kom jacob bagare fore rettin medh synne hustrva eline ok gaff henne hwan tridic pening bade i lösa och fasto, teslikes gaff ok hon hwan triie pening i löso ok fasto, alth thet som hwarttere maa andro medh lagom giffua STb 1:22 (1475). skal k (ɔ konungen) wara et ar j suerige annadh j danmark och tredie j norige G.. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 66. omtridhie daghen giorde han hafuet ok jordhena " SvKyrkobr (Lucid B) 127 . " then tryde wärldhinna aldir, han byriadhis tha war herre vtualde en helaghan propheta som heeth moyses " MP 5: 162 . - (?) hiog roland . . i hans axl swa at thz gik nidher i hans bak . . . oc i tridhia spiwtskapt langt i iordhina Prosadikter (Karl M) 276 ; jfr ib (Karl M B) 317, Karl M (Ver) 76, (swa ath han klöff bukini genom . . . och griggia spiutz skapta langt i iordhina Prosadikter (Karl M) 276 ; jfr b med ett föregåend siälver. swor anders . . .sik en skeed til, som honom var tiwff stolin fran, sielwer trädi JTb 61 ( 1462) ; jfr siälver. - halfthridhi, räkn. två och en halv. halff thrydhi marca [?] redho päninga NMU 1: 74 (13845)."],"e":["thridi GU C 20 s. 26 . ","tryde MP 5: 162 . ","trädi JTb 61 ( 1462) . ","kas . ","thridhia"]},{"a":"þriþiunger","b":"nn","c":"","d":["tredjedel, treding. " niclis skal giwa tridingen oc gyurda arwa twädelana j tolkom wärörom " SD 8: 205 ( 1362) . erffwar nogher bonde eller hustrw nogot goz eller garde eller tompt j staden epter syne frender epter borgere som the ath haffua tha skal radhet vpbäre trädhynghen ogh bonden twedelen KTb 6 ( 1471) . erik . . . ssadhe ssik ssolth haffwa . . . pedher olsson . . . än treingh aff enne tompth ATb 2: 168 ( 1481) . ib . . . vppa huilken tridingh . . . jöns - särsk. b) tredjedel av ett landskap; en av de domsagor vari Dalarna och Närke var indelade. Jfr B. Lundberg, Tröghbolagh 179 ff. DD 1: 39 (1379, avskr.) (se Sdw 2 under þriþunger e). tha jäc rafstathingh hiolt j henemore j dalinn meth ytersta thrydingenom ib 3: 15 (1385, nyare avskr.) . " nicle knwtsson häredshöffdinge ouir östersta thridhiungen j näriche " NMU 1: 73 ( 1385) . ib. Akt Kungsåder 9 (1431). c) tredejedel av ett härad (hundare) el. av en domsaga. Jfr B. Lundberg a.a. 185 ff d) tredjedel av en gård el. av en by . . . mina jord . . . ligiande y härlestadha sokn sua sum är þriþiungin af carlsnässi SD 8: 22 ( 1361) . affhändir iak mik (viss jord) . . . fore thrighiungin j enom by swm hetir eesthamar ib 181 ( 1362) . thrithingen af vllabolstaþ Bjärka-Säby 352 ( 1367) . - Jfr konungs thridhinger. "],"e":["thridhiunger . ","tridhiwnger . thrithinger: -ingen Bjärka-Säby 352 ( 1367) . trid(h)inger: -ingh SJ 2: 205 ( 1492) ; ","-ingen SD 8: 205 ( 1362) . ","thrydywnger: -ywngenom NMU 1: 73 ( 1385) . ","treungher: -ungh ATb 2: 168 ( 1481) . ","treinhger: -ingh ib. trädhynhger: -ynghen KTb 6 ( 1471) ), ","*thridhiungs arf","tridingx- )","thridhiungs attunger","*thridhiungs del","*thridhiungs karp","tridhiungx- )","*thridhiungs luter","tridhungs- )","*thridhiungs nöt","tridiongs- . ","tridionx- )","thridhiungs skogher","trediungx- )"]},{"a":"þriþiunger","b":"nn","c":"","d":["tredjedel, treding. " vnnom . . . wi konungs näfdinne . . . þriþiungen af dombrutmen " SD 51 (1345, nyare afskr.). haffua tridiwngen aff rikit RK 1: 2814 . ib 3454 . " tridhiongen aff alle sädh. oc alla hälfftenaff trä frukt som oss til hörer. til giffwom wi idher " MB 2: 251 . " som wndhan stalo en tridingh aff iordha wärdheno " LfK 16 . Su 56 . hwith löker stötter mz trydygen aff pyper korn LB 7: 65 . at han haffde ey meer än een tridiungh aff then fiämtungh FH 3: 57 ( 1445) . " thwaa tridiunga j enom fiämtwng " ib. " een tridungh j leysilä fiämtungh " ib 58 . benct vdzsson skal . . . lindorme iönisson een thridhing giwa . . . aff thöm päningum, som gladzcolla stodh hanum fore til panth SD NS 1: 670 ( 1407) . " kännis iak mik fullelika hafwa vpburidh hundradha mark swänska päninga i minom (d. v. s. den mig ss hustru tillkommande) thridhiung " ib 443 ( 1405) . " kännis iak fult hafwa vpburith for thänna förnämpmda tridhiung, som mik bordhe äptir min husbonda hafwa " ib. " ath iak scal vntfrii honom . . . swa wäl the thwälyti, som thän thridhiungen ib. dömdes barns fader broder twe lut och moder fadern en tredingh " BtFH 1: 183 ( 1507) . ib 300 ( 1510) . RK 2: 5839 . " at syster matte erffua mz broder tridiwngh bade epter fader ok moder " ib 1: 459 . Iv 4955 . samtykkia the alle (näml. att strida), oc owerwinna fiendannas skip, tha skal thz swa bytas at skiparen oc skipit skal haffwa en tridhywngh, annan tridwyngen skwla alle köpmännena haffwa, tridie tridywngen styremanne, batzmennene oc alle the j skipeno yäna före lön PM XV . ib 37, 38 . wideke . . . hiog opa hans hielm när en tridiung bort Di 72 . " ä som tridningen är af drwkken swa skal kannan fyllas j gen " LB 2: 71 . - särsk. a) (i Götaland) konungen tillkommande tredjedel af allmänningsjord. Se Styffe, VAH 24: 234 . "],"e":["tridhywngher . ","tridywnger . triddhionger. þriþunger: -ung SML B 30: pr. ","thridunger: -ungen BSH 2: 43 ( 1397) . ","tredinger: -ing VGL II Fr 11 . thridhinger. ","tridingher: -ingh VGL II K 8 i var.; LfK 16 ; ","-inghen Su 56 . ","tridiger: -igen RK 2: 5839 . ","thrydinger: -enom DD 3: 15 ( 1385, nyare afskr.) . ","trydyger: -ygen LB 7: 65 . ","trediungher: -ungh FH 2: 105 ( 1437, nyare afskr.) . ","tredhinger: -ing FH 4: 60 ( 1457) . ","tredinger: -ing BtFH 1: 300 ( 1510) . ","tredingher: -ingh ib 183 (1507); FH 4: 60 ( 1457) . ","tridningger: -en LB 2: 71 . ","-ar ) , ","totam partem prediorum communium et siluarum dictam thridhiung . . . tradimus SD 4: 335 (1333, gammal afskr.). Jfr wlf jonsson riddare atte thridhiungen j somlikom häradzstorpummen j ydhre BYH 1: 198 ( 1389) . Jfr konungs thridhiunger samt konungs luter. b) tredjedel af ett landskap; en af de domsagor hvari Nerike var deladt. Jfr Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 240. härädz höffdhinge i westra thridhiungenom i närike SD NS 1: 273 ( 1403) . " ett af de tre tingslag hvari Åland var indeladt. Jfr Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 327. then tiidh jach sone sonasson laghman j norfinna ok j alandh laghmanz ting hiolt met almoghen j alandh j finnaströms tridhiungh " FH 2: 115 ( 1438) . c) tredjedel af ett härade el. af en domsaga, häradstreding. then tima vlf jonzson reffsta tinng hölth i huseby med yttersta tredungen af dalom DD 1: 39 (1379, afskr.) . ib 40 (1379, afskr.), 3: 15 (1385, nyare afskr.). ex parte communitatis inhabicancium quandum terram dictam thridhung prouincie tröghbohundare SD 4: 524 ( 1336) . j mädhal tridhiung TB 72 . jnnan tridhiwnx ib 74 . vtan tridhiungx ib. ib 75, 76, 77, 78, 79, 80 . " vtan altzx tridhiungsens minne " ib 76 . " aff täkt till nästa tridhiungx föra " ib 78 . " hwar som tridhiungsens vatn faar olofwandis ib 79. d) tredjedel af en gård el. af en by. thridungen aff een gard " BSH 2: 43 ( 1397) . " thridhingen aff een gard " ib. " en tridiungh iordh j natwtila godz " FH 5: 63 ( 1472) . " kärde päder olaffzson til magnus mäienala wm 1 trediungh oc 1 stangh jord i samma mäienala by " ib 2: 105 ( 1437, nyare afskr.) . " vnnom wij for:ne closter alla the landbo . . . som byggia oc boo vpsaa een tredhing i kultaranta 1 treding i karuittae stenger i soinis, een tredingh i rawdis . . . een tredingh j warhia by " ib 4: 60 ( 1457) . " een tridhiungh ower allan byn " ib 3: 138 ( 1449) . ","thridhiungs alin","tridingx- )","thridhiungs attunger","thridhiongs attonger . ","thrithungx attunger: -ung SD NS 1: 425 ( 1405)), ","thridhiungs kroker","tredingx krock )","thridhiungs man , ","thridhiungs pännings land","thridingx päningx landh )","thridhiungs rätter , ","þriþiungs skipti , ","thridhiungs skogher , ","thridhiungs thing","trydiunxting )"]},{"a":"þrugha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) med iver framställa begäran (om), häftigt el. enträget yrka (på). tha wille hon sigh jngaledis atnögia ok haffua sina vj mark peninge igen vthen wille truga sina fadersmoder effter jordh Uppl Lamansdomb 52 (1492). - truga, enträget bedja. mädhan i tryggin mik swa tha gaan i morghen arla oc graffwin ther Prosadikter (Sju vise m) 145 .","3) truga, tvinga. " swasom han j synom liffs tyma haffde en annan tränkt, oc trughat offuir syna makth ok rätta matto driikka ok swelgha " MP 5: 53 . 5) tala illa om, förtala. - håna, begabba? jnsulto . . . trwgha GU C 20 (hand 2) s. 33. 6) truga sig till, tilltvinga sig. ath engin dyrffwis til ath gesta mz wald clerka brythia landbo . . . eller aff them röffwa eller truffwwa (per terrores et rapinas extorquere) öl eller math eller hestafoder Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av l400-t.). gritanar . . . som han hade trwgath aff karll STb 1: 400 (1482). peder . . . wille truga then sama fanga af byefogotan ATb 3: 137 ( 1503) . Jfr thrugha af. - refl. thrughas, tala hotfullt el. övermodigt. tha sputtar hon j handena, oc thrugas at hon wili hämnas oc slaa thän barnet hafwir gröt SkrtUppb 269 . "],"e":["trugha . ","truga . truffwa Gummerus Synstat 26 (senare h. av 1400-t.)","thrugha af , avtvinga. ath olaf skinnare sade ath the hado inte dandemanz gille i karlagilleno oc tras i fändesnapn at i skulin truga mik nagat aff ATb 1: 147 ( 1461) . staffan . . . trugade landbonden per matzson aff en sölffbundin knijff för 2 åhrss landgille Trolles Jb (Bil) 224 (1484, nyare avskr.). Jfr thrugha 6. - Jfr undirtrugha."]},{"a":"þrugha","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) hota. " thrugha oc höta mz hwassom oc grymasta pynom " ST 256 . - med dat. - pass. opers. kjäre sik at hanum þrughäs SR 35 (kan föras till 3). - med ack. (el. en form som kan vara ack.). sum han þrugha SR 35 (kan föras till 3). thu thrughar mik fastlika Iv 4478 . mz ryzsom plägadhe the them trugha RK 3: 2747 . ib 2934, 2936. thet trwgelige orätfärduga han eder nade mich med trvger HSH 24: 107 ( 1517) . " trwgar forscriffne k. hans rikith och oss än nw mykith, hotandis met the omildha . . . rytzer " FM 234 ( 1505) . med inf. the . . . trugade fast mere ylla göre RK 2: 4554 . - under hotelser begära. hon badhe badh oc thrughadhe at han skulde ther aff lata ST 444 .","2) med ifver framställa begäran (om), häftigt el. enträget yrka (på). offta hanom her pa truängdes Lg 3: 581 . - truga, enträget bedja. hwar man honum trugher och beedher RK 3: 1913 . ","3) truga, tvinga, med hotelser el. våld drifva, med hotelser el. våld förmå el. söka förmå. jak skal thik skipa annan kesara som thik skal atir fra christo thrugha (tvinga dig att öfvergifva Kristus) Bil 87 . " thera konunger thrugadhe rom til skaat " ib 681 . " aller wil jac thom ther til trwga " RK 2: 6741 . " eliazarus . . . trughandis (för -adis; compellbatur) til at äta swina köt " MB 2: 297 . " vij brödher oc theris modher wordho gripne oc aff konungen mz hardasta pynom trugadhe mot theris lagh at äta swina köt " ib 298 . wiliandhes henne trugha oc nödhga at bryta sit . . . lyffte Lg 3: 275 . bo jonsson . . . trugadhe ok thwingadhe . . . tideko pätersson at han skullo hanom them godzen vplata BSH 2: 102 ( 1399) . " engen kan jach truffwa tidh han sielff wil ey fara " FM 489 ( 1510) . - (?) alle skulu mik nigha ok bugha thz kan ängin aff mik thrugha (förmå mig att eftergifva?) Al 1318 . ","4) tvinga, förtrycka. drap han . . . all försto barn egipto manna, som thwingadho oc thrughadho israels folk MB 1: 386 . j skulin ey thrugha (affligere) idhra siälffs ätmän ib 373. skal thu han ey thrugha swa som thräll (non eum opprimes servitute famulorum), vtan han skal wara mz thikl, swa som leghoswen eller landboe ib 375. at wtläntzsker man thrughe ofmykith thin brodher mädhan här är thräll ib. " trughom ok ödhom almogha ok spakmände " KS 61 (151, 66) . trughar han herra ok wälborna män ib (152, 67) . RK 1: (Albr) s. 212 . Pa (Tung) 28 . ","5) tala illa om, förtala. marsken begyntem mykit trugha ok for almogen sare liwge R86."],"e":["thuruffua MB 1: (Cod. B) 561 . ","truffua RK 1: (Albr) s. 212 . ","truffwa FM 489 ( 1510) . thrwa, se forthrugha. ","thrugha sik , truga sig till, tilltvinga sig. at nakor man sik thrwgha loff mz otoll oc swilike fwndh til nakot thzx han ey ändelika widhertorff LfK 10 . - refl. thrughas, tala hotfullt el. öfvermodigt. ath the . . . trwges eller hötess inthet meer BSH 4: 317 ( 1502) . " han sigher storth aff och trwgas " ib 5: 116 ( 1506) .","thrugha af , ","thrugha in , genom trug skaffa in, truga att taga in. sighiandis honom haffua mz falskhet trughat the iomffrwna jn i theras closter, wtan prowento oc gaffwor Lg 3: 67 .","thrugha utaf , "]},{"a":"þry","b":"","c":"","d":[" , se þrir."],"e":[]},{"a":"þrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) trycka, klämma, pressa. thrykto the huson mz repom swa hart aat benomen at blodhin gik wt aat tämän Gr 275 . " trykkia wi war jncigle pa rygghen a thetta breff " SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ib NS 1: 23 (1401, samt. afskr.). hwar thera hafdhe i händer thrukt et ganzast trä mz rotom op rykt Al 7357 . " han . . . thrykte äpter sins hiärta lyst sina gläfuio fore sit bryst " Fr 547 . ","2) pressa (segel). the . . . trykte segell och wille ey biidha wthan leetho aath danmark gliidha RK 3: 283 . ","3) tränga sig, tränga fram, rycka fram. strrax jn at bomen the tha tröckia mz xvj snäcker oc sköttebaata RK 2: 8936 . " pukaas hoffmen saman rykte och böndherne sara til them trykte " ib 4019 . swenske män i waren nw trösth trycker epther mig mz fwlle farth ib 3: (sista forts.) 5605 . ","4) klämma (åt), sätta (åt). the tryckte på the däner swåre RK 3: (sista forts.) 4460 . ","5) nedtrycka, nedstöta (från hästen i riddarspel). huar thera vilde hin annan thrykte Fr 1676 . ","6) trycka, nedtrycka, störta. skal iak läta thrykkia thik dödhan i graf thwingadhan mz marghfallom pinom Gr 274 . - trycka, undertrycka, förtrampa. the thrudha ok thrykka enfalla män vndir sina fötir (simplices conculant sub pedibus) Bir 1: 193. hws oc land the til sik rykto them thz atto the vnder sik thrykto Al 9728 . ","7) undertrycka, hämma, hejda. thänkto sina nödh swa hafwa thrykt Al 5358 .","8) trycka (en bok). trykkia thenna bok Gers Ars c 6. mester johans gerson bok . . trykt aff johannes smedh Gers Frest 60 .","1) nedtrycka. " ä som the villo vp w brunnenom tha thrykto diäflane thöm ä nidher i gen " Pa 18 . ","2) förtrycka. " wil han prestin thrykia nidhir " MD 80 . - öfverväldiga; besätta. j vitin huru han predicadhe ok heladhe alla them som nidhir varo thrykte (oppressos) af diävlinom KL 152 . - Jfr niþerþrykkia."],"e":["thrykkä SD NS 1: 23 (1401, samt. afskr.). thrykke Fr 1676 (i rimsl.). tröckia RK 2: 8936 . ","thrikkia: nedhirthrikkias Ber 269 . ","-ir : nidhirtrykkir MP 1: 49 . ","-te . thrukte: -os Bir 2: 95 ; " nidhir thrukto " ib 62 ; nidhir thruktis ib 3: 190 . ","thrykkia sik in , tränga sig in. the thrykte sich jn RK 2: 2433 . Jfr inthrykkia.","thrykkia nidher , ","thrykkia saman , ","thrykkia sik saman , trycka sig samman, pressa sig samman. thz (lejonet) . . . lagdhis nidher ok thrykte sik saman ij een bal Iv 4461 . - Jfr saman thrykkia. thrykkia sunder, trycka sönder. honom (ormen) thrykte struzsin sunder ST 417 .","thrykkia ut , "]},{"a":"þrykkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) trycka, klämma, pressa. tha rädher hon (ɔ en god moder) han . . . ok hwghnar han thrykkiandis han in til sigh SkrtUppb 20 . - trycka, trycka fast, sätta (sigill). til mera wisso tha thryckiom wy waar incigle for thetta breff NMU 1: 117 ( 1440) . Akt Kungsådr 23 (1479). STb 3: 357 ( 1498) . epter tet breffs vthludelse, som the godemen besegelt och besworit haffue medh theris trickte jncigele ib 360 ( 1498) . DalHembT 1: 90 (1506). pressa (bär o.d.); pressa (saft). aff pärwn trykkes mosth mädh pärsenom gönom en haarsäk PMskr 329. oc swa strax läggis (oliverna) j pärsen länthelika trykkiandis oc pärsandis them ib 339 . ib 355, 357. 3) tränga sig, tränga fram, rycka fram. gecana . . . trykthe swårliga jn oppa troyaner oc fotrikte them Troj 174 . ib 109, 176 . "],"e":["trykkia . ","trickia STb 3: 357 (1498) . tricke DalHembT 1: 90 (1506). pres. tricker Svio-Estonica 16: 158 (1473, Kopparberget). refl. trykkes PMSkr 295, 329 . pl. 1 pers. thryckiom NMU 1: 117 ( 1440) . ","trökiä AktKungsådr 23 ( 1479) . ","konj . ","trykkie PMskr 453. impf. -te. trikt(h)e Troj 143, 161, 176 . ","trickte ib 109 . refl. tryktis PMskr 357. part. pret. -ter. trickter: -e STb 3: 360 (1498). supin. trikt Troj 30 ),","*thrykkia til , 1) trycka till, trycka fast. läggis thät malna gwlith pa thät selffwith, oc trykkie til som bästh kan PMskr 453. ib 503 . strax läggis (skinnet) på then skwrna oc wthgrqffna stokken trykkiandis starkelika til ib 541 . 2) trycka på, utöva tryck, anfalla. tha trikte troyaners häär swarligha tiill mz stora makt j mot grecana Troj 143 . ib 30, 161 . - Jfr tiltrhrykkia. ","thrykkia ut , utpressa. taki . . . vlla fätta hängandis them jämthe skipith swa dragha the j segh the sötha foktena aff haffwith oc fyllas mädh fristh wathn, thet trykkes wth oc drikkis PMskr 295. tha olyan skal trykkias wth ib 340 . Jfr utthrykkia. ","*thrykkia äptir , rycka fram efter (ngn), förfölja. nar . . . troyaner trykkte härdeliga äffter, matthe grecana rymma oc skynda siig till syn paulon Troj 161 . - Jfr for-, in-, nidher-, undir-thrykkia."]},{"a":"þryskia","b":"","c":"","d":[" , se þriska."],"e":[]},{"a":"þryskia","b":"","c":"","d":[" , se þriska."],"e":[]},{"a":"þrysvar","b":"","c":"","d":[" , se þrisvar."],"e":[]},{"a":"þryta","b":"vb","c":"v.","d":[" Jfr forthryta."],"e":[]},{"a":"þryta","b":"vb","c":"v.","d":["  L. ","1) tryta, fattas. " aff landit toko the . . . hästa foder swa at ekke trööth " RK 1: 2945 . " miödh ok wiin ther ekke tröt " ib 3778 . " hesta been ther ekke trööth " ib 3303 . " haghel oc frost munder ther ey thryta " Iv 411 . - upphöra, taga slut. förra skal mik nu lifuith thryta än iak skal nakath mot idher bryta Iv 5715 . ","2) lida brist, lida nöd. opersonl. med ack. el. dat. sedan skal them wärra tryta (skola de lida svårare nöd, skall det blifva värre för dem) MD (S) 236 ."],"e":["tröt RK 1: 3778 . ","trööth ib 2945, 3305),"]},{"a":"þryta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þryter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þriter )"]},{"a":"þryzka","b":"nn","c":"","d":["övermod, trots, tredska. " . . . och han ingelu[n]e wille geffue sig til fritz medh wtan stod j mot med alle trysko och genstorttighet " STb 5: 49 ( 1515) . bleff olaff werkmestere sak fför tredzske ATb 3: 388 ( 1530) . "],"e":["tryska . ","tredzska )","*thryzkofulder","thrysko- )"]},{"a":"þryzka","b":"nn","c":"","d":["öfvermod, trots, tredska. " j enghom thera fanz tholkin tryzska (superbia) " Bo (Cod. B) 347 . " for tryzko ok höghfärdh wilde han ey skripta sik " KL 10 . " människionna stora tryzska " JP 56 . " som mz tryzsko äller ilherdzsko wilde sik strengia mothe abbatisse äller confessoris lydhno " Bir 5: 138 . " them ther a mote göra .. . medh tryzko " VKR 44 . " at nokar aff smääleek ellir thryzko gör här a moot " ib 8 . LfK 155 . " mana alla thöm ther i nakar handa matto finnas klostreno nakat wara pliktoghe, ther the atersta vm meth thryzsko älla forsumilse " SD NS 1: 415 ( 1405) . " som met tridzsko sathe hemma ok actade mit bodh inthet " FM 248 ( 1505) . " gör han thz mz thridzsko " SO 6 . ib 112 . " tha bröther halla stempno ok nokor sither kwar mz thrysko " ib 23 . ib 14, 27, 70, 86 . " böthe fäm mark wax for thryuskono (för -a) " ib 27 . ib 108 . " dömdes . . . hwar tere sak til iij m. for tresce the icke wilde göre i tiid ok tma teris skat " BtFH 1: 132 ( 1506) . " dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för treske för slotzsins bälker och bräder the icke förde in i tiid och tima " ib 145 ( 1506) . for treske om slotzns rethet ib 263 ( 1508) . " for treske om mot dreth " ib. " for treske om skiwdzfierd ib. " ib 164 (1508), 228 (1509). för treske for longh skiwdz fierd ib 187 ( 1507) . " för treske i skiwdz fiärd " ib 141 ( 1507) . ib 137 ( 1507) , 159 (1507)."],"e":["-u SML Kk 1: 1; VGL III 93. thryzka: -o VKR 8, 44 . ","tryzka: -o VGL V 3; KL 10 ; ","-ona VGL V 2. þryzska: -u ib II K 47; -o MELL Kg 6: 4, þg 9. thryzska. tryzska. tryzska. -u VGL II U 6 i var.; -o MELL þg 9. thryska. tryska: -o LfK 155 ; SO 112 . ","tryzska: -o Bir 5: 138 . ","tryszka SO 86 . ","tryszke ib 152 . thryuska. thridzska. ","trijdzska: -o FM 248 ( 1505) . ","þriska: -u VGL II U 6. ","triska: -o SO 108 . ","treske . ","tresce )"]},{"a":"þryzka","b":"vb","c":"v.","d":["skas. " ho här i moth trysker eller dörffwis j moth sighia, stempla eller göra " FM 235 ( 1505) . - refl. þryzkas, tredskas. nu kunno män tryzkas oc ey affköra TB 73 . " huilken bröder til bysitiara kester varder han scal sitia ath mynsta thw aar . . . thryskas han som kester warder och wyl ey sytia böte i kompanijt fem mark vax " SO 195 . " om noger companijs broder theskes ok vil ey lata sin grenyngh schoda " ib 143 . " huilken th ey gör . . . vtan tryskas " ib 153 . ib 49, 51, 52, 53, 68. tryszkas hossbonden eller drengen her vtjnnan ib 81 . " vil nager broder ther vtjnnan treskas ok vil then tienisth brödrom ey göra " ib 105 . ib 199. jngen fryszkas här i mot viid ena mark vax ib 78. ib 149 . " huar som . . . thryskas ther widher ok wil ey koma " ib 48 . - blifva ovillig, göra svårigheter. gudhelikin kärlekir . . . gör han . . . stadhelika blyfuande i godhom gärningom oc godhom byriadhom thingom oc ey thryzdskas (möjligen ett särskildt ord med betydelsen: tröttna, uppgifvas) MP 2: 128 . thryzkas at, tredskas, med trots vägra el. underlåta. hwilkom i wåro embete werkmestarena bud sända om stadzens arbete och ärende, och treedzkas åt at komma TS 27 ."],"e":["þryzkär HelsL Kg 8. trysker FM 235 ( 1505) . - refl. inf. þryzcas SML B 27: 2. tryzkas. þryzscas SML Kk 10: 3. þryszkäs UplL Kk 10. treskas. ","þryzkäs UplL Kk 1: 2, 19: 4, þg 3: pr. þryzkaz VML II Kr 1: 1 (på två st.). þryskas MELL B 24: 4. þryskäs HelsL Kk 1: 2. tryskas. tryskes SO 149 . thrydzdskas. trydzskas StadsL Kg 20: 9. thryskas. tryskas. tyrszkas SO 81 . ","threzskas ib 199 . threskes. treskas),"]},{"a":"þryzker","b":"av","c":"adj.","d":["ss tillnamn. " treske lasse " ATb 3: 148 ( 1504) . ib 296 ( 1516) , 306, 309 (1517). lasse tressk ib 265 (1513). lasse olsson trässkä ib 400 ( 1523) ."],"e":["tryskir . ","-tre(s)ker , trässker),"]},{"a":"þryzker","b":"av","c":"adj.","d":["öfvermodig, trotsig, uppstudsig. " thenne var son är thrydzskir oc forkropin (motsv. ställe " MP 1: 263: tryskir ok fortrutin; protervius et contumax) MP 2: 205 . ib 204 . " forbanna allom thäm som tryzske äro och olydoghe gudhi ok the hälgho kyrkio " JP 53 . ib 76 . uppstudsig, upprorisk, oregerlig. the her niels boosons landboor göres fast tredzsk ther i stägeholms län, the hafwe slaghit her nielses fogede vth fran töm och göre ther stoor oredhe bland almogen BSH 4: 293 ( 1501) . - trotsig, gensträfvig, hårdnackad. iak är miok þrolyndar ok þryscar (Bil thryskir 1018) gen cuske Bu 494 . - gensträfvig, ovillig. af hariom therra som thetta forswmadhe oc trydzskier ther til ware GS 30 ( 1376) . - spotsk, förolämpande. om thens zaack som androm dryffuer aff sit säte mz treszk ordh SO 99 . - Jfr forthryzker, äfvensom trylsker."],"e":["thrydzskir . trydzsker: tryzsker. þrysker MELL B 24: 4 i var. þryscar. thryskir. tryskir. tredzsker. trezsker), "]},{"a":"þräböte","b":"nn","c":"","d":[],"e":["þräbötisdrap , "]},{"a":"þräfaldogher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":["þrefaldugher )"]},{"a":"þräggi","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrägipter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["-gifter )"]},{"a":"þräl","b":"nn","c":"","d":["träl. " kallä han frälsan man þräl " SR 9 . alt mankyn älder qwinkön, sum i wäsgötzko äldir wärinsko laghsaghu födhes af krisnum manne äldir komo, maa aldrigh þräl älder ambut ara SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). sälias . . . til thräla oc ambota MB 1: 430 . slaar man sin thräl eller amboot ib 336 . " thin thräll oc thiin ambot oc thiäniste swen " ib 372 . " wardher thin brodher swa fatigher, at han säll sik siälwan thik til thräldom, tha skal thu han ey thrugha swa som thräll, vtan han skal wara mz thik, swa som leghoswen eller landboe, til iubileus komber sidhan skal han fräls wt fra thik ganga . . . jsraels sönir äre mine thräla, thy at iack frälste them aff egipto lande, oc fore thy skulo the ey sälias mannom som andrer thräla " ib 375 . thräla oc ambote skulin i ägha aff andra handa folke, om kring idher, oc them maghin i ärwa hwar äpter annan ib. " tholikt skal thu ey thola, at wtläntzsker man thruge ofmykith thin brodher mädhan han är thräll ib. " ib 174, 247, 248, 249, 334, 335 . Bil 254, 646 . en köptir thräl Bo 197 . " var herra ihesus ödhmiukadhe sik siäluuan takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse. ey at enast i the matto som han tok mandom mz os som thräle varom. vtan är onytlikx thräls " ib 32 . war heller fry än annars träll MD 390 . " then som thiänar rikedom göme them som thräl " MP 1: 295 . " af mangs riks manz vlyko. som gör sik siäluar tugia þräl. diävuls ok (silfs) " Bu 153 . MB 1: 69 . " war herra gifui at j alt thetta gömen . . . ey swasom träla wndir laghom wtan swa som the frälse äru " Bir 5: 14 . "],"e":["þräll VGL I G 4: 3; ÖGL Eþs. 15: 2; VML I Kr 4: 1, G 4: pr., 1. thräll MB 1: 247, 249, 372, 375 . ","träll MD 390 . ","dräll VGL I R 11: pr. þrell ib S 6: 1. ","thrällen MB 1: 335 . ","þräl . ","thräl . ","þräll VGL I A 4: 2. thräll MB 1: 69, 334, 335, 375 . ","dräl VGL I þ 2: 1. þrél ib Md 5: 7. þral ib 13: 1 . gen. þräls VGL I VS 3: 2. thräls Bo 32 . ","þrals VGL I B 2: 1. pl. -ar. thräle Bo 32 ; MB 1: 247), ","trälinna the","qvinnorna )","þräla arf , ","thräla arvodhe","-ärwodhe MB 1: 69 ; Lg 3: 508 . ","-äruodhe Bo 87), ","thräla värk , "]},{"a":"þräl","b":"nn","c":"","d":["träl. " för thy at wy warum för syndenna ok dyälffwlsens ok swa goth som alskons creaturs träli ok wndherdana " SkrtUppb 365 . "],"e":["träli ) , ","thräla arvodhe","-ärffwodhe )","*thräla hampn","träla- )"]},{"a":"þrälbäria","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrälbäria","b":"vb","c":"v.","d":[" L. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 131 och thräslagh."],"e":[]},{"a":"þräldomber","b":"nn","c":"","d":["1) träldom. firi þom þu frälste af þräldom som farao kunung þöm ikom Bu 76 . " han . . . varþ fangen vnd[i] skändelekan þräldom " ib 401 . " wardher thin broder swa fatigher, at han säll sik siälwan thik til thräldom " MB 1: 375 . " niotighi tusand ok vij M. judha saldus wnder träldom " Bil 317 . " hon löste os til frälse aff thräldom " ib 351 . ib 862 . " thräldomsins ook " MP 1: 295 . MB 1: 330 . Bir 1: 136, 3: 91 . ST 8 . LfK 117 . ","2) tungt arbete. ath hon mykin träldom i norby haffth haffwer BYH 1: 271 ( 1474) ."],"e":["träldomer LfK 117 . ","thräldooms MB 1: 330), "]},{"a":"þräldomber","b":"nn","c":"","d":["1) träldom. han war thän som oss skulle frälsa ok lösa aff syndanna ok dyälwlsens okalschons andrum trälldoom SkrtUppb 365. 2) tungt arbete. hwadh the fattige männ skole af siöön hafwe, kunne the eij thäden fåå, vthen medh aller störste träldom och wedermödho Priv f Sv st 200 (1491, avskr.) . "],"e":["träl- . ","-träll- )","*thräldoms hampn","träldoms- )","*thräldoms räddoghe","träldoms )"]},{"a":"þrämänninge","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrämänninger","b":"nn","c":"","d":[" L. syssling, nästkusin, kusinbarn, tremänning. han war räth treänig wppa karlmansläggen än peder j kinghstadom fiörmänigen aff quenläggen DN 14: 137 (1487)."],"e":["tremänig )"]},{"a":"þrämänninger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrämärkis mal","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","2) tränga, trycka, pressa. mediarticus (fel för mediarcitus) . . . mällon thu thingh trengdher GU C 20 (hand 29 s. 126.","5) rycka, taga. " wille nagher trenghe nagath aff forscreffne rike, tha skal thet andra koma thy andro til hiälp " Rydberg Tr 3: 188 ( 1441) .","6) driva, tvinga, nödga. " jdher kärleek haffwer mik swa starklika thränkt thz iak haffwer swa illa hannath min herra " Prosadikter (Sju vise m) 157 . wm nödhin tränger honom ey fra scrifftamalom Mecht 320 . swasom han . . . haffde en annan tränkt, ok trughat offuir syna makth ok rätta matto driikka ok swelgha MP 5: 53 . thetta järteknit . . . giordhe ey dyäffuolin syälffwiliandis vthan trängdhir til ib 137. godhe capitenare göra ey gerna wppenbara strid wthan the see sin spetz haffwa fördell, äller. är ther til trängdher PMskr 162. 8) bringa el. hålla i trångmål, tvinga, ansätta, plåga. tha byriade bsicopen trängia thöm met kirkionne räth mädhan the ville ey latha nwta honum lanzlagh Svartb 422 ( 1447) . Hist. Tidskr. 1949 s. 251 (1504).","9) vara nödsakad, behöva. opersonl. med dat. el. ack. samt inf. äntho at mich storleca thränger at sälia . . . mit fateka landzgootz SD NS 3: 612 ( 1420) . ","2) tvinga sig in, med tvång skaffa sig äganderätt till (fast egedom). her thure thuresson vill trängia sik in medh her abraam brodhersons ärwinge j all hans gotz Arfstv 52 ( 1461) . ib 97 ( 1461) . "],"e":["trängia . ","trengia . ","trenghe Rydberg Tr 3: 188 ( 1441) . ","thränger SD NS 3: 612 ( 1420) . tränghir. tränger. impf. trängde. trengde. part. pres. trengiandis PMskr 511. part. pret. trängder. trengdher. supin. tränkt MP 5: 53 ),","thrängia in , 2) tränga in. the nalen säties jn j axullen fästandis henne mädh enom klenom järntraadh j axwllens ända . . . trengiandis jn j axullen PMSkr 511 . - Jfr inthrängia. ","*thrängia in upa , ","*thrängia sik in , 1) tränga sig in. tha ermegarde barn . . . vilde in i bodenä, tha trengde henrick stadztienaren sik in medh for:na vitne STb 1: 16 (1475). ","thrängia sik saman , tränga sig samman. swa stor järtekne . . . ath folkit aff myclom räddogha, tränghir sik saman MP 5: 13 . ","thrängia til , 2) behövas. abs. opersonl. käre mäster gör nw thz bästa när mynom fader thy ath nw tränger til¨ Prosadikter (Sju vise m C) 233 . - Jfr tilthrängia.","*thrängia up , tränga, trycka el. pressa upp. han trängde döörin vpp om them STb 1: 387 ( 1482) .","*thrängia ut , tränga ut. at wi sculum wardha thräng vt aff waor eghno godz SD NS 2: 571 ( 1412) . " thij ther tränges wth then, som mynst forma " GPM 2: 11 ( 1504) . Jfr utthrängia. - Jfr be-, fran-, i fran-, um- thrängia samt othrängder."]},{"a":"þrängia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) göra trång, tränga, hoptränga, förminska. at skipeledin ey trängis SD 5 . 699 (1347, gammal afskr.). ont blodh inledhir soot oc hindra gangin oc thränge (stringit) hiärtans tilgang Bir 2: 235 . maath, som trengir och rynkyar och saman drager och i gen stoppar ynelffwanar LB 7: 78 . - tränga, göra intrång på. kierdhe . . . flere jordhäghandä jnnan grythonees til mattysä ok jngemund j sydhfränefdhe . . . ath therrä bolstadhä skäl . . . lagho wmmykith jntil grythones ok thränghdo therrä bolstadh DD 2: 5 ( 1384) . ","2) tränga, trycka, pressa. vm thz (hjärtat) är draghin en hinna som thz thrängir Bir 2: 266. moghin thränir thik (comprimunt te) Bo 72 . hwat opta vardh han thrängdir af moghanom. thy at the vildo nalkas honom ib. " asnen . . . thrängde hans herra fot til gardhin " MB 1: 413 . " bakin trängdis hardelika til korsit " Bir 1: 33 . Su 417 . - abs. ingak han oc thräng (constringe) . . . hardelica Bir 3 ; 86. ","3) tränga, stöta (ngn) från hästen i riddarspel). the fianda thrängdo vnder sik beuiand Fr 1841 .","4) egh [prängdir] til SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " mykit mera aff hans här . . . trängdis til at ryma " MB 2: 304 . " om nakor träng- er thik til at ga thusanda thren, gak mz hoom an- nor thusanda " Ber 1 . " syntos the mädh nokre matto swa som thrängias (coractao] til the thing hulkin the sculden göra " Bir 4: (Dikt) 228 . " af tyrst mågho te (de belägrade) trängias til at giva hus ok wärio " KS 86 (211, 95) . " anat är hungur oc sylt thät bilagdha borghara trängia til at hus giva ib. vtan at them threngir san nödhthot til at bryta thera thysto .VKR 16. mz huat skam skal jak wsal staa for thin domstool . .. oc tränghias atgöra skäl oc räkinskap af allo mino liffwrne " Su 241 . " saa fördreff han them alla till lyka fraa godz ok hustru trengden them vyka K 1: (sfgm) s. 182. som ndhen trengdeLg 3: 581. - trycka, tvinga, at clostrit tränghis tha aff owndlyfliike widhertorft " Bir 4: 32 . " ä hwat widh- ertorfft kan tränghia " ib 33 . VKR 76 . 7) tving, kufva, hålla i styr. thrängh thi astudilse ok bint i thrange gömoMP 2: 72. nar köit thrängis(co- arcteatur) aff ängo atirhalle Bir 2: 124 . _ under- trycka, lkufva. sedankomer han octil mik at treng- ia mik oc vnde sik MD 341 . for tränghianskolande (comprimendam) thera dirffue som synda Bir 4: 63 .","8) bringa l. hålla litrångmål,, tvinga, ansätta, plåga. at iäpn grymmelikhet skulde hwarn thera threngia KL 177 . thän klärkin . . . thrängid aff swa storm wärk ib 63 . " fläste thrägias ok läta nöghia sik (con- tenti sumas angustiis) " Bo 110 . - (?) thrängis siälin mz oändelikom ända (fine infito constringhitur) Bir 1: 365 . 9) vara i trångmål el. nöd, vara i behof. operonl. med dat. el. ck. är thz mykit omilt vm vi honom ey hiälpm vm vi gitom mädhan honom thrängir KL 340 . " man gör makt them tid man träng- er " RK 1: 4312 . MD 170 . " föliom alexandro enkte länger mädhan honum ey mera thränger " Al 4178 . jak will häller dö än spara thz (svärdet) tha mik tränger Di 76 . ST 472 . VKR 30 . " än jagfwghe är hwt häller the offradho thing ärw väl affadh älla jlla .. . thak- ins engaledhis ee af hwat vidherthoft klosteno kan thrängia " ib 77 . - vara nödsakad, behöfva. opersonl. med dat. el. ack. samt inf. el. prep. til. hans hest heter falke han är sa snar, än tho at tik tränger vndan rida, tha mag han wara sa när oc fierre som han will Di 91 . hon (Maria) vardhe var hiälp . . . tha os thrängger at kalla MD 172 d. än tha os ey mykit ther til thränger (cum mullo horum indigeremus) MB 2: 262 . - tränga, behöfvas, vara af nöden. abs. opersonl. man weet gerna sith synasta tha som tränger (då man är i nöd) RK 1: 1525 . " the . . . torde hanum ekke löss lata för än trängde (det var nödvändigt) " Di 26 . " wilie the wara wedher redha met teris gode werya hwar annan man äller man aff huse, om ssa trängia kan " FM 680 ( 1517) . 10) draga sig, undandraga sig, söka komma undan. begynte tha fast wrida oc wrengia oc wille jo fra rätten trengia RK 2: 8456 . ","1) tränga sig, pressa sig. tha balam hiög fast til mz sporom, tha thrängde asnen sik in til annan wiingardhin (junxit se pariteti), oc thrängde hans herra fot til gardhin MB 1: 413 . " skodha . . . apostlana ganga äpte honom. oc huru hwar thera nalkas honom thz mästa han gitir . . . thrängiande sik in til hans (impellendo eum) nw een oc tha annar " Bo 179 . " folkith sigh alt thränger när " Fl 1831 . ","2) tränga sig, tvigna sig, tränga el. tvinga sig fram. the gingo af egipto ok til thz landit som gudz folke war lofwath swa som thrängiande sik (coarctando se) mz androm Bir 1: 210 . skulu min ordh fulkompnas vtan thera vilia ok skulu swa som thrängia sik (arctabunt se) til fulkompnilsa ib. ","3) tvinga sig, pålägga sig tvång, göra sig möda, anstränga sig. ää huru mykyt thu thrängir ok kostar thik. format thu äkke fulcomlica at fölghia varom herra ihesu i fatikdomenom Bo 128 . - refl. þrängias, trängas, tränga hvarandra, söka tränga sig fram. þrängdes folk coma när hans kläþa fald Bu 194 . MB 2: 170 . " the ther thik skullo . . . beuara for moghanom som konungom oc storom herrom pläghar göras nar the thrängias in vppa them " Bo 36 . ","1) tränga fram; anfalla. konungen och hans män the trengde til Va 36 . ","opersonl . at ey thränge til at göra noghra wtspisning VKR 42 . Bir 5: 120 . - Jfr tilþrängia."],"e":["þrängia sik , ","thrängia fram . ","thrängia sik fram , tränga sig fram. thenna regla skal framganga . . . oc tränghia sik fram (coarctabit se), at hon triffuis Bir 4: 111 . ib 110 . Jfr framthrängia.","thrängia fran , ","thrängia in , skuffa in. swa margha the thrängdo ij eldin in Al 5101 . Jfr inthrängia.","thrängia saman , sammantränga, draga tillhopa. the thrängdo saman thera skara Fr 1852 .","thrängia sik saman , tränga sig samman. the thrängdo sik swa hardelika saman Fr 1855 . - Jfr samanthrängia. ","þrängia til , ","thrängia til saman . - refl. thrängias til saman, tränga sig samman. the therra thrändis tha til saman Fr 1833 .","thrängia upa , göras behof. opersonl. med dat. el. ack. mädan mik trängher aller mesth oppa Gers Ars b 4. "]},{"a":"þränne","b":"nl","c":"räkn.","d":["1) trefaldig, tre slags. min modher haffwir hanom wnnit mz tränne rät (triplici jure) Bir 4: 79 . ib 78 . " skaftauils lek han först aafan för tränne sak " MD (S) 200 . ","2) tre särskilda, trenne, tre. nw hawer mannen thränne wit oc widherkännilse MB 1: 81 . " äpter thera thränne släkter skiptes all wärldin i thry " ib 3 . " ther bleff slaghith aff diwrom thenna fyra thwsand oc än hundrath thränne " Al 9282 . papawer är walmogha hon är thrändehanna LB 2: 35 . " j trenna handa lundh " MD (S) 293 . reth elskog han skal haffwa trinne (tre ting, tre egenskaper) ib 297."],"e":["þräni VGL I R 6. þranni ib 5: 3, J 12: 2, þ 6: pr. þrinni SML M 30. trinne MD (S) 297 . gen. trenna ib 293 . ","thrände LB 2: 35 ),"]},{"a":"þränne","b":"nl","c":"räkn.","d":[" L.","1) trefaldig; tre slags. " solinna thränne natwr är swa wtskild. at thz war omöghelikt at hon matte sool wara. än et thera fra andro skildis " SvKyrkobr (Lucid A) 96 . epter thenna trenne xij synamanna ranzakan FMU 4: 403 ( 1474) . " the äru klara morghon stiärnor, som thu haffwir skipat i thräne härskap " SvB 353 (omkr. 1500). 2) tre särskilda, tre, trenne. then wnge härre . . . screff biscop karl gansze wenlige trenne maal ltil GPM 2: 20 ( 1508) . o hedherwärdogh treffalloghet, o en guddomber trennes personer o trenners personers en guddomber (o trium una deitas) JMÖ 43 ."],"e":["thräne SvB 353 (omkr. 1500) . trenne. trinne FMu 4: 403 (1474). gen. trenne ib. trennes JMÖ 43 . trenners ib),"]},{"a":"þrännetylfter","b":"av","c":"adj.","d":[" Se Tamm, Uppsalastudier s. 28."],"e":["þänne tylftär ÖGL dr 3: 2, Vaþ 8: 2),"]},{"a":"þränättinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þre- )"]},{"a":"þräsk","b":"nn","c":"","d":["träsk, moras; äfven insjö. Jfr Ihre, Gloss. 2: 948; Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 44 f. alexander . . . kom til et thräsk (paludem) thz war thört watnith war alt thörkath bort Al 5465 . " the . . . genast aff thz thraskith drogho " ib 5489 . " mitt å träsken " BtFH 1: 7 ( 1474, nyare afskr.) . - i ortnamn. i vlu þräski Hels L þ 15. extrema pars helsingie versus aquilomen, que ad amnem dictum wlv et stagnum wlvthræsk vsque prodenditur SD 4: 73 (1328, nyare afskr.). i hwita träskit (Ladoga) RK 1: 1485 . ib 1492 . " i gädde träskith " BtRK 344 (1490, orig.) ."],"e":["thrask )"]},{"a":"þräsk","b":"nn","c":"","d":["träsk, moras; även insjö. Jfr Sdw 2: 1320, H. Ronge, Konung Alexander 240, S. Fries, Öländskt och uppsvenskt 14 ff. . . . byggia . . . ena watn kwärn nithre vidh sion nordhan vidh rama sund aff thom twem träskiom som wj äghom liggiandis j ware fämark hwilkin träsk wi til the qwärnbygningene vnnom . . . vndantakno varo fiskeri som wi aff alder hafft hafwom i fornempda träskiom FH 3: 70 f. (1446). ath konungx gardhen i kwmo kal i fornempda sioom och träskwm haffwa halff kalff met sino nöther Svartb 455 ( 1455) . " swa til skarffua skel och i thraskit (!) " AktKungsådr 25 (1484, Östergötland) ."],"e":["träsk . ","thrask: -it AktKungsådr 25 (1484, Östergötland) . ","trask: -it EK 1485 ),"]},{"a":"þräskipta","b":"vb","c":"v.","d":[" L. - anträffadt blott i part. pret. þräskipter, treskiftad, tredelad, delad i tre delar el. afdelningar. kom oppa them om nattina mz thräskiptom här (divisis sociis in tres turmas) MB 1: 181 ."],"e":[]},{"a":"þräskipte","b":"nn","c":"","d":["treskifte, delning i tre lika stora delar. i allom þem sakum. som i þräskipte gangä, som är konungsräter, hundares rätter ok malsäghändens SD 5: 606 ( 1346) . " böte XL mark i þräskipte, þär af taka en lutt vi (d. v. s. konungen), annan maalsäghandin, oc þriþiä näfnden " ib 378 (1344, nyare afskr.) . " böte hwar þera XL mark i näfndinne är, oc til þräskiptes; en lutin takin wi (d. v. s. konungen), annan malsäghande, oc þriþiä hundärit " ib. " giällde aater skadhen ok aa XL marker till thräskiptes " ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). böte ena lödhiga marck sölffuer til three skyfftes een deel kongen annan staden ok thridie embeteth SO 155 . böte 40 mark the penningar gånge till treskiptis, målsägande, konungen och hampnen ib 298 . ib 294, 295, 296, 307, 308 ."],"e":["three skyffte )"]},{"a":"þrästene","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrätighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["trettio. " fingo hanom mä[p] bön lifs naþe at limna. ok liua þrätighi dagha " Bu 419 . the lofwadho hanom thrätighi silfpäninga MP 2: 6 . " þrätyghi mark päningä " SD 5: 565 ( 1346) . " þri män ok þrätighi förþos for kunugen " Bu 518 . " adrianus var . . . tuem arom minna än þrätighi ara gamal " ib 521 . ib 12, 99, 170 . SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), NS 1: 61 ( 1401), 499 ( 1405)."],"e":["þretighi Bu 99 . þrätyghi Sd 5: 565 ( 1346). þrätighu ÖGL Kr 7: 2. þrätyughs SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ","trethiughu ib NS !SYNS_DÅLIGT? 499 ( 1405). threttiwghw ib 61 ( 1401)), "]},{"a":"þrätighi","b":"nl","c":"räkn.","d":["trettio. " tha skal han mik til giwa thrätighio godha mark " Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). fore fäm marker ok trätighi päninga j wärdh NMU 1: l100 (1420). j try oc trätighi aar Mecht 185 . thrytiwgo aff hans kompanom KarlM (Ver) 94. trätige sinnom trätige män ib (El) 95 . klokka wm trätyo hwndrath PMskr 574. "],"e":["thrätighi Prosadikter (Karl M) 256, 282, 286. thrätigi JÄmtlDipl 1239 (1376); KarlM (Ver) 102. thrätighio Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). trätighi NMU 1: 100 ( 1420) ; Mecht 185 . ","trätigi Prosadikter (Karl M B) 296, 323, 326. träthigi KarlM (Ver)20. trätige ib (El) 95, 103. trätiuffuu Trolles Jb Bil 230 (1485, nyare avskr.) . trätyo PMskr 574. thretighi KarlM (Ver) 94. tretigi Trolles Jb Bil 235 (1486, nyare avskr.) . thrytiwgo KarlM (Ver) 94. Jfr Sdw 2: 1320),","*thrätighien , räkn. trettioen. hafuer jak . . . vpborit aff honom tretigj en mark danske Trolles Jb Bil 235 (1486, nyare avskr.) ."]},{"a":"þrätiugh","b":"nn","c":"","d":["trettiotal, antal av trettio. eth trätigh jern VKJ 262 ( 1466) ."],"e":["trätigh )"]},{"a":"þrätiugh","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"þrätiugher","b":"av","c":"adj.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrätiughund","b":"nn","c":"","d":[" ? L."],"e":[]},{"a":"þrätiughunde","b":"nl","c":"räkn.","d":["trettionde. " at läta sionga siäla mässor, oc giwa almosor thrätighindin (för -ad?) daghin äpter sin wardhnadha dödhan " MB 1: 410 . " han . . . do . . . þrätiughunda daghen " Bu 419 . " a siutande are vars härra var pilatus iuþa domare. a niiunda are ok tiughu burþe iohannes prädica ok a þrätiughunda are ok tuem arom warþ han dräpin. a þratiughunda are döptes var härra " ib 72 . " gaa vppa sit thrätighinda aar " Bo 29 . j mino thrätiwghonda aare Bir 2: 294 ."],"e":["þra- . ","þrätiunde L. "]},{"a":"þrätiughunde","b":"nl","c":"räkn.","d":[" L. trettionde. mit första aar skal staa for thin första tio aar . . tridhia mit aar fot thit trättighionde Mecht 192 . thy bär . . athirhallit trätigionda fructena SpV 349 . Jfr halfthrätiughunde."],"e":["trätigonde . ","trättighionde )"]},{"a":"þrätolfter","b":"","c":"","d":[" , se þrältylfter."],"e":[]},{"a":"þrätta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["träta . ","tretta . ","tretter GPM 2: 11 ( 1504) ), ","thrätto brodhir (träto-. trete- STb 3: 309 (1496)), ","*thrätto drygher","träto- )","thrätto fulder","trätto- )","*thrätto hus","träte- )","*thrätto häster","tretta- )","thrätto mal","trette- )","*thrätto man","tretta- )"]},{"a":"þrätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) envisas, anstränga sig, sträfva. thrättir (contendit) hon ga fram fore styrarin sin til gudh Bo 134 . ","2) envist söka få sin vilja fram, vara motspänstig, tredskas? engen torde öffuer laghen trätta RK 1: (LRK) s. 217 . jnghen torde mott laghen trätta ib (Yngre red. af LRK) s. 257. ","3) (envist) motsäga, bestrida; träta, tvista. vm christen man . . . dele gärna ok träte KS 47 (120, 51) . Iv 1603 . " thy at han i qväld wil dighert thrätta " ib 544 . Bo 41 . " första twe trätta tha sigha the ey badhe eeth " GO 217 . " huru siälin oc kroppin thrätto " MD 92 . " eyfinnande huru the matten kiwa älla thrätta " KL 234 . " än the hwilke som j fridh skulin lifwa byria thrätta gifwa (för kifwa) ok bakdanta " Ber 58 . ib 60 . som . . . idhelicha wilia dela oc thretta VKR 28 . dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för [the] icke vilde skilie twa trätände aat wppo en syn BtFH 1: 147 ( 1506) . ib 152 ( 1507) . " thrät ey af thy " Ber 59 . " trätte twe män vm epþä swäre " SR 13 . huru pallas venus ok iuno thrätto om gulläple eet FL 295. Iv 3609 . Al 1962 . " han . . . trätte ey mot them mz delo ordom " MP 1: 107 . " at hon skuli ey tee delandom älla bannadom oc thrätandom mot sik wredhis ok otholomodz tekn " Bir 3: 170 . " iak vil ey vidher thik at thrätta " Iv 3117 . Fl 387 . MD 97 . " kifua ey älla träth mz tungofullom man " MP 1: 107 . " thu wilt altidh wara swa som trättande mz gudhi " Lg 812 . " sin j mällan trättande (contra se contendentes) " MB 2: 305 . nu vil iak hänne göra rät om thz goz hon hafuer til thrät (det gods för hvars vinannde hon har tvistat el. som hon genom sin tvist sökt vinna) Iv 5228 . tvista med (ngn). for them ther wrankt hawa henne trät Iv (Cod. B) 4014 . ","4) göra till föremål för tvist el. träta; genom tvist göra att ngn förlorar (ngt). med sakens ack. och personens beteckning föregången af prep. af. vilin ij . . . väria hänna maal mädhan hon haffuer rät fore thöm thz vrankt hafuer aff hänne thrät Iv 4014 ."],"e":["thräta MD 97 . ","träta . ","-ir , ","-te , ","-t )"]},{"a":"þrätta","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":["hrätha . "]},{"a":"þrätta","b":"nn","c":"","d":[" L. ","1) (envist) yrkande, (egensinnigt el. hårdnackadt) påstående. hon gaf hanum enga roo för än han lät hänna sina thrätta at hon matte mz fara Bil 268 . " kärlingh skal ä hawa sina thrätto fram " GO 458 . ","2) (envist) motsägande el. bestridande; träta, tvist. vm thu flyr thrätto oc delo Bo 47 . ib 146 . MP 1: 107 . Su 54 . " af thy wardhir thrätta oc kiif " KL 234 . Lg 809 . " skil vara stridh oc thrätto (certamen) " Bir 3: 443 . Ber 58 . " thräta födher stridhe . . . thrätta födhe kifh . . . thrätta wptände hatzens och awndenne brand . . . thrätta dröwir hoxens och siälinna ögha " ib 59 . " al träta kombr af ty, at man älska nokot sit eghit ting mera än skiäl sighia " KS 47 (120, 51) . " kombr trätta ok dela manna mellom af ängo andro, vtan huar wil haua wilia sin, huath han må medh rättom alla (för älla) orättom sakom " ib 48 (120, 51). ne ok ja äru lang thräta (för thräta) GO 596 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 270. at oss vara arfwinga oc äpterkommande scal ängen thrätta ellä wylfarelse j mällan koma wm thetta fornempda gotz oc skyfte BYH 1: 227 ( 1416) . " han afsade sigh aff trätom för lagen " BtFH 1: 32 ( 1478, nyare afskr.) . at . . . ranzaca hwilken tere haffuer giort ogongh wppo then annan bad fierre och när som i trette är them imillan ib 147 ( 1506) . " om theris tompt som i trätte är " ib 278 ( 1509) . ib 174 (1506), (1506), 237 (1506), 238 (1507), 279 (1509). stor thrätta är i moghanom KL 388 . MB 2: 383 . " twe alroghe munka varo i enom sälla oc hafdho alrigh minzsto thrätto mällan siin " KL 234 . swasom ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana. swa war ok her en mild thräta ther litit mz allo war til skiptis Lg 3: 235 . MP 2: 8 . - Jfr enthrätta.","1) träta, gräl, onda ord. at enkte thrätto älla delo mal (sermo jurgiorum) swndherslite sämionna band Ber 118 . ","2) tvist, strid. " tappar . . . han thz thräta maal " Fl 1826 ."],"e":["þräta L. ","thräta Ber 59 ; Lg 3: 235 (på två st.). träta KS 47 (120, 51)), ","thrätto brodhir","trette- )","thrätto fulder , ","thrätto mal","thräta maal )"]},{"a":"þrättan","b":"nl","c":"räkn.","d":["tretton. . . . mik hafwa latith mith goz j scromastum . . . a legh om thrättan aar fran midhfasto SD 8: 269 ( 1362) . " än thön thrätan arin äru wt lidhin ib. thrättan örtughland jordh " NMU 1: 71 ( 1384) ."],"e":[]},{"a":"þrättan","b":"nl","c":"räkn.","d":["tretton. " þrättan spän myol " SD 5: 637 ( 1347) . thrättam örtugblandh ib 6: 65 ( 1348) . trettan markir lödhut siluir ib. " hon . . . giordhe en linda mz thrättan knwtom " KL 346 . Bir 3: 305, 4: 23 . VKR 69 . SD NS 2: 205 ( 1409) . SJ 3 ( 1421) ."],"e":["thrättam . ","trettam . ","þrätan L. ","thrätton SJ 3 ( 1421)),"]},{"a":"þrättande","b":"nl","c":"räkn.","d":["trettonde. " thässe fäm konunga hafdho thiänt tolff aar mz skat vnder kodorlaamor konung, oc thrättanda aarith gingo the aff honum " MB 1: 180 . Bir 4: 23 . VKR 69 . Lg 554 . "],"e":["þrätande L. þrättunde L.), ","þrättande dagher iula , trettonde dag jul, trettondedag(en). a þrättanda dagh iula Bu 72 . " fra thrättanda dagh iula " Lg 3: 249 . ","þrättande dagher , "]},{"a":"þrättande","b":"nl","c":"räkn.","d":["trettonde. " j the kirkio standa tolff stola oc thrättande war then som gudh siäff sat a Prosadikter (Karl M) 251. ib. ther waro tolff sänga . . . oc thrättande i midhio " ib 255 . - þrättande dagher iula, trettonde dag jul, trettondedag(en). trydie torsdagen nest epter trettendhe dagh jwle Svio-Estonica 16: 158 (1473). MP 5: 93 . - Jfr halfthrättande."],"e":["thrättande Prosadikter (Karl M) 251, 255. thrättend(h)ä Karl M (Ver) 8, 16. trättande Prosadikter (Karl M B) 295 ; MP 5: 93 . ","trättonda Prosadikter (Karl M B) 292 . trettendhe SvioEstonica 16: 158 (1473). Jfr Sdw 2: 1320),"]},{"a":"þrätylfta eþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":["þrätylpta- )"]},{"a":"þrätylftaþer","b":"","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þrätylfter","b":"","c":"","d":[" L."],"e":["-tylptär UplL M 16: 2. -tölfter: -tölftom ÖGL Vaþ 30: pr. i var. -tölpter: -tölptum SML M 27; 5. -tolfter: -tolftom ÖGL Vaþ 30: 1 i var. -tulfter: -tulftum ib i texthds. -tylter: -tyltan VGL II Add. 7: 25),"]},{"a":"þröta","b":"vb","c":"v.","d":["göra trött, komma (ngn) att tröttna. " all vädhersins skipilse matto lthöm ey tröffa aff idhke- likom danz Bl 878. - trötta, uttrötta vanmaktat ok tröttät aff lagomok vansamligen vägh " Lg 3: 563 . - refl. þrötas, tröttas, tröttna, blifva trött. Guz ängel gangar mz hanom. okgör hanomsva myckla gläþi. at han aldre þröthes) (il thrötthis 980.) hungra älla þörste Bu 204 . ib 504 . " the brdho til thäs the thröttos " Bil 472 . Bo 193 . " twe orma hulke lsom . . . throttas aldre at slita hona " Bir 3: 29 . tha thröttis (tepuit) styromannin ib 177 . the . . . böriade til at tröttas MB 2: 317 . " tha alla thröttos oc lagdho sik idhir at hwila sina lime " KL 336 . - Jfr for- thrötta."],"e":[]},{"a":"þröta","b":"vb","c":"v.","d":["göra trött. - trötta, uttrötta. defensus (fel för defessus) . . . trötader ok tröther GU c 20 s. 169. - refl. þrötas, tröttas, tröttna, bliva trött. llassasco scis linchoatiuum a lasso börya tröttis GU C 20 (hand 2) s. 65. jak kan ey thröttas äller ledhas widh Mecht 311 . " vm sidher wart han gamal ok tröttis at ganga " MP 4: 247 . - Jfr utthröta (Sdw 2: 891)."],"e":["thörtta: -as Mecht 311 . ","trötta: -is GU C 20 (hand 2) s. 65. limpf. refl. tröttis MP 4: 247 . part. pret. -ter, se þrötter. trötader GU C 20 s. l69),"]},{"a":"þrötter","b":"","c":"","d":["uttröttad, trött, matt. defensus (fel för defessus) . . . trötader ok tröther GU c 20 s. 169. styrande ett subst. waro the trötta siön oc lagde jntill thz landet boeciam Troj 284 . "],"e":[]},{"a":"þrötter","b":"","c":"","d":[" þreyttr L. uttröttad, trött, matt. han varþp baþe þrötar ok siukar Bu 174 . hwa som ärffwoeder dagh ok nätter thz är ey wnder at han warer trötter RK 1: 1757 . " han var tha badhe thröt ok modh " Iv 3564 . " takande vidh them thröt oc al wtöd af äruode " Bo 22 . " var han thröttir af väghinom " ib 84 . " nar . . . hon saa han swa thröttan oc mäghinlösan vndir thy stora träno " ib 197 . " at the skullo ther äkke oflänge standa oc göra sik thrötta (fatigarentur) " ib 250 . ib 217 . Bir 2: 129 . RK 1: 1508, 1754 . Di 196 . Jfr utthrötter."],"e":["þrötar . ","trötter i rimslut med nätter ib 1734),"]},{"a":"þu","b":"pn","c":"pron.","d":["du. " kunugs dotter suarar. iak se goþar vingar man. at þu äst storhughaþar. än huat hialpar mik at þu dör mz mik " Bu 491 . " sötasta dotter. huat scal iak . . . af þik göra " ib. " äst þu þän andreas som prädica folke hemska tro " ib 138 . " huru sighar þu andrea. han vara corsfestan mz vilia " ib. " min härra þin pina är miok lang . . . þu födes först a gatum ute þu gräst nykomen ii var kläpe " ib 76 . " ä þa þu giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst " ib 77 . teþes hänne (Maria) guz ängel . . . ok saghþe tel häna. se min fru þänna palm quist förþe iak þik aff paradis . . . þin käre son biþar mäþ heþar ok aro (för äro) ib 13 . alle apostoli coma en dagh tel þin. ok skulu þik ärlek tel graua föra ib. " hui porþ þu viþ diuul stygias ib. minis þik son min þins mästara orþ: som böþ mik haua þik firi son: ok þik mik firi moþor " ib. " väl hauin ii. þu ok þin kona biþat " ib 4 . " þw oc þin man skulin wara helbrygþo " KL 184 . " thu fadhir bödh mic at iac sculde bortga oc thighia " ib 201 . " moyses talar til wars herra . . . sigher thw at iak är ther namkunnogher (novi te ex nomine) " MB 1: 350 . saghdhe konungin . . . til sin son . . . min käre son thz radher iak thik, at thu nim väl ok idhelik Fl 127-8. han swaradhe gratande: sigher iak thik min fadher, lät blanzaflor fölghia mik ib 131 . " herra joar sagde (till Birger Jarl) . . . wy seem attu äst en äldre man ok tik er förre waan at dö än han (din son) " RK 1: 183-4. han (Birger Jarl) . . . talade til henne (sin hustru) tessom lundom . . . huro tykker tik här vm wara ther skaltu mik wel til swara ib 366-7. jngeborgh huat sigher tw mik aff danmark konung erik ib 372 . " han (konungen) sagdhe til drötningina sinna tha: ij skulin ok mina gafuor vntfa; thenne quinno gifuir iak thik til thärna " Fl 73 . " bider iach tigh, at tw wille forböre med thöm, hwar thet möthe skal stande " BSH 4: 335 (1503; Sten Sture till sin hustru). käre broder per twresson maa thw vethe ath iak haffuer nw varith till orde och talas med her swante HSH 19: 162 (1506; Erik Turesson till sin broder). tha sporde hertogh erik at radhe sin broder hertogh wallemar . . . rader tw oss tith at ridha RK 1: 3678 . ib 3691, 3692, 3694 . " wiltu tha här ey lenger wara tha late gud tik wel at fara " ib 1910-11 (Norske konungen Hakon till sin tillämnade svärson hertig Erik). kan jak ey wardbergh ater faa tha kant tw ey myn dotter fanga ib 2682 (Kon. Hakon till hertig Erik). tha sagde hertogh erik viltu hona ey giwa mik gud giffue henne lycko ä hwo hona faar wardhbergh faar tw ey ather i aar ok tess at sidher attu swa lather ib 2685-2688. myn herra konungen wil tik ekke lenger latha liffwa ib 2486 (riddaren Folke Jonsson till Törgils Knutsson). giff tik thinom broder til fanga ib 746 (yttrande till konung Valdemar af hertig Magnus folk). ib 747 . " herra knut (sannolikt förre drotseten Knut Jonsson) swarade (konungen) tessa leedh . . . vm tw atte aldreg skiilt wid them ok waro the kompne til thin hem thu skulle ey haffua swa fula akt " ib 3820-2. ib 3826, 3827, 3828 . " tha wart konungin honom vredher (och sade) tw wilt ekke wita. myn hedher " ib 3825 . " jonker tw skalt thz swa forsta at waar ordin sigher swa " ib 328 (en af Guds riddare till Junker Karl). huat sigher tu mik ib 343 (Junker Karl till en af Guds riddare). albrict mädh gudz nadh sweya oc göta kununger byuthom thich laurens ingebyornsson oc viliom thet owägerlika af thich hafwa at thiw genast breffueno lesne, tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare östan aros BSH 1: 142 ( 1373) . " vethe man thw sander, ath tesse . . erlige rigesens raadh ere nw her forsamblade " ib 5 . 111 (1506; Svante Nilsson till slottsfogden Sander Arendsson). - i förening med en skymfande benämning; jfr þin. tw ondhe hundh (þu hinn illi hundr) Di 293 . " tw diefuill hwi biuder tw mik gull oc silffuer " ib 195 . - i uttryck som innehålla en personifikation. iak helsa þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui, o sua klät af hans limum, som þu vare sat mz dyrastom stenom. för än min härra stoþ vppe a þik. þa vast þu huariom styg oc räþelek; nu är þin älskoghe sua liuuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt. glaþar ok bliþar krumbar iak tel þin. tak þu viþ mik Bu 140 . " hon (själen) taladhe til honum (den döda kroppen) . . . hwi ligger thu arme likame swa " MD 92 . mik (juden) thykke tik fasta wara skarp ib 383 . swerghe thu äst nw sluppit MD 390 . " a werdin huru tw pläghar löna " RK 1: 2494 . " jach formanar tik. then lede fleen . . . thz then ledhe fleen. tw skalt förgas " LB 7: 15 . - i befallningar, uppmaningar, anvisningar o. s. v. af allmännare syftning. gwdh siälwer talar til moysen sigh israels sönom siäx aar skal thu sa thin aker . . a siwnda iämlanganom skal iordhin liggia qwar . . . swa at thu skal ey sa thin aker MB 1: 372 . " thu skal ey dräpa " ib 334 . " wil thu mik göra altara aff steen tha skal han wara otälgdher " ib. " wil tu witerlika liua, tå skal tu tik ä samuledh halda huadh tik kan til koma " KS 21 (51, 29) . " thu skalt land sidh fölia ällir land fly " GO 7 . " thu skalt hawa langa rma vm thu wil hwarz mans mwn halda " ib 940 . " thu kastar ey äplät swa langth fra träth thz kännis ä hwadhan thz är komith " ib 949 . " her böriass hormala balker vaktha tik ffor honom " SEG 118 . " o edhla swensk tw statt nw fast " MD 390 . " wilt thw wara tik sielffuer hull tw älska friheet meer än gull " ib 391 . " nw ma thw märka at bastzstwffwin haffuer xii digder " LB 2: 12 . tha (i januari månad) skal thw drikka goth win . . . ok ey skal thw tek ladha blodh, optha skal thw haffwa badzstuffwo . . . äther thw mikit tha for thw kaldasoth ib 6: 279 . " tw ma taga swaffuel oc stöt mz smat " ib 7: 297 . - pl. aff hans nathum oos hauer alt giuit. oc sinum tiänistu manun sagþe. j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu SD 1: 668 (1285, nyare afskr.). at ir wilin walldz gerninger . . . firi oss oppenbarä ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). vi . . . helsom iþär mästrärä männena ib 5: 636 ( 1347). at iþur priuliegia oc forn bref. som i hafþin af warom foräldrom nu þa vi nästä iþär warom . . . varo iþär borto ib. " väl hauin ii. þu ok þin kona biþat " Bu 4 . " guþ giuar iþar goþa dotor " ib. " at i ärin guþi lyþoghe " ib 509 . " andwardher iak idhir gudhi " KL 165 . " vm thry aar aflat iak ey at mana hwarn idhra ib. änksins idhars lif . . . scal fortappas j thässo sinne ib 174. iak mon iämfast dödhelik wara som nakar idher " Al 3893 . " vaar herra talar frammer j skullin ey skära idhert haar omkring " MB 1: 366 . " gyrin sum iac idar raþar " Bir 4: (Avt) 183 . " hafn þäta raþ hemelikt i fyre ib. ghy hymmelrikes andeligha jnbyggiare heligeste gwdz änglar jak fatigha syndare bider eder alla saman y thenne mynne största nödh ath y welen nw wara när mik " Gers Ars b 5. sigh israels sonom, swa sihger war herra j saghin at iak taladhe til idher aff himpnom, j skulin ey hawa gulgudhar eller silffgudha j skulin göra mik altara aff iordh, oc offra ther idher faar oc idher nöt MB 1: 334 . - pl. ss tilltalsord till en person. han (konungen) sagdhe til drötningina sinna tha: ij skulin ok mina gafuor vntfa; thenne quinno gifuir iak thik til thärna (drottningen svarar:) iak thigger henne aff idher gärna Fl 72-4. drötningin swaradhe (konungen) bradhliak tha: nadhelik herra ij görin ey swa ib 260 . tha swarade hon (Birger Jarls hustru sin man) . . . söth ordh . . . j skulin spörya idra men at radha . . . huat the sighia thz maghen i höra swa som ider sämber swa maghen i göra RK 1: 378-81; jfr ofvan anf. v. 336-7, 372. var herra gifui jder thz til radhe j sättin ey onda manna lygn ib 775-6 (konung Valdemar till sin broder hertig Magnus). haffden i latet mik thz mik hörde aff rikit ib 764 (hertig Magnus till konungen). ib 766, 767, 768, 769, 770, 772, 774 . hertogh wallemar swarade (sin broder hertig Erik) tha ther tenken aldrigh en tid aa then hugh torffwen i ey haffwa at ider skal vm konungin jäwa ib 3684-5; jfr ofvan anf. v. 3678, 3691, 3692, 3694. konungen (Norske konungen Hakon) sagde (till sin tillämnade måg hertig Erik thz er mik last ath i vilin ey wara her jwlin all ib 1906 (kan dock här afse hertig Erik och hans följe); jfr ofvan anf. v. 1910-2682. han (hertig Erik) sagde (till sin tillämnade svärmoder drottning Eufemia) myn kere sötha moder nw wil jak giffua jder gudi j wall ib 1920. ib 1922, 1923, 1924 . " skulin i mik thz forgiffua ib 2487 (riddaren Folke Jonsson till Törgils Knutsson); jfr ofvan anf. v. 2486. han (Törgils Knutsson) sagde ädela konunger good thz i mik snödelika wt giffwin tess hawen i blygd ä mädhan i liffwin " ib 2454-5. folkunga . . . sagdo (till konung Magnus) i görin thz for eth rooss ati älska meer the vtlenzska mer än oss ib 1014. ib 3388, 3389, 3390 . herra knut (sannolikt förre drotesten Knut Jonsson) swarade (konungen) tessa leedh herra i skulin ey wardha vredh ib 3805 . ib 3806, 3809, 3811, 3812, 3813, 3815, 3816, 3817 ; jfr ofvan anf. v. 3820-2, 3826, 3827, 3828. twa andre riddara sagdo (till konungen) ok swa i maghin ey last a them begaa ok then skam i aldreg forwynna i maghin ider bäter besinna ib 3833-5. tha wände konungin sik om ok sagde til herra knwt swa wilin i mik hielpa myna bröder at faa ib 3803 ; " jfr ofvan anf. v. 3825. folkunga . . . sagdo til herra ingemar swa herra i skulin thz swa forstaa at wy ärom ämdughande som i " ib 1017-8. ib 1020 . " tha talado the gudz riddara ther om til jonker karl aff swerighe kom jonker vilin i mz oss stridha eller vilin i oss här hema bidha " ib 302-3; jfr ofvan anf. v. 328, 343. jach haffuer jdher altiidh til godho warith ib 2: 5532 (marsken Karl Knutsson till Nils Stensson). illa gatz byscop kätel ther aath . . . han . . . taladhe tiil konungen mz harda synne . . . twy hwath skam i swerige giorde ib 3: 1777 . herrande sagde (till konung Hans) thz skall ey skee göre i thz tha skule i see thz bliffuer edher till lithen froma i och edra neppeliga till danmark komma ib (sista forts.) 5254-6. idher som konungir ärin, bör världz äghor (te, o rex, præ omnibus decent auri argentique divitiæ): vtan tha äghur j hafwin jnnan huff ok tiuthyrby (possessionum . . . tuarum mansiones, quas in hoff et tiurby regia dignitate possides) giff the gudhi til hedher Bil 854 . " thet höre idhr wäl til enom rikom konunge at giwa mik hundradha markr silvers " KS 34 (89, 37) . Bir 4: (Avt) 184. MD (S) 203, 204. sagdhe kesaren til sanctum iohannem, within i nakon man som kwnne os wisa stadhen ther iomffrwn hon miste sith liff Lg 673 . " o kärasta frw hwat görin ij " Bo 206 . " beder iak eder nade . . . ati beten[cke] ok betracthä idert eyghet betzstä " BSH 3: 171 (1466, samt. afskr.; Erik Nilsson till ärkebiskopen Jöns Bengtsson). takcer jach idher kärlica, käre frv märete . . . for all kärlech, äro oc dygd, som i myn brodher ok myk beuisth haffua ib 172 (1466; Sten Sture till Åke Axelssons hustru). ma i vide, kere here, at jach sändder edher ett breff, som axel poose mik fik ib 5: 106 ( 1506) ; Ture Jönsson till Svante Nilsson). Jfr Es. Tegnér, Ark. f. Nord. Fil. 5: 304 f.; Cederschiöld, Erikskrönikan s. 245."],"e":["thu . ","thw . ","tu . ","tw . suffigeradt: tu (w): attu RK 1: 183, 2688 ; ","skalttu ib 187 ; ","skaltu ib 367 ; ","wiltu ib 188, 1910 ; ","kanttw ib 3827 ; ","kantw Di 100 ; ","mattw ib 26, 38, 74, 75 . ","þik . ","thik . tik tigh BSH 4: 335 ( 1503) . ","thich ib 1: 142 ( 1373) . ","tich LB 7: 15 . ","thek KL 12 . ","tek LB 6: 279 . ","thegh MD 4 . ","tegh ib 14, 15 ; Bir 5: 140, 141 ; Di 293 . ","þär VG!SYNS_DÅLIGT? 5 o. s. v.; VML II Ä 10: 1 i var. þer VGL II !SYNS_DÅLIGT? ÖGL Vins 7: 5 i var. ther MB 1: 350 . þar L. þ!SYNS_DÅLIGT? gen. þin. thiin Fl 1768 . ","dual . ","it ÖGL Vins 3: pr. i var., 6: 4 i var. pl. nom. ir ÖGL Vins 3: pr., 6: 4; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 4: 467 (1335, nyare afskr.), 357 (1336, nyare afskr.). i SML þj 16: 2; VML I B 6; þr; MELL G 5: pr.; SD 5: 636 (1347; Bu 152, 204, 205, 509, 518 ; MB 1: 249 o. s. v. ii Bu 4, 138, 152 . ","ij Bo 206 ; Fl 72, 260 . ","y Gers Ars b 5; RK 3: 1193 ( i rimsl. med by). ghy (jfr Mnt gi, gy) Gers Ars b 5 suffigeradt; i: ati BSH 3: 171 (1466, samt. afskr.; på tre st.); RK 1: 411, 1015, 3390 . ack, datiþär SD 5: 636 (1347; på fyra st.). iþr Bu 4, 138, 152, 204, 208 . ","idar Bir 4: (Avt) 183. idher SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) ; MB 1: 364, 366 o. s. v. ider RK 1: 381, 2: 2978, 2989 . ","idhir KL 165 (på nio st.). ydher Gers Frest Inl. edher MD (S) 203, 204, 209 o. s. v. eder ib 203, 204 ; Gers Ars b 5. gen. idhar Bir 1: 161, 4: 332 ; Al 2488 . ","idher ib 2499, 3893, 7982 ; RK 2: 2983 . ","ider Di 157 (på två st.), 163. ether ib 68. iþrä SD 5: 636 ( 1347) . ","idhra KL 165 ; Bo 159 ; MP 1: 305 ; Al 3609, 8023, Ber 160 (på två st.), 161. former eg. tillhörande pron. iþar: idhars (efter föreg. gen. på -s) KL 174 ; MP 2: 223 . " idrom (efter föreg. dat. på -om) " Di 100 ),"]},{"a":"þu","b":"","c":"","d":[],"e":["thu . ","tu . ","tw . ","dw SvT 78 (daniserande) . ack. tigh ib 16, l62. tik ib 78 . ","tich ib 18 . tek JMPs 405. pl. nom. i. j. ack., dat. idher. idhr SpV 154 . ","idhir SkrtUppb 159 . eder Stb 2: 250 (1488). gen. idhra Rääf Ydre här 1: 180 (1377). idhen (väl för idher) SvB 367 (1400-t.). form eg. tillhörande pron. iþar: eders STb 5:337 (1521, Kop). Jfr Sdw 2: 1320), pron. pers. L. du. biudher iac idher allom. oc särdelis hwariom. lidhra . . . at j honum . . . rätta lydhno standin Rääf Ydre här. 1: 180 (1377). iak bidher nw idher alt hymmerikis härskap oc enkannelica hwan en idhen särdelis SvB 367 (1400-t-). ok är jak mz idhr til wärldz ända SpV 154 . " besynner her fore, kiere wenner, eders sielffue oc bliffuer offuer eens STb 5: 337 (1521, Kop). at dw bewarer da myn siel ffra den ewighe pine " SvT 78 (daniserande). som christus sagdhe til sanctum agustinum ey skalth thu wända mik j tek, wthan thu skalth om wändhas j mik JMPs 405. - pl. ss tilltalsord till en person. första r adith är at j först om morghonen läsen een wälsighnilse SkrtUppb 159 (abbedissan Ingeborg Gertsdotter till Kristian I). hurw gudh haffwir jdhir kärligha atirlöst ib. ib 161 o.s.v. tha swarade jöns matsson: "jach formode mik aldrich onth aff eder, marten . . . "STb 2:250 (1488; köpsvennen J. M. till Sten Stures sven Martin Ryaner). Jfr J. Svennung, Anredeformen 390 ff. och där anförd litt."]},{"a":"þukke","b":"","c":"","d":[" , se þokke."],"e":[]},{"a":"þumi","b":"nn","c":"","d":["tumme. " jdeus är en sten . . . vordhen som mannes twmme " PMSkr 478 ."],"e":["twmme )"]},{"a":"þumi","b":"nn","c":"","d":["tumme. " the adra ligghir mällan thuman oc thz finghir som ther ä näst oppa handinne " LB 1: 98 . ib 3: 184 . een adhra ligger pa twmman ib 2: 62 . ib 7: 161 . " man skal ey offta laatha sig blodh vthan man trengher, och tha vider twman " ib 83 . " te bundo saman tumana " Lg 3: 375 . " haff thuman i näffwan vm thik fallir ämpnin (pugno clandetur pollex cum fors tibi detur) " GO 742 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 319 f. thän skal hawa thwma aff iärn som ondan man skal fla ib 732 . tagha nöthir ellir aden mera än till twma gaar i hanzka TB 78 . - ss måttsbestämnning; tumme, tummes bredd, tim. c (100) fambne trosse, swa tyck som en thwme eller noghet tickere BSH 5: 421 ( 1510) . "],"e":["twmme )","thuma finger","twmes- )"]},{"a":"þumlinger","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þumul ta","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þumulfinger","b":"nn","c":"","d":["tumme. SR 53 . een þumulfinger Bu 55 . " han scar thumulfinger sik af (haand) " Bil 249 . " hon . . . skreff mz höghra thumulfingrenom " KL 308 . LB 6: 279 ."],"e":["þumul fingär SR 53 . þomalL. twmel- LB 6: 279 ), "]},{"a":"þumulfinger","b":"nn","c":"","d":[" (ATb 2: 57 (1475) L. tumme. Jfr B. Pettersson, Stilstudier i de svenska landskapslagarna 189 f. pollex thz är hans tumefinger Mecht 338 . han högh ion karlson . . . twmilfingrith af ATb 2: 57 ( 1475) . " eth litith swarffwat träkäfle tiokth oc langhth som twmmelfingren " PMSkr 511 . ib."],"e":["tumel- . ","twmmel- . ","twmil- )"]},{"a":"þunder","b":"av","c":"adj.","d":["1) tunn (i genomskräning9, ej tjock. tenuis, thundr GU 3 . " hans skin war swa thunt ok klent at han flängdhis aldre swa lätlika at ey ginstan vt gik blodhit " Bir 1: 32 . " thyndir klutir " ib 3: 56 . synis thz (ɔ: klädhit) wara faghirt ok thunt ib 1: 287 . LB 1: 97 . " j tynna sma skiffwor " ib 9: 96 . " för än glasit wardhir thyndra ok klenare " VKR XI: han haffde . . . en stor näsa oc tynna (han naf var hatt oc þuni) Di 131 . satte tha diäfullin konungxsins hiärna mällan sin knä som syntos vara liik präs oc samanthrängde starklica j langlek ok bidhlek ther til allir märghin vardh thundir ok klen swasom träs löff Bir 3: 446 . - tunnm, insjunken, hopfallen, mager. twnna kinbene Su 141 .","2) tunn, lättflytande, af (jämförelsevis) ringa konsistens. vm han (blodet) är thiokker eller thunder LB 5: 293 . är han (blodet) alstingx tunder ib. är blodhit hät, tha är thz thunt aff hetanom ib. är thräkkin thunir ib 3: 171 . ib 5: 292 . " stundom er hon (ɔ: materia) twn som vatn " ib 7: 257 . " lossa oc tynth göra " ib 9: 105 . " hwilkin tima en thing wardher mera vtan natwrlikan wäxt mz födho, tha wardher thz ther mz widhare, at thz wardher thyndra oc thunnare " MB 1: 88 . " tha hafdhe hon (Eva) warith . . . swa myklo thunnare än adam, som watn är thyndra (Cod B tunnare 535) än iordh, oc är ey thz likt sanno ib. "","3) tunn, gles; fåtalig. " the garsuna vordho ther swa thunne " Fr 1745 . " än tho wi ärom fa ok thunne wi ärom bätre än alle the " Al 2408 . " thet är ganska twnt opwmme banereth " BSH 5: 8 ( 1504) . ","4) svag, obetydlig, ringa. han (Alexander) är badhe litin ok thunder Al 1924 . " än iak hafþe eigh dygþ for þunna " Bu 74 . ","5) ringa, tarflig. " eet thunt (aridum) klädhe " Bir 2: 62 ; " jfr 1. änkte atir gömde iak mik vtan thunnan kost ok klädha bonadh " ib 1: 25 . ib 120 . the hafdho . . . manga thunna maltidh i them väghenom Bo 13 . GO 174 ."],"e":["thunir LB 3: 171 . ","thyndir Bir 3: 56 . ","twn LB 7: 257 . n. (nom., ack.) thunt Bir 1: 32, 287, 2: 62 ; LB 5: 293 . ","twnt BSH 5: 8 ( 1504) . ","tunth LB 1: 97 . ","tynth ib 9: 105 . ","thunnan Bir 1: 25, 120 . ","þunna Bu 74 . ","thunna Bo 13 . ","tynna Di 131 . ","thunne Fr 1745 ; Al 2406 . ","tynna LB 9: 96 . ","thunna LB 5: 292 . ","twnna Su 141 . ","thyndre : -a MB 1: 88 (på två st.). VKR XI . ","thunnare MB 1: 88 (på två st.). tunnare ib (Cod. B) 535), "]},{"a":"þunder","b":"av","c":"adj.","d":["1) tunn (i genomskärning), ej tjock. vnder thildit skal thvnder kopaar näghlas fore eeldz skuld Hollman Bir Extr 234. kniffwn . . . skal wara alstingis hwas hardher oc tynner PMskr 319. sidhan haff en tynnan järn bläyda ib 326 . " gwl slaghit j tynnasta bladh " ib 420 . ib 453, 485 . (?) läg thär j tw lod tyn slagin gwlblad ib 421 (möjl. i st. att föra till ett *thungslaghin, p. adj.). 2) tunn, lättflytande. malin gran gryn blandes mädh warmpth wathn som en tyn wälling PMSkr 239 . 3) tunn, gles; fåtalig. syätte mattan är, ath til trodha mädh tynno höghre winga mot fiendannas wenstre winga PMskr 156."],"e":["tynner PMSkr 319, 485 . ","fyn ib 229 . ","tynth ib 453 . ","tynnan . ","tyn ib 421 . ","tynnaster : -asta ib 420 ),"]},{"a":"þunge","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) tyngd, börda. " konungin . . . loot . . . binda vidh been hans iärn som skapadh varo som benin. hulkin som varo osighiandis mykyt thung, at mz tholkom thunga skullo benin wtslitas fran knämen " Gr 279 . spikane oppehiollo allan licammans thugna (pondus) Bo 201 . Bir 3: 112 . BK 208 . " the skulu wara williande ok moghande tula mykin tunga (sustinere magnitudinem ponderis) ok äruodhe " KS 81 (199, 88) ; jfr 4. thz är dighr tunge föra tung wapn ok kräselika födho ib (200, 89; jfr 4. - bildl. redhobone äru the til hedhir ok kirkionna värdhelikhetz höghelikhet oc then thunga som rädhelikin vare ämuäl änglomen at läggia oppa sina axla Bo 99 . " for syndanna thungha " Bir 1: 207 . ib 275. gik nw en stor twnga aff min halss Di 22 . thr epther haffuer iag myken trå henne store twnge (d. v. s. riksförstandarskapet) skilias i fra RK 3: (sista forts.) 5752 . ","2) tunga, betungande. " han wilde hwarium hughnadh ok nadhe göra ok ängum tunga " Bil 384 . " wardh han swa riker wtan landa thunga. at han gaff all landin lidugh aff skattom " ib. " the (bröderna) waro honom til mycken tungä " MD 499 ; jfr 4. ","3) tunga, pålaga, skatt. läggia oppa almoghan j rikeno ouana skatte ok thunga (gravamina insolita) Bir 3: 466 . skatt oc tunga ökadhe han til Md 386. wtan landgield ok allan thunga SD NS 1: 488 ( 1405) . ","4) tunga, möda, vedermöda, besvär, olägenhet. huar som mera äter än han torf til sin naturlik skipilse, thz är dröuilse til hans kiäla, ok tunge til lhans likamlik åthäue (etiam nocet corpori, quia, impedit digestionem debitam) KS 43 (110, 46) . " nu förþe þu mik þän gäst. mik varþar tel langan þugga " Bu 19 . " gudh . . . löse idhan anger ok swa idher thunga " Iv 4198 (kan föras till 5). ","5) bekymmer, oro. " thera hierta war wthan twnga " RK 3 . 2214. ","6) tyngd, känsla af tyngd. allom sömpnins thunga ((gravedine) fiärre bortrördhom Bir 3: 246 ."],"e":["þugge: -a Bu 19 . ","twnga Di 22 ), "]},{"a":"þunger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) tung (till vigt), tung att bära el. lyfta. ey magho . . . himbla röras aff sik siälwom for thy at the äre hwarco thunge eller lätte eller liwandis MB 1: 44 . hon är thung ok väghir mykyt KL 342 . " tha wrdhu hälagh ben swa thung. at engin gat them af stadh comit " Bil 275 . " nakot thz som är swa thunght af thz dräpir mz eno hugghi " Bir 1: 147 . " vest thu ey hwat thungasta byrdhe är af thöm thingom som vaxa " MP 2: 106 . Bir 1: 133 . " lithin byrdhe är langh vägh thungh " GO 502 . ib 765 . " ilth är thungan steen fiärran kasta " ib 869 . " föra tung wapn " KS 81 (200, 89) . Bil 54 . Gr 279 . hon . . . thyngde sik mz them thungasta klädhum ok skinnom somhon hafdhe KL 61 . " lös vndan þunga jase " Bu 141 . " þyngre var þu än al värulden " ib 499 . thw saat thunktä (för thungä) lenkior om hans hals MD 65 . Di 101 . " mins mik likamans huru þungar han är at dragha " Bu 141 . - oeg. tung, svår att bära, tryckande. jsrael nidhetrykktis af egipclis mz thwngare byrdhe thentidh moyses sagdhe them af gudhz widherkänno Ber 18 . ","2) hafvande. " en kona thung mz barne " Bil 275 . " wort drotningen twng " Di 126 . Bil 268 .","3) tung, orig, trög. " han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio: ty at ther af wardr man tungur ok olustoghr " KS 81 (200, 89) . " the äru thungeh (ponderosi) til äruodhe fore gudz hedhir skuld " Bir 1: 292 . " swa myklo starklikare dragh thz (mitt hjärta) som thz är thyngra af sik oc sent til alt thz som got ib " ib 4 . 126. ","4) tung, svår, besvärlig, mödosam. vm munkenom är thunkt at stridha mot kötsins lusta thungare är riddarenom at fram gaa mällan wäknta ovini Bir 1 . 384. min pina ok min kärlekir äru them ledh ok mit lifwirne thunkt ib 200 . " fore thera thungasta ärwodhis skuld " MB 1: 290 . " thässa thungo fastomar " KL 335 . konungh snyo . . . lagde altiidh dänom twngh lagh PK 246 . " thänne wäghin är nokot thunger j wphoweno " Bir 1: 43 . " tagha for sik högha ok thungha dygdesame gernyngar " Gers Frest 3 . " the taladho dyr thing oc thung at vndirsta " KL 201 . ","5) svår, stor, betydlig. thola thyngxsta oc mästa skadha Bir 3: 348 . hänna pina är nu aldra thungast ib 29 . " aff thungasto sorgh " ib 4: (Dikt) 263 . ib 265 . - svår, grof. är hoordomber thyngre synd, än löskeläghe MB 1 . 139. tha ware . . . adams synd aldra thungast oc mäst ib. aldra thungast synda giäld ib 138 . Bir 1: 112, 113, 3: 13, 456 . Ber 80, 87, 97, 125, 130 . Su 442 . ","6) tung, djup, som icke lätt afbrytes. om sömn. han sompn adhe mz thwngom symn KL 164 . " thung är thän sömpn som syndin söwir " GO 277 . ","7) tung, som framföres med svårighet, hes, skroflig. om röst. linar thz thungha röst hok gör hona skära LB 4: 343 . - Jfr iäm-, of-thunger."],"e":["thunkt Bir 1: 200, 384 . thunght ib 147. komp. þyngre. thungare Bir 1: 384 (på två st.); -om ib 4: (Dikt) 265 . ","thwngare Ber 18 . superl. ","thyngxster: -a Bir 3: 348 . ","tyngster: tyngst Di 101 . ","thungaster: -ast MB 1: 138, 139 ; Bir 3: 29; -asta KL 61 ; MP 2: 106 ; MB 1: 220 ; Bir 1: 133 ; ","-asto ib 4: (Dikt) 263 ; Su 442 ),"]},{"a":"þunger","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","3) tung, ovig, trög. " jncerticus . . . twnger faawitsker oc olaadoger " GU C 20 (hand 2) s. 25. we wardhe the syndogoho folkeno, ok tungho folkeno j syndhinne, for skamlikom synom affonde släkt MP 5: 16 . 4) tung, svår, besvärlig, mödosam. hans liff war honom tyngaren än döden Troj 303 . 5) svår, stor, betydlig. thän höäghrer är vpkomen faar thungare fall Hel män 106 . - svår, grov. ä thes lengre är lifuet thes tyngäre ok grofuare är synden J Buddes b 162 . 8) tung, stark. om vin. teth win som söth är j smakenom thet är twngth PMSkr 356 ."],"e":["tunger . ","tyngäre J Buddes b 162 . ","tyngaren Troj 303 . ","thungare Hel män 106 . Jfr Sdw 2: 1320),"]},{"a":"þunlika","b":"ab","c":"adv.","d":["tunt. þunlika kläd Bu 79 ."],"e":[]},{"a":"þura","b":"","c":"","d":[" , se þora."],"e":[]},{"a":"þura","b":"nn","c":"","d":["djärfhet, dristighet. " iac lägar til þuru oc manlekit hiärta " Bir 4: (Avt) 185. ib 2: 261, 4: 350 . sät enkte i thina thuru (nihil ponas in tua audacia) Ber 113 . " tha j finghin thwru at tala " Bir 2: 263 . then helghe ande . . . giuir them . . . thuru ok tröst at awita världinna älskara MP 1: 145 . " skal han gifua jdhir thuru til at auita världzlica men " ib 2: 91 ."],"e":[]},{"a":"þusand","b":"nn","c":"","d":["räkn. L. tusende, tusental; tusen. Jfr Sdw 2: 1320. mille . . . thwsnde mil[l]ies aduerbium numeri thusanda synnom GU C 20 (hand 2) s. 142. när eth twsand haffwer graffwit sina wth stikkadha graff, gange th annath twsand thär nästh til ath graffwa PMSkr 131 . item . . . köpte jak iijᵐ tigel för iiij mark twsanet HLG 2: 65 (1519). thetta skipti giordis epter gwz byrd thusanda arum thry hundrada arum sextighi arum ok twem arum neesta löghordaghin epter sancta michiels dagh SD 8: 224 ( 1362) . thusandhe cristne män Karl M (Ver) 44. en läsin messa aff tigi twsandhe riddere STb 5: 304 (1513, Bil). hulket skot som reste tusande oc nytetigi mark ortuger Stock Skb 211 ( 1522) . - för att obestämt angiva ett mycket sotrt el. ofantlgt antal. hon . . togh han i sin fampn oc kyste han fore hans mwn oc the haffdo ther thusandha glädhe Prosadikter (Sju vise m) 164 . " helser myn ffrw modher . . . medh m (1000) godhe netther " BSH 5: 138 (1507, H. Gadh) . om thet mik ware mögligith liffwa i m (1000) aar ib 395 (1510, d:o). - i kraftuttryck. hvdh tvssana ffalan döffel menar tv at vy haffom . . . GpM 2: 406 (1502?). wj wilom haffwath (ɔ ha föda) i m (1000) etc. BSH 5: 268 (1508, H. Gadh.) . - i förbindelse met ett följande ordinalt räkneord. arom effter gudz byrd tusendaffyrahunradaffemtye pa thet ffierda NMU 1: 123 ( 1454) . aarwm effter gudz bÿrdh twsendefemhwndradhe paa thet tolffthe ib 160 ( 1512) . - Jfr ällivu thusand."],"e":["twsand PMSkr 131 . twsan KarlM)","tvssana GPM 2: 406 ( 1502?) . Jfr Sdw 2: 1320), "]},{"a":"þusand","b":"nl","c":"räkn.","d":["tusende, tusental; tusen ss subst. antigen abs., då det vanligen nyttjas i bem. tusental af menniskor el. öfver hufvud af lefvande varelser, el. ock förenadt med följ. subst. i gen. (el. med följ. subst. föregånget af prep. af); då det åtföljes af ett subst., nyttjas det dock oftast adjektiviskt. the akta ey huru mang thusand som döö Bir 3: 472 . ther äptir ropadhe swa som otalik thusand aff häluite ib. dacianus var . . . sua grymbar . . . mot cristnom mannom. at i en manaþ drapos tu þusand ok tiughu Bu 493 . " aff ruben släkt gingo til stridh firetighi thwsand oc siäx thusand oc fäm hundrath " MB 1: 384 . iak saa oc see lambit stod pa bärghit syon, oc mz thy hundradha fyritio, oc fyra tusandh haffwandis hans nampn . . . scriffwit j theris änlite ib 2: 354 . " the c xl iiij tusanda hwilke köpte ru aff wärldhena ib. thera tall var M tusandh " ib 341 . " the varo at tali þry þysand ok tu hundraþ ok fämtighi " Bu 178 . " atta þusand manna troþo christo " ib 500 . dö[p]tos tiughu þusand män ib 492 . " astringes sände þusända män ok lät fanga bartholomeum " ib 209 . " fiughur þusand riddara " ib 177 . sancte gregorius . . . dötpe ther mera än hundradha thusand oc niotio thusand folk Gr 314 . " thräftighi thusand ok än tw footgangara hafdhe han nw halff fämpta thusand opa hästa " Al 1911, 1913 . " siäx hundrath thwsand fotgangara " MB 1: 312 . " siäx hundrath thwsand oc thry thwsand oc fäm hundrath oc fämtighi män " ib 384 . the slogho ther få wäl thusand mang Al 9399 . hördhe jak . . . otalica thusand röste Bir 3: 472 . twsenda mark RK 1: 3528 . " äpter thera räkning war säm wäl när thwsand aara gamall, än han war ey meer " MB 1: 5 . " niohundradh aar oc siäxtighi aar thz är xl aar minna än et thwsand aar " ib. " äpter thässe räkning waro mällan thäs adam skapadhis oc abraham föddes thry thwsand aar oc tw hundrath aar oc fyra aarr ib. owir thusand aar " ib 2: 364 . " þusand ok tu hundraþ ok þrätighi ok atta arom äpte vars härra byrþ " Bu 175 . " þusanda arom ok þry hundraþ ok fiurtighi arom äpte guz fözlotima " ib 176 . " þettä breff oc testament, som giort . . . var . . . äfter vars herrä byrþ þusanda arum. þryhundraþa arum. fyritighi oc syäx arum " SD 5: 568 ( 1346) . - för att obestämdt angifva ett mycket stort el. ofantligt antal. tik skal rådhgiua wara näppelike en af tusend KS 71 (174, 78) . ib 17 (41, 18). läti gudh thina släkt wäxa i thwsanda thwsand (mille millia) MB 1: 206 . " hwat ey äst thu thän ther thusanda thusand (mille millia) thiäna i thino rike " Bo 36 . tusanda twsanda aff hymelzslikom andom tik äwerdelika tiändandom loffui tik a mina wäghna . . . oc tio twsanda sinnom hundrada twsand helse tik (millia millium celestium agminum tibi ministatium te ex me saluent, et decies millies centena millia tibi assistentium te glorificent) Su 343 . " thusanda thusand ängla (milia millia angelorum) " Ber 215 . " tho hon skulde thwsand vintre lifua iak vil hänne ey een päning gifua " Iv 3729 . han . . . sagde sancte anna M godhe netther Lg 3: 31 . " thee scolo faa eth M (1000) diwell " BSH 5: 185 ( 1507) . " the skulo fa eth Mc (100,000) dyffwill ib 273 (1508). lifva kräselica oc hawa thusanda frygdh (för thusanda frygdhir? el. för thusandafalla frygdh?) " Bo 107 . - i förbindelse med ett följande oridnalt räkneord. arom epter gudz byrdh tusanda fyrahundradha a sietta areno SD NS 1: 561 ( 1406) . " arena epthir gwsdh (för gwdhs) byrdh tusandha oc firahundradha aar oppa firstha arit " ib 3 ( 1401) . " aret äpther gudz byrdh tusandh fyrahundrat vppa siätthe aar " ib 575 ( 1406) ."],"e":["þusund HelsL Ä 16: pr. þusänd UplL Conf. tusend KS 71 (174, 78) . ","þusän VGL IV 19: 5. þusanda. thusanda. thwsanda. tusanda. twsanda. twsenda RK 1: 3528 . ","twsande ib 3 . (sista fortsa.) 5657. Formen på -a (-e) är eg. gen. pl. Jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 14: 240 f. ),"]},{"a":"þut","b":"nn","c":"","d":["1) tjut. " hördhe han swa rädelika röthan ok thut alskona grymma dywra at all wäruldin munde skiefua " Pa 21 . " thignadhe alt thutit " ib 22 . " diäfwlen borthwarf. swa hökt þiwtande at alle bröþrenne vmkring hörþo hans liwþ oc þut " KL 190 . " fiudhu diäflande mz myklo thuti " ib 45 . Gr 307 . " enkte scal ther (i helvetet) höras vtan gratir oc twt " MP 1: 202 . Ber 211 . KL 412 . MB 2: 405 . Bir 2: 193 . Su 461 . jwdhane . . . stodho gratandhes oc tywtandhes i hymellen som en wargha hoper oc war theras ropp oc toth swa hökt at the hördhos til sancti lamberti kirkio Lg 3: 440 . MB 2: 138 . ","2) tjut, hvinande, dån, brus. fore them rödhelica storm ok thut älla liudh som tha scal vardha j hafwino MP 1: 10 . " fallir strömin ryghelika owir han aff högdhinne mz sinna brädzsko huit (strepitu) " Bir 1: 332. - brus, susning. fore thuth örna sangh oc wärk LB 3: 164 . - Jfr thiut."],"e":["toth Lg 3: 440), "]},{"a":"þva","b":"vb","c":"v.","d":["1) två, tvätta. " opta thwo hon siuko systrina ok thörkadhe " KL 330 . " þe iuffru som liket þuaþo " Bu 14 . tel liket var þuaghit ok klät ib. " tha han hafdhe dödh tholt tha timde thz swa: at the baro hans licamma j eet hws at twa " Bil 864 . KL 301 . Lg 40 . na[ta]lia . . . þuo þerra sar Bu 520 . bröþrenne . . . þwaþo hans fötir KL L189. ib 331 . Bil 410 . Bo 75 . MP 2: 7, 8 . VKR IX . Lg 3: 204, 511 . Bir 2: 177. take xxx fatighe män hulkra fötir twas skulu mz ödmiukt oc gifwins thom kostir oc päninga ok klädhe af hulkom the maghin hughnas oc swa badhe the som thwa oc the som twagne vardha bidhn gudh . . . at han . . . forlate hans siäl the högfärdh . . . som han hafdhe ib 23 . hon thwo wars herra föther mz tarom Bil 265 . ib 264. thine fötir varo aldra renaste ok väl thwaghne Bir 3: 315 . " hon kämpde hans hofwdh siälff ok thwo " Iv 1330 . Di 87 . " han strök sinä armar oc skulde twa sinä händer " ib 103 . ib 165 . " hand skal hand thwa älla bodha orena wara " GO 687 . " ä är thwaghno barne mathir i wanom " ib 268 . " thwa hundh ok kämb han är ä hundhir thän same " ib 11 . " fori quiddrag skär a huirflinum i lumscänum ena sinu. fingirs bretä oc somä (för sömä) väl atir vndena, och þua huar dagh en timä mz lut Hästläked. i " AS 136 . ib 137 . " hwart thz klädhe som thera hold komber widh, thz skal thwas mz watne " MB 1: 360 . " hon pläghadhe thwätt oc klädhe twa " ST 293 . " hänta sik watn at thwa sin öghon ther i " Lg 3: 237 . ib 238, 647 . vatn . . . i hulko farin thwaddos Bo 121 . " thz watn ther raat köt är thwagit i " LB 3: 171 . " twor man skalloth hoffuidh j sipuls oos medh watn " ib 2: 41 . " thz watn som thässe kar eller klädhe waro thwaghin i mB 1: 360. alt ther til i vardhin thwagne i döpilsanna vatne " Gr 303 . ib 301 . " han skal thwa siin klädhe i wiinqwista blodh " MB 1: 263 . gudz som walde (näml. sig till brud) the hälgha kirkio . . . oc thwo hona swa rena oc faghra i sino blodhe, at hon hawer ängin smit eller last ib 399 . - bildl. hawa ey . . . thwaghit sit hiärta aff fwlom hugh mz taarom eller mz trägha MB 1: 329 . ","2) aftvå, borttvätta. " gamwl härpa är ey godh at twa " GO 1058 . elizäbäth . . . twade af sik sörin Bil 805 . - bildl. han . . . thwaar aff them thera synder mz sinom taarom Lb 91. thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe MB 1: 263 . " skulum wi thwa mz tharwm the onda thing som wi giordhwm " Ber 18 . ib 38 . "],"e":["two Di 87 . ","twor LB 2: 41 . ","rfl . ","twos ib. konj. thwa MP 2: 7 . impf. þuo Bu 520 . ","thwo Bil 264, 265 ; MB 1: 263 (på två st.), 399; KL 330 (på två st.), 331; Iv 1330 . ","two Lg 3: 647 . ","thwogh ib 204, 288 . ","twogh ib 511 . ","thwadhe Bo 188 ; MP 2: 8 . ","twadhe Bil 410 ; ST 502 ; Lg 3: 647 . ","twade Bil 805 . ","twadde MB 2: 166 . ","thwogho lib 1: 441; Lg 40 . ","þuaþo Bu 14 . ","þwaþo KL 189 . ","thwadho ib 301 . ","twadho MB 1: (Cod. B) 562. ","thwaddo: -os Bo 121 . ","thwaghin MB 1: 360 ; ","-it ib 329 ; MP 3: 7 ; ","-ne Bo 75 ; Gr 301, 303 ; Bir 3: 315 ; ","-no GO 268 ; aff thwaghin Bir 3: 265 . ","thwagin: -it LB 3: 171 . ","twagin: -ne Bir 2: 23 . ","twagen: -et Di 165 . ","thwäghin: -ne Gr (Cod. D) 397 . ","thwägin: -ne ib 395 . ","thwande VKR IX ; Bir 2: 177),","thva sik , två sig, tvätt sig. tha the . . . thwogho sik eller siin klädhe MB 1: 441 ; " jfr þva 1. hon . . . twadde sigh ther j enne källo " ib 2: 166 . " the plägha sik aldre mz watne thwa " Al 6365 . - bildl. hon ville ey rensa och thwa sik (genom skriftermål) j sinom tima Bir 3: 30 . - bad. hon . . . wilde sik ther twa ST 437 . ib 502 . - refl. thvas, tvätta sig. om man twos j thz watn ther alwn är smelth wthi LB 2: 41 . thva af, aftvå, borttvätta. at han vanlica thwadhe blodhit af i strömenom Bo 188 . Jfr afþva. ","thva utaf , "]},{"a":"þva","b":"vb","c":"v.","d":["1) två, tvätta. lauare twaa GU C 20 (hand 2) s. 68. llatus . . . twaghen oc kräselighen ib s. 69 . " swa som man rensar et hws mz qwast oc skowel oc sidhen thwar man thz mz rent watn " SvKyrkobr 23 . " jtem iij öre qwinnom tunnor ath twaade (för twaande) " Skotteb 424 (1468-69, Kämn); jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 205 f. j thet samma hon henne twagh ok rychtade j bastuen ok klogh henne pa sin rög STb 2: 236 (1487). a skärdagh th han thwoghde thera fötir Hel män 113 . " ihesus siäffuer bödh, at the skullo sik j inbyrdis twätta ällar twa hwar ananrs föther " JMÖ 165 . " reen och wel twagen lacan Arnell Brask Biᴵ 30. item klakare[n] !UDDA_TECKEN? ortog, för han toddhe gillens borduka HLG 2: 134 (1526). ""],"e":["twa JMÖ 165 . ","twaa GU C 20 (hand 2) s. 68; -ss ib. pres. thwar SvKyrkobr 23 . thwaar ib 104. twar ib 317 . ","twagh sTb 2: 236 (1487). thwoghde Hel män 113 ; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 313. f. toddhe HLG 2: 134 (1526). part. pret. twaghen GU C 20 (hand 2) s. 69. twagen Arnell Brask Biᴵ 30. part. pres. twaade (för twaande) Skotteb 424 (1468-69, Kämn)),","thva af , avtvå, borttvätta. watn är a mot eld. oc thwaar aff söör oc slykker thörst SvKyrkobr (Lucid A) 104 . Jfr afthva, - refl. *thvas af, avtvå sig, tvätta av sig. GU C 20 (hand 2) s. 68 (se unde thvagning), ","*thva bort , "]},{"a":"þvar","b":"","c":"","d":[" , se þär."],"e":[]},{"a":"þvar","b":"","c":"","d":[" , se þvär."],"e":[]},{"a":"þvatter","b":"","c":"","d":[" , se þvätter."],"e":[]},{"a":"þvinga","b":"vb","c":"v.","d":["1) trycka, bringa i trångmål el. nöd; plåga, kvälja. me grauat ille llabor sub cuius pondere labor thz ärwodhe twnger megh vndher hwilketh jak schrider GU C 20 (hand 2) s. 56. marcero . . . twyngha riffua wanska oc blöda ib s. 108. annor dywr när nokor sy[w] kdom twingar them tha ga the länge oc dwjna oc warda swoltin PM Skr 244. Jfr under thunga, v. 6) pressa, nödga, tvinga. wortho ther fore hardeliga saktfelthe och twengne met rätta til at aterbyggia thet the vpbrvtit haffde Svartb 446 ( 1453) . (?) fore omilda manna skuld som oss och waara borghara haffua mz owerwaald slaghit tinghat (för twinghat?) och oforätthat Neuman Vokbal 81 ( 1467) . Gummerus Syn-stat 25 (se under thvingile). 7) tvinga (till underdånighet), kuva. aff thic (ɔ jungfru Maria) er thwanghit thet stora elefantere SvRimd 50 . Jfr be-, for-, til- (Sdw 2: 1316), undir-, ut-thvinga samt othvingadher, othvungen."],"e":["twinga . ","twyng(h)a . -ar. -at. impf. thwingdhe SD 8: 607 ( 1364) . ","thwanghit SvRimd 50 . ","twengne Svartb 446 (1453 ; i Skokl. ä. t. twongne),"]},{"a":"þvinga","b":"vb","c":"v.","d":["trycka, tränga, pressa.","hwat thwinghar (distendit animum) wär ok osälikare än altidh astunda syndena ok aldrigh mättas älla fyllas af hänne Bir 1 . 287. ","2) förtrycka, betunga. ther wil huar rådha ok thuinga land ok almogha, äpte thy huar mäst förmå KS 11 (28, 12) . wtländis man gästkomen til thit land skal thu ey mödha oc sörgfullan göra eller thwinga MB 1: 338 . Bir 3: 416 . " thwinga rikesins almogha mz skattom ib 467. "","3) tvinga, späka. " thän hälghe konunghin . . . thwingade sit köt mz hwasso harklädheBil 855. fastadhe han i atta dagha oc thwingadhe sin likama " Pa 15 . Bo 34 . " hwat ey auitom vi paulum at han thwingar sin licamma oc ledhir han i thräldom " ib 133 . mine hälge män twingadho (affligebant) ey thy siin likama at the hatado han, wtan thy at the wildo tempra likaman til sins gudz thiänist Bir 4: 36 . VKR 79 . ","4) tvinga, hålla i tvång el. tukt. est thu abote . . . tha skalt thu thina vndirdana . . . wiislika oc beskedhlika thwinga ST 383 . " thwingar thu them obeskedhelka, thz är . . . ekke goth ib. " ib 384 . ","5) pressa, ansätta. " konung hakon . . . belagde husith ok twang them saa at foghotin gawit ther war aa " RK 1: 3336 . ","6) pressa, nödga, tvinga. leo . . . twingade (ändradt från kuskade) han til han wardh klärker Lg 738 . " han . . . twang konungen aff rytzeland . . . til at han sagde honom mandskap " PK 222 . bo jonsson . . . trughadhe ok thwingadhe thän for:da tideko pätersson at han skullo hanom them godzen vplata BSH 2: 102 ( 1399) . hedhne . . . thungadhe (för thuingadhe; Bu cusacþo 199) han til at ofra marti Lg 979 . FM 198 ( 1504) . " nw trängir mik kärlekin oc twinghar til tik talal " Su 378 . them thwang han mz allehanda pina at dyrka fanyta gudha sina MD 193 . otto . . . twingadhe lumbardiam til skat Bil 761 . Rk 1: (LRK) s. 219. ängen ma han . .. til merä þwingä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Va 32 . ","7) tvinga (till underdånighet), kufva, lägga (under). konungh snyo . . . thwangh alt folkit vndher sigh PK 246 . han . . . wan them (landen) oc twang them vndir sith wald oc lydhno ST 134 . " han thwang vnder sit stora wald landin ower wärlden all " MD 193 . ","1) ansättas, plågas, våndas, utstå vedermöda el. lidande. the thwingadhos aff hungir ok köld KL 105 . " thän som . . . thuingis aff langom siukdom " Bir 2: 82 . ib 3: 190 . MB 2: 307 . " iak thwingas älla thwänar af kärlek Kl 330. the siäl som idhkelica sukkar ok bidhir van ledho. oc thwingas af astundan " Bo 112 . " han . . . thwingadhis meer än nakar kan sighia älla thänkia " ib 201 . Su 161 . MB 1: 379 . the pinas träfalllika the dröfwas j hörslinne . . . the thwinghas (affiguntur) j syninne . . . the plaghas j hannaninne Bir 1: 174 . " vthualde han twingas ok dröfuilse liidha mz gudz almoga " Lg 3: 570 . " at han tryggelika oc sälia hädhan faar, wm oc än haffde (för han haffde) hardelikasta thwinghas j dödhenom " Su 247 .","2) späkas. " kroppin skal stundom thwingas oc äkke sundir knosas " Bo 139 . ","3) nödgas, tvingas. " nödhgadhis han oc thwingadhis (coactus est) til äruodhes mz ordhom oc slaghom " Bir 2: 178 . "],"e":["thwang ib 193 (på två st.). thwangh PK 246 . ","twang ib 222 ; RK 1: 3336, (LRK) s. 219; ST 134 ; ","betwang ib 516 . ","twangh RK 3: 706 . ","thuingis Bir 2: 82 . ","tungin: betungnä Va 6 . ","twungen: tiltwungne BtRK 372 ( 1501) ; vbe  twungen BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . supin. refl. twinghas Su 247 ),","þvinga sik , tvinga sig, plåga sig, späka sig. hwi þwingar þw þic mz fanytom pinom KL 187 . " han . . . thwingathe sik ängslika mz fasto oc bönom oc likamliko ärwodhe " ib 206 . " han . . . hafdhe sik thwinghat oc vtsmäktat mz gudhlike fasto " Pa 9 . " ey twingadho the sik thy, at the trodho sik wara wärdoga aff tholek twingh at faa mit rike " Bir 4: 36 . VKR 79 . KL 208 . - refl. thwingas, ","thvinga af , afpressa, tvinga. swa ath wij kwnne twinga konungen aff ath han scal geffwe thetta örlig öffwer HSH 20: 212 ( 1507) . ","thvinga utaf , "]},{"a":"þvär","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) transversus; tvär. tvär, tagen från den ena sidan till den adra. i måttsbestämningar. hwar trappan skal ena thwära hand högh wara Hollman Bir Extra 233. 2) motvänd, motig? tha war börren twär ok stark EK 3049 (möjl. avses sidvind, i vilket fall exemplet hör till 1; jfr R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 612). 3) motsatt, stridig. med ack. non decet illa legi que sunt contraria legi ey höffues the tingh läsis hulken twär ära laghen GU c 20 (han 2) s. 78. n. þvärt, adv. L.","1) tvärt, på tvären, i tvär riktning. ärye twärth pa bakkommen oc ey wpföre för oxannas lättilse PMSkr 197 . 2) tvärt, rakt. asnyn gik medh lykeno räth twärth borth fran kyrkiogardhenum MP 5: 202 . 5) genast, strax. for then skuldh skriffve vi swa twärt aff harm til idher at oss högelika ortycker at . . . BSH 3: 152 ( 1464) .","2) tvärs över, på andra sidan om (ngt). anders bywr c[iterade] then man, som bor twer offuer fran mwren STb 3: 280 ( 1496) . ","2) rakt fram. twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen SJ 2: 126 ( 1488) . " twers nör aff sins faders suen helsingx bryggehus " ib 176 ( 1490) . " item är fran tet alna bret rwmet myt i garden twers intil sweders ärffue hws viij . . . alna " ib 187 ( 1491) . - thvärs ivir, A) prep. 2) mitt emot. en . . . gaard . . . i stenbastue grendh reth twerss öffuer bastuffuen pa norre sidhen SJ 2: 272 ( 1495) . STb 5: 244 ( 1519) .","3) tvärs över, på andra sidan om. huilkit hussz belegit är . . . twers vester offuer gatan fran . . . rytters hussz STb 2: 348 ( 1489) . SJ 2: 274 (1495), 309 (1496). B) adv. 1) tvärs över, från ena sidan till den andra. bredhleken twers offuer xiiij (14 1/4) allna och eth quarter SJ 2: 115 ( 1488) . "],"e":["twär . ","twer . tiwer: -t JTb 81 ( 1494)","twar: -t KTb 77 ( 1438) , 79 (1441); -s Svartb 192 ( 1386) . ","thiwar: -t Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559), ","thvärt a mot , A) prep. rakt emot; tvärt emot, rakt el. alldeles i strid emot. i scriffwe och göre twärth a moth rikesens radh BSH 4: 257 81501, H. Gadh). B) adv. 1) gentemot, mitt emot. eregione . . . aduerbium loci twärth amoth eller geem (för geen ) moth GU C 20 s. 227 . 3) tvärt emot. - däremot, å andra sidan, econtra . . . twär a moth GU C 20 s. 207 . JMPs 518. - Jfr thär thvärt a mot (Sdw 2: 781). ","thvärt for , adv. 2) tvärt, på tvären, i tvär riktning. gammwl winträ stödyas oc wpbindas swa ath twa rörkäppa ärw widher hwarth trä oc swa andra rörkäppa twärth före PMSkr 314 . ib 316 . ","thvärt fra , prep. alldeles från. hans vägha / han läggir for man som röuara plägha / ledha man thuart fra retto Vis sten 6 . ","*thvärt gen mote , ","þvärt ivir , A) prep. 3) tvärs över, från ena sidan av (ngt) till den andra. swa ath jac formektadhe ga thiwart offwer en vägh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559. - tvärs över, på andra sidan av (ngt). then brodherin fik see jampth aff sik twärth offuir gwluith hwar en hans brödhir hörde . . . skriptamal MP 5: 205 . - tvärs över, på andra sidan om (ngt). hwelken hus som liggia rät twart ower gatuna KTb 77 ( 1438) . SJ 2: 148 ( 1489) . twärt öffuer gärdhet fraan hängdhenne äger clostridh 1 ödhetorp VKJ 193 . 4) gent emot, mitt emot. en gardh liggiandis näst sudhra port twart ower karl michelsson KTb 79 ( 1441) . forbödz oleff hoppaner at byggie medh tree twert offuer vrwder vtan medh steen STb 3: 297 ( 1496) . B) ","thvärt ivir fran , ","thvärt mot , ","thvärt um , ","*thvärt um mot , ","*thvärs ivir fran , ","*thvärs ut ivir , "]},{"a":"þvär þvar a hästläked. i as 136","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) transversus; tvär, befinnande sig i vinkel mot längdriktningen. han kastar een hiit ok annan ther swa at hwa la om annan thwär Fr 596 . - tvär, tagen från den ena sidan till den andra. i måttsbestämningar. SR 17 . " skiär owan vid knolana þvara hand innän a benino. ena sino fingärs breþa Hästläked. i " AS 136 . skäggit (näml. var) swa lankt som een thwär hand (longitudo barbæ palmo per transversum manus) Bir 2: 135 . " watnidh sanck en twär foth " Di 295 . (?) thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir än wppa ena twära span (ab uno palmo) Bir 4: 10 . i thvärt, tvärt. at han mz sina äghna hand skaar sin strupa aff i twärt (per transversum) Lg 3: 368 . ","2) motvänd, motig. tha war börren twär ok stark RK 1: 3049 . ","3) motsatt, stridig. " är oc en skälffwo soth tilkommandis människiom aff twärm eghelighetom " LB 9: 118 . - ","4) L.","1) tvärt, på tvären, i tvär riktning. watnith . . . rördhis hwarte langx äller thwärt ware ey wädhrith somthz röre Al 5824 . thak i [1] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twär t ok ände lankt LB 3: 199 . " han for badhe twärth ok ändelancth gynom thera her " Di 216 . ","2) tvärt, rakt. " the gingo härrin mote thwärt " Al 8700 . - (?) sancta genouepha . . . bödh them hugga nidher thz träit oc ginstan fiöl thz thwart bort fra strömenum vppa landit Lg 3: 250 . ","3) tvärt, från den ena sidan till den andra, tvärs igenom, alldeles? hans been brast ofwen twert sunder RK 2: 2553 . ","4) tvärt, kort, snäsigt. herra jngemar han swaradhe twärt RK 1: 1026 . ","1) rakt från; midt emot, gent emot. saa hon thwärt aff sinne säng (ex oppsito lecti sui) eet altara VKR v. lectrix collacionis siti twärt aff abbatissonne Bir 5: 37 . TK 271 . 2: åt motsatt sida från; tvärt emot, alldeles emot. diäfla . . . visto þöm väghen þvart af rätto Bu 523 . - bildl. the gingo thwärt aff rätto oc syndadho a mot mik siälwom MB 1: 379 . " willin i än ganga thwärt aff rätto a mot mik (ex adverso mihi) " ib 377 . " thvärt a mot, A) prep. rakt emot; tvärt emot, rakt el. alldelses i strid emot. the wändo sin vilia twärt a mot (directe contra) gudhi " Bir 1: 250 . thätta är alt thwärt amoot fatikdomenom Bo 16 . " ther giorde then yslingh twarth aa moth alth thz jomfru maria honom sighia loth Rk 1: (sfgn) s. 176. - tvärt emot i motsats till. ther finnas annor siw godh thingh thwärt a mot (contraria) thessom siw ondo " Bir 1: 81 . B) adv. ","1) gent emot, midt emot. vppa sudher sidonne twärtamot SJ 263 ( 1458) . ","2) tvärt emot, på motsatta sidan. bildl. jak see thina rätuiso som eld ok aldra starkasta som biärgh oc hänne thor ängin nalkas vtan thwärt amot seer iak thina lättast miskund Bir 3: 47 . ","3) tvärt emot, alldelse i strid der emot, i motsats dertill, på motsatt sätt. skal . . . huar skällik creatura röras oc vara redhoboin äptir sins skapara skipan än nar hon gör thwärt amot är opinbart at hon van nyttiar sit frälsa siälffs vald Bir 2: 128. nar andre fasta ok halla thysto tha skal iak göra thwärt amot minz minom särlicom kompanom ätande ok drikkande ib 3: 277 . ST 111 . " alt thz thw höre älla se, aff reenliwis menniskiom oc wäl frägdhadhom. thz räkna alt göras af godhe akt, en tho at thz synis vara thwärt amoot " Ber 277 . " swa är thwärt amot sic est e contra) när gudhi " Bir 2: 32 . - deremot, å andra sidan. sighir gregorius tholmodzsins dygdh vare meer än göra iärtekne thwärt a moth är scirfuat at otholomodhoghir man gör folsco MP 2: 71 . ib 69, 74 . deremot, å sin sida. thw bidhir giua honum licamlik dröuilse for hans iäl nytto skuld oc hans vili är thuärt amot genuärdhoghir thine bön thy at han girnas världinna hedhir Bir 2: 159 . " tvärt emot, i motsats detill, omvändt. ödhmiuktina mästare . . . ville synas then han ey var sik til miswyrdhning oc försmäilse . . . än thwärt amot viliom vi synas thz vci ey ärom " Bo 39 . Bir 1: 100, 359, 4: 393 . C) substantivt: det som är tvärt emot el. som är motsatt, det motsatta. hulkin fridh vi skolom altidh haua mz sighir mädhan vi görom vyrdhning varom gudhom. än tha vi äkke thz görom, kombir os thwärt a moot Gr 282 . ","1) tvärs öfvr, på tvären öfver el ofvanför. taflan war fäst thwärt ifuir stolpan ifuir ihesu hofdhe Bil 89 . ","2) tvärs öfver, tvärs öfver ytan af. strök sik twärt ower halsbastet sit LfK 142 . ","3) tvärs öfver, från ena sidan af (ngt) till den andra. eth rwm twärt offuer huar skip (um þert skip) ) MD 370 . " sla mz honum (stafven) ower hawith oc skal hawith skilias vnder stavenom, oc standa som twe mwra fram mz enom wägh, twärt ower hawith " MB 1: 316 . - tvärs öfver, till andra sidan om. at the . . . formatto ey hona bära längir än thwärt owir en bäk som ther laa KL 342 . " the . . . ake . . . twarth offuer gärdet och til henrikx gordh " FM 354 ( 1512) . " en biälke uar of skambar. sua at eigh räkte þuart iui vägia motet " Bu 416 . - tvärs öfver, på andra sidan om (ngt). the sagho thwärt ower thz swnd en ful fagher qwinno fwnd Al 5442 . B) adv. tvärs öfver, från ena sidan till den andra. tompt . . . hulkin som . . . bredh är thwärt ower xv (14 1/2) alin SJ 48 ( 1430) . ","1) midt emot, gent emot. thw skal latha blod twärth moth ther wärken staar LB 7: 1 .","2) tvärt emot, i motsats dertill. Gers Frest 12 . " thvärt nidher genom, adv. rätt ned igenom, helt ned igenom. genstan sönderbrast thz skyulit som hängde vt for thera hälgohasto mönstre ok rifnadhe thwärt nidhir gynum (a summo usque deorsum) i twa lyti " MP 2: 21 . ","1) midt emot, gent emot. galgala som twärs liggher vpgangen til dominin (quæ est ex adverso ascensionis Adommim) MB 2: 41 . ","2) rakt fram. israels almoghe oc stridzmän hwar aff sinom stadh ther the stodho gingo twärs in j stadhen (ascendit unusquisque per locum qui contra se erat) MB 2: 16 . ","1) gent emot, midt emot. graffwanar . . . hwilka liggiandis äru twärs aff vpgangen til adomym (qui sunt e regione ascensus Adommim) MB 2: 49 . ganghom wi mothe stadhenom vppa andra sidhona twärs aff idher ib 20 . ","2) tvärs öfver, på andra sidan om. säthiandis sin tiäl twärs aff (trans) armon MB 2: 106 . ","1) tvärs öfver, på tvären öfver. han lät hugga i stenin en wärs rät ower hans bredleck twärs Al 7330 . ","2) midt emot. lot vp . . . ena sten gatabodh beläghin vppa hyrnit vnder magnus skalma hus widh swartbrödra twärs offuer thät ärfue thär her johan hoppener nw inne sitter SJ 58 ( 1444) . " lot up . . . en källara vnder hans hws som han beläghin är widh gatuna thwärs ower hans langha källara " ib 157 ( 1447) . ","3) tvärs öfver, på andra sidan om. thz landet som . . . moyses idher giffwir . . . twärs offwir (trans) iordans flodh MB 2: 4 . ib 38 . " lot up . . . thät stenhusit ok gardhen thär han nu siter vti frijt ok quiijt ok tomptena twars ouer gatuna " SJ 83 ( 1438) . B) adv.","1) tvärs öfver, från ena sidan till den andra. forom wi . . . til haliis fors ok han meth reep fra land til land thwers öffwer mältä SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). ","2) gent emot, midt emot. haffdo . . . saaldh laurenz magnussone thet stenhus oc ärffue som beläghit är i gambla muren hart offuan fore fornempde laurenz ärffue oc the litle tompt medh twärs öffuer liggendis mellan kirkionne tompt oc bernd osenbrygge tompt SJ 184 ( 1449) . "],"e":["-t Bu 523 . ","þuar: -t ib 416 . ","þvar: -t VML I þg 10. thwar: -u BtRK 35 ( 1371); -t Bir 1: 359 ; MP 2: 69, 74, 75 ; Lg 3: 250 . ","twar: -th RK 1: (sfgn) s. 176 ; FM 554 ( 1512) ; ","-s SJ 83 ( 1438)), ","thvärt af , ","thvärt for , ","thvärt fra","-fraa )","thvärt i mot , A) prep. tvärt emot, rakt emot. wäderith war honum . . . twärth i moth Rk 3: (sista forts.) 6052. B) adv. tvärt emot, deremot, å andra sidan. som prophetin sighir mik är got at tilludha gudhi ok sätia mit hop i minom herra gudh thwart j mot som prophetinsighir, forbannadhir thän man som hopar oc tröstir a män MP 2: 75 . þvärt ivir, A) prep. ","thvärt ivir fran , ","thvärt mot , ","thvärt um , ","thvärt up fran , ","thvärt ut genom , ","thvärt ut mädh , ","thväru a mot , ","thvärs af , ","thvärs a mote , ","thvärs ivir , A) prep. ","thvärs um , "]},{"a":"þvära","b":"nn","c":"","d":["teg som ligger framför en annan? säghiä þwärune SR 1 ."],"e":[]},{"a":"þvära värknaþer","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þvärfiät","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þvärfoter","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þvärtäppa","b":"vb","c":"v.","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þvätter","b":"nn","c":"","d":["1) tvagning. " natalia . . . (gik swa) daghleca mällan mörkohusa ok þiänte som för mät þuat ok föþo " Bu 522 . " waro them skipadha andra skirslor swa som thwätter oc thässkyns " MB 1: 507 . " mz thwät alz likamens " ib 508 . Bir 4: 64, 65, 5: 11, 132 . ","2) tvätt (af kläder). systranna gangkläde skulu wara twe wndirkiortla aff hwito wathmale, en for daghlika nytto oc annar for twät skuld Bir 4: 10. VKR 57 . " hon skulde nära sik skiälfwa mz sinom twät " ST 291 ."],"e":["twät Bir 4: 65 . ","twätten ib. twätthin ib 64 . ack., dat. thwät MB 1: 508 ; VKR 57 . ","twät ST 291 ; Bir 4: 10 . ","twäät ib 5: 132 . ","þuat Bu 522), "]},{"a":"þy","b":"kn","c":"adv. konj.","d":[" L. A) adv. ","1) derför, fördenskull. til at baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna i wart riki at ther halle friþ . . . sijn i mällin . . . thy firibiuthum wir hardlikä. at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordhom SD 1: 669 (1285, gammal askr.). þy at þu bedes þik änga siala hialp i minne kirkio. þy com þik þässä likama qual Bu 175 . " thy at han (konungen) är man til sjn naturlik skipilse, thy skal han liva medh dyghd ok mandom " KS 14 (32, 15) . " thy at j vngdemonenom ok j aldrenom döör en raskare ok annor senare en yngre ok annor äldre thy teknas wäl thessa liifsins ände j grafwom. hulkin alle skulu hafwa ok owir fara en swa ok annor swa " Bir 1: 216 . " for þy at þu vilde skaþa minom vin. far þy niþir ii diupt häluite " Bu 19 . " for thy at the som ther in gingo the rensadhos ther af allom synom syndom. thy kallas thän stadhin sancti partricij purgatorium " Pa 11 . ty han (menniskan) är dyrastr af allom creaturom, ty torf han dyrare ok kräselikare födho ok klädhe än annor diur KS 40 (105, 43) . " mannen är aff sin naturlik skipelse milder ok thydhelekur fram firi all annor wärillik diwr: ok thi må han wara i samuaru flera manna " ib 4 (9, 5). ta mannen hauer ey makt at huxa ok göra, tå warder han ther af möddr ok dröfdr til sin hugh ok sina skiäla. ok ty torf han haua stundom skämtan ok glädhi i sinom hugh ok hiärna . . . ok ty torue kununga ok höfdinga haua stundom lekara ok andra fröghdelika skemptan ib 39 (101, 41). huilkin kunungur sum wardr girughr å sina vndidåna godz, han är likare röuare än kununge . . . ok lika sik ey åtenast vith onda män . . . vtan likar ok sik vidh grym ok fwl diur . . . ty sighr salomon wise suå: at girughr ok grymbr höfdinge är riutande leon ok swltin biorn iui sit fatökt folk ib 29 (72, 31). the som wantrodho dyrkadhio . . . afgudh ok retto gudh. ok thy waro the fordärfwadhe mz vslom dödh Bir 1: 210 . " thu skalt hwilas j mins gudhoms armom hwar ängin kötz luste är vtan andans glädhi ok lustilse . . . älska thy mik ensamin ok thu skalt hafwa al the thingh som thu wilt " ib 6 . " thessa siw stena satta hänna (Jungfru Marias) som mällan thesa siw lilionar hulka som waro j hänna krono thy thu hänna som brudh hedhra ok lofwa hona af allo thino hiärta " ib 96 . " then far willer som skapat thingx älskogha säther for skaparans älskogha thy är gudh älskande ofwer al thing " Ber 42 . han war manneligen woxen. ty vnte konungen hanum got Di 7 . " wy seem attu (Birger Jarl) äst en äldre man ok tik er förre waan at dö än han (sonen Valdemar) thy vildum wy honom rikit giffua vi hopum at han skal lenger liffua thy skalttu ekke warda vredh " RK 1: 185, 187 . " jak lade raa mellan swrige ok skana thz angrade mik sidhen swa tiida ty vilde jak mz däner strida " ib (LRK) s. 223. han sparde hwarken bröskal eller kanna thy haffde han hyllisth af alla manna MD 435 . " tha monde sik pafuens vilja saa laga ath capitel fik ey biscopz wald och thij wart stiktit mekit quald " ib 494 . Bu 175 . Bo 3 . Bir 3: 371 . RK 1: (LRK) s. 215, 217, 221, 224. thy haua kununga ok herra frögdhelika lekara ok sångara . . . at the ey sik förgripa i onyttom ordom KS 55 (139, 60) . thy wille war härra löna for os sinna til qwandz tima, at wi . . . skulom altidh tro wan domara wara komaskolande Ber 151 . KS 4 (8, 5) . ","2) derför, dess. " i förbindelse med en komp. och efter föregående negation. iak hauar opta takit tel tröst guþleka läst a min licama. ok aldre är iak þy bätre " Bu 135 . " vitus gaf faþur bötar mz bönom: eigh var han þy bätre ok christo þäs tronare " ib 526 . " hwat ey är iak thes wärre at han lastadhe mik, älla thy bätre vm han lofwadhe mik " Bir 1: 297 . " biscopins . . . badh läta ndher hugga thz trä at cristno folke sculde ängin ämpne aff thy til villo koma, tha vilde ey germanus thy häldir (d. v. s. det oaktadt) läta trät nidher hugga " Bil 904 . " än thot synin bort tax af them (ögonen) ey thy sidhir ma likamin wara helbrygdha " Bir 1 . 99. ","3) dess, så mycket. i förbindelse med en komp. at þät scal thy fastare till witnis wara, tha bethis jac mins maghs insighle här fore SD 6: 76 ( 1349) . " än alt licouäl ok än thy hällir (immo multo magis) bödh var herra ihesus lypta af stenin " Bo 157 . - dess, ty. mange stadhga som hälghe paua stadhgadho . . . til . . . siälanna helso äru nw afskrapadhe for hulka thy vär (proh dolor) mange nye osidhi äru optakne Bir 2: 68 . - þy . . . at, derför . . . att, dess . . . ju. thz ware rätuisa at männene skullin thy bätir lifwa at the äru mz mere mödho ok äruodhe atir löste (ut homines eo nelius vivant, quo majori labore redemi sunt) Bir 1: 64 . " at honom fore stodh thy hardhare fal at han höghra vpfore " ib 271 . - þy . . . huru myklo (mykit), dess . . . ju. thy tröstelikare vilia the synda huru myklo meer iak tedhe them ok beuiste syndena wara lehda Bir 1: 64 . thy meere vardhir lönin huru mykyt mindra klädhin äru värdh ib 3: 248 . ","4) efter koncessiv föresats: dock, likväl, så . . . likväl. thy at iak veet at thin signadhe helghe likame äras i hwarie stundhinne mz hymerikis sangh. thy wil jak osniäl persona sighia honom lof ok hedher mz minom syndogha mun Bir 4: 149 . Jfr þy at 4.. B) konj.","1) derför att, emedan; jfr þy at 1. ty han (menniskan) är dyrastr af allom creaturom, ty torf han dyrare . . . födho ok klädhe än annor diur KS 40 (105, 43) . RK 3: 4153 . " thy jak vart konung slo han mik i häl " ib 1: (LRK) s. 220 . ib 221 . " lät en mäktogh quinna i stadhenum bära sik thiit (till kyrkan i hvilken den hel. Germani lik var) thy hon i mang aar hafdhe warit al bort numin oc beddes thes helgha manzins hielp " Lg 3: 236 . " han förde barnet hem mz sik, oc wilde sig ther en son vp föda ty han encte barn haffde " Di 122 . " gör dyäffwlan ath ty hon wil ekke göra honom j moth som bakdanthar, swa haller hon mz bakdantharens tal " Gers Frest 13 . SO 150 . Lg 3: 231 . " flores vardh gladh thy (för tha?) han thz hördhe " Fl 627 . - ty. the skulu alle redho vara mz thera thing til stranda thy nu bläs bör fra lande Fl 626 . " konungen kende henne strax thy thz war hans broderdotter " Di 5 . " lithet är af biscop bofuo schrefuet thii litet war af honom bedrefwit " MD 492 . " han twinade bort i al sin tidh, ty war herre war honum oblid " ib 497 . " mz hwat iärteknom gud äradhe han. kan manz tunga ey fullelica vt thrykkia thy än tho han ligger i ordh. dödher for mannom. tho pröwas han daghlica liwa i iärteknom oc äro " Lg 3: 236 . " thu skalt tik ekke förffära ällar rädhas, thy the skulu tik enkte onth ögra " ib 687 .","2) om; jfr þy at 2. i förbindelse med ett föregående sva sum. thz fulkompne wtan dualw, swa som thy thz ware bwdhit aff gudhi LfK 190 . ","3) thy . . . än, om . . . än. täkkes tik längher min tiänist, thz aan iak tik wäl, thy thz ware än i alla thina liffs dagha Lg 3: 687 . ib 24 . ","4) att? [han var] harder oc starker oc iller at widerfas. ty hanum war (för ty war honum?) forekastad. ty (skriffel för at? Cod. B ath 330) han war likare trwll än man (er honum þvi brugðit. at hann er yuirliz sem troll en æigi sem menn) Di 127 ; jfr A 1. wideke tog hans twnga oc blodgade sit harnisk oc sin häst, oc twngona bant han i manen for iartekne skuld. ty han wilde ekke liwga (til iartegna at han lygr æigi) ib 139 (måhända att föra till 1). forthi thi (skriffel för forthi el. forthi at?) iak haffwer i nath haffth ena helgha wako nath Lg 3: 135 .","1) derför att, emedan. þy at þu beds þik änga siala hialp i minne kirkio. þy com þik þässä likama qual Bu 175 . " thy at min härra ihesus gudz som kom owan aff hympnum nidher til jordhinna: thy skulde ok hans kors: hans hofwod atir vp lypta " Bil 107 . thy at han (konungen) är man til sijn naturalik skipilse, thy skal han liva medh dygdh ok mandom KS 14 (32, 15) . " thy at ther war ilt til stena tha bygdo the eth hws aff trä " RK 1: 3227 . " tedhis hon (den aflidnes själ) thik som stiärna j ypno kari ok thz var thyt (quia) han bran j minom kärlek " Bir 3: 85 . " jak thakkar thik. thy at (quia) thu gaf hänne thz hänna hiärta astundadhe " Bo 113 . " göta drotnug som vtländes kallas longobardi. þy at þe läto skiäg växa som ryzom. bygde sancto iohanni baptiste faghra kyrkio " Bu 56 . - ty. en kyndelsmässo dagh: com hänne sua fal at hon gat eigh hema mässo hört: þy at hänna prästar var fiären farin: ok eigh gat han tel hänna comit: ok eigh hon tel sokna kirkio: þy at hon hafþe siin kläþe saalt: ok giuit fatöko folkä Bu 11 . riþer gyäster aaf garþe wreþer, att han fik egh allan wiliä sin györa, györ han annan tijma for þätt sama draap, saar, bloþwite äller blanaþ . . . stande sama rätt sum för är sact: þy att han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom firi gyästningh sinä SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . " kyäres ey sum för är sakt, þ jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild, þy att all kiärumaal sum länge standa vkiärdh, dragha giärnä vsannind in till syn " ib. " troen är thänne hofriddarin som weet bäggia thera älskogha. än han afun them han äkke. thy at han letar äkke sina. vtan herrans äro " Bo 113 . " fa hänne thz hon bedhis. thyt (quia) hon ropar äpte os ib. " ib 172 . " hänna hugher . . . wardh aller swa andelikin aff kötlikum at hon glömde jämuäl alla wärldinna blygdh thyt hughin flögh aldär innan himomin " Bil 264 . " sollanera ma han (påfven) väl hafa, þa han ser þäs þarf vara, eg fore þy at þe formagho hans lif väria, þy þät är iguzs hand . . . vtan fore þy ma han þem hafa, at han ma þem at styra þär mot rätuisonne göra " Bir 4: (Avt)179. hop thz som synis är ey hop, thyt (nam) hwi hopas nakar thz han se Ber 4 . ","2) i den händelse att, så vida. aller män skulu thät vitä, mik haua forbuthyt byriere, ok hwaryvm athrum manne . . . mit fäthärnes gooz . . . at klande ällär afuärkiä . . . vtän thy at han thät taki (d. v. s. så vida han icke vill utsätta sig för att anses taga det) mäth rof äller ransvärk SD 5: 280 . ( 1344). - om. i förbindelse med ett föregående sum el. (vanl.) sva sum. hulkins kroppir swa rutin atir bleff som thyt han hafdhe warit dödhir vm fyra dagha KL 93 . " nödhags han swa allom lydha. swa som thy at han barn ware " ib 251 . hon tok vidh arneo oc födde vidh the fatiko almoso som hänne gafs. swa som thyt thz hafdhe warit hänna eghin son ib 300 . " runno hänne tarane swa at hon vätte alla fötrena a varom herra. swa som thyt the varen alle thwaghne " Bo 75 . " the wantrösta af mino valde swa som thyt iak see nw wanmaktogare at göra hwat iak vil än för " Bir 1: 232 . KL 39, 197, 247, 254 . Bo 99 . Bir 1: 377, 2: 53, 3: 199, 273, 429 . VKR XIII . ","3) om, huruvida. thy wille gudh os läta owitherlikin wara ythersta timan, at wi skulin wara altidh rädde och os swa til redha som wi witin ey thyt han skal i dagh älla morghon koma Ber 151 . ","4) erhuru, fastän. " the ärw swa lik thy at the äro swa sär (Cod. A: tho the äru sär) " Fl (Cod. B) 905 . thy at (quamvis) iak veet at thin signahde helghe likame äras i hwarie stundhinne mz hymerikis sangh. thy wil jak . . . sighia honom lof ok hedher mz minom syndogha mun Bir 4 . 149. þyt i uarin af kirkiun forbuþit at höra mäso þär gafin i ingte vm vtan gingin i kirkiu sum fyr ib (Avt) 184. hirþdränger thän sum slikt talar a mot riddärä äller swenavapn. ik dyll þy at sant är. tha fyr än nokor hämd görez thär äptir. tha wilium wir at þät kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","1) i den mån som. thy som honom tiäktes aldren, swa tilöktes honom aff gudhi hymerikis gaffuor Lg 3 . 264. ","2) såsom, liksom. thy som (sicut) han fulkompnade mz gärningenne thz han loffwade . . . swa twärt amot skal han latha idher offwirkomma thz ondha mz hwilko han idher hotade MB 2: 62 . ","1) derför att, emedan. saara sygher the iomfrugha thy thz hon var stad ij sorghsins lugha hon veet sik änkte taka til radha Iv 3792 . ","2) om ock? iak ma idher ekke mäla a moot thy thz (motsv. ställe i en Dansk text: do ath) iak thäs aldrigh fanger boot Iv 3744 . - Jfr hälder, þylder, þäs, ä, än."],"e":["þ L. ","dii BSH 5: 582 (15717)),","swa myklo","sum )","þy at","þyt Bir 4: (Avt) 179, 184, 185. thyt Bil 264 ; KL 39, 93, 197, 247, 254, 300 ; Bo 75, 99, 113, 172 ; Bir 1: 232, 2: 53, 3: 85, 199, 273, 429 ; BSH 1: 198 ( 1387); Ber 4 ; 151. thit Bir 1: 377 ; VKR XIII ),","thy sum , ","thy thät , "]},{"a":"þy","b":"ab","c":"adv.","d":["och konj. L. A) adv. 1) därför, fördenskull. thätta äre the thär ey äre smittadha mz qwinnom . . . thy fölghia the lambeth som är ihesus christus SvKyrkobr 77 . män thy thän gullithen giffwer ey yffnelika gola färgho aff enne paläggningh, thy . . . giffwis än ena andra reso pa them aff them samma gwl lithenom PMskr 538 f. 3) dess, så mycket. i förbindelse med en komp. - dess. om knwth arwidsson waare ekke i sin welmacht, holketh han thy bälthe är BSH 5: 467 ( 1511) . Jfr bäter, vär. 5) efter komparativ försats: så (el. utan motsvarighet i Nysv.). Se Sdw 2: 1320. B) konj. 1) därför att , emedan. fördärffwas nokoth gotz aff röttor oc mys j skipeno oc thär ärw ey kattor, tha är skiparen pliktogher betala thän skadhan j gen thy han ey haffde kattor j skipeno PMSkr 13 . " wm swa händher the doldo gotzeno . . . tha är thet jnthe räknandis . . thy the ey wppenbaradho thet gotzet j förscriffnom thima " ib 30 . " thet swa kompana ey wilya ath skipith skal bötas, moske thy thet wil mere kosta än thet är wärth " ib 86 . ib 99 . romara wonno ath enasth thy the haffdo wthwalth örlögx folk ib 122 . - ty. [gratiam] fideiussoris ne bliuiscaris dedit enim animam pro te thu skalt ey glöma tinom loffuasman tö han gaff sith liff for tegh GU C 20 s. 267 . "],"e":["ty Troj 172 . ","tö GU C l20 s. 267) , ","þy at , konj. 1) därför att, emedan. tha haffwer ä iomfrwdomin thän större fordelin thy at the fölghia lambeth främmer meer än andre hälghe män SvKyrkobr 77 . - ty. lang renlikhet äpter syndina ma wäl liknas widh iomfrwdom thy at sancta maria magdalena bätradhe sik äpter syndina oc haffwer nw stoor lön i himerike SvKyrkobr 77 . 4) ehuru, fastän. - än thy at, d. s. än thy at hwar häligh man haffwer sin fordeel. tha haffwer ä iomfrwdomin thän större fordelin SvKyrkobr 77 . " nw är radelikit huaria cristna människio . . . ath hon höre gärna gudz ord ok prädican en thy ath henne tykker thät nagat ledsampt eller twnkt wara fore syndena oroliga sidwänia skuldh eller diäfwlsins ilhärska " MP 4: 106 ."]},{"a":"þybarn","b":"nn","c":"","d":[" L."],"e":[]},{"a":"þyft","b":"","c":"","d":[" , se þiuft."],"e":[]},{"a":"þykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tyckas, synas, förefalla. personl. och opersonl. ma thz sköt thykkia liikt sanno, at the matto swikas MB 1: 94 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) honum thotte berghith alt bränna Fr 244 . " väghin thötte them ey vaa lang ib 1599. thu tykker mik wara en rooth til thzta . . . äkteskap " Lg 3: 587 . " han . . . fylghr . . . ty honom tikkie got wara " KS 29 (74, 31) . ib 77 (189, 84). ä hulka recuelaciones . . . kunno hälzt vara. skulu the os thikkia vara stora Bo 20 . " thikte . . . apostlomen . . . otholikit vara at han ville thijt ganga " ib 164 . ey thykke mik quemelikt wara at swa wän mö . . . thror a corsfästan gudh Bil 541 . " ä thokte hanom thät (vara ärlighat) at han foor fatikare " ib 801 . honom tykte wara bäste at man medh daghtingan freste RK 2: 4862 . " thzta thokte hertoganom mykin vanhedher vara at läta honom thz swa " Bil 865 . " thocte . . . götare hakonson . . . radhelikit oc skällikit vara, at giwa varfru klostre i vazstenom thän litla gardhin " SD NS 2: 236 ( 1409). ey skulle os thikkia vara mödhosamt at göra penitenciam Bo 13 . " mik thykker bätre vara dödh än längre lifua vidh tholka nödh " Fl 401 . " mik thokte thz vara swa mykin priis rät som iak vare ij paradis " Iv 438 . ib 1081 . RK 2: 8985 . " thz tykker them allom wara thz bezsta " ib 1: 391 . " thz totte them wara got at höra " ib 3493 . " henne thykte swa ilt at thädan farä för än hon finge bätre answara " Iv (Cod. B) 1242 . " thz thökte väl vara allum them " Fl 62 . " tha thökte konungin thz vara ey väl, at han lot hona ey sla ij häl " ib 471 (kan föras till 5 el. 6). hwilchet them tycker ganske ylle wara, ath eder swadant hoffmot skee skulle FM 665 ( 1517) . thykte honom thz gantzka illä warä ath them war swa ganget j hand Va 32 . " ey skal thz idher illa thykkia (I skolen ej ängsla öfver) at i saldin mik til thetta land " MB 1: 250 . " tå tu see at tu hauer wald vm tin owin, tå skal tik tikkia at tu haui fulla hämd iui han, at tu måtte hämnas vm tu wilde (vindictam putabis vindicare potuisse) " KS 23 (56, 25) . nakat . . . af hwilko iþir þikke at i maghen lowas älla höghfärþoghas aff Kl 189. hwem þäs (för þät?) þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd med XL mark, vndi wara sannind at letän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). nw kan pilther aff andhrom stadhom koma äller af landhe ok manne thikker at han sina gerningh ey kan SO 18 . honum thytte. at then wäghin war rättare Lg 3: 228 . än thot os thikkir at var herra sofwir vidh os Bo 71 . " tha thotte kononne at thz waare got " MB 1: 160 . thykker siälianne tha man drömir, at hon seer the siälff thing som nw äre fiärren ib 94 . KS 63 (157, 69) . then tijd henne thykte at hon hafdhe varit i the hardo pinone i thry dyghn, som hun pröfva kunde, thet thotte henne vara länger än tusanda aar, for the hardo pinone skuld . . . tha komo the twe fornempnde härrane igeen Ansg 179 . " thotte mik som iak togh wiinbärin " MB 1: 235 . " mik thotte som här war en väl kläddir man " Bil 846 . " thotte hanum som han bran allir innan " KL 56 . " mik thikkir om han vil ga til iherualem " Bo 168 . " thotte mik swa som mit hiärta pinadhis " Bir 1: 107 . " swa totte mik som halft mit hiärta . . . vtginge af mik ib. " Lg 486 . " hänne thokte som hon skulde han känna " Iv 2140 . " mic thocte thz matte ey reghna swa at thz matte ther genom ga " ib 388 . " thz tu hona fingo thotto os ey räth " Fl (Cod. B) s. 83. atherbliffwer tik en räddoghe oc fare, at thz är ekke . . . swa trykt som tik tykker LfK 145 . swa tykte thz oc apostlenom paulo ib. " öpta tykker enom manne gram göra wel ok är stoor skam " MD (S) 275 . hwat os hawir thot vara (qualiter fuit vobis, trol. läst; nobis) sidhan thw hädhan foor Bo 157 . - med dat. samt ack. och inf. marcello thotte sik . . . a knä falla Bil 53 . " thotte hanum spöria sik johannem ib. hänne thotte hans brännande ordh ok gärninga owirga alt thz licamlikit varKL 324. thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz ok faghra waru " KS 60 (150, 66) . " effte allo þy warum winum oc warum frändum þykkir jamnat wara mällan war " SD 6: 180 ( 1350); jfr iämna, iämnaþer. thyke oss allom thän fornämpda jäppa nyttastan oc bäst falnan wara til laghman BSH 1: 188 ( 1386) . " them thotte thz wara häggumma oc kalz " MB 1: 194 . " thik thykker hona vara bald " Iv 3068 . ib 562. MD 383 . " mik thykker thik vara een dara " Fl 399 . - med dat. och ack. luneta nampn thz thykker mik swa som nyan mana Iv 1797 . - opersonl. med en pl, som har utseende af att vara satsens subj. (jfr Lund, Oldn. Ordföjningslære s. 8; Wimmer, Oldn. Læsebog, 5 udg., s. 318). genwärdh thing thykker os godh Al 6176 . - med dat. och prep. um samt med el. utan förbindelse med verbet vara a) tycka (väl el. illa om ngt). tykte stadzsens borgharom illa wara om the sämio MB 2: 321 . han . . . sporde them alla at radhe om ahsn son konigens dotter bade huru them allom ther om totte RK 1: 386 ). b) bryg sig om. alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vra fram fore the äro han stundade til a gudz väghna Bil 860 . " mik thykker änkte om keyar ordn " Iv 570 . " om thera striidh os enkte thykke " Al 6222 . - lata sik illa thykkia vaa, tycka, anse (ngt) vara illa (jfr lata 25), låta gå sig till sinnes, oroas. lisias lät sigh illa tykkia wara at swa war hänt (graviter ferens de his quæ acciderant) MB 2: 312 . ","2) synas, anses, pröfvas. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt. än swa þykker likt SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ","3) synas, synas vara riktigt el. lämpligt. med dat. huar giorde swa som honom tökte RK 1: 1419 . " tha thykte them allom thz han skulle mariam ägha " Lg 31 . " i tälghium . . . äller annarstaþ þer þöm þyker oc likar " SD 5: 567 ( 1346) . ","4) anses vara, anses åsyfta; beteckna, betyda. hans (Flores´ ) nampn thz blomor thykker Fl 103 .","5) tycka, känna, hafva känsla el. föreställning (att el. som om). nar man tycker at huffwdit löper om kring LB 7: 199 . " iudhana höfdhinga thotto som thz var them til skam (se confusor reptunanbur) " Bo 158 . ","6) tycka, anse, hålla före. ermetin thokte sik illa hafua stat langhan thima j armödo Bil 715 . " brodhorin thotte sik fafängelica calladhan vara " KL 333 . - tycka (ngt) vara (ngt), hålla (ngt) för (ngt). marsken swarade oc töchted vnder RK 2: 6576 . - refl. þykkias. ","1) tyckas, synas, förefalla. personl. och opersonl. j ärin badhe lika och thäkkins wara brödhir ST 453 .nw thykis thu hawa andra skipilse Lg 550 . Bo 110 . Bir 1: 128 . " the thikkias vara gambla forfädhra fölghiara " ib 3: 10 . " innan ij huseno thottis vm nattina vara liusaste daghir " KL 359 . " thikkis thz väl vara likt sanno " Bir 2: 260 . är . . . nakat thz i os som fromt thikkis vara thz teem vij Bo 39 . " alt thätta thikkis vara ohöuelikit oc ey väl standa " ib 59 . " här thykkis första allrsins godha enfalloghet vara opnyadh " ib 140 . hwat thikkis spädha licammanom . . . krankare vara. älla hwat thikkis them pilte fulottare vara som enkte weet vtan ensampna modhorinna spina ib 98 . MD 36 . thz thykkes at sanctus augustinus eil for eens, at ewa hafdhe iomfrw warith, än tho at hon hafdhe saman komith mz adam, förän the syndahde MB 1: 112 . " thiktis som han var allir skäluande aff dröuilsom " Bir 3: 265 . - med dat. månge wägha äru the almoghanom tykkias wara rätte KS 50 (128, 54) . en (näml. stadh) thottes mik ther vara som sancta galana . . . wardh pint Gr 298 . " mik thottis hawa (för mik thottis mik hawa?) . . . konungxsins kar i minne hand " MB 1: 235 . " thottis allom at ey var värdoght at swa ärlike hälghodoma skuldo swa lankt vara fran stadhenom " KL 360 . ","2) tycka, sig, anse sig, tro sig. han tykkis wara ganska mykin kämpe ok lather inghen wara sin like Di 272 . " iak thykkis ther a vara viis " Fl 903 . hon thottis ey thädhan vilia fara för än hon finge bätre anwara ey thädhan vilia fara fär än hon finge bätre answara Iv 1242 . ","3) synas, pröfvas, anses, befinnas. þikkis þätta wärä skiälikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - anses betraktas. i thom timanom thyktis vara mykith fasulikit . . . at nokor skulde nödhgas til, moot sinom vilia, fara i okunnog landh oc ungha med hedhno folke Ansg 189 . ","4) tyckas, synas, synas för godt, behaga. med dat. (el. i dess ställe ack.). om tik swa tykkes Lg 3: 687 . " om eder werdwghet tykkes, ath i wille hafwa noghet mer aff honom (vinmusten), taa bywder mik til ther om " BSH 5: 379 ( 1509) . han . . .. gör hwatt howm tykes opa thet mek til hörer ib 4: 321 ( 1502) . " hwadh jdert herredöme her om tyckis, thet sätther jach in thel jder; ödmygelige bediiendis, ath jdher herredöme tyctis biwde megh thel thär om jder vilia " FM 677 ( 1517) . - i förbindelse med en följande infinitiv närmande sig omskirfning af imperativ; jfr þäkkias. thökess edhert herredöme ath wethe ffor tijendh, ath konungins ffolk är . . . her i nijlans sker FM 689 ( 1517) . ib 589 (1513, på tre st.), 674 (1517). tyctis ider herredöme vile vita, at . . . niels eskilsson begärede aff mig . . . thet jag skulle ffölge honom til ryzeland ib 570 ( 1513) . - Jfr for-, mis-, samþykkia."],"e":["þykia . ","thikkia . ","þykker SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). thykker. thykke Bil 541 ; Al 6222 . ","thyke BSH 1: 188 ( 1386) . ","thikkir Bo 71, 168, 232 . ","thikker SO 18 . ","þikke KL 189 . ","tikke KS 77 (189, 84) . ","tikkie ib 29 (74, 31), 60 (150, 66). þökker SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). töcker RK 2: 4871 . ","thykkis . ","thykis Lg 550 . ","tykes BSH 4: 321 ( 1502) . ","þikkis SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). thikkis Bo 39, 59, 98 ; Bir 2: 260 . ","tijckis FM 589 (1513; på fyra st.). thökess ib 674 ( 1517) , 689 (1517). ","thotte . ","thytte Lg 3: 228 . ","thötte Fr 1599 . ","thokte Bil 715, 801, 865, Iv 438, 1031, 2140, 2147 . ","thocte SD NS 2: 236 ( 1409); Iv 388 ; Lg 1016 . ","thykte ib 31, 486 ; Va 32 ; Iv (Cod. B) 1242; Fr (Cod. B, C) 1599. tykte LfK 145 ; MB 2: 321 ; RK 2: 4862 . ","tykthe Iv (Cod. C) 388 . ","tycthe Fr (Cod. D) 1599 . ","thökte Fl 62, 471 ; Iv (Cod. B) 388. tökte RK 1: 1419 ; Fr (Cod. E, F) 1599. töchte: -ed RK 2: 6576 . ","tögte ib 8955 . ","thikte Bil 860 ; Bo 164 . ","thottis Iv 1242 . ","tyctis FM 570 (1518), 589 (1513), 677 (1517). thiktis Bir 3: 265 . ","thot Bo 157 ; KL 358),"]},{"a":"þykkia","b":"vb","c":"v.","d":[" L.","1) tyckas, synas, förefalla. opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack.). thokte fornäfnda herra . . . ok mik tho vidher thofua at thetta sama malet skulde wtrönas SD 8: 195 ( 1362) . " tha thökte them thz swa faghirt wara som glädhis sanger ware " Prosadikter (Kar. M) 254 . huat tykker tik om riddara ok andra höfutetzmen SvKyrkobr 195 . " swa tycktä mägh ath jegh tha än wanbetalder war DN 14: 113 (1480). tha tokthe honum swa seghiande ath mangha sma paddor krupo borth w munnenom a the människionne " MP 5: 205 . " ther medh töcker oss, ath j göre ecke ret " STb 4: 97 ( 1505) . " biscopen lather sigh tyckia ware skam, predike för almogen " PMSkr 705 (senare avskr.). 4) beteckna, betyda. Jfr SDw 2: 1320. 6) tycka, anse, hålla före. hwilkith hans herredöme tökthe honom och laghen fforner ath ware ath tiwffwen vneffzther ware skwlle ATb 3: 232 ( 1510) (möjl. att föra till 1). - refl. þykkias, 1) tyckas, synas, förefalla. opersonl. war härra jhesus christus forbödh allom at fordöma sin jämcristin . . . ok jngen bradeliker epter sinom misgärningom halda swa ondom som til tykkis MP 4: 115 . 2) tycka sig. tha bars honum fore i sämpne aff them bardagha som äpter skulle koma. oc thottis se til himpna hwast wädher mykin eld oc snio oc brännande lugha Prosadikter (Karl M) 286 . ib. - tycka sig, anse sig, tro sig. aldra syrghelikast war k m k fore thy at han thyktis wita at gwencl iärl skulle swika them Prosadikter (Karl M) 265 . 4) tyckas, synas, synas för gott, behaga. med dat. (el. i dess ställe ack.). tycktes honum och bliffue her j landit, skulle han fförene sigh met molsigenden STb 4: 262 ( 1512) . - Jfr be-, for-, sam-thykkia."],"e":["tykkis MP 4: 115 . ","totte Karl M (El) 15. thokte SD 8: 195 ( 1362) . ","tokthe MP 5: 205 . ","tykte Prosadikter (Karl M B) 294 . tycktä DN 14: 113 (1480). tykthä ib 117 ( 1482) . ","thökte Prosadikter (Karl M) 254 . ","tökthe ATb 3: 232 ( 1510) . ","thottis Prosadikter (Karl M) 286 . tottis KarlM (el) 45, 103. thyktis Prosadikter (Karl M) 265 . ","tyktis ib (Kar. M B) 326 . tyktes STb 4: 262 (1512). thöktis KarlM (Ver) 44), "]},{"a":"þykla","b":"","c":"","d":[" , se þikla."],"e":[]},{"a":"þylder","b":"ab","c":"adv.","d":["eg. derför el. fördenskull snarare el. mer; så mycket mer; det oaktadt, likväl. þot huaro at þän är annar guzs kungar skal vara þylar ma han mäþ þoleko framkoma mz minsta vaþa Bir 4: (Avt) 185. thot huaro är thz annar som gudz konungir skal vardha än thydir ma han mz tholko framkoma mz minzstom vadha ok skadha ib 2: 260. kring vm husit stodho mange diäfla oc huar thera hafdhe spiut ok kniff oc swärdh . . . ther mz stungo the gönom husit ok j siälina thyldir syntis som huart vaknit hafdhe a sik eet motstandilse ib 257. - (?) ära vari thik . . . ther af dözsins rädde i thinne bön swetis blodhe. ok thy leder (för thylder?) giordhe thu äptir thy thu siäluir vilde ok thin kärlek fore thino handvärke vppinbaradhe (et mihilominus redentionem nostram, quam facere vobeas, perfecisti, et taliter caritalem tuam, quam habebas ad genus humanum, manifestissine ostendisti) Bir 4: 134 . - i förening med en efterföljande negation. thöm som vaghin gaar ther ledhe til äuärdhelikit liiff. tha är then hälghe ande närmer mz sin inskiutilse oc diäfwlin fiärmeer. thyllir latir han ey af sinne odygdh thöm wara vtan frestilse. tha then väghin gangis ther ledhir til thuran i äuärdhelicom dödh. tha är diäffwlin näst mz sin äggilse. thyllir latir ey gudz dygdh af at hanna han stundom mz sin sökilse Bir 4: 128 ."],"e":["thyldir . ","thylir . ","þylar )"]},{"a":"þylder","b":"ab","c":"adv.","d":["så mycket mer; det oaktat, likväl. sighadh wari thu min iomfru maria, thär . . . i hwarie stundinne til thins som langadhe, thyller wilde thu gärna swa länge här lifwa som han wilde SvB 222 (b. av 1500-t.)."],"e":["thyller )"]},{"a":"þyliker","b":"pn","c":"pron.","d":["adj. L.","1) slik, dylik, sådan, så beskaffad . . . j swa maatto oc met tulikom forodom her epter fölya Svartb 429 ( 1448) . " ingan dyrffuis till at haua kledha, lärft, kryda äller tylkan warer . . . i bakodom i grendano . . . vthan thet som swart gotz är som salt oc tylket " STb 1: 435 (1460, Burspr). - Jfr sliker-, þoliker."],"e":["tylket STb 1: 435 (1460, Burspr) . pl. ack. f. fylkan ib. dat. tuilkom Svartb 429 ( 1448) ),"]},{"a":"þyliker","b":"","c":"","d":[" L. ","1) slik, dylik, sådan, så beskaffad. mughu ok skulu thyliche män fangäs af laghmannum ok minnä domärum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). at aater skullde wändäs af thylikum kranckum sidhwännium ib 464 . " wardher nokrom otronadher thil lagdher for tylka gerningh " SO 20 . " hon (malört) fordriuer . . . loppor oc thylka marka " LB 5: 80 . KS 6 (14, 7), 34 (88, 37), 60 (150, 66) . - n. abs. dylikt. wärdher . . . nokor . . . i thy samä dräpin han tylicht gör SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwikin mädh thylichu wärdher oppenbarädher mädh fullum skiälum ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). - åtföljdt af ett utsatt el. underförstådt rel. pron.: dylik (hvilken; sådan (som), så beskaffad (som). forbiudhum . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä. jättum ok stadhlichä oss thylikä storflockä waar land ödhä, mädh warre macht minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). suåsom thön tafla taker ok haldr tillika skrift ther å skriuas KS 52 (132, 56) . ","2) sådan, så stor, så mycken, som finnes i så hög grad. åtföjdt af sum. at alder swerikes allmoghe skall hawa fridh aa sik ok allu sino thylikän sum bäzster war i warä forälldrä daghum SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . " winner iak tha skaltw aldre fortära sa mykit mer. eller göra nokrom förstä tylke nesa som tw hauer nw giort min herre " Di 100 . - Jfr þoliker."],"e":["þylic VML VML II B 16: 1. n. (nom., ack.) þylikt BjR 1: pr. thylikt MELL Kg 23: 5 i var. þylict VML II M 30: 1 i var. thylicht SD 4: 468 ( 1335, nyare afskr.) . ","tylikt KS 34 (88, 37) . ","þylcet VML II M 30. þylik BjR 8: pr.; SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ack. m. þylican VML II M 3 (på två st.) 32. þylikän VGL LI þ 12: 2. thylikän SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ","þylikin BjR 11: 3 . ","þilikan VGL II þ 45. þilikin ib 15 . ","þylia VML II Kr 23. Kp 12: 3, þg 21. tylka SO 20 . ","tylke Di 100 . ","tilika KS 52 (132, 56) . dat. n. thylichu SD 4: 266 (1335, nyare afskr.). þylikra ÖGL Eþs 31: 1. tylchre (kanske snarare att fastta ss dat. f.) ib i var. pl. nom. m. thylike MELL Kg 23: 5 i var. thyliche SD 4: 465 (1355, nyare afskr.). thylke MELL Kg 23: 5 i var. n. (nom., ack.) þylik VGL I R 9: 1, 12: pr.; BjR 6: 2 þy lik VGL I þ 12: 2. thylik KS 6 (14, 7), 34 (88, 37) . ","þylic VML II M 30: 9. þilic ib þg 9: 1 ack. m. þylikä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). thylikä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). thylka LB 5: 80 . ","þylica VML II Kg 5: 1. dat. thylikum S D 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ","thylikom KS 60 (150, 66) . ","þylicom VML II M 21: 3, Kp 13: 3, þg 12: 3. gen. þylica ib þg 9: 1 i var.] , pron. adj. "]},{"a":"þyn","b":"nn","c":"","d":["tön, rymdmått (för spannmål el. mjöl, någon gång för smör) av en viss storlek (i allmh. motsvarande sex spann). Jfr O. v. Friesen, Xenia Lideniana 241, S. O. Jansson, Nord. kultur 30: 27, L. Former, De svenska spannmålsmåtten 165 ff. för än the capellen hafuir fangeet nyo thyni kornSD 8: 29 (1361, Östergötland). quatuor thyn annone ib 61 (1361, Östergötland) . " jtem villice mee botildi vnam vaccam i. thyn siliginis iiijor thyn ordei ib. skal lhan mik gifwa thyungu thyni korn om hwart arith " ib 269 (1362, Västmanland) . fyra thyne landgilde i hallasta i halla sokn SD NS 3: 303 (1418, avskr., Södermanland). at wi henne wart godz ok gardh, som är ij fulla attunga jordh i biärlösum, iiij thönir korn affgiäldz . . . oplatit ok tileeghnat haffuum ib 552 (1420, Östergötland) . nybböle, som är ij fulla attunga . . . iiij thöön korn ok ena halff march päningis affgiäldz i sami liongx sokn liggiandis ib 552 f. tilbindom wi os . . . for:de kyrkio hwart aar giffua skula iiij thöner konr ib 553. 1 thön korn, 1 tön malt HSH 17: 190 (1524? Småland). affradhit är annadh aridh 10 thyni korn oc annadh 11 thöni VKJ 10 (1447, Östergötland) . ther är 8 landbo oc hwar thera gör thwa thön korn ib (1447, d:o). ib 49 (1466, d:o). debet 2 thyn miöl ib 116 (1466, Småland). vj thynne myööl Arfstv 62 (Kalmar). xxij tynn smör ib 71 . ib 72 . " näsio quern ij tyni oc xij aala " ib 81 (Småland). hans fulla arliga affrad aff jordene som är j tön hwart ar j xij aar Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . " the göre oc 4 töner korn aff enne ängh i mossanom " VKJ 10 (Östergötland). ib 46, 47, 49 (d:o). . . . saalt oc oplatit haffua . . . en tön aarliga ränta aff mith godz halstra Brasks Kopieb 27 ( 1518) . Jfr tunna. "],"e":["thyn SD 8: 61 (1361) . tön Uppl Lagmansdomb 7 (1490); VKJ 47 ; Brasks Kopeib 27 (1518); HSH 17: 190 ( 1524?) . ","thyni VKJ 10 ( 1447) . ","thynne Arfstv 62 . ","tönner VKJ 46, 49 . thöni ib 10 (1447). thön ib 49 ( 1447) . ","thyni SD 8: 269 ( 1362) . ","thyne SD NS 3: 303 (1418, avskr.) . ","tyni Arfstv 81 . ","thönir SD NS 3: 552 ( 1420) . ","töner VKJ 10 . ","thyn SD 8: 61 (1361); VKJ 116 ( 1466) . ","thön ib 10 ( 1447) . ","thöön SD NS 3: 553 ( 1420) ),","*thynia land","thönia- )","thynia sädhe (tyne-. tönya-. thöni-), "]},{"a":"þyn","b":"nn","c":"","d":["tön, rymdmått af en viss storlek ( i allmh. motsvarande sex spann). Jfr Styffe, VAH 24: 290 f., Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 438; Falkman, Om mått och vigt 1: 303, 307; Hildebrand, Sverges Medeltid 1: 748. f. siälä . . . kora at minsto helom thyniom allr lästum SD 5: 639 ( 1347) . " pro XII thunir ordei . . . VI marcas " ib 2: 375 (1303, Östergötland). pro XXIII thynir ordei . . . XII marcas ib. " in predicta terra sex thøn possunt seminari " ib 3: 385 (1318, Möre). XI tynner oc II spen korn ib5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet; Södermanland). siligo xvi thyn cum iiii modiis; annon iɉ (1 1/2) lesta vi thyn cum ii modiis BSH 1: 65 (1365, Södermanland) . ib 62, 63, 64, 66 o. s. v. en gardh som skyllar v thyn korn SD NS 1: 98 (1402, Östergötland). ena quärn . . . som skyllar v thyn miöl ib. " lij thyn aff giäld " ib. " ib 147 (1402, Östergötland), 317 (1404, Östergötland). xvj thyne biugh " ib 593 (1406, Nerike). thre thyne hafra ib 594 . iij thyni korn, fäm thyni myøl, twa thyni malt ib 2: 86 (1409, Östergötaland) . BYH 1: 257 ( 1455), 258, 259, 260, 261, 283 (11498). at jak hafwer legt ok stad . . . ena tompt . . . som saas meth en thyn korn, for fyra spän korn arlika vtgifwande SD NS 2: 99 (1409, Östergötand). ib 119, (1409, Uppland). tweggia thynia afgield ib 1: 545 ( 1406), Östergötland). eet fyra thynia land (jordstycke af den storlek att fyra töm säd kunna derå utsås) ib 247 (1403, Småland). skulu the hawa thriggia tynia sädh GS 23 ( 1360) . " fyra thynia säädhe ib. thet . . . mätit war, war fyra thyni sädh, et spannesädh mina " DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . " dömde jak olafwe thyrgilsson . . . thre thynni ok fäm spanne sädhe ib 13 (1380, nyare afskr.). " ib 1: 30 (1358, nyare afskr.), 122 ( 1468), 3: 12 (1378, nyare afsrk.), 13 (1380, nyare afskr.), 14 (1384, gammal afskr.). I. gotz thwa thyni sadh v trø minus liggiandis j kopatyllom ib 1: 266 ( 1435) . - i latiniserad form. jn hiis seminatur quindeim thynones SD 1: 278 (1233-47, gammal afskr.; Östergötland). vnum octonarium sundhastadh & agros lyncopie jn quibus seminatrar XXIII thynones ib. " predia que circa ipsam citutiatem ad mensuram III:or thynioum propriis excolunt sumptibus " ib 462 (1272, gammal afskr..; Östergötland), vt episcopi in procuracionibus recipiendis per duas noctes, ad pabulum equorum quinque thynoibus, in ceruisia quator in panibus triticeis sliiginels & ordaceis tribus thyonibus . . . sint confenti ib 560 (1279, gammal afskr.; Södermanland). XVI solidos denariorum & XII thynones annone eidem claustro (d. v. s. Alvastra kloster) assigno ib 706 (1258 -82, gammal askr.; Östergötland?). vnum attungum in seby in parochia ørabyrgh qui annuatim soluit VII thynones & VIII solidos . . . confero in hunc modum. de vno thynone fiat ceruisla de altero fiant panes & cum duobus tynonibus ematur lardum & butirum in pytanciam XL pauperum . . . vnum vero thynomen . . . iiii fratri qui in istis laborauerit prosequendis conforo ib 707 . " lego ecclasie loncopensi . . . in ballahellum XII agros qui capiunt sex thyniones in semine " ib 4: 380 (1334, gammal afskr.; Östegötland). 26 tynnones hordel ib 2: 153 (1293, gammal afskr.; Gestrikland). ib 1: 494 (1275, gammal afskr.; Östergötland) 3: 77 (1312, gammal askr.; Östergötland), 272 ( 1316); Uppland) o. s. v. - Jfr tunna "],"e":["thön SD NS 2: 119 ( 1409) . " tön " BYH 1: 258 ( 1445), 259. ton ib. gen. þyniä SML Kk 5: pr.; J 13: pr. pl. nom. thynir ÖGL B 9: pr. i var. þyni ib 9: pr. thyn BSH 1: 62 (1365, på sju t.), 63 (på sex st.) o. s. v. thön SD 3: 385 ( 1318) . ","þyni ÖGL Kr 2: p5. thyni SD NS 1: 317 (1404, på två st.), 2: 86 (1409, på 3 st.). thyne ib 1: 147 ( 1402), 593 ( 1406). thynir SD 2: 375 ( 1303) . " thynär " BYH 1: 283 ( 1408) . ","tynner SD 5: 494 (öfvers. fr. mitten af 1400-talet). töner BYH 1: 257 (1455, på sex st.), 258 (på sex st.), 260 o. s.v. töne ib 259 (på tre st.), 260. tone ib. ","thunir SD 2: 375 ( 1303) . " thyn " ib NS 1: 98 (1402, på tio st.). dat. thyniom SD 5: 639 ( 1347) . ","þynia ÖGL Kr 2: pr.; VML IK Kr 2: pr. thynia SD NS 1: 247 ( 1403), 545 ( 1406). þyniä SML Kk 2: pr., 5: pr. thynnia VML I Kr 3: 2), ","thynia sädh , ","thynia sädhe","thynnia- )"]},{"a":"þyngia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tynga, nedtrycka el. neddraga (med tyngd). latandis mik hängia lifwandis j galghanom thyngdan mz stänom Gr (Cod. D) 365 . - bildl. tynga, betunga, trycka. vm thänne biscopin vil gaa thrangan wägh vm hulkin fa män ganga . . . tha af lägge först the burdhe som liggir a honom ok thyngir han thz är wärldinna giri Bir 1: 307 . " huru skulle hiärtat ther thyngt är mz iordzlica thinga giris byrdhe gita opfarit " Bo 127 . " komin til mik alle j som ärwodhin oc thyngde ärin mz byrdhom " Lg 586 . ","2) tynga, bestunga, besvära. thwinga them oc thyngia mz ärwodhe MB 1: 275 . " mötir mik almoghans fatiddom ok roop hulkin jak daghlica thyngir mz mine näruaru " Bir 3: 323 . hulkin som thynge (gravat) sina vndirdana älla jamcristna at han skuli hiälpa mz thera päningom sinna vina siälom ib 2: 32 . - tynga, betunga, ligga till tunga. at biscopin ey tynghe clostrit owir thre dagha Bir 5: 48 . ","3) tynga, förtynga (med sömn). part. pret. tha i varin thyngde mz hardhom sömpn Gr 297 . - insöfva, försoffa. thyghnt (för thynght el. thyngt; intgravatum) är pharao hiärta, swa som thäs mantz hiärta, som fast är sompnadher, oc ey waknar för än öwidh ondan dröm MB 1: 294 . ","4) trycka, bedröfva. hwat ggörin i gratande ok thyngiande (afflgentes) mit hierta KL 166 " thry thing äru hulkin nu thynga mik sarlicast j hiärtano " Bir 3: 137 . ","5) göra tyngre el. svårare, försvåra. mäniskian . . . thynge (aggravat) sin dom Bir 2: 128 . " thyngia ok härdha pinonnar " ib 3: 446 . ib 447 . ","1) förtyngas, blifva tung. kroppin thyngis ok mödhis Bir 1: 273 . at människian takir mat ok dryk väl til matto swa at hon äkke thyngis Bo 133 . ","2) tyngas, betungas, tryckas. huru myklo meer mannin wäffs j världinne mz sua myklo mere rekenskaps byrdhe thyngis han Bir 2: 128 . - betungas, besväras. þär til at vart folk þyngis eigh af kost SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). Bir 3: 311, 4: 32 . ","3) besväras, oroas. " vm nakar thyngis ok hindras af twiwäl älla läti " Bo 232 . ","4) oroas, bedröfvas. tyngdhes han swarlika i sith hiärta Lg 673 . - Jfr be-, nidher-thynggia samt oþyngder, äfvensom thunga."],"e":["thunga . -ir, -de, -der),","þyngia sik , tynga sig, belasta sig. en riddare thyngde sik mz mangum ok thungom stenom Kl 50. hon . . . thyngde sik mz them thungasta klädhum ok skinnom som hon hadhe ib 61 . - refl. þyngias, "]},{"a":"þyngia","b":"","c":"","d":[],"e":["tinga: -es PMSkr 696 (senare avskr.) . impf. refl. tygdhis (för tyngdhis) SvB 195 (b. av 1500-t.). part. pret. n. thyngh JämtlDipl 129 ( 1376) ., v. 2) tynga, betunga, besvära; gravera. vardir ok thet sama gooz thyngh med mere thunga tha skulum . . . JämtlDipl 129 ( 1376) . the tingh, som komme aff androm landom infördh . . . tinges medh storan sys och toll PMSkr 696 (senare avskr.). ätandes ware som införes i rijkitt tinges ey medh toll, men thet som vtföres tinges ib. 5) göra tyngre el. svårare. än mz jordhinne märkias the som äptir jordzlikom thingom fara, ok thyngiande äru (aggravantes) thz onda som aff ophoffsins syndh gar SpV 564 . ","*thyngia nidher , tynga ned. nar thu hängde thär allir wppa mädh treem naglom oc allir thin sighnadhe likame tyghdis (för tynghdis) nidher wppa spikana SvB 195 (b. av 1500-t.). Jfr nidherthyngia. - Jfr forthyngia."]},{"a":"þypt","b":"","c":"","d":[" , se þiuft."],"e":[]},{"a":"þypti","b":"","c":"","d":[" , se þiufti."],"e":[]},{"a":"þyrfteliker","b":"","c":"","d":[" , se þorfteliker."],"e":[]},{"a":"þyril","b":"nn","c":"","d":["kärnstaf. " buterulus þyril " VGL XIII ."],"e":[]},{"a":"þyrsker","b":"","c":"","d":[" , se þorsker."],"e":[]},{"a":"þysta","b":"nn","c":"","d":["1) tystnad, tigande, stillatigande. " jak war ok rädh j tystonne ok mykit änxlandis at iak ey wanlika tigdhe the thing hulkin som iak häldir hafdhe skulit tala " Bir 1: 26 . " thäkkis gudhi rent hiärta swa wäl j thysto som j sang " ib 310 . " for thystonna dygdh skuld " ib 103 . Ber 103 . " the satto wäl tysto thinom korroga mwnne (silentium ori tuo queruloso imponeret) " Su 166 . ib 437 . " o huat talug människa offta sähter tystonna bedzl i sinna owena mwn " ib 175 . " sculu systre oc brödhir hafua thessin skipilsin j thera thysto " VKR 15 . " ther eptir maagha the äta oc faa sik mat medh thysto oc gudz reddugha " ib. " thessa sama sidhwänio baadhe j läsning oc swa j thysto sculu the wakta oc göma jemwel vm quällin " ib. " äptir thet at klemptath är marie chokko sidhan sculu systre oc brödhir haalda thera thysto alt til äptir warfru messo ib. " ib 28, 41, 59, 60, 82 . Bir 4: 12, 13 . " huru tystan oc fastan hallas " ib 5: 48 . " thy byggia þe ensamme. at þe maghen þäs rolikare þysto halda. oc guþlik þing þänkia " KL 182 . nar andre fasta ok halla thysto (silentium tenent) Bir 3: 277 . " skalt thw sköt koma for gudz dom oc thin vili skkal ther halda thysto oc thit samuit tala " ib 2: 87 . PM 28 . " till ath thystan som hedher silencium grannelika gömi " VKR 59 . " at them threngir san nödhthorft til at bryta thera thysto " ib 16 . Jfr reghlo thysta. ","2) tystnad, stillhet, frånvaro af tal el. sång el. li allmh. af starkare ljud el. buller. älskin rolika þysto Kl 190. for thy at klostirsins thysta thöm atirhiol,t at the ey ophöghdo i gratenom sina röst ib 358 . " ther äptir var thysta " Bir 2: 14 . " wart tystan (silentium) giordh j hymerike " MB 2: 344 ."],"e":["thista: -an Ber 103 ),"]},{"a":"þysta","b":"nn","c":"","d":["1) tystnad, tigande, stillatigande. " nar konwng priamus haffde kallad alt siith folk tiilhopa böd han tysto halda oc begynte tala tiill them " Troj 41 . " nar thetta tall lycktad war oc stark tystowar offer all forsamlignen " ib 57 . lib 81, 89. at the skulle thz läggia wndy secretzsens tysto ib 250 . ib 262 . - bildl. taciturnitas iuris et cessacio laga oc rätz tytztha äller laghlösa GU C 20 (hand 2) s. 53. - Jfr natta thysta. "],"e":["tysta . ","tytztha )","*thysto gömare","tysto- )"]},{"a":"þyþa","b":"vb","c":"v.","d":["3) betyda, beteckna, innebära, åsyfta. for baden järteknen skull begärade the cassandram konung priamj dotter skulle komma oc bethee them hwad thz haffde tydha Troj 258 . "],"e":["tydha . ","thydde ) , ","þyþa ut , uttyda, förklara. hwat som thär war thungt . . . at begripa, thät thydde han wt oc giordhe thät lät at vndirstanda Hel män 167. - Jfr uttydha."]},{"a":"þyþa","b":"vb","c":"v.","d":["1) tyda, uttyda, förklara, gifva tydning el. förklaring öfver. en godher man thydde drömin Bil 783 . " cassiodorus theologus som thydde psaltaran " ib 705 . " han . . . thydhir them scriptena " Bo 232 . " all thässe thing som nw äro optald oc thyd " MB 1: 493 . " jak thydher swa then fughla flok at mykith folk skal här födhas op " Al 949 . " stiärnor ok maana wita the thydha " ib 45 . " wil iak idher nw thetta thydha " RK 1: (Albr) s. 209 . " jak wil idher thydha aff then rääff " ib s. 212. - tyda, tolka, öfversätta. skriua ok tydha bref KS 51 (130, 55) . " är thet mykin hedhr ok tarf, at the !UDDA_TECKEN?: kununga ok höfdinga) kunnen sielue läsa oc tydha, ok wäl förstanda sin bref ok rekninga " ib (130, 56) . tha een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher fiutter oc thydder a rytza tungo MB 1: 319 . - (?) var thässe bok diktath swa som han (den svenske bearbetaren?) kunne at thydha (näml. originalet?) Fr 3223 ; jfr 4. ","2) upplysa, gifva upplysning om, låta veta, meddela. thz vndra marghe andre flere . . . aff hwath siwkdom han laa krank thz thydher alexander vtan wank Al 712 . " got raadh wil iak ihder thydha " ib 1698 . ","3) betyda, bemärka, hafva betydelsen el. bemärkelsen (a). cantemus domino socie . . . þät þyþer a vart mal vm þänna mato. siungum guþi sata sällor Bu 25 . ib 17, 21 . " ecce angnus dei . . . som þiþer a vart mal: sen guz lamb " ib 55 . " kallas a bok male martirum dödher, natale, som tydher a wart mal fözla " Bil 284 . ib 82, 111, 163, 307 . MB 1: 68, 69 . thydher israel . . . gudhlikan höffdhingia ib 227 . kununglikt namn, suåsom thz haurer tydha a latin, tå är thz takit af styrilse KS 27 (69, 29) . " i enom litlom stadh . . . som heter segor thz är thydhia litin " MB 1: 194 . thz er swo mykit thydhe Lg 3: 63 . - var en bild af, utmärka. thenne bonadher . . . war . . . ther til, at tekna os oc thydha himerikis skipilse MB 1: 496 . - betyda, beteckna, innebära, åsyfta. huath skal thetta thydha Fr 835 . " þyþ vt þe orþen . . . huat þe hafa þyþa andeleka " Bir 4: (Avt) 178. oktouianus forstoþ huat tekn hafþe þyþa Bu 63 . " thässe thry swara hinom androm threm . . . oc thydha the samo thing, som hin thyddo " MB 1: 492 . " altaren thydher presta wald " ib. " bordhit thydher andelika födho ib. grewin vndradhe hwat drömin hafdhe thydha " ST 451 . jarlen fik at see thz huffuod. wid hans sadell hengde, oc sporde huat thz haffde at tydä Di 198 . tha sagha alle ath haghen war ille vredher, ok viste togh ey hwadh thz tydhe (vita ei hveriu geguir) ib 247 . åtföljdt af prep. mädh. thz trä haffuer ath thydhä mz the helgho kirkio Pa (Tung) 41 . - betyda, vara förebud till, båda. thetta barn thydher thik mykith meen Al 9862 . - innebära, syfta på. huat haffua tässa stena sik tyda (quid sibi volunt) MB 2: 11 . - syfta (på). med prep. af. ther aff thydher thenne latina versin MB 1: 28 . ","4) innehålla; vara till sitt innehåll beskaffad: lyda? war thessen boken diktad swa som hon kan at dydhä (för thydhä? Cod. A som han kunne at thyda; jfr 1; Cod. F som hon kan nw lyda) Fr (Cod. B) 3223. - refl. thydhas, ","1) betecknar, utmärkas, åsyftas. thridhia rikith aff eer . . . thz skal biwda oc budh hawa ower alla wärldina ther mz thydhes regnum groccorum MB 1: 14 . ","2) uttydas, betyda. " sanctus a wart maal som wi lydhom almännelika, thz thydhis tho äpter rät latiiins maal renfärdogher oc faster " MB 1: 368 . ","3) syfta (på), hafva anfseende (på). med prep. til. tros tha almänt at thz enkannelika tydhis til jomfru marie clostir j watzstenom Bir 4: 88 . "],"e":["þiþa . ","-o MB 1: 492 . ","thydder ib 319 ; ","thyd ib 493),","þyþa ut , "]},{"a":"þyþilagh","b":"nn","c":"","d":[" L: umgänge, köttslig beblandelse. - tidelag. han hade tydelag medh ena koo STb 1: 117 81477)."],"e":["tydelag )"]},{"a":"þyþilagh","b":"nn","c":"","d":["umgänge, köttslig beblandelse. mans thydholagh (motsvarande ställe li den tryckta texten, till grund för hvilken ligger en annan handskrift, har mans vm fämpilse Bir 1: 27) S. Birg. Up. (Cod. Holm A 5 a) 1: 10 (enl. Rydqvist 2: 100). - särsk. om otukt med djur, tidelag. tidelagh med fää GS 44 ( 1439) ."],"e":["thydo- . þyþa- L.","tidho- KrLL H 14 i var. tide- UpL Kk 15: 8 i var.; GS 44 ( 1439)), "]},{"a":"þyþiska","b":"nn","c":"","d":["tyska, tyska språket. iak forstar ey latino swara mik at tytzsko SvKyrkobr 44. tesligis sende wi ider en vtscrifft pa tutzske aff thet stadfeste breff Rydberg Tr 3: 423 (1493, avskr.) ."],"e":["thytzska . ","tuzska )"]},{"a":"þyþiska","b":"nn","c":"","d":["Tyska, Tyska språket. callas höghtiþin (näml. kyndelsmessa) . . . a þyþlisco lict missa Bu 8 . LB 3: 196 . PK 222 . är hon (boken) . . . giordh til rima . . . aff thyzko ok ij swänska tungä Fr 3207 . larens elff som henne (boken) aff tysko i swänsko wändhe Lg 3: 727 . " sende wij ider en vtscrifft pa tutzske aff thet stadfeste breff " HSH 22: 48 ( 1493) ."],"e":["thydhska: -o Bil 296 . ","tyzska PK 222 . ","thyzka . ","tyska . ","thiska: -o LB 3: 196 . tutzske),"]},{"a":"þyþisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) tysk. . . . göskan ok annan þyþiskan SR 37 (i E. Ljung, Söderköpings historia s. 352). ib 38. . . . hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska RP 2: 174 ( 1389) . köpsuena, töske och suenske, leggie sin . . . lang kniffue aff wijdh sine xij (12) marck STb 1: 495 (1482, Burspr). han . .. war tösker och heet mickel STb 2: 562 ( 1491) . en tunna tysth öll BSH 5: 132 (1506, H. Gadh) . tidska bagaren STock Skb 166 (1521-22). - ss tillnamn. margarete, relicte petri thysk SD 6: 299 ( 1351) . karine dydeska Skotteb 74 (1461-62). hedewij tyska STb 1: 159 ( 1478) . jacob tijsk GPM 2: 268 ( 1507) . volff tiässk ATb 3: 321 ( 1519) . henrik tysk Stock Skb 139 (1519-20). albrik pedersson tiskär HLG 3: 65 (1523). - þe þyþisko, tyskarna. then ogudelig gerning som skedde j berwen aff the tyska oppa bisschop törlöff G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69"],"e":["thysk SD 6: 299 (1351) ; -an RP 2: 174 ( 1389) . ","tysk Stock Skb 139 (1519-20); -a STb 1: 159 (1478); G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. -e BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) . ","tysth BSH 5: 132 (1506, H. Gadh) . ","dydesker: -a Skotteb 74 (1461-62). tidsker: -a STock Skb 166 (1521-22). tiskär HLG 3: 65 (1523). tijsk GPM 2: 268 ( 1507) . ","tiässk ATb 3: 321 ( 1519) . ","tösker STb 2: 562 (1491); -e STb 1: 495 (1482, Burspr). Jfr Sdw 2: 1329),"]},{"a":"þyþisker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) ss tillnamn. " karulo thyzkä " SD 2: 686 ( 1296) . " karolus thidhiske ib 525 ( 1308), nyare afskr.). christina dicta thyska " ib 4: 695 ( 1340) . - þe þyþisko, Tyskarne. the tyzsko han haffde thär them satte han nidh i köpstadha RK 1: 2761 . ib 2772, 2784, 2792, (sfgn) s. 189, 191, 2: 378, 380, 382. OB 212, 213, 214 . " at thee tyske faa swar ighen innan xiiij (14) daga " BSH 5: 186 ( 1507) . - substantivt. annär götskär ok annär þyskär SR 34 . ib 37, 38 (dessa tre ställen, särsk. det sista, äro dock icke med säkerhet att föra till förevarande afdelning). en þyþiskar (senare ändradt till þiskar) mz sinom syni . . . geste en staþ som hete tolosa Bu 170 . RK 1: 3871 . scal aldre svvensker kära a thydzskan OB 214 . " skulde ey thydzsker kära a svvenskan " ib. " at thyske oc svvenske skuldo saman bliva i nödh oc lost " ib 213 . han sampnade starklika sik med däni ok tyzska mz i bland RK 1: 3168 . ib 3326 . " tw skip mz tytzska komo tiit " ib 3260 . ib 3235 . " mange tydeske waro ther medh " ib 4202 . han . . . stridde faghran sigher aff thydiscum Bil 385 . hedhne män . . . kalladho . . . annan dagh diem solis, aff solinne. som wi kallom än sunnodagh epter waro gamblo maale som thydhiske oc ängslike halda än MB 1: 68 . " han war thydzkir " ST 451 . ib 450 . Fl 1352 . war han tydisk älla wind RK 1: 4097 . ib 674 . " slogho en titzskan swa vmsider ath hine wordo alle oblidher ib 2780. mong en tydzk tha sigia nam jadut dat ich to sweden qwam " ib 2: 8981 . " ib 1: (sfgn) s. 188, 189. en gamal tijsk myn herres tienere " FM 554 ( 1512) . Af de anf. spräkprofven kunna flere föras till thydhisker, m. - þyþisk land, Tyskland. helena . . . förþe hans ben tel treuer i þysco lande Bu 200 . " en conungher j thydhisko lande " Bil 300 . ib 309 . ","2) (genom missförstånd af Lat. tuscus el af ett tuskan i originalet) Tuskisk, från Etrurien el. Toscana. linus . . . thydhskir (Cod. C thu[s]kan 993) at ädhle (ytalicus de regione thiscie) Bil 309 . " lvcianus förste swa kalladher thydiscan (sannolikt af ett äldre tuskan) (Cod. C tydisker 1012) at edhle (natione thuscus) " ib 451 . "],"e":["tydesker: -e RK 1: 4202 . ","thytiskir Bil 970 ; ","-o ib 980 . ","thydzkir ST 450 ; 451; thydzk Fl 1352 . ","thydzsker StadsL Kg 2 a: pr; OB 214 ; -an ib. tydzker: tydzk RK 2: 8981 ; ","tydzske ib 5133 . ","thytzker: -e MB 1: 68 . ","tytzsker: -ä Lg 3: 562 ; -o ib. ","tytzker: -a RK 1: 3260 . ","thyzker: -a SD 2: 686 ( 1926) . ","thyzsker StadsL B 22: 5. tyzsker: tyzsk RK 1: 3871 ; ","tyzska ib 674, 3168, 3325, 3326 . ","þyskär SR 34 ; ","-o Bu 200 . ","thysker StadsL R 5: pr; -a SD 4: 695 ( 1340), NS 1: 180 ( 1402) . ","tysker LB 2: 44 ; ","-a Lg 660, 675, 3: 161 ; Di 258, 279 ; ","-an SR 34 ; ","-e RK 3: 541 . þiþisker L.","titzker: -an RK 1: 2780 . ","tidzsker: -a ib (sfgn) s. 168, 189. tijsk FM 554 ( 1512) . ","thyzt Fr 3203 . ","tyzdt LB 7: 79 . ","tyst Lg 3: 161), ","thydhiska land","thydhiska rike , "]},{"a":"þäfka","b":"vb","c":"v.","d":["1) smaka, känna smak, mottaga smakintryck. manzens houþ som eet hauar flere vit. baþe se ok höra ok þäfka Bu 185 . - smaka, mottaga smakintryck af, förnimma smaken af. hon (tungan) skal täfka i munnenom manz mat KS 55 (138, 59) . - smaka, njuta. man warder ther aff litit blöt att man täfkär offmykit söt MD 383 . - smaka (på). med pre. af. läter han sla thz i en disk och täfkar ther aff AS 59 . ","2) smaka, hafva smak, väcka smakförnimmelse, göra intryck på smaksinnet. med dat. vatn thäfkadhe (af senare hand ändradt till smakdhe) honom bätir en nokor annar drykker Bil 785 ."],"e":[]},{"a":"þäghar","b":"","c":"","d":[" , se þaghar."],"e":[]},{"a":"þäghn","b":"nn","c":"","d":["2) konungen tillkommande böter från den som dräpt hans man. om förhållanden i Jämtland. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens hist. 1: 494 f. sätthe han ok wisso for tegn ok fridköp ok erffwinghar hins dödha for böther DN 14: 223 (1520)."],"e":["tegn )","*þäghns bani"]},{"a":"þäghn","b":"nn","c":"","d":["man, fri man; (tapper) krigare, hjälte. marsken . . . hyllade konungen tha i stadh siden hyllade alle the andre tiegne marksen oc drotzeten a konungens wegna RK 2: 3372 . " the helsa herra gafuian ok andra thäyghna " I v 3665 . gudh . . . lati thz aldre herra gawian spyria älder andra godha thägna flere thz iak vil mik swa forsma ib 3002 . godha tiägna finder man ther (i Sverige) ridderskap ok häladha godha the didrik fan berner vel bestodo RK 1: 18 . " the striddo fast a bäggia wäghna rät som fulgodhe thäghna " Al 3322 . ib 4072 . " tha var dosterath alla väghna aff the stolta thiäghna " Fr 1818 . - man, krigare i en konungs tjenst. iak wil mith konungxrike fore thik heghna ok swa fore alla thina thäghna Al 616 . " wilin ij os läna thusanda riddara aff idhra thägna " ib 1271 . " alle hans (Alexandrs) riddara oc hans thäghna " ib 10551 . ib 1111, 1673 . - Samtlgia de anf. språkprofven kunna föras till thäghne. - Jfr brödhthäghn."],"e":["thäyghn: -a Iv 3865 . ","thiäghn: -a Fr 1818 . thiägn, se brödhtäghn. ","tiägn: -a RK 1: 18 . ","tiegn: -e ib 3372 . ","þiängn VGL I Md 13: 1. -ar), "]},{"a":"þäkkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) till behag, till nöjes, på ett sätt som blir till behag el. till belåtenhet. engen kan twem herrom thiäna thekkelika ST 111 . ","2) behagligt, ljuft, ljufligt. saghdhe at hans ordh fiollo mykyt thäkkelika oppa hans hiärta ST 40 . gudh . . . vpresir j dygdanna lögdh människiona sik thäkkelika tilbundna j them hälgha anda VKR II . ","3) på ett passande sätt. lär mik . . . huruledhis iak skuli mik täkkelika i nakre matho widherlika thinom pinom Su 36 . ","4) med välbehag, ynnestfullt, nädigt. tak thäkkkelica thässa litla gafwo Bo 8 . " jak offra mik thik for thöm. hulka thu ville vara mina brödhir, thy fadhir tak thz . . . thäkkelica " ib 200 . Bir 2: 4 . the . . . syndogha manna äptedöme som komo til ihesum at höra hans kennedom oc waro täkkelika takne af honum MP 1: 201 . ","5) tacksamt, med tacksamhet. the som thäkkelica taka thz them gifs aff gudhi KL 291 . Bir 3: 31 . Lg 3 . 229, 707. - (?) ey weet iak huru thäkkelicare älla gudhelicare (gratius jncundiusque) vi mattom vndfa thz godha som görs vm ondan thiänara Bo 124 . ","6) med nöje, med glädje. gärna. thu ville af kärlek ödhmiuka mik alt til korsit for mankönsins helso. thätta takir iak thäkkelika Bo 200 . kristne men toko thäkkelika (libenter) vidhir os KL 166 . Bil 118 . MB 1: 455 . " ey . . . naghor höffwitzkaste brudgumme aff sinne trolighasta brudh wart nakot siin swa täkkelika (gratuanter) oc hiärtelika anamadher . . . som min siäl tik . . . j dagh begärar . . . at anama " Su 278 . " tilbaro til kirkionna bygning mykyt thäkkelica al vidhir thorftelik thing " Gr 302 . görande lustelica ok thäkkelica (gratuanter) hans vilia Bir 3: 287. höre han ok seer wärldinna lustelik thingh ok draghir them thäkkelika (desidrabiliter) j sin lusta ib 1: 327 . - villigt. hwat them sätz til bätring for thera brut thet tachin thekkelicha VKR 19 . KL 276 . - Jfr samthäkkelika."],"e":["þäkklilika L. ","thekkelicha VKR 19 . ","thäklika MB 1: 455 . ","täkkelikan Lg 3:707),"]},{"a":"þäkkelika","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) till behag, til nöjes, på ett sätt som blir till behag el. till belåtenhet. min modher, hon gaff mik thätta (ɔ: thätta graa almenningis klädhit), swa lofflika, oc mik mykit täkkkelika (gratanter), at jak synis serdelis mz thy klädder Mecht 352 . 4) med välbehag, ynnestfullt, nådigt. löös mik aff allom minom syndhom hörandhe mina bön oc thakandhe hona thäkelika SvB 475 (b. av 1500-t.). 6) med nöje, med glädje, gärna. gudh gaff siälinne sith hälgha hiärta, at hon skuli oc stundom athergiffua hoom sith hiärta oc wm hon thz gör täkkelika (grantanter), oc tröstelika, han stadfäster thz swa . . . Mecht 343 ."],"e":["thäkelika . ","täkelika )"]},{"a":"þäkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) täckelig, ljuvlig, behaglig. " saa som han (ɔ Kristus) til förende vmgangande mädh människiona tedde sik siäffuan ok spakeliken ok takkelikan (för täkkelikan) j allom sinom mädfärdom sua wilde han ok j ena höuislika ok tekkelika forma latha sik oss giffuas som är j brödz like ok smak " MP 4: 83 . - täckelig, behaglig, välbehagligt. med dat. el. i dess ställe ack. jumffru maria matthe honum naghra the böön känna som hännw ware lustugh ok täkkelichen ath höra SvB 260 (sen. h. av 1400-t.). en wälborin jumfru . .. täkkelikin alla j sina vmgango MP 4: 253 . 4) tacksam. thu quamcumque deus tibi fortunauerit horam grata sume manv ä hwat gud giffuer tik til lykko tha tagh mz täkkelige handh GU C 20 s. 287. - Jfr mis-, o-thäkkeliker."],"e":["täkkeliger: -lige (hs. täklelige) GU C 20 s. 287),"]},{"a":"þäkkeliker","b":"av","c":"adj.","d":["  L. ","1) täckelig, ljuflig, behaglig. hans syn ok talan var . . . thäkkelikin (acceptabilis) Bir 3: 156 . - täckelig, behaglig, välbehaglig. offrandhe hon gudhi . . . wäl thäkkelikit offir VKR XV . thäkkelik bön Ber 41 . - med dat. ey war gudhi täckelik (Cod. A tökelikt för -lik) 317) pharno konungx aterwända MB 1: (Cod. B) 556 . än the visto . . . hwat minom son ware thäkkelikit Bir 1: 226 . " gör thz thu pröua vara gudhi thäkkelikast " KL 266 . " härra gudh gör mz mic swa som thic är thäkkelikt " ib 247 . ib 265, 282 . Bir 1: 26, 241, 2: 138, 3: 95 . Su 457 . - omtyckt, kär. abraham vardh mik älskelicare aff sinom godha vilia ok ruth märare ok thäkkelicare j gudz folke (Abraham ex voluntate swa factus est diletior, et Ruth in populo Dei clarior) Bir 3: 231. ","2) som gör ett behaglit intryck, harmonisk? sätt saman thina sidhi at thu see thäkkelikin (placatus) i thik siälwm Ber 222 . ","3) behaglig, gynnsam. " nw är täkkelikin (acceptabile) thine " MP 1: 243 . Jfr mis-, o-thäkkeliker."],"e":["täkkeligh: -ligha SML Kk 1: pr., i var. thäkkelikin. täkkelikin. ","thäkliker: -lika SML Kk 1: pr. i var.; -like Su 457 . ","thäkkelikit KL 247, 282 ; Bir 1: 26, 226, 241, 2: 138, 3: 95 ; VKR XV . ","thäkkelikitt KL 265),"]},{"a":"þäkker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) behaglig, som behagar. the !UDDA_TECKEN?: domarne) . . . tala thäk thingh (placentia) ok predica for mannom. at the maghin faa thera godwilia Bir 1: 193 .","2) täck, behaglig, full af behag, vacker. octouianus . . . var . . . sva vän ok þäkar at hvar man lyste tel at se han bliþan Bu 62 . " at the !UDDA_TECKEN?: wara husfrv möör ok qwinna . . . synas thäkka wara " Al 6343 . Bil 212 . " j thins thäkkasta (gratisimæ) iomfrudoms fäghrindh " Bir 1: 179 . hwar nakor bristilse är i beläthet . . . ther öker han (målaren) oc aläggher mangha handa lither oc färghor mädh huilkom han gör thz täkt oc faghort som tilförandha war leth oc osynlekit Su 80 . mz täkkom (pulchris) lithom ib 146 . ","3) behaglig, gynnsam. " swa länge j . . . haffuen täkkasta nadhinna tima " Su 242 . ","4) tacksam. " thz gudh giffwer täkkom, thz fran taker han otäkkom " LfK 93 . - med dat. war hanom täkkir oc skönsambir Su 253 . - (?) swa waro the gudhi thäkt. at än tho the formatto allom biwdha. tho thiänto the innelica gudz winum Lg 3: 229 . thäkt offer, tackoffer. offradhe han thäkt offär for godha lykko oc sighir som han hawir fangit Gr 270 . skulin ij offra them thänkt offär ib 281 . ","5) vilig? han få huazke täkka ella hulla tienist af vndidånom sinom KS 33 (85, 35) . - Jfr for-, mis-, o-þäkker."],"e":["þäkar Bu 62 ; ","-a ib 171 . ","thäkkiar Bir 2: 32 . ","-are . ","thäkkiare Bir 2: 32, 3: 225 . ","-aster . ","thäkkiaster: -iast Bir 3: 61),","som förvärfvar"]},{"a":"þäkker","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) behaglig, som behagar. meg syntes myket täkt wara om eder syntes thz likt wara ath wj restom nagon makt jmoth tolka wara omilda fiendar Troj 48 . - behaglig, angenäm, lockande. offtha bär fienden menniskene hogh fore. täkka tankar j kropsens lusth GersFrest 33. 4) tacksam. j thän täkkasta kärlek som han gudhi fadher takkande oss gaff the största oc hälgasta gaffuo (illaque gradissima charitate qua deo patri gradias agens, hoc permagnum nobis contulit donum) Mecht 126 . - Jfr mis-, othäkker."],"e":["täkker . ","täkt Troj 48 ) , "]},{"a":"þäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["3) täckas, behgaga. haffde gud unt oss helbregden tha haffdom wj gerne personlige warit benegde til thenne rese e huru gud haffde tekt henne förskicke HSH 13 . 34 (1524?, Brask). - refl. þäkkias, L.","2) täckas, behaga. personl. och opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack.). gifwir jak honum fult vaald ägha ok äpter sinom gaghnom som honum thäkkis nytia ok skipa SD 8: 96 ( 1361) . Priv f Sv st 69 (1421, avskr.) . han matte epter laghum göra aff them hwat honum thechtes NMU 1: 117 ( 1440) . " när gudhi täckes honnm (sid) her aff werldene kalla Lagerbring " Saml 2: 277 ( 1465) . G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 66. nemo placet stulto nisi dicat quod placet (fel för: libet) illi jnghen täkkess daaren vdan han segher thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80. vir prvdens placebit magnatis een sniäller man skal täkchass herromen ib s. 110 . 4) synas, tyckas. nw halffuer jak mynom nestbarnom winom ok frendom opta latit thet forstaa (ɔ att de kunde inlösa visst pantsatt gods), ok tekkis thet the wilia thet gotzet ey swa dyrt lösa ok ey kan jak siälffuer aatrlösa Svartb 333 ( 1431) . - Jfr mis-, sam-, välthäkkia el. -thäkkias."],"e":["-ir . ","-te . ","supin . ","tekt HSH 13: 34 (1524?, Brask). Jfr Sdw 2: 1320),"]},{"a":"þäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) täcka, förse med tak, lägga (el. laga) tak på (ngt). han skal stragx her epter begynna ath täkkia kirkione STb 1: 67 ( 1476) . " item fore baarden pa torgith stode techtes timbermannom VI öre " SSkb 31 ( 1502) . fore mwren . . . wort forbetredh och täcktes . . . xxxIx mark ib 39 ( 1502) . VKJ 240 . gaffue borgemestere och raadit anders olsson loff at redde, teckie oc byggia wppa oleff anderssons hus STb 4:203 (1511). han, som täkte paa mwren VKU 107 ( 1562) . HLG 2: 121 (1524). ","3) täcka, betäcka, övertäcka. " fore bathar techtes j mark " SSkb 34 ( 1502) . . . . en mark han hade vtlagt at byssaner tecktes ib 273 ( 1508) . "],"e":["täkkia . ","täckte . ","*thäkkia af , avtäcka, avlägsna något höljande el. täckande från (ngt). sidan täk aff balyona PMSkr 354 . ","thäkkia ivir . övertäcka. item anders för thät han täcte öwer graffwena ok högha hwsit ok aska-vngnen VKU 50 ( 1547) . ","*thäkkia til , låta täcka el. hölja. är storth frosth täkkes til jordhen wm rötherna PMSkr 313 . - Jfr be-, for-, ivir-, up-thäkkia."]},{"a":"þäkkia","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) betäckning, tak. o härra jac är ekke werdog at thu skull ingaa vndir mina täkkio ffor mina margffalla synder SvB 158 (omkr. 1500). 2) täck. - skyddstäcke, presenning. skiparen är pliktogher bewara alth thet gotz som är jnlagth j skipith . .. oc theslikes affwan före räghn haffwandis täkkior PMSkr 13 . - Jfr drupthäkkia."],"e":[]},{"a":"þäkkia","b":"nn","c":"","d":[" L.","1) betäckning, tak. före räghn haffwandis täkkor PM 73 .","2) täcke; hästtäcke, schabrak. sudaria, thäkkia GU 4 . " thera tekkia ok thera ränne wand war brwnt ok halfft baldakin ok wel fodrat mz ykorna skin " RK 1: 2195 ."],"e":["þäkia L.),"]},{"a":"þäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["  L. ","1) täcka, förse med tak, lägga (el. laga) ta på (ngt). han . . . hänte tilsamman gräs til at täkkia sin cella Lg 666 . " täkta praama Rk 3: 287. at myn herre, han skriffuer landet til om then viborgx stadz mwr, at han bliffuer täktter fför en han mere ok värre fforfaller " FM 542 (1512-13). ","2) genom take el. lagning af tak bereda skydd mot ngt). dwrp täkkia SEG 115 . ","3) täcka, betäcka, öfvertäcka. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiälom MB 1: 495 . thenne bonadher war ey at enast ther fore, at thäkkia hwsith mz, oc til fäghrind ib 496 . " holde oc thäkte gudz ära berghit mz et sky " ib 343 . " tässin samma brädhin skulu waara wndir aat thäkt mz kooparskiffuom for eldz skuld " Bir 4: 85 . " hon (källan) är alla väghna mz rosir thakt (ändradt till om thakt) " Iv 349 . mz blomster ok löff var hon (källan) swa thakt mic thocte thz matte ey reghna swa at thz matte ther genom ga ib 387 . " örs ok man a markinne la hans gylte hiälm var thakt mz leer " ib 1664 . ","4) skydda, försvara. the baner waro täkt mz sa dana akt the reddes ey alla danmarks magt RK 2: 8613 . ","1) hölja sig, skyla sig. swa ära wara qwinnor ey kläd mz lööff oc gräs the thäkkia sik Al 6363 .","2) skydda sig, försvara sig. sigh mz skiölle thäkkia MD (S) 241 . "],"e":["þäcker SMLB 18: 7. impf. thäkte MB 1: 313 . ","thäkter: thäkt MB 1: 495, Bo (Cod. B) 344; Bir 4: 85 . ","täkter . ","täkt RK 2: 8613 ; ","täkta ib 3: 287 . ","täktter FM 542 (1512-13). täkther: offwirtäkther MB 2: 361),","thäkkia sik , ","thäkkia ivir , "]},{"a":"þäkkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tyckas, synas. " med dat. tha thäkte mik enghen wara min like " RK 1: (LRK) s. 218. ","2) L.","1) tycka sig, känna sig. han thäkktis wara aff sorhgom lsöt Al 7528 . ","2) täckas, behaga, personl. och opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack). kunno hwarghne finna swa faghra quinno at thäkkias kunne keysarenom Gr 282 . at man . . . hällir thäkkis creature . . . än skaparenom Bo 18 . ib 1 . MP 2: 94 . Bir 1: 69, 2: 138, 3: 225, 4: 12 . Ber 121, 145 . Lg 3: 290 . " huru mykyt gudhi thäkkias ödhmiuka manna böne " Bir 2: 32 . " henne thectis hälder gudhlik gipta . . . en licammans luste " Bil 109 . " the visto ekke än i thy ärindo hwat gudhi thäktis " Bo 10 . " nar nokre vilia enkte höra vtan thz them täkkis " MP 1: 263 . " wt wäl huilket tik täkkes " Lg 333 . " byweder mik ther till om hwad ider teckis " FM 665 ( 1517) . " vm the hafdho vitat thz haua thäktz mik " Bir 2: 205 . " thäkkis mik at thässe frwn lydhe forlatande sin eghin vilia " ib 3: 230 . minom son thäkkis at han bliue j rom ib 248 . " teckis eder köpa waart skep vi lota byggie wid calmarna . . . tha byuder os til oförtöffwet " FM 669 ( 1517) . tecktes . . . ider ärlighet ath göre . . . jacob gregerson . . . nogen förlösningh, tha är thet . . . alles wore kärlige bön til ider BSH 5: 428 ( 1510) . " swa är giort som gudhi thäktis " Ber 126 . ib 277 . " at hon skuli wäl sik böya äpther hans wilia, om gudhi täkkes " Lg 3: 291 . fyra systra ällir flere, wm swa täkkis abbatissonne, the skulu skipas til at wakta oc rökta mässo kläde Bir 5: 9 . - täckas, finna behag. täktis hon för hans öghon MB 2: 187 . ","3) i förbindelse med följande inf. närmande sig en omskrifning af imperativ; jfr þykkias. tekkis idher withe, at jac haffwer stedight hafft myn bwdh i danmarch BSH 5: 31 ( 1505) . ib 379 ( 1509) , 429 (1511). teckis ider werdughet ath wetha, ath myn käre moder är karsk och swndh FM 492 ( 1510) . ib 537 (1511?). tekkis idher wilie withe, ath jach kom nw hiit op wnder tilffwedhen i dagh BSH 5: 28 ( 1504) . tackis (för täckis el. teckis) ider wilia vithe, at jak ma wäl FM 535 (1511-12). ib 563 (1512, 665 (1517), 670 (1517). "],"e":["thäkkias sik , finna behag. gudh . . . thäkkis sik (complacet sibi) i honum som fadher i son Ber 121 . - Jfr misthäkkias."]},{"a":"þän","b":"pn","c":"pron.","d":[" L. Jfr E. Olson, Studier över pron. den i nysv., SAOB: D 728 ff., Ark. f. Nord. Fil. 81. 1) demonstr. den. a) utan realtion till en följande bestämning; stundom mer el. mindre närmande sig betydelsen: denne. a) med syftning på ett omedlebart i rummet el. för tanken närvarande föremål. - n. substantivt. dt, detta, följande. scriffwat standhir, ihesus wthgangin wandradhe bort j the landz ända, hwar the städrene lagho sidon ok tyrus ok thär war ihesus wtgangin owir forsin cedron ok thz, minalmoghe ganghin mith wtfran them, ok thz iherusalems dötthir ganghin wth, ok skodhin konunghin salmonem (Scriptum est: Egressus ihesus secessit in partes Tyri et Sydonis [Matt. 15: 21] et egressus trans torrentem Cedrom [Joh. 18: 1] et illud exite populus meus de medio eorum [2 Kor. 6: l17]. itemque egredimini filie ierusalem. et uidete regem Salomonem [Höga visan 3: 11] ) SpV 75 . β med syftning på ngt av den föregående framställningen känt el. i det föregående omtalat. adjektivt . . . fadhurs röst . . . sonsins röst . . . thäs hälgha anda röst . . . the thre röste äry ey thy hördha at thri gudhi äru Nio kap ur Bir 20 . . . saa hon ena stora dör . . . j thera dorenna offuerdelom stodh scriffuat . . . Mecht 232 . . . . thz grymasta diwridh enhörninghin . . . een faghir pika faghirligha prydh, wardhir saath i thän stadhin, hwar thäns diwrsins ganghir plägha idhkeligha wara SpV 437 . skal k. (ɔ konungen) jngen forbudh göra j nagor rike vtan medh mästadelen täs rikes radhz radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. . . . och dy lagh skullä han gaa xiiij dagfa epther passka ATb 3: 256 ( 1512) . skall och . . . hinrik geffue xx . . . mark staden fför tet manzslagh STb 4: 340 (1513). (möjl. att föra till 5). ty är myket bäther ath höra oc begrunda thenna hystorian om han haffwer ey annad thz nytteliget är, thz han höra kan, och j thän sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . - med pron. ställt efter sitt huvudord. ey skal swo (ɔ så skall ej ske) . . . än thw nämpner mik konung theen (ɔ den konung som överträffar Karl Magnus) KarlM (El) 5. - med följ. subst. i best. form. känne mik haua vplatet . . . allan þän ärthalut . . . medh allom tillaghom therra gozanna SD 8: 227 ( 1362) . - substantivt. vithande är ath skellenora är giffuit aff tweem släkthom . . . for ty thet ville hwar släktin fastelica thet haffwa giffuit clostreno och engen theris an, ath wi haffuom aff the andre släktinne VKJ 241 ( 1447) . thät her ture stenson oc fru birgitta haffdhe än en son samen som heeth steen tureson oc thän skuldhe haffua bliffuit dödh eptir sin modher fru birgitta Arfstv 13 ( 1461) . " the xii för:ne wardho jon speth om then för:ne galth . . . och sworo honom then til epther lagmazdom " JTb 64 ( 1474) . " hwar som är kronone toll skylloger, late then koma fran, epter xiiij (14) daga äro forlidne " STb 1: 473 (1478, Burspr). . . ena tompt ok tess bygningk SJ 2: 226 ( 1493) . " ath altzswallugx ok altzmäktogx gudhz ok thin är altiid en wyll. . . o jumffru maria glädhz för thy, ath äffter thens wilia friheyt wilkor ok goodhwiliughet skall allum thinom thiänarum . . . aaterlönas " SkrtUppb 374 . " morten skinnere dedit xv mark, thom lade puuel skulte wth STock Skb 208 (1522-23). han saa hänne jngen hiälm haffwa holken war tha aller sönderhwggen män warde hon siig manliga fordy än tha " Troj 241 . - sammanfattande l. återtagande en satsdel som består av flera med varandra samordnade leder el. är genom bestämningar skild från verbet, thry manna skipilse äru i världinne eet thera hulke som falla i synd ok vpsta annan tidh, thöm latar iak stundom dröuas til licaman Nio kap ur Bir 25 . " thz got han giordhe thz giordhe han enkte mz kärleek " SvKyrkobr 28 . thesse ok alla andhra mina syndher, tha anghra mik aff allo mina hierta SkrtUppb 358, jngen hade schul fore skyp och gotz tet forgickx STb 3: 455 (1499). ath jach hanom högh eller staack, tess veth jach ey ib 4: 79 ( 1505) . - med mer el. mindre tydligt framträdande bibegrepp: sådan. adjektivt. then konung torfftom wi wel wid EK 4463 . - i förbindelse med nokor. dör swa noghor then tha lati han ey jordas j wigda jordh Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. 1440). - i förbindel se med en. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 259 f. en tyma fiöl them en then luna/ at the brändo wp sightuna EK 480 f. - framför ett namn: den där, den nämnde. all annor the godz som then niclis dyäkn aatte JämtlDipl 114 ( 1371) . . . . än en son . . som heeth steen tureson . . . at thät var mer än xl aar fra thän tidh thän sten tureson skulde haffua döth Arfstv 13 ( 1461) . . . eth pädher nielsons j höxby breff togh var thän per nielson aldric stämpt til rättha thär om ib. . . . en man som het paulus ok en jumfru som het palladya . . . tha fik thän paulus hiälp aff goda folke . . . ok the palladya hans syster bleff thär liggiande MP 4: 123 . - thän . . . hin, den senare . . . den förre. mindre pino faa hedhninga i häluite än onde cristne, gudh gafue at ey vare thera höpir större än hinna Hel män 107 . - thänne . . . thän, den senare . . . den förre. huru likamlika sinnin säthia sik moth them andeligha sinnomen, huru thänna (isti) dragha ok the (illi) fly SpV 350 . b) med realtion till en följande bestämning (d.v.s. ss determinativt pron.). a) efterföljt av en relativsats (med utsatt el. underförstått rel. pron. el. adv). adjektivt. hemmingyr . . hawir latyt . . . olawe . . . foriþö jord olawir köpte ii byrkyo SD 8: 206 ( 1362) . nu aff thäs (trol. för thän) lucifer kärlek som hon til lhans hafdhe KL L13. goodz the som hera laurens ii owiik habdhe aat JämtlDipl 143 ( 1391) . alla thö löösningha iordh som wm kringh ligher RP 2: 349 ( 1398) . " thz got han giordhe thz giordhe han enkte mz kärleek Sv Kyrkobr 28 all den arffdeel ther thöm ärffua ok vpbera skulle " SJ 2: l118 (1488). ath han ekke togh dy pänninga som . . . gertryd hadhä borth minsth ATb 3: 256 ( 1512) . " i förbindelse med en. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 259 f. j tyzland war een th/grewa dotter ther han badh " EK 1945 f. - med följ. subst. i best. form. innan thi häradheno, som thätta . . . gotzet ii ligger NMU 1: 68 ( 1381) . " for than kostin frw abbvatissa mik halder " ib 71 ( 1384) . thet kopit var gilth som rauit haffde giort ATb 1: 14 ( 1453) . takkyn the hälgha treffaldoghet fför thän stora kärleken hon gör SvB 127 (omkr. 1500). tha han komber til thän stadhen thär han skal afflödha gotzeth PMSkr 79 . " off thom boden, som är vnder her siffridh, j mark dedit HLG 3: 84 (1526). substantivt. medh allo thy som them sama minom ägho lut til höre " SD 8: 57 ( 1361) . " allum þöm þätta breff höra eller see " ib 178 ( 1362) . wereæ tha thet samu gotz thes som lenghär lewer ib 230 ( 1362) . min herre lagede en skatt på frelse hionen, alle di på öland uar Engström, Bo Jonsson 311 (1372 el. 1373, nyare avskr.). thet nogon . . . sätte sig lmot . . . them som . . . walde worde aff rikesens raadh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. thy biudher iac thöm thär a bo, at the . . . NMU 1: 70 ( 1384) . allom mannom them som thete breff höre JämtlDipl 144 (1392). thän idhra som vtan synd är Bo 159 . " lom hon fforsmadde thäns lärdom ällir näfst som lärdhir war " SvKyrkobr 348 . " i thens nampna som lazarum opreste aff dödhe sta opp J Buddes b 83. ok thet (quod) ouer alt är ärligare frögdeligare hopas jak än kennä hanom som han är j sik sielfwom " ib 161 . " fik daxuerkes karlen med the som med honum wore oc toge op pramen, iij mark " Stock Skb 160 (1520-21). äfther thy som os anögdhe alleleds JämtlDipl 145 ( 1394) . epter ti laghen vissa ATb 1: 17 ( 1453) . " swara thy til thränna opbörian aff the (eo) som thu äst " SpV 254 . - i þy sum, i det att, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 292. j thy som alle vndradho thz, tha lozstis hans mundir vp Bil 894 . " j thy som han kom maxan til stadin fram tha kom lius aff hympnom " ib 895 . " i thy som gudz hälgaste likame skulde wphöghias i högmässonne kom hon " Mecht 143 . " i thy the swa vedhertaladhes i gudz lwffwi opgaff hon sin helga andha J Buddw b 76. - föregånget av pron. hvar. adjektivt. Jfr B. Bjerre a.a. s. 219 f. widh boot kompenieno ena halfua thuno ööl . . . fore hwan then dagh the länger drikka " SO 29 . " än tho at iak hafde totf en dödh fore huario the stundh iak lifdhe j jirdrike " MP 1: 30 . - med mer el. mindre tydligt framträdande bibegrepp: sådan. at hionalaghith matthe faa thä barn som arfdeel skulu taka ij himerike SkrtUppb 216 . - substantivt. tha wet iak änkte thät, som syndhena swa raskelica aff skrapa SvB 466 (mot sl. av 1400-t.). hedhir hafwin thina axla, oc ryggir mädh rifuin owir alla the thär iordhena yrkia ib 121 (b. av 1500-t.). - i vissa fall, där pronomenet ter sig som väsentligen el. uteslutande härande till bisatsen och utan omedelbar relation till huvudsatsen. i uttr. thät jak vet, såvitt jag vet. o.d. med negerad huvudsats. Jfr þät 6 (äv. Sdw 2: 786) och SAOB:D 786 f. jach formode mik aldrich onth aff eder . . . for thy jach giorde thöm aldrich ordh j mot, thet jach weth STb 2: 250 (1488). men huat falskheth, grymhet och suick och huat vnt som helzt konungen och hans raagiffuare hadhe betractet i theres hierta vnder thetta spyrsmoll, bekennes wi med gudh . . . ath wi thet thaa ingen lees kunne forstaa, icke heller epter saadana spyrsmole eller suar, thet wi kunne forstaa, epter fwlgdhe naghen dom eller sententia Hist. Tidskr. 1918 s. 120 (1523); jfr. (med avvikande tolkning) N. Skyum-Nielsen, Blodbadet i Stockholm og dels juridiske maskering 128 f. - i uttr. thät mera är, vad mera är. änglanna gudh oc härra wart mannana brodher . . . och thet meere är (imo et) ödhmywker träll Mecht 282 . - i uttr. thät än är större, vad som är ännu större el. viktigare. tho wil gudh taka hona til sinna th[i]änist ok thät än är större wil hona räkna sith barn SkrtUppb 3 . β efterföljt av en appostionssats med utsatt el. underförstått inledande at. substantivt. idhir är thet witerlikt, at war land hafwa oss här til . . . warit aff thrängd Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . tha wordo te thäns ens ath hustrv birgitta skal gifwa . . . ATb 1: 73 ( 1457) . " westh thu ekke thät, at christhen människia skal enkte ätha älla drikka, wthan thät som letadh är j christi blodhe JMPs 322. rättin sadis aff alth for thy for then skul lofwanzmanne swarade til sakine " ATb 1: 163 ( 1462) . takkyn the hälgha treffaldoghet fför thän stora kärleken hon gör . . . j thi ath jhesus christus . . . wil jnga til os SvB 127 (omkr. 1500). at thenna striden staar ey langan tiid mz ty ath troyana stad fwl sanrliga o kwl slatz Troj 172 . - med mer el. mindre tydligt framträdande bibegrepp: sådan. far hiit oc warom badhe saman oc wardh ey then nidhinger at thu skils widh mik för än dödhin skil os aat Prosadikter (Karl M) 281 . ζ) efterföljt av en sats med underförstådd inledande tidskonjunktion. Jfr B. Bjrerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporat innebörd 1: 171 ff., särsk. 178. at han gat þän dagh [eigh] pröuat riddaran lät at läsa versen Bu 8 . " mer än xl aar fra thän tidh thän sten tureson skuldhe haffua döth " Arfstv 13 ( 1461) . paa thän tiidh han looth begraffue her eric tureseon ib 17 (1461). η) efterföljt av en inf. tha haffde begges vore arffuinge tess mackt epther neffdt godzs igien at kalle FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.; daniserande). ϑ) efterföljt av ett prepositionsuttryck. then wppa höghra sidhona Bir 4: 107 . then wppa winstra sidhona ib. tha kärde the aff nummis by ok keris ok skarpakulla til thöm aff kurala, kaupila, litois, ok rawahittula Svartb 331 ( 1430) . eth kop (för köp) medh them i torppa sokn ATb 1: 13 ( 1453) . ","2) obest. pron. a) den, en viss, en, den ene. - thän . . . thän, den ene . . . den anre, en . . . en annan. än iak wil göra min wilia, och then sin wilia och then sin wilia Ber 117 . - þän älla þän, den eller den, den och den, den ene eller den andre. adjektivt. ey göra the (ɔ bullorna) skälfang mellen the äller the penitenciam PMBref 328 ( 1518) . " þän ok þän, den och den. substantivt. the skule faa eth m (1.000) fall vtan tiwl (!), thaara then och then, freden schal aldrich swa godh worde STb 2: 250 (1488). här räknen op thän oc thän " SvB 448 (b. av 1500-t.). - i thy älla i th, i det ena eller det andra stycket. substantivt. wi skulum ekke lydha them j thy äller j thy (in hoc vel in alio) SkrtUppb 42 . b) pl. de, man. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 664. ertogh waldemar reed til calmara/ ok hertogh erik wille wara/ j hagnatorpe then jwl/ . . ./ther wiisto the ganzska litit vtaff EK 3624 ff. c) förstärkande efter ett föreg. nokor. ey skal lnagher then omtwäka thz han ey wili fulkompna sina beskäran LfK 125 . 3) rel. pron., den, som, vilken. alla andra skuldh oc sake, the biscop thordh haffde til then ffor:da jönis NMU 1: 67 ( 1381) . o härra, see jak komber til tik, hwilken jak älskadhe oc thän jak äpther letadhe SvB 377 (b. av 1500-t.). alle lhande ware . . . tom hans nade nw tilbaghe halder j danmarch STb 5: 336 (1521, Kop). 4) pers. pron. a) i sing. n. samt i pl. at fasta priaranum ij äskilstunum oc klostreno ther sama stazs eet örtughlandh jordh . . . sum jak hawer thi giwit SD 8: 218 ( 1362) . " hwilken som ey til thesse nadher wil, tha nödhgoms wi warn räät epter koma ower them oc thörra godz " Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . " han bödh for stenin goz oc rikt/then vise saghit (för saghdhit) ey vara likt " Vis sten 3 . tha bygdhe han eet torn sua fast . . . han muradhit höght op vndir the sky ib 4 . " thry manna skipilse äru i världinne eet thera hulke som falla i synd ok vpsta annan tidh " Nio kap ur Bir 25 . bäynct thörnesson saalde . . . en theerras gaardh SD NS 3: 9 (1415). ath jak meth mine barne minne ok meth thörre maalsmanne samthykke ok gudhuiliä haffwer wnt ok wplathit . . . ib 209 ( 1417) . ok bedher jak hedherlike män ok ärlike, som är .. . . ath the hänge thörre insighle fore thetta mit wpna breff ib. jtem thera ij withnä laurens piltoy ok lasse hyrkalä withnadhä ok swore ok thera sornen xij ransakde ok seria williä . . . ath . . . FMU 3: 259 ( 1442) . " waro sex bondher . . . jnne for wan syttiande räth . . . medh en wan borghara rauit om eth pansar som rauit sagdhe adh han haffde saltom Tb 1: 13 (1453). thä fruchta ey hälgha dagz nathom älla fasto tima ok thy skulu thä rensas medh storom dröuilsom " SkrtUppb 216 . swa äru thenne vsle lop fylte mz glömsko ok vylle thy at the jnthe vitha jnthe see . . . ok ä är theres ysäldh thes hardare at hon alder tagher ändhä thöm hathar sielfuer gudh SvKyrkobr (Lucid B) 239 . " til eygnar jagh theet sama eygodell minw brödrwm joan oc olaff oc alla törra arffum DN 14: 97 (1475). effter laghin ok therres skraa innehaldisse " STb 1: 155 ( 1478) . erik . . . ffeste wth ii markir ffor ssaramal och thim wth gefwa ffor nikwlaxmesso ATb 2: 154 ( 1480) . . . . oc tilstadt hann (ɔ mässan) maa siiges i conuentit at thij ey skwlle omgaa the siwge menske i spitalet, ock giöres thennom sine redhe, som thij seg beplictede hafde tiforen met theriss opne breff FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.; daniserande). then godhe herrin är mik thimm (ɔ 15 mark) retteligan plictoghir for en hesth ATb 2: 234 ( 1483) . all den arffdeel ther thöm ärffua ok vpbera skulle SJ 2: 118 ( 1488) . the döme, som the welie, och setie reth, som thöm teckes ST 3: 165 ( 1494) . säth jumffru maria ok jhesum christum j thinom beskodelsom fore thiin hiärtans ögon som theen siälff när waaren SkrtUppb 364 . " matte hwargit iach eller myn dotter faa en sängh til läns aff myne egne bönder swa var temb the forbudit aff tin fogutte " GPM 2: 411 ( 1502) . " ath han ey sagh nagat merke pa tunnanor, för än han satte sit merke pa töm STb 4: 123 (1506). taker nokor skipare til legho tygh oc takel som skipeno tilhörer oc swa mädh the seghlandis mister thet pa resonne " PMSkr 65 . thera fförsta barn war en son, sidan ffingo thom . . . iij döthrar Hel män 276 . " ii arbeteskara iiii ortoger, för thi drogo timberet oppo landeth HLG 2: 121 (1524). ii timbermen, för thÿ tekthen eth hws . . . thy gordho ÿ ii dagha, xvi ortogher ib. pleonastiskt efter subj. iij ssyllnaler och ty sskattades fför iij mark och tesse gode men ty skskatthade tom " ATb 3 . 297 (1516). - i reflexiv användning; i sht i gen. pl. men även i ack. el. dat. pl. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 124, 337 f. ock te för:ne godhe herrer bewiste thet meth theris scripther Svartb 525 ( 1477) . " at han medh kerleck och all lgodh wilia gaff sina kera hustru margareta och til foren thöm baden i mellen hade kerlige giffuet alt halfft offuer theris halffdeel " SJ 2: 108 ( 1488) . " hure the sigh thera mellen forlöpne ere STb 2: 505 (1490). anders swensson . . . per mansson. . . bekende thöm . . . varit haffue offuer samma arffua skyffte " ib 4: 74 ( 1505) . " die sancti michaelis . . . komme the tatra hith i byn . . . the hade theris hustrv och barn met them lib 272 (1512). - n. sing. mera obestämt med syftning på ett förut angivet begrepp eller på innehållet i ett uttryck, i en sats el. satsförbindelse. en panth . . . ssom var en kapa och i kopar kanna och en tinkanna och thet sskattha dy ffor ix mark " ATb 3: 269 ( 1513) . - n. sing. ss formellt subj. liffwit bedröffwir dödhin ok fordriffwerr, ok här äptir ällir thär j fran, skal enkte wara wthan liws ok liff, for thy thz takir tha sakin thera ända ällir skugga (quia cessauit horum causa ut umbra) SpV 251 . " hurw är thät mädh idhir " Hel män 263 . b) i det senare medeltidsspråket i sing. m. och f. med syftning i sht på subst. som beteckna saker. aff all wärldinne oc aff all thäs ödh Al 9645 . tha redh her ture tureson j krakarwmz gaardh anamadhe thän som han stoodh medh boo oc boscap Arfstv 15 ( 1461) . " en sokn j finland, ther xiiijᶜ (1400) böner äe och tess kirkeherre haffwer xx mile wegh j soknebod " FM 655 ( 1516) . " gudh haffwer fulla makt at matta frestilsen . . . äpther människionnas krafft, then altidh wändandes henne til nytto oc gangn " JMÖ 27 . - med syftning på person. aff hwem han then pilthen thil läns bädhes han ma honom then ey synia SO 16 . 5) best. art. a) framför ett adj. (el. adjektivt pron.) som står antingen abs. el. i förbindelse med ett sugst. thet ena örtughlandh (giver jag) for than kostin frw abbatissa mik halder NMU 1: 71 ( 1384) . hfwm wi latit the samu gunborgho, the samu goodzen JämtlDipl 143 ( 1391) . " tha scal thön (!) forn:da domkirkia thet sama godz aga til öwerdeliken ägo " Svartb 214 ( 1398) . " ware frw affton then dyra Sd NS 2: 525 (1412). först gaff iak honum . . . !UDDA_TECKEN? vrfella, lthan forsthe han ligghir i krakanäs . . . than andre i kälebodhum " ib 3: 40 ( 1415) . hafwa helghe män skipath jj thä hälgo kirkio at lofwa gudh medh sinom thidhagerdhom SkrtUppb 215 . wi skulum fara til runzefal oc dräpa roland oc them tolff iämpninga Prosadikter (KarlM) 267 ; jfr KarlM (El) 51, 53. lthy at iak skal dräpa han mz mino swärdhe thy hwassa Prosadikter (Karl M) 266 ; jfr KarlM (Ver) 46. lhuar dagh ökäs medh oss thet ondha J Buddes b 162 . " licamen radher mik thet blötä, vrlden thet fafenga, diefulen thet beska " ib 174 . " li the adhre antiphona beddes the hälgha kirkia thässens gäldhzens lösn SVKyrkobr 325. kom thän hälge ande owir mik " SvB 28 (omkr. 1500). the mine BSH 4: 254 ( 1500) . " ma vi sägea at di godhe gamble hera är döde " GPM 2: 418 ( 1506?) . - med följ. subst. i best. form. the samu goodzen JämtlDipl 143 ( 1391) . " theen gabbelico knäfallin the giordho for honom " SkrtUppb 293 . xii (ɔ: tolfte pinan) är theen blyghelican näktin thär han thär leedh ib. thäns indhra liwsins är opr[in]nilsin j christo (lucis interioris ortus in Christo) SpV 228 . fore thens godha predicarens gudelica räddugha skuld MP 5: 137 . " them som thens rätta hosbondhans owin är " ib 196 . b) framför ett subst. utan tillagt adj. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 198 f. the strid gik saman ok starklika stod EK 314 . han muradhit (ɔ tornet) höght op vndir the sky Vis sten 4 . " tz tekn stenbucken " LB 13: 31 (s. 468). aar epter gudz bördh mcdonageismo primo then torsdach sanctj felicis martiris afftan STb 2: 553 (1491). framför ett subst. föregånget av ett subst. li gen. el. et poss. pron. hafven ögat pa thet lutters partij H'sH 13: 55 (1524? Brask). i thet vort stikt ib 106 (1524, Brask) . - framför ett subst. i best. lform. först aff thäns talsins dygdh siw SpV 500 . " then konunghin stodh ok thänkte medh sik ath . . . " MP 5: 177 . " j thet sama kom the konungxdotterin gangandhe ib. the markane fiärelle " PMSkr 304 . - framför ett ss apposition efter ett annat subst. ställt subst. ib est. form. auicenna ten mestaren LB 7: 282 . (s. 360). stött . . . natskeda ten yrten ib 324 . (s. 382) c) efter ett föregående nokor el. ängin och framför ett subst. med el. utan föreg. adj. Jfr Sdw 2: 1321."],"e":["thän . ","þen Bu 169, 203 . ","lthen . ","than SD NS 3: l40 (1415). ib. f. the SkrtUppb 3 ; SvKyrkobr 325 . thän Toj 315. theen SkrtUppb 293 . ","thön Svartb 214 ( 1398) . n. (nom-, ack.) thät, thet, thz. þet Bu 63, 519 . ","theet BYH 1: 178 ( 1377) . tet Stb 3: 455 (1499), 4: 340 (1513). suffigerat -at aaffuat Saml 6: 175 ( 1495) . -aadh oppaadh ib. -et kunnet Arfstv 23 ( 1461) . -it saghit Vis sten 3 . ","muradhit ib 4 . ack. m. thän Arfstv 13, 17, 18 (1461) ; MP 4: 123 ; SvB 127 (omkr. 1500), 377 (b. av 1500-t.). then JTb 64 ( 1474) ; STb 1: 473 (1478, Burspr), 2: 553 (1491). theen KarlM (El) 5. dän BSH 5: 583 ( 1517) . ","den SJ 2: 118 ( 1488) . ","þä Bu 415 . ","thä Bil 657 . ","the PMBref 328 ( 1518) . ","þö SD 8: 206 ( 1362) . ","thö RP 2: 349 ( 1398) . ","then JMÖ 27 . ","m þem Bu 190 . them G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. þom Bu 71 . ","the JämtlDipl 143 ( 1391) ; SvKyrkobr 325 ; MP 5: 176 . ","thä SkrtUppb 215 . thom HLG 3: 84 (1526),","the MB 1: 48 ; SpV 254 ; PMSkr 58, 65, 79, 80, 307 . ","thes SD 8: 230 ( 1362) . ","thees Bir 4: (Dikt) 259 . täs G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. thäns SkrtUppb 195 ; SvKyrkobr 348 . ","thens SkrtUppb 374 ; J Buddes b 83 ; MP 5: 137, 196 . ","thera Mecht 232 . ","thäs Al 9645 . ","thes ST 1: tess SJ 2: 226 ( 1493) . ","tess FMU 5: 2 (1481; gammal avskr.); STb 4: 79 ( 1505) . ","thäns ATb 1: 7 (3145y); SpV 228, 437, 500 . ","ther MB 1: 224 . ","the SD NS 3: 209 ( 1417) ; Svartb 331 ( 1430) ; STb 2: 250 (1488), 4 64 (1490), 3: 165 (1494); MP 5: 175 ; PMSkr 304 . ","te ATb 1: 73 ( 1457) ; Svartb 525 ( 1477) . ","thä ST 10 ; PK 220 ; SkrtUppb 216 . thi HLG 2: 121 (1524). thij FMu 5: 2 (1481; gammal avskr., daniserande). di GPM 2: 418 ( 1506?) . ","thy ATb 3: 310 ( 1518) ; HLG 2: 121 (1524). ty Atb 3: 297 (1516). sy ib 269 ( 1513) . ","them MP 5: 175 . ","thom Hel män 276 . ","thöm STb 2: 464 (1490); SJ 2: 118 ( 1488) . f. þär VGL I A 18: 1. þer ib 21 pr. þe Bu 14 . the STb 4: 134 (1506); PM Bref 328 (1518). tha SkrtUppb 358 . ","ty ATb 3: 297 ( 1516) . ","thy SD NS 2: 698 ( 1413) . ","the JämtlDipl 143 ( 1391) ; SpV 350 . ","theen SkrtUppb 293, 364 . ","þe Bu 7 . ","dy ATb 3: 256 ( 1512) . ","them Prosadikter (KarlM) 267 ; KarlM (El) 51, 53. thäm NMU 1: 70 ( 1384) ; Nio kap ur Bir 25 . Svartb 351 ( 1430) ; thom ib. f. the NMU 1: 67 ( 1381) . ","thim ATb 2: 154 ( 1480) . ","töm STb 4: 123 (1506); thom STock Skb 208 (1522-23). tom ATb 3: 297 ( 1516) ; Stb 5: 336 (1521, Kop). n. dy BSH 5: 61 ( 1505) ; ATb 3: 256 ( 1512) . ","the JämtlDipl 114 ( 1371) , 143 (1391), di Engström, Bo Jonsson 311 (1372-73, avskr.). dij BSH 5: 568 ( 1517) . ","thä SkrtUppb 216 . ","þän Bu 50 . them PMskr 543. dat. them JämtlDipl 144 ( 1392) ; Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ; Mp 5: 196. temb GPM 2: 411 ( 1502) . ","thimm ATb 2: 234 ( 1483) . ","þöm SD 8: 178 ( 1362) . ","thöm JämtlDipl 145 ( 1394) ; SJ 2: 108 ( 1488) ; STb 3: 165 ( 1494) . ","tom ATb 1: 14 ( 1453) ; DN 14: 410 (1524). the Stock Skb 160 (1520-21). thennom FMu 5: 2 (1481, gammal avskr., daniserande). suffigerat -om saltom ATb 1: 13 ( 1453) . ","therra SD 8: 227 ( 1362) . ","thera Nio kap ur Bir 25 ; FMU 3: 259 ( 1442) ; ATb 1: 17 ( 1453) ; STb 2: 505 ( 1490) . terra KarlM (El) 45. thörra Rydberg Tr 2: 3454 ( 1365) ; ib; DN 14: 97 (1474), 97 (1475), 110 (1480). thörre SD NS 3: 209 ( 1417) ; ib. ","theerras SD NS 3: 9 ( 1415) . therres STb 1: 155 (1478). theres SvKyrkobr 239, 240 (Lucid B). theris VKJ 241 (144) ; SJ 2: l108 (1488). theriss FMU 5: 2 (1481 gammal avskr., daniserande). thöris Di 6 . törris DN 14: l119 (1483). torris ib 140 ( 1489) . " i förbindelse med en följ. dat. pl. ngn gång med hänsyn till böjning behandlat ss ett poss. pron.: therom " GS 28 ( 1375) ), "]},{"a":"þän","b":"pn","c":"pron.","d":["i förbindelse med annar, manger, nokor, sumber, ängin. adjektivt. vm mangä þe lyti som iþär myok höghelikä varþäþe SD 5: 636 ( 1347) . " nokor þe vakn. sum äru til opernbarlik striþ " ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt äräne. the sum näfst thorwo wit ib. " han var fäghre at se op a än nakar the mö han förra sa " Fl 1559 . han . . . aflät at göra som the thing som honum lyste Bir 3: 447 . " j thy rikeno scal änkte thz diur gita varit älla lifuat som är etirfult af sik " Pa 5 . till thenna dagh fans inghin then mestherä som waar like war i ordhom eller i bokeleghom konsthom Lg 3: 115 . " her didrik hadhe thz loffuath ath han skuldhe ey koma a inthe thz feste j hwmlwnga landh war för en han kome oppa bärna " Di 272 . - substantivt. andre þe sum äru kallaþir SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). uarith sua theth nakar wore thän thz (för ther) skaffarenum wille ey giffua the päningana SO 3 . worith saka at nakar thän vari ekke kome ib 4 . uore then nakar som skaffarenum giorde omak ib. Gr 264 . är . . . nakat thz i os som fromt thikkis vara Bo 39 . Bir 4: (Avt) 184 . " tha wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit " RK 1: 176 . sagdho enghin then finna, som thrät kunde visa Bil 86 . MB 1: 279 . - framför ett namn: den, den der. äst þu þän andreas som prädica folke hemska tro Bu 138 . β efterföljdt af en appositionssats med utsatt el. underförstådt inledande at. adjektivt. med þöm forskiälum t hwar skal sitt agha SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " aldre skall mit mödernes slekte faa then skam. at iak skall smidä mz hamber oc tang " Di 57 . " for thän sculd at elizabeth var ofructelik tha varo thön badhin barnlös " Bil 891 . " j then timän ath hon war xx ara gamull " Va 3 . - substantivt. thät firi biuþum wir hardlikä. at eingin hämd . . . göris thär fore SD 1: 669 (1255, gammal afskr.). vnnom vi iþär þät. at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän ib 5: 638 ( 1347) . " hon theynkte thes wel ok forstodh ath alt thet go som menniskian hawer her i jordrike, thet hawer hon aff gudz nadh " ib NS 1: 435 ( 1405). han (konungen) är mera än man. af thy at han haver mera wald af gudhi än andre män hawa KS 14 (32, 15) . " aff thy ath inghen vare nemmer til ath styra för them landhom än the som vara aldrians moder brödher ty bodhe the them ath komo tith til sigh " Di 237 . Lg 3: 247 . " firi þy. at þe äru langt borto " SD 1: 668 (1285, gammal afsrk.). fore thy at aff henne skal födhas gudz son Lg 33 . " tettha sägher iak ey forthy ath thw skalth nogwdh epterfölghia thera kennedhom " ib 3: 11 . " j thy förwaradhe thu thit liff at thu vpfan tolkit raadh " MB 2: 163 . " hofsämi är i thy, at mannen forstyrer sik af ondre giri " KS 20 (49, 21) . i dy ath mennisken menar haffwa vndher trykth högfärdh ok fafänga äre swa weth hon ekke for en hon faller ther mith vthi Gers Frest 1 . jnnan thes ath thetta thaladis Lg 3: 136 . " mäþ þy at ofmykin moghe är wan at göra dröghilse " SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). till thäs ok (för at) the (böterna) wtfäster äru ok borghadhä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). thu äst thäs värdh man skulde thik hata Iv 567 . " for thy hon war fäst enom man mote sinom wilia. badh hon tagh sik in i klostret " Lg 3: 247 . forthy gwdh han er opynleghin thy skall thw wetha ath han loth sigh pina till sin mandhom ib 113 . " honom skulin i dyrka och hedra forthi han är sandher gwdh " ib 135 .. en . . . man fik bradha guz hempd for thz han a enom synnodagh wille ey halla hälaght ib 260 . konung erik ok an the waro osatte foret han kraffde thz siölf han honom atte RK 1: 823 . " striþen stoþ fra þy solen gik vp. ok tel þäs hon bärghaþes " Bu 178 . " i thy männene komo for dörrena. sagho the at dörren lop snarlika til " Lg 3: 247 . " j thy solen vpgaar vari huar man j sith harnisk " MB 2: 170 . " ther war ey lankt mellon thz han swor ok han wt aff rikit foor " RK 1: 2860 . " til thäs nio manadha waro lidhne " Lg 33 . " hwilike preste daghlicä sculu messu sighiä til þes lifnäþrin komber " SD 5: 563 ( 1346) . " hulkyn thry iak hauer hindrat här til for klostreno, äfte thy iak ey annadh viste en thö myk rättelika til hördho ib " NS 1: 584 ( 1406) . " the . . . waaro . .. begärendhe . . . at thee motto faa pasport . . . epter thy theras tiidh war förliden " BSH 5: 185 ( 1507) . Se vidare under af, for, i, innan, mäþ, mällum, til, undir, äptir. γ) efterföljdt af en sats inledd af konj. þ. þät var eigh minst ii þina þranga þa sat þina moþor ganga vaþeleka þunga ok langa Bu 79 . δ) efterföljdt af en sats inledd af konj. um. annat oärlikt äthäue är thz. vm gamul man liuer ogudhelika KS 45 (116, 49) . ε) efterföjdt af en sats inledd af en indirekt frågande partikel. af þy hur waar fru warþ först scapath Bu 3 . ib 12 . MB 1: 449 . ζ) efterföljdt af en sats med underförstådd inledande tidskonjuktion. þän tima iak giuar min anda up Bu 13 . " the stwnd barnit war syukt " ST 506 . " thäntidh barnit war syukt ib. Se vidare under stund, tiþ, time. η) efterföljd af en inf. aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd " SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). θ) efterföljdt af ett prepositionsuttryck. þe af staþenom gauos ofdighart fram Bu 16 . " fore thöm aff radit ok companijt " SO 116 . " thee aff slotid " BSH 4: 282 ( 1501) . ","2) obest. pron. a) den, en viss, en, den ene. substantivt. KL 191 (se nedan språkprofvet under þän älla þän). - i motsats till annar. adjektivt. matte tha et barn födhas vnder them stiärno gang oc annath vnder androm MB 1: 101 . - þän älla þän, den eller den, den och den, den ene eller den andre. substantivt. han . . . viste alra bröþra þnka vmkring. swa at han skreff þera formannom. at þän älla þän (illi et illi) är glömskir älla dylskir älla latir oc þän staþughir i troo KL 191 . " vm nakar spör hwi iak vmbär then älla then (illum et illum) " Bir 1: 74 . " at jak gifwir thöm älla thom (tali vel tali) thz raadhit " ib 3: 100 . ath hon j sik syälwe ath spör ok tänker, vm hon är werre än andra mennisker eller werre än den eller then Gers Frest 54 . " eynga lundh haffde nagher annar hwazske then, eller then kunnith thz swa göra " ib 1 . gör thz älla thz (hoc vel illud) Bir 3: 157 . " thu sigher j thinom . . . tankom. hwi mona mik thz ällir thz til komma " Lg 812 . - þän ok þän, den och den. sa giordhe thän ok thän BSH 5: 124 ( 1506) . b) pl. de, man. bidhie diij om i alle städer, ath thet skal gaa swenzske men väl FM 418 ( 1509) . ","3) red. " pron. den, som hvilken. kan . . . swa tyma. at dan niclesson falder fr. äller vil egh þem giora swa rät som nu är sakt. þet vi cy troum " SD 5: 567 ( 1346) . " en iomfru skal födha son then häta skal emanuel " Bil 82 . " iak är thin gudzson, thän thu döpte " Lg 673 . " vi hafum nokot þät sigia þät idra siäl varþa " Bir 4: (Avt) 184. i hafin þät (för þe). fulastu frägþ i rik (för rikit?) oc vtan þän kristin man ma haua ib. " andre vise män thi rönt haua wärildenna skipilse " KS 6 (14, 7) . " nu sighr mästar egidius i sinne bok, the han hauer giort vm kununga styrilse: af thön äru tijo godhum kununge til höra, then rike wil wäl ok wislika styra " ib 57 (144, 63). lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å ib 52 (132, 56). vtan adhalport skal wara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda ib 85 (209, 94). han !UDDA_TECKEN?: mannen) hauer sik wäria för mannom ok aldrahanda diurom the hanom mågho skadh ib 40 (105, 44). giuer thet . . . fåfängom ok häggoma mannom, the hånom giua later ok ännelof ib 58 (145, 64). gud giwi honom lycka helso ok ära then wy skulom i dagh til konung taka RK 1: 4492 . fl 330. thz är onth bröderschap at fordeffua eller forhata hanom then han skal äre SO 115 . skiapdhe han propheta them han tedhe ther (möjl. i st. f. them ther han tedhe) i hwat matto atirlösnin skulle göras (quibus modum redemptionis . . . ostendit) Bir 1: 252 . " sigher jak at alt aterhald ey är thz swa litit, thz wppa tagx oc haldz fram j min hedher mz gudhelighet thz är wärt at faa sin lön " ib 4: 119 . xxxi (31) karla, them vectaren sielff iiij !UDDA_TECKEN?: 4:de) i kyrketornet görlige reknade BSH 5: 12 ( 1504) . iak haffwer i nath haffth ena helgha wako nath, meth thi mik är i nath oppenbaadher liiffsins wägher (contigit michi . . . divinis excubiis invigilasse quibus michi via vite revelata est) Lg 3: 135 . I några af den anf. språkprofven skulle ifrågavande pron. måhända kunna fattas ss dem. med följande rel. pron. underförstådt.","sing. mera obestämdt med syftning på ett förut angifvet begrepp eller på innehållet i ett uttryck, i en sats el. satsförbindelse. simon sagþe tel mariam þässa samu profeciam : þit lif som hans suärþ skal ginum gangha: þät sannaþes hänne fredaghen langa Bu 73 . " hafþe mö barnet manghen vanda baþe dagh ok nat vm þit lif räd . . . sua liten þu vast þu viste þät väl ib 79. legger man stampdhan pwrlök widh benbruth tha hielper thz snarth " LB 2: 34 . " hwi gör äkke thu swa, han swara. jak gitir äkke, hwi tha sannelica thy at frw girin vil äkke städhiat " Bo 66 . " ängaledhis forskullar han sik gudz nadh oc winskap, för än gudh giwer honum nadher at forskullath mz " MB 1: 352 . " drukinskaper är modhr ok ophof åt allom odyghdom . . . thet gör manzens änlite lyt ok afskapat, ok minzka wit ok skiäl . . . thet gör likamenom siukdom " KS 44 (112, 47) . " tha wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit ok sagde hwi er ekke heller jakit " RK 1: 178 . " bondhen twäkadhe, om thz skwlle hans hwstru wara, tha swaradhe hon iak ärat i rätte sannindh " Lg 3: 673 . " i allmännare betydelse: det, det som nu är i fråga, saken, förhållandet. wiltu ey haffuat tessa leedh " RK 1: 188 . " the . . . sagdo at the villo hafuat til säät " ib 257 . " ther med skullet tha wara säät " ib 788 . " sidan satte theet i en dag til nesta sancti mortins dag j fridh skulde thz sta ib 2: 6310, 6312. - n. sing. ss formellt subj. þa wäri frither mällin aldra manna. aff allän döþerlik owinscap. e huru högburnir män þät äru hälst " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . är þet . . . swa . . . at nakar rymer fran konunge ib 5: 478 (1345, nyare afskr.). ärät . . . swa at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist ib. " thz varo thwe kötlike brödir rike män " Bil 869 . " thz war een ärlikir riddare han gaff sik j klostir " ST 161 . " thz war een hälaghir martir heth ignacius " ib 84 . " thz war een qwinna som hafdhe stoor frestilse aff dieflenom " ib 84 . " thet war en man ther hafde et ilt sår " KS 41 (107, 45) . " thz är ängin ära thöm wara herra, ther dygdhelös är " ib 47 (118, 50). the äru fira dygdhe ther mannen styre til at liua vislika, thz är forhuxan, starkleker, hofsämi ok retvisa ib 20 (50, 22) . " bätra riddarskap jak ey weyt jnnan all cristenheth thz er hoffmen aff vplandum aff östergötland ok smalandum Rk 1: 2720. hadhe ekke han misth siith liiff wiisth hadhit warith een huffwudh striidh " ib 3: 2703 . " thz hade ey regnath alla the waar " ib 2: 7446 . " sidhan blestet ther lika fra " ib 2256 . " willet ther ey nappa " MD (S) 224 . b) i det nyare medeltidsspråket i ing. m. och f. med syftning i sht på subst. som beteckna saker. Jfr Tegnér, Sv. Akademiens Handl. ifrån år 1886, 6: 387 f. her axel sculle haua haluen schakt aff wardhbergs län . . . engelbertz fogadh sculle hanom then fanga RK 2: 1426 . " wil iak först göra oc sätia ij (2) tingh . .. som är först täxten i thes hälga kyrkios laghom oc sidhan thäs fwlbordhan, aff sancti bendicti . . . oc agustini reglom " LfK 3 . är hosbonden plichtoger at giffua fore drengen ena thunno ööll oc drengen tiene sinom hosbonde then aff SO 113 . om man haffuir for mykin lösn oc vil ten stoppa LB 7: 251 . " swa brat wij then forbindning offuerläsed haffwa, wilia wi gerna ider then igen senda " BSH 4: 9 ( 1471) . varen fortäcthe, huad i schole haffue til kosth och thäringh eller huar then skall tages, om i komme hiit medh macht ib 5: 237 ( 1508) . " her är en stor twedrecht . . . om then koningz gessningh, sa the segia, ath them bör inthe holla then i thette ar " ib 316 ( 1508) . mich är forekomit . . . at nogen trätte, splitter och twist är komen emellen eder nade och . . . her twre jensson, oc är then saa hedzkelige eder emellen begynt, at i pa ingen side vele lotha eder beweke till at optage swadone splitter pa dagh och stwnder ib 392 ( 1510) . - med syftning på djur. aff tyäders dygdh . . . thes hierne blandadher med olyo är godh for hoffwd werk, thes galla blandadher med lagin aff klofflöök oc honagh elther borth dieflar . . . bren thes lungo LB 7: 153 . - med syftning på person. aff for:na högborna forstinne oc täss metholdh BSH 4: 282 ( 1501) . c) i gen. efter ett subst. för att uttrycka dettas gentivfunktion. bliffw när grafwenne til lögher daghen thäs sool war bärghat Lg 3: 682 . ","the FH 5: 156 ( 1491) . " sigher swa then wijse man " KS 13 (30, 13). then wise aristoteles ib 5 (9, 5). þen förnemdi herr mattis prouastin SD 6: 170 ( 1350) . then werdige fader biskop mattis BSH 5: 247 ( 1508) . skulle the alle then tridie pening (hvar tredje penning, tredjedelen af sin egendom) giffue (red. B: huar tridie päning skulle the geffue) RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6334. - med följ. subst. i best. form. at te bådha murana skili nokot rum KS 86 (210, 94) . tän ytre muren ib. " nidherfalla j therä rädeliga dyuranna mwnna " LfK 225 . " thän hälghe konunghin " Bil 855 . " thz hälga landet " Lg 3: 692 . " om the hälgasta modhrena sancta anna " ib 665 . " thz nyia tästamenetet ib 664. b) ramför ett subst. utan tillagdt adj. (jfr bruket af Mnt. de). then mästare skal sik siwkir göra " Fl 191 . " then portanär han bödh köpa margha stora ok sma löpa " ib 1296 . " the swena ganga ater ij geen; the iomfru stodh ther ater een ok letar ij thz blomster tha ib 1324-6. the taffwesta tha runno " RK 1: 141 . the hunda fölgdho them swinom ther Al 4108 . " then rese grep the iomfrv i gen " ib 7435 . " siden ginge the herra til radz " Va 19 . " thz glas kar dreff nider at ana " Di 120 . wi lothe skiwthe i gaar medh then möser BSH 4: 293 ( 1501) . " her är en stor twedrecht . . . om then koningz gessningh " ib 5: 316 ( 1508) . " the böndher i nora soken " ib 315 . " hafuä . . . the tattarä giorth stor skadä in pa dhen storä förstäs land " FM 589 ( 1513) . (Rent Nedertysk form af det ss art. brukade dem. pron. är ther i det efter Mnt. mit der hast bildade uttrycket mz ther hasth (med hast) RK 3: 1200). c) efter ett föregående nokor el. ängin. pylatius sände han til herodem, hwilkin mykit astundadhe at see oc höra ihesum oc skodha nokot thz vndarlikit tekn aff honom ST 173 . " ther skall aldre ängin then man the sama quinno fanga äpter han " Fl 1052 (jfr under ängin ex. på användningen af sufferad art. vid subst. föregånget af ängin). - Jfr thera, þy þär, þäs, þät, aäfvensom alt thät, alt for thy och i allo thy under alder, annat thera, alt likoväl for thy och likoväl alt for thy under likoväl."],"e":["then Bo 1 ; MB 1: 3 ; Bir 1: 7, 317 ; KS 57 (144, 63), PM XVII . ","ten SO 99 . ","dhen BSH 4: 343 ( 1503) . ","den Gers Frest 54 . ","þan VGL I A 21; pr., III 90; VML I M 21, 22, II Kr 1: 1. the (felaktigt?) KS 32 (82, 35) . f. þe VGL III 76, 98, 132; Bu, 8, 13, 21; Bir 4: (Avt) 183. the VGL II K 68; MP 1: 131 ; MB 1: 204 ; ST 205 ; Fl 33, 329 ; PM 7 . þeer (säkert skriffel för þe) VML I M 21. þen BjR 15: pr. then FM 254 (1505), 257 (1506). den BSH 5: 514 ( 1512) . ","þön ÖGL Kr 9, 16: 1; UplL Ä 4; VML II Kr 5: 4; Bu 10 . ","thön KS 52 (132, 56) ; Bo 61, 125 . ","þy VGL II A 7, Add. 7: 25 i var. thy MB 1: 44 (på två st., på det ena dock kanske att fatta ss pl. nom. n.); GO 12 . ","di DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek). n. (nom., ack.) þät VGL I K 1, 13, þ 6: 1; ÖGL Kr 5: 1; VML II Kr 1: 1; SR 2 ; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . thät ib; Bir 4: (Dikt) 216, 226. thät h SD 5: 558 (1346, gammal afskr.); Di 236 . ","þätt SD 5: 374 (1344, nyare afskr.), 375, 376, 377, 378. þet VGL I K 7: pr-, 13; SML Kk 2: 1; VML I B 29; SD 5: 160 ( 1343), 6: 170 ( 1350). thet Bil 165 . ","thed LB 7: 97 . ","dhet BSH 4: 276 ( 1501) , 343 (1503), 5: 251 (1508), 514 (1512). det ib 250 (1508), 251 514 (1512), 515, 573 (1517). deth ib 515 (1512), 573 (1517). þat VGL I K 7: pr., 22, Md 1: 3, A 17: 1, III 67, 68. Synnerligen vanligt är, att endast bgynnelsebokstaven - þ (th, t) - utskrifves och att det följande -ät betecknas genom ett förkortningstecken, som liknar z och i de tryckta upplagorna ofta återgives med denna boskstaf; förevarande pronominalform förekommer alltså i dessa ofta tecknad þz, thz, tz; mäþ. suffigeradt; -ät, -et (-eth, -ed), -it (ith, -idh), -at (-ath, -adh, -ad), -t. ärät SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). bedhet LfK 64 . ","willet MD (S) 224 . ","besigleret RK 2: 5244 . ","tillet BSH 5: 338 ( 1509) . atet ib. gyorttet. ib. latetet ib. ","hollered RK 2: 5244 . ","saktet ib 1: 2713 . ","foret ib 823 . ","företh BSH 5: 563 ( 1516) . ","vtaffet DD 1: 191 (1505? eft. aftr. hos Langebek). satte theet RK 2: 6310 . ","jakit RK 1: 178 . ","gawit ib 3337 . ","ärit Bo 66 . ","ärat Lg 3: 673 . ","skötat Di 301 . vpp ad BSH 4: 241 ( 1498) . ","wedath ib 5: 141 ( 1507) . ","giorttadh FM 490 ( 1510) . ","köptet SR 7 . ","skullet RK 1: 788 . ","blestet ib 2: 2256 . ","kwnnet BSH 5: 185 ( 1507) . ","waret LfK 142 . ","forthyktit Bo 61 . ","antwardhit VKR 29 . ","mistit RK 1: 156 . " haffdit ib 599. hadhit " ib 3: 2703 . ","uarith SO 3 . ","worith ib 4 . ","holdridh SEG 112 . ","tyghat RK 1: 2714 . ","haffuat ib 188, 257 . ","gifwat Bo 66 . " städhiat ib. forskullath " MB 1: 352 . ","fördot RK 1: 576 . Med afs. på de suffigerade formerna jfr för öfvrigt Kock, Ark. f. Nord. Fil. 11: 117 följ. ack. m. þän VGL I A 21: pr.; VML II Kr 4; Bu 23 . ","thän Bil 854 ; ST 503 . ","þen VGL I K 12: pr., A 13: 4; SML Kk 4: 2; BYH 1: 170 ( 1363) . ","then RK 1: 2714 ; Va 15 ; PM 8 . ","dhen BSH 4: 276 ( 1501) , 343 (1503). den ib 5: 125 (1506), 251 (1508). þan VGL I A 22; VML II Kg 6: 3. thön KS 51 (130, 55) . f. þa VGL I Md 3: 2, II Add. 2: 14; ÖGL Kr 7: 1; SML Ä 2: 1; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); SR 1, 52 ; Bu 12, 23 . ","tha KS 11 (28, 12) . ","þä ib 415 . ","þe VGL II Add. 11: 11, III 96; UplL Kk 2: pr.; SD 5: 605 ( 1346); Bu 6 . ","the SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); Fl 39 ; Lg 669 . ","de Iv 5369 . ","then Va 15, 25 ; SO 113 ; Fl 1075 ; RK 1: (Albr) s. 212, 213; Di 25 ; BSH 5: 315 ( 1508) ; FM 62 ( 1467), 553 (1512), 554. ten LB 7: 251 . ","dhen BSH 4: 343 ( 1503) , 5: 251 (1508). den ib. ","thön KS 52 (132, 56) . thera (trol. skriffel) MP 2: 151 . ","þem VGL 1 Md 1: 1; SML Kk 2: pr., 2; VML I M 22; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669. them KL 54, 55 ; MB 1: 159 . ","þeem VGL II Add 8; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þäm VGL I A 16: 2. þöm ÖGL Kr 2: pr., 5: 1; SR 46 ; Bu 508 . ","thöm SD 5: 558 (1346, gammal afskr.); SR 18 ; KS 1 (1, 1) ; Bir 3: 100 . ","þom VML II Kr 13: 2 i var. thom Bir 3: 100 . ","þerri VGL I R 5: pr. þerre ib 8: pr., II M pr.; ÖGL Kr 5: 1; SD 5: 605 ( 1346) . ","þerrä VGL II G 5. þeri VML II B 5: pr. þere UplL Kk 22: 2; VML II Kr 6: 2; SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . Bu 181 (måhända att fatta ss gen.). there Bil 466 . ","þerä VGL I Md 8; UplL Ä 2: pr.; SML Kk 1: 1. þäri UplL Kk 7: 2. þe VGL II M pr. i var.; UplL Kk 7: 2; Kl 181, 191. the ib 38; Bir 3: 278 ; Fl 736, 855, 1307 ; Lg 669 ; PM 7 . ","þä VGL I R 9: pr. n. þy ib MD 1: pr.; ÖGL Kr 27; pr.; SD 5: 561 ( 1346); Bu 3 ; KL 191 . ","thy Pa 5 ; BSH 5: 185 ( 1507) . ","ty KS 49 (125, 53), 68 (169, 75) . ","dy BSH 4: 332 ( 1502) , 5: 60 (1505), 61, 251 (1508); Gers Frest 1, 12 o. s. v. þi VGL II Add. 9: pr. thi KS 21 (52, 23) ; Lg 3: 135 . ","ti KS 49 (125, 53) . ","þe SD 5: 293 ( 1344) . ","the Lg 3: 213 ; LB 9: 115, 116 . ","þu VML LII kr 5: pr. i var. o. s. v. (jfr Noreen, Ark. f. Nordl. Fil. 6: 373). gen. m. þäs VGL I K 12: 1; ÖGL Dr 2: pr., 13: 2; VML II Kr 7: pr.; Bu 183 . ","thäs Bir 3: 84 . ","þäss VGL I þ 19: pr. þes ib II A 2; SD 5: 561 ( 1346) . ","thes Bir 1: 373: SO 98 . ","þärs VML þg 5: 6, II M 7: 2 i var. thäns Bil 913, 914 . thens (susbst.) Di 100 ; SO 95, 97 (på tvås st.), 98, 99 (på två st.). then (adj.) Va 15 . ","thera SML Kk 4: pr. i var.; Al 6449, 6450, 6452 . þerä UoplL Kk 21; SML Kk 4: pr. þärrä VGL I A 16: 2. þärre ib II A 21. þe (adj.). Bir 4: (Avt) 181. the (adj.) MB 1: 159: Bir 2: 23 ; Fl 107 ; Gers Frest 20 . ","thes LfK 3 . ","täss BSH 4: 282 ( 1501) . ","þäs VGL I S 2; VML LII kg 2: pr.; Bu 182 . ","thäs MB 1: 158 ; Su 270 ; Lg 33 . ","þäss VGL I þ 19: 3. þas (måhända skriffel för þäs) SD 5: 637 ( 1347) . ","þes VGL I A 4: pr., II A 20; SD 5: 562 ( 1346), 563, 564. thes Bir 1: 215 . ","þess SD 5: 562 ( 1346), 563. thess FM 256 ( 1506) . ","tess BSH 4: 500 ( 1502) ; FM 248 ( 1505) . ","des Gers Frest 1 . ","þer VGL I K 3, 4, II ÖGL Kr 14: pr., 18: pr., Dr 5: pr., UplL 1: 1, 19: pr.; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ther ib 4: 537 (1336, nyare afskr.). þeer VGL II O 1: 6, Forn 12, þ 29, 30: VML I Kr 1, M 22; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þeir VGL I S 5. their UplL Kk 14: l7 li var., 19: pr. i var. þe VGL II Præf., K 21, Dr 40: ÖGL Kr 13: 2, 3; SML Kk 4: 4; VML I M 22; SR 44 ; Bu 9, 16 ; KL 182 . ","the VGL LII K 7; SR 44 ; KL 5 ; Bil 164 ; PM 21 . ","dhe BSH 4: 330 ( 1502) , 5: 251 (1508), 338 (1509; Gers Frest 28. thee SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). BSH 5: 185 ( 1507) , 186, 370 (1509). þär VGL I K 12: pr., Md 13: pr., A 12: 1; UplK Kk 14: 7, 19: pr., BjR 21: 1 . ","þä VML II Kr 13: 1; VGL III 74. þir ib 2 thi KS 6 (14, 6) ; FM 230 (1505), 256 (1506). di DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek; på flere st.), 193 (på flere st.). dij FM 418 ( 1509) . ","ty BSH 5: 336 ( 1508) . ","dy FM 417 (1509), 418. þör ib I þl i var., II Forn 12, Add. 7: 3, 10. them BSH 5: 315 ( 1508) ; RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6209. f. þar VGL II Add. 11: 19; UplL Ä 7: 2; SML Kk 4: 4. þaar VGL II Add. 7: 10 i var., 11: 4, 17, 19; SML Ä 3: 4. thaar BSH 1: 133 ( 1371) . ","þa ÖGL Kr 2: 2, Vaþ ind. 11; UplL Kk 1: 2, 6: 6, Ä 2: pr., 6: 3; SML Kk 1: 1, G 3: 1; Bu 500, 501 . ","tha Bil 110 . ","þä VML II Kr 1: i var.; Bu 414 . ","þe VGL II Add. 7: 10; SML Kk 4: 4. the Bil 916, 917 ; MB 1: 195, 196 ; Ansg 217 ; VKR 61 . ","þö VGL I þl i var., II A 21. thö SD NS 1: 584 ( 1406) . ","þön VGL II VS 14, Dr 27, 39, A 20, Forn 32, IV 12; ÖGL Kr 14: pr., UplL Kk 9: pr., SD 5: 377 (1344, nyare afskr.); Bu 3, 183 . ","thön Bil 468, 916 ; KS 4 (7, 4), 13 (30, 13) . þöm (sannolikt skriffel för þön) Bu 4 . ","þy VGL I þ 5: pr. þyy VGL I Md 1: 2. þe ib J 16: 1, M 2, II K 16, III 104; SML Kk 2: pr.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 3, 183, 200 . ","the Bil 916 ; MB 1: 44 ; MP 1: 131 . ","þen VGL II Add. 11: 4; BjR 27 ; Bu 183 . ","þeen VGL II Add. 7: 26, 11: 17, 19. þer ib I K 9; UplL Kk 2: 2. þör (för þön?) VGL II A 12. ack. m. þa ib I K 15: pr., þ 3: pr., II Dr 1; ÖGL Dr 4: 1; MELL G 8: 5. þe VGL IV 15: 5, 16: 12; UplL Kk 8: pr., 14: 9; SML Kk 4: 1; SD 5: 636 ( 1347) . ","the VGL II K 30, 72: 1; RK 1: 2882 . ","thee BSH 5: 370 ( 1509) . ","dhe ib 4: 276 ( 1501) . ","thi FM 230 ( 1505) , 236 (1505). þä UplL Kk 8: 1. þem VGL I A 4: 2; ÖGL R ind. 17; Bu 167 ; KL 183 . ","them SML Kk 4: 4; Bil 164 ; Bo 39 ; RK 1: 2202 ; BSH 5: 315 ( 1508) . ","dhem ib 4: 301 ( 1502) . ","þeem SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). theem ib; KL 205 ; Iv 3042 . ","þäm VGL I K 14: 4; VML II B 22: pr. thäm KL 5: BSH 5: 250 ( 1508) . ","þöm ÖGL Kr 16: 2, 21, 27: pr.; UplL Kk 8: pr., Bu 9, 167 . ","thöm Bil 885 ; KS 16 (40, 17) ; GO 827 . ","töm BSH 5: 391 ( 1510) . ","döm FM 674 ( 1517) . ","thom Gers Frest 12 . ","tom Lg 3: 73, 74 . ","dhom Gers Frest 12 . ","dom DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek); FM 418 ( 1509) . ","þa VML II B 16: 1; MELL B 37: 1. tha SmålL 12: 1 ; Bil 854 . ","ta KS 85 (208, 93) . ","þer VGL II fr 8. þe UplL Kk 19: pr.; VML II M 16: pr. the Bil 854 . ","thi FM 256 ( 1506) . ","þör VGL II A 8. þem ib I G 5: 1; UplL Kk 3, M 9: 4; KL 185 . ","them MB 1: 195 ; Lg 3: 162 . ","þöm ÖGL Kr 5: 1; UplL Kk 6: 6; Bu 501 ; KL 185 . ","thöm Bil 917 ; KS 18 (46, 20) . ","töm ib 85 (209, 93). thom BSH 4: 225 . (1500). n. þön UplL Kg 12: 1. þy VGL I A 16: 1, FB 9: 1, IV 15: 6; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þe VGL II G 18; UplL Kk 14: 10; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 6, 58 . ","the KS 6 (12, 6) ; Bir 1: 6, 4: 14 ; VKR 60 . ","dhe BSH 4: 276 ( 1501) , 343 (1503). þä UplL Ä 1: 4. þen VGL IV 16: 12; SD 6: 170 ( 1350) . ","then Lg 3: 23 . ","dhen BSH 4: 343 (1503; kan fattas ss sing. ack. f.). theen SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). þem VGL I K 9; UplL Kk 2: 1, 2. them KL 55 ; BSH 2: 102 ( 1399); VKR 61 . ","þöm Bu 183 . ","thöm BSH 1: 131 ( 1371) . ","thom ib 4: 255 ( 1500) . De från dat. lånade ack.-formerna på -m nyttjas nästan blott substantivt. dat. þem VGL I K 15: pr., J 2: pr., þ 5: 1, IV 16: 12, 19: 1; SML G 3: 1; SD 5: 562 ( 1346) . " them " VGL II K 41; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; KL 55 ; Bil 164 ; Bo 2 ; Bir 5: 119 ; RK 1: 1356 ; Fl 17 (i rimsl. med heem); BSH 5: 185 ( 1507) . ","þeem SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669 670. thiem LB 3: 85 (jfr s. 147). þäm VML II Kr 3. þöm ÖGL Kr 4: pr., 7: 1; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) , 562 ( 1346); Bu 3, 5, 6, 183, 491 ; KL 182, 191 . ","thöm SR 32 ; Bil 885 ; KS 1 (1, 1) ; ST 452 ; FH 3: 8 ( 1377) . " töm " BSH 5: 336 ( 1508) . ","dhöm FM 675 ( 1517) . ","döm BSH 5: 124 ( 1506) . ","thom Bil 577 ; Bir 2: 23, 3: 106 . ","tom Lg 3: 74 . ","dom DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek). gen. þerra VGL I K 2, A 13: 2; ÖGL Kr 13: 3, 28; Eþs 21, G 7: 1; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 129, 490 . ","therra StadsL G 16; BSH 1: 131 ( 1371) . ","þerrä VGL I A 13: 1, 4, II J 13, Form 3, IV 14: pr., 13; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 5: 477 (1345, nyare afskr.), 565 ( 1346). therrä ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). þerre VGL II Dr 7, 29. therre SJ 405 ( 1473), 406 ( 1473). þärra VGL I A 13: 3; Bu 490 . ","thärra KL 330 . ","þärrä VGL I Md 14: 1, II Add. 9: pr., III 57. þera ÖGL Eþs 9; VML II Kr 13: 2; Bu 129, 183, 204 ; KL 183 . ","thera MB 1: 3 ; LfK 247 ; Lg 3: 75 . " dera (i förbindelsen hwardea) " SJ 404 ( 1474); (i förbindelsen hwar dera) BSH 5: 251 ( 1508) ; ( i förbindelsen hwan dera) Gers Ars b 6. þerä UplL Conf., Kk 1: 1; SML Kk 3, J 15: 1; SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). 565 ( 1346). therä LfK 225 . ","theras VKR 17 ; SO 52 ; Lg 3: 167, 181 . ","theres Va 23 ; LfK 247 ; BSH 4: 321 ( 1502) . ","teres ib 5: 429 ( 1511) . ","theress ib 4: 321 ( 1502) . ","therris SJ 405 ( 1473), 406 ( 1473). theris Lg 3: 75 ; SJ 141 ( 1445); BSH 4: 282 ( 1501) ; FM 256 ( 1506) . ","teris BSH 5: 247 ( 1508) ; genitivformerna på -s nyttjas blott substantivt. the (trol. skriffel för thera) Su 270 ; (adjektivt) Bir 2: 9 . " i förbindelse med en följ. dat. pl. ngn gång med hänsyn till böjning behandladt ss ett poss. pron: therom " RK 3: 3666 ; Lg 3: 614), "]},{"a":"þänia","b":"vb","c":"v.","d":["sträcka, spänna, spänna ut. somme stryka thet lymith pa reep oc bindha thär fogla plägha komma, oc widhr wathn thär ändher simma tänyandis repith affwan wathnith pMSkr 287. "],"e":["tänia . ","tänya . ","tän PMskr 543),","*thänia ut , 1) sträcka ut, spänna ut. tak hwith skin . . . oc tän them wth j enom cirkil, äller giordh aff tynno baand PMSkr 543 . - genom sträckande pina. the thando wth hans liikam MD 38 . 2) tänjam ut. stwndom slängia the thet järnith mädh glaseno wm kringh j wädhrith wppa thet glasith skal ltänyas wt pa längdena, oc mädh andans bläsilse tänya the thet wth pa widdena som ena oxxa blasa PMSkr 565 . - Jfr utthänia."]},{"a":"þänia","b":"vb","c":"v.","d":["sträcka, spänna, utspänna; genom sträckande el. spännande pina. egea[s] böþ enom manne ok tiughu . . . binda hanom händar ok fötar. viþ cors trä. ok þänia han tel döþ Bu 140 . lät han kämba hans limi ok lif mällan stulpa bunden. ok þandan (Bil och Cod. C ok wid stolpa bindha ok thiänia 1017) harþom bandom ib 493 . " sidhan korsfästis dyonisius. ok thäns ok pinas wp a korseno lenge " Bil 343 . Bo 216 . " kunugen . . . lät binda viþ hänna fötar stora stena. ok þänia hänne lim fran limi " Bu 501 . tenk uppa huru iudä han drogo ok mz naglom a korsith slogo huarth bein war fra andre tanth MD 22 . tok thän som vinstra vaghn var. vinstro handena. ok drogh oc thande thz mästa han gat Bo 200 . þänia sunder, genom sträckande sönderslita. adrianus hängdes först ok þandes alle hans limi sundar Bu 521 . Bil 327 . - Jfr utthänia."],"e":["þande . ","thäns Bil 343),"]},{"a":"þänkia","b":"vb","c":"v.","d":["1) tänka, tänka på, hafva för el. i tankarne. är simon guþ þa sighi for os huat iak huxa. ok iak vil iþar sigha huat iak þänke (Bil och Cod. C huxar 949) Bu 103 . " stundom drömir man om tholik thng som han thänker waken " MB 1: 237 . at thu skule thz rädhas thiänkia älla huxa fore gudhe som thu värdhelika blyghis tala älla giöra j manna näruaru Ber 267 . " flere thing thänkte mit hiärta i enne stund, än alle män formatten at göra i eno are " ib 225 . ib 224 . " swa mykit är siälin sniäl, hwru mykit hon thänker, wndherstar och älskar gudh ib 201. - tänka, komma att tänak (på), få i tankarne, få i sitt sinne. en dagh han stoþ for sinom härra . . . þänkte han mz sik (venit sibi in mente). eigh vilia þiäna. vtan väldoghastaom väruls härra " Bu 497 . - tänka, i tanken rikta el. frambära. thörff han (en ängel) ekke anderlund tala widh annan ängel. oc wisa honum sin wilia oc akt, än . . . thänkia (Cod. B huxa 532) tholik ordh til hans som wi talom mz mwnne til waar win mB 1: 56. iämsköt wi thänkiom waar wilia til waar iämsäl win ib. " bön . . . aff thighiande hugh thänkt oc bidhin " ib 316 . " häligx mantz bön lagh läsin eller thiänkt ib. - tänka i sina tankar tilldela el. gifva. hans brode kallade hon erik alzenkte huat han henne ther amoth tänkte (hvad för namn han deremot i sina tankar gaf henne?) thz weyt iak ey vtan a gäth vtan heller haffde iak entke än thz " RK 1: 563 . - täna, i sina tankar säga. Bir 3: 63 . " tha daghen kom, tänkte hon hwat skal iak ätha i dagh " Lg 668 . ib 669 . Fl 1556 . " tha tänkte sanctus iohannes widher sik, mister hon här sith liff, tha är iak saker för gudhi för thz " Lg 667 . - abs. þär stoþ en suen när ok for smaþe hans lat . . . þo þänkte han mäþ sik ok þorþe eigh tala Bu 157 . - tänka (på), vända tanken (till), gifva akt (på). med prep. at el. til. iämsköt som en seer til annan oc thäner (Cod. B hygghir 532) MB 1: 54 . wi skulom vnderstanda hwar annars hugh äpter domadagh. iämsköt som hwar thänke (Cod. B hvghir 532) at androm ib 56 . " iämsköt . . . han thänker görla til os " ib 57 . - tänka (på), rikta tanken (på). med prep. a (up a). tha tilburdhe han at thänkia a wars herra pino KL 44 . Lg 3: 70 . " thänk vppa offrit. oc hans atirlösn ok huru han gömde laghin " Bo 9 . then mannin som thu nu oppa thänkir Bir 3: 63 . Lg 44 . - med prep. u. tha the thänkia om hans (Guds) handawärk MB 1: 75 . ib 92 . " tänkte han om raadh at fangha jonatham " ib 2: 264 . - med prep. i. är then man säl hwilkin som thänkte (meditabitur) i (in) gudhz laghom badhe dagh ok nat Ber 136 . - tänka på, betänka, begrunda, betrakta. med ack. þänkia mz þakom guz älskogha Bu 72 . " blöt mit hiärta . . . at þänkia mz þakom þina pino ib. " Lg 3: 69, 70, 71, 72 . " augustinus gaff sik allan at thenkia thz diupa gudlikt radh jfuir mankyns helso " Bil 649 . " kirkian thänkir (considerans) swa manga stora godhgärninga som hon hawir . . . fangit " Bo 1 . " innärlica thänkia (meditari de) thera fatikdom. ödhmiukt oc välulioghan godhlek " ib 6 . här skalt thw . . . thänkia tronna ok böninna dygdh ib 150. at thu maghe vara lidugh ok vakir at akta oc thänkia oc vndirsta the hemelico thingon som forega swa som siälua pinona ib 163 . ib 179 . Bir 1: 26, 3: 144 . Lg 44, 3: 70 . " jac thänkte idhkelica the hälgho script i mino hiärta " KL 226 . " thänkia gudz ordh " ib. " maria gömde al tesse ordh tänkiande them j sina hiertha " MP 1: 24 . " thätta oc tholkit mera thässo likt mat thu thänki (meditari) af piltenom ihesu " Bo 15 . - med dat. hon . . . vande sik til at thänkia gudz pinom Su 383 . tänka, tänka efter, eftersinna, öfverväga. nar han saa the scriptena ok thänkte mz sik (secum delibaret) Bir 1: 215 . " konung malnrit tha thänkte mz sik ok mälte til hertugh fräderik " Fr 641 . - tänka (på), taga i öfvervägande. med prep. a. thänkin . . . bäter a thässa sak Al 1390 . " darius thänkte diwplik a hwru thz matte wara swa " ib 1399 . - med prep. til. hwath i kwnna tenkya then erich larenson til for syth wmak, ther maa i tenka til BSH 4: 296 ( 1501) . - tänka på, betänka, besinna, komma i håg. skulo the . . . thänkia oc minnas henna hämpd MB 1: 194 . " thänk iw thz som wardha skal " Al 3569 . - med gen. hon theynkte thes wel lok forstodh ath alt thet got som menniskian hawer her i jordrike, thet hawer hon aff gudz nadh SD NS 1: 435 ( 1405) . - med ac. och inf. änglane skodha han mz alle vyrdhning. thänkiande sin gudh oc sin herra . . . hawa sik swa ödhmukat Bo 52 . åtföljdt af en sats inledd af at el. i hvilken detta inledningsord kan underförstås. thänkyände . . . at þen som mykit hawer aaf gudhi . . . är mykit . . . plictugher. þupi aff þy til heþers . . . at varä SD 5: 561 ( 1346) . thänkom . .. at han hawir alt thätta giort os til lärdom Bo 11 . " skal abatissanaltid tänkia, at hon haffwir takit wppa sik siäla styrsl " Bir 5: 22 . huru litet konungen thenkia wil at aller owilia war giffuen til Rk 2: 1905. swa litet wille han thienkia sins herra dechtingen burdhe hanom ey krenkia ib s. 345 . - åtföljdt af en indirekt frågesats. skulom wi . . . thänkia hwilkit himerike är, fram fore iordhrike, hwilkith folk ther är fore os MB 1: 400 . " nw ma man oc thänkia hwat var herra ihesu giordhe i dagh " Bo 220 . " skudha nu oc thänk granlica hwat som här six ib 10. skalt thw thänkia. hwru varfrw hafdhe sik badhe hugnahd ok dröuilsom " ib. " thänk . . . här aatuaktelica hwat stoor hans godhelekir var " ib 220 . " hwar en gudhz thiänista man skal thänkia i sino hiärta i hwru mykit ilt han komber än han korra älla dele wm iordhrikis thing " Ber 130 . - med pre a (up a). i förbindelse med en följ. sats. thänk a hwath ther äpter skeer Al 3567 . " thenekiandes (för thenckiandes) wpa at alt forgaar " BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) . jak . . . hawer theynkt oppa ath thenna werldenen er omatana falsk SD NS 2: 116 ( 1409) . ","2) tänka (på), sörja (för). med prep. til. thik bör thänkia til thiin landz Al 1387 . ","3) tänka på, bry sig om. then som korsfästir pinas i döthenom aktar ey värlzlika ägho oc thänkir ey siin lustilse KL 256 . ","4) tänka, med tanken fatta, föreställa sig, göra sig en föreställning om. gudhlik natwra är ower alt thz, ther nakar creatura ma thänkia eller vnderstanda MB 1: 491 . " thw skalt föra hona til hwilo hulka ey formogho öghon at see älla öra at höra oc ey siälin thänkia mädhan hon är j kötino " Bir 3: 112 . ","5) tänka, undra. med sats inledd af indirekt frågeord. tha hon hördhe hans röst. tha wardh hon räd. oc thänkte mz sik hwilkin the helsan war Lg 32 . " thänkia the mz sik oc taladho hurw thz ma wardha " MB 1: 195 .","6) tänka, uttänka el. uppgöra planen till. hans (kon. Eriks) broder het hertugh abel han gaff sith rad ok vilia ther tell thz man honom nidh i slää sänkte ve ward honom at han thz tenkte RK 1: 573 . ","7) tänka, inse, förstå. kunne wij . . . tänkia och vndersta, at här äpter thenne dagh, hans n(ade)s breff, insigle och ordh osz intet mehre här äpter holler BtRK 372 ( 1501) .","8) tänka, tro, föreställa sig, antaga. hon . . . thänker . . . at thz barn monde wara aff hebreiskum barnom MB 1: 278 . the . . . som aldre wända för ater aff syndom, än the thänkia (Cod. B vänta 556) at aat är komith ytersta daghenom ib 317 . " hwi monde han thiänkia, at en stadher ware bätre ther til, än annar " ib 416 . tha thänkto the . . . at swa som gudh hafdhe för giwith sin doom mz watne . . . swa munde oc gudh nw hawa giwith sin dom mz rödhom elde ower alt mankönith ib 195 . " mondo the thänkia at iämskyld war ewa adame som the waaro sinom fadher " ib. " varfru oc apostoli sagho ther vppa. ok vm thik swa thäkkis mat thu thänkia at the hulpo thöm " Bo 220 . - med gen. the . . . thänkia thäs at han talar enkte om thz, for thy at han är gamal MB 1: 195 . - tänka, tro, vänta. the . . . thänkia idher finna thäre Iv 869 . ib 833 . tha thienkte palle sculle (att han skulle) dödhen lijdha RK 2: 1376 . - tro, anse. alle þänkto þät vara skiäl Bu 144 . " han thänkte sik badhe wara gudh oc konung " Lg 34 . " han thänkir thän dagh ey koma ma, thz han ma sik vidh hina skilia " Fl 1139 . - anse, sig, tro sig. foor venande bort at han var vunnin som thenkte annan haua vunnit Bil 213 . ","9) förmoda, ana, misstänka. opers. med ack. är thz sa som mik tänker (mik grunar). tha haffuer iak her mist min frende Di 197 . 10) tänka, hafva för tankarna, hafva för afsigt, ämna. med följ. inf. natwrlika thänker hwar fadher oc modher födha son MB 1: 84 . " jak hafdhe . . . thänkt, mykilika at hedhra thik " ib 416 . " aff thy thänkir iak äkke mera sighia " Bo 163 . " han thänker then stadhin at häria " Al 969 . ib 620, 1417 . MB 1: 271 . Bo 54 . Bir 4: 19 . - i supinum med följ. supinum. haffde han . . . tänkt lwpit gönom watnet Lg 3: 702 . - tänka, hafva för tankarna, tillämna. med ack. - pass. födhes opta dotter ther som war thänkter MB 1: 84 . - tilltänkta, tillämna. gudh ränte thik thänktan hedher MB 1: 416 . " the obrygdhilsen ok skamin som ouinni thänkia (intedunt) honum " Bir 3: 131 . " gudh later margha genwärdho sinom winom til koma i ordhrike, oc tho aldre vtan han thänker them meer äro i himerike " MB 1: 252 . " the himerikis ära han hawer iättath oc thänkt os " ib 462 . ib 51, 253 . Al 1061 . RK 3: 2400 . - tänka sig, ämna sig. tijth hade iak tänkt MD 171 . 11) utse, bestämma (ngn åt ngn). hon är the thu hawer thänkt mins herra son (ipsa est quam præparasti servo tuo Isaac) MB 1: 204 . - bestämma (ngn till ngt). hwru war herra thänkte hälgha män ewerdhelika til himerike MB 1: 449 . ib 348 . ","1) betänka sig, tänka sig för. än iak rätteligha thiänker mik Iv 583 . " ädhle herra thänkin idher " ib 397 . thänk thik bäter Al 1428 . " thänk thik ginom . . . hwru thu komber hingath swa at thu aff os ey skadha fa ib 4692. alexander thänkte ey länge sik " ib 7531 . - tänka (på), besinna sig (med afseende på), taga under öfvervägande. med prep. um. sighis hänne (som söker inträde i orden) kom ate til os äpte tree manedhe oc thär j mällan viliom vi thänkia oss om thik VKR 62 . Bir 4: 16 . " thw suaradhe at thu ville thänkia thik vm han " ib 3: III. vi viliom thänkia os vm thetta (deliberare super hoc) ib. " vil iak . . . thänkia mik vm thina bön " ib 50 . ","2) tänka sig, vänta sig. hon thänkte sik alt längre fara för än hon vordhe thäs vara Iv 5563 . " thänkir sik ginstan dö skolande " KL 256 . ","3) tänka sig, ämna sig. han haffde sik tencht til jherusalem MD 359 . " hwart haffuer tw tänkt tik " Di 125 . - refl. thänkias, ","1) tänka sig, tro sig? han thänktis ther aff wara godh Al 1404 . ","2) tro sig, vänta sig. han thänktis ther mz skula winna at alexander war hafwo minna Al 5325 . ","3) = þäkkias 2. mik thänkis wäl all thiin gärdh Al 461 . ","1) tänka på, draga försorg. ath i wyelle tenkya til om nogra byssor . . . och then mesta þyl och pwlwer i kwnne aff stadh komma BSH 4: 226 ( 1501) . ","2) ihågkomma med ersättning. hwath i kwnna tenkya then erich larenson til for syth wmak, ther maa i tenka til BSH 4: 296 ( 1501) . - Jfr tilthänkia. "],"e":["theynkia: -te SD NS 1: 435 ( 1405); -t ib 2: 116 ( 1409) .- þänkia: -aþiänkiände SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . ","thänkia MB 1: 400, 416 ; Ber 267 ; ","-t MB 1: 316 . ","thänkia Ber 130 (jfr 300). thienkia RK 2: 1905, s. 345; -te ib 1376 . ","tenka BSH 4: 296 ( 1501) . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","þänkia sik , ","thänkia at , tänka efter, eftersinna. än man thänker görla aat MB 1: 123 . ","thänkia til , ","thänkia sik um , tänka sig för, tänka efter. ville . . . thu rättelica thänkia thik vm Bo 52 . - betänka sig, besinna sig. bödh hanum lifs frest at thänkia sik om ok widh radhe taka Bil 246 . - betänka, besinna. iac thok thänkia mik vm at thz var änkte vtan drafwil at sköta silko fawitzsko Bil 598 . - Jfr umthänkia. - Jfr ater-, be-, for-, ful-, ivir-, mis-, umkring-, up-thänkia, äfvensom aþänkiande, o-, sam-thänkter."]},{"a":"þänkia","b":"vb","c":"v.","d":[],"e":["thänkia: -landis Mecht 165 . thiänkia SkrtUppb 9. thänkkia: thäkkias SpV 190 (för thiänkkias?) . tänkia JMPs 500. tänka GU C 20 (hand 2) s. 151. täncka: -te STb 1: 408 ( 1483) . ","thenka: -te Prosadikter (Sju vise m B) 212 . part. pret. tänkt. supin. thäyngt SD NS 3: 312 ( 1418) . imperat. tänk Prosadikter (Sju vise m C) 240 . ","tenk GU C 20 (hand 2) s. 128),","thänkia til , 3) tilltro, misstänka för. med da.t och ack. thet han . . . noghan tidh tänckte honom tiwfferie till STb 1: 408 (1483). - Jfr be-, for-, mis-, mädh-, pa-, stadh-, til-, um-, upa- (Sdw 2: 836) thänkia, ävensom a-, godh-thänkiande, ful-, o-thänkter."]},{"a":"þänne","b":"pn","c":"pron.","d":[" daghum siþan hon var döt (oc) iorþat. stoþ (hon) up a döþ . . . vtan annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect: var fru guz moþer härbärghiaþe guþ . . . ii sino renasto mödoms rume (o.s.v.) Bu 15 . tesse äru witnissmän hauarder a berghe sigfryder j ope (o.s.v.) JämtlDipl 143 (1391-1406). ib 144 ( 1392) . jtem thenna skulo wara herbergherare pedar i dymba laueres porsöl ATb 1: 4 ( 1450) . ib 2 ( 1451) . thesso waro the som han (ɔ: en gärd) war laghleghan hem bodhyn mädher til hus och ti hem . . . oleff klokkare per galth ib 16 ( 1453) . lampona, hwilka alla thänna, thz är fawidzska mz sniällom taka SpV 258 . " jtem titthe här anwardhe jak aren fredank äffther äwärth bokebindhere fförsth . . . jtem . . . " GPM 2: 215 ( 1506) . - ss determinativt pron. a) efterföljt av en relativsats. adjektivt. hwilka äru thänna lampona, hwilka alla thänna . . . taka SpV 258 . " anama mädh kärlek thänna psalma, hwilka jak läsit haffwer " SvB 276 (b. av 1500-t.). substantit. sidhan hon böria akta thz husit som ekke är giorth aff människis handom, hwilkit som är j himlomen, thänno forglömdo ok owirgiffno, som oppa jordhinne är ygdh SpV 91 . wi wiliom nw latha thänna fara, hwilkom siälff naturin manadhe ok rädh höffwiskhetinna dygdh ib 335 . β efterföja av en sats inledd av at. när thätta är löst hwat star sidhan j gen, wthan thänna clausula, at gärningin är fulkompnadh SpV 497 ."],"e":["thänna Mecht 185 . ","þässe Bu 415 . ","thässa Bil 353 . ","thässom Bo 129 . ","tesson SvB 180 (sen. h. av 1400-t.). thänna SpV 497 . ","thennyn MP 5: 15 . n. (nom., ack.) thätta. thetta. thette STb 2: 486 ( 1490) . ","tette ib 4: 51 ( 1505) . ","titthe GPM 2: 215 ( 1506) , 256 (1507). ack. f. thässa SD NS 3: 335 ( 1418) . ","thänna SvB 276 (b. av 1500-t.). thenna BYH 1: 173 ( 1369) . denna S. Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid s. 486 (1200-t.). henna ib 488 (1200-t.). dat. m. thännom SpV 373, 378 . ","thänom NMU 1: 136 ( 1472) . ","thänno SpV 238 . ","thenna SD NS 3: 516 (sl. av 1400-t.). f. thenne LG 3: 593. n. þässo Bu 145 . thässu Sd 8: 249 (1362). thessen ib 24 ( 1361) . ","thänno SpV 91 . t(h)enno SD 8: 310 (1363); Värmland förr och nu 1925 s. 90 (1454, avskr.). thänna Mecht 11, 20 . ","þässe Bu 141 . ","thässe Sd NS 1: 429 (1405). thesses NMU 1: 115 ( 1439) . ","thässens ib 1: 105 ( 1425) . ","thessens ib 80 ( 1392) , 81 (1394). pl. nom. m. thesse JämtlDipl 144 ( 1392) , J. Buddes b 69. tesse JämtlDipl 143(1391-1406). thesso ATb 1: 16(1453). thessen J Buddes b 69 . ","thänna SpV 6 . ","thenna ATb 1: 2 ( 1451) , 4 (1450). f. thänna G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. SpV 258, 334 . n. (nom., ack.) þesse Bu 154 . ","þässä ib 175 . ","thässe SD 8: 249 ( 1362) . ","þässen Bu 15 . ","thissen BYH 1: 213 ( 1404) . ","thässon SD NS 3: 335 ( 1418) . ","tesson Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. 1440) . ","þässön VML II Kr 2: 1 i var. tesom SD NS 2: 488 ( 1412) . ","tässa Lg 964 . ","thenne ATb 1: 224 ( 1461?) . ","thänna Mecht 68, 311 ; G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66, 67; SpV 350, 505 . ","thennyn MP 5: 16, 36, 44, 181 . ","thennan ib 221 . ","desse SJ 2: 145 ( 1489) . ","thänna SpV 374 . ","thänna NMU 1: 139 ( 1476) ; SpV 335 . ","thenna BYH 1: 173 ( 1369) . dat. thässom SvB491 (b. av 1500-t.). thännom SpV 545 . gen. tässens SvKyrkobr 316 . ","thessers J Buddes b 70 . thänna G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61. thinna Svarrb 426 (1447). Jfr V Jansson, Kungl. Hum. Vetenskaps-samf. i Uppsala Årsbok 1952 s. 173 ff., Dens., Nysvenska Studier 39: 202 ff., S. Fries, Svenska Landsmål 1958 s. 149 ff., särsk. s. 151 f., 158 ff.),","substantivt . ","fämptan"]},{"a":"þänne","b":"pn","c":"pron.","d":["denne. " a) med syftning på ngt i rummet el. tiden närvarande. adjektivt. se min fru þänna palm quist förþe iak þik aff paradis " Bu 13 . " þänna paradis palm skalt þu föra firi mino like " ib. " firther wäri mäþ husi thässu " SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " magnus met gudz nath. sweä kononger ok götä. sändir allum þeem þässi bref seä ok hörä gudzrotens qwädiu ok sinä " ib. " til staþfestilse þest testamentz " ib 5: 568 ( 1346) . " här mz ändas thässe sagha " Fr 3195 . " huru var fru for at þänna heme tel himirikis " Bu 12 . " han tapar þässa lifs dygþ ok himirikiz äru " ib 153 . " fra þöm dagh. wi til kronunnä i swerike forman waldoms. til þennä dagh " SD 5: 562 ( 1346) . " blifuin hos mik thännä nat " Fr 867 . for thessa dagha var en som heet theodas KL 141 . ther til swarom wi swa i thetta sin MB 1: 408 . thesse ytersto ärfuodhadho ey vtan en tima MP 2: 49 . en klä[r] kar krankar ok skrö tel sin limnaþ . . . han sa ii symne sik ledan firi gudz dom . . . ok hörþe guþ tala tel ängla . . . huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort Bu 28 . " han bant thässa fruo ij här se " Fr 1191 . " thenne bok ther ij här höra henne lot kesar otte göra " ib 3201 . " thässe män som her nw boa i landino " MB 1: 183 . - med följ. subst. i best. form. thässe scriftin budhar thik bradh lika gudz hämpd MB 1: 19 . " hon smordhe min licamma mz thässom smörilsomen. ok thässon smörilsen är for the som hon skulle göra mik nar iak iordhas " Bo 163 . hwi scodhia j os som vi hafdhom gifuit thessom mannenom gnag mz varo makt ällä valde KL 136 . - substantivt. thenne är j nidhirfal satthir ondom ok otronom MP 1: 37 . " min modhir war een fatik qwinna . . . hon har aldregh swa godh klädhe som thessin bär " ST 293 . thänne som kläddhe äru j hwit clädhe, hwilke äru the MB 2: 344 . - i motsättning till hin. mynnes jder nakot aff hatwna leek . . . thenne er ey bätre än hin RK 1: 3866 . - n. detta. mera allmänt påpekande. tha . . . iohannes baptista fik see han. teknadhe han aat honom mz fingreno sighiande. seen gudz lamb . . . thätta är thän owir hulkin iak saa hwilas thän hälgha anda. nar iak han döpte Bo 53 . " thetta är idhur modhir " ST 292 . ib 293 . KL 93 . - det närvarande, närvarande stund el. dag. i þätta, för närvarande. mädhan wy ey häradhz incigl i thetta hafwom SD NS 1: 623 ( 1407) . - innan þätta ok (Jfr Mt. tuschen dit unde), under tiden från denna dag och till, mellan denna dag och, inom, före; jfr innan III 4. hwar man . . . skal hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra innan thetta oc fastogang nw näst komande FM 23 (1389, nyare afskr.) . " thessa fornempda hvndradha marker tilbinder iak mik . . ath giälda . . . innan thetta ok kyndelsmesso dagh, nw nääst komande är " SD NS 1: 642 ( 1407) . " at iak . . . scal . . . herra jönese . . . atergielda innan thetta oc eet aar här nest epter komande the xl marc " ib 2: 134 ( 1409) . ib 1: 484 ( 1405), 2: 187 ( 1409). BYH 1: 196 ( 1385) . BSH 1: 192 ( 1387) . - til þässa, hitills. suasom thu styrdhe hona til thässa (usque modo), sua skal jak nu styra hänne Bir 2: 220 . b) med afseende på ngt af den föregående framställningen kändt el. i det föregående omtaladt: denne, nämde, nyssnämde. adjektivt. en klärkar vare fru giärna þiänande. han las hänne daghleka tel heþar . . . gaude dei genitrix . . . þänne klärkar fik i sinne banusot dighar räzl vm sina sial Bu 18 . " fyra vädhir stridho j stora hafuino . . . thessa fyra vädhir äru fyra syndir " MP 1: 71 . " alle thässe fughla skulo idher thykkia onatwrlik mantz födha " MB 1: 359 . " hwar sum thät wardþir pröuat. at þerrä goz thär thät wärþer funnit mäþ. ok leggi theem ewärdþlikä wtläghä . . . än tha än þe äru röghþir. oc är eig sanpröuat til. oc eingti vtan man iäuar vm þeem. the skulu egh þässa plikt vp bära " SD 1: 669 (1285, gamma afskr.). kyäres ey sum för är sakt, þa jär hwars mantz kiärä vp þässon maal döþ oc ogild ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). scal war lensman . . . þässä brutäþäningä vpp takä . . . þänni sami war lensman ma loflekä obuþin komä þolik mal forsökyä ib 480 (1345, nyare afskr.). thil thässes ärendes ythermera wisso ib NS 1: 56( 1401). iak . . . hafuer salt . . . herra henrike, ärkebiscope i vpsalum . . . siw örtughland iordh i siokarlaby . . . oc affhänder iak mik . . . oc tilleghnar forscrifna ärkebiscopenom thässan siw örtughland iordh ib 108 ( 1402) . ware thet swa at thässen iordh honum . . . meth rät oc landzlaghum aff ginge ib. " wm han thässom forenämpda gotz ater lösä " ib 98 ( 1402) . " thänna här bescrifning war först giordh j betleem " Lg 45 ; " se vidare här 5. hafua skörlifnadz människor orenlikhetz huxilse ord ok gärningha mot thenne trem sigir var herra . . . tessen try ting hata min siäl " MP 1: 71 . thenna alla syntos haffua som eth skiwl for sith änlite Su 224 . wiltu ey haffuat tessa leedh RK 1: 188 . " all thässe thing som nw äro optald, oc thyd, the tekna os siälwan ihesum christum " MB 1: 493 . - med följ. subst. i best. form. fämta budordh är thu skalt ey dräpa . . . oc forbiudz i thesso budhordheno at dräpa sins iämcristins siäl mz ondo eptedöme MP 2: 169 . " thätta är nw at sinne öfrit sakt af thässe dygdhinne " Bo 33 . " hawi . . . en godhan vilia . . . ok tha skal thänne vilin räknas honom fore gernigena " Bir 1: 239 . " är thänne säghnin (motsv. ställe " MB 2: 308: tässe sägn) fals ok hadhuetilse KL 385 . " til witnisbyrdh thessa fafuonna sätia the samw herra oc godhe män siin incighle for thetta breff " BYH 1: 182 ( 1378, gammal afskr.) . thenna posana skulu alle bindas vti j [1] snöre hwar posen sigh LB 2: 71 . " stötis ganskans wäl all tessentinghen " PM 9 . thenne foresge känneswennen Su 224 . " tässo fornämpda godzen " SD NS 1: 31 ( 1401) . " tänna godzen ib. - i motsättning till hin el. annar. thotte honum at siw faghra köör oc fulfeta föddos op aff waato lande oc andra siw köör fiuto op aff flodhinne fwla oc maghra . . . oc syntis honum, at thässa siw riwo oc aato the andra siw som feta oc faghra waaro " MB 1: 236 . " synis honum at siw ax wäxa aff enom halm full mz korn oc fagher oc annor siw ax syntis honum fordäfwath aff ilwädhre, oc thotte honum at thässe siw ax aato alla the andra (Cod. B hinna 550) siw axa fäghrind " ib. " thässe thry (ɔ: märkelikt thing) swara hinom androm threm som waro i wästro rwmeno, oc thydha the samo thing, som hin thyddo " ib 492 . - substantivt. thänne vtgöt vatn gönom vindogha owir christi brudh Bir 2: 219 . " thänne som nw är sakt aff var marskalk " ib 74 . - i motsättning till hin. wäghi . . . mannin granlika j sino samuiti andelika gerning ok likamlika thy at thessen (illud) ledhe til hymerikis oc hin (istud) til wärldinna thessin til äwerdhelikit liiff vtan pino. hin til mykin dröuilse mz pino Bir 1: 238 . MB 1: 492 . Se vidare under hin 1. n. detta, det som nu är sagdt, det nu nämda wilium . . . at thätta hallis egh iuir eet land at eno. utan iuir all þy iuir vart rikit är SD 1: 688 (1285, gammal afskr.). þer til at thettä se fult oc fat ib 5 . 293 ( 1344). thätta äru gudhelikin ordh KL 416 . " thätta är nw at sinne öfrit sakt af thässe dygdhinne " Bo 33 . " gudh aff himpnom gaff thinom fadherfadher rike, oc fore thy at han kändis ey widh gudh först, tha gaff han honum äta gräs som oxa, til han kändis widh gudh thetta wiste thu wäl " MB 1: 19 . " thetta skedhe ii!UDDA_TECKEN? hundradha sar äptir wars herra byrdh " ST 296 . " til thässen mere wisso oc stadfästilse " BYH 1: 196 ( 1385) . c) med afseende på ngt i det följande omtaldt: denne, följande. adjektivt sangren gik ivir þänna latins vers cantemus domino . . . þät þyþr a vart mal vm þänna mato. siungum guþi Bu 25 . " kallade han til gudz man, ok saghe til hans mz thiäna ordhom " Bil 854 . thässe fjgla äre idher forbundhne griiper oc örn . . . oc alt thz fughla kön somfyra fötir hawer MB 1: 359 . birger jerl . . . swarade . . . tessa lund RK 1: 192 . " systrana mahgo ey äta ällir drikka j androm stadhom, wtan j thänna twem, som är conuentz stuffuan oc siwka husit " Bir 5: 83 . " jach . . . kennis . . . mich haua giuit minne . . . hwsfru . . . til morghongauo thesson miin godhz swa som eet marceriland jordh i stenstadhum . . . oc tolf öresland jordh i korsta " SD NS 1: 210 ( 1403) . " þet hauir jäc giuþ til strengnes domkirkiu . . . þo med þänna skiälum. at iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä. oc domkirkiän j strengnes scal lösä thiughu markär penningä viþ bröþrenä ther samastaþ " SD 5: 293 ( 1344) . - med följ. subst. i best. form. min gardh sandha oc thässin thorpin ther wnder liggia rönäs, allathorp . . . oc marchathorp i asby sokn BYH 1: 185 (1381, nyare afskr.). - substantivt. hon !UDDA_TECKEN?: annar höghtidh sancti petri) är skipadh for fira saki sculd: första är thässe Bil 111 . " scriptin som han laas, var thessin " KL 146 . thässe äre the diwr som israels sönir magho äta MB 1: 359 . " theer jak nw hanom then andra wäghin hallir han hanom, tha skal han än warda säl, oc thässin är then wäghin, thz han fari til högxsta biscopin " Bir 4: 13 . san forfall, swa som þässän oc angen annur at antiggia han vtrikes är . . . häller ligge a sotäsyängh SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - n. detta, det som nu föjer. er þetta förste broþur luttar wllai oc rötne . . . oc löppanäs . . . oc karlsþorp oc þetta er war willi, at war son pätar bondde fa þenna sama luttin SD 6: 180 ( 1350) ."],"e":["thenne . ","thetne (-et- här återgifvande upplöst förkortning) SD NS 1: 126 ( 1402) . ","thenna MB 1: 388 . ","þnni VGL I þ 17. thässin Gr 299 ; Bir 4: 113 (Dikt) 243, 251. tässen LfK 140 . ","þässi VGL I J 7 pr., 15: pr., 19: pr., UplL. Præf. thässe SML Conf.; Bil 111 ; MB 1: 19, 493 ; Bir 4: (Dikt) 245, 246; Iv 5742, 5749 ; Fr 3195 . ","tässe MB 2: 380 . ","þessi VGL II J 15, 34, 44. þesse Bu 13 . ","thesse Bir 1: 238 ; MP 1: 7 . ","thässin Bir 4: (Dikt) 243; Bo 113 ; Al 4405 . ","thessin KL 146 ; Bir 1: 238 ; KS 1 (1, 1) ; ´ST 293. thässen BSH 1: 188 ( 1386); SD NS 1: 108 ( 1402) . ","tässen Lg 3: 278 (på två st.), 279. thessen Bir 1: 238 . ","thässon Bo 163 . ","tässon MP 1: 6 . ","þässum VML I Kr 5: 6, ii, M 13, 19. thässom SD NS 1: 668 ( 1407) . ","thessom ib 2: 102 ( 1409) . ","þässa HelsL Ä 16: 1. þässä ib Kk 1: 2. thänne KL 385 . " thenne Mp 1: 6; " Fl 2102 . ","thänna Lg 45 . ","thenna FH 4: 5 ( 1444); ST 5 . ","tenna LB 3: 49 . ","þätta . ","thätta . ","þetta . ","thetta . ","þättä UplL Conf. thättä KL 151 . ","þettä VGL II Dr 8; SD 5: 160 ( 1343) . ","þatta VGL I FS rubr. þattä ib LR rubr. þäta Bir 4: (Avt) 183. ack. m. þänna ÖGL Vaþ 1: pr.; Bu 13 . ","thänna Bir 4: (Dikt) 234; Bo 33 . ","þännä SML B 17: 6. þenna SD 6: 180 ( 1350) . ","thenna KL 169 ; MB 1: 346 ; MEG (red. A) 57 . ","þennä BjR 9: 1 ; SD 5: 562 ( 1346) . ","thenne MB 1: 34 . ","þässa . ","thässa . ","thessa ST 5 . ","þässä VGL I J 2: 1, 2; UplL Conf.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","þessä VGL I J 2, 3; UplL Præf. thässo SD NS 1: 668 ( 1407) . ","þässin HelsL Ä 4. þänna Bu 25, 507 . ","thänna Iv 3288, 3333 . ","thännä Fr 867 . ","thenna ST 5 . ","thennä FH 3: 59 ( 1445) thenne Fl 73 ; Fr 3201 ; Va 47 . ","þämma ÖGL Vins 7: 5, B 22. þämmä UplL M 41: 1; BjR 6: pr, 1; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). themma KS 52 (1341, 56) . ","þässum ÖGL ES 14: 1; UplL Conf., M 41: 1. thässum SML Conf. thässom Bo 163 . ","thessom VGL II K 37 i var; KL 136 ; TB 80 . ","thennom SD NS 1: 142 (1402, nyare afskr.), 421 ( 1406). þänna VML I B 45: 1; Bu 12, 28, 515 . ","thäna VGL II K 52. thenna Su 343 . ","þässi VGL I þ 13, IV 19: 1. thässi SML conf. þässe ÖGL Kr 22; SML Kk 9: 1; VML I Kr 4: 2; Bu 12 . ","thässe SML Conf.; KL 146 ; Bo 33 ; MB 1: 300, 347 ; Fl 141 ; Al 2791 . ","tässe Su 226 . ","þässe VGL II Form. 1. þessä UplL Præf. thässo Bir 4: (Dikt) 237, 243. tesso MP 1: 36 . ","þässäri UplL Præf. (i förbindelsen i upbyriän þässäri bok, hvarest sammanhanget dock kräfver gen. sing. f.). n. þässu VGL I G 9: 7, R:, 9: pr., ÖGL B 39: pr., UplL Conf., SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). thässu ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). þessu VGL I J 7: pr., II R 20, J 15; SD 5: 562 ( 1346) . ","thässo SML Conf., BYH 1: 179 ( 1377); MB 1: 323 . ","tässo FH 4: 5 ( 1441) . ","thesso BYH 1: 183 ( 1379); MP 2: 169 . ","thisso SD NS 1: 22 ( 1401), 162 ( 1402), 163. thenno SD 6: 6 ( 1348) . ","þässa Bu 12, 18, 24, 71 . ","thässa MB 1: 106 ; Bir 4: (Dikt) 245. thässä KL 137 . ","thässins ib 416 . ","þässa Bu 10 (möjl. att fatta ss nom. sing. f.) thässa SML Conf.; Bir 4: (Dikt) 237, 243. thessa BYH 1: 182 ( 1378, gammal afskr.) . ","thässe Bil 119 . ","tässe MB 2: 368 . ","thässins ib 369 . tässins ib; Su 343 . ","thässens MB 2: 368 . ","thessens Su 25 . ","þänna Bu 10 . ","thenne Bil 119 . ","þässa Bu 153 . ","thässa BYH 1: 179 ( 1377); Bo 163 ; Bir 2: 220 . ","þässä VGL IV 16: 12; UplL Conf. þessä SD 5: 568 ( 1346) . thässes ib NS 1: 56 ( 1401) . ","thessis ib 59 ( 1401) . ","thesses LfK 221 . ","thässens BYH 1: 185 ( 1380) , 196 ( 1385); SD NS 1: 109 ( 1402) . " tässins " Su 343 . ","thessins SD NS 1: 29 ( 1401), 30 ( 1401). tessins MP 1: III. þässer (måhända skriffel för þässes) SD 6: 149 ( 1349) . ","þässir UplL Conf. þessir VGL II Forn 46. þässi ib III 46; ÖGL Ä 17. thässi SML Conf. þessi VGL II Add 2: 9. þässe ÖGL Dr 5: pr.; Bir 4: (Avt) 188. thässe MB 1: 183, 359 . ","tässe FH 4: 6 ( 1441); MB 2: 344 . ","thesse MP 2: 49 . ","þässä UplL Kk 10. thässo SD NS 1: 70 ( 1401), 127 ( 1402). thänne MB 2: 344 . " thenne Tb 77; " PK 223 . ","thenna LB 2: 71 ; Su 224 ; RK 3: (sista forts) 5110, 5265. f. þässä VGL IV 19: 1. thässa MB 1: 236 . ","thessa StadsL G 9: 2 i var. thesse KS 18 (45, 19) . ","thenna StadsL G 9: 2, Ä 20; RK 3: (sista forts.) 5195 . n. (nom., ack.). þässi VGL I FB 6: pr., II O 1: 13; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þessi VGL I K 6, II O 1: 13, IV 12. þässe Bu 172, 529 . ","thässe MB 1: 236, 359, 493 ; Bir 2: 196 . ","þassi VGL I R 5: 6. þässin ÖGL Kr 13: 3, Eþs 1: pr. thässin SML Conf.; BYH 1: 179 ( 1377), 185 (1381, nyare afskr.); SD NS 1: 126 ( 1402); Bir 2: 196 . ","thässen SD NS 1: 109 ( 1402) . ","þessin BjR 14: pr. thessin BYH 1: 185 ( 1381, nyare afskr.) ; KL 146 . ","þessen VGL II Add 11: 19. tessen MP 1: 71 ; PM 9 . ","þässän SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . ","thässan ib NS 1: 108 ( 1402). þässon VML II Kr 2: 1, 25, þg 5 i var.; SD 5: 376 (1344, nyare afskr.), 337. thässon ib NS 1: 674 (1407, på två st.); Bo 187, 226 . ","tässon KS 78 (192, 85) . ","thesson SD NS 1: 210 ( 1403) . ","þessön VML II Kr 25 i var. þässom ib 12: 2, Kg 1: pr., þg 5. thässom SD NS 1: 97 ( 1402), 98. tässom ib 31 ( 1401) . ","thessom SD 2: 433 . ","tessom ib 5: 230 (sl. af 1400-talet). þässum VML I Eþs 1: pr., G 2, 11: pr., þg 1: 1, 11, 13: pr. þessu VGL II O 3. tässo SD NS 1: 31 ( 1401) . ","thessa MP 1: 71 . ","tessa KS 76 (186, 83) . ","þänni SML Kg 12: 3 þänne ib Conf.; Bu 182 . ","thenne Va 47 ; RK 3: (sista forts.) 5893 . ","thänna MB 2: 368 . ","tänna SD NS 1: 31 (1401, på två st.). thenna BYH 1: 178 ( 1377) . thetna (-et -återgifvande upplöst förkortning) SD NS 1: 126 ( 1402), 127 ( 1402). ack. m. þässa ÖGL Kr 10: pr. þässä SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ","thässä KL 141 . " thessa ib. þessä " VGL II Form 32, Add 2: 9. þässe SML Kk 7: 1. thässe MB 1: 354 . ","thenna Su 226 . ","thennä FH 3: 59 ( 1445) . ","thessa SD NS 1: 642 ( 1407) . ","tessa LB 3:49 . ","þämma VGL II K 54 i var., 72: 4; ÖGL G 14: 1, R ind. 23; SML J 4: 1 i var.; VML I Kr 4: pr., 6: 2, þg 7: 1, II kr 3, 9, B 23: 3, þg 5. þämmä VGL I Br 3, IV 16: 7; UplL Præf., M 4, 44: 1, þ 11: pr. þemma VML II Kr 24: 9. þemmä VGL II Form 46, Add 3: 1. þässum ib I Br 3; II Form 46 i var., Add 3: 1 i var.; ÖGL Ä 6: 2, 10: 2, 3; UplL Conf.; SML Prof., þg 11: pr. thässum VGL II K 54. þessum ib Add 11: 16. þässom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). thässom Bo 163 . ","tässom MB 1: (Cod. B) 527 . ","thessom StadsL Kg 12: 4; Bil 916 . tessom Mp 1: 78. thännom BYH 1: 178 ( 1377); MP 2: 49 . ","þänna SD 5: 293 ( 1344); Bu 153 ; Bir 4: (Avt) 181. thänna Bil 854 ; Bir 5: 83 ; StadsL kg 12: 4 i var. þännä VGL II Form 46 i var.; SML J 4 1 þg 11: pr. thenna MB 1: 173 ; TB 78 . ","þänne VML II þg 5 i var. thenne MP 1: 71 . ","thässa KL 141: Bo 157 ; MB 1: 434 . ","þässä UplL Conf. tässe FH 4: 6 ( 1441) . ","thennä ib 3: 59 ( 1445)),"]},{"a":"þär","b":"ab","c":"adv.","d":["konj. loch pron. L. A) adv. 1) där, där borta. - där, på det stället, på namnda ställe. - närmande sig betydelsen: här., at wy (ɔ: Jönköpings borgare) ärom höghelika för idher besagdhe, ath wy skullom holla her nokoth parthy, idher til vidherwilia . .. hwikit ey skal mz oos at spörias . . . tz party, som ther stwndhom wankar, ther haffuom wy ey makth medher . . . stwndhom äre the ther (ɔ här i Jönköping) och stwndhom andherstes JTb 45 ( 1464) . - thär äller thär, där eller där, på det eller det stället. moske nokor sägher, j mang aar war aldrig ther äller ther groper äller mwra giorde, os pläghar jngen omaka vm nattena, os tarffwas ey swa mykit arbedha til förwarilse PMskr 150. B) konj. 1) dä, när. Jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 265. sampnade hertog erik sina makt/ther vinterin haffde siona lakt EK 2918 f. ib 1879, 2428 . - då, i det att. Jfr Sdw 2: 1321. 2) Sdw 2: 775 läs: då, enär. C) pron. rel. ","1) som, vilken. - i förbindelse med ett föregående hvilkin, huilka iordh thär iak fik av niclis NMU 1: 64 ( 1373) (möjl. att föra till A 1). - i förbindelse med en följ. prep. hauer frw birgitta . . . nogon rät eller arffwadel jnne medh fornempda jomfrw birgitta i forscriffna godz ther hon ey hauer fangidh fyllist fore eller wedherlägning G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. I förbindelse med följ. partikel. ","1) därifrån. " ath magni biörnsson skal bryta sina byggningh aff pa almenningx gatwne ok late koma ther aff bade stocka och steena " STb 1: 358 ( 1482) .","8) därav, däribland. " swa ath the x (10) torra tunnar komo i skipper olaff fynnes skip ok ath myntamestaren anamade theraff v(5) tunnar ok claus ficke anamade theaff iij (3) tunnar " STb 1: 327 ( 1481) . 10) däremot? ath alt . . . schal wara fult och fast giort. huilken the aff (möjl. för thera). bryter, böte . . . iij mark STb 4: 66 ( 1505) . ","1) i gengäld därför; å sin sida; däremot. beddis iosaphat . . . at han skulde vnna hanom sit harklädhe . . . oc taka et annat klädhe aff hanom ther omot Prosaditker (Barl) 52. ib 53 . å andra sidan. jak wänter at aldri var nokor herra nokontidh swa gladher aff sins sons fözlo som jak var aff thinne ther omot var oc aldri ingin swa bedröfdher aff sinom son som jak är wurdhin aff thci Prosadikter (Barl) 60 . ","1) däremellan. " jnterbi ther i mellom " GU C 20 (hand 2) s. 6. - Jfr thär mällom. ","2) därvid. " alle bediende fore michel . . . fore then schada han giort hade aff sin faakunnochet, thet elden löss wart aff hans bodh, och fore hans forsumelse och ther offuer miste alt sith, som han ther jnne hade " STb 3: 207 ( 1495) . - därvid, där tillstädes. effter gode mäns syns som ther öffuer wiisthe wore (ɔ förordnade att vara tillstädes) aff raadhit SJ 2: 257 ( 1494) .","8) därutöver, dessuton, till på köpet. hanom forsmar thu . . oc hatha thz hälgha kors som han tolde dödh a fore allom os. oc ther afuer late thu pina oc dräpa alla them som vppa han vilia tro Prosadikter (Barl) 10 . " fför thy the togho ffran hänne städher oc sloth oc alth thät hon aatthe, oc än thär offwer willo the hänne dräpa JMPs 406-. "","5) på grund därav, därför. kendes elin . . . sina appenbare gerninger, ath hon stal . . . x alna wallmal, ther medh dömpdes hon til stupan STb 3: 431 ( 1499) .","7) därmed; därpå, därefter thär medh wiiste the os aff ok tha wi koma för retten j gen tha dömde the . . . Arfstv 44 ( 1461) . " thermedh bleff skippet " STb 1: 132 ( 1477) . B) konj. emedan, eftersom. j haffue ich jntet til ath thala medh nager lagh . . . ther medh j thoghe then gode herres . . . her sten stures handh ther fore ok loto mich quit, fry, lyduch och löss STb 4: l50 (1505).","2) däremellan, ss mellanavgift. tha vitnade laurens oc niels . . . at niels j orinpä gaff ther millan xx mark j suadana wärhd . . . Svartb 336 81432) . ","1) därnäst, därintill. thernäst är koren sialfwer Hollman Bir Extr 233. och then deelin thernest, som her nils person tillhörer STb 1: 376 (1482). i then skattagardhen thär näst är ägher clostrit en tiilgongh VKJ 121 . 3) vidare, ytterligare. först hiölt han sicluer a skapteno oc sua vi adhe oc ther näst the sum her epter nämpnas SD NS 3: 196 ( 1416) . ","1) dit. - därtill, därhän. dömpdes jngwal birgeson til swerdh epter war keresta nadege herres nade, ath tet ther til kom fran repit, som hans forskullan war STb 3: 419 (1499).","5) därtill. - därtill, därjämte, därutöver, dessutom. ok þärtil xl marker til wildhä SD 8: 229 ( 1362) . B) konj. 2) på det att. jak vil ider myn deel aff rikti guffua/ther til i vilin mz nade liffua EK 662 f. ","3) med avseende därpå, därmed. the . . . wordho . . . trättandhe ther vm hwat gudhi täkkelicast varo til tyänist, aff trem tinghom, som är fasta almosor ok gudelica bönir, the samfelthe sik swa, ath hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlica bidhai wan herre ath thee sik hwro ther om ware MP 5: 211 . " ware sidhen therom, som tha dömes om alla andra panta " Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) . ","6) därpå, till bekräftelse därav. och sagdes wilia döö ther vppa, ath for:ne joan . . . war medh honom STb 1: 390 (1482).","7) därpå, på grund därav, därav. - i förlitan på. presumcio thät är ofmykit hop til gudhz miskund, ok thrä wppa synda SkrtUppb 252 . ib 254. 8) därpå, därefter. hwa hona (ɔ: denna bön) läs daghlika a sinom knäm han skal ey döö i döhelike syndh wtan han syndar thär oppa SvB 7 (omkr. 1500). ","6) därintill, där i närheten? ett 1/2 öresl. och en qvarn "som ther wt aff ligger" RP 2: 380 ( 1399) .","3) därutöver, därtill, dessutom, ytterlgiare. her thure skulle thär wt uffuer enktet vere plictik till at lathe thät breff fore koma Arfstv 44 ( 1461) . ","1) därvid, därbredvid. - där i närheten, där i trakten. sades aff fore retta, tet quinnan aff arnön edller ther wijdh jntet hecther pa helmick stadzscriffuere fore tet breffuit STb 3: 197 ( 1494) . 4) däromkring, så ungefär. tha ware the j radit, som wel lwisto och kommo j hogh, at . . . joan styngh hade vpborit xx mark ther pa aff . . . staffan eller ther wijdher, mera eller mynne STb 3: 366 ( 1498) .","1) därefter, sedan. " ther äptir syntis otalike diäfla " Bir 2: 13 (jfr 339)."],"e":["thär . ","ther . ","thäre . Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 212 f.)","þär af , adv. L. ","þär a mot (-omot), ","*thär bort ur (-u), ","þär for","*thär for hen , ","thär forinnan , adv. 1) dessförinna. diomedes . . . hwg saa mangliga tiill honom . . . saa ath han störtthe död nider oppa markena ther for jnnan fyngo ath er grecana marken jgän, oc troyaner matthe ather giffwa flykten Troj 161 . ","*thär for ovan (-ouen), ","þär i mot , adv. L. = = þär a mot 1. ther imot (ɔ för vissa uppräknade gårdar) scal jac hafue först syneratathe . . . item . . . item . . . SD NS 3: 68 ( 1415) . " vppä thz atth . . . lijnntiende oc hampa tiende . . . tiendhas schal thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia Gummerus Syn-stat 36 (1425, nyare avskr.). "","þär i mällom , ","*thär in til , ","þär ivir (-offwer. -offuer. -öffuer. -afuer), ","thär iämte , adv. därbredvid, därintill. i myklemark . . . clostersens deel är obygdher; item kirkiona deel thär jämpte är bygdher VKJ 123 . " thätta saa iac sitiandhis i mino huse widh eth windögha thär iämpte war widh them badha thär the dobbladha " Hel män 220 . ","þär mäþ (-medh. -meder), ","thär mällom","-millan )","þär näst , adv. L.","thär ovan a , adv. därovanpå, därpå, däröver. eth stenhus . . . medh ena trebögningk ther offuan a bögth SJ 2: 108 ( 1488) . ","*thär ovan pa , ","thär ovan up a (-oppa), ","thärsamastads (thärsamastadz VKJ 40 ; ib 46 . ther sama stazs SD 8: 218 ( 1362) . " ther sama staaz ib 30 (1361). ther sama stharzt Neuman Vokabl 85 (1453). ther sama standz " Svartb 309 ( 1423) . ther samestatz GU C 20 (hand 2) s. 5. ther same stes JTb 27 ( 1460) , adv. därsammastädes. priaranom ii eskilstunum oc hans brödrom ther sama staaz SD 8: 30 ( 1361) . " oc jak met them dödmdom . . . mellan domkrkionne j abo ok radhet ther sama standz " Svartb 309 ( 1423) . hälsar jak, michel skinnare, radhman i jönaköpung, och olaf nielsson, borgare ther same stes JTb 27 ( 1460) . ","*thär samastadha , ","þär til , A) adv. L.","*thär til mädh , ","þär um","-om )","þär up a (-vppa. -oppa), ","*thär up for (-op fore), ","thär ut , adv. därutur, därur, ut därifrån. ath han engin nikel hade til the kystone . . . ok ath han engte tog ther wth STb 1: 353 ( 1482) . " thet han ey skal styra skipith jn j nokra haffn, äller thär wth, wthan theras samtykke " PMSkr 11 . ","*thär up undir","vpp- . ","op- . ","opp- . ","-under )","thär utaf , adv. 5) därav, däribland. skedde thet swa . . . at . . . magnus fraa ginge thenne waar andeel wy haffuom saaltt hanom, alt eller noghat ther wtaff Svartb 544 ( 1481) . ","thär ute","-vta )","thär utinnan , adv. därutinnan, däruti, i det avseendet. alt arff, löst och fast, jnnan stadh ok vtan, hwar tet helst är eller ware kan, ther vtjnnan jntet vndentagit STb 3: 456 ( 1499) . ","thär ut ivir (-wtoffwer. -wt uffuer), ","þär viþer (-wijdh), ","þär äptir (-aptir), A) adv. L."]},{"a":"þär","b":"kn","c":"adv. konj. pron.","d":[" L. A) adv. ","1) der, der borta. ther komma ij [2]; then enä rider, then andra gar Va 30 . - der, på det stället, på nämda ställe, i den trakten, i det landet. giwum wi . . . til alträ sanctorum olaui et erici þry par altarä kläþe . . . oc þer scal sighiäs en mässä af þöm baþum i hwarri viku SD 5: 565 ( 1346) . " far . . . niþi ii diupt häluite ok bli(ff) þär tel doma dagh " Bu 20 . " bituricas hete en staþar þär timde þät här sk[r]iuas " ib 22 . han . . . for atar ii sama klostar. ok gaf sik þär i guz þiänist ib 24 . " sanctus jacobus . . . for aff iudha lande til ypsaniam at predica: ok grat ther litit gaghn giort thy at folkit war ther mykit hart " Bil 163 . " a norra malm thz kloster staar ok haffuer ther standit markt aar " RK 1: 1185 . " han gik . . . til kirkio som tha kalladhis synagoga oc vr ther länge a sinom bönom " Bo 29 . " han wilde eentidh gaa til een lund, ther waro lösa qwinnor " ST 293 . " huath man sigher aff roland han giordhe ey mera mz sinne hand a runzefal tha han var thär än herra iwan giordhe här " Iv 2353 . vi ärum kompana iak ok han, halfft är hans thz iak hafuer häre ok halfft är thz mit han hafuer thäre Fl 772 . - med en följande rumsbestäming. thet han . . . wnga herra päthers porsa mödherne j ölande. huar thet hälzt thär j landeno ligger. wnder mic lagdhe BYH 1: 178 ( 1377) . " ther her niels boosons landbor göres fast tredzsk ther i stägeholms län " BSH 4: 293 ( 1501) . Jfr 2. - sammanfattande el. återtagande. thär sum många manna samquändur er, ther wil huar filghia ok främia wilia sinom KS 5 (10, 5) . ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana Lg 3: 235 . ST 5 . " mällom nyo ok swärta sa ther villo the at husit skulle staa " RK 1: 1473 . " vpa then graff ther stod en gardh " ib 1546 . - med följ. rel. partikel. thär sum många manna samquändur er KS 5 (10, 5) . thär quällas ey som quinor drikka GO 1030 . Bil 848 . med följ. rel. partikel underförstådd: der, der hvarest. til at matä coster se thär þe farä SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " brast up än kälda vällande þär iorþen var þörrast " Bu 71 . " riddaren stoþ vp gratande. þär han la for hänna fotom " ib 20 . " andreas . . . þriþä appostolus. þär þe tälias i letania " ib 133 . " ther thit liggiande fää är, ther är oc thit hiärta " ST 5 . ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana Lg 3: 235 . Jfr 7. - þär ok hvar, der och hvar, här och der. the barnen som ä ther oc hwar oppa gatwnne dödhe lagho Lg 3: 647 . HSH 20: 203 ( 1507) . - här oc thär, här och der. een höffuidzskir saal . . . skal qwämmelika til redhas mz . . . qwämmelikom stolom, här oc ther Bir 5: 83 . ","2) i början af en sats, vid opersonl. konstruktion el. då vid inveterad ordföljd subjektet kommer efter predikatet; i sht när en rums- el. tidsbestämning följer: det, der. ther standa . . . gönom hiärtat twe thorna Bir 2: 266 . " ther ligger en riddare fangin j tornet " Va 31 . " ther är nw j samma stadhenom byght en kirkia " Lg 67 . " ther war oppa slotthet en höuitzman " ib 3: 33 . " om ther bliffwer swime bak örat " LB 7: 211 . " ther war ey lankt mellon thz han swor ok han wt aff rikit foor " RK 1: 2860 . " sidhan ther qwäldadhis, tha fiöll mykin räddoghe ower abram " MB 1: 183 . dhär skal enghen beuisa migh vt offwer, ath jak haffuer i noghen motthe fortiänttet BSH 5: 514 ( 1512) . ","3) dit. mäþan iosep rede brullöps kost ii bälþleem sat maria ii nazareth i faþurs garþe: þär kom gabriel af himirichi tel hänna Bu 6 . " sculin j märkia hwar the läggia likit ok komin thär ather a morghen arla " Bil 127 . " then fiärdha dagh the komo thäre " Fl 565 . bidher them alla koma thäre Fr 2725 . - med följ. rel. part. underförstådd: dit, dit som, dit hvarest. sculu vare executores hundraþa män utsändä þer qwämmelicäst gita a mot guþz owinum SD 5: 566 ( 1346) . " sende strax bud til blandamär ther han j tornet la " Va 31 . ","4) der, vid det tillfället. iak ätlaþe kununga ok härtogha biuþa tel þit bruþlöp. at gläþias þär viþ vrgho sang Bu 491 . " konung birgers bröllop waar ther epter jnnan thz tridhia aar j stokholm war tha mykin gläde . . . ther war margen ärlik räkky . . . ware ther gawion eller persefall the gato sik ey bäter skikkat konungsins baner war ther vtstikkat " RK 1: 1392, 1395, 1397 . ib 1406, 1408, 1410, 1416 . - då. konungin swaradhe honu thäre Fl 507 . - då, då först. ther (deinde) hördhos ordhin Bir 1: 253 . ","5) under sådana förhållanden. han war swo myken kempe at allar kom lhan ther i striidh athan war nokon sin redder, oc war han offtä badhä i stridh oc i kamp. oc alltiidh fik han sigher (hann er mikill hreystinaðr, at alldri kom han i sva mikla mannhættu, at han mun hræðaz . . . hann framdi opt orrostur ok einvigi . . . enn alldri kom hann þar til vigts at eigi hefir han enn betra hlut) ji 1. ","6) deraf, dertil, derpå. j andre trappone skipas klärkiane at the varin suasom ängla j alle ödhmiukt . . . ok ther til tekn vighias klärkane til at vtälta dyäflanna (in hujusmodi gradus signum constituventur clerici ad expellendos dæmones) Bir 2: 106 . ","7) redl. " der, hvarest. giwum wi klostrenu . . . þer vi baþin välyom vara läghurstaþ . . . all var goþz " SD 5: 562 ( 1346) . " vpa then platz ther konungen bidt " RK 1: 1442 . " athergange gudz thiänista qwinna til siin stadh, thär hon förra stodh " Bir 4 . 21. wee er the rika . . . ther en pilther konung är MD (S) 242 . " thär hittas giärnt främi män ok turughe, thär the warda äradhe i godhom lönom " KS 82 (202, 89) . josep kunde huarghin komma in ther hon matte hafua haft sit mak Lg 46 . " war . . . her en mild thräta ther litit mz allo war til skiptis " ib 3: 235 . - hvari. noghat thet embete ther hon hafuir ärfuodhe oc thwang VKR 27 . - dit. in ganga i guz mönstar: þär ensamen iuþa biscopar är in louat Bu 195 . Jfr C 1. ","8) i förening med följ. prep. el. adv. (som i denna förbindelse kan antaga betydelsen af prep.), oftast nyttjadt i samma betydelse som oblik kasus af pron. þän i demonstrativ betydelse; se nedan särskildt upptagna förbindelser med partikel, i hvilka partikeln kan följa omedelbart efter þär eller vara skild derifrån genom mellanstående ord; i förr fallet har förbindelsen mer eller mindre utpräglad karakter af sammansättning. Jfr C 1. - (ther för thet? ey haffuom wij ther optta hort at swenske män haffua sit fäderne i tyskland forgiort RK 1: (Albr) s 211.) B) konj. ","1) då, när (jfr A 4). med relation till ett föregående subst. el. substantivt ord. en tima þär iohannes prädicaþe Bu 156 . " til then dagh, ther alt landit är vnderwunnith " MB 1: 423 . " vppa the nattena ther maria födde sin son " Lg 66 . " alt til thenna daghin ther wi haffwom tik nw aterfangit " MB 2: 394 . " swa langan tima leedh fra thy ther ysaac war födder oc til thz aar hans släkt war wäldigh ower thz hälgha land än myklo skämbre time war then ther the thiänto pinlika i egipto lande " ib 1: 183 . då, vid den tid el. det tillfälle då. þär sanctus tomas prädicaþe viþ cesaream. teþes hanom var härra Bu 181 . " þär biskopar är a bönom mäþ goþo folke kumbar af himirike röst " ib 5 . " þär þe huiltos entima a þöm väghenom vndi eno palm trä ok iumfrun var miok hungrogh þa böghþe sik trätt tel hänna . . . sua länghe mön at sik mätta " ib 71 . ib 102 . " thänne vtgöt vatn gönom vindogha owir christi brudh ther (cum) hon gik at thrange gatune " Bir 2: 219 . " the waro vngh ther han them gaff saman " RK 1: 2428 . " thö sötlike kyste hans wiisdoms mwn thar thw swepte thin sötä sonn " MD 62 . - då, i det att. ther han menthe lösa lykkiona giordhe han knwthen PM LXVI . ","2) på, enär. iak klädhe them ther the waro nakin Bir 1: 78; jfr 3.","3) då deremot, medan, under det att. länge lät gudh thzta land standa for mina sculd j fridhi: ther thz ware älla lango nidher sunkit til grunda for fula synde sculd Bil 210 . " han gik thör ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha " ib 793 ; " jfr 4. "","4) då, då likväl, under det att, ehuru. at man haldr sik firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn, ther han ey är suä i hiertano KS 36 (94, 39 ; måhända har dock ordet i detta språkprof betydelsen: om). jak skapadhe al thing ther ängin hafhe aff mik nakat forskyllat (mullorum præcedentitus meritis) Bir 3: 465 . " födhes opta dotter ther son war thänkter " MB 1: 84 . C) pron. rel. ","1) som, hvilken. " baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna " SD 1: 669 (1285, gammala fskr.) . " i þöm staþ oc tymä. þer vare executores fyri läggiä " ib 5: 562 ( 1346) . " til þen altaren þer är bygder for þerrä syälä " ib 565 . vare excutores þer framleþis skulu näfnäs i þessu brewe ib 562. giwum wi til varrä grift oc läghurstaþ. þer vara scal mit a gulwenu i korenom. vart goþz vgleem ib. rättä iuir hwarn þär bryter ib 639 ( 1347) . " tel annam: þär sat ii nazaret " Bu 4 . " at þu gör aldregh noquorum men þär mik þiäna " ib 20 . " herra ihesu christe ther mik skapadhe " Bil 428 . " en är gudh, ther alt skop ok skapadhe " KS 7 (16, 8) . " þin är gudh, ther alt skop ok skapadhe " KS 7 (16, 8) . " þin vikarius þär sittar i þinum staþ " Bir 4: (Avt) 177. lypte pafen sins kärlex lusta fran allo (för allom) þem þingum þär äru liþande ib 179 . " at han ma þem at styra þär mot rätuisonne göra " ib. " gudhlik natwra är owr alt thz, ther nakar creatura maa thänkia " MB 1: 491 . " et land ther heet ephesus " Lg 38 . " j armum klutum swepte thu hann thar bae war gudh oc sanner mann " MD 62 . han gälle krop thär ey haweir koo GO 900 . thz löne them gudh ther alt forma Iv 513 . " screffue vi hans mood aluarlighe til, som i funne i en copia ther vtaff, deer vi fingge her peder diäkene " BSH 5: 557 ( 1516) . hon . . . bödh sik til alzkona thiänist ther honum kunne wara nyttogh Lg 3: 235 . " thu min brudh ther thesse thingh tees ok beuisas " Bir 1: 77 . - efter en superl. tha vardh iak var thän vänasta lund ther ä man mz öghon sa Iv 384 . " badhe päl ok baallakinna the rikasta ther man ma finna " Iv 4140 . han wildhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma Va 4 . - med syftning på en föregående förbindelse med þär (i betydelse af olik kasua af dem. pron. þän). latin idher ther ey meer äpter thra ther ij kunnin aldre ater faa Fr 1368 . " os digher ey ther äpter langa ther vi kunnum aldre ater fanga ib 1375. - i förbindelse med en följ. prep. (skild från þär genom mellanstående ord och oftast stäld efter statens verb). sköflös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt ib 5: 562 ( 1346) . " giwum vi . . . hwarri kyrkiu þer wi hawum goþz i. i swerike baþe i köpstaþum oc swa vtan þer vi hawum jus patronatus til. þre mark " ib 565 . " ängo vndan takno, þy þär en goþer man ma sik med wärilä " ib 477 (134, nyare afskr.). thän stdhin. ther sanctus franciscus först burdhe innan sinna atika brödhra riddarscap KL 326 . " the kirkian. ther sanctus fanciscus innan stodh a sinom bönom " ib 327 . " läti sik lysta at þem staþenum, þär är i ald þrf " Bir 4: (Avt) 179. frödhin skal inspringa j mit bryst ther hanär vt aff (de quo) fostradhir ib 1: 61. hans besko ordh thr han sarghar mz andra ib 37 . " thänne min wärste owin ther iak nw sighir aff " ib 51 . " dygdhanna fäghrind ther han skulle mik thäkkias mädhir " ib 69 . " kirkian ther han är forman fore " ib 70 . " at jak swasom j kalzse lofwadhe honum at sta honum när j hans vidhirtorft ther han tok sik aff (ex qua promissione) dirwa " ib 2: 334 . " nar jak skulle . . . opfara til himerikis ther jak aldre borto aff var a guddomsins uägna " ib 105 . " starkaste ok fetasta plastir ther siuke aff rasklica mäktas oc vidhirfaas " ib 3 . 49. tw godh thing ther iak thol thom fore ib 90 . " til kyrkiodörinna ther systrana takas inaat (för in aat) " VKR 26 . " meel henne j gen mz samma spanther hon thina gaffwor mädher wan " MD (S) 295 . skip . . . ther the skullo sik mz ower föra Al 8732 . - i förbindelse med ett föregående þän mer el. mindre sammansmältande till ett enda relativintryck. gulfit är alt grafit i dupa brunna, þe þär ängin grun hafa Bir 4: (Avt) 178. af räteno dryp (för drypa) bränne stens drupa, mz brännande elde, þe þär illa ryka ib. " fye mine vini fore mik standande þe þär än äru lifnade " ib 183 . " en är konunger oc wise i bisuerme hvariom, then ther rådher ok styre alt " KS 7 (16, 8) . " ther vnder marge ädla wara the ther konungenom til hördo " RK 1: 1400 . " vndan taknom twem landbom. them. thär jac hafwer nw minom syslomanne vnt oc länt " BYH 1: 178 ( 1377) . - i förbindelse med hvar, hvilkin, se dessa ord. ","2) öfvergående till betydelsen: (så) att han (hon o. s. v.). ängin thera (af qvinnorna) var swa riik ther helan kiortil hafdhe a sik Iv 4146 . " ängin keysar är swa snödh the sik glädher aff annars dödh " Al 3536 . I förbindelse med följ. partikel; jfr A 8. ","1) derpå (jfr a A I 1). kungör iak . . . mik hawa hörth, seet oc a festo haldet vm the iordena, som joan grönunger salde jussa laurinsson . . . oc thässo varo festemän, som thär ahioldo (för a hioldo) SD NS 1: 70 ( 1401). ","2) dervid, der tillstädes (jfr a A I 3, 4). bedes iak hederlika manna insigle til witnesbyrdh före thetta breff, som thr aa oc öffuer waro SD NS 1: 199 ( 1402, nyare afskr.) . ","3) derfå (jfr a A II 7). skal myätas hans ärwþi som han hawer þär a (på jorden) wart SD 5: 637 ( 1347) . " hon vndradhe ther aa " Bo 7 . ","1) derifrån (jfr af A 1). ät han vilde þär af fara SD 5: 637 ( 1347) . " claus lange the tha til sich kalla the badhe sich husit giffwa eller the wilde han ther af driffwa " RK 2: s. 343. bättre är kampin än hoffwdet aff! then skalt thu jw besta; thu kant ey mz mindrä komma ther aff Va 37 .","2) deraf, derifrån (jfr af A 6). hogh han oppa resens laar ok högh thr aff eth storth stykke Di 293 . ","3) deraf (jfr af A 8). ät . . . nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens. än þo ät han se löskyr man. ryþär þär ok sätyr vp hus. þa aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua SD 5: 637 ( 1347) . hwat som þer gieldz aaf (ɔ: af förnäfndom landom oc jngyäldom) ib 567 ( 1346) . " liuandes vatn rindar vndan altarano. ok böte allom þöm siukom þär af drikar " Bu 492 . ","4) deraf (jfr af A 10). mit wt af karino flöt en vatukälla vpfyllandis alla markana. ok swa at ther vardh af eet stort haaf Gr 299 . " badh them tagha thz trä som la owir thz fly som syloa heet. oc göra thera kors aff " Lg 95 . ","5) deraf, på grund deraf, i följd deraf, af den anledningen (jfr af A 11). haldar kerkian þär af (med anledning af bebådelsen till Maria) högtiþ astunda daghen för än aprilis gangar in Bu 6 . var han ther mykyt gladher aff, at människionna owin fik ther blygdh, som han för hafdhe mykyt vald Bil 848 . " thes optare iak syslomannom skipte. ty mera skadha hauer iak ther af " KS 41 (107, 44) . " ey är han ther af (ideo) dömande " Bir 1: 372 . " hans (marskens) godho män melto til honom ta om wj kononom fly thz swa ath erik och i komen til ordha j matthe än godhe venir worda . . . swa lenghe the honom badho ath han sagde jach lather idher radhan an ther annars got aff (näml. af Eriks och mitt sammanträffande) wara jach wil thz oc ey spara " RK 2: 4224 . " wee er the riika . . . ther en pilther konung är oc saa ther aff wnghä radha mädher " MD (S) 242 . ","6) dermed (jfr af A 13). alt thz goz hon ärfwa ma thz skal hon aff idher vntfa ok thiäna idher ther aff gärna Iv 5287 . ","7) deraf (jfr af A 16). tag en yrth som heether twngx roth. stampa med myölk oc honagh och gör tz i ena kakw tz dräper mys oc sorkor, om the ätha ther aff LB 7: 153 . " askan aff tungxroth blandath mz watn dräper flwgur som dricka ther aff ib. "","8) deraf, deribland (jfr af A 17). haua the nakat eghit mot sine reghlo viliande ther mz thäkkias mik at the giua mik nakan deel ther aff Bir 3: 279 . alt sit fädhirne . . . salde hon. oc gaff thz i gudz hedhir fatiko folke. swa at hon the af sik änkte atirgömde KL 331 . " hawer riddare äller swen barn äffter sik, et äller flere, är þär nokor son af " SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ","9) derom (jfr af A 22). annur vara fru höghtiþ är siax vikum afte iula dagh: ok är äfte þy som var fru ofraþe sin son guþi som moysi lagh buþu. ok þär af sighar biblia Bu 8 . Bo 49 . Lg 36 . wiste falantin ther enkte aff at phila war hans modher Va 32 . - Jfr C 1. ","1) i gengäld deför; å sin sida; deremot (jfr a mot A 3). huru mildelika . . . han (Gud) hafdhe them j sinom dröfwilsom hulpit ok huru opta the hafdho han ther amot owirgifwit ST II . ","2) deremot, i strid deremot (jfr a mot A 5). han viste väl huat gudh forbödh thom som vildo gaa til himerikis oc giordhe diärflica ther a mot Bir 2: 21 . " hwar thera (för ther a) moth gör " SO 86 . ","3) deremot (jfr a mot A 6). han (djäfvulen) . . . giordhe henne mykyn wanda, ther aamoth wiste hon enga hielp ST 85 . ","1) dervid, tillstädes (jfr at A 1). þo mattre man þiggiä at e vare vin þär at SR 46 . ","2) dervid, med hänsyn dertill (jfr at A 17). huat är ther aat (hvad betyder det, hvad gör det) wm naghor aff minom wtualdom winom kännir oc lidher nakra räddoga tanka kringom sik flyga oc ey them samtykkir Su 292 . - derom. spurde en vitur man thr åt, hvi han suå giorde KS 41 (107, 44) . ","3) deråt (jfr at A 18). the scule ther ey aath lee RK 3: 2109 . ","4) dermed (jfr at A 18). thz staar alt til idhra nadhä the at skulum vi nu lita Iv 5279 . deraf, dermed (jfr at A 18, 19). hwilkin som haffwir eth faghert kaar, oc sigher j thy wara alzstingx wäl luktandis yrther oc krydde hwar skal thz thro, ällir huat gangn och nytta är ther aat, wtan han laatir wp om them Bir 4 . 49.","5) dertill (jfr at A 19). sculu clostrisins ladhugaardh . . . hws rwm oc mak wara saman wtj eno inlykke oc wari ther engin wtgangir aat vtan allena eenn VKR 39 . - Jfr C 1.","1) der framför (jfr for A I 1, II 1). som han fram fore härin kom ther hiolt fore margher wäkter from Al 7862 . " lagho the alle qwar ther fore (framför Falkenbergs slott) " RK 2: 1444 . " nar han komme ther före (framför Kalmar) " ib 3: 272 . ","2) derför, deröfver (jfr for A I 9) en riddare som födder war j appoliij i en stadh som salerna heter, ther radde en jarlil före som rodger het Di 1 . ","3) derför, fördenskull (jfr !SYNS_DÅLIGT? A I 12). at eingin händ äller forsaat göirs thär fore SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). en þriuin ridare . . . reþ tel torneament. ok hörþe messo a väghenom ii eno clostre riddarin lyste þöm alla höra ok ingha lata. ok duades þär firi sua längge. at törneament var änt bu 24. dighara naþe hauar guþ viþ iþar giort . . . þär for skulin ii gärna tro ihesu christo ib 184 . " han hiolt thz örlogh i holtzte landa ther for komo manga svenska j wanda " RK 2: 270 . ib 6721 . " brotho danske thz her är sakth tha skulle vj [6] biscoppa haffua makt lysa them ther före j ban ib 1: (sfgn) s. 173. witi sik wara brutighan j olydhno oc therfore näpsande " VKR 33 . " thare abrahams fadher oc nachor the tiänto androm gudhom. ther före tok iak edhan fadher abraham aff mesopotanie landz ändhom " MB 2: 63 . ","4) derför, deremot (jfr for A I 16). uitis þät riddärä äller swenawapn. ok gita the egh wart sik þär fore SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","5) derför (jfr for A II 8). skal myätas hans ärwþi som han hawer þär a (på jorden) wart. þär skal han giua hanum fult firi SD 5: 637 ( 1347) . - Jfr C 1. ","1) dessförinnan. " the . . . satte thz sa j et lagh jn til petri aduincula dag om the ther forinnan ey vnsetting fa tha skulle the aff husit ga " RK 2: 8845 . " huilken broder som sick achtet haffuer vtlandis . . . tha är han plichoch sin embetes olderman . . . först til sägia om nagat ther for innan vppa komma kan som hanom kan makt pa liggia " SO 153 . - inom den tiden, under tiden. interim, therforinnan GU 5 . " döö nokor pelargrim j skipeno . . . är jngen ther aff frändommen, tha skal skiparen göma päningana til thes han kombir heem til pelegrimens släkth, äller bewara them j try aar, ok komber jngen ther för jnnan som spör äfther them päningommen, tha skal han giffwa them före hans syäl fatigho folke " PM XIII . SO 145 . ","2) derunder, under den åldern. loth herodes dräpa j bethleems landz ändom margh sma barn twäggia aara gamul oc ther for innan MB 2: 377 .","1) derifrån (jfr fran A 1). hwat karls egit war forden ther fra RK 2: 5837 . " rykte the thär fra (näml. från slottet) " ib 1442 . " sidhan blestet ther lika fra " ib 2256 .","2) derifrån (jfr fran A 2). the slogho tha rytzane ther bort fran RK 1: 1561 . ","3) derifrån (jfr fran A 3). at huat wy göra skal blifua vid magt oc besegle oss alla et breff ther oppa vid heder oc äro ther aller frangaa (för fra gaa) RK 2: 5332 . ib 5236. ","4) derifrån (jfr fran A 7). är zabulons oc hans sners välles ände jntil sarith . . . oc gaar wt til dabreet oc vphögher sik moth jasie, oc ther fran gaar han frammeer til östra platzen MB 2: 50 . Jfr thär i fran. ","1) deri (jfr i A I 1, II 1). vart sylf kors. med ligno domini. scriwät annän väghin med latin. hwat hälghudoma þer mit i äru SD 5: 564 ( 1346) . " flöghde han nidher j kallasta vatn oc stodh ther j til tanna " Bil 783 . kyrkian er wään ok toor . . . ther ey mykit folk i tha hon er full RK 1: 1195 . " skapdhe iak . . . mannin mik til hedhirs jak gaff honom likame swa som andelikit mönstir ok ther j satte iak ok skapadhe siälina swa som faghran ängil " Bir 1 . 77. jnnan eth kloster thz heyter skoo ther badh hans ik i leggia för än han doo RK 1: 64 . ","2) i detsamma, då (jfr i A I 5). tha skipto hoffmennene sik ther j Rk 1: 1557. ","3) deri (jfr i A I 8). hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . giällde aater skadhen ok sa XL marker till thräskiptes, ok hawe firigiort sinom egholutt ther i, än han war nokor SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1314, nyare afskr.). ","4) deri (jfr i A I 10). her iwar .. . leeth mangh skiip i siön ath häria ther i gör han ganska ill RK 3: 2782 . ","adv. dermed, derigenom (jfr i A I II). han . . . beddis ey gysle aff westgötom för the smaheth han them ther j giorde slogo the honom j heell PK 235 . - Jfr C 1. thär i bland, dc. deribland, bland dem (jfr i .bland A 1). tha försammade mildredus alle lerde men . . . wille föra till thetta land Rk 1: (Yngre red. af LRK) s. 276. thär i frn (-fra), ","1) derifrån (jfr i fran 2). een borgh la ther . . . skampt ij fra Iv 3801 . 29 derom (jfr i fran 3.). hwath iak widher the käldo sa ther hafwer iak idher sakt i fra Iv 521 . ib 4233, 4371 . - Jfr thär fran. ","1) deremellan (jfr i mällom A 1). rödha hafwit . . . hwilkit skildis ath oc stodh som twe mura fraan enom wägh mädhan the gingo ther j mellan ST 8 . ","konj. under det att. ther j mällan at min son gik til pinonna stadh tha slogho somlike han Bir 1: 30 . ","1) deri (jfr in, prep. 1). alt thz ther är in (näml. i verlden) Al 1316 . ","2) ditin (jfr in, adv.). mange gingo ther . . . in hulke som aldre komo i gen Pa 11 . skal thet hus . . . rent ok lustelikt innan wara, ty at månge koma ther in KS 41 (106, 44) . " the ridhä ther in myket könligä " Va 33 . BSH 4: 293 ( 1501) . ","1) derinnanför (jfr innan B I 1). sidhen kommo the fram til en mur, och ther war innan myket folk, som ey gaffuo fatighe folke aff sith gotz Pa (Tung) 36 . ","2) dessförinnan (jfr innan B i 3). om natiuitatis marie ther neste skulde the gaa aff thz feste vten the ther ynnan vntsetting faa RK 2: 6222 . - under den tiden, under tiden. hans likamma laa owan jordhen iij dagha och iij nätter; och ther jnnan toldhe hans siäl myklä pino Pa (Tung) 27 . ","3) deri (jfr innan B II 1). sidhen fooro the til en annan dall, och ther jnnan war myket mörker Pa (Tung) 29 . " manga människior äro til som lustas at läsa ok höra bökir aff werzlikom forganglikom thingom . . . oc fortapa thera tyma oc mödho for thy, at ther finz ey innan siälinna helsa St 1. "","4) deri (jfr innan B II 3). annan uägh var helþniga här. o[c] þär varo innan fäm kununga Bu 176 . ","5) derunder, under den åldern. lot herodes dräpa i bethleems landz ändom margh sma barn. twäggia ara gamul ok ther innan (motsv. ställe MB 2: 377 " har ther for inna) " KL 381 . - Jfr C 1. ","1) deröfver (jfr ivir A I 1, II 1). i hwariom camarenom var eet altare. oc ther owan a var stoor eldir. ok ther owir varo sat kors Gr 299 .","2) dervid, dermed (jfr ivir A I 3). jak ärwodhadhe ther ofwir j xxx dagha ST 304 . " skulde thu ther swa länge ofwir wara (vara sysselsatt el. hålla på dermed), oc ekke mera ända " ib. " huru läng wast thu ther ofwir ib. " ib 305 . " dweliens ther ey lenger ower " Va 32 . RK 3: (sista forts.) 4977 . - dervid, der tillstädes. bedes iak hederlika manna insigle til witnebyrdh före thetta breff, som thär aa oc öffuer waro SD NS 1 . 199 (1402, nyare afskr.). at jak ther ower var . . . at brynniolff germundsson skötte . . . herra abram brodhersyni . . . ena äng ib 464 ( 1405) . " hwike när oc ther ofuer waro, at jak alt thätta forsvrefna swa skipadhe " ib 514 ( 1406) . SO 114 . " schal oldermanen haffua twem (för twa) aff radit ther offuer " ib 105 . ","3) deröfver (jfr ivir A I 4, II 7). huath vi formaghom badha ther skulin ij herra ouer radha Fr 1084 . Iv 2014, 5277 . ","4) öfverens? (jfr ivir A I 5). tha iomfru maria thzta hörde thz the öwersta prästenar mz iosepes frändher ther öwer (för ther öwer eno el. ther öwer ens?) waro, them tilhopa giffwandes Lg 3 . 633.","5) deröfvr, derom (jfr ivir A I 6). hwat sum wir skipum thär iuir SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þeophilus viþar sagþe guþ ok guz moþor . . . ok skref þär iuir bref mz siuo bloþe Bu 29 . ","6) deröfver (jfr ivir A II 2). jak will ther ower (öfver fästningsgrafven) RK 1: 1554 . " swa är thz watn aff sik grympt . . . alexander ware ther gerna ower " Al 1949 . the miströste hänne (bron) alle ok sagdhe swa iak wil ey först the ower ga ib 1950 . ib 1973 . Pa (Tung 29. Di 43 . ","7) deröfver (jfr ivir A II 11). the som waro xx are gamble oc ther ofwir ST 10 . ","8) derutöfver, mer än det nämda (jfr ivir A II 13). at j hauin aldre meer sändir j idhre ägho än thry par klädhe ok giuin ginstan siäluom gudhi al thom som ther owir äru (superfurient) Bir 3: 259 . - derutöfver, dessutom, till på köpet. här är ten man som daghlica tala mot laghomin . . . ok än the owir (insuper) inledde han hedhninga i möstrit KL 166 . Bir 4: (Dikt) 274. ST 506 . " for wist will iak konunga skatt aff ider haffua. wilia i thz äy mz godo göra. tha mista i ther offuer liiff oc gots " Di 143 . - Jfr C 1. ","1) deremot, i strid deremot (jfr mot, prep. 8). hoo ther moth sigher han är osan RK 1: (sfgn) s. 173 . PM 22 . - i strid deremot, i motsats dertill. haffde han j eedom jeeth älska gudh och styrkia helga kirkio räth ther mooth giordis the domherra qwaal RK 2: 542 . ","2) deremrot, derpå (jfr mot, prep. 9). en annan doctor her j rom screff swar ther moth PM LXVI . - Jfr þär a mot, þär i mot.","1) derjämte, dessutom, tillika (jfr mäþ A 10). var herra . . . fik honum thz hälgha ewangelium oc ther mädher en gangostaf Pa 9 . ib 10 . 19. Bir 1: 204, 3: 431, 4: 4, 85 . VKR 4, 7 . RK 2: 1684 . MB 2: 97 . VAH 24: 322 ( 1442) . hon gaff mich eth halft marcland jordh ii vesby . . . och ther meth xx marc redha päninga til vilda SD NS 1: 11 ( 1401) . ib 24 ( 1401), 405 ( 1405), 2: 135 ( 1409). BYH 1: 178 ( 1377) . BSH 1: 182 ( 1381), 2: 75 ( 1399). ","2) dermed (jfr mäþ A 12). vare zacke at nagär gultsmydh mera bruchade än eth embete huar ther mz befunnes böte i ämbe|tet] eth pundh SO 156 . ","3) dermed (jfr mäþ A 15, 16). gawin . . . skar konungxsens dotter strupan sunder mz en kniff, och foor swa listeligä ther mz, at han kom phila kniffuin j handenä widh hon soff Va 34 . ","4) dermed, derigenom (jfr mäþ A 17). Bu 50 . " giwum vi . . . til sama altarä . . . vart goþz salda . . . med swa skyäl. at þer scal vppehaldas med eet stort vaxlyus som äwerþelicä scal brynnä for sama altarä " SD 5: 564 ( 1346) . " en diäfla giordho them nokon skadha for thera räzl. tha fästis ther mz thera diäfla wald oc willa " Bil 478 . " the rytza giordo aff thörran widh flota . . . ok satto i eld . . . ok loto swa nid för strömen ränna ok hugdo ther mz thera skip at brenna " RK 1: 1531 . " magnus beyntzson hafde en yxa j hande ther mz giorde han engelbert ende " ib 2: 2674 . " falantin han tok nappin aff en thera och slo han ther mz j hoffwdet " Va 30 . iach wet at han thz gernä gör om han ther mz ma warda lös ib 31 . ","5) på grund deraf, derför (jfr mäþ A 18). han forsmadde fatighä män, och fölgde myket sinom willä . . . tha wilde gudh thz ey lengre stedhä, och ther mz fik han en vndhan dödh Pa (Tung) 27 . Lg 3: 8 . RK 3: 2275 . SO 156, 191 . ","6) dermed, med detsamma, i detsamma (jfr mäþ A 23); derpå. falantin . . . sagde: a! kraden forrädare äst thu . . .ther mz tok an til sith swärd Va 30 . tha gik then goda blandamär och löstä allä the fanger ther warä . . . och stikkade swa elden j borgenä och brende henne nidh j röter. ther mz foro the allä tre thäden ib 33 . ib 45, 46, 47, 50 . ST 405 . PK 222 . RK 2: 1442, 3: (sista forts.) 5723. - Jfr C 1. ","1) dernäst (jfr näst A 1; B1). VGL I S 4: 1. ","2) dernöst, derefter (jfr näst A 2). byri fyrst pafin mz sik siälfum . . . þär näst skuþi sin egin garþ Bir 4: (Avt) 179. ib 180 . Pa 16 . " þän tiþ han vafþis i þolikom frestilsom fan han först orent bröþ sik af himnom sänt. oc þär näst orenare oc þriþia tiþ alra orenast oc þörrast " KL 188 . " sidhan kom fadherin oför ok lamber . . . ther näst koma thera konur mz therra barnum gratande " Bil 476 . " han saa j sömpne: ok hördhe gudz ängla siwnga: ok sighia: seen, här komber johannes baptista. ther näst saa han iohannem koma " ib 53 . lät han þöm först uphängia mz armom ok þänia mz bandom lim fran limi ok þär näst huþstryca mz iarn gislom ok siþan kämba þöm alt kiöt fran benom Bu 524 . þär näst viste ängen androm visa. huart bortholemeus var cvmin ib 205 . " skatten wille han än aff thöm henda ther nest vm midfasta (d. v. s. vid nästa midfasta) " RK 2: 816 . - sedan. thessa hems dödher er litla stundh hardher ok ther näst glömder Bil 477 .","3) vidare, ytterligare. " fframdelis engom skal wara lofflichit at widhirfresta noghar stoor thing . . . vtan abbatissonna oc confessoris wita oc wilia . . . thärnäst skal engin dirfuas at binda sik i samsät . . . medh werlzlichom menniskiom clostreno til orät . . . fframdelis forbiudz brödhromjn at bära waakn . . . thernest skal engin syster ellir brodher dirfuas at färdhas langt bort fraan clostreno vtan j rettom ärindom " VKR 20 . ","1) närmast derintill, näst intill. huar konungen hadet feste the suenska bygde ij [2] eller iij [3] ther meste RK 1: (sfgn) s. 190 . ","2) dernäst, derefter. " om tid. al hans skath the vtfästa jnnan kyndelsmesso ther nesta " RK 2: 4833 . " om natiuitatis marie ther neste skulde the gaa aff thz feste " ib 6220 . ","1) derofvan (jfr ovan B 1). mit bland them !UDDA_TECKEN?: studhana) var en studh höghre än alla andra. oc ther owan en lius knappir Gr 298 ","2) derofvanför (jfr ovan B 2). en ware the pa husit kate oc foro ofvan wt oc jn mz sina bate marsken konde thz ey betaga ther offuan monde han ey bata haffua RK 2: 6065 . ","3) deruppe? sidhen kommo the til eth bärgh: ther owan laa en lithen stighi (jfr Visio Tnugdali: qui mons transentibus angustum valde præbelat iter) Pa (Tung) 29 . ","1) derpå (jfr pa I 1 a). tha skolo the konungen fa thz fäste huat herre eggerd ther pa tilhöra frit skolo the thz teden föra RK 2: 9585 . ","2) derpå (jfr pa I 4, 5). ath the thär ecke hade ämpne pa (icke hade tillgång på rag) FM 360 ( 1508) . ","3) derpå (jfr pa II 1). tha togh herra gaymorin herra frderik i skip til sin . . . the lotho the jmfrv och ther pa Fr 2370 . ","4) derpå, derefter (jfr pa II 3 a). ropado the . . til konungin om fridh . . . oc ther pa kastadho fran sigh alla wärio MB 2: 260 . ","5) deremot (jfr pa II 4). han kom före bethsuram oc örligadhe ther pa mangha dagha MB 2: 261 . ","6) derpå (jfr pa II 5 a). han thänkte ther fast stadhlika pa Al 9169 . " hwo ther wil gifuä liudh och akt pa " Va 3 . " ath the goffua honum ther pa swar " Di 235 . B) konj. med hänsyn dertill att, på grund deraf att, derför att, emedan. han töffradhe marsken alt ther pa han wenthe sigh mera hielp at ffa RK 2: 4316 . ","1) i det syftet att, i väntan el. förlitan derpå, att på det att, för att (jfr pa II 7). leeth hon sik redha nagra leedha . . . smörilse ok sagde . . . at hon vilde mz thän sith anlit smöriä ok vanskapa ther pa at jngen sculde pa hennes vänlek syndä Lg 3: 552 . " gaffuo thera barn ther saman ppa . . . ath konung valdemar skulle hans vilia vetha " RK 1: (sfgn) s. 180 . at oloffernes . . . bödh antwardha han jwdhomen thörpo (för thärpa) at naar han haffde owirwnnit them skulle oc achior mz them dödhen lidha MB 2: 154 . " sade the ecke ware giort fredh landhen j mellan ther pa, at wi skole haffue borthe theris stare förstis landh " FM 410 (1509, samt. afskr.); jfr 2. ","2) på det vilkor att. giffuin honom lös ther pa, at han fangar the ij [2] Va 31 . " thz iach aldrik wt kom för än nw . . . ther pa ath iach skulde idher fanga " ib 32 . þär samastaþ, adv. dersammastädes. vil iac þet allum mannum kunnokt göra mic haua giuit körkyonne j rwmskullum . . . alt mit goz i malaboþum . . . framleþes giuir iac vndi prästens borþ þer sama staþ min garþ i hultnum BYH 1: 170 ( 1363) . SD 5: 293 ( 1344) . KL 27 .","1) dit (jfr til A 1). wordho the eno watne war the drogho ther alle saman til Al 4921 . ST 9 . - detill, derhän. han . . . war gladher at thz war the til komet Va 31 . ","2) dertill (jfr til A 2). ther sether . . . fwl thro och lith till BSH 4: 252 ( 1500) . giwum vi . . . eenä altaräbrun med pärlom, och blat þyälit, med stukum som þer til hörä SD 5: 563 ( 1346) . - derpå. hwath i kwnna tenkya then erich larlenson til for syth wmak, ther maa i tenka til BSH 4: 296 ( 1501) . ","3) dertill (jfr til A 3). hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vpa a nokon thässa sak SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). sculu vare excutores hundraþa män . . . utsändä . . . oc þer byndom wi þem til vndi þerrä syäl oc väräldz heþer ib 5: 566 ( 1346) . ","4) deremot (jfr til A 4). i höghro handine är rätuisonna swärdh hallande ok ristande mot thom som the til bryta ok synda (contra transgressores justinæ) Bir 3: 379 . ","5) dertill (jfr til A 9). hwath iak widher the käldo sa ther hafwer iak idher sakt i fra oc äntkte wätta laght ther til Iv 522 . - detill, derjämte, derutöfver, dessutom. han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl wärþer fyurutighi marker . . . oc þär til orsäsaþul, wppgyöran hyälm oc full vapn SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). giwum vi . . . til sama altarä. tu par messu kiäþa . . . et corporale. oc enä messu book. oc þer til vart goþz salda SD 5: 564 (3346). byndom wi þen lifnäþin þiit scal comä äwerþelicä hwan managafh til ennä mässu at syungä . . . oc þer til sculu þe äwerþelicä for vara ärwingiä, foräldrä oc efterkomandä afminnilse hawa i þerrä messu oc bönum ib 565 . " j hona (boken) wil iak scrifwa aff tio gudz budhordhum . . . oc af syw hofwdh dygdhum oc hwat som gudh gifwir mik ther mera til " ST 5 . " han hafuer än ther til flere flödhgiwtor " VAH 24: 332 ( 1442) . " thz litla som hon hafde reet aat sik oc iosep. och ther til brödh oc dwk . . . toko the " Bo 51 . " jonker erik fik . . . sin deel sith fäderne först sidhan län the til " RK 1: 545 . " konungen gaff sina dotter i closter och hulth marskens bryllop än ther tiil " ib 3: 133 . RK 1: 1114 . 2: 5116, 5123. ","6) dertill, i det syftet, för det ändamålet (jfr til A 10). gaff . . . ena penninga swmmo til lofwadha oc annan fwlnadh. epter godha manna säghn the som thär til waro nempde BYH 1: 178 ( 1377) . " hoo som alt skulle scriua här thz fortädilse konung karl giort är for sannind iac thz sigia vil ther skulle mykit paper til " RK 2: 9600 . " aldregh hielper iak ther til " ib 1: 3819 . ","7) dertill (jfr til A 12). hwi monde han thänkkia, at en stadher ware bätre ther til, än annar MB 1: 416 . " han är ther man nog til " Va 31 . þa ma en af þem, þän som bäzt är þär fallen til, þiänistenne vppe haldä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). vm han warþer þär laghlikä tillwnnin (för till wnnin; dertill förvunnen, derom öfverbevisad) ib 374 (1344, nyare afskr.). hans thanke är allir ther til (går ut derpå) huru han maghe thäkkias mannom Bir 1: 69 . " dödh oc värk oc alla vidhir mödho hawir iak forwnnit. ok ey skal iak nakat sin känna ther nakat til (till det) " Bo 223 .","8) dertill (jfr till A 13). sua mykit höre os tel här af sighia hui þe höghtiþ kallas kyndelmässa . . . vi suarum þär tel . . . at lius a latin hete candela ok þär äfte callas höghtiþin candelmässa rät nampn Bu 8 . - med hänsyn detill, med afseende derpå. ath the goffua honum ther pa swar strax hwat the ther til göra vilde Di 235 . RK 2: 5102 . ","9) dertill (jfr til A 17). wilym vi at et altare scal byggiäs norþan höghä altarä i þes helghä kors heþer oc þer giwum vi til vart sylf kors med ligno domini SD 5: 564 ( 1346) . 10) dertill (jfr til A 18). miskunnin drogh han til at hiälpa thera hawanzlöso tha han sagdhe jak hawir miskund owir moghan . . . han var oc skynioghir oc sighir ther sak til Bo 88 . " tha thu komber nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma " Pa 18 . 11) dervid (jfr til A 20). stodo konungens men ther til stilla MD (S) 246 . - dervid, deröfver. byscop kätel war ther tiil gladher RK 3: 1218 . - Jfr C 1. B) konj. ","1) till dess (jfr til A 7). fiughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom. äru läsin a almänningx þingi. oc atär þär til war bref biuthä. at wir ärum aff lande farnir. þwäri frither mällin aldra manna SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " hwars arsins wtskyld þes sama godzins scall aff slaas i sama geldinä þer till alt geldit vardir guldit " ib 5: 160 ( 1343) . " wari fräls alt þär til han warþer fämptan are gamal " ib 476 (1345, nyare afskr.). fran thy at solin biärghadhis vm freadaghin. oc ther til hon bärghadhis vm annan daghin Bo 220 . ionathas . . . stridde ther til the togho flyctena MB 2: 261 SD 5: 562 ( 1346), 638 ( 1347), 639. Bir 3: 441, 445 . Fl 1254 . Iv 4253 . MB 1: 429, 2: 252, 277, 283, 337, 342, 364 . Di 7 . Jfr alt 2. ","2) på det att (jfr til A 10). thär til thät skal ey glömys älla bwrth vithnas aff vmyllum mannom tha heenge wy warth ynzyl for thetta . . . breff SD 2: 24 (öfvers.). ","1) till dess. han skal läggia iärn ower thin hals, ther til at thz bryter thic allan sunder MB 1: 429 . " offte the til konungen tala ther til at han ward them vredh " RK 2: 708 . " the . . . sökte manga herra hoff, ther til om sider at the kommo j frankarike " Va 53 . MB 2: 260, 261 . Jfr alt 2. ","2) på det att, för att. wilium wir . . . at hwat sum wir skiptum thär iuir. ok latum scriuä. at lysis opt firi allum manum. thär til at män mattin þät gömä wir skipum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þär til at friþin se althings starker. þa wilium wir at hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til openbarlik striþ i þem timä wir ärum j landit. hawi the samu plikt sum fyrrä är här sakt vppi ib. giuum wir them tu slik timä. är wir kallum samän warä män til lidstämpnu . . . þär til at þer mughi sigherlikä þit komä. oc þäthan ib. " þer til at thettä se fult oc fast . . . bedis iäc . . . inzighle herrä frändä. biscops j strengnes " ib 5: 293 ( 1344) . " at guz moþer födes þa natena. ok at þe gläþas ok siungga sötan sang alle guz änggla. at visa þät allom cristnom þär tel. at þe halden ok þässa hems höghtiþ þe samu " Bu 24 . " þär tel at minna moþor skam är hold iak vil gärna bära hänna skuld " ib 136 . " þär tel at siuke bötar fa ok döþe lif. bryten niþar af guþen " ib 199 . SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ther til at samansankadh thingh blifwin gömd ok bewarat sätis dör fore husit Bir 1: 295 . MB 1: 80 . Bo 9 . Gr 293 . Bir 1: 320 . PK 232 . - derpå att, för att. tha huar een [ey] ärffuoda ther til at han skuli hona (sanningen) faa oc androm lära, wtan sik ensampnom tileghnar Su 227 . - för att, mot det att. alt thätta matte iak nokraledhis gita vmburit ther til at iak hafdhe ey (d. v. s. blott jag icke hade?) dröft thik Su 407 . ","3) så att. man skal finna ther rad til, at the komma j dötzens band Va 31 . ","1) deromkring. " hoffwodh garin heter gum och ällwo garda liggia ther vm " RK 1: 1963 . " eet mykith hws vardh han tha var . . . ther vtan fore var een digher släta . . . ther om tha gik eet hakil värk " Iv 4131 . ","2) derom, angående det. giwum wi klostrenu. þer vi . . . skulum byggyä . . . i vazstenom . . . all var goþz . . . med swa skyälum. som annur var breff þer vm giorþ lyuselicä sighiä SD 5: 562 ( 1346) . " tha hon ther vm spordhis " KL 10 . at han ther vm engin ända göri VKR 33 . " astunda han hänne fästa, oc badh kärleka sin fadher ther om om " Lg 218 . " tw bad gud ther om atw matte wara drotning i hunaland " Di 37 . SD NS 1: 405 ( 1405) . allä trätto the ther om, at äthä the vsla siälinä Pa (Tung) 27 . ","3) med afseende derpå, dermed. konungen spordhe amelium huru thz war ther vm ST 457 . Lg 3: 191 . Di 45, 140 . " hwre ther om gik . . . görss ey behoff her oppinbäre " RK 3: (sista forts.) 6111 . ","4) derom. i fråga om uppmärksamhet, afseende (som fästes vid ngt) o. s. v. j vaarin aff kirkionne j forbudhi at höra mässo ther gafwin j änkte vm Bir 2: 260 . ther om skötte han ey stortt RK 3: (sista forts.) 5043 .","5) derför, för vinnande el. erhållande deraf. thz samma sölff tw hawer loffuat mik thz hawer jak beedz ok kan ey faa jak gör ther omthz bezsta jak maa RK 1: 983 . - derför, derpå, för genomdrifvande el. förverkligande deraf. ärffuoda ther wm thz ytarsta thu format, at reglan kombir til pawan Bir 4: 48 . ib 46 . thz iag epther myn fadher till welle kom bärgsmän lagde sig mästh ther om RK 3: (sista forts.) 5806 . derför, för vinnande af det målet el. syftet, för den saken. iak skal thin last wäl ärlika hämpna . . . eller wil iak ther om blifwa dödh mit liiff wil iak ther om wagha Iv 533-4. iak skal här frälsa thänna mö eller vil iak ther om dö ib 3334 . " hwat han lowade ont eller got thz skulde han holdä, eller han wilde dö ther om " Di 2 . " the om vil jach sta mina fara " RK 2: 4619 . marsken swor hanum . . . alla daga affwäria hans meen oc hanom thro tyänare wara oc liff eller gotz ther om ey spara ib 7019 . Fl 937 . Al 7961 . Va 31 . Di 17, 117, 201 . - derom. haffde . . . gawin lakt sik ther allä win om, at han skulde komma j philäs kerlek Va 34 . " myn dotter lagde siig . . . ther om win mz breff oc bwdskapp " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 .","6) för den sakens skull, fördenskull, af den anledningen, derför. ther warde om vreder hwo som wil aldregh hielper iak ther til RK 1: 3818 . " halt mik ther om ey godh ey ill " Al 6542 . " thän andre brodhrin swaradhe . . . iak wil . . . föra han helbrygdho hädhan thän yngxte brodhrin saghde, fför än thz skal skee, skolum wi badhe ther om döö " ST 529 . - derför, deröfver. meg hielper nw föga ther om klaga RK 3: (sista forts.) 5802 . - derför; i det hänseendet. war pharao ther om daare, at han beddis hiälp oc frälse aff thässe wärldz likamens dödh . . . oc beddis ey hälder nadher aff siälinna dödh i helwite MB 1: 304 .","1) derunder, under det plagget. thän vapnrok var rödh han a sik bär . . . ther vnder hafdhe han een maliokragha Fr 149 . ","2) derunder, till underkastelse derunder; till samtycke dertil. wil äi iorþäghanden þär vnde gangä (gå in derpå) SD 5: 637 ( 1347) . ","3) derunder, i underlydande ställning dertill. alt mit goz i malaboþum. oc alt þet goz þer vndi ligger BYH 1: 170 ( 1363) . thet forscripna godz i hardstadhum meth landbo ok qwern som ther wnder ligger SD NS 1: 22 ( 1401) . ","1) derpå, på ytan deraf, på det stället. tha gudz man kom swa när, at han matte taka ther oppa Bil 853 . een borgh la ther . . . skampt ij fra the väktara bläsa ther op a Iv 3802 . the . . . strax ater at husit wenda the hafde . . . manga byssor ther vppo laght RK 2: 2248 . ","2) om riktning: derpå. varfru oc apostoli sagho ther vppa Bo 220 . ","3) om en handlings el. ett förhållandes riktning el. syftning: derpå, dertill. ther sether fulkompna lith oppa BSH 4: 252 (15000). - derpå, derom. giffue them ther et swar oppa HSH 20: 220 ( 1507) . " om dhe ärendhe, som her sten, i oc electus oc her knwt alffson screffue mik til om . . . dher haffuer jagh scriffuit her sten swar wppa " BSH 4: 276 ( 1501) .","4) i det syftet; med syfte el. tanke derpå. ther vppa forentis the at marsken swika RK 2: 5399 . Su 35, 228 . - för det ändamålet? tha thu kobmer nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma for thy ther är ängin vägher oppa Pa 18 . ","5) med afseende derpå; till ersättninge el. betalning derför; derför. at jac for:da härra nwte scal ther vppa gifwa oc antwardha fäm hundradha marker peninga SD NS 1: 446 ( 1405) . ","6) derpå, till bekräftelse deraf. ther vpa fik hon mek sin gulring Di 37 . penitencia thz är tryggasthe wäghen ther wil jak döö wppa PM LXVI . ","7) derpå, på grund deraf, deraf. nw sag gunnar konung oc flere hans metfylgiara som flyt haffde at wideke oc konung tydrik kome ekke effter them. ther vpa wiste the at wideke haffde darat them Di 140 . ","1) på det att. thu . . . owerlöper flere wärlzsens ändha, ther oppa, at thu maghe rikedoma samman sanka LfK 123 . " hängdho the mik i korsens galgha mällan ij [2] röwara, ther oppa at min pina skulle thä smälekare synas " Su 35 . " o herra gudh mädhan thu är altidh när bedröffdom, läth mik aldrigh bliffua wtan dröffuilse, ther oppa at thu altidh mz mik bliffue " ib 171 . ib 136 . MB 2: 228, 251, 267 . Di 74 . RK 2: 8323 . " thz giorde the danska ther vpa at the then marsken gaff them venscap ther vppa at the scullo lidha plight och mödha fasta och böta effter the dödha " RK 2: 4829 . ","1) derunder; i underlydande ställning dertill. eth godz j pitte sokn som kallas kymena och eth laxefiske med noghra garder ther wpwnder liggie FH 6: 376 (1504-14). HSH 20: 230 ( 1507) .","2) i el. ss doldt syfte derundr. bwd är kommit till vordberg . . . at kongen skall drykka ther jwll . . . hwat ther är vppundher (hvad som ligger derunder, hvad den egentliga afsikten dermed är), thet kan jak icke formerkia BSH 4: 291 ( 1501) . ","3) thär up undir ganga, gå in derpå. wthen wij wele sielffue ga ther opunder HSH 20: 233 ( 1507) . ib 221 . ","1) derifrån. " om ett aflägsnande från ett föremål. eldir vptändis i träuärkit ok rökin ther wt af gangandis vpfylte vädhrit " Gr 307 . ","2) derifrån. " om ett afskiljande el. afhållande. än mannin see ok kan pröua at licammin forma at vara vtan alla handa lustelica lokt ok haldir sik ther vt aff (absinet se ab eo) " Bir 3: 183 . ","3) deraf. " om uppkomst. el. härrörande. ther kunne nest gudz hielp noget gooth födes vtaff " BSH 5: 557 ( 1516) . ","4) deraf, derefter. screffue vi hans nood aluarlighe til, som i funne i en copia ther vtaff BSH 5: 557 ( 1516) . - Jfr C 1. ","1) deruti, deri. han hiwg om kwll et stort trä oc holade thz jnnan till, oc lagde the vti gwll oc syälffuer Di 43 . hon . . . nidhertogh han tiäl aff stodhena, oc swepte ther vty hans dödha krop MB 2: 168 . Bir 4: 105 . " ther skulo mandrapare pinäs . . . och skal thu ther wdi swa lenghe, som gudh wil " Pa (Tung) 29 . skulu the ther först wdi, och sidhen skulo the j hardara pino ib. " eth lithet skrin oc hwndrat march ortuger the vtj " FM 237 ( 1505) . " war ther jäta äller krubba bygdh huar asnane ato w oc the war vti litit af hö boos " Lg 46 . " hon hafdhe osighelika astundan at vita the helga scrift, ok ther wt j wille hon ey at [enast] wita sith siälagn vtan ämwäl alla thera som til komo " ib 3: 503 . " j dy ath menniskenmenar haffwa vndher trykth höghfärdh ok fafänga äre swa weth hon kke for en hon faller ther mith vthi " Gers Frest 1 . ","2) deruti, i det afseendet. manger will gierna opta illa och mykit goth spilla vtan han sijk ther vthij rätther tha far han ey täss bäther RK 3: 2868 . scal syslomannjn tacha sik ther wtj tilwara . . . at naar noghur höghmälis ärinde widhrifara . . . som clostreno aarörande äru at han ther vm engin ända göri ella skipi vtan som modhir abbatissa oc fadhir confessor oc conuentan honom befala VKR 33 . thär utinnan, adv. derutinnan, deruti, i det afseendet. wi stadelica mz idher holla . . . och williom ther jnkte vtinnan spara RK 2: 932 . " alla the her epther ther mz befunnen vorde if erska gernyngh . . . böthe i kompanijt tolff öre peningha ther vtinnan stadzens reth offorsumat " SO 31 . " ib k82, 103, 104. thär uti innan, adv. deruti. badh hon sin smaswen at han skulde thz (skrinet) beqwemligä opp taka . . . tha fan hon ther wti innan liggendes eth lithet barn " Va 7 . ","1) dervid, derbredvid. " tha the komo ather til pekinsäär tha laa thera eghin forvardh thär summi lagdo sik tha ther widher " RK 1: 1518 .","2) dervid, vid det tillfället, af den anledningen, med anledning deraf. ther näst koma thra konur mz thera barnum gratande . . . awi hart hiärta som forsmar fadher ok modher . . . ther widh blöttus gudz riddara hiärta Bil 476 . " han . . . loot then stadhin ganzlika bränna ok hwar man ther ij eldin sända . . . the ropadho wa vnde wach ther widh " Al 1584 . " tha sken gudz byrdh owir alla wägha. swa at the räddos ther widh " Lg 33 . " stiärnorna som östir war sagho the fara fore sik oc gladdos ther mykith widh " ib 35 . ","3) dervid, vid det sagda. är thz thin wili som iak nw bidher tha wardh thäs wis thz bliffwer ther widher (det skall så ske) Al 8524 . " hwat honom lyste konungin raadha hwat thz war til gangn eller skada thz sculde ther alt vidher bliffua " RK 2: 263 . ","4) deromkring, dervidlag, så ungefär. XXX marker älla ther widhir SD NS 1: 514 ( 1405) . " nar henne pröffuilse aar är . . . halff framlidhit ällir ther widher " Bir 4: 65 . ib 66, 85 . ","5) derom, derpå. alexander wardh ther widh war (uppmärksam derpå, underrättad derom) at hans här tholik angist bar Al 1989 . - derom, derför. han warande honom ther widh Va 30 . ","6) deremot, till bekämpande el. förhindrande deraf. the . . . ridho thz mz här ok brand gönom inger ok watland ok brendo ok hioggo alt nider ther sik villo ther säthia wider RK 1: 1659 . " han wan alla egipto tungo . . . ok bygdhe en stadh äpter sit nampn . . . al egipcia gat ther ey widh giort " Al 1735 . ","1) dervid att, i det samma som. med kasual bibetydelse. hon wancaþe þär viþ at liuset brast Bu 12 . ","2) dervid att, derpå att. tröstin idhir ther vidhir at iak foruan världina (confidite, quia ego vici mundum) Bo 178 . ","1) derefter, sedan. þär äfte växte quinnona ofrägh mere Bu 30 . derefter, ytterligare. tha han haffdhe warit eet aar biscoper, tha gik annat hans ögha vt, af wärk . . . oc sidhan war han nio aar ther äpter än biscoper Lg 3: 15 . BS 35 . ","2) derefter, med anledning deraf. hirþdränger thän sum slikt talar a mot riddärä äller swenavapn. ok dyll þy at sant är. tha fyr än nokor hämd görez thär äptir. tha wilium wir at þät kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). friþbiuthum (för firi-) wir þät än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä ib. - med anledning deraf, i anslutning dertill. lius a latin hete candela ok þär äfte callas höghtiþin candelmässa rät nampn Bu 8 .","3) derefter. om öfverenstämmelse. naar han hafuir . . . faangit vm the ärinde tha äru eet änducht swar. scal han j alle maato ther äptir fölghia VKR 33 .","4) derefter, i förhållande dertill. han haffde sa breda härdar. som andra iij [3] men. oc ther äffter war han höger Di 135 . ib 138 . ","5) derefter, derpå, för uppnåendet el. åstadkommandet deraf. han . . . fiol i ont lfuerne, oc ther äpther haffdhe diäfwlin länge ärffuodhat Lg 3: 15 . - pronominalt, med följ. relativpronomen: efter det, efter erhållandet af det. latin idher ther ey meer äpter thra ther ij kunnin aldre ater faa Fr 1367 . " os dugher ey ther äpter langa ther vi kunnum aldre ater fanga " ib 1375 . B) konj. efter det att, sedan, ther äptir han war dödhir kom sancte iacop oppa enom faghrom hest ridhande ST 477 . alla afftäker som göras j thenna fornempda scoghom sculu lysas a nästa tridhiwngx thinge ther äpter the waro giordha TB 78 . "],"e":["þer . ","ther . ","þar VGL I A 21: 2, G 6: pr., þ 19: pr., III 63, 142. thar MD 61, 62 (på tre st.), 63 (på fyra st.) o. s. v. (norvagiserande). dar BSH 5: 568 (1517, på tre st.; från Norrland). dhär ib 514 (1512), 515. där ib 514 . ","dher ib 4: 276 (1501), 5: 515 (1512). der ib. ","deer ib 357 ( 1516) . thäre (i rimsl.) Fl 507, 565, 772, 833 o. s. v.; Iv 294, 437, 589, 2372 ; Fr 2725, 2734, 2764 ; Rk 1: 1820. thärä Fl 691 ; Fr 2744 . ","there Fl 825),","þär a , ","þär af , ","þär a mot , ","þär at , ","þär for","-firi . ","-fori . -fore. -före. -förre RK 2: 6721),","þär for at","thär forinnan","ther för jnnan )","thär forutan","-för wtqn )","thär fram","-fra )","þär gen , ","þär genom , ","þär hos","-hoos . ","-hoss . ","-hooss )","þär i , ","þär i mot , ","þär i mällom","-mällan . ","-mellan )","thär in , ","þär innan","-ynnan )","thär innan til , ","thär inna vidher","þär inne (-ynna), ","thär inne i , ","þär ivir","thär ivir at","-owir aat )","thär iämte , ","thär mot","-mooth )","þär mäþ","-mädher )","þär mäþ at , ","thär mällom","-mällan )","thär nidher","-nedh )","thär nidhre","-nedre )","þär näst , ","þär näst äptir , ","thär nästa , ","thär ovan , ","thär ovan a","-ofwon aa )","thär pa , A. adv. ","thär pa at , ","thär samastads","thersamastadz SD 2: 68 (öfvers. fr. 1505). ther samw stadz ib NS 1: 27 ( 1401) . thäro sammastädz ib 199 (1402, nyare afskr.)),","þär til , A) adv. L.","þär til at , ","þär til sum , ","þär til þät , ","þär til är , ","thär thvärt a mot , ","þär um","-om )","thär um kring , ","þär undir , ","thär up , ","þär up a","-vppa . ","-vppo . -op a. -oppa),","thär upa at","-vppa- . ","oppa- )","thär upa huru","-oppa- )","thär uppe","-oppe )","thär up undir","-vppundher . ","-op- )","thär ut , ","thär utaf , ","thär utan for","-fore )","thär ute , ","thär ute for","-fore )","thär ute um","-om )","thär uti","-wdi )","thär ut ivir","-wdoffuer )","þär viþer , ","þär viþer at , ","þär äptir , A) adv. L.","thär äptir at , ","thär äptir sum , "]},{"a":"þärf","b":"","c":"","d":[" , se þarf, þarfliker, tharflös."],"e":["þärfliker , ","thärflös"]},{"a":"þärf","b":"","c":"","d":[" , se þrf."],"e":[]},{"a":"þäs","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","2) dess, desto, så mycket. a) framför en komp. som icke efterföljes av ytterligare en jämförelseled med komp. konungin badh giffwa qwinnone tiwghu mark thz hon wille thz thäs hälder göra Prosadikter (Sju vise m) 134 . sade her thure til honum at kunnet tyss ythirmere dragha til venskap mellom honum oc mic tha vilde ha fa mic ena lästh smör renthe Arfstv 23 ( 1461) . samma dach gaff tess bayske skyppere loff at skyppa hwar thera xx lester lax, pa thet at the skole tess heller eth annat aar j gen koma medh bayen STb 3: 257 (1495). - dess, så mycket, i samma mån. framför en komp. och åtföljt av en sats inledd av at. varen thäs lättare vedher them som ingewas at the viste ändha oppaadh Saml 6: 175 . eldhin wäxir jo thes mer ath widhin bärs til saman MP 5: l29. swa war thänne thes olikare widh critin man at han ytirlikare thenkte flere fundhir til sin skadha Hel män 227 . b) i den ena av två mot varandra svarande jämförelseleder som båda innehålla komparativer: a) dess, desto. iu . . . thäs, ju . . . dess. iw meer i akten oc görin almennelighit gangn oc nytto än idhert eghit gangn ällir nytto thys mera sculin i witha oc vndirsta idhra ökilse oc triffnadh i gudhi FOVkl 216 . c) i båda de mot varandra svaþäs (ä þäs) . . . þäs, ju . . . dess. thäs thättare oc idhkelikare thu äörffuodhar, thes sälikare hwilas jak j tik Mecht 261 . " lthy at ä thäs mere jak ökäs at kennä mik sielfuän, theres (för thäs mere?) opfores jak til at kennä myn gud " J Buddes b 159 . ok ä thes mere nagher ther älskär annan ther (för thes) mere han ather älskäs aff sielfuom gud ib 175. PMSkr 607 (senare avskr.). 4) för det ändamålet? alltså, då? hwath hafwer han thäs talath at han skal thik nakath rädhas Prosadikter (KarlM) 261 . ib (KarlM B) 301 . KarlM (Ver) 32."],"e":["tess STb 3: 257 (1495) . thys FOVkl 216 . ","tyss Arfstv 23 ( 1461) ),"]},{"a":"þäs","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) derför, dess, desto. i förbindelse med en komp. samt en (vanligen föegående) negation. huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort. ok iak hauar länge vmburit ok þolt. ok eigh är han þäs (d. v. s. det oaktadt är ej han ej) bätre Bu 28 . " vitus gaf faþur bötar mz bönom: eigh var han þy bätre ok christo þäs tronare " ib 526 . " hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþna läkera. ok fik aldre þäs häldar (d. v. s. det oaktadt aldrig) bötar " ib 513 . ST 15 . " konungh karl gafff erik karlsson harnisk peninge och gull täss häller war han honum inthe hull " RK 3: 1582 . " tha han nw swa . . . fanghin laa, oc haffde alt sit godz . . . mist, warkwnadhe the honom ey täsmer " Lg 3: 701 . " the lagdhis alla sofua nidher hertugh fräderik gik ey thäs sidher (d. v. s. det oaktadt) thiit han the stolta iomfru fan " Fr 2058 . naar siälin hallir sik widh ensampna tronna stadughet, ey haffuandis hugnadh aff nakrom andelikom sökilsom, oc än tha ey thäs mindre star oc widherfrestar gudhi tiäna Su 299 . " han raadher som een werdogh herre inthe staar i swerige täss werre " RK 3: 2463 . vtan han sijk ther vthij rätther tha far han ey täss bäther ib 2869 . - med följande at. hwat ey är iak thes wärre at han lastadhe mik Bir 1: 297 . " thetta sacramentit är ey thäs mindre hälogt oc sant, at thäs nadher oc dygdher äru osynlika " Su 292 . ","2) dess, desto, så mycket. a) framför en komp. som icke efterföljes af ytterligare en jämförelseled med komp. for þän skuld at wi hawm naþer giort, þa skal þet ängen vndrä. at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). toke iak gerna biscops ämbitis thungha ok äruodhe at iak matte thes flere afla gudhi ok thes flerom hiälpa mz ordhom ok äptir dömom ok thes flere vppehalda af kirkionna goze Bir 1: 320 . " j hälghom tymom . . . skulde ekke män oc qwinnor hafwa mykyt snak ellir kompani mellan siin, oppa thz at the matto thes bätir thera renlek bewara " ST 213 . " ä mädhan thz kloster thz matte sta tha äro the skylloge at bidia for honom honom er tess heller hymmerike j wanom " RK 1: 1207 . " i huaria messa schal huar broder offra en pening . . . huar mera gör tess (för vardher tess?) mera nyutanda aff gudz nade " SO 194 . han . . . sagde: at thz war honom leth ath henne skulde swa stor wider mödhä til komma; oc wilde thäs högrä haldä henne j wärding Va 39 . " mange läto sik thäs häller vnuända (för vmuända) til the hälgho tro for thera ordha sculd oc toko thäs häller vidher sancti patricij predican " Pa 10 . " skal thu betänkia laghin . . . nath oc dagha, at thu thäs häller matte göma oc göra alt thz j laghen scriffwit är " MB 2: 4 . tha skulle han thäs bäter magha Al 3029 . RK 2: 207 . ther war tha bota bade skerm oc skraga them motte sa mykit tess vär behaga ib 7844 . " wiliandes . . . weta, huat kötet älla lidande likamen kände i sinne hardaste pino nakra linan äller lättilse aff guddomsens makt ällar närwarilse, swa at pinan war tik i nakre matto thäs lättare " Su 195 . - dess, så mycket, i samma mån. framför en komp. och åtföljdt af en sats inledd af at. nu er . . . all dygdh ok all naturlik makt thes starkare ok thes maktugare at hon er all sik saman: swa er ok almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare, at hon (för han?) er alder sik saman KS 8 (19, 9) . han hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndidåna, at the haua thiänt . . . fadher ok föräldre hans: ok swa hafuer ok almoghe thes mera kärleek . . . til sin kunung, at the äru uppfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans ib 10 (24-5, 11). hwar thera war thes fäghnare at han matte koma til fota at fly Lg 3: 217 . " swasom engin wardher thes bätre tha han lowas. swa wardher oc engin thes ledhare for gudhi at han lastas for mannum " ib 239 . " är häna sorgh än thes beskare at hon gitir äkke giort thz som hon ville " Bo 212 b) i den ena af två mot hvarandra svarande jämförelseleder som båda innehålla komparativer: a) dess, desto. þäs . . . at, derför . . . att, dess . . . ju. þäs kärare varþar iak minom mästara. at iak þol mera for hanom Bu 140 . " þäs bätra är. at mera flytar oleum af hans benom " ib 142 . " skulu gamle män thäs gudhelikare liua ok renlikae, at likamens kraptr ok fäghrind mera thöm förlatr " KS 45 (116, 49) . ib 6 (14, 7), 7 (16, 8) . Bir 2: 211, 304 . Su 230, 377 . - þäs . . . huru myklo, dess . . . ju. at the sama jnnelykta persone maaghin thes frelsare oc rolighare standa j gudz thienist . . . huru myklo mindra the hindras aff . . . werlzligha thinga vmhuxan VKR 1 . - þäs (ä þäs) . . . huru, dess . . . ju. thäs flere oc hardelikare tingh skal han gladelika lidha hwru wänare . . . lön han sik wänther Su 14 . thäs högelikare skal han kronas, huru manlikare han stridher ib 292 . hennes . . . broder leth sik ä thes mere voorda vm hennes siels helso, huru mere ökädes . . . licamens krankdomer Lg 3: 555 . - huru mykit . . . þäs, ju . . . dess. huru myky meer thz (djuet) ätir thäs hungraghare thz är Bir 3: 356 . - huru . . . thäs, ju . . . dess. huru hethelikare huar en sandher älskare älskar siin wen . . . thäs större sorgh . . . til före hans mistilse Su 212 . - sva myklo . . . þäs, ju . . . dess. MB 1: 126 . " swa myklo (quanto) hardare är likamans bedröffuilse . . . thäs (tanto) likare wardher thu korsfästo christo, oc täkkare kärasta fadhrenom " Su 198 . - þäs vid senare jämförelseledens komp. utan motsvarande ord vid den förra. mindhre aff brödhit thes bethre (ju mindre af brdöet dess bättre) ärith LB 2: 51 . β) ju þäs . . . sva myko, jn . . . dess. thäs (quanto) wansamare thera stridh är . . . swa myklo (tanto) mere löön skulu the taka i himerike Su 425 . - þäs . . . þy, ju . . . dess. thes optare iak syslomannom skipte, ty mera skadha hauer iak ther af KS 41 (107, 44) . c) i båda de mot hvarandra svarande jämföreslederna som innehålla komparativer. þäs (ä þäs) . . . þäs ju . . . dess. thäs mera han thrifs. thäs mindra räknar han sik thrifwas i dygdhomen Bo 41 . " thes mere man tu äst, thes häldr skalt tu ödhmiukr wara i allom tinom åthäuom " KS 35 (92, 38) . " ä thes flere rådha thes mere äro the skilde af thy ther alt skal ett wara " ib 7 (17, 8). all andelikin thing, ä thäs ädhlare oc höghre the äru, thäs äru the oc enfaldoghare Su 292 . KS 51 (129, 55) . MB 1: 226 . Bo 42, 128 . ST 98 . Ber 243, 249 . Su 85, 150, 396 . Lg 3: 301, 319 . - i förbindelse med at i den förra jämförelseleden. thäs mera at thenna brendaghen opptändhes i siälenne, thäs mera wanzskadhes kroppen Lg 3: 392-3. - Jfr iu, ä. ","3) än, ännu. framför en komp. han giordhe ok thäs mera väl Iv 5483 . - än hvat thäs mer, än mer, än vidare. thunge likamen som fäster var vidh korset mz spikomen drogx nidher af sinom thunga ok ther af öktis minna saara ok vnda värker. än hwat thäs meer (quid plura). nidhan fran yllomen ok vp til min iässa vpfylto the mz grömmastom sarom Su 404 . ","4) för det ändamålet? alltså, då? han . . . sundirsiter var fädhernis lagh. tha sagdhe pylatus til thera hwat gärningom är thz han thäs gör KL 377 . - Jfr þy."],"e":["tesse RK 2 . 207), "]},{"a":"þässe","b":"","c":"","d":[" , se þänne."],"e":[]},{"a":"þät","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","1) inledande subjekts-, objekts- och appositionssatser: det, att. oss aþiänkiände, þet wi aghum warä wäriände aldrä änkior SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). sagde . . . oc swor, thet aldrigh war grindaby kunungz vpsala ödhe ib NS 2: 227 ( 1409), gammal afskr.). finna the thet han rädhes gudh KS 15 (37, 16) . " iak kännis thz iak giordhe illa " MD 95 . " iak sigher thz thu haffwer alt thz waldith thz iak haffwr mik til synda haldith ib 97. bedhendis eder herredöm . . . thet i wille . . . ghöre . . . ad jak mothe nyuthe ok behaldhe thet häredzhöffding döm här äppter, ssom jakaff eder häredöm här til haffth " FM 211 ( 1504) . " vakten thz idhir hierta tyngis ey . . . aff ofuiratho oc drykkenscapp " MP 1: 20 . " thz hopit hafwe twa axla . . . är at mannin hopi altidh at faa äwärdhelika äro ok vnkoma pinona ok tröste a gudz miskund j alle genwärdho ok hopis bätre thingh " Bir 1: 295 . " tha thykte them allom thz han skulle mariam ägha " Lg 31 . " honum syntis thz han stodhe ower nilo strand " MB 1: 236 . " faar han thz spyria . . . thz ij ärin nu swa ängizlik " Iv 555 . thz är sant thz thu skulle lydha mik MD 97 . " at þe se allum mannum kunnukth . . . þet wi hafuum giort et skipte " SD 6: 180 ( 1350) . " fore þy þet wi hafum gifit ware systor . . . fullan broþurlut " ib. " han fiol j bruth threm sinnom hwar dagh . . . han . . . saghdhe at thz war aff thy, thz sancte gabriel plägadhe tala mz honom " ST 139 . " tholikt är mykith iämbirs nödh thz thu vil skynda til thin dödh " Iv 4062 . väl är mik the lykka är mik sket thz iak hafuer idher mz ögh[o]n seet Fr 1196 . " theer jak nw hanom then andra wäghin . . . oc thässin är then wäghin, thz han fari til högxsta biscopin " Bir 4: 113 . ","2) inledande följdsatser, merendels efter ett föregående sva: att. þera giri är sua diup, þät þär ma ingte i grynna Bir 4: (Avt) 180 . " the fatigha ärlända quinna skipadhe swa sina sinna, thz arme ok rike vnte henne väl " Fl 81 . the quinna var räd ok opte swa, thz konungin siälfuer hördhe op a ib 356 . " tha giordhe hon swa dygdhelik thz hon siälff afväpnte mik " Iv 202 . " liongn eld oc thordön war swa stark thz ther skalff badhe skogh oc mark " Al 10336 . " wort han sa wred. thz han sleet sunder jarnkläderna " Di 28 . her tordh . . . sköth och stak saa thz blodhen ran RK 3: 72 . " han war swa aldrogher man . . . thet han giordhe tha fult for sin fadher badhe a thingom oc stämpnom " SD NS 2: 227 ( 1409, gammal afskr.) . " jac hawer lagt goz mdh gudhema klostre i westergötlande, swa thet jac hawer gifuit for:da klostre akathorp " ib 1: 494 ( 1405) . fortörner brodher brodrs gesth sa thz han flyr aff enä sethe til annath böthe v mark vax SO 8 . Fl 450, 477, 662, 2057 . Iv 375, 517, 551, 777, 1381, 1382, 3804 . Al 132 . Di 90, 151 . " the hafdho til näme mykla nadhe, thz man ey hördhe sighia fra the barn ther bättre nima ma " Fl 139 . " han . . . loth henne . . . j rök vpbinda oc rökte henne thz hon bleff dödh Rk 2: 1938. han slog konungens sön thz han lag " Di 154 . Bir 3: 262 . Fl 228, 445 . RK 1: 1183, 3: 3538 . MD (S) 222 . Va 41 . Di 255 .","3) inledande afsigsatser: att, på det att. alt thet annor diwr hawa aff sijn eghn naturlik skipelse, thär til hauär gudh giwit mannenom siäl ok wit, thet han må sik thet siälwär gera mädh ärwodhe ok handagärning sinne KS 4 (8, 4) . hon . . . badh han . . . til sik ga thz hon matte hans talan fa Iv 2642 . RK 2: 9196 . ","4) inledande kausalsatser: eftersom. naar bröt iak nakath vidh idher thz thu swa illa fore mik bidher Iv 4048 . - derför att, att. we är mik thz iak war skapath MD 100 . ib 106 . - öfver att. the gladdis thz the fingo thz höra MD (S) 238 . - efter þäs med följande komp.; derför att. ey är kaalen thäs värre throande thz han rindhir ey vpp i förstone GO 614 .","5) med syftning på en föregående tidsbeteckning: då. hwa ther weet tima eller stund thz dödhin skal sökia hans hiärta grund han lägger sit hiärta i sorgh oc thwang Al 8640 . - sedan. thz är tolff aar ok än merä thz iak henne sa ok fruor flere Fr 1210 . - som; hvarunder. thz nu tio vintre är thz iak aldre man här sa Fr 2111 . " jach hawer ligat her fangen . . . wäl j xiij aar, thz iach aldrik wt kom för än nw " Va 32 (kanske att föra till 2). ","6) inledande knditioalsatser: om. tha ware iak en saligh qwinna thz iak thik hwar dagh haffwa matte Al 8539 . " vil han ey beredha jnnan daghin tha scal mins herra ämbetzman . . . latha mätha hans hawor til beredha mz ok thz the eigh til räkkia tha skal hans godz a landeno mäthas ok mz gieldhas " MEG (red. A) 56 . SO 203 . så vidt. jnthe onth vil jach . . . idher göra thz jac en aff veth Di 252 . ","7) inledande koncessivsatser: om ock, om än. thz thu kunne himilin naka . . . thz thu liknadhis allom gudhum . . . thu skulle tho matelik hafwa thik Al 3561, 3563 . " thz iak ware allene här, jak wilde bestaa ider alla saman " Di 11 . hz tw atte halffua wärildena. tha ästw all likawell konung sigmunds swen ib 116 . ib 136, 180 . " jach wil stridha mz söwekin thz han hadhe xx simom (för sinnom) mera folk än jach " ib 277 . Al 4406 . RK 1: (Albr) s. 214 . MD (S) 238 . Di 136, 180 . - ehuru, oaktadt. waldo the konung magnus hertogh eriks son . . . thz han ekke äldre waar änt ha vpa sith tridia aar RK 1: 4506 . - (?) hon grät tha thz (i motsats dertill att?) hon förra loo RK 1: 4395 . ","8) för att inleda en utropssats: att! oo thz han ey lydde slyka modher radhe RK 1: (sfgn) s. 176 . " awi thz iak war swa illa fortapath " MD 93 . -för att inleda en önskesats: att! o wärdoghe fadher, thz i mik . . . wnten idher til spöria om nakra pwnctar Lg 3: 586 . ib 600 . - Jfr þär til þät."],"e":[]},{"a":"þät","b":"kn","c":"konj.","d":[" L.","1) inledande subjekts-, objekts- och appostionssatser: det, aff. gör iäk þet . . . kunnukth . . . þet iak hafir gyorth eeth skiptte . . . ii þesse matto, þet iäk gaff hanom min gardh SD 6: 288 ( 1351) . " ok dömän thänsammä ioon saklösän for thy thät han havär intä merä in tagät " SD 8: 32 ( 1361) ; jfr 4. hans koperslager ffasbiörn hi vibi . . . gingo lagh medh rawid ffored olan mikkelsson kalladen en sköenson ATb 1: 29 ( 1454) . fässte rawed . . . lag . . . fored han kallade olan . . . en skäwel ib. jac thakkar thic min aldra sötasta gudh oc aldra mäst for thy. thät enginär swa syndoghir thät thu nekar honom thina miskund SvB 471 (b. av 1500-t.). 2) inledande följdsatser, merendels efter ett föregående sva. haffde en k[onung] eric sa scriffuit thät her abramz goz hade varit honum medh rättha tilfallit Arfstv 27 ( 1461) . SvB 471 (b. av 1500-t.)(se ovan uner 1). 3) inledande avsikstssater: att, på det att. konungin badh giffwa qwinnone tiwghu mark thz hon wille thz thäs hälder göra Prosaditker (Sju vise m) 134. hwar wara göme stadhin sin dagh thz the hedhninga koma ey in i stadhinib 159. (?) han haffde gärna dräpit mik om han haffde förmat, thät at (för upa thät at el. kontamination av thät och upa thät (at) han matte styra oc radha i minom stadh SkrtUppb 332 . 4) inledande kasualsatser: eftersom, emedan. han (ɔ: Gud) er til alskons dygd vphooff/all jorderikis frygd ok hymmerikis nade/thz han er welduger ouer them bade/ at giffwa ok läna hwem han thz an EK 2 ff. (jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 4 f.). 1369. j haffin reeth hans hierta at ider / thz i ridhin med wenkte hand ib 2097 f. niclis grafugl wardh saker iij mark thet han gaf eke olaf skomagare sinna pen (ɔ penningar) som honom war aff dömth ATb 1: 8 ( 1452) . är thz swa, at thu här mz ärffwodheno saar rätuisonna säädh, tha skalt thu witha, at thu wardhir rikir ällir giordhir rikir, mz äwärdhelikhetinna fruct j äwärdheliko liwse thz om sädhis timan takas twnge kärffwa, thz bör forsth sädhinne wäl kastadha (quod enim messis temporet tolluntur graves manipuli; hoc debutur primum bene iacto semine) SpV 406 . " än thz han är manzlighin, for thän skuld är människionne enkte beqwämmeligharen än räddoghinib 359. waro swänske stena saagadhe swa j tafflor oc brwnerade som här görs i waland: tha fwnnosther j them mangskona lither ok figwre . . . män thet the slas mädh hambrom oc järn stangom kwnna the ey synas faghre " PMSkr 494 . - for thät, d. s. jtem v louadhe for jönes boson for thet han stal j pd talghATb 1: 5 (1452). feste jon . . . j wald for iij mark for thet han kom ekke sin tygh fore sama dagh honom war for lacht ib 6 ( 1452) . ib. ib 7 (1452). - efter þäs med följ. komp.: därför att. GO 614 . Jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 43: 78 ff. 5) med syftning på en föregående tidsbeteckning: då. Jfr B. Bjerr, Nordiska konjuktionsbildningar med temporqal innebörd 2: 25 ff. signad warde then godha stund/thet han kom hiit a wara fun Ivan ed. Noreen 1557 f. han thänkir thän dagh ey koma ma,/thet han ma sik vidh hina skilia Flores ed. Olson 1206 f. alth til then dagh thet han är laglighen inlösther af mik SD NS 3: 538 ( 1420) . nw tha thz när ledh thiman thz hon födha skulle Lg 3: 595 . then thime skal komma thz . . . maria skal aff människiom mykyt försmadh wardha ib 661 . - sedan. thy at thet nw twa winter är/at (hs. A: thet) iach her man aldrik saa Fredrik ed. Noreen 2138 f. 6) inledande konditionsalsater: om. thu skulde ey hafua for henne omkaka, / thet thu toghe ena iomfru slika Flores ed. Olson 464 f. the som fly til tik fran fie[n]dans här, oc annamas tryggelika, skadha meer fiendan änt het the haffdo warith slagne j häl PMskr 160. - såvitt. Jfr þän 1 b a slutet. 7) inledande koncessivsatser: om ock, om än. - thät än, d. s. j slikom athäffwom (ɔ skör athäffwe j famtakan j kössan älla klappan o.s.v.) är opta större syndh jämwäl j hionlaghina än j seelffue enfallogha kötzsins samblande thät än swa ware at människian vilde ey göra gärningena vtan lwstas j slikom athäffwom SkrtUppb 194 . - Jfr alt thät (Sdw 1: 24), sva thät, thy thät (Sdw 2: 752), þär til þät (Sdw 2: 781), än tho thät (Sdw 2: 1114), än thät (ib)."],"e":["þet . ","thet . suffigerat -ed: fored ATb 1: 29 ( 1454) ),"]},{"a":"þäþan","b":"ab","c":"adv.","d":[" L.","1) dädan, derifrån (jfr af 1). sigherlikä þit komä oc þäthan SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). han . . . for . . . þäpan ok tel antichiam Bu 134 . " dacianus gik þäpan hem " ib 496 . synen gik tha thädhan mädh skam Bil 104 . " the . . . foro swa bort thädhan " Lg 35 . " thu skalt koma til thän hälgha stadhin iherusalem . . . ok thädhan skalt thu fara ok til bedhleem " Bir 3: 235 . " the segldo thädhan " RK 1: 125 . " the . . . gingo sa skogxledis tän jn i bleking " ib 2: 8510 . Gr 284 . RK 1: (sfgn) s. 186, 2: 8946. FM 589 ( 1513) . - þäþan ok hvaþan, både från det ena stället och från det andra. thädhan ok hwadhan kombir hwar offeghir (vir perimi vetitus migrat ab hoste quitus) GO 1049 . ","2) derifrån (jfr af 2). se thädhan landit MB 1 . 435. tok diäwllin han. oc fördhe han til iherusalem som liggir thedhan atirtan af thera milom Bo 48 . " grafwin war ther ginstan när. tho ititit thädhan som han var korsfästir " ib 213 . - borta derifrån. han ville gerna tädhan vara RK 2: 3905 . ","3) deraf (jfr af 7, 8). af thy (inde) läroms vi. oc thädhan (inde) aflom vi dygdhena Bo 106 . " tok sik thädhan (inde) sinna forradhilsa sak oc tilfälle " ib 162 . ","4) på grund deraf, derför (jfr af 11). hwat som owinan obrygdhadhe hänne til hadhuetilse. thz vände hon sik til gagn. thädhan (inde) är hon siälfware til näfstinna . . . thädhan är hon thäkkare for blygho höuiskhetina Bo 125 . ","1) derifrån (jfr af 1). thädhan af saa iak nidhir fara eet lius Gr 297 . ","2) deraf (jfr af 7, 8). skulum wi ey lata af hans lofwi, thy at thädhan af tröstom wi os at fa synda forlatilse Ber 142 . " tädhan af iättas thic synda forlatilse ib. fa þäþan af dözsens sak hwaþan hon vänte sik helso " KL 184 . ","3) deraf (jfr af 10). mit folk . . . kastadho gul j eldin ok thädhan af vpstodh (inde surrexit) them en kalfwir Bir 1: 153 . " skyn vp ga j hymlana . . . ok thiokna ther ok swa wardha thädhan af thry thingh som är rägn ok haghl lok snio " ib 278 .","4) deraf (jfr af 11). skalt thw ey dröuas vm minom vinom hända nakar genuerdhogh thing thy at thädhan aff koma thom mere lön Bir 3: 117 . - på grund deraf, derför. nak iak minnis a gudh i mino aminne, tha finder iac af gudhi at han är, och thädhan af lustas iak äpte thy han wärdhoghas mik gifwa Ber 200 . " änxlika rädhis han (djäfvulen) än wi haldom sämio och kärlek . . . och thädhan af är thz (d. v. s. deraf kommer det) at the hälgha kirkia sigx wara rädhelik swa som härskaps spedz skipadher til stridh " ib 118 . " i thy är thik domsins rätwisa i hwilko thic war syndinna ak hwadhan af (unde) thu fiölt i lastena thädhan af (inde) pinas thu (d. v. s. derifrån härleder sig din pina) " ib 124 . ","1) derifrån (jfr fran 7). änden kombir j gen moth wästher oc azinoth thabor, oc tädhan fran gar han wth til vaca MB 2: 51 . ","2) derefter (jfr fran 8). tädhan fraa matte iulianus aldre höra corsith ment Bil 591 . noe räkker wt sina hand oc tagher in duwona til sik i archia, oc biidhar thädhan fra siw dagha sidhan sände han wt annan tiidh duwona MB 1: 171 . thädhan fran (ab inde) oc ther til han byriadhe gaa vppa sit thrätighinda aar finz ey i scriptinne at han nakat giordhe Bo 29 . ib 63, 142 . MB 2: 197 . "],"e":["teddan RK 1: (sfgn) s. 186 . ","dädän FM 589 ( 1513) . ","tän RK 2: 8510, 8946 (på båda st. i rimsl.)),","þäpan af , ","thädhan fran","thädhan sum , hvarifrån (jfr af 1). i rel. sats. fördhe henne ather i kirkiona, thädhan som han mz walle tokx Lg 3: 682 ."]},{"a":"þäþan","b":"","c":"","d":["1) dädan, därifrån. jnde aduer thädan GU C 20 (hand ","2) s. l21. sidhan skyndadhe the sina färdh thädhan Prosadikter (Karl M) 251 . . .. ville aath opsale sin pelegrims rese ok saa thäan ok aath . . . vasthene GPM 2: 239 ( 1506) .","3) därav. " wpnya j mins gudheligx hiärta wnghe thänna thronna ok kärlex fingergwl . . . ok thwa thz renth, j mins hiärta wathne, ok blodhe ath thz tädhan (inde) athertaghi sina fäghrindh, ok sin dyrlek " Mecht 305 . 5) därifrån (jfr af 12). aldrigh lidha sorgh äller dröffwilse är genstighin til hälwitis gudh beffwari oss thädhan all samman Mecht 317 . "],"e":["tädhan Mecht 305 . ","tädan Prosadikter (Karl M B) 291), addv. L. ","þäþan af , 2) därav. - hädhan af . . . þäþan af, från ett håll . . . från ett annat håll. o hälghe fridzsins fägrindh, hwilkin som thaghir omskiptelika sidher, hädhan aff (hinc) älskande, thädhan aff (illinc) lidhande, ok saa samanklämer j eth SpV 464 . 5) för att beteckna medlet: därmed, med hiälp därav (jfr af 13). ihesus haldher thina hand j sinne höghre handh, taghandes mz sinom hälgha fingrom särdelis hwart thit fingher, at han tädhan aff thik wndherwise huru äller huat han brukar, oc gör, j thinne siäl . . . hans minste oc ytherste fingher täknar (o.s.v.) Mecht 336 ."]},{"a":"þö","b":"","c":"","d":[" , se þo."],"e":[]},{"a":"þöghine","b":"ab","c":"adv.","d":[" L."],"e":["þöghin )"]},{"a":"þör","b":"av","c":"adj.","d":[" L.","1) torr, befinnande sig i torrt tillstånd. - i þörro, a) i el. på land (i motsats till: i vattendrag). hälffiärtha attungh joordh . . . lmedh allum tillaghum, näär oc fiärra . . . ii esyu ov yhyttu innan gaardz hägnadh oc vtan SD 8: 30 ( 1361) . ib 82 ( 1361) , 192 (1362, avskr.). NMU 1: 64 ( 1373) . Vg FornmT III 7-8: 153 (1377). JämtlDipl 156 (1406?9. med allom tillaghom när by och ffiärre holt och hagha j waato och torro hwar hälzt thet kan liggia som them [eg] homen bör ath fylghiä DN 14: 67 (1451). - n. ss subst. engo wndan taghno, wato eller thörro, skogh ok skywl NMU 1: 66 ( 1381) . meth allä the for:de giordhes tilliggilse, wat och thiwrt, ager och äng SD NS 3: 140 ( 1416) .","2) torr, lidande brist på vatten el. väta. - om årstid. tör sommar LB 11: 9 (s. 472). 3) torr, förtorkad. om växter el. växtdelar o. d. the födhäs swa som thoor trä til äuerdeligan heluitis eldh SvKyrkobr (Lucid B) 178 .","5) torkad, bereddd genom torkning. iiij mark for xiiij lispund tört köt Skotteb 418 (1468, Kämn) . vj pund tör aal Arfstv 63 (1474-75). ib 81 . " iii öra för ffisska förska [!] och torra " Kumla kyrkas rb 94 ( 1511) .","7) torr, tom. " om för våta varor avsedd tunna e.d. hanis . . . hade ecke meera anamet aff hans skip än en for tunna STb 1: l22 (1475). " ib 327 ( 1481) . besworo dess köpsuena sit gotz . . . vij(7) mesa kopper . . . iij(3) skynmesse och eth torth faath ib 2: 467 ( 1490) . sades hans . . . fry fore the ij torre tunnar karl persson . . . pa thaler ib 4: 18 ( 1504) .","8) torr, som (enligt äldre medicinsk och naturveteskaplig uppfattning) har torra egenskaper. om naturföremål, människor, naturförhållanden o.s.v. malmena . . . behollendes i segh altidh thett som törtt är, än tå the äro smälte PMSkr 607 (senare avskr.). ib. - Jfr halfthör."],"e":["för Arfstv 63 (1474-75) . f. for STb 1: 22 (1475). n. tört Skotteb 418 (1468, Kämn) . ","törtt PMSkr 607 (senare avskr.). torth STb 2: 467 ( 1490) . ","thiwrt SD NS 3: 140 ( 1416) . ","thörro NMU 1: 66 ( 1381) . ","thyrro SD 8: 82 (1361), 192 (1362, avskr.); Vg FornmT III 7-8: 153 (1377). thyrru SD 8: 30 ( 1361) . ","tyrra JämtlDipl 156 (1406?). thorro NMU 1: 64 ( 1373) . torro DN 14: 67 (1451). pl. n. (nom., ack.) thoor SvKyrkobr (Lucid B) 178 . pl. ack. m. torra Kumla kyrkas rb 94 ( 1511) . best. form sing. n. (nom., ack.) förre PMSkr 607 (senare avskr.). pl. nom., ac. f. torra STb 1: 327 ( 1481) . ","torre ib 4: l18 (1504). komp. törrere PMskr 607 (senare avskr.)),"]},{"a":"þör","b":"av","c":"adj.","d":[" L. ","1) torr, fri från väta; äfven höjande sig öfver vattenytan, oberörd af vatten. Hästläked. i AS 137 . han gik thör. ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha Bil 793 . " ledha them thörrom fotum ifwir jorsala haff " ib 115 . " israels sönir . . . gingo thörrom fotom til landz " MB 1: 317 . " ganga israels sönir at thörrom wägh i midhio hawino " ib. " är thz swa at daggen bliffwir aatenast j vllefätthen, oc all marken om kringh bliffwir tör " MB 2: 88 . " jak bedhis at vlla fätten bliffwe töör, oc all iordhen ther om kring wari waat " ib. " noe . . . sa at iordhen war all thör " ib 1: 171 . " kome saman watnin the vnder himblenom äre . . . oc oppenbaris thört land " ib 156 . " kalladhe war herra thört land iordh " ib. " thz är ilt at drunkna a thörth landh " GO 811 . ib 974 . - torr, befinnande sig i torrt tillstånd, utan förening med vatten el. ngt flytande, ej uppmjukad af vatten el. ngt vått. tag haffra myöll eller haffra gryn, oc äth thom tor fastandis om morgonen LB 7: 34 . ib 165 . - i þörro, a) i el. på land ( i motsats till: i vattendrag). alt mit goz i malaboþum. oc alt þet goz þer vndi ligger. swa svm malaboþa qwärna. qwärna thorpet. räuathorp. oc österhult. mz allum tillaghum i vato oc þörro BYH 1: 170 ( 1363) . SD 4: 389 (1334?). NS 1: 8 ( 1401), 10 ( 1401) o. s. v. b) i torrt tillstånd, torrt tak och skär wp ena sino wppa näsomon och stik frö j och giff honum (hästen) j törro LB 2: 69 .","2) torr, lidande brist på vatten el. väta, förtorkad, mager, ofruktbar. om jord. þa iosep þörste fast brast up än kälda vällande þär iorþen var þörrast Bu 71 . vm han (dadelkärnen) sätz j thörra iordh. tha thörkas han Bir 1: 132 . - bildl. thän som i andelico liuärne är. skal äkke vndra at han är stundom thör vtan nadhanna väzsko. oc thikkir sik vara forlatnan af gudhi Bo 28 . " mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört (rimmande med styrt) " Bu 72 . " ginstan drikkiandis aff them drykkenom syntos the swasom aff nakrom wtbläsande anda (spiritu quodam inflatorio distendi videbantur; efter swasom har ett ord bortfalit), swa at the ginstan sik wphöghde j högfärdh . . . actandis mykit oc manga konster at wita, oc bliffuo tha j sik siälffue torre oc alzstingis kalle " Su 225 . " thera likame är thör af (aridum est ab) allo godho ok aff allom kärlek " Bir 1: 207 . " mangra manna ben äru thör aff gudhelike väzsko " ib 3: 220 . " tha nogor är tor aff gudlighet " Lg 3: 71 . ","3) torr, som icke längre är frisk el. färsk, förtorkad. om växter el. växtdelar o. d. huar o giptar man af dauiz konogs släkt . . . före þörran vandi ii hände tel guz mönstar Bu 6 . " han !UDDA_TECKEN?: vandar) bar blomstar a þörrom grenom " ib. " olio trä . . . vtantil thyrt ok jnnantil fult mz fitma " ib 2: 252 . " thy at the göra thätta i gröna träno. hwat skal tha vardha i thy thörra " Bo 198 . KL 283 . MP 1: 238 . Bir 1: 270 Lg 66 . thör trä kofra latan eledh GO 52 . ib 997 . " bär saman thörra stikkor " Bir 1: 255 . - om bröd. KL 188 . ","4) uttorkad. alexander . . . kom til et thräsk thz war thört Al 5465 . " offwan för förrörde konungs fiskerj är mesthe parthen om aaret torth saa man gaar toor skoddhe fram (för fran?) norra landiith och in paa en holma " DD 1: 175 (1500, eft. nyare afskr.) .","5) torkad, beredd genom torkning. tor timean ströyader oppo läker wel LB 7: 266 . annamede . . . her peder twresson thette effterscreffne . . . xv pundh törre gedder XIII pundh tör siik . . . I skippundh törre aborre, IIII pundh torren lax HSH 19: 166 ( 1506) . FM 607 ( 1513) . ","6) torr, icke åtföljd af flytning. þör värker, torrvärk, remuatism, gikt. hafua storan torran werk j kroppen LB 7: 283 . Jfr thörvärker. - þör hosta, torrhosta, hosta i hvilken ingenting upphostas. for torra hostho LB 7: 6 . ib 9, 8: 52 . Jfr thörhosta. ","7) torr, som (enligt ädre medicinsk uppfattning) har torra egenskaper. om naturföremål, menniskor, naturförhållanden o. s. v. waat kennis bätzst aff thörro oc thört aff wato MB 1: 43 . " är himpna natura hwarce thör eller waat heet eller kaald " ib. " saturnus hawer kalda krapt, oc thörra " ib 71 . " mars oc sool the äre badhe thörre oc hete ib. är ängin wärre natura än kald oc tyr " ib. " colerici ok wnghe ärw hethe aff sine natur ok thörre ok gamble men äre wathä ok kaldhä " LB 6: 278 . autumpnus är hösther thennä thimen är kaldher ok thör ib 277 . estas thenne thimen er thör ok hether . . . tha er manzens natur het oc thör ib 278 . " i thom thimanom (vintern) skal man drikkä ok äthä thz ther thorth är ok het aff sik ib. " ib 279 . " galanga galgana är tört oc heth " ib 3: 47 . " pipro rooth är wath oc thör " ib 55 . ib 50, 51 o. s. v., 4: 344, 349. hwlyrth hon är thräskona oc alla äro thörra j första trappo oc heta i andro ib 3: 118. thus rökilse thz är heet ok tört j andro trappa ib 4: 399 . ib 2: 50, 3: 75, 79, 130, 7: 149 . tarffwas witha j hwath gradu nokor ting ärw heth, kald, tör, äller waath ib 9: 97 . ib 96 . - Jfr genom thör."],"e":["thör Bil 793 ; Bir 1: 207 ; Bo 28 ; LB 6: 277, 278 . ","töör MB 2: 88 . ","thor MP 1: 288 . ","tor Lg 3: 71 ; LB 7: 149, 266 . ","thör MB 1: 43, 171 ; LB 6: 278 . ","tör MB 2: 88 ; LB 3: 75, 79 . ","tyr MB 1: 71 . n. (nom., ack.) þört Bu 72 . ","thört KL 283 ; MB 1: 43, 156 ; Go 974; LB 3: 130 . ","tört ib 47, 4: 339 . ","thyrt Bir 2: 252 ; MB 1: (Cod. B) 544 ; LB 3: 118 . ","thiwrt SD NS 1: 373 (1404, daniserande). þort Hästläked. i AS 137 . ","thorth LB 6: 278 . ","torth DD 1: 175 (1500, efter nyare aftr.) . ack. m. þörran Bu 6 . ","thörran LB 6: 279 . ","törran Bir 1: 270 . ","torran LB 7: 283 . ","thörra MB 1: 71 ; Bir 1: 132 . ","törra LB 8: 52 . ","torra ib 7: 6 . ","thörrom MB 1: 317 . n. þörro BYH 1: 170 ( 1363) . ","thörro SD 4: 389 (1334?), NS 1: 10 ( 1401) o. s. v.; MB 1: 43, 169 . ","törro LB 2: 69 . ","thyrro SD NS 1: 688 ( 1407) . " thorro " ib 1: 8 ( 1401), 12 ( 1401) o. s. v. pl. nom. m. thörre MB 1: 71 ; LB 6: 278 . ","torre Su 225 . ","thörra LB 3: 118 . n. (nom., ack.) thör StadsL Köpm. 14: 3; Bir 3: 220 ; GO 52 . ","tör LB 9: 96, 97 . ","thor StadsL Köpm. 14: 3 i var. tor LB 7: 34, 165 . ","thörra Bir 1: 255 . ","þörrom Bu 6 . ","thörrom Bil 115 ; MB 1: 317 . ","thörra Lg 66 . dat. ","thörra Bo 198 . ","þörraster : -ast Bu 71 ; KL 188),"]},{"a":"þörft","b":"","c":"","d":[" , se þorft."],"e":[]},{"a":"þörsta","b":"vb","c":"v.","d":["1) törsta, känna törst. opersonl. med dat. (el. ack.). mik thörstir Bo 203 . " var thz sant at honom thörste ib. " Su 196 . ther matte drikka hwem ther thyrste Al 1940 . honom thörstir mykyt LB 3: 180 . - personl. (el. i konstr. som kan fattas ss personl.). þa iosep þörste Bu 71 . at han aldre þrötes. hungra älla þörste ib 204 . Su 224 . " huru myklo mer han drikkir thes mer thörstir han " MP 1: 310 . " then som . . . torster mykit sa at swartnar j munnen " LB 2: 92 . " far man ilth i brysthet saa ath thunghan thykker ath alth thz hon sputther är besth som ghalle och gespeer offtha och thorster " ib 8: 51 . Su 224 . ","2) törsta efter, åstunda. opersonl. med dat. samt prep. til. nw törster mine siäl til tik Lg 3: 320 . - personl. med ack. thän ledhe gramin. som badhe hans oc alla hans vina blodh thörstir Bo 49 . " han som ankönsins siäla helso thörste (salutem) sitiebat) " ib 164 . ib 203 . Bir 4: 200 . " han thörste oc hungra rätuisona " Gr 277 . " jek thörste oc astunda thässa vndarlica diursins hiärta " Bir 2: 3 . ib 115, 219 . Su 98, 196 . Ber 69 . - med prep. til. min siäl hon thörste til gudh (Deum sitit) Ber 69 . " thin siäl thörste til gudh ib. - med inf. myn syäll som torsther och astundher koma till thyn " Lg 3 . 134."],"e":["thyrsta . ","thorsta . ","torsta . ","torstha . -ir, -te),"]},{"a":"þörster","b":"nn","c":"","d":["törst eg. o. bildl. þu . . . þolde hungor ok myken þörst Bu 76 . Bir 1: 190 . " thw waro thwingadhe aff hungir ok thyrst " KL 106 . " dö aff hunger ok thörst " Al 1500 . " ey thit swärdh. ey thörstir. oc ey hungir formagho mik skilia fran mins gudz kärlek " Gr 278 . " at dräpa swa mykith folk mz thörst " MB 1: 325 . " lacrisa hon . . . miinskar thorsth " LB 8: 48 . KS 86 (211, 95), 87 (211, 95) . Su 196 . Ber 235 . at thorsthen är slekther Gers Frest 47 . Su 224 . släkkia hans thorst mz enom drupa Bir 1: 225 . ib 3: 37 . en watn drupe ma släkkia min thörst ib 1: 222 . " vt släkke drykkin thörst " ib 283 . " hwat thörstir är wärre än wrang giri ok wredhe " ib. " ginstan vt släkkis then wrange thorstin ib. " ib 3: 50 . " at hänna miölk är mik ey thyrst " Al 1466 ."],"e":["thöster Ber 235 . ","thyrster . ","tyrstr KS 87 (211, 95) ; tyrst ib 86 (211, 95). thorster. thorsther. torsther), "]},{"a":"þörster","b":"av","c":"adj.","d":[" Jfr othyrster (Sdw 2: 187)."],"e":[]}] \ No newline at end of file +[{"a":"a","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . \" ther war aff blodh badhe ström ok a \" Al 3368 . \" mange bäkkia ok sma göra stora aa \" GO 37 . \" bätra är stämma bäk en aa \" ib 38 . \" thy at en stor flodh iw thäs mindhre wardher, at hon i flere äär äldher bäkkia skifftes \" Su 85 . Jfr almännings-, hovodh-, thwär-a."],"f":["aa . ","äär MB 1:294, (Cod. B) 543; su 85),"]},{"a":"a","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pres. ind. sing. af ägha, se detta ord."],"f":[]},{"a":"a","b":[],"c":"","d":"","e":[" för ä, se detta ord."],"f":[]},{"a":"a","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L.","prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe, eg. på ett föremåls yta: a) å, på. sa sit bloþ a iorþenne flyta Bu 134 . \" brinna a eno bale \" ib 176 . \" la .... a glöþom \" ib 416 . \" stoþ calkren hel a altareno \" ib 417 . \" a gatonne slogho sik the bowa \" RK 1:1421 . \" han köptet a sträte \" SR 274 . \" a land älla i städhom \" BSH 1:197 ( 1387). \" the lithla scuto ganga tha the stora liggia aa lande \" GO 389 . \" godhe borgha stadhi skulu wara å hårdom berghom ok hälla klintom \" KS 85 (207, 93) . \" före töm å huse bilaghde äru \" ib 86 (211, 95). \" a nyköpungs hws \" RK 1:1283 . \" the a nyköpunge waro ib 4266. \" \" the a stekaborgh waro \" ib 4298 . \" thz hooff thz war a träno näss \" ib 648 . \" a norra malm thz kloster staar \" ib 1184 . \" a en holm heet kidha skäär eth kloster loot han mwra \" ib 1188 . \" a mwnka holmen möttos the \" ib 2883 . \" port luka ... å iärnom gångande \" KS 85 (209, 94) . \" aa skapt holle \" BSH 4: 113 ( 1486) . hans örs var röt ... ok een sadhel a (ɔ: thy) Fr 108 . hauande dyra krono a sit hofwodh Bir 3: 299 . egh bär hwar man höök aa hände GO 18 . bar ... barnen a sinom bak Bu 172 . \" bära gull spänne a sino bryste \" MB 2: 260 . \" än vindögha är a väg \" SR 282 . skal wara gap å murenom KS 85 (209, 94) . sworo a (d. v. s. med hand å) bokenne VAH 24: 321 ( 1424) . the sagho gudz bardagha a honum MB 1: 163 . häntat a (på ett afstånd af) ena rast RK 1: 1293 . bildl. tha laghe han a sinom wärkom ogilder MB 1: 425 . - Äfven efter vissa verb, som beteckna en rörelse, förenas a med dat. bäther gathe han fäst öghum a solinne än a hänne Bil 273 . \" nywdha the sin hugh a them creatwrum \" MB 1: 75 . \" beet ängen eldar a þem hans fingre \" Bu 55 . - b) i. fan diäwlen sialuan a enom scoghe Bu 498 . \" giorþe mangh iartigne a þy lande \" ib 526 . \" som ... fiskir a näti \" Bil 541 . duwa ... bar ampull a sina näui ib 689 . \" snethe sporstaua sina a badhom ändom \" TB 75 . - I mera bildlig el. andlig mening. lata sik wara gudhlikan i ordom ok å sinom munne KS 15 (36, 16) . witre män å rådhe sitia medh kununge älla höfdinge ib 72 (178, 79.) swren brodher a androm gillom SGGK 107 . döör a (såsom medlem i) gilleno ib. ","3) för att beteckna tillfället, då något sker: på. a skänningis samtalu Sd 1: 668 1285, gammal afskr.). a þinge ib . \" a þingum \" ib 669 . valdos . . . tolff märkelike män a landz thinge Bil 847 . gripin a ferske gerningh MEG (red. A) 56 . fangas han a färske gyärning SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","4) för att uttrycka en handling, hvarmed någon är sysselsatt, eller ett tillstånd, hvari någon befinner sig: i. standä a sinne gyäringh til miþiän dagh SD 5: 638 ( 1347) . \" waro idhkelikin a waku ok fasto ok bönum \" KL 53 . \" sculin j finna tua män a bönum \" Bil 127 . \" stodh ther a sinom bönom \" Bo 100 . Bu 5, 14 . KL 401, 404, 417 . Bir 2: 11 . \" a mote, se mot (möte). \"","5) vid rumsbestämningar för att beteckna ett varande i ett föremåls omdelbara närhet: vid. å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp KS 65 (161, 71) . \" eth stenhws beläghit a brabrödhra gatu \" SJ 105 ( 1440) . ","6) såsom omskrifning af gen. för att beteckna något såsom ett annat föremåls del el. tillhörighet: till. tha han kom in for portin a thöm stadhenom Pa 20 .","7) närmande sig beteckningen af medel: med. burþe sanctus bartholomeus sina prädican . . . þy Bu 206 . \" han star a enom fot (uno pede) suasom j twem flätom \" Bir 3: 49 . \" þe þing at ökyä oc styrkiä som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe \" SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). ","8) för att beteckna det, med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänseende till, till. wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene oc waro mödrene SD 6: 180 ( 1350) . \" hawa fridh aa sik ok allu sino \" ib 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 466, 5: 374 (1344, nyare afskr.). KS 65 (161, 72) . \" þän friþ bryter a quinnom SD 5: 637 ( 1347) . \" \" han war then klokaste mästare a himpna gang \" MB 1: 178 . \" tholde dödh a sinom mandom Bil 84 \" \" ii hans hustru han baþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom \" Bu 19 . räþelecar a synom ib 497 . \" feet a liff \" RK 2: 7358 . \" liik a stoorlek oc widhlek \" ST 452 . - b) på. är jak vis a mine helso Bir 2: 335. \" waro aa land oc städher riik \" MD 446 . troo a thinum ordhom Bil 27 . a . . . väghna, se väghna. ","9) för att beteckna syftningen el. ändamålet med en handling: på, för. therde sith silf a fatöko folke Bil 650 . \" at han giwi ey å rosom (möjl. dock för rosan) ella häggoma luf \" KS 35 (89, 37) . ","10) för att uttrycka grunden hvarpå något beror: a) på, å. stande thz a synamanna witnom TB 77 . þiäna . . . guþi a kirkiona koste Bu 144 . \" vp byggia vänasta mönster a sin kost \" Bil 285 . \" a . . . väghna, se väghan. - b) på, på grund af, af. reth tolomodh man merkia skal badhe aa gerninga swa a tal \" MD (S) 271 .","11) för att beteckna sätt (hvarvid bruket af ack. är det normala): på. a hebrezko male Bu 189. II:o med ack.","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål, eg. till ett föremåls yta: a) på. satto barnet niþar a guluet Bu 5 . \" stegh a sin häst \" ib 492 . \" huar sten som kastas å tän jordmuren \" KS 86 (210, 94) . första goz gaar a grwn GO 194 . \" binda klocko a een skalk ib 589. fiol a knä \" Bu 8 . \" stoþ suennen fäghin a fötar ib 156. - bild. fiöll a han gudhliker räddoghe swa som then sympn som falder a hälgha män, tha gudh wisar them siin gudhlik thing \" MB 1: 216 . - b) i, till. kan omärkt fä a scogha löpa TB 73 . \" thz nidhirbrutu the a grunden \" Gr 306 . \" wil a gille ganga (inträde i gillet) \" SGGK 103 .","2) för att vid verb, som beteckna en rörelse, uttrycka den handling el. det tillstånd, som utgör rörelsens ändamål el. följd: på, till. foor mykith a weydhe MB 1: 208 . \" ganger a sinä gyärningh \" SD 5: 638 ( 1347) . \" gingo a radh \" Bil 86 . the söta stund ther thik här ledde a mina fund lv 178. a mot, se mot (möte).","3) för att uttrycka en riktning: på. sat a hans höghro hand Bu 21 . wil thu wälia thik at byggia a thina winstro hand, tha wil iak ganga a höghro hand MB 1: 178-9. han fälde ther folk a badha händer Iv 2347 . Om a hand, a händer i åtskilliga uttryck, i hvilka a synes böra fattas såsom brukadt i denna bemärkelse, se vidare under hand. a annan sidhen thz bärghet war en grymelighin eeldher och a annan sidhen war offmyken kyldh Pa (Tungulus) 29 . förvara them ok hans här aa alla sydha RK 1: (sfgn) s. 175 . falla a badha sidhor mange Gr 262 . kastadhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt a ömsa vägna Bo 204 .","4) vid tidsbestämningar: a) på. koma hälghe dagha nu oppa annan wiku daghin oc a annan komo the i fiordh aar MB 1: 63 . - b) i. komin . . . ather a morghen arla Bil 127 .","5) vid beteckning af storhetsförhållanden: till, ända till. til þet är löst a ytärstä pänningh SD 5: 567 ( 1346) . ","6) för att beteckna det föremål, mot hvilket i fientlig syftning en handling företages, el. i strid mot hvilket något göres: mot. än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). se swa gyort sum a oss syälwän ib 5: 606 ( 1346) . \" som bref hawer a annän man vm gyäld ib 480 (1345, nyare afskr.). a landet gaa (stiga i land och anfalla) \" RK 2: 9080, 9085 . \" the böriade tha a porum stridha ok a hans landh \" MD (S) 253 . örlögh a os föra Al 6220 . RK 1: (sfgn) s. 171 . hwi görin ij a mik thetta mordh Al 3466 . ib 3622. \" ij görin a mik änga oära \" ib 3473 . \" hwath iak hafwer a philippum saght \" ib 2649 . \" bedhas aff alexandro naadh a then orät mik är giordh \" ib 7879 . \" ganger . . . a göra säät \" MB 1: 301 .","7) för att beteckna det föremål, hvarpå en handling el. ett förhållande syftar a) på. huxar . . . a synda ämne Bu 144 . \" tro a min guþ ib 189. \" \" tröste . . . a diäwlen \" ib 135 . \" läggr ofmykla dyrkan ok äruode å sin mat \" KS 43 (111, 46) . hitte . . . a gudz rätta tro MB 1: 178 . \" kalladhe a (åkallade) hans napmn \" ib. \" scadha hafua giort a tridhiungx schoghana \" TB 74 . \" hämnas min harm a þina konu \" Bu 19 . \" hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþa läkera \" ib 513 . \" a alwora kunne han sik wel forsta \" RK 1: 73 . \" hiolt a (bevarade el. iakttog) tokt oc godha sidhi \" ib 561 . \" a konungsins skada wara (söka konungens skada) \" ib 3889 . MB 1: 211. RK 1: (sfgn) s. 190, 2: 2614, 7519, 9506. - b) efter. girughr å sina vndidåna godz KS 28 (72, 31) . - c) om. är buthät a warra i färþ iland SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). (dubla) . . . a högra giäld MEG (red. B) 60. ","8) böte . . . a wapn äller präster syäx mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). fyrtighi a wapn ib. \" är han a wapn (Sko klosters-hdskr., som ligger till grund för den utgifna texten, har väpnare) ellir skötta \" EG (Arbogahdskr.) 64. magnus hakä, ther awapn är SD NS 1: 60 ( 1401) . \" erengisll jepsson a wapn \" ib 6 ( 1401) . \" olaf rytting a wapn \" BSH 3: 143 ( 1463) . \" erik karlsson awapn ib 160 ( 1465). Jfra af wapn under af. \"","9) i föritan på, i väntan på, på. var härra tröste han ok bþ han fara vräddan a sina tröst ok gömo Bu 181 . \" jak er hiit komen a jdra nade \" RK 1: 754 . \" margha nat hafuer iak lighat här . . a vedhespil ok äwintyr \" Fr 871 . ","10) för att beteckna sätt o. d.: på. a sina mato Bo 92 . a thenna lund Fl 468 . \" a tessa leedh \" RK 1: 760 . \" a vart mal \" Bu 55 . \" a latin \" ib 8 . \" a swenska tungo \" MB 1: 319 . ","11) vid bedyrande och eder: a) på. lofwadhe . . . thz a sina tro Bil 315 . \" saghde oss . . . a thera sannind \" BSH 1: 188 ( 1386) . - b) vid. þätt . . . swäria a gvþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). BSH 1: 178 (1379.)","adv. dessultom. fae fram aftäkt . . . oc a iij marc TB 78 . \" böte ater scadhan, oc a XL mark \" MEG (red. B) 61 . EG 65 . SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). 378, 639 ( 1347). PfN 135 . hafwi fore giort wapnen oc aff (för a) thre mark ib 138 . Jfr framan-, hvar-, här-, in-, innan-, nidhan-, ovan-, thär-, up-, ut-a, samt pa."],"f":["aa . ","o FH 4:76 ( 1492). ä Lg 3: 537),"]},{"a":"a","b":[],"c":"","d":"","e":[" för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma."],"f":[]},{"a":"a","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . \" a hulkit gesta budh thätta är \" Bo 240 . \" a hurw ylla lönte han honom tätte \" RK 2: 9564 . \" a werldin huru tw pläghar löna \" ib 1: 2494 . \" a myn eghin hustrv . . . hon är nw smitath meth wantro Lg. 3: 148. \" Va 30 . a sägh mik MB 2: 121 . \" a son min \" Bo 213 . \" a herra ib 157. \" \" a herra gudh ib. \" Iv 2228, 3332, 4892 . RK 1: 3063 . Va 25 . \" a helsam diur \" Bil 369 . \" a thu fula forrädare \" Va 32 . \" a godhe domare \" MB 2: 385 . aa mik wslan dara (ah me miserum) Su 283 ."],"f":["aa Su 283 . ","ah Su 213 ),"]},{"a":"a","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 ."],"f":[]},{"a":"a","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 (c. 1500). B) adv. med, tillstädes. i förbindelsen vara a ok ivir. SD NS 3: 208 ( 1417) . \" waro the a oc ouer mädh . . . ludeke kaara tha fornempda kalgardz tompt mäldis \" SJ 38 ( 1426) . - Jfr ovan-, up-a."],"f":[]},{"a":"a","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] wastena closter VKJ 98 ( 1447) . \" swnnan oen är förste huwdroen j bergha vddhan som kallas mwstewora \" Svartb 478 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"a b c","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) abc, alfabet. \" hans bogstaff star i a b c \" MD 172 m.","2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH 4: 188 ( 1495) . \" wij a b c & c sweriges rikes radh och men \" BSH 4: 188 (HSH 19: 19 (1504), 21 (1504), 24 (1504)."],"f":[]},{"a":"a b c d","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . ","2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom witterligit FM 153 ( 1504) . vij a. b. c. d. etc. swerigis rigis raadh och män ib 300 ( 1506) . som byggia och boo j a. b. c. d. ib 231 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"a b c d","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d, etc:a Svartb 400 ( 1442) ; jfr 2: l887 utskurin 2, äfvensom afskrära."],"f":[]},{"a":"a b c d e","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alfabet. \" alphabetum . . . a b c d e \" GU C 20 s. 17 ."],"f":[]},{"a":"a beþas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"a boa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"a dragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"a fallande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se affallande."],"f":[]},{"a":"a finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påträffa. \" än hon afunnis, \" Gr (Cod. D) 377 . ","2) uppfinna. \" skaftauils lek han först aafan \" MD (S) 200 . Jfr finna a."],"f":["aa- )"]},{"a":"a finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påträffa. \" dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhen dolder och fförscriffne erich nw offwmnet haffuer \" SJ 2: 257 ( 1494) ."],"f":["o- )"]},{"a":"a hughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betänka. \" vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut \" Bir 4: 145 ."],"f":[]},{"a":"a kännas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424)."],"f":[]},{"a":"a liþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"a mot bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 ."],"f":[]},{"a":"a mote","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mot."],"f":["a mot )"]},{"a":"a märkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta märke på, märka. TB 73 ."],"f":[]},{"a":"a slat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"a standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"a sämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) . KS 6 (12, 6), 76 (188, 84) . TB 73, 75 . SO 149 . Jfr sämia a."],"f":[]},{"a":"a vak","b":[],"c":"","d":"","e":["o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168."],"f":[]},{"a":"a vapn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se a, prep."],"f":[]},{"a":"abacia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor skara Fr 3175 ."],"f":[]},{"a":"abbadis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"abbadis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409)."],"f":[]},{"a":"abbadissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["abbedissa. \" SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. \" KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v. "],"f":["-onna VKR 57, 72 . ","abbadyssa: -onne VKR 57 . ","abbadysa: -o VKR 33 . ","abdissa: -o SD NS 1: 539 ( 1406) . ","abdysa Bir 5: 105; -an ib 104. abbatissa Bil 805 ; Bir 5: 21; ","-an VKR 3 o. s. v.; Bir 4: 9 o. s. v. 5: 22 o. s. v,: -onne ib 5: 21 ; VKR 2 o. s. v.),","abbadisso döme , "]},{"a":"abbadissa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. ","*abbadisso val","abbatisso- )"]},{"a":"abbote","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["abbot. \" epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote \" Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207, 212, 417 . Di 291 . Jfr abot. "],"f":["abotti: -in KL 68 . abote KL 68, 79; Bil 385 ; ST 480 ; AS 59, 60 ; ","-a Bil 385, 717 ; Bir 2: 69 apothe: -othen Di 291 . ","abbate: -en Lg 3: 207 . ","abbati: -ins Lg 3: 212), ","abbota kloster","abota- )"]},{"a":"abitning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 ."],"f":[]},{"a":"abiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["påbjuda, bjuda. \" loot a biwdha gengerd \" RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älskarom abiwdher gudhelik snille Su 37 . MB 2: 323 . Jfr biuþa a."],"f":[]},{"a":"ablasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 ."],"f":["abläsa )"]},{"a":"abo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231 (1480)."],"f":["aa- )"]},{"a":"abo mynt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Åbo-mynt, i Åbo slaget mynt. hundradha mark ok niyotigi mark peninga abo mynt FH3: 122 ( 1448) . "],"f":["abo päningar , "]},{"a":"abodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boningsplats; gård, landtgård. rigesins stagde wtuiser . . . at huar som sma jord ligger wthi enne abod som mangom är fallin til arffs tha haffuer han wald som mest äger thär i godzit. lösa the sma jordena til sig oc besitia godzit. oc jcke lata jordena eller abodena sunderiffwas Uppl Lagmandsdomb 31 (1490)."],"f":[]},{"a":"abodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2: 1187. åbod, vid å belägen bod. jak . . . haffuer vnt ok giffueth . . . thil clostrith i rysabergha . . . myna aaboodh liggiande nordhan aana her i suhercöpunge SD NS 3: 416 ( 1419) . ib 621 (1420). ägher clostridh i swdherköpwnge 3 abodher, 2 wästan ana oc en östan VKJ 57 ( 1447) . Brasks Kopieb 12 (1505)."],"f":["aaboodh )"]},{"a":"aboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åbo, landbo. \" hwar som wtgerdha bonde är, han ma wel a frälsis jordh boa, tho swa at han fae een aboa vp a sina jordh, som kornonne rät gör \" SD 6: 345 ( 1352, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"aboi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åbo, landbo. \" GS 23 ( 1369). \""],"f":[]},{"a":"aboli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"abosker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" XV mark abosce FH 2: 103 ( 1436) . XXII 1/2 mark aboeska ib 102 . \" ffore twa marker oc fämtigi aboska päninga \" FH 3: 17 ( 1442) . \" fföre halft annat hundradha mark aboska peninga \" ib 107 ( 1447) . \" ib 114 ( 1447), 130 ( 1448), 4: 5 ( 1441), 6: 9 (144, afskr.), 60 ( 1469). - abs. ss myntbeteckning: Åbo-penning. iij ortugar för en öre, vj aboska för en öre, vij engilska före j öre \" SJ 226 ( 1453) ."],"f":["aboesker )","fore"]},{"a":"abot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= abbote. SD NS 2: 104 ( 14 09), 174 ( 1409). ST 333, 384 ."],"f":[]},{"a":"abot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["abbot. aboot hindrik SD 6: 538 ( 1355) . \" abbet hanes aff aluastra \" ib NS 3: 275 (1417)."],"f":["aboot . ","abbet )"]},{"a":"abredsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täcke. \" coopertorium . . . abredzl \" GU C 20 s. l47."],"f":[]},{"a":"abrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["artemisia abrotanum Lin., åbrodd. \" abrotanum obroth \" LB 6 ; 284. abrotanum aabrut ib 5: 80 . \" abrotanum är abrot \" ib 3: 75 . \" abrotanus er abroth \" ib 2: 47 . ib 48, 1: 96, 3: 76, 155, 5: 77, 7: 70, 72, 148."],"f":[]},{"a":"abrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åbrodd. \" pors fröö ätha oc yrthena affbroth \" PM Skr 228."],"f":["affbroth )"]},{"a":"abrädder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åbrädd, åkant. i aabreddenom Brasks Kopieb 31 ( 1513) ."],"f":["aabredder )"]},{"a":"abskons","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljusskärm, blindlykta. \" liusit beuaras äkke swa väl i abskonse som i lyktonne \" Bo 99 ."],"f":[]},{"a":"abudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"abudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påbud. \" vare helgasta höffdingenna . . . aabudh at een dyrkän scal vara j blandh allo folke Budde 77. at holda theres laagh ok aabudh ib. \""],"f":["aa- )"]},{"a":"abugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bugt el. krökning i en ås lopp., iuxta litus ampnis vbi flecitur et curuatur qvod dicitur aabugh SD 4: 590 ( 1338) ."],"f":["aa- )"]},{"a":"abunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. slå el. stöta på; tillstöta, vara på färde. \" thera herra bera storan twnga med konungen tha som noget aabunga \" MD 421 ."],"f":["aa .),"]},{"a":"abyggiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inehafvare (af fastighet); åbo. ljnnan ther raar som aabygianden haffuer thet fordhom nwtith Svartb 417 ( 1445) . j the matto som aabyggiande forre nwtit haffua ib. - bebyggaree, inbyggare? hälaghir är thäns stadzsins abygiande (beatus urbis accola) SpV 583 ."],"f":["aa- . ","abygiande )"]},{"a":"abyggiare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , åbo. kyrkiones hion äller abyggiara DD 1: 91 (1440, afskr.) ."],"f":[]},{"a":"abyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bebyggare, innehafvare af byggnmad, boende. ath jöns olaglige vpkastat hade mera än hanom tilhörde thöm nestom aböggiarom til forfangh ok schade SJ 2: 141 ( 1488) ."],"f":["aböggiare )"]},{"a":"abygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är bygdt på ngt, åbyggnad. \" the haffdho siwkan sandh grwndh, fawidzskan styrdhe, thy är abygningin all om enkte \" SpV 289 ."],"f":[]},{"a":"abyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bostad el. by belägen vid å. \" ampne[n]sis . . . a by \" GU C 20. s. 20."],"f":["a by )"]},{"a":"abyrdha kar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["et abyrdhakar VKU 94 ( 1559) ."],"f":[]},{"a":"abyrdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ="],"f":[]},{"a":"abyrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"abyrþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemligt bärande af något till ett ställe med den följd att skada åstadkommes. som mz sinne abyrdh flere siälana fordärfwar JP 50 ."],"f":[]},{"a":"abyrþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= abyrþ. bära abyrþ a, insmyga tjufgods hos. at þ bärin ängän abyrþ a han SR 286 ."],"f":[]},{"a":"abära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["(i födeslen el. genom börden) gifva. \" er thz mik mz arff aboräth (co. B aborat, i rim med vilkoradh) \" EK (Cod. C) 349 . Jfr upabära 2: 835."],"f":[]},{"a":"adam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Adan, namp på menniskosläktets stamfader. adams son, menniska (med särsk. afseende på vidlåtande synd och skröplighet). o adams sona (filiorum Adam) osidhogh sidhuänia Bo 99 . - gamble adam (adam thän gamble), om Adam ss den genom hvilken synd och död hafva inkommit i menniskosläktet; om den gamla menniskan, menniskans medfödda syndiga natur. nye adam (adam thän nye), om Kristus ss upphof till en ny andlig skapelse; om den nya menniskan, den pånyttfödda naturen. fastian näpsir gambla adam SpV 157 . gambla adom skodha sithiande oppe j toppenom a the lastæliko träno nya adam skodha styrslo ok waldit haffwa offwir andhelika sälhet ib 132 . \" swa som mällan andan ok kötidh är stor atskillnadhir, ok i mällan adam thän gambla, ok adam thän nya (inter Adam veterem et norum) \" ib 425 ."],"f":["adambär UplL Kk 1: pr) , "]},{"a":"adhal värk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"adhalbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äkat barn. ärin i vtan disciplinam tha ärin i äkke adhol barn vtan rät hoor barn Bo 106 ."],"f":["adhol barn )"]},{"a":"adhalbolbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egentlig el. gammal by. nummis ok keris äru ädol (var adhol, Skokl ädel) bodhyia fram for hima andra byiana Svartb 332 ( 1430) . Jfr adhalbyr 2: 1187, bolbyr."],"f":["adhol- . ","ädol- . ","ädel- )"]},{"a":"adhalhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudborg, den hufvudsakliga el. egentliga delen af en fästning, fästningens hufvudbyggnad. drotzeten forborgen fik marsken togh adelhusit til sik RK 2: 3475 ."],"f":["adelhus )"]},{"a":"adhalhär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudhär, härens hufvudstyrka. RK 1: 1519, 1636 ."],"f":["adelhär: -in RK 1: 1519 . ","adilhär: -in RK 1: 1636), "]},{"a":"adhalmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudmur. tän inre adhelmuren KS 86 (210, 94) ."],"f":["adhelmur )"]},{"a":"adhalporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudport (på en borg). firi adhalportanom (för -enom) skal wara stor grop KS 85 (209, 94) . vtan adhalport skal wara port luka järnadh ib. Iv 4044, 4114 . Fr 293 ."],"f":["adhil port Iv 4044, 4114 ; Fr 293 ),"]},{"a":"adhalvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmän väg, landsväg. \" ganga adhelwägh MB 1: 409. \""],"f":["adhelvägher )"]},{"a":"adhans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i adhans (iadhons, j iaadans), i åns, i jåns, nyss. som jak sagde j iaadans j ffraa MSD (S) 201. the siw som iadhons waaro optald MB 1: (Cod. B) 544 ."],"f":[]},{"a":"adhans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[],"f":["i adhans (j iadhans), i jåns, nyss. thz thu j iandhans (superius) räknadhe människioona wärdoghare änglenom SpV 32 ."]},{"a":"adhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäkreaturs urin, gödselvatten. vill jak tik läthä begyuta medh orenan adell Budde 79."],"f":[]},{"a":"adhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["adel. \" iack giorde adelen fatiig och arm \" RK 3: (sista forts.) 6384 ."],"f":[]},{"a":"adhelörn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örn, kungsörn. ST 214 ."],"f":["adhil örn )"]},{"a":"adher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmåder. \" silffwidh haffwer sina adhra (venarum) opbörian \" SpV 506 ."],"f":[]},{"a":"adher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["aadher . ","-rar ) , "]},{"a":"adhersla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åderlåta. \" lata sig aaderslaa \" LB 7: 338 ."],"f":["aaderslaa )"]},{"a":"adhla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ädhla."],"f":[]},{"a":"adhligh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["adlig, förnäm. \" thenne adliga (Cod. A ärligä 12) frvn Val (Cod.C) 58. \""],"f":[]},{"a":"adhraduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svettduk, näsduk. \" nwnna . . . skal ey gifwa mannom adhraduka (sudariola) \" Ber 165 ."],"f":[]},{"a":"adhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lysten, glupsk. \" gradugh diur ok adhugh \" Bil 343 . ib 370. MB 1: 183."],"f":[]},{"a":"adriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pådrifva, tvinga. \" engho adriffwande älla nödhgangande \" SpV 431 ."],"f":[]},{"a":"adsignera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverlåta. \" huilkit gooz . . . boo joansson gaff oc adsignerade (?) for:da watzstena clostre \" FH 3: 82 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"advent","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["advent, adventstid. \" j adduentinne for jwlin \" VKR 16 . \" iij swnnedag j aduenten \" FM 555 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"advent","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["advent. \" j aduenthith til julanna \" MP 5: 14 . för 4 wäle sil i adwäntet VKU 764 ( 1552) ."],"f":["-wänt )"]},{"a":"adventa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = advent. MP 2: 31, 66 . VKR 61 . Bir 4: 14."],"f":["atwänta: -onne Bir 4: 14), "]},{"a":"af","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["A) prep. med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbyttes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett aflägsnande, eg. och oftast från ett föremåls yta, dock stundom från det, hvari något är: a) af, från. stegh aff häste Bil 658 . þri blodþrupa drupu af fingrenom Bu 56 . \" kumbar af himirike röst \" ib 5 . \" the dagh aff himilin falder \" Al 6392 . drogh jomfrun tha sina skoo aff sinom fotom Bir 3: 180. vek af väghenom Bu 498 . \" far abram aff egipto lande \" MB 1: 178 . \" skyt är skutith aff stakkot bagha (för borgha) \" GO 899 . \" ref sit har af höþe \" Bu 209 . \" af staþ, se staþer. - b) ur. dragha han op aff brunnenom MB 1: 231. \" \" gik aff kyrkionne \" KL 4 . \" dragha hona af hänna klädhom (afkläda henne) \" ib 314 . \" alexander aff sinne kapo far (afkläder sig) \" Al 3512 . ","2) för att beteckna riktning, afstånd, frånvaro: från. aldre gingo biscops öghon af hänne Bu 144 . skodha görla aff thenna stadh MB 1: 179 . \" syntis thz af pallacio \" Gr 304 . \" han war ludhin aff hoffwudh til foot \" Al 7419 . \" bethania liggir twa thera milor af ierusalem \" Bo 162 . \" þe stund wi hawm aff landeno ok rikeno varit \" SD 5: 605 ( 1345) . \" genstan marsken aff östegötland war \" RK 2: 5734 . \" glädhi är alre aff minne siäl \" MP 1: 30 . - bild. thz tykte gudh ware aff thakke (d. v. s. emot hans vilje) MD 24 ; jfr 6. ","3) vid tidsbestämningar: a) från. a fyretighinde daghenom af vpstandilsinne dagh Bo 243 . \" af morghnenom ok til qvällin \" Bir 1: 121 . \" aff minom vngdom thänkte iak al ltidh mins sons hedhir \" ib 3: 112 . \" aff fämpta manne skal hans släkt wardha wäldigh i thy lande MB 1: 183. \" \" then holth han aff eth barn (från den tid han var barn) tiill studium j prage \" Lg 3: 33 . af nyio, se nyr. - b) af. af alder SD 5: 662 ( 1347) . KS 5 (12, 6) . af äwärdheliko (ab æterno, af evighet) Bir 1: 396, 2: 12 o. s. v. ","4) för att beteckna öfvergång från ett tillstånd: af, från ur. stoþ af föþ Bu 184 . waknar iavob aff sömpne MB 1: 218 .","5) för att beteckna utgångspunkten för en handling: med. byria rätvise af sieluom tik KS 26 (66, 28) ; jfr 13 och prep. a, A I:o 7. ","6) för att beteckna ett skiljande, fråntagande, befriande, afhållande, upphörande o. d.: af, från. hugga hofwod aff paulo Bil 126 . \" latäs bort af warre thiänist \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ey skiliande sik aff guddomenom Bir 3: 84 . böghias aff rätuisonne ib 378 . \" af sinom skiälom gånga \" KS 37 (96, 39) . \" han later os alla aff lifwith ga \" Al 2556 . ganger aff göre sät. MB 1: 349 . \" gig han aff riddarans radhe \" ST 234 . \" thöm gik allom tha aff gaman \" Fr 1834 (jfr gaman). thz gik herra iwan tha aff later Iv 780 (jfr later). tak af mik swa stora besklikhet Bo 185 . tok han sik sialuar af liue (tog lifvet af sig) Bu 172 . takin aff daghum thän hughin gör galin Bil 126 . staal et faar af sinom granna Pa 7 . \" först tha daradhe han aff mik äldre bordhers wyrdhning, oc nu snardhe han aff mik guds signan \" MB 1: 216 . \" at frälsa andream af corse \" Bu 141 . \" är fräls af frestnigom \" ib 135 . \" som hana löse ok rensa af syndom ok lastom \" ib 186 . \" jam skyt hon varþp lös af bandom þa varþp hon lös af diäflom ib 205. \" \" ren ok quittir aff spätälsko sotenne \" MP 1: 63 . läkte them aff alskona sottum Bil 288 . \" wardh helbrygdho aff sinne sot \" KL 57 . \" han hafdhe sik aff allom sinom syndom scriptat (genom skriftermål giort sig fri från alla sina synder) \" ib 58 . \" göma han aff thy misfälle \" Bir 3: 69 . \" fik hughnadh aff (consolabatur a, fick tröst för) the hiärta sorgh som han hafdhe \" ib 3 . wäri frither . . . aff (d. v. s. fred och upphörande med) allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). josep födde (d. v. s. födde och räddade) wärldina mz sino radhe aff likamens sylt MB 1: 253 . halt tik af fulum ordom KS 24 (59, 26) . wände han atar af þera qualum Bu 203 . \" afskrapas aff (ur) thinne book \" MB 1: 348 . ","7) för att beteckna den el. det, hvaraf något mottages eller begäres: af. nam . . . af guþi sialum Bu 5 . \" thu skalt taka swrth salt aff ondom gällara \" GO 14, 205 . aff (med) henne fik han flere söner (de qua suscepit filios) MB 2: 105 . þen som mykit hawer aaf guþi SD 5: 561 ( 1346) . \" at hwar hawi aff androm gagn \" KS 4 (8, 5) ; jfr 11. bedes lof af kunugenom Bu 187 . \" vpbäria aff (ɔ: thy) affradh ok affgield \" SD NS 2: 250 ( 1410) . \" skref hana (ɔ: lästena) af hans munne (d. v. s. såsom han sade el. dikterade) Bu 99; \" \" jfr 8. \"","8) för att beteckna det hwarifrån något tages el. hämtas: a) af. cayn offradhe . . . sin tionda aff iordhinna affwäxt än abel offradhe . . . aff sino bätzsto fä MB 1: 162 . ey skulo the tagha epterdöme aff iacobs gärning ib 224. - b) ur. bok thessin är uttakin medh fäm ordom af thöm bokum wise mästara hafwa giort KS 1 (1, 1) . - c) i. tedhis faa sancto petro bok j hand ok lät petrum läsa aff henne Bil 107 . ","9) för att beteckna härkomst, hemvist, klass: af, från wt komin aff konunga släcth Bil 263 . \" fläst all europa är komin aff götom, oc göta aff magog sonasöne japhet \" MB 1: 3 . \" män aff ismaels släkt \" ib 231 . han tok sik husfru . . . annam af betheleem Bu 3 . en bure af barchionna ib 175 . \" härtugh bändikter af finlande \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). insighli . . . biscups bryniulfs af scarum ib. \" the aff husith \" Fr 599 . \" the aff kinds sokn \" SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). RK 1: 1708, 2: 5881, 6068, 6151, 6226 . fore thöm aff radit ok companijt SO 116 . \" böndher aff landhit ib 51. at welia en wittran man af androm landom eller stadhom \" KS 9 (29, 10) . \" blomster af hans altara Bil 288; \" \" jfr 8. 10) för att beteckna ämne, förändring el. öfvergång: af. adam war förste man skapadher aff iordh, hans kona ewa eno riwe hans siidho \" MB 1: 1 . \" han hafdhe ena kirkio bykt aff trä Bil 850. \" \" geenlädher ok rema . . . varo aff skära silke göra \" Fl 534 . \" all the hualff är aff een steen \" ib 980 . hans palacium war . . . aff gul lok gimstenum silf ok fiilsbenum Bil 307 . \" en calcar af cristallo \" Bu 417 . et täpete af silke SD 5: 564 ( 1346) . \" crona aa gull \" RK 3: 137 . \" togho the biäkan oc giordho aff (ɔ: honum) ena fä bro \" Lg 95 . \" han giordhe römska rike (fwlt) aff faghro \" Bil 307 . \" taka min likama hulkin som uighis a altareno aff brödhe \" Bir 2: 26 . \" wardh . . . andelikin aff (från att vara) kötlikum \" Bil 264 . \" hwat aff hans systirsynom var vordhit \" ib 852 . Bo 26. \" tha han skikkat haffde, hwat aff the dödha kroppana wardha skulle \" Lg 3: 193 . \" aff een skalk wardher ey godh ärkebiscop \" GO 301 . \" man gör egh godhan ärkäbiscoph aff een skalk \" ib 47 . \" giordhe mik til lamb aff vlfwe \" Bir 2: 10 . \" gör aff (med) hanum hwat thu wilt \" KL 69 . Bo 159. MB 1: 403. ST 251 . RK 3: 2795 . \" þe giorþo mäst af þik spot ok haþp \" Bu 77, göra gaman aff wslom MB 1: 130 . \" läthin i göra skam aff idher \" Lg 3: 115 . Jfr 11, 13. 11) för att beteckna orsak, grund: af på grund af, i följd af, för. gar þät af ilwiliä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). aff delo komber slagh KS 5 (11, 6) . thet gör han aff hoghmodhe ok fåwiskio sinne ib 8 (18, 8). do han af sot Bil 368 . \" märch stor aff marsswina sprangh \" GO 232 . \" som mich tycker aff segen \" FM 580 ( 1513) . \" aff mykle miskund varkunna iak honum \" Bir 3: 4 . \" länge enom aff kärlek hundradha skillinga \" KL 22 . \" mangh annor thekn haffwir gudh giorth aff sinom nadhom \" Lg 70 . \" at rikeno matte gläde aff (ɔ: thy) ske \" RK 1: 4465 . \" diäfwlin gladdis mykit aff (öfver) gudz manna dödh \" Bil 851 . \" glaþ af guz naþom \" Bu 12 . sagþpe sin son vara galin af hans fölghe ib 136 . mykit sörghde hon af thinom dödh Bo 225 . \" aff (med) hans nathum oos hauer alt giuit . . . wilium wir thätta buthorþ gömä \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). viste hwa nyttelikhet apostoli . . . skullo fa af dröuilsomen Bo 111 ; \" jfr 8. huat hawir nu konungin aff allom sinom rikedomom . . . ey vtan skadha ok huat aff hedhrenom . . . ey vtan blygdh huat hawir han aff sine giri . . . ey vtan pino \" Bir 3: 438 . \" hawa all wärulizlik diwr aff sin naturlik skipelse thet the mågho sik medh hylia \" KS 4 (7, 4) . \" han är aff naturlikan rät skyldoghr honom hans gif löna \" ib 70 (172, 77). thy at han är mera än man, af thy at han haver mera wald af gudhi än andre män hawa, af ty skal han gudhi mera tiena . . . än huar annan man ib 14 (32, 15). thu math ekke wara ärffwinghe j vars fadhers hws aff thy at (quia) thu äst föddher aff horkona MB 2: 105 . thäkkias mannom aff änlitis fäghrind Ber 172 . ib 173, 174 . \" matte oc klädhin kännas aff the same lokt \" MB 1: 214 . \" aff herskqpzins tillath \" SO 51 . \" jek biudhir jdhir aff (ex) domarins valde \" Bir 2: 14 . \" jak vil disputera aff (de) rätuisonne mz thässom diäfle \" ib 3: 101 . värlzlik brut pinas oc plaghas . . . aff (ex) rätuiso ib 119. \" aff ooräth sculin i ey fara illa \" RK 3: 1319 . ledha thik j blomstrande dal ok sötan aff all iordinne fruct Bir 1: 273 . \" gör san scriptamal af giordhom syndom \" ib 294 ; \" med afs. på de både senaste ex. jfr 21, och med af. på det senaste jfr 6. af . . . väghna, se väghna. 12) för att beteckna den, från hvilken en verkan utgår (agentern vid passiva verb; med liknande betydelse stundom äfven vid andra uttryck): af. qualdes af diaflenom \" Bu 205 . \" en hans dicipulus sändar af hanom ib 100. \" \" som döptir vardh ok cristnadhir af sancto siuestro \" Gr 321 . \" hulkit som kallas lolykka aff mannom \" Bir 3: 69 . \" aff thom skalt thu sua pinas \" ib 438 . loth sik . . . aff henne födha MD 71 . \" bran the vslasta quinnan vp aff eldenom \" KL 16 . \" het aff hwariom manne godh \" MD (S) 211 . \" þolde han döþ af valeriano \" Bu 397 . \" fik ioakim blygth ok snybbo af iuþom \" ib 3 ; jfr 7. ther aldrigh ytermer hinder eller tiltalan vm lidha aff mik eller minom arfuom SD NS 1: 88 ( 1408) . före the woldgestning ok vfok mik af them timdhe ib 238 (1403, nyare afskr.). thz mönstrit hafdhe varit af konungom oc höfdingom i them landom i store vyrdhning Gr 313 . \" ärlikin af alle värdlinne \" KL 362 . \" iohannes af honom for androm mykyt älskelikin \" Bo 204 . þen för var siukar af hanom Bu 203 . \" the vordho all aff honum rik \" Fr 2240 . \" hänna fingir varo vaath wordhin aff hans blodhe \" Bil 887 . \" han wart riddare aff sin fader \" RK 1: 1156 . \" han aff ryzer optha komber i nödh \" ib 3: 3639 . \" mang vnder gör tw aff tik (af þér) \" Di 56 . 13) för att beteckna medlet: af, med, medelst. guþi aff þy til heþers oc þyänist at varä SD 5: 561 ( 1346) . \" rätfangit godz som j mattin badhin aff lifwa \" ST 484 . \" han födde twem sinnom mykyn mogha af faam brödhom oc litlom filscom \" Bo 50 . \" thwadde hon af (ex) taranna owir matto mykelikhet . . . sins sons änlite \" ib 213 . \" aff hänne (daggen) thwa wi wara händer Al 6393. \" \" wiliom wi alla gudha priisa aff loff oc sang ib 9788. \" \" gör ey twa magha aff eenne dotther \" GO 347 . 14) för att beteckna sätt: med. glädz af store glädhi (gaude gaudio magno) Bo 116 . \" älskins af systerlicom kärlek \" ib 146 . \" saghdho the aff smälek \" ST 344 . talade drotningen aff mykin harm Di 119 . ib 151 o. s. v. 15) för att beteckna innehåll: af, med. fyltä honä (flaskan) fullä aff helewagh Va 29 . \" aff diäwlskap war han all innan ful \" Al 51 . \" hans howodh är fult aff wiin \" Iv 539 . figh honum ena gull skal aff vin Di 205 . 16) för att beteckna det slag, hvaraf en myckenhet eller ett mått angifves: af (omskrifning af gen. generis; ofta saknas dock här prep. i Nysv.) funno the mykyn mogha aff diwrom Bil 899 . \" lifwith war stort som las aff hö \" Al 9325 . \" litit af kaal \" KL 215 . ib 199. Bir 1: 309 . Lg 3: 213, 219, 364, 401 . - För att beteckna en obestämd myckenhet nyttjadt utan att föregås af något ord, som betecknar myckenhet eller mått. beddis af brödhino Bo 15 . \" gaf sinom brödhrom af thäs träsens frwct KL 283. \" \" lwcta oppa god äple oc äta aff tom \" LB 7: 235 . \" läggir man aff rosir wider siwk ögon ib 3: 59. 17) för att beteckna det hela hvaraf något framhålles såsom del; särskildt vid subst., som utmärka del, superl., räkneord, pron., i sht obest. (vanl. omskr. af gen. partitivus el. totius): af, bland. aff þeem sum wir þorwom at optelika se mäþ os . . . tha wilium wir at war kiäre brother . . . hawe fiuretighi hästa biscoper xxx \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" aff allo thy ther thu atte wil liak ey halda fra halsmughino oc til hosonar \" MB 1: 181 . \" then första (för -e) lutren af hiärnanom \" KS 31 (80, 33) . \" haffua tridiwngen aff rikit \" RK 1: 2814 . \" han var yngxstyr af allom \" Bo 171 . \" han liþe hälagastom lifnþ af allom appostolis Bu 194. \" \" hwar annar af wart raaþ \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nokar af bondum ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). äf þöm fyoghertan skulu twe väliäs bärghämästärä ib 5: 638 ( 1347) . \" en af þöm \" ib. \" en är . . . limber af mansens limmo, then rådher ok styrer allom manzens limmom \" KS 7 (16, 8) . ensamen aff allom diurom MB 1: 97 \" soma aff them \" ib 277 . ängin af idar Bir 4: (Avt.) 185. aff (inter) thässom roparom . . . skal thänne vara ib 3: 94 . somlike fiudho aff hulkum en änkia kom til kyrkio KL 31 . 18) för att beteckna ett föremål såsom tillhörande ett annat ((omskrifvande gen. possessivus): af (stundom måste dock i Nysv. här användas gen. el. ett omskrifvande uttryck). kirkiän äller koren af förnäfndu klostre SD 5: 562 ( 1346) . \" äther bloman aff äggit \" GO 514 . \" thu see bärgh skwggana som the waro huffwodh aff människiom (capita honium) \" MB 2: 100 . \" vnder skugganom af träno (Cod. B träsins för af träno 545) \" ib 1: 188 . \" hördhe thän stora throskap aff dotterenne \" ST 279 . \" saa kesaren thz (hufvudet) haffua all the skipilse oc skapnat, som han seet haffde i sömpnen aff sancto serucio (såsom Servacii, såsom tillhörande S.) \" Lg 3: 188 . \" hawin tw baner et aff vars herra pino ok annat aff hans rätuiso (habeant duo vexilla, scilicet passionis et justitiæ Dei) \" Bir 3: 406 . \" en wäggiabonadh aff the helga threfalligheth FH 5: 57 ( 1466) . \" \" han sagþe daghleka mässo af guz moþor (missam beatæ Marieæ) \" Bu 27 . högtiþen af hans döþ ib 52 . \" messan aff daghenom \" VKR 22 . 19) för att beteckna en särskild bestämning, som tillägges ett föremål för att närmare beskrifa det samma (omskrifvning af gen. qualitatis): af. männenä . . . aff hälgom oc storom gerningom (homines . . . magno rum operum) Su 295 . \" biscop magnus aff säla aminnelse (salig åminnelse) \" FH 5: 47 (1467, nyare afskr.). ib 48 (1467, nyare afskr.), 115 ( 1487). vnga oc klena människio aff fämtan aarom Bo (Cod. B) 343 . SO 18 . Lg 3: 60. \" swa som hon ware aff xviij arom \" ST 156 . 20) för att beteckna föremålet för den handling, som ligger i substantivets begrepp (omskrifning af gen. objectivus): för. haffde herskapet räddogha aff sancto seruacio Lg 3: 196 . 21) för att beteckna det, med afseende hwarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänseende till, till. fatikir af klädhum Bil 352 . \" mäktvghare aff mylikhet \" MB 1: 73 . faghirt aff (ex) nampneno Bir 3: 118 . \" saa bild war hon aff tal oc lat \" RK 2: 8380 . \" hon synes vtantil gudhlik af klädhabonadhenom ok är innantil vanskapadh af ondom vilia \" Su 452 . \" viis man ok spaa aff fughla galdrum \" Bil 111 . Lg 3: 33, 328. RK 3: 1797 . Di 194 . \" thänk hans godhlek ey at enast af (ex) älskoghanom . . . vtan ämuäl af (ex) hans diupa ödhmiukt \" Bo 232 . \" giua thik tholomodh oc styrk aff diäfulsins inskiutilsom (ad immissiones diaboli tolerandas) Bir 3: 63. \" \" vm tholka thanka ok mz tholkom vilia dräpa the vsle thik aff (a) sinom hiärtom \" ib 79 . kirkian hwlkin af enom deel (ex parte) stridher . . . ok af androm deel (ex parte) styre i himerike Ber 143 . \" hörör han konungin tiil aff bordh \" MD (S) 243 . af . . . väghna, se väghna. - b) med. tholik sama rätuisa är aff mannenom swa som aff änglomen Bir 3: 461 . \" swa är ok aff (de) dygdhom \" ib 230 . ib 252, 400. \" skal vapnasyn halles i eneköpungi af vpsalä byscopzdöme oc wästräarus. j strängenes af suthermannälande oc närike \" SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . - c) af. thört af (ex) natur Bir 1: 255. \" the varo glödheta af sik \" Pa 18 . ib 19, 20 . Al 1947. Ansg 179, 213, 229, 239 . MB 2: 229 . Lg 3: 483 . at the . . . äru godhe ok dygdhelike af sik ok sinom åthäuom KS 40 (104, 43) . är nåkot aff (i och för) sik siälwom ib 3 (5, 3). 22) om, angående. af þy hur waar fru warþ först scapath Bu 3 . \" hon talar af þöm rika \" ib 153 . \" lärdhe han them af mangra handa thingom \" Bo 64 . \" än han wiste nakath aff hans färdh MB 1: 224. \" \" är thz at vnderstanda aff hans släkt ib 185. swa som sigx af aspide \" Ber 156 . här sigx aff huru siälin oc kroppin thrätto MD 92 . 23) efter komp.; än (öfversättning af ab i senare Latin). jak skal gifwa idher . . . bätra nampnit af sunom och dötrom (nomen melius a a filiis et filiabus) Ber 75 . 24) af för a. benkt rydz aff wapn SD NS 1: 4 ( 1401) . \" ib 6 ( 1401). aff wapn \" SO 141 . \" aff wapen \" ib 160 . Jfr a vapn under a, A II:o 8. . af vapnsynenä kumä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" aff gamblom aldir \" ST 422 . B) adv. af, bort, borta. bättre är kampin än hoffwdet aff Va 37 . \" ther til fradhan är aff \" LB 3: 120 . han dechtingar sich aff RK 2: 1394 . ib 1398. \" thz jak mz mich mina hafwar af finge (finge föra bort) ib s. 343. (af för a \" PfN 138 ). Jfr gent-. hvaþan-, hvar., häþan-, här-, innan-, ovan-, thvärs-, thvärt-, þäþan-, thär-, up-, ut-, utan-af."],"f":["aff . ","affh BSH 5: 222 ( 1507) ; FM 358 ( 1508) . ","äf SD 5: 638 ( 1349) . ","aaf SD 5: 561 ( 1346) . ","aaff MD (S) 202, 208. off Di 276, 289, 291 ; BSH 5: 196 ( 1506) o. s. v.; RK 3: (till. om Chr. II red. A) 6339 . ","a MP 1: 230, 287 ; SD NS 1: 463 ( 1405); Lg 3: 251 ; SGGK 104 . ","aa MD (S) 202 ; FH 5: 48 (1467, nyare afskr.); RK 3: 137, 961),"]},{"a":"af","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. ","1) adv. häraf, deraf. känner han, oc finner, at han enkte aff (ex hoc) ökas, oc forbätras j gudz kärlek Mecht 342 . - af (aff) för ok. SD NS 4: 204 ( 1406) ; Troj 321, 242 ; jfr Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. IV 3: 40. f. Jfr bak-, fore-, hädhan-, in-, iämt-, nordhanthädhan-, thär-, ut-, utan-, öster-af."],"f":["aas Troj 152, 163) ,"]},{"a":"af återgifvande det danska of af","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["om. \" aff henne rooth knwsas (D. Harpestr. of hännä root knusæs 112) \" LB 2: 42 ."],"f":[]},{"a":"af bena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"af bidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bedja, begära af (någon). thz j wilden witä mik enä bön, then iach wil idher aff bidhiä Va 33 . ","2) genom bön förmå att afstå från, genom bön förekomma. thz skal mik engin man aff bidhiä Va 17 . \" at hon kunde thz engelunda aff bidhiä \" ib 28 ."],"f":[]},{"a":"af bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afbränna, genom eld förstöra. hans trähws the af brendhe RK 2: 2757 . ib 1511. halff stadhen är affbrändh BSH 5: 132 ( 1506) . Jfr bränna af."],"f":[]},{"a":"af bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"af falla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["falla från, gå bort (genom döden). at min son byrgher händher för affalla än mic SD NS 2: 293 ( 1410) . ib332 (1410.) GS 38 ( 1413) SJ 258 ( 1457) . Lg 3: 201 . Jfr falla af."],"f":[]},{"a":"af fla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afflå. \" the . . . aff ffladdhen alt skinnet MB 2: 299. Bir 2: 179, 3: 7. Jfr fla af, \""],"f":[]},{"a":"af flyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedströmma, utströmma? är en källa til alla godhet aff flytandhes Lg 3: 659 ."],"f":[]},{"a":"af flytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["Jfr flytia af."],"f":[]},{"a":"af föþas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"af gilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) = afgiäld 1. mz gästning skatt heller någher ågelle RK 3: (sista forts.) 5837 . ","2) = afgiäld 2. honom . . . atergifua swa got godz i swa godho läghe meth lika godhe affgilde SD NS 2: 249 ( 1410) . \" ib 300 ( 1410). \""],"f":["ägelle )"]},{"a":"af inna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphinna. \" aff jnte honom \" Va 24 ."],"f":[]},{"a":"af inna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma till slut med, fullt genomgå. the siäla sina pino haffwa aff jnth Hel män 267 . the siälana . . . som sino pino haffua aff jnth ib."],"f":[]},{"a":"af kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortkalla, hädankalla. \" när gudh mio aff kalla vil \" SD NS 1: 446 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"af korta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afkorta, minska. \" stadzins reth ey aff kortit (utan att intrång göres i stadens rätt) \" SO 107 ."],"f":[]},{"a":"af liva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflida, dö. Bu 174 ."],"f":[]},{"a":"af rensa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortrensa, rensa, sopa. \" hwarn morghon som af rensät är \" SD 5: 638 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"af ryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"af sälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"af vräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortdrifva, bortkasta, bortlägga. \" maa skee at han aff wräkir (abscindat) syna wrede \" MB 2: 157 ."],"f":[]},{"a":"af vägh farande off","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["farandefrån vägen, vilsefarande. deuiare aff wägh eller wildher ffara inde denius . . . wilderfarande eller off vägh farande GU C 20 s. 180 ."],"f":[]},{"a":"af äta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["äta bort, förtära. alt kiötet var af ätit Bu515. Bir3: 136."],"f":[]},{"a":"af þva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aftvå, borttvätta. \" haua afthwaghit thz etrit \" Bir 3: 430 . \" af þwande sinna förro lasta smitto KL 186. \" \" rensilsinna stadhir j hulkom siälanna smittor af thwas \" Bir 1: 387 . Ber 38, 97 . - utplåna. här är ey at enast aff thwaghin täxstirin ok scriptin Bir 3: 265 . Jfr thva af."],"f":[]},{"a":"afal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fall, fallande (mot något), påströmning, nedströmning. watnet . . . mz idkeliket affal gnagher oc gröper harda stena oc bärgh LfK 129 . "],"f":["affal )","afalls drap , "]},{"a":"afaste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = faste. alt thet godzet j hirwisalo, som jach fik med skypte aff andrise mukonen . . . met tolff afathom Svartb 147 ( 1373) ."],"f":[]},{"a":"afaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fäst vid, sammanhängande med, stötande till. med dat. som växer affast (d. v. s. på; Cod. A a 73) iordhinni MB 1: (Cod. B) 534. - med prep. viþ et skiul . . . som a fast war widh afgudha mönster Bil 266 . Lg 983."],"f":["affaster: -fast MB 1: (Cod. B) 534)?"]},{"a":"afat","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bristfälligt. \" tha tilbör thz ath alth thz som affath är j creatwreno tha wpfyllis thz j mik, ok mz mik (oportet ut omnis creaturæ defectus per me et in me . . . suppleatur) \" Mecht 61 ."],"f":["affath )"]},{"a":"afat","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bristande, som fattas (brukas endast predikativt). swa mykit goþz som . . . afaat är \" SD 5: 564 ( 1346) . \" fylte thz affat var \" Bil 741 . the war engin gläde affaat RK 1: 1416 . \" tha war en biälke aafaat \" Lg 94 . - med dat. utmärkande den el. det, som saknar något. böta þät af fat war sancti laurencii kirkio Bu 416 . \" at ther är änkte nakrom afat \" MB 1: 400 . ib 80, 86, 101, 351. KS 28 (71, 30), 40 (104, 43), 41 (107, 45) . Ber 243, 254 . \" ther war marghom glädhi affaat \" Al 8998 . Fr (Cod. C, D, E, F) 1262, 1764. RK 2: 6382 . huru manga dygdhe thik äru afaat Ber 253 . - med dat. betecknande huru mycket som fattas i något. än fäm mannom wardher affaat i fämtighi (om det fattas fem menniskior i femtio) MB 1: 191 . Jfr far, adj."],"f":["ofath Fr (Cod. C) 1764 . ","afaat SD 5: 564 ( 1346); MB 1: 80, 86, 351 ; Ber 253 . a faat Fr (Cod. C) 1262. aafaat Lg 94 . " aa faath " Fr (Cod. E, F) 1262. af fat Bu 416 . ","affat Bil 741. " aff fat " RK 2: 6382 . ","offath Fr (Cod. D) 1262, 1764. affaat MB 1: 101, 191 ; Al 8998 ; RK 1: 1416; Ber 243, 254 . ","offaath Fr (Cod. E) 1764),"]},{"a":"afbeskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom beskattning fråntaga, beskatta. att wij haffue någentidh honnom afbeskattet BSH 3: 115 ( 1458, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"afbezla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afbetsla. defrenare aflbezla GU C 20 s. 291 ."],"f":[]},{"a":"afbita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afbita. \" swa som faar afbithir gräsit MP1: 202. \""],"f":[]},{"a":"afblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afblåsa, genom blåsinstrument gifva tecken till afmarsch. opersonl. tha the hördho at wektene afbleste RK 2: 2429 ."],"f":["-blesa )"]},{"a":"afblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gm blåsande aflägsna, bortblåsa. kötzsins älskare älskare andans fionde . . . skal affbläsas (exsuffletur), thz är aff wisas mz smälek SpV 216 ."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"afblomstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beröfva (en qvinna) hennes jungfrudom. lhuilka mannen ekke affblomstre (quam homo non deflorat) JMÖ 193 ."],"f":[]},{"a":"afbradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofbradher."],"f":[]},{"a":"afbrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["genom förbränning förstöras. staande skaden för thet som ther affbrändher HSH 29: 16 (1497, afskr.)."],"f":["-bränna )"]},{"a":"afbrot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se abrot."],"f":[]},{"a":"afbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afbryta. \" thz i min wiinbär haffwen aff brwtit \" Lg 3: 184 . ","2) bryta ned, rifva ne. alle the qwerne bygningh aff brytha FH 1: 32 ( 1455, gammal afskr.) . \" at the skermar schulle affbrytas \" BSH 4: 13 ( 1471) . ","3) bryta, kränka. \" there lagh oc rätt ey . . . af bryta \" RK 2: 1723 . ib 1717. abs. at konungen wille aff bryta (näml. öfverenskommelsen) RK 2: 1750. - Jfr bryta af."],"f":[]},{"a":"afbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bryta, kränka. \" besworen i . . . noghra articlae och puncter epter swerigis lag . . . huilche vdi monge motte affbrotne äre \" HSH 20: 259 ( 1508) . - bryta, synda. thät angra oc grata som iak haffwer aff brutith Sv B 395 (c. 1520). Jfr bryta af."],"f":[]},{"a":"afbäke","b":[],"c":"","d":"","e":["uthugen bild, beläte, afgudabild, afgud. sculptile . . . idest simulacerum alicuius ad forman eius sculptum affbäkke oc affgud GU C 20 s. 557 . simolarcvm . . . offgud oc obäkee ib 582 . Jfr obäkeliker 2: 141."],"f":["obäkee )"]},{"a":"afböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afböja, deculo (Cathol. declino) . .. affhögia GU C 20 s. 167 . 2) afvika från, tyn bod skall jac ey affböya Troj 118 ."],"f":["-böya )"]},{"a":"afdaghthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom öfverenskommelse erhålla. BtRK 102 (1435, orig.) ."],"f":["afdätinga )"]},{"a":"afdela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afskilja (till utbetalning), tillerkänna thet gotz, som ingware dieckn war affdelth i bittalning STb 1: 41 ( 1475) . - afskilja, afvittra. the affdela som gerdt pungemaker hadhe wetridt sin kiera barn i siith leffuande liiff swa ath han them nw i sin sottasängh hadhe affdelth fran sin kere hustru i alle lösöra och antwordet tet alth samman . . . jaco owerskärer och hans brabender (ss gode män el. förmyndare för barnen) SJ 2: 285 ( 1495) . - (genom delning el. skifte) uppgöra. alth ffrith och qwith aff delt pa baade sidher . . . til en ewigh ffulkompnen ända SJ 2: 282 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"afdiärver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofdiärver."],"f":[]},{"a":"afdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) afdraga, afslita. \" han . . . afdrogh sik sit köt mädh tannomen \" Gr 289 . ","2) afdraga, afkläda. \" tha han affdrogh sina sko \" Ansg 245 . \" aff dragha henne owerwällelika closters abitum \" Lg 3: 451 . ","3) draga bort, aftåga, bortgå. RK 2: 8061 . \" stande þär til quälz þär til afdräx (man bortgår) \" SD 5: 638 ( 1347), - Jfr dragha af."],"f":["-drägha: -dräx SD 5: 638 ( 1347),"]},{"a":"afdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["vålla afdrag el. minskning (i ngt)? hwilkit nakot affdraghir fulbordoghetinne (detrahit perfectioni) SpV 496 ."],"f":[]},{"a":"afdraghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afdragande, fråndragande. \" detraccio . . . affdragningh GJ C 20 s. 180. \""],"f":[]},{"a":"afdrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utdricka, uppsupa, tömman. ebibere affdrykka GU C 20 s. 54 ."],"f":["-drykka )"]},{"a":"afdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortdrifva. \" konung erics folk the afdrijfwa \" RK 2: 2435 . ","2) bortrycka. \" kunne döden them bada aff driffua \" RK 2: 510 ."],"f":[]},{"a":"afdrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dispunctores ärwingia aff driffuara GU C 20 s. 193 ."],"f":[]},{"a":"afdrup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dropp0, drypande (särsk. af orenlighet). deliquim . . . aff drop ok wanske GU C 20 s. 173 . fratellum . . . stillicidium stercoris vel sterquilinum idest dyngio höger ok orenlikhet affdrop ib s. 289 ."],"f":["-drop )"]},{"a":"afdöa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom döden afgå. om nokor aff them här forl innan af dödde BtRK 87 ( 1435) ."],"f":[]},{"a":"afdödher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["genom döden afgången. med dat. honom är hans son affdödh. FMU 3: 78 ( 1435) ."],"f":[]},{"a":"afdödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["afliden, genom döden bortgången. myna swena ära mik alle affdöde mesta delen BSH 4: 195 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"afdöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fälla ogillande dom öfver, utdöma, ogilla, förkasta. thog likawäl affdömir iak widhertörfftena engaledis (nec tamen corpori necesaria condemno) SpV 445 . \" thän som afdömt haffwer (perdamnasse videtur) langa böner j skrymtaromen \" ib 556 ."],"f":[]},{"a":"afdöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fråndöma. allom them som wi hawom gooz äller ägholuti affdömt, them hafwom wi tildömt thera widher geld BSH 2: 84 ( 1399) . ib 79 ( 1339), 96 ( 1339) o. s. v. hwilkin jordh . . . mik nw af dömpdis SD NS 1: 38 ( 1401) . ib247 ( 1403) o. s. v. Jfr döma af."],"f":[]},{"a":"afeghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afhända. \" vplatom wi thenna for:da thompt, os oc varom arfwom afeghnandis oc vndirleggiandis forskrifna magnus dyekn \" SD NS 1: 44 ( 1401). afhäghnar iac mik then forscrefna iordh oc minom arfwom oc tiläghnar hona . . . priarenom oc brödhromen i eskilstunum til ewärdhelika ägho ib 332 ( 1404) . ib169 (1402, 309 ( 1401) o. s. v."],"f":["afäghna: -om SD NS 1: 169 ( 1402) . ","afägna: -er SD NS 1: 342 ( 1404) . ","affänghna: -om ( 1404); -at SD NS 2: 210 ( 1409); -om SD NS 1: 692 ( 1407),"]},{"a":"affal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["affalsdrap , "]},{"a":"affalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["falla från, gå bort (genom döden). SJ 2: 310 ( 1497) . - frångå, gå förlorad (för ngn). om han med för:de tomptöre staar tilbaka j iii (3) aar skal för:de gard . . . honom affallin oc oss . . . tilfallin warda HSH 13: 130 (1525? Brask). part. pres. affallande (a fallande), som faller af. deciduus . . . idest facilis ad cadendum raskelika fallande commvniter a fallande GU C 20 s. 167 ."],"f":["impr . ","konj . ","affylle SJ 2: 310 (1497) ),"]},{"a":"affar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se offar."],"f":[]},{"a":"affara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["fullborda färden (till ett ställe), i färd el. resa uppnä. (åtta dagar) epter at the ära komme i therra fr behald som the thet möghelika oc raskat af ridha älla affara kunno RK 2: 140 ( 1387) ."],"f":[]},{"a":"affara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fara bort. RK 2: 2752, 3010, 3049 . ","2) afflytta. \" GS 40 ( 1414), 41 (1414, 42 ( 1416), 58 ( 1474). - Jfr fara af. \""],"f":[]},{"a":"affaro fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egendom som föres undan el. som är till öfverlopps, öfverskott. giffuom affaro fä them manadhe som fatighaster är oc färsta hawär dagha MB 1: 64 "],"f":[]},{"a":"affilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["affila, bortfila. \" delimo . . . aff filla eller fulleiga aff fila \" GU C 20. s. 173."],"f":["-fiila )"]},{"a":"afflykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undflykt, medel till undflykt. jak bidher tik at thu lägh til än, hwilkin afflyktin (effugium), soth) SpV 169 ."],"f":[]},{"a":"affoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afföda. Lg 3: 1, 2 ."],"f":[]},{"a":"affälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta (ngt, särsk. klädnasstycke, el. dylikt som är lagdt i veck el. uppviket) falla ned, släta ut. displico . . . idest deorsum a plica ponere aff fälla oc släth göro GU C 20 s. 193 ."],"f":[]},{"a":"affälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedfallande, fall (i strid), stupande. roland sa afälle sinna manna Prosadikter (KarlM B) 318 ."],"f":[]},{"a":"affödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. afföder, afkomling. jak eller mynä arffuingiä, som myän afföddä ärw Svartb (Skokl) 527 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"affödhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" = afföþa Su 76 ."],"f":["afödilse: -om Su 76 ),"]},{"a":"affödhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afföda, afkomma. hans (Adams) affödhning SkrtUppb 113 ."],"f":[]},{"a":"affödsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afföda. \" skal iak sätia owenskap . .. mällan thina affödzlo oc qwinnonna affkömdh \" JMÖ 122 ."],"f":[]},{"a":"afföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bortföra. \" SD \" NS 2: 153 ( 1409), 174 ( 1409) o. s. v. GS 40 ( 1414) . ","2) föra bort med sig, medföra. moth the breff och däctinger wore käre medbröder aff fördhä HSH 29: 70 ( 1504) . ","3) afkläda. som thik affördhe Bo 194 . \" affördho riddarne han (en annan hdskr. har honum \" MB 2: 385) hans klädhe KL 391 . \" afförde sik siin kläde \" Su 366 . -- Jfr föra af."],"f":[]},{"a":"afföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bortföra. (Han hade) offört gordzens sädh oc foder Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) . 3) afkläda. tha thu sagh thin son afföras sin klädhe Sv b 282 (c. 1500). "],"f":["of- )"]},{"a":"afföring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortförande. \" förwegra waara fiendher . . . alla opföringer och afföringer \" BSH 5: 303 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"afföþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["födande, aflande, alstrande. \" hionalagx stadghin är en stor gärningh, af barnauna affödho (generatione) \" SpV 31 . afkomma. GU C 20 s. 563 ."],"f":[]},{"a":"afföþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afföda, afkomma. MB 1: 368, 423, 428, 430 . KS 60 (150, 66) . KL 384 . MP 1: 104. Bir 1: 79, 3: 53, 317, 421, 4: 97 "],"f":[]},{"a":"afgamal","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofgamal."],"f":[]},{"a":"afganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","5) öfverträda. \" ath the . . . thät haale oc bätre om affangith är \" SVklE 165 .","6) afhändas, gå förlorad. med dat. hende thet . . swa at . . . bo jonssonj . . . konde thessin . . . godhzin . . . afga medh landzlaghom domom älla rät BYH 1: 194 ( 1385) . SD NS 3: 101 ( 1416) .","7) gå bort, försvinna. war här föret affgonget BSH 13: 37 (1524, Brask) ."],"f":["-ga )"]},{"a":"afganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå bort, tåga bort. maga wi mz woro haffuor aff gaa RK 2: 1208 . ib 1296, 9576.","2) afgå (från en befattning). huart ar en nyan bysitiara at kese tha then älsta aff ghaar SO 195. ","3) bortgå, aflida. \" vm the barnen för aff ganga \" BSH 1: 196 ( 1387) . \" naar wi affgaam \" SD NS 2: 39 ( 1408) . ib 213 ( 1409) o. s. v. ","4) afvika, aflägsna sig, skilja sig från. med dat. i skulin ey affwiika oc mik affganga til spaamän MB 1: 367 . \" gudhi ok them tha afgangin \" MP 2: 10 . \" gudhumen aff gangin St 112. aldre i nakro afgik hon hänne (ɔ: lydhno) \" KL 330 . - med prep. af el. fran. han är afgangit (degerenans) faar fran sine hiordh Bir 2: 191 . \" affgangin ok bortuändir aff godho \" ib 3: 122 . \" at thera reghla . . . swa mykit wara kan litit aafgaar oc aatskil aff sancti saluatoris reghlo \" VKR 6 . ib 7. ","5) afvika från det rätta, begå öfverträdelse. tha the siälffwe affgaa, mothe thera hälga reglo LfK 15 . \" fränuände oc afgangne j sidhum \" Bir 3: 118. ","6) afhändas, gå förlorad. med dat. thz (ɔ: konungälle) war nyleka them aff gangit RK 1: 3330 . ath fornempde gotz hanom ällir hans arwom affginge SD NS 1: 20 ( 1401). ib 59 ( 1401) o. s. v. them är all wäria och hiälp affgangin MB 1: 402 . - abs. ath . . . godzen . . . meth nokrom rät affginge SD NS 1: 31 ( 1401) . ib 96 ( 1402) o. s. v. ","7) gå bort, försvinna, upphöra. vm waren ysen vilde aff ga RK 2: 628 . ib 2005, 8801. ey gat thesse villa för afgangit Bil 119 . () gå af. slo han a hans halsbeen tha thät matte tho ey aff ga Fr 2530 . \" sa at affgik hoffwdit \" Di 15, 78 . ","9) försiggå. natten för än striidhen sculle aff gaa RK 3: 183 . - Jfr ganga af."],"f":[]},{"a":"afganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) bortgång, död. giff helsona affgangh (salutis exitum, d. v. s. salig död) SvB 28 (c. 1520). 4) afvikelse, öfverträdelse. the haffwa mykyn affgangh j reglahalleno PMBref 305 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"afganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) afgång, bortgång. dödhin ällir afgangin aff världinne Bir 1: 313 . Lg 3: 142. ","2) död. \" människionna affgaangh \" SD 1: 517 . ","3) utgång, slut. \" sorghful aff gang (exitus) skal bedröfwa oc myrkia hans glädhesfullo oppbyrgning \" Bir 3: 360 . Lg 3: 430 . ","4) afvikelse, öfverträdelse. \" swa dana sinna brödhra affgangh (näml. aff rätta wäghenom) wn dirstand[an]dis \" Bir 4: 41 . ib 61. Su 54 . swa mangha aff gangha the see i sinom brödhrom mothe gudhi oc rätwisonne ib 61 . \" oppenbara reglonnas aff gangh \" LfK 158 . Bir 5: 137 . Jfr höghmällis a."],"f":["-gaangher )"]},{"a":"afgildis","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? ","e":["afkastande, som gifver (så och så mycket) i arrende el. afkastning. Jfr afgilde, se 1: 8. tha tilbinder jak mik . . . hanom . . . swa goot gooz igeen widherläggia i swa godho läghä lika mikit affgäldis SD NS 3: 597 ( 1420) ."],"f":["affgäldis )"]},{"a":"afgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) afgift. FMU 3: 225 (1441, i vidim. af 1442) . 29 eftergif, efte-r. skänkande. (Fogden) vakte sig, ath han aldirg fiffui nogra äwerdelica affgifft vthan hossbondans . . . vilia Arnell Brsask BiI 16. scriffwen j bidiandis thet jak skwlle förwerffwa nokra affgifth oc ocarenas til them som komma j manwikth äller barnafastho etcra til hwilkith jak swarar, ath j haffwen stwndom alla syndha skwl aff gifth, stwndom flere oc stwndom färre aar oc carenor PMBref 328 ( 1518) ."],"f":["-gifth . ","-gifft )"]},{"a":"afgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) afgift (för rätt att innehafva och bruka). vthen alla tiäniste eller nagrahanda affgift nagrom ther aff at geffue sa länge gudh an honum ath leffue FH 5: 27 ( 1465) . SD 5: 398 (öfvers. af 1414). RSH 4: 77 ( 1481). om affgift, som the sadhe thöm vare olaglige pa kommen ib 246 ( 1499) ","2) eftergif. \" fluge the bönder ingen affgift \" BSH 4: 246 ( 1499) ."],"f":["-gift )"]},{"a":"afgiptas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2: 1188. gifva, erlägga, betala. aff hulkit stalrwm . . . gregers skal aarlige stadenom rento affgeffua tiil tomptöre SJ 2: 255 (14944)."],"f":["-geffua )"]},{"a":"afgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afgift, utskyld; i sht arrendeafgift; äfven nyttjadt för att i förbindelse med uppgift om beloppet arrendeafgift (el afkastning) beteckna fastighetsvärde. \" pensacio . . . aff gäldh ok skatter \" GU C 20 s. 429 . \" om swa hända . . . kunne, at wart godz . . . biärlösa (som genom byte afträdes till Ljuns kyrka) nokot mindzskadhis i sino affradhe . . . tha tilbindhom wi os . . . for:de kyrkio hwart aar giffua skula iiij [4] thöner korn ok !UDDA_TECKEN? [1/2] mark päninger meth allom androm thunga ok affgiäldom, som arlica bör göras aff for:do biärslöso \" SD NS 3: 553 ( 1420) . \" alt thet afradh oc affgeld ther bör rätlica aff göras \" ib 620 ( 1420) . ath . . . karl eriksson nw i nokor aar klandat hawer och hindrat . . . affradh och affgield aff sama godze ib 150 (1416). de quisbus . . . attungis octo thniones anone vel secundum qvantitatem seminis pro pensione dicta afgeyld, dum eos pro vsibus meis retinureo, rectori et prouisori eiusdem domus annuatiom assignabo SD 6: 350 ( 1352) . \" swa manga lykkor, som wp ärw giordha aff for:dom 15 attwngha, the räntha swa mykith til afgäl, som wppa hwaria lykkio saas wm aridh \" VKJ 11 ( 1447) . \" alla til saman (åt hvilka på vissa vilkor tre krokar jord i Birkala öfverlåtits) skwlw ass (dvs. oss) . . . till aarlighit hit affgildh giffua viij [8] mark pund swadana mynth nw gaar j abo Svarb 295 (1422?). nouerint vniuersi me . . . nichlao de staangh . . . modiorum ix s. semina dicta aafgield (i öfvers. trol. fr. början af 1400 talet: ix spannz afgeld) in byerghum sitia . . . vendicasse \" SD 6: 294 ( 1351) . twäghia spanna afgeld i bladghastaþum ib 554 ( 1335) . \" xx spans affgel jord \" ib NS 3: 37 (1415). wy . . . skulum fulla oc i nöghio göra thiwghu march affgiäld östan ana i tholghie sokn i norwdhinga heredh i wärände ib 506 ( 1419) . kan thet sua vara ath the fornempda quärn äller nokoth aff thy, som ther til hörer . . . herra magnus stura aff gaar meth nokrom räth, tha tilbinder jach mich . . . herra magnus sture och hans arffuom sua goth affgiäldh i gen giua och i sua godho läghe ib 101 (1416). för vij öre affgäld i dengilsmaala ib 4: 112 ( 1403, gammal afskr.) . \" en twä skypader attunger fyrrä spanna afgield minne \" Dipl Norcop 34 (1364, gammal afskr.) . ib 35 ( 1366) . tiil forscreffna 2 garda i hagaby ligger aller fierdhingen aff broby litla oc 4 peninga affgeel li jowan olafssons akre å norra hagaby alt vnder eth landgeel eller affrad VKJ 147 ( 1500) . i norra hagaby äger clostridh i olaff jacopsons aaker 2 gutnisca affgäll ib (1480) . i ledhungxhamar . . . (eger klostret) 2 atthungha oc 6 spans affgiäd; affradh 4 thyni korn, 1/2 march peninga; 1 landbo ib 275 ( 1447) . swa at wi henne (Ljungs kyrka) wart godz ok gardh, som är ij [2] fulla attunga jordh i biärlösum, iiij [4] thönir korn affgiäldz ok !UDDA_TECKEN? [1/2] march päningha, meth allom tillaghum, oplatit . . . haffuum SD NS 3: 552 ( 1420) . ","2) inkomst af jord. i iorde balken stodner at ingen hafver vold epter lagen at döma nogres mans affgeld kwarstad (för i kwarstada), emedan then i handom hafver wil för rette komme och til rette sware HSH 13: 76 (1524, Brask); jfr KrLL J 30: l4. - Jfr pänninga-, pännings-afgiäld samt afgildis, äfvensom afraþ, afskyld."],"f":["-gäld . ","-gäl . ","-gäll . ","-gield . ","-geld . ","-gel . -geel. -gildh),"]},{"a":"afgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) afgift, utskyld; särsk. afrad, årlig afgift som landbo el. den som bor å annans jord betalr till jordegaren. hulken aff bärs mannomen som nogro bygning opbygger i annars mans skogh giffwi äghandenom tuhundrat järn til arligit affgield SD 4: 749 ( 1340, nyare afskr.) . \" fira attanga halft anath spanz affgeel mindra \" SD NS 1: 47 ( 1401) . \" xviii spanna affgiäldh iordh \" ib 307 (1403, afskr.). ib 71 ( 1401), 98 ( 1402), 633 ( 1407). 634 ( 1407). 635 ( 1407) o. s. v. fyra örtoghna afgäld hwart aar ib 535 ( 1412) . SD 4: 100 Se vidare Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 85, 253, Jfr härads afgiäld. ","2) inkomst (af jord), afkastning. at wi ald godzen beskedhelika ouerlaght hafwm . . . eftir affgiellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . \" swa goth goz i swa godho läghe meth swa mykit af gäld i gen ther fore widherläghia \" ib 126 ( 1402) . ib 127 o. s. v. BSH 1: 165 ( 1376) . \" liknilsin af vingardha örkiaromen som herrans thiänara . . . drapo nar the komo äpte afgälleno (pro fructibus) \" Bo 148 ."],"f":["-gäld SD NS 1: 71 ( 1401), 126 ( 1402). -gäldh SD NS 1: 127 ( 1402) . ","-gield: -gieldum BSH 1: 165 ( 1376) . ","-geld SD 4: 749 (1430, nyare afskr.). -gäll: -gälleno Bo 148 . ","-giell: -giellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . ","-gel SD NS 2: 311 ( 1410), 454 ( 1411). -gell: -gellit SD 4: 100 . ","-geel SD NS 1:47 ( 1401). agäldh SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.), "]},{"a":"afgnagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afgnaga. \" despacere affbitha ok aff gnaga \" GU C 20 s. 414 ."],"f":[]},{"a":"afgriper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afgrund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afgrund, djup. \" wakte at the ey falla af the höghe trappo til thät wadhelika afgrundit Hel män 231. \""],"f":[]},{"a":"afgrund n","b":[],"c":"","d":"","e":["afgrund, djup. iordhin ypnadhis, oc alth thz ther aff atirbleff sank j afgrund ST 126 . \" j hälfwitis affgrund \" ib 131 ."],"f":[]},{"a":"afgudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudinna. pean . .. laus illius dee the aff godhena loff GU C 20 s. 421 ."],"f":["-godh )"]},{"a":"afgudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudinna. Gr (Cod. D) 365 ."],"f":[]},{"a":"afgudhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudinna. vensu affgudynna Troj 60 . cuna . . . vagga ok affguddinna GU C 20 s. 159 . Jfr aldina-, biärgs-, trä-afgudhinna. "],"f":["-ynna )","*afgudhinno mönster , "]},{"a":"afgudhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudinna. Lg 218 ."],"f":[]},{"a":"afgudhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudinna. Gr 270, 272, 273, 308 ."],"f":[]},{"a":"afguþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["haff- . ","off- )","*afgudha dyrkirska , ","*afgudha hus gömare , ","*afgudha höghtidh","aaff- )","*afgudha qvinna , ","*afgudha tämpel , "]},{"a":"afguþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afgud, afgudabild. \" eet af guþ som hät diana \" Bu 134 . \" fiollo uiþ iorþ alle egipti lansz afguþ \" ib 71 . \" bryten niþar af guþen (statuam) ok resen vp cors þär þät stoþ \" Bu 199 . sculum vi han (ɔ:) . . . niþ bryta ib. \" affgudh oc affgudha liknilse (idulum et sculpile) skulin i ängaledh göra \" MB 1: 376 . Bil 108. KL 372, 374. MP 1: 7, 2: 102 . Bo 13 . MB 2: 58, 124, 295. Lg 292 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 270, 271. ","1) afgudadyrkan. \" gauos uiþ pinor tel afguþa dyrk \" Bu 493 . \" vantronna scur ok afgudha dyrkinne foor ofwir \" Ber 37 . Bu 494, 525, 528, 530 . Bil 387. Ansg 227 . RK 1: (yngsta red. af LRK) s. 271 . Ber 65 . ","2) det som tillhör afgudadyrkan, afgudatempel. tende han eld vndi martis mönstar ok brände al (Bil alla 1024) afguþa dyrk Bu 530 . \" vpbyggia afgudha dyrgh (Cod. C mönster 1011) \" Bil 433 . "],"f":["afgudha altare","-altara )","afguþa biläte","-beläte Bil 443), ","afguþa biskoper , ","afguþa diävul , ","afguþa dyrk","afgudha dyrkan , ","afgudha dyrkare , ","afguþa dyrkt , ","afgudha gärning , ","afgudha hus , ","afgudha kirkia , ","afgudha liknilse , ","afgudha man , ","afguþa mönster , ","afguþa offer , ","afguþa präster","afgudhu- Bil 327), ","afgudha skogher , ","afguþa stokker , ","afgudha thiänist , ","afgudha villa , "]},{"a":"afguþa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["afgudisk, dyrkande afgudar, lätin eigh forgärninga män ok cloca coclara göra iþar af guþa Bu 196 . \" fläst wärldin war affgudha \" MB 1: 454 . ib 495, 498."],"f":[]},{"a":"afgärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2: 1188. afgärdatorp. til göthawei ligger 1 affgerdhe oc kallas krakokulla; thet ligger ödhe VKJ 271 ( 1447) . "],"f":["afgärdhis thorp , "]},{"a":"afgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["afgärþa byr , ","afgärdha thorp , "]},{"a":"afgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) afgift, utskyld. alt thet affradh eller affgiärder oss . . . borde att göra aff trättan peningzland iord SD NS 1: 323 (104, nyare afskr.). ib 439 ( 1405) . ","2) afkastning, inkomst. jak giffuer . . . min gordh . . . til gudeme kloster . . . med swo dana vilkor at alla affgerdeer (redditus) skulo til systra bordh th r samma stadz ewerdelige til höra SD 1: 647 ."],"f":["-giärdh . ","-gerd )","afgärdha bonde , ","afgärþa byr , ","afgärþabyagilzli , ","afgärdha thorp , "]},{"a":"afgärþisbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afhala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afhända, beröfva? ath te rydzer antinge med makt eller dectingen kunne affhale riikena the raganger HSH 16: 111 (1527, Brask)."],"f":[]},{"a":"afhald","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-hall: -halle Bir 4: (Avt.) 179),) n. afhållande, återhåll, hafar sik siälfan skäleko af halle Bir 4: (Avt.) 179. ib 181 . " haua iþnat nokat itit afhald " KL 185 . ib 196, 205 . MB 1: 452 . KS 26 (65 . 28). Bir 2: 194, 3: 184, 248, 4: 130 . haua affhald ämuäl aff loflicom thingom ib 2: 191 . ib 253."]},{"a":"afhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afhålla sig. aff hollda aff allom fisk SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). affhalde thy thin mundir aff mykle talan oc aff buario fafängo ordhe Bir 2: 237 . ib238, 3: 24. -- "],"f":["afhalda sik , afhålla sig. afhallom os af owirmatto sömpn Bir 1: 192 . " som . . . af halda sik skälika at sighia mässo " ib 373 . - Jfr halda af."]},{"a":"afhama","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["beröfvad sitt vanliga el. förra utseende. for thin hälgastga licama, som siw thima hän[g]dhe oppa korseno, iij [3] lifuandis oc iiij [4] dödir, kaldir krompin oc affhamma SvB 58 (sl. af 1400-talet)."],"f":["-hamma )"]},{"a":"afhama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva förändradt utseende åt? afhama sin klädhe mot gamblo sidhuänio j skördh MP 1: 188 . \" som sik afhama ok skam skapa mz ohöfuislikom klädhom \" ib 2: 218 . - refl. afhamas, mista sitt rätta utseende, vanställas? thit klänasta köt afhamadhes oc thin jnälwe torkadhos Bir 4: 209."],"f":["-adhe )"]},{"a":"afhardher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofardher."],"f":[]},{"a":"afheter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofheter."],"f":[]},{"a":"afhindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhindra. \" wnderuiste radet om tet dropum som stadhen haffuer aff radhusit in wdi garden swa at droppa ffallitey stadenom afhindras i nogre motto \" SJ 2: 315 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"afhopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsöndra? afhopade ok thenne for:de synämen litzla hermälax fraan store hermelax fore hwar ottondhe trä at (d. v. s. gjorde till ersättning för hvart åttonde tråd sådan uppdelning el. uppgörelse mellan lilla och stora Hermälax att -?? litzla hermälax beholt then skoghen, som ligger näst them fran swtarinkawy (o. s. v.) Svartb 525 ( 1447) . Jfr grönhedh een affhopadh by från godhersböle G. Hausen, Nylands ortnamn 1: 241 (1538); jfr äfven uthopa."],"f":["-adhe )"]},{"a":"afhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) afhuggning, lems afhuggning, stympning. biuþa sina hand vndi afhug Bu 522 . ","2) afhugget stycke. af huget lät prästren sundar scära i sma stykke Bu 417 ."],"f":[]},{"a":"afhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) afhugga. \" jak scal affhugga thit huwdh \" KL 73 . \" afhuggus thera howdh mz swärdhom \" Gr 289 . Bo 82 . Bir 1: 51, 293, 3: 7, 400. swa som gräs af slaghit ok af huggit mz lia Bir 1: 190 . at then ekeskow ... skal swa afhuggas (nedhuggas) BSH 4: 102 ( 1483) . - med dat. och ack. som the (hufvuden) varin sama dagh aff huggin likamanum Bi 853. bödh hanum . . . föther aff hugga mz öxe ib 255 . Lg 218, 3: 674. -- bildl. afskära, afklippa. aaff hwggande al geenwärdhugeetz ämne SD 1: 517 . ","2) halshugga. \" RK 3: (till. om Chr. II red. A) 6205, 6219. - Jfr hugga af. \""],"f":["aaff- )"]},{"a":"afhysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afhysa, skilja från hus. hafde lakt two besetthe ggorde i en oc afhyst then andre BSH 3: 143 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"afhäfdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afhända, fråntaga, hulkit hanom meth oorät aaffhäffdhat war SD NS 2: 38 (1408.) ib 173 ( 1409), 203 ( 1409), 211 ( 1409)."],"f":["aaff- )"]},{"a":"afhäghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se afeghna."],"f":[]},{"a":"afhämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afplocka. delecatus (fel för delectus) . . . aff hämpther ok aff läsin GU C 20 s. 172 . \" präwn som skwla gömas äller syltas affhentes warlika swa ath the ey stötas \" PM Skr 329."],"f":["-henta )"]},{"a":"afhända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l: afhända, skilja (ng) från eganderätten till (ngt). iak haffir gyorth eeth skipte mädh . . . iönisse bruzson . . . ii þesse matto, þet iäk gaaf hanom in gardh ii biärghe ok allan min ägho looth ii lanzmarch ok allan min ögho looth ii arsio bäkke . . . ok aaf händhir iak mik ok minon arwm ok alende iak iönisse bruzson ok hans arwm til äurdhelika ägho fore hans gardh ii hyringhe SD 6: 288 ( 1351) . affhende han (gillesföreståndaren) . . . sancta barbara gylle forsrifna tompt och tilegnade hona . . . niels scriffwara SJ 2: 82 ( 1482) . Neuman Vokbal 85 (1463). - afhända, beröfva. ath hanis rostenborg . . . affhende ecke skipper baltaar sitt liiff medh sin vilia STb 1: 81 ( 1476) ."],"f":[]},{"a":"afhända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) afhända, fråntaga. \" med dat. enghin maa oghormagha jord hans afhända \" GS 11 ( 1335) . hwa som androm afhände kul sten allr wiþ SD 5: 638 ( 1347) . afhänd ängom thet hans är KS 26 (66, 28) . \" thet nokrom är af hänt ib. \" ib 68 (169, 75). Lg 669 . ST 543, 544 . \" j dagh haffwir iak idher aff hänt (abstuli) egypti förekast älla smälighet \" MB 2: 12 . \" affhender jak . . . the sex las eng myk minom frändom oc arfvm oc tillvender jak honä kyätille oc hans arfvm \" FH 3: 8 ( 1377) . alla thesso . . . gozs oc äghodela . . . affhender iac mik oc mynom arffwom SD NS 1: 1 ( 1401) . \" ib 8 ( 1401). o. s. v. \" FH 2: 5 (1374, nyare afskr.). VAH 24: 327 ( 1377) . BSH 1: 179 ( 1381) . - med prep. af. afhändher iak mik the for:da qwärn aff mik ok minom arfwm SD NS 1: 26 ( 1401) . - med prep. undan SD NS 2: 1 ( 1408). - med prep. fran. affhända the . . . fran sik oc sinum arfwum vndi for:da lundbyörn oc hans arfwa SD NS 1: 12 ( 1401) . ","2) föryttra. \" SD NS 1: 97 ( 1402). änkte äghir afflas älla afhändas mz orät Bir 3: 399. \" \" han haffwir . . . rikesins krono äghfor oc rikedoma owirflödelika affhändt oc forskingrat (fuerat . . . alienator et dissipator) \" ib 4: 113 ."],"f":["afändha: -om SD NS 1: 543 ( 1406) . off hendha: -er SD NS 2: 1 ( 1408),"]},{"a":"afhändan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afhändande. GU 3 ."],"f":[]},{"a":"afinnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påfund, påhitt. några onda män som jldt pläga föra j mällon herrena kommo til konwng naulum oc hans son oeto mz falska afynan (falsis adinventionibus et subornatis) Troj 279 ."],"f":["-fynnan )"]},{"a":"afinnilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" se afsinnilse."],"f":[]},{"a":"afiärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skilja el. befria från järn. auferrare aff iärna GU C 20 s. 262 ."],"f":[]},{"a":"afkalder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofkalder."],"f":["afkalir )"]},{"a":"afkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortkasta. \" RK 2: 479. \"","2) afkasta, afskrudda. vi maghom afkasta hans thräldoms wk af varom halsom Gr 261 . Jfr kasta af."],"f":[]},{"a":"afklippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afklippa. MD 372 . Jfr klippa af."],"f":[]},{"a":"afklädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afkläda. bör honum (klockaren) . . . klädha ok afklädha högha altaret . . . prädike stolen oc bänken pa kirkio gardhen tha täss plägsidher ärÅK 59. ÅK 59 ."],"f":[]},{"a":"afklädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afkläda. \" afkläde han sik siläuar \" Bu 141 . Ffr 2001. lät tyberius afklädha (för afklädha) pylatum Bil 302 . - med personens ack. och sakens dat. böþ gripa ypolitum ok han afklädha riddarlikom klädhum Bu 421 . Jfr klädha af."],"f":[]},{"a":"afkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma undan. \" hector . . . böd the skulle taga hästen ater, oc ey latha honom aff komma (abire) \" Troj 162 . 4) skilja sig från, gå i land med, reda sig med. wäl skal iak aff koma min dagh (Prosadikter (Sju vise mäst) 114. - part. pret. afkomin. 1) i förbindelse med refl. pron: kommen från (sig), utom (sig), försatt i hänryckning. med dat. aff the hete astundan [han] hafdhe til gudh var han swa aldir vptänder aff thäs odödheligha konungsins brinnanda kärlek at han var swa som afkomin sik siälfwom Prosadikter (Barl) 96 . 2) besläktad med (ngn). med dat. ydume[ne]us war honom jnthe aff kommen Troj 283 . Jfr akomin."],"f":[]},{"a":"afkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) afkomma, afföda. \" MB 1: (Cod B) 526. \" Lg 3: 544 . ","2) pl. afkomst, afkastning. kunna sigh ey aff for:da gardzens ränto oc affkomor berghä FH 6: 3 ( 1441) ."],"f":["-komma: o MB 1: (Cod B) 526), "]},{"a":"afkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma undan. ath han skulle ey affkomma mz alla RK 3: (sista forts.) 5042. ","2) afgå från en befattning). GS 29 (1375, orig.) . ","3) aflägsna. \" afvända från. med personens ack. och sakens dat. vidhirfrestadho hona afkoma thy godha hon böriat hafdhe \" KL 327 . - Jfr koma af."],"f":["-komma )"]},{"a":"afkomande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["efterkommande, afkomling. SD NS 1: 693 ( 1407), 2: 139 ( 1409) MB 2: 44 ."],"f":[]},{"a":"afkomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["afkomling. \" aff wore affkompnä \" BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . \" theres affkompnä ib. \""],"f":[]},{"a":"afkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utkräfva. BtRK 326 (1483, orig.) ."],"f":[]},{"a":"afkränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förderfwa, förstöra. med dat. och ack. han skal thik liffwith tho aff kränkia (beröfva) Al 7628."],"f":[]},{"a":"afkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fråntaga, afhända. \" haffdhe domkirkionne affkänt ok aff häffdhat hänna iordh \" SD NS 2: 208 ( 1409). ib 210 ."],"f":[]},{"a":"afkännu þing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett ting som ej hölls på vanligt ställe och vanlig tid; såsom det som hölls hemma hos den som ej ville inställa sig på det vanliga tinget el. hos hvilken böter m. m. skulle uttagas (se Schlyter: Ordb. s. 11 f.). nominari vel mitti pacitum dictum aafkiännothing ad domos in placitis communibus respondere seu comparere nolencium SD 5: 389 ( 1344) ."],"f":["aafkiännothing )"]},{"a":"afkära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom klander el. rättegång afhända. med dat. och ack. ath wi willom hawa hindrath ok affkärdht risabergh clostre . . . fämptan örtughland jordh SD NS 3 . 312 (1418)."],"f":[]},{"a":"afkömd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afkomma. \" hans af kömd \" Bir 4: (Avt.) 183. Gr 296, (Cod. D) 366. MP 1: 281 . MB 1: 2, 5, 93, 116, 117, 345, 375, 405, 431 . Bir 1: 79, 2: 259, 294, 3: 149, 421 . Ber 133 . MB 2: 38, 45, 96 . \" alla omilla manna afkömdir skulu forga j dödh \" MP 2: 78 ."],"f":["-kömpd MB 1: 5 . ","-quämd Bir 2: 259, 294, 3: 149 . ","-qwämd Ber 133 . ","-qwämdh MB 1: 345 pl. -ir), "]},{"a":"afköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["köpa (ngt) af (ngn). med dat. och ack. huilken mwr han hanom aff köpte fore ena summa peninga SJ 2: 184 ( 1491) . ib 232 ( 1493) . 234 (1493)."],"f":["-kofftä SJ 2: 234 (1493) ),"]},{"a":"afköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utlösa (en medegare genom att köpa hans andel). hauer barnit affköfft meth forscrifne LX mark oc c peninga for löst oc fast SJ 371 ( 1470) . -- part. pret. afköpter L."],"f":[]},{"a":"afköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , vräka. hafwi wald han afköra GS 43 (1416?). af ty ahren (för areno) han landboen afkörer ib."],"f":["-bortdrifva"]},{"a":"afl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kraft, styrka. \" riste käsio mz afle \" Bu 492 . \" mz mangha manna afle \" Bil 557 . \" trösta sik aff sinom affle oc mäghne, at han formatte at holda the lag vtan gudz hiälp \" MB 1: 455 . \" brukadho sith mäghin ok römskan afl mz stridum \" Bil 573 . \" the fästa thera stadh mz stoor awel \" Al 1751 . ib 5363, 10162. RK 1: 711 . ","2) våld. \" drägha mz afle \" Bu 12 . ","3) förvärfvande, förvärf, vinst. mz dygdhanna afwil oc samansankilsom (acquirendo virtues) Bo 143 . \" han är vsal sik wil ey wända aff giri ok fiikt ok storom awil \" Al 6269 . \" affwil fölgher wild (med förvärf följer fördel) om thz wardher ey spilt \" GO 381 . Bir 4: 35. ","4) afkastning (af jordegendom). at nakat af thetna (för thetta) fornämda goz . . . sik nakat forbätra konne meth awäl älla byghninger SD NS 1: 127 ( 1402) . \" ij tunner smör aff gardzens affuel \" FM 607 ( 1513) . - Jfr ökia a."],"f":["awel Al 1751, 10162 . ","affwel RK 1: 711 ; Bir 4: 35. ","affuel FM 607 ( 1513) . ","awäl SD NS 1: 127 ( 1402) . awil Al 5363, 6269. ","afwil Bo 143 . ","affwil GO 381 ), ","afls gardher","afwelsgardher . ","afwilsgardher . ","awils gaardher )","afls gods , "]},{"a":"afl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvärf; förvärfvsarbete, arbete (särsk. tillhörande jordbruket), jordbruk, landtbruk, landthushållning. gaardzmestaren skal . . . aktha oc ransaka hwath affwel kan göras oc hallas härranom til winningh PMSkr 206 . \" hwilken som skal wara gardzmestare oc staa för storan affwel oc hanteringh \" ib 205 . hwru mykit korn rogh oc hwete som her fiolle om arit aff warom eghin affwel j wadzstenom Fyra handl rör Vkl 291. thaa röne gaardh är besithen oc ther hols affwel, thaa besörigier fogothen oppo röne om then ena baat Arnell Brask Bi1 21. - förvärf, förvärvande el. erhållande af (god) afkastning el. inkomst. hwrw akren oc bohaghith skal styras til affwel PMSkr 194 . - afkastning (af jordbruk o. d.). sälye jnthe aff afflenom wthan härrans with oc wilya PMSkr 205 . - afvel, uppfödande. then som wil halla affwel qff them (änder) han skal mwra en mwr xv spanna höghan PMSkr 265 . "],"f":["affwel )","afls gods","awalsgodz )","*afls pänningar","afwils päningar )"]},{"a":"afla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) afla. om Kristi öfvernaturliga aflelse. jac troor . . . a gesus cri[s]t . . . som aw- lädes af þem helghä andä (conteptus est de Spriultu Sancto) SvKyrkobr 303 . 2) para sig. hwndom tilstädhies ey affla äller blandas för än the ärw ars gamble PMSkr 248 . \" wm waaren är tid ath gäs affla . . . oc samankomma the ath affla j wtaheno \" ib 263 .","3) gifva upphof till, åstadkomma. haa osalog helena . . . hwro myken sorgh oc dröffwelse tw skalt oss affla oc aterfödha (quot nobis es paritura dolores) Troj 70 . - Jfr saman-, til-afla."],"f":[]},{"a":"afla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) afla. a) om mannen eller mannen och qvinnan gemensamt: gignere, procreare. han afladhe son mz ens mölnara dotter Bil 300 . KL 112, 300. \" at han aff manghom frillom afflade xv söner oc c \" MB 2: 197 . aflum vi barn tilsaman SD NS 2: 352 ( 1411) . til burdho the annan tima saman föghias ok afla barn Bir 1: 78. \" aflä þe . . . barn mällän sik \" SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . - b) om qvinnan: concipere. af honom afladhe iac barn KL 300 . \" at jach egh barn affla maa medh minom bona \" SD NS 1: 485 ( 1405) . modherin aflar barn Bir 1: 133 . KL 285. - abs. hwat ey är hon thön som helom iomfrudom afladhe Bo 61 . Lg 291, 636, 814. MB 2: 111 . \" hon afladhe af gudz anda Bir 3: 159, Bo 42. - mottaga (genom slafvisk öfversättning af Lat. concipere). \" Bo 102 . ","2) åstadkomma, tillvägabringa, grundlägga. aflaþe þär kristendom Bu 149 . \" resa ok afla cors ok kirkio (Christi cultum statuant) \" ib 206 . ib 492. ","3) förvärfa. \" hon afladhe sik sina fordhan . . . mz rok oc teen \" Bo 14 . \" at han aflar alla världina \" ib 96 . \" illa aflat goz KL 117. \" \" aff rät affladho goze \" Bir 1: 53 . ib 54, 181, 352, 367, 2: 32, 41, 163, 3: 399. \" aflom vi dygdhena Bo 106. \" \" afla synda forlatilse \" Ber 92 . ib 193 . \" at iak maghe afla (lucrifaciam) christum \" MP 1: 9 . \" afladhe siäluan gudh \" Bir 2: 51 . Bo 99. Su 412 . \" viliande afla hans siäl \" KL 208 ., hafdhe gudhi manga siäla aflat Bil 855 . KL 162. Gr 296 . Bir 1: 320, 360 . Ber 26 . Su 145, 155 . Jfr välafladher."],"f":[]},{"a":"aflagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bringa (ngt) ur (dess) rätta läge, bringa i oordning. aller arsgangen är afflagdher wordhen (omnis turbatus operis ordo spem totius anni frustratur) PMSkr 206 . - flytta råmärke. extermino . . . idest terminum aufere afflaga GU C 20 s. 245 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"aflagha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aflaghis","b":[],"c":"","d":"","e":[" se afläghis."],"f":[]},{"a":"aflan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) aflande. \" ordhit vardh köt ok blodh j hänna inäloum aff hänna köti ok blodhe, aff thäs hälgha anda aflan ok ökilse \" Bir 2: 267. ","2) aflelse. \" min aflan \" Bir 3: 151 . ib 152, 157, 204, 386. Ber 208 . ","3) förvärfande, förvärf. \" Bir 1: 302, 2: 163. \""],"f":[]},{"a":"aflanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nå. \" sände vth siin budh til all the rike oc land han kunde afflanga \" ST 340 ."],"f":[]},{"a":"aflanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["aflång. \" LB 7: 143. \""],"f":["-longher: -longh LB 7: 143 ),"]},{"a":"aflanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["afgång. \" falka wilya sithia paa enom rwndom och afflangom steen \" PMSkr 77 . wplyfftandis skiffwo äfther skiffwo ey tiokkaren hwarya än som en handh afflanga (d.vs. på längden) ib 412 ."],"f":[]},{"a":"aflanger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oflanger."],"f":[]},{"a":"aflat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aflösning, förlåtelse, syndaförlåtelse, aflat. mik tel aflat ok lösn minna synda Bu3. \" badh sanctum petrum ärna sik aflath aldra sinna synda \" Bil 680 . MB 1: 104, 476, 478. tekna aflat (indugentias) hulkit hälghe män gafuo ok forskylladho Bir 2: 40. \" thän som gangir til aflat ib. \" ib 163, 3: 186, 218, 266 . Su 372 . "],"f":["aflats dagher , "]},{"a":"aflat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aflat; fest vid hvilen aflat meddelas. \" ffestiuitas . . . afflath ok hög tidh \" GU C 20 s. 264 . "],"f":["*aflats bref , ","*aflats kista , ","*aflats mässa , ","*aflats tafla","afflass- )"]},{"a":"aflata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflåta, lemna (från sig). afflather jak the for:da jordh fran mik om minom arfwm ok tilägnar jak hona magnus ianson ok hans arfwm SD NS 3: 442 ( 1419) . - öfverlåta, afstå från. al the breff och bsuiningh, som wi hafdom aa the godz som han vppa taladhe, hawm (vi) meth goduilia afflatit honom til gangx SD NS 3: 206 ( 1417) . \" frv cristin wille äy . . . afflatha morghengaffwona \" VKJ 241 ( 1447) . - afhålla sig från. med dat. wm thu kanth ekke aflata dalenom (abstinere a valle) SkrtUppb 96 ."],"f":[]},{"a":"aflata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) aflåta, lemna från sig. skicke hiith eth tall folk . . . thet mästhe ider herredöme kan afflathe FH 7: 82 ( 1509) . - aflåta, afyttra. forskipa älla aflata nokat thz kronone tilhöre Bir 3: 398 . SD NS 1: 368 ( 1404). FH 3: 84 ( 1446) . ","2) lemna, upphöra med. med ack. vendum nu atir til croniacam som wi aff lätum Bil 732 . \" aflata tholkin darscap \" KL 327 . aflata tholka stridh ib 343 . \" hon wille ey afflatha sin mykla graat \" MB 2: 116 . VKR x. Ber 147 . - med prep. af. wildo ey afflata aff sinne ohöwisklikhet KL 52 . ib 255 . - med inf. hwi aflatir thu ey at staa mote guz kiännedom KL 156 . \" aflat iak ey at mana hwarn idhra \" ib 165 . Gr 316 . Bir 1: 183, 352 . 2: 38, 247, 326, 3: 117, 4: (Dikt.) 233. - abs. hafdhe nästan af lätit Bil 785 . Bir 1: 221 . -- ","3) underlåta. \" med inf. hwar thu them seer j nokro nödh, tha skal thu aldrik aff latha at hiälpä them \" Va 20 . - Jfr lata af."],"f":[]},{"a":"aflatning","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. upphörane. vtan aflatningh (oaflåtligt) SvB 368 (början af 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"aflaþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) från vägen, från rätta vägen, på afväg. swa at ämwäl ey nakot thz minzsta gaar affledhis ällir affskedhis Su 329 .","2) på ett afstickande el. besynnerligt sätt. widherfreste hwar en sina röst samliwdlika innelykkia j korsins liwdhe oc ey affledhis Bir 5: 63 ."],"f":[]},{"a":"aflidhande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2: 1188. aflidande. effter hoffwendalz afflidande SJ 2: 235 ( 1493) . "],"f":[]},{"a":"aflidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortgång (ur verlden) hädanfärd, aflidande. Mon Dipl Sv 54 (1486). SJ 2: 212 (1492), 218 (1492)."],"f":["-liidelse Mon Dipl Sv 54 ( 1486)"]},{"a":"aflidhnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = aflidhilse. epter myne betzste wenirs och nermeste frenders afflidnadh Mon Dipl Sv 54 (1486)."],"f":[]},{"a":"afliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gm qvarliggande gå miste om (för sig gynnsam vind)? epter the (de Tavastland bosatta arfvingarne) ey sielffue personelige kunne bide oc sit wäder affligie SJ 2: 122 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"aflilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilaflilse."],"f":[]},{"a":"afling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) aflande. \" sporde josep aff thässe vndirlico afflinghinne \" Bo (Cod. B) 341 . ","2) aflelse. \" Lg 3: 47, 49, 56. \"","3) förvärfvande, förvärf, vinst. til värlz goz afling MP 1: 72 . \" hulke for ena siäl afling (acquisitione) gingo kring vm mang land, städhi, ok bya \" Bir 3: 9 . \" til äuerdhelikhetz afling (lucrum) ib 90. \" Ber 26 . Su 55, 355, 453 . \" hwilkin myklä aafling gaff sinom herrom \" KL 159 . \" liwär widh rätfångit godz ok widh rätta afling \" KS 3 (6, 4) . \" thu säl ämuäl minna vtualda manna siäla for thina wärlzlika aflingh (lucro) \" Bir 1: 124 . MP 1: 4, 8. \" batan ok aflingh \" Bir 1:323. ib 367, 2: 41, 83, 3: 177, 245, 396, 4: 98 . VKR 79 . LfK 196 . Su 59, 421, 460 ."],"f":["aflinga dagher , ","aflinga gardher , ","aflinga gods , ","aflinga höghtidh , ","aflinga päningar , ","aflinga tompt , "]},{"a":"afling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) aflelse; menniskoblifvande. wars härra afling (incarnatio) SpV 548 . \" gudz ordz affling (verbi Dei incarntio) ib. 3) förvärfvande, vinnande. at wakta nat ok dagh i siäla afling \" Mecht (Cod. Holm. A 9) 386. - förvärf, vinning, vinst. skär brwdhin sinna tros afflingh (lucra) Spv 583. thätta är een stor afflingh (quæstus) mildhetin mz ympnoghetinne ib 528."],"f":["aflinga gods , ","aflinga iorþ , ","*aflings gods , "]},{"a":"aflitil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oflitil."],"f":[]},{"a":"afliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["afliva, döda. \" RK 2: 4152. \" \" MB 2: 197. \" ST 19, 278, 327, 355, 358, 445, 471 . Lg 3: 693."],"f":[]},{"a":"afliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["aflifva, döda. \" han . . . wardh thär afflifwadhir mädh stneom, stokkom, spiwtum oc swärdhum \" Hel män 213 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"afliþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["aflida, dö. \" vm barnet händer aff lidha \" Mecht 353 ."],"f":[]},{"a":"afliþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["gå bort, aflida, aff thenna wärld afflidhan Lg 3: 447 . \" när gudh mic aff kalla vil oc jac är aflidhen \" SD NS 1: 446 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"aflop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utväg. wthspörye aff gamblom akkermannom all tilfälle oc afflop hwrw akren oc bohaghith skal styras til affwel PMSkr 194 ."],"f":[]},{"a":"aflova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lofva att öfvergifva, afsäga sig. aflowadhe alla afgudha thiänist Lg 3: 210 ."],"f":[]},{"a":"aflova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lofva att öfvergifva, afsäga sig. MP 4: 102 . Hel män 210 . \" barn födhaskolandis hop alzstingx affloffwa (abdicare) \" SpV 203 ."],"f":[]},{"a":"aflysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflysa. \" ath forscrifna gutniska mynth skulde aff lysas \" BSH 2: 237 (1425-9, samt. afskr.). haffue wij aldrig någre helgedager aftrengt eller aflyst ib 3: 115 (1458, nyare afskr.). hwat som war mote the helghe kirkio skipan, thz skulle . . . af lysas ok läggias af Lg 3: 509 ."],"f":[]},{"a":"afläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bringa i orätt läge, förderfva? wm hon wil fulleliga opfylla alt thz hon bort tappat, oc afflakt (depravatq) äller glömth haffwer Mecht 266 ."],"f":[]},{"a":"afläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ifrigt afråda. afäggia pauanom at koma til rom Bir 2: 332 . \" hon affäggiar mannen aff allom godhgärningom \" MB 1: 45 . Bil 784. hulkin godha tanka oc gärninga fäggiar MP 1: 196 ."],"f":[]},{"a":"afläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) aflägga, bortlägga, aftaga och lägga från sig. aff läggia konungs bonadh Bil 696 . \" riddare ther aldre aflagdhe sin hiälm \" Bir 1: 108 . ib 307, 2: 132, 3: 404. - bortlägga, upphöra att bära el. bruka. nw äru thässin klädhin aflagdh ok forsmadh Bir 2: 108 . ib 1: 143. Lg 3: 563. ","2) bortlägga, upphöra med. aflagdhe han alla willo KL 32 . ST 252 . MP 1: 83 . MB 2: 228 . \" ath wij affläggä al awund, twedrecht oc owiliä inbirjdis \" FM 91 (1497-1501) ","3) borttaga, aflägsna. \" hwat hälzst the antiggia tilläggia äller aff läggia (demserint) \" MB 2: 243 . \" j the areno aflagdis (ablatum est) hedhninganna wk aff israel \" ib 269 . \" at the ey skullo aff läggia (amoverent) gudz lagh aff theris hiärtom \" ib 283 . ","4) undanrödja, afskaffa, göra slut på. affläggia thässa oc andra wranga sidhuänior aff sino rike Bir 3: 312 . \" än wir gitom egh þät af lakt \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). at then blodgiwtelse motte worda afflagd BSH 4: 8 ( 1471) . KS 6 (13, 6), 62 (154, 68) . VKR 38, 45 . Bir 2: 73, 3: 363, 5: 119 . BSH 3: 146 ( 1463) . SO 144 . Lg 3: 506 . - upphäfva, indraga. at thet clostret aff lakt worder FH 3: 118 ( 1448) . - infria. betala oc affläggia alla the sculd BSH 1 ; 194 ( 1387). ","5) bilägga, uppgöra. än wir gitom egh þät af lakt þerrä i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). thz scal man aflegia mz sämia GS 37 (1413, orig.) . FH 3: 71 ( 1446) . BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . Bir 5: 138 . RK 2: s. 337.","6) uppgöra, afgöra, öfverenskomma. war witrat och aff laght SJ 274 ( 1459) . ","7) uppskjuta? thet möte i lödöse var afflagt FH 1: 172 (1496, afskr.) . ","8) undantaga. \" Lg 3: 506. \"","9) uttrötta. ärin j nu aff lagdhe ST 98 . - Jfr läggia af."],"f":[]},{"a":"afläghis lagis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ur lag; bragt el. \" kommen ur lag el. i olag. profigatus . . . afflagis (för -lägis?) vrängder ok pinther \" GU C 20 s. 490 ."],"f":[]},{"a":"aflägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undanrödjande til . . . afflägning alz ouilia oc mysthykkio BSH 1: 181 ( 1381) ."],"f":[]},{"a":"aflägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afläggande, afklädande. j kropsins aflägningh ällir j dödhenom SpV 242 ."],"f":[]},{"a":"aflägse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["det som aflägges eller bortlägges. skel snarleka fran tik . . . thz affläxse är LfK 142 . \" giffwa sina afflexse sokka widhertorfftoghom ib. \""],"f":["-lexse )"]},{"a":"aflända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afländis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utom landet el. landskapet. GS 41 ( 1414) . "],"f":["afländis försl","-forils )"]},{"a":"afläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utestänga, ath han sidhan affläster wordhe EGR 67."],"f":[]},{"a":"afläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afplocka. delectatus (fel för delectus) . . . aff hämpther ok aff läsin GU C 20 s. 172 ."],"f":[]},{"a":"aflästir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) befria (fartyg) från last, bortföra last från (fartyg), lossa. aflödha skipith PMSkr 45 . \" tha resan är giordh oc skipit afflöth ib. Jfr deonustare . . . afflödha \" GU C 20 s. 381 . 2) bortföra (last) från fartyg lossa. afflödha nokoth gotz j haffnenne PMSkr 45 ."],"f":[]},{"a":"aflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lossa, aflasta. PM 44 ."],"f":[]},{"a":"aflöna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflöna. \" afflöne wart folk \" FM 397 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"aflöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflöpa, afrinna, få aflopp. göris dywpa forer ath wathnith kan wäl afflöpa PMSkr 200 ."],"f":[]},{"a":"aflöpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v- ","1) löpa bort. kan scadhi aff henne (grinden) hända ath swin afflöpa ellir a löpa TB 77 . \" ath han och hans partij icke äre afflöpne \" BSH 5: 91 ( 1506) . ","2) afgå, aflöpa (med fartyg). ati vare afflöpne FH 1: 159 (1496, afskr.). ","3) löpa förbi, upphinna genom lopp. löp sa fast at engen häst kunde afflöpa hanum Di 33 . ","4) affalla, bortfalla. \" ther som haret er aff loypt \" LB 7: 32 "],"f":[]},{"a":"aflöps dike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afloppsdike. SD NS 3: 358 (1418)."],"f":["-dyke )"]},{"a":"aflösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) befria, frisäga; aflösa (i kyrklig mening). aflösa han KL 111 . MP 1: 5. Bir 1: 354, 3: 91. \" aflösa syndogha aff allom thera lönlicom syndom Bir 3: 192. \" \" ey magha afkösa thom for somlica synde ib. \" ST 494 . ","2) förlåta. \" största synde äru bätrande ok aflösande vm höxsta biscopin \" Bir 3: 456 . ","3) afskeda, afsätta. bödh kesaren . . . alla biskoppa afflösas som ey widhergingho oppstandilsen Lg 442 . - Jfr lösa af."],"f":[]},{"a":"aflösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlösa från (ngn). skulu hans erfwingia for:da borgholm oc öland meth land, län oc rento . . . beholda oc hafua for een bruklighen pant, til thess at thet them fulleligha aflöst wardher aff then konung tha är i rikeno . . . for the for:na tiwgutsand stokholms mark Lgerbring Saml 2: 203 (14409. a hwat som han oc hans erfwingia vpbära af for:na land oc län til t hen tiidh, thet them afflöst wardhr, thet skal han oc the beholda ib."],"f":[]},{"a":"aflösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aflösning. \" quinnan . . . badh honum . . . giffua sik afflösin fore sina syndhir \" MP 5: 36 ."],"f":["-lösin )"]},{"a":"aflösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) befrielse, frigörande; särsk. frisägelse från synden, förlåtelse, aflösning. aflösn badhe aff syndomen ok pinom Bir 3: 218 . LfK 139 . \" fik nädher ok aflösn af allom sinom syndom \" Bil 272 . \" som gudhlikt vald hafwir til aflösn siäla \" ib 119 . til . . . varrä syndä aflösn SD 5: 561 ( 1346) . MB 1: 347 . Ber 193 . Bir 2: 41 . \" thorfuom wi opta vidh hans aflösn oc nadhe \" Bil 115 . ib 717. Bir 2: 23, 82, 214, 3: 193. VKR 73 . Jfr synda aflösn. ","2) afsked. \" röktadhe sik aflösn af biscops ämbäte \" Bil 649 ."],"f":[]},{"a":"aflösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aflösning, förlåtelse. Bir 4: 28 . LfK 266 . Lg 3: 675 . Jfr synda aflösning."],"f":["-igh Lg 3: 675), "]},{"a":"afmarka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afmattes","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofmattes."],"f":[]},{"a":"afminnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= aminnilse. med afmynnilse varrä bäggiä sälä SD 5: 564 ( 1346) . ib 565."],"f":[]},{"a":"afmykin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofmykin."],"f":[]},{"a":"afmyrdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom mord beröfva. ath sigordh swen warth mik saa aff mördher Di 246 ."],"f":["-mördha )"]},{"a":"afmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtala, nedsätta. med dat. afmelto (detrahere) ambrosio Bil 643 . Jfr amäla."],"f":[]},{"a":"afmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afmäta, gm mätning afskilja. han (ɔ: stadzins tomtadel) skulle fförst affwritres och affmäles SJ 2: 254 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"afmärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afnam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) undantag; genom jords afsöndring vållad minskning (i jordegendom). quartam partem octonarii terre . . . sine vlla sui diminucione dicta afnaam . . . dimisisse SD 5: 198 ( 1343) . ib 243 ( 1344) .","2) afsöndradt jordstycke. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 254. - Jfr afnämning."],"f":["-naam )"]},{"a":"afnam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) undantag; genom jords afsöndring vållad minskning. vnus attungus &m due partes attungi terre per totam villam absque omni dimincuicone dicta amnam SD 2: 289 ( 1299) . \" ath iak haffuer pantsat . . . finuidhe kätilson ena haffua öö, som heter kyttamma, swa ath ther skal wara enkte affnaam vm, hwatzke j husum aller jordh \" Svartb 135 ( 1367) , 2) afsöndradt jordstycke, i sama haghaby haffwer clostridh i andro gerdheno 9 affnam ok i andro gärdheno 7 affnapm; thässin affnam göra 1/2 attungh VKJ 2666 ( 1447) ."],"f":["-naam . ","-naapm . ","amnam )"]},{"a":"afneka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsäga sig, försaka. med dat. wille han at thu skulle allo aff neka (abnegare) SkrtUppb 37 ."],"f":[]},{"a":"afnysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afnysta. \" hulkin som hauir thradha nysta j hulko som bäzsta gul är jnnantil han afflatir ey at affnysta thradhin til thäs han findir gullit \" Bir 2: 247 . ib 4: 114 ."],"f":[]},{"a":"afnämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undantag (af jordstycke eller af viss rättighet) som göres vid föryttring af fast egendom. absque diminicione et excepcione quacumque dictis wlgariter afnempningum SD2: 365 ( 1302), 366 ( 1302). absque vlla excepcione dicta ffnempning ib 404 ( 1304) . ib428 ( 1304) . Jfr afnam."],"f":["-nempning )"]},{"a":"afnär","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofnär."],"f":[]},{"a":"afnöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afnöta. \" när en kringla (kopparring) warder alstingis affnöth \" PMSkr 511 ."],"f":[]},{"a":"afpanta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har upphört att vara pant, som har stått så lönge att egaren, förlorat sin lösningsrätt, förstånden (jfr Schlyter, Ordbok forstandin och Dahlgren, Glossarium förstånden). warther thet . . . ekke ateröszt vm then sama daghen, tah skal thet wara affpantta Gadolin Pants 276 ( 1378) ."],"f":[]},{"a":"afplana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utplåna, afskaffa, upphäfva. om thz gambla testamentit affplanath (abilio) thalande SpV 194 . \" the äru kompne j gudz sons frihet, for midhlarans nadh afplanadho gambla trädosmsins forwarning (vetustus servitutis cautione deleta) \" ib 61 ."],"f":[]},{"a":"afplanilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskaffande, upphäfvande. \" gambla laganna affplanilse (abolitonem) \" SpV 514 ."],"f":[]},{"a":"afplokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afplocka. GU C 20 s. 82, 167, 207, 460."],"f":["-plukka GU C 20 s. l82, 207) , "]},{"a":"afqvista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afqvista, qvista. \" puto . . . aff quista \" GU C 20 s. 505 ."],"f":[]},{"a":"afqvistan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afqvistande. \" putio . . . affquistan \" GU C 20 s. 505 ."],"f":[]},{"a":"afqvistning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afqvistning. \" putacio ... affquistning \" GU C 20 s. 504 ."],"f":[]},{"a":"afqvämd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se afkömd."],"f":[]},{"a":"afradha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afrad, årlig afgift af landbo till jordegaren. thet affrada, som iac ther aff op burit hafuer SD NS 1: 567 ( 1406) . - afrad som utgår ss skatt till kronan. först skal laga skatten aller vtgå, och twädela af then andra skatten, som the förra giorde, tå IIII bönder woro lagda vthi ena giärdh, hwadh thet är arfwode, afradha eller andra vthskylder GS 44 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"afraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afraka, afskrapa. \" hon afrakadhe hans har \" Ber 82 . Al 98 . \" swasom thz trä som swarwas j swarwo stole hulko huassasta jarn är mote sat afrakande (abradens) vtan hugnadh \" Bir 3: 136 ."],"f":[]},{"a":"afrapa lass","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afrat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofrat."],"f":[]},{"a":"afraþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afrad, arrendeafgift. \" si . . . prescripta pecunia pm prefixo termino soluta non fuerit exhibliciones dictas afradh de bonis meis ramnunge que pro prefata pecunia sibi inipignero ad tres annos integros pro nichilo sibi libere retinebunt \" Gadolin Pants 267 ( 1353) . dömpde iac . . . olaff pederson sina betalning j gen aff karl anderson . . . oc thär med hans fulla arliga affrad aff jordene som är j [1] tön hwart ar j xij [12] aar Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . tiil forscreffna 2 garda i haghaby ligger aller fierdhingen aff brogy litla oc 4 peninga affgeel i jowan olafssons akre i norra haghaby, alt vnder eth landhgeel eller affrad VKJ 147 ( 1500) . \" i ösby ägher clostrid 7 gardha; affradit aff them är 11 twna fyllingha hoffwodskorin torsk oc 8 ortuger af enne lyckia \" ib 149 . \" i piila torppe ägher clostridh 1 attungh; affradh är 2 thöni korn oc 2 öra päninga ib 16 (1447). i häredhstadhom ägher clostridh 1 1/2 attungh, gamalt affradh war 8 thöni korn oc 1 march peninga; nw är thet 6 thöni korn oc 6 öra peninga ib 17 (1447). i kydhiawadhi wadhi ägher clostridh 6 attungha jordh; affradh borde wara 12 thöni korn oc 12 öra peninga; nv är thet 10 thöni korn oc 10 öra peninga; ther är 3 landbo ib. i aske 1 gardh; affradh war 3 pund smör; nw är thet 1 march peninga, 1 landbo ib 73 (1447). 1 gard i karotorp; affradit är 4 töner korn, 4 ortugr, 3 dagxwerke, 2 förzslor om aret oc allan sman skat \" ib 38 ( 1500) . säffshult, 1 gardh; affradit är 2 marc peninga, 1/2 pund hombla oc 6 marc hamp ib 131 ( 1480) . i böthaskoge äger clostridh 6 alna jordh; affradit aff hwarie aliin, tha allin wäxa, 6 peninga ib 141 ( 1447) . bakkaborgh, 1 gardh, han ligger vthen haa och hamp; gamalt affrad waar 2 twnnor salt, nw är thet 2 mark peninger ib 159 ( 1447) . [i] swedh aa ägher clostridh 1 laxafiske; affradit är 1 tynna lax oc 80 spikilaxa ib 186 (1447). ath tw (dvs landbon) . . . framgör tith retta affrat oc alla affskyller i laga tiid Arnell Brask BII 16. kallade thän syslamannen til sigh sins härra landbor som nagat waro än gäldh skylloghe aff husbondands vth skyld ok affradh MP 4: 154 . ath . . . karl eriksson . . . hawer . . . hindrat och forbudhit affradh och affgield aff sama godze SD NS 3: 150 ( 1416) . alt afradhet oc afrazpenninga af for:da godze ib 556 ( 1420) . ib 538 (1420). Jfr afgiäld, afrädhe, afskyld, landgilde, landgiäld, landskyld. "],"f":["-at )","*afrads korn , ","afrads pänningar , "]},{"a":"afraþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jfr reþa, Isl. reiða, betala; se Kock, Bidrag till svensk etymologi s. 3] L. ","1) afgift; särsk. afrad, årlig afgift af landbo till jordegaren. trim marcarum census . . . qui uulgo aueret uocatur SD 1: 73 (1164-7). siäx öra afradh ib NS 1: 171 ( 1402) . sensum (för censum) dictum affradh annuatim pro parte prædicta conferre SD 2: 526 (1308, nyare afskr.). ad exhibicionem annuam dictam afredh ib 5: 67 ( 1341) . ib 94 ( 1342) . \" ex prouentibus affræd dictis prouentientibus de insula supradicta \" ib 2: 245 ( 1298) . pensionem dictam afradh ex hiis proentientem anno jam jnstanti ib 3: 368 ( 1318) . \" proentus dictos afradh de eadem . . . annuatim percipere \" ib 4: 299 ( 1333) . \" fructus et obuenciones ex ista dimidia marcha terre prouenientes, dictas wlgariter affrædh, anno quolibet percipiant ib 5: 147 ( 1343) . \" \" aghär han þär äghändenom äncte afrþ af giua \" ib 637 ( 1347) . \" halft afrath göra thöm som äghandin är \" PfN 135 . \" vp bära aff landbomen . . . affradh \" VKR 36 . \" pensiones wlgariter gypt & afrad dictas SD 2: 267 ( 1298) . \" \" affraþe ok affgiäld vtgangno ok vpborno aff þe samo jordh \" ib 6: 19 ( 1348) . \" ib NS 1: 444 ( 1405), 2: 250 ( 1410). aff clostirsins affradhe oc ränto VKR 32. \" \" affradh och affradz päninga (afradh torde här beteckna afrad som utgår in natura) \" SD NS 2: 114 ( 1409). ib 310 ( 1410), 455 ( 1411). pl. giffwa hunne siin affrath SD NS 2: 461 ( 1412) . - afrad som utgår ss skatt till kronan. giffuandes oc giörindes honom idert affrad affratzpeninga aterstäder saköra oc alla andre rettigheter som i oppa cronane vegne plictoge äro BSH 4: 1 ( 1470) . - afgift som bergsmän årligen utgöra till kronan. pl. hwa som äi bereþe sin afraþ SD 5: 639 ( 1347) . ","2) inkomst (af jord), afkastning. GS 28 ( 1474) . - Jfr afradha, afräþe. "],"f":["-rädh SD 5: 147 ( 1343) . ","-räd SD 2: 245 ( 1298) . ","-redh SD 5: 67 ( 1341) . ","aueret SD 1: 73 (1164-7), ","afraþ giäld , ","afrads dagher , ","afrads karl , ","afrads kopar","-kopper )","afrads päningar , ","afrads time , "]},{"a":"afraþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afråda, afstyrka. \" þa han af räþ hanom döþen \" Bu 138 . Bil 376, 618. Bir 1: 141, 3: 339 . ST 427 . \" alla bönder afradde thz han RK 2: 8063. \" \" tha wi gatum hanom ey afradhit at fara KL 166. \" \" afräth them at offra \" Bil 266 . MB 1: 242, 403. \" afrädh han honom fran hans pino \" Bo 119 . alle thet swa affroddhe FM 244 ( 1505) . \" alle aff raaddho han \" MB 2: 244 ."],"f":[]},{"a":"afredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afreda, tillsätta, krydda; tillaga. \" ath them siwnda rettonom bar hon fram jhesu christi hiärta aldra dyrast lwktande ok affreth (conditum) mz mangra handa dyrum thingom \" Mecht 57 ."],"f":[]},{"a":"afrensilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskrap, afskum. \" wi ärum swa som wärldinna affrensile (purgamenta) ok affskrädhningh Sp V 401. \""],"f":[]},{"a":"afresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2: l1188. söka genomdrifva, arbeta på ifra för. afrestdhe hans föräldrä . . . at han sculde til giftomall gaa Budde 73."],"f":[]},{"a":"afrestan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ifver, bemödande. \" ärffuodadhe oc brukade sik mz alle fikt oc afrestan \" Su 224 ."],"f":[]},{"a":"afrezl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afrezla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afreþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i ridt uppnå, fullborda ridten (till ett ställe). (åtta dagar) epter at the ära komne i therra fri behald som the thet möghelika oc raskast a ridha älla affara kunno RP 2: 140 ( 1387) ."],"f":[]},{"a":"afridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida bort. RK 3: 35, 3073 . Di 172 ."],"f":[]},{"a":"afriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afrifva, rifva bort. mz syno affreffno haare MB 2: 199 ."],"f":[]},{"a":"afriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortrycka, röfva? depredari . . . aff ryffua ok forskingra GU C 20 s. 177 ."],"f":["-ryffua )"]},{"a":"afroten","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afrutna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afruttna. \" ath . . . dorethes garde och bygningh staa och bliffua skal . . . swa lenge gud fföger thet aff rotna kan \" SJ 2: 297 ( 1496) ."],"f":["-rotna )"]},{"a":"afrydhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["afrödja, upprödja, odla. GS 58 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"afrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lösrycka, frånskilja. \" hwat som jac ther vppa (dvs. det åt mig pantsatta godset) later byggia äller kostwäria, skall ey reknas honum til nokor scatha oc änge landbo affrökkias i änge mato, när är han thet igen aff mik löser \" SD NS 3: 129 ( 1416) . - pass. i hänryckning skiljas (från). aff ryktes hänna ande aff likamlikom sinnom (spiritus ejus rapitur) Mecht 111 ."],"f":["-rökkia )"]},{"a":"afryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fara bort, flytta bort. om saa händer at tw wnner meg offwer j thän kamp tha will jac oc myna foräldra aff thretta rike . . . aff rymma Troj 166 ."],"f":["-rymma )"]},{"a":"afräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphinna. \" han kunde them ey afräkkia j wäghenom \" ST 327 ."],"f":[]},{"a":"afräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppgöra räkning, förestå el. ordna uppgörelse. haffua wij thöm i millom skäligan skipt ok affreknat bade i fasto ok lösörom SJ 383 ( 1473) ."],"f":[]},{"a":"afräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afräna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånröfva, beröfva. \" med sakens dat. af ränas thässa blomstrandis lifweno \" Gr 275 . sinom sinnom affränther MB 2: 294 . Su 140 . - med personens dat. thet er mek af rönt (för ränt) MD 68 . at the allaledhis affränthe sik siälffuom wpföras til öffre tingen Su 230 . \" wärdzliken hedher them aff ränes ib 117. \" ib 161 ."],"f":[]},{"a":"afränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i anlopp under kamp kasta (ryttare) från hästen. ath then häst hörde troile tiill . . . hwlken diomedes aff rändhe j syn stridzfwlla mäktoghet Troj 176 ."],"f":[]},{"a":"afrätgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå rättsstridigt tillväga, gm rättsstridigt handlinggssätt göra förfång? preiudico . . . affrätgöra GU C 20 s. 478 ."],"f":[]},{"a":"afräþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afrad. \" halpt thet afwradhe oc afgield aff thy fornempda gotzeno birkiä arlica falla kan \" BYH 1: 200 ( 1390) ."],"f":["-radhe BYH 1: 200 ( 1390)"]},{"a":"afräþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afrad, årlig afgift af landbo till jordegaren. afskyldh afradhe oc thienist af thy hawa SD NS 1: 686 ( 1407) . \" halft affradhe oc affradzpäninger, som jordhen arlicha skyllar oc the aff gozeno opbära \" ib 2: 219 ( 1409) . tha han (landbon) sit affradhe införir VKR 36 . GS 39 ( 1414) ."],"f":["-radhe SD NS 1: 686 ( 1407), 2: 219 ( 1409); GS 39 ( 1414); VKR 36), "]},{"a":"afrökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beröfva. med prep. af. thin hoghir näktar ällir affröwadhir aff thäs hälgha anda delaktoghet SpV 41 . - utplundra. utblotta. röffwande (exspolians) alla maktir SpV 405 . "],"f":[]},{"a":"afsadhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsadla. \" desterno . . . fulleliga nedher slaa oc aff sadhla \" GU C 20 s. 179 ."],"f":[]},{"a":"afsagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsåga. \" när träd tw wilt jmpa jnnan är affsagath \" PMSkr 326 ."],"f":[]},{"a":"afsaknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) saknad, afsaknad. ffyl sidhan in swa mykit aff drykkin at thu hawir ängin afsaknadh aff naturdhin Bir 4: 129. wi haffwom fwnnit them som wi barom storan affsaknat före LfK 148 . ","2) misting, förlust. \" hafwir afsaknadh ellir minzkat j thinom skath \" ST 224 ."],"f":[]},{"a":"afsala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afsal, försäljning. GS 42 ( 1414) ."],"f":[]},{"a":"afsidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["abid? (utbygdt) sidoparti af ett hus, sidobyggnad? absida aff sidho Gu C 20 s. 3."],"f":[]},{"a":"afsidhis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , A) adv. afsides, åt sidan, på el. till ett afskildt ställe. staanda af siidhes skilda fraan conuenteno VKR 26 . \" gik nakat afsidhis af hans öghsyn \" Gr 263 . MB 2: 5, 89 . SO 295 . B) prep. med ack. vid sidan om. breda widh och affsides thz altaret SO 163 . - jfr asidhis."],"f":[]},{"a":"afsidhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["åt sidan, garr lwghen aff lywsommen brinnande affsides thet merker storm PMSkr 294 . "],"f":["afsidhis vidh , "]},{"a":"afsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["frånsäga sig, förklara sig afstå (från). huilkit godz jak affsäger fron mik och mynom ärwingom Svartb 163 ( 1378) . - fråndöma, frånkänna. gwll och silff, som honom var affsagt i herredagin i strengenäs fore eth landzgrotz STb 1: 135 (1477). - uppsäga, vägra (ngn att inträda el. förblifva i en tjenst el. dyl). fordom war sidvanya ath pröffwa försth them som walde waaro til stridz ämbete oc sidhan scriffwa them thär til giffwandis them tekn ath the qwäme waro äller affsya them som fwnnos ey thär til wara dogxe PMSkr 126 . - refl. afsighias. afsåga sig (ngt), förklara sig ej vilja vara med om (ngt). med ack. affsäghs köpmannen resona PMSkr 16 . \" affsäyas köpmennena resona didhan the haffwa nokoth aff gotzeno jnskipath \" ib 17 . - förklara sig ej vilja. med inf. affsyäas köpmennena seghla PMSkr 17 . - afsäga sig, försakaka. med dat. hwar som wil komma äpther mik han skal affsighias sik siälffwom oc fölghia mik Mecht 133 ."],"f":["-säghia . ","-säya )"]},{"a":"afsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) afstå från, afsäga sig anspråk på. med ack. the affsagde ängena FH 2: 113 ( 1438) . - afsäga sig, afsäga sig del i. med dat. affsigiom wij hans orligom och kringom BtRK 80 ( 1434) . - afstå från, öfvergifva, med dat? haua owirgifwit oc af sakt världinna (för världinne?) Bir 3: 407 . ","2) afsäga, afkunna, förkunna. SO 154 . \" thät wardh ouer wäghit oc for rätto affsaght \" SJ 10 ( 1423) . ib 279 ( 1460), 284 ( 1460). refl. "],"f":["afsighias , afsäga sig. med dat. afsagdhis hon allom världinna lostelicom thingom KL 323 . at fulkomplika neka ok af sighias sinom eghnom vilia Bir 1: 42 . Ber 170 . ST 25, 27, 234, 313 . Lg 3: 130 - med ack. afsagdhis hon alla världinna fafängo KL 326 ."]},{"a":"afsighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnekande, försakelse. \" eghins wilia nekan, ällir afsägilse (abnegatio) \" SpV 143 ."],"f":["-sägilse )"]},{"a":"afsila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsila. \" elimo . . . [elimatus] aff sylader ok klar \" GU C 20 s. 213 ."],"f":["-sy )"]},{"a":"afsinna","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. från sina sinnen, beröfvad sinnenas bruk.","1) sanslös. \" fiollo iämsköt nidher . . . widh iordh som dödhe waro ok lagho aff sinna \" Bil 287 . Bir 2: 132. MB 2: 169, 238 . Su 76, 214 . ","2) utom sig. wardh han aff storum dröwilsom swa som afsinna ST 442 . Su 45, 411 . \" allir affsinne oc wpsupin glädz jak \" ib 357 . ","3) från vettet, sinnesrubbad, vansinnig. varþ munkin swa som affsinna (amens) KL 186 . suasom galin oc af sinna Bir 3: 15 . ST 308 ."],"f":["affsinne Su 357 . aff sinne MB 2: 169, 238),"]},{"a":"afsinnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sinnesrubbad, vansinnig. visthe ey annat vthan hon haffde aff sinnadt vardh Hel män 262."],"f":[]},{"a":"afsinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(falsk) föreställning. thit biläthe wanskapadh aff wara afsinnilsa (adinventionum) mörkir SpV 487 ; troligne har dock texten ursprungligen haft afnnils af ett afnnilse, n. pl. påfund."],"f":[]},{"a":"afsinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sinnesrubbad, vansinning. Lg 3: 349, 353 ."],"f":[]},{"a":"afsinnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sinnesrubbning, vansinne. LB 7: 331 ."],"f":[]},{"a":"afsiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afkoka, bortkoka, genom kokning afdunsta. nar tridie delin aff vatnit er aff swdit LB 7: 311 . PM XLI ."],"f":[]},{"a":"afskaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afskaka. \" decutere borth aff skaka \" GU C 20 s. 162 ."],"f":[]},{"a":"afskala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afskala. \" putus . . . pwrth klaart oc affskaloth \" GU C 20 s. 505 ."],"f":[]},{"a":"afskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanställa. \" swa af skapadhe thu hona at iak kwnne ey känna hona SkrtUppb. 48. - part. pret. vanskapad, missbildad; tillkommen gm el. ss missbildning. hwilkom oblygdhin war affskapadh ällir onaturligha skapadh, ok ey lastir (impudicitia monsturm erat, non vitium) \" SpV 332 ."],"f":[]},{"a":"afskapadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vanskapad. KS 44 (112, 47) ."],"f":[]},{"a":"afskapliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vanskaplig. \" deformis idest vltra modum magnus quasi deorsum a forma affskaplighin \" GU C 20 s. 170 ."],"f":["-skaplighin )"]},{"a":"afskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. taga ss skatt; afpressa, med våld fråntaga. \" bo jonsson hafde hans fadher . . . the godz vtan lagh ok rät ok vtan brot aff skattat \" SD NS 2: 197 ( 1409) . \" sa sara loth han thom aff skatta vxa koo och huat the attha \" RK 2: 1004 . Jfr skatta af."],"f":[]},{"a":"afskava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afskafva, gm skafning aflägsna. offtha skaftz gwll aff brwthno selff oc giwthz gönom spissoglass wm mykith waarj affskaffwith PMSkr 454 ."],"f":[]},{"a":"afskedhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["från rätta vägen, på afväg. affskedes gånga KS 2 (3, 2) . Bo 176 . gaar affledhis ällir affskedhis Su 329 . ib 389, 419, 425 . Lg3: 484."],"f":[]},{"a":"afskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. afskilias. skiljas från denna vrld, aflida. at idher naadh haffde honum loffuat . . . at när haan affskildes, tha villen i engte hindra haans viliq i kirkionne förseilse Chronica Erici Olai i Scriptores ver. svec. II 1: 146 (bref fr. 1431)."],"f":[]},{"a":"afskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afskilja, skilja. \" afskilias af thässe värld \" KL 353 ."],"f":[]},{"a":"afskilnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skilnad, åtskilnad. \" eigh är nakar afskilnadher (för atskilnadher?) a them j somlikom thingom \" Lg 963 ."],"f":[]},{"a":"afskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflägsna. Bir 4: (Avt.) 185. TB 77 ."],"f":[]},{"a":"afskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["undanskifta, frånskilja. \" hon war ther med afskipt \" DD 1: 176 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"afskrapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afskrapa, bortskrapa, utplåna, tillintetgöra. i siwkdom i hwilkom synde afskrapas swasom rudhir af iärne i elde KL 241 . \" iak skal af skrapa (delebo) them swa som nakot thz som scriwat är j bok af skrapas (abraditur) \" Bir 1: 152 . Bu 169. Bil 276, 605. \" afscrapa mith nampn af lifsins book \" Gr (Cod. D) 379. at han af skrapi thin aminne af mino hiärta KL 230 . \" tha vordho alla vara synde afskrapadha \" Bo 252 . \" för än the slögdhin vardhir afskrapdh \" ib 18 . opläti ther sin mwn at predica huar godhe maghin vardha thäs hetare j kärlek . . . ok wrang sidhuänia af skrapas (aboleri) Bir 3: 173 . \" är han ey (näml. min vin) tha vardhir han affskrapadhir (delebitur) ib 2: 261. Jfr skrapa af. \""],"f":[]},{"a":"afskrapeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oafskrapeliker."],"f":[]},{"a":"afskrapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? afskrapande, utplånande. til synda afskrapilse MP 1: 46, 98 ."],"f":[]},{"a":"afskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrida ned. wilit . . . hwilkit skal fästas mz threm naalom at thz skuli ey affskridha (defluat) Bir 4: 11 VKR 58 ."],"f":[]},{"a":"afskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskrift. transciptum affscripth GU C 20 s. 556 ."],"f":[]},{"a":"afskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afskrifva. \" LfK 136. \"","2) utstryka. nagat ordh eller artikel aff scriffua eller tilleggia SO 87 ."],"f":[]},{"a":"afskrädha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskräde. jak vände alt thz skapat var ok värlzlikit til min lusta ok atirlewona ok afskredhona (peripsemata) oc thz smälicasta var gaff jak gudhi Bir 3: 143 . gör swa som then som rensar äple han kastar bort skalit ok askredhona (för afskredhona) oc thz bäzsta ok thz nyttelicasta atirgömir han sik ib 431 . ib 4: 392. \" wthwräkas aff allom swa som slema aff skrädhor \" Su 117 ."],"f":["afskredha )"]},{"a":"afskrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskräde. alskona aff[s]krädhy aff stekarhwsom PMSkr 363 ."],"f":[]},{"a":"afskrädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskräde, afskum. wi ärum swa som wärldinna affrensilse ok affskrädhningh (purgamentq et peripsema) SpV 401 ."],"f":[]},{"a":"afskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) afgift, utskyld, skatt. swa manga lykkior, som wp ärw giordha aff thässom for:dom 8 attwnghum, the rätnha swa mykla afskuld, som thär wppa sas VKJ 10 ( 1447) . ath tw . . . framgör tith retta affrt oc alla affskyller i laga tiid Arnell Brask BiI 16. fförbiuder iak landbon ther samastadz nogan swara til affrad eller andra afskiller en fornempda werdog faders embetzman ib Bi III 44 (1520). Brasks Kopieb 5 (1520, 1522). 2) afkastning, inkomst. [u]pbaren affradhe oc alla affskuld SD NS 3: 620 ( 1420) ; möjl. till 1. gozit skal sik siälft lösa äpte thy thet arlica forma at skylla. meth lle afskyld Gadolin Pants 283 (1396). ware thet awa at thässe thre gardha älla nakar af them gingen clostreno aff meth nokrom rät . . . tha wilkora iac oc tilbinder mic oc mina arfwa at widherläggia clostreno swa got goodz i afskyld, som thet war, som bort är gangit SD NS 3: 3 (1415)."],"f":["-skyller Arnell Brask BiI 16; Brasks Kopieb 5 (1520). -skiller ib (1523) ; Arnell Brask BiIII 44 (1520)), "]},{"a":"afskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afkastning, afkomst, inkomst (af jord). at jac matte til minna widerthorft afskyldh afradhe oc thienist af thy hawa SD NS 1: 686 ( 1407) . mit gooz . . . meth allom afskyldom ib 2: 261 ( 1410) . meth allom tillaghum afskyldom ok thiänist ib."],"f":[]},{"a":"afskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afskärande, bortskärande. \" nyte stundom huassa afskyrdh (resecationbus) suasom goth läkiare \" Bir 3: 319 . \" är nagat forskorit mera än reth aff skiördh bör at vara \" SO 114 . ","2) det som är afskuret, afskuret stycke. hon grep tungona afskärdh Bil 506. \" tok hon sina tungo affskyrdh \" ST 261 . - särsk. afskurna skinnlappar, afall af skinn. lim aff skinnom oc aff skyrd PM XLVII ."],"f":["afskärdh . ","aff skiördh )"]},{"a":"afskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afskärande, bortskärande. \" rense wel mädh affskyrdh \" PMSkr 312 . Jfr cesura . . . aff skirdh GU C 20 s. 103 . 2) afskuret stycke. thet han myste nogra affskyrdhner aff thet märssa klede, som han war mystrodder fore STb 1: 382 (1482). - affall (af skinn), afskurna skinnlappar. tak affskyrd aff skinnom . . . sidhan lägh the affskyrderna j renth wathn PMSkr 522 ."],"f":["-skirdh . ","-ir ) , "]},{"a":"afskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["afskära, skörda. \" j tessom thimanom thär warmth är affskäris winbären \" PMSkr 374 . vinith affskräs nw ib. - afskräa, afklippa, nedskära. o huru stakkutte äru manzins dagha, han wet ey af för än han vardhir äf skurin, som en wäwir vardhir af skurin Hel män 137 . - afskräa, tudela. äre´ thenne scriffther twa, ordh fran ordh ludhandhe, som forescriffuit staar affskaarnä vidh thenne bokstaffua a b c d e f g h Svartb 540 ( 1480) ; jfr a b c d och utskurin 2: 887, äfvensom Dahlgren, Glossarium 939; Schück, Ur gamla papper ser. 3 s. 26-7 och Arnell Brask s. 107-8."],"f":[]},{"a":"afskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["afskära, bortskära. \" lät iulianus hänna tungo af skära \" Bu 506 . \" lät dragha ok tänia henna spena ok wm sidhe afskära \" Bil 426 . ib 115. \" lät kasta sina naturlika limi afskorna wt i hafuit \" ib 619 . hänna hiärta var vtdraghit ok läpane aff skorne Bir 3: 136 . ib140. \" suasom gräs aff skärs mz lia \" ib 2: 200 . - part. pret. afskorin, afskild, kättersk. the affskorne omilde rydzer FH 7: 91 ( 1511) . ib 92 ( 1411) . FM 133 (1502, gammal afskr.). the omilde affskorne hedningher ib 665 (1517). - Jfr skära af."],"f":[]},{"a":"afskärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskärande, bortskärande. afskärilsinna iärn Bir 1: 351 ."],"f":[]},{"a":"afsköfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borttaga, undandraga. \" jac skal jnthe aff sköffla fraa bondanom aff then helfthedelen som jac skolle hafft met bondanom \" FH 5: 20 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"afsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) genom slag el. nedhuggande beröfva. bekännes jach . . . mich haffua bendh och anamath ena sonan aff jönis laurensson, her swarte jönissa swen, fore min dödha frenda jönis laurensson . . . han mic aff slo vid helsingör SD NS 3: 370 ( 1418) ."],"f":[]},{"a":"afsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) slå af, afhugga. ther loth them jerlin hoffwod aff slaa RK 1: 261 . ib 4427 . \" wi ärom swa som gräs af slaghit ok af huggit mz lia \" Bir 1: 190 . ","2) genom slag el. nedhuggande beröfva. thän tidh war frende oss aff slaghin wardh SD NS 527 ( 1412) . Ansg 233 . ","3) slå af, afkorta, afdraga, minska. hwars arsins wtskyld . . . scall aff slaas i sama geldinä þer till alt geldit vardir guldit SD 5: 160 ( 1343) . \" landskildhen ok hwat af gozit wpbärs skal egh affslas i howdgeldhit \" SD NS 1: 20 ( 1401) . ib 28 ( 1401), 34 ( 1401) o. s. v. tridiungen aff skatten loth han aff sla RK 2: 943. \" tha vtleggie thz hosbonden ock aff slaas i drengsens lön \" SO 81 . VKR 8. ","4) borttaga. \" hwar som nokot onyttelikit är oc ey sannind likt thz wil iak aff sla (overslain) oc lata fara \" ST 6 . ","5) slå tillbaka. vordho aff slaghne aff stadzsens hay stridzmannom MB 2: 17 . \" aff slogho them \" ib 244 . RK 2: 9086, 3: 3876 . BSH 5: 464 ( 1511) . - Jfr sla af."],"f":["off- BSH 5: 464 ( 1511) ,"]},{"a":"afslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nederlag. \" fingo tha swa ilt affslagh \" RK 1: 268 . ","2) afslag. \" afkortning. \" SD NS 1: 664 ( 1407), 2: 55 ( 1408). Jfr arvodhis afslagh."],"f":[]},{"a":"afslap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarlefva, återstod. reliquie . .. ather leeffningh oc affslap GU C 20 s. 521 ."],"f":[]},{"a":"afslika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gm list el. öfverrumpling fråntaga. han, ther husit swa wardher af sliket älla af winnit Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) ."],"f":[]},{"a":"afslita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afslita. \" abrumpere aff slita \" GU C 20 s. 522 ."],"f":[]},{"a":"afsläkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afslag, afkortning, wtan alla affsläkt FH4: 66 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"afsnima","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofsnima."],"f":[]},{"a":"afsnälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försnilla. \" afsnälla herren sin skatt SO 295. \""],"f":[]},{"a":"afspisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utspisa, udela (mat.) the som haffwa closters tingh i befelnigh at aff spisa oc wt läggia LfK 154 ."],"f":[]},{"a":"afsprätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsprätta; gm sömmars upprifvande aflägsna (rynkor). abrugre rynkior aff sprätta GU C 20 s. 522 ."],"f":[]},{"a":"afstadhkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åstadkomma, åvägabrina. \" han kwnne thz ey astadhkomma \" Su 152 . LfK 35 . \" mz all then makt j kunnen aff stadh komma \" Va 17 . ib 19 . Di 111 . FH 6: 89 ( 1496) . BSH 4: 248 ( 1500) . \" thz ärligästä ther han kunde affstadh komma \" Va 4 . \" thet ytersta the kunno afstadkome \" BSH 3: 186 (1467, afskr.) . medh the meste karle vii kvnne affstadh kome ib 4: 301 ( 1502) . - Jfr koma af stadh under staþer."],"f":["astadhkoma . ","aastadh komma: -er BSH 4: 248 ( 1500) . osted kommä FH 6: 89 ( 1496),"]},{"a":"afstakkotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofstakkotter."],"f":["affstakkither )"]},{"a":"afstank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? det som afstötes el. afkastas från sten, stenflisor. petrones sunt ea que abscinduntur de petris steen grws ok afstank GU C 20 s. 443 ."],"f":[]},{"a":"afstarker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofstarker."],"f":[]},{"a":"afstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stiga ned (från). med ack. the . . . aff stygo syna hästar Troj 95 ."],"f":[]},{"a":"afstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stiga ned (från en häst eller annat djur som nyttjas til ridt). Bo 22 . Iv 175 . Jfr stigha af."],"f":[]},{"a":"afstilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afvända. \" förhindra. thet them gud affstylle \" FH 7: 91 ( 1511) . huru sodane sskadhe och ffordärff matthe affstilles ib 86 (1510)? hwat til swadana angrep göris skal ällir j hwat mottä thet kan affställäs FM 91 (1497-1501), ","2) göra slut på. pa thet krij, örlig och blodzwtgytilse matthe aff stilles BSH 5: 52 ( 1505) . ib 82 (1506), 207 (1507). HSH 19: 26 (1504, afskr.). hwre . . . hwn (fäjden) kwnne med nogen lempe aff stillheth wordhä ib 20: 191 ( 1507) ."],"f":["-stylla . ","-stella: -stellis BSH 5: 82 ( 1506) , 207 (1507), "]},{"a":"afstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom styng el. stöt kasta från hästen (i tornering eller strid). ther wart mangen riddare aff stungen Va 18 . Jfr stinga af."],"f":[]},{"a":"afstiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånstjäla. \" thet war honom affstuleth STb 1: 276 (1480). \""],"f":[]},{"a":"afstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besegra. \" til owensins ondzsko affstridhaskolandis (ad tantam malitiam debellandam hostium) \" SpV 198 ."],"f":[]},{"a":"afstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom strid bemäktiga sig, intaga, eröfra. at wi aff stridha (expugnemus) maghom gabon MB2: 27. Jfr stridha af."],"f":[]},{"a":"afstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stryka bort, aftorka. gudh skal aff stryka (absterget) alla thaara aff theras öghom MB 2: 344. ib 366. Su 196, 317 . ","2) utplåna, förstöra, tillintetgöra. hwilkin . . . gambla syndinna smitto affströk mz sinom mildasta wtrinnande blode Su 196 . han affstyrkir swa then riika som thän fatigha ib 235. MB 2: 118 . - Jfr stryka af."],"f":[]},{"a":"afstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utstryka, utplåna, afplana. thu som . . . aff sstrykir angrandhe oc scrifftande manz syndher SvKyrkobr 273 ."],"f":[]},{"a":"afstyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afstyra, afvända. \" Lg 3: 287. \"","2) häjda. nar wilin wil mera än han förmaar, tha är han atherhallande oc affstyrandhe LfK 35 ."],"f":[]},{"a":"afstyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afstyra, förhindra förlate them gud som aff stördet i höstes eth aar sidan, at thet ecke tha bestomedes Carlsson H. Gadh 173 (1509)."],"f":["-strörde Carlsson, H. Gadh 173 (1509)),"]},{"a":"afstäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afkorta; minska. \" gaf . . . skering sinne syster husfrv cecilia . . . fäm thyn korngeldz i lindh . . . meth allom thes tillaghom . . . hwarghin afstägth \" SD NS 3: 542 (1420, i vidim. af 1434) . ängo thy afstekt el[ler] minscadho, som thy gozeno till hörer ib 620 ( 1420) ."],"f":[]},{"a":"afstäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afkorta, stympa. \" swasom at moysi ark ingang ffaste mwrane nidherfiöllo oc affgudhit affstäkt (detruncatum) wart \" Bir 4: 104 . ","2) förkorta (om tid). hon alstingis aff steckär oc vth planar lengxta oc bytterliigaste skerseldz pina Lg 3: 72 "],"f":[]},{"a":"afsvikia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom svek beröfva. med dat. och ack. huar androm godz loch ära aaf suikia MD (S) 232 ."],"f":["aaf- )"]},{"a":"afsädhum","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afsälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afsala, försäljning. ingen afsälning göra GS 42 ( 1414) ."],"f":[]},{"a":"afsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsända. Troj 223 ."],"f":[]},{"a":"afsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedföra, nedflytta. \" han affsatte (deposuit) the waldogha aff thera säte \" ST 203 . ","2) afsätta, afskeda, skilja från värdighet eller syssla. affsettie thette vthlenske folcket BtRK 377 ( 1501) . \" mago the han af settia \" KS 9 (22, 10) . GS 29 (1375, orig.) . Bir 1: 74 . VKR 30. \" tha sculo wernamän oc synomän afsätias ok andre tiltaghas \" TB 73 . ath i plath ware aff satthe aff höffwitzmans dömith, och jach aff biskopsdömith BSH 5: 137 ( 1507) . aff säthia han aff rikesens styrsle MB 2: 261 . afsätias rikeno Gr 263 . ","3) underlåta, afstå från. at i wille thet afsette BSH 3: 186 (1467, afskr.) . HSH 20: 165 ( 1507) . \" swadanne kort scriffuelse affsettiä \" FH 1: 69 (1490-talet, afskr.). ","4) uppskjuta, framskjuta. \" affsatte han then dagh oc friid som forramat war oc . . . satte han in vpa pingxdaga \" BSH 4: 12 ( 1471) . - bevilja uppskof med. at wij haffue fordraget oc affsat oc med thette wart opne breff fordraga oc affsettie then tol . . . til tess at riget komber i bätre stadga BSH 4: 225 ( 1497) . ","5) göra slut på. om thetta krijgh . . . matte besth stilles och affsettes DD 1: 208 ( 1508) . BSH 5: 267 ( 1508) , 341 (1509). ath thenne manne störtningh och . . . blodz vtgiwtilsse . . . motthe aff sätties och bestijlles till en fulkommeligh godh ändhä HSH 20: 71 ( 1506) . \" affsäthia then stora fara och forderff ib 22: 53 ( 1493) . - Jfr sätia af, utaf sätia. \""],"f":[]},{"a":"afsätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedsättning, förringande. \" räknande . . . nidhrilse oc afsätilse ophöghilse \" Bo 110 ."],"f":[]},{"a":"afsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afsats; utsprång. \" skal han offuan fore vindoghet sättia ena affsetningh STB 1: 181 (1478). medh twa halffua mwra oppa östra och vestea sydan som affsetningen sielffue tilsegie pa bade syder \" SJ 2: 154 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"afsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afsats. \" tässa affsätningena ällar mwr giordhe allexander philippi \" Lg 3: 458 . - utsprång. öfwarst j murenom war een afsätning som lankt gik ofwir muren ST 419 ."],"f":[]},{"a":"aftaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) borttaga. \" af takar väruldena synd \" Bu 55 . \" swa som likamlikom sinnom aff taknom (in extasi positus) \" Su 19 . \" wrdho mz dödhenom bradhelika aff tagne \" ib 65 . \" äpther alla sönenar afftogx (consumta est) oc modherin mz samma pynom \" MB 2: 302 . til alder monde mit liiff aff taga RK 1: (LRK) s. 233 . SEG 120 . afftaker (förtager) wanen wansamlikhetena LfK 129 . \" scal jac for:da härra knwtz hand aff taka (d. v. s. åtaga mig) til härra karll magnusson \" SD NS 1: 446 ( 1405) . ","2) aftaga, taga bort (det som någon bär på sig). herra iwan hans vapn aff tok Iv 2445 . ib 2827, 5295 . hättonne afftakne KL 84 . ","3) fråntaga. \" thet godzet hafde sone honom orätlikä aftaket \" FH 3: 7 ( 1369) . aftok honum vingardhin Bir 2: 85 . ib 3: 243. MP 1: 28, 2: 81. BSH 2: 73 ( 1399) . MB 2: 116 . ST 154 . ","4) afsätta. at skipa ok aftaka domara i härade ok hundare hwario KS 68 (168, 75) . ","5) aflägsna, afstyra? wara honom och hans effterkommende en affthagen (för aftalen el. aftaladh?) sak FM 154 ( 1504) ."],"f":["-tagha )"]},{"a":"aftaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortlägga, upphöra med, låta falla, låta fara. meanr iak vill ok skall . . . honum af taka (dvs. befria honom från) alla fegdh ok akäran SD NS 3: 384 (1418). "],"f":["aftaka sik , efatrs sig (med). om then lärdom som eder nade skriffver ther oppa predikis haffver iak mik inthet hertill affagit ty at iak iuthet aff hanom hört haffwer HSH 16: 78 (1527, Brask9."]},{"a":"aftala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aftala, afgöra, bestämma. SO 102 . RK 3: (till. om Chr. II red. B) 6210 . - uppgöra, bilägga. en alstinges aff talan sagh BSH 4: 101 ( 1483) . FM303 ( 1506) . SO 109 . Jfr tala af."],"f":[]},{"a":"aftan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se aptan."],"f":[]},{"a":"afthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) tränga från, aftvinga. at thenna for:da godz forscrepnom eskild eskilsson sua olaghlica aff thräng waro SD NS 2: 197 ( 1409) . \" huilken en broder androm sin broder sit rwm afftrenger SO 142. ib 151. \"","2) undantränga, med våld aflägsna, afsätta. han afftrengde then som ret walder erkie bischof var BSH 3: 113 ( 1458, nyare afskr.) . ","3) afskaffa. haffue wij aldrig nägre helgedager aftrengt eller aflyst BSH 3: 115 ( 1548, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"afthva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aftvå, afplana. \" at thu millelika afftwar, oc borttörkkker alla mina syndher SVB 513 (början af 1500-talet). \""],"f":[]},{"a":"afthörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aftorka. \" afthorka sua alla smittona aff sino änlite \" Bir 3: 32 . ib 1: 30. MP 2: 141."],"f":["-thyrka MP 2: 141 . ","-thorka Bir 3: 32), "]},{"a":"aftogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afdrag, minskning? wthen all hielperrädha forswmelsa oc afftogh BSH 3: 151 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"aftra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se atra."],"f":[]},{"a":"aftrygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hwa som vppinbarlika bär gull i bland röfuara, han är ekke aftryggir sik (för tryggir af sik?) Hel män 106 ."],"f":[]},{"a":"afträdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvika från, affalla från, öfvergifva. then lydne oc vederkäning, the aaffträdne woro BSH 5: 224 ( 1507) ."],"f":["aaff- )"]},{"a":"aftäker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som får el. bör tagas, förbruten. ware aftäkt (för -tökt?) alt thet han far mz TB 79 ."],"f":[]},{"a":"aftäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) borttagande, fråntagande, afhändande. \" göra them änga handa aff täkt Al 9638. - särsk. borttagande af kläder eller redskap från den som förbrutit sig i något af vissa i lag el. särskild stadga angifna fall. them mannom aff täkt göra som brutlike äru \" TB 78 . \" alla afftäkter som göras j thenna fornempda scoghom sculu lysas a nästa tridhiwngx thinge ther äpther the wqro giordha ib. dyll han aftäkt som hana giorde \" ib. \" then aftäkt giordhis till \" ib. \" then aftäkt giordhe ib. \"","2) sak som sålunda blifvit tagen från någon. aff täkt till nästa tridhiungx föra TB 78 . \" fae fram aftäkt ib. \"","3) afdrag. \" vtan afftäkt oc minzkan \" VKR 37 . Bir 5: 119. "],"f":["aftäkta vitne , "]},{"a":"aftäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftagande; månens aftagande, nedan, tid då, månen är i aftagande. \" tha manen är j afftäkth \" PMSkr 197, 250, 329, 349 . när han (kalfven) bliffwer twäggia aara gammal j maanans afftäkt ib 237 . tha kombir rägn när afftäkt wardher ib 292 . \" wil tw wm waaren saa honom (åkern) tha föris dyngian wm wintren när afftäkth är \" ib 197 ."],"f":[]},{"a":"aftälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tälja bort. thok alt thz han hafdhe aff thälght oc lagdhe vpa sina hand Bil 870 ."],"f":[]},{"a":"aftälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) afråda. \" aftalde han fran cristne thro \" Bil 460 . \" aftaldo han wardha cristin \" ib 564 . ib 86. MB 1: 431. \" som afftaldo folkith ib 422. \"","2) ej tilräkna, räkna som godtgjord, tillgifva. skal all skade wara aftalder opa bade sidjor BtRK 87 ( 1435) ."],"f":[]},{"a":"aftökis fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aftöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tömma af, tömma. som j fyllir ok af töme Bir 1: 347 ."],"f":[]},{"a":"afund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afund. afwnd mot äller widher iämkristens nadh . . . äller iämkristins godho SkrtUppb 255 . awndana dötter äru fäm SvKyrkobr 353 . 3) fiendskap, hat. at han gik ykke hokone äpter mz awun JTb 44 ( 1464) . Troj 221 . "],"f":["awun . ","åwondh Troj 221 )","*afunds gärning","awunds gerning )"]},{"a":"afund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) afund. \" awund är grund fore alt swik wnna ängom got vtan siälfum sik \" Al 2591 . \" awund fölgher likamlika thinga giri \" MB 1: 394 . ib 230. Bir 2: 13, 3: 99. MP 2: 49, 110, 243, 247 . \" tendis awund oc hat them i mällan MB 1: 229. Bo 95. \" \" andelika thinga wund (afund öfver andeliga ting) \" MB 1: 261 . \" hafdhe kain mykla awnd widh honum \" Lg 90 . \" hafdhe afwond vidh gudz hedher ok andra hälgha manna \" Bil 867 . \" han hafdhe awund widh at nakar konungir wara (för -e) bätre än han \" Lg 35 . han hafdhe awnd til mik Bir 1: 123 . ST 321, 326 349 . \" affwnd til annars wälgang \" Su 354 . drager mik engen awnd effter (hys ingen afund mot mig för det?) Di 161 . ","2) ovilja, harm, förtrytelse. diäwlen bar þäs awnd Bu 516. Bil 212. \" iulianus bar awnd viþ guþlekt iartighne Bu 51. KL 140, 156. \"","3) fiendskap, hat. \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). \" MP 2: 247 . Va 8, 9, 35, 38 . RK 3: 2112 . han hawer . . . awund widh waara gudha MB 1: 279 . the affwndh (odium) han til jwdana haffde ib 2: 324 . ST 448 ."],"f":["afwnd Bo 95 ; Bir 2: 13, 3: 99 . ","affwnd Su 354 . ","affwndh MB 2: 324 . ","aaffwndh RK 3: 2112 . ","awund MB 1: 229, 230, 279, 394, 395; Al 2591 ; ST 326 ; Lg 35 . ","auund MP 2: 247 . ","awnd Bu 51, 516 ; Bil 212 ; Bir 1: 123; ST 321, 349, 448 ; Va 8, 35, 38 ; Lg 90 ; Di 161 awndh Va 9 . ","agwnd RK 1: (yngre red. af LRK) s. 260, 262, 266, 268. auond MP 2: 49 . ","afuond MP 2: 243. ","afwond Bil 867 ; MP 2: 110), ","afunda ämne","awunda ämpne )","afunds fulder","afwndz- KL 418 ; Bir 3: 157. " awns fullir " MP 1: 45 ),","afunds man","affwndz- Bir 4: 58 . ","awndz- ST 15 . ","awnz- Bil 576), ","afunds oqvädhins ordh","awndz- )"]},{"a":"afunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ib 1: 105, 3: 57) ","1) afundas, hysa afund (mot el. öfver). diäwlin avundaþes hanom Bu 143 . awndas människian vidh them som hedhir hafwa Bo 95 . ib 11. affwndadis ther wid RK 2: 2778 . Su, 226. awndadhis iak mot thik Bir 1: 105 . ib 3: 57, 77. MP 2: 110 . \" awndas mot hans wälfärd ok godho \" Bir 1: 287. ","2) harmas, hysa förtrytelse (öfver). diäfwllin awndas mykyt vidh mario liuärne Bir 3: 176 . affwndaddhos the oc wredhgados moth hennas helsosama gärninggom Lg 3: 395 ."],"f":["afwnda: -adhe Bir 3: 99 . awunda. -ar, -aþe),","affwndas: -adis RK 2: 2778 ; ","-adhos Lg 3: 395 ; ","-andis Su 226 . ","avundas: -a þes Bu 143 . ","auundas: -adhis MP 2: 110 . ","awndas Bo 95; Bir 1: 287, 3: 176 ; ","-adhis"]},{"a":"afundsiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) afundsjuk. \" thu tholde mik lifua afundzsiwkan owin \" Bil 165 . KL 119. Bir 1: 189, 2: 279, 3: 73 . Su 377 . \" orent hiärta oc awundsiwkt \" MB 1: 481 . \" diäfwlsins awndsiuka ondzsca Bo 103. MB 1: 262. \" \" thu vest thit folk wara awndsiwkt mot annars hedhir ok äro \" Bir 1: 397 . ","2) hätsk, fientlig. awundzsiwker widh hänna cristindom Lg 1010."],"f":["afundzsiwker: -an Bil 165 . afwndz siukir Bir 3: 73 . ","affwnsiwker: -om Su 377 . ","awundsiwker: -t MB 1: 481 . ","awundzsiwker Lg 1010 ; ","-o MB 1: 262 . ","awndsiuker: -a Bo 108 ; Bir 2: 279),"]},{"a":"afundsiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["afvundsjuk. \" ten affwinswke wisnar ok traanar aff annars rikedomom \" GU C 20 s. 383 ."],"f":["affwinsiwker )"]},{"a":"afundsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["afvundsam, afundsjuk. awndhzlik öghon MP 5: 24 ."],"f":["awndhz- )"]},{"a":"afunger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofunger."],"f":[]},{"a":"afunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afunda, afundas, hysa afund (mot el. öfver). diäfuolin som alt got afunir Hel män 209 . \" tha han affvnte honom himerikis glädhe \" SvKyrkobr 16 . - refl. afunnas, d. s. han awntes vedh thöm at the vare komande j the äro, huadhan han höferdoger vart vtskutin SvKyrkobr 141."],"f":["-unnir . ","-unte ) , "]},{"a":"afunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afunda, afundas. afunna androm lof eller godha frägdh KS 25 (62, 27) han afun them han (kärleken) äkke Bo 113 . afwnnande androm at the äru höghre än the Bir 1: 101 ."],"f":["-un ) , "]},{"a":"afvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aftaga, minskas. gudhi, huilkom enkte kan aff wäxa (cecrescit) äller til växa Mecht 251 ."],"f":["-wäxa )"]},{"a":"afvaxilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftagande, minskning. \" huru stora makt thz (ɔ talith siw) haffwer j sinne wtutänilse ällir afuxilse \" SpV 502 ."],"f":["afuäxilse )"]},{"a":"afvaxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftagande. swa som manen omskiptis j tilwäxtin ok affwäxtenom SpV 113 ."],"f":["-wäxter )"]},{"a":"afvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvika. \" i skullin ey affwiika oc mik affganga, til spaamän \" MB 1: 367 ."],"f":[]},{"a":"afvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vinna från (någon), fråntaga. med dat. och ack. han reddis the wille honom slotet aff winna RK 2: 991 . ib 1563. \" aff aldra handa godz som thu thinom iämcristne mz swik fals oc orät afwindir \" ST 494 . \" alexandro sit liiff aff winna \" Al 9920 . \" at the forda tolff örislandh ioordh wordhe them meth laghum äller domom affwnen \" SD NS 1: 92 ( 1401) . \" äpter thet at thet sama godzith er them äller domkirkionne affwnnith ib. \" ib 99 ( 1402), 2: 378 ( 1411). Jfr vinna af."],"f":[]},{"a":"afvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvisa. \" aff wisas mz smälek \" SpV 216 . ther war jak affwist Svartb 482 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"afvita","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["afvita, galen. \" amens . . . faauisker ok aff witho \" GU C 20 s. 20 . wart hon saom synna löss oc awethe Troj 58 ."],"f":["-witho . ","awethe )"]},{"a":"afvita","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) afvita, galen. \" fik þän auita var rät samuit \" Bu 130 . ib 209. Bil 486. KL 46, 282 . Bir 1: 12 . Lg 3: 353, 363, 374, 376, 378. PM xxxVIII. ","2) sanslös. \" ensamen aminnilsen thinne sons hardasta pino gör sannelika gudhelika människior affwita ällir dödha mz allo \" Su 212 ."],"f":["afwitta KL 282 . auita. avita Bu 209 . ","awita KL 46 ; Bil 486; Bir 1: 12. ","aweta Lg 3: 353, 363, 374, 378. ","affweta ib 376 . dat. pl. affwithom PM xxxVIII),"]},{"a":"afvitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra vetterligt el. klart hvad som bör afsöndras; afvittra, vederbörligen afskilja. han (ɔ: stadzins tomatadel) skulle fförst affwitres och affmäles SJ 2: 254 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"afväghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["från vägen, åt sidan. böghia aff wäghis MB 2: 134 ."],"f":[]},{"a":"afvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["med våld fråntaga. at han hafde affweldat aff for:do domkirkio liij ortogxland iord SD NS 3: 285 ( 1417) . \" haffde honum aff weldath en fierdungh j laxafiskit abbor fors \" Svartb 363 ( 1438) ."],"f":[]},{"a":"afvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["med våld fråntaga. med dat. och ack. the hafdhe them affwaldath thera äghadela DD 1: 94 (1422, afskr.) . som them haffua thera äghodela afuällath ib 96 ."],"f":["-välla . ","-valda )"]},{"a":"afvälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvälta, borttvätta, stenin var afuältir Bo224."],"f":[]},{"a":"afvämilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vämjelse, äckel. hon (malört) dogher oc mot affwämilse (för haffwämilse? sjösjuka. Lat. orig. Macer har: nauesa marina ) blandath mz win oc drokkin for än man aa haff far LB 5: 80 ."],"f":[]},{"a":"afvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvända. \" at thet forderff . . . matte tess heller affwendas \" BSH 4: 228 ( 1497) . - med dat. och ack. at han skulle honom aff wändha konungxsens wredhe MB 2: 292 ."],"f":[]},{"a":"afvändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bortvändande. thänna syndogha nwnonna onämpeligha afwändilse (aversionem) fran gudhi grathir samme prophetin j thässom ordhom SpV 110 . \" affwändilsen ällir franwändilsen aff indra sannindina liws \" ib 413 . menighetinna afwändilse (communitatis aversio) ib 159 ."],"f":[]},{"a":"afvänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvänja (ett barn från att di). qwinna willande afuänia sit barn KL 261 . \" modhir af wäniande alt barn af miölkinne \" Bir 1: 311 . \" aff wandher aff spenom \" Su 164 . ib 205 . MP1: 25. \" war affwandh at dya \" Lg 3: 3 . - med dat. aff wandh myölkenne af modherliko bryste Lg 3: 278 ."],"f":[]},{"a":"afvänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. vänja sig, af, afvänjas. dissoleo . . . i[dest] dis[s] wescere affwänniäs GU C 20 s. 195 . dessueo . . . aff wänias ib s. 179 ."],"f":["-wänn- )"]},{"a":"afväpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afväpna. \" thz hon siälff afväpnte mik \" Iv 202 . \" rasklika varo affuäpnte the \" Fr 632 . tha han hafdhe afuäpnath sik ib 343 . \" affuäpnto sik \" ib 634 ."],"f":[]},{"a":"afväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvärja. \" at af wäria rikesens nödh \" RK 2: 1533 . ib 7017, 3: 884, 2201. Su 180 . FM 91 (1497-1501), 324 (1507). HSH 20: 165 ( 1507) , 171 (1507). - hindra. aff värie at han aldrig skal fa macht offuer swerigis riche HSH 20: 69 ( 1506) . Jfr väria af."],"f":["affwerige FM 324 ( 1507) . offwäriä ib 91 (1497-1501). offwerijgä HSH 20: 165 ( 1507) . ","offwerijä ib 171 (1507),"]},{"a":"afväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvärja, tillbakaslå. the affwardho diäfflanna skara Mecht 118 . - tillbakavisa, fria sig från (ett käromål). til hwilket for:de her karl nei sadhe, oc thy sadhe wi honom thet for retha, at han skulde annan daghen ther nest efter thet self tulfte affweerghie medh riddere oc swen e Lagberbring Saml 2: 231 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"afvärka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bemäktiga sig, slå under sig. mit fäthärnes gooz . . . at klande ällär afuärkiä SD 5: 280 ( 1344) ."],"f":["-värkia )"]},{"a":"afväxter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se avaxter."],"f":[]},{"a":"afärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"afäta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofäta."],"f":[]},{"a":"afätta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["från ätten, från slägten. til thäs thz waldith gik affätta MB 1: 263 ."],"f":[]},{"a":"aföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påföra, tillfoga. \" hon (ɔ: pynan) är aff gudhi tik räthviisliga afördh \" LfK 258 . ","2) framföra (tal el. ord). swa sköt thz war alexandro a fört Al 7904 ."],"f":[]},{"a":"aganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pågå, undergå, underkasta sig. them tykte thz wara twngt aa gaa RK 1: (sfgn) s. 188 . ","2) angå, gälla. \" med dat. lika wiiss som oss thät siälwm aginge \" HSH 16: 6 ( 1369) . -- Jfr ganga a."],"f":["aa gaa )"]},{"a":"aganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["angå, gälla. med dat. kan . . . nakar man förä orþ for oss, som varom son aganga oc missämiä ma af koma, äller for vara son, som os anganga Rydberg Tr 2: 246-7 (1357)."],"f":[]},{"a":"aganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åverkan, intrång, ingrepp. \" jac . . . kännes mik haffua tildömpt härre rotchere thet godz . . . oc wt tre markir aff . . . jönsä j hetamäkj fore angangana (för angangona?) oc aather aarswexten, thär han aff förde \" Svartb 132 ( 1366) . \" hafde optha kiärth at the haffua aff hariawaltha giorth honum agangha (för aganho?) ok weldhe \" ib 467 ( 1458) ; båda dessa ställen, särsk. det förstnämda, kanske snarare att föra till aganger."],"f":[]},{"a":"aganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skogha aganga."],"f":[]},{"a":"aganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = aganga, f. jak . . . kennis mik haffwa . . . dömpth . . . aff then samma ollä alla arswäxterna . . . och aa nio markir fore agangen FMU 1: 312 (1366, vidim. afskr. fr. 1443) ."],"f":[]},{"a":"aganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åverkan, intrång, ingrepp. \" hadhe giort them ågangh vppå then siöen \" SD NS 2: 245 (1410, nyare afskr.). om aagongh pa theris gambla änger FH 5: 109 ( 1847) . \" ranzaca hwilken tere haffuer giort ogongh wppo then annars änger ok wtmark \" BtFH 1: 134 ( 1506) . ib 137 ( 1506) , 138 (1506, 153 (1506), 166 (1508, 174 (1506), 176 (1507), 178 (1507, 198 (1509), 201 (1509, 212 (1507)."],"f":["aagongher . ","ogongher )"]},{"a":"agat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gagat, jet, beck-kol, »svart bernsten»; äfven bernsten öfver hufvud? gagates än tha thet är en qwaadha. likowäl räknas thet j bland stena, oc är twäskona, thet andra kalla succinum kallas raff, oc annath är swarth oc kallas ambra j[est] agath (a pultis ambra nigra appellatur: et hic propirie est gagates) PMSkr 475 . Jfr ambra. "],"f":["*agateband , "]},{"a":"aggia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äggia"],"f":[]},{"a":"agha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ägha."],"f":[]},{"a":"agha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräck; oro; aggande. remorsus consciencie thät är samwitzins agha ok mothe bitare MP 4: 156 . th[ä]n agan som hon haffuer ey sköt eller aktat j sina samwiti griper tha siälina vm halssin ib 157."],"f":[]},{"a":"agha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) aga. \" man skal agha onth barn at thz wardher goth ok goth barn at thz wardir ey onth \" GO 747 . ","2) hålla i tukt. hon (ɔ: dröffuilsen) twingar oc aghar (castigat) olydoga kroppen Su 175 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"aghborre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["abborre. aghborre perha (för percha el. perca) VGL XIV . I skippundh törre aborre HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"aghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fruktan, skräck. \" ther är hwarte ratzl äller aghe \" Al 1879 . ib 3729, 6227, 7932, 9976. \" han fik for räzl rät aldre agha \" Fr 3158 . Iv 947 . for marsken haffde han myken agha RK 2: 3957 . göra the borgare ther af agha ib 2410 . ib 4634. \" androm til aga \" ib 3: (till. om Chr. II red. B) 6230 . lifua vidh nödh ok tholkin agha Iv 5682 . - pl. skrämskott, hotelser. iak rädhis ey thina agha Fr 1002 . ","2) tukt, näpst, späkning, hyölt hon sin kropp wndher starkom agha oc harde näffst Lg 3: 395 . ib 421. ","3) ordning, skick. mykin aghe oc starker frid RK 1: 453, 1815 . ib 1247 . \" pa myna swäna hölth iag skälighen agha \" RK 3: (sista forts.) 5843 . "],"f":["agha fulder , ","agha lös , "]},{"a":"aghen","b":[],"c":"","d":"","e":[" om aghen (för daghen?) ginghom wi i hwsen til folket Lg 3: 468 ."],"f":[]},{"a":"aghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tukt, ordning. \" skälen kräffua ath thenne nu hör neffzt som brotligen är ther ingen är age är ingen ära oc lathen thy honom komma ad carceres \" HSH 13: 98 (1524, Brask). at han haffwe aga paa them, honom fölgia Arnell Brask BiI 18. - stränghet. rigor . . . aghi ok haardhet GU C 20 s. 527 ."],"f":["-e )"]},{"a":"aghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["agn. \" palea . . . aghn vnde hec paliola lithin aghen \" GU C 20 s. 399 . "],"f":["aghen )","*aghna rum , "]},{"a":"aghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["agn. \" som agna j kornaxom sundirkrosas j trysningh \" MP 1: 140 . \" at . . . kornit starklica thryskias at thz skuli skilias fran axgeno oc agnine \" Bir 2: 55. ib 159, 279, 3: 319 . Ber 224 . Al 9118 . "],"f":["angn: angna Ber 224 . -ar),","aghnabaker , "]},{"a":"aghvi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , interj. o ve! aghwi mik aghwi iak weth ey wm hwat wägh gudh skal os mera letha äller spöria SkrtUpbb 73. aghwi mik hwi är iak swa wthan sak osinnogher ib 76 . \" aghwi mik ok we hwru ledher iak är giordher \" ib 102 . Jfr avi 1: 70."],"f":[]},{"a":"agnus dei","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["amulett (medaljong) med bilden af ett lamm med korsfaran (el. af Johannes döparen med ett lamm). Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 3: 599 f. j [1] agnus dei medh j [1] klädhia HLG 1: 86 (1486). eth agnus dei SJ 2: 301 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"agrest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af (vanl. omogna) vindrufvor beredd sallat el. marmelad. göra agresth oc sapam PMSkr 323 . "],"f":[]},{"a":"agrip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) angrepp. \" engin göre agrip eller owirwald vppa then andra \" BtRK 113 ( 1436) . ib 140 ( 1441), 144 ( 1441). at noget agrep görs . . . pa for:ne högboren förste ib 180 (1453, orig.). at fornämde konungh karl . . . schal i ingen handa matho agrep, forfang eller schada widerfaras ib 251 (1468, orig.). ","2) anmärkning, klander? wten hinder agrip ok tiltal BSH 4: 53 ( 1477) ."],"f":["agrep )"]},{"a":"agripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"agriper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: våldshandling, egenmäktighet. iak haffuer ey hörth thät nagher man kan forbäthra sin räth medh naghan agrip äller valdz gierninga Arfstv 50 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"agriper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"agärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ågärde, vid å beläget gärde. for hans jordh liggiandes i sudhra aagerdheno SD NS 3: 341 (1418)."],"f":["aa- )"]},{"a":"agärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. pågift, mellangift. ä fölghir agärdh wande köpe (merx precii teneri petit addicione foueri; meningen väl: när dålig vara köpes, har man rätt begära, att ytterligare något gifves på handeln) GO 525 ."],"f":[]},{"a":"aha","b":[],"c":"","d":"","e":[" Bil 901 (möjligen för tha)."],"f":[]},{"a":"ahald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsamt grepp, handgripligt våld. at hownskild inthet aahaal eller aakomma giorde paa honum BSH 5: 362 (1509.)"],"f":["aahaal )"]},{"a":"aholster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (höljande) kläde, klädnad, som et aholster (opertorium) skiffter thw them (himlarna) Cod. Holm. A 29 f. 182 (enl. r-ietz Glossarium lingæ svecanÄ medii ævi. Manuskr.)"],"f":[]},{"a":"ahughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppmärksam, aktsam. tilbör thy thik waflatlika at ahughadhan vara (studere) när thins hiärta reenlek Ber 267 ."],"f":[]},{"a":"ahughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åhåga, uppmärksamhet, aktgifvande. haf ahugha a (intente ora) thinom härra gudhe Ber 271 . ","2) omtanke. skal han ok haua mera akt ok åhugha huru han må wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok almogha KS 56 (140, 61) . \" mz ahogha och vmsorgh vm thz j skulin ätha \" JP 58 . \" taghä megh swadanä aahogä oc bestilning paa \" FM 350 ( 1507) .","3) ifver. \" tha fingo somme sa stoor ahuga \" RK 2: 7471 ."],"f":["ahoghi . ","aahoge )"]},{"a":"ahughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fundering, grubbel, bekymmer. \" tha thänne konungen waknade fik han ther epter ena stora vmsorgh ok ahoga fore thänne drömana skul \" MP 4: 148 ."],"f":["ahogi )"]},{"a":"ahughsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omsorg, ifver. mina nadh skulu the sik saman sanka for liggiande fää mz idhekelike aahugxan Bir 4: 34 VKR 78 ."],"f":["aahugxan )"]},{"a":"ahughul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eftertänkande, omtänksam. \" thu huxa oc äst othughul (solicitia; motsv. ställe \" Bir 1: 21 har a thänkiande) huru thu skalt loua mik Nio kap ur Bir 19 ."],"f":["o- )"]},{"a":"ahylilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täcke, täckelse. \" madhka skulu uara thin ahylilse (operimentum) \" Ber 210 ."],"f":[]},{"a":"ahända","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["öfverlemna, öfverlåta, tillegna. \" iak hafir gyorth eeth skiptte mädh . . . lönisse bruzson . . . ii þess matto, þät iäk gaaf hanom min gardh ii biärghe ok allan min ägho looth ii lanzmarch ok allan min ägho looth ii arsio bäkke . . . ok aaf händhir iak mik ok minom arwm ok ahende iak iönisse bruzson ok hans arwm til äuerdhelika ägho fore hans gardh ii hyringhe \" SD 6: 288 ( 1351) ."],"f":[]},{"a":"ahända","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["eg. lägga händerna på.","1) taga, bemäktiga sig. huat han ville ther a hända thz gat man ey wäl for honom waart RK 1: 974 . ","2) påträffa. \" RK 1: 727. \""],"f":[]},{"a":"ahöra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åhöra, åhörande. \" i thera ahöro \" SD NS 1: 209 ( 1403). ib 252 ( 1403) o. s. v. j manga sanninda manna näruaro ok a höro Bir 1: 50, ib65, 2: 221, 3: 83, 218."],"f":[]},{"a":"ahöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åhöra, höra på. mädhan thässe min brudh ahörer Bir 3: 358 . SD NS 1: 291 ( 1403), 589 ( 1406). allom ahörande KL 8 . \" härädzmannom närwarandom oc ahörandom \" SD NS 1: 36 ( 1401) . ahörande oc flerom biscopom mz honom Gr 312 MP 1: 30, 47 . Bir 1: 36, 333. Su 227 . Jfr höra a."],"f":[]},{"a":"ahöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åhöra. \" ath wi närwaro ok a hördo ath niclis olafsson . . . gaff . . . pädher olafson . . . hqlft sith stenhus \" SD NS 3: 222 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"ahöran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= ahöra SD NS 2: 260 ( 1410) . Lg 3: 3 ."],"f":[]},{"a":"ahörande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åhörande, åhöo. i halla(!) häradhzmanna ahörandhe SD NS 3: 451 ( 1419) . \" i allis worä ahörändhe JTB 94 (1513). \""],"f":[]},{"a":"ahörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = ahöra BSH 5: 460 ( 1511) ."],"f":["aahörelse )"]},{"a":"ak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr thorak."],"f":[]},{"a":"aka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["köra. \" at han hafe . . . akit timber heem till syun gord \" Svartb 470 ( 1460) . Jfb bort-, nidher-aka."],"f":[]},{"a":"aka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) körsel. \" ako lysa \" TB 74 . ib 79 . Jfr skogha aka. ","2) det som köres, särsk. sådant som blifvit hugget i skog. alla akor jnnan tridhiwngx magho män saklöse hem till sina aka a sama dagh the hona hugga TB 75 . \" wilia the sina ako sälia ellir gifua \" ib. \" sälia ellir skipta ako sinne jnnan tridhiwngx ib. hwar som huggir j synne ako tymbir ib. höwitzman oc synomen ok wernamen aghä swa j akoo som i skipan ib. \" ib 76,79."],"f":[]},{"a":"aka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) köra, föra på vagn eller i släde. TB 75 . thän akir goth las i gardh som godha kunu ffaar Go 866.","2) åka. SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). thz han wilde aket i forgyltom släde RK 1: (Albr.) s. 214 ."],"f":["aka ut , "]},{"a":"akalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillkalla, åberopa. \" jak akallar (invoco) vitnara i dagh hymilin oc iordh \" MP 2: 175 . ","2) åkalla, anropa (om hjälp). kom sanctus olafuus til honom som han hadhe länge akallat Bil 869 . \" allom thöm thätta nampn a kallado \" ib 897 . Bir 1: 24, 119, 140, 379, 3: 96 . MB 2: 316 . Ber 3 . Su 379 . akalla a gudh LfK 197 . Lg 3: 557 ."],"f":[]},{"a":"akalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["till. \" vi akalladhe svar en tidh och annan tidh Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). \""],"f":[]},{"a":"akallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkallan. þa han (Gud) b[l]iþkader varder mädh . . . gudlika okallan oc helga manna bön Vårfrup 129 (1361, gammal afskr.) . ib 130 ."],"f":["o- )"]},{"a":"akallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkallan, anropande (om hjälp). roopp ok a kallan MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 EG 65 . \" mz rätte tro oc akallan \" MB 1: 411 . \" hörer synna vyna böner ok akallan \" Lg 3: 557 . \" hänna nampns a kallan \" Bu 30 . ib 526. Bil 86. \" diäwlz acallan \" Bu 155 . Bil 287. Pa 23 . Bir 1: 37 ."],"f":[]},{"a":"akallare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebedjare, förespråkare. wj haffuom en akallare ok forswarare när gudi fadrenom MP 4: 47 . jac . . . vtwäl tik til min patron hielpara ok akallara j allom minom sakom SV B 361 (början af 1500-talet). "],"f":[]},{"a":"akallilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? åkallan. mädh . . . thins nampns akillise SvB 463 (c. 1520)."],"f":[]},{"a":"akallilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? åkallan. hörer . . . varä ödmiwkä bön ok akallelse BSH 3: 176 ( 1466) ."],"f":["-else )"]},{"a":"akallirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebedjerska, förespråkerska. \" o iomffru maria war enasta akallerska \" JMÖ 107 ."],"f":[]},{"a":"akan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akanredhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerredskap, körredskap, fordon. \" fförwara thina vinter nöther billar trampar notsledar oc all annan ankarredskap unde taak Brasks Cal 265. Jfr akoredhe. \""],"f":[]},{"a":"akare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkare. \" hwar aakare haffui sina kiärro for sin döör STb1: 432 (1459). ingan aker skall hawe mera än en dreng \" ib 410 ( 1461) . "],"f":["aa- . ","aker )","*akaradränger","aakare dreng )","*akara lön","akarelöön )","*akara pänningar","-peningar )"]},{"a":"akare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SJ 53 ( 1433), ( 1438)."],"f":[]},{"a":"akarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ållon, ekållon. \" tag millan barken aff vng eke trä, oc aff agerne, eller oc grön agerne \" LB 7: 301 . agerne sma stöt oc druckne med öl eller viin ib 304 ."],"f":["agerne )"]},{"a":"akarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ållon. \" eke trä som bära akarn \" PMSkr 345 . \" wndy akarneth läggis en hal äller sten ib. \""],"f":[]},{"a":"akaver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["häftig. \" nw är stridhin hardh oc aakaff \" Prosadikter (Karl M) 272 . \" nw är strid hard ok akäff \" ib (Cod. B) 314 ."],"f":["aa- . ","käver )"]},{"a":"akeföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väglag af den beskaffenhet att man lätt kan köra. tiil aakeföre bliffuer DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langebek) ."],"f":["aake .),"]},{"a":"aker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","wllaraker ib 628 ( 1323) o. s. v. Jfr böno-, hvete-, rofna-, rogh-, upgangs-, ända-, ärta-aker. ","2) på åkern växande säd, gröda. bildl. nu är min oker moghen BSH 5: 383 ( 1510) . \" ther han wänther sik frukt oc siäla akker gudhi affla (ubi fructuose se æstimarent egisse) \" Su 148 ."],"f":["aaker LfK 20, 199 . ","oker BtFH 1: 154 ( 1507) ; FM 391 (1508); BSH 5: 383 ( 1510) . ","akker Su 148 . pl. -rar),","akers iordh , ","akra avärkan , ","akra avärkning , ","akra gärþi , ","akra gärþning , ","akralaghi , ","akra skipt , ","akra skipti , ","akra sädhe , "]},{"a":"aker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) åker. \" x örtogha land jord . . . meth akor oc ängh oc skogh \" SD NS 3: 96 ( 1416) .","2) det som växer el. inbergas på åkern, gröda. engin skal widh liiff och gotz ath förq i städherne rogh, korn, malth ok miöl, för än man seer hurw a skrin ställir sik STb 1: 336 ( 1482) . - Jfr böno-, provento-, skogs-, sädhis-, örisaker. "],"f":["akker SD NS 3: 508 ( 1419)","*akers hyrne","-horne )"]},{"a":"aker deld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aker giald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aker gärþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aker skipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aker tegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerteg. \" änger . . . och aker tege \" BtFH 282 ( 1508) . ib 269 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"aker tiund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akerbiärghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbergande af det som växer på åkern; det som inbergas, gröda. j . . . ärin som en tilrädhir akir, ok akirberningh, til thenne akir berninghinna gaff war herre ihesus . . . eth goth akir sky, ok torfftelikin wädhirlek MP 5: 134 ."],"f":["-berningh )"]},{"a":"akerbätring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordförbättring; öfverlåtelse af jord mot förbindelse att förbättra densamma. emphieosesis (fel för emphiteosis) . . . dictur melioracio vt cum quis dat agrvm alicui vt melooret eum aaker bätrin (för -bätring) GU C 20 s. 217 ."],"f":["aaker- )"]},{"a":"akeredskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkredskap, fordon. met aacherredzskap FM 291 ( 1506) ."],"f":["aache- )"]},{"a":"akerfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akerfiälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åker som särskildt tillhör någon, utan gemdenskap med grannarne i en by. lach . . . vplather ok säl . . . larens i rasbo min aakerfiäl SD NS 2: 119 ( 1409) . ib120."],"f":["aaker- )"]},{"a":"akerfiälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åker som särskildt tillhrö ngn utan gemenskap med grannarna i byn. hawa salt . . ."],"f":[]},{"a":"akergardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*akergards hyrne"]},{"a":"akergardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgård kring åker. TB 77 . FH 5: 91 ( 1484), 159 ( 1492)."],"f":[]},{"a":"akergrind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grind till en inhägnad åker. böte swa fore the grind som fore akergrind ellir ängia TB 77 ."],"f":[]},{"a":"akergräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["agrimonia eupatoria Lin.? \" agrimonia . . . aker gress \" GU C 20 s. 13 ."],"f":[]},{"a":"akerharver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akerhorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerhörn. \" fra sama gardzins osternorra horne til proastins akirhorne, ther hans ris forre stodh \" Svartb 309 ( 1423) . Jfr akers hyrne."],"f":[]},{"a":"akerhyrne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-horne )"]},{"a":"akerhöns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerhöns, rapphöns? ST 421 . LB 3: 109 ."],"f":[]},{"a":"akeriordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerjord. VKR 42 . Bir 5: 120. FH 4: 36 ( 1454) ."],"f":[]},{"a":"akerkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sinapis arvenis Lin.? brassica campestris Lin.? \" eruka agrekol \" LB 6: 284 ."],"f":["agrekol )"]},{"a":"akerkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerman, med jordens brukande sysselsatt arbetare, godhir akir karl (agricola) at saa gudz ordh jnnan siälinna Bil 214 . \" faa sin vingardh androm akirkarlom (agricolis) \" Bo 148 . - arbetare (i allmh.). thän sama akerkarlin (förut kallad hirdhe) fan Iv 678 ."],"f":[]},{"a":"akerlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerlag. \" agaria . . . aker lagh \" GU C 20 s. 13 ."],"f":[]},{"a":"akerland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerland. \" alt thet som är aker eller akerlandh, engh eller engesland \" Svartb 470 ( 1460) ."],"f":[]},{"a":"akerlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sädeslass, lass säd så stort som vanligen införes från åkersn. plaustrum quod est akerlas. Gummerus Syn-sta 64 (1278-1317, afskr. fr. förra hälften af 1400-talet); jfr VGL IV 21: 65."],"f":[]},{"a":"akerlass","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akermal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akermal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: åkerstycke som är tilldeladt en af grannarna i en by. ath the godho II kyrkioherra, som i berkarnom hawa här til sitith, hawa hafth i sinom akirmalom stora nödh oc wille i thy ath the hawa ey swa ligath i enne bolstadha skiptinne som i andre SD NS 3: 25 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"akerman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordbruksförman. \" thykker oss äptirscriffna ärffuodhis folk oc ämbitzmän widhertorftelike wara oc ey flere först syslomannen medh sinom vndirdanom . . . jtem gardzmästaren medh twa drängia . . . jtem en akerman medh säx leghodrängiom (o. s. v.) SVKE 160. \""],"f":[]},{"a":"akerman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerman, jordbrukare, landtman. \" jak yrker ey jordhina swasom bonde älla akarman \" Bir 3: 366 . Gr 276 ST 321 . Al 1967 ."],"f":[]},{"a":"akermärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gränsmärke el. gränslinje mellan åkrar. callis stiger ok aaker merke GU C 20 s. 68 . decumana . . . storth aker märke ib s. 168 ."],"f":["aaker- )"]},{"a":"akernam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en annans fäkreatur som man funnit på sin åker och intagit. Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, afskr. fr. förra hälften af 1400talet)."],"f":["-naam )"]},{"a":"akernam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akers horn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerhöra. \" fra diegna käldona oc til dokmprouastins offra akerz horne \" Svartb 309 ( 1423) . Jfr akerhyrne. "],"f":["*akra flatir , ","*akra ren , "]},{"a":"akerskaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"akersky","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. grödan främjande (och regn utgjutande) skyar? bildl. \" til thenne akir berninghinna gaff war herre . . . eth goth akir sky, ok torftelikin wädhirlek \" MP 5: 134 ."],"f":[]},{"a":"akersven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid jordbruk anställd tjenare, jordbrukardräng. Fyra handl rör Vkl 292 ."],"f":[]},{"a":"akertegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerteg. SD NS 3: 16 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"akervalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkermark; åker som ligger i vall; åker som är utlagd til betesmark. i nörra äng äger clostrid 15 alna jordh oc 7 1/2 alin vppa akerwallen i seglarwmma wada VKJ 70 ."],"f":[]},{"a":"akervälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordområde, widh aker wällit jefleti (juxta terminum Jephleti) MB 2: 44 ."],"f":["-välle )"]},{"a":"akeryrkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerbrukare, jordbrukare. agricolonus akerykiare GU C 20 s. 13 ."],"f":[]},{"a":"akh","b":[],"c":"","d":"","e":["ack! o! ss uttryck af önskan, längtan, saknad, sorg. akh äwärdhelikin gudh. hws är hon älla hwilken Su 390 . akh älskoghans mästerska . . . skodha at älskoghen är enande dygdh ib 393. \" akh kom lthu min aldra kärasta \" ib. \" akh hwat mykit iak tapadhe mz hanom \" ib 406 . \" akh hwat thrang mik i thässe vidho wärldenne är af sorgh ok vidhermödho ib 409. \" \" akh hwat vist tekn thätta är at thässen bygningen vil alzstingis forganga \" ib 420 ."],"f":[]},{"a":"akkare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ankare."],"f":["akkiäri . ","akkiär )"]},{"a":"aklagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. åklaga; klandra, väcka tvist om. ath thenne gardhin och gooz kylo ällir hans arffwm affinge ällir aklaghat ällir atalath wordhe aff mich SD NS 1: 233 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"aklaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åklagan, klagomål. SD 3: 413 . ","2) klander, tvist. \" hulkit jak affhänder mik oc minom arfuom oc äghanr thät hanom oc hans arfuom quijt oc fri vtan alla swiklica aclaghan \" SJ 101 ( 1439) . Jfr naklaghan."],"f":[]},{"a":"aklaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som väcker klander el. tvist, kärande. \" skal . . . lasse samme gard . . . beholle meth sine hustru arffua til ewig tiid oklandret ffor alla födde och offödde aklagere \" SJ 2: 312 ( 1497) . ib 224 ( 1493) , 296 (1496)."],"f":[]},{"a":"aklaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åklagare. LfK 110 .SO 159, 201. - kärande. tesse effternempde ware aklagare SJ 359 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"akläþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sängtäcke. \" vnum torale dictum akledhi SD 2: 330 ( 1300) . \" \" likamliken sängh behöffwer at minzsta try tingh, som är dyno, örnegat oc aklädhe \" LfK 76 . ib 77 . \" j sinne sängh hafdhe hon eeth afklädhe vndir sik ok annat owir sik \" VKR XIV . oppa sik hawin eet afklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal ib 11 . \" reghlonna siäng skal vara af halm oc ofuer halmyn tw aaklädhe (toralia) af watmal \" ib 57 . MB 2: 211. Lg 3: 204. BSH 5: 155 ( 1507) . söme samman aaklädy ryghio (sannolikt för aaklädy äller ryghior) PM 4 ."],"f":["aaklädhe . ","oclede BSH 5: 155 ( 1507) ,"]},{"a":"akläþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sängtäcke. eth ängelskt aaklede ST b 1: 151 (1478)."],"f":["aaklede )"]},{"a":"akom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? = akoma. jäppe olaffson v mark för thz akom han gjordhe JTb 56 ( 1466) . andhers hakonsson vi mark för then akom han giordhe ib."],"f":[]},{"a":"akoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillkomma, ega rum. änkte se thet fagert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom ella androm stadhom ther ey skal åkoma wår häfd ok handawerk KS 60 (151, 66) . ","2) tillfalla, komma till del. ey war thz orättelika a komith so han fik ägha mz gudh wilia MB 1: 223 . - med dat. i holmstens jonsons gardh gilbergha, som hanom är laghlika oc rättelika akummin oc andhwardhardher SD NS 2: 408 ( 1411) . \" ath fornämpde olafwe the twee örtogh land jord . . . räthlike akomin war meth laghum \" DD 3: 14 (1384, afskr.) . - part. pres. akomande (akommande), frände. fiärdhe lotthen kom oppa ysakar oc hans näste akommande skylle (per cognationes suas) MB 2: 51 . - Jfr koma a."],"f":["-kumma )"]},{"a":"akoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkomma, tillfogad skada, sår. gör han schada böte epter thy akoman är SO 86 . \" gör han och några åkomma å han \" TS 21 . \" at hownskild inthet aahaal eller aakomma giorde paa honum \" BSH 5: 362 ( 1509) ."],"f":["aakomma )"]},{"a":"akoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfogad skada, åverkan. lasse laurensson giorde honom enga akoma STb 1: 361 (1482). ther war akomma giorth pa dorran, oc hon war söndher slagen JT b 93 (1512)."],"f":["-komma )"]},{"a":"akomande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. pres. ss subst. m. frände. affhende iak mik thet for:da gotzet ok allom minom akomandom (troligne fock för akfomandom, efterkommande) SD NS 3: 340 ( 1418) ."],"f":[]},{"a":"akomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["besläktad, närskyld, befryndad. med dat. wy for:da benkt ok henric ärom barnom näst akompna wpa theris moders wegna, som waar systher är Svartb 371 ( 1439) . \" waro hedhningane the som throdho j christum, christo närmbir a kompne, än christi frändhir, the som ekke wildo witha at han war sandhir gudh \" SpV 85 . Jfr afkomin."],"f":["aa- )"]},{"a":"akoredhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körredskap. \" rede til sina säkkia oc sledar oc acharede \" Brasks Cal 263 . \" et helt aakoredhe, som är slädha, sela, töm oc alt annad, som thär til höre \" VKU 73 ( 1553) . Jfr akanredhskaper."],"f":["aako- . ","aka- Bergström Arb Kr 1:156. acha-),"]},{"a":"akosmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om ena acossmässo (utg. föreslår veccossmässo, veckomessa) ok wigillis FH 1: 54 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"akosta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påkosta. for:do domkirko lika ok fwlt fore göra, hwat hon a for:da hw ok träbigningh akosta SD NS 3: 91 (1445. ib 92 ."],"f":[]},{"a":"akraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraf, anspråk. \" gaff hon honom . . . frij quitt ledogan och lösan ffor hwars mans eller quinno akraff och tiltalan \" SJ 398 ( 1473) . ib395 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"akt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) håg, sinne, tanke. vtan gudz nadher lypta nakars mantz akt oc vnderstandilsw swa höght ower all likamlik thing MB 1: 353 . \" kropsins gärning är aktenna (mentis) tekn \" Ber 30 . \" ptolomeus fäste thz i siin akt \" Al 7890 . \" ekke haffde han lenger j akth then godha venskap han hafde marsken sakth \" RK 2: 5578 . \" hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghum \" SD NS 2: 11 ( 1408) . hulke som allan sin vilia ok akt hafwa til wärldinna Bir 1: 109 . \" hans bön ok godh akt som han hafdhe til thin \" ib 3: 105 . \" til dygd ok äro stod all hans akt RK 1: 1941. \" \" al marskens wele oc all sin akt satte han til gudh aff all sin makt \" ib 2: 6122 . laffua gudh aff alla makth och säya tiil honum theres akth RK 3: 2407 . \" mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta \" SD NS 2: 10 ( 1408) . ","2) afsigt, uppsåt, vilja. haua rätta akt oc godhan vilia Bo 18. Bir 3: 389. \" om the hafua alle ena acht ok en wilia \" KS 7 (15, 7) . \" waro stadhoge i theras akt \" Lg 437 . \" capitenaren skal halla all sin wpsaath, wilia oc akth lönlika \" PM 2 . \" fulkompnadhe sina akt ok jättan Bil 833. \" \" hulkit först oc främst är var akt (nostrum propositum) \" Bo 33 . \" sigh mik hwat akt (intentionem) thesse qvinnan hafdhe för än hon gik in j kirkiona Bir. 1: 49. thiit var hans akt at ridha \" Fr 115 . \" mz the akt at han vil aff syndum lata \" Bil 753 . vm the göra stundom nakar godh thing for mina skuld tha göra the them mz the akt at wärlzlikin thing maghin them växa ok ökias Bi 1: 109. vm han a kallar thetta nampnit mz the akth at han vili aldrigh atirga til onda gerninga ib 24 . \" tekna gerninganna skälika akt (intentionem discretam) \" ib 292 . ib 225, 2: 128, 209, 210, 269. Bo 49, 83, 109, 123 . MB 1: 102, 465 . VKR x. Va 4 . Al 602, 1205, 2327, 4397 . RK 2: 1674, 3: 2183. gud se . . . aldra manna aktir oc gärninga MP 2: 90 . \" dömir han alla thina aktir ok astundilse (affectus et inteniones) \" Bir 3: 432. kungöra honom alla theris lönligha akther oc vpsaat MB 2: 163 . \" konungana godha aktir \" ib 203 . artarexes hafwer thäs akt idher at sökia mz mykle makt Al 69 . ib 8061. \" tha han hawer thz giort han hawer ij akt \" ib 402 . \" gik jäpte mothe amons sönom vppa the akt at han ville mothe them stridha \" MB 2: 108 . \" tessa lund tha stodh thera akt \" RK 1: 1723 . haffde han stadeliga act pa (hade ständigt i sinnet) at lathe marsken i tälige sla ib 2: 2998 . ","3) sinne, sinnelag, mening, uppsåt, tänkesätt. vil jek tee thik . . . j huat akt jak var tha nar sanctus stephanus stenkadhis Bir 2: 10 . \" iak vil thz sighia aff rättan akt \" Iv 386 . \" mz helom wilia ok söthe akt Rk 1: 3727. wi wiliom idher fölgia mz troliga akt \" ib 2: 900 . siger oss aff fulla kt at huat wy göra skal blifua vid magt ib 2: 5229 . ib 4715. \" thetta . . . biudhs til i en god ackt \" BSH 5: 74 ( 1505) . \" theris onde agt oc mening \" FM 325 ( 1507) . ","4) tanke, tro, förmodan. äpte mine akt thotte mik ey at han hafdhe rätta tro Bir 2: 10 . \" haffdo the ey akt ath marsken hafde swa stora makt \" RK 2: 4192 . \" thz är myn fulla akth gudh skal them beeskerma mz sina makth \" RK 3: 3691 . aldrigh haffde han tess akt . . . ath böndher skuldo swa offuer honom rada RK 2: 4486 . \" tha är hon swikin aff thän sama akt ther hon för hördhe aff idher sakt \" Iv 4019 . ","5) akt, aktgifvenhet, uppmärksamhet. nam mz sielfsins akt . . . alla book liste vtan mästara Bil 647. \" nw ma han thz höra hauer han tess akt \" RK 1: 26 . \" hwo ther wil giffuä liudh och akt pa \" Va 3 . thz hafdhe ängin takith til akt Al 9242 . ","6) akt, afseende. vanl. i förening med negation. iak hafuer a honum ängin akt Fr 712 . \" a breff oc edhe hade the ey akth (aktade ej, brydde sig ej om) \" RK 2: 8000 . han hafdhe enga akth oppa gudh ST 50 . \" han gaff thes toch altz engen akt \" RK 2: 1943 . \" tess gaff han ey myken akt \" ib 4597 . \" paa honum gaff byscopin ingha akth \" ib 3: 1281 . ib 470, 1347, 1711. \" giffua aff honum inga akth \" ib 624 . ib 2935. \" som tik enghen akt ware om thina thiänara försmailse oc nidherthrykkylse \" Su 119 . ","7) omsorg, bemödande, sträfvan. skilde sik fra värlzlike akt (humanis curis) KL 183 . \" at the väfvin oc snärin sik j värlzlike akt ok styrsl (terrena cura regiminis temporalium) \" Bir 3: 216 . \" af . . . werldzlikom aktom (curis mundanis) \" Su 455 . \" thesse siälin hulkin som iak tillagdhe alla mins kärlekx akt (curam) Bir 1: 217. \" \" äru fyra thing som thw skalt vakta mz alle akt ok grannom ok jdhkelicom forthanka (diligenti præmediatione et assidua sollicitudine) \" ib 3: 240 . är allaledhis natwrinna akt oc aktan til ewinnelik thing MB 1: 110. \" skulu alla act oc willä hawa upp at leta oc openbara . . . þe almoghan ofriþa \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). vaar akt skal vara (nostræ sollicitudinis debet esse) . . . idhkelica bära christi gärninga innerlica i varo bryste Bo 54 . \" bör thik hafwa thäs baadhe akt ok godhan vilia at halda lifnadhen \" Ber 248 . hawa änga akt andra, utan thiäna gudhi KS 3 (5, 3) . skal han . . . haua mera akt ok åhuga, huru han må wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok almogha ib 56 (140, 61). skulu kununga ok höfdinga giua sik ther um mykla akt ib 51 (129, 55). lägger han sin hugh ok sina akt til at huxa ok skipa, huru han må wäl ok dygdelika skipa sit liurne ib 22 (54, 24). thin hugh thin thanke ok thiin akt hafwer thu ä til örlögh laght Al 6051 . \" mz högxte aatwakt lägge ther akt wppa at ey en päninger komme ther til bygningh hwilkin som ey är wäl oc rätwislika affladher \" Bir 4: 89 . \" altijdh ladhe aa rijkit godha akth \" RK 3: 2863 . \" the läggia paa iwan grooth mera akth (vårda sig mer om) \" ib 4151 . \" mik är akt at (cura est mihi de) hwarre mine creatur \" Bir 2: 311 . ","8) ifver. \" vndra . . . hänna vitorleka orþ ok guþleka akt (tam immensum fervorem et tantæ eloquientiæ venstulatem) \" Bu 144 . \" vmfängnom mz swastore akt (studiose) värlzlikit for thz som äuärdhelikt är \" Bo 37 . \" mz aldra största ahth (för akth) latho the oppsökia thenna hälga herran \" Lg 399 . ","9) rådplägning, öfverläggning. hafde mz biscopana rad oc agt at skilia marsken aff synne magt RK 2: 5203 . 10) förehafvande, föetag. enkte skulen j akta ällir tagha til wara myna acth äller gärningh (actum) MB 2: 159. \" at komma them til nokro onda akt \" Va 11 . \" eeldh storm pestilencia och ryzer akth laatha nw alla see thera makth \" RK 3: 3561 . 11) anledning? androm gifwer thu ther til akt Al 6594 . thz giorde marsken for the acth (derför att) han hade honom got sworit oc sakt RK 2: 3432 . - Jfr for-, vina-, värulds-akt."],"f":["-ir )"]},{"a":"akt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["akt, fredlöshetsdom. kesarens acht HSH 20: 211 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"akt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) afsikt, uppsåt, vilja. \" wj . . . tileghnom thet (godset) aff alle akt oc godhom wilia the samu kirkione \" BYH 1:201 (1390). at wi fulleliga i akt hafdom at koma til idher nadh Lagerbring Saml 2: 271 ( 1464) .","7) omsorg. \" thu haff acht offwer mik (mei curam habebis) SkrUppb 71. 10) ändamål; förehafvanden, företag. en thrättha om ider sämio ok stadgha som j aarlige vpbärende ok wtgiffuande ären j tyonde gärdh ok andre andelige acht \" Svartb 552 ( 1477) . - Jfr forakt."],"f":[]},{"a":"akta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) betänka, öfverväga. \" medh thöm skal han akta ok rådha rikesins äranda \" KS 70 (173, 77) . hawer iak . . . aktat ok skodhat minna siäl nytto ok bestanilse SD NS 1: 429 ( 1405) . \" naar mik än aktar (för jak mik än aktar) wara j tässe dröffuilsa oc taaranna daal \" Su 343 . akta, at daghen är nidherstighen MB 2: 130. ib 97. ","2) tänka, ämna, hafva för afsigt, vilja. af thy them hände i ödhknenne oc i väghenom . . . aktar iak ey sighia Bo 13 . ib 130. thz som iak hafdhe aktat at göra MB 1: 190 . \" i akten illa göra \" ib 299 . ib 2: 30, 105, 184. Fl (Cod. C) 10 . RK 3: 1287, 1870, 1874, 2185, 2491, 2563, 2631, 2972, 3054 . Va 3 . PM 11 . SO 155, 187 . Su 97 . Lg 3: 184, 193, 276, 281, 290, 292, 412 . \" om thine owinir fa ower tik vald the akta thik (för akta thik skadha?) swa marghin fald \" Iv 1001 . - hafva i tankarne, tillämna. i aktin (Cod. A thänkin 304) mästa ondzskap MB 1: (Cod. B) 554 han akter swerige eeth storth riiss RK 3: 3258 . \" som micher engte ont giort eller achtet haffue \" FM 153 ( 1504) . ","3) bestämma. \" all the thing som äre äwinnelik them aktar (Cod. B ätlar 536) natwren oc ey annar tha et födhes aff andro \" MB 1: 109 . ","4) tänka, anse, hålla för. akta han wärdhoghan MB 1: 483 . \" aktandis sigh nw beqwäman thima wara \" ib 2: 321 . \" han aktade at the som mildeliga j tronne haffdo sompnadh j dödhenom them gömas oc bewaras bätzsta nadh aff gudhi ib 318. \"","5) vänta. \" huarn wäghen te akta sik mera hiälp \" KS 84(207, 92) . \" aktadhe sik ey thädhan koma \" Iv 784 . ","6) finna, märka, förstå. paa höffuisth tall oc höffuisk laath kan man akta herres daath RK 3: 2094 . ","7) gifva akt på. aktande han mz öghom ok örom Bo 141 . ib 184. \" nar han ville akta oc göra sins fadhirs gärninga \" ib 28 . \" at j them mz gudz rädduga märken oc akten \" MB 2: 331 . \" akta han hwilkin som aktadhe thik (intende ergo illi qui intendit tibi) \" Ber 217 . \" aktade att them skwlle skee inghen oskäll \" RK 3: (sista forts.) 4588 . - med dat. tik ensampnom aktandes oc thina lidilse skötandes (tibi patienti intendens) Su 195 . - med prep. aktandis aat thy som hänt war MB 2: 283 . \" akta aat (intendunt) gudhz budhordhom \" Ber 1 . Su 163, 377 . \" aktado mykit pa (considerabant) hennes änlit. \" MB 2: 163 . \" han badh honum aktha pa fighenderne tha \" RK 3: 4227 . \" han actadhe oppa i grytaskär att inga fighender komme ther \" ib (sista forts.) 4487 . ib 5559 . \" akten (attendite) nw granlika til mik \" Su 241 . ","8) göra afseende på, taga hänsigt till, taga i betraktande. thu skal ey akta tha thu dömir fatikan man eller rikan MB 1: 365 . \" actandis (considerantes) bokenna mykelighet \" ib 2: 285 . - med prep. akta oc til (respice ad) wara ödhymyukt MB 2: 154 . ","9) akta, fästa afseende vid, fråga efter, bry sig om (vanligen med negation). hon aktadhe . . . meer thera människionna nytto som när hänne waro än sina egna VKR XIII . \" lithet saar mykith aktha \" RK 3: 1351 . \" the sagdho litith akta hans hoot \" Al 8915 . \" han acta þem ängte \" Bu 174 . actaþe huarte mat älla dryk ib 182 . ib 206. \" han actaþe siþan änga pino \" ib 493 . \" actadhe änkte thera sput vm kring stodho \" Bil 127 . ib 476. KL 97, 248. \" ey aktar fatikdomsins älskoghe thera handa (curat de talibus) \" Bo 3 . alzencte skötte thz han eller aktade nogat j sith sin RK 1: (sfgn) s. 189 . \" hon aktadhe änkte hwem hännna kin ware thäk \" Bil 109 . \" iak aktar idher three rät ey eet haar \" Iv 3308 . \" the akta alexandrum ey et wädher \" Al 975 . hon akter mik widh alzenkte Va 40 . \" akta thz ey vidh ena böna \" Iv 1622 . \" thz aktar iak ey vidh eet haar \" ib 4675 . \" akta them for enkte wätte \" PK 221 ; med afs. på de sex senaste ex. jfr 10. aktandis (curantes) ängon thäkkias vtan mik Bi 1: 82. som änkte achte utan äta KS 13 (31, 14) . \" som ey akta (curat) at bedhas nadh for litla synde \" Bir 1: 364 \" iak aktar (curo) ey at straffas för diktans oc maalsens laster \" Su 3 . \" actadho ey mykit rädas \" MB 2: 316 . - med dat. aktar ey siäl älla sannind ok ey dygdh älla skiälum KS 29 (74, 31) . \" akta ey gudz ärafulla nampne MP 1: 36. \" \" swa förestaar han almänt allom som han ey aktadhe besynnerlika hwariom enom \" Su 90 . -- med prep. aktadhe thänne ey sua mykyt aff (de) gudz nampns hedhir suasom aff sins eghins nampns hedhir Bir 2: 98 . ib 3: 140, 177, 444. \" saa lithet aktar byscopin aa hans fundh \" RK 3: 1349 . \" om thin winskap aktar iak lit \" Al 2122 . Lg 3: 405. 10) akta, värdera. wyrdha oc akta gudz hws MB 1: 496 . ib 483. 11) söka, eftersträfva. nar wi swa et letum och aktum (unum quærimus et ad unum tendimus) Ber 217 . \" människian aktar at fa sik vini (intendit ad habendos amicos sequaces) \" Bo 95 . \" skalt thu altidh akta (curato) at göma hona \" ib 129 . ib 147. \" actandis mykit oc manga konster at wita \" Su 225 . actha (stude) häller täckias aff dygd än aff klädha Ber 290 . - med-prep. nar the alle akta til en gudh (ad ipsum intendunt) Ber 156 . ","1) tänka sig, ämna sig. iach acthadhä megh offuer til finlandh FM 191 ( 1504) . \" aktande sig hem \" PM LXI . SO 153 . \" haffde actedh seg löpe til gotland \" HSH 20: 90 ( 1507) . ","2) akta sig, tag sig till vara. thän skal sik ful väl akta ther sik skal fore thöm vakta Iv 5051 . ","3) bry sig om, vårda sig om, akta på. hafdhe thu thik ther rät om akt Iv 528 . thy vardhin ij ther äpter at vakta ok idher görla ther om akta ib 5464 . - Jfr fore-, ful-akta."],"f":["akta sik . "]},{"a":"akta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) betänka. akta (attende) än bäthir, at ey är waldhit j människionna (för -onne?) wiliande ällir löpande, wthan j gudhi miskundh görande (non est volentis neque currentis, sed miserentis est Dei) SpV 147 . 6) märka, finna. skal thu hwan dagh kyssa mit hiärta mz kärlek, som thu maa at akta j hwarie enne modher som haffwer dotther sik ganzska kära Mech 106. 7) gifva akt (på), tänka (på). wilt thu akta (attendee) om thän som lankt seer fram for sik Spv 514. thu aktar ekke fafänglihga til himilsligha wisdomsins ordh ok gärniga ib 379 . - gifva akt på, hafva uppmärksamheten fäst på, taga vara på, se till. akter theres vatnhammar HSH 13: 114 (1524; Brask). acta baara bailor oc trog Brasks Cal 266 . ware huar lögerdagh i vapitel oc akte wor saköre . . . och honwm vpbäre til eth räkenskap Arnell Brask BiI 28. akte thz malt oc rogh, som fischararana törffwa til ööl oc brööd om sommaren, ath thz ey schal föras fraa gaardana ib 22 . \" fogothen akthe j sith fögdj, ath wore egna kyrkiabodher paa kyrkiagardom ey fördarffuas ib. bestyra, besörja, ombestyra, anskaffa. han akte vm warfrvdag sidhermera, thaa bäst är köpit, vm hubla baade til uorith (för norith) oc saa til fischarana Arnell Brask BiI 22. baatana vpdragas oc wel förwaras til waarena oc thaa tieris, oc ther aktis aarliga j [1] twnna tiära til ib. acte sig liwss til lyctona \" ib 31 . j mellen hwan pelaren aktis (d. v. s. låta man anbringa) eth hol PMSkr 562 . 9) akta, fråga efter. aktar (avertal, läst audertat) han ekke dödzsins wilkor SpV 567 . - refl. aktas, falla (ngn) i sinnet. aktis honum thät han wilde anthwarda mic thät i gen som bade han sielff oc huar godh man vel lkunne merkie at reth är Arfstv 22 ( 1461) . \" aktis honum thät ey ib. - Jfr paakta. \""],"f":[]},{"a":"aktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tanke, öfvervägande, betraktelse. mz tolke aktan oc skadilse komber thu til gudz widherkännilse LfK 79 . ","2) omsorg. \" är allaledhis natwrinna akt oc aktan till ewinnelik thing \" MB 1: 110 ."],"f":[]},{"a":"akter","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" , komma till korta, lida, förlust. swa ath han skiparen komber ekke mera til akthers oc skadha än köpmännena PMSkr 28 . - vara til akters, hafva att fordra. SJ 2: 137 ( 1489) , 243 (1504)."],"f":[]},{"a":"akter","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" , hafva att fordra. om then rytthara kost, som the til achters äre BSH 5: 30 ( 1504) . talade her henric biidzce oc olaff jonsson til hustrv birgitta om xvc marc som the wore til acters oc knut biidzce war them laglige skyldoger FH 5: 230 ( 1516) . - vara akters, d. s. är han nagot achters pa kronemis vegna BSH 5: 330 ( 1508) . . standa til akters, d. s. at vj stoo ganke mykit tiil acters aff the sama peninga, jag fatig man oc the fatige faderlöse barna skulde haffua ffor fornempde skep FM 319 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"aktigh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ansedd, betydande. \" inghen aktigh godh man wil blifwa \" BSH 5: 318 ( 1508) . ib 340 (1509)."],"f":[]},{"a":"aktömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brass. Jfr Falk, Wörter u. Sachen 4: 60, 65. curculia achtöma ok sköthe sicut in naui solet esse GU C 20 s. 160 ."],"f":[]},{"a":"akältan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pockande, näsvishet. fawisk akältan (procatitas temeraria) moth formannin SpV 159 ."],"f":[]},{"a":"akältande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ifvrig sträfvande efter el. arbetande på. annars skadha akältande (avidus) aff argasta wilia SpV 141 ."],"f":[]},{"a":"akära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["akärolös","okäralös )"]},{"a":"akära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, käromål. \" iak oc mine arffa skulum sta alla fara om alla the klaghan ok akäro, som noghor aff minne äller ther asläkt gör \" SD NS 3: 373 (1418, samt. afskr.) ."],"f":[]},{"a":"akära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) kära, anklaga, väcka åtal. än bonden aakiäre SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.), 480 (1345, nyare afskr.). then som akärde SGGK 105 . then som akärdis ib","2) väcka tvist om, göra anspråk på. kennis jak . . . hafue å kert et gotz SD NS 2: 230 (1409, nyare afskr.). hafde iak thet åkärt för skattagodz ib. vpsökia, atala oc akära . . . alla the äghor . . . som thy rättelika tilhörir ib 394 ( 1411) ."],"f":["aa- )"]},{"a":"akäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käromål, åtal. \" honum aff taka alla fegdh ok akäran \" SD NS 3: 384 ( 1418) ."],"f":[]},{"a":"akäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käromål, klander, anspråk. dömer jak fornempda jacob jönisson frian oc saklösan fore fornämpdä powels akäran FH 2: 59 ( 1424) ."],"f":[]},{"a":"akärande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärande, åklagare, hans siel kom for gudz dom, oc hafdhe manga skäranda Hel män 232 ."],"f":["eg . "]},{"a":"akärande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärande, åklagare. \" än rättär akiärande är til \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 480 (1345, nyare afskr.). them the baden asämber akärandeum oc swarandeum GS 31 ( 1380) . millan akäranden . . . oc brodher niclis VAH 24: 322 ( 1442) . GS 58 ( 1474) ."],"f":["eg . "]},{"a":"akärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärande, åklagare. \" at the skulde hafwe sielfwe warit badhe ware akärare och domare \" BtRK 231 ( 1464) . \" aff them iilkloka akärarenom (d. v. s. diäfvulen) \" Bir 5: 100 ."],"f":[]},{"a":"akävin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enträgen, envis. var hon ey at enasto stadhugh vtan än thrättin som man pläghir kalla een afkäfwin älla thrabetin Bo 112 ."],"f":[]},{"a":"aköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pådrifva. \" thäs mera han akörer, twingar oc alägher \" LfK 34 ."],"f":[]},{"a":"al","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["all . ","aal . ","-ar )","*alabäkker , ","*ala hus , ","*ala skin , "]},{"a":"al","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ål. \" gäddor ok braxn flundror ok aall \" Al 5229 . \" tak aal quikkan \" LB 3: 162 . ib 110, 7: 76. "],"f":["ala fiske","aala- SD NS 1: 468 ( 1405); VAH 24: 323 ( 1454), ","ala galle","aala- )","ala gardher , ","ala kista , ","ala kroker , ","ala värke , ","alavärman , "]},{"a":"al","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["al alnus al Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. wpa eeth näs ena storq aal Svartb 325 ( 1429) ."],"f":["aal )"]},{"a":"al","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr alvidh barker och äle."],"f":["ala trä","ale thrä )"]},{"a":"al bränder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["all- )"]},{"a":"al väl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alldeles väl, fullkomligt väl. swa at mik full oc all wel atnöger SJ 341 ( 1467) ."],"f":["all .),"]},{"a":"ala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alabaster sten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alabaster Lg 3: 532 ."],"f":[]},{"a":"alabasterkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alabasterkärl, alabasterflaska. \" fram togh hon eth albaster kaar mz dyrom smörilsom \" JMÖ 169 ."],"f":["albaster kaar )"]},{"a":"alagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålaga, skattebörda. aff allum aarlikum konunglikum wtskulum ok alaghum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). lete oc spyri granleka en nokot är þät ingäld älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka Bir 4: (Avt) 179. KS 57 (144, 63), 62 (156, 68) ."],"f":[]},{"a":"alagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålaga. \" forbiudhum wj nogan scath elle olaghor vpa them leggia \" Svartb 466 ( 1457) . ib 465."],"f":["o- )"]},{"a":"aland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inula helenium Lin. alant, ålandsrot. \" elenacampana är aalandh \" Växtförtedckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 12. swa widher alandit sig syälffth PMSkr 351 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"aland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålandsrot. \" \" tag alandz roott \" LB 7: 337 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"alboghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armbåge. \" til min alboa \" RK 1: (LRK) s. 218 . Di 17 . "],"f":["albughi . eg. ","alnboghi )","albogha kroker","albugha krogh )"]},{"a":"alda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alda oþal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åldras. Di 23, 262 ."],"f":["älthas Di 262 ),"]},{"a":"aldelis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se allaledhis."],"f":[]},{"a":"alder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) hel, all. \" alla försto naat februarii manaz \" Bu 9 . \" ran allan daghen \" ib 65 \" sa hon . . . allan koren \" ib 11 . \" at al þe natura vare ärlek som hanom varþ sua na bunden ib 64. \" \" til allan israels sona mogha oc sampnadh \" MB 1: 363 . \" vm alt et aar \" KL 40 . \" hafwer giort mik fwlt ok alt (till fullo godtgjort mig) \" SD NS 2: 2 ( 1408) . at hon er all sik saman (unita, samlad och förenad) KS 8 (19, 9) . \" er alder sik saman \" ib. \" synis allir saman (hel och hållen) guld \" Bir 3: 433 . \" til all sädhen bade korn oc hwete war skorit oc trysskat \" MB 2: 210 . - närmande sig adverbial betydelse: alldeles, helt och hållet. ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . \" nu är iak aldar äpte þinom vilia \" ib 494 . \" at han alder skalf for rätzl \" Pa 23 . \" han loot all som thz war förgätt \" RK 2: 1881 . han är aldher samman ögha, aldher handh, oc aldher fother LfK 30 . \" aldar är iak blötar gen bliscap \" Bu 494 . ib 12 . \" ha var ey alder skiälikir \" Bil 777 . \" han wardh allir skälwande \" KL 69 . ib 77. \" är allir nakudhir Bir 1: 116. \" Di 203 . \" han war tha all moodh \" Al 8958 . ib 8454, 8455. vardh aller ginum räddher Pa 16 . Al 5456, 6681, 9220, 9810 . ","2) all, ändad. \" ey är thz ther mz alth \" RK 3: 4178 . ","3) all. \" fullkomlig. meth allom kerlek \" SD NS 1: 84 ( 1401) . \" epter aldom minom vilia \" ib 2: 52 ( 1408) . \" af allom godh vilia \" Bir 1: 388 . honum bör allir hedhir ib 2: 325 . ","4) all, all slags, all möjlig, hvarje. aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" all dygdh ok all naturlik makt \" KS 8 (19, 9) . \" wäria töm firi allan orät \" ib 78 (193, 85). til alla andra gärning MB 1: 110 . \" fik biscopen bötar aff allom värk \" Bu 15 . \" at alle mato \" Bil 118 . aldra handa, se hand. alzkona, se kon. alzkyns, se kyn. - se alt, allt, allting. alt þät guþ gaf þöm at ägha Bu 3 . \" alt thet skapat är \" KS 2 (3, 3) . thz war adams skuld, hvi alt wart honom olydhokt, ty at han war olydhin thön (för thöm) thär en skal allo rådha ib 8 (18, 8). mith goz . . . med allu þe þer til liggir SD 5: 293 ( 1344) . \" at mista alt saman \" Bir 3: 358 (se vidare under saman). - pl. allir, alla. firi allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). wäri frither nällin aldra manna ib. \" gaf alla romara liþugha af allom vt giäldom \" Bu 65 . \" allum theem þässi bref seä ok hörä \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). meth sampthykkio allar wara ib NS 1: 623 ( 1407) . \" gör iäc thet allum kunnukt \" SD 5: 293 ( 1344) . \" öpto alle \" Bu 197 . þe samu jngiäld alsaman aff fynlande SD 5: 567 ( 1346) . \" bidhiom alle saman til hans \" Bo 231 (se vidare under saman). ","5) i nekande satser, i sht efter utan: någon (ullus), all. wi ärom ey lati allan tiidh Al 6123 . \" vten alt quall \" SD 5: 160 ( 1343) . vtän allän toll ib 639 ( 1347) . \" vtän alt hindär \" ib 6: 149 ( 1349) . vtan . . . al prydhilse Bo 1 . \" vtan alt iäff \" Bil 897 . Va 31 . \" wtan alla twäkan \" MB 2: 212 . \" vtan allan hugnahd ib 308. - Särskilda kasus dels ensamt dels i förening med annat ord nyttjas adverbielt. - Ack. sing. n. alt. \"","1) alldeles, helt och hållet. brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn Bo 58 . han haffuer sin hwgh alt wänt om kring RK 1: 3686 . iak hiolt han alt fore haadh ok spot Al 1841 . \" alt (totaliter) vndra jak oppa mik \" Bir 2: 154 . \" innan fiskeoosith, som jak ther hawer alt vtan vidh \" SD NS 1: 170 ( 1402) . - allt. a thöm krokom varo människior vphängdha alt vm kringh Pa 18 . Al 9291 . lagdho the ginstan träfiöla alt kring vm korsit Bir 3: 271 . MB 2: 339. - förstärkande framför of och for i förening med adj. alt of höghfärthoghan Bu 150 . alt ofmangom Bil 614 . Bir 1: 341. MB 1: 190, 434. Fl 254 . \" alt fore stark \" Iv 480 . alt formange Al 9294 . alt for stora gälde RK 1: (Albr.) s. 211 . . helt. adams sympn tha war herra togh riwith aff honum war alt annar sympn än then som wi sowom natwrlika MB 1: 89 . \" han lagh alth qwar \" ST 74 . \" läth alt läntelika smaam och smaam aff sino gudhliko stränge lifwirne ib 155. \"","2) allt, ända. \" thäs kyns nat oc mörk war alt fra adams synd oc til thäs gudz son himerikis sool oc liws ran op i renasto sky \" MB 1: 52 . \" alt til sins lifs ända \" KL 63 . \" hioldo honom troskap alt til dödhin (usque mortem) \" Bo 14 . \" altil dödhin \" ib 32 . the fölgdo them heem alt til then port RK 1: 1742 . alt i lyttarsta landamärin Bo 78 . \" kom alt hiit \" Al 7332 . \" the nighu hänne alt nidhir a iordhena \" Bo 250 . \" göma oc reenan haalla min jomfrudom alt wt j dödhin \" Lg 814 . \" alt ouer tytzskä bergen (usque ad Alpes) \" ib 3: 562 . - alt þär til at eller alt þär til, ända till dess. al the til at (donec) thu wärdhwgh wardher han see Ber 45 . \" alt þär til hon man takir \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). alt ther til thu faar gudz foreloffwadha nadher Lg 820 . - alt til, d. s. al til (för alt til) daghin daghas Ber 43 . alt til, fram faret är thässa lifhsens myrker ib. ib 76 . ","3) allt jämt. han leon alt mz honum gär Iv 2799 . ib 4115, 4811 . Fr 1104 . Al 1840 . \" fölgdo them alt med \" RK 1: 1734 . bleff alt när honom Va 53 . \" judhen laa alt oc hördhe oppa \" ST 305 . ib 412, 513 . \" oc swa alt wt aat (och så vidare) \" Bir 5: 61 . - alt idhelika, d. s. alt idherleka oppe haldas PfN 138 . Al 5766, 5862 . - alt jämt, d. s. alt iämpt bidhiandis til gudh MB 2: 162 . ib 183, 230. - alt iämlika, d. s. the waro alt jamlika satta RK 1: 228 . -- alt ut at eno, oafbrutet? han laa siuker alt vt at eno, väl fämtighi dagha KL 317 . ","4) vid komparativer: vida, än, ännu. jak tholde alt meer ok hardhare KL 39 . \" wänter mik alt bätre lön \" Iv 1229 . \" hon tröste til mik alt bätre än til han \" ib 2730 . \" ij hafuin alt visare raadh än mik \" ib 5450 . \" alt wär \" Al 4496 . \" alt större makt \" ib 5150 . ","5) visserligen. \" alth (þat er vist) koma ther vapnadhe men \" Di 265 . ","6) i rimverken såsom ett slags fyllnadsord. thu skal ower komin vära alt fore thina vranga kära Iv 5270 . tha konunghen kom i skoghen alth mz sin her RK 3: 1051 . - alt thät. ","1) allt jämt då. man soffwer ey alt thz man snarkar GO 1102 . \" alt thz te foro sagho the til baka RK 2: 4440. \" \" alt thz (så länge som) drotningen oc han omginge eyncte barn the saman finge \" ib 7372 . ","2) allt hvad, så hastigt som. sendhe budh alt thz han kunde RK 2: 6050 . \" redh teden . . . alt thz han kunde ib 9552. \" \" dragher tiil swerige alth thz han kan \" ib 3: 1217 . - alt liko väl, likväl, det oaktadt. än altlicouäl ey for thy forlät ödhmiuktinna mästare at han sik ey aldradiupast ödhmiukadhe Bo 39 . \" än tho altlikowäl (verumtamen) \" Ber 267 . Jfr allikoväl. - alt for thy (alth for dy, alth fordy Gers Frest 12, 13, 28, 29, 31, 33, 34, 37, 45, 47, 48, 56, 57, 60 ; Gers ARs a 2, c1, c4, all for thy SO 101, 198), det oaktadt, likväl. SO 7, 101, 117, 148, 195, 198 . Lg 3: 488 . Gers Frest 12 o. s. v. Gers Ars a2 o. s. v. - alt um ens, dock. alt wm ens (verumtamen) skils siälin widh kroppin mz myklom räddogha Ber 204 . ib 12 . Jfr þo alt um ens under þo. - Gen. sing. alz. ","1) alldeles. \" öxstenen skal ey hawa meer en lit än annan vtan alz i mällan \" MB 1: 80 . ","2) såsom förstärkning vid nekande ord: alls. aff alzängo MB 1: 76, 77, 79, 252 . \" fik ekke rikit for alz änkte \" Bo 18 . \" hans broder kallade hon erik alzenkte \" RK 1: 562 . \" latho ther alz enghen offwir komma \" MB 2: 77 . VKR 15. Va 40 . MB 2: 301 . Al 1510 . RK 3: (sista forts..) 4680, 5451. ","3) förstärkande superlativen: allra. alz wärsta dwr MB 1: 232 . ","4) i allt, \"in alles\". skatter vj öris als FM 73 (1481, gammal afskr.) . \" the ware alz ijM \" Di 10 . ib 116, 184 . SO 48 . - Gen. pl. aldra, förstärkande superlativen: allra. ä þa þu giorþe aldra bäst the talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . \" sinom alra kärasta son \" Bo 5 . \" dragher siin vapn op a aldra raskast ther han ma \" Fr 486 . \" wars herra offer thz alla dyrasta \" MB 1: 473 . \" thu man alla fulaste \" ib 2: 299 . ib 303 . \" alla raskasta \" RK 2: 7091 . SD NS 2: 169 ( 1409) . \" hwilke som första alra waro \" KL 181 . aller mäste rikedomber MB 1: 220 . \" the aller bestha \" RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 164 ib 2: 6860, 6976, 8820 . Gers Frest 22 . Gers Ars a 4. war allär gladast Di 110 . \" medh thet allerförste \" BSH 5: 162 ( 1507) . \" med thet alder förste \" ib 518 ( 1512) . allare först PK 221 .","1) fullkomligt. alldeles. en vnger man dödher mz allo Bil 87. ib 125. 462. MB 1: 108, 413, 415, 2: 232, 235, 252, 267, 278, 302 . Fl 201 . RK 3: 1701. \" lika grön mz allo \" ST 204 . EG 68 . \" ther litit mz allo (i det hela, allt sammanräknadt) war til skiptis \" Lg 3: 235 . \" loktadhe han tha mykyt mz allo (ganska mycket) ib 667. \" RK 3: 2003, 2320, 2360 . ","2) vid negationer: alls. bätra är gamblom oc sirla forlata wärldina oc henna synder än ey mz allo MB 1: 271 . \" some kändä han ey mz allo \" ib 314 . ib 325, 470. \" hans makt kan ängin tälia mz alla \" Al 1930 . \" räddis tha ey mz allä \" Iv 3192 . Va 27 . \" enkte mz allo \" Al 6069 . MB 2: 31, 189. Fl 1087, RK 2: 5244 . Su 185 . ST 296 . Lg 3: 240 . - pleonastiskt: alz enkte mz allo ST 227, 233, - i allo thy (i alla thy, i alle ty), i det samma, vid samma tid, just då. fornam han i alle thy hurw erik jn i klostret redh RK 2: 35 45 . \" bradhelica the aff husit fara och söchte the böndher j allo ty \" ib 3922 . \" kom i alla ty \" ib 8433 . ib 8470, 8965, 9611, 3: (sista forts.) 4736, 5112, 5985. ty alle ty (för i alle ty? Cod. B y alle thi maatten) wort ten mannen bort worffuen Di 126 . (än aller trol. för är mer Su 27 )."],"f":["aller . ","al . ","all . ","ald Bir 4: (Avt) 179. ","allom . ","aldom SD NS 2: 52 ( 1408) . ","allo . ","aldo ib 2: 53 ( 1408) . ","allan . ","aldan ib 2: 52 ( 1408) . ","alla . ","allda ib 2: 53 ( 1408) . ","aldra . ","alra . ","alla . ","allar ib 1: 623 ( 1407) . ","allare PK 221 . ","allarss LfK 249 . aller (bildadt efter Tyskan; liksom allare och alder träffadt endast ss förstärkande superlativen). alder BSH 5: 518 ( 1512) . ","allers LfK 248 ),","mäþ allo","-alla )"]},{"a":"alder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålderdom. \" han hafdhe nu j aldrinne (in senectute) alt thz honum aatlust \" Bir 2: 129 ."],"f":[]},{"a":"alder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lifstid, lif. \" ändaþe syn aldar mäþ dyghþelekom lifnaþe \" Bu 8 . gingo blinde allan sin aldar ib 15 . ib 18, 26. fik hans aldar goþan ända ib 28 . \" aldar þin aldar var möþa ok þrang \" ib 76 . KL 302. \" til himerikis koma thaghar epter sin alder \" MB 1: 158 . \" sua langir hans aldir vare \" Bir 2: 255 . \" han raþar eigh pänigenom sik tel nokon aldars heþar (heder i lifvet) \" Bu 153 .","2) tid. \" langan alder wiise swa hwar androm \" Lg 53 . epther langan alder Bil 53 . \" stakkotther oc ledhosamber är wars liiffs aldher (tempus vitæ nostræ) \" Su 74 . ","3) ålder, forntid, lång tid; i uttrycken af alder och (någon gång) mäþ alder. som han af alder hawer varit SD 5: 662 ( 1347) . \" medher allum thöm tillaghum ther them for:da twem marklandom nw till ligger och aff alder till lighat haffuer ib \" NS 1: 8 ( 1401) . ib 10 ( 1401) o. s. v. the hafdho ther standith aff aldir Lg 93 . som thz aff aldir hauir warith SO 4 . ib 63, 115. KS 5 (12, 6) . \" aff aldar oc heden höss \" HSH 29: 41 ( 1481) . aff gammel alder oc aff hedhenhöös ib 43 ( 1496) . som meth allir ther vndhe hafuir leghat SD NS 1: 543 ( 1406) . ","4) tidsålder. \" wardher enkte aldra skipte sidhan eller wärlda \" MB 1: 66 . \" förste wärldinna alder \" ib 2 . ib 5, 7, 11, 28. \" här thykkis första allirsins (primæ ætatis) godha enfalloghet vara opnyadh \" Bo 140 . swa tekna jak thik oc scrifwa thre aldra (ætes) vara j världinne Bir 3: 187 . ","5) det genom tiden stadgade, sed. wwik ok sqwaldher är nw landsins aldher GO 355 . ","6) ålder. \" vändes simons anlete tel alskons aldar \" Bu 102 . \" gamble karl . . . glömde sin ald (för alder) \" Bu 156 . \" a vngom aldre \" Bil 565 . \" at han aff gamblom aldir ofwir gaff gudh \" ST 422 . alla iuffru som . . . tel aldar (mogen ålder) varo komma Bu 5 . siþan hon kom tel sin aldar ib 10 . \" wäl oppa sin aldir (väl till ålder) komin \" Lg 31 . Jfr barndoms-, lagha-, manz-, midh-, mäþ-, ungdoms-alder. ","7) hög åler, ålderdom. gamblir män gother þeer sum for sin alder latäs bort af ware thiänist SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). mins aldirs thröst Bil 476 . \" j vng domenom ok j aldrenom (senectute) \" Bir 1: 216 . ib 2: 159. MB 1: 248 . Di 21 . - Jfr miöiar-, siängar-, systkina-alder.","1) äldste. \" vtwaldhe noghra mz sik aff prästomen oc almoghans aldirsmannom \" MB 2: 257 . ib 314. \" the fyra oc thiugo seniores, som kallas aldirsmän, äpter thy skriwat standir i apocalipsi \" Ansg 179 . Jfr alderman. ","2) den som är äldre. aat spör . . . thina alders män (majores) Su 165 ."],"f":["aller Sd NS 1: 20 ( 1401) o. s. v.; Di 21 . pl. -rar),","alders häfdh","allers- )","aldersman , ","alders sot","allers- )","alders tidh","allers- )"]},{"a":"alder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lifstid, lif. jak thigher wm allan hans aller (för allers) framgang (vitæ tuæ processum) SkrtUppb 74 . 3) ålder, forntid, lång tid; i uttrycket af alder. SD NS 4: 7 (1401, gammal afskr.). HLG 1: 115 (1475). 6) ålder, lefnadsålder. adolescenia aller til atta aar GU C 20 s. 9 . \" skal tänna herren lefua thaa wardher han oppaa alleren (vid mogen ålder, när han kommer till åren) stor j wiishet \" Prosadikter (Sju vise mäst. C) 224 . - Jfr manz-, midh-, ungdomsalder. "],"f":["aller . ","older HLG 1: 115 (1475)","aldersman (allers-), "]},{"a":"alder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) hel, all. SvKyrkobr 124. scholamästare äpter scholamästara skal sionga . . . twa mässor hwart aar . . . aff sancta anna, medh allan schola SD NS 3: 327 ( 1418) . - n. alt, allt, det hela. alth (totum) ok delana äru athirtakilse nampni ällir ordh SpV 50 1 . 3) all, fullkomlig. han haffwr giort mik ok min bqarn fwlt ok alt i alle maathe fore for:de godz SD NS 3: 209 ( 1417) . 4) all, all slags, all möjlig. bortält mina dröflica finda. fordrif fran mic alrufulskap (för alra handa el. alra diäfla fulskap) SvB 417 (början af 1500-talet). pl. allir, alla. gifwm vi häradzhöfdhinganom . . . fulla makt. . . vatzstena clostre thässa forscrefna skattajordher . . . alla oc hwaria thera om sik, fastfara SD NS 3: 263 ( 1417) . \" foresagh han ok viste aldra enghanna ok aldra menniskionna nampn sidher villiä oordh gerninga ok jemuel allars there thanka Sv Kyrkobr 125. jak är . . . helare aldras thera som äpther fölghia minom kännedom \" Mecht 60 . - gen. sing. alz, alldelses. piltrum är ey selff oc ey kopar, wthan är swa als j mällen eth selff fantqasticum PMSkr 435 . the tingh som haffue sigh als emellen malmer och stener ib 634. ib 635, 645 . - gen. pl. aldra, förstärkande superlativen; allra, bidher jach tik min aldramylasta jmffru maria SkrtUppb 378 . \" fförst aldr giffuom wj . . . wnder . . . sancte henrikx ok sancte erikx koor j abo domkirkio j alandha siäx stengher jordh \" Svartb 217 ( 1400) . SkrtUppb 334 ."],"f":["allars SvKyrkobr 124 . ","alz . als. ack. f. all Svartb 546 ( 1483) . ","aal SD 6: 396 ( 1352) . ","aldra . aldras Mech 60. allres Fyra handl rör Vkl 286 . ","allars SvKyrkobr 125, 217 . ","allers ib 208 ),","aldra enast","alla- )","alt likoväl , likväl. haffde en k[onungh] eric sa sdcriffuit thät her abram goz hade varit honum medh rättha tilfallit tha hade thät at (för alt) likauel ey borth at bliffua vith makt Arfstv 27 ( 1461) .","mädh allo , i förbindelse med negation; alls. ney ey mädh allo Hel män 178 . - (aldra för andra: aldra människio thinga tilhäfdh (alienorum ursurpatio) SpV 159 )."]},{"a":"alder daghar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["ålderdom. \" tiill aller da[gha] \" MD (S) 242 . oppa sina aldher dagha Lg 3: 650 ."],"f":["aller- )"]},{"a":"alderdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ålderdom. hon scal födha j sinom aldirdome en son Bil 893 . \" j vngdom oc aldirdom \" MP 1: 237 . Bo 12 . Bir 1: 58, 197, 3: 228 . Al 7516 . Lg 32. ","2) ålder, hög ålder, åldrighet. hulkit som aldre tappas älla opnötis aff aldirdom (vetustate) Bir 2: 204 . ","3) forntid. i alderdomen (ex antiquis) för än iordhen giordhes Su 78 . ","4) (mogen) ålder. j allirdom oc sidhum quämelicha VKR 23 . Bir 4: 99, 100. \" til takins ffyre wälfrägdadha män j liffwirne oc alderdom (vitæ et ætatis) j syslomanz gardhin \" ib 95 . VKR 4."],"f":["allir- )"]},{"a":"alderdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålderdom, hög ålder, åldrighet. anlitas . .. alledomer GU C 20 s. 25 . STb 1: 66 ( 1476) . HSH 14: 58 (1525), Brask)."],"f":["older- STb 1: 66 (1476) . ollerHSH 14: 58 (1525, Brask). allerdomer), "]},{"a":"alderfadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stamfader. then tima enoch war thryhundradha oc adhertan aara gamal tha do adam hans alderfadher MB 1: 2 ib 164, 286. ","2) farfader. \" i wars . . . aldefadhers opna breff härtogh erikx \" VAH 24: 325 ( 1358) . min alderfadhir (oude vader) zacheus wiiste minom fadhir symoni stadhin ST 301 ."],"f":["aldefadher . ","äldhir fadhir MB 1: (Cod. B) 526), "]},{"a":"alderhäfþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alderman","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - ålderman i ett gille el. skrå. som alderman war i hälghakors oc sancti olafs gilde SJ 60 ( 1436) . " ib 126 ( 1446). olderman och forstandere i sancta barbara gylla " ib 305 ( 1462) . " som nw olderman är for sancte karine gylla " ib 298 ( 1462) . ib299 ( 1462) . " oldermen och förstandare fore sancta barbara gyllä " ib 314 ( 1459) . loth vpp helge likama gylle i nerwaro her olaff pauli som ther til forstandare och alderman var ib 386 ( 1472) . loto vp . . . the samma bodhen . . . sancta katarine gille oc aldramannom ib 125 ( 1444) . " sancte katrine olderman " ib 286 ( 1460) . " oldermannen i scomagara kompany " SO 32 . " gillebrödher skulle sig aldherman wellia " SGGK 103 . ib 104, 105, 106, 108, 109 . SEG 111, 112 o. s. v. SO 5, 7 . 26 o. s. v. ","e":["äldste. \" til . . . almoghans aldermän (seniores) \" MB 2: 376 . ib 381, 384, 392 . KL 380, 384 o. s."],"f":["allerman SEG 111, 112 o. s. v. ","allirman: -män KL 380, 384 . ","aldraman: -mannom SJ 125 ( 1444) . ","olderman SO 5, 32, 95, 101 o. s. v; BGG 299, 300 o. s. v; SJ 126 ( 1446) o. s. v. ","ollerman: -mannen SO 26), ","aldermanz balker","allermanz- )"]},{"a":"alderman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålderman. oleff andree, som olderman är i helga lechama gilde HLG 131 (1488). ib 114 ( 1475) . \" thu är myn gode wen och myn aalderman i sancti olaffs gille \" STb 1: 400 ( 1482) . Jfr aldersman. "],"f":["*aldermanz döme","aalder- )"]},{"a":"alderstighin aller","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ålderstigen. \" grandeuus . . . allerstigin ok gamol \" GU C 20 s. 321 ."],"f":[]},{"a":"alderägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åldersomsbesittning. \" hsutru anna skal i samma forrörda suma haffua sik til aalder ego en stenbod ok kellare for hwndrade (100) marcker \" SJ 2: 87 ( 1482) . hanis laurensson . . . gaff synne kore hustrva hustrv katerina oc synom barnom en halff korck laxafiske . . . henne ok hans barnom til vppehelle ok aalder egha STb 1: 372 ( 1482) ."],"f":["aalder egha )"]},{"a":"aldin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. på trä växande ätlig frukt; ållon. taga nöthir ellir alden TB 78 . Lg 3: 467, 472 . SD 2: 13 . - ? wardher . . . mykin fädödhe oc mykin alden oc mykin ridhusoot (\"pecoris mors caritas lini febres tericane\") Iv LXXXI . "],"f":["alden . ","allon Lg 3: 472 . ","aallon ib 467),","aldina skogher","aldona- ib 2: 10 ( 1408) . ","allona- ib 45 ( 1408), "]},{"a":"aldin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålon. affradit aff hwarie allin, tha allin wäxa, 6 peninga VKJ 141 ( 1447) . glandicula . . . lithit allon GU C 20 s. 317 . "],"f":["allin . ","allon )","*aldina afgudhinna","allona- )","*aldina fulder","allona fuller )"]},{"a":"aldin fulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldin karl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldin legha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldin stämpna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldin trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldinbär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldinskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ållonskog. SD 5: 536 ( 1346) . \" ib NS 1: 106 ( 1402), 203 ( 1403), 597 ( 1406), 2: 343 ( 1410), 359 ( 1411), 506 ( 1412). \" RK 1: 218, 1965, (ny början af Gamla Krön.) s. 164. PK 220 . Jfr aldina skogher."],"f":["alden- SD NS 2: 359 ( 1411); RK 1: 218 . ","aldon- SD NS 2: 506 ( 1412) . ","olden- RK 1: 1965 . ","allin- SD NS 2: 343 ( 1410) . ","allen- RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 164; PK 220 . ","allon- SD NS 1: 106 ( 1402) o. s. v. aalon- ib 597 ( 1406), "]},{"a":"aldinviþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aldor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , må hända för halder. medh thz tridhia, aldor han sigh gerna til alt thz godt och dyghdelikt är KS 13 (30, 14) ."],"f":[]},{"a":"aldras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. komma till (mogen) ålder. \" tha the mör the aldrades (quibus adultis) badha \" MD (S) 289 ."],"f":["-adhes )"]},{"a":"aldrigh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) någonsin (efter negation samt efter uttryck som beteckna tvifvel el. bemödande att hindra). iäfuadhe storlica at han sculle alre väl koma owir the brona Pa 19 . aff värle at han aldrig skal fa macht offuer swerigis riche HSH 20: 69 ( 1506) . \" äy wilde oc philpus mote wädhia aldrigx \" SD NS 1: 479 ( 1405) . \" engin gat ther aldre owerkomith \" MB 1: 125 . \" at enghen mik aldrigh sidhan försmadhe \" Su 79 . Jfr aldrigh ängin under ängin, i hvilken förbindelse aldrigh tolkas efter betydelsen 2. ","2) aldrig. þät gik hanom aldregh w minne Bu 7 . hafþe þin kona här comit aldre skulde hon häþan coma liuande ib 19 . \" aldre tapa þe sighar mäþan þe hanom þiäna \" ib 56 . \" kome aldrigh ater \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" the fa aldre sidhan böter \" Al 132 . \" the saghos summi aldrig meer \" RK 1: 123 . iak faar aldreghmer makt nokon dara KL 316 . \" letade epther hans cledher, som kastadh waro kring om huseth, aller swa eth som annat (motsv. ställe \" Bo 194 alrigh thit eet som annat) Lg 3: 84 . \" komma gästerne wth, somme til baatz öffwer strömen oc pa holmen, oc somme öffwer bron, aldrig en som änner \" BSH 5: 167 ( 1507) . \" hans skin war swa thunt ok klent at han flängdhis aldre swa lätlika at ey ginstan vt gik blodhit \" Bir 1: 32 . MB 1: 106. \" ther war i aldre sinne list ther war wti aldre swa diwp en root han haffwir hona op riffwith mz sin foot \" RK 1: (Albr.) s. 208. ib 210 . - aldrigh eigh, aldrig. the liua aldre eigh vtan missömio ok stridh KS 9 (21, 10) . - aldrigh ängin, sw ängin. ","3) alls icke, ingalunda. maria magdalena viste alre hwat hon skulle göra Bo 225 . folkit flutte sig aldre (non) aff stadh för än maria war aterkallath MB 1: 397 . \" han är aldre köpman \" Fl 589 . war all flughna plaghan swa forgangin, at aldre en flugha war ater i egipto lande (non superfuit ne una quidem) MB 1: 298 . \" jak hawir aldre (non) eet ordh at sigia \" Bir 3: 266 . \" at han är alder i [1] dening (rättare pening) skylloger sin sonne kona \" BtFH 1: 209 ( 1506) . \" swa at ther när stodh aldre trä \" Fl 13 . Al 1044 . ","4) aldrig än (jfr citaten från Bir 1: 32, MB 1: 106, RK 1: s. 208, 210 under 2). ey gaa aff rätwisonna wägh fför nakon mothegangh, tho aldrigh swa hardan Su 70 . - om än aldrig (så). hwat hälst tingh, aldrigh swa lithet LfK 10 . \" wy maghum frukta engen död aldrigh komum wy i swa harda nöd \" RK 1: 331 . \" iack skötte huarken rett eller dom aldrigh war någhen mand så from \" ib 3: (till. om Chr. II) 6396. athan wilde aldre löna athan war konung tydriks man aldra kom han i sa stora nöd Di 128 . tala ängte älla sigh af thik siälwe, thz thik maghi inbära nokot manna lof, aldrigh (quantumcunque) är han oc thik swa heemelika älla swa gudhlikin som thw tala vidh Ber 277 ."],"f":["aldregh Bu 7, 20, 23, 533 ; ST 312 ; Su 12, 70 ; PK 234 ; RK 2: 26 ; Di 221 . ","aldreg RK 1: 627 ; Di 226 . ","alderegh Di 249 . ","alrigh KL 234 ; Bo 8, 194, 252. ","allirigh SD NS 1: 97 ( 1402) . alregh Bo 255; ST 11, 12 . ","aldrik Iv (Cod. B) 1858 ; Va 42 ; Pa (Tung.) 39 ; Di 293 . ","aldhrich ib 238 . ","aldrek Pa (Tung.) 39 . ","alrik Fl (Cod. B) 13 ; SD 5: 230 (sl. af 1400-talet). aldre Bu 19, 55, 56, 57 o. s. v. Bil 81 o. s. v.; Bir 1: 4 o. s. v.; MB 1: 1 o. s. v.; KS 9 (21, 10) ; Fl 13 o. s. v.; Al 132 o. s. v.; RK 1: (Albr.) s. 208, 210; Di 2, 128 . ","alldre MB 1: 125 . ","alre Bil 776 ; Pa 19 ; Bo 26, 225 ; Bir 4: 382 ; MP 1: 17, 30 . ","allre Gers Frest 13 . ","aldra Di 128 . aldri Bil 730; ST 313 . ","aldrei KS 22 (53, 24), 23 (55, 24) och ofta. aldreij RK 2: 399 . ","aldrey RK 2: 8067; Di 89 . ","alldrey Di 87 . ","alrey VKR 9, 28, 29 . ","aldrigx SD NS 1: 479 ( 1405) . ","aldrighen MB 1: (Cod. B) 536 . ","alrin MD (S) 215 . ","aldredh Di 208, 218 . aldrit ib 211. aldr Bu 530 ; VKR 80. ","alder SD NS 1: 182 (14029; BtFH 1: 209 ( 1506) ; RK 1: (sfgn) s. 180, 2: 6651: Lg 3: 521 o. s. v.; LfK 217, 219, 233, 235, 236 o. s. v. alddher RK 2: 5905 ; SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.); Di 253 . ","aller RK 2: 5232, 6741, 6796, 8066 ; Di 238 ; Lg 3: 32, 34, 84 . ","allar Di 1 . ","eller RK 2: 5236 ),"]},{"a":"aldrigh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) någonsin. \" huerkin the elle theris efftekomanda skole aller thess macht haffue henne at hindre eller quielie \" SJ 2: 203 ( 1492) . priamus . . . war tha wr wana worden oc myströster ath han aldrigh skulle atherfaa syna söster eexionam Troj 47 . 2) aldrig. Arfstv 16 ( 1461) . UrkShist 1: 3 ( 1436) ."],"f":["aldrich SJ 2: 203 (1492) . aldreigh UrkShist 1: 3 ( 1436) . ","alric Arfstv 16 ( 1461) . aller),"]},{"a":"aldrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) kommen till mogen ålder. j confessoris oc naghra . . . alrogha systra oc fyra brödhra närwaru göra rekinskap Abbedval i Vkl 83 . 3) gammal. om byggnad. hustru birgitta . . . lot vp suen beltere en vpbögden tregard wel aldrogan SJ 2: 101 ( 1487) . - Jfr lika aldrogher."],"f":["alr- )"]},{"a":"aldrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) af en viss ålder, (mer eller mindre) gammal. sidhan jak var sua aldrugh (tantæ ætis) at iak formatte vndirstanda nakat aff minom skapara Bir 3: 153 . hon talade fulkomplikare än swa alroghem barnom är naturlikit at tala VKR IV . \" i ene klene persone, som ey aldroghare war än viɉ (6 1/2) aar \" Lg 3: 435 . hwar en stande j sinom stadh äpther sinom orden som hon är aldrig til Bir 5: 71 . Jfr iäm-, midh- aldrogher. ","2) kommen till mogen ålder. enghom thz oppenbaradhe för än hon aldrogh war Lg 3: 434 . ","3) åldrig, ålderstigen, gammal. hui fly þu þin faþur. vämptar uämptan. vngar aldroghan Bu 156 . \" en aldrogar karl \" ib 135 . ib 64. MB 1: 5. KL 234. Bo 241. Bir 3: 281 . VKR 2, 8, 17 . MB 2: 16, 61 . Su 12 . alrogho (seniores) brödhrene KL 219 . \" taka senirorum som äru alrogha sysranna radh \" Bo 135 . Bir 5: 23, 24. sagdhe han til iudha formän oc aldrogha män (motsv. ställe MB 2: 381 aldermännena) KL 386 . ib 398. aldrogher ower alla dagha (antquis direum) Su 93 . ","4) gammal, tillhörande forntiden. aff flerum aldroghum kämpum (den alten rekken) ST 2 ."],"f":["aldrugher . ","allrugher: -e VKR 17 . ","aldröger: -a Su 12 . alrogher. aldriger),"]},{"a":"aldtal oltal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppräkning af släktled, släktregister, redogörelse för släktförhållanden. thette oltal hade herr börge trolle til herr goozskalk benchtsson j nyness bodhe Bergqvara 93 (Utdrag ur Arvid Trolles lagbok)."],"f":[]},{"a":"alebrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benämning på ett inom alkemien användt preparat för hvars beredning, redogöes under rubriken göra alebrot PMSkr 422 . !UDDA_TECKEN? [1/2] lod alebroth ib. j [1] lod aleb roth ib 421 ."],"f":[]},{"a":"aleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på väg, å stad. koma aleþis, åstadkomma, genomdrifva. sergius paue gat aleþs komit at þön sami högtiþ hiöls vare fru tel heþars Bu 10 . \" hälghe män komo thäs aledhis at hon sculde hedher haldas sancto petro \" Bil 119 ."],"f":[]},{"a":"alf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alfa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alfa, den första bokstafveni det Grekisak alfabetet. alpha är förste bokstawen när jwdhomen, som mz os är a JMÖ 154 . \" likna sik herran gudh mz tässom twem boksaffwom (näml. a och o) sighiandis ego sum, iak är alpha oc o förste oc ytarste opphoffuet oc ändhen ib. Jfr a, o. \""],"f":[]},{"a":"alfagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt skön. tota pulchra, o maria . . . thu äst alfagher JMÖ 185 . SpV 278 ."],"f":["all- SpV 278 )"]},{"a":"algardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= alagardher. i ortnamn. mith aalafiske i solwidh algardhom SD NS 1: 468 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"alger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags vid åplfiske nyttjadt ljuster. ffiscarana i saltesiön . . . them skal fogten mellan vika besöria mz baata, sköta, liustrq, alger, torska snöre Arnell Brask BiI 29. Jfr Rietz s. 6; Läsning för folket 1876 s. 341; Götheborgska Magasinet 1759, se Rosén, Warbergs historia, utg. av B. MÖller s. 64, 130."],"f":[]},{"a":"alhelagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["all- )"]},{"a":"alhälghona dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allhelgonadag. BSH 5: 423 ( 1510) . Jfr aldra hälghona dagher under hälghon."],"f":["alhelgona- )"]},{"a":"aliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hvila på, trycka. stort orlogh oc thungä, som riket hafuer warit aliggendä GS 35 (1403, orig.) . \" at thola tilkomande öok aliggiande (ingruentia) ond thing \" Bir 3: 374 (möjl. att föra till 2). ","2) förestå, hota. än thot plagho aliggia (imminent) Ber 68 . värna oss . . . af aliggiande (motsv. ställe Bir 4: 12 til stwndandom) wadhom VKR 59 . Jfr liggia a."],"f":[]},{"a":"aliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hvila på, trycka, besvära. tha komo fore os skälika bymän . . . ok kärdha om thera löter . . . ok thera ramerke ok mangh annor styckke, som thera stadh waera a liggiande Medel. fr. Österg. Fornm. o. Musiefören. 1916 s. 91 (1384)."],"f":[]},{"a":"aliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["lik. \" waro boyonar hwarie andre swa aalika \" Lg 952 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"alin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["aliin )","*alna bredher , ","*alna langer , "]},{"a":"alin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) underarm (från armbågen till långfingrets spets). Jfr alboghi. ","2) aln; ss längdmått. at eno siaxtighi alna högþ Bu 168 . \" hon (arken) skal wara thryhundradha alna lang, fämtighi alna bredh, thräthigi alna diwp fra bunkanom oc hwar thässe alniin war längre än waara siäx alna \" MB 1: 168 . \" enna alna rwm ib. flughu twäggia alna höght fra iordhinne \" ib 395 . \" suasom ena alin höght ok bret ok lankt a alla slinde Bir 2: 257. ib 4: 83, 84. \" Lg 69 . \" hwilkin tomp är a längdena twa alin minna än fämsinnom tiughu \" SD NS 1: 293 ( 1403) . \" the tompt . . . halder sina (för a sina?) lengd vidh aana fämtighi stänger ok hwar stang hafwer fäm alna \" ib 2: 99 ( 1409) . SJ 177 ( 1449) . \" tässa forscrifna tompt är lang liij nya alna ib 180 ( 1449) . ib 187 ( 1450), 190 ( 1450), 198 ( 1450), 199 ( 1451) o. s. v. sex gambla alna oc fyratighi \" ib 191 ( 1450) . ib 194 ( 1450) o. s. v. ","3) aln; ss mätningsinstrument. ingen hafwe andra wicht, beszman, skeppa eller aln. än vthi rijke finnes GS 41 . xi alna medh gambla alnenne mält SJ 181 ( 1449) . epter the ny alnenne mält ib 175 ( 1454) . ","4) det som till tmåttet har en alns längd. - om tyg. en alin got vaþmal SD 5: 637 ( 1347) . GS 51 ( 1450) . - om jord (då alnen angifver jordstyckets bredd och för öfvrigt kan beteckna äfven det område, som, vid den på tomtens storlek grundade fördelning af byns samtliga jord mellan jordegarne, motsvarar en alns tomtområde utmed bygatan; jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: s. 181, 244, 252). x alna aff hennes tompt SJ 177 ( 1449) . \" i swdher aakren ix stengher, en alin oc j quarter jordh, thet är vi pund landh, i norre akren ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter, thet är oc vi pundh landh \" SD NS 1: 264 (något efter 1403). fäm stänger, en alin oc en thridhiungx alin jordh ib 446 ( 1405) . syw alna jordh ib. \" tolf alna ib. \" ib 423 (1405, nyare afskr.). saalt haffua . . . twa delena aff enne alin i langöö ib 58 (1401, gammal afskr.). om vij alna jordh . . . som östhen bidzason mik tiil pantha satthä fore mina fulla päningha, som fore ij hesta, fore ix marcer ok for xxj marcer ib 255 (1403, gammal afskr.). FH 4: 52 ( 1457), 77 ( 1461), 78, 5: 54 ( 1468), 64 ( 1472). wij . . . haffuom salt . . . halff fämpte alin iordh i skenastadha medh allom tillagom . . . för tolff mark swenska penunga SD NS 1: 45 (1401, nyare afskr.). ena ɉ alin i kwarnatörph, ena ɉ alin i samw sokn ib 2: 565 ( 1412). salde . . . I alin jordh j viala met allom tillhörelsom for III marc FH 5: 112 ( 1847) . gaff syna jordh som är fäm alna kringhom allan byen j viala . . . met aker ängh och allom androm thes til hörelsom nadhendals clostre ib 110 . ib 134 ( 1489), 190 (1504), 191 (1504). - Jfr thridhiungs alin samt stang."],"f":["aln GS 41, 51 ( 1450); SJ 226 ( 1453), 228 ( 1453), 230 ( 1454), 231 ( 1454) o. s. v. pl. alnar; äfven alin SD NS 1: 293 ( 1403); SJ 194 ( 1450), ","alins langher , ","alna högher , ","alna tal , "]},{"a":"alinbredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alnsbred eth alin breth rwm SJ 2: 187 ( 1491) . Jfr alna bredher"],"f":[]},{"a":"alisk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyg från Alais? eth stykke alisk SJ 390 ( 1472) ."],"f":[]},{"a":"alisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1: 26, 2: 1189. - n. tyg från Aalst, stycke tyg derifrån. iii [3[ half stykke klädhe . . . i [1] röt alesk oc i [1] grönt alesk . . . ix [9] alna grönt alesk, iii [3] alna swart alesk JTb 29 ( 1461) . \" olaff matsson talade pa tw alisk ok iii [3] leysk \" STb 1: 275 ( 1480) ."],"f":["alist Urk. fr. 1449 (enl. uppgift af Riksarkivarien E. Hildebrand). alisk. alesk),"]},{"a":"alit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ansikte. alitens skab PMSkr 652 ."],"f":[]},{"a":"alit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anlete. \" gudh haffuer ey wänare alit giort \" Iv (Cod B) 903 ."],"f":[]},{"a":"alit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tillit til thik min herra aldra wärldinna helsa later iak mina astundan oc mina aliit MB 1: 265 . \" til hans var hänna mäste aliit \" Iv 3755 . ib 4644, 4838, (Cod. B) 4298. kalla . . . een mästara han hafdhe a (till hvilken han hade) högha aliit ib 5352 . \" then ridder . . . ther hon haffde a sät sinä alit \" ib (Cod. B) 4838 . Al 8500 . ","2) det hvarpå man kan lita, hjälp, skydd. han sagdhe thik ena kranka aliit ther thik til herbärghe viiste hiit Iv 4039 . \" mik thykker thz vara ena kranka aliit(föga att lita på) thz miin syster komber hiit \" ib 4791 . \" ära the thik krank aliit \" Al 4288 . \" han sa sik haffwa litla aliit ib 8730. \" \" han war honum opta godh aliit \" ib 9506 . thz är alt there födho aliit (all den föda hvarpå de kunna räkna) ib 8860 . \" the äre myn störste alith \" BSH 5: 273 ( 1508) . (aliit Fr 2872, se lit.)"],"f":["aliit )"]},{"a":"alita","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["anlita, taga sin tillflykt (till), trygga sig (vid). wj haffuom till jngen alita elle tröstha vm nagat oss kan til goda koma . . . vtan til honom MP 4: 224 ."],"f":[]},{"a":"alita","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lita på, vara förvissad (om). andre flere vare rikes herrer, som vij medh flere rikesins inböggiera alithande äre pa vort federnes rikes gagn och bestand, ath gudh thöm och idher holle i all swnheet BSH 5: 107 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"alkali subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["alkali, lutsalt. \" aff swarto asko som är brend aff enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa valsko soda \" PMSkr 559 ."],"f":[]},{"a":"alkimie silf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alkemiskt silfver. är selffwit goth tha bliffwer thät widher sinlith, men är thät alchimie selff tha skiffthe thät strax lithen pa stenenom PMSkr 449 ."],"f":[]},{"a":"alkimista värk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alkemiskt arbete. talch är en sten til alchimistha wärk (alchimicus lapis) PMSkr 492 ."],"f":[]},{"a":"alkroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krok hvarpå ål fångas? ss ortnamn. i thy alafiskeno . . . som callas alkroka SD NS 1: 588 ( 1406) . Jfr ala kroker."],"f":[]},{"a":"all enast","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["alenast . ","alenas SO 207 . ","alenasta BSH 5: 121 ( 1506) , adv. "]},{"a":"alla ledh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leþ."],"f":[]},{"a":"alla redho","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["allaredan. \" var alla redho komin Bo 169. ib 188. KL 347. Al 7144. \" ST 149, 235, 276, 423 . RK 2: 6341, 8831, 3: 3850 . Ber 290 . Su 239, 243, 248 . FH1: 203 (1506, nyare afskr.). BSH 5: 130 ( 1506) , 192 (1507). HSH 20: 211 ( 1507) ."],"f":["alla reedha RK 3: 3850 . alla reda HSH 20: 211 ( 1507) . ","allereda BSH 5: 130 ( 1506) . allo reedho Su 239 . ","alloredho ib 243 . ","alloreedha ib 248 . ","alredho ST 235 . ","alrede RK 2: 6341 . al rede ib 8831 . " alt redho " Al 7144 ; Su 248 . ","altredho Ber 290 . ","altredha BSH 5: 192 ( 1507) . alt redhe FH 1: 203 (1506, nyare afskr.)),"]},{"a":"alla stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["allestädes. \" thu ästh alla stadz närwarande \" SpV 475 ."],"f":[]},{"a":"alla stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["allestädes. \" at thu altidh oc alla stadz han skudhar \" Bo 55 . ib 64, 122, 216, 228. Bir 1: 144, 3: 155, 301. VKR 28 . TB 76, 77 . Al 4292 . MB2: 233, 258. Lg 439 . ib 3: 562. Di 100 . BSH 5: 32 ( 1505) , 481 (1511). Jfr alla staþi under staþer."],"f":["alle stadz Lg 3: 562 . ","allestadz RK 3: (sista forts.) 4313 . alla stadess BSH 5: 481 ( 1511) . ","allestädes ib 32 ( 1505) . alla stadh Bir 3: 301),"]},{"a":"allaghis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ällighis."],"f":[]},{"a":"allaghum","b":[],"c":"","d":"","e":[" , för allum tillaghum SD NS 1: 463 ( 1405, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"allaledhis","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) eg. på allt sätt; alldeles, helt och hållet, fullkomligt. lathom förnempda niclis . . . allalethis lösan wm the förnempdo penninga FH 2: 15 ( 1392) . är hon thingelik ok fräls i hughenom fölghia sinom alra kärasta allaledhis äpte sinom astundilsom Bo 92 . ib 132, 138, 180 . SD NS 1: 22 ( 1401), 2: 52 ( 1408). MB 2: 9, 37, 136 . Bir 1: 327, 370, 3: 235, 246, 347, 4: 45, 116 . MP 2: 61 . VKR 54. Ber 257 . LfK 6 . Lg 332, 435, 673, 810, 816 . SO 31, 111 . BSH 5: 107 ( 1506) , 124 (1506). ","2) i allmänhet, öfver hufvud. sidhan thässe räkning war giordh oc allaledhis räknadhos män til skiptis oc ey qwinnor MB 1: 419 . - Jfr alla ledh under leþ."],"f":["alloledhis MP 2: 61 ; VKR 54. ","aldoledhis SD NS 2: 52 ( 1408) . " alledhis " Ber 257 . ","alledhes LfK 6 . ","aldelis BSH 5: 124 ( 1506) ; SO 111 . ","alldelis ib 31 . ","aldeles BSH 5: 107 ( 1506)"]},{"a":"allalund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lund."],"f":[]},{"a":"alle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alla alfogel. Jfr Lidèn, Ark. f. Nord. Fil. 13: 30 f.; SAOB 1: 972 . est in hoc lacu (näml. Hvita hafvet) quoddam auium genus admodum frequens, immo et in allis sinibus maris bothnici, ac suetici, quod tempore æstliuo nunquam intermissa voce clamitat, alle alle: vnde propter hoc ubique ab incolis aues illæ alle alle appellantur . . . hæ . . . aues nigræ, et pigræ, siue natantes, siue volantes, semper alle alle vociferantur Ol. Magnus Hist. de gen.t septentr. l. 19 c. 46."],"f":[]},{"a":"allegera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anföra såsom ursäkt. skyllar ok allegera (allegat) siwkdoma Bir 3: 320 ."],"f":[]},{"a":"allelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2: 1189. helt, fullt. hulke summa peninga . . . biörn kennis sig fullelica ochallelica vpborit haffua SJ 2: 136 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"alleluia lius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljus som tändes vid sjungandet af halleluja. ÅK 58 ."],"f":["alleluya liws )"]},{"a":"allena","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" A) adv. allenast, endast. scapulare bärin all ena systrana VKR 12 . \" som äru all ena romara kyrkio vndirgifne \" ib 6 . ib 8, 39. B) adj. allena, ensam. the waro off manghe oc iak allena Su 160 . liggia alena ällar ensam Lg 3: 437 . \" waghade sik alena moth thz gräselika oc wanskapadha dywret \" Lg 671 . \" tha skulo höfdhingiane all ene koma til thik \" MB 1: 388 . herra iwan gik tha al ena Iv 628 . ib 1599, 5387, 5652 . Fr 407, (Cod. B) 2297. Al 505, 893, 9509 . ST 123, 134 . Va 6 . Di 2, 5, 33, 34 o. s. v. MB 2: 79 ."],"f":["alena . ","all lena . ","al ena . ","all enä Fr (Cod. B) 2997 ; Va 6 ; ","allene Di 2, 5, 33, 34 o. s. v. all eyne ib 70 . ","alleyne ib 89. " all en " Al 9509 ; RK 1: (yngre red. af LRK) s. 270 (båda ställena i rimslut). alle en ib 3: (sista forts.) 4285 (i rimslut). nom. pl. all ene MB 1: 388),"]},{"a":"allereghinne","b":[],"c":"","d":"","e":[" lot up jöns pethersone thät stenhusit han atte för än han gaff sik in i hälghandzhusit mädh allereghinne (uttryck uppkommet af allre eghonne?) SJ 55 ( 1444) ."],"f":[]},{"a":"allerlikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alldeles. \" allirlikis äpther landz laghum \" SD NS 1: 536 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"allika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alldeles lika. offuen och nedan allycha bredh SJ 2: 207 ( 1492) ."],"f":["allycha )"]},{"a":"allikoväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["likväl. \" allicouäl är thätta oc ämuäl eghelica var höghtidh Bo 254. \" Di 120 . - tho allikoväl, d. v. s. än tho at han rätte them (husen) vp oc bätradhe ok somlik aff nyo bygde, tho al lliko wäl timbrit, som the bätradhos ok bygdhos meth, thet war huggit oc takit aff norbergha skoghe SD NS 2: 259 ( 1410) . thogh allikoväl sagdhe abothen sik ey görla vita Ansg 187 ."],"f":["all likawäll Di 120 ),"]},{"a":"allikoväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["likväl, det oaktadt. vm naget skedde moth thenne fridh . . . tha skall forscreffna dagh oc fridh ey ther medh wara brothen . . . oc fredhen alikawell bliffwa widh syn macht Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) . HSH 13: 40 (1524, Brask), 64 (1524, Brask)."],"f":["alikawell . ","alleguel HSH 13: 40 (1524, Brask.) . ","alleguela ib 64 (1524, Brask)),"]},{"a":"allungis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"almanna bro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["almannagata , ","almanna leþ","allamanna- )","almanna samhälde , ","almanna vägher","almänna- KS 65 (161, 71)), "]},{"a":"almannavägsbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bro som hörer till allmän väg. spurdhe jak nempdina oc alla the tha a thingine varo, om thz var almennauexbro UppsPriv 14 (1454)."],"f":["almenna- )"]},{"a":"almark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmänning. at aalmarcken DD 1: 149 (1492, afskr.) . til aalmarcken ib. Jfr Fritzner, Ordbog 2 Udg. s. 46."],"f":[]},{"a":"almber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alm. \" i ortnamn ss första sammansättningsled. de almby \" SD 3: 153 (omkr. 1314)."],"f":[]},{"a":"almenogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["menig, menigheten eller folket tillhörande. aff almenoge man RK 3: (sista forts.) 4589 ."],"f":[]},{"a":"almoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) folk (såsom sammanfattning af de menniskor, som tillhöra ett visst samfund el. område, särsk. ett rike), menighet. är aldre manna almoghe kumin af enom manne KS 8 (17, 8) . betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse en flere manna ib (20, 9) . ib (20-1, 9-10) o. s. v. landom ok almoghom (för almogha?) styra ok rådha ib 10 (25, 11). thy gaffs oc makt j hwaria ena släkt oc folk oc twngho oc almogha (gentem) MB 2: 353 . som scrifwas j almoghans laghom (lege vulgari) Bir 2: 163 . \" almoghin war ey en aller tha vndi cristindom stadhelika gangin \" Bil 843 . \" allder swerikis allmoghe SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). \" ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). mädh almoganum aff öknabo heradhe ib NS 1: 136 ( 1402). ","2) folkhop, folk, menniskor. thaghan almoghin fik vita at han var a väghinom Bo 165 . tha war ther swa mykit trang af mycla almoghanum Lg 45. \" fly almoghans itklica vmgengilse thy at j bland almoghan tappadhe maria gudz son ok sin son ok zacheus fik ey se ihesum for almoghanom \" MP 1: 53 . \" lustas ey j almoghans samquemdh (in turbis) ib. \"","3) allmoge, menig man (i motsats till de högre klasserna). þe heþno kunungane haþo siaxtighi þusand riddara vtan allan almoghan Bu 177 . huart rike thr hauer godh skipilse, thet hauer tessa try, ridderskap, almogha ok fatökt äruodhis folk KS 76 (186, 83) . saloghe almoghin (communitas) fölghe thera gerningom Bir 1: 324 . \" pläx at giuas herromen huete brödh oc almoghanom thz brödh som nakat är värra ib 2: 64. Lg 3: 343. \" RK (sista forts.) 5858 . riddare, swene, köpstadzmän och allmena almogen GS 48 ( 1442). RK 1: (sfgn) s. 173 . ","1) folk, folkhop. \" bödh glammande almogha folkeno (turbam) at vtga \" MP 2: 259 . ","2) allmoge, menige man. almogha folkit hulkit mäst synda j drukkinscap oc skörlifnadh MP 1: 158 ."],"f":["almwge: -en FM 330 ( 1507) . ","almwe: -en Di 179 ), ","almogha folk , "]},{"a":"almoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ","1) menighet (såsom sammanfattrning af de menniskor som tillhöra ett visst samfund el. område). wij meniga aljmoga inna iula sochn SJ 2: 173 ( 1489) .","2) folkhop, folk, menniskor. \" tha mykin almoga waro staddo (fr stadde) när warom härra jhesu christo \" MP 4: 135 .","3) allmoge, menige man (i motsats till de högre klasserna). wii . . . helse ider alle friborna frelsemän, bönder, landbo oc meniga almoga, som byggia oc boo kringom vpsale UppPriv. 15 (1488). jach sten sture . . . helser eder alle cronenis skatskylloge bönder, landbor oc menige almuga som byggie och bo i klindt Vg FormT I 8-9: 106 (1518). "],"f":["-muge )","*almogha , ","*almogha mater , "]},{"a":"almogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = almoghe 3. thön almoghr äru bönder ok köpmän ok alrahanda gärningesmän KS 76 (187, 83) . triwin almoghr ib 79 (195, 87). almoghsens köthmaangher RK 3: 848 ."],"f":[]},{"a":"almosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) almosa. \" SR 34. thiänadhe ther länge gudhi mz bönum ok almosum \" Bil 109 . giordhe rika almusur ib 274 . \" gaf rika almosor . . . fatöko folke ib 556. Bi 2: 238. \" RK 3: (sista forts.) 4768, 4769. - sing. koll.: almosor. hans böne ok hans almusa waro guþi töka Bu 4 . - guds almosa, almosor hvilka gifvas dem som äro berättigade att insamla sådana till underhåll el. understöd för en andlig inrättning (ss kloster, hospital el. skola). ath the djäckner i arboge motthe gaa effter gudz almwssä i närickä BSH 5: 111 ( 1506) . ath the . . . giffue them gudz almwse ib. ","2) almoseutdelning, stiftelse för utdelning af almosor. almosan som han forstodh i byrkirkionne atte ij mark ränto i forscrifne tompt SJ 72 ( 1441) . \" vnder almosonna hws ib 87 ( 1438) . \" \" talade til söndax almosonne forständara . . . vm xx mark peninga som han sagde i gen staa aff thet stehusit som han haffde saalt förskriffne almosonne \" ib 237 ( 1454) . ib 238. Jfr diäkna-, freadags-, sunnodags-almosa. ","3) barmhertighetsverk, välgärning, godt verk. tessa almoso (om byggandet af kloster) ok andra slika the möta honom nw i hymmerike RK 1: 1220 .","1) skål hvari almosor insamlas. maage wij sedan gaa medh almose skaalen BSH 5: 319 ( 1508) . ","2) skål hvari samlas öfverlefvor af mat hvilka sedan gifvas såsom almosa.) Bir 5: 75 ."],"f":["almusa )","almoso folk","almosa- )","almosoganger , ","almoso gärning","almosa- )","almosoman","almosa- . ","almose- )","almoso skal","-skaal )"]},{"a":"almosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) almosa. MP 4: 85, 131, 277 . - sing. koll. almosor. MP 4: 114 . - guds almosa (se 1: 28). aff gudz almoso hafuer iak (Erik Vastesson, föreståndare för sankt Birgittas hus i Rom) mer bätrath husin äghor i bygning än her birghe i sinom tima Troil 5: 298 ( 1447) . - Jfr gulamosa. "],"f":["-mossa MP 4: 114 ; ","-mossom ib 85 . ","-misa: -miser Saml 24: 149 (c. 1488). -missa MP 4: 277 ; ","-missom ib 131 ), ","almosofolk , n. fattiga menniskor, tiggare. bastwgeqwinnor, som amostefolkheth twadde HLG 2: 89 (1518). - fattig person. göra eth ärffue epter then dödha meth xx prester oc xx almofolk SD NS 3: 370 ( 1418) . ","*almosogubbe","almosa- )","*almoso hus","almossa- )","*almoso karl","almosa- )","almoso man","almosa- . ","almosse- )","*almosa pänningar","almosa peningar )","*almoso qvinna","almosa- )"]},{"a":"almunda vägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsväg. \" raareth tädhan i almwnde wäghen \" DD 1: 147 (1492, afskr.) . \" almwndhe wäghen som löper ffraa torssongh oc til aspabodha \" ib 150 ( 1493) ."],"f":["almunde- )"]},{"a":"almunda vägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsväg. \" ther är en stoor almunda vääggh \" HSH 17: 168 (1523?) Brask). Svartb 300 (Skokl c. 1422)."],"f":["almonna- Svartb 300 (Skokl c. 1422). almona- ib), "]},{"a":"almäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["allsmäktig. \" thu som är allämäktokasta härre \" SvB 459 (1400-talet)."],"f":["all- )"]},{"a":"almäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= alzmäktogher. then almäg[tig]sthe gudh BSH 5: 135 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"almäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmakt. \" härre gud ffadir thin[u]e almektoghet beffellir jac mina troo \" SvB 470 (c. 1500)."],"f":[]},{"a":"almän","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) för alla gemensam, allmän. husit war alment thu föddis inne ST 182 . \" stämpna allmänt thing \" Fl 1047 . ffor egna nytto ok ey alment besta MD (S) 215 . lat thik nöghia (för nöghia) aat thy ther aalment är Ber 272 . \" nar thu thänkir äkke thz almät (för almänt) är \" Bo 47 (de båda sista ex. möjl. att föra till 3). ","2) gemensam. \" vita quäman tima at göra miracula thz är mik oc thik äkke almänt utan thz höwir mik ensampnom vita \" Bo 61 . alt var almänt thera mällan hwat the hafdho Su 423 . allom är alment oc witherlikit at the dödhelike äru (scire quidem se esse mortalem omnibus commune est) ib 232. \" thz . . . som hwar man haffwer alment a sinne sidha medh oskäligh creatur \" MD (S) 208 . - i almänt, gemensamt (öfversättning af Lat. in commune). wi sworom alle j almänt MB 2: 139 . ","3) vanlig. \" almnänth salth \" PM XLVIII . ","4) menig. \" riddare, swene, köpstadzmän och allmena almogen \" GS 48 ( 1442) . mellan foghete, embitzmän oc allmänne almogen ib. - n. almänt, adv.","1) allmänt. \" lät wp ropa wm allan stadhin alment for allom var han oc räknadhis som wtwrakin fwl skiptingir \" Bo 30 . \" äpte thy som han ther änkte hatar thz han skapadhe redhoboin är almänt at foresee allo thy som skäl hawir \" ib 123 . VKR 46. Su 90 . tros thz almänt Bir 4: 88 . ib 117. ","2) gemensamt. som styäla oc dölia nakor tingh som almänt giffuas clostreno Su 56 . \" som apostlomen war almänt giffuit \" ib. \" alle skulu thz hwar til sik almänt anama ib 3. \" \" alle ängla oc alle hymbla oc hymilska wald alment cherubin oc seraphin ropa til thik \" ST 196 . Lg 807 ."],"f":["almen . ","aalmen . ","allmän . ","allmen )"]},{"a":"almän","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["allmän, vanlig. sam (för som) al. menth är ok gamalth ok for warit haffuer Svartb 562 ( 1513) . - n. almänt, adv. med afs. på det är gemensamt (för alla), i allmänhet. här byrghias fiärdhe bokin j hwilke först först sighx aff människiom almänth allom (in generali) Mecht 299 . - vanligen, på vanligt el. allmänt brukadst språk (d. v. s. Finska). for idart prestabol, som met ider alment kallas manapoli Svartb 70 (1345? öfvers. af senare datum?). haffuom wy giffuit . . . en järnaspada oc en rydhie lie, som alment kallas sapuri ib 518 (1474, Skolkl) ."],"f":[]},{"a":"almänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["almännis folk","almennis- )","almännis ingiäld , ","almännis nampn","almennis- )","almännis strata","almänniz- )","almännis sträte","almenne sträte )","almännis thörft , "]},{"a":"almänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"almännehet","b":[],"c":"","d":"","e":[" BSH 5: 307 ( 1508) ."],"f":["almenneheet )","menighet"]},{"a":"almännelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["samfäldt, gemensamt. \" ath alt thz skapadh är, skuli wara almännelighit, hwilkit aff enom gudhi är allom forlänth almänligha (communiter) \" SpV 462 ."],"f":["almänligha )"]},{"a":"almännelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) allmänt, bland alla. thz ordhit som almännelika sigx af almoganom Bir 1: 57 . ib 351, 2: 314. aatz köt j franz almännelika swa vm löghordaghin som vm synnodaghin KL 75 . ","2) samfäldt, gemensamt. hata the han al almännelika Bir 1: 258 . thzta skulom wi almänneliga göra MB 2: 134 . sagdho almännirlika Fr 1915 . \" thz lofuadho almännelika badhe arma ok swa rika \" ib 2929 . ib 3039. \" lifwa almännelika i klostrum \" Ber 145 . Lg 3: 453 . ","3) i allmänhet. the skäl som dyonisius giwer almännelika ower all thing MB 1: 445 . ib 464. \" tha wordhe iak ey starkare än almenneliga andre män äru \" ib 2: 121 . Ber 260 . \" os oc allom cristnom människiom til siäla helso oc almennelika the hälga kirkio til gagn oc nytto \" Su 319 . ","4) alldeles, helt och hållet? almännilikä friþbiuthum (fför firibiuthum) wir þät SD 1: 669 (125, gammal afskr.)."],"f":["almännilika . ","almännirlika . almennelika. almänneliga. almenneliga),"]},{"a":"almänneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) för alla gemensam, allmän. \" äru somlighin frestilse almännelighin (generalis), somlighin enkannelikin (specialis) \" SpV 573 . \" inböghis thätta almännelika ordhith (generale dictum) . . . til enkannelikit kön (se ad speciem inflecit) \" ib 327 . brwdhin . . ok almännelika (catholicia) modhren ib 579 . 5) beteende sig såsom jämlike, »gemen». ey skal hon . . . wara formykit almennelikin (communis) SpV 174 ."],"f":["almännelighit SpV 462 . almenneligit Svarb 70 (1345? öfvers. af senare datum?). altmänliget Troj 96 ),"]},{"a":"almänneliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) för alla gemensam, allmän. i almännilikt äller i enlikt ärende SD 1: 668 (1285, gammal afskr.) almännelekt brullöpes buþ Bu 182 . \" almennelikin (generalis) confessor \" Bir 4: 25 . VKR 71. \" almennlichin sysloman ib 29. \" \" af thy almännelico radheno oc klärka samquämd som kesarin giordhe i stadhenom som hetir nicena \" Gr 321 . \" giff thy os . . . nakon lättan oc almenneliken (generalem) lärdom \" Su 362 . \" giwande fulstoplica almännelikit got (omnia bona) \" Bo 110 . ennes almänneliges qwinnes (meretricis) son MB 2: 105 . ","2) allmänt bekant. nw viliom wi sighia aff eno miraculo som almennelikit är Bil 870 . ","3) gemensam. \" hafdho al thing almännelikin \" KL 135 . \" ey sagdhe nokor siit vara therä thz the atto vtan al thing vara them almännelikin \" ib 139 . ib 181. Bir 2: 284. \" sorgh och dröwilse ärw allom almännelik \" Ber 122 . \" al the thing i thy ärw skullin wara almännelik mällan alla \" ib 132 . mz hwilkom hon skulde al thing almännelik ok wpinbar hafwa ib. ib 133, 143, 169, 170 . ","4) allmän, vanlig. allmännelik sidhwänia KL 9 . \" äfte almänneliko ordhqwädhe \" ib 302 . Bir 3: 333. \" edha äre swa myklo uadhelikare at the äre almennelikare \" MB 1: 462 . föddis mz almänneliko (communem) matto Bir 3: 283 . for almännelica glömsko ib 408 . \" hustrvn war kläd mz almännelikom ok smälikom klädhom ok rifnom \" ib 1: 325 . som natwrena almännelikin nw sidher är Lg 65 . nakra lätta oc almännelika (consueta) mildhetz gerninga Su 363 . almennelikit salth PM XLL . ","5) beteende sig såsom jämlike (med), vänlig. öþmiukir oc almännelikin (communis) viþ alla KL 183 . ","6) ? badh wan herra innelika aff allo hiärta at han wille werdoghas honom bewisa hwat thiänist honom almennelikast oc thekkelikast ware ST 167 ."],"f":["almanniliker . ","almännelikin . almenneliker. almennelikin. almennelichin. almänneleker. almännelig)"]},{"a":"almännelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) allmänlighet, det som omfattar el. gäller det hel. om saa är, at i almännelikhetinne takx enkte wndan, tha fins ok enkte thz som tarffwas nakon atskilnadh j delenom (ihil relinquitur quod distinguatur in parte) SpV 573 . - allmänlighet, fullhet. thätta talidh siw withnar . . . j honom haffwa waridh alla gaffwo almännelihet (generalitatem) SpV 543 . - allmänlighet, befintlighet hos alla. amennelikhetinna hälaghet (beaticudo communis) SpV 202 . 2) menighet. almännelighetens langlia gangn oc bestand Troj 192 ."],"f":[]},{"a":"almännelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menighet, samfund. vi kwnnungwm ethre allmennelighet (jfr öfverskr.: ad communitatem Lincopensis dyocesis) SD 6: 156 ( 1349, gammal afskr.) ."],"f":["allmennelighet )"]},{"a":"almänninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmänning, gemensam mark, jord som tillhör ett samhälle. om bys allmänning. thet är thinna for:de fyra bya almänninghe Svartb 426 ( 1447) . "],"f":["*almänninga bya mark","almenninge- )"]},{"a":"almänninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = almänninger 2 e. thet var haradzins almenninge BSH 2: 66 ( 1399) ."],"f":["almenninge )"]},{"a":"almänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmänning, gemensam mark, jord som tillhör ett samhälle. om stads allmänning. byggia p stadzsins almenning STb 1: 338 ( 1482) . "],"f":["*almännings brunder","almenningx- SJ 2: 126 ( 1488) . ","almenix- ib 277 ( 1495) ), ","*almännings gaghn","almenningis- )","*almännings hamnkarl","-hampn- )","*almännings helagt folk","almenningis hälagt- )","*almännings helsa","almenninges- )","*almännings sunda karl , ","almännings synd (almenninges-), ","almännings torgh , ","almännings þing , ","*almännings vassa , ","almännings vatn , ","almännings öre , "]},{"a":"almänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) det allmänna, samhälle, menighet. bathe for mannum ok almänning SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" sände bref vm allan sins rikis almänning \" Gr 281 . ","2) allmänning, gemensam mark el. skog, jord som tillhör ett samhälle. ad communitatem siue almänning SD 3: 172 (1314, gammal afskr.). De olika slag af samhällen, hvilkas allmänningar åsyftas, kunna på särskilda ställen med säkerhet eller åtminstone en viss grad af sannolikhet anses vara: a) by. pro fundo, agris, pratis et alijs omnibus juribus wlgraiter dictis almenninga uel vtskifti, que sibi attinebant in frøle SD 3: 112 (1313, nyare afskr.). liberum assesum ad siluas, almenningæ et quecumque alla sicut ceteri villani ibidem de cetero habeant ib 4: 568 ( 1337). tres oras terre . . . cum domibus et almæninghum ib 6: 73 ( 1348) . - äfven om allmänning, som jämte den by til hvilken han hör blifvit enskild egendom. quod almennigga dictarum sororum, prediis nominatis adiacencia . . . supradictis soroibus et earum heredibus communiter et equaliter adiacebunt SD 4: 313 ( 1333) . b) stad. locum communis pascue, dictum almenningh, pertinentem nostre cituiati . . . domui sancti spiritus . . . conferiumus SD 4: 239 (1331, utfärdadt af rådmän och borgare i Skeninge). c) socken. in silua véstra (näml. Hanebo sockenmäns) communi dicta almenning SD 3: 642 (före 1324). d) häradsteding. ex parte communitatis inhabitancium quandam terram dictam thridhiungh prouincie trøghbohundare . . . conquestum fuit . . . quod silua quædam communis dicta wlgariter almænningh in ampnøø quam predicte terre inhabi[ta] ores pro vsibus suis de iure habuerant . . . eisdem ablata fuerat SD 4: 524 ( 1336) . e) härad. vt sciant . . certos terminos inter eslo mansionem monarchorum de aluastro & nostrum almenning SD 1: 246 ( 1225) . \" af warom almenningom \" VAH 24: 326 (1377, utfärdat af innebyggarne i Östkinds härad). the fyrscripna godz var häradzsins almenninger BSH 2: 66 ( 1339) . \" konungxtridhiung i harazsins almenningh \" ib LXX . Häradsallmänning torde åsyftas äfvenpå följande båda ställen, hvarest också konungens del (tredjedel) i allmänningen omtalas; nyssnämda betydelse är dock särskildt på det senare af dessa ställen mycket osäker. ratificamus . . . teriam partem integralem terre communis vulgariter almænning . . . quam . . . magnus rex . . . contulerat & scotauerat dicto domino episcopo & heredibus suis, translatis in ipsum propietate, dominio, et omni iure quod competebat vel competere potuit corone regie in predio memorato proprietatis radione SD 1: 723 (1276-91). casuam inhabitancium myklathorp & litlathorp ex parte vna & inquilinorum de næsiohult ex parte altera super quisbusdam prediis almænninga dictis . . . difiniuimus sentencialiter in hunc modum vt ad illos de myklathorp & litlathorp supradictorum attineat proprietas prediorum in qua cum predicitis villis ecclesia lyncopensis iuxta sortem suam a nobis in communibus silius per quoddam concambium conquistiam iure perpetuo communicabit ib 581 ( 1281) . Jfr härads almänninger. f) landskap. conquestum est coram nobis super confinio terrarum inter gestringias et tiundas . . . quod johannes jngemarson sibi quandam partem applicaverat nomine en odel cum tamen sit almenningen SD 3: 176 (1314, nyare afskr.). consensum meum do . . . predia sua seu ecclesie sue strengnensis infra nerichiam sita . . . in siluas et possessiones dictas almæninnngiæ eiusdem terre libere commutandi ib 4: 59 (1328, utfärdadt af Nerikes lagman). g) riket el. lkronan (jfr e). wi (konung Erik) haffua fulla makth giffuit war ämbitzman claws lydekeson, fogde pa abo, at giffua, skipa oc skipta war (för wara) almenninghia . . . oc . . . stadfäste vi alle the breff ther war ämbetzman clauus lydikkesons incigle fore henger vpa alla tessa for:da almenninghia, i hwat län the helst kunno liggia vnder abo landzrät SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.).","3) allmän plats i stad (jfr 2 b). upa norre sidhona widh gatuna up til almänningin taker widher SJ 48 ( 1430) . \" almänningen som gar i mällen gardhin fornempda oc gambla stadzmuren \" ib 95 ( 1439) . \" ib 360 ( 1469), 392 ( 1474), 394 ( 1473). \"","4) allmänningsvatten, vatten som tillhör ett samhälle (rike el. härad). midhströmen är konungx oc herratz almänning oc farlidh SD NS 2: 486 ( 1412); jfr konungs adhra."],"f":["almäninger . ","almenninger . almennigger. almennigher. -ar, -iar),","almännings a , ","almännings biärgh , ","almännings bonde , ","almännings bro , ","almännings brödh , ","almännings byamot , ","almännings folk","almenninggis- . ","almännigx )","almännings födha , ","almännings gata","almenniges- SJ 116 ( 1445) . almanningx-. almannix- SO 25), ","almännings giäld","almenningsgield . ","allmennings giald),","almännings hus","almänningis- )","almännings hörra","almänningis- )","almännings iorþ , ","almännings karl , ","almännings kona , ","almännings köp , ","almännings landboe , ","almännings qvinna","aalmännigs- KL 247 . ","almänningis- Bir 1: 38, 161, 164, 3: 27 . ","almännigx- ib 13, 26), ","almännings sior , m. L.","almännings skogher , ","almännings synd , ","almännings timberman , ","almännings torgh , ","almännings þing , ","almännings vatn , ","almännings vägher","aalmänningx- . ","almenningis- )","almännings öre","almennyngges- )","almänninga fiskeri , ","almänninga skogher","almenningiä- )"]},{"a":"almännis sapa almäns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["för allmänt el. gemensamt bruk afsedd såpa? för wedh til almäns-sapona VKU 73 ( 1553) ."],"f":[]},{"a":"almännogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["allmän. j then yterste ok almennigste vpstondilse FH 1: 194 (1490talet, gammal afskr.). ith almennicht möte BSH 5: 470 ( 1511) . Jfr almenogher."],"f":["-igher )"]},{"a":"almännogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["allmän, at j ey görin som somlighe plägha göra ena langha thalan älla almännogh scriptomaal SkrtUppb 190 . \" för thy at j maghin göra swa dana almennigh scriptomaal hwar dagh ällir när j wilin j jdhrom gudheligha bönom ib. till eet almänz herredöömps teekn, at han är en almenningh (för almennigh) herre och konung offuer allom tingom \" Svartb 69 (1345? öfvers. af senare datum?)."],"f":["-igher )"]},{"a":"alop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall, öfverfall. \" the twxandfalla alopin, som owenen opwäkkir \" SpV 574 ."],"f":[]},{"a":"alsala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alsaman","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saman."],"f":[]},{"a":"alsom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förstärkande superlativen: allra. min alsom käraste son Va (Cod. C) 59 . alsom störste match BSH 5: 252 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"alster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr siängar alster."],"f":[]},{"a":"alsäla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se alder."],"f":[]},{"a":"altare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["altara blea","-blee . ","-bleia . ","-blöa )","altara brun , ","altara byrþ , ","altara kar","altare- )","altara kläþe , ","altara lius , ","altarläghe , ","altara mater , ","altara redhe , ","altara rum , ","altara skrudher , ","altara sten , ","altara trappa","altare- )","altara vigsl , ","altara värning , ","altaris byrþ , "]},{"a":"altare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. Jfr hälgha kors-, hälgha likama-, siäla-, sokna-altare. "],"f":["altara blea (-blöya), ","altara brun (altarebryn. pl. altarebrynner VKU 154 (1595, på tre st.)), ","*altara list , ","altara läghe , ","*altara prydhilse , ","*altara präster , ","altara redhe , ","altara sten","altare- )","*altara stuka , "]},{"a":"altidh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) alltid. \" wlkanus biärgh som altid lughar \" Bil 216 . \" blifwom vi altidh stadhugh i gudz räddogha \" Bo 11 \" ib 32, 129. \" KL 28, 34, 63, 64 o. s. v. Bir 1: 93 . 2: 169, 305, 313, 314, 316. VKR VI . BSH 2: 66 ( 1399) . \" ä huru mykith kroppin höghfärdhis al tidh är han köt \" Ber 207 . - pleonastiskt: ä altidh. the riddara ther bo nära ther ä skulu all tiidh redho vara Fl 1039 . ","2) alltjämt. \" änliti vändir han altidh til modhorinna \" Bo 8 . \" seegh altidh nidher \" Su 418 ."],"f":["al tidh Bir 2: 314, 316 . ","al tiidh Al 3878 . ","all tidh ib 316 . ","all tiidh Fl 1039 ; Al 6258. ","alt tidh KL 64, 88, 89 o. s. v.; Ber 73 . ","alt tiidh Al 2010. ","altit Di 236, 288 . ","al thith Bir 2: 169),"]},{"a":"altidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alltid, beständigt. \" een baar . . . stande idhkelika for kirkionna ingang thär hon maghe altidhelika (troligen för alt idhelika) sees \" Bir 4: 40 ."],"f":[]},{"a":"alun","b":[],"c":"","d":"","e":[" , .? och n. alun. ten blöte alunen PMSkr 641 . \" annatt alun är hart ib. bärgitt aff huilko alunit görs ib. \""],"f":[]},{"a":"alun f n","b":[],"c":"","d":"","e":["alun. \" alumen hether alwn \" LB 2: 41 . LB 1: 144, 3: 148 . alun temprat med honagh ib PM XLII ."],"f":[]},{"a":"alunvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alunvatten. . PMSkr 649 ."],"f":[]},{"a":"alvaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["alvaldugher . ","allvaldugher )"]},{"a":"alvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) allvarsam, som sätter i verket. jak är gudhy ey squalroghir älla mangtalughir vtan folcomplica aluar (effcax) ok rädhelikin Bir 3: 206 . \" talar mz alware gerning (i själfva verket, verkligen) \" MB 1: 290 . ","2) ifrig, oförtruten. ath then mannen bliffwer oweliogh och ey swa alwer, som han her til warit haffwer BSH 5: 304 ( 1508) ."],"f":["alwer )"]},{"a":"alvar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allvar. \" thz är tith alffwar Lg 3: 331. \" \" thz war thera alffwer och ey gamman RK 2: 841. \" \" monde thz mz alffwar meena \" ib 3: 1880 ."],"f":["alffwer )"]},{"a":"alvar spil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n- allvarsam el. skarp lek. ther beginktis tha eth aluer spil RK 2: 1249 ."],"f":["aluer- )"]},{"a":"alvar tal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allvarligt el. vigtigt tal. HSH 22: 23 ( 1496, gammal afskr.) . Jfr alvara tal."],"f":[]},{"a":"alvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":[]},{"a":"alvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allvar. \" j leen thz ey är lekir, mik rädhis widh aluara \" Bil 234 . \" blanda stundom skämtan medh aluore tinne \" KS 24 (59, 26) . \" sla gaman til alwaro \" GO 441 . ib 538. RK 2: 6301. \" j kalze oc aluara (serio) \" Bir 2: 25. alwora kunne han sik wel forsta RK 1: 73 . är thz idart alffwara Lg 332 . Di 169 . \" the som skynteligha vndan flyddo skuldo mz alffwara atir komma (contra persequentes fortissime restitissent) \" MB 2: 22 . "],"f":["alvora . ","alvore )","alvara sidher , ","alvara tal , "]},{"a":"alvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allvar, verklighet. mykit lidhare (för lidhelikae) är här nakot thola oppa sin licamma än til siälinne, oc är ey wtans om barnleek fframföre ful alnare SvKyrkobr 262 . \" ati wele fara med alffwarnne (för -une el. unne; på allvar, verkligen) i fridz wise \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471)."],"f":[]},{"a":"alvarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allvar, frimodighet. \" höffwelige tale medh alffwarheet vthen smiker \" PMSkr 685 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"alvarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sannfärdigt uppriktigt. kungiordhe han aluarlica sinne hustru alt thz han hafdhe vndirstandit af stiärnonna skipan Gr 260 . Lg 3: 479 . BSH 5: 11 ( 1504) . ","2) sannfärdigt, riktigt, noga. hwrw ther om är wethom wii icke alffuarliga FH 1: 150 (1495, gammal afskr.) ","3) noga, noggrant, omsorgsfullt. all thässin thing som thik äru swa aluarlica (seriose) teedht Bir 3: 439 . hwat aluorlica (seriose) oc viislica hon swepte hans spädho limi Bo 5 . ","4) allvarligt; ifrigt, kraftigt. vm vi hafdhom aluärlica forefatat mz stadhughom hugh at koma til thit rike Bo 37 . \" bidhiandis iomffru maria alwarlika oc jnnerlika LG 663. mädan tw sa alffworligh mit namnp spör \" Di 74 . \" striddo the alwarliga mothe them \" MB 2: 101 . \" ey kwnnom wi oc honom alwarlekare förwinna \" LfK 80 . ","5) på allvar. kalzlika älla alworlika Ber 274 . ","6) allvarsamt, strängt, saa nokot aluarlika oppa hona ST 225 . thz som förmannen alwarleka byudher älla förbywdher LfK 155 ."],"f":["-leka . ","alvorlika . ","alwarliga . ","aluarligan BSH 5: 11 ( 1504) . allwarligh. alffworligh),"]},{"a":"alvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["verklig. realis . . . alffuerligin GU C 20. s. 517."],"f":["alffurligin )"]},{"a":"alvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["allvarlig. \" aldra romara höfdhinga vili oc aluarlikin bön \" Bil 594 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"alvarlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allvar, kraft. \" ath affwrgiä worth federnis rigis skade . . . med alwarlighet \" HSH 19: 147 ( 1506) ."],"f":["alwarlighet )"]},{"a":"alver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alf, under matjorden befintligt lager af kalksten, lera, grus o. s. v. är hon (jorden vid plöjning) waath tha klemes hon, oxana fördärffwas oc nidermere alffwen wpwendis aff jordenne PMSkr 199 . Jfr iordhalver."],"f":[]},{"a":"alvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["alvidha barker?"]},{"a":"alydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åsyfta, afse, innehålla. \" epther thz ath j almoghenj landena med vilia longligha giffued haffuen sancte olaffs hetzslo och än ghernna giffua vilin aff allo thy som eder breff ålydher \" Gummerus Syn-stat (1425, afskr.). - åsyftas, afses. huilkin klubbo siäl kallades oc j edert breff aliudher Gummerus Syn-stat 36 (1425, afskr.) ."],"f":["-liudha )"]},{"a":"alz","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se alder."],"f":[]},{"a":"alzman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"alzmäktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["allsmäktigt. \" thu thär liffwer oc radher alzmäktelika Svb 102 (c. 1500). \""],"f":[]},{"a":"alzmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["allsmäktig. Lg 335, 3: 188 . MB 2: 173, 174 . Di 293 . Jfr almäktogher."],"f":["alz maktogher: -an Lg 3: 188 ),"]},{"a":"alzmäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmakt. Su 319 . Lg 3: 299, 398 ."],"f":[]},{"a":"alzskapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["all tings skapare. wi bidhiom thik alzcapare (auctor omnium) Bil 714 ."],"f":[]},{"a":"alzvaldande","b":[],"c":"","d":"","e":["allsmäktig. gudh alzwaldande KS 15 (37, 16) . alzwallande gudh MB 1: 217 . \" o hälaghe fader alzwallandis ewärdhelikän gudh \" Gr (Cod. D) 365 ."],"f":["-wallande . ","-wallandis )"]},{"a":"alzvaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["allsvådlig, allsmäktig. \" iak är alz valdoghar Bu 101. \" \" þäna þinom domara alsvaldoghom kununge ib 138. gudh alzualdogher \" Bil 841 . Bu 204. Bil 541. KL 217 . MP 1: 21 . Bo 8, 39, 191. Bir 2: 116, 291, 293, 3: 28 . 385. ST 7, 203 . Su 319, 398 . \" alzvaldux gudz son Bil 893. \" \" alz valdux dygdh \" ib. \" wara alzualloghir (omnipotens) owir al thingh \" Bir 1: 93 . \" mz sit alzwäldogha budh \" MD 185 . Jfr alvaldogher."],"f":["alzvaldugher . ","alzwalloghir Bir 3: 385. ","alzualloghir KL 217; Bo 39, 191; Bir 1: 93 . alz ualloghir Bo 8 . ","alzuallogir MP 1: 21. ","alzwaloghir ST 7, 203 . ","alzuoldugher: -an Bir 2: 116. alzwollughir ib 2: 293 . ","alzwolloghir ib 3: 385 . alzwäldogher. alzvelodhger Bil 541 . ","alzvälloghir Bir 2: 291 . ","alzuälloghir ib 3: 28),"]},{"a":"alzvaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmakt. Su 269, 325 ."],"f":[]},{"a":"alzvaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allmakt. \" tha wthräkte äronna konwnger sinna alzwalloghetz handh \" Mecht 41 ."],"f":["-walloghet . ","-wallugheth MP 5: 65 ),"]},{"a":"alzþings","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) alldeles, fullkomligt. þär til at friþin se althings starker SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" constantinus for alzthingx hel vp v karino \" Bil 566 . ib 797. KL 37, 66. \" the persone som alzstingx äru fatika \" Bir 4: 32 . VKR 76. prestane äru mik alstins (omnino) ledhe Bir 1: 156 . ib 2: 326. \" klostrenu þer vi . . . skulum byggä oc altzþinges fulcomä \" SD 5: 562 ( 1346) . \" alstingis skal thy there luste them aftakas \" MP 1: 28 . \" hon hwiltis alstingis (totaliter) owir han \" Bo 222 . \" mik alstingis bort fra sik wraka \" Al 210 . \" altingx nekadhe \" Ber 227 . Gers Frest 1, 2 . LB 3: 41 . \" the thetta giorde waare ekke alstinges hundrath tw \" RK 3: 3945 . \" thz andra skolum vi oc ekke alstingx swa owirgifwa at vi skolom thz ey thänkia \" Bo 54 . MB 1: 146. ST 418 . ey glöma the mik alstingis Bir 1: 154 . RK 3: 3063 . ","2) mycket, i hög grad, ganska. modhorin som klen var oc alstingis (valde) vng Bo 13 . \" pa en alstinges lusteligen wall \" Va 11 . ib 15, 28 . alztingis gärna (libentissime) MB 2: 95 . \" alstingx lit \" Al 8890 . ","3) alls (vid negationer). alstingx änkteBir 3: 427. ib 4: 18. enkte alstingis (nulla penitus) dual är mällan angrandhe syndarn oc syndha förlataran Su 46 ."],"f":["altzþinges . ","alzthingis . ","alstinges . alstingis. alstins. althings. altingx. altinges LB 3: 41 . ","alsinges Gers Frest 1 . ","alsingz ib 2 o. s. v. alsingen ib 1),"]},{"a":"alzþings","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["i allmänhet, öfver hufvud. enkte är alztingz (omnio) wissaren än hans närwara SpV 518 . - alldeles, fullkomligt. Lindblom Äbval 6 (1422, afskr.). - mycket, i hög grad. MP 4: 225 ."],"f":["alstingk MP 4: 225 . alstingens Lindblom Äbval 6 (1432, afskr.). alsingom HSH 18: 157 ( 1497) ),"]},{"a":"aläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["pålägga, påbjuda. forbiudhum wi warum fogatum oc ämbitzmannum at nokra handa alghor, skat eller beskatning . . . vpa for:da kirkior closter klärka, thera hion eller landbo aläggia eller kräffuia Svartb 465 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"aläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lägga på, lägga vid. fyllir hoon (ɔ: dialtea) gamul saar om hon wardhir opta alagdh LB 3: 124 . ","2) pålägga, tillägga. öker han oc aläggher mangha handa lither oc färghor Su 80 . ","3) pålägga, påbörda, påtvinga, tillfoga. hwi haffwir thu alagt tith vk oc ondzsko pa wara wener oc brödher MB 2: 243 . thäs mera han akörer, twingar oc alägher LfK 34 . gör mik . . . hwat hälstz tik täkkis aläghia Su 95 . j allom dröfwilsom oc pyno som henne tilföghias oc aläggias ST 83 . ib 84 . - pålägga, ålägga, anbefalla. thässa plikt wilium wir saluir a läggiä SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" tha han haffde then skat alakt \" RK 1: 3320 . \" the hiälp som aa lägx \" PfN 136 . \" the lösn och märke aa ladhe \" RK 3: 2222 . -- Jfr paläggia."],"f":["aa- . ","aläghia )"]},{"a":"aläghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aläghir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålagor. \" for allan skat tunga oc alägir \" FH 4: 24 ( 1452) . \" forre andra vthgärdhir oc aläghir \" ib. \" om skat oc alle andre alägher \" ib 6: 45 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"aläghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= alägning 2. idher tyngiä medh nagrahandha aläggnum SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). satagunna oc borgha föghati mädh allom ärlikom (för arlikom) ingiäldom aläghnom oc sakörom BSH 1: 194 ( 1387) . \" af allom arlikom scatwm aläghnom oc markagieldom \" FH 2: 12 (1381, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"aläghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålaga. aleghne, som bönerne innän þän tymän widertaka Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) ."],"f":["-ir )"]},{"a":"alägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) påläggande, läggande . met . . . wora handha alägning vpa helghedoma FM 60 ( 1457) . ","2) skattpåläggning, pålaga. \" mödhä äller betwngä eder . . . med aa lägning äller vtreser \" BSH 5: 77 ( 1506) . \" skatter äller andra aläghningar \" SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). vm the thwingas ey älla plaghas mz ouanom skattom som them tillägx mz nyom fundom ok alägningom (imposilionibus) Bir 3: 311 . ","3) åläggande, påbud. herskapsins algerningh SO 64 ."],"f":["aa- ar )"]},{"a":"aländinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Åländning. alla allenningia the saman kallade RK 2: 970 . \" johanni famulo meo alænningiæ \" SD 5: 152 ( 1343) . \" pätar aleninge \" ib NS 1: 62 ( 1401)."],"f":["alänninge . ","allenninge . ","aleninge . ","-iar )"]},{"a":"aländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Åländsk. ij (2) alensskar stwgwr HLG 2: 63 (1518). eth gamalth nyderröth alensth hwss ib 103 ( 1519) . \" gaff jach vth aalenskan grwnsten vij (7) mark \" ib 105 ."],"f":[]},{"a":"aländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Åländsk. meth allom alndzkom reth SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.)."],"f":["alandzker )"]},{"a":"alära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. god årsväxt? (jfr aläre 1: 32); godt, gods, rikedom. \" tha han kom thiit fan han for sik aläro nogh (motsv. ställe i den Fnorska bearbetningen har: hafde alla luti . . . ðrnna oc gnoga) Prosadikter (Varl) 43. \""],"f":[]},{"a":"aläre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godt år. siw al äri (Cod. A godh aar 239) MB 1: (Cod. B) 550 ."],"f":[]},{"a":"am","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åm. GS 58 ( 1474) . SO190, 202. FM 74 (1502?). Jfr siälam."],"f":["aam )"]},{"a":"am pl. er","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett visst mått hö. Jfr Dahlgren, Glossarium 1007. 5 åmer hö Urk. fr. 1504 (enl. uppgift af Riksarkivarien E. Hildebrand)."],"f":[]},{"a":"amalgamera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["amalgamera. \" gwl malith mädh qwekselff j[d est] amalgamerath, äller selff amalgamerath \" PMSkr 436 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"amanan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraf. Stb 1: 42 (1476). SJ 2: 24 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"amandol m","b":[],"c":"","d":"","e":["mande. LB 7: 145 . Jfr mandol."],"f":[]},{"a":"amanilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl- kraf. FH 5: 77 ( 1748) ."],"f":["aa- )"]},{"a":"amaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraf. \" friie quitte lidugä oc lösä fore all tiltaling oc amaningh om slotzloffwan pa fornempdä abo sloth \" FH 4: 57 ( 1457) . \" frij oc quit for alle hendhermera tiltalen ok amaning \" SJ 303 ( 1462) . \" frii och quit for hwario manne amaning eller tiltalning \" ib 317 ( 1464) . ib321 ( 1465), 378 ( 1473), 399 ( 1473), 404 ( 1474). Jfr namaning."],"f":[]},{"a":"amare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åm-makare, som förfärdigar åmar? jönis amare SJ 196 ( 1450) ."],"f":[]},{"a":"amatist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ametist. Fl 1098 . Fr 165, 385, 392 . Al 3399, 4587, 7498, 8191 ."],"f":["-e Fr 165 ),"]},{"a":"amazon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["amazon. \" amazonum drötning talafrida mz amazonum ij amzonia \" Al 4685 ."],"f":[]},{"a":"amblodhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåne, narr. \" tha slo konungin synom handom saman ok loo fastelika ok giorde sik gaman rät som han ware en amblodhe then sik enkte got forstodhe \" RK 1: 3916 ."],"f":[]},{"a":"ambot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trälinna, tjensteqvinna. \" þräl älder ambut SD 4: 408 ( 1335) . \" \" ambutinna (Cod. A thiänista qwinnonna 197) son \" MB 1: (Cod. B) 546 . ib (Cod. B) 554 . ambuta son ib 311 . \" ambata son \" ST 334 . \" säl nakar man sina doter anödhogha, hon skal ey swa wtganga som amboter \" MB 1: 335 . \" hwa som slaar sin thräll eller sina amboot til dödh \" ib 336 . \" thin thräll oc thiin ambot \" ib 372 . \" thräla oc ambota \" ib 375, 430 ."],"f":["amboot . ","ambut . ","ambat . -ar, -ir),"]},{"a":"ambota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= ambot. \" thinna amboto son \" MB 1: 340 ."],"f":[]},{"a":"ambra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ambra, (svart) bernsten. gagates . . . är twäskona, thet andra kalla succinum kallas raff, oc annath är swarth oc kallas ambra (a multis ambra nigra appellatur) j[d est] agath PMSkr 475 . Jfr agat."],"f":[]},{"a":"amen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["amen. \" fadhir war . . . frälsä os af illu. amen \" SvB 3 (senare hälften af 1300-talet). gud . . . läte han lenge mz oss liffwa ther wy viliom i dagh konungs nampn giwa hoffmen ok bönder alle saman öpto ok saghdo alle amen RK 1: 4501 . Jfr amen är hwatzske gredzska äliir latina, wthan thz är hebreisth maal SpV 577 ."],"f":[]},{"a":"amia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frilla. MB1: 24, 25, 260, 363. Fr 2118 . ST 412, 422 . "],"f":["amiu barn","amyu- )"]},{"a":"amigdali sten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandel. PMSkr. 344."],"f":[]},{"a":"aminna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påminna. \" hwa thik aminnir fore the första sorghena \" Lg 43 . ib 44. hwa thik aminnir a the fämpto sorghena ib. patriarchanna gerninga aminnas (replicantur) Bir 3: 353 . (?) swa skalt thw granlica göma nar fanytte thanka oc frestilse inflyta at thz som fafänkt oc värlzlikit är aminnis (för ominnis? ut quæ vana sunt et secularia dimittantur) Bir 2: 126 . - refl. aminnas, påminna sig. skulom wi aminnas, at war glädhi i iordhrike är all ostadhlik MB 1: 500 . ib129. \" med gen. at han ey skulle aminnas thera onda thinga som the honom hafdho giort \" Gr 292 . \" at the aminnins mina saara ok gerninga \" Bir 3: 390 . \" hwilkins fatigx engin sidhan amintis \" ib 4: 51 . - med ack. aminnas vars herra ihesu christi ordh KL 165 . \" at þe ey amintos nakat þz ont som görs i wärldinne \" ib 182 . \" a minnas (recordetur) sina synde \" Bir 1: 290 . ib 358, 2: 246, 3: 77, 214, 284. - med prep. aminnas the wrangasta dödhana . . . oc vppa sins hälgasta nampns gabban oc hädilse MB 2: 302 . \" aminnes huar dagh fäm sinnom aff (de) minom fäm saarom \" Bir 3: 304 ."],"f":[]},{"a":"aminna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påminna the ordhen mana mik oc aminna wpa mankönsins aterlösilsa gärninga Mech 98. thätta ordhit incarnacio . .. manar mik oc aminner for thän kärlekin om hwilkin iak wart leyona brodher ib 99. thätta ordhit ascensio . . . manar mik oc aminner mz (för mik?) thäs at (admonet me quod) iak är wordhin människiana forspräkare ib. - refl. aminnas, påminna sig, minnas. med dat. mädh modherlighom kärlek . . . mz hwilkom hon allom amintes Mecht 306 ."],"f":[]},{"a":"aminne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minne, åminnelse. \" swa mäktogha ok milla jomfru minna ällir aminne (tantæ virginsi memoria) \" SpV 182 ."],"f":[]},{"a":"aminne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) minne, förmåga att minnas. siälinna krapta oc nadhe, (näml. som) är vndirstandilse, aminne, vili MP 2: 194 . \" skal siälin haua thry thing som är aminne (memoriam) oc samuit oc vndirstandilse \" Bir 2: 212 . ib 3: 104. \" siälenne synes wanskas j sigh siälffwe oc tappar amynnet, swa at henne minnes sigh haffwa enkte talat ällir giort \" Lg 819 . \" mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta \" SD NS 2: 10 ( 1408) . ","2) minne, åminnelse, åtanke, erinran, hågkomst. huilkin vi skolom hawa i aminne Bo 231 . \" hallande i aminne at vm thry aar aflat iak ey at mana hwarn idhra \" KL 165 . halt hona j aminne Bir 2: 45 . ib 4: 132. \" thzta kom swa som i glömsko wthu hans amine \" Su 20 . gaf han (ɔ: thin dyra licamma) thinom apostlom til aminne Bir 4: 133 . \" görom oc wi oss nampn oc aa mynne i bland israels släkte \" MB 2: 236 . \" at han af skrapi thin aminne af mino hiärta \" KL 230 . \" christi pino aminne \" ib 48 . Bo 217. Bir 2: 119. \" hänna amine skal var j glömsco ib 3: 77. \" LfK 120 . \" til älskoghans oc glädhinna tekn ok aminne \" Bo 243 . \" i thzta miraculis amine \" Lg 3: 683 . - leþa til aminnis (aminne), påminna (om). swa som war herra leþir mic til aminne (ad memoriam . . . reduxerit) KL 183 . \" jak ledhir thik twa til aminne (reduco tibi ad memoriam duos) \" Bir 2:8. ib 3: 123 . sighir iak honum ok ledhir thry thing til aminnes ib 414 . - påminna sig. vm thu vilt thz ledha til aminne (reducas . . . in memoriam) Bo 32 . Bir 2: 103. LfK 196 . - dragha til aminne, påminna. sannindin är thön som draghir til aminne hwat häggoma hedhirgiri är Bo 96. - påminna sig. drogho the til aminne sins mästara pinor oc plaghor Bo 223 . \" draghir jak til aminne et ordh hulkit som thu sagdhe sancto petro Bir 3: 356. \" Ber 47 ."],"f":["amine Su 20 ; Lg 3: 683 ; LfK 120, 196 . aa mynne MB 2: 236), "]},{"a":"aminnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["minnesgodt, med säkert minne. jak är the hulkin thin ordh gömde aminnelica (memoriter) j mino hiärta Bir 3: 356 . MP 1: 114."],"f":[]},{"a":"aminneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["minnesvärd. aminnelikit (memorabile) äptedöme Su 437 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"aminnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) minne, förmåga att minnas. af siälinne oc henna kraptom oc nadhom, som är vndirstandilse, aminnilse, vili MP 1: 240 . störkir aaminnilse LB 3: 153 . \" jak gik swa som man vtan aminnilse (sine memoria) \" Bir 1: 340 . ","2) minne, åminnelse, åtanke, erinran. haff os i thinne aminnilse Lg 40 . är än nw wel i folks omynnelse FH 6: 107 ( 1407) . cristno folke tel aminelsa Bu 16 . \" til ewärdhelict aminnilse cristins folks (för kristna menniskor) \" Bil 249 . \" ville han göra en märkelikin naturdh mz sinom discipulis . . . til äuärdhelikit aminnilse \" Bo 169 . tässen renliffsens tekn wari tik til aminnilse (memento) at halda hälghan siwnda daghin MB 1: 459 . haf aminnilse a mina nödh ib 235 . \" grät for söt aminnelse sins sons \" Bu 12 . Bil 255. Lg 552. \" til aminnilse gudz nadha \" MB 1: 127 . ib 498. \" aff sinna synda aminnilsom \" Bir 2: 31 . ib 1: 186, 253, 2: 241. \" o dödher huat amper oc beskir är thin aminnilse (åtanken af dig) eno frögdandis hiärta \" Su 234 . \" skal iak sätia thina aminnilse widherla om wärldina \" MB 1: 186 . fyra sinnom wm aarit skal wara aminnilse for syster oc brödher som dödhe äru Bir 5: 92 . \" giordhe hon sancto blasio werdhskylogh aminilse \" ST 109 . herra pädher, hälga aminnilse (beatæ memoriæ) sancte birgitte scriptafadher Bir 4: 54 . ib 58. \" biscop magnus aff säla aminnelse \" FH 5: 47 (1467, nyare afskr.). ib 48 (1467, nyare afskr.), 50 (1467, nyare afskr.), 115 ( 1487). epter . . . biscop jönses dödh sele ominnelse ib 7: 83 ( 1510) . - ledha til aminnilse, påminna (om). ledde hon modhirinne til aminnelse thz sanctus franciscus budhit hafdhe KL 347 . \" ledde them til aminnilse, hurw war herra wardh wredher \" MB 1: 422 . \" dragha til aminnilse, påminna sig. är oc draghandes til aminnilse oc ekke glömandes at i stadhen . . . wordho entidh manghe misgärningäs män . . . lagdha i fangha hwset \" Lg 3: 268 . ","3) påminnelse, erinran, varning. bort dragha aff honum the godho aminnelse (recordationes) Bir 3: 468 . \" et aminnilse wil iak thik gifwa \" Al 6545 . \" gudh gaff honum aminnilse at han skulle dö \" MB 1: 132 . \" thz giordis them ti amynnilse huru ogudelik lthe synd är som manghe män göra saman \" ib (Cod. b) 509 . ","4) minnesvård. \" reser op märkelikith aminnelse \" MB 1: 219 . - Jfr afminnilse."],"f":["aaminnilse . ","aminnelse . ","ominnelse . ","amynnilse . ","omynnelse . ","aminilse . ","aminelse )","aminnilsa bok","amynnilse- )","aminnilsa bref","aminnilse )","aminnilsa dagher","amynnelsa- VKR 75),","aminnilsa tekn","aminilsa- . ","aminnilse- Lg 3: 195), "]},{"a":"aminnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) minne, åminnelse, åtanke. \" görin thät j mith aminnelsse \" MP 4: 79 . \" war härra wil thätta aminnelsit ok kärlekx teknit aff oss haua \" ib wm prims thima tha hon war j the aminni[l] sen, hwru härraan jhesus j them thimanom stodh for domarenom Mecht 68 . - föremål för åtanke el. betraktande. skal hwar en kranker bidhia . . . ath thänne book wardhe for honom läsin, til hans ytthersta aminnilse SvKyrkobr 257 . 3) minnesbeta, varning. at hon (den brottsliga qvinnan) skulle haffwa noketh till ammynilse och sleppe ey swa wnepsth for swadena gerningha JTb 98 ( 1513) ."],"f":["-minnelsse . ","ammynnilse )"]},{"a":"aminnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ihågkommande. med gen. ärw aminnoghe thinna nadh Ber 7 . - med ack. var os aminnoghir (memor nostri) Bo 246 . \" i allom släktom skulu the vardha aminnoghe thit nampn \" Gr 320 . MP 1: 282 . \" aminnighe (memores) thina spina \" Ber 7 . MB 2: 335 ."],"f":["-igher )"]},{"a":"amma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["amma. SkrtUppb 264, 265, 272 . "],"f":["ama: -an SkrtUppb 265 ; ","-or ib 264 )","*ammo lön , "]},{"a":"amma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["amma. swa som godh fostir modhir amma oc vpfostra sit barn likamlica swa skal gudheligh människia andelica vpfosta oc amma iomfrunna som ihesum j sino hiärta SkrtUppb 267 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"amma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["amma. SD 4: 128 ( 1329), 370 ( 1334). RK 1: 3571 . Lg672. \" hennes helga moder sancta birgitta . . . ey hafuandes ympnit myölk j synom spynom sätte han barnet til ammo \" ib 3: 521 ."],"f":[]},{"a":"amper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. sur, bitter. - bildl. bitter, skarp. \" o dödher huat amper oc beskir är thin aminnilse eno frögdandhis hiärta oc j alle kräselighet wpfostrado \" Su 234 ."],"f":[]},{"a":"ampla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= ampul. \" fultis amplan mz olione Lg 3: 259. \""],"f":[]},{"a":"ampras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbittras. ampradhos the oc ilzskadhos (exacerbati sunt) mykyt i sinom hugh KL 395. \" ey nöghde them aat the beskasta oc grymmasta pinor the haffdo mik giorth, wtan än grymleka amprados (crudelius sævientes) \" Su 188 ."],"f":["-adhes )"]},{"a":"ampul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags till förvaring af flytande ämnen afsedt kärl med trång hals, flaska; i sht för kyrklig bruk. Lg 3: 256 . PM XLII, XLIII . ampull . . . mz cristmo Bil 689 . \" en ampul mz wigdhe olio \" Lg 3: 255 . ib 258. \" tok thz hälgha blodhit oc loth j ampla giordha aff cristal \" ST 297 . KL 39 . högxsta altare haffui twa kalka oc tw par ampla Bir4: 34. VKR77. \" twa ampla af sylf \" SD 5: 564 ( 1346), 565. FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["ampol FH 4: 84 ( 1499) . pl. amplar),"]},{"a":"ampulglas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasflaska? sila thät oc göm j enom (för eno) ampwl glas PMSkr 395 ."],"f":[]},{"a":"amsterdamsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Amsterdamsk, från Amsterdam. et amsterdamst laken SJ 175 ( 1448) . - n. amsterdamst, tyg från Amsterdam. aln amsterdamst GS 51 ( 1450) ."],"f":[]},{"a":"amsterdamsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. amsterdamst (-dampst), tyg från Amsterdam. swa mykit swarth amstedampst ath hwarthera faar en kaapa och en hetta aff SJ 2: 106 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"amur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kärlek. \" tappe ey sin hedher fore henna amur \" Fl 174 . \" at min son fik til hänna amur \" ib 252 . ib 312, 1369, 1876. ","2) älskling, älskad. at iak swa ledher blanzafluur min eghin hiärtans kära amur Fl 879 . ib 208, 1467, 1979."],"f":[]},{"a":"amykin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofmykin."],"f":["aamykin )"]},{"a":"amynne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åmynning. vtan amynnit RK 1: 1647 . ib1704, 1716."],"f":[]},{"a":"amynne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åmynning. Svartb 81 ( 1347) , 457 (1455)."],"f":["aaminne Svartb 81 ( 1347)"]},{"a":"amäla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander. \" utan last ok åmälo \" KS 1 (2, 1) ."],"f":[]},{"a":"amäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klandra, tadla. \" ängin thera tolff är wärdher at amälas \" Prosadikter (KarlM) 272 . ib 273 ."],"f":[]},{"a":"amäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtala, klandra. med dat. amelto manghe gregorio Bil 718 . Jfr afmäla."],"f":["amela )"]},{"a":"amäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klander, förtal. \" höra taslan ok åmäle vm annan \" KS 23 (56, 25) . ","2) straff? varnande exempel, varnagel? lät kunungen bal göra i limoghne ok casta tomam i brännanda balet ok þär liggia tel amäle (ursprungligen har här stått: anmäle; andra handskrifter hafva til amälis Lg 977) Bu 188 . \" danzar ii oviti huarn sancti johannis dagh tel amälis (Bu sannmäles; \" Bil anmälis) ok blygdh Lg 942 ."],"f":[]},{"a":"amäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, förebråelse, bestraffning. tha mon tu fa amäla (ámæli mantu fá mikit) Prosadikter (KarlM) 318 ."],"f":[]},{"a":"an","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr antime, anvärk."],"f":["and )"]},{"a":"an","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete i jorden om höst el. vår; särsk. höstarbete, and, skörd, höst. om annena köris vt aaf städerna alt thz fatikt folk som orka ärwoda at hiälpa bärga in sädena Saml 6: 175 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"an pref.","b":[],"c":"","d":"","e":["Jfr anama, andel, anfal o. s. v. "],"f":[]},{"a":"anama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) anamma, mottaga, taga. \" redho at anama oc jnbära j ämbitis hwsin thz inbärande är \" VKR 2 . ib 24, 36. \" thetta sacramentit anamandis \" Su 288 . ib 301 . LfK 163 . \" fran them första dagh wi them (godsen) anamadhum \" SD NS 1: 317 ( 1404) . ib 433 ( 1405) o. s. v. anamandhe sworen edh Lg 218 . j genkomandis at han skuli henne (sin tillämnade hustru) anampma MB 2: 114 . - öfvertaga. täddan oc til östra strandh anamandhe erik puke vnder sina hand RK 2:2208 . andra heftinna (af folket) annamdhe erik puke tha ib 2176 . - taga (från.) at konungen aff däner slotten anama RK 2:4579 . 2) mottaga (i sitt hus el. land), upptaga, taga till sig. the anamadho hännne Lg 218 . ib 662 . \" wart wördelika anamadher \" ib 3:271 . ib 282. anamade han them til maltidh widh sith bordh MB 2: 131.","3) antaga, upptaga, godkänna. \" annames fore full broder \" SO 146 . \" j huat matto människionar skulu pröffuas. anamas oc wighias \" Bir 4: 65. en fridh vppo badhe sidhor annama RK 2: 2512 . 4) fatta, uppfatta. ey är thz oc saa anamandhe ällar wndherstandande (recipiendum) Su 3 . 5) åtaga sig. anama oc uppa sik taka tholgha reyso Ansg 187 . hafdhe . . . thässa reysona anamath oc vidhirtakit ib. \" wnfaa thy ok anama gerna ok thol litit äruodhe \" Bir 1: 9 . MB 2: 285. - til sik anama, d. s. hwilkit ärinde fornämpde elsinus abote . . . til sigh anamade Lg 3: 47. - anama sik,","1) mottaga, öfvertaga- gifuer iak . . . stene benctsson . . . fulla makt och waldh till at widerkännas ok opbära ok sik annamma allan then före:na ärfdadeelen SD NS 1: 199 (1402, nyare afskr.). ","2) åtaga sig. skal godhir man ok rätwis draghas aff gudz kärlek ok sik anama ok opptaka aff godhom vilia at styra almoghanom Bir 3: 361 . \" anamadhe sik syu ara script \" ST 289 . - anama in, intaga. at i haffuen annamat stocholm stadh in HSH 8: 3 (1434, afskr.). Jfr inanama. - anama up, upptaga, uppbära. anammer jak nw strax vpp korn for hestelopp BSH 5: 420 ( 1510) ."],"f":["annama . ","anampma . ","anamma . ","annamma . "]},{"a":"anama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) anamma, mottaga. part. pres. mottande, mottaglig (för). med gen. o menniskienne siel . . . helghetzsens anamande (beatiudinis capax) Budde 163.","2) mottaga (i sit hus el. i sitt land). Troj 287, 291 .","5) åtaga sig. abbatissan täncke . . . altiidh at hon haffuer anamat at styra for siälomen FOVkl 215 ."],"f":["anamen Troj 287, 291) ,","*anama igen , "]},{"a":"anaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) anammande. \" j thäs sacramentzsins anaman \" Su 299 . thetta sacramentum, wptändandis andelikin hita, är en födha oc ytherlikit ämpne til gudhelikx kärlekx eld, oc hanom födher oc ökir gudhelika anaman ib 266 .","2) antagande, upptagande (i en orden). Bir 4: 65 ."],"f":[]},{"a":"anamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som upptager el. åtage sig (ngn). o herra gudh som äst altidh iomfrwnas marei anamare (suseptor) oc ära JMÖ 38 ."],"f":[]},{"a":"anamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som mottager. syndara anamare Lg3: 290."],"f":[]},{"a":"anamelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med välbehag. tagh anameliga thennä gafuo Lg 3: 532 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"anameliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["välbehaglig, tacknämlig. \" är mik thz kärt oc anamelikit (acceptabile), at människian giffui swa sinom likama sina widhertorfft swasom wanmaktogha ärffwodhis diwre \" Bir 4: 36 . huru mykit systranna sanger j sancti saluatoris orden är anamelikin (acceptus) gudhi oc henne ib 56 . ib 65, 72. Su 186, 284 o. s. v. ST 127, 189, 190 . Lg 3: 39, 63 . \" tik täkkä ok anameliga tienist görä \" ib 581 . äru täkke oc anamelike när gudhi Su 36 . \" thin bön wari täk oc anamelikin for alzwaldoghom gudhi \" ib 319 ."],"f":["-likin . ","-leker: -lek Su 186 . -lig. -ligin: ligit Lg 3: 63),"]},{"a":"anameliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mottagande. med gen.? thänna gudz ödmiuka thiänista qwinna astundadhe sik wara anamelika thän (för thäs?) hälgha anda (receptaculum spiritus sancti) MDcht 101. - mottaglig (för). med gen. wardha amamälighen minna nadha (gratiæ misericordiæ divinæ copax) Mecht 335 . ib 147. 2) lätt att uppfatta, tdlig. nar grecana thz fyngo see gaffwo the anameligen (perceptibilia) tekn j gän ath the wille gerna samtykka troyaners wilia Troj 250 . 3) passande, lämplig. tiden . . . synes nw anameligen (acceptum) jnne wara at wij wändhom wara händer tiill wapn Troj 42 ."],"f":[]},{"a":"anamilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anammande, mottagande. \" mz thins hälgasta likama anamilse \" Su 380 . ib 290 . \" timen ällir stundhin thäs hälgasta anamilsins \" ib 301 . \" om mandomsens anamilse (per assumptam humanitatem) \" ib 24 . ib 33. cristi mandoms anamilse ib 309 ."],"f":[]},{"a":"anbudhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utrustning med redskap och dyl. besörghie fiskarana oc alla embitzmän med theris anbwdhning Arnell Brask BiI 28."],"f":[]},{"a":"anbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) redskap, verktyg, medel. \" hwar man är handalös wtan anbodh \" Lg 221 . \" han war smiþir oc giorþe bröþomen þe andbuþ som þöm waro viþirþorftelikin \" KL 190 . \" andbudh oc redhscap \" VKR 32 . mz hambrum älla anbudhom Bir 1: 235 . ib 208, 281, 2: 65, 233, 3: 299. MB 1: 81 . Bo 208. Gr 277 . VKR 35 . Al 7034. MB 2: 234, 237. SO 16, 22, 61 . PM 45 . SD 2: 13 . \" andbuth till gärnyng \" VKR 57 . \" andbudh at graua likit \" Bil 405 . \" saa spiutit oc huassa spicana oc al dödzsins andbudh fore sik \" Bir 3: 84 . liffsens wathn är eth anbwd til ath taka aff them j seg alla tingas kraffther PM XXXIII . \" at taka lön mz mik þolik iak hauar þiänt mäþ hans (ɔ: likamans) andbuþum \" Bu 142 . MB 1: 42, 56, 133. MP 1: 241 . \" en iuþa diäwls anbuþ \" Bu 29 . MB 1: 161. \" ilgerninga andbudh ib 261. \" \" godleksins andbudh \" VKR II . Bir 2: 123 . moyses var ther til andbudh ib 114 . \" tik swa som eno nyio anbudhi wil jak tee ny oc gamwl thing \" ib 4: 116 . är vilin eet andbudh mz hulkom gudhelikin kärlekir ledhis jn siälinna Bir 2: 199 . \" ey hawir kloke ouinin annat andbudh thz honom bätir dughir til at taka älskelikhetina . . . af hiärtano \" Bo 136 . - instrument. dictadhe godh andbudh at märkia mz timana epter solinna gang Bil 382 . \" ther lekte astrologi in suo astrolabio the som kloka mästara äru j hymelsteknom them andbodhom the ther til behöffua \" Su 224 . - musikaliskt instrument. insändande hiärtano värlzlika sanga lusta ok vmskiptelica andbudha (instrumentorum) sötelica liudhande Bir 3: 244 . MB 2: 148. Su 224 . - Jfr lekara-, pino-, smidhio-, örloghanbuþ. 2) husgeråd. faar nakar man androm päninga eller andbudh (vas) til gömo MB 1: 338 . til at föra oc nidhersätia gudz hws oc göma oc allan thäs bonath oc andbudh ib 385 . \" jak är likir thom man som soma städhir hawir sik til nytta ok hugnadh oc soma til at göma j sin andbudh \" Bir 2: 315 . mins hws andbudh ok kar ib 3: 363 . ","3) manslem. \" manz bulit anbudh \" LB 4: 350 . ib 2: 46, 3: 120, 127, 7: 70, 8: 49, 50 . \" legger man kiruil vid mans anbud \" ib 7: 100 . \" for kladha j mans andhbwdh \" LB 2: 36 . far man klaadha j sith anbwdh ib."],"f":["andupþ . ","anbodh . ","andbodh . ","ambudh LB 3: 127, 8: 49, 50 . ","ambud SD 2: 13 ; LB 7: 100, antbudh: -budhi MB 1: 56), ","anbudha lös","anbodha- )"]},{"a":"anbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iärn-, läkiara-anbudh."],"f":[]},{"a":"anbyrghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"anbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bära. \" tho hon skulde krono ij room anbära (troligen för at bära; Codd. B, C at bärä) \" Iv 1486 ."],"f":[]},{"a":"and","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["and. \" ath jec skulle ta ga nwffuot som en andh \" Arfstv 22 ( 1461) . Jfr villeand. "],"f":["*anda äg","aanda )"]},{"a":"and","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ande, andeväsen. \" at tu lath the helghans glädi koma til min \" SvB 64 (senare hälften af 1400-talet). thät jac maghe fulkomna allan thins helghans wilia ib 65 . - hälgha anda hus (hälandzhus, hälianshus), Helgeands-hus, hospital stäldt under inseende af Helgeands-ordens medlemmar. um hälandzhuset ok hälandzholman ok thet folk ther ingifs oc inne bygger UrkShist 1: 4 ( 1436) . \" loth vp joan styng radmnanne helge andz hws fforstandara ena tompt \" SJ 2: 47 ( 1749) . \" atj förwaradhen hälianshuset ther j haffuen jus patronatus til \" Saml 6: 175 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"and","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) = ande 1. iak wil bläsa mz min and swndir ij midhio thik alexand Al 627 . ","2) = ande 3. swa gaff nectanabus op sin and Al 503 . ib 10174. ","3) = ande 4. then hälghe and (nom.) MB 1: 278 . RK 1: 3918. \" aff then hälgha and \" Fr 2124 . \" mäþ þäs hälgha anz naþe \" Bu 10 . MB 1: 197, 296. KL 131, 135 . Bo 255 . Gr (Cod. D) 417. Bir 4: 93 . \" aff thes hälghandz inskyutilse \" ST 203 . \" aff thes hälghanz gawo \" ib 195 . \" aff syu thes hälghandz gafwom \" ib 5 . MP 2: 157. \" then helliandh \" MD 436, 437 . loffuath mz helliandz eed RK 1: (yngre red. af Lilla RK) s. 284. - hälgha andz hus, Helgeands-hus, hospital stäldt under inseende af Helgeands-ordens medlemmar. hwariu hälghä andzhuse i swerike SD 5: 565 ( 1346) . hwarium spitala oc hälghä andz huse i sama biscops döme ib 566 . \" i helghanzhws i westraarus \" ib NS 1: 243 ( 1403). ib 2: 35 (1408 i vidim. af 1411), 163 ( 1409), 164."],"f":["andz anz Bu 10 ; MB 1: 197, 296; KL 131, 135; Bo 255 ; Gr (Cod. D) 417 o. s. v. Ordet sammandragers med föregående bestämd form af hälagher till hälghand, helliand), "]},{"a":"and","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["and. MB 1: 359 . AS 59 . LB 3: 189 . ss tillnamn. andree and SD 2: 599 ( 1310) . "],"f":["änder MB 1: 359 ; AS 59 ),","anda ister , "]},{"a":"and pref.","b":[],"c":"","d":"","e":["Jfr anlite, andstygger, andsvar o. s. v."],"f":[]},{"a":"anda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["andas. \" gether anda ey gönom näsburona som annor dywr, vthan heller gönom öronen dragha andhan \" PMSkr 217 . \" alt hz som synis wara andande (spriantia) j sinneligom rörilsom \" SpV 502 . Jfr tilanda."],"f":[]},{"a":"anda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["andas. \" gripu preste han ok bardho mz stangom ä mädhan han gat andhat \" Bil 325 . \" giter ikke wel aandat \" LB 3: 69 . hulkin som ey thura anda Bir 1: 205 . - refl. andas (pres. -as, sup. -as? KL 66), andas. nar thu bläse ok andas Bir 1: 207 . ib397. \" lofwom herran som vpfar owir alt thz som andas \" Bo 246 . MB 1: 420, 2: 31. huat ey sigher scripten, anden, huar han wil, tha andas (spirat, blåser) han Bir 4: 47 ."],"f":["aanda . ","-at )"]},{"a":"ande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ande, andedrägt. \" han gitar eigh draghit andan \" Bu 204 . hon drogh sin anda höght Bil 302 . \" mäþan min ande gangar ginum mina näsa \" Bu 530 . \" ey är ande i thera mun \" Gr 273 . ib 277 . Bir 2: 223. MB 2: 12. PM 14 . \" hans ande luktade illa \" Va 39 . min ande är hetare nakre glödh Al 630 . \" at anden qwäwyes \" LB 7: 28 . \" for een stackot andha \" ib 225 . fore ondan andha ib 1: 96 . \" giffuer godhan andha \" ib 2: 64 . ","2) gas, ånga, flygtigt ämne. alle aanda som ärw wphöyde som är qwekselff, quinta essentia, brennesten, sal armoniacum, arsenicum, äller andre, göras swa ather j geen til wathn LB 9: 111 . tak qwek selff wphöyth, äller hwath anda wphöydan tik täkkes ib. jnthe täp glaseth affwan äller leer fatith i hwilko andana äller aanden är ib. \" swa törkas andana j the warmo stwffwonne oc bliffwa som en kalker ib. elden skal mälas oc wäghas til alla aandannas mognan oc tilredilse \" ib 142 . ","3) ande, själ. \" iak giurar min anda up \" Bu 13 . \" gauo . . . andan i guz händar \" ib 522 . Bil 250. \" andhans äldher siälenna (spiritus) dröffueleken sorgh \" Su 108 . \" saa braath som siälin eller andhin gaar w honom (kroppen) \" Lg 3: 141 . \" än tho at anden är vilioghir . . . tho är kötit krankt \" MP 2: 9 . änglana som haua anda ok ey köt Bir 3: 422 . ","4) ande, andeväsen. tro en vara sannan guþ ok þo at huaro þre personas faþer ok son ok þän hälghanda Bu 185 . \" j nampn fadhirs oc sons oc thes hälghanda \" ST 452 . ib 470 . \" aff them hälghanda \" ib 496 . ängillin thy at han är ande bliuir han när gudhi vtan atiruändä Bir 3: 422 . \" format thu ey swa vndir sta swa som andane (spiritus) \" ib 1: 86 . \" rädz ey andana älla diäflana (spiritus) som thw seer \" ib 3: 194 . af orenom andom KL 144 . \" amot onda andomen \" Ber 30 . andana i wädrith LB 7: 170 . Jfr spadoms ande.","1) andhämtning, andedrägt. \" for swar andadräkt \" LB 7: 225 . \" hör hör huat tilböriar ey andadräkten alloreedha pipa \" Su 248 . ","2) andande, andedrägt. krankt andha fangh LB 4: 343 . haffwer tronght (kan äfven läsas twngth) aanda faang ib 8: 51 . \" dughir thz fore . . . krank andha fang \" ib 3: 151 . ","1) utrynmme för andedrägten. lagde thz (barnet) j eth skriin och bewarade thz swa at thz haffde anda rum Va 6 . ","2) andrum, tid att andas. hwazske gafs honom hwila älla roo oc näplica andarwmit (vix potest refocillare spiritum) Bo 182 . ","3) hvila, rast, uppehåll, stillestånd. ath her komme noget anderwm paa thenne feygdh HSH 19: 111 ( 1505) . BSH 5: 248 ( 1508) , 249 (1508). ","4) luftrum, luftrör. \" vm nakir människia vare hulke al lifwandis andarwm (cujus omnia spiracula vitalis spiritus) varen atirtäpt \" Bir 3: 145 . fillir (för fyllir) lungo oc andarumit LB 3: 91 . \" täppes swa ath jnthe vädher äller aandarwm är ther öffwerst \" PM XXIX ."],"f":["aande . Oblik kasus af ordet i sing. sammandrages med föregående bestämd form af hälahger till hälghanda),","anda brudhgume","andhe brwdhgume )","andadragh , ","andadräkt","ända- )","andalös , ","anda rum","aanda- )"]},{"a":"ande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) blåsande; blåst, vind. \" swa som smydz bälghin haffuir j sik enkte wädher äller anda (flatum), wthan swa mykit han dragher aff wädhreno \" Mecht 249 . - ande, andedrägt anhelitus aandhe GU C 20 s. 23 . 2) flyktig ämne af gasartad natur. falcones är auripigmentum röth som gwl . . . thet haffwer natrwe som brennesten, oc alkimiste kalla thet en andha (unum de spiritibus vocant) PMSkr 474 . the olyan dogher til ath stadfästa alla aanda j alkimie konst, som qwekselff ib 406 . \" thätta salith är hwassasth oc halfastdh ath aandommen \" ib 381 . 3) ande, menniskans andliga natur el. väsen. människian är saman sath aff likama oc anda SpV 351 . gudz ordh . . . atskil siälen ok andan (ad divisionem aminæ ac spiritus) ib 508 . siälin är . . . en enfallog nathur . . . ande kallas hon, for thy at hänna wndhirstandz krafft dömer ok atskil alt rätteligha ib. firdzins gudh . . . göme idhan anda helan, idhra siäl ok idhan likama ib. skalt thu wndhirstanda siälinan anda wara skälikhetena ib. 4) ande, andeväsen. fran tolka ändelykt . . . beware oss gudh fader son ok thän hälga anda MP 4: 103 ; jfr helagher. andelikom andom som äru hälghom änglom (angelicis spiritibus) begaffuade han sina mandoms miölk Mecht 96 . - Jfr bylghio-, skörlifnads-, villo-ande."],"f":["aande . ","aandhe . ","anda MP 4: 103, 142), ","anda dräkt , ","*andadrät , ","*anda thrutin","aanda trothin )"]},{"a":"andel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andel. \" min andeel . . . i bro \" SD NS 2: 169 ( 1409) . ib59 (1408, nyare afskr.), 222 ( 1409), 352 (1411, gammal afskr.), 374 ( 1411), 484 ( 1412)."],"f":[]},{"a":"andel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ande. \" fore tw andeell, som alla böle bonana haffde för hwart ottandehe trä j hermälax skogh \" Svartb 524 ( 1477) ."],"f":["-deell )"]},{"a":"andelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["andeligen. \" Bu 15. KL 154. Bo 87, 122, 160, 232, 240. \" Bir 1: 59, 3: 164, 364, 4: (Avt) 178. äru andelike (spiritualiter) siuke ib 2: 269 ."],"f":["-leka Bir 4: (Avt) 178. -leca Bu 15 . ","-lico Bo 87 . -like),"]},{"a":"andelika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"andeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["andelig. \" han hafþe mere andelekan eld \" Bu 100 . til sina skiäla ok andelik thing (andeliga väsende) KS 3 (5, 3) . \" andelik thing gitir människian ey begripit vtan mz licamlik liknilse \" Bir 2: 257 . \" badhe ii andelikum oc likamlikum stykkiom \" SD NS 1: 526 ( 1406) . i andelike stridh Bo 58 . \" j gudz thienist oc aandelighe beskodhan \" VKR 1 . Bir 1: 59, 2: 31. Su 292 . läs hona opta oc granlica swa at thik väl minnis hwat ther six. thy at thz är mykyt andelikit Bo 64 . wardh . . . andelikin aff kötlikum Bil 264 . \" andelek dotter sancti iohannis \" Bu 151 . Bil 127. \" han lät sighia sinom andelica syni keysaranom \" ib 774 . anderlikom fadher, herra knute . . . biscope i lyncöpunge SD NS 1: 593 ( 1406). ib 2: 11 ( 1408), 12 ( 1408), 152 ( 1409). -- särskildt om det som tillhör kyrkan eller kyrkans tjenare. sammansanka andelica (spirituales) män Bir 3: 364 . andelikit folk ST 288 . \" ther komma andeligha och riddare män \" RK 3: 631 . \" fore alla andelika oc werldzslika \" SO 163 . \" andelika äller verlzlika qwinnor \" PM 22 . \" doctor i andelikom oc wärldzlikom rät \" Lg 3: 702 . LfK 151 . - (?) alle andelike limi skwlu gömas aff syukdom LB 3: 92 . (andelika för ändelika Ber 123 .)"],"f":["andeleker . ","andelikin . ","andlikin Bir 2: 31. ","anderliker: -likom SD NS 1: 593 ( 1406); -lix ib 2: 11 ( 1408); 12 ( 1408). anderlikin ib 152 ( 1409) . ","andherliker: -likom Su 292 . andeligh. aandeligh),"]},{"a":"andeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["andlig. \" andelikom andom som äru hälghom änglom (angelicis spiritibus) begaffuade han sina mandoms miölk \" Mecht 96 . sukkadhe inerlika, mz höghe röts, til gudh j andelikom fatidom ib 288 . moth thera ondzsko som andelike äru (contra spiritualia nequitiæ) i wädhreno SpV 398 . \" aff thänna andhelika märkilse (mystica significatione) \" ib 18 . - med afs. på kyrkan el. kyrkans tjenare. meth ärlikom . . . herra oc andelikom fadher biscop knute SD NS 3: 176 ( 1416) ."],"f":[]},{"a":"andelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andlight, andligt väsende. vnir andlikhetinna nampne skylis skörhetenna brandir i somom Hel män 134 ."],"f":["andlik- )"]},{"a":"andersmässodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Andersmessodag. odensdagen nest effter andersmäse dagh FM 290 ( 1506) ."],"f":["andersmäse- )"]},{"a":"andlite","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se anlite."],"f":[]},{"a":"andmarki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"andra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forandra."],"f":[]},{"a":"andra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med träskoning. andra alla tina sleda tha thuu them insäther Brasks Cal 265. en aff them (legodrängarna) schal kunna . . . andra sledar oc axlavagna (för axla vagna) Arnell Brask BiI 25."],"f":[]},{"a":"andra leþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leþ."],"f":["androledh )"]},{"a":"andraledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i andra stycken el. afseenden, i öfrigt. tha haffde iak när wordhit fordömpdir ffore mina fafängha ordha skuldh, som iak alt offmykit haffwir plägha j myna dagha, än tho iak haffuir"],"f":[]},{"a":"andraledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["annorledes, annorlunda, på annat sätt. som thän ther ey kunde andraledhis bärgha sik Bo 52 . \" än gudh ville andraledhis \" Bir 1: 26 . Al 2016 . MB 2: 411 . Ber 246 . Su 398, 422 . ST 24 . andraledhis . . . andraledhis, på ett sätt . . . på ett annat. ledhis fresta han värlzlica människior KL 350 . Jfr andra leþ under leþ samt annorledh och annorledhis."],"f":[]},{"a":"andralund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lund."],"f":[]},{"a":"andsinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fientligt sinnad. ath y . . . wylle icke wara jaap i swiderbodha ansynnogh eller til skadha pa hans persone BSH 5: 89 ( 1506) ."],"f":["ansynnogher )"]},{"a":"andsinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fientligt sinnad. ath i varen migh ecke ansymogh (för ansynnogh) eller til nagän ovilia Reuterdahl Kyrkohist 3: 2 s. 558 (1504-1511)."],"f":["ansynnogher )"]},{"a":"andstygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig. \" þär viþar stygdes anstyggar (squalida) skuge \" Bu 130 . myrker skugge oc antzstygger MB 1: 183 . \" mz an stygge (terribili) til syn \" Ber 205 . \" thola hans anzstygga lokt \" ib 80 ."],"f":["anzstygger . ","antzstygger . ","anstygger )"]},{"a":"andstygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig. \" manga äro the cristne som fulare ok anstygiare äro ij gudz asyn än nagra hedninga \" MP 4: 132 ."],"f":["anstygger )"]},{"a":"andstyggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styggelse, vederstygglighet. \" fore syndinne storlikheth och anstyggio \" JP 74 ."],"f":["anstyggia )"]},{"a":"andstyggia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se astyggia."],"f":[]},{"a":"andsvar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svar. \" läta guz ansuar \" Bu 5 . \" gästren svara tel pröuelse ok sände in ansuar \" ib 145 . \" gaf guþ hanom atta dagha frest tel anzuara \" ib 20 . \" bedes anzsuar tel skälen \" ib 21 . ib 64, 174, 504, 521. \" at hanom varþ ägte tel ansuara (då han ingenting kunde svara) \" ib 20 . \" huat hanom wrþe tel anzsuara (hvad han skulle svara) \" ib. \" gaff andswar \" Bir 3: 198 . the gåffwe mi ther till answare RK 3: (sista forts.) 6075. MB 1: 505 . Bo228. Fl168, 335, 1341, 1497. Iv 1097 . Al 7606, 7998 . RK 1: 398, 1431, 1599 . - svar, ansvar. til anzswar sta Fl 1705 ."],"f":["ansvar . ","änzsvar . ","anzuar Bu 504 . ","antsvar RK 1: 398, 1431, 1599 ; Al 7998 . antzswar ib 7003; MB 1: 505), "]},{"a":"andsvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) svara. \" laurencius vilde hanom ängte andsuara \" Bu 415 . \" them andswaradhis aff hympnum \" Bil 108 . \" alle sagþo at väl var ansvarat \" Bu 145 . ib 174. Bil 731. MB 1: 149, 243, 505, (Cod B) 532. RK 1: 395 . ","2) stå till svars, ansvara. andzswarä baþe firi guþi ok firi oss SD 5: 606 ( 1346) . \" han skal antzswara fore hwar then som tappas fore hans wangömo MB 1: 291. \""],"f":["ansvara . ","anzsuara: -at Bu 174 . ","antswara RK 1: 395 ; ","-ar MB 1: 243 . antzswara),"]},{"a":"andsvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som man kan ansvara för. som tilborliget är oc for gud skal antswarliget wara FM 604 ( 1513) ."],"f":["antsvarligen )"]},{"a":"andsylis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["motsols. PMSkr 536 . Obs. L. i motsvarande artikel 1: 37 utgår."],"f":["ansölis )"]},{"a":"andsylis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mot solens lopp, från vester till öster. LB 7: 13 ."],"f":["ansyles )"]},{"a":"andunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andunge. anathinus aandh vnghe GU C 20. s 22."],"f":["aandh- )"]},{"a":"andurstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"andvaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaka, sömlöshet. sva länge hauar iak hona burit ok mz anduaku gömt ok armöþo Bu 141 ."],"f":[]},{"a":"andvakse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vakande, sömnlös. la konugen anwaxe oc gat ey sofwit ST 226 ."],"f":["anvaxe )"]},{"a":"andvardhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverlemnade (till förvar). SD NS 3: 417 ( 1419) . Budde 173. - förvar, vård. han tok thet (godset) j sina anthwardhan PMSkr 23 . \" swa mykin part han i sine antwordhen haffuer ther wil han tilswara och rekenskap fföre göre \" SJ 2: 235 ( 1493) . - vård, omvårdnad. peder fywmbo hade thagit hennis moder til sigh i sin hwss ok antwordan SJ 2: 138 ( 1489) .","2) uppdrag, bemyndigande. SD NS 3: 287 ( 1417) . SvSkr 1: 39 ( 1504) ."],"f":["ant- . ","-wordan )"]},{"a":"andvardhan","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,f. ","1) vård, förvar. \" gifuer jac mic mz hans eghnom ärandom i hans anduardhan Lg 536. \" \" diäfwllin takir han j sina antwardhan \" ST 132 .","2) uppdrag, bemyndigande. \" han scal medh abbatisse confessoris oc syslomanzins antwardhan eenkannelica in taka oc vp bära aff landbomen oc quarnom alt korn \" VKR 36 . \" göri thet ey vtan abbatisse oc systra oc brödhra antwardhan \" ib 37 . Bir 5: 117, 118."],"f":["ant- )"]},{"a":"andvardhilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , öfverlemnande. SD 4: 100 (öfvers. fr. omkr. 1500)."],"f":["anthwardhelse )"]},{"a":"andvardhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överlemnande. SvB 196, 294, 446, 447 (alla fyra ställena fr. början af 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"andvardhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverlemnande BSH 5: 21 ( 1504) ."],"f":["antwordning )"]},{"a":"andvarþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["antvarda, öfverlemna, anförtro, anbefalla. anuardhadhis wärslikom dome at brennas KL 15 . \" i andurarþen þem i händar sinum höxta ouini \" Bir 4: (Avt) 184. vm han slotet antworda (uppgifva wille RK 2: 1065 . \" antwarade stekeholm fra sik \" ib 3995 . ib 3: 3215 . \" antuordha thino aminne huat thw seer \" Bir 2: 22 . \" andvarþa sik i guz gömo \" Bu 492 . \" il thinna händer min herra antwardhar iak min anda \" Bil 250 . Bir 2: 183. antuordha gudhi allan sin vilia ib 42 . \" anduardhir al thing gudz valle oc skipan \" Bo 173 . \" anduardha thik hans bönom \" ib 22 . \" antwardhe sik gudz pino oc hans hardha dödh j wald \" Lg 3: 517 . \" iak bidhir idhir at i anduardhin mik minom fadhir oc helsin alt himerikis härscap a mina vägna (ut me recommendetis patri et toi curiæ cælesti) \" Bo 52 . \" andwardhadhe sik ödhmiuklika hwarie människio \" KL 77 . "],"f":["antvardha . ","anvardha Bir 4: 254 . ","anuardha . ","andusordha Bir 2: 183, 219, 3: 241 ; -ir ib 3: 24; -as ib 399 ; ","-ande ib. ","anutordha ib 2: 22, 42, 54 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","andvardha ater , ","andvardha up , öfverlemna uppgifva. anuardha jak thet forenämpda gooz wp SD NS 1: 78 ( 1401) . " antwardade ta op eluesborgh " RK 2: 3999 . Jfr up andvardha. - andvardha ut, utgifva. anduardadhe han wt (tradidit) for os alla Bo 184 . - Jfr igen-, in-, ivir-andvarþa, samt handvardha."]},{"a":"andvarþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["antvarda, öfverlemna, lemna. \" thät han schal eig antwarda them (brefven) fra sigh \" Arfstv 103 ( 1473) . - anförtro. han andwärdhä sina modher sancto johanni SkrtUPpb 217. thän wnga mannen . . . som iak andwardhe thik i throskap ib 122 . part. "],"f":["ant- . ","antwardha . ","andwardhe SkrtUppb 122 . ","andwardhä ib 217 . ","antwardhe SvB 294 (början af 1500-talet) . antworde SJ 2: 178 ( 1490) ),","andvardha igen , återlemna. tagher iak mik thet wpa ath anwardha . . . karle langta thet sama sith godz igeen friit oc obehindrat aff allom amnnom SD NS 3: 199 ( 1416) . ","*andvardha in , lemna in, inlemna, lemna, öfverlemna. (Det åt bröderna donerad) antwardis jn abbatissonne Bisk Nils' vis-st 197 . " antworde han och vplade nycklana fran sich in pa dysken til stadzins behoff " SJ 2: 178 ( 1490) . - Jfr ater-, bort-, for-andvardha."]},{"a":"andvarþare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framlenare. \" jak kunnogha þät . . . mik haua saalt . . . þässa breffuis anduarþara ioane dyäkn allan min agholut ii holabäkshhulta quärn . . . for fäm mark pänninga \" SD 6: 582 ( 1355) ."],"f":[]},{"a":"andväghþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"anfal","b":[],"c":"","d":"","e":["1) anfall. \" SD 3: 413. \" FH 1: 180 ( 1497, nyare afskr.) . HSH 20: 154 ( 1507) . BSH 5: 392 ( 1510) . \" hwat til saadanä anfal göris skal \" FM 97 (1497-1501). naaken anfectingh oc anfal skeddä in oppaa wiborgx lään ib 154 ( 1504) . ","2) det som tillstöter, tillstötande (besvärlig) omständighet, hinder for sadhana anfäldh skuldh, som wi nw här met bekömbrdhe ärom FM 60 ( 1457) . \" han kan them ey sende hiit för nogra andre brösther och anfall skull ib 291 ( 1506) . \""],"f":["anfäldh . ","andfall BSH 5: 392 ( 1510)"]},{"a":"anfalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall, angrepp. FM 496 ((1510)."],"f":[]},{"a":"anfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall, angrepp. \" göre anfangh jn oppaa thöm \" HSH 19: 159 ( 1506) . \" at forscriffne högboren furste noget anfong innen täss giort haffde pa noghre \" FM 133 (1502, gammal afskr.)."],"f":["anfong )"]},{"a":"anfriþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"anfäktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["angrepp. \" medh örlogh eller andra vtländska eller wrangwijsa manna anfäcktan \" BtRK 124 (1438, orig.) ."],"f":[]},{"a":"anfäkting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) anfall, angrepp, häftigt oroande, anfäktning. BSH 4: 282 ( 1501) . medh . . . utlendske mäns anfächtning BtRK 59 ( 1397) . \" anfächtning aff nogen vtlänsk herre ib 120 ( 1436) . \" \" aff andana i wädrith, huilka honum bekymbra med magha handha anfektyngar \" LB 7: 170 . ","2) strid, fäjd, ofred. the rytzer haffue stor andfäktning met the tathere FM 306 ( 1507) ."],"f":["anfächtning . ","andfäktning . ","-ar . ","-er BSH 4: 282 ( 1501) , "]},{"a":"ang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr brystang."],"f":[]},{"a":"ange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (känning af) trängsel, klämsel, tryck. hwar äru jnälffanna ange ok alzkona siwkdoma wärkia SpV 484 ."],"f":[]},{"a":"ange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andtäppa. \" for bryst werk angha och hosta \" LB 7: 69 . ib 157 . \" thz dugir for aanga ib 3: 75. ib 76, 121. \" \" är thz got . . . for aanga i bryst ib 79. ib 2: 40, 47. Jfr änge, ängia. \""],"f":["aange )"]},{"a":"ange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ånga, imma, latha anghan eller hetan ga op i tenderna LB 7: 212 . sa at angen icke gar wtt ib 337 ."],"f":[]},{"a":"ange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ånga, dimma, imma. sätyes eth lyws äller lykta nidher j hwlona thär the graffwa, slwkna hon, tha är thär tolken (giftig) anghe oc röker PMSkr 208 . \" kan ey annar stadz finnas wathn \""],"f":["aange )"]},{"a":"angel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fot-, lur-angel. "],"f":[]},{"a":"angel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fot-, fota-, lur-angel."],"f":[]},{"a":"anger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) trångmål, betryck, vedermöda, nöd. thw . . . saat thit anger MD 66 . ","2) ångest, ängslan, bekymmer, smärta. tha matte thit mäghin (hafua vanzkadz) for anger ok sorgh Bil 106 . Fl 242. \" han fik aff anger swa mykla nödh \" ib 240 . Iv 1240, 2942, 3244, 3286 . Fr 1004 . Al 3143 . ","3) ånger. \" bar saran harm ok angar i hiärta \" Bu 30 . \" ätar sik allan innan viþ angar \" ib 29 . \" han fik swa dighran anger synna synda Bil 730. \" Ber 123 . Su 39 . \" fingo angar af goþgernigh Bu 152. \" \" mz sorgh ok angir for mina synde \" Bil 456 . fik angir ok idhruga for sin bruth Bir 1: 39 . ib 123. Jfr synda anger.","4) förtrytelse. \" är thz ey vndr at almoghe af ånger ok sorgh ther han hauer af ty, at han hauer medh wald ok orätto mist sit godz . . . wadr ok mykit harm slaghin \" KS 30 (74, 32) . MD 8 . \" thz är minna husfrv anger thz antigonus fore os ganger \" Al 8391 . \" thz ökir min anger (plus doleo) at iak är skamhaldin aff möbarne \" Bil 542 . \" tha warth konungen storan aangher \" RK 3: 1059 ."],"f":["aangher . ","-rs )"]},{"a":"anger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trång vik? i ortnamn. parrochie thorsanger SD 2: 49 ( 1288) ."],"f":[]},{"a":"anger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","jfr MPFr 243 . 4) förtrytelse. angir oc harmir aff thins iämscristins wälfärdh SvKyrkobr 353 ."],"f":["angur MPFr 243 )"]},{"a":"anger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält, äng. \" a enom widhom anger \" Al 2424 . \" alexander kom a sama anger han war bredher ok mykith langer \" ib 5283 ."],"f":[]},{"a":"anger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sorgsen. wq4en j ey saa tyster och aanger MD 364 ."],"f":["aanger )"]},{"a":"angerbytter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ångrar ett gjordt byte eller annat företag, ångerköpt. han är ganska angherbyth BSH 4: 296 ( 1501) . \" äre vij illa angersbytte, at wij ey raadh togo i tiidh oc tima ib 5: 12 (1504). \""],"f":["angers- )"]},{"a":"angerbytter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som ångrar ett gjordt byte el. en annan uppgörelse. kom fore rettin lares olsson oc talade til sin broder paul olsson i esthamer oc sagde sig ware angerbyt j sin arffuadeel UppL Lagmansdomb 9 (1490)."],"f":[]},{"a":"angerfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svår, förderflig. opta gör litin gnista angher fwl eldh (sæpe dat atrocem scintilla minuscula torrem) GO 924 . ","2) ångerfull? ångestfull? angherfwlla tara Lg 3: 397."],"f":[]},{"a":"angergivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ångerfull. thät (skriftermålet) sal göres mädh eet . . . sorgfult hiärta oc angergifuet SkrtUppb 438 ."],"f":[]},{"a":"angerman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Ångermanländning. ss tillnamn. \" hans angerman \" SJ 91 120 ( 1443)."],"f":[]},{"a":"angist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trångmål, vedermöda, nöd, olycka. Iv 824 . Fr 1315 . RK 1: 2434, 4285. wisto . . . tholikis siwkdoms angist Bil 610. \" minzskas skulle hans angist oc genwärdha Lg 89. \" \" frälste konungin aff sinne nödh oc angist \" MB 2: 259 . ","2) ångest, ängslan. \" Bil 878. \" Su 43 . Iv 551 . opfyltis mit hiärta mz sorgh ok angist Bir 3: 156 . Gr 263 . Fr 619 . Al 8460 . \" fik tha stora angist thz han hafdhe bucefal mist \" ib 9487 . \" hawa thäs angist, at han mon swa myklo hardhare hämpna ower them \" MB 1: 271 . hafde angist fore at the giordo honom ve RK 1: 1065 . Fr 1294 . \" thu hafdhe angist oc sorgh fore mik \" Lg 44 . ib 43 . \" mik thykker thu hafuer een angist bära \" Iv 4427 . ib 1400 . \" ther fore bär iak angist ok mödho Al 490. \""],"f":[]},{"a":"angistlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förskräckligt, högeligen. tesse äru angistlika starke . .. men Prosadikter (Karl M) 301 ."],"f":[]},{"a":"angistlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett sätt som vållar vedermöda el. ångest, häftigt, våldsamt, förfärligt, öfver måttan, högeligen. thogh swa angeslica at reghna Iv 412 . ib 1628 . \" swa angislika han mik ther slo ib 1425. ib 2392, 3050, 3185, 3371, 4512, 4923, 4935. \" Fl 1842 . Al 8929. Ber 154 . \" drogho the angxlica hans vinstro hand mz repom \" Bir 3: 271 . LfK 236 . swa ängislika hon han tha beet Iv 3165 . \" swa ängizslika tha öpte han \" ib 696 . \" skalff hon swa angxlica oc sörghelica \" Bir 3: 274 ; jfr 2. sagdhe sik allan ängxlika brinna KL 124. \" thwingathe sik ängslika mz fasto oc bönom ib 206. \" \" räddis ängxlica \" ib 103 . VKR XI . Bir 1: 26 . Ber 117 . sörghe änxlika ib 218 . \" astunda the ängxlica himerikis äro \" MP 1: 204 . Ber 236 . angxlica vndrande Bir 3: 158. MP 2: 15. \" the stridha tha swa angislika illa \" Al 8867 . \" fiol swa angislika fast \" RK 1: 3244 . sörgdhe jak angxlica mykyt Bir 2: 10 . \" al wärldzlik thing woro mik ängslika beest (för beesk) \" ib 1: 25 . kirkionna grundual är sua ängxlica nidhirfallin ib 2: 155 . \" j enxlica myklom vatnom \" MP 1: 87 . \" änxlica stort vädhir \" ib 167 . ","2) med ängslan, ångestfullt. the swa ängizslika lata Iv 866 . engxliga sithiende LfK 217 ."],"f":["angistlikä Iv 3185 . angizslika ib 1628, 2392. angislika ib 1425, 4152 ; RK 1: 3244 ; Al 8867, 8929. ","angislik Iv 3371 (i rimslut). angeslica ib 412 . ","angxlica Bir 2: 10, 3: 158, 271, 274. ","ängiszlika Iv 696, 866 . ","ängislika Fl 1842 ; Iv 3050, 3165, 4923 . ","ängislik ib 4935 (i rimslut). ängxlika KL 103, 124 ; MP 2: 15 ; VKR XI ; Ber 236 . ängslika KL 206; Bir 1: 25. ","ängxlica Bir 2: 155; MP 1: 204. ","änxlika Ber 117, 118, 154 . ","änxlica MP 1: 167 . ","enxlica ib 87 . ","änslika: -likast Bir 1: 26 . ","änghxliga Iv (Cod. C) 412 . ","engxliga LfK 217 . engeliga för engxliga ib 236),"]},{"a":"angistliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["orolog. \" achilles . . . wardt aff hennes elscog myket ängxslig . . . oc lhjonom foröktes ängxsligen omhogan margfalleliga jnwortes \" Troj 197 ."],"f":["ängxslig . ","aängxligen Troj 197 ),"]},{"a":"angistliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vedermöda el. ångest vållande, häftig, våldsam, förfärlig, öfver måttan stor. ängxlikit vädhir MP 1: 130 . ib 2: 113. KL 133. \" j ängxlicom vatnom \" MP 1: 131 . \" groft liudh oc ängxlikit ib 263. margt eth anxlikt slagh \" RK 1: 1749 . \" stodh i thässe ängxlike stridhinne \" Bo 186 . \" mz angxlicom ok mästom värk \" Bir 3: 273 . Su 28, 35, 108 . MB 2: 201 . \" for sina ängxlico wredhe \" Bir 2: 98 . - häftig, ifrig. thz ij ärin nu swa ängzlik Iv 555 . aff angxlike ok mykle astundan at koma til min son Bir 3: 155. ","2) ängslig. \" görandes them ängxleka oc bedröffda \" LfK 162 . - jämrande. angizslik läte Iv 2479 . -- Jfr ängsl, ängsla, ängslan, ängsle, ängslilse, ängslogher, ängsol."],"f":["angizsliker: -lik Iv 2479 . ","angxliker: -like Bir 3: 155 ; ","-licom ib 273 . ","anxliker: -likt RK 1: 1749 . ","ängizliker: -lik Iv 555 . ","ängxliker: -like Bo 186 ; ","-lika Su 28 ; ","-lico Bir 2: 98; -licom MP 1: 131 . ","ängxlikin ib 2: 113 ; -likit ib 1: 130, 263. ","änxliker: -likx KL 133 . ","ängxleker: -leka LfK 162 . ","ängxleken Su 108 . ","ängxlig: -liga MB 2: 201), "]},{"a":"angistlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) våldsamhet, häftighet. nar . . . hiärtat brast for värksins ängxlikhet (violentiam) Nio kap ur Bir 31 . 2) ångest; qval. minnas oppa . . . thina änxlighether SvB 70 (c. 1500)."],"f":["ängxlik- . ","ängxlig- . ","-ir ) , "]},{"a":"angladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr fotangladher."],"f":[]},{"a":"angra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) smärta, vålla smärta el. sorg. med dat. thz angrade allom swenskom PK 234 (bör kanske snarare föras til 3). - känna sorg öfver, sörja. angradis hene dödh RK 2: 2929 . ","2) väcka ånger, ångra (opersonl.). med dat. (afgörande prof på konstruktion med ack. hafva i denna betydelse ej påträffats; dock kunna mik, thik, sik, them i de följ. språkprofen vara ack., liksom det är möjligt att denna kasus betecknas genom han i två af de följ. exemplen på personlig konstruktion). läto sik þät dighart angar Bu 197. \" lät sik angra fula gärninga \" ib 130 . Bo 75. KL 58, 195. \" läto sik angra aff allo hiärta at the lyddo symon mago \" Bil 118 . \" thz angra mik nu ib 356. honom angradhe at han hafde väl giort ib 848. hulkit ey sagdhis for thy at gudhi angradhe hafwa skapath han \" Bir 1: 86 . ib 3: 442. Al 1778 4256 . \" gör thu annath thz angrar thik \" Fl 899 . MB 2: 152, 256 . - känna ånger öfver, ångra. angradhe sorghfullir sina bön Bil 878 . \" han angradhe at han hafdhe thik wredhan giort \" Bir 1: 220 . \" at thz ey sidhan angrar han \" Al 1332 . ","3) väcka förtrytelse, förtryta. med dat. them angradho thz som iak hafwer hört at the gato ey meer bort fört Al 4651 . togh scriffuarenom aangra at han sculde swa litit fore the scriptena taka Lg 3: 8 . \" angrade them ath thera herre war swo illa swiken \" Di 110 . ib 264 . \" med ack. the köpmen angrar thz longa stund \" RK 2: 7309 . \" känna förtrytelse öfver. \" RK 1: 3107 . Fr 39 . amlung angrade fast sin gode häst (öfver förlusten af sin gode häst) Di 144 . \" angrade at han war swa arm \" RK 1: 2867 . \" angrade sarä at hans falskhet kunde honom enkte hiälpä \" Va 47 . \" veland angrade sara thz han hafde konungens wrede oc ther till [war] fridlöss \" Di 52 . ib 200, 277 . - angra sik, ångra sig, ångra. iudas . . . angrade sik än thot mz ofructsamlikom angir Bir 1: 160 ."],"f":["aangra . "]},{"a":"angra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smärta, vålla åner. med dat. el. ack. thessa oc alla andra mina syndir angera mik SkrtUppb 168 . ib 358 ."],"f":[]},{"a":"angrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["angrepp, anfall. Troj 217 ."],"f":["andgrip )"]},{"a":"angrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["angrepp, öfverfall. BSH 4: 187 ( 1495) . FM 518 ( 1511) . göre angrep . . . opa thenne fatige landzende ib 530 ( 1511) . \" ath göre ther noget angripp poo vore och rigessens fyendhe \" BSH 5: 103 ( 1506) . göre noget angrip in wppo march oc kynd ib 412 ( 1510) . FH 7: 77 ( 1507) ."],"f":["-grip . ","-gripp )"]},{"a":"angslas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ängslas."],"f":[]},{"a":"angsle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ängsle."],"f":[]},{"a":"anhärve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"anis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anis. \" anisium thz är aniis \" LB 3: 147 . \" anis hon köler mans magha \" ib 8: 52 . \" vatu thz som anis är sudhit j \" ib 2: 60 . ib 1: 97, 2: 65, 4: 346, 7: 48. "],"f":["aniis . ","aniz LB 4: 346 ),","anisa röker , "]},{"a":"anisfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anisfrö, anis. LB 7: 208 ."],"f":[]},{"a":"aniskärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anisfrö, amiskorn. \" tak anils kärna \" LB 2: 31 ."],"f":["anits kärne )"]},{"a":"anka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara missnöjd (med anledning af)? han anker pa nogher lyffte och tilsägn, i honom loffwat och sagt haffwe BSH 5: 304 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"ankare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ankare, skeppsankare. \" ligger skipith nokorstadis löth mädh köpmans gotz före ankar \" PMSkr 32 . ligger nokoth skip j haffn, äller ridher före ankar widher landith . . . tha skwla the som sidhermere komma til the haffnena swa läggia wth sin anakr ath the ey hundra äller göra skadha the skipeno som thär ligger före ib 62. sidhan thet andra tillkomma skipith haffwer sath sin ankar ib. bidya the honom sätya ankar j haffnenne, äller före landith ib 75 . \" ancorare ankar beläggia \" GU C 20 s. 23 . Jfr mur-, skarf-, spar-, varpa-ankare. 2) ankare, järnhake som fäste i mur el. vägg. jenis andrisson . . . skal egha nwta och brwka fornempda halffua mwr och sin anckara och sparra ther inleggia SJ 2: 45 ( 1478) . ib 60 ( 1480) . STb 1: 12 (1475). "],"f":["anckara . ","ankar )","*ankara stränger","ankere- )","ankaris stränger , "]},{"a":"ankare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ankare. \" sua som thz skip än hauir säghil träit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom \" Bir 2: 171 . BSH 5: 251 ( 1508) . \" the kastadho ankar a hwitag sand \" Fl 58, ib 1975. RK 2: 7711. kastadhe anchare wildh tyska strand ib 3: 522 . \" han fälthe ankar aa ölandz strandh \" ib 3300 . \" thera anchkar satte the \" ib 2: 9060 . \" riippede theres anker \" BSH 5: 502 ( 1512) . lå ther vidh ankara KS 30 (76, 32) . bindha ankar widh hans hals Bil 361 . \" funnu . . . ankarit ib. -- bildl. siälena ankar \" MP 1: 61 . \" bristir gooz vilia ankar Bir 2: 179. \" \" hafde fäst syns hops ankar j starkasta hällona som är cristus jhesus \" Lg 3: 537 . \" et stadugh (för -ught) ankaar til mit hop \" Su 272 . Jfr hovodhankare. ","2) ankare, järnhake som fästes i en mur eller vägg. then sama muren atbryta fore thera balkom älla ankkarom SJ 417 ( 1375) . Jfr murankare."],"f":["ankara KS 30 (76, 32) ; Bir 2: 171 ; Fl 1975. ankar. anker BSH 5: 251 ( 1508) , 502 (1512). akkare, akkiäri, akkiär L.),"]},{"a":"ankista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sunder hugge bord ankister (för ankoster el. ankoste till ankoster?) och dorrerne HSH 18: 148 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"ankoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap. \" en aff them (legodrängarne) schal kunna böta . . . alla ankosta Arnell Brask BiI 25. \""],"f":[]},{"a":"ankoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) redskap. \" the haffdo ey makteno eller ankosth ther til (motsv. ställe \" Bo 208 \" the hawa hwaske maktena älla andbudhin ther til) \" Lg 3: 96 . \" som baaro ankosten (motsv. ställe \" Bo 208 andbudhin) mz huilkom the wilde nidertagha licamen aff korseno ib. \" tagha frå them thera yxor och ankost \" TS 28 . \" mz synom andkostom vsla sielenä swnderskoro \" LfK 228 . \" jnstrumenta loquendi ankostä til at thala \" ib 279 . ib 280. ","2) husgeråd. \" vtensilia volgariter dicta ankoste \" SD 4: 454 ( 1335) . "],"f":["andkoster )","ankosta styld , "]},{"a":"ankul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankel, fotknöl. \" skaro the sundir thera skin nidhre vidh anklana a fotom thera \" Gr 289 . til ankolin VKR 11 . \" sla ena adhra nidhan a ankolen \" LB 1: 98 ."],"f":["ankol . ","anklar ) , "]},{"a":"anlas and","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lass som inköres vid andtid? andhas (hö) Bergström ArbKr 1: 156."],"f":[]},{"a":"anlaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L."],"f":[]},{"a":"anlite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anlete, ansikte. tridhie hymmilen hafuer vnderstandilse j hulkom the helga trefaldoghet ärä ok skodhas enlith mooth enlith (facie ad faciem) SvKyrkobr 124 . - Jfr qvinno anlite."],"f":["enläthe SvKyrkobr 87 . ","enlythe: -et STb 1: 94 (1477). enlith),"]},{"a":"anlite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) anlete, ansigte. \" talar tel hänna bliþo anlite \" Bu 144 . ib 102, 145, 204. KL 224 . \" liff oc anlith hade hon e oc the skönaste hender man wille see \" RK 2: 8373 . Jfr manz-, miskunna-, människio-anlite. ","2) panna. \" änlitit (frons) syntis insänkt \" Bir 3: 136 . ib 140. ","3) utseende. waro mine limi like thinom limom j skapnadh ok änlite (forma et facie) Bir 1: 178 ."],"f":["andlite MD 66 . ","anlate Bu 102 . ","änlite ib 145; Bil 106; MB 1: 444 o. s. v.; Ber 270 ; ","-it Bo 16 . ","änlitte KL 224 ; Lg 3: 4. ","änläte Bir 3: 288. ","enlite Bil 610 ; Di 16 . ","entlite Di 1 . ","anlith MD 51 . ","anlät ib. ","anlät ib 169 . ","anlit MB 1: 210 . ","anlith RK 2: 8373 . ","anleth MB 2: 287), ","anlitis klädhe","änlitis- )","anlitis siþir","änlitis- )","anlitis skrudher","änlitis- )"]},{"a":"anmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["straff? varnande exempel, varnagel? lät kunugen . . . casta tomam i brännande balet ok þär liggia tel anmäle (ändradt till amäle) Bu 188 . danzar ii oviti huarn sancti iohannis dagh tel anmälis ok blyghd Bil 942 . Jfr amäle."],"f":[]},{"a":"anna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr oannaþer."],"f":[]},{"a":"annan staþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staþer."],"f":[]},{"a":"annan vart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"annan vägh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vägher."],"f":[]},{"a":"annar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["secundus, andre. \" þär varo innan fäm kunuga. þän förste var af liamärae. annar af benemarin. þriþi af granat \" Bu 176 . \" torpara åthäue äru thessin: thet första är, tala mykit i samdrikkio manna. annat, förgäta the godhgiärninga thöm öäru göra. thridhia, ofmikil diure bland okunnoghe män \" KS 44 (113, 48) . skipaþo een delen tel guz mönstar ok þiänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap Bu 3 . \" fulkompnadhe gudz mönster a adhro aare oc thrätighi Lg 94. \" \" annath sin (för andra gången) \" ib 91 . annan tima (för andra gången) Bu 29, 505 . \" j andro oc trättighi capitulo \" Bir 4: 56 . - annan, närmast följande. thu skalt vara annar näst mik i mino rike Gr 265 . annan dagh (sequenti . . . die) þa afguþa präste offradho thera afguþi Bu 207 . \" annars dax arla ib 205. \" \" annan dagh þän nästa \" ib 29 . \" annandagh ganghdagha \" SD NS 1: 456 ( 1405) . \" wppo annan dagh tingxdaghen \" BtFH 1: 147 ( 1506) . \" thenne same dagh annars (nästa) aars \" MB 1: 189 . - n. annat, för det andra. annat (secundo) kärer jak at mins hws andbudh ok kar ok prydhilse äru bortfördh til babiloniam Bir 3: 363. ","2) alter, annan, den andre (af två). han giuar þik þässa hems naþer ok annars hems äru Bu 144 . \" är hin annan friþ bryter \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). then annar swaradhe Fl 1318 . \" skildos ther aat badhe . . . then annan wille til stokholms fara \" RK 1: 3251 . \" ther skulu aff sighias twa messor i hwario wiku . . . the första messan skall wara aff the helgha trefaldichet . . . oc the andran aff waro frw \" SD NS 1: 73 ( 1401) . \" kallade till sig hin andra sin son \" Di 21 . - den ene (af två), en. vaar liik annars äller bäggiä SD 5: 562 ( 1346) . \" stegh androm fote niþ \" Bu 173 . \" bröt iak af annat örat \" ib 420 . annat laret ib 515 . \" sylf kors . . . scriwät annän väghin SD 5: 564 ( 1436) . \" \" dömdes at annan þera skulde hangia \" Bu 170 . \" vm annar thera kome til walda \" RK 1: 1306 . Fl 1833 . \" for annadh warth som längxt liffwer SD 4: 129 (öfvers. fr. 1440). hwlke annan fotin hafdho i himerike \" Ber 218 . Dil 171. PM 30 . - annar . . . annar, en . . . annan, den ene . . . den andre. twe vndirkiortla . . . annar for daghlika nyt oc annan for thwät VKR 57 . \" la annar loteren af hänna licama hel . . . ok annar uar brädar ok suþin \" Bu 418 . haþe annar þera baptistam tel patronum ok annar ewangelistam ib 50. annar spurþe annan ib 515 . \" sagdhe annar til annars \" KL 234 . \" annar hether titus ok annar lucas Bil 127. \" \" swasom lthe som annar hawir swärdh j annars hiärta ok annar kniiff j annars jnäluom \" Bir 3: 437 dela twe män oc faar annar sla annan MB 1: 335 . annath är wili ok annath är loster Al 1970 . forradhara plägha annat tee ok annat göra Bir 1: 165 . \" ib 2: 38, 279, 3: 8. \" MB 1: 94, 2: 247 . Ber 5, 6 . 105, 224. Fl 524, 525. \" thän annar var födder aff een koma än annar thera aff eet faar \" Iv 422-3. engen kende then andra for then annan Di 131 . - en . . . annar, d. s. twänne thiäniste äre til. en thräldom . . . annor thiänist är styrsl oc owerbudh til aldra thera gaghn som sins herra budh lydha MB 1: 86 . \" sungo twenne gudz loff . . . then ene loffsangin byrias swa . . . then andre sangen börias swa \" ST 14 . \" en af þöm skal vara domärä vm all mal vm et ar oc annär þerrä vm annät \" SD 5: 638 ( 1347) . \" är et thing got til eet oc annath til annath \" MB 1: 350 . \" se vidare under en. - hvar . . . annar, den ene . . . den andre, hvarandra. mötos þöm baþen hion fäghit huart andro \" Bu 4 . iuþa . . . calloþo huar annan ib 14. þär louþo huar androm thiänist i nöþ ib 169 . fiollu hwar androm i famna fäghne Bil 405 . \" fiol hwar androm j fampn \" ib 795 . \" änglane skodha hwar annars fäghrind \" Bir 1: 177 . \" hwar hin annan hafuer kär \" Fl 2002 . \" huart ij annars fampne la \" ib 1492 . \" mädhan the kännas hwar widh annan \" MB 1: 250 . \" the gingo tha saman all i thy i palazith in hwart i annars fampn Al 8147. Bu 102, 145, 183, 504. \" MB 1: 73, 251, 315, 491 . Gr 311, 312 . Fl 1531 . Iv 5170 . Al 2325 . \" ther var ey rwm hwar androm vikä \" LfK 226 . \" skulo wij heta hwars annars jampninge \" Di 81 . \" hwart thera hannadhe annat oquämelika \" KL 51 . - en ok annar, en och annan. eet ok annat thz siälsynt är Bo 133 . - en äller annar, en eller annan. wm alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war i eno ällaz adhro SD NS 2: 240 ( 1409) . ","3) alius, annan. \" iak . . . can eigh annan finna än iþar som mik mate trösta \" Bu 143 . engen fik annar bötar af hanom vtan þen för var siukar af hanom ib 203 . \" wi pläghom ekke tala ant vtan all tiidh rät ok sant \" Al 6257 . \" annur vara fru höghtiþ Bu 8. \" \" hafþe andra kärare än hana \" ib 27 . \" ledde han . . . til en annan stadh \" MB 1: 416 . \" i bland annat sagdhe var herra ihesus thöm. standin op oc gangom hädhan \" Bo 179 . \" hwar sum aþrum gör a mot \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" baþe wari män ok swa adþi thär i härramanna gardþum thiäna \" ib 669 . andre þe sum äru kallaþir ib 670 . \" annat hwat är wir . . . skiptahum \" ib 668 . \" kyrkior oc clostir oc adhre helghe städhir \" VKR 6 . \" spinea corona oc andre helghu doma af varom herra \" SD 5: 564 ( 1346) . baþ han eigh quiþa vm anzuar vm annur skälen Bu 21 . thz som en natwra thänker thz hindrar opta annor MB 1: 85. \" varþ annars hugha (utom sig, bestört) Bu 129, 145, 505. \" ib 16, 19 . Jfr annars hughum under annars. - annan (i motsats till själf). os bör til at hafwa . . . innantil got lifwärne for os siälfum ok godha frägdh for alla adhra (propter ceteros) Ber 162 . \" redhoboen adhra bakdanta \" MP 1: 352 . wtgöt annars blodh MB 1: 425 . - främmande. drukkin man är swa annar (alienus) wordhin sik siälfwom at han wet ey hwar han är Ber 87 . wm wredhena görs mannin swa som annar man af sik siälfwm (alienatur homo a semet ipso) ib 108 . adhir . . . adhir. somliga . . . andra. hwi gaffs androm (alius) nadh j vngdomenom ok androm (alii) fortax hon j ällene Bir 2: 304. MP 2: 116. - adhrir . . . sumir, somliga . . . somliga. hwi fortax thin nadh androm rasklica oc some tholas ok städhias länge i sino ilzsko Bir 2: 304 .","4) förstärkande, i sht vid jämförelser. tha magho the swa myklo hälder minnas a gudz budhordh oc thänkia ey annan hägumma MB 1: 403. \" skal hon ey wara j wmgänge mz androm wärdzlikom iomfrum \" Lg 3: 43 . \" änkiur äller faþurlös barn äller aþir gamblir män gother \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" hade et annat forrädare synne \" RK 2: 8782 . \" runno som bäccar af aþþro käldom (ursprungligen har här stått aþþrom käldom; Cod. C har andre käldho) \" Bu 12 . \" grät som annat stafkarla barn \" Bo 10 . ib 24. \" fara villeradha som annor faar ib 231. är skapad som andro (hdskr. har andron) mynta \" LB 2: 71 . \" hon är ämkaald som annar iis \" Iv 355 . eldin flögh som vm annet tönder RK 1: 1101 . ij hans panno waro stoor horn högh ok stark som annor torn Al 544 . ib 1040, 1050, 1508, 2274, 4464, 5124, 5152, 5723, 7088, 7090, 7140, 8712, 9303, 9366, 9367. MD 103 . RK 1: (Albr.) s. 212, 3: 1473. Di 1 . ST 518, 525, 529 . Lg 3: 115 . ","adv. L.","1) annorlunda, på annat sätt. om . . . nagor anners wille ider tilbiuda än som talat oc giort är BSH 5: 19 ( 1504) wordher thet ey anarss medh mik än thet är nw ib 20 l(1504). hwilkin annars gör SO 29 . \" jach haffuer ey annars (gen. af annar?) match \" Di 264 . \" thz sculle än alt annors ga RK 2: 2312. \" \" willde the thz annars komme wiidh ib 3: 108. tha wardh magdalena al annars vidhir (alterata, häpen) \" Bo 227 . \" han wiste at the mondo annars hughum (utom sig) wardha \" MB 1: 250 . ib 252; jfr annars hugha under annar. wtaff mig han alzinthet wiste annars än iag war i opland inthet annatt trodde han RK 3: (sista forts.) 4681 . \" ey trodde iag annarss än han war myn wen \" ib 5454 . - annars . . . annars, på ett sätt . . . på ett annat. annars war fordom skipat oc annars nw Su 150 . ","2) i annan händelse, annars, eljest. annars scal iac lönlica dräpa nu idher Bil 599 . \" annars hafdho the ey thorft vpläta fataburana \" Bo 2 . ib 14, 136. Lg 3: 338, 475 . taki abbatissan medh confessoris systra oc brödhra samthykkio oc ey annans the systrana oc brödhirna som korsit bära VKR 9 . \" ij kunden ey annars sigher fa \" Al 4234 . \" wilde han annars ey ther tro pa the wilde for honom gisla gaa \" RK 2: 6282 . ","3) i andra afseenden, i öfrigt, för öfrigt. aff hulko the badhe blinde wordho oc annars skämde oc förfäradhe MB 2: 311 . är thet oc swa at nokar gitir ekke lighat j hwita kiortlenom ellir annars som nw är saght VKR 11 . kan ther annars got aff wara jach wil thz och ey spara RK 2: 4224 ."],"f":["anner RK 2: 2316 . ","änner BSH 5: 167 ( 1507) . annan. f. annur. annor. andron MB 2: 201 ; SD 3: 166 ; LB 2: 71 . ","andran SD NS 1: 73 ( 1401) . n. annat. andat SD NS 1: 17( 1401). ant Al 6257 (i rimslut). gen. m. annars dat. m. androm andrwm Ber 6 . f. andre Bu 130 . n. adhro. andro. andru Bil 348 . ack. m. annan. f. adhra Gers Ars Mor C2. andra Bu 27 ; MB 1: 59. n. annat. ant Al 6257 (i rimslut). pl. nom. m. aþrir. adþri. adhre. andre. f. andra Bo 202 . n. annor. annur ander Di 262 . ","andron MB 2: 232 . ","androm MD (S) 205 . gen. andra Bu 184 ; 1: 52. annas LfK 77 . ","aþrum SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). athþrom. adhrom VKR 7 . " androm ack. m. adhra. andra " Bu 138 ; MB 1: 62. ","andrä SD 5: 561 (1 346).f. adhra. andra Gr 287 . ","annor MB 1: 59 ; Su 107 . I äldre språket brukas ordet endast i stark form, först senare förekommer svaga former; se KL 239 ; Bo 211, 223; MB 1: 300; RK 1: 4170; Al 8667; ST 13, 14, 190, 329 ; Di 21, 131 ; LfK 245 ; PM 37 . Exempel på den starka formen nyttjad efter ett bestämmande hin eller thän förekommen äfvern: se SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); ib NS 1: 73 ( 1401); Fl 1318, 2002 ; Iv 324, 4222, 5170 ; RK 1: 3251; Di 131 ),"]},{"a":"annar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) secundus, andre. \" tha hon gik aa annat gifftemqal meth paual skomakare \" SJ 2: 89 ( 1482) .","2) alter, annan, den andre (af två). anar (thän andre) . . . annar, en . . . en annan, den ene . . . den andre. gagates . . . är twäskona, thet andra . . . kallas raff, oc annath . . . kallas ambra PMSkr 475 . 3) abius, annan. haffuer her tue tureson enghen andra bewiisningh thär oppa än eth pädher nielsons j höxby breff Arfstv 13 ( 1461) . tiil at . . . offuerwägia om prestens sätrij j akas . . . ok om all androm laglighet som bönder pläga göre syne kirkiherrer her i landit Svrtb 546 (1483). gen. sing. "],"f":["annar SvB 253 (omkr. 15500) . dat. m. adrom Brasks Koppeb 22 (1520). f. adhro SkrtUppb 360 . ","adro GU C 20 s. 246 . ","andra Arfstv 13 ( 1461) . ","androm Svartb 546 (14433) . pl. n. (nom., ack.). andron SvKyrkobr 182 ; Budde 95. androm Svartb 434 ( 1449) . ","annen SJ 2: 182 (1491); HSH 13: 119 ( 1524) , 120. annar MP 4: 4 ; SkrtUppb 350 . ack. ","addra GU C 20 s. 561 . ","annra MP 4: 4 ),","annars (andars Troj 272 ), ","*annars än , på annat villkor än att . engin kopper skal föres til waghenä eller fraa, annars änt the skulo göra thet enliga kemmentärane kunnogt STb 1: 201 (1479). engin tunnabindare skal effter thenne tiidh annars bliffua her i stadin, än han skal vordha borgare och winna embetet ib 168 ( 1478) ."]},{"a":"annar hvar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L. - n. A) ss. pron ettdera, någotdera. annat hwaart aff thessen tw kunde han alder görä SvKyrkobr 146 . B) ss. konj. annat hvart . . . äller, antignen . . eller. PMSkr. 35, 128, 147."],"f":[]},{"a":"annar hvar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["endera. \" brister thär nokoth wtj andro hwario \" JP 76 . "],"f":["annat hvart"]},{"a":"annar staþ","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["annanstädes, på annat ställe. baþe i stocholme oc annar staþ i þem landom SD 5: 562 ( 1346) . Jfr annan stadh under staþer."],"f":["annarstadh SD 4: 465 (1335, nyare afskr.); KL 142 ; MP 1: 121; Bir 2: 137; Ber 50 . ","annarstad MP 1: 225, 2: 232 . annars stadh MD (S) 214),"]},{"a":"annarkost","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["annorlunda, på annat sätt. medh märom ok wisom mannom är annor kunst talande ok liuande än medh almogha ok annor kunst medh gamblom ok röntom mannom än medh vngarom KS 38 (99, 41) . \" at enkte folk i idhart land haffwer kärleek til elskogx band hwarte hoor eller annars kost Al 7071. \" SR 278 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). Lg 3: 233, 235 ."],"f":[]},{"a":"annars stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["annanstädes, på annat ställe, till annat ställe. mangh annor iärtekne giordhe han thär oc annarstadz Lg 294 . \" han matte häldre vara annars staz än thärä \" Fr 1838 . \" skal thz annars stadz sighias MB 1: 91. \" \" ridh bordh annarstadz \" Di 218 . vidha annars stasz ib 225 . \" nokor annarstadz \" ST 451 . en annar stadz Di 17 . \" engo annars stadz \" VKR 41 ."],"f":["annarstadz VKR 12 ; Lg 294; ST 451 ; Di 218 . anner stadz RK 3: (sista forts.) 5413 ; Lg 3: 553 . ","annerstadz SO 81 ; SD NS 1: 73 ( 1401); RK 3: (sista forts.) 5559 . ","annorstadz Bo 62 ; RK 2: 453, 9555; BSH 5: 513 ( 1512) . annan stadz MB 1: 77 . ","annanstadz SO 81 . " andra stadz " SD NS 1: 480 ( 1405), 2: 4 ( 1408). andrastadz Lg 3: 347, 348 . annat staz SD NS 1: 113 ( 1402) . " annarstada " ib 73 ( 1401) . ","annarstadis LB 9: 110 . anner stades SO 109, 200. ander stades ib 100, 189 . andhers stadens BSH 5: 238 ( 1508) . ","anderstandz BSH 3: 168 (1466, samt. afskr., daniserande). annerstädz SO 221 (afskr. fr. 1579), "]},{"a":"annars stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["annanstädes."],"f":["annorstadss Arnell Brask BiI 29. andherstes JTb 45 ( 1464) . ","annarstadis PMSkr 44, 69 . ","anderstadis MP 4: 260 ),"]},{"a":"annat thera","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" (eg. n. af annar i förening med gen. pl. af pron. thän) antingen. annat thera . . . älla, antingen . . . eller. annat thera skal jach felle thegh dödhan eller tu mik Di 218 . \" maa han i noghraa mattho wara annath thera gwdh eller man Lg 3: 108. \""],"f":[]},{"a":"annat thera","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["annat thera . . . älla ('ller), antignen . . . eller. annadht thera hafuär kammaren sigh nedersänkt äller jorden wnder mik sigh forhökt Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . \" warder siälin dömd epter sinom gärningom annat thera til hymmerikis eller til skärs eldh elle til häluitis \" MP 4: 143 . PmSkr 671 (senare afskr.)."],"f":[]},{"a":"annattväggia","b":["pn","kn"],"c":"pron. konj.","d":"pron. (n. af annar i förening med gen. af räkneordet tver) och konj. ","e":["A) pron. ett af två, ettdera. siþan äntyggiä györä som för är sakt SD5: 476 (1345, nyare afskr.). the skullo thaghar färdhas, tha antiggia thera omskiptis MB 1: 388 . hwilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst aff antiggia hinom twem ib 389 . B) konj. antingen. annat tväggia . . . älla (hälder), antingen . . . eller, vare sig . . . eller. här mz pröfua jak eth aff thwem at thu äst antiggia gudh siälfuir . . . älla guz son Bil 231 . hwar thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller ofskamt ib 88 . \" antiggia själff häller annor quinna \" Iv 1007 . \" antwiggiä i dalum ällr a nokro bergheno \" SD 5: 637 ( 1347) . \" antwiggiä þär allr i dalum \" ib 639 . antingia at giptas älla þiena vfräls Bu 143 . \" antighi lät mik thässa bytning behalda älla scolom wi ther vm slas Bil 865. \" \" ey finnom vi at han äntigia fore sik älla sinom discipulis nytiadhe thätta valdit \" Bo 50 . \" antiggia dödh äller ok qwik \" Fl 832 . - Ordet nyttjas äfven då de disjunktiva lederna äro flere än två och således mer än ett älla följer. aff hulko hans tändir äntigia värkia älla eghna älla sliöna Bir 2: 35 . ib 204. älla kan i detta fall uteslutas, dock ej framför den sista leden. faa äru the thät giordho annattyggiä for warä böön skylld, raadh eller hoozll SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). forbyoþom . . . wi . . . at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa äntyggiä firi frändzsami skuld maghsämd, wild, äller vinskap ib 606 ( 1346) . \" ängin wilde ther mothe wädhia älla wilde lata sina bewisning fore komma antiggia vppa lagthing, landzthing älla häratzthing älla nokor stadz Sd \" NS 1: 438 ( 1405) ."],"f":["annattyggiä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). annatyggiä ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). annatthiggia Bil 88 . " annat tiggia " Ber 211 . annat tigge Di 277 . ","antwiggiä SD 5: 637 ( 1347), 639. antiggia Bil 231 ; MB 1: 54, 388, 389; Fl 832; Iv 1007, 2237, 2359 ; SD NS 1: 438 ( 1405); Lg 3: 709 . ","antighia Pa 20 . ","antikia Ber 89 . antigha LB 7: 327 . ","äntyggiä SD 5: 606 ( 1346), 476 (1345, nyare afskr.). äntyggyä ib 377 (1344, nyare afskr.). äntiggia ib NS 2: 36 ( 1408); KS 11 (26, 12) . äntikgia Bo 155. ","äntigia Bo 50, 54; Bir 2: 35, 204 . ","entigha BSH 5: 306 ( 1508) . ","antigge RK 2: 3387 ; Di 17, 78, 107 . ","antegge ib 202 . ","antigie BSH 5: 19 ( 1504) . ","antighe SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet); Di 218 ; Lg 3: 362 . ","antighi Bil 865; FH 5: 11 ( 1461) . ","antigi ib 5: 12 ( 1461); Lg 3: 552 ; LfK 220 o. s. v. antike EG 63 . ","äntighi BSH 2: 103 ( 1399) . ","antigh SD NS 2: 325 (1410, samt. afskr.). entigh BSH 5: 19 ( 1504) . ","antingia Bu 143 . ","äntinggia KS 84 (206, 92) . ","entingia RK 1: 469, 679 ; Ber 274 antinge SO 157 . ","anthinge SGG 131 . ","äntinge BtFH 456 ( 1362); HSH 20: 178 ( 1507) . ","enthinge SD NS 2: 213 ( 1409) . " antiggen " BSH 5: 326 ( 1508) . ","antigen ib 4: 252 ( 1500) . ","antingen RK 3:(sista forts.) 6024. anthen SO 221 (afskr. från 1579),"]},{"a":"annattväggia","b":["kn"],"c":"konj.","d":"konj. L. ","e":["annat tväggia . . . älla (äller), antingen . . . eller. kan thet . . . swa ske . . . at nokoth aff thässo jordha skypte anteghen hindath äller qwalt wardher SD NS 3: 5 ( 1414) ."],"f":["antigia SkrtUppb 60 . ","antikkia SvKyrkobr. 281. antikkia SkrtUpbb 62. ","anthikia ib 60. ","antike JTb 14 ( 1459) . ","antinghia SkrtUppb 30 . ","antingge Arfstv 90 ( 1461) . ","entiggia Abbedval i Vkl 95. ","äntikia SkrtUPbb 249. ","anteghen SD NS 3: 5 ( 1415) . ","anten Prosadikter (Sju ise mäst C) 234),"]},{"a":"annindh","b":[],"c":"","d":"","e":[" . ällirs j annindh för ällir j sannindh Su 250 ."],"f":[]},{"a":"annorledh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) annorledes, annorlunda. \" gör mz hanom annorledh \" KL 214 . \" vm thet suå älla annorlek (för annorledh) warda må \" KS 71 (175, 78) . ib 2 (3. 2). suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom ok bulwärke ok mango annorledh ib 86 (210, 94). mannin röre annorledh sin vilia än han skulde äptir gudhelike skipan Bir 1: 202 . - annorledh . . . annorledh (annorledhis), på ett sätt . . . på ett annat sätt. annorledh rädhis thrälin härran ok annwrledhis (aliter) rädhis sonen fadheren Ber 13 . annorledh skuli näfsas then som minna synda ok annorledh then som meer synda ok annorledh the som synda aff fauizsko ok annorledh then som synda af forthanka älla ilzsko Bir 3: 378 . ib 2: 321, 3: 417, 418. Ber 51 . \" skipar annorledh och annorledh \" ib 224 . ","2) i annat fall, annars. folkit tror mik ey annorledh Bir 1: 209. ib 86. - Jfr andra ledh under leþ."],"f":[]},{"a":"annorledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["annorledes, annorlunda. \" at han annorledhis saa sik fore i thässe maltidhinne än miraculo \" Bo 50 . \" fantasma thz är nakat thz som annorledhis synis än thz är \" ib 92 . \" at ey nakar annorledhis (motsv. ställe \" MB 2: 411 andraledhis)) osant sighi KL 419 . \" hwilkin annarledhis vpfar \" MP 2: 103 . han skipadhe thz annorledhis Bo 91 . Su 28 . SO 65 . PM XIV . RK 3: (sista forts.) 4933, 5066, 5357. Jfr andraledhis."],"f":["annwrledhis Ber 13 . annar ledis Su 28 . ","annarledhis MP 2: 103 . annarledis SO 65. ","annarledes RK 3: (sista forts.) 5066 . ","annarledhes PM XIV . ","annerledes RK 3: (sista forts.) 4933, 5337),"]},{"a":"annorledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. annorledes."],"f":["anneledis GU C 20 s. 560) ,"]},{"a":"annorlund","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["annorlunda. \" ij skulin thz se alt annorlund ganga \" Iv 798 . Jfr andra lund, androm lundom under lund."],"f":["anner lundh RK 2: 3299 . ","anderlund MB 1: 56 . ","annerlunda SO 147),"]},{"a":"annorlundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["annorlunda, på annat sätt. Jfr annorlund 1: 42, annorlunda 2: l1191."],"f":["anner- Hist Handl VIII . 1: 39 (1474)),"]},{"a":"annorvis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2: 1191. på annat sätt, annorlunda. jak kan ey wnderstanda at thät kan annarwis wara SkrtUppb 60 ."],"f":["annar- )"]},{"a":"annöþoger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i träldom stadd. giwa frälse annödogho folke MB 1: 295 . \" säl nakar man sina dotter anödhogha (till trälinna) \" ib 335 ."],"f":[]},{"a":"anrop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anropande, ifrig begäran. falla oppo eth anropp eller begärilse DD 1: 225 (1516, eft. aftr. hos Langebek) ."],"f":[]},{"a":"anräkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anrätta, servera. \" tiäne til bordz, til lthäss anräkt är \" Arnell Brask BiI 30."],"f":["-ter ) , "]},{"a":"anrännande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall, öfverfall. fik myk(?) XI sine swene the mik fölgia . . . pa eth behagh for eth anrennende skull (för ett möjligen inträffande anfall?) BSH 4: 252 ( 1500) . \" leffere eth anrennan \" ib 5: 134 ( 1506) ."],"f":["anrennende . ","anrennan )"]},{"a":"anränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall. \" saa lenge then anrenningh skeddä \" HSH 20: 124 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"anröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förehafva. \" all ärende, som millen oss, konungh christiern, och begge ware rijke och vndersathe anrörande äro (äro i fråga) \" BtRK 188 ( 1455) . ","2) angå, röra. \" the som saken anrörendis äre \" HSH 19: 25 ( 1504) . \" noget tall oss anrörer \" ib 154 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"anse","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tga i betraktande. anseendes ath hans naade aaff sancte erix . . . reetta blod sannerligen er kommen Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"anse","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se till, taga i betraktande at i welie ansee tessens edhers thromans . . . thro tiänest BSH 5: 305 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"ansikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ansigte, åsyn. \" herran gudh bedröffde them aff israels ansikt äller asyn (facie) \" MB 2: 28 en tiid smekrar hon (lyckan) mz bliida ansicth RK 3: (sista forts.) 5795 ."],"f":[]},{"a":"ansikte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ansigte. \" mz blidho ansicte \" Lg 3: 602 . \" mz glat ansikte \" ib 685 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 263 . LB 7: 130 o. s. v. PM XLIII ."],"f":[]},{"a":"anskri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anskri, rop. tha kom it anskrij at rydzerne the komme FH 6: 84 (1495, afskr. fr. 1500-talet). for thet storth ankrii (för anskrii) och owelia BSH 5: 110 ( 1506) . \" thet är theress anskrij \" ib 269 ( 1508) . ib 316 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"anskri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härskri, fältrop. \" ath naar man skal sökia fiendena, at huar sig föruet om lösn, march oc anskrj \" Arnell Brask BiI 20."],"f":[]},{"a":"anskria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skria el. skrika till; uppgifva (ett skri el. rop). wart brådeliga . . . gny oc myket rop som nagra haffde andkriath j thz samma the jngyngo Troj 253 ."],"f":["and- . ","-at )"]},{"a":"anslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anslag, plan. hure tesse rigisins fyender segh stellä velie i theris anslagh HSH 20: 201 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"anthekan","b":[],"c":"","d":"","e":[" angrepp, öfvervåld? hade . . . giort anthekan påå the helige kyrkios ägor RK 1: (till. till LRK) s. 250 (afskr. fr. 1584)."],"f":[]},{"a":"antifona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antifon, vexelsång. Jfr Geete, JMP s. 255. i tässe antiphonan är en bön til iomfrunna JMÖ 38 ."],"f":[]},{"a":"antikrister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antikrist. \" antichrister komber \" MB 1: 54 . nu äru mange antichrista Bir 3: 206 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"antime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andtid, arbetstid om hösten (under hvilken samma bestämmelser om allmän fred gälde som under vårfreden). om en tima (entiman, andtima enl. andra afskr.) som byrias om olsmesso ok lykthas om michelsmesso SD 4: 749 (1430, nyare afskr.)."],"f":["entime )"]},{"a":"antvardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2: 14342. svar. verdes eder nade giffue mik gönsteligt antwart HSH 14: 68 (1525? Brask)."],"f":["antwart )"]},{"a":"antvardha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se andvarþa."],"f":[]},{"a":"antvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svara, genmäla. swarin oc antwardhin manlika ST 97 . ","2) svara, ansvara. som the welie antwarde fore gudhi SJ 326 ( 1465) . - antvardha sik, försvara sig. kan nakor naklaghan koma offwer han tha skal han siälwer fara ok antwarda sik om han kan SO 15 ."],"f":[]},{"a":"antvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forantvardha samt andvarþa."],"f":[]},{"a":"anvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"anvärkdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"anyt","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,f.L. Jfr bolstaþa-, byar-anyt."],"f":[]},{"a":"anöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åtnöjas. opersonl. med dat. \" satte han os swa dana wisso at os anögde \" SD NS 1: 147 ( 1402) . \" i them werdhom som mik fullelika wäl anögher \" ib 162 ( 1402) . ib370 ( 1404) o. s. v. äpter ene nämdh som allom ägandom aa nöger SD 5: 699 ( 1347, gammal afskr.) . Jfr atnöghia."],"f":["aa )"]},{"a":"apa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se, stirra, ther the hafdo swa lenge vpa han apat RK 1: 1879 ."],"f":["-at )"]},{"a":"apa f.","b":[],"c":"","d":"","e":["apa. \" bildl. säyandes thett the äru swenske apor \" MD 484 (eft. nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"apald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["apel. pomus apul Växtfört. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. pomus . . . äpol GU C 20 s. 466 . Jfr skogsapald. "],"f":["apul . ","äpol )","apaldagardher (apelle-. apla- Flores ed. Olson s. 141 (Cod. H); motsv. ställe Fl 1102 har äpla-), ","apalda ris","apala riis )"]},{"a":"apald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["apel; äfven apelved, apelvirke. \" apald bär äpple MP 1: 237. \" \" hugger man apald \" TB 76 . hugger vtan tridhiwngx apald ib. \" lass ellir batzfarm aff apald ib. -- i ortnamn. apaldæcher \" SD 1: 597 (1282, i vidim. af 1286). apaldarum ib 3: 638 ( 1324) . "],"f":["apaldagardher","apaldhägardher . ","apalla gardher: -gardh ST 436 . apullägardher),"]},{"a":"apaldgardher","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,m. = apaldagardher. gik j appel gordhen Di 247 ."],"f":["appelgordher )"]},{"a":"apaldträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["apel, apelvirke. hafdhe ena stang aff apilträ Iv 4444 ."],"f":["apilträ )"]},{"a":"apen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opin."],"f":[]},{"a":"aperi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["narrspel, gyckel. fåfengeliga tapa timann medh . . . skända gäster. och gäckas aperi PMSkr 683 (senare afskr.). gäckeres leek och aperi ib 684 (senare afskr.)."],"f":[]},{"a":"aperlige","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opinbarlika."],"f":[]},{"a":"apinbar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opinbar."],"f":["appinbar . ","appenbar )"]},{"a":"apinia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aphona, apa. \" apinian hon födher twa vngha en före ok annan sidan j enne börd \" MP 4: 155 . "],"f":["*apinio kon?","apynio- )"]},{"a":"apinia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aphona, apa. \" alt thz diwra köns som ganger a handom som är apinia oc biörna \" MB 1: 360 . \" apinian hawir ok anlite swa som människia ok j allom androm limmom diura ham \" Bir 1: 335 . ib 334. Al 7781, 8104. \" hafdhe hematama apinio i sinom gardh \" KL 27 . \" sa han en diäfwl j apinio like \" ib 81 . \" bassa tänder ok apina kin \" Iv 268 . \" aff apina skapnath waro thön \" Al 9589 . "],"f":["apina )","apinio hovodh","aapynio- )"]},{"a":"aplöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plöjning utöfver gränsskilnaden in på grannens område. presbiter delinquens et habittans in fundo ecclesie emendabit episcopo ius regium et eciam prouinciale, preter byiabrgningæ, id est, lidh, garþa, aslator, aþlöghior, tiællrubruth, akermaam Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, afskr. fr. förra hälften af 1400-talet); jfr VGL IV 21: 33."],"f":[]},{"a":"aplöghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,f. L."],"f":[]},{"a":"apostliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" JMÖ 179 ."],"f":["-ligh )"]},{"a":"apostol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["apostel. alle gwdz helge appostole som bolfaste ware j rom Hyltén-Cavalius Wörend och Wirdarne 2: XLV (förra hälften af 1500-talet). alla appostola och helge ängla til loff ib. apostolens atschilling Svt 91; jfr atskilning. Jfr samapostol. "],"f":["app- . ","-olar )","apostla dagher (apostola daagher), ","*apostla kor , ","*apostla makt , ","*apostla välsighnilse , ","*apostla värdhoghet , "]},{"a":"apostol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["apostel. \" han stod vp som en godher apostol \" Bil 860 . \" mz tolff apostlom \" Bir 1: 367 . thwadhe han apostlanna fötir Bo 32 . ib 50, 132, 238. KL 131, 132, 133, 134 o. s. v. Lg 38, 40, 214, 3: 28, 489 . Bi 4: 108. "],"f":["apostel Gers Ars b 5. apostil Bir 4: 108; Lg 3: 29 . ","apostiill ib 28 . pl. apostolar Gers Ars b 6. apostlar. ","aposlar: -ä Kl 142; -ane ib 139, 142; ","-ana ib 133, 141 ; ","-anna ib 134, 139 ; ","-annä ib 135, 139 . ","aposlom ib 131, 132, 133), ","apostla bok","apostlo- )","apostla dagher , ","apostla mässu dagher , ","apostla namn , ","apostla värdhelikhet , "]},{"a":"apotek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["apotek, ställe hvarest specerier och läkemedel försäljas. fin i apoteken LB 7: 195, 269 ."],"f":[]},{"a":"apoteka pl","b":[],"c":"","d":"","e":["parfymer? \" ey apoteka ey andhra leka kan hon aff hanom fanga \" MD (S) 222 ."],"f":[]},{"a":"apotekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["apotekare. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 483 f. ffarmacapola . . . apoteckare GU C 20 s. 253 . josep abatecher SSkb 264 ( 1507) . anna apotekers (d. v. s. apotekarehustru) ib 104 ( 1503) ."],"f":["abvatecher )"]},{"a":"apotekare","b":[],"c":"","d":"","e":["apotekare. Lg 3: 575 . BSH 5: 429 ( 1511) . "],"f":["abbetekare: -en BSH 5: 429 ( 1511)","apotekara bodh , "]},{"a":"appellacie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["appellation. \" BSH 4: 302 (1502). \""],"f":[]},{"a":"appellera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["appellera, vädja. \" han appelleraþe tel kunugen vndan þera dom \" Bu 197 . \" hafdhe han appellerat till kesaran \" KL 173 . ib 172 . \" iak appellerar till kesarans doomstol ib 171. \" \" appellere och wedhia wnder andrä domärä \" HSH 20: 211 ( 1507) . \" han loth swa mygit appellira j moth then rätta erchebiscop goth \" RK 2: 608 . -- "],"f":["appellira . ","-ar , ","-aþe , -at),","appellera sik = appellera. med dat. thu appellerar thik käsarenom KL 171 ."]},{"a":"april","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["april. \" LB 7: 91. \""],"f":[]},{"a":"aptan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["baktill. \" honum siälwom syntis at han ware framman oxe oc äptan leon \" MB 1:(Cod.B) 529. "],"f":["äptan )","aptan til","apten- )"]},{"a":"aptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) eftermiddag, afton. thän aptan mädhan dagher var liws Iv 4760 . \" alt til afftonen äller qwällen \" MB 2: 30 . \" in til mörkan apton \" ib 244 . \" huar apton \" SD NS 1: 551 ( 1406) . vm aptonen ib. \" i apten (i afton, denna dags afton) \" Iv 552 . Fr 1268 . - miþer aptan, midafton, tiden omkr. kl. 6 e.m. komi atter vm miþän aftan oc stande þär til quälz SD 5: 638 ( 1347) . - i aptans (i aptons BSH 5: 218 ( 1507) , 347 (1509), j aftons KL 6 . \" i afftons \" Lg 440, 3: 337 . i afftens Di 79 . i affthens BSH 4: 280 ( 1501) . i jafftons Lg 438 . \" i jaffthens \" BSH 5: 435 ( 1511) . i afftes BSH 4: 5 ( 1471), 7 (1471, samt afskr.). i jafftes BSH 5: 32 ( 1505) , 170 (1506), 339 (1509). j affters Di 5 ), i går afton. KL 6 . ST 286 . Lg 438, 440 . ib 3: 337 . BSH 4:5( 1471), 7 (1471, samt. afskr.),280 (1501), 5: 32 (1505) o. s. v. Di 5, 79 . - Jfr brullöpis-, miþ-apten. ","2) afton eller dag näst före en högtidsdag. alle cristne män skullo fasta vm langa fastona oc howodh fasto dagha ok andra the aptna som biudhas af kirkionne Bir 2: 72. \" alla andra högtidher skulu the wppinbarlika prädika hwilkra affna ällir forhälgd (vigilias seu profesta) the fasta widh watn oc brödh \" ib 4: 27 . VKR 72. \" a sancti andre aptne (på aftonen före sankt Andreas dag) \" Bu 176 . \" a sancti iacobi apton \" ib 175 . vm fastona . . . vppa warfru apton anunciacionis SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). wara fru aftna KL 92, 93 . ST 82 . \" at han faste hälgra manna aftna ok mina modhir (vigilias sanctorum et matris meæ) \" Bir 3: 304 . giordhe han gärna hedher maria magdalena fastadhe hänna apton ok hiolt hänna dagh dighra höghtidh Bil 277. \" pa helga thre konungha affthon \" SD 3: 705 (öfves. i hdskr. fr. 1400-talet). aldra apostlanna aptna VKR 61 . Bil 652. Bir 4: 15. VKR VIII, 16. SO 5, 117 . Lg 3: 9, 188, 709, 718. RK 1: (LRK) s. 231, (till. till LRK) s.232, 2: 6972, 7934, 8061, 3: 4055. wppa vili apthan jula (nyårsafton) LB 2: 63 . Jfr hälgh-, hälgha likama-, iula-, kyndilsmässo-, paska-, pingizdagha-aptan."],"f":["apton . ","apten . ","aftan . ","afftan Lg 3: 9 . affton. dat. aptne. pl. aptnar. aftnar. apnar: -a ST 82, 83 . affnar), ","aptans time","aftons- )"]},{"a":"aptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) afton. thet war om afftanen j millom fäm och sex STb 2: 120 (1485). - om aftonmåltid. til afftonen Brask Matordn 3. 2) afton el. dag näst före en högtidsdag. wars härra jhesu christi sötasta födhilse gudhz son afftan (d. v. s. julafton) Mecht 19 . \" annamade her erich jensson och her peder slatte aff skotkystan sancte martins afftan (d. v.s . mårtensafton) xxvij mark \" SSkb 192 ( 1505) . - Jfr höghtidha-, iula-, löghardags-aptan. "],"f":["afftan . ","affton )","*aptans maltidh","affthons- )"]},{"a":"aptanbakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flädermus. \" hiertat aff een afton backe \" LB 7: 196 ."],"f":["affton backe )"]},{"a":"aptandrykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftondryck. tha the äta thera natwardh ellir taka thera fftondryk VKR 15 . Bir 5: 32, 33 ."],"f":["affton- )"]},{"a":"aptankoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (festlig) aftonmåltid. för ägh til klenoth och afthonkoosth HL 2: 39 (1513)."],"f":["afthonkoosther )"]},{"a":"aptanmaltidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftonmåltid. affton maltiden skal man begynna med en dryck LB 7: 170 ."],"f":["affton- )"]},{"a":"aptansanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftonsång, gudstjenst som hålles vid den sjette af de kanoniska timmarne (d. v. s. kl. 6 e. m.), det som vid denna gudstjenst sjunges el. läses. tha apton sangh ringde Bil 652 . \" tha til aptansang är rinkt \" Bir 4: 11 . haffwin twa tima til aptansangh (vesperas) oc natsangh oc andra gudhelika böne ib 118 . \" tha . . . aptansangin är sagdher \" ib 5: 32 . GO 509 . ST 167, 193 . Lg 3: 178 . "],"f":["apton- . ","affton- GO 509 . afftan Lg 3: 178), ","aptansangs offer","aftansangx- )","aptansangs tidh","aptansangs time","aptonsangs- )"]},{"a":"aptansanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftonsång, gudstjenst som hålles vid den sjette af de kanoniska timmarna, det som vid denna gudstjenst sjunges el. läses siätta tidhagerdh kallas aptosangerh SkrUppb 218. at the hörin otosangh ok mässo ok aptosangh vm helgha dhagha ib. lesi sin aptosangh ib 222 . Jfr siäla aptansanger."],"f":["apto- )"]},{"a":"aptantidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? aftontid. thz ledh thil then afthen tidh MD (S) 225 ."],"f":["afthen- )"]},{"a":"aptanulver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om aftonen kringströfvande varg. aptanwlfwa (lupi vespertini) komo ok borttoko tw faar Su 432 ."],"f":[]},{"a":"apter","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["se ater."],"f":[]},{"a":"aptera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["foga, afpassa. lima ther mz samman tre äller fira faalth läroffth oc apthera pa nokre formo som fäller segh äffth likamens skapnath PM XLVII ."],"f":[]},{"a":"ar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) år. \" effter wars herre byrdh thwsundh arwm thry hundreth arum siutighe arwm oc a ffyrstho areno VestmFornmÅ 3: 88 (1371). scriffwit aarom epter ihesu christi födilsse tusand firahundrada oppo thet tiuganda \" SD NS 3: 573 ( 1420) . fore sittiende ars borgamestara SJ 2: 126 ( 1488) . ffore forscrifne . . . ars borgamestara ib 127 ( 1448) . innan medsommer ett aar nw nestkommande Brasks Kopieb 16 ( 1521) . \" in til pingxdaga nw nest komande offuer eth aar \" Rydberg Tr 3: 255 ( 1453) . ib 254 . her göstaff karlsson . . . bödh her i rettin pa aar och dag (på en tid af ett (fullt) år) i stadzsins göma gwll och silff STb 1: 135 ( 1477) . \" att the tyske liggere her liggie år och dag (ett fullt år, mer än ett år, ganska länge) LinkbiblH 1: 194 (1526, Brask). - ar fran ar, ¬år från el. efter år, årligen. at eth anniuersarium skuldhe haldas . . . fore hans iäl loc hans foräldra, aar fran aar Sd NS 3: 573 (1420). \" ib 417 ( 1419) . - ar vidh ar. år efter år, årligen. aff hulket huss alexander medh sina arffua ewige och arlige wtgiffue skal . . . vi (6) mark . . . aar wedh aar SJ 2: 245 ( 1493) . - Jfr födslo-, ny-, skut-ar. 2) årsväxt. hon (qvarnen) ränther stwndom mindra oc stundom mera, äpther thy aridh faller VKJ 11 ( 1447) . ","1) årsdag, samma dag följande år. C (100) mark wtgeffende om aarsmoth wppa thenne samme dagh SJ 2: 194 ( 1491) .","2) anniversarium, själamessa som hålles årsdagen efter någons död. tha aardz mot höltz äpter hans siäl Mecht 347 . - sorgeel. minnesfest på årsdagen efter ngns död. ath hectors aårsmoth (anniversarium) skulle hallas Troj 196 . "],"f":["aratal (aare-), ","ars dagher","aars- )","*ars fiärdhunger , ","ars födha","aar- )","ars ganger","aars- )","*ars gärninga bok , ","*ars hyra","aars- )","*ars legha , ","ars lön , ","ars mot","aars- . ","aardz- )","*ars mässa","aars- )","*ars skatter , ","*ars skut","-skot )","*ars sädh","aars- )","*ars tidh , ","*ars vidher","aars veder )","ars växter (aars-. pl. -ar), "]},{"a":"ar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åra. \" remus . . . aar \" GU C 20 s. 522 ij [2] timbermen gernyngx löön i v (5) dagha fore aaraner x öre SSkb 34 ( 1501) . \" före aarar och aara empe \" ib 315 ( 1508) . Jfr äskekar. "],"f":["aar . ","-ar ) , ","*ara bladh","aara- )","*ara dräkt","aara- )","*ara ganger","aara- )","*aragörare","aara- )","*ara hoper","aara- )","*ara hul","aara- . ","hol . ","-hool )","*ara ämne","aara empne )"]},{"a":"ar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) år. \" aarith hafwer thryhundradha oc siäxtighi oc fäm dagha \" MB 1: 63 . \" stiärnor äre swa aara tekn at hwar planeta stiärna som äre siw. gör sit aar äpter sinom omgang oc alle saman et aar \" ib 65 . \" huart ar Bu 9. \" \" huart femta aar \" ib. \" fra adam ok tel var härra födes liþu þusand aar ok þrätighi aar \" ib 70 . a siutanda are vars härra var pilatus iuþa domare. a niiunda are ok tiughu burþe iohannes prädica ok a þrätiughanda are ok tuem arom warþ han dräpin ib 72 . D.X.X.X.V. ii ar vars härra (efter Kristi födelse) ib 28 . försto are vars härra ib 71 . \" theodosius wardh keysare cccc° xxv arum epter wann herra \" Lg 114 . arom äpter gudz byrdh xiiiixx ( 1470) åar RK 3: 1933 . ib 2394, 2468, 2540. som screuat var arith epte gudz byrdh thusanda och fyra hundradha arum oc eth aar SD NS 1: 24 ( 1401) . \" aa areno äpter gudz byrdh thwsanda fyra hundradha oc a försto areno \" ib 56 ( 1401) . \" arom äpter gudz byrdh m°c°c°c°c° secundo ib 96 ( 1402). areno äpter gudz börd m°quadringentesimo secundo \" ib 149 ( 1402) . \" at han fortwngher them icke i thetta aar \" BSH 5: 282 ( 1508) . \" thenne same dagh annars aars skal sara hawa son \" MB 1: 189 . \" aar fra aare (paulatim) skal iak ödha thina owinir \" ib 342 . jnnan et aar skulde resen komma igen Di 42 . tiughu aar boþo þön saman barnlös Bu 3 . \" þrigia ara gamalt barn \" ib 5 . \" fäm ara war clemens wm then tima \" Bil 348 . tha noe war fäm hundrath aar MB 1: 166 . \" sidhän wi till aarä (till myndig ålder) koomom \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). þerrä barn, som ey äru til arä kumin (vuxna) ib 476 (1345, nyare afskr.). thentidh han kom till ara ST 55 . sidhan sancta birgitta war kommen til ara (kommen till åren) BK 201 . \" tha hon kom til sin aar (var vuxen) RK 1: 77. \" \" vexte till aara i: (sfgn) s. 174. nat ok aar \" SD NS 2: 37 ( 1408), 135 ( 1409), 160 ( 1409), 179 ( 1409), 188 ( 1409). - i ar (i jaar), i år, detta år. görer ekke edher til fot ganghare i jaar BSH 5: 171 ( 1507) . \" the schole helfftene . . . giffue wt nw i jaar och the andhra aat aare \" ib 282 ( 1508) . - at are, åt åre, efter ett år, om ett år, ett år senare. Bil 362, 456 . GO 510 . MB 1: 63 . BSH 5: 282 ( 1508) , 316 (1508). - vid denna tid på året. i fiordh ath aar (för ett år sedan) BSH 5: 226 ( 1507) . - sva ars, så års, vid samma tid på året, vid denna tid på året. i fiordh swa aars BSH 5: 284 ( 1508) . \" saa aars plegde ther wara myken snyo \" RK 2: 8028 . ib 8068. - sva tidh ars, d. s. thet the kome sa tid aars hem FH 1: 166 ( 1496) . - Jfr barndoms-, dödha-, fiordh-, fiärdhungs-, föþslo-, half-, lagha-, lär-, läre-, ny-, prövilsa-, ungdoms-ar. ","2) år, äring, årsväxt. ondhe män arom spilla GO 29 . \" drothin är aarsins äghare \" ib 39 . \" nw koma siu godh aar \" MB 1: 239 . \" alzwaldogher gudh han giwe thik sina signilse . . . nidhan aff iordhinne mz godho aare \" ib 267 . drikker herra abote fore got ar at gudh giffui goth ar bondom AS 60 . \" god aar voro till syö oc landa \" MD 316 . \" än gud gaff aar aa land oc siö \" ib 338 . Jfr godh-, korn-, o-ar, äfvensom aläre, oaran, äring.","1) årens antal. i them windher hoghen aarataleth LfK 131 . ","2) bestämdt antal år? ett års tid (jfr Mnt. jârtal)? thäntidh hans aratal kom om kring (då hans år var ute) ST 295 . ","3) årsräkning, beräkning af året. hawom wi en dagh owerflytande wart aara tal hwart fiärdha aar MB 1: 64 .","1) årsdag, samma dag följande år. om aars mot (ett års förlopp kom han igen Di 42 . \" jnnan aars moth \" SO 87 . \" han schal thet aarit offuer fran valburgamessa ock til aars mot sittia fore olderman \" ib 194 . \" thridia aarsmoth her äptir \" ST 70 . \" hwart nyonde aarmoth \" PK 225 . ","2) anniversarium, själamessor som hållas årsdagen efter någons död, på bestämd dag hvarje år med själamessor firad högtid. halde mit wtfärdhaöl, siwnattamot, manadhamot oc aarsmot SD NS 1: 563 ( 1406) . scal for:de biscoper ok hans äptekomande aarlica halla eet arsmoot tiisdaghin näst fore midhfasto synnodagh ok lata sighia thrättan mässor fore mins for:da fadhers siäl lok minna modher, mina siäl ok minna husfrw siäl ok alla wara äpterkomande, fore wtan thet anniuersarium äller aarsmot, som plagher hallas vm presamotit fore mins fadhers siäl ok eskils niclisson, meth thrättan mässom ib 675 ( 1407) . aarlikit aarsmoot ib 2: 261 ( 1410) . Jfr artidh. -- "],"f":["aar . ","äar för aar Bil 616), ","ara tal","aara- )","ars dagher , ","ars fästa , ","arsfödha , ","ars gamal , ","ars ganger","aars- )","ars giälf , ","arsgiäld , ","ars grödhe","aars- )","ars koster","aars- )","ars lön","aarss- )","ars mot","aars- )","arsmots öl , ","ars räkning","aars- )","ars skatter , ","ars stämpna","aars- )","ars tal","aars- )","ars time","aars- )","ars växter","aarswaxter: -waxt Su 425 ), "]},{"a":"ar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärr. \" arren teþes . . . iui hans sarom \" Bu 172 . \" a eno hans howdh sars arre \" Bil 373 . \" arrin af vndomen \" Bo 238 . ärrin i handomen oc vm allan licamman ib 222 . wardha ar hwiit eller rödh MB 1: 363 . ib 362. \" märkia idhert köt mz lytom eller ärrom \" ib 367 . \" ther syntes hwazske saar ellir äär epter \" Lg 3: 361 . \" arren äpter saren \" Su 412 . Iv 2144 . ST 185 . Jfr ärraþer."],"f":["arr (frf. vokal i ändelsen). äär. ärr (frf. vokal i ändelsen)),"]},{"a":"ar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åra. \" komo til lanz mz arom \" Bil 253 . \" fördhe han iwi vtan ara ok styre ib 588. \" \" drogho fast arana oc rodho i hinom stora stormenom \" Bo 92 . Di 241 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"ar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärr. \" hade hon eth lytet twnth aarr ellir som eth märke, mällon bada syna ögnabrår \" Troj 74 ."],"f":["aarr )"]},{"a":"ara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åra. haffde han hwaske rodher ällar aro Lg 3: 702 . PM XVII ."],"f":["aara: -or PM XVII ),"]},{"a":"ara strygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falere, ara strygh GU 5 ."],"f":[]},{"a":"aran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr oaran."],"f":[]},{"a":"araþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arbeida","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) arbeta. \" han skal arbeita fore stadin STb 1: 129 (1477). tore, som här ärbetade \" VKU 124 ( 1556) . - (i sitt arbete) utföra el. sysselsätta sig med. forbödz . . . albrict . . . ath arbeita sina egna gerning STb 2: 8 ( 1483) .","2) arberta el. verka (för). viliom vi . . . erbeyda ther om, at thet i alla matto ytermere scal varda stadfest UrkShist 1: 15 ( 1457) .","3) verka, vara verksam. bidiandis at thn älskoge saa ärbete i mik at jac mage finans ffulborda i dödszins thima Svb 471 (c. 1500). 4) arbeta, våndas. cardinalen arborensis arbedhar nw j storom starkom sywdkdom PMBref 305 ( 1510) . - Jfr forarbveida."],"f":["arbedha . ","erbeyda . ","arbeita . ","ärbeta . arbeta HLG 2: 74 (1517)"]},{"a":"arbeida","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) arbeta. \" om man swarliiga arbethar \" LB 7: 177 . \" som friliga arbetar \" ib 300 . som haffue arbeidet foor thina skuld Bir 5: 140 . hvilken som i staden komber ok arbeter mote embetet SO 81 . arbetar ok nager aff embetes suena ib 150 . Jfr forarbeidha. ","2) arbeta, sträfva. \" haffwer jac nog arbetet ther wm \" BSH 5: 45 ( 1505) . arbetandis (nitebatur) at stikka ellen vppa dörena MB 2: 102 ."],"f":["arbeyda SO 144 . ","arbeyde ib 115, 141; Di 122 . ","arbeide SO 122 . arbeta. -ar, -at), "]},{"a":"arbeidare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbetare. arbedera skulo haffwa starka hogha MD (S) 289 ."],"f":["arbedere )"]},{"a":"arbeide","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete. suän muramestare, som var när arbetith och manadhe vppa arbeith HLG 2: 15 (1510). ","2) arbetare. iiij (4) arbetisfolk, som drogh op samma sparar HLG 2: 47 (1516). "],"f":["arbeite STb 1: 24 (1475) . arbete), ","arbeidisfolk (arbetis-), ","*arbeidis karl","arbeydes- . ","arbetis- . arbeteskar HLG 2: 116 (1523). pl. -karla. -kara HLG 2: 113 (1523). dat. med art. -karromen ib 49 ( 1516) , m. arbetskarl, arbetare. SSkb 76 ( 1502) . en arbetiskarl . . . som har brädhen fraa strandhena och op i bodhen HLG 2: 5 (1509). ij (2) arbetiskarla met myn egin drängh ib 15 ( 1510) . ib 6 ( 1509) , 7 (1509) o. s. v.","arbeidis lön","arbeidis man","arbetes- ib 148 ( 1504) ),","*arbeidis qvinna (arbetz-), ","arbeidis skiut","arbedhis- )"]},{"a":"arbeide","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) arbete, göråmål. \" ther arbeide skullo göra \" RK 1: 1643 . arbeyd driffwa MD 279 . \" som sijns husbondha arbethe forsumar \" SO 71 . \" gerningk eller arbeyte \" ib 100 . ib 142, 149 o. s. v. ","2) arbete, det som frambringas genom arbete. thz arbeyde som brent är SO 100. \" skoda hans arbeyt \" ib 102 . Jfr mästararbeide. ","3) arbetslön? ingen mwramestere derffues mera thaga i sith arbeyde än sex öre fore hwart thwsandh tygel SO 87 ."],"f":["arbeyde SO 87, 100 . ","arbeydhe ib 154 . ","arbeygde BSH 5: 318 ( 1508) . ","arbeyd MD (S) 256, 279. arbeydh SO 159 . ","arbede ib 142, 159. arbeyte ib 146. arbeyt ib 102 . ","arbeyth Gers Frest 5 . arbete SO 150, 154, 157. ","ärbete Lg 3: 656 . ","arbethe SO 71, 149 . ","arbet ib 154), ","arbeides fisker","arbeds- )","arbeides folk","arbetes- )","arbeides lön","arbedes- )","arbeides man","ärbethes- )","arbeides skiut","arbetis- )","arbeides slädhe","arbetz slede )"]},{"a":"ardha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plöja. \" ä hwar han tog i jordena mz sina klör tha war som thz hade warit ardat \" Di 83 ."],"f":[]},{"a":"ardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr myldis-, trädhgis-ardher."],"f":[]},{"a":"ardherbugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästomme oå åder el plog. arderbogh Medeltidsurk. (enligt uppgift af Riksarkivarien F. Hildebrand)."],"f":["-bogh )"]},{"a":"ardherskidh f ardherskidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["årder- el. plogskakel. laath afften oc om ottona färdha thin aarder harffwar arderskide oc torka ath the lätna Brasks Cal 264 . Jfr arþer skeþ 1: 46."],"f":[]},{"a":"are","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["twmmelfingersens ledhamoth som kall[as] are j angenom PMSkr 511 ."],"f":[]},{"a":"aredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillreda, tillrusta? slite mz bonden then natten, som han haffuer alt areth Arnell Brask BiI 34."],"f":[]},{"a":"areld .","b":[],"c":"","d":"","e":["forntid. i uttr. af areldom (af arildom), från forna tider, af gammalt. wi . . . vnne them at niwthe . . . alla the priuilegia, friiheet oc nadher som wore forfathre konunghe j swerge them fore oss . . . giffuith haffua och som the them aff arildom niwtet och haffua hafft epter godh gameld sidhwäniä Svartb 476 ( 1463) . "],"f":["*arelds rätter","äreldes- )","*arelds tidh","ärildz- )"]},{"a":"arest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armborst. kocchen paa lincöpingx gard . . . haffuer hwart annath aar aresth Arnell Brask BiI 36. stalswennen paa lyncöpingx gard . . . faar löön som een skytta oc hwart annath ar arest ib. Jfr Dahlgren, Glossarium och SAOB arest."],"f":[]},{"a":"arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arf. \" thet war omöghelligith ath dräpa sigh til arfdz Sd NS 3: 343 (1418); Jfr \" ÖGL eþs 21, Dr 20: pr., Ä 7 o. s. v.; se Schlyter, Ordbok s. 34. tha war oppa radhusit fore sithiande radhit hustru marghit . . . ok sagdhe sik badhe fra arff oc gäld ept'r sin bonda Beckman Stud 238 (1429, Kalmar Tänkeb) . Jfr bak-, dan-, dana-, sidho-arf, äfvensom arve, ärfdh, ärve. "],"f":["*arfs del , ","*arfs synd","ärffs- )","*arfs tiltalare","-tilthaler )"]},{"a":"arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["arva skut , "]},{"a":"arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) arf, egendom som genom någons död öfvergår el. öfvergått i annans besittning, ärfd egendom. dömde sin son britanicum fra fadhers arue Bil 305 . \" waart rätta fadherligit arff \" MB 2: 276 . \" mista arff äpter wan fadher ib 1: 419. \" \" thet gotzeth är mik tilkomit epter the for:do mina fadhorsröstor i rätto arfwe \" SD NS 2: 48 ( 1408) . thär mik är een deel aff rätto arfwe epter fadher ok modher ib 53 . \" eth arff som fallit war epter . . . marggreta olaffzdotther \" DD 1: 79 ( 1431) . taka rikit ok arfwit Bir 1: 228 . \" hafua . . . saalt . . . alt thät godz ok ägho, badhe morghingafuo ok ärff . . . ther wi äghom i hösiö \" SD NS 2: 291 ( 1410) . - i relig. mening. äuärdhelikit arf Gr 294 . Bir 3: 91 . \" hymerikis arff ib 1: 66. - allit. arf ok eghit. i som arff oc eghit haffue i suerige \" BSH 5: 486 ( 1511) . \" haffwom atirfangit wart rätta arff oc eghit (herediatem patrum nostrorum) \" MB 2: 276 . ","2) arfsrätt. \" äntigia giffs nakrom nakar gafwa for kärlek oc hemelikhet älla for arff älla mz skipte älla for ödhmiuka thiänist Bir 2: 204. - allit. arf ok odhal. wara jorder som oos ära rettelige ok skelige tilkomma medh arff ok odeel \" BSH 3: 146 ( 1463) . ","3) jordegendom (i allmh.)? jordegendom som någon vid sin död lemnar efter sig? i ortnamn. klubsens arff VAH 24: 326 ( 1377) . karlss arff ib. \" sten bärnä arff \" DD 1: 47 ( 1386) . \" nils i adams arfvet \" ib 55 (1399, afskr.). ena thäkt a coperberghena som hetir baambaraarfwit ib ( 1400). pantsatte ... thera godz som the pa sato som heter dafinzawarit ib 56 ( 1400). a mats arff byggiandhe och boendes i kopparberghet ib 81 (1434, afskr.). enkioarffit ib 2: 2 ( 1383) . alt sowaldzarffwet ib 6 ( 1386) o. s. v. - Jfr arver, arve, ärve, samt atergangs-, bak-, bryst-, bröþra-, dana-, fädherne-, fädhernis-, firi-, hedhers-, iordha-, iämn-, iämnaþa-, kollar-, maghar-, niþar-, ofsinnis-, prästa-, qvinna-, senaþa, sidho-, skyld-, sköt-, þräla-, vigh-arf."],"f":["ärff SD NS 2: 291 ( 1410)), ","arfs gods , ","arfs rätter , "]},{"a":"arf tal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arfdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfvedel, arf. SD NS 1: 533 ( 1406) o. s. v. komme thy thässen landhen til israels söners arffdeel MB 2: 36 . ib 37, 45, 48, 50, 51, 51, 213. Su 72 . j beniamyns äghodelom äller arffdelom MB 2: 138 . "],"f":[]},{"a":"arfdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfvedel, arfslott. Arfstv 33 ( 1461) . SJ 2: 279 ( 1495) . \" kendes sigh redelige opburit haffua alth arff och arffdela wdaff raffual jensson ib 308 (1496). Jfr arfs-, arva-, ärve-del. \""],"f":["erffdel: -dele SJ 2: 279 (1495) . erffdeel Arfstv 33 ( 1461) ), "]},{"a":"arfdelogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ss arfvinge delaktig (i ngt). rika haffwor . . . i huilkom han arffdeloghan giordhe sin engasta son (thesaurum . . . quo suum vnigenitum hereditavit) JMÖ 80 ."],"f":[]},{"a":"arffallin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arfgänger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arfgänger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["berättigad att taga arf. t the sculin wardha arfgenge mädh thic SvB 209 (början af 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"arfhärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfherre, furste som innehar ärftlig regentvärdighet, till tron el. tronföljd på grund af arfsförhållande berättigad furste. ath wii hans naade som en enasthe son och enasthe arffwinge . . . for en reth ärfherre till swerges riche wille anamma, crona oc crisma Rydberg Tr 3: 624 (1520)."],"f":[]},{"a":"arfliker arfvw. lig","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ärftlig. \" all mijn arflige godz, som jag hafwer i ubsala, strängnääs, wästeråhs biskopzdöme, och så all the ärfwaagodz, och arfwelige godz som jag hafwer i öster-giötlandh (o. s. v.) \" Bo Jonssons Test (1384, tryckt ss bilag till Hadorphs ed. af Alexandri Magni hist)."],"f":[]},{"a":"arfluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arflös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["arflös. MB 2: 233 . BSH 5: 318 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"arfname","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arftagare, arfvinge. \" at i maghin . . . wardha arfnama i ewinneliko liwe \" Prosadikter (Barl) 70 . Jfr arfnamare 2: 1191."],"f":[]},{"a":"arfra","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tidigt vaken. artasira riddarin vardh här af mykyt gladhir ok aarfra ok vpstodh mykyt arla om morghonin Gr 260 ."],"f":["aarfra )"]},{"a":"arfrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfrike. \" at äldres sonin atir take arff rikit \" Bir 3: 401 . Jfr arfs rike."],"f":[]},{"a":"arfrätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfsrätt. BtRK 78 ( 1434) . Jfr arfs rätter."],"f":[]},{"a":"arfskiptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utdelning af arf, arfskifte. haffde giort thöm fulla oc lskällica arff skiptan SJ 171 ( 1448) ."],"f":[]},{"a":"arfskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfvedel. \" alt thät arffschiffte som hanum bordhe ärffua \" SJ 106 ( 1441) . lot op per slactara . . . for arfskiptet epter sin . . . bonda ena tompt ib 132 ( 1444) ."],"f":["-schiffte )"]},{"a":"arfskiptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfskifte. \" loto the hona lidugha oc lösa vm the arfskipning \" SJ 132 ( 1444) . haffde thöm rätte erffskipning giort ib 137 ( 1445) . tha som ärfskipting giordhis ib 171 ( 1448) . thänne ärskipting skedhe strax äpter jacob van damens dödh ib 171 ( 1448) . \" haffde giort ärffskiptning i mellan hustru walburge och hennas barn \" ib 271 ( 1459) . vm nogra handa arff skiptning effter sin fadher ib 275 ( 1459) . \" ärligh och winligh erskiffting \" ib 321 ( 1465) . ib 71 ( 1437), 170 ( 1448), 209 ( 1451), 299 ( 1462), 300 ( 1462), 305 ( 1462), 308 ( 1462), 325 ( 1465), 332 ( 1466), 342 ( 1467), 383 ( 1473), 404 ( 1474)."],"f":["arfskipning . ","ärffskiptning SJ 209 ( 1451), 271 ( 1459). erffskipning. ärfskipting. erffskiffting. ärfskiptinghe SJ 170 ( 1448) . ","ärffschiptinghe SJ 71 ( 1437) . ärskipting. arfskichting SJ 300 ( 1462) . ","arffschightinga SJ 305 ( 1462) . ","ärffskigtinge SJ 299 ( 1462) . ","ärfskigtinga: -o SJ 308 ( 1462) . ","erfskichting SJ 332 ( 1466) . erff skichtinge SJ 325 ( 1465) . ","erffskightinge SJ 342 ( 1467) . ","erffuaskipning SJ 383 ( 1473) . ","erffweskipning ib 404 ( 1474)), "]},{"a":"arfsynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = arfs synd. GU C 20 s. 283 . swa wäl fför arff syndh som fför döelika syndh JMPs 100."],"f":[]},{"a":"arftakande","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"arftakande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. ärfvande, berättigad at ärfva. som arfftakande war äpther honom alth hans rike JP 43 ."],"f":[]},{"a":"arftaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arftaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arftagare, arfvinge. \" þe iorþ . . . þär vi rätte arftaka til ärum \" SD 6: 271 ( 1351) . \" ath jak honum vnth ok giffuit haffuer en tolfintx marcha skat ok tre marcha skat . . . honum ok hans arftagom tiil äwerdelica ägo, frälslika, vtan qwall for mik ok minom arftaghom \" Svartb 157 ( 1376) . ib 191 ( 1386) .."],"f":["-taghi )"]},{"a":"arftakin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. L."],"f":[]},{"a":"arftakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["arftagande, tagande (ngt) ss arf, ärfvande. later han oss wara arftagne ok niwtandhe hymmerikis glädi ok äro MP 4: 131 ."],"f":["-tagin )"]},{"a":"arftöker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , Adj. L."],"f":[]},{"a":"argh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arghet, ondska, svek. \" vthan alth argh \" SD NS 1: 26 ( 1401) . Jfr det substantivt brukade n. af argher."],"f":[]},{"a":"argha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra ond, förderfva, förleda. the arghadho (corruperunt) en min discipulum Bo 185 . som . . . ey arghas (depravantur) af thera äptedöme Su 424 . ","2) skada. \" tilfoga skada. jach oc mine arfua wiliom oc sculom aldre i wara dagha fegdha eller argha, hindra eller qwälia . . . borghamestara, radhmen oc borghara i nycöpunge eller thera arfua \" SD NS 1: 678 ( 1407) . BtRK 52 (1388, orig.) . BSH 4: 101 ( 1483), 112 ( 1486). ath i nogith kwnnä arge in paa vore fyender HSH 20: 99 ( 1507) . ib 112 ( 1507) . FM 153 ( 1504) . ","3) lasta, förtyda. hwar the formogho äkke wrängia älla argha (pervertere) gärningena i sik for hänna vppen bara godhlek ther vidherfresta the afwndsiuko tyskarane huru the matten mz nokrom lunafallom argha (calumniari) thera akt Su 426 . - refl. arghas, förargas, taga anstöt. thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn skalt thu äkke forlata nar somlike skändas oc arghas ther af Bo 87 . somlike arghadhos af vars herra ihesu ordhom ib 115 . - Jfr forargha."],"f":["-ar BtRK 52 ( 1388), -adhe),"]},{"a":"argha v fördefva försämra. skulum wy ey forda goz . . . sälia . . . ällir nokot aff thy . .. argha skadha ällir forkomma byh 1 267 1469 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*argha sik , förargas, taga anstöt. swa sker . . . opta ath the haffwa arwodhat j gudz thyänisth j synom vngdom ok agha sik oppa tet ytirsta MP 5: 158 . - Jfr forargha. "]},{"a":"arghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fegt, omanmligt; nedrigt, nesligt menelaus war then förste som opstod oc swarade ther tiill oc sagde at sätia j fred mz troyaner, thz sagde achilles nog argeliga (Menalaus . . . qui primus in logquendo surrexit: pacem quarere cum trojanis satis dixit esse iniquum) Trom 212. synes meg wara tilfädogdt at han skulle forgöras aff oss mz argom död som saa will oss argeliga forgöra ib 156 . hwro j . . . argeliga drape (neci nequiter trqdidistis) hans fader ib 43 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"argher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond. arg. ath betala skolande honum . . . jnnan half manadh dagh epther pascha vtan alt hinder oc alla argha list Gadolin Pants 269 ( 1364) . svår; neslig. at han skulle forgöras aff oss mz argom niqua) död Troj 156 ."],"f":[]},{"a":"argher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) feg. \" een geen enum är ärghum leeth (pravus cum solo dicit confligere nolo) \" GO 750 . \" iag giorde iw som en argher faåne att iag satte raåmerke mellan swerige oc skåne \" RK 1: (yngre red. af LRK) s. 273. ","2) usel, dålig, ond, arg. wari ta man sa mycket argare GS 50 ( 1448) . \" wari man thes arghare EGR 66. the argha (pessima) horkonan \" Bo 80 . \" ey är gest swa argh at hosbonden skal io hawa til forna (preminet hospitibus reprobus licet est laris herus) \" GO 757 . \" then argeste skalk \" RK 2: 1929 . \" maa jak han then arghasta förrädhare kalla \" ib 3: 190 . \" aldra arghaste afgudha dyrkare \" ST 255 . \" vtan alla argha liist \" RK 2: 9468 . ib 3: 774 . SO 164. \" vtan alla argha lister \" SD NS 1: 61 ( 1401). vända alt til argho (in malam partem) Bo 122 . - n. brukadt substantivt. ","1) arghet, ondska, svek. vtan alt arght VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 20 ( 1401), 99 ( 1402) o. s. v. thesso forscrepna articulos . . . at holda wtan arkt SD NS 1: 17 ( 1401) . \" vten arkt skulde han felig wara RK 2: 6281. \"","2) brukdadt substantivt: skada, förderf. the samfelte oc besworo sigh oppa konogsens aarghasta oc dödh Lg 3: 347 . \" kompne . . . pa rigsens argasta \" BtRK 255 (1470, orig.)"],"f":["ärgher . ","arght . ","argt . ","arkt ) , "]},{"a":"arghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförrätt, svek. \" beskatte almogen medh pålegninger och heilp, och anner förtäncktt tilfelle, och förtächta argheter \" PMSkr 694 senare afskr.)."],"f":["-er ) , "]},{"a":"arghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada, oförrätt. scole kome frije in oppa slotidh wten all skade och arghet BtRK 341 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"arguera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhandla. \" arguere the oc disputere aff war herre ok iomffrv maria \" Lg 3: 34 ."],"f":[]},{"a":"argument","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inkast, invändning. \" giordhe hanum mang argument \" Bil 348 . ib 80. swarom wi vtan disputeran oc argument MB 1: 120 . ther mz är löst thz första argument ib 139 ."],"f":[]},{"a":"ari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arild","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se areld."],"f":[]},{"a":"arin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ärin."],"f":[]},{"a":"ark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ark, pappersark. \" pro duobus foliis papyri dictis wlgariter arch HLG 1: 18 (1422). ij [2] stor fwl ark mot mik scriffwin \" SvSkr 1: 41 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"ark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kosta, skrin. en ark Inv cur Tynnelsö 6 ( 1443) . "],"f":["*arka gömare , ","*arkagörare , "]},{"a":"ark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["arch . ","-ar )","arkar lykil , "]},{"a":"ark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ark, pappersark. \" x ark papyr \" FM 226 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"arkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ring? låda? the (ɔ flacara) skola haffua sinne kista yxe, bandakniff, bandhaca, arikl Arnell Brask BiI 29."],"f":[]},{"a":"arkonunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arkt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se argher."],"f":[]},{"a":"arkängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkeängel, öfverängel. \" ängillin michael archängil \" Bo 187 . ib 254. Lg 39."],"f":["arch- )"]},{"a":"arla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. tidigt, bittida. stoþo arla vp Bur 22. han callaþe arla ok sirla sanctum iacobum sik tel hialp ib 168 . komin thär ather a morghen arla Bil 127 . Bu173, 416. Bo 26, 113, 191 . MB 1: 195, 21, 404, (Cod. B) 546. MP 1: 77 . Fl 10, 1158 . Iv 996 . Al 1079, 9666 . RK 2: 4292, 5778, 3: 3787 . Va 7 . Di 5, 54, 81, 93 . LB 2: 59 . wee är . . . ti lande the höfdinga hauer thr arla (mane) äta KS 49 (125, 53) . \" arla om morghin dagher var liws han ridher sik ena aff thz hws \" Fr 83 . \" arla vm morgonen daghin kom marghin hälade stolt ok froom tha var i hertogh eriks rota \" RK 1: 1422 . \" arla morgonen daghen fik waldha marsken redh ater a enghena haldha \" ib 2: 4300 . \" arla dagx \" Al 7663 . arla qwäldz Iv (Cod. B, C) 181. Jfr fularla."],"f":["aarla LB 2: 59 ),"]},{"a":"arla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tidigt, bittida (på dagen). alla . . . lossade all lsyn skip om morganen ärla Troj 106 . - i allmännare anv.: tidigt. the vng trä . . . som ey orka vid frosth vm vintren arla komme Sex ekon tr 263 . \" jac takkar tik for thina hälgha wmskyrdh, at thu wildhe swa arla wtgiuta thit hälga blodh \" SvB 49 (slutet af 1400-talet)."],"f":["ärla )"]},{"a":"arlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["årligen. \" hwilka han . . . aarlika sökte \" KL 210 . ib 211. SD NS 1: 73 ( 1401), 147 ( 1402), Gr 264 . Bir 4: 30, 31 . VKR31, 75. Al 999, 1126 . MB 2: 125, 241, 258 . som ränta arligha aars 1/2 marc wekt SD 1: 444 (öfvers.). ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille ib. \" ib \" NS 1: 435 ( 1495) . ib2: 238 ( 1409), 336 ( 1410). j sylo . . . är märkelighen samqwämdh j herrans högtidh aarligha aars (solemnitas anniversaria) MB 2: 140 ."],"f":["aarlika . ","aarlicha VKR 31 . ","arlecha SD NS 2: 64 ( 1408) . ","arligha SD NS 1: 73 ( 1401) . aarligha. arlige SO 154 . ","aarligan ib 72),"]},{"a":"arlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["årligen. annuatim aarlegha GU c 20 s. 25. ewige och arlige wtgiffue . .. söndax almosen fförstondarene vi (6) mark SJ 2: 245 (14939. - (+) stadhen slottith äller rikith skal tilreda j thid oc thima aarligans oc daglika dax al anbwd oc redskap som tyänar til strid PMSkr 165 (möjligne att föra till ett med arla llikty digt arlika, jfr Isl. árliga)."],"f":["arlige . ","arelige SJ 2: 218 (1492) . arlikan PMSkr 373 . ","aarlegha . ","aarligan STb 1: 407 (1483). arligen SJ 2: 242 ( 1504) . aarligans),"]},{"a":"arliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["årlig. \" war aarliken jngiäld \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). alla arlika vtskylde ib 377 . \" mädh allom ärlikom (för arlikom) ingiäldom aläghnom oc sakörom \" BSH 1: 194 ( 1387) . FH 2: 12 (1381, nyare afskr.). SD NS 1: 535 ( 1406) . VKR 41, 42. MB 2: 276 . PM 1 . \" gifwa thik oc thino folke aarlikin (annualem) kost oc klädhe \" Bir 2: 29 ."],"f":["aarliker . ","arlikin: -it SD NS 1: 535 . arliken (nom. s. f.) PM 1 . aarlikin. aarliken. ","aarligh: -lighe VKR 41 ; ","-ligho ib 42 . aarleghen (ack. s. m.) MB 2: 276),"]},{"a":"arm","b":[],"c":"","d":"","e":[" för ärm, se detta ord."],"f":[]},{"a":"arma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utarma. \" akta ther medh tunga i wrongom domom änkio ok fadhr lös barn, ok arma almogha (snarare dock att läsa arman; ut oppriment in judicio pauperes et vim facerent causæ humilium populi mei) \" KS 67 (165, 73) . Jfr for-, ut-arma."],"f":[]},{"a":"arma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forarma."],"f":[]},{"a":"armben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"armber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) arm, olycklig, eländig, usel. a arma blinda män Bu 16 . \" hwath folk ma man armare kalla \" Al 7283 . armbir fane Bo 30 . \" arme stymper hwi later thu sa \" RK 2: 3409 . \" hans arme kroppir \" Bil 871 . ","2) arm, fattig. \" iak är en arm mö ok rikeleka up föd \" Bu 143 . badhe arma ok rika Fl 28 . \" riker almoghe är kunungs ära . . . ok armbr almoghe är kunungz nese \" KS 78 (193, 85) . \" armt oc fatight folk \" VKR 31 . Bu 18. 498. Iv 2094 . Al 4320 . Jfr husarmber. ","3) förstörd, tillspillogifven? för wardher skon armir än fothin wardher warmbir (ante perit pero quam pede cauma fero) GO 42 ."],"f":["arbar Bu 18),"]},{"a":"armber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) arm (på menniskokroppen). karll gritagiwtare . . . tog henne wndher armen ok fölgde henne till hennis porth Stb 1: 396 (1482). 2) arm, utskjutande del af ett föremål. hwar armen (som hör till katissan, skla vara) iiij [4] alna med ij [2] band Brasks Cal 264 . "],"f":["*arma prydhilse , "]},{"a":"armber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["arm, ömlig. \" for ena arma bukx fylle kombir oändelik hungir oc armödha \" Hel män 149 . Jfr husarmber."],"f":[]},{"a":"armber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) arm vreþ hans arm Bu 418 . ib 419, 499, 521. Bil 225 . räkte guz son sina händar ok arma a corsens arma Bu 139 . ib 57. \" ärmane varo sua lange at the räkto nidhir til fotanna \" Bir 2: 15 . \" thz (det utgjutna blodet) matte manne vnder armana ga \" Al 4540 . \" vndher konungens arm ledde marsken han tha \" RK 2: 6881 . \" tog iag kong hans wndher sin arm \" ib 3: (sista forts.) 5163 . - bildl. hwilins j mins kärlex arm Bir 2: 245 . ","2) arm, utskjutande del af ett föremål. vidh badha korsens arma Bir 2: 133 . Bu 139. \" wi lothe skiwthe i gaar medh then möser, och i försthe skoth giik then ene arm vtaff \" BSH 4: 293 ( 1501) . "],"f":["ärmber . ","-ar )","arma skiälva","arma skelwa )","arma smidhe , ","arma vapn","-vakn )","arma värker , "]},{"a":"armborst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arm borst. Jfr krigh-, skytto-, vipps-armborst, äfvensom arest. "],"f":["arbusth JTb 35 ( 1462)","*armborsta skut"]},{"a":"armborst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armborst, båge som spännes medelst foten (hvilken härvid ställes i ett slags vid bågens öfre ände anbragt stigbygel) och en vid bältet fäst krok (jfr Schlyter, Ordbok s. 35 och Jur. Afh. I. s. 97). eet skot kom som aff armbyrste (quasi spiculum prosiliens de balista) Bil 802 . KL 369. \" skiuta medh armbyrst (mz armborstum Fragm. 16) ok handbugha \" KS 53 (137, 57) . \" skiwta mz armbörst (lasboga) \" Di 17 . MB 2: 244 . \" struko thera armbörst i the skyttor ok thera kompani \" RK 1: 3796 . \" mz spent armborst ib 2: 2431. haffwa werier eller armbost \" ib 1: (till. till LRK) s. 252. mz byssom oc arborstom MB 2: 255 . Di 298 . BSH 3: 46 ( 1452), 5: 63 (1505), 199 (1507), 341 (1509), 456 (1511). FM 330 (1507), 554 (1512), 555. PM 24 . RK 2: 5789, 5793, 3: (yngre till. om Chr. II) s. 235. mz xxx armborst (d. v. s. armborstskyttar) han tit gik ib 2: 5791. - bildl. at theras ondzskonna arborst söndher briste Su 71 . Jfr stalarmborst. "],"f":["armbörst . ","armbyrst . ","arborst . ","arborsth Di 298 . ","arbörste (dat. el. ack. KL 369 . ","arbrösthe FM 554 (1512), 555. armbost. armbosth BSH 5: 63 ( 1505) . ","arbost FH 330 (1507); BSH 5: 199 ( 1507) , 341 (1509), 456 (1511); RK 3: (yngre till. om Chr. II) s. 235), ","armborsta stränger","arbosta strenger )"]},{"a":"armdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elände. \" all werdzliken tienisth är ysäldh armdhom, men aldre slemeste armdomer är ware syndenes tiänere \" PMSkr 671 (senare afskr.)."],"f":[]},{"a":"armhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattigdom, armod. \" fatighdoom oc armheet stoor \" Al 7021 . ib 7047."],"f":[]},{"a":"armhula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armhåla. \" ala . . . armhola \" GU C 20 s. 13 . \" for läthi skul stinger thu handena wnder armhwluna \" SkrtUppb 35 ."],"f":["-hola )"]},{"a":"armhula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armhåla. \" for ondha armhwler \" LB 6: 107 ."],"f":[]},{"a":"armlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ömkligt, jämmerligen. han skal armlika sik förborga KS 61 (151, 67) . \" at hon ekke formatte gaa wtan armligha (miserabiliter) kunde krypa \" Lg 3: 355 . \" the armelika (hörnuliga) lata ok fälla tara \" Fl 358 ."],"f":["armelika armligha )"]},{"a":"armliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eländig. \" thu är vsal oc armbligher (miserabilis) oc fatigher \" MB 2: 399 . \" en ganske armäligh fridh \" FM 97 (1497-1501)."],"f":["armbligher . ","armäligh )"]},{"a":"armlädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armläder, till rustningen hörande läderstycke som skyddar armen. SD 3: 287 ( 1316) ."],"f":["armläthir )"]},{"a":"armlägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armpipa. bröth hans armläg (os brachii) Lg 345 . \" bondin hawir . . . starka armläggia \" Bo 134 . Lg 3: 311."],"f":[]},{"a":"armlägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arm. \" ödhmyuk baar hon then mz skälffwandes armläggiom som henne aff sinne guddoms makt oppe hiölt \" JMÖ 87 . \" finder iak mina syster tha skla thu aldre läggias melllan henna armläggia \" Prosadikter (KarlM) 278 ."],"f":[]},{"a":"armodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armod, fattigdom, brist. wardhir tha saa mykit armodh oppa allom thingom (verum omnium penuariam) SpV 314 ."],"f":[]},{"a":"armodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. ","1) elände, vedermöda, betryck. thzta armodh oc förtreet giordis israels folke MB 2: 222 . \" se wars almoghas armodh (mala) \" ib 230 . \" j törst hwngher oc j alzskons armodh (in siti et peridione magna) \" ib 156 . pynonna armodh LfK 223 . \" the lidhu waald oc stoor armodh \" MD 385 . ","2) armod, fattigdom. \" vndan frälse gånga för armodh skull \" GS 22 ( 1360) armodh oc fatikdom Su 141 . \" then stadh j hwilkom engin brist är ällir armodh (penuria) j thy som iordhen bär MB 2: 127. \" \" falla i armodh \" Ber 288 . ib 289, 292 . lädh nw saa stoora armodh Lg 3: 34 . \" aff then stora armodh, wij nw ikompne äre \" BSH 5: 318 ( 1508) . wiliokt armodh MD (S) 231, 279."],"f":[]},{"a":"armringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armring. MB 1: 204 ."],"f":[]},{"a":"armskena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armskena, till rustningen hörande metallbetäckning som skyddar armen. hwr kar medh en armskene ok inthet mer harnesk BSH 5: 65(1505)."],"f":[]},{"a":"armödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uselhet, elände. \" af thesse sörghelika werlz armödhe Lg 3: 514. \" MD 41 ."],"f":[]},{"a":"armödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["usel. \" at iak matte kallas af thesse armödhelike wärld \" Hel män 204 ."],"f":[]},{"a":"armöþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) möda, vedermöda. mz anduaku . . . ok armöþo ib 143 . \" aff alle armödho (operibus et laboribus) som män hawa a iordhinne \" MB 1: 166 . swa mykyn dröfwilse armödho oc arwodhe for mik lidha ST 317 . \" han war aff store armödho ganzska iämmerlika skapadher \" Lg 3: 339 . - uselhet, elände. nära sik mz thera skam oc armödo (infami . . . commercio) Bil 574 . ","2) armod, fattigdom, doo ii nöþ ok armöþo Bu 57 . Bil 716, 805."],"f":[]},{"a":"arn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örn. \" han är girugh som sulten arn \" Al 3063 . MD 53 ."],"f":[]},{"a":"arna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utverka. \" wi formattom ey thz ärna af thöm \" KL 234 . - särsk. hos el. af Gud utverka el. förskaffa. en han arnadhe hanum son af gudhi Bil 579 . \" äruade (för ärnade) han mannom godha sädhis iordh aff gudhi \" ib 750 . ib 276. MB 1: 385 . MD 186 . \" badh iak wara fru miskunna mik ok erna mik nadher \" Bil 456 . \" hon . . . badh han (näml. Petrus) . . . ärna barneo liiff \" ib 834 . \" appollinaris ärnadhe hanum syn \" ib 327 . ib 269, 680. Lg 970 (hvarest ärua står för ärna). KL 60, 69, 362 . Bir 1: 72, 171, 2: 169, 3: 374, 4: 12. MP 1: 343 . ST 236 . Ber 193 . \" swa som hon sik ärnat hafdhe stor lön mz sino äruodhe \" KL 353 . \" rökta them ok ärna kärlek \" Bir 1: 382 . \" jak hafwir oc thz ärnat af minom son at näppelica skal nokor forfaras til häluitis aff thinom lifnad \" Bil 797 . \" aflat . . . ther gudz hälghe män ärnadho ok forskylladho mz sino dyra blodhe ok bönom aff minom son \" Bir 3: 221 . \" dominicus ärnade hiälp ok läkedom mz mästom grat \" ib 1: 355 . ib 3: 423. Ber 2 . hon arna oc rökta nadh oc miskund Bir 3: 96 . ib 422. \" ärna . . . at vnge salomon . . . wari wakande mz mik \" ib 1: 391 . bidhir jak thik at arna oc rökta j thinom bönom at gudh . . . gifwi thik tholomodh ib 2: 33 ."],"f":["ärna . ","erna . ","-at )"]},{"a":"arnesker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Arnheimsk, från Arnheim. röt arnest täghen FM 76 (1483, daniserande). - n. arnest, tyg från Arnheim. drätter aff aarnest FM 76 (1483, daniserande)."],"f":["aar- )"]},{"a":"arnesker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. Arnhemisk, från Arnheim. mon arniska (möjl. för arriska) kiortil giffwer [jak] til helgalikamma gille i stokholme HLG 1: 58 (1452). särsk. ","e":["arniska (orig. har felskrifningen arriska) gylle[n] HLG 1: 24 (1427). (6 gamla) arnäskia (gyllen) RP 2: 188 ( 1390) . \" hwndrade niethie och en ärniska gyullena \" Svartb 384 ( 1441) . \" for cc letta arneuiska (för arnemska?) gyldena \" ib 425 ( 1447) ."],"f":["arnäsker . ","arnisker . ","ärnisker . arneuisker?),"]},{"a":"arnoldus gylden","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mynt (se Du Cange arnaldensis). xv mark abosce swadant mynt at een arnoldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro FH 2: 103 ( 1436) ."],"f":[]},{"a":"arnoldus gyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllen präglad af hertig Arnold af Geldern; jfr Hildebrand, Sv. lMedelt. 1: 909. haffwa vppburit . . . arnaldus gyldhene for vii ore Svartb 438 ( 1449) . ib 442 ( 1450) ."],"f":["arnaldus gyldhene )"]},{"a":"arop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondt rykte. om eth oppenbaare ryckte oc aarop för:de larens hanom i kommit haffe HSH 16: 84 ( 1527) . ib 14: l88 (1526, Brask)."],"f":["aarop . ","aaroop HSH 14: 88 (1526, Brask) , "]},{"a":"arop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anropa. \" alle the ther tyna hielp aaropa \" SvT 67 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"aros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 5: 587 (1346, gammal afskr.). vestraarus ib 3: 139 ( 1313) . væstrearoos ib 4: 233 (1331, gammal afskr.)."],"f":["aroos . ","arus )","arus SD 3: 140 ( 1313) . ","aros"]},{"a":"arrisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Arras, tillverkad i Arras, förfärdigaf af efter Arras benämdt tyg. ramfridhe pedhersotter (gifver jag) en arriskan kiortil blan SD NS 3: 536 ( 1420) . Jfr arnesker."],"f":[]},{"a":"ars","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakdel, säte (på menniskior). a manz ardz LB 4: 339 . \" lat rökin ga op i arzen \" ib 7: 261 . \" te aadror j arzen äre \" ib 262 . ib 265."],"f":["ardz )"]},{"a":"ars","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säte, bakdel. \" (himmelstecknet) scorpio haffuer waldh ower arzen \" LB 13: 19 (s. 462)."],"f":["arz )"]},{"a":"arsballar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klinkor, bakdel. \" läkedom taka til aarzballana ok lendhena \" LB 13: 19 (s. 462). nates . . . arzballa GU C 20. s. 343."],"f":["arz- . ","aarz )"]},{"a":"arsklinker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakdel, klinkor. \" piga . . . idest sum[m]itas natium scilicet ardz klinker \" GU C 20 s. 445 ."],"f":["ardz- )"]},{"a":"arst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkare. \" en god arst FM 347 ( 1507) . \" \" wara tigh for then arsth ther forsökia wil opta tigh huru han scal andra läkia \" Ber 291 . aarste oc lekara Su 224 . BSH 4: 246 ( 1499) . FM 406 ( 1509) ."],"f":["aarst )"]},{"a":"arstala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l»buktala»? ffamino . . . arzs tala GU C 20. s. 252."],"f":["arzs- )"]},{"a":"arste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*arsta bok , "]},{"a":"arste","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m = arst. mester bernd stadzsens arste SJ 369 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"arster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkare. \" cirrurgiucus . . . arsther Gu C 20 s. 113. Jfr arst och arste 1: 49. \""],"f":[]},{"a":"arsterdie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkearekonst. \" mestare . . . i asterdie, som er läkedom \" LB 7: 127 . - läkedom, läkemdel. kallas tz . . . en asterdie modher LB 7: 134 . \" aff läkedom och asterdhie som aristoteles haffuir scriffuit \" ib 167 . \" redha thenna ädla asterdye \" ib 173 . \" tha skal man vaktha sig for läkedom och asterdie \" ib 95 ."],"f":["asterdie )"]},{"a":"arstharmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ändtarm. LB 7: 261 ."],"f":[]},{"a":"arstädhia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"arsädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["årets säd, säd som under året blifvit sådd. aarsädhin matte nytias MB 1: 300 ."],"f":["aar- )"]},{"a":"arsädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["årsgröda. \" i skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe \" MB 1: 376 . MD (S) 286 . "],"f":["aar- )","arsädhis axäxter , ","arsädhis offer , "]},{"a":"arsäl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["årsäll, välsignad med god årsväxt. stenkil aarsäle PK 231 ."],"f":["aar- )"]},{"a":"art","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) härkomst. thz (barnet) war aff enä ädlä arth (van ghuder art) Va 8 . ib 27 . \" thz diwret är aldrik kommit aff nokro vnda art \" ib 25 . ","2) medfödd beskaffenhet, natur, art. huru wart tu nokon tiidh aff swa ondä enä art, at thu skulde swa fordärffuä thin egnä liiffs frvkt Va 8 . \" war en forrädare aff allä sinä art ib 15. ib 38. \" \" han ey omwändhe togh sin danska ardh RK 3: 180. \" \" thz är hanss aardh \" ib 2757 . \" hwar äffther sinne jnfwnd oc arth \" PM 20 . \" skal man huar effter sin ardh oc stadghe eller staath holla sig suptilighen \" LB 7: 179 . \" wille forfara hans sidh ok aardh \" MD (S) 252 . \" thaa the saago leksensa aardh \" ib 202 . \" marghe dyre stena mz ädhle ardh the rena \" Fr 172 . Jfr onardh, riddara-, van-art."],"f":["ardh . ","aardh )"]},{"a":"artal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["årtal. \" klarlige bescriffuit i thenkeboken wedh samme aar tall loch dagh som her scriffuit star \" SJ 2: 315 ( 1497) . Jfr aratal, äfvensom arstal 1: 45."],"f":["aar tall )"]},{"a":"artikel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["artikel, mindre afdelning i en framställning Rydberg Tr 2 . 658 (1396). JMPs 143. som tässa articla älla puncta dagelika läs ib 144 ."],"f":["artiklar . artikellar: -ä Rydberg Tr 2: 658 (1396)),"]},{"a":"artikel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. artikel, mindre afdelning i en urkund. om nogen artikel . . . forkräncht vorthe FM 386 ( 1508) . til mere wisso, stadhfestilse och fulbordhan thessa forscreffna ordha och artikla SD NS 1: 300 ( 1403) . ib 675 ( 1407) . RK2: 1728. \" articula och pwnchter \" BSH 5: 365 ( 1509) . articla ok puncta SO 33 . ib 32, 47, 117 o. s. v. eth mynsta articell ib 116 ."],"f":["articul: -ulum SD NS 1: 675 ( 1407); -ula BSH 5: 365 ( 1509) . -ar),"]},{"a":"artikilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pronomen? bubo vgla et est epiceni generis nota epicenum genus är thz som teknar han eller hona vnder ena ariikilse som är hic et hec vp patet de auibus GU C 20 s. 62 ."],"f":[]},{"a":"artiþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anniversarium, årsdag efter någons död, själamessor som denna dag hållas för den döde, på bestämd dag hvarje år med själamessor firad högtid. i hwars varrä artiiþ bäggiä skulu alle þe preste äru i klostrenu messu sighiä SD5: 562 ( 1346) . \" halla artiidh meth messor, vigilior, psaltara oc meth liws ib \" NS 1: 304 (1403, gammal afskr.). Jfr arsmot. "],"f":["artidha dagher","aartidha- )"]},{"a":"arve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= arf 1. skulu thässe riddara sik fordarfua fore thässa iomfrughor arfua (arf som dessa mör hafva att taga) Iv 4958 . allit. arve ok egha. arffua och egho fingo the ey spara RK 2: 272. \" arve ok eghit. fra ärffwa och egit ganga RK 2: 745. \""],"f":["ärve )"]},{"a":"arve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfvinge. SR 33 . at nakar thän arfwe kan spörias . . . som skyllare är SD NS 2: 95 ( 1409). - med personens gen. hon ok hännär aruar SD 4: 389 (1334?). annor gooz som wäl äru fangin them atir göma the sinom arfwom ok äptir komandom Bir 1: 54 . \" thera arwa älla barn \" ib 2: 86 . ib 3: 18. Bil 53, 534. MB 1: 182 . RK2: 6666. PM 45 . - i tillnamn. päter bondaarwe DD 2: 5 ( 1384) . marghit olaffh honeffsarwädotter ib 4 ( 1384) . \" olafwer stenbiärarfwe \" ib 7 ( 1387) . - Kanske ingår arve i denna betydelse äfven i sådana ortnamn som de i följ. ex. förekommande. in ana arvafiardhong, que diuiditur in duas partes quarum alia dictur ana arva, et alia wæsthangha Sd 3: 54 ( 1312). jn principali . . . medietate que dicitur anaarua ib 55 . jn hilda arvafiardhong ib. \" j skwmsarwaby \" DD 2: 4 ( 1384) . j sigbernaruaby ib 5 . "],"f":["karlungxarfweby ib 7 ( 1387) . - med gen. utmärkande det ärfda föremålet. göra idher himerikis arua Bil 127 . " tho the villo mik fordarfua iak var tho thera herra ok arfue (den som hade fått dem i arf, på grund af arfsrätt borde råda öfver dem) " Fr 660 . - med prep. retter malseghiande ok arwe tel thet forscrefna godz SD NS 2: 118 ( 1409) . Jfr bak-, bryst-, mädh-, skap-, skäpt-, vigh-arve. ","arva bol","arvi- )","arva bot , ","arva gods , ","arva iorþ , ","arva luter , ","arvalös , "]},{"a":"arve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l. arf. hersisco . . . ärffua skipta GU C 20 s. 330 . Jfr arf, ärfdh, ärve. "],"f":["ärffue )","*arva balker , ","*arvaborin","ärfwa- )","arvadel , m. 2: 1192. arfvedel, arf. Uppl Lagmansdomb 9 (1490). huar en lönskaläghare . . . han far aldre lot eller arvadell j guds rike MP 4: 66 . Jfr arf-, arfs-, ärve-del.","arva iordh","ärffua- )","*arva rike","-riche )","*arva rätter , ","*arva skipte","-skyffte ib 243 ( 1504) ),"]},{"a":"arve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfvinge. \" affhänder jak mynom metärffwom ok ärffuom thet for:de godzeth \" Svartb 491 ( 1467) . \" ath han worde rikesins arue \" Prosadikter (Su vise mäst C) 225 . \" warda aure aat rikeno ib. - (?) jngom stadom warendäs ärwarne \" PMSkr 650 . - Jfr bärna-, bryst-, mädh-, sam-arve."],"f":["ärve )"]},{"a":"arve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stellaria media Lin.? \" fore byld j öghon scal man taka arffua oc thz huitha aff äggit oc stampa till saman oc läggia thz offwir öghonin \" LB 1: 96 . tak arwe ib 2: 65 . ib7: 72. \" tagha arwi ib 5: 77. taka arfwa \" ib 3: 157 . - Jfr bukarve."],"f":[]},{"a":"arver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arf. SD NS 1: 151 ( 1402) . BSH 5: 101 ( 1506) . \" vm then arwen ther mik bordhe at ärwa äpter laurenz haquonson \" SD NS 1: 288 ( 1403) . \" the skulu hawa allan arff sidhan badhe ledhan ok liowan ib. Jfr arf, n. \""],"f":[]},{"a":"arvinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ärvinge."],"f":[]},{"a":"arvodhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förenad med arbete, mödosam. godher thiänisto man han gör gladhlika sins owermantz budh oc wilia än tho at theth är ärwdhlikt MB 1: 134 ."],"f":["ärwdhliker )"]},{"a":"arvoþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) arbeta. \" orka väl äruuþa \" Bu 498 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Bil 863 . \" j ärfwdhin tharf löst \" ib 286 . \" ärfuodha sik til födho \" ib 347 . \" forma arwþä firi sit bröþ \" SD 5: 637 ( 1347) . \" rikar ärwþar ok quiþer at höghþa \" Bu 153 . ärwodhadho at vtthrykkia oliona KL 46 ; \" jfr 4. \"","2) förrätta, göra. ärwodha sina natwrlika syslo MB 1: 32 . \" äruodhin idhirt eghit äruodhe \" Bir 3: 90 . mange värlzlike män äruodha värlzlika gerninga (laborant temporaliter) ib 380 . \" äruodhe (troligen för äruodhadhe; laborabat) han mz sinom handom the thing som höuelik varo \" ib 157 . ","3) bearbeta. \" tha thu ärwodhar iordhina \" MB 1: 59 . \" han hafdhe ther ämpne aff at pröwa andra creatwro dygdher swa opta han ärwodhadhe them \" ib 128 . ","4) arbeta, bemöda sig. som mz myklo mere omsorgh oc större klokskap äruodhar om at taka af them hiärtans gooz än licammans Bo 108 . \" ärwodha ther vm huru the matten fly lygina \" Bir 1: 226 . \" äruodha at rikit finge then konung thy matte hiälpa oc styra til godha gerninga ib 2: 259. \" \" som ärffuodhar (laborat) mik til fulnatz loffua \" Su 331 . ","5) våndas. \" thänne siukdomen han nu äruodhar ij (qua laborat) \" Bir 4: 124 . ärfwodhande (laborantes) i vmskiptelikom siälinna dröfwilsom ok androm ogaghnom Su 431 . \" ärodha i yttarsta dödhenom \" KL 356 . \" tok hon til at äruodha til dödhin Lg 3: 517. \""],"f":["arwþä . ","ärvoþa . ","ärwþa . ","äruuþa . ","ärfwodha . ","arfuda Bir 4: (Avt) 183. ","ärffwadha SO 6. ","ärffuadha: -at Lg 3: 10 . ","erfuadhe SO 161 . ","ärffueda ib 160. ","äruoffdha ib 6. ","-at )"]},{"a":"arvoþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) arbete. \" skal myätas hans ärwþi \" SD 5: 637 ( 1347) . \" taki fult firi sit arwþi ib. mit äruuþe \" Bu 3 . \" hwlkin swen som forsumar sins husbondha ärffuodhe \" SO 6 . \" huilken suen som sijns husbondha arbethe forsumar ok är han vthan lagha forfal tha fylle vp sijns husbondha aruodhe \" ib 71 . tolkom swen aruodhe giffwa ib 21 . \" är swennen skyllogher husbondha fulth äruodhe \" ib. \" mz . . . thinna handa arffuode \" VNB 3 . \" medh likamliko ärfuodhe wordho the quämelikare till andelikit ärfuodhe \" VKR 79 . the skulu hwilas aff theras arffwodhom (laboribus) MB 2: 355. \" iak tappar ey mit äruodhe älla lön \" Gr 271 . \" tu äther thynna handha erffuot \" LfK 243 . - ärende. spurþe þän siþarst com at huat aruuþe þe uaro sua mange ut cumme Bu 419 . - Jfr biärgs-, handa-, thräla-arvoþe. ","2) arbete, det som är arbetadt. toko af honom modhorenna äruodhe (opus factum accepit) Bo 15 . ","3) möda. \" höghra väghin är skip ther han ma in springa ok mz äruodhe (laboriose) vndan koma \" Bir 2: 218 . ib 219. \" liidha . . . alla handa erffuodh ok mödho \" Lg 3: 535 . LfK 259 . "],"f":["aruuþe . ","arwþi . ","ärvodhe . ","eruodhe Bil 633. ärruþe. ärwþi. ärwadhe SD NS 1: 379 ( 1404); Su 5 . erffuodh. erfuodh LfK 259 . erffuot),","arvodhis afslagh","ärffwodz- )","arvodhis dagher","äruodhis- )","arvodhis diur","ärwodhis- )","arvodhis fikin","ärffuodhis- )","arvodhis folk","äruodhis- )","arvodhis fulder","arvodhis för (ärvades-), ","arvodhis gärning","ärwodhis- )","arvodhis hion","erwodhis- )","arvodhis häster","ärfuodhis- )","arvodhis liverne","ärvodhis- . ","ärwdhis- )","arvoþis lön","äruoþes- . ","erwodhis- )","arvodhis lös","ärwodhis- )","arvodhis man","äruodhis- . ","ärw þis-. ärwþys-),","arvodhis time","ärwodhis )"]},{"a":"arvoþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr ivirväldis-, stridz-, thrälaarvodhe."],"f":[]},{"a":"arväxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ars växter. aar wäxthen som thik tilburdhe ath nytia JP 14 . törska aff aruexstin SD NS 1: 363 ( 1404) . MP2: 301."],"f":["aar- )"]},{"a":"arädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mod. \" siälin hawer thre krapte, skäl oc losta oc arädhe. \" MB 1: 461 ."],"f":[]},{"a":"aräk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra, angå, vara af betydelse. som tätta forscrefna skipte ok arf a rörer SD NS 2: 2 ( 1408). i thy som manga manna helsa arörer Su 155 . \" ey giorth thz ära a rörir \" SO 18 . \" tha skulu al ärändhe räthas som noghot a rörir (äro af någon vigt)ib 24. - part. pres. arörande, \"","1) rörande, angående, vidkommande. jak . . . kännis . . . mik mäktoghan oc myndoghan giorth haffwa . . . herra haquon . . . offwir alt thet mik arörande är (allt hvarmed jag har att skaffa, allt som tillhör mig) i westragötland SD NS 2: 332 ( 1410) . \" bidhiom wi idher . . . som thetta ärendit arörande är \" VAH 24: 322 ( 1442) . ib 323 ( 1454) . - med dat. nokre the bref thesso goze arörandhe äro SD NS 1: 688 ( 1407) . \" thet . . . som nokrom arörande ware aff the i nämpdene sitia \" ib 2: 162 ( 1403) . ib 92 ( 1409) . VKR 31, 33.","2) som skall behandlas, som är i fråga. naar nakor särlikin oc groff ärande äru arörande Bir 5: 22 . ib 24."],"f":["aa- )"]},{"a":"arþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"arþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["årder, plog. slitnadhe ok rimmadhe hans köt for fiengiomen ok gislomen swa som iordh fore ardhre Bir 1: 29 . \" än thot ardhrit draghis af yxnomen tho styris thz äptir äriarans vilia \" ib 298 . \" liknadhe mik vidh ardhir (aratro) hulkit som gör widha fora oc opriuar rötirna ib 2: 8 ardhir ok harff \" ib 1: 291 . ib 292, 2: 76, 199. MP 2: 239 . \" liffwa badhe widh ardher oc plogh \" Al 7054 . sändande hand til adhrit (för ardhrit; aratrum) Ber 70 ."],"f":[]},{"a":"arþer bilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["ardir- )"]},{"a":"arþer skeþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["arþa )"]},{"a":"as","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["as. \" hwar et aas faller a en mark Al 2783. ib 7035, 9091, 9678. Jfr ramna as. \""],"f":["aas )"]},{"a":"as","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bjälke. \" stödhrena som äru wnder systranna chor gwlff ällir aasana (trabes) \" Bir 4: 85 . \" offwan wppa aasomen (trabes) skal gwlffuith byggias \" ib. \" alla idhra asa oc stängher hänghia fwlla mz owerflödoghom klädhom \" LfK 97 . Jfr betas. ","2) ås. en branter aas war a hans leedh Iv(Cod.B,C) s. 229. - ss ortnamn. duas colonias jn asenom in parochia biæghæstrum SD 2: 571 ( 1309), 573 ( 1309). lindernaas ib 603 ( 1310) . \" söötaasa \" ib 701 (1300-1310)."],"f":["aas . ","-ar )"]},{"a":"as","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äss, den sida på en till tärningspel begagnad tärning, hvilken har endast ett öga. dws oc aas them kaster hon mäst MD 395 ."],"f":["aas )"]},{"a":"as","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bjälke i bro, broås. \" scal han holla quärnabrona ferdiga och fotoghen lote komma fram wirkith, vthan äsena brista; thaa böte them ffogothen Arnell Brask BiI 26. 2) ås, på makren befintlig, långsträckt förhöjning. vplata mattis hansson . . . ena bar tompth pa norre malm ligiendes nordan hans mölners tompt ok sunaneskylstuna tompt vth medh aasen i mellen sama forscrifne tompter \" SJ 2: 174 ( 1490) . som lengden är aff tompten wijdh aasin lv (55) alnar, ffran aasin och nider i gatan wydh closters tomt c (100) alnar ib. - Jfr krop-, kätla haka-, ryg-as.. ass SvB 36 (början af 1500-talet)."],"f":["aas . "]},{"a":"asaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"asaknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist. \" ledh tholikan aasaknadh (för afsaknadh?) och fatikdom \" JP 68 ."],"f":[]},{"a":"asaknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlust, skada. \" i haffue nu sielffue ther aasaknat aff atj ey sätie eder barn til skola \" HSH 17: 168 (1523, Brask). Jfr afsaknadher."],"f":["aa- )"]},{"a":"asater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"asea","b":[],"c":"","d":"","e":[" . aseende. asiande. asyande. aasäyande),v. L. ","i sht i abs. dativkonstruktion. väghiäna äru sua stykelek a seande (att se på) sum var blandat mz rotne bloþe Bir 4: (Avt) 178. them aseande (i deras åsyn) KL 131 . \" thöm asyande \" SO 16 . allom them asiande Lg 3: 203 . \" allom asiandom \" Lg 31 . \" mangom näruarande ok aseande \" Bil 461 . ","ey wara aff them aasäyande nogon edhe i the sak begerende FH 1: 31 ( 1455, gammal afskr.) . ","med dat. och gen. waro honum thäs aseande . . . at han wilde landzsins laghman wara BSH 1: 188 ( 1386) . - med dat. och ack. at wi eij wiliom älla skulom them fornämpa boo nokat borgh aseande wara HSH 16: 4 ( 1369) . - med dat. och pep. um med subst. at wi . . . thera hinom aldrigh sculom aseende wara wm nokra hielp BtRK 38 ( 1378) . \" som thik wilia ther vm aseande vara \" Ber 261 ."],"f":["a see . ","aasee . "]},{"a":"asea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syn, besigtning. tha som . . . drotning margareta them thit sände til asyo VAH 24: 321 ( 1422) ."],"f":["asya )"]},{"a":"asidhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["afsides, åt sidan. staanda widh grindena aasiidhis (för afsidhis?) j noghrom quämelichom stadh VKR 22 . ib 48."],"f":["aasiidhis )"]},{"a":"asighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"asiitiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som har bosta (på en viss plats), bosatt, bofast, fast boende, fast anställd. ath han haffuer funderat . . . j abo domkirkio ena prebendam . . . och haffuer skipta til henne en asitiende prebendatum Svartb 435 ( 1449) . \" then tjdh wi skikkadhom asitiande sockneprest j yo \" ib 532 ( 1477) . (hade) lagt godzet j ödha vtan ositiande lanboo ib 53 (Skokl, 1477)."],"f":["o )"]},{"a":"asikke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["asikkia elder , "]},{"a":"asikkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åska. \" asikkionna röst \" Gr 299 ."],"f":[]},{"a":"asikkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*asikkio dyn"]},{"a":"aska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aska. \" bran ämskyt ii asko \" Bu 22 . MB 1: 509. Al 7984. \" tw hauer nw ligat ther alt jampt i asken \" Di 88 . \" war han blek som en aska \" Di 131 . \" hans ben ok asku lagdhu the j blykistu \" Bil 296 . \" iak är mold oc aska oc owerdogher fore thinom öghom \" MB 1: 191 . Ber 81 . dräper thu thina asko (civem; tydligen läst cinem eller cinerem) ib85. Jfr böke-, eke-, fal-aska. "],"f":["asko blandadher , ","asko graf , ","askohögher , ","asko odhinsdagher","asko öria","asköria )"]},{"a":"aska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr undiraskadher."],"f":[]},{"a":"aska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aska. 1 span asko til fiska-blötning VKU 131 ( 1568) . Jfr bly-, eke-, fal-, vinträ-aska. "],"f":["*askobakadher","äsko- )","*asko brödh , ","*askofat","askafaat )","*askofulder","-fuller )","askograf","aska- )","*asko kätil","askakätel )","*askoughn","askavangn )"]},{"a":"asker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l. 1) ask, askträd. fraxinus asker Växtfört. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. ries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. franccinus . . . arbor quesdam asker GU C 20 s. 290 . 2) ask, låda, händer thet swa, at breff torfua sökias äller frataghas, tha lete i them ask, skrin äller skap, som han finder bokstafwen skrifwadhan wnder gozit VKJ 5 ( 1447) . togo the . . . vth aff jöns amwndssons ask ix (9) mark SSkb 236 ( 1506) . - ss måttsbeteckning. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 319 f.; Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 752; SAOB A 2469. en ask smr SD 6: 460 ( 1354) . \" atta aska honagh \" ib 271 ( 1351) . - Jfr glas-, hälghedoma-, stuvu-asker. "],"f":["*askalunder , ","*askamark , ","*askastubbe , "]},{"a":"asker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ask, askträ. \" i ortnamn. ascaby \" SD 1: 719 (1276-76).","2) ask, låda. duo askæ in quibus littere domini regis sunt SD 4: 711 (1430?). 3 aske hånigh BtFH 313 (1413, nyarea afskr.) . - Jfr spiutasker."],"f":["-ar )","aska trä , "]},{"a":"askilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. skilja, utgöra skilnad (mellan), vara skild, vara olik. opersonl. med ack. hwru mykit som a skil skäfwina och stokkin, swa mykit skil mällan wredhe och hat Ber 109 . Jfr skilia a."],"f":[]},{"a":"askodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åskådande, betraktande. ware thz . . . saa at vestis bissina thz är alla granasta lärofft, fiughe nakra swartha smitto oppa sik, tha hindradhe thz genast thera askodhan (aspectum) som skodha thz, swa at the sik wändha fran thy SpV 311 ."],"f":[]},{"a":"askodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utseende. hans aaskodhan (adspectus) war som solinna glimber MB 2: 390 . thz liusit syntis swa som manz askodan Gr 297 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"askyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aslata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aslata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverskridande af rätta gränsen vid hö- el. södesbergning så att man slår el. skrä in på grannens område. presbiter delinquens et hhabitans in fundo ecclesie mendabit episcopo ius regium et eciam prouinciale, preter byiarbygningæ, id est, lidh, garþa, aslator, apløghior, tiællbruth, akernaam Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, afskr. fr. förra häflten af 1400talet); jfr VGL IV 21: 33."],"f":[]},{"a":"asn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = asne. som häst oc asn (för asna?) fiil oc mwla Al 7092 ."],"f":[]},{"a":"asna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åsa el. åsninna. en aasna taladher SvKyrkobr 103 ."],"f":["aasna )"]},{"a":"asna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åsninna. \" at the skullen föra honom asnona oc hänna vnga \" Bo 164 ."],"f":[]},{"a":"asne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åsna. \" länte hanom sin asna \" Bu 173 . \" huarf asnen af hans öghsyn ib. MP 1: 197. Bo 161, 163. \" Lg 33 . \" vppa asnar \" MB 2: 24 . \" folske som asna \" MP 1: 198 . "],"f":["asna foli , ","asna foter , ","asna krona , ","asna kiäpter","-käffter )","asna modhir , ","asna unge , ","asna öra , "]},{"a":"asne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åsna; åsnehingst. \" tha asnen afflar mädh horseno PMSDkr 250. ","2) \""],"f":["*asnadrivare , ","*asna fyl , ","*asna gömare","aassna- )","*asna hiordh , ","*asna hirdhe","aassna hörde )","*asna iäta , ","*asna krubba , ","asna modhir , få åsninna som har föl, åsninna med föl; (dräktig) åsninnna. tha asna moderen är haffwandis sparis henne j arbedeno PMSkr 250 . " när hesthen affla mädh asna moderenne ib. " ib 251 .","*asnaqvärn","aasna- )","*asna stal , ","*asna stalder , ","*asna taghl","aasna taghel )"]},{"a":"asnikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sniken. \" han war bade karger oc asniken (Cod. B aath snicken 312) \" Di 22 ."],"f":[]},{"a":"asokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"asoya","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SSkb 358 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"asp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["asp, aspträ. i ortnamn. aspanäs SD 5: 469 ( 1345) . Jfr äspe. "],"f":["aspabarker","aspebarger )","aspaträ , "]},{"a":"asp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aspå, populus trremula Lin. \" tremulus asp \" Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8 . FMU 3: 214 (1441, nyare afskr.) . "],"f":["*aspa stubbe , "]},{"a":"asprang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anlopp, anfall. \" nu liggir waktaren i grawine oc standir ekke vp mot owina spang Hel män 159. \""],"f":[]},{"a":"aspvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aspskog. ss. ortnamn. \" prope siluam dictam aspwid \" SD 1: 573 ( 1280) ."],"f":[]},{"a":"astanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå fast (vid), hålla sig (till). wi haffwom rät at astanda mz warom gudz laghom Prosadikter (KarlM) 275."],"f":[]},{"a":"asterdie","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se arsterdie."],"f":[]},{"a":"astund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åstundan, åtrå, lust, begär. capesso . . . mz astund taga ok girnas GU C 20 s. 84 ."],"f":[]},{"a":"astunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åstunda, längta (efter). med dt. gudhi dyrlikare astundandis (dominum præ omnisbus desideras) Mecht 121 ."],"f":["o- GU C 20 s. 577) , "]},{"a":"astunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åstunda, önska, längta (efter). med inf. iak hauar . . . astundat falla ii þina famna Bu 140 . \" astunda at skodha han \" Ber 200 . - med en sats inledd af at el. thät. astwndhe (för astwndadhe) aff gudhi thz han matte komma til the förfädher huilke för honom framlidhne waro Lg 3: 627 . - med ack. astunda hans dödh Bil 772 . Bo 138. ST 509 . \" wärlzlik thingh hulkin som synas ok astundas nu nästan af allom \" Bir 1: 117. thu äst ensamin astundande (desiderabilis) ib 76 . astundande (längtande efter) sin herra Lg 250 . -- med dat. och ack. the som girnas ok astunda (cupiant) honum blygdh ok skadha ok stunt liiff Bir 3: 131 . -- med prep. jak astundadhe til thin Bil 159 . Bir 1: 398, 2: 249, 3: 176. \" samuledis som hyorten astwndar watnzsens källo, swa min siäl til thin \" Lg 3: 661 . -- "],"f":["astunda sik , bemöda sig? haff oc thit minne altidh wplyft j gudhelika thinga skodhan ä thik meer oc meer astundandis (per contemplationem divinorum ad superna tendendo) Su 260 ."]},{"a":"astundan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åstundan, önskan, längtan. Bu 151 . Bo 67. Bir 1: 28. Ber 159 . a stundan tel lhans Bu 12 . \" astundan til gudh \" Bir 2: 108 . \" for the astundanena ther han hafdhe til siälinna helso \" Bo 74 . med subj. gen. j hiärtans härdzsko oc kalla hugxsins astundan (affectu frigido) Su 298 . - med obj. gen. astundan himerikis ro Bil 85 . \" ensamins gudz astundan (desiderium solius Dei) \" Bir 1: 296 . \" wptändas til hans astundan (ejus desiderio) \" Ber 17 . \" nar han är vtan altz licamlix lusta astundan (appetitu voluptatis) \" Bir 2: 124 ."],"f":[]},{"a":"astundan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åstundan, längtan, begär. \" är atwndilsen the som ondh är, bytaskolandis i godha astwndan \" SpV 429 . - begär att komma upp öfver (ngn) eller att komma åt (ngn)? försök att sätta sig upp emot (ngn)? astwndan (appetitus) owir them som höhra äru satthe SpV 159 . rörelse, innerlig känsla. tha sarghadhis hänna hiärta aff innersta warkunnilse astundan (compassionis affectu) Mecht 114 . - kärlek, tillgifvenhet. oskrymptelikin astwndan (affectus SpV 160 . alla sina samsystra forekomma mz astwndan (affectu) ok thiänist ib 466 ."],"f":[]},{"a":"astundanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eftersträfvandsvärd, ljuf. \" räkna jak mik enkte astundanlikare oc lustelikare, än thz syndogha människian komber alther til mik mz anger for syndenne \" Mecht 329 ."],"f":[]},{"a":"astundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åstundare; den som har längtan el. begär efter (ngt). hwar en ihesu christ älskar ok himerikis astundare SkrtUppb 131 . mollis casei appetitor blöta osa aastundare GU C 20 s. 275 . Jfr atstundare."],"f":["aa- )"]},{"a":"astundelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med åstundan, längtansfullt. skodha altidh hans änlite hulkit änglane astundelica see (in quam desiderant angeli prospicere) Bo (Cod. B) 348 . ","2) ifrigt. \" tok han til swa mykyt äpte häne astundelica bränna \" Gr 283 . - enträget. bider jac aastwndelige eder herredöme BSH 5: 40 ( 1505) . ","3) vänligt. \" skodha . . . huru lioflica ok astundelica (affectuose, benigne) faghirlica oc fulcomlica han talar til them \" Bo 66 . gladhelika oc astundelika (affectuose) helsadher Su 277 ."],"f":["aastwndelige )"]},{"a":"astundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) önskvärd, eftersträfvansvärd, liuf, behaglig. änkte (näml. är) djäfwlenom astundelikare (desiderabilius) än kärlekxsins wtsläkkilse Ber 47 . hethelikare astundelikin Su 201 . \" i änglom är gudh astwndelikin (desiderabilis), thy at the astunda at skodha han \" Ber 200 . han är ämuäl astundelikast, oc naar tw hauir han tha hauir tw all astundelik thing Bir 1: 22 . \" thu äst . . . astundelikin at hafwa ok nytia \" ib 224 . \" han är sua astundelikin at thu thorff änkte astunda vm thu hauir han \" ib 3: 3 . \" hulkin som mik thäktis mer än alt thz som astundelikit synis j världinne \" ib 2: 225 . godher idroghe är astundelikith liggiande fä Ber 34 . taka nya brudh . . . astundelica j hannan Bir 3: 80 . MP 1: 49. skodha oc see hans liofwa oc astundelica änlite Bo 240 . taka af hans hälghasta handom then astundelica matin (escas delecabiles) ib. \" swa som astundelikit viin \" Bir 1: 186 . ","2) åstundad, efterlängtad. \" i dagh teedhe alra manna fägherste sith astundelica (desideratam) änlite \" Bo (Cod. B) 348 . then astundelike (desiderata) daghin Su 343 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"astundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["längtande; kärleksfull, öm. thz (hjärtat) war . . . aldra gudhelighast ok astwndelighst (desideantissimum) Mecht 15 . - kärleksfull, hjärtlig, beveklig. lmz astwndlegiom (affectuosis) ordom Troj 118 . - hjärtlig, innerlig. wäluilileghin ok atwndelighin (affecuostus) kärlekhetz dyrkan SpV 142 . - Jfr atstundeliker."],"f":[]},{"a":"astundilsa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f,. åstundan, längtan, begär. jak offra tik mit hiärta, min astundilse ok meningh, ok mina bön i astundilsonna enan, oc thinom bönom SvB 198 (mot sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"astundilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. åstundan, längtan, begär SvB 198 (mot sl. af 1400-talet), 262 (senare hälften af 1400-talet). ey skulum wi war astwndilse ofmykith til nokors läggia SkrtUppb 91 . SpV 429 (se under astundan)."],"f":["-else: -elsom SvB s. 262 ; SkrtUppb 356)"]},{"a":"astundilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. (Su 110) ","skadheliken MP 1: 19 . Bo 43, 132, 134, 179. Bir 285, 296 . thin matir ok drykkir takir ey bort astundilsen Gr 272 . han böghe . . . astundilsin (affectum) til sin lust Bir 8: 120 . - med subj. gen. hans tw astundilse til mik (duæ affectiones ejus ad me) Bir 1: 71 . \" i hänna vilia astundilsom \" Bo 91 . - med obj. gen. altidh vaxste fatikdomsins astundilse (desiderium paupertatis) i them Bo 3 . \" mödhas af wrangom thankom ok wärldinna astundilsom \" Bir 1: 93 . \" äwärdhelika thinga astundilse \" ib 313 . ","2) lust, njutning. \" vm hon forbudhi manne äkke likamans losteliko astundelse (delicias corporales) \" Su 386 . (orätt astundilse Ber 19 på två ställen, såsom öfversättning af desidia, tydligen läst desideria)."],"f":[]},{"a":"astyggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styggelse, vedervilja. blygdh ok astyggia (möjl. för anstyggia och i sådan händelse att föra till ett andstyggia) foe sina synder starklikhet MP 4: 211 ."],"f":[]},{"a":"astäþu man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bofast man . SD 5: 480 (1345, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"asyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) åsyn, åskådande. \" foro þe huar sin vägh þäthan i folkas asyn \" Bu 208 . ib 56. Bil 273. MP 1: 13. Bo 109, 185, 247. KS 36 (94, 39) . Bir 1: 289 . \" thu skalt födhas oc thrifwas i hans asyns (aspectus) oc ordha lioflek \" Bo 178 . \" framledde sanctus johannes ther til asyna (protulit in medium) een riddara \" Bir 3: 373 . \" kalladh til sina brödher til asyyn \" MB 1: 173 . \" som . . . älskar (näml. at) hans asyn fästis a sik siälffua \" Bir 5: 7 . ","2) syn, det som ses. wardher nw önkelik asyyn MB 1: 201 . ","3) utseende. \" vi saghom han ok asynin var äkke (non erat aspectus) thz är faghir \" Bo 194 . \" iak saa otalica mykla geta hiordh hulka som varo til asyn alra swartasto \" Gr 299 . \" rädhelikin j aasyn (aspectu) \" Bir 2: 11 . ib 21, 3: 80. KL 196 . Su 76 . - pl. är ängelin ängeledhis swa ärliker i asynom som gudh siälwer MB 1: 350 . ","4) syn, besigtning. testes jn sandskær presentes super aasyn ibi habenda SD 5: 587 (1346, gammal afskr.). som een räth asyn byr at gangas ib NS 2: 70 ( 1408) . \" som ower asynenne meth waro \" ib. \" nämpdis å the tinge en skälikin asyn melen folka magnoson oc myn, om lthet förn:da godz ib 230 (1409, nyare afskr.). \"","5) afseende, hänsyn. \" swa mykit som thik bör öhafwa asyn til thik en sammen i thässom punktum \" Ber 261 . "],"f":["aasyn . ","asyyn . ","asin MP 1: 13 . asiwn VKR 76), ","asynar man","asyna- )","asynar vitni , "]},{"a":"asämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åsämjas, komma öfverens (om). opersonl. med dat. for ena suma peninga som then a badhe sidhor wel asambde SJ 2: 2 ( 1474) . - refl. "],"f":["aa- . ","-sambde . ","-sampde ) , ","*asämias , = asämia. huilken mwr han hanom aff köpte fore ena summa peninga som thöm badom . . . asampdes SJ 2: 184 ( 1491) ."]},{"a":"asäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning? affhendom wi oss . . . all thenna forscripna war köpa gooz met siin fulla aasäther. hwss iordh aker ängh FH 142 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"asöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["asöris eþer , "]},{"a":"at","b":[],"c":"","d":"","e":[" , rel. pron. som. the qwinnone godz at solde arffdaluthen SD NS 3: 376 ( 1418, gbammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"at","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","3) inledande afsiktssats: att, på det att, för att. thöm latar iak stundom dröuas til licamana at the maghin (motsv. ställe Bi 1: 109: at the magho) hele vardha Nio kap ur Bir 25 . 5) med syftning på en föregpende tidsbeteckning: då. pa thän tiidh at krygh var mellom ryken Arfstv 20 ( 1461) . 10) inledande en utropssats som uttrycker sorg el. beklagande. ay at flere äru i gudz kirkio ey som görmara vtran swasom legho drängia Hel män 110 . - Jfr fore-, sva-, tha-, tho-, tho likoväl-, utan-, äptir-at. "],"f":[]},{"a":"at","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" (och adv.) L. l A) prep. lmed dat. som dock ofta utbytes mot ack. l(el. ersättes af gen.). ","2) för att utmärka föremål el. inrättning hvarvid ngn är anställd: vid. magnis olsson sislaman aath sancta clara SJ 2: 33 (1477); jfr 3. bro pedher fan hawen her aath swartbrödra ib 9 ( 1475) ; jfr 3. 3) med gen. beroende af ett underförstådt subst. med betydelse af hus, boning e. d.: hos. sato til öls at mästar sigga Beckman Stud 87 (1461, Arboga Tänkeb.). 4) fgör att utmärka tiden el. tillfället när ngt sker. a9 om. aff hwario hionelagh faar han (klockaren) at pasken iiij [4] peningh ÅK 64 . b) vid. ath thridhia rättenom bar hon fram lamba köth Mecht 57 . \" at thän tiidh messa haldas pa höghe altarit eller sokne messe pa warfru altarit \" ÅK 64 . 5) för att uttrycka en rörelse el. en riktning hän emto ett föremål: till. vppa korseseno gaffs tik oc tu thok at tik ätikio oc galla SvB 105 (senare hälfen af 1400-talet); jfr 10.","6) vid tidsbestämningar för att uttrycka ett närmande till en tidpunkt: mot, till. tha aat them dagh kom thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas Hel män 185 . 8) för att beteckna ett förhållande i fientlig riktning: mot. han oc hans dreng drogo kniff aath hanis dingxstad STb 1: 28 ( 1475) . ibland andra haffwer en doector utrisque juris, wariid aat mik . . . och sisputera ath revelaciones är ey annat vtan quinno foych och kärlinga skrop Troil 5: 321 ( 1515) . 10) för att beteckna den för hvars räkning ngt göres el. sker: åt, föör. han hafdhe fangit honom thän samma kädhelin ath göma ath sik JTb 20 ( 1459) . skiparen är plikogher föra ath köpmannomen vtan särdelis betalningh theras gangh klädy MPskr 14. 15) genom. hans sar ärw asltidh ypin. ok aat (per) them skal iak annathsin atheringa i hans ärafulla liff SkrtUppb 54 . 17) med afseende på, till. ath huilka köp jach war foreskäläman Svartb 173 ( 1380) ; jfr 4, 19. thässe waro fäst at thässo köpe SD NS 3: l21 (1415); jfr 4, 19. - närmande sig beteckning af det hvarpå ett förhållande gpår ut: till. räkna sik owärdhogha aat gudhz godhgärningom Skrt UPpb 3. 19) för att omskrifva en gen.: till, af. warda arue aat rikeno Prosadikter (Sjus vise msät C) 225. o härra ihesu christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 (början af 1500-talet). 20) för att beteckna sätt el. åtföljande omständighet: för. om hon haffwir hafft samband . . . först j fforbwdhna tima . . . at andra j ondo acht . . . thridhia i fforbudhnom stadh SvKyrkobr 351. - i. göris try holl pa bordith . . . ath radh PMSkr 507 ; jfr radh 2: 235 f. 21) framför verbalsubst. på -nde med betydelse af gerundium (berundivum) el. inf. närmande sig användningen af at ss infinitivmärke; jfr 1: l55, 2: l401, 1192-3. engte haffua thermedh at görande STb 1: 84 ( 1476) . affhende hwar sin deel pa bade sidor ok til egnade hwar androm alt som forscruuat staar til lewerdeliga ega . . . at brwkande ath haffuande . . til ewerdeligän tiidh SJ 2: 134 ( 1489) . ib 179 ( 1490) . \" var thet plat forbodit oss fatige men ath köpende ther Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). ffor hwilkit ärende henrich korpalaijn faste (för fäste) lagh met xij boolfsthe men pa neste häredztingh at goandis at han eller lhans folk thet aldrigh giorde \" Svartb 562 ( 1513) . war mich . . . gansche twilffwell her noget emot at sägindes BSH 5: 532 ( 1513) . swa ath sighiandis (verbi gratia; så till exempel kan det sägas) MEcht 335. jac . . . kennis . . . mik wara geldskyldoghum (för -an) . . . philipus bonda hundradha march penninga swenska, ath betala skolande honum eller hans arwom vm mik eller mina arwa jnnan half manadh dagh epther pascha Gadolin Pants 269 (1364). han frögdadhe sik som en kämpe at löpaskoland wäghin (ad currendam viam) SpV 193 . siälin . .. for til lhimerikis rike, at sik mättaskolande af fornämpda rättom SkrtUPbb 135. til thin hälgasta döödh ok at jordha skulandis thin . . . licama . . . vordho alle apostoli samansanchadhe ib 373. hwi gan i ekke in at thässa saranna ypna dwrum at ägha skolande (ad possidendum) gudhz son ib 55. - Jfr i mällom-, innan-, längda,-, mällom-, nidher-, nädhan-, ovan-, undher-, ut-, väster-, öster-at."],"f":["aat . ","aath )"]},{"a":"at","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["ät SD 5: 638 ( 1347) . ","att KL 296 . ","ad SD NS 2: 184 ( 1409); Bil 88 ; Ber 169, 172, 177 ; BSH 5: 165 ( 1507) . ","adh ib 4: 150 ( 1491), 151 ( 1492), 5: 164 (1507), 250 (1508); FM 382 (1508); MD (S) 216 . at sammanskrifvet med följande inf. SD NS 1: 172 ( 1402); Di 1, 5, 6 o. s. v.), infinitivmärke (eg. samma ord som prep. at; oftast, men ej alltid, stäldt omedelbart framför infinitiven). "]},{"a":"at","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","1) inledande subjekts-, objekts- och appositions-satser: att. är thz kununglik ära, at han se vitir KS 27 (68, 29) . ma . . . nakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc hugh MB 1: 54 . \" är oss och vnderuist, ati äre tredde fran war höffwidsman \" BSH 4: 220 ( 1497) . sanctus þeodorus sighar ok skriuar af sancto bartholomeo at han prdicaþe först i indye lande Bu 209 . sagþo at eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur ib 151 . \" tro at alt är tolande vtan fyliskia ok oren lifnadr \" KS 24 (59, 26) . \" göm at tin huxan se rät ok stadhugh \" ib 21 (52, 23). biudha ok rådha sinna (för sinne) husfru at hon älske wälborna fruor ib 59 (147, 64). hindra änkte at iak nytia wärldena ena stund äptir minom vilia Bir 1: 337 . \" wir . . . wilium . . . at thätta hallis \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þännä sama dom wilium wir at þe män hawa sum geengangä warum dom SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). jak yrke (yské) at i thigdhin MP 2: 254 . jac bidhir thic . . . at wt giwt ey thit blodh KL 297 . \" bidhir iak tik at thu sänt (ut mittas) han j mins fadhirs hws \" MP 1: 187 . Bu 189, 197. Bil 272 . Bo 38, 164, 168. VKR 77 . \" nu är time at þu gif muld atar muldene \" Bu 141 . \" fik han buþ at baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld \" ib 209 . \" hwi är thz at thässin siälin star swa orörlikin \" Bir 3: 109 . vnom vi iþr þät at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän SD 5: 638 ( 1347) . \" firi þy at þe äru langt borto \" ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). med þänna skiälum at iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä ib 5: 293 ( 1344) . \" hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ","2) inledande följdsatser, merendels efter ett föregående sva (svadana): att. hawa swa goþan häst, at han se wäl värþer fyurutighi marker SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). böt diäflenom sua fiären fly at eghte vara fru folk finge vnaþe af hanom Bu 8 . \" är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som lituär \" KS 79 (194, 86) . the som swadana embete oc ärfuodhe hafua at the kunna ey fraan them gaa VKR 41 . \" halp them gud at the komo ower vpa thz andra land \" RK 1: 2313 . bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha KS 6 (13, 6 ; at närmar sig här konditional betydelse). ","3) inledande afsigsatser: att, på det att. skalt tu först älska gudh, at tu måghe älskas af hånom KS 25 (64, 27) . \" han gör sina vndidåna arma ok fatöka . . . at the hawin ägnin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthäuom \" ib 62 (156, 68). fadhorin badh ihesum läggia sina hand iuir dödha människiona at hon skulle atirliua MP 2: 258 . \" thy haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara . . . at the ey sik förgripa i onyttom ordom \" KS 55 (139, 60) . ","4) inledande kausalsatser: derför att, emedan. öpte han sälughan vara at han wiste ey nektergalunna hafua dyran sten ok dyghran j quidi Bil 613 . \" skal kunungr wara witr at han hauer mångom rådha ok styra \" KS 28 (69, 30). alexander hwikadhe rädder nw at han sa sina illa falla Al 5171 . \" the haffdo ekke annat till at ther stadhin ok husit skill thz er en litin siowiiik RK 1: 2935. \" TB 79 . Di 88, 280 . FM 323 ( 1507) . \" efter þäs eller þy med följande komp. än thot blindir man seer ey ey thy sidhir skin solin j sins klarhetz skinj at han fallir j diwpan pwdz \" Bir 1: 332 (jfr e, hälder, þäs och þy). - efter sva myklo (sva mykit) med följande komp.: emedan, som. giwer gudh swa myklo hälder syndoghom manne nadher, at han skipar sik wäl mz godhgerningom MB 1: 352 . ib 163, 483 (at närmar sig på dessa tre ställen konditional betydelse). wilia the ther widh äwerdhelica blifua swa mykit hellir at pawane hafua them enkannelicha antwardhat skipa then klädhabonadhin VKR 13 . Bir 3: 95 . Ber 186 . - med komp. i den af at inledda satsen: som, ju. kännir hwar natwra swa myklo mere losta aff nakro losteliko thinge at hon är helare MB 1: 112 . ib 331. ","5) med syftning på en föregående tidsbeteckning: då, som the stwnd war komin at gudh wille lata sik födha Lg 33. ib 43. \" annan gången att han will ey återwända \" SO 297 . - efter det att, sedan. innan tre manadha at thet ather kallas ok athalas SD NS 2: 214 ( 1409) . \" waar ta tiwghunde aar at the fatigha quinna blind wart \" Lg 3: 364 . - utan sådan syftning: då. faller folket nider alt sender at thet är helbrögda oc döör SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). som medh oss waro at biscopin slaghin wardh BSH 1: 166 ( 1376) . hwre skulä wij nw bärias at ängen waar seer annan Di 75 . - då, förr än. ey war thz ordit wäl kommet aff konungxsens mwn at genstan sprwngo konungxsins tiänara til MB 2: 191 . ","6) inledande konditionalsatser: om, så vidt. baþ hans faþur giua sik suenen tel guz þiänist at (öfriga hdskr. hafva på motsvarande ställe än 959) guþ gave hanom lif Bu 137 . \" han schal böte i embetet ena thunna ööll ythermera at kan thera mellan ondh [ordh] komma \" SO 151 . Jfr 2, 4. ","7) i förening med ett föregående þo, þy inledande en koncessivsats; se þo, þy. ","8) i stället för en upprepad konjuktion. huru länge wärdlen är them blidh ok at the äru helbrygdha j likamanom Bir 1: 226 . \" tha foro the swa länge til thäs nio manadha waro lidhne oc at the stwnd war komin at gudh wille lata sik födha \" Lg 33 . ","9) pleonastiskt i förening med en föregående konjunktion; se siþan, utan. - Jfr for at, sva framt at (under framt), innan at, ey þäs sidher at (under siþer), til at, til þäs at, þo at, þy at, þär til at, undir thäs at, up a þät at, viþer at, äptir at, äptir thät at, äptir thy at äfvensom hvar och än."],"f":["ät SD 5: 636 ( 1347), 637, 638, 639, 6: 158 ( 1350); SR 18, 32 . ","ad Ber 171, 174 ; BSH 5: 154 ( 1507) , 155, 164 (1507), 165. adh SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet); BSH 3: 292 ( 1470?) , 4: 99 ( 1483), 150 ( 1491), 151 ( 1492), 5: 250 (1508), 251, 284 (1508). sammandrages med thu till attu RK 1: 183, 2688 ; med han till athan Di 1 ; med i till ati ib 411, 412, 1015 ; BSH 4: 128 ( 1488), 220 ( 1497); Di 8 o. s. v.; adi BSH 4: 151 ( 1492),"]},{"a":"at","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["med dat., som dock stundom utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande vid sidan eller i härheten af ett föremål, äfvensom ett varande på ett ställe: vid. bliþar at borþe Bu 141 . \" här skal iak sta vidh korsit thit aat thinom fotom (ad pedes tuos) \" Bo 206 . \" restos op vidh korsit twe stigha en aat höghra armenom oc annar aat thöm vinstra \" ib 199 . \" the tompt är badhe stakadh ok stendah ok vtmärkt aat badhum endom \" SD NS 2: 99 ( 1409). the äru suasom ypit kar at badhom ändomen Bir 3: 10 . \" var aat kirkio (i kyrkan) \" Bil 159 .","2) för att utmärka föremål el. inrättning hvarvid någon är anstäld: vid. kirkioprester at sancti nicholawssa kirkio SD NS 1: 243 ( 1403) . ","3) med gen. beroende af ett underförstådt subst. med betydelsen hus, boning e. d. (likasom ännu i det Svenska hvardagsspråket hos och till i samma betydelse kunna sättas med gen.): hos. giäste at ens cristins manz Bil 225. Bo 58, 161. \" hema at sin \" Bu 30 . MB 1: 145. RK 1: 2266. \" hema at sins siälffs \" MB 1: 34 . ","4) vid tidsbetämningar för att beteckna tiden el. tillfället när något sker: a) om, på. at sitia i port at qwälde MB 1: 192 . \" thorsdaghin aat quälle \" Bo 170 . Bu 27 . Di 228 . MD 170 . \" swndagen at affthen \" BSH 5: 172 ( 1507) . \" i fredagz aat nat \" ib 214 ( 1507) . ath nampdum dagh Bil 578 . \" aat sidhquällom \" Bo 93 . - b) vid, i. at moysi ark ingang Bir 4: 104. war herra skapadhe at ophowe oc opbyrilse himil oc iordh MB 1: 31 . \" tha hafdhe hallin iämwäl giwit wt watn at thy första huggi som at andro \" ib 408 . \" åth endalycth (till slut) \" RK 3: (sista forts.) 5796 . \" beuisa han aat ändalykthinne forrädhilse \" MP 1: 351 . - c) på, för (i nyare språket vanligen ej återgifvet). at thz sin (den gången, då) RK 1: 930 . \" at þätt sinne \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). MB 1: 243 . Fl 1681. Iv 3619 . Fr 2153 . RK 1: (sfgn) s. 176, 184. at þy sinne SD 5: 480 (1345, gammal afskr.). Lg 981 . \" at thetta sin (denna gång, nu) \" Fl 1576 . Iv 3470, 4112, 4396 . Fr 1222 . 2925. at thetta sinne Fl 1148. Iv 3775, 3695, 4794, 5271 . Fr 521, 1424, 1886, 2021 . \" at thz sama sin (på samma gång, med det samma, den gången) \" Fl 285, 2091 . Iv 2526, 4055, 4491 . Fr 1595, 1721, 2053 . \" at thz sama sinne \" Fl 453 . Iv 2338, 3377, 4352, 4600, 4930, 5561 . Fr 603, 1865, 2597, 2615, 2681, 3018 . \" nw at sinne (för denna gång) \" Bo 33 . KS 18 (46 19) . Su 84 . \" allas vara dödh, blanzaflor at första sin (för det första, först och främst), ther näst badhe thin ok min \" Fl 1282 . - d) efter. at are (ett år härefter, ett år senare) Bil 362, 456 . GO 510 . MB 1: 63 . BSH 5: 282 ( 1508) , 316 (1508). ","5) vid rumsbestämningar för att uttrycka en riktning eller en rörelse hän emot ett föremål (äfven i bildl. mening): a) mot, till, åt. wänder baken aat honom MD 127 . \" takir aat sik röna \" Bo 194 . \" mz them dragha the sina födho at sik MB 1: 83. \" \" at han skuli at sik dragha stiärtin \" Bir 3: 74 . \" at eld släkkia, vm han wardr åt portenom burin \" KS 85 (209, 94) . \" sprang aat hänne en riddarin ok slo hona \" KL 342 . \" kastar bwlyxe at warom herra \" GO 416 . lypte (för lypta) svärþ älla dragha at cristnom manne Bu 57 . \" rykker kniff ellir swärdh ath androm \" EG 63 (med afs. på de fyra sista ex. jfr 8). for han stragx ath danmark j gen RK 1: (sfgn) s. 184. konung hakon loth aath norge gaa ib s. 186 . strax at tiwst tha drogh han ib 2: 1233 . ib 3271, 4043, 4952, 8960, 9205, 9378, 9388, 9398, 9455. \" leeth saa aath sweriges liidha \" ib 3: 601 . \" han leeth snarth aath finlandz liidha \" ib 1311 (gen. i de båda sista ex. synes föranledd af anologi med til). frestarin . . . gik at honom Bo 48 . \" kunde ekke ath honom koma \" ST 417 . \" mannen är swa skipadher, at han hawer flästa natwrlika dygdher, oc komber tho sent at them MB 1: 127. \" \" ta sotten kom aat henne \" Lg 3: 360 . nödhen gik aat them Bo 71 (med afs. på de båda sista ex. jfr 8). tha thu sa mik at illo ga MD 99 . \" gödhe at hanom \" KL 51 . \" tha öpe en at allom Bu 134. \" \" kallar war herra at adame \" MB 1: 161 . Fl 1496. \" at hon gat nakat talat aat honom \" Bo 199 . än nakra lughi at honum MB 1: 96 . \" see . . . the hälga . . . treffalloghetena, swa som hon är, ögha at ögha \" LfK 126 . - b) på, vid. han lagde boyor at thera been RK 1: 3872 . \" tha thu . . . laghdhe han ath thino bryste \" ST 207 . ","6) vid tidsbestämningar för att uttrycka ett närmande till en tidpunkt: mot, till. nar aat timanom leedh i hulkom han skulle gifwa världinne läkedomin Bo 164 . Lg 45. ","7) för att beteckna syftningen af en verksamhet el. ett förhållande a) på, till. swa innerlika at honum gömde Iv 1380 . göma . . . åt tera ordom ok åthäuom KS 38 (99, 40 .) akta aat gudhz budhordhom Ber 1 . lydhins . . . at minom ordhom Gr 261 . lydher . . . at thera radhe RK 2: 8224 . . b) efter. girugher at hänna goz Bil 425. MB 1: 504. ","8) för att beteckna ett förhållande i fientlig riktning: mot. the reta gudh åt sik til såra hämd KS 50 (127, 54) . RK 1: 2097 . ","med betydelse af gerundium (jfr till i Nysvenskan). enkte är tik at talande (nihil tibi . . . loquor) i thzta sin om them som wtantil ärw Su 64 . \" at synes på följande båda ställen stå pleonastiskt eller vara tillkommet genom felskrifning. uidher en stadh som hät constantinopolim var sancta olafs nampn mykin hedher at \" Bil 866 . \" wardher thin brodher fatigher oc at litins moghande \" MB 1: 374 . - at för ok. han ward ther fangin at andre flere RK 1: 2744 . som huar en gudhelika thetta sacramentit anamandis mz thy at j thy wndfaar Su 288 . \" thy hände at tholken försmädilse hälga rwmeno \" MB 2: 294 . B) adv. dervid, till hands, framme. gudz ängel war snarare at MB 1: 201 . \" folkunga waro tha aat \" RK 1: 1012 . Jfr for-, fram-, ivir-, langs-, nidher-, nordhan-, sunnan-, þär-, undir-, up-, ut-, västan-, östan-at."],"f":["aat . ","ott RK 3: (sista forts.) 5976), "]},{"a":"at","b":[],"c":"","d":"","e":[" , rel. pron. som. annat (näml. liwerne) er thz at likas widh engla liwerne KS 13 (31, 14) . thetta är thz ärligha fädherna landhit ath hwar än menniskia mz astundha och önskia Lg 3: 134 . \" enkte war thz hws, at ey la naghar dödher i \" MB 1: 311 . - efter frågande pron. som inleder en indirekt frågesats: som (dock vanligen icke öfversatt). marsken sporde them strax til thz hwat meningh at the haffde ther mz RK 2: 2975 ."],"f":[]},{"a":"at fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå, vederfaras. opersonl. vänto the at them sculde tha bätir aat fara än för Bil 851 . at honom sculle sa at fara RK 2: 6487 . \" tik är well afarit \" Di 85 . - Jfr fara at. - refl. at faras, d. s. gudh läti honum vel ath faras Di 212 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"at ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["Jfr ganga at."],"f":[]},{"a":"at giälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"at hughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tänka, gifva akt (på). hwa görla at hugxar MB 1: 36 ."],"f":[]},{"a":"at kräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kräfva. \" gaff mik alt thz mith liff at krafde \" MD (S) 220 ."],"f":[]},{"a":"at leta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eftersöka, eftersträfva. at hon (ɔ: gudhelik snille) skal ödhmiukelica oc atuaktelica at letas Bir 2: 277."],"f":[]},{"a":"at lita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"at läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga åt, gifva till känna, röja (känslor). sporde hwat konungen aat laghde Lg220."],"f":["aat- )"]},{"a":"at milda","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"at mäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"at mäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"at niuta lv.","b":[],"c":"","d":"","e":["åtnjuta, hafva godt af. systrenne och brödherne . . . bön oc gudliga tiänisth . . . at niwtande FH 4: 81 ( 1463) . Lg3: 315. MB2: 294. \" skall tig enchte mykit at niwta \" Di 71 . lathe iak idher idhran barndhom ekke athnywta tässa idhra gärningh (med afseende på denna eder gärning hafva godt af eder barndom), tha wordhe idher ekke fördraghit Lg 3: 184 . Jfr niuta at."],"f":[]},{"a":"at nöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åtnöjas. opersonl. med dat. \" swa som hanom at nöger \" SD NS 1: 60 ( 1401) . swa at honum väl ma at nöghiä Iv 4362 . Al 8780 . \" swa at mik wäl at nögher \" SD NS 1: 91 ( 1401) . ib106 (1402 o. s. v. tesse XII som . . . bodhom deelom wel oth nögde FH 1: 31 (1455, gammal afskr.). swa at mik allaledis aatnöghiar ib 145 ( 1490) . - lata sik atnöghia at (mädh, um), låta sig nöja (med). at hwilka fiwra manna mietzordhum ok sägn i thesse mato läter mik wäl ok ganslika atnöghia SD NS 2: 33 ( 1408) . \" loto the sik a badha sidhor vm thet skipte wäl at nöghia ib 114 ( 1409). her mz lothe the sigh på alle sydher wel otnögye \" FH 1: 33 (1455, gammal afskr.)."],"f":["aat- . ","ot- . ","oth- )"]},{"a":"at snöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åtsnöra. kyortillen aath snördher (motsv. ställe Bo aatsnardhir 189) Lg 3: 79 ."],"f":["aath- )"]},{"a":"at vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillsäga, påminna, uppmana. \" lotho konung karl saa at wara sit rad alt saman kalla \" RK 2: 8227 . - varna. jomfru maria loth honom aathvara RK 1: (sfgn) s. 175 . - Jfr vara at."],"f":["aath- )"]},{"a":"at vinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vinna. \" som til skips först stridh at wan \" MD (S) 219 . - refl. at vinnas, räcka till? hånom må peninga ok godz at winnas huru han thöm hälzt förgör KS 35 (90, 37) . Jfr vinnas at."],"f":[]},{"a":"ata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätande. \" diäwlen vm stride första man mz ato \" Bu 207 . \" tholik aata vare wärdh meere lön än fasta \" Bir 3: 127 . MB 1: 190. MP 1: 20, 98, 267, 334. Jfr for-, ivir-, kiöt.-, of-ata."],"f":[]},{"a":"ata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnaga? är offtelika . . . diäffwllin seddir at sithia aathande gnathrande Bir 5: 103 ."],"f":["aatha )"]},{"a":"atakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vidrörande. \" aff alla oloffliga hannan ok atagilse \" LfK 251 ."],"f":["atagilse )"]},{"a":"atakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["tagen el. ertappad på bar gärning. bar ok aatakin SD 4: 466 (1335, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"atakin","b":[],"c":"","d":"","e":[" . p. adj. L. påtagen, antagen. gudh j sik som han är saagh aldor naghor menniskiä vthan the sagho han j nagra nyä a taghna formo (per assumtam formam) SvKyrkobr 141 ."],"f":[]},{"a":"atal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtal. \" ati foware the slot i finland äre som i vele vara ther vtan aatall fore \" FH 1: 161 (1496, afskr.) ."],"f":["aa- )"]},{"a":"atala","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åtala. \" hwar som han worder atalader \" BtRK 125 (1438, orig.) . - väcka åtal, göra anklagelse. ath feygdha äller a tala äpter olaff jacopsons dödh FH 2: 117 ( 1438) . - klandra, väcka tvist om. enghin maa oghormagha jord hans afhända, þän (var. än) oghormaghi a talar innan nästu thry aar, sidhan han tiil maghanda aara kombir SD 4: 408 (1335, enl. Hadorphs aftr.). ath thenne gardhin och gooz kylo ällir hans arffwm affginge ällir aklaghat ällir atalath wordhe aff mich ib NS 1: 233 ( 1403) . \" ib 2: 214 ( 1409). ath athala vppa thetta forscrepna jordaskipte ib 88 ( 1409) . \""],"f":[]},{"a":"atala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtal, klander. \" vtan hwars manz hinder oc aatalu \" Gadolin Pants 275 ( 1372) ."],"f":["aa- )"]},{"a":"atala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"atalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = atala. wtan geenmäle oc alle aatalan SD 6: 441 ( 1353) ."],"f":["-aa )"]},{"a":"atalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtal, klander, kraf. \" maning ellar atalan \" SD NS 1: 38 ( 1401) . ib171 ( 1402) o. s. v. thät fri ok hemolt göra fore hwars mans atalän SD 2: 291 ( 1410) . SJ 70 ( 1437) . \" döme wij her erich axellson tiil taypala godz frith for theris othalän FH 5: 102 ( 1486) . \""],"f":["othalän )"]},{"a":"atalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som väcker klander el. tvist. loth fornempde hans vp forscrifne philpus jenssone . . . alth löst och fasth inna stadh och vtan . . . fryth och quit fore alla födda och ofödda a thalara til ewijch tijdh SJ 2: 141 ( 1488) . ib 263 ( 1494) , 299 (1496), 313 (1497)."],"f":["aa- SJ 2: 299 (1496) , 313 (1497)), "]},{"a":"atalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtal, klander. SJ 321 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"atbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som händer någon. scriuado alla thera atbyrdh (Cod. C aatfärdh Lg 1011 ; \" eorum martyrium) \" Bil 434 . \" sighia for honom thera atbyrdh oc färdh fra ordh oc til ända \" ST 47 . \" ma först vnderstanda i ioseps atbyrdh at gudh later margha genwärdho sinom winom til koma i iordhrike \" MB 1: 252 . ib 253. \" the sighia honum alla atbyrdhina (omnem ordinem rei) \" ib 252 ."],"f":[]},{"a":"atbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillföra, frambära, framföra. stikkunar . . . sum at barus Bil 255 . nw aatbärandis (exhibens) sötasta hugswalilsinna ordh nw litit äpter hardasta straffwilsinna näpst Su 205 .","2) bära till, hända. at swa var aat bwrit Bil 851 . -- "],"f":["aat- )","atbära sik , bära sig åt, bete sig. huru han skulde sik aat bära Ansg 227 . Jfr bära sik at."]},{"a":"atdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["aat dragha . ","aatdrägha Gr (Cod. D) 370),","atdragha sik , draga åt sig. tha han skulle aat dragha sik andan Gr 277 ."]},{"a":"ater","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) tillbaka, i utbyte. Sd NS 3: 336 (1418). - i vedergällning. j samma matto wi mälum wt andhrom, tha wardhir os betaldh, ok athir j gen mälth SpV 570 . 3) åter, ånyo, gång på gång. wm hon thusanda sinnom thänna ordhin lase wm daghin ok bidher mik ath (troligen för ather; isi millies in die rpelicando me latiler rogaverit) Mecht 311 ."],"f":["*ater i gen","-igeen )"]},{"a":"ater","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) til baka. sagþe . . . sik haua länt hanom asnan þit ok atar hem Bu 173 . war them daghir gifuin til anzswara til keysarens komo ater Bil 433 . \" omacha oss aater hingat \" FM 496 ( 1510) . wädhrit matte bläsa them badhe hiit oc thiit, atir oc fram ST 419 . \" ther er ey twa milo mällä lödesa ok ather thär \" RK 1: 2250 . - till baka, bort, afsides. han stodh lankt atir j mönstreno MP 1: 257 . ","2) till baka, i utbyte. han hafuer mich til skipt siw örtugha land iordh . . . och iach hafuer fornempda sigrifue ater til skipt atta örtugha land SD NS 2: 221 ( 1409) . ","3) åter, å nyo. fra non var hon atar ii bönom Bu 5 . \" magho þe ey ater saman farä \" SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" tilbyria al saman atir at grata \" Bo 212 . \" wardh atir för at fara \" Bil 325 . ","4) qvar. \" satto hana þär atar \" Bu 5 . \" the ather a landzkrono waro RK 1: 1668. \" \" haffwer han ater alstingx lit \" Al 8890 . -- pleonastiskt. bleff qwar på borkholm åther RK 3: (sista forts.) 5055 . ","5) vidare, sedan? flughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom äru läsin a almänningx þingi oc atär þär til war bref biutha at wir ärum aff lande farnir þa wäri frither mällin aldra manna SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). "],"f":["aater . ","atter SD 5: 638 ( 1347); MD 13 . eg. apter, hvilken form (jämte after och ater) brukas i VGL I och äfven förekommer i Hels. L; såsom norvagism träffas apther MD 32 ), ","ater mädh , näst efter? jämte, vid sidan af? han kallar oc sidhan thetta ämpne watn thy at thz är nampnkunnughast mannom ater mz iordhinne MB 1: 38."]},{"a":"ater andvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återlemna. \" at . . . herra bäne . . . hawer ater antwaardhat til bursam canoniicorum thät skipte, sum han mz kirkiunne giorde ii scarum VgForumT III 7-8: 157 (1384, gammal afskr.). \""],"f":["ater antwaardha )"]},{"a":"ater andvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återlemna. \" atir anduardadhe jak konungenom sin häradhe \" Bir 2: 335 . \" ib 3: 24. - Jfr andvardha ater. \""],"f":[]},{"a":"ater bezla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refenare, hålla till baka, afhålla. j thy at the sik atir halda ok atir bezla af ondom astundilsom Bir 1: 228 . \" skal jak atirbezla oc atirhalla mit köt \" ib 3: 330 . Ber 109 ."],"f":[]},{"a":"ater biuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ater böta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bota, återställa. \" mangra handa flätio blanda saman ok mängia som skola gita atirböt käptana \" Bo 134 . \" tilbyriar kötit atirbötas ib. alt förwärrat oc fördärffwat ather bötandhe \" LfK 90 . ","2) godtgöra, försona. \" skulle thz ater bötas mz thäs blodhe som wtgöt annars blodh \" MB 1: 425 . adams mandrap är ater böt mz wars herra blodhe ib 426. - Jfr böta ater."],"f":[]},{"a":"ater dela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ater fa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återfå. \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.), 478 (1345, nyare afskr.). vm hon hauar sin son atar fanget \" Bu 25 . Bo 205. Iv 1103, 1173 . RK 1: 1129 . \" atir fik armenie rike \" Gr 269 . atherfigh han sin andha LfK 216 . ","2) återgifva, återlemna. soor sik hafua iudhanum mera gul aterfangit en han borghade Bil 578 . \" atirfa thik thöm alla behalna \" Bo 187 . MP 2: 174. \" tok ena kapo aff androm . . . ok glömde at atirfa \" KL 122 . - Jfr fa ater samt aterutfa."],"f":["-fanga Iv 1103, 1173),"]},{"a":"ater forlika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återställa fred el. vänskap; förlika. reconsiliare ather forlika GU C 20. sl 133. refl. aterforlikas, försonas. thätta är stor prydilse ok jomfrunnas fägrindh, j hwilko gudh samanföghis människionne, thz är at lhan athriforlikas (reconciliatur), nar som tron wardhir holpin aff gärninginne SpV 114 ."],"f":[]},{"a":"ater fulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ater gripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återtaga. saghe iak them j owina handom walfördha, jak munde . . . them atir grypa Bil 475 ."],"f":["-grypa )"]},{"a":"ater groa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenläkas. \" om thz (såret) er athergroth \" LB 2: 58 . \" ather groor thz som skadhat är \" ib 4: 351 . \" j athergroddom arrom \" Su 367 ."],"f":[]},{"a":"ater hela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hela, återställa, vm hulka änglane forstodho förra krononna brut skula atirhelas (redintegrari) Bir 4: (Dikt) 230. ","2) saliggöra, frälsa. ordh gudz . . . hulkit som formagh atir hela edhra siäla MP 1: 88 ."],"f":[]},{"a":"ater hula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (åter) urhålka. recuare ather holo GU c 20 s. 89."],"f":["-holo )"]},{"a":"ater hälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hälla el. gjuta tillbaka. alt thz the ösa aff widsomsins brwnne .. . . thz ather hälla (refundunt) the j honom Mecht 141 ."],"f":[]},{"a":"ater klema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klena el. limma ihoö. ather klemis wm nokra spryngior ärw j stokkenom PMSkr 299 ."],"f":[]},{"a":"ater koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återkomma. \" riddaren louar hanom . . . atar coma mz sinne cono Bu 19. \" \" þe foro ok atar como \" ib 205 . ib 167. Bil 254. lat atirkomma mina systir Bir 2: 219 . ","2) återkomma, återgå, åter tillfalla. skulle thz landit atirkoma til laghlikin herra Bir 3: 400 . - Jfr koma ater."],"f":["-komma )"]},{"a":"ater kräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återkräfva, återfordra. \" sit eghit ather kräfla Bil 269. \" \" ey meer atirkräfwia än thu hawer honum wtgiwith \" MB 1: 374 . Bir 3: 400. \" atirkräfia bokena af honom \" KL 220 . Bir 3: 399. LfK 70 . \" hans siäl skal iak atirkräfuia af thinne hand \" MP 1: 245 . Jfr kräfla ater."],"f":["-kräfwia . ","-kraffia: -as LfK 70 ),"]},{"a":"ater kämba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kamma tillbaka, kamma bakåt el. uåppåt. repectere ather kämba GU C 20 s. 422 ."],"f":[]},{"a":"ater känna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligenkänna. \" recognoscere vederkännas ok aather känna \" GU C 20 s. 120 ."],"f":["aather- )"]},{"a":"ater köpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återköpa. dyrth motte swerige them aather köpa RK 3: 2605 . Jfr köpa ater."],"f":["aather- )"]},{"a":"ater köra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphäfva. \" thetta hindra äller ather köra (möjl. för ater göra; jfr dock ater driva, atervraka) \" SD NS 2: 293 ( 1410) ."],"f":[]},{"a":"ater lifna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återkomma till lif, få lif på nytt, åter upplefva. at han atir lifnadhe KL 275 . MP 1: 30. Bir 1: 295, 4: 309, (Dikt) 265. vm hulkin vi atirlifnadhom aff syndhom MP 1: 5. \" atir lifna godha gerninga \" Bir 1: 294 . Jfr lifna ater."],"f":[]},{"a":"ater lova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lofva tillbaka, lofva att återlemna. thet brefuit var döt oc var herra erik karlsons arfwingom ater lofuat SD NS 2: 252 ( 1410) . ","2) lofva tillbaka, lofva i stället, lofva ss ersättning. thinne äroffulle stridh ather loffwandis wärdskyllog lön Lg 3: 313 ."],"f":[]},{"a":"ater luka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ater läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återställa. \" tha atherläggis golffuit til sinna förra fäghrind oc skipilse Bir 5: 105. \"","2) låta ligga qvar, qvarlemna. han haffwer marghin riddara ater lakt (näml. på slagfältet) Al 8506 . RK 2: 7904."],"f":[]},{"a":"ater nya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ater pala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stänga med pålar. villo amynnet ather pala RK 1: 1704 ."],"f":[]},{"a":"ater proppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullproppa. \" refercio . . . ater prop[p]a \" GU C 20 s. 519 ."],"f":[]},{"a":"ater rinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återflyta. LfK 93 . Jfr rinna ater."],"f":[]},{"a":"ater ryva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ater sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ater sitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta qvar, förblifva. Iv 1162 . \" somastadhe läter han barken ater sitia \" MB 1: 223 . Jfr sitia ater."],"f":[]},{"a":"ater sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå tillbaka. recido . . . ather ok bak slaa GU C 20 s. 518 . remitto . . . ater sla lib s. 522."],"f":[]},{"a":"ater stoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstoppa. \" al finsthir athir stoppa i thy husena man inne ligghir swa at enghin rökir kombir vth \" LB 1: 98 . ib 3: 173 ."],"f":["-stuppa: -stuppas LB 3: 173 ),"]},{"a":"ater sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qvarlemna. Bir 1: 192 . Lg 1033, 3: 567."],"f":[]},{"a":"ater thrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tränga tillbaka. vtan vatnanna bräzska atirthrängdis Bir 2: 316 ."],"f":[]},{"a":"ater trodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återtrampa, förtrampa. reculto (för revulco) . . . ather troda GU C 20 s. 518 ."],"f":[]},{"a":"ater täppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) igentäppa, tilltäppa, tillsluta. vm nakor atir täpte nakra the gropena Bir 1: 241. \" konungs adhran war lidogh oc frii oc enkte aater täpt \" VAH 24: 323 ( 1454) . hon (kungsådran) scal ey aater täppas äller forbyggias ib. MB 2: 155, 173 . \" atirtäppa thera mwnna \" ib 199 . LfK 81 . annath (näml. örat) athertäppe han mz stiärtenom Ber 156 . \" ater täpto siin öron \" KL 144 . Bir 1: 226, 3: 141, 272. \" atir täppa hans hörsl \" ib 1: 313 . \" the hafwa atir täpt öghon til gudh \" ib 277 . \" jak atirtäpte hiärtat at iak skulle ey thänkia rätuis thing \" ib 3: 59 . atir täppa vm licamliko sinnin MP 2: 53 . - spärra. atirtäppa alla väghana mz stokkom oc krokom oc fotaanglom Bir 2: 143 . ","2) dämpa. \" atirtäppir mat lustan \" Bir 2: 235 . - Jfr täppa ater."],"f":["aater- )"]},{"a":"ater upbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återuppbygga. \" atir vp byggia mönsterit \" Bir 1: 159 . \" ater opbyggia ierusalem \" MB 1: 23 . Jfr byggia up ater."],"f":["-opbyggia )"]},{"a":"ater vandra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. vandra tillbaka; aff alla. böria menighet ather wandra MD (S) 259 ."],"f":[]},{"a":"ater vaxa vaxa vexa. part. pret. vexter","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter uppväxa, åter uppspira. repullulare ater vexa GU C 20 s. 524 . - part. åter uppvuxen el. uppspirad, förnyad, rediuliuus . . . ather vexter GU C 20 s. 517 ."],"f":[]},{"a":"ateranama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter mottaga, återtaga. atheranamen then som vm syndena lankt hafuer flyyt fra jdher Budde 169."],"f":[]},{"a":"ateravugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bakåtkastad, baklänges. \" bar han atheraffwogher aff sätit \" LfK 147 . \" han ffwl aather aawogher nidher aa iordena \" Lg 3: 86 ."],"f":["atheraffwogher . ","aather aawogher )"]},{"a":"aterbedhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära till baka, återkräfva. tha han atirbeddis hona KL 108 . ib 243. Bo 93. Bir 2: 219, 3: 400. at iak han atirbedhis af thik Bo 201 . \" med passiv betydelse. thz skal sniällelica atirbedhas Bir 3: 401. \""],"f":[]},{"a":"aterbetala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återbetala. Svartb 218 ( 1400) , 475 (1463)."],"f":[]},{"a":"aterbidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. aterbidhin (-bedin), återkräfd; som skall återkräfvas, repetende aterbedne päninga GU C 20 s. 523 ."],"f":[]},{"a":"aterbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bakbinda. \" händirna syntis . . . atirbundna a bakin \" Bir 2: 95 . ","2) binda för. atirbundo thin öghon ST 172 . ","3) återknyta, återförena, förena. reliogio haffwer nampn aff atherbindilse, i huilke wi ather bindhom oc tilbindhom wara siäla . . . enom oc sannom gudhi LfK 18 ."],"f":[]},{"a":"aterbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopbinda. lät thom (skrinen) atirbinda mz haarrepom Prosadikter (Barl) 30 ."],"f":[]},{"a":"aterbindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? återförening. religio haffwer nampn aff atherbindilse LfK 18 ."],"f":[]},{"a":"aterbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["erbjuda (en pant) å egaren till lösen. tha the sama tomptnin war vpbudhin ok honum mäth vittnum aatirbudhin Gadolin Pants 276 (1378)."],"f":["aatir- )"]},{"a":"aterbliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återstå. \" huilke atherbliffuende clxxij marcker forsvcrifne lasse wyse kendis nw sigh . .. opborit haffua \" SJ 2: 112 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"aterbliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blifva qvar, förblifva. lät sina dottor thär atirbliwa KL 73 . \" atirbleff ihesus j iherusalem \" MP 1: 50 . \" änkte atirbleff olönat \" Bir 3: 69. vi atirblifwom swa som fadhir lös barn Bo 218 . i hänne ensampne atirblef tron ib 219 . \" atirbliua j sine lastelike sidhuänio \" Bir 2: 40 . ","2) blifva öfvrig, vara öfvrig, återstå. äptir noa flodh atirbliuo änga mäniskior vtan the som varo j noa arch Bir 3: 399 . \" änkte atirblifwir höghra wäghin vtan ensamin strupin \" ib 1: 68 . enkte atir bleff eptir them vtan muldh oc matka MP 1: 28 . - Jfr bliva ater."],"f":[]},{"a":"aterbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillbakahålla, tygla. \" hofsämi är thön dygdh ther forbiudhr ok återbrytr i mannenom allan huxens ok likamens girughan ok oquemelikan lusta \" KS 19 (48, 20) . ","2) vederlägga thässe skäl äre ey fulkomin oc magho aterbrytas MB 1: 447 . Jfr bryta ater."],"f":[]},{"a":"aterbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jords hembjudande till lösen el. återköp; jord som någon är berättigad att lösa el. återköpa. thet war hartika aterbud oc war olaghlika wndan hanom salth SD NS 1: 324 (104, nyare afskr.). som myt ok mynne hustrv retta aterbudh är FH 2: 81 ( 1431) ."],"f":[]},{"a":"aterbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återuppbygga, återställa. at atirbryggia cappallana KL 109 . \" at atirbryggia oc vp nyia stadhen \" MB 2: 250 . \" hulkaledhis gudz kirkia skal än atirbyggias \" Bir 1: 13 . ib 3: 364. \" i dagh tilbyrias atirbyggias (restaurari) oc vpfyllas thera (änglarnes) chora af swa mangom hälgha manna siälom \" Bo 253 . ther stadhda (för skadda) kärlekin atirbyggir ib 41 . Jfr byggia ater."],"f":[]},{"a":"aterbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gensägelse, invändning. är thetta vtan aterbyrdh samt MB 1: 73 ."],"f":[]},{"a":"aterbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återbära. atirbar barnit KL 100. Bir. 1: 257. Jfr bära ater. ","2) tillbakavisa, vederlägga. hwilka sägn wij willium aterbära SD 4: 536 (1336, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"aterböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja tillbaka. fanz . . . dödhir . . . halsenom atirbögdhom (reflexo) til bakin Bir 3: 196. Jfr böghia ater."],"f":[]},{"a":"aterböhgia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göja tillbaka, vända. bildl. athirböghir (reflecit) wsle mannen thz godha j thz ondha SpV 429 ."],"f":[]},{"a":"aterdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) draga tillbaka, hopdraga, sammandraga. ond vätzska ok heet atirdraghir oc krymper tungona MP 1: 264 . \" jn älfwin atirdroghos (contrahebantur) til bakin \" Bir 1: 136 . ","2) draga tillbaka, hålla tillbaka, locka tillbaka. han vilde min hugh atar dragha (retrahere) fra þin (för þik ok tel sin Bu 141 . \" atherdragher annan fran thz closter hwar reglan wäl halz \" LfK 153 . atherdragx mangher aff godho liffwerne ib. Bir 2: 219, 3: 63 . \" än mik eigh atar droghe guz äpte döme \" Bu 509 . \" ängin luste atir drogh han \" Bir 1: 302 . \" hindrade them ok atirdrogh them at the skulin ey fructsamlika leta oc finna helsona \" ib 381 . \" hindrade them älla atir drogh them at leta sannan gudh ib. \"","3) åter företaga. atirdragha (retractare) sina förro gerninga Bir 3: 231 . ib 401. ","4) draga tillbaka, tåga tillbaka. han badh them strax ater draga RK 2: 4205 . - Jfr dragha ater."],"f":[]},{"a":"aterdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga el. hålla tillbaka. jak framdrax om thinna nadh. ok atherdrax for minna synda lastha skuld SvB 144 (1400-talet)."],"f":[]},{"a":"aterdrifning","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. tillbakavisande, afslag. repulsa . . . snubba oc ater driffningh GU C 20 s. 524 ."],"f":[]},{"a":"aterdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["upphäfva, göra om intet. thet skipith ather driwa medh räth SD NS 1: 257 (1403, gammal afskr.). thenna siälagift hindra oc atherdrifua FH 5: 43 ( 1467) ."],"f":[]},{"a":"aterdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förkasta. \" j thinne pino . . . vardh tu atirdrufuin oc wanwördadhir swa at mordaren barrabas oc röffuaren waro tha meer wördhe än tu \" SkrtUppb 171 . SvB 106 (slutet af 1400-talet). tillbakavisa, logilla, göra om intet. i tässe ympno nidherslas oc atherdriffuas fira kätteri JMÖ 47 . - upphäfva, göra om intet. at jach äller myna ärwinghia haffui thes jnga makt thetta skipte otherdriffua Svartb 118 ( 1363) ."],"f":["other- )"]},{"a":"aterdöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åter tilldöma, döma att återgifva. the pänninga som . . . honom ära nw aterdömde SD NS 1: 30 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"aterdöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterdöme. \" giff . . . thinom vnder danum dygdhelikit formanz aterdöme \" Lg 3: 198 . Jfr äptirdöme."],"f":[]},{"a":"aterfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återfall. recidiuum .. . ather fall GU C 20 s. 518 ."],"f":["-fall )"]},{"a":"aterfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återfall. \" wakte sik för atherfal i syndena \" LfK 96 ."],"f":[]},{"a":"aterfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunka tillbaka, rasa ned. ypnadhe väghin som i världinne var swa som atirfallin til dygdhanna fulcomlikhet KL 333 . Jfr falla ater."],"f":[]},{"a":"aterfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återfalla, falla tillbaka. reciduus . . . ather ok bak fallandhe GU C 20 s. 518 . - särsk. falla tillbaka i sjukdom el. synd. recidiuus . . . ather fallen scilicet qui cadit in infirmaitatem vel peccatum GU C 20 s. 517 ."],"f":[]},{"a":"aterfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["aterfangs vitni , "]},{"a":"aterfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återfara, fara tillbaka. Al 1523 . at atirfara til rom Bir 3: 237 . \" hwat mon thu ey vara atirfarin til himerikis \" Bo 26 . Jfr fara ater."],"f":[]},{"a":"aterfasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aterfinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återfinna. KL 94 . MP 1: 200. Gr 314 . Bir1: 182."],"f":[]},{"a":"aterfinnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återfinnerska, återvinnerska. o maria . . . äwärdhelikx fridz atherfindherska SvB 286 (början af 1500-talet)."],"f":["-findherska )"]},{"a":"aterflya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återförskaffa, återhämta. bleff anthenor sände tiill greciam ath han skulle aterfly meg myn söster jgen (pro mea recuperanda sorore) Troj 47 ."],"f":["-fly )"]},{"a":"aterflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flöda tillbaka. relundo . . . aterkoma loc aterflodha GU C 20 s. 519 ."],"f":["-flodha )"]},{"a":"aterfrysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfrysa. \" glacio . . . athefrysa \" GU C 20 s. 316 . Jfr frysa ater."],"f":[]},{"a":"aterfylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) igenfylla, tilltäppa. \" ater fylla stadzsens graaffwa \" RK 2: s. 345. atirfylla alla ingangana biärghsins Bil 434 . Jfr fylla ater. ","2) ersätta. at atirfylla ok bitala allom thom han atte giälla Bi 3: 267. at atirfylla (redimere) tappadha tima mz kärlex äruodhe ib 2: 202 ."],"f":[]},{"a":"aterfyllilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfyllande; fullgörande j dygdhanna athrihallilsom (för athirfyllilsom? virtutum repletione) ällir idhkilse SpV 42 ."],"f":[]},{"a":"aterfärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["färdas tillbaka. remeare aterfärdas GU C 20 s. 522 ."],"f":[]},{"a":"aterfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återfärd. Bil 160 . Pa 20 . MP 2: 92 ."],"f":[]},{"a":"aterfödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (åter) förorsaka, åstadkomma. hwro myken sorgh oc dröffwelse tw skalt oss affla oc aterfödha (quot nobis es pratura dolores) Troj 70 . - refl. aterfödhas, födas på nytt. at alle skulle aterfödhas j döpilsom JMPs 114."],"f":[]},{"a":"aterfödhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? pånyttfödelse. til wärldena aterffödelse JMPs 67."],"f":["-ffödelse )"]},{"a":"aterföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återinfoga, återinsätta. \" gud . . . kan . . . hwan lyma eller lidha moot aaterfögiä (restuare) . . . huan j sin stadh \" SvKyrkobr 226 ."],"f":["aater- )"]},{"a":"aterföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återföra. \" atir fördho hälgha benin \" Bil 108 . \" them atirföra til fädhernislandit \" MB 2: 235 . FH 7: 96 ( 1513) . Jfr föra ater. ","2) föra tillbaka, bära tillbaka, åter omtala. at the ey thera handa (ɔ) wärdzslik tidhande ällir sqwallir ällir andra fafänga) atherförin ffor andra systra Bir 5: 28 . tidhande älla fafäng ordh ther thu androm atirfore (för -före) Ber 262 ."],"f":[]},{"a":"aterförning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återförande. \" relacio . . . aterförningh \" GU c 20 s. 521."],"f":[]},{"a":"aterganga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v L. gå igen, igengrundas, igengro. mester anders . . . talede om en gammel watthä rom(?) at han wor atterganghen, tha dömde iach epter laghen at the skullä ro then opp Uppl Lagmandsdomb 48 (1492)."],"f":["atter- )"]},{"a":"aterganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återgå, återvända. \" atirgik til thera \" Gr 318 . Bir 1: 66 . \" atirgangir til vana syndir \" ib 3: 328 . Jfr ganga ater. ","2) återgå, åter tillfalla. thz skal aterganga (näml. till förre egaren) tha iubileus komber MB 1: 374 . \" sculu the (godsen) aterga vnder clostret \" SD NS 1: 317 ( 1404) ."],"f":["-ga )"]},{"a":"aterganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) återfärd. \" jak veet hans reso badhe j vtgang ok atirgang (egressum et regressum) \" Bir 3: 409 . ","2) . atergangsarf, n. L."],"f":["atergangs eþer","atergangis- )","atergangs nämd , "]},{"a":"atergildi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"atergipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) återgifvande, återskänkande. fämpta x aarith kallar han atergipt allom them ther i thit land boa MB 1: 372 . ","2) vedergällning. jomfru mz kroppenom och ey hwghenom hafwer ey lön j athergiftinne (præmium in remuneratione) Ber 74 ."],"f":["-gift )"]},{"a":"atergiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återgifva. \" atirgifwa illa afflat goz \" KL 117 . \" the . . . atirgawo vxan \" ib 200 . Bir 2: 86. ater gifwit been Bil 424 . \" vtan han atar gaue hänna klärk mässo sang \" Bu 27 . Jfr giva ater."],"f":[]},{"a":"atergiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ersätta, godtgöra. \" then skade matthe ater gffwas som paris giorde j cytharea \" Troj 246 . vedergälla, betala, gifva ss betalning för (ngt). hwat skal jak atheirgiffwa thinom athirgiggwilsom (quo retributionibus tuis retribuam) SpV 479 . - betala, infria. huru skla iak athrigiffwa (reddam) tik min lyffthe SpV 479 ."],"f":[]},{"a":"atergivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som gifves el. bevisas (eg. ss vedergällning); välgärning. hwat skal jak athirgiffwa thinom athrigiffwilsom (quo retributionibus tuis retribuam; jfr: quid retribuam Domino pro omnibus quæ retribuit mihi? Ps. 115: 12 vulg.) SpV 479 ."],"f":[]},{"a":"atergiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["veder. gällning, lön. vthestänghia wan herra fran sik . . . hardelika hotandhe, medh pinnone athirgeeldh (straffets ss lön) fore syndhina MP 5 . 15. Sp V 145."],"f":["-geeldh . ","-gääl SpV 145 )"]},{"a":"atergiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återbetalning, vedergällning, ont atirgäld Bir4: 228. \" wänt thik af gudhi godh atir giäld \" Bil 556 . \" thz är gudz rätuisa atirgäld \" Bir 3: 215 . af rätwisonne athergälde Ber 51 . \" blidhkas af atergälde äwärdhelika glädhi \" ib 41 . \" syndanna atirgäld \" KL 15 . athergäldh bewisa Su 90 . LfK 163, 192 . "],"f":["-gäld . ","-gäl LfK 163 ),","atergiälds pina , "]},{"a":"atergiälda","b":[],"c":"","d":"","e":["återbetala, ersätta, gifvas ss betalning el. ersättning. herra jönese . . . gifua oc atergielda . . . the xl march SD NS 2: 134 ( 1409) . \" hulkom han skulle atir gälla the illa fagno thingin \" Bir 1: 54 . \" iak forma allom atir gälla ok bitala sin thing ib. atirgält fullelica allom thom som orättelica haua fangit skadha aff thik . . . ok atirgält oc atirgiiff alt thz thw afladhe oc fikt orätuislica thom som nw sörghia \" Bir 2: 86 . \" þänger þöm til merä kasta þa skal þöm mäþ silftal atergiäldä sum þät atto \" SR i VAH 25: 286 . þa agher konungher þän hästin atergyäldä SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" han hafuir wald at gifua, ok sit eghit ather kräfla, ok fullum giäldum ater giälda \" Bil 269 . \" hwat skal iak atir gälla gudhi for alt thz got han hafuir mik gifwit \" Bo 114 . \" thw atirgällir mik ond atirlön for manga godhgerninga \" Bir 2: 24 . MP 2: 112 . \" at göra ok atirgiälla hardhasta rekinskap j gudz dom fore framfarlica rikedoma \" Bir 3: 321 . - vedergälla, gifva ss vedergällning. jak scal nu atirgälda thik thz som lthu hawir forskuldat mz mik Kl 83. atirgält nu them vsla at han gladdis aff minne äro ib 69. \" swa atirgälde gudh konungenom abymelech thz ondha han giort haffde \" MB 2: 102 . \" vm iak atirgalt thöm som mik atirgullo ont \" Bo 185 . \" thässo bion yar illa atirgullit \" Bir 3: 22 . \" hwariom syndara skal athergällas äpther hans förskullan \" LfK 114 . \" the som äru mykyt otholuge vidh ordh oc atirgiälla jämpn ordh älla värre \" Bir 2: 61 . \" kallas flatir ok dare ok ey wredghas älla atir gälla ordh ther a mot \" ib 1: 276 . \" atirgällandis ont mot godho \" MB 2: 278 . \" atirgalt korsfäste christus kärlek mote kärlek \" KL 347 . \" ey atir gällir hon mik kärlek for kärlek \" Bir 1: 63 . \" atirgalt iak nu röuarenom thry godh thing for the thry godho han giordhe mik til hedhir \" ib 3: 48 . - Jfr giälda ater."],"f":["-gielda . ","-gälda . ","-giälla . ","-gälla )"]},{"a":"atergiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["vedergälla, löna. \" gudh skal thik i dagh ategiälla thz thu hans fatigha män togh i thit hws \" SvKyrkobr 22 . \" huilket honom illa athir galdz aff manghom \" SkrtUppb 330 ."],"f":["-giälla )"]},{"a":"atergärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gärda, stänga, spärra. atirgärd (sepi) thin öron mz thornom MP 1: 61, 299, 2: 53, 222 ."],"f":[]},{"a":"atergöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gömma, qvarhålla, behålla. athergöma wredhena LfK 174 . hafwande atergömd arren äpter saren Su 412 . ","2) behålla, förbehålla. at hon ther af sik änkte atirgömde KL 331 . Bo 58, 238. Bir 3: 375 . \" behalt oc atirgöm thik thz som nyttelicast ok bäzst är \" ib 431 . \" the äru the som gudh atergömde sik \" Su 425 . \" atirgömde thik swa storan fatikdom \" Bo 35 . \" howdhit hans . . . hulkit hon atir gömde sik at swepa \" ib 211 . ","3) bevara, rädda. \" atir gömde iak them af fortappilsom j flodhinne \" Bir 1: 78 ."],"f":[]},{"a":"atergöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återkalla, bryta, upphäfva. \" morghengafwo ather göra \" SD NS 1: 9 ( 1401) . \" thetta köp hindra äller ather göra \" ib 2: 328 ( 1410) . \" alt thz som stadhgat ok giort var i stempno thz mago the ey ather göra eller ryggia \" SO 78 . TS 20 ."],"f":[]},{"a":"aterhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) återhåll, återhållsamhet. \" tämpde sit köt mz atirhalde \" KL 44 . \" gik owir alla andra j atirhalle ib 79. \" \" mykin i atirhalde \" ib 250 . \" hwat skolom wij oc sighia af atirhalle \" Bo 130 . ib 132. \" stort war henna aterhal \" Lg 3: 241 . \" bryta sit aterhall \" ib 242 . \" nar iak wardhir gamal vil iak taka mik atir hald \" Bir 1: 148 . drikka vtan atirhald ib 183 . \" ville änkte atirhald haua ib 3: 86. \" \" elden bränner vtan aterhald \" MB 1: 32 . war siunkin swa diupt j synda graf . . . at han enkte wiste atirhald af illu Bil 277 . \" atirhold aff allom lastom MP 1: 90. \" \" hafuir atirhal af kräslico födho \" ib 92 . Bir 1: 289, 4: 15 . Al 6579 . \" jak bödh ämuäl thik at älska skällikit äruodhe ok atirhaldh aldra thinga (återhåll i afseende på allt) \" Bir 1: 11 . ","2) tillbakahållande. \" aff thera atirhale i kroppenom tha fordarfwas makten \" LB 3: 173 . \" vanskipadha astundilsa atirhald (continentia) ok kötzsins oc kropsins syndelica rörilsa atirhald (refrenatio) \" Bir 3: 381 . ","3) det som håller tillbaka. thz hws er hedna manna atherhald RK 1: 1336 . -- Jfr oaterhald."],"f":["-hold . ","-hal . ","-hall )","aterhalds forma , ","aterhalds lovan , "]},{"a":"aterhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) återhålla, tillbakahålla, häjda. draghit suä[r]þ atar halda Bu 509 . \" thu rätuisonna sool atirhiolt soogislanar thina \" Bo 194 . \" haffsgrwndhen atherhullo theris fötir \" MB 2: 160 . \" aterholda eeldzsens krafft \" LfK 284 . gat . . . han ey atirhallit tarana Bo 156 . gömde jak oc atirhiolt hans tungo oc hiärta Bir 2: 40. atirhalla sina tungo aff huario ondo ordhe ib 3: 178 . ","2) qvarhålla, fasthålla, behålla. diäflana som snäria siälana mz syndom oc atirhalda MP 1: 198 . atirhiolt lgudz likama j sinom mun KL 23 . \" at alt atirhalla ok enkte wtgiwa \" ib 126 . \" nittan vaghir guldz atirhiölt han ok gömde \" Bir 3: 432 . ib 202. \" hulka synder j atirhaldin the äru atirhaldna när gudhi \" MP 1: 127 . ib 2: 79. \" gaff sinom apostolis makt at forlata synder oc atherhalla, thz är ey forlata \" Su 316 . ","3) behålla, bevara, förbehålla. atirhallande sik . . . milhetina Bo 137 . \" the frome männene, huilke herran haffuer sik atherhaldit som ey bögdho sin knä för affgudhät baal \" Su 61 . ","4) hålla sig tillbaka, häjda sig, styra sig. swaradhe them ater halla rast Al 3890 . - afhålla sig. atirhiollo af lastom MP 2: 55 . \" jak ey aterhyölt aff syndomen oc thu aterhyölt aff näfstenne \" LfK 94 . -- "],"f":["-holda LfK 276, 284 . -halla),","aterhalda sik , afhålla sig. atir haldom os . . . af owirflödelikhet Bir 1: 192 . ib 18. LfK 276 . - Jfr halda ater."]},{"a":"aterhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sig. hwru wi skulum atherhalla thät the biwdha (ad . . . renuendum quod nobis injungtunt) SkrtUPpb 42."],"f":["-halla )"]},{"a":"aterhaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["återhållsamt, med återhållsamhet. liua atirhallelika KL 204 . Bir 1: 148, 3: 93 . Ber 76 . \" huru hon skal atir hallelika lifwa j allom limom af allom oloflikom thingom Bir 1: 34. \""],"f":[]},{"a":"aterhaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bevarande? j dygdhanna athirhallilsom (för athirfyllilsom?) ällir idhkilse Spv 42. Jfr aterfyullilse."],"f":["-hallilse )"]},{"a":"aterhaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) qvarhållande, fasthållande. atirhaldokt näth (rete vel retinaculum) MP 1: 198 . ","2) återhållsam. \" KL 185. MP 1: 49. \" \" thin thiänista qvinna wari mattadh ok atir hallogh \" Bir 1: 60 . ib 3: 214, 364. \" atir halloghir af owir flödhelikom lthingom \" ib 1: 60 . MP 1: 267. - (atirhalloght för oatirhalloght Bir 4: 367 .) - Jfr oaterhaldogher."],"f":["-hallogher )"]},{"a":"aterhava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hafva qvar. borttoko tw faar som iak aterhafdhe Su 433 . Jfr hava ater."],"f":[]},{"a":"aterhava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återfå. RK 1: 2388 . \" han wille atherhaffwa syna hwstru \" Troj 212 ."],"f":[]},{"a":"aterhelsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["helsa tillbaka. huru gudh atherhilsar them som honom hilsa Mecht 251 ."],"f":["-hilsa )"]},{"a":"aterhitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återfinna. \" wp tapadha oc atirhitta penningen \" MP 3: 255 . Jfr hitta ater."],"f":[]},{"a":"aterhylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hölja igen, hölja, täcka. sätia the mik swa som j lönlikin stadh ok atirhöllia owir mik Bir 1: 149 ."],"f":["-höllia )"]},{"a":"aterhäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla tillbaka. honom skal inthe ather hectha hwar han skal mz ära fecta MD (S) 254 ."],"f":[]},{"a":"aterhälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återhåll, återhållsamhet. \" här bliffua j fatigdom ok atherhälde \" MP 4: 109 . athirhällit (continentia) mothesigher allo thy som skadhelikit är SpV 156 ."],"f":["-hälle )"]},{"a":"aterhämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återhämta, återtaga. at atherhänta thin klädhe VNB 23 . alla borttappadha nadher ather häntandhe LfK 90 . skal thu om hälgho dagha gerna gaa til kyrkio oc skalt tha atirhempta oc vpfylla thz som thu hafwir tapat och forsumat om the sykno daghana ST 147 ."],"f":["-hempta . ","-hänta )"]},{"a":"aterinflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter inflyta, flyta in tillbaka. the . . . aterinflyta j han (Gud) Mecht 157 ."],"f":[]},{"a":"ateringanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter ingå. aa t them (såren) skal liak annathsin atherbringa i hans ärafulla liff SkrtUppb 54 ."],"f":["-ga )"]},{"a":"aterkall","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkallande, upphäfvande. \" vtan alla manna atalan oc aterkall \" SD NS 1: 274 (1403, nyare afskr.). frijt frälst ok akärölöst fore allom aterkallom SJ 28 ( 1425) ."],"f":[]},{"a":"aterkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["återkräfva. SD 6: 526 ( 1354) . Svartb 211 ( 1397) ."],"f":["oter- Svartb 211 ( 1397)"]},{"a":"aterkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återkalla, kalla tillbaka. vtan the warþin aterkalläþir SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). Bil 444 . Bo 92, 203. \" atirkalla han af syndomen Bir 1: 98. \"","2) återkräfva, återfordra. \" thet alt medh räth aterkalla \" SD NS 2: 304 ( 1410) . Bir 3: 398. hwi haffwom (för -in) j ey . . . atirkallad idhwr landh MB 2: 107 . ","3) återkalla, återtaga, upphäfva. mina orätuiso gerninga ok ordh atirkalla Bir 3: 429 . atirkalla hälgha torsdagh hälghd Bil 562 . \" atir kalla kyrkio frelsins rät \" ib 657 . \" atirkalla domin \" Bo 198 . JP 43 . \" thetta kööp scal aldrigh atir kallas \" SD NS 1: 677 ( 1407). ib 2: 214 ( 1409) . FH 5: 45 ( 1467), 48 ( 1467), nyare afskr.). thz ma engin ater kalla Al 8592 . - Jfr kalla ater, oaterkallande."],"f":[]},{"a":"aterkallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkallelse, kallelse att återvända el. återkomma. ath enkte rwm äller ltilfälle giffs nw honom til nakot wanhop, huilkom äpther fölhger swa stor mildhet, aff thinna fadherlika atherkallan (quem tanta subsequitur clementia parernæ revocationis) Mecht 335 . - återkallande, upphäfvande. vtan alla atirkallan Gadolin Pants Bilaga 273 (1388). vtan aterkalla (för -an) FMU 1: 480 ( 1399) ."],"f":[]},{"a":"aterkallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkallande, upphäfvande. vtan alla aterkallan SD NS 1: 18 ( 1401), 85 ( 1401), 107 ( 1402) o. s. v."],"f":[]},{"a":"aterkallelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["Jfr oaterkallelika."],"f":[]},{"a":"aterkalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oaterkalleliker."],"f":[]},{"a":"aterkalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Jfr oaterkalleliker."],"f":[]},{"a":"aterkallilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. återkallande, upphäfvande. vtan al ater kallelse PfN 139 . wtan alla aterkallilsse SD NS 1: 113 ( 1402) ."],"f":["-else )"]},{"a":"aterkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kasta tillbaka, bortkasta. atirkasta drykkin j gifwarens öghon Bir 3: 33 . ib 32. atirkastadhe the hälgho tro skiold ib 3: 369 . \" han atirkastadhe thz vm sin bak \" MP 1: 86 . ","2) bortkasta, förkasta. som trona vildo atir kasta Bil 852 . -- Jfr kasta ater."],"f":[]},{"a":"aterklanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom rättegång söka åtefå, återkräfva. Svartb 511 ( 1472) ."],"f":["oter- Svartb 511 ( 1472)"]},{"a":"aterklanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom rättegång söka återfå, återkräfva. for:de godz . . . forhindra eller aterclandra FH 5: 59 ( 1471) . \" the ängher jak nw . . . hafuer laglica aterklandat ok wunnet vnder sama godz \" ib 106 ( 1486) ."],"f":["-klandra )"]},{"a":"aterklädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter kläda. thu mik . . . owärdoghan atherklädde Su 339 ."],"f":[]},{"a":"aterkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkomst, återkommande. \" som dighara astundan haþe tel hans atar como \" Bu 151 . \" af hans atirkomo til sinna modhir \" Bo 44 . ib 19, 20, 21, 161, 222. Bil 589 . Bir 3: 28. MB 2: 85 . \" til hwsens atherkommo i godan stadga \" PM LX ."],"f":["-komma )"]},{"a":"aterkoman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkomst. ihesu christi grymmasta atherkomman til domen JMÖ 5 ."],"f":["-komman )"]},{"a":"aterköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återköp, rätt till återköp. SJ 401 ( 1473) . "],"f":["aterköps fastar , ","aterköpsfasta eþer , "]},{"a":"aterköpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återköpare, återlösare. wara siäla aterköpare ok lösare Bil 455 ."],"f":[]},{"a":"aterlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) qvarlemna, låta förblifva. at thu ey atirlatär minä siäl j häluiti KL 134 . \" atirlatir iak hona toma aff allo godho \" Bir 3: 69. the atirläto honom ey (läto honom ej behålla) nästa klädhin Bo 199 . ib 175 . - qvarlemna, lemna efter sig. atirläto the ther väknt folk Bo 190 . hwar the hafdho atirlatit dyrt liggianda fä KL 49 . atirlatom hwan stadh värdzlica glädhi tekn MP 1: 28 ib 13 \" nar . . . hans likame nidhir fallir a iordhena mz dödhenom. tha atir latir han gullit ok stena \" Bir 1: 43 . \" al the thingh som mannin saman sankar mz sino äruodhe thz atir latir han äptir sik \" ib 83 . ib 120. atirleto mannomen mykyt skadhelikit siäla äptedöme ib 3: 256. Bo 126. \" awerdhelikit aminne skal iak aterlata them som äpte mik koma \" Su 385 . ","2) lemna, öfverlåta. hon atirlät thik ok vnte thz ena som hon hafdhe lifwande Bir 2: 29 . ","3) utelemna, förbigå hawm vi äntigia litit älla enkte atirlatit af thy som han giordhe ij thässom timanom Bo 54 . ","4) tillsluta, stänga lät ater läta alla cristna kyrkior Lg 1027. \" atirläta hymelin \" MB 2: 349 . \" skal dörrin genstan ater lätas \" VKR 69 . Bir 4: 22. MB 2: 338. - Jfr lata ater."],"f":["-läta )"]},{"a":"aterlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsluta, tilltäppa. offta atherlatande (claudendo) sin mwn aff gudz ordhom Mecht 247 ."],"f":[]},{"a":"aterledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återföra. \" atirleddir til sit klostir KL 252. \" Gr 285 . VKR xx. Bir 1: 49, 2: 173 . \" atirledde nu sit säte til gamblan oc förra stadh \" ib 89 . huru sötelika ok kärlika iak atir ledhe thik ib 1: 8 . ib357. Jfr ledha ater."],"f":[]},{"a":"aterledhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återförare, den som leder till baka el. återför. ath[e]rledharen til fädhernis landit SvKyrkobr 324 ."],"f":[]},{"a":"aterledhilse else","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återförande. bedhis the hälgha kirkia . . . thänna atherheldhelsen Svkyrkobr 328."],"f":[]},{"a":"aterlef","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarlefva. \" bedhas atherleffwerna aff thy som hälga iomfrun haffde hanterat siälff aff sin maath \" Lg 3: 303 . \" ens gamals stadz nidherslagna atherleffue \" Su 52 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"aterlefning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarlefva. \" reliquie . . . hälgadoma ather leeffning oc affslap \" GU C 20 s. 521 ."],"f":["-leeffning )"]},{"a":"aterleta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter uppsöka. han wärdoghadhis äpther nidherfallit oss swa wälwillelica atherleta SkrtUppb 72."],"f":[]},{"a":"aterleva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) qvarlemna, lemna öfrig. seen til at j ey atirleffwin en man pa the sidhona vtan alla fölghe mik MB 2: 235 . \" ey atirleffwandis naghon man aff enachym \" ib 34 . \" tässe städher atirleffdos ib. \" Su 207 . - qvarlemna, efterlemna, lemna efter sig. thätta är fridhin som var herra christus atirlefdhe sinom vinom Bo 118 . \" aff gozse som hans foräldra atir lefdho honum \" Bir 2: 164 . almoganom sins dödz amynne atherleffdhe MB 2: 298 . \" the aatherliffua (för -leffua) skirm och wäria thera \" RK 3: 1023 . \" alla the haaffwor som assirij atirleffdo \" MB 2: 172 . \" han atirleffdhe josephum . . . oc azariam til höffdinga at förestaa almoghan \" ib 233 . ib 248. \" at thz enkte atherleffwer ofulbordhat \" LfK 129 . - Jfr leva ater samt äptir leva. ","2) lemna, öfverlemna, öfverlåta. atherleffwer jak thz them som starkare äru Su 338 ."],"f":["aather- )"]},{"a":"aterleva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - pl. qvarlåtenskap. han giorde oss fulmektige att skiffta hans aterleffwor j gudz äre for sin oc alla cristnä siälä Svartb 518 ( 1474) . - Jfr fädhernis aterleva."],"f":[]},{"a":"aterleva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) qvarlefva, återstod. \" skal han lata se aterlewor \" MB 1: 338 . \" atirlefwona ok afskredhona oc thz smälicasta var gaff jak gudhi \" Bir 3: 143 . \" badh göma atirleuona äptir them som mätte waro \" MP 1: 101 . \" lat iouse engha atirleffwa bliffwa \" MB 2: 31 . \" engha atirleffwa bleff äptir them lib 32. han war atirlewa aff raphaym \" ib 37 . folkit som til atirleffwa bleff ib 82 . - med gen. betecknande det hvaraf något lemnas qvar. fordarfwa statzsins aterlefwor MB 1: 417 . LfK 91 . birgittæ et katharinæ helgedommar och aterlefvor (aflefvor) TK 269 . - med gem. betecknande den som lemnar något qvar. gifwa härranom thrälsins atirleuo (reliquias servi) Bir 3: 143 . \" vardhir luttakande . . . herrans kost ok atirlefwom (reliquiis ciborum domini) \" ib 323 . ","2) efterlemnad maka, efterlefverska, enka. jwdith war hans atirleffwa oc nw änkia (relicta ejus vidua) iij aar oc vj manadha MB 2: 157 . \" anund niclissons aterleffua \" FH 3: 146 ( 1449) . ib 1: 143 (1494, gammal afskr.), 57 ( 1469), 58 ( 1470), 137 ( 1490), 143 ( 1490), 145 ( 1490), 150 ( 1490) o. s. v. Jfr äptirleva."],"f":["aater- FH 5: 58 ( 1479) . atherläffua ib 46 (1467, nyare afskr.), 57 ( 1469). oterleffe ib 6: 61 ( 1472) . ","aterleffie ib 1: 143 (1494, gammal afskr.)), "]},{"a":"aterleva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qvarlemna. Mecht 95 ."],"f":["-liiffdhe Mecht 95 ) , "]},{"a":"aterlevare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se aterlönae."],"f":[]},{"a":"aterlevirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2. FH7: 100 ( 1517) ."],"f":["-erska )"]},{"a":"aterliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ligga qvar. en dödhir atirliggir j myrkostuwonne KL 100 . LfK 217 . kasten . . . axen aff bandomen oc latin atirliggia MB 2: 210 ."],"f":[]},{"a":"aterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["qvar, i beredskap, i ordning? hörde han sielffwer saker och klagemäll, hallendes annett örett medh andro handene, åtherlicha säyandes sigh göme thet öett, thill att höre hwadh then andre swaredhe på hwilken klagedes (dicens sese alteram illam integram seruare diuersæ parti) PMSkr 705 (senare afskr.)."],"f":[]},{"a":"aterliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) åter lefva. at hon skulle atirliua MP 2: 258 .","2) lefva qvar. waro twe dödhe oc een atirlifdhe KL 284 . Iv 2870 . VKR XVIII . MP 1: 40 ."],"f":[]},{"a":"aterlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återfärd. \" hans atherlop ar til gudz säte \" SvKyrkobr 333 ."],"f":[]},{"a":"aterlovilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfte. atirloffwilsinna (repromissionis) landh ällir loffwadha landhit SpV 403 ."],"f":[]},{"a":"aterlykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsluta. \" achilles lat dyrliga henne (grafven) aterlica \" Troj 145 . \" hwro länghe lymerikit skuldhe staa atirlikt \" MP 5: 165 . - spärra, afskära, hindra. mz sinne gömo atherlykkia (intercludunt) the owinsins tilgangh SpV 7 ."],"f":["-licka . ","-likt MP 5: 165 ),"]},{"a":"aterlykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillsluta, stänga. än tho at hon (ɔ: apothecara boodh) see atirlokt KL 323 . \" j atirlucto huse \" MP 1: 127 . \" j atirlykto kari \" Bir 1: 100 . \" aff minom atirluktom quidh \" ib 2: 156 . atirlykkia hymderike for forbannadhom ib 1: 123 . thu . . . skalt ey thänkia at milhetinna inälue skulin ämuäl atir lykkias ouinomen Bo 78 . \" ingangane ater luctus \" Bil 434 . \" dörena waro atirlykta \" MP 2: 26 . \" ib 1: 126, 127. \" Gr 305 . Bir 5: 86 . MB 2: 283. RK 2: 3699. aat atirluktom durom Bo 234 . \" lät han op himerikis port som alt ther til hafdhe mankönio varit atirluktir \" ib 250 . \" atirlykte handena. \" KL 94 . atirlikir heluitis mwn MP 1: 5 . \" iak atirlykte hans öghon ok mun \" Bir 1: 33 . \" mz atir lyktom öghom \" KL 221 . Bir 1: 84 . \" the hawa atirlokt sinna vndirstandilsa öghon ib 226. \" \" thera tro öghon äru atir lökt \" MP 2: 240 . atirlyk . . . thin öron aff fanytte hörsl Bir 2: 186 . the atir lykkia ämuäl owir mik ib 1: 155 . Jfr lykkia ater. ","2) innesluta, innestänga. \" swa som thyt thw vare nw atirlyktir i grafuinne \" KL 247 ."],"f":["-likkia . ","-lökkia )"]},{"a":"aterlykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som tillsluter, regel, bom. sät for thina thwngo thystonna atherlykkilse (claustra silentii) Ber 104 . - afslutningstecken? j thine dikte sätz atir lykkilse mz ända Bir 1: 366 .","2) stängd plats, inhägnad. vtgangande aff atirlykkelsomen Bir 3: 334 . \" oplät jak haluitis atirlykkilse ib 2: 27. wplät minna modher qwidhz aterlykkilse \" Ber 93 . \" i klostersins atherlykilsom \" ib 178 . ","3) tillbakahållande, häjdande. hulkin al sin syn ok hörils oc ordh lathir löpa lös vtan styrils ok atirlykkilse MP 1: 85 ."],"f":["-else )"]},{"a":"aterlägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["aterläghu balker , ","aterläghu iorþ , "]},{"a":"aterläkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenläka. \" täss dödzsins saar wart atherläkt \" MB 2: 352 . \" heela oc atherläk mina synda saar oc wndha \" Su 187 . Jfr läkia ater."],"f":[]},{"a":"aterläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["igenläsa, tillsluta. atirläsa cristna kirkior Bil 592 . ib588. \" vi funnom myrkastwonä atirlästä \" KL 140 . Bir 1: 148. VKR 24. \" atherläsa en port \" LfK 197 . atir lästo . . . portin owir sit afgudh Bir 1: 55 . \" nykylin mz hulkom som lasen vpläsis ok atirläsis \" ib 296 . Jfr läsa ater."],"f":[]},{"a":"aterlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. vedergällning. KL 106, 291 . \" hon väntir sik atirlön \" Bo 78 . \" han glädz af atir lönanna hopi \" Bir 1: 288 . \" thera atirlön är litin ib 2: 210. tholik skulu jdhur atirlön vara \" ib 3: 392 . ib 1: 111, 112, 192, 217, 356, 2: 24, 208, 4: 110. Gr 270, 271 . Su 61 . \" huilke som mena hälga manna atherlön oc förskullan här athergällas i tässo liffue ib 123. \""],"f":[]},{"a":"aterlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återlön, lön belöning. embetens verdoghet eller ok voldzens verdoghet the tilökä mannenom jnga aterlön när gudhi SvKyrkobr 181 . swa manga faa the äronne aterlönä huru manga sielä the til lgudhi dragha ib. giffs godhom longt liff ther til at theres aterlönä sculi ökös ib 177 . räthuisa manna sieler . . . see ok lvitha allars there forsculdan ok helga aterlöner ib 217 . ib 219 . Jfr lagha aterlön."],"f":["-löner SvKyrkobr 217, 219 . -lönä ib 177, 181),"]},{"a":"aterlöna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återlöna, vedergälla. \" thz skal iak thik wäl atirlöna \" Bil 615 . Iv 5599 . FM 390 ( 1508) . \" atherlöna hwariom enom äpther sinne förskullan \" LfK 111 . Bir 1: 381 . \" atirlöna honum mz tholkom atirlönom \" ib 3: 465 . \" atirlöna äruodhande män öj sine thiänist mz kärlek \" ib 305 . ib 2: 89. jomfrudomin atirlönas Bo 41 . \" atirlönadhe ther mädh thera thiänist oc ärwodhe \" KL 195 . - ersätta, godtgöra. wille tha ather löna honom the oäro the honom förra giordho Lg 3: 336 . \" huru gudh atirlöna ok hedhra sina modhor thiänara \" KL 83 ."],"f":["oter- FM 390 (1508)),"]},{"a":"aterlönare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedergällare. \" hulkin ok är badhe atirlönarin oc atirlönin \" Gr 271 . Bir 2: 33, 3: 435, 439, 4: 142, 155 . MB 2: 145 . Su 229 ."],"f":[]},{"a":"aterlönare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedergällare, nar som thän thakir aff höxsta athirlewsarenom (för -lönarenom; remuneratore) sin lön fore the godha gärninga, som han giort haffwer SpV 261 ."],"f":[]},{"a":"aterlönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = aterlön människionna samwith är antiggia domsi[n]s ällir athirlönilsenna stadhir SpV 435 ."],"f":[]},{"a":"aterlönter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr oaterlönter."],"f":[]},{"a":"aterlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa el. skynda tillbaka SkrtUppb 21, 88 ."],"f":[]},{"a":"aterlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) återköpa Svartb 212 ( 1397) . ","2) godtgöra. the som mz psaltarum ok bönwm haffdho sino synder atherlöst (redemerant) Mecht 38 ."],"f":["oter- Svartb 212 ( 1397)"]},{"a":"aterlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återköpa, återlösa, igenlösa, friköpa. warþer oc godzit a minä wäghnä för ater löst SD 5: 160 ( 1343) . \" wm hon (jorden) wardher ey aterlöst ib \" NS 1: 34 ( 1401) . ib 72 ( 1401), 98 ( 1402) o. s. v. wil hans näste iwdhe thz aterlösa, tha ma han thz aterlösa (redimere) MB 1: 374 . \" the magho aterlösa sina liordh alla tima \" ib. \" tha äghir rätthir äghande wald sith atirlösa mz siäx örom \" TB 73 . hon är aff thrälom, oc ey aterlöst til frälsis MB 1: 365 . huru manga thräla hon atherlöste af sinom thräldom Lg 3: 510. \" atirlösa fangna \" Bir 3: 376 . \" at franwände mannin skulle atirledhas, dödhir opresas oc saldir atirlösas \" ib 2: 298 . \" en thins blodz drupi atirlöste väl alla världina \" Bo 119 . \" atirlöst mz hans blodhe \" ib 130 . KL 114. MP 1: 133, 134. Bir 1: 4, 3: 70, 113 . Lg 96 . ","2) ersätta, godtgöra. skulu förro tome timane atirlösas mz tholomodhe oc kärlex äruodhe Bir 2: 203 . \" ib 3: 439. bätra ok atirlösa vara syndir mz almosom ok bönom \" ib 322 . - (aatherlösa för aterlata. inta werdughare, kärare, sötare, oc nyttelighare kunde han oss anthwarda ok aatherlösa än sigh siälffwan til maath oc födho Lg 3: 75). - Jfr lösa ater."],"f":[]},{"a":"aterlösare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återlösare. þu är skapari oc attar lösare oc rätuis domare Bir 4: (Avt) 177. KL 5 . \" som os leddo til varn skapara frälsara oc atirlösara \" Bo 2 . \" uar herra ihesus siälanna atirlösare (redemptor) \" ib 148 . ib 7, 242, 247 . Bir 1: 11, 3: 194, 4: 123 . MB 2: 406 . Ber 202 . Su 29, 186, 349, 449 . FH 1: 194 (1490-talet, gammal afskr.)."],"f":["attar lösare . ","otherlösare FH 1: 194 (1490-talet, gammal afskr.)), "]},{"a":"aterlösilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återlönsing i relig. mening. Mecht 330 . SvB 158 (början af 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"aterlösilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"aterlösing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återköpande, friköpande, återlösning. \" vpbuthne . . . vinwm ok nästa frändhwm til aterlösningh \" SD NS 1: 518 ( 1406) . \" taghir ey mestha gafuor for thes atirlösningh som do j dödlica syndh MP 1: 48. \""],"f":[]},{"a":"aterlösirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återlöserska. thu (Maria) är fulleligha mädh honum alla wärhdlinna aaterlöserska SkrtUppb 370 ."],"f":["aaterlöserska )"]},{"a":"aterlösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) återköpande, rätt till återköp. är nokar aff minom äptekomandom, som thet sama godzet wil ater i släktena lösa, tha wari honumtil aterlösn fore fämtighi mark ok hundradha swänska päninga SD NS 3: 340 ( 1418) . \" huilka tre deela som giffn woro til for:na siälakoor, syndagx almosa, fredagx almosa . . . frändomä eller vidherboandom til aatherlösn STb 1: 154 (1478). \" SJ 2: 190 ( 1491) . \" afhänder jach mik . . . for:da gard och eghnan gör jach han . . . niclisa pinkhana . . . til äuerdelika ägho, vtan alla athön (för atherlösn) \" SD NS 3: 382 ( 1418) . ","2) friköpande; återlösning i relig. mening. thetta barnit är hiit sänt til jorderikis, . . . mangom til atirlösin fran äuärdelikom dödh MP 5: 15 . \" j hans död oc pino war han mik son dröffwilsinna sorghena oc atherlösninna (för -lösninna, redemptionis) \" Mecht 170 ."],"f":["aather- . ","-lösen SJ 2: l190 (1491) . -lösin), "]},{"a":"aterlösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) återköpande, återlösning. SD NS 1: 203 (1403, 216 ( 1403) o. s. v. alla idhra landzäghor skulo sälias mz aterlösn forlaghom (sub redemtionis conditione) MB 1: 374 . thänk vppa offrit oc hans atirlösn Bo 9 . \" huru beska oc hardha pino han tholde for siälanna älskogha oc atirlösn (för kärleken til själarna och för deras återlösning) \" Bir 2: 161 . Bo 22, 34, 168, 213. Gr 300 . MP 1: 133. Bir 2: 293, 298, 3: 344, 447. Ber 39 . tha nalkas idhur atirlösn (redemtio, förlossning) MP 1: 10 . ib 15, 38. ","2) återköpt el. återlöst egendom. männena ärw älskande thy at the ärw gudhz kreatur oc atherlösn Ber 163 . - atirlösn troligen för atirlön. j tholin tesse thing til idhur äuärdelikin atirlösn (motsv. ställe MP 2 \" lön 108) \" MP 1: 161 . \" nidhirfara til heluitis dyup thil högfärdinna atirlösn \" ib 158 .)"],"f":["atirlössn Bir 3: 344, 447 . ","athirlösin SD NS 1: 572 ( 1406)), "]},{"a":"aterlösna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återlösning i elig. mening. för människionna atherlösno skuld JMP 97. ib 151 ."],"f":[]},{"a":"aterlösna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återlösning. \" j dagh lystis os vara atirlösno daghir \" Bo 230 ."],"f":[]},{"a":"aterlösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) (rätt till) igenlösande, återköp. affhender iac mik oc mynom arffuom oc vplater jac thet (godset) domkirkione j abo vtan oterlösning aff mynom arffuom Svartb 214 ( 1398) . ib 548 (1486). ","2) lösningssumma. SD NS 3: 613 ( 1420) .","3) påterlösning i relig. mening. thätta betracta hwat thin gudh, härra oc skpare ledh för thina athrilösning SkrtUppb 343 . \" gaff lhan os sik til athirlösning j pinonne oppa korsseno ib. älska ihesum christum, som haffwor giffwit os . . sina siäl til äthirlösningh ib. \" ib 161, 349 . SvKyrkob 148, 149.. SvB 105 (senare hälften af 1400-talet). SvT 11, 20 ."],"f":["aater- SkrtUppb 349 . ","oter- Svartb 214 ( 1398) , 548 (1486). -lösnig SkrtUppb 343 . -lösnigh ib. -lösnyngh SvT 11, 20), "]},{"a":"atermura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenmura. \" lät kesaren athermwra iordh kwlona \" Lg 437 . \" athermwradho alla porta \" MB 2: 235 . ST 11 ."],"f":[]},{"a":"atermäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillmäta el. lutmäta ss vedegällning. MP 4: 111 . \" dyäwlen atermäle hwariom pinor äptr sinna synda for[skyllan] \" Saml 34: 290 (förra hälften af 400-talet)."],"f":[]},{"a":"atermäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mäta tillbaka, tillmäta ss vedergällning. mz the mäle skäppo scal idhir atirmälas (remetietur) mz hulke j vtmälin MP 1: 207 . Bir 4: (Dikt) 269. at honum skuli ey atir mälas j thy sama mäle som han vtmäle androm ib 3: 148 . \" hwart foot stighit som han äruodha for min älskogha skal iak tälia ok atirmäla honom i äuärdhelico lifwe \" ib 4: 413 ."],"f":[]},{"a":"atermälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillmätande el. utmätande af ngt (ss vedergällning), vedergällning. nar syälin wtkastas aff kroppinom, tha skal dyäwlin atirgielda henne skyldegha pinor j pinona atermälning MP 3: 265 . Saml 34: 290 (förra hälften af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"aternämnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["namn som ngn i sin ordning har? fadhirs nampn ok sonsins athirnä[m]pnilse (relatio), thz swarar sik jnbyrdhis twäfallom kärleke SpV 557 ."],"f":[]},{"a":"aterplanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återplantera. \" bort tok mit hop swa som mz rotom vprifno trä hulkit aldre kan atirplantas \" MP 1: 276 ."],"f":[]},{"a":"aterpröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gendrifva, kullkasta, bringa på skam. at vanmakta ällir atirpröfwa min ordh Bir 1: 55 . \" iak skal atirpröfua oc atiruaka värlzlika kloka manna klokskap \" MP 2: 253 . Jfr pröva ater.","2) förkasta. \" skal han atir pröfwas (reprobabitur) aff mik \" Bir 3: 332 . \" thetta laghit atir pröwas nw ok forsmas j wärldinne \" ib 1: 144 . \" thu thol thz i honom som thu atirpröuar oc afwitir i androm \" ib 4: 358 ."],"f":[]},{"a":"aterprövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förkastelse, fördömelse. teknande onda cristna manna atirpröuilse ok hedhninganna vmvändo Bir 3: 117 ."],"f":[]},{"a":"aterqvikna","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,v. återkomma till lif. hafua doet ok ginstan aaterqwiknat SvKyrobr 225. rediuiuus . . . ather quiknader GU C 20 s. 517 ."],"f":["aater- )"]},{"a":"aterqvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkomst. Su 104 ."],"f":[]},{"a":"atersanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återförsamla, återförena. wordo athersankade (adunati) aff frömande landom MB 2: 152 ."],"f":[]},{"a":"atersea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åtese. \" gud . . . läti tik lykko ok äro skee ok vnne mik tik sköt athersee \" RK 1 1913 . ib 1592 ."],"f":["-see )"]},{"a":"atersighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (inbprdes) förhållande. sidhanna ok endräktoghetanna söndhirslitilse omwändhir fadhirsins ok sona namppusins athirsigilse (relatirum, (för relationem?) SpV 557 ."],"f":[]},{"a":"aterskinande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["återstrålande. \" renitens . . . ater skynadne \" GU C 20 s. 523 ."],"f":[]},{"a":"aterskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återställa, återskaffa, återgifva. quinnan . . . badh iomfru mariam . . . atirskipa sik sin son KL 100 . \" iak atir skipadhe thik hymerikis arff \" Bir 1: 8 . ib 54, 55. atirskipadho the samo goz ib 3: 202 . ","2) återställa, återupprätta. \" vi scolum thin hedher atir skipa \" Bil 852 .","3) återställa, återinsätta. atirskipadho them j thera förra stadh Bir 3: 363 . - Jfr skipa ater."],"f":[]},{"a":"aterskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aterskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2: 1193. skuffa el. stöta tillbaka, hålla tillbaka, en högfärdugh människia, ther altiidh astundar ath höghia sik op offuir sin iamcristin, honum formande ok atirskyuatande MP 5: 128 ."],"f":["-skyuta )"]},{"a":"aterskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrida tillbaka. nar jak hafdhe framgangit aat honum (d. v. s. på vägen) eet fiät atirskredh (relabebar) jak eet trin Bir 3: 144 ."],"f":[]},{"a":"aterskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrifva å nyo, skrifva i stället, ändra. thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh oc rät oc atirscrifuadh VKR 55 . oppa sama bladhi . . . är oc scrapat oc aterscrifuat thet ordhit gardzmestarans ib. ib 56 ."],"f":["attir- )"]},{"a":"aterslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkastande. \" swa höght som thera (solstrålarnes) aterslagh wintz \" MB 1: 122 ."],"f":[]},{"a":"aterslaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tillbakaslagen? slapp? remissus . . . aterslagin GU C 20 s. 522"],"f":[]},{"a":"aterslaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tillbakaslagen. gudhelika thinga skodhan, i hwilke nakor gar fram ena stwnd, ok atherslaghin mz sins hwgx wanmakt gar nidher Ber 146 . \" glömde iärnin sina naturu ok wart sliöt ok atirslgahit \" Bil 255 ."],"f":[]},{"a":"aterstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återstod, rest, resterande utskyld. the aterstadher ther i gen sta i waro lande jemptalande SD NS 2: 278 ( 1410) . \" thär stodh än i geen aff the forscrifna markin ränta twa marker aterstadha \" SJ 54 ( 1441) . giffuandes oc giörindes honom idert affrad affratzpeninga aterstäder saköra oc alla andre rettigheter som i oppa cronane vegne plicoge äro BSH 4: 1 ( 1470) . ib175 ( 1494), 5: 364 (1509). FH 1: 201 (1504, afskr.), 5: 187 (1504). FM 78 ( 1483), 358 (1508). the ottherstäder anders bengtzsonskwlle haffwe ib 408 ( 1509) . göra abbatissonne rättan räkinskap baadhe aff vpbyrdh oc swa aff atirstadhom. huilka aatirstadha han läti aarligha samanscrifua som vpbyrdhena VKR 31 . Bir 5: 113 ."],"f":["aatirstadher . ","ottherstader )"]},{"a":"aterstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återstod, resterande afgift el. utskyld. aff the aterstadha, som sthodho igen medh landbomom VKJ Bilaga 286 (1466). SD NS 3: 538 ( 1420) . Svartb 360 ( 1437) . "],"f":["*aterstadha upbyrdher","-op- )"]},{"a":"aterstadhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återställa. \" restituo . . . aterstadga \" GU C 20 s. 525 ."],"f":[]},{"a":"aterstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stå till baka, stanna. at fatökt folk mate swa myklo helder ater standa Bil 583 .","2) återstå, vara qvar. jak hopas til gudz at thz som här atir staar af hans thiänist thz scolum vi annar stadhs höra Bil 887 . Bo 169, 185. Ber 243 . \" aff bo jonssons skuld, som tha obetaladh aterstander \" BSH 1: 196 ( 1387) . \" tha atir star thik änkte vtan pina \" Bir 1: 129 . ib 3: 81. \" han sagdhe hwath honum war komit til handa ok loot ther änkte ater standa \" Iv 1714 . iak lot ther änkte ater sta thz iak skrifuath for mik sa ib 5737 . i hwilko summo enchte aterstodh wtan fäm marcer päninga SD NS 1: 410 ( 1405) . FM 346 ( 1507) . ","3) försumma betalning, vara på rest, innestå. bescrifua . . . mykit (för huru mykit) han aatirstaar medh vm aarith VKR 36 . Bir 5: 117. \" hwj är thz swa atj medh min skat swa ater sta \" RK 2: 5349 . \" the som än finnas atersta meth thy pafwans oc klosternis offre \" SD NS 1: 415 ( 1405) . \" nakat . . . ther the atersta vm ib. - Jfr standa ater. \""],"f":["aatir- . ","sta . other stoa: -stoar FM 346 (1507)),"]},{"a":"aterstaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återstod, rest. BSH 1: 132 ( 1371) . tha scal affradhit oc al rätheet ther aff gaar fölghia huwthsummone oc alla ater stadhur sidhan susternar thet gozith i wärio fingo, redhelica wt koma SD NS 1: 300 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"aterstaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återstod, rest, resterande afgift. gaff stadin sanda kirkioi [1] march swensca for atherstadw for the jordenna, som kirkian haffwer i thz bodarummeno, som knakaborg star appa JTb 81 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"aterstoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstoppa. \" obturare . . . aterstoppa \" GU C 20 s. 371 ."],"f":[]},{"a":"aterstädhis pänningar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" resterande penningar. ehwre om her erich twressons reyse vara kan äller the aaterstädis penninge HSH 19: 91 ( 1505) ."],"f":["aaterstädis- )"]},{"a":"aterstängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstänga, tillsluta. atirstängde dörrena mz starkom stänglom Gr 379 . \" varo alle porta atirstängde \" ib 267 . Bir 3: 79. KL 404. - spärra. haffdo atirstänkt alla wäghana MB 2: 150 ."],"f":[]},{"a":"aterstöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stöta till baka. Su 460 . Jfr stöta ater."],"f":[]},{"a":"atersvälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter svälja. gat ey . . . vtdraghit thz ok ley atirsolghit KL 17 ."],"f":[]},{"a":"atersända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återsända. \" remitto . . . atersändha \" GU C 20 s. 522 ."],"f":[]},{"a":"atersänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenfylla, sänka. \" harstekit lot han atersenkia \" RK 2: 3103 . ib 3153. Jfr sänkia ater."],"f":[]},{"a":"atersätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta tillbaka. allo athersatto (omnibus postpositis) lather hon letha ok spöria gudhz hedher SkrtUppb 44 . 2) återinsätta. regradare til wärdoghet ater sätia GU C 20 s. 320 ."],"f":[]},{"a":"atersätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillbakasättande, tillbakagång. oss hopes at for:de rydzer aff slighe tidhende faa noghen miströsth och athersätningh FH 7: 96 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"atersöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter sy i hop. badh han . . . atirsöma skinnit KL 22 . Jfr söma ater."],"f":[]},{"a":"atertaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återtaga, återhämta. hava vald giua sit lif ok atar takaBu 139. badh han . . . atirtaka bokena KL 221 . athertogh syna kraffther MB 2: 119 . ","2) taga till baka, återkalla. the skulu thera ordh här aater taka Iv 3276 . ib 3311. \" atirtok han thz forbudhit \" KL 352 . ","3) återställa. at laghen som maxan glömdh waro skullo atir taghas (restituerentur MB 2: 285 . - Jfr taka ater. "],"f":["aater- )"]},{"a":"atertaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["taga tillbaka? alt thet godz, som wy ärffdom äpther warom systherson eskil j heynis, hulkit godhz ther liggher j sama by, och er en atherthacande (för aterstandande?) deel aff alle the godze han atte j them for:de by Svartb 180 (1384?)."],"f":[]},{"a":"atertakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*atertakilsa nämne","-takilse nampni )","*atertakilsa ordh , "]},{"a":"aterthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter öfvertänka. LfK 71 ."],"f":[]},{"a":"atertäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsluta. \" we we mik wslom . . . himerikidh är mik athertäpt JMPs 20. \""],"f":[]},{"a":"aterunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återgifva RP 2: 222 ( 1991) ."],"f":[]},{"a":"aterupbyggilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" återuppbyggande. för hans ather opbyggilse Su 64 ."],"f":["-opbyggilse )"]},{"a":"aterupnyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. aterupnyias, (åter)förnyas, förnya sig. athiropnyens (renovamini)) j idhars hoghx anda SpV 117 ."],"f":["athiropnya )"]},{"a":"aterupprättirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återupprätterska. \" fortapadha wärldinna athiropräthirska (reparatrix) \" SpV 200 ."],"f":["-op )"]},{"a":"aterutfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återutlemna. \" scal han them thet aatirwtfaa vtan alla dwlu \" VKR 35 ."],"f":["aatir- )"]},{"a":"atervara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2: 1193. vara qvar, återstå. the siäxtan mark päninger sidhan atervaro FMU 1: 370 ( 1378) . thet athervar aff natthena Budde 75."],"f":[]},{"a":"atervarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarvarande, qvarblifvande PM XII ."],"f":["aather- )"]},{"a":"atervilielse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förnyad vilja. LfK 18 ."],"f":[]},{"a":"atervinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återvinna. \" kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum \" SD 6: 170 ( 1350) . Bu29. Bir 2: 260, 3: 313, 4: (Ant) 185. hafdhe nu atirwonnit mankönit af dyäflenom MP 2: 101 . Jfr vinna ater."],"f":[]},{"a":"atervissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återbetala. \" wil jak haanom sina päninga vtgifna aatherwissa \" SD NS 2: 252 ( 1410) ."],"f":["aather- )"]},{"a":"atervraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) drifva till baka. som han atir wraka Bo 97 . \" stenane skulu atir wrakas til them som them kasta mote thik \" Bir 1: 129 . ","2) gendrifva, kullkasta, upphäfva. engin forma ath kränkia älla atirwräka then domin MP 1: 220 . iak skal atirpröfua oc atiruraka värlzlika kloka manna klokskap ib 2: 253 . - vederlägga. atirvrok them mz fäm skälom MP 1: 94 . ","3) förkasta. \" äru opta atirwrakin när gudhi \" Bir 4: 307 . - Jfr vraka ater."],"f":["-vräka )"]},{"a":"atervräkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förkastande, fördömande? hwru han tholde obrygdilse, gabbilse, athirwrakilse, spot oc slagh SkrtUppb 323 ."],"f":["-wrak- )"]},{"a":"atervända","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förmå (ngn) att vända tillbaka. mz store nödh gat han thom atirwänt baxhe mz linom ordhum oc stridhum Prosadikter (Barl) 95 . ib 97 . låta återgå el. återflyta; återföra, föra tillbaka, åter hänföra. skal hwar en mz atwakt idhka the nadh gudh haffwer honom giffwit oc mz teknat aterwända i gudh (in deum refundat) haldandhis sik owärdoghan til alt goth Mecht 221 . \" skal hon alla gaffuor ater wända (refundat) j thera wphoff ib. - (åter) genomgå, öfverväga, undersöka. hwar fins thän som alt thz kan omkringh wända ällir athriwända (per singula revolvere), som här sigx j thänne läxenne \" SpV 196 . om swa är at wi omwändom ok athirwändom (revolvimus) wärldinna opbörian, ok alla scriptinna skikkilse ib 201 ."],"f":[]},{"a":"atervända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) återvändande. \" ey war gudhi tökelikt (för teklik) pharao konungx aterwända \" MB 1: 317 . ","2) upphörande, uppehör. \" far näplica atiruändo af lösläte \" MP 1: 352 . \" suå at ther ängin ände ella återwände är å tera giri \" KS 60 (150, 66) . badho til gudh . . . vtan atirvändo KL 154 . \" sagho som vtan atiurändo vppa van herra ihesum \" Bo 205 . \" bidhiande honom wtan atirwändo \" Lg 817 . Bir 1: 104, 146, 183, 2: 182, 3: 224, 422."],"f":[]},{"a":"atervända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vända till baka, föra till baka. pass. opersonl. med dat. honom war illa ather wänt (han återvände illa, fick en svår återfärd) RK 1: 3357 . ","2) återvända, vända till baka, gå till baka, vika till baka. tha han wilde räddir ateruända Bil 272 . Su 412 . \" sidhan aterwände gudz bardaghe aff folkeno \" MB 1: 406 . ","3) komma att upphöra. thz atirwändir catarrum LB 3: 69 . ","4) upphöra (med), afstå (från). thz ware bätra at i ater wändin Al 6820 . \" atirwända aff ohöwelikum lek \" KL 51 . ib 128 . \" tha atherwänt är at ringhia \" Bir 5: 37. tha abbatissan haffwir atherwänt ringhia 5 ib 49. ","5) upphöra. \" ey atir wände diäfwlsins ilska än tha \" Bir 1: 253 . ib 2: 17. \" tha atirwändir ringhia \" ib 5: 85 . - taga slut. waar öö hafwer ok tholikt sin thz weet ängin hänna ända ok ängin hwar hon ater wände Al 4708 . \" ther cristin land ather wända ok hedhin land taka widher \" RK 1: 1329 . - atervända sik, vända sig till baka, omvända sig. om thu fullelika wil tik atherwända til mik Su 46 . - refl. atervändas, ","1) vända sig tillbaka, återvända. at iak skuli ey atiuendas (revertar) til mörkio iordh MP 1: 46. \" ämuäl vm änglane droghin syndoga män formattin the ey atir wändas älla koma til mik vtan the siälfwe rörin sin vilia til got \" Bir 1: 256 . bätra är ey wnderstanda . . . rätwisone wägh än äpte hänna widherkänno til baka atherwändas Ber 70 . ","2) upphöra. tha tuskarin är borttakin huilas delor oc atiruändhas MP 1: 107 . \" tha som atir wändis ringhia Bir 5: 71. - Jfr vända ater. \""],"f":[]},{"a":"atervända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upphörande. \" ath hon görin (för göri) syn scriptamal j syndhinna atirwändho (upphörande med synden) \" MP 5: 202 . lib 4: 115. - taka atervändo, upphöra. thäntidh liffwit kombir, tha thaghir dödhin athirwäne SpV 52 ."],"f":[]},{"a":"atervändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["Jfr oatervändelika."],"f":[]},{"a":"atervändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Jfr oatervändeliker."],"f":[]},{"a":"aterälska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2: 1913. älska tillbaka. thy ärum vj plictoge hanom aterälskä at han älskäde oss för än han skoopp oss Budde 160. ä thes mere nagher ther älskär annan ther (för thes) mere han ather älskä aff sielfuom gud ib 175 ."],"f":[]},{"a":"atfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. atfylghias, följas åt. Troj 85 ."],"f":["inf . ","-folde: -foldes Troj 85 )"]},{"a":"atfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som händer någon. at wita hans atfärd (motsvarande ställe Bil hwat hanum munde tima 290) Lg 991 . \" scriffuo alla thera aatfärdh (motsvarande ställe \" Bil atbyrdh 434) ib 1011 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föetag, det som ngn tager sif för, beteende. pl. riddaren . . . sa wt at eno windögha thera atfärdher Prosadikter (Sju vise mäst B) 189 ."],"f":[]},{"a":"atgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"atgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtgärd, det som göres el. företags mot någon el. något. lagman skal alla säkt vpbära for alla atgiäldhir (för atgiärdhir) biorna oc wargha (uppbära alla böter för försummelse af åtgärder som böra vidtagas mot björnar och vargar?) SD 4: 408 (1335, enl. Hadorphs aftr.). mädh nokrähandä aatgiärdh onytt gör firi hanum ib 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"f":["aat- )"]},{"a":"atgätas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behaga. opersonl. thätta är min älskelike son aat hulkom mik väl aatgätz Bo 120 . Jfr gätas at."],"f":["aat- )"]},{"a":"atgöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva akt (på). wi . . . gatum ey tha atgömt eller swarath Bil 535 . \" här ma hwar man se som atgömir \" MB 1: 147 . \" skulu the huxa ok åtgöma, medh huem thön vmgånga \" KS 38 (99, 40) . hwilkin . . . görla aath gömer hwadhan watn aadhronar wth flyta Lg 822 . \" the atgömdo vm han heladhe nakon siukan vm sunnodaghin \" MP 1: 305 . \" skal siälin granlicast atgöma at hon skuli ey styras aff kötino Bir 3: 184. \" \" atgöma granlica thän dyra kännedomin Bo 66. Jfr göma at. \""],"f":["aat- )"]},{"a":"atgömin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sorgfällig, aktsam. \" wmhugxande oc aatgömen (solicitus et diligens) at wärna them oc bewara them for köld oc frost, hita oc brändagha \" Bir 4: 8 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atgömol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["aktsam. var thz (Jungfru Marias hjärta) aldra mäst athgömwlth (conservantissimum), athwaktandis ok märkiandis ok gömandis, alth thz jak (Jesus) giordhe j minom klenasta barndom, swendom ok wnghdom Mecht 15 ."],"f":["-gömwl )"]},{"a":"atgömol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["aktsam, uppmärksam, omtänksam. \" var liofwe herra var . . . skällikir oc atgömol (discretus et circumspectus) \" Bo 88 . ib 18, 89. var vakir oc atgöml (attenta) huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var ib 5 . \" bianna äghare som aat gömol är vm sin by \" Bir 1: 257 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vidgöra, uträtta. Su 355 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"athanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åtanke. \" hafwi thz for öghom ok a thanka \" Bir 1: 85 . \" mz innelikom athanka oc hiärtans warkunnan \" ST 167 . ib 180 . - omtanke. hafdhe mykla wärlzlica thinga säuino oc athanka KL 321 . -- eftertanke. mykyn athanka hafdhe clemens at finna oc vthleta vm nokot liiff skal wara äptir thenna lykamlika dödhin ST 39 . ","2) afsigt. \" hult stadugt på sin förstadgadha atanak \" MB 2: 287 ."],"f":[]},{"a":"athanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtanke, tanke, betraktesle. aff huilko han mz idhkelikom athankom opta dröfdhis Prosadikter (Barl) 4. begynna sin sömpn i atankom oppa ihesu hchristi millastq godhet JMP 120. - håg, åtrå, trängtan. en vnger riddarer fik en storan kärlek ok atanka til hänne MP 4: 253 ."],"f":[]},{"a":"athava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - athava sik, bete sig. at han ey swa grymliga skulde sigh aat haffwa MB 2: 325 . Jfr hava sik at. - refl. athavas, ","1) förehafva, företaga sig. vardha thäs vissare hwat han skulle athawas Bo 20 . ib 30, 69, 159, 209, 217. Bir 1: 231 . Lg 3: 84, 249. HSH 22: 43 ( 1493) . ","2) bete sig. manligha aathaffwandis MB 2: 325 . - Jfr havas at."],"f":["aat- . ","oth . HSH 22: 43 ( 1493),"]},{"a":"athiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hjälpa, förhjälpa. \" at j hanom tl rätthir athielpen \" FMU 3: 77 ( 1435) ."],"f":[]},{"a":"athra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" |Fdan. aathra] åtra, längta, trängta. swqa at han badhe dagh oc nat ärwodadhe oc athradhe skämma hänna oro oc renlik Hel män 214 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"athräghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["enträget. \" badh han aträghelika at barlam skulde han ey forlata \" Prosadikter (Barl) 100 ."],"f":[]},{"a":"athräghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enträgen, envis. petulcus . . . aaträgin ok traabether GU C 20 s. 443 . procax . . . aträgin bidhiaere ib s. 486 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"athrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påtränga, tvinga. \" atrengiande fatigdomen \" FH 5: 23 ( 1464) . ib 30 ( 1465) . j alla nödh thöm kunde atrenga Lg 3: 540 . störstä nödhenne jemuel atrengände ib 560 . ","2) tränga, behöfvas. är thet swa, at her atrenger i nokon matho BSH 4: 291 ( 1501) . \" om her nogot atrenger \" ib. \" om a trenger \" ib 5: 92 ( 1506) . huar atrenger ib 289 ( 1508) ."],"f":["aa- )"]},{"a":"athrättelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["envist. ST 34 ."],"f":[]},{"a":"athrättin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis. ST 70 ."],"f":[]},{"a":"athughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtanke, omtanke, omsorg. \" the som wan herra ihesum tappa bort . . . ffore wärdhinna syndelika athhugha \" MP 5: 105 ."],"f":[]},{"a":"athughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"athughul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) uppmärksam, aktsam. \" war altidh siäluir aat hughul KL 266. \" \" vtan thu äst siälwir aasthughul vm thic ib 281. war iak altidh athoghul ok rädh vm mina gömo Bir 1: 25. \" \" athughulare vm mina helso \" ib 3: 20 . Ber 107, 152 . \" var athughul vidh thina thanka \" Bir 2: 60 . at the varin athughule til sinna jamcristna helso ib 106. ib 139 . Su 453 . \" war athwghwl af thinom rättilsom \" Ber 150 . i them (Guds budord) wari thith hiärta altidh aat hwgult LfK 183 . \" wara warogher oc aat hoghwl mot wranghom tankom \" ib 185 . Bir 2: 143, 3: 95, 117, 337. Ber 6, 10, 58, 88, 136 . ","2) sorgfällig, angelägen. varin athughule (sollitici) at göma thes helgha anda samehellis enan MP 2: 110 ."],"f":["athoghul . ","aathughul . aat hoghwl. athoghol. ","athwghwlan Ber 10 . ","athogholan ib 88 . nom. pl. m. athughule Bir 2: 106, 3: 117 . ","athwgle Ber 6 . komp. athughulare Bir 2: 139, 143, 3: 20, 95),"]},{"a":"athughulika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppmärksamt, sorgfälligt. skdodha grannelica . . . hwru athwghlica äller hwru glömsliga thu haffwr thik haffth j allo thy som thinom härra gudhi til öre (quam studiosa vel quam negligens in omnibus quæ ad Deum pertinent fueris) Mecht 80 ."],"f":["-hwghlica )"]},{"a":"athughulika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppmärksamt, andäktigt. \" aathughulika bidhia til gudh \" KL 271 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"athyggelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppmärksamt. \" se oc skodha athyggelika slt som ther är inne \" Lg 91 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"athyggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["athyggio värdher?"]},{"a":"athyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gifva akt, vara uppmärksam (på). hwa görla at hygghir MB 1:(Cod. B) 531. at thiin öghon oc thiin öron ware open athyggiande ower thetta hws ib (Cod. A) 484 . ","2) vara angelägen. aat hyggiandis at ängin skulle vardha lotlös af thy gudh hafdhe oppinbarat Gr 302 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"athyggil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppmärksam, aktsam. at thu vare vakär oc aathyggil när thinom thankom Ber 267 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"athäfdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beteende, handlingar. styr thin athäfdhe Ber 216 . i . . . ordhom oc allom androm athäfdhom MP 2: 77 ."],"f":[]},{"a":"athänkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för tanken el. föreställningen, bildligt, i bild. spegilsins nathur är . . . likamlika thinga skapilse aff sinne klarhet atänkelika betekna (ymaginaliteter representare) SpV 169 ."],"f":[]},{"a":"athänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["egnad el värd att betänkas el. erinras. - n. minnestecken. gwlämbarith gömde fordhom änglabrödhit, sammansankadh j them tha waro, ok thera ffödho sände thz andhelikin lärdhom, swa som eth atänkelikit (collectum olim manna servavit et erudiendæ posteritati quasi quoddam memoriale transmisit) SpV 184 ."],"f":["-likit ) , "]},{"a":"athänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtanke. LfK 31 ."],"f":[]},{"a":"athänkilse aa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtanke, tänkande, erinran. \" scriff tith sötasta nampn j mith hiärta, om idhkelika aathänkilse (per jugem memoriam) Mecht 272. idhkelik aathänkilse oppa christi liffuärne ib 273. ib. 271, 341. \""],"f":[]},{"a":"athänkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tänkande (på ngt), erinran. ciparissa natthe dröms atäningh GU C 20 s. 110 ."],"f":[]},{"a":"athäva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(i pl. med adj. i n. KS (Fragm.) 12 . tydligen genom inverkan af athäve, n.) = athäve. til thera åthäuo KS 52 (131, 56) . - pl. vnderliga athhäfuor Lg 3: 561 . \" ydka mz leek ok skämptan all thön athäor (för athävor) man pläghar j stridh a hästum ok til fot \" KS (Framgm.) 12 ."],"f":[]},{"a":"athäva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , handlingar, beteende. seer alla vara lönliga raadh ok aathäfuor Budde 154. the böker . . . j hulkom alla myna othäfuor alla thanka ok gerninga . . . opreknädha varda ib 162 . Troj 1 . Jfr athävir."],"f":["aa- . ","oth- . ","gärningar"]},{"a":"athäve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blott dat. pl. athawm VGL IV . 14: 14) uppförande, beteende, handlingssätt. skipa tit åthäue serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa KS 21 (51, 22) . dygdelikt athäwe ib 43 (110, 46)., - vanl. i pl. uppförande, beteende, åthäfvor, handlingar (i några f följande ex. kan ordet fattas ss sing.). seande thera oquämelika athäwe KL 51 . \" odigdhelikir til alla athäfwe j andelikt sinne \" KS (Fragm.) 12 . sik sielfua ok sin åthäue styra KS 1 (2, 1) . \" til mandom ok manlik åt häwe \" ib 3 (5, 3). medh höueskom ok dygdhelikom åtheuom ib 13 (30, 14), i sinom domen ok åthäuom ib 15 (35, 16). ib 14 (33, 16) o. s. v. fik wetha dottrennas aathaffue Lg 3: 273 . \" at thu maghe hälog wardha i allom thinom aathaffuom \" LfK 198 . \" lät han vndirsta i sinom athäwom at han offradhe mz modhorinne \" Bo 9 . ib 2. Bir 1: 325, 2: 273, 274, 3: 101, 226. \" hans athäfwa löslikhet \" ib 1: 219 . ib 271, 284, 2: 116. \" ytra kropsens rörilse oc aathaffue \" Su 24 . \" vara gärninga ok athäfwe \" Bo 71 . Bir 4: 118. iblandh andra kärlekxsins wnderlika gärningga oc aathäffuer Su 23 . \" alla wara gärnigga oc aat häffwir \" LfK 72 . \" nakra skämelika athäffwer at göra \" ib 29 . löslatogha athäffwer Su 74 . - Jfr manna-, qvinnaathäve."],"f":["aathäffue . ","atäve: -om MP 1: 208 . ss fem. har ordet pl. -ir),"]},{"a":"athävir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl det som ngn har för sig el. tager sig till. lät kysarin ther i (i den ihåliga stolpen) en sitia ther höra skulle thera athäffwer (heyra hjal ok athæfi Frankismanna) Prosadikter (KarlM) 255 . ib (KarlM, B) 295. Jfr athäva."],"f":["athäffwer . ","athwer Prosadikter (KarlM, B) 295), "]},{"a":"atiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omhölje. \" thridhi a tiäldith war aff hardwk MB 1: 495. \""],"f":[]},{"a":"atkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma åt, få tillfälle. kunne ey rasklika atkoma KL 42 . ib 98. Bo 209. Bir 3: 96. VKR VIII, XVII, 43. MP 2: 59 . \" thu kunne ey aat komma thz bortstryka \" VNB 25 . - med gen. kunno ey thäs atkoma MP 1: 187 . Bir1: 70. - Jfr koma at."],"f":["aat- )"]},{"a":"atkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma åt. ogärningis män thär badhe röwadho oc drapo alla the, the atkomo Hel män 205 ."],"f":[]},{"a":"atlask","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr sidhenatlask."],"f":[]},{"a":"atletan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undersökning. \" vndi wara sannind at letän (vår undersökning om sanningen) \" SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . \" vndi varn dom oc varrä sannind atletan \" ib 605 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"atliþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["närma sig. tha som aatledh vars herra stridh KL 346 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atlydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lyssna, höra på. thighin oc atliudhin (auscultate) huat gudz modhir talar Bir 2: 14 . ","2) åtlyda. \" her iwar wiil ingen aath lydha \" RK 3: 3136 . - Jfr lydha at. - refl. atlydhas. lyssna. aatlydhins Bir 3: 470 . Jfr lydhas at."],"f":["aat- . ","atliudha )"]},{"a":"atläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anfalla, göra anfall. j första spezin ällir tilgangin, nar the mäst atlägghia SpV 246 . är the människian sääl, moth hwilke owenen altidh atlägghir (aggreditur), mz nye stridh ib 441 ."],"f":[]},{"a":"atlöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åtlöje, spe. \" som athlöghe giordhe aff sinom fadhir \" ST 246 . \" aathlöye skam och skadha haffuen i swänskom giorth \" RK 3: 1179 . til hadh oc atlöghe fördhe han varn herra i eet hwit klädhe Bo 192 . ib 196. MB 2: 149, 152, 296, 331. vtan mans bliughd ok åt löghe KS 24 (59, 26) . ","2) föremål för åtlöje. wardha hwars mantz atlöghe MB 1: 429 . ib 450 . \" thz thotte then herran at löije (möjl. två ord: till löje) wära \" RK 1: (Albr) s. 213 . är iak wordhen til gab oc aatzlöghe MB 2: 254 . allo folke til atzlöghe Lg 3: 540 . ib 121. "],"f":["aat- MB 2: 296, 331 . at löje. aathlöye atzlöghe. aatzlöghe. ath lyghe Lg 3: 121), ","atlöghis ämpne , ","atlöghis ärande , "]},{"a":"atlöp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"atnyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2: 193. göra bruk af. jag tackar eder nåd . . . för sitt breff thill arvid vestgöthe, thet jag ingestädes till gode åtnytt haffuer LinkbiblH 1: 201 (1526, Brask)."],"f":[]},{"a":"atnöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kännis iak mik at hawa opburith fult werdh oc alt effther mith eghit at nöghe SD NS 1: 113 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"atnöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? tillfredsställese, belåtenhet. hwilka päninga vij kännomps os op haffwa boreth fult ok alt äpter warum wilia ok godho atnöghe SDNS 3: 4 (1415). huilke pennga jach kennes mik fulleliga haffue wpburit til god atnöge Svartb 560 ( 1509) . Jfr nöghe."],"f":[]},{"a":"atnöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfredsställese, belåtenhet. \" fore xvi marc peningha aboos mynt, huilkit jach redhelica vpburit hauer epter myno otnöya \" Svartb 312 ( 1424) . - godtgörelse. tiil fulla othnöya fore forscreffne peninge summa Svartb 455 ( 1455) . - tillgång el. förråd hvarmed man kan el. måste låta sig nöja. war härra prädicade altidh fore them fatigdomen ok mattelika ath nögia wara gudi takkeligast MP 4: 259 . tha thu . . . betänkir thenna fatighdomyn ok litzsla athnoghio (för -nöghio) som war herra byriadhe swa bytthyda ath lydha fore tyna skul lib 5: 67."],"f":[]},{"a":"atnöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnöjande, tillfredsställande, godtgörelse. thöm (penningarne) gaff for:da niclissa arfua . . . wt pädher kolsons arfuom til atnöghio SD NS 1: 140 ( 1402) . \" epter varom eghnom vilia oc godhe atnöghio \" ib 451 ( 1405) . \" hwilka päninga jak fullelica vpburit haffwer i godhe atnöghio \" ib 2: 248 ( 1410) . ib299 ( 1410) . \" huilka fornempde fämhundradhe marker kennis iach mik fulleligha vpburit haffua tiil godha otnögya \" FH 1: 148 (1494, gammal afskr.). j myna fulla atnöghio ib 2: 82 ( 1431) . \" til fullo atnögho \" ib 109 ( 1437) . \" ffore then kärlek gömst och fwl atnoyga hon mik giört haffwer \" ib 5: 144 ( 1490) ."],"f":["ot- . ","atnögha . ","atnöya: -o FH 4: 42 ( 1455) . atnoyga),"]},{"a":"atnöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["atnöghia sik , nöja sig, låta sig nöja. wille hon sigh jnglaedis atnögia Uppl Lagmansdomb 52 ( 1492) . - refl. atnöghias, vara nog (för); tillfredsställa. huar han finge saadana wederlegning j fiindland ther honom aatnögdes HSH 13: 126 (1525, Brask). part. pret. atnögdher, nöjd, tillfredsställd. the ärw wäl athnöyde PMSkr 72 ."]},{"a":"atnöghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äpter wara atnöghian SD NS 1: 606 ( 1406) . FH2: 72 (1430, nyare afskr.). til godho atnöghen ib 5: 16 ( 1462) . \" ib 1: 13 (1426, nyare afskr.). til fulla atnöghian \" ib 5: 143 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"atol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtel, as, död kropp, lik. GU C 20 s. l65. ythermer gaff lhon sik nar hon thz fan, at han (klerken) war dödhir, ok fasadhis hänne widh thän dödha atol SpV 78 . toko thän oädhla atol, ok wroko honom wth aff thera jnlykke ib 79 ."],"f":["atwl GU C 20 s. 65 på två st.) , "]},{"a":"atol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtel, as. at han (björnen) maghe halda atolin oc bradhina som han hawir Bir 2: 210 . \" swa gyrnas soldenar godz som rampn atel \" GO 307 . \" rothna oc illaloktande aatla \" Su 126 . \" aatholen aff leonet \" MB 2: 115 . \" ffan han en dödhan häst och hans aathol reffs af hundom \" HSH 9: 6 . aat aff them fulasta aathol ib 7 . \" döt fä oc atol \" LB 7: 305 ."],"f":["aathol . ","atel . ","atlar . ","aatlar ) , "]},{"a":"atqvädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föremål för omtalande, talämne, visa. wardha hwars mantz atlöghe oc at qwälde (för atqwädhe?) tha (för thär?) thu komber fram MB 1: 429 ."],"f":[]},{"a":"atra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - refl. atras, åtra sig, ändra beslut, ändra sig, draga sig tillbaka. a proposito desistere atras ok lätias GU C 20 s. 178 . deorsum a proposito stare aatras ib 179 . haffwer pelegrimmen betalath skiparenom skiplönen, oc sidhan aathras ey wilyandis fara the resona PMSkr 37 . hwro mästa delen aff gresca hären wille åtraass Troj 229 . ","e":[],"f":["aa- )","atrament , "]},{"a":"atra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återtaga. \" afftra sin ordh \" PM 44 . - refl. atras, åtra sig, drag sig tillbaka, ändra beslut, ändra sig. j takin fast atras Ansg 227 ."],"f":["afftra )"]},{"a":"atrament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärta, bläck. LB 3: 35, 158 ."],"f":[]},{"a":"aträkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["räcka till (för). vm thet aaträkkir VKR 42 . ib 75. ST 342 . \" engen time aat räkte, om iak skulle sighia oc wthrykkia alla the plagor \" Su 163 . ib 182 . \" en lithen skogher aatrekker manghom elephantis \" LfK 84 . ib 100 . \" godz hulkit tik ma ympnit at räkkia mang aar \" MP 1: 145, 292 . Su 242 . MB 2: 156, 238 . Jfr räkkia at."],"f":["aat- )"]},{"a":"atröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöd, hjälp, bistånd. \" ath han jäffwandis ok wantröstandis wm gudhz hiälp gaff sigh til manna hiälp, ok athröst \" Mecht 316 ."],"f":[]},{"a":"atskil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gör försth nedhersta delen oc wäggena j foth högha . . . äffther åtzskillenom LB 9: 111 ."],"f":[]},{"a":"atskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) åtskilja, dela, söndra. atskilde (divisit) watnit Bir 1: 136 . \" war hafwit at skilt ok sundirskipt \" ib 181 . - splittra, söndra, upplösa. som . . . atskil sämiona Bo 146 . Bir 1: 277, 2: 172. - åtskilja, skilja (föremål från hvarandra). aatskil . . . kroppin ok siälina Bir 1: 63 . \" at en mwr skal aatskilia badha byggilsinna stadha \" ib 53 . ther met bliffue the tho othskilde FM 555 (1512(. var huar thera at skildir aff androm Bir 3: 424 . \" atskilde j personna eghelikhet \" ib 448 . ib 449. \" aatskilde i husom oc tho saman fögdhe mz godhom vilia \" KL 198 . the bliva ij at skildom cellum ib 182 . \" al thing varo skapadh först j ophofweno j atskildom (separatis) tinom \" Bir 2: 298 . - afskilja, afsöndra. aat skilen (separate) the städher som wara skulo til flyandhom mannom MB 2: 53 . - skilja, söndra, vålla tvist mellan. thz war mothe thera vilia at them skulle nokot at skilia. RK 1: 657 . ","2) åtskilja, skiljas. \" tha wij sisth ath skildom \" BSH 4: 352 ( 1503) . \" fredaghen nest effter herrene atskilde \" RK 2: 7144 . ib 7244. tha torffue riken ey at skilia ib 6379 . - skiljas, upplösas, upphöra. then sampning strax atskilde RK 2: 8769 . - upphöra, taga slut. krononna äghor äro lang ok breed han wet wel hwar hon atskil ok thz hertogomen hörer til RK 1: 2004 . ","3) åtskilja, utgöra skilnaden (mellan). wita hwath iordh oc himilen at skil Al 9064 . \" kärleken ensamber aatskel mällan himerikes rikes oc fördömilsens barn \" LfK 50 . ","4) skilja. opersonl. tha monde them sa lanct at skilia (var det så långt mellan dem) RK 2: 3007 . - vara skild (från), skilja sig (från), vara olik. swa som wärldinna liws aatskil af myrkeno swa ok hälgra manna liws aatskil myklo meer aff thesso wärldzliko liwseno Bir 1: 58 . \" at thera reghla . . . swa mykit wara kan litit aafgaar oc aatskil aff sancti saluatoris reghlo \" VKR 6 . ib 7. - opersonl. them atskil oliklika (differunt incomparabiliter) Bir 1: 368 . - part. pret. skild, skiljaktig, olik. skipadhe honum klädhe bonadh atskildan aff androm värlz mannom Bir 3: 368 . mz atskildom lith Lg 3: 462 . ","5) åtskilja, urskilja. \" skodha ok atskilia mällan syndena ok dygdhelika gerninga \" Bir 1: 69 . ","6) förstå. \" athskilia ok merkia räth färdhokhet j hiärthane \" Gers Frest 35 . ","7) åtskilja, skilja, slita tvist mellan. them . . . mz minne eller ret ath skilia MD (S) 229 . \" at the ära aathskilde medh räth \" SD NS 2: 35 ( 1408) . \" thöm atskilia vm thet skipit \" ib 1: 558 ( 1406, gammal afskr.) . \" at herra beincts wini oc minna os hafwa at skildhe om alle skipte os i mellom äre ib 17 ( 1401). \" BSH 4: 150 ( 1491) . ","8) skilja, slita, afgöra (en tvist). han hafuir the for:da trättona förra atskilt mellom badha delana DD 1: 95 (1442, afskr.) . FH 1: 31 (1455, gammal afskr.), 143 (1494, gammal afskr.). - afgöra, afdöma. at thätta ärandit är sua aatskilt SJ 54 ( 1441) . FH 5: 72 ( 1476) . \" thet ransake ok met retthe atskylliä \" ib 92 ( 1484) . \" sculle tolff waldgiptis men atskilia allen schada oc owilia som huar hafuer för andre giört \" RK 2: 1700 . \" rättan och owildugan dom sighia, athskillia och döma \" BtRK 190 ( 1455) . - refl. atskilias, åtskiljas, skiljas. swa som eldin ok hitin aldre at skilias Bir 1: 115 . \" at wi barnlös atskilioms \" SD NS 1: 297 ( 1103) . ib 411 ( 1405) . -- skiljas, upplösas. at the kerlighe bebindingh millan thesse try riken war . . . aatskyldis oc syndradis FM 59 ( 1457) . - Jfr skilia at, oatskilder."],"f":["aat- . ","oth- . ","aadskyller: -e BSH 4: 150 ( 1491)),"]},{"a":"atskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skilja. \" hulkin iord . . . lares j söderby wilde sunderslitha oc asatskilia fran then annen jord Uppl Lagmansdomb 18 (1490). - upplösa, lossa på (samhörighet el. förbindelse). är thänna dälhetin swa atskilia skolandis (dissocianda), ok tempreraskolandis, at thz som wärra är, bughe . . . wndhir thz bätra, ok andhin härris owir kroppin \" SpV 333 . 5) åtskilja; utreda. jak bidher thik at thu atskil (distingue) thätta, som thu haffwer här fram sath SpV 75 . 6) urskilja, förstå, inse, afgöra. atskilia (discernere) hwat görande är SpV 299 . 7) åtskilja, skilja, slita tvist mellan, uppgöra (någras) mellanhafvande. ath the skulde atskilia tyem med en ret epter thy som rigesins stadge thär om wtuiser Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . \" til thess wii waro medh retta atskilde \" Arfstv 58 ( 1474) . \" mädh thässo ärom wy at skilde wm allan thän rekinscap, som os hafuer j mällom farit il thänna dagh \" FMU 1: 392 ( 1384) . \" ther met äre the wenlica atskildhe (hafva fått sitt mellanhafvande uppgjordt i vanlighet), modheren ok dotteren \" ib 3: 207 ( 1440) . \" peder kopman oc olaff pedhersson hans granne kiendos sick endrekteligan wel forlikte wara til en fulkomen ända oc atskilde om the trätha som them i millom war om begges therris tompter \" SJ 2: 12 ( 1475) .","8) afgöra, afdöma. \" tha lot jac thät til the xij män som j nämpdinne satho hulkit the wilde icke til sig taga eller at skilia \" Uppl Lagmansdomb 24 ( 1490) . baadhe the, t wij skulle aatskila, holchen lagboch skulle gillas eller logillas BSH 5: 187 ( 1507) . - afgöra el. fälla dom om (ngt). til thess thetta arff swa aatskilt bliffwe, som nw fore sacht är BSH 5: 187 ( 1507) . "],"f":["aat- . ","-skylia GU C 20 s. 411) , ","atskilia sik , skilja sig, blifva el. vara oense, vara af olika mening. hwilke sinemän sigh atskilde oc ey offuer ena drogho Svartb 309 ( 1423) . ","närmande sig anv. ss adv. swasom aatskildt (seorsum) syntis andra hälghra manna hiärta Mecht 145 . Jfr oatskilder, oatskiliandis."]},{"a":"atskililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) olika. \" ey ärw al thing jämlika älskande wtan atskillilika \" Ber 14 . ","2) särskildt, hvar för sig. gaff os atskilelika allom gudelikan kws Lg 3: 476 . - Jfr oatskililika."],"f":["atskilelika . ","atskillilika )"]},{"a":"atskililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" SvB 109 (senare hälften af 1400-talet)."],"f":["aatskilelika . ","at(h)skilieliga . atskillilegha),","jfr"]},{"a":"atskililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som kan åtskiljas, upplöslig. än thät (ɔ: ordhit) ware atskillikit (separabile) aff gudhi fadhir ok them hälgha anda Bir 4: (Dikt) 215 . \" önskandis at war kärlika samanbliffwilse skulde haffua wardit äwärdelika oc aldrig aatskililikin \" Su 378 . Jfr oatskililiker. ","2) skiljaktig, olik, af olika slag, åtskillig. thässin thry waro atskillekin (differntia) aff sik i a syn waru ok smak Bir 4: (Dikt ) 221. swa som syndirna äru mangfalla oc vmskiptelica swa äru ok pinona mangra handa oc atskillica Bir 2: 19 . ","3) särskild, enskild. \" ey haffwer jak j tik thz ällir thetta atskililika ällir besynnerlika goth, wtan alt oc thz högxsta godha \" Su 275 ."],"f":["aatskililikin . ","atskilliker . ","atskillikin . ","atskillekin )"]},{"a":"atskililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskild, olika. \" huru kan . . . thätta wara, at aatskilelika persone kwnna bekomma enne persone \" SpV 388 . - tydlig. thänna rösten war . . . aldra klarlikast atskilelikin j sigh. JMPs 26. ib 102 . - Jfr oatskililiker."],"f":["aatskilelekin )"]},{"a":"atskililikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhållande(t) att hafva skilda delar? aff atskililighetenne (divisiate) SpV 355 ."],"f":[]},{"a":"atskililse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söndring. thetta är omilda åtskillielsenes tekn j mällon tig oc meg Troj 307 . - skiljaktighet, brist på öfverenstämmelse. ordhanna atskililse (discretio) j scrifftinne lärir thäns hogh som läs SpV 520 . \" mädhan siälff naturanna atskililse (discerpantia) städhir ekke thz til sik, som andhre nathur är almänth ällir eghlikit \" ib 354 . "],"f":["-skillielse )","*atskililsa bref","-skiliälse- )"]},{"a":"atskililse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtskiljande, söndring. gudz son ther föddis aff fadhrenom vtan al thera atskililse Bir 2: 264 . \" the liusins ok myrkianna atskililse \" ib 4: 225 ."],"f":[]},{"a":"atskilin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skiljaktig. olikartad. thänna . . . atskilna naturinna samfölgilse (discrepantis naturæ conjunctio) SpV 256 ."],"f":[]},{"a":"atskiling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , fest till minne af apostlarnes skilsmedssa för att (efter fördelning) i olika land förkunna vangelium, firad 15 juli. Svt 91; jfr apostla dagher. - Jfr atskilning."],"f":["-schilling )"]},{"a":"atskilnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) åtskiljande. \" hans (dödens) harda aatskilnadher nalkas nw mik \" Su 239 . gudz ordh är . . . räkkiandis alt til syälinna oc andans aatskylnadh Ber 268 . \" hvilken broder ey sit öll bethaler for än brädra atskyllnat är (förr än brderne skiljas ) \" SO 108 . - afskiljande. aatskilnaþir fra wärlzlikom vmgangilsom KL 188 . - skilsmessa. myrkianna oc atskilnadzins daghir Bo 222 . \" i siälinna oc licammans atskilnadh \" Bir 2: 57 . ib 81. Su 131, 248 . i waar atskilnadh BSH 5: 192 ( 1507) . ","2) mellanrum, afstånd. sadhe hona fulla mz reno hwete swa thrankt at ey ware atskilnadhir (distantia) mällan korn ok korn Bir 1: 382. ib 4: 87. ","3) åtskilnad, olikhet. \" ängillin ok een höuisk människa the hawa en atskilnadh mällan siin \" Bo 42 . ib 110. Bir 4: 95. MB 1: 310. Ber 75, 144 . ST 451 . Lg 3: 433 . ","4) urskiljning, förstånd. haffuandis aatskilnadh j frestilsom Bir 4: 65. ","5) slitande af tvist, uppgörelse. thöm for een skiäligh oc winlik oc fulcomlican aat skilnadh SJ 54 ( 1441) . - (?) beder jach edher kärlighä, thet i weliä warä fortänchtä, om her twre, som eders atskilnet waar BSH 5: 192 ( 1507) ."],"f":["aat- . ","aatskylnadher . ","atskilnet . ","atskyllnat )"]},{"a":"atskilnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) åtskiljande. \" the haffua tremulam paralisin thz är skälffwande lidhamotanna aath skilnat \" Mecht 326 . säthiande them (köttet och anden) höffwislikan ok tarfflighin atskilnan (för -adh?) SpV 352 . - skilsmessa. mädh siälinnas athskilnadh fran kroppenom SvB s. 516 (början af 1500-talet),. fran tolka ändelykt ok rädelika wärdena atskilnadh (skilsmessa från världen) MP 4: 103 . 2) åtskilnad, gränsskilnad. the hade honom aff wällat hans skog och fiskevatn i rautaierwi öffuer deras gamla åthskilnadh och råerna FMU 3: 250 ( 1442, nyare afskr.) . 3) åtskillnad, skillnad, skiljaktighet, olikhet. skudha aatskilnadhen mällan got oc ont Helmän 124. ey är nokoth til atskelnad pa natwrenna wägna mellen waar rogh äller winther hwete PMSkr 200 . märk j samma pauli ordhom, swa sighiande, nadhanna atskilnadhir (divisiones gratiarum) är, oc tha likawäl är sammi andin SpV 524 . 5) slitande af tvist; uppgörelse. ten kärlige atskilnadh wij hade iw oss j mellan ten wil jach fasth holle som en troo dandeman Mon Dipl Sv 51 ( 1489) ."],"f":["aat- . ","skelnader . ","-adh . ","-at . pl. -ir SpV 524 ),"]},{"a":"atskilning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtskiljande. \" ath thin siäl vtan athskilnyng (motsv. ställe \" Bir 4 \" oatskililika 21) bindis til hans som är een gudh j treem personis VKR. 67. \""],"f":[]},{"a":"atskilning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskiljande, utstötande. \" anathema . . . ban fordärffuil[s]e och aath skilningh \" GU C 20 s. 22 . - Jfr atskiling."],"f":["aath- )"]},{"a":"atskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr oatskpter."],"f":[]},{"a":"atskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ombyte, växling; afstånd. \" hwadzske stadzsins ällir timans atskifte (intervallum) \" SpV 515 ."],"f":["-skifte )"]},{"a":"atskipteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oatskipteliker."],"f":[]},{"a":"atskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva akt på. honom ey atskötande ST 512 . \" staan oc aatsköten wars herra ihesu cristi iärtekne oc makt ockrafft \" Lg 294 . aatskötis granlika at enghin wanskipilse ällir oiämpnadher synis j gulffweno Bir 4: 105 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atsköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["akta, fråga efter, bryg sig om. med dat. at hon aldrigh haffwer atsköt gudz ordhom oc predican Mecht 247 . Jfr oatskötande."],"f":[]},{"a":"atskötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aktgifvenhet, uppmärksamhet. \" goda och lärda manna . . . ytkelighen akt och othskötilse \" FH 1: 57 (1486, gammal afskr.). Jfr oatskötilse."],"f":["oth- )"]},{"a":"atskötin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppmärksam, aktgifvande. o huru höuiskom lthom brudhom bör at vara ok idhelica aat sik atskötnom j sidhom oc ordhom ok gerningom Bir 2: 256 ."],"f":[]},{"a":"atskötin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skötsam, företagsam, verksam. \" negociosus . . . ärandis fuller ok aatskötin \" GU C 20 s. 349 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atskötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppmärksamt, omsorgsfullt. \" aatskötelika rökta siälenna helsa oc jämcristins gagn \" Su 346 . \" läs iak ey swa atsköttelika oc gudhelika mina tidher oc böner \" VNB 30 . Jfr oatskötlika."],"f":["aatskötelika . ","atsköttelika )"]},{"a":"atskötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oatskötlika."],"f":[]},{"a":"atskötna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["akt, omsorg, omvårdnad, vård. haff thina atskötno, ingiwtandis i them thins guddoms liws SvKyrkobr 336 . \" hwsins akt ällir atskötna (domus curam) \" SpV 209 ."],"f":[]},{"a":"atsnikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= asnikin. war både karger och aath snicken (Cod. A asniken 22) Di (Cod. B) 312 ."],"f":[]},{"a":"atsnäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åtdraga, åtsnöra, åtsnörpa. kiortilin aatsnardhir (superinctus non curiose) Bo 189 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) åtspörja, tillfråga. \" þöm eigh at spurþom \" Bu 150 . Bil 652, 806. thu wille ey tala, wtan thu wast aatspordh LfK 143 . aatspöriä andhan ib 285 . \" hwar en som tilkomande thing vilde at wita, han taladhe oc aatsporde trän \" Lg 69 . thet mål han wardr åtspurder KS 72 (175, 78) . - med personens dat. brödrom aath spörie SO 102 . behöffde jngom aatspöriä LfK 250 . \" tha honom atspordhes \" Lg 3: 689 . - spörja, fråga. hanum syntis som han at spurdhe hwat manne han ware Bil 253 . \" ey atsporde mere äpter hennes nampn eller heman \" Lg 3: 544 . ","2) spörja, erfara, förnimma. late oss allom tet sama aff eder altiid atspöria FM 537 (1511-12?). - Jfr spyria at, oatspurdher."],"f":["aatspöria )"]},{"a":"atspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åtspörja, tillfråga. part. pret. med personens dat. medhan oss är athsporth hwadh vi ther aff vithum Svartb 155 ( 1375) . - förhöra; pröfva, sätta på prof. abrahe samwithatspors j sins enda sons dödh (Abrahe conscientia de morte unici filii interrogatur) SpV 402 ."],"f":[]},{"a":"atspyrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfrågande. wtan abbatissonna aatspörian oc orloff Bir 5: 42 ."],"f":["aatspörian )"]},{"a":"atspyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. spörmål, fråga. mädhan thu haffwer fanghit mz thinom genträttelikom atspörilsom, thz som thu haffer äptir farith SpV 496 . \" thinne atspörilse skulum wi äptir ware makt swara til nöio \" ib 500 . \" een siwk oc wanskelikin atspörilse (inquisitio)) tarffwas miölkinne (eget lacte), ey nakrom groffwom math \" ib 567 . ib 69, 122 ."],"f":["-spörilse )"]},{"a":"atspyrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråga, spörsmål. \" mz diwpum at spörningom \" Lg 3: 503 ."],"f":["-spörning )"]},{"a":"atstridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall? hwa kan hawa forbyrdh for dödsins aatstrydh GO 544 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atstundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtstundare, som har begär till (ngt), älskare, som gärna vill ställa ltill (ngt). etn onder höffdinge . . . kalles . . . örligsens åttstundare och fredsens hatare PMSkr 676 (senare afskr.). Jfr astundare."],"f":[]},{"a":"atstundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["längtande; innerlig. \" ther thill vtwigde alle ssine kraffter . . . alle sine åstundelige tanker och vmhoge \" PMSkr 704 (senare afskr.). Jfr astuneliker."],"f":[]},{"a":"atsämias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åsämjas. opersonl. med dat. som . . . them badom at sämies GS 41 ."],"f":[]},{"a":"atta","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["åtta. \" attho resor \" SvKyrkobr 161 . \" tha siw slaar jn til halff ganget är til atto \" ÅK 60 . \" tha atto slaar ib. \""],"f":[]},{"a":"atta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ega? inter styrløgs gerdi & atta kinuls ac johannis SD 1: 247 ( 1225) ."],"f":[]},{"a":"atta","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" \""],"f":["athe SD NS 1: 230 ( 1403) . ","otta RK 3: 487, 3653 . ","otto SD NS 1: 96 (1402, gammal afskr.)),","attaluter , ","attaluts attunger","-athonger )"]},{"a":"attafalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":["*attafaltgöra"]},{"a":"attartan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" O. aderton. GU C 20 s. 204 ."],"f":["aderton )"]},{"a":"attartan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["aderton. \" adartan ara gamul \" Bil 534 . \" atartan þusand riddara \" Bu 177 ."],"f":["attirtan SD NS 2: 266 ( 1410) . ","atartan Bu 177 . ","atertan SD 5: 638 ( 1347); KL 299 . ","atirtan Bo 48 . ","adartan Bil 534. ","addertan SD NS 2: 181 ( 1409) . ","adhartan Bir 4: 83. ","adhertan SD NS 1: 172 ( 1402), 243 ( 1403); MB 1: 2 ; VKR 78. ","adhirtan VAH 24: 293 ( 1381); RK 1: 3172 ; ST 74 . ","adhärton SD NS 1: 52 ( 1401) . " adherton " ib 2: 74 ( 1408) . ","attan ib 165 ( 1409), 166), "]},{"a":"attartande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["adertonde. \" henna alders adhirtanda mark \" SD NS 2: 263 ( 1410) ."],"f":["adhartande Su 306 . atdhartande Bir 4: 35. ","adhertande Lg 3: 319. ","adhirtande SD NS 2: 263 ( 1410)), "]},{"a":"attartande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["adertonde. lagde iach hanom epter lagen at wrrriä segh sielff artende Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . Jfr halffartande."],"f":["artende )"]},{"a":"attatighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["åttio."],"f":["attatighio )"]},{"a":"attatighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["åttio þusanda ok attatighi arom äpte vars härra pino Bu 170 ."],"f":["ottatye RK 3: 2883, 2896 . ottothie FH 5: 81 ( 1481)), "]},{"a":"attatighunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["åttionde Lg 3: 491 ."],"f":["attatiiande Lg 3: 491),"]},{"a":"attatighunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["åttionde."],"f":["ottationde: -a PMSkr 357 )"]},{"a":"attunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":[" \""],"f":["hatunde Svartb 105 ( 1355)","attundedel (attende deel. ottande deel), m åttondedel. een attende deel myndre än een half attung RP 1: 244 ( 1367) . " then ottande deelin som hanom til hörer i tet hwsit " SJ 2: 208 ( 1482) . ","attundeluter (attonde-. -loter), "]},{"a":"attunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["åttonde. \" fran enom atttuntädagh iulä oc til annärs \" SD 5: 639 ( 1347) . \" fra attundadagh jula \" Bil 466 . \" attunda aarith MB 1: 373. \" \" attunda pundit \" Bir 1: 239 . "],"f":["atunde: -a Bu 6 . ","ottonde: -a LfK 255 . ","ottunde: -a SO 62 . ","attonde MB 2: 20; ","-a MP 1: 283 ; Bo 255. ","attande: -a Bu 491 ; RK 1: 3302. ","atande: -a Bir 3: 19),","attundedel","attendedeel . ","attendel )","attundeluter","attundelother )"]},{"a":"attunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(antages i allmänhet vara samma ord som det föregående och således urpsrungligen beteckna: åttondel; ss det hela har företrädesvis ansetts dels en hamna dels en by) en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet; särsk. i VGL och ÖGL bestämd ss delningsgrund i by. Ordet brukas i synnerhet i urkunders som röra Östgöta lagsaga, enstaka äfven i urkunder som afse Upland, Närike och Värmland. Se Schlyter, Ordbok s. 52 f., Bergfalk, Svenska jordens beskattning s. 67 f., Strinnholm, Svenska folkets historia 4: 668 f., Styffe, Grundregalernas uppkomst i VAH 24: 284 f. och Skandinavien under unionstiden, 2 uppl. s. 193 f., Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 249 f., Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 149 f. På Latin återgifves det med octonarius, hvilket förekommer SD 1: 140 (1200, 159 ( 1208), 278 (1233-47, gammal afskr.), 379 ( 1256), 401 ( 1260), 534 ( 1278), 542 ( 1279), 587 ( 1281), 2: 10 ( 1286); 3: 44 ( 1312), 167 (1314, nyare afskr.), 511 ( 1321), 627 (1323, gammal afskr.), 4: 380 (1334, gammal afskr.), 5: 198 ( 1343). Ofta nyttjas äfven de latiniserade formeran attungus, attongus, attingus, attongia, octinga. octo octingas in riseberge. IIII octingas in sneuerwy. IX octingas in fiuelstath. II octingas in gilbergh . . . in mosebuy VI octingas. duol in ruuinge. I octingam in piscatione wermelandie SD 1: 682 (1180:talet-1202). vnum attungum in yggelsthorp & alium attungum in vdsnes . . . pro tribus attungis et dimidio in villa que dicitur næs . . . permutasse ib 447 ( 1268) . \" vnam mansionem in osgocia que vocatur orlundir quingque attungos sub se continentem quorum quilibet valet quinquaginta marcas denriorum . . . ordinasse \" ib 482 ( 1274) . \" assignamus . . . XVI attongos de quibus soluuntur XX & I marc denar. annuatim ib 494 (1275, gammal afskr.). decinam partem attungi in quo duodecim spannonses seminare consueimus anuatim . . . pro viginti quatuor marcis denariorum . . . vendidisse \" ib 2: 358 ( 1302) . \" quandam villam in ølandia nomine sweabodh vbj duodecim attongie terre habentur . . . contulimus \" ib 1: 166 (1212, gammal afskr.). pro qua marcha terre eadem domina k. abbatissa mihi meisque heredibus vnum octonarium dictum atungh terre ølandie scitum (ɔ: sitium) jn villa frøslundum . . . appropriauit ib 3: 417 ( 1319) . curiam meam in grinnaby . . . habentem quinque attongos terre arabilis . . . do ib 427 ( 1319) . \" vnum attingum terre cum dimidio et duodecima parte attingi in olafzthorp in parochia caughæ, ac dimidium attingum in parochia kærnæ, osgocie, cum omnibus suis adiacenciis, videlicet domibus. agris. pratis. siluis. et pascuis . . . contulisse \" ib 5: 69 ( 1341) . \" quartam partem vnius attongi per totam lsiluam in thorberghum . . . vendidisse \" ib 348 ( 1314) . ib 1: 553 (1279, gammal afskr.), 707 (1258-82), 708, 2: 4 ( 1286), 141 ( 1292), 3: 584 (1323, nyare afskr.), 627 (1323, gammal afskr.), 4: 6 (1327, gammal afskr.), 17 (1327, nyare afskr.), 18 (1327, nyare afskr.), 56 (1328, gammal afskr.), 163 ( 1330), 171 ( 1330), 185 ( 1330) o. s. v. - i svensk form. mansionem in myclæby cuj duo attung quarta parte minus attinent . . . mansionem in meamber cui attinet aliud dimidium attung . . . relinquimus SD 1: 730 (i vidim. af 1281). quarta pars vnius attung ib 5: 628 ( 1347) . \" dimidius attunger vno tølting minus ib. haua tildömth härra vlwe haqonsson een attung ok een haluan attung i wamlaby medh alle þera tillagho ib 6: 18 ( 1348) . \" \" twe attonga i kulstadhom \" ib NS 1: 201 ( 1402). mit gooz fiastadha som ärw fyre attunga oc en färdhungx attunger ib 369 ( 1404) . \" gifwer jac . . . en twäskipadhan attung \" ib 686 ( 1407) . lego monasterio in alwastrum . . . vnum attung terre in raby SD 3: 16 ( 1311) . \" lego . . . dimidium athung terre in sandum \" ib 287 ( 1316) . \" iij attunga iordh ib NS 1: 97 ( 1402) . \" \" iak hawer salt . . . en attong iordh i myklaby \" ib 157 ( 1402) . \" fira attanga halft anath spanz affgeel mindra ii skoohsby iordh \" ib 47 ( 1401) ens spanz afgäld minna än twa attonga iordh ib 71 ( 1401) . \" mit gotz twa atnungä (för attungä) atta spantz afgield minna \" ib 633 ( 1407) . \" än atung oc thry spantz afgield jordh \" ib. \" styninge en attung i änginne oc en fämtalutz attung i akrenom \" ib 98 ( 1402) . viderkännis . . . myk hafua gifuit . . . alt thet iak agher i awerstadhum, ower haluan annan attongh iordh i rätto mälningh, i aker oc ängh, i skoghe, i wato oc thorro, innan by oc vtan by, i tomptom oc tompta stadhum ib 584 ( 1406) . ib 23 ( 1401), 27 ( 1401) o. s. v. Ytterligare ex. på användningen af förevarande ord finner man hos Styffe, Skandinavien under unionstiden 2 uppl. s. 193; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 251, 252, 253, 254; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 150, 153, 154, 155, 156, 157, 158, 159, 162. Jfr attaluts-, fiärdhungs-, fämtaluts-, half-, siättungs-, tolftungs-, tvälytis-, thridhiungsattunger. "],"f":["atunger: -ung SD NS 1: 633 ( 1407); -unga ib 634 . ","atungher: -ungh SD 3: 417 ( 1349) . ","athunger: -ung ib 287 ( 1316) . " attonger " ib NS 1: 227 ( 1403). ","athonger: -ong ib 1: 23 ( 1401) . ","attanger: -anga ib 47 ( 1401)), ","attungs land , "]},{"a":"attunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åttondedel, åtting. a) åttondedel af en tunna. j ottingh sike mager FM 607 ( 1513) . b) åttondedel af ett härad; se attungs bro, attungs man. c) se följande ord. "],"f":["ottingh )","attungs bol","atans- )","attungs bro , ","attungs man , "]},{"a":"attunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åttondedel, åtting. \" j [1] otting aff j [1] lood saffran Sex ekon tr 268. - åttondedel af en spann? för en ottungh öflethe HLG 2: 9 (1509). - åttondedel af en tunna? her nielz scriffuer fornögdes fore en ottingh sith egit pulffuer vii!UDDA_TECKEN? [7 1/2] mark \" SSkb 32 ( 1501) . "],"f":["ottungher . ","otting (h)","attungs bol , n. 1: 68. åttondedel af ett bol el. en hel gård. Jfr Voionmaa, Finlands Fornminnesförenings Tidskrift 27: 96, 100 f."]},{"a":"attunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet. Jfr E. O. Arenander, Om attungen i de Nordiska landskapslagarna (Språksvetenskapliga Sällskapets i Uppsal Förhandlingar 1920-1924), hvilken författare anser ordet eg. beteckna så stort jordområde att derpå kunna födas ått kor. wälbornum man herra nicholus swarte skanung riddre, salt . . . haua . . . en halff attungh iordh, innan litla borghundom liggiande VgFormT I 4-5: 66 (1390). accipiendo ab ipsis tres attungos terre in møhambre . . . & dimittendo eis vnum attungum & duas partes attungi torre in wretom SD 2: 289 ( 1299) . vnus attungus & due partes attungi terre per totam villam ib (1299) . \" watstena clöstirs borgharagardh meth aaker oc ängh; ligger for 12 aattung jordh \" VKJ 3 ( 1500) . closterstadhin oc clostergardhin, som ligger for 11 attwngha iordh ok then tolfte attwngen ther sama stadz ligger wnder prestens bordh i watzstneom ib 6 ( 1447) . 1 1/2 attungx jordh ib 273 ( 1477) . 2 asttungha jordh oc attundha lot ib 274 ( 1447) . i wamblaby . . . (har klostret) 1 atungh ib (1447) . en 22lytis attungh oc en fiärdhalot ib (1447). östra starby ligger for 8 attunga; ther är 8 landbo ib 10 ( 1447) . ib 11 ( 1447) o. s. v. 1 gardh i vedheme ligger för 1 aatungh ib 27 ( 1500) . i hoffwe 3 attungha jordh ib 8 ( 1447) . \" i sanddom ägher clostrit 1 gard oc ligger för 1/2 attong jord 1 trediong aff tweem attongom \" ib 87 ( 1500) . i kasterlöso 6 attungha och 7 alna jord eno päningxbool minna ib 161 ( 1447) . ib 150 (1447). i mörabylangha (har klostret) 3 attungha jord fulla och fastha ib 161 ( 1447) . i bläsinge (har klostret) 1/2 attungh fullan och fasthan ib 158 ( 1447) . - Jfr fiärdhungs-, half-, thridhiungs-attunger."],"f":["aattunger . ","aatungher . ","atungher . -ar. - i latiniserad form attungus),"]},{"a":"atvakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. uppmärksamhet, omsorg, akt. hawa atwakt owir gudz mogha Hel män 230 . \" himerike oplathir for them som siwkir är göman ok atwaktidh (regnum celorum aperit infirmo custodia) \" SpV 433 . \" wthan atwaktidh är granth oc wäl fraghit \" ib 235 ."],"f":[]},{"a":"atvakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppmärksamhet, omsorg, akt, aktgifvenhet, andakt, allvar. wakerlik atwakt Bir: 1: 296. wari gran atwakt . . . at gudh retis ey til wredhe ib. hawin . . . aatvakt (attendite) vm idhir KL 165 . ib 196. Bo 18. VKR 27. Lg 3: 515. \" här om skulu werkmestare haffua atwakth at thz ikke skeer \" SO 49 . \" hwat ysfogitten til see ok aathwacht haffua skal ib 188. \" \" aatwakt til sinna siäl \" Ber 256 . \" at haua granna atuakt aff thera näfst ok rättilsom \" Bir 3: 258 . haf atwakt och wana at läsa i gudhelikom bokom Ber 136 . \" oss til trängher stor vmsorgh oc mykin atwakt oc hugxsens wakan oc föresyn at en släkt j israel os skuli ey förgaas \" MB 2: 140 . \" göra smälikasto ämbite . . . hwilkin han fulkompnadhe at mykle aatvakt KL 252. \" \" vpfostrade sin barn medh mykle atwakt \" VKR IX . \" skalt thu gifva thik vin vm mz höxste atuakt at thuvari ther när \" Bo 170 . \" skodhas innerlica mz alle hugxsins atuakt \" ib 180 . \" hördhe thänna kännedom mz alle aat vakt \" KL 209 . \" atwakte mz alle 4: (Dikt) 251, 257. \" VKR 6, 60, 70 . Lg 664, 668 . Ber 103, 229 . \" mz huru mykle aatvakt guz thiänisto man idhnathe at göma ödhmiuktinna dygdh \" KL 213 . ib 254. tee gudhi mz kärlek och atwakt thins hiärta samwit Ber 135 . Jfr avakt."],"f":["aat- )"]},{"a":"atvakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["vara uppmärksam, gifva akt. aff siälffwe naturinna opwrakilsom, manas hon at atwakta (attendere) SpV 3 . - med prep. hwat ey wilt thu naktot litith athwakta om thänna hälgha blomstirs lwkt (floris odorem advertere) SpV 27 . - part. pres. atwaktande, uppmärksam. atwaktande hörare til gudz ordh MP 5: 227 ."],"f":[]},{"a":"atvakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["gömin oc atuaktin vm thetta Bir 2: 143 . VKR 28 . \" at granlica atuakta aff (de) sik siälfwom \" Bir 2: 326. ib 3: 258 . - tänka på, söka. med inf. atwakta at göma tholomodh ok lydhno Bir 1: 117 . ib 121. Jfr vakta at samt avakta."],"f":["aat- )"]},{"a":"atvaktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betraktande. \" j thäs aldra högxsta oc aldra wärdogasta waldsins granlikasta aatwaktan oc andelika skodhan \" Su 337 . - uppmärksamhet. wtan hogxsens at waktan LfK 61 . - Jfr oatvaktan."],"f":["aat- )"]},{"a":"atvaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppmärksamhet, andäktigt, med omsorg, noggrant. hördhe atvactelikä hans kiännedom KL 144 . \" at paulus swa atuaktelika gömde thz ordh \" ib 201 . \" badh atuaktelica \" ib 322 . Lg 824. \" vm thw aktuaktelica (attente) ranzsakar oc granlica skodhar thz som i the sermone sagdhis \" Bo 178 . ib 220. Gr 324 . VKR XVI, 60. Bir 1: 272, 275, 309, 2: 23, 69, 83, 3: 26, 77, 241 . MB 2: 57, 126 . \" atwaktelica göma sina vndirdana \" MP 1: 26 . \" hedhras oc dyrkas atuaktelicare Bir 2: 286. \" \" styra atwaktelika sin likama \" ib 4: (Dikt) 251 . \" thiänto honom athwaktelica \" ST 245 . atwakteliga til läste hwsens döra MB 2: 77 . \" graffwer han aatwakteliga ther til lhan findher them \" Lg 822 . - Jfr oatvaktelika."],"f":["-liga )"]},{"a":"atvakteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppmärksam, noggrann. mz atuaktelicom (attenta) thanka Bir 3: 243 . \" ib 4: (Dikt) 268. \" Ber 62, 139 . \" om hwilka han wil haffua atwaktelika (sollicitam) rökt \" Bir 4: 5 ."],"f":[]},{"a":"atvaktil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vaksam, aktsam, uppmärksam. SpV 253 ."],"f":[]},{"a":"atvaktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? uppmärksamhet, omsorg. teknar . . . prestins gudhelika aatwaktilse j allom görandom thingom Su 308 ."],"f":["aat- )"]},{"a":"atvaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vaksam, på sin vakt, uppmärksam. som är sins hosbonda atwaktoghir gömare MP 1: 54 . \" swa mykit atwakthogare skal huar vara j sinne styrils \" ib 80 . \" the äru . . . atwaktoghe (solliciti) ok vmkringh skodhande j görande thingom \" Bir 1: 259 . han skal wardha thes atwaktogare at göma sik ib 283 . gör mannin . . . atuaktoghan vm sik siäluan ib 2: 45 . ib 58. \" war . . . atwaktogh af (attenta de) thinne helso \" Ber 150 . \" hänna öron vaaro atenast atwaghtogh til (intentæ ad) the thing hwilkin som tilhordho gudz äro Bir 4 (Dikt) 251. \""],"f":[]},{"a":"atvaktol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vaksam, aktsam, uppmärksam. atwaktul (sollicitus) at taka sik waro fore forsatom ok forrädilsom Bir 1: 267 . \" är atwaktul at hans gooz skuli ey vtgifwas . . . onyttelika \" ib 334 . ib 2: 32, 3: 45. \" atuaktol vm sik \" ib 2: 282 . ib 332, 335. \" atwaktol wm wärldinna fafängho \" ib 1: 334 . \" atwaktol oc idhin j godho \" MP 1: 184 . \" wari beskedelikin, spakfärdogher, troen, aatuaktul \" Bir 5: 96 . ib 3: 176. VNB 29 ."],"f":["aat- . ","ul )"]},{"a":"atvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["atvistarmaþer , "]},{"a":"atäskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fordra, kräfva, göra fordran el. kraf. ner jach eller richesens rad heltzt oppa atesker BSH 5: 95 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"auguste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Augusti. augusta mandadh Al 4883 ."],"f":[]},{"a":"avakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppmärksamhet, omsorg. \" skalt thu halda och göma thz mz alle awakt (för atvakt?) och gömo (sollicitudine et custodia) \" Ber 221 ."],"f":[]},{"a":"avakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva akt på. awaktin (för atvaktin? attendite) at ey thwngins idher hiärta af kräselike födho Ber 86 ."],"f":[]},{"a":"avatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åvatten. \" än thz warder sudhit ij aa watne \" LB 5: 80 ."],"f":["aa- )"]},{"a":"avaxter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se aväxter."],"f":[]},{"a":"ave maria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ave mario stund , "]},{"a":"ave maria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Ave Maria. läsa . . . ena aue maria SD NS 1: 551 ( 1406) . \" hon haffuer känt oss aue mariona \" Lg 3: 22 . \" ena aue maria scal hwart idhra läsa \" ib 26 . \" aue marian ib. \""],"f":[]},{"a":"avi","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["o ve! ss uttryck af sorg. awi mälte the stolta fru Iv 1237 . Al 8990, 10067, 10127, 10426 . \" awi wi hawum mist troyllum \" KL 7 . \" awy the sorgh iak aldreg forwinder \" RK 1: 627 . KL 24. Fl 361, 377 . Fr 2032 . \" awi at iak föd var awi \" ib 1406 . awi at iak skulle wardha föd Al 2889 . \" awi at han thz ey häller loot \" RK 1: 3743 . \" awi mik . . . at iak ij världine lifuande är \" Fr 2391 . \" awi thz han ey här vära ma \" Iv 2470 . ib 3174, 5096 . ST 123 . awi mik salogha Bu 520 . Bil475. \" aswi sötast syni ib. \" Iv 1282 . awe är os a thenna dagh ib Al 10475 . ib6691. awy mik wslom Su 40 . - ss subst. n. thz war we ok thusand awi Al 2888 . \" idhar löön wardher pina oc mykith awi \" ib 6732 . - Jfr ovi."],"f":["ahwi KL 24 . " ä wi " MD 62 . awy. awe),"]},{"a":"avik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ögonblick? tha fik thän rese ij thz awik (Cod. BDEF wik) eet slagh Fr 1030 ."],"f":[]},{"a":"avisning . ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"avita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förevita, förebrå. \" med personens ack. guz moþer auite riddaren \" Bu 20 . \" hördhe hona han awita \" KL 14 . \" awitadhe hona at hon war mz barn \" ib 112 . \" at thw af uitir thic siälfuan \" ib 285 . \" awiita han oppenbarlika MB 1: 365. \" \" ängin ma awiita them som fulle äre aff sinne natwro \" ib 114 . \" affwitte them oc snybde bradhlika ib 422. \" \" epter at dismas hadhe swa awiit gesman ib 2: 387. togh at awiita sina husfru ewam \" Lg 90 . LfK 141 . \" the monde tha mig så mykit åwithä \" RK 3: 4281 (sista forts.). awitto sik inbyrdhis Bo 172 . \" awitto han oc rögdho mangom lundom \" MB 2: 373 . \" han awitte them for osidhi \" Bil 86 . - pass. hon vardhir straffadh ok auith mz skam oc obrygdhilsom (opprobrio redarguitur) vm hon findz ohöuisk Bir 3: 113 . \" kanunkin a vitis ok straffadhis (arguebatur) \" ib 1: 321 . \" tha afwitis han oc callas (arguitur) suasom drapare \" ib 2: 269 . ware wärdhir at awitas (anklagas) ok dömas for ondan wilia swa som for gerningh ib 1: 111 . ib191. the suitos (reprehendebantur) ther fore Bo 126 . ib 141. - med personens dat. awitadhe hanum hwi han giordhe ey som hanum war budith Bil 283 . -- förebrå för, klandra. med sakens ack. toko the thz fore som the matto afwita oc straffa Bo 122 . starklica afwita (reprehendere) jdhirs kötz astundilse Bir 2: 88 . \" awita annars willo \" Ber 149 . \" affwitte oc straffuadhe (arguebat) roms inbyggiara owirgang oc synder Bir 4: 57. - pass. thz som mäst är auitande \" Gr 286 . \" skalt thu ey dröuas at min ordh avitas for lygn (arguantur mendacii) \" Bir 1: 297 . - med prep. af. autadhe (arguebat) aff godhgerninga othokka Bir 3: 418. - med prep. a (pa). auithä pa hans snödhä liffuerne LfK 215 . - (awitte för aminte? awitte han them the vndirliga gärnina som gudh haffde fordhom giort MB 2: 326 .)"],"f":["afvita . ","affvita . -er, -te eller -adhe, -ter. "]},{"a":"avita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klandra, bestraffa."],"f":["aawiit SvKyrkobr 344 ) , "]},{"a":"avitan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebråelse, bestraffning. \" sagdhe hanum thagar hwat han huxade mz söthe awitan \" Bil 697 . \" jnsändher sin straffilse oc awitan i tith hiärta \" LfK 31 ."],"f":[]},{"a":"avitande värdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klandervärd, straffvärd. ware hon (ɔ: maria) ey awitande wärdh (Cod. B awita wärdh 561) MB 1: 398 . ib449. \" synden är ee awitande wärdh (Cod. B awita wärdh 538) \" ib 141 ."],"f":[]},{"a":"avitare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tadlare, bestraffare. Ber 233 ."],"f":[]},{"a":"avite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["avita värdher , ","avitis ordh , "]},{"a":"avite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander. \" priaren . . . ledh stora vmtalan ok awithe fore täs piltens skul \" MP 4: 152 . \" forswara sik fore awite ok mistanka \" ib 5: 73 ."],"f":[]},{"a":"aviteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) straffvärd, tadelvärd. \" hwat seer thu avitelikit (reprehensibile) j thänna här nar star \" Bir 1: 372. han är avitelikin ok straffande (reprehendus) j androm trem thingom ib 373 . ib 2: 30, 3: 305, 5: 23 . MP 2: 240 . Ber 103, 106 . Jfr oaviteliker. ","2) bestraffande. blandha . . . iblandh söth ordh nakor awiteliken (increpatoria) Su 115 ."],"f":["-likin . ","-liken . ","affwitelikin Bir 5: 23), "]},{"a":"avitilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. förebråelse, bestraffning, klander. hardh ordh oc auitilse KL 14 . \" mz awitilsom \" ib 97 . \" samuitzins motbit ok afwitilse \" Bir 3: 186 . \" vm nakar stunge han mz hwasse ok bitirlike auitilse (correptione) \" ib 1: 64 . \" nar nakrom sändis breff hiolt thz breff afwitilse ok manilse \" ib 3: 418 . \" mot afwitilsom \" ib 2: 157 . ib 233, 230, 3: 11. Ber 61, 62, 64, 230 . LfK 141 . \" mz mykle awitilse \" MB 2: 405 . tala ey thz thin owin maghe gripa thik til awitilsa (quod indigne suscipiat adversarius) Ber 103 . nyta hardha auitelsa hamar Bir 2: 230 . \" hwat thz vare hällir glädhis sangir älla helsama auitilsa breff (littera reprehensionis salutaris) \" ib 3: 418 . \" thetta är ey afwitilsa breff \" ib. \" taladhe the mz awitilsa röst (voce increpationis) \" MB 2: 402 . \" höre awitilsa ordh (verba increpationis) \" Ber 62 ."],"f":["auitelse . ","afwitilse . ","afwitelse )"]},{"a":"avugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bakvänd, baklänges. gingo awogha (retrorsum) MB 1: 173 . Di 53 . SGG 134 . - förrädisk. förde awigh skiäl mooth sin rettha herra och foolsterrike BSH 3: 298 ( 1471) . \" som fört haffue awug skiöld emot theres rette fädernis ricke \" ib 5: 306 ( 1507) . Al 1688 . - Jfr ateravugher"],"f":["-ogher . ","-igher )"]},{"a":"avugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["som röres i annan riktning än den rätta el. vanliga, afvig, vänd åt orätt håpll, bakvänd, omvänd. agrippa . . . awoger födher (d. v. s. född med fötterna före) GU C 20. s. 13. - bildl. förrädisk. widher them ther awoghen skiold föra amote thörra rätta herra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . agogan sköld Bergström Arb Kr 1: 156. - vänd åt orätt håll, verkningslös. lhan (Hieronymus) war . . . starkaste stridz man mot kättarom . . . han fördhe . .. ey awogt spiwt Hel män 159 ."],"f":[]},{"a":"avund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se afund."],"f":[]},{"a":"avunda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se afunda."],"f":[]},{"a":"avärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åverkan, olofligt bruk af annans egendom. dömdes . . . för owerk BtFH 1: 139 ( 1507) . \" for owerk han giorde pa lauirs änger \" ib 148 ( 1506) . \" för owerk the giorde wppo prestens bast skoogh och änger \" ib 169 ( 1506) . ib 200 ( 1509) . dömdes . . . tesse . . . hwar tere sak til iij m. för äthäbötter och awerk ib 161 ( 1508) . ib 166 (1508), 138 (1507), 201 (1509), 281 (1508) o. s. v."],"f":["owerk )"]},{"a":"avärka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["L: bruka, nyttja. byggia oc awerka sin deel GS 58 ( 1474) . then hopen . . . intagha, täppa oc awerka sigh til gagn ib. \" awerkar hans lutt ib. -- olofligt sätta sig i besittning af. olofligt taga. dömdes ffrv anna xvj k[arp] korn igen wtaff tartilaby som the haffua awerkät aff hännes lando \" BtFH 1: 205 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"avärka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. (olofligen) bruka. forbiudandis allom thenna förscriffna iord här epter hindra eller awerka Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"avärkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förnärmelse, våld, misshandel. gör och naghen averkan eller owervaldh appa honom eller hans thienere HSH 19: 13 ( 1480) . hoo awerken a annen gör BSH 5: 512 ( 1512) . ","2) åverkan, olofligt bruk af annans egendom. BtFH 1: 127 ( 1464), 128 ( 1464). gör ther någon åwerckan åå SO 292 . ib 294. Jfr akra-, iorþa-, skogha-avärkan. ","3) verk, vattenverk. kerdhe opa ena awerkan i enom ström VAH 24: 318 ( 1414) . \" then awerkan hindra ib. ny awarkan (för awärkan) ma icke schada the gambla \" GS 57 ( 1474) . \" haffue han forbrutit sina awerkan ib. \""],"f":[]},{"a":"avärkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) verksamhet, arbete; åtgärd. \" är thz ey wthan sak, hwi the jordhin kallas owirgiffwin ällir obrukath, hwilken ey mz nakors manzs awärkan (nulla cura humana) idhkas \" SpV 49 . \" jomfru marie osmittadhe jomfrulike likame hwilkin wthan mans awärkan wardh fructsambir ib 13. - våldsam görning, öfvervåld, våld. konung priamus . . . böd them stylla siig oc jngen awärkan göra oppa diomedem \" Troj 94 . 2) oloflig verksamhe,t olofligt bruk af annans egendom, åverkan. han haffde giort awerkan oppa aker ovh äng Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) .","3) verk, byggnad o. d., äfv. lkoll. el. med plural bet. at the magho . . . byggia hus eller bodha ok annnan averkan stadenom til ränto och nytto, och at the, som pa malmana vela byggia, göre enghen annan averkan effter thenna dagh utan kolgarda och annan svadana letta bygning UrkSHist 1: 13 (1456). - särsk. om vattenverk? i borkhult äger clostredh awerkan och haradit jordena VKJ 171 ( 1447) . geddones, 1 gardh; herradit äghjer jordena oc clostridh awerkanena ib 172 (1447). i gärdhe ägher clostridh awerkanena och herradit jordena . . . item i skalhulth 1 gardh; clostridh ägher awerkana och heralith jordina ib 177 ( 1447) ."],"f":["awerkana för awerkanena VKJ 177 ( 1447) ), "]},{"a":"avärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verk, byggnad, äfv. koll. (Ef ter hustru Ingegerd Magnusdotters död skulle Vreta kloster vara berättigadt till) all awerke (i gården Gunnarsthorp och Gunnarsthorpa qvarn) RP 2: 256 ( 1393) . ib 367 (1399). epter hans dödh skal alt hans awerke, som tha oppa tomphena är, höre clostreno tiil VKJ 180 ( 1500) . \" affhender iak mik oc minom arffuom fornempda huss oc alt anna awerke \" Arnell Brask BiIII 41 (1513). HSh 17: 185 (1524, Brask), 186. - vattenverk. all kar ther i strömmen teslikes oc laner . . . äre all lny affuerke HSH 14: 68 (1525, Brask)."],"f":["aa- )"]},{"a":"avärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verk, byggnad, särsk. vattenverk. \" al miin hws oc awärche \" SD NS 2: 522 ( 1412) . \" fyrscripna godz var häradzsins almenninger .... oc wreta closter ägher awerken \" BSH 2: 66 ( 1399) . dömpdom vi . . . for[nämp] da wreta clostre thera awerke at behalda ib. \" kenomps wi tildömpt . . . wreta clostre awerkin aff them ström \" VAH 24: 318 ( 1414) . \" dömis niclis arudzons arwom afurärchin wppa them strömenom \" ib 319 ( 1414) . \" ath lösa auärchen aff strömenom ib. \""],"f":[]},{"a":"avärknaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete. \" gyor nokrä handa awärknäþ \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"avärkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr akra avärkning."],"f":[]},{"a":"aväxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) det som växer på något, växt. jordhin rördhis mz allom lsinom thunga ok auäxstom Bir 2: 264 . the . . . som hawa litadhan ögxsten mz nakrom awäxt MB 1: 80. ","2) gröda, afkastning. \" ympnin iordhinna affuäxtir \" MP 1: 256 . \" epter thy som solen skipar sik til war epter thy timis iordhinne affwäxter \" MB 1: 44 . skipadhe han henna (jordens) awäxt ib 58 . skapadhe thridhia dagh alzskona iordhinna affwäxt ib 59 . ib 61, 86, 162, 238, 340, 427. \" som offrin the iordhenna afuäxte som laghin biudha at offra \" MP 2: 225 . tha wardir mökit korn oc awexta öfre LB 3: 185 . bar honum hundradha awaxt MB 1: 209 . \" samansanka frwkt oc affwäxt \" ib 372 . - Jfr arsädhis aväxter."],"f":["affväxter . ","avaxter )"]},{"a":"aväxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["växt, stam, stjälk. \" lilianna natru är swa skipat, at hwem sinnom om arith, thz är mz thwenne blomstir, klädhir hon sin bool, ällir affwäxt (stirpem suum), om swa ware, at manniskian mz sinne konst ok snille, komme hänne til hiälp \" SpV 24 ."],"f":["aff- )"]},{"a":"ax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*axa bälgher , "]},{"a":"ax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ax. \" the wridhu kornit w axomen \" Bo 50 . rätuist är at . . . kornit (ɔ: skuli) starklica thryskias at thz skuli skilias fran axgeno oc agnine Bir 2: 55 . ib 3: 111, 112. MB 1: 90, 2: 210 . - Jfr korn-, rogh-ax samt oaxaþer."],"f":["agx MB 1: 90 ; Bir 3: 111, 112),"]},{"a":"axl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["äxl . ","-ar )","*axla knöper , ","*axla sar","-saar )"]},{"a":"axl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["axel, skuldra. huilkin eth kors ba a sinne axl Bil 592 . \" at leta äpte thy tappadho fareno hulkit thu bar a thinom eghnom axlom atir til himerikis hiordh \" Bo 35 . \" bondin hawir hardha axlar \" ib 134 . ib 99, 182, 197. KL 22 . Bir 3: 347. MB 1: 204 . Fl 1878 . Iv 4585 . Su 350 . MB 2: 408 . hwg honum hwffwdit i axlena ned RK 3: 4265 . -- "],"f":["-ar )","axla ben , ","axla smidhe , ","axla värker , "]},{"a":"axla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverväga, öfverlägga. \" hwar een kloker mesterman som naghat konsteligit vil byggiä eller foretaghä han axlar ok vändher thz longsamliga j hoghenom tilforenne \" SvKyrkobr 126 . \" domaren ok alle helge men närstadde samtykte j sama röst at han dödhen verdoger var ok axlad siin j mellan, till huan dödh han skyldoger vare Budde 151. \""],"f":[]},{"a":"axla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga el. taga på axlarna. hwar som äi axlar hetto äller hat (blottar hufvudet genom att nedfälla hufvudbetäckningen på axlarna) SMG 150 (jfr Ihre: iviraxlader; Schlyter, Ordbok ivin axlaþer). ","2) öfverlägga, underhandla. tha ther om war länge axladh (cum diu de his consilium ageretur) MB 2: 323 . \" the axladho swa länge at orpha kyste syna swäro ib 208. \""],"f":[]},{"a":"axla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["axla, sätta hjul på en axel; sätt hju på (en vagn). en aff them (legodrängarna) schal kunna börta sledar oc vagna oc alla ankosta, andra sledar oc axlavagna (sannolikt för axla vagna) Arnell Brask Bi I 25."],"f":[]},{"a":"axla tan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oxeltand. gen[u]inus . . . oxla than GU C 20 s. 312 ."],"f":["oxla- )"]},{"a":"axla tan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oxeltand, kindtand. \" tha ypnadhe äller vplath herran gudh axla tannena (molarem dentem) j asna käfftenom \" MB 2: 119 . "],"f":["oxla- )","axla tanna värker","oxla- )"]},{"a":"axlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverläggning, afhandlande. \" vtan alla kloka ranzakan älla framfolslika äxlan äller disputeran huat hwart skal betydha \" MB 2: 331 ."],"f":["äxlan )"]},{"a":"axul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" är nogh oppinbarlikit alla thingo, ok scirfthinna omgangh wändas widh thwänne acil (gemino cardine volvi) SpV 45 . \" axillen math thu wndhirstanda alla creaturanna nathru . . . annan axillen math thu wndhirsta människionna athrilösn \" ib 46 . hwat thz hällir är liwslikit ällir mörkt, som wi thakom aff gudz ordhom, alth synis thz wändas j wars frihedz ällir frälsilse axil (in cardine nostræ libertatis immo liberatationis) ib 57 . Jfr iärn-, mässings-axul."],"f":["frf . ","vok . li änd. -ll-. äxwl: äxwllen PMSkr 512 ),","axil (frf. lvok. li änd. -ll-), ","thz"]},{"a":"axul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) axel, hjulaxel. \" axolen och naffuan a hywlemen \" Lg 3: 143 . \" the som widher thorfua axla \" TB 77 . - med hänsyftning på Axelssönerne. RK 3: 2563, 2564, 2567, 2570, 2701, 2999, 3126 . \" axel släkten ib 2583. \"","2) Jfr axuldigher."],"f":["axol . ","axel . ","axlar ) , "]},{"a":"axul stor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"axul ämni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"axuldigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["axeltjock, så tjock att deraf kan göras en hjulaxel. hugger man eek axull dighra TB 76 . hugger . . . axul dighra ek ib 77 . Jfr axuls digher."],"f":[]},{"a":"axuliärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gångjärn for ij (2) axeljern til bodefenstereth HLG 2: l59 (1517)."],"f":["axeljern )"]},{"a":"ay","b":[],"c":"","d":"","e":[" , interj. lss uttryck för bedröfvelse el. beklagande: ack, o ve. ay at flere äru i gudz kirkio ley som gömara vtan swasom legho drängia Hel män 110 . ay thy wär thät är soma stadz i kirkionne: at the omättelika vpswälghia folkx goz oc äruodhe ib."],"f":[]},{"a":"ayrkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"azl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtel, as. \" eeth rutit azl \" ST 183 ."],"f":[]},{"a":"aäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid å belägen äng. wm the dela, som the haffde haft syna mellan vm thera aaenghiar SD NS 3: 619 ( 1429, gammal afskr.) . \" i aaenghiom ib \" Svartb 416 ( 1445) ."],"f":["aaengh )"]},{"a":"aþal värknaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aþalbogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aþalfäst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullkomlig stadfästelse, stadsfästelse af fullkomligt el. fast köp med föreskrfna formaliteter. secundum iura legum que wlgariter dicuntur adalwesthe integraliter vendidisse SD 5: 242 ( 1344) . ib 560 ( 1346), 631 ( 1347)."],"f":["adalwesth . "]},{"a":"aþalkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["aþalkonu barn , ","aþalkonu sun , "]},{"a":"aþalkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["aþalkonu barn","adelkona- )"]},{"a":"aþalköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["aþpalköps fastar , "]},{"a":"aþalman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aþra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) muskel, sena. \" haffde enä adhro vnder sinä tungo \" Va 48 . mz siw repom hwilken giord waro aff färskom seenom äller adhrom (nerviceis fustibus) MB 2: 120 . PK 224 . ","2) åder. hans aþro brusto up Bu 532 . \" alla adrona ok sinoar (nervi et venæ) vt thandos ok sundir slitos Bir 1: 30. MB 142. \" LB 2: 62, 63 . Jfr bak-, hovodh-, lungo-a. ","3) vattenåder, källåder, källsprång. käldor bäkkia oc lönlika adhrur vnder iordhinne MB 1: 58 \" runnu swa tar aff öghum som strömber af adhrom (Cod. C käldho 996) \" Bil 351 . \" blodher flöt ok ran som adhro ok watn aff skäre käldo \" ib 541 . ib 794. Bir 1: 108. Jfr konungs-, vatn-a.","1) blod som är i ådrorna el. från dem utrinner. hulchen menniskia sik lather aadro blodh LB 2: 64 . ","2) förblödning. sin mästare senecam . . . lät nero dräpa mz ethers dryk ok adhru blodhe Bil 307 . \" han do af adhro blodh \" ib 465 . LB 7: 1 "],"f":["odhra: -or MD 142 ),","adhro blodh","aadro- . ","adra- LB 7: 1 ), ","adhro slagh","adra- )"]},{"a":"aþra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fiber, muskel? \" ffibra . . . aadra \" GU C 20 s. 265 . 2) åder. jak skal slaa edher ena aadra (gifva eder en åderlåtning), swa ath hwar then aadrar (för aadra) i haffue skal giffwas widher ST b 1: 397 (1482).","3) vattenåder, källåder. hon . .. saa ena stora adhra (venam) wprinna w samma käldo Mecht 220 . - Jfr hovudh-, iärnbiärgs-, salt-, vatn-adhra. "],"f":["aadra )","*adhrofulder","aadro ffuller )","*adhroiärn","adraiern )","*adhrolat","aadrolaat )","*adhropikkan , ","*adhro slaghare , "]},{"a":"aþravisu","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aþruvis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"aþänkiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eftertänksam. \" nar hon mykit atänkiande war j them ordhom \" Mecht 344 ."],"f":[]},{"a":"aþänkiande","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["aþiänkiände SD 5: 476 (1345, nyare afskr.)), part. adj. betänkande. SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). - omtänksam. tw huxar oc äst mykit a thänkiande (sollicita) hwru tw scalt low mik ok hedhra Bir 1: 21 ."]},{"a":"baccalaureus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehafvare af en vid vissa universitet utdelad lägre lärdomsgrad. brodher knwt baccalaureus i the helga script SJ 2: 100 ( 1487) . "],"f":[]},{"a":"badh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr siäla badh."],"f":[]},{"a":"badh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bad, i sht varmt bad. i losteliko badhi KL 316 . \" lögh äller badh \" Al 6389 . stigha aff thz badh Iv 1332 . Di 299, 303 . Jfr blodh-, kar-, qvast-badh, äfvensom lögh. ","2) badställe. \" redh han til eth badh som en kallas didrics badh \" Di 299 . ib 302 . ","3) het strid. sidhan finge the i källaren waro eth badh RK 1: 1779 . \" jak tror lthe stodho ok ther eth badh \" ib 4233 . \" ther hafuer iak fangith fore eet badh \" Iv 5700 . \" slogos ith fultaga badh \" MD (S) 260 .","4) ödeläggelse, blodbad. \" swa blef ok then godhe stadh frälster ffra thz ondha badh \" MD (S) 212, 230, 262. the sloge tha ett mekta bad RK 3: (sista forts.) 5995 . giorde them ett ynkelighit badh ib (till. om Chr. II) 6217 ."],"f":["badha kapa","-kopa )"]},{"a":"badha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bada (trans.). godh fosthirmodhir lögha oc badha gärna sith barn SkrtUppb 268 . Prosadikter (Sju vise mäst B) 182 ."],"f":[]},{"a":"badha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bada (trans.). badha sigh j thera varmo blodhe Bil 565 . - tvätta, bada, smörja. bada honom ther wthi LB 4: 341 . \" ath man badar och basar bwkin i varmo vathne \" ib 7: 80 . \" bade sig ther wel med \" ib 27 . badha sijn bwk wel mz samma yrter ib 29 . \" oml man badhar sik medh henna warma oos \" ib 2: 53 . ","2) bada (intrans.). Iv 5301 . Bir 5: 44 . \" lata han badha \" KL 120 . han badhadhe för i kaldo bazstowo ib 121 . \" krakan är ey thy hwitare at hon opta badhar \" GO 490 . brunno ok badhadho i grafwm fullom mz vällande malm Su 460 ."],"f":[]},{"a":"badhlakan","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["badha- . ","badhe- STb 1: 331 (1482) , 2: 136 (1486). bade- HSH 18: 264 (1525? Brask). och n. badllakan. synis thu lagha om tik badhalakaneth (theristra corpori coapate videris) SpV 121 . hon stal j badzstuffwne en badelakan om v (5) solidis STb 2: 136 (1486)."]},{"a":"badhlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badlakan. Iv 1333 ."],"f":[]},{"a":"badhqvaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badqvast. i best. form ss tillnamn. elin badeqwasten SSkb 140 ( 1504) . - Jfr badhstovu qvaster."],"f":["bade- )"]},{"a":"badhul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bädhil."],"f":[]},{"a":"bafra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["baffwra . ","-adhe )"]},{"a":"bagge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Norrman."],"f":["bagga söta , "]},{"a":"bagge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bagge, gumse? ss tillnamn. \" de conrado dicto baggæ \" SD 2: 351 ( 1301) . \" birgero baggæ \" ib 4: 129 ( 1329) ."],"f":[]},{"a":"bagge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fä-, svina-bagge."],"f":[]},{"a":"bagge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["norrman. ss tillnamn. \" de conrado dicto baggæ \" SD 2: 351 ( 1301) . ib 4: 129 (1329). - i latiniserad form. ita sunt baggones ab obsidione fugati Chronicon Erici Olai Scr. rer. svec. II. 1: 142. "],"f":["*baggafisker , "]},{"a":"baghare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bakare."],"f":[]},{"a":"baian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt från Västeuropa (från Baye?) tet lösa bayen STb 3: 253 (1495). ib 257 ( 1495) . - Jfr baie, baiesalt, baiisk."],"f":["bayen STb 3: 253 (1495) . ib 257 ( 1495) ), "]},{"a":"baian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafssalt från Bayes, en söder om Nantes belägen hamn; se Schiller u. Lübben 1: 141. \" om lööss bayan til staden komber \" SO 190 (möjl. bör lös baian fattas ss ett sammansatt ord). \" dragara lön for lest lössz bayan ib. \" ib 202 \" nar nagher hollender skyp til staden koma mz lööss baya \" ib 207 . Jfr en lest baia salt SO 321 (fr. 1546). en stor lest salt löss bai ib 334 (fr. 1574)."],"f":["bayan . ","bayen SO 202 . baya),"]},{"a":"baie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = baian. iiij (4) pund baye Skotteb 418 (1468 ; Kämn), ib. ib 456 (1472 ; Kämn). - Jfr baian, baiesalt."],"f":["baye )"]},{"a":"baiesalt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = baian. ix (9) tonne bayesalt Skotteb 385 (1464 ; Kämn). VKU 2 ( 1539) . \" bayosaltidh skal vara til viktenä xv (15) lispund vthan tunna trädh \" STb 1: 182 ( 1478) . ib 127 ( 1477) . - Jfr baian, baie."],"f":["baye- . ","bay- VKU 2 ( 1539)"]},{"a":"baiisk","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kommande från Västeuropa, seglande på Västeuropa (möjligen avseende en söder om Nantes belägen hamnplats, Baye, där främmanded fartyg brukade förankra vid handelsfärder till södra Frankrike; jfr SchillerLübben 1: 141 och SAOB art. bajsalt). nogre dager för palmar lopp then bayeske flote genom swndet BSH 14: 47 (1525, Brask) . \" samma dach gaff tess bayske skyppere loff at skyppa hwar thera xx (20) lester lax STb 3: 257 (1495). \""],"f":["ayesk . ","baysk )"]},{"a":"baior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss. övers. av Mlat. baro. drap han manga aff grecomen froma frybwrne män, greffwa, bayora (barones), oc riddara Troj 208 . - Jfr baior Sdw 1: 73; baiore Sdw 2: 1194."],"f":[]},{"a":"baior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bojr medlem af den forna Ryska högadeln. \" twa bayora . . . hadhe han tiil räffla \" RK 3: 4320 . ib 1: (till. till LRK) s. 241. then störste bayor FM 305 ( 1507) . \" the ypersthe baiorer \" FH 7: 96 ( 1513) ."],"f":["bayor . "]},{"a":"bak","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["bakom. \" med dat. kom en aff konungs wäghna bak hanom \" Bil 229 . \" baak köpmannagathwnne \" SJ 269 ( 1459) . - med ack. stat ok bak sparlakanit Bir 2: 62 . MB 2: 246 . Su 209 . ST 477 . RK 3: 1055 . Di 165, 166 . Lg 3: 333 . - bildl. wor rettoghether hulkin han haffuer holdit bak sigh (undandragit sig) medh treska nwi tyy (för try?) aar FH 1: 140 ( 1493, gammal afskr.) . B) adv. ","1) baktill. \" te bådhe bok ok före ter til stridha \" KS 85 (208, 93) . Gr 322 . Bir 2: 43 . MB 2: 340 . ","2) till baka. red vt mz mundia fiäll oc ater bak i ermentris rike Di 181 . Jfr baker."],"f":["baak . ","baag Di 165, 166),","bak fore , A) ","bak til , A) ","bak um , ","bak upa","bak pa )","bak ut , ","bak vidh , "]},{"a":"bak","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[],"f":["back SJ 2: 113 (1488) , 170 (1490), 213 (1492). STb 2: 184 (1486). bqch ib 204 ( 1487) ),","*bak af","-aaff )","bak for , ","bak vidh"]},{"a":"baka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["baka, genom utsättande för stark värme ( i sht i panna el. dyl.) tillreda (vissa rätter). en bachad räth Brasks Motordn 6. en bachad räth aff miölech ib 11 backade retther ib 5 . bakada struffuor ib 3. til lcollass bacada munka bestrrödda medh succher Sex ekon tr 271 . - baka, gm bakning bereda (mjöl el. ngt annat till bröd eller till len rätt). iiij (4) tunnor miöll jak loth bakke Skotteb 445 ( 1471) ; Kämn). v (5) pund miöll, baget i brödh ib 424 (1469 ; Kämn). ib 415 (1468; Kämn). sod aff rötth vin oc ther j hönsa kräffuor oc bacat äller steekt äg Sex ekon tr 271 . - omsluta med bakad deg el. bakverk, inbaka. bakat villebraad Brasdk Matordn 3; jfr ib 15 . \" bachada rwsin oc mandel lib 3. bachad äple med olia ib 7. - (?) sma bacada fiska medh miöl stänkte oc stecta j olia eller osalt smör \" Sex ekon tr 271 . smaa bachada fische med roffuer Brasks Matordn 7 . stekth fisch eller bachad ib 8 . lMed avs. på de tre sistnämda språkproven jfr emellertid SAOB B 105. - i lbakeverk avbilda. borgher eller bachad trää eller diur Brasks Matoordn. 5. - Jfr up-baka, ävensom asko-, genom-, ny-, ughns-bakadher."],"f":["backa . ","bacha . ","bake . ","bage Skotteb 415 (1468 ; Kämn)),"]},{"a":"baka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) baka. \" thz offer, som offradhis aff iordhinna awäxt, skullo som baka i oghne oc som stekia i pannom oc som a riste \" MB 1: 470 . bakat brödh j oghne Bir 2: 115 . Bil 867 . RK 1: 1644 . VKR 36 . MP 1: 99 . LfK 90 . Lg 3: 252 . SO 213 . - om kruttillverkning. jach [ha]ffwer en t[unna] salpether, ther bakar jach nw aff hwath jach kan BSH 5: 131 ( 1506) . - bildl. ath wij haffue mothe hanom bryght och backat och then deel mothe hanom till reth, ther han och hans medholl scall illa behagha DD 1: 208 ( 1508) . - Jfr nybakadher ","2) uppvärma, gnida, ingnida (med varmt afkok). siwdz hon (örten) i watne ok wardir bakat mz henne niden tel LB 3: 68 . \" brystit bakas ther swa mädhir \" ib 4: 353 . ib 3: 120 ."],"f":[]},{"a":"bakadhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åder i ändtarmen. ta samma bak adror blöda LB 7: 263 . ib 264 ."],"f":[]},{"a":"bakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SJ 179 ( 1449), 186 ( 1450), 388 (1472. "],"f":["bagare SJ 388 ( 1472); SO 211, 212, 214 . ","baghare: -a SJ 60 ( 1436), 61), ","bakara gardher","bagare- )","bakara hus","bakarhus: -husit SJ 93 ( 1439) . ","bakerhuss ib 57 ( 1435) . ","bagerhus: -husit ib 423 ( 1465),","bakaramagher","bagara- )","bakara mästare , ","bakara ughn","bakara ämbite","bagare embete )"]},{"a":"bakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bager STb 2: 210 (1487) . beckere ib 313 ( 1488) , 315 (1488),","*bakara bodh","bagare- )","*bakara dränger","bager- Skotteb 406 ( 1467) , Kämn). -dreng),","*bakara gärning , ","bakara hus","bagare- )","*bakara husfru","bagere hustru )","*bakara lön","bager- )","bakara mästare , ","*bakara skra","bagare skraa )","*bakara stuva","bakar- Nio handl rör Vkl 223 . bagarestowa HLG 3: 115 (1528)),","*bakarstuvu ughn","-stuffwovngn: -vngnen VKU 4 ( 1539) . ","-stwffwownghn: -wnghnen ib 56 ( 1549) ), ","*bakara sven","bagere- )"]},{"a":"bakarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bakarve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bakarver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bakben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakben. PMSkr. 437."],"f":[]},{"a":"bakbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bakbinda, binda händerna till samman på ryggen. bakbundo sidhan varn herra som en röuara Bo 198 . ST 120 . - part. pret. gik äpte þöm bak bunden Bu 521 . Bil 557 . Bo 189 . MP 1: 146 ."],"f":[]},{"a":"bakbita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["baktala. \" part. pret. dectractus, bakbitin \" GU 4 ."],"f":[]},{"a":"bakbitan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktal. \" blatera . . . bakbithan \" GU C 20 s. 58 ."],"f":[]},{"a":"bakbitare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtalare. \" JP 9. \""],"f":[]},{"a":"bakbitilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" baktal. detraccio, bakbitilse GU 4 ."],"f":[]},{"a":"bakbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakbod, bakom ett hus liggande bod, bod el. magasin som ligger inåt gården. SJ 372 ( 1471) ."],"f":[]},{"a":"bakdant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktal, förtal. LfK 162 ."],"f":[]},{"a":"bakdanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bakdanta, baktala. \" Bir 3: 160, 170 . Ber 58 . - med ack. som synas hata thik oc thik bakdanta Bir 1: 247 . \" adhra bakdanta \" MP 1: 352 . - med dat. nar thu androm bakdantar Ber 106 . ib 107. MP 1: 284 . - med prep. bakdanta thu vm andra KL 214 . LfK 197 . \" iak hatadhe then lönlika bakdantadhe om sin iämkristin \" Ber 106 . ib 116, 161, 269 . bakdanta ey wm (omtala) annars synd ib 106 . nar nakar bakdanta ofwer thik ib 119 . \" the som morradho ok bakdantadho mot honum \" MP 1: 284 ."],"f":["baktandhe Lg 3: 525, " sannolikt för bakdantadhe eller möjligen för ett annars ej förekommande impf. bakdante), "]},{"a":"bakdantan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktal, förtal. KL 124 . MP 1: 82, 284 . Ber 57, 59, 106 . Su 57, 238 . LfK 197 . "],"f":["bakdantans ordh , "]},{"a":"bakdantare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktalare, smädare. \" \" KL 238 . \" \" Bir 1: 297, 3: 117, 170 . Ber 59, 107, 157 ."],"f":["bagdantare: -an Ber 157 ),"]},{"a":"bakdantilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" baktal, förtal. mz bakdantilsa hornom Bir 3: 7 . \" bakdantilse ok bakmal \" Su 397 ."],"f":[]},{"a":"bakdantirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktalerska, förtalerska. Bisk Nils´vis-st 199."],"f":[]},{"a":"bakdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakdel (på hund). HSH 19: 178 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"bakdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undandraga. \" han förer enkte tilsaman aff andelike idhkan ällr ärffwodhe, wthan minzskar afförande ällir bakdragande (sed detrahit) \" SpV 441 ."],"f":[]},{"a":"baker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rygg. \" bar siþan som barnen a sinom bak \" Bu 172 . \" bar . . . conona säk a sinom baki \" ib 174 . \" fatigh man hawer ä bo a bachi \" GO 707 . han takir sotta sängena a bakin oc gaar heem til sin Bo 109 . \" läto varom herra ihesu binda händirna atir vm bakin \" ib 191 \" bardhe siälfwir sin bak \" Bil 801 \" hans bakir är swa som kol \" Bir 1: 70 . \" hafwande thunga byrdhe a bakenom ok armomin \" ib 279 . \" vände han bakin til mik \" ib 2: 63 . MD 127, (S) 222. Bir 3: 138, 5: 38, 39 . Iv 1328 . rader iak at wij stigom aff hästana oc wändom bakana saman Di 90 . \" at ridha owir sina stora hästa bak \" Bir 3: 260 . \" at enghin mathe falla af hans (hästens) baki \" Bil 732 . \" hon steegh aff baak (ned från hästryggen) \" Iv 2203 . \" the sprungo a bak (på hästryggen, stego till häst) \" Fl 1836 . \" amlung stiger a hans (hästens) baag \" Di 144 . \" kasta gudh ather wm sin bak (post dorsum suum) \" Ber 237 . \" taladhe illa oppa thin bak \" Bir 2: 221 . Iv 5532 . \" hwath orkin ij fore transagoras saka alexandrum nw forwraka äller ij wilin transgoras sak taka oppa idhar bak (åtaga eder?) \" Al 1722 . \" säthia försaat stadenom vppa baken äptir (post eam) \" MB 2: 20 . \" adverbielt med föregående prep. ","1) till baka. tronna ovine skulu falla til baka (retorsum) Bir 1: 17. iak drogh mik tha ater til baka Iv 251 . ib 4949 . Fr 2920 . Al 4501, 5360 . MP 2: 11 . ","2) \""],"f":["-ar ) , ","a baki","a bak )","at bak , ","af baki","af bak )","til baka , "]},{"a":"baker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rygg. åå baken dette breff FMu 3: 426 (1447). ib 444 (1448, avskr.) . - bildl. wi wethe oss för gud osakan, oc wiliom ty ey tage oss nogen sak aa bak (taga oss på någon sak el. skuld) HSH 16: 81 (1527, Brask) . \" sanctus iohannes redh rsklika äpther honom, ok roadhe a bakin (bakifrån) äpther honom \" SkrtUppb 122 . "],"f":["til baka","-backa . ","-bacha )"]},{"a":"bakfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["falla tillbaka. reciduus . . . ather ok bak fallandhe GU C 20 s. 518 ."],"f":[]},{"a":"bakflängia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stycke eller flik af ryggen? epter manga otalika pinor flogho the honum bakflänghior (afsleto de stycken af hans rygg?) Lg 983 ."],"f":[]},{"a":"bakgata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakgata. SJ 2: 94 (1483), 239 (1493). STb 2: 313 (1488), 3: 110 (1493), 176 (1494), 405 (1498)."],"f":["back- . ","baack- STb 3: 176 (1494) , 405 (1498)), "]},{"a":"bakgränd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakgränd, enga lösa borgara skulo lhalda oppen wyndoga i bakgrendher STb 1: 282 (1481). norra gatan som kallas nora backgrenden SJ 2: 143 ( 1489) . STb 3: 61 ( 1493) . HLG 3: 37 (1516)."],"f":["back- SJ 2: 126 (1488) , 143 (1489). bach- STb 3: 61 (1493)), "]},{"a":"bakgränd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakgränd. SJ 93 ( 1439) ."],"f":[]},{"a":"bakhaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigsman tillhörande truppstyrka som befinner sig bakom de främsta linjerna. hwar nokor rothe . . . kombir twärt ath härenom, the skwla the bakhallarna mötha them . . . haffwr tw ey mykith stridz folk, tha gör spetzana thes myndre ath tw haffwer jw the bakhallarana som swa skwla wara til hyälp PMSkr 153 . - Jfr bakstandare."],"f":["-hallare )"]},{"a":"bakhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakhus, på baksidan av tomt el. gård beläget (litet) hus; bakre del av ett hus: kammare på andra sidan om förstugan. Jfr Hyltén-Cavallius, Vär. 2: 207, 208; Kock, Förklaring af fsv. lagord 7. pascuforium (för pastoforium) grece parua cellula latine et thalamus dicitur . . . brvdhahws bakuhws (trol. för bakhws) GU C 20 s. l415. RP 1: 94 ( 1357) ."],"f":[]},{"a":"bakhär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigshär som anfaller i ryggen. BSH 5: 145 ( 1507) . RK 3: (sista forts.) 6119 ."],"f":[]},{"a":"bakhärbärghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bakirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bagerska. \" paneta . . . bakare ok bakersta \" GU C 20 s. 403 . pistrix . . . bakerska ib s. 452 . een bakirska til gaarden SVklE 161 ( 1443) . \" conuentena bakriska ib. syster anna bakerskan \" VKU 17 ( 1541) . HLG 3: 11 (1520), 12 (1520)."],"f":["-erska . ","bagarska HLG 3: 11 (1520)"]},{"a":"bakiza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bakirska. bryggiozom bakenom oc myölkedyom Fyra handl rör Vkl 292 ."],"f":["-eza )"]},{"a":"bakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aptan-, nat.bakka."],"f":[]},{"a":"bakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kinbakke."],"f":[]},{"a":"bakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bakka rot , ","*bakka vidhia , "]},{"a":"bakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kinnabakke."],"f":[]},{"a":"bakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) backe. \" nidher fore een bakka \" Fr 2786 . SD NS 2: 333 ( 1410) . ","2) hög åbrädd. j bakkan harth vidh ana Di 220 . ib 212, 213 stodh en steen widh elffweni bakkanom DD 1: 149 ( 1493) . - Jfr graf-, grava-, griptar-, kirkio-, älva-bakke."],"f":[]},{"a":"bakkorgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korg som bäres på ryggen? korg som har form af en back el. ett tråg? om kool, mothen ther omm schall wara effther szom gammelt haffuer warid sex backorra (motsvarande ställe HSH 19 backoria 39) j en halff stiigh DD 1: 168 (1499, afskr.)"],"f":["backorr )"]},{"a":"baklar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baklär, bakre lår. \" ärw badhe thee främre boghana (på oxen) förräkthe thaa slas adhra wp pa bakaarommen \" PMSkr 234 ."],"f":["-laar )"]},{"a":"baklius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bakluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakdel (på menniskor och djur). Bir 3: 436 . MP 2: 217 . GO 607, 970, 1070 . LB 2: 43 ."],"f":["bakloter: -lot Bir 3: 436 . ","baklother: -loth GO 1070 . bak lother: loth ib 970), "]},{"a":"baklängis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["baklänges. \" ST 246. \""],"f":[]},{"a":"bakmal","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. baktal. fly all bakmaal, kiff oc trätta Bil 809 . ib 650 . Bo 17 . KL 123, 124 . MP 1: 61, 172 . VKR 16 . Bir 2: 236, 3: 182 . Ber 58, 59, 106, 107, 156 . Lg 3: 239 . " mz bannom obrygdhilsom bakmalom ok androm dröfwelikom ordhom " Su 459 . tala bakmaal oppa annars ryg ST 148 . ib 186 . ","e":[],"f":["-maal )","bakmals ordh , "]},{"a":"bakmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["baktala. \" med dat. gudhlikom prestom oc domarom skal thu ey bakmäla \" MB 1: 389 ."],"f":[]},{"a":"bakn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bakning, bakande, bak. ij een wgn som reddir war til bakning KL 249 . MP 1: 250, 2: 74 . VKR 36 . MB 2: 13 . ","2) det som bakas el. är bakadt, bakverk. Lg 3: 252 . \" smör . . . bakningen med osaltat iister \" LB 7: 190 ."],"f":[]},{"a":"bakrymning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flykt tillbaka, (upplöst el. oordnat) återtåg. \" li thän bak rymningen fyngo troyaner storan skada \" Troj 115 ."],"f":[]},{"a":"baksidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baksida. PMSkr 627 (senare avskr.)"],"f":["back- )"]},{"a":"bakskallotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skadlig baktill, skadlig i nacken. recaluester . . . baskallotter GU C 20 s. 517 ."],"f":[]},{"a":"bakskiurta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"baksla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå (ngn) på ryggen. fferire sla oc bak slaa GU C 20 s. 261 . - slå tillbaka? recido . . . idest retro cedere ather ok bak slaa GU C 20 s. 518 ."],"f":["-slaa )"]},{"a":"bakstakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakdel. \" när nokor haffwer drwkkit ether tha swälge tessen stenen oc han wthdifver alth etrith gönom bakstakken \" PMSkr 463 . henrik skinnare hustru sagde til arwid olsson: kennir thu mik ecke, swa bith mik back j arsin, ok tog sik j bakstackin STb 2: 184 ( 1486) . Jfr Sdw 2: 1194. "],"f":["*bakstaks klinker , "]},{"a":"bakstakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakstycker af klädnad, bakdel. ilt skal moth ondo ok bakstaak moth wädher (terga notho prebes prebere malis mala debes) GO 1002 ."],"f":[]},{"a":"bakstamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakstam (på ett fartyg), akter. \" j bakastaffnenom \" PMSkr 12 ."],"f":["-staffn )"]},{"a":"bakstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["träda tillbaka?, vara övrig? restitit han bak stodh . . . deriuatru a resisto vel resto GU C 20 s. 525 ."],"f":[]},{"a":"bakstandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. den som står bakom; beskyddare. PM LXVI ."],"f":[]},{"a":"bakstandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man tillhörande betäckningsgrupp eller truppstyrka bakom de främsta linjerna. \" haffwa bakstandara ok rydhanda (bonos equites supernumeraios et volocissimos pedites) wthan wm spetzen \" PMSkr 154 .bätre är göra manga bakstandara til hiälp. än sätya vidharla bredan spetz (melius est post aciem plura servare præsidia quam latius militem spargere) ib 160 . - Jfr bakhaldare."],"f":[]},{"a":"bakstodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryggstöd. \" relinatorium . . . bak stodh \" GU C 20 s. 518 ."],"f":[]},{"a":"baktal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käromäl i en gång uppgjord sak, klander. \" then tiden tha arffuingen for:ne mattis [joan]ssons hustrv tette vploth, tha vthlade hon sin ritzskyllingh, som lagh vtuisa, ok ther medh hielper hanom jntet backataal epther thy hanom samma arff lagelica affköpte \" STb 3: 120 ( 1493) ."],"f":["backtaal )"]},{"a":"baktala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktal. KL 276 ."],"f":[]},{"a":"baktala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["baktala. \" med dat. foreuara thom som androm baktala aff thera vadha \" Bir 3: 170 . \" at hon ey baktali älla obrygdhe dröuandom sik ib. \" VKR VII, XIV . - med prep. um. som baktaldhe vm han KL 232 ."],"f":[]},{"a":"baktalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktal. Bir 2: 83, 87, 324, 3: 126, 318 . Ber 106 . "],"f":["baktalans ordh , "]},{"a":"baktalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktalare. Bir 3: 126 . LfK 174 ."],"f":[]},{"a":"baktomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomt belägen bakom en annan. \" fran almenningx köpmanna gatan söder in i garden til back tompten \" SJ 2: 187 ( 1491) ."],"f":["back ompt )"]},{"a":"baktuska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["baktala, på ett smädande eller klanrande sätt omtala, klandra. med dat. baktuska (detrahe) thinom syndom Ber 106 ."],"f":[]},{"a":"baktuskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakta. Bir 4: 283 ."],"f":[]},{"a":"baktuskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktalare. Ber 59, 106, 107, 119 ."],"f":[]},{"a":"bakufiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakspade? bakbräde? pinsa . . . potest dici bakufiöll GU C 20 s. 449 ."],"f":["-fiöll )"]},{"a":"bakustuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakstuga, bagarstuga. \" baka stoffuan oc thorka hws Bisk Nils´vis-st 196 (1448). conuentzins bokostuffua oc törkastuffua \" Nio handl rör Vkl 252 ( 1450) ."],"f":["bakostuffua . ","baka stoffua)"]},{"a":"bakutrogh bake","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktråg. VKU 149¬ (1594)."],"f":[]},{"a":"bakvaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bakvaþa drap , "]},{"a":"bakvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["baktala. \" med dat.? straffa oc bakvita them ther dygdhelike äru \" Lg 3: 239 ."],"f":[]},{"a":"bakvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd i ryggen. MB 1: 316 . Al 8939, 8946 . BSH 5: 215 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"baköl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GU C 20. s. 472. Se Ark. f. Nord. Fil 48: 61. - Jfr foröl."],"f":["-eel GU C 2+ s. 472) , "]},{"a":"bal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bål. \" marie ben a bale bränna \" Bu 14 . dömd a baal ok a brand ib 30 . \" brinna a eno bale \" ib 176 . \" tendo bal \" ib. \" släkte balet \" ib 134 . brännande baal Bir 1: 177 . Pa 22 . ST 121 . Va 8, 36 . balen war opp giord wtan for staden myket gräseligen ib 35 ."],"f":["baal . ","ball Va 8, 36 ; ST 121 ),"]},{"a":"bal bool","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bål, brand. \" compunccio är sukkandhe siäls bool Iincendium) \" SpV 143 ."],"f":[]},{"a":"baldakin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg växt av guldtråd och silke. Jfr Branting, Textil skrud s. 146, 202. bildl. \" gak . . . til christum ok bidh han . . . at . . . (han) wärdohoghis . . . thik allaledhis rödhan göra i sina blodhe at thu swa klädh i the rödha balda kindeno (purpura) maghe inga i högxta konwngxens palacium \" SkrtUppb 21 ."],"f":["balda kind )"]},{"a":"baldakin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) baldakin, ett slags tyg väfda af guldtråd och silke. vnam casulam de baldachin SD 3: 287 ( 1316) . eet par cläpä af baldäkin ib 5: 563 ( 1346) . \" ib 4: 369 ( 1334). the giordho bliald ok balakinne margha handa dyro thing ther la alla väghna om kring ther ma aff gull ok silke göra \" Fr 2136 . \" drogho släth peld ok baldakin \" Bil 470 . \" lät köpa peld ok waldakin ifuir hans baar \" Bil 731 . Iv 4139 . \" silkis klädhe ok ballakind ok pel väfwin mz guld oc sylf \" Gr 303 . baldakin ok sindall RK 1: 444, 1394 . \" mz baldekin ok dyr kläde ib 1812. med klede ok medh baldakin \" ib 3538 . \" var thera bröllops klädhe aff baldakin ok bliant \" ib 1390 . samet ok baldakin Bil 711 . \" thz var alt ther draghit inne mz bliald ok ballakinne \" Fl 1417 . Iv 1752 . skarlakan ok ballakinna Fr 3017 . \" ther war alt vm kring hängt purpura, baldakin, bliant oc all the köstelika stykke j werldinne matto wara \" ST 220 . ","2) baldakin, täcke af nämda tyg. vnum baldakind SD 4: 128 ( 1329) offradhe sancte erike eeth baldekin Lg 3: 367 . ib 375, 384 . \" brukadt ss tronhimmel. eth baldakin a fyra stänger war ther vänlika wth spreet \" RK 1: 1435 . - brukadt ss bårtäcke. eth baldekin til redho war ok lagdo a barena ouer hans liik RK 1: 4429 . ib 4269 (jfr ofvan anförda ställe Bil 731)."],"f":["waldakin Bil 731 . ","baldekin RK 1: 1812, 4429 ; Lg 3: 367, 375, 384 . ","baldakind Gr 397 ; SD 4: 128 ( 1329) . ","baldokynd ib 369 ( 1334) . ","ballakind Gr 303 ; Lg 1033 ; Iv 1752 . ","ballakinna ib 4319 ; Fr 3017 . ","baallakinna Iv 4139 . ","ballakinne Fl 1417 . ","balakinne Fr 2136 ; de fyra sist nämda formerna i rimslut), "]},{"a":"balder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. båld, djärf, rask, dugtig, mäktig, förträfflig, utmärkt. then ma wara i hiärtadh baall ther the wilia haffwa til thiänara Iv 54 . \" han var stolt ok ij hiärtadh bald \" ib 2747 . \" än tho at ij ärin ij hugha bald \" ib 5260 . \" i waro balda \" ib 470 . ib 3079 . \" thera hoghmoodh är alt for bald \" ib 2061 . \" han war en starker helade oc bald \" RK 1: 1109 . \" the (ɔ: thässe riddara) varo badhe höfuizk oc bald \" Iv 5217 . \" han war from mectog oc boll \" RK 1: (yngre red. af LRK) s. 275 . Va 16 . Al 2951 . \" thäs thykker thik wara mykith bald \" ib 6555 . \" j laten ider warä swa baldä \" Va 12 . war en konung bald Al 1705 . ib 153, 3524, 3573, 4657, 8583, 10263 . Iv 841 . RK 3: 3777 . MD 30, 41, (S) 257, 263, 281. thz gör them j ryktidh balla ib 279 . thik thykker hona vara bald Iv 3067 . \" hon var badhe hövizk ok bald \" ib 2007 . \" han haffde en dotther bal ok rik \" MD (S) 210 . \" nw är föth eith barn sa balth \" MD 11 . waar modher iordhin bald Al 6098 . ib 6338 . \" thiin fromheet bald \" ib 8326 . \" wänleek ball \" MD 99 ."],"f":["baald Al 2951 . ","ball . ","baall . ","baal RK 3: 3777 . ","boll )"]},{"a":"balder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kula, båll. \" eet kringlot nysta älla ballir \" Bir 2: 101 . hwa som hawer bal ok staff han far wäl kompen GO 495 . wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan Al 1219 . ib 1314, 8558, 9458 . Iv 4461 . Su 226 . ST 518, 519 . balla til lwkth PM XLII . - Jfr fyr-, gul-, tvalbalder."],"f":["baller . ","-ar ) , "]},{"a":"balder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) testikel. \" klämma ballana \" PMSkr 236 . binde then kalffwen starklika . . . oc skäris swa eth holl pa hwan ballen oc krammes vth ib 237 . stora balla lib. 2) klinka; se arsballar."],"f":[]},{"a":"baldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mäkti. thetta barnith är större ok balloghare herra än thu äst MP 5: 18 ."],"f":["ballogher )"]},{"a":"balgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["balgardhs sidha , "]},{"a":"balgas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags gås av liten växt och med gula fötter? Jfr Molbech, Dansk Dilalect-Lexikon s. l28. för 3 bal-gäs VKU 74 ( 1553) ."],"f":[]},{"a":"balia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["balja, svärdskida. Di 50, 76 ."],"f":[]},{"a":"balia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (svärd)skida. Jfr langknifs-, lönsvärds-balia."],"f":[]},{"a":"balia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Sdw 2: 1194. balja, litet runt öppet träkärl. lIIII (4) saar ot (för oc) II (2) balior Inv cur Tynnelsö 7 (1443). PMSkr 350 . ib 354 . ib 424 . balior oc trog Brasks Cal 266 . HLG 2: 50 (1516). Skotteb 79 (1461-62). ib 439 (1470 ; Kämn). - Jfr kalk-, luta-, vatu-balia."],"f":["balior . ","ballier Skotteb 79 (1461-62) , 439 (1470; Kämn)), "]},{"a":"balkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Sdw 1: 76, 2: 1194. täckt med bjälklag. twa kellara then ena hwldan ok then andre balkaden SJ 2: 93 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"balkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["afbalkad, afdelad? försedd med bjälkar? lot hanom . . . up en källara balkadhan SJ 75 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"balke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = balker 1. tha the hafdho balkan oppa bygnigena förth ST 298 . ib 299 ."],"f":[]},{"a":"balker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bjälke. han (Tile Bwsman) . . . . gerne til vnte, ath forstandaren ath sancte örien pa norra malm . . . matte sancte öriens kropass och vnderslagh jnleggfie !UDDA_TECKEN? (1/2) steen jn vtj han mwr offuan til j then nya mwren offuen balkana, thy at mwren hörer tyle bwsman til offuan balkana alene STb 2: 204 (1487). - (?) bredden (på tomten) offuen fore balken j mellenboden är xiiij (14) alen !UDDA_TECKEN? (1/2) quarter mynne, jtem balken mellen mattis gudsmet fran stenhusit och port hwalffuit j öster är lengden xxij alen j (1) quarter mynne, bredden j mellen balken knwtz gultzsmetz gardh aff öffuersta balen är xij (12) alnar !UDDA_TECKEN? (1/2) quarter mynne, j nör och söder lengden jn j boden offuan balken pa dödra sidan jn vpp medh almose tompten xij (12) alen vtan dropit STb 3: 390 ( 1498) . - skiljevägg, avplankning? tå haffues mångh kar ståndendes ther iämsides vngen i et huss, på stockom och the iagh sågh wore alle fyekant tuå alne diup, och tuå alne bredh, men the wore ey gärd medh gjordom vtan wåre sammen fällt bräden i små stolpa i fyra hörne, inge spike haffuendes the till, som en balker pläger fälles sammen PMSkr 643 (senare avskr.)."],"f":["*balka högher , ","*balka källare","-keller )","*balka lagh , "]},{"a":"balker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bjälke. \" slotzins bälker och bräder \" BtFH 145 ( 1506) . \" för bälker bräder och kalk \" ib 171 ( 1506) . ib 153 (1507), 156 (1507), 159 (1507), 172 (1506), 178 (1507), 182 (1507), 207 (1506). later dragha riddara ok swena stora balka Al 1952 . SJ 417 ( 1375) . ST 417, 418 . \" göra balk aff litlo grand \" Bir 5: 12 . - (?) thw skalt ey hawa holk vndher balke (nunquam multrale sub base fraudis ale) GO 628 . - Jfr räkkebalker. ","2) balk, afdelning af lagen eller af någon annan skrift. hafwer hon (boken) balka fyra KS 1 (1, 1) . \" gaardz rättin mz sinom flokom oc balkom \" Bir 5: 109 . Jfr aldermanz-, gärdhefolk-, hormala-, höghmälis-, kirkio-, lagha-, saramala-, spya-, thiuva-, värianda-balker."],"f":["bolker L. "]},{"a":"ballast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ballast. \" at vtkasta mager ballast \" STb 1: 465 (1476); burspr)."],"f":[]},{"a":"ballogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se baldogher."],"f":[]},{"a":"balsam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["balsam. \" bäzst loktande balsam mz hulko nar dödho kroppane smörias gömas orötelike \" Bo 43 . blandat balsam Su 390 Lg 68 . "],"f":["balsama fat , ","balsama olia , ","balsama smyrilse","-smörilse )"]},{"a":"balsam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*balsamaträ , ","*balsamaträlöf , "]},{"a":"balsama","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = balsam. ST 203, 204 .Su 17. Lg 3: 662 ."],"f":[]},{"a":"balsamvätska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["balsamvätska. \" gaff af sik balsam wärdzsko \" Lg 68 ."],"f":[]},{"a":"bamba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumma. \" pipor oc bambor oc basuna \" Bo 36 . \" lekte j bambor \" MB 2: 108 . MP 1: 28, 59 . Bir 4: 54. Iv 1735 . Fr 1784, 2349, 2363, 2999 . Al 645, 2432, 2781, 3311 . RK 2: 9253 ."],"f":["bomba: -er RK 2: 9253), "]},{"a":"bamba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trumma. \" \" RK 1: 3011 ."],"f":[]},{"a":"bamba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bambo slaghare"]},{"a":"bambare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumslagare. pipara oc bambara oc sangara rop oc bang Gr (Cod. D) 380 . Iv 1747 . \" pipara bombara ok trwmpara \" RK 1: 1403, 2190 ."],"f":["bombare )"]},{"a":"ban","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af verldslig eller andlig myndighet gifvet bud eller förbud, det genom öfverträdande af ett sådant åtdragna straffet, särsk. svårare kyrkostraff. ","1) bann, uteslutande från kyrkans gemenskap och kyrkans förmåner. jwir them ok thera willo lyste pauin ban Bil 644 . \" iui alt þit fölghe lysto þe (Judarne) ban \" Bu 77 . \" lyustir i ban \" Bir 1: 38 . ib 2: 73. KL 118 . \" som j banne waro \" Bil 698 . ib 764 . är i gudz banne oc the helgho kyrkiu SD NS 2: 323 ( 1410) . \" at mich skall komme ban eller inerdicht oppa \" FM 241 ( 1505) . ","2) förbannelse. \" forbyuþande . . . vndi guþz ban oc varrä fru \" SD 5: 562 ( 1346) . ib 567 . ib NS 2: 26 ( 1408) . (fik han) . . . ban for bläzan Bil 215 . MB 1: 213 . \" them modhogha diäflenom gar rädhelica ryghelikit ban owir \" Bo 124 . Bir 1: 143, 2: 323 . liws thit ban ower thetta folk MB 1: 412 . ib 427, 431 .","1) gärning som medför bann. gigh sidhan i sama bandz gerningh (d. v. s. medan han var i bann för denna gärning) holda messa FH 1: 124 (1490-talet, gammal afskr.). ","2) gärning som medför förbannelse. MB 2: 18 .","1) bannlysning. Bir 3: 203 . BSH 5: 238 ( 1508) , 521 (1512). ","2) brott som medför bannlysning. badhe for biltogha maal banzmaal oc swa for thän skadha (144). ","3) förbannelse. \" j them timanom önskade josue banzmaal offwir jericho \" MB 2: 16 ."],"f":["banz buker , ","banz domber , ","banz gärning , ","banz mal , ","banz vadhe","-wode )"]},{"a":"ban","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*banz band","bandz- )","*banz bref , ","banz buker , ","banz domber , ","*banz folk , ","*banz man , "]},{"a":"ban","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och ","1) öppen el. jämn plats, fält, stridsfält, stridsplats. achilles war then förste mz syn speetz som kom oppa banen (campum) Troj 158 . ib 160 . \" mötthes bada härena ather oppa banen \" ib 163 . 2) bana; repslagarebana. sagde mattis repeslagare stadenom tienist och skal haffua baanenä och fiffua stadenom iiij (4) marck STb 1: l187 (1478). - Jfr stridsban."],"f":["baan )"]},{"a":"bana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bana, täflingsbana, täflingsplats. \" jak saa vndarlikin leek a banunne (stadio) \" Bir 2: 36 . \" the swenska kom forst ppa then bana \" RK 1: (sfgn) s. 191 ."],"f":[]},{"a":"bana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dräpa, göra slut på. med dat. iak skal bana liffwe hans Prosaditer (Karl M) 250. ib 250, 291 ."],"f":["banna Prosadikter (Karl M 250) ,"]},{"a":"bana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr leke-, repa-bana."],"f":[]},{"a":"band","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) band, halsband. STb 2: 276 ( 1488) . ","2) band ss sammanhållnings- och förstärkningsmedel kring (laggkärl. för baandh til gärdakaridh oc til fat VKU 99 ( 1560) . packara . . . huilke ey mera skole thaka fore thera packningh fore en lest lax iij (3) öre, ffore lest strömingk och annan fisk ij (2) öre, fore banen serdelis peninge, om swa behoff görs STÄmb 131 (1495). ib 129 ( 1494) .","3) band, boja. the baand som han war bwnden medh SVb 293 (b. av 1500-talet).","4) kärve? fiskknippa? at erich i hielmista hadde icke mere aff her ericx landbo jöns i akerby en ij (2) bondh Uppl lLagmansdfomb 86 (1493).","6) sammangaddning, komplott. Jfr Sdw 2: 1195. hwat dröuilse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh tehn sama anders . . . oc medh grannom loc sinom winom Troil 5: 296 ( 1447) .","7) förband, förbindning. - första bandit, privilegium på att handha första behandlingen av sår eller sjukdomar, privilegium på att handha svårare olycks- och sjukdomsförfall. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 62. efftir thet mes ter berend . . . sagde swa: jach wnnner thet wäl til goda, ath fforsta bandet gaar om kring, thermeth skal forscripne mester berend haffua therres skraa til walborga messo nestkomande, ok sidan skal en annar anamana(!) henne j sama embetidh, huilkin som ther tilskickadher wordher STb 2: 60 ( 1484) . ib 3: 229 ( 1495) . samma dach anamade mester peyter bordskereembetess skrana til sigh medh förste bandit ib4: 56 (1505). samma dach sades fore retta allom arstom j staden, ath huilken aff thöm första bandit bryter, böthe xij (12) marck ib 3: 241 (1495). stazsens arst til första bandit StÄmb 123 ( 1491) . ib 120 ( 1490) , 80 (1465), 82 (1466), 84 (1467), 85 (1468 etc. til stadzens bandh: mester claues ib 125 ( 1492) . - Jfr agate-, banz-, broka-, drövilsa-, fatra-, forradhilsa-, frids-, fä-, gran-, gul, hals-, hamar-, handa-, har-, hatta-, hionalags-, hiälm-, hunda-, kar-, korel-, korela-, manna-, pater noster-, pärlo-, qvinna-, raf-, rakka-, saltara-, silf-, silke-, silkis-, sorgha-, sparra-, ströninga-, synda-, tunno-band. "],"f":["bant StÄmb 80 ( 1465)","*banda haki , ","*banda kniver , "]},{"a":"band","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) band, det hvarmed bindes. af knyttu bande Bil 289 . - bildl. löser manzsins läppa band MP 1: 267 . KL 57 . \" thera älskogha bandh är then hälghe andhe \" Bil 81 . Ber 42 . ","2) band ss sammanhållnings- och förstärkningsmedel kring arbeten af trä. waghna . . . wäl beslaghna mz iärn ok starka banda Al 3241 . ","3) band, boja. \" war herra löste sanctum petrum aff bande \" Bil 115 . - i sht i pl. lösa sin son fangen vndan bandom Bu 25 . \" var i bandomen \" Bo 79 . aduincula som thydher band älla fängilse Bil 111 . ib 112, 113. ","4) knippe, kärfve. \" kasten mz forakt axen aff bandomen (manipulis) \" MB 2: 210 . Jfr bundin.","5) förbindelse, tvång. \" lagh läggher band a at budhordh skulu gömas \" GO 1043 . \" kom han i eeth harth bandh \" RK 3: 1917 . \" thz haffwer ekke lagxens bandh som mot tro scrifwar then falska hand \" MD (S) 291 . ","6) förbund. axel släkten bundho hardh bandh mz giptamaal och annar lundh RK 3: 2583 . \" konungh haniss byndher eeth baandh millan danmark och ryzeland ib 3412. \" ib 3401 . \" han giorde mz olaff helga band \" MD 341 . - sammangaddning. PM 25, 26 . - Jfr eld-, elds-, fästi-, hals-, har-, hatta-, hionalaghs-, hovudh-, iärn-, kalk-, knuta-, korel-, kärleks-, pater noster-, raf-, riddara-, sam-, silf-, sokn a-, syna-, tungo-, viþer-, väg-, älskoghs-, ärma-band."],"f":["baandh . ","banda Al 3241), ","banda lösn , ","banda värk"]},{"a":"banda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med tunnband. rensa oc banda väl thin saltakaar, ath maten ey förderffves Brasks Cal 271 . \" tynnabinaren för öllefathen han bandadhe \" VKU 2 ( 1539) . ib 73 ( 1553) , 89 (1557). HLG 3: 113 (1528)., 114 (1528), 126 (1529)."],"f":["-adhe )"]},{"a":"banda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med tunnband. bånde någre ölfath eller ölträ SO 224 ."],"f":[]},{"a":"bandstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bandstake. \" raadhe til . . . IIC (200) bandstacha til gordzins twnnor Arnell, Brask BiI 28. \""],"f":[]},{"a":"bandsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konstgjord perla som trädes på perlband. göra perlor äller bandstena PM XVIII . formera trinda bandstena ib."],"f":[]},{"a":"baner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) baner, fälttecken. \" vexilla j: baner \" LB 6: 284 . \" casta niþar hans märke ok fanur ok baner \" Bu 206 . \" j . . . läggin nidhir min baner (vexillum) oc oprätin ouinsins baner \" Bir 3: 390. the toko thera baneer ok thera merke RK 1: 720 . konungsins baner war wprukt ib 896 . konungsins baner war ther vtstikkat eth gylt leon mz tre hwita bara ib 1397 . \" en riddare hans baner förde \" ib 1401 . ib 3240. the swenska kom forst ppa then bana mz sa manghen herlyken fana aff the try ryke banere ib 1: (sfgn) s. 191 . \" the danska thera baner tha vtsla \" ib 2: 7845 . SD 4: 711 (1340?). Bu 508 . Gr 322 . Bir 1: 16, 2: 268, 3: 388, 406, 407 . RK 1: 133, 2: 2117, 2120, 2129, 8604, 8605, 8608, 8609, 8612, 8613, 8616 . Di 3, 6, 10 o. s. v.","2) under ett baner tjenande afdelning af hären, fänika. hwat for hanom j wägen laa forhärede the baner hanom folde thaa RK 2: 8692 . - Jfr dala-, hovudh-, ränne-baner samt baniel."],"f":["baneer . ","banner RK 2: 2117, 2120 o. s. v; Di 103 . ","banere RK 1: (sfgn) s. 191 . ","bannere Di 6, 10 . - ","banneret Di 3 . ","banrit RK 2: 8612), ","baners mästare","banneers- OB 215), "]},{"a":"baner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) baner, fälttekcen. sancte erics baner (d. v. s. riksbaneret). BSH 4: 196 ( 1495) . - bildl. thätta (kristi kors och ord av Kristus) wari mith banir, min wärn, oc min skiollir SvB 506 (1400-talet). Jfr sigherbaner. "],"f":["-ir )","*baneraförare , ","*banersman , "]},{"a":"banerhärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["banerherre. MD 443 ."],"f":["bannerherre )"]},{"a":"banerman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["banerförare. draconarius (eg. bärare av ett fälttecken med drakbild) . . . banerman GU C 20 s. 201 . Jfr banersman."],"f":[]},{"a":"banermästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["banerförare. Di 135, 136, 219 ."],"f":["baner mestere Di 219 . bannere mestare ib 135 . " bannere mester " ib 136), "]},{"a":"banerstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["banerstång. RK 1: 3245 . Di 101, 217, 219 ."],"f":["bannera stang Di 101 . ","banere stong: -ena ib 217), "]},{"a":"bang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oväsen, oro. drykinskapin är fullir mz bangh (ändrat till bongh) ok rop (tumultuosa [est] ebriteas) SpV 218 ."],"f":["bongh )"]},{"a":"bang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller, dån, bång. \" rymdo for bange \" Bu 189 . \" fik höra stimit ok bangit som af them gik \" Bo 1 . ib 45 . Gr (Cod. D) 380 . Bir 2: 143 . giordho storth bullir oc bangh MB 2: 170 . \" ey mindre lywdh oc bangh hördes w stadenom \" ib 234 . Iv 441, 880, 2479 . Fr 580, 1598, 2349, 3003 . Al 3312, 4012, 7375 . RK 1: 1404, 3083, 2: 5162 . - oväsen, oro. com sua dighart bangh af enom galnom iuþa at fiäste iuþa wrþo galne Bu 196 . \" i himerikis kirkio är ängin oro eller bang, vtan ewinnelik fridh oc ro \" MB 1: 485 . \" skildir fran värlzlico bange \" Bir 3: 180 . Ber 145, 147, 160, 217 . meenar them allom göra baangh RK 3: 958 . - strid. waxte dighirt bang wadhelikit mällan pauan ok biscopin ok thera klärka Bil 115 . - Jfr värulds-, öxa-bang."],"f":["baangh )"]},{"a":"bang","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rädd. \" wille wyborgx män göra bangha \" RK 3: 3796 ."],"f":[]},{"a":"banga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - refl. bangas ","e":["larma, väsnas, storma, rasa. ee hwar the bangas mote godz tro Hel män 184 . \" hwar affwndin banghas (backcatur) wthan järn \" SpV 150 . \" bangas ok wandas mz hionomen \" ib 364 . - storma, vara upprörd. hwar . . . räddhin bangandins samansäthir ouoth komaskolande (timor fluctando futur mala depingit) SpV 150 ."],"f":[]},{"a":"banga","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw. 2: 1195."],"f":[]},{"a":"banga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bullra. MD 172 ."],"f":["bonga )"]},{"a":"bangsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår. \" at bangsamt är (nihil esse difficilius) . . . at halla wenskap til liffs endha \" MD (S) 249 ."],"f":[]},{"a":"bangsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["orolig, bråkig. \" sediciosus . . . qui sedicionem facit bongshamber \" GU C 20 s. 561 ."],"f":["bongh- )"]},{"a":"bani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bane, (våldsam) död. \" brände han tel bana \" Bu 496 . Bil 269, 328, 537 . fara til bana oc helsa hälina ib 1015 . \" kärare haffua banan än barnen ib. \" Al 5924 . ","2) bane, baneman. \" lat mik hälder wara thräll än fadhers bana \" MB 1: 249 . Jfr brodhor-, fadhur-, hald-, manz-, raþs-, san-, þägnsbani."],"f":["bana hug , ","bana man , ","bana orþ , ","bana sak , ","bana sar , ","bana sot","benasoth Gr (Cod. D) 400), ","bana vapn","-vapen SO 205 . ","-wakn ib 15, 28), "]},{"a":"baniel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = baner 1. quarsäta riddar är raskir vndher banyel GO 291 ."],"f":["banyel )"]},{"a":"banka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["banka, bulta, klappa. \" vm quinin banka a doromen \" Bir 2: 87 . ib 3: 359, 4: 317 . Ber 70 ."],"f":["bangka: -in Ber 70 . "]},{"a":"bankare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bankir. \" BSH 4: 237 ( 1498). \""],"f":[]},{"a":"bankerer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bankir. \" jag haffuer anamet oc wtsath beskedligom man victorio zelonis bancherer i room . . . fira clonodia for attaya ducatis \" SvSkr 1: 39 (1504, Brask) ."],"f":["bancherer )"]},{"a":"banlysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bannlysa. \" träffadt endast i part. pret. styggias vidh banlysta manna vidhirtalan \" Bir 2: 73 . ib 1: 38, 2: 187 ."],"f":["ban lyusa: -lyusta Bir 1: 38),"]},{"a":"banna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. förbjuda. ","1) bannlysa. \" archebiscopen wil banna oss \" BSH 5: 185 ( 1507) . ","2) refl. bannas , ","1) bannlysa. \" wordher jak ey hwadh thee bannas \" BSH 5: 185 ( 1507) . ","2) bannas. \" hwilken som swär eller bannas på sättningen \" SO 293 . ib 294 . \" han swoor oc bannadhis \" ST 381 . - Jfr forbanna."],"f":[]},{"a":"banna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbannelse. \" siäluir gudh skal giua välsignilse for banno \" Bir 3: 170 wens banna bither wärst GO 730 . \" swa är banna som bi ib 904. þolde þu snymbo ok bannor \" Bu 78 . VKR 16 . MB 2: 311 . LfK 141 ."],"f":[]},{"a":"banna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forbanna."],"f":[]},{"a":"bannan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbannelse. \" \" Bo 190 ."],"f":[]},{"a":"bannan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bannane, svärjande. \" mz . . . idkeligha bannan ellir swärian om gudz dödh pino ellir licama \" SvKyrkobr 343 . SkrtUppb 211 ."],"f":[]},{"a":"bannare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bannare, försmädare. MP 1: 166, 2: 282 ."],"f":[]},{"a":"bannilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbannelse. \" ondhe män födha barn ij bannilsom medh fulom lusta ok ondhe akth \" SkrtUppb 216 ."],"f":[]},{"a":"bannilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" förbannelse. Lg 3: 41 . Jfr forbannilse."],"f":[]},{"a":"banninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bannare, den som förbannar, försmädare. banninga älla the idhkelika banna sinom iämkrisne Ber 107 . ey banninga (maledici) . . . sculo ägha gudz rike MP 1: 319 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"banslätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bansätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bannlysa. \" alla the som thessa forenämpda ilgerningia . . . dyrffwis ath göra . . . bansäthiom (excommunicamus) wl \" Gummerus Syn-stat 26 (senare hälften av 1400-talet). - part. pret. bansatter (-sätther), bannlyst. böþ . . . bansattu folke vttaf kirkiu ganga Saml 34: 278 (början av 1300talet). - förbannad. anathema sit han wri ban sätther GU C 20 s. 22 ."],"f":[]},{"a":"bansätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta i bann, bannlysa; fördöma. \" bandhsatto han ok hans willu \" Bil 394 . - förbanna. han är wälsignahder som lthu wälsignadhe oc han bantzsatter som thu bantzsatte MB 1: 412 . ib 415 . \" at gudh alzmäktogher haffde bansat stadhen \" Lg 3: 174 . - part. pret. bansatter, ","1) förbannad. \" öpte þöm alla vara bansatta \" Bu 187 . \" äst thu bantzatter i bland all diwr \" MB 1: 161 . ib 261, 405, 482, 2: 15 . ","2) fördömlig, skändlig. brände bansatta kärling Bu 136 . som viþ bansat bloþ är sambunden (ex genere impiorum) ib 520 . Bil 244 . Bo 166 . MB 2: 294 . banzsattir osidhir Bir 2: 71 . Su 409, 421 . alz wärsta diwr oc bansattasta diwr hawer riwith . . . min son MB 1: 232 . ","3) galen, dåraktig. \" hui äst þu sua bansatter (Bil vansinnugher 977) at þu ueter . . . heþpar þinom afguþum ok handauärkom \" Bu 188 ."],"f":["bandhsätia . ","bantzätia . ","banzsätia )"]},{"a":"bar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stång. en qwist mz sit wiin baaro twe män a enne baar (vecte MB 1: 400 . - stång eller skifva af metall. fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ SD 5: 637 ( 1347) . ib 638 . ","2) ginbalk (i ett sköldemärke). konungsins baner war ther vtstikkat eth gylt leon mz tre hvita bara RK 1: 1398 (i berättelsen om konung Birgers bröllop år 1298)."],"f":["baar . ","-ar )"]},{"a":"bar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bår. \" gestatorium . . . baar \" GU C 20 s. 314 . \" llasse smidh giordhe giordhe iärnen vppa baren HLG 2: l17 (1510). acta baara balior oc trog Brasks Cal 266. - Jfr färdhabar. \""],"f":["baar . ","-ar )"]},{"a":"bar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) bar, blottad, naken. han fik hänne en sten (oc) badh binda widh hänna bara horandh vnder klädhum Bil 289 . \" sa han alrigh hänna baran likama \" KL 297 . \" holde thz som bart wara halsenom \" MB 1: 213 . \" ga baru hofdhe \" KL 248 . mz barom fotomen Bo 37 . \" a baru iordhinne \" ib 44 . vndir barom himble Gr 292 . \" eeth gylth barth swärd \" RK 3: 140 . ST 355 . \" hwilkin som sömar sko swa ath j styk synis barth \" SO 20 . \" bar styk nidhan wrista liggia j sama bruthum som j bart styk j solna söme ib. iij barstyk ib. \"","2) obetäckt, utan skydd. gömin sin likame at han wari ey baar for (nudum sit pro) thera stiertom Bir 1: 262 . ","3) uppenbar, funnen på bar gärning. bar ok aatakin SD 4: 466 ( 1335) . är tiufnader inne och ey bar j handen tagin SO 294 . -- Jfr opinbar."],"f":["baar )"]},{"a":"bar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bar. - kal, obebyggd. ena bar yrtegardz tompt SJ 2: 179 ( 1490) . STb 3: 135 (1493), 275 (1496). HLG 3: l150 (1507). - bar vinter, barvinter. swa lenghe thenne bara winther staar HSH 17: 78 (1523, Brask). - bar himil. wndhir baran himmil (sub ære nudo) SpV 82 . GU C 20 s. 197 . 2) obetäckt, utan skydd. Jfr Sdw 2: 1195. 4) ohöljd; bar; ren. Jfr Sdw 2: 1195. - Jfr opinbar."],"f":["baar )"]},{"a":"bar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1195."],"f":[]},{"a":"bar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr granbar."],"f":[]},{"a":"bar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det hvarpå något bäres, bår. \" baros o före a barom \" Bu 520 . - särsk. likbår. han wardh . . . fördher a bar dödher Bil 275 . Bu 419 . Lg 37 . Bo 71 . Al 2794 . RK 1: 4268, 3: 4868 . - Jfr lik-, rossa-, sten-bar."],"f":["baar RK 1: 4268 ; Al 2794 ; Lg 37), "]},{"a":"bara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blotta. \" baradhos all högxsto bärgh \" MB 1: (Cod. B) 544 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"barbare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barbar, den som ej är Grek. mz enom barbara week Al 4399 . ib 94, 823, 4349, 8350 ."],"f":[]},{"a":"barbenadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barbent. \" han lop ther barbenat aff by \" RK 2: 6041 ."],"f":[]},{"a":"barberare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barberare. barberer Arnell Brask BiI 8. hanis bardberare STb 1: 238 ( 1480) . diderich barbeyer STb 3: 237 (1495). - Jfr bardhskärare."],"f":["-ere . ","bard- . barbeyer STb 3: 237 (1495).), "]},{"a":"barbördher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barbaka, utan sadel. sik skindade huar aff staden wth somme barbörde ok sommi till fotha RK 1: (sfgn) s. 186 ."],"f":[]},{"a":"bardaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) slag. \" firi saar ok bardagä \" SD 5: 671 ( 1347, nyare afskr.) . tha bardagh (verbera) mötha Bil 556 . MB 1: 132, 366 . MP 2: 246 . Bir 4: 124. ","2) straff, plåga. \" sidhan aterwände gudz bardaghe (plaga) aff folkeno \" MB 1: 406 . ib 163 . ","3) strid. var mikin bardaghi saman sattar mällan heþna ok kristna manna Bu 176 . \" hioldo första bardaghan mot kunugenom af granat \" ib 177 . KS 63 (156, 69) . Al 8444 . Jfr hälgha-, hälghudagha-bardaghi. -- "],"f":["bardhaghi: -a MB 1: 366), ","bardagh böter , ","bardagha thiut","-tywt )"]},{"a":"bardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skansverk?, av såväl belägrande som försvarande till skydd använd ställning av trä?, i syn. dylikt skydd kring kanon, kanonskydd? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 63 f. iij (3) mark som han hade giffuit timbernannom pa barden SSkb 29 (1501-02). vtgiffuit timbermannom for barden then stora ib 30 (1501-02). suman löper xvij (17) mark pa then stora baarden ib. bönder fornögdes meth !UDDA_TECKEN? (1/2) mark fore ath the hulpo baarden fram til slottit ib. fore baarden pa torgith stode techtes ib 31 (1501-02). fornögdes her nielz scriffuer meth twa mark fore barden foe norre porth ib 33 (1501-02). v. (5) men som elden tendhe pa baarden wijdh slottit v mark ib 34 (1501-02). x öre foe ij (2) barda fördes vestan til lib 79 (1501-03). - Jfr byssobardh."],"f":["baard . ","-ar )"]},{"a":"bardhskärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barberare, fältskär. STb 1: 385 ( 1482) . VKU 77 ( 1554) . - ss tilnamn. SJ 2: 24 ( 1476) . SSkb 9 (1501-02). Jfr bardhskäre, barberare. "],"f":["bardskiärare . ","baardskiärrare . ","barskärare . ","barskärere SJ 2: 262 (1494) . bardskerer. bardskerer SSkb 185 (1505-06), 258 (1507-08). borskerer SSKb 1111 (1503-04), 306 (1508-09), 347 (1509-10)), ","*bardhskräarara hus , ","*bardhskärarara ämbite"]},{"a":"bardhskärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barberare, fältskär. \" sende swa bud effter en bardskärare \" Va 27 . MB 2: 122 . PM XXIX, XLIII, 46. BSH 5: 421 ( 1510) , 480 (1511)."],"f":["bardskärer BSH 5: 421 ( 1510) . ","baarskärare: -aren MB 2: 122), "]},{"a":"bardhskäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bprd- . ","-skere )","*bardhskära ämbitis skra , "]},{"a":"bardhskärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skäggklippning, rakning. GU C 20 s. 50 ."],"f":["baardhskerningh )"]},{"a":"barfatöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utfattig, utblottad. Troj 291 ."],"f":["-fatigher )"]},{"a":"barfridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torn.","1) flyttbart torn, afsedt att innesluta beväpnade krigare och att nyttjas vid angrepp, i sht vid belägrandet el. stormandet af fästningar. ginstan loth engelbrecht en flota byggia . . . vppo then flota eth bergfrid slögt thz war wel fäm rwma högt RK 2: 1118 . ib 1120 . \" hafdhe mz sik mang stoor dywr som kallas phila oc hwart dyuirt bar eet barfridh oppa sinom ryg, bygt aff timbir oc iärn, oppa hwario barfridh waro xxx wämpte män mz fulle wärio \" ST 624 . ib 215 . ","2) till skydd och försvar bygdt torn, vanligen i förbindelse med fästningsmuren. vpa then graff ther stod en gardh ok atta bardrfriid med wiikskard RK 1: 1547 . - Stundom utgjordes fästningen endast af ett barfridh, i följd hvaraf ordet förekommer också i den allmänna betydelsen: borg, slott. at byggia barfridh älla fäste BSH 1: 195 ( 1387) . \" judas öwir gaff barfridit (arcem) \" MB 2: 237 . ib 250 . \" barfredit j syon \" ib 252 . - torn uppbygt af de belägrande såsom förskansning. bygde barfrid pa skinnare cleppa RK 2: 5964 . ib 6210 ."],"f":["bardfriid RK 1: 1547 . ","barfred: fredit MB 2: 252 . bergfridRK2: 1118, 1120),"]},{"a":"barfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = barfridh 2. täs flere barfridhi tän mur hauer jwi allom portom, hornom ok wikom, täs fastare är täth hus KS 85 (208, 93) . suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste ib 86 (210, 94). - borg, slott. MB 2: 277 ."],"f":[]},{"a":"barfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Sdw 1: 78, 2: 1195. överbyggd förstuga, betäckt gång. Jfr Dahlgren, Glossarium 48. atrium förstoffuo ok barfred GU C 20 s. 42 . porticus . . . vakenhws ok barfreder ib s. 470."],"f":["-freder . ","-fred )"]},{"a":"barfrost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barfrost. \" laat hugga thin aars ved första barfrost \" Brasks Cal 272 . \" vi finge i vaares aff barfrösthz skade pa wora örther \" HSH 14: 70 (1525, Brask)."],"f":["-frösth )"]},{"a":"barfötta brodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barfotabroder, munk som följer Minoriteternas regel. wardh een barföta brodhir ST 267 ."],"f":["barföta )"]},{"a":"barfötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barfota. \" lösgiruþer ok barfötter \" SR 44 . lät thoman standa barfötan a brännande iärne Bu 188 . \" hon war barfööt \" KL 248 . \" the . . . mötto hanum barfötte \" Bil 118 . ib 479, 723 . SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). Bo 36, 105 . Bir 4: 19 . VKR 66 . Lg 3: 671 . RK 1: 3870 . Di 204 . barföttubröþrum (barfotabröder) i stockholme SD 5: 565 ( 1346) . \" allom barfötubröþrum i scane \" ib 566 . \" thz kloster gaff han barfötta bröder \" RK 1: 1196 . ib 2516, 3067 . \" eth gudz hwss ther barfötte bröder ower radha \" ib 4438 ."],"f":["barföter . ","barfot Di 204 ),"]},{"a":"barhofdhadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barhuvad. Troj 222 ."],"f":["-hwffdad )"]},{"a":"barhofdhe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barhufvad. KL 84, 247 . Bo 189 ."],"f":["barhofdha KL 247),"]},{"a":"barhofdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = barhofdhe. han gik ther til manga kirkior barhowodh Bir 2: 74 . \" gingho alle til sancta anna kyrkio barfföt oc barhuffwdhe \" Lg 3: 671 . ib 79 ."],"f":[]},{"a":"bark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? se Sdw 2: 1195."],"f":[]},{"a":"barka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) barka, taga barken av (ngt), avbarka. engen . . . barke timber vtan loff STb 1: 465 (burspr). vii (7) arbetiskarla, som barkadhe timbreth HLG 2: 6 (1509). en arbetiskarl, som barkadhe sparranar ib 15 ( 1510) . ib 104 (1519). ","2) barka, lägga (hudar) i barklag, garva. late mänta om höste ij (2) vxahuder oc bark vj (6) vxahuder oc vj (6) kohuder Arnell Brask: BiI 28. v (5) barkede huder HLG 2: 107, lib 3: 95 (1528), 106 (1528), 117 (1529). - Jfr mosbarkadher"],"f":[]},{"a":"barka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["barka, lägga (läder) i barklag, garfva (med bark). \" \" SO 13 . \" mera barka en äna huth \" ib 18 . \" barkar läther \" ib 20 . \" thz se rath äller barkath \" ib 21 . MD (S) 291 . - bildl. vnge skulu sik idha badhe beka (trol. för beta) ok barka (d. v. s. söka härda sig) GO 857 . - Jfr rabarkadher."],"f":[]},{"a":"barkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["år då man nödgas äta bark, nödår. almogen leed stora twangh bade med bark aar oc örlöge HSH 22: 37 (1492, gammal afskr.)."],"f":["bark aar )"]},{"a":"barkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["garvare. GU C 20 s. 99 STämb 19 (1430), 22 (1432). HLG 3: 123 (1529), 130 (1529)."],"f":[]},{"a":"barkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["garfvare. \" sardo, barkare \" GU 7 ."],"f":[]},{"a":"barker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*barkaslädhi , ","*barkastötare","-stöter STb 3: 425 (1499) ), ","*barkastötirska","-erska )","*barks lagher , se barklagher."]},{"a":"barker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bark. \" ey är goth stinga hand mällom trä ok barken \" GO 611 . MB 1: 223 . Pa 5 . MD (S) 256 . SO 20, 22 . Jfr alvidha-, aspa-, brakvidha-, eke-, hylle-, häggia-, kanel-, midhal-, mällom-, pila-, röna-, trä-, äle-barker. "],"f":["barkakonunger , ","barkalöpa , ","barkalöpning , "]},{"a":"barkflät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barkholt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? se Sdw 2: 1195, Dahlgren, Glossarium 48."],"f":[]},{"a":"barklagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saftbalsam, balsam beredd av den saft som utrinner vid inskärning i barken av balsamträdet (särsk. balsamodendron opobalsamum). oppobvalsamum . . . oppobalsamus barkslager (trol. för bark. lager) GU C 20 s. 384 ."],"f":[]},{"a":"barklöp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afbarkning, afskalning af barken. vm barklöpir oc eke brennor wari samu lagh som om ekehug TB 76 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"barklöpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr eke barklöpa."],"f":[]},{"a":"barklöpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barklös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saknande bark. Lg 91 ."],"f":[]},{"a":"barlast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barlastadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barliþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barliþa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väcka medlidande el. ångest hos (ngn). - opersonl. med dat. el. ack. känna medlidande, förbarma sig. mik barmar ower thätta folkit MP 4: 135 . - känna el. erfara ångest. tha barmadhe the (för thet?) konungz dottirenne swara MP 5: 176 . - Jfr forbarma."],"f":[]},{"a":"barma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","barma sik , hafva medlidande med, förbarma sig. moyses barmadhe sik ok pinadhis swasom aff ömko ok varkunnan j alla thera dödh Bir 3: 451 . " barmadhe sik offwer mik " MB 2: 382 . Ansg 187, 189 . Su 243 . Lg 3: 540, 560 . -- Jfr forbarma."]},{"a":"barmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barm, sköte. hitte gulkarin j sinom barme Bil 686 . MB 1: 285 . RK 1: 3958 . Al 2296 ."],"f":[]},{"a":"barmelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett sätt, som väcker förbarmande, erbarmligt, jämmerligt ropadhe swa barmelica Bo 111 . ST 67 . \" at grata sua sarlica oc barmelica \" Bir 2: 93 . Jfr obarmelika."],"f":["-ligha ST 67 ),"]},{"a":"barmeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ömklig. \" som barmeligt war at höra \" FH 5: 2 (1446, nyare afskr.)."],"f":["-lig )"]},{"a":"barmhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barmhertighet, medlidande. \" huxsins varkunnan ok barmhet j sina jamcristna thwingd ok plagho \" Bir 3: 170 ."],"f":[]},{"a":"barmhärta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-hyärt(h)a . -ar),","barmhärta sik , förbarma sig. at . .. ängin aff os barmhärta sich ower therra siäla SD NS 3: 612 ( 1420) som sik vil ley barmhyäörtha offuir then fatigha MP 5: 59 . ib 22 ."]},{"a":"barmhärtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obarmhärtelika."],"f":[]},{"a":"barmhärtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["barmhärtig, med förbarmande. gwdh . . . se barmhärtelige til lhans siel JMon Dip Sv 54 (1486)."],"f":["-lige )"]},{"a":"barmhärteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barmhertig. RK 3: (sista forts.) 4988 ."],"f":["barmhertelig )"]},{"a":"barmhärtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" MP 4: 164 . hon war storlika barmhärtich aff sik ower allom them som nagan wandha lido ib 165 ."],"f":["-härtich )"]},{"a":"barmhärtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barmhertig, varkunsam. \" the waro badhin mild oc barmhertogh ofwir then fatigha \" ST 55 . ib 385 . \" at han matte barmhertoghir wara oc miskunsambir at spisa then fatika \" ib 237 . Su 208 . Lg 3: 368 . Jfr obarmhärtogher."],"f":["barmhertogher . ","barmhiärtogher Lg 3: 368),"]},{"a":"barmhärtoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barmhärtighet."],"f":["-hyärtogheth MP 5: 208 . -hyärtokhet. -hyärtokhetana ib 40 . ","-hiärtichet ib 4: 73, 163), "]},{"a":"barmhärtoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlidande, barmhertighet. \" for nokre ömko sculdh äller barmhärtoghet \" Ansg 187 . \" at han swa stora barmhärtogheth hafdhe ofwir sin fiandra \" ST 523 . Su 255, 379 . Lg 669, 3: 61, 346 . JP 4, 70 ."],"f":["barmhertigheet Lg 3: 61 . ","barmhiärtoghet JP 70 . ","barmhiärtogheth ib 4 . ","barmhjertoghet Lg 3: 346), "]},{"a":"barmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. pl. förbarmande. jomffru maria . . . ful mädh barmilse Svb 346 (1400-talet)."],"f":[]},{"a":"barn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fruktsam, hafvande. \" tz gör thom (qvinnorna) varma oc barna (för barnadha?) \" LB 7: 133 ."],"f":[]},{"a":"barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) barn, afkomling. \" baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna ok louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þiänist \" Bu 3 . mz sinne cono ok barnom ib 172 . \" hans barn ok barna barn \" KS 49 (126, 53) . aflä þe . . . barn mällän sik SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" allit barn bära eller födha \" MB 1: 130 . \" faar hon barn oc bloma \" SJ 379 ( 1471) . MD 444 . \" vtan barn oc borna arfwa \" SD NS 1: 156 ( 1402) . ib 170 ( 1402), 297 ( 1403). FM 40 ( 1420) . \" att wij ächta börn eller barn äpter oss lathe \" BtRK 96 (1435, orig.) . - hon war öken mz sins herra barne MB 1: 184 . hauande mz barne Bir 3: 276 . - vara mäþ barne, vara hafvande. sax manaþom var elizabet för mäþ barne än maria Bu 71 . \" är hon nw mz hans barn \" Di 118 . \" vardha mädh barne, blifva hafvande. wart hon mz barn \" Va 5 . Lg 3: 323 . - barn i relig. mening. wt skuthin aff gudz barnom LfK 103 . - Jfr adhal-, aþalkonu-, amiu-, barna-, broþor-, bruts-, dottor-, frillu-, fästakonu-, gudh-, hedhninga-, hemakonu-, hor-, horkonu-, huskonu-, härra-, höfdhinga-, lägher-, manadha-, modhor-, nästsystkina-, oska-, prästa-, skötsätu-, sona-, stiup-, systkina-, systor-, þy-barn. ","2) barn (med hänsyn till ålder). þrigia ara gamalt barn Bu 5 . änkiur äller faþurlös barn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wee är ty lande, barn hauer til kunung KS 49 (125, 53) . spät barn Bo 21 . \" barn sigher gerna santh \" GO 272 . \" swa gör barn i by som thz är heema want \" ib 306 . \" thz är gamal sidh barn gör barns gerninga \" ib 529 . \" bränt barn seer widh eldh ok bitith for hundh \" ib 1078 . \" gräth her didrik som eth barn \" Di 224 . Jfr fatöka-, hitto-, kloster-, mö-, ovormagha-, piko-, pilta-, skola-, sma-, spina-, sven-, vaggo-barn. ","3) menniska fingo hwart barn ther war aa RK 1 4199. tha gik wtaff slottit hwart thz barn bade quinnor oc män Di 109 . ib 255, 234 . RK 3: (sista forts.) 5984, 6008. BSH 5: 71 ( 1505) . -- "],"f":["bärn LfK 141 . ","barna arvar? (börna L.), ","barna barn , ","barna brödh , ","barna bundin , ","barna faþir , ","barna foster , ","barna goþs , ","barna klädhe , ","barna käte , ","barna lekan , ","barna leker , ","barna limber , ","barna läte , ","barna modhir , ","barna morþ , ","barna ordh , ","barna pis , ","barna pänningar , ","barna rätter , ","barna skor , ","barna siäng","-sengh )","barna tal , ","barns ben , ","barns byrdh , ","barns domber , ","barns födhilse","födelze )","barns nödh , ","barns time , ","barns ögha?","barnsöl","barsöl LfK 164 . bars öll),"]},{"a":"barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barn, avkomling. \" hwilkin . . . mangh aaar gladdis mz hänne ok for bars tukka (gratis prolis), swa länge at han aff wwinnonna swiik bleff forradhin \" SpV 317 . ewe barn, människa. SkrtUppb 184 . - barn, foster. ganga mädh barne, vara havande. MP 5: 55 . göra mädh barne, göra havande. STb 2: 138 ( 1486) . - Jfr adhalkonu-, breodhor-, dottor-, döpis-, frillo-, gudh-, gäta-, hitto-, hor-, härra-, prästa-, stiup-, systor-, systkina-, äske-barn. "],"f":["bars SpV 317 . ","barssens JMÖ 96 ),","barna arvar , ","*barnabodh , ","barna bundin","barno- SD NS 3: 3 ( 1415) ),","*barna del , ","*barna fasta , ","*barna finger , ","*barna forstandare , ","*barna folster , ","*barnaframfostra rum , ","barnagods , ","*barna kiurtil , ","*barna koppa , ","*barna lat , ","*barna lärare , ","*barna lös","-löös Troj 227 ),","*barnalösa , ","*barnamodhirska","-erske )","barna pänningar , ","*barna röst , ","*barna tana , ","*barna toktare","-tyktare )","*barna toktomästare","-tökta mestare )","*barna tunga , ","*barna älskare , ","*barns födha , "]},{"a":"barnarvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se barna arvar."],"f":[]},{"a":"barnbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnbarn. \" hans äktha barnbarn (för barn?) \" FH 3: 139 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"barnbundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = barna bundin. SJ 130 ( 1440) . FH 3: 50 ( 1445), 52 ( 1445). at min älskelighe hustrv ey bliffuer barnbwndhen met mech ib 6: 127 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"barnbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["barnbyrdha nödh , "]},{"a":"barndomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barndom. \" i warom barndoom \" SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). Bir 2: 281, 3: 158 . \" aff barndom til älle \" Bil 333 . \" hafdhe sanctum dyonisium kiäran patronum af barndom \" Bil 345 . ib 115. jak . . . är af minom barndom i äruodhe Bo 21 . ib 29 . Bir 1: 330 . Lg 3: 537 (hvarest i st. f. barnom bör läsas barndom). "],"f":["barnedomber: -domen FH 5: 230 ( 1516) , ","barndoms alder , ","barndoms ar , "]},{"a":"barndomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barndom. \" j minom klenasta barndom (infantia) \" Mecht 15 . ib 147 . Jfr barnsdomber."],"f":[]},{"a":"barndödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barns död. kombir han (ɔ: iwla dagh) a freadaghin . . . wardha margh saar öghon oc barn dödhe Iv LXXXI ."],"f":[]},{"a":"barnfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnsbörd, barnsäng. \" the ther ii barnfangh är \" LB 5: 80 . \" löse quinno i barn fangh \" ib 81 . \" rensa quinno aff barnfängh \" ib. \" dogher i barnfängh \" ib (de båda sista ex. böra kanske föras till barnfängdh eller barnfänge)."],"f":["-fängh )"]},{"a":"barnfängdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnsbörd. Lg 3: 608, 699 . LB 9: 40 ."],"f":["barnfängth LB 9: 40 . ","barnfäkt Lg 3: 608), "]},{"a":"barnfänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barsnbörd. STb 1: 251 ( 1480) . SpV 47 ."],"f":[]},{"a":"barnfänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnsbörd. \" \" Gers Frest 28 . LB 7: 281, 333 ."],"f":[]},{"a":"barnfödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["barnfödd, född. \" skipper clemit war barnföddher i sama sockn STb 1: 211 (1479). j the ij (2) sochner, ther the barnfödde äre \" STb 3: 149 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"barnfödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barnfödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["födelsebygd, fädernesland. \" drifs wt af sinne barnfödho \" Bo 12 . ib 19 ."],"f":[]},{"a":"barnfödhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. pl. barnsbörd. Jfr Sdw 2: 1195. puerperium . . . barnfödilse GU C 20 s. l500."],"f":[]},{"a":"barnfödhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnaföderska. \" puerpera . . . barn föderska \" GU C 20 s. 500 ."],"f":[]},{"a":"barnhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klenomodig. \" är thän hälge ande thän som hogswalar barnhoghadha (pusilanimes( människior \" SpV 533 ."],"f":["-hoghadher )"]},{"a":"barnlatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barnslig. \" puerilis . . . barn latoger \" GU C 20 s. 500 .."],"f":[]},{"a":"barnleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnlek. som barnleek ffirmaföre ful aluare Sv Kyrkobr 262."],"f":["-leek )"]},{"a":"barnliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barnslig. \" \" Bir 3: 310 . Su 384 ."],"f":[]},{"a":"barnläst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*barnläst(a) aker?"]},{"a":"barnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["barnlös. Hel män 278, 279 ."],"f":["arin- )"]},{"a":"barnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barnlös. \" SD 4: 390 (1334?) \" Bu 3 . Bil 274, 891 ."],"f":[]},{"a":"barnsiuka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = barnsot. döö aff barnsiwka LB 7: 61 ."],"f":[]},{"a":"barnsiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"barnsiäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnsäng. \" for mykin waku j sotasäng ellir j barnsäng \" LB 9: 96 . \" the skulo skälwa oc wärkia som kona i barnsäng \" MB 1: 433 . \" qualdes ii barnsiäng \" Bu 134 . \" at marskens hustru j barnseng laa \" RK 2: 6959 . \" logh j sin barn sängh \" FM 555 ( 1512) . \" log pa sin barn sängh ib. \""],"f":["-säng . ","-sängh . ","-seng )"]},{"a":"barnsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) barn tillhörande, späd. mz minom barnslikom handom Lg 665 . Su 209 . \" aff hennas barnzlika daghom (barndomstid) \" Lg 3: 394 . ib 467 . ","2) barnslig, som tillkommer ett barn. hans älskan war än klen oc barnsliken Su 11 . affläg nw allan thins hiärta barnslika räddogha ib 30 . barnsliket taal Lg 3: 306 . ib 400 ."],"f":["barnsliken . ","barnzliker . ","barsliker: -a Lg 3: 467),"]},{"a":"barnsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) barnslig. bar[n]sligha fakwnnoghetinna wägh SpV 422 ."],"f":["barsligh )"]},{"a":"barnsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barnsnöd, födslovånda. \" \" Lg 3: 357 ."],"f":[]},{"a":"barntime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barndomstid. äpther thy Ärfwodhadhe thu aff thinom barnthima Skrt Uppb 77."],"f":[]},{"a":"barntime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barndomstid. Su 438 ."],"f":[]},{"a":"barnunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ung som ett barn. the waro saa barn wnhge män Troj 8 . climera theras rikes rätttha arffwonghe som än tha war barn wng oc ey til laga ar komen ib 283 ."],"f":[]},{"a":"barnvärkiar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" födslosmärtor. känna barn värkia Bir 3: 318 . MP 1: 139 ."],"f":[]},{"a":"bartomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obebyggd tomt. Sdw 2: 1195. SD NS 3: 66 ( 1415) , 557 (1420). STb 1: 24 ( 1475) . ib 2: 187 (1487). Jfr under bar, adj."],"f":["-tompt )"]},{"a":"barukker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["orimlig. \" barukkt är rosa for offöth nöt \" GO 618 ."],"f":[]},{"a":"barun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baron. \" hwar äru thy herra oc förste grewa oc härtogha baruna (barones) oc riddara \" Bo 36 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"barvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barrved. Se Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"barza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fartyg, nyttjadt ss krigs- och lastskepp. miste enä barza RK 2: 1761 . \" i sinne bartze them wäl fäste \" ib 8352 . \" mz iiii barsar aff finlandh kom \" ib 3: 3239 . \" wi skole haffua wara bartze igen medh all sin tyg ok takel \" BSH 4: 240 ( 1498) . \" then stora bardsan \" ib 5: 171 ( 1507) . FH 7: 66 ( 1505) . FM 342 (1507), 343."],"f":[]},{"a":"barza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr stadsbarza."],"f":[]},{"a":"bas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bås. \" skal . . . strös nokoth wndy them (korna] j baasen ath the liggia blöth \" PMSkr 219 . - litet, för mindre husdjur avsett hus, stia; gåsstia. göris oc baas (haræ) thär the (gässen) skwla liggia oc wärpa mwrath firakanth hwar kanthen tre föther langer hwilka som kwnna stängias ather mädh dörpm PMSkr 263 . \" när the haffwa ena reso worpith thär jnne j baasenom \" ib 264 . Jfr ko-, oxa-bas. 2) skjul, hydda. sankte birgitte (brite) bas, sannolikt om vid Vadstena kloster befintlg hydda vari vägfarande (mot en frivillig avgift) kunde få härbärge. Jfr Silfverstolpe, VKU s. XIX thätta haffwa leffwandis giffwith . . . sancte brite bäs (mark) 3 VKU 18 ( 1541) . \" för the tingh, som sälias . . . sancte brithe baas (mark) 2 \" ib 22 ( 1541) . ib 47 (1546). tre män gaffwo för sanctebirgitthe boos (mark) 12 ib 55 ( 1549) . - Med avs. på ordets förekomst och betydelse jfr för övrigt Sahlgren, Namn och bygd 8: 161 f."],"f":["baas . ","boos VKU 55 ( 1549)"]},{"a":"bas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"basa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra bås. barukkt är rosa (för basa? Danska texten har baasæ) for offöth nöt (non nate pecudi rude fit bostara cudi) GO 618 ."],"f":[]},{"a":"basa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smörja, stryka. \" basa mz henne (örten) sodna \" LB 7: 11 . ib 46, 47, 63 o. s. v. ath man badar och basar bwkin i varmo vathne ib 80 ."],"f":["basza LB 7: 245 . -ar),"]},{"a":"baskatter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se boskatter."],"f":[]},{"a":"baslare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"baslare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bergström, Arb Kr 1: 157 ."],"f":["bäslare . ","bäzlare )","bäslare"]},{"a":"basse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr val-, vil-basse."],"f":[]},{"a":"basse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildsvin, vildgalt. the hafdho tänder bassom wärst Al 9360 . \" änlitith thölkith som biörna skin bassa tänder ok apina kin \" Iv 268 . Jfr villebasse. "],"f":["bassa spiut","baspiut BSH 5: 63 ( 1505) ), "]},{"a":"bast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bast. \" skal han dragha bast genom hans öra (sannolikt föreligger här missförstånd af originalets perforabit aurem ejus subula, och förvexling af subula med suber, hvilket i Mht. stundom tolkas med bast; Cod. B har riktigt: stinga gönom hans öra mz syl 559) \" MB 1: 335 . blegnadhe erich som eth bast RK 2: 4326 . - ss förstärkning af negationen (liksom Mnt., Mht. bast). räddis normen ey eth bast RK 1: 2931 . \" thz kan nw hiälpa ey et bast \" Al 3720 . \" han acther henne ey widh eith basth \" MD 23 . - Jfr hals-, märke-bast. "],"f":["basta rep . "]},{"a":"bast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bastaflät , ","*basta kippa , fä bastknippa. affrad 30 händhers pors, 1 bastakippa VKJ 257 ( 1447) . ","*bastaskogher , ","*basta tugh","baste togh )","*bastatögh , ","*basta thatter","-taath . ","basten thad (Skotteb 380 (1463); Kämn)),"]},{"a":"basta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med bastrep (endast i förening med binda). bastäz, binds eller pinäs SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . hafde . . . latit hanom basta ok binda ib NS 2: 197 ( 1409) . \" aldre hörde jac, thet . . . her ake . . . bastade eller bant nakon then bonde i thette herad er \" BSH 3: 144 ( 1463) . FM 489 ( 1510) . the loto them gripa binda och bast RK 2: 694 . \" han later them strax binda ok basta \" ib 3792 ."],"f":[]},{"a":"bastare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg varmed segelrårarna fästas vid masten? te, som slogo tatten oc stora bastaren VKU 140 ( 1570) . stor ekebätt 1, ströbåtar 2, ankar 3, bastare ib Bi 150 (1594)."],"f":[]},{"a":"bastart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg (eg. och särsk. ett slags oäökta el. sämre sammet?), stycke tyg av detta slag. Jfr SAOB bastard. vnum bastardh viridis coloris HLG 1: 1 (1393)."],"f":[]},{"a":"bastert","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags sött spanskt vin. Jfr SAOB vbastart. liij (3) stopp basterd Skotteb 402 (1466 ; Kämn). !UDDA_TECKEN? andra (1 1/2) kanna vin för xx böre, och thet var bassarth (för bastarth?) HLG 2: 113 (1523)."],"f":["basterd )"]},{"a":"bastert","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags sött Spanskt vin. \" i aam bastorth \" FM 216 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"bastert pl. basterde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["basttåg. Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 193 f. lot jach slaa vij (7) basterde Skotteb 392 (1465 ; Kämn)."],"f":[]},{"a":"bastflät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bastfläta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bastlöpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bastredha","b":[],"c":"","d":"","e":[" (-rede), utrustning för beredning av bast? ij (2) ort. akerlön for then bastrede at före till gamonkenä Skotteb 394 (1465 ; Kämn)."],"f":[]},{"a":"bastskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog hvarifrån bast hämtas. för owerk the giorde wppo prestens bast skoogh och änger BtFH 1: 170 ( 1506) . \" han giorde awerk wppo hans bast skog \" ib 200 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"basun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*basuna liudh , "]},{"a":"basun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["basun, ett oftast af metall förfärdigadt, rakt el. något böjdt blåsinstrument med vid mynning. hwar äru pipor oc bambor oc basuna Bo 36 . \" wars herra baswner \" MB 1: 330 . bläsa baswna ib 372 . \" buswn ok bambara mondo ther ey skorta \" Iv 1747 . Fr 1784, 2349, 2364 . bosunar ok bambor for them ridha ib 2999 . RK 2: 5155 . \" med piper och basynner \" BSH 5: 176 ( 1507) . blästo j sina baswner MB 2: 15 . \" bläsandis j sin baswrn äller lwdhom \" ib 91 . ib 14, 77, 87, 91 . stötandis j thera baswner oc lwdhom ib 172 . \" swa manga lwdhar ällir baswnar \" ib 89 . ib 173, 230 . naar baswrne lwdher j mynne handh ib 91 . \" j höghra handenne haffdo the lwdhande baswrnen \" ib. \" han loth göra hwariom thera eeth baswn j sina höghro hand \" ST 347 . baswna bläster MB 1: 330 . \" baswna laat \" ib 334 bambor ok boswna sang Al 3311 . \" mykith busuna ok pipo skall \" ib 5286 . - bildl. allit koma mädh blosum ok basunum, komma med ståt el. med makt. matte tha pharao se oc höra hwar hans herra kom mz blosom oc baswnom MB 1: 300 ."],"f":["basurn . ","basurne . ","bosun . ","busun . basynn (frf. vok. i änd.). pl. ss m. -ar -er. ss n. = sing., el. -er: j sin baswner MB 2: 15, 77), "]},{"a":"basuna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = basun. mz basswnor bomber oc monga pipa RK 2: 9253 ."],"f":["basswna )"]},{"a":"basuna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["basuna, blåsa i basun. man hörde thom tha huarken baswna eller pipa RK 2: 9279 ."],"f":[]},{"a":"basunan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["basunande. Di 308 ."],"f":[]},{"a":"basunare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["basunare, basunblåsare. \" pipara baswnara och altskens leek \" RK 2: 190 . ib 3346, 6142 . Di 7, 8, 11, 97 . PM 29 ."],"f":["bassunare: -a RK 2: 6142), "]},{"a":"basunare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["basunblåsare. \" wor kere höwitzsmnas baswnare \" STb 1: 246 ( 1480) . Skotteb 186 (/1464-65)."],"f":["bassyner Skotteb 186 (1464-65) ), "]},{"a":"bata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förvärfva vinst, vinna. med ack. tholkin köpinskap hwar thu mat bata (lucreris) hundradha af eno Bo 116 . \" huru mykit batadhin j \" Bir 3: 15 . \" är thet batat, ällar wnnit \" LfK 145 . \" erchebiscop iöns båtade ther inthet oppa \" RK 3: (sista forts.) 4309 . ib 4661, 5015 . - abs. gif thz wt ok bata oc vin ther af Bo 66 . \" andelica människior bata (draga fördel) af allom thingom \" ib 123 . ST 491 . ","2) gifva vinst, båta, gagna. thz batade them tha ey wette RK 2: 7615 . ","3) blifva bättre. ey kännandis sik aff thäs sacramentzsins idhkan nakot baatha ällir bätras Su 298 . \" hwat wi bathom oc triffwoms i dygdhom \" LfK 51 . \" hwru the batha oc framgaa i godho \" ib 109 . Jfr batna."],"f":["baatha . ","imf . ","-te RK 3: (sista forts.) 4661 (i rimslut)),"]},{"a":"bata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördel, gagn, båtnad. \" thz är aldra wara bata \" Al 5520 . ib 8910 ."],"f":[]},{"a":"batan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (Stads L. Kp. 33: 6) ","1) vinning. all baatan hiälpir GO 767 . \" alle andre hafua ther gagn ok batan aff \" HSH 21: 5 ( 1383) . for nakat wärlzlikit gagn älla batan Bir 1: 99 . \" batan ok aflingh \" ib 323 . ib 2: 228 . Su 106 . ","2) ocker, ränta. \" huar är mit liggianda fää som jak länte jdhir til okir oc batan \" Bir 2: 101 . \" thik een päning gifwa til batan \" ST 488 . ib 491 ."],"f":["baatan )"]},{"a":"batan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) ränt. \" hwat fatigho folke giffs thet räknas foe gudhi laanth, oc ey giffwith ffor thy ath hwat som her giffs j jorderike tet hemptas j geen j hymerike medh mangfallelico batan ok okir j hymerike \" MP 5: 172 ."],"f":[]},{"a":"bate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördel, förvärv, visnt. Se Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"bater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["-ar: batana Brasks Cal 266 . ","-or ib ) , ","*batahamn","-hafn )","*batahus , ","*batalön , ","*batsbom","bätz- )","*batslegha , ","*bats lödhe , ","bats man","botz- . ","bos- HLG 2: 135 (1525)),"]},{"a":"bater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båt. \" j een baat herra frederik gik \" Fr 2329 . ib 2333, 2336, 2338 . RK 2: 2637, 2641, 2661, 3121 . - särsk. skeppsbåt. the cristnu flögdhu j batin ok hioggo sundher batfästuna Bil 253 . \" ware gaffwe sig i moth thöm och slogo thöm til batzs \" BSH 5: 14 ( 1504) : PM XIV . - (?) alla baathe hielpe, sa längie han faar mer BSH 4: 281 ( 1501) . - ss tilnamn. andreas, dictus bat SD 2: 117 ( 1291) . - Jfr siuärings-, skip-, skytta-, skäria-bater. "],"f":["baater . botth: botther BSH 4: 321 ( 1502) ), ","bata leþ , ","bata täkt , ","bats dref , ","batsfarmber , ","batshaki","badhzhaki: -a Fr (Cod. F) 2508), ","batsman","baatzman )"]},{"a":"batfarmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båtlast. 2 batfarmma wed VKU 16 ( 1541) . - Jfr batsfarmber Sdw 1: 81."],"f":[]},{"a":"batfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"batfästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg som förenar med ett fartyg den det samma tillhörande båten. Bil 253 ."],"f":[]},{"a":"bathus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . båthus. täk thin bathuus at batana ey gistne i solenne om sommaren Brasks Cal 266 . Skotteb 338 (början av 1400-talet; Borgm). - Jfr batahus."],"f":["-huus )"]},{"a":"batkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båtkarl. baathkarla, oc praam förara, och draghara som hyuälpa jnlödha äller afflödha skip PMSkr 61 ."],"f":["baath- )"]},{"a":"batlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"batna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blifva bättre. första daghin kiände hon sik batna Bil 835 . tha mon thz bothna LB 2: 9 . - hafva gagn. med gen. än tho han thess litit batne RK 2: 6243 . - förkofras. Su 116, 167 . \" skalt thu ther aff triffwas oc bathna \" ib 246 . ","2) gagna. \" opersonl. med dat. el. i dess ställe ack. tha mone öhinom batna \" LB 3: 83 . thz munde konungen lithet bathne RK 2: 1507 . - refl. batnas, blifva bättre, förkofras. iak triffs oc baatnas i mins eygna skwdilse LfK 79 ."],"f":[]},{"a":"batnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbättring, gagn. Gers Frest. 60."],"f":[]},{"a":"batning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördel. \" the herrer som så regere sine vndersåtar att thet skall ware theres herres egna båtningh \" PMSkr 672 (senare avskr.)."],"f":["båtningh )"]},{"a":"batning . ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördel, vinst. \" wore fiender skole enghen priis äller batningh före hädhen tiil danmarch \" HSH 21: 142 ( 1567) ."],"f":[]},{"a":"batrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum el. plats för båt. SO 299 ."],"f":[]},{"a":"batspiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båtspik, spk som användes vid båtbygge. koll. kööp . . . baatspiik Brasks Cal 263."],"f":["baatspiiker )"]},{"a":"batsöm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båtspik. ijc batsöm HLG 2: 78 (1528). ib 64 (1519)."],"f":[]},{"a":"baurach","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nitrum, d. v. s. salpeter el. soda. \" PMSkr 414. Jfr kalles thett (nitrum) i läkeböker baurach, och är maxan tolkit som salltt \" PMSkr 646 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"bava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["darra, bäfva. \" baffwade oc skalff iordhen \" MB 2: 238 . ib 244 . Jfr beva."],"f":["-adhe )"]},{"a":"baza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadeltäcke. bazor (la covreture de la sele) varo aff bliald Fl 531 . Jfr sadhulbaza."],"f":[]},{"a":"baþe","b":["kn"],"c":"konj.","d":"konj. L. ","e":["både. \" bathen medh brand oc roff \" Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ."],"f":["abthen )"]},{"a":"baþe","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["både. \" baþe . . . ok (i rimslut kan baþe få sin plats efter sista leden), både . . . och baþe i stockholme oc annar staþ \" SD 5: 562 ( 1346) . \" bathe for mannum ok almänning \" ib 1: 669 (1825, gammal afskr.). baþe wari män ok swa adþi ib. \" maria baþe moþer ok mö \" Bu 11 . \" han varþ baþe þrötar ok siukar \" ib 174 . baþe firi lekom ok lärþom ib 50 . \" lät sik hafwa fangit mikla badhe skam ok skadha \" Bil 115 . \" alle matto han badhe see ok höra \" ib 118 . \" slotoch län badhe \" RK 2: 5301 . - äfven då de förbundna lederna äro flere än två och således mer än ett ok följer. badhe bedröfdhe oc rädde oc fulle mz vmsorghelicom thankom Bo 163 . \" ok kan i detta fall uteslutas, dock ej framför den sista leden. baade mädh stadz rät, mädh landz lagh ok mädh kirkio rät \" SD NS 1: 200 ( 1402) . \" badhe til mat dryk ok kläde \" RK 1: 2629 . - badhe . . . swa. både . . . och. bade mz armborst sa mz spiwt RK 2: 6192 . MD (S) 271 . - eigh . . . äller . . . badhe (i rimslut), hvarken . . . eller. wi bedhomps änga större madhe ey til dryk äller ätan badhe Al 6100 ."],"f":["baade . ","baþä Bu 185 . ","badha Bil 357 . ","boda SJ 160 ( 1447) . ","bodhe MD 78 . ","bodenn FH 6: 80 ( 1495) . ","badh Al 3208 . ","bad BtFH 1: 147 ( 1506) , 149 (1506), 167 (1508), 180 (1507). bod ib 174 ( 1506) . ","boodh FM 346 (1507)),"]},{"a":"baþir","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["båda. \" sanctus iohannes baptista ok sanctus iohanne[s] ewangelista agha baþe missumars dagh \" Bu 50 . \" ato þen baþen han ok hans mö \" ib 183 . \" kände sik haua baþen laren \" ib 515 . \" vordho badha boior enboya \" Bil 114 . \" bäggia vara heþar \" Bu 144 . med vart bäggiä testamentum SD 5: 567 ( 1346) . \" af bäggiä varrä väghnä \" ib 562 . \" satte . . . sina discipulos bäggia vägna vm sik \" Bo 70 . \" the striddo fast a bäggia wäghna \" Al 3321 . \" twa adror som sitya pa halsen beghiä sidher \" LB 6: 105 . \" vtmz ögöän paa begyä sidher ib. oppa beggia sidher om siön \" RK 3: (sista forts.) 6117 . falla a badha sidhor mange Gr 262 . \" attä magho þe warä a baþä siþor \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). hwar en som astundar wara ällir wardah gudelike snillis älskelikin discipulus, wari bäggia köns (af hvilket af de båda könen han än må vara), man ällir quinna aff hwario hälzst orden oc renliffnadz the kwnno wara Su 364 . \" drogho swa ower eno a baadho \" SJ 94 ( 1435) . "],"f":["baþe . ","badha . ","bodha GO 687 ; RK 3: 1427 . ","bädhe RK 1: 2628 . ","bathe Bu 509 . ","bodhe SO 27 . ","baþin SD 5: 562 ( 1346) . ","baþen Bu 4, 13, 15, 58 o. s. v. badhen KL 53 . ","baden SO 116 . ","baadon MD (S) 234 . ","boden FH 5: 196 ( 1505) . ","bäggia . ","begge Bir 4: 126 ; MB 2: 151 . ","begghe FM 380 ( 1508) . ","bäggias MB 1: 147 ; KL 199, 298, 319 ; Al 5353 beggias SD NS 1: 17 ( 1401), 181 ( 1402). bäghias ib 1: 58 ( 1401) . ","begghas ib 60 ( 1401) . " bägges " ib 230 ( 1403) . ","begges FH 5: 101 ( 1486) . " bäggis " ib 2: 13 ( 1390) . ","beggiars SD NS 1: 624 (på två ställen, 1407). bäggers FH 3: 50 ( 1445), 51 ( 1445). beggers ib 5: 52 ( 1467); Lg 3: 551, 553 ; LfK 228, 230 . dat. badhum Bil 113 . " badhomib 915. bodhom " FH 1: 30 ( 1455, gammal afskr.) . ","boodom ib 5: 150 ( 1490) . ","baþa Bu 128, 184 . ","badan Di 156 . ","begge FH 6: 51 ( 1460) . ","baþa bodha LB 6: 105 . ","beggia RK 3: (sista forts.) 6117 . ","beghiä LB 6: 105 . begyä ib; de tre sistnämda formerna förekomma i förbindelse med ett följande sidhor, och den från gen. öfverflyttade formen synes här bero på inverkan af uttrycket bäggia väghna. - ","baadho SJ 94 ( 1435)),","baþirtväggia","badhetiggia Ber 66 ), "]},{"a":"baþir","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["båda. \" han . . . war badho sin vtan all lagha förfall \" Arfstv 59 (1474?). bägiärs wara skapare SvB 357 (senare hälften af 1400-talet). han fan otaliligan skar aff . . . clärekom renlifues begers köns personis Budde 77. thetta skedhe j mangas fordarff oc lifflaat aa bäggho sydor Troj 162 . - sing. neka thän lofflighan som loffwandis är, ällir loffwa thän som straffan är wärdhir, badhe är lastafult SpV 452 . paa bada sien vedher staden Saml 6: 174 ( 1495) ."],"f":["badhar SkrtUppb 275 . n. (nom., ack.) badhon Hel män 134 ; SvKyrkobr 143 . ","bathum VKJ 211 ( 1428) . ","badho Arfstv 59 (1474?). bodhen Diar. Vadst. i Scr. er. Suec. I 1: 223 (1543). ack. f. bäggho Troj 162 . ","bäggiäs Rydberg Tr 2: 246 (1357). beggers Budde 77. bägiärs SvB 357 (senare hälften af 1400-talet). - sing. nom. n. badhe SpV 452 . ","bada Saml 6: 174 ( 1495) ),"]},{"a":"baþstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badstuga. kemmenärane skulo biwda allom them, som badz[stu]ffwer haffua pa malmane, viidh xij (12) marck nogra badzstuffwa ther ath eelda stadzsins badzstuffuer till forfangh. then som badzstuffwe haffuer ther, eelde til lsith egith behoff ok enget annars STb 1: 252 ( 1480) . gregers koppere i södre bastuffuen SJ 2: 254 (1494) swenoni muramestae, som muradhe kapan vppa quinnasydan y bastughnne HLG 2: 12 (1509). for lius y bastughunne then tidh ath the muradhe vnghnen ib. ltil sielebadeth i heligelicama batwge ib 99 ( 1521) . - bad. drick effter badzstuffne STb 1: 264 ( 1480) . - Jfr by-, bya-, malm-, munka-, siuka-, sten-badhstova. "],"f":["badzstuffwa . ","badzstuffwe . ","bastuffue . ","bastugha . ","bastwge . lbadstugu (nom., dat.) HLG 1: 115 (1475)).","*badhstovubater","bastuwo- )","*badhstovodyr","bastughudör )","*badhstovu fluti","bastouflothe: -an VKU 99 ( 1560) . ","bastwffwaflöthe: -an ib 13 ( 1540) . ","bastwffwaflöte: -an ib 19 (1541), 41 (1544). bastwfflöte: -an ib 41 ( 1554) ),","*badhstovu gardher","bastwffwa- . ","basto- )","*badhstovu grund","badstugu- . ","badzstugu- )","*badhstovu ho","bastugughuhoo )","*badhstovuhus","bastughu- . ","bastwa- . ","bastwne- )","*badhstovu husfru","*badhstovu karl","badzstuffw- STb 1: 15 ( 1475) . ","badzstwffw- ib 90 ( 1477) . ","bastughukarl: -karlen HLG 2: 12 (1509). badzstufkarl StÄmb 6 ( 1420) . ","bqstwgakar: -karen HLG 2: 116 (1523). bastua-. bastvgenkar: -en HLB 3: 79 (1524). bastwnakar: -en HLG 3: 81 (1526). -e ib 93 ( 1528) . badzstuffwne karll Stb 2: 105 (1485). Jfr Lidén, Ark.","*badhstovu kona","bastuuuu- )","*badhstovu lön","bastwgw- )","*badhstovu man","*badhstovu pänningar","bastwge- . ","basthua- . badzstugone penninge (pl.) Skotteb 216 (1465-66)), ","*badhstovu qvaster","bastue- )","*badhstovu qvinna , ","*badstovu skorsten","bastwge- )","*badhstovu stuva","bastuwo- . ","bastwgestwge )","*badhstovn tapper","basstowo- )","*badhstovu thak","bastughutak . ","bastwa- )","*badhstovu thilde","basttouotelde )","*badhstovu ughn","*badhstovu valder","bastwffwa- )","*badhstovu vidher","badzstuffwe- . ","bastowowedh )"]},{"a":"baþstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badstuga, bad. \" at jak vnt ok gifuit hauer the badzstofwna jak ägher i enecöpung \" SD NS 1: 550 ( 1406) . ib 551 . LfK 80 . \" aldre com han i lögh älla i bastouo \" Bu 195 . \" badhadhe . . . i kaldo bazstowo \" KL 121 . giwa hanom drikka äftir bazstowna ib 120 . \" gag ey mikit til basstwo \" LB 3: 37 . \" bastoffwa är ey taa mesta godh \" ib 40 . \" haffua kalla badzstoffwo \" ib 41 . bazstoffuan haffuer xii dygdhe ib 46 . ib 2, 2: 10, 12, 52 . Bir 5: 28, 44 . Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 159, 467-8. Jfr stenbadhstova. "],"f":["badzstoffua Di 89 . ","badzstoffwa: -o LB 3: 41 . ","badzstofwä SD NS 1: 551 ( 1406) . ","batzstowa: -o Al 6390 . ","bazstowa: -o KL 121 . ","bazstofua: -o Bil 733 . ","bazstoffua: -an LB 3: 46 . ","bastoua: -o Bu 195 . ","bastowa: -an LB 3: 2 . ","bastoffwa ib 40 . ","batzstufua Bir 4: 65 . ","bazstuwa: -o KL 120 . ","bastuffwa: -an LfK 80 . ","badzstwa: -on LB 2: 10 . ","bastwua: -o ib; -one ib. ","basstwa: -o ib 3: 37 . ","badzstuga: -wna SJ 271 ( 1459) . ","badhstwga LB 2: 52 ), ","badhstovu fridher","bastuvu )","badhstovu lavi","bastwffw )","badhstovu mur","badzstufu- )"]},{"a":"bebinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) binda, fängsla. bildl. swa haffuer thin starke kärleker mz sinne kraft mik bebwndit (constrinxit) Su 99 . ware swa fatadher, bebwndhin ällir tryltir j nakon orenan oc oloffliggan kärlek ib 365 . \" the som ey äru bebwndne j nakrom tholkom syndogom oc oloflikom älskoga ib. \"","2) hopfoga, förena. \" klemes täth mz lwto sapientie bebwndith \" PM 10 . ","3) förbinda (sår). haa skal nw bebindha war saar Lg 3: 650 . ","4) binda, stoppa. \" lwngan bebinz \" LB 3: 41 . ","5) knyta, ingå. \" haffuer bebundith äkteskap med hans dotther \" HSH 22: 55 ( 1494) . - ingå, afsluta (fred). bebundhe the ok giordhe thär en sworen fridh BtRK 344 (1490, orig.) . ","6) förbinda, förpligta. \" hafwer han bebundit rijket til ewinnerlige träldom \" BtRK 78 ( 1434) .","1) förena sig, förbinda sig. hwilken som sick fest eller bebundit haffuer vijdh ena appenbara quinna SO 156 . ath wij . . . bebindä oss sammän i wiliä, wenskab oc kerlighet FM 91 (1497-1501). bläghinn haffuer sua bebwndith och besworith sig med thenne landzenne BSH 5: 61 ( 1505) . \" at wij icki bebunde oss sielffue om then dagh och degtingan \" HSH 22: 47 ( 1493, gammal afskr.) . \" hafwä dhe bebundith sig til hopä kwngen af paalän ch dhe tattärskä samfälth ath örligä in vppa dhen storä förstän af ridjzsälandh \" FM 589 ( 1513) . ","2) binda sig, förbinda sig, förpligta sig. the haffdho storliga sik mz eedh bebwndith . . . at alle the som tha borto waaro skullo dräpas MB 2: 139 . ib 140 . \" bibindir iak mik oc mina arfwa . . . ivane pädhersson swa got gooz igen atnwardha \" SD NS 1: 478 ( 1405) . \" bebant thu tik til annars träl \" LfK 124 ."],"f":["bi- )","bebinda sik , "]},{"a":"bebinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fängsla, intaga. bildl. SpV 491 . \" achilles wardt myket beweffad oc bebwnden aff polixene elskog \" Troj 197 . 5) knyta, ingå. the . . . bebwndo syn forgängliga wänskap tiilhop Troj 63 . 6) förplikta, göra skyldig. ären i plikothge, oc bebwndhne mädh allom räth, til min heder oc tiänisth JMPs 108. wy warum för bebwndne, ok til giffne äwärdelighe pino Skrt Uppb 366."],"f":["bö- SD NS 3: 89 ( 1415)"]},{"a":"bebindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band. tvång. at . . . ondha hoghxsins opwäkkilse, hindras mz likamlikom bebindilsom (vinculo corporali) SpV 67 ."],"f":[]},{"a":"bebindilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. förbund, förening. them kärligheet, tröst och bebindelse som . . .wara skal emellan rijken danmarck och swerige BtRK 105 ( 1436) . FM 59 ( 1457) . ","e":[],"f":["-else )","bebindilsa bref","bebindilse )"]},{"a":"bebindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bebindininga bref","bebindinge breff )"]},{"a":"bebindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening, förbund. \" at all bebindningh mellan thenne tw rijken skal ta yttermehre kräfftas \" BtRK 141 ( 1441) . \" at thesse iij rike matte koma i en friid oc kerlegh bebinding til samman \" BSH 4: 12 ( 1471) . ib 105 ( 1484) . FM 59 ( 1457) . - förbund, öfverenskommelse. ath i . . . haffue giort een bebinningh och stadga mz idher inbyrdis FH 1: 49 (1478, gammal afskr.). mothe thenna bebindningh ok beseglingh BtRK 351 (1494, orig.) . - Jfr bifrids bebindning. "],"f":["bebindning . ","bebinning )","bebindninga bref","bebindinghe- )"]},{"a":"bebland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beblandelse, samlag. \" thz hon aldrik haffde bebland mz nakor man \" JTb 77 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"beblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blanda. \" beblanda sölfret med koppar \" SO 168 . ib 167 . Su 124 ."],"f":[]},{"a":"beblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blanda; förena bild. \" the begynthe baden fästha syna syn oppa hwart annad, syna ögna strymor beblandade the tiil hopa \" Troj 62 ."],"f":[]},{"a":"beblandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning. SO 168 ."],"f":[]},{"a":"beblandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning. \" hwlket kaar war fwldt mz dyra balsama oc mz andra dyras yrthers beblandning \" Troj 188 ."],"f":[]},{"a":"beblotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blotta. \" ath alle sloth och herregaardhe äre beblotthade om folket \" HSH 19: 159 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"bebrefning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriftlig försäkran el. bekräftelse. at j mich inthe hinder welie göra, wppa thz myn herre epter iderth gode samtykke och bebreffning . . . i sin . .. liiffs tijma giffuit stadfesth och bebreffuath haffuer Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . ib 49 ( 1487) . - Jfr bebreving."],"f":[]},{"a":"bebreva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) genom skriftlig handling tillförsäkring, skriftligen överlåta. SD NS 3: 18 ( 1415) . Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . "],"f":["bö- SD NS 3: 18 ( 1415)"]},{"a":"bebreva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gifva bref på, bekräfta genom bref el. skrifvelse. \" konungen thz bade bebreffuade oc swor \" RK 2: 6385 . ib 7240, s. 342. thzta wart stadfäst och bebreffuet och for wissät Va 48 . \" wart then friden bebreffuader \" ib 24 . \" thet bebundh som bebreffuet och besworet wart \" FH 6: 108 ( 1497) . - genom bref lofva. thz tesse for:de swänske män oss . . . bebrefwat hafwa BtRK 52 (1388, orig.) . epter thet tesse for:de swenske män . . . oss sakth ok bebrefwat hafwa ib. ","2) genom bref el. skriftligen öfverlåta. hanom them godzen vplata ok bebrefua BSH 2: 102 ( 1339) . \" the goodz oc iordher som . . . holmfrid . . . gaff, saalde oc bebreffwadhe wadzstena clostre \" SD NS 1: 317 ( 1404) . ib 122 ( 1402), 123, 2: 4 ( 1408), 127 ( 1409) o. s. v. FH 5: 167 ( 1495), 6: 51 ( 1460). Jfr bortbebreva."],"f":[]},{"a":"bebreving","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bebrefning. Mon Dipl Sv 50 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"bebudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bebåda, förkunna. \" a wars härra jhesu christi wnfängilse dagh tha han wardh bebudhnadheer jomfru marie \" Mecht 9 . 2) sända bud efter, tillkalla. hwem han . . . til sik bebodher älla bidhiä kan Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) ."],"f":["bodha )"]},{"a":"bebudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) båda, förkunna. wart thz strax bebudath konunghenom MB 2: 5 ib 79 . Lg 662 . ","2) sända bud efter, tillkalla. han loot sina män sik bebodha Al 1831 . - Jfr obebudhadher."],"f":["bebodha Al 1831 ; ","-at MB 2: 79 ; ","-ado Lg 662),"]},{"a":"bebudhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[],"f":["bebudhils dagher , "]},{"a":"bebund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund, öfverenskommelse. FH 6: 108 ( 1497) . BSH 4: 273 ( 1501, nyare afskr.) , 5: 460 (1511)."],"f":[]},{"a":"bebyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bebygga, förse (med byggnad el. anläggning). loth up . . . tomptena . . . som är . . . bebygd mädh twem trägardhum SJ 42 ."],"f":[]},{"a":"bedagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underhandla, dagtinga, överenskomma. Se Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"bedara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dåra, gäcka. \" ensamen kärleken . . . swasom bedaradhe ällir flata (för -an) giorde (quasi infatuvait) hans ogrwndelika wisdom \" Mecht 294 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"bedha","b":["vb"],"c":"v.v.","d":"","e":["1) bedja, begära. SkrtUppb 406 . annor smörilsen är thz rödha winyth, ihesu christi wälsighnadhe blodher . . . aff hwilko thu skalt bedhas och bidhia, litha thins siäls änlite (ex quo petas aminæ tuæ faciem colorari) Mecht 276 . ib 32 . - anhålla om, anmäla sig till. med prep. til. beddis sixten olafson til rikizsins thiänist SvSkr 1: 19 ( 1390) . \" manghe ware som biddes til riket \" HSH 18: 28 ( 1495) . - 3) bedjas, begäras. Se Sdw 2: 1196. "],"f":["bedde ) , ","-es HSH 18: 28 (1495)), ","*bedhas i gen , söka återfå el. återkomma till. bedhas j gen sina opbörian (repetere principium suum) SpV 529 ."]},{"a":"bedhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pariscus . . . questor qui clamat in foro ropande bedhare GU C 20 s. 411 ."],"f":[]},{"a":"bedikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfärdiga, göra, inrätta. \" kirken . . . ther sa ärliga war bedictadh \" MD 504 ."],"f":[]},{"a":"bedragh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bedrägh."],"f":[]},{"a":"bedragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedraga. \" RK 3: (till. om Chr II, red. a) 6190. \" SO 224 . HSH 20: 214 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bedragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverdraga, belägga, betäcka. \" lät bedragha sin sadhel mz hudinne \" Lg 602 . ST 95 . PM LI, 7, 10."],"f":[]},{"a":"bedragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överdraga, överstryka. \" är läroffith grant, tha bedrag thet ath enasth mädh lym wathn \" PMSkr 545 . - rappa. mwremestaren, som bedrogh stwgen HLG 2: 49 (1516). ib 105 ( 1519) . - brädordra. gaff jach morten snikare viij mark peninge, for lhan bedrogh natstwgen i nya hwseth HLG 2: 56 (1516)."],"f":[]},{"a":"bedraghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" bedrägeri. effter saadane bedragelsse som the danske . . . beuisth haffwe HSH 19: 151 ( 1506) ."],"f":["-elsse )"]},{"a":"bedref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föehafvande, företag, verksamhet. theris handelingh och bedreff FM 572 ( 1513) . FH 7: 93 ( 1513) . \" huad theris bedreff och vpsathe wore \" HSH 22: 55 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"bedriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uträtta, bedrifva. \" aff all theres mandom som the bedriffuo j theres daga \" Va 3 . ib 5, 33 . Di 58 . MB 2: 250, 272, 279, 284 . at iak the syndena bedreff Lg 668 . MB 1: 133, 134, 252, 290, 291, 292, 315, 360 . Su 64 . ST 305 . BSH 5: 96 ( 1506) , 97. ä hwat konungen wilde bedriffua RK 2: 6333 . ib 7433, 9525 . \" i kunnen lithet mooth ryzom beedriffua \" ib 3: 4144 ."],"f":[]},{"a":"bedrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedrifter. \" hans gerningar oc berdriffwelse staa scriffna till langa amynnelse \" Troj 35 ."],"f":["-else )"]},{"a":"bedrägh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedrägeri, list. HSH 19: 149 ( 1506) . VgFormt II 1: 23 (1521)."],"f":["bedragh HSH 19: 149 (1506) ; Vg Fornmt II 1: 23 (1521)), "]},{"a":"bedrägh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedrägeri, list. vthan alt bedreegh, argelist eller hielpareda BtRK 127 ( 1438) . wilia forraskan . . . medh bedragh, medh forräderi, medh dobbel ordh och annar romara stycke BSH 5: 273 ( 1508) . RK 1: (till. till LRK) s. 237."],"f":["bedreegh . ","bedragh )"]},{"a":"bedräghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedragare. Lg 3: 336 ."],"f":[]},{"a":"bedrägheri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedrägeri, svek. Jfr Sdw 2: 1196. eth wederstyggeliget forräderiis bedrägerij Troj 246 ."],"f":[]},{"a":"bedräkter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Nord. Fil. 48: 69. betede thz (ɔ: eth belete forgylth som en sooll) jasonj j mang brynnande waxliws aff hwilko bedräkta cammaren sken aff gyllenen malningen som en sooll Troj 16 ."],"f":[]},{"a":"bedröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bringa i oordning, förvirra. \" foth fölgdho oc bedröffwadho madyan \" MB 2: 91 . \" bedröffde allan theres häär (turbato omni exercitu eorum) \" ib 93 . \" wordho här aff alle fiendhena forfärade oc bedröffde \" ib 91 . \" herran gudh bedröffde them aff israels ansikt äller asyn \" ib 28 . \" är bedröfdher i allom sinom sinnom \" Ber 263 . \" som swa wredher ok bedröfdher ware som han \" ib. \" vee them bädröffuade fane \" RK 1: (sfgn) s. 180 . ","2) plåga, oroa, bedröfva. gud bedröffue then thz giorde oc wilde RK 2: 6884 . \" äpther swa är at thu hafwir oss bedröfft (turbasti), tha skal herran gudh tik bedröffwa (conturbet) \" MB 2: 19 . sorghful aff gang skal bedröfwa oc myrkia hans glädhesfullo opbyrgning Bir 3: 360 . \" bedröfwa ok thwinga mina vini \" ib 1: 15 . - part. pret. orodad, bedröfvad. for hans skuld var hon i nat mykyt bedröfdh KL 381 . \" som bedröfdh hiärta hawa \" Bo 107 . \" badhe bedröfdhe oc rädde \" ib 163 . Lg 662, 826 . thin bedröfdhasta modhir Bo 213 . Lg 3: 94 . \" bedröfdista modhren ib 93. - bedröflig, sorglig. alre hafdhe iak swa beska oc bedröfdha pasca \" Bo 169 . \" alla bedröfwadha thanka \" Ber 259 . "],"f":["bä- . -de, -der, el. -adhe, ","bedröva sik , "]},{"a":"bedröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pret. bedrövlig, sorglig. j thenne bedröffwade wärldhinne MP 5: 172 . - som bedrövar, som bereder sorg, sorglig. lat warda bedröft j mik alt thät som minne siäl är skadhelikith SvB 70 (c. 1500)."],"f":[]},{"a":"bedrövelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förskräckligt, ofantligt, mycket. varkunna hänne som swa bedröflica räd (timore perterrita) var vm sin alra kärasta son Bo 163 ."],"f":["bedröflica )"]},{"a":"bedröveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bedröfvad. bedröffelikin ande LfK 85 . ","2) bedröflig, sorglig. sungo een bedröfwelikan sang ST 285 . dricke mz hanum then bedröfligha drycken Ber 293 ."],"f":["-likin . ","bedröfligh )"]},{"a":"bedrövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förvirring, oordning. \" naturlica astundilsin ok vilin vmuändis til bedröuilse oc naturinna fordäruilse \" Bo 140 . LfK 36 . ","2) betryck, vedermöda. likamans bedröffuilse (pressura) Su 198 . \" aller israels almoghe vndher syndenne kommo j mykin bedröffwilse \" MB 2: 15 . Va 9 . RK 2: 6757, 9352 . BSH 3: 176 ( 1446) . ","3) bedröfvelse. \" häluitis sorgher oc bedröffuilse \" Su 233 . MB 2: 196, 204 . Va 5, 6, 7 ."],"f":["bödröuelse BSH 3: 176 ( 1446)), "]},{"a":"bedrövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) bedrövelse. sigha twa messor . . . the andra messona läsna om lögherdagin aff jomffru maria befröffuilssom STb 2: 118 ( 1485) . "],"f":["*bedrövilsa time , "]},{"a":"bedrövogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bedröfvad. \" ther the iomfrwn bedroffwigh stodh \" MD 191 ."],"f":["bedroffwigh )"]},{"a":"bedrövoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedröfvelse. \" bedröffwghet han opta ffar \" MD (S) 206 ."],"f":["bedröffwghet )"]},{"a":"befal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppdrag, befullmäktigande. \" mortin wlffsson ffulmectogher pa knuth ffryssz wegna effter hans äghet beffall \" SJ 2: 283 ( 1495) . \" epter hans egith befel STb 3: 252 (1495). \""],"f":["beffall . ","befel STb 3: 252 (1595) ), "]},{"a":"befal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? uppdrag, befallning. haffwer han i befall eder vnderuise om alle ärendä HSH 19: 91 ( 1505) . \" sigia sig ey haua befell lenger bliua \" BSH 5: 333 ( 1508) ."],"f":["befell )"]},{"a":"befala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \"","1) öfverlemna, anförtro, anbefalla. huem hwn thet forsagthä hws ok lään a sinä vegnä befalar ok i hand sätter FM 25 ( 1389) . \" jach befeller ltik skiold och swärd \" Va 20 . MB 2: 124 them (ɔ: thina tidhir oc bönö) mz alle gudhlikheth warum herra ofra oc befala oc hälghom mannom ST 163 . \" mino reso wil iak befala gudh \" Al 2202. jak befalär thik mina modher ib 3579 . thenna fangan iak idher befäler han skal idher wara befäld ib 7892-93. ib 10176, 10414 . RK 2: 999, 2181, 2212, 2388, 4161, 9523, 3: 729, 975, l(sista forts.) 5959. Su 192, 378 . Ber 292 . ST 383 . Lg 3: 322, 325 . Di 97, 116 . eder alle her med the helgetrefollughet ewinnerlige befollendis FM 126 ( 1501) . \" eder herredöme her met alzmektigh gudh befolendis \" ib 264 ( 1506) . \" befälir jak til hans nadh min swen \" SD NS 1: 514 ( 1405) . \" thet war aff sama pawomjn först befelt (öfverlemnadt, medgifvet) brödhrom j wars ordins clostir j paradyso afläggia ellir tilleggia aff thera klädhabonadh vtan til \" VKR 13 . - anförtro, anbefalla, gifva i uppdrag. hafuer mik befält sin ärinde SD NS 1: 30 ( 1401) . befälte iak . . . thetta sama ärendit androm tolf ib 36 ( 1401) . ibland annor ärande som thom varo lbefäladh Ansg 191 . \" wille the hanom nokot werf befala \" RK 2: 2331 . ib 1: (sfgn) s. 182. MB 2: 273, 309 . \" the värff och ärende j benct benctsson och mich befalten \" FM 178 ( 1504) . som hon (ɔ:) eder antwordit oc befalen är ib 547 ( 1512) . \" epter thenn befalningh som ider werdughet mich befol \" ib 492 ( 1510) . \" then befalning och dägtinga, i oss . . . befalad haffwa \" BSH 5: 6 ( 1404) . capitulum, som mik thet befälde SD NS 1: 563 ( 1406). - gifva i uppdrag, befullmäktiga. jac hafuer befalith oc wnt . . . abram brodhersson . . . i geen atlösa alt thet gotz som jac pantsat hafuer SD NS 1: 235 ( 1403). befälte mik oc allaledhis mäktoghan giordhe a sina väghna ömedh sin eygno opno breffwe, at fasta . . . eet halft marcland iordh ib 500 ( 1405) . ib 25 ( 1401) . - befalla, bjuda rikit befol han them forstanda RK 2: 7409 . ib 8059, 9535 . \" han befol them alle tha nielss stenssons svena gripa eller slaa ib 6480. marsken befaal sina swena j stadh fullelica göra hwat swan them badh \" ib 4878 . \" konungen haffuer eyg befäld oss swa \" ib 2076 . \" är mich thz aff riket befält \" ib 2078 . \" han skal . . . besigla thz i honom befala ib 5131. som modhir abbatissa oc fadhir confessor oc conuentan honom befala oc biudha \" VKR 33 . som borgamestarana oldermannenom befalit hade SO 196 . töm var thet ey befolit FH 1: 160 ( 1496) . \" bo knwtzsson lot han oc befala stäkaholm sculle han sich benala \" RK 2: 2383 . \" engelbrecht haffde forre swa bestäld oc höfitzmän j hären befäld at engen sculle vidh fianda tala \" ib 1173 . \" see abbatissan til oc befälle gaarzmästarenom at wintirroghin oc roghsädhin bätre oc meere saas aarligha än want är \" VKR 42 . Bir 5: 120 . hawa oss . . . konung erik oc . . . drotning margareta budhit oc befält at wi vppa the fo:rda repsta thing sithia skulum BSH 2: 35 ( 1396) ."],"f":["befalla . ","befäla . ","befälla . ","befella . ","befola . ","befolla . ","bofalla: -endis BSH 5: 63 ( 1505) . ","böfalla: -andes ib 82 (1506), 197 (1507). -er, befol el. befaal RK 2: 478, " befalin el. befolin; äfven pres. -ar; impf. -te, -de; part. pret. -ter, -der, "]},{"a":"befala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överlämna, anförtro, anbefalla. befällän them then herren Prosadikter 292. flere, the ther mins herra konungsens rätter befellen är j abo Svartb 251 (1412-17). Mecht 138, 285 . \" befaldhe hon siit ja ok sina maght om the sama jordh ok kööpp . .. niclise sonason ok mathese algotzsson Sd NS 3: 622 (1420). befallat sändnynga gotz \" PMSkr 67 . - anbefalla, giva i uppdrag, befalla. haffdo kompanana befälth honom sände hwaryom sin del aff skipsens winningh PMSkr 84 . \" haffdo the ey befallath (honom) sända (vinstern) ib. \" ib 23, 70, 71 . STb 4: 22 (1504)."],"f":["befalla: -andis PMSkr 70 . befälla Medht 138; -fällän Prosadikter 222 . ","befälla Mecht 285 (på fyra st.). pres. beffallar PMSkr 71 . impr. befool STb 4: 22 ( 1504) . ","befalladhe PMSkr 72 . part. pret. befellen Svartb 251 (1412-17). n. befallat(h) PMSkr 23, 68, 84 . ","befälth ib 84 ),"]},{"a":"befalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppdrag, befallning. \" epter eders befalen \" FM 179 ( 1504) . SO 117, 205 ."],"f":[]},{"a":"befalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värd, förvar. sage, ath thet war j hennis befalan STb 2: 53 ( 1484) ."],"f":[]},{"a":"befalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppdrag, befallning. pawens scriffilse och befolingh BSH 4: 150 ( 1491) . \" om i hade giffuit töm swadane befaling \" FH 1: 159( 1496). epter hans bön oc befäling ib 2: 101 ( 1436) . epter ware . . . befalningh BSH 4: 111 ( 1486) . ib 349 (1503), 5: 6 (1504). FH 3: 80 ( 1446) . FM 125 ( 1501) , 264 (1506). SO 82, 298 . PM LXI, LXVI . the tingh som ärw i annars handom, aff closter folkx befelnigh LfK 154 . ","2) vård, förvar. \" thz war i mynä beffalningen (det var mig anförtrodt) \" Di 118 . jach hadhe anamit j min befolingh oppa abo sloth . . . nagre ffanger ath forware FH 5: 156 ( 1491) . the som haffwa closters tingh i befelnigh at aff spisa oc wt läggia LfK 154 . \" pa then cardinalis wägna, ther linköpungx domkirkio oc stiicht siegs haffua i böfalningh \" BSH 5: 181 ( 1507) . \" the slot som i nw i befalning (förläning) haffue \" ib 4: 348 ( 1503) ."],"f":["böfalningh . ","befallning SO 298 . beffalninge. befällning SO 82 . ","befäning FH 3: 80 ( 1446) . ","befelningh FM 354 (1507), 355. befelnigh befolningh FM 264 ( 1506) . befaling. befolingh. befäling. befälling FM 152 (1501)), ","befalningsman , "]},{"a":"befalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*befalninga bref","befalninge- )"]},{"a":"befanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fånga, fängsla. aff then orettha fäng[s]il som han nw i befanghet är BSH 3: 151 ( 1464) . Jfr befänga."],"f":[]},{"a":"befangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fången. Se sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"befangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["besatt (af djärfvulen). som aff dyäffwolen befaangen war Lg 3: 353 . ib 359 ."],"f":[]},{"a":"befata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fatta, hänföra, öfverväldiga, betaga. thera fäghrindh beffatar mik Su 90 . wart han befathder aff hennes fäghrindh MB 2: 163 . som j hennes vänlekx kerlek befatadhe vare Lg 3: 536 . \" then som betadher (invefnad) är i delo ok thrätto \" Ber 263 . "],"f":["befata sik , inlåta sig, befatta sig. som turturdufuan mystom synom jemmaka alder befatar sik mz androm Lg 3: 536 . " befatha sig ther met " FM 210 ( 1504) ."]},{"a":"befatning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["propocrio . . . befatningh ok iämppnader GU C 20 s. 495 ."],"f":[]},{"a":"befeidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med fäjd hemsöka. \" är henrick stensson befeijdath aff . . . erick twresson och aff hans swenne \" FM 555 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"befinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) finna, befinna, erfara, röna, märka. swa munde han wel befinna RK 2: s. 340. lata oss tro befinda ib 5432 . ib 3: 4203. ST 279 . \" for then kärlek som iak hafwer befwnnit af abotanom oc conuentone \" SD NS 1: 526 ( 1406) . ib 623 ( 1407) . \" thz skulin ij befinnä \" Fr (Cod. BCDEF) 742. thz skulä the hednä befinnä at iach wil them ey fly Va 19 . \" hon befan ther äptir at hon the sama nattena wardh hafwande wordhen \" ST 87 . ib 89, 98, 272, 341. Lg 818 . ","2) utfinna, utforska, upptäcka. jwdas haffde befwnnit hans falskhet MB 2: 323 . \" iach skal befinnä (prouen) sanhetena mz henne \" Va 8 . ","3) befinna, beträda. \" huilken aff brödrom ther mz skelighe kan befynnes \" SO 109 . \" huar ther mz befunne \" ib 156 . \" kan thz befinnas mz ii brödher \" ib 7 . alla the her epther ther mz befunnen (för befunne) vorde i ferska gernyngh ib 31 . \" huilkin mesterman som wardher ther mz befunnin \" ib 67 \" ib 71, 72, 112, 147, 148, 154, 158. vart iuda släct befwnnen j tässe syndinne \" MB 2: 19 ."],"f":["befinda )"]},{"a":"beflita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göa sitt bästa. Se Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"beflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. beflutin (beflotin), kringfluten. eeth beflutit land ST 87 . ib 525, 529. mällan tw watn äre the beflotin Al 10295 ."],"f":[]},{"a":"beflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. beflutin (beflotin. beflottin), kringfluten. eth annad beflottet land Troj 294 . \" dreff meg wäderid jn till eolidem, thz beflwtna land \" ib 293 . \" thz beflotna landet \" ib 304 ."],"f":[]},{"a":"befragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fråga. \" henne . . . vm all ärendh befragha \" Lg 3: 544 . ","2) utfråga, utforska. huilka hon viste fulleliga när gudhi verdoga vara all twäkeligin ärendh vndersta ok befragha Lg 3: 545 . \" swa mykit jak medh sannyndh befragha ok beviisa kunde \" ib 582 ."],"f":[]},{"a":"befraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags verktyg nyttjadt vid överdragande el. beläggande. sidhan haffwes en bedräghare giordher aff kopar, oc mädh honom löggis thät malna gwllith pa thät selffwith PMSkr 453 ."],"f":["bedräghare )"]},{"a":"befraghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedrägeri."],"f":["bedfrägelse HSH 14: 32 (1525, Brask)), "]},{"a":"befredher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bifridher."],"f":[]},{"a":"befresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försöka. \" nar the swa mangh grymhetzsins kön haffdho wppa mik befrestat \" Mecht 212 ."],"f":["-at )"]},{"a":"befresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försöka, fresta. MB 2: 335 ."],"f":[]},{"a":"befrinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rik på släktingar och vänner, mäktig och inflytelserik genom mängden av släktingar och vänner, mäktig, framstådende? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 69 f. thenna palamides war en mäkta drystog örligsman oc en befrind herre (multa strernuiate vigebat dum esset vir fortissimus et animo sus in bello et equestris militiæ multa fama præclarus) Troj 279 ."],"f":[]},{"a":"befrukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frukta. \" ten som befructer at blifwe borttagen eller rörder \" LB 7: 342 . FH 6: 89 ( 1496) . \" är fast befrychtendes . . . at almoghen gaar them til handa \" ib 7: 81 ( 1509) . \" bofructendis at the faa icke berning \" BSH 5: 148 ( 1507) . jag befricter storlige, at fredin wil jcke bliffue gamell met tesse rytzer FM 146 ( 1503) . \" befructindis oss koma j större . . . fordarff \" ib 124 ( 1501) ."],"f":["bo- . ","betryckta . ","befrychta . ","befricta )"]},{"a":"befruktilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" fruktan. BSH 5: 343 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"befrundadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) i vänskapsförhållande. han är wäl befryndeth met almwgen FM 328 ( 1507) . ","2) befryndad, beslägtad. wij (Svenskar och Danskar) äre . . . i thet neste alle sammen befrwndade till kiöth och blodh HSH 19: 137 ( 1506) ."],"f":["befryndadher )"]},{"a":"befrygdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fröjda. Su 327 ."],"f":["befrögdha )"]},{"a":"befrymia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["främja. \" aff tolkom lioffwom oc hughneligom ordhom tröste sigh alla hans män til at manligha stridha, dygdhen oc renliffnadhen ther til befrymiande \" MB 2: 326 ."],"f":[]},{"a":"befrynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) ingå vänskpapsförbindelse. Se Sdw 2: 1196."],"f":["befrynna . ","-ar . ","-at )","befrynda sik , 1) befrynda sig. dönhoff . . . haffwer sich befryndat met griptamaal met thennä godha män her i landhet FMU 3: 175 ( 1439) . "]},{"a":"befyla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smutsa, orena,. Su 35 ."],"f":[]},{"a":"befäla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se befala."],"f":[]},{"a":"befänga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. gripa, fatta ansätta; angripa (om sjukdom). \" tha befängis han ey aff onth wädher \" PM XXXVIII . \" wart han hardelika beffängdher aff the soot \" Lg 3: 726 . \" mz hwat sywkdom the beffäkte waro \" ib 647 . LB 7: 305 . kommer siik vara befengdan ib 2: 12 . - part. pret. besatt (af diäfvulen). som waro beffänkta mz diäffwllen Lg 3: 610 . ib 713 . \" en aff the beffänkta \" ib 610 . ib 722 . PM XXXVII . - Jfr befanga."],"f":[]},{"a":"befänkta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. Jfr Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"befästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) befästa, stärka. \" befästhä äller bespisä calmarna sloth \" HSH 19: 71 ( 1505) . FM 354 (1507), 3888 (1508). ","2) styrka, bekräfta. \" witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh trwnda oc stadelika beffästa \" LfK 3 ."],"f":["befästa sik , befästa sig, göra sig en fast ställning. vill han äller hans partij segh ther befeste BSH 5: 91 ( 1506) . - refl. befästas, fästa sig, inrota sig. befestis tenna siwkdomen j menniskiona LB 7: 296 ."]},{"a":"befästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fastställa, stadfästa, avsluta. jach kan eij i nagen matthe besinne hwru jach kan säthie tro tiill naagen aff the articla eller naagen degtingen pa them befesthe Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"beföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) foga, bestyra, besörja. nar gud befogner (för befogher), at jak for myn bwd fraa hallan BSH 5: 239 ( 1508) . \" swo lenghe gud befögher hans tillkommilse \" FM 464 ( 1510) . \" gudi täss äre varj och loff, swa beföght haffuer \" ib 530 ( 1511) . \" beföger jag eder herredöme för saning oc visse tidende at vithe \" ib 657 ( 1516) . ","2) förse. \" oss befogendis met en sokn j forläningh \" FM 572 ( 1513) ."],"f":["befogha )"]},{"a":"beföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) foga, styra, bestyra, besörja, laga. gud hade tet saa befföght SJ 2: 252 ( 1494) . komme her . . . offthe marghe klagemall mote ede . . . huilke wij altid venth och besögheth (bör vara befögeth, se Dahlgren, Glossarium s. 57) haffwe i thet bestä HSH 20: 28 ( 1506) . \" gudi täss äre varj och loff swa besöght (för beföght) haffuer \" FH 7: 91 (1511, avskr.) . \" thet gud försth besögher (för befögher) ath vij kome tiil taals \" ib 98 (1513, avskr.) . - låta, låta komma, giva. besöge (för beföge) vij edher herredöme vethe om the sendinge bod tiil rydzeland FH 7: 100 (1517, avskr.) . \" beides edher herredöme thet besöge (för beföge) the . . . erlige herrer . . . rigxens rad tiil känne \" ib 91 (1511, avskr.) . 2) förse. oss besogendes (för befogendes) met en sokni forlänningh FH 7: 94 (1513, avskr.) . - Av de anförda språkproven ha de från FH 7: 91 (två), 94, 98, 100 hos Sdw 1: 103 f. upptagits under besörghia."],"f":["beföge . ","befög(h)er . part. pres. befögendes, befogendes. part. pret. n. beföght. beffögth. befögeth),"]},{"a":"beföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anklaga; förtala, belacka. beljuga. thw haffuer mik befört, beropat ok fortalith som en fändans skalk, thw wilt mich aff thake äre och röchte STb 2: 267 (1488)."],"f":[]},{"a":"beföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anklaga. \" haffwer nokor böförth honum eller oss för then hielpa skath \" BSH 5: 195 ( 1507) . \" at nielss sonesson mig befärdhe (för befördhe) sa for eder \" ib 338 ( 1509) ."],"f":["bö- )"]},{"a":"begabba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) drifva gäck med, begabba, håna. swa som en dare häddir oc begabbadher Su 349 . ib 57, 62, 196, 350. ","2) narra, bringa på skam. begabbandes diäffwlsens frestilse LfK 37 ."],"f":[]},{"a":"begabbare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gycklare, narr. \" vpuexer . . . iblandh begabbere och gäcker (scurras et mimos) \" PMSkr 661 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"begabbilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begabberi. \" alt haad oc begabbilse \" Su 142 ."],"f":[]},{"a":"begafning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l(vän)gåva hon haffuer theris deel thöm schelige fornögdt xxx (30) marck for vtan theris venegiffth och begaffning STb 2: 217 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"begaldra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtrolla. \" hon gaff mäg en begalradan dryk \" Troj 293 . the waro myket kloka j swaria konstena oc kwnne beswäria oc begalra hoo som kom til thz landet oc stygo ther op tha begalrade the honom saa ath han kwnne jnga lwnde komma tädan (magicis incantationibus sic tenaciter cpaiebant quod mulla spes erat intransibus ab sinsula posse recere) ib. hon sagde thz (belätet) wara mz kondster begaldr oc bemanadh ib 18 ."],"f":["-galra . ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"beganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) omsbestyra, skaffa. jak begik eth brewe apostolicum PMBref 329 . lib 328. 4) utföra, göra. aff myndre hopenom begaars offtha alth hoffwärkith PM Skr 157. 5) hålla böner och mässor för (ngn). Se Sdw 2: 1196. 6) fira, hylla, med hyllning och pris förkunna, begangher tik . . . the hälgha ok allmänneligha kirkia, wara hälghast offwer alla SkrtUppb 373 . SvB 271 (senare hälften av 1400-talet). "],"f":["begaars PMSkr 157 ) , ","beganga sik , 2) begå sig, stå sig, reda sig. troyaner begyngo siig for grecana (troianis adversus grecos viriliter insistentibus) Troj 114 ."]},{"a":"beganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. gå till el. öfver.","1) gå, löpa, rinna. wilde ther hafua konungx adhro begangande VAH 24: 322 ( 1442) . ","2) lemna bistånd åt, skydda, sörja för. swa förlöste gregorius sinna modhers landh oc thz begik mz store äro Lg 3: 333 . ","3) bestyra, uträtta. \" när huilkom han begangit haffde högmälis saker oc ärandhe \" Lg 3: 274 . hördhe huat jouse oc israel haffdho begat j sin ärende MB 2: 31 . - ställa till. begik owenen at iomffrun fyöl i stora syndh för hans skuld Lg 668 . - söka att ernå eller genomdrifva. begik han mz franka äddelasta män oc täslikos mz sin eghin fadher konung pippino at han matte sin wilia faa om iomffruna hälga amalbärgam Lg 3: 291 . ","4) verkställa, göra, begå. synd ok last skadha ok skaam begingo the mz thz radh RK 1: 3760 . \" a them beganga eet mord \" ib 3815 . \" last a them begaa \" ib 3833 . \" hempnis thz han a them begik \" ib 4059 . Al 3488, 8336 . ST 350, 355 . - visa, bevisa. the ära ij hafuin begangith (Cod. BCDE giorth widh) mik Fr 734 . fore then tokt han ther begik RK 1: 3427 . MD 191 . ","5) taga vård om lett lik, begrafva, fira (någons) likbegängelse (med tillhörande vigilier, böner och messor). lat wäl bega min dödha krop Al 3597 . \" bespordhe at sanctus nicodemus haffde swa wördhelika begangit hälga iomffrwna \" Lg 335 . \" han var begangin (Cod. BCDEF begraffuen) mz mykin ära \" Fr 1477 . ib 2431 . Al 811, 3604, 3605, 3623, 9519, 10536 . \" scal man honum begha lätha w bissonne \" SO 5 . \" epter min dödh sculu the mic beganga lata och mit liik til vazsten föra oc ther jordha lata \" SD NS 2: 86 ( 1409) . \" loot han erligha beganga mz klerka the han kunne fanga \" RK 1: 61 . ib 358, 1900, 2534, 3068, 4282 . \" marsken lot henne ther beganga mz mwnke oc preste the meste han fanga oc siden i ene kiste sla \" ib 2: 2930 . \" loth henne ther begraffua thaa mz biscopa oc klerke erliga begaa \" ib 8406 . ib 8408, 3: (sista forts.) 4689. - hålla böner och messor för? the lotho han storlika wel bega mz alla the klerka the kunno faa RK 1: 4407 (i berättelsen om prins Magnus omtalas detta hafva skett före hans afrättning). ","6) fira, begå. \" ther begingin j gladhlika först kyndilmesso \" ST 212 . ","7) försiggå, gå, hända. sa thän otroskap här begik Fr 780 . \" hwru honom begangit war mz the iomffrwnne \" Lg 673 .","1) uppföra sig, bete sig. hon begik sik swa dygdhelika oc wäl ST 415 . ","2) föda sig, taga sig fram, lefva, begå sig. the begha sig her ved raan met skyld oc roffuerij FM 657 ( 1516) . \" wil iak mik mz angist oc fatikdom begaa swa som eth hitto barn \" Lg 3: 329 . \" iak wil wäl begaa mik mz mine konst \" ib. \" kwnnom wi komma thik ther oppa, tha beginge thu tik wäl \" ib 337 . ","3) hända, försiggå. mädhan tässen ärandhem sik begingo Lg 3: 292 ."],"f":["bega . ","begaa . ","begangit . ","begat ) , ","beganga sik , "]},{"a":"begangilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se begängilse."],"f":[]},{"a":"begava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) giva. \" andelikom andom . . . begaffuand (donavit) han sina mandoms miölk \" Mecht 96 . ib 323. haffwer iak lönth oc begaffuat j barneno alt thz godha modhren öske, oc astundadhe fulkomnas j thy sino barne ib 354 ."],"f":[]},{"a":"begava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) begåfva. \" begawadhe them alla mz rikom gafwm \" Lg 566 . Bir 2: 247, 4: 114 . VKR 75 . FM 452 ( 1510) . \" lot honum ther begafua mz örs ok dyra hafua \" Fr 2657 . \" begawadh mz tronne \" Bo 130 . \" han lot them rikelika begafwa aff gull \" Al 3035 . sidhan klostrith är ympnyngo begafuat af gooz VKR 76 . MP 2: 238 . \" han begafwadhe hwar som ther kom \" Al 1158 . ib 8548 . RK 2: 7224 . ","2) gifva. \" begafwadhe them hwariom som hwqriom höfdhe \" Gr 317 . en gul kranz eller gulkrona som fru gitzsla jder begafuadhe Lg 3: 545 . SO 4 . MB 2: 274 . LfK 286 . all hennas krops rörilse waro aff them hälga anda begaffwat Lg 3: 406 ."],"f":["bigafua: -at MP 2: 288 . ","begoffua: -ade FM 452 ( 1510) . ","-adhe , "]},{"a":"begavilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåfva. Su 103 ."],"f":[]},{"a":"begavilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. givande, skänkande, gåva. äronna begaffwilse Mecht 355 . \" inscreff i liffsins bok thänna begaffwilse, som gudh ffader gaff jomffru marie JMPs 46. \" ib 35 ."],"f":[]},{"a":"beggina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begina. GU C 20. s. 11. "],"f":["bnägina )","*beggino klädhe","bäggine- )"]},{"a":"beggina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begina, qvinna tillhörande någon af de systerföreningar, hvilka i slutet af 12:te årh. uppkommo i de Nederländska städerna, sedermera utbredde sig i Tyskland och Frankrike, samt egnade sig åt välgörande färf; i en senare tid blef det flerstädes vanligt att medlemmarne hängåfvo sig åt tiggeri, i följd hvaraf ordet äfven har betydelsen: tiggerska, i frivillig fattigdom lefvande qvinna. margarete bæginu SD 3: 288 ( 1316) . een beggina (ein hilge beginne) som hafdhe til sidh . . . christi . . . nampn hedhra ST 82 . lifdhe sidhan fatik beggina allan sin alder (voluntariam paupertatem amplectens) Bil 805 ."],"f":["bägina )"]},{"a":"begissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gissa, sluta. huad skade kostnad och täring, jag hade . . . wet eders nåde well begisse BSH 4: 270 ( 1501, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"begiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begjuta, öfvergjuta, öfverskölja. \" the begutu han mz sodh oc diska watn \" Lg 586 . \" stodh ozias vp aller beguthin (infusus) mz rynnande tharom \" MB 2: 157 . Su 2 . limine wordho . . . alle begutne mz hans eghet blodh ib 414 . ib 31, 51 . mz brännande kärleke beguthin ib 92 . ib 91, 110 . see oc alla mins vänasta likama lime . . . alla wäghna aff blodhenom begothna ib 39 . \" i thänna kärlekenom oc älskoganom wart han opta i wndherlike oc osigelike matho begwtin \" ib 12 ."],"f":[]},{"a":"begiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? begjutning. conspersio begiutilse GU C 20 s. 141 ."],"f":[]},{"a":"begiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppgiva, avstå från, slå ur hågen. gar her och for eth rychte thet i haffue begiffuit then rese HSH 19: 117 ( 1506) . Jfr begripa 5. - part. pret. begivn, jfr obegivin."],"f":[]},{"a":"begiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfvergifva, lemna. \" the begaffwo badhe raadh oc snille \" Al 8994 . \" nw bigifwer iak alla mina tröst \" ib 2388 . \" sedhen som iag thz hörde iag thz begaff \" RK 3: (sista forts.) 5257 . - part. pret. begivin, som inträdt i kloster. swa är thz mz prestom oc begifno folke ST 426 . ","1) afstå från. begafwo sik tha alla tröst Al 10466 . ","2) begifva sig (till något ställe el. i någon ställning). sigh annan tijdh till gifftermåhl begiffwa (ingå giftermål) SO 212 . ","3) yppa sig. om eder tillfälle noghreledis sig begoffue FM 524 ( 1511) ."],"f":["bi- )","begiva sik , "]},{"a":"begrafning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begrafning. Bir 4: 105 . LfK 6 ."],"f":["begraffningh LfK 6 ),"]},{"a":"begrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) begrafva, nedgräfva i jorden. ther han . . . nw begraffiu liggher SD NS 2: 119 ( 1409) begroffwo the han MB 2: 73 . ib 40 . Al 2467 . Fr(Cod. BCDEF) 1477. RK 2: 8405 . wiste them stadhin ther korssit war begrafwit ST 301 . ","2) gravera. \" thz (ɔ: fingirgul) hiolt ij sik en ädhla steen dyrlika begrafwin \" Al 308 ."],"f":[]},{"a":"begrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begava, nedgräva. alla begreffna peninga SvKyrkobr 222 ."],"f":["begriffna ) , "]},{"a":"begravilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? begravning. Arfstv 17 ( 1461) . SvB 19 (b. avb 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"begrima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsmutsa. bildl. aldrig twättas thenna blygdenas wanfrägd aff tiig som tw äst saa forsmädeliga oc slemliga begrymad (denigratus) mäd Troj 171 ."],"f":["begryma )"]},{"a":"begripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gripa, fatta, fasttaga. hon var när swa at hon matte begripas Su 391 . - angripa, öfverfalla. war begripin aff orena andanom Lg 3: 269 . \" wart han ther hastelika begripin aff sottenne som kallas febres ällar skälfwa soth ib 314. \" Bir 4: 64 . \" stoor räddoghe begrepp alla thöm ther närstaddo varo \" Lg 3: 556 . \" hwi haffwa tässen margfalla dröfwilse tha os begripit \" MB 2: 85 . ","2) ertappa. hwilke j hordom wordho begripne ST 436 . MB 2: 18, 19 . ","3) omfatta, omsluta, innesluta. thz bergh var begrepith mz een ring Fr 442 . \" ciborium som hafdhe begripit alla camarana \" Gr 300 . \" styrdhe ok rädh j norighe som är eet land som mykin jordmon hafwer begripit \" Bil 859 . \" han begripir i nakra handa matto i sik alla dygdhe \" Bo 45 . - rymma. hymblane ok iordhin ok al the thing j lthem äru formagho ey at begripa mik Bir 1: 93 . \" thz (ɔ: mitt säte) är rwmt ok forma alla begripa \" ib 91 . ib 76, 330 . ","4) inbegripa, innefatta, innesluta. som i therrä dagthingan begripne äru BSH 1: 132 ( 1371) . ","5) bestämma, berama, sluta. j halmstada begripa the en dagh RK 2: 1681 . \" begrypo en fridh \" ib 2450 . \" at thässin deghtingan ok forwaring giordh ok begripen är mädh waro wit ok wilia oc fulbordh \" BSH 1: 196 ( 1387) . iac . . . hawer begrepet ena wenlegha oc kärlegha sämio SD NS 1: 539 ( 1406) . - öfverenskomma. begripo med eric karlson ath thet skulle sta i dagh i the for:da xiiii dagha BSH 3: 282 ( 1470) . \" haffde eric karlson begrypith en lägelik stadh med mattis ib. \"","6) företaga? thäs loffsins wpbörian begripa oc fulfölghia Su 327 . ","7) bekomma, få om theres ärende skulde främias oc framgangh begripa (haberet effectum) MB 2: 126 . ","8) fatta, begripa, förstå. vm thu gitir begripit hans änlitis vänleek Bo 55 . \" begripa andelik thing \" ib 131 . ib 234 . \" gifwande hänne först vndirstandilse ok skäl äptir thy hwar en forma at begripa \" Bir 1: 300 . \" begripa älla vndirsta mina dygdh ok makt \" ib 45, ib 56, 70, 3: 71 . KL 310 ."],"f":[]},{"a":"begripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["4) inbegripa, Innefatta. thöm scal ängin man . .. ther i thenna fridh bigrepen är, hald'ä ällä hägnä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) .","5) avsluta, ingå. \" war thenne daghtingän bigrepen, fuldraghin oc wisath mellom . . . konung albrecht i swerike ok hans ganzkä menä rike Ryd.berg Tr 2: 451 (1481). then dag oc dektingan som . . . erik niclisson . . . begiffuit (sannolikt för begripit) haffuer om axwaldz sloth \" Mon Dipl Sv 40 ( 1464) . överenskomma, besluta. är thet swa bigrepit . . . at . . . konung albrict oc the godhä män i swerike mugho warä hertogh henrich . . . bihulpne til therä örlogh in opa a danmark Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . \" thet anslag oc hogskot som eder nade aff gudes inskiutelse begripeth haffde \" HSH 13: 33 (1524, Brask). - part. pret. begripin, omfattande. j hans biscopsdöme j findland . . . äre somme sokner gandzska widä begripne Svartb 556 ( 1504) ."],"f":["be- . ","-grepen Rydberg Tr 2: 451 ( 1381)"]},{"a":"begripilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begripande. Su 79, 268 ."],"f":[]},{"a":"begripilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f.? uppfattning, begripande, begrepp. concepcio afflan ok begripilse GU C 20 s. 132 ."],"f":[]},{"a":"begriplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obegriplika."],"f":[]},{"a":"begriplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obegriplika."],"f":[]},{"a":"begripliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begåvad med förmåga att fatta. swa som thu giordhe hänne (människan) j rörilsom sinnelikin, swa ok j wisdom begriplighin (scentiæ capacem) ok skälighin SpV 480 . - Jfr obegripliker."],"f":["-lighin )"]},{"a":"begripliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som kan fatta. swa mykit är war siäl gudhz liknilse och ma wardha hans lottakande huru mykith hon är hans bigriplikin (capax) Ber 201 . ","2) begriplig. min ordh skulu ey j obegriplikom wttydhilsom wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydhning wppinbaras ällir kwngöras Bir 4: 91 . \" the äru tik kwnnogh oc synlikin oc begriplikin \" Su 288 . - Jfr obegripliker."],"f":["begriplikin . ","bigriplikin )"]},{"a":"begriplikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattningsförmåga. \" gudz milda tilsyn til lmänniskionna owirgangir människio wndhirstandz begriplikhet (capacitatem) \" SpV 57 . - (?) thu haffwr j siälinne tre naturas, oskälikheten, lustelikhetena ällir begriplikhetena (concupiscibilitatem), ok skälikhetena SpV 502 . - Jfr obegriplikeht."],"f":["begripp- )"]},{"a":"begripning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begripande, uppfattning. som aff hälgom oc hälgadhom hiärtom j andherlikom (för -like el. -lika) wndirstandilsinna begripning kan sees oc lönlika smakas Su 292 . - begrepp. all thing matta äptir thera som höra wndirstand oc begripningh Bir 4: 74 ."],"f":[]},{"a":"begrisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gråna, åldras? sidan böriar han här j bägrisa MD (S) 206 ."],"f":["bägris )"]},{"a":"begrunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betänka, besinna. \" haffuum wy nu begrvnnat oc betractat, at j ey wel kunnen . . . vtgöra sadana tyonde som ider bör \" Svartb 69 (1345?). - tänka, besluta. (v) haffuom nw begrunnat oc betrachtat, at i saadana sämio ok tionde gärd wtgöra skulin alleledis som her epter scriffuat staar Svartb 70 (1345?)."],"f":["begrunna )"]},{"a":"begrunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utgrunda. \" kunde hans wisdom ekke begrunda \" ST 423 . Lg 3: 586 . - begrunda, tänka. begrunda ok tenkia thz honom behaga MD (S) 208 . - betänka. begrunder thet wel i huad akt the thet göre FH 1: 164 ( 1496) . ","2) begripa, förstå huilkit ider werdighet och flere the werdigiste och werdughe fädher och gode herrer kunne bätre begrvnna än wij ther om scriffve HSH 22: 55 ( 1494) . ib 53 ( 1493) . \" kwnna grannelige begrunna at konghen oss aldrig sa got loffuer bebreffuer eller med ko ningxlige eder stadfester at han them holler \" ib 20: 69 ( 1506) ."],"f":["begrunna . ","begrynna ib 22: 53 ( 1493)),"]},{"a":"begrundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr obegrundeliker."],"f":[]},{"a":"begrundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr obegrundeliker."],"f":[]},{"a":"begrundilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sing. el. n. pl. begrundande, reflexion, utgrundande; reflexionsförmåga; förmåga att utgrunda el. begripa, förstånd. the sinnogha krapter och makter inwertis ärw, som är betänkilse krafft, begrwndelsena krafft oc aminnilsena krafft JMPs 36."],"f":["-else )"]},{"a":"begynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begynna. JTb 94 ( 1513) . her biginaes swe[n] ska penga HLG 3: 70 (1524). ib 79 ( 1524) . - begynna, taga itu med, börja med, börja bruka. tha ville han hwgghe the skoger, som höre vnder slotthet . . . , hwad heller thet war mik leeth eller lyfwfft, ok hwes dell lhan brwka eller bygynne wille, thet skulle hengia in pa honom allena BSH 5: 381 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"begynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begynna, börja. \" the . . . byyntä theres sang \" Va 55 . \" fulbordhade sith ämbete han bögynnat haffde \" Lg 400 . Su 6, 113, 172 . thetta örligh, nw beginth är BSH 5: 83 ( 1506) . . med inf. begynte engelbert j telge graffwa RK 2: 1741 . then som byghinnar falla i armodh Ber 288 . MB 2: 11, 42, 71 . RK 3: 675, 749, 776, 786, 883, 1424, 1656, 1663, 1751 . Lg 334 . \" bygyntä tha at fly vndan \" Va 24 . ib 32, 37, 38, 44, 49 . \" bygyntä til at iägä diwret \" ib 24 . ib 27 . - refl. begynnas, begynnas, begynna, taga sin början. här begynnas biblia pa swensko MB 1: 1 . \" nar offertorium begynnes \" VKR 65 . \" ther beginktis tha eth aluer spil \" RK 2: 1249 . \" hwadan theris orlig begyntis \" Di 41 . ib 30 . \" her beginnas atsye aff en riddare \" ib 1 . her lyktäs thzta ärendä j thzta sin, och byggyndes ater aff falantin och nampnlos Va 41 . - Jfr upbegynna."],"f":["bögynna . ","bygynna . ","byggynde: -es Va 41 . ","böginna Su 6 . ","beginna . ","byghinna . ","-es VKR 65 ; Va 41 . ","-ar Ber 288 ; RK 3: 749 ; ","-as MB 1: 1 ; Di 1 . ","-te ; refl. -tis; beginktis RK 2: 1249 . ","-adhe Lg 334 ; MB 2: 42, 71 ; RK 3: 1656, 1751 ; ","-adho MB 2: 11 . "]},{"a":"begynnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begynnelse, början. \" gud var äurdeliga vthan nagha t ophoff eller begynnen \" SvKyrkobr 125 . ib 128 . \" allaledes som han tilforin giort hade fran första begynnen i yterste \" STb 3: 13 ( 1492) . - Jfr upbegynnan."],"f":[]},{"a":"begynnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begynnelse, början. MB 2: 305 . Su 111, 280 . \" en foresmakan oc begynnan til äwärdelika himerikis glädhi \" ib 344 ."],"f":[]},{"a":"begynnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begynnelse, början. MB 2: 179 . Lg 3: 28, 103 . - företag. sware för swadane obestandige begynnelse BSH 5: 486 ( 1511) . - Jfr upbegynnilse."],"f":["-else . ","bygynilsä Lg 3: 28 . ","byginilse: -en ib 103), "]},{"a":"begynnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upbegynnilse."],"f":[]},{"a":"begynsel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bebynnelse. BSH 5: 271 ( 1508) ."],"f":["beginsell )"]},{"a":"begäkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) drifva gäck med, begabba. wart iak . . . swa som fulaste dare begäkkadher (ilusus) Su 29 . ","2) gäcka, narra, bedraga. thu haffwir mik begäkkat (ilusisti) MB 2: 121 . LfK 122 ."],"f":[]},{"a":"begäkkan","b":[],"c":"","d":"","e":[" Su 7 . LfK 12 ."],"f":["bedrägeri"]},{"a":"begäkkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begabbare, hånare. SvKyrkobr 196 ."],"f":[]},{"a":"begängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch f. likbegängelse; själamässa; gudstjänst som med böner mässor o. s. v. hålles till äminnelse av en avliden och till hans själs bästa. holda ena begenilse fore bäggias wore siäl Svartb 272 ( 1416) . ib 273 (1416?). SD NS 3: 610 ( 1420) . SJ 2: 4 ( 1474) . \" arleka halla os eth begengelse \" Arnell Brask BiV 49. "],"f":["begangilse )","*begängilsa mässa","begengilse- )"]},{"a":"begängilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" likbegängelse, gudstjenst som med böner, messor m. m. firas för en aflidens skull. göre begengilse aptir myne fatige siäll FH 5: 201 ( 1509) . \" wil jac at epter mik göres threggia aara begängilsör j abo domkyrkio \" ib 6: 34 (1452, afskr.). ta gud kallar eder af dagom, ta skolom wi . . . för eder göra som ware ordensböcker utwisa, med siälemässom, psaltarom, wielsom och begengelsom lijka wist som för oss sielfwom DD 1: 140 (1487, nyare afskr.) . \" reedde til lthz som skulle tiäna til iordhena oc hans siälarykt oc begengilse \" Lg 3: 366 ."],"f":[]},{"a":"begär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begäran, åstundan. BSH 3: 185 (1467 afskr.), 5: 89 (1506)."],"f":[]},{"a":"begära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) begära, önska. \" alt thz theres hiärtä begärädä \" Va 11 . \" alle the szom hade marck begärade iack till öde lagth \" RK 3: (till. om Chr. II, red. a) 6342. owergaff then skolan han begeradhe (hvilken han förut ville tillhöra) Su 265 . ","2) begära, framställa begäran. begärade aff herranom gudhi annan höffwidzman MB 2: 69 . RK 2: 6966, 7020, 9122, 3: 2219 . BSH 5: 196 ( 1507) . HSH 19: 155 ( 1506) . begörendhe ath wij ville oss giffwe til nogen aff the puncthee ib 146 ( 1506) . BSH 5: 149 ( 1507) . \" swa danna gerning som j ärä begärändes aff mik \" Va 47 . RK 3: 951 wi ärom thes begärende SO 3 . \" then som embetet begerer aff brödromen \" ib 185 . ib 191 . \" hwilken som . . . ther vtj (ɔ: i samma förscriffne compani) begerende är (deruti söker inträde) \" ib 156 ."],"f":["be- BSH 5: 149 ( 1507) . ","bö- ib 196 ( 1507) . ","begöra: -endhe HSH 19: 146 (1506); endis ib 150 (1506), 152; edhe ib. ","begora: -eth HSH 19: 155 ( 1506) . -ar? -adhe, "]},{"a":"begära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["begerda: -et STb 3: 307 (1496) ),","begära i gen , begära tillbaka, begära att återfå. begärer nu almoghen igehn then deel ther sammankommen war HSH 13: 49 (1324, Brask). STb 3: 307 (1496)."]},{"a":"begära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) begär, önskan. \" inthe war annath thera begära \" MD (S) 231 . thz war allas tera begära ib 202 . ib 278 . \" samman bindas i wenskapp war myn begära \" RK 3: (sista forts.) 5885. - begär, begärelse. fför giri skuld och andra begära MD (S) 202 . ","2) begäran. \" epther hans eghen begära \" RK 3: (sista forts.) 4516 . ib 5209 . thera bön och begäre BS 34 ."],"f":["begäre )"]},{"a":"begäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) begär, önskan. \" til thz ena staar all mins hiärtas begäran \" Su 99 . \" alt thz thera begeren warä skulde the haffua \" Va 39 . ","2) begäran. \" epter jder nades budh och begäran \" FH 5: 24 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"begärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insnärja, fånga. \" wart han optänder j begärelse till henne oc begärdad j henne kärlig (eius illaqueatus amore) \" Troj 293 ."],"f":["begärdadher ) , "]},{"a":"begärilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f.? ","1) begär, lust, önskan. begärilse at byggia Ber 291 . huar thu skalt fästa thins hugx begärilse oc astundan Su 259 . \" gudz hyllist begärilse (åstundan efter Guds nåd) \" ib 309 . \" gaff konungenom clarasta ändoghet oppa hans wilia oc begärilse \" Lg 3: 310 . - begär, begärelse. han bran heteliga j begärilse oc lusta til henne MB 2: 166 . \" thins likama oloflika begärilse borth älta \" Su 37 . ib 53, 226, 354 . begärelsenna styrerska LfK 36 . ","2) begäran. \" epter eder begärelse \" FH 1: 163 ( 1496) . ib 7: 100 ( 1517) . \" pa allis eder herredömis borgelse \" BSH 5: 329 ( 1508) ."],"f":["bo- . ","-else )"]},{"a":"begärin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begärande. al then del, som han war begeren oppe edre wenghue FM 421 ( 1509) ."],"f":["begeren )"]},{"a":"begärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) begär. \" lwst oc begärning til ath affla barn \" LB 7: 274 . kropsins begärning Bir 5: 7 . ","2) begäran. \" äpther . . . jngeborgha abbatisse oc alla systra oc brödhra bön oc begäring \" Bir 5: 124 . \" epter idher eyghin scriffwilse ok begärningh \" HSH 22: 34 ( 1491) ."],"f":["begäring )"]},{"a":"behagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behag, tillfredsställelse, vilja. \" mz konungx raad ok hans behag \" MD (S) 229 . ib 259 . \" fingo ther storl bythe sig till behag \" RK 1: (till. till LRK) s. 241 . \" fick och thz in effther mitt behag \" ib 242 . BSH 4: 197 ( 1495) . fik myk (?) XI sine swene the mik fölgia . . . pa eth behagh (på behaglig tid, så länge jag vill?) ib 252 ( 1500) . tyker oss rad vare oppa edert behagh (om Eder så behagar), at wy . . . scriffwe bispen aff skare . . . til ib 313 ( 1502) . \" ladhe i walet tesse epterscreffne III gode men pa ider herredömis behag ok för bätring \" FH 7: 71 ( 1506) . FM 134 (1502, samt. afskr.). thesso rijkena sammanbindningh hafwom wi förb:de aff swerige giorth vppa mena rijkesens rads manna i swerige behagh ok nöghe BtRK 144 ( 1441) . waro wth sendhe pa thet behagh (i det syfte?) ath the skulle fanghet frijhether pa westerarss stadh BSH 4: 257 ( 1501) . \" war thet möte beramit . . . pa thet behag the danske ffogeter skulle ey innan täss aff sätias \" FM 133 (1502, samt. afskr.). Jfr välbehagh."],"f":[]},{"a":"behagh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr bohagh."],"f":[]},{"a":"behagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) behaga. \" med dat. hwariom manne thz behaga \" Al 3862 . RK 2: 6821, 7487 . \" huru behaghar thik saltarin \" ST 160 . \" thz skal mik oc fulwel behaga \" RK 2: 6767 . ib 7434 . Va 31 . Di 158, 285 . ST 373 . \" hwilkom idher bätzst behagar at j skulen thiäna \" MB 2: 64 . \" seen til hwat idher ther om bätzst behagher \" ib 127 . \" hwar hanom bäzst behaga \" SD NS 1: 200 ( 1402) . ib 2: 314 ( 1410) . \" thz mon them allom illa behagha \" Al 2149 . RK 2: 2264, 5491, 6057, 6600 . \" hanom behagde fult illa the geste \" ib 7574 . thu kant mik j enge thiänist swa wäl behagha ST 167 . jus erixsson behagade jlla tha (fann sig illa, var illa till mods) RK 2: 807 . ib 7825 . \" niclisse behagade ey thess bädher \" ib 5847 . ib 7031 . \" them mote sa mykit tess vär behaga \" ib 7844 . \" tha skal eder vel behaffua \" BSH 5: 536 ( 1513) . ","2) finna behag i, tycka om. man behagdet ey wel RK 2: s. 346. kom konungen gangande j smidiana till hanum oc behagede swerdit wäll Di 48 . sadne swar, som the skul ecke vel behaffue BSH 5: 433 ( 1511) . - refl. behaghas, = behagha 1. göra alt thz illa ther them behaghas MD 79 . ib 85 ."],"f":["behafa: -as MD 85 . ","behaffue . ","-ar , -adhe, el. -er, -de),"]},{"a":"behagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behaga. \" epter minom eghnom vilia, swa thet mich allaledis wel bohaghar oc athnöyier \" SD NS 3: 370 ( 1418) . - refl. behaghas, behaga, tillfredsställa; träffa in (med). med prep. i. hon haffde aldrig seth wänare man än han war som saa myket behagdes j hännes astwndeliga begäran (suo affectui conueniret) Troj 62 ."],"f":["bo- )"]},{"a":"behaghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behaglig, tillfredsställande. \" gode och behagelige tidhende \" FH 7: 97 ( 1513) . behageligh, j alle mattho god swar FM 170 ( 1504) . en god, behagelig quittencie ib 171 ( 1504) . tiände the behaghelighä äre ib 185 ( 1504) ."],"f":["behagelig )"]},{"a":"behald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkert ställe, säker tillflyktsort. haffue waldh, tha hans dach vte är, at gaa i clostredh i sit beholt igen STb 3: 64 ( 1493) . ib 1: 255 ( 1480) . RP 2: 140 ( 1387) ."],"f":["beholt STb 3: 64 (1493) ), "]},{"a":"behald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) säkert ställe, ort hvarest man kan vara trygg. i sit fria felogha behald at fara BSH 1: 187 ( 1386) . \" hwar han ville mich swa forwara at jach komber j mith behald j gen \" RK 2: 5516 . ib 5867, 5914, 7988, 1: (sfgn) s. 177. MD (S) 238, 246. FM 155 ( 1504) . Va 14 . Di 180 . ","2) besittning? klostreno til stadhught behald oc äuärdhelica ägho SD NS 2: 96 ( 1409) ."],"f":["behall FM 155 ( 1504) . ","behal MD (S) 238, 246. beholl RK 2: 5867, 5914 ; Di 180 . ","behol RK 2: 7988), "]},{"a":"behalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) behålla. \" lät mik thässa bytning behaldha \" Bil 865 . minne delin . . . behallom wij till wart sialwra vphäldhe SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). iak vil thet siälwir behalda ib NS 1: 231 ( 1403) . KL 22, 295 . BSH 1: 166 ( 1376), 194 ( 1387), 198 ( 1387). SD NS 1: 1 ( 1401), 98 ( 1402). Bo 3 . Gr 286 . MB 1: 3 . Bir 1: 54, 215, 3 ; 400. Iv 3136, 3990, 4506 . Fr 209, 498, 1469 . Al 6370 . Di 169 . ST 151, 329, 431 . \" änthot han litit behaldir af the som han höre \" KL 244 . \" höra gudz ord ok behalla them \" MD 1: 85 . \" thik jdhkelica beholla j mino aminne \" Bir 2: 51 . \" uilia . . . behalda sina ilzsko \" ib 26 . gånga sa aff mz beholna håffuer RK 3: (sista forts.) 5038 . - bevara. om wij skolom behollas BSH 5: 179 ( 1507) . - part. pret. bevarad, oskadd. vtan j bliuin skipino formoghin i ey bihaldne bliua KL 174 . \" ij skullin hafwa alexandri sidh ther blifwum wi alle behalne widh \" Al 1872 . \" vil . . . atirfa thik thöm alla behalna (incolumes) \" Bo 187 . \" thu skalt komma behallin oc helbrygda hem \" Lg 3: 49 . \" til liiffuith bihalden ware \" MD 34 . ","2) bekräfta, försäkra, intyga. thät wiliom wi . . . mädh war rät behalda SJ 103 ( 1349) . beholded mz sin eedh . . . at the engen orättfärdig gerning giort haffua SO 160 ."],"f":["behalla SD NS 1: 1 ( 1401), 98 ( 1402); MP 1: 85 ; Bir 1: 215 ; Al 6370 ; ","-om SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). beholda SD NS 2: 131 ( 1409); Bir 3: 434 ; Di 66 . ","beholla Bir 2: 51 ; ","-as BSH 5: 179 ( 1507) . ","bihalda Bir 4: 298 ; ","-haldin Gr (Cod. D) 378 ; ","-halden MD 34 ; ","haldne KL 174 ; ","-hiolt ib 22 ; ","-holth Iv CVI. biholla RK 2: s. 344. byhaalla SD NS 1: 437 ( 1405) . " böholla " BSH 5: 182 ( 1507) . ","behalladha SJ 225 ( 1453),","behalda sik , hålla sig, försvara sig, göra motstånd. jak rädhis at wi formoghum oss ekke swa länge behalda ST 328 ."]},{"a":"behalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) behålla. Rydberg Tr 2: 245 (1357). Sd NS 3: 110 (1416). Prosadikter (Sju vise mäst C) 226 . - förbehålla. tha behallum wy os . . . fulla macht fornempa godz wederkennas vnder bischopsbordit Arnell Brask BiV 50. 2) bekräfta, intyga. äpte thy the wildo mäth sinom eedh behalda Gadolin Pants Bi 276 (1378). "],"f":["bihaldä Rydberg Tr 2: 245 ( 1357)","behulle Prosadikter (Sju vise mäst C) 226 . ","behollen HSH 19: 150 (1506)), ","behalda sik , stå sig, begå sig. Se Sdw 2: 1196. - part. pret. behaldin, behållen. behaldne pänningar, ren vinst, netto. aff sama lest smör beholne peninga vort til swmma lxxij (72) mark, v (5) skilling, iij (3) peninga STb 4: 146 (1507). ib. - mädh behaldin resa, efter lyckligt överstånden resa. mik tycker ganske väll vare ath i äre helbrygdä vpkommen igen med behollen reyse HSH 19: 150 ( 1506) ."]},{"a":"behaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person tillhörande ngns folk, underlydande? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 73 f. kommer ther noger fran her laurens axelsson fran wiiborg slott vthaff konungsens behollere oc till stora förstens fäderlige ärfue Rydberg Tr 3: 361 (1482, avskr.) ."],"f":["behollere )"]},{"a":"behaldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning underlydande område. vthaff theris stora förstis fäderlige ärffwe the ryssekeysers oc af all stora nogordh . . . skall man änthe ondt göre paa swerige eller swriges riges land oc beholninger Rydbeg Tr 3: 361 (1482, avskr.). kommer ther . . . nogor . . . af stora nogordh oc vtaf nogrdz beholninger ib. ib 362 ."],"f":["beholning )"]},{"a":"behemelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hemligen. BSH 5: 30 ( 1504) , 222 (1507)."],"f":["-lige BSH 5: 30 ( 1504) . ","-lighan ib 222 (1507)),"]},{"a":"behindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hindra. \" bliffwer ther myket behindrat \" DD 1: 225 (1516, eft. aftr. hos Langebek). thet vii behindradhä äre i andhrä vordenhä rigsins ärendhä HSH 19: 25 ( 1504) .","2) lägga beslag på. hade gripit, behindret, oc röffuede töm aff eders nades breff BSH 4: 223 ( 1497) . -- Jfr obehindradher."],"f":[]},{"a":"behindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) lägga beslag på. wntte . . .. her götzstaff karlsson olaff japsson . . . sina peninga ok jern igen, som hans fogede mikell hade behindrat i lagwnd fore honom STb 1: 302 ( 1481) . ib 18 ( 1477) . - anhålla, fasttaga. bleff olaff matsson behindrat i . . . lybeka STb 1: 72 ( 1476) . ib 300 ( 1481) . - Jfr obehindradher."],"f":[]},{"a":"behindran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hinder. Se Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"behindring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hinder. DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langebek). HSH 19: 73 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"behiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. hjälpande, behjälplig. at . . . konung albrict oc the godhä män i swerike mugho warä hertogh henrich oc hertoghä magnuse . . . bihulpne til therä örlogh in op a danmark Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . wara . . . konung olaf bilhulpne til sit orlöhg ib."],"f":["bi- . "]},{"a":"behiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hjälpa. \" them föliandhe oc behiälpande \" Lg 3: 643 . \" ath jag motte fa noghen hielp aff riget, som jag ware beholpen met \" BSH 4: 276 ( 1501) . "],"f":["behiälpa sik , hjälpa sig, uppehålla sig. FM 62 ( 1457) . " ther mz behalp han sik i xvij aar " Lg 3: 338 . " i maghen idher nw behiälpa mz thz ena lywset " ib 707 . BSH 5: 304 ( 1508) ."]},{"a":"behiälpliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig, hjälpande. \" behiälpelik i hwat matto hon hälst kwnne \" Lg 3: 648 . \" ath the . . . thöm behielpelike warj \" FH 3: 67 ( 1445) . FM 390 ( 1508) . at han skulde vara hanom behielpelighin ther til, at han matte koma til suerike Ansg 223 . . . . the oss ther till behielplike waro (för wara) BtRK 52 (138, orig.). ath the . . . waren thennä for:de brefvisare godhe och behielplighe til rättä FH 2: 50 ( 1419) . SO 162 . \" skal hwart rijket thy andra troligha wara bestanducht oc fullelika behielplighit thz affwäria \" BtRK 144 ( 1441) . Jfr beholpeliker."],"f":["behiälpeliker . ","behielpeligh SO 162 . ","behielpigh . ","behielpelighin . ","behielpeligen FM 390 ( 1508) . ","behielplighin )"]},{"a":"behiälpliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig, hjälpande. Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . SD NS 3: 15 (1415)."],"f":["böhielpaliker . ","-likä SD NS 3: 15 ( 1415) . ","behelppälker: -lekä FMU 3: 501 ( 1450) . ","bihelpeliken Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) ),"]},{"a":"behiälpogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig, hjälpande. Vårfrup 139 . Urk Shist 1: 3 (1436)."],"f":["-ugher . ","byhälpogher SD NS 3: 387 (1418, dpl. fr. Jämtland),"]},{"a":"behiälpogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= behiälpliker. \" bidhin them thz the idhre syster behiälphoge ära \" Lg 3: 323 . ib 633, 647 . ware edher herredömer alle nw behielpeghe och bijständige BSH 5: 50 ( 1505) . \" wara honum behielpighe till . . . at wort skiip motte koma hiit til oss \" ib 23 ( 1504) . \" at the wtan al lforsumilse behiälpoe (för -oghe) varin . . . at kräfwa oc mana \" SD NS 1: 415 ( 1405). at the wara fornemde wärkmestera behielpig til retta SO 160 . \" ath i ville vara behielpige til frv ingeborg om the lente päninga \" BSH 5: 128 ( 1506) . Jfr behulpigh."],"f":["-igher . ","-egher )"]},{"a":"behof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behov, behövlighet. wara . . . konung olaf bihulpne til sit orlogh op a alla land, ther hanom bihof är Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . annet smath, som behöff giordis j . . . scomargarens bodh HLG 2 : 59 (1517). ffore banden serdelis penninga, om swa behoff haffuer StÄmb 147 ( 1501) ."],"f":["bi- . ","behöff HLG 2: 59 (1517)"]},{"a":"behof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bruk, behof, nytta, gagn. til thera behoof oc nytto BSH 2: 116 ( 1400) . \" til sit egit behoff \" SD NS 1: 36 ( 1401) . ib 2: 375 ( 1411). om the gyngerdh ko[mer] ider naadh til behooff BSH 3: 146 ( 1463?) . \" varo skipadh fatiko folke til thiänist oc behoff \" Bo 165 . \" läggia thz nidhir ther thz var väl beuarat ok göma til sit behof \" ib 3 . ib 52 . VKR 33, 36, 38, 41 . Lg 3: 280 . SO 26, 66 . \" win til mit oc hwstrwnna oc piltzsens behoff oc vidhertorfft \" MB 2: 131 . ","2) behof, nödtorf, nödvändighet. wm swa behoff oc tarff warda kan Bir 4: 61. ey är behoff at allir almoghen kome til stridh mothe stadhen hay MB 2: 17 . \" huat är tha miik meera behoff at wita ällir meere ranzsaka \" Su 272 . engxens tingh haffwom wi behoff vtan atenast härbergith MB 2: 131 . \" vm forrörde companijs bröder nyan olderman behof hade \" SO 194 . \" om täs behoff äär \" FM 66 (146072). the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar oc är nar flodh är oc thäs behoff gör VAH 24: 322 ( 1442) . ther behop giordis FM 354 ( 1507) . BSH 5: 62 ( 1505) , 150 (1507). thz scal ey göris behoff RK 2: 3649 . \" her ey görs behoff vptälia meera \" ib 1729 . Su 116 . huat thik behoff görs (quæ necessaria sunt) MB 2: 131 . BSH 5: 197 ( 1507) . \" ath hanom swena behoff giordes \" SO 154 . ib 143 . \" um ämbetet nyan olderman behoff giordhes ib 186. \" ib 80 . \" thz han sielffuer behoff giörs \" ib 197 . -- Jfr slots behof."],"f":["behoff . ","behoof . ","behooff . ","behop . ","byhof SO 26 . ","bohoff BSH 5: 62 ( 1505) , 150 (1507). böhoff BSH 5: 197 ( 1507) ), "]},{"a":"beholp subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["hjälp understöd. hawa . . . oplatet een akerfieldh . . . til siälakorsens beholp i vpsala domkirkio SD NS 3: 80 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"beholpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig. \" bidher jac ider . . . at i waren them behulpelighe \" FMU 3: 101 ( 1436) , ib 61 (1434?)."],"f":["behulpeligh )"]},{"a":"beholpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig. \" ath the wari henne här beholppelighe vthinne \" FH 5: 165 ( 1494) . FM 715 ( 1521) ."],"f":["-ligh )"]},{"a":"behulpigh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig. \" at the gode herrer wele edert herredöme bestondig oc med teris folch behulpig wara \" BSH 5: 242 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"behulpogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig. Jfr Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"behvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["välva, förse el. bygga med valv. hulkin källare alleledis behwalffdher är SJ 2: 264 ( 1495) . STb 3: 212 ( 1495) ."],"f":["-hwalffdher ) , "]},{"a":"behända","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fin, konstfull. lekin war ny och mykit behenda MD (S) 202 (i rimslut)."],"f":[]},{"a":"behändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fint, skicligt, behändigt. thz han thz örlögh swa behändelika wan Prosadikter (Sju vise mäst) 163 . - skickligt, försiktigt. pedetentim . . . remissiuum behändelika varliga ok foth vidh footh Gu C 20 s. 423. - noggrant, grundligt. perrimari fullelica oc behendelica ransaka GU C 20 s. l527. - fint, på ett skärande sätt? frigucio . . . subtitiliter garrie behändelika ropa ok ilfenas aff köldh GU C 20 s. 293 ."],"f":[]},{"a":"behändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med konst, fint, skickligt. göra thz konstelica älla mykyt behändelica Bo 16 . \" behändelika älla konstelika sammen satter \" VKR 58 . \" bredha listor . . . mykyt behändelika oc mestirlika giordha \" ST 418 . \" swa behändelika och ärlika klädder \" JP 59 . ","2) besynnerligt? thedt skal haffue sig gansze behändelige ther om BSH 5: 10 ( 1504) ."],"f":["-lige )"]},{"a":"behändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bekväm. Jfr Dahlgren, Gloss. om otwedhe soken then forläningh til forbätringh och hielp mich aff eder herredöme nw tilsagdh är effter hon [är] mik mikit behendlig loch wälbelägen till mijn gaardh herrsätter HSH 24: 22 ( 1512) ."],"f":["behenelig )"]},{"a":"behändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fin, skarpsinnig. han thalar wiisdom behendligh oc kloc MD 28 . ","2) med konst arbetad. ena värn han hafuer om sik, badhe behändelik ok kostelik Fl 1065 . ib (Cod. C) 1297."],"f":["behendeligh )"]},{"a":"behändogha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med konst. mädhan hon loth göra thy thetta karit behändogha ST 325 ."],"f":[]},{"a":"behändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) konsterfaren, skicklig. thz war slöghasta oc behändoghasta folk til alzkona gerning ST 323 . ib 526 . ","2) fin. \" listig. hedhir giri är behändokt ont (subtile malum) \" Bo 96 . ","3) konstig, fin, med konst utförd. behändogh gärning (curiosum opus) takir myklo meer af timanom än tharfwas Bo 17 . ib 121 . hafdhe. . . seeth mang kostelik thing j belendoghe bygning ST 40 . ib 135 . \" medh nokrom dyrom äller behändoghom ordhum \" Ansg 245 . ","4) lämpligt? thet warmik behendokth til städia BSH 5: 225 ( 1507) . ","5) besynnerlig, underlig? om thet tyska breff är mik myket behändikt BSH 5: 143 ( 1507) . - Jfr obehändogher."],"f":["-igh )"]},{"a":"behändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skiclig, utrustad med synnerlig förmpga. conspcax . . . behndogher til ath skodo GU C 20. s. 141. - skiclig, begåvad, skarpsinig. swa som the (ɔ: prophetane) mykit behändoghe (subtiles) äru j lönlikom thingom SpV 35 . mästare i siw bokligha konster. oc lmykith behändigh Prosadikter (Sju vise mäst) 161 . - fint, uttänkt. hauer jak funnit et got radh oc ena behedugha konst Prosadikter (Barl) 72 . - Jfr obehändogher."],"f":["-uger . ","-igh )"]},{"a":"behändoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konst, lkonstgrepp. \" jannes . . . thäntkte mykith oppa the behändigheet \" Prosadikter (Sju vise mäst) 159 . - list. tha kom thz en tiidh til aff en behändigheet thz ha[n]grep sins herra fienda ib 163 ."],"f":["-igheet )"]},{"a":"behändoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konst. \" i ofmykle behändoghet oc slögdh som callas maledictum curiositatis vicum \" Bo 18 . \" j riim oc behändoghet (subtilitates leoniatum) \" Bir 4: 74 . ST 135 . Al 9095 . Lg 3: 107 ."],"f":["behändikheet Al 9095), "]},{"a":"behöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) höra, bönhöra. \" - part. pet. hörd, bönhörd? til hwilkith wij oss aldeles behörde wara forhopades \" BSH 5: 73 ( 1505) .","2) höra, lyda. - part. pret. hörsam, lydig. war inghen aff them behörd BSH 5: 302 ( 1508) . ","3) höra, tillhöra, stå i samband med. alth thet til slotzbehoff behörer BtRK 340 (1487, orig.) ."],"f":[]},{"a":"behörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? tillbehör. beholle forrörde stenhuss medh thess behörilsse SJ 2: 112 ( 1488) . hulket hus meth alle sin behörilsse han gaff sine dotter dotter ib 309 ( 1496) . Stb 2: 22."],"f":[]},{"a":"behöring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillbehör, tillhörande lägenheter. it stenhus medh tess behöring STb 3: 407 (1498)."],"f":[]},{"a":"behörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillhörande, hörande. beplichte wii oss baade oppe holle hwat som ther tiil behörligt är i förscirne bryggeierehuss SJ 2: 257 ( 1494) . STb 3: 176 (1494). - Jfr obehörliker."],"f":[]},{"a":"behöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) behöva. med gen. the kma oss altidh til lhieolp tha vj thes behöfwom SvKyrkobr 203 . MP 4: 263 . 2) behövas, vara av nöden (för ngn). med inf. lengha böker behöffde honomhaffwa nar han wille lära äller prädica JMPs 27. - med ack. och gen. thäs. Se Sdw 2: 1196."],"f":[]},{"a":"behöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) behöfva. \" thet systra oc brödhir behöfua \" VKR 42 . Bir 5: 120 . Va 4, 23 . Di 297 . RK 2: 3053, 3669, 7602, 8806 . SO 30 . Su 112, 224, 359 . LfK 76 . \" at j behoffwa nagot här vtaff wart land til edher \" FM 122 (1501, samt. afskr.). inthe behöffuer danske thz prisa äller roosa RK 3: 998 . ib 2348 . BSH 5: 150 ( 1507) . ","2) behöfvas. \" hanom behöffuer oc berning thär \" RK 2: 7111 . \" hwat honum behöffdhe \" Lg 3: 34 . annor stykke som siälina rörer oc behöffwer ib 384 . äpther thy som behöffwir Bir 5: 25 . - refl. behövas, behöfvas, vara af nöden. om thöm nagat kan behoffues SO 117 . ib 204 . \" för rätwiso som ey behöffuäs angher älla skrifftemal \" Su 48 . \" min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat som wäl behöffdhis j tolkom hälgom lärdome \" ib 3 . ib 150 . \" tha thz behöffwis \" LfK 11 ."],"f":["bo- BSH 5: 150 ( 1507) . ","behoffwa . ","behoffua . ","beheffua: -in Va23. -ir, -de), ","behöva vidher","-wedher )"]},{"a":"behövas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" anstå, öfverenstämma med huilkit nampn mine ädelhet wäl behöffwis \" Su 77 . ib 33 . Jfr hövas."],"f":[]},{"a":"behöveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["passande för, öfverensstämmande med. hon (ɔ: mattan) är tholkin, som äglikin oc behöffuelikin är tholko sacramento Su 271 . Jfr höveliker."],"f":["-likin )"]},{"a":"behöveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behöflig, som behöfves. \" alla lhanda behöffligh thingh til örligx \" MB 2: 246 ."],"f":["behöffligh )"]},{"a":"behöveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["passande, lämplig. \" malaren han älskär alla handha färgho eller litha toch wthwäl lhan somliga fore the andra ok huan there säther j thy rwme som huariom är behöfligit \" SvKyrkobr 174 ."],"f":["behöfligit SvKyrkobr 174 ) , "]},{"a":"behöving","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som behöfves, nödtorft. wtan kost oc töring, oc alla andra behöffwing BSH 5: 11 ( 1504) . faa . . . eth mectigt taal folch tiil wnsetning, spisning, poluer, bly, piil oc andra behoffwing ib."],"f":["behoffwing )"]},{"a":"beiaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bejaka, samtycka till. BSH 5: 303 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"beiärnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med järn försedd, järnbeslagen. beiärnadha stridz wagna MB 2: 78 ."],"f":[]},{"a":"bekansa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undersöka. \" en äller twa kwnna ey alth bekansa ob besinna \" PMSkr 144 . \" är oc ranskandis oc bekansandis j hwilko matto fiendana ärw starkasth \" ib 146 ."],"f":[]},{"a":"beklagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) anklaga. \" röghia äller beklagha sin almogha \" MB 2: 290 . \" hulka then wrangaste mannen swa falskliga för oss belögh oc becladhe (för beclagadhe) \" ib 203 . Su 71, 349 . SO 142, 152 . \" mz swik oc lygn bekladhir \" ST 173 . ","2) klaga. \" beklalghendes om eth ärende och trätte \" FH 7: 98 ( 1513) ."],"f":["beklaka )","beklagha sik , be klaga sig. beclagende sig om sin store fatigdom FH 1: 167 (1496, afskr.) ."]},{"a":"beklagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["beklagha sik , beklaga sig, klaga, kära. kom arvwidh olsson fore rettin oc beclagade sik fore fogoden . . . borgamestarene ok raadet, hurw han war fortörnat aff fröderik skreddare STb 1: 86 (1477). kom fore rettin laurens kötmangare och beklagade sik swa, ath mattis martinsson hade giortt honom offwerwaldh STbv 1: 247 (1480)."]},{"a":"beklaghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagande. Gers Frest 49 ."],"f":[]},{"a":"beklandradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr obeklandradher."],"f":[]},{"a":"beklämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämma, trycka. \" om man tycker hiertat beklemmis aff hita eller annan siwkdom \" LB 7: 235 ."],"f":[]},{"a":"beknipin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr obeknipin."],"f":[]},{"a":"bekoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma till, få tillfälle till. med gen. thäs. astwnda ath see gudz likama . . . huar hon kan täs bekoma MP 4: 159 . 3) bekomma, utöva verkan på, väcka oro el. missnöje hos. laather edert herredöme inte bekomma, at jak eder her om tilbwdit haffwer BSH 5: 305 ( 1508) . 4) oroa, bekymra. ther höer ey visom oc fornwmstogom manne tiill, ath bekomma syn hwg oc mening mz wtwortes athäffwom Troj 72 . 5) tjäna (till), vara tjänlig (till). thet (vin) som golan lith haffwer är lostelikith oc bekombir wäl til smälta mathen PM Skr 357 6) tillkomma, höra till. med prep. li. thänna trappor som kallas gradus relaiui maior et minor thz är större ok mindre . . . bekomma ekke j guddomsins natur, hwilkin owmskiptelikon är, wthan j os SpV 34 . - tillkomma, tillhöra, passa (för), passa in (på); överensstämma (med); avse. med dat. canticum thätta ordhit fik nampn aff thänna ordheno cantande,, hwilkit rättelika bekombir (convenit) ällir tillydhir gudz loffwi SpV 30 . huru kan . . . thätta wara, at aatskilelika persone kwnna bekomma (conveniunt) enne persone ib 388 . ib 544 . \" j samma läxinne äru nakor the ordh, som j andeliko wndhirstandh ytherligarin betekna sonen, thz är gudz ordh än modhena, nakor äru ok the som them bekomma (conveniunt) badhom \" ib 195 . ib 354 . \" alla creatura skapare ok skikkare, han weth hwat hwari eno creature bästz bekombir (congruat) \" ib 294 . \" om thz bekombir (congruit) wäl helsonne, renliffweno ok stadoghetinne \" ib 553 . äpthir thz at hwar en öffwar sik j them gärninghom, som tronna lop bekombirl thy pröffwas shristus skapas j honom ib 100 . \" hwilkin är thän som räkkna kan . . . hwat hwarie nathurinne kan bästh bekomma syndhrilika kroppenom ok säliienne \" ib 354 ; jfr 3). - part. pres. passande (för), ägnande sig (för), övrenstämmande (med). tildraghir hon (ɔ: naturin) ekke forbätringhena äwärdhelikhetinne bekommande (profetum eternitati congruentem) SpV 158 . \" hwat kroppenom är wäl bekommande (congruum) \" ib 354 . - Jfri illabekoma, välbekomande."],"f":["bekomma )"]},{"a":"bekoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma till, få tillfälle till. ey kunde förra bekommat för konungh karl schull at bespraka the jordena SJ 257 ( 1457) . \" ath jach kan bekommeth ath aname till mik saadane werff \" HSH 19: 106 ( 1505) . kan icke . . . bekomme then reyse ib 111 ( 1505) . \" nar han thet best bekoma kan \" SO 103 . ","2) bekomma, få. SO 306 . RK 1: (till. till LRK) s. 247 (båda dessa ställen tillhöra nyare afskrifver). ","3) bekomma, utöfa verkan på ööl oc maat skal tik bätre bekomma Su 305 ."],"f":["bekomma )"]},{"a":"bekomelighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läglighet, läglig el. lämplig ställning el. plats. wilyandis komma fiendana til eth annath rwm sigh til bätre bekommeligheth (oportuniorem locum) ath winna PMSkr 157 ."],"f":["-kommeligheth )"]},{"a":"bekomeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) passande, lämplig; nyttig. med dat. PMSkr 69, 303, 356 ."],"f":["bekommelikit (h) PMSkr 69, 303, 356), "]},{"a":"bekomeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) åtkomlig, tillgänglig. then andre gradus är sinnommen wäl bekommeliken PM XXXV . ","2) passande, lämplig. en wis matta oc reghla som är bekommeliken allom människiom LB 9: 116 ."],"f":["bekommeliken )"]},{"a":"bekomilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. över. enstämmelse. thänna dygdhanna rätta skikkan, thz är siwfalla nadhinna bekommilse (comptentia) SpV 544 . thässom !UDDA_TECKEN? siw gaffwom) . . . tillagde jak märkilsinna bekommilse (convenientiam significationis) j allom stykkiom ib 546 ."],"f":["bekommilse )"]},{"a":"bekosta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bekost,a bestrida kostnaden för, göra utgifter för. SD 5: 566 ( 1346) . HSH 19: 26 ( 1504) . \" haffuer iach offtä oc ydhäligä thet warit begärendis och bekaastädhet baadhä met myndogä sänningebwdh oc scriffwilsä \" FM 91 (1497-1501). ","2) utbetala. han bekostade gull oc päninga mangha MB 2: 273 .","1) kosta på sig, hålla sig. bekoster sigh pa slotidh medh folch spisningh ok wärie BSH 4: 52 ( 1477) . ","2) bemöda sig at jag sculde mig vinlägge och bekaste (för bekoste) at förwerffue eders oc rigisins senningebud frihet FM 670 ( 1517) ."],"f":["bikostä SD 5: 566 ( 1346) . bekaasta),","bekosta sik , "]},{"a":"bekostning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utbetalning. \" med romersche bekostning (utbetalning till Rom) \" BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"bekostning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekostnad, utbetalning, utgif(ter). Urk Shist 1: 14 (1457)."],"f":[]},{"a":"bekräkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . . . beställado them oc bekräkte them alla j theris skärmom wärnom oc thornom (conclusi sunt ab eo in turribus et applicuit ad eos) MB 2: 232 . \" the äre nw saa bekrächthade jnne paa slottet ath thöm skall ingen effter thenne dag vndsette \" HSH 20: 183 ( 1507) ."],"f":["han"]},{"a":"bekränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvaga, utmatta. \" fore then sivkdom skul, som honum tha bekränte Annerstedt Ups Univ hist Bh 1: 8 (1509, nyare avkskr.). - kränka, skända, förföra. closterliga jumfrur . . . skemmä ok bekränkiä \" J Buddes b 147 ."],"f":[]},{"a":"bekränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kränka, skada, förderfva. \" bekränkia ällar fwlt göra sith ädhelikhetz nampn \" Lg 3: 291 . BSH 4: 226 ( 1497) . hadhe . . . bekrencht allas theris priuligier och friheter ib 5: 172 ( 1507) . \" vare fyender ath bekränchiä \" HSH 19: 158 ( 1506) . Jfr obekränkter."],"f":[]},{"a":"bekrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bringa el. få i sin hand? kan . . . her lauris vlfsson äller hans ärwingia äller wy äller wara erwingia nokor the godz opspörya oc bekrätta (för bekräfta el. be.kräkta?) oc igen winna meth rötta, som hans fadher oc honum meth orätta affganfen oc affthrengdh ära SD NS 3: 304 ( 1418) . ib 303 ( 1418) ."],"f":[]},{"a":"bekymber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oro, bekymmer. \" ath leggia alt pladz och ytermera bekymber vtaff \" FH 1: 50 (1478, gammal afskr.). kommä i större bekymber och fordärff ib 67 (1490-talet, afskr.). BtRK 237 (1465, orig.) ."],"f":[]},{"a":"bekymbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) besvära, oroa, bekymra. som hindra siälena oc mz wärdzslikom ärandom oc wmsorghom bekymbra Su 258 . Lg 586 . \" att omilda men skulle them ey bekymbra \" RK 1: (yngre red. af LRK) s. 282. ","2) upptaga, sysselsätta. \" mijn lage forfall . . . ther iach drepelige vdj bekymbrader är \" HSH 20: 200 ( 1507) . \" waro swa bekymbradhe mz thera dödhum \" ST 334 ."],"f":["bo- BSH 5: 181 ( 1507) . ","bekömbra: -edhe FM 59 ( 1457), 60. ","bekymble BSH 5: 36 ( 1505) . ","bekymbra sik , bekymra sig, besvära sig, befatta sig. skalt thu . . . ey mz nokrom fafängom oc onyttelikom thankom thik bekymbra ST 160 . " jak bekymbrade mik (me implicavi) mz myklo flätio " Su 241 . ib 282, 283 . " dan bekymbra sik mz skippen oc siglingh " MB 2: 82 . Lg 3: 185, 316 . " at vi aldre med noghor styke ällir ärende hafuom os befatadh ällir bekymbrat " BSH 3: 180 ( 1467) . - refl. bekymbras, sysselsätta sig, befatta sig. i allom tima badhe mz siäl oc likama mz honom bekymbras (occupari) Su 178 . " war han mykyt bekymbrandhis i qwinzlikom kärlek " Lg 3: 64 ."]},{"a":"bekymbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) oroa, ansätta menesteus wart omyket bekymbrader aff thenna tree bröder Troj 141 . 2) upptaga, sysselsätta. wi waarum i then tiidh mykit bekombredhe i mangh ärande SD NS 3: 471 ( 1419) .","3) klandra, väcka tvist om, (söka) tillägna sig. thät som af honom til lnyt oc ränto falla kan .. for honom älla hans arfuom bekumbra hindra älla quälia Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) ."],"f":["-kumbra . ","-kobra )","bekymra sik , befatta sig (med), ha att göra (med). är mykitt förundrende, hw[i] swerigis herrer wilie sigh bekymbra och klandre medh them PMSkr 704 (senare avskr.). thet swärie . . ath the sich ey bekumbre eller aff före naghers mantz gotz vtansith eghit Rydberg Tr 3: 491 (1502). - Jfr unbekymradher."]},{"a":"bekymbran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekymmer, omsorg. \" aff alle wärdzsike bekymbran \" Su 280 . ib 233, 257, 258, 260 . LfK 68 ."],"f":[]},{"a":"bekymbrilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" bekymmer. Su 158 . \" är iak her i stor bekymmelse (för bekymbrilse) \" BSH 4: 195 ( 1495) . liffua . . . vtan wärlzligha ärinda bekymbrilse FH 2: 128 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"bekymbrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. .? sysslande. hughsins waffran, ällir bekumbrilse widh thz som faänkt är ällir olofflighit SvKyrkobr 354 ."],"f":["-kumbrilse )"]},{"a":"bekymbring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bråk, tvist, (rättsligt) klander. ther medh loth han fore sitiende rettin for:ne hans testamentarios quit, fry och lööss fore alle lbekumringh pa hans vegna epter thenne dagh STb 4: 91 (1505)."],"f":["-kumring )"]},{"a":"bekymbring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekymmer, oro. FH 7: 91 ( 1511) . HSH 19: 30 ( 1504) ."],"f":["bekymringh HSH 19: 30 (1504, afskr.)), "]},{"a":"bekynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkunna. \" thet är edert herredöme bekynnet för sanning \" HSH 20: 145 ( 1507) . \" bekynnandis för mich at k(ongen) haffuer achtet . . . komma them tiil vnsetningh \" ib 148 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bekänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) känna. \" at thu maghe han bekänna som tik haffwir wtualdh \" Bir 4: 21 . \" hona bekännir iak wel \" ST 293 . \" oppa thz iak thäs bäther bekänna maa, hwat stora pino cristus lidha skal oppa korssens galgha \" Lg 3: 653 . \" som jach gaff eder till bekennä \" HSH 20: 56 ( 1506) . \" gaffwo the ware bekenna \" BSH 5: 83 ( 1506) . \" giffwer han mik aldelis bekenna \" ib 112 ( 1506) . ib 115 (1506), 122 (1506), 124 (1506). som han wil wardha wäl bekänder Al 2753 . som wi wiliom fore gudh antswara oc bekände wara fore wart härscap SD NS 1: 437 ( 1405) . SJ 54 ( 1441), 56 ( 1435). BSH 5: 277 ( 1508) . \" oppa thz sancta annes nampn maa . . .wordhä bekänth ok ärädh \" Lg 3: 36 . ","2) genom löfte förbinda sig till. thenna ordhen bekände gudelikx snilles känneswen Su 51 . ","3) erkänna, bekänna. jak bekänner mith forledna smittiga liffwerne VNB 14 . - vara bekänder, erkänna, bekänna. detzleff war tha bekender hwat hans naffn war Di 102 . \" wore the bekende at skoghen och fäbethet haffua the tiil samans \" SD NS 2: 312 (1410, gammal afskr.). BSH 4: 295 ( 1501) . \" skulle te blygligan war thet bekend, hure som te haffua farit met eder \" FM 358 ( 1508) . \" war nw bekendher thina skuldh \" Lg 3: 671 . ib 142. ","4) gifva erkännande åt, belöna? bekennas medh nagen then del, han sig medh behiälpa kwnne BSH 5: 304 ( 1508) . ","5) tillegna sig? hade och then store forste aff muskogen hafft siit folch her inne i vynther och bekeent thenne landzände om han hade icki hörth thet store rikte HSH 22: 49 (1493, gammal afskr.). - refl. bekännas, erkänna, bekänna. bekennis iec . . . thet iec laghlica salt hawer SD NS 1: 6 ( 1401). bekännis iak thet meth mith opna breff qt jak hafuer vplatit ib ( 1401). ib 65 ( 1401) o. s. v. jak bekännis at sadhana män kommo till mik MB 2: 5 bekäns thina synd ib 19 . Va 9 . Lg 45, 3: 339, 521, 599 . ST 447 . Su 331 . PM XVI ."],"f":["bä- Lg 45 . ","bi- SD NS 2: 358 ( 1411)),"]},{"a":"bekänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) intyga, förklara. \" haffwe wii . . . endeligen beslwtinge, jaa oc godwilie aaffsaght och bekendt, . . . ath sweriges riiche böör och tillhörer fförscreffne war käreste, naadigeste herre konungh cristiern \" Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . - refl. bekännas,","1) påstå, uppgiva, förklara. med följ. refl. pron. fyra belethe aff gwll konsteliga giorde aff hwlkom beletom dares myket screff, vndersamliga som tykkes wara mera äpter fafängom drömom än äpter saningenenas wissan, än tha ath dares bekännes siig thz sant wara (fuerit professus ea vera fuisse), tha oplates thz taall j thenna scriffwelse Troj 178 . 2) till ngns pris yttra el. förklara; prisa. jak bekennis tik (confitebor tibj) thet gud myn fadir . . . for thy thu haffuir mik ok tet lika waldit jak haffuir medh tik j guddomenum dwlt . . . här til ffore wärldhinna wisa mannom MP 5: 143 . - part. pret. 1) känd, bekant. hon war mildh oc barmhärtogh ower liffuandis mykit mera ower dödha sina winer oc bekända Mecht 345 . 2) vara bekänder, bekänna, erkänna. i förening med refl. pron. huilkin människia sik är bekändh fore människiom, ath hon mik tilhörir (qui confitebitur me coram hominibus), vidh hona vil iak kennas ffore gudhy mynom fadhir j hymerike MP 5: 109 . - tillkännagiva, förklara, intyga. med gen. thäs el. ack. thät el. thätta. witnadhe ioan niclisson . . . at . . . biorns hustru i golstadhom war thet for honom bekend, at the for:da iord pansat war for ena manz boot SD NS 3: 609 ( 1420) . \" thetta ärom wi bekendhe harlad dyäkn oc the tolff i nämpdinne sato, at wi tilstam os hafua hört thässe witne ib. är iak harald dyäkn thes bekendher, at iak hafuer dömt godzet oc affradhit i qwarstadho ib. mannen war täs bekändher mädh stora gudlikhet ath han hafde gudz likama wisselica tagit \" MP 4: 31 . hon . . . vitnahde thet ok war tess bekändh medh synom spaadom, ath ihesus war sandhir gudhz son ib 5: 72. - avläga, avgiva (ett erkännande). effter . . . per anderssons widerkennelssä som han fför gode men hadhe bekender warith SJ 2: 295 ( 1496) . - stå till svars (för ngt inför ngn). thet wj skeligha rantzsakad haffuom som wj wiliom bekendh wara for gud oc dande män Svrtb 519 (1474). - med gen. thäs. at the thet for:de godzet ok for:de prebendena swa styra ok for see, som han oc thet capitulum wiill thes for gudj warre behkende Svartb 192 (136´86)."],"f":[]},{"a":"bekännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekännare. \" allä hälgha lärarä och gwdz bekännare bidhien for migh \" Gers Ars b 6."],"f":[]},{"a":"bekänneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som kan bekännas, tillbörlig. köte som hanom bekenneligit ok tilstandeligith är STb 3: 108 (1493)."],"f":[]},{"a":"bekänneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) känd. \" som han for gudh oc menige man vil bekennelig wara \" HSH 19: 4 ( 1504) . ","2) som kan kännas, påtaglig, tydlig. som i aldelis fornwme och klarlighe bekenneligit var, hwadh vij till kost och spisning haffdhe BSH 5: 229 ( 1507) . ","3) som kan bekännas, som kan tillstås, tillbörlig. swa at thz är gudhlikit oc thik bekännelikit (kan bekännas af dig) for warum herra ST 485 . \" ey är oss nyttogt ällir bekännelikit owirgiffwa gudz lagh \" MB 2: 224 ."],"f":["-lig . ","-likin . ","-ligin )"]},{"a":"bekännilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) kännedom, kunskap. han haffvir tik wnth syn bekennelse Gers Ars a 4. ","2) erkännande, intyg. \" SD \" NS 1: 30 ( 1401) . FH 5: 15 ( 1462) . ","3) bekännelse. \" effter xiia ranzacan och sin egne bekennilse \" BtFH 1: 167 ( 1508) . ib 203 ( 1509) , 204 (1509)."],"f":["-else )"]},{"a":"bekännilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) kännedom, kunskap. cherubin kärdho wppa hona for thz ath hon ey styrdhe sik äpther gudhz liwse bekännilse (för gudhz bekännilse (el. -sa) liwse) aff hwilko hon war for andra människo wplyst (lumen divinæ cognitionis, quo præ cæteris illuminata erat) Mecht 69 . wi, som (i motsats till hedningarna) gudz bekennilse haffuom Svartb 465 ( 1457) . ","2) erkännande, vittnesbörd, försäkran, bekräftelse. till thässins höghre bewisning oc bekennilse haffwm vii . . . waar incigle hängd fore thetta breff SD NS 3: 256 ( 1417) ."],"f":[]},{"a":"bekänning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erkännande, förbindelse; förpliktelse till utbetalning av viss (årlig) penningsumma; avgift som erlägges ss erkkännande av el. bevis på underdånighetsplikt. ingelwnd anners naghen bekenning fraa siig sigiä eller peninge swmma vtloffwa eller richesens besitning wtlenskom herrom . . . tiilsigiä i nagra mattha Rydberg Tr 3: 557 ( 1510) . ib. för öghen är, at almoghen offwer alt richet oppenbarlige haffue nekat oc wedersagt met ja oc oprectha hender kong hans oc alla hans affödhe oc ey tiil synnes äre, at richet skal naghen peninge swmma tiil bekenning wtgiffue, menandes . . . at thet är oss och them fornär badhe tiil äre och rychte, hwar thet spörs bland cristelighe herrer og forsther ib 559 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"bekära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klaga. \" andeliga oc werdzliga schrefuo oc bekerde wpa therres oc meniga almogans wegna i findland \" FMU 4: 425 ( 1475) . - anklaga. bönderne haffde honum latith bekera for war nadig herre til oräthä Svartb 446 ( 1453) . "],"f":["-kera )","bekära sik , beklaga sig (över). med prep. um. tha kom menigheten her i stocholm . . . for oss oc bekerde sigh om then stora forfang oc forsmedilse Rydberg Tr 3: 676 ( 1471) ."]},{"a":"bekära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"beladha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lasta. \" tw skip beladda mz alt thz gåth war \" Troj 296 . 2) belasta, betunga; part. pret. behäftad (med). et skinande skin ok pryderlikit thär märker ok teknar människiona hog ok hiärtha wara beladit mädh enom besmittogom ok skärom tanka MP 4: 217 ."],"f":["beladhin . ","beladder ) , "]},{"a":"beladha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lasta. \" mongth gott skepp lath iag belade mz fetalia oc spiiss \" RK 3: (sista forts.) 4891 ."],"f":[]},{"a":"belasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lasta, nedsvärta. BSH 3: 118 ( 1458, nyare afskr.) , 122."],"f":[]},{"a":"belata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta vara, låta slippa (med); särsk. befria från erläggande av ngn del av böter; nedsätta böterna för ngn till ett lägre belopp. fore her eriks ottessons . . . bn skult tha belato fogodin, borgamestarne ok raadet hansi mikelsson . . . pa xx (20) marck (förut dömd att till konungen och staden böta 50 mark) STb 1: 391 ( 1482) . tha beloth jenis kaare karll gritagiwtare pa xv (15) marck ib 398 ( 1482) . \" henrik horensi bröth edzöret . . . belatin pa xxx (30) marck \" ib 262 ( 1480) . ib 2: 56 ( 1484) . sagdes benct hanssons hustrw fore retto aff, ath hon skal fornögia per olsson the xz (10) marck, som han, hennis bonde, bleff belatin vppa ib 1: 7 ( 1475) . mattis olsson zaker xij (12) marck, thy han slogh jeppe. kemmenärane skulo belatan ib 129 ( 1477) . baltzar skomakare ok hans drenge äro belatne konungx ok stadzsins sak huardere xv (15) marck. then tridie drengin belatin pa v (5) marck, stadzsins sak, fogodins tilgiffwet ib 2: 100 ( 1485) . - med objektsväxling, part. pret. om beloppet: nedsatt. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 78 f. thetta är pedher olssons opbörd aff stadzsins zaköre, som belatin är j radzstuffwne Skotte b 468 (1473; Kämn). ib 476 (1473; Kämn). - nedsätta ngns straff till ett visst bötesbelopp, benäda (till ett lindrigare straff). wordo ffogodin . . . borgamestarene och radet swa ens . . . tha skal cristin, benct clesmidz dottir, beholda liffweth oc meth swa skiäl, ath hon skal ecke altztinges bliffua onäffst och giffue for sina sak xx (20) marck STb 2: 51 ( 1484) . \" satte benct clensmid kemmenärome sith hws til pantta fore the xx (20) marck, som hans dottir är belatin vppa \" ib 52 ( 1484) . - befria från en avgift vilken som helst, för ngn nedsätta en avgift (t. ex. tullavgift)? i tyske landen giffs toll aff allom tingom som införes i stadent ill att sälyas och i walandh, sammeledes och [i] allom androm landom, . . . men i swerigie ähr ehn wrångheett, ther the på rådstugne beleggia eller belatha hwar annen som them täckis henna uphöye PMSkr 696 (senare avskr.)."],"f":["belot . ","belatin )"]},{"a":"belata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) öfverlemna, gifva. \" vil iak thik belata thz thik är väl til mata \" Fr 3027 . ","2) beläna. \" än eder teckis belatha mik met then sokn \" FM 366 ( 1508) . - part. pret. belatin (belaatin), ","1) stäld, försatt i en (god el. dålig) ställning el. belägenhet. vij äre saa illa belaatne (illa deran), at wij haffwe inga baather eller skep hiälpa oss medh BSH 5: 122 ( 1506) . ","2) tillfredsstäld, belåten. then dell . . . ther thw skall vare belathen medh HSH 19: 164 (1506), ib 20: 162 ( 1507) . FM 496 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"belatning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1196. lindring i böter. ware (gaardzfogothen) huar lögerdagh i capitel oc akte wor saköre . . . jtem haffue raadh medh byfogtanom om belatningh Arnell Brask BiI 28."],"f":[]},{"a":"belatning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bestraffning? hafuj byfoghetin raadh medh gaardzmestarenom vm sakörin oc thera belaatning (sannolikt för betalning ss de heter på motsv. ställe Bir 5: 116) \" som saki oc brutlighe wardha \" VKR 35 ."],"f":[]},{"a":"beledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) leda, anföra. \" ginsten giorde the thera skip til reedha hans kröpelin sculle them beleedha \" RK 2: s. 336. ","2) leda, föra, bestyra. beledha thet ärendit till fullan ändha FH 6: 23 ( 1450) . - bestyra, ställa till, begå. hon beledde thz swa länge oc foor ther swa listelika mz at hon fik alla sannindena wita aff honom ST 28 . ib 514, 531 . alt thetta ärandit beledde the swa hemelika at engin lifwandis kunde thz wiita ib 460 ."],"f":[]},{"a":"belefning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samtycke. \" epter . . . idher eghen beleffningh \" HSH 20: 258 ( 1507) .","2) ymnestbevis, förläning. honom gönste[li]ge hart in til eder rykia medh nogher then beleffning, hanom hendomg wara kan BSH 5: 305 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"beleva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå in på, gifva sitt befall till, samtycka till, besluta. bekendos och bleffdä all thetta forscrifne at swa war giord meth beggis thiära jaa oc fulbord SJ 316 ( 1464) . \" om the ingelunde velie tesse städer beleffwe (gå in på någon af dessa städer ss mötesplats) \" HSH 20: 265 ( 1507) . \" thet herre möthe, som the gode herrer . . . belefft haffue at sta skulle j stockholm \" FM 363 ( 1508) . \" thet möthe sancte marie magdalene tiid nästkomendes samtycht är och beleffuedh \" FH 7: 94 ( 1513) . HSH 20: 200 ( 1507) . hurw the (ɔ: articklar och pwncther) tha framsettis eller beleffwade wordhä ib 19: 122 ( 1506) . hurv . . . beleffuet war om the sendebod BSH 4: 349 ( 1503) . sa mykith folk, som i beleffwe ther fore benempna ib 5: 20 ( 1504) . beleffwade scriffwa ib 174 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"beleva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) samtycka till, överenskomma, besluta. äffther som . . . waare käro mädbrödhre . . . belwead och beslutid haffwa om ath sända . . . her biscop mattes . . . oc . . . her bäncth ryning ind til danmarc Rydberg Tr 3: 500 ( 1504) . 2) synas, gott, behaga. Se Sdw 2: 1196. 3) göra välsinnad, binda vid sig. Se Sdw 2: 1196. "],"f":["beleva sik , göra sig till vän (med), ställa sig väl (med). belefuen eder . . . med them HSH 13: 105 (1524, Brask)."]},{"a":"beleving","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beslut. hwilke belewinga oc beslutninge . . . wii . . . samtyckie Rydberg Tr 3: 500 (1504). forrörde belewingher oc beslutningher ib. - Jfr belefning Sdw 1: 91."],"f":["-er )"]},{"a":"belibba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgifta? \" syndin . . . belibbar oc forgiffwer syndaren \" Su 352 . \" thz ena ordhet i eno öghnabliki belibbar oc förgiffwer allas thera öron som a höra \" LfK 107 . mz theras belibbadhom stralom ib 55 . \" mz byssom oc blidhom ländzom belibbadom pilom oc skutom oc alla handom grymom oc farlighom vapnom \" MB 2: 239 ."],"f":[]},{"a":"beliugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beljuga. \" the honom hafdho belughit \" ST 16 . \" wardh belughin mz mangfaldelike lygn \" ib 171 . \" belögh hona til sin brodhir ib 446. \" Su 29 . MB 2: 203 ."],"f":[]},{"a":"belova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lofva, utsätta, utfästa. \" är . . . thet möthe beloffwat . . . pa vilide dagh jwl i strengenäs \" BSH 4: 255 ( 1500) . \" hwat som her til gifuit er, blifue som sagt och befouet är \" GS 69 ( 1491) ."],"f":[]},{"a":"belz lista","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pälz lista."],"f":[]},{"a":"beläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga, förlägga, placera. bygningen skall beläggias vm kringh stenen oc vppa stenen VKJ 65 ( 1480) . - fastgöra. niclis bossons skipper, zacer til xij (12) marck for trossan j bomen bandz och belagdes STb 3: 27 ( 1492) . ib ij (2) öre iiij (4) skipmen, som belade barssen i then storm Skotteb 431 (1470 ; Kämn). - fästa; fälla. anorarare ankar beläggia GU C 20 s. 23 . 2) belägga, betäcka. tha thw vil impa tha . . . läg ther vm sidan blöt vax näst oc leer oc sidan cluta ytherst oc belägt thet medh traad sidan [oppa] thet ath väta ey til impona komber Sex ekon tr 265. 3) besätta; uppfylla; förse. palamides . . . kom mz xxx skip belakt mz fwltaga örligxfolk (cum triginta nauibus militibus nustis) Troj 104 . 4) omringa, kringvärva, belägra. obsidere böleggia GU C 20 s. 561 . hwro grecana . . . seglade jn for troyam ath beläga staden Troj 104 . SkrtUppb 221 . - kringvärva, omsluta. bildl. verlden haffuer mik cringomgifuit ok belägt mik ok myna v (5) porta J Buddes b 173 . - innesluta. jasonis asyn . . . hwlken hon hardeliga belakt haffde j siith hiärta (jasonis dulcis aspetus quem totum clausum gesta in corde) Troj 10 . 5) insnärja. thu . . . gangandhe wärldhenne, huilken belagdh war i mykle sorgh (mundo profuisi perplexo maeroibus) JMÖ 185 . 6) ställa till. part. pret. ställd, beskaffad. tha swaradhe thän vsla mannen som j häluite laa . . . vthan nagar star vpp aff dödha ok sigher them hurw thät är här mädh oss belakt tha throo the thät ekke MP 4: 86 . 7) beskatta, pålägga skatt el. avgift (t. ex. tullavgift). i tyske landen giffs toll aff allom tingom som införes i staden till att sälyas . . . men i swerige ähr ehn wrängheett, ther the på rådstugunen beleggia eller belatha hwar annen som them täckis henna uphöye PMSkr 696 (senare avskr.). 8) lägra, ha könsumgänge med. xij (12) öre aff enom skipare ffran vesterars som hade belatth j (1) bonne (för belacht j konne) Skotteb 461 ( 1472) ; Kämn). Enl. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 182."],"f":["bi- SkrtUppb 221 . ","bö- GU C 20 s. 561 . ","beläga Troj 104 . ","ln . ","belägt J Buddes b 173 ),"]},{"a":"beläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga. part. pret. liggande, hvilande varande. om thin wili är idkelika belaghdher i gudz laghom LfK 176 . ","2) belägga. \" vtan til alt thz wäl beläggia mz iärnspika oc hwassa wäggia \" Al 9179 . PM 10 . ","3) besätta, intaga, bemäktiga sig, öfverväldiga. bemannadho oc belagdo (occupaverunt) all wadhen j iordhans flodh MB 2: 77 . \" the haffdho thz fä alt belagd \" Al 9396 . \" belagde mz diefflom \" MB 2: 374 . KL 378 . - bild. späk wredhena än hon belägger (præoccupaverit) thik Ber 109 . ib 232 . \" gratir scal beläggä (occupat) glädhena j ytirsta thimanom \" MP 1: 142 . Ber 175 . hwilkin som belagdher är af wärdhzlikom thankom ib 135 . \" belagdher af pinom \" ib 207 . Su 401 . ","4) omgifva, kringhvärfva. nar han mz sannom laghom oc raamärkiom belagdhe (vallabat) haffs grwndhen Su 78 . \" mina dödhelika owiner diäfflana . . . haffdo belakt mik wslan \" ib 206 . han belagdho värst viliogha manna radh Bo 183 . Bir 2: 247, 4: 114 . - omringa, belägra. bilaþe länge staþen Bu 16 . \" huna här belagde stadhin \" Bil 683 . Bu 190 . Bil 260, 313, 592, 703 . KL 295, 311, 339 . KS 86, 87 (211, 95) . MB 1: 11, 2: 27, 71, 101, 102. o. s. v. Bir 1: 13, 190, 2: 125, 3: 301, 4: 50, 51 . NMP 1: 246. RK 1: 2176, 2356, 2372, 2888, 3328, 3391, 4042, 2: 1227, 1573 o. s. v. ward husit belakt med rytzana ok mz thera makt ib 1: 1744 . \" beeläggia hans sloth mz wall \" ib 3: 26. ","5) insnärja, invefva? som människiona alth aff harth belägger j syndanna läghe JP 74 . ","6) ställa till, bestyra. belagde thz hemelika mz hans mestara ST 561 . Jfr belägha. "],"f":["bi- Bu 16, 190 ; Bil 313, 592 ; KS 87 (211, 95) ; KL 311, 378 ; Bir 1: 13, 190 ; MP 2: 196 . ","bo- BSH 5: 163 ( 1507) ),","beläggia up a","oppa )"]},{"a":"belägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ställa till, bestyra, foga anstalt om. \" huru han hafdhe thz giort oc listelika belägit (för -at; Cod. A beleth 514) mz sinne konst \" ST (Cod. B) 560 . \" belägede jach sa ther om \" BSH 5: 88 ( 1506) . \" om saa belagades, thet then werdig herra komme tha til wastena \" ib 521 ( 1512) . \" thetta sa besynnä och belägha ib. Jfr lagha. \""],"f":["belagha . -adhe, "]},{"a":"beläghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läge. \" epther lansens belägheth (för beläghlikhet?) \" FM 546 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"beläghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" tillbehör? hwilken gardh medh all belägilsse som forscriuet star förscrifne kirkio wärende kendos haffwa saalt SJ 230 ( 1454) ."],"f":[]},{"a":"beläghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) belägen, liggande SJ 8 ( 1423), 42 ( 1427). swa got godz ok swa wäl beläghit SD NS 2: 73 ( 1408) . ","2) stäld, beskaffad. min ärindhe äru swa beläghin SD NS 1: 390 ( 1404) . \" tha vndradhe rättaren oc alt folkit huru thetta ärandit ware beläghit \" ST 473 . \" ä hwro thet är om hanss ärende belägit \" BSH 4: 308 ( 1502) . FM 519 ( 1513) . jnnan tess annerlunde vardher belageth (för belägeth) HSH 20: 194 ( 1507) . ","3) läglig, lämplig. \" hwar eder belegit kan vara, thet wijkomme till tals \" BSH 4: 253 ( 1500) . ","4) belagd, betungad, öfverhopad. hans hierta är beläghit mz mangom onyttelicom tankom MP 1: 352 ."],"f":[]},{"a":"beläghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["belägen, liggande. fförnempde gard . . . belagen pa södre sidhen i grendhen SJ 2: 293 ( 1496) . ib 191 ( 1491) , 211 (1492), 298 (1496)."],"f":["belagh(h)en SJ 2: 191 (1491), 211 (1492), 293 (1496). n. belagit ib 298 ( 1496) ),"]},{"a":"beläghindes","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["belägen, liggande. \" huss oc grwndh medh tess bygningh . . . belegendes nest swnnan erich gislassons hus STb 3: 52 (1492). \""],"f":[]},{"a":"beläghinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läge, belägenhet. \" swa godt ett godz eller på så godh belägenhet \" FMU 4: 290 (1467, avskr.) . "],"f":["belägen- )"]},{"a":"beläghliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" Svartb (Skokl) 530 ( 1477) , adj. 1) belägen, liggande. ena tompt som är beläghelik bak widh´r andres länu(?) gardh Beckman Stud 238 (1423, Kalmar stads tänkeb) . HLG 2: 103 (1519). han skall giffuä olaff michelson iordh jghen thär hon er hanom best beleglig Uppl Lagmansdomb 80 ( 1493) ; jfr 3. ltillbindher jak megh . . . honom . . swo goth gotz, ther . . . honom swo wäll belgelighet är, igen antwarde SD NS 3: 145 ( 1416) ; jfr 3. 3) som ligger bättre till, lämplig. gaff henne ena andra tompt j beläghilighane rwm her j stadhen Svartb (Skokl) 530 ( 1477) ."],"f":["beleglig UppL Lagmansdomb 80 (1493). belegeligh HLG 2: 103 (1519). beläghelik Beckman Stud 238 (1423, Kalmar stads tänkeb) . ","belägelighet SD NS 3: 145 ( 1416) . ","beläghilighane"]},{"a":"beläghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) belägen, liggande. honom swa godh godz ok belä[g]lighit annor stadz widher leggia SD NS 1: 300 (1403, nyare afskr.). ","2) beskaffad. \" tha han hadhe hört ok sport hurw hans tängh beläig (för beläghligh) ware \" Lg 3: 31 . \" effter thy som tha är saken belegligh \" BtRK 120 ( 1436) . \" mine ärendhe äre ekke nw swa beleglige ath iak nagit snarlige kan komma tith vp i landit \" HSH 22: 3 ( 1491) . \" hwro all ärende siigh beläglig äre \" BSH 5: 123 ( 1506) . ","3) läglig, lämplig. \" samankoma pa en beläglig tijd oc stad \" BtRK 371 (1499, orig.) . FM 91 (1497-1501). BSH 5: 164 ( 1507) ."],"f":["bo- BSH 5: 164 ( 1507) . -ligh. -lighin),"]},{"a":"beläghlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) läge, belägenhet. saa got eet godz ok pa saa god beläghelighet FH 5: 49 (1467, nyare afskr.). ","2) ställning, förhållande. förfara om al beleglichet BSH 4: 9 ( 1471) . ib 203 ( 1496) . \" huad belägelighet här är ilandhet \" FM 443 ( 1509) . ib 247 ( 1505) . äptir swadane belägligheter FH 6: 85 (1495, afskr. fr. 1590-talet)."],"f":["beläghelikghet . ","belegligeheth FM 247 (1505)), "]},{"a":"beläghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belägring. MP 1: 246, 2: 196 . MB 2: 257 ."],"f":["biläghningh MP 2: 196), "]},{"a":"beläghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"beläghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["belegre: -ede STb 3: 189 (1494) ),","*beläghra sik , ha samlag (med). jöns niclisson zacer til xx (20) marck, fore han belegrede sijch medh en lösa kona fran sin egen ddandequinne STb 3: 189 (1494)."]},{"a":"beläglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belägenhet, förhållande, omständigheter. at jach . . . for waara beleglighet och widertorffua skuld giorde eth skipte . . . met . . . magnus nicolai Svartb 484 ( 1465) . \" traktere capitenare offta mädh sinom klokasta mannom hwat görandis är för spöryandis hwilken hären större. starkaren. meer wäpnadher. . . . oc all tolken tilfälle oc beläghelighether som kwnna wara mällen fiendana oc sin här \" PMSkr 148 ."],"f":["beleglighet . ","belägelighet: -er )"]},{"a":"belägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belägring. \" obsidio . . . bölegningh \" GU C 20 s. 561 . ib s. 370 . - Jfr beläghning Sdw 1: 92."],"f":["bö- GU C 20 s. 561) , "]},{"a":"belämpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bemedla, ställa till rätta. \" belempe thet med god dagtinghen \" BSH 5: 427 ( 1510) . ","2) passa, vara lämplig el. läglig. om oss ey belämpper thet möthe BSH 5: 168 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"beläna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med län. \" war aff krononne wel belänter \" RK 1: 1137 ."],"f":["-ter )"]},{"a":"belöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["belöpa sik , förhålla sig, vara beskaffad? hwru edhre belegligeheth belöper sigh FM 247 ( 1505) ."]},{"a":"bem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Bömare. \" war han beem oc war han rydz \" MD 387 ."],"f":["beem )"]},{"a":"bemala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["måla. \" cirklana . . . voro bemaladhe uppa badhe sijdhor \" TK 270 ."],"f":[]},{"a":"bemana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtrolla. \" hon sagde thz (belåtet) wara mz kondster begalrad oc bemanadh \" Troj 18 ."],"f":[]},{"a":"bemana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mana på, yrka, yrka fullbordandet el. hållandet af. thetta trolijka bemana BtRK 113 ( 1436) . ib 114 ."],"f":[]},{"a":"bemanilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) maning, eggande. \" tiith falska rad . . . oc bemanelse (tui falsi consilj monita et continui stimuli tui sermones) \" Troj 247 . 2) besvärjelse. tha begynte calcas tiill at öffwa syn bemanelse (exorzizationibus) Troj 86 ."],"f":["-else )"]},{"a":"bemanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besätta, förse med manskap. tha husit war . . . wel spisat ok wel bemannat RK 1: 1635 . ib 3257, 2: 1557, 1578, 2087, 2133, 2571, 3034, 3621, 7451, 3: 815, 3200, 4082 . MB 2: 146, 233, 248, 259, 302, 305 . - förse fartyg med besättning, bemanna. the andra skipen mere bemannadis i stocholm oc monga flere RK 2: 8810 . MB 2: 274 . - besätta, förse, utrusta. bemannade stadhen mz sino folke MB 2: 261 . ib 264, 273 . drogh konungen jn j staden oc bemannade han mz spisningh oc syno folke ib 238 . \" bygdhe oc bemannade wärn städher mz höghom oc starkom mwrom porthom oc laasom oc alzskons spisningh \" ib 268 . - besätta, intaga. bemannadho oc belagdo all wadhen j iordhans flodh MB 2: 77 . ib 91 . \" bemannade aldra bärganna högdher oc klintha \" ib 149 . ib 152 . \" thet (Gotland) at bemanna \" BtRK 151 (1449, orig.) . - hålla besatt, intaga. säghen mik hwat folk thzta är som all tässen bärghen jnbyggher oc bemannar (obsidet) MB 2: 150 . "],"f":["bemando MB 2: 91),","bemanna sik , bemanna sig, taga mod till sig. j them daghom vpstodh oc bemannade sik matathias MB 2: 223 . MD 341 . - Jfr obemannadher."]},{"a":"bemanning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besättande (med manskap). giordho galadite thz är galaadz män försaat oc bemanning j wadhen MB 2: 110 ."],"f":[]},{"a":"bemena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mena. beder iqch eder herredöme . . . then (min skrivelse) i swa god agth och meningh teckens vnderstonde oc formechie som hon bement oc vtskriffuen är HSH 24: 34 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"bemening","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mening, tänkesätt? iach forstar edher herredomes tillat och gode bemeningh om helge hemmingx breff och myne ärende FM 530 ( 1511) . the affskorne rydzers argheth och ondhe bemeningh moth thenne fatighe landzendhe ib 532 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"bemisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Bömisk. \" norisker rättir, polinsker, bemisker \" BtRK 115 ( 1436) . - n. tyg från Bömen. en alin bowist (för bomist) GS 51 ( 1450) ."],"f":["bomisker . ","bomist ) , "]},{"a":"bemisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bömisk. at stoore försten i rysland . . . will giffwe sig under then helge romere kyrek oc till cristne troo som the bemske till förende giorth haffwe HSH 16: 35 (1526?, Brask)."],"f":["bemsker )"]},{"a":"bemura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. försedd med mur. hwar som äru stora städher bemwrade oc starke MB 2: 40 ."],"f":[]},{"a":"bemurning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murverk. \" war wthwgged eth stordt hästa hwffwod meth offwer porten aff marmorsten oc jnfästh oc jn mwrad j mwren saa ath portthen war som en häst ilsee mz lämpeligen fanswn oc bemwrning \" Troj 312 ."],"f":[]},{"a":"bemyrkra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förmörka. \" som hennes . . . samueth hafde . . . bemörkrät \" Lg 3: 556 ."],"f":["bemörkra . "]},{"a":"bemälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" (förut) nämd, (ovan) omtalad. bemelÉte maijla godz FMU 4: 302 (omkr. 1466). - Jfr höghbemälter."],"f":[]},{"a":"bemängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blanda. \" mz andro vine bemenckt \" LB 7: 131 . \" bemäng tom med klart viin \" ib 325 ."],"f":[]},{"a":"bemärkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["synnerligen. hon är . . . bemärkeliga lärd j kondster Troj 45 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"bemärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med märke el. sigill försegla. täpte ather oc bemärkte (signavit) owir honom MB 2: 364 ."],"f":[]},{"a":"bemärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) teckna, märka, utmärka. \" o menniskienne siel, bemerkt (insignita) medh gudz bylette \" J Buddes b 163 . 2) betyda. vlixes . . . grundade j syn hog hwad han (dfrömmen) skulle bemärka Troj 307 ."],"f":["-märka )"]},{"a":"bemödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oroa. \" han är mygit bemödet, ty han ecke vet hwad han skal före tage met eder holk \" FM 416 ( 1509) . "],"f":["bemödha sik , besvära sig, omaka sig. ey görs eder oc behoff siälff bemöda eder hiit BSH 5: 122 ( 1506) . i werdes siälff bemödha edher, mik edher fatig tiänara, til wndsätningh ib 146 ( 1507) ."]},{"a":"bemöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["möta, mottaga. för huat sadana match i calmarna stadh ey bemötes kan BSH 5: 27 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"ben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ben (os). at bränna min ben siþan iak är döt Bu 13 . han förþe sanctorum petri ok pauli ben af staþ ib 396. thetta been är aff minom benom MB 1: 159 . vendis eth been j hans strupa Bil 565 . \" flyktit hänger ey swa höght at hundin wänter sik ey benith \" GO 71 . \" som omkringl gingo thit köt oc bäna märgh \" Bir 4: 208 . swaradhe the (fiskarena) . . . wi fingom ey eeth been (ej det allra minsta, ej en enda fisk) Lg 3: 10 . - ben, bensubstans. eet horn aff boen Fl 726 . medh eenfaallughom sölghiom aff jern horn ellir been VKR 12 . - Jfr arm-, axla-, fil-, fils-, haku-, hals-, hästa-, kin-, lar-, läggia-, rif-, rifla-, ring-, skinu-, skulro-, svana-, viþ-ben. ","2) ben (crus). böia sin ben Bu 498 . \" waro badhin hans been iamtröst \" Bil 424 . \" fore watusot oc sullen been \" LB 1: 97 . \" haffde een foot wisin ok een deel aff benena samaleds \" Lg 3: 365 . Jfr barns-, uggloben. "],"f":["been . ","bän )","benshug , "]},{"a":"ben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ben (os). kunne thet ther lyktes med at the danske oc severlin droges om eth been oc then tredie lope til skogen medet HSH 14: 26 (1525, Brask). - jfr bak-, gäddo-, hals-, hiorta-, hönsa-, kin-, vinga-ben. "],"f":["bön STb 2: 54 (1484) ), ","*bena fulder","beena fuller )"]},{"a":"bena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr af bena."],"f":[]},{"a":"bena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bena, hårbena, aff iässens ällar benonna lokka (a verticis cesarie) oc til nidhersta thins fodz ylia JMÖ 185 ."],"f":[]},{"a":"benadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["benåda, bevilja eftergift. \" benadhe them pa x (10) karle \" BSH 5: 398 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"benadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["benåda, bevilja förskoning från el. lindring av straff. therfore bleff hon benadet, ath malsigiandin badh fore henne STb 1: 328 ( 1481) . ib 190 ( 1478) . benoddes lasse joansson köthmangare fore drapit, stadzins zack enskyldth STb 3: 356 ( 1498) . ib 411 ( 1498) . -benåda (ngn) till (ett lindrigare straff). med prep. til. epther malsegiandes bön benaddes hon til stupan STb 3: 191 ( 1494) . ib 4: 119 ( 1506) . - med prep. pa. alle vynmen zache til vj (6) mark hwar thera, benodde pa iiij (3) mark Stb 4: 20 (1504). ib 149 (1507). hakan aff westheraarss zacher och benadder pa x (10) marck ib 3: 3 ( 1492) . ib 299 ( 1496) , 356 (1498). fiskara drengen, kussens drengh j heel sloch, är benadher pa myn herres och stradzsens zack x (10) marck eller mysta handena ib 222 ( 1495) ."],"f":["benaddes STb 3: 191 (1494) , 299 (1496), 352 (1498); ib 4: 119 ( 1506) . benoddes ib 3: 356 (1498); ib 4: 149 l(1507). part. pret. -adher: n. -at benadder STb 3: 3 ( 1492) . ","benadher ib 222 ( 1495) . ","benodder ib 411 ( 1498) . ","benodde ib 4: 20 ( 1504) ),"]},{"a":"benadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara gömd, ligga innesluten? mädhan . . . j tik . . . alla snillinna rikedoma oc alla konstir benada (sint absconditi; enl. anm. s. 469 är stället osäkert; ordet synes äfven kunna läsas beuanda) Su 230 ."],"f":[]},{"a":"benadhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["benådad (till). then chöre, laurens kötmangar war benaden pa Stb 2: 194 (1487). Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 80."],"f":["benaden )"]},{"a":"benadhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benädning, lindring i åddömt straff. han schal ey vntfly, förre en han om then zack forlichter är medh kongen ok staden epter thäris benadningh Stb 3: 162 (1494)."],"f":[]},{"a":"benala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nalkas, närma sig. \" fför än the naghot the landen benala \" RK 1: (sfgn) s. 173 . \" the fianda wille han benala \" ib 2: 1253 . for thetta huss skal han benala ib 5763 . "],"f":["-at )","benala sik , "]},{"a":"benala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nalkas, närma sig; begiva sig (till). "],"f":["benala sik , "]},{"a":"benbiärgh","b":[],"c":"","d":"","e":["benbrynja. SD 3: 287 ( 1316) ."],"f":["beenbiärgh )"]},{"a":"benbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) synderbrytande af ben. adrianus leddes först tel benbrut Bu 522 . Bil 369 . ","2) benbrott. \" for beenbrwth \" LB 2: 34 . legger man stampadhan pwrlök widh benbruth ib. ib 4: 339, 7: 138."],"f":["benbrot LB 4: 339 . been braath LB 7: 138 ), "]},{"a":"benbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["den hvars ben blifvit sönderbrutna. gauo benbrutne andan i guz händar Bu 522 ."],"f":[]},{"a":"benbrytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benbrytare. ossifragus . . . been brytare GU C 20 s. 394 ."],"f":["been- )"]},{"a":"benbäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["kasta med (djur)ben, kasta på ngn med (djur)ben. Enligt Axel Kock, Ark. f. Nord. Fil. 24: l179 ff."],"f":[]},{"a":"benbäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"benedidher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välsignad. \" mädher sith helgha benedidha wärdhoga blodh \" MD 47 . for thin helgha benedidha bitherra döödh ib 48 . \" wälsignadho warin thina lyufuo dyra rena benedidho lände \" Bir 4: 151 . VNB 16 . LB 7: 19 . \" then benidhe gudz son \" ib 2: 89 . ib 90 ."],"f":["bendidher )"]},{"a":"benediktus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? med ordet benedictus börjande lovsång (jfr Geete, JMÖ LV, 285). tha magnificat j ap[tan]sangen oc bendictus j ottesangen swngit är AK 58."],"f":[]},{"a":"benfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fisk. jc (100) benfiisk FM 544 ( 1512) . ii[ɔ] (250) benfiske ib 602 (1513)."],"f":[]},{"a":"benkalve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benkalf, vad. \" läggiandes syna been kalffwa oppa sin skineben (suram femori imponerent) \" MB 2: 117 ."],"f":[]},{"a":"benkalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vad. han (stridsmannen) skal . . . haffwa . .. ey mykith thokkan beenkalff aff köth (suris et pedibus non superflua carne distentis) PMSkr 125 . - Jfr benkalve Sdw 1: 93."],"f":["been- )"]},{"a":"benkista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benkammare, benhus. Ordsaml. ur Arboga Tänkebok (hos Bergström, Arb Kr 156 )."],"f":[]},{"a":"benlägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benpipa. Lg 3: 369 ."],"f":[]},{"a":"benlösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"benlösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lossande och uttagande av benstyckern ur sår. swen nielsson . . . zaker xx (20) [marck for] eth saaremaal han slog olaff olsson i hoffwdet, och ther kom e[n]lösning vtyn, oc swa xxiiij (24) marck fore tw saaremaal, som ecke kom benlösning i STb 1: l85 (1477). - särskilda böter som utom böter för själva såret erläggas för vart ben som uttages. hansi wärkmästare vi (6) mark, v (5) öre et i (1) grossa oc benlösing, för blodhwite han hyg hokon magnusson (orden v öre t. o. m. benlösing synas vara senare tillägg) JTb 40 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"benogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["benig. \" ossosus . . . benoger \" GU C 20 s. 395 ."],"f":[]},{"a":"benvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benharnesk. \" i beenwakn \" SD 6: 214 (1350, gammal afskr.). Di 63, 124, 155, 207, 208 . Jfr örlöghis benvapn."],"f":["benwapen Di 63, 207 . beenwakn),"]},{"a":"benvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benved; evonymus europaus Lin.? Jfr SAOB benved; Lyttkens, Sv. växtnamn s. 588 f. spelignum benwidh Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 8."],"f":[]},{"a":"benvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värk i benen. LB 7: 36, 282 . Lg 3: 248 ."],"f":[]},{"a":"benägdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. [Äldre Dan. beneget. Jfr Nht. geneigt] ","e":["benägen. \" hwar vtaff jach benegd är ath veth hans besthe \" BSH 4: 253 ( 1500) . \" ther till benägde \" HSH 20: 102 ( 1507) . ib 104 . BSH 5: 73 ( 1505) , 392 (1510). FM 459 ( 1510) . Jfr välbenägdher."],"f":["beneigd BSH 5: 392 ( 1510) ),"]},{"a":"benäghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["benägen. \" benegen, redebon oc veluelig til at afstyre . . . blotzvtgytilse \" BSH 4: 348 ( 1503) . - med. gen. wij äre tess benägne til at affwärie cristendomens oc richisens forderff FH 1: 182 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"benäghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benägenhet. \" tess gode benägningh och gönstoghet \" HSH 24: 22 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"benämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nämna. som i lthette breff benempde äre FH 5: 21 ( 1463) . BSH 5: 181 ( 1507) . \" thet är benempt j theris dagtingis breff, at om nogen artikel . . . forkräncth vorthe, tha schwlde then part rame siit beste, [som] torn och hommod skeed wore \" FM 386 ( 1508) . ","2) utsätta, bestämma. jnnän en benämdh tiidh HSH 19: 25 ( 1504) . \" wij benempde städith och rwmmit \" FM 134 ( 1502) . \" pa en benämpdh städh \" ib 388 ( 1508) . sa mykith folk, som i beleffwe ther fore benempna BSH 5: 20 ( 1504) . - bestämma, afgöra. för än thet benämpth war, ath han then deell fwlth och fast göre skwlle, i hanom tilbwde BSH 5: 317 ( 1506) . -- Jfr forbenämder."],"f":["bö- BSH 5: 181 ( 1507) ),"]},{"a":"benämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) förordna, beordra. \" han . . . mener en dels, ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han bland andra goda män . . . skal alitiit först benämpnas i rekesens tiänest \" BSH 5: 304 ( 1508) . - Jfr forbenämder."],"f":["-nämpna )"]},{"a":"benödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["benödha sik , tvinga sig fram. alle the til skips wore skulde tiith benöde sik inskäres met sodana skep FH 7: 66 ( 1505) ."]},{"a":"bepissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta sitt vatten på, öfvergjuta med urin. \" ho som aff rottom bepissader varder \" LB 7: 351 ."],"f":[]},{"a":"beplanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["plantera, beså. dygdenna örthegardher . . . wil iak besathia oc beplanta mz roser oc lilior Su 31 ."],"f":[]},{"a":"beplikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbinda sig. tet beplicter jag . . . minom kiere broder diderik wesfaall . . . ath holle obrutlige SJ 2: 257 ( 1494) . \" tha belictede han j alle the gode herres nerwaren, at han wille theris scade vpresa oc vpfylle medh sit egit jordagodz vtan hinder \" STb 3: 343 ( 1497) . ib 344 ( 1498) . "],"f":["-adhe )","beplikta sik , förbinda sig. beplichte wii oss baade oppe holle hwat som ther tiil behörligt är SJ 2: 257 ( 1494) . STb 1: 211 (1479)."]},{"a":"beplikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra till pligt för, förpligta, förbinda. huru kunne han . . . högelikare tik beplikta, sik at ather älska Su 34 . \" beplictade han oos til xxiiii pund piesk wt at giffua \" BSH 3: 147 ( 1463) . \" beplictar jak mik ok myna ärffwinghia widherleggia sama clostre swa mykit \" FH 5: 24 ( 1464) . \" ib 3: 127 ( 1448), 5: 31 ( 1465) o. s. v. - med dat. beplichtom wij oss ock allom varom epterkomandom brödrom . . . the forscrifne tia artiger vtgiffue hwart aar \" SO 33 . FH 5: 35 ( 1465), 49 (1467, nyare afskr.). ","2) bestraffa. \" huilket [hon] . . . mz wärdzskyllogha näpst bepliktar \" Su 184 . ","3) nedkalla straff för (något). bepliktom wi theris dödh offwir vaart huffuodh MB 2: 7 .","1) förbinda sig. haffdo . . . bepliktat sik til fatikdomen Lg 3: 392 . ","2) göra sig skyldig (till), ådraga sig. thu . . . tik siälffwan bepliktar til pinona LfK 107 ."],"f":["beblicta: -om FH 3: 127 ( 1448) . ","peplictha: -er ib 5: 70 ( 1476)),","beplikta sik , "]},{"a":"bepliktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förpliktelse, förbindelse. är nokor batzman fatigher, oc gärna betala wille, aff honom skal skiparen taka loffwans män oc bepliktan ath betala honom jnnan wissa dagh PMSkr 90 ."],"f":[]},{"a":"bepliktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förpligtelse, förbindelse. \" beplichtelse är så godh som borgan \" GS 50 ( 1448) . med beplictilsse, at the schole fa then dell, thöm tillöper BSH 5: 342 ( 1509) . \" skikka nakra nya reglo ällir bepliktilse til nakot nyt liffwrne ällir orden \" Su 364 ."],"f":[]},{"a":"bepliktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förpligtelse, förbindelse. FH 5: 156 ( 1491) . BtRK 342 (1487, orig.) . BSH 5: 536 ( 1509) ."],"f":["beplicting BSH 5: 356 ( 1509) ),"]},{"a":"bepliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pligtig. \" \" SO 78, 151, 156 . FH 5: 97 ( 1485) . LfK 18 ."],"f":[]},{"a":"bepliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pliktig. \" obnoxius . . . beploktoger. \" GU C 20. s. 369."],"f":["beplektoger )"]},{"a":"beprisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prisa, mig bepriisa oc ära RK 1: (yngre red. af LRK) s. 271 ."],"f":[]},{"a":"beprydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pryda, smycka. MB 2: 274 . Su 14, 22, 40, 43, 123 ."],"f":[]},{"a":"beprydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pryda. Troj 37 ."],"f":["beprid Troj 37 ) , "]},{"a":"beprydhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["prydligt. nar thetta tabernachell war redha bygde the mästera eth wyrk wtan till om kring aff ebanj trää ganska beprydeliga Troj 189 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"beprydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prydlighet, prakt, sängkamaren som j största beprydelsom war Troj 17 ."],"f":["-else )"]},{"a":"bepröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försöka, söka förvissa sig om, bepröfva. \" nar han ville . . . thetta vt röna ok bepröfwa vm thz sant ware \" Bir 1: 61 . \" tha thette forsöckt oc bepröffuat är \" SO 80 . \" wille swa bepröffwa thz som hänt war \" MB 2: 283 . \" vppa thz at mik (trol. för iak) maghe j tässom hedhningomen bepröffwa israel (ut in ipsis experiar israel), hwat häller the wilia göma herrans wägh . . . ällir oc ey \" ib 74 . \" wisa oc bepröwadha män \" Su 71 . \" at fresta oc bepröwa swa wara wtwaldha wener mz dröffwilsoml \" ib 121 . ib 163 .","2) röna, erfara, märka. \" the pynor . . . sielen bepröfuät hafde \" LfK 249 . \" engen twäkan är i thy som daglika synes oc bepröwas \" Su 148 . huilkit hennes käreste stalbroder merkendes ok longliga bepröffuendes Lg 3: 527 . ","3) bevisa, ådagalägga. \" hulkins synd iak vppinbaradhe ok bepröuadhe for thik mz liustaom ok vissatom teknom \" Bir 1: 98 . \" thz som sinnen bewisa oc wtrönilsen bepröffuar \" Su 291 ."],"f":[]},{"a":"beprövelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["av giltig orsak, med skäl. hwlken är thän aff oss som bepröffweliga (probabiliter) kan rädas om wij tagom tiill wakn oc wäria Troj 51 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"bepröveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giltig. \" aff rätta natwrlia oc bepröffweliga skall l(probabili ratione) \" Troj 49 "],"f":["-lig )"]},{"a":"bepudhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bepudra, beströ. \" kaluahuffet sudet medh salt oc vatn oc hiärnen bepudrath medh ingefära \" Sex ekon tr 271 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"beqvantning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krångel, förtret. \" gör mich stor bequantningh pa nagre myne godz \" FM 568 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"beqvälma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvälja, plåga. \" hwro beqwälmen meg mz edra otrohetz oc grymhetz dyrffwa \" Troj 247 ."],"f":[]},{"a":"beqväma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afpassa. tässa reglonna ordh skulu samanfälla sik ok beqvämd göras (coaptabunt se) til gangn oc nytto Bir 4: 70 . ","2) göra passande, bereda. redha oc bekwämia mik i thänna tima wärdogan wardha VNB 16 . ","3) passa, vara läglig. thz honum saa beeqwämeer RK 3: 2127 ."],"f":["bekwämia . -er, -der),"]},{"a":"beqväma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["beqwämma )","*beqväma sik , lämpa sig, bilda sig till överensstämmelse med (ngt). wisdommen, aff hwilkom hoghin görs faghir ok läris, sik beqwämmande (informatur) til dygdhenar SpV 427 . - refl. beqvämas, jfr obeqvämas."]},{"a":"beqvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skicklig, i stånd (till). gudhz ordh the göra oc siälena beeqwemma til dygdher Mecht 267 . (?) the som en tidh äru oplysthe . . . ok äru to likawäl falne ällir bequäm[e] (et prolapsi sunt; orden ällir bequäme ha tydligen tillkommit genom missförstånd) SpV 450 . 2) foglig, vänlig, mild. j allo thino liffwerne, dröffwelsom, fatighdom, ok sorgh, tha war thu allan tiid aldhrasiäuasta ok spakfärdhugasta ok beqwäm ok thulughasta SvB 268 (senare h. av 14++-talet). _ Jfr obeqvämber."],"f":["beeqwemma Mecht 267 ) , "]},{"a":"beqvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklig, i stånd till. \" beqwäme til stridh \" MB 2: 138 . Su 10 . \" til at älska beqwämber \" ib 12 . \" bequäm bidhia ok läsa \" Bo 133 . - passande, lämplig, läglig. huat beqwämer oc wärdeliken iak är til at älska Su 83 . MB 2: 250, 289 . \" beqwäme at inscriffwas j bland wara wener \" ib 269 . \" the widherliknilse war enkte beqwäm til tässin ordh ällir ärande \" Su 263 . han (ɔ: kännedomber) . . . är . . .nyttogher oc beqwämbir hwariom manne äptir sit wndirstand oc liffwerne ib 346 . jnthe är naturen swa beqwemt (tam natureæ aptum) MD (S) 292 . \" j beqwämom liknilsom Su. 277. beqwämer thime \" MB 2: 259 . ib 246, 276, 321 . \" beqwäm rwm ib 305, 258. - Jfr obeqvämber. \""],"f":["beqwämer )"]},{"a":"beqvämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett passande eller lämpligt sätt. thz beqwemligä opp taka Va 7 . huat ey mykit beqwämmelikare tagx han här j andre forma ällir liknilse än j sinne eghne warilse Su 276 ."],"f":["beqwämmelika . ","beqwemligä )"]},{"a":"beqvämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obeqvämelika."],"f":[]},{"a":"beqvämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["passande, lämplig, tillbörlig. thz war ekke beqwämelikit at iak swa wngher skwli hantera min gudh mz bar[n]slikom handhom Lg 673 . \" hws som them bekuemelikit maa wara \" BSH 2: 116 ( 1400) . os bequämmelikt Su 277 . mangh annor ärandhe kärlekenom bequämelik (congrua) ib 25 . ib 87. theras natwr til ythermere nytto oc bequämelighare födho LfK 52 . bequemeligen i (sådan att han kan intagas i) bröderschapit SO 146 . haffuen beqwämmelikan tima Su 238 . \" j bequemlichom oc höwizkum stadhum \" VKR 6 . \" man sa ther marhg beqwämlig thing \" Fr (Cod. CF) 3056 . Jfr obeqvämeliker."],"f":["beqwämmeliker . ","beqwämelikin . ","bequämmelikin . ","bequemeligen . ","bequämeligh . ","bequmelich . ","beqwämlig )"]},{"a":"beqvämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) passande, lämplig. med dat. enkte beqwemmelikarin (apitus) är jomfrunne än enhetin SpV 501 . 2) foglig, mild. thu war aldhra beqwämelighasta, bliwghasta, thulughasta ok ödhmiwkasta SvB 268 (senare h. av 1400-talet). - Jfr obeqvämeliker."],"f":[]},{"a":"beqvämhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som är lämpligt, beqvämlighet, gagn. pa begge parters fordell och beqwemheth BSH 5: 74 ( 1506) . ","2) höfviskhet? hälogx liffwernes bequemhet LfK 31 ."],"f":[]},{"a":"beqvämlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr obqvämlikhet."],"f":[]},{"a":"beqvämogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklig, i stånd (till). beqwämoghe til dygdhelikhet SkrtUppb 119 ."],"f":[]},{"a":"ber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n Jfr taffelber."],"f":[]},{"a":"beradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr välberadh."],"f":[]},{"a":"beradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rådplägning, öfverläggning, betänkande. nar wij beradh hade haffth BSH 4: 228 ( 1497) . \" epther langth samtall och beraadh \" ib 5: 368 ( 1509) . \" ginge the pa beradh \" ib 152 ( 1507) . \" gha pa eth anneth berath ib. the haffde iij (3) resor wariith tel beradh \" ib. \" han giordhe the gerning vtan beradh oc staddan wilia \" MB 1: 425 . han togh ther ey langt beradh pa (besinnade sig ej länge derpå) RK 2: 5076 . ","2) betänketid, uppskof. \" beddis jach eth beradh aff them, saa länge jach hadde hafft myt bwdh til koning karl \" BSH 3: 173 ( 1446) .","3) råd, utväg. \" kwnnä i nogitgoth beradh äller midell fijnne \" HSH 20: 199 ( 1507) . \" ther fins ingen beradh pa mange mile när \" BSH 5: 20 ( 1504) ."],"f":["beraadh )"]},{"a":"beradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sörja för, styra. gud mz wel berade (styra så, att) her warder ey än mykit skade RK 2: 3178 . ","1) rådgöra, öfverlägga. \" hauer iak mik meth minom vinum oc frändom beradhit \" SD NS 2: 368 ( 1411). iak wil mik först mz swena berade RK 2: 3853 . \" the herra sik beradhe \" ib 79 . ib 6781 . ther vm sik beradde tha hwem the til höfutzman fa ib 2277 . ib 6695 . \" beradhin jdher \" ib 4787, 4793 . ib 2061. ST 336 .Lg 3: 590, 669. - (?) the velle beradha segh oppa en tydh BSH 5: 196 ( 1507) . -- betänka sig. lät hans son som oc heet iechonias tio dagha beradha sik (Cod. B radha 527) MB 1: 9 . Lg 3: 475 . RK 2: 3470 . - tänka på, hafva i tankarne. beradde hon sik nakon tima at wäghia oc wndfly thera ondzsko gäld Bir 4: 57 . ","2) bereda sig, göra sig i ordning? tiil hwilket iach haffuer mich engtet berath (för bereth?) oppa äntiggie med eth eller annet HSH 19: 96 ( 1505) . - part. pret. ","1) som har beslutat, betänkt. är jak swa beradder meth minom winom thet jak wil wnna for:da klostre nydal eet aff thesse forscrifna godzom SD NS 2: 251 ( 1410) . thet är hans nade . . . berodh vppa FH 1: 203 (1506, nyare afskr.). wäl beradde ib 3: 40 ( 1444) . - öfverlagd, öfvertänkt. meth ja oc goth wilia oc beradhen hugh SD NS 1: 122 ( 1402) . \" mz beradhom hogh oc wilia \" LfK 153 . \" meth beradhno modhe \" SD NS 1: 11 ( 1401) o. s. v. Bir 4: 80 . \" med bereddemodh \" BtFH 1: 212 ( 1507) . ib 149 (1506), 167 (1508), 180 (1507). meth beradho modhe SD NS 1: 47 ( 1401) . ib 169 ( 1402) . aff engo beradho modhe Bir 4: 64 . SO 293 . medh beraddo modh oc samthykkio VKR 7 . \" medh friom vilia ok beradhno modhe \" BSH 1: 165 ( 1376) . met godhom vilia och biradhna modhe SD NS 1: 232 ( 1403) . \" meth wilia och berodhno modhe \" ib 2: 359 (1411, gammal afskr.). medh . . . beradhet radh BSH 2: 115 ( 1400) . ib 199 ( 1413) . FM 38 ( 1413) . \" mz beradhno raadhe \" Bir 4: 3 . \" mz beradhom wilia \" LfK 153 . sade thz (brefvet) wara berått mz skäll RK 3: (sista forts.) 5772 . ","2) försörjd, försedd med man, gift, förmält. än hwn berad oc gifteth warith FH 8: 6 ( 1414) . Jfr oberadder."],"f":["bi- . ","beraadha . ","beradde Bir 4: 57 ; RK 2: 3470, 6781 . ","beraadde ib 2061, 2277 . ","beradhe ib 79 . ","berädho ST 336 . ","beraddo Lg 3: 590 . ","beradho ib 669 . ","beradhin . ","berodhin . ","beradder . ","beradher . berodher. beredder),","beradha sik , "]},{"a":"beradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betala. MEG (red. B) 60 (trol. skriffel för beredha)."],"f":[]},{"a":"beradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga el. begära i betalning? beradhe (möjl. skrivfel för begäradhe) raadet engte meer aff them fore tafflana än then halffua deelin i hanis laurenssons belte STb 1: 42 (1475). - part. pret. som har beslutat, betänkt. swen beltare . . . bekendes sigh wäl beradhen ware medh sin kiere hustru rad godwilie och samtycke at han sin gard soldhe SJ 2: 211 ( 1492) . överlagd, övertänkt. meth myn frii willia och börathna hoog SD NS 3: 166 ( 1416) . Vårfrup 133 ( 1442) . Svartb 192 ( 1386) . STb 2: 194 ( 1487) . måd lango beradna modhe offwer wäydhe (han) hwro han skulle opyggia troyam jghen Troj 36 . - Jfr fulberadder, välberadhin."],"f":["ö- SD NS 3: 166 ( 1416)"]},{"a":"beradhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oberadhlika."],"f":[]},{"a":"beradhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverläggning. \" betänkande, med longa bradhlighet \" DD 1: 269 (1477, afskr.) ."],"f":["beradhlighet )"]},{"a":"beradhmodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["berådt mod. kom med beredmood BtFH 1: 146 ( 1506) ."],"f":["beredmood )"]},{"a":"berama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hafva till mål, söka uppnå el. åvägabringa. beramer . . . sueriges rikes idhert oc allis wore besta BSH 4: 10 ( 1471) .","2) bestämma, besluta, berama. tom talid, beramith oc bebreffwat oc sacth waar BSH 4: 203 ( 1496) . \" thet herre möthe i calmaren beramet är \" FH 7: 64 ( 1505) . \" at eth menä herrämöthä skal berammäs pa en belägligh dagh oc städh \" FM 91 (1497-1501)."],"f":["beramma )"]},{"a":"beredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framställa. \" tha han haffde bereet thetta daat \" MD (S) 260 (möjligen att föra till berätta)."],"f":[]},{"a":"beredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bereda, göra i ordning; utrusta. Se Sdw 2: 1197. 2) betala. hwilikh godz han hanom satte for twa marker oc femtighj ath beretha j oxsa ok koo Gadolin Pants 277 ( 1383) . till thän dagh hanom the forsagdho penningha beredde äro ib. skal han berda (för bereda) jonis olafsons galdh (för gäldh) Svartb 360 ( 1437) . - Jfr välberedder."],"f":[]},{"a":"beredhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning. SD NS 1: 108 ( 1402), 203 ( 1403) o. s. v."],"f":["beredhing SD NS 1: 633 (1407, på två ställen), 635 ( 1407)), "]},{"a":"bereva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ombinda el. omvira (med rep el. med band av annat slag), förse med (tunn)band. fatidh var ey bereffuat Stb 3: 328 (1497)."],"f":["-adher )"]},{"a":"bereþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bereda; se beredha sik. ","2) betala. SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwa som äi bereþe sin afraþ i þässom timom ib 639 ( 1347) . \" ib \" NS 1: 16 ( 1401), 18 (1401, nyare afskr.), 27 ( 1401), 31 ( 1401) o. s. v. warther thän föörnämdä magnus symonson birädder innän sancta mattissä dagh ib 1: 484 ( 1405) . \" warther . . . magnus symonson äy byrädder ib. \" ib 450 ( 1405) . MEG 56 (red. A), 60, 61, EG 64, 65 . \" han skulle them ärlika beredha \" RK 1: 3418 . \" thera egen nakka monde thet bereda \" ib (Albr) s. 212."],"f":["bäredha SD NS 1: 27 ( 1401) . ","biredha ib 61 ( 1401), 2: 219 ( 1409); -redde ib 1: 18 ( 1401) . ","berädha ib 37 ( 1401) . ","berädhe ib 16 ( 1401) . ","birädha: -rädder ib 484 ( 1405) . " byredha " ib 437 ( 1405) . ","byrädha: -rädder ib 484 ( 1405)),","beredha sik , bereda sig, göra sig i ordning. schal huar en broder mz thöm andra samma tijdh sick bereda at han ecke bortha är aff sama samqwempdh SO 151 ."]},{"a":"bergeld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drickspeningar. Skotteb 453, 457 (1471-72; Kämn)."],"f":["bergel )"]},{"a":"bergerfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Sex ekon tr 270, bergera eller bagarfisch med smör oc löök Brasks Matordn 8 . i (1) tunna bewarefisk STb 1: 255 ( 1480) . vilj (8) bergerfiska for j (1) mark Skotteb 395 (1465 ; Kämn). ib 370 (1461 ; Kämn). vij (7) öre for xx (20) rochar, ij (2) bergerfisk ib 375 (1462 ; Kämn). ix (9) öre fore vij (8) berwene fiska ib 474 (1473 ; Kämn). HLG 2: 29 (1512). - Jfr bärenfisker Sdw 1: 173 ävensom baggafisker."],"f":["bergera- . ","bergira- Sex ekon fr 270. bärghare- HLG 2: 29 (1512). berwareSTb 1: 255 (1480). berwene- Skotteb 474 (1473 ; Kämn). bärfvene- Bergström Arb Kr 1: 156. bärne- VKU 44 ( 1545) ), "]},{"a":"bergh","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v. se biärgh."],"f":[]},{"a":"berghning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bibärghning."],"f":["berning"]},{"a":"bergning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biärghning."],"f":[]},{"a":"beridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) om fartyg. bringa ett fartyg i ett sådandt tillstånd att det rider för ankaret, förankra ett fartyg så att det rider i stormen. - vara beridhin, vara förankrad; ligga och rida för ankar. han lath taga the hästar w the skyppen som frij wara oc beridne for stormen (jfr lat. a naibus que a ventorum rabie salve euaserant) Troj 112 . "],"f":["-rydha )","beridha sik , lyckas förankra så att man kan rida för ankaret i stormen. stort mwln kom offwer hymmelen oc stor liwng eld oc tordon rägn oc stykkande storm at the jnthe kwnne berydha siig Troj 73 . Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l82 f."]},{"a":"berill","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beryll (en ädelsten). berilla godhe the skina hwite Al 4590 . \" aff adamis oc berilla rena \" ib 8158 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"berna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se birna."],"f":[]},{"a":"beropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ropa på. vaknande swa som af sömpn vidh at systir hänna beropadhe hona (ad clamorem sororis) Bo 141 . ","2) utropa, omtala. han war beropadhir för then klokasta man j landeno war ST 242 . ib 423, 482 . ","3) omtala, utsprida. beropade thera lönliga tingh ock ärendhe SO 109 . ib 98 . MD (S) 218 . ","4) angifva, röja. \" sik sielfuä aff mangom syndom beropande \" LfK 225 . twa qwinnor wordho beropadho at the haffdo lätit kringom skära syna söner MB 2: 296 . \" tha the . . . beropadhe vordho ib. \" Lg 3: 635 . \" hon skal beroopas j capitulo \" Bir 5: 78 . \" berope hona j capitulo \" ib 79 . ib 80 . -- röja, förråda. thz thu wilt ekke beropa (Cod. A forradha) mik Fl (Cod. C) 921 . Di 37, ST 263 . Lg 3: 150 ."],"f":[]},{"a":"beropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ropa. \" laath agamenon forkynna offwer allan hären mz beropande rösth ath allan hären skulle forsamblas \" Troj 192 . 2) utropa, omtala. hon beropthe syn sorg mz klagande rösth Troj 168 . - utropa, högt el. uppenbarligen förklara. med två ack. berope sik otrolikan at hon aldrigh haffwr atsköt gudz ordhom (se reum proclamet quod verbo Dei nunquam ut debuit (intendit) Mecht 247 . 4) anklaga, beskylla, utslunga beskyllningar mot. her thure förhastade sik ather j gen thär pa mik ok beropthe mik thär saara Arfstv 52 ( 1461) ."],"f":["beropthe Arfstw 52; Troj 168 ) , "]},{"a":"bersk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg (från Verona?). alin bersk . . . vi öre Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"f":[]},{"a":"bertram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bertram, anthemis pyrethrum Lin. LB 1: 97 . beretrum bärthran ib 7: 140 . stampas bärtran mz ätykyo ib. \" taga bertran \" ib 213 . ib 216, 218 . tak . . . piretrum ther bertram hetir ib 3: 165 . ib 36 . \" stampas berthra [m]edh etikio ib. \""],"f":["bertran . ","bärtran . ","bärthran . ","berthra )"]},{"a":"bertram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1197."],"f":[]},{"a":"bervare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bergerfisker."],"f":["beveren-fisker"]},{"a":"beryggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rygga. \" thenne gaffuor oc löfft . . . beryggiä \" Svartb (Skolkl) 539 ( 1479) ."],"f":[]},{"a":"berykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["berykta, utsprida. \" thz beryktadis (percrebruisset) j blandh them \" MB 2: 119 . \" huilken som . . . betrycktar thet ähro rörer \" SMG 147 . - berykta, bringa i rykte. thu är mykit mera berycthedher (ryktbar, fräjdad) badhe j widom ok höffuiseth Di 286 . - särsk. i dålig mening. som the hedherlika frwna haffdho beryktat Lg 3: 55 . \" som ordh haffuer oppo sigh ok beröktader är \" SGG 133 . ib 127 . swa dane berykthat menniskia Gers Frest 31 . biudher nakara beruktath quinna SO 28 . ib 213 . BS 36 . -- med gen. hwilken som . . . tessz berucktet är SO 156 . - Jfr oberyktadher."],"f":["berökta . ","berukta . "]},{"a":"berykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bringa (ngn) i ont rykte. thet wal oc orät, som ärkebiscopen aff vpsala hawer oss giort och beriktatr os meth SD NS 3: 44 ( 1415) . - Jfr oberyktadher."],"f":["-rikta . ","-at )"]},{"a":"berädda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rädda. \" sköt ernest ey pa nagan closter frydh eller pa nagat, thet han ville sit liff med hielpe eller beredde \" STb 4: 79 ( 1505) . Jfr Sdw 2: 1197."],"f":["beredde )"]},{"a":"beränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringränna. \" the monde thz sloth beeränna \" RK 3: 4085 ."],"f":[]},{"a":"berät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Branting, Textil skrud s. 123."],"f":[]},{"a":"berät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barett, ett slags mössa som bars af prester och doktorer. \" tha thog sanctus briccius sith beräth som han plägadhe bära a sino hoffdhe \" Lg 637 . \" bleff berättit o bränt oc oskadh ib. \" Su 226 ."],"f":[]},{"a":"berätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. göra rätt, framställa det rätta, visa till rätta, ställa till rätta, upprätta. ","1) upplysa, underrätta. \" iak vil thik sidhan väl berätta \" Fl 849 . Iv 336 . badh hwar heemeligh sich berätta RK 2: 1813 . ","2) berätta, omtala, framställa medh samma ordom i alla matto, som s. ansgarius medh sinom egnom mun oss sielfver berätte Ansg 183 . \" tha han hafdhe thom al stykke berät \" Bil 752 . \" han hafuer thic berät then stora fridh han haffuer mich jätt \" RK 2: 2671 . \" honom all ärende berette han \" ib 5937 . ib 3950, 5615 . VKR 33 . Fr 1190, 2897 . Al 180, 1173, 9192 . MD (S) 260 . BSH 2: 236 (1425-9, samt. afskr.), 237. SJ 89 ( 1439) . ST 11, 13, 15, 28 o. s. v. ","3) förse (med altarets sakrament), göra delaktig af. berätter mädh gudz hälgha wärdhugha likama SJ 116 ( 1443) . "],"f":["beräta BSH 2: 237 (1425-29, samt. afskr.). -te, -ter),","berätta sik , gå till den heliga nattvarden. hwar hon matte wnffa ihesu christi wärdogasta likama sik berättandis Lg 3: 296 ."]},{"a":"berätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["berätta, omtala. FMU 1: 350 ( 1374) . SD NS 3: 198 ( 1416) , 493 (1419). STb 1: 392 (1481). "],"f":["bä- . ","biräter FMU 1: 350 ( 1374) . impf. birette SD NS 3: 493 ( 1449) ), ","berätta sik , gå till den heliga nattvarden. alle conuentzins persone the sik äpter prim haffdo beräth (communicaverunt) Mecht 125 . ib. ib 149, 270. slio oc dulsk til at siällan mik berätta SvB 139 (c. 1500)."]},{"a":"berävin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["egensinnig, egenkär, inbilsk, högfärdig, övermodig., fräck. peruicax . . . beräffwin ylhärdoger ok aträgin GU C 20 s. 440 . popularis . . . hög färdoger forbolgin bekräffwin glömsker owis ok heder gervger ib 468 . proteruus . . . genuärdoger oc bekräffwin ib 497 ."],"f":[]},{"a":"beröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röja, upptäcka. \" huiken thz beröger ock appenbarer \" SO 199 ."],"f":[]},{"a":"beröma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["beryma . -de .-der),","beröma sik , berömma sig, skryta. at for:de erchebiskop jöns sigh . . . berömt hafuer BtRK 230 ( 1464) . - med gen. han berymde siig täss DD 1: 219 (1512? eft. aftr. hos Langebek)."]},{"a":"beröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beröra, vidröra, omtala, anföra. om tesse articklar hans madhä berörer i sin breff HSH 19: 122 ( 1506) . \" breff och scriffuilse . . . i hwilke i beröre till oss ath rigsins sendebudh moge . . . giffue segh in till tals och möthis med eder herredöme \" ib 136 ( 1506) . \" som eder herredöme berörer \" FM 545 ( 1512) . breff . . . i huilchet beröris om gripeklo ib 593 ( 1513) . BSH 5: 121 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"beröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röva. \" honwm . . . är beroffwart ok afftaghit alt thet han hawir forvurwith met sith sura ärffwode \" FMU 3: 69 ( 1434) ."],"f":["-roffwa )"]},{"a":"beröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beröfva, röfva, plundra. \" andra beröffwandis fördo the siälffwe enkte bort \" MB 2: 82 . \" at wi skulom wardha beröffwade oc beskattade \" ib 115 ."],"f":[]},{"a":"besaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klaga öfver (något). the ärlighe män maagha thz wäl beesaka RK 3: 2992 ."],"f":[]},{"a":"besata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga beslag på, sätta i kvarstad. thet gofz pa thala j lubeke, som ther besateth war epter ewickeman STb 3: 226 (1495), ib 192 ( 1494) . bödhz . . . hinrik bryning ath feste lagh fore, ath jntet var besatet i dansicke aff hakans gotz pa hans weghna epter hans sciffuelse ib 126 ( 1493) . \" taga införsel el. pant (för ett penningbelopp). med prep. pa. ey besathet aff hans gotz pa en endasta pening \" STb 3: 210 ( 1495) . \" med penningbeloppet i ack. tet tha vaar besatet (urspr. har statt tet han hade latit besate) viijC (800) marck aff hakan scriffueres gotz \" STb 3: 125 ( 1493) . hans hattmakare . . . schulle thagfa sine iij (3) marck, som han vth lent och besatet hade ib 257 ( 1495) . - Jfr besätia."],"f":["besatet . besattet STb 4: 10 (1504)),"]},{"a":"besata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beslag (på), pant (i). berende hake skal bliffua wiidh sina besaato om skippet for the xxx (30) marck, som skippaen är honom tenetur STb 2: 108 (1485). han war then forste, som giorde besatha pa staffan persons eghedelar for sina läntta peninga STb 2: 123 (1485)."],"f":["besaato ) , "]},{"a":"besatan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beslagtagande, beslag. \" ffor huilken besaten . . . hinrik bryningh nesade och sade jngen besettningh giort haffue j dansicke pa . . . hakans gotz \" STb 3: 125 ( 1493) ."],"f":["besaten )"]},{"a":"besatning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" han nagat ytermera jnne medh sich, tet stande j bsatningen ib 422 (1499). STb 1: 246 (1480), 313 (1481). - Jfr besätning."],"f":["besattningh . ","besating STb 3: 192 (1494)),","haffuer"]},{"a":"bese","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) se, tillse. \" wilde be see hwat diwr thz war \" Va 25 . ib 9 . ","2) bese, besigtiga. \" läti beese oc miäta husin medh witnom \" VKR 32 . Bir 5: 114 . SD NS 1: 437 ( 1405). RK 2: 6079, 6085 . MB 2: 5, 126, 234 . Lg 822 . Jfr obesedher. ","3) förse. \" besee oss medh then dell \" BSH 5: 190 ( 1507) ."],"f":["by- SD NS 1: 437 ( 1405)),"]},{"a":"besea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bese, besiktiga, syna, undersöka. tesse epter:ne tilnempde ath besee thet eemyska ölith, som i vynkiällarene er komet STb 1: 20 ( 1475) . athe skulo lata vegha ok beseath medh gwlsmidher ib 135 ( 1477) . \" bödz allom bardskiärarom . . ath besee henrik mwlle och flere, som her äro i stadhin, om spithälska sott \" ib 385 ( 1482) . STb 2: 169 ( 1486) . - Jfr besighia."],"f":["-see )"]},{"a":"besighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtala; anklaga. \" är här noger . . . jak i nogan motto haffuer oforretadh eller lönligan besagt \" STb 1: 354 ( 1482) . \" mannin var besagdher til konungin \" Prosadikter (Barl) 40 . - (+) 2 wi fyre met fordom (for:dom) synamannom besagde (för besaghe el. -o el. -om) for:da layea godz Svartb 415 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"besighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) säga, utfästa, lofva. i moth there besacth feligh dagh FH 7: 78 ( 1509) . ","2) förtala, anklaga. \" een riddare . . . som andra pläghadhe besäghia oc ila tala oppa thera ryg \" ST 148 . \" haffde henne illa besakt for honom \" Va 6 . som röger eller besiger sin broder TS 24 . sagdis hon oss besigia wilia for tik Di 118 . \" at han skall wäre besaget for eder \" FM 236 ( 1505) . \" han är hordelige besagd för ider \" ib 361 ( 1508) ."],"f":["besäghia . ","besaghdher . besaget),"]},{"a":"besighilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" löfte, aftal. än togh breff besigilse eda och lyffther i moth ganghin giffwin och giordh ära (promissione in contrarium facta non obstante) SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). holla . . . al breff besigilse och daktinghan (placiationes et lieras) ib. ib 212 ."],"f":["besegilse SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)), "]},{"a":"besighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besegla, bekräfta med sigill. Svartb 423 ( 1447) . Stb 2: 17 (1483). SJ 2: 249 ( 1494) . \" the badhe skule ffare oc anama rekenskaps boken i lybeca och henne hith före tilbundna och besilgde vnde ffulmectoge testametariorum sigill \" SJ 2: 192 ( 1491) . - försegla. huilke xxvj (26) mark beseglede ware vtj en seck STb 3: 384 ( 1498) . - Jfr obesighladher."],"f":["besilgde: -es STb 2: 17 (1483) . part. prett. besilgder: -silgde SJ 2 . 192 (1491). n. besigilt Svartb 423 ( 1447) . besilgt Stb 2: 17 (1483). besilgt SJ 2: 249 (1494)),"]},{"a":"besighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besegla, förse med sigill, bekräfta med sigill. skreff eth anna[t] breff oc besigladhe mz samma jnsigle Lg 219 . BSH 5: 377 ( 1509) . FM 551 ( 1512) . \" wart beseglth wpne breff \" SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). theris opit besiglde breff SJ 125 ( 1444) . \" effter thera besegelda breffwe \" ib 264 ( 1458) . \" regesins radz beselgde breff \" FM 444 ( 1509) . \" thet forsriffne besilede breff ib 106 ( 1498). thenne skraa vor stadfest fulbordat ok besegeldh \" SO 87 . ib 117 . \" besegle oss alla et breff ther oppa \" RK 2: 5231 . \" beseglde ther kosteliga breff oppa \" ib 7796 . \" thz sculle the alla besigla tha \" ib 1168 . ib 5131, 5235, 5241, 5244. i gode tro fic iac ider thz (sigillet) i besiglden fra mick helsingland ther mz (beröfaden mig genom att försegla dermed) ib 5256 . -- utfästa el. öfverlåta genom med sigill bekräftadt dokument. vic[ɔ] och viij (558) marc besiglede penningia FM 408 ( 1509) . \" vm the peninger, som vth gar aff östrebothen, hyelpe skatthen ok wintherskatthen, som är besigldhe peninger alle sammans \" ib 420 ( 1509) . \" hafwer thet latit bortbebrefwq oc besigla \" BtRK 78 ( 1434) ."],"f":["besegla . ","beseglde . ","besigladhe . ","besigldher . ","besegelder . ","beselgder . ","besileder . ","beseglth SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). beselgt BSH 5: 377 ( 1509) . ","beselkt FM 551 (1512)),"]},{"a":"besighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med sigill bekräftad skrift. nager artickell tillscriffua eller affschrappha offuer thenne vara beseglingh SO 32 . ib 116, 207 . konungxliga eeder, lyffthe, breff, besiglinger FM 124 ( 1501) . BSH 5: 288 ( 1508) . mothe thenna bebindning ok beseglingh BtRK 351 (1494, orig.) . \" ath alle the breff och beseglinger allis eders verdigheter haffue mik giffuith och besegldth skolä varde mik aldelis hollen \" HSH 19: 109 ( 1505) ."],"f":["besegling . ","besiglning BSH 5: 288 ( 1508) ), "]},{"a":"besighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besegling. \" hulkit maktbreff fför:ne framlidne jespers lange effterleue söner . . . wtgiffuit hade wnder erlig radzins besigling j . . . lubeke STb 4: 304 (1512). \""],"f":[]},{"a":"besinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) besinna, betänka. \" j magen thz sielff besinna \" RK 2: 2397 . - uttänka utgrunda swa monde han thz besinna RK 2: 496 . \" huat hälzst görande är, kan jak ey besinna \" Su 239 . - besinna, inse, fatta. at . . . wi . . . wäl besinna kunnom at pelegrime . . . ey kunno thera bergning her faa at köpa BSH 2: 115 ( 1400) . haa kan idra ära besinna Su 143 . ST 230 . Lg 3: 44 . -- se, uppfatta. thet samma skineth . . . var sva stort oc wiit af sik, at jak kunde ey begrijpa älla besinna (contemplari) aff thy antighe börian äller ända Ansg 181 . \" kunde jak ey besinna (contemplari), hvat thet var som innelyktis i sielfve störste klarhetene ib. kunde jak engaledhis besinna äller skoda (prorsus non vidi) hans fägrind eller skipelse ib. \"","2) hafva i sinnet, hafva för afsigt, besluta. ath edert herredöme ey besinner ighen sändha thee sändebod BSH 5: 275 ( 1508) .","1) komma till sans. tha her tidrik besinnade sik Di 80 . ","2) besinna sig, betänka sig. i maghin ider bäter besynna RK 1: 3835 . MD (S) 270 ."],"f":["besynna . ","-adhe )","besinna sik , "]},{"a":"besinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["besinna sik , komma till sans. SkrtUppb 297 ."]},{"a":"besinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besinning. \" faa besynnilse \" Lg 3: 555 ."],"f":["besynnilse )"]},{"a":"besinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skarpsinnig, förståndig. \" perspicax . . . behändogher ok besynnoger \" GU C 20 s. 439 ."],"f":["besynnoger )"]},{"a":"besitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) sitta, bo, särsk. ss innehafvare. huilken tha war besitiande widh höghafors FH 3: 87 ( 1446) . en jöns nilesson landboo aff bussila som är besithiande pa eth hans godz ib 7: 56 (1476?). om han skal ok maa bliffue beestendis (d. v. s. vara innehafvare af kyrkoherde-ämbetet) wiid fornempde kirkie FM 270 (1506). ","2) besitta, innehafva. \" som the prouento nw besiter \" SD NS 1: 378 ( 1404) . \" mit erfue som jak nw besitter \" SJ 34 ( 1425) . ib 54 ( 1434), 57 (1430, 84 ( 1438). the magho besithia thz landit MB 2: 4 . ib 64 . ST 351, 479, 494 . \" dauidz ära oc rike skal besithit wardha \" Lg 3: 593 . \" godz och gaardha besithne och osithne (predijs rusticis et vrbanis) som konwnghe och konwngislecom rätthe tillydande ärw \" SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). som husit besitter SO 206 (i de två sista ex. afses uttryckligen ett innehafvande utan egande-rätt). - part. pret. ","1) sittande; stäld. att han ware högt besitten BtRK 125 ( 1438) . ","2) besuten. the som äe bositne äro ganske faa, som kunne göre reth forl sig BSH 5: 62 ( 1505) ."],"f":["beseta: -endis FM 270 ( 1506) . pres. besiter. besitter. "]},{"a":"besitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sitta, bo, vara bosatt. fornompde dönhoff är besitjande her i landet undher waart herskap FMU 3: 175 ( 1439) . hans stenhus som han besitter vti vestan bykirkiogarden SJ 2: 141 ( 1488) . ith stenhws . . . som . . . hustru christina götkes . . . vti boeth och besitith hauer ib 142 ( 1489) . Jfr bisitia. 2) bebo, bebygga. alla the som bode j landet j the andra städer them böd konwng priamus flyttia tiill troyam oc bsyttia honom Troj 39 . att then staden må bliffua thess bettre besitten och förbettertt Priv f Sv st 214 (1494, avskr.) . - bebo, besitta (med el. utan äganderätt), innehava. holle rekinskap medh mik om husalön for sama hws jach än nw besiter, huilkit jach haffuer hafft oc besitit j vili ar nw närmst forliden HLG 1: 133 (1491). eth stenhus som hon nw her til sielff besutit hauer SJ 2: 123 ( 1488) . ib 5 (1475), 24 (1476), 110 (1488). 1678 (1490), 261 (1494). benct skynneres gardh som gunnars epteleuande hustru medh sin bonde sidan besatto ib 102 ( 1487) . andres jonsson . . . loth vp . . . staffan skalma the tredelane i hwseth, som andres jonsson haffuer sielff besytthet i thet hwseth . . . til leurdelica ego STb 1: 210 ( 1479) . en opbögdan trä gardh . . . som hwstru magdalena atte och besath epter synom dandeman SJ 2: 99 ( 1487) . Beckman Stud 238 (KKalmar stads tänkeb; 1426). part. pres. fast bosatt, bofast. besitiendä gifftä borgara i stocholm Priv f Sv st 136 ( 1457) . en borgare, som besittiande är STb 2: 10 (14839. - part. pret. 1) sittande; bildl. innehavande en viss ställning i samhället, innehavande en viss (bättre el. sämre) förmögenhetsställning. then som högre besiten är j stocholm en thw est STb 2: 250 ( 1488) . \" ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han bland andr goda män . .. skal alitit först benämpnas i reksens tiänest, oc the andre aff släkt och byrd, ther sa högt oc mer bitne äre och mer haffwe aff cronen i föräning, sitia stilla hemma \" BSH 5: 304 ( 1508) .","försedd med innehavare el. brukare. 3 gardha; twe är besetne; . . . then tridia liggher ödhe VKJ 209 (c. 1500). aff hwario besätne gotze scaal 1/2 span göres, thet ware sik bonder eller landboo Hedqvist Kärleksv 146 (1471).","4) bosatt, boende. Se Sdw 2: 1197. - (fast) bosatt? besutten? wordo borgamestarene och raadet swa eens medh menoghetenä, ath . . . engin skal fara til prestamotet eller annerstadz, then besitten borgare är STb 1: 111 ( 1477) . \" twa besetne borgara \" ib 3: 76 ( 1493) . \" gode besitne borgere \" ib 464 ( 1499) ."],"f":["besyttia Troj 39 . besetia Beckman Stud 238 (Kalmar stads tänkeb; 1426). pres. besiter HLG 1: 133 (1491)., besitter SJ 2: 141 ( 1488) . ","besether ib 261 ( 1494) . ","imf . ","besat SJ 2: 167 ( 1490) . ","besath ib 99 ( 1487) , 141 (1488). besatt ib 5 ( 1475) , 24 (1476). pl. besatto SJ 2: l02 (1487). part. pret. besitin: -it Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) , HLG 1: 133 (1491). -sitne BSH 5: 304 ( 1508) . ","besittin: -it SJ 2: 110 ( 1488) , -ith ib 142 ( 1489) . besitten STb 1: 111 (1477). besytthen: -et STb 1: 210 ( 1479) . ","besetin: -setne VKJ 209 (c. 1500). STb 3: 76 ( 1493) . ","besätin: -sätne Hedqvist Kärleksv 146 (1471). besuttin: -it SJ 2: 123 (1488)),"]},{"a":"besitning . ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning, innehafvande. thet tridie areth i waars rikes besittning (anno regni nostri tercio) SD 1: 207 (öfvers. i ung hdskr.). - besittningsrätt, rätt att besitta. thee äre twiffwelaktige om koningens besitning til riket eller ey BSH 5: 368 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"besitting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning, herravälde. \" haffwe kommit tiill swerigis richis rolige besittingh \" Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) . \" til koning hans eller hans sons besittinge i richit \" ib 559 ( 1510) ."],"f":["-inge )"]},{"a":"beska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskhet. \" lät vaxa sötasta oc värdhoghasta frukt vtan bäzsko \" Bir 3: 113 ."],"f":["bäzska )"]},{"a":"beska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskhet, bitterhet. \" thär kännis ekke skärsöthonna beska (amaritudinem) \" SpV 492 . - bildl. rancor är mz hwilko beska hogxsins ällir betirlika hoxsins atrilykta beska (amaritudo), tees j änlitzsins mädhfärdhom SpV 140 . \" hwar ondzskan hälghar sina eghna pino, beskan (amaritudo) wthsläkker hälgha kärleksins liws \" ib 151 . - Jfr beske."],"f":[]},{"a":"beskaffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beställa, uträtta. Se Sdw 2: 1197."],"f":[]},{"a":"beskansa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med skansar, förskansa. haffuer . . . beskanseth III kyrkör HSH 20: 202 ( 1507) . \" beskansede jag en holme \" BSH 5: 60 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"beskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) beskatta, pålägga el. avtvinga (ngn) skatt el. avgift. wm nokor hawer thrängt eller bescattet eller gäst nokon bonda, swa at han nokrom androm haer saalt eller pantsat eller aff[händt] sik sit godz ther fore Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . hwar . . . nagrom offuer meer beskatter StÄmb 131 ( 1495) o. s. v. - taga böter av, pliktfälla, straffa. kan wärldz waldh gripa them (som ha begått ngn av vissa ogärningar »som ey haffua nokra pliikt wth trykta j lagbokenne») fför än the taka oppinbara skripth. tha rättis thäör ow´r äp´r rikesins diduenio. komma the förrä [tj] il skriptta tha ma wärldz waldh them ey sidhan hindhra och ey beskatta Beckman Stud 52 (1425-50). GS 46 ( 1439) .","2) bestämma en viss lösesumma för (ngn); utlösa (fånge), friköpa. alle fangan, som i thenne twedracht fangne äru oc ovbeskattadhe äru oc ekke borghan hafua sat for thera beskatning, the skolo löös lathas ofortöffradh, vppa badha sidhor; huilke som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for boskattningena, the bliffwe widh sigh Rydberg Tr 3: 163 ( 1436) .","3) uppskatta, värdera. \" thet forscrifna ordhwseth . . huilket beskattadh är fore nyio hwndrade (900) marcker \" SJ 2: 93 ( 1482) . Skotteb 352 (1440 ; Borgm). STb 2: 226 (1487), 305 (1488). ath ranzaka legeligheten ok beskatta, hure godh hon fore peninga ware ib 4: 85 ( 1506) . "],"f":["*beskatta af , se Sdw 2: 1197."]},{"a":"beskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) beskatta, ålägga att betala skatt. at wi skulom wardha beröffwade oc beskattade MB 2: 115 . \" mz oräth loth han thöm ey beschatta \" RK 2: 1077 . ib 6004 . SD NS 2: 360 ( 1411, gammal afskr.) . MD (S) 230 . ati . . . haffua redha beskaddath pa penningha en then som i mot bröt FH 1: 49 (1478, gammal afskr.). haffwe . . .beskattedh landith till en stor swmme peninge HSH 20: 139 ( 1507) . ","2) utlösa. \" schole alla fangar som ecke nu beskattade ära hafwa dagh i fulla fiorthon daga \" BtRK 250 (1468, orig.) . ","3) uppskatta, värdera. VKR 38 . - Jfr afbeskatta samt obeskattadher."],"f":["beskadda )"]},{"a":"beskatteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr obeskatteliker."],"f":[]},{"a":"beskattning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beskattning. forbiudhum wi warum fogatum . . . at nokra handa slaghor, skat eller beskatning . . . vpa for:da kirkio . . . aläggia Svartb 465 ( 1457) .","2) utlösande, löspenning. wm konungx albrichs beskatning, ther hawer war frw drotningen ängen ända wm gangit eller oer gifuet, for thy at hon ey wet, hwat hon faar for hans beskatning Rydberg Tr 2: 661 ( 1396) . alle fanga, som . . . obeskattadhe äru oc ekke borghan hafua sat for thera beskatning, the skolo löös lathas . . . ; hulke som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for beskattningena, the bliffue widh sigh ib 3: 163 ( 1436) . Lagerbring Saml 2: 246 ( 1453) .","3) uppskattning, värdering. \" epter godha manna skeligha beskatningh \" Svartb 478 ( 1464) . FMU 4: 89 (omkr. l1455). ib 93 (omkr. 1455). en fiärdunghx krok jordh vndher reth beskatningh ib 87 (omkr. 1455). ib. lib 83 (omkr. l1455). värderingssumma. late miäta husen oc skoda hegnadan, humblagarda, trägard oc fiskevärka . . . oc late scriffua beskatningena beskedelica stycche fran styche, ltil minnes Arnell Brask BiI 16. - Jfr husa beskattning."],"f":[]},{"a":"beskattning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beskattning. \" henta beskatning \" MD (S) 261 . aaläggiandhe beskatninga SD 3: 413 . \" then sware beskattningh \" BSH 5: 219 ( 1507) . ","2) lösepenning. \" nar the mz there beskattning vtfara \" RK 2: 408 ."],"f":["beskatning . ","-ar )"]},{"a":"beske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bitterhet. \" hans jomfrur äru slemogha ok fortrykta aff beskanom (amariudine) \" SpV 128 . \" contumelia är dröffdha hogxsins samanknosilse, mz sörhginna, awndinna, ok beskans (amaritudinis) obrygdilse ib 140. j siälffwom dödzsins beska (acerbitate) \" ib 538 . - Jfr beska."],"f":[]},{"a":"beskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) avgörande. \" tha baar han fram eth breff medh eth stycke gamelt wax fore trich ok jntet merke, ther man kunne nagat beskedh aff göre eller aff seghie \" STb 4: 132 ( 1506) .","4) bevis. sporde borgamestararna oldermannen aath, om han . .. hadhe nagat bescheth ther pa, antinge breff eller wytne, ath han (källaren) gillit tilhöre HLG 1: 132 (1490)."],"f":[]},{"a":"beskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afgörande. \" haffua war ärende ingen annan ända eller beskedh gripet \" HSH 22: 44 ( 1493) . ","2) besked, förständigande, tillsägelse. HSH 20: 291 ( 1510) . ","3) besked, kännedom. veth han beskedh, hure thet waar til ganget BSH 5: 108 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"beskedha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tilldela, tillerkänna. \" huilken deel lhustru birgitta mwramestares forscrifna couente hade giffuet i testamente och tesse . . . gode men . .. hade forscrifna graabrödra besynnerliga beschdat och tilskyckat aff thet them retteliga borde i testamente i sama hwse \" SJ 2: 28 ( 1477) .","2) bestämma, fastställa. \" the forscriffne bröder beholle tet godz j finlandh äre til bytes, som offuertalit war thera mellen och beschedeth \" STb 2: 217 ( 1487) . - Jfr ivirbeskedha."],"f":["-at )"]},{"a":"beskedha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr utbeskedha."],"f":[]},{"a":"beskedhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) noggrant, tydligt. sighin biskedhelika jdhrom scriptoffadhri hwat j haffuin giort oc hwj. hwru oc när, hwru opta hwar loc mädh hwem SkrtUppb 190 . är . . . ey openbarth tha scla confessor . . . vnderuiisa them huru thät skal wthrykkias i allas samquemdinna breffue som thär skula oppa giffuas eenkanneligha oc besedhligha Abbevdal i Vkl 92. 3) med eftertanke, försiktog. äpter myken säckan swarade han them beskedeligan (in sua sagcaiate), män thz han tänkte lath han them ey wnderstaa Troj 244 ."],"f":["bi- . ","beskedhligha Abbedval i Vkl 92. beskedeligan),"]},{"a":"beskedhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) bestämdt, noggrant, noga. SD NS 1: 94 ( 1402) . \" hwart ärandhe grant oc beskedelika aat skiliande hwart för sik \" Lg 3: 175 . ","2) tillbörligt, höfligt. \" skal hanum eller henne ey swaras vtan wäll oc biskedhelikan \" SO 29 . ib 64 . ","3) med förstånd, med eftertanke. til at all thing beskedelica oc raadhelica göra tinom son oc minom Lg 817 . \" taladhe . . . swa beskedhelika oc sannelika oc wisleka \" ib 3: 439 . ST 383 . \" gagnlikare är een pater noster langsamlika läsin oc beskedhlika än tio raplika läsna \" ib 162 . - Jfr obeskedhelika."],"f":["beskedheligha SO 64 . ","beskedhlika . ","biskedhelikan )"]},{"a":"beskedheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bestämd. vppa en beschedeliken ok foresagdhan dach SO 148 . ","2) ordentlig, tillbörlig. \" medh eno rättto beskedheliko brefue \" SD NS 2: 35 (1408 i vidim. af 1411). ","3) förståndig, besinningsfull. ä nar j talin ällir swarin for wtan godha ällir beskedelika forhugxan Bir 4: 120 . -- förståndig, sedesam, redbar, hederlig. thz andelika oc beskedhelika liffwerne som siälenne nyttokt ware Lg 3: 585 . \" at han wari j allom sinom ärindom oc allom gerningom fornomstughir oc beskedhelichin \" VKR 31 . \" höwizka oc beskedhelica quinnor oc män \" ib 2 . ib 4, 18 . SGGK 103 . Lg 3: 370, 479 . allom sniellom ock beskedhelikom mannom j sama skomakara companino SO 30 . ib 61 . TS 19 . - vid personnamn i urkunder ofta användt såsom epitheton ornans. biskedlike män som är lasse beltare ok henrik punghmakare SO 7 . \" beskedhelicum manne olaue haralsonne \" SD NS 1: 3 ( 1401) . ib 6 ( 1401) o. s. v. beskedhelikin qwinna margit ib 27 ( 1401) . - Jfr obeskedheliker."],"f":["beskedhelikin SD NS 1: 27 ( 1401), 78 ( 1401). beskedhelichin VKR 31 . beschedeliken (ack. sing. m.) SO 148 . ","beskedhelighen Lg 3: 370 . ","beskedeligen SGGK 103 . ","beskedhalikin SD NS 1: 574 ( 1406) . ","beskedherliker: -lika ib 2: 31 ( 1408) . ","beskederligen ib 244 (1410, gammal afskr.). ","beskedhirlikin ib 1: 536 ( 1406) . ","beskedelig: -ligom SD 5: 549 (öfvers. från medlet af 1400-talet). ","beskedherligh: -lighom ib 3: 405 (öfvers. trol. fr. början af 1400-talet). ","bäskädhliker: -likä ib. ","biskedeliker: -like SO 7 . ","biskedhelikin SD NS 1: 56 ( 1401) . ","biskedherliken ib 2: 316 ( 1410) . ","biskedhligh: -ligha ib 1: 44 ( 1401) . ","biskäthalägh: -läghom ib 484 ( 1405) . ","byskedhiliker: -likom ib 65 ( 1401) . ","bysskedeleker: -leke ib 362 ( 1404) . ","beskeliker: -lika ib 2: 235 ( 1409) . ","beskelikin Bir 5: 62 . ","beskeligh SJ 387 ( 1472) . ","beskelig FM 514 ( 1511) . ","beskelighen ib 354 ( 1507) . ","beskäliker: -likom SD NS 1: 463 ( 1305) . ","biskeligh: -lighe SD NS 2: 67 ( 1408)),"]},{"a":"beskedheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) avskild, bestämd, särskild, enskild. the waro alt jamlika satte ok huar thera iste sin deel han atte. faderen fik them besedeligin (Cod. A beskeden) deel RK 1: 230 i var. se EK ed. Pipping. ohindradhom. .. . hvars mans sunderlikom oc beskedhelikom äghadelom til land oc vatn UrkShist 1: 4 ( 1436) . - bestämd, fastställd, riktig, vederbörlig. hwan dagh besk[e] dhelikom tima om daghin gik en persona . . . til gudh SpV 81 . \" for hwlkit jac togh hws oc jord aff räplom oc ther til beskelica peninga \" Svartb 186 ( 1385) . synemän . . . gåffue then samma för:da gammull råå . . . witzordh rättan och gildan ware . . . ty hann war gambell, beskedeligh och jord faster FMU 3: 196 (1440, nyare avskr.) . 2) tillbörlig, riktig, skälig, rimlig. effter saa dane skälige tyge som mot fförscrifne olaff hansson wore och beskedelige funnes SJ 2: 299 ( 1496) . forscriffne bröderschap än nw ingen skeligen oc beskedlig skel fram borti haffue sig medh retta til behollende eller egendhe HLG 1: 131 (1488). ","3) som äger förmåga av urskillning, förståndig, mogen. til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara koma kunno SD NS 3: 287 ( 1417) . - förståndig, kunnig, skiclig. ffacundus . . . wel talande oc beskelidhin (för -lighin) GU C 20. s. 250. palamides war . . . miket fornwstig o beskeligen, tiill örlig, oc tiill raad Troj 104 . - förståndig, pålitlig, hederlig, oförvitlig, aktningsvärd, aktad. the preste som biskedhelighe pelagrima ära Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . \" ss hedrand epitet i förening med följande personbetckning. skal thet allom witirlikith wara. . . mik hawa vnt hedherlikom ok biskedhhelikom manna päther alenninge . . . mit goz j alande FMu 1: 361 (1376). kännis jak . . . ath hawa pant sath biskedhelikom manne rawaldhe pampa alth mith gooz \" Gadolin Pants 276 ( 1380) . ib 285 (1399). SD NS 3: 445 ( 1419) . ib 508 ( 1419) . Svartb (skolkl) 506 ( 1472) . Uppl Lagmansdomb 12 ( 1490) . Vg Fornmt I 10 s. l81 (1524). bidher jak beskedelikin jons jngenen ath han hänger sit incigle met mino for thetta breff Svartb 274 ( 1416) . - Jfr obeskedheliker."],"f":["beskedelig: -om FMU 4: 481 ( 1477) . ","biskedheliker: -likom FMU 1: 361 ( 1376) ; Gadolin Pants 276 ( 1380) ; ","-lica SD NS 3: 287 ( 1417) . ","biskedelikin SD NS 3: 445 ( 1419) . ","biskedheligh: -lighe Gunmmerus Syn-stat 45 (1440). beskeliker: -lica Svartb 186 ( 1385) . ","beskelig: -lige Svartb (Skolkl) 506 ( 1472) ; -ligx Uppl Lagmansdomb 12 ( 1490) . ","beskeligen Troj 104 . beskedilidhin (för -lighin) GU C 20. s. 250), "]},{"a":"beskedhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urskillning, förstånd, vishet. beske[de]likhetin (discretio) skipar all thing mz skälomen, hwar sidoghetin radhir SpV 157 ."],"f":[]},{"a":"beskedhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bestämdhet, säkerhet. tel mera wissu ok biskedilihet äär här danda manna insigelhle fore säät DD 1: 44 ( 1383) .","2) förstånd, visdom. \" een thäs hälga anda gaffwa som kallas sciencia, thz är weet ällar beskedhelikhet \" Lg 3: 418 . ib419. Gers Frest 7, 14 . - (beskedelikhetz för beskelikhetz Su 179 .)"],"f":["biskedilihet )"]},{"a":"beskedher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = beskedheliker 3. thässa biskedha manna SD NS 1: 627 ( 1407) ."],"f":["biskedher )"]},{"a":"beskedhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) = beskedheliker 1. faderen fik them beskeden deel RK 1: 230 . \" hwadh thet hälder är til äwerdhelica ägho äller beskedhen tidh \" FH 1: 18 (1441, afskr.) . ","2) = beskedheliker 3. hwar oc en beschedhen wegfarande man GS 27 (1375, orig.) . the ware iiij beskedne men RK 2: 6277 . VKR 27 . \" beskedhen man lafrins ienisson \" SD NS 1: 146 ( 1402) . ib 117 ( 1402) o. s. v."],"f":["biskedhin: -skedhnum SD NS 1: 626 ( 1407). ","biskedin: -skedenä ib 173 ( 1402) . ","byskedhin: -skedhnum ib 117 ( 1402)),"]},{"a":"beskedhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förståndig, klok. thu människia är ey byskedhin ällir rätuis, tha thu älzska forgängelikin tingh mer än äwärdelikit gagn MP 5: 34 . förståndig, aktad, hederlig. ss epitet. jach kännäs . . . mik salt ath hauä erlikom mannä och boskedhin nissä päthersson a wapn myn gardh snesbäk SD NS 3: 230 ( 1447) . ib 140 ( 1416) ."],"f":["by- . ","bö- SD NS 3: 140 ( 1416)"]},{"a":"beskedhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig, skälig, lämplig; god. huad i besluta . . . thet til friid endregt ok kerlek kan draga til en beskedligh frid sämia ok kerlek i mällan riken vtan mordh lathe wij oss fullelege at nögia Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471)."],"f":["-igh )"]},{"a":"besker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skarp (till smaken), besk, bitter. acer . . . starker ok beesker GU C 20. s. 5. tak beyskan mandwl (bittermandel) PMSkr 358 . ib 236, 343, 357 . SvKyrkobr 180 . - bildl. bitter, sträng, smärtsam, svår. som thic hauer äggiaat wtwälia beskt oc hart lifwerne for söt oc lustelikit Prosadikter (VBarl) 60 . \" min pina war beskare oc bittherligare än nagor annars människios pina varit haffwer SkrtUpbb 146. \""],"f":["beesker . ","bäsker . ","beysker . "]},{"a":"besker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bitande, skarp, hvass? beska sorghinna swärdh KL 356 . ","2) amarus, besk, bitter. egentl. och bild. salt oc best vatn KL 221 . ib 294 . \" thiok wädzska ok besk . . . swa som sinapir ok salsa \" Bir 1: 290 . ib 4: 135, 148 . smakadhe han . . . bäskan galla MP 1: 39 . \" versta ok bäskasta win \" ib 59 . \" offra gudhi beska mirram som tekna bäska synda idrogha \" ib 45 . \" mirra thz är eeth beyst oc bitirt thing, thz teknadhe then beska oc bitra dödhin \" ST 209 . \" drykka thässa hems besko malyrt \" Ber 212 . the (tanakarne) äru beske at thola som sinäpir Bir 1: 291 . \" tak beezst for söt Kl 368. \" MP 2: 230 . al besk thing skulu thik söt wardha KL 42 . \" vanlika är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at af beske hedhirgirinna root framgange söt kärleksins frukt \" Bo 99 . Bil 800 . Su 115 . han (ɔ: christus) är ondom beskir ok beskare ok bekastirBir 1: 201. mz gratande beska tara Fr 1410 . Al 10165 . \" bescan dödh för söta samwaru \" Bil 215 . Lg 960 . \" mz hans bäzsko pino \" MP 1: 27 . beskare plagha oc bitrare hiärtans värkir Bo 24 . ib 212 . mykit beskir anger Bil 455 . \" bärande besca ok thunga korsit oc pinona \" Bir 2: 123 . \" giordho them beeska dagha oc thunga \" MB 1: 276 . \" hwat beest them var alt thz han mödde \" Bo 164 . \" alre hafdhe iak swa beska oc bedröfdha pasca \" ib 169 . Bir 1: 291, 2: 203 . sambri syni som tydhir bäxt görande MP 1: 59 . \" en nunna som hät sabina . . . besk i tungo \" Bu 418 . hulke som beske ok stormande äru mz osämio talan MP 1: 56 ."],"f":["beesker . ","beysker . ","bäsker . ","bäzsker: -o MP 1: 27 . ","beskt Bir 1: 187 . ","beeskt KL 294 . ","beest . ","beezst . ","beyst . ","bext Bil 800 . ","bäxt MP 1: 59 . ","besk Bir 1: 291 . ack. sing. m. beskan. f. beska o. s. v., men dat. pl. beskiom Bir 4: 148),"]},{"a":"beskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beskhet, bitterhet, skärpa. acredo beeskheth GU C 20 s. 5 . - bildl. bitterhet, smärta. dödzsins beskheth SvKyrkobr 360 . the beskhetena, mädh hwilke thin kärasta modhir saa tik drikka beska ätikio ok galla SvB 79 (sl. av 1400 t.). - bitterhet, ondska. the ondhe aff theres vranga samueth ok hiertens beskhet äru altidh grymj ok oblidhe j anlithit SvKyrkobr 198 . 2) det som är beskt el. bittet, beskt el. bittert ämne el ting. sompne haffwa andra beskheth blandadha mädh wathn slaa pa jordena PMSkr 201 . \" rindher aff them (oliverna) al beskheth \" ib 337 ."],"f":["beesk- )"]},{"a":"beskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskhet, bitterhet. LB 4: 343 . PM XXVIII . ey aktar thän oc mykyt skalenna beskhet, som kärnans söthet offta haffuer smakat Su 34 . - bildl. bitterhet, särsk. bittert lidande, smärta. i hännas omgängilse är enghen beskheet Su 12 . thin kärleker, huilkens sötheet altidh är blandat mz beskhet ib 118 . \" pinona oc dödzsens beskhet \" ib 27 . ib 170, 179 . siälenna beskhet ib 117 . LfK 127 . \" diäfwlin hulkin som til äuärdelika beskhet ledher \" MP 1: 59 . Lg 3: 97 ."],"f":["beyskheth PM XXVIII . ","bäskeheth Lg 3: 97 ), "]},{"a":"beskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ordna. \" \" Su 139 . - bestämma. hwaria stwndh oc tima skalt thu beskikka besyndherlika syslo oc ärffwodhe LfK 70 . j bland andra pinor besynnerlika hwario rwme beskikkada Su 249 . \" huat hälzst thu aff äwerdeliko beskikkat haffwer \" ib 320 . - anvisa plats, ställa. aktom siälena wara . . . besikkadha mz them i hälffwitte ärw, beskikkadha i kötlikom astwndilsom LfK 45 . ","2) sända, skicka. haffde lönliga beskikkat vämpta män offwir ena sidha MB 2: 278 . \" nu haffuer gud beskickat sina wrede \" RK 3: (till. om Chr. II) 6301 . - Jfr obeskikkadher."],"f":[]},{"a":"beskikkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? bestämmelse, förordnande. sombliga aff tolkom ogerningom hafwa fordhom warit lofligha ok af kyrkonna beskykkelse wardhe oloflige GS 47 ."],"f":["-skykkelse )"]},{"a":"beskimpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skymfa. \" beskimpaden mz vysor ok orde \" RK 1: (sfgn) s. 181 ."],"f":[]},{"a":"beskinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhärja, föröda. \" om mynnatz thyma tha engelen beskynnadhe (devastavit) egiptum Sv Kyrkobbr 227. \""],"f":["-skynna )"]},{"a":"beskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestyra, ställa. \" om war herre thet ekke i en bäthre motte beskiper \" BSH 5: 431 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"beskipt","b":[],"c":"","d":"","e":[" eth myt godz heytandis kywikila . . . saa migit som jac ther äghande är oc ärfft hawer offuer alt beskipt (för byskipte?), som är two tredhiunge j aker och ängh, skogh, vatn oc alla handa wtmark Svartb 546 ( 1484) . Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l86."],"f":[]},{"a":"beskirma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se beskärma."],"f":[]},{"a":"beskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["provskjuta. byssener worto ther nya giorde . . . och worto ther then tyden beskvtne STb 3: 397 ( 1498) ."],"f":["beskutin ) , "]},{"a":"beskleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskhet; bildl. obehag, motvilja. \" al annor thing wthan han. ärw thik i störsto besklek SkrUppb 27. \""],"f":[]},{"a":"beskleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskhet, bitterhet. \" hans mundir var fullir mz twäggia handa besklike \" Bir 2: 262 . \" then besklekir tha han ätikio ok galla smakadhe \" ib. \" skal siälinna sötme vt giutas ok ensamin besklekin atirblifwa \" ib 1: 291 . Ber 182 ."],"f":["beskliker )"]},{"a":"besklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["bittert. \" drykx . . . ther beskelica j pinomen \" MP 1: 59 \" han war stunghin j hiärtat swa besklika \" Bir 1: 268 . \" han korsfestis nw besklikare af ondom crisnom mannom än för af iudomen \" ib 111 . ib 115, 166 . gräät bäsklika KL 280 . gräto the ganska besklika Lg 292 . ib 809, 3: 97, 472 . Ber 33 . Su 196, 451 . \" jak sörgdhe beskelicare än andre \" Bir 2: 57 ."],"f":["beskelika . ","beslika: -are Bir 1: 166. bäsklika KL 280 . ","bäslica ib 269 ; Lg 3: 97 . ","beeskliga Lg 809),"]},{"a":"beskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bitter. \" medh beskelikom tarom \" Ansg 245 . \" beslikin var thera sorgh \" KL 358 ."],"f":["beskeliker . ","besklikin )"]},{"a":"beskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bitter, förbittrad. mädh bäskelikom ordom MP 4: 158 ."],"f":["bäske- )"]},{"a":"besklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskhet, bitterhet, vidrighet. \" alla thänna wärdhinna besklighether giordhe han mik sötha \" Mecht 26 ."],"f":["-lig . ","-lek SvB 53 (sl. av 1400-t.) . SpV 22 (ändrat från besklek). pl. -ir), "]},{"a":"besklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskhet, bitterhet. vatsnens besklikhet KL 221 . - bildl. bitterhet, särsk. bittert lidande, smärta. jak see thic hawa beskelikheez (amaritudinis) galla KL 145 . \" nar thu känne besklikhet j klostreno \" ib 42 . the skulu ey smaka . . . vtan äwärdhelika beslikhet Bir 1: 151 . \" helsamlikhetz oc beskedhelikhetz (för beskelikhetz) drykker (potus salutaris amaritudinis) \" Su 179 . \" tak fran mik thässa besklikhetina \" Bo 25 . ib 85 . \" ey är dözsins bitärlica besklikhet lät ib 108. \" MP 1: 99 . Bir 1: 201, 237, 309, 2: 244, 4: 176 . faa äru the som aminnas christi pino mz kärlek ok besklikhet ib 3: 375 . \" af allom thins herra besklikhätom \" Ber 269 . - bitterhet i sinnet, förbittring. hwat thegöra fore minaskuld thz är mz mot korran ok besklikhet Bir 1: 10 ."],"f":["besklihät . ","besklighet Bir 4: 176. beslikhet. beskelikhet. bäskelikhet MP 1: 99 ), "]},{"a":"beskna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva bitter. skal thöm ökias vanfrägdh, thera luste beskna (amarescet) Bir 2: 183 ."],"f":[]},{"a":"besknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bitterhet. \" thänne bytte . . . sina ondhzko i gudhz mildhet hiä[r]tans besknadh i skaparans söthma \" SkrtUppb 87 ."],"f":[]},{"a":"beskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) beskåda, betrakta. beskodha thz barnet Lg 662 . MB 2: 115 . Bir 4: 5 . \" beskoda clarlika sins skapara godgerninga \" ib 106 . 111. LfK 51 . - besigtiga, granska. beschoda hwars mantz arbete SO 157 . ","2) taga i betraktande, göra afseende på. beskode teris stora fatigdom BSH 5: 398 ( 1510) ."],"f":["beskadha: -as LfK 51 ),"]},{"a":"beskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) beskåda, besiktiga, undersöka. beskodha höka PMSkr 268 . - besiktiga, syna. thenne sama forscripne gode cläricke ok bönder beskodde for:de prestesäthe Svartb 546 ( 1483) .","3) beskåda, betrakta, täna på, begrunda. contempare beskodo ok ransako . . . contemplatiua vita beskodande liffuerne GU C 20 s. 143 . owerwägha oc beskadha i sinne siäl ltässa iomffrunnas glädhi JMÖ 134 . \" beskudha the glädhina som jhesus christus ok jumffru maria fingho aff hans vppstandelsom Skrt Uppb 368. \""],"f":["-skadha . ","-skudha SkrtUppb 368 . impf. beskodde Svartb 546 ( 1483) ),"]},{"a":"beskodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betraktelse. \" standa j . . . andelighe beskodhan \" VKR 1 . Bir 4: 100 . Lg 3: 299, 417 . Su 30, 338 ."],"f":["beskadhan Su 30 ; Lg 3: 299, 417), "]},{"a":"beskodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åskådare, betraktare. iakttagare. aff them beskodharanom gudhi offwantil Bir 5: 7 . hanom bör oc idhkelika wmhugxande oc grannan beskodare (speculatorem) wara wm reglan j allom punctom hallis ib 4: 39 ."],"f":[]},{"a":"beskodhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" betraktelse. skötandis gudhlichom beskodhilsom VKR 2 . ib 4 . Bir 4: 91, 95 . Lg 808, 3: 70, 279, 393, 395, 398, 402, 403, 404, 406, 409 ."],"f":["beskadilse Lg 3: 398 ; -ilsom ib 404, 406), "]},{"a":"beskodhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skådande. \" i guthz beskodning \" MD 486 ."],"f":[]},{"a":"beskria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utskrika, förtala. \" ther honum heropedhe, beskryede och oärlige fortalade \" BSH 4: 219 ( 1497) . haffwer . . . beskriath . . . her sten stwre FM 233 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"beskrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattskrifning. Lg 45 ."],"f":[]},{"a":"beskrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskrivning. \" caracterismus . . . [descriptio] forme alicuius nakra människio krops skapilse bescriffningh \" GU C 20 s. 78 . - Jfr landa beskrftning."],"f":[]},{"a":"beskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["5) föreskriva. ath människian sina beskriffna (præcriptam) sidhwänio . . . troligha ok strängeligha haller. lMecht 64. 6) förse med skrift, skriva på. konwngxlighit baner, beksriffwat (inscriptum) mz gwlbokstaffwom MEcht 123. - Jfr utbeskriva, for-, up-beskrivadher."],"f":[]},{"a":"beskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skrifva, uppskrifva, uppteckna. hans hystoria biscrifwas oc six i thässom siw bokom Gr 259 . \" thz war thera bescriffwin rät \" Al 3677 . RK 2: 3249, 5106 . effter . . . beskreffnom lagom SO 298 . PM 20 . haffuer . . . giffuet them nw en ny bescreffuen lag BSH 5: 172 ( 1507) . widh theris bescrifwin stadhga MB 2: 314 . \" widher the näffzth som bescriffwen är j hwaryom stadganom som är bescriffwin \" PM 21 . \" nw är reglan bescriffuat \" Bir 4: 110 . thera nampn staa ekke bescrifwin ST 321 . PM 22, 27 . alle thenne gotho män som her efter nempnas oc bescrifne sta BSH 2: 38 ( 1396) . \" swa maanga personar som clostrith scal födha til dödhra dagha tha fae abbatissan fram gaarzmestaranom oppa ena script bescrifua (för bescrifna) \" VKR 38 . Bir 5: 121, 123, 124 . lati bescrifua alla clostirsins iordh oc ägho dela VKR 31 . ib 36, 40 . the andro . . . ther bescriffne ärw före wiss lön PM 37 . ","2) uppskrifva för skattläggning, skattskrifva. kesarin leet biskriwa alla väruldena KL 141 . \" al wärlin sculle bescrifuas \" Lg 45 . ib 3: 638 . \" boskreffs . . . mantaled vid huarge sokn \" BSH 5: 163 ( 1507) . ","3) afmåla, afteckna. \" bescrifwa hänna biläte \" Gr 282 . \" biscrifwo the ok maladho hänna äpteliknilse \" ib 283 . ","4) beskrifva. \" hänna liuärnis fulcomlikhet kan ey bescrifuas mz fam ordhom \" KL 343 . \" aatskiliandis oc bescriffuandis the som fatighe äru andelika oc the fatige äru likamlika oc ey andelika \" Bir 4: 50 . \" beskriffwandes hwaria ena godha closter människio \" LfK 59 . ","5) föreskrifva. \" the näffzth oc plikth . . . som är bescriffwen tilförna \" PM 37 . \" the näffzth som bescriffwen är \" ib 21 ."],"f":["bi- . ","bo- )"]},{"a":"beskrivan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppskrifvande, uppteckning. VKR 36 . Bir 5: 117 ."],"f":[]},{"a":"beskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskrivare. \" cosmogrphus . . . verlena bescriffare \" GU C 20 s. 152 . - Jfr landa beskrivare."],"f":[]},{"a":"beskrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? förteckning. cathagulus (fel för catalogus) . . . hälga manna stakkot bescriuilse ok vpräknilse GU C 20. s. 85. - gudz beskriffwilse SpV 118 se följ."],"f":[]},{"a":"beskrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskrifning. mönstirsins bescriffuilse Bir 4: 109 . - (?) dröma beskriuilse (Cod. D biscriwilse 400) Gr 306 ."],"f":["biscriwilse )"]},{"a":"beskyd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskydd. \" til beskydh och beskerm \" BSH 4: 237 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"beskydda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skydda. \" hurw the sigh beskydda kwnno \" BSH 4: 252 ( 1500) . beskydda och beskerma rikit HSH 20: 254 ( 1507) . beskerma, beskydda och wid mact halla huar anners frihether BtRK 426 (1512, orig.) ."],"f":[]},{"a":"beskyddilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f.? beskydd. gudz beskriffwilse (för beskyddilse? lat. protectionem) SpV 118 ."],"f":[]},{"a":"beskydding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd. \" ath ther skolä ingä rigisins fyende haffwe tilflyckht äller beskyddingh \" HSH 20: 189 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"beskyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beskuga, överskygga. nar gabriel archängel thik budadhe, at thän hälghe ande skulde nidherfar i thik, oc aldra höxta gudz dygdh, oc krafft skulde nidherfara, oc beskykde (för beskyggia?), oc omkrin[g]giffua thik SvB 311 (c. 1500)."],"f":[]},{"a":"beskämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördärva. \" medh scamligo lifuerne syna vndherdana beskämmä \" J Buddes b 147 ."],"f":[]},{"a":"beskänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpläga med stark dryck. hans thiänara waro oc wel beskänkte ST 343 ."],"f":[]},{"a":"beskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förutbestämma (till evigt liv), utkora. predestinare beskära GU C 20 s. l179. predestino . . . beskära scilicet ad eternam gloriam ib w. l477. äst tu ey beskäräder, tha gör ok lefff swa at tu mage beskäräs Sv Kyrkobr 184. huat helzt the görä som beskäräde äru toch kunno the ey fortappas ib 183 . \" the foresyn elle flyan j hulka gud för än han skopp verldena somlig vthualde ok beskärdhe til sith hymmelska rike ib. \" ib 138, 146 . hwar een som framholder j godho jn til dödhen han är ok varder beskärder til godha löön ib 185 . \" tha tilfäste iak mik alla the siäla . .. som iak aff äwärdeliko haffwer beskräat til äwärdelika brudher (quos ab æterno in sponsas prædestinavi) \" Mecht 238 ."],"f":[]},{"a":"beskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tilldela, beskära, förut bestämma. the fiöllo j stridh som the (för thet) var beskerth Di 223 . \" haffwer gwdh thet beskerth ath han för aff gaar en jak \" SD NS 1: 612 (1407, gammal afskr.). the omälelika wälwiliogheten, i hwilkom wi ärom föresedde oc beskärade aff äwerdeliko LfK 125 ."],"f":[]},{"a":"beskäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förutbestämmelse. \" fulkompna sina beskäran \" LfK 125 ."],"f":[]},{"a":"beskäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förutbestämmelse, utkorelse. quid est predestinacio huat är gudz foresyn eller skeärän Sv Kyrkobr 183. all creatwr aff äuerdeligo hafua varit synligin fore hanom j hans ävigha foresyn ok beskärän ib 125 . \" här thees predestinacio, gudz vthusal eller beskärän \" ib 185 . ib 184 ."],"f":[]},{"a":"beskärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd, beskärm. \" försymandis rikesens häghn oc beskärm \" PM 1 . ib 22 . BSH 3: 180 ( 1467), 4: 237 ( 1498). RK 1: (yngre red. af LRK) s. 282."],"f":[]},{"a":"beskärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskärm, försvar. \" o jomfru . . . war waar bescherm for fadernom oc sonen \" SvT 27 ."],"f":[]},{"a":"beskärma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skydda, försvara, beskärma. the satto ther starka män oc wäknara som thz skulle beskärma oc bewara alla wäghna mothe hedhningana MB 2: 231 . beskirmade han honom . . . for the fiende RK 2: 6124 . ib 8060, 1: (LRK) s. 216, 217. VNB 8 . beskerme swerike aff allan wande RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 163 . \" beskerma swärige hafde the akt \" ib 2: 1544 . ib 7114 . MB 2: 77 . \" beskirma hans hedher ok hans nampn \" Al 2757 . \" friiheet beskirmar badhe högh oc lagh \" MD 392 . VNB 16 . ST 155 . Bir 4: 59 . om huilkens mildhet wi wrdom gömde äller beskärmde Su 143 . ","2) befästa. \" stadhen jericho war tillästher oc beskirmadher \" MB 2: 14 . \" giordo sik beskärmath rwm oc wärnar til genstridh \" ib 84 . - Jfr skirma."],"f":["beskerma . ","beskirma . ","böskerma BSH 5: 182 ( 1507) . "]},{"a":"beskärma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skydda, försvara, beskärma. \" o sötaste ihesu christe . . . beskärm oc göm os \" SvB 523 (början av 1500-talet). ib 521 (början av 1500-talet). mädh thinne wärn beskirmadh ib. "],"f":["-skirma )","*beskärma sik , skydda sg. sig beskärma moth til kommande wadha JMPs 118."]},{"a":"beskärman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd. \" wara til wärn oc stadzens beskärman \" MB 2: 250 . \" togho gudz lichamel sik til värn ok andeliga beskermen \" LfK 256 . ib 267 . \" mik for skiöldh oc beskerman \" Su 208 . ib 232, 369, 379 . \" j thy skal thu finna . . . aff allo tilstrykiande ondo tryggasta beskärman \" ib 199 . \" jach . . . anamar alle the godhe brödher och systror . . . j myn och rigesens hengn ffriidh forswar och beskerman \" FH 5: 126 ( 1488) ."],"f":["beskerman . ","beskermen )"]},{"a":"beskärmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyddare. SD 1 ; 92(vidim. af 1440). Va 20, 29 . VNB 15 ."],"f":["beskirmare SD 1: 92 (vidim. af 1440). ","beskyrmare: -ara VNB 15 ), "]},{"a":"beskärmilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. beskärm, skydd, försvar. til wora oc alla wora rikes inbyggiara beskermilse BSH 3: 45 ( 1452, nyare afskr.) . haffde enghen beskärmilse för snyö, räghn, wädher ällar hagel Lg 3: 338 . " thu äst . . . min beeskärmilse " Su 207 . ","e":[],"f":["beskermilse )","beskärmilsa bref"]},{"a":"beskärming","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd. \" ath the waren idher . . . altiidh til hielp bestandh och beskirmingh SkrUppb 199. Urk Shist 1: 7 (1436). \" Svartb 476 ( 1463) ."],"f":["beskrmning . ","beskerming UrkShist 1: 7 ( 1436) ; Svartb 476 ( 1463) , "]},{"a":"beskärmirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyddarinna. Lg 3: 442 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"beskärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskärande (från samfärdsel), belägring. them aaträkte ey spisningh äpther langhe beskärningh MB 2: 238 ."],"f":[]},{"a":"besla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) betäcka el. förse (med något som genom slag fästes), beslå. beslaghin mz gul Al 86 . ib 3240 . \" mz ädhla stena all beslaghin \" ib 7768 . - förse med hästskor, sko. lotho theras örss beslaa RK 1: 3500 . ","2) bese, genomvandra. \" männene gingho oc beslogho landhen (lustrantes eam) \" MB 2: 48 . ","3) öfverräkna. \" beeslar alla sina makt \" RK 3: 2182 . ","4) besätta? thera hall wäl beeslogh RK 3: 1735 . ","5) beslå, öfverbevisa, ertappa. worder ther mz befunnen eller beslgagen medh vithnom SO 148 . ib 158, 199, 214, 224, 299. ","6) ertappa, gripa, öfverraska. hwre the bäst kunne beslaa the fiende FM 316 ( 1507) . \" hwar wort folck kan töm beslaa \" ib. \" kan jag her effter nogen stedz beslaa the hollendere \" ib 323 ( 1507) ."],"f":["beslaa )"]},{"a":"besla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) beslå, betäcka el. förse (med ngt som fästes genom slag). eth horn beslagit medh siälffuer HLG 1: 133 (1491). eth annath litith hws . . . jnnan til beslaghit mz silffh skiffwom (laminis argenties . . . coopertam) Mecht 79 . - infatta. mange ärw the som föra fala stena som ärw giorde mädh konsth . . . sälyandis then för dyrea stena . . . äller besla them j ringa PMSkr 4994 - sko (en häst). j (1) öre for hesten beslox Skotteb 402 (1446, Kämn) . 5) beslå överbevisa, ertappa. hwar ther medh beslagen worder eller medh wytnom thagen, böthe xij (12) marck vtan nade STb 3: 08 ( 1493) .","7) beslagtaga, belägga med kvarstad. engelbrecht van mönster ok johan van kleffue skole bade til hopa bethale fleskith, epter then ene solde och then andra mechlade och tet forwarade vnden kemmenerana, tha the tet beslogo til retta STb 3: 436 (1499)."],"f":[]},{"a":"beslika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) öfverlista, öfverfalla. \" wij . . . haffuom aldrig någon beslijket \" BSH 3: 119 ( 1458, nyare afskr.) . hanom . . . beslika MD (S) 208 . \" latha sik for osnille beslika \" ib 240 . ","2) genom list bemäktiga sig? han besliker theris godz MD (S) 308 . \" beslykke then byn aff theboo i by \" BSH 5: 112 ( 1506) ."],"f":["beslykke . -er, -in),"]},{"a":"beslikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överrumpling. \" skulu wii . . . ey heller tilstädhia ath the (ɔ: gode mens garda) warda rättä äghanden affträngde medh beslygningh, trugh äller naker ofuerwald \" Rydberg Tr 3: 384 ( 1483) ."],"f":["beslygningh )"]},{"a":"beslitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["driven, övad, förfaren. är mykith fö[r]warandis ath capitenarana ärw wäl besithne oc lärde j konstenne PMSkr 144 ."],"f":[]},{"a":"beslungin part. pret.","b":[],"c":"","d":"","e":["slingrad, slingrande sig. thz syntis honum som drake en ther beslungen ligger om en sten Al 9130 ."],"f":[]},{"a":"beslut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beslut, öfverenskommelse. \" om then beslutten, som riigisins sendebwd giort hade j sommer mellom tesse try riige \" FM 605 ( 1513) ."],"f":["beslutt ) , "]},{"a":"besluta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"besluta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sluta, tillsluta. \" jnnan beslotne dörer \" HSH 19: 157 ( 1506) . ","2) innesluta. wenskap liggher j hiertat besloten MD (S) 292 . ","3) sluta, ända. \" huro thet mötidh ändith eller beslutidh är \" BSH 5: 117 ( 1506) . ","4) besluta, afgöra. haffdho besluthet oc förhanlat i tässe sak Lg 3: 294 . \" i blandh andra ärende som wore beslwthne ok offuertalet \" FH 7: 62 (1505), 64 (1505). thet forhandla och beslutta, som riken matte komma til gagn oc bestand BSH 5: 9 ( 1504) . - (?) jach beslöth al tingh medh thet bestha BSH 5: 80 ( 1506) . ","5) sluta, afsluta, bestämma, ingå. ath aff bäggis eders samtall motte beslutis fridh kerligh och sämmie emällom riken HSH 19: 137 ( 1506) . ","6) ? j kunne wel förmerchie huad swadane sollenere ther nw liggie äre besluttne med swadane ärende FH 1: 161 (1496, gammal afskr.)."],"f":["beslutta . besluter, beslöt, beslutin el. beslotin),","besluta sik , "]},{"a":"beslutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slut, slutord. \" beslwtilse til alla stadga \" PM 41 ."],"f":[]},{"a":"beslutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slutlig. \" tiil en beslutelig ändha \" HSH 20: 205 ( 1507) ."],"f":["beslutelig )"]},{"a":"beslutning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beslut. \" HSH 19: 120 (1506). \" BSH 5: 290 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"besmidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom smidning omsluta, beslå. stokkin hans been oc besmidhen mz iärn ST 99 . \" eeth rädhelikit hyul besmidhat vmkring mz hwassom swerdhum \" ib 125 ."],"f":[]},{"a":"besmitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besmitta, befläcka. eg. och bildl. är . . . högfärdin besmittande aff sik ok widherlodande som tiäran MP 4: 192 . \" besmettha tyn wärdogheth mz sköraktoga gerning \" Troj 67 . ib 41 ."],"f":["-smettha Troj 678, -smetthad ib 41),"]},{"a":"besmitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["befläcka, besmitta. \" war mz kalk besmittat \" Lg 3: 286 . \" besmitadhan allan mz synom eghnom blodhe \" MB 2: 171 . ib 149, 161, 203 . \" mz thinom besmittadha läpom \" Su 185 . - Jfr obesmittadher."],"f":[]},{"a":"besmittelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obesmittelika."],"f":[]},{"a":"besmitteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr obesmitteliker."],"f":[]},{"a":"besmitteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smittande, smittsam. \" är . . . the spitälska sottin mykith besmittelikin aff sik swa ath thän ene faar hona gerna aff thän andra \" JP 50 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"besmittelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smittosamhet. \" som ey kunno j bland almogan vmga ffore thenna fara sooth schuldh som the sotten met sig hauer aff synne besmitteligahetz wegna \" Svartb 382 ( 1440) ."],"f":["-ligahet: -hetz Svartb 382 ( 1440) ), "]},{"a":"besmittilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besmittelse. Sv Kyrkobr 190. - Jfr obesmittelse."],"f":["-else )"]},{"a":"besmittilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. besmittelse. j theris besmittilsom (coinquinatione) MB 2: 160 . \" rensadhe thornen aff alle besmittelse \" ib 269 ."],"f":[]},{"a":"besmyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besmörja, bestryka. besmordh mz homogxlikom sötma Su 181 ."],"f":[]},{"a":"besnäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["onsnärja, besnärja. \" mz swik och liisth är jak beesnardher \" RK 3: 1452 ."],"f":[]},{"a":"besnöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med snöre uppmäta. llengden myllom myn bygningh ok skipper dlemitz är xvij alna ok eth quarttere som stadzins sylsätiara mekt ok benöreth haffua SJ 2: 94 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"besoldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sold, tjänst. FM 248 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"besorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omsorg. \" til meera oc större wmhugxans oc besorgx tekn \" Bir 4: 73 . "],"f":[]},{"a":"bespeia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bespeja. \" darium kunne wäl bespee \" Al 2143 . \" för än wi wärdä bespeyade \" Va 21 . \" thentidh iak bespeiade landit \" MB 2: 40 . ib 16, 17, 39, 126 . Lg 3: 308 . \" bespeya blandh hiner om swik vore affärdhom \" Di 248 ."],"f":["bespee )"]},{"a":"bespeilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bespejande. \" tryggaren göras the bespeghilsen wm nättherna än wm daghana, thy ridha the ath bespeya wm daghen, tha wppenbara the sigh syälffwe fiendommen som wardha them warse PMskr 145. \""],"f":["-speghilse )"]},{"a":"bespilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förstöra, fördärva. jnghen rynka eller smettha war j hännes ansikt hennes fägrind bespilla kwnne Troj 62 ."],"f":[]},{"a":"bespisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - bespisa sik, proviantera, förse sig med livsmedel. hr ake skall enkte beuara sik mz länit oc ey mz sädhen oc ey ydhermere bespia sik en thet nw er uthan mz fisk Mon Dipl Sv 38 ( 1464) . - part. pret. bespisadher, försedd (med mat). bor dhit war wäl bespiath mädh mangha handa rättom Mecht 271 . - Jfr obespisadher."],"f":[]},{"a":"bespisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med proviant, proviantera bespijsa slotten RK 2: 529 . ib 3035, 3620 o. s. v. BSH 5: 62 ( 1505) . bespisadhe sina städher Lg 3: 169 . \" bespidandes them mz alzskons spisningh \" MB 2: 247 . \" bespisa (förse) slottet med ferskt folk och spiisning \" BSH 5: 341 ( 1509) ."],"f":["bo- BSH 5: 62 ( 1505) ),"]},{"a":"bespraka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bispraka etc."],"f":["besprakan , ","besprakning"]},{"a":"bespredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beströ, översålla. \" the kronan war bespräth (vermiculata) mz alla hlga manna forskullan ok wärdhoghet swa som mz gul ok dyrom stenom \" Mecht 48 ."],"f":["bespräth Mecht 48 ) , "]},{"a":"bespredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sprida, kringsprida. \" att sölfwer besprijdes kring om| menige rijket \" SO 167 (afskrift af ett bref från 1489).","2) öfvergjuta, öfverhölja. \" mz roosinne lith vänligha bespred (perfusa) \" MB 2: 201 . Su 81 ."],"f":["bespridha )"]},{"a":"besprängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestänka, begjuta, öfvergjuta, öfverhölja. han war clädher j kläde bespränkt mz blodhe MB 2: 363 . ST 297 . Su 219 . \" o wänasta kyndher mz höffwidzskatom liithom besprände \" ib 202 . ib 209 . tha wordho all thera klädhe besprängd mz korsom ST 368 . \" besprändher mz otalikom blodhogom sarom \" Su 38 . \" alt lmit änlite war bespränkt aff the roosene blodheno \" ib 215 . \" besprängdhe alt mith änlite \" ib 161 . i bergsprängdom (spräckliga?) fingher wantom ib 151 ."],"f":["besprängdher . ","bespränder: -de Su 202 ; ","-da ib 209 . ","bespänkt ) , "]},{"a":"besputa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spotta på. the besputadhe han Lg 3: 80 ."],"f":[]},{"a":"besputta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bespotta, begabba. \" deridere gabba commvither besputta \" GU C 20 s. 177 ."],"f":[]},{"a":"besputta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) spotta på, öfverhölja med spott. hans anlitä war allth besputtath Lg 3: 81 . bespotta mannen MB 2: 166 ."],"f":["bespotta )"]},{"a":"besputtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bespottelse, begabberi. \" derisio . . . gabban besputtan ok aathlyghe \" GU C 20 s. 177 ."],"f":[]},{"a":"bespyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*bespyria til , "]},{"a":"bespyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) spörja, fråga. \" mik bespöriande aff mynom raadhgiffwarom \" MB 2: 197 .","2) fråga efter. han screff ok besporde thes helga fruens lifuerne Lg 3: 583 . - med prep. um. bespöriä vm hennes helga lifuerne ok hederliga gerninga mäst aff thöm som mz henne hafde stondet j room Lg 3: 583 . ","3) utforska. thänkte hon thz besporia oc wtleetha aff naghrom gudelikom . . . renliffwis brodher Lg 808 . - spörja, erfara, förnimma. hafdo besport sanindena SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413). hördho oc bespordo at herran gud haffde törkat iordanis flodh MB 2: 12 . ib 24, 25, 100 . Lg 335 . \" som vnder for:da godz aff alder ligat haffwer eller framdelis bespörias kan \" FH 5: 60 ( 1471) . ib 61 ( 1471) . \" at jach thet sama aff ider ma bespöria \" FM 535 (1511-12). "],"f":["bespöria . ","besporia Lg 808 ; BSH 5: 88 ( 1506) ),","bespyria sik , fråga sig för, förfråga sig, göra sig underrättad. med prep. um. MB 2: 254 . " besporde jach myk medh manghe gode fornwmstighe wise men ther om " BSH 3: 173 ( 1466) ."]},{"a":"bestadhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestämma, besluta, fastställa. gudh hafde bestadgat at synden kunde ey aterlösäs annars än mz dödhenom Sv Kyrkobr 132. til thz forstä ärliga palacium foresagh han ok beskrädhe eeth bestadgat thall aff vthualdom riddarom ib 128 . \" all verlden vart besrifuyn til bestadgadhan skaat \" ib 153 ."],"f":[]},{"a":"bestalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["belägra, omringa. \" the . . . kastelholm strax bestallade \" RK 2: 971 . \" lot han thz slot bestalla ib 1317. the . . . bestallade konungen \" ib 1: (sfgn) 177 . palestinos han haffde bestallat MD (S) 261 . beställado them oc bekräkte them alla j theris skärmom wärnom oc thornom MB 2: 231 . \" aff them j tornum be stellade waro \" ib 310 . \" bestaller tik sa her inne at tw aldre komber hädan \" Di 180 . RK 2: 1329, 1356, 2101, 2238, 2325 o. s. v. 1: (sfgn) s. 187. MB 2: 305 Di 39, 187, 201 . BSH 5: 149 ( 1507) seandes sin herra latum) Su 190 ."],"f":["bo- BSH 5: 149 ( 1507) . ","beställa . ","bestella . -ar?, -adhe, ","bestälter: -an Su 190 (en form som eg. tillhör det nedanför upptagna beställa och som här beror på förvexling med detta verb)), "]},{"a":"bestalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belägring. \" RK 1: (yngre red. af LRK) s. 267. \" BSH 3: 184 (1467, afskr.), 4: 52 ( 1477), 111 ( 1486). FM ( 1457). HSH 20: 183 (1507), 189 (1507)."],"f":["bestelningh BSH 4: 52 ( 1477) . ","bestallingh FM 59 ( 1457); HSH 20: 183 (1507), 189 (1507)), "]},{"a":"bestand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) gagn, nytta. ther kan föge biistand eptherfölje i framtiiden HSH 15: l26 (1526, Brask). 4) utkomst, bärgning. kennes . . . mik hawa giffuit oc vnt skolamästara äpter skolamästara innan eneköpung til hans wphald oc bestand til scholans störkelse . . . thetta gotz SD NS 3: 327 ( 1418) ."],"f":["biistand HSH 15: 26 (1526, Brask) ), "]},{"a":"bestand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.","1) bestånd. \" fiöl henne j tanka aff tässins renliffs äptherkomandis bestand \" Bir 4: 70 . allom systrom oc brödhrom til hugnadh oc bestaand j allo godho VKR 47 (möjl. att föra till 2).","2) trygghet, gagn, nytta. for landzsins liisa oc bestand thessom ärendom ib. \" for . . . for:de waar herräs oc hännes oc thässe thry rikes bädzta oc bestand skul \" SD NS 1: 303 ( 1403) . \" them ther scolamestara är i enecöpung til berning ok bestand \" ib 550 ( 1406) . \" lifnadhenom til stadhughet ok bestand \" Ber 246 . for the hälga kirkia gangn oc bestand Bir 4: 61 . \" lata sik fulcomlicha waardha vm thessa systra oc brödhra bestaand \" VKR 44 . \" ther är thinna siel bestand ok helsa \" ST 3 . \" cristnom siälom til bestand \" ib 155 . \" oss tiil skadha och inthe beestandh \" RK 3: 1186 . ib 2: 5284, 6658, 7458, 3: (sista forts.) 5765. Va 8 . MB 2: 239, 271, 313, 324 . SO 30, 33, 61, 116 . PM 1 . BSH 5: 63 ( 1505) . til riksens tiänist och bestondh FM 265 ( 1506) . ","3) stillestånd, vapenhvila? fördhä han jcke annän bestandt met segh til bake, vthen en löss dagtingen FM 199 ( 1504) . ad ther folde icke bostandh pa i nogre matte BSH 5: 329 ( 1508) . - Jfr obestand samt bistand."],"f":["bo- BSH 5: 63 ( 1505) , 329 (1508). bestandt. bestaand. bestondh. i rimslut: bestanda RK 2: 5284 . ","bestonda ib 7458), "]},{"a":"bestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bestå, äga bestånd; stå fast oförsvagad el. orubbad. ominscaþom allom gamblom priulegiis oc rät, som städhir, land, kirkier eller kloster hafua här til bistandet medh Rydberg Tr 2: 245 (1357).","4) motstå, bekämpa, kämpa mot, hålla stånd mot. Se Sdw 2: 1197. han . . . bistoþ mesta del af wäräldenne Saml 34: 276 (motsv. ställe Bil 685 har bestodh). hålla stånd mot (ngn); vara (ngn) vuxen, gå upp mot, svar till. engen swen i garden haffue mindre dräng, än ath ij (2) moge bestaa enne skytta (ɔ: fullgöra en skytts tjänst) äller rida i sins hosbonde harnisk Arnell Brask BiI 30. 9) bevisa, lägga i dagen? bestan edra ära oppa mik och tänkän oppa annars nödh Prosadikter (Sju vise mäst C) 227 . ","2) bestående, stående fast oförsvagad el. orubbad; bevarad i sin goda rätt, tryggad. ther om wilia wi tilskäpa noghra godhe meen aff ware radh som ther skula öffueruega millan cronone oc ider, saa at kronen bliffuer bestande oc ider är drektelighth Svartb (Skolkl) 441 ( 1450) . - part. pret. bestandin, beståndande. ingen skapat tingh . .. kunno bliffua bestandin j sik mädh sinne skipilsse natur vtan täs hälga anda dygd ok vppe hälde MP 4: 74 . - »stående» (efter ngt), strävande (efter ngt), eftersträvande. hon . . . är ey standin epter wärldena högfärdoga vmgangho MP 4: 151 . ib 261 . ib 5: 137 . \" ath ey wara bestandin ath vmga mädh nagra orenlikhet \" ib 4: 159 ."],"f":["bi- . ","-staa )","bestanda sik , vara på sik vakt; vara i fara. i hogge honom try saar i hoffwdet, han bestaar sik om liffwet STb 1: 397 (1482). - part. pres. bestandande. 1) bliva bestande)s), bli stående, kvarstanna, kvarbliva (på ett ställe) . . . sagdes . . . for retta, ath then kopparen . . . skal bliffua bestandandes, til thes han komber til swars, som kopparen saalde Stb 2: 152 (1486). "]},{"a":"bestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bestå, stå fast, bibehålla sig. the haffwa en sidh som thz landskap bestander widh Al 8790 . \" wart rike kan ey beesta \" ib 10473 . \" aff hwilkom all thing är bestandande \" Bir 4: 90. at gudz wini maaghin bestandande blifua VKR 4 . - part. pret. stående, bestående. wndhantaghne sancti stephani kyrkio som bleff bestanden Lg 3: 170 . Ansg 255 . ","2) vara, befinna sig. orättin skal man befinna bestandende vppa honom och ecke vppa oss BtRK 80 ( 1434) .","3) anstå, hvila, vara lemnad å sido. later iach thzta ärendet besta Va 4 . ib 15 . \" thu stil thin ordh lath thz besta \" MD (S) 213 . \" latha bestaa om alle ärendhe och beslutninger \" BSH 5: 290 ( 1508) . ib 392 ( 1510) .","4) motstå, bekämpa, hålla stånd mot. iak dirffwis ey besta ällar fattas widh tik Lg 671 . -- med dat. wildo konungenom annan tiid besta RK 1: 52 . ib 2787, 3191, 4010 . Bil 371 . \" ther them threem thör een bestanda \" Iv 2671 . ib 2684, 2736, 2921, 4790 . - med ack. (eller åtminstone en form, som kan vara ack.). bestodh mästa del af wäruldinne Bil 685 . ib 795 . the didrik fan berner vel bestodo RK 1: 20 . ib 298, 1579, 1603, 1618, 1621, 3163 . Iv 451, 543, 2889, 3256, 3321, 3692, o. s. v. Fr 234, 516, o. s. v. Al 912 . Va 18, 19 . Di 11 . ST 511 . ","5) försvara. \" slotthet trooligha beestaa \" RK 3: 555 . \" at han forscriffne raseborg kan bestaandä, beskärmä, styrä oc forswara \" FM 302 ( 1506) . mz wars rikes radhgiwara radhe maghum wi wart rike oc wnderdana höxt bestanda BtRK 40 ( 1383) .","6) utföra, bestå. kampin . . . bestanda Iv 4775 . ib 3692 . RK 1: 875, 4228 . Va 37 . \" ther thetta äwintyr thordhe bista (Cod. B besta) \" Iv 1143 . \" at sik forlata a owermagha oc mz thera dirffwe kunne nakath beesta \" Al 7169 . ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröster bestaa SO 82 . \" thz (näml. föda barn) kan engen man besta \" MD (S) 273 . ","7) innehafva? hon hauir bestat oc bygt the samo tompt SD NS 1: 69 ( 1401) . \" at the (godsen) mugho brukas ok bestaas ok allaledhis nytias som for:de systra clostre betzt ok jampnast til nytto koma kan ib 545 ( 1406). \"","eftersträfvande . warin ther bestandnä effter. at han wardä then ringin quit Va 50 . JP 22, 27 . "],"f":["bistanda Bil 371 ; Iv 451 . ","besta . ","bista . ","bestoo )","bestanda sik , stå på sig, vara på sin vakt. tw skal tik besta at han winder ey tit land aff tik Di 178 . - refl. bestandas, bestå, stå fast. at gudz wini maghin bestandas (subsistere) Bir 4: 94 ."]},{"a":"bestandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gagn, nytta. tenkende pa rikesins skeliga stirkilse, gagn ok bestandan Svartb 350 ( 1435) .","2) görande, handlande; sätt att förhålla sig, förhållande? människiona eghin skepilse oc bestandan. hwadh hon gaar om daghin i dighomen (ɔ: dygdhomen) oc i thera öfning ällir thera wanskilsom. oc til syndana fulheet SkrUppb 423."],"f":[]},{"a":"bestandeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" HLG 1: 115 (1475). adj. 2) gagnelig. HLG 1: 115 (1475). Jfr obestandeliker."],"f":["bestendligid"]},{"a":"bestandeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bistandeliker."],"f":[]},{"a":"bestandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) beståndande, beständig. bestandeliket gagn Lg 3: 293 . ","2) gagnelig. \" thet rikit kan nyteligit och bestandeligit ware \" BSH 3: 184 (1467, afskr.) . som tessis iij rikis raad tyktis nytteligit oc bestandelikit wara ib 4: 2 (1471, samt. afskr.). Jfr obestandeliker."],"f":["-likin . ","-liken . ","-ligin )"]},{"a":"bestandelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gagn. om then landzendes bestgandelighet BSH 4: 349 ( 1503) ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"bestandelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bistandelikhet."],"f":[]},{"a":"bestandilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" gagn, nytta. kirkionna kännefädhir ok andre the som for hänna bestandilse äruodha Bo 143 . \" vm sin bestandilse oc fordan \" Bir 3: 407 . BtRK 32 (1358, orig.), 32 ( 1359). SD NS 1: 201 ( 1402), 231 ( 1403) o. s. v. VKR 6, 20 . Lg 3: 226 . SO 101, 144 . Jfr siäla bestandilse."],"f":["beständilse SO 144), "]},{"a":"bestandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. gagn, nytta; understöd, underhåll. clostreno i wazstena til bistandelse SD NS 3: 443 ( 1419) . \" tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall i wara for:da stadzkyrkio, thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom \" ib 265 ( 1417) . \" aff alle andre kappalens ränto . . . skal badhe kappalens ok prestens bestandelse till thes dagx foresees ok wppe hallas ib. \""],"f":["bi- . ","-else )"]},{"a":"bestandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väsende, beskaffenhet? lydhnan i sinne naturlike bestandning kan ey fulfölghias i andre matto Ber 245 ."],"f":[]},{"a":"bestandogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bistandhogher."],"f":[]},{"a":"bestandogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beståndande, beständig, ständig. en bestendug frid BSH 4: 9 ( 1471) . ","2) gagnelig. göre en appellacionem, som . . . skall vara . . . richit bestandigh BSH 4: 302 ( 1502) . FH 7: 71 ( 1506) ."],"f":["bestenduger . ","bestandigher )"]},{"a":"bestandoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tryghet, gagn, nytta. \" strax . . . jag wett thenne landzende för wared i bestandighett \" FM 238 ( 1505) . \" riget oc then lanzende til nytte, godo oc bestandighet \" BSH 4: 224 ( 1497) . FH 1: 66 (1490-talet), 67."],"f":["-ighet )"]},{"a":"bestarka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stärka, understödja. \" the hollander haffue offte oc nw bestarked rigzens fiende med folk, skep og virige \" FM 323 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bestigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestiga. \" ath bestigä och bestormä staden \" HSH 20: 57 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"bestikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grunda, stifta. \" thz klostret . . . som han haffdhe bestiktat \" Mecht 347 ."],"f":[]},{"a":"bestikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förordna, bestämma. \" swa haffde konungen bestiktadh \" MB 2: 179 . \" paa en bestiktadhan dagh \" ib 185 ."],"f":[]},{"a":"bestilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stilla. \" ath thenne manne störtningh och . . . blodz vtgiwtilsse . . . motthe aff sätties och bestijilles till en fulkomneligh godh ändhä \" HSH 20: 71 ( 1506) . \" ath thenne feiidh och fordarff . . . motthe bestillas och aaffsätias \" BSH 5: 217 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bestoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förstoppa, obstruera. \" man bestoppis gerna j samma tiid \" LB 7: 317 . om nagor er sa swarliga bestoppat, at han haffwer icke giort sith maak j iij eller iiij vikwr ib 250 ."],"f":[]},{"a":"bestorma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestorma, storma, angripa. \" ath bestigä och bestormä staden \" HSH 20: 59 ( 1506) . bestorma slottet BSH 5: 141 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bestridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bekämpa. \" huru jouse bestride v konunga \" MB 2: 27 . \" bestridher stadhen mothe tik \" ib 100 . Ansg 195 . Bir 4: 98 . Jfr obestridder."],"f":[]},{"a":"bestridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skrida öfver, fara öfver?; förvalta, styra. \" swa maa thu bestridha (regnabis in) thins fadhers rike \" MB 2: 256 ."],"f":[]},{"a":"bestridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvalta, styra. Jfr Tamm, Ark. f. Nord. Fil. 6: 167."],"f":[]},{"a":"bestridhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekämpande. LfK 55 ."],"f":[]},{"a":"bestryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestryka. \" beströk glasit mz hans blodh \" ST 417 . ib 466 ."],"f":[]},{"a":"beströia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beströ. \" bacada munka beströdda medh succher \" Sex ekon tr 271 ."],"f":[]},{"a":"bestyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestyra, draga försorg om. at han (gud allthing j sänder allestadz flyar ok bestyrer Sv Kyrkobr 125. - ombestyra, ombesörja, taga hand om. loffwar nokor köpman äller annar mädh breff äller withne wilya faa androm sith sändnynga gotz föra oc bestyra PMSkr 70 ."],"f":[]},{"a":"bestyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bestyra, besörja. \" bestyre ther nath leyer \" FM 600 ( 1513) . ","2) afstyra. \" vthen i . . . kwnne thet bestyre \" BSH 5: 427 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"bestädhia","b":[],"c":"","d":"","e":["1) utföra, verkställa. som thetta loffwode halla folkompna och bestädia allaledis effther hennas wilia SJ 258 ( 1457) .","2) bestämma, öfverenskomma. \" the vj aar dag oc fred, som bestedit war \" FM 146 ( 1503) . "],"f":["bestadder . bestedin: -it FM 146 (1503)). v. ","bestädhia sik , städja bort sig, antaga tjenst. hvilken som haffuer en swen i thetta samma ämbete ock swennen sich bestat hauer vppa en beschedeliken ok foresagdhan dach SO 148 ."]},{"a":"bestädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. stadd; anstäld. bidhiendes . . . fore the helga domkirkena j hulka han canokker ok nrdysffrt bst J Buddes b 149 ."],"f":[]},{"a":"bestädhigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ställa, nedlägga, placera, utgifva, använda. the skule thöm (penningarne) bestedige i gudz thieniste som the welie antwarde fore gudhi SJ 326 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"bestälbref bestilde breff fmu 3 195 1440 avskr. se ark. f. nord. fil. 48 87","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullmakt (på ett ämbetes o. dyl.). tha tilbiude wy (konung Kristoffer) oss, at . . . hanom (Karl Knutsson) tho strax offörtörffret wort wpna bestilde breff ther wpa (på Åbo biskopsdöme) at giua FJMU 3: 195 (440, avskr.). "],"f":[]},{"a":"beställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) ställa i ordning. mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge PMBref 336 ( 1519) .","4) ställa om, styra om, bestyra. schole wii nw strax bestelledh alla wegna offuer alt sweriges rike . . . at ingen schall arga . . . konung cristiern Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) ., - ombestyra, ombesörja; skicka, översända. som the forröda hielp framdelis till room beställa skola Troil 2: 372 ( 1472) ."],"f":[]},{"a":"beställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se bestalla."],"f":[]},{"a":"beställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) besätta (med krigsfolk). haffde . . . bestält värnstädher MB 2: 321 . ","2) ställa, uppställa. \" hulke oc mote them tornom bestälto manga blidhor \" MB 2: 257 . \" wordho bestälte mällan stadz mwrana oc skärmena \" ib 269 . ","3) ställa i ordning. til at bestella oc tilreda hwset Lg 3: 643 . ","4) ställa, ställa till, bestyra, anordna. willde the thz anders bestella RK 2: 2314 . \" jach vil mz gudz hielp beställa swa at mine ther engin scadhe fa \" ib 4620 . ib 2574 . engelbrecht haffde forre swa bestäld ib 1172 . ib 998, 1634, 2004, 2211 . \" sa haffde han mz sin sendebud bestelt \" ib 8033 . \" ib 1: (sfgn) s. 182. \" Lg 3: 449, 620 . -- besörja, foga anstalt om. med ack. bestelte hans stykke RK 2: 8036 . \" korn oc hwete bestälte (parari constituit) han alla wäghna \" MB 2: 146, \" hans hwstru vtan hans withu togh sik bondha en aff hans wenom ch näste som thz hionalaghit bestälte (unum de amicis ejus et pronubis) \" ib 116 . \" jach haffuer och nw bestilth mijnä budh til aabo \" FM 350 ( 1507) . BSH 5: 147 ( 1507) . \" ösgötha beeställer alla knuth äskilsson them alla tiil hopa halla \" RK 3: 3180 . \" alla myna nalatna haaffwor och ägodela skipa och beställa i gudz äro effther mynum wilia \" SJ 258 ( 1457) . - med prep. um. beställa om rikesens bäste RK 2: 5388 . ib 6698. bestillä om drycker FM 350 ( 1507) .","5) uträtta, utföra. the som . . . swa all tingh bestella MB 2: 202 . ib 287 . \" mädhan alt thzta besteltes oc giordhes \" Lg 3: 274 . SO 82 . PM XII . \" för än erik fik bestelt sin wilia \" RK 2: 3006 . - part. pret. bestäld, beskaffad. all thing waro wäl bestält mz jwda MB 2: 236 . thu äst gräselika bestält i thin skapnat Lg 671 . "],"f":["bostella: -ed BSH 5: 62 ( 1505) . ","bestillä FM 350 ( 1507) . ","-er , te, -ter), ","beställa sik , gå till väga. fik wndhersta allaledhes hwru han sik bestält haffde mz sinne gudhelike dotter Lg 3: 274 ."]},{"a":"bestälning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bestalning."],"f":[]},{"a":"bestälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bestyr. \" taghä megh swadanä aahogä oc bestilning paa \" FM 350 ( 1507) ."],"f":["bestilning )"]},{"a":"bestämpla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stämpla. \" bestämplade medh sinne modher komma riketh i ban \" BSH 5: 360 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"bestämpling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämpling. BSH 5: 633 ) (1520). HSH 24: 69 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"bestänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestänka. \" bestänkia första stenana . . . mz thy watneno \" MB 1: 282 . Su 196 . aller theras wäffwer bestanktes (för bestänktes) oc oppfyltes mz blodh Lg 3: 194 ."],"f":[]},{"a":"besvagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvaga? \" han skullä ther medh beswagis \" HSH 20: 34 ( 1507) . \" thenne stadhen var beswageder pa alle siidher \" BSH 5: 356 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"besvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besvära. mödha oc beswara . .. sina vener FMU 3: 176 ( 1439) ."],"f":[]},{"a":"besvaring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["straff; näpst. \" förkynne med laga maning wid then helge kyrkes besworinger at lingen skulle dyrffues nogra förenämde lutters dicht eller böker . . . sälie eller kööpa \" HSH 13: 52 (1524?, Brask). kommer eder ey sjelffue i nogra kyrkienes besworinger uthen trongamoll ib 17: 170 (1523, Brask) ."],"f":["besworing )"]},{"a":"besvarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besvär, klagomål? wtan aandeligha beswaarningher FM 669 ( 1517) ."],"f":["beswaarningh )"]},{"a":"besvepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omsvepa, omhölja. \" beswepte han sina händir mz kläde \" ST 394 ."],"f":[]},{"a":"besvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svika, bedraga. anno domini MCCXVII tha wardh hertug erick och hertug valdemar gripne pa nycöping och beswikne aff theris brodher konung birger Anholata chronol. Arvidi Trolle i Scr. ver. svec. I: 1: 236 (senare hälften av 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"besvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besvika, förföra. at han ey ythermere beswike (seducat) folkit MB 2: 364 . Su 146 ."],"f":[]},{"a":"besvikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bedräglig, falsk. \" seyande ath grecana begäradhe then dagen räth an falskhet oc jklokhet mz eth bweikeliget tillfälle ath the wille jorda syna dödha män \" Troj 163 ."],"f":["beseikeliget Troj 163 ) , "]},{"a":"besvima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svimma, falla i vanmakt. her didrik fiäll till jordena oc beswimade Di 78 . \" haffde när beswimat aff thz stora hwg \" ib 80 . ib 79, 151, 182, 229. RK 3: 1751, 2262 . MD (S) 217 ."],"f":["beeswyma RK 3: 1751, 2262 . -adhe, "]},{"a":"besvimilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? svimning, svindel. haffuir beswimilse eller danan LB 7: 160 ."],"f":[]},{"a":"besvimna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hänrycka, hänföra, försätta i extas. gudz kärlekir hwilkin them . . . swa beswimnadhe oc aff sinne giordhe (eos inebrians quasi insanire fecit) at the . . . wildo . . . gaa til gudh gynom thusanda dödha om thz haffdhe them möghelikit warit Mecht 102 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"besvära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besvära, förorsaka omak. jach scal förra ther om beswära alla the mina venir ära RK 2: 4750 ."],"f":[]},{"a":"besväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. med ed styrkt, edfäst. war besworeth medh xij (129 manna nämpd STb 1: 317 ( 1481) . (nära) förbunden. seen j ey at var bwsoren ven vdo biscoper komber her ginstan farandes J Buddes b 152 ."],"f":["besoren . ","besworen ) , "]},{"a":"besväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) part. pret. svuren. \" mz beswornom eedh \" MB 2: 16 . - den som har svurit, edsvuren. vara bessuorna stadzscriffuara SO 33 . ib 117, 207 . SJ 288 ( 1461), 356 ( 1469), 364 ( 1469). wii ärom hans besworen man FH 1: 141 (1493, gammal afskr.). hade altiid en besworen wen wtaff the ypperste i rysseland HSH 22: 34 ( 1491) . \" swadana ärende i huilke wij äre besworne pa wor ämbetz weghna ib 51 ( 1493). \"","2) besvärja, med ed bekräfta. haffdo them besworit . . . tryggan fridh MB 2: 25 theris besworne breff SJ 176 ( 1448) . \" i fast beswaren broderskap \" BSH 4: 188 ( 1495) . \" besvor thet med mange sware eder \" ib 5: 163 ( 1507) . ","3) obsecrare, besvärja. \" beswor han om sina almektogha gudha at han skulle hona mz hardhasta pynom fordarfwa \" ST 263 . beswor han diäfwlin at sighia sik hwa j säkkenom war ib 162. ib 241, 416 . LfK 256, 257, 278, 285 . jach beswer tiik fleen ryl wext, eller huad thw är om gud fader och son och then helge ande, och om then liffuandis gud . . . och beswär iak tik strengelica, vider högxta gudz lydhno, tz tw nw lyyder mik LB 7: 21 . "],"f":["besväria sik , förbinda sig genom ed, sammansvärja sig. bläghinn haffuer sua bebwndith och besworith sig med thenne landzenne BSH 5: 61 ( 1505) . the samfelte oc besworo sigh oppa konogsens aarghasta oc dödh Lg 3: 347 ."]},{"a":"besvärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? besvärjelse. myket kwnnog j the konst som kallas mathematica spadomskonst som mz beswärgelsenes swartekonst krafft oc måth omwänder liwsed j mörker Troj 10 ."],"f":["-swärigelse )"]},{"a":"besvärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besvärjelse. AS 108 ."],"f":[]},{"a":"besvärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besvärjelse. \" thu skalt enga handa beswerning ellir maning göra hwarte ofwir iern ellir nokot annat \" ST 33 . - förbannelse. war han . . . satther i ban met alla beswäring MD 505 ."],"f":["besväring )"]},{"a":"besynder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["särskildt. \" hwariom enom lym . . . bör besyndher (för besynderlik?) pina äpther wranghetzsens matto \" LfK 116 ."],"f":[]},{"a":"besyndra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndra, skilja. BtRK 353 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"besynnerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) särskilt, i synnerhet. Troj 60, 65 . Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"f":["-synneliga Troj 60, 65 . -synnerligen)"]},{"a":"besynnerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) särskildt, enskildt, för sig. swa förestaar han almänt allom som han ey aktadhe besynnerlika hwariom enom Su 90 . ib 181, 249 . Lg 826 . MB 2: 300 . \" henne besynnerliga widh sith nampn nämpnandis \" ib 182 .","2) särskildt, i synnerhet. tha gudhz nadh han besynnerlika sökte Su 6 . ib 164, 257 . Lg 3: 588, 589, 599 . RK 3: (sista forts.) 5289, 5487, 5634. BSH 4: 266 ( 1501) . - endast? komme ey många till honum in wthen besynnerlig the (för the besynnerlig?) ärende hade RK 3: (sista forts.) 5489. ","3) synnerligen, särdeles. \" besyndherlika dywp oc grwndogh aff sinneth oc förstandh \" Lg 3: 587 . besunnerlige gode wen FM 107 ( 1498) . ib 89 (1495, 1495-96), 90 (1497-1501)."],"f":["besyndherlika Lg 3: 587, 588, 589, 599 o. s. v. besynnerliga MB 2: 182, 300 ; RK 3: (sista forts.) 5289 . ","besyndherlega Lg 826 . ","besönnerlighä BSH 4: 266 ( 1501) . ","besönnerlige FM 89 (1945-6), 90 (1497-1501). besunnerlighe FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) . ","besunnerlige FM 107 ( 1498) . ","besynnerlig RK 3: (sista forts.) 5487, 5489, 5634. beswnderligh FM 89 ( 1495) . " bisunderliigh ib 370 (1508). besinneligh " BSH 5: 457 ( 1511) ),"]},{"a":"besynnerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) synnerlig, stor. ey haffuer bondin wald at sälia sinna hustrus iord vtan besynderlig nöd driffuer han thär til Uppl Lagmandsomb 13 (1490). besinnerlighit tak, loff, oc hedher wari tik sötaste härre ihesu christe SvB 189 (c. 1520)."],"f":["besynderlig Uppl Lagmansdomb 13 (1490) . n. besinnerlighit SvB 189 (c. 1520)), "]},{"a":"besynnerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) särskild. hwilkit guddomsins makt haffwir for besynderlika saak tilstaat Bir 4: 79 . MB 2: 58, 95 . Lg 808 . Su 65 . LfK 129, 132 . \" haffuer iak inghen bisunderligh tiandhe till scriffua \" FM 371 ( 1508) . BSH 5: 68 ( 1505) . ","2) synnerlig, utmärkt, stor o besynnerliken nadh Su 47 . ib 87, 90 . \" godhe besönnerlige wen \" BSH 4: 259 ( 1501) , 260 (1501)."],"f":["besynnerleker: -leka Su 90 . ","besynderliker: -lika Bir 4: 79 . ","besyndherliker: -likän Su 87 . ","besynnerliken Su 47 . ","besynnerleken ib 65 . " besynnerligen (ack. pl. n.) " MB 2: 58 . " besynnerlighen (ack. pl. n.) " ib 95 . besyndherliken (ack. sing. m.) LfK 132 . ","besyndherlighen ib 129 . ","besynnerlig RK 3: (sista forts.) 4596 . besynderligh (ack. pl. n.) Lg 808 . bisunderligh (ack. pl. n.) FM 371 ( 1508) . ","besunnerlig: -lige BSH 5: 68 ( 1505) . ","besönnerlig: -lige ib 4: 259 (1501), 260 (1501)),"]},{"a":"besända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sända. \" besende theris fulmectuge sendebodh till thet möthe \" FH 2: 147 (1495, gammal afskr.). FM 187 ( 1504) . - tillsända. besende idher nadh sadana budskap BSH 3: 185 (1467, afskr.) . FH 1: 159 (1496, afskr.)."],"f":[]},{"a":"besänding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sändning, beskickning. \" kunnä vii ey merkie nogith bestand fölgä aff tessen besendinger \" HSH 19: 146 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"besänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brodera, sticka. Jfr Branting, Textil skrud s. 206. tedhe härran henne eth klädhe wnderligha besäncth (intextqm) Mecht 291 ."],"f":[]},{"a":"besänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsy, brodera. \" lät thän delen (näml. af kjorteln) allan besänkia mädh gul oc perlom \" BK 196 . \" eth dyrt täkin, uppa huilko besänkt var sanctæ catharinæ beläte \" TK 269 ."],"f":[]},{"a":"besätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) besätta, fullsätta gaff drotnigen honom eena krono aff gul besätta mz dyrom stenom ST 529 . Lg 3: 548, 549 . LfK 245 . \" hymelin besatther mz stärnom \" Su 230 . dygdenua örthegardher . . . wil iak besathia (för besäthia) oc beplanta mz roser oc lilior ib 31 . . bildl. mykit besatt mz (utrustad med, i besittning af) dygd och ära RK 3: (sista forts.) 5962 . ","2) förse med menniskor, befolka, bebygga. byggir oc besätir himelrike siälft mz sino folke Bil 125 . \" see granlicha til at clostirsins gooz blifua besatt oc the ödhe liggia besätis \" VKR 32 . \" hafde lakt two besetthe gorde i en oc afhyst then andre \" BSH 3: 143 ( 1463) . SJ 243 ( 1455) .","3) förse med besättning. beesäther slottin wyborgh och oloffs borgh RK 3: 4155 . ","4) taga i besittning, intaga. hwi gangen j ekke j landit oc besäthen thz MB 2: 47 . ib 52, 70 . - kufva. the ära nw vnder os besat Al 4158 . - part. pret. besatt (af djäfulen). som aff diäfflenom besatte waro VNB 3 .","5) kringhvärfva, ansätta? äre wy her sa besätte, at wy ey wethe hwem wy scole sätia tro till aff the her j landit bo FM 63 ( 1457) ."],"f":["-satter . ","-sätter ) , "]},{"a":"besätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förse (jordagods) med innehavare el. brukare. oppa thet ath the gozen skulu varda besät SD NS 3: 407 (1419, samtida avskr.) . thesliges tilsäghie wii the godhe men, her infödde äre, maghe och schule strax i ghen anname theres gotz . . . ath nywtha och brucha och besätthie nw swa friith, som the tilforen besäth haffua Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . Jfr 4. 3) förse (med besättning). besätte conventet sama warhiala godz med boskap FMU 4: 4673 (1476, avskr.) . 4) taga i besittning. alasiokj gaard . . . then haffuom wj met waara capituli samtykkio och raadhe wnt warom broder lasse olafson och hans brystarffuom at besätia Svartb 371 ( 1439) . - taga i förvar, lägga beslag på, sätta i kvarstad. mogha the, effter thy laghbokin uthvisar, besättia skattabönder oc thera godz sva väl som andra badhe fore giäldh ok andra saker UrkShist 1: 6 ( 1436) . giordhe her nic. person vitterliget fore rettin, ath han hade besatt nogra peninga her i stadin, som danow spaärkalla(?) tilhöra STb 1: 23 ( 1475) . \" engin stadztienare skal haffua aff noghan borgare meer än iiij (4) peninga for sin medha, tha the skulo nogan hindra eller besätia \" ib 173 ( 1478) . \" the häster oc oxer iach besätth haffwer skole blive till städis till en rättgongh oc ranszaken \" HSH 16: 11 ( 1526) . FMU 3: 56 ( 1433?) STb 2: 298 ( 1488) . ib 3: 267 ( 1495) , 360 (1498), 372 (1498), 449 (1499). - få el. taga i införsel el. pant för (ett penningbelopp). tha besatte staffan vesgöte inne medh nic. dobbin C (100) marck STb 1: 38 ( 1475) . ib 2 (1474)., 170 (1478). kom for rettin tyle busman ok besatte the peninga inne medh jacob gulsmid, som han skal giffua niels mangsson for hwset pa swartbrödra gatw ib 368 ( 1482) . \" tja besatte olaff japsson pa her staffan vlffsons vegna i karll ingeusalssons gaard xiij (14) swara ängslika nobla, som woro i eth korss, til thes han bliffuer bittalath \" ib 47 ( 1476) . \" swen som köpte skippet aff findwiidh fodermarsk, stoodh til fore rettin, ath lasse laurensson hade atte i sama skippet xx (20) marck ok olaff mikelson i portin besatte ther inne xx (15) marck \" ib 20 ( 1475) . \" besatte brodher knwt l (50) marck eptir framlidna hustrw walborg j hennis lösöre ellir hws \" ib 2: 143 ( 1486) . - med såväl pantobjektet som beloppet i ack.? anders helingh besatte alff laurensons guldhringh xxiiij (24) marck STb 3: 349 ( 1498) . - få el. taga (införsel el. pant). gaffs the besetning lös . . . huilka som olaff matsson hade besatt ner hanis otte i kopper STb 1: 73 ( 1476) . \" bödh her erick jensson borgamestee vp pant annan tijdh . .. som han besath hadhe vtj jöns suenssons skypp j vesterars ib 3: 186 (1494). \"","5) krigngvärva, ansätta. \" thz mirmidonerske folket gaffwo siig om kring honom oc besatthe han aa alla sydor \" Troj 216 . 6) fastställa, bestämma. gudh haffuer swa besetith medh edher, ath swa är sketh athi haffwe ffooth the sloth och landh jgen FM 502 ( 1510) . - Jfr besata."],"f":["-sättia . ","besatte . ","besätte . ","besette . ","sup . ","besat . ","beset . ","bwsetith FM 502 ( 1510) ), "]},{"a":"besätin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["belagd med kvarstad, tagen i förvar. the andre xiij (13) marck stande quarre j retten, som beestne äre STb 2: 283 ( 1448) ."],"f":[]},{"a":"besätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["införsel, kvarstad; pant. \" ther vppa (14 gyllen) giorde benct karlsson forst besetning STb 2: 82 (14845). clemit knutsson skal bliffua widh sina besetning, eptir ty ath han war then forste, som giorde besath pa staffan persons eghedelar for sina läntta peninga \" ib 123 ( 1485) . \" sagdes for retto, ath erik pedersson skal bliffwa [widh?] sina besitning j skippet ib 10 (1483). bödh aruid olsson vp iij:e tidh besetning, ii (2) marck jnne meth olaf matsson \" ib 2: 3 ( 1483) . bödh ingeual torstinsson vp besetning iijÉe 3:e) tiidh, som hustrv katerina ketils hade inne medh sik pa peder smitz vegna i danzeke kib 1: 20 (1475). ib 61 ( 1476) . \" gaffs the besetning lös pa martin fynna vegna . . . huilka som olaff matsson hade besatt ner hanis otte i kopper \" ib 73 ( 1476) . \" pa then tiidh hustrv birgitta meyenborgx gaff lös the besetningh, c (100) mark, som hon hade besatt inne medh hanis otte pa hanis fan askens vegna \" ib 2 ( 1474) . ib 2: 212 ( 1487) , 298 (1488), 3: 123 (1493), 125 (1493). - Jfr besatning."],"f":[]},{"a":"besätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning, egenom är tässen ägodelen äller besätningh släkthennes rubentarium MB 2: 38 . \" gaff honom ebron til ägho oc besätningh ib 40. \" ib 46 ."],"f":[]},{"a":"besökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utsöka, utkräfva. \" besöke the sidan med honom stadenz rätt effter ty penninga saken är til \" TS 21 . ","2) besöka. \" besökiä thed kalmarnä möthe \" BSH 4: 106 ( 1484) . FH 2: 148 ( 1495, gammal afskr.) , 7: 62 (1505), 674 (1505). kom thän hälghe ande ok besökthe hans hiärtha JP 7 ."],"f":[]},{"a":"besörghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sörja. \" haffuer hon varit mykit besörgiände \" FM 503 ( 1510) . ","2) hafva omsorg om, sörja för. med ack. börgie wort federnes rikes besta BSH 5: 56 ( 1505) . hwro tesse slott oc landzende ware tha besörgde FM 142 ( 1502) . - med prep. um. war hon mykyt böriandhe om the thing ther sannan gudh oc man höffuelikit war Lg 3: 637 . - med prep. for. wi skulom ey afmyklith besörghia fore warom maath drik och klädhabonadh JP 66 . ","3) draga försorg om, försörja. bo sörghe thenne garden BSH 5: 62 ( 1505) . at wi . . . skolum . . . bencht krok oc hans hustrv margareta besörghia FH 3: 40 ( 1444) . ","4) besörja, bestyra. \" gudi täss äre varj och loff swa besöght (för besörght) haffuer \" FH 7: 91 ( 1511) . \" alt eensamin besörghia \" ST 431 . VKR 12 . Lg 3: 713 . \" bediendes edher herredöme thet besöge (för besörge) the . . . erlige herrer och godhe men rigxens rad tiil känne \" FH 7: 91 ( 1511) . besöge (för besörge) vij edher herredöme vethe om the sendinge bod ib 100 ( 1517) . schall kopperdragarana thet besörgia vpbara (besörja dess uppbärande) SO 202 . \" thet gud försth besögher (för besörgher) ath vij kome tiil taals \" FH 7: 98 ( 1513) . ","5) förskaffa, förse med. med dat. och ack. hanom besörgha hans födho SJ 106 ( 1441) . \" them allas thera nödhtorfft beesörghia \" Su 207 . \" hwariom besörde iag frith fodher oc kost \" RK 3: (sista forts.) 5438 . - med ack. samt prep. mädh. at wi wiliom han mäth nokro besyrghia BtRK 32 ( 1359) . oss besogendes (för besörgendes) met en sokn i forlänningh FH 7: 94 ( 1513) . besörgiä thennä landzende med jnfödde och fornumstoge HSH 19: 31 (1504, afskr.) . \" besörghe them medh kost och thäringh \" BSH 5: 299 ( 1507) ."],"f":["besyrghia . ","besörgha . ","bosörghe BSH 5: 62 ( 1505) . ","besöria: -andhe Lg 3: 637 . impf. besörde RK 3: (sista forts.) 5438 . " former utan r " FH 7: 91 ( 1511) , 94 (1513), 98 (1513), 100 (1513); i bref från biskop Arvid Kurck; möjligen föreligger dock här oriktig läsning),"]},{"a":"besörghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) med ack. samt prep. mädh. \" skulo swarbrödra pligtoge wara ath . . . besörgia honom meth skoo ok klädher \" STb 2: 153 ( 1486) . bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh Arnell Brask BiI 25. (gaardzfogthen) besörghie fiskarana . . . med theris anbwdhning ib 28 . ib 29 ."],"f":["bö- . ","besörgha . ","besorgha )"]},{"a":"besörghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besörjande, bestyr. aff lichamligha oc werlzligha thinga vmhuxan oc besörghian VKR 1 ."],"f":[]},{"a":"bet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bete, betesmark. \" i the betinne ther alre vanskas \" Bo 248 . \" gödhas fete wädhra i bland faara hiordhena a grönom valle i godhe beet \" Su 388 . Jfr mul-, mula-bet."],"f":[]},{"a":"bet","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ända. \" beth i siön \" SJ 365 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"bet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bete. \" faren haffwa godha beeth \" JMÖ 29 . - Jfr betan samt fäbet."],"f":["beeth )"]},{"a":"beta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beta, låta (boskap) söka sin föda (på äng, i skog o. s. v.). skwla the (korna) . . . bethas thär grönth oc wäska är PMSkr 219 . tha the (krigsmännen) ätha äller betha hästana ib 158 . - abs. beta, rasta för att beta (riddjur el. dragare). tarffwas tik ätha äller betha haff speyara wmkringh PMSkr 158 ."],"f":[]},{"a":"beta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beta, bereda (skinn) genom blötning i en skarp vätska. vj (6) bette hermelin STb 2: 207 ( 1487) . \" skinnare för skin han bette oc redhe \" VKU 85 ( 1556) ."],"f":["bette . ","better )"]},{"a":"beta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beta. \" beta saas vm sommaren \" PMSkr 352 . \" beta heelsuden lagd op i hoop oc owan oppa j (1) stykke bergena fisk \" Sex ekon tr 272 ."],"f":[]},{"a":"beta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. låta bita. ","1) inöfva till jagt. the ära som nakre hunda bete Al 5550 . \" thu skalt oc sende mik XL falkä oc XL hwndä the wäl bette äre \" Di 9 .","2) jaga. \" ängin diwr wiliom wi beta \" Al 6083 . ib 5564 . Di 172, 277, 287, (Cod. B) 319. fughla ok diwr varo thöm til redha huart the vildo fara at betha Iv 1826 . \" en bether aldreg wel med then hwnd man scal drage til skogx \" FM 645 ( 1519) . ","3) beta. huar iak minum häste faar at beta Iv 2794 .","4) bereda genom blötning i en skarp vätska, särsk. bereda skinn, garfva. v betthe loskyn FH 6: 123 ( 1512) . vnge skulu sik idha (troligen för idha sik) badhe beka (utan tvifvel för beta; motsv. Danska ordspråk har bedhe) ok barka (d. v. s. härda sig; refert frumire seu se cerdare juvente) GO 857 (jfr Kock, Arkiv f. Nord. Fil. 2: s. 101)."],"f":[]},{"a":"betaka","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,v. ","1) betaga, beröfva. \" hafwer han betagit rijkeno sitt frija konungz koor \" BtRK 78 ( 1434) . ","2) förhindra, hindra. \" marsken konde thz ey betaga \" RK 2: 6064 . \" nw betager oss thet merkelig förfall \" BSH 3: 185 (1467, afskr.) . \" hafwa betagit ok betaga at hijt faa ingen skip inkoma \" BtRK 255 ( 1470) .","3) betaga, öfverväldiga. \" waar myn ffrw ganska mykit betaghen met sorgh \" FM 491 ( 1510) ."],"f":["betaga )"]},{"a":"betaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fritaga, befria (från ansvar för ngt); efterskänka. ragnild . . . forswarade och betog andres botuidsson . . . swa thet han aldre bröth vp hennis kysto STb 1: 332 (1482). stoodh benct karlsson fore rettin ok betogh joan styng allan thenskada och tiltal, som händ kan pa hans tienare vegna, huilken som stak laurens esbiörnsson ib 251 ( 1480) . betog . . . her sten sin fogde pede rgualson all then geld, som skäligan bewisa kunno ib 226 ( 1480) . ib 2: 53 ( 1484) . - med gen. thäs. vare thet swa . . . thet nokor man wille thenna for:da jönis laurensson hyndra eller qwelia hendermära foe then same manzens dödh, tha bebindr jach mic oc mina arffwa honum thäs bethaka och skadalös halla foe alla lhendermärke skylning eller feydh SD NS 3: 370 ( 1418) ."],"f":["-taga )"]},{"a":"betala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) betala, gälda. \" the betaladhe marghom thera sold \" Al 9332 . \" iak forma allom atir gälla ok bitala sin thing \" Bir 1: 54 . \" betala min giäld \" ib 2: 335 . ib 3: 441 . RK 1: (sfgn) s. 172 . thz soldh the skulle betala ib 171 . MB 2: 305 . \" atirgällir älla bitalar thz han allre took \" Bo 98 . hulka pängar . . . til nöghis äro betaldha SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 17 ( 1401) o. s. v. betaläskvlende honom SD 6: 143 ( 1349) . \" skal ider bitala \" FM 602 ( 1513) . han hafdhe ey thz han skulle mz bitala Bir 3: 432 . wilde ey bitala KL 22 . \" han hafdhe ey enne at betala \" Bil 276 . Bo 220 . MP 1: 337, 338, 339 . Bir 3: 125 . \" är iak nw uel betaladhe fore mina iordh \" SD NS 1: 625 ( 1407) . han . . . war betaldher til thacka SJ 183 ( 1449) . \" til stodho wäl betalda oc fornögde wara ib 211 ( 1452). \" ib 212 ( 1452) . ","2) löna, vedergälla. \" swa betalar thu honom för alt thz got som thu hawir af honom takit \" Bo 175 . \" swa haffwir gudh oc mik betalath \" MB 2: 69 . ","3) umgälla. \" thu skal äwärdeliga betala j pynnone thina högfärdh \" MB 2: 301 . han betaladhit tha alt slet RK 2: 4491 . ST 92, 304 . "],"f":["bitala KL 22 ; SD NS 1: 415 ( 1405); Bir 1: 54 ; MP 1: 337, 338, 339 . ","bittala SD NS 1: 37 ( 1401); FM 602 ( 1513) ; ","-ath SJ 406 ( 1473) . ","betala igen , ","betala in , "]},{"a":"betala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["bitala . ","pitala: -es Gadolin Pants 272 ( 1368) . ","bittala . ","*bliva betaladher , få betalning. hanis wlff skal bliffua bittaladh STb 1: 234 ( 1480) . - med ack.-obj. få i el. ss betalning. till thes han bliffuer fornögd och bittalet ij (2) leste järn STb 1: 256 ( 1480) . " skal her tord fornögia joan swensson xxj (16) gylla ogxa. nar joan suensson bliffuer them bittaleth, tha haffuer han engte tiltal til the c (100) marck, som her tordh war honom skyllogher " ib 19 ( 1475) . ","*betala bort , ","betala igen , återbetala, ersätta. nyntamestaren skal bitala kirkione sin steen igen STb 1: 258 ( 1480) . " bitala alla the bögiare igen, som han . . . tha slog syndher " ib 245 ( 1480) . " betala thän skadhan j gen " PMSkr 77 . ","betala in , "]},{"a":"betalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning. SD NS 2: 222 ( 1409) . SJ 388 ( 1472), 394 ( 1473)."],"f":["bittalan SJ 388 ( 1472), 394 ( 1473)), "]},{"a":"betalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalare. \" compensor . . . goder betalore \" GU C 20 s. 130 ."],"f":["-ore )"]},{"a":"betalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning. \" ganga i sin betalning, infria sin skuldförbindelse, gälda sin skuld. hans strek skal ga i sin betalin, sa han som andre, effter gerd smed STb 4: 325 (1513). \""],"f":["betalin STb 4: 325 (1513) ), "]},{"a":"betalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning. \" vm sakörin oc thera betalning (den betalning som skall erläggas af dem) som saki oc brwtlike wardha \" Bir 5: 116 . \" i godha betalingh \" SD NS 1: 153 ( 1402) . \" gaff hanom sina betalning \" SJ 145 ( 1446) . ib 117 ( 1443), 138 ( 1445), 205 ( 1451), 386 ( 1472) o. s. v. BSH 5: 89 ( 1506) . FM 176 (1504), 602 (1513), 603."],"f":["bitalning FM 602 ( 1513) . ","bitalningh ib 602 (1513), 603. bittalning SJ 386 ( 1472), 388 ( 1472), 389 ( 1472), 391 ( 1474) o. s. v. betaling ib 117 ( 1443), 138 ( 1445) o. s. v. betalingh SD NS 1: 153 ( 1402). byttalingh BSH 5: 89 ( 1506) ), "]},{"a":"betan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betande; bete. \" ingen skere tack törffue pa malamana, forderffuer geswolden och betan STb 1: 466 (1476); burspr). (Möjligen är betan att fatta såsom best. form av bet, f. Tidiga former av motsvarande slag äro nämda hos Hesselman, Språk och stil 11: 155 och Lindroth, \" ib 12: 96 )."],"f":[]},{"a":"betas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segelbom, stång som fästes vid seglet, då man vill segla upp mot vinden. medh åhra, bååtzhaaka eller betååss SO 293 ."],"f":[]},{"a":"bete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr mula bete."],"f":[]},{"a":"bete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (se fäbete) f.? = bet. manghe store oxa födhas aff litle bethe LfK 84 . Jfr fäbete."],"f":[]},{"a":"bete","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) visa, låta se betheandes kyrkionnas längdh oc widhet Lg 3: 446 . \" stor helligheet i myna daga skedde som gud besynnerlig i skeninge betedhe \" RK 3: (sista forts.) 5634 . ödhmiuktin är fulkomplikin dygdh hwilka jak j mik siälffuom betedhe Bir 4: 49 . ","2) uppvisa, framvisa. \" sidhan han haffuer sin skyrdh skorit ok betheet \" SO 96 . ath jngen herre, capitenare äller foghote bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner sannelika tyäna PM 23 . ","3) tillkännagifva. \" at the ey tz swa bethee öre radit \" SO 154 . ","4) visa, bevisa, låta röna. beteandhes them sina miskwnsamma gärnigga Lg 3: 589 . \" betedde han ther sligt tyranni danske men \" RK 1: (till. t. LRK) s. 253 . ib 3: (sista forts.) 4301, 4332, 5170, 5431, 5764, 5886. "],"f":["bete sik up a , försöka? hwi bether thu tik oppa at nidhra oc wndher thina föther trodha mina modhers oc mina modher modhers oc mina tiänisto qwino Lg 3: 683 ."]},{"a":"beteirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" »viserska», beviserska. iak är allom syndarom miskunnena beteerska JMPs 92."],"f":["-erska )"]},{"a":"betekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) visa på; beteckna (ngn ss ngt). Se Sdw 2: 1197. 2) beteckna, symbolisera. Se Sdw 2: 1198. 3) anteckna, skriva. FH 1: 55 ( 1485) . 4) avteckna, framställa, åskådliggöra. spegilsins nathur är . . . likamlika thinga skapilse aff sinne klarhet atänkelika betekna (imaginaliter representare) SpV 169 . - teckna; forma, göra (en bild). effigies . . . ab effingo beläte inde effigio . . . göra beläte betekna beläte ok härma GU C 20 s. 209 5) utmärka. o maria gudz modher . . . välsigh[nadh] wari thu the lilia bloma, thär kallas thän sanna yrtha gardh . . hwilkin som är beteknadh oc omskygh mädh thäs hälga anda nadh SvB 216 (början av 1500talet). - Jfr forebetekna."],"f":[]},{"a":"betekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) beteckna. \" the betekna ffyra främsta kännefädhrena \" Bir 4: 23 . ib 88, 104 . MB 2: 369 . Su 47, 173 . ","2) anteckna, skrifva. \" aar ok dagh som tiil förende betecknadh staar \" FH 1: 55 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"beteknelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["bildligt. \" wardha til lhonom (gud) mangh . . . liknilse, hwilken ekke tilläggias honom nahurlika, wthan beteknilika (figuraliter) ällir andheligha \" SpV 281 ."],"f":[]},{"a":"bethinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betinga, genom öfverenskommelse bestämma. tagi effter ty the kunno arbethe och kunne betinga TS 28 ."],"f":[]},{"a":"bethiänogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tjänstvillig. \" sculu the wara clostrena i watzstenom sancte birgitte thäs lydhogaren, wiliogharen oc betiänogasteren \" Priv f Sv st 77 (1436, avskr.) ."],"f":["betiongasteren ) , "]},{"a":"bethorva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. bethorvas (betörffuas), behöfvas. then menä man haffuer engen then deell töm äller nogher anner til töm kommer betörffues till hästh äller man HSH 19: 71 ( 1505) ."],"f":["betörffua )"]},{"a":"bethorva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behöva. \" swa som likamen bethörff margha handa mat swa bethörff oc siälin marghahanda dygdher SvKyrkobr 23. \""],"f":["bethörff SvKyrkobr 23 ) , "]},{"a":"bethrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tränga, pressa. ansätta. thu . . . wardher hardelika begripin ok beträngdh aff soth ok krankdom MP 4: 207 ."],"f":[]},{"a":"bethunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betunga. hwrwledes . . . wastena closter och thz hwsith sanct. birgittes här j rom är betwngath swarlika oc än betwngas PM LX . BSH 4: 13 ( 1471), 5: 77 (1506)."],"f":[]},{"a":"bethvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tvinga saa sina tiänirska swa betwingadha til konungxsens brylloppe Lg 3: 294 . ","2) påtvinga. \" gik philomin sörgendis hem aff sinä betungnä gerningä \" Va 6 . ","3) betvinga, kufva. \" land ok folk ok all thera hws bethwingar han \" Al 126 . \" jak betwang ok alemania land \" RK 1: (LRK) s. 219 . ib 2: 4961 . ST 516 . henne . . . betwingä mz wald Va 40 . kändz thin thruldom mz hwilkom thu hafwir all natwrlik thing bethwingat ST 259 . \" hiti ok thörst bethwinga mang \" Al 4898 . ","4) nedtrycka, besvära thin hogh betwingadan aff kroppenom oplyfft altidh til thin gudh Su 50 . \" nar nakor systir betwingas mz swa dana siwkdom \" Bir 4: 103 . "],"f":["bethvinga i fra , aftvinga, afpressa. betwinga mik godzith i fra FM 147 ( 1503) . - Jfr obethvingadher."]},{"a":"bethvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tvinga. härtoghen wiliandhis mädh makt honom thär til betwingha JMPs 318. 3) betvinga, kuva. - med ack. och pep. undir. tvinga (till underdånighet). the betwinga landit vndher hanom ighen Mon Dipl Sv 39 ( 1464) .","4) betunga, besvära, plåga. \" o thu hardasta träldomber, thu haffwer mina söner alt fför länghe, mädh osigeligka twnghom byrdhom betwingath JMPs 58. \""],"f":[]},{"a":"bethydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uttyda förklara. kan thu thz bethydha wäl Al 9875 . ","2) betyda. hwat betider (merkir) mit hwita skäg Di 8 . jak wil tik kwngöra huat thz betydher Bir 4: 90 . \" vndradho huat thz sculle hafua betydha \" Lg 46 . Su 52 . MB 2: 10 . ST 532 . Va 7 . \" spordhe han aat hwat thz betyda skulle (quid rerum esset) at assirij haffdo honom ther swa bwndit \" MB 2: 154 . \" tz betyder hart aar \" LB 7: 85 ."],"f":["betida )"]},{"a":"bethykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tyckas, synas, förefalla. \" cronan haffuer bättre rätt till att bruke sit eget än annors mans betycke oss att andra ther inge sjelff äga haffue bruka hennes oc hon annars \" BSH 13: 63 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"bethyngia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedtynga, betunga. \" aff älre betyngdher \" MB 2: 61 . \" wj ärwm alle betyngde mz warum krop \" PM XXVI ."],"f":[]},{"a":"bethäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) betäcka, öfverhölja, öfverskyla. took han litit aff iordh oc bethäkte stenin ther mz ST 532 . BSH 5: 155 ( 1507) . \" tha som mörkrit all thing betekte \" Bir 4: 111 . \" husens thak är min kärlekir mz hwilkom jak betäkkir thera synder som mik älska \" ib 91 . \" ther okir mz nokre list oc kyndoghet bethänkia (för bethäkkia) \" ST 489 . \" swa wildo the okrit bethäkkia oc skyla som vndir enom mantle ib. \"","2) betäcka, skydda. betäckia skanssen, mwren och stadhen . . . moth rikesens fiendher, om the storma welia BSH 5: 319 ( 1508) . \" i fa tha se, hwar the äre, fra idher mördas och slas, han beteckia och forswara skulle \" ib 332 ( 1508) . ","3) dölja. \" thet jak ingelwndom betäkkia kan för eder \" BSH 5: 305 ( 1508) . - Jfr obethäkter."],"f":["bo- BSH 5: 155 ( 1507) ),"]},{"a":"bethäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*bethäkkia sik , skydda sig, hjälpa sig, reda sig, komma undan. giffs nokre spörsmaall tesse voe sendebudh aff . . . ko[nung] hans äller danmarchs rigis raadh . . . ther riket och oss alle aagelle om tesse feygdh thaa betäcke segh altiidh (med att svara) ath thet ransakis skall i the möthe berammes skole HSH 19: 134 ( 1506) ."]},{"a":"bethäkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betäckning, beklädnad. hwan oc en thenna porthen war mz stark steidztorn mz marmorstens beletes betäkning beprid oppa alla sydor Troj 37 . - Jfr hästa bethäkning."],"f":[]},{"a":"bethänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["betänksam. nar konwng priamus vnderstod vlixis ord bidde han ey epter nagot betänkeliget beråad (nullius expectata deliberatione consilii) wthan j hastoghet swarade han Troj 92 . - Jfr obethänkeliker."],"f":["-liget ) , "]},{"a":"bethänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) betänka, tänka på, hafva i tankarne, hafva i sinnet. skal thu betänkia laghin MB 2: 4 . \" betänkte ä ont pa alexandrum \" ib 256 . \" aff allo thy som hwndrodus betenkte moth hälga iomffrwnnas wilia \" Lg 3: 292 . \" the stora beetänkte aaffwndh (den afund som hade i sinnet) \" RK 3: 218 . \" bethänkte han ofwir huru han then maghin hafdhe framleeth \" ST 368 . \" sälth är thz rikith som betänker vm örlögh tha fredhen är \" PM 4 . ödhmywkleka betenkiandis at om henne är när mik aldra synda ömpnelikasta atherlösilse oc förlatilse Su 186 . \" beetänkie baadhe nath oc dagh ath förradha marsken \" RK 3: 104 . ","2) hafva för afsigt. betänkte at wpbyggia alla wärnstädher j iweda MB 2: 264 . epther hwad stadh engom glöma betänke (söke) alle MD (S) 308 . ","3) öfvertänka, öfverväga. \" sampnade sik all theris makt at betänkia (cogitare) j huat matto the kunno vnsätia sina brödher \" MB 2: 232 . \" betänki (för betänkin; probate) om thz är aff gudhi \" ib 159 . ","4) uttänka. the betänchte tha et swikeligt synne RK 2: 5211 . ","5) bestämma, besluta. \" betänken (decernite) thy hwat j göra skolen \" MB 2: 133 . \" sancta anna clostar som betänkt (hvars anläggande är beslutadt) och böriat är i resa sokn \" FH 2: 96 ( 1433) . \" thet hälgha ärendhet som wj nw fore twem aarom sampnadhe j thälge betänktom ok giordhum \" ib 124 ( 1440) . ","6) ihågkomma, hafva i minne. wil iak lära thik thry thing hwilkin thu skalt wakta oc halda oc mik ther mz bethänkia ST 147 . - särsk. ihågkomma med penningar el. gods (ss återbetalning af lån, ss ersättning el. ss gåfva). vthan edher verdughet ville mik nw betänkia FM 147 ( 1503) . \" bethenk mik nokoth for myn hästh ok för thet jak länthe ider i kalmaren \" BSH 5: 42 ( 1505) . betänken mik mz saa dana lön RK 2: 6769 . \" honom met nokot . . . betenkte ther han kwnne vedh bliffue riget . . . tiil gode \" FH 7: 96 ( 1513) . FM 574 ( 1513) . - förläna, tilldela, gifva. then forläning, somi mich betenckte BSH 5: 45 ( 1505) .","1) betänka sig, besinna sig. tha bethänkte swenin sik ST 25 . ib 69 . Va 7 . RK 3: 2750 . ","2) öfvertänka, öfverväga. han wilde sik bethänkia mz hwat pynom han skulde hona fordarfwa ST 264 . KL 395 . MB 2: 390 . Lg 3: 449 . \" at han skulle sik betänkia oc i sith hiärta owerwägha, hwru han omillelika bewist hafdhe sik mz the hälge iomffrunne \" ib 315 . \" hwro thw haffwer tik betenkth om thith bestha \" ib 139 . ib 273, 440 . ","3) draga i betänkande. för omak skwll betä[n]ker iak mik ey, ekke komma welia (söker jag icke undandraga mig att komma) BSH 5: 146 ( 1507) . - part. pret. bethänkter, betänkt, betänkande, sinnad. warer här om nadelige betänchte medh then fatige man BSH 5: 89 ( 1506) . - Jfr obethänkter."],"f":["bethänkia sik , "]},{"a":"bethänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tänka (på), betänka, besinna. med prep. a up a. tha . . . thu . . . warder betänkiande a thin siäla wadha MP 4: 41 . tha gik thär . . . en syndogh människia . . . ok wart betänkiande vppa sina syndher ib. 4) uttänka. offta betänkia the vtanföre liggia listogheth, oc latas fara bort frant he bestaningenne PMSkr 170 . 6) ihågkomma. betänchte han i sith testament ider i sith yterste mz een gwlring Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . bethänkia sik, 2) övertänka, överväga; meditera. gik then godhe klärkin vthe oppa markinn e, ok studerade ok bethänkhe sik om sin ordh ok predican MP 5: 135 . - överväga, överlägga med sig själv (om ngt). gaffuo fogodin, borgamestarene och radet niels jönsson viij (8) daga dagh fra sancta birgitte dagh till ath betänckia sik om konungens ok stadzins saköre STb 1: 377 (1482). - Jfr obethänkter."],"f":[]},{"a":"bethänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? 1) förmågan att tänka, reflixion(sförmåga). the sinogha krapter och makter inwertis ärw, somär betänkilse kraft, begrwndelsena krafft, oc aminnilsena krafft JMPs 36.","2) betraktelse(r). thy at han dagelika j wissom timom, las . . . jomffru maria psaltara, mädh enkannelikom betänilsom JMPs 130. tha han gudelica las jomffru maria psalatara, oc lyktade mädh the betänkilse som til hördhe ib 131 . ib 136 ."],"f":[]},{"a":"bethänkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tankfull? han war drystog oc homodog oc myket grwndog oc betänken (semper erat ex nimiis cogitationibus coriosus) Troj 76 ."],"f":[]},{"a":"betidha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bitidha"],"f":[]},{"a":"betimelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i tid, i god tid, tidigt. komo the swa betimelige hem FH 1: 166 ( 1496) . ib 169 ( 1496) . som wii screffue betimmelige jon jenson oc her peder til BSH 5: 517 ( 1512) ."],"f":["betimelige . ","betimmelige )"]},{"a":"beto skin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beredt skinn, sämskskinn. slipperth är beto skin GO 491 ."],"f":[]},{"a":"betonia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1198."],"f":[]},{"a":"betrakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) betrakta, begrunda, betänka, tänka på. at tänkia oc betrakta (meditandum) christi pino Su 183 . betraktha annars mans syndher Gers Frest 31 . \" mennisken skal ok betraktha ath j thenne werdhinne kan ynghen menniske alsingz for wisth wetha hwath hon är stadh j gudz nadh eller ey \" ib 57 . \" wetha ok betraktha santh wara ath man ekke kan vthan syndh wara aff eghna makth \" ib 58 . Bir 4: 47 . - taga i betraktande, göra afseende på, betänka. betracta war fatigdom oc tungha BSH 2: 236 (1425-29, samt afskr.). Fl (Cod. C) 1700 . ","2) öfverväga, öfverlägga. thenna äranden alwarlika oc andelika sik j mällan betraktandis Bir 4: 4 . ib 5: 94, 125 . \" betraktandhes mz them om rikessens bästa bestandh \" Lg 3: 293 . ","3) tillse. \" then som läggia skal winqwistana han skal wara grwndogher oc betrakta granlika at han lägge them j qwämelikin oc skipadhan stadh \" Bir 4: 8 . \" betrakta holkyn hennes gerning är ondh eller godh \" Gers Frest 50 ."],"f":[]},{"a":"betrakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) överväga; övertänka, taga i övervägande, betracte i wel lmellan gud oc eder hwad ther innen kan rett wara HSH 15: 26 (1526, Brask). swnnan til betacta (prerpende) hwru gudheligha thu haffwer thik haffth til minna modher Mecht 80 . överväga, betänka, taga i betaktande. haffuum wy nu begrvnnat oc betracta at ey wel kunnen . . . vtgöra sadana tyonde som ider bör Svartb 69 (1345?). tänka, uttänka, besluta? (vi) haffuom nw begrunnat oc betracthat, at li saadana sämio ok tionde gärd wtgöra skulin alleledis som her epter scriffuat staar Svartb 70 (1345?). 4) inse. j kwnnen wäl betracta, at wi ärom alzstingis innelykta j mörkreno SpV 272 . aff thässo foresagdho maa ok betractas (apparet), at jomfru liffwirne är änglanna liffs withne ib 17 . the sämia jach tha giorde war mik altzingis skadelighen ok jach ey tha grwnnelica be tracta kunde, thy jak wtlendis j nagra aar warit haffde ok jach mik lithet pa sadana ärende then tidh forstodh Svartb 482 ( 1464) .","5) betrakta, giva akt (på). betrakta om (considera de) thänna foresagdha fructz trä SpV 135 ."],"f":[]},{"a":"betraktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) betraktelse. \" mild betraktan \" Bir 5: 35 . ","2) uppfattning. \" äptir hwars oc ens wndirstand oc betraktan \" Bir 4: 74 ."],"f":[]},{"a":"betraktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" apostolin til städhir ganga til nakor gifftomal, äpthri första mannen är, wanskilhetinna betractan ällir owiruägilse (consideratio infirmatatis) SpV 335 ."],"f":["hänsyn . ","thz"]},{"a":"betrakte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvervägande. \" säthie vy tiil edhert herredöme betrachte \" FM 404 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"betraktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betraktande. \" aff sinna framfarna syndabetraktilse (för synda betraktilse) \" Bir 4: 106 ."],"f":[]},{"a":"betro","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tro. konwng talcibibus som war myket aldrog oc täsbätre betrogen (cui facilius sit credendum) skulle fölia honom Troj 250 . \" oppa thz the skulle betrogne wara \" ib 279 . \" sätta förtroende till, ha förtroende för. en annan godhan man . . . i bäter almennolika betron än mik \" Troil 5: 295 ( 1447) .","2) anförtro, överlämna. STb 4: 116 (1506)."],"f":["betrogen Troj 250 ; -trogne ib 279. n. betroet STb 4: 116 (1506)),"]},{"a":"betro","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","betrodd . at i haffwen os betrodha i warom ordhom Lg 3: 452 . \" wm han är ey betroddher göma them j try aar \" PM XIII . \" thet i eller flere idhre medbröder bliffua thes minne betrodde \" BSH 4: 14 ( 1471) . ","2) anförtro, gifva i uppdrag. haua wij bidet oc betroth . . . her magnus gren . . . at han . . . bliffue ther wppe med ider BSH 3: 149 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"beträgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" STb 1: 343 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"betrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lita på, vara säker på, tro. med attsats. betröstar iak ey at eder nade kan faa noghen hielp aff them i sölff HSH 13: 46 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"betrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trygga, bistå. tho wore her iingen landet kwnne betrösthe eller vntzsethe FH 7: 63 (1505), 64 (1505). at jac wille betröste thet herremöthe . . . med mith folk BSH 5: 45 . (1505). ","2) tilltro sig. om the betrösta at fa thet slotthet BSH 4: 313 ( 1502) . ib 5: 148 ( 1507) . \" betröste j oc at besöchiä thet möthe \" FH 2: 148 (1495, gammal afskr.). "],"f":["bo- BSH 5: 148 ( 1507) ),","betrösta sik , tilltro sig. betrösthede the verduge fedher . . . sik ther ecke väl tiil FH 7: 83 ( 1510) . ib 87 ( 1511) . " i betröste eder icke giffua eder fra then landzendha " HSH 20: 155 ( 1507) ."]},{"a":"betröstning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dristighet? ath almogen finge nogen betröstningh BSH 5: 437 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"betyga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betyga, intyga. \" iak . . . kännes openbara oc betyghar meth thässo opno brefue \" SD NS 1: 132 ( 1402) . \" jak kennis oc betyghir i thesso mino nerwandis opno brewe \" ib 474 ( 1405) . jak . . . witnar thet . . . ok betyghiar ib 533 ( 1406) . ath wi . . . höghre betigha maghum, at wi thetta seet hawum ib 543 ( 1406) . SJ 89 ( 1439) . thz betyger the borger starka som nw alla falla til marka MD (S) 232 . Jfr ivirbetygha."],"f":["betyghia . ","betigha . ","betugha: -andhe SJ 89 ( 1439) . ","-ir . ","-ar )"]},{"a":"betygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vittna, betyga, intyga, bestyrka. \" vppa thenne vplatingh fornempde cristiern bagge sade ok betuge (för betugede) medh wor högmechtige herres breff \" SJ 2: 227 ( 1500) . STb 2: 238 (1487). Abbedval i VKl 93. - vittan (om), avlägga vittnesbörd (om). han . . . vidher kändis ok betyghade ath thu bar thän som oss skulle frälsa ok aaterlösa vthaff thz liwset, at alle mennischer trodde j hanom (vt testimonium perhiberet de lemine, vt omnes crederent per illum) Svt 99."],"f":["betuga )"]},{"a":"betyghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vittnesbörd, betygande. een mennischie war sendt aff gudi, holkens nampn war johannes then som kom j ene betygelse (in testimonium), ath han betygade vthaff thz liwset Svt 99."],"f":["-else )"]},{"a":"betyghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekräftelse. \" til thes mero wisso oc betyghilse \" SD NS 1: 349 ( 1404) . ib 371 ( 1404), 544 ( 1406) o. s. v."],"f":["bethigilsse SD NS 1: 544 ( 1406)), "]},{"a":"betäma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - lata betäma, låta böra efter eget behag, låta råda, låta vara. efffter eders breff lothom (vi) honum bethäma BSH 5: 532 ( 1513) . - med prep. mädh. haffwer jach latith them ther med betäme som thet tilrörer HSH 16: 78 (1527, Brask) ."],"f":["betäme )"]},{"a":"betämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["passande, lämplig. Se Sdw 2: 1198."],"f":[]},{"a":"betärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kostnad. \" iak haffuer ligat paa myn egen pwungh och betärningh \" FM 443 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"beva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["darra, bäfva tz (hjärtat) bäffwer eller skelffwer LB 7: 234 . \" te som lederne skelffua eller befwa oppo ib 341. te leder oc lemmer som man kenner beffwande wara \" ib 342 . Jfr bava."],"f":["bäva . ","-ir )"]},{"a":"bevafra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["bevafra sik , "]},{"a":"bevaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla vakt åå, försvara the ij c (200) skulle slottet bewaka EK 1645 i var."],"f":[]},{"a":"bevaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bevaka, hafva vaksamt öga på. leeth them ther beewaka RK 3: 2993 .","2) bevaka, hålla vakt på, försvara. the sculle oloffs borgh beewaka RK 3: 4004 ."],"f":[]},{"a":"bevakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["akta sig, taga sig i akt. caueo . . . bewakta see ok skodo ok vndhan wäghia GU C 20 s. 88 ."],"f":[]},{"a":"bevala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besvära? \" at jac ekke wille bekymble heller bewale idhert herredöme \" BSH 5: 36 ( 1505) . "],"f":["beuäla . -adhe, -at),","bevala sik , begifva sig, gifva sig å stad. thet iag och godhe män fflere her i landhet skulle beuale oss otoffuer tiill thet möthe FH 7: 87 ( 1511) . achter iach . . . nw thet förste och snareste iach kan beuale mich otöffuer ib 91 (1511. FM 518 (1511), 530 (1511). athi late beula sik skippin ib 193 ( 1504) . " skulde tiith beuäle sik " ib 244 ( 1505) . atj . . . vele beuale eder op til stocholm ib 504 (1510). ati ville haffue beualet eder hiit op tiil ordhä oc tals met tesse gode herrer ib 506 ( 1510) . ath the sig nath och dagh hiith beualdhe ib 525 ( 1511) . Jfr benala (på ett och annat af de nyssnämda ställena bör kanske rätteligen läsas en form af detta verb)."]},{"a":"bevan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["van, kommen i vana med, som man vant sig vid. tappade hon allan hugnadh oc bewana nadher (gratioam et dulcedinem asseuatam) Mecht 216 ."],"f":[]},{"a":"bevan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["van, kommen i vana med. wm än nakor syster är j tholko bewan, oc aff senioribus a wiit oc wil ey rättas Bir 5: 78 . at haffua tholka fafängo j hwilko wm nakor finz bewan ib 79 ."],"f":[]},{"a":"bevana","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bevara."],"f":[]},{"a":"bevanda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se benadha."],"f":[]},{"a":"bevara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) taga vara på, gifva akt på, akta. hwar man scal lyus oc annan eld bewara hwar j sinom stadh MEG (Cod. B) 59 . ib (cod. A) 55 . EG 65 . ","2) bevaka, förvara. han lot hänne . . . ij starka gömor väl beuara Fl 322 . \" j idher torn och järn later mik bewara \" RK 2: 752 . - taga vara på, förvara. lätin thetta örs väl bewara Iv 1686 . \" iak vil thz väl beuara \" Fr 934 . ","3) skydda, bevara. \" beuara . . . thänna stadhin \" KL 339 . \" läggia thz nidhir ther thz var väl beuarat \" Bo 3 . ib 98 . \" göma oc beuara thik i allom thinom väghom \" ib 114 . ðe ðing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräðe SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" nar takit är swa bewarat at thz drypir ey \" Bir 1: 362 . \" iak forma alla wärna ok bewara ok halla vtan mwr \" ib 53 . ib 164, 2: 226 . Pa 16 . Fl 636, 753 . Fr 1253 . RK 2: 2784 . SO 13 . Lg 217 . bewaradhe jnsiglet helt ib 219 . \" göma oc bewara min ythra sinne \" ib 819 . MB 2: 324 . \" the sina tokt kan väl bewara \" Iv 665 . Fr 328 . \" badho gudh hans äro väl bewara \" Iv 4698 . \" swasom atherlyktom likamlikom sinnom oc wäl bewarandom (för bewaradhom?) \" Su 257 . \" aldra handa diwr oc fogla som sik haffwa holt oc lönlika bewarat wndher stena, bärgx skrubbom oc androm jordz kwlom \" ib 200 . \" han wakta oc beuara hona for ondom fuglom \" Bir 1: 299 .","4) befästa. \" til stadhen esron som war en aff starkastom stadhom stoor oc wäl bewaradher \" MB 2: 235 . ib 239, 266, 310 . thässe alla (ɔ: städher) bewaradho the mz starkom mwrom höghom tornom oc stadughom prothom oc laasom ib 247 . ib 316 . ","5) besätta. \" beswaradho (occupaverunt) alla wägha om kringh \" MB 2: 259 . ","6) förhindra, afvärja, afstyra. beuaradhe hon (sökte hon förhindra) thz at värlzlica thinga astundan skulde aldre smitta thera siäla KL 331 . \" iak skal thz beuara swa, at han äller annar skal mik ey fa \" Fl 1378 . Iv 1254 . \" thz maghin ij husbonde väl beuara \" Fl 847 . vtan thz atuactelika foresees oc beuaras sniällelica Bir 3: 77 . - akta sig, taga sig till vara. bewara han aldra höghst at han skuli aldregh i hans othykkio koma Ber 256 . ib 181 . ","7) hålla, iakttaga? haffdo tessom lundom sakt vm the kunno thz bewara the willo aldregh thädhan fara för än thz husith laghe ödhe RK 1: 4290 ."],"f":["bä- SO 13 . ","böfwara Ber 181 . ","-ar , -adhe, ","bevara sik , taga sig till vara, hafva akt på sig, akta sig. bewara sik af them thingom Bir 1: 283 . ib 190 . " beuara thik toktelika i thinom sidhum. mädherfärdhom ok ordhom. swa at ängen hafwi änne til at awita thik " Ber 261 . tha skulle han sik iw bewara thz antipater skulle han ey daara Al 9937 . - Jfr obevaradher."]},{"a":"bevara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) förvara. \" bewara win \" PMSkr 357 . - förvara, gömma, sparæ. alt thät thu wilth mik giffua böwara thät ok göm SkrtUppb 20 . - bevara, taga vara på. wi haffwom seetho c offuerläsit eth permänss breff, wel bewardh meet hengiande incigle Svartb (Skolkl) 540 ( 1480) . 3) bevara, skydda, trygga. kan . . . nicles thureson . . . franfalla, þa scal var son eriker þän i hans staþ ater sätiä fori huus oc land, som vi ärum abyarþer (ɔ: a byurqþer), än varom son ofstakkut warþer Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . - bevara, upprätthålla, vidmakthålla, bibehålla? här bewarar (felöversättning för bewaras? Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 88) solin orörlikin ok lyser, ok fridhin är oändhelikin (tuetur sol immobilis et pax interminabilis) SpV 583 . - Jfr obevaradher."],"f":["by- . ","bö- . "]},{"a":"bevara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["bi- SD NS 1: 670 ( 1407) . -ar), ","bevara sik , befatta sig (med). contemplatiuus beuara sik enkte mz yttro gerningomen älla värlzlicom thingom Bo 173 . KL 380, 409 . Bir 1: 226, 4: 26. 5: 49. Al 4183 . VKR 72 . ST 412 . RK 2: 2588, 4371, 7916 . MB 2: 376, 402 . " aldrigh scal jac mic annars mädh them godzom bewara älla nokra til talan til them hafva " SD NS 1: 156 ( 1402) . ib 70 ( 1401), 235 ( 1403) o. s. v. att the . . . intet beware sig med häredz rätt eller häredz skylder, ytermera än sweriges lagbook vthwijser GS 49 ( 1444) . Jfr beväria sik."]},{"a":"bevara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["styrka, bevisa. \" tala . . . hwat som hans menlösa kan bewara oc lagligha pröffwa (quæ se comprobent innocentem) \" MB 2: 53 ."],"f":[]},{"a":"bevara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["befattta sig (med) förbiudhom wi allom warom frändom ok ärwingom . .. thet the nakot medh the förnämpda gozeno bewaren, hindren älla nokraledh qwälen äpter hänna dödh BYH 1: 191 ( 1383) . "],"f":["bevara sik , befatta sig (,med). jnge jern spilere beware thöm met lax . . . ath packa StÄmb 144 ( 1500) . BYH 1: 191 ( 1383) . " wil jach mech inte bewana (för bewara) mz the lössöra " Mon Dipl Sv 55 ( 1486) ."]},{"a":"bevaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förvar, vård. \" iak wil . . . thz (barnet) haffwa i minne bewaran \" Lg 662 . ","2) bekräftelse. thil thessens breff mero visso ok högre bewaran SD NS 2: 2 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"bevarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bevarare, vårdare. \" thu gaff wärlddene thän hgöxta bewararen som märker christus JMPs 52. liak är alla godha tingha giffware oc bewarare \" ib 113 ."],"f":[]},{"a":"bevarilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" befattning, inblandning. vtan alla minna arfwa oc äptekomanda hindir älla beuarilse SD NS 1: 231 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"bevarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) bevarande. til fridzsins styrkilse oc bywarilse Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . \" christus haller i sigh smörilse oc bewarilse hwario tinghe . . . thär fföre skalt thu wara bewarilses drothningh JMPs 52. 3) säkerhet, bekräftelse. til thes höghre beuarilse hafuer jak mit ineighle wiirlika latit hängis for thätta breff Gadolin Pants 279 (1385). \""],"f":["by- )"]},{"a":"bevarilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) förvarande, bevakning. \" til mere beuarilse tha atirläto the ther väknt folk \" Bo 190 . ","2) bevarande. \" for gömona oc beuarilsen \" Bo 114 . ","3) säkerhet, bekräftelse. \" til thessins brefs testamentz oc (för oc testamentz) höghre bewarilse \" SD NS 1: 63 ( 1401) . ib 104 ( 1402) o. s. v."],"f":[]},{"a":"bevarin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["insnärjd, besvärad, upptagen, sysselsatt. kesarin bleff i gen beworin mz margha handa thanka Prosadikter (Sju vise mäst) 138 . - Jfr obevarin."],"f":["bevorin )"]},{"a":"bevarirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bevararinna. iak är wärldena ffrälserksa. styrkerska oc bewarerska JMPs 85. alla thinga styrerska oc bewarerska ib."],"f":["-erska )"]},{"a":"bevarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förvar, häkte. \" jnnelykte them i sinne bewarnigh \" Lg 3: 188 . ","2) försvar. \" folk til husens bewaring \" BSH 1: 194 ( 1387) . ","3) befästande. thz mykla ärffwode han haffdhe j städherna mwran oc bewarningh MB 2: 279 . ","4) säkerhet, bekräftelse. til mere wisso oc höghre bewaringh SD NS 1: 1 ( 1401) . \" til thenna gafwo mere visso oc bätre bewarning \" ib 11 ( 1401) . ib 17 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 182 ( 1381), 196 ( 1387), 199 ( 1387)."],"f":["bewarnigh . ","biwarningh SD NS 1: 163 ( 1402) . ","byuarningh ib 2: 343 ( 1410) . bevaring. biwaringh SD NS 1: 56 ( 1401), 103 ( 1402) o. s. v.), "]},{"a":"beveghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvägra. \" som oss hopas ey bewegris \" BSH 5: 73 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"beveka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beveka, förmå. \" later segh ther till ingelwnde beweke \" HSH 20: 162 ( 1507) . \" till hwilkit wij hans nade ingelunde beweke kwnnä \" ib 218 ( 1507) . \" ath bewiche swerigis inbyggiare ther til \" ib 22: 12 (1492, gammal afskr.). hanom ther til bewekia BSH 5: 317 ( 1508) . later aldrig beweke eder till at tage konung hans her jn i landit igen FM 228 ( 1505) . \" om thee kwnne bewekias her bliffwa welia \" BSH 5: 212 ( 1507) . Jfr bevägha."],"f":["bevekia . ","bewiche )"]},{"a":"bevekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beveka, förmå. \" en script fra eder i huilke i radhe oss och högelige formana at wii welo lata beweko oss in til (ɔ låta förmå oss till anslutning till) her sten stwre med hulskap oc manskap \" HSH 18: 169 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"beverne","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bäfvande. \" oppa thz jag ekke star tiil skam dröffwelek oc bewerne \" Lg 3: 63 ."],"f":[]},{"a":"beveva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inveckla, insnärja, indraga. \" tw drotning heccuba som beweffwad äst j thenna wadhe \" Troj 58 . ib 245 . achilles wardt myket beweffwad oc bebwnden aff polixene elskog (amore ploixene nimium illaquetatus) ib 197 . - kringvärva. saa beweffra wij honom oppa alla sydor saa at han ey wnkomer mz liffwed Troj 27 . - omsluta, omgärda. mz swarta konsten war thenna gwlhögen beweffen Troj 3 ."],"f":["-adher . ","beweffen Troj 3 ) , "]},{"a":"bevevilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"bevis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bevis, intyg. \" schal han bewijs haffua . . . hwar han födder är \" SO 102 . ib 106 ."],"f":[]},{"a":"bevisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) visa, låta se, framställa. swa som wax, jncighleno jntrykt beffwisar (pratendit) jncighlins liknilse Mecht 12 . \" taghi piltin jhesum j sina andelika handh bewisandes (representans) honom sinom hälgha fadher \" ib 264 . 2) giva tillkänna, utvisa. äpther thy war laanslaag bewisa SD NS 3: 38 ( 1445) . - bevisa, uppvisa, ådagalägga. for giäld oc skuld som han kan skälika biwiisa sik wara i kompan for warro skuld HSH 16: 5 ( 1369) . - bevisa sik, visa sig, framträda, verksamt framträda, vara verksam. käre väner, bevisen idher her utianen, sva framt i villien ekke komma i et openbare rop oc rykthe Hist Handl 8: 21 ( 1464) . - bevisas, ådagaläggas, bekräftas (genom), framgå (av). en bodh nedhan engelbrechtz bodher medh eth pala rwm jn pa vatnit, som arlige tomptöre aff gaar, som pa stadzsins [grund] staar, huilket sig beuis medh the andra nestboande, ther the tomptöre stadenom aff giffue STb 4: 100 ( 1505) ."],"f":["biwiisa HSH 16: l5 (1369) . beuissa: -es STb 2: 213 ( 1487) . ","beuis STb 4: 100 (1505)),"]},{"a":"bevisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) visa, låta se, uppenbara. hafdhe honom thzta sama teet oc beuist Pa 10 . \" som lifsins wägh hauir bewiist mz sinom hälgha budhordhum \" Bil 536 . Bo 111 . VKR VIII . Bir 1: 4, 343, 3: 276, 327, 330 . MB 1: 313, 2: 168, 210, 368 . Iv 5211 . Su 44 . tedhes gudz ängel hänne ok bewiste hänne ok sagdhe at gudh skop al thing KL 307 . \" bewis tik j oss \" MB 2: 200 . hans nadh är marghfald hulkin sik mz människionne swa marghfallelica beuisar Bo 110 . ","2) bevisa, ådagalägga. engen hafuer annat hört mädh skälom bewisas BSH 2: 73 ( 1399) . \" som hans oppit breff bewisar \" SD NS 1: 377 ( 1404) . \" swa som iak vil thik beuisa mz äptir döme \" Bir 1: 319 . \" at hans vpstandilse skulle beuisas oc pröuas liuslica mz skälom \" Bo 237 . ib 110 . \" man kan thz ey mz scriptinne beuisa \" ib 13 . ib 143 . \" ville han hänne beuisa at han var äkke pliktoghir at lydha hänne i thy \" ib 61 . \" beuisande mz skälom hänna hop vara thört ok swiklikit \" KL 324 . beuiste sik at älska mz gärningom Su 27 . \" swa befwiste han sik wara sannan gudh \" Lg 3: 493 . ","3) visa, bevisa, låta röna. hulke han beuiste sidhane swa stora lioflikhet Bo 72 . Lg 807, 815 . Al 8128 . RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 163 ."],"f":["bewis MB 2: 200),"]},{"a":"bevisan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["visande, bevisande, ådagaläggande. mz gerninga teknom ok beuisan Bir 3: 174 . \" til renlifnadz bewisan \" Lg 3: 197 . \" til hans helighetz större bewisan \" ib 215 . - bevis. lata see sina bewisan Lg 3: 214 ."],"f":[]},{"a":"bevisilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,f. ","1) visande, uppenbarande. \" swa astundhar oc han aff honom han älskar sins kärlekx beuisilse (manifestationem) \" Su 24 . the äronne prydilse jak bär aa myno hoffdhe j mynne bewisilses (ostentationis) daghom (i de dagar, då jag måste visa mig, föra ståt) MB 2: 200 . ","2) framställning, utsaga. äpther wars herra bewiselse i thz hälga ewangelium maa eth goth trä ey bära ondha frukt Lg 3: 590 .","3) visande, bevis, handling el. tecken som bevisar (en egenskap el. ett tänkesätt). fore störstä theres jlzsconne bewisilse LfK 217 . 4) bevis, vittnesbörd. thz . . . wppa hwilkit wise män haffua wppinbarasta skäl oc bewisilse Su 270 . - bekräftelse, stadfästelse. til thäss mera breffuis visso ok beuisilse SD NS 2: 74 ( 1408) . ib 287 ( 1410) ."],"f":["-else )"]},{"a":"bevising","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bevisning."],"f":[]},{"a":"bevislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["bevisligen. HSH 19: 73 ( 1505) ."],"f":["bewiseligä )"]},{"a":"bevisliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bevislig. Svartb 346 (1434?). Arfstv 45 ( 1461) . Svartb 528 ( 1477) . UpplLagmandsomb 68 (1493). - Jfr obevisliker."],"f":["-likt . -ligit UpplLagmansdomb 68 (1493). -legit Svartb 528 ( 1477) . "]},{"a":"bevisliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bevislig. \" her swanthä all syn bewyselighä skadhä . . . igen förnögiä \" HSH 19: 25 ( 1504) . som bewislighit är met thera jnciglom FH 5: 43 ( 1467) . thetta är alt met breffwm bewisligit ib. \" är beuisligith ath mina bonadhe ok een krona hängher i hans stuffwu \" BSH 3: 293 ( 1470) . \" thz som beuiseligit kan vara \" SO 84 ."],"f":["bewyseligh . ","bewislighin . ","beuiseligin )"]},{"a":"bevisning","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) visande, bevisande, uppenbarande. til tronna styrkilse ok sanna natursins ok mins mandoms beuisning (ostensionem) Bir 1: 244 . ","2) framställning, förklaring. vt thydhe märkelica the synina mz faghre beuising oc vt thydhilsom aff the hälgho thräfalloghet ok aff lifsins bok Bir 3: 417 . ","3) uppenbarelse, syn. ena handa teilse ok beuisning liik thom sötmanom ok the miskund som mik giordhis Bir 3: 204 . \" waar herra tedhe jeremie propheta ena bewisning \" ST 426 . ","4) bevis, tecken. \" yttra forman oc skipilsen som thin älskare sik oppa took om pinona oc dödzsens beskhet, än aller (för är mer) kärlekxsins bewisning än wanskipilsens (magis est amoris expressiva quam deformitatis indicativa) \" Su 27 . offradho konungane rökilse til ena bewisning, at thz barnit skulde wara höxte prestir ST 209 . presten gifwer pacem aff altareno til ena bewisnig at allom them (för alle the) ther äro sampnadhe skulu lottaghande wara aff thy hälgho sacrament ib 192 . ","til thessins bekännilse större wisso ok bewisning SD NS 1: 30 ( 1401) . ib 80 ( 1401) o. s. v. ","6) rättanspråk. alla the rättheet oc bewisning som iac til thet godzet . . . hafdhe SD NS 1: 18 (1401, nyare afskr.). ","7) anvisning. \" mz breff oc bewisning på alle the ränthe \" RK 3: (sista forts.) 5533 . - Jfr kärleks bevisning."],"f":["bewisnigh . ","bewisnig . ","bäwiisningh SD NS 1: 235 ( 1403) . " bywisning " ib 2: 358 ( 1411) . bevisning),"]},{"a":"bevisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) visande, ådagaläggand, yttring, bevis. \" see nyua manzsins argumenta, thz är bewisninga \" SpV 384 . wthan them (tron och tålamodet) forfaras alla dygdhanna bewisninga (argumenta) ib 404 . ib 500 . huvudinnehåll, huvudsak, väsentlig sak? siälff gudomsins känna ok himilslika sidhelikhetinna regla, the äru swa som gudz rikis bewsninga (argumenta) SpV 562 . 5) bevisning. äpte skälike besiisning HSH 16: 4 ( 1389) . - spetsfundigt bevis, spetsfundighet. akta hällir modhrinna ok jomfrunna manilse, til dygdhanna opwäkilse, än thu hindhra thin hog mz thänna läxinna mörkom argumentis, thz är bewisningom SpV 196 . - bevishandling, åtkomsthandling. meth bewisinge, som iac hafwer vppa thet förscepna godzit SD NS 3: 342 ( 1418) . "],"f":["biwiisning . ","bewisinge . ","-ar ) , ","bevisninga bref , "]},{"a":"bevitnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bestyrkande, bekräftelse. Se Ddw 2: 1198."],"f":["-else )"]},{"a":"bevoghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["benägen. \" j äre bewogne tiil at affwärgie cristendomens oc richisens forderff \" FH 1: 183 (1497, afskr.)."],"f":[]},{"a":"bevorin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bevarin."],"f":[]},{"a":"bevägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta i rörelse; beveka, förmå. \" lather han med flere idra tienere wäl bewäya sig tiil at wara ther j wele haffue them \" FH 1: 184 (1497, afskr.). haffuer iach . . . beueget . . . claess henricson ther til ib 7: 91 ( 1511) . Jfr beveka."],"f":["bewäya . ","bevega )"]},{"a":"bevända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["använda. \" the sculw them (penningarna) framdeldes bewenda thy fatiga folkena til berningh oc vppehelle \" Svartb 383 ( 1440) ."],"f":[]},{"a":"bevända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . - part. pret. uträttad, som lönar mödan. jw mere wii them bughe och knicthe iw mindre är thet bewänth HSH 22: 56 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"beväpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" -- part. pret. beväpnad. the wakadho bewänkte MB 2: 90 bewänke mz örlöghis vaknom ib 127 ."],"f":["beväkna . ","bevänkter ) , "]},{"a":"beväpnter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr välbeväpnter."],"f":[]},{"a":"beväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["beväria sik , befatta sig (med). mäd allum thöm landum ok stadhum . . . skal iak . . . mik . . . enkte bewäria BSH 1: 132 ( 1371) . " skal och ingen beuerkia (för beueria) sigh medh häradz skogh och häradz afgiäld, vthan the som ther til skickade äre, och äro ägande i bolbyy " GS 41 . Jfr bevara sik."]},{"a":"beväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["värna, försvara huro then landzende . . . schall bewäries och förswaras BSH 5: 98 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"bevärka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innesluta. \" läth han bewerka sik j eeth glas kar \" ST 530 ."],"f":["bewerka )"]},{"a":"bevärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skydda. \" mik bewärna mz korssens tekn \" Lg 3: 471 ."],"f":[]},{"a":"bezl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betsel. \" mz forgyltom betzlom oc sadhlom \" Bo 165 . i betzle oc grimo Gr 273 . \" at thw ey bort kastar hans wk ok bezl aff thinom hals \" Bir 3: 330 . lagde wppa tik sith betzl Su 232 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). KL 243 . Bil 88 . Gr 210, 365 . Bir 3: 331, 384, 4: 289 . VKR 35 . GO 445 . Fl 537 . RK 1: (LRK) s. 220. Va 1 . Su 237 . LfK 210 . Di 78 ."],"f":["betzl . ","bäzl KL 243 ; ","-ith Fl 537 . ","besl: -it Di 78 . ","bezel Bir 4: 289 . ","bezeel ib 3: 384 . ","betzell RK 1: (LRK) s. 220 . ","bezil LfK 210 . ","betzil SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). bedzill Va 21 . ","belz GO 445 . ","bälz Gr 365 . betlz (för betzl el. beltz) LfK 210 ), "]},{"a":"bezl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betsel, tygel. äv. bildl. Prosadikter (Sju vise mäst B) 217 . PMSkr 221 . frenulum . . . lithin bezla myla ok lithit bezel GU C 20 s. 291 . \" binth theris käpther mz grimom oc bestlom som ey nalkas tigh \" SvT 43 . nar kätinna, offwirflödoghetinna, ok kräselikhetinna besldh . . . losas (frena laxantur) SpV 21§7. ib 26 . \" höffwiskhetinna besldz lösande \" ib 454 . \" onda lustans beslan (för besl?, se Ark. lf. Nord. Fil. 48: l89; lat. frena) lösas \" SpV 410 . "],"f":["bezel GU C 20 s. 291 . ","besel PMSkr 221 . besldh SpV 217 . ","besldz ib 26, 454 . beslz HLG 2: 70 (1521). betlz ib 45 ( 1516) . ","betls ib 64 ( 1519) . beels Prosadikter (Sju vise mäst B) 217. pl. dat. bestlom SvT 43 . ","beytzell Skotteb 44 (1460-61). pl. beslan (för besl?) SpV 410 ),","*bezla mila","-myla )"]},{"a":"bezla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betsla, tygla. jnfrenare beezla ok läggia i mwn GU C 20 s. 291 . - bildl. bidher iac thic iomfru maria at min licamme wardhe bedzlather igen. swa brat han kätis SvB 492 (början av 1500-talet). - Jfr af-, saman-bnezla, obezladher."],"f":["beezla )"]},{"a":"bezla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tygla, tillbakahålla. \" gudz räddoghe betzladhe oc bewaradhe hennas fäm ythra sinne aff allom syndhom \" Lg 3: 410 . Jfr ater bezla."],"f":["betzla . ","-adhe )"]},{"a":"bezlan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bezl."],"f":["beslan )"]},{"a":"bezoar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bezoar, bezoarsten. Jfr SAOB; Lindgren, Läkemedelsnamn s. 36. bezoar är en rödher sten lätther oc blöther swa ath han smwlas tha han hantheras (bezoar rubeus, pulverulentus, levis ac frangilibis lapis est) PM Skr 463."],"f":[]},{"a":"beþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära. \" bede (Bil och Cod. C beddis 943) friþ tel anzsvara \" Bu 62 . refl. ","1) utbedja sig, bedja, begära. han bedhis ther thorff GO 432 . - med gen. thäs bedhis iak Fl 1607 . - med ack. et beþes iak af þik Bu 18 . \" jak beddis biugbrödhit \" Bil 103 . \" beddus cristindom \" ib 86 . ib 695, 854 . Bo 217, 256 . Lg 35 . \" beddos hona til hionagh \" KL 307 . beddos hona til hustru ST 262 . \" iak beþes aff minom syni tua böne \" Bu 13 . Iv 1874 . - bedes þöm döþa lifs naþer Bu 154 . \" at bedhas sik vl oc too \" Bo 14 . ib 27. . med inf. bedes varþa cristen Bu 166 . \" han sände sin ben här tel lanz ok beþes þöm här biþa (beder att de här må få bida) doma dagh \" ib 167 . Bil 234 . KS 54 (137, 58) . - med prep. til. beddis thy rume til nadha oc fridh aff gudhi Bil 158, \" han beddis til olofflika gerning mz henne \" MB 1: 234 . \" mz hwat astundan hon bedhis til renliffuit (begär inträde i orden) \" Bir 4: 16 . VKR 62, 63 . \" bedhis til at takas j renliffnadhin \" Bir 4: 15 . \" hon beiddes til then likame tigge \" MD 76 . - beddes till (friade till) hans dotter Di 24 . ib 32, 35, 114, 160, 168, 285 . RK 3: 3363 . \" som henna bedis till \" Di 36 . (beddis til för beddis stil Bil 894 .) -- med prep. in. beddes ther jn (begärde att komma dit in) RK 2: 9560 . - med passiv bemärkelse: begäras. en iomfrw . . . beddis til hionalagh af enom rikom vngom man KL 298 . \" thz beddis som ey var förra vant at bedhas \" ib 332 . \" aldre vardh för tholkit priuilegium beedz af nakrom pafua ib. \"","2) kräfva, fordra. \" at han . . . göri lika widherthorfftennä mz skälighet äptir thy som kranka naturen bedhis \" Bir 4: 36 . VKR 79 . - med prep. a idhart land at väria swa at ther skal ängin bedhas a (ingen skall göra anspråk derpå) Iv 1455 . - (bedes för ledes Bu 521 .) "],"f":["bedde ) , ","beþas","bädhas KL 109, ","bädhis Ber 194 . ","bädhes SO 16 . ","bäddis KL 89 . ss norvagism beiddes MD 76 . supin. beedz KL 392 ; RK 1: 982 . ","betz ib 4121 . ","bez Bil 854 . ","beez Bo 217 . ","bödhs för bedhs KS 54 (137, 58)),"]},{"a":"beþsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bi","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["vid. \" bliffua by (fullfölja?) sin siglatz til ände \" BSH 4: 317 ( 1502) ."],"f":["by )"]},{"a":"bi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (jämte sammansättningar), se by."],"f":[]},{"a":"bi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se by."],"f":[]},{"a":"bia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biä-."],"f":[]},{"a":"biddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tiggare. \" girughir man thiggir som biddare thz som trolik människia forsmar som herra \" Bo 66 . KS 34 (88-89, 37). Bir 5: 131 . LfK 143 . \" at enge questores eller biddara wthsendins a clostersins vegna til ath tiggia kring om landit \" Bir 5: 131 ."],"f":[]},{"a":"biddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tiggare, allmoseinsamlare. \" bar jak vp off bärn andersson biddare aff helsinglande v (5) mark vi (6) öre HLG 3: 96 (1528). ib 108 (1529), 111 (1529), 129 (1529), 135 (1529). lasse beddare sin lön \" VKU 20 ( 1541) . - förbedjare. myn helga ängel . . . til war herre ihesum war tw myn biddare thz jac maa frälsas aff dyärffuilsins handom SvT 60 ."],"f":["beddare )"]},{"a":"bidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bidande, väntan, tålamod. hauer enkte tholl eller bidh RK 1: 1758 . ib 2207 ."],"f":[]},{"a":"bidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bida, vänta; vänta på. med dat. skiparen är pliktogher bidha köpmannenom PMSkr 15 . Jfr Sdw 2: 1198. - abs. radelikin är the bidiande wänta aff gudz dome (terribilis . . . expectatio judicii) MP 4: 133 . 2) uppleva. jak badh at gudh matte läta mik bidha then tima, j hulkom the signadha iomfrwn vare födh. thär bära oc födha skulde gudz son SkrtUppb 406 . 3) bida, dröja. MP 4: 106 . ib 5: 63 . \" hanis fan asken skal bidha til swars epter hustrv birgitta meyneborgx til sancti johannisse tidh \" STb 1: 59 ( 1476) . - Jfr forbidha."],"f":["bydha MP 5: 63 . ","bidiande för bidande MP 4: 133 ),"]},{"a":"bidhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väntan. mz biidhan oc astundan MB 1: 455 . Bir 1: 230, 263, 298, 3: 16, 152, 155, 215, 419 . RK 1: 3290 . Ber 4 . j tässe stridenne ängxliga bidhian (för bidhan, exspectatio) MB 2: 287 . \" wi ärum swa som dödhe aff thinne bidhan (exspectatione tui) \" Bir 1: 227 . ib 223 ."],"f":[]},{"a":"bidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bedja, anhlla. intercedre bydia ok mällan gaa GU C 20 s. 92 . \" thz rödha winyth, ihesu christi wälsignadhe blodher . . . aff hwilko thu skalt bedhas och bidhia, littha thins siäls änlite (ex quo petas animæ tuæ faciem colorari) \" Mecht 276 . bedja, beveka genom bön. exorabilis . . . goder bidhia . . . inexorabilis haarder bidia GU C 20 s. 242 . ombedja, uppmana. bidhin (rogata) aff enom brodher, atspordhe hon j bönom aff gudhi, huar thera siäla wara Mecht 356 . - opers. os waar ödmyklegha bididh . .. at JMPs 4. 2) bedja, önska. med gen. thäs i förbindelse med sats inledd av at. thess bodhe the them swa gud helppe och alth thet som hälacht är i hemerike oc i jorderike ath swaa war i sanningh som the haffde sagt VgFornmt I 3: 20 (1495). 3) bjuda, befalla. med inf. Fl 19 . hosbondhin badh klinithin saman bynadhas, oc brännas MP 5: 140 . refl. "],"f":["bydia GU C 20 s. 92 . ","bydher SvB 127 (omkr. 1500). ","bath SpV 110 . pl. 3 pers. bodhe VgFornmt I 3: 20 (1495). refl. pres. bidhis SD NS 3: 216 (1417; möjligen att föra till bedhas),","bidhias , utbedja sig. til mere visso . . . tha bidhis jek gode manne insiglä fore thetta breff SD NS 3: 216 (1417; möjligen att föra till bedhas). ","*bidhia i gen? bedja (ngn) att återtaga. bade segh swa gudh til hielpe . . . at erich i hielmista hadde icke mere aff her erix landbo jöns i akerby en ij bondh och them badhe the honom strax jghen (möjlligen har här taka uteglömsts) tha willä han ecke tage them UpplLagmansdomb 86 (1493). Snarast torde dock detta exempel vara att föra till ett biudha i gen. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 89 f. - Jfr ater-, for-, til-bidhia samt obidhin."]},{"a":"bidhiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedjare godher bidhiare skal hawa godhan syniara GO 734 . LfK 110 ."],"f":[]},{"a":"bidhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["friare. \" procus . . . bidhil \" GU C 20 s. 487. - Jfr brödhidhil."],"f":[]},{"a":"bidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väntan. \" skulu hafhwa thwlimodh alt til hans bidhilse (inspectionem, trol. af öfversättaren läst exspectationem) \" Ber 9 ."],"f":[]},{"a":"bidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bidande, väntan, dröjsmål. \" skade aff bidhilsom \" PMSkr 114 . - förväntan, förbidan, sagde hon sig ey wilia honom neka, wtan foresatthe diomedem bydelsene trösth (expectationis fiduciam) Troj 179 . förväntan, förmodan. här war om mykin twädräkt ällir bidilse (exspectatio) ok tänkilse, hwilkit aff them skulde foresäthias the andhro SpV 320 ."],"f":["bydelse )"]},{"a":"bidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. bedjande, bön, böner, böneinnehåll. alla the böner som waro bidhna til gudh, j gambla testamentit ok jämwäl j the nya, the äru jnnelykta j thänna siw bönanna bidhilsom (in septem orationis huius petiionibus) SpV 556 . \" thz skal ltik ey wara owitherlikit, at thänna härrans siwfalla böninna bidilse (septiformis petitio dominice orationis) atskils swa at tre första böner ällir bildilse (tres prime petitionines), höra til lthe högra som ärwärdelikin är, thz äw äwärdelikit lif, ok lthe andra firi til thätta timeliga liffwit ib. \""],"f":[]},{"a":"bifal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistånd, hjälp. skal honum tilskikis . . . iiij, sex eller vij gode karle, honum synnerligz bestand och bifall scole göre vidh theris trotienist Arnell Brask Biᴵ 35. haffver han (påven) med flere christne konger och förster upsatt sig emottt honom (kejsaren) med andre lands-förster och mechtige städrs bifall Linkbiblh 1: 197 (1526, Brask) . HSH 16: 126 (1527, Brask)."],"f":["-fall )"]},{"a":"bifalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma under förhandling? upptaga till behandling? ath sachen bliffwe bifallet i room HSH 20: 211 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bifot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["artemisia vulgaris Lin.? \" tag malyrt bifoth rutam nyper komen \" LB 7: 23 ."],"f":[]},{"a":"bifridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bifrids bebindning","befredz- )"]},{"a":"bigiva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se begiva."],"f":[]},{"a":"bigot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gelé; aladåb. \" höns i bogoth \" Brasks Matordn 3 . heel höns medh bigoth ib 4 . \" saltgrön aal med sod eller bigoth \" ib 7 . \" bigot aff all eller lax \" ib 9 . \" bogoth aff lax ib 14. bogoth aff tungor med rusin och mandel \" ib 12 ."],"f":[]},{"a":"bihalda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se behalda."],"f":[]},{"a":"bik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beck Mb 1: 168, 277. Va 38 . Bir 1: 179 . \" blifwa the ther faste af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet \" ib 51 . thz bitit älla tiäran mz hulko noa ark war smordh ok tiäradh ib 178 . \" ib 4: (Avt) 181. \" RK 3: 3828 ."],"f":["bäk RK 3: 3828 . ","big LB 7: 195 ),"]},{"a":"bik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beck. \" pisssaxera . . . bek \" GU C 20 s. 452 . \" tak picem grecam äller beek \" PM Skr 502."],"f":["bek . ","beek )"]},{"a":"bika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["becka, bestryka med beck, fästa med beck. \" wara thina hand at hon ey bikas \" GO 576. \" inbära . . . annur thu (näml. skrin) . . . wtan bikat \" Bil 612 . \" bundhne ällar bikadhe widh taket \" Lg 3: 179 ."],"f":[]},{"a":"bikar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bägare. \" takir thu widh bikar tha takir thu widh gäldh \" GO 626 . bollin oc bekarin RK 1: (Albr) s. 208 (kan föras till bikare). i bikar oc gryte ib 207 . \" mz horn eller bikare \" SGGK 107 (kan föras till bikare). een begär öll SO 152 . TS 22, 23 . LB 7: 320 ."],"f":["bekar . ","beker TS 23 . bäker ib. begär. böger LB 7: 320 ), "]},{"a":"bikar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bägare. Se Sdw 2: 1198."],"f":["bögher STb 1: 226 (1480) . biger Skotteb 154 (1463-64). bigher ib 389 (1464 ; Kämn)), "]},{"a":"bikar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bikärl, bikupa; se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 27: 259 ff. Jfr Sdw 2: 1198."],"f":[]},{"a":"bikara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bikar. sät ey fult bikara GO 624 ."],"f":[]},{"a":"bikaramese","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bikaramästare","bekramester FMU 3: 490 ( 1450) . ","böger- Skotteb 60 (1461-62), 236 (146667), ","*bikaramästara dränger","begara- )"]},{"a":"bikarbutn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bägarbotten. eth litit hol som en bikar bothn PMSkr 563 ."],"f":["-bothn )"]},{"a":"bikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bägare. \" bitala alla the bögiare igen \" STb 1: 245 ( 1480) . HLG 2: 4 (1509), 28 (1512), 94 (1519) o. s. v. Jfr sma-, stor-, tiärn- bikare. "],"f":["bögere Skotteb 410 (1467 ; Kämn), 444 (1471; Kämn)), ","*bikaramakare","bäkermaker Skotteb 15 (1460-61)), ","*bikararmakirska","begermakerske Skotteb 168 (1464-65)), ","*bikarames(a) , "]},{"a":"bikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bekare: -a SO 81 ; TS 22 . ","bykare: -a SO 28 . ","bökare SGG 130 . ","bigare: -a SO 8 . ","beghare ib 70, 71 . ","begare SEG 122, 123 ; ","-ara ib 112 . ","bägare SO 8 . ","byghare: -a ib 28), ","bikaramästare","bykaa- . ","becara- . ","bicarmäster )"]},{"a":"bikaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bikiuhvälper , "]},{"a":"bikosta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bekosta."],"f":[]},{"a":"bila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ordhe-, timber-bila."],"f":[]},{"a":"bilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bill, plogbill. \" en akir man han trädhir op jordena medh enom hwassom byldh \" MP 5: 169 . Prosadikter (Sju vise mäst) 127 . Brasks Carl 265. iii trädhestocka meth bylla HLG 3: 100 (1528). vii var arder meth biller ib. - Jfr is-, plogh-, trädhis-bilder."],"f":["billar . biller HLG 3: 100 (1528). biillar: ack. -a Prosadikter (Sju vise mäst) 127. byllar: ack. -a HLG 3: 100 (1528)), "]},{"a":"bilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" gudhlaws dictus bilder \" SD 4: 569 ( 1337) . - Jfr arpþer-, is-, plogh-, var-bilder."],"f":["-ar )"]},{"a":"bildkippi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bildträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plogträ. \" dentale . . . biilträ \" GU C 20 s. 175 ."],"f":["biilträ )"]},{"a":"billa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr eterbilla."],"f":[]},{"a":"biltläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra biltog, förvisa, fördriva. them . . . biltläggiande (proscribendo) SpV 275 . thu äst . . . aff enom millom ok äwärdelikom wilia, til at hiälpa mansins näkt, som biltagdhir (exilati) är ib 179 . hwilkin os giorde liffwande aff dödhom, söner aff trälom, thins rikis samärffwinga aff biltlaghdom, ok wtdriffnom ib 479 ."],"f":[]},{"a":"biltlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvisning, landsflykt. hon (själen) böria tha förtsh at wardha wtlänzsk, nar hon skulde lykta sina wtlänzsko ällir biltlägningh (exilium terminare) SpV 459 ."],"f":[]},{"a":"biltogha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["biltog, landsflyktig. \" hwat manne som byltoghä varþyr i swerike \" SD 5: 637 ( 1347) . \" warþer oc nokor nästä iþär a bergheno biltoghä \" ib. \" the äru vtan sak wtdrifwin af sinne barnfödho oc wtlagdh swa som the varin biltogha \" Bo 19 . vtläghe man älla biltogha kombir atir til sit eghit fädhirnis land Bir 2: 43 . \" them alla byltoga lagde \" RK 1: (sfgn) s. 182 . \" somlika mz allo giordhe biltogha oc dreff aff landit \" Su 66 (biltogha kan i de båda sista ex. föras till biltogher). "],"f":["byltogha )","biltogha domber , ","biltogha mal","biltogho- )"]},{"a":"biltogha väruld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värdld där man lever såsom i landsflykt. jak ledde han (den helige Johannes) frian aff allom llicamans wärk, aff thänna biltogha wärdhlinne (de hoc exilio), mz store äro til äwärdhelica glädhi Mecht 30 ."],"f":["-wärdhl )"]},{"a":"biltogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. = biltogha. then som fridlös och biltuger är giord i danmark eller i norige GS 49 ( 1442) . \" then som biltoger warder i swerige, fredlöös i danmarck, och vthlagder i norge \" BtRK 123 ( 1436) . \" at han skulle biltoghir dömas \" Bir 2: 334 . \" giorde hanum biltog \" Di 3 . ib 35, 56 . Jfr fulbiltogher."],"f":["biltuger )"]},{"a":"biltoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsflykt. \" lokkandis mankönet i äwärdelika biltoghet (exilium), thz är i äwärdelik förtappilse \" JMÖ 63 . \" ihesus kom oc atherlöste os aff sadana biltoghet \" ib 112 ."],"f":[]},{"a":"biltoghmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mål som rör landsflykt el. fredlöshet; brott som medför fredlöshet. mons swensson v march swenske stadenum for biltogh maal han giordhe i adellöff JTb 112 ( 1525) ."],"f":["-maal )"]},{"a":"biläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beläte, bild. \" gwl bladh som malara läggia pläga pa belate \" PMSkr 416 . - avbild. sonen är gudz faders bylät ok liknilse SvKyrkobr 229 . J Buddes b 160. hans guddomer äräs j trefaldoghetena hulkens byläte är j mandzens siel hulken j sik ok ena trefaldoghet beviser först är . . . mynnet . . . hon hafuer vnderstandilse . . . hon haffuer ok viliän Sv Kyrkobr 136. - bild, förebild, urbild. effter gudz faders belätte eller liknilse ärum vj skapade J Buddes b 160 . - Jfr marmostens-, silf-biläte."],"f":["byläte SvKyrkobr 136 . bylette ib. bylete J Budes b 160. bylät SvKyrkobr 229 ; J Buddes b 160 (på två st.)"]},{"a":"biläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beläte, bild. \" varrä fru beläte \" SD 5: 563 ( 1346), 564. Bu 19 . \" bera vars herra belate om pascha nat \" SO 187 . bera wars herra vpstandelse belate om pas[cha] nath eller gangdaga ib 196 . \" belätin af gulle gutin \" Bil 534 . fana j hwilke mins pinadha likama beläte wari maalat annan wäghin oc annan wäghin minna modhers bäläte Bir 4: 17 . \" knäfalla for korsum ok bilatum \" Bil 736 . Bu 101, 188, 189, 207 . Bil 444, 463, 739 . Bir 1: 111 . KL 38, 39, 99 . Al 2374, 2381, 2383, 9009, 9829 . RK 3: 3952 . \" är tekn älla biläte \" Bir 1: 146 . \" siälana som fadhorin skapadhe äptir sino biläte \" Bo 187 . skapadhe han eptir sins liknilsa beläte MP 1: 205 . - Jfr afguþa-, snio-, vax.biläte."],"f":["billäte Bir 3: 288 . ","bilate Bil 739 ; KL 99 (på två ställen). bilätte Bu 19 ; ","-eno ib 207 . ","biladä Va 21 . ","bilädä ib. ","byläte Bil 463 . ","beläte SD 5: 563 ( 1346); MP 1: 205 ; Al 2381, 9809, 9829 ; Su 192 o. s. v. beeläthe RK 3: 3952 . ","belätte SD 5: 564 ( 1346) . ","belate . ","bäläte . Al 2374, 2383), "]},{"a":"biläte kiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortel tillhörande en helgonbild. enn litenn belete.-kiortell med perlelodh VKU Bi 153 (1595)."],"f":["beletekiortell )"]},{"a":"biläte rum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum el. ställe (i kyrka), varest bilder äro uppställda? clippeum maalningh ok beläthe rwm GU C 20 s. 117 ."],"f":["belätehe- )"]},{"a":"bilöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bilyxa. Se Sdw 2. 1198."],"f":[]},{"a":"bimärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["märke som betecknar tillverkningsort. STb 3: 320 ( 1496) ."],"f":["bymerke )"]},{"a":"bina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bena. \" aff discriminalibus mz hwilko (för -pm?) haridh binas \" SpV 117 ."],"f":["-as )"]},{"a":"binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) binda, fästa med band. Troj 52 . - binda, fjättra.. bildl. ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordhen som trolkarllen sigher ower honom JMÖ s. hwi är thin hugher swa bundin mz swa marghom thankom Prosadikter (Sju vise msät) 117 . 3) binda, sammanbinda, sammanhäfta; inbinda (böcker). fore skotboken bantz en mark vtgiffuit SSkb 39 (1501-02). HSH 13: 116 (1524, Brask). - binda (tunnor). Skotteb 439 (1470 ; Kämn). 4) binda, sticka, knyta, fläta, förfärdiga genom sammanbindning., stickning, knytning el. flätning. ingan binda matter i stadhen wtriyth sina iij (34) marck. binde them pa malmana STb 1: 437 (1460; burspr), ib 444 (1462 ; burspr) o. s. v. STb 1: 92 (1477). Skotteb 468 (1473 ; Kämn). retiolum . . . bundin hwffua GU C 20 s. 525 . 6) knyta, ingå (förening). then tiidh hionalag skla bindhas SD NS 3: 493 ( 1419) . - ingå, åstadkomma, ställa till (förbindelse el. komplott). hwat dröulse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh then sama andrs nw medh idher är oc medh grannom oc linom winom Troil 5: 296 ( 1447) .","8) vara (juridiskt) indadne; överbevisa. än tog at thät wart talad th bindher thär enkte medh retta wthan thär wart giort en full ende pa som laghen wtwisa ok ware thät en saa ath kunne thät nakat bindha tha är thär ekke wthan all eneste her gregers benktsons vitne Arfstv 41 . 9) binda, tinga, nödga. om the hafde vordet swa scapadhe at the ey formatte syndä tha hafde the varit swa som bondhne ok thy jnga lön kunnet forsculda at the swa som nödoghe hafde giort thz godha SvKyrkobr 132 . - förbinda, göra skyldig. gudhz rätwisa, hwilken människiona som syndat hafwr, binder til pinonna SkrtUppb 250 . 10) binda, fjättra, kvarhålla (i synd). Bil 115 . - abs. behålla i synd, vägra avlösning. Bu 206 . Bir 4: 26 . Se Sdw 2: 1198. 11) tvinga till återhåll, avhålla. han skal ather dragha, ok binda (vinciat) sin öghon, fran alle olofflighe, ok onyttelighe syn Mecht 308 . "],"f":["bundin . bondhin: bondhnan J Buddes b 79 . ","bondhne SvKyrkobr 132 ) , ","*binda ater , ","binda til , ","*binda umkring , ","binda up , binda upp. winträ tha the ärw smaa stödhyes oc bindes wp widher fina röör PMSkr 314 . ib 368 . - Jfr ater-, be-, for-, in-, inne-, saman-, til-, tilsaman-, thrä'l-, up-, vidher-binda, ävesnsom barna-, kors-bundin."]},{"a":"binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) binda, fästa med band. binda hanom händar ok fötar viþ cors trä Bu 140 . ib 15 . Bil 104 . Al 3215 . \" tak stalskifwo oc bint til thit hiärta \" Bir 2: 5. Al 3214, 9096 . at thu . . . bwnde haareth mz snöreth kringh om en spik MB 2: 121 . \" ther bither biörn som bundhin är \" GO 1072 . binda hiälm, fastgöra en hjälm (med band el. remmar) vid rustningen. the . . . bundo thera hielma RK 1: 895 . \" hafdho bundna hiälma \" Bir 3: 402 . \" han bant thera hiälma \" ib 403 . ib 51 . Iv 3381 . Di 18, 192, 247 . - binda, fjättra. han . . . bantin fast . . .ok sende honom bwndan (för bwndan el. bwndin) tha til pirrum MD (S) 264 . \" han är sa stark athan bunno oss well alla saman \" Di 135 . lät binda toman vm händar Bu 187 . \" bunden handom ok fotom \" ib 133 . \" bundom (för bundom el. bunden) handom ok fotom \" MP 1: 276 . \" som þe varin iarnom bundne \" Bu 57 . \" öpte sik wara bundin af ypolito härdum bandum \" Bil 423 . \" bunden mz þrem iarnom \" Bu 175 . sagþe þera guþ vara sua bunden mz elde at han gitar eigh draghit andan ib 204 . - binda, lägga band. bint vm hans hals mz þino bälte Bu 492 . Bo 200 . bundo for hans öghon ST 228 . ","2) förbinda (sår). lätin nu cuma sara läkiaranna ok binda saren Bu 501 . MP 1: 270 . Iv 3596, 5348 . Di 168, 195, 197, 254, 261, 275 . ","3) binda, sammanbinda. \" binda tizslana j kärua \" MP 1: 77 . ","4) binda, sticka, knyta. bunden skötzel SD 4: 711 (1340?). binda nät Ansg 245 . ","5) binda, stanna, stoppa, förstoppa. binder blodrona ther qwinnor haffua LB 7: 139 . ib 2: 35 . thz bindhir mäst manz liff ib 1:96 . \" then maath som . . . binder liiffuit \" ib 7: 80 . \" bindr löst liff \" ib 5: 80 . bintz qwidin ib 3: 21 . \" lösir hon bundhin quidh \" ib 129 . ib 2: 38, 52 . \" at menniskian bindz och häfftas i liiffwena \" ib 7: 78 . \" ath hon varder ecke bunden i liiffwith \" ib 79 . ib 80 .","6) knyta, ingå, afsluta. at þerrä handa samband är bundin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). till thäs ok (för at) . . . sätt (för sätter; näml. äru) bundne ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). binda twädräktz bandh PM 25 . \" binda baand moth stridz laghen \" ib. \" han bant samsät mz mik \" Bir 3: 462 . mz thik wil iak binda säät MB 1: 168 . \" medh huem tu byndr tin hemelika winskap \" KS 22 (54, 24) . ib 37 (97, 40), 62 (155, 68) . MP 2: 15 . MB 2: 251 . ST 422, 456, 458, 517 . \" the bundo swa throkhit kompanskap mellan siin \" ib 451 . \" bindha frijdh mz ryssana \" BtRK 347 (1490, orig.) . FM 12 ( 1501) . \" fridhen mz them bindha \" MB 2: 239 . ib 242, 314, 323 . RK 2: s. 371, 3: 2453. Lg 3: 346 . ","7) förbinda sig till, ådraga, åsamka (skuld). ware allom gällom frij oc qwitta som bwndan äre sidan fornempda jeppa drakä oc fornempda hustrv margret sammen gifft ware DD 1: 79 ( 1431) . ","8) öfvertyga, öfverbevisa. binda os ängin skäl at himbla ganger wardher längre MB 1: 67 . ","9) binda, göra till fånge el. träl, tvinga. bant os mz bruti sino vndi diäuulen Bu 206 . \" bundin vnder edhen (bunden vid eden) \" MB 1: 205 . \" binda the . . . til (utsätta de för) meere siäla waadha \" VKR 45 . - förbinda, förpligta, bestämma. byndom wi þen lifnäþin . . . til ennä mässu at syungä SD 5: 565 ( 1346) . \" þer byndom wi þem til \" ib 556 ( 1346) . faþer ok moþer bundo hana . . . tel guz þiänist Bu 5 . \" thz the äru bundne til j reghlonne \" Bir 2: 180 . -- förmå. binda thöm til fridh oc sämio som han wredha giort hawir Bir 3: 52 . - påtvinga, pålägga. them är ängin bindoghe bundin MB 1: 85 . 10) aflägsna, afhålla. binder watn aff öghom LB 3: 45 . - binda sik, ","1) förbinda sig, förena sig. binda sik i samsät oc obeskedhelichin winskap medh werlzlichom menniskiom VKR 20 . - sluta sig (till). än thu bindher thik til christum (Christo adhæris) Ber 45 . bant sik hetelica til mik (se ad me ferventius applicuit) Bir 3: 33 . ","2) förbinda sig, förpligta sig (till), utfästa. bundo sik til renlek KL 328 . \" hwar sum sik bindir thär til at han wil pröua vp a nokon thässa sak \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). byndom wi oss baþen oc hwart varra särdelis oc vara ärwingyä til at fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit goþz som þer til räkker SD 5: 564 ( 1346) . \" byndom vi oss. vara ärwingiä oc executores at sändä til þessä staþa . . . et buþ \" ib 566 ( 1346) . ib 568 . \" binder iak mik ok mina arfua honom swa got godz i gen faa \" ib NS 1: 31 ( 1401). han bant sik sialuan vndi suärþ än han gate eigh um giort georgium Bu 494 . \" alle lanz härra bundo sik vndi þerra lyþno \" ib 507 . MB 1: 136 . bant sik wndi rätta thro Bil 694 . \" bant sik vnde alt thz han honom bödh \" ib 786 . \" bant sik wndi at warda cristin \" ib 605 . ib 868 .","3) afhålla sig. bundho sik siälffua fra werldz lustä Pa 40 . - refl. bindas, ","1) förenas (med). ath thin siäl vtan athskilning bindis til hans VKR 67 . Ber 83 . ","2) förbindas, förpligtas. \" vndir thöm (ɔ: laghin) bindas mz edhe alle the ther riddara göras \" Bir 4: 137 . ib 151 . "],"f":["bynda . ","binna Di 15 . ","bant . ","bundo . ","bunde . ","bunno Di 135 . ","bunnen Di 147 . ","bundna . ","bunnä KL 147 . ","bint ) , ","binda af , lösa, taga af sig. the bundo siin vapn aff Iv 5300 . bant aff sin hiälm Di 285 . ","binda i gen , knyta till. binth säcken vel igen LB 7: 318 . ","binda sik inne , ingå förbund. han haffuer bundhit sigh jnne med the lifflender HSH 22: 23 (1496, gammal afskr.). ","binda saman , binda samman. bundus hel saman handin ok armbrin Bil 255 . Jfr samanbinda. ","binda sik saman , förbinda sig, förena sig. at binda sik saman j ogudhlicom winskap VKR 19 . ","binda sik til , förbinda sig. bindom wi os til . . .swa godha iordh föreläggia SD NS 1: 34 ( 1401) . Jfr tilbinda. ","binda up , binda upp. binda up hiälm, = binda hiälm. bundo op sina hielma Di 15 . Jfr up binda.","binda up a , binda på. binda hiälm up a, = binda hiälm. bindha sina hiälma oppa Di 248 . ib 266 .","binda vidher , "]},{"a":"bindare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tunnobindare."],"f":[]},{"a":"bindare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bindare. auitor biwdare (fel för bindare) GU C 20 s. 44 . - Jfr boka-, matta-, och matto-, nota-, nät-, näta-, tunno-bnindare."],"f":[]},{"a":"bindik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr bulbindik."],"f":[]},{"a":"bindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f. lbindande, fjättrande; bundenhet. for the hardha bindilse, oc bandin som thu wast bundin medh SvB 456 (c. 1500). "],"f":["*bindilsa klädhe , "]},{"a":"bindilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) bindande, bundenhet. \" jak see thic hawa beskeliheez galla j hiärtans bindisle (obligatione) \" KL 145 . ","2) förstoppning. \" quidzens bindilse \" LB 3: 13 . - (?) een naturlik bindilse aff hita i kroppenom ib 15 . ","3) tyglande, återhåll. \" kötsens bindilse \" KL 273 . - Jfr ater-, be-, for-, sam-, saman-bindilse."],"f":[]},{"a":"bindirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr matta-, och matteo-bindirska."],"f":[]},{"a":"bindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bindande. \" necto . . . bindha ok knytha vnde hec nexio . . . bindningh ok knötnigh \" GU C 20 s. 348 . - band, lbildl. j tik opplösis syndhennas bindhnigh (nexus) JMÖ 78 . - Jfr be-, for-, in-, sam-, saman-bindning."],"f":["-igh )"]},{"a":"bindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bindande, band. \" hännas häktilse är helsamleken bindnigh (alligatio) \" Su 15 . ","2) förstoppning. \" fore sins bwkx bindning \" LB 3: 181 . - Jfr be-, for-, sam-, samanbindning."],"f":["bindhnigh )"]},{"a":"bindoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afhållande, återhåll, återhållsamhet, tyglande. kiöz bindoghe af hor ok löskaläghe Bu 185 . MB 1: 452 . \" bindoghe þässa hems tel giri ok päniga \" Bu 185 . \" bindoghe ivirsätes luste (för lusta) tel mat ok öl \" ib. \" om kötzsins bindagha mot owirflödelikhetz oc oatirhaldz last \" Bir 2: 279 . MP 1: 193 . \" mz kötzsins bindugha \" ib 2: 145 . \" for kötzsins bindogha ok atir hald \" Bir 1: 358 . \" j renlek oc bindogha \" ib 2: 43 . \" them är ängin bindoghe bundin \" MB 1: 85 ."],"f":["bindaghe . ","bindughe )"]},{"a":"bindrem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rem hvarmed någon bindes, band, boja? thet geller eder en binth rem HSH 20: 176 ( 1507) ."],"f":["binth rem )"]},{"a":"bindsel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band, rep. \" hade en binzel om sin hals \" RK 1: (sfgn) s. 183 ."],"f":["binzel )"]},{"a":"binge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["binge, förvaringsrum för säd el. mjöl. ey komber hwetit j bondans binga (horreum) vtan thz warsdher för thryskit ok bart Bil 426 . Jfr miolbinge."],"f":[]},{"a":"binge binga binge","b":[],"c":"","d":"","e":["såsom det synes, utan egentlig betydele, använd för rimmets skull. binge binga binge bätra är een fara osth än een gasa winge GO 260 ."],"f":[]},{"a":"binke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se bynke"],"f":[]},{"a":"biogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iärnbiogher."],"f":[]},{"a":"biork","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björk. löffwith pa birkenne PMSkr 294 . "],"f":["birk PM SDkr 294; Arnell Brask Bil 26 . byrk Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 4, s. 8. byrck FMU 3: 209 . ","börk PMSkr 349 . biärka- i ortnamn. SD 4: 559 (1377, avskr.)), ","börk . ","lind . oc pila trä ärw godh til wthskyrdh ib 349 . " thaa birkens saffwas Arnell Brask " Bil 26 . - ss ortnamn. biork SD 3: l48 (1312), 55 (1312). byork ib 268 ( 1316) . Jfr kartbiork. ","*biorka holmber"]},{"a":"biorke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se birke-."],"f":[]},{"a":"biorn","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*biorna huþ","byörnadhudh )","*biorna skin","biörne- )"]},{"a":"biorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björn. SD 4: 408 (1335, enl. aftr. hos Haorph) . biorn hulkin blindir vardir seande heta mullogh MP 1: 71 . biorn hulkin . . . giärna ätir honagh ib 2: 86 . \" tu grym leiom (för leion) som þaghar vrþo bliþ ok spak som lamb ok samulund wþo tue biorna \" Bu 529 . \" swa födher gudh by som biörna \" GO 233 . ib 1072 . Bil 443 . KS 29 (72, 31) . MP 2: 175 . Lg 123 . Bir 2: 210 . MB 1: 75, 297 . Iv 248 . Di 106, 107 o. s. v. änlitith thölkith som biörna skin Iv 267 . hans föther (ɔ: varo) swa som biörna föter MB 2: 352 . Jfr villebiorn. "],"f":["biörn . ","-ar . -ir: biorne MP 2: 175 ; KS 29 (72, 31) ; i sistnämda skrift sättes dock i ändelser ofta -e för -a), ","biorna hvälper","-hvalper )","biorna ister","biorna kiöt","biörna köt )","björnkött LB 7: 291 .","biornamana","biörna- )"]},{"a":"biornister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björnister. LB 7: 32, 165 ."],"f":["biörn yster LB 7: 32 . biörn iister ib 165), "]},{"a":"biornskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björnskinn. \" Iv 3214, 3162. ofuir halmin (sänghalmen) hafwin matto ellir biörnskin \" VKR 10 . Bir 5: 41 . \" brynian war vnder biorn skinnet \" Di 109 . ib 107, 110, 132 . Lg 3: 445 ."],"f":["biörnskin . ","byörnskin Lg 3: 445), "]},{"a":"biornspiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"biorpänningar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -skin, se biurpänningar, -skin."],"f":[]},{"a":"birgitte eg. nom. propr. genitiv","b":[],"c":"","d":"","e":[" Birgittadag, dag firad till Biorgittas åminnelse (särsk. Birgittas kanonisationsdag den 7 okt.), Brittmäsa. wore swena som wid birgitte kommo hem i fraa gulland HSH 13: 104 (1524, Brask). kom här i birgitte: per pawalson aff smaland VKU 22 ( 1541) . ib 37 (1543), 49 (1547). fran sancte päders dagh ok til birgitte ok a sancte brithe dagh ib 22 ( 1541) . fran pingxdaga ok til birgitte ok aa sancta britha dagh ib 50 (1547). ib 44 ( 1545) . \" för myödh jwladagh oc sante birgitte \" ib 59 ( 1550) ."],"f":[]},{"a":"birk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biork."],"f":[]},{"a":"birkarlaboar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" eg. väll innebyggare i Birkala, en socken i Finland hvilken utan tvifvel fått sitt namn af der bosatta birkarlar; = birkarlar,. inter helsingos . . . et bircharlaboa SD 4: 73 (1328, nyare afskr.). birkarlaboa ad . . . lappa accedentes ib. Jfr lappefogeden och fflere dandämän aff bärchara j norrebotn pläge ffare jn i jdert landh äpter theress bärning och var naduge herres lappe skat HSH 29: 34 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"birkarlar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. [bark-karlar hos Peder Dass, Nordlands Trompet. s. 91 (uppl. 1873). Jfr Fdan. biærk, birk. Se Schlyter Ordb. s. 72, Jurid. Afh. 2: s. 90; Hildebrand, Sv. Medeltid 1: s. 310] L. ","e":["handelsmän; birkarlar, köpmän som idkade handel med Lapparne, af hvilka de äfven uppburo skatt. qui . . .birkala fuerint SD 4: 73 ( 1328, nyare afskr.) . \" skall lappefougten skippa, att allom birchelom och lappom ske rett \" HSH 29: 27 ( 1424, nyare afskr.) . \" birckerlar af lula och pitta ib 29 (1454, nyare afskr.). för:de lappa höra rätteliga birckerlarnar till \" ib. \" menigha bijcharlar som byggia och boo i . . . lula loch pittha \" ib 32 (1498, nyare afskr.). ib 30 (1489, nyare afskr.). Jfr anf. ställen hos Schlyter och Hildebrand samt Stuffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl. s. 318, 320. Jfr och biärkö."],"f":["birkalar . ","eg . ","birkkarlar )"]},{"a":"birkegren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björkgren (ss namn på rämärke). FMU 3: 213, 214 (1441, gammal avskr.)."],"f":["birckegreen FMU 3: 213 (1441, gammal avskr.) . biörkckegreen ib. bierckegreen ib 214),"]},{"a":"birkekarter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grof och hård björknäfver. lather ther in komma kol oc brkekart BSH 4: 318 ( 1502) ."],"f":["byrke- )"]},{"a":"birkekulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med björkskog bevuxen kulle. i store byrkewllan Bergqvara 92 (c. 1490)."],"f":["byrke- )"]},{"a":"birkelöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björklöf. LB 7: 158 ."],"f":[]},{"a":"birkeris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björkris. \" engen tildirffuis ath bere nagat granrijs eller birkrijs i kogga haffn östan wijdh brona \" STb 1: 465 (1476; burspr)."],"f":["-rijs )"]},{"a":"birkeris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björkris. \" han hafdhe . . . ij andre hand eet birkeriis \" Fr 969 ."],"f":[]},{"a":"birkestubbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björkstubbe. j birkestubben FMU 8: 490 ( 1450) ."],"f":[]},{"a":"birkevidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björkved. 4 las birkewedh VKU 81 (155) ."],"f":["-wedh )"]},{"a":"birna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" niclis birna \" SD NS 1: 322 ( 1404)."],"f":["berna )"]},{"a":"bisa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ar GO 1017 ), löpa, besa. bätra är konne bisa for brymse än for käp GO 666 . ib 1017 ."]},{"a":"bisanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Bysantinskt mynt, särsk. guldmynt; i allmh. guldmynt. han sa ok liggia thäre bisant (Cod. BCDEF bisantha, bisante) aff gullith skärä margh thusand hundrath pund Fr 2141 ."],"f":[]},{"a":"bisanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldmynt. \" k m k (ɔ karl magnus konung) offradhe siälff ronlandz horn fuit aff bisantom \" Prosadikter (Karl M) 287 ."],"f":[]},{"a":"bisext","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skottdag. \" hawer kirkian skipath bisextum hwart fiärdha aar thz är et bixext om siw aar \" MB 1: 63 . ib 64, 65 ."],"f":[]},{"a":"bisitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sitta ss domare ordförande el. bisittare. bisittiande borgmästare och radh för rattenom (!) HLG 1: 128 (1483, nyare avskr.).","2) sitta, vara bosatt (ss innehavare). athe ingelund vilia haffua magnis mölnare bisittiande vidh sudre quarn STb 1: 49 ( 1476) . \" henrik zerkenso skal vtaff gaardin, ther han nw bysitter \" ib 128 ( 1477) . - Jfr besitia."],"f":["by- . ","-sittia )"]},{"a":"bisitiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bisittare, densom jämte domaren deltager i en domstols förhandlingar. loth hans (domarens) bisithiare ellir radhgiware sanctam cristinam j mörkastowona ledha ST 257 . - en af dem som jämte åldermannen leda ett gilles eller handtverkskrås angelägenheter. han . . . skal syttia bysyttiare eller allerman SGG 128 . \" olderman i sancte knutz gille mädh bisittaromme \" SJ 126 ( 1446) . \" samma tijdh schal oldermannen een aff brödromen til sick nempna som bysitiara wara schal mz hanom som senast walder var til bysitiara huilkamz oldermannenom sitia schulo fore brödraschapit offuer thet aarit \" SO 107 . \" schal oldermannen haffua ner sich sittiande twa bysittiara \" ib 195 . huilken broder til bysitiara kester varder han scal sitia ath mynsta thw aar samfelt ib. ib 5, 68, 70, 97, 102, 104, 105, 107, 159, 187, 189, 193, 195, 200 . SGG 127, 134 . BGG 308, 312 ."],"f":["bisittare SO 5 . ","bisittare BGG 312 ; ","-omme SJ 126 ( 1446) . ","bysitiare: -ara SO 97, 102 o. s. v. ","bysitare: -ara ib 189 . ","bysittiare: -ara ib 195 . ","bysyttiare SGG 128 . bysyttare ib 134. bijsittare ib 127 . ","bysittere BGG 308 ), "]},{"a":"biskapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bestånd, uppehälle? alla ätande warur och thet godz som ther nödtorfftelika vidhertorffua til thera bviscapelse SD 5: 696 (1347, gammal afskr.)."],"f":["-else )"]},{"a":"biskopare ere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biskop. \" till the thre biskopere komma till saman \" Hist Handl 8: 20 ( 1464) . tha skulle the for:da thre biskopere ransafghe, om thenne ärenne äre skälighe tillgaat ib 21 ."],"f":[]},{"a":"biskopbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biskoprsbrev, biskops ämbetskrivelse. skal han 8klockaren) biskop bref och provastbref föra til nästa klockare Reuterdahl Stat syn 213 (slutet av 1400-talet?, nyare avskr.)."],"f":[]},{"a":"biskoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biskop. \" en goþar biskopar \" Bu 143 . \" varþ þäs staz biscopor \" ib 183 . \" huar biscopar scal haua tua präste ok þre diäkna (när sik þa han prädica \" ib 397 . biscopa skolu kirkio vighia Bil 691 . \" biskopa ok klärka \" Fl 2073 . hawe fiuretighi hästa biscoper SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). insighli . . . biscups brynniulfs af scarum. biscup pätars af västrä aros ib. - Judisk öfversteprest. gik til presta höfdhingian thz är biscopen Bo 177 . Bu 5, 14 . Bil 82 . MB 1: 11 . Al 991, 1059, 1089, 1098 o. s. v. ST 4, 517 . Bir 4: 139, 152 . - i allmh. innehafvare af hög presterlig värdighet. ietro madian biskoper MB 1: 326 . ib 280 . \" melchissedech som war badhe konungir oc gudz prester oc biskoper \" ib 181 . -- Jfr afguþa-, iuþa-, lyþ-, sam-, ärke-biskoper, samt bisp. ","1) biskopsämbete. \" at taka biscopsdöme \" Gr 309 . Bir 1: 316 . (siunda) are hans biscops dömes Bu 196 . ","2) biskopsdöme, biskopsstift. \" i lundä biscopsdöme \" SD 5: 566 ( 1346) . \" i leons biscops döme \" Bu 171 . Bir 3: 410, 4: 3 . VKR 81 .","1) biskopsstol, biskopstron. iordin lypte sik vp vndi hanum ok giorde hanum sömelikan biscops stol öfrit höghan Bil 589 . KL 96 . \" saat matheus a biscops stole (j xxx aar) \" Bil 228 . ib 356 . ","2) biskopsstol, biskopsämbete, biskopsinkosmter. hwat skade oc fordarff biscopsstolen . . . haffwer lidit BSH 5: 45 ( 1505) . at i wilye wethe thenne fatige kyrkies, biscopsstoolens oc mith betzste ib. \" til sköfling war thet gifwit tha til biscopz stolen och prosten laa \" MD 496 . "],"f":["byscoper FH 8: 2 ( 1389) . ","byscop RK 3: 219 o. s. v. ","beskper: -ens BSH 5: 209 ( 1507) . ","biskuper . ","-ar ) , ","biskopa concilium","-consilium )","biskopa gardher","byscopagordher )","biskopa val , ","biskops bol , ","biskops bonadher , ","biskops bordh , ","biskops bot","biskups- )","biskops bälte , ","biskops döme","biskups- )","biskops foghate","-fogothe . ","-fogte )","biskops färþ","biskups- )","biskops gardher","-gorder: -gorden RK 2: 8676), ","biskops hatter , ","biskops härbärghi , n.L.","biskops klädhe , ","biskops krona , ","biskops krykia","-kryckia )","biskops krökla","-krykla )","biskops mässa , ","biskops nämd , ","biskops ränta , ","biskops rätter","biskups- )","biskops sak","biskups- )","biskops saköre , ","biskops skiorta , ","biskops skor , ","biskops skrudher , ","biskops skruver","byscops- )","biskops staver , ","biskopsstikt , ","biskops stol , ","biskops stova","-stuga )","biskops säte , ","biskops tiund","-tyend )","biskops toller , ","biskops þing , ","biskogs vald , ","biskops ämbite , "]},{"a":"biskoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biskop. \" om hednisk överstepräst. calcas byscop aff troya (trioranorum anistes) \" Troj 164 . Jfr lydhbiskoper. "],"f":["byscop . ","biscob GU C 20 s. 482 . ","beskop Saml 6: 175 ( 1495)","biskops bol , ","biskops bordh , ","biskops hatter , ","biskops krona , ","*biskops kryla , ","*biskops land , ","*biskops länsman","-lenz- )","biskops nämd","-nempnd )","biskops rätter , ","biskops skrudher , ","biskops säte , ","biskops tiund","-tiand )","biskops thing , "]},{"a":"biskopliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["biskoplig. \" biscoplikit lifwirne \" Bir 1: 316. allo biscopligx embetes vmsorgh ouergiffno Lg 3: 570 aff edhra biskopligha makth Gers Frest inl."],"f":["biskoplikin . ","biskopsligh )"]},{"a":"biskopthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = biskops thing. sokna mennena aff kymitto . . . taladhe til werdegan fadher biscop magnus j abo aa satto biscoptinge om ena penings summa Svartb 335 ( 1432) ."],"f":["-ting )"]},{"a":"biskriva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se beskriva."],"f":[]},{"a":"bislagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (sten)bänk framför ett hus. Se Lidén, Ark. f. NOrd. Fil. 45: l179. finga dragarne vj öre for the byslagh vpatkomma som komma aff gudlandhe Siotteb 80 (1461-62)."],"f":["by- )"]},{"a":"bislingarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bisläpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konkubin, frilla. \" \" STb 3: 390 ( 1498) ."],"f":["byslepersske )"]},{"a":"bisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besman. \" quatuor marchas butiri majoris ponderis œlandiæ hujus, quod dicitur vulgariter bisman \" SD 1: 592 (1281, efter aftryck i Acta Litteria Sveciæ). orät bisman PfN 137 . \" som ij spen ok ij bysman hafua \" LfK 223 . "],"f":["bysman )","bismana mark","besmana- )","bismans mark , "]},{"a":"bisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besman. \" pensum . . . beezman \" GU C 20 S. 429. SvKyrkobr 307 . STb 1: 377 (1482). ib 2: 42 ( 1484) . "],"f":["bysman . ","beezman )","*bismana vikt","-wycht )","*bismans pund , "]},{"a":"bismare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besman. \" medh orättom spannom ok bismarom \" KS 74 (182, 81) . "],"f":["bismara mark","besmara- )"]},{"a":"bismare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bismara mark","besmara- )"]},{"a":"bisp","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["bysp: byspens BSH 5: 440 ( 1511) . ","besp: bespens FM 403 (1509); BSH 5: 70 ( 1505) . -ar m. = biskoper. aff erchebispen oc andra bispa mere RK 3: 4205 . ib 4337, 4361, 5642 . MD 496 . FM 179 (1504), 286 (1506) o. s. v. BSH 5: 70 ( 1505) , 440 (1511). Jfr ärkebisp."]},{"a":"bispraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klandra, göra anspråk på. HLG 1: 119 (1476). STb 2: 193 (1487), 227 (1487), 233 (1487), 297 (1488). SJ 2: 137 (1489), 198 (1491). her rawal besprakade tompten j grabrödra grend, xij mark vtj henne STb 4: 27 ( 1504) . \" är husith bäther än ijc mark, tha bespraker her anders sauensson ther j xij mark ib. tog mikel wesgöte sina peninga aff rettin, som han besprade mwncka gaardin mädher \" ib 1: 396 ( 1482) . staffan wesgotä . . . besprakede tet medh sin ringh SJ 2: 254 ( 1494) . - Jfr obisprakadher."],"f":[]},{"a":"bispraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra insaga mot, klandra, göra anspråk på. hulkit forscrifna ärfue the förra saalt haffdhe jon rytinge for hundradha marker, som hans bysmarket bysprakadhe ok laghlika til dömpdis for sama köp aff thy han widherboande war SJ 43 ( 1428) . \" bisprakadhe han thät for samma penninga \" ib 107 ( 1445) . \" at bespraka the jordena \" ib 257 ( 1457) ."],"f":["by- . ","be- . ","-adhe )"]},{"a":"bisprakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anspråk. \" gaffuo lös then besprakan, som the hado giortt pa then gardin STb 2: 9 (1483). \""],"f":["be- )"]},{"a":"bisprakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, anspråk. \" kom hustru margit, skypper oleff michelssons hustru, och besprachade j (1) gardh, liggiendes j jon lyndorms grendh nest oleff michelssons egin gardh, en ring j retten pa besprachningen STb 2: l193 (1487). besprakede suen beltere j (1) gardh . . . huilken hanss hustru neste arffwinge til är, j (1) guldring j rettin til besprachning \" ib 233 ( 1487) . SJ 2: 254 ( 1494) , 266 (1495)."],"f":["bne- . ","besprochningh STb 3: 135 (1493)),"]},{"a":"bisprakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, anspråk. ouergaff the bisprakning han giort haffdhe upa ena tompt SJ 71 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"bisprok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ordspråk, talesätt; otillbörligt talesätt. \" later thess (för thesse) store och grofwe edher som i brugha . . . och thesse oskelige klede sedher som nw nylighe ere vptaghin, och the mange bispork som nw mögit bruges \" GS 68 ( 1491) ."],"f":["bispork )"]},{"a":"bistand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistånd sadane bestand, oc stora weluiighet, som hans nade haffuer oss oc ridderskapit offte bewist BSH 4: 226 ( 1497) . til al kerlig wilie oc bestand ib. \" til beskerm, gode oc bestand \" ib. \" hwar wij kunne wara eder oc edert orden til bistand \" FH 6: 90 ( 1496) . \" alzmectig gud . . . giffwe edher ther hielp oc bestand tiil \" FM 562 ( 1512) . ath göra mik hielp och bistandh BSH 5: 116 ( 1506) . at iomfru maria skulle haffwa hiälp oc bestandh aff sinne släkt Lg 3: 636 . Jfr bestand."],"f":["bestand )"]},{"a":"bistanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bestanda."],"f":[]},{"a":"bistanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . thet i rättenom bestandin (motsv. Nedertyska text har bestenich) warin BtRK 80 ( 1434) . - Jfr bestanda."],"f":["bestanda . ","bestoo )"]},{"a":"bistandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bistående, hjälpande. med dat. skal . . . hwart rijke thy andro bestandeligit ware BtRK 142 ( 1441) ."],"f":["bestandeligin )"]},{"a":"bistandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bistående, hjälpande. Mon Dipl Sv 8 . Rydberg Tr 3: l188 (1441)."],"f":["be- . ","beständelig- Rydberg Gr 3: 188 ( 1441) ),"]},{"a":"bistandelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistånd, hjälp. FH 7: 100 ( 1517) ."],"f":["bestondelighet )"]},{"a":"bistandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bistående, hjälpande. kreffwiom ider ok formanom . . . at i oss nw waren biständighe til rätta REuterdahl Kyrkohist III, 2: 535 (1436)."],"f":[]},{"a":"bistandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bistående, hjälpande. \" war mik nw bestandoger ok nadoger \" Gers Ars b 4. BSH 3: 77 ( 1454), 5: 50 (1505). SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ware edher fogethe bestandig ath forware . . . edert senge rwm FM 562 ( 1512) . \" skal hwart rijket thy andra troligha wara bestanducht oc fullelika behielplighit thz affwäria \" BtRK 144 ( 1441) . skule the . . . honom j engha mattho bestandoghe ware ib."],"f":["bestandogher . ","bestandugher . bestandiger. ","bijständiger: -ige BSH 5: 50 ( 1505) ),"]},{"a":"bistandoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistånd. \" gudh alzmectogh vare eders trösth och bijstondighet \" HSH 20: 81(1507)."],"f":["bijstondighet )"]},{"a":"bistel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till en dörr hörande dörrposter i förening med utbyggnad? i bidzlomen voro jernpipor upsatta fran norra trappona ock alt omkringh til den södra TK 270 ."],"f":["bidzel )"]},{"a":"bistiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bisittare, den som jämte domaren deltager i en domstols förhandlingar. Hel män 2134 . - en av dem som jämte åldermannen leda ett gilles angelägenheter SJ 2: 82 ( 1482) . HLG 1: 113 (1473), 115 (1475), 131 (1489), 133 (1491). ib 2: 115 ( 1523) ."],"f":["by- . ","be- . besitare HLG 2: 115 (1523)"]},{"a":"bit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bett. \" af eens galins hundz biti \" KL 200 . \" for madhkanna oc orma stiongom oc bitom \" Gr 294 . Bir 2: 37 . LB 4: 344, 7: 71 . förkommer spolorm i magan och annar swllen bith ib 8: 45 . Jfr diur-, diura-, eter-, hunda-, hunds-, ighul-, loppo-, orm-, orma-, orms-bit."],"f":[]},{"a":"bit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bett, munstycker på betsel; betsel. \" verderingh uppå alle vtlänske och inlänske warur . . . anno 1523 . . . ett beth . . . VI öre ort. \" Linkbiblh 2: 211 ."],"f":["beth )"]},{"a":"bita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","gnizladho ok bitu tannom (stridebant dentibus) KL 143 . \" thu . . . bither thina tändher \" LfK 141 . ","2) bita, vara skarp (för smaken). pipar är biter ok biiter fast Al 1479 . \" bitande thingh \" LB 9: 107 . ","3) bortfräta? hon (ɔ: saxifraga) bither (för bryther?) sten LB 5: 81 . ","4) bita, taga i munnen, äta. haffwa sköt hwaske bitha eller swpa BSH 5: 123 ( 1506) . - afbita, afbeta, beta. asnane bito gräs (pascebantur) MP 1: 197 . - abs. beta. owir ena äng hwar mangra handa fä ok diur gingo ok bitu KL 24 . ","5) bita, träffa, verka. þa bet eigh sten älla skoghar huarce hans kiöt ok eigh hans kläþe Bu 176 . - med prep. a (upa). þa beet ängen eldar a þem hans fingre Bu 55 . Al 5483 . \" eyncthe vapen bedh (för bet) aa honum \" Di 225 . ib 46, 257 . . abs. þu scalt alla pino fresta tel nokor bitar Bu 414 . ST 256 . swa mykith beet awunden MB 1: 210 . \" wens banna bither wärst \" GO 730 . \" thera swärdh swa fastlika bitu \" Iv 720 . RK 1: 316, 3093 . Di 59, 64, 65, 82, 83, 282 . ","6) genom bitande fråntaga. iak skal bita fra thik heluite helgha patriarchas Bil 83 . - genom bitande fördrifva. biiter hwar annar (för annan) aff asit bort Al 9689 . bita hona fran sik ST 277 . - refl. bitas, bitas, bita hvarandra, med bitande strida. the bitas inbyrdhis Su 422 . ib 227 . \" nar twa hwnda bitas wm eth been Pm 19. bitz swa wel mz sinne modhir vm eet been swa som mz enom främadha hwnd \" ST 277 . "],"f":["biter . ","beet . ","bäth Di 257 . pl. bitu. ","bete Di 46 . ","bitin ) ,","bita a","bita bort , afbita, genom bitande frånskilja. the bitu bort näsana aff folkeno ST 525 . ","bita saman , bita samman, bita i hop. nar ormin bitir starklica saman tannomen Bir 2: 99 . Jfr saman bita. ","bita ut , "]},{"a":"bita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bita, genom bitande tillfoga (ngn sår). med två ack. hunden beth ormen bana saar Prosadikter (Sju vise mäst C) 235 . 3) söndergnaga. smirillus är en sten tilsee som järnrosth granskans hardher . . . han äther oc bither them som filas mädh honom när stena saaghas (omnia consumit ac corrodit . . . ad secandos ac æquandos lapides . . . in usu exisit) PMSkjr 490. 4) bita i, taga i munnen, äta (av ngt). adam beet äplith SvKyrkobr 7 . - beta. abs. jak haffuir en asna hwilkan jak altiidh pläghar latha bytha oppa kyrkiogardenom MP 5: 201 . PMSkr 218 . 5) bita, skära, »ta». är aldre swa riker smidh. at han smidhar yxe aff gulle . . . thy at iärn bite bäter MB 1: 81 . - bita, utöva verkan. wy willom waan wnga herra och löreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . - refl. bitas, bitas (med ngn), med bitand strida,. hunden . . . betz mx ormenom Prosadikter (Sju vise mäst C) 235. - bitas, bita varandra. hwarth sin the möttos, tha bythus the sina mällin . . . som twe ildzsne hwndha MP 5: 127 . \" om swa är at j inbyrdis bithins (inuicem mordetis) ok äthin hwar idhra thän andra \" SpV 151 . "],"f":["brytha . ","bet . ","beet . ","bita af , ","bita sik saman , fästa el. sluta sig samman, växa ihop. swa bitha qwistana sigh samma[n] wäxtenom PMSkr 321 . Jfr upabita."]},{"a":"bitare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr motebitare."],"f":[]},{"a":"bitare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bak-, gräs-bitare."],"f":[]},{"a":"bitekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tecken, märke. \" äru tässe scripter twa ludande aff ens sinne huar thera skurin vt aff andra widh thetta bytekn hel maria ful medh nadh \" SJ 206 ( 1451), 207 ( 1451)."],"f":["bytekn )"]},{"a":"biter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bitande, skarp, bitter. eg. och bildl. \" pipar är biter ok biiter fast \" Al 1479 . \" mirra thz är eeth beyst oc bitirt thing, thz teknadhe then beska oc bitra dödhin \" ST 209 . är gudhi thäkkare söt hiärta oc fult mz gudhlikom älskogha än bitirt och vredzfult MB 1: 471 . beskare plagha oc bitrare hiärtans värkir var honom aff gudz fadhors vanhedhir Bo 24 . \" for bitthir hoffwz werk \" Iv XCII. bitther sorg RK 1: (till. t. LRK) s. 252. mz bitre värlzlica thinga vmsorgh KL 331 . thin betra dödh Gers Ars b 4. for thin . . . bitherra döödh MD 48 ."],"f":["bitter . ","beter )"]},{"a":"biter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr stenbiter."],"f":[]},{"a":"biterhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) smärta. then bitterhet then thu lest pa corset SvT 68 . 2) bitterhet, hätskhet. rancor . . . beterheeth vredhe ok affwundh GU C 20 s. 515 ."],"f":["bitter- . ","beterheeth )"]},{"a":"biterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) smärtsamt, svårt, häftigt. thin hälgasta siäl war mykit bitterliga pinadh SkrtUppb 144 . 2) med bitterhet, hätskt. venenose loqui betherliga tala GU C 20 s. 209 ."],"f":["bitterliga . ","betherliga )"]},{"a":"biterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["bitterligen. \" göra storan grat owir han swa bitirlica som enga son \" Bo 210 . bitirlika grata ST 464 . ib 378 . MB 2: 72 . Lg 3: 701 ."],"f":["beterlika Lg 3: 704 . ","bitherliga MB 2: 72),"]},{"a":"biterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bitande, skarp, bitter. bildl. vm nakar stunge han mz hwasse ok bitirlike (mordaci) auitilse Bir 1: 64 ey är dözsins bitärlica beskliket lät Bo 108 . \" swa stoor ok biterlik vars herra ihesu pina \" ib 183 . ib 185, 201 . ST 35, 99, 151, 164, 181, 185, 293, 318 . thiit hofwod ok haar for besklikhet ok beterlika krono äres Bir 4: 149 ."],"f":["beterliker )"]},{"a":"biterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bitter, smärtsam, svår. \" min pina war beskare oc bitherligare än nagor annars mäniskios pina varit haffwer \" SkrtUppb 146 . ib 144 . SvB 188 (början av 1500-talet)."],"f":["bittherlig . ","betherligh : -ligha SvB 188 (början av 1500-talet)), "]},{"a":"biterlikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["bitherlighet Gers Ars a 4. beterlighet ib c 5), bitterhet. wärksins storlek oc bitirlikhet Bir 1: 58 Bo 188, 226 . Gers Ars a4, c5."]},{"a":"biti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bete, hörntand. fämthe aarith böryande misther han (hästen) bethana thet ärw tändher som kallas caninj PMSkr 220 . ib 222 ."],"f":["bethe )"]},{"a":"biti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bit, det som på en gång tages i munnen el. afbites, munsbit, beta. biti biwdher ä annan in (segma comessatum reliquo parat oris hyatum) GO 872 . \" widh fyrste bitha han beith ther a \" MD 8 . at iak ey giti swlghit thenna bitan ST 76 . stak een bita j sin mun ib. LfK 215 . Lg 3: 303 . \" äät brödhit oc wät thina betha j ätikio \" MB 2: 210 . Jfr brödh-, bröds-biti. ","2) bete, huggtand, framskjutande tand. the (djuren) haua horn ok hwassa klor ok bite (för bita) ok hwassa tändär KS 4 (7, 4) ."],"f":["bethe: -a MB 2: 210 ; ","-an Lg 3: 303), "]},{"a":"biti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beta, munsbit. Jfr brödhsbiti."],"f":[]},{"a":"bitidha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) i tid, i rättan tid. huar man giffua sit skot ut betiden STb 1: 438 (1460; burspr). them som warder dagxurekre tillsacht, the komma betyden ib 454 (1463 ; burspr). ib 463 (1476 ; burspr), 483 (1481; burspr). - i tid, i god tid, snart. han ville byttydha kunnogha wärldhinne medh hwt wärdhe hon skulle wara frälst MP 5: 86 mik tyckte radh wara, athe forlikte sik bitidhan medh honom STb 1: 396 ( 1482) . 2) tidigt. thäs bittidaren qwistana affskäras. thäs flere grena (quanto maturius detonsa sint, plus materiæ) PMSkr 318 . - tidigt på dagen, bittida. om langafastana ringe til sextam vidh ix oc saman til lhögmessen widh x wtan (ɔ men om) lästen eller epistola ära noget langa maa clokkaren bytidere ringe ÅK 60 . ib 61."],"f":["byttydha MP 5: 67, 86 . bittiden STb 1: 463 (1476; burspr.) bittidhan. betiden. betyden. komp. bitidere. bytidere. bittidaren),"]},{"a":"bitidha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) i tid, i rättan tid. ther dödde iij [3] then tide ty the wildo sik ey giffua betide RK 2: 5653 . ib 3938, 4339, 4402, 4935 . Di 138, 179 . ","2) tidigt, bittida. \" hon (älfven) frys aller saa betidhe \" RK 2: 8066 . \" läth iak tik bithida wighias til prest \" Lg 675 . ib 814 . - särsk. tidgt på dagen. bitidha ällar ganzska arla ather til honom komma Lg 3: 436 . \" vm morghonen war han betidha redho \" ST 149 . thu wordher bidha til j morgen betijdha RK 2: 2726 . ib 3575, 4313, 5219 . MB 2: 15, 18, 19, 21, 86, 212, 229 . \" bittijden paa dagen vedh sex och siw \" HSH 196 ( 1507) . \" betidha äta om quäldin \" LB 1: 96 ","3) under tiden? swa han wedh hwar han retther siig epter betiden for en klädet bort köpes BSH 4: 314 ( 1502) ."],"f":["bittidha MB 2: 229 . ","bittida ib 212 . ","betidha LB 1: 96 ; ST 149 ; RK 2: 3938, 4339, 4402, 4935 . ","betijdha ib 2726 . ","betida ib 4313 ; Di 138, 179 . ","betidhe RK 2: 3575, 8066 . ","betide ib 5249, 5653 . ","bittijden HSH 20: 196 ( 1507) . ","betiden BSH 4: 314 ( 1502) . På de ställen, hvarest ordet förekommer i vers, hvilar accenten på andra stafvelsen), "]},{"a":"bitning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr abitning."],"f":[]},{"a":"bitrande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bitter, förbittrad. \" detrqccio är een betrande (mordax) kära foe andrum, mothe them hwilkins äro ällir hedhir han astwndar at minzska, som kärer \" SpV 141 ."],"f":["betrande )"]},{"a":"bitul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bitande. \" bitul matker \" LB 2: 89 ."],"f":[]},{"a":"bitza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skära för, lägga för (vid måltid). \" lot bidze oc credensze for hanum \" Di 7 ."],"f":["bidzse )"]},{"a":"bitzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lbissare, (hov)funktionär som närmast hade att tjänstgöra som förskärare och som för övrigt hade att övervaka taffeln och vad till den hörde. Jfr Hildebrand Sv. Med. 2: 264. cristier bagge archebiscopsens bizsare HLG 1: 86 (1471). alle smaswena . . . tilstädis ära, vthan mestrersmaswen, skänmken oc bisasaren Arnell Brask Bi ᴵ 32. smaswene fforvten mestermaswennen, biss (för bissaren) oc skenken bör elle os basstoffue, naar wi bade ib. Jfr undirbitzare. "],"f":["biszare . ","bissare . ","bissere )","*bitzara duker , ","*bitzara kaka","-kaga )","bitzara kniver , "]},{"a":"bitzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. förskärare; hoftjenare som passar upp vid konungens bord. \" bödh han vij synom bitzarom som dagliga thiänto före hans bordhe \" MB 2: 180 . Jfr Molbech, Dansk Glossarium 1: s. 80 f. "],"f":["bitzara kniver , "]},{"a":"biudh","b":[],"c":"","d":"","e":[" annu[tit]are biwdh ok nogh tekn giffua mz ögom GU C 20 s. 25 ."],"f":[]},{"a":"biudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framräcka, hålla fram. sanctus johannes . . . bödh en kalk til hwaria enne syster mwn (calicem singularium ori apposuit) Mecht 28 . \" swa biwdhir thät (barnet) thik mwnnen at minnas widh tik \" SkrtUppb 269 . - framlämna, avlämna. stoodh her göstaff karlsson och bödh her i rettin pa aar ocxh dag i stadzsins göma gwll och silff, som honom var affsagt i herredagin i strengenäs fore eth landzgotz STb 1: 135 ( 1477) . ","4) med prep. til. bjwden til mik som til lidir gode wen FMU 3: 70 ( 1434) . ib 88 ( 1435) . 10) uppbåda. Sdw 2: 1199. tha bödh konung erik ouer alt sith rike bade riddare ok riddare like RK 1: 89 . (Jfr R. Pipping, Kom. ltill Erikskr. s. 101). "],"f":["bödh . ","biudde STb 3: 71 (1493) ),","biudha sik , 2) söka, försöka, undrstå sig. widherkendes, thet han hade swa illa forseeth sik och sagdes aldre vilia noghan tiidh begera ath (för eller?) biwda sik noghat framdeles meer ath sittia i radzstuffwne STb 1: 32 (1475). ","biudha fram , komma fram med. ey lät än thän gamble ormin af at biwdha fra sina cloka fundir Hel män 225 . ","*biudha i gen? , erbjuda, erbjuda till lösen el. återköp etc. Se bidhia i gen, jfr Ark. f. Nord. Fil 48: l89 f. ","biudha til , försöka, göra ett försök, göra (så gott man kan el. sitt bästa). akte vi nu drage genest hedhnen aat vastena genom östra herede, hvar oss thetta oföre thet ey betager vi vele doch biude til thet beste HSH 14: l87 (1526, Brask). ","biudha sik up , rikta sig uppåt, uppstiga. rökin aff cayns tyondh gik strax nidhir medh jordhinne, ok bödh sik jnthe op MP 5: 159 . Jfr ater-, for-, fram-, hem-, igen-, ivir-, lagh-, til-, up-, upa-, ut-biudha, ävensom gästbudhin."]},{"a":"biudhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som bjuder el. befaller. kärlexsens bywdhare Su 99 . ib 325 . \" the kalladho ihesum biudara \" MP 1: 287 . \" gaff folkeno vitnara ok höfdinga ok biudhara ib. \" ib 2: 162 ."],"f":[]},{"a":"biudhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som bjuder el. befaller, person som har makt att befalla. \" sigh mik. hwar är thän som ey wil nw häller haffwa sin forman swa som thiänara. än swa som biwdhara \" SkrtUppb 41 . \" o tu jhesu som bywdare är ower thenne soten. miskunda os \" MP 3: 377 . a fämta daghenom äptir biwdharans (jubentis) bwdh ok wilia, framkomo skapadha foghlana SpV 374 . - Jfr vardhbiudhare."],"f":[]},{"a":"biudhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbjudning. Gr 272 ."],"f":[]},{"a":"biudhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjudande, befallning. ey höffwis mik biwdhningänna (jussionis) ordh ällir makt Mecht 109 ."],"f":[]},{"a":"biug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjugg, kora. \" xvj thyne biugh \" SD NS 1: 593 ( 1406) . \" thz (brödet) war aff biwgh giorth \" MB 2: 90 . LB 1: 96, 97, 3: 168 . Bir 4: 63 . Di 287, 289 ."],"f":["biugh )"]},{"a":"biug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjugg, korn. \" ordeum . . . biwgh \" GU C 20 s. 388 . ordeacius . . . thz aff biuk är ib."],"f":["biwgh . ","biuk . bygh HLG 3: 95 (1528)"]},{"a":"biug reþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"biug skäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["biog- )"]},{"a":"biugbrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjuggbröd. \" thw äther bywgbrödh ok driker vatn \" Di 286 . LB 1: 96, 7: 32 . - bjuggbröd, bjuggbrödskaka. jak beddis biugbrödhit hunda födho Bil 103 . \" fäm biogh bröd \" MP 1: 96 . ib 97 ."],"f":["biogh- )"]},{"a":"biuggröter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korngrynsgröt, kornmjölsgröt. \" pthisana . . . biugsaadh ok bugmater ok biuggröter \" GU C 20 s. 499 ."],"f":[]},{"a":"biugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr undirbiugha."],"f":[]},{"a":"biugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja. \" aff räzl ok kärleek han sik bögh \" Al 578 . Jfr nidher-, undir-biugha."],"f":["bögh . ","bughin ) , "]},{"a":"biughalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkornhalm. PM Skr 4234."],"f":["bywg- )"]},{"a":"biughhätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mössa af böjd el. krökt form? ss tillnamn. \" niclis biwghätta \" SJ 98 ( 1440) ."],"f":[]},{"a":"biugkly","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjugkli. PM II ."],"f":["biwg kly )"]},{"a":"biuglever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjuggbröd. \" hafwa en biugleff \" Bil 103 . \" giordhe kors a biuglefue ib. \""],"f":[]},{"a":"biugmater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lav korngryn el. kornmjöl beredd mat. GU C 20 s. 499 ."],"f":[]},{"a":"biugmiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjuggmjöl. \" LB 1: 97, 3: 169, 172, 5: 77, 7: 233, 236 o. s. v. \""],"f":["biogmiöl LB 7: 233, 255) , "]},{"a":"biugmiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kornmjöl. SD NS 2: 336 ( 1410) . ib 3: 406 (1419, gammal avskr.). HLG 3: 123 (1529). "],"f":["byögmyöl SD NS 3: 406 (1419, gammal avskr.) . bigmyöl HLG 3. 123 (1529)), ","*biugmiols kly"]},{"a":"biugret","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. L. beräknat efter korns värde? Se Schlyter, Ordbok biugreþer. minus decimantes quam vnum crebrum biwgreth Gummerus Syn-stat 68 (1411, hds. fr. slutet av 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"biugskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kornskörd. bywgh skyrdhen böryes PMSkr 372 ."],"f":["bywgh- )"]},{"a":"biugsudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kornsoppa, kornvälling. GU C 20 s. 499 ."],"f":["-saadh )"]},{"a":"biugsudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjuggsoppa, dekokt på bjugg. \" LB 7: 137. \" \" fenicols roth sudhin j byungsudhn (för byugsudh) \" ib 3: 119 . \" blandher man hans oosmz byögswdh \" ib 2: 33 ."],"f":["byög- . ","biugsodh LB 7: 137 ),"]},{"a":"biugvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjuggvatten, dekokt på bjugg. \" i bywgh vatn \" LB 7: 29 ."],"f":["bygwgh- )"]},{"a":"biur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" iohannis dicti biurss \" SD 5: 44 ( 1341, gammal afskr.) . - Jfr bäver."],"f":["-ar )"]},{"a":"biur lm. l. bäver. fiber . . . biwr gu c 20 s. 265 . sd 3 614 1333 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*biura hus , ","*biura tan , "]},{"a":"biurpänningar bror för bior skotteb 455 1472 kämn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penningar till öl. Enligt Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 180."],"f":[]},{"a":"biurskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäverskinn. Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . JTb 8 ( 1456) . GU C 20 s. 265 . "],"f":["*biurskinshandske , "]},{"a":"biuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framräcka, hålla fram, framvisa. bödh hänne sina hand at kyssa KL 355 . engen tor biuda sin skioll mote them Di 159 . ","2) söka tillskynda. opta faar han fal som adhrom biwdher fal GO 161 . \" at hans män budho honum slikan last \" Al 1540 . \" engen torde hanum kamp biuda (inlåta sig i el. försöka strid med honom) \" Di 159 . RK 1: (sfgn) s. 184; med afs. på de båda sista ex. jfr 4 och 6. ","3) bjuda till, försöka. the budho flere stadz a landet gaa RK 2: 9085 . ib 8988 . ","4) bjuda, erbjuda. \" alle honum sina thiänist bodho \" Iv 591 . \" tik bywss wärdhinna hedher \" Lg 3: 141 . \" hafdhe budhit fult värdh fore vingardhin \" Bir 2: 85 . \" biuda fiända fridh \" Bil 233 . hulken . . . godz jac förra hafuer budhit minom nästa frändom äpter thy lagh tilsighia oc the ey til sik lösa älla köpa wildo SD NS 1: 172 ( 1402) .","5) bjuda, inbjuda. RK 1: 89 . - med dat. byþer flerom SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). han bödh henne til sit bordh Bil 212 . Bo 240 . VKR 41 . MB 1: 417 . \" huilkin som skomakara swenom byudher thil gästh \" SO 28 . - med ack. biudher nakara beruktath quinna til gästh SO 28 . - pass. var en dagh budhin til gäst Bo 73 .","6) utmana. \" med dat. enghen bödh honom j örlegh oc ey han heller nagrom androm \" PK 242 . böd hanum strax till kamp Di 113 . ib 148 . ","7) låta förstå, låta veta, förkunna. þu . . . som mik böt ok buþaþe daghleka gläþi Bu 18 . \" þär til war bref biuthä at wir ärum aff lande farnir \" SD 1: 668 (1825, gammal afskr.). een herra ma wäl siälfwer biwdha sin wilia ower siin hion MB 1: 96 . \" han böd oc them j danmarch saa huru the swenske hade kest hanom tha \" RK 2: 7562 . - med prep. til. bödh waar herra til israels folk mz moysen nw wil iak koma til thik i myklo sky MB 1: 328 . SD NS 1: 348 ( 1404) .","8) bjuda, tillönska, uttala önskan om. bödh honom godhan dagh ST 376 . \" han bödh hänne swa godha nat \" Al 249 . Fl 1231 . RK 3: (sista forts..) 4434 . Lg 3: 336 .","för pres.) Iv 4285 . rikom biwda MD (S) 231 . - med prep. ivir. bödh ofwer folkith mz waldoghe hand Ber 127 . ","1) framträda. biudhe sigh ey i wårt companij eller vppenbara dryck vthan bliffue hemma TS 21 . ib 27 . bödh sik (aflägsnande sig) nokor fra them här RK 1: 3206 . ","2) försöka att nå, sträfva. til hwilka nadh ey ämwäl änglana . . . kwnno sik biwdha (aspirare) Su 274 . ","3) söka inträde. biuder sick sydhan i ämbetet SO 147 . ib 156 . - söka komma in, söka intränga. biudhe the segh framledes hiit i landeth FH 7: 81 ( 1509) . ","4) erbjuda sig. nar han bodh sik (se exhibuit) redhoboen at te . . . fadhirsins oc sonsins oc sin vilia Bir 4: (Dikt) 245. biudher iak mik ij eenwighe ga Fl 1780 . \" andreas böþ sik tel anzsuara (erbjöd sig att svara) for suenen \" Bu 136 . Fr 649 . ST 67 . \" budho sik til lowan at the willo ängin lot taka hin wägh iordan \" MB 1: 422 . \" hwar som sik biwþär (erbjuder sig till arbete?) \" SD 5: 636 ( 1347) . þu buþu sik . . . undi dom Bu 170 . \" at thu . . . biudir thik mz mik wndi äwinnelikan häluits eld \" Bil 603 . ","5) utfästa sig, lofva. byudhom wy oss alle . . . at rätte äffter righesens rät FM 38 ( 1413) . \" biuder jak mic ther til thennä gozzen op ad fyllä jnnan dagh oc aar ib 40 ( 1420). - refl. biuþas, \"","1) framträda, begifva sig fram. budhus honum til fot Iv 4684 .","2) erbjuda sig. som förre böds at binda hans saar Di 197 . \" at hans tienista hion byudz hanom ltil tienist \" SO 118 . ","1) försöka, passa. \" hwar the budhu han (stenen) til, war han antiggia offlangir ellir offstuntir \" ST 418 . - företaga. iag böd till bade bränna och skinna RK 3: (sista forts.) 5590. ","2) tillbjuda, föreslå. \" budo strax marsken til at han til them koma wil \" RK 2: 3352 . ","3) låta förstå, gifva tillkänna, underrätta. bödh drötning margareta sa till at han mz henne folk strida vill RK 1: (sfgn) s. 191 . ib s. 186, 2: 4886, 5382, 7693. BSH 4: 10 ( 1471), 128 ( 1488), 195 ( 1495), 261 (1501), 316 (1502), 317. biwdhä mich till eder nadis gode raadh her om HSH 20: 94 ( 1507) . \" biwde mig til ther om \" FM 146 ( 1503) . ","4) bjuda, ålägga. \" biuder them freedh till effter lagen \" SO 303 . - Jfr til biudha. ","1) bjuda sig till, försöka. bödh han sik til at löpa til hänne Ansg 177 . \" tha bödh han sik til oc vilde gerna hafwa gangit ther in \" Pa 20 . ","2) erbjuda sig. swa som lthu siälfwer bödh thik til Al 5343 . ","1) erbjuda. \" kungen böþ ut gul ok self \" Bu 490 . Bir 2: 259 . MB 1: 302 . Lg 3: 646 . ","2) uppbåda. \" biwdher wlt alt sit herskap \" MB 1: 315 . Di 20 . - Jfr utbiudha. - Jfr ater-, for-, fore-, ivir-, um-, unt-, uppe-, van-biuþa samt gäst-, o-, öl-buþin."],"f":["byda (i rimslut) RK 2: 7673 . ","biydher VKR 62 . ","budher MB 1: 416 . ","biwþär SD 5: 636 ( 1347) . ","bywss Lg 3: 141 . ","böt Bu 8, 14, 19, 21 . ","bodh Bir 4: (Dikt) 245. 2 pers. bözst Bo 185 . ","bödht MP 2: 59 . ","böt Bu 18 . pl. buþu. bodho (i rimslut) Iv 591 . ","bywodo MB 2: 139 . ","budhi Bo 59 ; ","budhis Bir 3: 127. ","byudhin Bir 5: 111),","biuþa sik , ","biudha a , ","biudha af , ","biudha fram , räcka fram. bödh fram them sina fiasko KL 46 . Jfr fram biudha. ","biuþa sik fram , ","biudha hem , hembjuda, erbjuda till inlösen. han hafdhe hanom . . . budhit . . . fornempdan gardh heem SJ 66 ( 1437) . Jfr hembiudha. ","biudha in , erbjuda till inträde, söka inträde för. gik strax bort i eet clostir oc bödh barnin al thry ther in Lg 3: 24 . ","biudha sik in , söka inträde. at han bödh sik tröstelica in ij ämbitit Bo 99 . EG 68 . ","biudha pa , ","biudha til , ","biudha sik til , ","biudha up , ","biudha ut , "]},{"a":"biwyar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bojor. \" haffuer jach . . . swa lenge hafft edher vthan torn ok biwyar \" STb 1: 18 (1475); jfr ib 500 ."],"f":[]},{"a":"biälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjälke. \" en biälke uar of skambar \" Bu 416 . ib 417 . Bil 254 . loth han thetta sköna träth nidhir hugga til een bielka ST 298 . Jfr träbiälke."],"f":["bialke: -en Bu 417), "]},{"a":"biälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjälke. \" xvj bielkor for v (4 1/2) ortugh stycheth for vtha[n] the bielkior jach köpthe aff mattis larensson HLG 2: 75 (1517). xxiiij bielkor ib. - ss heraldisk term: med särskild färg belagt jämbrett bäte på vapensköld. Jfr Hildebrand Sv. Med. 2: 566. eth grönt felt medh three bjälka langssz medh ath skiölde, then bjälken mitt udi röd och the andre thva hvita Hildebrand, Sv. Med. 2: 559 (1513); jfr Schegel-Klingspor, Sv. adens ättartavlor 213. - Jfr ekebiälke. \""],"f":["biälka . bielkor HLG 2: 75 (1517, två ggr). bielkior ib),"]},{"a":"biälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjällra, klocka. \" thecknadhe hanum mz biello (tintinnabulum) \" Bil 694 . skaldrande biälla (cymbalum) MP 2: 129 ."],"f":["biella )"]},{"a":"biälra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*biälrobärare","-ora ) , "]},{"a":"biärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr benbiärgh."],"f":[]},{"a":"biärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["berg. Jfr halla-, kalk-, salt-, sand-biärgh. "],"f":["bärie Prosadikter (Joan prest) 346), ","*biärgha udde","bergha- )","*biärgs afgudhinna","bergs affgudynna )","*bärgsbrytare","bergx- )","*biärgsdränger","bergx- )","biärgs foghate","bergx- . ","-foghote SD NS 3: 596 ( 1420) . ","-fogte: -anom Arnell Brask BiIII 41. -fogthe Vm Fornm Årsskr 3: 9 ( 1513) . ","-fote ib 94 ( 1513) ), ","biärgs frälse , n. SD NS 2: 615 ( 1413) . ","*biärgs gruva","ergz- )","*biärgs karl","bergx- . ","bers- HSH 18: 8 (1494) . erskar St Ämb 232 (1541)), ","biärgs lagh","bergslag )","biärgs man","bergx- )","*biärgs namn","*biärgsprivilegier , ","*biärgs riva","bergx- )","*biärgs skor","bergx- )","*biärgs skora","bergx skura )"]},{"a":"biärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) berg. \" reþ . . . tel et bärgh \" Bu 156 . \" vndi eno bärghe \" ib 169 . \" mällan fyra biärgh \" Bil 303 . \" brast eth biärgh . . . ok gik wällande eldir j biärgheno \" ib 429 . \" vidhir bärghit findir thu dalin \" Bo 10 . \" badhe bergh ok dall \" Fr 1522 . al landin summan biärgh (söder om Alperna) Bil 756 . - i ortnamn. bierxhamarh SD 2: 13 ( 1286) . \" curias meas biærgær & sæby \" ib 118 ( 1291) . \" mansionem biærhær (för biärghär) \" ib 1: 665 ( 1285) . \" in riseberge \" ib 682 (1180-1202). in gilbergh ib. \" ecclesie thustaberga ib 733 (1285-91). \"","2) berg ss föremål för bergsbruk, bergslag. the som fore bergheno sculu standa PfN 135 . \" nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens (för berghsens) \" SD 5: 637 ( 1347) . \" a nokro bergheno. som är iarnbyärgh. silfbyärgh. stalbyärgh ib. \" ib 4: 748 (1340, nyare afskr.). aff hulka both . . . halffdelin skal hafwa bärgit ib. ib 749 . - Jfr almännings-, borgha-, gra-, iordh-, is-, iärn-, kopar-, lagh-, malm-, mirra-, silf-, stal-, sten-, ärfdha-biärgh.","1) lag som afser bergväsendet, för bergsmän särskildt gällande lag. epter ty bärs lagh ut giffwa (ɔ: utvisa) SD 4: 748 (1340, nyare afskr.). böte . . . epter bärs lagum ib.","2) bergslag. \" som offuan al bergxlagen sydwana är \" BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . "],"f":["bärgh . ","bergh . ","berggh Fr 2934 . ","-ar i ortnamn),","biärgha hula","bärgha- )","biärgha klinter , ","biärgha lidh","bärgha- )","biärgha mästare","bärge- . ","bärghä- )","biärgha skrubba","biärgha stigher","berga stigher )","biärgs arvoþe","bärs ärwode )","biärgs bygning","bergx- )","biärgs foghate","bergxfogit: fogitten ib 513 (1512, nyare afskr.)), ","biärgs frälse","bärgs- )","biärgs hal","bärgx- )","biärgs hul","bärgx- )","biärgs hula","bärgxhula . ","bärgx hola),","biärgs höghdh","bärgx högdh )","biärgs klakker","bärgx- )","biärgs klakke","bärgx- )","biärgs klinter","bärgx- )","biärgs klippa","bärgx- )","biärgs kula","bärgx- )","biärgs lagh","bergsx- . ","bärs- )","biärgs man","bärgs- . ","bergs- . ","bärs- RK 3: (sista forts.) 5729 ; SD 4: 748 (1430, nyare afskr.), 749. bers- ib NS 1: 152 ( 1402)), ","bergsman PfN 135, 136, 138, 139, 140 . SD 4: 748 (1340, nyare afskr.), 749. ib NS 1: 152 ( 1402) . bergxmän oc bönder RK 2: 8558 . " the herra oc bärgsmän " ib 3: (sista forts.) 5653 . ib 5691, 5704, 5720, 5729, 5732, 5739, 5806, 5813 . köpstadzmän, bergzmän oc almoge BtRK 268 ( 1471) . ","biärgsmanna thing","bergxmanna- )","biärgs mästare","berghs- )","biärgs rätter","biärgs skrubba","bärgx- )"]},{"a":"biärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. bringa i säkerhet. ","1) berga (säd), inberga. \" at bergha clostersins sädh \" Lg 3: 257 . \" bäria höö ok korn i hus \" BSH 4: 229 ( 1497). här är ekke borget ib 5: 113 ( 1506) . \" the biärgha ey i ladhw \" Ber 131 . ","2) gömma, berga (om solen). tha solen var bärghat MB 2: 30 . SO 360 . ","3) berga, frälsa, rädda. med dat. ey hafdhe hon mz swa litlom mat som hon tok bärghat sino liue KL 335 . \" wi ärom fa som lifweno borghom \" Al 1369 . - med ack. näplika berghadhe han sit liiff Al 4544 . ST 461 . Lg 3: 513 . \" hwad ther aff (af skeppet) bergat warth \" FM 355 ( 1507) . säl ok borghin wardher (thin) bonde for thina böner Bil 359 . \" tha wardher thin siäl burghin \" ib 456 . - biärgha sik, ","1) skydda sig, berga sig. fore them sik ängin borghith gat Al 5204 . \" fore kyld iak mik ey bergha kan \" ib 5670 .","2) hjälpa sig, berga sig, uppehålla lifvet, uppehålla sig, lefva. huru mundo the sik bärgha i swa langan tima Bo 14 . ib 52 . swa mykit, som the mogha bärgha sik, meth SD NS 2: 325 (1410, samt afskr.). han bärghadhe sik som fatike diekna plägha mz script ST 291 . the haffde ey mykit berga (för berga sik mz) RK 2: 6227 . \" berga sik aff kronuna rentha \" ib 132 . SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). SO 156","3) hafva härberge. at pelegrima som thiit komo matto sigh ther bärgha innan Lg 3: 511 . - refl. biärghas,","1) gömma sig, bergas, gå ned (om solen). fra þy solen gik vp ok tel þäs hon bärghaþes Bu 178 . solen biargadhis om middaghen MP 1: 47 . ib 11 . \" ib 2: 175. \" Bo 220 . Bir 1: 244 . MB 2: 28, 116, 263 . aff solina opgang ok thit som hon bärghas Bir 2: 242 . MB 2: 3 . \" solin biärghis ey wm thin harm \" Ber 109 . ","2) arbeta. \" biärghas alle tha wardher bodh godh \" GO 700 . - Jfr in-, mat-biärgha, oburghin samt solbiärghat."],"f":["biarga . ","bärgha . ","bergha . ","bäria . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","borghom Al 1369 . ","burghin Bil 456 . ","borghin ib 359 ; ","-ith Al 5204 ; ","borget BSH 5: 113 (1506)),"]},{"a":"biärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bärga, inbärga (frukt o. s. v.); skörda. wm hösten tha han bärgar winbären PMSkr 308 . \" sidhan winith är bwrgith ib 313. - avbärga, skörda alla gröda av (åker, äng o. s. v.). med dat. landbona berga the ängene och föra hödh tiil lhwndhabergh \" VKJ 45 (c. 1500). med ack. 1 ängh . . . hona bergha landbone til clostridhs behooff VKJ 240 ( 1447) . ib 39 (c. 1500). - refl. biärghas, bärgas, gå ned (om solen). bildl. rätwisonnas sool bärghadis JMÖ 116 . "],"f":["bärgha . ","bergha )","*biärgha in , "]},{"a":"biärghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergning, uppehälle. nu hafwir iak arm qwinna enkte til bärghan ST 267 . Su 165, 245 . kroppsens bärghan LfK 84 . ib 97 . Jfr lifs-, sol-biärghan."],"f":["bärghan )"]},{"a":"biärghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd, härbärge. thär (i den kristna kyrkan) finna pilagrima . . . hospilitatem bärghan oc tilflyilse, Mecht 131 . - Jfr sol-, sola-biärghan."],"f":["bärghan )"]},{"a":"biärghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*biärghara lön","*biärghgruva","bärg- )"]},{"a":"biärghhal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häll. \" lagdho the vppa them största bärghaller \" MB 2: 30 . Jfr biärgs hal."],"f":["bärghal )"]},{"a":"biärghhuggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergsarbetare, grufarbetare. SD 5: 638 ( 1347) ."],"f":["berhoggäre )"]},{"a":"biärghhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergshåla. \" bodhe j eth bärghol \" MB 2: 118 . Jfr biärgs hul."],"f":["bärghol )"]},{"a":"biärghhula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergshåla. benedictus saat höght j enne bierghulu Bil 694 . \" gömde han sik j biergh hulum \" ib 713 . \" gömdho sik i enne bärghwlu \" Lg 436 . \" gingo in j berghuluna \" ST 102 . \" vth aff bärghulonne \" MB 2: 29 . ib 118 . Lg 3: 463, 464, 471, 472, 473, 474, 475 . Jfr biärgha-, biärgs-hula."],"f":["bierghula . ","berghula . ","bärghula . ","bärghola Lg 3: 474), "]},{"a":"biärghisnäse bärgis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergsnäs. annat stycke jord . . . innan thesse raar: fra första forsen nidhanfore aaengian och tedan wp til eeth bärgisnäse SD NS 3: 619 (1420, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"biärghklakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergstopp. iak föddhes för bärgh klakkana JM 141."],"f":["bärgh- )"]},{"a":"biärghklinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergsklint. \" oppa en höxta bärgh klinth \" Su 75 . Jfr biärgha-, biärgs-klinter."],"f":["bärgh klinter )"]},{"a":"biärghklippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klippa. \" til bärgh klippona \" MB 2: 91 . ib 92 . Lg 3: 387 . Jfr biärgs klippa."],"f":["bärgh klippa )"]},{"a":"biärghkula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergskula. \" vpläten mwnnen aat bärgkwlonne \" MB 2: 29 . kastas j bärghkwlona ib 30 . Lg 441 . Jfr biärgs kula."],"f":["bärghkwla . ","bärgkwla )"]},{"a":"biärghkulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergskulle, bergshöjd. \" standa öwerst a berghkullanom (in vertice collis) \" MB 1: 325 ."],"f":["berghkulle )"]},{"a":"biärghmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = biärghamästare. ffor:da berghmestara . . . at hindra DD 1: 102 ( 1449) ."],"f":["bergh- )"]},{"a":"biärghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gömmande, bergande. \" Jfr solbiärghning. \"","2) bergning, underhåll, uppehälle, försörjning. fortagh os wara bärning ok rettoghet SO 50 . hvar köpman epter thera bering fara RK 2: 330 . thera bergning her faa at köpa BSH 2: 115 ( 1400) . skipi abbbatissan them wte j gaardhenom swa thera bärning oc widhirthorfft at ey thränge til at göra noghra wtspisning VKR 42 . Bir 5: 120, 136 . swa mykyt han ate oc drukke til lifsins berning ST 433 . ib 31, 292, 509 . Bir 1: 144 . Ansg. 213. Lg 436, 3: 10, 302, 317, 375, 412, 726 . SD NS 1: 550 ( 1406) . BSH 5: 148 ( 1507) , 156 (1507), 380 (1510). GS 40 . MD (S) 213 . RK 2: 7111, 3: (sista forts.) 4283."],"f":["berghningh Bir 5: 136 . ","bergning BSH 2: 115 ( 1400) . ","bärning VKR 42 ; ST 292 ; SO 50 ; MD (S) 213 . ","bärningh Bir 5: 120 ; Ansg 213 . ","berning SD NS 1: 550 ( 1406); Bir 1: 144 ; ST 31, 433, 509 ; Lg 3: 10, 375 ; RK 2: 7111, 3: (sista forts.) 4283; BSH 5: 148 ( 1507) . ","bärnigh Lg 436, 3: 302, 317, 412, 726 . ","bäring BSH 5: 380 ( 1510) . ","bering RK 2: 330 . ","beringh BSH 5: 156 ( 1507) , "]},{"a":"biärghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) bärgning, underhåll. \" the skula tagha mik j sit heman ok giffua mik mina bärgningh \" MP 4: 153 . - livsmecel. et gut köpmanmna skip som bröd ok bärningh föreer aff langom wägom MP 4: 230 .","3) bärgning, sädesbärgning. \" alt thz fatikt folk som orka ärwoda at hiälpa bärga in sädena äller vacta thera barn som thaa vthe ära om bärningena \" Saml 6: 175 ( 1495) . - (?) tha han ( mjödet) är giorder i iij daga tha haffue reeda ena ferska bergning aff goda wtkorada malth oc thage en soa aff främsta värthenne oc slaa han til iij tynnor miöd Sex ekon tr 267 (trol. är bergning felskrvning för brygning. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l81). - Jfr aker-, hö-, lifs-, solbiärghning."],"f":["bärgningh . ","bergning . ","bärning )"]},{"a":"biärghogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bergig. \" cliuosus . . . bergogher \" GU C 20 s. l118."],"f":["berg- )"]},{"a":"biärghskora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergsklyfta. innan biärgskoronna Bil 52 . \" vnde biärgh skuronne \" Bo 86 ."],"f":["-skura )"]},{"a":"biärghskriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergskrefva, klippa, lönande sik vndi the bärgh skrifwnne (sub rupe)Bo 86."],"f":["bärgh- )"]},{"a":"biärghskriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klippa. \" han . . . wogh j pwndom bärghi, ok bärgskirffwonar j wägskalomen (librauit in pondere montes et colles in statera) \" SpV 516 ."],"f":["bvärgh- )"]},{"a":"biärghskrubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergsskrefva. \" flym thy wt j berghskrybbur \" Gr 401 . giorde (för gömde) sik j bärgskrubbor (speluncis) MB 2: 343 . Jfr biärgha-, biärgs-skrubba."],"f":["bärgskrubba . ","berghskrybba )"]},{"a":"biärghskruva","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,f. = biärghskriva? the som byggia sik hws a höghom bärghskrufwom (rupibus) Su 386 . \" ligh i höghom biärghskrufwm (excelos, montes) \" ib 405 ."],"f":["bärgh- )"]},{"a":"biärghskruver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergstopp ; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 3: 149 (f., Sew 2: 1199."],"f":[]},{"a":"biärghskugge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skugga som faller från ett berg. thu see bärgh skwggana MB 2: 100 ."],"f":["bärgh- )"]},{"a":"biärghuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["berguv. \" aff wglor oc bärgwffwa \" PMSkr 286 . \" wglor oc bär[g]wffwa haffwa klen öghon ib. \""],"f":["bärg- . ","-ar ) , "]},{"a":"biärghvarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"biärghälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klippa, stenbunden jord. somlikin korn fyollo oppa bergh hellor, ok grunt landh MP 5: 166 . ib 167 ."],"f":["bergh hella )"]},{"a":"biärkö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["biärköa lagh , "]},{"a":"biärkö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["biärköa lagh","biärköa rätter","byärke- . ","byrke- )"]},{"a":"biärter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lysande, bjärt, grann, fin. \" enghin frw är swa bärt \" GO 212 ."],"f":["bärter )"]},{"a":"biörke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se birke."],"f":[]},{"a":"biörn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biorn."],"f":[]},{"a":"biþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. eg. låta förmå sig, foga sig, finna sig i). ","1) bida, afbida, vänta. än länge är biþat B4 4. väl hauin ii . . . biþat ib. Bo 250 . - med gen. þin käre son biþar þin Bu 13 . ib 173 . Bil 568 . Gr (Cod. D) 407. Bir 1: 190, 346, 4: 148 . Iv 948, 1974 . Al 3445 . summi villo dagsens bidha RK 1: 2309 . - med ack. biþa doma dagh Bu 167 . \" bidde leþan gäst \" ib 491 . KL 182 . Bo 86 . Gr 314 . Bir 1: 190, 2: 291 . RK 1: 1648 . bidhia (för bidha) swa grymma domarans nadh Su 448 . thän bidha (honom väntar; exspectat) äronna krona Ber 76 . - pass. manadhis folkit ok bidhadhis (exspectabatur) til synda angir Bir 1: 395 . \" än bidhias the af hulkom gudz sons brullöpe scal vpfyllas \" MP 1: 199 . - med dat. vm han dwäls tha bidha honom Bo 93 . - med prep. til. biþa tel (vänta efter) naþa Bu 4 . - med prep. äptir. the biddo äptir sinom pänningom Bir 3: 18 . \" then som the bidadho äptir \" ib 1: 3 . VKR 10 . RK 3: 3485 . ","2) invänta, upplefva. \" wäl är mik at iak thenna dagen sculdhe bidha \" Lg 3: 21 . ","3) bida, dröja. han bide mz hanom vndi eno bärghe Bu 169 . herra fräderik ther ey längre beedh Ffr 2592. han togh ij the same stund orloff ok ey längre beedh ib 3081. ib 2380, 2971 . RK 1: 1631, 3: 1793 . - (?) wani bidher bäst GO 376, 471 . ","4) vara qvar, finnas qvar. a hans liiff ey klädher beedh Fr 964 . ","5) foga sig i, nödgas finna sig i, lida, få. mera skam iak aldre beedh Iv 483 . \" första iak thän skadhan beedh \" ib 2725 . ib 2899 . \" swa haffdo the mykla angist bidith \" RK 1: 3133 . ib 2: 2983 . \" thän wil ey länge bidha (för liva) som ey wil ymst bidha (nemo diu vivet cui nulla calumpnia livet) \" GO 556 . skal thu änga nadher eller ro bidha MB 1: 430 . \" the iomfru . . . mykla glädhi ij hiärtadh beedh \" Iv 2200 . han haffwer stundom skäl ok wit ther ostridha tungo haffwer bit Al 6632 . \" han kunne thäs aldre böter bidha \" ib 10110 . RK 3: (till. om Chr. II, red. B) 6358.","6) uthärda, stå sig, hålla stånd (mot). han gat ey biit Al 4668 . \" ey en fother aff idher gither bidhit ällir staa j ware asyn \" MB 2: 254 . - med ack. the thordho väl hwar hin annan bidha Fr 1804 . RK 2: 9258, 3: (sista forts.) 5667. Di 75 . - med dat. konungenom manligha ath biidha RK 3: 3305 . - Jfr for-, um-, äptir-bidha."],"f":["-ar Bu 13 ; Bir 1: 346; Ber 76 . ","bidha Bo 93 . ","beedh Iv 483, 2200, 2725, 2899 ; Fr 964, 2592, 2830, 2971, 3081 . ","bidde Bu 491 ; Gr 314, (Cod. D) 407; Bir 4: 148 . ","bide Bu 169 . ","bidhadhe Bo 86 ; Bir 2: 292 ; refl. bidhadhis ib 395 . ","biddo RK 1: 1648 ; Bo 250 ; Bir 3: 18 ; ","bido Bu 169 . ","bidhadhom Bir 1: 190; bidadho Bir 1: 3","bidhit RK 3: 1793 . ","bidith ib 1: 3133 . ","bit Al 6632 . ","biit RK 1: 1631 . ","biþat Bu 4),"]},{"a":"biþia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","gudh kan thz ey neka, som mz tarom aff honom wardher bidhit LfK 65 . - med två ack., den ene obj., den andre ett adj. utgörande närmare bestämning till detta. hon badh löös magnus algutzson RK 1: 1454 . ","2) bedja, önska. \" jak bedher mik gudh swa hul \" MD 300 . \" jagh beder mig sannan gudh, och thz helige sacrament . . . swa at hielpa mig badhe nu och ewinnerliga \" BtRK 187 ( 1455) . \" om iakg moot mitt rätta samwitt . . . wildeligha dömmer, ta bedher iagh gudh migh therföre fördömma \" ib. \" badh sigh sa gudh til hielp . . . at wij skulle aldrigh fordrifwes \" ib 231 ( 1464) . \" badhe sik sa gudh hielpa oc al hälghon at the aff orsom oc mora hafdhe them aff rättauik orätt giort \" DD 1: 95 (1442, afskr.) . \" baþ sin son vara uäl signaþ \" Bu 14 . \" baþ hana mz heþer hela sitia \" ib 12 . Bil 127 . Fl 559 . RK 1: 1590 . \" bidhia han vara väl komin gudhi ok mik \" Iv 1730 . \" han badh thz folk helt ok sält (sade farväl till) \" Al 5846 . ","3) bjuda, befalla. \" med dat. el. ack. och inf. baþ han helan liua [ok] vp standa väl föran \" Bu 165 . \" gudh som tik bidher at bedhas \" LfK 64 . \" tha werkmestare bidher nokrom tighia \" SO 52 . - med dat. och en sats inledd af at el. thät han badh them fast hwariom sinom (i rimslut) . . . thz the skullo swinin nidha Al 5501 . - abs. swa badh hertogh erik then mille RK 1: 3605 . \" han loot . . . byggia . . . eth fagert hwss ok en godhan stadh alla leedh swa giort som han badh \" ib 513 . - uppmana, ägga, fresta. baþ (temptavit) mik tel fulan last Bu 136 . ","4) bedja, bjuda, inbjuda. atilius konung haffuer bidit mik venligha til sik Di 238 .","5) säga, yttra. badh (mælti) them haffua jägit alle mannelighästh Di 230 . - (bidhia för bidha Su 448 bidhiä för bidha KL 131 . \" bidhiandum för bidhandum \" MP 2: 124 .) - refl. bidhias, utbedja sig. vj bidioms hielp MD 313 ."],"f":["biddia: biddie Gers Ars b 8; ","bidder ib. ","biddhia: -e MD (S) 290 . ","biddha: -e ib. bedhia Gers Ars b 1; bedher MD (S) 300 ; bedh (imperat.) LfK 64 . ","bedhya: -om SD NS 2: 62 ( 1408) . ","bethia: bether FM 49 ( 1447); FH 5: 21 ( 1463); bethiom FM 25 ( 1389) . ","bädhia: bädhium SD NS 1: 436 ( 1405) . ","bäthia: bäthio (för -om) FM 25 ( 1389) . ","bäthä BSH 5: 25 ( 1504) . ","böthia: böthio (för -om) FH 8: 2 ( 1389); böthiom ib 3 . ","baþ . ","bat SJ 316 ( 1464) . ","bazt Al 6046 . " bas i förbindelsen bas tw " Di 119 . ","biþin . ","bethin: -it Lg 3: 693 . ","bidhr FH 5: 12 ( 1461)),","bidhias for , "]},{"a":"biþil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) den som beder ifrigt. procax, bidhill GU 5 . ","2) friare. \" en aff henna bedhlom \" Lg 3: 696 ."],"f":["bedhil )"]},{"a":"bla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stupa, blår, blånor. \" brustu hanum iärn af benum som bla for lugha \" Bil 256 . \" rotinä suep väl mz blaa Hästläk. i \" AS 137 . \" blaa oc noppor \" PM 6 . stek thz mz wathom blaa (för blaam?) i eldmyriona LB 3: 199 . Jfr blan, samt hampo-, lin-bla."],"f":["blaa . "]},{"a":"bla kal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåkål. \" lagen aff . . . bla kaal \" LB 7: 349 . j [1] hand bla kaal lib 2: 71."],"f":[]},{"a":"blabär","b":[],"c":"","d":"","e":["blåbär, vaccinium myrtillus Lin.; ss tillnamn. \" jens blabneer \" SSkb 303 (1508-09)."],"f":["-beer )"]},{"a":"bladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blad ( i fråga om växter). Sdw 2: 1199. Jfr eke-, hiärta-, sio-, skräppo-, vinruto-bladh. 2) blad, stycke papper el. pergament, i sht blad i bok. som her epter fyns scriffuat pa tridie bladet SJ 2: 8 ( 1475) . Skotteb 474 (1473 ; Kämn). STb 3: 126 (1493). ib 148 ( 1494) 4) platt (i sht skärande) del av ett redskap el. verktyg, särsk. knivblad. PMSkr 536 . Jfr knifs blad. Jfr för övrigt ara-, sagha-, skiold-, svärds-bladh. 5) till ytterlig tunnhet utslagen skiva av metall, särsk. av guld. gwl slaghit j tynnasta bladh PMSkr 420 . Jfr gul-, ko-, par-, silf-bladh. 6) spjäle i katissa. Jfr Hildebrand Sv. Med. 1: 212. catisse ved skal wara v alne hanger ey meer. item bunden xv alna hwar tridi blaad ny veder Brasks Cal 264 . - Jfr härdha-, skuldrobladh."],"f":[]},{"a":"bladhlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Sempevirum tectotum Lin. (taklök)? Se Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 46. \" yrth som wäxer paa jordtakommen j swärlike oc kallas vermicularis j[d est] bladlösa äller seperuia minor \" PMSkr 559 ."],"f":[]},{"a":"bladhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hastigt röra sig fram och tillbaka. löffwith pa trämen bladhra. oc lpffwith pa birkenne röris än tha lwgn är, thet merker storm komma PMSkr 294 ."],"f":[]},{"a":"blag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? blånor, blår? item en blag vog ɉ mark HLG 1: 90 (början av 1500-talet). Se Ark. f. lNord. Fil. 48: l91."],"f":[]},{"a":"blagarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blångarn, blaggarn. \" een lismare hawer silke thungo ok blagarns bok loth \" GO 970 ."],"f":[]},{"a":"blagarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blångarn, blaggarn; tyg av blångarn. 15 alna blagarn VKU 20 ( 1541) . för 52 alna blaggarn til segel lib 31 (1542). ib 66 (15542), 96 (1588) . "],"f":["blaggarn )","*blagarns väver","blagars- )"]},{"a":"blagul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blågul, gul med skiftning i blått. falkens fägrindh oc godheth kännes j thet när han haffwer . . . fföterna blaa gole (pedes lividos) PMSkr 277 ."],"f":["blaa gol )"]},{"a":"blahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blå färg, skiftning i blått. magnes är . . . tilse som rostogh järn mädh enne blaahet (cum cæruleitate quadam) PMSkr 482 ."],"f":["blaa- )"]},{"a":"blak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["black, fotblack (för fångar)? fängelse? seer tw black, thär skal tw haffua mongen fänens naath FM 361 ( 1508) . Jfr blokker."],"f":["black )"]},{"a":"blakal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåkål. PMSkr 341 ."],"f":["blaa kaal )"]},{"a":"blakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1199."],"f":[]},{"a":"blakker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1209. - Jfr grablakker."],"f":[]},{"a":"blakker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svartaktig, mörk. thu skalt swa drikka blakko (det grumliga, bottensatsen) som bruno (ex remanens detur dum cerevisia minuetur) GO 330 . - black (om hästars färg). equm blacan SD 3: 579 ( 1323) . \" gifuer iak . . . min blakka sömnara ib \" NS 1: 514 ( 1405) . \" gifuer iak . . . min gra häst oc een blakkan ib. \" ib 2: 306 ( 1410) ."],"f":[]},{"a":"blakkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["black, blekgul. \" lacteus är en blakkotther sten (ex citrino colore) \" PMSkr 479 . \" turchion är en hwithgol sten som blakkot myölk (lapsis flavus in album vergens ac si lac pertransiret in flvum colorem) \" ib 492 . så lenge thett rinder som rött är, läte the rinne thy thett är koper, och tå thett börier rinne så blackott eller bleckett, täppes holit åter . . . ty thett är slagg tå rinder ib 629 (senare avskr.). - Jfr hvitblakotter."],"f":[]},{"a":"blakkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["black (om hästars färg). häst blakotther MB 2: 342 . Di 134 . RK 3: (sista forts.) 6122 . Jfr rödhblakotter."],"f":["blakkat Di 134 ),"]},{"a":"blaler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blålera. blanda samman blaa leer oc wathn PMSkr 340 ."],"f":["blaa leer )"]},{"a":"blalera","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blålera. \" ranius är en jord maxan lik bolo armeno, men hon är mera hwitheth haffwandis än bolus, oc är blaalera \" PMSkr 488 ."],"f":["blaa- )"]},{"a":"blaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menniska med svart hudfärg, neger, Etiop, Mor. \" swartare än een blaman \" Iv 253 . \" oroadho blamän egipto land mz örlögh \" MB 1: 279 . \" kom een stoor här mz blamannom aff ethiopia in j egiptum \" ST 327 . \" iorþaþes . . . en blaman (Ethipos) \" Bu 515 . \" blamans (Mauri) ben impaþes i sama staþen ib. \" MB 1: 224 . KL 146 . Lg 3: 455 . \" teþes þöm en leþpar i blamans like (ostendit iis Ethiopem) suartare än cul ok hafþ horn i änne \" Bu 208 . Bil 695 . Su 225 . \" syntis een blaman (Ethiops; d. v. s. djäfvul) rädhelikin j aasyn oc athäfwm \" Bir 2: 11 syntis vara . . . suasom suartir blaman (Ethiops niger) ib 92 . ib 3: 190, 219 . "],"f":["blo- Bir 3: 219), ","blamanna barn , ","blamanna land , ","blamanna släkt , "]},{"a":"blami","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"blan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bla. weffyes blan oc hamp wmkringh PM 7 . Su 46 ."],"f":["-ar Su 46 ),"]},{"a":"blan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*blana garn , "]},{"a":"blana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blåna, blifva blå (om hudens färg särsk. efter slag.) blanar mans hand äller fother LB 7: 3 . kinnin blanadhe KL 346 . \" hans fägherste likame thrutmadhe ok blanadhe \" Su 451 . Bir 3: 289 . VNB 23 . swartir ok blanadhir aff liffradho blodhe MP 1: 11 . \" anliet war bliknath oc blanadh \" Lg 3: 93 ."],"f":[]},{"a":"blanaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blånad. \" gyor þöm bloþwite äller blanaþ \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). thz menlösa kötit . . . opfyllis mz blanadh Bo 193 . \" blane lagdhis owir blanadh (livor super livorem) \" ib. \" synis blanadh ella bloduite \" MEG (red. B) 61 . EG 65 . \" mz ihesu christi blanadh oc saröka \" MP 1: 203 . \" skodhins . . . ihesu christi blanadhe oc pinor \" Bir 3: 381 . ib 281, 4: 340 . Su 136, 196, för i [1] blonad som han slog siwrd BtFH 1: 130 ( 1506) . Jfr blane."],"f":["blonadher . ","-ar Su 196 ; Bir 4: 340. -ir), "]},{"a":"bland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["i bland","ij blant . ","j blanth )","*bland mädh , "]},{"a":"bland","b":["pp"],"c":"prep.","d":"prep. L. = i bland 1. med dat. ther waro diwr them ormom bland Al 9587 . - med ack. bland the riddara the fingo ther Fl 29 . Al 7302 . RK 2: 5221 . " mängide thz bland miöl " Di 48 . ","e":[],"f":["blan )","bland mällom","-mällan )"]},{"a":"bland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) blandning. \" MB 1: 72. mz sith etherfulla blandh \" Lg 3: 274 . ","2) beblandelse, samlag. hon hafþe bland mz mandrapara Bu 135 . \" vtan sinna natura bland ok spiäl \" ib 11 . en nygipt kona wilde ey wara wthan sins bonda bland Bil 480 . ib 244 . MB 1: 111 ; 391, 398, 407. ","3) gemenskap, sällskap. wara ibland och samwaru flera manna KS 4 (8, 5) . \" wara medh flerom i bland ok samuaru \" ib 5 (9, 5). munkka komo ibland mäþ þöm som grouo Bu 51 . - i bland mäþ, till samman med, i bland. þät (hufvudet) var kastat diupt i en dal ibland mz flerom dräpna manna hofþom Bu 129 . vildo ey scrifua ciricaii nampn mz androm pawm i bland Bil 683 . \" tha funnus j blandh mz andhrum siw män kristne j stadhenum \" ib 433 . MB 1: 187 . \" siälffuer war han ther mz i bland \" RK 1: 3465 . ib 3168, 4443 . - Jfr eter-, sam-, til-bland. ","1) ibland, bland med gen. j bland thäs folkx som thu skal tha til koma skal thu änga nadher eller ro bidha MB 1: 430 . \" i bland alla thera nadha oc godhgerninga \" ib 461 . i bland hälgha manna oc ängla ib 440 \" i thera thinga bland som gudh sälwer skapadhe ib. - med dat. var ther j bland flerum en välborin vnger man \" Bil 124 . \" kastadho hwart ben fran andru j bland androm benum \" ib 210 . \" ibland winom ok kunnughom mannom \" KS 45 (114, 48) . ib 45 (115, 48), 49 (126, 53). Bo 85 . MB 2: 295 . Su 67 . Lg 3: 565 . - med ack. vmganga i bland sina frändir Bo 28 . \" han syntis i bland män swa som ängil \" KL 195 . \" en var ther j bland flere \" Bil 54 . \" som faar ij bland vargha \" ib 546 . \" sagdhe iomfrw marie i bland annor thing \" Bo 7 . KS 44 (113, 48), 45 (114, 48) . KL 106, 125, 172, 303 . Bil 227, 742 . Bo 10, 81 . Lg 39, 70 . Di 146 . ","2) under (om tid: oriktig öfversättning af Lat. inter). med ack. j bland thenna mina sörghelika talan fällir jak taara Su 247 . ib 417 . ","3) i tala sannind j bland konunga ok höfdhinga asyn Bir 3: 376 . B) nyttjadt ss adv. till hopa. fore tio twsand man them forslo badhe hoffmen ok bönder i bland RK 1: 2362 . - Jfr þär i bland."],"f":["i bland","innan bland , nyttjadt ss prep. = i bland 1. med gen. höxster innan bland manna Bil 382 . MB 1: (Cod. B) 488 . - med ack. skippto the theras fädherne jnnan blandh cristet fatikt folk Lg 436 . war innan blandh them (ack. el. dat.) som letto Bil 245 . jnnan bland (inter) all tingh som jak giort haffwir, tha haffwir jak enkte giort til swa stora wärdoghet swasom människiona Bir 4: 6 ."]},{"a":"blanda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatn- el. vatu-blanda."],"f":[]},{"a":"blanda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning, blandad massa. \" blasa the bländona in i hans näsa \" Gr 277 . \" hadhe smaketh the beske blande \" MD 39 ."],"f":["blända )"]},{"a":"blanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) blanda. tag rwta . . . och blanda wid swrt wiin LB 7: 12 . \" blanda watn mz wini \" Bil 379 . \" blandath ok temprat mz märke \" LB 5: 80 . \" var thässin glädhin blandadh mz gratenom \" Bo 165 . KS 24 (59, 26) . mynthä och äthikia blondath LB 8: 51 . \" j skulden idhart wiin enkte blanda \" ST 154 . \" han vilde til saman at blenda (förena, näml. gudom och mandom) \" MD 172 i.","2) bränt vatn hulkit som görs ok blandas aff vine Bir 3: 418 . thz (smörjelsen) skal göras oc blandas aff slemlikom oc illa loktande yrthom LfK 85 .","3) uppblanda, orena, besmitta. är allir blandadhir mz kättri Bir 1: 401 . \" thetta rikit är blandat mz mangom syndom \" ib 2: 328 . \" blandadhos mz ondzsko ok omilhet \" ib 3: 187 . \" iak blandas (störes?) ok dröuis af mangra handa vmskiptelikom ok onyttelikom thankom \" ib 1: 363 . ","4) tillställa, åstadkomma. \" han blandar her mygith wnth \" FM 548 ( 1512) . \" the som blanda oc börya osämyo j blandh hären \" PM 30 . ","1) blanda sig, befatta sig. at the ey blanden sik j onytthelike talan Bir 5: 82 . ","2) hafva samlag. blandadhe sik ey mz andre qvinno Bir 3: 68 . ST 509 . MB 1: 112 . - refl. blandas, hafva samlag, para sig. vildey blandas mz sinne forstinne RK 1: (sfgn) s. 178 MP 1: 40 . Bir 3: 68 . KS 33 (86, 36) . \" thu skal ey läta eenskyns fä blandas widh annath köns fä \" MB 1: 365 . "],"f":["blonda . ","blenda MD 172 i (i rimslut). ","blanda sik , ","blanda saman , blanda samman, röra ihop. blanda thz saman som gröth LB 7: 3 . - sammanblanda. mangra handa flätio blanda saman ok mängia Bo 133 . Jfr samanblanda. - refl. blandas saman, hafva samlag med hvarandra, para sig. al renfärdogh diur ok fughla . . . blandas ey saman vtan the wilia ok mågha fostr afla ok födha KS 33 (86, 36) . ","blanda til , blanda till, tillblanda, tillsätta. blanda tiil swcker LB 7: 221 . Jfr tilblanda. - Jfr be-, eter-, for-, in-, mällom-, sam-blanda samt bleko-, blodh-, eter-, galla-, hunagh, iordh-, lyghn-, o-, rödh-, sand-, syro-, vatn-blandadher."]},{"a":"blanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) tillblanda, bereda genom blandning. latth blanda miöd brygge oc bacha Brasks Carl 265. - bildl. diäwlin haffwer blandath en dryk. thär är i eld. thz är fl losta. oc brännesten thz är lostans fulkompnilse SvKyrkobr 71 . 4) tillställa, åstadkomma. hwat dröuilse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh then sama anders nw medh idher är oc medh grannom Troil 5: 296 ( 1447) . "],"f":["blanda sik , 1) blanda sig (i), befatta sig (med). the människia som sik blandar i licamlicom ärandom äller ärfwodhe SkrtUppb 68 . 2) giva si g i sällskap. Se Sdw 2: 1200. - Jfr be-, in-, sam-, saman-blanda, ävensom bly-, sand-, vin-blandadher."]},{"a":"blandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blandning, tillblandad dryck. bildl. amoghin drikker swa mykith aff diäwlsins blandan at the räkna thz enkte wara. at synda vtan hionolagh SvKyrkobr 72 . 3) stämpling, anslag. hwat dröuilse hon mik idhelika giordhe medh thöm bandom oc blandan hon bant oc blandadhe badhe medh then sama anders nw medh idher är oc medh grannom oc sinom winom Troil 5: 296 ( 1447) . - Jfr samanblandan."],"f":[]},{"a":"blandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = bland 1 kasta en sten i the samma blandan LB 3: 33 . ","2) = bland 2. reen . . . aff qwinnor blandan Al 7538 . - Jfr eter-, saman-blandan."],"f":[]},{"a":"blandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tillblandare, den som tillblandar. Bir 3: 418 . Jfr eter-, yrta-blandare. ","2) tillställare, anstiftare. osämyos blandara PM 30 ."],"f":[]},{"a":"blandilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" blandning, blandande. är omykin blandilse aff blodh ok köld saman LB 5: 293 . Jfr samblandilse."],"f":[]},{"a":"blandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr saman-, til-blandilse."],"f":[]},{"a":"blandkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandkorn, blandsäd. \" thu skal ey saa blandkorn i thin aker \" MB 1: 365 ."],"f":[]},{"a":"blandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning. läggis j posan tre fingers tiokth aff the blendmyngenne PM 7 . wpfylles mz the förscriffno bländmyngenne ib. ib 6, 8 . LfK 85 . \" j skulden idhart wiin enkte blanda, aff ondo blanding kombir alregh goth \" ST 154 . Jfr beblandning."],"f":["blandhnig LfK 85 . bländnyng. blendnyng. blanding),"]},{"a":"blandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, saman-, til-blandning."],"f":[]},{"a":"blane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blånad. Bo 193 . Jfr blanaþer."],"f":[]},{"a":"blanker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blank, glänsande, skinande. synes hymmellen mykith blanker paa badha sidorna vidher solena tha hon gaar nidher. merker starkan storm PMSkr 293 ."],"f":[]},{"a":"blanker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) hvit. \" wiin bade röth ok blankt \" RK 1: 1413 . \" nu forganger henne blanka kin \" Fr 1212 . ","2) blank, glänsande. \" hon var sua blank af sik som en skinande speghil \" Pa 19 . RK 3: 3303 . the drogho tha fram alla blanka som een liis ib 1073 . ib 1520, 2143, 2232, 3579, 3581. margt eth harnisk blangt RK 1: 2659 . Al 620, 1772, 3329 . Di 76, 148, 192, 208 ."],"f":["blankt . ","blangt RK 1: 2659),"]},{"a":"blankning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blankhet, glans. oppå thett han (kopparen) skall warde liussere i blanckningene PM Skr 623 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"blanqweth","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PM XLVIII ."],"f":[]},{"a":"blar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr brun-, gul-, lius-blar."],"f":[]},{"a":"blar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blå. \" vnam tunicam blaat gentz \" SD 3: 707 ( 1326) . \" bloth blomsther \" LB 2: 54 . bloth agrimonium ib 55 . \" hafwa . . . blan mantol ther war swa som bla skär hymil j lytenom \" Bir 1: 95 . i räghnboghanom mz hans twem litom som öwermeer är bla oc nidhre rödher MB 1: 195 . - svartblå, svart, mörk. mörker blaa MD 169 . \" i skulin ey taka laxatiuam mannom fullom älla a bla nädhomen \" LB 3: 115 . \" mardi folk badhe ilt oc starkt thz war badhe blaat oc swart \" Al 8848 . \" gaff ther til v peningha blaa (kopparpenningar) \" MD 434 . - i sht om den färg som huden får i följd af slag. þin bla siþa Bu 73 . Bil 628 . \" synes blod blaat ok riffuit kläde \" MEG 56 . slog hans lanbo blo och blodwghe FM 555 ( 1512) . som nokon sin brodher . . . slar blaan äller blodhughan SO 25 . \" bloduger eller blaar \" RK 1: 469 . SO 69, 79 . - Jfr genst-, himil-blar."],"f":["blaar . ","bla . ","blo . ","blan . ","blaan . ","blam MB 1: 195 . ","blaam Bil 628 ),"]},{"a":"blaränder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blårandig. \" II manutergia bona blarænd \" SD 2: 596 ( 1310) ."],"f":[]},{"a":"blasa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsa använd till förvaring av penningar; penningpung. en rödh blasa medh vj öre peninga STb 3: 302 ( 1496) . - blåsa av glas. PM Skr 565. - Jfr oxa blasa."],"f":[]},{"a":"blasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blåsa (om vinden). blaasande vädher PMSkr 375 . nordwesth blaser ib 371 . Jfr Sdw 2: 1200. 3) blåsa, andas. MP 4: 138 . - släppa väder MD(S) 222. 5) genom bälg framdriva luftström; sätta (bälg) i verksamhet för framdrivande av luftström. ath gylles swenane . . . skulo . . . bläsa bälghenä til stoora organer STb 1: 189 (1478). ","6) genom blåsning åstadkomma el. göra; blåsa (glas). järnith .. . mädh hwilko glasen bläsas PMSkr 563 . 7) blåsa (på ett musikinstrument). Prosadikter (Karl M) 268 . ib (Karl M B) 320 . Jfr Sdw 2: 1200. "],"f":["blaasa: -ande PMSkr 375 . ","bläsa . ","blaser . ","bläs . ","bläse Prosadikter (Karl M) 279, ib 320. refl. blases PMSkr 305 . ","bläsis ib 563 . imperat. blääs Prosadikter (Karl M) 268 . ","blaste MP 4: 138 . ","bläste Prosadikter (Karl M) 320 . part. pret. ","bläst Prosadikter (Karl M) 279),","blasa sunder , se Sdw 2: 1200.","blasa ut , blåsa ut, blåsa upp (glas). en alstingis slätter sten . . . pa hwilkom glasit först slättis oc jampnis för än thet bläsis wth PMSkr 563 . Jfr utblasa. - Jfr af-, bort-, in-, ivir-, umkulblasa."]},{"a":"blasa","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) blåsa (om vinden). mäþ bläsande vinde Bu 13 . \" nu bläs bör fra lande \" Fl 626 . \" them bleste bör \" RK 1: 125 . wäderith bleste ib 1499 . \" tha kom en storm ok bleste swa at the matto näpplika landit faa \" RK 1: 1500 . Al 5623 . KS 84 (206, 92) . Bir 2: 172, 3: 131, 177 . Lg 3: 399 . RK 3: 3559 . - opersonl. vm thet bläs mot thöm KS 84 (206, 92) . \" thz fröss bleste och snöde sara \" RK 2: 4268 . sidhan blestet ther lika fra ib 2256 . ","2) bortblåsa, kullblåsa. starke stormen bläste öffra delen aff hwset Lg 3: 703 . ","3) blåsa, andas. \" thän bläs ey wäl at eelde som myöl hawer i munne \" GO 95 . Bir 3: 40 . bläste aat them Bo 334 . Lg 446 . \" bläste han til thera \" MP 1: 127 . \" bläste til sinna apostla \" MP 2: 110 . bläsir hon (ormhonan) j hans öron Bir 3: 74 . \" mins guddoms ande är ey bundin vtan bläser hwar han vil \" ib 2: 318 . ib 3: 238 . \" thes hälgha anda sötme bläste af sancti benedicti säkib 1: 371. - pusta, flåsa. han bleste sa fast mädan han soff \" Di 138 . ","4) blåsa, sätta i rörelse genom blåsande el. genom andedrägten. man bläsir thz i wädhrith som man enom dara sigher GO 53 . wlkanus biärgh . . . bläste langan wägh ledhan brandh oppa landit Bil 216 . blesande vredhis eld i hoghenom mot them MP 2: 244 . ","5) blåsa, genom blåsbälg framdrifva luft. blases swa mz twa bälya PM XLVI . \" blases mädhan före them ib. \"","6) blåsa, genom blåsning (med hjälp af blåsbälg) framdrifva för smältning erforderlig luftström, smälta (malm). hwilken aff bergxmannomen noghon jarn malm finder i noghrum stadh oc bär sigh ther at blasa PfN 138 . ","7) blåsa (på ett musikaliskt instrument). med dat. bläsa ludhe Bil 612 . \" lwdhrom bläsa \" MB 1: 388 . bläste basunom ST 144 . - med ack. bläsa baswna MB 1: 372 . \" bläsa . . . ludh \" Bil 612 . \" hwat man thz war hans luder tordä bläsa \" Di 92 . han skulde thz (hornet) bläsa Fl 728 . ib 729 . - med prep. i. dödhrin bläse ey i ludh for sik GO 604 . bläsa j lwdhrom MB 2: 346 . ib 14, 15, 77, 87, 91, 345, 347 . Di 92 . - med prep. af. en wäktar bläsir aff sith horn MD 391 . - abs. lät bläsa ok öpa at alle män sculu saman coma Bu 495 . ","8) ljuda (om musikaliska instrument), blåsas. första min lwdher bläs MB 1: (Cod. B) 559 . \" tha blästu wars herra baswner \" ib. \" ther ringdis klokkom oc bleste i luder \" MD 37 . ","1) intrans. \" blåsa bort, bortföras genom blåst. ther bleste tha bort sa mangt et taak \" RK 2: 7350 . ","2) trans. \" blåsa bort, bortföra genom blåst. thz (stormvädret) . . . mangen skorsten nider slogh oc blesten bort \" RK 2: 7348 . Jfr bortblasa. ","1) intrans. blåsa in, genom blåsande införas. nar iak see vadhelica frestilsa vädhir oc diäfulzlika ilzsko äggilse bläsa in j mannana järta Bir 3: 292 . ","2) trans. \" blåsa in, genom blåsande införa. ginom ena röö lot han blasa the bländona in i hans näsa \" Gr 277 . Jfr inblasa. ","1) intrans. \" blåsa ned, nedstötas genom blåst. östra gafflen j thera kirkia bleste nidher \" RK 2: 7338 . ","2) trans. \" blåsa ned, nedstöta genom blåst. vädher kom aff himmum ok bläste nidher thrät \" Bil 632 . Jfr nidherblasa. ","1) blåsa ut, genom blåsande utstöta. the blästo eld aff mwnnen wt Al 9324 . ","2) blåsa ut, släcka. blästes liwsit wt Lg 3: 245 . ","3) utblåsa, uppblåsa, utspänna. the bläse wt liiffuit LB 3: 59 . Jfr utblasa. "],"f":["bläser Bir 2: 172, 318; Lg 3: 399 . ","bläsir GO 53 ; Bir 3: 74 ; MD 391 . ","bläsar Bir 3: 131 . ","bläse GO 604 . ","blässe Bir 3: 238 . ","blases PM XLVI . ","bläste el. bleste part. pret. bläster: vpblästher MB 2: 312 ; ","wpbläst Bir 4: 72 ; ","wmkringbläst Ber III ; ","vtbläst Bir 2: 207), ","blasa bort , ","blasa in , ","blasa nidher , ","blasa sunder , sönderslita genom blåst. tha blästes masten oc sighlet söndher i mangh stykke Lg 3: 699 .","blasa um kul , blåsa om kull, genom blåst kullvräka. thz (stormvädret) bläste om kul sa mangen skog RK 2: 7346 . ","blasa up , blåsa upp, genom blåsande öppna. kom wädher aff himmum ok bläste wp läsin ok dörrin Bil 588 . Jfr upblasa. ","blasa ut , "]},{"a":"blasan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsande. \" for swsen ok blesen ok hwinan j ören \" LB 6: 105 ."],"f":["blesen )"]},{"a":"blasare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsare; persom som sköter blåsbälgen till en orgel. huilken som wil lata leka pa thöm (ɔ: stora oraganer) . . . giffue vth vj öre, ij öre kirkian, ij öre lekaren och ij öre blesarana STb 3: 408 ( 1498) . - bildl. framdrivare, pådrivare. skämde (för sände) hon sin plaghomästara, hwilkin blasare war til hänna brännande pino, gönom watnidh til häluitis pino (tortionum suatum incentorem. (möjl. läst incensortem) aquis perfocatum misit ad inferna) SpV 233 . - Jfr horn-, ludhblasare."],"f":["blesare: -ana STb 3: 408 (1498) ), "]},{"a":"blasare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsare, järnblåsare. PfN 136 . SD 4: 749 (1340, nyare afskr.). Jfr iärnblasare."],"f":[]},{"a":"blasilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? blåsande. mädh andans bläsilse tänya the thet (glaset) wth pa widdena som ena oxxa blasa PMSkr 565 ."],"f":["bläsilse )"]},{"a":"blasilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" Jfr in-, samanblasilse."],"f":["bläsilse )"]},{"a":"blasippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["asarum europæum Lin. \" wlgago latine thz hetir assarum a gredzko oc a thisko häsle yrth oc a swensko blosipper \" LB 3: 196 ."],"f":["blo- )"]},{"a":"blasirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr horn-, ludh-blasirska."],"f":[]},{"a":"blaskurin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["rå, oberedd (om djurs hud)? de qualibet timbria pellium variarum vnam pellem blaskurit SD 3: 160 ( 1314) ."],"f":["blaskorin L.),"]},{"a":"blasliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr upblasliker."],"f":[]},{"a":"blasning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svulst, svullnad. \" hon (ɔ: arthimisia) fordriuer . . . bläsningh (tumores) \" LB 5: 80 . \" anetum dill drukken dogher mot . . . bläsning ib. \" ib 81 . \" enebär arla om morgin ätin . . . fordriua bläsningh \" ib 5: 82 . \" bläsningh oc trutma oc ramblan fordriuer . . . han (ɔ: leuastichum) \" ib 81 ."],"f":["bläsningh )"]},{"a":"blaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) (vindens) blåsande, blåst, storm. aktadho ey wädhirsins lätlikhet ok bläst Bir 1: 263. RK 1: 3039, 3: 3574 . \" j storom blääste ok räghne \" LfK 241 . \" j siosins blest \" Bil 853 . ","2) blåsande, andande, andedrägt. ensammin blästin optände ey eldin Bir 2: 141 . af . . . manzsins bläst ib 368 . \" blästin ingaar oc vt at näsomen \" ib 2: 299 . ib 3: 427, 441 . \" the män waro aldra wärst mädher thera onda bläst \" Al 5140 . - särsk. om ormars och drakars andedrägt. en draki som drap dighart folk af staþenom mz sin etarblandaþa bläst Bu 490 . ib 506 . Bir 3: 74 . MP 1: 137 . Al 5046, 5047 . \" flyis hans vmgangilse swa som etirfuldz orms etir oc blästir (silibus) \" Bir 4: 292 . ","3) blåsande som åstadkommes genom blåsbälg. swa ath blasten taker pa järn tenana PM XLVI . Bir 2: 15 . ","4) ingifvelse, inverkan. opmäktis han aff modhirna bläst oc radhom Bir 3: 77, ib 91, 4: 251 . \" mz smeker oc högfiärhenna bläste \" LfK 55 . ","5) väder, väderspänning. fordriffwer ont wäder oc blest i magha LB 7: 10 . ib 8: 45 .","6) svulst, inflammation? fordriuer . . . aldra inälua bläst (non modo parotidas verum quoscunque tumores) LB 5: 81 . for bläst (genom blåst el. drag vållad sjukdom?) oc böldh i öghön ib 77 . \" for köldh och bläst i ögon \" ib 7: 57 . ","7) blåsande (på ett muskikaliskt instrument). alt war enskyns bläster til höghtidha oc färdha MB 1: 389 . ib 330 . - Jfr eter-, färdha-, horn-, horna-, höghtidha-, in-, ludher-, ludhra-, samnadha-, sighers-, ut-, vädher-, vädhers-, öghna-blaster."],"f":["bläster el. blester),"]},{"a":"blaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blåsande, blåst, storm. blasth mädh köldh PMSkr 375 . flamen . . . blaaster GU C 20 s. 277 . Jfr 7. eelden oc fröstet sin j mellan opväkkiä störstä storma haghell ok lyungh eeldh ok vädhrennä storm ok starkasta blästä SvKyrkobr 228 . 7) blåsande (på musikinstrument); ljud som framkallas genom blåsinstrument. mykin bläst hafwer thz hornith (lasnga rödd hefr korn þetta) Prosadikter (Karl M) 279 . - Jfr horn-, orma-, vädhers-blaster."],"f":["blaaster . ","bläster . ","blästä SvKyrkobr 228 ),"]},{"a":"blastol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blåsig. \" höstin (näml. bliffwir) blastol \" LB 3: 192 . somerin (näml. wardher) waghol oc blastol ib. ib 193 ."],"f":[]},{"a":"blathradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tråd spunnen af blånor? tråd af blå färg? een dwg met heden söm oc blatraadh FM 76 (1483, damiserande). ij [2] bordhankläde met blaatraad ib. \" en dwg met blatrad wtkast \" ib. \" i [1] handkläde met dragen sööm jtem i [1] met blatrad ib. \""],"f":[]},{"a":"blatte tomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lot han hanom up ena blatte tompt SJ 166 ( 1448) ."],"f":[]},{"a":"blaþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blad (på växt). thätta blomstrit hafdhe fäm bladh Bir 1: 175 . ib 176 . Jfr eke-, eternätlo-, gro-, grodda-, gul-, haghtorn-, kal-, klover-, laktuka-, laverbär-, lilio-, läke-, läkis-, malyrta-, nätlo-, petersilio-, rosa-, rosen-, rosmarin-, ruto-, sio-, skräppo-, valmogha-, vighra-, väghbredho-, äspe-bladh.","2) blad (i bok). j the bokini äru siw bökir ok huar bokin hawir thry bladh Bir 3: 98 . ib 1: 338 . VKR 55, 56 . SJ 361 ( 1469) . Jfr boka bladh. ","3) svärdsklinga. \" \" Di 76 . - Jfr fot-, fota-bladh."],"f":["blat SJ 361 ( 1469), "]},{"a":"bldhasar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår, blodvite. zaker xxiiij (24) marck foe tw blodsaar han giorde olaff persone STb 1: 133 ( 1477) . \" han slog lauerens . .. iij (3) blodh saar i aanletet \" ib 177 ( 1478) . ib 2: 158 (148). 206 (1487)."],"f":["-saar )"]},{"a":"blea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tygstycke, duk. Jfr altara blea. ","2) lakan. \" aklädhit war eth grofft klädhe bulster oc blöia war et strangt harklädhe \" Lg 3: 204 ."],"f":["blee . ","bleia . blöa; med afs. på dessa tre former se altara blea. blöia),"]},{"a":"blea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr altara blea."],"f":[]},{"a":"blek","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bläk."],"f":[]},{"a":"bleka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se blika."],"f":[]},{"a":"bleka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalk, krita, gipsum . . . cognatum est calci bleeka GU C 20 s. 316 . tak malna bleko iij lod PMSkr 395 ."],"f":["bleeka )"]},{"a":"bleka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kalk, krita. \" tämprar man thz mz olio af rosär ok bleko \" LB 4: 339 . \" for formykin lösn dwger bleka, om man drycker henne \" ib 7: 66 . \" blandar man bleka mz ätykya oc olio och rwsin ib. \" ib 190 . Jfr rödhbleka. ","2) blyhvitt? Pm 46. "],"f":["blekoblandaþer , "]},{"a":"blekadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["kalkstruken, gipsad. gipsius et gipsatus blekader GU C 20 s. 316 ."],"f":[]},{"a":"blekegardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inhägnad blekplats. helgandz hws blekegardh SJ 236 ( 1454) ."],"f":[]},{"a":"bleker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blek, blekgul, hvitgul. pallidus, bleker GU 1 . \" han tok synas blekir ok maghir \" KL 39 . \" bleka kindir \" ib 294 . GO 686 . Bir 1: 31, 2: 134, 164, 3: 134. vardh genast solin blek ok swart ib 365 . \" blekir som een aska \" ST 527 . bleek footspor som the waro bränd Lg 90 . \" marghin lukt brynia bleek wart färgadh mz manna blode rödh \" RK 1: 907 . \" hwilkin man som födhis blinder han faar aldre at wita eller vnderstanda hwath hwit är eller swart eller blekt eller brwnt eller nakan lit \" MB 1: 42 ."],"f":[]},{"a":"bleker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blek. \" mädh bliko änlite \" SvB 514 (början av 1500-t). tå thett börier rinne så blackott eller blecktt PMSkr 629 (senare avskr.). - Jfr grön-, hvit-bleker."],"f":["bliker: -o SvB 514 (början av 1500-t.) ),"]},{"a":"blekhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blekhet. \" pallor . . . blekheth \" GU C 20 s. 400 ."],"f":[]},{"a":"blekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bleka. \" thän som klädhit thorkar oc bleke \" Bir 2: 80 . \" blekt läropt \" SD NS 1: 378 ( 1404) . \" blegte laghen \" FM 76 (1483, daniserande). Jfr fulbleka."],"f":[]},{"a":"blekirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blekerska, kvinna som har till yrke att bleka. ss tilnamn för man. jöns jönsson blekerske dedit 4 solidos SSkb 269 (1507-08)."],"f":["-erske )"]},{"a":"blekliter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blek hy, blekhet. duger thz för blekheth LB 8: 45 . \" thz hyelper ffor blek lith \" ib 2: 45 ."],"f":["bleklether )"]},{"a":"blekna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se blikna."],"f":[]},{"a":"blekungsfari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 293 (1510?)."],"f":["blekijingsfarerne"]},{"a":"blema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blemma. \" a hwilkins mantz köt eller hwdh wäxa aff nyo ymse liter oc liwsa blemor (pustula) \" MB 1: 361 . \" blemor i öghon \" LB 1: 59 . RK 2: 7951 . LB 3: 35, 5: 77, 7: 33, 70 . PM XXVII . Jfr eter-, var-blema."],"f":["blemma: -onar LB 7: 33 . ","blämma ib 5: 77), "]},{"a":"blema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr öghnablema."],"f":[]},{"a":"bleme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = blema. for skwmäl ok blemar i öghen LB 6: 105 . \" for blemär i anlethet ib. \""],"f":[]},{"a":"blemogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blemmig, full av blemmor. pustulosus et pustelentus . . . blemoger GU C 20. s. 504. contilomaticus (fel för condilomaticus) . . . blemoger skabbother ok kartnoger ib s. 135 . - Jfr blemotter Sdw 1: 122."],"f":[]},{"a":"blemotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blemmig, uppfyld af blemmor. ath anläthet wordher ei blemäth LB 6: 105 ."],"f":["-äther )"]},{"a":"blena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr eterblena."],"f":[]},{"a":"bliald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags oftast med guld genomdraget sidentyg. antipendium de blyald SD 1: 656 ( 1285) . Fr 2136 . \" mantla aff bilad öfrith sidha \" Fl 288 . \" var thera bröllops klädhe aff baldakin ok bliant \" RK 1: 1390 . the waro klädde j gul oc bliant ST 421 . examit ok swa biald (Cod. B biald) hon lagdhe ower thän riddara bald Iv 840 . \" bazor varo aff biald \" Fl 531 . thz var alt ther draghit inne mz bliald ok ballakinne ib 1417 . Iv 1752 . Fr 323 . ST 220 . \" reddes there sengh mz gull ok päll blyandh ok alskons könsteligom hedhen stykkiom \" Lg 3: 524 ."],"f":["blyald . ","biald . ","blial Iv 1752 . bliant. blyandh), "]},{"a":"bliald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags oftast med guld genomdraget sidentyg. at vetha skelfong emillom floogel oc flogeeld dammask oc dammaskblylant oc blyant HSH 13: 114 (1524, Brask) ."],"f":["blyant )"]},{"a":"blidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blida, ett i krig, i synnerhet vid belägringar, användt kastredskap, hvarmed man slungade stenar och andra föremål, stundom äfen eld (det, som skulle slungas, fästes vid ene änden af en bjälke, vid hvars andre ände den mekanism, som med tillhjälp af tåg satte verket i rörelse, var anbragt). at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas KS 85 (208, 93) . ib 86 (210, 94). tera blidhor älla annor wärk bränna ib 87 (212, 95). the haffdo werk ther fore driffuit ok starka blidhor wp räth RK 1: 4302 . \" wij haffwe her resth en blidho, oc är alleledes wpsath som hon bör wara . . . then henne giorde, kan haffuer well seet bliidor til förende, men han kan ekke finne pa laget at kasta medh henne \" BSH 5: 147 . Di 10, 39 . MB 2: 237, 239, 248, 257, 269, 275 . "],"f":["blidho kast , ","blidhomästare","blidhemester . ","blydhemester )","blidho slagh","blidha- )","blidho sten","blidhe- )"]},{"a":"blidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smeka. \" scorpio hulkin som blidhar mz änneno ok stinger mz stiärthenom \" MP 1: 137."],"f":["-ar )"]},{"a":"blidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blida, ett slags krigsmaskin; se Sdw 1: 122. apud gothos aliud projectionis genus est, ligneum videlicet, et sublime, quo instar libræ depressæ, vel eleuatæ, pondere saxorum repleto, violentissiomoque impetu, et jactu dimisso, intra arces et mænia grossos lapides, vel putrida animalium cadeuera immittunt. et hoc vulgari suecorum, at gothorum blida vocatur Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 9 c. 10. lib l, 11 c. 34. tha bygdhe han eet torn sua fast at thz for engä blidho brast Vis sten 4 . "],"f":["blidhomästare , "]},{"a":"blidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr oblidha."],"f":[]},{"a":"blidhaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vänligt. helsade the hwart annad jnbyrdes bliakteliga Troj 15 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"blidhaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blid, mild. \" leneas war . . . blidaktog j siith ansikte \" Troj 77 . \" nar han them saa, anamadhe han them gladeliga mz blidaktogom ögom ib 19. - vän. han gath napligan soffwed for elskog ty fälnade hans blidaktoga hyj \" ib 179 ."],"f":[]},{"a":"blidhaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blidhet, vänlighet. \" hector . . . begynthe tala kärligen ord tiill honom j alla wendzligen glydagkoghet \" Troj 144 . briseida tog hästen mz glada blydakoghet ib 176 ."],"f":["blyd- )"]},{"a":"blidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vänlighet. \" mz blidhe och mildhet \" Ber 61 . ","2) munterhet. giorde siik baadhe bliidh och gaman RK 3: 656 . - Jfr obliþe."],"f":["bliidh )"]},{"a":"blidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["artigt, förekommand, höviskt. \" the . . . blidelika kunno antswara \" RK 1: 395 (R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 226)."],"f":[]},{"a":"blidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blid, mild. \" at tw wari mik blidhelikin oc miskunsambir \" SkrtUppb 75 . \" o blidhelikaste miskundh \" SvB 19 (början av 1500-talet)."],"f":["-likin )"]},{"a":"blidhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugnad. \" j alla the äro oc blidhelikhet (juncunditate) thär thu nw glädz \" Mecht 179 ."],"f":[]},{"a":"blidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) mild, vänlig, bevågen. \" plactus . . . blyder ok blydkader \" GU C 20 s. 454. 3) behaglig, ljuv. blid iucundus dictur Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 11 c. 34. 4) glad. blyd . . . gentis usu lætus dictur Ol. Magnus Hist. de gent. septetr. l. 9 c. 10. - Jfr oblidher."],"f":["blyder )"]},{"a":"blidhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mildhet, vänlighet. \" for manheit oc milheit oc blidhet (bliðlæti) \" Di 95 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 272 ."],"f":[]},{"a":"blidhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) mildhet, vänlighet. \" lös swndher galins manz harm mz blidhilsom \" Ber 119 .","2) det som är behagligt, nöje, njutning. framgangh ok blidhilse forsma Ber 2 ."],"f":[]},{"a":"blidhka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stilla, göra lugn (om vädret). thäs (hafvets) ower matta flodher mildar thu oc blidkar Lg 3: 50 . ","2) mildra, lindra. allen wärk tha skal thz blidka LB 3: 78 . ","3) mildra, beveka, uppmjuka. blicka eller veeka hennes harda hiertä Lg 3: 555 . ","4) göra blid el. bevågen, blidka. naghan helgan man ellr quinna j hymmeriki mz löfft ok bönom blicka Lg 3: 580 . blidhkar han Bo 113 . \" var (imperat.) nu . . . blidhcadhir \" ib 200 . \" blidhka gudh \" Ber 47 . Bir 1: 192 . at blicka hans mildhet LfK 269 . \" vildo gerna hans hugh ok wredhe blidhka \" Bil 854 . MB 1: 406 . MP 1: 24 . Bir 2: 15 . - med ack. och dat. ath tw . . . wele blidhka thin helgha son mik fatighom syndare Gers Ars b 5. swa som the vilin hafwa mik sik blidcadhan for tholika gafwo Bir 1: 54 . ","5) smeka. \" ämwäl blidhkadhe mik min lilio älskoghe min andelike brwdhgomme \" Su 406 . Ber 238 . - smickra. fanytlika blidhka the sigh af ensamme tronne som ey prydhis mz godhom gärningom Ber 3 . ","6) locka. \" än syndoghe män blidhka thik älla kalla mädher sik, lydh them ey \" Ber 163 . \" vm han lokka thik ok blidhca mz kötzsins lusta \" Bir 3: 30 . ","7) uppmuntra, glädja, hugna. j thessom ordhom blydhkar ihesus sin thiänisto man MP 2: 101 . \" ey blydhkin thik iordhrikis gangn \" Ber 127 . - (?) synap blidkar mantz hog (jfr Macer Floridus, De viribus herbarum v. 1151: suspiria sedat) LB 2: 50 . - trösta. tha all hans barn koma (för komo) til honum at blidhka han, tha togh han widh ängom hughnath MB 1: 232 . - refl. blidhkas,","1) varda blid el. bevågen, blidkas. gudh blidkadhis Bir 1: 152 . ib 153, 244 . SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). at gudz wredhe maghe blidhcas Bir 2: 23 . vredhe domarins christi vrede scal ey blitkas aff nakors bönom MP 1: 48 . - med dat. modhirin är van at blidhcas sonennom nar han bedhis miskund Bir 3: 417 . ib 4: 53 . ","2) bevekas. \" swa blidhcas oc gudh til miskund mz kärlek \" Bir 2: 15 . ","3) smekas. mz them lustas the ok blydkas Bir 1: 161 .","4) glädjas, blifva glad. hughren blidhkadhis Su 394 . Ber 41 ."],"f":["blydhka . ","blitka: -as MP 1: 48 . ","blicka Lg 3: 555, 580 ; LfK 269 . ","blykka: -adhis Bir 1: 244 . "]},{"a":"blidhka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) mildra, lindra. han . . . blidkade ok linade the harda ok fanytto lagin MP 4: 128 . 4) göra blid el. bevågen, blidka. med dat. och ack. o maria . . . blidhka os thin son JMÖ 135 . 7) uppmuntra, glädja, trösta. jak bidher tik . . . at thu mik wärdoghas blidhka, oc glädhia SvB 300 (början av 1500talet). - hugna, lugna, giva ro. människion war bort tappat fran samwarw ok komanskap j hymmerike . . . swa at hon war alstingx galin ok wildh wordin swa som eth faa . . . jhesus . . . fik blidhkat människiona ok fan hona ather j miskundena sköthe MP 4: 13 . lugna, trösta. konungen sa hans reddogha tha tok han blikka hans hugh Prosadikter (Sju vise mäst B) 218 . - Jfr oblidhka."],"f":["blitka SvKyrkobr 169 . blikka Prosadikter (Sju vise mäst B( 218. blika GU C 20. s. 174) ,"]},{"a":"blidhkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugnare, tröstare. \" at thu . . . alla wärldinna blidhkara födha skulde \" SvB 300 (början av 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"blidhkilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) blidhet (om vädret). vidhirquektir af vädhirsins blidhkilsom Bir 4: 309 .","2) det som är behagligt, nöje, njutning. ey lostin thik framfarande blidhkilse Ber 127 . ib 186 . ","3) lockelse. formatte ey mz blidhkilsom ok ey mz hödzslom ok ey mz slaghum koma hona til at sighia ia KL 88 . Ber 159 ."],"f":[]},{"a":"blidhlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vänligt beteende, smek. widh han skill mik hwarte blidlaat ellir bani Lg 537 . mz söte lokkan ok blidhlatom Bir 1: 357 ."],"f":["-laat )"]},{"a":"blidhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blidhet, midlhet. \" om . . . hiärtans blidlek \" Su 175 ."],"f":[]},{"a":"blidhläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = blidhlat. Lg 1025 ."],"f":[]},{"a":"bligha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bliga, stirra. \" han saa högt oc blijgade breet \" RK 1: (Albr) s. 213 . Lg 3: 23 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"blighan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bligande. \" j syons dötthra öghnalatom ok blighan \" SpV 109 ."],"f":[]},{"a":"bligher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr stiärnobligher."],"f":[]},{"a":"blik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sken, glans. \" wart snarlika assikkia eeldher oc osigheliket blek oc bwldher i hymelen \" Lg 3: 475 . ","2) blink, blick. \" Jfr öghnablik. \""],"f":["blek )"]},{"a":"blik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr öghnablik."],"f":[]},{"a":"blika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara el. varda synlig el. blottad. tha hon syna syndroga ärmär ok blikande arma vpräkte Lg 3: 548 ."],"f":[]},{"a":"blika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. blixtra. blekar thet mykioth oc lithen är tordon. merker rägn, blekar mykith oc hymmellen är klar, tha kombir rägn tordon oc köldh PMSkr 293 ."],"f":["bleka )"]},{"a":"blikan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr lygnblikan."],"f":["blekan )"]},{"a":"blikke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (hvit) fläck (på ögat). haffuir naghon maal eller blicke pa ögath LB 7: 208 ."],"f":[]},{"a":"blikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blekna. \" anlit bliknadhe swa som dööz manz \" Bir 1: 85 . ib 2: 244, 4: 135, 148 . RK 2: 3390 . Lg 549 . MB 2: 191, 201 . Ber 286 . \" tha blegnadhe erich som eth bast \" RK 2: 4326 . solin skal blekna Bir 3: 366 . MP 1: 115 ."],"f":["blekna Bir 3: 366 ; ","-adhe Lg 549 ; ","-adho Bir 2: 244 ; ","-ande MP 1: 115 . ","blegna: -adhe RK 2: 4326 . -adhe),"]},{"a":"blikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blinka (med). \" han blictadhe litet annat öghat \" Lg 3: 368 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"blinda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr starblinda."],"f":[]},{"a":"blinda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blindhet. äv. bildl. jak wilde . . . at thu nakon tidh ware rageth ok ey mulwärpill, annath craturit hwässir syninna nathur annat naturligha blindan (cecitas) graffwir nidher j jordhena SpV 52 . wnflyr thu ey blinanna nath, thz är at thu mistir thin öghon ib 41 . grret han . . . ower människiona andelica blinda ok hiärtans willa MP 4: 166 . mörkrit ok blindan som thz (människosläktet( war wti SvKyrkobr 324. j högfärdogom är blindhan (ändrat fr. blindhin) for doom lsitiandhe SpV 159 ."],"f":[]},{"a":"blinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blända, göra blind. han lot sik blinda MD (S) 208 . Jfr forblinda."],"f":[]},{"a":"blinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forblindadher."],"f":[]},{"a":"blinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blindhet. \" j balndh alla andra krankdoma, ok plagho ther människionne kan hendha til syn krop, är henne inthe swa skadhelikit som blindhin \" MP 5: 32 . \" waro thär aldra handha hardasta krankdoma, som är kallosoth: pestiläncia . . . blindhe. hwngher, torsth JMPs 259. \""],"f":[]},{"a":"blinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blindhet. \" bildl. vardh iudhanna blinde forunnen \" Bo 69 . ib 89, 165 . MP 1: 220 . Bir 3: 436 . Ber 34 . Lg 3: 215, 237 . ","2) den el. det som förblindar. hedhir giri är . . . hiärtans blinde älla wtstingirska (exæcatrix cordium) Bo 96 ."],"f":[]},{"a":"blinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blind. \" alle andre iuþa wrþo blinde \" Bu 15 . \" fik frun som blind var . . . seia himins lius \" ib 532 . ib 16, 133, 186, 526 . Bil 245, 276, 327, 341, 358, 411, 453, 463, 642, 653, 864, 887 . af enom som blindir var föddir oc var herra ihesus gaf öghon Bo 152 . - bildl. guz orþ äru andelek collerium ok lysa blinda siala at sea Bu 186 . \" bleff atir blindir j sinne willo \" KL 31 . - Jfr hiärta-, star-, sten-, sur-blinder.","2) som ej kan ses, dold, otydlig. tha vardh honum väghin blind Fr 2780 . al thessin thinghin äru them swa som blindh Bir 1: 135 ."],"f":["blinda nätla","-netzlaa . ","-nesla . blinde nätle),","blinda näta , "]},{"a":"blinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blind. MP 5: 150 . - bildl. döff ec blindh til alt ot SvB 51 (mot slutet av 1400-talet). 2) otydlig, svår (att förstå), svårförstådd. tykte them thät wara alth offhart ok blinth ath forstanda j thera skälom oc sinnom MP 4: 81 . "],"f":["blyndhir )","*blinda klippa","blinde- )","blinda nätla","blinddenäthla . ","blindenälla )"]},{"a":"blindhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blindhet. Su 281 . Lg 3: 157 ."],"f":[]},{"a":"blindklippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1200."],"f":[]},{"a":"blindnätla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = blinda nätla. marrubium thz hether blindh netzla LB 2: 57 ."],"f":["blindh netzla )"]},{"a":"blinker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blink. \" huan then blink the (ɔ: öghon) göra \" Bir 4: 143 ."],"f":[]},{"a":"blinkra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blinka. \" mz . . . blinkrande öghom \" Bo 180 ."],"f":[]},{"a":"blistra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hväsa. \" alskona orma huilke . . . wtguthu theras ether ower mik oc mz theras onda lokt blistrado oc gnislado ower mik sina tändher \" Su 162 . - hvissla? korpana galandhe, hökana blistrandhe, krakor oc skiorar skriandhe Su 119 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"blistrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"bliughdh","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v. se blyghdh, blygher o. s. v."],"f":["bliugher"]},{"a":"bliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bliva, förbliva, stanna, dröja. skal fodermarsken . . . tilsee, ath hwar bliffuer, ther han warder inlagder Arnell Brask Biᴵ 33. sigher siälin . . . wara bor[t] gangande aff thässom hugnadhenom än kötidh lwkath mädh them söthmannom sigher wara bliffuaskoande (immorandum) SkrtUppb 54 . förbliva (vid). Se Sdw 2: 1200. epter wan dödh (skall det donerade jordagodset) bliffua vidh for:da siäla altare äuerdhelica SD NS 3: 400 ( 1419) . - stå fast (vid), stå (vid). Se Sdw 2: 1200. - med prep. vidher behålla. hwilken wara ther gudh will ath lengger lyfwer aff oos tw, thet blywe framdeles with fornempda godz SD NS 3: 292 ( 1418) . \" ther met war theris trätha otskildh j swa mottho at anders hwitte bleff wiidh kolgortz tompth \" Svartb 531 ( 1477) . - bliva (efter), bliva el. vara kvar, utgöra kvarlåtenskap. the iij (3) marck, som bliffuo epter then döda mannen STb 1: 93 (1477).","2) bliva kvar, bliva borta, gå förlorad. om fartyg. tha skippet bleff STb 1: 262 ( 1480) . ib 132 ( 1477) , 231 (1480). - bliva borta, omkomma. peder mölnare, som bleff pa alandz haff STb 1: 354 ( 1482) .","3) vistas, vara, leva. \" wi skulum . . . nokor hws byggia, ther wi maghom stundom vti blifua \" VKJ 6 ( 1440) . baskilicanus . . . then i kyrkio äller palacio lbliffwer GU C 20 s. 51 . - vara, existera. älzskelikin dywr som bliffwa wäxa ok ther medh äro blyffwandis vtan skäll MP 5: 77 ; jfr blivande, part. pres. -leva, hava könsumgänge (med). om man haffuir bliffuith mädh qwinno j hennes manadha sot SkrtUppb 198 . Sv Kyrkobr 351. om hon haffuir giort löskaläghe . . . aällir bliffwit mz nakre andelike menniskio präst mwnk ellir nwnno ib 359 . 4) bliva, varda. Jfr Sdw 2: 1200. wi maghom äkke gifwa bort fran them wart goodz swa at the bliwa ater igeen fatigh SD NS 3: 122 (1416). aff hwlko hector myket glader bleeff Troj 162 . \" silas haffz wathn gönom leer tha bliffwer thet frish \" PMSkr 296 . \" wordo borgamestrene oc raadit swa eens, ath her olaff johannis skla bliffua stadzsins capellan \" STb 1: 4 ( 1474) . ib 344 ( 1482) . - bliva, uppkomma, uppstå. wm tw thät wathnit läthe sidhan pa menniskios likamm, tha bliffwer skithnadher PMSkr 436 . \" läther tw j thät watnith viride es, oc kalk granner giordher aff then oc sywdher, tha bliffwer thär aff lazwr \" ib 437 . - bliva av. engen kan ällir weth sigha mik hvart han är blifwin ällir lkomyn Hel män 263 . 5) ss hjälpvert i förening med part. pret. för att uttrycka omskrivning av passiv form. Jfr Sdw 2: 1200. ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordhen som trollkarlen sigher oweer honom JMÖ 8 . ","2) fortfarande få ha det som hittills, reda sig. gud giffue atj kunne bliffue vid som oss hoppes i vel göre HSH 17: 79 (1523, Brqsk) . "],"f":["blyva )","blivande , part. pres. förblivande, fast. ath synne bliffwandhe stadugheth, som hon beuisthe MP 5: 212 . - vistande, boende. haffuir han eth annat hws, ther flere hans tyänara äro bliffuandhe vti MP 5: 63 . - vrande, existerande. älzskelikin dywr som bliffwa wäxa ok ther medh äro blyffwandis vtan skäll MP 5: 77 . ena liffuandis käldo . . . j sik siälffue, oc aff sik siälffue bliffuandis Mecht 151 .","blivande , ","*bliva af , bliva av (med), befrias (från), bliva kvitt. Jfr Sdw 2: 1200. matthe jac blyffwa aff mz thz ämbethe jac lathe meg gerna nöya ath blyffwa wndy annars styrlz Troj 191 . ","bliva ater , bliva övrig, återstå. ST 391 . ","*bliva vidh , 1) stå sig, hava bestånd. huat the til forende wordo ens medh borgamestarene och radet, thet skal bliffua wiidh STb 1: 174 ( 1478) . ","*bliva vidh sik , förbliva i samma tillstånd el. förhållande som förut, bliva i fred, bliva fri från antastning. huilke som beskattadhe äro oc borghan hafua sat for beskattningena, the blifue widh sigh Rydberg Tr 163 ( 1436) . - Jfr ater-, ful-, inne-, undir-, vidher-, äptir-bliva."]},{"a":"bliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","at the . . . äkke blifwen hängiande a korseno Bo 205 . . med inf. blifwa swa j frida standa RK 2: 1427 . - med prep. vidher, behålla. wnnom iþär at bliuä viþär þän rät SD 5: 636 ( 1347) . \" ther wil iak wider bliffua \" RK 2: 3670 . - lata bliva, låta bli, upphöra (med). j thesse bok aff hersskap scriffwa wil jak om stundh nw latha bliffwa MD (S) 281 . ","2) qvarlemnas el. blifva på valplatsen, stupa. the andre bliffue alle FM 354 ( 1507) . - gå förlorad. bleff ther och eth skep wid alandh aff köninxbärgh FM 355 ( 1507) . wänt tik aff slikom lösom bannom, swa framt at thu bliffwer ey widh thz (d. v. s. går derför förlorad) äwerdelika LfK 141 . ","3) hålla ut, lefva. var thz visselica stort vndir hurw apostlane . . . gato blifwit (subsisterent) vidh thässin ordhin Bo 178 . - lefva, vara. bliiff hel MD 40 . \" blifwin badhe heel ok säl \" Al 4244 . \" bliff thik badhe heell ok säl \" ib 2854 . þän sik vildeg bätra oc blifa i renleke Bir 4: (Avt) 180. at vi . . . skulu blyfua (vivamus) i thässe värld i välmattande tämpran mot kötzsins lusta oc rätuislika . . . oc millelica MP 2: 124 . \" husit huar the blifuo (erant sedentes) \" ib 1: 167 . \" han bleff (erat) j ödmarkom \" ib 169 . ","4) blifva, varda. \" manghe bliuu döþe af baþom lutumen \" Bu 177 . \" at . . . iak dödher blifuar \" BSH 1: 166 ( 1376) . bleff dödhir KL 28, 49, 124, 155 . MP 1: 131 . Fl 937 . Iv 517 . MB 2: 16, 80, 93, 277 . -- blifva af. spordhe sanctus germanus hwar brödhirne waro bliffne (hvad det hade blifvit af bröderne) ST 286 . ib 531 . Di 281 . \" han wilde gerna wita hwart hans fadhir ware blifwin \" ST 51 .","1) qvarlemnas, gå förlorad. fför tyuste skär ppa een sten bleff bade skipp ok gotz j gen RK 1: (sfgn) s. 184 .","2) blifva qvar, blifva öfrig, återstå. mz thy watneno j gän war bliffwit MB 2: 282 . \" bliffwo j gän fämptan tusandh män \" ib 93 . ib 89 . - Jfr ivir-, saman-, til-, vidher-, äptir-bliva, samt hembliver."],"f":["blyfua . bliver, blef, blivu, blivin. ","bliva ater , blifva qvar, qwarstanna, förblifva. nar han blef atir i mönstreno Bo 136 . " bleff han atir ensamin a sinom bönom " KL 21 . " thän hälghe mannin bleff atir j storum hugnadh " ib 34 . " hans son bleff atir blindir j sinne willo " ib 31, ib 64, 65 . Bir 1: 168, 2: 329 . Iv 3658 . Jfr ater bliva.","bliva igen , "]},{"a":"bliveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blifvande, förblifvande, beständig, varaktig. i tässe wärldh i huilke wi haffwom ey bliffwelika warw LfK 71 ."],"f":[]},{"a":"blivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förblifvande. \" mone i godho vm stadhukt framhald oc bliwilse \" Bir 4: 243 . LfK 128 .","2) boning. \" han skal aldre haua bliuilse älla varu när gudhi \" Bir 2: 17 . \" nalkas the bliwilse i hwilke gudh war \" ib 4: (Dikt) 217 . ib 233, 252, 253, 271 . - Jfr himna-, saman-blivilse."],"f":[]},{"a":"blivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) kvarblifvande, förblivande. thätta är ledhas j frestilse ondzkonna härdzska, ällir bliffwilse, ey takas aff them som är frestadhir SpV 552 . 2) boning, uppehållsort. hälghe stadhin ok thin hälgha ok wtwalda bliffwilse (mansio) jnnebyggis swa aff tik, at han liffwe aff liffweno, lyse aff thino liwse SpV 493 . - uppehåll, rast. j xlii (42) bliffwilsom (mansonibus) främias gudz almoghe siw (för siäx) sinnom siw, gönom öghnena SpV 503 . 3= varande, väsende. war herre ihesus loffuade sin fadhir, gud . . . j the naturlika ok äwärdelica bliffuilse ther han vtan ophoff är j guddenomenom, mädhir faderenom, ok them helgha anda MP 5: 5: 144 . - Jfr stadhughblivilse."],"f":[]},{"a":"blixa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blinka. \" mz blixsandhe (tremulis) öghom \" Su 115 ."],"f":[]},{"a":"bliþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"bliþelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) mildt, vänligt. see blidhelika til hans KL 48 . Bir 4: 149 . mz hwilkom hon swa biþelika talaþe Kl 185. helsadhe han blidhelica blasium Bil 901 . \" suara hånom blidhlika \" KS 25 (61, 26) . Bo 60, 154 . Bir 1: 357 . Fl 788, 1220 . RK 1: 395 . \" nar han loo ey blidhelica mot hänne \" Bir 2: 167 . \" syntes optha hans änlithe blidelika frögdhas \" Su 22 . ","2) behagligt, ljuft. \" thy at thz (vinet) blidhelika ingar \" Ber 87 . MP 1: 59 ."],"f":["blidhlika . ","blydhelika Bir 4: 149 . blidhelik (i rimslut) Fl 1220),"]},{"a":"bliþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blid (om vädret). tha wädhrit war blidhast Bil 238 . ib 285 . Bir 1: 397 . gudh gaff them bör ok blidhan sio Fl 655 . ","2) blid, mild, vänlig, bevågen. talar tel hänna bliþo anlite Bu 141 . \" wart han aller blidher j änlite \" Bil 257 . Lg 3: 218, 243 . \" sua räþpeleken at änghen þorþe se han vreþan sva vän ok þäkar at hvar man lyste tel at se han bliþan \" Bu 62 . \" af them blidhir giordhir (blidkad) \" Bir 1: 78 . \" bliidh antzswar \" Lg 91 . - med dat. göra sin son romara bliþan ok þera ovinum vreþan Bu 9 . ib 494, 504 . \" vardh blidher sinne modher \" Bil 795 . KS 25 (62, 27) . ","3) ljuf, behaglig. hwat klar oc blidh (placida) hon (ɔ: bönin) är Bo 104 . \" vända alt til gudz loff oc hedhir hwat thz gaar hällir mz älla moot ok hwat thz är hällir bliit älla strijt \" ib 122 . ","4) munter, glad. \" sagho han liua biþan ok glaþan \" Bu 26 . ib 140 . \" hon vardh tho ther aff halla bliidh \" Iv 3765 . \" ij görin idher blidha \" Fl 837 . RK 3: 3897 . \" mins mik likamans huru þungr han är at dragha . . . bliþar at borþe \" Bu 141 . - Jfr obliper."],"f":[]},{"a":"bliþskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vänlighet, mildhet. aldar är iak blötar gen bliscap Bu 494 . \" bögdhis rätuisan til blidhskap \" Bir 3: 267 .","2) munterhet, glädje. frögdagho sik mykit j sin blidhskap aff kosteligom mat oc drik MB 2: 123 . hwar är nw thin blidskap Pa (Tung) 28 ."],"f":["bliscaper )"]},{"a":"blodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch blodher, m. (Troj 174. Mecht 276 ). 1) blod. lthina thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh Prosadikter (Sju vise mäst) 141 . \" min husbonde lot mik sla blodh pa badha armana ib. - guds blodh, Kristi (utgjutna) blod. li svordomar. om hon haffwir sworidh om gudz dödh gudz blodh oc andra hans lima \" SvKyrkobr 357 . \" thet wet gudz helghe blodh wäll at iac haffde otäncht atgörät \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). ","2) levande varelse, människa; koll. människor. Jfr Sdw 2: 1200. 3) blod ss bärare av släktskap; börd. ath hans naade aaff sancte erix . . . reetta blod sannerligen er kommen Rydberg Tr 3: 624 (1520). - koll. personer av viss, särskilt angiven, börd. alt hoffuesinnet och eddelle blodh vndantagit Rydberg Tr 3: 490 ( 1502) . - blodsfrände (-fränka). Se Sdw 2: 1200. 4) det av naturen med blodet i födelsen givna, bestämmelse. Se Sdw 2: 1200. - Jfr duvo-, hiärta-, inälva-, näso-, umgangilse systkina-blodh. "],"f":["*blods giutilse , ","blods tar , ","bodsutgiutilse","-else )"]},{"a":"blodh lata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åderlåtning. \" i blodh lata skal atuaktas timans qwemelikhet \" LB 5: 292 ."],"f":[]},{"a":"blodhbadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bad i blod. Bil 565 ."],"f":[]},{"a":"blodhblandadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blodblandad. \" \" Bil 473 ."],"f":[]},{"a":"blodhblädhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodbläddra, blodblåsa. Lg 3: 269 ."],"f":[]},{"a":"blodhbäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodström. \" manga blodbäckia strömmade oc flwtho aff honom \" Troj 154 . \" som andra blodbäcka strömdhä offwer achillis ögom oc ansikte \" ib 148 ."],"f":["-iar , ","-ar ) , "]},{"a":"blodheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blodig, blodfärgad. \" giffwa aff sik blodhelika dag \" Iv LXXXVIII ."],"f":[]},{"a":"blodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blodig? sprangh han mith oppo gathona blodha Di 258 (stället troligen korrumperadt)."],"f":[]},{"a":"blodhflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodflöde. \" iezabel som tydhir blodhflytilse \" MP 1: 234 ."],"f":[]},{"a":"blodhfuldher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blodfull, blodfyld, blodsprängd. \" mz blodh fullom öghom \" Bir 1: 31 ."],"f":[]},{"a":"blodhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bloda. \" blodgade sit harnisk \" Di 139 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"blodhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bloda ned, göra blodig. cruentatus . . . blodgadher GU C 20 s. 156 . the . . . skaro j hel eth kydh, oc blödgadho hans kyortil MP 5: 119 . - bildl. tha han seer thera osydhogha klädhabonadh, som dyäffwolin haffuir blodhghath, ok wanskapat medh högfärdhinne MP 5: 119 ."],"f":["blödga: -adho MP 5: 119 )"]},{"a":"blodhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1200."],"f":[]},{"a":"blodhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodflöde, blodgång. ther komber blodh gangh aff LB 7: 174 . \" far man blodgang af jnwertis bwldar \" ib 186 . \" quinnär som mikin blodhgangh haffwa \" ib 6: 106 ."],"f":[]},{"a":"blodhgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blodgirig, blodtörstig. Bil 299 ."],"f":[]},{"a":"blodhgiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodsutgjutelse. \" att ther aff ey kommer stortt glodgjutelsse \" PMSkr 708 (senare avskr.). - Jfr blods giutilse."],"f":[]},{"a":"blodhgiutilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" blodsutgjutelse. BSH 4: 8 ( 1471), 9."],"f":["-else )"]},{"a":"blodhhiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["använt ss tillnamn. pädher köthmangare alias nomine peder darth blodhhierta HLG 1: 89."],"f":["-hierta )"]},{"a":"blodhkopper . m.","b":[],"c":"","d":"","e":["koppningsinstrument. \" guua (var. guna) . . . vel guina . . . blod kopper \" GU C 20 s. 325 ."],"f":[]},{"a":"blodhkälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodkälla. lopp iämsköt aff öghomen som en klen blodh källa Lg 3: 268 ."],"f":["-källa )"]},{"a":"blodhlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bloduttömning, åderlåtning. \" aff godho blodh laat \" LB 5: 292 . \" aff blodlath och koppan \" ib 7: 52 . ib 1: 98, 2: 63, 3: 12, 22 o. s. v. 7: 1, 183. MB 1: 71 ."],"f":["-laat . ","-loth LB 7: 1 ),"]},{"a":"blodhlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åderlåta. \" ath blodhlata \" LB 2: 62 ."],"f":[]},{"a":"blodhlatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åderlåtare. Prosadikter (Sju vise mäst) 141 ."],"f":[]},{"a":"blodhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodvite. \" sades kynnere drengen zacer til xij mark foe blodhleken hans (för han) giorde hans mysken skynner Stb 4: 4 l(1504). \""],"f":[]},{"a":"blodhlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodflöde. \" myken blod ran offwer hans ögon aff thz sared oc ley kwnne thz blod lopped stylla siig \" Troj 174 ."],"f":[]},{"a":"blodhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blodlös. \" \" Bir 3: 253 ."],"f":[]},{"a":"blodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["gruvlig. \" swärya stora blodogha edher \" PMSkr 125 . - Jfr ivirblodhogher."],"f":[]},{"a":"blodhpina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodgång? rödsot? dwger for blod pino LB 7: 100 ."],"f":[]},{"a":"blodhrinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodflöde? for blodhrinna aff quidh LB 2: 33 . \" doger ffor blodh rinna \" ib 38 . ib 39, 42, 48, 54 ."],"f":[]},{"a":"blodhrosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blödning? widir blodhrosa än saar blödhir LB 3: 166 ."],"f":[]},{"a":"blodhrosa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blödande, blodsprängd, blodig. iak tok han j mith knä swa som spitälskan man ok allan blan ok blodh rosa Bir 1: 33 . ib 344 . licammin var allir blekir oc blodhrusa ib 3: 272 . stodh swa blodhrossa ok gynom stunghin ib 1: 31 . ib 3: 274, 289 . \" tedhe hänne siin saar al färsk ok blodhrusa \" Su 383 . ib 415 . TS 20 . liudus, blodrosa GU 8 ."],"f":["blodhrossa Bir 1: 31 . ","blodhrussa Su 415 ), "]},{"a":"blodhrosogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = blodhrosa. the . . . sagho likaman allan vara blodhrosughan Bil 916 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"blodhrunadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = blodhrune. mynthä och äthikia blondath doger för blodrunad LB 8: 51 ."],"f":[]},{"a":"blodhruni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodflöde. \" rökilse är got for blodhrunna \" LB 4: 340 . ib 351, 3: 75, 77, 78 . \" piila oss dogher for blodrwna \" ib 7: 142 . ib 143, 146, 148 o. s. v. duger för blod rwdna (för -rwna) ib 8: 42 . \" binder blodrona ther qwinnor haffua \" ib 7: 139 . \" hielper thz oc quinno mykit storlika badhe fore ok bak fore blodhrona ib 3: 130. stamper man henne ok legger widh blodhrwna tha stämmis han \" ib 2: 48 . ib 3: 79 ."],"f":["-roni . ","-runne )"]},{"a":"blodhrus","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blödade, blodsprängd. tha thu haffe han dödhan j thino sköthe . . . sarghadan oc blodhughan, oc blodhrusan SvB 298 (c. 1520). - Jfr blodhrosa Sdw 1: 125."],"f":[]},{"a":"blodhrusadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blodig, blodsprängd. \" kroppin syntis aff flängiom oc slaghom blodhrusadhir oc saar \" Hel män 105 ."],"f":[]},{"a":"blodhrödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blodröd, röd som blod. en litin syntis blodhrödhir Bir 3: 448 . ","2) röd af blod do blodh rödher for trona Bil 283 . \" funno han badhe blaan oc blodhrudhan \" ST 68 ."],"f":["blodhrudher: -an ST 68 ),"]},{"a":"blodhsiuker","b":[],"c":"","d":"","e":[" . adj. lidande av blodgång? sanguinarius . . . blodh fwller oc blod siwker GU C 20 s. 542 ."],"f":[]},{"a":"blodhsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blodgång. \" hon hafdhe blodhsot (fluxum sanguinis) flughur aar \" Bil 555 . \" är han mykit god för blodhsoth (fert hæmoptoicis . . . juvamen) \" LB 8: 42 . \" thz for dryffuer blodhsooth (fluxum sanguinis) \" ib 2: 10 . ib 39, 41, 7: 9 . MP 1: 343 . Lg 265 . MB 2: 383 . ","2) rödsot. \" mz blodsot oc pestilencia han them freste \" RK 2: 9306 . fik han ena hardha soot . . . oc the var blodhsot (dystenteria) Ansg 253 . \" thz doger ffor blodhsoth (dysentericos . . . juvrat) \" LB 2: 53 . \" köpa swijn nöth faar gether eller huadh thz är som . . . blodhsoth haffuer \" SO 49 ."],"f":[]},{"a":"blodhsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödsot; blodig avföring, blodig diarré. disent[e]ria . . . linwällfue blodh ok blodsooth GU C 20 s. l92. tha fik han blodhsoot som är dötzsins tekn Prosadikter (Sju vise mäst) 126 ."],"f":["-soot )"]},{"a":"blodhsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sten som troddes ha förmågan att stilla blodflöde? (jfr Kalkar 1: l222) el. möjl. röd sten använd som prydand? (t. ex. heliotrop?). athe hado stwlith . . . en blodh sten STb 1: 331 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"blodhstörting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodsutgjutelse. \" ath forstyra thenne blodstörtinge \" BSH 4: 6 ( 1471, samt afskr.) . \" at thenne saargelige foygd, scade oc blodstörtingh matte stilles \" FM 512 ( 1510) ."],"f":["-störtinge )"]},{"a":"blodhstörtning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodsutgjutelse. lom nager blodstörtning . . . skedde Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471). - Jfr blodhstöring Sdw 1: 126. "],"f":[]},{"a":"blodhsulme","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. blodsvulst. flegmen . . . blodswlme GU C 20 s. 278 ."],"f":[]},{"a":"blodhutgiutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som utgjuter blod, blodtörstig människa. cruentatus . . . blodgadher ok blod vtgiutae GU C 20 s. 156 ."],"f":[]},{"a":"blodhutgiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodsutgjutelse. BSH 4: 111 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"blodhvite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lblodvite, mindre sår."],"f":["blotwita STb 1: 427 (1459; burspr.) . blotwitta ib 435 (1460 ; burspr)), "]},{"a":"blodhvite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) blodsutgjutelse. \" vm puust eller vm käps hugg ther ey komber blodwite innan \" MEG 53 . ib 54, 58 . ","2) blodvite, mindre sår. firi drapp fulzäre blodouite (för blodhuite) SD 4: 408 (1335, enl. Hadorphs aftr.). gyor þöm bloþpwite äller blanaþ ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). for ij [2] bloduite som han slogh mattis laurisson BtFH 1: 129 ( 1506) . \" vm man slaar annan hugg eller stinger blodwite \" MEG 53 . \" stinger til blodwithe ib 54, \" ib 58 . \" synis blanadh ella bloduite \" ib 61 . EG 65 . blodwijte såår ellr blånadt SO 294 . ib 293, 295, 300, 308 ."],"f":[]},{"a":"blodhyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodrot, potentilla erecta Lin. \" germandia blodyrth \" Växtförteckn. fr. sl. av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7 (jfr s. 15 och 50); jfr Lyttkens, Sv. växtnamn s. 598."],"f":[]},{"a":"blodhyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blodrot, potentilla tormentilla Neck. \" tormentilla blodörth \" LB 7: 185 ","2) flodnäfva, gerarium sanguineum Lin.? (jfr Tillandz, Catalogus plantarum bl. c 1). rothin aff blodyrth LB 7: 288 . \" blodyrt som kallas sanguinaria \" ib 244 ."],"f":["-örth )"]},{"a":"blok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["block; hissblock vid husbygge? thetta epterscriffwene köpthe jach til nyie bygnyngen östantil . . . . en jernbwlth i bloket HLG 2: 71 (1517). - block till fartyg? viij ort. for blokke Skotteb 401 (1466 ; Kämn). for block ock kopperskyffuer SSkb 315 (1508-09). - Jfr kinnabakka-, sagha-bok."],"f":[]},{"a":"blokhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-hogg )"]},{"a":"blokhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blockhus, af block el. timmerstockar uppfördt förskansningshus. engin vedhen är her inkomen eller tymber, ey heller nogen blockhwss eller andre kiffwanebber opbygdhe, sedhen i häden fore BSH 5: 237 ( 1508) ."],"f":["block- )"]},{"a":"blokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["belägga med block, fängsla med black, sätta i black. honum stockä eller block' eller j jern sätye STb 4: 300 ( 1513) . - Jfr oblokkadher."],"f":[]},{"a":"blokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["belägga med block, fästa i block. hardelica monde the thöm blocka RK 2: 393 ."],"f":[]},{"a":"blokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["block, stock i hvilken en fånges fötter sättas fast. ther saat hwar thera i sin stook en stor welloger breder blook RK 1: 3943 ."],"f":["blook )"]},{"a":"bloma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blomma. \" blomande blomstir \" Su 282 . - refl. blomas, blomma. all fruktbärande trää oc yrther blomstras oc blomas j sinne önskelike oc fruktsamlike fägrind Su 345 ."],"f":[]},{"a":"bloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blome, ävensom damaksa-, kamilla-, lilio-, muskata-, ring- (ringe-), ringil-, rosen-, äg-bloma."],"f":[]},{"a":"bloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blomma. \" \" Fl 103, 104, 1303 . biith draghir honaghit af manga handa blomum ST 5 . blomor oc gräs Su 38 . \" lilior oc blomor \" ib 164 . Lg 666 . \" huaria handha blomster oc blomor \" Su 75 . alla theras faghra blomor oc blomster ib. \" see . . . eth aldra wänasta blomster äldher blomo ib. \" ib 74, 146, 203, 342, 374, 375 . \" naar all jordhin leer oc frögdas j sins mangskona blomsters blomom \" ib 345 . \" j blomstrande blomom \" ib 200 . (blomom (-um), som förekommer ST 5, Su 146, 200, 203, 342, 345, 374, kan föras till blome.) Jfr komilla-, komina-, muskat-, muskata-, ringe-, rosen-bloma. ","2) äggblomma, gula. Jfr äggia bloma."],"f":[]},{"a":"blome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blomma. \" lot them fylla mz alzskyns bloma \" Fl 1298 . ib 1336 . muskata ok thera bloma ib 1106 (på alla tre ställena i rimslut). Jfr muskatblome. ","2) blomstring, blom, blomma. hans stawer stodh j bloma Bil 462 .","3) äggblomma, gula. ondh hustru äther bloman aff äggit ok bondin thz hwita GO 514 . \" tag en raa blome aff hönssa eg \" LB 7: 233 . Jfr äggia blome. ","4) afkomma. allit. faar hon barn oc bloma. SJ 378 ( 1471) . MD 444 ."],"f":[]},{"a":"blome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomma; bildl. \" i haffwen hörth oc rörth thz högxsta mz thz di[i]wpasta, som är grwndhen i the hälge cristne tro, oc blomstet oc blomen i the hälge skrifft \" JMÖ 145 . - Jfr bloma."],"f":[]},{"a":"blomster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) koll. \" blommor, blommor och blad. af huilkins þera vande blomstar vt spriggar \" Bu 6 . \" han bar blomstar a þörrom grenom \" ib. \" ij bärin thz blomster iomfrur alla \" Fl 1305 . ib 1351, 1370, 1372 . Bil 107, 288 . KL 59 . \" af ty trä aldrei kom blomstr å \" KS 46 (117, 50) . ","2) blomma. eg. och bildl. varin som blomstar þät skyt falnar Bu 152 . \" þu äst blomstar \" ib 75 . \" opgangande blomstarin \" Bir 3: 398 . \" liknar . . . sina sötasto modhir vidhir thz blömstir som växste j dalenom \" ib 1: 175 . ib 179, 280, 392 . MP 2: 234 . Fl 1364, 1387, 1399, 1403 . LB 5: 80 . ST 394 . Su 74, 75, 146, 178, 282, 345, 374 . gif þöm blomstar äuinneleks lifs Bu 183 . Bil 216 . Bo 193 . \" pryddir mz alla dygþa blomstre (flore) \" KL 188 .","3) blommig, blom, blomma. tha hon (ɔ: celidonia) star i blomstir LB 3: 120 . brenyrth skal hemptas tha hon star i blomster ib 7: 126 . - bildl. tha han i sins wngdoms blomster til böriadhe sik öwa oc lwstas i wärdzliko fafängo Su 10 . - Jfr böno-, ciprissa-, dilz-, dilfrö-, hylle-, porsa-, rosenblomster."],"f":["blömstrir Bir 1: 175 . " blömster ib 179; dat. sing. blömstre " KL 59), "]},{"a":"blomster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) koll. blommor, blommor och blad. MB 1: 304 . 2) blomma. tha hon (liljan) blomstras, alzstings, ok thär näst falnar ok kastar blomstirdh, tagh ather bolen SpV 25 . j somligom (ting) är stoor fägrindh ok vänleker sa som j blomstrom ok alskons blomom SvKyrkobr 138 . - bildl. i haffwen hörth oc rörth thz högxsta mz thz d[i]wpasta, som är grwndhen i the hälge cristne tro, oc blomstet oc blomen i the hälge skrifft JMÖ 145 . \" aldrig läses sedan wärden begyntes at saa manga herra oc wärdzsens striidzmäns blomster . . . wara komme oc forsamblade tiilhopa oppa en stad \" Troj 103 . ib 137 . iomffrv maria, blomsther offwer alla wtualda jomffrur SvB 332 (c. 1520). thins jomfrudoms blomstir haffwa mz maria offradh gudhi SpV 93 . 4) blomma; beläggning (på metall), utvittrings- el. utlösningsprodukt (av koppar). tagh koper skiffuor, och hengh them i en så eller tynne, ey så att skiffuorne räkie ätikiana, och täppes tätt offuan, och effter tio dager skrapes aff skiffuorne grön erugo . . . somblige kalle thett koperens blomster PMSkr 625 (senare avskr.). Jfr hylleträ-, rosen-, sioblads-, valmogho-blomster. "],"f":["blomstirdh SpV 25 ) , ","*blomsters mark , ","*blomstragudhinnohöghtidh","blomstragudhinna- )"]},{"a":"blomsterfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av blommor, rikt beväxt med blommor. fflorulentus . . . blomster fuller . . . nota florvlenti sunt campi et prata sed floride sunt arbores et herbe mark ok ängia ärv blomsterful lok trä ok yrther ärv blomstrandhe GU C 20 s. 281 . - blomstrande. bildl. giffwandhe sinom blomstirfullom (jfr lat. floribundis) stridzmannom thz aff nadhinne, hwilkit han siälfwir haffdhe aff nathurinne SpV 210 . \" jak bidher tik . . . at j thässo waro inbyrdis ällir ympse talan wili thu kwngöra huru thänna blomstirfullo (jfr lat. floribunde) jomfrudoms nadh skla opspörias, finnas ok gömas \" ib 95 ."],"f":["-fuller )"]},{"a":"blomstergudhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomstergudinna, blommornas gudinna. flora . . . blomster gudinna GU C 20 s. 280 ."],"f":[]},{"a":"blomsterkranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomsterkrans. \" for thän blomstirkranz ther iak för giordhe \" KL 60 . ib 59 ."],"f":[]},{"a":"blomsterkrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomsterkrona, krona av blommor. thu . . . haffir blomster krono a hoffde Skrt Uppb 328."],"f":[]},{"a":"blomsterkärve","b":[],"c":"","d":"","e":[" , blomsterqvast. Bir 1: 317, 318 ."],"f":[]},{"a":"blomsterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blomstrande. thär waro rosenar swa faghra ok blomsthirligha, at the waro widha som annor faath SpV 22 . - bildl. en friboren man wnger ny slagen tiill riddare . . . dristade siig j syn wnga blomsterlige förelek sökte tiil hectorem Troj 149 . - (+) dagranden eprinnande wptspredhir mz skeneno sina blomstirlika (ocroceos) strängia SpV 580 . (Se Ark. f. Nord. Fil. 48: l93 f.)."],"f":["-ligh )"]},{"a":"blomsterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blomstrande. \" förtappa min blomsterlika iomfrudom \" Lg 3: 274 ."],"f":[]},{"a":"blomsterlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomstring, fägring. aff hwilko blomstri framganga fruchtir, mz swa wndhrisamlighom sötma ok fäghrindh at j liknilsom widh them, är thänna wärdhinna sötme ok blomsirlikhet (florida) alt best ok smittelikit ällir orenlighit SpV 9 ."],"f":[]},{"a":"blomsterlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saknande blommor. et trä . . . mykith barklöst oc blomstir löst Lg 91 ."],"f":[]},{"a":"blomsterqvaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomsterqvast. Bir 2: 30 ."],"f":[]},{"a":"blomsterqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomstrande qvist. Bu 6 ."],"f":[]},{"a":"blomstersiäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säng som är skär och fin som len blomma? thässa twa möia thiäna idhkelica när barneno oc swa granlica, at enkte orenth skal thät maka, thy mathe sängin heta the blomster sängin. som skriffwat star aff. war sängh är all blomstrande SkrtUppb 264 ."],"f":["-säng )"]},{"a":"blomstertime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomstertid. \" floralia . . . blomster time \" GU C 20 s. 280 ."],"f":[]},{"a":"blomsterträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomster trä thz kallat är Fl s. 96 ."],"f":[]},{"a":"blomsteräng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blomsteräng, äng med blommor. Su 74, 157 ."],"f":[]},{"a":"blomstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med blommor, blomsterklädd, blomsterprydd. then förste (vägen) war thor, oc twnger thän andre är blomstoghe, oc besattir mz fruktsammom träm thän tridhie war fuller mz thorn oc tiistel Mecht 325 ."],"f":[]},{"a":"blomstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förekommer blott i part.","1) bära blommor, bära blommor och blad, blomstra, grönska. j blomstrande (floridam) dal Bir 1: 273 . blomstrande trää (arbor frondosa) Su 160 . \" mz blomstrande qwistom oc löffuom (folius virentibus) \" ib 203 . \" aff blomstrande frukt (florifero gerimine) hälgra oc gudelika manna lidilse \" ib 178 . - part. pret. blomstrane, grönskande. j yrtagardhen blomstradhan mz dyrastom rosom Su 397. jässe roth skal bliffwa blomstrat Lg 3: 593 . var säng . . . är blomstrat Bo 104 . ib 146, 147 . ","2) blomma. blomstrande roser Lg 441 .","3) bild. \" blomstra. blomstrandhe wngdomen \" Su 74 . ib 345 . - refl. blomstras (-as, -aþis), ","1) = blomstra 1. trän grönskas ok blomstras Bir 1: 45 . \" aarons wandir som blomstradhis \" ib 181 . ib 60 . Lg 31, 66 . \" all fruktbärande trää oc yrther blomstras oc blomas \" Su 345 . blomstris iordhen mz grönt gräs (germinet terra herbam virentem) MB 1: 156 . ","2) = blomstra 3. af ränas thässa blomstrandis lifweno Gr 275 . blomstraþis (florens) i allom hughsens dyghþom KL 185 ."],"f":[]},{"a":"blomstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blomstra, grönska. part. pres. blomstrande. synis nyttoght wara, nakra trappor aff jomfruligha liffwerneno, swa som syndhirligha frucht aff blomstrande (floribundi) grönskanom här tillföghia SpV 465 . 33) bildl. blomstra. part. pres. blomstrande. eth blomstrandhe (florida) creatur är fulbordogha skaprens witne SpV 28 . - refl. blomstras, blomstra. bildl. thin ära . . . skal aldrigh minska, forgha, eller wanskas, vthan äwärdheligha wäxa, blompstras, ok jw meer ok meera ökias SkrtUppb 375 . - Jfr af-, ut-blomstra."],"f":[]},{"a":"blot","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["blott, allenast, endast. hwar liuslige synes husad skelfong ther är e mellom, the ther äre wigde for kyrkedören epter landz lag och the andre som blott äre festh HSH 16: 101 (1527, Brask)."],"f":["blott )"]},{"a":"blota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) offra. \" ängom affgudhom pläghom wi blota \" Al 6037 . ","2) dyrka (genom offer). vilde nidherhugga eth blotat thrä Bil 632 . ","3) förbanna, smäda, häda. han blotar gudh MD 33 . \" the raktho wth sina tungor ok blotade han \" ib 38 . ","4) förbanna sig, svärja. hothede the och blothede BSH 5: 342 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"blotna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bliva mjuk, bildl. hans hardhe hugher skal bluthna som vax for eld Prosadikter (Barl) 72."],"f":["bluthna )"]},{"a":"blotna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mjukna, blifva mjuk. skalana blotnadho som lilio blomster Bil 473 . \" stora rägn skura aff huilkom iordhen blotnar \" Su 119 . \" tungan blötnar ofmykit aff vate väsko \" MP 1: 264 . ib 2: 206 . KL 308 . Bir 1: 129, 2: 84 . ST 262 . LB 2: 11 . ","2) bildl. \" blifva mjuk, blifva vek, bevekas. thera hardha hiärta blotnar \" MB 1: 379 . Bir 2: 230 . Su 5, 182, 382 . - Jfr blöter."],"f":["blutna MP 2: 206 ; Bir 2: 84 ; Su 382 . ","blötna Bir 2: 230 ; ","-ar MP 1: 264 . ","blöthna LB 2:11 . "]},{"a":"blotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blotta, afhölja, göra naken. loth han neka oc blotta ST |74. hon byriadhe sik blotta ib 392 . ","2) blotta, lemna utan försvar. blottadhä thet landhet . . . för dagligä fyendhers hendher HSH 19: 41 ( 1497) . thörom wij eij flere borth sendhä oc oss alstingis her hemmä blotthä ib 20: 114 ( 1507) . - (?) afhalle med piil the som blotta vtaff viigskördhen pa slottet BSH 5: 199 ( 1507) . - Jfr be-, for-blotta."],"f":["-adhe )"]},{"a":"blotta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["blott, allenast, endat. \" the forwagade siith liff oc wälförmågan for blottha twa qwinnor skull \" Troj 104 . Jfr blotter 7."],"f":[]},{"a":"blotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blotta, avhölja. - blotta for sik, draga blankt? med prep. mädh. blottade han fore sigh fore mwncken medh sit swerdh Stb 3: 268 (1496). - blotta sik, blotta sig, avhölja (viss del av) sin kropp. han gik oppa gatunne ok blottadhe sik fulika ok skamlika MP 5: 115 . - Jfr forblotta."],"f":[]},{"a":"blotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blott, bar; obebyggd (om tomt). Se Sdws 2: 1201. ","3) utblottad. \" lasse dalarll kom i landh blotter til reffla, tha henrik friare skip forgiks \" STb 1: 62 ( 1476) . ","4) värnlös. \" all then deel ljag ägher ligger här oppaa en blot gardh, som eckie staar thil ath försvara VgFormt II 1: 16 (1521). \"","6) ensam, enda. Se Sdw 2: 1201.","7) best. \" form utan föregående artikel. lblott, bara, allenast. hulkin tompt sigurd sadhe sigh köpt haffue aff aswidh siffridsson fför !UDDA_TECKEN? (4 1/2) marck blotthe tompthen och nw solth haffue for vij mark medh thess bygningh \" SJ 2: 169 ( 1490) . Jfr 1. blotta bögningen for vtan tompten Stb 3: 368 (1498). han schulle aff brythe och bort före then bögningh, som han haffuer wiidh grindh(?), vtan blotta cpaelleth magh qwarth staa ib 2: 207 ( 1487) . Arnell Brask Biᴵ 33. see rothinna frukt, aff hwilko the människian liffwer, som kallas animalis, thz är thän som alth wil skikkia ok skipa aff blwta naturinne , wthan nadhinna liws SpV 151 ."],"f":["blwtter: -an SpV 73, -a ib 151 )"]},{"a":"blotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blott, bar. \" a thera lifwe war enkte blot \" Al 10344 . ib 7420 . \" blotter ok nakwdher \" Lg 3: 339 . mz barom oc blottom handom ST 394 . \" mz sinä blota hand \" Va 16 . ib 17 . \" hennas sömpn war ganzka lithen thy at hon aldrigh haffde nakot wndher sik, wtan laa oppa blötte iordhenne \" Lg 3: 389 .","2) blottad på menniskor, tom. hwar han foor ther wart alt blot Va 22 .","3) utblottad. \" loppo somme blota heem \" RK 2: 437 . ib 7258. ","4) vapenlös, värnlös. \" blotte for vtan alla wäria \" RK 2: 7628 . Su 410 . Lg 3: 216, 217 . han (ɔ: mannen) är ok aldär blottär til sin likama KS 4 (7, 4) . \" i kommen här til mik ena blotta pigho mz manghom wänktom riddarom \" Lg 332 . ","5) späd (ordets bruk i denna bem. torde bero på sammanblandning med blöter). jak haffuer alle minne dage tiänth ider foorfäder vtoff blötthe barnss ben (från min späda barndom; jfr Isl. frá blantu barns beini) FM 290 ( 1506) . \" som edher och rikenssens tro tiänare hafwer waridh aff blotte barns ben \" BSH 5: 450 ( 1511) ."],"f":["bloter . ","blötter . ","blötther )"]},{"a":"bloþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) blod. \" skref þär iuir bref mz sino bloþpe \" Bu 29 . \" lata blod \" LB 3: 14, 15 o. s. v. latha sik blod ib 23 . \" blodit tioknar i menniskione oc löper ta samman \" ib 22 . \" godher lither blodzsens skal wara rödher ok nokot brun \" ib 5: 293 . tå män äta ok drikka, tå hitna thera blodh af starkom ok myklom dryk KS 55 (139, 59) . \" hon rodnadhe som en blodh \" Di 227 . \" them fiol tha blodher före öra (uttryck för förskräckelse) \" Al 4863 . \" blodhorin gik vt \" KL 57 . \" thet helgha blodh i wilsnak \" SD NS 1: 147 ( 1402) . \" thet helgha blodh j sko kloster \" FH 2: 117 ( 1438) . \" til hälgha blodz altara \" SJ 39 ( 1432) . Jfr adhro-, bukka-, diura-, duvo-, hara-, hiärta-, hunda-, lamba-, manadha-, manna-, näsa-, näso-, rosen-, räva-, thiura-, thiähurs-, vaþa-bloþ el. -bloþer. ","2) lefvande varelse, menniska (så äfven Mnt. blot; Mht. bluot; Nht. blut, se Grimm, Wörterb. 2: 273). tha sage thz ädela rena blod RK 1: 1917 . - koll. menniskor. bedreff ther in pa swensk blod ynkelig mord, roff oc brand BSH 5: 96 ( 1506) . - (bloder för broder Va 24, 25 .) "],"f":["blods aker , ","blods bäkker , ","blods drupi","blodz dropi: -a ST 386 . ","blodzdropi: -a MP 2: 10 . ","blodz droppe: -a Lg 3: 636 . blodzdrappe: .a Su 28 ),","blods kälda , ","blods strömber , ","blods sveter","blodz svetter )","blods svets drupi","blodz swetz dropi )","blods synd , ","blods tar , ","blods tekn , ","blods utgiutilse , ","blods vadhe , "]},{"a":"bloþdrupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodsdroppe. \" þri bloþdrupa drupu af fingrenom \" Bu 56 . ST 104 . Su 391 . Jfr blods drupi."],"f":["blodhropi: -a ST 101 ; Su 394 ),"]},{"a":"bloþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se bloþ"],"f":[]},{"a":"bloþläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodvite, mindre sår. SR 54 ."],"f":[]},{"a":"bloþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) blodig. \" þin bla siþa ok bloþogh härþ \" Bu 73 . ib 504 . Bo 187 . Lg 3: 93 . \" bloduger eller blaar \" RK 1: 469 . \" som nakon sin brodher . . . slar blaan äller blodhughan \" SO 25 . ib 69, 79 . FM 555 ( 1512) . \" vsurpant jurisdicicionem domini regis corrigendi super blaat et blöot \" SD 5: 137 (1342, afskr. efter en trol. af Tysk hand skrifven origianalhandling). ","2) lidande af blodgång. the orena blodogha qwinnan Su 296 . - Jfr rödhblodhogher."],"f":["-ugher . ","blodhoth Lg 3: 93),"]},{"a":"bloþsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bloþsäri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bloþväkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"blunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blunda, vara sluten (om ögonen). hon . . . laa . . . mz blundande (clausis) öghon Mecht 217 ."],"f":[]},{"a":"blunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blunda, lägga i hop (ögonen). the blunda mz öghom MB 1: 308 . ib 312. saa änkte mz vplyptom öghom meer än för mz blundadhom KL 147 ."],"f":[]},{"a":"blundra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blunda. \" saa änkte mz vpluktom öghom meer en för blundrande \" Bil 896 ."],"f":[]},{"a":"blunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blinka. \" tha ypna the (hökarna) ögonen oc offtha läta them samman oc blwnka ey gitandis seeth mädh them stadelika \" PMSkr 275 ."],"f":[]},{"a":"blus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bloss, fackla. bildl. apostlana, borghara oc herrans gudz hemelika . . . wener tillkomme os i dagh, bärandhes bloseth oc oplysandhes fädhernes landet JMÖ 162 . "],"f":["blos )","*blusa lius","-liwss )","*blusa staki","blus- )"]},{"a":"blus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bloss. \" gingo kring vm romara borgh mäþ brinnande blusum \" Bu 9 . tha loot hertogh magnus redha koost ok göra blwss ok giorde eth got bröllöp ok raast RK 1: 809 . \" tolff bluss man fore honom (konungen) förde \" ib 2192 . \" tha han kom fram ij thz hws ther mötte honum iomfrughor mz storä blus \" Iv 2826 . Bu 493 . SD 5: 563 ( 1346) . \" ib NS 2: 9 ( 1408). \" Bo 188 . MB 1: 334 . Bir 3: 280, 4: 17 . VKR 64 . Fr 2951 . Al 2333, 5697 . Di 286 . MB 2: 345 . II maladhe blws FH 5: 37 ( 1466) . - bildl. matte tha pharao se oc höra hwar hans herra kom mz blosom oc baswnom MB 1: 300 . - Jfr gildis blus."],"f":["blos Al 5697 ; ","blosom Bo 188 ; MB 1: 300 . ","bluss SD 5: 563 ( 1346); RK 1: 809, 2192 . ","bloss Di 286 ; MB 2: 345), "]},{"a":"blusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blossa. \" blusande lyghnelder \" MB 1: 330 ."],"f":[]},{"a":"bluslön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvode för bärande av bloss. Skotteb 393 (1465 ; Kämn)."],"f":["blyss- Skotteb 393 (1465 ; Kämn)"]},{"a":"bluspänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvode för bärande av bloss. stadztiänere xxxiij mark thäre löön oc for bluss peninge Skotteb 409 (1467 ; Kämn). ib 452 (1472; Kämn). byswenomen ij (2) mark bluss peninge ib 434 (1470 ; Kämn). ib 417 (1468 ; Kämn)."],"f":[]},{"a":"blusstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = blusa staki. blosstaker Urk. fr. 1510 (enl. uppgift av riksarkivarien E. Hildebrand). Jfr Hildebrand Sv. Med. 3: 554."],"f":["blos- . ","-er ) , "]},{"a":"bly","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bly. \" i panno mz uällanda bly \" Bu 494 . ib 529 . \" blöt som bly \" Bil 255 . Bir 2: 58 . Su 353 . LB 9: 109 ."],"f":["blij Bir 2: 58), "]},{"a":"blyaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lblyaska. PMskr 530."],"f":[]},{"a":"blyblandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["blyblandad, med bly uppblandad. 6 pundh blyblandat teen VKU 122 ( 1566) ."],"f":[]},{"a":"blyfiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyskiva. \" til ath slätta nokra stena ma haffwas en halff andra spanna long tiok bly fyöl \" PMSkr 507 ."],"f":["-fyöl )"]},{"a":"blygdhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oblygdhlika."],"f":[]},{"a":"blyghaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["blygt, sedesamt, höviskt. hon reste sig op liwffliga oc bligatekliga Troj 11 ."],"f":["blig- )"]},{"a":"blyghaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blyg, sedesam. \" än tha at hon war bligaktog kwnne hon ey tämpra syn ögnasyn \" Troj 10 ."],"f":["blig- )"]},{"a":"blyghaktoghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyghet. kärleken oc bligaktogheten stridde tiill hopa j hänna hiärta oc hwg Troj 11 ."],"f":["blig- )"]},{"a":"blyghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blygse. ley diliande nokra sina syndhir fore räddogha skuldh ällir fore blydh skuldh MP 5: 204 . 2) blygsamhet, sedesamhjet; kyskhet. thu födde . . . wtan pino mz blyungxsons lylio (cum pudoris lilio) JMÖ 189 . 3) skam, vanära. lMP 5: 204. SVb 436 (början av 1500-t). ib 276 (början av 1500-t). tiilstäden j thz, tha blyffwn j oc edra arffwonga oc afföda beskämda mz en ewigzs blygdes smsettha Troj 129 . \" engaledhis nakar sorg ällir bligd draghir mik til thätta ting (ɔ : inträde i kloster) \"","4) skymf. \" the . . . kalladha hona en awita dara oc at hon hafdhe warit drukkin tha henne tholkit drömde oc thögdho hona mädh smälikhet. hon togh höfligha the blidgdhena \" Hel män 210 . - Jfr oblygdh."],"f":["lsing . ","blygdes Troj 129 . ","lgen . ","lsing . ","lblyugxsens JMÖ 189 ),"]},{"a":"blyghdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oblygdher."],"f":[]},{"a":"blyghdhfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av blygsel; blygsam, sedesam, ärbar. \" pudorosus et puderus . . . blygfuller \" GU C 20 s. 500 . ib s. 225."],"f":[]},{"a":"blyghdhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med blygsel. j magen gligdeliga skämmas ath j lathe eder saa oärliga drapas aff qwinnors händer Troj 239 . 2) på ett förödmjukande sätt, nestligen. konwng priamj natwrliga söner . . . brwkade the mäkta mandom then dagen, manga dräpande then dagen aff grecomen oc thera konwnga myktet blidgeliga forargande Troj 154 ."],"f":["bligdeliga Troj 154, 239) ,"]},{"a":"blyghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett sått som ländet till skam el. vanära, nesligen. rymdhe the blygliga till strandena jgen tiill syn skyp Troj 31 ."],"f":["blygliga )"]},{"a":"blyghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med blygsel. skulle te blyglican wara thet bekend, hwre som te haffua farit met eder FM 358 ( 1508) . ","2) blygt, på ett undfallande sätt. huru blyghelica han slar nidhir änlitit Bo 190 . ib 21, 192 . Lg 3: 81 . \" hwi swarin j swa blyughlika \" ST 97 . ","3) på ett sätt som väcker blygsel. blyghelica kläd Bir 3: 143 . blyghelika nakin ST 246 . ","4) på ett sätt som länder till skam el. vanära. thet han blygelige skal vara bekend för gud och alle retwisa men BSH 5: 277 ( 1508) . ib 5: 96 ( 1506) . - Jfr oblyghelika."],"f":["blygelige . ","blygligan . ","blighelica Lg 3: 81 . blyughlika),"]},{"a":"blygheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blygsam, kysk. \" antwardhar iak tik mina blyghelika renlikhet \" Lg 3: 310 . ","2) blygsel väckande, som man blyges låta se, som man blyges för. liugn eldin vpbrände tha alstingis hans blyghelika limi (verenda) Bir 1: 221 . ib 287, 3: 137 . \" hans bliugliko thingh ib 335. \" ib 334 . \" hennes blygeliga ländher \" MB 2: 160 . mins sons blyghelika ok lastelika näkt Bir 1: 83 . \" ib 3: 373. \" ST 246 . \" i nakre blyghelike ällar skämtelike talan \" LfK 106 . \" thz första är thik blyghelikit \" JP 3 . ","3) skamlig, neslig. är han (ɔ: var fatikdobir) . . . äkke blyghelikin vtan hedhirlikin Bo 128 . \" rosa sik aff them syndom som han räknade för blyghelika ok skämmelika \" Bir 1: 160 . Su 17, 36, 115, 275, 342, 365 . MB 2: 166, 219 . - Jfr oblygheliker."],"f":["blyghelikin . ","blygelig . ","blyghliker: -liko Bir 1: 334 ; ","-lika Su 342 . ","bliugheliker: -liko Bir 1: 287 . ","bliugliker: -liko ib 1: 335 . ","blwgligh: -ligha Su 275 ), "]},{"a":"blygheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sedesam, kysk. eth blyghelikit (pudica) liffwirne, j blandh frestilsinna tagga ok stionga, j allom ltima ällir hwariom tima, hafwer thz rosa ok lilia kräselikhet SpV 236 . - Jfr oblygehliker."],"f":[]},{"a":"blyghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sedesamhet, tuktighet, ärbarhet, kyskhet. \" thär är renlikhetzsins lilia hwith, ödhmikwktinna viola är skinandhe, blyghlikhetinna (vercundiæ) roos är rödh \" SpV 10 . aff . . . blyghlikhetzsins ämpne fulkomnilse j christi limmom, ällir ophoffwit aat waare samtalan, är haffwaskolandis thz blomstridh (ordens rätta ordning) är: blyghlikhetzxsins fulkomnilse j christi limmom, ämpne ällir ophoffwit - för ämpne ällir ophof eller ämpnit ällir ophoffwit aat waare samtlan är haffwaskolandis thz blomstridh; jfr lat. consumatione lin christi membirs, pudicitiæ. materia aut exordium collationis nostræ flos ille ponendus est) ib 9 . h'änna blomstirlika blyghetlikhetz fortappilse ib 68 . - Jfr oblyghetlikhet."],"f":["blyghlikhet )"]},{"a":"blyghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blygsel. \" konungsens grymoghet wendhis om j blyglighet \" MD (S) 249 . ","2) blygsamhet. ey thorandis for blyghelikhet skuld oc vidhirsyn at framgaa KL 325 . MD (S) 227 . - Jfr oblyghelikhet."],"f":["blyglikhet MD) (S) 227. blyglighet ib 249), "]},{"a":"blygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blygsam, sedesam, ärbar, kysk, ren. thz haff for fulla sannindh, at nya sanghin j thännom wanskeliga kroppenom är hoghin ok eth blygth (pudica) liffwirne SpV 203 . \" kärlekin thän rene til christum, han rensar ämwäl them som orene äru, ok them som blyghe (pudicos) äru j kyteno gör han ythermera rena \" ib 99 . \" blwgha brwdhgomans blwgha brwdhir (sponsi pudici sponsæ pudicæ) \" ib 15 . hwario handa, som sant är, blykt l(pudica), rätwist, hälaght . . . bör os göra ib. 383. ib 498 . - Jfr skamblygher."],"f":["blwgher: -a SpV 15 . ","blykt SpV 383 ),"]},{"a":"blygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blyg, som blyges, som har försyn, blygsam. fördis war herre aff cledhom oc bandz widh stodhena, stoldzer oc fagher oc bligher Lg 3: 83 . \" valerius biscopir war blygher man \" Bil 471 . \" var lliughar at þigia \" Bu 174 . Bo 27 . \" huru blygh hon är at tala mz swa storom herrom \" ib 2 . \" bliughe som iomfrvr \" Bir 1: 163 . Bo 104 . \" första daghen wast thu rädh blywg, oc allom ödhmywk \" LfK 140 . \" blygher j wp synena \" MB 2: 326 . haua . . . blygh öghon Bir 2: 164 . \" thit maal wari bliwkt \" Ber 13 . \" mz enne blyughe ödhmyukt \" ib 256 . ","2) som är föremål för blygsel. slitw thera jnelffwe oc blywga natwrenna lim Su 127 . "],"f":["bligher . ","bliugher . ","blyugher . "]},{"a":"blyghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blygsamhet, kyskhet. \" tik minom odödhelika brudhgomma haffwer iak loffuat iomffrulika blyughet \" Lg 3: 287 . ib 285, 414, 633 . MD (S) 227 .","2) det som man blyges att låta se, blygd. min klädhe som hölia mina näkt oc natwrlika blyghet Su 193 . MB 2: 358 ."],"f":["blyughet Lg 3: 287, 414 ; -hetz ib 285),"]},{"a":"blyghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blygsel (för att göra el. visa ngt). paris afflagde all bliwghetz skyggeliga mörker oc steg astad oc satthe siig j thz säthe som näst war drotning helene (paris omni pudoris omissa caligine sessioni helene vicinius appropinquat) Troj 63 . - blygsel (över ngt). man skal storlighe blyghe segh for gudh af syn syndzens fwlhedh blyyheet är een stoor bood for synden SkrtUppb 437 . - blygsel, skamkänsla; blygsamhet, ärbarhet. mannin blyghis enkte vtan glädz oc rosa sik thär af: at han giordhe illa, thät är än nakur bliughet i quinnone, än j mannenom är engin, vtan hällir swa oppenbar ilzska, at thän haalz for en dare som ekke kan öwa sik i tholko Hel män 135 . - kyskhet, renhe. hel hälagh jomfru . . som . . . hälghadhe okränkta oc osmittadha thina mandoms tokth oc bliugheth SvB 369 (början av 1500-t). j blandh dygdher, är renlekin främsta dygdhen . . . thy findhir jak enkte lusteligharen, ällir gangligharen, än thala mz thik om blyghetena (pundicitia) SpV 11 . 3) skam, vanära, skymf. lydhir . . . nokor nokra skam ällir blyughet, tha brännir iak allir jnnan, swa illa ltykkir mik thet wara MP 5: 22 . ther (i det övre helvetet) är . . til sielena sygget (ɔ: stygghet) fasan reddoge skam ok blyghet SvKyrkobr 212 . - Jfr oblyghhet. "],"f":["blyyheet SkrtUppb 437 (daniserande) . bliughet.. blyughet), "]},{"a":"blyghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*blyghia sik , ","bligdhis ib 34 . ","blyias SkrtUppb 150 . ","blyas: blyandis SkrtUppb 358 . ","blias Troj 48 . lib 118), 1) blygas, känna blygsel. med prep. af. blyghiandis aff sinom syndom SkrtUppb 22 . Troj 48 . - med inf. lutan at. blyggias nakot thänkia, tala älla göa, thät mote tik är SvB 50 (slutet av 1400-t). - abs. miz af hwario thu äst afkomen, ok bligx Skrt Uppb 118. lib 150, 358. opers. med inf. utan at. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them skämmis älla blyghis, aff thera fall nåsas (piget corrigi) SpV 428 . 2) blygas för att göra (ngt), hysa betänkligheter mot att göra (ngt), draga sig för (ngt). gudena lyckan wnnande, nagot blias ellir rädas böör ey (fauentibus diijs verei ali. quid non oportet) Troj 118 . 3) i lkyttre åthävor visa att man blyges över eller lskämmes för ngt, ge sin blygsel lel. skamkänsla eller sitt förakt till känna? han war sputtadhir j sith änlite swa som an käre i scrifftinne, the blygdhos lj mith änlite SkrtUppb 325 ."]},{"a":"blyghias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med prep. for. \" hwilkin som . . . ey blygdis for korsins blygd \" Bir 4: 98 . \" skämmas oc blyias fore thera villo \" Ansg 207 . - med prep. vidher. j blyens ey widher aff thenne sma fugla lära sidher MD (S) 268 . - med inf. utan at. hwat munde ey modhorin hawa blygdz sitia när sonenom li bland männena Bo 59 . \" the blygdhus bliua j fädhernis lande \" Bil 289 . \" han bliwghdhis sigia sina thanka \" KL 230 . - med inf. med at. skolom . . . vi äkke blyghias at thiäna gudhi Bo 151 . \" blyghas at bita \" Bil 369 . MP 1: 7 . Bir 1: 8, 48, 161, 3: 231 . -abs. engin wiste thik blyghias MB 1: 161 . \" thörfva the aldre blyias \" Ansg 207 . - opersonl. med prep. vidher. blyghis mik nu vidhir at thu skoli them see kälta äpte meer än noogh Bo 137 ."],"f":["blyghas MP 1: 7 ; Bil 369 . ","blyughias Bir 1: 161 . ","bliughas Bir 1: 156 ; ","bliwghdhis KL 230 . ","blyias GU 4 ; Ansg 207 . ","blyas: blyens MD (S) 268 . ","-is , ","-dis , ","-z )"]},{"a":"blyghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f.? skam, vanära. thetta är mik wnder ögonen kommid meth stor bligilsse oc wardom ther fore ganska mikit forsmade i war orden SvSkr 1: 41 (1507."],"f":["bligilsse )"]},{"a":"blyghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["blygd, skam, vanära. \" skal han mz blygilse wijsas aff radhit \" BtRK 327 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"blyghlat","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" blygsamt beteende, blygsamhet. thänne blyughlaten höfwa väl hwariom enom Ber 256 ."],"f":["blyugh- )"]},{"a":"blyghlatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blygsam. \" Ber 257. \""],"f":["blyugh- )"]},{"a":"blyghleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyghet. \" hwi atherhiölth thik ekke jomfrulikin blygheleker, ey qwinzlikin räddoghie Skrt Uppb 58. \""],"f":[]},{"a":"blyghlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyskhet, renhet. \" wthan thu älskar, tho haffwer thin renlekir hwadzske wärd ällir forskullilse hwat goth haffwer blyghlikhetin, om hon ekke wardhir hwlpin mz enom fwlbordoghom kärlek \" SpV 236 ."],"f":[]},{"a":"blyghläte","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" = blyghlat. Ber 259 ."],"f":["blyugh- )"]},{"a":"blyghsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blygsam. \" war nu atirhalloghir til kropsins dödho, snäiällir, bliugambir, milir härbärghare \" Hel män 146 ."],"f":["bliug- Hel män 146 )"]},{"a":"blyghsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blygsam. \" han wardher snart höffwiser oc blwghsamber \" LfK 31 . ","2) förenad med blygsel. the (ɔ: skriftemalen) skulw wara först ödhmyuk oc blyughsam LfK 81 . \" blywghsam skal wara syndenna anger \" ib 82 ."],"f":["blywghsamber )"]},{"a":"blyghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blygd, blygsel. \" flype firi blyght \" Bu 3 . ib 156. for manna blygdh skuldh (af blygsel för menniskor) Bil 480 . \" warþ munkin swa som affsinna for blyghþz sculd \" KL 186 . \" godh blygdh är at thik skämmis at synda älla oc lhawa syndat \" Bo 151 . \" oscriptadh for blygdh ok skam skuld \" Bir 3: 200 . \" tolde sins naklikhetz bliwdh \" Bir 1: 29 . \" bära blygdh i thino änlite for thinna synda aminnilse \" Ber 96 . \" vtan alla blygh \" Gr 284 . Bir 1: 168 . MB 2: 210 .","2) blygsamhet. \" kona vtan blygdh \" KS 46 (118, 50) . \" göme ok wärne blygdh af quinna wäghna dygdh ok godha sidhi \" ib 47 (118, 50). MD (S) 227 . ","3) skam, vanära. \" hans blyght skal ändas mz heþar \" Bu 4 . ib 498, 520 . Bil 877 . Bir 3: 76, 4: 98 . Va 6 . \" bort älte folkit han af stadhenom mz skam oc bliugdh \" KL 192 . \" medh synd ok bliughd riva ok röva af armom almogha \" KS 61 (152, 67) . tess hawen i blygd RK 1: 2455 . \" hon glömde jämuäl alla wärldinna blygdh (skam inför verlden) \" Bil 264 . Bir 1: 187 . \" at konunglich räfst härdhir sik kranckum gerningum ok sidhwännium till blyudh ok gengangho \" SD 4: 467 (1335, nyarea afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","4) skymf, skymford. \" fik ioakim blyght ok snyblo af iuþom \" Bu 3 . \" ey akta manna loff älla manna blygdh \" Bir 2: 108 . \" vtan mans bliugdh ok åtlöghe (utan att kränka någon och göra honom till föremål för åtlöje) \" KS 24 (59, 26) .","5) blygd, könsdelar. MB 1: 173, 495 ."],"f":["blyght Bu 3, 4 . ","blygh ib 156, 498, 520 ; Gr 284 . ","bliugdh KL 192 . ","bliughd KS 24 (59, 26), 61 (152, 67) . ","bliugdt Bir 1: 168 . ","blyughd SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . ","bliwdh Bir 1: 29), ","blygdha giäld , "]},{"a":"blyhvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyhvitt. \" tak blywith som kallas cerusa \" PM XLII ih [2] lod bly hwiit LB 7: 328 ."],"f":[]},{"a":"blyhvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyvitt. - bly skiffwor hengde i ett kar ther etikio är i göe på sigh blyhwitt PM Skr 615 (senare avskr). ib 616 ."],"f":["blyhwitt )"]},{"a":"blykista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kista af bly. Bu 210 . Bil 296 ."],"f":[]},{"a":"blyklot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blykula. \" manga bysser mz blyklooth oc jern ther ynne \" RK 3: 3765 ."],"f":["-klooth )"]},{"a":"blyknapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyknapp, blykula. \" flenghia henne meth bly knappom \" Lg 3: 124 . ib 126 ."],"f":[]},{"a":"blylodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blylod, blykula. Inv cur Tynnelsö 4 ( 1443) . viij (8( stor bly lodh gotten BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"blymakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyarbetare, blygjutare, blyslagare. \" ther bode bygninges män . . . här smeder oc ther blymakara \" Troj 38 ."],"f":[]},{"a":"blymästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blytäckare? ss tillnamn. \" myn brodher niclis olofson kallande blymestera \" SJ 419 ( 1417) ."],"f":[]},{"a":"blymästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blygjutare? blytäckare? niclis olaffson, kallandis blymestare SD NS 3 222 (1417) . ib 270, 282, 283 ."],"f":["-mestare )"]},{"a":"blyskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blyskiva. \" bly skffwor hengde i ett kar ther etikio är i göre på sigh blyhwitt \" PMSkr 615 (senare avskr.). ib 505 ."],"f":[]},{"a":"blyspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? filspån af bly. bliffwer . . . aff bly spaan cerusa til läkedom LB 9: 109 ."],"f":["-spaan )"]},{"a":"blystöpter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfverstöpt med bly. mz blystöptom käppom Lg 335 ."],"f":[]},{"a":"blytakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blytacka. \" bly tackan eller annor tingh aff bly, bliffwe swartt, tå the ähro gamull \" PM Skr 607 (senar avskr.)."],"f":[]},{"a":"blyughd","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v. se blyghdh, blygher o. s. v."],"f":["blyugher"]},{"a":"blädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tygstycke? finnas the (ina) j nokro trä, tha saghes trädh aff försth affwan oc sidhan nä'dhan oc swepes stokken mädh nokro reno blädhy (recisus vtraque parte mundo vestimento contegitur) PM Skr 299. (Sannolikt fel för klädhe)."],"f":[]},{"a":"blädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bläda, plocka bladen af. man skal blädhia kaalen oc ey skära op mz rotum GO 249 . ib 1069 ."],"f":[]},{"a":"blädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["bleydie )","*blädhia af , avblada, plocka bladen av (en växt); bildl. efter hand i taga (av en penningsumma), så smångingom (för)bruka (en penningsumma). vntes forscriffne pelle persson samma iijc (300) marck tha ath han schulle bleydie aff arlige samma fatiga barn aff rentan hwadh thöm behoff giordes STb 2: 302 (1488, stycket senare införrt)."]},{"a":"blädhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*blädhro sten , "]},{"a":"blädhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsa. \" thera hughir thrutmar aff höghfärdh suasom vtbläst blädhra \" Bir 2: 207 . \" swasom en blädhra mykit full aff nakro wädher \" ib 4: 43 . \" gömir thz sidan i blädro \" LB 4: 346 . Al 1429, 1443, 1445 . Di 56 . - blåsa på huden, blädra. blodhen som samkadher war i blädhronne Lg 3: 269 . - urinblåsa. wydh . . . wärk j laar ok j blädro LB 4: 344 . \" steen j bädhro \" LB 2: 31 . ib 11, 35, 38, 49, 53, 3: 33, 42 o. s. v., 5: 292, 6: 106, 107, 7: 71 o. s. v., 8: 42, 44, 49. PM 46 . - Jfr blodh-, so-, var-blädhra."],"f":[]},{"a":"blägdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kil. \" qwistana som tw wilt jnsätia äffther bläydan \" PMSkr 326 . \" wthdragh bleydana oc jnsäth qwistana mällen trädh oc barken ib 326. \" ib 327 . - Jfr iärn blägdhe."],"f":["bläydan ) , ","*blägdha (best. ack. sing. bleydana), "]},{"a":"bläidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och blädhia, f. se blägdhe."],"f":[]},{"a":"bläk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bläck, skrifbläck. \" bedhis blek ok perman \" Bil 582 . Bir 3: 425 . Su 367 . mws äther ey the book ther scrifwas mz thz bläk ther mz malyrt siuds LB 4: 350 ."],"f":["blek )"]},{"a":"bläk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metallplåt. \" Jfr bläkskälla. \""],"f":[]},{"a":"bläk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bläck, skrivbläck. \" encaustum vel jncaustum blek GU C 20 s. 218. \""],"f":["ble )"]},{"a":"bläk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bleck, bleckplåt, metallplåt. \" köptehe jach xxx stychen slageth bläök for ix mark HLG 2: 60 (1517). \""],"f":["blääk )"]},{"a":"bläka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå, klappa, knåda? tagh hwetemiäl och thz hwitha aff eggit och bläka och baka ther aff ena kaakaa LB 2: 10 ."],"f":[]},{"a":"bläkhorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bläckhorn. calomarium (fel för calamarium) bläkhorn GU C 20 s. 66 ."],"f":[]},{"a":"bläkpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brakteat, mynt med prägel endast å ena sidan. tomas nielsson . . . widerkendis haffue myntight j marck blech peninga STb 3: 192 (1494)."],"f":["bleckh- )"]},{"a":"bläkskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metallskiva. \" bösse mestaren foe ena bleck skyffua !UDDA_TECKEN? (1/2 öre \" SSkb 31 (1501-02). bläkskiffunar, som kommo in i liktonar HLG 2: 20+ (1510)."],"f":[]},{"a":"bläkskälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metallklocka, metallskål. \" i the cronone voro LXII lampor satte prydeliga med bläck skällor \" TK 270 ."],"f":["bläck- )"]},{"a":"blända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se blanda."],"f":[]},{"a":"bländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . bastard. lbigamia . . tvegipningh wlgariter blendhningher (sannolikt av misstag satt under bigamia i st. f. lunder bigenius el. j-jl. bigens) GU C 20 s. 55 ."],"f":["blendhninger )"]},{"a":"bläster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bläsuter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bläsig. \" equm rufum . . . qui est bläsutir \" SD 3: 287 ( 1316) ."],"f":[]},{"a":"bläza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["välsigna. \" en spitelskan man . . . bläzade (benedicit) han \" Bil 632 . \" at bläza brödher(na) \" ib 798 . ib 899 . \" blezadhe (signavit) blasius vatnit \" ib 902 ."],"f":["bläzsa . ","blezsa . ","-adhe )"]},{"a":"bläzan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välsignilse. (fik han) . . . han for bläzan Bil 215 . at taka bläzan af hälax manz hand KL 369 . ST 101 ."],"f":["blädzsan ST 101 ),"]},{"a":"bläzart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välsignilse, vigning? Se Sdw 2: 1201."],"f":[]},{"a":"blödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blödig, rädd. blödhe män ok quinlike KS 83 (205, 91) . \" megh tycthe han war i sinneth för blödh \" RK 3: (till. om Chr. II) 6160 ."],"f":[]},{"a":"blödhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lklenhet, svaghet. \" qwinnan . . . hwilkin ey formaa wtganga oppa jordhena, ällir fästha sins fotz spor, for mykla klenlikhet oc blödhet (mollitiem) \" SpV 314 ."],"f":[]},{"a":"blödhga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se blodhga."],"f":[]},{"a":"blödhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["svagt, matt, lamt. afwitte them blödhlika ST 381 ."],"f":[]},{"a":"blödhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blödig, rädd, försagd. blödhoghe oc forfäradhe ST 86 . blödoghe . . . oc redde ib 346 . then hunden som fastat göör han är blödhoghast at bita ib 519 ."],"f":[]},{"a":"blöia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se blea."],"f":[]},{"a":"blöt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. sta i blöt, ligga el. stå i blöt. stöth raff oc läth sta j blöth j tre dagha PMSkr 489 ."],"f":[]},{"a":"blöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppmjuka, göra vek. blöta stenin ok iärnit Bil 425 . Pa (Tung) 35 . Su 86 . Bir 3: 217 . \" lagdhe han sit brödh i vatn at blöta \" KL 205 . ","2) bildl. \" böja, beveka. at han . . . eygh blöte thina stadhughhät \" Gr 380 . six then hugher wara starker, som hardr är böghia, ok ey är skynthr til at blötas KS 19 (47, 20) . blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkia mz þakom þina pino Bu 72 . \" blöte manght hiärta tel guz lof \" ib 29 . þär mz blötte han þera bryst ok hiärta ok vände tel cristendom ib 134 . Bil 375, 476 . \" sidhan wardher hiärtath ä swa mykith hardhare at thz blöter engin mz godho radhe \" MB 1: 292 . - Jfr upblöta."],"f":[]},{"a":"blöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blöta, väta, fukta. \" plokka ena höno oc giff them thär aff ätha blötta j wathn (madefacta in qqua) \" PMSkr 278 . - Jfr til-, up-blöta."],"f":[]},{"a":"blöter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mjuk. lblöt bröd LB 7: 132 . li thässo waggona lägh linth oc myukt höö äller blötan halm SkrtUppb 270 . \" guddomyn skyltis vndhir mandomenom som hwasse jarnkrokin vndhir blötha markenom, lther fiskin wardhir medh swikin ok grypin \" MP 5: 194 . \" ltak färska blötha tyärw \" PMSkr 353 . all natwrliken tingh ärw aff fira elementh skapat, oc the som haffwa meer aff wädreno ärw lättaren, the meer haffwa aff watneno ärw blötaren ib 362 . 3) slapp, svag, energilös. lhwilkin een blöthir är ällir blöthoghor ok löstaloghir j sinne gärningh (qui mollis et dissoluts est in opere suo) han är thäns brodhir som sina eghna gärninga skingrar SpV 416 . 4) vek, rädd, feg. jlt wardhe blöto hiärta i drängx briste (ilt verði rögu hjarta i drengmanns brjósti) Prosadikter (Karl M) 269. - n. blöt, adv. mjukt. skal oc strös nokoth wndy them j baasen ath the liggia blöth PMSkr 219 . "],"f":[]},{"a":"blöter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mjuk. \" wardh öxen bölt som bly \" Bil 255 . \" hua som blöt kiöt hauer \" KS 80 (199, 88) . MB 1: 79 . huals bruninar äru ey blöta som köt oc ey hardha som been Bir 2: 227 . ib 1: 275, 2: 84, 3: 56, 140 . til blodtare (för blötare) sängh VKR XIV . \" i blötasto siäng \" Bu 402 . ib 524 . Bir 1: 223, 2: 36 . Al 1966 . \" kläddir mz blöthom (mollibus) klädhom \" MP 1: 16 . \" är thz (linneklädet) blöt ok lint vidh baran kroppin \" Bir 1: 287 . blöt (löskokta) ägh LB 7: 186 . ib 3: 57, 115 . i blöthan (tunn?) wällingh ib 2: 10 . \" wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan \" Al 1220 . \" thit folk ok frö är weekt ok blöt \" ib 1476 . \" blöt klädhe kallas thz som hwghin gör blöthan ok ostadhughan \" Ber 28 (med afs. på de två sistnämda ex. jfr 3). ","2) svag. \" lya hafdhe blöt öghon \" MB 1: 221 . ","3) veklig, klemig. hon gat ey stighit fullo fläte a iordhina fore sin blöta harund MB 1: 430 . Bir 3: 367 . män som äru blöte ok quinzke KS 83 (204, 91) . Bir 1: 278, 2: 58. Su 113 . ordh . . . ey blöt vtan hwas Bir 2: 230 . ","4) vek, vekhjärtad, ömsint, blödig. griper nw fadherin swärdhit badhe mz blötom hugh oc hardhom MB 1: 201 . \" när war conan hardhare än mannin ok mannin blötare än modherin \" Lg 317 . \" iak är miok þrolyndar oc þryscar gen cuske ok aldrar är iak blötar gen bliscap \" Bu 492 . \" thu . . . wardher blötare at pina än iak at thola \" Bil 472 . - Jfr fulblöter samt blotter."],"f":["blöd Bir 3: 367),"]},{"a":"blöthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slapphet, sedeslöshet. \" the siäl som löslatogh är ok sik sölar i slema blöthethinne gangande vth aff lastanna kräslikhet \" SpV 416 ."],"f":[]},{"a":"blöthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjukhet. sänghinna blötheet Su 251 ."],"f":[]},{"a":"blötleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjukhet. thu . .. gither ey tholt sänginna blöthlek SkrtUppb 37 ."],"f":[]},{"a":"blötleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjukhet. \" i klädhanna blötlek \" MP 2: 133 ."],"f":[]},{"a":"blötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mjukt. haar som altid vil l.. . kräselika äta, dyrlika drikka, ffaghirlika klädhas, ok bö,tzlika soffua, han är otäkkelikastir fore gudhi MP 5: 24 ."],"f":["blötz- MP 5: 24 )"]},{"a":"blötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mjukt. \" blötlika liggia älla sitia \" KS 81 (200, 89) . \" the som blötlika klädhas \" LfK 108 ."],"f":[]},{"a":"blötlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mjukhet. \" blötlikhet är vndhir fotomin \" Bir 1: 273 . klädhanna blötelikhet ib 3: 34 . MP 1: 188 . Ber 30 . ","2) vekhet, ömhet, ömsinthet. vm iak matte wanlika finna nakra blötlikhet älla nakan kärlek j hans hiärta Bir 1: 86 ."],"f":["blötelikhet )"]},{"a":"blötna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se blotna."],"f":[]},{"a":"blötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fiskablötning."],"f":[]},{"a":"blötogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slapp, svag; lättsinnig? hwilkin een blöthir är ällir blötoghor ok löslatoghir j sinne gärningh (qui molis et dissolutus est in opere suo) han är thäns brodhir som sina eghna gärninga skingrar SpV 416 ."],"f":[]},{"a":"blötslika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se blötlika."],"f":[]},{"a":"blöþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blöda þu blöde fast Bu 75 . \" honum blödde badhe näse ok mwnder \" Al 2336 . Iv 919 . \" seia var suärþ blöþa (drypa af blod) heþnom siþom \" Bu 509 ."],"f":["-de )"]},{"a":"bo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr gra-, rödha-bo."],"f":[]},{"a":"bo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) boning, bostad. \" j hiärtano hulkit som är mit boo \" Bir 1: 93 mang boo ok byggilse rwm varo vidh murin ib 3: 193 . ib 4: 169. Ber 21, 212 . \" til hymmerikis boo \" MD 70 . Jfr ärmita bo. ","2) (djurs) bo. thz diur som hawir mangh skiul älla boo Bir 1: 200 . Va 6 . Di 281 . Jfr storka bo. ","3) gård, egendom. \" i ortnamn. han köpthe setegardhen brynnolffs boo \" MD 440 . ","4) egendom (lös och fast). bo oc boskap, rörlikhet oc orörlikhet SD NS 1: 514 ( 1405) . ib 96 (1402, gammal afskr.), 368 (1404, nyare afskr.). FH 3: 50 ( 1445), 32 ( 1445). BSH 3: 145 ( 1463) . - (?) han . . . radher ower marght ärlikt bo Al 9806 .","5) boskap. \" nordmen . . . lotho tha löpa alt thera bw \" RK 1: 3026 . "],"f":["boo . ","bu L. ","bw RK 1: 3026, på detta ställe kanske Norskt lånord), ","bos brigþ , ","bos drät , ","bosluter","-loter )","bos ran , ","bostiund , "]},{"a":"bo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["boo )","*bos dräkt , ","*bos gardher","boos- . ","booz- )"]},{"a":"bo spiall","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"boa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bo. boþe maria ii iherusalem Bu 12 . ib 103, 189 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 5: 605 ( 1346), 662 ( 1347), 6: 129 ( 1349). Bil 52, 566 . MB 1: 58, 122, 167 . KS 65 (161, 72) . \" mwn han nw i hymmerike bo \" MD 437 . \" haffde ey herran hwlpit mik nästan haffdhe iak boeth (habitassem) i hälwithe \" LfK 94 . ib 96 . \" got är i fridh boa \" KS 79 (194, 86) . boande mannom (bofaste el. jordbrukande män, bönder) skal han skipa ok halda fridh ok frälse ib 65 (160, 71). boande män äru landz vppehälde ib. SJ 136 ( 1445) . Jfr boandsman. ","2) hålla sig (till), bruka, åtnjuta. med prep. viþer biuþar iak þik at boua viþ þolika kirkio þu vilt Bu 144 . \" jak . . . skal ok hava . . . en gardh aff clostreno bo vidher i mina liffdagha \" SD NS 1: 488 ( 1405) . \" at lanzskap ok almoghe haui rätwis lagh thön te mågho wäl widh boa \" KS 75 (185, 82) . \" at the nytha thenna räät oc sith eghit som the hafua länge boeth widhir \" TB 72 . RK 1: 1978 . widh enkte got tha kunnen i bo Al 7028 . ","3) lefva i äktenskap. rachel boþe lägge barnlös för än hon föde iosep Bu 4 . - hafva (köns-)umgänge. han bodhe mz sinne stiwffmodher Lg 1004 . ","4) bebo. \" at i maghin bo oc eghna mit land \" MB 1: 373 . ","5) göra i ordning, bereda. widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å KS 52 (132, 56) . - pryda, inlägga. ij [2] brynia . . . wel bodhe mz rödha gul Di 207 . - tillrusta. konung artws boor nu sina färdh Iv 1496 . - part. pret. rustad, färdig. han war tha til örlögh boen Al 144 . "],"f":["bo SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 5: 662 ( 1347); Bil 468 ; MB 1: 373 ; Al 7028 . ","boo RK 1: 1978 . pres. bor. bo Bu 189 . ","böör Bil 566 . ","boþe . ","boodde LfK 299 . ","boin: boith MB 1: 307 ; ","boen Al 144, 1358 ; ","boeth MB 1: 58 ; TB 72 ; LfK 94, 96 . ","bodher: bod KS 52 (132, 56) ; botib 76 (188, 83); bodhe Di 207 ),","boa saman , lefva samman såsom äkta makar. þe boþo saman guþleka Bu 3 . " henrich kesare ok raþegund kesarinna boþo saman i renliues hionalagh " ib 419 . Jfr saman boa. -- Jfr a-, in-, inne-, mat-, til-boa, samt näst-, vidher-boande och dyr-, färþa-, gul-, o-, rdho-, silf-, väl-boin."]},{"a":"boa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bo. \" nesta boandes grannom \" SJ 2: 280 ( 1495) . wy karll . . . helsaam alla wan älskelighe amloge som byggia ok baa i abaa län Svartb (Skolkl) 441 ( 1450) . alle almogen . . . som baagaa oc byggia i birkala sokn Svartb 368 ( 1439) .","5) part. pret. prydd, smyckad. hans klädhe waro boen mz gull oc silff Prosadikter (Karl M) 275 . - rustad, färdig. nw äru the bone til barddagha Prosadikter (Karl M) 270 . - Jfr innan-, inne-, saman-boa, samt näst-, vidherboande och färdha-, redho-, silf-, väl-boin."],"f":["boen Prosadikter (Karl M) 275 . ","boeth SJ 2: 129 ( 1489) . ","bone ) , "]},{"a":"boandsman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare. \" halda . . . allom bonadzmannom (för boandzi swerike, skane ok forsagdhom landom . . . kärlek ok gothwilja ok rätwiso \" BtRK 33 (1359, orig.) ."],"f":[]},{"a":"bodda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öppet fat; särsk. det i gillesturgor befintliga skänkkärlet. enl. Emil Olson i Skotteb s. l484, varemot Lidén, Ark. f. lNord. Fil. 45: 198, för ordet till bodh. myste jak ner boddoman vppe j gylstugunan ok vppe boteman vij ool thra Skotteb 457 (1472 ; Kämn)."],"f":["boddoman Skotteb 457 (1472 ; Kämn)), "]},{"a":"bodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" . best. pl. bagarene bodander STb 2: 103 ( 1485) . Jfr äv. bodda), lägerhydda. thänne tyrannus . . . haffdhe fylth sina bodhir (castra) thär han laa mz sith folk, mz wiin ok maath SpV 163 . 2) bod, salubod. skymblepeningx hws . . . huilket belegit är geen moth bagarene bodaner STb 2: 103 ( 1485) . Uppspriv 13 ( 1454) . ","3) bod, förvaringsrum, magasin. \" thetta är clostersens bodher i watzstenom: först thwa bodher i pawal ltordhdsons gardh, som är kornbodhen . . . \" VKJ 8 (447) . ther haffwer clostridh ena stora bodh, ena stwffwo,, et lofft oc et stekarhws ib. thär ärw 7 bodha; ena aff them 7 bodhomen hafwer han fri i sina dagha,, som gardhin hafwer köpt ib 9 ( 1447) . "],"f":["*bodha dyr","bode- . ","-dör )","*bodha fenster","*bodhafensteriärn","bodhe- )","*bodha höhger , ","*bodha las","bodelaas )","*bodha legha","bodelege Skotteb 456 (1472 ; Kämn)), ","*bodha lön , ","*bodha mur , ","*bodha nykil , ","bodha rum , ","*bodha ränta","-rentha )","bodha skap , se boka skap. ","bodha stadher , ","*bodha stuva , ","*bodha tompt","-er ) , ","*bodha vindögha","-windoghe )"]},{"a":"bodh dyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boddörr. SO 308 ."],"f":["-dör )"]},{"a":"bodha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se buþa o. s. v."],"f":["bodhan , ","bodhilse"]},{"a":"bodhfenster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n, )= bodha fenster. HLG 2: 59 (1517)."],"f":[]},{"a":"bodhlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = bodha lön. thet är bodhlönna (rubrik). HLG 3: 136 (1529)."],"f":["-lönna ) , "]},{"a":"bodhskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["the ransakade then förenämpde holm kifvilotho till theres boodsskatt FMU 3: 507 (c. 1450?). Jfr boskatter."],"f":["boodskatt )"]},{"a":"bodhstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föraringsrum, magasin)slokal)? tha war samme huss belagit med ij balke kellere, en bod stwgw och träwindh STb 4: 207 (1511). - Jfr bodha stuva."],"f":["-stwgw ) , "]},{"a":"bodrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"boe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr a-, land-, lands-, malm-, malma-boe samt gäfle-, lister-, rek-boar."],"f":[]},{"a":"boe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boende, som bor el. befinner sig, inbyggare. såsom andra led i en sammansättning. Jfr a-, härads-, land-, na-, skogh-, stam-, torn-, viþer-boe samt birkarla-, dal-, kaitala-, keikola-, kutala-, saflax-, skanungs-, stokholms-boar."],"f":[]},{"a":"bofaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["bofast, besuten. \" mäd iij bofasta men \" Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390). Jfr bolfaster."],"f":[]},{"a":"bofaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["bofast, besuten. \" en boofast dandeman \" DD 1: 146 (1491, eft. aftr. hos Langebek) . Jfr bolfaster."],"f":[]},{"a":"boffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forboffa."],"f":[]},{"a":"bofä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskap. \" han gaff them korn fore alt thz bofä (pro equis et ovibus et bobus et asinis) som i landino war \" MB 1: 256 . ib 199 ."],"f":[]},{"a":"bofälagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bofälgas man , "]},{"a":"boföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flytta sitt bo, flytta. engin haffue twa gatwbodher . . . vthan medh swa skäl ath han booförer STb 1: 432 (1459; burspr.). tha som jach booförde i thet hwseth HLG 2: 57 (1517)."],"f":["boo- )"]},{"a":"boföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flytta hushåll? sätta bo? skal man tha . . . ey byggia hwss eller boföra LB 7: 90 ."],"f":[]},{"a":"bogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bogher 3. wende tha pa ith annat bogh MD (S) 226 ."],"f":[]},{"a":"bogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bog (på djur). lowadhis prestenom brystith oc höghre boghin MB 1: 477 . \" höghre bogher är starkaster i likamenom ib. Hästläked. i \" AS 137 . ","2) bog, skeppsbog, sida. bildl. han gifwer fore ängom manne bogh (gifver vika för ingen) Al 3062 (kanske att hänföra till ett annat ord, att sammanställa med Isl. bugr, böjning). Jfr boghlina. ","3) sätt. \" thz full all pa en annan bogh \" RK 3: 2858 . - Jfr aþal-, gasa-, skot-, þiufbogher."],"f":["bogha böter , "]},{"a":"bogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1( bog (på djur). bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge ok reen Svartb 70 (1345?). Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t?). baaskatten . . . !UDDA_TECKEN? (1/2) lispund geddor . . . j bogh aff biorn Svartb 586 . PM Skr 215. 2) bog, skeppsbog. bildl. thenna tree bröler gulas beamor oc thoras hwggo swarliga oppa menesteum hertoga . .. thoras then älste broderen war honom swårast om bogen (menesteum viriliter obprimit et infestat) Troj 141 ."],"f":["boogher . "]},{"a":"boghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se bughi."],"f":[]},{"a":"boghlina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boglina. bild. pa en lösa boglina BSH 5: 168 ( 1507) . jak . . . sloo lösan (för lösa) mins kätis bogh limer (för bogh linor), . . . til bläsande wädher (datis flatibus navi) Su 237 ."],"f":[]},{"a":"boghlina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boglina. safon . .. boglina GU C 20 LETTER=s. 536."],"f":[]},{"a":"boghskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lydnad? jdher werdughet be-. höffuer inthe annadh formodhe sik wtoff oss wthan stadugh wenskap bogskap (för brodherskap?) och then manskap som wii ider werdughet . . . sakth och sworet haffwm HSH 22: 54 ( 1491) ."],"f":[]},{"a":"boghul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ull på bogarne. gardhkona skal klippa kwidh wl ok ey bogh wl GO 24 ."],"f":[]},{"a":"bohagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bohag, lösöre, egendom. JTb 35 ( 1462) . \" fraus är mz hwilko foresis behagit (för behagit) ällir mäniskio bestandh (rei familari . . . consulitur) \" SpV 139 . bohag, lösöre, hem, hushåll. palasia, j hwilkom som waro aldra handa tingh, som traffwas j boohagh, som är sängha: wnghan: drykkekar: bord, oc mykidh annadh JMPs 242. -. hushåll; lanthushållning. hwrw akren oc bohagith skal styras til affwel PMSkr 194 . then som skal wara gaardsmestare skal wara snyäller oc förstanda sigh j bohagsens gärning PMSkr 204 . then som skal wara gaardzmestare skal wara snyäller oc förstanda sigh j bohagsens gärning PMSkr 204 . "],"f":["boo- . ","bohaff JTb 35 ( 1462)","*bohags tygh","bohax- )"]},{"a":"bohagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egendom. \" en aff hennas tiänarom som tilsyn haffdhe wtwertis om hennas bohagh \" Lg 3: 305 . BSH 3: 293 ( 1470) . \" met boskap ok bohagh \" FH 5: 84 ( 1482), 85. for boscapin och hele bohaget wppa wiik ib 230 ( 1516) . FM 673 (1516-17). Jfr slots bohagh. "],"f":["bo haff BSH 3: 293 ( 1470)), ","bohags lärdomber , "]},{"a":"bohordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bohord, riddarspel, hvari de täflande icke kämpade man mot man, utan i två skaror, hvilka på en gång redo mot hvarandra; spelet framträder för öfrigt i särskilda land under olika former. Jfr Diez, Etym. Wörterb. 1: 45 f-; Viollet-le-Duc, Dictionnare du mobilier françcais 2: 407; Schultz, Höf. Leb. 2: 96; samt i sht Niedner, Das deutsche Turnier s. 35 f. riddara oc swena the giordho ther gaman mz diost oc bohordh Iv 46 . \" man fan ther badhe bohordh ok danz tornäy ok dyost thöm thz lyste göra matte man ther aldra väghna höra \" ib 1559 . \" tha sa margh man bohordh här ok ther om markena fara mz marghin höfuizlikin skra \" Fr 3044 . RK 1: 448, 1164, 3518 . för än ther war änt thz behordh ib 1408 . ib 2198 . Jfr bordera."],"f":["behordh RK 1: 1408, 3518), "]},{"a":"boia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boja. \" brusto boior \" Bu 526 . ib 501, 519 . \" band ok boior \" ib 511 . vordho badha boior en boya Bil 114 . ib 113, 677 . RK 1: 3872, 3945 . Al 3455, 3458, 3461, 3498, 3506 . GO 828 . j dödzsins bogiom är jak bwnden Su 239 . Jfr gul-, hals-, iärn-boia."],"f":["boya . ","bogia )"]},{"a":"boie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boja; kedja. \" hengde honom medh ith gylt boye \" PK 229 ."],"f":["boye )"]},{"a":"boilösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"boitugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bojtåg, bojrep. \" inuentarium lwidh closterett anno etc. 94 . . . kabell, warpetogh 8, lboijetog \" VKU Bi 150 (1594)."],"f":["boijetog )"]},{"a":"bok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["4) evangeliebok eller annan andlig bok på vilken ed avlades. thässe vii (7) witnin gingo her strax framf ore rättin ok laghdo sina händer appo bokena JTb 8 ( 1456) . \" tässe här äfft´r näpnsas the ladho sina händir oppa bokena \" Beckman Stud 90 (1461, Arboga tänkeb) . SD NS 2: 651 ( 1413) . SR 13 .","5) stadsbok, tänkebok. \" til lmynnes skla opteknas her i stadzsins book alth thet tal, som waret haffwer STb 1: 231 (1480). \" ib 127 ( 1477) , 155 (1478). tha loto for:ne borgamestara, fogodin, raadet ransaka bökener. tha hittes for:na joan gulsmitz hws besriffuet i jordabokene ib 13 ( 1475) . \" hon haffuer engte . . . ath tala till radet om lnogra peninga fore thet stenhuseth . .. ty ath thet findz i bökener bittaleth \" ib 120 ( 1477) . Jfr Sdw 2: 1201. 7) bok ss måttbestäming för papper. fik jak stadzscriuaren nicolao iiij böka papir til lskotboken Skotteb 375 (1462 ; Kämn). andres jonsson j öre for en bock papyr till thenne bock ib 117 (1462-63). ib l40 (1460-61), 41 (1460-61), 151 (1463-61), 366 (1461; Kämn), 374 (1462; Kämn), 402 (1466; Kämn). för en bok papper j öre HLG 2: 3 (1509). ib 55 ( 1516) , 144 (1527), ib 3: l117 (1529), 135 (1529). VKU 94 ( 1559) . Jfr arsgärninga-, artsta-, dom-, gards-, hand-, handa-, iordha-, kloster-, konunga-, kämmenära-, kärleks-, lagh-, latina-, läkiara-, läkis-, mässo-, opinbarilsa-, ottosangs-, pram-, predika-, skip-, skola-, skut-, stads-, tol-, tomta-, thänke-, ämbitis-bok. "],"f":["book . ","book Skotteb 40 (1460-61) , 41 (1460-61), 117 (1462-63); HLG 2: 144 (1527). bogh HLG 3: 135 (1529). pl. böker. böke Skotteb 151 (1463-64), ib 374 ( 1462) ; Kämn), ib 402 (14676 ; Kämn). böka Skotteb 374, 375 (1462 ; Kämn)), ","*boka bindare (-bindere. -binder SSkb 242 (1507-08). ib 273 (1507-08)), ","*boka förare","bochaförer )","*boka gömare , ","*boka hus","-huus . ","-huss GU C 20 s. 34), ","*boka höghinde","*boka lapper","-läpper )","*boka lius , ","*boka panter , ","*boka prydhare , ","*boka skap , ","*boka skrin , ","*boka snikkare","-scnikkare )","bokastol , "]},{"a":"bok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bok, bokträ. fagus boi Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bå 3 nr 14 s. l7. ffagiuus (för ffaginus) . . . et faginens . . . thz aff bok äär GU C 20 s. 250 ."],"f":[]},{"a":"bok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. bok, bokträ. eck eller böök GS 42 . Jfr bökeaska, bökeskogher."],"f":["böök )"]},{"a":"bok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) liber, bok. bok thessin är uttakin medh fåm ordom af thöm bokum wise mästara hafva giort um styrilse kununga ok höfdinga KS 1 (1, 1) . \" faa sancto petro bok (j hand) \" Bil 107 . \" hans böker oc epistole lasus for nerone \" ib 124 . \" sagdhe sik thz hafua läsit j cristnom bokom \" ib 541 . \" han scref manga bökir \" ib 382 . \" som för j bokmenä (för bokenä) skriffuet star \" Va 52 . ","2) bok, hufvudafdelning af ett skrifvet arbete. hans hystoria biscrifwas oc six i thässom siw bokom som här fylghia äpte Gr 259 . ib 270 o. s. v. Bir 2: 3, 273, 3: 476 . Su 8 . \" här börias annar deelin ällir booken j gudhelika snillis wäkkiare \" ib 222 . ","3) boklig kunskap, bokliga studier. läta kenna hanom book SD NS 1: 628 ( 1407) . \" vtan han kunne väl bok (har god boklig kunskap) \" Bu 144 . Bil 82 . \" systrana som ey kunno book \" Bir 5: 93 . \" nima book \" GO 342 . Bo 30 . Bil 776 . sätia barnit til bok ib 775 . \" somlika . . . hiolt han til book \" Ansg 243 . \" ij them skolom ga wi ey til book (studera vi ej) ther mästara göras ij kostom klook \" Al 6445 .","4) evangeliebok, messbok el. annan andlig bok på hvilken ed aflades. sworo a bokenne VAH 24: 321 ( 1422) . ","5) bok, tänkebok. \" thätta sama husit hauir jak hanom vplatit a radzstuwonne a rättom radzstufuo dagh som stadz rät vtuisar ok är inscriuat i stadzsins bok \" SJ 39 ( 1432) . ib 142 ( 1445), 143 ( 1445).","6) blad i en bok. Bir 1: 338, 2: 167 ."],"f":["book . ","böker ) , ","boka list , ","bokastol , ","bokathrykkiare","boketrykkiare )"]},{"a":"bokal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pokal, bägare. eth bocal win PMSkr 227 . ib 288 ."],"f":["bochal . ","bocal )"]},{"a":"bokal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pokal, bägare. \" PM 47. \""],"f":["bochal )"]},{"a":"bokare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokbindare. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 75 f. ss tillnamn. siffridh bochare SSkb 4 (1501-02)."],"f":["bochare )"]},{"a":"bokarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bofast man? böndher oc bokarla RK 2: 7186, 3: (sista forts.) 5746. MD (S) 201 BSH 1: 131 ( 1371) . SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). bönder ok mene bookarla DD 1: 207 ( 1508) . Jfr Kalkar, Ordbog til det ældre danske sprog 1: 234."],"f":[]},{"a":"bokin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["boken, (halv)skämd. thänna päran som är thit hiärta wari ey bokit aff wredhe äller awndh, ällir oc ruit aff nakre orenlighetz synd SkrtUppb 270 ."],"f":["bokit ) , "]},{"a":"bokka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bukka."],"f":[]},{"a":"bokker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bukker."],"f":[]},{"a":"boklare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se buklare."],"f":[]},{"a":"bokliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["boklig. \" andra hafwa mykla boklika konst (sunt magnæ litteraturæ) \" Bir 1: 284 . \" vilia the wara sniälle j boklike konst \" ib 101 . ib 2: 308 . ST 39 . Lg 535 . \" boklika konsta klokskap \" Bir 1: 331 . \" the bäzsto mästara ok märasto j allom bokligha konstum (in omni mundana sapientia) \" Lg 535 . \" nim . . . boklica konste at thw maghe callas mästare \" Bir 3: 241 . ib 278 . Su 171, 223, 273, 440 . then betzsta boklerdh man . . . j siw bokliga konster RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 165 . Lg 3: 33 ."],"f":["bokligh )"]},{"a":"boklist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vetenskap. \" sigx the boklist ther thässkyns pröwar at i olikom thingom skal man leta liknilse oc i likom thingom skilnath \" MB 1: 397 . - vanl. i pl. (stundom återgifvande Lat. artes liberales). nimber fulkomplika alla the boklister som tha waro i iordhrike MB 1: 279 . Bil 352, 353, 534, 581, 711 . - Jfr boka list."],"f":[]},{"a":"boklärþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["boklärd, lärd. \" en goþar prästar ok litet bok lärþar \" Bu 27 . haffua bordh lecze . . . wppa swänsko . . . swa at alla badha booklärda oc olärda maghin wndirsta huat som läsit wardher Bir 5: 85 . Bil 648, 842 . KL 351 . Bir 1: 320, 353, 2: 273, 3: 206, 406. RK 1: (ny början af Gamla Krön.) s. 165 ."],"f":["book- )"]},{"a":"bokmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokspråk, Latin. kallas a bok male martirum dödher natale som tydher a wart mal fözla Bil 284 . Fl 146, 148 ."],"f":[]},{"a":"bokstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokstaf. \" thenne enoch . . . hitte göra först bokstawa \" MB 1: 2 . \" alpha är första bokstaff j gretzske scrifft \" ib 2: 369 . KL 66 . Bil 775 . Su 103, 181 . MB 2: 42, 70 . \" jak kan bokstaffua \" Lg 3: 65 . \" hawir numit bokstafwa (orätt öfversättning af Lat. litteras) \" Bir 1: 126 . - söndagsbokstaf. MB 1: 63, 64 . - begynnelsebokstaf, initial? hans bogstaff star i a b c MD 172 m. - Jfr gul-, hovudh-, sunnodagsbokstaver."],"f":["bokstaff . ","bogstaff )"]},{"a":"bokstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokstav. alpha är förste bokstawen när jwdhomen, som mz os är a oc o är en rundher bokstaffwer ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JM 154. tiill lytermere witnisbyrdh ok wissä tha äre thenne scrifther twa, ordh fran ordh ludhandhe, som forscriffuit staar affiskarnä vidh thenne bokstaffua a b c d e f g h Svart 5640 (1480). - Jfr gul-, silf-, sunnodags-bokstaver."],"f":["-staffwer )"]},{"a":"bokstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = boka stol. the hafde . . . fore sik pulpeta eller book stola LfK 246 ."],"f":["book- )"]},{"a":"bokumbel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bokvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["boksynt, lärd. \" \" Bil 299, 677 ."],"f":[]},{"a":"bokvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokvett, boklig kunskap. han skal wara wäl kunnande til sit bokwit KS 53 (133, 57) . mykit bokwit (literæ) gör thik osinnoghan KL 173 ."],"f":[]},{"a":"bol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) boning. \" hann foor vp till hynnerikis helga bool \" MD 69 . ","2) gård, landtgård. \" waro ther a boleno for honom flere nidherfellugh hws \" SD NS 2: 259 ( 1410) . \" alt fodher skal å bole nötas \" GS 72 (1514 ; på båda dessa ställen är det fråga om en gård som innehafves af landbo). pro prediis ipsius in linhofd que wlgariter dictuntur bol SD 1: 437 ( 1266); möjl. att föra till 3. ","3) nybygge, torp, på allmänning el. utmark upptagen lägenhet el. gård. ju silua. que rudhaskoghæ dicitur . . . mansiones et habitaciones. dictas wigariter bool sibi reeceperant ac edificia construxerant SD 4: 509 ( 1336) . \" vnum bol, siue vtskipth, iuxta curiam nostram \" ib 3: 548 ( 1322) . en gammel konungx gardh . . . och eth bool ther vnderligger FM 182 ( 1504) . omnia . . . bona mea in hoffgierde . . . cum mansiuncula olaui skallæ dicta bool SD 4: 743 ( 1340) . \" quod . . . priorissam de guthem super duabus mansionibus, dictis bool, in havän situatis . . . impetitis minus iuste \" SD 3: 162 (1314, bref till inbyggarne i Vartofta härad). illud bol . . . quod colonus hemwid primus incoluit ib 1: 228 (1222-30, bref utfärdadt af kon. Erik Eriksson). uice istius bol claustro abiudicatj reddimus aluastri claustro totam nostram terciam partem in duobus bolum que habent in grutbec ib. ","4) hemmen, hel gård, jordegendom af visst mått el. värde enn parte sua quam babuit in froalc que dicitur vnum bol SD 2: 202 ( 1299) . duas mansiunculas integras que nocantur bol cum omnibus pertinentijs suis ib 1: 93 (1167-85). mansiunculam integram que uocatur bul cum omnibus appendiciis suis ib (1167-85). predia mea, videlicet duo bool, vnum ad orintalem partem et aliud ad occidentalem in villa dicta wagleue, cum omnibus eisdem prediis attinciis ib 4: 235 ( 1331, nyare afskr.) . ib 262 (1332, nyare afskr.), 378 (1334, nyare afskr.). recipiens ab eodem domino . . . pro predijs predictis, predia infrascripta, videlict duo bol, in villa waghlewi . . .vnum bol in ælghsiohult . . . et vnum dimidum attung in villa tunum ib 263 ( 1332); de hittills anförda språkprofven skulle möjligen kunna föras till 2 eller 3. recognoscimus nos partes nostras in skærfsiorydh . . . uendidisse, videlicet in markasamoghla fiardhong, cuius medietatem possident monachi, scilicet quinque bool alia quinque bol vendidimus . . . in vtroque tam starflohult quam skarfsiorydh . . . dimidium bol in skærfisoryd tantum, . . . dimidum bol in vtroque . . . integrum bol in vtroque SD 3: 54 ( 1312) . \" possident integrum bol et dimidium \" ib 55 . \" execpta quarta parte de vno bol \" ib excepta quarta parte vnius bol ib. vnum bool et vnum attungxbool ib 4: 170 (1330, nyare afskr.). vnum dimidium bool in sibboby ib 77 (1328, gammal afskr.) . \" eet halfft bool ib \" NS 2: 143 ( 1409) . tre öraland jordh i kylunge i resbo kyle oc een tridiungh aff eno bole i sama boolstadenom ib 1: 668 ( 1407) . \" alt wort godz i bornaby som är eth halfft bool iordh och nyo markskatta \" ib 2: 304 (1410, nyare afskr.). - Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 1: 245 f.; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 122 f., 169 f. ","5) en af de delar hvari uti Finland en socken (med afs. på skatteuppbörden) var delad. BtFH 1: 324 ( 1463), 325 o. s. v. Jfr bolman. - Jfr arva-, attungs-, biskops-, bygninga-, fiärdhungs-, frälsis-, gipto-, kirkio-, landboa-, löpa-, marka-, nat-, natta-, nytia-, provasta-, prästa-, vitnis-, ängia-, öþe-, ödhis-, öris-, örtogha-bol samt bole, böle."],"f":["bool . ","bul SD 1: 93 (1167-85)), ","bola bro , ","bolaman","bole- )","bolaskipte","-skifti )","bola täkia","-täkkia )","bolsaker , ","bolsbryghþi , ","bolsmärki , "]},{"a":"bol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tjock i bettet el. eggen, slö. kniffwen som lwintrännas grena affskäras mädh skal wara alstingis hwas hardher oc tynner, thy är han boll oc tyokker tha flängher han oc fördärffwar trän PMSkr 319 . skinnith . .. strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom oc fallom mädh handommen, äller mädh enom bolom oc spanna bredhom järn spadha ib 533 ."],"f":["boll )"]},{"a":"bol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? obol. takis 60 besmara marker linolya, oc hwar mark gäller 6 bol, jtem 15 besmara marker hwitha före qwadho, hwar mark gäller 2 bol PMskr 535."],"f":[]},{"a":"bol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) mindre jordegendom, torp. kärde niels j spanga til anders olson j ytrabynom om it bool som heter bolsmora vid risingis mark .. . thät haffuer aff alder ligit wnder peder monsons gard j risinge Uppl Lagmansdomb 25 (1490). vndher qwärnena ligger 1 litith bool VKJ 129 ( 1447) . jac . . . oc miin husfrw . . . kännomps oss . . . haua vnt oc giuit . . . i gränna sokn i medhalby en gardh . . .; item i siggathorp . . . en gard i järnesthorpa sokna; item i yggelstorp . . . twa gardha . . .; item eth bool li sandzrydh SD NS 3: 259 ( 1447) . Jfr Sdw 2: 1201. 4) jordegendom av visst mått eller värde. lJfr voiommaa, Finska Fornminnesföreningens tidskrift XXVII, s. 94. ff. bona mea in alandia, vilia dicta getu, parrochia finnaström, videlicet, vnum bool, similiteter cum demibus, agris, pratis, siluis, piscariis, pascuis et aliis quibuscunque adiacenciis Svartb 19 (1332-38?). ib 88 ( 1351) . for huilka peninga panthsäther jach the for:da domkirkio i abo eth booll ljordh och fem mark skattä aff myno faderne i 219 (1400). ib 240 ( 1410) . i rynnarwme 1 gardh; han ligger fore 1/2 bool ok 1 fiärdwngh aff eno halffwo boole VKJ 160 ( 1447) . Jfr attungs-, biskops-, fiärdhungs-, kirkio-, klokkara-, löpa-, löps-, nytia-, prästa-, pänninga-, pännings-, qvärna-, vitnis-, ödhis-bol. "],"f":["bool . ","baal Svartb 88 ( 1351)","*bola byr , ","*bola stadher","-städer ) , "]},{"a":"bol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bål, stam, stjälk. liliana natur är swa skipat, at thwem sinnom om arith, thz är mz thwenne blomstir, klädhir hon sin bool ällir affwäxt SpV 24 . "],"f":["bool )","bola bro","-broo )"]},{"a":"bol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bål, stam. \" i vinträno som hauar þe þry bol ok löf ok frukt \" Bu 185 . \" träsins bool \" Bir 1: 132 . ib 133, 280, 2: 128, 329, 3: 62, 452 . 4: 239. KL 24 . ST 220 . \" the spikane räkto lankt vt owir korsins bool \" Bir 1: 268 . - stjälk. thz blomstrit wäxst af trem rotom rättom stiälk älla bul Bir 1: 175 . thz är godher bwl som axit hawer i ändanom GO 956 . - Jfr träs bol. ","2) bål, kropp, växt. hans boll var stakkoter (statura brevi) Ansg 179 . hans boll var högir (statura procerior) ib."],"f":["bool . ","boll . ","bul KL 24 ; Bir 1: 175, 4: 239 ; ","-in Bir 2: 128 ; ","-ane ST 220 . ","bwl GO 956 . ","-ar ) , "]},{"a":"bola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bola, bedriva otukt. per calmarna . . . som hon medh bolede STb 3: 400 (1498). ib 4: 123 ( 1506) ."],"f":["-ede . ","-it )"]},{"a":"bolagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bolag, öfverenskommelse (om gemensamt bruk af egendom). cum . . . johanne filio nostro et ingridi vxore sua conuencionem dictam bolagh firmam et ratam feceramus in hunc modum, quod idem johannes vxorque sua dimidietatem bonorum nostrorum mobilium . . . possidebunt, condicione tali presupposita, quod quandin deus nos insimul vivere concesserit inseparibiliter pro nobis et nostri vsibus debeant laborare SD 3: 602 ( 1323) . ","2) bolagsordning. \" tröghbolagh (skogsstadgan för mellersta tredingen i Trögd) \" TB 71 . ","3) gemensam egendom, egendom som man eger gemensamt md någon annan? omnem partem de bolagh me tangentem, excepta vna vacca SD 4: 269 ( 1332) ."],"f":["bolags fastar , ","bolags fä , ","bolags maþer , ","bolags pänningar , ","bolags stämpna , ","bolags täkia , ","bolags vitne , "]},{"a":"bolaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolagsman, delägare i egendom el. i bruk el. avkastnng av egendom. Se Sdw 2: 1201."],"f":[]},{"a":"bolbyman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordägare i bolby. Se Sdw 2: 1201."],"f":[]},{"a":"bolbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr adhalbolbyr."],"f":[]},{"a":"bolbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den egentliga byn, som utgöres af särskilda tomter, med dertill hörande bestämda andelar i byns egor. \" eet halft markland ligger i bolbynom ok thrättan örtugha i thorpeno \" SD NS 1: 78 ( 1401) . \" siäx örislandh iordh i bolbynom ok fem örtugh landh iordh i flatalandom \" ib 430 ( 1405) . ib 11 ( 1401), 2: 203 ( 1409). BtFH 1: 278 ( 1509) , 298 (1509). GS 41 . som han äger j bolbyonä (för -ynom) FH 5: 56 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"bolde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bulde."],"f":[]},{"a":"boldiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"boldrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bole","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr a-, hem-bole samt bol, böle."],"f":[]},{"a":"bole","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskare. \" amasius . . . amasio . . . boole \" GU C 20 s. 18 . lconcubinarius . . . frilloman wlgariter boole ib. s. 135. oppaa thz sista wart hon siälf brändh mz sinom lönligha bola Prosadikter (Sju vise mäst C) 221 . tänna quinnan . .. gik til sin bola om nattena ib 238 ."],"f":["boole )"]},{"a":"boleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boning, bostad. \" redha mik bolek \" ST 104 . ib 111 . Bir 4: 86 . Lg 3: 499 ."],"f":[]},{"a":"bolfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["bofast. \" tak mädh thich xii bolfasta oc skelika af hwarjo hwndare \" BSH 1: 142 ( 1373) . \" meth tolff bolfastum mannom \" SD NS 1: 273 ( 1403) . ib 568 ( 1406), 2: 229 ( 1409) o. s. v. Jfr bofaster."],"f":[]},{"a":"bolfä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolfäst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdesgård. \" hionagardhin . . . hägnis swa jn oc lykkis swa vm kring mädh enom bolgardh swa wiit at al hionjn haffuin thär ijnnan före nat oc dagh siin maak \" Nio handl rör Vkl 233 ."],"f":[]},{"a":"bolgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolgetunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bålgetin. hæ . . . vespæ . . . lingqua gothica boól getingh vocantur Ol. Magnus Hist. de gen. septentr. l. 22 c. 4."],"f":["bool getingh )"]},{"a":"bolgift","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolgift","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arrendeavgift. tha fogten forst komme til landbon, tha ffornye stdedzlana . . . oc fforvete sig om stedzlepenning oc boolgifft Arnell Brask Biᴵ 15."],"f":["bool- )"]},{"a":"bolgiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bulghin."],"f":[]},{"a":"bolköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se bulle."],"f":[]},{"a":"bolman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolman, fjärdingsman, den som inom ett bol (se bol 5) uppbar kronans skatt (se Rosenborg, Bidrag till jordbeskattningens historia i Finland under medlet af 16:de seklet s. 47, 70, 91; Stuffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl. s. 323). dömdes eric oleffsson . . . för treske i skwdh fierd och bolmannen klagade wppo BtFH 1: 137 ( 1507) . anders gudmundzson i syrnäs, som tha var boolman och togh skatten FM 151 ( 1504) . Jfr bolaman."],"f":["bool- )"]},{"a":"bolna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bulna."],"f":[]},{"a":"bolpänningar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["bolagsting. \" omnia mobilia generaliter dicta bolpæninga in eadem curia existencia \" SD 4: 370 ( 1334) . Jfr bopänninar, boskaps pänningar."],"f":["-päninar )"]},{"a":"bolpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avrad, arrendeavgift. äv. i pl. i samma bet. siwndathorp, thär aff gaar 8 föner korn och 8 ortuhger bolpäninga VKJ 17 (c. 1500). vestra starby, thär saatho 3 landbo oc gaffuo thär aff 16 töner korn oc 5 öra suensca boolpäninga ib 9 (c. 1560). ib 17 (c. 1500). thätta är sidhan kommit: först bollpäningh inghe i i wirtilsbärg fik in VKU 5 ( 1540) . epbyrdh bol-päningh ib 15 (1541), ib 21 ( 1541) , 29 (1542)."],"f":["bool- . ","boll- VKU 5 ( 1540)"]},{"a":"bolsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vimpel, mindre flagga, fana. j march fore xvj alna blekth lärufft til baltzaeen Skotteb 477 (1473 ; Kämn). ij mark fore eth stycke haardwk til boltzaeneth ib."],"f":[]},{"a":"bolsmiþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolstadh ra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bolstads ra. hafde . . . dömpth mellan for:de karhynemi by ok keykola boa vm boolstadh raar thöm j mellan FH 5: 131 ( 1489) "],"f":["boolstadh raa )"]},{"a":"bolstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordområde för en by eller en gård. lkennis iak nicclis i brunwalum . . . haue giort skypthe meth benchte i vgglabodhum: först gaff iak honum. . . oppa bolstaby bolstat VIK vrfella SD NS 3: 40 ( 1415) . mattis j bnirköö . . . kärde til peder nielson i norlösta ath han haffe giort awerkan oppa aker oc äng jn oppa them andra bolstadin Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) . Jfr bola stadher. "],"f":["bolstat SD NS 3: 40 ( 1415)","*bolstadha skipte , ","bolstadha skiäl","-skäl )"]},{"a":"bolstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bostad, boningsplats, gård. ionatas satte sin bolstadh j magimas MB 2: 249 . ib 269 . \" huru leuite heman ällir bolstädher skipadis midwakt j israel \" ib 45 . ib 57, 141 . Lg 666 . foor landa mällan oc stadha bya ok bolstadha Bil 367 . \" slogh odhoren oc hans bröder oc pharesons söner j theris bolstadom (tabernaculis) \" MB 2: 248 . ","2) gård, by. iak hawer min gard wik halft fämtä markland iord ok alt boanes swm ok är swa mykiit . . . mäd allum therä eghnum ok eghu lutum thöm badhum bolstadhum tiil ligiandum . . . giwet minne erliku husfru SD 4: 389 ( 1334) . \" ib NS 1: 297 ( 1403). tre öraland jordh i kylunge i resbo kyle oc een tridiungh aff eno bole i sama boolstadenom ib 668 ( 1407). the godhe men i vppy bo . . . sagdo at engin ok then delin i akren la til lthera bolstadh \" ib 2: 115 ( 1409) . ib 171 ( 1409) . DD 2: 5 ( 1384) . BtFH 1: 150 ( 1506) , 300 (1510). GS 58 ( 1474) . ","3) jord lydande under en gård, torp. bolstad wlgariter dictum thorpp inicium habens a suarto hæld usque ju grænswyk, in siluis et in aquis. et in piscacionibus SD 3: 172 (1314, gammal afskr.). hafuer . . . en gardh i rydh . . . ok ther meth een boolstadh i haddatorp ib NS 2: 58 ( 1408) . - i ortnamn. in hubstabolstad SD 2: 104 ( 1291) . \" in norboabolstad ib. thormunzstæ bolstad \" ib 115 ( 1291) . \" in sundbybolstadhe \" ib 531 ( 1308) o. s. v. ","4) läger. \" owirgaff wärner stadh oc bolstadh \" MB 2: 234 . \" rusadhe in j konungxsens bolstadh (aulam regiam, höqqvarter) \" ib 320 . - vanl. pl. gingo jn j hedninganna bolstädher MB 2: 172 . byggiandes ther före skärma oc bolstädher ib 239 . ib 261, 263, 310 . - Jfr bya-, nat-bolstaþper samt bostaþer."],"f":["bulstadher: ternabulstad FH 2: 68 ( 1429), 69; tärnabulstad ib 4: 4 ( 1431); brendabulstadh ib 2: 76 ( 1431); höghabulstad ib 85 ( 1431)), ","bolstaþa anyt , ","bolstaþa bro , ","bolstaþpa skilnaþer","-skiälnaþer )","bolstaþa skiäl","boolstadhä skäl )","bolstaþa syn , ","bolstads maþer , ","bolstads ra , ","bolstads ren , ","bolstads skiäl","bolstadskel )"]},{"a":"bolster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bulster."],"f":[]},{"a":"bolt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metallstång, bult. \" jern . . . til bolther thil thet ny skip \" FM 216 ( 1504) . \" the swara bolta, genom tymberith sta skule \" BSH 5: 249 ( 1508) . Jfr fanga-, iärn-bolt."],"f":["bulth FH 4: 84 ( 1499) . -ar), "]},{"a":"bolt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) rulle (lärft). vpburit iij (3) bolte lärfft for v!UDDA_TECKEN? (5 1/2) mark oc ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) öre Skotte b 417 (1468; Kämn). ib 444 (1471; Kämn). STb 1: 73 (1476), 108 (1477), 3: 46 (1492), 68 (1493) o. s. v. för en bwlth minsters lerveth xix (19) höre til en messecerk HLG 2: 142 (1527). Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . VKU 41 ( 1544) . ib 111 ( 1563) . Jfr läriptsbolt. "],"f":["bolte Skotteb 444 (1471 ; Kämn)","*bolta kolver","bulte- )"]},{"a":"bolvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stängsel av grova plankor? nakre män, som hulpo paa bolwirkid i trägarden VKU 140 ( 1570) ."],"f":[]},{"a":"bolvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bolvärk 1 a the andra x [10] alna aff tomptinne hafuer stadhin bygt ett bolwirke upa for nödzsaka skuld a örlöghx wäghna SJ 15 ( 1428) ."],"f":[]},{"a":"bolvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bålverk, skansverk (eg. af trä), uppfördt af de försvarande till ytterligare skydd utanför hufvudfästningen. suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom ok bulwärke ok mango annorledh KS 86 (210, 94) . leeth boluerk byggia för the stora holl RK 3: 3778 . ","2) skans verk uppfördt af de belägrande för att derifrån beskjuta fästningen. stark bolwerk loth han ther göra oc vm nättertijdh them vtföra the danscha thz ey troodho för än bolwerken reedha stodho swa snart thz mörkte wordhe the framsat the hoffmen fylte them mz jordh fult brad the hafde ther skyttahol vppo nidan vnder kular män j sta RK 2: 2191 . BSH 5: 191 ( 1507) ."],"f":["bul- )"]},{"a":"bolvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bålverk, skansverk. \" redhes til mwra homeyor oc bolwärke. bysso baardha för än fiendana komma \" PMSkr 141 ."],"f":[]},{"a":"bolvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = bolvärk 1. ther byggis j moth kiffwo näbba jordhkwpor, bolwärke, kärffwa, torn mz androm bygningom PM 4 . BSH 4: 321 ( 1502) . ","2) = bolvärk 2. starke bolwerke the tha byggia the giorde them högh oc breedhe . . . thera byssor the ther j laghede RK 2: 2260 ."],"f":["-werke )"]},{"a":"boläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bolöxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bålyxa, yxa som brukas vid fällandet af trän. \" \" SD 5: 636 ( 1347) . \" hwa som kastar bwlyxe at warom herra han kastar nydhio i geen \" GO 416 ."],"f":["bolyxe SD 5: 636 ( 1347) . bwlyxe), "]},{"a":"bolöþsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bats-, kogga-, stads-, strandbom."],"f":[]},{"a":"bom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång. \" archen hon haffde oc twa boma som man stak gönom ringhana \" Lg 3: 618 . - bom, stång el. bjälke som stänger vägen. tha the ju for stocholm röckia strax ju at bomen the tha tröckia mz xvj snäcker oc sköttebaata RK 2: 8936 . ib 8944 . \" loth wplätha stadzsins boom \" BSH 4: 295 ( 1501) . innen bomen (inom stadens område) SO 221 . \" wy haffde giort en bom medh saman lesna masther \" BSH 5: 13 ( 1504) . ib 146 (1507), 210 (1507). - Jfr for-, ränne-bom."],"f":["boom . ","-ar )"]},{"a":"boman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lantman. Sdw 2: 1201. then helghe biscopin ambrosius, wägfarandhe kom . . . til en rikan boman, byggiandis a landhe harth vidh ena elff MP 5: 195 . "],"f":[]},{"a":"boman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bofast man, seetthe iak alth myth boohagh wppa nyth som iak hadhe aller warith booman FM 673 (1516-17). BSH 5: 304 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"bomba","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bamba."],"f":[]},{"a":"bombare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se bambare."],"f":[]},{"a":"bombas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bomull. PM XXVIII ."],"f":[]},{"a":"bomhuggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillverkare av sadelbommar. STb 4: 250 ( 1512) . - ss tillnamn. jesper bomhugere STb 4: 248 ( 1512) . ib 250, 251."],"f":["-hugere )"]},{"a":"bomisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bemisker."],"f":[]},{"a":"bomnykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nycket till en (hamn)bom. bom nyclene STÄmb 210 (1526)."],"f":[]},{"a":"bomolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bomolja. \" tio schedher mz bomollio \" LB 5: 82 . siwdh tz . . . mz boom olyo ib 7: 226 . ib 238, 288."],"f":["-olia . ","boom olya),"]},{"a":"bomslutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" mickel bomslytere \" Skotteb 369 (1461 ; Kämn)."],"f":["-sluter StÄmb 13 ( 1425) . ","-slytere Skotteb 369 (1461 ; Kämn)), "]},{"a":"bomstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjälke använd som (del av) hamnbom. !UDDA_TECKEN? (1/2) mark for bomstokke til norreström Skotteb 407 (1467 ; Kämn)."],"f":[]},{"a":"bomul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bomull. bombex bomull GU 7 . LB 2: 91, 7: 132, 148 ."],"f":["-ull . ","wld LB 7: 132, 148), "]},{"a":"bomärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bomärke, särskildt tecken hvarmed egaren af en viss gård plägar utmärka något såsom sin tillhörighet. bondhin haffui ther vpa (på slagtadt boskapsdjur, som införes til staden för att säljas) sith eghit boomerke SO 51 . - märke hvarigenom tillverkare utmärker något ss sitt arbete. alle (näml. bergsmän vid Salaberg) schole drijffua got sölff, och sätie sijt eghet bomerke ther oppa BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"bonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täcke, överdrag, förhång, väggbonad. \" peripatsama (för peripetasma) . . . bon[a]der sparlakan et tiäll (Cathol.: peripetasma. velum vel ltentorium vel cortina) \" GU C 20 s. l436. tätta är thz gooz äfftig hustrv cristine törbärgx, . . . i godir stiärnobonadir ok en gamal stiärnabonadir, en maladir bonadir Beckman Stud 90 (1466, Arboga tänkeb) . Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) . - Jfr hovudh-, klädha-, mantol-, stiärno-, väggia-, ärma-bonadher."],"f":[]},{"a":"bonaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utrustning, inredning (af ett hus). huru rumt oc kostelikit hans palacium war til hwer dags cost oc til thäs bygning oc bonath Bil 307 . - det som tillhör inredningen af ett hus, husgeråd. til at föra oc nidhersätia gudz hws, oc göma, oc allan thäs bonath oc andbudh MB 1: 385 . - det som tillhör en menniskas utrustning, utstyrsel, drägt, skrud. mz ärkebiscops älla paua bonaþ Bu 195 . ib 491 . MB 1: 410 . Bir 2: 91 . Al 108, 2163 6350 . - det som hör till en säng, bädd. hona see ok fynna j swa fatighom ok sywördoghom bonadh Lg 3: 549 . - det som tillhör en häst utrustning, ridtyg. een hästir reddir mz forgyltom bonadh oc prydhilsom Bir 3: 386. ib 387 .","2) omhölje. \" thenne bonadher war ey at enast ther fore at thäkkia hwsith mz oc til fäghrind \" MB 1: 496 . \" mz thässkyns bonadhe a hwseno ib. - förhänge, förlåt. tempelsins bonadher riffnadhe j twa lyti \" MB 2: 387 . - väggbonad, tapet. konunxius sall oc palads prydde hon mz mangskona bonadha oc täpte Lg 3: 504 . 1 flamsk boneth HSH 19: 167 ( 1506) . viii bonadhe BSH 3: 293 ( 1740) . ath mina bonadhe ok een krona hängher i hans stuffuu ib.","3) till en klädnad hörande prydnader, utstyrsel, garnering. gifuer jak . . . myna bästa kopa met bonath FH 6: 25 ( 1451) . ","4) utsmyckande, prydnad, prydlighet, prakt. nw äre fulkompne himpnane oc iordhin oc aller thera bonadher oc fäghrind MB 1: 158 . ib 57 . \" klädanna owir flödhelikhet ok andra thinga bonadhir (diversus apparatus verrum) \" Bir 1: 314 . \" thin klädhe ok thine sko varin ey mykyth dyr ok ey mykyt smälik älla full vtan af mateklikom ok höwelikom bonadh \" Ber 29 . ","5) det som behöfves til lagning. nv bristir slädhi mandz j ako hafui wald ath bonadh hugga i scoghe at saklöso TB 79 . - Jfr biskops-, bordh-, dyr-, gul-, hovudh-, hörro-, kapo-, kirkie-, klädh-, kläpa-, konungs-, prästa-, riddara-, silkis-, skinna-, sko-, snäkkio-, stikke-, stovu-, sömda-, täpete-, väggia-bonaþer."],"f":["-ar . ","-ir ?),"]},{"a":"bonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" pätar bondde \" SD 6: 180 ( 1350) . \" roricus bonde miles \" ib 183 ( 1350) . ","2) jordegare. bondom och landbom SD NS 1: 623 ( 1407) . FM 23 (1389, nyare afskr.). ","3) landbo, hälftenbrukare? jac skal jnthe aff sköffla fraa bondanom aff then helfthedelen som jac skolle hafft met bondanom FH 5: 20 ( 1463) .","4) husbonde, värd. \" alt þätt þe fingo a tomptinne aaf bondanum \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . \" tha rönthe bondhen hwadh gesth han hadhe fangith \" Di 282 . Fl 573, 583 . ","5) handtverksmästare. ther blifue lerjungen i bondans mynne SO 85 .","6) äkta man. SD 5: 293 ( 1344) . adriani husfru spurþe sin bonda fangen Bu 519 . ib 4, 30, 187, 188, 504 . Bil 109, 244, 480 . MB 1: 184, 222, 371 . KL 53, 140 . MP 1: 37, 40 . Bir 1: 207, 281, 2: 165, 253, 3: 225 . VKR V, VIII, X, XVI, XVIII . Fl 34, 889 . Va 10, 45, 53 . Di 226, 230, 236, 237 . SO 27, 151, 203 . Ber 77 . Gers Frest 33 . giftir bonde Bil 590 . förgöra hennas man oc äkta bondha Lg 3: 666 . \" ouergaff syn eigen man ok bondha \" ib 550 . - Jfr afgärdha-, almännings-, frälsis-, fulgärþa-, hus-, land-, odhol-, skat-, skatta-, sokna-, undir-, utgärdhis-bonde."],"f":["böndere RK 2: 664, 669, 676, 688, 691, 693, 700, 728, 739, 832 . ","bonda byr , ","bonda dränger","bonde drengh )","bonda gods , ","bonda här , ","bonda klädhe","-klädher )","bonda konunger","-kwng )","bonda lagh , ","bonda landboe","-landbo )","bonda luter","bynda loter )","bonda läkedomber , ","bonda mark , ","bonda skatter , ","bonda skor , ","bonda skuld","bondeskuld )","bondasous?","bonda sun","-son )","bonda tal","bonde- )","bonda thing , ","bonda vin","-wen )"]},{"a":"bonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["bönder . ","böndra Skotteb 372 ( 1462) ; Kämn). med art. böndhren Beckman STud 89 (1453; Arboga tänkeb.). böndrne ib. böndrona SD NS 3: 619 (1420, gammal avskr.) . bondher Beckman Stud 89 (1453, Arboga tänkeb). med art. bondhren ib),","*bonda arvodhe","-ärffuode )","*bonda gardher , ","*bonda husfru","-hustrv . ","-ar )","*bonda idh , ","*bonda karl , ","*bonda kunnist","-konsth )","*bonda mark , ","*bondamarka tal","-taall )","*bonda pänninger","bonde- )","*bonda sagha , ","*bonda spisning","bonde- )","*bonda vara , ","*bonda ägha","-egha )","*bonda öker","-öök )"]},{"a":"bondelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["bondaktig, tafatt, blygt. blygdis han . . . oc thordis ekke see wp mot them, vtan saa nidher til iordhena. tha taladhe en aff them til honom sighiande o huru thu gör bondzslika, äpther thät at thu föddher är aff ärlika matoga oc välbyrdoghe släkt Hel män 269 ."],"f":["bondz- )"]},{"a":"bondeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bondaktig, bland bönder öflig. vpfostradhir . . . äptir bondelikom sidhom Bir 1: 205 ."],"f":[]},{"a":"bondeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som har avseende på lantmannen, hörande till lantmannen, lantlig. agrestis . . . bondelikin GU C 20 s. 13 . 2) bondaktig, ohyfsad, grov. rusticus . . . bondelekin oc osidoger GU C 20 s. 534 ."],"f":["-limin . ","-lekin )"]},{"a":"bondelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bondaktighet. Ber 155 ."],"f":[]},{"a":"bondslika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bondelika."],"f":[]},{"a":"bonet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" et, bon[n)it. Fr. bonnet, bonette. Mlat. boneta, bonetta, bonetum] bonett, barett, mössa. II ny bonet om v mark HSH 18: 264 ( 1525?) ."],"f":[]},{"a":"bonet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bonett, ett slags segel. Se SAOB B 3886. artemo . .. bonäth GU C 20 s. l37. vadmal til eth boneth STb 3: 325 ( 1498) ."],"f":["bonäth GU C 20 s. 37) , "]},{"a":"bopänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["in prompta pecunia, pecoribus et alijs bonis rebus wlgariter dictis bopænninga SD 2: 468 ( 1306) . \" heredibus meis relinquo mobilia, pecora et res alias satis notabiles que wlgariter bopænnigga vocantur inter se legaliter diudienda ib 3: 463 ( 1320). omnia bona mea mobilia dicta boo pæningæ videlicet cornua, equos et pecora cum annona et omnibus aljs vtensilibus \" ib 4: 226 ( 1331) . \" jn mobilibus dictis bopænningæ \" ib 632 ( 1338) . ib 5: 257 ( 1344), 6: 23 ( 1348). ib NS 1: 291 ( 1403), 389 (1404, nyare afskr.), 2: 12 ( 1408). - Jfr bolpänningar, boskaps pänningar."],"f":["-pänninggar . ","-päningar )"]},{"a":"bora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) borra, genom borrning åstadkomma. aat boronne som borat var fore spikenom Bo 200 . Lg 3: 89 .","2) borra, genomborra. \" owir en boradhan sten \" KL 24 . \" til festo hona korseno hulkit som borat war fore naglomen \" Bir 1: 30 . "],"f":["borra: -ath Lg 3: 89 . ","-adhe: -adhis Bir 3: 439 . ","bora Bir 2: 5),","bora genom , ","bora sunder , sönderborra. bora söndher fiendannas skip PM 13 ."]},{"a":"bora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (litet) hål. soolin sken gynom saldins burur KL 5 . \" huat är trangare än än the boran hulka en riddare vplät j christi sidho \" MP 1: 131 . \" til thäs hon räkte aat boronne som borat var fore spikenom \" Bo 200 . Lg 3: 89 . Bir 1: 31, 33, 2: 226, 3: 428 . ginom thinna handa ypna boro ib 2: 5 . \" jak lette alla hans hiärta boror ok rötir \" ib 1: 86 . \" j thässom hiälm skulu vara twa born \" ib 3: 377 . ib 2: 175 . \" taladhe ginom the pipo som hafdhe thre boru \" ib 420 . \" vm . . . thre lönlica buru varin vidh hwart gapit \" ib 4: 293 . \" ib 2: 83. \" Iv 4548 . Jfr hiälm-, näs-, näsa-, näso-, svet-, virna-, öghna-bora."],"f":["bura: -u Bir 2: 226, 4: 293 ; -ur Kl 5; -om Bir 1: 31 ; ","-una ib 3: 428 ; ","-unna ib 1: 33 ; ","-unne ib 2: 83 . ","bwra: -una Lg 3: 89), "]},{"a":"bora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nacvars-, näs-, sveta-bora."],"f":[]},{"a":"bora","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["bara: -at SkrtUppb 3128 . ","bura: -s SvB 102 (c. 1500)), v borra. PMSkr 336 . lib 480. the samma, som borade biscop kortz sky j sanck STb 3: 365 (1498). - Jfr genombora."]},{"a":"borar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" Jfr näsa borar."],"f":[]},{"a":"borare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borrare. ss tillnamn. \" crostoffer berrer \" SSkb 91 (1503-04). ib 167 (1505-06)."],"f":["borrer SSkb 91 (1503-94) ), "]},{"a":"boras","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borax. \" siwda boras ensampt for sig sielff . . . oc äta honum med hössyt, ty han rensar blodyt \" LB 7: 314 ."],"f":[]},{"a":"boras","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borrage officinalis Lin. Se Th. lM. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 15, 50. \" han ma siwda boras ensampt for sig sielff i rent vten oc äta honum med hönsyt, ty han rensar bloydt \" LB 7: 314 ."],"f":[]},{"a":"boras subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["boraxtak sal alkali, sal almenth, oc sal armoiacum . .. läth alth j eth glas sätiandis thät pa oghnen athanor giffwandis sakteliken eld ltil ath thät törkas oc bliffwer boras PMSkr 394 . \" läth thär j mädh ij (2) lod sal armonicaum, oc j (1) lod aleb roth, oc !UDDA_TECKEN? (1/2) lod boras \" ib 421 ."],"f":[]},{"a":"borboön","b":[],"c":"","d":"","e":[" som til for:nä vorth mynth forgä velä med gwldh sölff äller borbön (trol. felaktigt) HSH 19: 15 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"bordera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida bohord. lät . . . riddara ok swena bordera ther wm kring ok leta Bil 660 . Jfr bohordh."],"f":[]},{"a":"bordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = bordha. ij (2) border STb 2: 298 ( 1488) . Bör troligen föras till bordha."],"f":["-er ) , "]},{"a":"bordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skeppsplanka. bildl. taghom wi tha scriptamaals bordh eller fiöl oc thakkom gudh thz wi ey druknadho i hafsin diwpe SvKyrkobr 29 . thy är idhrilse et annath bordh epter skipbrut ib.","2) skeppsbord, skeppssida. \" alt tet yxen jnnen bordhz kreffuie kan \" STb 3: 223 ( 1495) . \" han nöddes wräka thz wt for bordz for then swåra siögång skull \" Troj 298 .","3) bord, matbord. \" äg offwer alt bordhet Brasks Matordn 10. - ivir bordh, under måltiden, medan man sitter till bords. atj thet moge lathe läse för eder ower bord om eder swa synes at wrte hvad i fremmeda land handles \" HSH 16: 42 (1326, Brask). - underhåll. the (för thet) iak hawer gifwit . . . til prestäns bordh halfth mith goz i thornby BUH 1: 168 (1360, nyare avskr.). Jfr barna-, biskops-, falda,-, härra-, skip-, skips-, sti-, tafl-bordh. "],"f":["*bords foter , "]},{"a":"bordha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band virkadt af silke och gultråd. lego . . . cingulum viride dictum bordho SD 5: 151 ( 1343) . \" the rema varo rika bordho \" Fr 153 ."],"f":[]},{"a":"bordhbonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bordbonad, bordtyg, bordservis. \" ther skal wara bord bonadhr kununx til mat oc dryk ren ok faghr \" KS 41 (106, 44) ."],"f":[]},{"a":"bordhduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bordduk. \" I mensale dictum bordduk \" SD 4: 128 ( 1329) . \" aff sänga klädhom ok handklädhom ok bordhdukom (mensalibus) \" Bir 3: 259 . FH 4: 83 ( 1499) . SJ 109 ( 1441) ."],"f":["borduker: borduk SJ 109 ( 1441)), "]},{"a":"bordhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. = bordha. bräm, bord. \" thz gaff honum the stolta rena ther til ena hufwo mz rika bordha \" Iv 1336 (i rimslut; kanske snarare att föra till bordha)."],"f":[]},{"a":"bordhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tilltråde till ett måltidsbord. joan swensson skal fore sina weluiliogheet, . . . bliffua niwtandes frij bordhgong til herra bordet j helgelandz huset STb 2: 138 ( 1486) ."],"f":["-gong )"]},{"a":"bordhhandklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["serret? ij [2] bordhandklede wtkaste met cylke. jtem ij [2] bordhankläde met blaatraad FM 76 (1483, daniserande)."],"f":["bordhankläde )"]},{"a":"bordhkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bordkärl. \" vas argentuem wlgariter dictum bordkar \" SD 3: 569 ( 1322) . Bil 383 . Bir 3: 124 ."],"f":[]},{"a":"bordhklokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bordklocka, ringklocka hvarigenom tecken gifves till måltid. ringhia bordh klokkone Bir 5: 26 . ib 70, 71, 76, 78 ."],"f":[]},{"a":"bordhkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bordknif. \" cultellos antiquos dictos bordhkniua \" SD 3: 579 ( 1323) . \" cultellos nouos dictos bordhkniua ib. \" ib 4: 710 ( 1340) ."],"f":["-knywer: -a SD 4: 710 (1340?)), "]},{"a":"bordhlist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kantband till ett bord; kantduk? ii borduka groff och ii bordiista groffwa HLG 3: 96 (1528)."],"f":[]},{"a":"bordhläsning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bordläsning, det som läses under måltiden. hördhe hon idhelika i bordhläsning thz sama Su 383 . \" höra läsas bordhläsnig oc predikan \" LfK 145 . ib 163 . Bir 5: 26, 33, 34, 73 . ","2) bordsbön? alt ther til bordh läsnyng byrias VKR 60 (möjligen att föra till 1)."],"f":["-läsnig )"]},{"a":"bordhläxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bordhläsning 1. Su 10 . Bir 5: 27, 85 ."],"f":[]},{"a":"bordhnot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mot. drogho bordh notana badhe thwärt fore oc in i wikena FH 4: 15 ( 1451) ."],"f":[]},{"a":"bordhsighnilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" bordsbön (efter måltiden). nar han är mättir ok bordh signilse äru läsin Bir 1: 311 .ib 5: 44."],"f":[]},{"a":"bordhskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matsked. \" siw bordskeder aff silwer \" FH 3: 66 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"bordhstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bordsfot, stolpe hvarpå bordskifvan hvilar. ij hans huse stär bordh staka aff filsbeen Fr 383 ."],"f":[]},{"a":"bordhstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bords stol. bordhit oc swa hwar bordhstool skeen aff ädhla stena som sool Al 8161 ."],"f":[]},{"a":"bordhsäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sittande vid bordet. the langa bordhsätan som jak hafdhe Bir 2: 335 . MP 1: 98 . LfK 98 ."],"f":[]},{"a":"bordhvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppstimmer. xx öre for bordwedh Skotteb 401 ( 1466) ; Kämn)."],"f":["-wedh )"]},{"a":"bordhvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmer; särsk. skeppstimmer. \" almänningx timbermän tälghia bordhwidh til skip oc köll oc annor ämpne än skipmästarin säter them saman oc fulkompnar skipith \" MB 1: 445 ."],"f":[]},{"a":"borgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","stekaborgh ib 4056 . thz hwss heyter taffwesta borg ib 151 .","hayborg MB 1: 177 . ib 178 . - Jfr bura-, bysso-, for-, fridh-, fä-, hovudh-, rövara-, slädha-, vaghn-, vaghnaborgh."],"f":["borghir Bo 31 ; ","-er Bil 376 ; GO 516 ; ","-e KS 84 (207, 93) . ","borghr KS 59 (147, 65), 74 (183, 82), 79 (196, 87) . ","borghar Al 973, 1162 ; ","borga RK 1: 1857)), ","borgha biärgh , ","borgha greve , ","borgha gärdh","-gierd )","borgha lägher , ","borgha mur , ","borghamästare","borghiamester . ","borghomästare SD NS 1: 30 ( 1401) . ","borghemästare Bil 309 . ","borgemester RK 2: 3018 o. s. v.), ","borgha stadher , ","borgha väg , "]},{"a":"borgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästningsvall, fästningsmur, fäste. \" ena värn han hafuer om sik medh borgha muradh kostelik \" Flores ed. Olson s. 72 ; jfr Ark. f. Nord. Fil. 32: 255 f. - bildl. skydd, värn. wy ärom her borgh for cristin land RK 1: 333 . Jfr for-, vaghnborgh. "],"f":["*borgha luka","-or )","borghamästare","burgamestare Uppspriv 12 ( 1444) . ","burge- StÄmb 221 ( 1536) , 223 (1537). best. dat. pl. borghamestaromme SJ 1: 2 (1420), 3 (1421) o. s. v.), ","*borghamästara asker","borgamestare- )","*borghamästara kor","borghamästare koor )","*borghamästara skap","borghamestere- )","*borgha tinnar , "]},{"a":"borgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lån. \" at wi eij willom älla skulom lthem fornämpda boo nokat borgh aseande wara \" HSH 16: 4 ( 1369) ."],"f":[]},{"a":"borgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fingerborgh."],"f":[]},{"a":"borgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ansvara för, gå i borgen för. till thäs ok (för at) the (näml. böterna) wtfäster äru ok borghadhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). - särsk. ansvara för att fånge, som på viss tid frigifves, åter skall inställa sig. med ack. saghþe sik eigh rymdan älla tronne forgangen vtan borghaþan hem tel hänna (kommen hem till henne mot stäld borgen) Bu 520 . \" hälgho martires som mik borghþo ib. - med prep. for borghadhe for han \" KL 286 . PfN 138 . ST 471 . ","2) låna, taga såsom lån. burgat gul Bil 578 . \" soor sik hafua iudhanom mera gul aterfanghit en han borghade \" ib. \" borghar en borghare aff them andra \" EG 64 . \" göra them rät som ha afborghade (för af borghade) ib. \" Bir 3: 71 . SO 23 . ST 65, 490, 500 . - abs. tha thorffwum wi ey borgha Al 2028 . borgha och läna RK 3: 675 . ","3) låna, gifva såsom lån. bildl. hwath thu hafuer kompan borghath mik thz vardher iak nu at giälda thik Iv 3385 . ib 4504 . -- borga, lemna på kredit, sälja med vilkor af anstånd med betalningen. thu skalt oc enkte godz androm dyrare borgha än thu wille thz for redha päninga sälia ST 487 . ib 488, 490 . "],"f":["burga: -at Bil 578 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþper )","borgha ut , "]},{"a":"borgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr for-, ut-borgha."],"f":[]},{"a":"borgha man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"borghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*borghana händer","borgane- )","borghanz man","borghasman Gummerus Syn-stat 25 ),"]},{"a":"borghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgen. \" borghän sätia \" SR 22 . \" satte borghan at han sculde födha qwinnona \" KL 286 . \" starka borgan styken satte at holda thz han engelbrecht jätte \" RK 2: 1103 . SO 103, 117, 118, 149, 154, 192 . \" sanctum nicholaum hafwa til borghan \" ST 65 . - (?) SR 8 . - särsk. borgen för att fånge, som på viss tid frigifes, åter skall inställa sig. fik han borghan for sik . . . ok com hem tel sinna husfru Bu 519 . SD 5: 639 ( 1347) . \" jak lat honom til borghan . . . ok han wnwek wthaff ten borgan \" BSH 5: 379 ( 1509) . "],"f":["borghän SD 5: 639 ( 1347); SR 22 . ","borgen SO 103), ","borghana man , ","borghanz man","borghans . ","borgens- SO 105, 106), "]},{"a":"borghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) borgesman, löftesman. \" \" PfN 138 . ","2) långifvare, fordringsegare. \" badh han sin borghara ga mz sik \" KL 22 ."],"f":[]},{"a":"borghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) borginvånare, den som tillhör en borgs besättning. hauer ey borgh älla bårghastadhr (för borghastadhr) watn innan sik älla bårghastadhr (för borghastadhr) watn innan sik älla när at ängin må täth borgharom mena KS 85 (209, 93) . \" windabro ter vp må vindas huar tima borghare owini rädhas \" ib (209, 94) . ib 86 (210, 94), 86 (211, 95). the borgara vpa husit satha ok the köpmen i stadhin bodho RK 1: 4007 . ib 3262 . Fr 480 . EG 63, 64, 67, the slogos hwar dag mz borgarna (borgarmenn) Di 201 . - vid ett kloster anstäld tjenare? sendis hädhan en vor borgare . . . til ider met mith breff FH 6: 93 (1496, bref från confessor generalis i Nådendal) . jöns laurisson oc jöns homman borgmestara j nadhendal olaff mwnk oc gregirs lauirsson radman ther samastadz jöns philpusson closters syzsoman oc olaff henricson borgare ther sama stadz ib 110 (1498; på båda dessa ställen skulle dock borgare kunna anses beteckna: borgare i staden Nådendal).","2) borgare, stadsbo (egentl. i en befäst stad). en borghare (Bu bure 175) af barchinona Bil 972 . \" borghara ii thorsharge \" SD NS 1: 24 ( 1401) . \" borghare i stokholm \" SJ 8 ( 1423) . \" som haffue salth nagre exer kalmarna borgarom \" BSH 5: 536 ( 1513) . SD NS 1: 27 ( 1401) o. s. v. ST 527 . MB 2: 93, 265, 293 . LfK 255 . Di 6 . SO 204 . Jfr bure. ","3) borgare, medborgare, landsman. swa väl wtländningane som borgharene Bo 182 . \" waar borghare \" SJ 170 ( 1448) . SD NS 2: 431 ( 1411) . Lg 125 . Jfr mädh-, sam-borghare.","1) borgrätt, rätt som borgherre el. husbonde håller öfver sina underlydande. eptir clostirsins friihetom aff konungomjn gifnom hafuis kista häkte oc jern oc borghara rättir medh them ostyrughe äru oc brutlighe wardha ellir finnas j bland hionen ellir ärfuodhis folkit VKR 39 . Bir 5: 122 . ","2) = gards rätter. MELL XLIII . "],"f":["borghore: -a SD NS 2: 431 ( 1411) . ","borghar FH 2: 103 ( 1436) . ","borgar SO 204 . ","borgarna Di 6 . borgana ib),","borghara bordh , ","borghara bref","borgare- )","borghara edher","borghar edher )","borghara gardher , ","borghara klädhe , ","borgharamästare","borgheremestere SD NS 1: 413 ( 1405). borgarmestare RK 2: 2042, 2049, 2057, 2067, 2073 o. s. v. borgamestere ib 2038 . ","borgarmester ib 2547), ","borghara rätter , ","borgharaskap","borgereschap )","borghar skot","borger skot )","borghara stova","borghara sven , "]},{"a":"borghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) besättningsman på en borg. \" thätta är thän räter som wi spipath (för skipath) hafwm warom borgharom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (c. 1400). 2) borgare, stadsbo. niles henricsson oc hans halftunna, bode fasta borgare j abo \" Svartb (Skolkl) 530 ( 1477) . inghan borger eller byman dyrffues til at köpa gestom gotz til handhom STb 1: 442 (1462; burspr. Jfr femöres-, gäfle-, lödhöse-, mädh-, sam-, stads-, upsala-, upstädhis-borghare. "],"f":["borger STb 1: 442 (1462; burspr) ), ","*borghara dottir","borghara gardher , ","*borghara giäld","-gieldh )","*borghara gods","borgare gotz )","borghara rätter , ","borgharaskap","borgare- . ","borgera- STb 1: 414 (1483)), ","*borghara skuld","borgare- )","borghara stova","-stuffua )","*borghara tiäld","-tiel )"]},{"a":"borgharinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borghaustru, borgarkvinna. \" gertrud lokanäs . . . borgarinna i abo \" SD NS 3: 118 (1416, aä avskr.) ."],"f":[]},{"a":"borghaþa man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L:"],"f":[]},{"a":"borghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, pant. RK 1: (sfgn) s. 172 ."],"f":[]},{"a":"borgherska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) borgarqvinna. borgara ok borgerskor SO 115 . ","2) medborgarinna. hymerikis borgerska oc jnbyggirska LfK 118 ."],"f":[]},{"a":"borgherska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgarhustru, borgarkvinna. \" hustru greta raffwenhorsts borgerscha i stcholm \" SJ 1: 258 ( 1457) . \" alth thet löst folk, som lher är i stadin ok ecke äro borgare eller borgarskar \" STb 1: 365 ( 1482) . ib 188 (1478). 4: 130 (1506). Svartb 560 ( 1509) . Jfr mädhborgherska."],"f":["borgarska STb 1: 188 (1478) . -ar ib 365 (1482)), "]},{"a":"borghgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borggård. Di 28 ."],"f":[]},{"a":"borghgreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1202."],"f":[]},{"a":"borghklädhe","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" borgkläder, kläder som bäras af den som tillhöra en borgs besättning el. af de vapenföre tjenarne. FM 398 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"borghlän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borglän, län som lyder under en borg el. är anslaget åt befälhafvaren på en sådan. han haffuer borgeleen FH 1: 64 (1490-talet). han haffuer till äwentyr jnthz än opburet aff thz borgeleen ib 65 ."],"f":["borgeleen )"]},{"a":"borghmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = borghamästare. medh borgmestara, raad oc menighet her i staden BSH 5: 7 ( 1504) . FH 6: 110 ( 1498) . RK 2: 2079 . SJ 277 ( 1459), 279 ( 1460), 280 ( 1460), 281 ( 1460). LfK 255 ."],"f":["borgemestäre: -ärene LfK 255 . ","borgmester RK 2: 2079 . ","bormestare SJ 279 ( 1460); -a ib 277 ( 1459), 280 ( 1460), 281 ( 1460). bormestere ib 279 ( 1460), "]},{"a":"borghmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = borghamästare. StÄmb 219 ( 1533) etc."],"f":["burgmestere StÄmb 219 ( 1533)"]},{"a":"borhda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band virkat av silke loch guldtråd. lasse vestgöte j (1) borda iii!UDDA_TECKEN? ( 3 1/2) mark SSkb 236 (1506-07). Jfr bordh, ävensom silkisbordha."],"f":[]},{"a":"borin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bära."],"f":[]},{"a":"boriärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnborr. \" eth bor jern \" FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"borrare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se borare."],"f":[]},{"a":"borre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr snarborre."],"f":[]},{"a":"borre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borre. paliurus, borre GU s. Jfr agh-, kärre-, thistil-borre."],"f":[]},{"a":"borskarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beställä swa mange borskarlla (för borgkarlla, garnisonssoldater?) FH 1: 64 (1490-talet)."],"f":[]},{"a":"borst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borst. \" allir skötum fuller som jghulkuttir mz borstum \" Bil 479 . \" hans haar war som borster a swiin \" Al 7421 . the galta börsta waro swa stinna ib 5127 . \" hwar thera börst war alin lang \" ib 5125 . - koll. sätiandis nokra börsth äller straa j holen PM XLVIII . - Jfr ighulborster."],"f":["börst . ","börsth . ","-ar . ","-ir )"]},{"a":"borst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr svinaborst."],"f":[]},{"a":"borsta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borsta. \" borstha tiith hofwdh \" LB 7: 167 ."],"f":[]},{"a":"borsta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr upaborsta."],"f":[]},{"a":"borste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borste. \" haffwes en borsthe lithen aff swina börsther \" PMSkr 453 . \" halles moth then börstans ändha then wthgraffne stenen \" ib 513 ."],"f":["börste: -ans PMSkr 513 )"]},{"a":"borster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["börster GU C 20 s. 574) , ","*borsta fulder","borstefuller )"]},{"a":"bort","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) \"i väg\", bort. han skal borth ST 94 . \" tha thin lykka bort forskinner hwar wen bort fra tik rinner \" MD (S) 296 . \" fara lankt bort \" Bo 12 . \" gik han bort thädhan bort vndir öknena \" ib 160 . \" han foor thädhan ower sitiam öster borter ij wärlina fram \" Al 3946 .","2) borta skal henne skipas . . . särlikit mak, bort fran androm Bir 5: 43 . \" siþan appostolus var bort af härbärgheno \" Bu 183 ."],"f":["bröt L. ","brot L. ","burt . ","bordh Di 218 . ","borter Al 3946 . eg. samma ord som bröt, väg), ","bort ivir","-ower )","bort um","-om )"]},{"a":"bort","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) bort. \" moghin skal iak bort \" Prosadikter (Sju vise mäst) 133 . bort tyz ath wij skulle fanga thz the oss önska Troj 48 . i 55. borth thz aff eder herrä myn konwng ath eder wälbyrdoga fromhet skulle dragas tiill tolken last ib 156. 2) borta. tha swarade henne en hög rösth borth v gudzlikama karena MP 4: 42 . "],"f":["börth MP 5: 98, 105) ,","*bort at","borth aath )","*bort äptir","-äffther )"]},{"a":"bort blasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortblåsa (trans.), bortföra genom blåsande el. blåst. ty at han bort bläste . . . världzlikx godz giris storma wr människione hierta MP1: 169. swa at han bort bläste allan synda lusta Bir 1: 329 . Jfr blasa bort."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"bort blasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vlåsa bort; med avsky el. förakt avvisa (ngn). the andra (Susanna) borth glästhe (exsufflavit) oblygha prästena, wndhir lamba wllinne sik skylande SpV 237 ."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"bort bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortbränna. \" thy at ellin rensa gullit oc bort bränne sindrit af thy \" MP 2: 127 . Jfr bränna bort."],"f":[]},{"a":"bort byta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["byta bort, (genom byte md ngn) avyttra. han haffde bort byt hans hustrus byrd som är v öris land iord . . . med hans j sunnan ängia UPpl Lagmansdomb 23 (1490). iiij ortug landiordh . . . som fornempde jop och an-' ders nielsons steffader olaglige solt hadde och borth böth for slagx mall ib 81 ( 1493) . - byta bort, utbyta, byta (mot). med prep. li. hulkit godz niells i ryckeby haffde bort bryt wthi it annet godz Uppl Lagmansdomb 8 (1490). hwi hafuer thu thin hedhir oc äro bor[t] byt j forsmäilse oc skam Prosadikter (Varl) 8 . thu hauer j thins bar[n] doms fawizske bortbyt fadherliken kärlek j swikfullan oc falskan kännedom ib 60."],"f":["-byt . - byyt Uppl Lagmansdomb 8 (1490) . -böth ib 81 ( 1493) ), "]},{"a":"bort byta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortbyta. \" at hans modher fadhir thöm bort bötte \" SD NS 2: 119 ( 1409) . hwilka jordh jon i häplinge haffdhe bort böt for eth orät frälse bo jonsone ib 142 ( 1409) . Jfr byta bort."],"f":["-böta )"]},{"a":"bort bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortbära, bortföra. \" the . . . bort baro hona \" KL 140 . ib 126 . VKR 24 . \" thera godho skipilse ok prydhilse äru bort borin aff mit mönstir til babiloniam \" Bir 3: 363 . Jfr bära bort."],"f":[]},{"a":"bort dobla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortspela. \" sinä hesta eller vapn bort dobla \" MEG 55 . ib (red. B) 60 . EG 64 . Jfr dobla bort."],"f":[]},{"a":"bort driva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortdrifva. \" \" MB 2: 210 . \" borth driffwas fran gudz altara \" LfK 4 . Jfr driva bort."],"f":[]},{"a":"bort föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortföra. \" bothföra sina gudha \" Bil 108 . \" gripu en ansna ok bortfördho \" ib 627 at . . .stenane bort fördhos af thy vädhreno Gr 314 . hwru the bortfördho beuitam fran micha MB 2: 125 . \" burtfördhis siälin aff domenom \" Bir 3: 60 . ib 363, 5: 130 . LfK 121 . Lg 332 . - borttaga, fråntaga, aflägsna. bort för (anferas) ey thin helgha anda fran mik MP 2: 119 . \" siälin . . . hulkin som nu är bort fördh aff kroppenom \" Bir 3: 41 . \" at höghfärdh ok hedhir giri maghe bort föras ok bort takas af thera hiärta ib 1: 372. bortföra tholka gudhelica lusta aff thino hiärta \" ib 3: 244 . \" at aff thöm sötma . . . bortföris then eterlike smakin aff aldra manna munne \" ib 22 ."],"f":["burt- )"]},{"a":"bort glöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glömma, bortglömma. borth glömer iak alt thz dröffueliket haffuer warit Su 178 . at nakar broder vorte forsumat eller bort glömder SO 153 ."],"f":[]},{"a":"bort hänta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla och bortföra. the skulu bort hänta aff (volligen de) hans rike al skadelikin ting MP 1: 76 ."],"f":[]},{"a":"bort koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortgå, aflägsna sig. gudz ängil förswant oc bort kom aff theras asyn MB 2: 86 . ","2) aflägsna, bortdrifva. \" badh . . . thiänaren hälga iomffruna mz sinom hälga bönom borth komma the skadhelika foghlana \" Lg 3: 306 ."],"f":["-komma )"]},{"a":"bort köpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["köpa undan, genom uppköp undanskaffa. for en klädet bort köpes (d. v. s. säljes undan) BSH 4: 314 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"bort lidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortgå, förgå. forlatin thänna forganglika wärlz äghor som rat bort lidha Hel män 132."],"f":[]},{"a":"bort lokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["locka bort. abigeus then ther annars swän borth lokkar GU C 20 s. 2 ."],"f":[]},{"a":"bort lägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jaga bort. STb 4: 211 (1511)."],"f":["-jega )"]},{"a":"bort läna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bort. \" wiliom wi aff thäm landom . . . änghte minzska älla bort läna \" BSH 1: 195 ( 1387) ."],"f":[]},{"a":"bort löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bort ridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida bort. war bort ridhin Bil 659 . \" han bort reedh \" Iv 482 . Jfr ridha bort."],"f":[]},{"a":"bort rinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lrinna bort, flyta bort. defluere bort fly inde defluus . . . borth rinnandhe GU C 20 s. 170 . - Jfr rinna bort."],"f":[]},{"a":"bort riuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortdunsta. \" jorden haller ey wäskona, förmenandes henne bortt ryka \" PMSkr 607 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"bort riva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortrifva, bortrycka. \" som bort rifwo kötit \" Bir 2: 132 . \" huru opta hon bort rifwir thom (ɔ: thistil borra) \" ib 3: 31 ."],"f":[]},{"a":"bort ryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rymma bort. ther war bort rympt badhe wakt ok wardh Al 4564 . \" war . . . bort rymdir til gutlandz \" OB 215 . \" er alth folcket bort rimth aff byn \" FM 215 ( 1504) ."],"f":["-rima )"]},{"a":"bort räna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortröfva. \" hon bort räner alla indra siälinna rolighet \" Su 353 . Jfr räna bort."],"f":[]},{"a":"bort röva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortröfva. \" the som bort röfua annars gooz \" MP 2: 162 . Jfr röva bort."],"f":[]},{"a":"bort sighna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom signande fördrifva. then forsta matken bort signadhe sanctus cosmas LB 2: 89 . ib 90 ."],"f":[]},{"a":"bort siudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortkoka, genom kokning bortdunsta. siwdh tz . . . tiil tridie partin bort siwder LB 7: 222 . \" til thes tz halff delin aff vatnit er bort swdit ib 48. \" ib 249 . \" sywdis thz förscriffna j the wathneno til thäs tridiwngen är bort swdith \" PM 1 .III. Jfr siudha bort."],"f":[]},{"a":"bort skava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortskava, avskava. han . .. haarklädhe bar aa sinom krop thär til han war swa bort skafwin som en blaman Hel män 165 . - Jfr skva bort."],"f":[]},{"a":"bort skrapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortskrapa, utplåna. \" se then som bort skrapa skal wärldinna synd \" MB 1: 309 ."],"f":[]},{"a":"bort skrymta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smyga sig bort? MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"bort skynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortdrifva. bort skundha mik fran sik Bir 1: 158 ."],"f":["-skunda )"]},{"a":"bort skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortskära. \" LfK 90. Jfr skära bort. \""],"f":[]},{"a":"bort sköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med laga formaliteter överlåta, föryttra. huilken haquon sin luth solde ok borth skötthe aff karls och pawals barna. veghna Svartb 174 ( 1380) ."],"f":[]},{"a":"bort snappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortsnappa, bortröfva. qwinno ok barn (näml. varo) for honum bort snappath Al 2878 ."],"f":[]},{"a":"bort springa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["springa bort, springa undan. diäflin vndan väghir oc bort springhir for godhom anda MP 1: 169 ."],"f":[]},{"a":"bort stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stöta bort, stöta av. han . . . stak til hectorem j gynom sköllen mz siith glaffwen saa ath glaff wdden tog jn j harnesked oc barth stötthe nagod ther aff Troj 124 ."],"f":["barth- Troj 124 )"]},{"a":"bort sälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortsälja, sälja undan. SD NS 1: 155 ( 1402). fore litin mon han thz bort sälde Al 1638 . som them . . . bort saldho theras fiendhom MB 2: 73 . Jfr sälia bort."],"f":[]},{"a":"bort sända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortsända. \" bortskicka. thörom wij eij flere borth sendhä \" HSH 20: 114 ( 1507) . Jfr sända bort."],"f":[]},{"a":"bort thrana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borttråna, försmäkta. aller hans helga licame waar aller blaar oc blodhuger oc bort tranadher Lg 3: 93 . \" vnge män oc klena iomfrwr försmäkto oc bortthranadho mz allo \" MB 2: 220 ."],"f":[]},{"a":"bort thrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom tryckning avlägsna, utprässa. Se Sdw 2: 1202."],"f":[]},{"a":"bort thränkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trängta bort. decessere borth tränkta a decesso verbo desideratiuo GU C 20 s. 167 ."],"f":["borth tränkta )"]},{"a":"bort thva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borttvå, tvätta bort. hoon borth thwogh blodhit aff brysteno Skrt Uppb 286."],"f":["-thwogh ) , "]},{"a":"bort thvina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvina bort. hänna licamlike lime varo nu swa som bort thwinadhe KL 355 . - refl. bort thvinas, tvina, aftyna. at hon for störstä hiertens lenktan all bort twinadhes Lg 3: 527 . wordho the wanskandis oc kranke oc borth twinandhis ib 394 ."],"f":[]},{"a":"bort thvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom späkning utmärgla. part. pret. utmärglad, avtärd (genom späkning). the . . . lagdho han a bara iordhena, swa skafnan oc bort thuingadhan at all hans lidhamot oc been matto täkias Hel män 104 ."],"f":[]},{"a":"bort vanskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga slut. Se Sdw 2: 1202."],"f":[]},{"a":"bort vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara borta. haffwer nw paa annedh aareth borth wareth (för bortho- ?) FM 464 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"bort vika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortvika, bortgå. \" tha tw fraa konungh karl borth week \" RK 3: 1793 ."],"f":[]},{"a":"bort villa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortvilla, locka bort, bortvända. han skuli aldrigh bort willas (declinare) aff rätthe kristelighe thro Mecht 285 ."],"f":[]},{"a":"bort visna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortvissna. \" alla the blomor oc gräs som . . . törkatz haffwa oc borth wisnat \" Su 38 . Jfr visna bort."],"f":[]},{"a":"bort vitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom vittnesmål afhända. thär til thät skal ey . . . bwrth vithnas aff vmyllum mannom SD 2: 24 (öfvers. i gammal afskr.)."],"f":["bwrth- )"]},{"a":"bortaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["köra bort, forsla bort. deuehere . . . neder ok borth aka GU C 20 s. 180 ."],"f":["borth- )"]},{"a":"bortandvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortlämna, överlämna, lämna ifrån sig. hon wiisthe at köpith giordis ok päningana vppbaräs oc gotzeeth boort antwardadis Svartb 373 ( 1439) ."],"f":[]},{"a":"bortbebreva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skriftligen öfverlåta. hafwer thet latit bortbebrefwa och besigla hertugu bugislavo BtRK 78 ( 1431) . HSH 20: 260 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bortbreva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skriftligen öfverlåta. at nagor deel i finland bortbreffuis . . . til then försten aff mwskoffuen FH 1: 162 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"bortdaghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? frångtagande, rövande. rapina är andra människio thing aborthdragilse (distracio), aff forgiroghom hogx bräska SpV 140 ."],"f":[]},{"a":"bortdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortdraga, bortsläpa. \" dyäffuolin skuldhe ey faa mik alstingis borth drägha medh sik \" MP 5: 192 . 3) draga bort från ett förehavande el. ett tillstånd; söndra, splittra, förströ. iak sigher at mykit licamlikith ärfwodhe hörer äller tharfwaas ekke til thy at wm thät bortdrogx (distrahretur) innanmer mannen SkrtUppb 85 . sywngas the (versiklarna) mz höghe oc hwasse röst, til tekn at latha människior som borth dragna i psalmodia mz faffängom tankom lskulu opwäkkias til gudz loff JMÖ 13 . - part. pret. bortdragen(från), bortvånd (från). the ärw swa borth draghne (retracti) aff thässom ytthermer thingomen ok the akta enkte wthan gudh SkrtUppb 65 ."],"f":["-drägha )"]},{"a":"bortdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortdraga, borttaga, bortrycka, bortsläpa. än nokor thera thriggia staffwanna bort droghis aff androm Bir 4: 215 . \" at kötit sundhir reffs oc bort drogx mz flenghiom \" MP 1: 99 . ginstan bortdrogh diäfwlen han KL 123 . \" bort dräghas af gudz handom \" ib 342 . \" borthdrogho hona fraan dörrenne \" Gr (Cod. D) 381 . \" at j eygh formattin hälgha jomfrunar . . . bort drägha af christi kiärlek \" ib 388 . \" mz hulkom the bort draghas af wärldzlikom thingom ok vpuäkkias til hymerikis thingh \" Bir 1: 372 . \" bort drogh han sin kärlek fran hänne \" ib 326 .","2) bortdraga, borttåga. wore sin weygh borth draghne FM 441 ( 1509) . "],"f":["-drägha )","bortdragha sik , draga sig bort, draga sig undan, draga sig til baka. hymelin bort drogh sik (recessit) swa som samanskrwnken näffwir MB 2: 343 . " bortdraghande thik fran allom siälenna skadhlikom thingom " Su 456 . - Jfr dragha bort."]},{"a":"bortdrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortdrivande, bortstötande; förskjutande. repudium . . . bortdriffning oc bortdriff. ninga breff GU C 20 s. 524 . "],"f":["*bortdrifninga bref , "]},{"a":"bortdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortdriva, köra bort, förjaga. ey häller ma han thän (båtsmannen) borhdriffwa oc¨ taka j hans stad nokon sin frända PMSkr 39 . fför ty, at j haffwen .. . altidh bortdriffwidh miskunnena JMPs 56. - bildl. bortdriva, fördriva. gemme dyre steena haffua i sik stoa krafft oc dygdher ath the jämwäl bort driffwa somlika sotther aff mannom swa min saar . . . borthdriffwa alla siälenna krankdoma Mecht 326 . agaspis . . . twagin j wathn oc strwkith wm saareth borthdriffwer wärk PMSkr 459 . huru thu skalt borthdriffwa sömpn och läthj Mecht 268 . the borthdriffwo fra honom allan räddogha ib 326 . PMSkr 488 . 2) gendriva. refello . . . atersiuka ok bortdriffua GU C 20 s. 519 . - Jfr driva bort."],"f":[]},{"a":"bortfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föryttra. \" swa opta som skal goz bytas ällir bort faas \" Bir 5: 95 . - bortarrendera? aakir iordhin takis j geen som wt oc bortfaangin är VKR 42 . Bir 5: 120 ."],"f":[]},{"a":"bortfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortfalla. \" hwitlimith war borthfallith \" JP 10 ."],"f":[]},{"a":"bortfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortfara; bildl. försvinna, förgå. \" at j adhrom komi helsonna ok helbrygdhelikhetzsins hop, ok aff andhrom bortfari (cedat) hetans bruni \" SpV 11 . här börias tik somarin, j hwilkom alt ärffwodhe forttakx, bortfar allir dödhin ok alxkona wärkir ib 585 ."],"f":[]},{"a":"bortfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fara bort, bortgå. \" sut(för suat el. sua at) i burt farin \" Bir 4: (Avt) 184. sidhan sarasceni varo bort farne Bil 210 . MB 1: 246 . skal iak göma thik bortfarande oc aterkomande ib 218 . haffde konungen bortfarit (varit på bortfärden) i v daga Di 51 . \" bortfara v klostreno \" KL 34 . Jfr fara bort."],"f":["burt- )"]},{"a":"bortfiuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hastigt fara bort (i luften), hastigt försvinna (i luften). hans sköll oc glaffwen brändes j aska bort fiwkande j wäder Troj 21 ."],"f":[]},{"a":"bortflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortflyga. \" wilt thu at thin bij aldrigh bortfliugha \" KL 11 . \" swa bort fliwgha alle wärlzlike rikedoma \" ib 295 . \" swa som otam dywr ok foghla i gömo satte hwilke borthflughen af sinna helso stadhgha vm the löse waren \" Su 442 . Jfr flygha bort."],"f":["-fliugha )"]},{"a":"bortflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fly bort, fly undan. blþ dracanom bort flyia Bu 199 . \" ängen skulde a þem (skeppen) bort fly \" ib 177 . \" bortfludhe alt diäfla härscapit \" KL 77 . Gr 307 . six . . . at hon bortflydhe til idhur landzskap ib 286 . \" at . . . seucke var borth flödh \" Di 219 . Jfr flyia bort."],"f":["-fly )"]},{"a":"bortflylika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på flykt, på ett bortflyende sätt, flyktigt. decursim aduerbium idest fugaciter äteligha ok borth flylegha eller skridelika GU C 20 s. 168 ."],"f":["-legha )"]},{"a":"bortflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dilutus . . . bortflytin GU C 20 s. 188 . - Jf flyta bort."],"f":["-flytin GU C 20. s. 188) ."]},{"a":"bortflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortflyta. \" olian skal bort flyta \" MB 1: 429 . tompt kar . . . hulkit som vare ey sua flaat at thz bort flyte som ther j latz Bir 2: 124 . ib 126 . tymberit er alt bort flutit RK 1: 2295 . \" at . . . bärghin skulu bort flyta aff thino änlite \" MP 1: 34 . ärwodhar ther til, at the godhgerninga magho bortflyta mz ostadhlikheet oc mz manna lofs giri MB 1: 277 . Jfr flyta bort."],"f":[]},{"a":"bortflytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flytta bort, flytta bort, flytta undan. om i kunne i strängeness åtherfåå thet gamle riksens register förr än nogett yttermere företogis och bortflyttis, vore gott Linkbiblh 1: 443 (1522, Brask) ."],"f":[]},{"a":"bortfärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["färdas bort, fara bort, bortgå. nar bodhen bortfärdados MB 2: 126 . \" döö nokor äller borthfärdas \" PM 27 ."],"f":[]},{"a":"bortfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortfärd, bortresa. Bo 22, 177, 222, 244 . MB 1: (Cod. B) 549. KL 358 . \" bortärþ af landi \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"bortförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortförare. päninganna bortförare MB 2: 289 ."],"f":[]},{"a":"bortförilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bortförning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortförande ( i landsflykt). exlilium tydher borth förnigh, ällar aff landhe sino wt körnigh JMP 111."],"f":["-förnigh )"]},{"a":"bortförsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortförande. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"bortganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortgå. \" för än han bort gar \" Fl 1516 . \" bortgingo the mz blygdh \" Bo 149 . \" tha the varo bort gangne \" ib 79 . \" hon skulle swa lankt bortgaa \" Lg 218 . \" thäntidh the wildo bortga \" KL 122 . ib 43 . Bo 92, 154 . Bir 1: 167 . \" the bort gingo til högferdh och värdzlika aflingh \" MP 1: 4 . \" bortga aff klostreno \" KL 42 . \" omdzkonna syni bort gaa stundom fran godhom \" Bir 1: 66 . \" han är swa villir ok bort gangin (aversus) af skälomen \" ib 8 . \" ey skal moysi lagbok bortga (recedat) af thinom mwnne \" MB 2: 4 .","2) afhändas. \" thet war ol[a]ghlika bort gangith fra rättom arffwingiom \" SD NS 2: 142 ( 1409) . ","3) bortgå, försvinna, upphöra. ther til hiten bort gaar LB 2: 92 . - Jfr ganga bort."],"f":["-ga . ","-gaa )"]},{"a":"bortganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå bort, avlägsna sig (från). för än . . . perlament begyntes, war hans japson en godh stund bort gaan aff brvlöps garden ok hade budit gode naat STb 4: 54 (1505). - bildl. wanlica stwndum sigher siälin for nakra lydhno skul äller nytto wara bor[t]gangande (recendum) aff thässom hughnadhenom Skrt Uppb 54. - gå (ur minnet), falla (ur minnet). är thz borth gangit (excidit) aff idhrum hogh, som scrifuat är SpV 274 . - gå bort, avgå, försvinna. swetten är bortgangin PMSkr 198 . \" brännes hwlorna mädh halm äller trä ath jordennas ramogheth borthgaar \" ib 335 . - försvinnna, upphöra. thät (brännvin) är och goth för tanna värk tha skal man halla thär litidh aff i mwnnen en litzla stwndh och lathe thät ather vtlöpa . . . han (värken) skal borth gha Sex ekon tr 275 . nw optändis badhe hoghin ok andhin til syndhelikin hetha, ok ämwäl, ok aldhra mäst kroppin, swa at bortghanga alla the mädhfärdhir, som skäligha skullo wara SpV 219 . \" sannelika dödzsins laagh borth gingo genast som liffwit, christus framgik \" ib 579 ."],"f":["-ga . ","-gaa . ","-gangin . ","-ghaan STb 3: 203 ( 1494) . - gaan ib 4: 54 ( 1505) ),"]},{"a":"bortganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortgång, aflägsnande. äftir min bortgang KL 165 . \" nar han seer enna thera fal ok bort gang fran honom \" Bir 1: 87 . - bortgång (ur verlden). äpte min bort gangh oc dödh MP 2: 85 ."],"f":[]},{"a":"bortgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortgifva, bortskänka. \" nar þe haua . . . bortgiuit nakat af sinom päningom \" KL 185 . Bir 3: 467 . Ansg 211 . VKR 10 . - Jfr giva bort."],"f":[]},{"a":"bortgiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utbetala. \" hwad hon hafwer . . . fra sigh . . . antwardat eller gifwit eller bortguldet eller länt \" BtRK 61 ( 1397) ."],"f":[]},{"a":"bortgripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortrycka. \" bortgrep al prydhilsen \" KL 125 . \" bortgripa han af them \" MP 2: 5 . - undanrycka, bortröfva. quinnan . . . bort griper manzsins dyro siäl fran gudhi MP 1: 135 ."],"f":[]},{"a":"bortgöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undangömma. \" then som anners werck tygh bort gömer \" SO 142 . Jfr göma bort."],"f":[]},{"a":"borthakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hacka bort, plocka upp, picka bort. skulle aker mannen räkna mang korn han forspiller wnder stwndom j syn sädes aker som foglena bort hackar oc j andro mattho lforgaar, han sade aldrig akeren Troj 54 ."],"f":[]},{"a":"borthava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflägsna. \" will honom barthafwa (för bort-) \" GS 43 ( 1416) ."],"f":[]},{"a":"borthava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avlägsa, föra bort. epter han . . . medh sigh bort hade bade sit och thet hans stywfbarnom til hörde SJ 2: 151 (14589). - Jfr hava bort."],"f":["-hade )"]},{"a":"borthugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avhugga, hugga v el. bort. thät synis at wi nw ärwm swa som rwthne limme borth hwnge fran waro hofdhe SkrtUppb 100 . Jfr hugga bort."],"f":[]},{"a":"borthvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvinna. \" borthwarff diäfwlin \" KL 45 . \" borthwrwo alle diäflane \" ib 48 . ib 51 . borthwarff smaswenin ib 64 . \" bortharwff barnsins liknilse \" ib 31 . wort then mannen bort worffuen (för bort hworffuen) Di 126 . \" the okunnogha iomfrun borth hwarff ginstan vidh hänna ingang \" VKR VI . \" bort hwarff the synin af hänna syn \" ib v. Bir 3: 348 . \" then tidh iak som är siälff sannindin kom j världinna tha bort hwarff skuggin \" ib 2: 295 . Jfr hvärva bort."],"f":[]},{"a":"bortkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortkasta. \" lät þöm bryta . . . sina dygþa stena . . . ok bort kasta \" Bu 151 . \" bortkastadhe han sin wakn \" KL 41 . \" thet (ɔ: lanawirkke oc bygning) scal aldrig opriffuas äller bort kastas (förstöras) \" VAH 24: 323 ( 1454) . - bortjaga, bortvisa, fördrifva. bortkasta mik äkke fran thino änlite KL 310 . \" bortkastas aff manna samfund \" MB 1: 396 . varo the bortkastadhe (abjectus) aff hedhir oc ägho Bir 3: 187. - förkasta. forsmadhe han ok bortkastade mik Bir 1: 141 . \" þät for smaþe oc burtkastaþe \" ib 4: (Avt) 182 . - bortkasta, bortlägga. at wi . . . hawom . . .aflakt oc bortkastat wt af allo waro hierta oc thanka alla miszthykkio BtRK 39 ( 1383) . \" at the bort kastadho (abjecerunt) fran sik gudhlikin räddogha \" Bir 1: 364 . at manzsens eghne laste oc fanyte lusta bort kastens alztings KL 185 . \" bort kasta sin osidh \" Lg 3: 198 . the som iomfrudomen hafwa bortkastad ib 487 . - med dat. bortkastadhe thu iomfru nampne Lg 3: 482 . Jfr kasta bort."],"f":["burt- )"]},{"a":"bortkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["bortkasta, avkasta. offta borth kastath (abjcit) gudz wk, som hon oppa sik tok Mecht 247 . - vräka undan, flytta bort, borttaga. han hade borth kastadh roostenan som for:de häedzynemen them j millan lackt haffde Svartb 562 ( 1513) . tha kerdhe . . . her jons supalt . . swa alth the haffde borth kastad rätta gambla sokna ran j kapenhawtha och farith jn til radilabys aker ib 480 ( 1464) . stena rwmeet synes ther gambla raen är borthkastad ib 481 (1464)."],"f":[]},{"a":"bortkastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. bortkasatande; bildl. bortdrivance, fördrivande, undanträngande (från)? jgnauia är en tranande (detta ord torde bero på felöversättning) ok fwl ytra ok indra manzsins, aff dygdhanna idhkanz bortkastan (för bortkastan aff dygdhanna idhkan; lat. ignauia est de uirlutum excercitio languida fedaque utrisque hominis deicetio) SpV 139 ."],"f":[]},{"a":"bortkastilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" f.? modlöshet. hwadhan af är thässin swa stor hugrädde oc swa vsul bortkastilse (abjectio) Bo 130 ."],"f":[]},{"a":"bortkipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. bortryckt; bildl. söndrad, splittrad, tvehågsen? amaritudo är een hoxsins j manga mattho bortkiptom, omhoxan ok lotlösom j andelika glädhi (jfr lat. amaritudo est spiritualis expers gaudii qudeam distracte mentis solitudo) SpV 141 ."],"f":[]},{"a":"bortkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) bortgå, förgå, förlida. mine dagha äru bort komme swasom rökir Hel män 143 .","4) komma bort, förloras. wtan swa waare ath . . . (godset) borthkomber, tha är skiparen pliktogher här til swara PMSkr 23 . fördärffwas, äller borthkomber nokoth aff tingommen som swa länth ärw ib 66 . ib 30, 61, 205 . \" ij mark fore ent trossza som bort kom \" SSkb 37 (1501-02). han skal bittala andres karlsson sina peninga igen . . . ty athe äro borth kompne pa then tiidh [han] hade nyckelin aath bordt, ther the woro insatte ok gömde STb 1: 9 ( 1475) . ib 2: 231 ( 1487) , 4: 116 (1506). - Jfr koma bort."],"f":[]},{"a":"bortköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortköra; bildl. fördirva, förjaga. \" bortköra alla fafängelikhet aff thino hiärta \" Mecht 212 . swasom saphirus mz sinne dygdh bort körir (depellit) onda wätzskona aff kroppenom lib 182"],"f":[]},{"a":"bortköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortköra, fördrifva. \" wilde burtköra flughuna af såreno \" KS 41 (107, 45) . \" at the bort kördhos af them landom \" KL 157 . bort körande mik fran thik Bir 1: 123 . bortkördhis mz blygdh KL 110 . \" rädhis äkke vardha bort kördhir \" Bo 113 . Bir 1: 158, 2: 109, 333, 3: 197, 228, 464 . Su 52, 134 . - Jfr köra bort."],"f":["burt- . ","kiöra )"]},{"a":"bortköran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortjagance, fördirvande. swasom een kär brudh, som alstingx änga nekan ällir bortköran rädhis Mecht 209 ."],"f":[]},{"a":"bortkörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? bortjagande, fördrivande. thässens korsins festilse i hiärtano . . . dogher til alla godha thinga failse, ok alla onda bortkörilse Sv Kyrkobr 251."],"f":[]},{"a":"bortkörilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" fördrifvande. ondo wedzko bortkörilse LB 3: 29 ."],"f":[]},{"a":"bortlangt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långt bort. wräk bortlankt w mino hiärtha all aminnilse SvB 13 (början av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"bortlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lemna från sig, lössläppa. \" wara fanga wiliom wi ey bort lata \" Al 3017 .","2) bortskicka, afskeda. \" wil ey annan borth latha \" SO 50 . ","3) aflåta, föryttra. \" vm nakar rikesins deel bortlätis (alienaretur) mz nakrom gafwom \" Bir 3: 399. ib 400 . \" skal . . . ey bort late gamull gooz \" ib 5: 24 . \" han hafuer thes fulla makt thetta godz sälia, gifwa, skifta oc bort lata \" SD NS 1: 99 ( 1402) . - Jfr lata bort."],"f":["-läta )"]},{"a":"bortlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) bortskicka, avskeda. \" alt fafängth folk bortlatis oc alle the som clostersens brödh skula äta skipis hwar til sith ämbite oc gärninga Bisk Nils´ vis-st 196. 4) lägga bort, lupphöra med. mannen skal . . . gudz räddogha ey bort läta tha wäl gaar \" Mecht 193 . - Jfr lata bort."],"f":["-läta )"]},{"a":"bortledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortföra, aflägsna. \" hwi kalla thu ok bort ledhe min faar \" Bir 1: 357 . \" bort ledha hona af the hälgho kirkio vägh \" ib 49 . \" swa at . . . (näml. thu) bortledhis fran gudhi \" MP 1: 272 ."],"f":[]},{"a":"bortleka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spela bort, genom spel förlora. i samariä lande war en vsall oc thrättindubblare, tha han hafdhe alt thät han atte bort lekit. togh han til at hadhweta sanctum ieronimum Hel. män 219."],"f":["-lekit ) , "]},{"a":"bortleva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lutelämna. \" thänna book skal heta oc kallas . .. andelikx nadz book, än alt thz här j hänne¨ är scriffwat thz är ganzska litith, mot allo thy som bortleffdes \" Mecht 236 ."],"f":[]},{"a":"bortläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga bort, lägga ifrån sig. hade jak mädh mik thät hälga ewangelium oforwarandis bescriffuat när mik ok hafde jak thät forglömt bortläggia fran mik j thy sinnena MP 4: 44 . 2) bortlägga, lägga bort, upphöra med bruket av. gudh . . . wärdogadhis at oppinbara sin psaltara, hwilkin j langan tima, fför människio läti oc glömsko skuldh, langsamliga bortlagdher war, enom gudelighom ffadher aff prädikara orden JMPs 19. ib l10. äpther langan tima, nar som mangha hälga manna högtidher optokos, tha bor[t]lagdis tässa högtidher ib 291 . thu . . . blywdher the tingh som görandhe ärw: bortläggher the tingh som onytogh ärw ib 287 . bortlägh alth thät som fafängligit är SkrtUppb 143 . - Jfr läggia bort."],"f":[]},{"a":"bortlängdan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. ? ","e":[],"f":["af bortlängdaninne"]},{"a":"bortlängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflägsna. \" for hulkit iak bort längde (elongavi) mik meer än för fran allom \" Bir 1: 26 . ib 3: 463 nar thu bort länghe ok fiärkar thika at warom hiärtom ib 1: 233 . \" skulu hunda . . .bortlängias aff clostirs inlykkio \" ib 5: 45 ."],"f":[]},{"a":"bortlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) löpa bort, springa bort, ge sig i väg, rymma. \" från dödom kroppom bortlpa lyss \" MP Skr 655 (senare avskr.). michel mwreemestere bortlopin SSkr 114 (1503-04). 2) rinna bort, flyta bort. lägger skiparen tynnorna j skipith . . . oc swa them fyller mädh win äller öll . . . tha är skiparn bepliktogher bethala thän skadhan som tilkommen är, oc ¨mista skiplönen före thet som borthwpith oc swrnath är PMskr 64. ij tunnor öll, som hade bort löpit j lindwidz skip för jensse STb 4: 197 ( 1511) ."],"f":["-lopin SSkb 114 (1503-04) . -lwpin: -ith PMSkr 64 . ","-löpin: -it STb 4: 197 (1511)),"]},{"a":"bortlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortlöpa, rymma bort. \" thet han ey bort löpe \" PfN 138 . \" ath nakar leriungä bort löper fraan sin leraar \" SO 147 . ib 142, 159 . \" nw äre the borth löpnä \" FM 442(1509) . \" alle saaldenärene äre bortlöpne \" BSH 5: 168 ( 1507) . Jfr löpa bort."],"f":[]},{"a":"bortnumin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["borttagen, lam. Lg 3: 236 ."],"f":[]},{"a":"bortnöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortnöta. \" änlitit war maghirt, oc öghonen insunken, öghnabran bortnöt aff flytande tharom oc mykklo armodh oc fatighdom \" Prosadikter (Barl) 98 . "],"f":[]},{"a":"borto","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["borta; på annan plats. \" haffwer skiparen tynnorna längher borto än forordath var \" PMSkr 63 . - borta, bortrest, frånvarnade, hans broder war nw hädhen borthe Svartb 521 ( 1477) . - borta, försvunnen, breffuit wa borto Arfstv 43 ( 1461) . - borta, fjärran (från). wtwälia the mästara ok formän, som haffwa hälaght ok osmittadh liffwerne, . . . ok äru swa som satthe bortho wthan wm wärldhena, ok sit eghit köth, thz är thän ondhe lusthen j kytino är SpV 248 . - vara borto, vara borta (från ngn), vara fjärran (från ngn). med dat. el. i dess ställe ack. sancta maria . .. mins a mik . . . oc war mik äkke tha borto, tha grymma dödzins time skal ofwerkoma mik SVb 480 (c. 1500). - vara bortq, fattas, saknas. hwat gangh ällir nytto haffwer renleksins blomstir, om j kropsins renlek är botho (deest) gärningenna frukt SpV 24 .. mädhan guddoms waldit opfyllir, samanhallir, ok omkringh gar atlth, huru sighiom wi tha honom wara tatenast j himblomen, hwilkinwi withom j enghom stadhom wara j fran älir borto (nulli loco deesse) ib 559 . edher schal jntet wara bortha STb 3: 134 ( 1493) . - hava borto, hålla undan (ngt för ngn); ha tillägnat sig. konungen skall och förwalre att någre få menn iblandh almogen haffwe ey borte alle winningena PMSkr 695 (senare avskr). han hade bortq benct kogx nycla STb 3: 23 (1492)."],"f":["borta . ","borte . ","borthe )"]},{"a":"borto","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["borta. \" þe äru langt borto \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" en thera var borto \" Bil 848 . ib 600, 887 . MB 1: 411 . Bo 43, 218 . Bir 1: 133 . borto vari thz (absit; bort det) Su 438 . \" han haffuer mit rike borte (har borttagit, har fråntagit mig mitt rike) \" Di 32 . \" haffue borthe theris stare förstis landh och watten \" FM 410 ( 1509) . \" hwa är then ther borto liggir \" ST 306 . \" allom os war lifs ok helso hop borto \" KL 174 . \" hwar herran är siälfwer folkeno borto \" Al 1877 . \" är honum borto snille ok wit \" ib 6025 . iþur priuilegia oc forn bref . . . varo iþär borto SD 5: 636 ( 1347) . \" glädhi oc frygdh är aldre borto aff minne hörssl \" Bir 3: 29 . \" är iak borto fran honom \" Bir 1: 149 . VKR 21 . KL 7 . BSH 5: 413 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"borto vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara borta. abosse borto waro avbest qi alibi est GU C 20 s. l4. desum dees est deesse bortho waro ib s. 179."],"f":["-waro GU C 20 s. 4 . ib s. 179) ,"]},{"a":"borto varande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bortovara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortovarande, frånvara. \" i warre bortowäru \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). rätta thz vilt hafwir farit i thinne borto varu Bil 852 . Gr 319 . VKR 34 ."],"f":["-wära )"]},{"a":"bortovarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortavaro, frånvaro. \" the sorgh oc dröwilse, som jwmfru maria haffde j sin kärista sons bortho warilse Hel män 261. lib. \" ib 264 . \" aff thinne longhe bortowarilse thwina min siäl \" SvB 487 (c. 1520)."],"f":["borth- Hel män 261 )"]},{"a":"bortpanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpanta, pantsatta. \" nogot aff for:ne gods . . . affhenda bortpanta forskingra eller bortsälia \" DD 1: 207 (1508, eft. aftr. fr. år 1734) . Jfr panta bort."],"f":[]},{"a":"bortrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortrycka, rycka bort. lskwla borth rykkias fyädhrana wndher stiärtenom PMSkr 256 ."],"f":[]},{"a":"bortrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortrycka. \" aff wärldinna bortrykkias \" Su 233 . ST 30 . ","2) borttåga. \" af fiandane waro langan wägh bort rykte \" ST 327 . - Jfr rykkia bort."],"f":[]},{"a":"bortränilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" bortröfvande. aldra hugsualilsa borthränilse Su 41 ."],"f":[]},{"a":"bortröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortskaffa, aflägsna. bortröra paddona KL 111 . \" bortröra thz som skadha ma \" Bo 101 . \" vm nakor bärgsins deel bort röris (removeretur) \" Bir 1: 221 . obrygdilse . . . bort röre kärlekin af hughenom ib 277. bort rörþe änkte v sino hiärta af vrangs lusta þankom KL 188 . Bir 1: 363, 372, 2: 84, 126, 189, 239, 3: 9, 169, 220, 222, 246, 272 . LfK 174 . Ber 83 . Su 437 . hwa skal bortröra fore os thän stora stenen ofwir grafwena är lagdhir MP 2: 22 . \" bortrördhe stenen af grafwenne \" ib. \" bortrördher (avulsum) fran spinomen \" Su 435 . \" lankt bortrördhe fran manna samuaru \" ib 438 . Jfr röra bort."],"f":[]},{"a":"bortrörilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" aflägsnande. allra lasta bort rörilse Bo 45 ."],"f":[]},{"a":"bortsighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["segla bort. ath han ey skal annarstadis bortsegla mädh skipeno PMSkr 77 ."],"f":["-seghla )"]},{"a":"bortskaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortskaka, avskaka. decutere borth aff skaka GU C 20 s. l1623. -(?) defresus defrisa sum bortskakoder ib s. 170 ."],"f":[]},{"a":"bortskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afskilja, aflägsna. \" at han wari äwerdelika vtlagdhir ok bortskildir af thino rike ok thinne glädhi \" Bir 1: 86 . \" jak bort skilde (elongavi) mik . . . fran frända ok vina vidhir talan ok näruaru \" ib 25 . \" thu bort skilde (dissociasti) thik fran minna hälgha manna tali \" ib 124 ."],"f":[]},{"a":"bortskingra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. bortskingras, förskingras, förjagas, komma bort. tha han haffuer thät willsama fareth atherfangit gömer han thät tess bäther . . . vppa thät at thät skal ey ananr tidh tappas eller bort skingras MP 4: 16 ."],"f":[]},{"a":"bortskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflägsna. \" bortskipa fran sik ostyrogha oc osniälla \" Bir 3: 467 ."],"f":[]},{"a":"bortskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr obortskipadher."],"f":[]},{"a":"bortskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["bortskifta, bortbyta. \" jordh . . . som mikäl skrädare . . . haffdhe olaghlika bort skipt meth conuentena i warfrwbegha klostre \" SD NS 2: 146 ( 1409) . ib 187 ( 1409), 207 ( 1409)."],"f":[]},{"a":"bortskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["byta bort, utbyta, byta (mot). med prep. i. thu hafuer huar dagx vyrdning glädhi oc sälikhet bortskipt j blygdh villu oc flärdh Prosadikter (Varl) 8."],"f":[]},{"a":"bortskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["undan, bortskuffa. warth hon borth skuttyn Lg 3: 80 . - undanskjuta, aflägsna. vm vatnit star jdhelica oc takir til sik sörogh thing oc thom ey bortskiutande Bir 2: 130 . Jfr skiuta bort."],"f":[]},{"a":"bortskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrida bort, gå bort, försvinna. thiokka tukan äller dymban takir nu bortskridha for minom öghum Prosadikter (Varl) 98 ."],"f":[]},{"a":"bortskuma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skumma bort. bothskwma all winbären som opflyta PMSkr 359 ."],"f":[]},{"a":"bortsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slå bort, slå ut, bortkasta. bortsla thz fula vatnit KL 226 . \" vi viliom thz nw somt bort sla \" Fl 1317 .","2) slå till baka, drifva till baka. tha borthslogos hedhninggane Lg 3: 175 . Jfr sla bort."],"f":[]},{"a":"bortsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå bort, slå av. wil tw haffwa seder mera frwkth oc ey bittidha wm aarith, tha borthsla the frwkthena som försth wthganger PMSkr 332 . Jfr sla bort."],"f":[]},{"a":"bortsmälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortsmälta. the som väl predika ok ylla lifua the äru som brinnande lyws som lysä andra ok bortsmeltende vaxeno, eller talghenom vanskas j sik sielfuä SvKyrkobr 194 . - bildl. wm thu mykit bidhar, wanlica tha bortsmälter (liquefam) iak aff astwndan ok sidhan i bortsmältom (liquido) kwnno ekke bliffwande sar intrykkias Skrt Uppb 102."],"f":["-smelta )"]},{"a":"bortstiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortstjäla. \" thz hälagha trät war bortstulit \" KL 49 . \" lät hon han lönlika bortstiäla ib 117. hon var mik bort stolin fra \" Fl 1602 . - Jfr stiäla bort."],"f":[]},{"a":"bortstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortstryka. \" VNB 25. Jfr stryka bort. \""],"f":[]},{"a":"bortstänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördrifva. \" hulkin bortstänkthe diäfwlin som tik hafde belakt \" MP 1: 157 ."],"f":[]},{"a":"bortstöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortstöta. \" borthstötte konungx krono af hans hofdhe \" Gr (Cod. D) 381 ."],"f":[]},{"a":"bortsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pantsätta. \" axel larensson lader mykit forfare oc bor[t]sättter sith fädernes och modernes gos VgFornmt I 8-9: 103 (1508). \""],"f":[]},{"a":"borttaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borttaga. \" at gudh wille bort tagha thessa wantro oc willo \" Hel män 182 . - bortföra. han lath barth taga drotning helin Troj 90 . - Jfr taka bort."],"f":["barth- Troj 90 . ","-tagha . ","-taga )"]},{"a":"borttaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["borttaga. \" awithe them for bort taknan asna \" Bil 628 . haffdo . . . thera hästa och haffuor bort taghit RK 2: 4611 . israels söner borttogho ekke moabs landh MB 2: 106 . \" seen thän som bort takir världinna synde \" Bo 53 . \" bort taka af thera hiärtom alt vantronna myrkir \" ib 238 . - part. pret. borttakin, borttagen, lam. var hon al halff swa som bort takin KL 363 . \" aller borttaghin swa at hwar lymber losnade fran androm (dissolutus est paralysi) \" MB 2: 247 . \" är borttakin ok vanföör i allom limom \" Bir 4: 298 . \" war hon paralitica thz är mwmmen ällar halffuir borttakin \" Lg 331 . oppa andra sidhona allir halffuer borttaghen swa at han oppa the sidhona raadde eyngom sinom limmom ib 3: 356 . ib 238 . \" som äre halffwe bort tagna \" LB 7: 331 . som borttagen er ib 341 . ib 342, 347, 348 ."],"f":["bortaka: -i KL 125 ; ","-nan Lg 292 . " bottager för borttager " SO 307),"]},{"a":"borttakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borttagande, bortförande, aflägsnande. \" wi vndrom alle mykit aff thinne bortakilse (assumptione) \" MB 2: 394 . \" thäs större sorgh oc ängxlan til föe hans (vännens) mistilse ällir borttakilse (privatio) \" Su 212 ."],"f":["bortakilse )"]},{"a":"borttapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) borttappa, förlora. \" alt thz hon bort tappat (omnia dperdita), oc afflakt äller glömth haffwer \" Mecht 266 . 2) fördärva, förstöra. och thu herre bort tappa (perde) alla the befröffua myna siäl SvT 47 . - Jfr tapa bort."],"f":["-tappa )"]},{"a":"borttapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förlora. \" hwilkin thu XII aara gamblan borttappade \" VNB 3 . Lg 665 . alla borttappadha nadher ib 90 . XXX aar mins alders äru fram lidhne, oc alle borttappadhe oc oc osälelika bortkastadhe Su 240 . \" alt hans köt war borttapadh (förtärdt) \" Lg 3: 371 . - refl. bort tapas, förloras, gå bort, försvinna. alt feet oc dyrligit borttapadis (perierunt) MB 2: 361 . \" borttapades all the onda lukten \" LfK 240 . - varda förtappad. skulu the bort tappas vndir gudz grymmeliko rätuiso MP 1: 4 . Jfr tapa bort."],"f":["-tappa )"]},{"a":"bortthörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borttorka, uttorka. \" then tidh gudh borttörkade (siccante) vatnet \" MB 2: 12 . ib 358 . borttörkandhe madhenna källo LfK 94 . - refl. bortthörkas, borttorkas, tyna bort. at menniskyan viisnar oc bort torkas öffuir allan lichamen LB 7: 262 . - Jfr thörka bort."],"f":["bortörka: -ade MB 2: 358 ),"]},{"a":"bortthörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förtorka. - part. pret. förtorkad, förvissnad. Se Sdw 2: 1202. - bortvissnad, borttagen Se Sdw 2: 1202. 3) avtorka, torka bort. bildl. a thu millelika afftwar, oc borttärkker alla mina syndher SvB 513 (början av 1500-t.). - refl. bort thörkas, borttorkas, uttorkas. Se Sdw 2: l202."],"f":["-törka )"]},{"a":"bortthörkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borttorkande. vathnens borttorkan MB 2: 164 . - bildl. andelika hugnatz borttörkan Su 298 ."],"f":["-torkan )"]},{"a":"borttränghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undantränga, fördrifva. \" nar renlekin bortträngir skörlifnadhin \" MP 1: 49 . - bortdrifva, aflägsna. bort thränggia the thingh som dröfwa fridhin Bir 1: 294 . \" än wi bort thrängiom kötzens skörlifnadh \" Ber 79 ."],"f":[]},{"a":"bortvräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortdrifva, bortkasta. \" owirgiffua oc bort wraka fran sik allan wärdzlikan, likamlikan oc olofflikan kärlek \" Su 365 . \" skal thz som orent är bort wräkas \" Bir 1: 221 . - bortkasta, förkasta. thän stenin som är af idhär vpbyggiandum bortvrakin KL 137 . \" for thy at i bort vrokin thz (ɔ: guz ordh) \" ib 156 . \" giordhe sik fore mannom onyttan oc swa som wtkastadhan oc bortwraknan. owisan oc darottan \" Bo 29 . \" jak skal tappa visa manna visdom oc bortwräka sniälla manna snille \" ib 98 . Jfr vräka bort."],"f":["-vraka )"]},{"a":"bortvräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bortkasta, förkasta. refutare bort wärka (för bort wräka?) GU C 20 s. 303 ."],"f":[]},{"a":"bortvräkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortkastande, förskjutande. Bo 124 . LfK 115 ."],"f":["-wrakilse Bo 124), "]},{"a":"bortvräkliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förkastlig. \" hulke swa ledhe ok bortwraklike äru ju gudz asyn \" MP 1: 281 ."],"f":["-wrakliker )"]},{"a":"bortvrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvrida : munnin är bortwrängdir (retortum) aff sine fäghrind suasom hunda mundir Bir 2: 244 ."],"f":[]},{"a":"bortvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortvända. \" bortuänt min öghon af ofmykle syn \" MP 1: 299 . \" at the bortuända licamlico sinnen af sinom naturlicom kraptom \" ib 314 . Bir 1: 35, 108 . \" the bortvända sin öghon fra mik \" ib 3: 363 . frestande at bort vändä een valloghan man fran rätte tro KL 156 . \" bortuändir fran gudhi \" Bir 3: 15 . ib 122, 387 . bortvända sik, vända sig bort. nw hafwa the aldra wärst bort wänt sik Bir 1: 163 . - Jfr vända bort."],"f":[]},{"a":"bortvärka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bortvräka."],"f":[]},{"a":"bortälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördrifva, aflägsna. bortälta alt diäfwlsens wald KL 16 . \" hafdhe skämt ok bortält diäflana \" ib 48 . ib 86 . Su 37, 137, 443 . Ber 231 . at han . . . bortälte diäflana af människiom KL 418 . bort älte hälghra manna kännedomber synda myrkin af warom synnom Ber 164 . Jfr älta bort."],"f":[]},{"a":"bortälteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som lätt fördrifves, flyktig, ostadig. änkte är i mik bortältelikare (fugacius) mino hiärta Ber 223 ."],"f":[]},{"a":"bortältilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" fördrifvande. Bir 2: 27 ."],"f":[]},{"a":"bortältilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? fördrivande. lgif a thässin hälagha thins likama ok blodhz nötilse vari alla minna synda forlatilse. fula thanka oc fafänga bort ältilse SvB 145 (1400-talet)."],"f":[]},{"a":"borþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. bräde, planka.","1) skeppsplanka. \" bröth aff nokor bordh \" Bil 251 . \" thentidh skipit bröth komo badhe piltane oppa eeth bordh \" ST 37 . ib 45 . ","2) skeppskant, skeppssida, skeppsbord. lagdho saman bordh widh bordh Al 1758 . RK 1: 1469 . \" wtan bordhz kasta badhe lik ok liks emne \" Bil 268 . \" skipit ther war owin är jnnan borz \" ib 285 . \" hade fongit themin om bord \" RK 3: (sista forts.) 6083 . \" wordhe manga kastada ouer borde \" ib 2: 334 . ib 573, 3331, 8941 . \" herra frederik pa bordhit stär \" Fr (Cod. B) 2378 . \" vil springa wt for bordh \" ib (Cod. A) 2394 . - bildl. te äre mik huar dagh om bordh (ansätta mig) om teres lön BSH 5: 429 ( 1511) . ","3) bord, matbord (ofta öfvergående till begreppet: måltid). säter op bordh oc mat fore them MB 1: 205 . \" the loto tagha op thz bordh (taga bort bordet; er borð voru uppi) \" Fl 890 . \" bliþar at borþe \" Bu 141 . ib 144 . \" hiolt rikt borþ \" ib 153 . \" sang for borþe ib 182. han sattes tel borþ \" ib 421 . \" sitia til bordh \" MB 1: 231 . \" siti hwar en til bordz \" Bir 5: 72 . \" biudha the thik än til bordz mz sik \" Bo 240 . \" nar thw gaar til bordz \" Bir 2: 181 . \" ingaa til bordh \" ib 5: 33 . \" ringhia til bordz \" ib 34 . ib 70 . \" sato widh bordh \" KL 83 . ib 124 . \" ther sat mykyt folk widh bordh \" ST 287 . \" sitiande owir bordh (till bords) \" Bir 3: 16 . \" swa som the owir bordhit satho \" RK 1: 1678 . ib 988 . \" thiänto sielff for bordhe (passade upp vid bordet) \" ST 55 . \" tyänä thöm til bordz \" Lg 3: 583 . \" thiänte til bordh sinom herra \" KL 9 . systrana . . . som thiäna skulu til bordz Bir 5: 72 . som läs til bordz (vid el. under måltiden) ib 77 . hon läsi til bordz for them nakot thz som ganglikit är ib 78 . \" rätta hana som läs for borde \" ib 27 . ib 34 . hörör han konungin tiil aff bordh (d. v. s. tillhör han konungens dagliga umgänge?) MD (S) 243 . gangom wi til gudz bordh (den heliga nattvarden) Lg 3: 507 . - underhåll, det som är anslaget till underhåll. vndhi brestens (för prestens bordh SD NS 1: 271 ( 1403). ib 2: 250 ( 1410) . \" han (gården) skal bliwa . . . vndir biscopsins bordh aff skarum \" ib 1: 672 ( 1407) . \" hauer giffuit vnder ärchidegns boord i abo norramark godz \" ib 96 (1402, gammal afskr.). ib 572 ( 1406) . ","4) spelbord. \" dobla . . . pa höghe gield än som huar bär redho med sik . . . til bordhit \" MEG 55 . - Jfr biskops-, borghara-, dom-, falda-, fälle-, gildis-, gul-, iärn-, prästa-, skip-, skips-, sti-, stäm-, stämme-, tavel-bordh, samt inbyrdhis, utbyrdhis."],"f":["bort RK 2: 573), ","bordha stadher , ","bords stol , ","bords ände","bortzende )"]},{"a":"bos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hö-, svina-bos."],"f":[]},{"a":"bos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boss. \" quisquilie spänär oc boos \" GU C 20 s. 513 . \" ruscum vel rusculum quod colligitur ad dandum pullis vel igni wlgariter potest dici boos \" ib s. 534 ."],"f":["boos )"]},{"a":"bosbon","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se buxbom."],"f":[]},{"a":"boskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hushåll Bu 3 . \" mang hion i enom gardhe göra en boskap vnder enom husbonda \" MB 1: 37 . ib 86, 93, 102, 103, 201 . GO 343 . \" que ad culturam agri seu ad aliam boskapi necessitatem pertinent \" SD 6: 237 ( 1350) .","2) egendom, gård, hemman? kan iak ey länger i boscap sitia SD NS 2: 33 ( 1408) . ","3) egendom, bohag, inventarier. bo oc boskap, rörlikhet oc orörlikhet SD NS 1: 514 ( 1405) . ib 96 (1402, gammal afskr.), 368 (1404, nyare afskr.). BSH 3: 145 ( 1463) . \" an jac oc . . . opläter . . . allan min boskap oc alt thet jac ägher \" SD NS 1: 563 ( 1406). en gard meþ allum boskap SD 6: 125 ( 1349) . \" salde han bort böker ok allan boscap \" Bil 792 . Bo 16, 141 . ","4) boskap. \" röktadhe wäl sin boskap \" MB 1: 208 . \" af fä ok boskapi \" KS 42 (108, 45) . Gr 259 . MB 2: 164, 172, 220, 252, 263 . Jfr legho boskaper."],"f":["boskaps folk , ","boskaps man , ","boskaps pänningar","-päninngar )","boskaps sysla","-sisla: -sislo MB 1: 132), ","boskaps þarvir , ","boskaps thing , "]},{"a":"boskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) egendom, bohag, inventarier. viri, dicti malamän, habentes proprias domos et suppellectilia, dicta boskap Svartb 146 ( 1373) . som han (gården) stoodh medh boo oc boscap Arfstv 15 ( 1461) . \" min booskap oc boskapsängh \" ib 18 ( 1461) . Jfr smaboskaper. "],"f":["boo- )","*boskaps ankoster , ","*boskapseghn","-ängh Arfstv 18 ( 1461) ), ","*boskapsredhe , ","boskaps thing","-ting )"]},{"a":"boskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags skatt. thetta är kyru rät, som the göra presten . . . jtem baaskatten, dictum taloywero, !UDDA_TECKEN? (1/2) lipspund geddor eller !UDDA_TECKEN? (1/2) karp rogh Svartb (Skolkl) 586 . Beckman STud 54. - Jfr bodskatter."],"f":["boo- . ","baa- Svartb (Skolkl) 586), "]},{"a":"boskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. boskifte, egendoms delning; delning af genom brott förverkad egendom; målsegandes andel af genom brott förverkad egendom. SD 2: 375 ( 1303) ."],"f":["boschipt )"]},{"a":"boskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["boschipte )","boskiptis eþer , ","boskiptis fastar , "]},{"a":"bosogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bossig, full med boss. ruscosus . . . busoger GU C 20 s. 534 ."],"f":["busoger )"]},{"a":"bospanan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bospänd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en annans husfolks lockande till hustjufnad SR 46 ."],"f":[]},{"a":"bostaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läger. \" satte sin wärn oc bostadh (castra posuit) mothe raphin \" MB 2: 234. - pl. vtdrogh härin aff boostädherna (de castris) MB 2: 244 . - Jfr bolstaþer."],"f":[]},{"a":"bot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bot, förbättring, hjälp. han fik both aff sinne soot ST 365 . RK 3: 5457, 1196 . hon thänker thäs aldrigh fanga boot Iv 1035 . ib 459, 2172, 3744 . RK 1: (sfgn) s. 189, 2: 3183. tha far han enga wena both (hjälp af vänner) MD (S) 298 . hanum gat engin both radhit Bil 301 . \" må thet bätras ok bot å rådhas \" KS 82 (202, 89) . Iv 3481 . RK 1: 2091 . rädh mangom booth aff spitälske soot ST 449 . \" skipadhe thz iak rädhe thäs boot \" MD 99 . alla mina sorgh räädh han mik bot Iv 505 . ib 1189, 2208 . engen both vilde han ther a föra RK 2: 328 . - pl. maria var hanom brat tel bota (bota kan dock vara gen. sig.) Bu 29 . \" han waenadhe mz helum botum \" Bil 253 . fik biscopen bötar Bu 15 . ib 513 . Bil 87, 276 . faa ther bötir sinne onytto hand ib 54 . \" brändo thz swa alt i röther at then stadhin fik ey än böther (repade sig) \" RK 1: 483 . ib 2: 8660 . \" thz thu aldrigh thäs böter fär \" Iv 4475 . RK 1: 2271, 3397, 2: 4473, 9217, 1: (sfgn) s. 184. han kunne thäs aldre böter bidha Al 10110 . gifwir siukom bötir Bo 55 . \" redh jak honom ok allom böther \" MD 133 . \" radhin ther böter wppa \" Lg 3: 506 . hender ok skolemestarens forswmile koma j for:de gudz tiänsth tha fformanoms (för -om) wij . . . ware äpterkomandes ath läggia ther böther pa FH 1: 55 ( 1485) . han skulle ther leggia böther ppaa (bättra sig med afseende derpå) RK 1: (sfgn) s. 178 . idher skeer siällan böther ib 3: 3371 . ","2) gagn, nytta. \" striddo mz honum til litla boot \" Al 3934 . ib 1298, 1737, 8966, 10064 . ","3) botemedel. \" hedhir giri är . . . görande soot af boot \" Bo 96 . Bir 4: 74 . \" siw thäs hälga kyrkian sacramenta äru siw bötir oc räddingh \" Su 266 .","4) lapp. \" a thera klädhe var mang een boot \" Iv 4151 . ","spordho hwat hans boot war ST 140 . . penitens, bot, bättring. giordho penicentiam thz är angher oc bot offwir draapet MB 2: 140 . \" mz fulle boot oc bättring \" Su 147 . ffor . . . ofulkompnadha bothinda sliogheet (incompleteam satisfactionem) ib 251 . \" thu skalt tagha both for thz ath thu swa sworth \" ST 66 . ib 289, 429 . \" badh fiskaren them at the gaffuen honom boot för sina syndher \" Lg 3: 339 . - Jfr arva-, bardagha-, biskops-, bogha-, broa-, dana-, drapa-, dyls-, eþsöris-, flärþungs-, friþ-, friþar-, fä-, glädhi-, gor-, halds-, haldsbana-, hiälpa-, hor-, hormals-, ivir-, lagh-, lagha-, lighris-, lytis-, lägher-, lästar-, lästis-, manhälgis-, manz-, ofvärka-, oghnar-, oran-, oskarbarna-, pän-, ninga-, rans-, sara-, siälf-, snattara-, spiälla-, synda-, tvä-, tvägildis-, þiuf-, þiufs-, þiuva-, þokka-, vaþa-, viliavärks-, vänsla-, ätiu-, ättar-, öra-, öris-bot el. -böter samt en-, o-, tvä-, þre-böte. - bota lös, adj. utan bot, som icke kan botas, obotlig. botalöst maal GO 958 ."],"f":["boot . ","böter . ","bother Bil 276), ","bota mal","boto- )"]},{"a":"bot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bo, förbättring, hjälp. \" iutha sautho them vilia ratha a bott huatt the haftho giort iosep a mott \" Saml 34: 280 . \" hoo är then läkare meg kan thetta bod rada \" Troj 197 . 5) bot, bättring, botgöring, i sht yttre botgöring. satisfaccio . . . both ok bäthringh GU C 20. s. 547. jak . . . anamadhe ok hende böter ok bätring aff skälekom manne nissa dauidsoni for min son lassa . . . som for:de nisse dauison aff daghum togh SD NS 3 . 384 (1418). feste nisse dauidson wt böter, som är x mark swenska päninga !UDDA_TECKEN? (1/2) pund wax meth messom, almosa ok pelagrims gangom ok flerom godhom gerningom, som en cristin man bör at göra äpter sin dödha iämcristin ib. thy scal mannen antigi näspä sik sielfuer här mz boot ok bädringh, eller gud nepser hnom j stranga domenom SvKyrobr 200. ath han holda the bott och bätringh, som honom worder fore lagt, tha han tagher openbrea script STb 1: 337 (1482). laurens mangsson skal til domkirkiona j vpsala och taga script, both ok betring for sina synder ib 2: 92 ( 1485) . Jfr kirkiothak-, lytis-, manz-, siäla-, thak-, vadha-bot. "],"f":["boot . ","bod Troj 197 . ","bott STb 1: 337 (1482) , Saml 34: 280 . ","böthen PK 64 . ","böter ) , ","bota lös","-lööss )"]},{"a":"bot mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (vin)fat, mått för vin. gaffs pinnow lv mark for ena botha malmesie Skotteb 118 (1462-63). ib 360 (1460; Kämn). ix öre for iij bota malmesie ib. j bota rommane ib. iij bate rommene ib. thz vaare got atj hafdhen twa bothor vin thz drikkelegit är om aaret annat om sommaren ok annat om vintren Saml 6: 174 ( 1495) ."],"f":["bota Skotteb 360 (1460 ; Kämn). bate ib) "]},{"a":"bota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se böta."],"f":[]},{"a":"bota","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se böta."],"f":[]},{"a":"botare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fyrbotare."],"f":[]},{"a":"botelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obotelika."],"f":[]},{"a":"boteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oboteliker."],"f":[]},{"a":"boteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oboteliker."],"f":[]},{"a":"botn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se butn."],"f":[]},{"a":"botn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se butn."],"f":[]},{"a":"botradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["råda bot (på). mölnaren skal holla quärnena färdoga . . . oc botraadha droppa paa quärnahwsit VKJ 240 (c. 1500). mölnarin skal halla quärnena färdhogha . . . och bootradha dropom ib 241 ( 1480) ."],"f":["boot- . ","-raadha )"]},{"a":"botradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"botskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags stora och grofva skor. wäl skoager (för skoader) badhä mz bozskom och adhrom skom AS 59 ."],"f":["bozskor )"]},{"a":"botta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tappa (vin) på fat. sidhan winklasana affskäras bäris strax tith j kar äller waskor lther the skwla trohdas jnnan mädh renom fotommen, oc tappes mosthen aff j andra tynnor äller bottas ther öhan kan liggia oc göras j fiorthan dagha äller meer PMSkr 323 ."],"f":[]},{"a":"botulfs mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"botygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bohagsting. \" sönderhugger och för androm onytt gör nagrahanda bootygh, som ähr plogh, harff, slede, wagn, gardstöör eller gardahank, baat, skiep, noot, näät, fiskiethohl eller hwariehanda bootygh thet helst wara kan i bondans boo \" GS 43 ( 1416) ."],"f":[]},{"a":"botöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedrifva otukt boffwado mz hörror oc orena qwinnor MB 2: 295 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"bove","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dålig menniska, skälm, bof. hafdho samansankat alla bowana Bo 195 . RK 2: 566 . ST 366 . \" gak bort bowe \" Lg 3: 15 . \" a gatonne slogho sik the bowa (tjenarene, det lösa folket?) \" RK 1: 1421 ."],"f":[]},{"a":"bove","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dålig och otuktig människa, liderlig ställe. argre boffwa war ey tha en preest . . . skorliffnadh han öffdhe dobel loch dryk lhan pröffde RK 2: 566 . "],"f":["boffwa RK 2: 566 )","*bova hoper","boffw hoop )","*bovaläte , "]},{"a":"boveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liderlighet, skörlevnad, utsvävningar. \" mädh bowerj förskingardhe han borth gotzit \" PMSkr 70 ."],"f":[]},{"a":"bovisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. bovist, ett slags tyg (från Beauvais?). en alin bowisth half mark FMU 3: 504 ( 1450) ."],"f":["bovist ) , "]},{"a":"bozo skor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Jfr Mnt. bosse, botze, boitze] ett slags (grov) sko. Jfr Lasch-Borchling, Mnd. Handwb. 332. culponeus hwdhskoo eller bwzo skoo GU C 20 s. l158. Jfr botskor Sdw 1: 143."],"f":[]},{"a":"boþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bod i sht för kortare vistelse uppförd koja eller skjul. bygde sik boþ Bu 499 . Al 9354 . \" thera tiäld ok thera bodha \" ib 5627 . \" waro ther bygda fäm bodhir som syukt folk lagh j \" ST 299 . \" ther opsattess stwffwor saler oc bodher \" RK 3: 5645 . - hydda hvari fiskare bor under fisketiden. hwilken som vpbryther annars mans bodh på fiskielägie SO 292 . ib 300, 302, 303 . - marknadsbod. prohibemus tentoria quecenque seu mansiunculas, dictas bodher . . . infra sepes agrorum vel pratorum fundi presbyteralis . . . haberi, stanibus nundinis SD 6: 139 (1349, gammal afskr.). - fäbod? badhe i bynom ok swa i bodhonom som kallas thorisbodha ok hetskozarfwet SD NS 2: 29 (1408, nyare afskr.). - i ortnamn. curiam meam bodir SD 2: 138 ( 1292) . ib NS 2: 29 (1408, nyare afskr.). ","2) bod, salubod. ölkwno bodh GO 488 . SD NS 2: 303 ( 1410) . SO 49, 143, 152 . ","3) förvaringsbod, visthus. \" biärghas alle tha wardher bodh godh \" GO 700 . . (?) lot up peter ywen ena steenbodh vnder sit steenhus ok källaren vnder sama bodh SJ 122 ( 1443) . ib 127 ( 1444), 166 ( 1448). katrin schal haffwa ther frij hws til dödhra dagha ena bodh och en bordzända ib 256 ( 1453) . \" stenhus meth kellra bodhar ok all tilagher \" ib 283 ( 1460) . huilkit hus hawer ij [2] källara oc ij [2] bodher ib. en gardh meth bodher oc ther til en källare ib 337 ( 1466) . ib 3457 ( 1468), 348 ( 1468), 356 ( 1469), 392 ( 1472), 396 ( 1473). - Jfr apotekara-, bak-, ekka-, fanga-, fiske-, fä-, fälle-, gatu-, gulsmids-, hyrne-, hörro-, kiöt-, kiötmangara-, kram-, krämara-, kölno-, mälte-, ordh-, ris-, sio-, siäla-, smidhio-, sten-, stranda-, säl-, sälia-, sälla-, tol-, torgh-, trä-, undir-, vardh-, vardha-bodh.","1) hydda war herra ledde them i XL aar ower ödhemarka i tiäldom oc bodhastadhom MB 1: 498 . ib 500 . ","2) läger, lägerplats. jak söker them i thera bodha stadh RK 1: 2301 . Al 5530, 5672 ."],"f":["-ir . ","-ar )","bodha bro , ","boþakarl , ","bodha läghe , ","bodha rum , ","bodha stadher , ","bodha stand , ","bodha thak , "]},{"a":"boþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se buþ"],"f":[]},{"a":"boþsäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ögonlock. \" gena . . . kiin kyn dicitur eciam palpebra braa super oculos existens \" GU C 20 s. 309 . - Jfr öghnabra."],"f":["braa )"]},{"a":"bra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) brås (på). thäntidh diwrit var växit bradhe thz a sina natwr oc lop en dagh til skogx Prosadikter (VBarl) 50 . 2) förebrå; tadla, klandra. palasmides kom j agamenons paulon oc brådde agmenom thz han skulle wara öffwersta höffwismanmz myklom åwitelsom Troj 90 ."],"f":[]},{"a":"bra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brås. \" han brade mz tokt a konunxstam \" MD 441 . Jfr forbra."],"f":["-dhe )"]},{"a":"bra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ögonhår. \" thina bryne ok bra (supercilia cum palpebris) äru thino hare lica j fäghrindinne \" Bir 4: 143 . thina bryne bra ok öghon ib 136 . ib 149 . ","2) ögonlock. \" sorgh gör bleka kindir ok saara braa (pallentes genulas palpebras dat dolor egras) \" GO 699 . ib 890 . - Jfr öghna bra samt brun."],"f":[]},{"a":"brabanzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. brabantz, tyg från Brabant. item eisdem dominis preposito et decano vpsalensibus vnam peciam panni brabantz permixi coloris et sex tymbiras pellium vrirum SD 6: 298 ( 1351) . Urk. fr. 1368 (enl. uppgift av riksarkivarien E. Hildebrand; jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: l706)."],"f":["brabantz ) , "]},{"a":"brabendare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person från Brabandt. ss tillnamn. hans brabendare SJ 2: 273 ( 1495) . STb 3: 235 (1495), 4: 5 (1504). - ss nomen proprium. sade wij for:de brabendere the gieldh til STb 4: 170 (1507). ib. theth hws brabenderen medh sina hustrv vtj boa ib. ib 169 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"bradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr groppen-, ville-bradh."],"f":[]},{"a":"bradha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hastigt. \" \" marsken swaradhe honom bradha \" RK 2: 4458 . 4280. 6823. - snart. MD (S) 221 ."],"f":["bradh RK 2: 4280 . " brad 6823; formerna så väl med som utan slutande a endast i rimslut), "]},{"a":"bradha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , r. bränna, smälta. alzskyns iister innan offer skal wara bradhit (Cod. B bränt 560) fore morghin tima MB 1: 340 ."],"f":["-in )"]},{"a":"bradhamodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["iver, häftighet, hetsighet. nedher tryk mina högfärdh, myth otool ok bradmoth SvT 83 (bör möjligne läsas ss två ord: brada moth)."],"f":["bradamoth )"]},{"a":"bradhdödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bråd död. lginge eller lidhi the människian aff geenstam sama dagh oskripadh eller finghe braaddödha SkrtUppb 352 . "],"f":["braad- . ","bradhöda SvT 67 ),","*bradhdödha sot"]},{"a":"bradhdödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bråd död. Ansg 179 . the döö alle mz bradhdödha ST 134 . ","2) sjukdom som medför hastig död, pest. spa at bradödhe skulle koma i alt landit Bil 447 . ib 481 . SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). LB 1: 98 . ST 310, 311 ."],"f":["braddödhe Bil 481 . ","bradödhe ib 447 ; ST 310 ; ","-a ib 311 . ","bradöde: -a LB 1: 98 . ","braadöde: -a SD 6: 156 (1349? gammal afskr.)), "]},{"a":"bradhdödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bradhdödhe. Su 305 . ST 500 . Gers Ars A 4."],"f":["braa dödher Su 305 . ","bradödher: -dödh ST 500 ), "]},{"a":"bradhdödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom som medför hastig död, förhärjande sjukdom, farsot. harda plagur äru rikenu ifruir (för ifuir) gangin, swa som är broddoder eller swerdh eller oaren Svartb 112 ( 1361) ."],"f":["broddoder Svartb 112 ( 1361)"]},{"a":"bradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bråd, hastig, plötslig, plötsligt påkommande. starkhetzens dygdh gör mäniskiona hogh stadoghan j mothegangh: oräddhan j bradhom tinghom JMPs 293. - n. adv. hastigt, snart; tidigt. precocia . . . genus vini vel vuarum wlgariter braath mogit winbär vnde preccocus . . . braat moghin GU C 20 s. 476 ."],"f":["braat GU C 20 s. 476 . ","brot Svartb 400 ( 1442) ),"]},{"a":"bradhfäghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hastigt glad, häftigt el. öfver måttan glad. titus wardh swa bradhfäghin aff fadhurs hedher at han fik wadhelika sot Bil 315 . ib 270, 603 ."],"f":[]},{"a":"bradhgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["häftigt åtrående, mycket lysten. the äru mykit hete til mat och bradgirughe MP 1: 190 ."],"f":[]},{"a":"bradhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brådska. \" bukfylla är fämskona första är bradhet j mt ätande bradhlika ffor maaltidh Sv Kyrkobr 336. 2) häftighet, uppbrusning. andromadas är en sten mykith harder . . . hans dygd är förtaka bradheth oc vrede \" PMSkr 459 ."],"f":[]},{"a":"bradhhugsadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hastigt tänkt, hastigt i tankarne kommen. ewa kände för än hon aat nakan bradhuxadhan iäfwugha om wars herra ordh MB 1: 144 ."],"f":["bradhuxadher )"]},{"a":"bradhliker bradhelikän. ","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hastig, plötslig. kom bradhlikit liudh aff himmomin KL 133 . oforsedda dödzsins bradhelikän skadhi Su 253 ."],"f":["bradhlikin: -likit KL 133), "]},{"a":"bradhlynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["häftig, uppbrusande. \" bradhlyndh man är bäst \" GO 936 ."],"f":[]},{"a":"bradhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smälta, upplösas. \" all räghn skyyn aff himpnenom bradhnadho \" MB 1: 170 . ST 388 . bradhnadhe waxith MB 1: 174 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"bradhpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stekpanna. SJ 359 . ( 1469). LfK 220 . Jfr bradha panna."],"f":[]},{"a":"bradhriker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i hast mäktig. han (ɔ: lucifer) . . . wille wardha bradhriker, oc stundadhe at fa thz wald mz sinna natwra krapt, som han skulle fa mz gudz nadhom MB 1: 51 ."],"f":[]},{"a":"bradhrädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sanr till fruktan el. bekymmer (för ngt), lätt ängslig (för), övermåttan bekymrad (för)? höfärdoghir är . . . änxloghir for hedherigiri . . . bveradhräddir (torde bero på feltolkning) om sina främian, gladhir ath sino loff, sina lastir räknandhis for dygdhir (lat. superbus . .. est . . . anxius ambitione . . . stupidus prouectibus suis. gratulants laudibus suis. uitia sua virtutes estimans) SpV 160 ."],"f":[]},{"a":"bradhrädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hastigt rädd. Bil 591 ."],"f":[]},{"a":"bradhspit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stekspett. \" eth brandzspith \" HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":["braadzspith )"]},{"a":"bradhstörta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["plötsligt störta, plötsligt falla (till marken). panthailea bradstörtthe tha ned oppa makrena död Troj 242 ). troilus stak diomedem saa manliga oc mäteliga ath han brådstörtthe neder aff hästen ib 213 . ib 238 ."],"f":["-störtthe Troj 213, 2348, 242) ,"]},{"a":"bradhvinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hastigt påkommande vinter, plötslig vinter. FM 402 ( 1509) ."],"f":["brod- )"]},{"a":"brag n","b":[],"c":"","d":"","e":["brygd; jfr SAOB B 4131. til swärikis föras stena aff glas oc slag giorde mädh alchiminstas falska brag PMSkr 501 . (Möjligen står dock brag för bragdh)."],"f":[]},{"a":"braghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom överstrykning med tjära täta (ett fartyg); kalfatra, driva. tielffue östinsson rechte hanene for xij (1) marck, ty han bragade sith skip j stadzsins hampn STb 2: 189 ( 1487) ."],"f":["bragdade ) , "]},{"a":"braghubänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brobänk, upphalningsplats. \" engin haffui bragwbencke vidh brona eller bygge wiidh xij (12) marck \" STb 1: 484 (1481; burspr.)."],"f":[]},{"a":"braghþ n och f.","b":[],"c":"","d":"","e":["1) svängning, hastig rörelse, blink. Jfr öghna braghþ. ","2) arbete, arbetssätt, uppfinning. böldh han thaghar göra sik en waghn mz konstelik bragdh Al 9077 . Jfr mästarbraghdh. ","3) påfund, konstgrepp, knep. thässa myror giordho et bragdh Al 9395 . \" han for tha mz listelige bragde \" RK 2: 9192 . Jfr älskogs bragdh."],"f":[]},{"a":"brahar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ögonhår. \" braaharin (palpebræ) sua som huassast suärdh \" Bir 2: 3. ","2) ögonbryn. \" hans haar ok brahaar (supercilia) oc skäg var rödbrunt \" Bir 2: 135 ."],"f":["braahar . ","brahaar )"]},{"a":"brak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brytning, brott. \" fractura . . . braak \" GU C 20 s. l288."],"f":["braak )"]},{"a":"braka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bräcka, knäcka. han kände siith glaffwen än nw heldt wara oc ey brakad Troj 214 ."],"f":["brakadher ) , "]},{"a":"braker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bräcklig, skör. \" fissilis . . . a findo klöfflegin ok brakth (n. i st. f. m. braker) \" GU C 20 s. 276 . fracticius . .. braker ib s. 288 ."],"f":[]},{"a":"braker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bräcklig. \" smaragdus är skör oc brakir aff sik \" Bir 2: 221 ."],"f":[]},{"a":"brakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bräckt, bruten; sprucken. hwa som andra dygdhe hafuir vtan tholomodh, han bär gul li braknum leerkarom Hel män 127 ."],"f":[]},{"a":"brakna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brytas, varda bruten. annar hans foter oc been braknadhe Lg 3: 215 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"brakvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brakved, rhamnus frangula Lin."],"f":["brakvidha barker","brakwyda- )"]},{"a":"bram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståt, skrytsamt uppträdande, öfverdåd. han kom ther mz sua stort bram RK 1: (sfgn) s. 191 . \" med högmodogheet kom han mz mykit bram \" ib 3: (sista forts.) 5661. hwar är nw thit braam oc thiin stora högferdh LfK 217 ."],"f":["braam )"]},{"a":"brama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brösta sig. han hadher then menlösä som eenfaldeliga lifuer, bramar ok oplyffter sik ouer alla J Buddes b 176 ."],"f":[]},{"a":"braman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bram. hwaris är nw all thiin braman LfK 218 ."],"f":[]},{"a":"bramber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? ","e":["skrytsam. \" ath tu talar ssaa stor bram och högfferdig ordh (bram skulle här ock kunna antagas vara subst. med betydelsen: skryt) \" Di (Cod. B) 320 ."],"f":[]},{"a":"bramber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fallen för att pråla. Se Sdw 2: 1202."],"f":[]},{"a":"brambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väsnas; brumma. \" ther kom löpande een stor swartir biörn oc brambladhe rädhelika (geleis sere enxtlichen) \" ST 266 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"brander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stock. \" jagh haffuer tinget vj [6] ny brande till staffswerdh \" BSH 4: 314 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"brander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) brand, brinnande trästycke. ffacula lithin brandher oc liws jnde faculo as clywa brandha GU C 20 s. 250 . - brand, eldbrand, ofullständigt uppbrunnet trästycke. iiij (4) dagakarlla . . ., som grwnden rensade och bor vth the brandar och thet brända grvseth HLG 2: 71 (1517).","4) svärd, svärdsklinga. \" nw maghin i se skiolda kloffna brynior riffna oc branda blodhogha (skjöldu klofna, brynjur höggnar, branda blóðga) \" Prosadikter (Karl M) 276 . Jfr liusa-, mordh-, sol-, vidh-, vidha-brander."],"f":["brandaiärn , ","*branda vidher , "]},{"a":"brander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) brand, brinnande, brännande eld. dömd a baal ok a brand Bu 30 . tändo brand iui þera härbärghe ib 134 . \" öddo al landin vm kringh rom mz brand oc swärdh \" Bil 757 . ib 125 . Fl 3 . RK 1: 2981, 2: 2401 . wlkanus biärgh . . . bläste langan wägh ledhan brandh oppa landit Bil 216 . - brand, eldsvåda. epter then sture branen BGG 299 . - bildl. brand, låga. thände han brandh olofliks lusta jnnan hänna hiärta Bil 446 . ","2) brand, eldbrand, brinnande trästrycke. som brander i elde MB 1: 480 . \" castaþo fulan faþur a branda \" Bu 22 . ib 176, 531 . \" lughande branda ok gnisto flughu vidha \" Pa 22 . Bir 1: 71, 104, 369 . ","3) det som är så brändt, brännmärke. haffwe the . . . skooret budkaffle medh brandh oc snara BSH 4: 111 ( 1486) . - Jfr eld-, elde-, kärleks-, lyse-, mordh-, vaþa-, vidha-brander."],"f":["bran: branen BGG 299 . -ar),","brandaiärn , ","branda vaþe , "]},{"a":"brandhskodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brandsynsman. Beckman STud 85. Bergström Arb Kr 110, 156."],"f":[]},{"a":"brandhvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bränsleved. for:de closters landboo . . . haffde . . . met wäldhe aff fört takuidh, timber oc brand widh aff hans skoghom Svartb 434 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"brandiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brandjärn, trefot att sätta kokkärl på över elden el. järnställnkng (järnrist) lägga veder på i en spisel. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 259. HLG 3: 128 (1529). ib 132 (1529).","2) brandjärn, järnställning vari ved antändes ss bloss för fiske i mörker. mölnaren skal haffua sin eghen ökia . . . med . . . liwstra och brandiärn Arnell, Brask Bi ᴵ 26. - Jfr brandaiärn."],"f":[]},{"a":"brandiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brandjärn, järn hvarpå veden lägges i en eldstad? järn hvarpå kokkärl sättas öfver elden? FH 4: 83 ( 1499), 5: 238 (1524). HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"brandmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brandmur. \" fyra wäggiar medh en brandh mwr \" STb 1: 221 ( 1479) . \" knwt skal opmwra pa sama mwren en brand mwr \" ib 2: 39 ( 1484) . ib 166 ( 1486) . ib 4: 184 ( 1508) . SJ 2: 147 ( 1486) . HLG 2: 50 (1516)."],"f":[]},{"a":"brandskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brandskatt. \" \" FH 7: 80 ( 1509) . BSH 5: 462 ( 1511) . RK 3: (sista forts.) 5663, 5945."],"f":["bråndskatt RK 3: 5663, 5945), "]},{"a":"brandsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldstad. muremästaren, som mwradhe wnghnen wthe i¨ lilla stuffwonne oc bötte branstenen här inne oc wthe i kokohusidh oc flerom stadhom, som tarffwadis VKU 78 ( 1554) ."],"f":["bran- )"]},{"a":"brandstuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brandvaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brandvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännvin. iiij (4) ort. mester bernd for brand wijn til krudh Skotteb 429 (1470 ; Kämn). (Jfr Murberg, Vitt.-hist.o.ant.-ac.´s handl. 4: 308 (ff)."],"f":[]},{"a":"branter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brant. \" bärghin ära alt kringom brant \" Al 4037 . Iv (Cod. B) s. 229. - bildl. näplica kan thz vara at then som lustas af hedhrenom är ey ij storom vadha oc branto nidhir falle (in præcipitio) Bo 94 ."],"f":[]},{"a":"brasa elder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1343."],"f":[]},{"a":"brask","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brak. \" fragor . . . brask \" GU C 20 s. 288 . 3) pomp, ståt. pairs . . . kom . .. farande tiill lthz afgwdynna mönsterlid myket beprydder j stort brask och hooff Troj 60 ."],"f":[]},{"a":"brask","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) buller, dån. \" höra . . . mykit stim ok brask \" KL 121 . \" aff thera wingom gik gny ok brask \" Al 5059 . \" mykith brask ok roop \" ib 5496 . \" buller ok brask \" Di 281 . Jfr vapna brask. ","2) braskande, skryt. \" the kliffua i tornen mz mykit braxk \" RK 3: 3803 ."],"f":["braxk )"]},{"a":"braska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) dåna, göra buller. the braskadho ther mz storom storm Al 9582 . \" thz hördhis wiit alt ower the marka hurw the resa mondo braska \" ib 7367 . ","2) braska, vara öfverdådig. the brusa ok braska mz sin hogha Al 4351 . - lefva öfverdådigt, svira. tha baadhe rutha och braska RK 3: 3902 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"braska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["braska, ståta. \" the braska och skrambla med stortt stått, perlor och gull \" PMSkr 691 (senare avskr)."],"f":[]},{"a":"braskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["braskande, öfverdåd. thera braskan stander ekka lang Al 4354 ."],"f":[]},{"a":"braskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bullrande, dånande. \" tha sa man badhe hiit ok thär marghin eld ok braskelik läta (Cod. B manghen eldh braskelik lätä) \" Fr 475 ."],"f":[]},{"a":"braster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bräster."],"f":[]},{"a":"brat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se braþer."],"f":[]},{"a":"braxn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["braxen. \" j (1) pund idhe for iij (4) ortiger, ok j (1) pund brassna for ij (2) öre \" Skotteb 362 (1460 ; Kämn). for !UDDA_TECKEN? (1/2) tunne lax !UDDA_TECKEN? (1/2) tunne gedder oc for iij (4) pund brax ib 448 (1471 ; Kämn). "],"f":["*braxnaman","brasna- SSkb 61 (1502-03)), "]},{"a":"braxn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["braxen. \" han äter . . . geddo och lax och braxa \" AS 59 . Al 5229 . IIII skeppund braxsen oc gedder FH 4: 83 ( 1499) . HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["braxsen FH 4: 83 ( 1499) . ","brassnen HSH 19: 166 ( 1506) ), "]},{"a":"braz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spänne, hals- el. bröstsmycke. thänna bratzsen hon holde alt thz gudhelika oc hälgasta ihesu christi bryst swasom en skioldher Mecht 128 . - Jfr brystbraz."],"f":["bratzs: -en Mecht 128 . ","bradzs: -er JMPs 23. brass: -en ib),"]},{"a":"braz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spänne, hals- el. bröstsmycke. \" fibula, braz \" GU 7 . \" I braz de argento \" SD 2: 158 ( 1293) . \" unam braz \" ib 3: 755 ( 1313) . \" sät the brazena (monile) j mit bryst \" Bir 1: 190 . ib 19, 20, 285 . ST 52 . Su 92, 180 . skinande carbunculus i gyllene bradzom (monilbus) ib 176 . \" brasser oc silff skedher \" LfK 145 . Jfr gul-, stolpa-braz."],"f":["bradz . ","brass . ","-ir )"]},{"a":"braza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = braz. skal thu thz offra sicut monile som ena brazsa Mecht 109 . ib 357. HLG 1: 109 (1440). VKU 11 ( 1540) ."],"f":["brazsa . ","braatza: -o HLG 1: 209 (1440)"]},{"a":"braza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = braz. SD 5: 479 (1346, nyare afskr.). een riik braza af gul hängde ther ij (i klädnaden) fiin sat mz dyra stena Iv 206 . ib (Cod. B, C) s. 216. SO 146 ."],"f":["braasza SO 146), "]},{"a":"braþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stek. \" vänt braþena ok ät þän del nu är stektar \" Bu 416 . ","2) jagtbyte, fångst, rof. blädhias som leonit nar thz hawir fatat bradhena Bo 189 . \" wardha owina bradh \" MB 1: 402 . ib 262, 415, 429. Bil 303 . KL 323 . Bir 1: 24, 301, 2: 54, 201, 210, 3: 42, 71, 426 . Al 9673 . GO 838, 1064 . Di 69 . Ber 145, 153 . Jfr villebradh. "],"f":["bradha panna"]},{"a":"braþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bråd, hastig, plötslig. fik braþa guz hämd Bu 15 . \" do braþom döþ \" ib 64 . ST 35 . bradh ändalykt Bir 1: 337 . \" bradh sot \" Bil 373 . Ber 154 . swa var mins son glädhi j mik vndarlik ok bradh Bir 3: 204. war honum swa dödhelik synd bradher loste som langer MB 1: 147 . \" brath vmskipte \" VKR X . i bradhan tima (hastigt, plötsligt) Al 8976, 9882 .","2) brådstörtande. ey vara bradhir (præceps) oc ey räddir j domenom Bir 2: 190 . - brådskande, ifrig, hastig. bradher at bärias Bil 564 . \" vardh tha bradh til swara \" Iv 5513 . RK 2: 1855 . \" bradher til wredhe \" Ber 20 . han swaradhe bradher gladhelik Al 7532 . \" huar som brådhr ok slidhzkr löper i sin mat ella dryk \" KS 42 (109, 46) . ","3) häftig. \" af bradhom (impetuso) ström \" Bir 1: 128 . ib. 3: 144. aff bradho modhe ällir wredhe Bir 4: 120 . ST 372 . \" bradhe män äru alle bäzste \" GO 351 . Bir 1: 398 . - n. adv. hastigt. stodho brat wp aff sömpne Bil 424 . \" the iomfrw vardh swa brat til swar \" Fr 2089 . - strax. maria var hanom brat tel bota Bu 29 . Fl 1808 . \" alexander sagdhe thaghar braat \" Al 477 . - snart. togho the brat til at missämia MB 1: 207 . KS 16 (39, 17) . - sva brat som, så snart som. swa brat som the hwit kläddo munkane gingo fran honom tha komo ginstan diäflane farande Pa 16 . ib 15, 17 . KL 17, 19, 47 . Bir 1: 277, 3: 204 . VKR XIX . Va 5, 6 . MB 2: 170 . - svar brat, så snart som. swa brat þe skiliäs ok at SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). swa brat han fik see piltin kände han han ginstan Bo 7 . Gr 295 . Pa 18, 20 . Al 4071 . MB 2: 247, 265 . LB 3: 82 . - Jfr ful-, iäm-, of-braþer."],"f":["braadher: braat Al 477 . ","brodher: brodhum ST 35 ; ","brot KS 16 (39, 17) ; LB 3: 82 ; FM 318 ( 1507) ),"]},{"a":"braþlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) hastigt, i hast, plötsligt. en draki com braþleca vndan jorþenne Bu 199 . \" stoþ braþleca up \" ib 520 . \" at en äller twe aff förnäfndom biscopum falder äller falla swa fraan at egh kunno braþlica andre i þerrä staþ tiltakas \" SD 5: 567 ( 1346) . Bil 110 . Gr 297 . MB 1: 354 . Bir 1: 218, 273 . Va 38 . Fl 1476 . Iv 2039 . RK 2: 4220, 4284, 8492 . MD 8, 10 . MB 2: 62, 170 . Su 234 . Lg 69, 3: 514 . ","2) strax, genast. \" latin bradhlika kalla hänne \" Fl 255 . \" drötningin bradhlika thädhan gar \" ib 433 . ib 480 . ","3) snart. \" gaf var herra tha hänne sinna näruaru ömnilse hulka han skulle bradhelica fran hänne taka \" Bo 167 . \" iak skal bradhlika sända thik the mö \" Fl 213 . ib 247, 422, 482 . Iv 862 . ","4) häftigt. \" afwitte them oc snybde bradhlika \" MB 1: 422 . \" ib (Cod. B) 550. - Jfr fulbradhlika. \""],"f":["braþleca Bu 199, 520 . ","bradhelika Bil 110 ; Bir 1: 218 . ","bradhelica Bo 167 . ","braleka Lg 3: 514 . ","bradligha MB 2: 62 . ","bradeliga ib 170 . ","bradeligä Va 38 . ","bradlige RK 2: 8492 . ","bratlige MD 10 . ","bradhlik Iv 862, 2039 . ","bradhelik Fl 1476 . ","bradeligh MD 8 . ","bradlig RK 2: 4220, 4284),"]},{"a":"bred","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bredd. \" a breddena \" SD NS 1: 34 ( 1401) . ib 293 ( 1403), 294. tedhe han mik längd oc bred Bil 846 . MB 1: 180 . Fl 1240 . ower twäggi fingers breedh LfK 84 . Jfr fingerbred.","2) slätt, fält, yta. the hördho fra them langa leedh eet horn ouer eens akirs breedh Fr 2820 the lupy ey een aker breedh (trol. för eens akers breedh. Cod. BDEF eens aker bredh; möjl. bör aker bre(e)dh fattas såsom ett sammansatt ord och een anses stå för ena) ib 69. alla himblanna omäleleka breddher Su 40 . ","3) sida i en fyrhörning el af ett fyrkantigt föremål. thz (bordet) är twäggia alna breet oc än litit mera oppa hwarie breddine (quadro) Bo 171 . \" sato thre apostlane vidh hwaria breddina ib. - Jfr bredhvidh. \""],"f":["bredh . ","breedh . ","frf . vokal i ändelsen bredd. -ir),"]},{"a":"bred","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 279."],"f":[]},{"a":"bredh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på bredden, tvärs. loot hona sökia langx ok bredh (i rimslut) Al 5406 ."],"f":[]},{"a":"bredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lägga fram (penningar) till betalning; betala. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 197 f. swa lenghe maltit vpmeltes, som hon aff hanom köpte, och ä meden han och hans medh fölie aatho samastadz och hon bredde peninga STb 2: 238 ( 1487) ."],"f":["bredde ) , "]},{"a":"bredha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bredhöxe. swerdin klwngo ok bredhan gall RK 1: 3031 . frestado om bredan beet ib 3093 ."],"f":[]},{"a":"bredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) breda, breda ut. brädh thet förscriffna wppa fothen som saar är mädh eth heth järn PMSkr. 233. man . . . brdher hwitan dwk a bordhith SvKyrkobr 33 . \" ltha lot lhusbonden brdhas dwk aff nyo male lok hempta mat Prosadikter (Sju vise mäst B) 194. 4) hölja, betäcka, övertäcka; duka. bordh breddhes mz ärlikom ldukom \" Prosadikter (Sju vise msät B) 195 . redeseennen bör bröda bordz oc aname mathen Arnell Brask Biᴵ 29. epter konung primaj bod breddes borden Troj 56 . "],"f":["*bredha pa , breda på sig, hölja på sig. lig j sängenne bredandis wäl pa ath tw kanth swettas PMSkr 580 . - Jfr inbredha."]},{"a":"bredha mädh","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["bredvid, jämte, tillsammans med. haffuer jak bidit her häluik scoltenoic ath han sith incigle bredhe medh min hängie nidhen for thetta breff SD NS 2: 798 (1414, gammal avskr.) . \" thu maa fara breda medh mik i marcknad \" STb 1: 400 ( 1482) ."],"f":["-medh . ","bredhe- )"]},{"a":"bredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["bred, vid, utsträckt åt sidorna. tridzor swarffwadhe bredhe affwan PMSkr 505 . - så el. så bred, av en viss utstäckning i bredden. eens akers bredh Fredrik ed. Noreen 69. ib 2882 . Enl. E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: l279. - n. adv. *bet, vitt, mycket. ängin ville for annan vika, ey swa breet som eet haar Fl 1844 . - Jfr alin-, alna-, en-, fota-, härdha-, spanna-, thvärhands-brdher."],"f":["breet Fl 1844 ) , "]},{"a":"bredhestang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång hvarpå fisk upphänges och utbredes? tager bort annarss bredestängher SO 302 ."],"f":[]},{"a":"bredhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bredd. \" kalk ognen skal wara tyo föther pa bredhetena, tywgw föther paa högdena \" PMSkr 360 ."],"f":[]},{"a":"bredhföte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["padda. \" hänna fötir varo swa som bredh föta älla paddo (quasi bufonum) skipadha \" Bir 3: 136 . \" mine fötir äru swa som bredhföta (quasi bufones) \" ib 138 ."],"f":[]},{"a":"bredhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bredd. \" the vtwiddos owir wärldinne bredhet (latitudinem) \" MB 2: 365 ."],"f":[]},{"a":"bredhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bredd. \" bredleken pa hussit in vti grenden xix (19) alna hörene mellen \" SJ 2: 102 ( 1487) . STb 2: 195 ( 1487) . ib 273 ( 1488) . - vidd, utsträckning, omkrets. han tholde pino, owir allan sins likama bredhlek SkrtUppb 317 .","2) bredsida. \" mz skiällomen hwilkra äggia äller hwashet wiste nidher til jordhinne, ok bredhlekin (latitudo) wiste wp \" Mecht 83 ."],"f":["bre- STb 2: 195 (1487) . ib 273 ( 1488) . ","-läker: -in HLG 1: 111 (1467)),"]},{"a":"bredhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bredd, vidd j vingana bredhlek Bir 1: 350 . Fl 1240 (Cod. B, C). Al 7330 . Su 327 . holken aker halder a sina lengd atta stenger oc fämtighi oc a bredleken atta SD NS 1: 157 ( 1402) . \" ib 2: 120 ( 1409). \" SJ 301 ( 1462), 302 ( 1462), 310 (1463?), 313 ( 1464)."],"f":["bredläker: -en SJ 302 ( 1462); -in ib 310 (1463?), 313 ( 1464). brädläker: - en ib 301 ( 1462)), "]},{"a":"bredhskedher","b":[],"c":"","d":"","e":[" SSkb 347 (1509-10), fel för bardhskärare. Se Ark. f. Nord. Fil. 48: 96."],"f":[]},{"a":"bredhskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags bred sko. pero . . . brvdh (för bredh) sko GU C 20 s. 437 ."],"f":["-sko )"]},{"a":"bredhvidh","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["bredvid. SJ 2: 77 ( 1482) ."],"f":["breda wiidh )"]},{"a":"bredhvidh","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["adv. bredvid. \" lot vpp . . . päder staall enä tompt liggande bredwidher ret nidhan foe per stals ärffwä \" SJ 290 ( 1461) . \" hengher ffor:de h:r jacob bodebek . . . siith ämbethis jnsigle her bredwiid \" FH 1: 55 ( 1485) ."],"f":["bredwiid . ","bredwidher . ","bretwidher . ","bredhewijd . breda widh), "]},{"a":"bredhöxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bredyxa. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 637. bipennis . .. breedhixe GU C 20 s. 56 ."],"f":["breedhixe )"]},{"a":"bredhöxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bredyxa, stridsyxa med bred ägg. at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora som är steamäz. bughi. köluä. spyut. swärþ. allr bredygs SD 5: 638 ( 1347) . ib 2: 165 ( 1294) . SEG 119 . GS 47 (1441, orgig.) . Jfr bredha."],"f":["bredh yxe SEG 119 . ","breedhyxe GS 47 (1441, orig.) . ","bredöx SD 2: 165 ( 1294) . ","bredygs ib 5: 638 ( 1347)), "]},{"a":"bredsl","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. Jfr abredsl."],"f":[]},{"a":"bredsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bredhestang. borttager annarss bredzsla (motsvarar bredestängher i en annan handskrift) SO 292 . \" tager bort annarss fisk som hänger på bredzell eller bergh \" ib 305 ."],"f":["bredzell . ","-ar )"]},{"a":"bredsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bredslo rum","bredzlerum )"]},{"a":"bref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriftlig (tryckt) handling. SD 6: 358 ( 1352) . SD NS 3: 151 ( 1446) . ib 357 ( 1418) . \" vether ath vi aktom lata prenta vid VIII: c (800) breffuer pro ecclesia nostra \" HSH 13: 116 (1524, Brask). - skriftligt intyg el. bevis. sporde borgamestarena oldermannen aath, om lhan medh sine brödher hadhe nagat bescheth ther pa, antignge breff eller wytne, ath han (ɔ källaren) gillit tilhöre HLG 1: 132 (1490). findz jngen breff eller skel til aff forscreffne gille, huru the äre wiidh hanum (ɔ: källaren) komen, ok forskreffne mattis haffuer ok jngen breff vtan retta heffden ib 134 ( 1491) . Jfr aflats-, atskililsa-, banz-, bebindininga-, befalninga-, bestäl-, bevisninga-, biskop-, bortdrifning-, bura-, bytis-, dom-, fasta-, forvaringa-, frihets-, gavo-, gipta-, hemols-, hovudh-, inventarii-, iordha-, kollations-, konvents-, kredentie-, köpe-, lagha-, makt-, morghongavo-, mädhgavo-, mäkte-, prebendo-, provast-, prästa-, pärmana-, pärmans-, qvitta-, skiptis-, skötings-, skötninga-, stads-, stadhfäste-, stadhfästilsa-, stämninga-, stämmo-, testamenta-, testamentes-, testamente-, testificatio-, vis-, vitne-, vitnis-, vägha-bref, ävensom breve. "],"f":["breef . ","breyf SD NS 3 . 357 (1418)","breffuess ib 250 (1465, avskr.) . ","breffuer HSH 13: 116 (1524, Brask)), ","*breva skap","-skop )","*breva skiäl , ","*brefs visare , "]},{"a":"bref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brefdraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brefbärare. lop konungxsins budh oc breffdagara (för -dragara) owir alt rikit MB 2: 182 . \" breffwin . . . vtsändos mz breffdragharom oc löparom \" ib 185 . ib 193, 276 . Lg 219 . \" jach fik nw i affthens met thenne breffdraghere eders och flerä the breffh \" FM 185 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"brefdraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brevbärare, brevförare. breuigeralus (fel för breuigerulus) . . . breffdragare GU C 20 s. l61. at swergis rikis sändebwdh oc breffdragare . . . maghe fara frij oc feloghe Reuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?). ffaa breffdragarom hest oc ridtygh Arnell Brask Bil 28 . 2) brevförarehäst. oxakaren bör sköta gödoxar och drätoxar, föl och fola och breffdragara Arnell Brask Biᴵ 24. skära hakkelse til breffdragarna ib. fietrana til breffdragarana ib. "],"f":["*brefdragharastal , "]},{"a":"brefförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linnehavare av brev el. dokument. SD 6: 335 ( 1532) ."],"f":[]},{"a":"brefförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehafvare af ett bref el. dokument. haffua lagliga giort ett rett jordaskipthe medh . . . thessom närwarandhe brefförara birge, som kallas trulle SD NS 1: 21 (1401, nyare afskr.). at hafua giwit thessom brefförare köneka diekn . . . fulla maght ib 23 ( 1401) . \" gaff hon hedhirlikom manne herra häminge, thessom brefförare, allan sin rät \" ib 27 ( 1401) . ib 38 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 197 ( 1387) . FH 2: 11 (1381, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"brefförirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linnehavarinna av brev el. dokument. thenna brefforeskar . . . willja gaa sina pelegrimsfärd til sancte eriks i wpsalum Scr. ver. svec. II 1: 330 (brev fr. 1422)."],"f":["brefforerskar ) , "]},{"a":"brefkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karl l()ask, skrin) att förvara och transportera brev i. in vasis papi[e]is idest conseruatoriis litterarum que mittebantur wlgartyier breffkar GU C 20 s. 407 ."],"f":[]},{"a":"brefladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låda till förvaring av brev, brevskrin. erich joansson radman schal beholla then breff lade, som hwstru ingeburgh gulsmidh hade hanom faat til gömo STb 2: 231 (1487)."],"f":["-lade STb 2: 231 (1487) ), "]},{"a":"breflapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brevlapp. när fienden kan winna mädh swornommeendehom oc brefffläppom tarffwasa honom ey solla manga twandha stridz men PMSkr 141 ."],"f":["-läpper )"]},{"a":"brefskrifvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sekreterare. smaswenin nam väl bok ok kom til keysarans gardh ok vardh väl takin mz brefscrifuarum Bil 776 ."],"f":[]},{"a":"brefvisare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brefförare. BSH 1: 191 ( 1387), 5: 16 (1504). SD NS 1: 37 ( 1401), 136 ( 1402) o. s. v."],"f":[]},{"a":"brefvisirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehafvarinna af ett bref el. dokument. FH 1: 188 (1498, nyare afskr.)."],"f":["-erska )"]},{"a":"breghþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. hastigt röra, svänga, kasta. ","1) förvandla. \" bra sik i manz ham \" Bu 516 . ","2) förebrå. \" bra them thera skam \" MB 1: 132 . \" bra bondanom . . . at hans kona myrþe sin magh mz hans raþe \" Bu 30 ."],"f":["bra ) , "]},{"a":"breva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr be-, bort-breva."],"f":[]},{"a":"breva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr be-, for-breva."],"f":[]},{"a":"breve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["visst slags kortare skrivelse från det påvliga kansliet. wi hafwom undherstannet idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher paven Hist Handl 8: 20 ( 1464) . ib. \" the breffue vor helga fadher pawen haffwer skriffuit \" BSH 3: 151 ( 1464) . ib. Jfr bref."],"f":[]},{"a":"brevere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["breviarium. breuiarium breuerare (väl fel för breure) GU C 20 s. l61. ljärpstadha kyrkia hauer . . en brewera RP 2: 390 ( 1399) . SD NS 3: 612 (1420). ib 613 ( 1420) . "],"f":["*brevera läst","-lest )"]},{"a":"brevere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["breviariim, för de andlige bestämd bok innehållande sammanfattning af det som läses vid gudstjensten och bönestunderna. salde borth sin breffwera sina mässa bok LfK 23 . \" jak haffwer tapath borth aff breweranom psalmum 132 \" PM LXVII ."],"f":[]},{"a":"breþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) breda, utbreda. bredde hon a thöm clädhin KL 352 . breddo ämuäl sin äghin klädhe vndir asna fötrena Bo 165 . Iv 4319 . RK 1: 4425 . Al 3513 . \" hade . . . satt till bordhen oc dwkana brett \" RK 3: (sista forts.) 5154 .","2) uträcka, utsträcka,? han bredde ä mädhan stumpen wan (utsträckte, höll framför sig stumpen af det sönderslagna blosset, så länge detta räckte?) Al 2337 .","3) hölja, täcka, breda (inr.). breddo a sin fadher MB 1: 173 . \" bredh pa honom wäl \" PM XXXIX . ","4) hölja, betäcka. lät bredha gatur mz gul wäfuium Bil 302 . Fr 322 . Al 7504 . RK 1: 3337, 2: 195 . \" han sa ther thusanda sänga bredda (bäddade) \" Al 8155 . "],"f":["bredha ut , "]},{"a":"breþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) bred, utsträckt åt sidorna. bredher beckir Bil 361 . Bir 1: 246, 347, 2: 207 . \" ga the brädhan vägh til heluitis \" MP 1: 83 . \" then väghin är bredir som ledhir mäniskiona til fortappilse ib. \"","2) bred, af en viss utsträckning i bredden. twäggia alna breet Bo 171 . latt tz insiwda jð [1/2] fingers brett LB 7: 329 . ","3) ss tillnamn. \" olauus bredher \" SD 3: 420 ( 1319) . - Jfr fingers-, ful-, härdha-, iäm-, tvä-breþer."],"f":["breedher . ","brädher . brendh för bredh SJ 296 ( 1461)),"]},{"a":"brigdsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, (dåligt) rykte. \" han skal wara utan opanbarlika blygd ock skam ock wandheir brydslur (för wandhar brygdslur?) \" SKG 149 (ordet som förekommer i en text, hvars språk företer en blandning af Svenska ochGutniska, torde snarast böra betraktas ss Fgutniskt)."],"f":["brydsla )"]},{"a":"brighdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr upbryghdha."],"f":[]},{"a":"brighþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr bos brighþ."],"f":[]},{"a":"brighþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) hastigt röra, svänga; utdraga ur skidan. jak skal brygdha (evaginabo) mit swärdh MB 1: 318, 378 . ","2) förebrå. \" brygdha honum at han är wtlänsker \" MB 1: 367 . \" ib (Cod. B) 546. Jfr upbryghdha samt breghþa (med hvilket verb det förevarande tydligen blifvit sammanblandat). \""],"f":["brygdha . "]},{"a":"brikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vartaflsbrikka."],"f":[]},{"a":"brims","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["broms. \" han liknom vi vidh brims (bruco) hulkin som hauande jordzlikin lit flyghir mz storo liudhe ok bitir otholica sara mz värk \" Bir 1: 350 . ib 351 . \" hwmblonar oc brinzane \" ib 4: 113 . GO 666 . MD (S) 235, 256. - ss hästnamn. I equm dictum brims SD 5: 151 ( 1343) ."],"f":["bryms: -e GO 666 ; ","-in MD (S) 256 . brinzs. -ar),"]},{"a":"brims","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["broms. asilum . . . brymz ok getinger GU C 20 s. 39 . bructus . . . bröms lib s. 61. o[e] strvm . . . brims ib s. 376 . smöryes oxa äller hästa mädh syälfläsk tha bita them ey bremsa äller mwggor PMSkr 213 . \" flwghor bij oc bremsa \" ib 475 . _ Jfr hästabrims."],"f":["brymz GU C 20 s. 39 . ","bröms ib s. 61), "]},{"a":"brimsigna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["primsigna, med korstecknet på panna och bröst teckna den som skulle döpas (hvilken härigenom, så vidt han var vuxen, upptogs som katekumen). wardh catecuminus thz thydher brynsignader (Cod. C: brömsignadher Lg 1026 ) ok ey döpter Bil 564 \" nar presten brömsignadhe thz (barnet) \" Lg 3: 429 ."],"f":[]},{"a":"bringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["bringa saman? sammanföra? bringhen thz bodha saman i ene panna (motsv. ställe i LB 1: 98 har: bränna thz badhe saman, sannolikt rätta läsarten) LB 3: 164 ."]},{"a":"bringa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. jacobus brynga SD 2: 207 ( 1296) . andreas bring ib 532 ( 1308) . "],"f":["brynga )","*bringostykke","bringa- )"]},{"a":"brink","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brink, backe. \" cliuus . . .högd oc brink \" GU C 20. s. 118."],"f":["brynck SJ 2: 128 (1488) ), "]},{"a":"brink","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brink, backe. östan gatwna som man gaar vp moot brinkinne SJ 12 ( 1423) . \" ib 120 ( 1443), 140 ( 1445). - i ortnamn. till martnes ladubacka brincken \" SD NS 2: 244 (1410, afskr.). nidhan swartbrödhra brink SJ 57 ( 1435) . \" wästan vndir swarta munka brinke \" ib 124 ( 1443) . \" vppa skomakara brinken \" ib 130 ( 1444) . \" nidhan for skomaker brinkan \" ib 302 ( 1462) . aff watw brinken ib 242 ( 1454) . \" vpp för sandbrynken \" ib 261 ( 1457) . \" nidhan for waten brinken \" ib 295 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"brinkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["backig. \" cliosus . . . bergogher . . oc brinkogher \" GU C 20 s. 118 ."],"f":[]},{"a":"brinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. \"","1) brinna. \" eet stort vaxlyus som äwerþelicä scal brynnä \" SD 5: 564 ( 1346) . \" brynni hwart þerrä swa längi þet räkker ib 563. läto brinna lius \" Bu 9 . \" mäþ brinnande blusum ib. thän brinnande eldin \" Pa 17 . brinnande loghi MB 1: 421 . brinnandhe brandh Di 260 . rökilse brinder i elde MB 1: 369 . \" drogh en brinande (glödande) järnhanzska a sina hand \" Bil 762 . - förbrinna, brännas. al annur ben brunno Bu 55 . \" bran hanom huarte kiöt älla kläþe \" ib 176 . \" för än lödesa braan \" RK 1: 2264 . \" ekke wilde han tädan för än thz war brunnit alt i koll \" Di 66 . - bildl. svida. moth brinnande ögna wärk LB 5: 80 . - förtorkas, försmäkta. brinna af thyrst KL 267 . - brinna (af kärlek el. längtan), ifrigt längta. han bran allir innan at synda mz justina Bil 445 . \" brindir til syndinna \" Bir 2: 183 . ib 240, 3: 153 . Su 385 . \" brindir allir swa som eldir huru han maghe koma til nakan hedhir älla wärldinna höghfärdh \" Bir 1: 90 . ","2) brinna, upphettas i följd af jäsning. maltid laa mykit saman oc bran RK 1: 1674 . ","3) smälta. \" iam skyt som vax brindar i elde \" Bu 189 . "],"f":["brina: -ande Bil 762 . " brynna bränna, se afbrinna, jfr ock bränna. brinder, bran, brunno, brunnin), ","brinna up , "]},{"a":"brinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["brinna. \" thes lengir han (ɔ: elden) brendir thes hetare han er \" Vis sten 7 . - opers. i fråga om eldsvårda. för en thär bran varo thär 2 gardha VKJ 138 (c. 1500). xxx (30) mark, som han lonthe gilleth then tidh thet brandh östantil HLG 2: 141 (1526). - bildl. brinna, brännas som eld, svida. min jnälffwe brunno aff wärkiomen SkrtJppb 331. Jfr bränna samt nidher-, up-, ut-brinna."],"f":["brendir Vis sten 7 . ","brandh HLG 2: 141 (1526). part. pret. n. bronnit EK 3289 i var.),"]},{"a":"brisilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["briccilia PMSkr 396, 397 . brisslica Urk. fr. 1500-t. (enl. uppgift av riksarkivarien E. lHildebrand). briixilie ib), ","*brisilio trä"]},{"a":"brist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) brist, otillräcklighet. \" huilken arffdeel the tha for retta kendes sigh aldeles wel til tacka fornögde wara swa at intet bryst vti war (ɔ så att det inte fanns brist uti någonting) \" SJ 2: 118 ( 1488) .","6) anmärkning, klagomål. \" at i icke skolle kiäre ok klage then bristh, i haffde ti hanom for mik ok andre gode men VgFornmt II 1: 8 (1521). \""],"f":["bryst )"]},{"a":"brist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spricka, remna. \" full . . . en stor sten pa hennes hofudh ok swa hardeliga hennes hoffudh krosadhe at the brästän synes j hennes hoffudh scall \" Lg 3: 552 . ","2) brist. \" mat (för a mat) oc dryk war engen brust \" RK 2: 5170 . \" är her och brijst pa rogh til bakningh \" FM 192 ( 1504) . hwadh bryst her är pa öll ib. \" ffattis ther nogen bryst ther oppe pa edre vängne \" ib 503 ( 1510) . haffuer jag stor bröst for kabelgarn ib 230 ( 1505) . haffuer jag oc stor bräst om malth ib 243 ( 1505) . är här ganske store bryst om en god bisse skyttä ib 440 ( 1509) . \" ther war noghen brösth vthij then scriffelse \" ib 284 ( 1506) . \" theress store nödh ok brösth \" FM 369 ( 1508) . haffdhe . . . godha bärnigh wtan alla bristh Lg 3: 302 . MB 2: 127 . ","3) fel, krämpa. \" tz . . . bewarar thom (ögonen) for alla handa siwkdom oc bryst \" LB 7: 209 . ib 230, 234 . \" at en qwinna far briist oc brek oppo sin natur \" ib 272 . \" for alle briister j ryggen \" ib 331 . \" see hwat bröth (för brösth) man haffwer \" ib 3: 2","4) fel, uraktenlåtenhet, försumlighet. schal eig swadana merkelig bröst eller forswmelse finnas när oss ther om BSH 4: 14 ( 1471) . \" at thet skulle wara hans brist och försummelse \" FH 1: 191 (1498, nyare afskr.). brysten scal ey finnes hoss os BSH 5: 9 ( 1504) . ib 83 ( 1506) . FM 385 (1508), 386, 387. HSH 20: 101 ( 1507) . \" hwars brijsth thet her til vareth haffuer ath eij saa sketh är \" ib 102 ( 1507) . - fel, förseelse. större syndh . . . än alla annars mans brusth ok brekelikhet Gers Frest 31 . - (?) hwat brist äller örlegx sak är mallan os (quid mihi et tibi est) at thu äst mote mik kommen MB 2: 106 . ","5) misstro? haffuer ther jngen twijffuel och briist vtjnnan, ath tet joo swa ssandt är FM 182 ( 1504) ."],"f":["bräst . ","bryst . ","bröst . ","brösth . ","brust (i rimslut) RK 2: 5170 . ","brusth Gers Frest 31 . -ir),"]},{"a":"brista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) brista, gå i sönder, krossas. brister huld ok hudh SR 53 . liuset brast Bu 12 . brast en bro vndi hans riddarom ib 167 . \" brast eth biärgh . . . ok gik wällane eldir j biärgheno (moms . . . ruptus eructativt incendium) \" ib 429 . ib 64, 155, 189, 197, 526 . Bo 200 . Bir 1: 328 . \" hofwodh ankarit är brustit (fracta) \" ib 2: 171 . \" gar naghor liider aff i barnom eller brister aff lidhi \" LB 7: 100 . - bildl. hans lydhna är brustin Bir 2: 191 . ","2) utbrista, bryta fram. elder aff thera hiälme brast Iv 713 . ","3) utbrista, plötsligt börja. han . . . brast i kärlexfulla taara Su 378 . paulus . . . brast i at grata KL 202 . LfK 146 . ST 461 . \" brasth sara til ath gratha \" Di 230 . ","4) brista (i fullgörande af bevisning). hwar sum sik bindir thär til at han wil pröua vp a nokon thässa sak. brister sithan SD 1: 669 (1285, gammal afskr. ","5) brista, fattas, tryta. enom pilagrim . . . brast costar Bu 174 . ib 417 . Bil 116 . KL 12, 197 . Bo 59, 65, 123, 127, 140 . Bir 1: 82, 2: 155, 3: 225 . Al 1752, 5252, 5269 . \" hwat honom bristir j kärleksins nyttelikhet \" Bir 1: 350 . \" a minom wilia thz ekke brister \" Al 7966 . \" thordyn ok lyghneel mon ey brista \" ib 419 . \" nattin kom ok daghin brast \" RK 1: 4129 . \" ey fatades ällir brast eth ordh aff allo thy som gudh them loffwat haffde sik giffwa skolandis \" MB 2 56 . \" ath the wille latha icke thet mynsta brysta, ath installera honum som honum bör \" BSH 5: 93 ( 1506) .","6) brista, försummas, uraktlåtas, felas. bätra thz som förra brast MD 390 . \" alt thet bätra ok vpräta som glömt är. forsumath äller brustet \" HSH 19: III ( 1359).","7) brist i, afvika från. solen skal fore brista sin naturlig gang . . . en fabricius . . . wil ower giffwa sin herlighet MD (S) 264 . ","1) utbrista, häftigt komma ut. honom brast swetten wth Va 41 . ","2) frambryta, plötsligt uppkomma el. börja. brast wt mykit beskir (anger) Bil 455 .","3) påkomma. tik brister alt annat wt RK 1: 3921 . - Jfr utbrista."],"f":["brysta . brister, brast, brusto, brustin),","brista i , utbrista, hastigt el. med ifver börja (tala). af hiärtans frögdh brast han i ok sagdhe Su 394 . ","brista sunder , sönderbrista. calcar . . . brast sundar i sma styke Bu 417 . MP 2: 234 . MD 17 . Al 2368 . RK 2: 2553 . Jfr sunder brista. ","brista up , brist upp, uppvälla. hans aþro brusto up Bu 532 . " brast up än kälda " ib 71 . ib 65, 188. Bil 361, 887 . MB 1: 125 . ","brista ut , "]},{"a":"brista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) brista, gå sönder, spricka, rämna. reffnar äller bristher skipeth söndher j starkom störm PMSkr 28 . 3) plötsligt börja. med prep. i. cassandra primaj dotther . . . brast . . . i ath gratha oc ropa mz höga röst Troj 70 . 5) fattas, fela, saknas. en (än) brister eth Prosadikter (Sju vise mäst B) 205 . \" tilbindher iac mic oc mina äpterkommanda thetta skipte opfylla . . . swa at här skal enkte i brysta \" SD NS 3: 5 ( 1415) . \" mik brast mykit j thät aff ty som mik borde ath haffua paa mina hustrus vägna äpther her erik thuresson \" Arfstv 54 ( 1461) . hans nadh meente, at honom brast i hans nadhes räkinscap widh nio tusandh mark Lagerbring Saml 2: 252 ( 1450) .","6) brista (i), fela, mankera. lopers. lhan sagdhe at han wille liggia hundradha sinnom mz minne dotter om ena nat . .. wardhe iak swa nidhinger som brister ther eno sinne wti iak skal bana liffwe hans Prosadikter (Karl M) 260. Jfr: warder jak swa nidinger som brister thz eno sinne jak banan lifwe hans ib (Karl M B) 300 (Fnor. en ek fara fyrir niðing, ef hann freistar eigi. en ef eitt sinn skortir á þá týnir hann höfðdi sinu). 8) fatttas, fela, vara ngn brist el. lngt fel lmed (ngn). rätter anger ok idrogha ok (s)criftamal är alla bästa tingh ok nytta ok fulkomlikit aff huilko all wanskilsse ok alt thät människiona bryster drager ather PM 4: 35 . "],"f":["brysta )","brista ut , genom bristning falla ut. slo han a hofwd swa fast at badin hans ögon brwsto wt Prosadiker (Karl M) 323 .- Jfr sunderbrista."]},{"a":"briste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist, fel, lyte. \" jak ey annat wisthe en hwar man hafde tokit brysthe \" MD (S) 220 ."],"f":["brytsthe )"]},{"a":"brister lm.","b":[],"c":"","d":"","e":["bristning. \" o dywpa wndh[e]r o blodzsens fflodh o spiwtzsens stiwngher o hiärtans bristher \" SvB 474 (c. 1520)."],"f":[]},{"a":"bristilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. brist. tola bristilse i widhertorfftelikom tinghom LfK 14 . \" bidhiandis han vpfylla thin bristilse til siälena \" MB 2: 332 . \" som i thy haffuer bristilse \" Su 4 . \" hwargen fandz nakor häloghetzsens bristilse \" ib 58 . ib 63, 198, 245, 293, 354, 359 . all min bristilse oc wanskilse antwarda thinom hälgasta wilia ib 156 . ib 80, 107, 111, 148, 209, 242, 301, 327, 362 ."],"f":[]},{"a":"bristilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) brist. androm licamligom lmotegensilsom som äru fatigdoma j maath dryk ok clädhänna bristilse SvKyrkobr 210 . at enasth mädh grath teandhe sin birstilse (för bristilse) JMPs 142. mästh skulle hon (en moder) warkunna honom, som enkte kunne tlala, äller wndersta sin bristilse ib. 2) försumlighet, fel, förseelse. offra gudhi fadhere hans lymmä oc liffuärne, for thin brystilse oc glömsko Mecht 259 . \" huru människian skal sik til eyghna alla christi gärninga oc omgängilse til at opfylla sin bristilsee \" ib 255 ."],"f":["brystilse )"]},{"a":"brite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["britt, britannier. \" the som aff frankerijke ähru hathe them som ähru aff engelandh, och så hate och engilske franke män, brite hater schotter, schotte them aff britonia \" PMSkr 709 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"bro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bro. \" at engen bygning bygges upa damenom eller bromme norre ok sudhre Urk Shist I:4 (1436). vidh stäkoborgh gaff jac 5 ortug for skipit ginom brona \" VKJ 284 ( 1466) . Jfr almanna vägs-, bola-, färio-, kogga-, qvärna-, sand-, slaktara-bro. "],"f":["*broa timber","-tymber )"]},{"a":"bro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af stockar, stenar el. dyl. bygd väg el. passage; särsk. bro (öfver vatten). nedhan brona SD 5: 34 ( 1341) . \" brast en bro \" Bu 167 . Bil 710 . Bir 2: 218 . Lg 95 . MB 2: 316 . MD 504 . wpfärda alla broa BSH 5: 12 ( 1504) . . i ortnamn. iuxta horebro SD 1: 682 (1180-1202). in cinblingabro ib 688 (1210-16 nyare afskr.). a ponte wlgariter dicto stenolfs bro ib 2: 503 ( 1307) . - af trä el. sten bygd sluttande ställning, trappa. thu skal ey göra bro eller höghan opgang (non ascendes per gradus) ther til (till altaret) MB 1: 324 . - Jfr almanna-, almännings-, attungs-, bodha-, bola-, bolstaþa-, bya-, flärþungs-, fä-, gards-, gatu-, halfhundaris-, hundaris-, härads-, iorþ-, iärn-, kafla-, kirkiu-, lands-, marka-, qvärna-, skip-, sma-, sten-, vinda-bro. "],"f":["broar . ","broor MB 2: 316 . ","brogher MD 504 ), ","broa bygning , ","broa böter , ","broa fal , ","broa fiol , ","broa flokker , ","broa kar , ","broa nämd , ","broa skaþi , ","broa syn , ","broasynamän , ","broa ändi , "]},{"a":"broa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brolägga, förse med broar. \" \" Bil 944 . Jfr obroaþer samt brona."],"f":[]},{"a":"broa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lägga väg (i syn. över kärr). thz vaare got . . . at broades in mot gran by för pelagrima skuldh som ved lincöping är giort paa bada siden vedher staden Saml 6: 174 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"brobygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brodda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brodda, förse med broddar. lasse smidh . . . buddadhe en hästh HLG 2: 17 (1510).- ib 12 (1509), 68 (1520). STb 3: 353 ( 1498) . ij (2) öre for hestakonyngh och brwddeth HLG 2: 45 (1515; se Ark. f. Nord. Fil. 48: l96 f.)."],"f":[]},{"a":"brodder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) verktyg varmed hål hugges i järn? honom (stallsvennen) bör aname aff gardsfogtanom hofftyge, som är hofftang, skoohammer, geenhamer, brodd, skwffiärn Arnell Brask Biᴵ 37.","3) sädesbrodd, uppspirande säd. tha bruddhin gik op ok byriadhe til ath wäxa syntis thet myklaa ogräsanith mith j bland hwtit MP 5: 132 . - stadiiet då såden nyss kommit upp, luppspirande. somlikin korn fyollo oppa bergh hellor, ok lgrunt landh swa ath thet forfalnadis j bruddenum ib 166 ."],"f":["brudder )"]},{"a":"brodder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spets.","1) brodd, spetsig hästskosöm. for brodda iiij peninga SO 72 . ","2) verktyg hvarmed hål hugges i järn. smediä retskap . . . III brwdder II stampär HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":["brwdder . ","-ar )"]},{"a":"brodherne barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brorsbarn. gudmund sadhe thet wara hans brodherne barne godz SD SD NS 3: 580 (1420, äldre avskr.) . Jfr brodhor barn."],"f":[]},{"a":"brodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) broder, ss benämning på en förtrogen vän. \" han heet konungin sin broder \" RK 1: 2437 . ib 2438 . - medlem av munk, orden, klosterbroder. een gudhlikir brodhir ST 153 . brodher pedher fan hawen SJ 2: 10 ( 1475) . bro pedher fan hawen her aath swartbrödra ib 9 ( 1475) . pa renlifwes mans vegna bro niels moors ib 11 ( 1575) . bro lauerens vicarius STb 1: 84 ( 1476) . \" han gaff sik til mindra brödhra liffnath SvKyrobr 23. \" MP 4: 176 . SJ 2: l179 (1490). - medlem av ett gille. sancti erix bröder SJ 2: 252 ( 1494) . \" gorde jak regenskap met hellge lickome broder oppo gilles vegna HLG 2: 129 (1525). ther haffwer jak almoggen gillens broderen til vethne ib. tha skole helge lychame broder ware näst ath lösa thet hws före fwlle peninge ib 3: 152 (1511). - Jfr delo-. fadhur-, gra-, gild-, gildis-, half-, hälgha likama-, kapitel-, karla-, konvents-, lek-, modhorsystor-, mylnara-, mädh-, mässo-, ordins-, prästa-, qvidh-, sam-, skiptis-, skola-, stiup-, svart-, svartq-, tanga-, thänista-, thrätto-, ung-, unga-, ämbitis-brodhir samt hättobrödher. \""],"f":["brodren MP 4: 176, dat. sing. bröder? Skotteb 418 (1468 ; Kämn). pl. brodher HLG 3: 152 (1511). ib 2: 129 ( 1525) . med art. brodernen ib. brödrar ib 102 . ","brödhra Arfstv 43 (1461). brödera SJ 2: 179 ( 1490) . ","brödare SvT 91 . ","bryder: -ne HLG 3: 31 (1521). brydhra Priv f Sv st 61 (1400, avskr.). breder: -en HLG 3: 67 (1523). gen. pl. bröders Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . brodhers HLG 3: l152 (1511). dat. pl. bröderom HLG 2: l87 (1517), 100 (1521)),","brodhor barn","brodhor del","brodhor dottir , ","brodhor husfru","broders hustrv )","*brodhor kona","brodher- . ","broders- GU C 20 s. 318), ","*brodhorlös , ","brodhor son","bröd [e]rssöner STb 4: 334 (1513)), ","*brödhra arf , ","*brödhra delar","brödre- )","*brödhra döter","brödhra kloster","bröder- SD NS 3: 118 (1416, äldre avskr.)), ","*brödhra skipt , ","*brödhra skipte","brödhre- )","*brödhra stuva","*brödhra synir","brödersöner ib 203 ( 1492) . bröders syner ib 173 ( 1489) ), "]},{"a":"brodhorlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["broderligen. Bir 3: 243 ."],"f":["brodhirlica )"]},{"a":"brodhorliker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"brodhorlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["broderlighet. brodherlikhetz sämia Ber 57 ."],"f":["brodherlikhet )"]},{"a":"brodhorskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och brodhorskap, n. (brodher-. bröder- JMPs 164, 165, 167 etc.) 2) brödraskap, klosterorden. begynna eeth brödherskap som skal kallas ihesu christi oc jomffru marie brödherskap JMPs 167. 3) medlemskap i en munkorden; rättighet och skyldighet i likhet med en medlem av munkorden. Se Sdw 2: 1203. hedherlike män aboten oc conuenten j juluttom the hafua gifuit mik (ɔ: Kadhrin Philiupsdotter) brodherscap meth sua skyäl at the sculu besörghia mik mino födho sua länge som jak lifuer Gadolin Pants 282 ( 1394) ."],"f":[]},{"a":"brodhorskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och brodhorskap (bröder- Di 160 ; SO 4, 5, 102, 103 o. s. v. brödhir FH 4: 42 ( 1445)), ","1) broderskap, broderligt förhållande. natwrliken brodherskaper LfK 49 . \" loffwade hwar annan broderskap \" Di 62 . ib 160 . \" i fast beswaren broderskap \" BSH 4: 188 ( 1495) . MB 2: 128, 262, 275 . onth brödherschap SO 115 .","2) brödraskap, gille, skrå. \" wi . . . hawom os badhen ingiwit til nydala clostre i rettan ordansins brodherskap \" SD NS 1: 565 ( 1406) . ib 2: 419 ( 1411) . wy alle anamom sama andirs kayris ok hans hustru marghitte til wart brödhirskap FH 4: 42 ( 1455) . nagan aff broderschapit SO 103 . ib 4, 5 . ","3) rät och pligt såsom medlem af ett brödraskap. nyuther han burskap tha nyuthe brodherskap SO 63 . ib 102 . holle borgeschapit ock brödherschapit vppe ib 103 . \" wi (abbot och konvent) gifvum edher andeligit broderskap med oss \" DD 1: 139 (1487, eft. aftr. fr. 1734) . fför huilkit förscrifuit brödhirskap ok fryheet the hafua gifuit conuenteno tw hundrada mark FH 4: 42 ( 1455) . ","4) ss titel: broderlighet. bidhiom vi idhan brodhirskap Gr 286, 316 . - Jfr ämbitis brodhorskap samt brödhra skap."],"f":["brodhur- Gr 409 . ","brodhirbrodher- . ","broder- )"]},{"a":"brodning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["broddning. gaff jach lasse smid j (1) mark for brodmyngh HLG 2: 65 (151§9). - Jfr hästbrodning."],"f":["-nyngh )"]},{"a":"brodraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärare el. dragare på skeppsbro, stuveriarbetare, hamnarbetare. hans pedersson, brodagere j stockholm STb 3: 182 ( 1494) . - ss tillnamn, oleff nielsson brodragere SSkb 124 (1504-05)."],"f":["-dragere )"]},{"a":"brofal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr härads brofal."],"f":[]},{"a":"brofal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försummelse att bygga el. underhålla bro. BtFH 1: 272 ( 1508) , 275 (1509), 281 (1508)."],"f":[]},{"a":"brofiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" som sina brok bär reen \" MD (S) 222 . - Jfr dana-, har-brok. "],"f":["brokabälte , "]},{"a":"brok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byx; byxor. \" bracce . . . brok \" GU C 20 s. 60 . "],"f":["*broka band","-baandh GU C 20 s. l60), ","broka bälte","-belthe )"]},{"a":"brokar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brokar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brokar, brokista. gaffs akarana x!UDDA_TECKEN? (10 1/2) mark fore sten til swdra broo kom vndher brookarith SSkb 75 (1502-03)."],"f":["broo- )"]},{"a":"brokat","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"brokbälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = broka bälte. cintus . . . brok bälte GU C 20 s. 109 ."],"f":[]},{"a":"brokbälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brokoter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brokig, mångfärgad. \" iacob . . . hugger nidher vng trä oc flaar aff them barken soma stadhe oc somastadhe läter han barken ater sitia oc gör them swa brokot oc misliika \" MB 1: 223 . LB 3: 107 . ii [2] brokotha folar FM 210 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"brolänkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brokedja, kedja som tjänade att hålla en bro uppe? gaffs laurens groffsmedt iij (3) mark for smide til brolenkior SSkb 316 (1508-09)."],"f":["-lenkior ) , "]},{"a":"brona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = broa. lät göra alla almennigns gatu rena ok väl bronaþar (Bil brodha 944) Bu 65 ."],"f":["-aper )"]},{"a":"bronaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bronder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brunder."],"f":[]},{"a":"broni","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bruni."],"f":[]},{"a":"broning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brorensare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lasse brorenser \" SSkb 132 (1504-05)."],"f":["-renser )"]},{"a":"brorpänningar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biurpänningar."],"f":[]},{"a":"broskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" bertildh broscriffuere \" STb 2: 212 ( 1487) . ib 219 ( 1487) ."],"f":["scriffuere )"]},{"a":"broskötare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ordningsman på en (skepps(bro. ss tillnamn. lasse brosköter SSkb 330 (1509-10), 248 (1507-08), 291 (1508-09)."],"f":["-sköter SSkb 330 (1509-10) . -skoter ib 248 (1507-08), 291 (1508-09)), "]},{"a":"brostudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bropelare. \" pila . . . myll täuerne ok brvdh (fel för bro) studhor väga visningh ok gröta kräkla ok uwdder (fel för nwdder) \" GU C 20 s. 447 ."],"f":[]},{"a":"brot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brut."],"f":[]},{"a":"brot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , etx., se brut, bruta etc."],"f":["brota"]},{"a":"brota","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bruta."],"f":[]},{"a":"brotari","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brutari."],"f":[]},{"a":"brotas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brutas."],"f":[]},{"a":"brotbiörn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brutbiorn."],"f":[]},{"a":"brote","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bruti."],"f":[]},{"a":"brotfälle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brutfälle, brutfällinger."],"f":["brotfällinger"]},{"a":"brotliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brutliker."],"f":[]},{"a":"brotning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brutning."],"f":[]},{"a":"brotolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hamnafgift för fartyg. vi stadfesta och meth thetta vart bref then bro toll och pala peninga, som nu för II ar uppa lagdes UrkShist I: 13 (1456)."],"f":[]},{"a":"brottan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brutan."],"f":[]},{"a":"brovaktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ordningsman på en (skepps)bro, brouppsyningsman. broowachteren . . . som bron rensse SSkb 193 (1505-06). ib 274 (1507-08). borgamesterane och radet wordo swa eens, ath the wilia sielffue byggia eth skwl pa brone til browaktarene STb 2: 164 ( 1486) ."],"f":["broo- . ","-wachtere )"]},{"a":"brovite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter för försummad vård om bro. hvilkin man sum e vil ward veta sinum gatubrom ok fordervas þär nakat i geldi ater half gilt ok þrea örä firi brovitet SR 15 ."],"f":[]},{"a":"brovärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["virke till plankläggning. på en (skepps)bro? \" gaffs erick i säby fore palar hamerbandh och browerke xxx (0) mark (SSkb 314 (1508-09). fornödes samma erick for jc (100) browercke xx (20) alna langt viij (8) mark \" ib 155 (1504-05)."],"f":["-werke )"]},{"a":"broände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["broände, brohufvud. the beeladhe badhe malm oc bro ända (vid belägringen af Stockholm 1463) RK 3: 955 . FH 4: 24 ( 1452) . BSH 5: 210 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"broþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ss tillnamn. \" nicolaus bendicsbrodhir \" SD 3: 584 ( 1323) . ","2) broder (i andlig mening). alle mine bröþar apostoli Bu 13 . - broder, ss benämning på en förtrogen vän. käre broor BSH 4: 346 ( 1503) . \" käre herra bror \" ib 5: 6 ( 1504) . kere bröder oc besynnerlige gode wener ib 9 ( 1504) . kere broder oc sinnerlig gode wen ib 23 ( 1504) . - medlem af en munkorden, klosterbroder. SD 5: 293 ( 1344) . ib NS 1: 139 ( 1402), 140 ( 1402) o. s. v. brodhor jönis af lynköpunge, brodhor joan aff skänynge ib 291 ( 1403) . en gudhlikir monkir tholde mykit gab aff androm sinom brodhor KL 79 . \" läta dragha sik til brödhra (prediare-brödernas) kyrkio \" Bil 835 . \" twe brödhir aff thy sama klostrino \" KL 7 . ib 56, 57 o. s. v. brödhir aff dominci oc francisci oc bärnardi reghlo Bir 3: 413 . swa som then brodhorin scrifwadhe ib 188 . - medlem af ett gille eller handverksskrå. nar en brodher dör wthu wore brödirskapi SO 4 . ib 5, 6, 7, 8 o. s. v. SGG 104, 107. SEG 112 o. s. v. SD NS 2: 78 ( 1409) . sancte katrine brödhra SJ 142 ( 1445) . \" sancte knutz brödra ib. \" ib 143 . - Jfr barfötta-, delo-, drykkio-, faþur-, foster-, frillo-, gil-, gildis-, gra-, gudh-, half-, hätto-, iula-, kors-, lek-, moþor-, mädh-, prädika-, prädikara-, präst-, renlivis-, sam-, skiptis-, skola-, stal-, stol-, svart-, tvilingia-, ung-, värs-, äldris-, ämbitis-, ärandis-broþir, äfvensom sambrödhra.","1) broderskap, broderligt förhållande. the sworo sik j brödhra skap ST 457 . ","2) brödraskap, gille, skrå. brödra ok söstrascapit SO 84 . ","3) rätt såsom medlem af ett brödraskap. nyuther han burskap nyuthe brödhra skap SO 17 . ib 102 . - Jfr brodhorskaper."],"f":["broþer Bu 184 . ","brodhor SD NS 1: 291 ( 1403); KL 250, 261 o. s. v.; ","brodhorin ib 56, 57 ; MB 1: 206 . ","brodhur KL 259 . ","bror HSH 4: 346 ( 1503) , 5: 6 (1504). broor ib 4: 346 ( 1503) . bloder för broder Va 24, 25 . ","broþors Bu 209 ; ","brothors SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). brodhers MB 1: 163 . ","bröder (i rimslut) RK 1: 569, 678 . ","brodhor KL 79, 270 . ","brodher MB 1: 163 . ","broþar Bu 184 . ","broþor ib 209 o. s. v. brodher MB 1: 163 . ","brodhir KL 269 . ","brödher MB 1: 162 . ","bröþar Bu 13 . ","brödhir Bir 3: 413 . ","breddir: breddirne SD NS 2: 78 ( 1409) . ","brödhra SJ 142 ( 1445); SO 53, 80 . ","brödre: gillebrödre SJ 320 ( 1464) . " brödere " BGG 299, 300 o. s. v. brödare ib 300, 303 o. s. v.; SJ 297 ( 1461) . ","bröþra Bu 184 o. s. v. brödhers MB 1: 359 . ","bröþrom Bu 515 . ","brödher MB 1: 251 . ","bröþar Bu 515 . ","brödhra SO 52, 53), ","brodhor bani","brodhir- )","broþor barn","brodher- . ","broder- ) n. L.","brodhor del","brodher- . ","brodhers- )","broþor dottir","brodhors- SD NS 2: 169 ( 1409) . ","broder- RK 1: 3512 . ","brodher- MB 1: 196 . ","brodhers- Lg 3: 327), ","brodhor drap","-draap )","brodhorgiäld?","brodersgeeld )","brodhor husfru","brodher hustru )","broþor luter","broþurluter . ","broþurluttar . ","broþurlutter . ","brodher luther),","broþor qvän","broþer quärn )","brodhor skipte","brodherskipthe )","broþor son","broþurson . ","brodherson SD NS 1: 51 ( 1401); Bil 239 ; MB 1: 177 . ","broderson . ","brödherson )","brödhra bok","brödere- )","brödhrabref , ","brödhra kloster , ","brödhra koster , ","brödhra lagh , ","brödhra lös , ","brödhra skap , "]},{"a":"broþorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["broderlig. \" brodherliken kärleker \" Su 57 . ib 422 . VKR 30, 54 . vpnya . . . brodherliga sämio MB 2: 271 . \" o brodherlika trolikhetz oc wndherliken älskelikhet \" Su 47 ."],"f":["brodherliker . ","brodherliken . ","brodhirlichin VKR 23 . ","brodhirlighin ib 54 . brodherlig),"]},{"a":"brudda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ss brodda, brodder."],"f":["brudder"]},{"a":"brudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brud. J Buddes b 147. "],"f":["-ar J Buddes b 147 ) , ","*brudha dyr","brudhe dör )","brudha hus","brwddha- SvB 197 (början av 1500-t)), ","*brudhahusvisa , ","*brudha huva , ","*brudha prydhilse , ","*brudha sanger , ","*brudha skal","-skaal )","*brudha vighning , "]},{"a":"brudhan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bundin."],"f":[]},{"a":"brudhframma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudfrämma. paranimfa . . . brvhd f[r]ama GU C 20 s. 409 . pronuba . .. brvdfrämia eller brvdsätia ib s. 492 ."],"f":["-främia ib s. 492), "]},{"a":"brudhgumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*brudhguma siäng","brudgumma säng )"]},{"a":"brudhilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" collarium brvdhilse (skrivfel för brvdha prydhilse?) ok halsduker GU C 20 s. 122 ."],"f":[]},{"a":"brudhlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröllopsfölje? bröllopsfärd? ath han är inne i tyskland at göre syne dotters bröllop och medh thet samme brwdlag skal han wilie draga hiith in i riket BSH 4: 308 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"brudhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brudlig, tillhörande en brud. lat then herran mik aldrigh röffua i minom brudhelika prydilsom Lg 3: 290 ."],"f":["brudheliker )"]},{"a":"brudhlöp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröllop."],"f":["brudhlöpe , ","*brudhlöps gardher","brudhlöps hus , ","*brudhlöps kal","bryllöps- )","*brudhlöpslagh","brulöpslaagh )","*brudhlöps lust","bryllöps- )","*brudhlöps man , ","*brudhlöps sanger , ","brudhlöps timi","bryllops- )","*brudhlöps visa","bryllöps- )","*brudhlöps värdh","bröyllöps- )","brudhlöps öl","bröllopssööl )"]},{"a":"brudhmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rudmässa, mässa vig vigsel. jtem bör honom (ɔ klockaren) ring bodha daghan til brudh messona ÅK 63 ."],"f":["-messa )"]},{"a":"brudhsiäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brudha siäng 1. HSH 19: 94 ( 1505) ."],"f":["brwdhsengh )"]},{"a":"brudhstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brustol. \" jtem bör honom (ɔ klokaren) . .. fram säthia brud stolana \" ÅK 63 ."],"f":[]},{"a":"brudhsäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudsäta, brudtärna, brudfrämma. pronuba . . . brvdfrämia eller brvdsätia GU C 20 s. 492 ."],"f":["-sätia GU C 20 s. 492) , "]},{"a":"brudhvighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brudha vighning. giffui bonde for brudhvigningh sex bogasin eller two öre Svartb 71 (1345?)."],"f":[]},{"a":"brudhöl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se budhöl."],"f":[]},{"a":"brug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brygd, det som brygges. bildl. hawer smaket aff erchebiscopens bruggä som han brugh[dhe tha] han koning karll borth kiörthä BSH 3: 170 (1466, samt afskr., daniserande)."],"f":[]},{"a":"brughdha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["borttagen, lam. \" stodh han vp hel oc helbrugdha som thiit war fördher lamber oc brugdha \" Lg 3: 203 . hafdhe lighat brugdhe i ix aar ib 246 ."],"f":["brugdhe )"]},{"a":"bruk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brusk,"],"f":[]},{"a":"bruk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr misbruk."],"f":[]},{"a":"bruka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bruka, nyttja, taga i bruk, använda. \" forscrifua stenhws . . . egha niwta och bruka sik til lnytto och bestand \" SJ 2: 50 ( 1479) . \" om the haffde oc brugde ene tompt, om hether bredetompt VgFornmt I 3: 20 (1495). ok schal hustrv elin ner sich beholle barna gotzith, ey tet skyngra latha eller brucka \" STb 3: 122 ( 1493) . - part. pres. brukande, som får brukas, varill man ha (oinskränkt) nyttjanderätt. laurens japsson . . . pantsatte staffan vesgöte ena engh om vij (7) lass for vij (7) marck rede peninga for en bruchane pant STb 3: 81 (1493). vplot fore en brukande pant her pers egin gardh pa sutorgatan ib 384 ( 1498) . - bruka, använda, anlita. tha niclis persson haffuer bruckat rettin pa tingit medh oleff walram, som han haffuer sigh wylkoret, tha komme sidan ok thale mattis ryaner til STb 4: 27 (1504). - bruka, använda, taga i bruk, sätta i verksamhet, sysselsätta. hebredzska twngan latinis okwnnok, skulde idhka ok bruka thera hogha, som stwdera wilia ok läsa hebrodzska scrifftena (uebi hebraici idioma latine linque incognitum mentes legentium magis exerceret) SpV 577 . - bruka, bearbeta, odla. wilde förnämpde lares pederson jcke tilstädia länger jöns olson at fikia eller bruka hans deel j thät godzit Uppl Lagmansdomb 23 ( 1490) . \" haa iorden brukar sael aer han Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 13 c. 4 (Jfr Svensson, Samlaren 39: 128). bildl.: än tho at thätta sinne magh läggias til lhedninganan, hwilke for än war härra som sanno akirmannin är, kom synlikin til ljordhrikis, waro the mz enghom lästins plogiil, thz är gudhelikom kännedom brwkadhe (nullo euangelici dogmatis uomere culta est) \" SpV 49 . - abs. bruka jorden. quilibet istorum saak til 40 m för the haffua brukat öffuer the råår FMU 4: 182 (1461, avskr.) . - bruka, driva. mädh finnom brkas selff oc kopar hytta PMSkr 192 .","2) utöva, driva, idka, sköta. alltt thet folk som fåfengt ähr, ingen embete brukendes PMSkr 699 (senare avskr.). - driva, idka; göra. oss är alla til witandes wordit, at ther fara nagre köpmän när ider, bruka oc göra landzköp Uppspriv 16 ( 1488) . - sköta, utföra, verkställa. han brvkade sith arbeide medh jesper norbys hesth STb 1: 284 ( 1481) . \" han brwkade sina war medh jesper norbys hesth \" ib (Jfr Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 306). - öva, göra. j hwilkom dagh hon matte gudi tiäna, oc bruka the godha gärninga, som henne földe äptir döden SkrtUppb 152 . - öva, uträtta, förehava, bedriva, göra. mester peder astronomo . .. brwkar mykit thet som honum eij borde in philosphica et aliis tam contra jura quam contra privlegia ordlinis vestri Annerstedt Ups Univhist Bih 1: 8 (1509, nyare avskr.). haffwer han . .. inghen del brvkat, ther eder orden äre til straff ib. - öva, bedriva (trolldom o. dyl). emetrem är en dyr sten mädh manga liter som pläghas til ath brwka spoker PMSkr 473 . \" bruka sit gaghn, se sin egen fördel ltill godo, vara cerksam till sitt eget gagn. om swa hende . . . ath nager fatigh borgher her aff stden kom ok hwgge jn vppa hans schogh eller jn pa hans fiske watn vloffuandes at brwcha sith gagn \" STb 2: 458 ( 1490) . \" bruka sit bäzsta mädh, se sitt bästa till godo med (ngt), använda (ngt) till sitt bästa, förfoga över (ngt) till sitt bästa. epter thet her benct smalenninge begerar brwka the peningane til en tiidh . . . tha skal han anama them och brwka sitt betzsta medh them till en tiidh, som forrörth är \" STb 1: 44 ( 1476) . - göra., handla, vara verksam. gör tw nokoth tolkith som fienden gör för sig tha brwkar tw moth tik syälffwom PMSkr 159 . \" faa bönder finnas j the konstenne snälle än tha hwar brwkar äffther sin tilfälle \" PMSkr 192 . - arbeta, vara sysselsatt. Se Sdw 2: 1203. - göra, handla, pläga göra, ha för sed. är konungen onder i sino leffuerne. tå bruke alle såsom han PMskr 669 (senare avskr.). - refl. *brukas, vara bruklig. ena matto pläga somme at bora gönom winträdh mädh eno boor oc thär jnsätya qwisthen som ympnas än thet brwkas syällan PMSkr 319 . "],"f":["brucka STb 3: 122 (1493) , 4: 27 (1504). brucha: -ande ib 3: l81 (1493). impf. brugde Vg Fornmt I 3: 20 (1495)),","bruka sik , bete sig, skicka sig. the sago achillem saa manliga brwka siig j stridena Trom 174. ty fik ey hector brwka siig som han wille j mot fiendenar ib. - Jfr samanbruka, samt obrukadher."]},{"a":"bruka brukia sj 280 1460 .","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bruka, nyttja, betjena sig af. brukadho sith mäghin ok römskan aff mz stridium Bil 573 . \" thenna forscepna godz . . . niwta bruka oc behalda \" SD NS 1: 257 ( 1403) . \" ib 138 ( 1402), 450 ( 1405), 545 ( 1406) o. s. v. vadhelikit är mykyt brwka ällar nytia ällar sik tilegna witherlika thz som orätwislika är afflat \" Lg 3: 410 . \" tagha vij baswner hwilka the plägha bruka om gyllene aaret \" MB 2: 14 . ib 15, 47, 76, 95 . Di 251 . RK 2: 7745, 3: 2987, 4084 . Su 147 . ","2) utöfva, öfva. \" alle hwar i sinne konst brukade oc idhkadhe som ther til hörde \" Su 224 . \" swa at hon i mik bruke (operetur) alla sina helsamlika förskullan oc nyttoghet \" ib 195 . brucha schomagarana embetz SO 31 . ib 98, 110 o. s. v. at bruka sin förrädilse MB 2: 321 . RK 1: (till. till LRK) s. 239, 3: (sista forts.) 4794. Di 232 . SO 53 . Lg 3: 194, 330, 398 . \" hon haffwer mz broder i hoormal brwkath, heller ffwlkompnath \" SEG 118 . ridha dwsth ällar bruka spärbräkningh Lg 3: 64 . ib 66 . - arbeta, sträfva? jak brwkar fast til MD 169 . \" bruka här om alla städher at fridh ok endräkt stadin glädher ib (S) 292. - uträtta, göra. han wille med them slass oc brwka theras betzta, hwar i sin stadh (meningen väl: och de skulle då, hvar i sin stad, söka göra sitt bästa) \" BSH 3: 282 ( 1470) . \" vtan han sielwer kan sit bätzsta bruka \" SD NS 1: 678 ( 1407) . FM 310 ( 1507) . kongen brwker enchtä annet, wthen ridher j jacht ib 337 ( 1507) . "],"f":["bruka sik , öfva sig, bemöda sig, bevisa sig, handla. brukom os oc öwom Su 93 . huar j sino ämbite ärffuodadhe oc brukade sik mz alle fikt oc afrestan ib 224 . " a winstro sidona hwar liffliker ande sik mäst brukar oc wistar " ib 367 . ib 176, 187, 242 . " om nättrena brukade han sik mäst " MB 2: 303 . han brukade sigh manliga bade mz vakn oc handom ib 310 . PM 20 . RK 3: 1818 . " tymen . . . som han skulle sik haffua brukath " ib 1: (sfgn) s. 177 . - Jfr up-, van-bruka."]},{"a":"brukan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brukande, nyttjande, njutande. Gers Frest 26 ."],"f":[]},{"a":"brukan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bruk, nyttjande, användning. \" egeo . . . corripit e vnde prosper paucorum exigui temporis vsus eget lithins time brvkan torff lithit veder \" GU C 20 s. 210 . - brukande, odlande. wärffwa sigh födho aff tässo jordh wtan hwilkens brwkan jngen leffwa kan PMSkr 191 . - Jfr sädhisbrukan."],"f":[]},{"a":"brukilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bruk, nyttjande, användning. \" alla handa embetzmän waro ther och hwar haffde siith sträthe, oc beskedeliga skikkad hwart theras rwm epter annad som daglig awaro j syn brwkelse som theras ämbethe tilsagde \" Troj 38 . - (om könsumgänge). medea haffde främt syn wilia j mans omfängenelsom oc sköraktog brwkelsom (actus venereos) Troj 17 ."],"f":["-else )"]},{"a":"bruklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med (oinskränkt) nyttjanderätt. til en rättan oc wissan pant thän han meth sinom arfuom behalda nyuta oc bruklica jnnehafua skal Gadolin Pants 280 ( 1339) ."],"f":[]},{"a":"brukliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hvartill man har oinskränkt nyttjanderätt. til en brukleken pant SD NS 1: 371 ( 1404) . SJ 34 ( 1425), 267 ( 1456), 321 ( 1465). FH 2: 95 ( 1433) . RK 2: 6785, s. 368."],"f":["brukliken (ack.) SJ 34 ( 1425) . brukleken (ack.). brukligh RK 2: 6785 . brwkelikin (ack.) FH 2: 96 ( 1433) . ","brukeligh: -lighe SJ 267 ( 1456) . ","brukaligin: -ligit ib 321 ( 1465), "]},{"a":"brun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) glänsande, blank. \" mz brwno (Cod. B brännande 562) swärdhe \" MB 1: 413 .","2) brun. \" hwilkin man som födhis blinder han faar aldre at wita eller vnderstanda hwath hwit är eller swart eller blekt eller brwnt eller nakan lit \" MB 1: 42 . confero . . . equm meum brunan SD 2: 164 ( 1294) . polidrum coloris brun ib 4: 146 ( 1330) . \" fore een brunan hengist ib \" NS 1: 78 ( 1401) . \" syntis vddin brun aff blodhinno \" Bir 2: 134 . \" wäxer bolde a köte eller a hwdh manne oc wardher äpter hwiit eller brwnt (subrufa) \" MB 1: 362 . brwnt skarlakan Iv 205, 3642 . \" hans haar var brunt (capite subfusco) \" Ansg 179 . SD 6: 214 (1350, gammal afskr.). Fr 367 . RK 1: 2196 . Di 17, 129 o. s. v. then bruna nöthen hawer then söta kärnan GO 12 . ib 330 . brwnth blomster LB 7: 139 . - (?) ss tillnamn. syctrig brune SD 1: l93 (1167-85). - Jfr liver-, rödhbrun samt blakker."],"f":[]},{"a":"brun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brunder. Se Sdw 2: 1204."],"f":[]},{"a":"brun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödbrun, mörkröd, röd. \" o ihesu christi dyrasta hiärta . . . hwilkit som mädh longini spiwt wtgöt aff tik brwnasta blodh \" SvB 200 (början av 1500-t). synas brwn sky moth solennas wpgang thädan kombir stormen som skyn synas stadha PMSkr 290 . Se Sdw 2: 1204. Jfr R. Pipping. Kom. till lEriksskr. s. 539. - Jfr fiol-, gul-, liver-, myrk-, rödhbrun."],"f":[]},{"a":"brun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kant, rand. \" saaghes en stoor stokka ände swa at han kan standa som en hwggo stokker oc wm kring öffersta brwena göris en karm \" PMSkr 547 . Jfr altara brun."],"f":[]},{"a":"brun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kant, bräm. \" Jfr altara brun. \"","2) ögonbryn. hafdhe langa näsa ok sidha brune Bil 250 . Di 1, 133 . \" thina bryne ok bra \" Bir 4: 143, 156 . ib 136. ","3) ögonlock. \" wm . . . bryn falnar \" LB 3: 83 . brynen bwlnär ib 7: 150 . \" om . . . bryner bwlna \" ib 2: 52 . \" thin öghon väknt oc för beuradh mz hwalsins brynom (palpebris) \" Bir 2: 5 . ib 227 . - Jfr hvals-, öghna-brun samt välbrynadher, äfvensom bra."],"f":["bryn LB 3: 83 ; MD 207 ; ","-en LB 7: 150 . pl. brynir: bryner Di 1 ; LB 2: 52 ; ","bryne Bir 2: 5, 4: 136, 143, 149, 156. ","brunir: -e Bil 250 ; Bir 3: 289 ; ","bruninar ib 2: 227 . ","brunar Di 133 . dat. brunom Bir 2: 226, 227 . ","brynom ib 5), "]},{"a":"bruna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öl. Se Sdw. 2: 1204."],"f":[]},{"a":"brunaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brunaktig; märkerbrun. \" fuscus . . . swarter swartbrun ok brvn aktoger \" GU C 20 s. 303. - av brun el. mörk hudfärg. polidamas athenoris som war wnger oc karsk lang oc smaall, som faderen brwnaktog (parum fusco colere respersus) Troj 78 ."],"f":[]},{"a":"brunblar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brunblå; rödblå, violett? tå stenmalmen brännes lagder på kooll edldh . . . giffuer han brunblån låga, tå är thet koper malmer PMSkr 626 (senare avskr.)."],"f":["-blå )"]},{"a":"brunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brunn. \" hauritorium . . . et hausorium . . . brvn ok ynker eller ämbar \" GU C 20 s. 327 . Jfr brun, ävensom almännings-, thräks-brunder. "],"f":["brön- PMSkr 140, 166, 207 (bis) , 208, 330), ","*brunz gardher","brvndz- . ","brwns- )","*brunz kroker , ","*brunz stang","-staangh )","*brunz vatn"]},{"a":"brunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brunn. \" hauar iak . . . grauit goþan brun \" Bu 188 . \" kom en quinna som hät lucia til brunnin äpte vatne Bol 84. stenin som la lower brunnin \" MB 1: 220 . ib 198, 204, 210, 211 230, 409 . Bil 87 . Pa 18, 22 . Bo 85 . Gr 280, 291 . Lg 3: 654 . SD NS 1: 294 ( 1403) . SJ 289 ( 1461) . hwa margha sökir brunna han findher ether i soma GO 1050 j watnanna brwnna oc käldor (fontes aquarum) MB 2: 345 . \" dyupt dyke älla brundir (cisterna) \" MP 1: 297 . "],"f":["bronder: brondir MP 2: 219 ; ","bronnen Lg 3: 654 ; ","bronzins Gr 291 . ","brynder: brynnen SD NS 1: 294 ( 1403); ","bryn SJ 289 ( 1461) . ","-ar )","brunz väg","bruns- )"]},{"a":"brunera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["polera. \" aff förscriffnom stenom finnas mange j swärikes rike, än tho jnghen giffwer akth på them, oc jngen kan them tilredha skära saagha oc brwnera \" PMSkr 493 . \" waro swänske stena saaghhade swa j tafflor oc brwnerade som härs görs j waland: tha fwnnos ther j them mangskona lither ok figwre \" ib 494 .. stenen ameti[s]tum mädh hwilkom gwlsmedher plägha brwnera ib 515 ib 431, 472 . brwnera skinnen ib 534 . ath göra gylningena pa skinnen som ärw selfwerath oc brwnerath ib 537 ."],"f":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"brunet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fint färgadt mörkt ylletyg. gull oc silffwer oc otaliket brwneth, skarleeth oc mangh dyrasta hedhenstykke Lg 3: 316 ."],"f":[]},{"a":"brungangol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ofta går till brunnen. brunganggol kanna kombir siällan heel heem GO 76 ."],"f":[]},{"a":"brunhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brunhet, brun färg. bolus armenus är en röd jord oc ey sten, draghandis til brwnhet PMSkr 463 ."],"f":[]},{"a":"bruni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brand, eld, låga, hetta. \" þäs bruna märke bar hans armbar \" Bu 419 . \" þin eldar gör mik suala ok þik sialuom äuinnelekan bruna \" ib 416 . Bil 449 . MB 1: 358, 428, 479, (Cod. B) 559. vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins swidha ok brona MP 1: 282 . - (?) linar hwassan bruna (motsv. ställe i D. Harpestr. s. 78: linær hwassa bryn, andra läsarter: lener hwassæ brynær, lener megel brynnæ) LB 3: 151 . - bildl. näplica kände hon sik fore sorgh ok bruna oc brändagha (dolore et ardore? desiderii) Bo 25 . \" tedhe han heta hiärtans brona \" Su 393 . \" älskoghans bruni vaxste i hiärtano \" Bo 75 . ib 140 . Bir 4: 106 . Su 22, 339 . optändir af starkom rätuisonna brona Bo 121 . brånad. vtan kötzsins orena brwna MB 1: 111 . aldre kände hon then brona som mantzens natwra hafdhe aff kötzsins losta ib 281 . - Jfr eld-, hals-, kärleks-, sol-, älskogha-bruni."],"f":["broni )"]},{"a":"bruni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. brand, låga, hetta, upphetsning, brinnande åtrå. \" kom thu som är hwila j ärfuodheno, j brunanom tämpringh \" SvB 28 (c. 1520). wpwäkkiandis i mik omätelika hiärtans brwna (desiderium) at see min gudh Mecht 117 . \" all ledha är lankt bortho, for thinna synona brone ällir hethe, alla them görande törstogha som tik see, margfalla gör fulbordoghasta kärlekxsins makt wthan ända (quia sitibundus ardor tue uisionis multiplicat sine fine uim perfectissimi amoris) \" SpV 490 . - Jfr syndabruni."],"f":["brone )"]},{"a":"brunstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brunz stang. cionia brvnstangh GU C 20 s. 107 ."],"f":[]},{"a":"brusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. brusa; fara fram, vara vild. \" ära som diwr ij willom skoghe the brusa ok braska mz sin hogha \" Al 4351 ."],"f":[]},{"a":"brusk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brosk. \" thz som skadhat är af bruk (för brusk) älla been \" LB 4: 351 ."],"f":[]},{"a":"brusker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brosk. \" cartilago . . . brvsker \" GU C 20 s. 83 ."],"f":[]},{"a":"brut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["4) brytande, överträdande, kränkning. wmskärins jämwäl j gärningomen . .. aff gudhz budhordha bruth ok aff lydhnonna bruth Mecht 32 . 5) brott, förbrytelse. fore sinna rätia brotha skvld som han bröth i bothekirkio fore thrä marc ok tyghv RP 2: 24 ( 1383) . - överträdelse, fel, synd. ok forlat os war bruth som wj forlatum thäm os mote bryta SvB 4 (slutet av 1400-t.). 6) brottslighet, skuld. han grep ok banth en man vthan brwth STb 1: 11 ( 1475) . pedher swerdsliper zacher til xij marck fore sancta clara syslemantz drengh han slogh eller stack vtan broth ib 3: 216 (1495). hure oärlige then tyske slogh then fatich suen j heel vtan bröt och skyll ib 390 ( 1498) . - brottslighet, skuld, tillstånd av syndfullhet. thy til borde hanom äuerdeliga i dödzens broth blifua (ideo in morte permansit) SvKyrkobr 146 . 7) böter för brott, straff. engin köpensaktt dirffwa wiidh the brwrh, som ther tilhöre STb 1: 45 ( 1476) . \" swa at jac wart thes sama jäppä lädhugher oc löös vm then saköre oc vm brut, ther jac medh honom ändat hafde oc wtfäst \" FMU 1: 370 (1378, gam. avsk.r) . fforbinder fogitta, borgamestarana och radit for:ne packara vijdh theres embete ok penninga broth, ath the ey mera thaka j packara lön fore ena lest lax än iij (3) öre StÄmb 152 ( 1503) . fforbiwder fogitta, borgamestara och gantzka radit forscriffne tunna packara . . . yther mera vijdh theres embetes ok peninga bruth, ath the ey mera thagha j packara lön fore lest lax än iij (3) öre ib 157 (1505). (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 199 ff.). Jfr dura-, dyr-, fasto-, husa-, mot-, mote-, qvärnstena-, reghlo-, skip-, sten-, tiäldrubrut."],"f":["brot . ","bröt STb 3: 390 (1498) ), "]},{"a":"brut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) brytande, sönderbrytande, uppbrytande. Jfr ben-, dura-, skipbrut. ","2) brutet stycke. opfyltos siu brödh korgha mz them smam brutum (fragmentis) som ouir varo MP 2: 182 . ","3) ställe hvarest något är brutet; hål uppkommet genom brytning, bristfällighet. bröth . . . diäffwllen nidher en deel aff taket huilket brot enghen kan för bättra Lg 3: 168 . \" gönom thz brotthet nidher faldher idkelika snyo oc räghn \" ib. \" vm hulka änglane forstodho förra krononna brut (rupturas) skula atirhelas \" Bir 4: 230 . ","4) brytande (af en förbindelse), öfverträdande, kränkning. thänke . . . huru opta han hawir brutit döpilsins lofwan ok huat han forskylladhe for tholkin brot ok othokka Bir 3: 384 . ","5) brott, förbrytelse. synd är brut oc olydhna gudhlika budhordha MB 1: 457 . \" gialda första faþur brut \" Bu 20 . ib 21, 28, 139. SD 4: 408 ( 1335), 5: 376 (1314, nyare afskr.), 377. Bir 3: 119, 248, 397, 440 . Va 36 . ","6) brottslighet, skuld. far tw ther brot fore (det räknas dig såsom brott) Di 116 . \" haffue the baden skyll böte then mera som mera brut hade \" SO 116 . \" then som companit nagath skylloger äär antinge mz lyffte eller andra brut \" ib 201 . MD (S) 305 . - pl. thz hon . . . enghen broth ther til haffde Lg 3: 681 . \" wi . . . gifwom them fornempda jeppa oc alla hans vmbudzmän oc swena ledhugha oc qwitta for all the brwt. käromal oc sculd vppa han älla them koma kunno for thät här til warit hafuer j österlandom oc gifwom honum ok thäm allan warn rät, som oss aff them btwtom oc käromalom tilfalla kan ganzlika friian \" BSH 1: 195 ( 1387) . ","7) böter för brott, straff. vidher the plikt, brwt, oc sak, som ther tilhöre BYH 1: 237 ( 1431) . vidher bruth som förra är sakth SO 20 . ib 65, 201 . TS 20, 25 . SJ 274 ( 1459) . \" hans brut är en marck wax \" SO 113 . \" liggia j sama bruthum (äro underkastade samma straff) \" ib 20 . \" the peninga ther . . . olaffwer hawer betalat . . . a hans väghna y hans ful bruth \" FH 3: 53 ( 1445) . ","8) delning. \" Jfr brutsyn. \"","9) fallandesot, epileptiskt anfall. fiöl han i brot KL 363 . fwl i broth LB 7: 2 . \" faller man i brwth ib. \" ib 72, 164, 4: 341 . ST 139 . - Jfr ben-, bya-, dom- , dura-, eþsöris-, fasto-, friþ-, frids-, gislinga-, hus-, hälghadags-, hälghudagha-, krono-, lagha-, oþol-, pors-, ra-, reghlo-, sak-, saköris-, skalla-, skip-, skripta-, sten-, tiäldru-, viþerlagha-, viþerläghis-brut, samt bruti. "],"f":["brot . ","brotth . ","bröth MD (S) 305 . ","brath LB 7: 164 ), ","bruta pänningar , ","bruts barn , "]},{"a":"bruta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bruti. huggo ther starcha brwtho vm sik RK 2: 4190 . ib 4930, 9259 ."],"f":["brota: -o RK 2: 4930 ; ","-on ib 9259), "]},{"a":"bruta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra samman i bråtta, stapla upp i bråtar; spärra me bråtar. hwar the fram dragha fälle oc brotha skoghen äffthe sig PMskr 158."],"f":["brotha )"]},{"a":"brutan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brottande. MB 2: 291 ."],"f":["brottan )"]},{"a":"brutan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brottande, brottning. \" j theras brathan störtthe otaliga troyaner aff syna hästa \" Troj 111 . gimnas . . . stridh broton commvniter riddara speel GU C 20 s. 315 ."],"f":["broton GU C 20 s. 315 . ","brathan Troj 111 ),"]},{"a":"brutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brottare. \" gimmasista . . . brotore \" GU C 20 s. 315 . abakuk interpetatur luctator brothare ib s. 1 . "],"f":["brotore GU C 20 s. 315) , ","*brutara rum","brotor- GU C 20 s. 399), "]},{"a":"brutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brottare. Mp 2: 70."],"f":[]},{"a":"brutari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brottning. \" monde han sik öffua mz springan oc mz brotarij \" MD 447 ."],"f":["brotarij )"]},{"a":"brutas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr motebrutas."],"f":[]},{"a":"brutas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brottas. tha twa brotas tha ligger thän ther minna ma GO 945 . \" brotadhis en ängel mz honum \" MB 1: 226 . ib 227 . brutas mot dyäflenom MP 2: 70 ."],"f":["brotas . ","-adhis )"]},{"a":"brutbiorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor stark björn? en owermatto stor brot byörn kom wt aff skoghen oc bröt sik ju i min bigardh Lg 3: 288 ."],"f":["brot byörn )"]},{"a":"brutfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fallandesot. morbus caducus brotfal GU C 20 s. 65 . "],"f":["brot- )","*brutfallo sot","brot- )"]},{"a":"brutfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fallandesot. \" LB 2: 51, 58, 7: 56, 331. \""],"f":[]},{"a":"brutfallande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behäftad med fallandesot, fallandesjuk. ethices är en rödher sten . . . han hiälper brothafallandom PMSkr 472 ."],"f":["brot- )"]},{"a":"brutfallin sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fallandesot. LB 6: 106 ."],"f":["brytfallen soth )"]},{"a":"brutfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["brutfällis krankdomber","brothfälles- )","brutfällis sot","brothfälles soth )"]},{"a":"brutfällinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behäftad med fallandesot. thz sama walder oc galnom mannom oc brutfällingiom oc offdruknom mannom MB 1: 120 . \" han war brutfällinger \" Bil 726 . \" baþ han kunna til sin ok böta sinne dottor som var brutfälingar \" Bu 205 . \" thz hiälpri brutfällingia \" LB 4: 347 . rwta . . . hielper brothfällingar ib 7: 68 . \" dwger tz brothfallingom \" ib 140 . \" duger mykit för bruthfalling \" ib 8: 51 . ib 2: 36, 40, 51, 3: 67, 79 o. s. v., 4: 345, 7: 143. "],"f":["brutfälingar . ","brothfällinger . bruthfallinger. brothfallinger. pl. -ar. -iar),","brutfällinga sot","brotfällingha- LB 7: 65 . ","brothfällinga- PM 47 . brath fellingha- LB 7: 35 . brothfellingia- ib 134),"]},{"a":"bruti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brott, förbrytelse. \" gaff hanum alla brutä till \" Di 198 . \" fantz hans bröthe som forscriffuet star \" FM 215 ( 1504) . thola död [for] människina bröde MD 172i. ","2) straff, böter. under then bröde som laghboghen wtwiser GS 36 (1413, orig.) . - Jfr brut."],"f":["bröthe . ","bröde )"]},{"a":"bruti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bråte, hög af fälda trän, förhuggning (för att stänga vägen för fienden). hioggo fore honom en brota RK 1: 3122 . \" latha hwgge brwtha \" FM 330 ( 1507) . ib 333 ( 1507) . RK 3: 1048, 4158 . \" hiollo vnder en skogh vider en brota \" ib 1: 1575 . ib 2: 4203 . \" thz fiol alt nider som en brote \" ib 1: 917 . \" giorde the en brotha om kringh sigh som nw kallas danauerke \" PK 241 ."],"f":["brutte: -a RK 3: 1048 . ","brote ib 1: 917 ; ","-a ib 1575, 3122 . ","brothe: -en ib 2: 4203 ; FM 333 ( 1507) ; ","-a PK 241 . ","brotthe: -a RK 3: 4158), "]},{"a":"brutlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obrutlika."],"f":[]},{"a":"brutlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obrutlika."],"f":[]},{"a":"brutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brottslig, skyldig (till brott). iak kännis mik ffulkomliga brotliga wara i alla ropande synder SvB 33 (början av 1500-t.). thär mädh forstodo alla honom brotlikin wara for them hälga andha PM 4: 56 . - brottslig, straffvärd. swa som brotligin som offta antuordas drenenom til at nepsäs ok plaghas VKyrkobr 209. - brottslig, syndig, skuldbelastgad. pinor oc dröffwilse koma räthwisom til förskullilisinna ökilse bruthe lighom til synda forlatilse Mecht 290 . - Jfr obrutliker."],"f":["brutthe- Mecht 290 . ","brot- . ","-likin . -ligin),"]},{"a":"brutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som lätt brytes, bräcklig. ligger a blöto dwne ok tho brutlikin ok dödheliker Ber","2) hafvande förbrutit med gen hwilkin man brutliker ware sins lifs gen rättenom Bil 567 . ","3) brottslig. hawe firigiort sinom rätt widh brwtlichä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1314, nyare afskr.). then som br utlikin är KL 274 . \" them som brutlike äru them latir thu lidogha ok lösa vtan näfst \" Bir 1: 124 . ib 199, 390, 2: 111, 3: 308, 5: 138 . Al 7295 . \" witi sik wara brutlighan j olydhno \" VKR 33 . brytligin j sacrilegio LfK 225 . \" jac vät mik änkte vare brötlikin vith them \" Lg 549 . \" göre sämio mz sinom jamcristnom mot hulkom the äru brutlike \" Bir 3: 342 . MP 1: 217 . ST 457 . Gers Ars b 2. epther hwars theras brwtzliige sack (brott) RK 1: (yngre till. till LRK) s. 273 . - skyldig, saker. med gen. then j eno syndher wardher aldra brwtliker Ber 89 . han skal wardha brwtlikin wars härra likama och blodhz ib 98 . - med prep. til. som . . . brutliken är til alla wranghet Su 47 . ib 333 . - skyldig, hemfallen. med prep. til. brutlikin til radh (reus . . . concilio) MP 2: 176 . brutlikin til dom ib 1: 217 . - med prep. undir. brutlikin vndir dom (reus . . . judicio) MP 1: 216 . - med inf. han är värdhir ok brutlikin at döö (reus est mortis) MP 2: 13 . - skyldig, pligtig. med dat. och ack. thu wil nepsa thin brodher än thu brotliken är tik siälffwom näpst LfK 110 . ","4) som angår el. tillhör böter. brutlikir pänningar, böter. han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom (efter att hafva måst böta) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr obrutliker."],"f":["bruteliker: -like Bir 3: 308 . ","brutligh: -lighan VKR 33 . ","brwtzliig: -liige RK 1: (yngre till. till LRK) s. 273 . ","brwszligh: -lighan Gers Ars b 2. brutlikin. ","brotliker: -likum SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","brotlikin: -likit Bir 5: 138 . ","brotliken Su 333 ; LfK 110 brytligin ib 225 . ","brötlikin Lg 549 . ","brötzlig: -lige BSH 5: 339 ( 1509) . ","brwdzlikin Lg 3: 81 . brotleghen (ack.) RK 3: (sista forts.) 5841), "]},{"a":"brutlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr obrutlikhet."],"f":[]},{"a":"brutning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppgörande af bråtar. komme almoghen til brothningh oc insyngh BSH 5: 433 ( 1511) ."],"f":["brothningh )"]},{"a":"brutpänningar","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. pl. L. pennigeböter. . . . oc thär mödh vnnom wij oc giffuom . . . thy sama watzstnea clostre allan konungxlican rät saaköra och brutpäninga aff allom clostsens gotzom hionom tiänarom landbom oc landbo hionum ä hwar the hälzth kunno saki wardha i rikommen Priv o skyddsbr 180 . lib 188."],"f":[]},{"a":"brutpänningar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L. (MELL i var.) penningeböter som erläggas för begånget brott. aldir almoghin vilde hanom wtgifwa thridhia delin aff allom brut päningom som äpte lanz laghum lagho til konungx fatabwr Bil 884 ."],"f":["-päningar )"]},{"a":"brutsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syn som anställes för att undersöka om jorden är rätt fördelad mellan delegane i en by (Jfr SML J. 1, B. 3). beddis ena brutsyn in i byn SD NS 1: 36 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"bruttu mö","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bruþtughu mö."],"f":[]},{"a":"bruþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brud. \" soua mz sinne bruþ \" Bu 27 . Bil 581, 617 . SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" vighia brwthgomman ok bruthena \" VKR 67 . Bir 4: 21 . \" ifuir (brudh(ir) ok brutgoma \" Bil 311 . Bir 3: 255 . \" at thera siäla maghin värdogha vardha at vardha gudz sons brudhir \" MP 2: 236 . bör them jomffrumen som skulu wara cristi brudher wara sedogha Bir 5: 104 . \" gudz brudhe \" ib 2: 256 . ib 4: 55 . KL 359 . Su 9 o. s. v. Ber 45 . ","1) brudsäng. \" kunugen baþ sanctum thoman vighia sinna dottor bruþa siäng \" Bu 182 . MB 2: 220 . ","2) L."],"f":["-ir . ","-ar Ber 45 ),","bruþa bänker , ","brudha hus , ","brudha lagh , ","brudha lags gava","brwdhelax gaffwa )","brudha mässa , ","brudha nat , ","bruþa siäng","-sängh: -iom MB 2: 220 ), ","brudha studh","-stod )","brudha sven , ","bruþa säti , "]},{"a":"bruþbänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bruþframma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bruþfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bruþgumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudgum. \" ey ma bruþgumi flere förnigä förä sinne bruþ \" SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . Bu 183 . Bil 311 . Bo 1, 40, 91, 112 . Bir 1: 8, 50, 3: 255, 4: 21 . VKR 67 . MP 1: 57, 2: 43 . RK 1: 1959 . \" cristen siäl som om syndhena tappat haffwer sin brwdhgomma christum \" Su 8 . Jfr anda-, hinna-, himirikis-brudhgumi."],"f":["brudgomi: -in Bir 1: 50 . ","brudgome: -en RK 1: 1959 . ","brutgome: -a Bil 311 . ","brudhgöme: -a Bir 1: 8 . ","bruþgumme: -en Bu 183 . ","brudhgumme: -an MP 1: 42 . brudgumme: .-a Bir 4: 21 ; ","-an MP 1: 57 . ","brudhgomme Bir 1: 50 ; ","-a KL 324 ; Bo 1, 40 ; -in ib 112; -an ib 91 brwdhgomme: -a Su 8 . ","brwthgomme: -an VKR 67), "]},{"a":"bruþkarlar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["brudkalla )"]},{"a":"bruþlöp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröllop. \" han . . . reþ en dagh mz frändom at göra brulöpe (ad celebrandas nuptias) \" Bu 26 . ib 27 . \" loot hertogh magnus redha koost ok göra blwss ok giorde eth got bröllöp ok raast \" RK 1: 810 . askuluir . . . giordhe bröllöpe . . . mz placida Bil 646 . \" gunnar konung fäste brynilla oc giorde strax bryllöp till henne \" Di 160 . ib 40 . \" komber oc nakar þit som bonde bruþlöp györ, äller ankän kost \" SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . \" giorþe brulöp sinna dottor \" Bu 182 . keysarinnan skulde . . . göra (suensins) bröllope ok gifua hanom sina dotor Bil 772 . \" giorde brullöpe sinom son \" MP 1: 329 . ib 2: 235 . \" drak bryllöp \" Di 159 . ib 162, 173, 236 . \" iak ätlaþe kunnunga ok härtogha biuþa tel þit brulöþ \" Bu 491 . \" när scal iak þins bruþlöps hof halda \" ib. \" hullo ther bryllop \" MB 2: 246 . \" hulth marskens bryllop \" RK 3: 133 . \" at the ekke wari j brudhlöpom \" VKR 20 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.) Bo 58 . MP 1: 57, 58, l59, 2: 43, 44. Fl 2004 . Iv 1550 . RK 1: 440, 442 . 1956, 3: 307, 345. Al 3851 o. s. v. - i andlig mening. än bidhas the af hulkom gudz sons brullöpe scal vpfyllas MP 1: 199 . Bir 1: 59. Lg 3: 430 . - pl. med betydelse af sing. kallin til bröllöpin (nuptias) alla MP 2: 236 . "],"f":["brudhlöp: -löpom VKR 20 . ","bruþlop SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . ","brödlöp BSH 4: 198 ( 1495) . ","brullöp Bu 27 . ","brulöp ib 182 . ","bryllöp MP 1: 58 ; FL 2004; Iv 1550 ; RK 1: 440, 1956 ; Al 3851, 3854, 3861, 3869 o. s. v.; Di 40, 159, 160, 162 . ","bröllop RK 1: 810 ; ","-s MP 2: 43 . ","brölöp Di 236 . ","bryllop RK 3: 133, 307, 345 ; MB 2: 246 . ","bröllop RK 1: 442 ), ","brulöpe Bu 26 . ","bryllöpe MP 1: 59 . ","bröllöpe Bil 646 ; ","-is MP 2: 44 ; ","-in ib 236 . ","bröllöppe: -es Lg 3: 430 . ","bryllope MB 2: 115 ; ","-is MP 1: 57 . ","bryllope Lg 333 . ","bröllope Bil 772), ","bruþlöps aptan","brullöpes afton )","bruþlöps buþ","brullöpes- )","bruþlöps dagher","brullöps- Bil 758 . bryllops Lg 3: 58 . ","bryllöpis- KL 298 . ","brylloppis- MB 2: 116 . ","bröllupes- ib 115), ","bruþlöps folk","brullöps- Bir 2: 256 . brudhlöpis- ib. brullöpis- Bo 60), ","bruþlöps glädhi","brudhlops- Gers Frest 38 . ","bryllöps- Lg 3: 59), ","bruþlöps gärþ , ","bröllöpis- ib 2: 236), ","bruþlöps kläþe","bryllöps- RK 1: 441 . bröllops- ib 1389. brullöpis- MP 1: 329 . ","bryllöpis- Bir 4: 67. bröllöpis- MP 2: 236), ","bruþlöps koster","brullops- FH 3: 99 ( 1447) . ","bryllops- RK 3: 305, 333, 364, 1354 ; Lg 3: 634 ; MD 167 . ","brollöps- Bu 6 . brölops Lg 3: 449 . ","brullöpis- MP 1: 329 . ","bröllöpis- ib 2: 235 ), ","bruþlöps kostnadher","brullöps- )","bruþlöpstimi , ","bruþlöps öl","bryllöps- )"]},{"a":"bruþmaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudsven, brudförare. \" paranimphus brudmadþär \" VGL XIII ."],"f":[]},{"a":"bruþsäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bruþtugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bruþtughu mö","bruttu mö )"]},{"a":"bruþtughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudförare. \" hulkin hon sik hafdhe swa som troaste bruttogha \" KL 324 ."],"f":["bruttoghi )"]},{"a":"bruþvaþir","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brydsla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brigdsla."],"f":[]},{"a":"bryggia","b":[],"c":"","d":"","e":["1) brygga. SVklE 161 . STb 1: 434 (1459; burspr.). hon bragh xx (20) pund malth Skotteb 472 ( 1473) ; Kämn). HLG : 112 (1528).","2) bildl. ställa till, anstifta, åstadkomma. jak takkar honom alzjnthe före thet han haffwer procuerath oc brygth, thy han stämpladhe thet ath PMBref 306 . gud forlate thet them aff wort clerckerij som all then owilie bruggit haffve med theris nye ewangelium som luther haffver dragit unden benken HSH 16: 125 (1527; Brask)."],"f":["briggia STb 1: 434 (1459; burspr) . ","brygga ib 451 ( 1463) . ","bragh Skotteb 472 (1473 ; Kämn). ","brygdhe EK 2942 ","bryggit . ","brigit HLG 3: 112 (1528), 121 (1529). ","brygth PMBref 306 ), "]},{"a":"bryggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brygga, bro. een bryggia fast ok trygh MD (S) 250 . - strandbrygga, skeppsbro. beställer alla the baathar . . . hiith in för bryggian BSH 5: 147 ( 1507) . - Jfr slots bryggia. "],"f":["bryggio läghe","bryggiu sporþer , "]},{"a":"bryggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) brygga. \" bruggo bade dagh ok nat \" RK 1: 2942 . ib 1644 . VKR 36 . \" brag thet öll \" BSH 5: 269 ( 1508) . brygge öll FM 195 ( 1504) . HSH 19: 83 ( 1505) . \" drikka thz ööl som wel är brukgit mz pors \" LB 3: 170 . \" a helga torsdag skal gildis ool bruggit wara \" SKG 151 . \" i gar brwggo the sista maltith \" BSH 5: 114 ( 1506) .","2) tillställa, anstifta, åstadkomma. hwa igeen sla han brygger kiwith GO 808 . \" haffuer mattis kafle brygget mych wppa nagre tesse fryborne män (skaffat mig på halsen? bragt mig i strid med?) \" BSH 4: 308 ( 1502) . brygger han mych myken mystankä och owilie wppa ib 5: 43 ( 1505) ."],"f":["brygder: brygd HSH 19: 83 ( 1505) . refl. ","brygs VKR 36),"]},{"a":"bryggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bryggio varp","brygghia- VKJ 215 (c. 1500)), "]},{"a":"bryggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggare. \" ther bode bygninges män . . . här bakara oc ther briggara \" Troj 38 . bryggiaren äger staa för mältningene Arnell Brask Biᴵ 25. "],"f":["briggare STb 1: 97 (1477) , 161 (1478). HLG 3: 81 (1525), 83 (1525). brwgre SJ 2: 19 ( 1476) . ","brvghare STb 1: 56 ( 1476) . ","briggara Troj 38 ),","*bryggiara dränger","bryggiara hus","bryggiare- . ","bryggare- . ","briggare . STb 1: 413 (1483). brygger-. brögger- STb 4: 100 (1505). bryggares STb 2: 105 (1485)), "]},{"a":"bryggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggare. ss tilnamn. \" nicolaus bryggiare \" SD 2: 341 ( 1301) . johanni bryggæræ ib 4: 129 ( 1329) . \" hening brwgare \" SJ 404 ( 1474) . "],"f":["bryggärä . ","brwgare )","bryggiara hus","brygerhus )","bryggiara redhe","bryggiere- )"]},{"a":"bryggiares","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bryggiara hus."],"f":[]},{"a":"bryggio hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brygghus. bryggiahws FH 4: 46 ( 1456) . \" medh bryggehuse oc bryggeredzskap \" SJ 265 ( 1458) . ib 331 ( 1465), 371 ( 1470). BSH 5: 132 ( 1506) ."],"f":["bryggia- . ","brygge- )"]},{"a":"bryggio kar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggkar. \" haffwa bryggio kar fwl aff bränth win \" PM XXXVII ."],"f":[]},{"a":"bryggio kätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggkittel. SD NS 1: 678 ( 1407) . SJ 339 ( 1467) . PM 5 ."],"f":["bryggie- SD NS 1: 678 ( 1407) . ","brygge- PM 5 . ","brugge- SJ 339 ( 1467)), "]},{"a":"bryggio panna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggpanna. \" medh . . . stekerhus bryggie panno och brygge redzskap \" SJ 235 ( 1454) . II bryggia pannar BSH 3: 293 ( 1470) . I sondrögh bryggpanna FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["bryggia- . ","bryggie- . ","brygg- )"]},{"a":"bryggio panna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggpanna. j (1) cacabus magnus dictus bryggipana Svartb 568 . Inv cur Tynnelsö 7 (1443). eth pund köpper och v!UDDA_TECKEN? (5 1/2) mark kopper met, som brigepannan bigdes met HLG 2: 118 (1523)."],"f":["brygge- . ","bryggipana Svartb 568 . brige- HLG 2: 118 (1523)),"]},{"a":"bryggio redhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (fullständig uppsättning av) bryggredskap. laurens japson sutor . . . loth vp jerl andersson en gardh quit och fry, som han nw staar ok vpbögder är medh tompt och bygningh, bryggierede, alth som är standa[n]de j bryggerhusit STb 3: 157 ( 1494) . - Jfr byggioredhe."],"f":["bryggie- )"]},{"a":"bryggio redhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (hel luppsättning av) bryggredskap. eth bryggerhus . . . medh allan bryggieeskap, som ther nw staar, jnnen är och tilhörligith är och tilbör STb 3: 277 (1496)."],"f":[]},{"a":"bryggio redhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggredskap. \" eth stekerhus mädh bryggiordezscap \" SJ 61 ( 1439) . ib 114 ( 1447), 155 ( 1447), 235 ( 1454). et stekarhus medh all bryggia redhscap ib 204 ( 1451). medh bryggehuse oc bryggredzskap ib 265 ( 1458)."],"f":["bryggio- . ","bryggia- . brygge-),"]},{"a":"bryggio skorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorsten på ett brygghus? in til then stora brygge skorstenen SJ 167 ( 1444) ."],"f":["brygge- )"]},{"a":"bryggio skorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["särskilt slag av eldstad för brygd, bryggspis. ingan dyrffuis till at brygga i them stekerehusom, som ey är bryggakorsten inna STb 1: 437 (1460; burspr)."],"f":["brygga- STb 1: 437 (1460; burspr) ), "]},{"a":"bryggio stol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggerirörelse. \" rachte cristin jöns scredderes fogaten och borgamestare handene for iij (3) marck for maltit, j quarnen lagh, som kemmenene hade beseth fore olaga bryggie stool STb 2: 199 (1487). \""],"f":["bryggie- )"]},{"a":"bryggio stol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ställning hvarpå rostkaret hvilar; bryggeri, bryggeri-rörelse. bryggia stooll äller annor ämbete brucha ok fore hender haffua SO 115 . \" ingen i dragara ämbetet holle brygge stooll vppe till salu vtan gardz \" ib 188 . ib 197 ."],"f":["bryggia stooll . brygge stooll),"]},{"a":"bryggio tygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggredskap. item bör och honom och hans hustru bära bruggietygh och öhltunna om så torffwer widher och fåå sin dragarekanna thefore Reuterdahl, Stat syn 214."],"f":["bryggie- )"]},{"a":"bryggio vidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggved, ved för brygd? lot see, at han hade bryggio wedh innan mwren BSH 5: 167 ( 1507) ."],"f":["-wedher )"]},{"a":"bryggio vidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggved, ved för brygd. Skotteb 425 (1469 ; Kämn), 439 (1470; Kämn), 416 (1471; Kämn). HLG 3: 126 (1529), 130 (1529), 136 (1529)."],"f":["brygge- . ","brygga- Skotteb 446 (1471 ; Kämn). brige- HLG 3: 126 (1529), 130 (1529). -vedh),"]},{"a":"bryggiokar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggkar. \" aqualium . . . bryggiokar \" GU C 20 s. 31 . Inv cur Tynnelsö 7 (1443)."],"f":["bryggekaar )"]},{"a":"bryggirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" metta briggerska STb 1: 161 (1478). \" Skotteb 53 (1461-62), 162 (1464-65). SSkb 6 1501-02). hustrv karin bryggerska HLG 3: 12 (1520), ib 21 (1522), 63 (1523), 70 (1524). Jfr bryggissa."],"f":["bryggerska . ","brykerska: -n VKU 39 ( 1543) . ","brugerske Skotteb 162 (1464 65) . ","briggerska STb 1: 161 ( 1478) . brigeska HLG 3: 63 (1523), ib, ib 70 (1524, ib.), "]},{"a":"bryggirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggerska. SD 4: 749 ( 1340, nyare afskr.) . Jfr bryggissa."],"f":["-erska )"]},{"a":"bryggisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Brügge. - n. tyg från Brügge. tunicam cum capa bryggist SD 4: 128 ( 1329) . VIII ulnas brygest ib 370 ( 1334) . \" par vestium de bryggist \" ib 687 ( 1339) . VI paria caligarum bryggist ib 711 ( 1340) . \" ib 5: 154 ( 1343), 370 ( 1344), 387 ( 1344). cum vna pecie panni brygist langth \" ib 420 ( 1345) . \" tunicam meam mænght bryggist \" ib 573 ( 1346) . \" pro . . . octo vlnis panni bryggist \" ib 6: 135 ( 1349) . \" vnum mantellum brunt bryggist ib 214 (1350, gammal afskr.). \""],"f":["bryggist . ","brygist . ","brygest ) , "]},{"a":"bryggissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryggerska. frälsä garþen bryggyzzonä firi byjä giäldet ok bakara huset bakarän SR 34 . \" dören gynom hwilka bryggissan oc folkit skulu ingaa \" Bir 5: 97 . Jfr bryggirska."],"f":["-yzza )"]},{"a":"bryggissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" elin brygissa \" SSkb 3 (1501-02). ST b 1: 101 (1477). ib 2: 230 ( 1487) . "],"f":["brigissa STb 1: 101 (1477) . bryggiza SVklE 161 . ","bryggessa . ","bryggeza : bryggezin (med art.) Skotteb 425 (1469 ; Kämn). bryggetze ib 163 (1464-65). bryggioza: bryggiozom (dat. pl.) Fyra handl rör Vkl 292 . ","bryggerssa SSkb 54 (1502 -03). brigerssa STb 4: 10 (1504)), ","*bryggissa qvinna","brygggiza- )"]},{"a":"bryghdha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brighþa."],"f":[]},{"a":"brygning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr biärghning."],"f":[]},{"a":"brygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brygd. \" \" VKR 36 . Bir 5: 117. iii (3) eller iiij (4) brygningha BSH 5: 234 ( 1508) ."],"f":["-ar )"]},{"a":"bryna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vässa, slipa. att bryna ägg iärn huass PMSkr 633 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"bryne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryne, brynsten, brynredskap. VKU 81 ( 1555) ."],"f":[]},{"a":"bryne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännande. \" tha skal then giälda som giordhe . . . foot for foot, bryne (Cod. B bruna 559) for bryne \" MB 1: 336 ."],"f":[]},{"a":"brynesten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brynsten. \" brynestenen smöries medh olio PMskr 633 (senare avskr.). \""],"f":[]},{"a":"brynia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brynja. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 313 ff. "],"f":["bronia: -n Troj 241 )","*brynio trol","brynia trool )"]},{"a":"brynia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brynia, af metallringar, stundom af plåtar, bestående skyddsbetäckning för kroppens öfre del. sköt han konungin i brystit i genuartona ok sundirsleet brynio hans Gr 263 . j thy samu harklädhe var han som j rätwisonna brynio Bil 885 . \" kärleksins brynia skal wara owir thera bryst \" Bir 1: 18 . \" the tappadhe . . . bryniona mz hulke the skullin värnas oc beuaras mot skutomen \" ib 3: 116 . brynian är aff mangom ringom ib 2: 175 . brynian är aff mangom iarnringom ib 3: 374 . \" brynian älla platan \" ib 1: 383 . ib 3: 115 . \" brynio oc plato läta the liggia \" MB 1: 135 . \" myn hielm myn brynia ok myn plata \" RK 1: 307 . \" iak skal arna thik brynio älla panzara \" Bir 3: 374 . ib 375 . \" marghin lukt brynia bleek wart färgadh mz manna blode rödh \" RK 1: 907 . man saa ther marga brynio hwit ib 1537 . Al 3319, 9328 . Va 20 . Di 59 o. s. v. LfK 170 . RK 3: (sista forts.) 4694, 4805. "],"f":["brönia Di 234 ; ","-an LfK 170 ; -o ib),","brynio hosor","bryniä hossor )","brynio ringer","brönia- Di 260 ), "]},{"a":"bryniadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["brynjeklädd. \" fa honum then raskasta häst ther är i allom hans här bryniadhan mz threm bryniom \" Prosadikter (Karl M) 255 ."],"f":[]},{"a":"bryske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brusk. been eller bryske MD 314 ."],"f":[]},{"a":"bryst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brist."],"f":[]},{"a":"bryst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bröst. \" haua . . . bret bryst \" KS 80 (198, 88) . \" giordhe hon cors a bröste \" Bil 446 . vij ängla . . . giordhade om bristit mz gullindom MB 2: 356 . thu hafdhe . . . braz j thino bryste Bir 1: 19. lowadhis prestenom brystith oc höghre boghin MB 1: 477 . \" bryst är hiärta stadher oc rwm \" ib. \" tz dragher slemmen op aff brystet \" LB 7: 228 . \" om qwynna bryst bolnar \" ib 232 . \" lät hänne skära spina fran bryste \" Bu 506 . \" tog a henne hwita brysth \" MD (S) 225 . \" märkeliga dandhe qwinnor, haar klädin bärandis a theris brystom \" MB 2: 287 . ","2) i andlig mening: bröst, hjärta, sinne. lifþe än nokor guz naþa gnista ii hans bryste Bu 130 . \" han vnte them got ij sit bryst \" Al 1526 . ","3) = brystiordh. skifte i vttmarck som the hafua skift i brystett BtFH 1: 50 (1477, afskr.) . vttmarck vnder för:ne bryst ib 51 . \" skötte per oleffsson . . . för x m. bryst sin hustrv jord (för sin el. sina hustrv brystjord?) \" ib 203 ( 1509) . - Jfr thrangbrystadher."],"f":["bröst: bröste Bil 446 . ","brist: bristit MB 2: 356 . ","brust: brustit Lg 3: 349), "]},{"a":"bryst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bröst. \" är thz swa at jomfrun githr glömpt sins bryst bindilse klädhe, swa glömer ok jak tik \" SpV 118 . \" slaa sik for bristith (pectoris tunsioone) \" Mecht 268 . - liv, moderliv. Se Sdw 2: 1204. 2) i andlig mening: bröst, sinne, hjärta. om [hon] haffwir sins bryst oc hiärta andelika höghtidh oc rolighet hindrat mz ffafängom thankom Sv Kyrkobr 358. medh thynom galdrom twingar tu thet klena brystet mothe gaa synna foreldrennä villiä ok budhum J Buddes b 80 . 3) inägor. hwar niute willeby och leistilä boar effter sitt gamble bryst FMU 3: 214 . ib. 4) bröstharnesk. RP 2: 357 ( 1399) . II blator ferdugha. v bryst. III par staalhanska Inv cur Tyunnelsö 1 (1443). eth pantzare, eth brost, eth skorte, en kraga STb 1: 295 ( 1481) . iij (3) bryst och iij (3) panzar STb 3: 305. (1496). Jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: 967. Jfr krävetobryst."],"f":["brist: -ith Mecht 268 . ","brust: -et STb 1: 339 (1482). -idh Hel män 248 . brost STb 1: 295 (1481); -idh ib 226 ( 1480) . ","bryst SpV 118 . SvKyrkobr 358 ),"]},{"a":"brysta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brista."],"f":[]},{"a":"brystadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr stor-, vidh-brystadher."],"f":[]},{"a":"brystang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brystänge. fordriffwer bryst angh LB 7: 332 ."],"f":[]},{"a":"brystarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brystarve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brystarve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstarvinge. alasiokj gaard . . . then haffuom wj met waara capituli samtykkio och raadhe wnt warom broder lasse olafson och hans brystarffuom at besætia Svartb 371 ( 1439) . ib 334 (1431)."],"f":["bröst- )"]},{"a":"brystbraz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstsmycke, bröstspänne. 6 brystbrazer VKU 12 ( 1540) ."],"f":[]},{"a":"brystbränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se Sdw 2: 1204."],"f":[]},{"a":"brystduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["börstduk. \" pawal andersson . . . bekende stolit haffue aff mattis mysken skynnere en bryst doch aff mordskyn STb 4: 45 (1505). \""],"f":["-doch STb 4: 45 (1505) ), "]},{"a":"brysteghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brystiordh. dömdes thet skifftet stadigt och fast som toiwola boar och sairiala boar hade giordt medh knutt påsa både på bryst engh och vttmarck BtFH 1: 51 (1478, afskr.) ."],"f":["bryst engh )"]},{"a":"brysthyggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brystiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inegor. \" ath skiffte wtmarken effter ty som the är lutägande j gamble bryst jordh \" BtFH 1: 209 ( 1506) . \" som the äre lutägende i bryst jord swa skulu the och skiffte wtmarken och fiske vatnen \" ib 294 ( 1509) . \" at jänckä och skiffte theris wtmarker effter bryst jordh och krok tal \" ib 286 ( 1509) . ib 72 (1499, afskr.), 108 (1469, afskr.), 178 (1507), 272 (1508), 273 (1508). at skiffte broder broderdel och syster syster del mz sämie och sworne eede . . . aff gamble bryst jord ib 223 ( 1508) . \" räcker icke swa mykit lösöre tha skal mätäs bryst jord med aarswexten \" ib 175 ( 1506) . gaff sin son . . . iij m. om hwar aar for sytningh och wphold swa at recke eigh lösöre til tha skal mäthäs for iij m. bryst jord för kosten ib 293 ( 1508) . ib 233 (1510), 248 (1508), 264 (1508)."],"f":[]},{"a":"brystknöper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eller *brystknöpe, m. (pl. -a) bröstknapp. 4 brystknöpa om 1 lödogh marc oc 1 1/2 lod VKU 62 ( 1550) . ib 32 ( 1542) ."],"f":[]},{"a":"brystradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råd som går från hjärtat, inrådan. then orädelige begynnelse han aff edher nades stämplan och bröst rad emot riichit . . . fore tagit haffuer HSH 24: 89 ( 1516) ."],"f":["bröst- )"]},{"a":"brystradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hjärtats råd, råd som går från hjärtat. bryst raadh är hwariom manne bäzst (fertur consultus achani pectoris vsus) GO 329 (variant i brädden).","2) förstånd. \" han haffwer eth goth och dywpsth brysth radh \" BSH 5: 268 ( 1508) . ib 20 (1504), 395 (1510)."],"f":[]},{"a":"brystskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags skålformigt bröstsmycke. bade spenne och brystskalar STb 3: 197 ( 1494) . then bryst skal, som pedher martensson hade til panta ib 2: 263 (1488)."],"f":[]},{"a":"brystslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag för bröstet. Su 183 ."],"f":[]},{"a":"brystspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstspänne, bröstsmycke. brystspanneth bindhis mz halzklädhionne om halsin SpV 114 ."],"f":[]},{"a":"brystspänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstspänne. \" resolutoricinium . . . brystspänne \" GU C 20 s. 524 ."],"f":[]},{"a":"brystvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstvapen, vapen som skyddar bröstet. Bir 3: 116 ."],"f":["-vakn )"]},{"a":"brystvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstvärk. LB 1: 97, 2: 31, 56, 3: 168, 5: 80, 6: 105, 7: 1, 6 o. s. v. BSH 5: 23 ( 1504) ."],"f":["brist- LB 3: 168 . ","bristh- ib 6: 105 . ","bröst- BSH 5: 23 ( 1504) , "]},{"a":"brystvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstvärn. bildl. all then tid . . . calmarna stad oc möres landh er i swenskemennes hendher, tha haffuer verendz land en god bristhvern BSH 5: 163 ( 1507) ."],"f":["bristh- )"]},{"a":"brystyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pimpinella saxifraga Lin.? \" pimpinella är brystyrth, henna roth är litin oc tho mykyt nyttogh oc godh \" LB 3: 95 . \" gres som kallas pimpinella thz är bryst yrth \" ib 168 . \" tak . . . brystyrth \" ib 2: 31 . tagh . . . galigo canilbark sädefär, brystyrth och iiij piper korn ib 7: 75 ."],"f":[]},{"a":"brystänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trångt bröst, andtäppa. löser bryst enghe LB 7: 147: Jfr brystang."],"f":[]},{"a":"bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bryta, södnerbryta, krossa. \" skipped . . . myste styred, oc mast oc raa söndrbrwsto och foor sedan for wynd oc wag j oled om syde brösz thz mz allo \" Troj 74 . - nedbryta, nedriva. for:na hws skal meera kosta ath bryta ok opmwra än the c (100) marck STb 1: 12 (1475).","2) uppbryta. kirkio brytha Gummerus Syn-stat 26 (senare hälften av 1400-talet). 4) avbryta, bringa att upphöra. bryther thu thin sömpn for ena pater noster skuldh . . . thz är gudhe thäkkare Saml 6: 157 . 6) tillfoga (en häst) svavsår. wi . . . haffue mesth lamme oc brotne hesther HSH 17: 96 (1523; Brask). 7) tvinga, kuva, underkasta. Jfr Sdw 2: 1204. 11) bryta, övertyräda, ej iakttaa kränka. then edzöre bruthit haffuer Svartb 465 ( 1457) . clitemestra . . . bröt sith äktescap Troj 282 . 12) bryta, förbryta sig. thy synder ok människian a mote the hälga trefaldoghet tha hon synder ok bryter MP 4: 75 . Jfr Sdw 2: 1204. - med dat. jak findher j mik myn gudh offta oc idhekelika haffua rth til wredhe mothe mik oc brutidh thina höghelika waalle (möjl. för mote thina högeliko waalle) SvB 478 (c. 1500). - med prep. mote. hwru myghit daghligha badhe aff thik ok androm mothe honom briz SkrtUppb 13 . - med ack.-obj. bä[t]ra thet thu förra brösth MP 5: 101 . iac bröt honom aldre ordh amot Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). fore sinna rätta brotha skvld som han bröth (begick) i bothekirkio RP 2: 24 ( 1383) . - göra (ngn emot). med prep. (a)mote. hans fadhir ville honum ey brytha a moth MP 5: 212 . 13) med våld göra fri (från). thaa bröt han sigh fraan hänne Prosadikter (Sju vise mäst C) 229 . "],"f":["brita: briz SkrtUppb 13 . ","bröt . ","brödh JTb 99 ( 1514) . ","broth SvKyrkobr 89 . pass, brösz Troj 74 . 2 pers. brösth MP 5: 104 . part. pret. brottin: n. -it Prosadikter (Karl M D 3 ) 338),","bryta sik , sönderbrytas, krossa,s splitras, upplösas. gudh bödh haffsens bölio bryta sik, i sik siälwe, oc ey ower stigha haffsens trandh JMÖ 26 . - refl. brytas, brista, spricka. fämpte sinne drikker hrra abore foe stora klokkona som stander j lund at hon brytis ey Prosadikter 354. ","bryta af , 1) bryta av. tha brytis aff öffwersta hiärtabladhith PMskr 351. 4) bryta, överträda. thesse eptherscriffne sattis i nempdh offwer lasse skynnere och jon monsson i ketilstorp, hwilken thera som försth brödh aff oc erky holle thz forbudh, som JTb 99 ( 1514) . Jfr afbryta. ","*bryta bort , nedriva och avlägsna. the som swine stalle hawe bygt i grenden, the bryte them burt innan xiij (14) daghe STb 1: 438 (1460; burspr). ","bryta up , 1) bryta, öppna. Jfr Sdw 2: 1204. - uppbryta, med våld öppna. bröth han snarlighan kammaren op Prosaditer (Sju vise mäst C) 230. 2) lösbryta. är hon (jorden) alstingis tör, tha brytas wp stora bwtha aff jordenne PMSkr 199 . Jfr upbryta. ","*bryta sik up , bryta sig upp, med våld tränga sig upp. han broth sik wp a graffwinne mz sinom guddom SvKyrkobr 89 . ","bryta ut , tillvälla sig? Jfr Sdw 2: 1204. ","*bryta utaf , nedbryta, nedriva. bödz joan styng viidh iij (3) marck ath bryta sina badzstuffw vtaff STb 1: 54 ( 1476) . Jfr for-, kringun-, mote- nidher-, ny-, pa-, sunder-, til-bryta."]},{"a":"bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bryta, sönderbryta, krossa. biuþar iak þik . . . at þu bryt ok mal i miöl þätta bilätte Bu 189 . \" han (stenen adamas) gitar ängen brutit vtan mz bucka bloþ \" ib 72 . ib 151, 168, 207, 287, 518 . þa benen brutus Bu 522 \" brutno halsbene \" Bil 105 . brödhit bröz Bir 1: 119 \" at gudz likame sculde þrytas \" KL 30 . Bil 735 \" sundrog ok brutin thingh \" Bir 1: 290 . ib 293 . han brööt tha än skaptin flere Iv 2406 . Fr 580, 1643, 1742 . \" mangen glauia war ther bruten \" Va 18 . RK 3: (sista forts.) 4400 . \" scorwth howdh är rat brothit (rättadt til brwtit) \" GO 357 . bruti ögha LB 3: 35 . - bryta skip, lida skeppsbrott. skipmän räddus brytha skipit ok tapa liuit Bil 285 . ib 312, 347 . GO 411 . - abs. med skip ss subj. i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta Bu 489 . \" et skip ladhit mz alskyns folke bröt jnnan storme \" Bil 275 . Lg 993, 3: 250 . Bir 3: 312 . ST 37, 45 . ","2) uppbryta, med våld öppna. brutu the dör hwar ifuir androm Bil 316 . \" judha brutu opta hus ifuer hänne ib. \" KL 31 . ","3) uppbryta, upptaga. \" bryta malmara sten \" Bil 360 . Bir 2: 199, 4: 82 . ","4) afbryta. \" wiliandhes brytha nakor winträ ällar winbär \" Lg 3: 183 . poors brwthä SD 2: 24 (öfvers.). halff ordh oc brutin ST 162 . \" hon bröt sin sömpn \" ib 273 . ","5) dela. bryta by, undersöka rätta förhållandet med jordens fördelning mellan delegarne i en by. tha som thesse tolf hafdho byn brutit SD NS 1: 36 ( 1401) . Jfr brutsyn. ","6) tillfoga (en häst) skafsår. läkiaren giwer bruthnum häst salt ok ey altidh iisther GO 865 . ","7) vanl. med prep. undir. \" vilde constans kunogar bryta longobardos vndi rom (lägga Longobarderna under Roms välde) \" Bu 56 . Bil 260, 300, 305, 702 . MB 1: 302 . Iv 1498 . \" brytha sin eghin wrangha wilia wndher gudhz riis oc plagho \" Su 169 . ","8) låta utbryta? tha skulin ij se at the starke hunda a them swinom bryta sina onda lunda Al 4098 . ","9) förändra. \" at bryta sit maal \" MB 1: 214 . \" systrana skulu . . . sionga . . . sina tidher . . . ey mz bruthne (konstlad, modulerande?) röst \" Bir 5: 20 . ib 69 . \" ofta bröt (fregi) iak mina röst at iak skulde sötelika sionga \" Ber 228 . \" gaa mz brutnum gang (fractis gressibus) ib 270. - dämpa. bryter hiärnans kyld hiärtans hita \" MB 1: 84 . \" thera wredhe bryta \" Ber 263 . ib 154 . 10) göra om intet, upphäfva. hiertans reenlekir . . . han pläghar ther gerna brytas VKR 20 . judha böker scolu bryta thit argument Bil 82 . \" thän doom maghin ij ey bryta \" Iv 3739 . \" nödh bryther lagh \" GO 4, 75 . \" thenna sämie riggia eller bryta \" FH 5: 47 ( 1467, nyare afskr.) , 50 (1467, nyare afskr.). 11) bryta, öfverträda, ej iakttaga. är hin annan friþ bryter SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þän friþ bryter a quinnom ib 5: 637 ( 1347) . \" at the . . . bryten eigh warn stadhwa \" ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). bryta moysi lagh Bu 78 . \" adam bröt vars härra buþ \" ib 139 . MD 8 . \" the bryta sina lofwan ok sin edh \" Bir 1: 195 . \" aldre skal iak miin ordh bryta widh thik \" MB 1: 218 . \" bryta sina iat viþ guþ sialuan \" Bu 5 . for brutna tro ib 169 . 12) bryta, förbryta sig. bryta the rike KS 9 (20, 9) . \" at ey skuli brytas \" KL 185 . makt at bryta (delinquendi facultas) Ber 235 . \" then är brytur widh annan \" KS 9 (22, 10) . \" naar bröt iak nakath vidh idher \" Iv 4047 . MD 9 . \" hwar som bryther aldhermanne i moth \" SGGK 104 . at . . . skrapresten bryther nogrom brodher eller systher moth retta ib. bryter ok nokor os mote sieluom KS 37 (96, 39) . vm han synda älla brytir mot honom Bir 1: 287 . \" bryta mot hälga laghen \" MB 2: 291 . \" om han ther til bryter \" TS 25 . ib 21 . \" giff mik til the bruten nabal hafwir brutit (begått) \" ST 218 . ","1) kasta upp, kräka. man skal sigh och tha wel brytha och spya LB 7: 179 . ","2) förbryta sig. om oldermannen bryter sik mote nakrom sin embetz broder SO 116 . BSH 3: 293 ( 1470) . - refl. brytas, brottas, strida. enkte bröds hon mot hanum Di 162 . \" brös fast i mot \" ib 149 . \" swa brytz thit modh ok hogha thine . . . alt äpter (arbetar för, sträfvar efter) riikt ok wärlz hedher \" Al 6569 . ","1) bryta f. bröt iak af annat örat (näml. på grytan) Bu 420 . Su 432 . ","2) nedbryta, nedrifva. han bröt aff badhe tak ok tinna MD (S) 269 . ","3) svika, handla svikligt? iak bröt aff saa margelund RK 3: (till. om Chr. II, red. b) 6190. Jfr afbryta. ","1) uppbryta, med våld öppna. willo nw bryta op dörrena MB 1: 193 . KL 128 . RK 1: 3895 . Al 10205 . bryther i breffwen op BSH 5: 275 ( 1508) . ","2) taga upp, flytta bort, aflägsna. thabröt konung tydrik op all sin tiäll (tækr nu up allar sinar hærbuðir Di 202 . - abs. bryta uppp, tåga bort. tha bruto the wp RK 1: 4472 . ","3) med prep. undir. underlägga. bröt vp vnder sik manga konunga rike Di 7 . Jfr up bryta. "],"f":["brita: briz Bil 735 . ","brwthä SD 2: 24 (öfvers.). ","bröst Bu 208 ; Bir 1: 125 . ","brutu . ","brutin bruttin LB 3: 103 . ","brotin FM 462 (1510); -ith MD 9 ; ","forbrotith MB 1: 467 ; ","brotna Lg 3: 298 . ","brothin: -it GO 357 ; ","-ith MD 8 . ","bröthen: -eth FM 236 ( 1505) . ","brytin Fr 580, 1742 . ","brytz Al 6569 ; Lg 1034 ; " briz " Bil 735, ","bröds Di 162 . ","brös ib 149),","bryta sik , ","bryta af , ","bryta ater , ","bryta in . ","bryta sik in , bryta sig in , med våld intränga. en owermatto stor brot byörn kom wt aff skoghen oc bröt sik jn i min bigardh Lg 3: 288 .","bryta niþer","-niþ )","bryta sunder , sönderbryta, sönderkrossa. bröt sundar iarnen Bu 168 . bryta aldra þera larben mz slägiom sundor i sma styke Bu 522 . Bil 650 . KL 219 . Bo 103 . Al 3487 . " tok han brödh . . . ok bröt thz söndir " MP 2: 6 . " alt landzfolkith skal bryta then swnder mz stenom " MB 1: 368 . Jfr sunderbryta. ","bryta sik sunder , ","bryta up , ","bryta ut , ","bryta sik ut , bryta sig ut, med våld tränga sig ut. brutho sik ther wth Di 251 . - Jfr ben-, for-, til-, umkul-, undirbryta samt ny-, o-, sma-, älle., ödh-bruthin."]},{"a":"bryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverträdare. lagsens brytare MB 2: 319 . Jfr bunka-, kirkio-, ra-brytare."],"f":[]},{"a":"brytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överträdare. \" diäffwllin . . . wtdreff them höxsta bodsins brytara aff the blomstrandhe fädhirnislandeno \" SpV 199 . - Jfr ben-, biärgs-, dura-, fridh-, grava-, lagh-, qvista-, stenbiärgs-, tro-brytare."],"f":[]},{"a":"brytelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obrytelika."],"f":[]},{"a":"brytelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr obrytelika."],"f":[]},{"a":"bryteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr obryteliker."],"f":[]},{"a":"bryti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bryte, förvaltare (af annans egendom), gårdsfogde. mins brytia son MB 1: 182 . - särsk. den som mot viss andel i afkastningen förestår och brukar annans gård (jfr Amira, Altschwedisches Obligationerecht s. 672 f.). lagde ther wnder . . . brytia ok qwerna ok landbo RK 1: 1181 . ib 219 . \" alla the brytia landbo oc hion som byggia j mino godze \" BYH 1: 179 ( 1377) . biudom wi . . . allom bondom, brytiom oc landbom GS 27 (1735, orgig.) . \" all frältz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra, som ära brytia oc landbo \" ib 28 . \" aller almoghe, bönder, brytia oc landbo \" ib 29 . bönder. brytia. oc landboa BSH 1: 185 ( 1386) . ss tilnamn. lydberti bryttiæ SD 4: 261 (1332, nyare afskr.). librikt brötia ib (öfvers. fr. början af 1400talet). lyberti brytia ib 505 ( 1336) . - i ortnamn. jn prato brytiæ arnede SD 2: 13 ( 1286) . \" ju prato brytiæ swanæwikh \" ib. "],"f":["brytia . ","bryttiä SD 4: 261 (1332, nyare afskr.). brötia ib (öfvers. fr. början af 1400talet). pl. brytiar), ","brytiatekt SD 3: 253 (1316, gammal afskr.). brytiamarkin VAH 24: 325 ( 1358) . ","brytia gardher , "]},{"a":"bryti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*brytia fälagh , ","*brytia gods , ","*brytia thorp , "]},{"a":"brytias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. brottas. tha brytiadis (Cod. A brotadhis 226) en ängel mz honum MB 1: (Cod. B) 549 . han brytiadis (Cod. A brotadhis 227) mz änglenom ib. Jfr brotas."],"f":["-adhis )"]},{"a":"brytilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" Jfr o-, sunder-brytilse."],"f":[]},{"a":"brytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brytande, överträdande, kränkning. tyo budhordhanna brytilse SvKyrkobr 159 . \" örstä budh ordzsens bry tilse \" ib 190 . JMPs 221. the tre lyfftes brytilse ib 242."],"f":[]},{"a":"brytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["riving (av en byggnad). then skade fförscrifne olaff michelssons huss giort hade fförscrifne her benktz huss meth then brytningen SJ 2: 268 ( 1495) . STb 3: 218 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"brytstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bräd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch brädder, m. (pl. med art. bräddana) brädd, kant, rand. crepide . . . strandh driffwilse högheth ok brädh GU C 20 s. 154 . thz leeret som för var j bothnen komber j the andra öwerst j bräddena Sv Kyrkobr 226. kom nidher vnder en bräd i käldonne ib 32 . \" förwara ath aloe sig ekke lyffther wp oc löper affwer bräddana \" PMSkr 536 . Jfr fat-, ughns-bräd samt a-brädder."],"f":["brödh- )"]},{"a":"brädder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brädd, kant, rand. bäträ är spara fra bräd än fra bwthn GO 783 . war han (ɔ: ampulen) fuller mz olio vp til bräddin Lg 3: 259 . \" war karit fult vp til brädda mz skönasta dryk \" ib 244 . \" ginstan brast en deel aff bräddenum a karino \" ib 256 . Jfr älvabrädder."],"f":["bräd , "]},{"a":"brädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestryka (med tjära eller beck). thu skal göra i archinne flere rwm oc brädha mz thy biki innan oc vtan MB 1: 168 ."],"f":[]},{"a":"brädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smälta, upplösa genom hetta. \" tha bräddis (Cod. A bradhnadhe 174) waxith \" MB 1: (Cod. B) 544 . brädh smör j eeno panno LB 2: 32 . ","2) steka. \" tak jnrynen aff hylle bark ok brädh medh smör j eenne panno \" LB 2: 32 . \" skal man takak ale thrä ok skaffwa jnrymen ok brädha medh smör ib. \""],"f":["-dde )"]},{"a":"brädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräde, bräda. \" waro murane klädde mz brädhum aff cedro . . . oc all brädhin j wäggiomen oc a gulfweno waro kläd mz gul \" ST 418 . VKR 10 . Bir 4: 85 . RK 3: 809 . BtFH 1: 145 ( 1506) o. s. v. FM 236 ( 1505) . PM II, 12. Lg 3: 176 . \" leg honom mellan ij [2] breder \" LB 8: 41 . \" lwtte sik litit til at hwilas wppa eth bräde \" Su 262 . - bräde el. bord på hvilket en handtverkares varor utbjudas till salu. huilken en som sin egin man vill vardha han schall syth bräde ey vpslaa för än han al companijs reth haffuer fult giort SO 152 . ib 142 . - spelbräde. bildl. wel iach haffue haandhen ther hos paa brädhit BSH 4: 268 ( 1501) . se oppa brädhet medh hwath tärninghin dragha will ib 257 (1501). ath i hafwe eder bodh diit nedh som see ther pa brädit medh ib 293 ( 1501) . \" se well pa brädet, ä hurv all ting kwnne sig forlöpe \" ib 5: 458 ( 1511) . vij velie haffue ögedh pa brädhet, swa her skall inthe varde skandindis FM 310 ( 1507) . - Jfr butna- eke-, tak-brädhe."],"f":["brädhe Lg 3: 176 ; RK 3: 809 . ","-er LB 8: 41 ; BtFH 1: 145 ( 1506) , 153 (1507), 156 (1507), 159 (1507); FM 236 (1505)), "]},{"a":"brädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräde, bräda. \" gaffue wy her morten lindorm lxxv (75) mark, som han haffuer vtlacht for staden for timber, pale, for bredha, näffuer ok murmesterna \" Skotteb 80 (1461-62). ib 81 (1461-62). vrakara til tyera, neffuer, wiidh ok breden StÄmb 120 ( 1490) . ib 122 (1491) et.c Jfr butna-, butn-, dura-, gröpe-, sagha-, skur-, skut-, skärm-, ställinga-, thak-, thiok-brädhe. "],"f":["bredhe . ","bredha Skotteb 80 (146162) , 81 (1461-62). breden STÄmb 120 (1490), 122 (1491), 125 (1492), 127 (1493), 145 (1500). bredhen ib 148 ( 1501) ), ","*brädha vräkare","*brädha värke , "]},{"a":"brädska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brådhet, snarhet. \" skörliffnadhins dötter äru atta . . . fiärdhe är brädzska j sköra syndir, for thy nar nakar thänkir sik stadhughan staa tha ffallir han raskast \" SvKyrkobr 355 . \" snarhet till vrede, häftighet, retlighet. människionna synde . . . som äro . . . langlikin owinskapir, dela ok trätta brädzska ok kiff \" MP 5: 91 . Jfr harm-, il-brädska. "],"f":["brädzska )","brädsko fulder"]},{"a":"brädska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häftighet, våldsamhet. vatnanna bräzska Bir 2: 316 . \" ib 1: 332, 2: 157, 171. örn flygiande mz bräzsko \" MP 1: 71 . mz alle bräzsko rusa paa han MB 2: 325 . \" löpo diäflanne mot hänne mz bräzsko \" Bir 3: 370 . \" forethankin bryther dröfwilsanna brädzko \" Ber 154 . - våldsam stöt. the dröffuilse oc brädzsko som owir oss äru kommen MB 2: 280 . - häftighet (i sinnet), vrede. til vredhe ok brädzsko MP 1: 352 . \" i wredhinna bräzsko \" Ber 108 . thina brädzsko späkia ib 263 . - raseri. af tholke bräzsko giordhis honom swa stor grymelikhet Bo 218 . häftighet, våldsam drift, lidelse. mz osigherlige skörhetz bräsko MB 2: 133 . - ifver. älskelikhetsins älla älskoghans bräzska Ber 14 . "],"f":["brädzska . ","bräzska . brätzska. bräska. ","brazska: -o Bir 2: 157), ","brädsko fulder","bräzskofullir )"]},{"a":"brädskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["häftig, våldsam, ursinnig. \" j syna bräskeliga wredhe (in multa furois rabie) sökte han manliga til diomeden \" Troj 152 . \" böriade hon tiil mz bräskeliget rop seya (furiosas exclamat in voces dicens) \" ib 146 ."],"f":["bräskelig- )"]},{"a":"brädsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["häftig, våldsam. pollux optändr j eldzsens bräska wrede (igne furoris accensus) sökte j mot en troyan . . . oc stak honom Troj 31 . - häftig, vred. wj magom thät . . . betänkia j warom hog hurw stor ok skadelikin bördha thät är widh människiona siäl ath warda brädzkom ok wredom for thy hon fortappa tha sinom sinnom MP 4: 64 . (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 204). Jfr harmbrädsker."],"f":["bräsker: -a Troj 31 )"]},{"a":"bräk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist, skröplighet, krämpa. \" tz (hertat) far nagon briist eller bräk \" LB 7: 234 . \" at en qwinna far briist oc breck oppo sin natur \" ib 272 ."],"f":["breck )"]},{"a":"bräkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bräcklig, skör. all natwrliken tingh ärw aff fira lementh skapat, oc the som haffwa meer aff wädreno ärw lättaren, the meer haffwa aff watneno ärw blötaren, the meer aff jordenne ärw hardaren, the meer aff eldenom haffwa ärw bräkelikaren PMSkr 362 . \" okitokius är en sten . . . slätter til at taka paa, oc bräkeliken (cito frangibilis) \" ib 486 ."],"f":[]},{"a":"bräkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bräcklig, skröplig. Gers Frest 58 ."],"f":["bräkelighen )"]},{"a":"bräkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräcklighet, skröplighet. Gers Frest 28 . större syndh . . . än alla annars mans brusth ok brekelikhet ib 31. myna bräkelikheth weth thw ib 52 ."],"f":["brekelikhet )"]},{"a":"bräkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bräka. \" nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia \" Bil 213 . \" faar brekto \" ib 534 . Pa 7 . Bir 3: 28 . MB 2: 82 ."],"f":["-te )"]},{"a":"bräkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bräka. faarit, hwilkit som offta ropar oc bräkir (balat) Mecht 260 . balans . . . bräkiande GU C 20 s. 48 ."],"f":[]},{"a":"bräkian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräkande. \" balatus . . . bräkian \" GU C 20 s. 48 ."],"f":[]},{"a":"bräkka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr þangbräkka."],"f":[]},{"a":"bräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bräcka, sönderbryta, krossa. \" bräkte hans huffwodh \" MB 2: 102 . Lg 3: 311 . RK 1: (till. till LRK) s. 245 ."],"f":["-te )"]},{"a":"bräkne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ormbunke, pteris aqvilina Lin. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskpa s. 47. \" flix bräkne Växtförteckn. fr. slutet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. är bräkne thet fördriffz mädh dyngio \" PMSkr 196 . wathn som gioth är aff bräkne ib 429 ."],"f":[]},{"a":"bräkskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräckjärn? en fiäring bräckskiffuer FM 77 (1483, daniserande)."],"f":["bräck- )"]},{"a":"bräm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräm, bård. \" borde henne ey dragha eller bere gul eller brem \" STb 2: 353 ( 1489) . thonius ouerskere skal geffue xx mark för sins hustrv kläder och tage sin kleder ighen fför wtan bremmit, tet skall sta til städes ib 4: 331 ( 1513) . \" för skin til bräm oc til rölliske, som kom ltil hänna skinkiortil \" VKU 82 ( 1555) ."],"f":["brem )"]},{"a":"brämtunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tunna, troligen så beskaffad att övre delen ej varit helt tillsluten utan blott haf en 1/2 dm. bred kant (bräm?) löpande innanför stäverna och omslutande en rund öppning som väl varit täckt av en lös brädskiva ss lock. Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 204. ena brämtynno skarpan fisk Arfstv 19 ( 1461) . ib 63 ( 1474) . ij (2) brem thynnor medh faath och drykkekar ib 63 ( 1474) ."],"f":["brem- . ","-tynna )"]},{"a":"brändaghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låga, hetta. forgik thän brändaghin KL 56 . \" maktoghe ok valloghe skulu maktelica thola brändaghan ok pinonar \" Bo 96 . ib 97 . thz vare ey lica vidh thässa ognins mykla brändagha oc hita Bir 2: 16 . ib 1: 89, 104, 388, 2: 209, 3: 43, 108 . MP 1: 29, 34 . MB 2: 118 . Su 40, 340 . - brinnande längtan. näplica kände hon sik fore sorgh ok bruna oc brändagha (præ dolore et ardore desiderii) Bo 25 . - ifver, mit. rätuisonna brändaghi (zelus) Bir 3: 398. aff tronna brändagha (fervore) ib 2: 150 . starkir brändaghe kastar om kul människiona vtan skällikhetzsins tämpran Bo 140 . \" swa at . . . skälikhetin styre älskoghans brändagha \" ib. \" gudhelix kärlex brändaghe \" Bir 2: 338 . ib 1: 213, 217 . VKR II . Su 345, 346 . - brand, brånad. vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins swidha ok brona MP 1: 282 . - Jfr kärleks brändaghe."],"f":["brendagha (nom.) MP 1: 34 . ","brennadaghe: -a ib 29), "]},{"a":"brändaghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hetta. \" then sware heta oc brännoga \" Troj 20 . - bildl. låga, hetta. aff heta kärlekens brännogha Troj 10 . \" j myklom älskogx brännoga \" Troj 168 . ib 62 ."],"f":["brännog(h)e: -a Troj 10, 20, 168 . ","bronnoghe: -a ib 62 ),"]},{"a":"bränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) brännande. om ekehug ok brennom TB 76 . Jfr eke-, näsa-, skogha-, vaþa-, vilia-bränna. ","2) feber. \" \" LB 9: 105 ."],"f":["brenna )"]},{"a":"bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bränna, genom eld förtära el. förstöra. at bränna min ben Bu 13 . þe vildo han . . . bränna ib 176 . \" them skal all thry bränna liwandis \" MB 1: 369 . \" kom elder aff gudhi oc brände chore oc halffthridhia hundradha män \" ib 405 . \" sidhan the waro alle brände \" ib. \" up resa . . . sancti laurencii kirkio som longobardi brändo \" Bu 417 . \" brändo the lödesa alt i röter \" RK 1: 2270 . \" the haffdona (bron) alla bränt \" ib 2294 . \" hans land war häriat oc bränt \" ib 840 . \" at bränna offer \" MB 1: 199 . \" brennandis them försth j asko \" PM XL . - abs. för än iak faar vt i danmark at brennä RK 1: 807 . - bränna, genom eld skada. bränt barn seer widh eldh GO 1078 . tz som brenth oc skollat er LB 7: 166 . \" doger thz mykith ffor thz som brenth er eller eldh haffuer skadath \" LB 2: 40 . - bränna, märka (med brännjärn). brennes annar hennas kindh mz eth glödgat järn PM 30 . bränna, genom brännande vålla el. åstadkomma. er hästir istädhugir, brän fori sporanum a badha sidhu enä vnd Hästläked. i AS 137 . - bränna (ss lysämne, vällukt el. dyl.), nyttja till elds underhållande bränna rökilse MB 1: 404 . - bränna, genom brännande el. smältning rena. cc pund bränt guld Bil 761 - bränna, genom brännande bereda. bränna tighil MB 1: 288 . brenna koll Di 123 . \" salth görs aff asko som bränd är aff trä äller aff kalk som brändher är aff stenom \" PM XL . \" brenna salt aff blod \" ib XLI . bränt salt Hästläked. i AS 137 . \" likir thom manne som gör bränt vin (vinum ardens) älla bränt vatn (aquam ardentem) hulkit som görs ok blandas aff vine \" Bir 3: 418 . aff brenth wiin LB 7: 127 . \" brenna tz watn som forlenger menniskiona liiff \" ib. \" tz vatnit skal brennas aff röth vin ib. \" ib 133, 135, 136 . PM XXVIII, XXXII XXXVII o. s. v. 6, 8, 11, 12. - part. pret. (genom inflammation) stockad. hon löser wel brendha (Macer: concretum) miölk j spinom LB 7: 100 . ib 8: 50 . bränt blodh fult mz galla är thungt oc säter sik nidherst ib 5: 293 . ","2) brinna. \" ii bränanda bale \" Bu 22 . ib 501 . \" sarlika brännum wi \" Bil 238 . \" brännande oc liusande lyktan \" Bo 82 . \" brennande kyndolmesso lyws \" LB 2: 61 . thz (ɔ: blws) brände iämfast som nakath mws Al 2334 . ib 5697, 6792, 7288, 8036, 9418 . KL 285 . RK 2: 7879, 3: 2257, 3309 . j brennande (ardenti) sio mz eldh oc brennastens logha MP 1: 18 . brennandhe (ignitum) gul ib 45 . - flamma, glänsa. mz brännande (Cod. A brwno 413) swärdhe MB 1: (Cod. B) 562 . - bildl. brinna, låga, vara varm (af någon sinnesrörelse eller känsla). värma hiärtat oc göra thz brennande Bo 15 . \" brennande oc idhkelikin bön \" ib 45 . \" brennande älskoghe \" ib 232 . \" mz . . . brännande kärleek \" KL 293 . \" af brennandista (ardentissimo) guz kiärlek \" Ber 269 . - ifrigt längta, vara ifrig. äpte hänne astundelica bränna Gr 283 . \" brännande til godha gerninga \" Bir 3: 463 . ib 100 . VKR X . \" giordhe them brännande ath tala af myna guddoms höghelikheth \" ib 70 . - med lågande blickar el. skaprt betrakta? han fäste siin öghon ij hans änne stadhlika a hans änlite brände Al 2606 . - uppeldas, blifva liflig? til enkte skäl idhart samwit bränner Al 7110 (i de flesta af anförda ex. skulle bränna kunna betraktas ss en mot Isl. brenna svarande sidoform till brinna). "],"f":["bräna: -ande Bu 22 . ","brenna . ","-ir , ","-de , ","-der ),","bränna af , afbränna, genom eld förstöra. haffwer brent aff xv (15) garde BSH 5: 90 ( 1506) . " haffwer brent al socknen aff " ib. " brennä honom land och städer aff " Va 45 . PK 233 . Jfr afbränna.","bränna bort , ","bränna inne , ","bränna nidher , ","bränna up , ","bränna ut , "]},{"a":"bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bränna, märka (med brännjärn). laath brenna föl skuut oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul Brasks Cal 266 . - bränna, genom brännande bereda. brenna kalk PMskr 360. - bränna, destillera. ath brenna eller selie nagata brenth wyn STb 1: 424 (1494; burspr.). StÄmb 152 ( 1503) . - bränna, sveda? blästhe aff sin mwn orena oc brände flodher mädh aldra wärssta lwkt JMPs 228. - bränna, förorsaka sveda. Jfr Sdw 2: 1204. thär brindher (för brännir, lat. urit) ekke lastanna ok kötlika rörilse nätla SpV 493 . - bildl. bränna, förtära. bätre är at människian giptir sik än offmykit brännas aff skörom lustha MP 5: 97 . 2) brinna, brännas, uppbrännas, förtäras av eld. brinna upp. Se Sdw 2: 1204. thet händher breffwen brenna ällir borthkomma PMSkr 193 . brinna, glänsa, lysa. thär bränir (ardet) kärlekxsins wiola SpV 4+3. - bildl. brinna, låga. hon var bern nande mz gudhlicom kärlek innantil oc vtantil NIo kap ur Bir 23 . "],"f":["brenna )","*bränna sik , bränna sig, ådraga sig brännskad. Jfr Sdw 2: 1204. män tw bränner tiig om syde nar tw gaar for när elden Troj 175 . - refl.","*brännas , brinna, brinna ihop. förwar tith sädekorn ath thet ey möglis äller brennas Brasks Cal 264 .","bränna nidher , brinna ned. then badstugu wiid norreström, som nidher är bränd HLG 1: 115 (1475). ","bränna up , brinna upp. hwi brännir tha op klostir ellir kirkior SvKyrkobr 112 . ","bränna sik up , bränna upp sig själv, förtära sig själv, förtäras. the som ey bära nogh wathn pa kalken j släktingenne the fordärffwa kalken ty han brenner sigh wp oc bliffwer som aska PMskr 361. - Jfr benom-, iärn-, nidher-, saman-, ut-bränna samt half-, o-bränder, ävensom brinna."]},{"a":"bränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sveda, smärta. Jfr Sdw 2: 1204. tha nagor människia haffuer awndena wärk ok bränno j sit hiärta MP 4: 109 . - Jfr kornbränna."],"f":[]},{"a":"brännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kroppa-, salt-, silfs-brännare."],"f":[]},{"a":"brännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kol-, morþ-brännare."],"f":[]},{"a":"bränne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännjern. cauterium, bränne GU 2 ."],"f":[]},{"a":"bränneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brännbar, som kan förbrännas. brenneligin tingh LfK 284 . Jfr obränneliker."],"f":["brenneligin )"]},{"a":"brännemärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) inbrändt märke, brännmärke. sätter icke sitt brännermärcke ther på SO 221 .","2) redskap hvarmed märke inbrännes. tage lijckstock, märckebast, ändemåth och brännemärcke SO 223 ."],"f":["bränner- )"]},{"a":"brännesiuke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häftig feber. for brenne siwke LB 7: 340 ."],"f":[]},{"a":"brännesot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = brännesiuke. for brännesot thz är then som hetär mykit jnnan j liffuit oc torster mykit sa at swartnar j munnen LB 2: 92 ."],"f":[]},{"a":"brännesten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svavel. snart varo tilredde . . . vghna opfylte medh thiärä beek qwadho ok brendestene J Buddes b 83 . "],"f":["brendesten )","*brännestens olia , "]},{"a":"brännesten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svafvel. \" hans mundar lughaþe ok rök som brännesten \" Bu 208 . \" sulphur thz er brännesten \" LB 2: 37 . Pa 19 . Gr 273 . Bir 1: 151, 339 . MB 2: 347, 355 . PM XLIII, 4, 5 o. s. v. Su 126, 128 . "],"f":["brännasten . ","brennasten . ","brendästen: -stensens LfK 223 . ","brendesten ib 238 . " brännenom för brännestenenom " MB 2: 347 ), ","brännestens badhstova","-bazstuwa )","brännestens bal , ","brännesten biärgh , ","brännestens drupi , ","brännestens elder","brännastens- )","brännestens flodh","brendestens )","brännestens lughi","-a ib 94 ; ST 536 . brennastens lughi: -a MP 13 ; LfK 221 . ","brännistens lughi: -um KL 121 . " brännestens loghi: -a " MB 1: 194 . " brennastens loghi: -a " MP 1: 18), ","brännestens röker","brenestens- LfK 221 ), "]},{"a":"brännevidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (bränn)ved, vedbrand. vii!UDDA_TECKEN? (7 1/2) mark for xl l(40) fadhmer brenna wedh till radzstuwana Skotteb 379 (1463 ; Kämn)."],"f":["brenna wedh )"]},{"a":"brännevin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännvin, af vin (äfven mjöd el. öl) bränd el. destillerad vätska (jfr bränt vin under bränna 1). \" af brennewins dygder \" LB 7: 134."],"f":[]},{"a":"brännilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. brännande. M (1000) wärdher . . . j them ware enkte annadh än pinor oc plaghor, som är hängilse, stäghlingh, ffiängilse, stekilse. älla brännilse JMPs 116."],"f":[]},{"a":"brännilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? brännande, uppbrännande. the tingannas brennilse skal göras jnwertis j lykth kar PM XLI . \" skodha varn hungir ok blygdh vaar fängilse ok saar oc husa bränilse \" Bir 3: 472 . Jfr upbrännilse."],"f":["bränilse )"]},{"a":"bränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännande; inflammation? fätman wardher aff blodzsens bränning aff starkom hyta wällande honom oc omwändande i bränningenne LB 5: 293 ."],"f":[]},{"a":"bränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bränande. wars herra ihesu christi pina är ytirsta tilflyning a mothe äwärdelico pinonne brännigh MP 5: 166 ."],"f":["bränningh )"]},{"a":"brännyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skelört, chelidonium majus Lin celidonia bränyrt LB 5: 81 . \" celidonia thz är syrgunna ällir brenne yrth a swensko \" ib 3: 120 . \" brenyrth skal hemptas tha hon star i blomster \" ib 7: 126 ."],"f":["bränyrt . ","brenyrth . brenne yrth),"]},{"a":"bränta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrida till baka, böja tillbaka, böja uppåt. gak eygh mz vpräctom hals älla framrecto bryste älla bränto Ber 270 . - (?) för then drop maal ath han skulde haffua brät michel person sin lege drengh mz wilie i sin egen rige BtFH 1: 159 ( 1507) ."],"f":["brätta . ","-ter )"]},{"a":"bräsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr thordyna bräsker."],"f":[]},{"a":"bräst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brist."],"f":[]},{"a":"brästa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brista."],"f":[]},{"a":"bräster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knall. \" hördhis swa som en braster \" KL 363 . \" thordyn hwars tilquämd för höris än höghste brastin kombir \" Bir 3: 411 . ib 412 . Jfr thordyna bräster."],"f":["braster KL 363 ; ","-in Bir 3: 411, 412), "]},{"a":"bräþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hastighet (i sinnet), hastigt mod, häftighet, öfverilning. \" som mz wadha eller brädhe drape nakan man \" MB 1: 425 . \" thz giordhe han aff vit ok ey aff brädhä \" Iv 5273 . Al 10013 . - vrede. daghs rwm ok natta skal wara mällom hwario bräde GO 89 . watnin sankadhos saman mz thinne bläsande brädhe (in spiritu furois tui) MB 1: 318 . - raseri, våldsamhet. alt thätta giordho the mz gäld oc ryghelike brädhe Bo 182 . Gr 263 . \" mz thorn kronadhis aff ilsko brädhe \" MD 66 . - ifver. badhe aff nödh ok swa aff brädhe Al 4999 . - häftigt begär (till). for matz brädhe MP 1: 190 . "],"f":["bräþa vitni , ","brädhis fulder , "]},{"a":"brödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bröd. \" stekt bröd medh olia \" Brasks Matordn 7 . swarth brödh PMSkr 363 . riffuz brödh Arnell Brask Biᴵ 32. - bröd, mat, föda, kost. mullughagiallith aff scarum, swa sum äär twa örtogar aaff hwari stuwe ii scarum oc ena örtog aff hwariom theem sit eghit bröd äter thär sama stadz VgFornmt III 7-8: 157 (1384). - kost, uppehälle. skall fförscrifne barnssins faderbroder mester albickt thet ffore see til brödz meth fförscrifne lxxx (80) mark SJ 2: 262 ( 1494) . - särsk. et frit bördh, fria brödhit, fritt uppehälle på försörjningsinrättning, fribröd. vare tet zache Ath han schade finge j stadzsins resa til lyff eller lymmer, tha haffuer bergamestarnna oc radit pa stadins wegne loffuit hanom frith brödh til dödra daga STb 2: 339 ( 1489) . \" kom myckel stadzsens puluermakere ok begerede sin fria brödh j sin lyffs tiidh aff staden \" ib 422 ( 1490) . \" huilket hws hustrv cristin for:ne medh sigh jngiffuit haffuer j helge andz husit til eth frit brödh j sin liffs tijdh \" ib 4: 88 ( 1505) . fick mattis laurensson ahndenna pa bria brödet pa hustrv cristina wegna j garden epter gardzsen statuta och priuligeia jnnehollesle ib. - levebröd, bärgning. utkomst. alexander schulle medh sina hwstrw aname sin hustru syster til sich til hon til manna kommo elle til brdödz kommo kunne SJ 2: 182 ( 1491) . - levebröd, syssla, tjänst, ämbete. kemmenerana schole vnderuise clockaren, ath han for see sich om eth annat brödh STb 3: 152 ( 1494) .","2) bröd, brödkaka. \" thär görs aff 1 brödh för hwaria alin sädesjordh \" VKJ 149 (c. 1500). 3) kost, hushåll; tjänst (hos ngn). saa lenge jach er j edhert brödh Arnell Brask Biᴵ 8. per olsson . . . viderkendes, ath han j hel sloogh en bagere drengh pa slottit war och bade j sama bördh tiente STb 4: 160 ( 1507) . \" hure han vtrolige giordt hade mothe sith rette bördh och trofsth herre j hans gode thro och thienisth ther han sin herre sacht och loffuit hade \" ib 3: 241 ( 1495) . Jfr asko-, hunda-, hvete-, olio-, spisa-, ängla-brödh. "],"f":["bröds biti , ","*brödsfödha , ","*bröds smula , ","bröds stykke , "]},{"a":"brödhbedlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som tigger om bröd, tiggare. varkunna . . . min stora fatigdoom som han oc hwar godh man dagligha kunno merkie, thät vi gangha thär ena at gaten som thuo bördbedler Arfstv 23 ( 1461) . (Tänkbar men mindre tolig är en sing.-form brödhbidhil)."],"f":["-bedlar ) , "]},{"a":"brödhbidhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se brödhbedlare."],"f":[]},{"a":"brödhbiti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödbit. Lg 3: 222 . Jfr bröds biti."],"f":[]},{"a":"brödhdisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" brödskifva el. brödkaka som tjenar ss underlag för mat med fast form (jfr Kalkar, Ordbog til det ældre danske sprog 1: 293)? han giwir litith som siälwer gnagher sin brödh disk GO 187 . \" han skar bröddisken sunder oc nider vt gynom bordit (beit i svndr leifnn oc sva mikit af borðino sem knifrenn toc) \" Di 45 ."],"f":[]},{"a":"brödhdisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (bröd)tallrik. Jfr Sdw 1: 158. thette effterscriffne haffue for:ne testamentarij antwordet berger swensson heem medh sich, allom arffuom til bytes, . . . en hopp faath och brödhiskar STb 3: 305 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"brödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varande i (ngns) bröd, varande i (ngns) tjäsnt, fast anställd. the honom tiänä paa mynthen och hanss brödeligse swenä äre skolä honum til retthä stondhä och enen annän HSH 19: 15 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"brödhgärning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f- brödberedning, bakning. MB 1: 234 ."],"f":[]},{"a":"brödhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bageri. \" panificium . . . brödh hws \" GU C 20 s. 405 ."],"f":[]},{"a":"brödhkista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kista för förvaring av bröd. gaff her anders suensson xv!UDDA_TECKEN? (15 1/2) öre for breden til brödkystan o for köt SSkb 314 (1508-09)."],"f":["brödkysta: -n SSkb 314 (1508-09)), "]},{"a":"brödhkomin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödkummin, kummin som nyttjas i bröd, carum carvi Lin. \" ätt brödkomen \" LB 7: 269 . \" tag brödkomen \" ib 333 ."],"f":["-komen )"]},{"a":"brödhkorgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödkorg. MP 1: 102, 2: 62, 182 . ST 400 ."],"f":[]},{"a":"brödhkruma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inkräm i bröd. PMSkr 577 ."],"f":["-kroma )"]},{"a":"brödhkruma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inkråm i bröd. LB 4: 344 . Jfr bröds kruma."],"f":["-krumma )"]},{"a":"brödhlever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödkaka. \" GO 615 (jfr bröþ). \""],"f":[]},{"a":"brödhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varande i (ngns) bröd. Se Sdw 2: 1204."],"f":[]},{"a":"brödhskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skål el. kärl innehållande bröd. Bo 90 . MP 1: 97, 98, 223 . the brödh stykken som fylto tolff brödhskala Bir 2: 121 . han sparde hwarken bröskal eller kanna MD 435 ."],"f":["bröskal )"]},{"a":"brödhskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödskifva. \" at äta brödh skiuna \" Bir 1: 308 . ib 2: 112 . Jfr bröds skiva."],"f":[]},{"a":"brödhskodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödskådare, brödkontrollant, ämbetsman som hade att vaka över brödets halt och vikt. Beckman Stud 85 (omkr. mitten av 1400-talet, Arboga tänkeb). Jfr Bergström Arb Kr 110."],"f":[]},{"a":"brödhsmula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödsmula. MP 1: 101, 230 . Bir 1: 225 . LfK 134 ."],"f":[]},{"a":"brödhspit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödspett. \" BSH 5: 529 (1513). \""],"f":["-spet )"]},{"a":"brödhstumper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödbit. \" the haffdo nakra brotna brödh stompa \" Lg 3: 298 ."],"f":["-stomper )"]},{"a":"brödhstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödstycke. KL 302, 332 . Bir 2: 121, 5: 118. VKR 37 . Jfr bröds stykke."],"f":[]},{"a":"brödhsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjänare som är i (ngns) bröd, medlem av (ngns) hushåll? han är nic. jonsson brödswen STb 1: 202 ( 1479) ."],"f":[]},{"a":"brödhthäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husfader. thz skal goth brödthiägn (vir largus) wara ey see äpte sin ost GO 790 ."],"f":["brödthiägn )"]},{"a":"brödhvakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags skatt (i form av viss kvantitet säd). Jfr SAOB B 4504. huar bogaman görj sinom kirkieheree j karp säädh oc foe son brödwakka j tridiung rog . . . Svartb 69 (1345?)."],"f":[]},{"a":"brödhvikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brödhätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brödätare, spisande. folkit war när Vᴹ (t000) brödätare (Jfr Lart. discubuerunt ergo viri, numero quasi quinque milia) MP 4 . 270."],"f":[]},{"a":"brösker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skröplig, svag. äst thu brösker oc sköör i thinom likama MB 1: 260 ."],"f":[]},{"a":"bröt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["brötar tak , "]},{"a":"bröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"brötaragraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cuplearum brötargraff VGL XIII (enl. Lorenzen, Gammeldanske glosser s. 46, synes detta ord snarare böra läsas brotargraf, hvilket ss anmärkes anf. skrift s. 47, torde beteckna graf med bål, hvaröfver linet torkas, innan det bråkas)."],"f":[]},{"a":"bröte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bruti."],"f":[]},{"a":"bröþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) koll. bröd. \" ööl oc bröþ \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). \" vatn ok brödh \" KL 335 . Bil 627 . VKR 61 . \" brast hanom bröþ tel þerra föþo \" Bu 417 . bedes bröþ ib. \" bakat brödh j oghne \" Bir 2: 115 . fäm lewa brödz MB 1: 90 . \" som mit brödh aat \" Bil 82 . ey är jak greue tho at jak brödh lewe (möjl. bör det dock heta: a brödh lewe el. - lewa, har brödkakor; non comes mihi putor propriis quod panibus vtor) GO 615 . bröd, uppehälle,. arwþä firi sit bröþ SD 5: 637 ( 1347) .","2) bröd, brödkaka. \" fan han eet bröþ \" Bu 175 . tolff brödh MB 1: 492 . ","3) bröd, hushåll. \" oppa thet at ey hafuis ofuirflödhelicha folk j clostirsins brödh \" VKR 38 . ib 40 . RK 2: 2625 . - Jfr almännings-, barna-, biug-, hafra-, himirikis-, himna-, hvete-, härra-, offer-, rogh-, sadha-, sma-, spis-, semblo-, vägha-brödh. "],"f":["brödz MB 1: 90 . ","brötz ib 181), ","bröds biti , ","bröds kruma","brodz kraama )","bröds skiva , ","bröds stykke , "]},{"a":"bröþlunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bröþlunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bröþlungi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bröþrunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bröþrungi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bröþunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bu","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se bo."],"f":[]},{"a":"bubla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bubbla. \" giffwer haffwit lywd aff sig tha lwgn är äller mykna fradho oc bwlbor flytha thet merker froths komma \" PMSkr 294 . . "],"f":["-or )"]},{"a":"budh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) erbjudande, tillbud. \" huilkit bodh hon hade medh witnom bodit jon kötmangara som nesta grannen war ok han tet ney sade \" SJ 2: 138 ( 1489) .","6) ombud. häredzhoffningen karl mattisson, drotztens budh, Svartb 363 ( 1438) . rectä hans fossert hondhen för xij mark fför tet quedens ordh han gaff stadzins bod, then tid winit sattes om torsdagin STb 4: 323 ( 1513) .","9) straff; böter. at ingan byggia gathen tranger meth the sture stocke for dörana wider the budhs som ther tillhör STb 1: 440 (1461; burspr). hwar man skall hawe sino gatubodh wv winteren, ther han them haffuer vm sommeren ok ther vm sommeren som vm winteren widher budh iij (3) marck ib. ib 444 (1462 ; burspr). 10) gästabud. o min sötastä gudh, lär mik huru jak skuli mik reedha til thins wärdhoghasta kötz oc blodz keysarligasta budh (impergiale convicium) Mecht 270 . "],"f":["bodh )","buds iordh , "]},{"a":"budha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr be-, for-, til-budha, ävensom biudha 5)."],"f":[]},{"a":"budhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) budskap, förkunnande, bebådelse. til mere styrkilse ok minne jfwgha sinna budhan Bil 893 . Lg 3: 43 . hans hälgha budhan (bebådelsen om honom) ST 163 . ","2) bud, befallning. äpther ängilsens bodhan Lg 3: 628 (möjl. att föra till 1)."],"f":["bodhan )"]},{"a":"budhbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["budbärare. \" sände til them fridzens budh bärare \" MB 2: 235 . Su 45 . gingo budhbärärene . . . mellan brudgumman ok brudhena Lg 3: 567 . LfK 54, 133 ."],"f":["bodh- LfK 133 ),"]},{"a":"budher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap varmed hudar på köttsidan befrias från fett, bindväv ol dyl.? ett slags skarjärn?, garvarekniv? Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 205. blötis skinnen wäl j wathn, oc renses köthwaghen wäl mädh brwdhenom PMSkr 542 ."],"f":[]},{"a":"budhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sändebudhi."],"f":[]},{"a":"budhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) = budhan 1. äpther ängilsens bodilse Lg 3: 597 ."],"f":["budelse . ","bodilse )"]},{"a":"budhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr guds likama budhker."],"f":[]},{"a":"budhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["burk (i hvilken salva förvaras). een budhk hon aff sinne kisto tok Iv 2187 . ib 2190, 2213, 2284, 2288, 2996, 2300. - kärl hvari hostian förvaras. KL 13, 26 ."],"f":["butk Iv (Cod. B) 2300 . ","-ar Iv 2213, 2284, 2288), "]},{"a":"budhskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) budskap, underrättelse. nuncius sändebod et . . . hoc nuncium . . . bodskap GU C 20 s. 365 . 3) budbärare, sändebud. paris sände bod tiil syn fadr priamum, bodskapet wnderwiste priamo konwng ath paris war helbreda hem kommen Troj 66 ."],"f":["bodskap )"]},{"a":"budhöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gästabud. \" giordhe mang hooff ok budhöl \" KL 82 . \" sculu systra oc brödhir storlicha wakta at the ekke wari j brudhlöpnom barnsölom ellir budhölom \" VKR 20 . ib 21 . MP 1: 42, 2: 226 . Ber 178 . Iv (Cod. C) s. 218. thera stora owirflödhelikhet j mat oc dryk oc vina budhölom (amicorum invitationsbus) Bir 2: 75 . MP 1: 22 . \" bära armborst vthaff sin gard til kiöpstadz, kyrkio, brudööl (utan tvifvel för budööl) eller annor städes \" GS 43 ( 1416) . - i andlig mening. mot hans äuärdelico budöle MP 1: 199 . "],"f":["budhöls hus , ","budhöls koster , ","budhöls samqvämd , "]},{"a":"bugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bukt, krökning. Se Sdw 2: 1204. - Jfr ardherburgh."],"f":[]},{"a":"bugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags redskap att bära hö med. Jfr Rietz 64a, Vendell, Ordb. över de östsv. dial. 95b, SAOB B 4666. thz är skam oc v bequmemelikt at see straa oppa annan ok ey ena bugha folla mz straa oppa sik sielffwan MP 3: 411 ."],"f":[]},{"a":"bugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja sig (under), underordna sig, underkasta sig. med prep. undir. aldrigh städhiande at the bätre naturin skuli bukka ällir bugha wndhir the wärre, thy at thz är aldra genwardogasth SpV 357 . Jfr undirbugha."],"f":[]},{"a":"bugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) böja, kufva. al rikin vnder sik bugha Bil 124 . ","2) buga, buga sig, böja sig. med dat. (el. i dess ställe ack.). miin neek syntis standa oc idhera neker om kring bugha henne MB 1: 229 . Al 975, 1317 . RK 3: (sista forts.) 5198 . \" nygde och bwgde honum \" Lg 3: 37 . jw mere wii them bughe och knichte HSH 22: 56 ( 1494) . \" man skall altiid nygä ok bwge thz trää som skyler menniskona för rängh ok skin aff hymmelen \" Lg 3: 35 . - med prep. undir. skulom wi bugha vnder thit wald (subjiciemur ditioni tuæ) MB 1: 229 . - Jfr nidher bugha."],"f":["-de )"]},{"a":"bughan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bugande. \" sonen bödh sinom fadher wärdhskyllogha ödhmiwkt mz bughan oc teknom Prosadikter (Sju vise mäst) 115. \""],"f":[]},{"a":"bughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båge; båge vari sågbladet fastsättes, sågram. göris en saagh aff tynnan kopar . . . när eth kopar bladh wardr wthnöth tha säthies eth annad j bogan j geen, hwilken saagh swa skal göras oc tänyas straffwogh j boghan PMskr 503. Jfr fenster-, glas-, hamul-bughi och kinnabughar."],"f":["boghi )","bugha man","boga- . ","bogo- GU C 20 s. 34) m. bågskytt. architenens . . . bogoman GU C 20 s. 34 . - eg. bågskytt, man som brukae båge för jak och var skyldig betala skatt (utav jakbytet); fullvuxen skattskyldig person. jtem kirkione j (1) bwgaskin aff hwario bwga manne eller !UDDA_TECKEN? (1/2) denar Svartb (Skolkl) 586 . " huar bogaman göri kirkione j (1) bugaskin eller en tridiung sääd, oc biscopenom ij (2) huithskin aff huario röök " Svartb 69 (1345?). huar bogaman görj sinom kirkieherre j (1) karp säädh oc fore sen brödwaka j (1) tridiung rog ib. Beckman Stud 54 (slutet av 1400-talet?).","bugha skin","bugha stränger","bogo- GU C 20 s. 20), "]},{"a":"bughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) båge. \" tornet böþe sik som bugha niþ tel iorþ \" Bu 173 . een . . . ormbir . . . fögdhe saman hofwodhit ok stiärtin swa som bughi Bir 3: 136 . - regnbåge. jak skal sätia en bugha mällan himil oc iordh then som wi kallom räghnbogha MB 1: 173 . Bir 2: 156 . Su 47, 414 . - pilbåge. han hafþe bugha ii hände Bu 157 . för än bughin bändes ib 520 . \" skyt är skutith aff stakkot bagha \" GO 899 some hafdho bogho (för -a) ok some stang Iv 881 . ib 2084 . SD 5: 638 ( 1347) . Bir 2: 3, 3: 390 . GO 46 . ST 322 . Ber 232 . - sadelbåge. bugha varo aff filsbene Fl 529 . - stråke (jfr Nht. bogen N. boge). PM 53 . ","2) = bugha skin? fforglömer eckä thet hermelyn ok thä wtskornä bwgär, som i taalä om FM 188 ( 1504) . - Jfr al-, gigho-, hamul-, hand-, iärn-, kin-, räghn-, sadhul-, stal-, svigh-bughi."],"f":["boghi Su 47 ; Bir 3: 390 ; ","-a Iv 2084 ; Bir 2: 3 ; ST 322 ; Su 414 ; PM 53 ; ","-o Iv 881 . ","baghi: -a GO 889 ), ","bugha man","bogha- )","bugha skin","boga- )","bugha skut","bughu- )","bugha stränger","-stränger )"]},{"a":"bughla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buckla. \" vnder thenne sängh star en kätill siwdande ok haffuer a sik siw boghlor \" Prosadikter (Sju vise mäst B) 202 . ib. the mäst bogan war borto aff kätzlenom ib. ib 203 . Jfr E. Noreen, Studier rör. Eufemiavisorna 2: 22. - Jfr vatn-, vatu-bughla."],"f":[]},{"a":"bughna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bugna, böja sig. hiälmin bughnar som eet lädher Iv 4513 . hästin bugnade wider nider i hasen Di 145 ."],"f":[]},{"a":"bukarve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1205."],"f":[]},{"a":"bukarve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fumaria offcinalis Lin. \" fvmus terre thz kallas bukarfwe \" LB 3: 133 . Jfr arve."],"f":[]},{"a":"buker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) buk. \" at fylla bwkin mz ensampno reno vatne \" Bo 133, ib 139 . Pa 7 . Bir 2: 236. Al 6795 . \" synap . . . löser bwk \" LB 2: 50 . lös bwk ib 48 . \" for haardhan bwk \" ib 33 . ","2) qved. \" om the hade piltha barn i bwke haffth \" RK 3: (sista forts.) 5201 . ","3) kropp, bål (i motsats mot hufvudet och lemmarne), öfven i allmh. kropp, lekamen. iorþaþe han alt saman huwhet ok buken Bu 489 . howdhit slo han bukin fra Fr 1044 . Di 113 . Al 6938 . thäs (djurets) howd war människio liikt än bwk ok ben hafdhe thz som raget Lg 404 . \" hans hiärtä reffnade j hans buk \" Va 43 . RK 3: 2105 . \" hänna bwk (corpus) stryka mz hans blodhe \" Lg 381 . \" the fördhu fra sik banzattan buk ok kastadhu nidher j en brun \" Bil 303 . \" lät han opgräwa sins fadhers liik oc skipte bwkin mällan thryhundradha örna \" MB 1: 18 . - Jfr banz-, iarn-buker."],"f":["buks luste , "]},{"a":"buker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*buks fylla , ","*buks fylle , "]},{"a":"bukflytilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" utsot. LB 7: 252 ."],"f":[]},{"a":"bukfylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = buksfylla. hwat dygdha rwm kan thz wara, hwar bwkfyllan (uentris ingluuines) nidherslar ok fordarffwa iherusalems mwra SpV 149 . bukfylla är fämskona första är bradhet j mat ätande bradhlika ffor maaltidh then adhra är kräslikhet thridhi är offaato oc drikka fiärdhe är hastheet j aatonne fämpte är fikth oc mykin acth at rdha sin mat SvKyrkobr 356 ."],"f":[]},{"a":"bukfylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråsseri. \" skörlifnadz ok bukfyllis älskara \" MP 1: 11 . \" loste til skörlifnadh ok bukfylle ib 13. \" ib 87, 282 ."],"f":[]},{"a":"bukka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bocka sig, böja sig; stupa, duka undr, dö. enkte är rätuisaren än at thän bokke fore järnith (ferro perire) ok taki sin döz lön, som drap annan mz järneno SpV 318 . - böja sig (under), underordna sig, underkasta sig. med pep. undir. aldrigh städhiand at the bätre naturin skuli bukka ällir bugha wndhir the wärre ib 357 ."],"f":["bokka )"]},{"a":"bukka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bocka sig, böja sig. bokka vndi swärdhino KL 374 . \" the mondo alle a knä bukka \" Al 10420 ."],"f":["bokka )"]},{"a":"bukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["bokker )","*bukka pis","bokka- )"]},{"a":"bukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bock. hwite bukka Gr 264 . \" lodhin som bukker \" MB 1: 208 . Jfr rabukker.","2) stötredskap. \" thet rumit skal fyllas vp medh jord ok härdlika medh bukom saman stötas \" KS 86 (210, 94) . "],"f":["bokker . ","-ar )","bukka bloþ","bukka galle","bukka horn","bokka- )","bukka kiöt , ","bukka land","bokka- )","bukka migh","bucka megh )","bukka talgher","bokka- )","buskhorn , "]},{"a":"buklare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" johanni dicot boclaræ \" SD 4: 423 ( 1335) . ivæne buclaræ ib 640 ( 1338) ."],"f":["bukklare . ","boklare )"]},{"a":"buklare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. med buckla försedd sköld; sköld. scutum . . . boklare GU C 20 s. 558 . parma quasi parua quelibet leuia arma läth vakin ok boklare ib s. 411 . pelta . . . boklare ib s. 426 . Jfr gulbuklare. "],"f":["boklare )","*buklara bärare","*buklara mästare","boklara- )"]},{"a":"buklop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsot. LB 7: 252, 257, 260 ."],"f":[]},{"a":"bukrif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bukrev. PMSkr. 488."],"f":["-reff )"]},{"a":"bukrif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bukref. LB 7: 336 ."],"f":["-reff )"]},{"a":"bukskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bockskinn. SR 7 . FM 23 (1389, nyare afskr.). GS 51 ( 1450) . \" i blandh ene x eller xij bugxskin och andhra hudher \" BSH 4: 352 ( 1503) ."],"f":["bugxskin . ","bokskin SR 7 ; FM 23 (1389, nyare afskr.)), "]},{"a":"buksmäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr Sdw 2: 1205."],"f":[]},{"a":"buksmäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["impatiens noli tangere Lin. \" tag blomstren oc knopperne aff spine korn som oc kallas bwksmäcke \" LB 7: 296 ."],"f":[]},{"a":"buksot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["magsjukdom, utsot. \" tz dwger for mykin lösn eller bwksoth \" LB 7: 147 ."],"f":[]},{"a":"buksyke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = buksot. tz stoppar snarliga ten bwk syke LB 7: 252 ."],"f":[]},{"a":"bukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bugt. \" een bucht bögher sik vth i badha ändana \" SJ 169 ( 1448) ."],"f":["bucht )"]},{"a":"bukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bukt, böjning, krökning. plexus . . . bokth ok pina ok bögingh GU C 20 s. 459 . nar nokoth winträ skywther langth wp . . . tha böyes . . . nidher til jordhena . . . oc then toppen jordhes thär nidher wäl . . . thet andra aarith skäris affwan j bokthena jn til kärnan . . . tha äffther tw aar skäris aff alstingis thär j boktenne PMSkr 315 ."],"f":["bokt )"]},{"a":"bukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bukta sig, göra en bukt. dömdes thenne epther scripne raa stadugh och fasth mellan sarwelax och pickepä, som är försth endhe raa raasten with lappenorenäs; annan raa hether sandhbäck with somar al madhe wägen, och medel raa ther mellan är östhen for pickepä aakren, som xij stena ligga och bocthar appa sarwelax sidha for pickepä bygningx aaker och engh skwlth FMU 4: 388 ( 1473) ."],"f":["boctha: -r FMU 4: 388 ( 1473)"]},{"a":"bukvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bukvärk, magplågor. PMSkr 228, 229 ."],"f":[]},{"a":"bukvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bukvärk, magplågor. \" for bwk werk \" LB 7: 137 . ib 250, 352 ."],"f":[]},{"a":"bul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bol."],"f":[]},{"a":"bula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buckla, sköldbuckla, halfklotformig upphöjning på midten af en sköld. a sin skiold han fördhe enä bwlä aff gull sik sprede (Cod. BDEF) 95."],"f":[]},{"a":"bula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buckla, sköldbuckla. Jfr E. Noreen, Studier rör. Eufemiavisorna 2: 22. - buckla, prydnadsföremål av rund el. kupig form. lunule äru bulor (lunule bulle quedam sunt), giordha mz mästirskap aff gwl ällir silff, ällir ok androm malm, liknandis mananom SpV 110 . Jfr gul-, silfs-bula. "],"f":["*bulo gärning , "]},{"a":"bulde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böld. \" hafdhe . . . haft en bulda vndir sinom arm flytande aat fäm hulom \" KL 349 . \" aff klädheno vtflöt sua som vaar aff bulda mz rutno blodhe \" Bir 2: 16 . ib 1: 171 . MB 1: 299, 362, 363, 429 . LB 2: 33, 3: 65, 74, 75, 77, 4: 339, 314, 352, 7: 230 . jnwertis bwldar ib 186 . \" bwlin mz boldom oc fresmom \" Lg 3: 726 . Jfr kiöt-, qvidh-, sar-, var-bulde samt byld."],"f":["bolde MB 1: 362 ; ","-a ib 363 ; LB 4: 392, 314 ; ","-om MB 1: 299, 429 ; Lg 3: 726 . ","boldhe: -a MP 1: 298 ; LB 4: 352 ), "]},{"a":"bulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller, larm. - Jfr nattabulder."],"f":["bollir STb 1: 399 (1482) . med art. bulderith MP 5: 188 ),"]},{"a":"bulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller, larm. Su 257 . MB 2: 170, 196, 246 . Di 181, 281 . Lg 3: 475, 556 ."],"f":["buller MB 2: 246 ; Di 181, 281 . ","bullir Su §57; MB 2: 170), "]},{"a":"buldra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bullra, larma. \" tha hafwet eller syoen han stormar eller buldrar \" J Buddes b 84 . ther a mothe byriado the . . . ena buldrandhe högtiid medh fulom ok oloflikom danzsom ok lekom MP 5: 184 . jngen onder anda skulde mik hindra mädh . . . bulrandhe högfärdh ib 4: 151 ."],"f":[]},{"a":"buldra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bullra, larma. \" jak höre them buldra oc ropa \" ST 29 . MB 2: 91 . väsnas, storma, lefva öfverdådigt. jak buldrade fast mädan jak war vnger MD 124 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"buldra kiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. svällande anhopning av kött på en kropp, muskelkött. Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 208 ff. pulpa . . . buldra kööth GU C 20 s. 502 . Jfr buller kiöt."],"f":[]},{"a":"buldran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller, larm. Bisk Nils´ vis-st 198."],"f":[]},{"a":"buldran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller, larm. Bir 5: 133 ."],"f":[]},{"a":"bulghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr for-, strupa-, örna-bulghin."],"f":[]},{"a":"bulghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. (eg. part. pret. af bälghia) ","e":[" \"","1) uppsväld, svullen. \" huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torna til likamens uppehäldes, tå wardr han giärnt trutin ok hulghin ok lyttr til sin likama. suåsom wi sea måghom thz trä som ä flyter i watne, thz wardr blöt ok bulghit \" KS 43 (112, 47) . \" wart han owermatto bwlin mz boldom oc fresmom \" Lg 3: 726 . \" ther som bulith er \" LB 2: 60 . helar . . . bulnan tannagardh ib 41 . ib 64 . bwlit tannaköt ib 5: 22 . \" wider manz bulit anbudh \" ib 4: 350 . ib 2: 46 . \" läker bolnan quidh \" ib 65 . \" for bulen quidh \" ib 3: 74 . ib 4: 351 . \" löser thz bulen mielta ib 3: 72. \" ib 2: 39, 50, 62, 7: 68, 8: 48 . for bulen drypil ib 3: 75 . \" ffor bwlna koddha \" ib 2: 45 . fore bolne liffwir ib 1: 97 . \" fore throtna läggia oc bolna \" ib 98 . \" bolin öghon \" ib 4: 353 . \" sar öron ok bolin ib 354. \"","2) uppblåst, braskande. \" wtgiuta sin bulghno (ampullosa) ordh \" Bo 85 . \" läta wt thera hulghin ordh \" ib 233 . Jfr forbulghin."],"f":["bullin LB 8: 48 . ","bwlin ib 7: 68 . ","bulen ib 2: 39, 3: 72, 74, 75 . ","bwlen ib 2: 62 . ","bolin ib 4: 351 . ","bulnan ib 2: 39, 41, 64 . ","bwlnan ib 2: 50 . ","bolnan ib 2: 62, 65 . ","bulghit KS 43 (112, 47) . ","bulit LB 4: 350 . bwlit ib 5: 22. bulith ib 2: 60 . ","bwlith ib 2: 46 . ","bolne ib 1: 97, nom. och ack. pl. n. bulghin Bo 233 . ","bolin LB 4: 353, 354 . ","bwlna ib 2: 45 . ","bolna ib 1: 98 . ","bulghno Bo 85, " det enda ställe hvarest detta ord har gh qvar i sammandragen form; de sammandragna formerna med utstött gh torde hafva gifvit upphof till formerna bulin, bolin), "]},{"a":"bulla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bulla, påflig (med blysigill försedd) skrifvelse. ath for:ne paweslega bref och bwllär ey forkynnades BSH 5: 359 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"bulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bulla, påvlig skrivelse. sixti paaffwa thän ffärdhe stadffästilse breff älla bwlle JMPs 3."],"f":[]},{"a":"bulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bunt, fång, knippe (av gräs o. dyl.)? Jfr gräsbulle."],"f":[]},{"a":"bulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bulle, runt el. avlångt bröd. item böör kl:s (ɔ klockarens) hustru göra deegh och baka bröd prästinom swa vedertorffvas och therföre bäre bulle af garde Reuterdahl Stat Syn 214."],"f":[]},{"a":"bulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags rund skål, dryckeskärl, bål. Jfr Sdw 1: 162, Hildebrand, Sv. Med. 2: 252. en . . . bar fram en bulla (scyphum) aff gwl Mecht 160 . patera . . . stoor bulle ok ypin GU C 20 s. 416 . - Jfr drykkio-, pino-, silf-bulle."],"f":[]},{"a":"bulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tumlare, ett i förhållande till vidden lågt, nedåt kupigt men med flat botten försedt dryckeskärl utan fot. \" vnum bulla de pladher \" SD 4: 710 (1340?). \" nappa ok swa alle bulla satte mz ädhla stena fulle \" Al 2271 . \" ij nap äller bulla \" ib 2304 . \" bollin oc bekarin \" RK 1: (Albr) s. 208 . \" sölff kaar bullar och drykkia kar \" ib 3: 147 . \" skänkiass mz horn ok bulla \" SEG 117 . Su 203 . Jfr silfbulle."],"f":[]},{"a":"bullerkiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. svällande anhopning av kött på en kropp; det ätbara på en djurkropp, kött använd till föda; särsk. kött till utspisning? Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 206 ff. congiarium . . . kesarahyllisth gaaffua ok bullerköth GU C 20. s. 138. Jfr buldra kiöt."],"f":[]},{"a":"bulna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bulna, svullna. \" at nakar människa bolnade vndir armenom \" LB 1: 98 . \" bolnade man vndhir thynningionom ällir oppa halsenom \" ib. \" at nakar bolnade i rösana ib. om arm bolnar \" ib 2: 63 . \" bolnar mans arm \" ib 7: 154 . brynen bwlnär ib 150 . "],"f":["bolna . ","bulna ut , svälla ut, bulna till mognad. lath henne ther bolna wth LB 7: 159 ."]},{"a":"bulster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolster. - Jfr bänkia-, hofdha-, hovudhd-, undir-bulster."],"f":[]},{"a":"bulster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolster. \" the bäzta bulstra \" SD NS 2: 306 ( 1410) . \" risthe the bolstern vp ok lothe fiärherne flygha \" BSH 3: 293 ( 1470?) . \" liggia a bulstir oc wadhmals lakan ellir oppa linlakan \" VKR 11 . ib 57 . Bir 4: 10 . Lg 3: 204 . \" minom ryg . . . skalt thu göra blötan bulster \" Su 417 . Jfr hofpa-, hovudh-, räkke-, siänga-, undir-bulster."],"f":["bolster . bwstir för bwlstir Bir 4: 10 . ","bulstur VKR 57 . ","bulstrar ) , "]},{"a":"bulstervar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolstervar. \" fördhe bolsther waren borth \" BSH 3: 293 ( 1470?) ."],"f":["bolsther- )"]},{"a":"bult","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bolt."],"f":[]},{"a":"bulta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bulta, klappa. \" tha bwltadhis aa dörryn \" Lg 3: 102 . \" tycker at tz (hjärtat) denger oc bwltar \" LB 7: 234 ."],"f":[]},{"a":"bulta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bulta, med slag bearbeta. PMSkr 169 . bulta, klappa (på en dörrr o. dyl.). vplatas skal for honom som bultar MP 4: 39 . \" han bultade paa ena wegh STIB 3: 347 (1498). bultin vppa duromon mädh idhra ödmiwka bönom \" MP 4: 39 . \" thän gamble mannen . . . kom swa til matta oc bultade swa for duromen \" ib 62 . ib 33 . \" jak staar ok bultar fore männi skionna dorom \" ib 5: 41 . ih 42, 58. swa optha ultar thu star[k]ligha til himerikis porth, huru optha thu margfallelika mz starkom pinom, dömir thz som j tik är lastelikit SpV 401 ."],"f":[]},{"a":"bulvärk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bolvärk."],"f":[]},{"a":"bulyxe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bolöxe."],"f":[]},{"a":"buna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bunulägger , "]},{"a":"buna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gråbo, artemisia vulgaris Lin. \" arthimesia buna \" LB 5: 80 . drikker man mosth aff te yrth ther bwna hether ib 2. 31. göre luth aff bönonne (hdskr. bononne) oc malyrtynne ib 3: 53 . \" dragir bönan (hdskr. bonan) alle onda wädzsko wt aff hoffuedit \" ib 70 . ","2) böna (ordets bruk i denna betydelse beror troligen på förvexling el. missförstånd). stamper man thz medh buna (D. Harpestr. bonæ 61; Macer fabæ 116) LB 2: 44 . sywdher man honum medh buna (D. Harpestr. bonæ 48; Macer fabæ 35) ib 49 . Jfr böna."],"f":["bona )"]},{"a":"bund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. Se Sdw 2: 1343. - Jfr forbund."],"f":[]},{"a":"bund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? den av spjälor bestående medelst vidjor hopbundna väggen av en katissa. catisse ved skal wara v alne langer ey meer. item bunden xv alna hwar tridi blaad ny veder bindes med kärra vidior oc ey baccha vidior Brasks Carl 264. Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 212 ff."],"f":[]},{"a":"bunde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbindelse. \" dölia sin laglika förfal ällar hindher . . . som är lönliken sywdkomber, ällar giort lyfte i annon orden, ällar troloffnadher, ällar bwndhi (för bwndhin?) til annan stadga pliktog i gäl ällar räkenskap, ällar wanfrägdh \" LfK 152 ."],"f":[]},{"a":"bundin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärve, knippe. \" manipula är swa mykith som bunden \" SvKyrkobr 57 . \" hempthin w klinthin försth han skla bindhas j bundhan särdelis ok kastas vti äldhin \" MP 5: 133 . \" thenna ogräsana bundhom (för bundhan) teknar syndogha människio \" ib 140 ."],"f":["bundan )"]},{"a":"bundin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärfve, knippa, qvast. \" allo tässo samansankadho oc j eth wälluktande bunden ällir j blomstrande knyppe saman bwndho \" Su 202 . Jfr hvetebundin."],"f":[]},{"a":"bunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumma. \" man hördhe . . . aff bwngor (öfriga hdskr. bambor) och basun swa lithit bang \" Fr (Cod. F) 2349 . \" sla pa bwngor \" PM 28 ."],"f":[]},{"a":"bunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr abunga."],"f":[]},{"a":"bunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bungo slaghare","bunga- )"]},{"a":"bungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" erick bungere STb 4: 103 (1506). ib. \""],"f":[]},{"a":"bunka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , r. banka, klappa. bösta oc bwnka för mildasta domarans döör Su 185 . ib 182 ."],"f":[]},{"a":"bunke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["bunkabiter , ","bunkabrytare , "]},{"a":"bunke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kärl. Jfr silabunke."],"f":[]},{"a":"bunke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. plankorna eller stängslet över kölrummet i mitten av ett skepp (Se Hesselman, Nysv. stud. 2: 180, 188); lastrum. skiparen är pliktogher bewara alth thet gotz som är jnlagth j skipith, alth thet ey fördräffwas aff wathn wndy j bothnenom . . . oc täslikes ath thet ey gnwggas äller stötes j bwnkanom PMSkr 13 ."],"f":[]},{"a":"buntmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" STb 3: 296 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"bur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) boning, hus, särsk. ett mindre, afsedt till qvinnoboning. \" skipar henne sinna modher bwr \" MB 1: 206 . \" gik til sinä dotters bur \" Va 34 . ib 35 . \" slo til mark wäl marght byght bwr \" Al 5626 . ","2) förrådshus, visthus. \" goth är hawa nogh i bwre \" GO 1094 . ","3) rum, kammare. \" thu skal göra i archinne flere bura (Cod. A rwm 168) \" MB 1: (Cod. B) 544 . \" kom i mins hiärta lönlika bwr. thik ensamme gömdan \" Su 393 . ","4) bur, fogelbur. \" iak sänder thik oc tio bwr . . . ther ära inne fughla lukt \" Al 7765 . - bo, fogelbo? een foghil han wäär sin eghin bwr swa gör oc all willena diwr MD 390 . - Jfr fatabur."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"bur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. kammare, sovkammare. jak skal prydha mik, ok inledha han (ɔ gud) i mins hiärta hwr (thalamum), at iak thär skuli hädhan i fran hwilas mädh honom SkrtUppb 71 . - Jfr fata-, fughla-, siseko-, siänga-bur."],"f":[]},{"a":"bura","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se bora."],"f":[]},{"a":"buraktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bondaktig. \" jak är worden saa bwraktig \" BSH 5: 185 ( 1507) ."],"f":["-ig )"]},{"a":"burdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mulåsna. burdo ena handa diwr föth aff heste ok asna 4ⁱ regum XXI concede mihi seruo tuo vt tollam onus duorum burdonum de terra expone vn mik tinom tiänara swa mykla ioordh twe burda orka dragha GU C 20 s. 63 ."],"f":[]},{"a":"bure","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["bura bref , "]},{"a":"bure","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) inbyggare. alla chanaan bwra wordho styrdhe MB 1 318 . ","2) stadsbo, borgare. \" hvilkin man här kumbär ok byre wil warda \" SR 11 . \" en bure af barchinona \" Bu 175 . ib 136 . Bil 641, 986 . MB 1: 8 . "],"f":["bura borgh , ","bura bref , ","bura giäld , ","buraman , "]},{"a":"burgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = bura giäld. görs wth sith burgiel SO 204 ."],"f":["-giel )"]},{"a":"burgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["burskapsavgift."],"f":["byrgeldh JTb 82 ( 1502)"]},{"a":"burman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare. Ordaml. ur Arboga Tänkebok (Bergström, Arb Kr 156)."],"f":[]},{"a":"burmö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kammarjungfru. \" tha modheren haffwir löst wp om barnit, oc see ath thät wäl röktadh är, tha thakkar hon hwarie sinne burmöö för thera jödho \" SkrtUppb 266 ."],"f":[]},{"a":"burskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*burskapskompanar , "]},{"a":"burskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["burskap, borgarrätt. \" antequam in eadem villa cohabitacionem dictam burskap acceptauerint \" SO 120 (urkund fr. 1356). winna . . . sith burskap ib 48 . ib 16, 22, 62, 80, 81, 192 . nyuther han burskap nyuthe brödhra skap ib 17 . ib 63 ."],"f":[]},{"a":"bursprak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) burspråk, sammankomst som hölls av överhetspersoner el. maktägande med borgerskapet i en stad el. med folket i en landsdel. tha alt radit fforsamledh är til bursprack SJ 2: 126 ( 1488) . böd konung priamus ath alla troyaner skulle komma till jlions borg konwngxsens palatz ath hålla ther bwrspråk mz them Troj 253 . 2) burspråk, utbyggnad på ett rådhus från vilken överhetsperson förhandlar med den på torget församlade menigheten och värifrån offentliga tillkännagifvande göras. kom biscop kätil silfuer til os och stodh her j staden opa burspräket . . . och sagde al wor kere almoga som her tha forsamelde wore Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). lyste . . . borgamestarne pa burspraket, ath STb 1: 269 ( 1480) . ib 84 (1477), 180 (1478). ","3) på burspråk fattat beslut. plebi[s]citum . . . almogans stadge ok bursprak GU C 20 s. 458 . ib 554 . - på burspråk beslutade (el. offentligjorda) kommunala stadgar. STb 1: 427 (1459; burspr.). ib 435 (1460 ; burspr). swa ath hon bär noghan dräth, som borbiudz i bwrspaket ib 125 ( 1477) . - offentligt tillkännagivande som göres på burspråk. lyste wor kere höffwitzman her sten stwre bursprak, swa ath huar som förer silffwer ellir bly aff swerges rike, haffue forbrutith liiff ok gotz STb 2: 133 (1486). ib 1: 336 ( 1482) . - Jfr Clason, Hist. Tidskr. 23: 97 ff."],"f":["-spraak- . ","-språk . ","-sprack SJ 2: 126 (488). -spräk Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464)), "]},{"a":"bursprak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) burspråk, sammankomst som för allmänna ärendens afhandlande och för offentliga tillkännagifvanden hölls af öfverhetspersoner el. maktegande med borgerskapet i en stad el. med folket i en landsort. lyste han (ärkebiskopen) bursprak i samma stadh RK 3: 564 . \" erchebyscopin oppa bursprak monde thz klagha \" ib 621 . i staden war [han] pa bwrsprake oc kynnede alle sine sake ib 2: 3732 . \" badhe i vppenbare bursprak, sa och i annor rum \" BtRK 230 ( 1464) . huru för:de erchiebiskop jöns oss . . . vppa vppenbara bursprak beropet och beschrifwit hafwer för kettere ib 232 . \" hwlt myn herre bwrsprak i aabo oc ther hyllade almwghen honom \" HSH 19: 87 ( 1505) . hwlle wij (Hemming Gadd med flere rådsherrar) her eth menth bwrsprak . . . i blandh then almoge her forsambladh war BSH 5: 368 ( 1509) . \" strax burspraketh haalleth war \" ib. \" kom i samme stwndh, wij ginghe til bwrspraketh ib. oppenbarlige sade thee oss til i bwrspraketh \" ib 369 . jak loffwade welia lefwa och dö medh them, paa bwrspraketh ib 370 (1509); med afs. på några af de anförda ex. är det svårt att med säkerhet afgöra, om de böra föras till 1 el. 2; några af de ex., som upptagas under sistnämda betydelse, skulle likaledes kunna föras till 1. ","2) burspråk, utbyggnad på ett rådhus, från hvilken förhandlas med den på torget församlade menigheten och offentliga tillkännagifvanden göras. vppo stora torgit (i Stockholm) komo the alla och lotho borgarna samman kalla po bwrspraket the herra ga alla borgarna nidan för them sta RK 2: 2137 . thet är . . . kunnughat vppa bwrspraket SD NS 2: 229 ( 1409) . \" her sten lywste paa bursproket nw han aff foor, ath alle the her i staden ere skulle ware eder höruge och lyduge \" BSH 4: 314 ( 1502) . wore wi . . . forsammet j dag pa rodhstuffwen her j abo stadh met then menige man, ffriborne, ffrelssitzmen, köpstadzmen, bönder ok bokarla, som bygge ok bo j abo län, ok lothom forkynne swadane breff pa bwrspraket FM 165 ( 1504) . ib 159 ( 1504) . \" wort thetta förscrefna kungiort wtaff bwrsprakit . . . fore then menige man oc almoge som här tha församblede wore \" BtRK 371 (1499, orig.) . ath han (freden) skulle stadfestis och kungöris vtaff ith bursprach HSH 22: 21 ( 1496) . ","3) offentligt tillkännagifvande som göres på burspråk. wij hörom hwaske breff eller bwrsprak inghenstades i riketh forkynnas BSH 5: 368 ( 1509) . - stadgande el. aftal som kungöres på ett burspråk, fördrag, förbund. ath kunne en ewig fridh och bursprach (ɔ: bursprach) HSH 22: 21 ( 1496) ."],"f":["-sprok )"]},{"a":"bursven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jngo burswen \" SD 2: 198 ( 1295) . - Jfr fataburs sven."],"f":[]},{"a":"burt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bort."],"f":[]},{"a":"burtomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"burvardher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m, 1) borgare åliggande nattlig vaktpatrullering i staden. then som bwr wardh tilsigx, han gar siluar ueth sinä iij (3) marck STb 1: 428 (1459; burspr). ib 470 (1478 ; burspr). ib 2: l10 (1483), 3: 109 (1493). then som ecke formaa ath gaa bwrwardh sielff fore aalderdom ellir siwkdom skuld ib 2: 10 (1483). han forswmade sin bwrwaardh ib 60 ( 1484) . ib 320 ( 1489) . ","2) borgare som fullgör honom åliggande vakttjänstgöring. han hiog burwaardin STb 1: 115 (1477). per olsson och per jönsson, som tha woro bwrworda ib 2: 26 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"busbom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se buxbum."],"f":[]},{"a":"buska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öl bryggt på mältat korn och tillsatt med humle. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. 13 c. 26. Jfr Lid´n, Ark. f. Nord. Fil. 13. 32."],"f":[]},{"a":"buske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["busksnär, buskskog. \" j mällom staden oc then gamla slatzsmwren war skoger oc bwske \" Troj 299 . (Möjligen hör detta ex. undr byske, n., se d. o.). Jfr ene-, thörne-buske. "],"f":["*buska mark , ","*buska strand , "]},{"a":"buske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buske. \" tedhis honum waar herra siälwer mz lughande elde i enom buska \" MB 1: 281 . ib 265 . KL 293 . Bir 1: 244, 245, 2: 64, 99, 3: 60 . Fr 130 . Al 2858, 3215 . MD 50 . GO 446, 816, 1044 . ST 322 . \" sidan buskin vart grön (d. v. s. sedan vårens början) \" BSH 5: 12 ( 1504) . Jfr rör-, trä-, thörne-buske samt byske."],"f":["boske MD 50 ),"]},{"a":"buskhasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bönhasa, arbeta i ett yrke utan att inom det samma hafva vunnit mästerskap. kan ok nakar schomagara suen aff staden fara ok vth vppa landit at buskhasa SO 32 . ib 34 ."],"f":[]},{"a":"buskisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. tyg, från Hertogenbosch i Brabant. Urk. fr. 1468 enl. Hildebrand, Sv. Med. 1: 706. satthe . . . halffuan sin gard til panth för i halff bws skästh (ɔ buskest?), ix mark oc xx och en iiii lodha sked J'Tb 28 (1438)."],"f":["bws skästh? J'Tb 28) , "]},{"a":"busnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. tyg från Buntzen i Lausiz. Urk fr. 1450 enl. Hildebrand, Sv. Med. 1: 706."],"f":[]},{"a":"busnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Bosnisk? - n. tyg från Bosnien? alin busniskt GS 51 ( 1450) ."],"f":[]},{"a":"buter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stycke, klump. \" är hon (ɔ: jorden) alstingis törk tha brytas wp stora bwtha aff jordenne \" PMSkr 199 . \" tha ligger the askan swarth j stora bwtar sammanlwpen \" ib 560 . på öijomen som äro i hafwen mellan ciciliam och wllandh är i jordena wärkatt mykin brennesten . . . och tager vp stor stycke och buta ib 613 (senare avskr.)."],"f":["-ar )"]},{"a":"butn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["botten. \" bäträ är spara fra bräd än fra bwthn \" GO 783 . \" hwart kaar staar a sinom bwnthn \" ib 462 . at thz (ɔ: kar) kar staar a sinom bwnthn ib 462 at paa pramen BSH 5: 251 ( 1508) . thz (hafvet) pläghar aff botnin altop köra Al 6486 . Jfr hafs-, kiätil-, tunno-, ängia-, ävio-butn samt midhbutnis. "],"f":["bwnthn . ","botn . ","bodn )","butna brädhe","botne- )","butna lös","botna- )"]},{"a":"butn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) botten, skiva. haff eth anbwd äller lithen wind . . . giorth aff twa sma bothna som en lykta PMSkr 398 . \" stekter löök cloffuen i fiärdunga medh sudne butnar kalla lagda j vinätikkia Sex ekon tr 271. 2) botten, grunden under vattnet, sua ath han ey genstan siwnker til botnen \" MP 4: 140 .","3) havsvik, särsk. Bottniska viken; äv. landen vid Bottniska viken. \" framledis är vndan skilth thera jkornaskoga ok thera fiskewatn, som ligger noor j bothnen \" Svartb 197 ( 1390) .","4) trossbotten, golv. tymbermannom, som giorden botnen i öffuersthe gaarden i mattis mortensson grendh HLG 2. 48 (1516). övarsta butnin, översta våningen? naar fförscrifne hustru bireta wil noget siith haffua pa öwersta botnen heller haffua sina wellöst meth . . . sin mog, dotter heller gode wener fflere ath swa kunde henda om sommer tiidh, tha skulle henne tet ingelund sönias SJ 2: 283 ( 1495) . STb 3: 251 ( 1495) . Jfr bikar-, dy-, gröpa-, siänga-, skip-, trä-, trälle-butn. "],"f":["botn )","butna brädhe","*butna karl","*butna lax","botna- )","*butna skip","botna- )"]},{"a":"butna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bottna, nå botten. bildl. förslå. ther bothnar inthe BSH 5: 272 ( 1508) ."],"f":["bothan . ","-ar )"]},{"a":"butnbrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = butna brädhe. ij thiwgh botn brädhe til skolan Skotteb 338 (1430-talets början; Borgm). hans diägener . . . fek han 1 mark, som han haffde vtlacht for timber, for bodembredä oc näffuer ib 41 (1460-61). ib 129 l(1463-64). HLG 2: 53 (1516). ij botnbrädin til dörrar ib 104 ( 1519) . "],"f":["botn- . ","bodem- Skotteb 41 (146061) , 129 (1463-64)), "]},{"a":"butnfrysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bottenfrysa, frysa till is ända ned till bottnen. wathnith kan ey bothn frysa wm wintren PMSkr 363 ."],"f":["bothn- )"]},{"a":"butnfynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bottenfynd, fynd på hafsbotten. \" \" SO 296 ."],"f":["botn findh )"]},{"a":"butnkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = butnakarl. ss tillnamn. per boddemkarll Skotteb 6 (1460-61). ib 11 (1460-61), 51 (1461-62), 57 (1461-62), 90 (1462-63)."],"f":["boden- Skotteb 18 (1460-61) . bodemib 51 (1461-62), 57 (1461-62), 90 (1462-63). boddemib 6 (1460-61), 11 (1460-61), 18 (1460-61)), "]},{"a":"butnlax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = butna lax. Brasks Matordn 9."],"f":["boten- )"]},{"a":"butnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bottenlös, utan botten. pertusus . . . botinlöss GU C 20 s. 440 . 2) utan trossbottnar, utan golv. swa haffue wij nw . . . jnwist pa för:ne geld och sume peninge jn wti tet öde, taklösa och botnlösa grund och mwr, som fordom för:ne claffuus werdeman til hörde STb 4: 304 ( 1513) ."],"f":["botn- . ","botin- GU C 20 s. 440) ,"]},{"a":"butnsild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sill från Bottnen (d. v. s. landen vid Bottniska viken). iij mark oc ij öre for ij tunnor bodemsild Skotteb 418 (1468: Kämn)."],"f":["bodem- Skotteb 418 (1468 ; Kämn)"]},{"a":"buttermos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags med smör anrättad maträtt. Jfr SAOB B 4622. järpar duffwor och botthermoos Brasks Matordn 5 ."],"f":["botthermoos )"]},{"a":"buxbom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buxbom, buxus sempervirens Lin.; (trä av) buxbom. \" buscus busbum Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. \" \" buxum boxboom \" GU C 20 s. 64 . sla thär jn j holith en nagla aff bosbon äller järn PMSkr 346 . \" j thet stora twärholith skwla swarffwas twa kringlor aff bosben \" ib 508 . jc (trästycken) busbom STb 3: 127 (1493). "],"f":["boxboom GU C 20 s. 64 . busbum Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. l8. busbom STb 3: 127 ( 1493) . ","bosbon PMSkr 346, 508), ","*buxboms förare","boxboms- )","*buxboms säliare , ","*buxboms trä","boxboms- )"]},{"a":"buxbomträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buxbom. tak bladhen aff bosbon trä oc ät j winith PMSkr 358 ."],"f":["bosbon- )"]},{"a":"buza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags stora, breda fartyg; omtalas ss krigsfartyg. snekkior manga ok budzor stora RK 1: 3045 . \" kogga stora ok butzor bredha \" ib 4191 ."],"f":[]},{"a":"buzo skor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bozo skor."],"f":[]},{"a":"buþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) erbjudande, tillbud hon þakaþe hanom for buþet Bu 144 . \" thz budh idher bödz är mykit wärt \" Al 3003 . \" hwi skapadhe han ey brödh af stenom som hanum war j budhi (såsom honom föreslogs?) \" Bil 84 . \" nögher nakrom minom frändom hana aterlösa tha skal thet waro (för -a) i budhi thom (stå dem till buds, stå dem öppet) \" SD NS 1: 72 ( 1401) . \" enkte bördha budh är ther til budh (d. v. s. har der blifvit giordt) \" ib 2: 215 ( 1409) . alt mit godz skal staa thik til budz (stå dig till buds, stå till ditt förfogande) ST 473 . Lg 3: 528 . ","2) inbjudning. lata änglane som the wilia ängaledhis thiggia hans budh MB 1: 193 . ","3) utmaning. \" mik hauer ängen för bodet sadant bodh (gjort mig en sådan utmaning) som thw gör \" Di 18 . ","4) bud, budskap, underrättelse. med hemelikum buþum SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). fik han buþ at baldach hans guþ la viþ iorþ Bu 209 . \" then dwalde ekke som budin bar \" RK 1: 160 . ib 161 . \" engen bud til marsken giffua \" ib 2: 3567 . \" her beynct stensson hafde sin budh vppo (hade fåt underrättelse derom) at engelbert war kommen til örebro \" ib 2601 .","5) budbärare, sändebud. för än hanom kom buþit atar mäþ stauenom Bu 101 . \" kom neronis budh epter hanum \" Bil 106 . \" raskelika foro budin thädhan \" RK 1: 158 . MB 2: 126 . \" thz thu . . . thit modh a eno budhi wreker \" Al 8490 . ","6) ombud. \" them fornemda bo jonsson älla hans wisso budhi \" VAH 24: 327 ( 1377) . ärkebiscopenum älla hans wisso budhi SD NS 1: 336 ( 1404) . ib 172 (1402, gammal afskr.). ","7) tjenare, arbetare i någons tjenst. foghata, lähnsmän och thera budh GS 31 ( 1380) . \" lather nagher broder sith bwdh a bäncke sithia \" SO 83 . ","8) bud, befallning. \" alla iugfru sagþo ia viþ biskops buþi \" Bu 5 . \" jak är een swen til hans budz (som lyder hans bud) \" Al 5820 . \" kunnux buth (konungens påbud om krigsgärd) \" SO 16 . \" moth reglonnas bodh ällar förbodh \" LfK 155 . GO 6 . - herskarmakt, myndighet. ower alla wärldina haffwer iak budh Al 8586 . MB 1: 14 . ","9) straff. \" biudom wi widher wart högxtä budh \" GS 27 (1375, orig.), 28. vid höxte bud i thz ey sparen RK 1: 5250 . \" widh rådhzens budh och nöfs[t] \" SO 212 . \" vndir höxta budh oc rikesins hämd \" FH 2: 122 ( 1440) . GS 48 ( 1442) . "],"f":["boþ L. ","bodh LfK 155 ; Di 18 ; ","-en MB 2: 126), ","budha folk , ","buds dagher , ","buds eþer , ","buds iorþ , ","budsman , "]},{"a":"buþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["båda, förkuna. \" þu . . . som mik böt ok buþaþe daghleka gläþi \" Bu 18 . ib 49 . Bil 892 . MB 1: 19, 219 . Bir 2: 222, 3: 158 . Lg 219 . budha helsonna ordh Bir 2: 245 . \" budhadhe änglomen at var herra ihesus ville vpfara til himerikis \" Bo 247 . budha thän vara dödhan som lifdhe Bir 2: 146 . hwa är swa ärlica budhadhir Bo 81 . \" sithan a þinge är buthät a warra i färþ i land \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). swa maa tw bodha MD 168 . - förebåda. hwat mwn tik budha thänna drömbir MB 1: (Cod.B) 549. iak wil sighia hwath thz budhar Al 474 . - (budha för bidda MB 2: 400 .) "],"f":["bodha Lg 219 ; MD 168 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","budha ut , "]},{"a":"buþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr sände-, öl-buþi."],"f":[]},{"a":"buþkafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["budkafle, kafle el. mindre trästycke af viss form el. med vissa märken, hvilket kringsändes för att uppbåda folk till ting, till strid eller för andra ändamål (åtminstone då syftet med budkaflen var att uppbåda till strid, var denne bränd i den ene änden och försedd med snöre i den andre). sände konungen aff stadh sin budhkafla Ansg 229 . \" gek bodh kafle \" FM 433 ( 1509) . bodhkafflen sculle öffuer alth finlandh gaa RK 3: 3960 . \" han skar bodkafla \" ib 885 . \" haffwe themange syn medh flere theres parthy skooret budkafle medh brandh oc snara ok nakra aff them hength ther widh eth lithit hywll giorth aff tree ok resth almoghen op her i läneth \" BSH 4: 111 ( 1486) . hindrar bodkafla GS 31 ( 1380) . ss tilnamn. petrus bodhkafle BSH 1: 137 ( 1371) ."],"f":["bodh- . ","bod- )"]},{"a":"buþorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bud, budord. thätta buthorþ gömä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). GO 1043 . bröt guz buþorþ Bu 206 . \" at mannen halde gudhz budhord \" KS 51 (128, 55) . \" wars herra tio budhordh \" MB 1: 463 . ib 456, 457, 458, 459, 460, 461, 465 . KS 16 (40, 17), 64 (158, 70) . Bo 77, 144, 145 . MP 1: 46 . Bir 1: 4, 195, 3: 167 ."],"f":[]},{"a":"buþskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) budskap, underrättelse. \" wart bref sum buzskap bär nar wi komom \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" som hanom bar buþskapit \" Bu 145 . \" af guþlikum buþskap tel mariam \" ib 6 . ib 4 . Bo 156 . - budskap, tillsägelse, helsning. sände moyses sändebudha til edom . . . oc lät swa sighia til konungxins thetta är thins brodhers israels budhskap til thik MB 1: 409 . \" sände balac konunger til balaam . . . mz thässo budhskap \" ib 412 . ","2) bud, ärende. hwat ey gik oc piltin ihesus hänna budhskap Bo 14 . \" nu bidhir iak thik at thu skuli gaa mit budhskap til högxsta kirkionna forman \" Bir 3: 83 . ","3) budbärare, sändebud. til hans som iak nämpnde thik mit budhskap Bir 1: 333 . \" iak är eth bodh skap sändher aff alz mäktoghom gudhi \" Lg 3: 189 . then hedher weter man enom herra, som man weter hans budzskap MB 1: 189 . ","4) bud, befallning. \" hans stadhge ok budhskapr försmås ok wardr åt ängo \" KS 47 (119, 51) . ib 64 (158, 70). - herskarmakt, välde, myndighet. alle ängla thiäna ihesu christo oc vnder hans budhskap MB 1: 493 ."],"f":["buzskap . ","bodh skap Lg 3: 189), "]},{"a":"by","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bi. \" vax bära bii \" Bu 11 . \" swärmdo bii \" Bil 641 . \" at thin bij aldrigh bortfliugha \" KL 11 . \" swa födher gudh by som biörna \" GO 223 . \" ther bien skilias fra sin wiisa \" Al 1881 . \" aff bii stwnghen \" LB 2: 38 . \" een jdhen ok nööff by \" Lg 3: 567 . Bir 1: 256, 257, 258, 259, 260, 261, 262, 264 . MP 2: 237 . GO 126, 904, 957 . PK 244 . Lg 3: 288 ."],"f":["-n ib 288 . ","byri Bir 1: 264 . ","bi . ","bii . ","bij . "]},{"a":"by","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bi. \" swa dana är bij natwr \" PMSkr 299 . \" lthet besth bekommelikith är bim ib 303. - Jfr luta-, vil-by. \""],"f":["bij PMSkr 299, dat. pl. bim ib 303 . med art. bimen i 299),"]},{"a":"by borin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bydhelmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pungmakare. \" \" SJ 138 ( 1445), 146 ( 1446), 212 ( 1452)."],"f":["bydelmaker SJ 138 ( 1445)), "]},{"a":"bydödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödlighet bland bin . by dödhe wardher Iv LXXX ."],"f":[]},{"a":"byfastar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" fastar som voro närvarande vid föryttring af jord och nämdes å stadstinget? byfastar i stad tyckas motsvara þingfastar å landet (se VML II J 2 pr.) och till garþfastar stå i samma förhållande som desse. Jfr Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 277 (hvarest byfastar och garþfastar fattas ss identiska). subscripti . . . fuerunt byfaster & gardfaster in negocio supradicto SD 2: 231 (1297; af Stockholms stadstyrelse utfärdadt bytesbref)."],"f":[]},{"a":"byfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byflugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. bins flygande; bisvärmar, rättighet till anträffade bisvärmar. \" assignauit . . . mihi . . . curiam suam, ytra aby, cum omnibus adiacenciis, exeptis, quod wlgariter dicitur biflugh, et piscaria sua in æmbakalff \" SD 3: 36 ( 1311) ."],"f":["bi- )"]},{"a":"byfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadsfogde. Se Sdw 1: 164 och Schück, Sv. stadsväs. 318 ff. VgFornmt III 7-8: 154 (1378). wy borghamestara, byfoghoth ok raadh ok all menegheth i norköpungh SD NS 3: 264 (1417. then, som slottet innhafver, oc radhet i stokholm endrachtelicha väli ok tilskikke byfoghota, som rätten skal sittia meth radheno UrkShist 5 . \" j sama gardenom thär byfogoten tog opp tima ok mästar sigga hustrv \" Beckman Stud 87 (1461, Arboga tänkeb) . gaardzfogothen . . . haffue raadh medh byfogtanom om belatningh oc ware ther offwer, thaa byfogothen schal göra räkenskap Arnell BRask Biᴵ 28."],"f":["byfoghote . ","byfoghoth . ","bi- SD NS 3: 11 (1415)), "]},{"a":"byfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadsfogde, ämbetsman som (närmast å regeringens vägnar) förestår uppbörden i en stad och med rådet deltager i stadens styrelse; hans ställning och åligganden torde för öfrigt hafva vexlat på olika tider och i olika städer; i de städer, i hvilka fans en rådet öfverordnad konungens fogde, synes ifrågavarande benämning beteckna ordföranden i den underdomstol som hölls ute på torget. Se Odhner, Bidrag till Svenska stadsförfattningens historia s. 135 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 370 f. wy fornämpde jönis byfoghot oc borghämästara oc radhmän SD NS 1: 310 ( 1404) . \" incighle . . . jönissa, byfoghata i sudhercöpunge \" ib 541 ( 1406) . \" öffuer huilkit köpp ok betalan waro tesse efterscrifne dandemen taghne til witnisbyrdh pedher niglesson ok pedher jönsson borgmästare j nadhendals köpstadh, biorn wärkmestare byfougte jop gest jöns saunan ok mattis mattisson radmen ther sama stadz \" FH 5: 88 ( 1482) . haffuom wy thetta giort i dandemanna närwaru som är . . . jons olafson borgmestara. jäppe pedersson. peder hasw byfogwten oc larens hasw radmen ther samastadz ib 197 ( 1505) . ib 33 ( 1465) . \" han . . . redh til westerars . . . oc lot op til sik kalle byfoget oc borgemestere alle oc bad them sik köpe late alt thz the kunde honom fly \" RK 2: 3633 . \" takom wi alla klostirsins höxta ämbitsmen . . . särdelsis syslomannin gardzmestarin oc byfogtin i wazstenaby i wara . . . konunxlica hägn \" Bir 5: 112 . \" vpläri han (gårdsmästaren) aff byfoghtanom saköre som fallir i bynom til at löna folkeno mz oc haffwi byfoghten radh mz gardzmestarenom vm sakörin oc thera betalning som saki oc brwtlike wardha \" ib 116 . VKR 35 . \" engen wtlensker man skal wara borgamestare, radhman, tollener, byfogete, kämener, stadzscrifuare i nakon köpstadh \" BtRK 326 (1483, orig) . Jfr byafoghate."],"f":["byfogwte . ","byfogete . ","byfoghte . ","byfougte . ","byfougde: -an FH 5: 33 ( 1465) . ","byfoghot . ","byfoget )"]},{"a":"byfoghati","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadsfogdeämbete; rätt till de inkomster som stadsfogden å kronans vägnar uppbär i en stad, särsk. böter? jach sten sture riiddere wedherkennis . . . ath . . . kongh hans . . . haffwer . . . vnth och forlenth mich nycöpingx sloth medh byfögetiidh j stadhen FM 95 ( 1497) ."],"f":["byfögetii )"]},{"a":"byganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eftersökande och fångst af bisvärmar. in dictis siluis . . . non exercant venaciones apum, dictas bigango SD 5: 431 ( 1345) ."],"f":["bi- )"]},{"a":"bygangol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som är van att gå ut i byn. bygangol höna GO 883 ."],"f":[]},{"a":"bygarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bigård. \" jak giordhe mik bigardh (alueolum) \" Bir 1: 258 . \" äru the j bygardhenom ib. bij . . . vtflyghande aff sinom bigardh älla stok \" ib 3: 118 . \" en owermatto stor brot byörn . . . bröt sik jn i min bigardh \" Lg 3: 288 ."],"f":["bi- )"]},{"a":"byggeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["beboelig. habita[bi]lis . . . byggeligin GU C 20. s. 326. - Jfr obyggeliker. "],"f":["-liggin )"]},{"a":"byggeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr obyggeliker."],"f":[]},{"a":"byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. köpa, afsluta köp om.","1) afsluta, ingå. \" bygdhe hionalagh \" KL 110 . bygde han annat hionalagh RK 1: 1955 (kanske snarare att upptaga ss en särskild betydelse under föreg. ord; jfr dess bem. 7). ","2) bortarrendera, öfverlåta till bruk? at bärghit byggiäs skal fran enom attuntädagh iulä oc til annärs SD 5: 639 (1347; möjligen att föra till föreg. ord, bem. 3)."],"f":[]},{"a":"byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) bebygga, förse med (å)byggnader. Jfr R. PIpping, Kom. till Erikskr. s. 268 f. forscrifne gardh . . . allaledis som han nw är i bögder SJ 2: 128 ( 1488) . ","3) odla, bruka, vidmakthålla. Jfr Sdw 2: 1205. meth alla thesse gotzena tillaghom i wato oc thörro, aker oc äng, scoghom oc fiskewatnom, thorppom ok thorpastadum bathe bygdhom oc öthom SD NS 3: 129 ( 1416) . i myklemark, . . . closterens deel är obygdher, item kirkiona deel thär jämpte är blygdher VKJ 123 (c.) 1500). 4) sätta i stånd; laga, reparera. sancto johanne ewangelista som ltil forinna war en fatighir fiskara som ok bygde ok bötte gamul näth ok noth MP 5: 149 . skal . . . olaff stensson haffua frii gangh till brvnnen och byggia till brwnnens behoff hwan tridie pening (ɔ bidraga med en tredjedel av kostnaderna för reprationer av brunnen) STb 1: 47 ( 1476) . eeth looss bygdh och omwenth met nyian nykil for ij öre HLG 2: 49 (1516). gaff jak för eth spylle, som bigdes vii ortoger ib 118 ( 1523) . v!UDDA_TECKEN? ( 5 1/2) mark kopper . . . som brigepannan bigdes met ib. - utföra reprationer. die sixti pape (ɔ 7 aug.) lot jach bygia i bsatwgen HLG 2: 62 (1518). ii timbermen ii höre för thy bigde i hustrv cristin hwss ib 137 ( 1526) . jönss timberman qwittades iiii mark j hwslön, som hnas bigdhe före j sith hws ib 3: 75 ( 1524) .","5) bygga. Jfr Sdw 2: 1205. gak borth äptir hiordhinna fothspor, ok födh thin kiidh, jämptnth widher tabernacula pastorum, thz är thär som herdhane haffwa bygdh om sik SpV 384 .","6) bo. \" the ther biggiande waro j rykeno dödzsins skuggha them ran vp eth lyus \" MP 5: 50 . - byggiande(s) man, innebygare (Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 216). beskedelike män jöns olafson, staffan olafson, haluardh olafson brödher, byggiande men i wärmdö sokn waro i radzstufunne i stocholm SJ 1: l202 (1448). pedher lauerenssone, byggiandes manne j aarderwik j lula sockn STb 2: 167 (1486). oleff laurensson byggiendes man wiid forscriffne vpsala ib 393 ( 1489) .","9) arbeta, verka? Se SDw 2: 1205. 10) genom byggande göra (trång). at ingan byggia gathen tranger meth the sture stocke for dörana STb 1: 440 (1461; burspr.). "],"f":["bygia . ","biggia . bigha HLG 3: 51 (1591)","bögge ib 4: 13 ( 1504) . impf. -dhe. bigde(s) HLG 2: 118 (1523), 137 (1526). begdhe ib 145 ( 1526) . ","bygdher . ","bögder SJ 2: 128 ( 1488) . ","bygdh SpV 384 . bögdth HLG 3: 52 (1521). bigd ib 75 ( 1524) , 81 (1525), 82 (1525). biggit ib 90 ( 1527) . ","bigith ib 78 ( 1524) ), ","*byggia i gen , 1) laga, reparera. wordo fogodin . . . borgamestarene och raadet swa eens, ath her jahan cristiänssons son, som slog syndher glasyn i worffv gilles stwffw, thet han skal ta byggia them swa färdoga igen, som the woro till forende STb 1: 245 (1480). skal lhan latq byggia all stoopen igen ib 315 (1481). ) återuppbygga, återställa. Jfr Sdw 2: 1205. ware thet ok swa . . . at thet (ɔ: huset med tillhörande lägenheter) wpbrunne aff eel, bigge tha kirkian thet igen meth swadana bigningh, som thär nw astaar SD NS 3: 91 ( 1415) . konungin . . . lät byggia sängena i gen Prosadikter (Sju vise mäst) 152 . 3) bygga igen, tilltäppa. jacob moyses skla byggia igen the doren, som han haffuer giorth östan til vth pa watnet STb 1: 379 ( 1482) . - Jfr for-, in-, inne-, saman-, til-, up-byggia, ävensom obygdher."]},{"a":"byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bebo, bo i. thu komber aff thy lande visastu män byggia Bil 312 . \" byggia paradiis \" MB 1: 129 . ib 174, 387 . - bebo, bebygga, befolka. byggir oc besätir himerike siälft mz sino folke Bil 125 . \" bygdh landh ib 251. ödhknana skulu byggias \" Bir 3: 201 . \" jak lot then (landen) försth bygga ok optaga \" RK 1: (LRK) s. 215. ","2) bebygga, förse med byggnader, uppföra byggnader, verk el. anläggningar i. byghia älla bätra fornemdha goz ok quern BYH 1: 239 ( 1443) . at eth fiskeri . . . matte ey biggias lagleca aff rättom ägändom SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). ib NS 1: 138 ( 1402) . I ström . . . at byggia SD 5: 728 (1347, gammal afskr.). ","3) odla, bruka, vidmakthålla. riddarskap (för ridderskap) skal land ok rike byggia KS 76 (186, 83) . mz lagh skal man land byggia GO 1 . - (?) at þöm rät som berghit skulde byggiäs meþ SD 5: 636 ( 1347) . ","4) göra i ordning, förse (med), belägga. war . . . guluit bygt (stratum) mz dyrastom stenom Bir 1: 389 . skal innan i husino stora jord grava göras (för göra), ok töm medh sten innan byggia KS 85 (209, 93) . wydha marken the mz skermom byggia RK 3: 3758 . bereda, inrätta. thz watn hawer särdelis dygdh ther mz är stoor diäwlskap bygdh Al 90 . \" swa är waar natwr innan til bygdh \" ib 6510 . - (?) han haffwer tha mz sik mykin dygdh skäl oc wit i hiärtath bygdh Al 8314 . ","5) bygga. \" nakor hws, som . . . karl knwtzsson . . . byght hafde \" SD NS 2: 174 ( 1409) . tha husit war bygt RK 1: 1634 . \" bygde mangha kirkio \" Bu 149 . ib 24, 184 . \" al väruld är af þinom fäþar bygd (skapad) \" ib 78 . \" at bygia enom ny kommom brodhir sälla \" KL 197 . Lg 3: 119 . \" boluerk byggia \" RK 3: 3778 . \" byggia bro \" Al 1945 . \" ther almanna wägher byggia (för byggias?) \" KS 65 (161, 71) . - abs. wiidh kolbekx broo monde the tha liggia och hwar fasth mooth androm byggia (uppföra förskansningar och krigsmaskiner) ib 1419 . ib 2036, 2218, 3603 . \" hwar ma byggia i aane som hwar agher aa landeno \" SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). - uppbygga (i andlig mening). bätras ällir j godho bygder wara Bir 4: 74 . ib 89 . ","6) bo. han . . . bygde i fatöko huse KL 197 . \" sliker then är som rådhr nokrom stadh, slike äru the ther innan byggia \" KS 57 (143, 62) . \" i lande byggia ok boa \" ib 65 (162, 72). ib (160, 71). SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). j . . . skulen boo oc byggia j thz landet MB 2: 4 . ib 125 . tha joan kom thiit at byggia ib 259 ( 1410) . Pa 18 . KL 38 . Bo 12, 78 . Al 1631, 2101, 2102, 5842, 7049, 7979, 8052 . Bir 2: 28 . MB 2: 73, 237 . Ber 35 . mz thera fadhir diäflenom som byggir i idhrom afgudhum Gr 277 . Pa 18 . \" at i mik skuli byggia gudz dygdh \" Gr 318 . Bir 1: 50, 259, 385 . ","7) lefva i äktenskap. reknande sik owerdhoghan at byggia mz mik (cohabitare mihi) Bir 3: 159 . ","8) befatta sig med. med prep. viþer. ther pläghom wi ey byggia widher Al 6041 . "],"f":["bygia KL 197 . ","byghia BYH 1: 239 ( 1439) . ","bigia: -andhe SD NS 2: 326 ( 1410) . ","bygga RK 1: (LRK) s. 215 . ","böghia Lg 3: 119 . ","-ir , ","-þe , ","-þer . ","bygt RK 1: 1634 . ","byght SD NS 174 ( 1409) . ","bykt Bu 24 . ","bygkt ib 184),","byggia af , genom byggande afbetala. at ey skuli nakar landbo äpter min dödh byggia klostreno sit landgäld aff SD NS 2: 238 ( 1409) . ","byggia ater , ","byggias fore , "]},{"a":"byggiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr abyggiande."],"f":[]},{"a":"byggians man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innebyggare. byomen äller byggians män j fornempda stadh SD 4: 427 (öfvers. i hdskr. fr. början af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"byggianz man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innebyggare. \" kom magnis mikelsson fore rettin i hammarlandz torp ok hammarlanz sockn byggensman STb 1: 1239 (1477). her erik otsson . . . swor om gudz fäm wndher, ath han aldre effter thenne tiidh will argha, wntsigia eller fegda nogan byggians man eller borgare her i stocholm \" ib 222 ( 1479) . Jfr under byggia 6 samt byggisman."],"f":["byggensman STb 1: 129 (1477) ), "]},{"a":"byggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) byggare, som bygger. Jfr skip-, up-byggiare. ","2) innebyggare. \" dyäfwllin var byggiare oc äghare j honum \" Bir 2: 78 . "],"f":[]},{"a":"byggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) byggmästare el. byggnadsarbetare, \"byggninsgman\". stenen som byggiarane bortkasto är giordhir hyrna sten SkrtUppb 306 . Jfr kirkio-, siänga-, skip-, torn-byggiare. 2) innebyggare. "],"f":[]},{"a":"byggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr hem-, in-byggilse."],"f":[]},{"a":"byggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) byggande. \" aff hänna (arkens) byggilse \" Bir 4: (Dikt) 218. Jfr upbyggilse. ","2) boende, vistelse. är ensam byggilse (secretior habitatio et conversatio solitaria) nyttelikin KL 185 . LfK 208 .","3) boning, bostad. munka byggilse KL 198 . \" vil iak at en mwr skal aatskilia badha byggilsinna stadha \" Bir 1: 53 . \" iak rede ok skipadho hänne mz mik äwerdhelika hwilo ok byggilse \" ib 62 . \" skulu the falla mz sinne byggilse \" ib 226 . Jfr hem-, in-, sambyggilse."],"f":["byggilsa rum","byggilse- )"]},{"a":"byggiomästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byggmästare, persom som har tillsyn över byggnadsverksamheten i en stad. Jfr Schück, Sv. stadsväs. s. 428. StÄmb 205 ( 1524) etc."],"f":["bygie- StÄmb 205 ( 1524)","bige- ib 227 ( 1539) . biigeib 213 (1528). -byg- 214 (1529), 216 (1530), 218 (1531), 225 (1538)), "]},{"a":"byggioredhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["byggia- SJ 2: 251 (1494) , torde vara fel för bryggia-, jfr STb 3: 157), "]},{"a":"byggirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbyggerska? gudelighetzsens byggerska JMPs 125."],"f":["-erska )"]},{"a":"byggisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = byggianz man. beskedelige men jens skomager och per laurensson byggesmen i samma (ɔ lula) sochn SJ 2: 173 ( 1489) . STb 2: 476 (1490). Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 216 f."],"f":["bygges- )"]},{"a":"byghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) bygd, bebyggd trakt, bebyggelse. (Jfr D. Palm, Namn och bygd 15: 153 ff.). Jfr Sdw 2: 1205. tha biscopen haffuer ther i mellan farith . . . eller annat got folk ther millan fara, tha haffua the engha byd ther i millan hafft wthan haffwa ligath pa markena eller ijsen Svartb 403 ( 1442)","4) landsbygd. \" lösa quinnor och drenge, som engin thenist haffua, skulo driffuas aff byn och hielpa them som vidhertorffua hielp pa bygdenä til ath koma höö och korn i huseth \" STb 1: 182 ( 1478) . kemmenerana schule wysa thette löse folk aff staden och vppa böghden til ath hielpa bonden korn och rogh i husen ib 3: 106 (1493). dwffwor haffwa til fosters bekombir wäl 'pa bygdenne j höghom tornom PMSkr 258 . gäs ärw nyttoghe mykith til affwel oc them mästh som pa bygdenne boo ib 263 . - Jfr lands-, skogh- byghdh."],"f":["bögd: -en STb 2: 237 (1487) . böghd: -en ib 3: 106(1493)), "]},{"a":"byghil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se böghil, böghla."],"f":["byghla"]},{"a":"byghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bebyggande, odling. thz land ther til husith la ther var ängin bygdh op a Iv 2806 . ","2) bygd, bebygdt land. aldre kom hans liik til lanz ellir been til bygdhe Bil 429 . \" äru swerike oc götland älzsta land oc bygdher thenna wägh iorsala haff \" MB 1: 3 . ib 130 . Va 14 . ","3) bygd, trakt. \" för än the foren af the bygdinne \" Bo 9 . ib 53, 54 . Fl 1985 . RK 2: 9299 . PK 232 . - i ortnamn. hospitali norrobygdh SD 3: 67 ( 1312) . - Jfr lands-, manna-, skogh-bygdh. "],"f":["-ir )","byghþamän , "]},{"a":"byghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["byghþa skiäl","byghþa skäl )"]},{"a":"byghþfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bygnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byggande, byggnadsarbete, reparation. item skog(!) iak k[n]wth meth erik iii mark fö[r] bigneth HLG 3: 54 (1525). Jfr Ark. f. Nord. Fil. 49: 217 f."],"f":[]},{"a":"bygne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr Ark. f. Nord. Fil. l49: 217 f. repration. item aff bastwakare iii (ɔ: mark) quittades för eth bigni, som är för eth kaar ok bastvalagen HLG 3: 93 (1528)."],"f":[]},{"a":"bygnind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byggnad. \" til alla dygdhinna staduga bygnindh \" Su 257 ."],"f":[]},{"a":"bygnind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umkringbygnind."],"f":[]},{"a":"bygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) byggande. \" stand i bygning, stå under byggnad. en ny bater vppa spanen aff enne lest eller ther widher oc staar oc i bygning \" Inv cur Tynnelsö 8 ( 1443) . \" swa länge som kirkion staar i bygning \" STb 1: 412 ( 1483) . mädhan skipith standher j byghningh PMSkr 3 . - byggande, byggnadsverksamhet. fforstandere fore stadzens bögning ok mwrningh StÄmb 119 ( 1490) . \" per mansson gaffz x mark til stadzsins bögningk \" SSkb 316 (1508-09). byggnadsarbete, reparation. (Olaf Stensson skall hava) frij gang til brwnnen och hielpa til bygning i forscrifna brwn hwan tride pening SJ 2: 17 ( 1476) . \" symon jönsson ij mark iij öre myndre, som quittadis i bygningh HLG 3: 37 (1516). dominus johannes sigurdi quitadis iij mark for bygnyngh j stwgen for ethelth ars hyra \" ib 40 ( 1517) . \" en mark quittadis for eth glassfenther oc anneth bygnyngh \" ib 48 (1520 ; Jfr Ark. f. lNord. Fil. 49: 216). fek jak jönss timberman iiii mark oppo bignig ib 2: 115 ( 1523) .","2) kollektivt: allt vad som finnes av byggnader; bebyggelse, åbyggnad(er). closter fridhin är jn til graffwen vidh biscopsins stalgardh oc thädhan fraan allan thän byghning som östan widh gathuna stander som är ladhugardhin bakarstuwa gardhin oc al annwr byghning jn til kalk oghnen Nio handl rör Vkl 223 . huilka garda the sina mellen böth hade medh tomptom och bögning SJ 2: 98 ( 1487) . \" then öffra tregarden . . . medh tompt och bögningh i bredh och lengdh som han staar nw vpbögder \" ib 149 ( 1489) . \" huilken tompt for:de peder suensson hade fore giffuit c marck stocholmske medh bögningk och alla, som hon nw vpbögdh är STb 3: 88 (1493). \"","4) uppodling. \" bögxnäss i landbo . . . thet laag länge ödhe, thet är optakit til bygningh, thär skal byggias for landgällit \" VKJ 170 ( 1466) . \" thil minnes ath rampnöö är op thaktit til bygningh, thär skal byggias for landgällit \" VKJ 170 ( 1466) . \" thil minnes ath rampnöö är op thakit til bygningh \" ib 167 ( 1466) . \" wid nyordholt är 1 torp ny optagit tiil bigningh \" ib 76 (c. 1500). "],"f":["bygninga balker","bögninga- STb 3: 231 (1495)), ","*bygninga tomt , ","*bygnings kunnist","bygninges kondster Troj 36 ),"]},{"a":"bygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortarrenderande, öfverlåtande (af rätt att bruka och bearbeta)? þän stafge som vi med iþär för gyorþom vm berghsens byghningh viliom vi ät staþughär skal vara. at bärghit byggiäs skal fran enom attuntädagh iulä oc til annärs SD 5: 639 (1347; kanske snarare att föra till föreg. ord, bem. 4). "],"f":["bygningabol","bygnunge- )","bygninga iorp , ","bygninga rätter , ","bygninga vitni , "]},{"a":"bygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) byggande, byggnad. til kirkiunnä bygnyng SD 5: 565 ( 1346) . ib 566. ware ecke then stora bygninge med thenne mwren jak haffuer for hender FM 318 ( 1507) . \" nu är sagkt om borgha byggning huru te mågho fast ok ovinnelika wara \" KS 86 (210, 94) . \" fra försto bygning romara borgh \" Bu 395 . ib 184 . Bil 88 . RK 2: 9096 . ","2) det som är bygdt, byggnad. SD NS 1: 30 ( 1401) . meth awäl älla byghninger ib 127 ( 1402) lot up . . . sit stenhws mädh grund ok bygning SJ 82 ( 1438) . hwa sina bygningu säter äpter hwars mans sägn hon wardher illa bygdh GO 942 . \" bygningin lagdhis ödhe \" Bil 53 . Bo 33 . Bir 1: 53, 362 . \" foro lönliga om kringh alla bygningh (introibant latentes in castella) \" MB 2: 302 . ","3) bygd, trakt. \" liggiande j hosio byghningi \" DD 3: 20 ( 1399) . ","4) bruk? iak hawer . . . gifwit . . . klostreno vazstenom til bygning oc bestandilse oc äuärdhelica ägho äpter min dödh thässe min rätto eghin aflinga oc köpo gooz SD NS 1: 231 ( 1403) . ib 2: 25 ( 1408), 96 ( 1409) o. s. v. - bruk, bearbetande. bergxens bygning . . . oppe halda PfN 140 . ","5) boende, beboende. \" stodh iudea ödhe LXX aar aff iudha byghning \" MB 1: 13 .","6) boning. \" paradiis är swa langt fra manna byghning oc kännilse \" MB 1: 124 . ib 125 . \" hafdho ey männene sighirlica bygning \" Bir 2: 316 . - Jfr biärgs-, bro-, broa-, bya-, husa-, hytto-, kirkio-, lagha-, ny-, qvärna-, skipa-, snäkkio-, trä-, undir-, up-, värkabygning."],"f":["bygning . ","bygnyng . ","byggning . ","bygnig Bu 184 . ","bygninge FM 318 ( 1507) . ","-u GO 942 . ","-ar Bir 1: 53, 362), ","bygnings man , "]},{"a":"bygräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["melissa officinalis Lin. \" aplago . . . by gress ther the tagho blomstredh aff \" GU C 20 s. 29 ."],"f":["-gress )"]},{"a":"bykebälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["troligen fel för sykebälte. renale huius renalis ne generis p producta byke bälte GU C 20 s. 523 ."],"f":[]},{"a":"bykirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadskyrka. Lg 3: 584 . RK 3: 3399, 3671, (sista forts.) 5507. SO 33 . SJ 2 ( 1420), 72 ( 1441), 120 ( 1443). i sancti nicolai bykirkio i stocholm ib 187 ( 1450) . ib 188 ( 1449) . Jfr bya kirkia. "],"f":["bykyrkia: -o SO 33 . ","bykiörkia: -an SJ 252 ( 1456) . ","bykyrka: -one RK 3: (sista forts.) 5507), ","bykirkio gardher , "]},{"a":"byld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsvällning, svulst, böld. \" han . . . plaghadhis mz värsto byld \" Bir 3: 382 . KL 349 . LB 2: 33, 35, 7: 33 . \" j rädhelike strupans ok alz halsins böld \" Bil 830 . en man licare trolle en manne före böld liifs oc enlitis oc alz licamma ib 855 . \" som böld faar j strupa \" ib 903 . byld j öghon LB 1: 96 . \" byld a winsthre sidhonne ib 97. byld i lungo \" ib 3: 75 . \" the alle ärw bästä tingh moth dödha bölder (pestbölder) oc pestilencia \" PM XXXVIII . Jfr fota-, hals-, hiärta-, hovodh-, liver-, nafla-, qvärka-, spina-, tungo-, öghnabyld, samt bulde."],"f":["böld . ","bold LB 7: 33 . ","boldh ib 2: 33, 35 . -ir),"]},{"a":"byld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kiäpta-, qvärka-, strupa-, örnabyld."],"f":[]},{"a":"bylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bölja. \" kom en bylghia ok slo hanom kronona af hofde \" Bil 773 . \" bölghio komo bradhlika ok nidhirsänkto al barnin \" KL 92 . \" bölia (unda) qualde han \" Bu 499 . \" aff bölghionna (undarum) stötom \" Bir 4: 251. flytir suasom skip mällan bölghior (fluctus) ib 2: 172. MP 1: 67 . \" han hafdhe nästan sunkit i hafsens bölghiom (fluctibus) \" Su 392 . \" hwar han innan bylione far \" Fr 2506 . \" badhe ower land ok bölia \" Al 1532 . \" som bölian wäxer fore wädher ok wind \" ib 3059 . ib 5314 . \" hwar bölghiän effter annan foor och kastar skipen hiit och thär \" Fr (Cod. B) 2376 . \" skipit kastadhis i stormenom af bylghiomen \" Bo 104 . ib 111 . \" stormande haffsins bölghia \" ib (Cod. B) 342. växste starkir stormbir (tempestas) bölghiona högdhos (intumuerunt procellæ) ok skipit stöttis hardhelica Bir 3: 177 . \" diäfla wäctu bylghin (för bylghin) ok giordho stridhan storm \" Bil 285 . \" stöttir ok ältir af diäflanna frestilsom ok sinom girnilsom swa som af bölghiom (procellis) \" Bir 1: 36 . \" läggir orent klädhe mällan bölghiona (procellas) at thz skuli wardha renare ok hwitare af watusins rörilsom \" ib 396 . sätir gudh sina vini j thesse wärldinne mällan fatikdomsins dröuilsa bölghio ib. ib 178, 213, 321, 323, 324, 2: 6, 7, 171, 3: 412 . Ber 124 . \" j taranna bölghom (procellis) \" Bir 2: 103 . \" thw som astundar hampn äptir världinna bölghio oc storm (procellas) \" ib 84 . ib 191 . thin öron opfyllas mz höghfärdhinna vädhir hulkit höghfärdhina bölghio (procellæ) vpuäkkia ib 3: 137 . eldir ok brennestens lughi ok bölghia blästir (spiritus procellarum) skal vara thera drykekars deel j heluithe MP 1: 72 . ib 2: 250 . \" drukinskaper är . . . tungona stormbr ok likamens bylghia (procella) \" KS 44 (112, 47) ; i några af de ex., i hvilka bylghia återgifver Lat. procella, torde dock detta hafva den annars vanl. bem.; storm, och bylghia vara orätt öfvers. Jfr vatnbylghia. "],"f":["bölghia . ","bölgha: -o Bir 2: 84 ; ","-om ib 103 ; ","-omen MP 1: 67 . ","bolghia: -om Bir 2: 7 ; ","-omen ib 171 . ","bylia . ","bölia )","bylghio slagh","bölghio- Bir 1: 396), "]},{"a":"bylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bölja, eg. och bildl. \" tha är eth haff off saandh och thz gaar i bölliom \" Prosadikter (Joan Prest) 347 . salaria . . . bölgia oc waagh GU C 20. s. 538. om saa är at frestilenna bölia (temptationis procella) wändhir thins hogx stadhga, tha war thu ekke seen til läkiaren SpV 455 . Jfr hafs-, räghnbylghia. "],"f":["bölgia . ","bölia . ","böllia . ","bölgghio JMÖ 149 ),","*bylghio ande , ","*bylghio fiäld","böliefield )"]},{"a":"bylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr utbylghia."],"f":[]},{"a":"bylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr umbylia."],"f":["bölia )"]},{"a":"bylia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stock, påle? \" vprifwir hon manga synda bölgio (stipites peccati) \" Bir 1: 372 ."],"f":["bölgia )"]},{"a":"bylster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (i jorden nedgrävt) med plankor täckt förvaringsrum? Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 223. salgamum . . . bölsther GU C 20 s. 538 ."],"f":["bölsther GU C 20 s. 538) , "]},{"a":"bymal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare. \" giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia \" SD 6: 149 ( 1349) . \" byman i skeninge ib \" NS 1: 162 ( 1402) . ib 317 ( 1404) o. s. v. bymän (för bura, som stått förut men blifvit utskrapadt) lästo jwi hanum alla stadhzsins porta Lg 641 . ib 248 . KL 365, 366 . MB 1: 142 . Fl 1014 . RK 2: 9074 . Jfr bya man."],"f":[]},{"a":"bymark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bynke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bynke, artemisia campestris Lin.? \" LB 7: 218. \" \" taga tw lood bynke \" ib 241 . \" stööt binke \" ib 268 . vatn, som bincke är swdit vty ib 273 . lagen vtaff bincke ib 281 ."],"f":["binke )"]},{"a":"bynke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1205. Jfr Hesselman, Nysv. st. 2: 190 f."],"f":[]},{"a":"byr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bostad, gård, landtgård. jak köpte en by (villam) MP 1: 193 . ib 196, 197, 2: 241 . \" iak haffwer ok flere byia \" MD 168 . iak atte hws ok stora by Iv 2879 . hafdhe . . . takit härbärghe j enom by (villa) Bir 3: 195 . ","2) by, stad. närwarande þem, som i bynom boä SD 6: 129 ( 1349) . \" gik hon i byin at bedhas sik vl oc too \" Bo 14 . bäri tha spiut tilbya TB 74 . \" vallughir herra som älskar mangra bya (civitatum) faar hulkin tho takir älla eghnar sik engsins bysins faar \" Bir 3: 28 . \" i enom by heter essend \" Bu 517 . \" foor landa mällan ok stadha, bya ok holstadha \" Bil 367 . ib 215 . VKR 35 . MB 2: 52 . \" far . . . w by \" SO 17 . \" til suderkopunx by \" RK 2: 3344 . ib 2171, 2605, 3637, 3903, 6914, 3: 942 . 1194, 2499, 2519. swa gör barn i by (d. v. s. ute, borta) som hema är want GO 212 . ib 306 . \" wisa barne i by ok gak siälwer äpte \" ib 255 . i ortnamn (i hvilka ordet torde vara att hänföra dels till 1, dels till 2). in nosebuy SD 1: 682 (1180-1202). mansionem quandam que housbuj nominatur ib 684 (11981234). in litla hagaby ib 706 (1258-82). pro alia curia. que hagaby dicitur ib. III oras terra in vestby ib 707 . curiam hesleby ib 719 (1275-6). in villa berbii ib 2: 36 ( 1287) . \" in rislingabii ib. - Jfr afgärþa-, afgärþis-, bol-, bonda-, fal-, ful-, födhe-, heþnu-, högha-, kirkio-, land-, lands-, oþol-, sma-, sotta-, stor-, undir-, ut-, öþis-byr. \""],"f":["by . ","bi RK 2: 6914 . ","byia(r) . bya(r). bys. pl. byiar. byar. ","byghiar: -a SD NS 1: 72 ( 1401) . ","byium ib 2: 173 ( 1409) . ","byia . bya. by Iv 2879 ), ","bya anyt","byar- )","bya bolstaþer , ","bya bro , ","byabrut , ","bya bygning","byar- )","bya dela , ","bya foghate","-foghete )","bya friþer","byar- )","byagiäld","byargeld . ","byägiäld . byjä giäld),","byagärdhe , ","bya haghi","byia- )","bya kirkia","byokirkia: -o SD NS 1: 27 ( 1401); FH 3: 65 ( 1445)), ","byakirkiogardher , ","bya land , ","bya luter , ","bya mal , ","bya man","byamark","byar )","byamot , ","bya rätter , ","bya sal","byia- )","bya skiäl","-skäl )","bya skogher","byar- )","bya þing , ","bya vaþi","byia- )","bya varþer , ","bya ämpni , ","bya äng , "]},{"a":"byr","b":[],"c":"","d":"","e":[" SD NS 3: 452 ( 1419) ); m. L.","2) stad. Jfr Schück, Sv. stadsväs. s. 167 f. byen watzstena Priv o skyddsbr 176. wistes quinnan birgitta . . . aff by innan xiiij daga STb 1: 299 ( 1481) . \" bödz karll martinsson . . . ath [han] skal engastadz fara aff by \" ib 333 ( 1482) . \" alth thet löst folk . . the skulo aff by ok vppa landet \" ib 365 ( 1482) . "],"f":["med art. bysens SD NS 3: 617 ( 1420) . bisens VgFornmt III 7-8: 154 (1378). dt. med art. binom SD NS 3: 509 ( 1419) . ","byghya PMSkr 142 . ","bighiom RP 2: 402 ( 1400) . ","biomen","*bya baþstova","byiabastofwa: -onne VKJ 9 ( 1447) . ","byobastoffua: -ona Neuman Vokbal 83 ( 1486) ), ","*bya lagh , ","byamark , ","*bya nämnd , ","*bya ra , ","*bya skatter","byia- )","*bya sven","byia- . ","-swän )"]},{"a":"byr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vind (på hafvet). \" tha war börren twär ok stark \" RK 1: 3049 . - särsk. god vind, medvind. hon sighlade goþan bör fram Bu 523 . \" the sighldu raskan bör jnnan storme \" Bil 251 . fingu the goth wädher ok retthan byr til rom ib 269. fingho blidhan bör Lg 3: 706 . \" är retho at sighla nar börin bläser \" Bir 2: 172 . \" them bläste bör fra stranda \" Fl 315 . \" lagho ther ok biddo böör \" RK 1: 1648 . än wi bör faa Fl 654 . \" fagher bör var thera ro ib 1973. \" ib 626, 2030 . RK 1: 125, 1650, (LRK) s. 223, (yngre red. af LRK) s. 269, 3: 2686. Al 1578 . Di 21 . PM 48 . - bildl. sidhan fingo ther marghe bör (fingo lätt för att gå deröfver?) Al 1974 . - Jfr gen-, mot-, o-, önsko-byr. "],"f":["bör )","byrslösa","börslöse )"]},{"a":"byra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke mellan byars områden. vppa theris by raar FH 5: 131 ( 1489) ."],"f":["by raa )"]},{"a":"byrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) börda. \" j hwilkom breffwom j läggen stora byrdh wppa mik ä hwath ändha thet kan gripa \" PMBref 322 .","8) arvjord, jord varpå ngn har berättigade arvanspråk. kom fore rettin anders i vambistada oc talade til . . . sin broderson oc sagde han haffua bort tagit fore hanum hans byrd som hans fader haffde i sinne värio Uppl Lagmansdomb 20 ( 1490) . - bördejord, jord vartill man har bördsrätt. war syltzlinge anders jonsson saldhe . . . herra heminghe . . . jordh j mädlaby widher stockholm, j solne sokn, huilken war byrdhär (för byrdh är) vthan wara withu ok spordagh ok vthan vpbudh a trim thingom, som lanzlagh til sägia Svartb 104 ( 1335) . ib 105 ( 1335) .","9) inlösen på grund av bördsrätt. bödh han (ɔ suen beltere) bördh pa samma gardh; om her pedher hanom sälie wil, th aär han neste bördeman pa sina hustru wegne STb 2: 326 ( 1489) . Jfr fädherne-, ivir-, mat-, mats-, up-, vitnis-byrdh. "],"f":["börd . ","bordh STb 3: 3 (1492) ), ","byrdha budh","*byrdha gods , ","*byrdha iärn","börde- )","byrdha luter , "]},{"a":"byrdh eghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byrdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["-adhe )","*byrdha i gen , i kraft av bördsrätt göra anspråk på att få återinlösa. samma dagh stodh her hans sotzscriffuren for retten, uplätt och leffrede niels akare itt helge likame gilles hws, hvilkit samme niels byrdade jgen på sine hustrues vegna ff vor nådigste herre epter then handel i vesterårss giord Vvar HLG 3: 157 (1528)."]},{"a":"byrdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["börda. bildl. wj magom thät wä'l wägha ok betänkia j warom hog hurw stor ok skadelikin bördha thät är widh människiona siäl ath warda brädzkom ok wredom MP 4: 63 . - möda, vedermöda. swa sagde sanctus bernadus vm sik siälffuan sannelika min börda ok min mödha som jak lider oc toll j gudz thiänst hon är näppliga en tima lang MP 4: 53 ."],"f":[]},{"a":"byrdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med en börda; förse. \" thätta aktande atsköthir prydda ok fagra jomfrun, byrdhat aff sinom blomstir kärffwom (attendit compta fioridulis virgo decus faciculis) \" SpV 580 ."],"f":[]},{"a":"byrdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["börda. \" tungh byrdha \" MP 1: 156 . Lg 941 ."],"f":[]},{"a":"byrdhadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ägande bördsrätt (ill). huilkit huss och grvndh hans priwalk hade tilforen besprakat och neascaht, at for:ne oleff michelsson tet ey haffue eller beholle schulle, j swa matto ath han the til ey skylder eller bördher war STb 3: 214 (1495)."],"f":["bördher STb 3: 214 (1495) , motsv. ställe SJ 2: 265 har bördugher),"]},{"a":"byrdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr dagsbyrdhe."],"f":[]},{"a":"byrdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr o-, til-byrdhelika."],"f":[]},{"a":"byrdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr tilbyrdheliker."],"f":[]},{"a":"byrdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se byrdhadher."],"f":[]},{"a":"byrdhninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vanbyrdhninger."],"f":[]},{"a":"byrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bördig, härstammande. \" han war bördogher aff ädhela kononga oc wälbördogha riddara släkte i swerighe \" Lg 3: 343 . ","2) af god börd, välbördig. huariom ädhla ok byrdughom herra KS 77 (191, 85) . ","3) genom börd el. andra förhållanden berättigad. rikedoma ok verldzliga äro, til huilka hon rätteliga bördogh ok tilkomyn var Lg 3: 528 . thet noghre findhz byrdoghare ware oppa släkth ok godhz FM 688 ( 1517) . \" mädhen han är ekke ther til byrdogh badhe met godhz ok släkthennes väghna ib. han är ther til byrduger \" BSH 5: 88 ( 1506) . - Jfr högh-, iäm-, van-, väl-byrdhogher."],"f":["byrdugher . ","bördogher )"]},{"a":"byrdhoghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bördeman, person som på grund av släktskap har förmånsrätt till inösning af fast egendom. huilkit godz besedeligen man martten clawsson, som pa sine hustw wegona kaderin niels dotter ther til nw bördgman är, haffuer aff oss aterlöst epte laghen Svartb 523 ( 1477) ."],"f":["bördug- )"]},{"a":"byrdogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) av god börd. ath j thz till mynne dragen hwro j . . . hans goda män byrdoga och obyrdoga slogen tiill dödha Troj 43 . 3) ägande bördsrätt (till). hulkith huss och grundh hans priffualk hadhe tilforend besprakit och nesakt ath fförscrifne oliff michelsson thet ey haffua heller beholla skulle i saa motto ath han ter tiil ley skyldher eller bördugher war SJ 2: 265 ( 1495) . - genom börd närstående el. beättigad. Se Sdw 2: 1205. ok giordhe jönis karlsson sin fädhernes eedh medh riddhara ok swäna thet han räth byrdogher war SD NS 3: 343 ( 1418) . - genom börd berättigad (till). ther sattes the alla hwar epter annan skickeliga som han war bördog oc myndog tiill Troj 8 1 . - allmännare: berättigad (till). saa fagra jomffru oc wälbyrdoga . . . som tilbyrdeliga for syn ädela högbordoghet oc dygdeliga seder, oc osegeliga fägrind war rättfärdeliga byrdog til ath bliffwa hans drotning Troj 34 .","4) fruktbärande, som bär frukt. j byrdogom träm är tolken skikkelse j grenommen PMSkr 310 . - rikt fruktbärande, som rikligen bär frukt. thes bäther wäxa trän oc wardh[a] byrdogh (jfr Lat. lætiores vberioresque fructus percipies) PMSkr 324 . \" somme taka godha grena aff gamblom byrdogom träm (jfr Lat. de iis quæ quotannis bonos et vberes fructus afferunt) \" ib 325 . Jfr högh-, o-, väl-byrdogher."],"f":["bördog . ","-ugh )"]},{"a":"byrfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["qvar i följd af bristande vind el. på grund af motvind. lagho ther länge börfaste ST 473 ."],"f":["bör- )"]},{"a":"byrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gärda. \" farom in j gärdena ok saam ok börgiom swa fast som lhan gör \" MP 4: 277 ."],"f":["börgia )"]},{"a":"byrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr a-, up-byrghia."],"f":[]},{"a":"byrghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["byrghþa manaþer , ","byrgahþa time , "]},{"a":"byrgsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) börja. \" the olyo bären som ärw böryath torkas \" PMSkr 338 . \" här til haffwom wi giorth aff trem trappom, hionalagheno, änkiomen, jomfrumen, j blandh hwilka jomfrunar äru nw böriadha at wara oppa jordhinne, thz the skulu framledis wara j himerike \" SpV 345 . 3) grunda, stifta. vnder the prebendam, som wälborne män mine älskelika fränder, herra sigge vdhson, ärchediäkin i skar, ok hans brödher burth ok fudneat hafua SD NS 3: 540 ( 1420) . - (k m k borda j (för bör tha j, så hs A, se bära i) at lee at lordom hans Prosadikter (Karl M B) 300). - refl. byrias, börja. i them timanom bordhis en kälda aff iordhinne flyta mz olio SvKyrkobr 102 . byria up, börja. vm pasko dagh . . . togh hon mädh sik nagra sina jumfrur . . . ok böriade vpp ath danza ok galnas mädh them MP 4: 80 . - Jfr nybyriadher, nybyriande."],"f":["böria . ","börria: -andis SkrtUppb 281 . ","byrria ib 284 . ","biria: -adhe MP 5: 101 . impf. -adhe. bordhe: -is SvKyrkobr 02 . ","byrdhdhe MP 5: 160 ),"]},{"a":"byria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. bära, bära upp, bära fram, föra fram.","1) börja. \" byria striþena \" Bu 521 . \" forlata goodh byrghiadh thing \" KL 251 . abiater . . . burde disputeran Bil 80 . \" för än han böri mässona \" Bir 3: 18 . \" thän som byriadhe renlifwes lifwärne \" Bo 22 . Bir 2: 61, 144 . \" byriadhe patir nostir \" KL 21 . \" burþe sanctus bartholomeus sina prädican . . . a þy \" Bu 206 . \" byria rätvise af sieluom tik \" KS 26 (66, 28) . \" iak skal byrghia min dom j klärkdomenom ok af mino altare \" Bir 1: 157 . \" böriande sina röste mz ve \" ib 2: 17 . \" a niiunda are ok tiughu burþe iohannes prädica \" Bu 72 . þu . . . burþe giva bloþ ib 76 . byriadhe läsa KL 45 . Al 5287, 5369, 9029 o. s. v. jak tror nectanabus bör at swara Al 485 . \" tha byriadhe han at byggia gudhz mönster \" Lg 94 . Bir 2: 184 . \" a hänne skulum vi byria \" Bo 48 . \" han skal böria aff sik siäluom \" Bir 3: 397 . ","2) börja, taga sin början. for . . . tel asiam som byrriar ii ryzalande Bu 200 . ","3) grundlägga, upprätta. för än klostret är böriät SD 5: 563 ( 1346) . burdhe ther . . . kirkio Bil 123 . ib 342 . fran thy at världin byriadhis Bo 8 . Al 3305, 10485 . the böriadhe then hären om en höst RK 2: 804 . byriadho sik ny lagh Bir 3: 54 . - refl. byrias, ","1) börjas, börja, taga sin början. thesse . . . almenninga byrias widher hakadhabäks broo VAH 24: 326 ( 1377) . \" här byrghias thridhia bokin \" KL 251 . her börias et miraculum Bu 11 . \" för än striþen bör[r]iaþes \" ib 520 . \" som prädikan byriadhis \" KL 117 . \" tha burdhis kirkionna hedher \" Bil 118 . \" aff siälinna dödh i helwite som byrias aff ysäld oc aldre ändar \" MB 1: 304 . the striidh bordhis mz lekara sang Al 2779 . \" j hans daghum burdhis gudz thiänist siungas ok läsas j kirkiom aa gresen af kristnum klärcum \" Bil 378 . ","2) uppträda. j hans daghum burdhis sabelius Lg 1004 .","3) fara fram, härja. stark plagha byriadhis mykyt länge ST 310 . "],"f":["byrria: -ar Bu 200 . ","böria: -ät SD 5: 563 ( 1346); -as Bu 11 ; ","-adhe MB 1: 415 o. s. v.; -aþes Bu 520 ; ","böri Bir 3: 18 . ","boria: -ade RK 2: 7342 . ","byrghia Bir 1: 157, 2: 144 ; ","-as KL 251 ; -adh ib. ","byrgha: -as ib 181 . ","birgia: -adhe RK 1: 3041 . ","börghia Bir 2: 184 ; ","-as KL 183 . ","bör Al 485 . ","burþe Bu 72, 76, 206 o. s. v.; burdhe Bil 123, 342 ; -is ib 118, 378; Lg 1004 . ","burde Bil 80 . ","bordhe Iv 1241 ; ","-o Al 9029 o. s. v. ","byria til , ","byria up , "]},{"a":"byrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["början. ST 44 . Jfr til-, up-byrian."],"f":[]},{"a":"byrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["början. \" en speghil är syhnwalffuir aff sik vmkringh vtan lyk[t]an ok byrian \" MP 5: 65 . Jfr upbyrian."],"f":[]},{"a":"byrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ursprung. \" the (ɔ malmerna) haffwe alle ett vphoff och börielsse aff qwecksöffrena och brännestenom \" PMSkr 612 (senare avskr.). - Jfr til-, up-byrilse."],"f":["börielsse PMSkr 612 (senare avskr.) ), "]},{"a":"byrilsi","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" början. iak som saa enkte vtan byrilsin Bo 218 . Jfr upbyrilse."],"f":[]},{"a":"byrirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["börjande, den som börjar, den som företager. hwrs en siäl war byrirska aldra gärninga Bir 4: (Dikt) 273 . ib 272 ."],"f":[]},{"a":"byrla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byrlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindlöshet, brist på god vind. thet wij nagra fa daga for börlöse skull forhindradis BSH 5: 52 ( 1505) . ib 72 ( 1505) . Jfr byrslösa."],"f":["börlöse )"]},{"a":"byrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upbyrning."],"f":[]},{"a":"byrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upbyrning."],"f":[]},{"a":"byrþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bärande; endast i sammansättningar: se a-, iärn-byrdh, äfvensom at-, ater-, for-, gen-, up-, vitnis-byrdh. ","2) det som bäres, börda. giordhis hälagh byrdh swa thungh Bil 54 . MB 2: 337 . Lg 3: 282 . ","3) det som framfödes, foster, barn. thz henna byrdh wordhe en son Al 10230 . ","4) börd, födelse. \" guz ängel buþaþe iohannis baptiste byrþ hans faþer zacharie \" Bu 49 . äpte vars härra byrþ ib 175 . SD 5: 293 ( 1344), 568 ( 1346), 639 ( 1347). MB 1: 219, 356, 499 . \" barnit hulkit som kombir til byrdhinne ok forma ey at födhas \" Bir 1: 133 .","5) börd, härkomst. KS 6 (12, 6) . the varo . . . af litlo kompne a byrdhinna vägna Bo 58 . \" han höghfärdadhis . . . aff sinne ärlike släkt oc byrdh \" Bir 3: 99 . ","6) slägt. wij . . . hawom leet oc ransakdh medh allo ällesfolke i ware byrdh oc utan wara byrdh DD 1: 41 (1382, afskr.) . \" at ingen skulle seya annet än iagh oc theras godz vnder mik komma thera byrd til skada oc mik til froma \" RK 3: (till. om Chr. II, red. B) 6182. thet . . . gozeth . . . ok qwärnena i sina byrdh som thet är wtaffgangit köpa eller aterlösa SD NS 2: 53 ( 1408) . ","7) börderätt. \" racione attiencie, que byrdh wlgariter appellatur \" SD 3: 425 ( 1319) . ","8) jord som förut tillhört slägten och genom arf kommit i närvarande egarens hand, arfjord. SD NS 1: 35 ( 1401) . \" thet war hans rätta byrdh ib 2: 141 ( 1409). \" ib 245 (1410, nyare afskr.). "],"f":["bördh SD NS 1: 185 ( 1402); SO 30, 61 ; LfK 255 . ","byrgd FH 5: 145 ( 1490) . ","byurdh SD NS 1: 95 ( 1402) . ","biördh ib 2: 140 ( 1409), 145. ack. sing. byrdher för byrdh Lg 3: 772), ","byrþa buþ","bördha- . ","börde- . ","berda- )","byrdha del","byrdhedell )","byrþa köp , ","byrþa luter","byrdha läghil , ","byrþaman","byrdhe- . ","byrde- SJ 379 ( 1471); FH 4: 74 (1460, nyare afskr.). birdha- SD NS 1: 295 ( 1403). bördha-), ","byrdha tugh","börda tog )"]},{"a":"byrþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byrþaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byrþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) börda. \" mz byrdhe palma träs fruct \" Bil 404 . \" bar a sinom herdum tolf byrda muld \" ib 567 . KL 225 . \" thz var hänne thung byrdhe \" Bo 3 . ib 108 . \" lagdhe sina härdha vnder stora byrdha \" MB 1: 264 . \" föterne vppe hiollo mästa likamans bördhe ok thungha \" Bir 1: 33 . ib 42, 133, 307, 2: 62, 123, 3: 294, 441 . Al 2809, 6815 . RK 3: 3130 . \" at moysi lagh waro the byrdhe, som ängen gat borith \" MB 1: 439 . som twnge ärw oc tröthe wndher syndenna byrdher Su 84 . fatökdomsens byrdhe KL 106 . \" mirrams byrdhe (fasciculus myrrhæ) \" Ber 269 . Jfr korn-, mata-, synda-, vidha-byrdhe. ","2) = byrþ 8. at skiffte broder broderdel och syster systerdel mz sämie aff gamble byrde BtFH 1: 220 ( 1508) . ib 258 ( 1509) ."],"f":["bördhe Bir 1: 33 . ","burdhe ib 307 . ","-ar : byrdha MB 1: 264 ; ","byrda Bil 567 . ","-ir: byrdher Su 84 ; MP 1: 146 ; " denna pluralform kan dock äfven föras till byrþ), ","byrdhis fulder","byrdhesfullir )"]},{"a":"byrþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr a-, up-byrþer."],"f":[]},{"a":"bysia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svinläger. \" haff tik saa at thu bliffwr . . . mz thinom renlek änglanna göma, ok ekke mz skörliffnadzsins lustha swinanna bysia (volutabrum) ällir mz giroghetinne röffwaranna hela \" SpV 449 ."],"f":[]},{"a":"bysitiare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bisitiare."],"f":[]},{"a":"byske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["busksnår, buskskog, ris. \" oxa oc kör lostas mästh ätha thär skoghe är oc byske \" PMSkr 218 . wm kringh wathnith sma byske oc gräs waller ib 266 . nedgangen war ganska lönligen ty skogen oc bysked war wäxt ther offwer (multis spinetis silue stribus et rubis agretibus circumclusum) Troj 299 . Jfr buske."],"f":[]},{"a":"byske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buskar, ris. \" hänna haar var sua som smat bränt byske \" Bir 2: 96 . ib 98 . Jfr buske."],"f":[]},{"a":"byskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en bys i skiften (efter jordens beskaffenhet) indelade och mellan grannarne skiftade jord? jak . . . hauer giffuit . . .norramark godz lighiandis i visby soken, som äre otto stenger jord offuer alt byskipte (d. v. s. i hvart skifte) SD NS 1: 96 ( 1402, gammal afskr.) . \" eth jordha godz som kallas nywola gardh liggendes j masko sokn j hummikala byskipte \" FH 5: 40 ( 1466) . II stykken engh aff huilkom . . . annat ligger vidh kukola by j thetta tegh oc bysippe (för byskipte) ib 112 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"byskiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gränsskillnad mellan byra. tho kom fore rettha ena landzyna män som haffde warit mellan pättis bo och rawkala a theras byskäl och roor theres byer j mellan Svartb 478 ( 1464) ."],"f":["-skäl )"]},{"a":"byskämninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistock av ett runt urholkat träd. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 62, Rietz art. skämming. haffwes tha nokor biskämningher redho ath lätha them (bina) jn j honom PMSkr 299 ."],"f":["bi- )"]},{"a":"byslagh","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"byssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkanon. \" mester johan byssomästare iij mark som hanom brast j hans lön for byssonar \" Skotteb 339 (1430-talets början; Borgm). Jfr kopar-, lodh-, läkiare-, läkis-, puder-, sapo-, smidhio svena-, sten-byssa. "],"f":["*bysso bardh","-baardh . ","-bordh : -a FM 673 (1516-17), ","bysso borgh , ","*bysso bukker , ","*bysso hul","-holl )","*bysso hus","*bysso huggare","bössa- . ","bösse hugger),","*bysso kamar","-kambrar ) , ","*bysso kamare","*bysso krut","bysso pulver , ","*bysso skyttare","*bysso skytte","*bysso skytte , ","*bysso smidher , ","bysso sten , ","*bysso stokker , ","*bysso ställing","-stelling . ","-ar )"]},{"a":"byssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cylindriskt kärl. ","1) burk, ask, dosa. pixida, byssa GU 6 . - särsk. medikamentsburk. manga byssor mz manga handa kryde oc läkedom ST 153 . ib 154 . \" aarste oc lekara hanterande theras byssor \" Su 224 . \" tak gallan aff enom fisk som hether saringina oc läth j ena bysso som giord är aff ene trä \" PM XXXVII ","2) kassaskrin, kassa. \" thöm (ɔ: iiij päninga) skulle skaffarin tagha ok läggia wthi bissona \" SO 4 . \" ta scal man honum begha lätha w bissonne \" ib 5 . ib 26, 67, 69, 81, 84, 96 o. s. v. sancte logye bössa (guldsmedsskråets kassa) ib 147 . Jfr gilids- ämbitis-byssa.","3) bössa, eldvapeni form af ett cylindriskt rör; i sht af större slag, kanon. skot (för sköt) til marsken mz j [1] byssa RK 2: 6106 . \" palle sköt fast mz byssa oc piila \" ib 1371 . ib 2089, 2095, 2155, 2185, 2249, 2366, 6074, 9561, 3: 280, 1058, 1420, 1557, 1749, 2038, 4094. bössar oc wäria ib 2: 5043 . \" fylthe siith skiip mz bysso och wäria \" ib 3: 186 . \" byssan sik vtaff ställingen slog xx fampna stenen offuer marsken tog \" ib 2: 6108 . kamaren vtaff byssone sprang ib 6112 . \" fyrade han oppa then tridia bössa \" ib 6114 . \" the bossan honom sielff mz stierten rörde \" ib 6116 . \" vpa kelka hafde marsken byssor thäre \" ib s. 347 . ib 2200, 2248, 2263, 6120, 6608, 9415, 3: 2003, 3761, 3767 . \" manga byssor mz blyklooth oc jern ther ynne \" ib 3765 . \" bysso och pulffuer war ey ther ib 245. pwlwer til stora byssor \" PM 11 . ib 4, 33 . medh theris ladde bissor BSH 4: 219 ( 1497) . ey stridande mz iärn ällir byssor MB 2: 150 . \" mz byssom oc blidhom \" ib 239 . \" mz blidom oc byssom \" ib 248 . \" mz byssom oc arborstom \" ib 255 . Jfr haka-, hand-, kärro-, sten-byssa. "],"f":["bissa: -ona SO 4 ; ","-onne ib 5 . ","bössa SO 147 ; RK 2: 6114 . ","bossa: -an RK 2: 6116 ; ","-er FM 204 ( 1504) . ","-or . ","-ar RK 2: 5043, 6120 o. s. v.), ","bysso borgh","byss- )","bysso form","bösse- )","bysso giutare , ","bysso mästare","byssamestare RK 2: 6086 . " bysse mäster " ib 6555), ","bysso pulver , ","bysso skot , ","bysso skytta","bisse- )","bysso skyttare , ","bysso sten","byssa- RK 3: 3883), ","bysso stälning","byssa- )"]},{"a":"bystokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistock, ihåligt trä el. dyl. hvarest ett bisamhälle har sin boning hawa bistokka j sinom gardh KL 11 . \" thetta (ɔ: trä) vardh tha bistokkir \" Bir 3: 21 . ib 22, 118, 1: 257, 258, 259, 262 . Lg 3: 568 ."],"f":[]},{"a":"bystungin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bistungen. LB 3: 129 ."],"f":["bi- )"]},{"a":"bysven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadstjänare, polisbetjent. \" bödhel eller byswen \" FM 489 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"bysvärmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: bisvärm. en är konunger ok wise i bisuerme huariom KS 7 (16, 8) . \" skyttor varo swa som bii swärma \" KL 338 . ib 198 . MB 2: 115 ."],"f":[]},{"a":"bysätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta i fängsligt förvar. then som slog stadzsins landboo i skurw, skal bysätias STb 1: 325 ( 1481) . 2) belägga med kvarstad. swen stwt salde göstawe i gullaryd en kopar kädhil, oc kädhelin war byssater til forenne, än han köptin JTb 11 ( 1458) . ib 13 ( 1458) . tha bysattis samma kädhil til rätto, alt ltil thäs ath samma qwinna kom här vp for rättin ib 20 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"bysätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bysätta. \" SR 20. Jfr besätia. \""],"f":["bisätia L. ","bysättia SR 20 ),"]},{"a":"bysätis man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bysätisfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["personer som ej ha del i byns ägor. bysäthis eller husfolk, som giffthe äre, giffue preste (var. prestenom) om pasche fyre bogeskin Svarb 70 (1345?)."],"f":[]},{"a":"bysätisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som ej har del i byns ägor. huar hwsman eller bysätisman, then hwss leegt haffuer oc ingte saar, goe presten som andra leghodrengia, thet äre ij tridiunge Svartb 69 (1345?)."],"f":[]},{"a":"bysätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"byta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) dela, fördela, uppdela. \" ath hären kan grafwa jordena bythandis strömmen j manga dela \" PMSkr 147 . \" gudz engla aatskiliä tha alla godha fra the ondha . . . ok bythä thöm alla j iij deela SvKyrkobr 230. - fördela, skifta, förläna, skänka. huat var saken ther til at han skoop verldena. hans eighen dygdeliga gothet at the sculde vardha ok til vara hulkom han matthe skiffta ok bythä syna nadher \" SvKyrkobr 126 . skal hon (ɔ: själen) bryta sin kärlek kirkionna lymmom (exclesiæ membris . . . chariatem impendat) Mecht 253 . - abs. skifta, göra skifte. stodo alle forscrifne redabone ath hallath meth therris eedh athe ey bätre ok jempnare kundo them i millom byta än som forrört är SJ 2: 31 ( 1477) .","2) byt,a utbyta, genom byte avyttra el. förvärva. 1/2 öres affgell i giislagorp; är ok byt til rostmäti VKJ 278 ( 1480) . aff the jordh, som byttis fa wretha kloster ib 50 ( 1466) . thet är fran clostreno oc sigx ath thet byttis fran clostridh for then gardhini snabbabool, som kallas vara häarzjoordh ib 178 ( 1466) . huilkit huss . . .. the bade bötte och salde for en annan gardh SJ 2: 101 ( 1487) . \" thät bytit hennes bonde giorde war aldre giort med hennis godwilia epter thän han bytte til werre oc jcke til bätre \" Uppl Lagmansdomb 30 ( 1490) . en fiäl . . . hulkin han haffde byt wthj (ɔ emot) en tompt i vpsala med niels i myreby ib 13 ( 1490) . byta (i), förvandla (till). thy är astwndilsen the som ondh är bytaskolandis (mutandum) i godha astwndan SpV 429 . "],"f":["bytte . ","bötte SJ 2: 101 (1487) . ib 166 ( 1490) . PMSkr 70 . ","böth SJ 2: 98 (1487)),","byta bort , byta bort, (genom byte med ngn) avyttra. dobladhe, äller mädh bowerj förskinradhe han borth gotzit . . . äller bötte borth, thaa är han pliktogher betala thet i geen PMSkr 70 . Jfr bortbyta. ","*byta til sik , byta till sig, genom byte förvärva. thänne forscrifnä godz bytte her twre til sich medh frw yliana Arfstv 78 . then nedersta gardin som erick andersson til sich bötte medh siela garden SJ 2: 166 ( 1490) . ","*byta sik til , byta sig till, genom byte förvärva. han hadde köpt oc byth sigh til eth kroneänes fulsettnä godz Uppl Lagmansdomb 61 (1492). then gard bytthe clostrid sig titil meth niels palnasson för 1 gard i trossrwm VKJ 197 (c. 1500). ","*byta ut , "]},{"a":"byta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utskifta, fördela, dela (i synnerhet rof eller segerbyte). bytte han oc skipte marghefallelika gudz nadher mällan cristna manna MB 1: 268 . \" iak skal byta rowith ib 318. han skiffther ällir byther nw roffwet \" ib 2: 83 . ib 58, 227, 237 . \" hwat han ther fant thz loth han byta (utskifta ss byte) \" RK 2: 1941 . \" sculo hans hawor bytas \" EG 66 . \" thet war byth i thre delle \" BSH 5: 94 ( 1506) . \" medh böndher vy thera matsäkkia byta \" RK 2: 3972 . ib s. 351 . \" swa mangom mz sik byta oc skipta \" Su 358 . - dela, sinsemellan fördela, taga hvar sin del. lät sith folk bryta nidher thornit ok byta silfrid Bil 723 . \" at qwälde tha bytto prestene hwath som them bar til rätta aff offreno \" MB 1: 267 . ib 433 . RK 1: 3906, 3909, 4169, 4200, 2: 4131, 7635 . \" at the motte ingte byte eller skiffthe thet arff \" FM 390 ( 1508) . jak venther hennä hijth . . . och flere mine met aruinghe at bijthe dhendhel her är oppe effter min fadersisther ib 380 ( 1508) . the tydzka . . . hade al rede byt mellen sik thäre all land oc slot j swerige äre RK 2: 8831 . ib 9303. alt roff som the fwnno j tässa städher oc land . . . skipto oc bytto israels söner sik j mällom MB 2: 33 . - (?) thet war lageligit byit them j mellan FH 5: 229 ( 1516) . \" godzet war byit laglice them j mellan \" ib 230 . ","2) byta, utbyta, förbyta, genom byte afyttra el. förvärfva. thet goz frälselica behalda oc nytia, älla byta sälia älla skipa i hwat matto thöm synis bäzst nyttoght SD NS 1: 201 ( 1402) . \" the samw for:da jordh skipta, byta ok selya epter thy som them synis sik ganknlikit wara \" ib 210 ( 1403) . ib 343 ( 1404) . kännis jak . . . mik hawa byth mädh . . . frw gretho, abatisso i risabärghum ok conuentone samastadh mith goozs . . . fraa mik ok minum arwom ok vndhir klostrith . . . fore klostir gosith ligiandhe i rudskogum ib 1: 216 ( 1403) . \" kännis iak . . . mik hawa byth widher fornempda ragwaldh i granby xviii spanna affgiäldh iordh \" ib 307 (1403, afskr.). holka . . . jord min . . . hosbonde . . . bitte a hulla, som var mit rätta fädherne, oc in til aksir ib 613 ( 1407) . finna redha päniga som the matto byta til sik ST 488 . annath huad the kwnne bythe j peningha FM 392 ( 1508) . \" hvilkit the tre förenämpda bythede fast j fast töm j mellan \" ib 66 (1460-72). byt iordhzlikit i (emot) himerike Bo 66 . \" byta ok omskipta skapadho tinghin j mik sin gudh \" Bir 2: 275 . Lg 3: 348 . \" hwat är mindra wärt j huseno än hundin älla kattin. for hulka som gerna tokis hästin vm nokor vilde swa byta \" Bir 1: 141 . Lg 3: 233 . ","3) uppgöra. \" thet byte olaff karlson byytte meth . . . sinne husfrv \" SD NS 1: 595 ( 1406). eet frelses jorda skipte . . . ther ragwal pädherson byt hafde meth . . . karl af töftom ib 2: 88 ( 1409) . \" jak weyt ey huro i hawin thz byt \" RK 1: 3809 . \" lat os thz baden sielffue bythe \" ib 2: 2829 . nw wile wi war manhet röne ok i thenne dagh sa bythe thz scal annen ware forthryte ib 3590 . - refl. bytas, sinsemellan dela (byte). beniamin (d. v. s. Benjamins stam) riwande wargher han skal arla äta bradhina oc at qwälde bytas (dividet spolia) MB 1: 267 . "],"f":["bita . byita: byit FH 5: 229 (1516), 230. -ir, te, -ter. impf. -adhe: bythede FM 66 (1400-72))),","byta bort , byta bort. dömdes iuhan sauikoski sin hest igen som oleff iullinen bytte bort BtFH 1: 187 ( 1507) . Jfr bortbyta. - Jfr fra-, til-byta, samt obytter."]},{"a":"bytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som byter, växlare. \" camspor . . . bytare ok wäslare \" GU C 20 s. 70 ."],"f":[]},{"a":"byte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) delning. \" tha ga hans hawor till bytis \" EG 68 . - (?) at the aldrig wore wtoffuer thet bytet FH 5: 229 ( 1516) . ib 230 . - arfskifte. thet bijthe, som nw pa torsdaghen nästkomendis skall staa effter myn kere hustrvs död FM 169 ( 1504) . ","2) byte, skifte, utbyte. wilde thu thz bytit ekke göra ST 144 . thz är onth byte giwa vth ondh ordh ok taka in stoor hugh GO 100 . \" i retto byte \" SD NS 1: 157 ( 1402) . ib 595 ( 1406), 2: 89 ( 1409) o. s. v. SD 5: 677 (öfvers. fr. 1467). byteth i giorden tha i all förgängeliken tingh omskifften oc owergaffuen oc j äwerdelika sälikhet wändhem Su 141 . ib 273 . - ombyte, förändring. marsken giorde (vidtog) tha et byte RK 2: 6410 . gwdh skall i dagh göra meth tigh eth ärlighit bythe, han skall giffwa tik . . . för thetta forhenghelika rykith eth rike i ghen som aldre skall forghanghas Lg 3: 149 . MB 2: 155 . ","3) byte. \" byssor spisning harnisk oc gode wäre finge the suenske til bytes täre \" RK 2: 9416 (kan också föras till 1). fingo ther stor bythe ib 1: (till. till LRK) s. 241. ib 247 . - Jfr iordha-, ängia-byte. "],"f":["bijthe . ","bytä SD 5: 677 (öfvers. fr. 1467). ","byite: -et FH 5: 230 (1516)), ","bytis bref","bytesbreff )"]},{"a":"byte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) delning, skifte. giordo vitterlighet athe hado giorth i millom hanis jensson ok niels gulsmidz barn eth rätt byte om the hws och jordh som the til hopa haffua SJ 2: 31 ( 1477) . allom forsriffnom brödrom til byters iiij mark ij öre myndre HLG 2: 89 (1518). ib 90 ( 1518) . haffwa kompana befallath skiparenom köpa nokot gotz mädh skipsens winningh oc lön, tha skwla kompana haffwa the winningena mädh skiparenom til bythes PMSkr 101 . ib 82. jag haffuer oplathet oc antwaradth medh fulle makt sancte birgitte i hws (för sancte birgitte hws) i rom oc thes forstandara til lica byte oc deling medh minne syster oc hennes barn the saak oc sakefal som mik ära til dömd SvSkr 1: 40 ( 1504) . - arvskifte. bepliktar jac mik met thetta myt breff at fylla for:de mester haquon syn andeel j dalby i kymitte soken som looth oc loktaffuel honum gaff j räth byte epter synne moder Svartb 511 ( 1472) . \" the hado giorth endrekteligan eth erffwaskipte ok byte epthir framlidna hanis lambirctsson \" STb 2: 123 ( 1485) . ib 54 ( 1484) . ","2) byte, utbyte. \" iac haffuer honom oc hans prouent oplatit i reetto byto mino prouenta aker \" SD NS 3: 340 (1418). thu fanger got byte, for fals oc flätio the sälikhet ther aldri ändas Prosadikter (Varl) 102 . - byte, utbyte; vederlag, gengäld, ersättning. kerligx gaffuor, som hon gaff honom vthan alth byte STb 1: 131 (1477).","2) bytesberc, dokument rörande byte (av jord). jacop i högsta haffde giort jt lagligit jordaskipte med hans fader . . . jöns biornson oc lagde han j rettin sit bytis breff Uppl Lagmansdomb 34 (1490). "],"f":["bytis bref , ","*bytis del","*bytislaghare , "]},{"a":"byte gods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gods taget som byte? xxij mark vij ort. som borghamästarana baro up af hans van stendelen aff thet byte gotzit, thet gafuo the vt helmik byssekytte at köpa bysse krude met Skotteb 338 (1430-talets början; Borgm)."],"f":[]},{"a":"byterdela","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byte. \" paa thedh alle thenna skipthe och byterdela skole thess stadigare bliffua \" DD 2: 15 (1460, i vidim. af 1594) ."],"f":[]},{"a":"bytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. delande, delning. for mina trolighasta oc mins riis mz them skipta oc bytilse (pro fidelissima regni mei cum ipsis divisione) Mecht 156 . - Jfr sambytilse."],"f":[]},{"a":"bytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byte, krigsbyte. \" halfwa bytning aff alt thz rooff ther wi fa aff alexanders hoff thz haff halfft ok halff hafwa wi \" Al 3101 . \" lät mik thässa bytning behaldha \" Bil 865 . wonno sigher ok fingo manga dyra hawor j bytning ib. ib 866 . MB 1: 181 ."],"f":[]},{"a":"bytorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadstorn? bytornet vidh köpmanna hampn RK 1: (sfgn) s. 172 ."],"f":[]},{"a":"bytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bytta. \" II byttu \" SD 3: 759 ( 1316) . Jfr ostbytta. "],"f":["byttogräs , ","byttomakare","byttomaker . ","byttemaker )"]},{"a":"bytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["piggvar. stekte sikelögor och skaanungx sil eller rierska byttor (ɔ: piggvar från Rügen) Brasks Matordn 9 ."],"f":["-or )"]},{"a":"bytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bytto luk","-lok )"]},{"a":"bytäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["bi- )"]},{"a":"byvanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byåker, byns åkerfält. ÖGL ES 7. Se Westman, Ark. f. Nord. Fil. 19: 322 f."],"f":[]},{"a":"byxa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i pl. byxor. peder olsson . . . kendes haffua stulith . . . eth par böxer STb 2: 207 (1487) schal han (ɔ jägaren) haffua offwe sin lön . . . iij alan (vadmal) til byksor Arnell Brask Biᴵ 24."],"f":["byksor . ","böxer ) , "]},{"a":"byäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en bys gemensamma äng. solde ok vpläth . . . I fiärthungs attung jordh . . swa widh som thän byänghän ligger SD NS 3: 88 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"bädder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bädd. \" hwa länge sower aa sin bäd han faar litit for sith näff \" GO 184 . ib 704 ."],"f":[]},{"a":"bädhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bale, rede. \" tha hänther han (ɔ fågeln) siik saman sma qwiista af dyrom ok wälluctandes träm oc gör thär af en bädhil \" SkrtUppb 152 . är aktande ath the haffwa rena badhla thär the skwla wärpa PMSkr 253 . ib 255 ."],"f":["badhla ib 253 . ","adlana ib 255 . Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 61 f.) , "]},{"a":"bädhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bo, näste, rede. bildl. skynda . . . at wt gaa af thinom badhul älla redhir Bir 1: 301 . \" huru trangir ok fwl ok oren likamansins redhir ok badhul är ib 300. jak lagdhe thik j höghfärdhhina bädhil \" ib 3: 136 . Se Rydqvist 6: 64."],"f":["badhul )"]},{"a":"bäggia stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på båda ställena. BSH 5: 461 ( 1511) ."],"f":["bägge statz )"]},{"a":"bäkken","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäcken. \" \" SJ 359 ( 1469) . BSH 5: 529 ( 1513) ."],"f":["beckin BSH 5: 529 ( 1513) . ","beckan SJ 359 ( 1469)), "]},{"a":"bäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["beekker Mecht 254 )","*bäkkia ganger","*bäkkia qwärn , "]},{"a":"bäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäck. \" idem bec fluit in aquam que uocatur butn \" SD 1: 228 (1222-30). gat eigh taram (för tarom) haldet vtan runno som bäccar Bu 12 . \" vidh een bek \" Bil 709 . mange bäkkia oc sma göra stora aa GO 37 . bätra är stämma bäk en aa ib 38 . \" forbannadhe badhe äär oc bäkkia \" MB 1: 294 . ib 58 . Bo 85, 193, 200 . Al 3369 . i ortnamn. de lynnurabec SD 1: 688 (1210-16, nyare afskr.). inter duos rivos videlicet fiscibech et wxnabec ib 2: 85 ( 1289) . \" ad riuulum qui wlgatiter dicitur stenbæk \" ib 487 (omkr. 1307). - Jfr vatnbäkker."],"f":["-iar )"]},{"a":"bäkkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bagare. ss tillnamn. \" hanis beckiare \" STb 1: 117 ( 1477) . (Den under bakare anförda formen beckere utgår)."],"f":["beckiare STb 1: 117 (1477) , 265 (1480). 370 (1482). beckare ib 1: 213 ( 1479) , 2: 94 (1485). beckere STb 1: 114 (1477), 2: 313 (1488), 315 (1488), 3: 138 (14934)), "]},{"a":"bäkkine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäcken. \" eth stoop ok eth bäkinä for iij öre \" STb 1: 363 ( 1482) ."],"f":["bäkinä STb 1: 363 (1482) ), "]},{"a":"bäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prakt, ståt. \" \" Lg 3: 528 ."],"f":["beldh )"]},{"a":"bäldas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. blifva högmodig. some ängla bäldos aff sinne fäghrind MB 1: 47 . ib 49, 455, (Cod. B) 539."],"f":["-dis ) , "]},{"a":"bälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståt, makt, höghet, prakt, prål. bigfwer iak . . . hws ok borgh makt ok bälle Al 2390 . \" skall han giffwa tik mykit land oc rike oc osigäliga bälle \" Di 36 . hwar äru badhe hedhir oc bälle Bo 36 . ib 24, 56, 126, 140, 165, 256 . Gr 322 . Bir 1: 128, 3: 211, 5: 135 . Al 2904, 6512 . \" al ödhmiuktin är vmuämd til värlzlica bälde \" Bir 2: 90 . ib 333 . \" värlinna bälde \" KL 254 . höghfärdhinna bälde ib 329 . Bir 3: 166 . MB 2: 246 . iordhadho the han mz mykle äro oc storo bälde ST 531 . - skryt. ey vtläggiande älla tärande sin thing til sina rosn ok teilse älla bälde Bir 3: 457 . ib 2: 156 . rikedommanna bälle Su 131 . - öfvermod, högmod. the fordhum bygdho babel mz bälde Bil 226 . \" hon haffdhe för nakra bälde i hughenom \" MB 1: 95 . \" the hafdho änga bälde eller höghfärdh \" ib 204 . ib 100, 123, 297, 318, 377, 425, 473 . Bir 3: 134 . ST 532 . - Jfr högh-, of-bälde."],"f":["bälle Bo 36, 56, 126, 140, 165, 256 ; Gr 322 ; Bir 2: 333, 3: 211 ; Al 2390, 2904, 6512 ; Di 36 ; Su 131 ; MB 2: 219, 246 . ","belle Bil 861), "]},{"a":"bälgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bälg, blåsbälg. \" thesse smedhsens vghn eller äsya äru äuerdeliga dröfuelse, bälgänä äru ondhe freestare \" SvKyrkobr 175 . \" bläsa bälghenä til stoora organer \" STb 1: 189 ( 1478) . - par bälghiar, hytta med två bälgar, gruvlott. Jfr Styffe, Skand. under unionstiden 3 uppl. s. 322, 327. ärom wi swa over eno wordhne, at koperberghit scal alt höra til konungen oc kronona wtan tw par böälghe, som biscopen i westerars ther nw vppa hawer Rydberg Tr 2: 690 ( 1396) . Jfr axa-, hand-, smids-bälgher. "],"f":["bälghe Rydberg Tr 2: 660 ( 1396) . med art. bälgänä SvKyrkobr 175 . bälghenä STb 1: 189 (1478)), ","*bälghia axul","bälgha- )"]},{"a":"bälgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. utsväld el. uppblåst hud (af ett djur hvars hud afdragits utan att buken blifvit uppskuren). ","1) buk. \" hwat forbannadhe soo var the som swa sidhan bälgh (ventrem) hadhe \" Bir 3: 269 .","2) bälg, blåsbälg. blases swa mz twa bälya PM XLVI . tha blifwir än wädhrit atir j bälghenom Bir 1: 328 . \" öronin syntis sua som malm giutara bälghia \" ib 2: 15 . ib 1: 329 . Di 49, 50 . Jfr smids-, smidhio-bälgher."],"f":["belger . ","bälghiar . ","bälyar . ","belgar: -ana Di 49 . belgir?: -ena ib 50 . ","bälgiom LfK 233, 237), "]},{"a":"bälghhatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bälghufvud? jt par belchhatter (motsv. ställe HSH 19: 39: bolackaater) DD 1: 168 (1499, afskr.) ."],"f":["belck- )"]},{"a":"bälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. bälghias, eg. uppblåsas; förtörnas vredgas. som altidh är fortrutin och bälghis mothe hwario ordhe som hänna mishagar JP 84 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"bälghmordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bälghmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bälgmakare? DD 1: 168 (1499, afskr.) ."],"f":["belgmestere )"]},{"a":"bälghpipare","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. säckpipblåsare? coricanus . . . belgpipare GU C 20 s. 105 ."],"f":[]},{"a":"bälia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["balja, runt öppet träkärl. en bälia til stegerhwseth HLG 2: 57 (1517). Jfr balia."],"f":[]},{"a":"bälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böla, råma. hörde . . . huru nöt bäliadho Bil 534 . Lg (Cod. C) 983 . Ber 23 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"bälian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bölande, råmande, wxanna belyan LfK 64 ."],"f":[]},{"a":"bälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fotbälle."],"f":[]},{"a":"bälskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med bälte, omgjorda. balterire verbum actium idest cingere bältha GU C 20 s. 49 . \" in aurora sume tibi caligas et vestem stringe sequendo tagh tina hosor ok belta tik ok fölgh \" ib s. 67 . \" corrigiare bältha ok mz reem binda ok göra \" ib s. 151 . cinctus . . . giordader ok bäthadher ib s. 109 . corrigatus . . . bältader ok mz reem bundhin ibs. 151. - Jfr kringumbälta."],"f":["belta . ","-adher ) , "]},{"a":"bältare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bältara dränger","*bältara ämbite"]},{"a":"bältare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lasse beltare \" SO 7 . \" fundum johannis bæltara \" SD 3: 748 ( 1326). ib 5: 738 (1347, gammal afskr.). SJ 44 ( 1428), 80 ( 1438)."],"f":[]},{"a":"bälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["bältis rem , ","bältis öl , "]},{"a":"bälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gördel, bälte, särsk. till den prästerliga dräkten hörande bälte. Se Branting, Textil skrud s. 78 f. Jfr brok-, broka-, byke-, qvinno-, silf-, span-, spänne-bälte. "],"f":["*bältis lös , ","*bälits tafla , "]},{"a":"bältespanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spänne varmed ett bäle sammanfästes. bulla vatu bogia en stiärna en dyrbära sten stryngh dysingher bälthe spana (ändrat från pana) ok sölgia (ändrat från solgia) ok aldrahanda bwlo gerningh GU C 20 s. 63 ."],"f":[]},{"a":"bältestadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bältestad, midja. \" alt til bältestadhin \" Al 9472 . ST 143 ."],"f":[]},{"a":"bältesylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sölja el. spänne hvarmed ett bälte sammanfästes. Di 76 ."],"f":["bältesylia )"]},{"a":"bän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bänd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hudhbända."],"f":[]},{"a":"bända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja. \" brystet sig bändher (häfver sig) \" MD 121 . - spänna (båge). vart þu sar för än bughin bändes Bu 520 . bänder sin bogha Ber 232 . \" aff hardhom ok bändom bogha \" Bir 2: 3 . ib 3: 390 . GO 46 . ST 322 ."],"f":[]},{"a":"bände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? korg som vid klövjande fastbindes på hästryggen? wardh en bonde gripin aff kind vm marknadhin . . . for thz ath han salde I pund smör, thär la wti en stor sten oc sidhan fans i hans bände eth annat pund smör, ok ther la ok en stor stenw ti JBb 15 (1459). - Jfr fata-, osta-bände."],"f":[]},{"a":"bände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det hvarmed något bindes; band med länkar och öglor hvari saker fastbindas på hästryggen; korg som vid klöfvande fastbindes på hästryggen? (se Rietz, Sv. Dialektlexikon s. 75; Ordbok öfver allmogeord i Helsingland s. 9). 2. juga, 1. clifsaul 1. bændi SD 5: 416 (1345, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"bändil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spak, tam. \" ledde drakan äpte sik til stadhin som een spakan ellir benodghan hund \" ST 124 ."],"f":[]},{"a":"bänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bänkia bulster","benckiebolsther )","bänkia klädhe , "]},{"a":"bänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bänk. \" lagdhe sik vppa en bänk at sowa \" KL 126 . the bänkia (ɔ: varo) aff cypres ok swa the palla Fr 370 . Al 4634, 8163 . RK 2: 8653 . ST 422 . Lg 589 . SO 24, 78, kleda stugunne mz högiende om benckianer ib 112 . - Jfr bruþ-, brudha-, fläske-, fäghe-, gafl-, gildis-, iärn-, qvinna-, stovu-, öl-bänker. "],"f":["-iar . ","-iom Lg 589), ","bänkia dyna","benke- )","bänkia klädhe","bänke- )","benkiäkledher HSH 20: 88 (1507), 89.","bänkia lakan","bänke- )"]},{"a":"bär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*bäria madhker","bäro- ib s. 324), "]},{"a":"bär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bär. \" \" Gr 283. \" Bir 4: 62, 63 . LB 4: 341, 353, 9: 114 . Jfr dyr-, ene-, häg-, hälagh-, iordh-, kirse-, lagher-, vin-bär."],"f":[]},{"a":"bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) bära, bildl. bära värn for sik, värja sig. jngen aff grecomen kwnne haffwa tilfälle tiill ath bära nagon wärn for siig (nullus grecorum habebat animum defendendi) Troj 143 . \" tha war achilles j stor wadhe stadder oc myket trotther oc horkade tha noglia bära wärn for sig \" ib 177 . - bära, frambära. bildl; andraga (mot), anmärka (mot), anföra ss jäv (mot). hwath thät är som skäligha ma bäras mote the persone som wald är, ellir mothe them som walt haffua, ellir amothe walino siälffuo Abbedval I Vkl 97. thätta ma bära moth the persona som wald är om hon haffuir naghet tholkit lyte ib. ib 99 . 2) intr. fara (mot). tha båro the manneliga m mot the grescha drapo oc slogo (et facto impetu versus grecos viriliter ipsos expungnant) Troj 31 . \" nar patroculus konwng thetta saa . . . bar han snarliga j rättha leed moth honom mz syn häst j fwlt rännande \" ib 124 . ib 218, 236 . - med prep. til. hector bar tiill achilem oc möddhe honom swärliga (ad hec hector inuadit achillem eum mirabiliter grauat) Troj 152 . - begiva sig, giva sig, laga sig. the baro hasteliga j land oc rwsade j moth troyander (jfr Lat. tunc rex ascalus et rex alagus cum eorum naubus ad lituis applicant et cum eorum viris pugnantibus descendunt in terram) Troj 109 . \" grecana waro saa gathj som offwerwondo oc matthe tha bära till riga (iam greci quasi deuicti terga dare parabant) \" ib 114 . - bära til värn, (giva sig till att) försvara sig. achilles . . . drog siith swärd oc bar tiill wärn manliga Troj 228 . - bära i värn for, giva sig till att försvara, komma till (ngns) försvar, försvara. paris bar j wärn for troyaner manliga (paris viriliter eos defendit) ib 183 . - bära til rymming, (be)giva sig på tflykten, gripa till flykten. grecana . . . baro tiill rymdning Troj 143 . \" aff trolii krafftoga starkhet motthe grecana bära tiill rymning (quasi sola virtute troili greci conuertuntur in fugam) \" ib 217 . j stakkot tiid matthe grecana bära tiill rymning for honom (greci sunt dare terga coacti) ib 222 . - falla, störta. diomedes bar tiill markena oc hästen mz Troj 236 . - leda, föra (om väg). ther epter drogo the tiil syn skyp jgän oc seglade rättha leed som bar ath thenedon Troj 87 . 3) bära, förmå bära. erick olssons hustru hade tinghat sitt malth jn j nic. hoffmans skip ok hans skip bar ecke STb 2: 54 ( 1484) . ","4) bära, vara klädd i. borde henne ey dragha eller bere gul eller brem STb 2: 353 ( 1489) .","5) vara havande med. Jfr Sdw 2: 1206. the signadha iomfrwn . . . thär bära oc födha skulde gudz son SkrtUppb 406 .","7) hembära, vinna, få; hava. \" tro och sannind ma wäl bärä loff ower all tingh medh ärä Fredrik ed. Noreen 3197. - vinna, förvärva; brina (åt). med prpe. livir. ower all sin släkt bar han ärä Fredrik ed. Noreen 40. 9) bära, tåla, lida. hwar skwlle bära skadha mädh androm \" PMSkr 58 . 12) bära, frambringa. stark lerjordh bär gärna rogh, lös mwl bär wäl bywgh PMSkr 200 . 13) föda. Jfr Sdw 2: 1206. - part. pret. genom börd besläktad och arvsberättigad, köttslig (släktin eller arvinge). iak . . . kännes . . . mich hafua vndh och ghifuith minom kärlekom win och bornan frändhe . . . two källare SD NS 3: 49 ( 1415) . wi (ɔ Andris, ciscop i strengenes) hafuom . . . vplatidh warom älsklighom win ok bornom frända erik niclisson halff ällopte öresandh jordh ib 299 ( 1418) . \" kan thet swa wardha, at ac niclis guze döö vtan barn oc borena arffwa ib 62 (1415). Jfr barna arvar. 14) vara behövligt? Se Sdw 2: 1206. 15) uppbära. X mark och iii öre bar iak aff jönss erik bodalön (ɔ såsom hyra för bod) HLG 3: 136 (1529). - bära sik, 1) begiva sig, giva sig, förfoga sig. hwilken skip tha brwtho oc söndergyngo oc manga aff them som j the skippen waro bliffwe drwknad oc sänkte j botnen, oc the andra som wnkommo båre siig j land (qui vini ex eis peruenire potuerunt in terram) \" Troj 107 . - begripa sig, skynda, rusa. slaåtzfolkit räddes siith fordarff, sprwngho till lsyna wärior oc wåkn, oc bäro siig j moth fiendenar mz syn makt Troj 87 . nar han (ɔ: thelephus) fik see ath achilles wille hwgga hans (ɔ: theutrans) hoffwod aff bar han siig j mällon them baden (se in medio viriusque ingerens) ib 97 . - bära sik i värn for; giva sig till att försvara, komma till (ngns) försvar, försvara. tha stod konwng sarpedon manliga oc bar siig j wärn for the triyaner Troj 194 . - bära sik i forsvar for, bildl. lägga sig ut för. vlixes halp myket til ath drotning helen skulle ey affyffwas han bar siig myket j forswar for henne, oc frälste henne aff thelamoni j oc the andra konwngas händer Troj 272 . 5) företaga sig. med pep. at. bär thic ey aat thy som thic är omöghelikit Hel män 170 . "],"f":["*bära a , ","bära af , avvärja, avgöja, använda (ett hugg ol dyl). abs. hwggen dräpa ey swa offta som styngen. thy waapnen oc harnisket bär aff oc menniskyornas been (cum et armis uitalia defendantur et ossibus) PMSkr 127 .","bära at , foga sig, hända. kan thet swa bära aat för eder at j komme till pariliss HSH 13: 116 (1524, Brask) . ","bäras fore , visa sig, uppenbara sig, upenbaras. med dat. el. i dess ställe ack. nw bars honum fore annar dröm Prosadikter (Karl M) 286 . " tha bars honum fore i sömpne aff them bardgha som äpter skulle koma ib. - synas. j nat bars mik fore som ängil gudz kom til mik (jfr Fnor. í nótt bar fyrir mik, at engill guðs kom til lmin) " Prosadikter (Karl M) 266 . ","bära i , ge sig till, börja. med inf. k m k (ɔ: karl magnus konung) br tha i at lee at hans ordhum Prosadikter (Karl M) 260 . ","*bära i gen , bära tillbaka, återlämna. ffesthe hustrv madelin lag sielff sätthe, ath hon bar hustrv bireta dirigx sin silff skaal lighen STb 4: 315 ( 1513) . Jfr i gen bära. ","bära in , ","*bära til hopa , drabba samman. diomedes oc troilus båro tiilhopa mz syn glaffwen saa Ath thw stengo hwar annan aff hsätena Troj 149 . " achilles oc margariton baro tilhopa oc hwggos swärliga " ib 183 . - låta förena sig, förenas? huru bäär thätta til hopa, liwse daghin ok lmörka natthin (que ergo societas luci ad tensbras) SpV 148 . ","bära til saman , 1) bära samman, föra samman. edhin wäxir jo thes mer ath widhin bärs til saman MP 5: 129 . 2) jämföra. saa ok christi jomfrur, mz hwaria enno liknilse, aff skapadhom thingom, ok samanbärilse, magha the synlighin thing bära til saman, mz osynlighom (jfr Lat. sic christi urigines quacunque recum similitudine uel collatione uisibilia possunt insuisibilius conferri) SpV 350 . ","*bära undan , umbära, undvara? tha haffdo ekke lekbrödherna förskasta prestommen thet the skwla bära wndan them när them kombir siwkdombir til äller allderdomsen wanskilse PMBref 325 . ","bära up , 6) bära upp, hålla upplyft. wm ey ärw lagde stokka wäl höghre pa bothnen som bära gotzith wp fran wätzskonne PMSkr 87 . 7) bära up at sighia, utbrista, häftigt utropa. nar toilus . . . sa ath alla wordo forfärade aff helenj ordom bar han op ath seya o j wälbyrdoge män (rupto silentio in hec verba prorupit) Troj 55 . Jfr upbära. ","bära vidher , "]},{"a":"bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppenbara, lägga i dagen, ådalägga. Enl. E. Noreen, Studier rörande Eufemiavisorna III, s. 71 f. thet är nu miin mästa kära thän harm ther leonith fore mik bära Ivan ed. Noreen 2874 ."],"f":["-a [r]], "]},{"a":"bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bära, föra, frambära. eg. och bildl. sa hon en bära lius Bu 11 . en qwist mz sit wiin baaro twe män a enne baar MB 1: 400 . \" the läta thik siälwan bära korsit \" Bo 197 . \" bar a sinom herdum tolf byrda muld vndhan grundualenom \" Bil 567 . \" maria ok iosep baro varn härra tel templum domini \" Bu 10 . \" vm hon hafdhe burit thz aat sinom mwn \" Lg 3: 256 . \" tak räffs galla ok haanag . . . ok bär (lägg) a ögon \" LB 2: 55 . ib 56 . baka ther aff en leeff och brän han wäl och stöth sman som pulwir ok bär i saarith ib 7: 4 . tröster jac forvinna alt thz mote mik bärs (allt det man vill tilfoga mig) Bil 536 . \" bär til minnis (kom i håg) at thu giordhe swik widh the fatigha \" Lg 3: 228 . \" the baro for fruna badhe book oc vnder (framburo boken och omtalade undret) \" ib 514 . - bära, frambära, förkunna. hwilkom hon bar (obtulit) reuelaciones Bir 4: 57 . \" diäflane baro hans synde for guz dom \" KL 86 . \" wart bref som buzskap bär nar wi komom \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). gabriel hänne the budin bar MD 172 . \" en tolk hans erende bar \" RK 1: 1598 . \" þäs vitne baro heþne iuþa siälue \" Bu 10 . \" thz skäl a moot war borith (anfördt) \" MB 1: 92 .","2) intr. \" föras, fara, komma. mz glaffuen moth honum han raskeliga bar \" RK 3: 5612 . aff dödzens språng iag till marken bar (sjönk) ib 5702. bar (föll) han atheraffwogher aff sätit LfK 147 . ","3) bära, hålla uppe. at isen skulle sa starker wära at han kunne hanom til seland bära RK 2: 8658 . ib 8074, 8088 . - intr. at hon (älfven) saa aars baar RK 2: 8068 . ib 8066, 8748 . Di 89 . ","4) bära (vapen el. kläder), vara klädd i. wakn at bärä SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ib 5: 638 ( 1347) han bar tysuar engin klädhe Bil 307 . Al 10514 . ","5) bära i sin qved, vara hafvande me. mädhan iak hafdhe han j minom quid bar iak han vtan värk Bir 1: 28 . skulle qvinnan bära (portartet) barnit ok födha wtan wärk ib 77 . \" min dotter som iak nw bär oc än födhas skal \" Lg 3: 629 . - abs. vara drägtig. the nöth som i ythersta tijman bärande äru SO 49 . ","6) bära, hafva, hysa. bar saran harm ok angar i hiärta Bu 30 . \" bar thäs awnd \" Bil 212 . \" baro wid the wtlenzsko eth haat \" RK 1: 1013 . \" stora sorgh i thera hierta baare \" ib 3: 1136 . \" hwi thu dirfwe bär at stridha mot gudh \" Al 4280 . ","7) bära, hafva (namn). konungx nampn bära Fl 1907 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 274 (1344, nyare afskr.). þetta namn (namn af träl el. trälinna) bära ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). - bära, hafva, vinna. man sagde at han prisen baar RK 1: 913 . ib 2: 2925 . Iv 1208, 4948, 5202 . PM XXVI . ","8) bära, åtaga sig. iak vil gärna bära hänna skuld Bu 136 . ","9) bära, uthärda, lida. diäwlsins frestilse som han monde om siidher bära MB 1: 128 . \" han skal bära hardhasta dom \" Bo 138 . fik hugg men han kunde bära RK 2: 9623 . - hafva tålamod med. kirkionne formän skulu bära sina underdan hwlka the rätta och näfsa hwilka the bära Ber 61 . 10) lyfta. the baro theris swerd hwar thera offuer annars huffuod Di 156 . 11) lägga i dagen, visa. som lutir bar (Bu viste 490) Bil 1017 . thässa gerninga iak ey bare vtan thz gudz wili ware Al 5817 . \" tänkte oppa eth strankt liffwerne hon wildhe före taka oc bära jn til sin dödh \" Lg 3: 631 . 12) bära, frambringa. thän vingardhin som kallas engaddi hwilkin som bär oc födher balsam Lg 68 . wi hafwom här hedho ok stora mark the bära blomster ok yrter stark Al 6500 . \" huru iordhin ok trän bära fruct \" Bir 1: 184 . ib 45, 293, 346, 2: 63 . Su 160 . ther wäxer trä ther bära wl Al 5245 . ib 8112 . bärande thrä TB 75, 76 . ST 394 . Lg 3: 198 . \" han (Josefs staf) bar blomstar a þörrom grenom \" Bu 6 . ib 499 . 13) föda, framföda. vax bära bii ok göra vtan sinna natura bland Bu 11 . \" konan matte aldre barn bära eller födha vtan pino oc wärk \" MB 1: 130 . signadh se the frwktin som thu skal bära Lg 32 . RK 1: (sfgn) s. 174, 179. war en ädela herra boren RK 1: 1858 . Fr 3109 . Di 81 . Va 51 . \" som wij ware twa borna bröder \" Di 81 . \" laurens ok hans nästa burno arwom tiläghnom vi förscrefna v örisland iord \" SD NS 2: 74 ( 1408) . \" vtan barn oc borna arfwa \" ib 1: 156 ( 1402) . ib 170 ( 1402), 297 ( 1403). honom oc hans borno arfwom ib 279 ( 1403) . \" ohindrath ok oqwalth fore alla men, borna ok wborna \" ib 343 ( 1404) . ib 519 ( 1406) . \" bäzt borin man i capadocia \" Bu 490 . \" kastdho hona bort aff borno (genom börd tillkommande) fädherne \" Lg 1039 . theros borna fryhet BSH 5: 88 ( 1506) . Jfr barna arvar. 14) tillkomma. med dat. el. ack. at pröua huat rät þöm bare tel hans sial Bu 420 . giordho thz them mz retta baar RK 1: 2819 . \" at halda þät hanom bär tel äldre rät (det som tillkommer hans äldre rätt, tillkommer honom på grund af äldre rätt) \" Bu 50 . \" hwath som them bar til rätta (tillkom deras rätt, tilkom den ss rättighet) aff offreno \" MB 1: 267 . \" man sagde at honom til retta baar at wara konung \" RK 1: 1255 . ib 174, 287, 641, 1415, 1849, 2387 . \" mz tukt som honom til retta baar (tilkom honom ss skyldighet, höfdes homom) \" ib 1885 . ib 2163, 2203 . \" tha timade thz til rätta baar (det som var tilbörligt) \" ib 3451 . - (bära för bäria Bu 140 .) ","1) begifva sig, skynda. eldir . . . bar sik (närmade sig) fast at borghene Bil 429 . at hann sik till thz ärende bar MD 72 . ä hwart hon (jorden) lyptes op eller nakath thz som wäxer i henne eller a henne tha bär thz sik natwrlika nidher MB 1: 40 . ","2) bära, vara riktad. swa som . . . en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena Bir 1: 214. ","3) hålla sig, uppehålla sig. hon segh mesth vnder korsith bar MD 76 . ","4) hängifva sig. som segh mykith til syndhe baro MD 77 . ","5) företaga sig. med prep. at ey baro the sik at nokrom skadha Lg 3: 211 . - med inf. bär sigh ther at blasa PfN 138 .","1) förebrå. \" än bär hon them fore en syndelikin osidh \" Lg 3: 508 .","2) framhålla, söka visa. han bär ok menniskene fore thz godha som j äktaskap är Gers Frest 28 . ib 32, 44, 45 . - Jfr fore bära. ","1) bära in. för än iak se hund bära þina hand in for borþ Bu 182 . fik swa honum matin in at bära fore sin fadher MB 1: 213 . ","2) intr. \" föras in. komma in. gik archen oc bar in ower armenie landz bergh \" MB 1: (Cod. B) 544. ","3) medföra. \" thz bär in dödhin \" LB 5: 81 . ","4) innebära, betyda. liach wet wäl sielff hwat thz haffuer in at bärä Va 41 . - Jfr in bära. ","1) bära fram, tillföra. somlige baaro til elden MB 2: 324 . ","2) bära till, hända. sigher clementi huru til är burit Bil 358 . MB 1: 242 . ","3) tillkomma, tillhöra. med dat. el. ack. thik bär til älzsta brodhors wyrdhning MB 1: 260 . \" thik har rätter til at ärwa mästa äro oc wald \" ib. \" bar han rätter til at döma oc hämpnas \" ib 280 . \" lote mik hafua thz mik bär til \" Iv 3706 . \" thz han bär til \" Fl 1185 . \" idher bär ther til (förbinder) konungxlik ära rät at göra thöm som vil sik kära \" Iv 5249 . - Jfr til bära. ","1) bära upp, föra upp. thz husit, som swadana skal bäras wp wti Bir 5: 96. ","2) upplyfta. \" tha bar keysarin vp handena \" ST 415 . Di 68, 70, 119, 139, 163, 273, 293 . ","3) uppbära, mottaga. at iak vp hafþe borit . . . hans faþurs saköre FH 3: 6 ( 1353) . \" sextighi marker . . . hwilka jak kennes mik fullelika vp hafwa burith \" SD NS 1: 99 ( 1402). ib 104 ( 1402) . SD 5: 398 (öfvers. från 1414). baar op alla landskyllena ib 639 ( 1407) . ib 420 ( 1405). VKR 32 . Di 104 . \" arlika up til bärande \" SJ 36 ( 1426) .","4) antaga. \" wille ey bära mig opp för gilth (erkänna mig) \" RK 3: (sista forts.) 4202. ","5) lida. \" baro the nw vp sin dom \" Bir 1: 347 . \" han bar oc op huggin störst \" Al 8922 . Jfr up bära. "],"f":["biära SR 16 ; SD 5: 398 (öfvers. fr. 1414); ib NS 1: 104 ( 1402) . ","bara: -as SO 188 . ","baro . ","baaro . ","bära sik , ","bära af , bära bort. han bar sidan aff ää huat han wilde RK 2: 1192 . Jfr af bära. ","bära at , ","bära sik at , bära sig åt, bete sig. hafdhe darlica oc owislica borit sik aat Bo 195 . ib 108 . RK 3: 3636 . LfK 142 . ","bäras at , ","bära ater , föra till baka, bära till baka. bar atar tiþanden sancto petro Bu 100 . judas bar atir wärdhit ok päningana Bir 1: 160 . Jfr ater bära. ","bära bort , bära bort. simon . . . bar bort lönleka väþuren döþan Bu 102 . Lg 3: 205 . Jfr bort bära. ","bära fore , ","bära fram , frambära, framföra, framställa. bära fram ena book KL 318 . diäflane baro fram manga synde ib 85 . " änglane baro fram nokra godh gerninga " ib. " tw . . . bär thins herris ärinde fram höffweskeliga oc wäll " Di 31 . ib 36, 143. Jfr fram bära. ","bära i , ","bära in , ","bära sik in , begifva sig in vtgik gudz likame v karino ok bar sik in j hans mon KL 23 . ","bära inne , hålla inne med, undertrycka. bära ynne hiertans wee RK 3: 154 . ","bära ivir , behålla inom sig, tiga med. iacob . . . rädhis at the bedhas fore thy beniamins fölghe at the mondho honum samuledh skadha oc bär tho iffwir (Cod. A: bär thz hemelika i sinom hugh 243) MB 1: (Cod. B) 550. Jfr ivir bära. ","bära saman , bära samman, sammanföra, samla. män baro saman mere viþ Bu 31 . Bir 1: 255 . " bar þöm sua skyldskapar saman (slägtskap förenade dem så, de varo på det sätt i slägt) at iosep vars härra folstar faþer ok clofas varo bröþar " Bu 194 . Jfr saman bära. ","bära til , ","bära undir , ","bära up , ","bära uppe , uppbära, hålla uppe. barken flytandis bär henne wppe PM 14 . Jfr uppe bära. ","bära vidher , anhålla, göra framställning, bedja. bär thu widh om loffuet när priorissam oc findher thu ekke henne tha bär thu widh om thz samma när äldre systrom LfK 142 . " bär thu widh när skreffto fadhrenom om loff ib. "","bära sik vidher , företaga sig, försöka. swa opta madrin bar sik widher at offra karit Bil 579 . - Jfr a mot-, garþ, gen-, hem-, um-, unt-, upa-, ut-bära; frukt-, hunag-bärande; by-, dödh-, fri-, fräls-, gen-, högh-, iäm-, lagh-, o-, sam-, sen-, þip-, väl-borin."]},{"a":"bärande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinlig födslolem. lex wndher bärande (D. Harpestr. bærændæ 119) LB 2: 42 ."],"f":[]},{"a":"bärande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatn-, vatu-bärande."],"f":[]},{"a":"bärands trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktbärande trä. SR 20 ."],"f":["biäranzträ )"]},{"a":"bärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärare. \" gervlus . . bärore ok sömare \" GU C 20 s. 314 . Jfr biälro-, buklara-, fughla-, helso-, horn-, klubbo-, kor-, lik-, liusa-, lugha-, mat-, nykla-, skut-, spiro-, sqalder-, svipo- svärdh-, tidhandis-, up-, vaxliusa-, vidha-, vitnis-bärare."],"f":["-ore GU C 20 s. 314) , "]},{"a":"bärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärare, den som bär. MP 1: 323, 324 . ey skal jak jnga mz wranglikhetz bärarom Ber 59 . LfK 54 . Jfr budh-, last-, ordh-, vitnis-bärare."],"f":[]},{"a":"bärenfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisk från Bergen, stockfisk? jc bären fysk FM 280 ( 1506) . \" kwndhe jach och ey ffaa mere bärenfysk nw paa thenne her tidh ffor then ofredh, ssom i mellan ryken star ib. \""],"f":["-fysker )"]},{"a":"bärgh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biärgh."],"f":[]},{"a":"bärgha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biärgha."],"f":[]},{"a":"bäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå. \" barþes opt af heþnom faþer \" Bu 525 . lät gripa sma suenen ok bäria mz stangom ib. \" lätu han lifua halfdödhan illa bardhan \" Bil 282 . ib 413 . Bu 140 . MB 1: 288, 413 . MP 2: 249 . Fl 1030 . Iv 1427, 2069 . Al 3462 . RK 2: 7629, 3: (sista forts.) 4713. Lg 3: 16 . LfK 147 . \" judha gripa mannin . . . sla ok bäria \" Bil 311 . MB 1: 280 . \" bardhe jak mik for mit bryst \" Bil 455 . \" bardhe swenen i hääl \" MB 1: 164 . - kämpa, strida. ther war ey got mothe bäria RK 2: 3096 . wille saa mz ryzom bäria ib 3: 3962 . "],"f":["berrya RK 3: 4192 . ","bärgia RK 3: (sista forts.) 4743 . ","bära Bu 140 . ","bär: bärs Di 91 . ","barþer ) , ","bäria sik , slås, strida. akta siik mz ryzer bärya RK 3: 3628 . ib 4192 . " börya the segh jnbyrdis bärya " PM 19 . ","bärias , slås, strida. droghos opta oc bardos Bil 776 . Iv 249, 2481, 4906 . Di 75 . " war swa bradher at bärias " Bil 564 . KS 75 (185, 82) . " ij maghin ey bärias een vidher three " Iv 2764 . ib 4554 . Di 281 . " ey thänkir gota konungir bärias mz teridacio " Gr 268 . Di 90, 91 . - Jfr ben-, þräl-bäria samt for-, half-, o-barþer."]},{"a":"bärian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stående, slag. Bil 413 ."],"f":[]},{"a":"bärirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårderska, sköterska; jordegumma. i then stadhen (ɔ hos Johannes döparens moder) stodh maria stadugh tre manadha oc wardher förelöparans bärerska (fique nati preconis gerula), thz är iorddagumma JMÖ 197 . - Jfr vatn-, vatu-bärirska."],"f":["-erska )"]},{"a":"bärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som kan bäras el. fördragas, dräglig. wardher thz lät oc bärleket LfK 129 . Jfr obärliker."],"f":["bärleken )"]},{"a":"bärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som an bäras, dräglig. genstan wart byrdhen lät oc bärliken Mecht 186 . Jfr fram-, o-bärliker."],"f":["-liken )"]},{"a":"bärlinger","b":[],"c":"","d":"","e":["bärling, stör varmed man stakar mindr fartyg. contus . . . bärlinger forker GU C 20 s. 146 . - bärling, rund avkvistad trädstam. (ɔ: (1/2) öre for iiij (4e) berlinger til pallingen SSkb 40 (1501-02). Jfr SABO B 4831."],"f":["berlinger . ","-er ) . m. "]},{"a":"bärnsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bärsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jaga. \" vi bärsadhom oc vedom hona swa som vedhoman \" Bir 3: 97 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"bärsa rakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jakthund. riddaren hafdhe . .. en godhan bärsa rakka starkan oc diärffwan Prosadikter (Sju vise msät) 120. ib 119, 121 ."],"f":[]},{"a":"bärsaklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg. vnam mantellam de panno bærsaclædhe SD 4: 63 ( 1328) ."],"f":[]},{"a":"bärsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" ther han opta at bersan reedh \" Fr 862 ."],"f":["bersan )"]},{"a":"bärsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jägare. \" \" Bil 771 ."],"f":["bersare )"]},{"a":"bärter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se biärter."],"f":[]},{"a":"bäru elder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bäru trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trä. TB 76 ."],"f":[]},{"a":"bärättir","b":[],"c":"","d":"","e":[" godhir rättir konungir gör ok bärättir sith landh (gör ok bärättir för gör bätra? möjl. bärättir för berättir, upprättar, i hvilket fall gör ok utgår; Bure: godhr witur kunungr bätra sit land 57) KS fragm. 15."],"f":[]},{"a":"bäsinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"bäter","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) bättre. \" bätar litat kläþe \" Bu 49 . \" at han waki bätir owir sinne hiordh \" KL 79 . \" bäther står swå almoghans styrilse \" KS 6 (13, 6) . \" dragha flere män bätter et skip än en man \" ib (14, 7) . \" the wore oc ty bäter ey manga ther han monde sara fanga \" RK 2: 6158 . \" the svenska matte ey thess bädher \" ib 449 . \" jach kan ey bädher (jag kan ej hjälpa det) \" ib 4274 . ","2) mera. \" tha faar man see hwilken bäter kan (förmår mera, är öfverlägsen) \" Di 46 . \" tha thäktis gudhi bätir (magis) at männene skullin liua äptir thom moysi laghom \" Bir 3: 252 . \" ther äre vid iiijM [4000] riddara oc swena meder mz wapnade köpstadzmän oc än beder \" RK 2: 8622 . ib 9151 . ","3) längre, vidare. gik han fram bäter oppa en annan stadh Pa 18 . Bo 127, 174 . MB 1: (Cod. B) 546 . Al 1931, 7510 . 7586. Di 65 . Su 138 . LfK 245, stodho vndir honom nidhir bätir a stighanom ST 494 ."],"f":["bätter . ","bädher RK 2: 449, 2172, 4274 . ","bäder ib 2: 1832, 2259, 2578, 9151 . ","beder ib 1: (sfgn) s. 182, 2: 3241, 3437, 8622),"]},{"a":"bäter","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. komp. ","e":[" L.","1) bättre. \" huar som nagra goda gaffuor ok tä'kelika sänder fram fore sik täs bäther är han siälffuer komin (ɔ desto mera välkommen är han) thär äpther tha han komber \" MP 4: 160 . thänna lagxsins athirhaldh ällir ok bäthrir, thässins athirhalsins lagh är opthaghin ok hallin aff manghom hälghom mannom SpV 2317 . 3) längre, vidare. hans broder skal beholle en annan gard, liggiandes neder bäter j samme grend pa samme side STb 4: 196 ( 1511) . sidhen then baathen war wnkommen, gine the til the bater fframbeter laghe wid brone ib 211 ( 1511) ."],"f":["fframbeter STb 4: 211 (1511) ),"]},{"a":"bäterkänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mera bekant, intimare bekant (med). han bad apostlana bidhia fore sik som hon wiste bätirkända wara medh warum herra än hon MP 5: 209 ."],"f":[]},{"a":"bätra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra bättre, ändra till det bättre, bättra, förbättra. kunno nokor lagh älla stadhgr (för stadhgar) wändas almoganom til genwärdo ok tunga, tå skal räwis kunungur medh sit rådh töm bätra ok wenda almoghanom til gaghn ok hughnadh KS 75 (186, 83) . \" godhr witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo \" ib 57 (143, 63). ath the thz bätra ok inkthe for wärra SO 4 . Bil 456 . \" byghia älla bätra fornemdha goz ok quern \" BYH 1: 239 ( 1433) . ","2) upphjälpa, laga, reparera. han hafdhe them (husen) vprät ok bätrat SD NS 2: 259 ( 1410) . timbrit, som the bätradhos ok bygdhos meth ib. ","3) bättra, rätta. \" bätra sit liurne \" Bir 2: 93 . \" bättradhe wäl sina wantro \" KL 17 . \" bättra förro timana glömsko \" Bir 3: 165 . vili at bätra (emendandi) sina synde ib 1: 19 . ib 9, 65, 2: 23, 174, 216, 3: 290. KL 87 . Ber 57, 89, 185, 186 . Jfr 8. ","4) hjälpa. \" gudh . . . betre mich ath jach skulle faa swo snarlige the sorgfwlde tidendhe \" FM 373 ( 1508) . ","5) skaffa bot för, afhjälpa. än i androm manna åthäuom warder nokot förgätit älla ey suå wäl giort som thet skulde, tå må thet bätras ok bot å rådhas KS 82 (202, 89) . i töm fallom, i bardagha kunno tima, thet gitr man ey bätrat vtan medh wise föreakt ib (203, 90) . hon bätrade huart thz mall hon horde RK 1: 1240 . han bätrar alt thz förra brast Al 1807 . \" the bätra then thörst them för forthrööt \" ib 5026 .","6) förhindra, afstyra. thu skalt enga människio lata nokon meenedh swäria om thu kant thz bätra ellir forstyra ST 67 . thet gud alzmectig bätre FM 524 ( 1511) . ","7) ersätta, godtgöra. then gud ther i hymmerike boor bätre hwariom sin skadha han fik RK 1: 4058 . \" hafwir nokor för stulit eeth thing oc wil thz atirgifwa, är thz vndir thes wordhit wärra tha skal han skadhan bätra \" ST 430 . ","8) godtgöra, försona. \" i kyrklig mening (genom penitens el. qval i skärselden). synd . . . ther ey är bätrad (purgatum) mz idhrugha ok scriptamalom \" Bir 1: 104. 81, 3: 266. Pa (Tungulus) 34 . \" han smittadhe sith hionalagh, och bättradhe thz ey j jorderike \" ib 38 . ib 35 . bätra sin brut ok bötaþ (för böta) Bu 28 . \" han skal the syndena bätra j skärzlo elde \" ST 498 . \" bör thik thz bätra mot gudhy oc taka ther boot fore \" ST 429 . - abs. nu sighir thu wanlika swa . . . hafwir iak wilia at dräpa een man oc iak gör thz ekke iak thorff for han hwarte bätra ellir böta ST 424 . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde ok böte ok bätraþe Bu 8 . \" suasom thu syndadhe j allom limom sua skalt thw bätra j allom limom \" Bir 2: 237 . \" i juridisk mening (genom böter el. annat straff). ryme ok kome aldrig i gen för än han hawer bätrat thz han bröt \" RK 1: 472 . \" all annor brut . . . bätras äpter enom landzrät \" GS 28 (1375, orgig.) . SO 22, 68 . all såramål, blånat, blodwite skall bötass och bättrass effter lagboken ib 308 . \" thz bethra mz iiij päninga \" ib 3 . han scal bätre (umgälla) mz lifwit, oc ey mz gotzit GS 28 (1375, orig.) . ","9) gifva ss godtgörelse el. bot, böta. han bätre xx mark til threskiptes GS 28 (1375, orig.) . SO 50 . - abs. böta, plikta, straffas. han skal bätra j radzstuffwne eptir ty som laghin giffua SO 31 . ","1) bättra sig, göra bättring, rätta sig. rätta ok bätra sik af syndomen Bo 142 . \" är iak redho bätra mik (emendare peccata) \" ib 75 . \" vm han bätrar sik (se emendaverit) ey \" Bir 1: 52 KL 18, 26, 50, 68, 69, 80 o.s.v. . Bil 698 . RK 2: 1991 . baþ han bätra sik ok offra guþum Bu 500 . ","2) refl. bätras , ","1) blifva bättre, förbättras. blodhit bätras ok färskas Bir 1: 284 . \" þär bätras mz (derigenom blir det bättre) Hästläked. i \" AS 137 . ","2) bättra sig, göra bättring. huat hällir nakor älla ängin vmuändis älla betras aff hans predican Bir 2: 66 . at siälanna skulin bätras ib. - (bätra för bära MP 2: 211 .) - Jfr forbätra samt obätradher."],"f":["bättra KL 80, 87 ; Bir 3: 165 ; ","-ar Pa (Tungulus) 34 ; .-adhe KL 17, 26 o. s. v.; -adhä Pa Tungulus) 35; -adho KL 18, 50 . ","bädhra Bir 2: 174, 216. bädra RK 2: 1991 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ) ,","bätra sik , "]},{"a":"bätra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) bättra, förbättra, upphjälpa. then win mosth som haffwer förmykith wathn fangith aff rägneno tha han trykkis bätres swa PMSkr 357 . - upphjälpa, bättra på (i fråga om priset på en vara), förbilliga. köpte jach vj tiogh skrwbrädin och skotbrädin, alt til hopa köpth swa ath hwarth betrath thet andra HLG 2: 45 (1516). - öka; lägga en ökning. til tässa fornämpde pänniga wil jac bätra mz hundra[d]e march MB 1: 589 . 2) laga, reparera. för eth iärn, som betradhes vppa dören . . . iiij ortugh HLG 2: 35 (1512). ","4) hjälpa. myn herre her sten sture toch mich fra myn hustw federne vtan lagh ok vtan reth, thet bethre mich gudh STb 2: 448 ( 1490) . \" gudh tik betre, ath thw worder skammelica forradh, jnnan tette och pascha ib 4: 51 (1505). anders screddren, som forgikx gud tes betre pa sine vtlenske rese \" ib 126 ( 1506) . 7) gottgöra, ersätta. ey skulu soknamän städia nogot flyttas eller fordas åff prestens ägor för än inuentarium fulleliga beret är oc bättadt effter ämpnom hans Gummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.) . \" kära karl iac tacker tik for wenscap thu hauer mik beusith til thenne dagh. huad iak ey forskuldat haffuer thet wil liak en forskuldha och huadh mik bryster thet bätre gudh Thomas Varningsberef 3 (1436). - giva ersättning för. hans (ɔ Kristus´) jdhelica ärffwodhe haffwer bätrath min aläthi \" Mecht 71 . 9) giva bot, böta, plikta. gaff masrskin . . . mattis lutke loff ath skyppa lax jn vtj sit skyp ok borgara först jnskypa, hwath thöm teckes, och sidan köpswena, tollen oforswmat. lfindz annath, betre then, som bryther STb 3: 397 (1498). then betre medh krop, som ecke haffuer koo ib 1: 28 ( 1475) . - bättra sik, göra bättring, göra bot. alla syndoga manna hugsualise som til tik fly mädh innerlico hiärta sik vilia bätra for sina syndir SvB 68 (sl. av 100-t.). thu skal ley tagha gudx likama för än thu haffwer thik bäytrath fore thässa synder SvKyrkobr 25 . - försona sig (med). wakta thik än thu wil mädhen thu haffwer timan at bätra thik mz thinom iämcristne SvKyrkob 43. - (ok ey täs hälder bätradhe (för betrodhe?) han thät nagrom sinom brödrom then drömen ok andelika synen MP 4: 98 ). - Jfr for-, ful-bätra, samt obätradher."],"f":[]},{"a":"bätrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["människa som gör bot (för sina synder), botgörare. ey scal tu thöm kalla syndennä bäträre vthan helder gudz hädhkärä SvKyrkobr 196 . - Jfr syndabätrare."],"f":["-äre )"]},{"a":"bätre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. ","e":["A) komp. b'ättre. bättra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 . - bättre (i fråga om jordegendoms beskaffenhet). han bytte til werre och jcke til bätre Uppl Lagmandsdomb 30 (1490). - bätte (i fråga om det personliga förållandet mellan två människior). til then tidh thet wardher bätre oss i mällen än thet är än Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). - bättre, gynnsammare, lyckligare (i fråga om äring). sidhan som bäther aar kom corpen som hona haffde forlatidh ok wilde hona ather haffwa Prosadikter (Sju vise mäst B) 216 . - förnämare, högre uppsatt i samhället. the sighia at iak skal wardha bäther manen i ärin Prosadikter (Sju vise mäst B) 215 . - n. adv. längre, vidare. om tid. Se Sdw 2:1206. - B) superl. n. adv. bäst. thär som är ey starker winther thär skäras bästh qwistana aff wm hösthen PMSkr 314 . som han stoodh som bätzst (bäst som han stod), tha sagde han STb 1: 399 ( 1482) . - obst. n. i substativisk användning? bästa, välfärd, nytta. vppa gillesens besth (möjligen felskrivning för bestha) HLG 2: 57 (1517). - best. n. i substantivisk användning. anamade erik jensson l (50) marck aff fatsbueth til at göre thermedh sitt betzsta til len tiidh STb 1: 144 ( 1478) . anders screddere . . . magh felig ware her i staden och anderstades ok ware vte om sith besta, porfith och gagn ath faa sith reschapp ath vptaga och behielpa vrakit ib 3: 121 ( 1493) . marchus . . . badh them om nadher, athe skulo göe thet betzsta medh honom ib 1: 142 (1478). akte vi nu drage genest hedhnen aat vastena genom östra herede, hvar oss thetta oföre thet ey betager. vi vele doch biude til thet beste sompt gaa oc sompt aaka HSH 14: 87 (1526, Brask)."],"f":["bäther Prosadikter (Sju vise mäst B) 215, 216),"]},{"a":"bätre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. ","e":["motsv. \" posit. goþer. A) komp. \"","1) bättre. han är ey bätre som gömer än thän som stiäl GO 288 . \" betre barn giua guz naþe än kiötelek[r lu]ste \" Bu 4 . \" vmskiptis til bättra liwirne \" KL 27 . vmskipto sit liuärne til bättra ib 84 . \" biþa tel naþa ok tel bätra \" Bu 4 . \" eigh är han þäs bätre \" ib 28 . gangandes daghlika . . . fran godho oc til bättre Lg 3: 263 . \" hwat kunnom wi bättre älla kärara hawa j os än kärlekin \" KL 104 . \" bätra är köra än dragha \" GO 400 . \" bätre är heelt än mz gulle böth \" ib 261 . wilt thu bätra fa (si curari desideras) Bil 315 . MP 1: 334 . \" hennes rike taghi en annor hennes bätre (som är bättre än hon) \" MB 2: 180 . \" hans bätre (bättre än han) \" Al 8650 . \" wardh thin bätre aldre spordh ib 10486. \"","2) mera värd. jär pantrin bettre SR 18 . - mera. gaff iak bätre än LX mark j smydhe ganghklädhom oc brudha sängh FH 3: 99 ( 1447) . ","3) bättre, nyttigare. med dat. betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna KS 8 (20, 9) . ","adv. lättare. the gälla mindra oc äru bätre finna Bu 6 . -n. ","1) bättre. \" wet bäzt warn thunga oc fatighdom. bätre än nokar vtlensker man \" BSH 1: 185 ( 1386) . ","2) bättre, längre. \" gik swa frambätre \" LfK 227 . gongom frambädre ib 299 . B) superl. ","1) bäst, förträffligast. bradhlyndh man är bäst GO 396 . the iordhinna gull är aldra bätzst MB 1: 159 . friiheeth är thz betzla thing ther sökias kan all wärldin wm kring MD 391 . \" aff bäzsto romska släktum \" Bil 109 . at ängin gate witit wan the ena bäzstu oc wisaste aff stadhenum ib 252 . \" hon togh then bästhe gulringh aff sine handh \" Di 224 . \" til en aldra besta stadh \" Bir 1: 243 . thz (för the) a india maal waro bäzste (som bäste kunde Indiens mål?) Al 4994 . \" efter therra besta sanninde oc samwit therrä \" BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 o. s. v. rikesins radh wilde en fresta om the kunde komit i thz besta (ställa det till rätta) RK 2: 5759 . ","2) bäst, mest värderad, kärast. varþar hans bäste ven Bu 29 . ","3) bäst, nyttigast. \" med dat. ens mans rätuis styrilse är almoga bäst \" KS 7 (16, 7) . ","4) n. adv. motsv. posit. väl och komp. bäter, bätra (bätre).","1) bäst. \" þa þu giorþe aldra bäst \" Bu 77 . þa baþp han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198 . wet bäzt warn thunga BSH 1: 185 ( 1386) . thu kan aldra bätzst radha them MB 1: 238 . \" hwar wil sik bäst \" GO 938 . \" tha thäkkis pikan bäst \" ib 778 . \" är han (ɔ: mantzens likame) swa skipadher, som han är bätzst fallen til siälinna naturlika gärning \" MB 1: 81 . bäzt borin man i capadocia Bu 490 . \" räktos wt badha händerna oc wordho swa färdogha som the woro nokat sin bezt \" Lg 3: 260 . - bäst, på bästa sätt. i förening med en form af gita el. kunna hwar foor heem som han kunde best RK 2: 468 . ib 1437 . \" the redhe sik wth som the best gatw \" ib 186 . ","2) bäst, i bästa mak el. ro, utan att vänta att något skall inträffa. som han saat som bäst (bäst som han satt) bar han athergaffwogher aff sätit LfK 147 . ","3) best. n. nyttjadt substantivt. bästa, välfärd, nytta. \" for ordinsins bätzta oc gagn \" VKR 44 . Al 1680, 2758, 3679 . RK 2: 1633 . MB 2: 133 . \" vänto at the skullo göra thera bezsta (uträtta det som vore deras bästa, vinna seger) \" RK 1: 1481 . "],"f":["bättre . ","bettre . ","bädre . ","-a . ","-e . i rimslut: bäder RK 2: 9548),","bestä ib 1944), superl. ","þät bäzta , "]},{"a":"bätrilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) hjälp, gagn. \" fore mina syäls bätrilse \" SD NS 1: 342 ( 1404) . ","2) bättring, förbättring, upprättelse. människionna bätrilse (emendatio) Bo 124 . ","3) bot, bättring. \" bättrilsa (emendationis) for akt \" Bir 1: 49 . ib 65, 3: 103 . Lg 3: 414 . Ber 107 . \" näruarande synda bättrilse (bättring från närvarande synder) \" MP 2: 10 . Jfr synda bätrilse."],"f":[]},{"a":"bätring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bättring, förbättring, förkofran, hjälp. allt thet . . . som han hawir goozet til bethringh giort SD NS 1: 624 ( 1407) . til hwssens bätring PM LXVII . \" the kirkian til hulka bätring oc oprättilse sanctus franciscus mykyt äruodadhe \" KL 327 . \" ther är vanskilsonna ok hawandzlösonna bätring (resarcitus defectum) \" Bo 104 . \" aff allom vanhopades vm nagra henne bätringh (tillfrisknande) \" Lg 3: 580 . \" for kirkionna bätring oc rättilsa (reformatione) \" Bir 4: 57 . Su 428 . \" lägghia en öre wth kompanino thil bätringh \" SO 16 . ib 48 \" i stridh ok storm å haui, sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit \" KS 82 (202, 90) . RK 2: 6473 . ","2) upprättelse, godtgörelse. \" gör bätring (satisfac) thinne syster än thu i nakro hona dröfdhe \" Ber 109 .","3) penitens, bot, bättring. tak vidh mik til scriptamaal oc bätring Bil 165 . \" aff rättom angir ok bättring \" KL 7 . \" bättring lowa \" ib 26 . \" til bättring ok idhrugha \" ib 69 . \" til wmwendo och bätring syndogha manna \" Ber 52 . ib 107, 150 . \" at göra penitenciam ok bätring \" Bo 13 . \" the (synder) ther idhrughin war ey fore giordhir ok bätringhin the skulu rensas j skärslo elde \" Bir 1: 110 . ib 3: 290 . \" ängin warij then thin limbir ther thu syndadhe mädhir at thu skuli ey wt kräfwia wärdogha plikt ok bättringh af honom \" ib 1: 59 . ib 2: 42 . ","4) böter. \" vakte at han ey ofmykyt vt thwinge päninga ok bätring aff them som skyllughe äru \" Bir 3: 309 . - Jfr for-, synda-bätring."],"f":["bättring KL 7, 26, 69 o. s. v. bädhring Bir 2: 175, 237), "]},{"a":"bätring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bättring; förbättring av köpesumma, ytterligare betalning. \" fore ty . . . ängen [är] bätre än the peninger, som lther fore vtgaffues, tha haffuer euert grymme . . . giffuit oss til bätringh iiij marker peninger \" SD NS 3: 423 (1419, avskr.) . \" gifwit och förnögdt . . . för:de m:r håkan till bettringe för för:de wentiala godz trettio mark peningar \" FMU 4: 289 (1467, avskr.) . - bättring (av handlingssätt), ändrign till det bättre, rättelse. senda wij ider nw then bebinning ok förwaringh vppa idra bätringh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?) 3) bätring, bot, syndabot. satisfaccio . . . both ok bätringh GU C 20. s. 547. standha vpp v syndena sompn ok läge . . . ok taka widh bot ok bätyringh MP 4: 275 . slythin syndhir ydor hyuärta ok ekke idhor klädhe tha j vilin göra gudhi nokra bätringh j idhorgha ok angir fore ydra syndhir MP 5: 178 . skal han . . . behalla liffwet, tog medh swa forord ath han holda the bott och bätringh, som honom worde fore lagt, tha han tagher opernbara script STb 1: 337 ( 1482) . \" laurens mangsson skal til domkirkiona j vpsla och taga script, both ok betring for sina synder, sidan annorstadz, huart honom worder forelagt \" STb 2: 92 ( 1485) .","4) gottgörelse. \" jak . . . anamadhe ok hende böter ok bätring aff skälekom manne nissa duadsoni for min son lassa . .. som for:de nisse dauidson aff daghum togh \" SD NS 3: 384 ( 1418) . - Jfr aker-, for-, synda-bätring."],"f":["bädringh SvKyrkobr 200 . (till)"]},{"a":"bätzeman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bästeman (på ett fartyg)? ss tillnamn. oleff olsson besteman SSkb 140 (1504-05), 256 (1507-08)."],"f":[]},{"a":"bäva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se beva."],"f":[]},{"a":"bäver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäver, bäverskinn. \" lasse martensson . . . widerkendes sin egna gerninga, haffua stolith en hopp aff beffuera STb 2: 348 (1489). \" ib 349 . \" feste roleff stensson vj manna lagh, ath han ey solde kort ruth beffwrana STb 4: 69 (1505). \""],"f":["beffuera STb 2: 348 (1489) ), "]},{"a":"bäver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäfver, bäfverskinn. eth skep . . . med mygit selff, bäffuer oc annen skinwarur FM 462 ( 1510) . Jfr biur."],"f":[]},{"a":"bäver skin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäverskinn. \" raguald gaff honom viij bäwer skin STb 1: 175 (1478). \" ib 2 . 51 (1484), 4: 296 (1513)."],"f":["beffer STb 4: 926 (1513) ), "]},{"a":"bävergel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäfvergäll. \" castoreum thz är bäuirgell \" LB 4: 347 . \" al the thingh som nu äro sagdh af befuergähenne \" ib 348 . tagha bäwergeil ib 5: 77 . \" taki bäwirgeell \" ib 1: 98 smör hoffwdit med bäwergell ib 7: 33 . \" blanda tz med bäwergeel \" ib 203 . \" dricka bewergel sodnan i viin ib. \" ib 217, 3: 78, 5: 82 . \" ath skiparen haffwer stöth bäffwergeel \" PM XVI . ib LIV ."],"f":["bewergel . ","bäwergeel . ","bäwergeil . befuergäl. bäwergell. bäuirgell. bäwirgeell),"]},{"a":"bäztelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på bästa sätt, i bästa ordning? jacob pose . . . kendes och tilstoodh, ath han hadhe rättelighan och besteheligan alla spsningenä och t[unn]a trä, mynne och meer, hwath thet häslt som pedher olsson kemmenären til sik anamadhe aff barddzone, tha hon kom heemaff caalmarna reesa STb 1: 49 ( 1476) ."],"f":["bestheligan STb 1: 49 (1476) ),"]},{"a":"bödhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["exekutionsbetjänt, rättstjänare, bödel. Jfr Lizzie Carlsson, Bödelsämbetet i det medeltida Stockholm (i Samfundet S:t Eriks Årsbok 1934). Skotteb 462 (1472 ; KÄmn). henrik grymholt loth hindra for:na olaff matsson medh bödla och byiaswäna STb 1: 70 ( 1476) . konungen . . . antwaradade honom bödelin j händer til täs ath han hafde honom betalat alt thät han war honoom skyldogh MP 4: 252 . - bildl. gudz owener som altidh genstridha konungenom ok mothe hanom brytä thöm plaaghar thenne bödlen (ɔ djuvulen) swa som sins herres openbara fyende SVKyrkobr 176. JMPs 205. "],"f":["böffwil: -en Skotteb 462 (1472 ; Kämn)","bödelin MP 4: 252 . ","bödelnom ib 255 ), ","*bödhils hus","bödels- . ","bodals- Skotteb 65 (1461§-62). bodelsSSkb 31 (1501-02). böffuils- Skotteb 460 (172 ; Kämn)),","*bödhils pänningar","böffwils Skotteb 460 (1472 ; Kämn). böffuils- ib 461 (1472 ; Kämn)),","*bödhils stuva","*bödhils thiänare , "]},{"a":"bödhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bödel. \" böldh böldlommen honom flängia \" PM 20 . \" wille iak häldher wara en böldil ällar en strok röffware \" LfK 9 . \" bödhlar oc stupo greffwar \" ib 117 . \" bödhel eller byswen \" FM 489 ( 1510) . RK 2: 3796, 3: (sista forts.) 5250. Su 131, 189 . Lg 3: 89, 124, 149, 150 . LfK 227 ."],"f":["bodell LfK 227 . ","bödhelin RK 3: (sista forts.) 5250 . pl. bödhlar. bödellar Su 131 . ","bödhlana Su 189 . ","bödlane Lg 3: 150 . ","bödelana ib 89 . ","bödhlom Lg 3: 149 . ","bödhelom ib 124 . ","bödlommen PM 20 ),"]},{"a":"bödhili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bödhils hus. olaff brwn, martin spincke, hanis fiskare ok laurens fiskare loffuade medh samande hand gregurs fiskare vtaff järnen vt aff bödelyet STb 1: 278 ( 1481) ."],"f":["bödely: -et STb 1: 278 (1481) ), "]},{"a":"bödkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunnbindare. ss tillnamn. \" hans böddekarl \" Skotteb 266 (1467-68). hanis bödkiare STb 1: 74 ( 1476) ."],"f":["bädkiare ib 34 ( 1475) . ","böthekere ib 4: 37 ( 1505) . ","bödeker ib 1: 74 ( 1476) etc. böddekarl Skotteb 266 (1467-68)), "]},{"a":"böffel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buffel. Lg 3: 457 "],"f":["böfflar ) , "]},{"a":"bögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["böjlig, bildl. ; böjd (för), benägen (för). mädh thässe smörilsens wndhersta thäs hälgha anda nadh ok sökilse hwilkin . . . gör människiona weka ok böghelica til alt got swa at . . . thzz mote är . . . thär är hon oböghelikin til, ok thil alt thz gudhi tilhörer är hon böghelikin SvKyrkobr 252 . \" som böjer sig (mot), böjd (till), vänd (mot). bordhduken är min mildhet, hwilkin är, swa som bortdhdwker, hanneligkin, och släth, och mykit böghelikin (inclinata) til människiona \" Mecht 271 . - riktad (på), vänd (till). for thy at alder thera vili är böghelighin til werdlena fafängo, thänkia the ey hwat äpte kan koma Prosaditer (Barl) 44. - Jfr fram-, o-, tilbögheliker."],"f":[]},{"a":"bögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) böjlig. huar man hauande kärlek skal vara bögelikin j tholomodh suasom gul Bir 3: 374 . \" dyäfulsins mynt är . . . som bly thy at thz är vanskapat oc blöt oc bögelikit oc thunkt \" ib 2: 58 . \" blyit är blöt oc böghelikit äptir thäs vilia som thz nytia \" ib 3: 140 . ib 1: 302, 2: 183 . \" böghelikin suasom röö til alt thz som dyäfulin bläse j hughin \" ib 58 . \" armane skulu vara läte oc böghelike til gudz hedhir \" ib 170 . ib 247, 3: 168, 220 . ","2) böjd, benägen. hans vili var til synd böghelikin Bir 3: 265 . \" wari thogh ey albatissan oc systrana mykith böghelicha ellir redhobona at lata noghra stechirws systor wt aff inlykkeno \" VKR 26 . Bir 3: 360 . ST 433 . "],"f":["-likin . ","böghöligh ST 433 ),"]},{"a":"böghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) böjlighet. \" flexibilitas . . . böglighet \" GU C 20 s. 279. 2) böjelse, benägenhet, fallenhet (för). böghelikhet til synd[i] nna SkrtUppb 247 . i 253. "],"f":["böglighet GU C 20 s. 279) , "]},{"a":"böghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böjlighet. \" aff . . . naturinna böghelikhet \" Bir 2: 31 . Jfr tilböghelikhet."],"f":[]},{"a":"bögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["böjd. bögher (för böghlder?) oc lwther Lg 3: 74 ."],"f":[]},{"a":"böghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Bir 1: 11 . - böja, luta. mz bögdho hofdhe Bir 3: 281 . \" egnadhe han sik enkte ellä atthe thz han matte sith hoffuod til böghia \" MP 1: 47 . - ? for þy at hestir vardir bögdir Hästläked. i AS 137 . ","2) böja, beveka. \" six then hugher wara starker, som hardr är böghia \" KS 19 (47, 20) . \" böghdhir oc blidhcadhir aff minom bönom ok sina hälgha manna \" Bir 3: 82 . - beveka, förmå. formatte ey at böghia han ther til KL 62 . \" böghias till synd ib. \"","3) vända. \" thit bögdhe iak min wägh \" MB 2: 133 . \" at böya min footspor aff minnas föräldra wäghom \" Lg 3: 411 . ib 469 . \" han böghe öghonin til världinna \" Bir 3: 120 . \" iak latir onda män böghia sin vilia til hwat the vilia \" ib 1: 57 . ib 170 . - intr. vända sig, vika. böia aff wäghenom Lg 3: 407 . MB 2: 134 . iak bidher tik at thu böghie til stadhen jebuseorum ib 130. marsken bögde mot borghampn RK 2: 6607 . ib 6610, 8096, 1: (sfgn) s. 171. stadgosta hälga iomffrun bögdhe ey aff ihesu christi kärlek Lg 3: 310 . LfK 141 . ","4) tvinga, kufva. \" ey folk ey fä til ärffwodhe böghia \" Al 7012 . \" han bögdhe iuda landh til lydhnu \" Bil 376 . \" thu ther all wärldina haffwer til thik böght \" Al 8284 . \" at wi fingom persos vnder os böghia \" ib 4156 . ST 93, 342 . - part. pret. böjd, benägen. thera wäriara ok gömara äru bögdhe til giri Bir 1: 385 . ib 2: 269 . ","1) böja sig. þa böghþe sik trät tel hänna Bu 71 . - böja sig, vara böjd, luta. dyrenna . . . böghia sik . . . til iorþenna Bir 4: (Avt) 178. - böja sig, buga sig. med dat. böghiandis sik diwplika androm chorenom Bir 4: 11 . VKR 59 . \" han ville at alle skulle böghia sik honom oc liudha \" Bir 1: 351 . ib 3: 471 . ","2) böja sig, foga sig, rätta sig. the (ɔ: syster och brödher) . . . sculu gerna hafua sik oc böya eptir abbadissonna oc confessoris wilia . . . swa som goodh lidhamoot böghia sik eptir thera hofdhe VKR 20 . ","3) vara vänd, vara riktad, sträcka sig. alt thz sik böyghir (vergunt) til azotum MB 2: 43 . - refl. böghias, ","1) böja sig, böjas. knän böias oc krökias til fotanna nyt Bir 3: 380 . \" j ihesu christi hedhir ok namn skulu böghias al knä \" KL 3 . ","2) vända sig, vika. ey böghias aff rätuisonne Bir 3: 378 . Ber 9 . "],"f":["bögha Bir4: (Avt) 180. ","böyghia: -ir MB 2: 43 . ","böia . ","böya . -ir, -þe, -þer), ","böghia sik , ","böghia ater , böja til baka. bögdis han (muren) ather in til samma stora sten hugsins östra gaffwel j geen Bir 4: 87 . Jfr ater böghia. ","böghia niþer , ","böghia up , böja uppåt. knän gato ey vträktz vtan the stodho bögdh vp Bir 2: 134. - Jfr knä-, til-, undir-böghia."]},{"a":"böghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) böja, kröka. Se Sdw 2: 1206. - böja, luta. iomffrunna son haffwir enkte at böghia sith hwffwdh til SkrtUppb 332 . - bildl. böja, vända ngns håg (till). jomfrunna nampn war jdicto, ok hänne haffdhe attalus bögt til sik mz bodhom (jfr Lat. virginis nomen ildicto fuit et in sui amorem athalum per nuncios inflexerat) SpV 319 . - intr. böja sig, vagga med kroppen. balare hiith ok tith bygia ok snaffua GU C 20 s. 49 . 3) vända. bildl. tha böhir han naturena aff sino onda ok syndogha lop, hwilkit hon haffwer pläghat (a solito cursu reflecit) SpV 571 . hon . . . kännis sik sin wnderstandilse oc synenna samwit offta haffua wänth, oc bögt til wärdlenna Mecht 247 . SkrtUppb 91 . han som domaren war bögdhe (reflexit) domen offwer si ib 82. at hon . . . ey bökt sin öron til sins jämcristins bön Mecht 247 . - vända, rikta. thär näst böyör iomffru skarin sina gudelikhet til the hälga trefalloghet JMÖ 161 . - vända, vrida, bildl. psalmen skulle ekke aff nakrom böias til anelika wttydhnig JMÖ 20 . \" til thätta sinnith bögh sancti pauli ordh (ad hunc sensum uerba pauli reflecte), hwilkin swa sigher altidh glädhias, ok wthan atirwändo bidhia \" SpV 327 . - intr. vika av (från), vika (från). med prep. af. j wilien twärt j mot omskyffta edan wilia, böyandes aff edra förra mening Troj 209 . 5) luta (åt); ha dragning (åt). med prep. til. drotning heccuba war lang mera böyande tiill manna fanswn, än tiil qwinna fanswn Troj 78 . "],"f":["böia . ","bögha: -ndis SkrtUppb 209 . ","bygia GU C 20 s. 49 . ","böyör JMÖ 161 . part. pret. böydher PMSkr 351 . ","bökt SkrtUPppb 91. Mecht 247 . ","imper . ","bögh SpV 327 ),","böghia sik , böja sig, sträcka sig, vända sig. Se Sdw 2: 1206. - vända sig, vika av (åt). at thu iw haalde rättan rätwisonna wägh, ey bögandis tik oppa högre sidhona oc ey oppa wesntra SkrtUppb 209 . - rikta sin håg (till). huru mykit jak haffwir mik bögt til wtwyrtis thing SvB 138 (c. 1500). - refl. böghias, vända sig, rikta sig. här bögies choren til alla apostlana, astwndhandhes theras böner för sik til gudh JMÖ 162 . ","*böghia af , böja av, vända. gresca skypped kom ey tiill möthes mz troyaner ty the bögde aff j siön Troj 60 . Jfr afböghia. ","böghias nidher , sänka sig ned. hwar j bland lilia födhis christus, thär til daghin gaar op, ok skuggane böghiss nidher (ubi pascitur inter lilia christus donec spiret dies et inclimentur umbre) SpV 247 . Jfr nidherböghia. - Jfr ater-, in-, saman-, til-, um-, undir-böghia."]},{"a":"böghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" STb 2: 298 ( 1488) . Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . bygla JTTb 43 (1463), 58 (1457)) bygel. v par sko och par bygle, skoma atthe ingemar götasson, byglan ager þer juthe JTb 58 ( 1457) . \" skathades erik hillassons bygla oc stigledher för i mark stäkuttha \" ib 43 ( 1463) . \" jth par böger \" STb 2: 298 ( 1488) . Linkbiblh 2: 211 . - Jfr pärloböghil."],"f":["bögler"]},{"a":"böghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bygel. the bögla (på sadeln. Cod. A bugha) varo aff filsbene Fl (Cod. B, C) 529."],"f":["böghlar ) , "]},{"a":"böghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böjning, krökning. \" curuatura . . . bögningh \" GU C 20 s. 162 . plexus . . . bokth ok pina ok bögningh ib s. 459 ."],"f":["bögningh GU C 20 s. 162 . bögningh ib s. 459),"]},{"a":"bökan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr svinabökan."],"f":[]},{"a":"bökeaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokaska. LB 2: 70 (i hds.)"],"f":[]},{"a":"bökelöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boklöv. nywaxith bökelöf PMSkr 235 . - ss personnamn. SD 2: 165 ( 1294) ."],"f":["böki- )"]},{"a":"bökeskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokskog. \" ath tw freda ekeskoog oc boke \" Arnell Brask Biᴵ 16. - ss personnamn. SD NS 2: 223 ( 1490) : "],"f":["boke- Arnell Brask Biᴵ 16) , "]},{"a":"bökeskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokskog. \" VKR 31. \" Bir 5: 113 ."],"f":[]},{"a":"böketrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bok. \" plantere humble gårder och böke trä, ther inge siälff wexe \" PMSkr 706 (senare avskr.). 2) bokträ, bokvirke. böke trä oc suber thär kork aff taks rwthnar snarlika j wäsko PMSkr 349 ."],"f":[]},{"a":"böla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böla. \" boare . . . böla liwda ok ropa \" GU C 20 s. 59 ."],"f":[]},{"a":"böla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böla, råma. \" faar oc fää mykyt grymmelika rötandhe oc bölande \" Lg 3: 645 ."],"f":[]},{"a":"bölan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bölande. \" beatus . . . bölan \" GU C 20 s. 58 ."],"f":[]},{"a":"böld","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se byld."],"f":[]},{"a":"böle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boning, bostad, i ortnamn. nybyli SD 1: 661 ( 1285) . \" de thygböle \" ib 2: 106 ( 1291) . kwernæböle ib 3: 249 ( 1316) . \" alt diskare böle \" FH 7: 49 ( 1495) . Jfr landboa böle."],"f":["byli )"]},{"a":"böle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gård, hemman el. nybygge, torp. Jfr Sdw 2: 1206 f. haffua giffuit och vnth sancti larens kyrke y lohia vnder presteboledth itt böle FMU 1: 386 (1382?, i vidim. av 1538). Svrtb (Skokl) 534 (1477?). Jfr utgärdhis-, ödhis-böle."],"f":[]},{"a":"bölghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bylghia, bylia."],"f":["bölgia"]},{"a":"bölma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolmört, hyoscyamus niger Lin. \" blandis stark ätikkia mädh sappen stöth oc trykth aff bölme oc stänkis pa kalmarkana \" PMSkr 355 . iusquiamus bölme Växtförteckn. fr. sluet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. "],"f":["bulma: -o LB 7: 214 )","bölme , ","*bölmo gräs","bölma gräs (bölme-), "]},{"a":"bölma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolmört, hyoscyamus niger Lin. \" jusquianum bölma \" LB 5: 81 . "],"f":["bölmofrö","bölmofrörot","bolmafrö rot )"]},{"a":"bölme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = bölma. iusquianus bölme LB 6: 284 (bölme kanske för bölma med den ofta förekommande försvagningen af a till e)."],"f":[]},{"a":"bölmeyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolmört. PM XLIX ."],"f":[]},{"a":"bölster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bylster."],"f":[]},{"a":"bön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bön, i sht bön till Gud. fik mz bön in koma i kirkiona Bu 30 . \" sagdhe . . . ey vara moghelikit synia sik bön \" Bil 658 . \" badho them mz ödhmiwkom bönom bort fara \" MB 1: 311 . \" at hans böne ok hans almusa waro guþi töka \" Bu 4 . \" iak beþes aff minom syni tua böne ib 13. at biþia litla stund sina böne tel vara fru naþa \" ib 30 . MB 1: 204 . \" godha bönir, mässor oc tidher ib 358. skal iak . . . höra thina bön \" ib 188 . gudhlika bönir Bil 658 . \" waro idhkelikin a waku ok fasto ok bönum \" KL 53 . \" ther sculin j finna twa män a bönum \" Bil 127 . \" stodh ther a sinom bönom \" Bo 100 . at the . . . skulo hafua mic i godhom bönom SD NS 2: 293 ( 1410) . - det som genom bön begäres. för än hon finge sina bön Bu 55 . Al 2973 . RK 1: (sfgn) s. 189 . ","2) förbön (för en som förbrutit sig). epter dandemans sköön ok böön SO 82 . ","3) af undersåtarne på grund af landsherrens begäran frivilligt lemnad afgift (i denna betydelse förekommer ofta Mnt. bede, hvaraf bön i denna användning troligen är en öfversättning). vtan the hanom nakan bön vnna wille som han mz them matte försculle RK 2: 1720 . - (bönom för lönom Bir 3: 380 .) - Jfr friþ-, kärleks-, siäla-bön.","1) böns hållande, bedjande, böner. nar hon war i sith gudelika bönohaldh Lg 3: 406 . ib 263 . \" skula the skipta nagath aff mynom clenodys . . . mynne fatige siäl til bönahaldh (till förböner för) \" FH 3: 65 ( 1445) . \" hafua mik . . . j theris amynnilse ok bönaholdh \" ib 5: 106 ( 1486) . ","2) förteckning på dem som särskildt inneslutas i ett klosters förböner. ath mit nampn skall inscriffues j böne hold FH 5: 201 ( 1509) . Jfr bönhald.","1) bön, begäran. \" thaghnade wm sin böna maal \" Bil 658 . ","2) frieri. \" swenin stodh stadugher a böna malum til bondin gaff hanum sina dotter \" Bil 617 . Lg 3: 695 ."],"f":["-ir . ","-ar: bönana VKR 55), ","böna bok","böne- )","böna bref","böne- )","böna hald","bönohald Lg 3: 263 . ","bönohaldh ib 406 . bönaholdh. böne hold),","böna hus , ","böna hälde","bönehelde )","böna kamar","böne- )","böna mal","böna stadher , ","böna time","-tima )","böna vin , "]},{"a":"bön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böna. \" lithin är wina rön tho thz ware ey vtan een bön (dote fabe modice patet ardor mentis amice) \" GO 224 . ärther och böna RK 3: (till. om Chr II) 6403 (i rimslut). tagh böner LB 2: 9 . \" sywder man böner j win \" ib 60 . \" i [1] karp bönner \" BtFH 1: 231 ( 1509) . "],"f":["-ir . ","-ar ?),","böna blomster","böne- )","böna miöl","böne- )","böna sudh , "]},{"a":"bön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bön. \" larens ej fullelige neka kunde uthen föll till bön oc bad att \" HSH 16: 84 (Brask). - bön till Gud; avdelning av fadervår. tre första böner ällir bidilse (utav fadervår) höra til the högra som äwärdelikin äru SpV 556 . - bön, besvärjelse. hon hade bidit ena ondha bön fore jacob byssaskytta STb 1: 282 (1481).","2) förbön. \" for dandemanna bön skul vntom wi honom sith liiff \" JTb 15 ( 1459) . gaffuo fogodin . . . borgamestarene och raadet herman renttell liffuet fore . . . frv ingeborges . . . bön skuld STb 1: 262 (1480) etc. Jfr sunnodagsbön. "],"f":["-er . ","-ar MP 4: 44 . ","-or Hel män 260 ) , ","*böna läsning","böna mal","böno- GU C 20 s. 487), ","*böna man","*böna offer , "]},{"a":"bön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böna. \" ffabafresa malin bönaa oc bön \" GU C 20 s. 248 ."],"f":[]},{"a":"böna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böna. \" ffabafresa malin bönaa oc bön GJ C 20 s. 248. tak thär aff swa mykith som en halff böna är stor \" PMSkr 391 . "],"f":["bönaa GU C 20 s. 248) , ","böno aker , ","*böno halmber , ","*böno miol","-myöl )","*böno mos , "]},{"a":"böna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böna. \" artir oc bönor \" ST 12 . LB 1: 96, 7: 34, 75 . LfK 84 . Lg 3: 241 . - för att uttrycka en saks obetydlighet eller ringa värde. akta thz ey widh ena böna Iv 1622 . RK 3: 2581, (till. om Chr. II) 6260. - Jfr buna. "],"f":["böno aker , "]},{"a":"bönaktigh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bönhaftigh."],"f":[]},{"a":"böndelaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delaktighet el. deltagande i gemensam(ma) bön(er). agapa . . . vel agape . . . kärliga (för kärlighet) ok böndeel achtoghet ok bidhin almosa (jfr Cathol.: agapa . . . dilectio vel caritas . . . vel orationum communio vel elemosyna regata) GU C 20 s. 11 ."],"f":[]},{"a":"bönfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bönfalla. \" är jag ödmiw[keli]g bönfallandes in tiil ider, om then fatige man \" BSH 5: 27 ( 1504) . \" bönffallandis til mik . . . om rotneby, ath thet ey skulle forstörass \" ib 84 ( 1506) . - part. pret. bönfallande. är jac bönfallen tiil eder herredöme . . . at i wele offerwäge, hwat skade . . . biscopsstoolen . . . haffwer lidit BSH 5: 45 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"bönfalligh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bönfallande. \" om huilchet jach är och ödhmykelige bönfallig til ider \" BSH 5: 89 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"bönhaftigh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bedjande. gudh med sin helge kerligh jomffrv marie med sine mildhe bön och alle helge swerigis patroner vare bönhaftige for eders herredöme HSH 20: 80 ( 1507) . äre wij . . . thet ganske gerne aff ider herredömis werdighet bönaktige ok begerende BSH 5: 428 ( 1510) ."],"f":["bönaktig )"]},{"a":"bönhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = böna hald 2. scriffwe mik oc myn for:de maag i äwiiga bönhald FH 5: 190 ( 1504) . ib 191 (1504), 195 (1505), 196 (1505), 200 (1506)."],"f":["-holdh FH 5: 200 ( 1405)), "]},{"a":"bönhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böns hållande, bedjande, böner. huilka c march jak antwarder til . . . biscop magnus . . . swa mädh skälum och forodhom at elrecken . . . skal i synom messom beggias woro siäl haffua i synom amynilsom och i bönholdum wider nampn, swa opta han hauer messo SD NS 3: 118 (1416, äldre avskr.) ."],"f":["-hold )"]},{"a":"bönhöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["exaudire, bönöra. värdhoghadhis hon vara bönhördh Bo 111 . ib 256 . MB 2: 192 . Di 123 . Su 144, 209, 297 . \" later mich wara bönhörd med eder \" BSH 5: 46 ( 1505) . ib 64 ( 1505) . \" wardher jak ekke bönhördher mz warom herra \" JP 77 ."],"f":[]},{"a":"bönhörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mottaglig för böner. swa som jak hörer them, som a mik kalla swa skalt oc thu befwisa thik wälwiliogha, ok bönhörlligha allom Mecht 292 ."],"f":[]},{"a":"böning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boning, bostad, gård? i ortnamn. j halwardzböning DD 1: 112 ( 1462) . j hokonaböningh ib. j homansböning ib. \" pauels böningh \" ib 2: 14 (1460, vidim. af 1593)."],"f":[]},{"a":"bönliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr obönliker."],"f":[]},{"a":"bör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se byr."],"f":[]},{"a":"böra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillkomma, tillhöra. med dat. el. ack. medhen mannen ey bet[al]adhe gudhi then heder, hanom börde (quia debitum honrem Deo non solvit) SvKyrkobr. 147. stode alle for:ne gode men och bade war höffutizman om sin zach, ther hanom the aff haffua börde, ath han hanom then . . . wille fordrage STb 3: 105 ( 1493) . - vara tillbörligt. opers. med inf. el. bisats. j seen mz likamlicom öghom thz som vtantil är, thz bör oc mz vnderstandilsena öghom skodha thz som inantil är Prosadikter (Barl) 30 . the, som gerningen giorde, skole honum (ɔ den drpöte) ffaste och böte igen, som effter en död cristin menniske bör at göre STb 4: 196 ( 1511) . \" fore thy at then gamble rampnin gaff hona ower i henna nödh. oc then ther hona til sik togh bör ey thz han skal hona mista \" Prosadikter (Sju vise mäst) 170 . - bliva nödvändigt. Se Sdw 2: 1207. - böra. med sakligt subjekt: ingen annor ärende eller samtala böra wara j the hälga kirkia MP 4: 167 . \" affradh bordhe ware 5 thöni oc 5 spen korn, 5 öra oc 20 peninga; nw är afradh 3 thöni korn, 1/2 march peninga \" VKJ 34 ( 1447) . ib 13 (c. 1500). 1 gard i qwiistadhom . . . thär bör aff 4 marcer ib 230 (c. 1500). med personligt subjetk: alt tet arff hon medh thöm ärffua börde j löst ok fast STb 4: 12 ( 1504) . "],"f":["börde SvKyrkobr 147 . Stb 3: 105 (1493) . ib 4: 12 (1504), 46 (1505)), ","bör sik , är tillbörligt. Se Sdw 2: 1343. - Jfr til, vidher-böra."]},{"a":"böra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["personl. böra. \" kärdho a ät arff som tära hwstru bördo at ärffwa \" SD NS 1: 31 ( 1401) . \" han hafdhe eet hedhirs mark oc een grunual j sino hofdhe j hulkom som äronna krona hafdhe bort sta (möjl. står dock krona för krono) \" Bir 3: 88 . "],"f":["bör . ","byr KL 148 ; SD NS 2: 70 ( 1408); BSH 5: 36 ( 1505) . ","burþe Bu 144 . ","burdhe KL 126 ; Bo 2 ; Bir 3: 80 . ","bordhe KL 159 ; Bir 2: 300 o. s. v. bördhe Bil 534 . pl. bördo SD NS 1: 31 ( 1401) . ","bwrth FH 5: 21 ( 1463) . ","burdh SJ 136 ( 1445) . ","bort Bir 3: 88 ; SD NS 1: 678 ( 1407)),","bör sik , bör, är tillbörligt. thz bordhe sigh (man borde) heller glädhias Lg 3: 346 . " är lithet batat ällar wnnit, fram för thz bordhe sik " LfK 145 . ","bör til , "]},{"a":"börare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kätla bötare."],"f":[]},{"a":"bördh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se byrþ."],"f":[]},{"a":"böria","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se byria."],"f":[]},{"a":"börlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr o-, til-börlika."],"f":[]},{"a":"börliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig. \" som börgelighet är \" FM 410 ( 1509) . Jfr tilbörliker."],"f":["börgelighen )"]},{"a":"börliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tilbörlig. Se Sdw 2: 1207."],"f":[]},{"a":"bös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond, vred. \" tha han wardher wredher ok bös \" MD (S) 268 ."],"f":[]},{"a":"bössa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se byssa."],"f":[]},{"a":"bössa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se byssa."],"f":[]},{"a":"bösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå, bulta. \" en stor trähamer som böster kolen små \" PMSkr 630 (senare avskr.)."],"f":["-er PMSkr 630 (senare avskr.) ),"]},{"a":"bösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå, bulta, klappa. mz storom släggiom war thz (djuret) böst Al 5485 . PM 8 hulkin som . . . bösta oc röre manzsins hugh mz jdhelicom frestilsom Bir 2: 87 . Bo 109 . \" böstadhe aa domorin \" KL 155 . \" blef thär standande ok böste aa duromin ib. \" Su 264 . Bir 3: 290 . tha böstadhis vppa dörinne Bo 217 . \" bösthar för dörena \" Su 114 . \" bösta oc bwnka för . . . domarans döör ib 185. iak staar widh dörena oc bösta \" MB 2: 339 . Su 110, 446 . Ber 215 . \" at hiertat klappar och böstar \" LB 7: 79 . - opersonl. böstadhe thz . . . oppa dörenne Lg 3: 679 . "],"f":["bösta up , genom slag el. stötande öppna. böstandis holith wp mz enom hammar PM XLVI . - Jfr sunder bösta."]},{"a":"böstan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bultande. \" \" Bir 5: 133 ."],"f":[]},{"a":"böstan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bultande, klappande. \" hon badhe kände ok hördhe barnsens hiärta böstan \" Mecht 25 . Bisk Nils´ vis-st 198."],"f":[]},{"a":"böste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del av ett slaktat el. nerlagt djur; skinka? jtem bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge oc reen Svartb 70 (1345?). boogh aff biörn oc bösth aff älgh Beckman Stud 54 . Svartb (Skolkl) 586 . thettä är kyrw räth som the göre prästen fförstä ij karp korn aff prästa kroken ij lass höö ij mark hombla eth bösthe Beckman Stud 54 . Svartb (Skolkl) 385 . item booskatten . . . eth bösthe med thz besthe aff them thry ell´r flere swiin slaktha thz bätrhre aff them ij slakth´r Beckman Stud 54 . Svartb (Skolkl) 586 . Jfr fläskaböste."],"f":["bööste Svartb 70 (1345?). ","boste ib (Skolkl) 586 . ","bösth ib 585 . Beckman Stud 54 . ","bosth Svartb (Skolkl) 5867), "]},{"a":"böste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinak perma, böste GU 1 . salt böste LB 1: 96 . Di 171 . Jfr villegalts böste."],"f":[]},{"a":"böstning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bultande, klappande. mins hiärta böstningh är ekke som j androm människiom Mecht 95 . - slag (om hjärtat). thz (ɔ: hjärtat) haffdhe thre märkelica starka böstninga (pulsus) alla sänder j eno ok thär äpther ena lättha böstningh Mecht 25 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"böta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skaffa bot för, bättra, förbättra.","1) laga. \" böta þät af fat war sancti laurencii kirkio \" Bu 416 . \" andbudh mz hulkom som . . . sundrog ok brutin thingh bötas \" Bir 1: 290 . ib 37, 293, 4: 126 . RK 1: 712 . Di 54, 242 . BSH 5: 210 ( 1507) . \" bätre är heelt än mz gulle böth \" GO 261 . \" ä fägnar barn böttom klute \" ib 162 . ","2) bota. \" med dat. þu böte siukom \" Bu 78 . ib 204 . Bil 634, 650 . \" bötte enom klärk aff giäld \" ib 696 . \" at han böthe thinom benum \" ib 108 . bötes mangom Bu 417 . Jfr 7. ","3) hjälpa, gagna, båta. \" thz kunde the städer litet böta \" RK 2: 367 . ib 2470, 6495, s. 347. ","4) skaffa bot el. hjälp för, afhjälpa. huar en matte thenna oändelika pinona böta oc förstäkkia Su 184 . \" j morghen viliom wj thetta bötha \" RK 2: 4277 . \" jak kan thz bäther bötha \" RK 3: 357 . \" thu wil thin hunger här hafwa böt \" Al 4324 . iak skal böta thik thin lusta ST 524 . ","5) förhindra, afstyra. thz wille swänske mz her steen böthe RK 3: 3085 . ","6) skydda, afvärja hugg emot. med prep. for. her didrik kunde enchte annat göra än böte for sig mz sin skioll Di 71 . engelbert tha för sich böte mz then krykke han hafde j hender RK 2: 2676 . - (?) rykte . . . sit godha swärdh ther opta bötte fore hans färdh Fr 572 . Iv 3138 . ","7) ersätta, löna. gudh böthe tegh tin venskap ok sywcdom (framför detta senare ord att fatta i bem. 2) Di 224 .","8) ersätta, godtgöra, upprätta. \" thenkte han aa, huru han matte sik then skadhan böta \" ST 90 . \" tha fa wi wäl waar skadha böt \" Al 2512 . RK 1: 2565 . \" böta henna blygdh \" MB 1: 335 . \" thz är nw alt wärra böta \" Al 1564 . ","9) godtgöra, försona. böte guz son hans brut a träno Bu 139 . ib 206 . Bil 84 . - göra bot för, försona (genom penitens). maþren . . . böte siin brut Bu 21 . ib 28, 172 . RK 1: 859 . Di 291 . \" böte misfälle mz scriptamalom \" Bu 130 . \" giter iak myna synder ther mz böt \" RK 1: 309 . \" wilde thz gerna böthe mz gud \" Di 290 . bötte thz ey widh gudh eller män Pa (Tungulus) 38 . - abs. bryta oc böta MB 1: 301 . ridderen . . . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde ok böte ok bätraþe (gjorde bot och bättring) Bu 8 . godtgöra, gifva bot el. skadeersättning för, gifva upprättelse för. för än iak haffuer böt tik thin broders dödh Di 81 . \" iak will thz gerna wid ider böta mz gwll oc silffuer \" ib 140 . ib 178 . Pa (Tungulus) 38 . wilde böta mot hanum thz hon brutit haffde Di 94 . \" jak will böta mot tik thz bezsta iak kan \" ib 52 . - försona, umgälla. skulle ey blodhmz blodhe böta . . . än mandrap war giort mz wadha MB 1: 425 . 10) gifva ss godtgörelse el. bot, böta. han bötte en stoor deel aff thy ther han jnnan swerike atte RK 1: 1091 . \" böte half mark \" SD 5: 638 ( 1347) . \" böte iij öra \" TB 73 . ib 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80 . MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61. EG 65, 66 . \" böthe ena mark wax \" SO 4 . \" böte iiii pänninga \" ib 5 . ib 6 o. s. v. - abs. gifva böter. böta effter the dödha RK 2: 4831 . \" fforma han ey böthia \" MEG (red. A) 55 . \" böte äptir thy lagh äru \" TB 76 . 11) plikta med, umgälla med. böte han kropp ey agher ko (förklaradt genom de följ. orden: þa scal han arwþä aar firi mark hwariä) SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). böte hand firi saar ib 376 (1344, nyare afskr.). ","1) återställa, laga. \" bryta the gap a väggene tha böte jak thz atir mz murskedhinne \" Bir 2: 254 . \" böta ather siin oc brödhranna gangkläde \" ib 5: 102 . ","böte XL mark och aater skadan MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 59. TB 80 . \" böthe aater skadan \" MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61. EG 65 . SO 291, 292, 293, 301, 302, 304, 305, 307 . böte åter båten ib 292 . Jfr ater böta. "],"f":["bota: -e SO 114 ; ","-te Bil 650 . ","botha: -e SO 5 . ","-ir , ","-te , ","-ter )","böta ater , ","böta i gen , "]},{"a":"böta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tända, upptända. \" alexander lot ther stoor eld böta \" Al 4458 . \" ij eldin . . . som ther war bötter \" ib 5079, 5629, 6179 . ST 21 . - tända, sätta eld. bötte oppa eth stekahus aff thrä Di 254 . - Jfr up böta."],"f":[]},{"a":"böta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tända, upptända, Jfr undirböta."],"f":[]},{"a":"böta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) laga, reparera. \" bötha oc förbätra skipith \" PMSkr 85 . ib 30 . sancto johanne ewangelista som til forinna war en fatighir fiskara son ok bygde ok bött gamul näth ok noth MP 5: 149 . iij arbetiskarla, som botadhä tappakareth HLG 2: 24 (1511).","2) bota, hela, läka. med ack. är ok the spitälska sotthen swa oötzlikin ath hona kna jngen bötha eller läkia MP 4: 193 . \" hwilkin saar jnghin kunne ällir formatte bötha ällir läkia \" ib 5: 82 . 3) hjälpa, gagna. Se Sdw 2: 1207. 4) råda bot för, avhjälpa, avvärja. mölnaren skall halla qwärena färdogha . . . och bötha dropa a qwärnenne och hywlahuseno VKJ 240 ( 1447) . \" ena handa sma marka . . . plägha ätha lentes, oc thet botes sw \" PMSkr 202 . \" skänka bo för. med gen. þäs pa matis luktes vegna, som senleges laagh . . . och langelica sengleges legat hade, gud hanom tess boothe \" STb 4: 43 ( 1504) . 8) ersätta, gottgöra. for thy lambeno gömande idher, haffwin j ekke än misth thz som ey bothas (reparari), sidhan thz är entidh misth SpV 340 . 9) göra bot, giva bot. Jfr Sdw 2: 1207. knwt gest . . . hade fastadh ok bött epter peder mölnare, som han tog aff daghom STb 1: 74 (1476). 11) plikat (med). böthe then mz kropp, som ey haffuer koo Arnell Brask Biᴵ 35. ","3) göra bot för, giva bot för. the som gerningen giorde, skole honum (ɔ dräpte) ffaste och böte igen, som effter en död cristin menniske bör at göre STb 4: 196 ( 1511) . - Jfr forböta."],"f":["bota: -es PMSkr 202 . ","botha: -s SpV 340 . ","boothe STb 4: 43 ( 1504) . ","bötte MP 5: 149 . betthe HLG 2: 134 (1525). botthe ib 145 ( 1526) . ","botadhä ib 24 ( 1511) . ","bött STb 1: 74 (1476)),","*böta bort , betala ut i form av böter, förbruka på böter ware tet sake, ath henne bonde ville forbryta sigh j nager; handa matte, tha sade hon jngalwnda, ath han skal böte bort hennes STb 4: 4 ( 1504) . ","böta i gen , 2) ersätta. böte hans (ɔ Jakob trupares) trvmppa igen widh hans iij (3) marck STb 1: 383 (1482). "]},{"a":"böte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bot, böter. Se Sdw 2: 1207. - Jfr tvåböte."],"f":[]},{"a":"böte varþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["bötä- . ","bötis- . ","botes- )"]},{"a":"böteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oböteliker."],"f":[]},{"a":"böteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oböteliker."],"f":[]},{"a":"bötir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kätla bötir."],"f":[]},{"a":"bötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gorbötning."],"f":[]},{"a":"böveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osedlighet, lösaktighet. \" hörro krogh hwaris vnge män oc lösa qwinnor matto öffwa sith böweri oc bedriffwa \" MB 2: 290 . RK 2: 7363, 7364 . Su 59 ."],"f":[]},{"a":"böveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåligt leverne, i sht osedlighet, lösaktighet. tyle marget skal . . . bliffua slaghin til stwpona for sith böffweri skuld STb 1: 10 ( 1475) . sagdes for retta, at jöns eliffson offuergiffue sina ölsätning ok böffuerij ib 2: 243 ( 1487) . Jfr boveri."],"f":[]},{"a":"böverium","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe där osedlighet bedrives? prepudium . . . böffueri rwm GU C 20 s. 495 ."],"f":[]},{"a":"cederträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cederträ. \" eth annath litith hws, giorth aff cedro thrä (x lignis cedrinis) \" Mecht 79 . taked war aff cedrins trä (ex lignis cedrinis) oc ebanj trä Troj 40 ."],"f":["cedro- Mecht 79 . ","cedrins- Troj 40 )"]},{"a":"celebrera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fira, begå. \" om j celebreren the dagha \" MB 2: 284 . \" henne verdogha siälä rykt ok jordilse hiolt ok celebrerade fornempde verdogh fader biscop nigles \" Lg 3: 577 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"celidonie rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(rot av) svalört, skelört, chelidomium majus Lin. \" tak sappen aff celidonie roth \" PMSkr 431 ."],"f":[]},{"a":"celle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sälle."],"f":[]},{"a":"cert","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utskurin skript. den ena av tvenna likalydander urkunder som skrivits på vardra hälften av ett taggformigt sönderskuret blad. Jfr Schilller-Lübben, Mittelniederdeutsches Wörterbuch IV, 194 a. som the ij (2) wtscripna certar vtuisa STb 1: 179 ( 1478) ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"cinober","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cinnober. \" teslikis tilredhes oc rödher (färg) aff senober oc qwaadho \" PMSkr 514 ."],"f":["senober ib 514 . ","cinobrith ib 423 ) , "]},{"a":"cirkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cirkel, ring. \" han wndrade a hennes tände som . . . jämlika satho j hennes fagra käffte som en syrkell \" Troj 62 . han . . hwg sönder then cyrklen som sath j hiälmen Troj 30 ."],"f":["cyrkil: cyrklen Troj 30 . ","syrkell ib 62),"]},{"a":"cirkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cirkel, krets, ring. \" giordhe han . . . en cirkil \" KL 8 . \" at wäruldin skulde wm kring ganga ok minste cirkil jwi höghsto circla \" Bil 536 . thina lyngnelda liwsto wärldena cirkle Ber 33 . Pa 11 . Bir 4: 24 . VKR 70 . Al 189, 7579 . PM XXVIII . \" hon löpir vmkringh swa som en cirkil \" Bir 1: 272 . \" thera (vigtskålarnas) cirkla gingo vp ginom himelin \" ib 2: 3 . brynian är aff mangom cirklom ib 3: 375 . \" hon . . . kände krononna cirkil hanna sith howdh \" VKR v. krans. hiolt en cirkil j sinne hand KL 60 . \" satte hon wänasta blomstir j thän cirkillin \" ib. \" han saa quandam speram quream en gull kranz äller cirkel \" Su 223 . klot. \" thänne . . . konungir var swasom j enom glashögh älla cirkle (quasi in globo vitreo) sitiande \" Bir 3: 425 . - omkrets, periferi. \" huilkens punkt äldher medel, äldher cirkillen (punctum et circumferentiam), längdh widhet, högdh ädlar dywphet, aldregh enghen kan begripa \" Su 77 . - Jfr glascirkil."],"f":["sirkil: sirkla Al 189 . ","circil Pa 11 . ","circhil Bir 4: 24 . ","cerkil PM XXVIII . ","cirklar ) , "]},{"a":"cypres","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cypress. \" the bänkia (näml. varo) aff cypres Fr 370. \" \" sipres (cypri, trol. fattadt ss cyprarissi) mz nardo \" Su 77. "],"f":["cipris . ","sipres )","cypressa blomster","(ciprisse-), "]},{"a":"cypres trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= cypres. Al 8233."],"f":[]},{"a":"da","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåfhjort. \" Fr 1110. \""],"f":[]},{"a":"dad","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handling, dåd. \" radh ok dafh, råd och dåd. helge han er thes radhes oc dadhes oskyldugher fore thet hanom är tillakt aff for:da korth \" FMU 3: 147 ( 1438) . - vara i radh älla dadh mädh, vara med i råd och dåd, vara medskyldig. ath han aldre war i raadh ellir daadh thermedh, tha quinnan margit stak i häl jenis STb 1: 281 ( 1481) . \" hon war ecke i radh eller ddadh mädher, tha barnet mördes \" ib 368 ( 1482) . \" ath the aldre woro thermeth j raad ellir daath, thet han skulde wntkoma \" ib 2: 57 ( 1484) ."],"f":[]},{"a":"dadel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ] dadel. dactilus . . . frvctus palmarum commvniter dadeel GU C 20 s. 163 . \" sidhan redde barlam rikt bordh fult mz andelikom krasom, han satte fram raan kaal . . . nokra faa dadhla, som ey funnos j the ödhkn, oc skogx rötir \" Prosadikter (Varl) 99 . Jfr Sdw 1: 182 daktil."],"f":["dadeel GU C 20 s. 163 . ","dadhla Prosadikter (Barl) 99), "]},{"a":"dadelsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dadelkärna. \" palma pantheras aff färskom dadel stenom \" PMSkr 347 . Jfr Sdw 1: 182 datilsten."],"f":[]},{"a":"dadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) handling, handlingssätt, dåd. her iwar hadhe siik saa wnderligha aath boadhe mz ordom och saa mz daath RK 3: 2919 . \" nw gätz mik ekke thetta daath \" ib 3895 . ib 3744 . \" hans swena daat \" MD (S) 259 . \" hwat är thera ret for tolkit dadh ib 247. - radh ok (älla) dadh, råd och (eller) dåd. med ordhom radhom älla daath \" BSH 1: 182 ( 1381) . saklös badhe til radh oc dath Bil 938 . RK 1: (till. till LRK) s. 244, 3: 92. - Jfr dygdha-, ovir-, riddar-dadh. ","2) manligt el. ridderligt handlingssätt. synd ok last skadha ok skaam begingo themz thz radh omannelika mz engin daadh RK 1: 3761 . ib 3: 2094 . ","3) sak, angelägenhet. tha han haffde bereet thetta daat MD (S) 260 . ib 217 . ","4) ståt, tilrustning. \" her erik foor aastadh mz herre staath mz herskap och mykin daath \" RK 3: 1361 . ib 123 ."],"f":["daadh . ","daath . ","daat MD (S) 259, 260, i rimslut med raad, raadh), "]},{"a":"dag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (dagsens Lg 3: 616 ) ","1) dagg. \" mz kalde dag \" KL 249 . funno . . . alla markena fulla mz dagh ok alla daggena falna j cors like Bil 318 . \" aff himilsins dag \" MB 1: 215 . ib 323 . Bir 1: 28, 2: 160, 161, 4: 106, 107 . Al 6392 . Su 175, 187, 200, 443 . MB 2: 88, 395 . Lg 3: 616 . borttörkandhe . . . miskwndenna dagh LfK 94 . gudz miskunda dagh MP 1: 227 . Bo 153 . ","2) sky. \" loptis op doggin, som för la lwkt ower gudz hwse \" MB 1: 389 ."],"f":["dagh . ","dagg (frf. vok. i änd.). dogg: doggin MB 1: 389), "]},{"a":"dagfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["daggfylld, daggig. \" then sywkdommen . . . hendher lambom oc killingom när the wt komma oc ätha dagfwlt gräs \" PMSkr 243 ."],"f":[]},{"a":"dagga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intr. fälla dagg, kasta dagg, giva dagg. o i hymblane dagens thz är wtgiffwen idhra dagh JMÖ 141 . roro . . . dagga ok drypa GU C 20 s. 529 . pluuicino . . . dagga ib s. 461 . 2) trans. giva ss dagg. thu äst rosen daggandes godhetena JMÖ 139 . himblana daggande (rorantes) rätuisona SpV 582 . - Jfr ivirdagga, ävensom däggia."],"f":[]},{"a":"daggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= dagge. SGG 131 ."],"f":[]},{"a":"dagge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dolk. \" brödhernes knyffua som kallas dagha \" SO 98 . \" dagge eller stekamez \" ib 189 . ib 109, 200 ."],"f":[]},{"a":"dagge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dolk. \" splffuet wogh v!UDDA_TECKEN? lodh for vtan ledereth i skyden, vtan dagghen och smaknyffuana STb 3: 97 (1493). \""],"f":[]},{"a":"dagger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dolk. \" en sölffskyda til en dagger HLG 3: 5 (1516). \""],"f":[]},{"a":"daggogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["daggig, daggbestänkt. rosidus . . . daggoger GU C 20 s. 529 ."],"f":[]},{"a":"dagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underhandla, dagtinga. \" medh then forädhara viliom vy ey dagha \" RK 2: 3970 . ib 3: 591, 1181, 1264, 1569, 1899, 2184, 2674, 3152, 3164, 3626, 1: (sfgn) s. 181. \" the daghadhe een dagh the dagadhe twa \" ib 3: 249 . ib 917, 1430 . \" the dagha een dagh the dagha tree \" ib 3514 . \" the daghade twaa the daghade tree \" ib 2996 . \" the dagha tiil hopa vii [7] wilkor äller otta \" ib 1991 . ib 2818 . - komma öfverens om. een feeligh dagh millan sin dagha RK 3: 1429 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"daghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagning. \" \" Bu 5 ."],"f":["daghän )"]},{"a":"daghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fridsdaghare."],"f":[]},{"a":"daghas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) opersonl. \" dagas. för än daghas \" Bil 565 . KL 107 . MB 1: 194, 307, 310 . Bo 221 . Bir 3: 201 . VKR XXI . Lg 220 . Di 66 . ","2) gry, lysa fram, upprinna. daghadhis them ewerdheliker dagher MB 1: 155 . \" ä til thäs honum daghas himeriks liws a domadagh \" ib 52 . sidhan os daghas gudz änlite ib 310 ."],"f":[]},{"a":"dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) dag, onsdaghen nest effter sancti fransisci dagh, som war annen daghen sancti francisci dagh STb 4: 331 ( 1513) . - (motsatt natt). ath han hanom hade aff röffuit iii!UDDA_TECKEN? (3 1/2) artuger om lywan dagen ib 3: 10 ( 1402) . \" hans stadde drengh war skynnet och röffuat pa oppenbara gathu om lywsa dagin \" ib 250 ( 1495) . - marghan dagh, mången dag, länge. Se Sdw 2: 1207. marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh vmginges, sidan j hade hanom fädhernet edhert vplatit STb 4: 97 ( 1505) .","3) dygn. \" tha schal them samma tet gör henne (ɔ papegojan) vpsätia latha jnnan dach och dygn \" STb 2: 340 ( 1488) . her göstaff karlsson . . . bödh her i rettin pa aar och dag i stadzsins göma gwll och silff ib 1: 135 ( 1477) . wi förmärkiom och langlige befunnit haffvom att the tyske liggere her liggie år och dag (ɔ hela året igenom) settie oss tiden både her och i tyskland Linkbiblh 1: 194 (1526; Brask). magnis person . .. skal koma til swars . . . om manedag viij (8) daga STb 1: 345 (1432). the i!UDDA_TECKEN?c mark skulle han hanom giffue, swa lenge han hanom betalit hade sista pening, ena mark j hwaria viij daga (ɔ varje vecka) ib 4: 30 ( 1504) .","4) tid. fordhom dagom, fordomsdags, förr i tiden. stenhus som anders gudmwndsson fordom dagom atthe ok besath STb 3: 238 ( 1495) . \" rom war belaght fordhomdaghom aff siw hedhom konungom \" Prosadikter (Sju vise mäst B) 206 . - i fordhom daghom, ds. tha kom han a en wal gangande huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . järtekne som skedde langha j fordom dagom ib 157 . ib 5: 54 . alth som j fordom dagom warit haffuer j vareffrw gillestugu tregardh vtan bygningh, swa schal thet än nw vare STb 4: 90 ( 1505) . - pl. livsdagar, åldrr; myndig ålder. tho ware the barn ok ouer magh ok ey swa (för swa) komen til thera dagha at the kundo än landom radha EK 207 (jfr R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 158). - af dagha taka, taga av daga, beröva (ngn) livet, dräpa. gud honom nade, om han thess werdoger är, som sigh sielff aff daga togh SJ 2: 222 ( 1493) . - af daghum (aff daghnom Svartb 472 ( 1460) ) lidhin, avliden, bortgången, nw epte thet ath the bodha are aff daghnom ledne och liggie badhejordadhe Svartb 472 ( 1460) .","5) bestämd el. förelagd dag före vilken ngt skall ske; begränsad tidrymd inom vilken ngt skall ske, frist. lagdhom wi them sex vikna dagh, at the skuldo . . . or:da kostre fulnadh göra SD NS 2: 766 ( 1414) . \" gaffs lana jerl och then man, som hanom j norrköpingh slogh, iij vechna dach ath forlicha thöm medh kemmenerana och mannen ther fore jnnan \" STb 3: 140 ( 1494) . \" tha beddes tesse forscripne xij (12) men dag och tiidh til ath ransaka therom. tha wntto borgamestarene ok raadet viij (8( daga dagh STb 2: l187 (1487). \"","7) frist, anstånd, uppskov. \" arwidh skulde hafdfua dag pa alth thet han hade medh honom köpslagat, til thes han kome heem igen fraa markanadenä \" STb 1: 86 ( 1477) . \" stodho mans biörsson fföre sitiande retthen och begäredhe dagh aff olaff eleffson wppa then !UDDA_TECKEN? (1/2) lästh coppar han olaffue skylliger äroc en !UDDA_TECKEN? läst järn, wppa hulkin koper och järn fförnempde olaff gaff honom dag til sancti johannis baptiste dag nästkomendess \" SJ 2: 224 ( 1493) . tha skal han haffwa dagh at liffwa än i dagh Prosadikter (Sju vise mäst) 158. lmästarin wardh gladh thz kesarins son fik dagh ib. 8) dager, dagsljus. trägardz stader skal wara östantil slätter oc rumber för solopgangen skul loc thedan komber dagen oc alth fructsamliget regn Sex ekon tr 264 . - Jfr aposta-, ars-, far-, farängils-, fasto-, fiärdhe-, for-, forbudhälghona-, fordärvilsa-, fore-, frea-, frids-, frimarknadha-, fyrme-, fyrre-, fämte-, gang-, gar-, hedhers-, hindra-, hvar-, hälgha kors-, hälghe-, hälghona mässo-, hälghudagha-, höghtidhis-, imber-, iula-, iäm-, kapitels-, kirkiomässo-, kirkmässo-, kyndilmässo-, laghthings-, lifs-, luku-, löghar-, mana-, marknads-, mat-, midh-, nyars-, odhins-, offer-, paska-, piniz-, pingizdagha-, radhstovu-, rät-, rätta-, rättara-, rösthughne-, siäla-, skär-, somar-, sotta skodhilse-, stämno-, sunno-, sykn-, tis-, tiughunde-, torgh-, things-, thridhi-, thräfaldoghets-, thrättande-, untfäghnilsa-, upfärdhis-, utfärdha-, valborgha mässo-, var-, varfru-, vinter-dagher, samt liva-, ve-daghar."],"f":["dagha karl","dage- )","*dagha lön , ","*dags byrdhe , ","dags födha , ","*dögsfödho värdhe , ","*dags gamal , ","*dags karl","dags ledh , ","dags lön , ","dags stiärna , ","dags stund , ","*dags thiuver , ","*dagsvärkare , ","dags värke , ","*dagsvärkeman , ","*dagsvärkeök , ","*dagsvärkis folk","*dagsvärkis karl","-kaar )","*dagsvärkis man , ","*dagsvärks karl , ","*dagsvärks man , "]},{"a":"dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) dag. \" til thäs daghir var \" Bo 190 . \" arla om morghin dagher var liws \" Fr 83 . tel miþan dagh Bu 10 . \" las þät baþe naat ok dagh ib 7. gvz ängel kom een dahg tel ioakim ib4. han fic þäs daz (för dax el. dags) pris \" ib. \" þe letaþo hema tua dagha ok funno eigh för a þriþa daghen \" ib 205 . a þrättanda dagh iula ib 72 . \" wm annan dagh jula \" Bil 284 . anat (för annan el. annan) dagh iule LB 3: 187 . tiunda daghin j decembris daghum KL 39 . \" then tima dagx \" MB 1: 203 . \" arla dagx \" Al 7633 . \" annan daghs morghon \" Bil 235 . \" vm dagsins päningh (dagspenningen) \" MP 1: 77 . \" sedhen treffz han allre dagdh \" FM 418 ( 1509) .","2) dag, högtidsdag. \" hans (den hel. Tomas, daghar är fäm natom fori iula nat \" Bu 190 . hans (den hel. Kristofers) daghar cumbar vm sancti iacobi dagh vm hösten ib 502 . \" henne (den hel. Lucias) dagher komber attunda dagh sancti nicholai \" ib 557 . \" sancti ypoliti dagher komber fiärda daghin epte laurencij dagh \" ib 424 . \" en legho swen kördhe for waghne yghsn sancte marie magdalene dagh \" ib 424 . fran alla hälghona dagh ok til iula KL 335 . helgha three konunga dach SO 201 . \" vppa helge lychama dach \" ib 155 . ","3) dygn. \" sat i sancti petri staþ ok stol fiugur ar tua manaþa fämtan dagha \" Bu 398 . ib 99","4) tid, lefnadstid, lif. la þär tel pippini franca konogx dagh Bu 54 . - vanl. i plur. varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum Bu 99 . SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 374 (1344, nyare afskr.). mädhan her tordh han war i dagha RK 3: 97 . - taka af daghum (taka aff daga RK 3: (sista forts.) 5442 . af hava af daghum (hava aff daga), d. s. konungen wille gerna haffuan aff daga (hafva honom rödd ur vägen) RK 2: 7055 . - kalla af daghum, hädankalla. ta gud kallar eder af dagom DD 1: 139 (1487, eft. aftr. fr. 1734). ","5) bestämd el. förelagd dag, bestämd tid. koma ather in . . . vpa then dagh man haffde them lakt RK 1: 3891 . \" swa langan dagh leggia til beredha som hanum är möghelikit at betala \" MEG (red. A) 56. ib (red. B) 60 . EG 64 . \" jngen broder forholle sin drengh offer sin dach \" SO 142 . \" sägher skiparen honom före längre dagh än skipith ther bliffwer \" PM XII . ägha the siw natta dagh fore läggia scogha at rensa TB 73 ; jfr 7. ","6) till bestämd dag utsatt sammankomst. at man säter dagha RK 2: 5392 . \" wille the lägge j sichtwnge en dagh \" RK 2: 1626 . ib 4503 . \" the svänskä . . . en dag j arbogä holdä vilde \" ib 1609 . ib 1978, 2466, 4495, 4605, 5383, 3: 1974, 3463 . wille konungen ridhe til jönecöpung oc holla ther daga ib 2: 7318 j halmstada begripa the en dagh ib 1681 . ib 5026, 5094, 5467, 3: 120, 1436, 3062, 3577 . - öfverläggning som eger rum vid en sammankomst, underhandling. vanl. i pl. waro byskedeleke men . . .til daga SD NS 1: 362 ( 1404). jak wiil idher tiil dagha föra RK 3: 1320 . ib 115, 1151, 2920, (sista forts.) 4881. wille han ey tiil dagh komma ib 2967 . ","7) frist, (på bestämd tid lemnadt) uppskof, betänketid. war them daghir gifuin til anzswara til keysarens komo ater Bil 433 . badh giffwa sik fiortan dagha dagh ST 360 . mädhan thw haffwer haffth saa langhen dagh Lg 3: 139 . frist, (för bestämd tid lemnad) tillåtelse. man gaff them allom dagh eth aar at ridha ok fara at thz sin ok koma til suderköpungs jn RK 1: 929 . ib 3888 . \" han fik daga at fara heem \" MD (S) 260 . - för viss tid lemnad fred, lejd. thän a kiäres komi felogher till swars fyri þöm tolf, ok fra þöm oc hawi fyoghortan natta dag SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib 376 . - för viss tid ingången förlikning, stillestånd. i sama dagh ok fridh skulu waar godz ok ware pantä a badha sidhur standä ok warä BSH 1: 131 ( 1371) . ib 132 . \" then dagh konungin haffde betz wille man tha ekke halla \" RK 1: 4121 . brytandhe sattan dagh PM 14 . forbrythe dagen BSH 5: 503 ( 1512) . \" badhe förlenghia dagen meera til natiutatis marie dag \" RK 2: 1757 . ib 2620, 3026, 3: 919, 1618, 1620 . Ber 205 . \" vili eller xiii dagha dagh \" BSH 3: 282 ( 1470) . \" thin fader haffuer mich en feylog dagh sagdt \" RK 2: 2670 . \" een feeligh dahg millan sin dagha \" ib 3: 1429 . \" haffua . . . giort en felig dag oc friidh medh k[onung] c[ristiern] \" BSH 4: 2 ( 1471) . - taka dagh, sluta stillestånd. tha took han dagh til tridie dagh RK 1: 4108 . ib 2: 1526 . ST 524 . \" takum een vinlikan ok felughan dagh \" BSH 1: 131 ( 1371) . - taka (thät) i dagh (el. i en dagh), sluta stillestånd. han took thz i dagh mellom them RK 1: 4140 . \" tha wart dagtingat ok takit j dagh \" ib 940 . ib 2382, 2664 . the haffdo takit i dagh eth aar (gjort stillestånd på ett år) ib 2670. the rytza toghot tha jnnan en dagh (afbröto fiendtligheterna?) ib 1628 . - sätia (thät) i dagh (el. i en dagh), d. s. sidhen satte marsken j en dag mz them aff husit RK 2: 6218 . \" sidan satte theet i en dag \" ib 6310 . \" sätte i dagh mz han \" ib 3: 1482 . \" the sätte i stundh och dagh \" ib 1613 . - i dagh (el. i en dagh) standa (stand i dagh), vara stillestånd. lotot tha i dagh standa RK 1: 3408 . \" thz skulle i en dagh staa \" ib 2811 . ib 2: 2586, 3967 . \" thz sculle sta fäm daga j dagh \" ib 1123 . \" wart ther forwissat swa till palma syndag i dag sta \" ib 5877 . \" thet skulle sta i dagh i the for:da xiiii dagha \" BSH 3: 282 ( 1470) . - fred. saa sätte riken een äwligh dagh RK 3: 2454 . fred som åt den öfvervunne gifves af segraren eller åt förbrytaren af öfverheten, pardon, nåd fonga gaff han dagh RK 3: 2420 . \" the danske skulle the iw taga till daga \" ib (sista forts.) 5212 . - Jfr aflats-, aflinga-, afrads-, alhälghona-, aminnilsa-, andersmässo-, anvärk-, apostla-, apostla mässu-, ars-, artidha-, arvodhis-, asko odhins-, bebudhilsa-, brulöþs-, buds-, disaþings-, doma-, dymbil-, dödha-, dödhar-, döþra-, döds-, eþ-, enstöþings-, faghnadha-, far-, fasto-, for-, frea-, färdha-, födslo, gang-, gar-, glädhis-, himilsärds-, hindra-, hvar-, hvilo-, hälghe-, hämda-, härra-, högtiþpis-, höst-, imber-, iordhilsa-, iula-, iämlauga-, kaku-, kapitels-, kirkmässu-, kirkiumässu-, kyndilmässo,-, lagha-, lif-, lysninga-, löghar-, mana-, marknadha-, miþ-, miþsumars-, morghon-, nyars-, oþins-, offer-, palma-, paska-, pingiz-, pingizdagha-, radhstovu-, ridh-, rätta-, siumättings-, siäla-, siälamässu-, skirsla-, skär-, sol-, strids-, stämno-, sunno-, säter-, tima-, tis-, torgh-, torgs-, þings-, þors-, thörfasto-, utfaru-, utfärþa-, utgangs-, vigsla-, viku-, vinter-, vinters-, väþer-, ykil-dagher, samt alder-, lif-, lifs-, ve-, änkio-dagar."],"f":["dach SO 142, 158, 201 . ","dak LB 3: 187 . -ar),","dagh vidh dagh , hvar dag. stormadho dagh vidh dagh (omni die) Ansg 233 .","dagh fran dagh , dag från dag, med hvar dag. dagh fran dagh öktis the hälgha troo Bil 861 . Bir 1: 17, 47 .","daghom , med hvar dag. vid komp. vphögdes daghom mera hans rykte MB 2: 194 . ib 218, 239, 302, 316 . Su 5, 10, 31, 54, 69, 70, 78, 150, 181, 343, 353, 367 . Lg 3: 239 . - i dagh (idagh Di 36 ), i dag. i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . j tholkom dagh som j dagh är Bir 3: 154, 203 . ij dagh om een manadh FL 1134. i dagh vm siu nättir MP 2: 59 . " i dagh siu nattom (i dag för sju dygn sedan, i dag åtta dagar) " ib. " her til dagss (hittills) " FM 127 ( 1501) . - annars dags, den andre dagen, följande dagen. annars dax arla com bartholomeus i talan mz kunugenom Bu 205 . " annan dagx ther effter " Va 46 . - sva dags, så dags. the spordho hona aat hwi hon var ey vidher kirkio sua dax som hon förra pläghadhe Bil 917 . ","dagha karl","dage )","dagha time , ","dags bref , ","dags färdh , ","dags ledh , ","dags lön , ","dags rand , ","dags stiärna , ","dags talan , ","dags tidh , ","dags värk , ","dags värke , ","dagsverke , på grund af skyldighet åliggande dagsarbete. for förslo oc daxwärke sculd VKR 37 . Bir 5: 118 . BSH 2: 116 ( 1400) . SD NS 1: 597 ( 1406), 2: 219 ( 1409). GS 40, 41 . Jfr lagha dagsvärke.","dagsvärke fullan , ","dagsvärkis gädda , ","dagsvärkis smör , "]},{"a":"daghfulghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. - n. slut på dagen. tha daghfulgith är (då dagen nått sitt slut) JP 26 ."],"f":[]},{"a":"daghfulghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["dagfolgath MP 4: 68 ) , "]},{"a":"daghland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åker som ligger mot dagen, d. v. s. sluttar mot öster (el. söder)? - dat. plur. daghlandom, adv.? på öster- el. södersluttningen (framför)? til skädhwi liggia 2 mal, som ärw thwe aakra daghlandom (möjl. för a daghlandom) for the stora flaateno i bondetorpe ligger VKJ 270 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"daghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dagligen. \" wij systra oc bröder som först aff vphoffuith warum j tessom helga renliffnadz [stadga] samnade granliger atwaktandis ok sagom ok befwnnom dagliger vtaligan skadha oc wadha oos kommande wara Nio handl rör Vkl 224. \""],"f":["daklika Hel män 267 . dagligan STb 1: 18 (1475). -lighan Prosadikter (Sju vise mäst C) 223 . ","dageligen HSH 13: 53 (1524, Brask). dagliger Nio handl rör Vkl 224 ),"]},{"a":"daghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) dagligen. \" hwilike preste daghlicä sculu messa sighiä \" SD 5: 563 ( 1346) . ib 4: 467 (1335, nyare afskr.), 5: 378 (1344, nyare afskr.). Bu 17, 28, 151, 419 . KS 9 (21, 9) . Bo 89, 232 . Bir 1: 133 .","2) för dag. naghar drengia daghelicha leya vth SO 203 ."],"f":["-leka Bu 17, 28, 151 . ","-leca ib 419 . ","-lecha SD NS 2: 64 ( 1408) . ","daglige RK 2: 6675 ; BSH 5: 91 ( 1506) . ","daghelicha SO 203 . ","dagelycha ib 198),","daghlika dags , dagligdags, hvar dag. ST 362 . BSH 5: 91 ( 1506) . "]},{"a":"daghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) daglig. \" for daghleka saman varu \" Bu 193 . ib 5, 50. Bir 1: 185, 3: 163 . VKR 33 . \" daghliken skälffwa \" LB 9: 117 . \" nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens (som dagligen arbetar vid berget) \" SD 5: 637 ( 1347) . ","2) förgänglig? j tässom daghlika (fragili) likamenom Su 261 ."],"f":["daghleker: -lek Bu 50 ; -leka ib 193. daghliken. daghleken. dagheleken Bu 5 . ","daghligh: -ligha VKR 33),"]},{"a":"daghmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*daghmässo klokka , "]},{"a":"daghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagning. \" om morganen arla j dägningen \" Troj 264 ."],"f":["dägning: -en Troj 264 )"]},{"a":"daghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" dagning. fra daghnigene ok tel miþan dagh Bu 10 . ib 129, 523 . MB 2: 237, 261 . BSH 5: 554 ( 1515) ."],"f":["daghningh Bu 523 . daghning),"]},{"a":"daghpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagspenning. \" samde mz thöm af dagh päning \" MP 2: 47 ."],"f":[]},{"a":"daghrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagrand, morgonrodnad. han ran vp som daghrand aff nat Bil 829 . Bir 1: 172, 2: 19, 27, 240, 4: 143, 156, 242, 243 . ST 217 . Ber 239 . MB 2: 8, 87 . Lg 3: 168 . - Jfr dags rand."],"f":[]},{"a":"daghsatter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. - n. slut på dagen. i aptons widh dagsath war BSH 5: 218 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"daghstiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonstjärna. \" \" Su 411 . - Jfr dags stiärna."],"f":[]},{"a":"daghsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solnedgång. \" en stwnd epter dagsätningen opran månen \" Troj 25 . hesperus (för hespera) . . . dagsäningh (för dagsätningh) GU C 20 s. 333 ."],"f":[]},{"a":"daghsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (avslutande av) stillestånd, förlikning, övrenskommelse. tarffwes mykitt i storom ärendom wårdandes. ssom lyde på rijkitt, vm örligh vm stichta stadger och laagh och vm förbundh och dagsätningh mellen rijken PMSkr 688 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"daghthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr grevadaghthing."],"f":[]},{"a":"daghthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underhandla, förhandla. \" om hon haffuir . . . j kirkionne ällir androm hälghom stadhum thalath fafängo ällir däghthingat Skrt Uppb 192. - genom underhandling, avhända. anno domini MCCCLX tha war skaane däktinget medh falskheet fran swerike Annotata Chronologica Arvidi Trolle i \" Scr. rer. svec. I 1: 236. - Jfr fordaghthinga."],"f":["dägh- . ","däk- )"]},{"a":"daghthingan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppgörelse, förlikning. \" lofaar jac särdelis widher mina rätä sanind oc godha tro all thennä wilkor oc dagthingan fasta oc stadugha halda i allom sinom articulis \" FMU 1: 383 ( 1381) . SD NS 2: 575 ( 1412) . \" forbödz erik mwramestare . . . ath slna hustrv i the däcktingan, som nw skal göres them i millom, ok forlikningh STb 1: 369 (1482). \""],"f":["dactinken Arfstv 18 ( 1461)","detingen SJ 2: 243 (1505)), "]},{"a":"daghthingan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverenskommelse."],"f":["daghtingan BSH 1: 196 ( 1387) . ","dagtingin Bil 316 . ","daktingan SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), 213. dägtingan BSH 5: 7 ( 1504) ; RK 2: 6941 . ","degtingan ib 7591, 7368 . ","däktingan ib 3: 559 . ","dektingan RK 1: (sfgn) s. 187 . ","dectingan BSH 4: 11 ( 1471) . ","dägtingen ib 5: 6 ( 1504) . ","däctingen HSH 20: 214 ( 1507) . ","dektingen MD 440 . ","dechtingen RK 2: 1984 o. s. v.; BSH 4: 13 ( 1471) . ","dedingen BtRK 268 (1471, orig.)), ","hwat daghtingan thätta Bo 160 . BSH 1: 196 ( 1387), 4: 11 ( 1471), 13. SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), 213. the daghtingan oc köpp min son . . . hafuer . . . giort medh mina frw drötning margareta ib NS 1: 345 ( 1404) . ib 674 (1407, 675. - fördrag, fred, stillestånd, dagtingan. BSH 1: 132 ( 1371), 133. hadey dektingan mellan gangit RK 1: (sfgn) s. 187 . " hade her trulle . . . enga degtingan mz hanom gongit " ib 2: 7638 . " ther giordhe the en dagtingan " RK 2: 8159 . ib 2912, 7642, 8178 . hans jncigell munde mz för dechtingen sta ib s. 345 . bad honom pa engen degtingan ganga ib 8869 . " haldha calmarna degtingan fast " ib 4510 . ib 2160, 4592, 5046, 8289, 8992 . widh degtingan sta ib 8449 . " om then degtingan skal fasta staa " ib 7832 . " daghtinga bryta " ib 5052 . sins herra dechtingen . . . krenkia ib s. 345 . giordhe then dechtingen en eendä ib 2533 . " the haua oss för dechtingen sagdt " ib 2016 . " halmstada degtingan lyde saa " ib 8477 . ib 1307, 1596, 1692, 1734, 2015, 2016, 2589, 3175, 3179, 3365, 5901, 6938, 6941, 3: 2722 . " swa at the wordo mz dagtingan frii " RK 1: 4349 . ib 3395, 2: 7808, s. 344. tholka daghtingan aff honum taka Iv 2460 . hörde huru hans dagtingan stodh RK 1: 2216 . ib 2: 6325 . högre degtingen hade the ey volla (hade ej makt att afsluta fred på högre vilkor) ib 8152 . " jak hafuer them mz mine blygdh opta tha fridh budhit ok godha dagtingin " Bil 316 . - förlikning, försoning, godtgörelse. tholka daghtingan aff honum taka Iv 2460 . - fred, frihet från förföljelse el. straff. mange dughande men tha badho wäl fore honom . . . at han skulle godha dagtingan faa RK 1: 2473 . vilkor, bestämmelse. RK 1: 2680 . " konungen ladhe hanom strax degtingan oppa om abo oc taustahws ath ather faa " ib 2: 7028 . - bemedling. forma nw hona (ɔ: gudhz nadh)] ey atherfa wtan annars daghtingan Ber 226 . Lg 3: 47 . - Jfr fordaghthingan. ","daghthingans bref"]},{"a":"daghthingare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlare. at the varin midhlara oc dagthingara mällan gudh oc människiona Bir 2: 107 . Su 412 . \" i mildasta daghtingarans handom ihesu christi \" Ber 239 . han (presten) är gudz ängil ok mäklare älla daghthingare (den som medlar hos Gud) Bir 2: 111 . - förbedjare. Bir 4: 143 . \" siälinna dagthingare \" ib 1: 316 . - den som utverkar el. förskafffar. himerikis daghthingare Bil 107 ."],"f":["dägh- Su 412 ),"]},{"a":"daghthingia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underhandling. \" ena dechtinghia mz them halla \" RK 2: 2542 . BSH 5: 6 ( 1504) , 26 (1504). - öfverenskommelse. moth the breff och däctinger wore käre medbröder aff fördhe HSH 19: 70 ( 1505) . BSH 5: 177 ( 1507) . - fördrag, fred, stillestånd, dagtingan. the dechtingia han hafde töm jätt RK 2: 1882 . ib 1884, 6256, 6620, 8135, 8848, s. 344. calmarna dädinge och recess BSH 4: 231 ( 1497) . at i skole med dechtingiom antwardes i danska manna hender ib 5: 261 ( 1508) ."],"f":["dechtingia . ","dägtinga BSH 5: 6 ( 1504) . ","degtinga RK 2: 8848 . ","dactinge BSH 5: 26 ( 1504) . ","dägtinge RK 2: 6256 ; ","-er BSH 5: 177 ( 1507) . ","degtinge RK 2: 8135 . ","däctinge: -er HSH 19: 70 ( 1505) . ","dädinge BSH 4: 231 ( 1497)), "]},{"a":"daghthingilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. fördrag, stillestånd. sva monga [fonga], som konung cristiern nw haffuer i norge oc hanum lydilse oc manskap tilstanda bliff ue i sama frid oc dägtingilse, som forscriffuit star i alle montha in til fornämpda pingxdaga offuer eeth aar Rydberg Tr 3: 255 ( 1453) ."],"f":["däg- )"]},{"a":"daghthingirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlerska (om Maria). thw äst giuin . . . allom til daghthingarsco Bir 2: 46 \" thu äst sniäl daghthingirska görande fridh mällan gudh oc mannin \" ib 241 . ib 4: 156 . ST 199 ."],"f":["dägh- ST 199 . ","daghthingerska Bir 4: 156 . ","daghthingarsca: -o Bir 2: 46), "]},{"a":"daghthingis bref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bref el skriftlig handling hvarigenom förlikning el. öfverenskommelse afslutas. thee dägtingis breff som oss giffuen wore aff biörn nielsson ok niels bryms BSH 4: 233 ( 1497) . \" at dectinges breffuit är jw fwlgiort paa vore side \" ib 5: 23 ( 1504) ."],"f":["dägtingis- . ","dectinges- )"]},{"a":"daghthingis man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underhandlare. BSH 4: 12 ( 1471) . - medlare, skiljedomare SJ 63 ( 1436), 308 ( 1463), 309 ( 1463)."],"f":["dachtingis- SJ 63 ( 1436) . ","degtingis- ib 308 ( 1463) . ","dectinges- BSH 4: 12 ( 1471)), "]},{"a":"daghthingisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlare, förespråkare. äv. bildl. ak vil ga mz thic oc vara thin dagthingis man oc bidhia for thic til konungin Prosaditer (VBarl) 41. han bortgik for thän rätuisa domin göraskulande räkinskap aff sino lifwrne ey hafwande nokon hiälpare äller degthingiman mz sik vtan sina eghna gerninga ib 92 ."],"f":["dägh- . ","deg- )"]},{"a":"daghthings visa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se visa."],"f":["i dektingz viso )"]},{"a":"daghthiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = dags thiuver. stode harthwijch for rettin och sade, tet herman rogge waar eth drogh och en reth daghthiwff och jngen dandeman STb 4: 182 (1508)."],"f":[]},{"a":"daghtidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanonisk timme om dagen; det som vid en sådan läses eller sjunges. aff syn daghtidhum ST 5 . \" sionga oc oppehalla nattatidhe oc daghtidhe \" Bir 2: 69 . ib 3: 304 . Lg 3: 710 . Jfr dags tidh."],"f":[]},{"a":"daghtime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tid på dagen. skipa sniällelika daghtima (dagens stunder) ok nattatima (diurna et nocturna tempora) til guz loff oc äro Bir 4: 268 ."],"f":[]},{"a":"daghvarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmiddagsmål, frukost, det ena af de båda hufvudmålen. \" reþ min dauarþ (Bil daghuardh 965) \" Bu 151 . \" daghwardh är dax födha \" GO 752 . ib 414, 751 . Jfr natvarþer"],"f":["daruarþer )"]},{"a":"daghvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagsverke. \" jacob skalm dabit ij daguerke \" Skotteb 88 (1462-63). ib 101 (1462-63)."],"f":[]},{"a":"daghþinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverenskomma. \" at wi mäth biscopom, riddarum oc andrvm wälbrunum mannom . . . hawom daghthingat oc owerens draghet \" BtRK 32 (1359, orig.) . alt thet halda som var bref sighia ok som daghthingath är HSH 19: IV ( 1359). äpter thy thet daghthingat är SD NS 1: 17 ( 1401) . ib 2: 191 ( 1409), 324 (1410, samt. afskr.). ther wr tha dagtingat swa at thz skulle i en dagh staa RK 1: 2810 . ib 2: 1088, 1420, 3275, 6163 o. s. v. Lg 3: 293 . dagtinga, ingå stillestånd. tha wart dagtingat ok takit j dagh RK 1: 940 . \" wil hertoghin dagtinga med jder \" ib 3388 . ib 2: 2515, 3261, 4430, 4617, 7652, 7655 . ST 338 . \" at her birge hade degtingat saa (ingått stillestånd på sådana vilkor) \" RK 2: 7685 . ib 1100, 7689, 7782, 9575 . - förlika, bilägga. daghthingadhis all fornempda stycke slät i mällen thöm SJ 63 ( 1436) . - medla fred, utverka nåd. iak skal for thik daghtinga mz konunge Bil 615 . \" the daghtinga tha bäzst for domarenom tha som vidh thorf \" ib 616 . KL 319 . - vara verksam på ett medlande eller förenande sätt, åstadkomma eller underhålla förbindelse. gik daghþingande mällan sin härra ok andra martires Bu 522 . - daghþinga sik af, vid fästnings uppgifvande betinga sig fritt aftåg. han dechtingar sich aff j samma stund RK 2: 1394 . ib 1398 . Jfr afdaghtinga. - daghþinga sik bort, = daghþinga sik af. somme dechtinga sik borth mz harnisk och haua RK 2: 45 . - Jfr fordagthinga."],"f":["daktinga RK 3: 1244, 2034 . ","dachtinga: -ade ib 2: 1088 . ","dägthinga: -adhe ST 328 . ","dägthinga: -et SD NS 2: 191 ( 1409) . ","degtinga . ","dektinga RK 1: (sfgn) s. 181 . ","dechtinga ib 2: 45, 51 ; ","-ar ib 1394 ; ","-adhe ib 1774 ; ","-ade BSH 4: 13 ( 1471) . ","dechtinge RK 2: 226 . ","dechtingia ib 1664 ; ","-de ib 2: 1398 . ","dechtingde RK 2: 1398),"]},{"a":"dahiorter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dovhjort. \" hans örs thet war til fögho storht: en mon minne än een da hiorth och större än en rabuk är Fredrik ed. Noreen 144 (hs B). \""],"f":[]},{"a":"daktil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dadel. i sammansättningar. "],"f":["dattil )","daktila frukt","dactilla- . ","dattila- Bu 183), ","daktils frukt","dattils- )"]},{"a":"daktilsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dadelsten, dadelkärne. Bir 1: 132 ."],"f":[]},{"a":"dal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*dalakulla","-kwlla HLG 3: 116 (1529)),","dala pil , "]},{"a":"dal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dal. \" þät var kastat diupt i en dal \" Bu 129 . ib 14 . MB 1: 177 . Fr 1522 . \" ower bergh oc ower dala \" Al 9038 . - (dal för del Bir 4: 254). - i ortnamn. brunztiærns dal (SD 3: 146 (1313, gammal afskr.). för än the komo bort til dall (Dal, Dalsland) RK 1: 2365 . \" herazhofdinghe jwir dala (Dalarne) \" DD 1:38 ( 1372). magnus änbernason häradzhybdinge j dalum ib 39 ( 1373) . - Jfr rör-, tara-dal. "],"f":["dall MB 1: 177 ; Fr 1522 ; RK 1: 2365 . dat. sing. dal Bu 14 . -ar),","dala baner , ","dalakarl","-kar )","dala skot , ","dala sokn","dalasoken )"]},{"a":"dalboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["dalbo )"]},{"a":"dalboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1207."],"f":[]},{"a":"daler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["daler. \" for hundrade march aboska dalr (då detta myntslag annars synes förekomma först på 1520-talet, beror väl dalr på fel i afskriften; troligen är dalr ett orätt återgifvande af d[enariorum], d. v. s. þänninga) \" FH 6: 9 (144, afskr.)."],"f":["dalr )"]},{"a":"dalpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = dala pil. koll. lxj (61) tölffter daapijll SSkb 274 (1507-08)."],"f":[]},{"a":"dalpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= dala pil. ss tillnamn. jons dalpiil BtFH 1: 267 ( 1508) , 284 (1509), 285."],"f":[]},{"a":"damask","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (ursprungligen från Damaskus kommand) tyg; damast? quomodo conficitur vel texitur damask & alie presiose vestes HSH 17: 92 (1523; Brask). at vetha skelfong emillom flogogel oc flogeeld dammask oc dammaskblyant (för dammask blyant) oc blyant ib 13: 114 (1524; Brask). "],"f":["dammask )","damaska bloma (pl. -or), "]},{"a":"damb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ånga. i damb och wädir LB 7: 73 . \" en röök ther opp i hymmelin stod aff daåmb oc hetha och mannablod \" RK 1: (yngre red. af LRK) s. 264 . \" fweth och dåm i wäderett stod ib 3: (sista forts.) 4831. \""],"f":["daåmb . ","dåm )"]},{"a":"damba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ryka, ånga, vara fuktig. at drikka alt til qwällen at j skulin damba hete aff offdrykio Skr Uppb 350."],"f":[]},{"a":"damba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ånga, vara fuktig. at j skulin damba och hita af winemo Ber 87 ."],"f":[]},{"a":"damber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["damm. Jfr fiska-, kropp-, rudho-damber. "],"f":["daam RP 2: 379 ( 1399)","*damma klinka hiul (dammaklinkehiwl), "]},{"a":"damber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dam, fördämning, i sht qvarndam. graffua en storan dampn MD 345 . cum timber et dam SD 4: 82 (1328, nyare afskr.), ib 6: 38 (13438, gammal afskr.), 39. bryther theris quernehus nedh oc hugger theris dammar sunder FM 426 ( 1509) . clostersens damma VAH 24: 322 ( 1442) . \" katadho vp hans quärna damp . . . badhe ytra damp oc indra hiulastuw oc waghlukur \" ib 320 ( 1422) . \" at indra dampnen hiulastuw oc waghluku, aat for:da quärn, var olaghlika vtkatadh ib. \"","2) dam, sump. \" fisklösa dam \" SD NS 2: 406 ( 1411). - Jfr kroppa-, mylnu-, qvärna-, sio-, thvär-damber."],"f":["damper . ","dampn . ","dammar ) , "]},{"a":"dambordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dambord, damlucka. \" slepte op dampn bord \" MD 345 ."],"f":["dampn bord )"]},{"a":"damgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdesgård kring en kvarndamm. ena oredda kwärn med fors ok kwärnstadh, daam ok damgardh, husom ok husastadh RP 2: 379 ( 1399) ."],"f":[]},{"a":"dan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr väldan."],"f":[]},{"a":"dan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["dän . ","dään . ","deen . ","dana bot","-boot )","danabrok","danakonunger , "]},{"a":"dan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dunkel, mörk, utan glans. är han (ɔ månen) blanker skinande . . . thet märker klarth wädher, är han rödher märker störm, är han daan oc swarther märker rägn vädher PMSkr 291 ."],"f":["daan )"]},{"a":"dan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr hurudan."],"f":[]},{"a":"dana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1208."],"f":[]},{"a":"dana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dana, bilda. dana, construere. GU 6 ."],"f":[]},{"a":"dana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dåna, svimma. han danadhe ok rät som nakar qwinna Al 2885 . Gr 285 . Bir 2: 133 . MB 2: 202 . Su 94 . Di 15, 120 o. s. v. mön monde dana (föll i vanmakt af fasa) for bana Bu 491 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"dana arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["danaarv. \" caducum . . . dan arff \" GU C 20 s. 65 . \" antwordade storbiörn skinnare fogodin philppus jensson x!UDDA_TECKEN? (10 1/2) marck reda peninga for gaardin pa dana ärffwet \" STb 2: 172 ( 1486) ."],"f":["danrff Svartb 558 ( 1508)"]},{"a":"dana arver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["danaarf, arf som tillföll konungen efter den som dött i riket utan att efterlemna arfvingar. vthländske manna arff kallar laghboken danarff BtRK 115 ( 1436) . attan penningxland . . . dana arff SD NS 2: 166 ( 1409) . \" konwngs een saker, som är edzöreth, dwledrap och daan arff \" BSH 4: 80 ( 1481?)"],"f":[]},{"a":"dana ärve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se under dana arf."],"f":[]},{"a":"danan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dånande, svimning, svindel. \" haffuir beswimilse eller danan \" LB 7: 160 ."],"f":[]},{"a":"dande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se donde."],"f":["danne )"]},{"a":"dande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se done."],"f":["danne- )"]},{"a":"dane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. fågelsnara; snara (till galge)? \" tha swaradhe her ture oc til thät jec holth honum for en gäk . . . oc swor han om godhis wndhen at thär skulle en dande fore \" Arfstv 21 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"daning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svimning; vanmakt. sötas the (ɔ pärlorna) oc drikka mädh myök . . . göma för daaningh PMSkr 480 . \" nar priamus fik see honom störtthe han som död j dåning ned oppa hans lik Troj186. \""],"f":["daaningh . ","dåning )"]},{"a":"danqvinna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se donde."],"f":[]},{"a":"danska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Danska, Danska språket. millefolium är . . . rölika wppo dansko LB 3: 78 . plantago är wägebrede a dansko ib 79 ."],"f":[]},{"a":"dansker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ss tillnamn. \" johannes dictus danski \" SD 2: 659 (1285-1305). jese dansker BSH 1: 140 ( 1371) ."],"f":["dantsker . ","dansth LB 8: 45 ),"]},{"a":"dansker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["dansk. \" forscriffna summa j danitz gwl \" Svartb (Skolkl) 548 ( 1486) . fore tiwffw danitz gillene ib. lfoe hundrada mark redha päningha i danska SD NS 3: 593 ( 1420) . \" sex march dansk \" HSH 20: 285 ( 1509) . XXX mark dansse hwitha HLG 2: 147 (1523). iiii mark danshuitha ib 3: 58 ( 1522) . - substantivt. Se Sdw 2: 1208."],"f":["danitz Svartb (Skolkl) 548 (1486). pl. dansse (hwitha) HLG 2: 147 (1523). dans(huitha) ib 3: 5 8 (1522)),"]},{"a":"dant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bakdant."],"f":[]},{"a":"danta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala ondt, klandra, knota. ey dantande them LfK 146 . - med prep. ey mz eno ordhe dantadho äldher mothkorrade Su 165 . vm thöm at danta KL 324 . \" dantar vm them (detrahit eis) \" Bo 95 . iudas dantadhe vm smörilsen ib 163 . \" iudas forradhare dantadhe oc korradhe ther af \" ib 162 . \" at danta oc korra amoth moyse oc aaron \" MB 1: (Cod. A 3) 558. Ber 121, 278 . "],"f":["danta amot , "]},{"a":"dantan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, knot. \" dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano \" Bo 109 . LfK 146 . Jfr bak-, mot-dantan."],"f":[]},{"a":"dantare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bakdantare."],"f":[]},{"a":"dantilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bakdantilse."],"f":[]},{"a":"dantirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bakdantirska."],"f":[]},{"a":"danz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dans. \" burdho the en danz mz hänne \" Bil 866 (dansen beskrifves ss förenad med sjungandet af en visa). aff them danzenom oc aff the wisonne vendo the ey atir j eet hel aar vm kring ib. ib 610, 806, 878, 879 . KL 101 . Bir 1: 83 . MP 1: 90 . GO 65 . \" gaar thu j dans see hukkun thu ij hand takir \" ib 683 . \" man fan ther badhe bohordh ok danz \" Iv 1559 . Al 10054 . RK 1: 449, 1168, 1276, 3448, 2: 5175 . iomfrwr som . . . drogho danser MB 2: 108 . \" nar j seen iomfrwnor aff sylo wt ledha danzar äpther theris sidhwänio (ad duendos choros ex more procedere) \" ib 140 . - bildl. ij latin fara idhar danz Al 1338 . \" görom til pukans haldh en danz (ett anfall) \" RK 2: 3981 ."],"f":["dandz . ","dans GO 683 ; ","-er MB 2: 108 . -ar. -ir),"]},{"a":"danz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dans. \" naar danzsen gaangher i rijngh och wändher sijk om kringh han som forre war opta händher thz han äpther faar \" RK 3: 3010 . - Jfr qvinnodanz."],"f":[]},{"a":"danza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dansa. \" danzar ii oviti \" Bu 57 . sidhan the hafdho swa danzat Bil 879 . \" the männene som danzadho mz hänne \" ib. \" böriadho til at danza oc springa \" ST 142 . Bil 877, 878, 880 . KL 101 . Bo 251 . Bir 1: 346, 3: 165 . MB 1: 321 . Fr 3049 . Al 7190 . ST 141 . \" the dantzade oc quado oc ware ful kate \" RK 2: 6140 . ib 192 ."],"f":["-at )"]},{"a":"danzan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dansande, dans. han (ɔ Johannes döparen) . . . säls ällir wardhir saldhir hörönna sprangh ällir danzsan (uenditus tandem salibus meretriciiis) Sp V 215."],"f":[]},{"a":"danzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dansare. Lg 3: 495 ."],"f":[]},{"a":"danzeduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkläde el. duk av ursprungligen i Danzig tilverkat tyg? jeppe andersson och peder matsson kendes athe hado stwlith aff albirct jönnsson . . . lynhatta, danssedooka STb 1: 331 ( 1482) ."],"f":["danssedooka STb 1: 331 (1482)),"]},{"a":"danzekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare i Danzig. om än the vildo väria eller fälla for:na otte torbiörnsson fore . . . zaker honom tillagdes om for:na danzekare skip ok gotz STb 1: 18 ( 1475) ."],"f":[]},{"a":"danzhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["danshus, dansrum. Bir 1: 83 ."],"f":[]},{"a":"danzirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["danserska. MP 1: 252 . ST 141 . Su 128, 461 ."],"f":["danzerska: -or Su 128 . ","danzsiska: -or MP 1: 252 . ","dandzsiska: -or Su 461 ),"]},{"a":"dar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spec. \" giordho leek oc daar (för daara?) aff honom \" Lg 586 ."],"f":["daar )"]},{"a":"dara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåraktig qvinna, toka. Lg 1014 ."],"f":[]},{"a":"dara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra narr af, håna. \" tha ma mik ater herra keyar dara \" Iv 1015 . hafuer thu synd som darar mik Fl 1373 . ","2) narra, gäcka. \" wideke haffde darat them \" Di 140 . - narra, svika, bedraga. sua dara þu mik firi väl giort Bu 19 . ib 495 . Bil 355, 659, 741 . FL 754. RK 1: 4315 . oforhuxan daara manga VKR 63 . \" ey skal han . . . hona dara i hänna vilia astundilsom \" Bo 91 . \" var herra vil äkke at formännene ok värlzlike herrane skolin daras i thy som them bör \" ib 150 . - dåra, förföra. vm vi formaghom at swika ok dara (supplantare et decipere) thz (det af Gud skapade nya tinget, d. v. s. menniskan) at thz wanskas af stridinne Bir 1: 251 . Bo 48, 97 . \" thän barlaam thik daradhe \" Bil 619 . \" salomon hulkin som war fullir mz snille ok tho war han daradhir \" Bir 1: 176 . - narra, locka. at iak hawer idher daarath aff egipto lande MB 1: 322 . - locka, förföra til otukt. wm swen lukkar äller darar dotther SO 14 . ib 22, 68 . - tillnarra sig. daradhe han aff mik äldre bordhers wyrdhning MB 1: 216 . - Jfr odaradher."],"f":["daara . "]},{"a":"dara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra narr av, håna. thu daare aldre annan man swa meer Prosadikter (Karl M) 259 . 2) narra, svika, bedraga. forbiudom wij kirkeherromen . . . at the her effter ey göra stor köp med kyrkionne päningom köpandes beläthe messokläde . . . thy att twlkom köpom varda kyrkionar mykit dorada Fummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.). - lata dara af sik, låta frånnarra sig (ngt) låta narra av sig (ngt). ä hua sum nu thenna stenin atte han gömdin gierna thz bezsta han matte han lotin ey af sik dara Vis sten 5 . Jfr döra, samt bedara."],"f":["daara . ","dora: -da Gummerus Syn -stat 39 (1425, avskr.)),"]},{"a":"darare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som narrar, bedragare. MP 2: 291 ."],"f":[]},{"a":"darare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = dare. war herre . . . loot see sina makth ok tess dararins (för darins?) gälniskiio MP 5: 198 ."],"f":[]},{"a":"dare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåre. \" thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd \" Prosadikter (Sju vise mäst B) 203. Jfr dralsdare. "],"f":["*dara hus , ","*dara kista , ","*dara ordh , "]},{"a":"dare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåre. \" si quis alium appellauerit . . . dara \" SD 2: 264 (1298? gammal afskr.). þu luka salogha dara Bu 21 . diäwls dare ib 30 . \" j ärin alle galne daare \" Al 6723 . \" thz thykkir mik wara daara ordh \" ib 7009 . Bu 27, 187 . Bil 251 . KS 58 (145, 64) . Bo 30 . Bir 2: 112 . Fl 399 . Iv 1625 . Fr 987 . Al 7212 . \" han är een dare til tholkit \" ST 308 . \" var ey swa dare at thu troe at iak skuli neka christo \" KL 374 . hon drogh thän visa til dara Bil 212 . - göra dara af, göra narr af. giordho leek oc dara aff honom ST 58 . ib 76, 77, 308, 455. Jfr dar. "],"f":["daare )","dara gärdh","daara- )","dara klädhe , ","dara lekan?","daara lekon )","dara spil","darespel )"]},{"a":"darhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåraktighet, enfald, dumhet, inskränkhet; svagsinthet. diffatuare i[dest] [a] ffatuite remouere aff dorhet dragha GU C 20 s. 257 . secordia . . . fauiska oc darheth ib s. 559."],"f":["dor- GU C 20 s. 257) , "]},{"a":"darhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dårskap. \" Di 120. - dumdristighet. \" Di 281 ."],"f":[]},{"a":"daringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*daringa talan , "]},{"a":"darisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig, galen. han war wilsynnadher ok daarisk Lg 3: 28 ."],"f":["daarisker )"]},{"a":"darlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dåraktigt. Bu 29 . Bo 195 . Gr 305 . MB 1: 396 . Di 5, 116 . RK 3: 1187 ."],"f":["darleka Bu 29 . " daarligha Rk 3: 1187. darliga " Di 116 . ","darlighe ib 5), "]},{"a":"darlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dåraktigt. \" hwar ther darliga köper, han vijseliga betaler \" STb 3: 397 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"darliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig; dumdristig. \" prothenor j syna dårliga diärffhet sökthe twärt oppa hectorem \" Troj 150 . - Jfr ivirdarliker."],"f":[]},{"a":"darliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig. \" hwath hafwer alexander darlika hugha \" Al 993 . \" then fawiske darlighe tanken \" Gers Frest 1 . darleghit synne ib 15 ."],"f":["darligh . ","darleghin )"]},{"a":"darotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig, fåvitsk. giordhe sik fore mannom onyttan oc swa som wtkastadhan oc bortwraknan owisan oc darottan Bo 29 . KL 303 . Bil 468 . Bir 2: 276 . Su 27, 252, 279 . \" mz darotto iomfrumen \" Gr 284 . Bir 1: 59 . Ber 74 . - dumdristig, öfvermodig. vtan alla darotta (temeraria) isaägn Bo 29 . \" darottir domare \" ib 47 . Bir 1: 292 ."],"f":["daarotter: -a Su 279 . ","darwtter: -om Ber 74 . ","daratther Su 252 ),"]},{"a":"darotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig; fånig, svagsint. \" ffa[u]o . . . darotthan göra et componitur diffatuare marghaledhis darotthon göra \" GU C 20 s. 257 . sapere componitur desipere vansmaka oc darother vara ib s. 544."],"f":["-utter: -e Hel män 124 . ","-wtter: -asta Skrt Uppb 83),"]},{"a":"darra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["darra. \" \" Bo 107 . \" swa skäluande at hon al darradhe \" Bir 3: 262 . \" thy at iak aldher darrar oc skälffwer för tolke wredhe \" Su 95 . ib 190, 250 . MB 2: 225, 287 ."],"f":[]},{"a":"darran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["darrande. \" nar som gudz räddoghe är fulkomplika äghande hoghin, tha kombir han honom mz ennahanda darran älir brännande rädde swa som blothna ällir wekias ok smältas (jfr Lat. timor ergo domini . . . facit eam quodam estu trremoris liquestere) \" SpV 539 . - Jfr iordsdarran."],"f":[]},{"a":"darskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dårskap, galenskap. \" världinna fafänga oc darskapir \" Bo 165 . ib 15, 98, 146, 190 . Bir 1: 68, 395, 2: 112 . KS 48 (121, 51) . Al 1205, 1352, 1437, 4258 . RK 1: 3836, 2: 3880 o. s. v. "],"f":["darskaps ordh , "]},{"a":"data","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["datum, dagtecknng, datering. \" ware thet sache, at andere flere skyldenere fram komma met breffuom scriffter eller anner faste bewisning, som eyg stande scriffuat i samme handscrifft, men haffue fortiet oc duld sigh epther thes breffs data HLG 1: 111 (1467). \""],"f":[]},{"a":"datum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["datum, dagteckning, datering. \" enthe dtum stodh j breffuet pa hwath tidh thät screffuit var \" Arfstv 17 ( 1461) . ikke stod her thures nampn eller datum thär vtj pa hwat tiid eller stad thät scriffet waar ib 57 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"davit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["davidsgyllen, guldmynt präglat av en biskop David (145596) i Utrecht. [vortho the swa ens, ath] en dauit [schulle her i rykit ganga] for xj öre STb 3: 10 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"de domino läst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evangelietext (som handlar om Kristus). ij orationalia met de domina lästa Skotteb 353 (1440 ; Borgm)."],"f":["de domina- )"]},{"a":"decernera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fälla domslut, bestämma, besluta. wi . . . segia, decernere och declarere endrecteligen epter lagen, ath sweriges riiche böör och tilhörer . . . konung cristiern Rydberg, Tr 3: 624 (1520)."],"f":[]},{"a":"degert","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kort svärd, dolk. han hade ey degert effter glömt RK 2: 5041 ."],"f":[]},{"a":"degher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["deg. \" bröz deghir skal starklica knodhas \" Bir 2: 64 . \" j thy at deghin knudz oc äruodhas \" ib. \" atth thz är som een hardhir deghir \" LB 3: 108 . Jfr surdegher."],"f":[]},{"a":"degher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr surdegher."],"f":[]},{"a":"deghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["deja, kvinna som har överinseendet öäver de kvinnliga sysslorna. wordo borgamesterne, raadet saa eens, ath joan i swanaby och hans hustrv skulo aname nyclane i sancte öryans gaard; han skal bliffua en forstandare i gaarden ok hon en degia STb 1: 109 ( 1477) . Jfr miolka-, prästa-, siänga-deghia."],"f":[]},{"a":"deghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hushållerska. \" bödh dighionne at baka \" Bil 867 . \" tombir källare gör galna deghio \" GO 771 . ib 635 . \" presthens däye \" FM 418 (1509 ; kanske att föra till 2). ","2) flicka, älskarinna. \" hennes kirkio herre hauer fangith sigh andhre deye \" BSH 4: 258 ( 1501) . \" sighia sine gamle deye godhe nath \" ib werdens helsa myn aldra beste godhe wen, myn wnge herre, hosbonda, deya och alla barnen ib 352 (1503). Jfr siänga deghia."],"f":["dighia . ","deijhia: -o GO 635 . deya. deye. däye),"]},{"a":"deghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["degel. \" blandar selffwit til koparen j degillenom \" PM 54 . \" läggis j en deghil storan oc en annar deghil hwälffwes affwan wppa oc beläggis bade deglana samman mz järn tradh \" ib 10 . LB 9: 95 ."],"f":["deghlar ) , "]},{"a":"degradera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["degradera, nedsätta i värdighet. pauin degraderade subdiäknan Bil 775 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"deker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["dikker Bo XII ; SO 18: MB 2: 432 . pl. lika med sing.). m. "]},{"a":"deker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (STb 3: 68 (1493)) L. däcker, tiotal av skinn el. pergament. j däker rötlask Skotteb 422 (1469 ; Kämn). vj (6) deker þerman til skotboken kom SSkb 37 (1501-02). - tiotal av andra föremål. iij (3) drycker älgz horn' Stb 1: 255 (1480)."],"f":["däcker RP 2: 398 ( 1400) . drycker (pl.) STb 1: 255 (1480)), "]},{"a":"deklarera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förklara, tillkännagiva. wi . .. segia, decernere och declarere endrecteligen epter iagen, ath seriges riiche böör och tilhörer . . . konung cristiern Rydberg, Tr 3: 624 (1520)."],"f":[]},{"a":"dekret","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dekret, påflig förordning. han giordhe decret at cardinalis hostiensis vari hoghste cardinalis Bil 573 . Lg 1005 ."],"f":[]},{"a":"del","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) del. \" alt þät guþ gaf þöm at ägha skipto þe þrem lutum ok skipaþo een delen tel guz mönstar ok þänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap \" Bu 3 . \" hans rike skal skiptas j flere dela \" Bir 3: 313 . \" actiua vita skiptis ij twa dele \" Bo 142 . \" scriptin skiptir nattena ij fyra dele \" ib 100 . \" stodh ther a sinom bönom thre delena af nattinne \" ib. \" i fiärdha delenom a nattinne \" ib 105 . skipit hawir thre dele Bir 3: 187 . \" skipsins midhaldel är längre än andre delane \" ib. \" saldho the fädherne ok mödherne ok gafuo mästadel fatekom \" Bil 433 . engen j staden wiste for än inne woro mestedeel (största delen, de fleste) RK 2: 7624 . \" hafþe komit mästa del af asia tel cristendoms \" Bu 154 . ib 99 . Bil 236 . \" vilte digran del af folkeno \" Bu 155 . Bil 87 . \" skar een deel aff hans haar \" Fl 1866 . Iv 3800 . Fr 1304 . een deel (näml. af sin egendom) for värlzins ära thordhe han väl fortäre ib 3105 . \" väntbraþena ok ät þän del nu är stektar \" Bu 416 . \" saman hänta . . . fämpta deel aff allom awaxt \" MB 1: 238 . \" tiunde deel aff allom konungx ingiäldom \" Bil 567 . \" gifwa mik tionda delin af siono äruodhe \" Bir 1: 191 . ib 192 . \" for een fämta deell i ramstadhum \" SD NS 1: 481 ( 1405). - ack. abs. till . . . del. thz faar jak ey sakt en tusende dell RK 1: 1890 . \" hiolt dighran del warom herra kost \" Bil 263 . \" flere wara, ther digher deel hwilas i for:da lönköpungx domchirchio, foräldra oc wardhnadz sielum \" SD NS 2: 134 ( 1409) . - mästa del, till största delen. till det mesta. hon (stugan ) war mästa deel rutin och fordarfwat ib 1: 37 ( 1401) . som mästadel waro jomfrur Bil 683 . RK 1: 4254, 2: 450 . - mästa delin, nästan. som handa mällan haffdhe mästa delin (mästan) alla städher MB 2: 309 . RK 2: 7464 . - en del, till en del, delvis. selde han klädhit ok mz wärdeno kläde han sik en deel siälfuan, ok en del gaff han fatöko folke Bil 650 . \" min snille ma endel takas ok vndhirstas än aldre fullelika \" Bir 1: 55. ib 2: 206, 3: 11, 97 . Iv 3652 . RK 1: 4361 . Al 9617 . - en god del, till en god del, mycket, ganska. een dell war tha hertoganna hämpt RK 1: 4396 . man giordhe een deel hwath iak badh Fr 2150 . en del fäghin Bil 270 . ","2) andel, lott. \" hanns deell i een quarn \" BtFH 1: 79 ( 1485) . \" nu kan then by ödhe liggia, som flere äre ägande vti, wil tha en byggia oc awerka sin deel \" GS 58 ( 1474) . ","3) del, det som tillkommer någon. faderen fik them beskeden deel RK 1: 230 . then kätilin i heluite weller han er hedna manna deel ib 338 . ","4) del. \" parti. mykit folk vardh slaghit pa badha sidhor, oc engindelen kunde thäs häller vinna Ang 233. - part. at öhan hafuie the for:da trättona förra atskilt mellom badha delana \" DD 1: 95 (1442, afskr.) . - sida. hwi halten j i twa dela (in duas partes) MP 1: 18 . \" är thy synden en dels vppa edhan dell ällir vppa idhra wäghna \" MB 2: 140 . ","5) parti, sak. vardhe vars herra ihesu deel swa manlica Bo 153 . ","6) sak, ting, stycke. om naagher ärinde och serdelis om then del, ath han maathe niutha sine arffmedel BSH 5: 120 ( 1506) . \" holla then dell the haffwe jder loffwadh \" FM 680 ( 1517) . ","7) gods, saker. thet största skip for gigz med folk, bysser och wärije, och all then del, ther pa war BSH 5: 96 ( 1506) . \" at i vele skicke oss c (100) karle oc then deell vi kunne forsware oss med \" ib 150 ( 1507) . om salth, hwmlble och annen dell. som behoff giörs ib 121 ( 1506) . - Jfr an-, arf-, attunde-, bak-, brodhor-, byrdha-, fiärdha-, for-, gruvo-, half-, hiärta-, hytto-, iordh-, manz-, midhal-, skogs-, systor-, tva-, täkta-, ägho-, ärfdha-del samt en-, mästadels, äfvensom luter."],"f":["dell . ","deel . däl: dälin SD NS 2: 49 ( 1408) . -ir. -ar),"]},{"a":"del","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del. \" clima . .. fyra dela i verdhene som är östher vester nör södhe \" GU C 20 s. 117 . \" alla fyra wärdhlinna dela \" Mecht 21 . - del, stycke. eppa thät han skulde koma sin aker allan wthi en deel Uppl Lagmansdomb 32 (1490). - ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skla thz wttömas som widher nakon syndhirlikin deel är (quod ex parte est) Sp V 230. nar thz kombir som fulbordokt är, ok thz görs tompt som eendels ällir aff dele är (ex parte) ib 495 . Jfr 1 Kor. 13: 9-10 (Bib. 1917) Ty vår kunskap är ett styckverk . . .; men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk. 2) andel, lott. thu gafft oss thinna äwinnelikhtetz looth ok del (tue eterniatis participium contulisti) Sp V 479. 4) part (i rättegång). badha delana komo for oss sama dagh i sancti cristofori hws i calmarna oc satto thera saak oc blifuo widher oss for fulmäkotgha skedhismän wm all skälning Rydberg Tr 3: 161 (1436). - sida. nar människian är stadh mith i mällan diäffwllin ok ena onda människio, til hwilkin delin (parti) hon luthar, wndhir thäns härradöme bliffwer hon Sp V 431. 6) sak, ting. haffwer han hafft siig her eij annars an erliga oc skäliga oc inghen del brwkat, ther eder orden äre til straff Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509, nyare avskr.). HSH 13: 44 (1524, Brask). oc wet iac ingen then deel then eder nade kan bättre förwärffue . . . än at eder nade hielper til endrekt i then helge christelige troo oc kyrkia ib 47 (1524, Brask) . \" oc giöres eder intet behof hafwa nogen umsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens \" ib 103 (1524, Brask) . \" kenne gud wi akte ingen deel lskaffe med eder uthen then good är oc till vilie wenskap oc bestand kunne drage \" ib 15: 25 (1526, Brask) . 7) gods, saker. giort hinder pa nogen del som thenne for:de iogan brwn tilhörer HSH 17: 71 (1523, Brask) . - (tha kom henne i hugh sin deell (för feell?) och bristilse, oc sagdhe til härran ihesjum eya huru fatigh oc fwll brudh jak är (tunc illa suæ paupertatis memor effecta, dixit . . .) Mecht 264 ). Jfr an-, arf-, arfs-, arv-, attunde-, barna-, brodhor-, bytis-, ens-, fiärdha-, for-, framan-, fädhernis-, fäm-, guds-, half-, halva-, hitto-, hovudh-, hus-, iordha-, ivir-, köpe-, lands-, manz-, mere-, midhal-, midhio-, mur-, mödhernis-, nidher-, pumpa-, siätte-, skogh-, skogha-, sma-, somar-, systkina-, systor-, tionde-, tomta-, två-, thridhia-, thridhiungs-, thrä-, ägho-, äptra-, ärve-del, samt brödhradelar, ävensom en-, mästa-dels."],"f":["deel . ","deil SD NS 3: 70 ( 1415)"]},{"a":"dela","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvist, träta. \" þät var þera daghlek dela \" Bu 50 . \" aff missämia kombär dela, ok aff delo komber slagh ok dråp \" KS 5 (11, 6) . Bil 659 . MB 1: 178, 210, 339, 462 . MP 1: 107 . RK 2: 7484 . LfK 175 . Ber 53, 57, 58, 59 o. s. v. vm thu flyr thrätto oc delo Bo 47 . Jfr bya-, eghna-, iordha-, viþer-, ängia-dela. "],"f":["delo broþir , ","delofulder","dela )","delu maþer , ","delo mal , ","delo ordh , "]},{"a":"dela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) dela. \" deladhe älla skipte landeth j blandh xij israels släkther \" MB 2: 3 . ib 11, 47, 101 . \" waar alder allan eens deela (lefva lika länge) \" Al 6150 . \" deele med her niels clausson om (meddela) the tidendher \" BSH 4: 280 ( 1501) . FH 7: 96 ( 1513) , 97 (1 513). \" delendes sijne gode rad met hänne \" ib 91 ( 1511) . \" eder gode radh delendes med oss \" BSH 5: 245 ( 1507) . \" edhers nadis gode raadh delendis om tesse articlar \" HSH 19: 122 ( 1506) . ","2) tilldela. \" hwar är diäruast vm deldan luth (porcio cuique rata fit tucius appropriata) \" GO 737 . ","3) utstaka? epter thy ath en häradz syn ok landz syn delt. gildat ok sworit haffdo thesse raa fasta SD NS 2: 251 (1410, gammal afskr.). ","4) döma. \" borghamästarane oc radhit . . . deeldo fornempda breff widh fulla makt oc war mangom sinom til forene dömpt widh fulla makt \" SJ 94 ( 1439) . - (?) med en ret hollender, huilchen edert egiid breff deldhe till at bythe och parta BSH 5: 533 ( 1513) . ","5) göra tvistig, tvista om. med ack. sculde al värulden dela eet mal Bu 507 . \" mädhan ij hafuin rät at dela (hafven att tvista om hvilket som är rätt, hafven en rättstvist) \" Iv 3941 . ","6) intr. \" tvista, träta. med um för att beteckna det hvarom, och viþ el. maþ den med hvilken det tvistas. en cristin klärkir . . . delde vidh en hedhin dan vm thera gudha \" Bil 762 . \" dele ta slächt wider slekt \" KS 11 (26, 11) . MB 1: 371 . \" delde . . . mäþ diäulenom \" Bu 171 . GO 487 . SO 79 . LfK 207 . \" vm jak skulle dela mz thik vm rätuisan dom (justo judicio contenderem tecum) \" Bir 2: 236. prästren ok hon wrþo vm siþe vuini ok deldo Bu 30 . ib 170 . Bo 12, 41 . MB 1: 280, 335, 336, 485 . Bir 3: 160, 170. dela oc thretta VKR 28 . Iv 1603 . Ber 48, 59 . at genköka älla dela j nakre sak ib 60 . talar, delar oc ropar LfK 144 . - Jfr ater-, fran-, ur-, utdela samt viþer delas."],"f":[]},{"a":"dela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","4) döma. thet (ɔ breffuet) war ogilth gjorth och delth omyndogt til forende STb 2: 144 (1486). swa fframpt han icke skulle bliffue deld ärelöss offuer thesse try rike suerige, norge och danmark fför en ordlös ffördere ib 4: 262 ( 1512) . \" dela sik i, låta döma sig (berättigad) till, låta tilldöma sig. haffue oc nagre delt sigh i naghra theris goz, som vt aff thet rike, som gotzen i liggia, haffua warit i thenne twedrecht . . . tha schola the tem än nw igen fanga \" Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) .","7) banna, gräla på. med ack. hector . . . skylthe ther syna hwstrw fore at hon hade thz stämplad oc delade hänne hardeliga ther fore Troj 181 . "],"f":["*dela saman , tvista. Se Sdw 2: 1208. - Jfr af-, for-, ivir-, til-, ut-dela, samt odeladher."]},{"a":"dela","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iordhadela."],"f":[]},{"a":"delakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-aktadhe )","*delakta sik , få del i, bli delakktg av el. i. o maria hälgasta dotter wälsignadh wari thu aff herranom gudhi thy at om tik deelakthadhom wi os liffsens frukt (per te fructum vite communicaimus) JMÖ 130 ."]},{"a":"delaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["delaktig. \" at han thäs bäther deelaktogher wardher klärkannas böner \" Lg 3: 67 . \" om thet salpether, frw margreta hawer, flyr saa wii blifwe delafftige ther aff \" BSH 5: 179 ( 1507) . \" gör mik deel aktoghan mz allom them tik rädas \" VNB 15 . Jfr odelaktogher."],"f":["deel- . ","-afftig )"]},{"a":"delaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) delaktig (av el. li). med gen. el. i dess ställe ack. at jak wardhe (dela[k]ttogh thinna hälga manna forskullan SvB 172 (omkr. 1500). med prep. af änglande skullo deelaktoghe wardha aff guddompsen äro JMÖ 50 . hauer thu . .. giorht mik deelactogha aff jhesu christi bitherligha döödh, ärofulla vpstandhelse ok vndhersama vppfärdh SkrtUppb 375 . j trogne män . .. som delaktoga ärän aff then oräth oc thz onda meg oc ede offwerganget är Troj 41 . - med prep. i. them kalladhe han til sinna tro, them görandis deelaktogha i hymerikis äro JMÖ 25 . wil hon wardha dealktogh j lönomen ok hedhrenom, smake nw foreath stridhinna dygdh SpV 215 . 2) gemensam. göra deaktogt, göra (ngt) till gemensam egendom, dela (ngt med ngn), dela med sig (av ngt åt ngn). med ack. och dat. fadhrin j himerike mote takandis sinom son mz wärdogasta hedher oc sagde til honom see iak giffwer tik alla kräselikhetz ympnoghet hulka thu swa som ather liffdhe nidherfarandis j wärldinna wtläge at thu mz fullasta mak them skipt oc deelactogha göri owerflögdhelikast allom siälom som thu nw mz tik wpfördhe (ecce do tibi omnium affiuentiam deliciarum quas in exilium mundi descendens quasi reliquisti, cum plenissima potestate communciandi eas affhuentissime omnibus animabus quas modo tecum præsentasti) Mecht 95 . - Jfr odelaktogher."],"f":[]},{"a":"delaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) delaktighet (av el. i ). med gen. thin hoghir, näktar ällir affröwadhir aff thäs hälgha anda delaktoghet, om thu wndhirgiffwin thinne skörhet thina indra krafftha SpV 41 . - med prep. af. skal jak giffwa honom frwcth ok delacatoghet aff allom minom plaghom pinom ok ärffwodhe som jak haffwer lidhit for människionna atherlösn Mecht 84 . med thyna hielp haffua wy delactughet aff lifsens fruct SvT 18 . - med prep. i. wm han haffwer jnga del.aktoghet j the ärandeno vm hwilkit han withnar PMSkr 74 . 2) gemenskap, förbindelse. beröring (med). hwat dealktoghet (participatio) haffwer rätuisan mz orätuisonne SpV 363 . - Jfr böndelaktoghet."],"f":[]},{"a":"delan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvist. \" i delan oc trätto \" Su 54 ."],"f":[]},{"a":"delan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvist. träta. naar abbatissan höre ällir findir samanbindninga twädrägt ällir delan i bland sina systra FOVkl214. - grälande, bannande. tridhia dödhelica synden är wredhe j hänne ma menniskian swa ranskas . . . om hon haffwir nakan sarghat mz delan obryghilsom oc höghmälis ordhom SvKyrkob r 348."],"f":[]},{"a":"deld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) del. \" at wi thesse breff hauä seet och hört . . . ey skrabathä ok ey lastahä i nogor therrä deeld \" FH 8: 1 ( 1389) . ","2) en af de delar i hvilka en bys jord är delad, skifte, teglag, samling af intill hvarandra liggande tegar af samma naturliga beskaffenhet? (se Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 216, 219). kännomps . . . os sält hafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld som kallas ät lodhfal af bolbynom köpt SD NS 1: 11 ( 1401) . \" eet markland iordh liggiande . . . widher östra delena mith i bynom \" ib 2: 459 ( 1412) . - Jfr aker-, bolstaþa-, garþa-deld."],"f":["deeld )","delda ra , "]},{"a":"deldermyndisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se däldermyndisker."],"f":[]},{"a":"deling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delning. \" jag haffuer oplathet oc antwardath medh fulle makt sancte birgitte i hws (för lica byte oc deling medh minne syster oc hennes barn the saak oc sakefal som mik ära til dömd \" SvSkr 1: 40 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"delnamar","b":[],"c":"","d":"","e":[" alle the som deelnamar (delaktige, delegare?) wåre j nogre the ägodelar FH 5: 4 (1446, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"delotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trätlysten. MP 1: 342 ."],"f":["-utter: -utte MP 1: 342),"]},{"a":"delrermynd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dälrermynd."],"f":[]},{"a":"deltäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["deltagande, delaktighet. participium . . . del äkth (fel för del täkth; jfr Cathol.: participium quasi particapium) GU C 20 s. 412 ."],"f":[]},{"a":"den","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þän."],"f":[]},{"a":"denar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ordet i pl. använt i stället för pänningar för att ange att ett belopp erlägges i myntade penningar. Jfr SAB D 866, anm. 2. huilken tompt oc gardh anamedh för:de menart oc hans dotter kaderin för theris andell oc xxxiij marker denarer ther til Svartb 559 ( 1509) ."],"f":["-er ) , "]},{"a":"deninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mynt, säkert = pänninger, hvilket ord sannolikt åsyftas med det tecknade d (d. v. s. denarius), som i de tryckta texterna återgifvits med deninger eller en form af detta ord. c mark deninger FM 147 ( 1503) . Jᴹ (1000) mark d. (eninger) ib 484 ( 1510) . \" man skal ecke foo j tunno öl for d(eninger) \" ib 439 ( 1509) . ib 294 (1506), 317 (1507), 602 (1513), 603. dömdes länzmannen sin dening igen BtFH 1: 135 ( 1506) . \" swa monge deninger som longh kniffuen är wärt \" ib 138 ( 1507) . ib151 (1507), 202 (1509), 209 (1506), 213 (1507) o. s. v. Jfr xxviij marker denariorum SD NS 2: 574 ( 1412) ."],"f":[]},{"a":"deste","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dess, desto. - deste . . . iu, dess . . . jn. Se Sdw 2: 1208."],"f":[]},{"a":"deste","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dess. \" desto. ath hon desthe myndre forskullan faar när gudhi \" Gers Frest 2 . komber . . . j henne thestha mer högh färdh ib 29 . ib 30 . disthe mere päningh kwnne iach senndhe edher FM 675 ( 1517) ."],"f":["thesta . ","testha Gers Frest 30 . disthe),"]},{"a":"deventirsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Deventer. - n. kläde från Deventer. saa myketh dwentyrst, jagh faar eth par kleder aff BSH 4: 218 ( 1497) ."],"f":["dewetyrsker . ","dewentyrst ) , "]},{"a":"dia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst.? (eg. inf. och = föreg. ord) di. blott i förb. giva di(a). giffwa mik dyia aff sinom spinom SkrtUppb 54 . när the (ɔ suggorna) giffwa dij skwla the haffwa nogh ätha PMSkr 218 ."],"f":["dyia SkrtUppb 543 . ","dij PMSkr 218 )"]},{"a":"dia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["dia. när lambith är föth tarffwas thet wpresas oc läras til ath dij modher myökena oc spenan PMSkr 238 . ib 660 (senare avskr.). nw dir hon iomfrunna miölk Skrt Uppb 47. mädh hänna söne dia aff hänna spinom ib 53. fira manadha skwla lamben dij PMSkr 216 . Jfr följ. ord."],"f":[]},{"a":"dia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["di. mine spina . . . hulka thu didhe Gr 287 . Bir 3: 74 . Bil 426 . en ammo dya MD (S) 242 . \" sina modher at di \" Al 1362 . thu ma än wäl di thina modher miölk ib 1230 . - abs. han wil ey di MB 1: 278 . \" wilde barnet ikke dia \" Lg 3: 22 . hon war affwandh at dya ib 3 . MB 114 . Bil 574 ."],"f":["dya MB 1: 114 ; Lg 3: 3 ; MD (S) 242 . di. dighia?: dighdhe Lg 1026 . ","-dhe ) , "]},{"a":"diamant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["diamant. \" diamas antis mas generis lapis quidam wlgariter diamanth \" GU C 20 s. 182 ."],"f":[]},{"a":"die","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["di. them quinnom som giffwa barnom dia LB 3: 102 . the spinane som gawo dia warum herra ihesu christo KL 63 . \" the spina som äkke gafwo diia \" Bo 198 . ib (Cod. B) 348. Bir 3: 40, 75 . ST 337 . Ber 78 . Lg 3: 22 (på de anförda ställena kan dock ordet med lika mycket skäl fattas ss inf.)."],"f":[]},{"a":"diekn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diäkn."],"f":["diegn"]},{"a":"digher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) diger, fyllig, tjock. ss tillnamn. olaff dygher MD 320 . \" olaffz degre färd \" ib 321 . \" ingridis dicta dighræ \" SD 2: 242 ( 1297) . ","2) bred, stor, svällande (om vattendrag). for i et skip ut å et dyghert vatn KS 30 (76, 32) . een digher aa Iv 2283 . \" försen vart tha deger oc stoor \" MD 345 ; jfr bem. 7. ","3) stor (i utsträckning i allmh.). hafua dyran sten ok dyghran quidi Bil 613 . the degre draka MD 345 . \" fördhe mz sik dighran del aff korseno \" Bil 87 . \" aff smalandom en digher deel \" RK 1: 4032 . - i ortnamn. in dighraedhby SD 5: 483 ( 1345) . ","4) mycken, stor (i antal, mått el. värde). dygher siälde (för fiälde) manna KS 79 (196, 87) . drap dighart folk Bu 490 . \" dighirt diäfla härskap \" Bil 725 . \" fik thome dighart seluar \" Bu 184 . ","5) mycken; stor (i grad). fic dighara guþlika räzl Bu 8 . dighra naþe hauar guþ viþ iþar giort ib 184 . mäþ dighre gläþi ib 395 . \" dighr hedhr ok ära \" KS 35 (91, 38) . Bu 11 . KS 14 (133, 15) . Iv 2333 . ","6) stor, betydlig, ståtlig. hiöldo romara þär for dighart hof ok höghtiþ miok dyra Bu 395 . ","7) stor, stark, häftig. giorþe . . . digharan storm Bu 137 . - n. adv. mycket. hui räþes þu sua dighart Bu 18 . ib 26 . Bil 124 . MB 1: 23 . Fl 473 . Fr 985 . Iv 544 . RK 1: 1063 . \" dighart gladhir \" KL 147 . \" var han the rätto tronne . . . digirt ginuärdogher \" Bil 895 . - vid komp. dighert större än iak är Fr 788 . RK 1: 4360 . Al 8252 . - Jfr axul-, axuls-, iäm-, of-digher."],"f":["dygher . ","deger . ","digharan Bu 11, 137 . ","dighara ib 8 . ","dighre ib 395 . ","dighara (a i andra stafvelsen är sedemera utstruket ) ib 184),"]},{"a":"dighlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som dreglar. fleumaticus deeglare ita exponitur commvniter dreglare GU C 20 s. 121 ."],"f":["deeglare GU C 20 s. 121) , "]},{"a":"dike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fossa, dike, grop. ii söre af dikeno Bu 129 . MP 1: 297 . Lg 3: 27 . - (?) diki oc dikis rätter skulu uptakas SD 4: 308 (1335, eft. Hadorphs aftr.). partem mee possessionis in baggahwirwo væstandikit et in communitatis viam . . . venidisse ib 6: 215 (1350 näst vidher ana oc dikedh ib NS 1: 44 ( 1401) . han flunkar millan skogh och diike RK 3: 2081 . Jfr midhväghis dike. ","2) piscina, dam, fiskdam. ST 299 . Jfr fisk dike. ","3) agger, dam, fördämning. watnet wäxste ower dikan Lg 3: 703 ."],"f":["dyke MP 1: 297 ; Lg 3: 27 . diike),","dikis rätter , "]},{"a":"dike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*dikis ände , "]},{"a":"dikefisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dammfisk. Se Sdw 2: 1208."],"f":[]},{"a":"diker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se deker."],"f":[]},{"a":"dikia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["dika, genom dike utleda (vatten). göta lätho dika (Cod. C dikä 1030) alt vatnit v enne elf Bil 646 "],"f":["dika )"]},{"a":"dikiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. RP 2: 400 ( 1400) . lasse dicare HLG 3: 115 (1528)."],"f":["diikiare GU C 20 s. 287 . dicare HLG 3: 115 (1528)),"]},{"a":"dikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (JMÖ 184; jfr Lat. dictum) yttrande, tal, framställning. thenne loffsanfen är söthenr i notomen än i ordhomen är han nakot hardher til at wndhersta, thy at okwnnogh ordh finnas thär oc okwnnokt dikt JMÖ 184 . poetisk framställning, dikt. disticium cii uel hoc disticum uel disticio i[deast] carmen uel opus duorum versuum twegia versa wisaa elle dykth GU C 20 s. 195 ."],"f":["dykth GU C 20 s. 195) , "]},{"a":"dikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förestafvande, ingifvelse. alt thz wi trom thz hawom wi aff hälgha manna bokom mz thäs hälgha anda dikt MB 1: 113 . ","2) framställning (i sht skriftlig). at min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3 . aff hwilkins dikt oc lärdom han sik tha enkte mintis haffwa läsit ib 265 . Lg 293 . \" j thinne dikte sätz atir lykkilse mz ända \" Bir 1: 366 . - poetisk framställning, dikt. frwr oc möör them bör mik prijsa i min dijkt oc mz min wijsa RK 1: (Albr.) s. 211 . MD 385 . ","3) det som är uppdiktadt, dikt, lögn. fore rätta sannind ok änga dikt A 4662. thz sigher jak vtan falsk dykth RK 1: (sfgn) s. 172 . lutherss dicht ib 3: (till. om Chr. II.) 6361. - påhitt. RK 1: (yngre red. af LRK) s. 279."],"f":["dykth . ","dikte Bir 1: 366), "]},{"a":"dikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr samandiktadher."],"f":[]},{"a":"dikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förestafva, föreskrifva, ingifva. hon (ɔ: biblia) är diktath aff them hälgha anda siälwom, oc scriffwath aff hälghom patriarchom oc prophetom oc ewangelistis oc apostolis MB 1: 48 . \" änkte lyste likamen, för än skälin diktadho oc wisadho honum thz \" ib 1: 112 . ib 146, 451 . ther diktadhe (gaf föreskrift om) war herra honum gudz hws ib 343 . j the daghlico bönine som min son thik insköt ok diktadhe Bir 3: 163 . ib 475 . \" jak sände til thik the reghlo som jak siäluir diktadhe (quæ de ore meo processit) \" ib 2: 247 . ib 4: 53 \" swa som miskunnin diktadhe \" ib 2: 13 . ib 1: 399 . Su 211 . ","2) författa, dikta. \" hafwandis mz sik kyrkionna reghlor stadhgha lagh oc skipan dictath oc wt gifwin af hälgum fadhrum \" Gr 417 . Bir 3: 276 . \" diktadhe dagh ok nat gudlikis kiennedoms bökir \" Bil 649 . ib 651, 711 . Fr 3222 . han diktade först ymnos ok sangh j the hälghe kirkio Bil 641 . ib 628 . Bir 2: 67, 4: 54, 55, 56 . \" dicta faghir riim \" KL 72 . \" een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo \" MB 1: 319 . \" marghe andre sanga i the hälghe script waaro diktadhe a hebreisko tungo \" ib","3) uttänka, uppfinna. we är thöm orät dichta ok städia (möjligen är lagh bortfallet efter orät, i hvilken händelse detta ex. torde böra föras under 2) KS 67 (165, 73) . \" hörir alt enom mästara til at dikta wäl ämpnith oc fulkompna wäl gerningena \" MB 1: 443 . \" dictadhe et annat radh \" Bil 346 . MB 2: 183 . RK 1: 3931, 2: 649, 3: 2505 . - uppdikta. dikte ther enkte fra äller til Al 2751 . sagdhe brödhrena dikta sik järtekne Bil 833 . ST 464 ","4) inrätta, bereda, förfärdiga. thz closther hade iag sielffuer stiktad och epther myn eghen wilie diktad RK 3: (sista forts.) 5524 . \" dicta hanom eet palacium \" Bu 181 . ib 510 . Bil 322 . \" diktar han myrkhws oc galgha \" MB 1: 60 . \" dikta sik bätre klädhe \" ib 82 . ib 83, 162. - Jfr padikta."],"f":[]},{"a":"diktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) framställning (i sht skriftlig). hälga fädhra diktan Su 6 . ib 79, 298, 336 . MB 2: 285 . \" straffas för diktans oc maalsens laster \" Su 3 . ","2) anslag, plan. \" vndirstodh theris falske diktan \" MB 2: 248 ."],"f":[]},{"a":"diktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) den som förestafvar el. ingifver. sigher . . . christus sik wara reglanna diktare Bir 4: 51 . \" laghanna diktare (dictator) ib (Dikt) 238. \"","2) författare, diktare, skald. iättande thäs sangx diktara oc scriffuara mangskona atirlön Bir 4: 56 . \" ey bör minne modher haffue eenögdhan tiänara oc dictara \" Lg 3: 18 ."],"f":[]},{"a":"diktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr lyghna-, ävintyrs-, ävintyris-diktare."],"f":[]},{"a":"dil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["dill . ","diil )","dilla frö","dilla moster","diillemosth )","dilla rot","diilleroth LB 8: 41 . ","dylaroth ib 7: 65), ","dilz blomster , ","dilz frö","diilz- )","dilz rot , "]},{"a":"dilfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dillfrö. \" thager man diilfrö \" LB 8: 41 . ib 2: 43 . Jfr dilla frö, dilz frö."],"f":["diil- )"]},{"a":"dilfröblomster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dillblommor. \" sywdher man diilfrö blomsther j olio \" LB 2: 43 ."],"f":["diilffrö- )"]},{"a":"dilrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dillrot. \" torkar man diilrooth \" LB 2: 43 . Jfr dilla rot, dilz rot."],"f":["diil- )"]},{"a":"dilsudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dekokt af dill. LB 2: 43 ."],"f":["diilsodh )"]},{"a":"dimba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dimma. \" molenet oc dimban gaff sik opp \" Lg 3: 694 . \" rängbugin skinandes mällan molens dymbo \" Su 173 . "],"f":["dymba )","dimbo röker , ","dimbo thoka","dymbo- )"]},{"a":"dimba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dimma. bild. thiokka tukan äller dymban takir nu bortskridha for minom öghum Prosadikter (Barl) 88 . "],"f":["dymba )","*dimbo vädher , "]},{"a":"dimber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skum, svagt seende. dym ögon LB 2: 64 ."],"f":["dymber )"]},{"a":"dimbogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dimmig. \" nebulosus . . . dymboger \" GU C 20 s. 347 . - bildl. excultacio in adueris är een dimbogh ok mörk hwgswalilse (nebulosa consalatio) aff annars faal fore haath skuld SpV 141 ."],"f":["dymboger )"]},{"a":"dimit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags siden, aldra handa riikheet ther husith var medh innan breet, tribaldh, bliald och examit, silke ok päl ok (swa) dimit Fredrik ed. Noreen 326. (Jfr E. Noreen, Stud, rör. Eufemiavisorna II, 29)."],"f":[]},{"a":"dimmelvika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dymbilvika."],"f":[]},{"a":"din","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þin."],"f":[]},{"a":"diogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" vi funne oc i samme book stoor rettilse om skoger bärg oc dioger (för sioger? d. v. s. sjöar) i westergylland hwem the tilhöre HSH 16: 102 (1527; Brask)."],"f":[]},{"a":"dionker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diunker."],"f":[]},{"a":"diost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridderlig tvekamp till häst. vid hvilken de stridande med lansarne angrepo hvarandra. Jfr Diez, Etym. Wörterb. 1: 216; Viollet-le-Duc, Dictionnarie du nobilier francais 2: 366 f.; Schultz. Höf. Leb. 2: 107, 110 f., samt Niedner, Das deutsche Turnier s. 38 f tornäy ok dyost Iv 1560 . ib 1847, 1962, 4213, (Cod. B. C) 948. ij torney ij diwst äller ok ij striidh ib 3514 . \" sik manleka brukande i dyysth ällar thorney \" Su 176 . ther mz thenna dost for gik ok torney burdhis riddirlik Fr 1829 . Va 52 . \" ther war dust ok behordh \" RK 1: 3518 . riddara oc swena the giordho ther gaman mz diost oc bobordh Iv 46 . \" mz hoff oc danz oc leek oc diost \" MD 190 . \" viisto riddara thera leek . . . mz dust at stangana gingo sönder \" RK 1: 1100 . ib 1104 . \" diwst at ridha \" Al 454 . Fr 1671, 1719 . RK 2: 196 . Lg 3: 64 . rida i döst Di 17 . ränna diost Al 3865 . ib 4751 . öfde ther dyst RK 2: 5177 . \" bruka . . . dwst ällar spärbräkningh \" Lg 3: 66 . - envig? som androm biwdher diwsth SGGK 106 ."],"f":["dyost Iv 1560 . ","diwst ib 3514, 4213 ; Fr 1671 ; Al 454 . ","diwsth SGGK 106 . ","dyst Iv 1847, (Cod. B) 948; RK 2: 5177 ; Va 52 . ","dyysth Su 176 . ","döst Di 17 . ","dösth RK 2: 196 . ","dost Fr 1719, 1829 . ","dust RK 1: 1100, 1103, 3518 . ","dwst Lg 3: 66 . ","dwsth ib 64), "]},{"a":"dioster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = diost. aff een diost man sigher fra Fr 1647 . \" ther war duster ok bohordh \" RK 1: 448 ."],"f":["duster )"]},{"a":"diostera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kämpa i ridderlig tvekamp till häst."],"f":["döstera GU C 20 s. 327) , "]},{"a":"diostera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kämpa i ridderlig tvekamp till häst. diusteradhe ok thorneradhe KL 82 . tha var dosterath alla väghna Fr 1817 . man sa dostera ä twa ok twa een fiol ok annar sat ib 1820 . ib 1678, 1700, 1709, 1752, 3053 . - kämpa i envig (på lif och död) till häst Fl 1837 ."],"f":["diustera: -adhe KL 82 . ","dystera: dysterä Fr (Cod. B, C, D, E, F) 1678; -adho ib (Cod. B, C, D, E, F) 1820. för öfrigt dostera. -adhe, -at), "]},{"a":"diosteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = diost. jak jdhnadhe dysteran (in hastiludiis . . . me exercui) oc andra världinna fafängo Bir 2: 334 ."],"f":["dysteran )"]},{"a":"diosteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridderlig tvekamp till häst. GU C 20 s. 327 . Prosadikter (Sju vise mäst) 120 ."],"f":["doosteran GU C 20 s. 327 . ","dosteren Prosadikter (Sju vise mäst) 120), "]},{"a":"dipil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konstigt el. märkvärdigt ting? han sa ther vnder oc annor dijpil Al 9237 . - svek, förräderi? alexander thera dijpil fra Al 1655 ."],"f":["dijpil )"]},{"a":"dirfdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärfhet. \" pl. haffuer jach fordraghit them theris stora dyrffde \" FH 3: 104 ( 1447) ."],"f":["dyrffd . ","-ir )"]},{"a":"dirflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = diärflika. nalkas genstan ondha andana thäs dirfflekare LfK 69 . ath the icke altidh skolä dyrffues saa dijrffuelige at skijnna BSH 5: 92 ( 1506) ."],"f":["-leka . ","dijrffuelige )"]},{"a":"dirva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["-adhe: dyrffwade Troj 82 . ","dyrffwadens ib 166 ) , ","dirva sik , djärvas, drista sig, våga. jngen aldrig dyrffwade siig orädeliga opsätya siig j moth oss Troj 82 . ","*dirvas til , djärvas, drista, våga. ther ära nogre, som ider myked offuerwoldh oc orett haffwa giort oc göra, oc i dirffwens ey till thz mz retta at widergöra Uppspriv 15 ( 1469) . Jfr tildirvas."]},{"a":"dirva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) göra djärf, uppmuntra. hon affäggiar mannen aff allom godhgärningom oc diruir til alla synd MB 1: 45 . ","2) djärfvas, våga. \" dirþe siþan aldregh coma när hänne \" Bu 23 .","1) vara djärf, vara förmäten, yfvas. hon är oc the ther . . . ey veet dyrfwas Bo 41 . \" dirfwas af nakre sinne for skuldan \" Bir 1: 364 . at han skuli ey trösta a sik älla dyrfwas aff sik ib 2: 37 . Ber 8 . ","2) blifva djärf, fatta mod. the dirfuas alle aff hans froma Iv 2356 . ","konj . må drista) jngen broder i ämbeteth hanom til sig taga SO 85 . ib 87 . SR 20 . diärffuis ingen brodher eller syster til at neka mynnes bekar TS 20 . ib 25, 27 . \" han eller hon diärffz ey att komma i wårt compani \" TS 21 . ib 22 (diärffz i båda dessa ex. förekommer i ett gammalt aftryck af origi nalet; detta har utan tvifvel haft diärffuis, pres. konj). - Jfr til dirva."],"f":["dyrua . ","dyrfwa . ","dörffua . ","dörffua . ","dörffwa . derua. derffua. diärffua. -ir, þe),","dirva sik , blifva djärf, blifva förmäten. ther han tok sik aff dirwa Bir 2: 334 . - refl. dirvas, "]},{"a":"dirva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärvhet, dristighet. aldrig gik thz aff myna dyrffwo sätia krij oc ärlig mz grecana Troj 247 . - djärvhet, förmätenhet, oförsynthet. biscopen sände honom framdelis til pauan ath taga aflösn for the dirffwona ok syndena som han hafde giort MP 4: 139 ."],"f":["dyrffwa )"]},{"a":"dirve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. Jfr näsa-, ofdirve."],"f":[]},{"a":"dirve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärfhet, dristighet, mod. \" siälin hawer thre krapter, skiäl oc losta oc dirffwe \" MB 1: 269 . \" ther til at han skoli gifwa them af sik tröst oc dyrfw \" Bo 53 . Al 2849, 2851, 4369, 7169 . \" ofmikil dirue ibland okunnoghe män \" KS 44 (113, 48) . - djärfhet, öfverdåd, öfvermod, förmätenhet. hwa gaff thik til dirfue ok raadh, thz thu hafuer mik swa forsmaath Fl 1752 . \" spurþe huaþan han fik þa dirue \" Bu 493 . Bil 716 . KL 185 . \" af sinne eghne ilzsko ok dyrwe \" Bir 1: 115 . ib 209, 395 . 2: 192, 332, 3: 33. Bo 193, 218 . MP 1: 103 . Al 4280 . LfK 7 . \" mykin nahdinna dyrfwe (præsumptio nimia veniæ) \" Bir 1: 219 . stolthet, styfsinthet? pertinacia, dyrfue GU 8 . - Jfr folsko dirve."],"f":[]},{"a":"dirvilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. djärvhet, dristighet, tilltagsenhet. engin mennisko magh herimothe sigia . . . meth ofornumpstelig fyrffuilsse SD NS 3: 517 (äldre övers.)"],"f":["dyrffuilsse )"]},{"a":"dirvilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärfhet, förmätenhet. præsumpcio, dyruilse GU 3 ."],"f":["dyruilse )"]},{"a":"dis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["disaþing (dysa-), ","*disathings marknadher , ","*disathings market","distingx- )"]},{"a":"dis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dis, ett slags qvinlig gudomlighet, qvinlig skyddsande."],"f":["disaþing","disaþings dagher , ","disaþings friþer , "]},{"a":"discipel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärjunge. \" ihesu christi wälsignilse mädh sinom discippler, wari ower mik \" SvB 22 ."],"f":["discippler ) , "]},{"a":"diskant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. sång som söndrar el. skiljer sig (från cantus firmus); figursång. \" var then mässan sungen mäst i discant \" TK 274 . sungo . . . alleluya ok annan nyän songh mz swa sötha discant ok noteran LfK 246 . theres aldrasötestä sangher ok discant ib 247 . \" systrana skulu . . . sionga . . . sina tidher . . . ey mz discant \" Bir 5: 20 . ib 69 ."],"f":[]},{"a":"diskantera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunga figuralsång. swngho oc discanterado MB 2: 230 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"diskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snickare? i ortnamn. alt diskare böle FH 7: 49 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"disker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tallrik, fat. tha the sagho thera dyra hafwor swa som varo diskar ok dyr silfkar Bil 850 . ib 613 . x diskar FH 3: 66 ( 1445) . \" thön thry äta al saman al vidhir eet bordh hwar dagh oc af enom disk \" Bo 34 . ib 172 . MP 2: 6 . \" smidha . . . diskia oc drykkekar aff sylfmynteno \" Bir 2: 154 . ST 274 . LfK 12 . giffuis hwarie enne söpe j sinom disk Bir 5: 31 . \" hwem han sändher wiin äller mat ij nap äller bulla disk äller fat \" Al 2304 . \" the waro sötare än nakar fisk ther man pläghar läggia a disk \" ib 8776 . ib 2269, 6086, 8188 . Fl 865 . Fr 384 . RK 1: 1290, 3590, 3594 . GO 105, 158, 795 . AS 59 . lotho hans disk fulwäl staa (höllo honom med godt bord) RK 1: 1311 . - paten. kalkar och disker mon iack ey spara RK 3: (till. om Chr. II) 6303 . BSH 5: 445 ( 1511) . - Jfr brödh-, silf-disker. ","2) matbord. swa länge þe äru saman vm disk oc duk (äta vid gemensamt bord, hafva gemensamt hushåll) SD 5: 477 (1345, nyare afskr.; möjl. att föra till 1). bord vid hvilket de som deltaga i en rätts förhandlingar hafva sin plats, domarebord. gaff . . . sin fridskilling wt oppa disken SJ 255 ( 1457) . \" skule saa mange penynge pa disken (giva, läggia el. dyl.) ib 326 ( 1465). antwarde oc fornögde thöm her vppa dysken ij[upphöjt c] och lxv (265) stokholmeske mark \" ib ( 1465) huilka peninga laurens jensson lagde fraa sik pa disken i rettin ib 406 ( 1473) . "],"f":["dysker . ","-ar . -iar: diskia Bir 2: 154), ","diska mat , ","diska vatn , "]},{"a":"disker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tallrik, fat. Jfr Hyltén-Cavallius, Wärend och wirdarne 2: 191 f., Romdahl, Fataburen 1909 s. 61. iak eger at gelda . . . thu hundrat diska oc skala SD 6: 271 ( 1351) . RP 1: 188 ( 1364) . then första disk mat ther komber for min herra will iak dragha til lmik mz dukenom Prosadikter (Sju vise mäst B) 195 . - disker ok duker, beteckning för (eget, gemensamt etc.) hushåll. (Jfr Troels-Lund, Dagligt Liv i Norden V, 178 f.; annorlunda: Schlyter, Ordbok 120, Hildebrand, Sv. med. 1: 147, Sdw 1: 188, SAOB D 1540 (och 1535)). alla ther huss och heman vppeholle medh disk och duck (ɔ med eget hushåll) magha köpa rogh STb 3: 108 ( 1493) .","2) bord; bord i rätten, domarebord; övergående i bet.: domstols kassa. the femtio marck reda peninga, som joan swensson haffuer lagt i rettin pa disken STb 1: 266 ( 1480) . \" ther tiil gaff för:ne hustrv gertrud förscriffne erich xx mark pa diske ligiandes offuer alt byte fför en wilie oc kerlikhet \" ib 5: 167 ( 1517) . \" hulke peninge alle tilhope erik kuse anamade aff disken HLG 3: 155 (1520). ijᶜ (200) mark, som stode j disken insatte til retta ib. peningane som j disken stodho ib. Jfr brödhdisker. \""],"f":["*diska fanter , ","*diska slätta , ","*diska thwängia , "]},{"a":"dispensera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["befria (från iakktagandet af en föreskrift, särskildt af en ordensregels bud). med personens beteckning föregången af prep. mädh. gudh siälwer hafdhe wisat henne sin wilia oc dispenterat mz henne ower moysi lagh MB 1: (Cod. B) 357 . än thu . . . dispenserar mz thik siälf (tibmet ipsi dispensas) Bo 132 . VKR 7, 8, 44, 45 . LfK 151 . - med personens ack. j them stykkiom som the ey mogha them wtj liisa ellir dispensera VKR 44 . - abs. hafua formännene enga makt at liisa eller dispensera j them (de punkterna) VKR 45 . - befria från. med sakens ack. thässa fasto . . . maa abbatissan vndan thaka oc dispensera VKR 62 ."],"f":[]},{"a":"dispenseran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anordning, ordning. ey wttydhis ällir ok wtmärkis enkannelika gudh mz thässom liknilsom, wthan gudhelika skikkilsa dispensaran ällir midhlan ok skipan kwngörs mz thässom liknilsom SpV 282 ."],"f":[]},{"a":"dispenseran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befriande (från en ordensregels bud). misthänkt är mik . . . siälfra thinna dispenseran Bo 132 ."],"f":[]},{"a":"dispensering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övervägande. \" ey är myn dristoghet wtan radzens dipensering \" Troj 19 ."],"f":[]},{"a":"dispil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Enl. E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 221. Jfr Sdw !: 187 dipil."],"f":[]},{"a":"disputera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afhandla, framställa, utveckla, diskutera. med ack. þa sanctus iohaþnes disputeraþe þesse skäl Bu 154 . baþo hana disputera mz gäste pröuelse ib 145 . - med prep. um el. af. hurw thz wara matte ther disputere nakar annar om MB 1: 112 . \" disputera aff the hälgho script \" Bir 2: 220 . ib 318 . - abs. Bil 123 . ","2) disputera, tala (mot). Bu 50 . \" disputeraþe mäþ hanom \" ib 101 . ey wil iak mz tik disputera äldher ordh kasta Su 116 . Lg 3: 126 . \" disputera widh carlin mz boklistum Bi 353. þa disputeraþe iohannes a mot rikom mz siax skälum \" Bu 153 . Bil 898 . - (disputerath för dispenserath MB 1:34 .)"],"f":["dispotera: -ath Lg 3: 126 . ","-aþe , ","-at ),"]},{"a":"disputeran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afhandlande, undersökning. Bil 348 . MB 1: 115, 120, 2: 331 . - undersökning, ransakning. Ber 199, 203 . ","2) disputerande. Bu 50 Bil 619 ."],"f":[]},{"a":"disputerare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["disputerare. Bir 1: 339 ."],"f":[]},{"a":"disputering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["disputerande. \" förmoder iak at ingen forstandig man vill giffue sig till yttermere disputering emoot all cristendomens beslutning \" HSH 16: 75 (1527)."],"f":[]},{"a":"distillera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["distillera. PM XXVIII, XXIX o. s. v. - distillera af, bortdistillera. PM XLI . - Jfr stillera."],"f":[]},{"a":"distillera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sila, filtrera tak thet hwita aff äggiom färskom . .. oc thet wridh länge mädh enom swamp . . . sidhan distillera thet klarth mädh enom filth PMSkr 519 . ib."],"f":[]},{"a":"distillering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["distillering. PM XXVIII, XXXI ."],"f":[]},{"a":"dit","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" , se þingat."],"f":[]},{"a":"diunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"diunker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ss tillnamn. \" magnus diwncker \" SSkb 8 (1501-02). anders dywncker ib 124 (1504-05). ib 283 (1508-09), 287 (1508-09). Jfr diunkin."],"f":[]},{"a":"diunkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mörk, dunkel. \" war herre jhesus, tha han blandadhe saman äwärdelica skynandhe ok klara guddomyn vid mandomyn, som aff dywnkna ok mörka jordhinne war komyn \" MP 5: 64 . Jfr diunker."],"f":[]},{"a":"diup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup, djupt ställe, hafsdjup, afgrund. thiio alna diwp (för diwpt?) groff iudhas Bil 87 . \" i hafwino ok i allom diupom \" Gr 294 . fiskemakan seande fiskin j watneno skodhar diupit ther han gar Bir 1: 213 . ib 89, 243 . MP 1: 56 . häluitis diwp Bil 213 . - bildl. ödhmiuktenna oc kärleksins diup Bo 175 . Su 32 . - Jfr haf-, hafs-diup."],"f":[]},{"a":"diuper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) djup. Se Sdw 2: 1208. av ett visst djup. med gen. Se Sdw 2: 1208. 2) djup, djupsinnig, svårfattig. hwar som nakor stadz synes stwndom mörkt wara j thässe book til at wndhirsta thz skal ey räknas älla tros wara hans skuld som thätta wände wthan athenast for lationna diwp wndhirstandilse SpV 593 . - djup, djupsinnig, djuptänkt. om the äru ällre j klosteno oc i större werdhogheyt . . . oc diwpare j fornymst Abbedval i Vkl 85 . - Jfr manz-, of-diuper."],"f":[]},{"a":"diuper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) djup. \" la fangen i diupo torne \" Bu 173 . \" ii diupt häluite \" ib 19 . j diupastan thörran brun Bil 87 . Bir 1: 243 . ","2) djup, djupsinnig. thz diupa gudlikt radh Bil 649 . hawa . . . diupan viisdom Bir 1: 284 . Lg 3: 429, 503, 587 . - djupsinnig, skarpsinnig (om person). engin thera war diwpare j näme Lg 3: 503 . dywp oc grundogh aff sinneth oc förstandh ib 587 . ","3) djup, dolsk. ve idhir som diupe ärin i hiärtano at i skulin hylia älla fiäla idhart radh for varom herra MP 2: 254 . - n. adv. ","1) djupt. \" þe nighu barneno sva diupt mz höfþom \" Bu 71 . \" þät var kastat diupt i en dal \" ib 129 . \" skulu the diupare sänkias i häluiti \" Bir 1: 170, ","2) djupsinnigt. \" screff diwparen aff lästinna ällir ewangelii sannindh \" Bir 4: 97 . Jfr grund-, of-diuper."],"f":[]},{"a":"diuphet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup, djuplek, djuphet. högdh äldhar dywphet Su 77 . - bildl. Su 47, 70, 123 ."],"f":[]},{"a":"diuphet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) djup, äv. avgrund, eg. och bildl. ey än waro iordhennas dywphether, ok iak war nw afladh JMÖ 141 . \" tha bliffuer siälin bewarat . .. for häluitis pino ok diwphet \" MP 4: 120 . kändhz thik hafwa fallidh af menlösonne staga i syndinna diwphet Skrt Uppb 118. the hälghasta jomfrun nidherbögdhe sik j ödhmiwktinna diwphet (abyssum) Mecht 13 . 2) djup, djuphet, djuplek. böryar skiparen skipith litith, och sidhan bygger thet större än förordath oc samthykth war aff kompanommen pa länghd, breedh, äller dywpheth PMskr 4."],"f":[]},{"a":"diupleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup, djuplek. \" langleek ok vidhleek oc höghlek ok diupleek \" Bir 3: 471 ."],"f":[]},{"a":"diupleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup, djuphet, djuplek. bildl. at thu skuli widherkännas thinna synda diwplek Skrt Uppb 22."],"f":[]},{"a":"diuplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["diupt. Bir 1: 127, 128, 310, 3: 10. 62. han önegh them diwplika KL 215 . diwplika nigha Al 1084 . \" sua som hon diuplica ödhmiukadhe sik \" Bir 2: 139 . - djupt, grundligt, noga. thänkte diwplika Al 1399 . Lg 3: 587 . Su 124 . thet wij swa dywpelige scriffue FH 1: 162 ( 1496) . 6: 109 ( 1497). iak swa diwplika läs Al 4971 ."],"f":["diwplige FH 6: 109 ( 1497) . ","dywpelige . ","dywplekan Lg 3: 587),"]},{"a":"diupliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djup, djupsinnig, svårfattlig. stoor diwpligh thing kungiordhe hon mik aff the helghe threfallikhet huru han är threfaldir oc sandir gudh Hel män 172 ."],"f":[]},{"a":"diupliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djup, djupsinnig. \" nakor klok spörsmaal oc diwplik sinnen at wndirsta \" Su 231 ."],"f":[]},{"a":"diuplikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup, djuphet. bildl. alt lhimerikis härskap mz nyo glädhi begötz oc wpfylits aff hänna äro owerflödhelika diwplikhet (plenitudinis abundantia) Mecht 120 . SvB 521 ."],"f":[]},{"a":"diuplikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup, djuphet. skinit . . . var ogriplikit j langlik oc diuplekhet oc j vidhelek Bir 2: 11 . ib 3: 448 . - bildl. Bir 3: 112 . Su 32 . the hällgho skript diwplikhet Ber 153 . \" är thz swa at thu liknar til saman iohannis höghelica värdhelikhet ok thera ondzsco diuplikhet \" Bo 82 ."],"f":["-lekhet )"]},{"a":"diur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*diura drap","diura gardher , ","*diura hampn , ","*diura hoper , ","*diura iäkt","-jächt )","*diura karl , ","*diura skrubba , ","*diura vaktare , ","*diura vedh","-weedh )"]},{"a":"diur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djur; ordet brukas i sht om sådana djur som gå och hafva sitt tillhåll på marken (däggdjur, i motsats till dem som krypa och kräla på makren samt till dem som lefva i luften eller i vattnet) och särskildt de vilda. är mannin skälwiis ensamen aff allom diwrom, oc for thy bör honum til at wara herra ower all diwr MB 1: 97 . \" är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur \" KS 2 (5, 3) . til sin likama ok likamlik ting likas han (ɔ: mannen) widh södhe och wäruldzlik diur ib 3 (5, 3). mannen är samwistelikt diur (animal sociale) ib 5 (9, 5). like oskälikom dywrom Su 16 . \" mannin är ärlicare än diwrin \" Bir 2: 312 . Bil 123 . \" all the diwr oc fä som kloffna hawa klöwa \" MB 1: 359 . \" skiuta diur ok fugla \" Bu 157 . MB 1: 428 . Bir 2: 315 . Kl 317, 370. Iv 1825 . Al 3960 . \" thwingande fä diwr ok orm ok alla handa creatwr \" ib 5624 . \" fisk fugl oc diur oc . . . ormer \" MD 20 . \" mannin skulle wara som höffdhinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlom \" MB 1: 97 . KS 2 (4, 2) . \" ängin diwr wiliom wi beta \" Al 6083 . \" röthan ok thut alskona grymma dywra \" Pa 21 . \" eet fult par kläþpä grönt oc blat, ströt med dyurum af gul \" SD 5: 563 ( 1346) . - varg? lejon? the hafdho diwr ok waro tam the föddo them op ij hunda ham thz war tho diwr ok ekke hunda Al 5543-45. - Jfr arvodhis-, bol-, klo-, offer-, ra-, skogha-, skogs-, strids-, vil-, ville-, älgh-, örlogs-diur. "],"f":["diura bit","-beth )","diura blodher , ","diura gardher , ","diura hagh , ","diura haghi , ","diura hudh , ","diura kropper , ","diura kiöt","-köt )","diura kyn","-kön )","diurs horn","diushorn . ","dyushorn )","-diursliker , adj. = diurliker. 1. Su 16 ."]},{"a":"diurbit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bett af djur. LB 5: 80 . Jfr diura bit."],"f":[]},{"a":"diurbitin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["biten (i hjäl) af djur. wardher thz (ɔ: fä) diurbitith (comestum a bestia) MB 1: 338 . - sargad af djurs bett. thz köt som diwrbitith (a bestis . . . prægustata) är MB 1: 339 ."],"f":[]},{"a":"diurganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" in in dictis siluis . . . non excreant venaciones apum, dictas bigango uel dyrhgango \" SD 5: 431 ( 1345) ."],"f":["dyrhganga )"]},{"a":"diurliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) djurisk, som liknar djuren, som tillhör djuren. thu som vmskipte nabughodonosor hugh oc giordhe han dyurlikin Gr (Cod. D) 379 . hon (apan) hafwir människio anlite ok allan annan lit ok ham diurlikn (beluinam) Bir 1: 334. ey äre the . . . aff diurlico (bestiali) kön ib 2: 97 . Ber 100, 229 . \" oskällikin oc diurlikin (brutalis) ande 123. behemat som . . . teknar dyurlica människio som lifuir j skörlifnadh \" MP 1: 49 . ","2) sinlig, naturlig (återgifvande Lat. aminalis, då detta motsvarar Grek. ψυχικός. diurlikin man han vndirstaar äkte the thing som gudz äru Gr 273 . dywrliken wisdomber Su 153 . - Jfr diursliker."],"f":["-likin . ","-liken )"]},{"a":"diust","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diost."],"f":[]},{"a":"diustera","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diostera."],"f":[]},{"a":"diäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) diakon, andlig af lägre grad (närmast under presbyter). sa hon präst klädan ok diäkn ok subdiäkn Bu 11 . \" hänne syntes som christus var sialuar prästren ok laurencius ok vincencius diaknane \" ib. \" prästom ok diaknom \" ib 398 . Bil 379 . Lg 3: 569 . - om Leviterna hvilka ss presterna underordnade tjenstgjorde vid den Israelitiska gudstjensten. skipadhe aaron til biskop, oc hans sönir äpter han oc alla leui släkt til presta oc diäkna MB 1: 343 . - ss tilnamn. coniugi hemmingi dyakn SD 2: 110 ( 1292) . haquiono dyækn ib 559 ( 1309) . \" svoni diakn \" ib 3: 287 ( 1316) . \" niclis diekn oc lindorm jenisson suenä \" BSH 2: 39 ( 1396) . thomas dekn ib 38 . raguald diekn ib. \" magnus dyäken \" SD NS 1: 44 ( 1401) . ","2) djäkne, skolyngling, studerande, lärjunge (detta bruk af ordet förklaras deraf att vid gudstjensten diakonernas göromål ofta förrättades af skolynglingar). nar barnet war vij ara gammalt tha lät han thz komma til skola, än barnet haffde haart näme, oc lärdhe illa, för huilkit andhra diäkna giordho offta spee oc leek aff honom Lg 663 . \" ath the djäckner i arboge motthe gaa effter gudz almwssä i närickä \" BSH 5: 111 ( 1506) . FH 1: 61 (1485, gammal afskr.). 62. Bir 1: 100 . \" gudh vtualde israels folk swa som diäkna at lära thom ok pröua \" ib 3: 451 . \" aldra handa konstanna oc lärdomara (för -na) doctores mästara oc otalika theras diäkna oc discipuli \" Su 223 . Lg 3: 713, 714 (flere af de anf. ställena kunna föras till diäkne). - Jfr kor-, mässo-, sub-, ärkediäkn."],"f":["diakn . ","dyäken . ","däkn: -en Lg 3: 714 . ","deghn: -om ib 569 ; ","-a LfK 216 . ","diengn: -arne FH 1: 61 (1489, gammal afskr.); 62. -ar), ","diäkna almosa","diengne almoss )"]},{"a":"diäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) eg. diakon, andlig av läge gad; person som idkat studier, boklärd, särsk. skrivare (t. ex. hos domhavande). Se Styffe, BSH 1: LXXXIX, Sdw 2: 1208, Schück, Sv. stadsväs. 308. tha warth then diäkin (ɔ en scriffuare som tiänte enom riddare) rädder MP 4: 3232 . ss tillnamn. thomans dyank Vm Fornm Årskr 3: 88 (1371). Skotteb 7 (1460-61) etc. 2) djäkne, skolyngling, studerande, lärjunge. i . . . staden mängdeborgh var een degn vdo aat nampne hafuandes swa hart näme at ä thes mere han slagin vart aff synom tyktärom thes myndre han lärde J Buddes b 147 . \" discipulus som är deghnen spör ok mestären swarar Sv Kyrkobr 121, 122. - Jfr kapel-, kapella-, kor-, mässo-, skola-, ärke-diäkn(e), ävensom gardiäkn(e). \""],"f":["dyank Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371)"]},{"a":"diäkne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = diäkn 1. Bil 237 . ","2) = diäkn 2. Bil 776 . SD NS 1: 551 ( 1406) . - Jfr mässo- ärke-diäkne."],"f":[]},{"a":"diärfhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärvhet, oförskräckhet, mod. \" diärffheth til ath rädhas ey före saarom \" PMSkr 123 . (manlig) djärvhet, dristighet, virilitet. (den på angivet sätt kastrerade kalven) bliffwer sidhan altid widher sina diäffheth PMSkr 237 . - djärvhet, dristighet, tilltagsenhet, djärv och fräck avsikt. konw ng thoas . . . hwlken hiit kommen är j en jlskafwld diärffhet ath foröda wan stad Troj 156 ."],"f":[]},{"a":"diärfhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärfhet. Al 7162 . Su 69 . MB 2: 174, 304, 311, 320 . LfK 111 ."],"f":[]},{"a":"diärflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["djärft, dristigt, frimodigt. \" þe buþu sik diäruleka undi dom \" Bu 170 . han badh them diärflika til hugga Bil 462 . ib 534 . KS 84 (207, 92) . MB 1: 248 . KL 53 . Bo 65, 93 . Bir 1: 108, 194, 2: 5, 21, 4: 71 . Li 8, 11, 217. - (diärfflica för därla? ma diärfflika (Cod. B görla 532) nakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc hugh MB 1: 54 .) - Jfr dirflika."],"f":["diäruleka . ","diärfwelica Bir 2: . dierffligha Di 11 . ","diarffuelige ib 8 . ","dyärfueligha ib 217),"]},{"a":"diärfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djärf, dristig. \" aff hwlko han sigh vphögde j swa diärffweliga wranghheet \" MB 2: 203 . - förmäten. Su 32, 268 ."],"f":["diärffwelig )"]},{"a":"diärfmälter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [djärfmæltr] frimodig i tal, frispråkig. han är diarff melter for herra oc förstä Di 131 ."],"f":["diäarff- )"]},{"a":"diärva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skamdiärva."],"f":[]},{"a":"diärva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dirva."],"f":[]},{"a":"diärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djärf, modig, frimodig. \" gik han diäruar for domen \" Bu 499 . - djärf, förmäten. diärf orþ Bu 25 . \" þa vaxte mön diärf \" ib 144 . Bir 1: 395 . - n. adv. djärft, med djärfhet. räddes at israels sönir skullo diärware (Cod. B därla 532, troligen rätta läsarten) dyrka them for gudh siälwan MB 1: 48 . - Jfr fol-, for-, ful-, il-, näsa-, of-diärver."],"f":[]},{"a":"diärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr näso-, skam-diärver."],"f":[]},{"a":"diävul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djävul, satan, den onde. oleff, stath her nw strax och fiff tik dieffuolen j woldh medh liff och siel ewynnelige, om thu ecke swa giort haffuer STb 3: 12 ( 1492) . Jfr hovudhdiävul, ävensom fallandövil. "],"f":["dywil: -sins MP 5: 5 . ","diäflin MP 4: 178, 179) , ","*diäfla hampn , ","*diäfla höfdhinger , ","*diäfla mödder","-mödher )","*diävuls givin , p. adj. given åt djävulen, djävulsk, gudlös. Bu 520 ."]},{"a":"diävul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djäful, menniskornas anklagare hos Gud och frestare, det andeväsende som utgör det ondas princip. hui þorf þu viþ diäuul styrgias Bu 13 . ful prästar diäwls dare ib 30 . \" en iuþa diäwls anbuþ tok han þär tel. at han mate sin heþar ok vald atar vinna \" ib 29 . \" diwlin (hostis antiquus) avundaþes hanom \" ib 143 . \" diäwlin välte up sion af grunnom (a dyabolo mare concitatur) \" ib 137 . \" varþ diauulin sua rikar. at biscopen gaf sin hugh af sinnom \" ib 144 . foor diäwlini then orm, som han far stundom i syndogha män MB 1: 160 . \" frestarin som är diäfwllin gik at honom \" Bo 48 . \" diäfwllin frestadhe han \" ib 49 . hon thänkte at dräpa sik siälwa aff diäfwlsens inskiutilsom Kl 61. hafar diafuldin giort þe ra (för þera) hiärta brännande Bir 4: (Avt) 181. aff syndom, som göra mannin diäwlsins thräll MB 1: 69 . han grep drakan gambla ormen som är diäfwllen oc sathanas MB 2: 364 . \" som aff dyäffwolen befangen war \" Lg 3: 353 . \" han thänkte thz vara diäfwlin själff \" Iv 681 . - djäful, demon, ond ande. han saghþe . . . sik vara diäwl (demon) ok eighman ok þit sändan a luciferi vägna Bu 8 . \" ängen diuul skal diruaz tel coma þän tima for þin öghon \" ib 13 . hanom teþes þär en dyawl fram koma ok pröua hans sial vara sina ib 20 . \" en salogh kona þolde myckla nöþ ok möþo af enom diäfle lib 23. j þem afguþa stoke boþe en diäwl \" ib 203 . \" fik see at en diäfwl j blamanna like drogh han fra bönum \" Bil 695 . \" lowas them diäflenom aldre sidhan at fresta nakan man til the samu synd \" MB 1: 53 . \" diäfuala (dæmones) roþo þär fram i manna ham \" Bu 22 . \" koma jämsköt diäfla j hunda hami \" Bil 103 . siax diafla (dæmones) lagho viþ almanna väghen Bu 136 . \" iþre guþa äru ängte vtan diäfla \" ib 138 . diäfla öpte ther wt aff thera manna munne som the jnnan qualdu Bil 238 . - ss skymford. tw diefuill Di 195 . - i svordom el. hvardagligt uttryck. thee scolo faa eth M (100) diwell BSH 5: 185 ( 1507) . the skulo fa eth Mᶜ (100,000) dyffwil ib 273 ( 1508) . dänen, jwthen, tysken och dyäkelen rädes alla dalasoken ib. - Jfr afguþa-, hälvitis-diävul. "],"f":["diauul . ","dyawl . ","diäwl . ","dyäffwol . ","dyfwll: -in Bil 850 . ","dieffuill . ","diäffwld LfK 200 . ","dyäkel: -en BSH 5: 273 ( 1508) . ","dyffwil . ","diwell . ","dievulin Bu 29 . ","diauulin . ","diäfwlin . diäfwllin. diafuldin Bir 4: (Art) 181. diäwlin. dat. sing. diäfle. ","diävelenom Bu 29 . diäflenom ib; Bo 49 . ","diäflar . ","diaflar . ","diäfular: -a Bu 22), ","diäffla dyrk , ","diäfla dyrkan , ","diäfla frestilse , ","diäfla fulder , ","diäfla härskap , ","diäfla höfdhingi","-hyfdhinge: -ans MP 2: 60), ","diäfla kyn","-kön )","diäfla moghe , ","diäfla sin , ","diäfla skari","skäri Pa 16 ),","diäfla son , ","diäfla stim","-stym )","diäfla villa , ","diävuls fulder , ","diävuls fund , ","diävulshet","-heet )","diävuls krapter , ","diävuls kyn","-kön )","diävuls kärling , ","diävulslika","dyäwls- )","diävulslier","-likin . ","-ligh : -lighe MB 2: 132 . ","diawlslikin . ","dyäuilsliker )","diävuls man , ","diävuls son , ","diävuls tunga , ","diävuls ungi , "]},{"a":"diävulliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = diävulsliker. en dyäffwllikin man Lg 3: 132 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"diävulskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djävul, ond ande. at sacnta maria maghdalena waro siw diäfwlskap wtaf kördh Skrt Uppb 115."],"f":[]},{"a":"diävulskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) koll. \" djäflar, hop af djäflar. bortälte thädhan alt diäwlskapit \" Gr 307 . ib 275 . KL 315 . ST 250 . Lg 3: 232, 255 . - djäful? frälst af fäm diäfwlskap KL 343 . \" thu hauir diäfwlscap (dæmonium) \" MP 1: 103 . ib 107 . Bir 1: 12 . - Jfr middags diävulskap. ","2) djäfulskt väsende, trolldom. wäldher ther dighir diäfwlskapir (diabolicæ machinationes) Bil 303 . foor mz diäwlskap oc truldom KL 3 . Bil 597 . bant sua philetum mz diäfwlskap (arte sua magica) at han gat hwarkin rört händer älla föther ib 163 . til them som dieffwlskap öffwa ST 30 . Bil 235 . KL 373 . Fl 253, 1775 . Iv 934, 951 . Fr 2620 . Al 51, 90, 251 . ST 312 . - trollmedel. koklaren stak sin diäfwlskap in j hestin ST 354 ."],"f":["diäfuilskap Bil 235 . " i rimslut: diäfwls skapa " Iv 951 ), "]},{"a":"diävulsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djävulsk, som har förbindelse med djävulen. tha gik an til len diäfwlskan trolkarl MP 4: 232 ."],"f":[]},{"a":"diävulsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djäfulsk. MB 2: 218 ."],"f":[]},{"a":"diävulsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djävulsk. \" han . . . figh hanom eeth diefulskliget confekt \" J Buddes b 91 . \" j tesse helghe lästh skulom wi lmärkia . . . jdhanna ilzsko ok dyäffuolzlica wredhe \" MP 5: 235 ."],"f":["diefulsklig: -et J Buddes b 91 ; ","-om ib 94 ),"]},{"a":"dobber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"dobel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) dubbel. \" faa dwbbelt saald \" BSH 5: 600 ( 1519) . jach haffwer ther budit dobel panth ffore FM 364 ( 1508) .","2) dubbel, falsk. om the (orden) äre dobell eller eig BSH 4: 280 ( 1501) ."],"f":["dobbell . ","dwbbel )"]},{"a":"dobel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dubbel. \" swa mykith som the ambwden gälla meer, än dobelth wärdh plägha gälla thär skiparen haffwer sith heman \" PMSkr 54 . - Jfr tvädobel."],"f":[]},{"a":"dobl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lottning med tärningskast. Se Sdw 2: 108. "],"f":["dwbell Troj 39 )","*dobls leker","dubbils Hel män 219 )"]},{"a":"dobl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tärningspel. \" samu rätter wari vm taffwel leek som sakt är vm dobbell MEG(red. A) 55. \" ib (red. B) 58, 60. EG 64 . \" mz dobil ellir mz wartawil \" ST 485 . \" hasardspel i allmh. gulfingrana dobil \" Bil 803 . dobel och dryk han pröffde RK 2: 569 . SR 2 . KL 101 . SO 297 . ","2) lottning, lotteri? om edhert dobbel bedher jak edhert herredöme at i ville biwda mik til meth . . . hans skanwngh, hwat edher villie är ther om, hwat jak skal haalla dobbledh pa edra vegna eller huru edher tykkes ther om DD 1: 211 (1509? eft. aftr. hos Langebek). hwat edher vilie er bade om grwfwone och om dobbledh ib."],"f":["dobbell . ","dubbel SO 297 . ","dubbil KL 101), "]},{"a":"dobla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr tvädobladher."],"f":[]},{"a":"dobla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) spela tärning. dobla ellir nokra handa tawel leka EG 64 . ingin ma höghre dobla (spela om en högre summa) än han hafuir redho mz sik til bordhit ib. MEG (red. A) 55, (red. B) 59. ST 74, 75 . - dobbla, spela hasardspel i allmh. mz companom drika ok dobbla Bu 156 . \" swäria oc dobla \" RK 2: 7365 . \" dobla mz tärning, taffwel etc \" PM 29 . \" dobla äller leka mz tärningh, wartaffwel, karthenspel, äller annan leek wm päninga ib. \" SO 142, 149, 297 . \" then som mz nakrom dobblar offuer twa ööra (spelar om mer än två öre) \" ib 100 . ib 113 . ","2) kasta lott. the bubbladho vm mit klädhe Bir 3: 250 . ib 275 . MP 2: 19 . - (?) tha som the bobladhe DD 1: 196 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . \" hadhe the dobbladh ther in IV par, sedan dobbleth war, sa ther var nw VIII par och XX \" ib 197 . - Jfr bort-, for-dobla."],"f":["dobbla . ","dubla MEG (red. B) 59 . ","dubbla: -adho Bir 3: 250 . "]},{"a":"dobla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. Jfr Sdw 2: 1343. Jfr fordobla. ","e":[],"f":["*dobla bort , spela bort. Sdw 2: 1208. doblade han them (ɔ penningarna) borth äller annars them förskyngrade jlla PMskr 71."]},{"a":"dobla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr tvädobladher."],"f":[]},{"a":"doblare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tärningsspelare, spelare i allmh. j dublara (taxillatorum) husom hulke som thry öghon kasta a enne tärning Bir 3: 26. j doblara husom plägha vara almänningx qvinnor ok drinkara ib. ST 74, 75 . \" en dubblare tappadhe sina pänninga j dubbil \" KL 101 . \" drinkarum wardher radh fore ok dubblarum siällan \" GO 988 . \" wari sami rätter ther vm (ɔ: frimarknat) som vm annan dublara rät \" MEG (red. B) 60 . PM 29 ."],"f":["dobblare ST 75 . ","dublare . ","dubblare )"]},{"a":"doblleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tärningspel. vm dobbel leek MEG 53 ."],"f":["dobbel leeker )"]},{"a":"dogg","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dag."],"f":[]},{"a":"dogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þo."],"f":["doch )"]},{"a":"dogha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dugha."],"f":[]},{"a":"dogha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dugha."],"f":[]},{"a":"doghse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dughse."],"f":[]},{"a":"dogse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dugse."],"f":[]},{"a":"doker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se duker."],"f":[]},{"a":"doker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se duker."],"f":[]},{"a":"dokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) docka. är thetta hionalaghit likt dokkom (pupis) oc barnaleek Bir 3: 316 . \" j dukko liknilsom \" Lg 3: 522 .","2) flicka. ss smeknamn. \" kära dokka latt tik ey lokka Stads L. XII. \""],"f":["dukka )","dokko lekder","dukka- )"]},{"a":"dokker subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["utterskinn, pälsverk av utter. j (1) brun lundesk kiortil medh docker foderet STb 2: 253 ( 1488) . ib 259 ( 1488) . Jfr Sdw 1: 205 art. duker 2. "],"f":["*dokkers kiurtil , "]},{"a":"doktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkare. \" samme dag stod doctaren och giorde ol[e]ff gulsmedz orätkt, at han hade icke wollet sins hustrv död \" STb 5: 106 ( 1516) . "],"f":["*doktara läkiare"]},{"a":"doktor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["doktor, den som vid en högskola vunnit den högsta lärdomsgraden. docktor i the hälge skrifft Lg 3: 433 . \" doctor i andelikom oc wärldzlikom rät \" ib 702 . \" doctor j jödhelag (rabbin) ib 60. thän yperste doctor i alle boklika konster \" Su 171 . her doctor hans brask BSH 5: 82 ( 1506) . doctor hemming gad ib 530 ( 1513) . doctor hemming MD 504, 505 . \" doctor cord roggo \" SJ 302 ( 1462) . 316 ( 1464). ib 345 ( 1468) . \" thet her doctor (näml. Hemming Gadd) skulde komme ned till eder \" BSH 4: 254 ( 1500) . - den som vunnit lärdomsgrad i medicin, läkare. aff hennes doctor förgiffwen bleff iag RK 1: (till. till LRK) s. 243 . om eder doctor BSH 5: 393 ( 1510) . - Jfr läkedoms doktor."],"f":["doctor . ","docter RK 3: 3513 . docther Lg 3: 62), "]},{"a":"doktorinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läromästarinna, underviserska, lärarinna. \" heel lmaria apostlenes aller visiste docterinne \" SvT 77 (Jfr motsv. ställe SvB 218: apostlana läri[r] ska."],"f":["docterinne SvT 77 )"]},{"a":"dol","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dul."],"f":[]},{"a":"dol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. förvirrad, yr, domnad.","1) dåsig, trög, slapp, liknöjd. \" tepidus thz är then som dol oc dufwin är \" Bo 138 . hwilkra systra sanger skal ey wara dwl ällir doffuen Bir 4: 54. hughin vardhir latir oc dul at göra nakat thz som got är ib 2: 145 . Ber 251 . - (?) LB 2: 50 ","2) galen, öfverdådig, förmäten. \" ästw doll . . . thu mener faa konungxens dotter \" Di 51 . ib 74, 146, 226, 227 . - ursinnig, vild. är han dool grym (för dool ok grym; grimmar ok kappsamr ok illr) widh sina owener Di 269 ."],"f":["dool Di 269 . ","doll ib 51 o. s. v. dul Bir 2: 145 ; Ber 251 . ","dwl LB 2: 50 ; Bir 4: 54), "]},{"a":"dolhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galenskap, öfverdåd. Va 51 ."],"f":[]},{"a":"dollika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["öfverdådigt, oförväget. \" han red sa dolliga \" Di 113 ."],"f":["dolliga )"]},{"a":"dolska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dylska."],"f":[]},{"a":"dolska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dylska."],"f":[]},{"a":"domare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["domare, skiljedomare. \" wii . . . swergis rikis radh, fulmectuge sendebud oc domara \" Rydberg Tr 3: 327 ( 1473) . - domare i ett härad el. hundare etc.; häradshövdings ställföreträdare. Se Sdw 1: 192, 2: 1208, Styffe, Skand, under unionstiden, 3 uppl., s. 120 275. wy . . . giwum fulla macht häradzhöfdhinge oc domare, som när äru SD NS 3: 48 ( 1415) . oc . . . gifwer iak häradzhöfdhingenum äller domarenum i sama häradheno fulla makt . . at fasta honum thet SD NS 3: 537 ( 1420) . \" ok bidher iak oc fulla makt gifwer härezhöfdhinganom oc domarenom i thy häredheno . . . thet klostreno fastfara \" ib 601 ( 1420) . haffde förnämpde peder gisleson her stens stwres breff här fore rette til häridzhäffdingin domaren oc xij män som fore rette satho Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . - domare på Åland. Jfr Voionmaa, Finska Fornminnesföreningens tidskrift XXVII, s. 89 f. - Jfr härads-, ivir-, lands-domare."],"f":["domoe Svartb 205 ( 1392)"]},{"a":"domare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" sixten domære \" SD 3: 331 ( 1317) . nicolaum domaræ ib 545 ( 1322) . johannes domare ib 584 ( 1323) . ib 4: 16 ( 1327), 548 ( 1337), 5: 632 ( 1347). - Jfr härads-, konungs-, lands-, stads-, värulds-domare. "],"f":["dommare: -ara MD (S) 235 . ","domar BSH 2: 39 ( 1396), 41 ( 1396), 46 ( 1397); FH 2: 68 ( 1428), 69 ( 1429), 74 ( 1430), 75 ( 1431), 79 ( 1431), 83 ( 1431), 84 ( 1431), 85 ( 1431), 4: 4 ( 1431). dömare Bir 2: 11), ","domara pänningar , ","domara säte , "]},{"a":"domber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tillstånd, förhållande, väsende, beskaffenhet. Se Sdw 2: 1208. 5) beslu. jngen there kan mere onth görä än gudz doomer ok tillaat hanom tilstäder Sv Kyrkobr 185. 7) dom, domshandling, domstolsförhandling; särsk. om yttersta domen. haldä enä messä i hwariä hwkä til doman fore sancta byrgittä altare SD NS 3: 150 ( 1416) . \" eth tekn at sanna almennelcia wpresilse tilkommande wm ytarsta domen (in signum vere resurrecionis) \" Mecht 99 . - Jfr härads-, häradshöfdhinga-, konungs-, lagh-, laghmanz-, manilsa-, värulds-domber, ävensom alder-, arm-, barn-, barns-, eghin-, gudh-, hor-, hälghe-, iungfru-, klärka-, krank-, kristin-, känne-, läke-, lär-, man-, mö-, qvin-, siuk-, spa-, sven-, thräl-, villo-, vis-, änkio-domber."],"f":[]},{"a":"domber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det som är satt, stäldt, stadgat. ","1) tillstånd, förhållande, väsende, beskaffenhet. annöþogher domber VGL II ; ÖGL. Jfr alder-, barn-, barns-, fatök-, guþ-, heþin-, iungfru-, krank-, kristin-, man-, mö-, qvin-, rik-, siuk-, þräl-, änkio-, ödhmiukdomber. ","2) sak ting. hälagher domber, sacrum, heligt föremål, i sht helgedom, relik. hwi war herra bödh tholka hälgha doma i gamblo laghomen oc tholka gudhlika dyrk MB 1: 481 . \" arch at göma i hälgha doma \" ib 343 . ib 490, 2: 164 . thz (ɔ: manna) war mik teet i trewers stadh, mz androm hälghom domom som helena . . . fördhe thiit aff ierusalem ib 1: 324. at thinom hälghom mannom ok thera hälgha domom göris mere hedhir j iordhrike Bir 1: 382 . fördhe thädhan mangha hälgha doma sancti stephani been oc sancti petri boior Bil 677 . Bu 12, 16, 56, 166 . MB 1: 332 . Till förevarande betydelse af domber sluter sig för öfrigt mer el. mindre ordets bruk i följande sammansättningar: eghin-, hor-, hälagh-, hälgho-, hörro-, klärk-, känne-, läke-, lär-, mordh-domber. ","3) sakförhållande, bevis, exempel. tro . . . skälum ok domom Bu 4 . \" iak veet ther til swa margha doma at sit liiff vil hwar man gärna göma \" Iv 1432 . ","4) bestämmelse? han hafdhe spaat fore wissa doma Al 1149 (möjl. att föra till 2). the aktadhe ey hans doma MD 167 . ","5) beslut. \" han hawer hemelika sina doma \" Al 222 . \" wmskipt domin (decretum) i fwle lofwan \" Ber 170 . ","6) dom, utslag. \" geengangä warum dom \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). bedes dom at dräpa iacobum Bu 165 . \" huat dom vilin ii giva þänna manne \" ib 28 . \" gaf þera dom \" ib 184 . \" som thom skulle rättan dom mällan seghia \" Bil 80 . \" dömpde en rätttan dom \" Al 2591 . \" wrängä domä györa \" SD 5: 606 ( 1346) . \" ä hwar som ey halder konungs dom \" ib 480 (1345, nyare afskr.). FH 2: 8 (1374, nyare afskr.). hwar som bryther amothe thessom tridhiwngx räät som nw är sagdher withi sik hafua brutet konwngx doom (d. v. s. anses så som om han hade brutit konungs dom) TB 80 . \" at thätta godhzit domkirkynne aff ginge . . . mädh dommum ella rät \" SD NS 1: 227 ( 1403) . sidhan the thet fornempda ludhstadha aff wazstena clostre wtan dom oc rät igen til sigh tocho ib 2: 115 ( 1409) . \" hafdhe insat meth domom (på grund af gifven dom) i kirkiona VI oc XX mark \" ib 188 ( 1409) . Jfr banz-, döds-, lagha-, qvarstadha-, þings-, värulds-domber. ","7) dom, domshandling, domstols-förhandling. hwar en skal göra dom sinna gärninga Ber 204 . \" dombir reddis a enne slätte mark mot syndoghum mannom \" KL 68 . \" komaskolande doms (judicii) hardhare dom (dijudicatio) \" Bir 3: 327 . \" han skal koma til domin (yttersta domen) \" ib 163 . \" wi skulom i hwarghe wiku in til domen halda twa mässor \" SD NS 1: 304 (1403, nyare afskr.). ib 263 (1403, gammal afskr.). intil ytarsta domsins punct oc stwnd Su 335 . ","8) domstol. \" ther vppa sama dom sato \" BSH 2: 42 ( 1397) . ib 47 ( 1397) . \" fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm ok warum dome \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). vndi varn (d. v. s. konungens) dom ib 605 ( 1346) . \" bödh sik vnder gudz dom \" Bil 779 . \" kombar han atar firi domen \" Bu 21 . ib 20, 30, 511 . \" jak sat swa som j dom \" Bir 1: 86 . \" for gudz dome ok domstol \" ib 3: 417 . \" forbudher iac for:di clemeth oc hwariom androm her epter meer hindra eller qwällä the for:da raa . . . widher sine III mark den. for min (d. v. s. häradshöfdingens) dom \" FH 2: 45 ( 1418) . \" forbyudher iak fornempda pawel laghienpoyan oc hwariom androm thetta godz oftamer hindrä eller quälia . . . widh sina siex marker fore min (d. v. s. lagamannens) doom \" ib 59 ( 1424) . - Jfr härads-, konungs-, lagha-, laghmanz-domber. ","9) domsrätt. \" allir dombir är mik gifwin \" Bir 1: 86 . \" sum varn doom hawa \" SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ib 376, 606 ( 1346). konungx dom hawande BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396), 42 ( 1397), 47 ( 1397), 52 ( 1397) o. s. v. mins herra konungsens domhafwande i thetta sin ib 67 ( 1399) . \" ib 69 ( 1399) o. s. v. war herra konungh erikx dom hawande i thetta sin \" ib 65 ( 1399) . \" mins herra konungx erikx domhafuande i thetta sin \" ib 63 ( 1399) . SD NS 1: 9 ( 1401), 14 ( 1401), 136 ( 1402). konung ericx dom i thetta sin inne hafuande ib 398 (1405, gammal afskr.). karl störkarsson lagmandz dom hafwande i westmannalande a ärlikx mandz wägna herra thordz bonda BSH 2: 74 ( 1399) . ib 79 ( 1399), 85 ( 1399) o. s. v. SD NS 1: 268 ( 1403), 276 ( 1403), 277 ( 1403), 278 ( 1403). magnus jönisson, häradzhöffdhinga doom hawande i walkabo häradhe aa minna frw drotningenna wäghna ib 2: 37 ( 1408) . \" iak joan i hwalstom häridhszhöfdhingia doom hafwande i wppuende aa ärliksz mans vägna herra äringisla niclisson \" ib 1: 35 ( 1401) . ib 51 ( 1401) o. s. v. häriz dom (= häradshöfdhingia dom) hawande a ärlix manz wägna sten haraldsons ib 38 ( 1401) . ib 55 ( 1401), 126 ( 1402), 473 ( 1405). - domareämbete. bencth niclisson aff walö, i lagmanz dom sitiandhe i thetta sin i fiädrindha landhe aff ärligx riddara wägna herra karl wlphssons aff töftom SD NS 1: 386 ( 1404) . \" pätar thomasson for laghmandzdom sitiande i östrogötlande a . . . yuars niclissons veghna \" BSH 2: 66 ( 1399) . aruidher . . . som tha sat fore härizhöfdhinga dom SD NS 2: 37 ( 1408) . 10) myndighet, makt, välde. se härra-, häfdhingia-, kesara-, mästar-, pava-domber. 11) domsverkställighet, straff. þännä sama dom wilium wir at þe män hawe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). Bu 170 . \" domin thola \" Lg 127 . \" för än doombrin ower idher gar \" Iv 2768 . 12) omdöme, urskilning, förstånd. thz är badhe fult mz dom (plenum judicii; grundar sig på omdöme) ok han veet ther väl skäl til Bo 93 . "],"f":["doomber: doombrin Iv 2768 . ","domer LfK 110 . ","dom . ","doom . ","-ar . ","dommum SD NS 1: 227 ( 1403), ","doma dagher","domä- . ","domo- LfK 209 ), ","doma lös , ","doms härra , "]},{"a":"dombok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dombok. \" som . . . hans gamble dom böker inholda \" BtFH 1: 139 ( 1507) . \" i domboken at anno medx \" SD NS 2: 482 (1412, gammal afskr.). FH 5: 120 ( 1488), 131 ( 1489)."],"f":[]},{"a":"dombref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dombref, skriftlig dom. opit konunxsins dombreef FH 3: 6 ( 1353) . \" i mino vpno dombrewe \" ib 7 ( 1369) . \" lagmanzins doom breff \" SD NS 2: 147 ( 1409). ib 1: 38 ( 1401) . MB 2: 185, 193, 195 . dömdes thz dom breff stadug och fast som oleff jönsson haffde wtgiffuit BtFH 1: 139 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"dombrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) dombrott, brytande af dom, olydnad mot gifven dom. infrictionem iudicii dictum dombroth, vobis indulsimus SD 3: 650 (1324, gammal afskr.). ib 5: 692 ( 1347, nyare afskr.) ., 6: 6 ( 1348). FH 3: 6 ( 1353) . dömdes . . . sak til iij m. för dombrot BtFH 1: 136 ( 1507) . ib 138 o. s. v. ","2) böter för dombrott. take tha konwnger sin dombrut TB 80 . \" annur war dombrut (böter för olydnad mot vår dom) \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). myetä vt af hans gods konungs dombrut ib 481 . \" þriþiungen af dombrutumen \" ib. \" ib 6: 112 ( 1349). laghmandz dombrut (böter för olydnad mot lagmans dom) \" FH 2: 58 (1424, afskr.)."],"f":["-brot . ","-broth )"]},{"a":"domföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"domhärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["canonicus, kanik, domherre, medlem af domkapitel. SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.). ST 477 . RK 2: 542, 7376 . Lg 3: 187, 407 ."],"f":[]},{"a":"domi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr þingsdomi samt doma dagher."],"f":[]},{"a":"dominsighli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["domsigill, insegel som sättes under en dom. vnde waru domingsigle SD 5: 662 ( 1347) . \" ib 6: 7 (1348, gammal afskr.). \""],"f":["-incigle SD 6: 7 (1348. gammal afskr.)), "]},{"a":"domkirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["domkyrka. SD 5: 293 ( 1344), 6: 65 ( 1348). Bil 54, 248 . KL 78 . VKR VII . Bir 3: 361, 410, 476 . RK 2: 7528 . "],"f":["-kyrkia: kyrkio KL 78 . ","-kerke: -kerken RK 2: 7528), ","domkirkio dyr","domkirkie dör )","domkirkiogardher , "]},{"a":"dompna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dufna."],"f":[]},{"a":"domprovaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["præpositus cathedralis, domprost. biwdher brodher domprowasth heller annan kanik SEG 123 . RK 3: 3414, 3423 . \" bryniwlff. domprowast innän scara CBSH 2: 41 ( 1396). herra bryniolf domproest \" ib 42 ( 1397) . mester magnus domprowaster j abo FH 5: 39 ( 1466) . then gode herre domprowest i westeraars BSH 5: 522 ( 1513, nyare afskr.) . "],"f":["-prouester: prouest BSH 2: 47 ( 1397), 51, 52 ( 1397), 54. -prowester. -probisther: probisth FH 4: 63 ( 1459) . ","-progaster: -progast ib 3: 102 (1447, nyare afskr.); -progastens ib 6: 23 ( 1450) . ","-proghuster SD NS 2: 140 ( 1409); -proghusten ib 153 ( 1409); -proghustrum ib 140 ( 1409); -proghustenom ib 145 ( 1409) . 153 ( 1409); -proghustrenum ib 145 ( 1409); -proghustins ib. -proguster: -progust BSH 5: 82 ( 1506) . ","-proaster SD NS 1: 576 ( 1406); -proast ib 342 ( 1404) . - proäster: -proäst FH 3:93 ( 1446). -proester SD NS 1: 473 ( 1405); -proest BSH 2: 42 ( 1397), 46. -proster: -prost FH 3: 98 ( 1447); SD NS 1: 370 ( 1404), 2: 283 ( 1410); -prosten RK 3: 3414 . ","doomproster ib 1: 362 (1404); -prosten ib 3: 3423), ","domprovastadöme","domproghustha- )"]},{"a":"domstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tron. \" saa hon äronna konungh sithia j enom domstol (throno) aff klarasta cristal \" Mecht 144 ib 158 . - Jfr filsbens domstol."],"f":[]},{"a":"domstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["domaresäte, domstol. \" stodh for domstole \" Bil 106 . sitir a domstolenom Bo 32 . \" grep siälena . . . ok bar for guz domstol \" Bu 171 . MP 1: 37 . Bir 1: 86, 3: 417 . GO 1059 . - tron. konung salomon läth göra eeth kostelikit säte ellir domstool aff filsben ST 208 . domstolana (throni) waro satte Su 93 ."],"f":["doomstool GO 1059 . domstool),"]},{"a":"domsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["domaresäte. stodh ginstan op af sino dom säte KL 380 . \" för högxta doomsätena \" Su 140 ."],"f":["doom- )"]},{"a":"domvilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"donatebrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekmannabroder (som utan att avlägga fullständigt klosterlöfte ingått i ett kloster och dit skäntk sin förmögenhet). hegne finke, jngiffuen donate broder j swartbrodre orden STb 5: 96 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"donde","b":[],"c":"","d":"","e":["1) duglig, dugtig, förträfflig, utmärkt. then dande riddare bleff thör dödh RK 1: 3904 . akta oc see huru wän oc fagher, lustelikin dandhis är thän, som mik skoop tholkit Su 329 (möjl. att föra till 2 el. 3). - i förening med följande man. haffwer hollidh her i dagh predichen som en dande man BSH 4: 336 ( 1503) . ","2) god, dygdig, rättrådig. wardher opta annar thera donde (Cod. B doghandis 524; äfven annars motsvaras donde i Cod. A af doghande, dughande i Cod. B, se s. 568) man oc annar thera thiwuer MB 1: 46 . \" wardh iacob dondes, än esaw wardh onder oc awundzsiwker \" ib. \" när mannenom . . . hwilkin dondes är oc tro sinom skapara \" ib 53 . mannin wardher donde än gudh giwer honum godhwilia ib 351. han var done ok öfrit riik Fr 30 . mathidiana . . . war ey swa throhin höfwisk oc dondis som thu thänkir ST 38 . \" är hon höfwisk oc dondis \" ib 403 . the waro badhin gudhligh oc dondis ib 55 . \" een dandes oc gudhelighen man \" Lg 3: 355 . - i förening med ett följande subst., med hvilket det mer eller mindre sammansmälter. donde man, god el. dygdig menniska. ware hon wtlägha aff hwars dondemantz bryste MB 1: 45 . \" tha skiin oc the signadha solen gudz änlite fore hwariom donde manne ewerdhelika \" ib 69 . donde män oc skälike ib 453 . ib 112, 433, 454, 462 . - bra karl. thu mat vara een donde man Fl 1250 . ib 769, 857 . - aktad el. ansedd man. grewe gert . . . en dande man ok wel sidugh RK 1: 1073 . \" marge dande men waro ther tha \" ib 1155, ib 1291, 1990, 2025, 2634, 2: 9543, 3: 1609 . \" aldrigh är thz swa donde (en) man (Cod. C dogande man) thz vi thorum herbärgha han vtan vi vitom hwadhan han ärä \" Iv 4091 . - hederlig karl, man med anseende. skaltw . . . kallas nidung aff hwariom manne oc aldre heta dandeman Di 196 . offta skeer at en man händer ena darheit oc angrar thz lenge sidan oc mag all likawäll blifua en dandeman (dugandi maðr) ib 120 . - hederlig el. aktad man (ss hedrande tilltal el. benämning). huath donde man ma vara thänne Iv 1690 . donde (Cod. C, D dugande) man ij sighin ey swa ib 2653 . ib 3116, 4060 . thz vita alle donde män ib 1618 . RK 2: 1141, 3: 3123 . dondemanne incigle SD NS 1: 17 ( 1401) . \" i thet skifte dandomän laghde \" ib 19 ( 1401) . \" alla the dondamen som thetta breff höra ällir see \" ib 26 ( 1401) . alle the dandhe men thetta breff höra älla se ib 27 ( 1401). ib 34 (1401, nyare afskr.), 51 ( 1401) o. s. v. hulkit iak tik kungör oc sigher j tässa dandeman närwaru MB 2: 212 . \" thz schal suennen hosbondanom i gen giffua epter dandemanna schön \" SO 85 . \" forlyche sigh mz hosbonden . . . epter dandemans sköön oc böön \" ib 82 . \" thet som danne men kwnne merkie, at han jw ändelige behöffwer \" BSH 4: 52 ( 1477) . at wy ikke forma at göre wor skath äller skildh älle födhe wor husstrw älle barn wten dannemanss hielp ib 5: 445 ( 1511) . \" han hawer got fortiänt som en ärlig danneman \" ib 140 ( 1507) . \" hon hafdhe een ärlekin dande man til bonda \" ST 374 . \" the dannemen och danneswänne som pa viborgh i slotzlofwan standhe \" FH 5: 210 ( 1512) . the dannemen och danneswänne pa for:na slotth ligghe ib. BtRK 340 (1487, orig.) . 342, 313. - äkta man. hänna donde man ST 375 . \" epter sin framledna dandemans dödh \" SO 87 . \" faar en annan dandeman ib. \" ib 212 . - donde människia, hederlig el. aktad person. för allom dandes mänischiom lärdom och olärdom BtRK 151 (1449, orig.) . ","3) god, välvillig, mild, ömsint. tytus war swa mildir oc dondis at han gaff fatiko folke thz han hafdhe röfwat aff them armo iudhomen ST 368 . Lg 3: 17, 22, 126 . Iv 3588 . ","4) höfvisk, belefvad. war badhä dandes och dygdeligen Va 16 . \" hon war badä fager oc dandes (allra mæyia friðazt oc kurteisazt vm alla luti) \" Di 29 . - Jfr dughande under dugha."],"f":["dande . ","danne . ","donda . dando (de båda sistnnämda formerna endast i sammanskrifning med pl. af man). dondes. dondis. dandes. dandis Lg 3: 17, 22 . ","dhannis ib 126 (formerna på -s nyttjas nästan endast, då adjektivet står predikativt). ofta sammanskrifvet med ett följande man el. sven. någon gång äfven med qvinna),","donde qvinna , dygdig qvinna. som een donde qwinna hafdhe warit alla sina dagha ST 437 . ib 395 . - hederlig el. aktad qvinna. hawande ena ärlika dande qwinno til hustru ST 436 . - äkta hustru. han fan sina edle dande quinne RK 2: 2917 . som donde qwinnor plägha sinom husbondom göra ST 445 . - gift qvinna, matrona. haffuandhes mz idher höffwiska iomffrur oc flere hedherlika dandhe qwinnor Lg 332 . RK 2: 2925 . MB 2: 287 . " twa dannequinnor " Lg 3: 359 . ","donde husfru , äkta hustru. thinna dande hustru radh skalt thu gerna höra ST 412 . - gift qvinna, matrona. iomfrwr oc donde hustrwr Bo 216 . dande sven, hederlig el. aktad sven el. väpnare, hederlig krigsman, hederlig man. ati ville . . . stigha til skeps med mik och edra dandeswena BSH 4: 128 ( 1448) . idher alswoldigh gud befallandes och alla idhers dandhe swena hwar wid sith nampn ib 252 ( 1500) . " the dandeswene her oppa slotidh laghe " BtRK 339 (1487, orig.) . som ärlige tro dandeswene bör teres herre göra ib. the scole nw strax hawe teres wisse bodh til her ywer med IIII dandeswene och twa skipmän ib. tesse epterscrifne sex dandemen och dandeswene ib 340 . ib 338, 339, 340, 341, 342. 343. FH 5: 210 ( 1512) . haffwer fariit medh mich som ärlig tro danneswen BSH 5: 27 ( 1504) . " han liger her som en tro dandeswen " ib 85 ( 1506) . " ath the dande swena komme en nw helbrygdhe heem " ib 87 ( 1506) . " dee danneswena medh honom äre ib 412 (1510). hadhe edre danneswena hafft piil ib. medh flere dandisswena " ib 423 ( 1510) . " for swadana gerning, han omanlige giorde pa i (en) dandeswen, peder ericsson, swerigis rikes tro man oc väpnare ib. som jac skal oc wil bewisa medh manga dandes swena, presther oc bönder i mark " ib. " sätio wij tiil alla goda män och dandeswäna. som them baada känne, holken thera som riket mäst tiil thiänist äller i moth wäridh haffwer " ib 424 ( 1510) . "]},{"a":"donde","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":["done- Rydberg Tr 2: 467 ( 1388)","donde qvinna , ärbar kvinna. sama dag fäste mästar sigge lagh syälft tolfte, ath han wille wäria sina hustrv til enne dandqwinno Beckman Stu 87 (1461, Arboga tänkeb). ","*donde qvinno drät , "]},{"a":"done","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dane."],"f":[]},{"a":"dop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dop. j dopeno ST 195 . doop wntfa RK 1: 144 . Lg 3: 700 ."],"f":["doop . ","dopp Lg 3: 700), "]},{"a":"doppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["doppa. \" warmpth köth swdith oc doppath j honagh \" PMSkr 272 . ib 433 . Mecht 73 . - Jfr indoppa."],"f":["dwppa )"]},{"a":"doppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PMSkr 458 . \" porphirius är en rödher twnger och harder sten haffwandis j sigh manga doppor som gryn ib 487. \""],"f":[]},{"a":"doppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["doppa. \" dwppa blöt bröd i vineth \" LB 7: 132 . ib 30 . PM XXVIII ."],"f":["dwppa )"]},{"a":"dopt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stoft. \" knosadhe han allan i dofft oc kastadhe doftith i watnith \" MB 1: 346 . ST 257 . Bo 104 . LB 3: 34 . \" j scullen mich tre gambla fa som dufftet är af hofdet slagit (\"som äro torra bakom öronen\") \" RK 2: 1827 . - (?) tagha reent glas oc stämpa smath til thz är swa som miöl oc göra thz reent ath änthe är äfter vtan döfth LB 5: 77 ."],"f":["duft ST 257 . ","dufft . ","döfth LB 5: 77 ), "]},{"a":"dopt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr qvärnadopt."],"f":[]},{"a":"dor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dyr."],"f":[]},{"a":"dor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dyr."],"f":[]},{"a":"doraþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr odoraþer."],"f":[]},{"a":"dorträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörrpost. \" skulu the taka lamba blodhin oc stryka han vppa badhen trän som standa langx vp mz durumen \" MB 1: (Cod. A 10) 555 ."],"f":[]},{"a":"dosteran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diosteran."],"f":[]},{"a":"dotera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dotera, utrusta, förse. \" wi . . . nadhennadals closter . . . mäth for:dom twem gaardhum . . . doterom \" FH 1: 19 (1441, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"dottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dotter. \" sororis margrete gozstafs dottir \" SD 2: 474 ( 1306) . elena ormsdotyr ib 507 ( 1307) . \" dilecte vxori mee margrete knutz dottor \" ib 702 (1300-1310). domine ramburghi bøndicsdotur ib 3: 139 ( 1313) . \" domine margarete bendictsdottur \" ib 217 ( 1315) . \" cum domina ingride swantæpolksdotor \" ib 398 ( 1319) . \" þen lutin wildin vi at war dotur inggeborgh hafþe \" ib 6: 180 ( 1350) . \" tu hion gipto sina dottor vngom svene \" Bu 30 . \" dotter herodiadis druncknaþe \" ib 57 . \" giorþe brulöp sinna dottor ib 182. hälder giwer iak thik mina dotter än androm manne \" MB 1: 221 . \" then marskens dotter fik \" RK 2: 7272 . \" han hafdhe ena dottir \" ST 336 . konungxsins dottir födde een son ib. \" födde flere sönir oc dötter \" MB 1: 166 . \" dötter skullo ärwa än ey ware sönir til \" ib 419 . \" lät sina dottor thär atirbliwa \" KL 73 . - i andlig mening. KL 352, 353, 356, 357 . mina älskelika oc andelika dötter i gudhi LfK 139 . - Jfr broþor-, foster-, guþ-, konungs-, prästa-, skripta-, sona-, stiup-, systor-dottir. "],"f":["dotter . ","dotur SD 6: 180 ( 1350) . dotyr. dotor. gen., dat. och ack. dottor. dottur. dotor. dotur. dotter. dottir. gen. dotters RK 2: 7267 . pl. nom. och ack. dötter KL 356 ; MB 1: 165, 166, 195, 419 ; Al 2975 ; Di 73 ; MB 2: 45 ; LFK 139. döttir Bil 574 ; KL 353 ; Lg 3: 22 . ","döter Ber 147 . ","döther RK 1: 374, 591 . ","dötar Bu 200 . ","dottir Bir 3: 453 . ","dottr KS 33 (85, 36) . ","döttrom KS 59 (146, 64 ; MB 1: 194, 2: 138, 139 . dötrom lib 1: 303. gen. döttra ib 313; KL 352, 357 . ","dotterin Bir 3: 135 . ","dottren MB 2: 108 . ","dottherna ib. pl. nom. döttrina KL 352, 356), ","dottor barn , ","dottordottir","-dottor . ","dotterdotter MB 1: 363 . " dotter dotter " ib 364), ","dottor man","dother- )","dottor son","dottherson MD 160, 161 . ","dottersyni Bil 305 . ","döttersönir MB 1: 225), "]},{"a":"dottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dotter. Jfr Sdw 2: 1209. snarliga opsöktes jumfru ouer alla ärligin j sidhum, riik ok fagher ok synom ärligom foräldrom eendha dotter J Buddes b 73 . Jfr borghara-, brodhor-, döpis-, fadhurbrodhor-, gudh-, ringiara-, stiup-, svarvara-, vardhskrivara-dottir, samt brödhra döter."],"f":["dötra Prosadikter (Sju vise mäst C) 243 . ","döttra Troj 211 . ","döthre Arfstv 33 ( 1461) . ","döttre SD NS 3: 227 ( 1417) . döttee Lagerbring Saml 2: 259 ( 1457) . ","döthrar Hel män 276 (bis). dotra Arfstv 43 . ","dotthre ib 31 . dott(h)ror Svartb 559, 560 (1509). gen. dotters STb 1: 127 (1477)), "]},{"a":"dottorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["en dotter tillhörande, som tillkommer en dotter. mz dotterliga vördningh Lg 3: 570 ."],"f":["dotterlig )"]},{"a":"dottorlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhållande (sinnelag, handlingar) som anstår el. utmärker en dotter. jak haffwer förswmat oc bortkastat alla dottherlikhet, tha haffwer thu likawäl än behallit j tik kärlekasta fadhers milhet SvB 19 ."],"f":["dotther- )"]},{"a":"dova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["döva, bedöva, försänka i domning. memphitis är en sten til läkedom . . . smöryes pa the lymmana som skwla skäras äller brennas oc the bliffwa swa doffwada ath jngen wärker kennes PMSkr 481 ."],"f":[]},{"a":"dova hug","b":[],"c":"","d":"","e":["dövande hugg; banehugg. (de) lwpo epter hanom ok slogo och huggo hanom, swa ath han ey vntsettingh hade vtan matte gyffue enom en (för et?) doffue hwgh STb 4: 54 (1505)."],"f":["doffue- )"]},{"a":"dovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dvala. \" han laa innan doua hwarke sofuande älla wakin \" Bil 277 . Al 2883 . MB 2: 169 ."],"f":[]},{"a":"drabba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drabba, sammandrabba. \" drabba til slagx med samme fyender \" BSH 5: 434 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"draf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silique, draf (ss svinföda). ä drömir so vm draff GO 915 . Bir 1: 353 . \" ätha draff mz swinom \" LfK 95 . Jfr svina draf."],"f":[]},{"a":"drafbrunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källa, upphof? lätin är alla onda frestilsa och hugxilsa oc lasta draffbrundir MP 1: 264 . ib 2: 206 ."],"f":[]},{"a":"drafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avfall, skräp, bildl. fåfänglighet. \" omwändhom i warom siälom iomffrunnas sons pino owergiffno alla wärldennas draffwel faffänghan leek oc onyttelika glädhi (relictis mundi frimolis, iocis vansique guudiis) \" JMÖ 106 . \" tha skal hon wtelykkia aff sith hiärta alla löshtet oc alt wärdzlikit draffwel li lek, stim oc fafänghe glädhi ib. - mindervärdig handlig, dårskap. wi skulwm . . . aldregh met swadana drawel loc wtroscap offte mere oss met bewara mot wart hescap, wort rike eller höffdzman \" Svartb 368 (1439, Skokl) . "],"f":["drawel . ","draffwel )","*drafls dare","drawels- )","drafls folk","draffwels- )","drafls man","drafwels- . ","draffuels- )","*drafls munder","draffwelz- )","*drafls onder","draffvels- )","*drafls ordh","drafvels- )","*draflsqvinna","draffuels- )"]},{"a":"drafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uselhet, smörja, det som är odugligt el. vidrigt. dricka tz som man ma then slemmen och fuctughetin varda qwiith med vthur maghan. ty pa then tiidhen skal man sigh tz draffuil qwiith göra, tz som man alth aarith haffuir saman sanckath LB 7: 179 .","2) fåfänglighet, dårskap. \" thz var änkte vtan drafwil at sköta sliko fawitzsko oc flätio \" Bil 598 . \" for tolkith drafwell och flätia skwldh \" Lg 3: 121 . - fåfängt el. dåraktigt prat. han slaar thässa willo oc draffl til iordh MB 1: 76 . \" taladho mykit drawel (Bu manggen hägoma 22) \" Lg 934 . \" tw far mz draffwel \" Di 47 . ss rimfyllnad. för wtan drauel MD (S) 201 ."],"f":["draffl . ","drauel . ","drawel . ","draffwel . ","draffwell . ","drafwil . ","draffuil )","drafls dränger","drawils- )","drafls folk","draffwels- )","drafls fulder","drauäls- . ","drafuäls- )","drafls karl","drawels- )","drafls man","dräfwelss- SO 168 . ","draffwels- BSH 5: 76 ( 1506) draffuels-), ","drafls svar","draffwils- )","drafls thing","draffwels- )","drafls tro","draffuils- )"]},{"a":"dragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr anda-, for-, har-, knif-, qvidh-, svärds-, thiäla-dragh."],"f":[]},{"a":"dragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prygel? cedes . . . slagh sarghan saarmale och dragh GU C 20 s. 91 . - Jfr gäddo-, knif-, kniva-, krampo-, svärdh-dragh."],"f":[]},{"a":"dragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trahere, ducere, draga, föra, släpa. drogho han vt af eldenom Bu 22 . \" heþue gripu han vm siþe ok drogho tel mönstar \" ib 199 . \" kom nöþoghar ok dräghin tel prädican \" ib 7 . \" draghin firi dom \" ib 30 . \" ilth är at dragha reep widher rama \" GO 258 . \" ardhrit draghis af yxnomen \" Bir 1: 298 . \" dragha flere män bätter et skip än en man \" KS 6 (14, 7) . dragha nooth FH 4: 16 ( 1451) . drogho arana Bo 92 (med afs. på de fyra sista ex. jfr 2). tak en warman swyna maga ok dragh oppa howdit LB 4: 354 . \" hon drogh a sik . . . siin riikasta klädhe \" Al 8130 . \" drogh jomfrun tha sina skoo aff sinom fotom \" Bir 3: 280 . \" dragha hona af hänna klädhom \" KL 314 . \" then sotthen drog mig tha till döda (vållade min död) \" RK 3: (sista forts.) 4579. ib 5686 . \" bödh israelz sönom dragha til minnes (komma i håg) then daghen \" LfK 140 (se vidare under minne). - rycka. castaþo män stora linor vm afguþa stok ok vildo dragha viþ iorþ Bu 207 . drogh hwart andrum maat wt af munne Bil 316 . \" hwat som mannin hawir a kroppenom . . . thz slitz alt saman af honom ok dragx \" Bir 1: 89 . - abs. draga, vara dragare. thz är onth at dragha widh driiff GO 181 . ","2) draga, sätta i rörelse. iomfrwr som lekte j bambor oc drogho (utförde) danser MB 2: 108 . ","3) draga, utdraga. aldre lypte svärþ älla dragha at cristnom manne Bu 57 . \" mik skamas dragha swärdh äller kniiff a mote thino wanstarka liiff \" Al 625 . draghit suä[r]þ atar halda Bu 509 . KL 40 . Fl 1025 . Di 170 . ","4) draga (anden), insupa. han gitar eigh draghit andan Bu 204 . \" hundra dragha . . . bäter wädher än mannen \" MB 1: 80 . \" thz natwrinna andbudh som wi draghum röök mz oc wädher \" ib 82 . - abs. draga efter anden? widh thässa talan drogh modherin som hon ware af sömpne väct (andan, som läses på motsv. ställe i Cod. C, är troligen bortfallet efter modherin) Bil 270 . ","5) draga, ss dragmedel verka el. vålla. ted drager lettelica hol vppo böldena LB 7: 324 . - opersonl. draga, kännas som om dragning vore. kom oppa nagen lithen werch i mit wenstre öghe, togh ekke swa . . . thet naget drager BSH 4: 336 ( 1503) . ","6) draga, locka. \" hon drogh thän visa til dara ok alt hans hiärta til illan lusta \" Bil 212 . \" sua drogh (hon) biskopen mz sino raþe at han hana sialuar hörþe \" Bu 143 . Bir 3: 101 . - med dat. sidhan människionne draghir luste til hedhrin Bo 95 . - (?) han dragher honom ouer goda tiil wä[lle] offuer land och slot til högbelle MD (S) 243 . ","7) fördröja, uppskjuta. at dödhin skulle äkke länge draghas Bo 197 . \" dragh äkke längir atirkoma til min \" ib 221 . ","8) ådraga. \" thz är aff gamalt malat aff natwro draghit (lepra vetustissima . . . atque inolita cuti) \" MB 1: 362 . \" af kötyno drogh han sik girinna last \" Ber 207 . ","9) bära. \" dragha vidh i stekarhws ok stufw \" Ber 252 . \" leon drogh säkkia ok vidh som asne \" Bil 627 . \" hesth skulle ey mera draga \" Di 293 (jfr Fritzner s. 255). mins mik likamans huru þungar han är at dragha (in portando onerosum) Bu 141 . 11) bära, hafva på sig, hafva, vara klädd i. a sit hofwdh ena krono drogh Al 3837 . MD (S) 214 . budhu honom the krono han skulle draga ib 269, 270 . lokka swa sidha drogho the Al 5610 . \" alle kesare som för waro drogho släth peld ok baldakin \" Bil 470 . \" siilf oc mardskin dragha \" MD (S) 242 . \" ful riik klädhe drogho the \" Al 5446 . ib 5714 . 12) i sig bära el. innehålla, rymma. fylte thz (karet) mz watn thz drogh ey meer Al 62 . 13) bära, hafva, hysa. wi draghum synd i modher liwe. MB 1: 148 . \" drogh til honom stora wredhe och awndh \" JP 88 . 14) vara underkastad. han haffuer alder draghit skat eller andra wtskylder medh them aff soken FH 1: 139 (1493, gammal afskr.). at han haffuer draghit skat til abo slot ib 140 . 15) fördraga, uthärda, hålla ut med. gatho thz ey lenger dräghit RK 1: 4215 . - hålla stånd mot, göra motstånd mot? han menthe till wisse iw stocholm taga thz kwnne honum tha inthet draga RK 3: 6014 . 16) bära, framalstra. en skogh ther ädhla frwkt öffrith drogh Al 7338 . \" ingen örtagardh är saa fagher mz myndree han baadhe liilior oc näslor dragher \" RK 3: 1864 . 17) medföra, bringa? ath i wilie se oppa brädhet med hwath tärninghin dragha will BSH 4: 257 ( 1501) . 18) draga, leda, föra. jak skal tee thik thriggiahanda vägh hulkin tho ledhe oc draghir til eet Bir 2: 197 . \" soot som dragher til (medför) dödhen \" LB 3: 13 . \" alt thz som draghir til godha frägdh \" Bo 147 . 19) bidraga. drogh til födhonna tholikt som han gat mz sinne timbir gärning Bo 33 . 20) syfta, sträfva. alla kirkior dragha ther til at the magho vardha luttakande himerikis mönstre Gr 300 . 21) syfta, hafva afseende (på). med allom theras clausulis och articulis som dragha och lydha kwnna intil fornempda daktingan SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). 22) syfta, vara riktad, vara verksam. dragha mädh, hålla med. skal thu ey meer drägha mz fatighom än mz rikom til rättan dom MB 1: 339 . - dragha mot, strida mot. nakat . . . som droghe vt aff ällir moth reghlonne Bir 5: 125 . ","1) draga sig, förflytta sig, begifva sig. at watzskan böriar at dragha sik til nokon lim LB 5: 292 . \" dragher sik een watzska aff hofdhit nidher i kroppin \" ib. \" drogh sik aff himpnenom \" Bir 3: 21 . \" drogh han sik til teridacium \" Gr 267 . drog sik näst til the gudelika personam Su 371 . stundom opganga myrk sky aff jordhinne ok dragha sik (trahit se; uppstiga) j himelin vndir solina Bir 2: 159 . ","2) sluta sig. ther vnder hafdhe han een maliokragha han monde sik til hertugh fräderik dragha Fr 150 . ","3) sträfva, syfta. \" alt thz til är draghe sik til, aff sin naturlik skipilse, at wara ett \" KS 7 (17, 8) . - refl. draghas, ","1) dragas, söka rycka från hvarandra (något). liuset brast som þe droghos Bu 12 . ","2) hårdragas, brottas. \" droghos opta oc bardos \" Bil 776 . MD 79 . Di 78 . ","1) afdraga, afkläda. the . . . drogho hennes cläder aff Va 35 . afkläda sig, bortlägga. drogh aff sina sko Lg 95 the dragha harnisk aff RK 3: 463 . ","2) draga bort, taga bort. RK 3: (sista forts.) 4476 Jfr afdragha.","1) föra bort, föra undan. draghin bort diäfuls mannin Lg 126 . \" sagh en diäfwl dragha bort en munk vt aff sinom bönom \" MP 1: 52 . ","2) draga ut, ss dragmedel aflägsna. thz dragir bort wärken LB 3: 60 . \" thz drager borth ether \" ib 2: 60 . Jfr bortdragha. ","1) draga fram. drogho them fram Bil 850 . KL 308 . Bir 2: 65 . ","2) draga fram, gynna. tidzska drogh han tha mest fram RK 1:sfgn) s. 188. ","3) framdrifva, framkalla. draghir fram necte LB 3: 116 . - (?) thz dragher fran (för fram?) quinno sot LB 4: 348 . ","4) protrahere, uppskjuta. lofwanin drogx fram ena stund Bir 1: 395 . \" maaltidhin dragx . . . fram till middagxsins \" ib 5: 36 . - Jfr framdragha. ","1) draga in, föra in. drägher in till sik (slår under sig) mädh suichum af konunglichum jngiäldum SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). all kiärumaal sum länge standa vkiärdh, dragha (medföra) giärnä vsannind in till syn ib 376 (1344, nyare afskr.) . ","2) bära inom sig, innesluta. han haffwir mykin äro in at dragha RK 1: (Albr.) s. 208. - innebära. hwath the ädhla stena haffwa in at dragha RK 1: (Albr.) s. 210 . - Jfr indragha.","1) sammandraga, hopdraga. the dragha samman saar LB 9: 105 . ","2) samla (gods el. penningar). j draga saa monga päningha somon Di 297 . - abs. i thy at the ey drogho saman älla gömdo Bo 3 . \" suasom myryn drogh han saman dagh oc nat \" Bir 2: 130 . - Jfr samandragha. ","1) draga upp. gudz höghre hand drogh op han Bo 105 . ","2) resa sig. drogh vatnit op a badha sidhonar Gr 316 . ","1) utdraga, uttänja, utsträcka. drogh wt thät quart var aff tungonne swa lankt som tungan för var Bil 868 . \" thina hender ok föther thu läst wth mz liinom dragha \" Bir 4: 147 . ","2) afkläda. \" han lät aff henne dragha wt mädhan hon hafdhe en klädhe klwt \" Al 7431 . ","3) drag ut, ss dragmedel aflägsna. ted drager wt eetrid LB 7: 324 . \" tz drager wt bölden oc hiitan \" ib. \" drager wtt böldh oc var \" ib 349 . \" thz dragher vth allan wärkin \" ib 2: 11 . ","4) draga ut, locka ut. han drogh them wth mz fagher ord RK 3: (sista forts.) 4631 . - Jfr utdragha. "],"f":["drägha Bu 12 ; MB 1: 339 ; ","-andom Bir 4: 263 . ","drokt MP 2: 158 . pl. drogho ","dräghin ) , ","dragha ut af , afvika från. Bir 5: 125 . ","dragha ivir eno , vara ense, komma öfver ens, stämma öfver ens. the dragha badhe owir eno Bo 146 . ib 250 . ST 502 . Al 636, 1693, 6459, 9729 . RK 1: 1275, 3443 . - komma öfver ens, göra öfverenskommelse. wi . . . hafuom swa draghit ofuer eno at jak . . . hafuer . . . uplatit . . . mit ärfue SJ 57 ( 1430) . ib 94 ( 1435) . - opersonl. blifva ense, komma öfver ens. med dat. el. ack. kan them ey owir ena dragha Bir 5: 21 . ","dragha ivir ens , vara ense, samtycka. haffwom wi vndirstandit jwdhana ey owirens dragha (consensisse) mz waarom fadher. at the skullo sigh giffwa til hedhninga lagh oc sidher MB 2: 314 . " komma öfver ens, göra öfverenskommelse. at wi mäth biscopom, riddarum oc andrum wälburnum mannom . . . hawom daghthingat oc owerens draghet i swa matto, som här äpter fylgher " BtRK 32 ( 1359) . RK 3: (sista forts.) 5817 . ","dragha ens , vara ense, komma öfver ens. när herdhin ok wlwin dragha ens tha hawer hiordhin tappat GO 386 . 23) draga, tåga, begifva sig þän timä man til fiända drager SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). han drogh sidhan thädhan a ena heedh Al 7333 . MB 2: 228, 234, 235, 293, 315 . the wåre opp i landit dragne RK 3: (sista forts.) 6017 . 24) närma sig, vara nära. i uttrycket: dragha til dödhin. tässen systren wart krank oc drogh til dödhen Lg 3: 413 . ib 415, 425 . PM XLV . " giffwandis them drikka som droghe til dödhsens thima " ib XXXVII . 25) opersonl. gå, komma. tha electus fann at ther til draga (fann det luta derhän) at swenske wille marsken til konung haffua RK 2: 7476 . " är thz smaa fääladh tha böthe eth halfft pundh wax dragher thz höghre (går det högre upp, är det större boskapsdjur) gaa ther om som om annan thyuffnadh " SO 50 . " tha the thette hördho latho the fasth dragha (gåfvo de efter?) " BSH 4: 257 ( 1501) . - dragha sik, ","dragha a , påtaga sig, påkläda sig. the drogho the rikasta klädher a Fr 1591 . Al 2192 . Jfr a dragha samt dragha up a. ","dragha af , ","dragha ater , draga tillbaka. en draghir (honom) atir, oc annar fram Bo 181 . " solin drogh ather sith skiin " JP 4 . Jfr aterdragha. ","dragha bort , ","dragha fore , förebära, anföra. draghandis thet fore ath jw mere wii them bughe och knichte iw mindre är thet bewänth HSH 22: 567 ( 1494) . ","dragha fram , ","dragha in , ","dragha nidher , ","dragha saman , ","dragha sunder , vara olika. wart lifwerne dragher swnder Al 6033 . ","dragha til , rycka an, tåga fram. the drogho til mz ludhrom oc baswnom MB 2: 327 . ","dragha sik til , ådraga sig. at the draga sigh ingen fara til BSH 4: 317 ( 1502) . - Jfr tildragha. ","dragha undan . ","dragha sik undan , draga sig undan. at han . . . drogh sik vndan Bo 92 . - Jfr undandragha. dragha up, ","dragha sik upp , lyfta sig upp. drogh sik vp at sithia mz repe bundit widh bielka Bil 627 . - Jfr updragha. ","dragha up a","dragha pa )","dragha ut , ","dragha ut af , afkläda sig, bortlägga. the drogho wt aff all siin klädhe Al 5000 . - Jfr at-, be-, for-, fran-, ful-, har-, ivir-, nödh-, um-, und-, undir-, äptirdragha samt hand-, ny-, sol-draghin."]},{"a":"dragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","sabsolut: lj tunne öll fiskerne for vj öre, tha the nw sist droga at myn herra koningx nadh Skotteb 380 (1463, Kämn) . fiskerna j tunne öll for viɉ (6 1/2) öre, tha the drogha i fateburet ib. fiskerna, tha the drogha vpa fateburet ij reyser, for öll brödh o sild ɉ (1/2) mark ib 381 (1463, Kämn). - draga, föra, bringa. bildl. at hafwa knyff eller naall, är ey syndh, än aff mykin girligin akt j theres gerningh ok värde görä theres äghäre til propreetarium ok dragha ther medher j dödheliga syndh J Buddes b 171 . \" mädhan swa är, at hwar en människia aff naturlike skapilse dragx (ducatur) til at wpspöria sina opbörian \" SpV 3 . at wi alle sculom thera bäggiäs osämio til en gandzkan winscap dragha vm alt thet thöm i mellom här till hafuer farit vm thettä sama godz FMU 1: 382 ( 1381) . än tha at mannen, aff idhkelike öffning dragher thätta til een wana (in usum portavit) Mecht 284 . engin syndh är swa äth, oc nadhelikin, om hon dragx j wanan (veniat in usum), at hon wardher ey dödhelikin Mecht 283 . \" ath thenne hälpin nu görs dragis ey til lsidhwäniä Reuterdahl Kykoshist III 2: 529. the forscripne fyre biscopa oc fyre leek män . . . skulu a en nämpdan oc wissan stadh oc dagh til saman koma oc thänna forsaghdo ärinde til ända dragha \" FMU 1: 360 ( 1376) . gode men, drager tette til amynnelse STb 3: 414 (1499). ängin liffuer thän nw, som annat weet äller kan dagha til minnes Priv f Sv st 129 (1454, avskr.). oc haffue severin eder swen oss loffuat ath han skall draga eder thet till minnes HSH 14: 87 (1526, Brask) . - översätta (till). med prep. i. sancte ieronime, . . . thu drogh i lathin alla the hälgho scrifft SvB 410 . 3) draga, utdraga, blotta (vapen). han oc hans dreng drogo kniff aath hanis dingxstad STb 1: 28 (1475). han haardrog och droff kniffwen aath peder jönsson ib 356 ( 1482) .","7) uppskjuta. \" at dragha thät länge (differre) är mik dödher Skrt Uppb 102. - abs. at thu thic ekke bätra, vtan draghir fran dagh oc til dagh \" Hel män 120 . - draga ut på tiden (för ngn). mz myken lämplelighet drog hon for diomedem oc for halade hans hop Troj 179 . - Jfr Sdw 2: 1209. 11) bära, vara klädd i. borde henne ey dragha eller bere gul eller brem STb 2: 353 ( 1489) . \" ena bön til borgamestarana och radit om ingegerdh . . . ath hon her epter matte draga gul, hermelin . . . grasskyn eller sölff \" ib 3: l48 (1492). 12) bära ss last, lasta. jngen lax schal mera vtföres än medh stadzins kraff. wel, swa mykit han formach at draga STb 3: 393 (1498). 13) bära, bildl.: i sitt mellanhavande (med ngn) visa, ådagalägga. saa haffue wij jnteth annedt fwnnedt med thom her hoss oos wthen redelighet dragit med stadhen, giört lige och reth effther theris formage STb 5: 334 (1521, Kop.). 14) bära, vara underkastad, bestrida. then skat äller twnge ther kwnne paa löpa, skolom wy ok weliom . . . gerna sielffwe dragha SD NS 3: 265 ( 1417) . - bära tåla vid. jngen är pliktogher dragha skadha mädh honom PM Skr 52. lindwid och jens wordsataren drage huar there !UDDA_TECKEN? (1/2) skade om ij tunnor öll, som hade bort löpit j lindqidz skip for jensse STb 4: 197 ( 1511) . 17) åvägabringa, sätta i gång, ställa till? Se Sdw 2: 1209. 18) leda, föra. - dragha til godho, lända till gagn. när the (ɔ kyrkenes friiheter oc priulegier) oc ridderscapens warder förkrenckte i then motte wite wi ey huad annere priulegier riiket kan haffua thet rikesens inbyggare kan drage til gode HSH 13: 108 (1524, Brask) . 21) ha dragning åt, tyda på, vittna om? manga systra gifua vt badhe mat oc ööll . . . oc annat tolkit thätta synis dragha til eghelikheet oc eghnan wilia FOVkl211. - syfta (på), ha avseende (på). med prep. til. lösordh som dragha til gifftomaal ällir wärdzlighin tidhande FOVkl 217 . scal ey städhias nakrom at göra naghot til at vtgiffua enkaarligha luffuor wanta helgha domahws ällir lannat tolighet som draghir til wärdzlica människia täknadh ällir fafänga ib 216 . 22) dragha ivir et, stämma överens, stämma. them (ɔ Pedher Olsson och Staffan Västgöte) drogh ecke offuer et rekinskapin STb 1: 32 (1475). - dragha ivir eno, opers. komma över ens. med dat. el. ack. haffwer oss än til tessen dagh dräghith öffwer ena PMBref 302 . - ivir eno draghin, överenskommen, uppgjord, beslutad. alle thesse forscrefua stykke oc artikella äro swa ouer eno draghne mällan fornämpda war frända konung erik oc fornämpde hans radh oc män rikesens i swerike oc oss i alle mato, som foe screfuat star Rydberg Tr 2: 662 ( 1396) . - dragha lika, stämma överens (med), stämma (med). huilkit tal lika drogh medh thet jöns matsson hade bereth STb 2: 268 ( 1488) . - stämma överens (med), passa (till). med prep. äptir. yxen drogh lyka epte sarith lykit hade STb 3: 411 ( 1499) . 23) draga, tåga, begiva sig. dragha til baka, draga sig tillbaka, retitera. nar capitenaren förmerker ath honom är ey raadelikith tha stridha skla han ganskans warliga drägha til baka PMskr 157. ib 158 . \" dragha sina färdh, (be)ge sig av. här epter wiliom wij draga wara färd \" Troj 95 . - dragha sin vägh, ds. fienderne . . . hade aktid dragit theris wäg STb 5: 260 (1519). 26) ha dragning åt, övergå i, skifta i. the (ɔ höns) som ärw hwithe äller dragha mykith til hwitan lith PMSkr 251 . \" bolus armenus är en röd jord oc ey sten, draghandis til brwnhet \" ib 463 . 27) draga ut, tänja, sträcka; spänna, sammandraga i kramp? när fäth . .. ledze är ath ätha. senorna dräghas (neruorum intentio) PMSkr 227 . - draga, genom tänjning tillverka. giffuer oc akt pa i norenberg oc annorstadz ther iärntrad drages, pa theres reskap oc scriffuer alt i en lithen book HSH 13 . 113 (1424, Brask). - dragha munnin, draga på munnen. subridere litit lee commvniter drago munyn GU C 20 s. 526 . 28) uppg till, belöpa sig till. sudance hielp aff biscop stolen drager ey högre än duos solidos de qualibet ecclesia pro chatedratico ther i stik tet HSH 13: 45 (1524, Brask). när eder nade teches thet lathe förslaa (ɔ: beräkna) huad thet kan drage warder thet mycket myntre än eder nade förekommit är ib 46 (1524, Brask) . 29) ha att betyda, spela ngn roll. framdelis thalade the (ɔ befraktarna) skypparom ytermera til om kopper, the skulle haffue jnne dulth medh sigh . . . huilket ther vtjnnan fandz theris faaktunnochet, ath the ey betre wiste, ok kunne lytet draga pa theris (ɔ befraktarnas) deel, som sith mist hadhe STb 2: 460 ( 1490) . \" gaffs niclis gulsmetz pige karine ffrii och quit fför then szak niclis gulsmetz hustrv hade lagt henne till. thet kunde jnthet drage \" ib 5: 43 ( 1515) . - ha att betyda, tjäna till, gagna. nar konung priamus saa ath hans motseyelse kwnne jnthe draga wille han tha heller samtykkia än fortörna syna stadz jnbyggara Troj 249 . hwad kan thz draga at tw saa twnger tiig mz dagligen sorg Troj 66 . - vara tjänlig, läma sig (till ngt). mänar thu mik nogoth annedh en got som iak ey tror, ä huadh andhra seghia tha scriff mik thet til med fullom ordhom forti halffua ordh dragha ey wel lthe til Thomas Varninsbref 8 (1436). ","4) sträcka sig, löpa, gå. huilket droprwm sik dragher til kynehesta gatwne STb 2: 38 ( 1484) .","5) sträcka sig (mot), sträva (mot); bildl. sträva att komma (ngn närmare). the som j idhkelikom bönom ödhmiuko oc gudeliko liffwerne enskyldelika oc nämber dragha sik gudhi (familarius deo intendunt) Mecht 139 . \" rikta sina tankar (mot), vända sin häg (till). med prep. til. tha hon see naghot faghert ok älskelikit thänke ginstan huru fagher, älskelikin ok godher han är, som thz skop ok giordhe ginstan draghandes sik til honom, som alt wäl giordh (tendens statim in ipsum qui omnia fecit) \" Mecht 293 . - sträcka sig (efter); sträva (efter), trakta (efter). med prep. til. j thy at jak ey thok ltik mädh swa brinnande kärlek . . . oc ey draghit mik thär til (ɔ till den heliga nattvarden) mädh swa store astundan, som andra gudhelika människior SvB 171 . 6) uppgå till, belöpa sig. till. med prep. til. som suman sigh drogh til cxxxjx (139) mark STb 4: 19 ( 1504) . - med beloppet i ack. claus folkfelt . . . bekende sigh vpborit haffua ena swmma peninga, som sigh drogh iᶜxx (290) mark, aff her anders suensson ib 89 ( 1505) . - refl. draghas, dragas (om ngt), söka rycka lfrån varandra (ngt), strida (om ngt). kunne thet ther lyktes med at the danske oc severliin droges om eth been oc then tredie lope til skogen medet HSH 14: 26 (1525, Brask). "],"f":["drägha PMSkr 157: -s ib 277, -andis ib 506. pres. drägher ib 157, 317 . ","droff STb 1: 356 (1482). impf. konj. 3 sing. droghie Skrt Uppb 34, 59. part. pret. n. dräghith PMBref 302 ),","dragha sik , 1) begiva sig. vi wele gerne drage oss upp till thetta mööte HSH 16: 126 (1527, Brask). ","dragha ater , ","*dragha sik fram , draga sig fram, framleva sitt liv. them som . . . lifdo räthfärdelika ok waktade sik fore syndena oc droga sik fram i dygdelikom gärningom MP 4: 35 . Jfr framdragha. ","*dragha i gen , ","dragha in , 1) draga in, införskaffa. Se Sdw 2: 1209. 3) draga in, genom sträckning draga till. draghin wäl läroptz in wödh i lime tz til Saml 24: 144 . Jfr indragha. ","dragha til , draga, föra, släpa hem. the (ɔ wathndragharana) dragha aldrig honag wthan häller ätha oc thet förtära oc jnthe dragha til (nam neque alimenta cungerit, et ab aliis insuecta consumit) PMSkr 305 . ","*draghas til , dragas till, draga sig samman, hopdragas. en yrth är som hether sanguinaria händher thet swa at farith äther henne, tha swäller bwken wth stor oc draghs til (contrahitur) mädh store pino PMSkr 242 . Jfr tildragha. ","*dragha sik til saman , draga sig tillsamman, sluta sig. nar wädhrit sik athir wändhir, swa at thz wardhir bläsande, räghnande ällir annoledhis, tha dragha the (ɔ blommorna) sik athir tilsaman SpV 455 . ","*dragha umkring , draga omkring, draga runt. tak swa eth stykke tripolam oc halth paa the skiffwona drängandis wmkringh PMSkr 506 . ","*dragha undan , undandraga. är thz saa at thu scriffuar litith, ok mykit tha draghir thu wndan, tha kombir aldrigh forlatilsenna fulkomnilse j thy litla, som scrifftath är, til lmangha oscrifftadha syndhir SpV 455 . Jfr undandragha. ","*draghas up a , åtaga sig, gå in på? Se Sdw 2: 1209. ","dragha ut , 1) utdraga, genom dragning avlägsna. Bo 209 . 5) draga ut, extrahera. dragh wth saltith aff them kalkenom mädh räghn wathn PMSkr 380 . ","*dragha sik ut , framspira. Se Sdw 2: 1209. refl. ","*draghas ut , begiva sig bort, MB 1: 193 . - Jfr utdragha. ","*dragha äptir? , låta ngn i framtiden känna följden av ngt (i form av ovilja o. dyl.), låta ngt »hänga efter». med dat. och ack.? saa bedie wi eder ganska kerliga at j wele offuerse med honom j thenne reese oc honom thet icke lata undgiella . . . eller oc honom draga thet epter till nogon synnerlige owilia HSH 13: 134 (1525, Brask) . Jfr af-, bak-, be-, bort-, for-, fran-, ful-, hals-, har-, hem-, ivir-, kringum-, lim-, saman-, um-, unt-, up-, vaxdragha."]},{"a":"dragha bast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1209."],"f":[]},{"a":"dragha plaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dragplåster. \" goth drag plaaster \" LB 7: 5 . ib 326 ."],"f":["-plaaster )"]},{"a":"draghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svarvare. Se dräghare."],"f":[]},{"a":"draghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jacob dragfere \" Skotteb 13 (1460-61), 58 (1461 62) etc. - Jfr bref-, bro-, dyngio-, kal-, kopar-, slots-, stanga-, säkkia-, thiuf-, thiuva-, undir-, vagh-, vatn-, vatu-, vitna-draghare. "],"f":["dragere . ","drager . ","dreger Skotteb 95 (1462-63; se Ark. f. Nord. Fil. 49: 226). med art. dat. pl. dragrenom Skotteb 429 (1470 ; Kämn), ib 431 (1470 ; Kämn). dragarman Skotteb 453 (1472 ; Kämn; på fyra ställen), 454. drag(h)aremo STb 1: 49 (1476), 304 (1481), 336 (1482)), ","*draghara dränger , ","*draghara husfru","-hwstrw )","*draghara kanna , ","*draghara pänningar , ","draghara stang , ","*draghara vak , ","*draghara änkia , "]},{"a":"draghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärare. Bil 316 . ST 417 . SO 188, 197, 199, 203, 204, 206, 207 . Jfr bref-, kopar-, stads-, thiuva-draghare. "],"f":["draghara käpper , ","draghara lön , ","draghara stang , ","draghära ämbete , "]},{"a":"draghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr undandraghilse."],"f":[]},{"a":"draghlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dräghelika."],"f":[]},{"a":"draghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr utdraghna."],"f":["-adhe )"]},{"a":"draghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga ut på tiden, dröja. människian thänkte ok daghlica wilia göra synda bätring fore giordha synder ok draghnadhe swa fram til dödhin ok giordhe enga synda bäthring SkrtUppb 256 . refl. "],"f":["-adhe )","*draghnas , "]},{"a":"draghrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rep varmed segel hissas. antenina (fel för antemna, biform till antenna) . . . dragh reep ok raa GU C 20 s. 26 . rudens . . . togh oc dragreep ib s. 531 ."],"f":[]},{"a":"draghrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"draghspiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor och grov spik. !UDDA_TECKEN? (1/2) öre för vij dr[a]gspyka tyl maket Skotteb 453 (1472 ; Kämn). ib. ij langha draghsyka för j öre, item viij (8) sma draghspika för iiij (4) ortugh HLG 2: 13 (1509). ib 36 ( 1512) , 51 (1516), 121 (1524), 122 (1524)."],"f":[]},{"a":"draki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*draka eter","drake- )"]},{"a":"draki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) drake. \" at drakin (förut kallad ormber) dödh for hänne laa \" Iv 2504 . draka ok orma Al 4053 . \" orma d[r]aka ok trull \" ib 4169 . \" en draki com braþleca vndan iorþenne \" Bu 199 . \" i sionom boþe en draki som drap dighart folk . . . mz sin etarblandaþa bläst \" ib 490 . ib 71, 491, 492 . MP 1: 13 . Gr 313 . Bir 3: 365 . Al 265, 274 . Di 83, 84 o. s. v. Jfr flughdraki. ","2) drake, drakskepp. \" MD 343, 345. \""],"f":["drak tan , ","draka tunga , "]},{"a":"drakspiker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se draghspiker."],"f":[]},{"a":"dramb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståt prunk. han fördhis thit mz . . . storo drambe ST 496 . - buller, sus och dus. the hölle sine paske mz gledi ok dramb MD 37 ."],"f":[]},{"a":"drank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr kirsedrank."],"f":[]},{"a":"drank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr kirsedeank."],"f":[]},{"a":"drap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drap. \" SD 4: 408 (1335, eft. Hadorphs aftr.). thet drapit som jac giordhe oppa . . . pädher rödh ib \" NS 1: 19 ( 1401) . han giordhe ther draap ok mykith moordh Al 1757 . drap ok dödher Bil 317 . - slagtande. han är leddir til drap (ocisionem) som faar KL 146 . - Jfr afalls-, affalls-, bakvaþa-, broþor-, dula-, dulgha-, döds-, forgärninga-, fä-, handavärka-, innansiänga-, kirkiu-, man-, tväbötis-, þrebötis-, vaþa-, viliavärks-, öia-drap. "],"f":["draap )","drapa böter , ","drapamal , "]},{"a":"drap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*drapa man (dråpe- Troj 207 ), "]},{"a":"drapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: GU C 20 s. 341 . - Jfr man-, siäla-drapare."],"f":["dräpare GU C 20 s. 341) , "]},{"a":"drapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dråpare. \" mordara ok dråpara \" KS 49 (124, 53) . Bil 215, 374 . 375. Bol 199. Bir 1: 30, 3: 109 . Jfr man-, modhor-drapare."],"f":["dräpare: -an Bil 375), "]},{"a":"draplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till döds. hwlket grecana grant fornwmmo at thz war hector aff the hwg han drapliga hwg mz siith swärdh (quem greci ilico cognuerunt in latabilus ictibus ensis sui) Troj 184 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"draplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["synnerligen, mycket. \" thenne saarligh och draapeligh stoor skadha \" RK 3: 1168 . \" som skadhe och fordärff dropliga lidith haffwa \" BSH 5: 73 ( 1506) . brysth, dräpelig stor pa fetalia ib 178 ( 1507) . \" pa dreplig swar kosth och tärningh \" ib 52 ( 1505) . ib 191 ( 1507) . \" iach är ganske dräpeligh her forhindreth \" HSH 20: 198 ( 1507) ."],"f":["dropliga . ","draapeligh . ","dreplig . ","dräpeligh . ","dräpelig ),"]},{"a":"drapliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dräpande. är oss bätree här warea än falla mz androm j wara fiendes händer, och forgaa wndy thera grymma dråpeliga swärd (satis est nelius nobis hic esse quam hostili gladio suiente perire) Troj 172 ."],"f":["dråpelig )"]},{"a":"drapliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["synnerlig, stor. \" forbudhu hänne the draplico thriggia dagha fastona \" KL 335 . \" drapelikin vmsorgh \" Gr 285 . thz draplica diupit ib 291 . \" dräpeligh forfall \" HSH 20: 195 ( 1507) , 197 (1507), mz drapelikom syndom Lg 3: 507 . dråpelighen skada wålla RK 3: (sista forts.) 4826. ib 4946 . \" som then store dropelig scadhe hawa giort \" BSH 4: 203 ( 1496) . HSH 21: 5 ( 1383) . BSH 5: 115 ( 1506) , 125 (1506). SD 5: 208, 211 . förwänther siigh aff skotzland mäktiig, drapelig makt BSH 5: 140 ( 1507) . \" wor käremall och bryster, the flere äre oc dräpelige[re] än thenne for[scriff] ne \" ib 176 ( 1507) . förskräcklig? the draplica väzskan gik in til hans hiärna Gr 277 . \" thz draapligha mordh \" RK 3: 164 ."],"f":["draapligh . ","drapeliker: -likan HSH 21: 5 ( 1383) . ","drapeleker: -leca SD 5: 208 . drapelikin. drapelig. dropelig. dräpeligh HSH 20: 195 (1507), 197 (1507), SD 5: 211 . ","drepelig: -ligiste BSH 5: 115 ( 1506) . ","drapigligh: -ligha ib 125 (1506)),"]},{"a":"drapmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drapsak. \" dömdes . . . ffri för then drop maal \" BtFH 1: 159 ( 1507) ."],"f":["drop maal )"]},{"a":"drapskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? företag som leder till dråp? mann skal gernä hallä hann atar thar sik till nokor drapskap MD 88 ."],"f":[]},{"a":"drapval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagbult, den del af slagan, hvarmed säden uttröskas. TB 77 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"dravant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drabant. hans draffwanthe BSH 5: 14 ( 1504) . wthlenske dragwanthe FM 235 ( 1505) . konungen däner drawantha ther tiil jak ey spara äller frykte wilil RK 3: 2202 ."],"f":["dragwanth . ","-ar )"]},{"a":"dravantare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drabant. \" aff the ware drawantere, her nidh til oss komme äre \" BSH 5: 100 ( 1506) ."],"f":["drawantere )"]},{"a":"dravel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drafl."],"f":[]},{"a":"dref","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drif."],"f":[]},{"a":"dreg","b":[],"c":"","d":"","e":[" tillgång, egendom? reknadom tha dreg, geld och skuldh vppa bade sidor SD NS 1: 401 (1405, afskr.)."],"f":[]},{"a":"dreghare","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), se draghare och dräghare."],"f":[]},{"a":"dreghla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drighla, drighlare."],"f":["dreghlare"]},{"a":"drevekarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösdrifvare. SO 297 . Jfr driftekarl."],"f":[]},{"a":"drif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) dragare som är van att gå lös?, kringstryckande dragare? Se Kock, Medeltidsordspr. 2: 112 (Sdw 2: 1209). 3) drev, av gamla tåg utredd hampa. iiij penninge vagrenom som driffuit vogx Skotteb 466 (1472 ; Kämn). Se Lidén, Ark. f. lNord. Fil. 45: 199 f."],"f":[]},{"a":"drif","b":[],"c":"","d":"","e":["1) urväder, snöyra. at thär aldre kome striit räghn älla drif ella stormber aff hympnum Bil 158 . ","2) skridt, dragares gång fot för fot. thz är onth at dragha widh driiff (det är svårt att draga til sammans med en dragare som vill gå i skridt) GO 181 . ","3) dref, af gamla tåg utredd kampa. Jfr bats-, skipdrif."],"f":[]},{"a":"drifta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["driva omkring. [wy] warum förra dryfftande (hs C drifftande) ok landhflyctoghe här j thessom synda dall Skrt Uppb 368."],"f":[]},{"a":"driftehäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringstryckande vilsekommen häst. wi haffue oc scrifuet epter wor fogate jogan person wilien de (för wiliende) ransake om the drefftehestar som lj schriffue HSH 13: 103 (1524, Brask.)"],"f":["dreffte- HSH 13: 103 (1524, Brask) ), "]},{"a":"driftekarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= drevekarl. SO 303 ."],"f":[]},{"a":"drifteko","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringstrykande vilsekommen ko. Bergström, Arb Kr 157 ."],"f":["-qo )"]},{"a":"drighl","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["drighil GU C 20 s. 566 . ","drigiil ib s. 278), subst. dregel. flegma . . . vnus de 4or principalibus humoribus humani corporis commvniter drigiil GU C 20 s. 278 . senecia . . . fiska geell oc drighil ib s. 566."]},{"a":"drighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dregla. \" nar fää haffwer skälffwo soth tha rinna ögonen . . . mwnne[u] dreglar langth \" PMSkr 229 ."],"f":["dregla . ","-r PMSkr 229 )"]},{"a":"drighlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som dreglar. fleumaticus deeglare ita exponitur commvniter dreglare GU C 20 s. 121 . ib s. 278 ."],"f":["dreglare GU C 20 s. 121, 278) , "]},{"a":"drikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) dricka. Jfr Sdw 2: 1209. iohannes (var) . .. flängdhir slaghin . . mädh ethir drikka giffwin Skrt Uppb 313. - dricka (ngn) till, skåla (med). med prep. til. sedhan reddis bord, oc thän okunneghe ma[n]nen satthis nästh katerinam, oc the drwkko hwarth til annadh JMPs 322. - dricka (ngns välkomsskål). drukko tha alle lhans wälkommith Prosadikter (Karl M) 264. - dricka, uppsupa, uppsuga (en vätska), draga (till sig). Jfr Sdw 2: 1209. kasta them (tegelstenarna) j godha gamlba olyo, latandis them thär j liggia j vij dagfha ath drikka olyona j segh PMSkr 405 . \" swa gangher blyth borth somth j röken oc somth drikker tästen \" ib 412 . - drikka in i sik, bildl. insupa. thän yrthagardh . . . hwar hälaghe boghane drikka thz in j sik (inbibunt), hwilkit the fwlkompligare sidhan skulu ägha SpV 155 . 2) genom drickane fira, hålla (drykeslag). tha schal samma gille drickes medh bröder och systrar STb 2: 340 (1489). ib. thet hände swa j eth sin j enom köpstad ath dyäkna pläghadho drykka gylle a sancti nicholai dag MP 5: 187 . 3) abs.: dricka, förtära starka drycker. the sata hem til hwstrv katrina ingemars ath (för ok) drokka JTb 2: 86 ( 1495) . han . . . tilstodh, ath han drack medh hanom STb 3: 347 (1498). - part. pet. drukkin, 1) drucken, berusad, rusig. thz hände om en dagh tha han sik giorth haffdhe mykit drukkin . . . ok mykit drwknaren ok löslatogharen än han plägadhe för SpV 317 .","2) som i sig uppsugit (en vätska); genomdränkt (med). med prep. mädh. järn filspaan drwken äller wäth mädh ätikio PMSkr 384 . - Jfr af-, for-, in-, saman-, up-, ut-drikka samt odrukkin."],"f":["drykka MP 5: 187 . ","driikka ib 53 . impf. drak. dragx (refl.) HLG 2: 47 (1516). pl. drukko. drokko SpV 22 . ","drokka JTb 86 ( 1495) . part. pret. drukkin. drockin STb 5: 9 (1514)),"]},{"a":"drikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) dricka med dat. thu skalt swa drikka blakko som bruno GO 330 . - vanl. med ack. dryk mz mik thänna drykkin Bir 3: 237 . \" han drak aldre vin älla nokon druken dryk \" Bu 194 . \" ther dragx baadhe myödh och moosth \" RK 3: 306 . \" aabrut sudith ok drukkith \" LB 5: 80 . \" kryuildh drokkin mz vin ib. thw lot swa drikka nilum flodh at hon aff sino lupi stodh \" Al 6563 . - med ack. af ett subst. uttryckande handlingens verkan el. följd. at nakor drukke ther aff sin dödh Al 2678 . - abs. el. med prep. iate sik aldre äta älla drikka för än hon finge sina bön Bu 55 . \" thön hus han skal äta ok drikka i \" KS 41 (106, 44) . \" drykx här sötelica j synda lusta ok ther beskelica j pinomen \" MB 1: 59 . minom munne war drikka gifwit mz beskasta drik Bir 1: 35. giwa hanum drikka KL 45 . \" inghen gaff henne hwarke math eller drikka \" Lg 3: 125 . \" hwilken thera mik först biwdher drikka \" MB 1: 201 . \" hon bidher sin herra drikka \" ib. \" beddis aff henne drikka ib. iak skal bedhas mik drikka aff brunnenom ib. hafde fulstoppa drikka \" MP 1: 115 . \" rädh hanum ey drykka aff lönte flasko \" Bil 697 . \" drukke aff thz fwla watn \" Al 2676 . \" hade änkom drogkit ther pa i then acth ath the vilde hempnet pa henrick \" FM 554 ( 1512) .","2) genom drickande fira, hålla (dryckeslag). medan gillet drykx SGGK 104 . ib 109 . \" drak bryllöp (firade bröllop)Di 159. \" ib 162 . 173. 236. drykka ther jwll BSH 4: 291 ( 1501) . ib 5: 313 ( 1508) . drikka liþköp SR 47 . idhna at drykka drykkio MP 2: 246 . \" tha companith drikx (da skråets gille hålles) \" SO 69 . ib 70 . ","3) dricka, omåttligt förtära starka drycker. vandes suennen mz companom drika ok dobla Bu 156 . - part. pret. drukkin, drucken, rusig. Bu 170 . Bil 892 . Bo 169, 204 . Bir 1: 60. 3: 153. Ber 291 . \" görom waar fadher drukkin aff wine \" MB 1: 196 . \" mest alle drokne äre \" RK 2: 3145 . ganst drokkin ib 3514 . - rusgifvande. han drak aldre vin älla nokon druken dryk (vinum et siceram) Bu 194 . drikka sik, dricka sig, genom drickande blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. drik tik otyrstan ok ey druknan KS 24 (58, 25) . drak sik droknan MP 2: 249 . \" drykka sik drukkin ib. \" MB 1: 173 . ST 246, 343 . - abs. dricka sig drucken, berusa sig. SO 108 . "],"f":["drika . ","drykka . ","dryka KS 43 (112 . 47). ","druk Ber 87 . ","drukku . ","drukko Di 159, 162 . ","druko Bu 155 . ","drokka Di 236 . ","druken Bu 194 . drokkin. ","drogkin: -it FM 554 ( 1512) . ","drykkin: -ith SGG 129 ),","drikka bort , under el. genom drickande afkända sig. drak han bort skane PK 237 . ","drikka til , dricka till. drikker broder til broder SEG 122 . Jfr tildrikka. ","drikka up , dricka ut. thu lot hona (ɔ: nilum flodh) swa drikka op at ther bleff aff watn ey en sup Al 6565 . ","drikka ut , dricka ut. han wntfaar then nap ok drak han wt Al 2288 . ib 2640, 10065 . Jfr utdrikka. - Jfr in-, til-drikka samt o-, of-drukkin."]},{"a":"drikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drickande. MP 1: 267 . Fl 861 ."],"f":[]},{"a":"drikkande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drickande. Lg 3: 192 . ätandhe och drikkande Flores ed. Olson 602 i var."],"f":[]},{"a":"drikkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samandrikkare."],"f":[]},{"a":"drikkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["drickbar, som lämpar sig till dryck. thz vaare got atj hafdhen twa bothor vin thz drikkelegit är om aaret annat om sommaren ok annat om vinten Saml 6: 174 . - som består av dryckesvaror. erick joansson och erich jönsson och jon jönsson radmen schulle anname nyclana til jacob wynmans kellere och bethale hwariom sith thet dryckeligith är, som j kelleren komit är j win myödh ok kerszedranck STb 2: 330 ( 1489) ."],"f":["drycke- STb 2: 330 (1488) . n. -legit Saml 6: 174 ),"]},{"a":"drikker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drykker."],"f":[]},{"a":"drikker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drykker, drykkia."],"f":["drikkia"]},{"a":"drinkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drinkare. \" mz drinkarom oc frazarom \" Bir 2: 168 . ib 3: 26, 199 . MP 1: 19, 35, 53, 2: 246 . Su 126, 460 ."],"f":["drynkkare: -ara MP 2: 246 (på två st.), "]},{"a":"drinkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gildis-, hovudh-, supadrinkare. "],"f":[]},{"a":"drinkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drinkerska. potatrix drinkerska GU C 20 sl 473."],"f":["-erska )"]},{"a":"drista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dristighet, djärvhet, mod. huru manga jblandh hedh[n]ingana haffwa the qwinnor warith, som haffwa hafth manna dristho ok mz örlöghe wndhir sik wnnith mangh rike SpV 162 ."],"f":[]},{"a":"drista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra dristig, uppmuntra. at han nokon suen ther til drijster eller SO 68 . \" sik inbyrdis styrkiandis oc dristandis \" MB 2: 21 . ","2) lita. \" jak befructher, at in rikes med oss findz nogre stemplere, ther kwngen driisthr gansche myket oppa \" BSH 5: 458 ( 1511) . "],"f":["drista sik , "]},{"a":"drista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["- Jfr for-, til-drista."],"f":["drysta: -ade Troj 11 )"]},{"a":"dristan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dristighet. djärfhet, öfverdåd. SD 5: 213 ."],"f":[]},{"a":"dristelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dristigt. \" Su 31. \" Lg 3: 284, 411, 413 ."],"f":[]},{"a":"drister","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dristig, litande(på). gör fienden menniskene ganska dyärffwa ok alth for mykith dristha oppa syna renliffhet Gers Frest 38 ."],"f":[]},{"a":"dristhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lförmätenhet. \" aff sinom eghnom forskullilsom enghin dristhet nakon tiidh (de propriis meritis nulla unquam præsumptio) \" SpV 161 ."],"f":[]},{"a":"dristogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dristig, modig. \" israel vart starkir oc dristogher \" MB 2: 71 . \" dristogasta stridzmän \" ib 137 . för sin dristogha mandom ib 324 . \" görandis honom vilioghan oc dristoghan til stridh \" ib 108 . \" at iach mate warä thä[s] dristugare at sökiä mina fiändä \" Va 69 . Ansg 233 . Di 239 . RK 3: 3819 . Jfr ful-, odristogher."],"f":["-ugher: -ughe Ansg 233 . -uger),"]},{"a":"dristoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dristighet, djärvhet, modm j theras dristogheth hängher menogha rikesens wälfärdh oc segher PMskr 125. - tillförsikt, självtillit. wakta at skadhelika tron ällir dristoghetin (noxia confidentia) gör tik ekke skadha swikande tik SpV 447 ."],"f":[]},{"a":"dristoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dristighet, djärfhet, öfverdåd. Gers Frest 20 . for eder store dristighet och olydno BSH 5: 152 ( 1507) . Jfr odristoghet."],"f":["dristighet . ","dristikhet Gers Frest 20 ), "]},{"a":"driva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta i rörelse, driva (framåt), föra. bildl. annar är kötzsins ande, aff foräldranna kön ok släkthe ällir wälbyrdoghet driffwande (impellens) in i blindena SpV 427 . 2) gendriva, få underkänd. mauricius haffuer dag tiil tre weker effter micaelis, om han kan driffue the lagen, som giordes mot honum om then boken STb 5: 241 (1519). - ogilla, underkänna. jtem til spordes the viij och xl, om the wille driffue eller gilla forscriffne vj witne. tha swarade the, at the ey kunde them driffue eller ogille göre ib 228 f (1519). - driva til ryggia, göra om intet, göra ogiltig, upphäva. kundo nokor wara swa onsko fuld som thessa fifft oc stadga met sinne falskheet kunne äller vildhe till ryggiä dryffwa Svartb 380 ( 1439) .","3) ge anledning (till), vara orsak (till), förandleda, orsaka. med prep. til och at-sats. lhär maa hwar oc en akta som lääs thenna hystorian mz (anakolut: mz bör utgå) hwad rynga oc föga saak dreff till ath saa manga mäktoga frome herra oppa bada sydor . . . hwilket klent weth oc oskälilegit forstand thz war mz them, ath the forwagade siith liff (jfr Lat. attendant ergo lectores presentis historie quam leui causa quam debili ratione tot fortium tot maiorum processit interius) Troj 104 .","5) drica, bedriva, idka. \" vy cristoffer . . . forbiuthe höghelica, at enga fogata drenge . . . scula nogher köpenschat drifwe a lande \" Uppspriv 12 ( 1444) . bruka oc driffwa therra köpslaghan medh landz almogha oc tilkommande gestom Prv f Sv st 149 (1461, avskr.). henrik stadz werie aff sielff sätthe, at han jnthe olage kop haue driffuit STb 4: 341 ( 1513) . - bedriva, förehava, göra. gudh aktar minst ath mik huath iak driffuir älla gör, for thy iak är fatigh ok fauiss MP 5: 20 . 10) indriva (fordran o. dyl.). anders beltere . . . begerde j (en) quitterning aff hustrv telseke om thet arff hon dreff pa monss larenssons wegna STb 5: 189 (1518). Jfr hos Sdw bet. 3. 11) driva, utsmida, hamra ut. eth driffwith selffbladh PMSkr 514 . ib. ib 553 . \" bly driffs så tynytt att thet spinnes på silke och wäffs \" ib 608 (senare avskr.). 12) driva, täta. laat driffva oc tiära bator jacter oc skep Brasks Cal 266 . 13) tränga (ned). intr. sedan dreff then smöria ned ath halsen strwpen oc swälgen Troj 188 . tå kan ey wirkitt driffua nider i vgnen och smelta PMSkr 628 (senare avskr.). "],"f":["dryffwa )","*driva af , driva bort. samme dagh sllox mj herre med sine resenere med the juther och rigsins fiender vid vnderö och dreff them aff STb 5: 161 ( 1517) . ","driva ater , vederlägga. MB 1: 2 . Jfr aterdrica.","driva bort , driva bort, driva ut. wi läsom aff forfädhranna script, at . . . skothin som skwthin wordho aff fiondeomen, driffwo borth (excussit) barnit aff modherliffweno, ok thz kastadhe lankt fran hänne SpV 304 . Jfr bortdriva. ","driva up , 1) driva upp, tvinga upp. alun holitt i munnenom driffwer vp spenan som hänger i halssen, niderfallen PMSkr 644 (senare avskr.). - driva upp (ur sömnen?), köra upp. epter thet . . . (de) driffuo vpp styremannen per olsson om nätther tiidh STb 1: 43 ( 1476) . 2) p¬å rättsliga grunder ålägga ngn bevisning eller värjande? biorn pederson sagde sig haffua driffuit op jacop monson fore xij män oc sköt til winte niels i alabrunne oc en annen UPpl Lagmansdomb 95. Jfr updriva. ","driva ut , hamra ut. gullitt är segast till att driffwa vtt widtt och tynntt PMSkr 608 (senare avskr.). Jfr utdriva. "]},{"a":"driva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) köra. \" manga mz suijth driffua plogh \" RK 3: 3021 . dreff asnan oc chamelana . . . heem til clostrit ST 475 . RK 2: 3693 . - abs. kom hon . . . drifwande mz enom waghn ST 375 . ib 474 . - slunga framåt, skjuta. moth wältror oc driffwande wärk PM 4 (jfr värk). BSH 5: 348 ( 1509) . ","2) drifva, bortdrifva. \" med ack. nöth ok faar ok annat fää driwo the ther wp a \" RK 1: 3230 . \" een aff idher skal til flykt driffwa M män \" MB 2: 62 . \" sedan wii hadhom dreffwidh thöm ther in \" BSH 5: 480 ( 1511) . \" engen storm dreff them thädhan \" RK 1: 1471 . \" dref ängillen af sälikhetinne \" Bo 97 . the drifua owit aff hans hiärna Iv 2183 . - med dat. som androm dryffuer aff sit säte SO 99 . driva til ryggia, drifva tillbaka. bildl. vederlägga. driffwa hennas ordh til ryggia Lg 3: 439 . - göra om intet, göra ogiltig, upphäfva. driffwa idher breff til ryggia BSH 5: 541 ( 1514) . ","3) drifva, tvinga. \" thu skal ey swäria om gudh vtan thik driwer (Cod. B vräki) nödh til, at wäria sannind \" MB 1: 459 . Bo (Cod. B) 344. Iv 2533 . RK 1: 3387 . Di 146, 177 . \" tha man skal nödh driffua fatigher kan wäl riker bliffua \" RK 3: 1380 . - aftvinga, indrifva. sua lotho the aff suerige dryffua XL ok ixᴹ [49000] lödhug mark RK 1: (sfgn) s. 173 . - påtvinga, pålägga. jak driffwer a danmark en skat RK 1: 2872 . ","4) genom bevisning bringa el. göra. hwilka sägn wij willium . . . till osannindh drifwa SD 4: 536 (1336, nyare afskr.). bevisa. om annars fwnnes oc dryffwes til honom. bomerket tylhörer BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) .","5) bedrifva, utföra, förehafva. \" alt thz han monde i wärldinne drifwa \" Al 9818 . ib 2711, 3129 . Fr 909 . MD (S) 235 . \" driwa nakat thräla ärwodhe \" Lg 3: 508 . tykker sik haffua sa mykin mandom dreffuit Di 179 . \" swa widha thu hafwer örlögh driwith \" Al 9779 . RK 1: 94 . \" thz gaman the drifua tha \" Fl 1418 . Iv 58 . \" ät almoghen driuär nokrä ostyrio \" SD 5: 638 ( 1347) . \" ängin ondzskap wiliom wi drifwa \" MB 1: 241 . Al 3976 . Iv 126, 585, 4864 . RK 2: 3809, 8498, 8536 . mz them wilde han drifwa synd ST 294 . dreff thz (höll på dermed) swa länghe, at hon ey mera haffde än en hwffudh stadh Lg 3: 325 . - abs. vara verksam, hålla på. swa drifua (Cod. B, C, D, E, F striddo, stryddo) the then dagh til ända Fr 1871 . ","6) tillfoga. \" ängin skulde androm spot at drifua \" Iv 119 . ib 127 . ","7) rena, luttra. \" ner som the driffwe silffwidh \" DD 1: 146 (1491, eft. aftr. hos Langebek) . for hwar lödigh marck, som han driffwer vten theris nerware ib. alle schole driffua got sölff BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . ","8) drifva, fara omkring, hastigt föras åstad (i luften el. på vattnet). skötin drifw hwarn wegh wm kringh han Bil 462 . Al 3335 . \" han (elden dreff ower härin widha \" ib 5631 . RK 2: 7873 . \" ther dreff tha ys j örasund \" RK 2: 8655 . \" somma driffuo annorstadz j land \" ib 453 . ib 8984 . Di 44, 48, 120 . ","9) skynda? huat ey tilgik the orena blodogha qwinnan, driffuandes oc takandhis wppa hans kiortilfald wart helbrygda Su 296 . ","1) drifva tillbaka. var härra dref atar diäuulen Bu 206 . ","2) drifva tillbaka, fara tillbaka. thera skut drifwo atir in til them siälua Bo 159 . - Jfr ater driva. driva bort, bortdrifva, fördrifva. Al 753, 1646 . MD 259 . \" driffwär tz bort döffwan oc hoffwd wärk \" LB 7: 5 . Jfr bortdriva. ","1) drifva fram, köra fram. een dwärgh dreeff the hästa fram Iv 3055 . - med underförstådt obj. Iv 3062 . ","2) utföra. \" margh thing stoor oc vndersam hafwer thu drifwith i wärldinne fram \" Al 9792 . "],"f":["dryffua . ","drifs . ","drefuen: -et RK 2: 8536 . Bo 47 . ","dreffuin: -it Di 30, 179 . ","dreffwin: -idh BSH 5: 480 ( 1511) ),","driva ater , ","driva for , ","driva fram , ","driva til , ","driva up , drifva upp, jaga upp? the . . . drifwo hans här rät allan op Al 9305 . Jfr up driva. driva ut, utdrifva. thu höre huru rasklica han . . . drifs wt af sinne barnfödho Bo 12 . ib 86, 120 . Jfr utdriva. - Jfr af-, be-, for-, fran-, ful-, igen-, in-, nödh-, saman-, undir-driva."]},{"a":"drivan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drift, pådrifvande, ifver? om swa hendher ath the resa sik antighe med danmars kronas räth heller theras eghen dristhan häller driffwa (för driffwan?) moth thenna förscreffna articula SD 5: 213 ."],"f":[]},{"a":"drivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) en som drifver omkring. Jfr skogs drivare. 2) smältare, den som smälter och rensar malm. driffwaren for huart skeppund bly skal haffue som bergxfogithen BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . - ss tillnamn. wlfoni drifæræ SD 2: 116 ( 1291) ."],"f":["drifäre )"]},{"a":"drivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) landstrykare. wägerna äro otrygge i upland för thee driffuera ther wanka HSH 13 . 35 (1524? Brask). attabernalis . . . et attabernio driffuare GU C 20 s. 42 . Jfr skogsdrivare. 2) smältare, andrivare. Jfr guldrivare. 3) person som driver djur, (boskaps)drivare. forstandarana (för S:t Örjans hospital) giffue dryffuarom teris lön STb 3: 122 (1493). Jfr asna-, fä-drivare. - Jfr afdrivare."],"f":[]},{"a":"drivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utdrivilse."],"f":[]},{"a":"drogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odåga, dagdrivare. stode hartwijch for rettin och sade, tet herman rogge waar eth drogh och en reth daghtiwff STb 4: 182 (1508)."],"f":[]},{"a":"dromunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MB 1: 3 . \" dromundin sighlde fran lande \" Bil 160 ib 251 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"dronkna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drunkna."],"f":[]},{"a":"drop","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drup, drupi, drupa."],"f":["dropi , ","droppa"]},{"a":"drop","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drup."],"f":[]},{"a":"drop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eländig varelse? aff thom födis ith onth drop diäffwlsins dotther som är wanhop MD (S) 206 ."],"f":[]},{"a":"dropi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drupi."],"f":[]},{"a":"drosi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drusi."],"f":[]},{"a":"drosse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drusi."],"f":[]},{"a":"drotin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herre; om Gud. drothin är aarsins äghare GO 39 . sändir . . . guzdrotens (Herren Guds) qwädin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - Jfr kirkiu-, lanar-, land-drotin."],"f":[]},{"a":"drotin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: herre; om Kristius. här sigx aff hurw karl konung sökte jherusalems borg ok the hälge graff drottins wars Prosadikter (Karl M) 290 ."],"f":[]},{"a":"drotning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*drotninga döme , ","*drotninga hof","-hooff )","*drotninga klädhe","-er Troj 69 ),","*drotninga mark","dröthninga- )"]},{"a":"drotning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) herskarinna, drottning, i sht herskarinna öfver ett konungarike. i galicia rike yspanie lanz som wluid drotnig räþ Bu 166 . \" väldugh drötning talafrida ower qwinnor ij amazonia \" Al 4659 . \" drotningin aff saba \" Bir 4: (Dikt) 266 . saba drotning ib. \" wij margareta med gudz nadh swerikis ok norikis dröttning \" BtRK 51 (1388, orig.) . \" af vara nadhoga frw drotning margarete veghna \" BSH 2: 66 ( 1399) . \" a ware frw drotningene wäghna \" ib 69 ( 1399) . \" februus pluto tok mäþ wald een wänastan qvyne af manz hem tel häluitz ok är þär drötnig: hänna nampn är proserpina \" Bu 9 . drotningen i hymmerik (Jungfru Maria) RK 1: 426 . maria hymerikis sool oc drotning ST 204 . \" höghelikasta drotning jomfru maria \" Bir 4: (Dikt) 266. - bildl. för att beteckna det yppersta i sit slag. jomfrudombir är . . . dygdha drötningh MP 1: 39 . ","2) drottning, en konungs hustru. herodias drotningh Bu 52 . \" wi magnus konunger oc blanz drötnnyng \" SD 5: 561 ( 1346) . drotning merita RK 1: 2175 . \" drotnigen hester \" ST 225 . achab konungir ok hans drötningh jezabel MP 1: 314 . han (konungen) sagdhe til drötningina sinna Fl 71 . wara drotning i swerige ok krono bera RK 1: 425 . huru han (konung Erik) kunde ena drothning fae ib 2: 151. han (Salomo) hafdhe syu hundradha kronadha drotninga oc thry hundrat amior ST 422 ."],"f":["drotning Bu 166, 167 ; ","-nigen ST 3, 225 ; ","-niga ib 422 . ","drotnug Bu 56 ; ","-nugenna ib 167 . ","drötning SD NS 1: 345 ( 1404); MB 1: 28 ; Fl 48 o. s. v.; Al 4667 o. s. v.; PK 238, 239 o. s. v.; -ningana Bil 244 ; ","-ningen RK 1: 1054 . ","drötningh MP 1: 39, 314 ; Gers Ars b 5; SD NS 1: 16 ( 1401), 17. drötnyng SD 5: 561 ( 1346) . ","drötnig Bu 9 . ","drötningh MD 50 dronygh: -nyghen FM 673 (1516-17). med afs. på omljudet i detta ord jfr Söderberg, Forngutnisk Ljudlära, s. 19. -ar), "]},{"a":"drotninga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1209."],"f":[]},{"a":"drotninga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = drotning 1. a ware frw drotningone wäghna BSH 2: 67 ( 1399) . drothninga halp thz örlogh jnkte RK 2: 49 . \" drothninga swaradhe thöm \" ib 85 . ib 93, 176, 213 . \" drothninga och konungin eth örlogh böria \" ib 204 . \" drothninga margareta \" ib 150, 175 .","2) = drotning 2. drothninga philippa RK 2: 458, 471 ."],"f":[]},{"a":"drotninginna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drottning. \" hon badh medh fögho sinnä, the litzlä drötninginnä, dweliäs the mat Fredrik ed. Noreen 836. \""],"f":["dröt- )"]},{"a":"drotsätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = drotsäte 2. toko herra matius tell drotzetara ok forman RK 1: 4256 ."],"f":["drotzetare )"]},{"a":"drotsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högsäte. \" sat sampson i sit drotzäte (hasæti) \" Di 7 ."],"f":["drotzäte )"]},{"a":"drotsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) dapifer, skaffare; den som besörjer mat och dryck. guz ängel kom mäþ hänna föþo ok var hänna dagheleken droaste ok guþleken gömare Bu 5 . - särsk. den som förestår anrättningen vid konungens bord el. betjenar konungen vid bordet. amelius wardh konungxsins drotzsäte ST 456 (jfr amelius gaff watn a hans händir ib 457). Di 51 . ","2) drotset, konungens och rikets högste ämbetsman. bönder äre lydhoghe enom foghota, oc tho ma en marskalk eller drotzati waldogher mera at biwdha ower them MB 1: 98 . Iv 1490, 2668, 2727, 3291, 3359, 3379, 3417 . Fr 2485, 2516, 2517, 2535, 2553, 2565, 2583 . MD (S) 201, 259. - med särsk. afseende på ihemska förhållanden; i Sverige omnämnes denne ämbetsman, hvilken i sht fick tillsynen öfver rättsväsendet och lagskipningen, först under Magnus Birgerssons tid; under konung Birgers regering hade icke allenast konungen utan äfven hertigarne drotset. knut mathiosson drosät SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nicles thurisson, drozati i swerike ib 6: 169 ( 1350) . \" mathias katilmundason drotsäti (dapifer) oc höfwidzman i swerike \" ib 3: 405 (öfvers. skrifven trol. i början af 1400-talet). ib 6: 168 (öfvers. fr. 1441), 169 (öfvers. fr. 1441). bo jonsson drotzste i swerike BYH 1: 180 ( 1377) . ib 182 ( 1377), 184 ( 1380), 185 ( 1381), 192 ( 1384), 194 ( 1385). BSH 1: 178 ( 1381) . til siälarökt . . . bo jonsons, fordhom drotzätte i swerike SD NS 2: 430 ( 1411) . SJ 83 ( 1441) . drotzet matius var tha swen RK 1: 1596 . ib 1848, 2010, 3754, 3918, 4215, 4261, 4362, 4365, 4368, 4466, (sfgn) s. 171, 174, 175. drotzst oc marsk sculle han (konung Erik) them fa ib 2: 1726 (redogörelse för dagtingan i Halmstad 1435). ib 1810, 1824, 1835, 1839, 1842, 1846, 1889, 3201, 3209, 3348, 3362, 3373, 3456, 3465, 3474 o. s. v."],"f":["drotzsäte ST 456 . ","drotzäte BYH 1: 184 ( 1380) . ","drotzätte SD NS 2: 430 ( 1411) . ","drodhsäte SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441), 169 (öfvers. fr. 1441). drotzete RK 1: 3918 ; -a 2010. drotzati MB 1: 98 . ","drozati SD 6: 169 ( 1350); -a Fr 2485 . ","drosate Bu 5 . ","drozat Fr 2553 . ","drotzet RK 1: 1596, 1848, 2017 ; Di 51 . ","drosät SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). drotze FH 2: 11 (1381, nyare afskr.). drotzte BYH 1: 180 ( 1377); -a ib 182 ( 1377) o. s. v.; RK 2: 1824, 1835, 1839, 1846 . ","drotzet . ","drozt SJ 83 ( 1441) . drotzst. ","drost: -en RK 2: 5681, 5684 . ","drotzs: -ens RK 2: 5695 . ","drotz MD (S) 201 . ","drötzs: -en RK 2: 5691 . ","dröst: -en ib 5673), ","drotsäta kor","drotzsta- )"]},{"a":"drotsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dapifer, skaffare; särsk. den som förestår anrättningen vid en furstes bord el. har övereinseende över en furstes hovhållning, »hovmästare». dapifer kögo-mester nota dapifer commvniter dicitur drosäthe Gu C 20 s. 164. konungen bödh sinom drotzeta fa sik ena qvinna Prosadikter (Sju vise mäst B) 191 . \" nw lät hans dorzsatä redha mykin kost mot honum (ɔ karl magnus konung) \" ib (Karl M) 264 . 2) drots, en furstes el. ett rikes högste ämbetsman. ther fore haffde then grewen riddaren swa käran at han giorde han wäldhughan drozeta j sino lande Prosadikter (Sju vise mäst B) 210 ."],"f":["drotzete . ","drosäthe GU C 20. s. 164. drozsatä Prosadikter 264 . ","drözsäte: -a ib 304 . ","droetz Svartb 353 ( 1436) ), "]},{"a":"drukkin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drikka."],"f":[]},{"a":"drukkinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rus, rusigt tillstånd. Fr 390 ."],"f":[]},{"a":"drukkinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckenskap. \" i skörlifnadh oc drykkinscapp \" KL 290 . for drukkinscap oc skörlifnadh ib 291 . \" for drukkenskap \" LB 2: 35 . \" mz mandrape älla drykkinskap \" Bir 1: 217 . hawir thu älskat swalg ok drukkinskap ib 3: 212 . ofdrykia ok drukinskap är . . . lastr ok odygdh KS 43 (111, 47) . \" drukinskaper är modhr ok ophof åt allom odygdhom \" ib 44 (112, 47) MP 1: 8, 20, 2: 32 ; 102 o. s. v. Al 6781 . Ber 86, 87 . 88, 291. LfK 200 . rusigt tillstånd. j sinom drukkinskap ST 391 ."],"f":["drukin- KS 44 (112, 47), 43 (111, 47) . ","drokkin- MP 2: 32, 102 . ","drocken- Ber 291 . ","drykkin- KL 290 ; Bir 1: 217 ; MP 1: 42 ; Ber 86, 87 . ","drykken- MP 1: 20 ; LfK 200 . drikkin MP 1: 68), "]},{"a":"drukkinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" STb 4: 210 (1511)) 1) druckenhet, drucket tillstånd, rus. hinrik jönsson . . . ful offuer bordh aff ret drwckenschap STb 3: 173 ( 1494) . \" i siith drynkneskap byginta han kasthe ok heffwa stene j the bondhe baater \" ib 4: 210 ( 1511) . \" then fatige man, som dödin ledh, hadhe sigh ille fförseth j sith dryck[i]nskap ib 212 (1511). - bildl. här sighxz aff wndersamlica drwkkinskapenom thär siälin wardher swa aom andelica drwkkin for än hon warder gripin i ande[li] ke syn \" SkrtUppb 29 . 2) drickande, dryckesgille; gillesdrickning. kom fförst för retthen dirik potgeter om the offuerdadige och forradare ord oc taj han hade hafft j theris embetes samquembd och drykenskap STb 5: 288 (1519)."],"f":["*drukkinskap , ","drykin- GU C 20 s. 403 . ","drikkin- MP 5: 52 . ","drynkne-"]},{"a":"druknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["druckenhet, rus. bildl. ma hon röna swa som thwäggia handa drwknadh (ebrietatem) SkrtUppb 30 ."],"f":[]},{"a":"drumber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr nokkadrumber."],"f":[]},{"a":"drumber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatudrumber."],"f":[]},{"a":"drunkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drunkna. \" dotter herodiadis druncknaþe \" Bu 57 . \" at . . . han drunknar \" MB 1: 415 . \" reste aff dödha xxx druncnadha män \" Bil 239 . ib 349, 796 . Bo 105 . RK 1: 2316, 2: 7252 . Di 175 ."],"f":["dronkna Bo 105 ; ","-ade RK 2: 7252 . ","drunka: -ade RK 1: 2316 ; Di 175 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"drunkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["drunkna. STb 5: 161 ( 1517) ."],"f":["drunkne STb 5: 161 (1517) ),"]},{"a":"drup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dropp, drypande. \" for snwuo oc for drop aff hoffwdit \" LB 7: 34 . \" swa som hanogx drop alla wäghna drypande \" Su 176 . - takdropp. drupit vtköre mannin v huseno MP 2: 245 . \" vtgar v sino huse for drop ok rök \" ib. \" aff thaksins drupe \" Bir 2: 90. drwp täkkia SEG 114 . \" pa annars hws tha ful thes (husets) drop \" MD (S) 269 . Jfr opsadrup. "],"f":["drop )","drups rum , "]},{"a":"drup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? botr[i]o onis drop ok vin-bär GU C 20 s. 60 . - Jfr af-, thak-drup."],"f":["drop )"]},{"a":"drupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trans. droppa, låta droppa. thu äst stiärnan dropphandhis clarhetena (stella stillans clariatem) JMÖ 189 . 2) intr. droppa. Jfr Sdw 2: 1210. ath wtathnith rindher ey aff skyrdenna paa knopporna, wtan heller swa ath thet kwnne droppa pa jordena PMSkr 314 . thät blodit, som aff tik droppadhe SvB 42 (sl. av 1400-t.). Jfr dryppa."],"f":["druppa . ","droppa . ","-adhe )"]},{"a":"drupfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = druprum. SJ 279 ( 1459) . \" tompt . . . meth trebygning ther vpa standher meth frian (för frit) drupfal \" ib 356 ( 1469) ."],"f":["dröppfall SJ 279 ( 1459)), "]},{"a":"drupfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["droppfylld. \" guttosus . . . dropfuller \" GU C 20 s. 325 ."],"f":["dropfuller )"]},{"a":"drupi","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["dropi . ","droppe PMSkr 586: -a (pl.) JMÖ.. 133. VKJ 240 (c. 1500). drypi: -n GU C 20 s. 88), m droppe. gutta cauat lapidem non vi sed sepe cadendo drypin holor stenyn ey mz makt vthan ty han offta faller GU C 20. s. 88. - i pl. om takdropp. mölnaren skall . . . bötha dropa a qwärnenne och hywlahuseno och thollhuseno VKJ 240 ( 1447) . mölnarin skal . . . booltradha dropom ib 241 ( 1480) . ib 240 (c. 1500). Jfr hunags-, stek-, vax-drupi. ","drupa fal","dropa- . ","droppa- )"]},{"a":"drupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["droppe. \" aff feete steek drypa feete dropa \" GO 725 . ib 235 . en thins blodz drupi Bo 119 . \" önskandis . . . en minsta drappa af käldo watne \" Su 126 . KL 18 . Bil 211 . LB 1: 97 . Bir 1: 225, 4: 11 . VKR XIV Su 38, 84 . Jfr bloþ-, blods-, brännestens-, gul-, hunags-, räghn-, räghns-, vatn-, vatns-, vax-drupi. "],"f":["dropi: -a Bir 4: 11 ; VKR XIV ; LB 1: 97 ; GO 725 droopi: -a VKR 58 . droppe, se blods drupi. ","drapi: -a Su 38 ; ","-an ib 84 . ","drappe: -a ib 126), ","drupa fal","drapafall )","drupa rum","drupparwm SJ 108 ( 1441) . ","dröpparum ib 254 ( 1461)), ","drupa tal","dropa- )"]},{"a":"drupin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr odrupin."],"f":[]},{"a":"druppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drupa."],"f":[]},{"a":"druppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta drypa. jordhen oc hymblane mz skyn druppado watn MB 2: 81 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"druprum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum för takdropp (vid sidan af ett hus). \" thät druprumit som gaar vt aff . . . olafs gardzrume up i öffra gatuna thät skal blifua obygt \" SJ 97 ( 1440) . ib 287 ( 1460), 319 ( 1464), 364 ( 1469), 390 ( 1472). Jfr drupa rum."],"f":["droprwm SJ 390 ( 1472) . ","dropprwm ib 313 ( 1464) . " dröpp rwm " ib 287 ( 1460)), "]},{"a":"drupthäkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takfot. grunda . . . inferior pars tecti vel campane a qua distillat aqua droptäkkia elle tak värn GU C 20 s. 323 ."],"f":["droptäkkia )"]},{"a":"druptrumba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avloppstrumma för takdropp. \" alla cristna sielagardz forstandera skole halla sielffue ena drop trumba \" STb 2: 363 ( 1489) ."],"f":["drop- )"]},{"a":"drupvax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (från brinnande ljus) nedrupet vax. antiqua cera et drup vax j (1) pund cum antiquis candelis HLG 1: 25 (1426)."],"f":[]},{"a":"drusi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög af tröskad säd. \" thz är ey meer liknande widh sannindena än . . . eth sädhes korn moth helan drossan ällar laaren \" LfK 125 ."],"f":["drosse )"]},{"a":"drusi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*drusagumper","drosa- )"]},{"a":"druva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vindruva."],"f":[]},{"a":"dryghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drygsel. \" god drygd war bade i öll oc math \" RK 3: (sista forts.) 5650 ."],"f":[]},{"a":"drygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dryg, som räcker väl till. teþes hanom . . . en levar . . . sua dryghan (för dryghar) ok mactoghan (för mactoghar) at han war allom gärniges mannom tuo dagha tel full föþo Bu 417 . sädhen bliffwer saa drygh, ath hon ikke fornötas eller optäras kan iij [2] sombra och samfälda winthra BSH 5: 303 ( 1508) . - riklig, ymnig. iordhinna natwra är hardh oc thiok oc drygh at ämpnom MB 1: 88 . thässe tw thing äre dryghast oc almännelikast i them landom til salso oc soops ib 480 . - betydlig, stor. konungens skada vart mykit drygher RK 1: (sfgn) s. 192 . - dryg, ansenlig, kostsam. hwilket mig drygth nogh warit haffwer i alle motto BSH 5: 370 ( 1509) . Jfr iäm-, o-, vilia-drygher."],"f":["drygth BSH 5: 370 ( 1509) . drykt, se iämdrygher),"]},{"a":"drygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mäktig. \" war starka leonit dryghare än arma wislan \" Hel män 227 . - Jfr härdha-, thrätto-drygher."],"f":[]},{"a":"drykkeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drikkeliker."],"f":[]},{"a":"drykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drickande. \" hwar en gaff serdelis sötasta liwdh fran sik j sinom dryke \" Mecht 290 . \" drickande av starka drycker, dryckeslag, särsk. gillesdrickning. lithit äptir the satto sik athir til drygx \" MP 5: 188 . feria 6ta nesth epther drykchen (30 maj). tha vy hwllom rekenskap HLG 2: 81 (1516). Jfr galla-, helso-, vatu-drykker. "],"f":["dryker GU C 20 s. 462: dryke (dat.) Mecht 220 . drök (ack.) SvKyrkobr 308 . ","drygx MP 5: 188 ),","drykkia päningar (drykke- PMSkr 78, 106 . drikkia- STb 1: 198 (1479). dricka- Skotteb 375 (1462 ; Kämn)), "]},{"a":"drykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) dryck, det som drickes. firi . . . falan dryk SR 18 . actaþe huarte mat älla dryk Bu 182 . \" som atir hallir sin licamma af matz oc druks lusta \" Bir 2: 62 . MB 1: 107, 431 . Ber 268 . \" än et glaskar är enlitath mz särdelis lit, tha synes engxins drykx liter genom thz \" MB 1: 80 . aff thässom druk vtsläkkis thörstir Bir 2: 253 . mz beskasta drik ib 1: 35 . \" the drykkia som synas wara söte ok wälloktande \" ib 43 . ib 47 . Fr 372 . FM 350 ( 1507) . \" af vin oc starkom drykkiom \" Bo 133 . Su 386 . ST 504 . krydadha drykkia ib 53 . liþe äpte dryken (efter att hafva dryckit drycken) väl ok osiukar Bu 155 . ","2) drickande, dryckeslag. \" swenena skulu en drik drykka om aareth \" SO 5 . \" til neste kompanis drick \" ib 81 . ib 17, 18 o. s. v. SGG 128 . BGG 316 . i opnom dryckie SO 83 . \" j wpnom drykkiom \" ib 25 . ib 26, 69 (dessa tre ställen kunna äfven föras till drykkia). ","pl. penningar till dryck. vpleggia dryckia peninga for companijt SO 185 . drykkis läkedomber, läkedom som intages i flytande form. aff idhra drykkis lekedoma takin thwem sinnom hwar dagh LB 3: 114 . "],"f":["drukker . ","drikker . ","-iar . ","-er FM 350 ( 1507) ), ","drykkis päningar","dröckes- )","drykkis time , "]},{"a":"drykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["drikkia: -o MP 5: 52 )","*drykkio bulle","drykkio kar","dryke- GU C 20 s. 462 . drickieSTb 3: 305 (1496). drikke- GU C 20 s. 157), ","*drykkio kompan","drykke- )","*drykkio läghil","drykkelägel )","*drykkio skal","drökke- )"]},{"a":"drykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drickande, dryckeslag. \" hafde . . . mangh syndelikin ordh j drykkio squaldrat \" MP 1: 92 . \" som dwälias i drykkio ok idhna at drykka drykkio \" ib 2: 246 . \" i opinbara drykkio \" SO 52 . ib 29, 78, 86, 97, 99, 111, 112, 189, 200, 205 . Jfr gildis-, ivir-, of., sam-, vapna-, öl-drykkia. "],"f":["drykkio brodhir","drykke- )","drykkio horn","drykke- )","drykkio kar","drykkio laster , ","drykkio napper , ","drykkio stova","drökkestuffwa )","drykkio stämpna","dryckke stempna )"]},{"a":"drypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["drypa. (drypande (Lat. rubens, läst rorans?) rosen är här lwktande Sp 580). Jfr nidherdruypa samt hunagsdrypande, ävensom dröpa."],"f":[]},{"a":"drypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) drypa, falla droppvis. þri bloþdrupa drupu af fingrenom Bu 56 . af räfneo dryp (för drypa) bränne stens drupa Bir 4: (Avt) 178 . ib 2: 50, 209 . VKR XIV . GO 235, 725 . then laghin thu ther wththrykkir honom lath dripa i öghonin LB 3: 34 . ib 35 . ","2) drypa, droppvis gifva fuktighet från sig. thakit . . . drypir suasom aff thiokko rägne Bir 2: 90 . ib 1: 362 . \" stwgha dryper \" SEG 114 . ","3) trans. \" drypa, låta drypa. dröp min siäl swa som dagh fore glädhi skuld (quasi rorem pro gaudio stillabat) \" Bir 1: 28 . - Jfr indrypa samt hunagsdrypande."],"f":["dripa LB 3: 34, 35 . dryper, dröp, drupu),"]},{"a":"drypi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drupi."],"f":[]},{"a":"drypia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["idisla. \" abs. all the diwr oc fä som kloffna hawa klöwa, oc drypia \" MB 1: 359 . \" hwath som drypiar, oc ekke hawa klofna klöwa ib. - med ack. som ey drypia theras födho \" Su 293 . LfK 52 . Ber 84 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"drypil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tungspene. \" om drypel faldhir nidhir \" LB 1: 97 . \" bläse thz oppa drypilin ib. \" ib 2: 31, 3: 128, 130, 7: 140, 8: 46 . \" om dripil faldir nidhir i halsen \" ib 3: 167 . ib 168 . \" ffor . . . fallen dryppel \" ib 2: 65 . fylska som a dripil faldir ib 3: 155 . \" for bulen drypil \" ib 75 . - svullen tungspene. svulst i tungspenen. dughir thz for drypil (was sedabit tumidas) LB 3: 139 . ib 2: 43, 53, 4: 352. tz dwgher for spina eller drypiil ib 7: 164. dugger thz för drapil (wa . . . si nimio turgens humore gravetur, suspendit) ib 8: 41 ."],"f":["dryppel LB 2: 65 . ","dröppell: dröppellen ib 8: 46 . ","dripil ib 3: 155, 167, 168 . ","drapil ib 8: 41), "]},{"a":"drypilfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tungspenens (af svullnad vållade nedfallande. thz doger ffor drypil fal LB 2: 36 ."],"f":[]},{"a":"dryppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["droppa, låta droppa. giff thina dagh (ɔ dagg), thz är hymmelsens mildhet dryppa til os, liffwernsens renlikhet i thenna yseldennas daal (jfr Lat. rora celi pietatem, stilla vite puritatem in vallem miserie) JMÖ 139 . Jfr drupa."],"f":[]},{"a":"dräg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jäsningsämne, jäst. han (ɔ mjödet)skal göres medh nya oc ferska drägh Sex ekon tr. 267. 2) drägg, bottensats, fällning. ffecula . . . lithin drägh GU C 20 s. 259 . \" bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh \" Arnell Brask Biᴵ 25. the dräggen som bliffwer ather brän til kalk PMSkr 383 . ib 381, 384 . - Jfr oleo-, olio-dräg."],"f":[]},{"a":"dräg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jäsningsämne, jäst, drägg. thz brödh som aldre kom dräg widh eller syra MB 1: 308 . ib 307, 481 . ","2) drägg, grums. \" aldre gömis vitnit wäl j sinom godhlek vtan vppa drägginne (fæce) \" Bir 1: 67 . ib 100 . - bildl. thz hiärta . . . ther af iordhzlica thinga thräk oc dräg (luto et fæce) är smittat Bo 127 ."],"f":["frf . ","vok . i ändelsen: drägg),"]},{"a":"drägfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av drägg. ffeculentus . . . drägiogher ok drägh fuller ok lektande GU C 20 s. 259 ."],"f":["-fuller )"]},{"a":"dräggia 8drägia gu c 20 s. 259","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grumla, uppslamma? ffeco cas care a fex drägia ok mz drägh fordärffua componitur effecare skärt ek klaart göra GU C 20 s. 259 ."],"f":[]},{"a":"dräggiabasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1210."],"f":[]},{"a":"dräggiogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av drägg. ffeculentus . . . drägiogher ok drägh fuller ok lektande GU C 20 s. 259 ."],"f":["drägiogher )"]},{"a":"drägha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dragha."],"f":[]},{"a":"drägha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dragha."],"f":[]},{"a":"dräghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drejare, svarvare. ss tillnamn. \" albrecht drgere \" Skotteb 110 (1462-63). ib 146 (1463-64). Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 224 ff. - Jfr flaskodräghare."],"f":["dregere Skotteb 110 (1462-63) . drager ib 146 (1463-64)), "]},{"a":"dräghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["drägheligha . ","draghlika )"]},{"a":"drägheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dräglig. \" swasom allmogenom drägeligit är \" BtRK 89 ( 1435) . \" att thet är allmugen dräghelicht \" ib 101 (1435, orig.). Jfr odrägheliker."],"f":["drägeligin )"]},{"a":"dräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dragning, nw är märkiande huru thenna drägt (ɔ:) at watzskan böriar at dragha sik til nokon lim] til gaar LB 5: 292 . Jfr anda-, en-, fram-, har-, mis-, not-, nota-, sam-, saman-, sino-, til-, tve-dräkt. ","2) förvärf. som ekke annath haffwe tiil dräkth DD 1: 214 (1510? eft. aftr. hos Langebek). ","3) tågande, tågriktning, väg. ginom westhergötlandh eller jöneköpwngh bliffwer idher drekth BSH 5: 133 ( 1506) ."],"f":["drägt )"]},{"a":"dräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dragande. \" nar thik nakoth dröffuelikit tilkomber, anama thz swa täkkelika som dyrasta gulspennä, huilkith thik siälffwer gudh sändhe, mz huilke han wil dragha thik, oc lukka, til sins enda sons kärlek, än thu ginstan samtykkiande til sama dräkt (tractum) oc budhskap, wplyfft alla thina siäl thär amot \" Mecht 341 . 4) dräkt, klädnad, kläder. engin berycktat quinna skal bera danda quinna dräkt STb 1: 269 ( 1480) . Jfr anda-, ara-, bos-, en-, frua-, i-, träkt, ävensom drät. "],"f":["*dräkta oxe (drektevxe: -ar) (pl. Svartb (Skokl) 518 ( 1474) ), "]},{"a":"dräkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dräglig. ther om (ɔ beträffande skatten) wilia wi tilskäpa noghra godhe meen aff ware radh som ther skula öfferuega millan crononne oc ider, saa at kronen bliffuer bestande oc ider är drektelighit Svartb (Skolkl) 441 ( 1450) ."],"f":["drektelig- )"]},{"a":"drängelika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"drängeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["manlig, tapper. \" dränglikit hiärta wet sik ont vm thu (för thy) fölger folska (jfr hs A manlikt hiärta weet sik ont än thy fölgher ey (sic!) folska; Fnor. drengammligt hjärta með visku þat er eigi fifsligt) Prosaditer (Karl M B) 319. \""],"f":["dränglik- )"]},{"a":"dränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) man, särsk. duglig el. tapper man. \" riddarin skändis wardha en hänther som war en godha handa drängir (drängir är sedermera utstruket, och i stället är i randen tillagdt: välborin man; Cod. C har godher handa man 988) \" Bil 255 . goda drängia (drengir) Di 83 . ib 58, 84, 99, 101, 142, 143 o. s. v. ","2) ung man, gosse. han sampnar kopperberges drängia mz eena hasth RK 3: 1490 . thätta är en onytlikin drängir Bo 30 . \" vndrado vngha drängins studughan hugh \" MB 2: 299 . Lg 3: 353, 686 . Di 42 ","3) tjenare. \" diäfwllin oc hans drängia \" Bo 124 . leegde the jösse boosson marskens drängh RK 3: 171 . myn dräng kämpe BSH 5: 121 ( 1506) . \" som han ware en slätter dreng \" Di 142 . Al 5946 . ST 146 . Lg 3: 331 . SO 83 . - den som tjenar i ett handtverk ss lärling eller sven. hossbonden eller drengen SO 81 . hosbonden . . . som drengen haffuer ib. \" faar hon drengh (motsatt mesterman strax nedanför) aff kompani \" ib 87, smidzsens drenge Di 41 . - Jfr bonda-, drafls-, dygdha-, fä-, gruvo-, hirþ-, legho-, odädhis-, skipa-, sma-, smidhio-, stal-dränger."],"f":[]},{"a":"dränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) man. \" gud läti mik hämpnas hans a them illa dränge \" Prosadikter (Karl M. B) 315. - särsk.: duktig och tapper man. iak skal hugga mz mino swärdhe dyromdall. swa at alle skulu thz frankis men sighia at godher drä'gner halder a thy (hs B at thz er dogandis drägner; Fnor. at ágæ tr drengr àtti þat) Prosdikter (Karl M) 269. ib 292 . jlt wardhe blöto hiärta i drängx birste (Fnor. i drengmanns brjósti) ib 269 . \" mykin scadi är äpter tolkin dräng (Fnor. eptir goðan dreng) \" ib (Karl M: B) 315. tha mälte k m k (ɔ karl magnus konung) mykin bläst hafwer thz horn. neumes swarade, thz wallir at dränger haller a thy (Fnor. þat veldr þvi at drengr bæss) ib 320 . 2) gosse. swa sagde oc her iwar axelson til vor fader som oss görle minnes tha vi vore dreng HSH 16: 51 (1526, Brask9: - Jfr akara-, bakara-, bikara-mästara-, biärgs-, bryggiara-, bältara-, draghara-, dura-, fiskara-, foghata-, gryta stöpara-, gulsmids-, hirdh-, hof-, hofmanna-, ivirskära-, ivirskärara-, kisto-, kiötmangara-, klokkara-, klärka-, kniva smids-, kokka-, koparslaghara-, legho-, lösinga-, malara-, munka-, mura mästara-, panzarmakara-, prästa-, punga makara-, seghiara makara-, sinnara-, skips-, skomakara-, skräddara-, sma-, smids-, smidhio-, stal-, stekara-, syslomanz-, tasko makara.-, trägardh-, trägards-, tunno bindara-, vidherlags-, värkmästara-dränger."],"f":[]},{"a":"drängskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandom, tapperhet. han beskermade swerike mz drengskapp PK 234 ."],"f":[]},{"a":"dränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sänka under vattnet. drenkte thöm til grunda Bil 115 . Bu 523 . - dränka. vt kastado the oc dränkto cc. män MB 2: 315 . \" han wille sik ther hafwa dränkt \" Al 10138 . ST 324 . RK 3: (sista forts.) 5123 . "],"f":["dränkte . drängte: drängtiss RK 3: (sista forts.) 5123 . ","dränkia nidher , dränka. bödh han sanctum blasium dränkia i sion nidhir KL 374 . - Jfr fordränkia."]},{"a":"dränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dränka. Troj 295 . Jfr nidherdränkia. "],"f":["dränka Troj 109, 295) ,","*dränkia sik , "]},{"a":"dräpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) slå. \" drap i heell sa mangh twsandh folk \" Lg 3: 147 . \" iak saa eeth aff hans huffdom swa som dräpit j dödhen \" MB 2: 352 . ","2) dräpa, döda. \" thu skal ey dräpa \" MB 1: 334 . \" slogho the oc drapo aff them fäm oc xx tusandh \" ib 2: 137 . \" j them stadhenom . . . worddho dödgade oc dräpne xviij tusandh män \" ib. \" salvgha fru . . . fic egh annat sik tel raþa vtan leghia mz päninggom tua män at dräpa sin magh . . . ok myrþa \" Bu 30 . \" dräpa alla apostolos \" ib 14 . min vili är swa som mandrapara ok modhir drapara hulkin gerna drape sina modhir Bir 3: 141 . \" drap hon galtin \" Bil 901 . \" somlikin lambin vordho swartaste vargha oc sprungo i fara hiordhena oc drapo them \" Gr 299 . dräpas mz grymom dhöd Lg 399 . - döda, utrota. täs moster dräpper marka i örom LB 5: 81 . ib 3: 67 . thz dräpir räfform ib 1: 97 . - bildl. tillintetgöra, förstöra. han (döden) . . . dräpir allan styrkin Bir 3: 426 . \" skal j mangom dräpas oc affskäras diäffwlsins wald oc makt \" ib 4: 92 . - refl. dräpas, dräpa hvarandra. at the skullo ey . . . stridha ther om oc dräpas MB 1: 485 . - Jfr hem-, hema-, ny-, odräpin."],"f":["dräpte RK 1: (yngre red. af LRK) s. 261, 262, 268), "]},{"a":"dräpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["dräpa. \" thet war omöhgeligith ath dräpa sigh til arfdz \" SD NS 3: 343 ( 1418) . takin oc ätin thz är min likame som foe idher skal dräpas SvKyrkobr 33 . the . .. köpte eth wädherlamb enlika oc draapo thät Skrt Uppb 309. - döda. näthlor dräpa offtha gäslinga tha the ärw smaa PMSkr 264 . - bildl. döda, betaga (kvicksilver) förmågan att flyta. wwecksölff dräps medh konst PMSkr 614 (senare avskr9. Jfr dödhdräpa."],"f":[]},{"a":"dräpare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drapare."],"f":[]},{"a":"dräpare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drapare."],"f":[]},{"a":"dräper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dråp. \" gräto mz tarom thän hardha dräpin ok dödha hon sik siälfuilandis daghlica giordhe \" KL 335 ."],"f":[]},{"a":"dräpi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1210."],"f":[]},{"a":"drät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dragande. \" thz är löös drät at dragha mz halmskakla \" GO 1013 . ","2) drägt, klädnad. en dandeqwinnes dreth SO 104 . ","3) tapet, väggbonad. dretther, hyrninger, malat och sömath BSH 5: 529 ( 1513) . \" en kyste met drätter aff aarnest \" FM 76 (1483, daniserande).Jfr bo-, bol-, bos-, fiska-, kiälka-, not-, nota-, up-, vadhadrät."],"f":["drättir ) , "]},{"a":"drät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) eg. dragande; släp, arbete, möda; bekymmer. thera mästa dräth (cura) wändhis j thänna ärandhom som ostadhogh äru SpV 347 . 2) dräkt, klädnad. engin löös quinna skal . . . draga annan dräth än näresk och alisk i therres klädher ena stäckote kaapa oc engin dwk annath än eth knithecläde STb 1: 125 ( 1477) . \" swa th hon bär noghan dräth, som borbiudz i bwrspraket ib. \" ib 412 ( 1483) , 2: 129 (1486), 3: 49 (1492). - Jfr anda-, donde qvinno-, nota-, vadha-drät, ävensom dräkt."],"f":["dreth )"]},{"a":"drätoxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dragoxe. \" oxakaren bör sköta gödoxar och drätoxar \" Arnell Brask Biᴵ 24. Jfr dräkta oxe."],"f":[]},{"a":"dröflika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se drövelika."],"f":[]},{"a":"dröfliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dröveliker."],"f":[]},{"a":"dröflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedermöda, lidande. \" then dröfflikhetin thär hna hafdhe naar han swetis blodh Skrt Uppb 291. \""],"f":[]},{"a":"drögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drög, ett slags släde el. kälke. 2 drøar \" SD 5: 416 ( 1345, nyare afskr.) ."],"f":["drygh L. "]},{"a":"drögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drög, ett slags släde el. kälke. Se Rioetz 95 b, SAOB D 2276. läg under tina sleda dröger höö träa oc andra alla tina sleda tha thuu them inläther Brasks Cal 265 ."],"f":["-er ) , "]},{"a":"drögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. dröghas, dröja. at baade wij oc her twre drögades baarte aff landet BSH 5: 413 ( 1510) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"dröghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anv. ss tillnamn. \" herman drögare STb 1: 131 (1477). Jfr: herman dröge \" ib 139 ( 1477) , SJ 2: 32 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"drögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr framdrögher."],"f":[]},{"a":"dröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trans. \" draga ut på, förhala. procitare idkelica bidhia ok gylia ok bönomaal drögia \" GU C 20 s. 487 . - uppskjuta. the som sin scrifftemall drögä jn til yterstä stundena SvKyrkobr 205 . 2) intr. dröja, vänta (med). begerendis . . . vor keriste nadige herre ecke skulle lengher dröie med sin kröning HSH 16: 7 ( 1526) . - opers. sade hans, ath tet saa haffuer latat dröge (ɔ: kommit att dröja) aar fram aar, swa ath ther jngen arffskyffting kunne affworda STb 4: 169 (1507). "],"f":["drögä SvKyrkobr 205 . ","dröie HSH 16: 7 ( 1526) . ","*dröghia sik , fördröja sig, fördröjas. thet ärindet hafde drökt sigh ther mädher, swa ath thet matthe hafwa kommit idher naadh till mera owilja Lindblom Äbral 9. - Jfr for-, fram-dröghia."]},{"a":"dröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trans. \" draga ut, uttänja (tid), fördröja, uppskjuta. at han drögher tijdhen för sin fördeel skull \" TS 28 . siwkdomen dröghes Gers Ars b 7. tha hon saa at hon kunde äkke längir dröghiat (Cod. A töghiat 212) Bo (Cod. B) 335 . ath dödhin skulde ey lenger dröghias Lg 3: 86 . ","2) intr. \" dröja. dröghe ther lenge meder \" SO 206 . - Jfr for-, framdröghia."],"f":[]},{"a":"dröghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. dröjsmål. är för swadane drögelse skull stort hinder kommit HSH 13: 93 ( 1524) ."],"f":["-else )"]},{"a":"dröghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tidsutdrägt? ofmykin moghe är wan at göra dröghilse SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); ordet skulle möjl. kunna fattas ss biform af drövilse, i hvilket fall det vore att föra snarast till detta ords bem. 1."],"f":[]},{"a":"dröma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drömma, i dröm framställa sig el. synas. med den drömmande betecknad genom dat. (el. en form som kan fattas ss dat.). tha hafdhe honum oc drömpt MB 1: 94 . drömpde them badhom en drömber Lg 974 . \" drömde hanum dröm \" Bil 628 . ST 86, 336 . \" sagdhe hwat hänne var drömt \" Bil 917 . \" them war badhom thz sama drömpt \" Lg 3: 10 . \" thz trät som honom tilförandhe drömt haffde ib 715. hanom drömde som sanctus iacobus föde han \" Bu 174 . Bil 775 . \" mik drömde som iak la här dräpin \" KL 107 . konugenom drömde . . . at hans gudh amon soff när hans hustru ST 512 . at thu . . . lätir thik dröma vm annat heem Bil 112 . \" mik haffuer swa hardeligä drömpt om idher dotter \" Va 34 . - med den drömmande betecknad genom en form som kan vara ack., men äfven kan fattas ss nom. tha man drömir MB 1: 94 . \" drömir man om tholik thing \" ib 237 . drömir man stundom fiska fore watn, oc elder fore thörko (antingen får väl här drömir antagas stå för dröma eller elder för eld) ib."],"f":[]},{"a":"dröma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drömma. opers. (med personobj. i ack.). swa drömer ok soena gäfuäst om drafuet thy at hon thz mäst älskär SvKyrkobr 221 ."],"f":[]},{"a":"drömare","b":[],"c":"","d":"","e":[" MB 1: 230 . Bir 2: 332 . ST 397 ."],"f":["drömmare"]},{"a":"drömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr natta drömber."],"f":[]},{"a":"drömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröm. \" drömpde them badhom en drömber \" Lg 974 . drömde hanum dröm Bil 628 . \" sagho ii symne baþen en dröm \" Bu 183 . \" at raadha dröma \" MB 1: 235 . \" mik äre tedhe dröma \" ib 237 . \" insände dyäfwllin i hans hugh dröma lygn (mendacia nocturnalia) \" Bir 2: 58 . Jfr hägoma-, kärlinga-drömber."],"f":["drömar ) , "]},{"a":"drömstulin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["af en dröm beröfvad sina sinnen, hänförd af en dröm? är iach dröm stulen, eller swiker mik sömpn Va 13 ."],"f":[]},{"a":"drönia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["råma. \" vxen plägar drönia \" MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"dröpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta drypa; låta droppa, drypa."],"f":["*dröpa in , drypa in, hälla in (ngt), droppvis. skär eth hol oc thär dröp jn honagh PMSkr 298 ."]},{"a":"dröpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) låta drypa. scalt þu dröpa mit bloþ i þit ögha Bu 502 . Ansg 211 . \" dröper man henne i näsona \" LB 3: 67 . \" wardir henne lager dröpter i näsebore ib. dröp then lagen i baden öghonen \" ib 7: 57 . ib 3: 34, 35 o. s. v. 7: 142. at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tungo MP 1: 186 . \" stenkia vikt vatn j thz hus och dröpa j kors j thz hus mz kyndolmesso lywsit \" LB 2: 61 . ","2) bestänka, öfvergjuta. \" fik paulus mik atar min howtdok dröptan mäþ dyro bloþe \" Bu 128 . \" annan þera dröpto þe þepno allan mäþ hunagh \" ib 402 . \" thu skalt dröpa min öghon mz thinne miölk \" Bil 688 ."],"f":[]},{"a":"dröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oroa, bekymra - part. pret. orolig. tristicia är dröfs hogx (turbate mentis) änxla j mothegang, lyfteno omskipto SpV 140 . - Jfr be-, for-dröva."],"f":["dröfs SpV 140 ) , "]},{"a":"dröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) turbare, bringa i oordning, oroa, störa. ther fridhin dröua Bo 78 . \" en quinna dröfdh aff myklo othuli ok wredhe \" KL 25 . \" han . . . hindra ok dröver manna samhäld \" KS 62 (155, 68) . \" thet dröue manzens hierna \" ib 43 (111, 47). warder han ther af möddr ok dröfdr til sin hugh ok sina skiäla ib 39 (101, 41) . Ber 5, 26, 83 . ","2) part. pret. oroad, uppskakad, förskräckt. \" aff thesse sama synene vard s. ansgarius badhe dröfdir (perterritus) oc hugsvalader \" Ansg 183 . - bedröfvad. skodha han ok apostlana mz honom bortganga dröfdha Bo 154 . the äru mykyt dröfdhe af minom dödh ib 231 . dröfdhasta modhorin ib 204 . Bir 1: 83 . Ber 102 . ","3) tribulare, plåga, ansätta, förtrycka. dröfdhe kallas af thässe wärldenne ok dömas säle af mik Su 444 . Bir 2: 38, 3: 326 . ","4) offendere, förnärma, träda för när, förtörna. at han . . . hindre huarghen älla dröue hans godhs älla kununglikan rät KS 78 (192, 85) . i myklo oc margho hawir iak dröft thit gudhelica vald Bo 74 . \" än vi dröfdhom jther medh ordhom älla gärnyngom \" VKR 59 . - part. pret. förtörnad, vredgad. tå han (konungen) är dröfdr, tå är änkte vtan dröuilse i rike hans KS 77 (191, 85) . - refl. drövas, ","1) oroas, störas. \" hwat klar oc blidh hon (ɔ: bönin) är nar hon dröuis af ängo stime älla rope \" Bo 104 . ","2) oroas, bekymras. \" dröfs ey älla wandas wm wärdhit \" Ber 25 . - vara bekymrad, frukta. hon dröfdhis (Cod. A räddis) tha fore thera dödh Fl (Cod. B. C) 1535 . - oroas, ängslas, bedröfvas. tok constantinus her vm mykit dröuas Bil 594 . \" dröfs ey af wärldz thingom \" Bir 1: 88 . ib 267 . KL 39 . Bo 12 . Al 4935 . \" dröuis (känner motvilja) mot allom syndelicom värildz thingom \" Bir 2: 34 . ","3) plågas. \" första howdhit wärkher tha dröuas alle limine \" GO 227 . \" the dröfwas i hörslinne \" Bir 1: 174 . ","4) förtörnas, ondgöras. hon dröfdhis ey widh them medh otholomodh ällir wredhe VKR XIV . - Jfr bedröva samt genom drövadher."],"f":[]},{"a":"drövelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) svårt. \" dröfflika lidha \" Su 266 . ","2) bistert. han swarade honom litit ok dröuelika RK 1: 2073 . \" konungen dröwelika a them saa \" ib 2165 ."],"f":["dröfflika )"]},{"a":"drövelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hotfullt. EK 2073, 2165 . Enl. R. Pipping, Erikskrön.´s ljudl. s. 64 f., id., Erikskrön´s ordskatt s. 20, jfr id., Kom. till Erikskrön. s. 530. Annorlunda Sdw 1: 204."],"f":[]},{"a":"dröveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr odröveliker."],"f":[]},{"a":"dröveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svår, besvärlig, plågsam. ängin pina var mik dröuelikin KL 357 . \" mang dröflik ok genuärdhogh thing \" Bir 2: 311 . thola . . . al the dröflik ordh som the tala til hans Su 450 . Ber 72 . \" min siäl hatadhe idhra höghtidhir ok the äru mik dröfuilika (molesta) \" MP 1: 316 . ST 539 . mannin hulkin mik är nw dröfwelikare än nakor annor creatur Bir 1: 76 . ib 166, 3: 231 . huat dröfflikin war mik the synen Su 213 . ib 32 . LB 3: 194 . ","2) bedröflig, sorglig. j allom thöm thingom som til koma hwat the äru hällir gladhelik älla dröuelik Bir 3: 178. Su 58 . ","3) bedröfvad, sorgsen. \" dröffwelek oc bewerne \" Lg 3: 63 . \" i dröffuelikom oc sörgelikom manzsens örom \" Su 172 . - Jfr be-, o-dröveliker."],"f":["dröfuiliker . dröffweleker, dröuelikin. dröfliker. dröfflikin. dröghligher LB 3: 194 ),"]},{"a":"drövilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bedrövelse, sorg. \" dröfwilsonna stionga finge apostlana i sit hiärta thäntidh ihesus christus i sinom ytthersta natwardh sagdhe sins dödhz oc pino närwaru äller nalkan Skrt Uppb 126. - bedrövelse, sorgsenhet. nar hon hindras aff dröffwilsonna mörkere (cum involcitur tenebris tristitiæ), gange wppa hopsens bärgh \" Mecht 312 . 2) vedermöda, lidande. tholomot j dröwilssor MP 3: 298 ."],"f":["sg . ","dröf(f)wilsonna Skrt Uppb 126. Mecht 312 . ","-or MP 3: 298 ),"]},{"a":"drövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*drövilsa band","dröffilse )"]},{"a":"drövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["coh f. ","1) oro, förvirring. \" thz är dröuilse til hans skiäla \" KS 43 (110, 46) . drukinskaper är . . . howuzins dröuilse (turbatio) ib 44 (112, 47) . \" upwäkkia mykin wådha oc dröuilse landamällom \" ib 75 (185, 82). enkte dröwilse äller wille kännir war skole Al 6461 . \" formogho engin dröwilse ther göra \" KL 44 . ","2) oro, bekymmer, bedröfvelse, sorg. oss till myklä dröwilsse SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). see til mins hiärta dröuilse (affictionem) Bo 25 . \" idhur dröuilse (tristitia) skulu vmuändas i glädhi \" ib 178 . ib 232 . Gr 277 . MB 1: 403 . VKR 75 . Ber 26 . Lg 220, 436, 438, 716 . thin dröwilsso (för -e) gitter engen fulthenkt MD 67 . ","3) betryck, vedermöda, lidande. gör hånom dröuilse KS 75 (184, 82) . \" wttakas af alle synd ok diäflanna mödho oc dröuilsom \" Gr 294 . \" flere ärw dröffwilsen i kärlekenom än saandh korn oppa strandhom \" Su 113 . hafdhe alregh dröfwilse til sin lykama ST 269 . inäluinna dröuilse Bir 4: 135 . ib 148 . \" ödhmiuktin vaxste ok mz dröuilsomen \" Bo 3 . \" han giuir thöm tröst a moot dröuilsom (tribulationes). hulkin han foresighir thöm at koma skulu sighiande. j wärldinne skulin i hawa dröuilse (pressuras) \" ib 178 . ib 10, 11, 12, 71 . KL 158 . Al 7146, 8430 . Bir 2: 108, 3: 365, 473 . Va 14 . - Jfr bedrövilse samt dröghilse. "],"f":["drövilsa kalker , ","drövilsa timi","dröffwilse- . ","dröuilso- )"]},{"a":"drövin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oroad, ängslig, mulen. tetho ey hanom dröfit änlite KL 215 ."],"f":["dröfin )"]},{"a":"dubbel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se dobl."],"f":[]},{"a":"dubbel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se dobel."],"f":[]},{"a":"dubel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dobl."],"f":[]},{"a":"dubla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se dobla."],"f":[]},{"a":"dudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mager häst, krake. thän skal födha dud (motsv. Danska ordspråk hos Peder Lole har: mawer hæsth) som ey hawer dyran häst (pascatur macidus cui pingius abest palefridus) GO 697 ."],"f":[]},{"a":"dudhra frö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = dudhra korn. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 48. dogher oc enkannelika thär til dwdhra frö äller klinth stöth j pwlwer PMSkr 226 ."],"f":[]},{"a":"dudhra korn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lolium temulentum Lin.? \" nigella dudra korn \" LB 6: 284 ."],"f":[]},{"a":"dudhra korn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["agrostemma githago Lin. Se Sdw 2: 1210. \" nigella dudherkorn Växtförteckn. fr. sl. av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14, s. 7. Jfr dudhra frö. \""],"f":["dudher- )"]},{"a":"dufna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["domna, förlamas, blifva kraftlös. þa dunnaþo (stupida reddebantur) þera arma Bu 141 . \" dofnadhe (Cod. C dompnadho 990) ben wndher hanum \" Bil 272 . \" kroppen dompnar \" Su 244 . lät hwatzske hughen älla likaman dufna (tepescere) af läti ib 416 . \" domfne ey älla dylskir vardhe \" Bir 3: 374. fik lucifer . . . sua stort fal at han j sinom styrk ok kraptom dompnadhe ib 2: 264 . \" all min dygh dufnadhe \" Bil 446 . - domna, döfvas. allir hans sare wärkir war honom swa som dofnadhir (soptus) ok dödhir Bir 1: 108 ."],"f":["dofna . ","dumma . ","dompna . ","domfna . -ar, -aþe, -aþer),"]},{"a":"dufna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bli kraftlös. the som tilhugge bare optaaat at hugga oc enkte beet vppa vtan swasom halmstra dumpadho swärdhin Hel män 208 ."],"f":["dumpna )"]},{"a":"dugge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["usling. \" som han hafdhe varit fulasta skam thz man pläghir kalla manskam ok armasta dugga \" Bo 197 . \" the slogho han som en faana oc armasta dukka \" Lg 3: 80 ."],"f":["dukke )"]},{"a":"dugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara stark, vara dugtig. sidhan israel begynnade at stärkias oc dogha MB 2: 46 . \" om drengen duger som ther a holder \" Di 84 . - vara dugtig, göra sitt bästa. dugen nw gode drenge Di 84 . ","2) göra gagn, gagna, hjälpa. stamper man henne medh honag ok lägger man widh qwidh ther stoor är ta doger thz LB 2: 33 . ib 34 o. s. v. rikedoma dogha (proderunt) enkte j hämdenne dagh MP 1: 48 . - med dat. hänne munde engin annar läkedombir dugha Bil 109 . \" the sama olia dugher ok wäl thöm som i bruth falla \" LB 4: 341 . \" sinaps rökir dugher mikit brutfällingh \" ib 345 . \" thz doger brwthfellingom \" ib 2: 36 . \" thz sculde dogha hanum \" KL 20 . \" sa sik tha litit dugha hafua forlatit fädhirnis land \" ib 296 . ämuäl dughir manne annars tro Bo 6!SYNS_DÅLIGT?. ib 96, 125, 166, 252 . Bir 1: 121, 171, 239, 362 . Ber 155 . RK 1: 1035 . Iv 1340, 2180 . \" hua skal os nu hiälpa ok dugha \" ib 3267 . Bir 3: 227 . - med prep. for. tz duger wäl for bryste LB 7: 10 . - hjälpa, vara nyttig (mot). med prep. the (de goda gerningarna) . . . dugdho mot glömsko KL 44 . aabrut . . . dogher moth lönlek siukdom LB 5: 80 . \" thz dogher ok wel mot röso böldh \" ib 4: 341 . ib 348 . \" thz doger tiil byldh \" ib 2: 46 . \" hon dugher for alth ether \" ib 11 . \" thz doger for haardan quidh ib 33. \" ib 34 o. s. v. thz dughir fore ethir ib 4: 342 . dugher thz fore lange hostho ok krankt andha fangh ib 343 . ib 345, 347, 348, 349, 350, 351, 353, 3: 196, 197, 7: 2, 10, 11 . - med dat. olia ther mikit dugher lända wärk ok sidho wärk LB 4: 345 . hon dogher ok örna wärk ib 5: 80 . - gagna, verka, uträtta. meer dugha hälagh öptedöme än ordhful talan Bir 2: 228 . Ber 184 . \" la hon länge baþp ok dughþe (ey) för än hon gik tel kirkio \" Bu 25 . Bil 87 . enkte dugha böne gen (ändradt till mot) ödhnolaghum ib 352. KL 44 . \" gudh höre idhra bön ok late hona dugha \" Iv 4202 . - vara nyttig, tjena. med dat. och prep. til. dughir thz them godho ok rätuiso antiggia til at sik atir halla af syndomen älla ok til mere löna forskullan Bir 1: 75 . ib 258, 276, 294, 3: 62 . - duga, vara tjenlig. oftast med prep. til. til huars dughr forhuxan, vm hon är ey stadhogh, ella huat dughr retuisan vm hon är ey hofsam KS 20 (49, 21) . til änkte annat dughir slögdhin Bo 17 . \" til at faa thässa dygdhena dughir (bidrager) mykyt brennande oc idhkelikin bön \" ib 45 . \" tro andelica stridh . . . dugha (proficere) til äwärtehelika siälinna helso \" KL 207 . menniskor som dugha til at forestaa embetom VKR 9 . \" somme äro aff aller tunge ok dogo ekke mykit til stridh \" MD (S) 260 . \" soma skulo til stridha dogha \" Al 4750 . \" han frestar hwath til hiälpa dugher \" ib 1950 . thz dugher thäs bäter ib 1481 . \" ij örlögh mono the litith dogha \" ib 4352 . \" sagdhe exemplum ay dugha \" Bil 84 . ","3) passa, anstå, gå an. opers. med dat. mik dugher ekke rädhas idher Al 1543 . ib 994 . Iv 4022 . thik dugher ey (du får ej) nu bort at fara ib 4170 . RK 2: 3358, 4023 . - abs. nu dugher ey längre bidha Fr 511 . Iv 3519, 4436, 4516 . GO 952 . RK 2: 5817, 6477 . thz töchte frw birgitte ylla dugha (icke göra godt), ib 9488 . - part. pret. dughande (doghande. doghandis. daghandhe SD NS 1: 232 ( 1403)), ","1) stark, dugtig. \" starker oc doghandis \" MB 2: 40 .","2) duglig, tjenlig, nyttig. \" wardir thz honogh . . . mykit dwgande til läkedom \" LB 3: 60 .","3) vanl. i förening med man. \" doghande män \" SR 19 . i thesse daghandhe manna nerwaru SD NS 1: 232 ( 1403) . alle doghande män KS 54 (137, 58) . \" swa som än göra doghande (Cod. A godhe 101) män \" MB 1: (Cod. B) 536. wardher opta annar thera doghande man oc annar thiwuer ib 532 (dughande el. doghande står för öfrigt i Cod. B öfver allt der, hvarest Cod. A har donde, se s. 568). Iv 2653, 3116, 3588, 4060, 4091 (i var; Cod. A har på dessa ställen donde). swa at alle dughande men thz höra RK 1: 773 . ib 2471, 3028, 3066, 3432, 4450 . - Jfr iämdughande samt donde."],"f":["dogha KL 20 ; MP 1: 48 ; Bir 1: 171, 239 ; RK 1: 1305 " och ofta. ","dugga: -er " LB 8: 41 . ","dokka: -er LB 5: 80 . ","dufwa: -ir LB 3: 196 . ","doffua FM 418 ( 1509) . ","dughr KS 20 (49, 21) . 3 pl. dugha. dogha. dogho Ber 184 ; ","dogo MD (S) 260 . ","doghit Bo 252),"]},{"a":"dugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["duga, vara brukbar. jacob vynman . . . warede cristiern wiidh ath ij (2) fath (av ölet) dochde jntet STb 2: 347 ( 1489) . - Jfr lika dugha."],"f":["dochde STb 2: 347 (1489) . part. pret. n. dughat SvKyrkobr 317 ),"]},{"a":"dughan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["starkhet, duktighet; makt. \" hwat wiliom wi säghia om judith j holefärne . . . hwat är jael j sisara madinatiarum höffdhinga, thy är thässins wanskilikare könsins doghan doxe, ällir mindre makt, enkte annath wthan at ödhmiwktin altidh forgaar högfärdhinne, j hwaria enne hälgha manna professione, thz är wisdom ällir widherkännilse (jfr Lat. an ignoras ut obmittam . . . quid indith in holoferne . . . quid iahel in sisara madianitarum principe fecerint que valentia sextus infirmioris nihil aliud est nisi quod humilitas semper præualet superbie in quanque sanctorum professione) \" SpV 162 ."],"f":["doghan )"]},{"a":"dughliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["duglig. dwglege karle HSH 19: 101 ( 1505) . \" en dugeligen karll \" BSH 5: 154 ( 1507) ."],"f":["dwgleg . ","dugeligen )"]},{"a":"dughse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["duglig, duktig; utmärkt, framstående. frvgi omnis generis. indeclinabile nyttoger goder ok duxe GU C 20 s. 295 . hic et hec prestabilis lis [et hoc] le myk[i] t doxe eller mäktoger ib s. 482 . \" mädhan ey fins nakor dygdh mera dwxe (præstantior), j blandh them som strihda \" SpV 83 . - tjänlig, användning, lämplig. somme planterandis winträ taka the wnga qwistana som ärw nidhre widher jordena swa ath nokoth fölyer mädh aff rothenne, än then planteringen är ey alstingis dogxe PMSkr 309 ."],"f":["duxe . ","doxe )"]},{"a":"dughse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dogse, duglig. \" tingh som jnthe ärw dogxe \" PM 48 . \" som dogxe är til ath wara skipare \" ib. \" ffanyth oc til enkte dwxse är wärdzliken hogxswalan \" LfK 87 ."],"f":["dwxse . ","dogxe )"]},{"a":"duka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr nidherduka."],"f":[]},{"a":"duka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. nedtrycka, nedsänka; fördränka, öfversvämma. watneth . . . dök ok ffordärwadhe hans trää garde Lg 3: 27 . Jfr underduka, äfvensom dykare."],"f":["dök . "]},{"a":"dukat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dukat, ett slags vanligen i guld prägladt mynt. iak gifwer ther til . . . siäxtan thusand gambla ducata Al 10511 . ib 10517 . \" haffdhe hon ey een ducat \" Lg 3: 24 . \" the vc (500) ducata \" BSH 5: 359 ( 1509) . xviij ducather FM 240 ( 1505) . \" mz cxxx ducater j gwl \" PM LX . ib XXXII ."],"f":["-ar . ","-er )"]},{"a":"dukat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*dukata mynt , "]},{"a":"duker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["duck STb 3: 108 (1493) ), ","*duka nal","*duka sven","duke- )","*duka vaskirska","doke- Skotteb 173 (1464-65), 205 (1465-66), 234 (1466-67), 325 (1468-69). docha- STb 2: 307 (1488), 3: 146 (1495), 173 (1494), SSkb 252 (1507-08), 254 (1507-08). döke- Skotteb 239 (1466-67), jfr följ. art. -waskerska. -waskerske. -wasserske Skotteb 173 (1464-65)), ","*duka vävirska?","döke- Skotteb 281 (1467-68)), "]},{"a":"duker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) duk. \" brödh swept j renasta duke \" Bil 793 . \" twa duka \" SD NS 1: 678 ( 1407) . hufvudkläde. Bu 128 . \" j hänna linna dok \" ST 360 . - bordduk. II duka sömnadha SD 4: 710 (1340?). hvilkin som spiller vppa duken SO 5 . \" swa länge þe äru saman vm disk oc duk \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.; jfr disker). - bildl. rikesins duk räkte han wt fast RK 2: 2770 . \" theras dwker wåre stackotte (d. v. s. de hade föga att lefva af) \" ib 3: (sista forts.) 5352 . \" han vil sträckie sin dwk innen jwl xx (20) alne länger \" BSH 5: 469 ( 1511) . duk på hwilken varor, som utbjudas till salu, äro lagda. wil han tz ey skoda lata som sölffret ok dokin agher SO 157 . ","2) kläde? ffor . . . 1 rödhän kiortil fodradhan met doker (sannolikt för dok) FH 4: 76 ( 1460) . - Jfr adhra-, gräs-, har-, hovudh-, kniva-, rosen-, skär-, svena-, svetta-duker."],"f":["doker: dok ST 360 ; ","dokin SO 157 . ack. doker, om formen hör hit, för dok FH 4: 76 ( 1460) . -ar. -er RK 3: (sista forts.) 5352), "]},{"a":"dukka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dokka."],"f":[]},{"a":"dukke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dugge."],"f":[]},{"a":"dul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåmärke? skråma? bätre är dwl än siwk (stigma sinam stare spectu pestis amare; motsvarande Danska ordspråk: bædre ær at wære saar æn sywgh) GO 962 . Möjligen är ordet att fatta ss adj.: sårad; el. snarare: slagen så att man fått blåmärke."],"f":[]},{"a":"dul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) döljande, se dulsmal. ","2) nekande. \" kome then aftäkt giordhe ingo duli widhir \" TB 78 . ","1) döljande. \" dömdes olaff . . . for döls mool han dölde en kedel som hans barn ffaan vnder i vistehwss \" BtFH 1: 154 ( 1507) . ","2) innehållande, tredska i fråga om betalning? dömdes sigwrd . . . för dolsmol som han dölde konu[n]gx skat in med sigh i vij ar BtFH 1: 142 ( 1507) . \" dömdes thomas rarie sak til XL m. för dolzmol han dölde ij pund malt som war for slotzins tegil wid wtloffuat aff hwaria ffierding \" ib 222 ( 1508) . \" the vore laglighe atskilde . . . om the vitterlige geldh oc andre dolemal the haffwe sigh j mellom \" FM 641 ( 1515) ."],"f":["dula drap","dwledrap )","duls eþer , ","dulsmal","dolsmol . ","dolzmol . döls mool. dolemal),"]},{"a":"dul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) döljande, undandöljande, undanhållande (av egendom). \" han wille enga löpt hella äller nokra sämmio, äpter thz ath the hafdhe lagt honom dul ok tiwfri til \" JTb 7 ( 1456) . \" ath huar sig förware för noghz dol eller annan otroo, om byte kan falla \" Arnell Brask Biᴵ 19.","2) nekande. \" tha biscop henric eskede aff larense at see swadana breff bar han ther del paa oc sagde sig intet breff haffva \" HSH 16: 87 ( 1527) . "],"f":["dol Arnell Brask Biᴵ 19. HSH 16: 87 (1527) ), ","*duls bot","dyls- )","dulsmal (dols- STb 1: 381 ( 1482) . ","dolz- ib 3: 301 ( 1496) . ib 5: 37 ( 1515) ), "]},{"a":"dul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se dol."],"f":[]},{"a":"dulghadrap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr dula drap."],"f":[]},{"a":"dulogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = dol. medh räddom dulghom ok twähugha mannom KS 80 (196, 87) ."],"f":[]},{"a":"dulsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"dulsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" etc., se dylsker etc."],"f":[]},{"a":"dulsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dylsker."],"f":[]},{"a":"dumbe","b":[],"c":"","d":"","e":[" A) subst. m. stum menniska. j ens dumba mwn Bil 830 . \" är en dumbe \" Va 42 . \" swa som dumbe ey vplätande sin mun \" KL 257 . \" thighir som dumbe \" Bo 194 . B) adj. (under det att ordet i de förut anförda ex. utan tvifvel snarast är att fatta ss subst., framträder det i de följande åtminstone med sannolikhet ss adj.) stum. la þre dagha dumbe Bu 174 . at böta enom herra som war dumbe Bil 325 . \" hon war dumbe \" ib 477 . \" han är dumbe til mit loff oc sqwallrottir til sith eghit lof \" Bir 1: 266 . ib 193 . huilkin som födhis döuer, han wardher oc natwrlika dumbe MB 1: 286 . \" vara blinde, döfwe oc dumba \" Bo 46 . MP 2: 60 . KL 416 . Lg 3: 208, 257 . \" huru en prester dumbe fik sitt mall \" ib 351 . \" haffde ena pigho som war badhe blindh oc dumbe \" ib 725 . \" hon bleff dumba oc maallöss \" ib 361 . ib 365 . \" tilbidhia afgudh giordh mz manna handom dumba oc dööf \" Gr 271 . \" faa gifwa dumba lamb (åt ett lam som ej bräker, som ej gifver sin hunger till känna) \" GO 26 ."],"f":["dumba ib 361, 365 . ","dumba ) , subst. m. och adj. "]},{"a":"dumbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stum människa. then tiiden wij komom j syön, tha war skypperen then förste sigh offuer ghaff ok sath j schipet som en dwmbe, som then som aldrigh haffe maal STb 2: 465 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"dumber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stum. j thy sielen . . . fynner öghonen blindh ok öronen atertept thungona dumba J Buddes b 163 . 2) dor, klanglös. koper och jern giffua klinande liudh aff sigh, och theenitt litedtt dumptt lindh PMSkr 618 (senare avskr.)."],"f":["dumptt ) , "]},{"a":"dumber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stum. \" hwa smidhadhe döwan oc dumban, wäl seande oc blindan \" MB 1: 285 . \" hans thiänista pika . . . war dum oc kunne ey tala \" Lg 3: 222 . ","2) dof. höre iak nu j wärldinne the heso ok dummo röstina Bir 1: 134 . ","3) slö, svag, skum. dum öghon LB 10: 13 . Jfr dimber."],"f":["dum Lg 3: 222 . sing. ack. f. best. form dummo Bir 1: 134), "]},{"a":"dumblevika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dymbilvika."],"f":[]},{"a":"dumpna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dufna."],"f":[]},{"a":"dun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dun. \" lät som dwn \" Bir 1: 41 . iak vil hawa blötare sängh än nakot dwn pläghar wara ib 233 . ib 43, 2: 40 . Jfr fughla dun."],"f":[]},{"a":"dun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dån, buller, oväsen. wart brådeliga en stor dån wndersamlingen giorder j bland them oc gny oc myket rop Troj 253 . Jfr dyn."],"f":[]},{"a":"dun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr harà-, svana-dun."],"f":[]},{"a":"dunfiädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dun. \" swasom minzsta skäff ällir lättasta dwn fiädher \" Su 237 ."],"f":[]},{"a":"dunkinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fuktighet, unkenhet. \" blandis oxa mergh oc törth nöta skaru sammen oc brennes rökandis stokkana oc bin thär mädh tha borthtaker thet dwnkenhethena oc sywkdommen aff stokkommen pMskr 303. \""],"f":[]},{"a":"dunkäfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kaveldun, typha latifolia Lin. och typha angustifolia Lin. Jfr Smedberg, Peder MÅnssons landsmansskap s. 47. \" banden mädh hwilken bindas skal warj gjord aff tärkadho säff, äller aff bladommen aff dwnkäfle som wäja j kärrom \" PMSkr 313 ."],"f":[]},{"a":"dunra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åska om thed dwnrar LB 7: 94 . \" om tz dwndrar \" ib 97 ."],"f":["dwndra . ","-ar )"]},{"a":"duppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se doppa."],"f":[]},{"a":"dur","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dyr."],"f":[]},{"a":"dur","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dyr."],"f":[]},{"a":"dus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["larm, stoj? han drykker oc skrölar i fullan duss RK 1: (Albr) s. 213 . Jfr kommer konst till ett hus i fullan dus att leta gå MD 398 (eft. nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"dus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) larm, stoj? Se Sdw 2: 1343. 2) susande fart, full fart. Se Sdw 2: 1343."],"f":[]},{"a":"dus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dus, den sida på en till tärningspel begagnad tärning, hvilken har två prickar. dws oc aas them kaster hon mäst MD 395 ."],"f":[]},{"a":"dusen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dussin. \" II dwsen teel haker III dwssen andra hakar \" FH 5: 238 ( 1524) . \" eth dosen hakabysser, tu dosen lolbyssor \" BSH 5: 480 ( 1511) ."],"f":["dussen . ","dosen )"]},{"a":"dusin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dussin. \" tw twsand dwsin lwranghla bwndin j kärffwa hwart dwsin \" PMSkr 165 . \" tolff hwndrad dwsin hellebardha bwndna j kärffwa ib. \""],"f":[]},{"a":"dust","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stoft, mjölstoft. Jfr dustkaka."],"f":[]},{"a":"dustkaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kaka af fint mjöl. aff dust kaku wardher mölaren modogher GO 723 ."],"f":[]},{"a":"dustmiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fint mjöl. LB 11: 2 (s. 450). (Sdw 2: 1210). "],"f":["-myöl )"]},{"a":"duva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" herra martin duwa \" RK 1: 4038 . - Jfr turturduva. "],"f":["dwa Gr 300 ; Bil 357), ","duvo blodh","dwffua blod )","duvo skarn","dwffwa- LB 7: 31, 212 . ","duffwaa- ib 287), ","duvo unge","duffvnge: -a ib (Cod. A) 361), "]},{"a":"duva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["doppa. \" hwa länge wil sowa han faar litith at duffua (stertere cui carum macet huic buligo poparum) \" GO 995 ."],"f":[]},{"a":"duva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*duvo bo , ","*duvo dyngia , ","*duvo kyn","-kön )","*duvo liknilse , "]},{"a":"duvande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? rusande, rusning. i fult duvande, i full fart, i full karriär. stragx rände han tiill achiljem j fwll (för fwlt?) dwffwande mz syn häst (statim in erum irrens in cursu celeri equi sui) oc stak honom saa swarliga Troj 224 . Jfr SDw 1: 206."],"f":[]},{"a":"duve","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. Jfr skogs duve."],"f":[]},{"a":"duvende","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ansättande? raseri, häftighet? lwpä the i fwlt dwffuende in opp thöm, ath the finge ecke bruke sin skot BSH 5: 502 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"duver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = duvin. mz dufwo ok dulsko thorro hiärta (dufwo dock sannolikt för dufno) Bo 102 ."],"f":[]},{"a":"duvin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \" [dofinn] maktlös, bortdomnad, slapp. om lemmar. thera arma wurdhe domne \" KL 37 . \" alle andre hans limi wrdhu swa dofne ok wärks fulle at han gat went sik enga wäghna \" Bil 272 . ib 350 . Va 31 . \" mina hendir äro mik badhe dufna och dödha \" ST 41 . - slapp, svag, skum. om ögonen äre dwffwn oc mörk LB 7: 206 . - lju. liot thz kallas vara dofwit som hwaske är heet älla kalt Bo 132 . - bildl. remissus, tepidus, slapp, matt, ljum, likgiltig. hwilkra systra sanger skal ey wara dwl ällir doffuen Bir 4: 54 . \" tepidus. thz är then som dol oc dufwin är \" Bo 138 . \" dufwin j thinne thiänist \" Bir 2: 180 . langa domfna ok slioa böner ib 3: 304 . ib 2: 327, 3: 336, 367 . Ber 19, 229, 247 . Su 5, 91 ."],"f":["dovin . ","domne KL 37 . f. domfina Bir 3: 304),"]},{"a":"dval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskof. \" swarar for utan dwal \" Iv 1987 . i the naturlike eldzsins gärnigh är oc skal wara ä nakot dual . . . än enkte alstingis dual är mällan angrandhe syndaran oc syndha förlataran Su 46 . LfK 95, 115, 251 ."],"f":["dwall LfK 251 ),"]},{"a":"dval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål. \" aff vart dwal ok seenkan hafua the stora vmsorgh \" SvKyrkobr 218 ."],"f":[]},{"a":"dvala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dvala; slummer. \" oss bör at thakka gudhi for the äro mik syndara är ted i the dwalu iac haeir här fangit \" Hel män 237 . 2) dröjsmål, tidsspillan. thäns dwala är enghin som löpande är, hwar räddhin äthir älir körir (nulla mora currentis est ubi timor urget) SpV 472 . 3) uppehåll, paus. Jfr are maria dvala: (klockaren må göra) ena aue maris dwalo (ɔ så långt uppehåll som behövs för att läsa ett Ave Maria) i mellom hwario ringilsen ÅK 60 .","4) uppehåll på ett ställe, vistelse. j thänna trem ärandom skal människon göra sina dualo när warom härra j stora jnnelikhet ok gudlikhet MP 4: 137 . for the enlika dhwaluna, iomfru maria hafde i stalleno, i the fyritighi dhagana hon thär war mädh tik (ɔ: Jesus), oc vtan kirkio stod SvB 50 . - Jfr langdvala."],"f":[]},{"a":"dvala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dröja. \" os duger ey dwala \" RK 2: 3358 . - afbida. med prep. äptir. konung cristiern fik ey effther hesta dwala RK 2: 8471 ."],"f":[]},{"a":"dvala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. förvirring, störande. ","1) (yrsel,) dvala. pröfua en hon laghe jnnan dwalo Bil 268 . \" sömpnsens dwalä \" Va 14 . ","2) hinder, dröjsmål, uppskof. vtan dwalu Bo 245 . Lg 3: 308 . Al 832 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). BtFH 1: 456 ( 1362) . vtan alla dualu KS 75 (184, 82) . Bo 284 . VKR 35 . Ansg 179, 183 . \" opta vardhir stor skadhe aff domsins dualu \" Bir 2: 189 . \" thz skulle göras mz längre dwalo \" KL 360 . \" then langa dualan som han hafdhe sitiande vidh bordh \" Bir 3: 16 . \" i alle the färdene som jak foor, hafde jak hvarte mödo eller dvalu (nec labor erat mec mora) \" Ansg 181 . Bo 157 . Al 1231, 8082 . RK 1: 3639 . 2: 4024. Lg 3: 234 . \" gräto for dwalu (dilectione, utan tvifvel läst: dilatione) himerikis löna \" Ber 35 . dvalu fulder, adj. dröjande, blifvande, varaktig. mz dwalufulle (morosa) ok lange hiärtelike kärlekx aminne Su 446 ."],"f":[]},{"a":"dvalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppehåll på ett stäle, vistande, vistelse. the enlika waran oc dualan som jomfru maira haffdhe i stalleno i the xl dagha hoon vtna kyrkio stodh Skrt Uppb 277."],"f":[]},{"a":"dvalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål. \" äpter thriggia dagha dwalan \" Al 1619 . \" vtan dwalan \" ib 4194 ."],"f":[]},{"a":"dvali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = dvala 1. hafdhe ligath ena stund ij dwala Fl 359 . Iv 424 (i rimslut). LfK 224 . en andeliken dwali ällar sömpn Su 5 . Lg 3: 360 . lat mik liggia oc haffua dwale (sofwa, hafv ro) RK 2: 3533 . ","2) = dvala 2. jak seer vadha vara j dualanom Bir 2: 197 . MB 1: 244 . Lg 3: 308, 473 . RK 1: 748, 2: 908, 2722 . vtan dwala Al 1740, 8566, 10500 . RK 2: 4797 . \" fore vtan dwala \" Al 7601, 9037 (på samtliga under 2 från rimverk citerade ställen förekommer dvala i rimslut). Jfr döds dvali. "],"f":["dvala drykker , "]},{"a":"dvali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) extas, hänryckning. \" extasis . . . dwäli scilicet cum ponitur homo extra statum sue menitia \" GU C 20 s. 245 . 2) dröjsmål? cuncta te dwali wersus jn parua cuntcta transibunt tempora cuncta GU C 20 s. 159 . 3) uppehåll, paus. skal han (ɔ klickaren) ringa . . . iij resor mädh dagh messo klokkan oc hafua litzlan dwala thär j mellen ÅK 62 . 4) kvarblivande. dwalen i syndenne gör henne tyngre, oc gör siälena obequema til dygdhelika frukt . . . swadana dwali är ey at enast syndh i sik, wtan jämwäl saak oc ämpne til andhra syndh JMÖ 23 . - Jfr synda dvali."],"f":["dwäli GU C 20 s. 245) , "]},{"a":"dvälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) trans. uppehålla, qvarhålla. konungen wilde hawa dwalt han thär RK 1: 2053 . \" vi vitom ey hwat honom hände älla dwäl swa länge \" Bir 1: 153 . MB 1: 343 . thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia (lemna) mz thik til morghins ib 365 . ","2) fördröja, uppskjuta. dualde gudh sina jät Bir 3: 451 . Ber 1 . Iv 1547 . duälia (fördröja utbrottet af) sina wredhe thr til hon är iui gången KS 49 (124, 53) . duäl hämdena thr til wredhen är iui gångin ib 36 (96, 39) . - opers. skall mik ther ekke till dwälia (skal mic þar til æcki dvelia; jag skall icke dröja med det) Di 148 . ","3) refl. dvälias , ","1) dväljas, qvarstanna, dröja. dualdes þär siþan eet ar Bu 199 . ib 24 . Bil 269 . Bo 67, 239 . Bir 3: 174 . Ansg 185 . PM 31 . Di 13, 35, 86 . LfK 12 . ","2) dröja, uppskjutas. \" thäktis gudhi at lata swa länge dwälias hänna dödh \" KL 353 ."],"f":["dualia Bu 130 . ","duäla MB 1: 339 . pres. dväl. refl. dwäls PM 31 . ","dwäls LfK 42 . impf. dvalde. ","dvalt ) , "]},{"a":"dvälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["dröja, draga ut på tiden. konungin lot ey dwälia vtan foor ginstan aff stadh Prosadikter (VBarl) 106 . - refl. dvälias, 1) dröja, dröja kvar; dväljas. om hon haffuir dwals lustandis j skörom thankom SvKyrkobr 351 . \" i thessom puncte scal människian swa länge dwälias at hon matte faa thaar ällir hiärtans nyk fore sina synder \" SkrtUppb 422 . gudz godha gärningga . . . i them scal människian swa länge dwälias at gudhlikin kärlekir optänids ib. ","2) dröja, ränta, söla. med inf. jak bidher tik at tu ey dwäls eller seenkas mik at swara til myn spörsmall SvKyrkobr 122 . 3) dröja, låta vänta på sig. Se Sdw 2: 1210."],"f":["dwals PMSkr 70 . Sv Kyrkobr 351),"]},{"a":"dvälian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppehåll. \" jac matte j moth myn wilia bliffwa ther när henne j langan tiid män tha leddes mek ey myket wider then diäffwan (för dwälian, jfr forts.) heller töffwan for hennes fägrind skull \" Troj 294 ."],"f":[]},{"a":"dvälilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? dröjsmål, uppskov. thy skal han betala them strax han kan komma hem vthan senkan oc dwälyelse PM Skr 43."],"f":["dwälyelse PMSkr 43 )"]},{"a":"dvälilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" dröjsmål, uppehåll. nogen dwellisse (dwelelse) eller töffningh göre FM 464 ( 1510) ."],"f":["dwelelse )"]},{"a":"dvärf","b":[],"c":"","d":"","e":[" för dvärgh? ther bygdhe folk ij the bergh qwinnor ok män for mykin dwärff Al 5420 (läsarten utan tvifvel förderfvad)."],"f":[]},{"a":"dvärghelin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten dvärg. här hafuer ridhit een dwärghelin Fr 138 . ib 238 ."],"f":[]},{"a":"dvärgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dvärg, mystiskt väsende som man förestälde sig ega mensklig skapnad iminskadt mått, förstånd och välde öfver naturens förborgade krafter samt hafva sitt tillhåll företrädesvis i berg och i jorden. een dwärgh dreeff the hästa fram Iv 3055 . ib 32505 . \" nu kom swa margher dwärgher härä \" Fr 575 . \" een stol twa dwärgha bära tha \" ib 308 . ib 134, 140, 175, 242, 245, 253, 256, 264, 286, 297, 303, 315 o. s. v. Al 8088 . Di 14 o. s. v. ","2) [jfr dvärg i Sv. dial.] spindel. duärgen äter the myggen smaa MD (S) 235 . "],"f":["-ar )","dvärgha konunger , ","dvärgha skari , "]},{"a":"dvärgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*dvärgs nät , "]},{"a":"dy","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hängedy."],"f":[]},{"a":"dy","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n.] ","1) dy, gyttja, smuts. skapadher aff waate iordh swa som är dyy MB 1: 77 . þit värulz uald ok heþar forsma iak som sör ok troþar som dy Bu 489 . Bil 801 . ","2) sump, kärr. \" eth dywpt dyy \" Lg 3: 458 . \" aff thz dyvt ällar kärre ib. \" MB 2: 247 . Su 330 . - Jfr hängedy samt dyi, dyr."],"f":[]},{"a":"dybutn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dybotten. \" ther dyy bothn är triffwas wäl kroppor oc swthara \" PMSkr 363 ."],"f":["-bothn )"]},{"a":"dyd dylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spöke. \" thänkto at the sagho fantasma thz är nakat thz som annorledhis synis än thz är som man pläghir sighia at somlike see trol älla dyd dylghio \" Bo 92 ."],"f":[]},{"a":"dygga","b":[],"c":"","d":"","e":["bestänka, fukta. \" sidhan stänk theaskona . . . mz wathn . . . oc then delen dygdher är draghes affwer ena sidho, oc dygges ather then andre delen \" PM 49 ."],"f":["-dher )"]},{"a":"dyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betänka, fukta. the gode (ärter) som gaa til bothnen torkes j solenne, och dyggies mädh starko ättiko PMSkr 202 . \" mädh ätikyo dyggias ib 321. Jfr däggia. \""],"f":[]},{"a":"dyghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) kraft, förmåga. människiom j sina siäl liknas gudi fadrenom j ene sinne dygd ok makth. som är minnet MP 4: 75 . \" hon ä r ok lik gudi sonenom j enne sina dygd som är wnderstandingh ib. ib. eelden glömde sin dygdes kraffter (vim virtutis sue oblitus est jgnis) ok thyna pilta the frelstes oskadde J Buddes b 84. criscoollus . . . haffwer dygher som seghersten \" PMSkr 468 . han (ɔ hauir then dygh ther människian fanger af glädhi oc frygh Vis sten 6. 6) välvilja. sade the (ɔ: borgmästare och rådmän), ath . . . jntet hade the och medh henne vtan ere och dygh, som medh ena erlige dandequinne STb 3: 184 (1494). wi tacke eder kerlige för then äre oc dygd i oss altiid beuist haffue HSH 17: 177 (1523, Brask) . "],"f":["dygh STb 3: 184 (1494) ; JMPs 294, 299; Vis sten 6 ; -er (pl.) PMSkr 468 . ","digh: -omen SkrtUppb 423 . ","dygdes J Buddes b 84 ),","*dyghdha fäghrind , ","*dyghdha göma , ","dygdha samber , "]},{"a":"dyghdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) förträffligt, utmärkt, väl? lärdhe hon thöm swa dygdhelica KL 350 . ","2) dygdigt, med dygd. at the magho dygdhelika oc saatlika liwa MB 1: 459 . Bo 29 . Lg 664 . \" huru han må dygdelika sitt hvardaghs härskap halda \" KS 12 (29, 13) . dygdhelika styra sik ok sin åthäue ib 28 (70, 30). ib (71, 30). ","3) välvilligt. \" vilin ij göra swa dygdhelik at ij vilin hiälpa mik \" Fr 2211 . ","4) höfviskt, med värdighet. dygdhelika tha giordhe han Iv 503 . ib 201, 1538, 2257, 2265 . Al 546 . Va 17 ."],"f":["dygdeligä Va 17 . i rimslut: dygdhelik Iv 201 ; Fr 2211 ; Al 546 . ","dygdherlik Iv 1538, 2257),"]},{"a":"dyghdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) förträffligt, utmärkt, väl? MD 445 (Sdwe 2: 1211). 3) nådigt. MD 7 (Sdw 2: 1211)."],"f":[]},{"a":"dyghdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förträfflig utmärkt. j hu8lkom trägaard sotdh eth aldra ärligasta och dygdeligasta trää som kalladis biua Prosadikter (Sju vise mäst C) 231 . 5) dygdig. hon . . . wilde evnchte annat göra vthan roleka blifwa j gudz tiänist, oc dyggelighom gärnyngom Hel män 260 . en wälburin jwmfru, mykit digelikin til gudz ib. ","6) god, nådig, mild. \" huat var saken ther til at han skoopp verldena - hans eighen dygdelikga godhet Sv Kyrkobr 126. tha skulom wj aldre for lata hans kärlek oc dygdelika nadh som han hawer widh oss giort \" MP 4: 224 ."],"f":["digde- Hel män 260 . JMPs 268. dygge- Hel män 260 . ","-likin . ","-ligh )"]},{"a":"dyghdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förträfflighet. \" jak . . . owirgaar al thing mz mine dygdhelikhet \" Bir 3: 301 . ","2) fromhet, dygd, dygdigt väsende. hännna enkannelika dygdhelikhet Bir 1: 95 . ib 386 . KL 199 . Lg 3: 283 ."],"f":["dyglikhet Lg 3: 283), "]},{"a":"dyghdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr väl dygdher."],"f":[]},{"a":"dyghdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dygdig. \" dygdoge menniskior \" MD (S) 293 . \" han war dygdigh och toktelik \" Fr (Cod. B, C, D, E, F) 33."],"f":["-igh )"]},{"a":"dygher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se digher."],"f":[]},{"a":"dyghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se döghn."],"f":[]},{"a":"dyghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se döghn."],"f":[]},{"a":"dyghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["virtus. \" \"","1) duglighet, förträfflighet. \" GO 269, 1065. himbla natwr . . . giwer therre natwr som mäst är henne sina mäste fäghrind oc dyghdh \" MB 1: 39 . huru alla gerninga öffwas theres dygd wiidhändin pröffuas RK 3: 3125 . \" thz giordho the fore konungxins dygdh \" Iv 1736 . ","2) förträfflighet, förträfflig enskap, kraft (oftast gudlomlig el. öfvernaturlig kraft). han (Guds son) är renaste speghel oc äptersyyn aldra gudz dygdha MB 1: 35 . \" waar herra ensamen, han är swa fulkomen, at han är alt oc hawer alla dygdher oc krapta i enne dyghd \" ib 78 . \" alla skapadha dygdher oc krapter äre andelika scriwadha i thera (änglarnes) hugh \" ib. \" þu hauar guþlekan krapt ok dygh \" Bu 62 . gudhz dygd Bil 472 . \" taka thäs hälghä andz dyghdh \" KL 131 . \" sighiande han vara myklä guz dygdh \" ib 144 . iomfru marie dygdh oc forskuldan ib 62 . \" sancti nicholai dygdh \" ib 108 . \" for vars härra bref dygþ skyld \" Bu 190 . lät fresta them olikasto (kors) först ok dughdo enkte som ängin dygdin war mz Bil 87 . ib 232, 725, 893 . thäs hälgha kors dyghd KL 50 . \" hwat stor dygdh j scripta malum är \" ib 7 . \" böninna dygdh \" Bo 101 . ib 72, 107, 118, 246 . Gr 318 . Bir 1: 90, 189, 341 . MB 2: 338, 350 . \" eet fingergull ther prisat är aff dygdher full \" Fr 878 . Iv 1926 . Al 4283 . \" tessa yrte digdhe \" LB 5: 82 . rosor haffua the dygd ib 7: 4 . \" kyrwils dygd \" ib 100 . ib 101 . \" bazstoffuan haffuer xii dygdhe \" ib 3: 46 . galanga . . . hawer mykla dygdher ib 47 . \" sinciber . . . hawer tessa dygder \" ib 49 . \" mwscatum . . . haffuir tenna dygd ib. \" ib 50, 51 o. s. v. hon (ɔ: konan) hawer naturlika minne krapt oc dygdh än mannen MB 1: 84 . swa som solen skiner j sinne dygdh ib 2: 334 . ","3) kraftig gärning. mz dygdhom ok iärteknom KL 134 . Bo 159 . Gr 290, 323 . Pa 3 . ","4) konst, skicklighet. \" ther änga dygdh til örlögh wita \" Al 4283 . \" mz dygdh thz ordh thu saman lagdhe \" ib 162 . \" ena borgh konstelik bygdh mz storom priis ok mykle dygdh \" ib 4440 . han (drycken) war giordher rät aff dygdh ib 2595 . ","5) fromhet, dygd. mer skulde iak þinom döþ varkunna än iak hafþe eigh dygh for þunna Bu 74 . þe boþo saman guþleka mz mykle dyght ib 3 . \" ther til at hans dygdh wardhe liws oc oppenbar \" MB 1: 199 . - dygd, dygdig egenskap. dyghd är faghr skipelse ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rådlika liua KS 17 (43, 18) . \" thässa thre dygdher, tro oc tröst oc gudz älskoghe, kallas gudhlika dygdher \" MB 1: 315 . \" trea äru the ther sighias wara gudhlika dyghde . . . thet är hop, tro ok kärleker \" KS 18 (45, 19) . \" äru andre tolf dygdhe, the sik haua til manzens sidhi ok åthäue \" ib. \" är thera handa huxens starkleker thön dygdh, ther hård ok gen wärdlik ting må medh skiälum thula \" ib 19 (47, 20). ","6) godhet, välvilja. \" han forstoþ varra fru dygh ok höuisco \" Bu 24 . giordho oos stora dygdh (humanitatem)KL 175. af sinne dygdh ok lioflek latir han thik kalla Bo 238 . \" aff hänna dyghd \" Iv 199 . \" thu hafuer mik viist ä dygdh til hofua \" ib 5113 . ib 5600. RK 2: 3132 . Va 39 . ","7) hjälp. \" hawa aff honom trefalla dygd \" Bir 1: 256 . ib 259 . - (dygdh för frygdh MB 2: 398 .) - Jfr hovodh-, o-dyghþ. ","1) förträfflig, utmärkt, ädel. är himbla natwr aldra renast, oc swa dygdhafull, at hon thol änkte orent när sik MB 1: 39 . \" at theras frägd gik dygda ffwl \" MD (S) 278 . ","2) kraftig. \" mz fa orþom dygþa fullom \" Bu 182 . ","3) med konst arbetad? oppa hans hoffwd een krona aff gul then läth han skina dygdha fwl (möjligen syftar dock dygdha fwl icke på krona utan på han och är i sådan händelse att föra til 4 el. 5) MD (S) 269 . ","4) full af fromhet el. dygd, dygdig. do dygþafuldar i guz friþi Bu 209 . ib 194 . Bil 117 . Bo 29 . Bir 3: 124, 313 . MD (S) 278 . ","5) god, nådig. \" dygdha fuller gudh \" Bir 1: 251 . ","1) kraftlös, onyttig. Bil 556 . ","2) dygdelös, i saknad af dygd. KS 45 (115, 49), 47 (119, 50) . Lg 1004 .","1) tecken el. beteckning af kraft el. krafter? hurw stiärnor eller himbla tungel äre dygdha tekn MB 1: 67 (snarast att fatta ss två ord). ","2) kraftigt tecken el. under. seande dygdha tekn KL 393 . MB 2: 387 . \" j hwilkom stadh hända stoor oc osighilighen dygdha tekn \" Lg 3: 260 . ","3) tecken till dygd. vi formattom enkte dygda tekn the MP 1: 244 . "],"f":["digdh . ","dygh . ","dyg LB 3: 60 . ","dyght . ","-ir )","dyghdha dadh","dygda daadh )","dyghdha dränger , ","dyghþa fulder","dygdha- Bil 117 ; Bir 1: 251 . ","dygdhe- Bo 29 . ","dygdho- Bir 3: 313),","dyghdha gärning , ","dyghdha lifnadher , ","dyghdha liverne , ","dyghdha lös","dyghdelös KS 47 (119, 50)),","dyghdha man","digde- KS 6 (14, 6)), ","dyghdha prydhilse , ","dyghdha samber","dyghþa sten , ","dyghdha tekn , ","dyghdha tomber , ","dyghþa trapa , "]},{"a":"dyghþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förträfflig, utmärkt. konan sa at träith war faghert oc dygdhelikt at äta MB 1: 136 . \" mig tyckte thz ware dygdher liicth \" RK 1: (yngre red. af LRK) s. 262 . - (?) galgana . . . är mykit digdhe rot (för digdhelikt?) til mang ting LB 3 . 47. ","2) kraftig, mäktig. \" han är . . . dygdhelicast (virtuosissimus) suasom the yrtin som biin dragha aff honagh \" Bir 2: 216 . \" mz them dygdhelikum thingom som röras magho hwart fra andro \" MB 1: 61 . \" huar en bön gudhelika läsin j mässonne är mykit dygdelikare oc krafftelikare än annars stads läsin \" Su 304 . dygdelika krapter ib 197, 379 . Bo 110 . MB 2: 374, 387 . Lg 3: 226 . ","3) förtjenstfull. \" räknas han (ɔ: fatikdombir) . . . dygdhelikin (virtuosa) \" Bo 128 . Bir 2: 300 . LfK 130 . ","4) skicklig. \" them hafwer giort en dygdhelik hand \" Al 7474 . ","5) duglig. \" mäþ dyghþelekom lifnaþe \" Bu 8 . \" medh höueskom ok dyghdelikom åthuenom \" KS 13 (30, 14) . \" thz godt och dygdhelikit är ib. \" ib 22 (53, 24), 28 (71, 30). vitur man ok dyghdelikr ib 22 (53, 24). han är dygdhelikin Bo 6 . Bil 916 . Bir 1: 22, 56, 139, 345 . \" til allo war hon dygdeligh \" RK 2: 2928 . hedherlike oc dygdhelike quinno fru katerine SD NS 1: 580 ( 1406). hans dygdeliga frägd (fama virtutis ejus) wt widdes alla wäghna MB 2: 303 . ","6) god, nådig, mild. thit dygdhelica tholamodh Bir 2: 265 . mz thes dygdhelica gudzins hiälp ib 4: 129, 130 . Jfr ful-, iäm-, o-dyghdheliker."],"f":["dygdhelikin . ","dyghþeleker . dygdeligh. dygdherliker. ","dyghdoliker: -liko MB 2: 387),"]},{"a":"dyi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = dy 1. i söroghum dyia Bil 956 . \" dwäliandis j dyanom (cæno) \" Bir 1: 62 trudhir hon dya ok thräk ib 334 . ib 207, 3: 137, 214 . i dywpom dya LfK 203 . ","2) = dy 2. j träkom oc dyghiom (in paludibus) Su 330 . - Jfr dy, dyr."],"f":[]},{"a":"dykare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dykare? ss tillnamn. hartika dykare FH 2: 47 ( 1419) . Jfr duka."],"f":[]},{"a":"dylarot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dilla rot under dil."],"f":[]},{"a":"dylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) dölja. \" thz som vm nattena görs är dult oc hult for hans öghom \" ST 374 . sannindena dölia Lg 3: 55 . LfK 152 . dömdes olaff . . . for döls mool han dölde en kedel som hans barn ffaan vnder i vistehwss BtFH 1: 154 ( 1507) . - dylia mädh nokrom, hjälpa någon att dölja (ett brott), underlåta att röja. huilken som dyll mz then som orenlicheet bäär i forscriffne rwm SO 188 . MD (S) 297 . \" skal jak mz tik thetta mordh dylia \" ib 298 . huilken hosbonda tz weth mz sin swen och dyll tz mz hanom SO 147 . \" lib 148, 308. \"","2) hålla inne. dömdes lauri . . . ij pund korn wt som han haffuer dölt i tw aar BtFH 1: 182 ( 1507) . \" dömdes thomas rarie sak til XL m. för dolzmol han dölde ij pund malt som war for slotzins tegil wid wtloffuat aff hwaria fferding \" ib 222 ( 1508) . ","3) neka, förneka. \" med ack. dyll man gield \" MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 . EG 65 . \" witis thz honom ok han dyll thz \" ib 63 . ib 65, 67 . - abs. SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hon dolde oc thz kunne ey pröwas MB 1: 224 . \" hon dulde oc nekadhe at thz aldri war \" ST 457 . \" dyl han sidhan tha nämpne huar thera som käre ok dyl siex män aff gardhenom \" MEG (red. A) 54 . vägra (att lyda). döl äller wandher ey SO 21 . ","4) inför domstol med egen el. edgärdsmäns ed bekräfta sitt nekande. wil han dylia dyli mz xij mannom aff gardhenom MEG (red. A) 54 . ib 55, 56, (red. B) 58, 59, 61. EG 66 . ","5) ? är allä ting dwlde och allä ondh ordh SO 26 . "],"f":["dölia LfK 152 ; MD (S) 297 . ","döla Di 285 . ","dölige SO 95 . ","dyll . ","döl . ","döll . ","dolde . ","dölde . ","dölder . ","dylia in , hålla inne. dömdes sigwrd . . . för dolsmol som han dölde konu[n]gx skat in med sigh BtFH 1: 142 ( 1507) . ","dylia undan , "]},{"a":"dylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förborga, fördröja, hålla hemlig. \" thu haffuir mik ek tet lika waldit jak haffuir medh tik j guddomenum dwlt ok owitirlikit halldit här til, ffore wärldhinna wisa mannom ok sniellom, ok them som meenlös äro . . . haffuir thu thet oppinborat \" MP 5: 144 .","2) undandölja, undanhålla. \" tha dolde han inne medh sik the spisning, som aff calmarna reesa [kom] medh stadzins bardzsa \" STb 1: 32 ( 1475) . hon . . . lagde honom til, thet han skulde haffua dylth jnne meth sik ena kisto efftir framlidna lasse mangsson ib 2: 96 ( 1485) . "],"f":["dyla: -s GU C 20 s. 522 . ","dyldhe JTb 93 ( 1512) . ","*dylia sik , hålla sig undna, undandrag sig? MD 389 (Sdw 2: 1211). ","*dylia sik undan , hålla sig undan, undandraga sig. Se Sdw 2: 1211. - Jfr for-, undan-, undir-dylia."]},{"a":"dylkas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L."],"f":[]},{"a":"dyls bot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se duls bot."],"f":[]},{"a":"dylska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döljande. \" \" \" SO 199 ."],"f":["dölzka: -ona SO 199 . " dolska L.), "]},{"a":"dylska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" thet j dölksa oc glömska oc jthe görs til tässen sywkdommen . . . tha swäller bwken stoor PMSkr 227 ."],"f":["dölska . ","dolska: -onne SpV 417 )","försummelse . ","lägs"]},{"a":"dylska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tröghet. \" lätin är enna handa hugxsins dylska \" MP 1: 309 . ib 75 . Bir 1: 304, 315, 2: 138, 3: 182, 184, 257 . Ber 138, 229 . Su 191, 287, 419 . LfK 169 . ","2) galenskap, öfverdåd. \" thu swekth megh mz dylske tin \" MD 114 ."],"f":["dölska: -o Bir 1: 315 . " dyskan för dylskan " Su 287 ), "]},{"a":"dylskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. neka. vägra, tredskas. han dölskas äller wördher ey SO 23 ."],"f":["dölskas . pres. -as),"]},{"a":"dylske dwlska obl. spv 42","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slapphet?; tillstånd av slapphet? ey forma ok en fulhändis ok manlikin hoghir synda samptykkia mz langhom dwlska halla, hwilkom skälin hiälpa j dygdhanna athirhallisom ällir idhkilse (nec mentem uirilem peccati consensus moroso torpore ualet tenere, cui ratio suffragatur in uirtutum repletione) SpV 42 ."],"f":[]},{"a":"dylsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trög. liknöjd, försumlig. slio oc dulsk til at siällan mik berätta SvB 189 . \" wakin til fabuleran och dulsk oc laat til waku ib. dölsker ok forsumol at owiruägha thz som komaskogande är \" SpV 259 ."],"f":["dölskor SpV 259 . ","dulsk SvB 132 (bis) ),"]},{"a":"dylsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trög, liknöjd, försumlig. \" är glömskir älla dylskir \" KL 191 . \" vi gangom opta a böne mz dufwo ok dulsko thorro hiärta \" Bo 102 . \" vidhir sins sons helso ville hon ey dylsk älla forsumol var \" ib 10 . hawir mykyt dylskir varit til mina thiänist Bir 3: 3 . ib 1: 387, 2: 125, 3: 166, 183, 275, 304, 367, 462, 466 . Ber 19, 138 . Su 418 . Lg 3: 273 ."],"f":["dölsker Ber 19 ; ","dölskir Bir 1: 387 . ","dulsker: -o Bo 102 . ","dylst Bir 3: 183), "]},{"a":"dylsklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["slappt, trögt, med tröghet el. försumlighet. liua sliolika oc dylsklica KL 255 . \" han hafdhe dölsklica oc glömslica liuat i klostreno \" ib 275 . \" dylsklica angra oc bätra sina synde \" Bir 3: 89 . ib 180, 354 . MP 2: 193 . Ber 19 . LfK 190 ."],"f":["dölslika Ber 19 . ","dölsklica KL 275 . ","dylskelica MP 2: 193 . ","dylzskelika LfK 190 ),"]},{"a":"dylsklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröghet, liknöjdhet. then thridhi (av Lättjans döttrar) är dulskelighet oc hughsins läti at göra got oc ey thz fulfölghia SvKyrkobr 354 ."],"f":["dulskelighet SvKyrkobr 354 )"]},{"a":"dymbil odhinsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dymmelonsdag. Se Sdw 2: 1343."],"f":[]},{"a":"dymbildaghar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["dymbildagha vika , "]},{"a":"dymbilvika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dymmelvecka, påskvecka. MB 1: (Cod. A 3) 541 . BSH 4: 11 ( 1471) ."],"f":["dymblawika: -u BSH 4: 11 ( 1471)), "]},{"a":"dymbilvika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["dimmel- SSkb 28 (1501-02) . dömble- STb 5: 330 (1521, Kop.). dumble- HSH 17: 103 (1523, Brask) . ","tymbil- SkrtUppb 306, 309),, f. L. "]},{"a":"dyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dån. \" \" Bir 1: 263 . \" rädhelik elder . . . komber ther mz mykin dyn \" Iv 372 . Al 6496, 9210 . starker dön ib 10338, 10339 . än the (öronen) flyta äller ok ther är dyn (susning) ii LB 5: 80 . - ljud, röst. siwnga . . . mz sötom sang ok blidhom dön Al 4626 . - Jfr iordh-, iordha-, þor-dyn."],"f":[]},{"a":"dyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr asikkio-, thor-dyn, samt dun."],"f":[]},{"a":"dyna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyna, bolster. - Jfr hovudhdyuna."],"f":[]},{"a":"dyna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" iohanni dynu \" SD 2: 599 ( 1310) . - Jfr bänkia-, hofþa-, hovuþ-, undir-dyna."],"f":[]},{"a":"dyngia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*dyngio draghare","-ore GU C 20 s. 273), ","*dyngio hoper , ","*dyngio kärra , "]},{"a":"dyngia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dynghög, gödselhög. Bo 124 ."],"f":[]},{"a":"dynia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dåna, bullra. \" iordhin skalff ok donde fast \" Al 3343 . - opersonl. tha tok til at dynia Lg 38 ."],"f":["donde ) , "]},{"a":"dynne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kynne."],"f":[]},{"a":"dynter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"dyntogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behäftad med dynt. huadh thz är som är dintocht SO 49 ."],"f":["dintogher . ","-ocht ) , "]},{"a":"dyogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dyig, gyttjig. vm thz (vattnet) är dyokt Bir 2: 130 ."],"f":["-okt ) , "]},{"a":"dyr","b":[],"c":"","d":"","e":["dörr. \" bifores rium pe eor twenna dyr et hic et hec biforis et hoc bifore thz tw dör haffwr \" GU C 20 s. 55. - bildl. döden är foe dörena J Buddes b 162 . hempdin war nw for durumen Hel män 210 . dörana ärw ypna til hwilona Skrt Uppb 54. tha athirlyktis j mangum stadhum andhelikx wndhirstandz door, j them som wanskelikit haffwa wndirstandit SpV 34 . Jfr badhstovu-, bodha-, brudha-, farstovu-, gildstuvu-, himins-, iärn-, kamara-, kirkio-, kirkio gards-, källara-, käktara-, lönda-, mak-, spiskamara-, sten-, stenhus-, stuvu-, sälla-, vinds-dyr. ","7) ss tillnamn. \" cristiärn doraswen STb 1: 118 (1477). - \" ib 136 ( 1477) , 330 (1482). "],"f":["dör . ","dor Fredrik ed. Noreen 327 (jfr E. Noreen Studier rör. Eufemiavisorna 2: 30). dorr: -an JTb 93 ( 1512) . ","door SpV 34 . ","dyr GU C 20 s. 55 . dör ib. dörar: döra (ack.) Mecht 231 . dörana (nom. med art.) Skrt Uppb 54. (ack. med art.) STb 1: 440 (1461, burspr). döror VKJ 8 ( 1447) . ","dörer STb 4: 101 ( 1505) . ","dorenna (med art.) Mecht 232 . ","dwrom Mecht 231 . durumen (med art.) Hel män 210 ), urspr. f. pl., sedemera f. sing. (Mecht 291. JTb 93 ( 1512) etc.) L. ","*dura brytare","dörc- GU C 20 s. 28), ","*dura dränger","döre- )","*dura gat","dora- . ","döre- . ","-ir ) , ","*dura gudh","*dura gäte","dorogäthe )","dura haki","dura iärn (doreSSkb 33 (1501-02), HLG 2: 115 (1523). döra- STb 3: 373 (1498). döre- ib 381 ( 1498) , HLG 2: 59 (1517). dörre. ib 15 ( 1510) , 56 (1517)), ","*dura iärns hul","*duramällom","*dura studh","döra stodh )","dura sven (dora- HLG 1: 48 (1446). STb 1: 118, 136 (1477), 330 (1482). döra- Arnell Brask Biᴵ ","dura trä? , se dyrträ.","dura vaktare","döro- ib s. 340), ","dura vardher (dörrevord), "]},{"a":"dyr","b":["nn"],"c":"pl.pl.pl.","d":"pl. (Bo 216; Bir 1: 227, 295 ; Al 1777) " och f. sing. (Pa 10, 21; " Bo 217, 218 ; Bir 1: 227, 4: 84 ; Su 224 ) pl. (KL 160; Gr 299 ; Bir 1: 63, 227, 3: 460, 4: (Avt) 178, 180; Di 28, 253 ; Lg 3: 246), ","e":[" ]L.","1) dörröppning, dörr, ingång. badhen dor trän som standa langx vp mz durumen MB 1: (Cod. A 10) 555 . \" sa han en storan diäfwl standa j duromän \" KL 21 . \" iohannes staddis iduromen \" Bo 216 . \" viþer suþro dyrnä \" SD 5: 566 ( 1346) . \" tagha aff lamba blodhino oc smita . . . ower dörrena \" MB 1: 307 . \" läggia hans blodh . . . ower twäggia dora ingang \" ib 309 . \" wil iach halda her wtan for dörnä \" Va 11 . lagdhe sten oppa griptinna dör KL 395 . \" hema för varom durum \" Ansg 229 . - bildl. vi stam nu i duromen (in januis passionis) Bo 163 . ","2) dörr, stängsel för en dörröppning. luktum durum Bu 183 . lukte atir dörrin Bo 216 . \" äru thera dör swa som til halffs vplätna ok ypna \" Bir 1: 227 . \" thera dör är alstingx ypin for minom \" ib. \" allä myrkästwonnä döör vplätos. \" KL 160 . \" the läsa fore honum op all thera dör \" Al 1777 . \" tha böstadhis vppa dörinne \" Bo 217 . \" ey kunno dörrin hängia vtan axla \" Bir 1: 295. krokane . . . som dörrena skullo oppehalla ib 2: 90 . \" dyrenna hänna böghia sik nokot mer än þem burþe \" ib 4: (Avt) 178 . \" lyptas þe hälgho kirkiu dyr fran iorþenne \" ib 179 . \" lät göra aat hänne ena starka dör \" Pa 10 . \" brutu the dör hwar ifuir androm (bröto sig in hos hvarandra) \" Bil 316 ; \" åtskilliga af dessa ex. skulle kunna föras til 1. - Jfr bodh-, domkirkio-, graf-, iärn-, kamara-, kirkio-, kor-, läktara-, lön-, mylno-, sals-, sanhus-, skärm-, sten-, sälla-, torn-dyr; äfvensom dorträ och odoraþer. \""],"f":["dyrr (frf. vok. i änd.). dör. döör. dörr (frf. vok. i änd.). dor: dorena Su 224 ; dorona (för dorena) ib. ","daar RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164 . f. ack. sing. el. ack. pl. med art. dyrena Bir 4: (Avt) 178. dörena MB 1: 309, 2: 167 . ","dörrina KL 396 . ","dyrnä SD 5: 566 ( 1346) . ","dörna MB 2: 390, 391 . ","dörnä Va 11 . ","dörrena ib 1: 63 . ","dörrenar ib 3: 460 . ","dörrernä Di 28 . ","dörernar ib 253 . " ur dör, fattadt ss sing. f., utvecklade senare former af pl. nom. och ack: döra " Bir 4: 84 . ","dörra RK 3: 2837 ; SJ 206 ( 1451) . ","durumen MB 1: (Cod. A 10) 555 . ","durom Bo 234 ; ","duromen Bo 60, 163 ; ","duromän KL 21 . ","dorom Bu 14 ; ","doromen KL 396 ), ","dura axul","dörra )","dura brut","dörabrott SO 293 . ","dörebrot FM 426 (1509),","dura haki","dorra- . ","dörra- )","dura iärn","döra- )","dura kroker","dora- Bir 4: (Avt) 179), ","dura köp","döra- )","dura naghl","-naghel )","dura spiker","döra- )","dura sven","dora- MB 2: 166, 167, 171, 197 . ","dore- ib 186 . ","döra- ib 170, 184 . döre-),","dura vaktare","dyrauaktare Bir 3: 182), ","dura vaktirska","dorauachtirska )","dura vardher","dora- )"]},{"a":"dyr","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) dyr. \" är thz dyrt at köpa \" Bir 1: 287 . ib 289. nw är gode radh ganzke dyre FM 410 ( 1509) .","dyrt , adv. dyrt, till högt pris. iak köpte them mykit dyrt. Bir 1: 208 . ib 76, 2: 265 . dyrra sälia PfN 135 . - Jfr iäm-, of-dyr."],"f":["dyyr . dir: diran SGG 131 . ","dyrre MB 1: (Cod. B) 547 ; ","-a PfN 135 . ","dyre Bu 151 . ","dyrare Bil 471 ; MB 1: 206 ; KS 40 (105, 44) . superl. dyrastr KS 40 (105, 43) ; -asta RK 2: 7498 ; ","-asto Bu 12 ; ","-astom ib 140),"]},{"a":"dyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dy. \" fiol . . .j diupan dy \" Bil 805 . Jfr dy, dyi."],"f":[]},{"a":"dyr","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. - n. adv. dyrt, till högt pris. köpa thät gotz dyrre än the wärdh äre Arfstv 95 ( 1481) . \" ath then hesten . . . ey dyranne soldes än fore xij (12) marck lubeske STb 2: 338 (1489). \""],"f":["dyrre (n. adv.) Arfstv 95 ( 1461) . dyranne (n. adv) STb 2: 338 (1488)), "]},{"a":"dyrbar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dyrbar. \" Di 198. \""],"f":[]},{"a":"dyrbar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \""],"f":["*dyrbära smyrilse?","-smörilse )","*dyrbära smyrilsa kar","dyrbärasmörilsekar GU C 20 s. 378 . dyr bäria-smörilse kar ib s. 13), ","*dyrbära smyrilsa makare (dyrbära- smörilse makare), ","*dyrbära sten","dyrbärasten ib s. 537 . ","dyr-bärasteen ib s. 20 . dyrbäro sten ib s. 93 . dörbära steen ib s. 27 . ","dörbärasteen ib s. 308 . dyra bära steen ib s. 38) och","*dyrbär sten","dyrbersten JMÖ 137 . dyrabär sten Troj 178 :-en ib 21 ),","*dyrbära trä"]},{"a":"dyrboin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dyrbart utrustad, dyrbart smyckad. i dyrbonom waghnom MB 1: 239 ."],"f":[]},{"a":"dyrbonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrbar el. präktig utstyrsel. MB 1: (Cod. B) 550 ."],"f":[]},{"a":"dyrbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbrytande av dörr. thesso . . . iiii dandemen . . . gingo nidh til landers werkmestare oc synthe thz dörbrödh, som biörn gulsmedh giorde paa honom JTb 93 ( 1512) ."],"f":["dörbrödh JTb 93 ( 1512)"]},{"a":"dyrbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrbara el. utmärkta bär? swa söth oc dyr lokt, at hon owergik alla dyrbärs lokt Lg 3: 446 ."],"f":[]},{"a":"dyrdräkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dyrbar (i fråga om kläder). han sath . . . förder j synom dyrdräkteligom klädom Troj 188 ."],"f":["-lig )"]},{"a":"dyrfdh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , dyrva, dyrve, dyrvilse, se dirfdh, dirva, dirve, dirvilse."],"f":[]},{"a":"dyrganga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diurganga."],"f":[]},{"a":"dyrhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrbarhet. timans oskattelika dyrheet Su 237 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"dyrk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (se afguþa dyrk) ","1) dyrkan. \" vände atar af villo tel þera (gudarnes) dyrk \" Bu 494 . han är dyrk wärdher (dyrk wärdher möjligen att fatta ss ett sammansatt ord) Bil 534 . \" til the helgho kirkio ok gudz dyrk ökilse \" ib 864 . \" bödh . . . tholka gudhlika dyrk \" MB 1: 481 . \" skullo the hawa gudhi til dyrk (för att dyrka el. prisa Gud) frwkt aff vänasto trä \" ib 499 . Bu 501, 503 . Bil 80, 230, 327, 460 . MB 1: 356 . Jfr afguþa-, diäfla-dyrk. ","2) omsorg, vård, idkande. nw aktas mer klädhanna dyrk än dygdhanna dyrk Ber 29 ."],"f":[]},{"a":"dyrka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fördyra, höja priset. PM 32 . dirckis . . . oss alle waror HSH 20: 261 ( 1507) . ","2) hålla härlig el. helig, dyrka. böþ kunugen tome at dyrka þera guþ Bu 188 . dyrkar iordhena for gudh Bil 468 . ib 534, 620 . Gr 281 . MB 1: 483, 498, 503 . Bir 3: 197, 361 . Al 6075 . \" guz modhor hulka j dyrkin \" KL 106 . - hålla helig, fira. jouis höghtiidh dyrkas tha Al 4727 . MD 80 . Su 373 . vm vi . . . dyrkom vars herra vpfärdh til himbla MP 1: 155 . - hålla i ära, främja, bruka. vtländzskan räth j riket ey dörkia RK 2: 113 . ","3) bruka, odla. \" dyrka jordh \" MD (S) 282 . ib 286 ."],"f":["dörkia . ","dircka . ","-ir MD 80 . ","-adhe ) , "]},{"a":"dyrka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fördyra. \" ath the jngom forköp ghöre eller dörker naghat köp STb 3: 108 (1493). - bildl. göra dyrbare, giva högre värde. hwar en treen siäl hon owergiffwer ekke dröffuilsen for hänna besklihet skuld for thy alla hänna dygder the äthlas oc dyrkas thär wtaff (quia omnes virtutes ejus ex hoc nobiliantur) \" Mecht 216 . 2) hålla helig, fira. dyrka hälgha dagha alla fläste Skrt Uppb 242. 4) utöva, öva. for thy at the äru jomfrunar sannelika christi jomfrur, om the dyrak dygdhenar (virtutes colendo) SpV 24 . - ägna sig (åt), sysselsätta sig (med), studera? Se Sdw 2: 1211. - Jfr odyrkadher."],"f":[]},{"a":"dyrkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dyrkan. \" \" Bu 51 . MB 1: 483 . \" gudz dyrkan \" ib 496, 498, 503 . hedhir girin är diäfwlsins dyrkan Bo 96 . Jfr afgudha-, diäfla-, gudha-dyrkan. ","2) flit, ifver, omsorg. vm man läggr ofmykla dyrkan ok äruode å sin mat KS 43 (111, 46) . ","3) iakttagande, tystonna dyrkan (cultus) Bir 4: 60 ."],"f":[]},{"a":"dyrkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dyrkan, gudsdyrkan. een dyrkän scal vara j blandh allo folke J Buddes b 77 . 4) dyrkande, brukande, odlande (om jord=? bildl. aff alle thedyrkan ällir sääd som mankönith ökir, weth hon (ɔ: iomfrun) enkte (totius hunane culture uel sementis nescia est) SpV 47 . 5) utövande, övande? gracia är j hwilko wtteknaswäluilighin ok astwndelighin kärlekhetz dyrkan (cultus), inbyrdis hwar mz them andra SpV 142 ."],"f":[]},{"a":"dyrkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som tager (något) i akt, person som iakttager (rättfärdighet etc.). \" rätuiosonna dyrkare ällir älskare, lathir ekke ensammen räddoghan dragha sik, wthan godha astwndan j hwilke han manas ok idhkelika dragx til goth, än thän som rätuisonna dyrkare (cultor insticie) är, aff ensa[m]pnom räddoghanom, han dragx ekke aff godhe astwndan \" SpV 536 . - utövare. alle dygdha dyrkara (virtutum cultores) SpV 153 . - Jfr himils dyrkare."],"f":[]},{"a":"dyrkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrkare. MP 2: 254 . Ber 238 . MB 2: 281 . Jfr afgudha dyrkare."],"f":[]},{"a":"dyrkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. f? dyrkan. wy skulo meth alla störste aatwakt altid tagha til wara the thing ther crisno menniskios siela helso kan aff atkoma, och wars herra dyrkilsse foräkas SD NS 3: 516 (äldre övers.)."],"f":[]},{"a":"dyrkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som tager (något) i akt, kvinna som iakttager (renlevnad etc). iämwäl war hon (ɔ jungfru Maria) oc är the första dyrkerska oc älskerska oc wpfinnerska all renliffwernes oc iomfrudoms (virginatatis et totius religiosiatis prima fuit cultrix) Mecht 122 . - Jfr afgudha dyrkirska."],"f":["-erska )"]},{"a":"dyrkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinna som tager (något) i akt. sanne renlex älskerska ok dörkerska Lg 3: 522 ."],"f":["dörkerska )"]},{"a":"dyrklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) dyrt. \" sälia honom swa dyrlika som han mäst kan fanga \" PM 35 . ","2) dyrbart, härligt, förträffligt. kirkia dyrlika bygdh Bil 875 . \" mz rika fradzsarenom hulkin dyrlica kläddis \" MP 1: 19 Iv LXXV . Al 308, 7503 . Di 245 . loktar . . . dyrlica Bo 147 . Su 176 . MB 2: 361 . \" köt war dyrlika reet \" KL 76 . \" kände honom at helsa iomfru mariam swa dyrlika al alle vndradho \" ib 93 ."],"f":["dyrliga MB 2: 361 . ","dwrligha Di 245 ),"]},{"a":"dyrkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrkan. Bu 61 . \" mz offar ok dyrkt \" ib 63 . for thäs hälgha kors dyrkt Bil 455 . Jfr afguþa dyrkt samt dyrk."],"f":[]},{"a":"dyrköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. köpa dyrt; bildl. betala ett högt pris för, få dyrt umgälla. dyrköpt haffwin i reland oc the tolff iämpuunga Prosadikter (Karl M) 285."],"f":["-köpt ) , "]},{"a":"dyrleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrbarhet. \" j klädhanna blötlikhet ok dyrlek \" Ber 30 ."],"f":[]},{"a":"dyrleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högt värde, värde. wpnya j mins gudheligx hiärta wnghne thänna thronna ok kärlex fingergwl, swa som gwl bepröffwat j wnghne, ok thwa thz renth j mins hiärta wathne ok blodhe ath thz tädhan athertaghi sina fäghrindh ok sin dyrlek (ut inde valorem suum recpiat et decorem) Mecht 305 ."],"f":[]},{"a":"dyrlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["högeligen, synnerligen Se Sdw 2: 1211. - innerligt. hon pröffuas dygdhefullare wara oc gudhi dyrlikare astunandis (dominum præ omnibus desiderans) Mecht 121 ."],"f":["-are ) , "]},{"a":"dyrliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dyrbar, präktig, utmärkt. \" alt feet oc dyrligit borttapadis \" MB 2: 361 . \" mz gyllenstycke oc dyrliga päll \" Di 97 . \" wardir thz honogh mykit dyrligit \" LB 3: 60 . aff thesse dyrlege drenge Di 134 . ib 209, 222 ."],"f":["-ligh . ","-leg . ","-ligin )"]},{"a":"dyrlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrbarhet. dyrlikhet j klädhwm Ber 29 . - förträfflighet. hans lärdoms dyrlighet Su 264 ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"dyrluktande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med härlig lukt, välluktande. sedan fik hon honom en dyroktande smöria Troj 18 . \" hector sath owanskader aff the dyrlwaktande smörian han war smorder oc bemängder mäd \" ib 196 ."],"f":["-loktande )"]},{"a":"dyrne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörrpost. \" vmgrep badha porthana mz theris dyrner oc laasom \" MB 2: 120 ."],"f":["dyrner ) , "]},{"a":"dyrne trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"dyrprydder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["dyrbart prydd, härlgit smyckad. janson nedersattes a dyrpridda säthe Troj 16 ."],"f":["-pridder: -a Troj 16 )"]},{"a":"dyrsmyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? el. f? "],"f":["*dyrsmyrilsa kar","dyrsmörilse- )"]},{"a":"dyrsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = dyrbära sten. carbunc[u]us ena handa dyrsteen kol enahanda sooth GU C 20 s. 79 . om naghor dyrsten vorte funnen j träkenom hwar vilde hanom lathä i blandh syna könsteliga hafwor för än han vare rensadher aff alla smytto SvKyrkobr 147."],"f":[]},{"a":"dyrstudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döörpelare, dörrstolpe; dörrpost. j thäs dör studh stodh scriffuat. accedite ad me etc Mecht 232 . Jfr dura studh."],"f":["dör- )"]},{"a":"dyrträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörrträ, dörrkarm. \" lmz tässens lamsens blodh, tha wighes oc hälgas allas thera dorträ som tro oppa ensamnan gudh \" SvKyrkobr 316 ."],"f":["dor- SvKyrkobr 316 )"]},{"a":"dys","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"dysin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? ","e":["trög, lättjefull? swangh kiin wardher opta dysins iidh (ore macet stiopus post cinifionis opus) GO 673 ."],"f":[]},{"a":"dysing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med bjällror besatt bälte (af metall). han gaff them . . . sölff oc gul bade dysing oc smijde RK 1: (Albr) s. 211 . här karl haffde sik klät mädh sin ridderleka skrudh . . . mädh silff bälte, dysing oc fating oc halsbandhe BK 208 ."],"f":[]},{"a":"dysinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med bjällror besatt bälte av metall. bulla vatu bogia en stiärna en dyrbära sten strygh dysingher bälthe spana (av utg. ändrat fr. pana) oc sölgia (av utg. ändrat fr. solgia) ok aldra-handa bwlo gerningh GU C 20 s. 63 . \" en skönen forgyltan dysen STb 3: 373 (1498). \""],"f":["dysen STb 3: 373 (1498) ), "]},{"a":"dyst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diost."],"f":[]},{"a":"dysteran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diosteran."],"f":[]},{"a":"dystergrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mörkgrön. \" eth dyster grönt ängelst for xliij marck STb 3: 130 (1493). \""],"f":[]},{"a":"dyvil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diävul."],"f":[]},{"a":"däggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bestänka, fukta. then filspånen deggis medh ättikio PMSkr 625 (senare avskr.). ib.","2) kasta ss dagg, giva ss dagg. rozene däggandes godheten (rose rorantes bonitatem) stiärnone droppande klarheten, birgitta oc katerina däggen hymelsens myldhet (forate celi pietatem) . . . j thenna dalenom pelegryma Saml 28: 12 . Jfr dagga."],"f":["dägga )"]},{"a":"däggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dägga, gifva di. som barn mz hornspena deggias RK 1: (LRK) s. 221 . \" degdis mz en horn spinä som annat barn \" PK 230 . - refl. däggias, klema med sig, lefva i maklighet och vällust. ey är quämelikit älla loflikit at thiänaren däggis hwar han seer sin herra swa mannelika stridha Su 396 ."],"f":[]},{"a":"däggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) dägga; giva di, amma. hengis han (ɔ stenen) pa halsen aff däggiandis qwinnom, tha giffwer han myölk j spenana PMSkr 474 . \" medus är en sten swarhter stwndom grön, then swarthe males mädh qwinno myölk som dägger swenbarn (jfr Lat. cum lacte mulieiris . . . quæ masculum pepererit) oc strykes j ögonen giffwer synena j gen klara \" ib 481 . JMPs 243. 2) dia. barnen fåå ena stora tilböjelse effter ammonas okynne och ondske, hvilkens miölk the lenge dij och däggia PMSkr 660 (senare avskrl)."],"f":["dägdhe JMPs 243) , "]},{"a":"däghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ståtligt, vackert, väl. \" red honom degeliga (sæmilega) wt \" Di 174 . haar . . . degeliga krusat ib 128. degeliga woxen ib 129 . \" huru jomfru maria disputeradhe mz dieflenom . . . fynner tu dägeliga openbarat sancte birgitte j hennes reuelacionibus \" Lg 3: 546 ."],"f":["dägeliga . ","degeliga )"]},{"a":"dägheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rask, dugtig. the mista mange degheliken man RK 2: 1964 . ib 3899, 6996, 8430, 8432, 3: 44, 471, 845, 907, 1078, 2361, 2905, 3970, 3976 . \" swa mykyt däghelikit folk \" ST 524 . ","2) ståtlig, vacker. \" war han bade stark oc degeligen (tigvrlegr) oc winligen \" Di 57 . syntis han en degeligen man (manna friðaztr oc kvrteisaztr) ib 103 . ib 73, 133, 165, 204 . mötto honum ther twe däghelike (speciosi) vnge män Pa 20 . Va 28 . ST 81 . MD (S) 210 . \" haffde enä deghelighä dotter \" Di 1 . ib 174 . MB 2: 182 . \" däghelikast barn \" ib 1: 224 . \" degelige ben haffde han oc stark \" Di 12 . ib 130 . däghelik script MB 1: 224 . \" een sköön oc däghelikin lilia \" ST 161 . däghlikasta wädher Lg 3: 699 . Jfr ful-, odägheliker."],"f":["däghelikin . ","degheliken . ","dägelighen RK 3: 471 . ","degeligen . ","däghliker . ","dägeligh Va 28 ; RK 3: 1078 . ","degheligh . ","dägligh RK 3: 845 . ","deglig MD (S) 210 . superl. ","deglister: -iste RK 2: 6996),"]},{"a":"dägheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ståtlig, vacker, fager."],"f":["deyligh Prosadikter (Sju vise mäst C) 221 . ","deylegh ib 224 ),"]},{"a":"däghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståtligt utseende, skönhet. Di 230 ."],"f":["dägliheth )"]},{"a":"däghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståtligt el. fagert utseende, skönhet."],"f":[]},{"a":"däk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"däkin","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["däkina döme , ","*däkins döme , "]},{"a":"däkin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dekan i ett domkapitel. meth herra niclisse birgerssoni däkine i strenginäsi SD NS 1: 8 ( 1401) . \" herra niclis birgirsson dyäkin \" ib 24 ( 1401) . ib 501 ( 1405), 502 ( 1405) o. s. v. däkin ii linc[öping] BSH 5: 93 ( 1506) . her däkin mattes RK 3: 3673 . \" for däkenen oc andra caneka \" Lg 3: 385 . "],"f":["dyäkin )","däkina döme","dechenedöme )"]},{"a":"däl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lätt att hafva att göra med el. att umgås med, otvungen, förtrolig. - n. adv. förtroligt. hwat däält oc hemolt the hafdho vmga mz honom Bo 84 . ","2) trofast? förträfflig? hwar war tha hans dala (en afskrift, som legat till grund för andra upplagor har döla, se Hadorphs uppl. s. 195, Script. rer. Suec. I. 2: 69) sinna han loth sin herra slot swa brinna RK 2: 1044 ."],"f":["dääl . ","döl . ","dal )"]},{"a":"dälde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f? el. n? förtrolighet. om hon är häffärdugh j sith släkte aff ffäghrind näme wisdom . . . aff ffrwo ällir härra kärlek ällir dälde SvKyrkobr 347 ."],"f":[]},{"a":"dälder","b":[],"c":"","d":"","e":[" Sex ekon tr 263, 264) , ajd. låglänt. är ther däälth som thw vil sätia träth thaa laath graffuena wara högre ther träd sätz ath vatneth löper fraa rotane vm regn komber Sex ekon tr 263 . \" the trä som vm hösten sätias skal man tha genstan vatna x dago vm kring vm ey regnar, är thet swa ath ther är däälth torff man ey swa offta vatna \" ib 264 ."],"f":["däälth"]},{"a":"dälder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förtrolig. \" johannes jhesu christi synderlighe oc dälde ven Cod. Holm. A. 29 bl. 98 anf. af Rietz s. 111. \""],"f":[]},{"a":"däldermyndisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kommande från Dendermonde (i Flandern), tillverkad i Dendermonde. thette epterscriffne annamede lasse botnekarl aff broder suen dinxstede . . . primo j delermynnisk (ɔ av kläde från Dendermonde tillverkad) kraga kapa, j rödh leysk kiortil STb 3: 289 ( 1496) . - n. kläde från Dendermonde. olaff mikelsson . . . loth vp erligom manne ingeuall torstinssone eth litidh stenhws och ena tompt . . . ffore tiwghw (120) marcker och hwndrade och eth stycke deldermynnesk, huilka summa peninga fornempde olaff mikelsson kendes sik redeligan vntfanget haffua meth kledet til takka SJ 2: 26 ( 1477) . selde jak olaff peder hustrv en grön kappo att deldher misth for vi!UDDA_TECKEN? ( 7 1/2) mark HLG 3: 66 (1523). Jfr dälremynd."],"f":[]},{"a":"däldhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet. \" omögelikhet är i swadana omgängilse oc däldhet länge bliffwa wtan siälennas smitto \" LfK 155 ."],"f":[]},{"a":"dälhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet. \" af sins brwdhgoma dälhet ok kärlek Spec. Virg. s. 220 anf. af Rietz s. 111. \""],"f":[]},{"a":"dälhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lförtrolighet. förtroligt umgänge. mz them som tik äru enkannelike themprera thin ärandhe ok samtalan, thy at thz händhir opta, at tolkin tilhäfdadhir kärlekir, mz sinne dälhet giffwer rwmpth loff til the thing, som olofflik äru SpV 88 . än thog at han (ɔ Gud) haffwer . . . saa honom (ɔ kroppen sammanbwndit mz andanom, at the kwnna ekke at -skilias, wthan mz dödhenom, likawäl är thänna dälhetin (familiaritas) swa atskiliaskolandis, . . . at thz som wärra är, bughe ok ödhmiwkis fore ok wndhir thz bätra, ok andhin härris owir kroppin ib 353 ."],"f":[]},{"a":"dälrermynd","b":[],"c":"","d":"","e":[" . 373 (1462; Kämn)), n? kläde från Dendermonde (i Flandern). xij mark for et stcke delremynd Skotteb 367 (1461 ; Kämn). ij alna delremynd for x öre ib 373 (1462 ; Kämn). Jfr däldermyndisker."],"f":["delrer- Skotteb 367 (1461 ; Kämn)"]},{"a":"dämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dämma. hon (ɔ kvarnen) är ödh lagth för ty at watneth dempdis in pa almanna väghin VKJ 203 (c. 1500). - Jfr i gen dämma."],"f":["dempdis VKJ 203 (c. 1500) ),"]},{"a":"dämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["demma . ","dempde ) , ","dämma up , "]},{"a":"dämpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qväfva, dämpa, undertrycka. kom eldhen i takith paa forborgen och kwnne eij släckith för än the dempde thet med waathe sengkläder HSH 20: 124 ( 1507) ."],"f":["dempa . ","dempde ) , "]},{"a":"dängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå, bulta. \" cusare frequentatiuum a cudo itkelika dängia \" GU C 20 s. 162 . - slå prygla. vth tänien thennä medh repom ok swa han dengen medh knwtogom knoplom at huar hans lymer scal skiliäs fra then andra J Bruddes b 78. Jfr sunderdängia. "],"f":["*dängia saman , bulta samman. bildl. sanctus augustinus sigher swa j sinom kennedome for thy ath wj görom syndena mädh warom fäm fingrom ok saman trychtom a handena ok sla oss fore wart brysth en thän som sik slar for brystit ok lather ey täs hälder vth aff ath synda han dänger saman sina synder oc minska them jnkte MP 4: 160 ."]},{"a":"dängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå, bulta. hambrane hördos smidandes, släggionar dängiandes Su 125 . denge thöm mz hambrom LfK 233 . \" tycker at tz (hjertat) denger oc bwltar \" LB 7: 234 . \" werk som denger \" ib 282 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"dängning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag, bultande. aff . . . slegionna (för sleggionna) dengningh LfK 232 ."],"f":["dengningh )"]},{"a":"därla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till äfventyrs, möjligen. ther aff matte därla wardha affgudha MB 1: (Cod. B) 490 . \" gudh forbödh os at äta aff thässo trä, ther til at wi skulom ey därla (Cod. A warla 144) dö \" ib 538 . ib 532, 533, 534 (på två ställen), 535 (på tre ställen), 543, 545, 548, 550 (på motsvarande ställen har Cod. A diärware 48; näplika 59; tildirwas 71; tildirwis 75; wanlika 88, 89; intet ersättande ord 91, 222; swa 160; warla 182; ma wäl ske 245; tydligen har den som skrifvit Cod. A, åtminstone till en början, ej rätt förstått ordet, hvarför han dels öfverhoppat det, dels oriktigt återgifvit det; riktigt synes han dock hafva uppfattat det s. 88, 89, 245; för öfrigt, enl. uppgift MB 1: 568, \" i Cod. B af detta verk alltid därla, dörla för wanlika i Cod. A). Jfr diärflika och görla. \""],"f":["dörla MB 1: (Cod. B) 535 . dorla ib 533), "]},{"a":"därva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördärva. \" komber storm . . . och thet gotzeth j skipeno är aather, förgars, äller därffwas \" PMSkr 60 . - döda. wm morghonnin lot han taka sin son aff mörkä siwone ok let han lädha til at darwas Prosadikter (Sju vise mäst B) 181. - Jfr fordärva."],"f":["darwa: -s Prosadikter 181 )"]},{"a":"därva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förderfva. \" offgirugh hogh därfwar marghin man \" Al 2970 . RK 2: 8570 . \" iak darffuade ther sa mongen man \" ib 3:(till.om Chr. II red. B) 6205. Jfr fordärva."],"f":["darffua . -ar -adhe),"]},{"a":"därvilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förderf. deruilse almogans bådhe til lif ok godz KS 5 (11, 6) . ib 57 (144, 63). Jfr fordärvilse."],"f":[]},{"a":"däva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fukta, vattna. \" fran flodhenne som däffwir äller wathnar egypti landh \" MB 2: 36 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"däver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["däfven, fuktig, våt. MB 2: 42 . PM 11 ."],"f":[]},{"a":"dävin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["däven, fuktig. slåes watn på att thett bliffuer deuitt, och ey mykitt wååått PM Skr 627 (senare avskr.)."],"f":["deuitt ) , "]},{"a":"dävin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" == däver. PM 11 ."],"f":[]},{"a":"dödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) döda, dräpa. \" for qwäld vil iak mik siälfuer dödha \" Fl 391 . \" war sanctus iulianus plaghadher oc dödhadher \" Lg 3: 220 . ","2) döda, förklara kraftlös el. ogiltig. \" wi . . . hafwm dödhat och tiil enkte giorht all the breff \" SD NS 2: 107 ( 1409) . Bir 5: 137 . \" hafuom wi dödät oc ogildat all the till thalan \" FH 2: 109 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"dödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["döda, förklara, kraftlös el. ogiltig. oc dödher jac oc maghtlös gör met thesso brefue all the breff, som jac för gifuit hafver FMU 1: 392 ( 1384) . \" thet skiftit dödhom vi oc til enge görom \" SD NS 3: 263 ( 1417) ."],"f":["dödher FMu 1: 392 (1384) . impf. dödde: -s STb 1: 91 ( 1477) . ","döddhe ib 155 ( 1478) . ","döde ib 3: 198 ( 1494) ), "]},{"a":"dödhaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["matt, glanslös, livlös (om färg). andre pärlor som ärw hwithe oc [hafwa] dödhaktogan lith ärw ey swa godhe PMskr 480."],"f":[]},{"a":"dödhaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stelhet, lamhet. \" flydhe all dödhaktoghet aff alle handenne \" Lg 3: 267 ."],"f":[]},{"a":"dödhborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["dödfödd. \" abortiuus . . . vel abortiuum . . . dödhorin eller i otina föder \" GU C 20 s. 3 ."],"f":[]},{"a":"dödhdräpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå ihjäl, dräpa, döda. troilus . . . aktade tha död dräpa achillem oc alna grecana tillbaka Troj 175 ."],"f":[]},{"a":"dödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) död. \" fore harald olofssons siäl ther jach thy were j skada dore komen är och tilil dödho slogh \" Svartb 546 ( 1484) .","2) dödlig farsot. Se Sdw 2: 1211. Jfr bradh-, manz-, o-dödhe. "],"f":["*dödha byld","-böld )","*dödha sar , "]},{"a":"dödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) dödligt, på sådant sätt att döden måste följa. mantzins likame war natwrlika dödherlika skapadher MB 1: 125 . - på ett sått som medför el. förtjenar döden (särsk. den eviga). synda dödlica MP 1: 49 . \" än thot han synda ey dödhelica \" Bir 3: 107. ib 1: 24, 4: 142, 155 . MB 1: 145, 146 . VKR 30 . the opforo dödhelica oc syndelica til världinna hedhir Bir 2: 42 . ","2) dödligt, förskräckligt, i yttersta grad. swa dödhelika qwalde Su 183 ."],"f":["dödlica . ","dödherlika )"]},{"a":"dödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) död, bildl. ifråga om andlig död. mädh thänna döda mannenom . . . maa mädh liknilssom forstandas huar en syndogh människia som döderlikin är wordin ok niderlagdh swa som j dödzins sömpn ok baar fore groffua . . . synder skul MP 4: 206 . 2) saker till dödlig synd. Se Sdw 2: 1211."],"f":["döder- MP 4: 206 (bis) . -likin),"]},{"a":"dödhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödlighet, egeskap att vara dödlig. Bir 3: 181, 423 . MP 2: 78 . Jfr odödhelikhet. "],"f":[]},{"a":"dödhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i best. form: timligheten, det jordiska (livet). mädh iärneno bort thakx han aff dödhelikhetinne (a mortalibus) SpV 215 ."],"f":[]},{"a":"dödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) död. Se Sdw 2: 1211. girinna folstirfadhir äru wkirkarla . . . dödhramanna ränara SvKyrkobr 354 . - bildl. gör dödhan j mik allan kötzsins lusta SvB 257 . ib 66 . \" han skal allir vara dödhir wärldinne \" Hel män 126 . \" werdhin är mik dödh oc jak är dödher werdhlene \" Prosadikter (Varl) 8 .","2) död, livlös, som aldrig haft liv. göra sina rätta tyondh, aff thy henne kunne wexa oc tilökias j quiko ok dödho MP 5: 159 . 5) död, ur världen. alth thet, som andres jonsson haffuer vtlagt oc kostwart pa erik laurenci . . . skal alth bliffua dött och offwirtalath STb 1: 208 ( 1479) . - död, dödad, kraftlös, ogiltig. alle böker, rekinscap, scriffter, sendinger . . . sculle alt thera mellan dödh ware STb 3: 178 ( 1494) . - Jfr af-, half-, siälf-, sten-dödher."],"f":[]},{"a":"dödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) död. Se Sdew 2: 1211. then döden led hade inthet blanat eller blodwite STb 5: 127 ( 1516) . mz the twa nättir vndirstandom wi twänne dödha. en til likamin oc annan til siälinna SvKyrkobr 106 . seande [honom] . . . äpthir dödzsens lagh dömdher wndhir korsens twnga byrdhe SvB 278 . tha swoor han om gudz dödh thät han ville aldric leggie mic sa mykit vth som eth pund smör til hoffdhe bythe Arfstv 23 ( 1461) . - dödssätt. the . . . tholdo gladhelica alla pinor oc omskiptelica dödha fore gudz kärlek oc hans tro skuldh Prosadikter (Barl) 7 . ib. tw är wäl werldh en ondan dö tw skal nw fa folkan döö tw wilde minom som skipa ib (Sju vise msät B) 218 . 2) dödlig farsot. the (ɔ torpen) haffwa ligat ödhe sidhan store dödhin waar VKJ 95 ( 1447) . somme säya the gotzen lagdos ödhe aff myklo örlögh oc swarthom dödhe PMSkr 192 . förmenende henne (ɔ: kyrkan) besitia lathe sina egna äger ther lenge hafva ödla legat sidan svarta döden HSH 13: 66 (1514, Brask). säya the gotzen lagdos ödhe aff myklo örlögh oc kyrkan) besitia lathe sina egna äger ther lenge hafva ödla legat sidan svarta döden HSH 13: 66 (1514, Brask). Jfr bradh-, o-dödher. "],"f":["döödh SkrtUppb 367 . döö HLG 3: 78 (1523); Prosadikter (Sju vise mäst B) 218 . dö ib),","*döds forfal , ","*döds forsata","döds mal (dotzSD NS 3: 150 (1416)), ","döds sak , ","döds stund , ","*döds sägdh?","dödhz segd )"]},{"a":"dödhfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fall el. olyckshändelse som medför döden? Se Sdw 2: 1211."],"f":[]},{"a":"dödhfödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dödfödd. dödhföt barn Bir 3: 72 ."],"f":[]},{"a":"dödhfödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föda död till världen. abortire dödhföda FU C 20 s. 3."],"f":[]},{"a":"dödhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["döda. \" marrubium tak oc stöth oc wridh wth wäskona thär aff oc aff purlök. oc giff them (ɔ kalvarna) drikka thet dödgar markana \" PM Skr 236. thätta wathnit . . . läker nwmna soth wm limmen är ey dödgadher ib 584 . - bildl. j manghom sc[ri]ftinna stadhom sigher apostolin oss ekke liffwande ällir wärldinna dödgadha (muno mortuos), wthan opresta mz christo SpV 568 . glädz iomffru maria thu ensam dödgadhe alt kätteri nar thu trodde högxsta ängilsens gabrieelis ordhom (cunctas hereses sola intermisti) JMÖ 182 . "],"f":["*dödhga sik , göra sig död för. med dat. rätteligha wardhir thy thän hoghin beqwämbir at wnfaa gudz wisdom, hwilkin dödhir är wärldinne, ok allom syndelikom astwndilsom rättelika sik dödhgar SpV 421 ."]},{"a":"dödhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) döda. \" dödgadho the sina fiända \" MB 2: 22 . \" dödgade oc dräpne \" ib 137 . ib 87 . Lg 3: 66, 156, 189, 422 . ","2) göra slut på, uppsluka, uppsupa, absorbera. \" tha löpnar thz qwekselffwith j pwler . . . oc dödgar annath qwekselff \" PM 49 . \" swa ath thz qwekselffwit dödgas ib. \""],"f":[]},{"a":"dödhgan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödande, undertryckande. j lastanna dödhghan (in mortificatione uitiorum) SpV 120 ."],"f":[]},{"a":"dödhgravare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödgrävare. \" pollictor . . . idest portator cadauerum liikbärae ok dödgreffuore \" GU C 20 s. 463 . HLG 2: 149 (1523). - ss tillnamn SSkb 145 (1504-05), 214 (1506-07). "],"f":["-graffuer SSkb 214 (1506 07) . -gräffware: -n HLG 2: 149 (1523). -greffware: -n STb 1: 26 ( 1475) . ","-greffuore GU C 20 s. 463 . ","-greffuer SSkb 145 (1504-05)), "]},{"a":"dödhgravare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödgräfvare. ss tillnamn. laurens dötgreffware SJ 289 ( 1461) ."],"f":["dötgreffware )"]},{"a":"dödhgravirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödgrävarehustru. STb 1: 100 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"dödhgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mortificare, döda. \" i andlig mening. medh idhkelike fasto vaku oc bönom dödh giordhe hon al ond kötlikin rörilse j sinom likama \" VKR XV ."],"f":[]},{"a":"dödhgörilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" mortificatio, dödande, i andlig mening.vilianna dödhgyrilse KL 257 . mz wilianna dödhgyrilsom vpriuas alle laste ib. kötzens och syndanna dödhgörilse Ber 54 ."],"f":["-gyrilse )"]},{"a":"dödhkiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödkött. LB 2: 43 . 5: 80; 8: 46. PM XXXVI . Jfr dödha kiöt."],"f":["-köt )"]},{"a":"dödhovin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförsonlig ovän, dödlig fiende, döds fiende. thelamonius aiax . . . gaff vlixi mång forsmädelig ord, vlixers swarade honom treskt j gän, fordy wordo the död owener (propter quod capitales facti sunt inuicem inimici) saa ath thelamonius alax vudsadhe openbarliga vlixem oppa liffwet Troj 272 ."],"f":[]},{"a":"dödhramanna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , gen. pl. se under dödher, adj. 1."],"f":[]},{"a":"dödhsiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dödssjuk, svårt sjuk. \" hans fadhir ward dödhsiwkir \" Hel män 225 ."],"f":[]},{"a":"dödhslaghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slagen till döds, ihjälslagen. han vard dödh slaghin Ansg 183 ."],"f":[]},{"a":"dödhspräkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödsfläckar, ett slags hudfläckar hos döende. cum in predictis duabus puellis ad mortem infirmantibus iam gutte colerici sanguinis, que vulgariter dödspräka dicuntur, que certa signa sunt morientium, in toto corpore vtriusque virginis erumperent Scr. rer. svec. III 2: 277."],"f":[]},{"a":"dödhstungin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ihjälstungen. \" ther bleff maans strax dödstwngen \" BSH 5: 362 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"dödhstungin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["dödlig sårad genom (spjutstyng. en grek . . . hwlken war död stengen med eth glaffwen (ex quadam lancea leatiter vulneratus) Troj 206 . \" tha bleff han jlla saar än tha ey dödstwngen \" ib 241 ."],"f":[]},{"a":"dödhsultin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ihjulhungrad. \" wänte them dödh sultna wara \" Bil 471 . - genom hunger bragt nära döden. thz diwr som dödhsultit är Bir 3: 98 ."],"f":[]},{"a":"dödhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. med död hug; modlös. \" the som äru dödrugadhe ällir rädde aff sik \" MB 2: 299 ."],"f":["dödugadher )"]},{"a":"döfhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döfhet. LB 3: 55, 7, 160, 333 ."],"f":[]},{"a":"döflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["matt, slappt. \" bidhia the sliolica oc döflica \" MP 1: 151 ."],"f":[]},{"a":"döfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dövande, dövning. \" ffascinus . . . i[dest] incantacio trwldomber ok döffningh \" GU C 20 s. 254 ."],"f":["döffningh )"]},{"a":"döfträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["icke fruktbärande trä. ligna que dicuntur døftret succidere SD 2: 519 ( 1308) ."],"f":["döftret ) , "]},{"a":"döfviþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["icke fruktbärande trä. \" ligna non fructificancia dicta wlgariter döfwydh \" SD 3: 683 ( 1325) . Jfr döþviþer. "],"f":["-wydher )","döfviþa las , ","döfviþa skogher , ","döfviþa trä , "]},{"a":"dögher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"döghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dygn. \" tha schal then samma . . . henne (ɔ papegojan) vpsätia latha jnnan dach och dygn \" STb 2: 340 ( 1489) . Jfr iämdöghn."],"f":["dygna SvKyrkobr 89 ),"]},{"a":"döghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dygn. \" firritighi dygn (dises) var han döþar \" Bu 101 . ib 26 . Lg 333 . Di 84 . himbla oc stiärnor äre dyghna tekn MB 1: 65 . \" bade dag oc dygn (ständigt och jämt) \" RK 3: (sista forts.) 5891 ."],"f":["dögn Di 84 . ","dyghn . ","dygn . ","dynghn Lg 333), "]},{"a":"döia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["dö. \" sagdes wilia döö ther vppa, ath for:ne joan nilsson war medh honom i sälskap \" STb 1: 390 ( 1482) . \" pa dess ordh wille kaderina döö, at hon tette for henna sade \" ib 2: 237 ( 1487) . - bildl. lmed dat. wäk vpp j tik gudhelighit hopp, mädh syndanna betractan angher ok ydhrogha swa at thu maghe syndenne döö, ok gudhi liffua Skrt Uppb 369. - med prep. ut af. thätta wil ok thz kräffwir gudh aff människionne, at hon skal döö wt aff syndinne (ut moriatur homo peccato) andhin mz skälomen nidherköffwande kötzsins laagh SpV 382 . "],"f":["döia fran , genom döden bortgå från. thät war en wälburin jwmfru . . . ., henne doo franf adhir oc modhir Hel män 260 . ","*döia ut , dö ut; dö såsom den siste i sin art, dö öutan att få efterträdare. (gården) är nw ödhe, thy at thär do landbom wt VKJ 76 ( 1447) . _ Jfr sötdöia."]},{"a":"döia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["döa . ","dö . ","döö . ","dör . ","döm KL 297 . ","döe KS 82 (202, 90) . ","doo . ","dödhe Bir 2: 113, 4: 135 ; RK 2: 509, 2567 o. s. v.; Di 173 ; LfK 91 . ","döödhe Bir 4: 148 . ","döde RK 2: 2291 ; Di 120 . ","dödde RK 2: 5652 ; LfK 256 o. s. v.; BtFH 1: 183 ( 1507) , 198 (1509). ","doo Bu 57, 155 . ","dödho Bil 287 ; ST 238 ; Al 1370, 5182 . ","doe Bu 151 ; Bir 1: 92 . ","doghe KL 98 . ","dödhe SD NS 1: 156 ( 1402); SO 85 . ","döit Bir 3: 451. doet Su 251 . ","doeth ib 191, 192), ","döia fra , bortgå genom döden. vm konungen sieluer dödhe fra RK 2: 509 . Jfr fra dölia. - Jfr af-, stra-döia samt döþer, adj."]},{"a":"dökevaskirska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se duka vaskirska."],"f":[]},{"a":"döma","b":[],"c":"","d":"","e":[" FMu 3: 275 (1442); demde (impf.) ib 159 ( 1439) , 275 (1442). impf. dömpde SD NS 3: 208 (1417, avskr.), Upplagmansdomb 26 (1490), 34 (1490). dombe: - s SJ 2: 262 (1494)), V. L. 1) döma. myna rätuise . . . som tik skal döma börth fram my: nom nadhom MP 5: 98 . the (ɔ korparna) sculu alle burth flygha the tw sik som j dömen saman oc then ene sik som j enan dömen wara Prosadikter (sju vise msät B) 216 . tha dömpe jac thär en gard j mellom aana oc ängena Uppl langmandobm 34 (1490). ","3) med avs. på (ngt) genom dom förordna. Se Sdw 2: 1211. 5) ådöma. Se Sdw 2: 1211. somlikom dömde jak lagh som sighia wilie sig engha äwärkan giort haffua j for:da skogha Svartb 434 ( 1449) .","6) döma, bedöma. \" ma thät är at skodha äller athskilia \" SkrtUppb 39 . döma om, väga, överväga. hwath hälstz thu gior gudhi til hedhers, äller thinne siäl til ganghx, hwru thät ware wansampth, thtä skwlle thu enkte döma (vtrum dificile esset, non iudicare deberes) SkrtUppb 33 .","7) pröva, röna, erfara? then tendarin (tänder den. (ɔ: en ogenkomlig eld, som brinner runt den skatt, man har att vaka över) gierna then sum veet huat angist vardhir a dömä Vis sten 4 (för det sista ordet kräver dock rimställningen orslutet -oma). - Jfra af-, for-, til-, up-döma."],"f":[]},{"a":"döma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med prep. ivir. \" döm owir vara konunga ok höfdhinga \" Bir 3: 472. - med prep. um. þär vm dömä SD 5: 606 ( 1346) . ","2) döma, fälla omdöme öfver, kritisera. dömde allan thän kost som fore han sattis KL 78 . ","3) döma, genom dom förklara. med två ack. dömdo godoliam for wnnan Bil 83 . \" döma oc lysa han skiran \" MB 1: 362 . \" dömdom wi thet sama iordha skipte fast och stadhukt \" SD NS 2: 147 ( 1409) . - med en ack. samt prep. til med nomen. pass. for:de knwt dömdes til en ful biltogher BtFH 1: 146 ( 1506) . dömdes lauris nilisson salmis til en ful byltogher ib 149 ( 1506) . \" genom dom förordna. the scula konung wälia oc til rike döma \" BtFH 1: 455 ( 1362) . \" scal lagmannen koma . . . oc konung döma ib. - anse. dömum wir thät þyrftilikt \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). byghde wp stadhin swa godhan at han dömdis jampn widh siälft rom Bil 569 . \" vm i dömdin (judicastis) mik vara trona gudhi \" KL 159 . ","4) tilldöma. \" allum þem som . . . bo . . . i syrby dömum wi fullan almanna vägh \" SD 5: 662 ( 1347) . ib 6: 63 (1348, nyare afskr.). hwi döme thw ey os thässe siälina Bir 2: 13 . \" ib 3: 70, 101, 463. \" Iv 4795 . SD NS 1: 433 ( 1405) . Jfr bem.1. - döma till, genom dom förklara berättigad till. dömir jak fornämpda herra vlwe(för vlf?) haquonsson affraþe ok affgiäld vtgangno ok vpborno aff þe samo jordh SD 6: 19 ( 1348) . "],"f":["dömpde Al 2651 o. s. v. ","domde: -is Bir 4: 134 . ","dömpdir Lg 95 . ","domder: domde LfK 262 ; ","fordomde ib 261, 262 ; fordomdom ib. domddher Su 5 . ","dombdher MD 45 . ","dompder LfK 261 . ","dömpt MB 2: 362),","döma af , ","döma i gen , åter tilldöma, döma att åter tillfalla. thet dömom wi honom i gen BSH 2: 64 ( 1399) . dömpdom vi thet forscripna godz i gen fornempda häradheno til häradz almenningh altidh at blifwa ib 66 . huariom thässom forescrepnom dömes aff bönderna oc thera arfuom tholikt wedhergiäld igen ib 72 ( 1399) . dömdom wi . . . for:da inga brun sin päninga i gen SD NS 1: 400 ( 1405). dömdom wi thenne forscripno godzen igen vnder kronona fran for:da esbiörn diekn BSH 2: 63 ( 1399) . " dömdom wil the jordh i geen wnder skat " ib 74 ( 1399) . ib 80 ( 1399), o. s. v. ","döma til , tilldöma SD NS 1: 460 ( 1405) . " dömdis werdhenom til alt thet the hafdho " ST 280 . SO 201 . Jfr til döma. ","döma ut , döma till utbetalning. myetä vt af hans gods konungs dombrut oc hwaryom sin rät som vt af honum är dömpt SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). dömdes wtöffuer al soken slotzins rethet wt BtFH 1: 182 ( 1507) . SO 201 . Jfr utdöma. Jfr ater-, for-, fra-, igen-, lagh-, nidher-, til-, undan-, up-döma, samt odömder."]},{"a":"döme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr aldermanz-, drotninga-, däkina-, däkins-, eghin-, foghata-, forstandara-, fruo-, gardiäkna-, härra-, kanunka-, kesara-, klikkara-, konung-, konunga-, konungs-, mals manz-, malmanz-, mästarmanz-, prelata-, priara-, radhmanna-, rättara-, stadsskrivara-, styremanz-, tolskrivara-, vardhskrivara-, viddhavräkara-, ägho-, äptir-döme."],"f":[]},{"a":"döme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sak, förhållande. \" Jfr hörrodöme. \"","2) exempel. \" mang är ilz döme \" MB 1: 139 . ib 376 . \" swa som sanctus ieronimus sigher döme til \" ib (Cod. B) 548 . \" sum ok hawer fyr i dömum wärit (ss ock förut varit exempel på, ss ock förut varit fallet)SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). Jfr ater-, o-, äptir-döme. \"","3) myndighet, makt, värdighet. six kunungur wara liwande lagh ok må lagh göra städhia medh döme ok walde sino KS 68 (167, 74) ; möjl. att föra till 2. Jfr abbadisso-, biskops-, eghin-, fru-, greva-, husfru-, häradshöfdhingia-, härra-, härtogha-, höfdhinga-, hövids-, manz-, kanunka-, kesara-, kesarinno-, konunga-, konungs-, laghmanz-, pava-, prelata-, provasta-, prästa-, syslomanz-, ärkebiskops-, ärkediäkna-döme. ","4) döme, underlydande område. Jfr biskops-, greva-, häradshöfdhinga-, härtogha-, iärl-, iärla-, kesara-, konungs-, laghmanz-, ärkebiskops-döme."],"f":[]},{"a":"dömilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? dömande. at vi maghom skodha wara atherlösn j thonom hälga mandoms anamilse . . . krönilse, dömilse, oc korsfästilse SvB 19 ."],"f":[]},{"a":"dömning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dömande, dom. \" syunde radhet är at tu alla dördömpningh jnthe scal akta, vtan huat heltz tu sielfuer seer eller hörer aff androm sighiäs, venth alt til thet betztä \" J Buddes b 182 . \" wmskärins j mwnnenom aff allom bakmals ordhom, fafängom ok löghis ordhom, ok dömningom (cicumcidimini ore ab omnibus verbis detrac!SYNS_DÅLIGT?riis, pacentiæ et judicatoriis) \" Mecht 32 . - omdöme. enkte sker oppa jordhinne wthan saak thy äru gudz doma aff ware falske dömpningh ällir meningh (nostra falsa opione uel preiudicio) ey förelöpaskolandes SpV 344 ."],"f":["dömpningh J Buddes b 182, SpV 344 )"]},{"a":"dömning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dömande. at andre ther aff ey synden j korran älla dömpningh Bir 5: 26 . ","2) omdöme. \" syndhelika dömnigha \" LfK 155 ."],"f":["dömpningh . ","dömnigh . ","-ar )"]},{"a":"dön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. ","1) lukt. \" stamper man dillfrö tha doger thz dön ffor hikkan \" LB 2: 43 . rökilse . . . störkir aaminnilse mz sin dön ib 3: 153 . af henna (malörtens) dön ib 4: 349 . - elak lukt, stank. fwl dön ok lukt MP 1: 298 . \" förcomber hon allom ondom dön oc lucth \" LB 8: 47 . ib 48, 2: 41, 64 . smakadhe sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt Bir 1: 339 . \" sua jdir dön at han kunne ängom värsta dön liknas j världinne \" ib 2: 16 . ib 3: 93, 244, 4: 136, 150 . Ber 223 . Su 35, 401 . Lg 3: 250, 256 . ","2) lukt, luktsinne. the haffwa ey skäl ey thäff ey döön Al 7116 ."],"f":[]},{"a":"döna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lukta, gifva lukt från sig. for mans andha illa dönadhe LB 5: 77 . ","2) lukta, med luktsinnet förnimma el. mottaga intryck af. jak dönyr wäl hwath thu steekir GO 107 . wardher henna blomsther ffangith quinno ath döma til LB 2: 42 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"dönika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dövika, v."],"f":[]},{"a":"dönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (SvB 84 ) och n. pl.? 1) luktande, odoratio; lukt, luktsinne, förmågan att lukta. for lath mik thät iach haffuir syndhat mothe tik mädh minne döuilse oc laat mik kännä hurw söthir tw äst SvB 84 . \" swenin sporde hwar aff är manning giordhir mästarin swaradhe . . . aff thz öwirsta wädhrit hörilsen. aff nidhersto wädhrit dönilse. aff watniith smakan. aff iordhine hannan \" SvKyrkobr 99 . 2) lukt, stank, odor? SvB 89 ."],"f":[]},{"a":"dönsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vädra, nosa, snusa (om hundar). nictire dönsa ok skälla et ets proprie canum GU C 20 s. 353 ."],"f":[]},{"a":"döpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) doppa. \" döpte howth dukin j blodheno \" Bil 128 . LB 7: 4, 166, 258 . PM LIII . RK 3: 2353 . ","2) döpa. \" jak döpir j vatne \" MP 1: 22 . jacobus döpte iosiam Bu 166 . \" skulin ii gärna tro ihesu christo ok varþa cristne ok döpas \" ib 184 . ib 12, 72 o. s. v. han döpte tel cristo a enom dagh þry þusand carmen ib 100 . \" som döpir vardh ok cristnadhir af sancto siluestro \" Gr 321 . \" hon war ey rätlika döpt \" KL 57 . Jfr nidher döpa."],"f":["döppa Lg 3: 700 . ","-ir , ","-te , ","-ter )"]},{"a":"döpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr nydöpter "],"f":[]},{"a":"döpefadhir","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,? m. den som döpt el. döper någon. kan thu thik äkke löna fore iohanne thinom döpefadhir Bo 39 ."],"f":[]},{"a":"döpilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= döpilse. \" teknar döpilsonna font \" Gr (Cod. D) 394 . \" j döpilsonna vatne \" ib 397 . \" mz döpilsonna vatne ib. \""],"f":[]},{"a":"döpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döpelse, dop. \" at taka döpelse \" Bu 129 . \" toko hälgagh döpilse \" Bir 2: 7 . þit bloþ scal þik standa for döpelse tel himirikis crono Bu 495 . \" som thwaghne vardha i döpilsom oc af them hwite giordhe oc rensadhe af allom syndom \" Gr 301 . \" ther skipadhos först döpilse i them landom \" ib 314 . \" teknar döpilsinna font \" ib 300 . \" thwaghne i döpilsanna vatne \" ib 303 . \" rensadhe mz döpilsinna vatne ib. han . . . thakkadhe ey gudh for sit döpilse \" Bir 2: 21 . \" cristna manna döpilse oc cristindom \" MB 1: 500 . \" the hälgho kirkio döpilse oc färmilse oc scriptamaal oc wigxl oc all sacramenta hawa gudhlikin kraft \" ib 441 . \" burde han cristna döpilse tha han lät sik siälfuan döpa \" Bil 83 . \" keysar lodhvik hiolt han til döpelse (de sacro fonte suscepit) oc vard hans gughfadher \" Ansg 185 . "],"f":["-else )","döpisla nadh","döpilse- )","döpilsa vatn"]},{"a":"döpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["dypilse GU C 20 s. 49) , ","*döpilsa fadhir","döpilse- )","*döpilsa fonter","-fwnter )","*döpilsa hus (döpilse-), ","*döpilsa kar","döpilse- )","*döpilsa klädhe","döpilse- )"]},{"a":"döpis barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudbarn. \" the thär synda mz sinom losta antiggia mz skyllom qwinnom eller döpis barnom \" SvKyrkobr 70 ."],"f":[]},{"a":"döpis dottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guddotter. \" han badh sina döpis dotter när sik liggia \" SvKyrkobr 70 ."],"f":[]},{"a":"döpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döpelse, dop. \" swa som foräldrane vorto fore sik renasadhe j theres döpning swa sculu ok all barnen hwar fore sik rensas j syna döpning \" SvKyrkobr 191 ."],"f":[]},{"a":"dör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dyr."],"f":[]},{"a":"dör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dyr."],"f":[]},{"a":"döra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["narra svia, bedraga. hwar tik annidh radher han dörer tik Thomas Varningsbref 8 (1436). Jfr dara."],"f":["-er ) , "]},{"a":"döst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diost."],"f":[]},{"a":"döstera","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se diostera."],"f":[]},{"a":"döva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvaga, göra kraftlös, döfva; försvaga el. förtaga intrycket af en smärta. þu döve pino mäþ truldom Bu 414 . ib 510 . Bil 412 . - förtaga intrycket af ett ljud, öfverrösta. the döfdho fäst the lekara thona Al 3316 . ib 3318 . - förtaga verkan af, göra slö. han (ɔ: pipar) skal döfwa mykin walmogha Al 1475 . margh godh swärdh mondo the döffwa ib 8716 . - förtaga tyngd el. olägenhet af? tz döffwer vel mathen LB 7: 170 . \" ätir formykin maat som icke kan döffwas oc smältha i magan \" ib 253 . - förstumma. allom döffdho the swa malet at engin gat thungu rört älla nokra lund teknat Bil 235 . - Jfr for-, nidher-döva."],"f":[]},{"a":"döva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döfhet. \" fore döwo \" LB 10: 6 . ib 2: 56, 7: 35, 158 ."],"f":[]},{"a":"döva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smälta (mat). Se Sdw 2: 1211."],"f":[]},{"a":"döva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förklara kraftlös el. ogiltig, döda. tog ryggie wy the forscriffne breff oc alledis döffwom met thetta wart breff Svartb (Skolkl) 523 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"dövan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döfhet. LB 7: 5 ."],"f":[]},{"a":"döve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döv människa. jac hörde ey som en döffue SvT 44 ."],"f":[]},{"a":"döve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döfhet. \" for doffwe \" LB 6: 106 . fore döfwe ib 3: 189 ."],"f":["doffwe )"]},{"a":"döver","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["döv. bildl. döff til gudz ordh SvB 139 ."],"f":[]},{"a":"döver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["döf. \" gaff . . . döwm höra \" Bil 246 . ib 358 . MP 1: 16, 19 . KL 95, 257 . Bir 1: 300, 332 . \" döwer hörer nakath ok blindher seer inthä \" GO 117 . \" helde han badhe dumba oc döfwa \" Bo 79 . tilbidhia afgudh . . . dumba oc dööf Gr 271 . domaren wändhe thz döffwa örat (vände döförat, ville ej lyssna) til biskoppsens bön Lg 3: 286 . ib 387 ."],"f":[]},{"a":"dövika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyvika, tapp i tunna el. båt (eller det därtill svarande hålet?). "],"f":["*dövika navar","döffuiccanaffuer Arnell Brask Biᴵ 29), "]},{"a":"dövika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsluta en tunna medelst en dyvika. tunnebinderne skole ey mera haffue for j (1) lest lax än iij (3) öre for spilet ok för dönickat (fel för döuickat?) STb 2: 260 ( 1448) ."],"f":["dödrickat ) , "]},{"a":"dövil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr diävul och fallandövil."],"f":[]},{"a":"dövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["döfhet. \" thz är got fore döwilse \" LB 1: 96 . \" tz rensar föfuilsen \" ib 7: 333 . ib 3: 164, 5: 77, 6: 105 ."],"f":[]},{"a":"dözlor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödskamp pinas i dözlomen Bo 204 . \" som j dödzlodomen laa \" Su 236 . ib 233. ST 95 . Lg 3: 384 ."],"f":["dödzslor )"]},{"a":"döþardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödsdag. \" til döder dag \" BtFH 1: 167 ( 1508) , 174 (1506), til döder dag ib 294 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"döþborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["dödfödd. \" dödhborit barn \" Bir 3: 56 ."],"f":[]},{"a":"döþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) död. \" han do bradhum dödha \" Bil 385 . \" abraham grater . . . henna dödha \" MB 1: 202 . ib 415 . \" at han vp stoþe af döþa \" Bu 52 . ib 102 . Bil 104, 118 . Bo 120 . MP 1: 120 . PM XXXVII, XLV . \" slo han til dödha \" Iv 2702 . Al 5077, 5142, 5170, 5472, 5551 . RK 3: 965 . \" reeff han til dödha \" MB 1: 230 . \" dömpdir til dödha \" Lg 95 . \" dö skyt ävärþe[li]kom döþa \" Bu 128 . ","2) dödlighet, bortryckande genom döden. then skadha ther ij monden fa aff them stora manna dödha Al 3709 . \" tha wardher . . . vnga manna dödhe \" Iv LXXX . tha wardher . . . konunga dödhe ib. \" wardher . . . mykin quinno dödhe oc konunga ib LXXXI. - dödlig farsot. huru miskunnelica hon är gömd i thässom dödha \" Bir 3: 325 . - Jfr barn-, bradh-, by-, fä-, hästa-, man-, o-, skämdardöþe samt dödher. "],"f":["dödha ar , ","dödha dagher , "]},{"a":"döþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) dödlig, död underkastad. wi ärom alle dödhlike SD ND 1: 485 ( 1405). ib 2: 116 ( 1409), 117. vtan guþ vare döþelekar aldre vare människian udöþeleken Bu 140 \" huru formatte dödhelikin at see odödhelikin \" Bir 1: 92 . ib 170, 3: 181 . \" i thzta dödhelika liffuet \" Lg 3: 274 . \" hwa aff thera bläste fik han war genast dödhelik (döende) \" Al 5048 . ","2) dödlig, död medförande. varkunna vars herra pinlike oc dödhelike korsfästan Bo 180 . Bir 1: 354 . \" for dödelike soot \" RK 1: 2948 . \" daradh af the dödhelike (förderflig) dyrkan \" Gr 286 . \" aff allän döþerlik owinscap \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - dödlig, som medför den eviga döden. är iak ( Jungfru Maria) the som aldrigh giordhe synd antiggia nadhelika älla dödhelika (mortale) Bir 1: 330 . ib 193, 3: 31, 468 . MB 1: 143, 144, 145, 146 . Bil 830 . KL 203 . MP 1: 49 . Su 321 . Lg 400, 417 . thz wardher nadheliket i skrifftamalom som dödheliket war i gärninggene LfK 80 . \" saker til dödhlikan last \" MB 1: 336 . \" mange diäfla fölgdho kanukenom girnadhis at finna nakot dödhelikit j honom \" Bir 1: 321 . - Jfr odödheliker."],"f":["döþelekar . ","dödhelikin . ","dödheliken . ","dödhliker . ","döþerliker )"]},{"a":"döþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) död. \" dödhrin är os vik ok hans time är ovis \" GO 104 . SD 5: 561 ( 1346) . \" i döscens handom \" Bil 207 . \" höttu hänne dödh \" ib 317 . \" drap ok dödher ib. thz är ny wrdhit at nokor biudher sik til dödhin \" ib 476 . dödherin (bitz) ey swälia ib. \" dödhrin bläse ey i ludh for sik \" GO 604 . \" hwi kombir bradhir dödh opta ouarandes \" Bir 2: 279 . ib 281 . \" do braþom döþ \" Bu 64 . stoþ hon up af döþ ib 15 . ib 172 . KL 168 . MP 1: 120 manadhe eric karlson for gudz haardha dödz skuldh BSH 3: 282 ( 1470) . \" swor om wars herras dödh \" ib. \" pa myn dödh \" ib 5: 646 ( 1520) . \" annar dödhin som är heluitis dödhir \" MP 1: 19 . \" dö mz heluitis dödh \" ib 35 . \" dö mz äuärdelicom död \" ib 244 . \" iak wart hans död (baneman) \" Di 120 . - pl. aminnas the wrangasta dödhana (mortes) som menlösom barnom war giordher MB 2: 302 . lidha twsanda dödha Su 49 . ib 415 . MP 1: 227 . - dödssätt. äptir thy som brutin ärut il giuas mangrahanda dödhä oc vmskiptelike (diverse mortes) Bir 2: 254 . mädhan idher ey fordarfua ma swärdh äller sio the dödhe twa Fr 2568 .","2) dödlig farsot. then tidh dödin star LB 1: 98 (kan föras till dödhe). riket plagadis mz stora dödha RK 2: 652 . - store dödhin, den s. k. digerdöden. epter stora döthen SD NS 1: 138 (1402, nyare afskr.). i femtighi ar före stora dödhen ib 452 (1405, nyare afskr.) . \" fore stora dödhin \" ib 2: 157 ( 1409) . - Jfr bradh-, fä-, o-, svina-döþer. "],"f":["döt Bu 51 . ","-ar (hithörande former kunna dock föras till döþe). -ir?: dödhe MP 1: 227 ; Fr 2568 ; Su 415 ), ","döds dagher","dödz- . ","döz- )","döds domber","döz- )","döds drap , ","döds dvali","dödz- )","döds flande","dödz- ST 228 . dödz fiände: -a MB 2: 289 . döz fiende Bir 1: 295 . " dödz fighiande: -a " ib 2: 20), ","döds likame","döz- )","döds mal","döds pina","dödz- )","döds sak","dödz saak )","döds sar","döds saar )","döds siuker","dödzsiukir )","döds slagh","dödz- )","döds slaghin","dödz- )","döds stund","dödzstundh )","döds tidh","dödz- )","döds time","dödz- )","döds vadhe","dödz wadha )","döds värk","döz )","döds värker","dötz- )"]},{"a":"döþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. ; äfven nyttjadt ss part. af döia. ","e":[" L.","1) död. \" siþan han var döþar ok ii iorþ grauin \" Bu 7 . aff dödhra diwra skinnom MB 1: 33 . Bil 249 . varin ii nu alle viþ grund döþe (genom döden sänkte ner i djuptet, drunknade) Bu 23 . \" som dyt blifver \" SD NS 1: 174 ( 1402) . \" opreste lazarum fyra natta dödhan \" MB 2: 383 . \" döt borit barn \" Bir 3: 56, 474 (jfr döþborin). han sompnade dödhom (Cod. B dödzsins 543) sömpne (dödssömn) a korseno MB 1: 159 . Kanske bör döþer på samma sätt som i sistnämnda ex., hvarest det står motsvarande gen. af subst. döþer el. döþe, fattas i uttrycket: til döþra dagha. Upl. L. J. 21; SML J. 17; VML II J. 17. han scal mik födha til dödhra dagha SD NS 1: 367 ( 1404) . ib 486 ( 1405) o. s. v. VKR 10, 38, 45 . Bir 4: 171 . SJ 56 ( 1435), 65 ( 1447), 71 ( 1443) o. s. v.; denna förbindelse kan sedan hafva gifvit anledning dertil att substantivet dödha dagher på några ställen blifvit döþradagher (se dett ord). - i andlig mening. dödhir världinne ok kötino Bir 3: 160 . KL 236 . Su 461 . vara dödha fran världinne Bo 256 . \" gören thy dödha (mortificate) idhra limi af syndelikom wilia \" Ber 54 (jfr dödhgöra). ","2) död, liflös, som aldrig haft lif. behalda alla thera bopänynga i quiku ok dödho SD NS 1: 291 ( 1403) . ","3) död, utan känsel, utan gagn. fordriffwär döth köth (dödkött) i saar LB 7: 11 . ib 65 . ","4) stillastående? the fiska som tagas i dödhowathne LB 6: 281 . ","5) död, dödad, kraftlös, ogiltig. þa jär hwars manz kiärä vm þässom maal döþ oc ogild SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). dömpdom wi the breff dödh ok ogild BSH 2: 104 ( 1399) . \" the breff articulos oc puncta mälom wi dödh oc maktlösa \" ib 116 ( 1400) . \" jac gör thet for:da bo jonssons breff dööt mädh thesso mino brefue \" SD NS 1: 421 ( 1405). ib 474 ( 1405) o. s. v. thette forscrifne är slät quit oc döth SJ 326 ( 1465) . \" skall ware slät quit oc döt giord thet stycke nerst som jacob haffuer vpburet \" ib 359 ( 1469) . - Jfr af-, half-, ny-, stendöþer."],"f":["dydher: dyt SD NS 1: 174 ( 1402)),","dödha kiöt","-köt )","dödha nätla , "]},{"a":"döþradagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödsdag. \" tw math nw haffua gull ok silff til dödradax \" Di 288 . til dödredagh SJ 340 ( 1467) . Jfr uttrycket til döþra dagha under adj. döper 1."],"f":["dödre- )"]},{"a":"döþsöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["doþsöker )"]},{"a":"döþviper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["icke fruktbärande trä. duos pramfarma de dødhvidh id est eldibrand SD 3: 27 ( 1311) . fore huart lass thet dödhuidhir är TB 75 . ib 76 . Jfr döfviþer. "],"f":["döþviþa las , ","döþviþa skogher , ","döþviþa trä , "]},{"a":"e","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ä."],"f":[]},{"a":"e","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tid. \" then skat the gawo aff gamblo ee \" RK 1: 3472 (kan äfven föras under 2). ","2) det genom tiden stadgade, sed, sätt att gå till väga. \" swa är mins herra alexanders ee \" Al 2302 . ib 8648 . \" siwkdoom ok wanhelso tha fa the som blifwa vnder tholikt ee \" ib 6138 . \" han wille cleophilis se henne palathz oc henna ee \" ib 8064 ."],"f":["ee )"]},{"a":"e","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ä."],"f":[]},{"a":"ebaniträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ebenhols. \" taked war aff cederins trä oc ebanj trä (ex lignis cedrinis et ebani) \" Troj 40 ."],"f":[]},{"a":"eben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ebenholts. \" varth palladz är . . . täkth mz ebene thz maa alrigh bryna \" Prosadikter (Joan Prest) 348 ."],"f":[]},{"a":"ebrezka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Hebreiska, Hebreiska språket. tholkadhe bibliam aff ebrezscu ok til grezscu Bil 385 . ib 627 . ST 5 . MP 2: 18 . Jfr hebrezka."],"f":["ebrezska: -o Bil 627 . ebrezsca. ","ebreydzka: -o ST 5 . ","ebraischa MP 2: 18), "]},{"a":"ebrezker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hebreisk. \" allo ebreizko folke \" ST 332 . ebrezst maal KL 167 . Lg 128 . Su 310 . - substantivt. greezske korradhe mot them som crisne varo af ebräcsom KL 142 . - Jfr hebrezker."],"f":["ebrezsker: -zsco Lg 128 . ebräsker. ebreizker. n. ebrezst KL 167 . ","ebretz Su 310 ),"]},{"a":"edera","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murgröna. ther som wäxer sma säff, pileträ, äleträ, smaa röör äller edera, ther är wathn PMSkr 207 ."],"f":[]},{"a":"edha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behaga, vara till lags. \" vm iac ma tala som mik edhe Hel männ 135. thöm tooc thz ilda at edhä at thera stridh matte thöm ey at dogha \" Vis sten 5 ."],"f":[]},{"a":"edha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förestafva ed (för). \" jak (lagmannen) edde them oppa laghmanztingitt \" DD 1: 95 (1442, afskr.) ."],"f":["edde ) , "]},{"a":"edha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kännas lika, vara till lags. \" enom edhir (väl, illa), någon är (väl, illa) till mods. thän heelbrogdhe weth ey huru thöm siwka edher \" GO 591, 875 . \" thänk ok huru thz edde vars herra kärasto modhir (qualis amimi mater domini iesu erat) nar hon saa han swa ryma \" Bo 161 . \" nw thenker iak hwru tik edde tha \" MD 62 . \" nw tenker jak at jak är wreder ok wil ey hempnas som mik edher \" ib (S) 276 . \" sagde som then man illa edher \" RK 1: 2137 . tha took konung birger illa at edha ib 2349 . \" tha edde them thz allom illa (misshagade) \" ib 4150 . \" thz edde (behagade) konungenom ekke wäll \" ib 3061 . ib 3273 ."],"f":["edde ) , "]},{"a":"edharligh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["wi . . . helsom etharlegan (för ether ärlegan? man FH 8: 1 ( 1389) ."],"f":[]},{"a":"edhbäris","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gående ed. \" skolo förste edbäris (för edhbäre?) warde om nogher edh aff them haffua wil \" FH 1: 10 (1417, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"edhbäris","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = ed(s)bärt, tillåtet att gå el. rantzakade, withneda oc epterswore (för epterswäria) skolo först edbäris warder, om nogher edh aff them haffua wil SD NS 3: 219 (1447, gammal avskr.) . (Motsvarande artikel hos Sdw bör utgå)."],"f":[]},{"a":"edher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ed. \" sage martin stadhenom tienist oc giorde sin edh \" STb 1: 62 ( 1476) . \" tecktes eder ok vilia draga til minnes naar then eed gaar uth thenna knectä eder sworid haffue \" HSH 17: 88 (1532, Brask). tesse förskriffne ärende haffwe wj rätteliga ransakadh . .. ok giorth wor helgans eedh thär vpaa Uppl Lagmansdomb 110 (1492). STb 5: 16 ( 1514) . kesaren sade: wedh myn edh skal . . . han ekke döö j dahg Prosadikter (Sju vise mäst C) 236 . - ed, bedyrande. tha swoor han om sinä dyra eedhe, at han wilde bliffua baade widh sawtala och hallia, eller han skulde giffua sith hiöärtablodh wth FMU 4: 454 ( 1473) . owir all thing flyen syni mine at vänias til edha, swärin hwarie vm hymil ällir iordh, ällir nakan annan eedh, idhar edhir wari swa, thät är, thät är, ällir ney, ney, hwa idhekelika hafuir edh i munne i honum är litin gudz kärlekir oc känning Hel män 139 . jach haffwer takith gud[z] napm fafengelica i myn mwn, sworith myk meen ok lwgith oc warth liwgara mz edhom om gwdz dödh SvKyrkor 308. Jfr fdhernis-, skrymto-, vredhis-edher. "],"f":["eidh FMU 3: 211 (1431, avskr) . edhom (dat. pl.) ib 4: 347 ( 1470) . ","ädh STb 4: 343 (1513)), ","edsbär (-ber: -t Swartb 434 (1419). - bar (för -bart) ib 467 (1458): -t SD NS 3: 112 (1466, avskr.) . -br (för -bört) FMU 3: 211 (1441, avskr.)259 (1442)), "]},{"a":"edhizla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["idissla. Jfr Lindroth, Ark. för Nord. Fil. 44, Tillväggsband, s. 479. rumino . .. vel rumo . . . edizla dröpia oc granlica ransaka GU C 20 s. 522 ."],"f":["edizla )"]},{"a":"edhstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förestafvad ed, edsformulär. \" witne medh fullan edzstaf her vppa gawo \" BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396), 46 ( 1397), 51 ( 1397), 54 ( 1397)."],"f":[]},{"a":"edvards nobel","b":[],"c":"","d":"","e":["ett under konung Edward III i England från mitten av 1300-talet präglaat guldmynt. Jfr Hildeband, Sv Med. 1: 908 och 909 not 1. twsende sware edwerdis nobele Arfstv 56 ( 1470) . thwsanda swara eddefers nobla ib 67 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"effen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se även."],"f":[]},{"a":"egh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eigh."],"f":[]},{"a":"egha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ägha."],"f":[]},{"a":"egha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ägha."],"f":[]},{"a":"eghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["särskilt, enskilt. \" fadhir gör thänna atskilnadh, jak bidher tik, först widh ena swnno k swa eghlika ällir enkannelika (discerne pater obscero summatin et proprie) \" SpV 158 ."],"f":["eghlika )"]},{"a":"eghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["egentligen. \" \" Bo 253 . Ber 202 ."],"f":[]},{"a":"egheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) egen. \" antwardha en delin klostreno af sino godze ok halda annan eghelikin \" Ber 134 . \" at ägha eighelikit \" ib. \" eghelikx ägho laster \" LfK 201 . vm . . . andra eghelika personlika nytto PM 30 . ","2) egendomlig, utmärkande. \" thz husit . . . hawir fyra eghelik thing (proprietates) \" Bir 3: 181 . viste naturlica eghelikit vara ihesu christo at hela syndogha MP 1: 31 . ib 56 . \" tholkin (näml. matta), som äglikin oc behöffuelikin är tholko sacramento \" Su 271 ."],"f":["eghelikin . ","eighelikin . ","äglikin )"]},{"a":"eghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["proprietas.","1) egendomlighet, egenskap. atskilde j personnan eghelikhet (om personerna i gudomen) Bir 3: 300 . ib 448 . thes (tingets) naturlica eghelikhet MP 1: 31 haffwer . . . hwart thera j segh fira eghelighether PM XXXV . LB 9: 117, 118 . Su 354 . ","2) egande, egendom. \" af eghelikhet iordrikis thinga \" Ber 132 . \" haffde sik swa näktat aff alle sinne eghelikhet \" Lg 3: 295 . LfK 3 . 4. ","3) det förhållande att man besitter el. vill besitta enskild egendom, uppfattning af något ss sin tillhörighet (hvilket betraktas ss en synd för munkar och nunnor). eygelikhet är swa fördömelik syndh LfK 10 . VKR 21, 74 . Bir 3: 86, 4: 29 . - på grund af orätt öfversättning. aldra godha tingha fulbordelik eghelikhet (satietas, troligen läst proprietas) Su 19 ."],"f":["eighelikhet LfK 4 . ","eygelikhet ib 10 . ","-ir )"]},{"a":"eghelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["eg(h)lighet(h) Mecht 348 . GU C 20 s. 201 . ägelikhet SprV 138). f. 1) egendomlighet, utmärkande egenskap. malmernes egelight är smelta och rinna i eldedom PMSkr 634 (senare avskr.). solen haffwer thre eghelighethe r (propriedates) Mech 17. min ffadher haffwer j sigh ffäm egeligheter. fförsta är ffaderlihge, annadh enhet, tridhie alzmäktoghet etc. JMPs 45. the ffäm egeligheter som sonenom til höra, swa som är somlighet, ordh, wisdom, aterlösilse, oc dhanna ällir lastanna framlop til matto skikkat, tilbör at thu nw thera äglikhet ok ganglikhet, oc hwilkin the j sik äru . . . gör for wara asyn makraledhis synleghen SpV 138 . - förträfflig egenskap? dos . . . morgom gaffua egligheth dygh ok guffua GU C 20 s. 201 . 2) ägande: egendom. alth thz goth jak haffwer ok alth thz jak haffwer lidith, til enkanneligha eghelighet haffwer jak them thz giffwit (omnia bona mea et quæcumque pertuli speciali proprietate eis donavi) Mecht 44 . " alth thätta giffwe jak thik til eghelikhet (hæc omnia tibi proprie dabo) " ib 89 . Jfr eghlikhet."]},{"a":"eghen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trakt. \" huilcket them i thenne egen ganscha illa behager \" BSH 5: 343 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"eghen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trakt. her sta alt wel til j thenne egn STb 5: 321 (1521, Kop.). Jfr Sdw 2: 1212, 1343."],"f":["egn FM 321 ( 1507)","ägn: ägnen FM 524 ( 1511) ), "]},{"a":"eghhet eighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utmärkande egenskap? \" diefulsens eighet är endha thanka tanka oss jnskyuta (dæmonum officium est suggestiones malas ingere; jfr \" Ber 223, annan övers.; diäflanna idhn) J Buddes ib 174 ."],"f":[]},{"a":"eghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) egen. \" hafþo han . . . sua kiäran som sin eghen son \" Bu 30 . \" bröt viþ iorþ sit eighet härbärghe \" ib 207 . han födhes nakin aff sin eghin skipelse KS 4 (7, 4) . troen sins eyghins gömare LfK 77 . \" alla bönder mente egna herre wara tha \" RK 2: 4546 . \" wardha syn äghin man (varda sin egen, varda mästare) \" SO 15 . ib 48, 61 o. s. v. som hawa vidhr saght . . . sin ägen wilia KS 3 (5, 3) . eghin vili (propria voluntas, egenvilja, godtycke; näml. är) for lydhno Bir 2: 243 . aff sinom eghnom kärleke (amoe proprio, egenkärlek) Su 229 . - n. abs. egendom. sama godz . . . skal . . . fornempda closters i watzstenom eghit wara SD NS 1: 686 ( 1407) . \" thetta forscriffna stenhusit . . . haffua nytia oc bruca for theris rätte eghit \" SJ 131 ( 1450) . ib 141 ( 1445) . \" gingo ofuer the fornempda ramerke jn wppa kutala bonna eghit \" FH 2: 7 ( 1374, nyare afskr.) . \" haua änkte äghit \" Bir 3: 86. - allit fra ärffwa och egit ganga RK 2: 745 . hem, hemvist, hus. gik hon hem til sith äghit Bil 868 . Pa 16 . ","2) lifegen, trälbunden, träl. \" thu haffwer giort them til eghna thräla \" Al 8291 . \" är han hans eghin \" Bir 2: 114 . ST 27, 30, 362, 364 . \" han frälste them aff egypto landz threldom, hwar the waro eyghne \" ib 8 . \" egne och eester \" BSH 5: 435 ( 1511) . ","3) egen, egendomlig (för). med gen. (ordagrann öfvers. af Lat. proprius). thz är kärleksens eghit Su 111 . ib 386 . - med dat. enom rätwis man thz eghit är MD (S) 287 ."],"f":["eighin: -it Ber 133 ; ","eighna ib 132 . ","eighen: -et Bu 207, 209 . ","eyghin ST 27 o. s. v.; ","-ins LfK 77 . ","äghin SO 15 ; KS 63 (158, 69 ; på sistnämda ställe ack. sing. m.); ","-it KL 255 ; SD NS 1: 543 ( 1406), 544; Bil 86 ; Bir 3: 86 . ","ägen (ack. sing. m.) KS 3 (5, 3) ; ","ägna Di 66, 105) ,"]},{"a":"eghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["egen, tillhörande el. tillkommande ngn enskilt. \" priuatus . . . veder skilder ok eghin \" GU C 20 s. 485 . \" mullughagialith aff scarum, swa som äär twa ärtogar aaff hwari stuwo lii scarum oc ena örtog aff hwariom theem sit eghit bröd äter thär saman stadz VgFornmt III 7-8: 157 (1384). giorde jak ena gldra til tiuvekellaren ok jt gern ther tuert oueer af mit jegit jern \" Skotteb 44 . - sit (thäs etc.) eghi, sin (dess etc.) enskilda egendom. hulka messur wii tilplictum chorales daglia oc ewerdeliga vppe haalla skulande vid hans altare, hulkit han hawer i waro kirkio bykt oc fulkomat aaff sino egno VgFormt III 7-8: 157 (1384). hände thet swa, ath qwärinin skaal byggias aff nyio. thet skall clostrid aff sino egno ghöra VKJ 240 ( 1447) . äpther thät the tompth och jordh watzstena kloster rättherligha til höre och ärw thes äghit j äwärdeliga ägho Nio handl rör Vkl 230 . - eghit göra, tillägna (ngn ngt), överlåta (nt åt ngn) ss egendom. med ack. och dat. affhänder iak mik . . . the forda bodh . . . ok eghna gör iak hona for:dom jacobe SD NS 2: 818 ( 1414) . \" for then sculd afhänder jach mik . . . for:da gard och eghnan gör jach han for:dom niclisa pinkhana . . . til äuerdelika ägho \" SD NS 3: 382 ( 1418) . proprio as are til egna oc egigöra GU C 20 s. 495 . - eghit namn, egennamn, nomen proprium. jesse är eghit nampn, oc heth honung dauidz fadher jesse JMö 96. - eghin vili, egen vilja, egenvilja. varu ägin vili forbiudoms vi at göra medhan scriptin sigher oc, vänd thik fran thinom ägnom vilia oc bidiom vi gudh ij varom bönom at han vilia skal varda ij os SkrtUppb 225 . \" var herra sigher ij lästinne jak kom ey at göra min ägin vilia vtan an vilia som mik vtsändä. oc siger scriptin ägin vilia skal hawa pino oc videhertorft \" ib 226 . \" manga systra gifua vt hadhe mat oc ööll . . . oc annat tolkit thätta synis dragha til eghelikheet oc eghnan wilia \" FOVkl 211 . af syndom oc lastom som är thankana oc tungana oc öganan oc handana oc fotananna oc ägins vilia Skrt Uppb 224. - eghin kärleker, gegenkärlek, kärlek till sig själv. människionna eghin kärleker ok älskmadher hindra at faa gudhz kärlek . . . ok ty at wi maghom fulkomlic älska gudh bör os fulkomlica hata os SkrtUppb 78 . 2) i substantivisk anv.: livegen, trälbunden, träl. j allom theres gerngom ok thankom äru the diefulsens eighne ok thiänäre SvKyrkobr 196."],"f":["eghien STb 5: 85 (1515) . eighin: -it Svartb 347 ( 1484) ; ","eignan J Buddes b 174 ; eighna Mech 253; eighne SvKyrkobr 196 . ","eyghin: eyghna Mecht 254 . ","eijgen STb 5: 248 ( 1519) . ägin Skrt Uppb 225, 226, STb 5: 1231 (1516), 122 126 etc.: -ins SkrtUppb 224 ; -ith Nio hand rör Vkl 230. ägen: -s STb 5: 119 (1516). ägien SJ 2: 272 ( 1495) . STb 4: 336 (1513), 5: 82 (1515), 117 (1516), 119 (1516) etc. ägyen ib 126 (1516). jegin: -it (trol. felskrivning under inf. av det följ. ordet jern) Skotteb 44 . dat sing. m. enghnom Neuman Vikbal 78 (1453). dat. sing. n. engno Svartb 131 ( 1366) , 460 (1456)),"]},{"a":"eghin skogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["eghän- )"]},{"a":"eghindomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eganderätt, besittningsrätt, egendom, besittning. \" alt thättä for:de gotz mäth alle sinä tillaghä oc eghendom \" SD NS 1: 112 ( 1402) . at jäk . . . hawir sold, vpladit oc afhänd fran mägh . . . al thän deel, rätigheed oc eghändom som jäk fek . . . i thissä gotz ib 159 ( 1402) . \" mynä bröthräs oc myn deel, lod oc äghendom, som the oc jäk äghä innen hielmerydh \" ib 218 ( 1403) . ib 219 ( 1403) o. s. v."],"f":["äghendomber . ","eghedomber: -dom SD NS 2: 72 ( 1408) . ","äghedomber: -dom ib. ","egiädhomber: -dhommä SD 4: 585 (sl. af 1400-talet)), "]},{"a":"eghindomber","b":[],"c":"","d":"","e":["äganderätt, besittningsrätt, egendom besittning. \" kärle beskeleghin man lasse björnson a sins herres (w(e)rdelikx fadher met gud biscop magnus wägna til willeboda vm egna dom millan forsby och kimi \" Svartb 415 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"eghindöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eganderätt. \" them medh eghendöme thil kommith \" SD 1: 595 ."],"f":[]},{"a":"eghindöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äganderätt. \" thet almogne nu tager sig före yttermer än för om kyrkenes ägedeler wolde the ther oskälige hauer ingite at kyrkian hafuer ey egendöme pa nogen then deel hon äger uthan hörer til almogen \" HSH 13: 32 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"eghitlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= eghelikhet. \" proprietas . . . egiltleghet \" GU C 20 s. 495 ."],"f":["egitleghet )"]},{"a":"eghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egendom. Jfr boskaps-, um-eghn."],"f":[]},{"a":"eghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egande, besittning, egendom. \" Skal iak giwa idher thz land vnder idhra eghn (possidendam) \" MB 1: 290 . \" til [ewer]deleka engh \" SD NS 1: 527 ( 1406) . Jfr byrþ-, köpu-, omyndu-, um-eghn, samt enäng. "],"f":["engh )","eghna dela , ","eghna luter","-loter )","eghna sala , "]},{"a":"eghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trakt, se eghen."],"f":[]},{"a":"eghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillägna sig. Sdw 2: 1212. "],"f":["eghna til , tillskriva. iwdhane som aff rätte onzsko gabbadho waan härra j gambla laghwmen, oc toko hans godha gärninga oc eghndho them affgwdhwm til SkrtUppb 359 . - Jfr fran-, til-, undan-eghna."]},{"a":"eghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva skör? \" är thz sua at thw sätir nakat hart mot honum aff hulko hans tändir äntigia värkia älla eghna älla slöna (vel doleant vel obstupescant) \" Bir 2: 35 ."],"f":[]},{"a":"eghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra til egen, tillegna. med ack. och dat. kennes jak mik . . . haua oplateth oc eghnat . . . herra hakone . . . alth thet gooz SD 5: 6 ( 1348) . \" kunde ey friä ok eghnä for:da herrä beynte niclisson thet godz . . ., som han honom salt hafde ib \" NS 1: 534 ( 1406) . \" ib 2: 300 (1410, gammal afskr.), 303 ( 1410). ängen skal sik enom nokra guz naþe egna \" Bu 153 . \" eghna sik hänna goz ok rikedoma \" Bil 485 . SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). MB 1: 23 . Bir 1: 357, 3: 28, 399 . ST 480 . - med ack. och prep. undir. affhända the sik fornämpda jordher oc eghnar hwar thörra vnde annan SD NS 2: 338 ( 1410) . SD 3: 323 . ","2) ämna, tillämna (åt någon till egendom). \" i them wsla stadhenom jericho waro nakor the thing som eghnadh (profutura) waro minom almogha \" Bir 4: 79 . ","3) egna, helga. \" eghna thz sinom affgudhom til dyrkan \" MB 1: 485 . \" eghnas löghirdaghin enkannelcia varefrw \" Bo 219 . ","4) tillegna sig. \" egnaþe ranet \" Bu 418 . ib 519 . MB 1: 22, 179, 182, 183, 257 . ","5) ega, besitta. \" fwl diäfwl eghnar (possidet) swa faghra siäla \" Bil 712 . iwdha eghnadho jerusalem fra zorababels daghum oc til epter wars herra pino MB 1: 28 . ib 202, 333, 373 . eghna ater, återförvärfva. eghna ater iwdha land MB 1: 11 . "],"f":["eyghna: -ad ST 480 . ","äghna: -adho Bir 3: 399 . ","ägna . ","änghna , se afeghna. ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","eghna til , "]},{"a":"eghnadher egnat stb 4 20 1504","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning, område. \" at hon beholle, haffa ok brucha skal alth tet her j staden är pa stadzsins egnat STb 4: 20 (1504). \""],"f":[]},{"a":"eghnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning. \" innan for:da clostersins (för clostersins) eghnan \" SD NS 1: 352 ( 1404) . Jfr tileghnan."],"f":[]},{"a":"eghnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr tileghnilse."],"f":[]},{"a":"egyptar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["Egyptier. \" sagdhe egyptane \" MB 1: (Cod. A 3) 557 . thz wardh egiptom tha til radha Al 115 ."],"f":["egiptar )"]},{"a":"egyptar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egyptier. \" thätta är the säla oc hälga natten, som röwadhe oc skinnadhe egyptana oc rika giordhe hebreana \" SvKyrkobr 318 ."],"f":[]},{"a":"ehhil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ighil."],"f":[]},{"a":"eia","b":[],"c":"","d":"","e":["eja. \" nar hon höer nakon söthan lek, äller söthan sangh . . . tha skal hon ginstan thänkia eya (eia) hwat söth wardher hans röst hallandis aff hwilkom aller sötnme ok rostinne söthleker wthgaar \" Mecht 293 . nar hon läs äller siwnger thänke atidh swa eya (sia) hwat sigher thin käriste j thänna versenom ib. eya (eia) min älskeligh, thu skalt ekke dröffwas ib 310 ."],"f":["aeja Bil 723 . eya)"]},{"a":"eigh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ej, icke. \" engin taki sich thät til at troo, at än the ieronimus liknas iohanni baptiste oc apostlomen petro oc paulo, at them görs thär mädh nakar orättir mey ey mädh allo \" Hel män 178 . \" aldrigh fanz swa troen wen, nokot sin, at han ey jw nokot lithit swik giordhe \" Mecht 244 . \" mädhan swa är, at blomstranna natur giffwer aff sik godha jwkt, haa thwäkar thär om, at ey gör ok saa lilian \" SpV 26 . \" hwa twäkar thär om, at nw j warom tima badhe j blandh män ok qwinnor, är ey kristna människio lyfte ok thro mykit waffrandhe \" ib 88 . - eigh for ghy, icke för ty, dock. mik fates än nw !UDDA_TECKEN? (1/2) pund; meen i forty jak lather wäl tik qwith STb 1: 399 (1482). hade jach funnet tik vtan porten och jach hade warith wiidh myn hest, jach skulle hwgit tik styckie fran styckie. än ey for thy, thet staar tik än fullelica j fatidh ib 2: 250 ( 1488) ."],"f":["eig Arfstv 103 ( 1473)"]},{"a":"eigh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"(Bu 6, 7, 8 o. s. v.; Hästläked. i AS 136 . ","e":[" L. ","1) ej, icke. \" ey kombir skadhi een til by \" GO 196 . þe þingh . . . som eigh finna ii biblia scriueth Bu 6 . \" han saghþe sik vara diäwl ok eigh man \" ib 8 . \" var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii ior[r]ike eigh at eno andeleca . . . vtan ok licamleka \" ib 15 . \" i ey man (in non hominem) wmvändis hwar man \" Ber 207 . - i fråga om hvarpå väntas ett jakande svar. läs thu ey röwaran mz eno ordhe oppa korseno haffua förskullat paradysum Su 147 . \" i synnerhet i förening med hvat. hwat ey giordhe iak thin wilia fiurtan aar \" KL 111 . \" huat ey gräth thu saarlika oc swkkadhe tha thu saa oc hörde thän wngha daran \" Su 14 . ib 13, 30 o. s. v. - i fråga hvarpå väntas ett nekande svar. hafwer thu ey (numqvid; du har ju icke) thänkt ensamma rätwisa män ok them som menlöse äru . . . sätia thik näst Su 414 . ","2) aldrig, än. \" haua ärona til hulka ängin kunne koma äpte syndena fore thänna daghin ey var han swa godhir (nullus quantumcumque justus) \" Bo 253 . om hon haffwer hafft eghit, wari ey swa lithet, tha syndade hon dödhelika LfK 153 . \" tha hon mz smälek oc trysko gör moth förmanzsens blodh, wari ey swa lithet thz som förmannen alwarleka byudher ällar förbywdher \" ib 155 (dessa ställen skulle kunna hänföras äfven till ä, hvilken partikel någon gång skrifves ey)."],"f":["aktadey ib 190), "]},{"a":"ek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 5: 368 (1344, gammal afskr.). in echylte ib 421 ( 1345) . - Jfr gisninga ek."],"f":["eek . ","äk . ","eker Al 8336), ","ekhult"]},{"a":"ek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ek, ekträd. \" thär kalth är fiytes eken tw aara gammwl \" PMSkr 345 . - koll. thär ligger wndher godher skogher badhe ek oc gran VKJ 34 ( 1447) . 2) ek, ekträ, ekvirke, eke. botnabräde utaff for eller eek HSH 16: 69 ( 1527) ."],"f":["eek . ","äyk: -äne FMU 3: 275 ( 1442)"]},{"a":"eke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekskog. \" i ortnamn. in villa eki \" SD 4: 171 ( 1330) . \" vnum attungum in yfraeke ib 6: 196 ( 1350). en skoogx deel som heether liqwädha eke ib \" NS 2: 483 ( 1412) . prædium dictum ekeby SD 2: 78 ( 1289) . Jfr gisninga eke."],"f":[]},{"a":"eke viþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["eki- )"]},{"a":"eke äple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekäpple, galläpple. \" galla eekääplä stöt dogha mot blodsot \" LB 5: 81 . \" tag ekeäple oc bren tom \" ib 7: 291 . \" nar fluen är i eghe äble \" ib 3: 196 ."],"f":["eghe äble . ","eekäpplä )"]},{"a":"ekeaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekaska, aska efter bränd ek. LB 4: 354 . PM XLIX ."],"f":["äke- LB 4: 354 ),"]},{"a":"ekebalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekbjälke. vi (6) höre för en ekkebalk, som kom til bastwna HLG 2: 137 (1526)."],"f":[]},{"a":"ekebarker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekbark. \" tak ekebark then som nest er thräno \" LB 2: 68 ."],"f":[]},{"a":"ekebarklöpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afbarkning af ek. TB 76 ."],"f":[]},{"a":"ekebiälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekbjälke. xiiij (14) öre, som han ladhe vth for nagell, tunno oc ekebelke Skotteb 43 (1460-61). stora ekebiälka mällen wäggiana PMSkr 163 ."],"f":["-belke Skotteb 43 (1460-61) ), "]},{"a":"ekebladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekblad. \" tag eke blad \" LB 7: 292 . ib 194 ."],"f":[]},{"a":"ekebladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekblad. \" wy wiliom naar han sofuer läggia wnder sängastolpana eth enasta eke bladh \" Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 ."],"f":[]},{"a":"ekebrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekebräda. \" med saghom aff ekebrädhom giordha \" OB 215 ."],"f":[]},{"a":"ekebränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännande af ek. \" eke brennor \" TB 76 ."],"f":[]},{"a":"ekefat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekfat. \" iij öre ffor eth tompt ekiefath, som maltidh stöttes vty \" Skotteb 472 (1473, Kämn) ."],"f":["ekie- Skotteb 472 (1473, Kämn) ), "]},{"a":"ekehug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekhuggning. TB 76 ."],"f":[]},{"a":"ekekarter","b":["nn"],"c":"m.","d":"m.? ","e":["ekbark? \" ower allan hans likama opp wäxandes hardasta rwffuor som leke karter \" Lg 670 ."],"f":[]},{"a":"ekelund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekelund. \" querticetum, ekelund \" GU 1 ."],"f":[]},{"a":"ekelöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eklöf. LB 4: 354, 7: 321. "],"f":["äke löff LB 4: 354 ),","ekelöfs vatn","-vaten )"]},{"a":"ekerot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekerot. LB 7: 250 ."],"f":[]},{"a":"ekeskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekskog. \" \" SD NS 1: 231 ( 1403) . VKR 31 . Bir 5: 113 ."],"f":["eki- L.),"]},{"a":"ekespiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= ekespit. \" \" Lg 987 ."],"f":[]},{"a":"ekespit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetsig sticka af ek, ekesticka? \" wroko starka ekespitir (palos acutos, Cod. C eke spika 987) innan hans hös \" Bil 255 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"ekestokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekstock. \" x penninge for eka stokke \" Skotteb 289 (1467-68). iiij (4) solidi for en ekiestock til stadzsins skip STb 2: 44 ( 1484) . iiij (4) ortugh til en ekchestok til same klokcha HLG 2: 55 (1516)."],"f":[]},{"a":"eketelninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ektelning, ekplanta. \" barken aff vnge eketelninger \" LB 7: 321 ."],"f":[]},{"a":"eketrä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ekträd. \" eke trä som bära akarn \" PMSkr 345 . 2) ekträ, eke. eke trä lägs thet j bigningh nidher j jordena thär som altidh är wäska tha warar thet swa somstena lenge PMskr 349."],"f":[]},{"a":"eketrä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ek, eketrä. \" \" MB 2: 85 . LB 7: 228, 301 "],"f":[]},{"a":"ekevirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekvirke. \" samma dach fornögdes frw mettha . . . xxv mark foe ekewrikit högx i hennes skogh til stadzsins behoff \" SSkb 38 (1501-02) Jfr ekevärke."],"f":[]},{"a":"ekevärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ekevirke. än fornögdes vj arbetesmen for eeke verkit högs til pramen ij mark SSkb 275 (1507-08). per swensson gaffz xx öre for ekewercke ib 314 (1508-09)."],"f":["eeke- . ","-wercke )"]},{"a":"ekeäple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ekeäpla vatn","eke äple wathn )"]},{"a":"ekia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eka, ekstock. Jfr HylténCavillius, Vären och Virdarne 1: 23 f. stigho . . . wthi ena ekio Lg 3: 391 . ib 392 ."],"f":[]},{"a":"ekia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eka, ekstock. \" gulus li genus nauigii pede (för pene) rotundum ad modum gutturis potest dici ökia \" GU C 20 s. 424 . \" ekior fördhos j härenom mange til ath faa öffwer älffwer oc wathn \" PMSkr 139 . \" mölnaren skal haffua sin eghen ökia widh quernena Arnell Brask Biᴵ 26. \" ib 28 . \" laat lopdraga batha oc ökiör \" Brasks Cal 273 ."],"f":[]},{"a":"ekka bodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnbod? \" ffor vthan ekka bodhen \" SJ 344 ( 1468) . Jfr hyrn-, ordhbodh."],"f":[]},{"a":"ekke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äkke."],"f":[]},{"a":"ekke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äkke."],"f":[]},{"a":"ekorne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ikorne."],"f":[]},{"a":"ekäple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (ek)galläpple. galla . . . skaffiärn ok eekäple GU C 20 s. 305 ."],"f":["eek- )"]},{"a":"elaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dålig, usel. \" thee haffwa hafft en elaken scriffwara \" BSH 5: 178 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"elda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) antända, tända. \" syntes en hwit duffua röra hwars persone hiärta mz sith näff oc wptände j thy birinnande eldzsins lugha, . . . oc j somlikom eldhadis oc wäxste aff eth stort baal Mech 110. 2) elda, göra upp (och underhålla) eld i, uppvärma. kiemmenärane skulo forbiwdz malmbona effter thenne tiidh ath eelda badzstuffwner STb 1: 90 (1477). joan styngx husquinna pa norremalm zak vj (6) marck ore olydna, som hon giorde, ok ellade badzstuffwne \" ib 92 ( 1477) . \" twa män som ella badzstwffwona oc conwenth stwffwona \" PMBref 325 . smaswene . . . bör elle los bastoffue, naar wi bad Arnell Brask Biᴵ 32."],"f":["eelda STb 1: 90 (1477) . ella ib 92 ( 1477) ; PMBref 325 . ","elle Arnell Brask Biᴵ 32. limpf. -adhe: -ades STb 3: 24 (1492)),"]},{"a":"elda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["elda, upphetta, glödga. \" lät elda oghn som hetast \" Bil 506 . ST 14 . ogn . . . elladhir til bakningh MP 2: 74 . \" ib 1: 250. af eldaþo iarne \" Bu 208 . ib 501 . \" the wtan fore äru wita ey aff fför än alt husit är elladh (ignita; står i låga) \" Bir 4: 107 . "],"f":["ella . ","-aþer )","elda up , upphetta PM XLVII . Jfr up elda."]},{"a":"eldband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band af eld. \" bindher oss . . . mz eld bandum (catenis igneis) \" Bil 164 . Jfr elds band."],"f":[]},{"a":"eldbrander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) brand, eldsvåda. \" stadhen mz eldbrandh fördarffwandes \" MB 2: 33 . \" skade som them fatigom hände . . . medh skepbrot eldbrandh och hordhe aar \" FH 1: 150 (1495, gammal afskr.). ","2) brand, eldbrand. \" eth brinnande bloss äller en elbrand \" MB 2: 117 . ","3) bränsle. \" ad sepes recuperacio et ad vsum suum combustio, wlgariter dictum eldbrand et garthæfangh \" SD 6: 220 ( 1350) . - Jfr eldebrander."],"f":["elbrander )"]},{"a":"eldbrinnande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glödande. \" elbrinnandes iärn \" Lg 3: 156 ."],"f":["elbrinnandes )"]},{"a":"eldbruni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brand, eldsvåda. mykin eldbrwne (många eldsvådor) wardher Iv LX XX . ib LXXXI."],"f":[]},{"a":"elddrykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldsdryck. ingutu . . . brännande brännestens lugha eldryk Su 460 ."],"f":["eldrykker )"]},{"a":"eldebrander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) brand, eldsvåda. \" effter then skadelige eldebran som thenne fatige staden . . . vtoffuer gonget hafuer \" FH 7: 69 ( 1505) . ","2) bränsle. duos pramfarmæ de lignis dictis eldibrand SD 3: 24 ( 1311) . \" duos pramfarma de dødhvidh id est eldibrand \" ib 27 ( 1311) . \" quod curiam illarum spangæ, timberhug, næfrælup, eldæbrand, et feargang, in siluam sund libere habeat \" ib 4: 383 ( 1334), at leta sik ämpni (för brännande af tegel) aff elde brande (ad coligendas paleas) MB 1: 288 . - Jfr eldbrander."],"f":["eldi- . ","eldä- . eldebran (ack.)),"]},{"a":"eldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["igneus, av eld, eld. solena thär thränne natwr haffwir. eldelik natura. oc liws oc wärma SvKyrkobr 95 ."],"f":[]},{"a":"elder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) eld. \" the fyra elementa som är vädher och vatn iordh oc eldher \" Pa 16 . PM XXXIV . \" swa som eldin ok hitin aldre at skilias \" Bir 1: 115 . \" kom elder aff himpnenom oc brände abels offer \" MB 1: 162 . \" eldir kom lös \" KL 126 . öpte och gal som han ii elde laghe Bu 8 . brännande swa som iärn j elle KL 124 . \" herra iwan . . . slaar sik eld \" Iv 2561 . \" alle skrape eldh til sin kake \" BSH 5: 441 ( 1511) . Su 423 . \" syntis honum en aldra störste brännande eldher \" Pa 16 . tende storan eld Bu 22 . \" wi wiliom elda böta \" Al 6179 . - eld på smälthärd, härd. ingen bryte mer en sin retta eeldh BSH 5: 512 . (1512, nyare afskr.). hoo som annen trenger fra sin eld ib. \" hender naghen forsymma sin eldh \" ib. \" the eeldha, som nw i forbud tagna äre ib 513. \"","2) sacer ignis, ett slags sjukdom. PM LIII . ältir borth thän illa eeldh LB 3: 141 . for wtlenska elden ib 7: 23 . \" for ten onde oc vilda elden som kallas vtlenska eld \" ib 300 . - Jfr asikkia-, brännestens-, bäru-, forsumilsa-, hälvitis-, kol-, kärleks-, liughn-, mordh-, skogh-, skorstens-, skärsla-, stekara hus-, stuvu-, utbyrþa-, vaþa-, vangömo-elder."],"f":["eeldher . ","eller MB 2: 79 ; " ellir " Gr 299 ; MP 2: 250 ; ","ellin ib; Bo 232 ; ","elin ST 121 . ","illdher LB 3: 194 . ","eld . ","el MB 2: 137 . ","elde . ","elle KL 124 ; ","ellenom Bil 87 ; Bir 2: 138 . -ar),","elda tunga","eella- )","elds band","eldz . ","eldez )","elds gnista","eldz- )","elds hiti","eldz- )","elds kula","eeltz- )","elds lughi","eldz- )","elds sior","elds slef","eeldhz- )","elds studh","eldz- )","elds tunga","eelz- )","elds ughn","eldz wngn )","elds vadhe","ellz- )"]},{"a":"elder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) eld. garden . . . som her sten sture lot sancte örien aff brenna och eldh vtj satte, tha fiendenne kome fran stekith jn fore stadin STb 3: 339 ( 1497) . - eld; bål. ty dömpdes hon till eeldin Stb 1: 117 (1477). ","2) sacer ignis, ett slags sjukdom. Jfr Grön, Altnord. Heilkunde s. 99 f. - himilsker eleer, en utslagssjukdom hos får. faaren faa hemmelskan eldh them eldhen säges wara oboteliken PMSkr 241 . Jfr hälvitis-, kol-, liughn-, skärsl-, skärslo-, skörhets-, skörlifnads-, värme-, värmis-, älskogs-elder."],"f":["eller GU C 20 s. 282 . ","älder: äldhin MP 5: 133 . ","äller: ällin ib 7 . ","el: -yn HLG 2: 49 (1516), -in ib. eelder: eeldin STb 1: 117 ( 1477) . ack. eel Vis sten 4 . ","eledh GO 52 . ild STb 4: 221 (1511), 295 (1513): -en ib 5: 44 ( 1515) ), ","*elda kar","eldhe- )","*elds flodh","-flödh: -in Hel män 267 ),","*elds lius","-liuss PMSkr 6023 (senare avsskr.)), ","*elds spadomber","elz- )"]},{"a":"eldföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elddon, eldtyg. the (ɔ: fiskarna) skola haffua j sinne kista . . . elföre, tunder, swawel Arnell Brask Biᴵ 29."],"f":["elföre )"]},{"a":"eldföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elddon, eldtyg. PM 9 ."],"f":[]},{"a":"eldglödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glöd. \" warda eldh glödar holda mz eneasko \" LB 4: 341 ."],"f":[]},{"a":"eldglödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (eld)glöd. carbunculus är en dyr sten skinande mykith oc synes j mörkeno som en eld glödh PMSkr 463 . haffwes eldglödher tre äller fira ib 514 . \" stryk thet pa nokoth blankth järn, oc wärm pa eldh glödher \" ib 429 . \" eldh glödhen ökes och blässes medh handh bäliom \" ib 621 (senare avskr)."],"f":["-glödher ) , "]},{"a":"eldgnista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= elds gnista. Pa (Tungulus) 35 . Ber 58 . LfK 235 ."],"f":[]},{"a":"eldiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldstål. \" ffugillus . . . eeliärn inde fugillare slaa eeldh \" GU C 20 s. 297 ."],"f":["eeliärn GU C 20 s. 297) , "]},{"a":"eldkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärl hvari eld bäres? kärl som sättes öfver elden, kokkärl? BSH 5: 529 ( 1513) . - rökelsekar. MB 1: 405 ."],"f":[]},{"a":"eldkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärl att sättas över elden, kokkärl. \" eeldhkar, kätzslar oc grythor \" FMU 3: 412 ( 1447) . ib 4: 89 (c. 1455). Jfr elda kar."],"f":["eeldh- )"]},{"a":"eldklimper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["globus igneus, eldklot, eldmassa. Su 413 ."],"f":[]},{"a":"eldlughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldslåga. \" jsaon . . . fik först see oxena eld logha fräsande aff sig j wäderid \" Troj 20 ."],"f":["-loghi )"]},{"a":"eldmyria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldmörja. \" stek thz . . . i eldmyriona \" LB 3: 199 ."],"f":[]},{"a":"eldmyria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldsmörja. \" säth thet paa heta asko oc eldmöryo en dagh oc nath \" PMSkr 414 ."],"f":["-mörya )"]},{"a":"eldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["igneus, af eld. \" helias . . . vpfor i hymilin i elloghom vaghn \" MP 2: 102 ."],"f":["ellogher )"]},{"a":"eldpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glödpanna, rökelsekar. \" arula, elpanna \" GU 8 . \" tag orma gress rooth oc bren i eldpanno \" LB 7: 46 ."],"f":["elpanna )"]},{"a":"eldpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fyrfat, glödfat, glödpanna. \" arwla . . . eeldpanna ok halster \" GU C 20 s. 38 . at clärkiana altiidh hafua eeldh j eld pannana oc samalundh koor klärken j panna pa hwario koor ÅK 64 ."],"f":["eeld- )"]},{"a":"eldsior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldsjö. \" j heluitis eld sio \" MP 1: 242 ."],"f":[]},{"a":"eldskinande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eldglänsande. \" \" MB 2: 387 ."],"f":[]},{"a":"eldskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glödande metallskiva använd som pinoredskap. the gingo thululegha wndhir alzskona pinor, for gudz skuld, hat thz hällir war häktilsehws, korsins dödh, boior kloffwar, brännande eldh skiffwonar (laminas ignitas) SpV 405 ."],"f":[]},{"a":"eldsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["igneus, af eld, brinnande. \" et (ɔ: diäfla kön) är elzlikit oc lughande \" Bir 3: 199 ."],"f":["elzlikin )"]},{"a":"eldsputa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldspruta, ett slags svärmare som nyttjades vid murars försvar. \" görs eldh spwthor til ath wärya mwra mz \" PM 6 . ma göras elspwtor aff the blendyngenne smältho ib 7 . \" thz är en grym eldh spwtha \" ib. \" manga eldhspwtor til samman ib. \""],"f":["elspwta )"]},{"a":"eldstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldstad. \" focus . . . eelstader ok eller \" GU C 20 s. 282 . ffocarium . . . ell-stader ib. then verdoge canokken . . . gik til eeldstaden ther eelden gömpdes j kirkiona J Buddes b 151 . mönaren skal . .. färdoghen holla eeldstadhen oc skoorsteenen VKJ 240 (c. 1500)."],"f":["eeld- . ","ell- GU C 20 s. 282 . eelib)"]},{"a":"eldsto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eldtiuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eldöxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-yxe )"]},{"a":"elefant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elefant. \" elephanter xxxij M fulleliga öffdhe til örligx \" MB 2: 237 . \" elephantana öffwadho the oc hidzadho til örligx ib. \" ib 219 . Jfr fil."],"f":["elephant . ","-ar . ","-er )"]},{"a":"elefanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= elefant. \" hafwir spekt thz gryma panteer oc bundit thz stora elephanteer \" ST 217 . Jfr elpender."],"f":["elephanteer )"]},{"a":"elektion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["val. idhra nådhe är oss stoorlika oblide for the elction, som wij giordom äpthir waar aflidna kiära herra ärchebiscop . . . i thy ath wij waldum wan domprost i hans stadh Lindblom Äbval 8."],"f":[]},{"a":"elektus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benämning på en vald men icke av påven invigd biskop. doctor hemming gadh, electus i lincöping BSH 4: 324 ( 1502) . ib 325 . then verduge herren, her electus aff linc[öpung] ib 5: 173 ( 1507) . ib 292 ( 1508) ."],"f":["ilectus BSH 5: 292 ( 1508)","ilethus ib), "]},{"a":"element","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["element, grundämne. \" al ting ärw skapath aff fira element som är aff jordenne, wathneno, eldenom oc wädhreno \" PM XXXIV . ib XXX, XXXI o. s. v. LB 7: 178, 180, 182, 183 ."],"f":[]},{"a":"elemente","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= element. \" the iiij elemente ware honum j moth \" Lg 3: 27, 703 ."],"f":[]},{"a":"elf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se älf."],"f":[]},{"a":"elixir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elixir (ss alkemiskt preparat för framställning av guld). tha bliffwer thär aff elixir til ath litha oc wmwända selff j gwl PMSkr 380 . \" thet är elixir, aff hwilke ij lod kastas paa 50 lod smälth selff oc wm skiffther thet til goth gwll \" ib 421 ."],"f":[]},{"a":"ella","b":[],"c":"","d":"","e":[" , eller etc. se älla, äller etc."],"f":[]},{"a":"ellivo","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ällivu."],"f":[]},{"a":"elpender","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elefant. \" thz stora elpen deer \" MD 53 ."],"f":["elpen deer )"]},{"a":"elände","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ällände."],"f":[]},{"a":"ember","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["imma. \" then eem ther aff swdno malyrth gar \" LB 2: 46 . ib 4: 350 . then samma ember som gar wr herra abota halsse AS (Cod. Verel.) 60 . \" lathe sidhan then emin ga op vndir howdith \" LB 1: 96 ."],"f":["eem )"]},{"a":"emisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från staden Einbeck (Eimbeck) i Hannover. for emest öll xj öre vj penninge Skotteb 369 (1461, Kämn) . thet ölith, som forfalsket warth i swa motto, ath thet saaldes fore eemyst ööl och thet war lybbest taffel beer STb 1: 21 ( 1475) . ib 55 ( 1476) . embstööll HLG 2: 19 (1510). Jfr emker öl."],"f":["emest . ","eemyst . ","embst ) , "]},{"a":"emisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" FM 191 ( 1504) ."],"f":["emysker . ","empsker . ","emist . emyst. empst),","empstööll"]},{"a":"emker öl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öl från staden Einbeck (Eimbeck) i Hannover. xxv stopp emker öll Skotteb 369 (1461, Kämn) . Jfr emisker."],"f":[]},{"a":"en","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en, jumiperus communis Lin. \" juniperus een \" LB 5: 82 . "],"f":["een )","enabär , ","ena ris , ","ena vidher","enä- )"]},{"a":"en","b":[],"c":"","d":"räkneord, pron. och obest. art. ","e":[" L.","räkneord. unus, en, en enda. \" gitär þätt . . . pröwät oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). än är sandar guþ Bu 182 . KS 7 (16, 7) . \" aff eth haar ok eth wardher man skalloth (caluum deciduus crinis facit unus et unus) \" GO 98 . \" manzens houþ som eet hauar flere vit \" Bu 185 . \" thy är j tholko eet (unicum) raadh \" Bir 2: 59. thz mat thu väl ledha til enna thänkilsa (in unam meditationem) Bo 88 . \" hwilkin tima marghe män skulo saman wara, tha skulo the alle wara ene (utgöra ett helt), antiggia et rike eller en stadh eller en boskap \" MB 1: 102 . \" sagde ihesus thil then ena (ene, ende), som atir kom \" MP 1: 279 . - i förbindelse med tiughu o. s. v. böþ enom manne ok tiughu Bu 140 . - i förbindelse med följande annar, þriþi. þär af taka en lutt vi, annan maalsäghandin, oc þriþä näfnden SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). en lutin takin wi, annan malsäghande, oc þriþiä hundärit ib. skipaþo een delen tel guz mönstar ok þiänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap Bu 3 . KL 18 . \" een saar ok annar skrä thrän tridhi wäth ey hwat han faar \" GO 401 . \" bivte opp a thinge eno oc andro (d. v. s. på två efter hvarandra följande ting) \" TB 74 . - den ene af två, oftast i förening med ett följande annar. KL 7 . \" en af þöm skal vara domärä vm all mal vm et ar oc annär þerrä vm annät \" SD 5: 638 ( 1347) . \" fästir han een fotin j bradhina oc mz androm leta han huar han maghe fästa fotin stadhelica \" Bir 2: 210 . ib 229 . tha talar then ene til then andra (Cod. B en til annan 549) MB 1: 230 . \" giwer mera nadher enom än androm \" ib 448 . ib 449 . \" en het erper oc annar het örtwn \" Di 204 . then ena (för ene) het eggerd oc annar ake ib 173 . \" hafde tha mist sit ena öga ib 171. Jfr annar. - superl. ende. mz et enast ordh \" TB 71 . Fl (Cod. C) 1979 . MB 2: 46, 59, 108 . \" millastom oc enastom gudhi \" Lg 3: 452 . \" then eniste man i kwnne slaa edher liit til \" BSH 5: 86 ( 1506) . ","2) en och samme, samme, enahanda. \" fingo een ansuar af allom \" Bu 152 . \" han döpte tel cristo a enom dagh þry þusand carmen \" ib 100 . \" the badhe tholdo dödh vm een dagh ok i enom stadh \" KL 177 . manne ledhis rat widh een math GO 339 . \" willo wi bedhas os allom ena graff mz thinne redhas \" Al 10498 . nat ok dagh är thöm all een Fl 1035 . \" ängla natwra är ey all en vtan mangfald at tale \" MB 1: 491 . all the thing som lydha nakralund vnder et the äre nakralund all een ib 36 . \" ib (Cod. B) 538. en ok thän sami, en och samme, den samme. thän same tekna eeth oc thz sama \" ST 400 . ","3) enig, ense. \" matto the aldrighen wäl enar wardha \" MB 1: (Cod. B) 536 . \" hwem thessa kunde wardha eena then (den om hvilken desse kunde varda ense) sculle thera höfuitzman bliffwa \" RK 2: 2284 . \" the . . . wordhe thes eena \" ib 2451 . ","4) solus, ensam. \" som een skal skyt föþas af renne mö vtan smit \" Bu 63 . \" ängen skal sik enom nokra guz naþe egna \" ib 153 . ib 495 . KS 4 (7, 4) . Iv 3948 . thz ena jak siälwir giorde som är syndin Bir 3: 385 . aff ensampne ok enne gudz dygdh ib 2: 113 . trösta sins ens skiälum ok rådhom KS 72 (176, 79) . mädhan the ganga twe ene saman MB 1: 200 . ib 376 . Bil 610 . ","5) en, någon. \" en þera \" Bu 173 . \" en mötte hanom \" ib 172 . \" nero böþ enom göra som han baþ \" ib 102 . länte enom . . . hundradha skillinga KL 22 . \" sinom enom riddara (en sin riddare, en af sina riddare) han thz bödh \" Al 5869 . \" en hans dicipulus \" Bu 100 . \" gvz ängel kom een dagh tel ioakim \" Bu 4 . \" aff nakre enne släkt (af en viss slägt) \" MB 1: 449 . \" ginstan sprang aat hänne en riddarin (en af riddarne) \" KL 342 . \" gik en quinnan (en af qvinnorna) diärflica fram \" ib 372 . faar man en dräpa MB 1: 335 \" jak screff ede till . . . hwad for en jak haffwer till granne \" BSH 5: 381 ( 1509) . - man. en bether aldreg wel med then hwnd man scal drage till skogx FM 645 ( 1516) . är bätre at en tigher än mena onth then han goth sigher RK 2: 4840 . SO 19, 20 . - pl. i förening med följande räkneord: omkring, ungefär. tetta varar vider ena sex eller viij timar LB 7: 311 . i blandh ene x eller xij bugxskin BSH 4: 352 ( 1503) . - i samma användning äfven formen en oböjd. met en hundrade swenne FH 6: 84 (1495, afskr. fr. 1500-talet).","obest. art. en. \" af eno halwu lifspundi vax \" SD 5: 563 ( 1346) . \" eet helt par cläpä ib. een kalc \" ib. \" wi hafuum giort et skipte \" ib 6: 180 ( 1350) . \" en ridare riktar ok miok rumgiäuir \" Bu 18 . þa en höghtiþ com ib. \" var þär en väþur i hans like ib 102. runno hans öghon som en kälda \" ib 100 . \" äftir ens trulkarls radhe \" KL 18 . \" giordhe . . . sik fulottan oc eet wtwrak af allom \" Bo 30 . \" som en gudh oc ekke som man \" Al 225 . \" et grympt leon hawer til sidh at sla margh sma diwr nidh \" ib 83 . \" ligge j torneom ena siw nätter \" MEG (red. A) 55 . - en sättes efter ett af sva föregånget adj. (jfr sva). war swa mäktogh en man Al 707 . - i pl. swa margh en land Al 2895 . någon gång efter alder. vm alt et aar KL 40 . Bruket af en ss obestämd art. är i lagarne sparsamt, i Bu och MB 1 \" oftare förekommande, men icke allmänt. - gen. sing. ens, se detta ord. - superl. n. i obest. form. ss adv. enast, endast. ey var i clostreno vtan eet brödh enast Kl 333. räknas allom almoghanom til hwilkit en man enast giordhe \" MB 2: 17 . ib 112 . Lg 3: 263 . \" thw ey änasth forsmar wara gwdha, wthan iemwell sägher thw ath the äro dyäffla \" ib 118 . ib 122, 138 . - superl. n. i best. form. ss adv. enasta, endast. jnthe stridz folk är farlikaren än sollanära som enasta wilya liffwa aff the konstenne PM 15 . - I förening med prep. bildar en adv. uttryck, hufvudsakligen slutande sig till ordet i bet. 1 och 2. ","1) allenast. \" var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii iorþprike eigh at eno andeleca . . . vtan ok licamleka \" Bu 15 . ib 8 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). MB 1: 410 . \" ey aktir han älla skötir gul älla välloktande oc dyra yrte älla dyra stena vtan at ena sighran stadh oc fäste \" Bir 2: 210 . \" ib 3: 170. \"","2) åtminstone. \" flögþe niþar at eno siaxtighi alna högþ a iorþena \" Bu 168 . ","3) likväl, icke dess mindre. \" han skal thz alth ath eino gielde \" MD 12 (i en norvagiserande hds.). ","4) oafbrutet, allt jämt? \" halla sina enthrätto ä fram at eno i sino oskällico atirhalle \" Bo 137 . \" han laa siuker alt vt at eno, väl fämtighi dagha \" KL 317 . \" som han hääddo ä wt at eno som han hafdhe varit thän ömblike yttarste forlatin af gudhi \" Bo 196 . ","1) endast, allenast. \" härbärgiar . . . eigh at enost hänna sial ok anda vtan ok licaman \" Bu 15 . \" þär drypar eg af at enasto högfärþe vtan man ga (för manga) andra synde \" Bir 4: (Avt) 181 . KS 2 (4, 2), 27 (68, 29) . Bo 5, 32, 85, 107, 112, 117, 140, 178 . MB 1: 173 . VKR XII . Bir 1: 8, 123, 124. Su 192 . LfK 140 . alre . . . var iak vtan thik . . . vtan nu at enast Bo 26 . \" the hafdho värlz rikedomal til gudz hedhir at enasto \" Bir 3: 124 . \" ib 4: 26. änkte letadhe iak . . . vtan atenast thunnau kost ok klädhabonadh \" ib 1: 120 . ib 101 . KL 106, 302 . at enast man af litlo komin Bo 5 . \" vm iak at enast finge taka vppa fallenom a hans klädhom tha vordhe iak heel \" ib 72 . \" at enasto görin mz mik thässa miskunnena \" ib 206 . KL 20, 23 . ","2) åtminstone. \" vm människian vilde ey älska mik for thz at iak skapadhe han, matte han at enast älska mik thy at iak atirlöste han \" Bir 2: 215 . ib 1: 119, 3: 135, 391 . Su 62 . 362.","1) till ett ställe. \" tha sampnas israels dötter til ens (in unum) \" MB 2: 109 . ","2) öfver ens, ense. \" han och jach äre swa till ens \" BSH 4: 253 ( 1500) . \" til ens varda (komma öfver ens) nar the thera retta gilles drych holla vele \" SO 193 . som iac til eens ward met tigh FH 4: 56 ( 1457) . BSH 4: 151 ( 1492), 181 ( 1494). (een för ey MD (S) 240). Jfr genom en."],"f":["een . ","än Bu 182 ; KS 4 (7, 4) ; Bir 2: 229 ; GO 540 ; SO 13 ; Ber 269 ; SD NS 2: 187 ( 1409); ännä ib 1: 31 ( 1401); äne Lg 3: 118 ; ","änasth ib. " in " Al 5495 . ","et . ","eet . ","ät SD NS 1: 11 ( 1401), 31 ( 1401). jt Su 312 . ","ith SD NS 1: 656 ( 1407); MD (S) 297 . et suff. vid föreg. verb: hadet feste RK 1: (sfgn) s. 190: stundom betecknas detta ord genom en siffra som skrifves i el. j superl. enaster. enister: -iste BSH 5: 86 ( 1506) . ","enasto . enosto. enost (kanske snarare att fatta ss ack. n.); se at enasto), ","at eno","at enasto","atenasto Bir 1: 101, 124, 4: 26 . at enasta Bo 140 . " at enast " MB 1: 173 ; Bo 5, 26, 32, 72, 178 ; Bir 1: 8, 3: 135, 391 ; LfK 140 . ","aatenast MB 2: 109 . " åt enast " KS 2 (4, 2), 27 (68, 29) . ","atenast KL 23, 106 ; VKR XII ; Bir 1: 119, 120, 123, 124, 4: 26 . at enost Bu 15), ","ivir eno","til ens , "]},{"a":"en","b":["pn","al"],"c":"pron. obest. art","d":"pron. och obest. art. ","e":[" L.","- en efterställt adj.-attributet. sua litla ena bro Pa 19 . \" saa dana ena iomffru \" Lg 3: 633 . \" thät stora saarith . . . hwilkith thu siälwer kärdhe fför sancto bärnaardo, at thät war tik swar stor oc besk en pina fför the andhra saaren \" SvB 188 . the haffde . . . giort ther ena nya raa aff fä wägis raa oc andra ena ra pa hangas märke Svartb 480 ( 1464) . \" sva mykit som halfft en hussaradh midh igönom stoffuan \" VKJ 161 . - ivir ena didho, avsides, å sido. seorsum auderbium discretium öffuer äna sidho GU C 20 s. 568 . sepono . . . öffuer äna sidho sätia oc othskilia ib s. 569 . - af en stadh, ur stället. stadogt staar hon (ɔ blidan), nar hon slaar löss, saa at foten röris ey aff en stad BSH 5: 147 ( 1507) . (Jfr Terner, Räkneordet en, s. 176). - superl. n. i obest. föller meg tiill tw aar här äpter, oc mith swärd är wid syna makt, hoppas jac forwist meg enast j myns kraffzs mäktoghet offwerga oc offwerwynna, saa ath ey enast tw, wtan alla the ypesta aff grecanas häär . .. skullo the (the öferflödigt) störttha grymmeliga mz hardom död for mynom håndom Troj 166 . ","2) bestämt, nödvändigt. Se Sdw 2: 1212. "],"f":["een . ","ein STb 5: 56)","in HSH 19: 178 ( 1508) . ","et . ","eet . ","eedh Svartb 384 ( 1441) . eit STb 5: 217, 220 (1519). eith ib 217 ( 1519) . ät(h) SD NS 2: 591 ( 1413) . ","it SJ 2: 126 ( 1488) . pl. ene BSH 5: 157 ( 1507) ., 348 (1509) (se ex. under 5). ack. fem. enar YVGL Retl 11. enär ib þ 31 (se ex. undr 1 och jfr Terner, Räkneordet en s 48). superl. enaster. -estrer. -ister), räkneord, advl. (jfr unde 2), ","at enasto (adhenastha PMBref 317 . ","adenast GU C 20 s. 203), endast, allenast. dumtaxat aduerbium qualitatis idest tantummode adenast ok ey flere GU C 20 s. 203 . " oc fingrom wi brödranns adhenastha scriffwilse mädh tessom breffwisara aff norge är (ɔ: allenast den brödernas skrivelse, som sänts med etc.) " PMBref 317 . ","ivir eno (ower eno. offuerene STb 2: 193 (1487)), 1) över ens, ense. - vardha ivir eno, komma över ens, besluta. eodem die wordo borgamesterne och radit swa offuerene, ath STb 2: 184 (1487). - komma över ens (om). med gen. thäs. thäss wordho the ower eno vppa badha sidhar met sampthyktom godhuilia therä FMU 1: 382 ( 1381) . oc wiliom wi oc sculom tha thes ouer eno wardha Rydberg Tr 2: 660 (1396). ","*um eno , över ens, ense. tha han (ɔ husbonden) war om eno wordhin medh them (ɔ arbetarna) om thera dagxlön MP 5: 157 . lJfr um ens Ssw 1: 225."]},{"a":"en stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett ställe, någonstädes. Di 225 . Lg 3: 194 . Jfr enastads."],"f":["-stadz )"]},{"a":"en stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett ställe, någonstädes. aff them swa göra scriffwar apostolin endhz stadhz MP 5: 22 . ib 26 . Jfr enastads, enom stads."],"f":[]},{"a":"ena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förena. \" at vi skullom vara enadhe i kärlekenom \" Bo 77 . Bir 3: 300, 341, 449 . \" älskoghen är enade dygdh \" Su 393 . - med dat. och ack. \" ena han kötino kötit oc benin til been \" Bir 2: 175. älskelikhet til gudh vm hulkin trone oc otrone enas suasom een licamme sino hofdhe gudhi ib 225 . sandir mandombir enadhir gudhdomenom ib 4: 253 . - med ack. och prep. til. \" \" Bir 2: 175 . - med ack. och prep. mädh. \" kärlekin enar siälina mz gudhi \" MP 2: 101 . Ber 225 . - Jfr for-, til-ena."],"f":[]},{"a":"ena","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. ","1) en gång. \" nar thz ena hafwir sina frukt vntfangit \" ST 215 . ","2) endast, allena. \" thz wiste ängin vtan han ena \" Iv 62 ib 810 . RK 2: 5301 (ordet kan dock i denna användning fattas ss adj.). B) adj. ensam. man skal sik ära tho man eno ware GO 781 . \" klares ena for mik gik \" Fl 1660 . Iv 1010, 2475 . Fr 21, 84 . Di 174, 253, 301 . wiliom wi rida twa ena ib 287 . \" han taladhe tha vidher sik ena \" Fr 131 . Al 10027 . Va 13 . Lg 3: 134, 142, 152 . Jfr allena."],"f":["eno . ","ene Iv 1010 ; Di 174 ),"]},{"a":"ena","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["adj. ensam. Se Sdw 2: 1212."],"f":[]},{"a":"ena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avsöndra, avskilja, skilja ut. tesse gode men synte och enede per monssons sielboda rum fran dixstadz sieleboda rum, huar han skulle bygge STb 5: 39 (1515). tesse synte o enede per mongson fran hans dingxstadz boderum, huad han skull[e] bygge ib. - Jfr for-, ivir-, til-ena."],"f":[]},{"a":"enadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enighet. \" syndrar enadhin \" Bo 146 ."],"f":[]},{"a":"enaledh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leþ."],"f":[]},{"a":"enalund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lund."],"f":[]},{"a":"enan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening. \" \" Bir 1: 80, 3: 373, 449, 4: 240, 271 . \" at göma thes helgha anda samhellis enan (unitatem spiritus) \" MP 2: 110 ."],"f":[]},{"a":"enast","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se en."],"f":[]},{"a":"enastads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett ställe, på samma ställe. \" som the hafdo standidh alt ena stadz qvarre \" Ansg 179 . ","2) någonstädes. \" Di 21. \" Su 355 . Lg 3: 250 . Jfr en stads."],"f":["-stadz )"]},{"a":"enastads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett (visst) ställe, någonstädes. swa sagde han (ɔ Jesus) siälffuer eenstadz j the hälga läst MP 4: 27 . \" eptir thy ena stadhz scriffwat staar j eno järtekne \" ib 5: 69 . ib 84, 160 . Jfr enom stads, en stads."],"f":["ene- MP 4: 27 . ","änna- ib 5: 81 . ena stadhis ib 5: 60 ),"]},{"a":"enaster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se en."],"f":[]},{"a":"enastund","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["en gång (i tiden). then sama sedwänian hultz och enastund j abo biscopsdöme som anderstadz j rikit, en tho at hon war nederlagd fore nogra saka sculd Svartb 382 ( 1440) ."],"f":[]},{"a":"enbetter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enfödd. \" gaff gudh synom eynbornom som meer pino thola än nokre menniskio ij jordhrike \" Saml 6: 159 (Tolf mäst). ib 158 ."],"f":["eyn- )"]},{"a":"enbredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["av enkel bredd. liii (3) rwlla enbret lärofft JTb 29 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"enbrädhespiker och","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kortare spik. ɉ (1/2) mark for twebrede spike, oc for enbrede spika for v öre Skotteb 409 (1467 ; Kämn). jᶜj brede spyka (ɔ: 100 en brede spyka) ib 454 ( 1472) ; Kämn). - koll. än hanom ((ɔ: mattis trolle) vij (7) artich til ijᶜ (200) enbredes spick til maktit östan til SSkb 158 ( 1506) . iiijᶜ (400) ij-brädhespik ok iiijᶜ (400) enbrädhespyk HLG 2: 14 (1510). vijᶜ (700) enbredzspiik ib 46 ( 1516) . \" köpthe jach i distingxmar[k]naden jᵐ (1000) enbrädisspiik \" ib 57 ( 1517) . Jfr tväbrädhespiker, tväbrädhsspiker."],"f":["*enbrädhsspiker"]},{"a":"enbyrþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enkel, af enkel väfnad? \" enbyrþ kapa älla mantol \" Bu 100 . Lg 947 ."],"f":[]},{"a":"enbända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envishet. Ber 245, 247 ."],"f":[]},{"a":"enbända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envishet. fämpta (högfärdens trappa) är enlarghhaeth oc enbända SvKyrkobr 353 ."],"f":[]},{"a":"enbändelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envishet. \" \" Lg 3: 290 ."],"f":[]},{"a":"enbänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis. \" Ber 304. \" LfK 159, 208 ."],"f":[]},{"a":"enbändin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis. Al 3161 ."],"f":[]},{"a":"enbändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis. \" \" Lg 3: 417 ."],"f":[]},{"a":"enbändoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envishet. \" \" Lg 3: 417, 418 ."],"f":[]},{"a":"enböte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"endaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ende","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. L. ","e":["ende. \" han var hans eghin oc ende naturlike son \" Bo 184 . \" han gaf sin enda son \" ib. \" thu spardhe ey thino endo barne \" MB 1: 202 . \" miin enda hielp \" ST 461 . thins kärasta sons pino forskullan är mit ända hop oc min enda helsa Su 219 . \" han är then endhe som iak aktar \" ib 86 . MP 1: 67, 132 . RK 2: 2947 . ST 102 . Su 3, 41, 47, 85, 98, 99, 120, 136, 161, 415 . Lg 984 . MB 2: 172 . LfK 5 . - superl. ende. hans endasta dotter MB 2: 105 . Su 49 ."],"f":["ende RK 2: 2947 . ","enda . ","endha Su 29 . ","eenda ST 102 . ","endo MB 1: 102 . ","enda MP 1: 67 . ","enda Su 161 ), "]},{"a":"ende","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. L. ","e":["ende. jac tror a gudh fadher alzwalloghan skapare hymmels oc iordz. oc a hans ända som van herra ihesum christum Skrt Uppb 224. snarliga opsöktes jumfru ouer alla ärligin j sidhum, riik ok fagher ok synom ärligom foräldrom eendha dotter J Buddes b 73 . - sup. ende. o herra endaste son ihesu christe JMÖ 176 . (de) sworo, ath the ey haffde . . . besathet aff hans gotz pa en endasta pening STb 3: 210 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"endels","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till en del, delvis. \" en dels radenom nerwarande \" SJ 179 ( 1449) . \" hon är samansat een deels aff sancti bernardi reghlo \" VKR 55 . min wisdombir maa endels wndirstas oc begripas än aldrigh fulkomplika Bir 4: 91 . \" eendels äre the dieflä ok eendeles adams barn \" LfK 239 . RK 2: 243, 8627, 9165 . MB 2: 41, 141, 155 . Su 265, 365 . haffue the . . . oss vnderuist om en deelz, hwat tinde ther a ferde äre BSH 5: 107 ( 1506) . - substantivt i st. f. en del. MB 2: 238 . \" endels ther aff til hörir hircano \" ib 286 . Jfr en del under del."],"f":["een deels . en deelz. eendels. eendeles),"]},{"a":"endels","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) till en del, delvis. andra helffthen aff gaardhen hörer domkirkione til met mins faders eighen wilia oc befälingh oc än eendelis for hans geeld Svartb (Skolkl) 502 (c. 1470). huilkit godz jak lagliga fanghit haffuer aff andris hwitte, borghare j abo, sompth j rettä jorda skiffte oc endelis met köpe ib 507 ( 1472) . huilke swmma vpboren är, endeels kendes sig forscrifne per laurensson vpborit ok eendels renholt kyrkiowäriende SJ 2: 117 ( 1488) . \" tha sato fore retta j radzstuen her sten sture . . . borgamestarna och radit endeelz \" STb 3: 442 ( 1499) . - ? gud goffuit j wille kalle honom hem i gän til westergylland. her haffuer han warit alt förlenge endelss HSH 14: 66 (1525?, Brask). - ofullkomligt, bristfälligt. ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skal thz wttömas som widher nakon syndhirlikin deel är. wi seem nw swa som j speglenom ok j mörkom liknilsom, tha änlithe widh änlite. nw känner jak endels (ex parte), tha skal jak känna, swa som jak är kändhir SpV 230 . \" i därtill svarande adj. anv-: ofullkomlig, bristfällig, »ett styckeverk». nar thz kombir som fulbordokt är, ok thz görs tompt som eendels ällir aff dele är \" ib 495 . \" eensdeel för eendeels?: swa länge thz kombir, hwilkit folkmplikit är, ok thz wttömis som eens deel l(ex parte) är j fädhirnis landeno \" ib 579 . - substativt i st. f. len del. samma [dagh] stodh jaco vtter vp i retten fore en delz aff radet och vplot hans persson sutor en sin gard vestan mwr STb 2: 175 ( 1486) . SJ 2: 140 ( 1489) .","2) endast. \" han är en bandzman och aldelis fförsaket sancti ffrancisci habitum, icke endelis her wtan til fforend j danmark \" STb 4: 263 ( 1512) . - Jfr del."],"f":["eendels . ","endelz . ","eendeelz . ","indels Svartb 493 ( 1468) . ","endelis ib (Skolkl) 507 ( 1472) . MP 4: 90 . ","eendelis Svartb (Skolkl) 502 (c. 1470)),"]},{"a":"endivia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*endivie bladh , ","*endivie frö , ","*endievie vatn , "]},{"a":"endräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverenskommelse. \" endrakth ok stathfestilse til tesse förscriffna skroo \" SO 7 (fr. 1437). SJ 66 ( 1437), 152 ( 1447). SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) endrägt. \" vnio, endrägkt \" GU 3 . \" synderskär j clostreno endräktena \" Bir 4: 29 . \" endrakt oc kärlek \" LfK 107 . \" mz frid ok endrakt \" MD (S) 231, 292. swo wel fatiga som rika til fridh, eendraght oc bestandilse FH 1: 39 (1458, gammal afskr.). Su 21, 72, 309 . \" alla mina inälffuana endräkt (congeries; alla mina inälfvor i förening, hela mitt inre) \" ib 104 . - villighet? hörde . . . thera stormande endräkt (orig. har animi magnitudinem) som the haffdo til at stridha före theris fädhernis land oc laghom MB 2: 322 . - samstämmighet, öfverenstämmelse. celum oc cella haffwa skylskap oc endräkt i nampnet LfK 60 ."],"f":["endrakt . ","endracht SJ 66 ( 1437) . ","eendraght ib 152 ( 1447); FH 1: 39 (1458, gammal afskr.)), "]},{"a":"endräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["endräkt; gemenskap. swa lenge the äru j thes helge kirkes eendräkt (in commuione ecclesiæ) SvKyrkobr 171."],"f":["eendreght Abbedval i Vkl 91 )"]},{"a":"endräktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["endrägt, endrägtigt, enhälligt. Bir 5: 3 . RK 3: 1888, 2501 . MB 2: 154 o. s. v. Lg 3: 49 . SO 34, 163 . SJ 8 ( 1423), 57 ( 1430), 182 ( 1449)."],"f":["eendräkteligha RK 3: 1888, 2501 . ","endräkteliga MB 2: 154 o. s. v. endrekteliga ib 149 . ","endrektelige SO 34 . ","endrekteligan ib 163 . ","endräktliga PK 224 . ","endreghtaliga BGG 316 . ","eendraktelika SJ 8 ( 1423) . ","endraktelica ib 57 ( 1430) . ","endrakteligha FH 5: 36 ( 1466)),"]},{"a":"endräktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["endräktigt, enigt, i endräkt. (de) kiendos sick endrekteligan och wel forlikte wara til en fulkomen ända oc aatskilde om the thräta som them i millom war om begges therris tompter SJ 2: 12 ( 1475) . - endräktigt, enhälligt. wii . . . declarere endrarecteligen epter lagen, ath sweriges riiche böör och tilhörer . . . konunhg cristiern Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . \" helst medan at alle the falsche article oc lääror som han (ɔ: Luther) i fraa sig gifvet hafva mest til förende warit i mongom helgom conciliis samfellegen och endrekteligen i the helge cristna kyrkia dömbde för ketterij oc ochritelig lärdom \" HSH 13: 53 (1524?, Brask). - samfällt, gemensamt. komo for rettin hanis falkinsten och gamble pedher rytther och bliffuo bade endregteliga godh fore the effuedeelar, som henrik wägenär äro tilfalne STb 1: 337 (1482). j menniskiom är han älskeligin thy at han är theres gud ok the äru hans folk . . . ey ouergifuer han eller vedherstygges naghan besynnerliga vedh sik, thy at han alla endrecteliga älskär J Buddes b 160 ."],"f":["-ligen Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) , HSh 13: 53 (1524? Brask)), "]},{"a":"endräkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["endrägtig, enhällig. \" \" MB 2: 24 . Lg 3: 293 ."],"f":["endräktelighin: -lighit MB 2: 24 ),"]},{"a":"endräkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["endräktig. FMU 3: 225 (1441, gam. avskr.). - ense. Se Sdw 2: 1212."],"f":["endrackte- FMU 3: 225 (1441, gam. avskr.)),"]},{"a":"endräktelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["endrägt, öfverenskommelse. \" the wille alth wara offuer en endrectelighet huat som the wtgöre wille \" BSH 5: 152 ( 1507) ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"endräktelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lendräkt, enighet, sämja. \" serdeles thenna statuta, privilegia, aricla, stykke ok ärende her äpter scrifvas . . . the helge kyrke til rolikhet, sveriges radgifvarom frid, endregthelichet ok alle rikens menichet sämia ok godan kerlek \" Hist Handl VIII 1: 38 (1474). ath wij swa enlige och ewighe meder semie och kerlige endrechteligheet offerenthe erom STb 3: 177 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"endräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) endrägtig. \" \" Bo 137 . \" sculu syster oc brödher wara eendräghtughe \" VKR 20 . \" at taka flere än the sielff wilia oc mellan sik kärlicha endräghtugha wardha (komma öfver ens om) \" ib 9 . ","2) öfverensstämmande. helgha pawa skipan ordini sancti saluatoris . . . alloledhis samlydhugh oc endräghtugh VKR 54 ."],"f":["endräghtugher )"]},{"a":"endräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enig. (vid val av abbedissa) skola alla swa brödhir som systra eendreghtoghe wara Abbedval li Vkl 75."],"f":["eendreghtogher )"]},{"a":"endräktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enhet. \" än thogh at margha handa ok othalighin sigias aff sonenom, hwilkin han enkannelika haffwer aff fadhrenom a ntruinna wäghna, tho likawäl at loffwaskolande enhethinna ällir endräktoghetinna sacramentum (unitatis sacramentum), skipthir, han mz the hälgho kirko almenneligha mz nadhinne \" SpV 189 . - enhet, enhetlighet. skulen i oc thet wita at fori gudz hedhir skuld oc wars rikes bestandelse oc tungona (ɔ språkets) eendräktugheet i swerike, tha wilyom wi them alla til nadha taka, som nadher wilya sökia Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ."],"f":["eendrätughheet Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ), "]},{"a":"endräktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["endrägt. \" \" Bir 4: 240 . Lg 3: 344 . - villighet? korsit som staar mit a altarit, teknar hiärtans endräktoghet, til at forlika alla mz gudh Su 309 ."],"f":[]},{"a":"ene m","b":[],"c":"","d":"","e":["ene, en, juniperus communis Lin. \" jniperus ene Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. \""],"f":[]},{"a":"eneaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aska af enträ. LB 4: 341 ."],"f":[]},{"a":"enebuske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enbuske. \" tha lagde han sik soffua j skogin vnder en tiokkan enebuska \" MP 4: 274 ."],"f":[]},{"a":"enebär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enbär. \" mz stöttom enebärom (hdskr. har enbäriom) \" LB 5: 82 . \" eenebär arla om morgon atin \" ib. \" af enebärom maa man göra olio \" ib 4: 341 . \" lather ther til af thesse olio äller ene bär ib. ätt enebär \" ib 7: 305 . ib 306, 321 o. s. v. Jfr enabär."],"f":["eene- )"]},{"a":"enebär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enbär. skypper kannegiwtere sätie borgen fore enberen han siger hans pawes fangit haffuer j lubeke STb 3: 97 ( 1493) ."],"f":["-ber )"]},{"a":"eneköpungs borghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enköpingsborgare. \" gaffz en enköpungx borgere oleff sit smör igen STb 5: 74 (1515). \""],"f":[]},{"a":"eneskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enskog. \" ath han hade ... röth borth eijne skogen ok giorth sijg ther aker ok ängh wtaff \" Svartb 562 ( 1513) ."],"f":["eijne- Svartb 562 ( 1513)"]},{"a":"enestör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enstör. \" tha hiogh her hanis kröpelin en eene stör \" STb 1: 264 ( 1430) ."],"f":["eene- )"]},{"a":"eneträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enträ. \" jvniperus thz är eneträ oppa swänsko \" LB 4: 341 . PM XXXVII, XXXVIII ."],"f":[]},{"a":"eneþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) enkelt (motsats: dubbelt ec). skal stridhzfolkiht . . . läras hwar j sith lidh . . . sätiandis them först enfallelika gangandis räth fram (ita ut primo simplex extensa sit acies) . . . sidan bywdis them snarlika göra hwarth lidh twädoblath PMskr 132. - enkelt, okonstlat, utan stora anstalter. för en biscopen mädh confessore haffua fulkomigha hört oc ranzsachat, eenfalleligha oc vtan oro Abbedval i Vkl 90 . - enkelt, utan omständigheter utan förbehåll, klart och bestämt. the skula granneligha merchia oc samanscriffua hulka systor och brödhir som sina röster wthrykkia enfalleligha oc framsighia oc hulka som mädh naghro wilkor ellir oc owisseligha ellir omskiffteligha giffua sina röster Abbedval i Vkl 78 . 4) fullständigt, helt och hållet? o söte härra o liofwe härra kom ok senka ekke meer at iak ey aff atmykle astwndan skuli wardha enfallelica (simpliciter) wthan skäl SkrtUppb 103 . - (enfallelika MP 4: 151 för enkannelika enl. Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil IV, 3, s. 29)."],"f":["enfalle- . ","enfalli- . ","-ligha )"]},{"a":"enfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["simpliciter.","1) i enfald, i enkelhet, enkelt. \" enfallelika . . . lifwa \" Al 6302 . them . . .mz faam ordhum eentidh eenfalelika vpräkna ST 534 . Bo 67 . VKR 8 . Bir 4: 74, 115 . ","2) i enfald, enfaldigt, menlöst. \" spordhe paulus eenfallilica (ex simplicate animi) vm christus var för än prophetanne \" KL 201 . ","3) afgjordt, bestämdt. \" är ängla natwr andelik oc swa eenfald, at ä hwart hon wänder, tha wänder hon sik swa eenfaldelika fast, at hon wardher aldre thädhan frawänd sidhan \" MB 1: 49 ."],"f":["eenfaldelika . ","enfallelika . ","eenfalelika . ","eenfallilica . ","enfallilicha VKR s), "]},{"a":"enfaldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) enkel (i motsats till tvåfaldig o. s. v.). \" at hon mz enfallelicom kiortle oc enom mantle af grouasta klädhe hulde sin licamma \" KL 334 (kan föras till 2). ","2) enkel, konstlös. \" braghmannorum liffwerne enfallelik (i rimslut för -likt) \" Al 6655 . ","3) menlös, ärlig. \" gudz vidhirtalan är mz enfallelikom mannom \" MP 1: 26 ."],"f":["enfalleliker )"]},{"a":"enfaldelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enfald, menlöshet, ärlighet. \" \" KL 202 . Bir 1: 147, 2: 118 . Su 453 ."],"f":["enfallelikhet Bir 2: 118 ; ","-hetz KL 202 . ","enfalelikhet Bir 1: 147), "]},{"a":"enfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["enkel, förbehållslös, klar och bestämd. aff renom oc enfallom röstom och samthktom giordhom i första cum scrutin[i]o oc j tilgangenom tha skal walit göras Abbedval i Vkl 78 ."],"f":["enfaller )"]},{"a":"enfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. som har ett veck.","1) enkel (i motsats till tvåfaldig o. s. v.). \" jak skal lata idher badha annan tima smidha twefallum järunum ok bandum for enfald \" Bil 113 . \" mantol . . . hwilken som skal ware eenfaller om sommaren oc om vintrin fodhradher \" VKR 58 . Bir 4: 10 . Su 290 . - enkel, oblandad, ren. är ängla natwr . . .eenfald MB 1: 49 . är ängla natwr mykith ärlikare oc enfallare än mantzens ib. ","2) enkel, konstlös, simpel. \" at hafwa ödmiukan ok enfaldan klädhabonadh \" Bir 1: 355 . ib 55 . aath hon at enast enfalla brödhit Lg 3: 301 . ","3) menlös, ärlig, uppriktig. \" diäfwll göra the af them som enfallir är \" Bir 1: 160 . \" enfald duwa \" Lg 39 . Bil 871 . Bo 15 . Bir 1: 44, 61, 70 . Al 6538 . Lg 3: 39 . Su 227 . siälina öghon vari enfald (vända endast åt ett håll?) sua som dufwonna hulkin som skodha hökin vidhir vatnit Bir 2: 165 . ","4) enfaldig, utrustad med ringa förstånd och kunskap. \" \" Bil 869 . \" sumi äru swa enfalde at the kunno enkte bidhia \" KL 115 . \" mange äru enfalle ok kunno ey vtan pater noster ok näplika thz rät \" Bir 1: 284 . ib 3: 227 . \" some fölghiande mik hafdhe klokare nämme ok vndirstandilse oc some enfallare \" ib 2: 321 . ","5) simpel, rätt och slät, som ej innehar högre ställning. \" nu star laghanna herra oc gömir laghin ödhmiuklica swa som en annar fatikir enfallir man \" Bo 24 . enfallir brodhir Bir 1: 331 ."],"f":["eenfalder . ","enfaller . ","eenfaller )"]},{"a":"enfaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) = enfalder 1. enkel, ren. Su 258 . - en (i mots. till flere. alzualdogher gudh . . . hulkan vi troom ok dyrkom j tröm personis enfaldogan gudh LfK 252 .","2) = enfalder 2. \" loot sig nöghia aat eno enfallogho klädhe \" Gr 319 . Lg 3: 524, 525 . Bir 4: 89, 91 . Al 6063 . \" gudz ordha enfallugh predican \" Bir 2: 231 . ther nödhogher skal enfalligh liffwa Al 7102 . ","3) = enfalder 3. \" iacob war enfaldogher oc meenlös \" MB 1: 208 . \" i sinom barndoom gerna gladher enfaldogher för än han wardher madher (ab infancia gaudet in simpliciate \" Al 7160 . ST 478 . MB 2: 202 . Di 133 . fult göra thinne enfaldoga oc gudhelika (sinceræ) astundan Su 336 . ","4) = enfalder 4. \" thz enfallogher almoghe kan ey wndirstaa \" Bir 4: 74 . Su 228 . - (?) ware hon än entiid swa enfaldig som hon är (were de vrowe moth so meyt) Va 8 . \" tz barn tha födis tz vardher . . . enfollokth och kranckeliigit \" LB 7: 92 . ","5) = enfalder 5. Bo 52 . Bir 2: 184 . ST 233 . PM 34, 41 ."],"f":["enfallogher . ","enfaloghir ST 233 . ","enfallugher . ","eenfalugher: -ught Al 6063 . ","enfaldiger . ","enfalligh . ","enfolduger Di 133 . ","enfollogher: -okth LB 7: 92 ),"]},{"a":"enfaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) enkel (i motsats till tvåfaldig o. s. v.); en, en, enda (i motsats till flere). vi dyrkom enfaldogan gud fader ok som ok then helga [anda] j tröm personis SvkKyrkobr 291. - enkel, osammansatt. siälin -r . . . en enfallog (simplex) nathur, mz enghom kreaturum blandath ällir takin, ey mz eldenom, ey mz wädhreno, ey mz jordhinne, ey mz watheno SpV 508 . - enkel (i motsats till kvalificerad). caucio . . . forwaringh räkinskaps book . . . jtem caucio 2ᵐ iuristas enfallogh loffwan är tha ey komer panter eller edher til GU C 20 s. 90 . 2) enkel, konstlös, simpel. thetta lisla offridh, tessen enfollugasta ordh, som här förscriffwen äro, hwilken iak owärdugher offra edher aff storom kärlek oc godhom vilia SkrtUppb 154 . 4) okunig, olärd. at j then landzändan noghor the gudzthienist byriadhes, som thöm eenfaldugha almoghanom maatte koma til siälä gagn och hunghnadh FMU 3: 149 ( 1438) . ","6) enformig, ensartad. \" for thy at omskiptelikin läsningh lustar hoghin, enfalloghir ok iämsatthir (uniformis et concinnus) tractatus, thz är lärdobmir, tynghir hans akt, som läs \" SpV 6 ."],"f":["enfallogher . ","-ugher . ","enfollogher GU C 20 s. 582 . ","enfuolluger: -asta SkrtUppb 154 ),"]},{"a":"enfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["simplicitas.","1) enfald, enkelhet, flärdlöshet, naturlighet. \" första allirsins godha enfalloghet \" Bo 140 . Bir 1: 350 . Al 5751, 6185, 6442, 6458, 7083, 7275 . Ber 172 . ordhanna enfallughet Bir 2: 231. ","2) enfald, oskuld, uppriktighet. \" dröfwa thässe menlösa manna enfalloghet \" Bir 3: 7 . ib 8, 197, 227, 228, 1: 70 . MP 1: 26 . MB 1: 473, 2: 265 . VKR 65 . Ber 155 . \" i sinne barnzlike enfalloghet \" Lg 3: 279 . \" enfalloghet j öghomen ey seande oblyuglika \" Bir 1: 292 .","3) enfald, oförstånd. \" göra thz af owishet eller enfalloget \" Gers Frest 50 ."],"f":["enfalloghet . ","enfalloget Gers Frest 50. enfallughet Bir 2: 231 . ","eenfallugheet Al 5751, 6442 . ","enfaallugheet VKR 11 . ","enfolloghet Ber 172 . ","enfallighet MB 1: 473 . ","enfalligheet Al 7275 . ","enfallikhet MP 1: 26 . enfallekhet ib),"]},{"a":"enfaldoghet","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["enfaldochet MP 4: 38 . ","lenfallugheet . ","enfalligh(h)het , f. 2) enfald, oskuld, upprikiktighet; fromhet. tha sagdhe hans (ɔ Jobs) husfru til honom: än äst thu i thinne enfallighet (Jfr Vulg.; adhuc tu permanes in simplicate tu? Bib. 1541: ståår tu än nu j tinne fromheet? Bib. 1917: håller du ännu fast vid din ostrafflighet?) SvKyrkobr 49 . 3) enfald, oförstånd. diäflin hafde honom forradit j hans fawisko ok enfaldochet MP 4: 38 . Jfr thräenfaldoghet."]},{"a":"enfä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enfödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["unigentius, enfödd. \" te filium vnigenitum thz är oc tik gudz son eenföddan \" Mecht 225 ."],"f":[]},{"a":"enfödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["unigenitus, enfödd. \" hans enfödde son ihesus christus \" Su 21 . ib 47, 213 ."],"f":[]},{"a":"engasin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ingesinne."],"f":["engasinne"]},{"a":"enge","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["ende. \" hans enga barn \" Bu 490, 534 . ib 26 . Bil 574 . MB 1: 248 . Fl (Cod. B) 418 . Lg 3: 20 . \" aff henne skal min enge son födhas \" MB 1: 286 . \" tak thin enga son \" Bo 8 . KL 70, 214 . MB 1: 199, 201 . Bo 210 . Bir 2: 56, 195, 3: 345, 4: 18 . VKR 65 . Ber 36, 100, 194 . \" mit enga hop \" Bo 222 . \" o mins hiärta enga glädhi \" Su 413 . \" hänna enga ägha \" KL 370 . är ödhmiukten enga dygdhen ther stadhda (för scadhda) kärlekin atirbyggir Bo 41 . \" thz är ok thz eenga ther vi ärom honom pliktogha \" ib 131 . \" nödh är iw enga koster \" Al 1969 . Jfr enunga."],"f":["enga KL 370 ; Bo 41 ; Su 413 . nom., ack. n. enga Bu 26, 490, 534 ; MB 1: 248 ; Bo 222 ; Lg 3: 20 . ","engha Bil 574 . ","eenga Bo 131 . ","ängha Fl (Cod. B) 418 . ack. m. enga KL 70 ; MB 1: 199 ; Bo 8, 210 ; Bir 2: 195, 3: 345, Ber 36, 194 . ","enga MB 1: 201 ; Ber 100 . ","änga KL 214 . ","enga Bir 2: 56, 4: 18 ; VKR 65 ),"]},{"a":"enge skrtuppb 72. f. enga troj. endga ib. n. ängha arfstv 14 1461 .","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. L. ","e":["ende. \" han var sin modhers ängha barn \" Arfstv 14 ( 1461) . \" hon het medea, enga dotther, myket wän oc fagor \" Troj 9 . - superl. kesarens engaste son Prosadikter (Sju vise mäst C) 232 . o ihesu war engasta hwgswalilse j likama ok siäl SpV 591 . vor engeste hoxswalen är at wi wethe oss för gud osakan HSH 16: 81 (1527, Brask)."],"f":["-aster : -e Prosadikter 232 . ","-a ib 233, JMÖ 80, SkrtUppb 144, SpV 591 . ","-ester: -e HSH 16: 81 (1527, Brask)), "]},{"a":"engin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ängin."],"f":[]},{"a":"engin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ängin."],"f":[]},{"a":"engipter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som lever i engifte. monagamus . . . engripter bigamus twägipter GU C 20 s. 306 ."],"f":[]},{"a":"enhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) enhet, egenskapen att vara en (motsats; mångfald). är thz thy swa at wi takom eth ok skipthom thz j dela, tha mistir hwars ens dlens atskililse enhetinna nampn ok thingith SpV 488 . \" at eenheten j trefaldoghetena sculde äuerdeliga lofwas ärä ok dyrkäs \" SvKyrkobr 129 . tha openbaradhes helga patriarchanom habrae thes helgaste treefaldoghetzsens eenheet ok trefaldoghet ib 290 . äwärdelikin gudhombir göme mik, äroful enheet widhirqwäk mik, omiätehelikin trefallugheet bewari mik SkrtUppb 169 . - (motsats: dualism). huruledis gudz son war oppa jordhinne, thy war gudz son oppa jordsinne, at han haffdhe takit likaman, ok människionna son j himblenom j enne persona, ällir j personna enhet SpV 57 . - enhet, gemenskap. gudz ordh the temperera sik äptir thz som wi haffwm nämith til, swa at the sik äptir warom wanskilsom laghande, wndirstwndum samangripa the modhrena mz sonenom, nw sina brwdh the hälgho kirkio, wndhirstwndum huaria ena rätuisa siäl j sacramnetis enhet, ällir ensamlikhet (in unitate sacramenti) SpV 189 . wan härra ihesum christum thin son som liffuir oc styrir mädh tik j thäss hälgha andz enhet SkrtUppb 183 . 2) enhet, taleet »ett». ok aff thässa talsins första del hwilkin monas sigx, thz är enhet, thz är källan ok oprinnilse til all tal SpV 501 ."],"f":["eenheet )"]},{"a":"enhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["af ett sinne, endrägtig. \" varom alle iämsampt enhughade \" Gr 261 . Bo 146 . ST 397 . Lg 108 ."],"f":[]},{"a":"enhughlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["endrägtigt. \" the blifuo enhughlikä (unanimiter) i mönstreno \" KL 135 . ib 138 . MP 2: 284 . \" lifwin . . . alla enhuglika oc samdräktelika \" Bir 5: 4 ."],"f":["-hoghlika MP 2: 284),"]},{"a":"enhughliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["endrägtig. \" \" KL 132 ."],"f":[]},{"a":"enhvar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L. Jfr ennor."],"f":[]},{"a":"enhänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enhänd. \" skändis wardha en hänther \" Bil 255 . Lg 988 ."],"f":["en hänther Bil 255 . änhändher Lg 988),"]},{"a":"enhärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envishet, envist el. egensinnigt motstånd. \" enhärde mote sinom skiälom ok tarflikt rådh \" KS 44 (114, 48) . \" enhärde mote sinom eghnom taurom ib. \""],"f":[]},{"a":"enhörna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ensamt hörn. \" sat mit mällan thöm i enhörnonne (angulo) \" Bo 171 ."],"f":[]},{"a":"enhörne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= enhörninger. \" kom thän enhörnen löpandhes \" Lg 3: 609 ."],"f":[]},{"a":"enhörninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["noshörning. \" rinosceros . . . eenhörninge \" GU C 20 s. 527 ."],"f":[]},{"a":"enhörninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["unicornis, enhörning, ett djur tillhörande fabelns område. \" munnin swa som enhyrningx \" Bir 2: 3 . \" likir enhörninge hulkin som hawir huast horn j änliteno oc dyran steen vndir horneno \" ib 148 . ST 213, 217 . Lg 3: 609 . JP 1 . - rhinoceros, noshöring? Su 120 ."],"f":["enhyrninger . ","enhörnigh Su 120 ; Lg 3: 609), "]},{"a":"enigh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se enunga."],"f":[]},{"a":"enighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enhet. effter gudz faders belätte eller liknilse ärum vj skapade ok giorde, thet är il at vndersta ok kennä sonen, ok om hanom opstandilse ok til gongh hafua til helga fadren ok j theres helgaste enighet nagherledes forsta ok hugxande begripa then helga andha J Buddes b 160 ."],"f":[]},{"a":"eningis ad. och adj.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["under eningis"]},{"a":"eniorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enka","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["enstaka, någon? \" enka (Cod. A some 108) preste i india lande som thiäna sool oc maana liwa mang äwe aff enne fruktz dygdh \" MB 1: (Cod. B) 536 ."],"f":[]},{"a":"enkannelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) enkannerligen, särskilt, i synnerhet. thy forbiudom wy alla badhe andelica oc wärdzlige swo höghom som laghom oc änkannelica alla wora fogotha oc ämbitzmän . .. fornämpda watzstene closter i nokre sinne priuilegiis oc friihet oc enkannelica om fornämpda brutpeninge oc saköre ath hindra Priv o skyddsbr 188 . - särskilt, på ett särskilt (framträdande) sätt. maa människian swa ransakas oc scrifftas först j the dödhelike syndinne som är högfärden . . . om hon adhrom försmaddom vilde enkalika synas SkrtUppb 195 . - särskilt, enskilt. är thät swa ath walit är giort j twädreght tha skal confessor . . . . enkanneligha kalla them systra oc brödher som sik thär amote säthia Abbedval i Vkl 92 . \" jtem wiliom wj oc biwdhom aff thän stadgin som giordhir är . . . som är vm brödhranna clädhe sööm, oc thwäth oc andra thera widherthorffth swa hallis framdelis almenneligha som nw är oc ey swa enkanligha som för war want Bisk Nils´ vis-st 197. wardir brödhromen nokoth enkanligha giffuith j testament ällir alzscona andra mathe ib. - särskilt, enskilt, för sig själv, i ensamhet? o ihesu christe . . . tw som himmerikis härrä är. badh änkannelika til fadherin (ɔ med syftning på Jesu bön i Getsemane örtagård?) \" SvB 86 . ","2) endast, blott, uteslutande. \" jtem schal och jngen medh skywta til forsrifffne papagoya vtan enaknnelicha köpmen och förrörde gille wärde äre jngangha eller brödhershap halla \" STb 2: 340 ( 1489) . mickel mansson . . . kendes ath han gömde sigh enkanneliga j per jutis bodh och lot sig ther jnne lesa pa thet at han wille stiela (ɔ uteslutandr för att stjäla) ib 393 ( 1489) . ib 478 ( 1490) . \" the kendes sigh hanom jntet haffue loffuit vtan enkannerlica loffuit fore tet hinrik cristoffer er temme sweriin tenetur ib 480 (1490). \"","3) tha scal confessor . . . fulkomlica vnderuiisa them, huru thät skal wtthrykkias i allas samquemdinna breffue som lthär skula oppa giffuas eenkanneligha oc beskedhligha, hwat the haffua moth siälffue walino Abbedval i Vkl 92 ."],"f":["änkanne- Priv o skyddsbr 188, SvB 86 . ","enkanlika SkrtUppb 195: -ligha Bisk Nils`visst 197 (bis), SkrtUppb 188 . enkannerReuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?), STb 2: 478, 480 (1490). -liger Nio handl rör Vkl 225 . -ligha. kompl enkannelikare Mecht 210 ),"]},{"a":"enkannelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["enkannerligen, särskildt, i synnerhet. \" thän discipulus. hulkin ther äptir ihesus enkannelica älskadhe \" Bo 23 . \" ib l58, l81, 103, 151, 173, 227. \" Bil 212, 213, 477, 916 . KS 26 (66, 28), 39 (102, 42) . Bir 1: 356, 3: 15, 418 . Iv 1584 . Fl (Cod. B, C) 854. VKR 26 . Ber 126 . MB 2: 309 . - enkom, särskildt. han haffwir mik legt för lön enkannelighen, vppa thz at iak skal honom wara för en präst MB 2: 126 . - särskildt för sig själf? likir thy blomstre som enkannelica vaxir a hedhinne Bir 2: 51 ."],"f":["enkannelik Fl (Cod. B, C) 854. eenkannarlika Iv 1584 . ","enkanlika SD NS 2: 525 ( 1412) . ","eenkanlicha VKR 26 . ","enkanneliga MB 2: 309 . ","enkannelighen ib 126), "]},{"a":"enkanneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) särskild, speciell. \" girfalka ärw store falka oc eth enkannelikith släkth PMSskr 286. en renasta jomffru födde en son, ekke äpthe almännelika sidhwänio . . . wtan häldher i enkannelikaste matto JMÖ. 90. thz äru somlighin frestilse almännelighin,m somlighin enkannelikin (est quidem genralis temptatio. est et specialis) \" SpV 573 . hel iomffruliken fäghrindh, gudz enkanneliket mönster (templum dei speicale) JMÖ 187 . - ware thät swa at en människa vthen forakt (ɔ föresats) bliffuj swa j sinom synda wana til sin dödh egh ware thät enkanlighen syndh moth them hälgha anda (ɔ synd speciellt mot den helige ande) vthen hällir en synda ökilse SkrtUppb 237 . - särskild, speciell, särskilt utmärkande. fordhom waaro streidzmen wane bära twnghth harnisk oc waakn, oc hwarth landskap haffer jw nokor enkanneliken waakn PMSkr 129 . - med dat. swa som enkannelikit (proprium) är löslatoghom pighom, ok naturlikit, mykit älska forwitidh, ok alt thz som draghir til högfärdh SpV 350 . - särskild, egen. tha fik hon see wan härra jhesum standande mith j chorenom ok hans änlite war skinande swa som thwsanda soler ok hwarja ena personam wplyste han mz enne enkannelighe solgils Mecht 17 . - särskild, enskild. jak star tilkännandis, enghom i almennelikom ordin ällir ränliffwe wara lofflikt ällir höfflikit at liffwa widher enkannelikin lagh (lege singulari) SpV 445 . \" är thet swa som at gudh förbiudhe at thet hendher någor at dö i någrom thenn före:de förbodh antige almänt eller enkannelikt Bureus Sumlen 50 (1527). - särskilt, utomordentlig. än i dagh oppstigher i jomffru choren aldra enkannelikasta loffsangher \" JMÖ 90 . \" oc giff henne (ɔ min själ) en änkannelikin dryk aff thinne gudhdomsins käldho oc kärlek, som tu haffuir thöm loffwath som tessa bön fulkomnar gudhlika \" SvB 87 . 3) känd, bekant, förtrogen, förtrolig. fly idhkelika samtalan, jw mz them som opsath haffwa ok meningh tik olikth, ok ämwäl mz them som tik äru enkannelike thempera thin ärandhe ok samatalan (deuita crebra colloquia cum omni tuo proposito dissimili persona. immo a notis etiam tempera) SpV 88 . \" tha warth hänne saa til radha, at hon kalladhe til sik twa sina enkannelikata (duobus familariissimis) \" ib 18 . \" j tholighe nadh byriadhe gudh wara henne enkannelighin (familaris) jämwäl tha hon war ganzska wngh \" Mecht 8 ."],"f":["änkanne- SvB 87 . enkanSkrtUppb 237. -ligh. -likin. -liken. -lighin. -lighen. sup. enkannelikaster: - e JMÖ 90 . -a ib, SpV 318 ),"]},{"a":"enkanneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ende. \" thän enkannelik gudh ij himerik \" Fr 779 . anders bissie enkannelica dother SJ 343 ( 1468) . \" jöns enkannelica syster \" ib 344 ( 1468) . \" hustru karin enkannelika fulbroder \" ib 357 ( 1469) . ","2) särskild, synnerlig. \" enkannelikin hus \" Bir 5: 46 . \" hwi the ey hafdho enkannelikin höghtidhis dagh vm arit \" Bil 915 . SD NS 2: 64 ( 1408). iuir enkannelika viþirþorpt KL 185 . ib 251, 295. Pa 4 . Bo 5, 55 . Bir 2: 27, 105 . VKR 4, 6, 25 . Lg 662 . \" han främiadhe sin enkannelica vin \" Bo 81 . Lg 3: 166, 222, 235 . - synnerlig, utomordentligt, utmärkt. han hafdhe enkanlikit vald at wtköra diäfla af mannom KL 197 . \" thänk iohannis mykelikhet ok enkannelica värdhelikhet \" Bo 80 . Bir 1: 95, 140, 3: 91, 151 . \" for sin eenkannerliken kärlek hon hafwir mik . . . teet \" SD NS 2: 33 ( 1412) . \" thu äst the enkannelika (singularis) iomfrv \" Bir 1: 356 . \" hafdhe iak thik for alla andra kära (för käran) oc enkannelikin ij minom gardh \" Gr 270 . Bo 81 . - besynnerlig, egen, egensinnig? vakta at thu vari äkke enkannelik (förtrolig?) ij thinne vmgango Bo 47 . - egen, som vill skilja sig från andra? om hon enkanneliken oc wtkorleken warit haffwer i maat, dryk oc klädhebonat LfK 162 . - annorlunda beskaffad. foglane haffdo enkanneliket lywdh än wärldennas foghlar Lg 3: 462 ."],"f":["enkanliker: -lik KL 251 . ","eenkannerleker: -lechom SD NS 2: 64 ( 1408) . ","enkannelikin . ","enkanneliken . ","eenkannerliken . ","enkanlikin ),"]},{"a":"enkannelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet, förtrolig kärlek. hwsins akt ällir atskötna ok hionanna, thera enkannelikhet som tholkit älska ok sina eghna foräldhra thätta alt widhersagdhe han (ɔ Johannes döparen) ok forsmadhe (domus curam. familaritatem amantium et amandorum parentum abicit et contempsit) fore thz wtwäliande enlikhetinne lönlikhet SpV 209 . tha hon saa swa stora härras jhesu enkannelighet til sigh Mecht 81 ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"enkannelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) singularitas, egenhet, egensinne. \" dröfwande them mz märkelike enkannelikhet \" Bo 137 . ib 146 . ","2) familaritas, förtrolighet, förtrolig kärlek. \" röth kors wppa sinom klädom bära mothe hiärtano til enkannelikhetz oc gudhelikx kärlekx tekn \" Bir 4: 95 ."],"f":[]},{"a":"enkeligh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för önkeligh? \" ther hördis skri ok enkeligh sanger \" MD 37 ."],"f":[]},{"a":"enkelöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enkelö, svagare öl. xii!UDDA_TECKEN? (12 1/2) ort. for enckel öll Skotteb 84 (1461-62)."],"f":[]},{"a":"enkende","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["säker, bestämd, tillförlitlig. \" idert kerlige enkende swar \" BSH 4: 221 ( 1497) . ib 5: 164 (1507), 274 (1508), 454 (1511). FM 125 ( 1501) . BtRK 149 ( 1442) . HSH 19: 98 (1505), 22: 39 ( 1492). loffuade oss en enkedh swar igen ib 4 ( 1493) . \" när wi hade foot lidre ok lrikesens radz enckede scriffuilse \" FM 283 ( 1506) . FH 1: 203 (1506, nyare afskr.)."],"f":["enkede . ","enkinde FM 125 ( 1505) . ","enkanth BSH 5: 44 ( 1511) . ","enkith ib 5: 274 (1508); HSH 19: 98 ( 1505) . ","enkidh ib 22: 39 ( 1492) . ","enkedh ib 22: 42 ( 1493) . " einckit " BtRK 149 ( 1442)),"]},{"a":"enkende","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["noga, säkert, tillförlitligt. \" biwdher oss oförthöffwet enkene til \" BSH 4: 10 ( 1471) . \" scrifwe eder till encket \" ib 253 ( 1500) . \" kwne vij ecke än nw enkedhe edher herredöme for visse och sanning tiil känne giffua om theres handelingh \" FH 7: 93 ( 1513) . ib 98 ( 1513) . \" när the enkidh fa vetha eders velie \" BSH 5: 236 ( 1507) . \" at the ey wiste änkiande vm swa war eller ey \" SJ 237 ( 1454) . \" haffuer jag hafft myne bud vthe ther om änked förhörindis \" FM 657 ( 1516) . synnerligen. \" the articler . . . huilche mich enkede well behage \" FM 594 ( 1513) ."],"f":["änkiande . ","enkene . ","enkedhe . ","enkich . ","encket . ","änked )"]},{"a":"enker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se änker."],"f":[]},{"a":"enkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se änkia."],"f":[]},{"a":"enkif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid el. brottning mellan två menniskor. \" hon . . . starklika wtsköf af sik hans arma mz hwilkom han hafdhe omfämt henna haals, oc j thesso eenkifweno varo thön badhin til tionda timan \" Gr (Cod. D) 380 ."],"f":[]},{"a":"enkil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se änkil."],"f":[]},{"a":"enkom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["enkom, särskildt. \" takande owir sik brudhgomma ham. thy enkom at han skoli ga ok sökia hona \" Bo 92 . Ansg 299 . hade änkom drogit ther pa i then acth, ath the vilde hempnet pa henrich FM 554 ( 1512) ."],"f":["änkom )"]},{"a":"enkorlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i synnerhet, särskilt. at wj oc waare äptirkomande oc all rikesins menoghet maghe thäs ytermer luttaghande wardha aff thy afflate . . . oc iämwäl eenkorlica aff fornempdom mässom luttakande wardha Vårfrup 136. - särskilt, speciellt. the wärdogasta hälga trefalloghet i sinne äwärdelikhet haffuer wtualt, före seth oc enkorlika wtkest tässa wärdogasta iomffrwna JMÖ 146 . - enskilt. thy scal confessor kräffuia almenneligha allom aff abbatissone ällir aff them systrum som abbatissan thär til amenneligha skipat haffuer oc ey swa eenkarligha hwar i sigh som wanth är oc sidhwänia warit haffuer her til, alzkona brödhranna widhertorfft FOVkl 216 . \" thy scal ey städhias nakrom at göra naghot til at vtgiffua enkarligha luffuer wanta helgha domahws ällir annat tolighet som draghir til wärldzlica människa täknadh ällir fafänga ib. \""],"f":["eenkarligha FOVkl 215, 216) ,"]},{"a":"enkorlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i synnerhet. \" vndir ban . . . them ther a mote göra enkorlicha medh thryzko (i synnerhet om det sker af tredska) \" VKR 44 ."],"f":[]},{"a":"enkorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskild. \" aff naaghrom enkorlichom stykiom \" VKR 19 . ib 32 . Su 362 . - synnerlig, hufvudsaklig, förnämst. aff huilket thenne landzände nw haffuer sin enkorlige tröst BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":["-lig )"]},{"a":"enkorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskild, enskild. hwar een syster hafui skipadha tima oc gärning oc taki sik ey handa gärningh widher sina tidhär ällir aff andrrom enkorligha gärningh vtan aff abbatissonne vtan haffui hwar een almennligha conuentz gärningh FOVkl 215 . giffuin jdhir först om morghonen ij thima til enkorligha oc roligha gudz tienist SkrtUppb 164 ."],"f":["-ligh )"]},{"a":"enlaghahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["själrådighet. fämpta (högfärfens trappa) är enlaghaheth oc enbända SvKyrkobr 353 ."],"f":[]},{"a":"enlatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["egen, egensinnig. \" ey tee sik ofmykit gladhan ok ey ofmikit hemelikan ok ey enlåtughan i ordom ella åthäuom sinom \" KS 38 (99, 40) ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"enlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) allena, ensamt, i ensamhet, enskildt. \" i sama huseno laa enlica en iomfrw \" Gr 260 . Al 7725 . Va 7 . Ber 22 . Su 257 . MB 2: 379 . LfK 60 . Di 261 . bliua enlica KL 235 . \" hans hiärta enlika widh sik sagdhe \" Al 7612 . Va 45 . Su 100 . ","2) särskildt. \" at thu oc täslikis mik enlika wilde älska \" Su 85 . ","3) endrägtigt, gemensamt. \" at wi alle maghom ltik enlika oc rolika thiäna \" Su 72 . \" alle enlika liffuandis \" ib 58 ."],"f":["enleka LfK 60 . ","enliga Di 261 . ","enligä Va 7, 45),"]},{"a":"enlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) allena, ensamt, i ensamhet. at hon thäs eenlighare oc rolighare skild fran allo maghe thäs söthalikare sik til dragha thy som hänne wardher theet oc wppenbarat aff gudhi Mecht 231 . - enskilt, i enrum. han tok nakor til sik enligha Prosadikter (Barl) 70 . \" thaa han nw enligha när mik sat \" ib (Sju vise mäst C) 230 . ok skal biscopen enligha mädh faam thäät walit ranzaka Abbedval i Vkl 95 . - enskilt, för sig själv. ok kan¬ han ecke haffuat enliga medh sik (ɔ hålla det för sig själv), tha staar thet erendet alth vppet ok baffui sielff skadhan STb 1: 53 ( 1476) .","3) enigt, endräktigt, i endräkt. tjer ,edj sade fornempde joan styngh, atthe enlige och wel forlichte ware til en fulkomen ändha STb 2: 181 ( 1486) . \" modern och dottern vare enlige j kerligh ok venscap forlichte \" ib 3: 236 ( 1495) . tha worth thet swa thera mellen j venschap och kerligh enlige til en fulkomen ända foent och forlight ib 427 (1499). - gemensamt, samfällt. giorde tesse epterscriffne therres eedh pa helge domane olaff pedersson, mikell gregursson, swa ath engin kopper skal föres til waghenä eller fraa, annars än the skulo göra thet enliga kemmenärane kunnogt STb 1: 201 (1479)."],"f":["-ligha )"]},{"a":"enliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ensam. \" thär gik han ensamin oc enlikin in j kirkiona \" HSH 9: 8 . een eenlik quinna Bir 4: 210 . LfK 58 . Su 93 . - ensam, enslig, afskild. til at fly vaþa oc fa guz naþa oc viþirkänno dughir mykit enlik vmganga (secretior conversatio) KL 188 . \" mins enlika liuärnis vmgangilse ib 213. enlikit liuärne i ödhknum \" ib 258 . LfK 60 . i warom enlikom bönom ib 61 . \" i enleko rwme \" ib 59 . ","2) enskild. \" i almännlikit äller i enlikt ärände \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","3) särskild, synnerlig. \" mz swa enlekom fördel \" Su 14 . ib 313 . ","4) uteslutande? \" haf ekke enlekin kiärlek \" Ber 275 . huan en . . . som synderlika wil täkkias gudhi, han skal hanom enligare wara (vara honom mera uteslutande hängifven?) oc sökia Su 263 ."],"f":["eenliker . ","enleker . ","enlikin . ","enliken Su 93 . enlekin (ack.). enleken LfK 58 . enlig),"]},{"a":"enliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ensam. for the enlika dhwaluna, iomfru maria hafde i stalleno, i the fyritighi dhagana hon thär war mädh tik (ɔ Jesus), oc vtan kirkio stod SvB 50 . - ensam, avskild. diu[i] sorium . . . dicitur cella ab aliis diuisa enligher celle GU C 20 s. 197 . 5) enig, endräktig. (Denna bet. synes utvecklad ur enlika, adv. i bet. 3 i satser sådana som det första där anförda exemplet på grund av missuppfattning av de enskilda ordens inbördes sammanhang.) samme dagh stode peder falkenssten och cristiern sangare for retta ok loto oss forstaa, ath the enlige och welforlichte waro STb 2: 211 (1487) effther thet til en fulkomen ende komit och fulbordet är ok for:ne jöns schomagare och pedher laurenson äre enlige och welforlichte j wenscap och kerlich nw j mandax nest forleden fore alt radit j radzstuen ib 3: 32 (1492). ib 170 ( 1494) . \" och kendes hans sander ath the enlige och velforlichte ware j dandementz nerware \" ib 472 ( 1500) . han kendes, ath the tha enlige och forlichte vare bade om löst och fasth, jnnan stadh och vtan ib. - n. adv. tha war thet them swa enligit sagit pa then tiid at forsriffne her hans skulle niwte, brwka oc beholla forscriffne gordh Svartb 556 ( 1504) . Jfr enlika."],"f":["-ligher )"]},{"a":"enlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["4) enhet. \" ok äwärdhelika äronna nampn. wari the hälgo threfalloghet oc enlikhet. äwärdelikom högxta gudh \" SvB 26 . - gemenskap. thu som samman sankadhe hedhningana om allas twnghor marghfallighet skingradhe i tronnas enlikhet (quiper diursitatem lingquarum cunctarum gentes in vnitate fidei congregasti) JMÖ 156 . \" ihesu christi kärlleker sammansankadhe os i en hopp, äöllar i ena enlikhet (congregauit nos in vnum) \" ib 173 . 5) ödemark. ok enlikhethin (solitudo) skal blomstras swa som lilian SpV 549 ."],"f":[]},{"a":"enlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ensamhet, enslighet. \" haffde myken bedröffuilsse aff sinä enlighet \" Va 5 . Su 337 . LfK 57, 58 . ","2) egenhet, afskildhet. \" fly eenlikhetina (singularitatem in refectione) ok lat thik nöigha aat thy ther aalment är \" Ber 272 .","3) enhet, likhet. \" Su 341. \""],"f":["eenlikhet . ","enlighet )"]},{"a":"enlita","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enfärgad. \" all the faarin som enlita äre \" MB 1: 223 ."],"f":[]},{"a":"enlitadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= enlita. \" \" MB 1: 80, 223 ."],"f":[]},{"a":"enliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= enlita. \" \" MB 1: 362, (Cod. B) 554. LB 3: 178 ."],"f":[]},{"a":"enlunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enlykke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se inlykke."],"f":[]},{"a":"enlöper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enlöpisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogift man. item vili vi at alle enlopes män skulu helpa bönderna i scattin SD NS 3: 495 (1419, avskr.) ."],"f":["enlopes- )"]},{"a":"enmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enskildt samtal. \" ledde han them a enmäle \" Iv LXXXVI ."],"f":[]},{"a":"enni","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ennor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr enhvar."],"f":[]},{"a":"ennorstaþar","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["ennor staþer , adv. L."]},{"a":"ennät þing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enkel el. ensamt ting, ting der ett mål efter en enda stämning afgöres. \" han skal hanum um tisdaghen stmnnä enät þing ok vm oþendaghen a han vitnä \" SR 31 ."],"f":["enät þing )"]},{"a":"enodhal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord som är någons enskilda egendom (och sål. tillhörer den enskilda gården, i mots. till allmänning)? \" medh allom tillagom . . . i skogom, i eenodheel, i almänning \" SD NS 1: 109 ( 1402, nyare afskr.) ."],"f":["eenodheel )"]},{"a":"enodhal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord(område) som är någons enskilds egendom. al klostersins enodhul vm kring stadhin, som ängin annar ther vti iordhäghnade är Priv f Sv st 75 (435) . \" hofwodh gardzsins bolstadher i vazstenom ok endhul ok östra starby ok vestra starby oc thera bolstadha ok enodhol ib. at en del off samma quern . . . staar oppe biscops bordzens een odeell ther staden haffuer till ingen retth nogrom laana eller leyna \" HSH 17: 186 (1524, Brask) . - ensel för enodel?: om synen kan gälle på thet offre karet etc. gäller hon pa then nedre strömmen som är kyrkones oc wor endel hafuer cronan eller noger man thet (för ther?) intet inne anner än wi HSH 13: 63 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"enogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se enunga."],"f":[]},{"a":"enom stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett enda ställe. \" \" SD NS 1: 94 ( 1402) . \" saraceni . . . byggia ekke stadhlika enom stadz \" MB 1: 185 . LfK 59 . ","2) någonstädes. hördhe han enom stadz ringia til messo ST 149 ."],"f":["enom stadz )"]},{"a":"enom stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["någonstädes. \" thät star enomstadz scriffuat j ena epterdömilse \" MP 4: 14 . Jfr enastads, enstads."],"f":[]},{"a":"enost","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Jfr en."],"f":[]},{"a":"enpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råd som man gifver sig sjelf? enrådighet, egensinne? \" tha matte hwar man kännas vid sik at han hafdhe änga tröst aff sino enradhe \" MB 1: 454 ."],"f":[]},{"a":"enräþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ens","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" L.","1) af samma slag, enahanda. \" thin sidher ok min är ey ens \" Al 2123 . ib 5837 . \" hans kiortil ok blomor alt eens (af samma färg) varo \" Fl 1303 . \" sonsins wili war altidh eens (conformis) mz fadhersins wilia \" Su 196 ; jfr 2. - attributivt. enahanda, lika. samme. alle the som bo i enom stadh äre eens (Cod. B ener 538) män MB 1: 142 . \" äru tässe scripter twa ludande aff ens sinne \" SJ 206 ( 1451) . \" ib 207 ( 1451). - det samma. äkke är badhe ens at väria sin hedhir mz storo äruodhe ok ägha han i godho maki \" Bo 109 . \" thom samom varom herrom oc husbondom var alt ens (indifferens) huat hällir vi älskadhom thik gudh . . . älla ey \" Bir 3: 472 . - på samma sätt, lika. waar alder allan eens deela (förklaradt genom följ. vers: ey lifwer länger en än annar) Al 6150 . war klädher wara bode ens skoren Di 296 . ib 301 . ","2) ense. \" wordo sa eens at the wilde hylla hanum \" Di 6 . ib 204 . SJ 57 ( 1430) . RK 2: 1266, 1466 . SO 8, 31 . - med gen. the wordo thes ens tha RK 2: 1311 . \" ärw thes enas wordhin \" SD NS 1: 7 ( 1401) .","3) endast. \" i förbindelsen eigh ens . . . utan (iämväl). gudh satte hona til äfftir syn ey ens qwinnom wtan iämwäl mannom \" MB 2: 145 . ib 164, 168, 180, 202, 203, 221, 359, 260, 265, 290, 291, 298, 312 . LfK 217 . Su 103, 153, 227, 273, 341 . Lg 3: 528, 530, 531, 535, 581, 582 .","1) alldeles. willo them owir ens för driffwa MB 2: 232 . ","2) öfver ens. än tha herrana offuer endzs ey alle mz mig droge RK 3: (sista forts.) 4642 . äffther thz the haffwa warith affwer (för offwer) ens mz them PM 25 . - med gen. tha warto thäs allä ower ens Va 23 . - um ens, ","1) ändtligen, nödvändigt? likväl, icke dess mindre? then (bron) skulde nicholaus vm ens iwi gangha Pa 23 . ","2) , ","1) oafbrutet. \" latin swinen skria lwt vnder eens ä wt ok wt \" Al 5518 . ","2) alldeles, helt och hållet. vndir eens fordärffwa oc forhäria alt jwda folkit MB 2: 184 . ib 153, 190, 204, 222, 224, 228, 229, 231, 232, 303 . Su 54 ."],"f":["eens . ","enas SD NS 1: 17 ( 1401)),","for ens","fore- )"]},{"a":"ens","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. L.","1) enahanda, lika. Sdw 2: 1212. thimen til ath saa yrthe frö kan ey altid haffwas ens j swärlike thy frösit gar senth äller bittida borth PMSkr 350 . avgvstvs 1 dagen vädher ens arlikan kommande ib 373 . - på en gång, samtidigt? walmoga oc dil saas ens vm sommaren PMSkr 352 . \" komo fore rettin nic. jwte skomakare och pedher skinnare pryss, bade eens fultmektoge vppa benct skomakare vegna . . . ok vppa hustrv magdalena vegna \" STb 1: 169 ( 1478) . - lika ens, alldeles lika, alldeles på samma sätt (Jfr SAOB E 653). aff tabaria rike kom konwng remus mz iijᴹ striidzfolk oc mz honom j fölie waro iiij hertoga oc vij greffwa, thenna hade alla lika endzs leeth gwll wakn wthan all annor tekn ellir leeth Troj 101 . 2) ense, enig, endröktig, överens. han waar wel eens och forlichter meth hwstru kadrina SJ 2: 81 ( 1482) . \" worde borgamestarene ok raadet swa eens, ath \" STb 1: 9 ( 1475) . ib 68 (1476). (de) skulo giffua skipmannone lön for therres arbeite, effter ty som the wordeo eens medh them pa öölandh ib 135 ( 1477) . \" alth thet the ens worda medh borgamestarene och raadet \" ib 282 ( 1481) . hans priwalk bödh vp joan jönssons huss, huilket borgemestere och radit medh joan jönsson ens ere om köpit til stocholm stadz behoff ib 3: 211 (14959. med gen. thäs. wi . . . warom thäs ens och endräktoghe wordne Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . "],"f":["eens . ","endzs Troj 101 )","*at ens , endast. PK 221 ."]},{"a":"ensak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ensak, böter tillfallande endast en. Sdw 2: 1212. wi . . . förbiudhum huariom i sin stasdh vnder fyretighi makrker til ware eensak thänna sama niclis . . . nokralethis hindra SD 6: 335 ( 1352) . \" widh hwars theris tre mark, biscops ensak Svcartb 465 (1457). \""],"f":["eenseg Skotteb 391 (1465, Kämn) ), "]},{"a":"ensak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ensak, böter tillfallande endast en; böter tillfallande konungen ensam. \" a predicto honere uectigalium nec non et regium (för regalium) causarum, eciam maiorum que ensakir uulgariter appellantur \" SD 1: 532 ( 1278) . jus nostrum dictum wlgariter ensak ib 3: 25 ( 1311) . ib 4: 286 (1332, gammal afskr.), 359 (1334, gammal afskr.), 461 (1335, nyare afskr.), 5: 39 ( 1341), 599 ( 1346). böte konunge XL marker at hans ensak ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), þätt är waar ensak ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 377, 378, 638 ( 1347), 6: 112 ( 1349), 137 ( 1349). widher XL marck konungx ensak BSH 2: 63 ( 1399) . vidher XL mark til konungx ensak ib 66 ( 1399) . ib 65 (1399, nyare afskr.), 68 ( 1399), 72 ( 1399), 37 ( 1399). SD NS 1: 14 ( 1401) . FH 2: 8 (1374, nyare afskr.). widher sina XL mark for konungx eensak BSH 2: 203 ( 1413) . \" konwngs een saker, som är edzöreth, dwledrap och daan arff \" ib 4: 80 (1481?). böter tillfallande biskopen ensam. eisdem monachis indulseramus medieatatem legalis emende que dicitur ensak SD 2: 70 ( 1289) . \" a memorato iure nostro dicto ensak liberos esse volumus ib. \" ib 162 ( 1293), 5: 280 ( 1344). ib NS 2: 306 ( 1410) . - böter tillfallande staden ensam. vijd sine three marck stadzsins eensack SO 197 . BS 36 . - böter tillfallande husbonden el. jordegaren ensam. wjdh hans thre mark, huusbondans ensak GS 39 . böte . . . VI marker ägandins eensaak ib 40 . \" böte 3 mark för tresko, husbondens ensak \" ib 41 ."],"f":["eensak . ","eensaak SD 6: 112 ( 1349); BSH 2: 65 ( 1399, nyare afskr.) ),"]},{"a":"ensaman","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["= ensamber 2. \" einsaman een prest som var een pelagrimer han gik oredder ouer the broena \" LfK 221 . \" mz einsaman klädhebonaden \" ib 231 (kan föras till ensamber)."],"f":["ein- . ","ensoman L.),"]},{"a":"ensaman","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ensam, (såsom) en enda, såsom den ende; blott och bar (ofta att återge med averbiella uttryck: blott, endast, enbart). see nw milleliga til at om kull sla thettä mönstret thennä affguden ok alla theres dörkärä at the tik emsaman äre (ɔ: hedra) ok j tik frögdes som tro pa thit helgasta nampn J Buddes b 86 . \" judas hatadhe herren ok thy vndfigh han emsaman bördzsens liknilse ok sacramentens dygdh aterbleff j christo \" SvKyrkobr 170 . the som fore ensaman christi kerlek . . . sökiä swa helgramanna rwm ok städher ib 200 . - såsom en enda; odelad. aff thessa helgasta sacramento tagha alle eens ok likamyghit hwar een tagher christum allan ok alle crisne tagha han eenan ok ensaman hwar man äther man allan toch blifuer han j hymmerikj een ok ä then samy SvKyrkobr 167 . (I ack. sg. m. kan detta ord icke skiljas från ensamber)."],"f":["emsaman SvKyrkobr 167, 170, 200, J Buddes b 86),"]},{"a":"ensamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["solus.","1) ensam (utan sällskap el. förening med annan). \" han var ensambar \" Bu 205 . \" gik fra sit folk eynsamber oppa i skogen \" Di 21 . \" tu är en godh dräng haa tigh haffuer vidh sin rygh han er ey ensamber \" ib 266 . Al 4227 . \" skulden the ensame saman byggia ridderskap ok fatökt äruodhes folk \" KS 76 (188, 83) . ey gitr riddarskap änsamt i landom warit ib 77 (189, 84). iak ensambir war them alt got Bir 1: 78 . \" ensampt thätta skulle thik mykyt storlica vptända ij hans älskogha \" Bo 52 .","2) ensam (och ingen annan). \" han weet ensamber full skäl . . . som laghin gaff \" MB 1: 464 . \" astundadhe ensam (endast) världzlik oc kötlik thing \" Bir 2: 38 . \" thz ensama offer (endast det offret) hawer fulkompna dygdher at lösa alla synder \" MB 1: 378 . - n. adv. ensamt, allena. hwilkin som for enkte forganglikit got diktade sangen wtan ensampt for gudz skuld Bir 4: 56 . \" ib l91, 92, 99. \""],"f":["eynsamber . ","änsamber . ","ensamp Al 4227 . ","-samt . ","-sampt . ","-sampnth Lg 3: 90),"]},{"a":"ensamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. = ensaman. medhen emsame lichamen (ɔ: enbart kroppen) tagx aff adam ok sielen hanom giffs ok tillföges aff gudhi SvKyrkobr 188 . nyonde radhet är at vedhersighiä alla verldzliga glädhi ok licamens lusta ok j mik ensamom sökiä at lustas ok lifwa J Buddes b 182. - n. adv. ensamt, allena. (ryssarna) brende, mrodo och fongadhe mangha gode men och röffuad alth thet the hade bätre än pa ijᵐ (3000) mark swenske aff them ensämpe aff abo . . ., for wtan almogens skada ther samastadz, som bodho i norrebotn FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.) . Jfr ensaman."],"f":["em- SvKyrkobr 188, J Buddes b 182 . ","ensämpte FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.)),"]},{"a":"ensamin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) = ensamber 1. \" hon sat ensamen \" Bu 12 . ib 491 . fluþo . . . iui haf ensamne vtan leþsaghara ok styre ib 166 . KL 40 . LfK 19 . \" bättra är tuem saman liuat än enom ensamnom wara \" KS 5 (9, 5) . ","2) = ensamber 2. \" þa iuþa ensamne þiänaþo guþi \" Bu 3 . ib 24, 49, 195. hans föþa var bröþ ensamit ok oleium ib 100. þät litla orþ han kunne ensamen (för -it, Cod. C ensamith) läsa ib 7 . \" the korsfesto min ensamnan likama (endast min kropp och icke min själ) \" Bir 1: 124. taka födho til vara ensampna vidhir thorftt ib 2: 217 . \" ensampna sunnadaghana tha drak hon litit af viin \" KL 335 ."],"f":["-it Bu 100 . ","ensammin MP 2: 115 ; Va 6 . ","insamin Ber 143 . ","ensamnin Bir 2: 43 . ","ensampnin ST 305 . ","ensambin Bir 2: 142 . ","ensamen Bu 12, 24 . 49, 195, 491. ","änsamen: -et ib 49 . ","einsamen LfK 299 . ","ensammen Lg 674 ; LfK 19 . ","ensamin Bir 1: 124 . ","ensamen Bu 12 . ","ensamnan . ","ensämpnan Ber 276 . ","ensamma Bu 12 . ","ensampna Bir 2: 217 . ","ensamnom KS 5 (9, 5) . ","ensampnom Bo 143, ","ensamne . ","ensampna KL 335),"]},{"a":"ensamin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ensam, utan sällskap med ngn annan. höka . . . flygha altid ensambne PMSkr 268 . barnidh laa ens ammidh j husidh Prosadikter (Sju vise mäst C) 234 . - ensam, utan föening med ngn annan, för sig, själv. han emsamen tekkes allom, ympnongas allom till orsculdan, aathrekker allom til aterlön J Buddes b 168. hafdhe iak eth hiärta, som ensammeth ware större än akdra människio hiärta SkrtUppb 88 . - ensam, såsom den ende; med advierbiell återgivning. blott, endast, enbart. swa skal oc människian wara lydogh gudz budhordhum, oc bidhia til honom ensamman SvKyrkobr 331 ."],"f":["emsamen SvKyrkobr 162, J Buddes b 168 . ","ensammeth SkrtUppb 88 . ","ensammidh Prosadikter (Sju vise mäst C) 234 . ack. sg. m. ensamman SvKyrkobr 331 . ","ensambne PMskr 268),"]},{"a":"ensamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i ensamhet. \" ensamligha . . . lefwa \" Gers Frest 28 ."],"f":["-ligha )"]},{"a":"ensamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskild, speciell, för ngn egendomlig el. utmärkande. philargiria är mz hwilko oskälikin ok ensamligen päninga atwndan samansankas ällir fwlkompnas (per quam singulari appetitu peunie colligende frena laxantur) SpV 139 . \" swa som aff solinne ok solgislomen . . . wdhirstars rätuisonna sool ok swa som aff margarita them dyra stenenom, ok hans klarhet ok kostelikhet christi ensamligha natur (christi singularem naturam) ib 280. \""],"f":["-ligh . ","-ligen )"]},{"a":"ensamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enhet; gemenskap. \" gudz ordh the tempera sik äptir thz som wi haffwm nämith til, swa at the sik äptir warom wanskilsom laghande, wndhirstwndum samangripa the modhrena mz sonenom, nw sina brwdh the hälgho kirkio, wndhirstwndum huaria ena rätuisa siäl j sacramentis enhet, ällir ensamlikhet (in uniate sacrumenti) \" SpV 189 ."],"f":[]},{"a":"ensdel för endels","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se d. o."],"f":[]},{"a":"ensdel för enodel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se enodhal."],"f":[]},{"a":"enselika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i ensamhet. Ansg 213 . \" ther han pläghadhe vara sik enselika \" ib 243 ."],"f":[]},{"a":"enseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enslig. \" eet enselighit rum \" Ansg 187 ."],"f":["enselighin )"]},{"a":"enseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ensam, en enda. j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälgaghir, enslika (för ensliker?, Lat. unicus), margfalloghir kwmmelikia smidoghir SpV 545 . - ensam (levande) för sig ordh vthan liffuer gärna enslikin vppa thät ath hon skal ey warda hindradh j gudz tiänist ok bätringh fore sina syndher MP 4: 151 . - ensam, enslig. siälffuer tok han a sik et enskelikit lifuerne Prosadikter (Barl) 91 ."],"f":["ens- )"]},{"a":"enselikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ensamhet, enslighet. jak flydde vndan ok flärkadhe jak mik lankt fran almogans vmgange ok bleff jak j enslikhetina (Vulg.: et mansi in solitudine) MP 4: 151 . (Ordet har väl här knappast den rent konkreta bet. ´ödemakr´´; jfr emellertid Bib. 1541 etc.: öknenne.)"],"f":["ens- )"]},{"a":"enselikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enslighet, ensamhet. \" \" Bo 45, 143 ."],"f":["ensilikhet Bo 143), "]},{"a":"ensinna","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskild; som har sin egenart, individuell, personlig. j blandh andhra systra skal hon ekke wara eensinna (singularis), at hon ey skuli wara allom til haath, ey skal hon wara formykit almennelikin, oppa thz at hon ey skuli wardha andhrom leedh SpV 174 ."],"f":["een- )"]},{"a":"ensinna","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis, egensinnig. \" han skall . . . vara ey sielffuer eensinna \" MD 419 ."],"f":["een- )"]},{"a":"ensinnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskild, enskild. högfärdin är en blindh astwndan, owir alla andra, til syndirlighin ällir ensinnadh ophögilse (superbia est. singularis exexllentie super alio. cecus quidam appititus) SpV 138 ."],"f":[]},{"a":"ensinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis, egensinnig. \" är tha skiparen ensinnogher ey lydhandis androm \" PM 50 . \" gör sik ensynnoghan \" Gers Frest 30 ."],"f":["-synnogher )"]},{"a":"ensinnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envishet, egensinne. \" ath fly ensynnikheth \" Gers Frest 40 . ib 24, 30 ."],"f":["ensynnikheth )"]},{"a":"ensinter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis, egensinnig. \" \" SO 297 ."],"f":["een- )"]},{"a":"enskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ensamt, allena. \" ängaledhis gitir swa lostoght hiärta varit vtan älskogha swa enskelika \" Su 385 ."],"f":[]},{"a":"enskipter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enskyldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) enskildt, särskildt. \" aatsporde alla, oc enskyldelika aff hwariom thera \" Su 254 . ","2) särskildt, synnerligen, i synnerhet, på ett utmärkande sätt. \" purpura som är enskylleliga konungxlikit högtidis klädhe \" MB 2: 241 . Su 87, 89, 90, 210, 281 . ","3) särskildt, besynnerligt. \" swa som enskyllelika oc foolslika liffuandhis fraan andhrom skilde \" Su 58 ."],"f":["enskyllelika . ","enskylleliga )"]},{"a":"enskyldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) särskilt, enskilt, (var) för sig. the samu systra oc brödhir som swa til skipadhe äru fore walino at sithia the skula lönligha oc enskylleligha wtleta oc bespöria hwaria ena röst Abbedval i Vkl 77 . dauid sigher quj fingxit singillatim corda jdest animas han giorde eenskyldeliga hwaria siell vedh sik SvKyrkobr 189 . \" tha varder gud ok är allars there glädhi almenneliga ok huars there glädhi eenskylleliga (et Deus erit gaudium omniumr, et gaudium singolorum) ib 232. ty haffwa bada släktana vnth oc giffuith thet här til clostridh, thoo är meth eendräkt, wthen hwar släktin enskyllecha aff sik \" VKJ 241 ( 1447) . hwar pwler skal malas enskyllelika pa stenenom PM Skr 552. - hos var och en särskilt, hos var och en för sig, självständigt. d[iscipulus] : hwj kallas then helge andhe ey begers, there som swa at annar there vare fadren ok annar modhren. m[agister]: thy at han eenskyldeliga ok jemlikliga vtgaar aff thöm badhom (ɔ Fadern och Sonen; jfr Lat. quia simul et æqualiter ab utroque procedit) SvKyrkobr 124 . 2) särskilt, i synnerhet. fra ophofueno tha hafuer gudh aatskilt ok ä nagra besynnerliga vthualt som lhanom eenskyldeliga matthe tekkes SvKyrkobr 151 ."],"f":["enskyllelika . ","-ligha )"]},{"a":"enskyldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) enskild, särskild, ej allmän. \" twegge handa är skertzlo elden, annar almenneligen ok annar eenskyldeligen somligom ok ey allom \" LfK 262 . Su 139 . ","2) särskild, synnerlig. \" til enskyldelika älskogans teekn \" Su 103 . ib 99 ."],"f":["eenskyldeligen )"]},{"a":"enskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) enskild, privat. \" enteca idest peculeum vel proprium enskylth ok egith \" GU C 20 s. 221 . \" huars there eenskyld ärä är allars there ärä \" SvKyrkobr 238 . - havqa enskylt (til), ha enskild tillgång (till), ha enskild äganderätt (till). böle boana skulu haffua enskilt tiill skoghen, som ligger mellan myllaby ok epter:de roor Svartb 524 (1477?). 2) avskild, för sig själv. tha nokor fänadher skal afla och öxlas skal thet som han (ɔ av hankön) är enskylt haffwas j trätio dagha PMSkr 214 . - n. adv. enskilt, särskilt. SD NS 2: 655 ( 1413) . thet scal then förnemnda katerine minne dotter tilhöra eenskylt til hennä berghning ib 3: 121 ( 1416) . then ström som ther nidhan fore ligger skal höra böndernä til j ha lisboo och theris skiptebrödhra inskylth fran clostredh ath skipptha huar epter syn andel Svartb 492 ( 1468) . VKJ 76, 116 (c. 1500). Arnell Brask Bi³ 42."],"f":["inskylth Svartb 492 ( 1468) . enskölt VKJ 116 (c. 1500). enskilt Svartb 524 (1477?), Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42), "]},{"a":"enskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. ensamt skyldig, ensamt tillkommande, enskildt tillhörig.","1) enskild, särskild, ej allmän el. gemensam. \" thet len rekerne, paa huilket wij haffwe idhert enskilt oc rigesens radz samfelt breff oppa \" BSH 5: 353 ( 1509) . ","2) särskild, afskild, för sig själf. \" conuentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins vtan til \" VKR 42 . Bir 5: 120 . ","3) privatus, enskild, som ej tillhör ett regenthus. \" war han som nakar enskyller grewe \" Lg 998 . - n. adv. enskilt, särskildt. ma förnempde oloff swarte och hans afffua förscrifna tomptena . . . enskylt ägha haffua och bruka för sit rätta fasta egit SJ 250 ( 1456) . \" om thenne stadhen strennes , huilken ther höre helfftona i tompthöre och sachöre sancte eskil til . . . och helfftene cronone, huilken wij enskilt haffue hafft i forlidhen aar aff her sten stwre \" BSH 5: 353 ( 1509) . skulle then slotz och stadz loffwen medh thess län och rente enskylth ther epther hallas til swerigis rikes crone handh ib 74 (1506?). at the allä endräckteligä loffuet oc sworet haffuä weliä leffuä oc dö met oss oc swe rigis rike, tesslikis oc her erich twresson enskilt paa sinä sidhä FM 185 ( 1504) . \" naar the wilia sik scriffta eller wan herra taka scriften sik oc tachin eenskylt \" VKR 26 . \" alla flästä nätter laagho the eenskylt serdeles huart vedh sik \" Lg 3: 524 ."],"f":["een- . ","enskyller . enskilder: skilt FM 185 (1504); BSH 5: 353 ( 1509) ),"]},{"a":"enskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) = enskyldeliker. om dagen pynas jak mz androm sielom j almenneligom skertzlo elde ok om nattena. j thessom mynom eenskyldogom eelde LfK 263 . ","2) = enskyldeliker 2. mz enskyldoghom fördele Su 103 ."],"f":["een- )"]},{"a":"enskyldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet, förtroligt umgänge. mällan gudh oc hwaria ena hälgha siäl är sötelikhet oc älskelikhet . . . thog likawäl glädhias hälgha iomfrur oc nythia gudh swasom serdelis theras eghin sötasta brudgumma mz kräselikare enskylloghet (diliciosori familaritate) oc aldra sötasta älskelighetz smakan Mecht 151 ."],"f":["enskylloghet )"]},{"a":"enstadh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staþer. "],"f":[]},{"a":"enstaka","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ensam. \" ey är got mannenum enstaka wara \" KS 5 (9, 5) . huar flere digdemän saman komo (för koma), the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man ib 6 (14, 6). iak sittir ater nakin änkia ok eenstaka (vana ac desolata) Su 407 ."],"f":["een- )"]},{"a":"enstika","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= enstaka. \" raskare mågho flere wise män rätt finna än en enstika man \" KS 6 (15, 7) . ib 7 (15, 7). han war fra allo skilder suasom enstika ärmete Lg 3: 204 ."],"f":[]},{"a":"enstiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. (kan föras till enstika)."],"f":[]},{"a":"enstranglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårdnackenhet, förstockelse. \" mädh sinom kännedom slo han nidher wranguisa manna enstranglikhet \" Hel män 102 ."],"f":[]},{"a":"ensträngdher part. adj.","b":[],"c":"","d":"","e":["eg. vänd åt ett håll. envis, egensinnig. SGG 133 ."],"f":[]},{"a":"enstöþinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["enstöþings dagher , "]},{"a":"ensuladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med enkel sula. par eensålade skoo Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"f":[]},{"a":"ensäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ensamt lif, ogift lefnad el. enkostånd. \" \" Bil 109 . "],"f":["ensätu fru , ","ensätu lifnaþer","ensetu limnaþer )","ensätu liverne","en sätu lifwerine )"]},{"a":"entalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enskildt samtal. Lg 3: 199 ."],"f":[]},{"a":"enthrar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis, egensinnig, halsstarrig. \" hon (ɔ: thera wredhe) är hardh oc een thra \" MB 1: 261 ."],"f":["een- )"]},{"a":"enthrätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envishet, halsstarrighet. \" halla sina enthrätto ä fram at eno \" Bo 137 . - enträgenhet. fik thz hon beddis for sina enthrätto Bo 151 . ib 101 . Jfr enthrättin."],"f":[]},{"a":"enthrätteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["envis; ihäridig. stath stadhugh ok enträtelighen j gudhz thiänist ok ärwodhe SkrtUppb 360 ."],"f":["enträtelighen )"]},{"a":"enthrätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= enthrar. \" \" Bo 137 ."],"f":[]},{"a":"enthrättin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= enthrar. \" war stadhughr i ordom tinom, ok ey enträten \" KS 25 (61, 27) . hon (ɔ: thera wredhe) är för hardh oc enthrättin (Cod. A een thra 261) MB 1: (Cod. B) 552. ib 2: 208 . MP 1: 56 . Ber 278 . LfK 203 . - ihärdigt? jnkte är thz som enträttan (för enträtten?) oc idken gärnigh ey owerwindher LfK 129 (enträttan skulle äfven kunna fattas ss subst. enthrätta med suffg. art. och i betydelsen: ihärdighet)."],"f":["een thrätin Ber 278 . ","enträtin MP 1: 56 . ","enträten KS 25 (61, 27)),"]},{"a":"enthrättogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= enthrar. Ber 304 ."],"f":["eenthrätogher: -ogh Ber 304 ),"]},{"a":"entidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tiþ."],"f":[]},{"a":"entima","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se time."],"f":[]},{"a":"enträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enträ. \" säthies en nagle thär j aff ene trä äller pila trä PMskr 349. \""],"f":[]},{"a":"enunga","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":[],"f":["ivir enunga (ower ennigä FMu 1: 423 (1389, avtrycket av samma diplom i FM 24 har eningä; sistnämda textställe är anfört Sdw 1: 227), övr ens."]},{"a":"enunga","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ende. \" bran ther inne (alt thz) ther waar . . . vtan kouungin ok hans enugha son \" Bil 230 . min enigh sötme MK 173 . \" min enihhiste sun \" ib 172 . i krycän min ening sun ib 174 . ib 164, 169, 173 . "],"f":["enugha . ","eningä . ","ening MK 174 . ","enigh ib 173 . " ehing (för ening?) ib164 eniþ (för enigh el. ening?) " ib 169, 173 . ","enoghäster: -ästä FM 25 ( 1389) . " enihhister (för enighister?): -iste " MK 172 ),","at enoghasto","at enoghästä )","ivir enunga","ower eningä )"]},{"a":"envalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utvald. \" \" MB 1: 315 ."],"f":[]},{"a":"envaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ensamt herskande. \" enualdoghar þässa hems kunugar \" Bu 150 . Bil 383 . Lg (Cod. C) 1035 . \" mera är almogans gaghn haua en kunung envaldoghan . . . häldär än flere rådhe thöm ok styre \" KS 6 (14, 7) . ib 9 (21, 10)."],"f":["enualdugher: -an KS 9 (21, 10) . ","enwalduger: -an ib (22, 10) . ","enväldugher Bil 383 ),"]},{"a":"envighe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["envig. \" drap han j eno envighe \" Bil 723 . \" koma j enwige mz enom \" KL 22 . ga the til enwighis Gr 268 . Bo 137 . Fl 1780 . - tvekamp, täflingsstrid. bödh sik i enwighe mz hanum til maktogha gerningh Bil 85 ."],"f":[]},{"a":"enväghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["afgjord? \" sagho at thz war enwäghit \" RK 1: 4314 ."],"f":[]},{"a":"enziana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gentina. Sdw 2: 1212."],"f":[]},{"a":"enäggiaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"enägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["en egha )"]},{"a":"enäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-engh; för -eghn )"]},{"a":"enöghdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enögd. \" dotter . . . som . . . är een ögdh \" MB 1: 475 . GO 350 . Lg 3: 18 ."],"f":["een- . ","eenögkth GO 350 ),"]},{"a":"epistola","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["epistel, bref. \" i enne epistolo \" Lg 3: 626 ."],"f":[]},{"a":"epitet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eptiet, benämning; titel. \" ey skole wälbyrdige herrer mena, att almogen är theres egen ähn tå the haffwe stor nampnn, och epitett Pm Skr 681 (senare avskr.). ehn lönligen och tiande smikran görs medh målningh vpsätiandes herrenes nampn, vthuggandes theres beläte eller anner tingh them till högtidh och wilia, och smikreligen epitett ib 687 (senare avskr.). läres therfföre barnen sså att när the höra sin epitett, titulos och stora nampn, att the altidh tänckia at the nampnen mana them till dygder ib. \""],"f":["epitett )"]},{"a":"er","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppar, brons. \" aff hardhom eer \" Al 5155 . \" aff dyrasto eer \" Bir 2: 6 . ib 113, 233 . MB 1: 356, 377, 411, 421, 428, 495 . Iv 4276 . Al 61, 4487 . ST 128, 524 . \" mz eer oc kopar \" MB 1: 14 . \" aff malm ok eer \" Al 4454 . ib 4025 . i haffwin ey iärn eller eer ib 7023 . (eer för ey Al 8398 .)"],"f":["eer )"]},{"a":"erhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behålla. \" kerdhä laurens tegelsaere til peder olson om xx penningher landz iordh tha wore the swa forlicthe at forscriffne peder olson skullä giffue forscriffne laurens v marc penningher och peder olson skulle erholle iordhen \" Uppl Lagmansdomb 42 ( 1492) ."],"f":["erholle )"]},{"a":"erhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparhäst. \" the skulle latha göra en storan eer häst \" Troj 259 ."],"f":["eer- )"]},{"a":"eriks gata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eriksgata."],"f":["eeredz- HSH 16: 87 )"]},{"a":"eriks gata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eriksgata, en resa som en nyvald konung företog genom de förnämsta f rikets landskap för att aflägga sin ed och mottaga hyllning. SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). reeth han sina erix gatw RK 2: 148 . \" lib 6974, 7671, 3: 668. \""],"f":[]},{"a":"eriksmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Eriksmessa, högtid till Erik den heliges minne firad på hans dödsdag den 18 Maj. SO 157 . Lg 3: 372 . GS 37 (1413, orig.) ."],"f":[]},{"a":"ermalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brons, koppar. \" moyses räkte op en orm som han hafdhe aff eer malm giort \" SvKyrkobr 37 ."],"f":["eer- )"]},{"a":"erormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparorm, af koppar giord orm. \" \" Bir 2: 113 ."],"f":["eer- )"]},{"a":"erporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparport. MB 2: 402, 403 ."],"f":["eer- )"]},{"a":"erpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"erseforradhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkeförrädare, skändlig förrädare. \" the erseforädhara haffwa wij mest hema hoss oss \" BSH 5: 183 ( 1507) . ath jach mich bewisthe som en ereste forrädhere ib 625 ( 1520) ."],"f":["erseforrädhare . ","ereste forrädhere )"]},{"a":"erslaghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kopparbeslagen. \" \" MB 1: 482 ."],"f":["er- )"]},{"a":"ersmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparsmide. \" han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe \" MB 1: 164 ."],"f":["eer- )"]},{"a":"es","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["s, s-formigt smycke? \" eet es aff en gylden bogstaff met en brwn sten oc iiij perler \" FM 708 ( 1521) ."],"f":[]},{"a":"este","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ester. hans este Skotteb 6 (1460-61), 9, 52 etc. medh hans eysthe skyph STb 4: 67. Jfr ester."],"f":["eysthe STb 4: 67 (1505?, lös lapp) ), "]},{"a":"ester","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. est, man från Estland. ss tillnamn (och släktnamn). mattis eest STb 1: 162 (1478). hans esth ib 3 . 65 (1493). per eesth SSkb 3 (1501-02). StÄmb 151 ( 1503) , 153 (1504). laurens cesth SSkb 329 (1509-10) etc. Jfr este."],"f":["eester )"]},{"a":"ester","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["Ester. ss beteckning för lifegne. \" the andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka \" BSH 5: 226 ( 1507) . \" tha blyffwe wij egne och eester, som then fatige almogeär, som i danmarc oc norige byggiä \" ib 435 ( 1511) ."],"f":["eester )"]},{"a":"eter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*eters diur , "]},{"a":"eter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gift (eg. animaliskt). \" oläkelikit stikil orma ethir \" MP 1: 59 bläste han (draken) sua gen staþenom etar ok ilsco Bu 490 . þät etar som þri men druko för ok doo ib 155 . drak etirit oskaddir KL 46 . \" aff dödheliko etre \" ib 47 . Bu 494 . Bil 236 . Pa 6 . KL 45 . Bol 96, 154. MP 1: 60 . Bir 1: 6, 182, 205, 354, 2: 101, 3: 287, 288 . Al 2578, 7648, 9888 . LB 2: 11, 59 . ","2) etter, var (i böld el. etterblåsa). \" ted drager wt eetrid \" LB 7: 324 . wthdriffwer ether oc onda väsko PM XLV . - Jfr hugorma-, lokka-, orms-, skorpions-, ödhlo-eter. "],"f":["eeter )","eters drykker , "]},{"a":"eterande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. giftig anda, giftig ånga, giftig dunst; bildl. gift. thär är bortho skadhelika tryghetinna ethir anda (noxie securituatis uenena), räddoghans ostadghet SpV 387 ."],"f":[]},{"a":"eterbilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. = eterblema. - bildl. argbigga. Lg 963 ."],"f":[]},{"a":"eterbit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftigt bett. \" dogher mot etherbit \" LB 5: 81 . \" stampar man henne och legger widher ether biith \" ib 7: 141 . ib 2: 36 ."],"f":["-biith )"]},{"a":"eterbitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["träffad af giftigt bett. \" ten som er eter bitin \" LB 7: 303 ."],"f":[]},{"a":"eterbland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftblandning. \" hon giffwer tik ether blandh \" MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"eterblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ib 369, se eterblandare)."],"f":["-aþer )","etherblandadha"]},{"a":"eterblandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillblandande af gift. \" \" MB 2: 362 ."],"f":[]},{"a":"eterblandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftblandare. \" etherblandadhom (för etherblandarom; veneficis), affgudha dyrkarom oc allom liwgharom \" MB 2: 366 . \" hwnda oc etherblandadha (för etherblandara; venefici) oc ohöffwitzske \" ib 369 ."],"f":[]},{"a":"eterblasande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giftblåsande, som har giftig andedrägt. \" thy fleys hans vmgängilse swa som etirbläsandis orms \" Bir 3: 333 ."],"f":["-bläsande )"]},{"a":"eterblaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftig andedrägt. \" en draki dräpir hwan dagh at minzsto ccc män mz sinom etirbläst \" Bil 567 ."],"f":["-bläster )"]},{"a":"eterblema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["etterblemma, etterblåsa, blåsa innehållande gift eller var. \" for qweso eller andra eeter blemor \" LB 7: 324 . mik thykke som j hiärtano är een etirblema Bir2: 266. ib 4: 164 ."],"f":["eeter- . ","-bleema Bir 4: 164), "]},{"a":"eterblema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. argbigga. Se Sdw 2: 1213."],"f":[]},{"a":"eterblena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1213."],"f":[]},{"a":"eterblena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. = eterblema. - bildl. argbigga. \" þär var ätar blena som mön var \" Bu 145 . \" mön etar blena ib. \""],"f":[]},{"a":"eterdiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = eters diur. sedane ther diwred är dräped Troj 22 ."],"f":[]},{"a":"eterdrykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftdryck, giftig dryck. \" \" Al 9955, 10010, 10102 . LB 2: 38, 59 ."],"f":["-drikker: -drik LB 2: 38 ; ","-drikke ib 59), "]},{"a":"eterflugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftig fluga. MB 2: 64 ."],"f":[]},{"a":"eterfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppfyld af gift, giftig. \" diur . . . som är etirfult af sik \" Pa 5 . KL 299 . MP 1: 209, 2: 182 . Bir 1: 63, 206, 262, 354, 2: 49 . Ber 269 . LB 2: 49 ."],"f":["ätir- Ber 269 ),"]},{"a":"etergadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftig gadd. Bir 2: 96, 99 ."],"f":[]},{"a":"etergipt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. gift. antidotum . . . ether giffth ok hele wager GU C 20 s. 27 ."],"f":["ether giffth )"]},{"a":"eterkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftbägare. \" \" Bu 155 ."],"f":[]},{"a":"eterkoppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spindel. \" do swa som etirkoppan dör j sino näti for hulko hon äruodhadhe fanytlica \" MP 1: 135 . LB 2: 44, 7: 146 . \" spinnil eller etirkoppe \" ib 3: 62 ."],"f":["-koppe )"]},{"a":"eterkyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["eterkyns madhker"]},{"a":"eterlibbadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giftbemängd, giftblandad, förgiftad, gift. bildl. verlden hafuer mik cringomgifuit ok belägt mik ok myan v porta thet äru myn v licamligin synnen, hon sarghar mik dagliga medh synom eetherlibbadhom skutum (Lat. endast: sanittis suis) J Buddes b 173 ."],"f":["eether- )"]},{"a":"eterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giftig. \" tändrena wae som största trä, hwilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn, oc swa stora at hwar thera matthe dräpa eth heelt konungx rike mädh eetherlighe ondhe lwkt JMPs 255. - bildl. giftig, olycksbringadne, fördärvlig. mädhan saa dana män ok swa mäktoghe, ware forgiffne aff tholkom ethirlighom lukkorskom ällir förrädhirskom (uirulentiis illectricibus) til fallit \" SpV 448 . etherlika owensens (hostis pestiferi) swek doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo äller smekelikhet JMÖ 97 ."],"f":["eether- . ","ethir- )"]},{"a":"eterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giftig. \" slet han mz etirlikom tannom \" KL 110 . \" af etirlikom ormom \" ib 297 . eetirligh bith LB 3: 78 . Bir 1: 262, 2: 50, 3: 22, 75, 244 . Su 204 . LB 2: 11, 3: 67, 5: 80, 82, 7: 68 . afwnden wpswälgher al godh thing mz etherlikom (pestifero) hita Ber 107 ."],"f":["etirlikin: -likit Bir 2: 50 . ","etherleker: -lekom LB 5: 82 . ","eetherlekin: -lekith ib 80 . ","eterligin: -ligith ib 7: 68 . ","etherligin: -ligit ib 2: 11 . ","etirlig: -liga ib 3: 67 . ","eeterligh )"]},{"a":"etermadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftig mask; giftigt kryp. \" \" KL 46 . Bir 2: 315 ."],"f":[]},{"a":"etermadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftig mask. ydrinus är en sten . . . driffwer bort onda ether marka (venenosos vermes) PMSkr 493 . \" thy hawer diäflin sina wist ok heman j tolka hiärta som en ilskafuller ormer o ether matker \" MP 4: 150 ."],"f":["-matker MP 4: 150 . ","-marker: -a (pl.) PMSkr 493 ),"]},{"a":"eternätla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) etternässla, urtica urens Lin. \" vrtica minor thz kalles etirnetla \" LB 3: 73 . \" stöt eter neslor \" ib 7: 299 . siwda eterneslo mz viin ib 342 . ib 348, 349 . ","2) blindnässla, marrubium vulgare Lin.? \" marrubium eterneldha \" LB 6: 284 (sannolikt föreligger här en förvexling el. felskrifning). "],"f":["-nesla . ","-neldha )","eternätlobladh","-nesslobladh LB 7: 30 . -näszla blad ib 267), "]},{"a":"eterormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["etterorm, giftig orm, giftigt kryp. \" the fly fran mik swa som af etir orms (serpentis) asyn \" Bir 1: 182 . ib 2: 103, 3: 73 . MP 1: 80 . Su 434 . \" mz wärsta etir orm som kallas skorpio \" Bir 1: 68 . \" scorpiones . . . thz äru therorma \" MB 2: 346 ."],"f":[]},{"a":"eterskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgiftad pil. \" \" Al 8992 ."],"f":["-skot )"]},{"a":"etersmogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varigt och sårigt utslag. \" for eeter smogh \" LB 7: 353 ."],"f":["eeter- )"]},{"a":"etertannadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["= etertänter. etirtannat diwr LB 7: 303 ."],"f":[]},{"a":"etertänter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med gifttänder. diurin waro etir thänt (venenata erant dentibus) Bir 1: 205 . af etir thänta diura tannom ib 206 . \" eterorma ok annor etertänt dywr \" Su 434 ."],"f":[]},{"a":"eterödhla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" thw etir ödhla min dottir (audilacerta et venenosa filia mea) Bir 3: 136 . \" sofuir thu lanz röfuare . . . mz ether döhlu (vipera) thinne conu \" Bil 267 . Su 409 ."],"f":["-ydhla Su 409 ; ","-o Lg 989 . ätir ödhla),","bild . ","hör"]},{"a":"etra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgifta. hwi[l]ken som är sarghadher mädh etrarath järn (jfr Lat. vulneribus ex venenato ferro illastis) hiälper han (ɔ stenen magnes) PMSkr 482 . - bildl. thänne hwgnadhin ethra ok forgiffwe siälfinne SkrtUppb 80 ."],"f":["ethrath PMSkr 482 ) , "]},{"a":"evangelistare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evangelist. aff ewangelistarum Lg 3: 614 ."],"f":[]},{"a":"evangeliste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evangelist. \" the iiij gudz ewangelistar \" LB 7: 19 ."],"f":[]},{"a":"evangelium","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evangelium, lära, förkunnelse. \" gud forlate thet them aff wort clerkerij som all then owilie bruggit haffve med theris nye ewangelium som luther haffwer dragit unden benken \" HSH 16: 125 (1527; Brask)."],"f":[]},{"a":"evarskip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre fartyg. Sdw 2: 1213."],"f":[]},{"a":"even","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se även. "],"f":[]},{"a":"evigher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ävigher."],"f":[]},{"a":"evinnelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ävinnelika."],"f":[]},{"a":"evinnelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" etc., ävinnelika etc."],"f":[]},{"a":"evinneliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ävinneliker."],"f":[]},{"a":"evogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ävogher."],"f":[]},{"a":"evärdhelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" etc., se ävärdhelika etc."],"f":[]},{"a":"evärdhelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ävärdhelikhet."],"f":[]},{"a":"evärulds lif","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -pina, -ägha, se ävärulds-."],"f":[]},{"a":"eväruldsliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äväruldsliker."],"f":[]},{"a":"evärþelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ävärþelika."],"f":[]},{"a":"evärþeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ärväþeliker."],"f":[]},{"a":"examinera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhöra (en anklagad), ransaka. \" \" Bo 189 ."],"f":[]},{"a":"examit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags starkt och tjockt siden, sammet. \" tiwghu kiortla aff examit vidha \" Fl 287 . \" tribald bliald ok examit silke o päl tha var ther fliit \" Fr 323 . aff examit thz rena ib 2965 . Iv 840 ."],"f":["examen Iv Cod. B) 840. äxämen ib (Cod. C)), "]},{"a":"examitmantol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mantel af examit, sammetsmantel. \" een examit mantil . . . ther fodhradher var mz safuilskin \" Fl 702 ."],"f":["-mantil )"]},{"a":"exempel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["exempel. \" mangh ondh exempel \" Gers Frest 28 ."],"f":[]},{"a":"exemplera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utfärda i nytt exemplar? \" at wij sadana breff wille till wittnisbördh exemplera oc wid magt holla latha \" FH 1: 223 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"exkopiera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kopiera, taga en avskrift av. vtscriffue och exocopiere eth permantz breff SJ 2: 275 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"eya","b":[],"c":"","d":"","e":["ack! nyttjadt vid önskan el. uppmaning. \" eya herra frederika ma iak thiggia ena bön aff thik \" Fr 1878 . \" eya o waar däghthingrirska, went til oss thiin miskunsamlika öghon \" ST 199 . Su 21, 47, 69, 83, 90 o. s. v. - vid sorg. eya hwat oc hwru mykyt goth iak wthi honom tappadhe Su 41 ."],"f":[]},{"a":"eþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SD 3: 13 ( 1311) . \" in parrochia ezbyergh \" ib 5: 75 ( 1341) ."],"f":["eedhby"]},{"a":"eþbär","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["berättigad att gå ed. SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . Jfr edsbär."],"f":[]},{"a":"eþdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ed. \" mädh siex manna eþe \" SR 44 . stande a eþätakans eþe ib 13 . \" thän eþän vil siä (mottaga af vederparten) \" ib. \" sum eþen skal siä ib. orkar e han sin edh föra \" ib. \" mz svornom eþe \" Bu 57 . mädh . . . stafuadhom edhe SJ 148 ( 1446) . \" swäria the edha hwar androm \" MB 1: 211 . \" badh han först swäria sik edha wm höghsto diäfla waldh \" Bil 448 . \" en iudhe böldh enom cristnom manne edh iwi (uppmanade att gå ed vid) sancti nicholai nampn \" ib 578 . \" at ganga edhin ib. sum eþen skal ganga \" SR 13 . \" een þrätylten eed at ganga \" FH 3: 6 ( 1353) . \" för än edin gangen är \" SO 142 . för än eedhen före them giorder är ib 148 . \" gaufo sin edh ther oppa \" SD NS 1: 37 ( 1401) . \" med wor helgeandz eedh \" HSH 20: 120 ( 1507) . \" for the kosteliga ede \" BtRK 253 (1469, orig.) . \" moth theres stora ede ib. medh stora edhe the thz sworo \" RK 2: 5375 . dyra eede sworo the ther sa ib 8173 . \" lägger aff eder sware och dijre edher \" BSH 5: 78 ( 1506) . Jfr asöris-, atergangs-, aterköpfasta-, borghara-, boskiptis-, buds-, duls-, en-, falz-, fasta-, for-, forfalz-, forhäfþis-, fäþernis-, gangs-, gen-, giptar-, glafs-, granna-, granzla-, göþslu-, hemföþo-, hemuls-, hovuds-, häfþa-, iämnaþa-, lofs-, löpis-, men-, mäts-, niþar-, nämda-, stämmu manna-, sätis-, taks-, trygdhar-, tryggia-, tväsöris-, tylftar-, þiufs-, þrätyfta-, uprättar-, vaþa-, vilz-, värnar-eþer. eþabuþ,"],"f":["eedher . ","ädher: -a RK 1: (sfgn) s. 173 . ","-ar: -a Bil 448 ; MB 1: 211, 462 ; RK 1: (sfgn) s. 173, 2: 4288, 3: 759. -er MB 1: 338 ; RK 3: 1896 ; BSH 5: 78 ( 1506) ; ","-e Fr 2526 ; RK 2: 5375, 5536 o. s. v.), ","eþa fylli , ","eþa mal , ","eþa män , ","eþanöte , ","eþar vitni , ","eþa sväre","eþä- )","eþa taki","eþä- )","edsbär","edz- )","edsför","edhz- )","eds män","eedz- )","eds orþ","edz- . ","e þz-),","eds vita","äthz- )"]},{"a":"eþför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eþganger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eþgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eþingsvätte","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"eþlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eþrikiar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1212."],"f":[]},{"a":"eþsör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"eþsöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. edgång, ed.","1) konungens och de förnämaste männens i landet ed att försvara den allmänna freden. SR 56, 57 . hawi konungs ezwöre brutitt SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). wari ther edzöret brutit PFN 137. GS 38 (1413, orig.) . SO 274, 302 . \" i haffin konungsins edzöre forbrutit \" RK 1: 2100 . \" haffwi han ta forbrwtit edzöra \" SGGK 104 . ","2) L."],"f":["edzöre . ","ezwöre SD 5: 377 (1344, nyare afskr.); SR 56, 57), ","eþsöris balker","edzöres- )","eþsöris brut","edzöres- )","eþsöris böter , ","eþsöris mal , ","eþsöris nämd , ","eþsöris rätter , "]},{"a":"eþviti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gripa, fatta, taga. \" tha fick jenis kaare liwset aff stakan och lyste botuid Stb 1: 400 (1482). andrometa aff myken sorg oc bedröffwelse wardt saa gath som awetha reff hon siig j kynnerna oc fik siig j hared \" Troj 182 . - intr. (han) fich vty drengin ok hade honom pa gatwne STb 1: 400 (1482). ful han j stort diwp än j falleno fik (apprehendit) han mz handomin om en qwist Prosadikter (Barl) 38 . 2) gripa, fasttaga, fånga. kunno, oc thee fridhbrytarä ellä thyänistolöse män nokan man innan thennä dagh oc fridh fangä oc fa, han scal thöm enchte fängilse halda Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - gripa, ertappa. enge lösa karlla ellir dränge skulo köpä rog eller k[orn] huar ther wardher fangen medh skal insättias i stadzsins göma STb 1: 279 ( 1481) . 7) komma i tillfälle (att), få tillfälle (att), få; kunna. med inf. utan at. nu leedh thän daghin aat qwälle, oc thy fek iak ey til ända höra thät ärednet alt Hel män 192. xij öre for ij tunnor öll i barssen for än jak fek brygga Skotteb 439 (1470 ; Kämn). - uttryckande något förestående: komma att. med inf. utan at. mik rädis ath edher faa gaa som thz gik enom riddara och hans son Prosadikter (Sju vise mäst C) 242 . saa rädis jak ath edher faa gaa aaf edrom son ib 244 . nw faar mik gaa harda här äptir MP 5: 185 . 8) komma (att), råka (att). - fa sea, få syn på. tha fick jenis kaare liwset aff stakan och lyste botuid, tha fick botuid see, hwar som sänghin war i stuffwne STb 1: 400 (1482). (han) saag swa nidher pa golffwet ok fick see, hwar gritanar stodo ib. i thet sama fick jenis kaare see, hwar kledet laag vndher hennis hoffdagerd ib 402 ( 1483) .","9) vara i stånd, kunna, förmå, lycks, få. med part. pret. ack. sing. n. människian kan sik fa räddat ok holpit mädh the fiölena MP 4: 140 . 10) få, bringa; (lyckas att) skilja el. avlägsna (ngn el. ngt från ngt). Sdw 2: 1213. 11) få, erhålla. haffue i peninga, oller faa i gryther STb 1: 399 (1482). swa ath bodha the, som köpa oc säle, fan fult gen fulla ib 438 (1460, burspr.) . \" aldrigh nakontidh faar jomfrun swa mykla äro, äpthir thz hon haffwer wnnith sigher, som hon for smälikhet, äpthir sith fal \" SpV 84 . \" for thina skuld faom wi lönfor wara gärninga \" Hel män 143 . - vinna (seger över). med prep. af. nw fram bärs kronan skinande aff glimande gwlleno, girodh for thy sighrin är fanghin aff fiondomen, som är köthit, wärdhin, ok diäfwllin SpV 384 . - få (om sjukdom, olycka el. död), bli utsatt för, råka ut för. hosto fangher fääth PMskr 229. särsk. i hotelse el. förbannelse: i skole giffua mik thet jak bedes eller edert liiff skal faa eth M (1000) fall STb 1: 397 ( 1482) . ib 398, 399, 400 . thu heether erik, sagde jenis kaare, annan tidh til sama drengin; thet thu fik eth M (1000) fall ik thu hiog en myns herres tienare i afftans ib 399 ( 1482) . strax thaledhe marten til jöns mattisson sägienes: mich bör än icke mykit got göre eller tale wiidh tigh, thet thu fich jt M (1000) fall. tha swarande jönis: j hwadh matte haffuer jach thet aff tik fortient, jach giorde tik aldrich ordh j mot j myna liffdagha. tha swarade marten: tet är som jach tik sifer, thet thw fichxt jᵐ (1000) faal ib 2: 249 f (1488). ib 250 . \" thin fendens skeffuel ok thin fendens skalk, thw haffuer mik befört, beropat ok fortalith som en fändans skalk, thw wilt mich aff thake äre och röchte, som thw mick ey kan j gen giffue, thet thw fichxt eth M (1000) fal \" ib 267 ( 1488) . the borgamestare och raadh skulo faa eth twsand fallandöwell STb 1: 132 ( 1477) . ib 2: 160 ( 1486) . i skole faa eth falladöffwel ib 1: 343 ( 1482) . ib 2: 158 ( 1486) . thit liiff skal faa eth fallandöffwel lib 63 (1484). 14) skaffa. hwar som wtgerdha bonde är, han ma wel a frälsis jordh boa, tho swa at han fae een aboa vp a sina jordh, som krononne rät gör SD 6: 345 (1532, gam. avskr.). han (ɔ stenen) fanger the huarum clädhe oc brödh oc huat gudh vil honum vnna Vis sten 6. 15) giva, lämna, överlämna. noketh gull. som han haffde fangit ingerdh tordha till gymä JTb 91 ( 1511) . - giva (ngn ngt) med på resan. med prep. el. adv. mädh. then tiidh hans holgersson oc jacob fan hauen foore til koning karl, tha fek jak them met allehande, som myn bok vtuiser Skotteb. 407 (1467); Kämn). jak köpthe for en rensk gyllene plaaster och fick honom medh sik STb 1: 397 ( 1482) . - lämna (ifrån sig). han haffde opburid ena mandz boot fore sinna hustrus fader . . . oc wilde jcke faa thät fran sig Uppl Lagmansdomb 27 ( 1490) . \" han skulle ffaa then humlen ffran sig, som han stolt hade twa opstaders borgere . . . och han jngelunde wille honum vtfaa STb 5: 27 (1514). - giva, räcka (handen). om den formella handlingen att inför rätta giva ett handslag till bekräftesle på en överenskommelse el. utfästelse. eodem die fik olaf kötmangare borgamestaremo handenä pa thet ath han will fornögia quinonne, som erffuinge är effter clemit skinare, x (10) marck vthan rettegong \" STb 1: 358 ( 1482) . \" ther fick her martin mattis lutke sin handh pa \" SJ 2: 210 ( 1492) . \" ther pa fik fornempde niels staffansson forscrifne laurens öriensson handen pa \" ib 237 ( 1493) . ib 248 ( 1494) etc. ","2) utfå, utbekomma. BSH 5: 168 ( 1507) .","3) utlämna, utgiva. Sdw 1: 231. Jfr utfa. - Jfr unt-, vidher-fa."],"f":["faa . ","fanga . ","faanga . ","far . ","for SpV 84 . fang(h)er Vis sten 6 ; PMSkr 229 . pl 1 pers. faom Hel män 143 . ","fik . ","fick . fich STb 1: 400 (1482), 3: 384 (1498), 437 (1499). fig VKJ 286 (1480 ; Bil). fek Skotteb 407 (1467 ; Kämn), 439 (1470; Kämn); Hel män 192 . 2 pers. (i konj. anv., se ex. nedan under 11) fickxt STb 2: 250 ( 1488) . fichxt ib; ib 267 ( 1488) . ","fick ib 1: 399 ( 1482) . ","fich ib 2: 249 (1488). part. pres. faande J Buddes b 167 . part. pret. fangin. n. fangit. fat STb 5: 231 (1519), 241 (1519). ffadt ib 331 (1521, Kop.) . ","ffad ib 87 ( 1515) . ","faat Arfstv 10 ( 1470) ),","fa ater , åtefå, återtaga, återvinna. tha kommo troianer sig till j gän j hectoris starka makt oc fyngo ather markena Troj 160 . ","*fa bort , 1) taga bort, röva bort. ffinge the bort hanss klädier ringer ok kleder vedzske oc penninge HSH 14: 63 (1525?, Brask). 2) få bort; få utlämnad (ur). ware thät swa ath han finge ekke the jumfruna borth v clostrena . . . tha wldhe han läggia alt heras godz j ödhe MP 4: 253 . 3) giva bort, hon haffde fangit thz for:de gull borth framdelis till gömä hederligha quinna hustrv elina JTb 91 ( 1511) . ","fa fram , lämna fram, lämna ut, överlämna. köpmannen syälffwer satte ey troghnan man til ath fanga gotzeth fram PMskr 24. Jfr framfa. ","fa i gen , återfå; återvinna, återerövra. ther for jnnan fyngo ather grecana marken jgän, oc troyaner matthe ather giffwa flykten Troj 162 . ","fa in , inlämna, inbetala. fig jak in a dyra warfrwgadagh 12 1/2 marc swenska VKJ 286 (1480, Bil.) . Jfr infa. ","fa ut , 1) utdraga. vsle mannin fik wt sin knif Hel män 202 . "]},{"a":"fa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gripa, fatta, taga. fik (þrifr) sin järn stangh Di 298 . \" fik draken honum mz clörna gynom brynia ok buk \" ib 233 . ib 248, 282 . Va 26 . diwret . . . fik (ryckte) riddaren nidh aff hästen ib 24 . \" then (ɔ: olaff baggis kapeseck) fiik jak fron een tiwff \" BSH 5: 34 ( 1505) . \" blanzaflor han til sik fik (tog i sin famn) \" Fl 1393 . - bildl. fic egh annat sik tel raþa (kom ej på annat råd) Bu 30 . - intr. fik om hans hender MD 129 . Di 78, 166 . - bildl. han monde swa til ordha fa (börja tala) Al 10440 . swa vnderlika hon til ordha fik Iv 1353, 2010 . ib 4169. kunne ey til anzswar faa (finna något svar) ib 3014. haffwer iag fånghit sa för råde RK 3: (sista forts.) 5749 . ","2) gria, fasttaga, fånga. gripo ok fango hans owini han Bir 1: 29 . \" hans ovini fingo han \" Bu 25 . \" þe skulu mistä häst, waapn ok alt þe fa med þöm, ok þätt skulu þe hawa sum þöm faa \" SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . \" bätre är lata sik ärlika faa än skamlika skilias sino fra \" Al 3075 . RK 1: 58, 1051, 1056, 1081, 1302, 3803, 3900, 4168, 4199, 4485, 2: 3955, 4011, 3: 2835 . MEG (red. A) 57, (red. B) 62. GO 755 . ST 215 . \" huru thu mat fiska fa j the flodhinne \" KL 12 . \" iak haffuer nw en skönan fisk fangit \" Lg 3: 339 . (båda dessa ex. kunna föras til 11). - part. pret. fängslad, fången. han var . . . fangen af iuþom Bu 138 . lösa sin son fangen vndan bandom ib 25 . \" la fangen i eno torne \" ib 168 . Bo 250 . Gr 280 . MB 1: 10 . \" sik fongna jetta \" RK 2: 7913 . ","3) fäkta, strida. \" vm slotzsins poort the mz them fingo \" RK 2: 2432 . ","4) påträffa. \" honom faa all ena \" Lg 3: 333 . \" nymäre fanga (finna) \" Iv 160 . råka ut för. foo j hans wredhe Di 297 . ","5) nå, uppnå. \" the matto näpplika landit faa \" RK 1: 1501 . ","6) ernå, komma åt, bekomma. med dat. ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik äpte wilia sinom KS 83 (204, 91) ; jfr 11. ","2 pers. i st. f. 3 pers. fo el. fa) riken i wodhe staa och epter min dödh faen i kiffue RK 2: 88-89. faar thz her äpter wnderligha gaa ib 3: 2437 . \" faar tik gaa som them gik som illa stwderat haffde i stwdio \" LfK 144 . swa faa os gaa somlikom ib 145 (båda dessa ex. kunna föras till 16). ","8) komma (att), råka (att). med inf. med at. fik han at synda nästo nattene mz löske quinno Bu 171 . Bil 160 . MB 1: 167, 213, 301, 371 . - med inf. utan at. han fik sofna ther han sat Bil 124 . ib 89, 254, 345 . ST 470 . RK 2: 1923, 3791 ; jfr 16. ","9) vara i stånd, kunna, förmå, lyckas, få. med part. pret. ack. sing. n., någon gång inf. utan at. kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum SD 6: 170 ( 1350) . wi faam ey höghra seet MB 1: 41 . \" iak faar ey ofwerkomet ok wnnet thik \" KL 315 . \" vi fa aldre til hänna sport \" Fl 270, 450 . Iv 873, 901, 1090, 2054, 2902, 3782, 5599 . Al 10354 . RK 1: 1890 . Lg 3: 209, 210 . Di 218 . fikt thu darat mit hiärta Su 409 . at . . . han matte skilia fa hua ther var när hänne la Fl 1546 . Lg 3: 351, 366, 367 . \" ten som icke for lata sit watn \" LB 7: 268 . 10) få, bringa. thu faar mik ey af then rätvisa väghenom Lg 547 . - få, förmå (någon). med ack. samt inf. med at. the fingo ey them at dwälias lenge RK 2: 8969 . 11) få, erhålla. han fik . . . wil ok fisk Al 1816 . \" tha the fånga enkte as \" ib 7035 . \" thän förste fughil faar thz första korn \" GO 762 . \" mat oc dryk thu aldre faar \" MD 105 . \" tykte hanum haffua fongit en raskan man \" Di 158 . \" ther sigher ower hin annan far \" Iv 1209 . \" fik þär bötar \" Bu 203 . \" fick strax maall \" Lg 3: 366 . \" fanger . . . sa swaart bwklop \" LB 7: 257 . faa stark frestilse ST 395 . \" fingu the goth wädher ok retthan byr til rom \" Bil 269 . \" mäþan iak for eigh döpelse \" Bu 495 . \" mat þu fa naþe \" ib 141 . \" ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänna hiarta \" ib 10 . siukar far änga hialp af þem mati han ätar eigh gärna ib 186 . \" fik ioakim blyght ok snyblo af iuþom \" ib 3 . ogilt (näml. vare) alt þätt þe fingo a tomptinne SD 5: 376 ( 1344, gammal afskr.) . the saar . . . som han haffde fongit aff wideke Di 74 . \" thu skalt fonga stor hug \" ib 153 . \" nar thw aff thz tornith gaar oc en annar thz j hendir faar \" MD 391 . \" the höghtijdh swa een ända fär \" Fr 3094 . \" at wi barn soman faum \" SD 4: 390 ( 1334?) . \" än þe egh barn fingo \" Bu 3 . \" än hon matte fa barn \" KL 8 . \" aff henne fik (suscepit) han flere söner \" MB 2: 105 . \" sidhan daniel hafdhe fangit äta \" Bo 50 . \" han fik at raþa himirikiz nyclom (potestatem accepit ligandi atque solvendi) \" Bu 100 (med afs. på de båda senaste ex. jfr 7). hafde tw faat then werra lutt(blifvit besegrad el. dödad) Di 80 . faa bätre (tillfriskna) Lg 3: 384 . ib 378 . MP 1: 334 . LB 3: 81, 137, 7: 6 fik ey thäs bättra KL 263 . - få till äkta. fa hon frälsis man SD 5: 476 (1345, nyare afskr.) SO 87 . \" här ligger nu min hiärta kär tholik annan iak aldre fäär \" Iv 957 . 12) förvärfva. som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget SD 5: 562 ( 1346) . gamull gooz, the ther rättelika äru fanghen Bir 5: 24 . \" huat the (godsen) äru wäl älla illa fangin ib. aff them orättelika ok illa fagno gozeno \" Bir 1: 54 . RK 3: 3504 . Lg 3: 411 . 13) utverka. han fik mäþ bön at han kom firi riddaran sialuan Bu 7 . \" fik varia mz bönum ok päningom lof af skipmannom at the lagdhu ther til \" Bil 269 . Pa 6 . \" mz store nödh han thz aff them fik \" MD 190 . - (?) fick sa öfwer eno (öfverenskom?) SD NS 1: 401 (1405, afskr.). 14) skaffa. een annan riddara skulle han fa Fl 1816 . alt få ok fängta thz manna liuerne tillhöre KS 76 (186, 83) . \" at en man giti thet alt . . . fånget ok fänkt \" ib 4 (8, 4). tå skal iak ånyo alt få thet syslonne åfåt är ib 41 (107, 45). leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara ib 51 (130, 55). at han måge få sinom vndidånom ympno göra medh androm landom ib 63 (156, 69). fa tik ena erligha quinna Di 225 . \" ffigh han ther siigh en andre skwte \" FM 342 ( 1507) . \" ath fa sik thenna lijszla bok \" Gers Ars c 5. tak hyllelöff och lath j jth ölkar mz hiith watn och ffa (låt komma) ther sweth jnnan LB 2: 65 . 15) gifva, räcka, framräcka, framlemna, lemna, öfverlemna. skulin ij mik fa siw hästa ther bestä magho vära Fl 488 . \" ij skulin mik een man ok fa thän ij litin mästop a \" ib 499 . \" faa hijt thina hand \" Bo 237 . fik hänne sin foot KL 355 . \" mik fikx een rö \" MB 2: 349 . \" fik morþarom kläþen \" Bu 141 . \" gialda þik ater sua mykit som þu fikt þöm goþa manne \" ib 184 . hon fik (bevisade) hanom þän heþar mz sins sons ängle ib 24 . \" the siäla, som hanom varo fanghna \" Bil 851 . Bu 29, 142, 169, 184 . Bil 88 . Bo 113 . Bir 2: 114, 247 . VKR 6, 7 . Fl 1205, 1812 . Fr 2243 . Al 746, 6880, 6972, 7956, 7964, 8039 . RK 1: 4004, 2: 519, 8 334 . MD 15 . Di 2 o. s. v. MB 2: 344, 398 . \" fa mik minom mästara ii händar \" Bu 141 . ib 51 . Bil 207 . RK 1: 2014 . faar henne smaswenin i hand MB 1: 278 . RK 1: 1980 . alla the slot han fra sik fik (lemnade) ib 2: 506 . ib 8324. huad laghen (för lagha el. laghanna?) rättare androm faar (låter vederfaras) han tole ath thz honnom öuör gaar MD (S) 233 . 16) uttryckande en omskrifning af verbet. med inf. the fa se sik hwar annan saatelika MB 1: 491 . \" han fik ey bätre til ordha taka \" Iv 90 . - i förbindelse med varit ss öfversättning af Lat. fuero o. s. v. än thot thu fa varit (fueris) vphögdhir swasom örn MP 2: 187 . vm thw faar varit otholugh til fatikdom ok ödhmiukt Bir 3: 324 . \" vm thw faar varit smittadh oc valdfördh ib. vtan thz faa warit inthrykt älla inscrifwat (inscriptum aut impressum fuerit) nokro ämneliko thinge \" Lg 3: 216 . Bir 4: 307, (Dikt) 216, 222. Ber 47, 52, 114 . Lg 3: 222 . ","1) återfå. \" vi fam han sköt atir \" Bo 218 . \" fik han atar mal \" Bu 174 . \" fa aldre sin friþ ater \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). TB 80 . RK 2: 9374 . ","2) åter utverka. johannes fik hanom atar (impetravit) mäþ bönom ok fasto försto naþe Bu 156 . ","3) återgifva, lemna tillbaka. fik paulus mik atar min howtdok Bu 128 . Bo 25, 72, 221 . - Jfr ater fa. ","1) återfå. \" \" Al 7987 . Lg 3: 366 . LB 7: 2 . ","2) återgifva. \" Di 112. - Jfr igen fa. \"","1) utdraga. han fik vth sit swärdh ST 297 . ","2) utlemna, utgifva. ther tholik toll biudher wt at fa Fl 695 . \" faa them (penningarne) wt ämbitzmannomen \" Bir 5: 25 . \" faar han vth sin yngxsta son \" ST 407 . - Jfr ut fa. "],"f":["faa . ","foo Bir 5: 140 . ","fanga Fl 431, 799, 1365, 1539, 1929 ; Iv 160, 1090, 1121, 3832, 3838 ; Fr 2243 ; Al 7580, 10373 ; RK 2: 5826 . ","fonga . ","fänga Al 7035 . ","foor FM 407 ( 1509) . ","fär Iv 4475 (i rim med är), 4636 (i rim med här), 4711 (i rim med är); Fr 3094 (i rim med ther). fäär Iv 957 (i rim med kär); för öfrigt kan på grund af rimmet antagas, att far Iv 1209 (i rim med bär), 3713 (i rim med här), 3782 (i rim med här), 4752 (i rim med här); Fl 1011 (i rim med är); och faar Iv 3384 (i rim med närr) stå i st. f. ett ursprungligt fär. fanger LB 7: 257 . pl. 1 pers. fam. faam. faum SD 4: 390 (1334?). faom MP 1: 84 ; SD NS 1: 174 ( 1402) . ","fangom Al 10354 . 2 pers. fan Bo 136 . ","faen RK 2: 89 . ","fae Bo (Cod. B) 348 . fånge KS 62 (155, 68) . pl. 3 pers. fån ib 65 (161, 71). imperat. ","for Di 292, 297 . ","fick BSH 5: 159 ( 1507) . ","fek MD 7, 8 . ","feck FM 510 ( 1510) . ","fiich BSH 5: 179 ( 1507) ; FM 272 ( 1506) . ","figh LfK 218 o. s. v.; Di 205 . ","ffigh LfK 217 ; FM 342 (1507), 364 (1508). fygh BSH 5: 416 ( 1510) . ","ffegh LfK 246 ; FM 272 ( 1506) . pl. 1 pers. fingom. ","fingo . ","fango Bir 1: 29 . ","fiige FM 361 ( 1508) . ","fengin MD 15 . ","finge Bir 4: (Avt) 183 . ","fangin . ","fongin . ","fangit . ","fongit Bil 901 ; Di 74 . ","faat Di 80 . ","faath RK 2: 3955, 4011 . faadh Md (S) 220 (de tre sistnämda formerna endast ss supinum). ","fangin . ","fagnan Gr 280 . ","fagno Bir 1: 54 . ","fangne MB 1: 10 . ","fagne Bo 250 . ","faghne MB 2: 344 . ","foghna MB 2: 232),","fa ater , ","fa fram , ","fa i gen , ","fa in , ","fa up , ","fa ut , ","fa vidher , ertappa (på bar gerning). wijtes thet honom och warder ey fången wedher SO 296 . ","fas vidher , vederfås, qvickna vid, tillfriskna. monkin . . . fikx widhir KL 89 . Bil 287 . Bo 207 . Bir 2: 18 . Iv 2610 . ST 76, 370 . tha han fikx widh aff sottinne ib 396 . Jfr vidher fas. Jfr aterut-, bort-, fore-, hand-, saman-, til-, und-fa, samt be-, här-, lagh-, ny-, o-, orät-, rät-, sen-fangin, äfvensom fanga."]},{"a":"fabulera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prata. \" twa kwinnor fabuleradho . . . aff fanytom ok oblighum thingom mällan siin \" KL 81 . hwilkin som ämwäl thighiande fablera mz alle wärdlinne Ber 217 ."],"f":["fablera . "]},{"a":"fabuleram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (onyttigt och onödigt) pratande. döff. til gudz ordh rask til hwilons, oc seen til ärffuode, wakin til fabuleran, och dulsk, oc laat til waku SvB 139 ."],"f":[]},{"a":"fadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig (med-) fadder; i oeg. användning som hövlighetsbenämning på adressatens hustru (el. som sådan betraktad kvinna), »kusin». helse wor fadder hustru ingeborg med monge gode nätter aa vore vegne HSH 14: 70 (1525?, Brask). ib 15: 18 (1526?, Brask). elliges skulle vor fadder lenge siden faat the ärther wi henne loffuat haffue ib 14: 70 (1525?, Brask) etc."],"f":[]},{"a":"fadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käre her sten, fadder oc gode besynnerlige wen BSH 5: 549 ( 1515) . \" käre fadder ok herre \" ib 571 ( 1517) . käre, verdige fader och herre, fadder broder och besynnerlige gode ween FM 409 ( 1509) . Jfr fädder."],"f":[]},{"a":"fadderskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fadderskap, andlig släktskap på grund av fadderskap. the barn som affles i feste oc fader oc moder sedhen skiliea aat för skylskap swagerskap fadderscap eller annan swadan sakker epter kyrkenes dom HSH 16: 101 (1527, Brask)."],"f":[]},{"a":"faddra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kvinnlig fadder, gudmor. commater . . . gussif ok fadra GU C 20 s. 127 . 2) = fadder, f. helse wor faddra och gudbarn med monge göde nätter aa wora wegna HSH 14: 87 (1526, Brask) ."],"f":[]},{"a":"faddra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fränka på färdenesidan? gifuer iak mina faddra hustru esther ena koo FH 6: 21 ( 1449) . Jfr fädder."],"f":[]},{"a":"fadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fader; bildl. fader, upphovsman, upphov. Sdw 2: 1213. \" gudh är fadhor oc giutare alla dygdha Nio kap ur \" Bir 27 . - fader, ss hedrande el. vördnadsfull benämning, särskilt åt (högre) medlem av den andliga ståndet. war een mena rykt i landet, att wår fader ärchebiskop skulle then tijdh wara döder Lindblom Äbval 6. idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher paven, at i skulde vedergöra thet vedermoth the heliga kirkio oc verdoga fader erchibiskop jönis är vedherfaret Hist Handl VIII 1: 20 (1464). äpterscreffna sweriges rikes fulmächtig sändebudh, swasom är wärdughe fädhre oc herra, bviscop thomas i strengnäs oc magnus i abo . . . her cristiern niclisson etc. Rydberg Tr 3: 160 ( 1436) . \" the werdhogha fädhre och ärlighe godha men aff rikensens radh \" Arfstv 98 ( 1472) . Jfr döpilsa-, folster-, for-, foster-, gudh-, kirkio-, mat-, skripta-, stiup-fadhir. "],"f":["fadhor Nio kap ur Bir 27, 33 ; SD NS 3: 430 (1419). gen. med art. faþrins KS 52 (132, 56) . ","fadhre JMÖ 40 ; J Buddes b 171 . ","fadre SvB 479 . ","fadhere Mecht 88 (bis); MP 5: 82 ; SvB 490 . ","ffadire Vm Fornm Årsskr 3: 88 (13781). pl. nom. fädhre Rydberg Tr 3: 160 ( 1436) ; Arfstv 98 ( 1472) ),","fadhur brodhir (faderss broder (dat.) SJ 2: 216 ( 1492) . pl. faderss bröder ib), ","fadhur brodhor dottir (fader broder dotter), ","fadhur brodhor son (daderbroder sön), ","*fadhur gardher","fadhur modhir (fadermoder. fadersmoder Uppl Lagmansdomb 52 ( 1492) ), "]},{"a":"fadhurlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på faderns sätt, i likhet med fadern, såsom fadern. lefdhe son epter sik fadherlika godhan ok gudhlikan konung som hans forfädher waru Bil 230 . ","2) faderligen, på ett faderligt sätt. thz fadherligha ok milleligha rätha Gers Frest Inl."],"f":["fadherlika . ","fadherligha )"]},{"a":"fadhurlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["faderlighet, egenskapen att vara fader. min ffadher haffwr j sigh ffäm egeligheter. fförsta är ffaderlighet, annadh enhet, tridhie alzmäktoghet, ffiärde äwinnelighet, fiämte är at skapa JMPs 45. - faderligt sinne. kallses herren rijkssens fadher, bewijsse och allan faderlighett PM Skr 687 (senare avskr.)."],"f":["faderlighet )"]},{"a":"fadhurlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) faderligt sinne. til mere kerlex ok faderlighetz jertekn Lg 3: 562 . ","2) faderlighet. \" ss titel. som edher fadher lighet vel fortencker \" FM 271 (1506, bref från Svante Sture till biskop Lauentius i Åbo). bidhiom vi thina fadhirlikhet Gr 320 ."],"f":["fadhirlikhet . ","fadherlighet . faderlighet),"]},{"a":"fafang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåfänga. \" i faffangxens idkan \" Su 2 ."],"f":[]},{"a":"fafänga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sysslolöshet. \" han wille altiid gerna war[a] j nagro arffwodhe fafängan gath han jnthe lyded \" Troj 74 . - Jfr värulds fafänga."],"f":[]},{"a":"fafänga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fåfänga, fåfänglighet, flärd. gaf ower världinna fafängo Bil 596 . VKR IX . vm vändas fran afgudha villo ok fafängo KL 157 . alt thz i världinne är. är enkte vtan fafänga ib 360 . hwi takom vi faängona for sannindina Bo 37 . ib 17, 95, 139, 165 . Bir 1: 334, 3: 321 . \" lät aff alt kalz oc fafänga älla fafänglikhet \" Su 232 . \" onyttelika swäria vm gudh for hwaria fafängo (lappri) \" ST 63 . ","2) fåfänglighet, förgänglighet. i hwarghie creatur som wndi himnenom är, ok wndi ligger fagängo Ber 221 ."],"f":[]},{"a":"fafänger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fåfäng, resultatlös, fruktlös. \" wthan hon haffdhe swikin wordhit, mz swik ok kosnst, häriaren j segrenom haffdhe giorth fafänga reso \" SpV 165 . - fåfäng, som föga gagnar, onyttig. hwij skalt tw thy herrä konwng forfäras wid hans onyttoga oc fafängia ord, som jngen skäl mäd fölier Troj 56 . - onyttig, fåfänglig. hulke peninga j byssan waar hade köpmannen forsamleth pa sky[p] sbardh aff theris tykörth j kortelspeel loch wardhtaffuel, gudj . . . jomfrw maria och sancta anna til äre, til messa fore theris fafenge stunder . . . köpmannen hade j theris rese STb 3: 383 ( 1498) ."],"f":["fafängia Troj 56 ) , "]},{"a":"fafänger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som föga förvärfvar el. uträttar, fåfäng, sysslolös, overksam. hafdhe hon gangit fafäng oc haft änkte göra Bo 14 . ib 141, 202, 236 . MP 1: 77, 78, 80 . KS 46 (117, 49), 53 (135, 57) . \" röghe then han findher ther latan ok fafängan af godhom gärningom \" Ber 137 . \" mange fafänge tima (stunder tillbragta i overksamhet) \" Bir 2: 203 . ","2) som föga inbringar, som föga gagnar, onyttig, fåfäng. mantol . . . släter hafuade alt nytteligt oc jnkte fofängt VKR 58 . tänker hon faffänkt oc onyttokt LfK 43 . äru thön lagh dödh ok fåfäng KS 68 (167, 74) . \" hans vidhirfrestan oc vili vardhir fafäng (frustrabitur) \" Bir 2: 35. thz fafänga hopit ib 1: 207 . ib 3: 143 . \" af fafängom thankom \" KL 245 . \" fanyt älla fafäng ordh \" Bo 34 . sak oc tilfälle til fafänga glädhi ib 17 . ib 64, 236 . Al 1795, 4410 . \" atir sände hans budh fafängha (vacuos; med oförrättadt ärende) \" MB 2: 146 . - n. fafängt, allan daghen Lg 3: 10 ."],"f":["fo- . ","fafängt Lg 3: 10 . ","fofängt VKR 58 . ","fafäghnt Bir 3: 143 . ","faffänkt LfK 43 ),"]},{"a":"fafänghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåfänga, fåfänglighet, flärd. \" i thinne faffänghetz thima \" Su 82 . \" manga fafänghetzsins tanka \" ib 261 . \" i läthi oc faafänhget \" LfK 26 ."],"f":["faffänghet . ","faafänghet )"]},{"a":"fafänghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sysslolöshet. \" märk at thu ekke äth gudz brödh oc almoso j läti oc fafänghet \" Mecht 231 ."],"f":[]},{"a":"fafänglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) onyttigt, onödigt, fruktlös, förgäfves, fåfängt. vpnöta fafängelica timan Bo 16 . Bir 2: 112 . \" thu skalt thins gudz nampn ekke onytelika ellir fafängelika taka j thin mun \" ST 63 . ib 535, 536, 537 . \" koma fafängelica til os \" Gr 286 . äruodhadho fafänglika KL 46 . ib 333 . Bir 2: 143 . MB 2: 17 . Ber 174, 175 . ","2) på ett fåfängligt sätt, på ett sätt som utmärker fåfänga el. flärd. katir ok fafänglika gladhir MP 1: 352 ."],"f":["fafänlika ib 175 . fäfängelika. fafängligha MB 2: 17),"]},{"a":"fafänglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["resultatlöst, fruktlöst, förgäves, till ingen nytta. thu som bär christum j thino reno bryste . . . thu aktar ekke fafängligha til himilsligha wisdomsins ordh ok gärning SpV 379 . \" nw höre tik til at döma, huru wi haffwom lopith fructsamlika älir fafänglihga (in vanum) \" SpV 496 ."],"f":["-lik SvKyrkobr 15 . -ligha)"]},{"a":"fafängliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fåfäng, flärdfull. \" iak aktar ey hwat hälstz faffängliket wärldden haffwer \" LfK 56 . ","2) fåfänglig, förgänglig. \" far ofwer al framfarlik ok fafänglik thing \" Su 405 ."],"f":["faffänglikern )"]},{"a":"fafängliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) onyttig; (från religiös synpunkt) tom, värdelös; fåfänglig. naar mannen hindrhra sina thanka j wärdzlikom, och fafänghelikom thingom (terrenis et coqitationibus inutilibus) Mecht 269 . lägh mik (ɔ Jesus) . . . ensamnan oppa tith hiärta oc bortlägh alth thät som faafängligit är SkrtUppb 143 . 2) lös, otillförlitlig, grundlös, ogrundad. om noger finnes, ther ider wiil före noget fafenglig tall eller rykthe fore, tha säter tiil swadane ingen tro hellir liith STb 5: 340 (1521, Kop.)."],"f":["fafänge- . ","-lig .-)"]},{"a":"fafänglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåfänglighet, flärd. nar nakor fafänglikhet (vanitas) löse, oc ostadugt ögr thit hiärta Mecht 212 ."],"f":[]},{"a":"fafänglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fåfänga, sysslolöshet. MD (S) 205 . LfK 64 . ","2) fåfänglighet, flärd. Su 232 ."],"f":["fafenklighet MD (S) 205), "]},{"a":"fafängtalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som för onyttigt och onödigt tal. poliogus (för polioquus) . . . idest multiloquus et verbosus margtalanger fafäng-taluger GU C 20 s. 463 ."],"f":[]},{"a":"fagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fager, skön, vacker. \" fästa faghara iugfru \" Bu 6 . \" the skullo vppa finna honom swa faghra quinno at hwarghin kunne finnas hänna fäghre \" Gr 282 . swa faghor oc älskeliken synthes hanom the älskelika brudhen . . . at hwat hälszt han sidhan saa faghort oc losteliket, alt thz wändhe han hänne til Su 21 . han var . . . fäghirster i skapnadh Gr 280 . Bo 100 . en aldra fäghirste smaswen KL 351 . \" war iosep manna fägherst \" MB 1: 233 . \" sa . . . þär koma moiok fagharan skara mäþ iogfrum \" Bu 11 . \" räkte fram the fäghirsto . . . händrina \" Bo 200 . \" han är . . . aldra fägarst suasom skinande sool \" Bir 2: 216 . \" hon (rosen) är faghir at see vppa \" ib 1: 66 . \" planetor trä oc yrtir äru faghir \" MP 2: 88 . \" ängh fulla mz fäghersta blomom \" Su 342 . \" fagran oc lostelikan skog ällir heed ib. fagor äpple \" Su 44 . \" fäghre äre hans öghon än wiin \" MB 1: 263 . ib 264 . \" þässa kirkiu ma pafin . . . fäghre göra \" Bir 4: (Avt) 178. en olya fäghe än gwl LB 9: 109 . \" eet faghirt klädhe \" Bo 2 . \" göra faghra gärning \" ib 17 . \" fagher (god) bör \" Fl 1973 . \" fagher sang \" Al 6505 . Bir 3: 418 . \" dicta faghir riim \" KL 72 . qwädha faghra wiisa RK 3: 3341 . \" wardh hänne vndarlika entidh ingutin fäghirsta bön \" VKR VIII . dyghd är faghr skipelse, ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rädhlika liua KS 17 (44, 18) . ib 18 (46, 19). mäþ faghurum skälum Bu 10 . \" i faghorom heþar \" ib 54 . \" fan ther faghran cristindom \" Bil 250 . \" at lära book oc faghra tokt \" Lg 282 . fagher ordh, fagra ord, vänliga el. goda ord utan mening. fagher ordh frögdha een dara GO 240 . ib 540 . \" the troddho pa fridhen oc theris faghra ordh \" MB 2: 315 . - Jfr ful-, iäm-, skin-, snuto-fagher."],"f":["faghir . ","fagher . ","faghir . ","faghor Su 21 ; LfK 121 ; Lg 3: 325 . ","faghert . ","faghirt . ","faghort Su 18, 21 ; LfK 51, 56 . ","faghran . ","fagharan Bu 11 . ","faghra . ","faghara Bu 6 . ","faghorom Bu 54 . ","fagor Su 44 . dat. faghurum Bu 10 . ","fäghre . ","fägherster . ","fäghirster . fägharster: fägharst Bir 2: 216 ; ","fägharste ib 4: 253 ; KL 28 ; ","fägharstan ib 31 . ","faghirster: faghirst Bir 2: 328), "]},{"a":"fagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["fager, skön, vacker. \" tha fagherth wädher waare \" PM Skr 60. i thet sama fioll jenis kaare pa eth faghert tal medh botiud Stb 1: 400 (1482). en faghor liten bön til iomffru maria JMÖ 64 . - fagher ordh, se R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 23. - Jfr alfagher."],"f":["faghor JMÖ 64 . ","fägherster . fäghirster: -irst SVB 329. fägharster: -arste ib 128. fäggherster: -erste ib 216 ),"]},{"a":"fagherfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dygdig. \" warin hälghe oc fagherfärdhoghe, thy at iak är hälgher oc fagherfärdhogher \" MB 1: 363 . ib 364 . LB 7: 55 ."],"f":[]},{"a":"fagherföter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se fagherhänder."],"f":[]},{"a":"faghergiärn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som gärna vill vara fager el. prydlig. Bil 460 . \" the som faghir gerne äru. älla the som astunda fanyt prydhilse \" Bo 35 ."],"f":["-gärn Lg 1013 . -gern),"]},{"a":"fagherhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägring. \" hörer försten sigh prissas aff fagherett, tå täncke att qwinnor pläge ther aff prissas \" PMSkr 684 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"fagherhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägring, prakt. \" begära . . . swa dane fagherhets (för -heth el. -het) \" Gers Frest 32 . menniskene fägringh ok fagerheth ib 60 ."],"f":[]},{"a":"fagherhänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med vackra händer. fager händer oc föter (för fager händer oc fager föter; orig. vel hæntir oc vel fœttir) Di 131 ."],"f":[]},{"a":"fagherleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägring, skönhet. Lg 3: 141 ."],"f":[]},{"a":"fagherlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["väl, förträffligt. thu haffwer faghirligha swarat til thätta ärandehe SpV 51 ."],"f":["faghirligha SpV 51 )"]},{"a":"fagherlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fagert, skönt, väl, på ett passande sätt. thin hals är . . . faghirlica olyptir Bir 3: 315 . \" ther knäade han sik fagherlika aa \" RK 1: 4426 . \" fagnadhe sanctus laurencius fagherlika sinom win sancto stephano \" Bil 287 . \" teknar fagherlika salomonis mönster the hälghia cristna manna kirkia \" MB 1: 486 . ib 120, 485 . Bo 66, 110 . Bir 1: 175, 195 . ST 528 . fagheligha (för fagherligha) lydha Gers Frest 28 . \" bliffwer fagherlika röth \" LB 9: 109 ."],"f":[]},{"a":"fagherliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fager, skön. en fagerligher (Cod. A fager) man Pa (Tungulus, Cod. B) 45."],"f":["fagherligher . ","fagherlighen Pa (Tungulus, Cod. C) 45),"]},{"a":"fagherlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägring, skönhet. Gr 283 ."],"f":[]},{"a":"fagherprydder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fagert prydd, fager. Su 409 ."],"f":[]},{"a":"faghertalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fagert (och svikligt) tal. RK 2: 8417 ."],"f":[]},{"a":"faghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se famn."],"f":[]},{"a":"faghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) glädja sig vöer (något). med dat. el. ack. Se Sdw 2: 1213. 2) hälsa välkommen, hälsa, mottaga. med dat. (el. idess ställe ack.). Sdw 2: 1213. - om djur; visa glädje över någons ankomst. tha lop hunden mote oc faghnadhe honum Prosadikter (Sju vise msät) 121."],"f":[]},{"a":"faghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) glädja sig (öfver något). med ack. thu skal thz halla litith fäghna Al 8448 . ","2) helsa välkommen, helsa, mottaga. med dat. maria fagnaþe fägin sinom bröþrom Bu 14 . \" fagnadhe hänne mz mykle glädhi \" Bil 447 . fagnadhe sanctus laurencius fagherlica sinom win ib 287. fägnadho hon väl Bo 105 . \" hon stod op mot hanum ok fagnene (för -ede) honum \" Di 205 . han mötte ok fagnadhe geste Bil 627 . ib 715 . Bo 22, 142, 230, 248 . Mb 1: 192, 287. Iv 3580, 5316 . Al 5258 . Di 21, 38 o. s. v. fangnade honom mz blid antswar RK 1: 3646 . ib 3748 . \" faghnadhe them wäl mz mat oc dryk \" MB 1: 211 . - pass. opersonl. them var väl fägnat Bo 23 . Di 159 . - personl. ridho the j stadhen ok wordha ther vel fagnade Di 277 . MB 2: 233 . \" faghnadis han aff fadhrenom \" Lg 3: 291 ."],"f":["fangna RK 2: 8038 ; Di 21 ; ","-ade RK 1: 3646, 3748 ; ","-ado ib 621 . ","fäghna . ","fägna . fängna: -adhe Bo 22 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","faghna komo","aterkomo )"]},{"a":"faghnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsning, hyllning. faghir fäghnan Bil 534 ."],"f":["fäghnan )"]},{"a":"faghnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fägnad, glädje, lycka. hon (ɔ: renliues dygþ) är alz fagnaþa ära Bu 183 . fulladhis ther mz thera faghnadher Bil 354 . \" at thu . . . önsker aff gudhi alz thäs faghnadha ther gudh hawer iättath thik oc abraham \" MB 1: 214 . \" at han giwi thera dotter lykko oc faghnath \" ib 206 . ib 91, 212 . Bo 189, 248 . Bir 2: 35 . Lg 91 . Jfr himirikis-, o-faghnadher. ","2) välkomsthelsning, godt mottagande. war takin . . . mädh lofs glädhi ok fäghins komo ok fagnadhe Bil 216 . \" ther komber tw i godan fägnad (d. v. s. blir du väl mottagen) \" Di 85 . "],"f":["fangnadher MB 1: 91 . fägnader. gen. s. -ar: -a Bu 183 ; MB 1: 214), ","faghnadha budh , ","faghnadha dagher , ","faghnadha fund , ","faghnadha fä , ","faghnadha koma , ","faghnadha säl , "]},{"a":"failse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. undfående, förvärvande, thässens korsins festilse i hiärtano . . . doghe til alla godha thinga failse, ok alla onda bortkörilse Sv Kyrkobr 251."],"f":[]},{"a":"fain","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bortkommen, tafatt. \" waren ey faane j tesse konstenne (ɔ att strida i harnesk etc.) wtan öffwn konstena \" PMSkr 128 "],"f":["faane PMSkr 128 ) , "]},{"a":"fakla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trefva, famla, fatta. \" rädhis han glödhina, oc faklar ey fingrom i rödha elden \" MB 1: 279 . \" fakladhe han fingrom i elden \" ib. \" fakladhe han j (i glöderna) mz handomen \" ST 327 . ","2) söka att finna, gissa. \" fingo the rät at fakla (Cod. A gitzsa oc sighia 296) \" MB 1: (Cod. B) 553 ."],"f":[]},{"a":"fakotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bråkig, bångstyrig? almogen är naturliga oroligen, och fåkåta (populu suapte natura tumultuatur) PMSkr 670 (senare avskr.). - våldsam, brutal, hänsynslös? han (ɔ: tilsäter ondha och fåkota ämbetzmänn (corruptos instituit magistratus) huilke allmogen twinge PMSkr 668 (senare avskr.). almogen . . . oförrättes aff herredzomerom, ondom fåkotom, lagmännom, och häredzhöffdingom. och hwar gör soom honum täckis (opprimuntur ab iniquis proceribus tennes: corrupti magistratus, non quod isus est, sed quod libet faciunt) ib 683."],"f":[]},{"a":"fakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skapnad, utseende? andra fakt thz haffde fangit MD (S) 273 ."],"f":[]},{"a":"faktor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som förestår ett handelssällskaps filial (faktori) på en plats och där för dettas räkning ombesörjer uppköp och försäljning av varor. skulle wij wdj samme selskpas han[dels förbund] haffue fyre [nedherlagh], som [alles wores inlagde selskaps godz sk[all forwaris wdi] oc [en selskaps factor pa hwart nejderlag at förkere [allis] wore selsk[aps profith oc gagn gud forlene] . . . [swa] ath en factor skal wara wdj köpenhaffn, then andre westfart, tridie j stocholm, [fie]rde j finlandt pa ryske grenssen STb 5: 311 (1520), Kop.). - Jfr sälskaps faktor."],"f":[]},{"a":"faktori","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["av handelssällskap upprättad filial för uppköp och försäljning av varor. kopar, elgxhuder, salte huder oc talgh, som heden skepas sk[all j genom] örsundh oc framdelis til wor factorj] westfart STb 5: 311 (1520, Kop.). aff danmarcx warer, som är alborgx siildh, baie salt, saltade [huder oc] talgh j selskaps handel, som ey wtrickes föres skall wtan j for:ne factori hender ib. oc[om] nogre wore her j selskapet, som bihandel föe wille aff for:de scriffne got, motte tet [s]kepas westfart oc factorj til honde efft[er] som [markgo]ng wore ib."],"f":[]},{"a":"fakunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåkunnighet, enfald. Bir 3: 228 . ST 12 . - okunnighet. aff laghsins fakunno (ignorantia legis) Bir 3: 229 ."],"f":["faa- Bir 3: 288), "]},{"a":"fakunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåkunnighet, enfald, ringa insikt el. förstånd. the berette honom ok vth tydde epter thera fakunno thär vthaff thät bästa the kunde MP 4: 223 ."],"f":[]},{"a":"fakunnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fåkinnigt, med ringa insikt, med föga förstånd. mattejak säya santh, then articulum stadgadho the swa [som] the kwnnok oc ey swa som the skwllo äller tarfftelikith war, oc än thes meer foro the wille takandis paffwans stadhfästilse pa thet the fakwnnelika stadgadho PMBref 336 ."],"f":[]},{"a":"fakunnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fåkunnigt, enfaldigt. Di 96 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"fakunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fåkunnig, enfaldig. \" komin fakunnoghe oc enfalde \" Bir 2: 55. faakonnoghe almoghin ib 3: 307 . ib 2: 147, 231, 3: 9 . MB 1: 75 . Lg 112 . KL 350 . MP 1: 16 . \" mz slättom oc fakwnoghom ordom \" Su 377 . \" gör ey mz os äptir wara litla oc fakunnoga forskullan \" ib 360 . - fåkunnig, okunning, oskicklig, olärd. fakwnnoger läkiare gör twfogan kyrkiobakka PM XXXVI . - okunnig, icke kunnande. hvru then hälghe ande kom til apostlanna. är iak fakunnoghir (kan jag icke) at sighia Bo 255 ."],"f":["fakunnugher: -ughe MB 1: 75 . faakonnogher),"]},{"a":"fakunnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåkunnighet, enfald. Bir 3: 228 . Su 270 ."],"f":[]},{"a":"fakunnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd. \" stode foe retten tesse epterscriffne . . . alle bediende foe michel hartembergh . . . foe then schadan han giort hade aff sin faakunnochet, thet elden löss wart aff hans bodh STb 3: 207 (1495). \""],"f":[]},{"a":"fal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr spiut-, spiuts-fal."],"f":[]},{"a":"fal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blek, gulblek. Jfr falaska, äfvensom falna."],"f":[]},{"a":"fal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fall. \" ä är gamblo trä fal i vaanum \" GO 110 . Bil 871 . Bir 2: 155 . \" aff rätte we han gik a fall (tumlade?) \" Al 10068 . \" iak skal thik gifua eet thz fal (tillfoga dig ett sådant slag) thz thu aldrigh thäs böter fär \" Iv 4474 . \" fallit som thom fore staar är ryghelikit \" Bir 3: 122 . ","2) fall, olycksfall, olycksöde. for the genuärdho ok fal Bir 3: 419 . - (?) kom han medh een romara j fal (han kom en Romare på fall?) MD (S) 261 . ","3) förseelse, synd. \" waktin idhir for mino fal liak ful j minom allirdom \" ST 396 . \" hafdhe gerna komit han til fal mz ene klostirfru ib 305. - brottslighet? på thz iack kunne faå fald mz them ind \" RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6391.","4) fall, tillfälle, händelse, omständighet. i töm fallom, i bardagha kunno tima KS 82 (203, 90) . i allom vadhelicom fallom (periculis) Bir 2: 253 .. huat vare görande j tholko falle ib 3: 401 . ib 192, 211 . RK 1: 2170 . \" vtan man hawe þyrftelik fall \" SD 1: 670 (1285, gammal ofskr.). skal han . . . teä sin fall (de omständigheter och skäl, som han har att åberopa; se Schylter, Ordbok s. 145) ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). mädhan iak ther ey siälfuer tilkoma kan fore minna falla skuld oc ärenda ib NS 1: 109 ( 1402) . \" ij vitin rikesens fal ther ij \" HSH 19: IV ( 1359). är thet icke nw swa i mynom fallom, at swa skee kan BSH 5: 544 ( 1515) . \" tha som swa var i fallom (då förhållandet var sådant) at han var thoftoghir \" Bo 74 . \" com hänne sua fal at hon gat eigh hema mässo hört \" Bu 11 . wm thina bön . . . är swa fal (är så förhållandet) Bil 232 . \" tessa lund tha waro hans faal \" RK 1: 933 . ib 1907. then som for falla skuld idhnar sik i manga handa dygdhom Bo 162 . Bir 2: 233 . \" äpther tymanna oc ärendenna fall (pro qualitate et necessiate temporum) \" MB 2: 203 . \" må thz sköt fordas vm suå är tarf ok fal å \" KS 73 (178, 80) . "],"f":["faal . ","fall . ","faall RK 1: 2170 . ","fald Bir 3: 437; RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6391), ","falzbyr , "]},{"a":"fal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fall, bildl. \" jak bidhe tik at thu lägh til än, hwilkin afflyktin, ok hwilkin tilflyktin är aff hänne, oppa thz aff j the andhro flyis dödzsins faal (ruina mortis), ok j andhro stadhfästis dygdhinna staath \" SpV 169 . \" thäntidh bwkin formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skärliffnadhin ok andra lastir sik öffwa saa at öffra krafftanna otempran är nidhra kraptanna faal (ruina) \" ib 445 . Jfr 3. 2) fall, olycksfall, olycka. i förbannelse el. hotelse. Se Vetenskapssocitetens i Lund årsbok 1935. thet i faa eth m (1000) fall STb 1: 397 ( 1482) . \" thet thw fichxt jᵐ (1000) faal \" ib 2: 250 ( 1488) . ib 267 ( 1488) . saa fickxt thu eth M (1000) fall ib 250 ( 1448) . \" i skole giffua mik thet jak bedes eller edrrt liiff skal faa eth M (1000 fall \" STb 1: 397 ( 1482) . ib 398 ( 1482) . \" tale i her nogat om, edert liff skal faa eth M (1000) fall \" ib 399 ( 1482) . ib 400 (1482). faar ecke jak stragx skälighet ther fore, tha skal hans liiff faa eth M (1000) fall ib. Jfr fallandövel. 3) syndafall. hwj kunne manne ey sielfuer aterkoma effter fallet SvKyrkobr 148 . \" eue faal giffs nw i gän, i maria (eve lapsus iam restiutiur in maria) \" JMÖ 198 . - Jfr ater-, brut-, drupa-, for-, knä-, lut-, mis-, mässo-, nidher-, oxa-, saka-, stang-, stiärno-, styrto-, synda-, til-, vatn-, vatu-, väggia-fal. "],"f":["fall . ","fald: faldins SpV 139 . faal STb 2: 250 (1488)), JMÖ 198, SpV 169, 445), ","*falz eþer , ","*falz mal , "]},{"a":"fal","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["fal, till salu. (de skola) lata honom therres kiällare fal fore peninga STb 1: 138 ( 1477) . - fa, fal, få köpa. lkan han faa än nw ij ortug land jord fala thär j byyn tha skal han thät löse etc. Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . - Jfr ofal."],"f":["fall STb 5: 266 (1520) ),"]},{"a":"fal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fal, till salu. \" medh falu öle \" SR 7 . firi . . . falan dryk ib 18 . \" hwete . . . är falt i egipto lande \" MB 1: 240 ware han fore peninga faal RK 1: 3537 . Di 26 . sagdhe sik hafua fala dyra stena Bil 611 . Bir 1: 235, 3: 70, 94 . Fl 276 . \" bödh hona (boken) fala \" KL 220 . \" bödh han sik falan vndi hedhna manna vald \" Bil 793 . \" han fik se j rom fagher barn faal \" ib 712 . \" än tha at the hafdho funnit nakat falt \" Bo 13 . Iv 393 . Fr 924 . fins thz falth a windögha SO 19 . ib 20 . \" köpa korn tha thz är mest oc lätast falt \" ST 490 . \" köpir thu korn . . . tha thz är wäl falt (billigt) ib. \" ib 492 . faluborde (saludisk?) SR 50 . - fal, som låter köpa el. muta sig. ther domare älla wittnesmän äru för peninga fali KS 69 (171, 76) ."],"f":["fall Fl 276 ; Di 26 . faal),"]},{"a":"fala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["foga, närma, föra (till). nar han falar (för faldar? applicuerit) min likama til sin mun Bir 1: 149 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"fala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slätt? enkelt (alltid med best. art.) och sammansatt. ss beteckning för Falbygden i Vestergötland. vart jak gripin j stridh pa falana RK 1: (LRK) s. 230 . norðfalä. synðärfalä. östärfalä VGL IV . 11:1. i faluköpungi ib I . Br. 3. af . . . falucopogs skiäppu ib 1 . \" falu aa Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 upp., s. 133 ( 1400). falobäkken \" ib ( 1409). - ss beteckning för den slätt, på hvilken staden Falun sedan uppstod. een var gardh lijggiandes uppa falänä uppa kopparberget DD 1: 82 (1436, nyare afskr.) . \" östan brona vidh falöna uppa kopparbergit \" ib 84 (1438, nyare afskr.). oppa kopperbergett pa falon ib 138 (1487, afskr.). a hedhene wit falabroo SD NS 1: 419 ( 1405) . Jfr Rydqvist 2: 280."],"f":[]},{"a":"fala","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"v. refl. ","e":[],"f":["*falas , opers.: det bjudes (på), göres köpeanbud (på), köpslås (om). med pep. pa. desse epterscriffne witnede och sworo at . . . ath ther ther falades pa sama malt i bathen ther tet lagh jnne STb 3: 16 ( 1492) ."]},{"a":"fala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära till köps, vilja köpa. han . . . falar aff thik thz rika kar Fl 1212 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"fala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. litet plant fält, enligt Götlind, Namn och bygd 1933 s. 8 ff. "],"f":["*faluköpungs skäppa","falaköpungs- )"]},{"a":"falaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falaska. \" ffauilla . . . falaska (först skrivet falska, men a har av skrivaren tilfogats över raden) \" GU C 20 s. 257 . - bildl. jdhelighin manna omganga ällir tilganghir til qwinnor, kombir falaskan som dödh är j brännandhe lwgha SpV 79 ."],"f":[]},{"a":"falaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falaska. \" sa röök oc fallasko opfara swa som aff baale \" MB 1: 195 . \" bran hon vp aff eldh j falasko \" JP 8 ."],"f":["fallaska )"]},{"a":"falbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"falda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["veck. \" plica . . . faalda \" GU C 20 s. 459 . \" swa som nathurlighit är somlighom blomstrom, sik wtuidha aff solinna wärma, ok wärmannom jnne j blomstreno warande, giffwer blomstridh sik j faller, ällir sina twppa wtfallande (jfr Lat. cirros suos explicare) \" SpV 455 . - veck; fåll, bräm? fimbria . . . fiaalla idest plica GU C 20 s. 273 . - Jfr gulfalda, ävensom falder."],"f":["faalda GU C 20 s. 459 . ","ffaalla ib 273 . pl. fallor SpV 455 ),"]},{"a":"falda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga i hop, lägga i veck, vecka. fore faalladom . . . klädasidh Bir 5: 103 . ","2) insvepa. \" faldadhe han (ɔ: gudz likama) j sinom hwiff \" KL 9 . ","3) foga, närma, föra (till)? se fala. - Jfr saman falda."],"f":[]},{"a":"falda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga i veck, vecka. plico . . . faalda GU C 20 s. 459. rugo . . . rynkia vnde . . . irrugare in oc fullelica faldna ib 532 . \" nar skinnith är alth affwer lagth mädh selfbladommen, tha lyfftis wp aff bordeno warlika swa ath thet ey samman wikis äller fallas \" PM Skr 534. - fålla, förse med bräm? flimbria . . . ffalla idest plica. inde fimbriatus . . . ifaallader. inde fimbriare falla GU C 20 s. 273 . - Jfr saman-, tvä-, ut-falda."],"f":["faalda . ","falla . ","faalla . ","port . ","-ader ) , "]},{"a":"faldabordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bord som kan slås samman så att det bildar en kista? (OLof Wahram) högh hennes grita, becken, tenfath och follabordh sunder STb 3: 80 (1493). ib 103 ( 1493) . \" schulle laurens matsson . . . til sigh aname . . . eth pancer, en kragha, eth skytta harnisk, eth follebordh medh twa weghe bonade \" ib 4: 73 ( 1505) . \" sales oleff hinrikssson . . . ffrij och ombewarat fför the peninga, som per biörnssons niclis talede effter at han miste j sith ffallebor, thy ath fallebordet war j trega manne heneer och lassit war aldelis offörkrenkth \" ib 5: 43 ( 1515) ."],"f":["falle- . ","folla- . ","folle- . bor STb 5: 43 (1515)),"]},{"a":"faldabordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bord som kan slås samman så att det bildar en kista? II folläbordh bädhen fwll med ryger lakan och benkikleder HSH 20: 89 ( 1507) ."],"f":["folläbordh )"]},{"a":"falder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) veck, fåll. \" lagdhe siluester pellit j threa falda \" Bil 81 . hafua . . . een graan mantol vtan rynkio oc margha faalla VKR 11 . ib 12, 58 . \" bar vppe langha faallana aff hennes härliga klädhom \" MB 2: 201 . ","2) fåll, uppviken kant, kantsöm. taka vppa fallenom a hans klädhom Bo 72 . \" faallir thz är yttarste delin af christi klädhom \" ib 73 . ","3) gång (utmärkande mulitplikation). hwndradha fallom bätre PM XXXII (möjl. att föra til fal, n.). Jfr kiurtil-, kläþa-falder, äfvensom adjektiven en-, hundradha-, mang-, margh-, siu-, tio-, tvä-, þre-, thusanda-falder."],"f":["faallir . ","-ar )"]},{"a":"falder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) veck. läggis hwarth skinnith pa eth boreh, oc strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom oc fallom PMSkr 533 . 2) fåll; bräm. bildl. all konunga drottinna ära är inwärtis. huru. j gyllene fallomen (in fimbriis auries), j kännefädhrianna wttydhningh SprV 174. - Jfr kiurtilfalder."],"f":["faller )"]},{"a":"falka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hålla ful, utbjuda. thynna siol, hulka tu swa offta ok for swa ilzlan licamens syndeligan lusta falkar JBuddes b 165. 2) bjua (på), göra köpeanbud (på). dessa epterscrifne quinnar falkade pa samma malt, och sama drengiar bödh them tet ffalt, huilket the tilstode ath haffue falkat pa STb 3: 16 (1492)."],"f":[]},{"a":"falka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla fal, utbjuda. thu . . . förlather oc androm falkar thina hustru LfK 123 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"falkaria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falkgård? Se Sdw 2: 1213."],"f":[]},{"a":"falke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gir-, grip-falke, ävensom falker."],"f":[]},{"a":"falke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" karulo falca \" SD 1: 556 ( 1279) . "],"f":["jagtfalk . XL falkä (hauka) oc XL hwndä Di 9 . ib 172 . Iv (Cod. B) s. 220. MD (S) 230 . mannin är . . . ey thy siidher falkans herra, at han giwer hon um sit höns til födho MB 1: 98 . ","falkaläghe , "]},{"a":"falkenär falkiner sd 4 4 före slutet af 1327","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falkenär, falkenerare, en som inöfvar falkar till jagt. SD 4: 4 (före slutet af 1327). foret thy giwer en falkenär ena duwo til dödh, at han maghe flere fore hona fa MB 1: 86 ."],"f":[]},{"a":"falker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falk. \" jtem vm falka, som j mik til screfwin, som wet thet gudh jak aldrigh fik falk älla foghl \" FMU 1: 350 ( 1374) . MD 447 . "],"f":["falkaläghe , "]},{"a":"falkonet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falkonett, lätt artilleripjäs. vi haffuom oc förnummit i sanning af wora swäne at en stor del af vora bysser bode skerpetiner oc hakabysser oc et folkaneet som wi mistom för öland äre i calmarna HSH 17: 166 (1523, Brask) ."],"f":["folkaneet HSH 17: 166 (1523, Brask) ), "]},{"a":"fall","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fallin, passande, lämplig. han war tha bäst ther tillfall (för till fall; i rimslut) RK 3: (sista forts.) 5514 ."],"f":[]},{"a":"falla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr halsfalla."],"f":[]},{"a":"falla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) a) fulla (från ett högre ställle till ett lägre). thät saman bältith . . . foll nidher vppa altaret MP 4: 6 . huru syndadhe tha the andre englane som mz hanom (ɔ Lucifer) fullo Sv Kyrkobr 131. om englana ey hafdo fullet (oceidisent) ib 140 . - falla (efter), följa, passa (efter). med prep. äptir. ffästän brädhin harth in til bokina falla the ey äpte ryggenom tha thaghin litz aff brädin mz höfwelin wppa the sydhona som jm withr til bokin Saml 24: 144 . - falla (över), komma (över). bildl. med prep. up a. fiöl vppa mik en thunge oc sömpn Hel män 175 . - b) falla omkull, störta, stupa. up a fallande fot, fallfärdig. ruinosus . . . vppa fallande foth GU C 20 s. 552 . med innehållsack. för thät fallet som thu fiöl wnhdi korsena Skrt Uppb 282. - bildl. renleksins dyghd maa jomfrun war, faar fallin (lapsa) är forwärffwa, änt thz jomfrun war, faar hon aldrigh mer SpV 216 . \" the som entidh äru oplysthe ok haffwa smakath himilsligha gaffwona . . . ok jämwäl haffwa smakat gudz godha ordha . .. ok äru to likawäl falne (prolapsi sunt) \" ib 450 . - (c falla, kasta sig, störta. tha foll hon a sin knä MP 4: 240 . tha fyll for:de larens för them i knää HSH 16: 096 ( 1527) . - kasta sig, störta sig (över el. mot ngn); fulla (ngn om halsen). med prp. ivir. sidhan falder iosep ower beniamin, oc fämpner han om hals (cum . . . amplexatus recilisset in collum Beniamin) MB 1: 250 . \" han skyndar at möta sinom fadher, oc fadher ower hans hals (Cod. B liffwir hals honom 551; irruit super collum cius) \" ib 254 . 2) falla och slå (ihjäl). trans. the skole bygge bastuen, swa at hon faller inthet folk j häl STb 5: 255 ( 1519) .","6) falla, sjunka. Sdw 2: 1214. - sjunka, ge vika? thu warkunsam nalkas mik j thässom slära fallande oc ostadhuga wäghenom SvB 368 . - bildl. försagas; avtaga, förgå? j thässo hardho liffweno, som är fallande oc rasklika hädhan lidhande SvB 190 . 8) om väg: gå i en viss riktning, taga en viss riktning. min vägh fiol tha medh hänne äpte thän weg[h] hon sidhan stegh Sv Rim 43. 10) falla, råka (i); råka ut (för), bli offer (för). cain badh ok rädh sinom brodher wtgaa oppa akrin, ok äpthri wtgangin fööl han j mandarapit (egressus incurrit homicidium) SpV 67 . 11) falla (i talet) avbryta Sdw 2: 1214. gripa in (i) göra ingrepp i). Sdw 2: 1214. 12) taga sin tillflykt till? sades per jeanson ffrii, fför thet jens delekarl sade honum tik, at han hade lathit giort effter nogre peninge en deeknä, och fful in til peder, fför hulket per sades ffrij STb 5: 123 ( 1516) . 13) falla, frambringa, avkastas; erhållas. wel magha landzmen for thera tarf skuld köpa, sälia och byta hwar medh androm korn, fisk eller smör oc anad tolkid, oc ätande warwr i jern oc i staal eller kopar, ther tolkit faller, sigh til lösn oc i nödhtorff, eller annad hwadh thet helzst är som i bondens bo wexer eller faller Priv f Sv st 174 (1473?, avskr.). sua kom jak til österlanda; the (ɔ: falkar) ther falla, them taker aerinst alla saman j syno föghati FMU 1: 350 ( 1374) . \" om höstenfraan olavj skulu (biskopgårdens fiskare) wara paa höstfisket wid härskär, birkeskär eller annorstadess, fisken faller \" Arnell Brask Bi¹ 29. - utgå, utfalla. alt annat, badhe saköre ok rättoghetoc hwat thet hälzt hetir älla är . . . som i for scrifua vazstena fallir Pris f Sv st 61 (1400, avskr.). scal af hario moderkirkio sokn och capelle tesselikis en fiärdedeel bodhe aff kirkionne oc swa aff sancti henricx deel til hopa wthdelas ok hiith sendas j huario helzst thetta falla kan, j regh, korn, groskin, lärepth, peninga eller peningx wärdh Svartb 550 ( 1486) . - utfalla (på ett visst sätt). hulkin gaard som bleff fallin j dana arff efftir laurens STb 2: 179 ( 1486) . ligger thär jord jnne med somf allin är til arffs Uppl Lagmandsomb 18 (1490). - särsk. utfalla ss arv. wi . . . dömdom . . . nicless bendictsson . . . strand oc grömsta . . . til lagha aterlösn, huilkin gooz som fiollo epter holmger jonsson SD 6: 335 ( 1352) . alt thet aflinga gotz oc köpogotz, som fallet är äpter ärlek man her magnus stwne riddara ib NS 3: 504 (1449). - om arv: utfalla, utgå. han loth sigh tet angra ath han tet ene barnit mera giffuit hade än tel andra mot stocholms lagh ther han bodde och arffued fyöll SJ 2: 193 ( 1491) . en arff . . . som fallen var äpther her algoth i asgotztorp VG Fornmt 1 8-9: 102 (1500). it arff, som ffalendes är ihuss her eric lauentii och her antonius atte STb 5: 78 ( 1515) . \" alt tet them erffue borde effter henne hade j löst och ffast jnnan stad och wthan, hwar thet helzt falle kwndhe \" ib 81 ( 1515) . - utfalla: tillfalla. eth arff, som fog:de birgitta her i staden annaneth och vnffangith hade vppa sina moders wegne, . . . huilket aff henne moder fallith va epther sin brodher STb 3: 36 ( 1499) . 14) falla (om lott o. s. v), utfalla. kastadhe the nerstadde vore luther offuer henne (ɔ den sjuka) om xxx helgenner, och fel thet III reser paa sancta karlagh i rodhen Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) . at the sig ey wenthe nogan saköre aff hanom om saken saa fylla uthe allenest omaket HSH 16: 92 ( 1527) . - falla till handa, tillfalla. tha fiöld laomedonte konung seger tiill handa Troj 31 . 16) gestata sig, urfalla. hon (ɔ kvarnen) ränther stwndom mindra oc stundom mera, äpther thy aridh faller VKJ 11 ( 1447) . \" tha ekke fiöl lekin som han wille \" Hel män 20 . - falla sig, ställa sig, bliva. hulkit oss ganska swort wil falle STb 5: 315 (1520, Kop.). falla väl, behaga (ngn). med dat. thz föl honom wäl Prosadikter (Sju vise mäst C) 217 . 17) falla, infalla, inträffa. Sdw 2: 1214. anno domini mediiij vppa sancti johannis ante portan latinan dag, som fiöll pa monedaghin Svartb 492 ( 1454) . mandagen nesth epter festum corpois christi, som fal strax fore eskylly STb 3: 94 ( 1493) . \" swa offta the (ɔ: worffru daga ) ffalla om aarit, scode for:ne messer siwng[as] högtideliga aff daghen och högtidena, ä hwnd dag j weken worffrv daga falla kunne \" ib 5: 305 ( 1513) . Bil.). om faste daghana ey för än halff ganget är til atto byggyne (klockaren att ringa) och lykta the atto slaar for wthan höghtidher eller prädikan tha falla kunna ÅK 80 . \" j alla fastan wtan högtids dagha falla bör honum (ɔ klockaren) samalund mädh sam clokkan ringe \" ib 62 . 18) falla, komma. full hanom j hogh swa dana tanke Lg 3: 381 (Sdw 2: 1214). - falla (ngn) in? en tyma fiöl them en then luna at the brände wp sigthuna EK 480 (JFR R. PIPPING, KOM. till Erikskr. s. 280). 19) övergå (till, börja. med prep. pa. i thet sama fioll jenis kaare pa eth faghert tal lmedh botuid STb 1: 409 ( 1482) . - inlåta sig på (att), ge sig till att). med inf. engin systir falle til at wäria ällir orsaka henne som brutighin fintz FO Vkl 214. 20) tillkomma, tillhöra. thänna trappor som kallas gradus relatiui maior et minor thz är större ok mindre hwilke altidh sighias til nakot falla, bekomma ekke j gudhomsins natur, hwilkin owmskiptelikin är, wthan j os som war flödha skulum thaka j the hälghe scriffs miolk, haffwa the stadh (jfr Lat. non enim gradus isti relatiui maior et minor qui semper at aliquid dicuntur. ein domini subenatiam immubilem cadunt; sed nobis lacte cilandis diuine scriptare condescedunt) SpV 34 . - refl. fallas, brista (i fullgörande av bevisning el. ed). niels grytasöpere v march swenske for en kapa, hans hustrv hitiä, ok fals ath lysingha witnä JTb 85 ( 1506) . "],"f":["fala: ffalendes STb 5: 78 (1515) . pres. falder. faller. fallir Priv f Sv st 61 (1400, avskr.), SpV 450 . ","fiol Sv Rind 43. fioll STb1: 400 (1482). fiöl Hel män 175, 220, SVb 43. fiöll Svartb 452 ( 1454) , Skrt Uppb 282. fyöll SJ 2: 192 ( 1491) . fiöld Skrt Uppb 123, Troj 31 . ","foll MP 4: 240 . ","fful STb 5: 123 (1516), 192 (518). ffwll JMPs 14. föl Prosadikter 227 . ","fööl SpV 67 . ","föld Troj 32, 129 . ","fal STb 2: 200 (1437), 3: 94 (1493). fall Skotteb 20 (1460-61), STb 3: 385 ( 1498) . fals (refl.) JTb 85 ( 1505) . fel Kyrkohist årsskr 20: 345 (1502). fyll HSH 16: 96 ( 1527) . ","fiollo SD 6: 335 ( 1352) . fiöldo Skrt Uppb 123. fullo Sv. Kyrkobr 131. föllo Troj 226 . ","konj . ","fylle HSH 16: 92 ( 1527) . ","fallin . fullet (n.) Sv Kyrkobr 140),","*falla bort , falla av. mädh then läkedommenom falla borth flatta som wäxa widher öronen PMSkr 349 . ","falla fra , se Sdw 2: 1214. ","falla in , sluta sig (till). med prep. mädh. Sdw 2: 1343 - inlämna (i). med prp. mädh. manga konwnga fölle jn mz the samma råd Troj 256 . Jfr falla 12 samt infalla. ","falla nidher , jfr falla 1 n. - jfr af-, ater-, bak-, fore-, for-, fram-, hugh-, in-, ivir- nidher-, pa-, sam-, til-, umkul-, unt-, ut-falla samt ofallin, ävensom bruthfallande."]},{"a":"falla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) falla (från ett högre ställe till ett lägre). the dagh aff himilin falder Al 6392 . \" at enghin mathe falla af hans (hästens) baki \" Bil 732 . - falla (öfver), komma (öfver). thän hälge ande som fiöl öfvir apostlarna oc göts öfver thom . . .then samme anden fiöl öfvir hanom Ansg 179 . - falla, falla om kull. trä fallir ey at första hugh GO 761 . \" fiöl afguþa mönstar viþ iorþ \" Bu 398 . han ful til iordhinna ST 47 . \" fiöll sa död till jordena \" Di 65 . \" föllo the badhen stendödh \" LfK 17 . han . . . hafdhe maxan fallit vm kul Pa 19 . margher aff sorghom full om kull Al 2430 . \" thz fallt, som thu fiöl wndhi korseno \" VNB 24 . \" fioldo i däfwlsins snaru \" Ber 172 ; jfr 10. fiöl han i brot KL 363 (se vidare under brut 9); jfr 10. - fallande sot, sjukdom under hvilken man faller, fallandesot, epilepsi. Lg 3: 34 . LB 7: 132, 202 o. s. v. - falla, kasta sig, störta sig. fiollo for fötar sancti tome Bu 182 . Bil 229 . \" fiullo drakana hanum til fota \" ib 226 . ib 246, 342 . fiol a knä Bu 8, 143, MP 1: 44 . \" hon fel til iord ok wilde kysse hans föther \" MD 42 . - falla nedfalla, gå ned. skrin . . . hulkit som hängir mz fyrom fallande (casuris) axlom Bir 1: 63 . ","2) trans. genom fall slå. falla sik j häl ST 312 . han fiöll sik allan ofärdhughan Lg 3: 232 . Jfr falla sunder. ","3) falla i strid, stupa. alle falla kämpa sigher löse GO 86 . \" the crisno fullo \" RK 1: 317 . fiöl mykit aff seuekis folk Di 216 . ib 28 . ","4) falla, gå under. opersonl. tha en man är mäst hogmoduger. oc talar störst tha faller thz gerna mz (är det ute med) hanum Di 49 . ","5) falla, fällas (i rättegång), förlora (ett mål). kumbär e thän eþän skal föra: uari fallin. kumbär han ok orkar e han sin edh föra, vari ok fallin SR 13 . ","6) hopfalla, blifva mindre. widh then buskan ther moyses saa brinna oc ey falla ST 204 . ib 205 . ","7) falla, störta, forsa. j fallande ström Lg 3: 579 . hon göth wth tharä som fallande fors MD 37 . i ortnamn. fallandafors SD 2: 136 ( 1292) . ","8) om väg: gå, leda. gak til then vägh som fallir af iherusalem ok til gazam KL 145 . \" thänne vägh ther ij här seer han falder thiit \" Iv 347 . \" til danmark fiollo tha thera wägha \" RK 1: 2154 . ","9) göra anfall, störta sig (på, öfver el. mot). fiöl han a persos Gr 263 . \" the fiollä a han \" MD 32 . fiöl ofwir (öfverföll) them ouarandis . . . en höfdhinge Gr (Cod. D) 382 . at han thör moot dario falla Al 1929 . ib 8174 . RK 3: 3433 . 10) falla, råka i). fiäl hon j mina händir Bir 3: 97 . \" hon fol ij owit \" Iv 985 . \" fioll cayn i wanhop \" MB 1: 163 . \" the fiolle i sweme \" MD 23 . \" the fielle i grath \" ib 75 . \" iak föll i mangha syndher \" LfK 94 . Bir 3: 62 . 11) falla (i), gifva sig in (i)? dömdes lauirs oys sak til XL m. for han ful i annars mans tal effter xiia ranzacan BtFH 1: 130 ( 1506) . ib 132, 138 (1507), 161 (1508), 172 (1506), 188 (1508, 213 (1507), 277 (1509). 12) falla, vända sig (från el. till). the skulu falla af sinna otrolikhetz anda ok vpfyllas mz minom anda Bir 1: 229 . \" aldrig falla honum i frå \" RK 3: (sista forts.) 4512 . \" klerkerij oc ridderscapit til marsken fullo (slöto sig till) \" ib 2: 2318 . ib 8042, 3: 1470 . til nadher falla (bedja om nåd) ib 2: 4139 . \" til nadha falla \" ib 4341 . \" falla til nadhe \" ib 4903 . \" han . . . fall till it middell \" BSH 5: 381 ( 1510) . 13) tillfalla. sagdhe arff vara fallit sik KL 271 . \" hwilkin gardh oss fiöl medh rätto arff \" SD NS 1: 34 ( 1401) . \" thet arfvät hänne fiol \" ib 106 ( 1402) . ib 419 ( 1405) . \" gardha tompter ok hws som . . . i arff kunno falla \" SJ 1 ( 1420) . the gotz os badhom fiöldo til arfs FH 2: 56 ( 1423) . i the zacher ther staden äre (för är) deel wtj fallen (i hvilka del tillfaller staden) SO 154 . - utfalla (om inkomster o. s. v.), erhållas. thätta gotz fiöl i herra niclis thridung SD NS 1: 20 ( 1401) . \" hwath aff thy kan falla \" ib 379 ( 1404) . \" saköre som fallir j bynom \" VKR 35 . Bir 5: 116 . \" then hiälpe skat, som her fwl j wintress \" FM 317 ( 1507) . \" alla hudhir oc skin som falla vm aarith \" VKR 36 . \" graskin hermelin oc maardha oc all skinwara som nagat warda ffaller ther nogh alla handa \" RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164. then fiisk j fforsene ffel j thette her ar FM 607 ( 1513) . 14) falla (om lott o. s. v. ), utfalla, slå ut. fiol loter yfuer mathiam Bil 243 . \" fiol ä luten sua Ansg. 229. goth är at leka när wäl fallir (alea quandoque fauet. Motsv. Danska ordspr. tillägger efter när: tärningen) \" GO 496 . \" lykkan full tha saa \" RK 3: 611 . \" rösterna fullo vppo thessa tre \" ib 2: 2997 . drotzsta koret fiöll swa ib 1819 . 15) gå, hända. thetta ärendith monde tha saa falla RK 3: 775 . \" the (för thz) kunde tha ey annars falla \" ib 761 . \" ther nästh monde thz saa falla \" ib 1298 . ib 2510, 2638, 3346, 3428, 3474, 3721, 3915 . \" han wille swerige aatherfaa falle thz huru thz kan gaa \" ib 1960 . \" saa monde thz for konungen illa falla \" ib 545 . - med. dat. gik mik som flestom fader RK 1: (LRK) s. 222 . 16) lämpa sig, foga sig, passa. eptir thy thet kan tha bäzt falla VKR 43 . \" thz wille ekke wäl falla \" RK 3: 1889 . fioll sa thera kerlek till hopa (öfverensstämde, förenade sig) Di 94 . - med dat. thz faldher mik ganzska wäl Lg 3: 332 . \" thz fyöl mongom wäl j lagh \" RK 2: 7325 . - part. pret. fallin, passande, lämplig. i förening med väl. är här wäl fallitsighia af pylato badhe äthla ok ändha Bil 299 . \" sagdho at thz land the lagho tha i, ware them wäl fallith \" MB 1: 422 . war han (ormen) bätzst fallen diäfflenom at göra sin klokskap mz ib 160 . \" þän som bäzt är þär fallen til \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ey wäl fallen til siälinna syslo MB 1: 79 . ib 81, 83, 101 . Di 188 . Su 385 . - utan väl. the iomfrur magho ther ij fara tha them thykkir fallith vara Fl 1003 . þen . . . þe vita . . . þer til vara fallen SD 5: 567 ( 1346) . \" fallin til nakat ämbite \" KL 251 . \" oqwämelikin ok til änkte fallin j gudz arfwodhe \" Bir 3: 328 . KS 43 (112, 46) . VKR 34, 36, 45 . SO 18, 212 . fallen (berättigad?) at thiäna for peninga ib 49 . - falla sik, falla sig, bära till, hända. fyäl thz sik Lg 3: 605 . \" färre än thz kan sigh saa falle \" RK 2: 2820 . - falla sik i lagh, d. s. thz fyäl sik tha sa i lagh RK 2: 5199 . \" thz fiol sigh ey beter j lagh \" ib 6484 . - refl. fallas, ","1) komma till korta, brista (i fullgörande). faldz han ath edhe (gitter han ej gå eden) TB 78 . ","2) falla (ss tappande part), fällas (i rättegång), dömas till att utbetala (ss böter). falz han aatt wäþiom SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . \" [huat häldär hin som ha kärþe] til falz ällä värs [firi horsiangina] \" SR 58 . ","1) falla til baka. swa at han falder ater aff bake som op war stighin MB 1: 265 . ","2) bildl. falla till baka, återfalla. at vik äkke fallom aatir i syndena Bo 122 . - Jfr aterfalla. ","1) falla ned. fiöl niþar viþ iorþ Bu 63 . \" tha fioldo thera tänder a bordith nider \" RK 1: 1680 . Lg 3: 579 . \" falla ned nedfalla, kasta sig ned. fiollo honum til fota nidher \" Iv 2944 . ","2) strömma ned. blodit fiöll nider pa markena Di 56 . - Jfr nidher falla. falla saman, ","1) passa till samman. alwara ok gaman faller wäl saman GO 538 . \" the same ordh . . . som för fiöllo wäl saman \" MB 1: 319 . ","2) foga sig, bära til. thera tall full sa saman (pat kæmr þeirra ræðo) Di 55 . - Jfr saman falla. falla sunder, ","1) sönderfalla. \" thz beläte fiol ij stykke swnder \" Al 2381 . ","2) genom el. i fall krossa. fallir thu thit been sundir ST 48 . \" han fiol til iordhinna oc halsin sundir \" ib 131 . \" han fwl sundir hofwdhit ib 513. hely ful sik halsin sundyr aff enom stool \" ib 381 . Di 55 . Lg 3: 573 . - Jfr sunder falla. ","1) falla ut. rifwin brusto oc hiärtat oc fiöl vt mz allom inäluomen Bir 2: 95 . ","2) sjunka undan. watnit fioll wt Di 120 . - Jfr utfalla. "],"f":["falder . ","faller . ","falz . ","faldz . ","fioll MB 1: 163 ; Fr 2578 ; Di 65, 90, 120 . ","fiold Bil 864 . ","fiöl Bu 63, 64, 398 ; KL 363 ; Gr 263, 285 ; Di 216 ; Ansg 179 . ","fyöl RK 2: 5109, 7325 ; Lg 3: 605 . ","fiöll RK 2: 1819 ; Di 27, 28, 56, 65 . ","fiöld Ber 193, 228, 230 . ","flywwldh FH 5: 54 ( 1468) . ","fiäl Bir 3: 97 ; Gr (Cod. D) 354 ; SD NS 2: 354 ( 1411) . " fol " Iv 417, 985 . ","ful ST 47, 381 ; BtFH 1: 130 ( 1506) o. s. v. fwl MB 2: 44, 45 o. s. v. full Al 2430 ; RK 3: 611 ; LfK 277 ; Di 3, 55, 149 ; Lg 3: 579 . fwll ib. föl Lg 3: 469 . ","föll LfK 94 ; MB 2: 169 . ","fall BSH 5: 381 ( 1510) . ","ffill Lg 3: 28 . ","fel MD 23, 31, 42 . ","ffel FM 607 ( 1513) . ","fiollo Bu 64, 71, 182 ; Iv 2944 . ","fiöllä MD 32 . ","fiolle ib 23 . ","fioldo RK 1: 680 ; Ber 172 . ","fiöllo Bu 154, 185 ; Mb 1: 319. fyällo RK 2: 8042 . ","fiöldo FH 2: 56 ( 1423) . ","fiullo Bil 226, 342 . ","fielle MD 75 . ","follo Iv 420 . ","fullo MB 1: 358 ; MP 1: 44 ; RK 2: 2297 . ","ffullo Bil 229 . ","föllo LfK 17 ; Di 16 . part. pret. fallin),","falla af , falla af. faller haar aff LB 7: 32 . tha fioll honum aff then iärnring Fr 2578 . " ä faller aff fatalös byrdh " GO 314 . ib 868 . - stiga af, sitta af. fiöllo genstan aff til footh (stego af hästarne och kämpade till fots) RK 2: 4948 . - Jfr af falla. ","falla ater , ","falla fra , falla från, dö. at nokar . . . falder fra SD 5: 567 ( 1346) . " i þerrä staþ som fra äru falne " ib 568 . huilken there ther fiolle fra RK 2: 3422 . " ib s. 334. Jfr fra falla. "","falla in , göra intrång. inge spylere eller laggere . . . falle in i tynnebindere ämbetedt SO 224 . Jfr infalla. ","falla niþer , ","falla til , ","falla ut , ","falla ut ivir","-wtoffwer )"]},{"a":"fallaland","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiällaland."],"f":[]},{"a":"fallaland","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiällaland."],"f":[]},{"a":"fallanövel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MD 451 (övers. 1503, hs. fr. börj. av 1600-t.). thå herrana haffua opburett landzens renta sedann skall bondenn segh ett fallendiffuell wänta ib 467 . \" huilckenn suensker ett och giör ey såå hann ma well ett M: fallendiffuell fåå \" ib 470 . - särsk. i hotelse: the borgamestare och raadh skulo faa eth twsand fallandöwell STb 1: 132 (1477). i skole faa rth falladöffwel ib 343 ( 1482) . ib 2: 158 (1486), 160 (486), 250 (14889. thit liiff skal faa eth fallandöffwel ib 63 ( 1484) . - i svordom: far for iᴹ (1000) falladeffwel och kyss mik i röffwenä STb 1: 58 (1476). hwad fallenföffuel skader tigh ther pa ib 2: 246 (1488). - ss tillnamn: elin, her laurens fallendöffwels degia STb 1: 111 ( 1477) . - Se Vetenskapssociitetens i Lund årsbok 1935. - Jfr fal 2 och diävul."],"f":["falladöffwel ib 1: 343 ( 1482) . ","falladeffwel ib 58 ( 1476) . ","fallendiffuell MD 467, 470 (hs fr. börj. av 1600-t.). fallen diffuell: ib 451 . " fall vtan tiwl " STb 2: 250 (1488)), "]},{"a":"fallin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se falla."],"f":[]},{"a":"falna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blekna, vissna. bildl. han gath napligan soffwed for elskog, ty fälnade hans blidaktoga hyj Troj 179 . - refl. falnas, vissna, bildl.: förlora sin kraft, tyna bort. människiona falnas ok storlika befröffuas aff tolikom offva ok räddogha, som alle wärldhinne skal tha offwir koma (jfr Vulgta: arcesentibus hominibus præ timore, & expeciatione, quæ superuenient vniuerso orbi) MP 5: 13 . - Jfr forfalna, ävensom ofalnadher."],"f":["fälna: -ade Troj 179 )"]},{"a":"falna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blekna, vissna, förtorka. \" blomstar þät skyt falnar \" Bu 152 . \" \" ib 183 . Lg 974 . MP 1: 28 . Bir 3: 2 . Su 42, 74, 404 . 407, 458. Ber 21 . \" at ey skuli falna älla wisna nyia plantan \" ib 19 . \" alla theras faghra blomor oc blomster waro falnadh \" Su 75 . \" thz (ɔ: fiko trä) falnadhe (aruit) ginstan \" Bo 158 . \" bolin thyrkas oc falna \" Bir 3: 62 . \" han (kroppen) falnar oc mister natwrlikin lit i dödhenom \" MB 1: 398 . Su 404 . Lg 3: 93 . MB 2: 153 . \" the falnado aff myklom rädduga \" ib 117 . \" tha hon (näml. ss döende) bleknadhe oc falnadhe \" Lg 3: 517 . \" haarit falnadhe sua som thz vare bränt mz elde \" Bir 2: 95 . \" them falnar tungan (för lungan?) ij thera bryst \" Al 2446 . \" mz falnande fäghrind \" Ber 207 . - bildl. försvinna, förgå. kännom wi alla vara makt falna (marcescere) KL 212 . \" falnade (fugit) them badhe raadh oc synne \" MB 2: 171 . - refl. falnas, vissna. blomstren . . . huilka iak haffdhe seet . . . swa bradhelika falnas Su 75 . ib 407 . - falna bort, vissna bort. aller kroppen falanar bort LB 7: 257 . - Jfr ofalnadher, ofalnande."],"f":[]},{"a":"fals","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förfalskning. som nokot fals gyor i kopar SD 5: 639 ( 1347) . ","2) falskhet, svek, bedrägeri. han slo mz orþe tel döþ anaiam ok saphiram for fals Bu 100 fara the mz fals Bil 80 . \" fram gik iudas mz fals ok swik \" MD 31 . \" wärlz ära är alt fals ok qwall \" Al 3570 . \" thz var ey fals mz the giisl han hafdhe ij hände \" Iv 3058 . \" mintos lioflika for vtan fals \" ib 5152 . for vtan fals ok vtan swik ib 2686 . Al 513, 1421 . RK 2: 2899 . ","3) osanning, lögn. \" the . . . kallade han forrädere thz war fals \" MD 32 . \" troa afbrat thz som fals må wara \" KS 21 (51, 22) . ib 69 (170, 76). MB 1: 320 . Bir 1: 46, 204, 2: 114 . ST 37 . Ber 105 . (KS 21 (51, 22), 69 (170, 76); Bir 1: 46, 2: 114 ; ST 37 ; MD 32 skulle fals kunna fattas ss n. af adj. fals.)"],"f":[]},{"a":"fals","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orätt. \" saghþo þöm fals haua stämt \" Bu 523 ."],"f":[]},{"a":"fals","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förfalskad. \" hwa som falsän kopar säl \" SD 5: 639 ( 1347) . \" onth sölff ok falst \" SO 159 . ","2) falsk, svekfull, bedräglig. prädivaþe. huru fals oc fiärþa fult ä[r a]lt þätta hems lif Bu 186 . \" kalladho honum forrädhara fals \" Al 7864 . drapp . . . falsa propheta MP 1: 18 . false propheta MB 1: 10 (de båda sista ex. möjl. snarare att föra under 3 el. 4). mz falsom iattom Bu 21 . huru the skullo lgita wnnit han mz sinom falsom fundom Bo 159 . Bir 3: 89 . Al 9953 . \" han hawir vanskelikin ok falsan (debilem) grundual \" Bir 3: 427. ","3) falsk, icke verklig, understucken, oäkta. tel þinna falso guþa Bu 521 . MB 1: 278 . \" false barlaam hät nakor \" Bil 618 . \" at false snille \" Bir 1: 100 . fals mynt thz som synis wara rät mynt ok är ey KS 28 (70, 30) . fals peningr ib. \" plåghadhe med fals (för false?) wara (för waru) ok fiärd i köpom \" ib 74 (182, 81); rättast är kanske att ss särskilda ord fatta falsmynt, falsvara, i hvilken händelse äfven falspänninger bör ss sådant upptagas. - låtsad. at han haui sannelika fullan godhuilia ok ey falsan af vnidanum sinum KS 16 (40, 17) . ","4) osann, falsk. skodha . . . mällan sannind ok falst Bir 1: 206 . \" thz som scrifwarene sagdho fals licamlica \" ib 2: 146 . \" budadhe fals tidhande \" ib 222 . \" fulfölghia . . . sin falso käromaal \" Bo 193 . - osannfärdig. falsä vitnarä KL 143 . Ber 105 . - orätt? hwath ey hawa quinnonar känt thik nakra falsa böne VKR VI . ","5) misstrogen. \" han war them gafwom änkte fals \" Al 1450 . - Jfr ofals."],"f":["falst Bir 1: 206 ; SO 159 . ","fals Bu 186 ; KS 28 (70, 30) ; Bir 2: 146 ; Al 9953 (kan vara n. pl.); jfr fals, adv. samt fals, n.), "]},{"a":"fals","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) underhaltig. \" ransaka vm thz war falzt godz äller ey \" JTb 24 ( 1460) . \" tha fwnno for:ne eth fath falz godz , som war säntt hiit aff lybeka fore eemysth ööl ok var lybeske conwenta näpligan swa gott (ɔ: och var näppeligen så gott som lybskt »konvent»-öl) \" STb 1: 20 ( 1 475) .","4) oberättigad, olaglig. Sdw 2: 1214. - Jfr falsker."],"f":["falzt JTb 24 ( 1460) . falz STb 1: 20 (1475)), "]},{"a":"fals vitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"falsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfalska. Sdw 2: 1214."],"f":["-adher )"]},{"a":"falsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förfalskare. cristna tro falsare (hæreticus) Bu 190 . MP 1: 17 . ","2) bedragare. \" kallaþe han falsara (ss en bedragare) renliue louat \" Bu 27 . \" kalla han suikara ok fulan falsara ib. \" ib 19, 102 . MB 1: 241 . Bir 3: 154 . MD 66 . Ber 104 . ","3) förförare. \" cristne falsara \" Bu 521 . Bil 158 ."],"f":["falsar MD 66 ),"]},{"a":"falshet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falskhet, svek. \" hans hiärta är fult mz orätuiso ok swikom ok falshet \" Bir 1: 70 . ib 2: 77, 3: 416. Fr 3070 . \" manga falshetir oc lyghn \" Bir 2: 78 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"falsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2. han for mz falsk oc swik RK 2: 2899 ."],"f":[]},{"a":"falsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falskhet, svek, bedrägeri. fordömpde sich ewige, om han lwghe eller lygnafftelige thalede til hanom medh falsk eller swich STb 3: 11 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"falska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förfalska. thz är sant tekn at the äro ey falskade LB 4: 347 . ","2) bedraga. \" som os falska \" MD (S) 210 . ","3) förföra. \" dara eller falska nokor brodhers dotther \" SO 68 (kanske för det liktydiga fölska). Jfr forfalska, ofalskadher."],"f":[]},{"a":"falska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falaska. Se under falaska"],"f":[]},{"a":"falska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr forfalska."],"f":[]},{"a":"falskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedragare. \" \" ST 129 ."],"f":[]},{"a":"falskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"falsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) falsk, bedrägligt. \" huar en cristin människie halde thätta dyra mynit ok wärdit somär henne siäll j goda wakt ok göme fore them falska myntarenom diäflenom \" MP 4: 262 . \" han räddis en falsca listä Vis sten. 4) underhaltig. en borghare i landzkrono hafdhe salt honom en fiärdhung falska sil JB b 24 (1460). \""],"f":[]},{"a":"falsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) falsk, bedräglig, svekfull. han sum är falskr ok flikrar KS 21 (51, 22) . af falsko hiärta Bo 149 . \" at plägha tholkin falskan sidh (öfva sådan falskhet) \" Fr 658 . thenna werldenen er omatana falsk SD NS 2: 116 ( 1409) . \" falske prophetane \" MB 2: 365 (möjl. snarare att föra under 2. el. 3). - med dat. the swaro romarum falske ok onde Bil 313 . (falskan trol. för folskan: wredhin dräpir falskan dara MP 1: 135 .) ","2) falsk, icke verklig, understucken, oäkta. forsma falskan (Cod. A falsan 278) gudh MB 1: (Cod. B) 552 . känna stena sanna fran falskom PM XLIX . \" thänne licamlike falske hedhrin \" Bo 99 . ","3) falsk, osann, osannfärdig. falske vitnara MP 2: 12 . \" falsk vitne ib. \""],"f":[]},{"a":"falskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) falskhet, svek. \" all thenne forscriffne ariculos lloffuom wij henne fria ok frelse ath holda . . . wijd wara cristelige tro ok sannindh vtan alt (för al(l) falskhet, vtan alt hinder och vtan alt archt \" STb 2: 68 ( 1484) . Svartb 419 ( 1446) . Troj 260, 2) falskhet, osanning, oriktighet, orätt. om hon haffweri andhrom tillakt mz ffalskheth nakra last SvKyrkobr 359 ."],"f":["falsket Troj 260 . ","falxheet Svartb 419 ( 1446) ), "]},{"a":"falskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falskhet, svek. Va 9 . ST 241, 436 . RK 2: 4244, 5222 . SO 162 . (falskhet KS 19 (48, 21) är tydligen en förderfvad läsart och torde stå för fal thär.)"],"f":["-heet SO 162 . ","falzchet RK 2: 5222), "]},{"a":"falskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["falsk, bedräglig. jak vedhersigx ok forsmar alla thina (ɔ djuvulens) falskliga kraffter J Buddes b 92 ."],"f":[]},{"a":"falsklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falskhet, svek. \" fly hans swiklico falslikhet \" Bo 101 . aff gabbarenom falsklighetinna ängle Bir 4: 3 . falskelichetzins snara VKR 63 . MP 1: 70 ."],"f":["falskelichet . ","falsklighet )"]},{"a":"falslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med falskhet, med svek. wilde falskliga (dolo) faa konungx alexandri rike MB 2: 255 . falskliga swika ib 202 . \" falskelika stridha \" PM 24 . haffde falskeliga sworit eden Di 158 . ","2) falskligen, osant. falskelika witna ST 436 ."],"f":["falskliga . ","falskelika . ","falskeliga Di 158 ),"]},{"a":"falslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["falskligen, osant. \" dömin ey andra falslica (motsv. ställe 2: 153 har folsklika) j idhro hierta \" MP 1: 207 ."],"f":[]},{"a":"falslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["falskt, orätt, oriktigt. om hon haffwir dömpt falsligha for wedl scul Sv Kyrkobr 359."],"f":["-ligha )"]},{"a":"falsliker","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["falsk, svekfull. thw saat oc jwdhanna hardasta oc grymmasta vmgango oc ginwardho falighin änlite Skrt Uppb 172."],"f":["-ligh )"]},{"a":"falslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falskhet, svek. Bir 1: 41 . MP 2: 143 ."],"f":["falselikhet MP 2: 143), "]},{"a":"faluskäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"famalogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fåordig. Di 129, 131, 133 ."],"f":["fameloger Di 131 ),"]},{"a":"famn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) famn, utsträckta el. omslutande armar. asnan . . . ther jomfru maria sath oppa, barnit jhesum hallande j fambdnynom MP 5: 77 . 'Troj 9. 2) famn. ss längdmått. fyra fämpna fiöl mwrin bäggia wägna fra honom. Prosadikter (Karl M. B) 301 . ib. thär haffwit är sextyo fagna dywpth PMskr 516. 3) famn. ss rymdmått. (särsk. för ved). xl fadhom wdh for x mark Skotteb 362 (1460, Kämn) . \" for xix fadhmer wedh iiij mark oc j öe \" ib 369 (1461, Kämn), ib 373 (1462, Kämn), 379 (1463, Kämn). viij ort. for j fampne wedh som mester nigels fek met akerlön ib 424 (1469, Kämn) . \" xxj famfn wedh \" ib 445 (1471, Kämn) . "],"f":["fampne Skotteb 424 (1469, Kämn) . fambdn: -ynom (dat. sing. med art.) MP 5: 77 . ","fangn Troj 9 . ","fämpna (ack.) Prosadikter 301 (bis). famfn (bel. 3) Skotteb 445 (1471, Kämn) . ","fadhmer ib 369 (1461, Kämn), 373 (1462, Kämn), 379 (1463, Kämn). fadhom (bet. 3) ib 362 (1460, Kämn) . fagna (gen.) PMSkr 516 ),","*famns langer (fag(h)ns- PMSkr 286, 545), ","*famns thiokker , "]},{"a":"famn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) famn, utsträcka el. omslutande armar. tok þöm i sin famn Bu 183 . Bil 117 . KL 341 . Bo 1, 7, 22, 144 . Bir 3: 236, 281 . RK 2: 6030 . \" ther dwaldos the länge oc hiollos i fampna \" Gr 315 . iak hauar . . . astundat falla ii þina famna (i din famn, i dina armar; Andreas' ord till korset) Bu 140 . Jfr kärleks famn. ","2) famn ss längdmått. ad spacium trium brachiorum que wlgariter famn denominantur in latitudinem SD 2: 2 ( 1286) . \" thriggia fampna thiokkir \" Fl 957 . ib 958, 973, 976 . SD NS 1: 514 ( 1405) . RK 2: 6109, 6113, 6119 . han (stenen) flög iij (3) faffna op i wädret BSH 5: 147 ( 1507) . C (100) fambne trosse ib 421 ( 1510) . ","3) famn, börda som man kan böra i famnen; ss rymdmått (för hö och andra torra varor). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 457. en fampn rofuor . . . och höö BtFH 1: 66 ( 1493, nyare afskr.) . Jfr fang. "],"f":["fampn . ","famffn Di 208 . ","fambn . ","faam Su 40 . ","fagm Bil 117 . ","fagn KL 341 ; ","fagnin Bo 1 . ","faghn: faghne ib 144 . ","fangn Bo 7, 22 ; Bir 3: 236, 281. faffn. -ar), ","famns högher","famshögher )"]},{"a":"famntaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. taga i famn; omfatta. \" ffamtaga wärldzligx astundilsa frost oc hugnadz frukt ffor gudz kärlekx brona \" Bir 4: 106 ."],"f":["ffamtaga )"]},{"a":"famntaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga i sin famn, omfamna. tha fik hon barneth jämwäl siälinne til ath fampn tagha thz Mecht 21 . \" godh amma kysse opta sith barn, fampntakir thät \" SkrtUppb 269 . JMPs 243. härran . . . famnpn tok hona mz sin winstra arm Mecht 221 ."],"f":["fampn- . ","ffamptaga: -andhis JM Ps 243),"]},{"a":"famntakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omfatmning. \" om hon haffwri hafft skör athäffwe j famtakan j kössan älla klappan Skrt Uppb 194. Sv Kyrkobr 346. \""],"f":[]},{"a":"famäghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. ringa i styrka; ringa i antal, fåtalig. \" ther til at i wardhin vsle oc famäghne (pauci numero) \" MB 1: 430 ."],"f":[]},{"a":"fan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fain."],"f":[]},{"a":"fana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fana. Jfr Branting, Textil skrud s. 162 f. j spywtsens ffano haffde hon wars härra kors JMPs 293. "],"f":["ffano JMPs 293; fanu: -unna HLG 1: 53 (1448). pl. fanar ib 3: 57 ( 1522) ), ","*fana pänninger , "]},{"a":"fana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fana. \" casta niþar hans märke ok fanur ok baner \" Bu 206 . KL 379 . Bir 3: 388 . Di 264 . \" bäris for hänne een rödh fana j hwilke myns likama pynta biläte vari skrifuat annan väghin oc annan väghin myna modher beläte \" VKR 64 . II phanor FH 5: 36 ( 1466) . Jfr renfana."],"f":[]},{"a":"fane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåne. \" han var en armir fane \" Bo 30 . \" the . . . vntsighia han ok göra som fana \" Al 762 . ib 1050 . RK 1: (sfgn) s. 180 . \" han saghdhe drömin for sinne dottir fana \" ST 482 . \" ware iak folsta faana gäk \" Al 1921 . "],"f":["faane )"]},{"a":"fane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudh siälff . . . wil thik krona mz sins hälgha rikis fane oc wil thik föra aff thenne fane MD 199 ."],"f":[]},{"a":"fang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) det som fås, från skogen. SD 1: 445 ( 1268) (Sdw 2: 1214). 5) fång, tillfälle el. möjlighet att få el. bekomma. Sdw 2: 1343. - Jfr for-, ful-, gardha-, garpa-, gripa-, hand-, skil-, spiuta-, spruta-, öva-fang. "],"f":["*fanga iordh , ","fanga man (STB 1: 250 (1480), ib 3: 17 ( 1492) . ","fange- JTb 106 ( 1518) . fango- ib. fongaib 29 (1460). fonge- STb 5: 281 (1520), HSH 16: 88 ( 1527) ), "]},{"a":"fang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. gripande, fattande. ","1) famn; börda som man kan bära i famnen, fång; ss rymdmått (för hö). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 457. gilt fang hö SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). Jfr famn. ","2) tag, brottning, kamp. thän ffaar opta fal som adhrom biwdher fangh GO 884 . ","3) det som fås från skogen. vsufructum habeant in eisdem (ɔ: silius) videlicet löf oc luuk. fang oc feagangh SD 1: 581 ( 1281) . - pl. trävirke, byggnadsvirke. hugga oc tälghia al fangin (Cod. A träwirkith 486) MB 1: (Cod. B) 563 . \" läghe thz till inga fanga nythir \" TB 75 . ","4) medel, tillfälle, läglighet. äpte fångom vitra manna ok föreaktugha borghara (så godt vise män och omtänksamt borgfolk förmå) KS 86 (210, 94) . - Jfr anda-, ater-, barn-, fiske-, for-, ful-, garþa-, hand-, hö-, lagh-, lagha-, var-, viþer-fang. "],"f":["faang )","fanga fäþerne","-fäþrini )","fangaman , ","fanga skogher , "]},{"a":"fanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) eg. fånga; bemäktiga sig, intaga, erövra. swa jnstigha (de) paa mwren wäl wäknadho oc fanga staden PMSkr 168 . 2) få. lat kiärleek innan thit hiärta gro til gudh tha fanga thu lisa Vis sten 7 . - vara i stånd, förmå, kunna, få. med part. pret. ack. sing. n. människiän fangar sik ekke rö[r] t för än (hon) faar sin siäl, sin anda Vis sten 5. - Jfr untfanga, ävensom fa."],"f":[]},{"a":"fanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gripa, fasttaga, fånga, fängsla. kan tw hanum (hästen) fonga Di 125 . \" fangas han egh a färske gyärning \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). þa herodes vilde þik fanga Bu 79 . \" saracheni fangaþo han \" ib 175 . ib 209 . SD 4: 408 ( 1335), 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1334, nyare afskr.), 378. Bu 500 . Pa 3 . Bo 164 . Bir 3: 25 . \" iak atirlöste mit fangada folk \" ib 1: 162 . ","2) få. dindimus fangar thetta breff Al 7213 . - Jfr befanga, äfvensom fa."],"f":["fonga . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"fangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fångare, person som tillfångatager ngn. \" hosticapa . . . et hosticinda et hosticida ouena faangare huggare oc dräpare \" GU C 20 s. 341 . - Jfr finkafängare."],"f":[]},{"a":"fange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fånge. \" baþ þöm binda sik händar a bak ok föra som fanga for kunugen \" Bu 500 . \" at han aldre varþe þässa hems fange sinna ouina \" ib 175 . ib 24, 56, 168 . Bo 247 . MB 1: 234 . Bir 2: 66 . \" en siwcher man oc gudz fange \" BSH 5: 26 ( 1504) . \" giff tik thinom broder til fanga \" RK 1: 746 . \" toko them alla til fanga \" ib 3882 . MB 2: 325 . \" husfogden gripa the til fonga \" RK 2: 2434 . ib 2709, 2891, 3: 2873, 3231, 4100 . "],"f":["fanga (nom.) Di 153 . ","fangge: -a Bu 24 . ","faange: -a Bir 2: 66 ; RK 3: 3231 . fonge),","fanga bodh","-boodh )","fanga bolt","-bult . ","fonga bulth),","fanga hus , ","fanga torn , "]},{"a":"fange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fanga iärn","fange- )","*fanga stokker","fange- )"]},{"a":"fangeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt att avskaffa. tin födha se fångelik ok fögelik (ex facili sit) KS 24 (58, 25) ; ordet synes likväl här vara tillagdt af den förste utgifvaren Bure; se Rydqvist 3: 302 samt KLemming, Fragment af Konunga-Styrelsen s. 5."],"f":[]},{"a":"fangesman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fångesman. \" vthwijsa sin fånges. man \" SO 293 ."],"f":[]},{"a":"fangilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fängilse."],"f":[]},{"a":"fangin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fa och jfr illa-, lagh-, o-fangin."],"f":[]},{"a":"fangin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fa."],"f":[]},{"a":"fanginskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fångenskap. \" sculu vare executores hundraþa män . . . utsändä þer þe qwämelicäst gita a mot guþz owinum. oppa warn kost, scaþalösn. forlust oc fangenscap (d. v. s. med förbindelse att af vår egendom bekosta deras utlösen ur möjligen inträffande fångenskap) SD5: 566 ( 1346). \""],"f":["fangenscaper )"]},{"a":"fanoter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig. \" ey antwardandes them (ɔ barnen) i lössa fånotha diekners styrslo, huilke snarlige läre them arghet, ähn dygdh och wijssdom \" PMSkr 659 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"fansun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skapnad, gestalt. \" dares phrigius beskriffwer the ypersta höffwismäns fanswn aff grecaland och troya \" Troj 74 . deiphebus . . . oc helenus . . . the waro bada lyka j syn fanswn ib 77 . \" drotning heccuba war lang mera böyande tiill manna fanswn än tiill qwinna fanswn ib 78. \""],"f":[]},{"a":"fantasera","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"fanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr diska-, härra-fanter."],"f":[]},{"a":"fanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["the lopo vt och in som fanta RK 2: 321 . ss tillnamn. siggoni fant SD 2: 130 ( 1292) . jacobum fant ib 3: 545 ( 1322) ."],"f":["-ar )"]},{"a":"fanyter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) till föga nyttig, onyttig, värdelös, fåfäng. vtan thänna grundualin vardhir bygningin fanyt (frustra fit ædificium) Bo 33 . \" vafrande til mykla fanyto fafängo ib 95. thz räknas til fanyte glädhi \" ib 135 . ib 127 . fanyt ordh KL 43 . ib 245 . Al 6250 . Bir 1: 83, 119, 293, 343, 2: 313, 3: 210, 220 . Ber 261 . MB 2: 318 . \" af . . . fanyto äro \" KL 236 \" nu hafwir han brutit och fanytta giort (profanavit) the tro som han lofwadhe mik j döpilse \" Bir 1: 4 . ","2) kraftlös, ogiltig. \" gör ey fanytta (irritum) thina samsäth mz oss \" MP 1: 37 . ","3) oduglig, kraftlös, värnlös. tha är väl värt at iak fallir for minom owinom fanytter Bo 185 . ","4) fåfäng, narraktig, oförståndig. fanyt mö Lg 547 . - n. fanyt, adv. fruktlöst, förgäfves. i äruodhin fanyt Bo 207 ."],"f":["-nyyter: -nyyt Ber 261 . ","fanytter Bo 185 ; ","-nytta MP 1: 37 ; Bir 1: 37 ; Bir 1: 4 ; ","-nytto ib 2: 313 ; ","-nyttom ib 3: 210),"]},{"a":"fanytlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["onyttigt, fåfängt, på ett fåfängligt sätt, utan verklig orsak. som swa kötlica oc swa fanytlica läta sik swa mykyt vaardha . . . vm sina kötlico frändir Bo 62 . \" födhir fanytlica öghonin \" ib 17 . \" iac äras faanyttelika (vanæ gloriæ subjacebo) giuande annars thing \" KL 232 . Bir 1: 309, 310, 2: 53, 78 . MB 2: 301 . - fåfängt, utan uppfyllelse. aff allom ordhom hwilken herran gud loffwat haffwir edher giffwaskolandis skal ey eth bliffwa til ryggia äller fanytteliga framfara (præterierit incassum) MB 2: 62 . - förgäfves. mannen ärwotha fanytlika KL 246 . ib 274. MP 1: 41, 2: 100 . \" vtan förra styris swalgheno. tha äruodhar man fanytlica mot the andra syndena \" Bo 48 ."],"f":["fanyttelika KL 274 ; MP 2: 100 . faanyttelika. fanitttelica ib 1: 41 . fanytteliga Mb 2: 62, 301),"]},{"a":"fanytlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåfänga, fåfänglighet. Ber 261 ."],"f":[]},{"a":"fanytta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["till föga nyttig, onyttig, värdelös, fåfäng. arbeda j ofrwktsamma jord är faanytta PMSkr 195 ."],"f":["faa- )"]},{"a":"far","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["får. \" nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia \" Bil 213 . aller mäste rikedomber i them äwum war i faarom oc nötom oc andro liwandis fä MB 1: 220 . \" siw vng faar \" ib 199 . \" eet skabbot faar fölgher gerna andro \" GO 946 . \" jak är nw stadh som faar for wluum \" Bil 541 . Bu 490 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). MP 1: 133, 134, 136, 137, 200, 202, 203 . KL 296 . Bil 106, 237 . Pa 7 . Jfr valdfar. "],"f":["faar )","fara dyngia , ","fara flokker","-flukker )","fara galle","ffaara . ","fore- )","fara gömare","faara- Bir 3: 375 ; Ber 286 ), ","fara hamber","faara- )","fara hiordh","faara- )","fara hirþe","faara- Lg 33 . " fara herþe " Bu 129), ","fara horn","ffaara- )","fara hus","faara- )","fara kiöt","fara klädhe","fara kropper","-krupper )","fara kyn","-kön )","fara kätta , ","fara liver , ","fara lunga","faara- )","fara miölk","faara- )","fara oster , ","fara pis","-piiss )","fara sidha , ","fara talgher , ","fara ul , "]},{"a":"far","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr nätia-, orþa-, sara-far."],"f":[]},{"a":"far","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) paucus, ringa till antal. aff litin suiik wardher ffa man riik GO 638 . faat folk Di 107 . tala fått KS 25 (64, 27) . - pl. få. war allom blidhr . . . ok fåm hemelikr KS 25 (62, 27) . \" innan fa dagha \" Bu 133 . ib 182, 204 . MP 1: 6 . Bo 233 . - komp. färre. scref alt thz sama . . . mz färrum ordhum ok bokum Bil 382 . ib 481, 556 . KL 198 . MB 1: 127, 414 . Bir 1: 240, 353, 3: 466, 4: 31 . Iv 4250 . Fr 36 . MD 48 . - superl. pl. paucissimi. hwa som liffwer som fläste honum spotta fäste GO 1018 . \" them manadhe som . . . färsta (Cod. B färista 533) hawär dagha \" MB 1: 64 . - Jfr ful-, offar. ","2) n. bristande, det som fattas (nyttjas endast predikativt). reddo kost swa at ey war faat RK 1: 2943 . - med personens dat. taghar them war faat RK 1: 231 . \" engin kerde at honom war faat \" ib 2735, 3612 . \" ther war tho engom faat \" ib 2: 7536 . första mannenom war enkte faat MB 1: 91 . \" at honom är dygdh faat \" ib 309 . Fr 1262, 1764, 1940, 2012 . Iv 3842 . RK 1: 924, 1360, 3659, 3782, 4075, 4305, 3: 242 . för än mik wardher lifwith faat (mitt lif är slut) Al 738 . med dat. el. ack. betecknande huru mycket som fattas i något. ther war eno are i faath MD 9 . ffore ena stang iordh oc en fiärdhung fat j ena alin FH 3: 29 ( 1443) . - Jfr afat."],"f":["fa . ","fat Fr 1262 . ","faat . ","faatt . ","faa Bil 887 ; Bo 233 . ","faom MP 1: 6 . ","fam Bu 204 . ","fåm KS 1 (1, 1), 25 (62, 27) . ","fa Bu 182 . ","färe Bil 556 ; Bir 1: 240 ; MD 48 . ","färre . ","fäster . ","färster . ","färister ) , "]},{"a":"far","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färd, gång. han drogh han mz gratande taar a sinom hals the thungo faar Al 3610 ."],"f":["faar )"]},{"a":"far","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färd. \" nw mdhan thu ey faar saa langhan tima til fars j iordhrike som thu astwndar, tho at minzta swa länge thu liffwer, haff wilian rättelika liffwa \" SpV 382 ."],"f":[]},{"a":"far","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan, farhåga. \" pädher wlffson there höffuitzman war (ändrat till ware) fogden bar för hanom store far (ändrat till bar för hanom fare) \" RK 2: 1343 . Se Neuman, Saml. N. F. 12: 149 f. - Jfr lifs far, ävensom fara och fre."],"f":[]},{"a":"far","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) pauctus, ringa till antal; pl. få. paucus . . . faa vt pauci homines ffa människor GU C 20 s. 418 . \" tranger är väghen som ledher til lifuet ok fase äre the som han fynna Sv Kyrkobr 197. \"","2) n. bristande, som fattas. Sdw 2: 1214. han lofwadhe honom xx öre for eth halfft aar, wiii dagha fat (ɔ på åtta dagar) JTb 18 ( 1459) . för hulket huss niclis scriffuere opburit haffuer iiᶜ (300) marc, offuer oc icke ffaat STb 5: 241 ( 1519) . Jfr afat."],"f":["faa . ","fat . "]},{"a":"far","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["får, särsk. honfår. \" faarith (ɔ honfåret) skal haffwa widhan bwk, mykna wll oc blötha, oc longa wm halsen \" PMSkr 215 . Jfr födslo far. "],"f":["fara hirdhe","fara hus , ","*fara rygger , ","*fara släkte , ","*fara tharmber , "]},{"a":"far för","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fruktan. \" haff enga faaro \" ST 29 . ib 97, 124, 410, 528 . \" hafdhe faru for honom \" ib 336 . \" stora fara fik han tha \" RK 2: 1121 . ib 3658, 3904 . baare theres liiff mz stora fare (gingo med stor fruktan för sitt lif) ib 3: 3001 . ","2) fara. \" standa sina faro, stå sitt kast, underkasta sig ansvaret. wi standom badhe wara fara \" Al 2622 . \" ther om vil jach sta mina fara \" RK 2: 4619 . SO 85 . - Jfr fare."],"f":["faara . ","faru . ","faaro . ","fara Al 2622 ; RK 2: 1121, 3904, 4619 ; SO 85 . ","fare RK 2: 3658, 3: 3001 ; att dessa former böra föras till fara, icke till fare, visar det tillagda adj.),"]},{"a":"fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fara, färdas, gå, begiva sig. \" the som till pedersmesso fara köpslaga \" STb 1: 111 ( 1477) . - fara (in i), taga i besittning. nw om poska nestkomende fardaga tyder fare sielff in wti husit SJ 2: 318 ( 1498) . - bildl.: ikläda sig, antaga. hwar war dödhelike kroppir faar j odödhelikhetina (cum mortale nostrum induerit immortaliatem), thz nw är rätelikit j thz som orötelikit är, tha fulkompnas thz som scrifwat standhir dödhin är opsupin mz sigher SpV 51 . 4) med prep. äptir. fara efter, eftertrakta, stå efter. vil lhan fare epter mith liff STb 3: 12 ( 1492) .","5) fara, gå till väga. Sdw 2: 1214. wiliom wi . .. vttrykkia hurw ther medh farit är i waro närwarw SD NS 3: 492 ( 1419) . forst wii oc förfinna ati wele fara med alffwarnne i fridz wise Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471) . förfara (med). kan thät swa warda, at the sama messur eigh vppe hallaz . . . tha ma han äller hans arwa thät fornämpda mullughagiall oc tompt oc kaalgaard aater at kalla ok ther mz fara ok skipa eptir sinum egnum wilia Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384).","6) fara, få ett visst öde. fara illa, råka illa ut, komma i olycka. Sdw 2: 1214. mattis . . . finne fodermarsk forlike syck medh her benct smalenningk och hans tienera, swa frampt ath han medh sit selschapp wil ey fara ther ytermera illa om STb 3: 182 (1494).","7) förekomma (vara, finnas). at wi alle sculdom thera bäggiäs osämio til en gandzkan winscap dragha vm alt thet thöm i mellom här till hafuer farit vm thettä sama godz FMU 1: 382 ( 1381) . lathit lyduga oc lössa fore os oc wara arffua om all stykke oc arff ther birgetho bröinolffsdotter oc os ijmillan for epter lassa swensson SD NS 3: 260 ( 1417) . aller owilie oc skade them haffde farit emellom til then dag HSH 16: 85 (Brask). 9) lata fara, lämna, övergiva. o härra ihesu christe . . . lät mik ey ffara, wtan, wpres mina siäl aff syndia dödh SvB 163 . 10) bruka. kan thät ok swa wara, at nokor bonde hawir thriggia thyni sädhe j mangom byom swa swndirligha liggiande, at han gitir thöm äy farit SD 6: 345 (1352, gam. avskr.) . anders anderson . . . kerde wpa swno klippningh oc erik i torpom, ad the foro thera fiskewaten met oretto SD NS 3: 254 ( 1417) . om the flere booll än tw fara Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . \" dömde jak for:ne fierding skath march skogh for:ne mensse söner och hans epther komande frii brwke och fare som theris föräldre aff alder giorth haffde \" FMU 4: 362 ( 1471?) . Uppl llagmansdomb 23 (1490). ffrwktsammaren är en lithen aker wäl farin oc reddher än en stor illa oc glömskelika farin PM Skr 211. 11) överlåta. giwer jak haerazhöfdhin[ganom] f!SYNS_DÅLIGT?lla makt hanum thät gooz ath fara epter thy wesgözk lagh til sighia Vg Fornmt III 7-8: 150 (1372). ib. hawer jak hanum thät gooz fraan mik oc minum arwom til hans oc hans arwa mz skapth oc skiäl, sum waar lagh til sighia, lagligha farith ib 151 ( 1373) . - part. pres. farande, 2) resande, kringfarande. viliom wj at farande folk, som aff androm landom komber oc sic for hionalagh halla ey sculu redhskap om pascha faa Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). 4) rörlig, flyttbar. Sdw 2: 1214. 6) vara pa sina farande reso, vara på resa, vara på väg (till); äv.: stå i begrepp att resa? at the tilkallade wore aff lasse larensson botnekarl . . . ath tyghe tet han gaff sine hustru huan tridie pening bade i löst och ffast . . . hulket han war pa sine ferende reso tiil norrebotn och hon lagh sengledes siuk SJ 2: 238 (1493) han war pa sine farende resa til norrebotn och hon lagh senghelgis siwck. thy wortho wij tilkallade ok ij helga daga fore hender til ath rette dach kunne worde. ther medh for han wel sine rese jnnen tess STb 3: 88 (1493). "],"f":["ferende SJ 2: 238 (1493) för farende, så motsvarande ställe STb 3: 88),","fara fram , fara hädan, avlida. mich och myna foräldra siela, som fram äro farne . . . til roo och nadher HLG 1: 124 (1481). görer swa för theris sieler som fram äre farne at thet bliffuer eder sielff til gode forskyllelse HSH 17: 177 (1523, Brask) . Jfr framfara. - Jfr af-, bort-, fast-, for-, i-, in-, kringum-, nidher-, skapt-, um-, umkring-, unt-, ut-, utur-, vidher-fara, ävensom af vägh-, vilder-farande samt siofarin."]},{"a":"fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fara, färdas, gå, begifva sig. foor vppa eno litlo skipi Bo 71 . \" at matä coster se thär þe farä \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" þe vm landet fara ib 5: 606 ( 1346). at wir ärum aff lande farnir \" ib 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" philipus for af suerike ok tel asiam \" Bu 200 . \" hänna prästar var fiären farin \" ib 11 . \" han for tel hinna \" ib 12 . \" hem fara \" ib 5 . \" far til thinna brödhra \" MB 1: 230 . \" böndir som budin thädhan ok tith som tha herren var \" RK 1: 158 . \" fara j iudha rikit \" Lg 67 . \" fara . . . äpte tarvom ok ärandom sinom \" KS 65 (160, 71) . fara åt tarvom sinom ib. \" fara (stiga) i första skip han funne \" Bu 133 . \" sidhan brödhrinne waro farne j säng \" KL 21 . ther til at j faarin j säng (lectos intraveritis) Bir 4: 119 . ib 5: 87 . \" haffde . . . farit . . . i (tillträdt el. satt sig i besittning af) thet godzet \" SD NS 1: 644 ( 1407, gammal afskr.) . fara ii (ikläda sig) fatök kläþe Bu 186 . MB 1: 206, 365 . Bo 196 . Bir 3: 12, 374 . Fl 1301 . Al 278, 6344 . RK 3: 456 . Di 60, 194 . dotther faar gerna i modhers särk GO 346 . ib 1101 . pläga barnen . . . gerna j forälridz kläde ffara MD (S) 214 . \" klädins j cristnom klädom ok farin j siälfuan ihesum christum \" Bil 648 . \" han foor ij (antog) macedons klädha sidh \" Al 2811 . \" hwilkin tima man far aff (afkläder sig, bortlägger) wina nampn \" MB 1: 365 . wämpta iomfrwr . . . ther aldre hafwa mz mannom warith vtan ä innan wapnom farith (varit iklädda) Al 4716 . \" faari w (afkläde sig) öfuarsta klädhomen \" VKR 66 . Bir 4: 19 . \" alexander aff (afkläder sig) sinne kapo far \" Al 3512 . Di 124, 291 . \" ware aftäkt alt thet han far mz (förer el. har med sig) \" TB 79 . thz är thin gudh hon haffwer mz fara (är hafvande med) MD 162 . - med ett predikatsadj. sagdhe keysarin söme rättan fara af (wärdhlene) Bil 319 . \" han foor ey slappe honom tidenden Bar \" RK 1: 419 . \" foro heem slappe \" KL 370 . \" foro villa vm kring grafwa \" Bil 119 . rätuis maþar far vildar Bu 197 . - med ack. af ett subst. betecknande fjärden. ffara ferdh Di 239 . en man . . . for pilagrims färþ Bu 172 . \" willo the crisno ena reso fara \" RK 1: 1482 . \" riddaren far sin vägh \" Bu 19 . iacob foor sina leedh MB 1: 225 . - med ack. af ett subst. uttryckande vägen fram öfver hvilken rörelsen sker. farin häldir en annan wägh i idhart rike Lg 35 . \" fara . . . langa wägha oc krokotta \" MB 1: 270 . \" hwi the foro ey sina rätta ledh ib. almanna wägha . . . the ändelika skulu faras \" KS 65 (160, 71) . - med ack. af ett subst. uttryckande stället hvaröfver el. hvarigenom rörelsen sker. thu far nw badhe bärgh ok dal Al 1415 . \" haffwir farith land oc rike \" RK 1: (Albr) s. 207 . ST 510 . Pa 17 . konung kan ey alt (ɔ: riket) sielffwer fara MD (S) 258 . hwi skal thu swa alt fara oc forsökia Lg 3: 226 . - med ack. af ett subst. uttryckande rörelsens ändamål. foro . . . sin ärande Bu 26 . RK 2: 5453, 6479 . ST 262 . Di 235 . SO 199 . \" som thz budskap sculle fare \" RK 2: 3283 . Lg 3: 316 . ","2) fara, störta sig. han foor ther ij (i vattnet) Al 2540 . ib 2548 . - fara, rusa. foor at klawse them onda knöös Al 651 . \" läter fast mot honum fara \" Fr 1812 . ","3) fara, gå, företaga sig. tha iak foor konung artws finna Iv 805 . jak far thän herra nu at leta ib 3959 . Bu 9 . nar han staar op ok sofua vil fara Fl 1019 . ","4) med prep. äptir. fara efter, söka, sträfva. \" foor han epter höghrom länom \" Lg 1003 . \" jach haffuer . . . aldrey effter idhart wärsta farith \" RK 2: 5533 . \" han far mest äptir at forstyra oc hindra gudz ordh \" ST 153 . ","5) fara, handla, gå till väga. swa radhelika fara Fl 845 . faren sakt RK 2: 8281 . ib 3: 1350 . - i synnerhet i förening med prep. mädh. fara med, gå till väga med. fara mz fals Bu 101 . Bil 80 . MB 1: 214 . Iv 4811 . RK 2: 2899, 6488 . Di 47 . \" wilde ther jo swa mz fara (så ställa det) at anner thera sculle höfuitzman wara \" RK 2: 2315 . hon for ther swa hemelika oc listelika mz ST 87 . ib 483, 486, 487 . - förfara med, behandla. moot höfdhingomen oc phariseis som swa hafdho lätit fara mz honom Bo 195 . \" ib (Cod. B) 348. \" Fr 590, 996 . RK 2: 326, 1354 o. s. v. at brödhirne ellir hionin farin ey illa oc oskötelicha medh sinom klädhom, anbudhom ellir androm thingom VKR 35 . \" rada hwro ther skall mz faras \" Di 66 . - sysselsätta sig med, befatta sig med, utöfva. mz huat truldom far þu Bu 495 . KL 3 . MB 2: 376 . Bir 3: 396 . \" the som fara mz tholke villo oc vantro \" ib 250 . \" the ting som . . . tik är ey rådhelikt medh fara \" KS 22 (55, 24) . Bo 17 . ST 24 . Su 153 . ","6) få ett visst öde, komma el. vara i ett tillstånd, befinna sig, fara. samulundh for han som then förre (det gick honom på samma sätt) Bil 446 . \" swa far huar then som godz girilica sammanläggir \" MP 1: 145 . swa fara the moot honum sta Al 1501 . \" swa ära farne marghe kämpa flere \" ib 16 . ib 1381 . ST 25 . RK 2: s. 352. Di 153 . the . . . foro än thesligis (det gick åter med dom på samma sätt) ib 18 . \" tha for thz (det gick dermed) som man maa höra \" RK 1: (sfgn) s. 184 . \" vi farom opta vadhelica \" Bo 43 . \" far til thinna brödhra, oc se hurw the fara \" MB 1: 230 . ib 247 . swa framt ij viin fara väl Iv 3310 . RK 1: 2941, 2460, 3: 3690, 3697 . ST 532 . \" swa at fangit folk ey bäter gaat farit än the foro \" RK 1: 2628 . Fl 863 . Di 68 . räddis hon at hon sculde illa fara (att det skulle gå henne illa) Bil 867 . \" än þe vildo eigh vär fara än han sialuar \" Bu 207 . \" han skal illa fara vnder swärdh oc hunger oc eld \" MB 1: 10 . Al 8882 . ST 532 . \" foro hans saar illa \" Di 192 . \" waat oc frusin oc ömkelika farin \" ST 35 . henna klädhe waro . . . ila farin ib 292 . \" lät them wäl fara (gå med fred) \" ib 471 . - ss afskedshelsning. far hel ok säl, var lycklig, far väl. far nu hel ok säl Bu 521 . Di 77 .","7) fara, förekomma. fore the osämio oc ordh, ther jach hafuir haft meth thöm oc oss i mällan hafuir farith her till thenna dagh SD NS 1: 678 ( 1407) . \" om all the stykke oss hafwa mällan farit om wara köpslaghan \" ib 2: 13 ( 1408) . \" lot herra jacobir för:da karl störkarsson lidughan oc lösan vm alt thet thöm mällan foor badhe i fasto oc i löso \" ib 114 ( 1409) . \" ib 240 ( 1409). i thessa matto hawom wi vart badhe fädherne ok mödherne ok alt thet minne syster ok mik hawer mellan farit (det vi hafva haft gemensamt) til thenna dagh, skipt ok aat skilt \" ib 429 ( 1411) . ","8) opersonl. \" gå, ske. ä huru thz kan sidhan fara \" Iv 5534 . Di 15, 223 . \" sagde hanum alt, hwre farit haffde \" ib 110 . ib 111 . thz hde ey sa farit RK 2: 7956 . - med dat. se hurw them mon fara (Cod. A the fara 230) MB 1:(Cod. B) 549. ","part . farande,","1) farande, rusande. eet leon kom tha farande thär Iv 5305 . ","2) kringfarande, kringstrykande. farande qvinna, sköka. en faranda qwinna KL 218 . \" swasom fulasta farande qwinna \" ib 290 . ib 78 . Bir 3: 26, 289 . ","3) som är i rörelse, som köres? ä faller aff farande las (sensim deficiat vaga iugiter axe suppellex) GO 876 . ","4) rörlig, flyttbar. jorda godz oc farande hafuor (lösören) SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). ","5) försvinnande, flyktig, förgänglig. farande är (utgående är, utbetals måste) fäster öre GO 125 . ib 948 . \" päning är badhe farande ok komande (sicut adunctia sic era fluunt fugitiua) \" ib 905 . \" the (ɔ: werulzlik ting) äru farande ok komande \" KS 20 (50, 22) . \" thz tu hauer af werulzliko farando godze \" i b (51, 22) . - fara sik, ","1) = fara 1. foor sik thädhan rät ij stadh Iv 3752 . ib 3947, 4672, 4673. Al 1931, 4175 o. s. v. ","2) = fara 6. far thik väl, = far väl. Al 2853 . \" farin idher väl \" Iv 3943 . - refl. ","1) fara fram. the thordo ey fara fram til hans Bil 461 . Pa 16 . Jfr fara ater. fara fram el. förbi, passera. skall her fara fram ho ther lyster, oc skall engen toll lenger wäre Di 66 . - fara fram, gå fram, handla. ffar fram aat hans fothsporum Bil 214 . \" for fram at folsko raþe \" Bu 156 .","2) förgå. wärdin far fram (transit) och hännä giri Ber 81 . - Jfr fram fara. ","1) öfverfara, öfverskrida. eet sund . . . som mange fara iui mz lifs vaþa Bu 498 . Bo 77 . ","2) gå förbi, underlåta att tala om. han foor ower hwat waadha han hafdhe aff siw orma vngom Lg 3: 211 . ","3) gå öfver, upphöra. rägnscuren gik bort och for ofwer Ber 36 . ib 37. ","4) öfverträda? the iwer hawä faritt SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). - Jfr ivir fara. "],"f":["far . ","faar . ","fäär Iv 1949 (i rim med her). ","foor . ","foro . ","fooro Lg 3: 368 . part. pret. farin),","far väl","faras , = fara 1. härtogh valdemar foors pelargrims ferd RK 1: 2704 . ","fara af , fara bort. fari ey af vtan þerrä orlof SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). Jfr affara. ","fara at , ","fara ater , fara till baka. for tha atir heem akande a sinom vangn KL 146 . " foor atir oc fram (fram och till baka) " Bo 30 . " fara ater ij geen " Fr 2672 . ib 2716 . Jfr aterfara. ","fara bort , fara bort. en dagh foor han bort KL 307 . SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . Bil 313 . Jfr bortfara. ","fara fram , ","fara i gen , fara till baka. Pa 19 . MB 2: 89 . Fr 2672, 2716 . ","fara in , gå in. MB 1: 205 . Jfr infara. ","fara ivir , ","fara niþer , fara ned. far . . . niþir ii diupt häluite Bu 19 . Bil 799 . Bir 3: 211 . Jfr nidher fara. ","fara til , gripa sig an. iämsköt far han til, oc letar fra them älzsta oc til then yngxsta MB 1: 247 . Jfr til fara. ","fara up , fara upp, stiga upp. gudz ängla fara gladha nidher oc vp at sighanom Bil 799 . " han for vp j eet vindögha " ib 124 . Bo 247 . Bir 3: 211 . " jwdas är som leons vnge, oc far op epter bradhinne " MB 1: 262 . " han foor oppa (= op a) korsith ib. Jfr up fara. "","fara ut , fara ut. ther wt varo farne aff normandi Fr 1584 . " war stolanus farin wth " Lg 3: 594 . Jfr ut fara.","fara ut genom , "]},{"a":"fara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fruktan, farhåga. \" thät är fara, det är fara värt (att), det är att frukta (att). thet är fara och jak rädes, thet jak faar göra ena onda gerningh pa joan swensson \" STb 2: 85 ( 1485) .","2) fara, risk. standa alla faro, taga följderna (av). med prep. um. iak oc mine arffua skulum sta alla fara om alla the klaghan ok akäre, som noghor aff minne äller thera släkt gör äller framledis göra kan vpa för:da brotorp SDNS 3: 373 (1418, äldre avskr.). - Jfr siäl-, siälafara, ävensom far och fare."],"f":["fara SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.) ), "]},{"a":"fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frukta. \" han sculle för them ey fara \" RK 2: 2149 . ib 2666, 4215, 4390, 4586, 5572, 5590, s. 341, 1;(Ny början af Gamla Krön.) s. 164. - opersonl. med dat. el. ack. faradhe honom storlika for konungenom Lg 3: 47 . - Jfr forfararin."],"f":["-adhe )"]},{"a":"farare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lands farare."],"f":[]},{"a":"farare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hallandsfarare."],"f":[]},{"a":"fardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fardag, dag då tjenstfolk enligt lag lemnar och antager tjenst. pl. holla sin stadde drengh mz thöm som hon stadth haffwer fran fardagha til fardagha SO 203 . "],"f":["fardagha tidh , "]},{"a":"fardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fardag. \" jnnan nesta fardag Upplagsmandsdomb 8 (1490). - pl. innen nest komanda fardaga \" SJ 2: 232 ( 1493) . "],"f":["fardagha tidh , "]},{"a":"fare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svek, list? the forwissade marsken vten fara vten arkt skulde thz wara RK 2: 6290 . ","2) fruktan, farhåga, fra. thäs hafwin ij fara Al 2022 . \" thz the for idher hafua ängin fara \" Fr 268 . RK 2: 2188, 3725, 5869 . \" haffde han ey myken fara \" ib 6299 . \" bära fara \" ib 3: 1622 . \" mono the fara for idher bära \" Fr 274 . RK 2: 1343, 3556, 4285, 9567, 3: (sista forts.) 5408. om mig bor hon stoor sorg och fara ib 4775. vtan fara Al 2241 . RK 2: 7429, 3: 1478 . är fare werth, ath thee karane giffwe siig in tiil fiiyenderner BSH 5: 113 ( 1506) . \" atherbliffwer tik en räddoghe oc fare \" LfK 145 . - hava el. halda til fara, taga sig i akt för. han hiolt honom til fara RK 2: 5411 . hafuer thu ey thin owen til fara. tha säter thu tigh j waadha Ber 290 . - taka til fara, vara orolig för el. i anledning af. droztin tok thz mykit til fara at marsken sculle hans höffwidzman wara RK 2: 5305 . ","3) fara, våda. \" the wiste ey aff thenna fara \" Al 8956 . \" iak hafwer . . . opta sitith ij fara ok nödh \" ib 2065 . RK 2: 3329 . Lg 3: 655 . \" er menniskiona liiff i stoor fara \" LB 7: 238 . \" jach wil min fara sta (stå mitt kast) \" RK 2: 4462 . \" staa theris egin äwentyr oc fara \" BSH 5: 259 ( 1508) . \" han bad them för läta j fara staa (låta det stå sitt kast) ä huru gud tektis thz kunne gaa \" RK 2: 8156 . - fara för straff. skal han göre eth mynth som kallas örtugh om attha penninghä swa god at en mark wägin skal halde attha lodh sölff eth halfft qvintin owan eller nädhan vtan fara (d. v. s. utan att utsätta sig för straff, om vigten med ett halft qvintin öfver- eller understiger den lagbestämda; jfr Schiller-Lübben 5: 200) HSH 19: 12 ( 1480) . ib 14 ( 1497), 15. (fara för vara Fl 900 ; se vara,f.) - Jfr lifs fare samt fara,f."],"f":[]},{"a":"fare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svek. \" wij wee nest gudz hielp beskicke oc forware ider nades stad stocholm eder nades högmektighet (ɔ: Kristian II) til honde wtan all fara \" STb 5: 330 (1521, Kop.). wii ville föruare thenne jder nades stadt, swa at her skall jnghen fare ware pa ferdom j nogen motthe ib 335 (1521, Kop.) . taga risken. the (ɔ: borgmästarna) medh theris stadz jnbyggiera ville stande theris fara foe henne och henne barn, alth tet the (ɔ; hon och hennes barn) kunne göre them STb 3: 184 ( 1494) . \" ingen skal her effter, siden wekten är pa slagen, ga pa gaten wtan lygto oc liwss eller en eldbrand i honden. ho annerlunde gör, sta sin fare til sit liiff oc welfart \" ib 5: 291 ) (1520). - fara för straff. skall han (ɔ myntmästaren) göra et mynt, som kallas örtug sa got at en mark wägen skall holla tio lod sölff om et halfft qvintin öfwer eller under utan fara Lagerbring, Saml 3: 263 ( 1449) . \" item skal han göra et mynt fina hela peninga mark wägen skall holla fem lod et halfft quintin öfuan eller nedan utan fara ib. Se Sdw 1: 241 b, annorlunda, men felaktigt, SAOB F 274. - Jfr hals fare, ävensom far och fara. \"","2) oförutsett, plötsligt. nar härran kombir swa faralöst, at orenlekheten kan ey wtkastas Mecht 197 ."],"f":["*faralös , "]},{"a":"farfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? L. ","e":["som färdas om bord å ett fartyg? \" de qualibet persona in ipsa naue res aliquas mercacionis causa deferente dicta in nostra lingua farfasta \" SD 3: 161 ( 1314) ."],"f":[]},{"a":"farfäster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fargalter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"farhammar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["I far hammer och I sidh hammer och II hand hammer HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"fari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr blekungs-, gräs-, löposa-fari."],"f":[]},{"a":"fari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr pryssare-, sio-fari."],"f":[]},{"a":"farilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nidher-, up-farilse."],"f":[]},{"a":"farkoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det med hvars tillhjälp man färdas.","1) dragare, ök (om häst el. åsna). pläghadho stundom ther in sätia sin farkost oc ty war ther jäta äller krubba bygdh huar asnane ato w Lg 46 . ib 3: 218 . \" ä mädhan sanctus germanus lifdhe war han (ɔ: asnin) töker til hans farkost ib 233. - (?) om the olagä skiwtzferder medh eders häster och faarkoster \" BSH 5: 77 ( 1506) . ","2) farkost, fartyg. skulde tiith beuäle sik inskäris met sodana skep ok farkosth FM 244 ( 1505) ."],"f":["faar- )"]},{"a":"farkoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["farkost, bildl. \" är thät ok swa illa ath kroppin som siälina skyl ok farkoster är ath han är ostaduger j trone som en wanker bater j storom sio \" MP 54: 120 ."],"f":[]},{"a":"farlama","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförmögen att färdas el. röra sig. MB 2: 218 ."],"f":[]},{"a":"farlami","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförmögen att färdas eller röra sig. alt siwkt farlame folk skull tages j huss aff kirkegord och gater STb 5: 288 (1520). Jfr farlama Sdw 1: 241."],"f":["farlame )"]},{"a":"farlater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"farlati","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) om person: långsam när det gäller att färdas, som har svårt att färdas. än doch ath iak är en farlate man aff longlig siukdom oc ållerdomsmissfelle . . . will iak doch gerne epter eder nades bud oc wilie geffue mig till wägs med thet alle förste iak kan till eders nade HSH 15: 50 1526, Brask). 2) om sak: som har svårt att gå el. röra sig; ur lag, försatt ur (sin fulla) funktion, obrukbar. larens swarade sig strömmen ey umbäre kunne med mindre än hans qwern worde ther ower forlatha HSH 16: 87 ( 1527) . \" ath han skulle göre strömen forlathe ib. Jfr farlater (Sdw 1: 241) Schlyter Ordb. 151. \""],"f":["farlate . ","forlathe HSH 16: 87 (1527) . forlatha ib),"]},{"a":"farlidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1214, 1343."],"f":[]},{"a":"farlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med fara. tha är bätre hwgga oc rydya sig wägh än farlika fara ther rwmmer wägher är PMSkr 146 ."],"f":[]},{"a":"farlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) försåtligt, listigt? swasom fiskana ffarlika takas mz krokenom, oc foglana owarlika fangas mz snarom Su 237 . ","2) med fara. jac haffuer . . . farliga stondit i margt et kiff RK 2: 6773 ."],"f":["farliga )"]},{"a":"farliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["farlig, vådlig. \" j hafuen ekke wtan en son thz waare farligit om han bliue döder \" Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . \" fran then tidhen jn til xj dagen j nouembrj maanath är owis tid til at segla oc snararen til waadha, och swa framdelis farlikarn \" PMSkr 171 ."],"f":["-lig . "]},{"a":"farliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fruktans värd, farlig. eeth annat myrkyt farlikit (för hvilket är mycket att frukta) ST 424 . \" augustus haffuir j sigh ij [2] ondha och farliiga dagha \" LB 7: 93 . ib 94, 95, 96 . \" är tz en farliig oc stor syke \" ib 262 . \" mz . . . grymom oc farlighom vapnom \" MB 2: 239 . \" jnthe stridz folk är farlikaren \" PM 15 . farlikith är (det är att frukta) ath ther före hände qwinna föde döth barn ib 40 ."],"f":["farligh . ","farliig . ","farlikin: -likit ST 424 ; ","-likith PM 40 ),"]},{"a":"farlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fara. Lg 3: 692 . Gers Frest 50 . RK 1: (Tillägg till LRK) s. 244 ."],"f":["farligheet RK 1:(Tillägg till LRK) s. 244), "]},{"a":"farlip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"farlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförutsedd, plötslig. \" sändher . . . faarlös dröffuilse \" Su 175 . - n. adv. ","1) afsigtslöst, oförutsedt. \" vänt thz vara fauizsco ok farlöst tilkomit \" Bo 123 . \" thön (för thöm) som hona skodhar granlica . . . möta farlöst mang the thing (multi adsunt passus insperati), af hulkom människian faar nya varkunnan \" ib 180 . ","2) tillfälligtvis, af en händelse. the olykka oc skadhi nakrom ffarlöst hände Su 168 . ","3) plötsligt, hastigt. \" swa farlöst swa som stiälandis thädhan fara \" Bo 20 . rusadhe han farlöst paa hedhningana MB 2: 226 . ib 246, 248, 261, 295, 316, 317, 320 . Su 22, 211, 243 . ","4) hastigt, ofördröjligen. at reffstatingin kunno ey koma swa farlöst SD NS 1: 363 ( 1404) . \" lather mik farlösth faa then hiälp \" Di 207 ."],"f":["faar- )"]},{"a":"farman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringresande köpman? ss tillnamn. oluff farman BtFH 1: 332 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"farmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bats-, pram-, skip-farmber."],"f":[]},{"a":"farmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr batfarmber."],"f":[]},{"a":"farmiolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fårmjölk. Brasks Cal 272."],"f":["faarmiölk )"]},{"a":"farning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (med laga formaliteter verkställd) överlåtelse. Sdw 2: 1343."],"f":[]},{"a":"farskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fårskinn. swa findher man lamskin faal som faarskin GO 709 . VKR |2, 58, 70. Bir 4: 10, 24, 5: 41 ."],"f":["faar- . ","forskyn: forskynnom VKR 58 . ","foorskyn: -skynnom ib 70), "]},{"a":"farstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstuga. antica, farstoua GU 7 . \" til han tha ij farstoffwunna kom \" Al 2332 . SEG 122 . SGG 130 . "],"f":["farstugha: -stugho SGG 130 . ","ffarstuga: -stugu SEG 122 ), ","farstovu golf","ffarstwgu- )"]},{"a":"farstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstuga."],"f":["farstoff STb 5: 166 (1517) . farstwff ib. med art. farstuen ib 3: 12 ( 1492) ), ","*farstovu dyr","farstuffodör )"]},{"a":"fart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) färd. \" strax med samma fart will han giffwe siig op till stockholm \" FM 593 ( 1513) . - (?) the äre inge rese kompne sa tiil slottith, the haffwe jw sath panth for farthen BSH 5: 14 ( 1504) . ","2) hsst. \" han skall aff norges landh dragha fulsnarth och ey wara seen wthan mz stora farth \" RK 3: 30 . \" the öffuer drogho mz eena farth ib 3111. \" ib 2972 . \" mz fwlle farth \" ib (sista forts.) 5555, 5605. MD (S) 236 . - Jfr välfart."],"f":[]},{"a":"fart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) färd. Sdw 2: 1214. 3) tidpunkt, »veva». Sdw 2: 1214."],"f":[]},{"a":"farunöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["farmöte, följe. \" alla the meth them vara i fluk ok i farnötha SDNS 3: 499 (1419). han war i flock och farnunöth mz \" JTb 112 ( 1525) ."],"f":[]},{"a":"farunöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["farnöte, ressällskap, följe. \" bathe i flok oc i farnöt. \" SD NS 1: 147 ( 1402) . som i flok oc foranötha meth waro ib 2: 190 ( 1409) . SO 294 ."],"f":["fahrnöte SO 294 . ","farnöt . ","foranötha SD NS 2: 190 ( 1409), närmast väl för faronötha), "]},{"a":"farunötter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"farusot fara sooth svartb 362 1440","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smittosam sjukdom. tes fatitis folksens vphälle som gudi täckis at ploga met spitulat sooth som ey kunno j bland almogen vmga ffoe thenna fara vnga ffore thenna fara sooth !UDDA_TECKEN? the fara, vilket torde vara den uprsprungliga läsarten) sculdh som the sotten met sig hauer aff synne besmitteligahetz wegna Svartb 382 ( 1440) ."],"f":[]},{"a":"farvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["farvatten. \" haffue wij nw pa ider nades tröst oc behag giort nogre wore skep oc ffolk til rede wtför skeren j theris farwaten STb 5: 328 (1521, Kop.). wtsende med thet förste bade aff slohet oc staden nogre lacter och folk till ögregrund oc i thet farwaten \" ib 321 (1521, Kop.) . förhopendes oss med the andre olforswmed nogre ffere skiip oc jact[er] fran vor kereste nadugeste herre paa same far waten oc alle stadz, huar behoff g[iöres] ib 339 (1521, Kop.) ."],"f":["-waten )"]},{"a":"farvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) farväg. \" viam wlgariter dictam farwægh \" SD 4: 88 ( 1329) . ib NS 1: 360 ( 1404) . \" widh then farwägh som ligger til bruncabergh \" SJ 180 ( 1449) . ","2) väg som man har att färdas. jach . . . vnkom the rigsins fiender j min farwägh ware FM 339 ( 1507) ."],"f":["farvägs ra , "]},{"a":"farängils dagher farenelgisdag jtb 78 1490","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["farängladag, dagen efter trettondagen Se Hyltén-Cavillius, Var. 1: 177. anno domini med xxxx appa farenelgisdag jula JTb 78 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"fas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fnas."],"f":[]},{"a":"fasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fasa, förskräckas. fasadho för hans strangheet MB 2: 174 . - opersonl. thom fasadhe i thera hyärtha wiidh saa grimth eth wirke Lg 3: 144 . - refl. fasas vidher, fasa, förskräckas, opersonl. fasadhis thöm vidhir (stupefacti sunt) KL 402 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fasa, känna fasa, känna fruktan, rädsla. - med prep. for. ey fordy ath hon siälff fazade for ddöen Troj 269 . - opersonl. med dat. nar människionne fasar fore lästinna hot (cum per evangelicas comminiationes homo terretur) SpV 551 . ","2) injaga (fasa (hos ngn), skrämma. infirmare vanmäktogan göra falska ok fasa GU C 20 s. 275 . herificare fasa eller stygha GU C 20. s. 389. perterefacio . . . fasa ib s. 440. - med ack. hwat onth kan thän ondhe skrymtelika wnkomma, hwilkin ey kwnna ordhin faasa, ey ythersta timans rädde, ok stranga domarns rätuisa SpV 293 . - part. pret. fasadher, förskräckt. perterofieri varda fasadher GU C 20. s. 440. perterritus . . . fasoder ok räddergiorde ib. - refl. fasas, fasa, förskräckas. horero . . . styggia rädas ok fasas GU C 20 s. 338 . \" ok än iak owärdogh all faasa (expavesco) oc forfäras nar dödhin mik aminnes \" Mecht 97 . - opersonl. ythermer gaff hon sim nar hon thz fan, at han (ɔ klerken) war dödhir, ok fasadhis hänne widh thän dödha stol SpV 78 . - Jfr vidherfasa."],"f":["-ar . ","-adhe . ","-adher . ","fasoder GU C 20 s. 440),"]},{"a":"fasan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskräckelse, rädsla. \" räddughe oc fasan \" MB 2: 148, 149 . ib 171, 227, 327 . Su 28 . LfK 221 ."],"f":[]},{"a":"faselika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fasulika."],"f":[]},{"a":"faseliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fasuliker."],"f":[]},{"a":"fasfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med laga formaliter överlåta. witenar jak thät mäth mino oppa breue at jönis ekesson hawer laghlekä fastfarit enum skälicum manne anadhe häminxsume thät gozet thär han köpte af honum Hist Handl II: 1 (1552). SDNS 2: 766 (1414). Beckman Stud 238 (1433, Kalmar stads tänkeb.). Brasks Kopieb 12 (1505). - med laga formaliteter stadfästa. epter thz fornompde holmsten mik makt giffuid haffuer fornempde köp a tinge fastfara stadfester iak the lagliga med tessa mino breffue Brasks Kopieb 29 ( 1506) . giffuer iak tha fulla makt häridzhöffdinganom i sama härede . . . thzta köp fasta oc fastfar mz sino wpne breffue epter landzlag ib 17 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"fasi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskräckelse, rädsla. \" stor fasi grep os \" KL 400 . \" mz fasa oc räddogha \" Bil 595 . ST 304 . MB 2: 6, 12, 269 . Su 66, 93, 94, 117, 125 . alt henna thiänista folk hafdhe fasa af hänne oc syndherlikin kärlek til henne Lg 3: 501 ."],"f":["fasy Su 93, 117), "]},{"a":"fasi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rädsla, fruktan. \" hänna fasa oc rädzla (ɔ fruktan för henne; Lat. terror eius) gik owir att the landh, som lagho om sidhe mz hänna landh ok rike \" SpV 168 . \" wi skulum arffwodha om wara helse, mz faa ok räddogha (vum metu et timore), swa framth at wi ey skulum wäntha fallith \" ib 539 ."],"f":[]},{"a":"fasoghe ugha obl.","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rädsla, fruktan. \" betracta mädh storum fasugha (möjl. fel för fasa, ditografi) ok räddogha gudhz harda dom Skrt Uppb 377. \""],"f":[]},{"a":"fast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasta, laga stadsfäste af föryttring af jord. medher lysn och faast (cum firmarijs wlgariter dictis fastum) SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). hwilkin tyma han ther fast a bedhis ib NS 1: 156 ( 1402) . BYH 1: 188 ( 1381, nyare afskr.) . här ärw thesse män til witnis som a fast ok skapte hioldo ib 205 ( 1397) . - pl. per omnes legales tradiciones dictas fastir SD 5: 117 ( 1342) . - Jfr fasta, fäst samt fastir."],"f":[]},{"a":"fast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasta, laga stadfästelse å föryttring av fast egendom. tha skilde jac for fastenne SDN 8: 58 (1445). Jfr fasta, fäst."],"f":[]},{"a":"fasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fasta, afhålla sig från föda el. från vissa födoämnen (särsk. kött); i sht i religiöst syfte och efter kyrkans föreskrift. swa väl mät som fastande Bo 133 . \" han lede christum tel ökna at fasta oc fresta \" Bu 206 . \" vitia þe staþa gesus . . . fastaþe oc predicaþe \" ib 12 . \" skal han sialuar sax manaþa fasta ok böta nokot sialuar som ofmykit bröt \" ib 135 . \" the fastadho ok badho gudh visa \" Bil 108 . \" jak fastar twem sinnom j vikunne \" MP 1: 254 . fastan (för fasten) oc standen vtan kyrkiu SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). fasta förma oc bedhia ST 117 . Bil 330 . Ansg 235 . \" fasta til watn oc brödh \" VKR 17 . \" fastadhe hon . . . vidh vatn ok brödh \" KL 335 . \" faste fredaghin vidh fiska ok löghirdagin vm han vil vidh hwitan mat \" Bir 3: 304 . ib 4: 14, 15 . VKR 61, 62 . SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). "],"f":["fasta i gen , undergå fasta el. penitens för (vållande till någons död). fasta mannen i gen ffor thy han doo aff theris hug oc slag FH 5: 86 ( 1482) . - Jfr ater-, thör-fasta."]},{"a":"fasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fasta, laga stadsfästlse å föryttring av fast egendom. niclis oc hans hustru katrin lott syelfu jönis fastan vppa thy gotzene RP 1: 587 ( 1378) . ib. ib 585 ( 1373) . \" thesse tolff til vitne ware oc at faste hwdhe SDNS 3: 375 (1418). thet the wäl göra oc herra benkte stensone fasto skipin aat them for:da godzom oc äghodelom äpter thy handzingh wthwisar SDNS 3: 511 (1419). husfru appellonie frändher . . . bedis aff mik fastho i samw breffue äpther landzlagum wppa tässa gaffua \" ib 611 ( 1420) . \" om maa ey giffua morghon gaffuo wthan paa rettan hindher dagh ok medh fulle fasto ARfstv 40 (1461). xij standa till fasto ath förscriffne morghongaffuo ok then trättonde som förmeler ib. - pö. bydher iak ärliken man häradsazhoffdingian i sama häradhe giffwa lysn oc fasthor . . . wppa thässa gaffuo SDNS 3: 448 (1419). \"","3) nämnd av »fastar», d. v. s. av godemän som voro närvarande vid den jurdiska handling varigenom föryttring av fast egendom vann laga stadfästelse. thenna fasth war mik nämpdh, försth sigurdher i ströby, pädhar alason i finastha etc. SDNS 3: 334 (1418). thesse ärlike män waro i fastone: herr bencht stensson, herr sture algutzson etc ib 579 (1420, avsk.r) . - Jfr fästa."],"f":[]},{"a":"fasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fasta, fastande. ss botövning. \" wart yttermehra sport at för:de wårt concillo för retta, om the för:de herr bygers swenner som för:de nisse jowansson sloghe, skulle eller borde några skrifft eller faste therförs tagha \" Troil 2: 360 ( 1418) . 2) fastan, den påsken, föregående fastan, fastlagen. köpthe jac i stocholm första wilko fastho 4 pund pepar VKJ 283 (1466, Bil.) . \" thetta alth sendhe jac fra stocholm oc til watzstena förstha viko fa[s]tho ib. - nio vikna fasta, nio veckors fastetid före påsk, långastan förlängd genom att inträda söndagen septungesina. nio vikna fasto samodaghet, söndagen septaugesima. tisdaghin epter nio wiknä fasto syndedagh \" SD 6: 335 (153)- i fasto, under sistliden långfast. Sdw 2: 1214). - Jfr barna-, hovudh-, langa-, lang-, midh-, viku-fasta."],"f":["fasto brut , ","fasto dagher , ","*fasto duker , ","*fasto leker , "]},{"a":"fasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fasta, avhålla sig från (visst slags) föda; hålla fasta i religiöst syfte och efter kyrkans föreskrift. knwt gest . . . hade fastadh ok bött epter peder mölnare, som han tog aff daghom STb 1: 74 (1476). faste til watn oc brödh thre frendagha Abedval i Vkl 99. some wilia ey fasta the fasto som the hälgha kirkia hafffwer sat SvKyrkobr 31 . cristin gudz almoghe byriadhe til ath fasta longa fastona MP 5: 184 . Sdw 2: 1214."],"f":[]},{"a":"fasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom laga formaliteter tillegna och öfverlåta. \" thättä var sköt fastat oc giort \" FH 3: l8 ( 1377). at han maghe lata fasta oc epter landz laghom fulfölgiä a wara wäghna siäx öresland iord . . . fran os oc fran warom ärfuom oc vnder hälgä kors plebendo SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 26 ( 1401) . \" lot iak the for:da iord . . . fasta oc fulfölgä epter landz laghom vnder hälgo kors prebendo \" ib 77 ( 1401) . \" fraan mik fasta eet gotz \" ib 2: 379 ( 1411) . anduardhadhe hona (jorden) och fastadhe sielver epter allom landz laghom the fornempdo domkirkio ii strengnes til äverdheleka ägho ib 1: 55 ( 1401) . aat fasta domkirkyonne thee förnänddo jordh SD 6: 65 ( 1348) . \" thäta sama godhz . . . the fornempa domkirkyonne at fasta oc fastfara, mädh fastom oc allom skälum ib \" NS 1: 227 ( 1403) . ib 319 ( 1404) o. s. v. "],"f":[]},{"a":"fasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasta, återhåll från föda el. från vissa födoämnen (särsk. kött) under viss tid; fasta som företages i religiöst syfte, i sht efter föreskrift af kyrkans lag el. kyrklig myndighet. johannes fik hanom atar mäþ bönom ok fasto försto naþe Bu 156 . \" idhandhe sik ey at enast i myklom bönom oc store wakan, wtan ämwäl haffde hon mykla fasto, swa at om daghen aath hon at enast enfalla brödith, mz nakra röther ällar gräs oc yrther \" Lg 3: 301 . pauen skipaþe fasto ok böner Bu 24 . ib 63 . \" i fastonna atirhalde \" KL 335 . \" godh är fasta tha hon ma eld släkkia \" GO 1106 . - särsk. quadregesima, långfasta, den påsken föregående fastan, hvilken började askonsdag och varade i 40 dagar ( då söndagarne ej räknas). vm fastona SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). lögherdaghenom þöm förstä i fastonne SD 5: 639 ( 1347) . MP 2: 58, 60 . \" första manodaghin i fastonne \" SJ 153 ( 1447) . \" odhins daghin i quatuor temper i fastonne ib. v. daghum for wara fru mässo j fasto \" Bil 699 . KL 34 . MB 1: 307 . RK 1: 2818, 2: 7658 . \" huru jwll ok fasta the trättä \" MD 382 . - siu vikna fasta, samma fasta förlängd genom att inträda fastlagssöndag. han (påfven Telesphorus) skipadhe vij wikna fasto fore pascha Lg 1000 . \" klärkom bödh han fasta vij wikna fasto fore pasca \" ib. \" badha langa fastona swa som är fran alla hälghona dagh ok til iwla, ok siw vikna fasto . . . fastadhe hon . . . vidh vatn ok brödh \" KL 335 . - nio vikna fasta, den påsken föregående fastan förlängd genom att inträda söndagen septuagesima. nästa thorsdaghin for nyowikna fasto SD NS 1: 315 ( 1404) . \" i IX vikna fasto \" MP 2: 47 . \" i IX viku fasto \" ib 50 . - i fasto (i fastha, i fastes, i fastens, fastis), under sistliden långfasta. som wij scriffue eder til i fastens BSH 5: 377 ( 1509) . war jak hooss her niels boson i fastha ib 584 ( 1517) . ib 451 ( 1511) . j fastis FM 424 ( 1509) . \" ath nw fastis jak tingade eth skep til edre herredömis behoff ib 317 (1507). i fastes nest forliden \" ib 125 ( 1501) . - Jfr gen-, kiöt-, langa-, mip-fasta. "],"f":["fasto altara kläpe , ","fasto dagher","fasta- )","fasto födha","fasta- )","fastoganger","fastagaangh RK 3: 3738 . ","fastegang ib 2: 6544, 8138 . ","fastegangh SO 48, 63 . ","fastegonk BGG 302, 303, 308, 309, 313), ","fastogangs aptan","fastagongs affton )","fastogangs sunnodagher","fasteganssynnedagher: -dagh SD NS 2: 89 ( 1409) . fastogangx sonnodagher: -dagh ST 146 ),","fastogangs tidh","i rimslut fasto gangx tidha RK 2: 4987 . " fastagangx tijdha 1992. fastagans tidha " ib 8070 . " fastagangs tidhe " ib 6592), ","fastogangs vika","fastegangx- SO 67 ), ","fasto koster","fasta- Bir 4: 15), ","fasto mter","fasto tidh , ","fasto time , ","fasto thiänist , "]},{"a":"fasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fasta, laga stadsfästelse af föryttring af jord. proloqutor illius faste fuit kanutus sutor SD 2: 381 (1303, gammal afskr.). ther war äy fasta wppa kumyn SD NS 2: 153 ( 1409) . hafdhe honna (jorden) meth fasto oc allom skälom fangit ib 163 ( 1409) . ib 291 ( 1410) . \" gaff lyst ok fasto a sätto thinge . . . niclisse pädhersson . . . a eenne prouento wägna, som herra hannes westmodzson ok gabriel, hans brodher . . . funderadho i vesteraros domkirkio \" ib 1: 78 ( 1401) . \" gaff hon ther lyst ok fasto oppa the for:da fyra örtuglandh jordh hedherlicom manne herra pädhare \" ib 95 ( 1402) . ib 108 ( 1402), 139 ( 1402) o. s. v. kännis iak . . . mik hafua skylt for fastone ib 179 ( 1402) . ib 180 ( 1402) . \" thz jak laglika fasto föreskilt haffwer . . . vppa ena ortogh oc VI öris landh jordh \" FH 3: 78 ( 1446) . \" fastomän ther a fastonne hioldo \" SD NS 2: 35 ( 1408) . nempdis thesse tolf godha män ther til fasto oppa ib 1: 15 (1401, nyare afskr.; möjl. att föra till 2). mäth samw fasto ib 52 ( 1401) . - pl. for:da godz . . . fastfara oc fastor vppa giffwa FH 3: 37 ( 1444) . ib 93 ( 1446) . ","2) pl. = fastar. thenne fastor waro . . . thakne SD NS 1: 595 ( 1406) . \" thässe waro fastor ath thässo köpe \" ib 626 ( 1407) . ib 594 ( 1406), 620 ( 1407), 2: 300 ( 1410), 446 ( 1411). äro thenna tolff fasto oc skötninge män aath thetta köp FH 5: 74 ( 1477) ."],"f":["fastobref , ","fastomän , "]},{"a":"fasta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["se under faster."],"f":[]},{"a":"fasta fäþerne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orubblig och fäderneärfd fastighet. barnen skulu haffua och behalda thet stenhwset widher sudra port . . . för thera fasta fäderne SJ 271 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"fasta gods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fast egendom Sdw 2: 1214. haffwm [wi] hulpith och giffuit warum syzkiom och thera barnom j fasta godze eller lösom peningom til fast godz at lösa som här epter scriffuit staar Svartb 374 ( 1439) . jtem (hava vi givit) wara syster margitte o marcher som henne bonde buk skulle läggia j fasta godze ib. alle the for:ne gaffuor wi giffuit haffuom warum syzkiom eller thera barnom j fasta godz eller lösom penningom ib 375 ( 1439) . \" alt mit fast godz, som kallas loppis by, liggiandis j pennar sokn \" ib 457 ( 1455) . FMU 4: 153 ( 1459) ."],"f":["fasto- . ","fassthe- . ","fast- . Swartb 457 (1455)),"]},{"a":"fasta iordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord som besittes ss fast och orubblig egendom? at jak hauer scipt vnt ok oplatit met vilia ok beradhno mode met ärlikom man henrik göryeshagen XL mark fasta jord liggiandis j biornsby ther jak aff mynne systher . . . fyk for XL mark fasta jord liggiandis j östrakalmarna FH 2: 82 ( 1431) . ib 84 ( 1431). om XVI1/2 mark fasta jordh . . . som thera brodher magnus kok tilhört haffdhe, som henric haffde lagligha köpt ffor XVI1/2 mark päninge aff magnus skrädare ib 115 ( 1438) . \" at sälia oc vplata the XVI1/2 mark fasta jord ib. \" ib 116 ."],"f":[]},{"a":"fasta ärfdha gods fasta arffda godz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvgods i form av fast egendom. thenne for:de godz oc peninga haffwom wi aflath aff kirkionne ingeld oc wnth warum syzkiom oc thera barnom, mädhan wi fasta arffda godz lagth haffuom til gudz tianisth Svartb 375 ( 1439) ."],"f":[]},{"a":"fastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fastande, fasta. LfK 108 ."],"f":[]},{"a":"fastar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["de gode män vilka såsom tingsmenighetens representanter voro närvarande vid och gåvo stadfästelse åt vissa juridiska handlingar såsom köp, sifte gåva el. förpantning av jord. Se Sdw 2: 1214 f. thy skother iac ok hemullar thet sama godz vndhe thänne fornempde herr jönis ok hanss arwa met ällewo fastom ok tolfta forskälanne til äwerdelike ägho Svartb 206 ( 1393) . thesse waro fasta a thy köpeno SDNS 3: 82 (1415). tha nämpde jak honom thessa xil dondenäm til fasta aath thöm sama gawom ib 246 ( 1417) . \" thil märo visse ok vitnisbyrdh thessins breff är giort meth fullum skä'lum ok atha fastum \" ib 305 ( 1418) . meth fastom oc fullom skälom ib 613 ( 1420) . ib 622 ( 1420) . theswe tholff bolfasthe män ware ther fatha vppa ib 321 ( 1418) . \" thesse godhe män ära fasta tel thetta kööpp ib 622 (1420). Uppl Lagmandsdomb 115 (1493). oc äro tessa xij her epter scriffna ther aath faste Brasks Kopie 29 (1506). thesse xij saathe j nämpdhan somher vaare fathe vtföuer VmForm Årsskr 3: 94 (1593). Jfr afaste, styrisfaster samt fäst, fästa, fästar, fästir. \""],"f":["fast . ","faste (kan föras till ett fastir,"]},{"a":"faste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afaste, ävensom fastar."],"f":[]},{"a":"faste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en af de gode män hvilka såsom tingsmenighetens representanter voro närvarande vid och gåfvo stadsfästelse åt vissa juridiska handlingar såsom köp, skifte, gåfva el. förpantning af jord o. s. v. Se Schlyter, Ordb. s. 152; Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 269 f. qui huius facti firmarius, dictus faste, fuit SD 6: 26 ( 1348) . - vanl. pl. jn huius . . . donacionis euidenciam testes qui faster dicuntur jnuocati factum legaliter confirmarunt, videlicet supradicti . . . qui vidheruarumen sunt vocati cum XII qui faster dicuntur SD 2: 461 ( 1305) . \" affuerunt . . . ordinacioni huic testes predicte donacionis qui uulgariter dicuntur fastær \" ib 1: 528 ( 1278) . \" testes . . . fasta wlgariter appelatos \" ib 2: 114 ( 1291) . \" firmarij wlgariter dicti fastar \" ib 341 ( 1301) . \" confirmatores . . . qui wlgariter dicuntur fastær \" ib 328 ( 1300) . \" firmarios seu testes dedi, qui wlgariter fastar appellantur \" ib 246 ( 1298) . testes . . . seu firmaios wlgariter dictos faster ib 3: 251 ( 1316) . \" firmarij huius contractus qui dicuntur fastar \" ib 22 ( 1311) . \" presentibus viris discretis, qui dicuntur witnismen, et fastær \" ib 36 ( 1311) . affirmatores . . . dicti fastæ ib 4: 221 ( 1331) . \" ad huius facti ratificacionem affuerunt duo principales . . . qui dictuntur widherwaru män, jtem confirmatores, dicti fastæ ib 16 (1327, nyare afskr.). huis . . . vendicionis firmarii vidarumen sunt hii . . . testes vero dicti faste sunt hii \" ib 580 ( 1337) . forskælaman iohannes krokar firmarii dicti fasta ex parte nostra thorderus krokar laurencius raadh erlender in pitu bothe in silax jtem ex parte nicolay karulus i kurulax ødwester in byrkia ødinn faber johannes helsinggar ib 109 (1329, gammal afskr.). ib 2: 247 ( 1298), 265 ( 1296), 354 ( 1302) o. s. v., 3: 20 (1311, gammal afskr.) o. s. v., 4: 77 (1328, gammal afskr.) o. s. v., 5: 104 ( 1342) o. s. v. metþer tolf fastum þrim sum iak bendicter nempde . . . af älisiulä veghnä sum hon sialf nempde fyrst eriker af kuritulum pauel humarnin herman dank, af foghotens veghnä andres thorþæson anbiörn af saw nicles danskä ingä af remälum rangual gisläson ingiualler aff saw FH 3: 5 (1353, af bendict aghäson ok älisif hans hwsfru utfärdadt bref, hvarigenom deras egendom Helgå öfverlåtes åt kronan). thässe tolff äru her fasta oc skötningismän til thässa gafwo oc samsät ib 55 ( 1445) . at huilka skötningh thessa XII ära fasta aath ib 133 (1449, nyare afskr.) . ärä thännä XII men fasta oc skötningh men at thettä köp ib 5: 76 ( 1477) . thesse tolff äro fasta for thetta breff SD NS 1: 689 ( 1407) . thesse waro fasta aat samu skipte ib 8 ( 1401) . fasta till thenne for:de morghen gaffuo ib 9 ( 1401) . thässe varo ther faster oc övitne til ib 56 ( 1401) . \" thesse ära ther fasta til \" ib 35 ( 1401) . \" thässe godhe men nempdos ther faste til \" ib 276 ( 1403) . ib 77 ( 1401) o. s. v. thesse for:de tolf waro fasta här aat ib 36 ( 1401) . nempdhe iach ther wppa . . . xij fastha ib 2: 215 ( 1409) . per contractum qui wlgo uocatur fastæ oc fulskiæl SD 3: 221 ( 1315) . ib 2: 222 ( 1296) . \" thet fastfara mäd fastom oc allom skälum \" BSH 1: 179 ( 1381) . VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 227 ( 1403), 420 ( 1405). medher fastom oc fullum skälum ib 8 ( 1401) . ib 22 ( 1401) o. s. v. skildi fore fastum SD 3: 37 ( 1311) . - i latiniserad form. cum fastis SD 1: 449 ( 1269) . - Jfr aþalköps-, aterköps-, bolags-, boskiptis-, by-, garþ-, iorþa-, köp-, oþol-, skiptis-, þing-, väþia-fastar, äfvensom faster, m., fastir, fästir. "],"f":["fasta bref , ","fasta eþer , ","fastamän","fastä- . ","faste- )","fasta rätter , "]},{"a":"fastelaven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fastlagen, dagen före fastans ingång, d. v. s. fettisdagen; under ordet innefattades dock äfven de två närmast föregående dagarne. manedagin for fastelawen SJ 320 ( 1462) . \" fredagen nest epter fastelaghen \" BSH 5: 150 ( 1507) . vm fastelawen BGG 299, 300 o. s. v. från fastelagen och til michilzmässa TS 28 . från michilzmässo och til fastelagen ib. lithet for fastalagen BSH 5: 451 ( 1511) . \" är ock taa om purificationis, fastelawen swa när i henderne, ther all man med anner tingh är bekymbret, at man skall formode sigh i then tijdh föghe goth bestella i riks.-ens ärende \" ib 519 ( 1512) . \" her erich twrsson skwlle nw kome til fastelaffuen \" FM 2!SYNS_DÅLIGT? (1505). "],"f":["fastelaghen . ","fastalagen )","fastelavens löghardagher","fastelagens lögerdager )","fastelavens sunnodagher","fastelavens tidh","fastelaghens- . ","fastelagx- )"]},{"a":"fastelaven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fastlgen, dagen före fastans ingång, d. v. s. fettisdagen; under ordet innefattandes dock även de två närmast föegående dagarna. Sdw 2: 1215. mattis trolle om fastalauen j mark SSkb 276 (1507-08). atj mange äthe hwit the dager i fastelagen Saml 9: 166 ( 1509) . \" koköth gris stek ratödil oc höns til (ɔ intill) fastelagan hwar sönnedag \" Brasks Matordn 1 . \" att nogre wt aff oos skulle kome ider nades högakteig[h]et til mötes nw fastelagh j vestras \" STb 5: 335 (1521, Kop.). "],"f":["fastalauen SSkb 276 (1507-089. fastelagen. fastelagan Brasks Matordn 1 . ","fastelagh STb 5: 335 (1521, Kop.) ), ","fastelavens sunnodagher (fastelagx söndag Brasks Kopieb 21 (1515)), ","*fastelavens thorsdagher","fastelavens vika (-weke; en SSkb 31 ( 1502) ), "]},{"a":"faster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr styrisfaster, ävensom fastrar."],"f":[]},{"a":"faster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","3) fast, som som ej kan flyttas. Sdw 2: 1215. vil anders suensson behollo jöns autoris deel j garden, tha giffue hanom faste grwndh eller jordh i gen STb 3: 189 ( 1494) . \" j lösore och fasta grvnden \" ib 244 ( 1495) . - som består av fast egendom. samma dach bödh herman felt vp fasth panth första tijdh STb 3: 10 ( 1492) . - n. fast egendom. Sdw 2: 1215. tha beplicte wy oss oc waara ärffuingä at widerläggiä hanom swa mykith fast oc pa swa god lägligheeth Svartb 544 (1481, Skolkl) . 4) bofast niles henricsson oc hans halftunna, bode fasta borgare j abo Svart 530 (1477, Skolkl). allom thöm, som bwrwardh varder tilsagt, scal gange sielffuer eller en annan godh fast godh borger fore hanom STb 3: 109 (1493).","6) som fasthåller vid något. - standa faster up a stå fast vid, fasthålla vid, vidhålla. thyä aff landxmystemannom standa fasta wppa thet the haffua giort oc sworit Svartb 419 ( 1446) . - standa faster (fasto) mädh, hålla ihop med, vara solidarisk med. tha sade och swarde hon (ɔ Kristina Gyllenstierna), at hon wil sta fasto med the denne men, om her komber noget efftertal lom the vᶜ march STb 5: 247 ( 1519) .","adv. L.","4) alldeles, till fullo,. \" fult och fast göra, till fullo betala el. gottgöra. war brodher magnus hanuer oss fwlth oc fast giort swa at oss allaledis well at nöger SDNS 3: 246 (1447). - Jfr bo-, hald-, lagh-, tro-faster. \""],"f":[]},{"a":"faster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) som ej lätt bryttes el. böjes, fast, tät, hård. the gynom stungho handena ther som benit war hardast ok fastast Bir 1: 30 .","2) som ej lätt rubbas, orubblig, fast, fastgjord, fastnad. nar thz star fast ey rörande sik Bir 2: 183 . \" han stoþ eigh fastar \" Bu 15 . \" wi stando faste alt til lknäs i dywpom dya \" LfK 303 . satha laren saa fasth widh sadelin Di 300 . \" eet fiska ben sath fast j hans halse \" Bil 900 . KL 370 . ST 102 . blifwa the (tecken:) foglane ther faste af thy bikeno Bir 1: 51 . ","3) fast, som ej kan flyttas. badhe i fasto oc i löso SD NS 2: 114 ( 1409) . \" i löso äller fastho \" ib 213 ( 1409) . \" at betala antighe j fast eller gildom oc lagligom werdörom \" FH 5: 91 ( 1484) . hafuom wij byth nwyala gotz fast j fast FM 73 (1502, gammal afskr.). SJ 308 ( 1463) . ","4) bofast? oleff bang fast borger i aboo ib 366 ( 1470) . ","5) fast, stark, som ej lätt kan intagas. ii eno fasto huse Bu 7 . RK 3: 4152 . LX [60] han ladhe paa klekkebergh fasta (i fast ställning) ib 1969 . \" mooth swänske män giorde the siik fasta (satte de sig i fast ställning, höllo de sig rustade) \" ib 2611 . ","6) pålitlig, säker. \" är ovina lof fast vitne \" Bu 10 . \" wthan leygdh och giisla fasta \" RK 3: 2680 . (?) jdher konst är fast MD (S) 238 . ","7) fast, orubblig, oqvald. förscrifna tomtena och halffua gafflin hafua och agha för sit fasta egit til äwerdelikin tijdh SJ 216 ( 1452) . ib 242 ( 1454) . \" dömdom wi . . . godzet fast oc friit wndher sancte henrik \" SD NS 1: 429 (1405, gammal afskr.).","8) fast, gällande. at thettä se fult oc fast SD 5: 293 ( 1344) . thz brödher städia och fast göra SO 8 . ib 154 . som . . . fasth hallas skall SGGK 103 . \" stodh thera dagh ekke fasth \" RK 3: 1618 . \" j fullom öris (för örom?) oc fastom \" FM 73 (1502, gammal afskr.).","adv. L.","1) kraftigt, ifrigt, häftigt. öpte fast Bu 156 . Iv 453 . fast sova (sofva tungt) Bu 19 . \" moþeren rögþe hanom fast \" ib 136 . \" fastare sculde jak lhafwa til huggit \" Bil 833 . Fl 1864 . MB 1: 413 . \" the byggia fast \" ib 175 . \" alla gräto the ryghelica fast \" Bo 202 . \" i farin fast vp (vehementer elevamini) \" ib 248 . \" drak han fast til them aff thy starkosto wiin han hafdhe \" ST 280 . \" the striddo fast \" Al 779 . ib 335 . \" dragh ä thes fästre at thz är tyngre \" Lg 3: 550 . ","2) mycket, ganska, högeligen. vaxte fast hänna v frägh Bu 30 . \" isoep þörste fast \" ib 71 . þu blöde fast ib 75 . Di 195 . fast gamal ib 299 . dughir fastlitit Bo 139 . KS 72 (175, 78) . daghen leed åth qwellen fast RK 3:(sista forts.) 4853. - sva fast . . . som, såväl . . . som lika mycket . . . som. är swa fast þän þyuuer som kopyr som þän som styäl SD 5: 638 ( 1347) . \" han var swa fast aff konunga släkt som aff androm swerikis höfdingiom (härstammade så väl från konungar som från andra Sveriges höfdingar) \" Bil 883 . Bir 2: 261 . ","3) hastigt, fort. \" han rände fast \" Iv 444 . ib 2289. RK 2: 1095, 3: 1491, 1636, (sista forts.) 4847. Di 33, 195, 299, 300 . MB 2: 228 . \" the fölgdho fast äpte (tätt efter) \" Bo 86 . \" alexander fölgdhe honum fast \" Al 8085 . ","4) alldeldes. \" hwilca päninga swmmo ther vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua \" SD NS 1: 11 ( 1401) . - (?) hawer laght kronunne frälsis jordh fult och fast fore the schatta jordh ib 2: 70 ( 1408) . ","5) nästan? the döffdho fäst (för fast) the lekara thona Al 3316 . \" fasth öffuer sweriges riike \" RK 3: 3571 . "],"f":[]},{"a":"faster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr styrifaster, äfvensom fastir och fästir."],"f":[]},{"a":"fastfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med laga formaliteter öfverlåta och tillegna. gifuer iac häratzhöftingen i sama hundare som godzit i liger fulla macht them älla therra visso vmbudhi thet fastfara mäd fastom oc allom skälum BSH 1: 179 ( 1381) . VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 34 ( 1401), 71 ( 1401), 132 ( 1402) o. s. v."],"f":[]},{"a":"fastföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med laga formaliteter överlåta. Sdw 2: 1215. ok gifuer jac . . . häratzhöffdinganom i for:da hundare fulla macht . . . fastföra thessa sama jordh SDNS 3: 72 (1415)."],"f":[]},{"a":"fastgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fastgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. = fastfara. thet (godset) fastgöra them fornemdom reenlifuis systrom meth fastom oc fullom skälom SD NS 1: 465 ( 1405) . \" at lysa oc fastgöre fornempdom her karll knutsson oc hans arffuom thenne forrörda godz \" FM 49 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"fastgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["med laga formaliteter överlåta. affhender jak for:da godzet i koralaby . . . ok vplather fra mik ok minum arffwm, tilegnar ok hemolth gör for:da gunnar trulla oc hans arfuum til äwerdelikä ägo fasth gör thet honom ok skother meth thenna tolff fastom SDNS 3: 120 (1416, äldre avskr.)."],"f":[]},{"a":"fasthalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["njugg. \" om hon haffwer warit . . . mykyt nap oc fasthal i sinne wt spisnigh \" LfK 162 ."],"f":["-hal LfK 162 ),"]},{"a":"fasthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasthet, styrka. \" til tess mera äwärdelica fastheth oc skikkilse oc stadsfestilse \" SD 3: 166 . at komme tiil en good oc tröstelig fastheth BSH 5: 40 ( 1505) . Jfr trofasthet."],"f":[]},{"a":"fasthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålitlighet, säkerhet. \" til thessen breffs mere visse oc fastheet, tha hawer min malsman . . . hengt sit insighle viterlikit for thetta breff SDNS 3: 288 (1417). \""],"f":[]},{"a":"fastir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Jfr Sdw 2: 1215). Se fastar."],"f":[]},{"a":"fastir","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["= fastar. Upl. L. Kk. 14: 5. thessi xij men . . . varo ther fasti ath SD NS 2: 343 ( 1410) . Jfr faste, faster, m., fästir samt fast."],"f":["fasti )"]},{"a":"fastlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fast, stadigt. \" (giordhins) fastleka thine nyura mz renliuis linda \" Bil 796 . fastelika standande Bir 1: 162 . \" ib 178, 272, 3: 67, 271. \"","2) kraftigt. fastelica tilbindande mik at jak skal väria the hälgho kirkio mot hänna owinom Bir 3: 367 . thera swärdh swa fatlika bitu Iv 720 . \" slo han fastlika (häftigt) \" ib 3151 . \" sompna . . . rolika oc fastlika (hårdt, tungt) \" MB 1: 159 . \" stigha annan wägh fastelika a ib 226. loo fastelika (skrattade öfverljudt) \" RK 1: 3915 . äät . . .fastelica (dugtigt) Bir 4: 129 . ","3) hastigt. \" lupo rät fastlika till \" RK 1: 1552 . \" ridher fasteligha fram \" Di 233 . - Jfr trofastlika."],"f":["fasteleka . ","fastelika . ","fasteligha )"]},{"a":"fastlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,adv. fst, stadigt; med kraft, beslutsamt. rytzane lupo rät fastlika till EK 1522 (enl. R. Pipping, Kom. till Erikskr. s. 480; annorlunda Sdw 1: 245)."],"f":[]},{"a":"fastlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasthet. huru mykin fastelikhet (firmitas) i öþmiuktenne är KL 189 ."],"f":["fastelikhet )"]},{"a":"fastna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fastna. \" stak een bita j sin mun, hwilkin genstan fastandhe j hans halse \" ST 76 . ib 266. PK 228 . Di 189 . Jfr saman fastna."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fastna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fastna, bli fastsittande. äv. bildl. haffdhe gudh ekke sik nidherböghth til wara ödhmiwka ok fatigha omgango här j wärldinne, wthan wara forskullan, aldrigh haffdhom wi, här fasthnade j syndanna träk, nakontidh wordhit opreste til at skodha ällir tala hans högha ok obegriplika gärninga SpV 548 . wredhin hwilkin saa naturlik är fastnadh j os (que nobis naturaliter indita est), at om saa kan hända, at wi wardhom nakot omakadhe, tha kwnnom wi thän orätthin som os görs, ey glöma ib 571 . \" widen aff glaffwendef gik j gynom bronian oc fasnade j kroppen hans \" Troj 241 . "],"f":["fasna: -ade Troj 241 . ","-adhe . ","-adher )","*fastna vidher , "]},{"a":"fastvarvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fatsvarvare, svarvare av (bordkärl. scutellarius . .. fath swarffuare oc fath säliare GU C 20 s. 558 ."],"f":[]},{"a":"fastvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["fastvirkis värk , "]},{"a":"fasuliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förskräcklig. \" hans hoffwd war fasuliget \" Va 39 . \" mz aldra faselikasta röst \" Lg 3: 690 . theede sins brystz faswleka wredhe Su 94 . ib 108, 281 . Bir 5: 69 . LfK 79, 221, 222, 229, 237 . Lg 3: 143 . \" i thom timanom thyktis vara mykith fasulikit (abominabile) . . . at nokor skulde nödhgas til, moot sinom vilia, fara i okunnog landh \" Ansg 189 . ib 211 . - som injagar skräck, vördnadsbjudande. en gudz man kom til mik . . . mykit faseliken (terribilis) MB 2: 111 . \" vardh hon fasuliken i änliteno (habitum reverensdissimum . . . induebat) \" Su 391 ."],"f":["-leker . ","-likin . ","-liken . -leken: -leket Su 108 . ","-ligin LfK 237 ; ","-ligit ib 221, 229 . -ligen. -lig: -ligo ib 222 ; .-liga ib 237 . faseliker. faseliken. faselighin Lg 3: 143), "]},{"a":"fat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fat, i sht ss bordkärl. innelykte han (strutsungen) j eet stoort fat aff glaar ST 417 . \" eth fath med helle knop \" LB 7: 46 . \" hwem han sänder wiin äller mat ij nap äller bulla disk äller fat \" Al 2304 . \" tha sättä konungen falantin till bordz til sith eygit fat \" Va 46 . \" om dryk och fatt wij båte såthe \" RK 3: (sista forts.) 5458 . Di 2 . Jfr balsama-, gul-, hand-, ler-, silf-, spisa-, trä-fat. ","2) fat, större slutet kärl (laggkärl) hvari en handelsvara är innesluten; äfven ss mått. eth faat wiin om syw eller atta aam SO 202 . ib 203 . XX thusanda tunnor olio oc XX thusand fat wiin ST 416 . - fat iärn, 600 (fem storhundraden) stycken osmundjärn, 25 lispund järn. Jfr BSH 1: CI; Sefström, Jernkontorets Annaler 1845, s. 112 f. eth fat järn DD 2: 6 ( 1386) . SD NS 1: 39 ( 1401), 44 ( 1401) o. s. v. eth faat iärn i groffsmidhe SO 72 . \" eth faat iärn i spijk \" ib 73 . - Jfr iärn-, siäl-, tran-, vin-, öl-fat. ","3) klädesplagg, se fatabur. Jfr massufat. ","4) = fätil? se fatalös. ","1) skattmästare, kamrerare. \" censorius, fatabursuen \" GU 2 . Di 99 . Ansg 247 . ","2) kammartjenare, page. fäm neronis fatabwrs swena (ministri) . . . som hanum ware näste Lg 125 . Va 15, 16, 34 . "],"f":["faat . ","faatt )","fatabur","fatä- . ","fate- Lg 3: 344 ; RK 3: (sista forts.) 4702 . pl. m. -ar),","fataburs ingiäld","fatuburs- )","fataburs mö , ","fataburs redhskaper , ","fataburs sven","fatalös , "]},{"a":"fat","b":[],"c":"","d":"","e":["grepp, tag. taka fat, taga fatt. the toko faat oppa honom Lg 439 . taga fath pa them BSH 5: 214 ( 1507) . - fa fat, få tag, få fatt, taga fatt. fa fat oppa honam BSH 5: 338 ( 1509) . dödzsens språng fik meg tha fatt RK 3: (sista forts.) 5698 ."],"f":["faat . ","fatt )"]},{"a":"fat","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , se far."],"f":[]},{"a":"fat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fat. \" i sht ss bordskärl. bildl.. thet star honom i fatit, det har han att vänta. det han till godo. hade jach fnnet tik vtan porten och jach hade warith vidh myn hest, jach skulle hwgit til styckie fran styckie. än ey for thy, thet staar tik än fullelica j fatidh \" STb 2: 250 ( 1488) .","2) fat, större slutet kärl (laggkärl) vari en handels)vara är innesluten. kan lagde loppa järn i fatidh medh annat järn STb 1: 21 (1475=). fatidh som kieldt vti slogx met oleff galle til folket fördes til calmarne SSkb 78 (1502-03). - ss rymdmått. jägeren schal samman aff ffogothanom ii fath rep Arnell Brask Bil 23 . \" och bör jägerenom . . . holla ferigh sin rep och them förökia medh j fath om winthren \" ib 24 . Jfr asko-, eke-, gobias-, hand-, hovudh-, iärn-, kal-, kanno-, kram-, rödh-, siäla-, skina-, sla-, slagh-, ätiko-,-fat. "],"f":["faat )","fatabur (fat(h)uGU C 20 s. 275 (bis.) fate- Skotteb 380 (1463, Kämn), 381 (1463 Kämn), 401 (1466, Kämn). fatte- ib 399 (1466, Kämn), 408 (1467, Kämn)), 1) m. (se Sdw 1: 246) och n. fatabur, klädkammare, förrådsrum, skattkammare. Sdw 2: 1215. vpburit v (5) armborste for vptagen oc zaköre, the komma oc äre i fateburit, suma x (10) mark (Skotteb 399 (1466, Kämn). togh her nic, person stadzsins altare steen [til?] läna aff fatabwreth STb 1: 355 (1482). medh radzsins samtyckio anamade erik jensson l (50) marck aff fatabureth till att göre thernedh sitt betzsta till en tidh ib 144 ( 1478) . therfore (ɔ för tjänstgöring vid ett altare i stadskyrkan) vill radet giffua hanom (ɔ prästen) til löna om aaret vij (8) marck aff fatabureth ib 150 ( 1478) . ficsus . . . fathubwr ok päninga göma . . . ffiscare i fatur läggia GU C 20 s. 275 . 2) m. (Skotteb 350 (1440, Borgm), ib, STb 4: 283 (1512) och n. (Skotteb 350 (1440, Borgm). ib ib 366 (1461, Kämn), 380 (1463, Kämn), 381 (1463, Kämn), 401 (1466 Kämn), 408 (1467, Kämn)) ss sjönamn, troligen åsyftande en mindre sjö på Södermalm (enligt Frans de Brun). Jfr Carl Björling, Katarina skola, Bil 8, 9 a. jtem ɉ (1/2) mark pethir rödh och hinrek rödh for at the drogho fataburitn jtem ɉ (1/2) mark iij (3) eurodes mn them hulpo at dragha fataburit, jtem vij (7) ört, akarna som thäkkin fördho aff fataburnom, jtem v (5) öre för öll olaf siwt fördhe wt pa fataburin, som the drukko Skotteb 350 (1440, Borgm) . " jtem j ören som notan förde til fateburet " ib 366 (1461 Kämn). jtem fiskena j tunne öll for viɉ ( 6 1/2 ) öre, tha the drogha i fataburet ib 380 (1463, Kämn). fiskerna, tha the drogha vpa fateburet ib 381 (1463, Kämn) . ib 401 (1466, Kämn), 408 (1467, Kämn). samtykte borgemester ok raad[i]t at fiskerne drage scole ffateburen til jwlen ffrith wtan lôn STb 4: 283 ( 1512) . ","*fataburs husfru","-hustru )","*fataburs nykil","med art. -nyclana STb 3: 84 (1493). - nychalana ib 159 ( 1494) , m. fatabursnyckel, nyckel till (en stads etc) skattkammare, mandagen nesth epther assensionis domini anammade niclis jensson styngh (ɔ den nye kännären) aff mans köpman fathaburs nychalana och ther medh xvij sylff schaalr och xxj skoder, som staden til höre ok fathaburith STb 5: 159 ( 1494) . ib 87 ( 1493) . ","*fataburs qvinna , ","*fataburs stuva","-stuga )","fataburs sven (fathaburswen), ","*fata bände , "]},{"a":"fata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fatta, taga, gripa. göris eth järn stark vordith maxan som en sax swa ath hwat thet fattar wm thes mera haller thet när thet dragx PMSkr 169 . - nå. nu fata iac hampnena som jac swa länge hafuir astundat Hel män 141 . gripa, fånga. thät (ɔ livet) är alt fult mädh smarum oc fatar otalika manga Hel män 142 . - wordhe the fatadhe swasom samme drapara ib 207 . - gripa, bildl. en dygdhelikin biskopir het cirillus . . . war fatadhir i gudhelika skodan Hel män 154 . han war swa fatadhir aff thesso vndre ib 155 . - hämta. här wille han fata wtaff ena starka beusning at . . . Hel män 196. 2) packa (i fat)? om thet prizska breuit, som ludher pa then formägda humblan och jernith, som fornämpnes medh luppa jern, och fates gefla jern i annor fatn, ok engin skipi gamblan humbla vth vidh xl (40) marck STb 1: 475 (1478, burspr). 3) bestämma, besluta. at the . .. bliffuen widh thessa skipilse om fornämpda bygning oc jnlykke som nw sagt och fast är Nio handl rör Vkl 233 . "],"f":["fatta )"]},{"a":"fata","b":["vb"],"c":"v.v.","d":"","e":[" VKR 15 . \" ath jngom sollanär äller stridz man . . . fattas waken yffneliken \" PM 24 . SO 71, 204 . ffattis d. v. s. finnes) ther nogen bryst ther oppe pa edre vängne FM 503 ( 1510) . - opersonl. tha thik fatas Bo 114 . - slå fel, uteblifva. ey fatades ällir brast eth ordh aff allo thy som gudh them loffwat haffde sik giffwa skolandis MB 2: 56 ."],"f":["fatta i rimslut),"]},{"a":"fata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fatta, taga, gripa. fatar hona (ɔ: röna) Bo 181 . fatadho hwar thera andra i fampnen Bil 917 . \" sotin fatadhe hona \" Lg 3: 238 . - nå. at honom swa thikkir at han näplica än fatadhe the försto (ɔ: trappona; ut vix primum sibi videatur adeptus) Bo 41 . - få tag i. all diwra howdh ther han kunne fata Lg 3: 198 . \" taga fatt på, gripa, fånga. fatadho han \" Bo 86 . hedhrin är een af them försto snaromen ther människian fatas oc fangas ij ib 94 . Su 390 . \" the som fatadhe wardha vidh at the widherfresta at stighia owir mwren \" Bir 5: 52 . ","2) fatta, sluta, innesluta. fatar iak mik (me . . . constringo) mällan thinna vträkta bara arma Su 415 . \" hon fatadhe sik i altara klädhin \" KL 327 . swa fatadher, bebwndin ällir tryltir (ligatus) j nakon orenan oc oloffliggan kärlek Su 365 . ","3) bestämma, besluta. thz kom tha saa i lagh ath the alle fatadhe een nyan dagh RK 3: 3552 . - refl. fatas, brottas. strida. iak dirffwis ey besta ällar fattas widh tik Lg 671 . "],"f":["fata fore , ","fata in , "]},{"a":"fata","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr miolka fata."],"f":[]},{"a":"fatadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fatalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["föga talande. thwngan !TECKEN? wari fatalugh Ber 13 ."],"f":[]},{"a":"fatalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["föga talande, fåordig, fåmält. epitiomaticus . . . idest breuitas vel dictus (Cathol.: breuiter dicens vel dictus) fataluger GU C 20 s. 294 ."],"f":["fa- )"]},{"a":"fatam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? åm, kärl och rymdmått för bl. a. sältran. kendes hanis rysse fore rettin, ath [han] hade opburet aff hanis falkinsten xij (12) faath man siäl och albrict gulborg iiij (4) sääl man, fatidh fore vj (6) marck STb 1: 34 ( 1475) ."],"f":["faath aam )"]},{"a":"fatas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fattas."],"f":[]},{"a":"fatbräd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fatkant. \" beta heelsuden lagd op i hoop oc owan opp j stykke bergena fisk heelt oc stekt oc med stekta skanska siller paa fat breddena \" Sex ekon tr 272 (ur matsedel)."],"f":[]},{"a":"fateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fattbar, sådan at man kan fatta i el. taga på. gudh wille läta sik födha fatelikan thässa wärld Lg 34 ."],"f":[]},{"a":"fating f","b":[],"c":"","d":"","e":["kedja. \" här karl haffde sik klät mädh sin ridderleka skrudh . . . mädh silff bälte, dysing oc fating oc halsbandhe \" BK 208 . SD NS 2: 55 (1408, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"fatiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. järn inpackadt i fat. PM XIV ."],"f":[]},{"a":"fatmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunnbindare. Sv Brieskorn, Några medeltida yreksnam och titlar s. 4 f. Sdw 2: 1215. fatmakaren dedit ij öre SSkb 268 (1507-08). - ss tillnamn SJ 1: 140 ( 1445) . mattis fatmakere Skotteb 159 (1464-65). STb 1: 239 (1480); 3: 54 (1402), 260 (1495). SSkb 165 150506), 243 (1507-08), 323 (1509-10). "],"f":["-maker SSkb 332 (1509-10) ), ","*fatmakara husfru","fatmaker . ","-hustru )"]},{"a":"fatmakirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fatmakara husfru. SSkb 229 (1506-07)."],"f":["-erska )"]},{"a":"fatmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillverkare av bord)kärl?, tillverkare av laggkärl, tunnbindare? Jfr Brieskorn, Några medeltida yrkesnamn och titlar s 5, SDw 2: 1215. ss tilnamn. mällan niclissa fatmestare gardhe oc laurens tompt SDNS 2: 849 (1414). nest östan fore kätilborne fatmestare SDNS 3: 351 (1448). jon fatmester Arboga tänkebok 6 (1452). swen fatmester ib 7 (1452). per fathmestere ib 21 ( 1454) . etc (enl. upgift av E. Noreen)."],"f":[]},{"a":"fatnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskaffenhet hesta hwnda oc annar dywas kraffth pröffwas oc skodans aff kroppannas fatnath oc skapilse PMSkr 124 ."],"f":["fathnath )"]},{"a":"fatsäliare","b":[],"c":"","d":"","e":[" m fatsäljare, försäljare av (bord)kärl. scutulleraris . . . fath swarffuare oc fath siällare GU C 20. s. 558."],"f":[]},{"a":"fatta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fata."],"f":[]},{"a":"fattas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fattas, brista, fela. engte fatades i forscripna xxx marcker SJ 2: 20 ( 1476) . huat tik fattas thät wil iak gärna opfylla 'SkrtUppb 154. them tilhörer göra bygnngena stadoga, oc jnthe ätha fattas PMSkr 5 . vm winthren . . . see til vm werkana, och vm mykit fattis, segie til fogothanom Arnell Brask Biᴵ 28. ib 25 . \" nw är än fatandis . . . them som pilaghrima äru, fädhirnislandit (restat - peregrinanti patria) \" SpV 491 ."],"f":["fatas . ","-ades . fattidis Arnell Brask Biᴵ 25),"]},{"a":"fatter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fatt, beskaffad. epther thz war nw sa fatt RK 3: (sista forts.) 4433 . her är saa wndherliga fath i byn BSH 5: 146 ( 1507) . hwrw thet är fath ib 219 ( 1507) . \" hwilchet jak gerne giorde, wore myn leglighet saa faat \" ib 242 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"fatter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1215."],"f":[]},{"a":"fatökabarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattigt barn. et fatigebarn . . . som forscrifne hustru . . . haffuer. vptaget för gudz skull SJ 378 ( 1471) ."],"f":["fatigebarn )"]},{"a":"fatökdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattigdom. \" þienþo . . .ihesu christo i fatökdom \" Bu 152 . \" siälfwiliandis fatikdombir \" KL 280 . kiärlek ok ödhmyukt ok fatikdom gaff han sinom brödhrom j testament Bil 798 . ib 791, 801 . Bu 416 . KL 67, 105 . MP 1:20 . Bo 3, 64, 85 . VKR 22, 48, 57 . Al 1226, 1312, 4388, 6285 . \" andans fatikdom som är san ödhmiukt älskadhe hon \" KL 331 ."],"f":["fatik- Bil 791, 798, 801 ; KL 280, 331 ; Bo 3, 64, 85 . ","fatigh- Al 1226, 1312, 4388, 6285 fatig- MP 1: 20 . ","fatug- BSH 5: 27 ( 1504) . fattigh VKR 57 . ","fatigha- SD NS 1: 623 ( 1407), "]},{"a":"fatökdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fattigdom; ringhet, ödmjukhet. \" i uttrycket andeliker fatökdomber. gudz thiänista qwinna laa siwk j sinne sängh, ok sukkadhe innerlika, mz höghe röst, til gudh, j andelikom fatikdom, aff allo hiärta \" Mecht 268 . 2) ringa ägodelar. them fatighe man . . . gaff sigh til sine wener och frender ther paa alandh, j then akt, som wil formerke kunne, ah wilde ware her ighen, effter thet hans ägheer och fatighdom finzs her stedes orappet oc oforskingreth STb 5: 324 (1521, Kop.)."],"f":["fatik- Mecht 288 . fatigh- STb 5: 334 (1521, Kop.)),"]},{"a":"fatöker","b":[],"c":"","d":"","e":["1) fattig. \" äpthersta aff christi fatighdom (ultimus christ paperum) \" SpV 3 . 2) arm, olycklig. alle hans goffuer och testament, som han för sine fatige siel gifuith hade STb 5: 82 ( 1515) .","3) torftig, tarvlig, ringa. Sdw 2: 1215. Jfr barfaöker. "],"f":["fatigher . ","fatugher: ffathugha Sv Kyrkobr 350. best. n. fatighia MP 5: 179 )), adj L. ","*fatöka tiond (ffatige-), "]},{"a":"fatöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) fattig. fatöghum mannom SD 5: 566 ( 1346) . fatökä manna þörft SR 39 . fatöko folkä Bu 11 . \" mannin wardh vm sidhe fatökir \" KL 76 . \" ey var nokor fatighär i bland them \" ib 139 . \" fatike foräldra \" ib 66 . qwinnan var fatigh ib 70 . \" kärleken är dygdh mz hulko fatighir man är riker, ok vtan hulka riker man är fatighir \" MP 1: 45 . \" fatigh människia gaar vtan hughnadh \" Bir 3: 321 . Bu 3, 173 . Bil 117, 617, 801, 804, 860 . KS 48 (121, 51-2), 76 (186, 83). MB 1: 339, 340 Bir 1: 8 . VKR 76 . Fl 79 . BSH 5: 438 ( 1511) , 445 (1511?). i fatigxfolkx vppehälle Lg 3: 203 . \" swa nakin oc fatigher födhes rikaste konvngx ällar kesarans endhe son, som wslasta stakkars son \" LfK 23 . säle äru siälfwiliandis fatike KL 189 . MP 1: 19, 25 . i som ären wilielike fatike LfK 23 . \" säle äru the som andelica äru fatike \" Bo 65 . ","2) arm, olycklig. \" the fatigha siälen \" Lg 675 . ","3) torftig, tarflig, ringa. vars herra fatighe ok harda lifuirne MP 1: 46 . \" sweptir j fatighom clädhom \" ib. \" sueptar ok vaþar ii fatökom klute \" Bu 76 . ib 186 . KL 192, 197, 300 . MP 1: 38 . Lg 33 . Ber 32 . fatökt rum Bil 272 . \" hafdhe ena fatigha hyddo \" ST 61 .thätta fatik offir Bo 8 . \" fore fatikt werdh \" MB 1: 374 . KL 210 . \" then fatige dell, jac hade i stocholm \" BSH 5: 626 ( 1520) . \" for vaar fattighe tiänist ok bön skul \" ib 16 ( 1504) . väria . . . mit fatika (beklagliga) maal Iv 4896 . - Jfr iämfatöker."],"f":["fatykir Bil 860 . ","fatögher: fatöghum SD 5: 566 ( 1346) . ","fatekr KS 48 (121, 51) . ","fateger: -a BSH 5: 438 ( 1511?) . fatiker. ","fatiker: -a Lg 675 . fatigher. fatughr KS 48 (121, 52) . ","fattiker: -a VKR 76 ; -om ib. fattigher. ","fatteger: -e BSH 5:445 (1511?). fatikös för fatiks Bil 804),"]},{"a":"fatökhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattigdom. \" \" thu sigher india wara riikt . . . macedonia fult aff fatigheet \" Al 4373 . \" til äwerdhelikith (för -lika) fatugheet \" ib 6271 ."],"f":["fatighet L. "]},{"a":"fatökis folk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattigt folk, Jfr Sdw 2: 1215."],"f":[]},{"a":"fatökis folk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattig folk, fattige SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)."],"f":["fatikis- )"]},{"a":"fatökman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattig man. vi fatigh men BSH 5: 16 ( 1504) . \" fatighman högburin är laghir i hedher \" GO 378 . fatigh mans fora är ful wäl kändh ib 703 ."],"f":["fatigh man . ","fatighman )"]},{"a":"fatökt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattigdom. \" \" Bil 610 ."],"f":[]},{"a":"fatölika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fattigt. \" giptas fatökleka (med en fattig) \" Bil 617 . - i fattigdom, i brist. liffwande fatelika LfK 190 ."],"f":["-leka . ","fatelika för fatelika LfK 190 ),"]},{"a":"favis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utrustad med ringa förstånd eller kunskap, enfaldig, okunnig, olärd. gudh aktar minst ath mik huath iak driffuir älla gör, for thy iak är fatigh ok fauiss MP 5: 20 ."],"f":["fauiss MP 5: 20 )"]},{"a":"favitska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ovetenhet, okunnighet. the som synda aff fauizsko Bir 3: 378 . - fåvitskhet, dumhet. rät fawizska oc folska stoor Al 7211 . \" thet gör han aff hoghmodhe ok fåwisko sinne \" KS 8 (18, 8) . \" giordho thz aff fauisco \" KL 136 . grät han . . . människionna blinde ok fauizsco Bo 165 . ib 89, 102 . KL 161 . Bir 1: 381, 3: 38 . Ber 191 . ","2) dårskap, fåfänglighet, lappri. at sköta sliko fawitzsko oc flätio Bil 598 ."],"f":["fawizska . ","fawizska . ","fauizsca . fauisca. fåwiska),"]},{"a":"favitska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd, oförnuft, dumhet. af enne darotto fawisko forsumadhe iak mik at scripta Hel män 218 ."],"f":["fawidzska: -o SpV 217 . ","fawiska: -o Hel man 218),"]},{"a":"favitsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fåvitsk, oförståndig. Bil 116 . KL 11 . Bir 1: 83, 263, 2: 307 . Ber 144 ."],"f":["fauizsker: -uitzskom Bir 1: 263 . ","fawizsker: -e KL 11 ; ","-a Ber 144 . ","fafwizskir Bir 2: 307 . ","fawisker Bil 116 . ","fauisker: -om Bir 1: 83 ),"]},{"a":"favitsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["favitsk, oförståndig, utan förstånd, dum. jak tror tik ey vara swa fauetzkan (non puto te ita desipere) at tu lichamen vthan siell mane vara menniskio SvKyrkobr 188. oförnuftig, dåraktig. hwat är fawizskaren än wilia styra gudhz wilia äpther minom tholka SkrtUppb 66 . \" ey taladhe han nakath fawizt mote gudh \" SvKyrkobr 49 . \" j minom wngdom j hwilkom iak aldrigh nakot fawist (puerile) giordhe mote gudz wilia \" Mecht 163 . ffatuus . . . fawesker GU C 20. s. 257. genwärdogha ällir franwända akthin giordhe them fäwildzkor (troligen för fawidzska; Lat. perversta intentio fatuos fecit) SpV 266 ."],"f":["fawizsker . ","fauetzsaker: -an Sv Kyrkobr 188. fawesker GU C 20 s. 257 . ","fawizt SvKyrkobr 49 . ","fawist Mecht 163 )),"]},{"a":"favitugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["föga vetande, okunnig, obildad barbaras . . . grymber oanskeligh favitugher oc enahanda fol GU C 20 s. 49 ."],"f":[]},{"a":"faþghar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fäþghar."],"f":[]},{"a":"faþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fader. \" faþer ok moþer bundo hana . . . tel guz þiänist \" Bu 5 . haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran ib 74 . \" faþeren böþ sik vndi domen for syniom \" ib 170 . \" mange härra baþo hänna, ok faþir vilde hana ängom giua \" ib 503 . \" faþer baþ sina . . . dottor offra \" ib. \" härþes þa faþur hiarta viþ dottor \" ib 504 . medh vars fadurs äringgislla pätarsson goduillia SD 6: 180 ( 1350) . \" vara fadhir at barneno \" KL 285 . \" fader i förhållande till senare generationer. gialda första faþur (d. v. s. stamfaderns) brut \" Bu 20 . alz mankönsins fadhir adam KL 416 . \" swaradho the (Judarne), hwat ey äst thu större okmere man än var fadhir abraham \" Bo 153 . \" foor han nidhir til häluitis til hälgha fädhrena (fäderna, patriarkerna) ib 220. \" ib 221, 230 . - Gud fader. gudh fadhir vpreste han af dödh KL 134 . \" tro en vra sannan guþ. ok þo at huaro þre personas. faþer ok son ok þän hälghanda \" Bu 185 . SD 5: 561 ( 1346) . Bir 1: 3 . - fader, den som genom sin ställning står i faderligt förhållande till andra. som sik giwir vndir andlikis fadhirs lydhno KL 285 . - fader ss hedrande benämning. werdig herre fadher BSH 5: 90 (1506, från Hemming Gadd till Svante Sture) . ib 92 (1506) o. s. v. - särsk. fader, en åt män af det andliga ståndet gifven benämning. fadher j wakten hwatj tal (yttrande af marsken Karl Knutsson till en gråbroder) RK 2: 7283 . ärlix faþurs inzighle herrä frändä biscops i strengnes SD 5: 293 ( 1344) . \" war käre fadher her karl benedict \" Lg 217 . \" met hederlika herra oc andelika fädra incighle \" BtFH 1: 456 ( 1362) . tesse . . . werdoge fäder, erlige herrer oc godhä män richesens raadh BSH 5: 15 ( 1504) . \" vi saghum när thöm een hedherlikin fadhir \" KL 199 . \" sanctus macharius oc andre flere hälghe fädhir ib 248. vvi saghom þär manga hälagha fäþir \" ib 182 . sändom vi ärlican fadhir . . . gregorium. hulkin vi . . . hafwom valt os til fadhor Gr 311 . - lärare. thz mz scriptinne beuisa älla mz hälghra fädhra (kyrkofädernas) lärdom Bo 29 . Gr (Cod. D) 417 . - (fader för fagher Iv CII.) - Jfr alder-, barna-, döpe-, faþur-, folster-, for-, foster-, guþ-, känne-, mat-, moþor-, skripta-, stiup-faþir. "],"f":["fadhur KL 32, 88, 109, 110 . ","fadurs SD 6: 180 ( 1350) . ","faþers SD 5: 565 ( 1346) . fadhers ib NS 675 ( 1407); MB 1: 173 . ","fadhirs KL 285, 406 . ","fadhir Gr 311 . ","fadher MB 1: 184 . ","ffadhre ib 2: 313 . ","fadhor Gr 311 (kan vara gen.). fadhir KL 290 ; Gr 311 . ","faþer Bu 185 . ","fadher MB 1: 159 . ","fädher MB 1: 431: ","faþur bani","fadher- )","faþur broþir","faþer- . ","fadher- Bil 305, 307, 757 ; MB 1: 9, 420 ; Fr 1204 . ","fadhir- KL 342 . ","fadherbrodhor: -brodhorin MB 1: 179 . gen. faþerbroþers. fadhersbrodhers MB 1: 369), ","fadhur brodhor dottir","faderbroder dotter )","fadhur brodhor son","faderbroder son )","fadhirfadhir VKR III ), ","fadhur fadhur fadhir","fadhir fadhir fadhor )","fadhur fadhur modhir","fadher fadher modher )","faþur fäþerne","faþor- )","faþurfränder","faþursfrändir )","fadhurland","fadhirsland Gr 270 . fadhers land. fadherzland. fädharsland Gr (Cod. D) 361), ","faþurlös","faþerlös SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). fadhrlös KS 61 (151, 66) . farlös),","faþur moþir , ","faþur möþerne , ","faþur systir","faþersyster . ","fadhersyster MB 1: 364 . ","fadersyster Va 3, 8 . ","fadhersöstor SD NS 2: 48 ( 1408)), ","fadhur vita","faders weta )"]},{"a":"faþurliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) faderlig, som tillhör el. höfves en fader. mz faþerlekum kärleke Bir 4: (Avt) 180. fadherliket hiärta Lg 218 . \" en fadherlig rättilse \" MB 2: 296 . MP 1: 230 . vndantaknom thöm fadherlicom rät, som vi til kirkionna hafwom, som a latino callas jus patronatus SD NS 2: 262 ( 1410) . FH 1: 17 (1441, nyare afskr.). 2: 131 ( 1441). FM 270 ( 1506) . \" hafuer han ther til (till Nydala kloster) faderlig rät \" MD 488 . ib 494 . - i titel. edher fadherligha werdhogheth Gers Frest Inl. ","2) fädernärfd. \" fadhirlikin synd \" Bir 3: 386 . fadherligit arff MB 2: 276 . \" sith fasthä fäderlige oc möderligä arff \" FM 300 ( 1506) . - Jfr ofadhurliker."],"f":["faþerleker . ","fadherligh . ","fadherlegh: -leghan FH 2: 131 ( 1441) . ","fäderlig . ","fadhirlikin . ","fadherliken . ","fadherligin . fadhirsliker: -lica MP 1: 230),"]},{"a":"fedherbölme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fläderbölme."],"f":[]},{"a":"feghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiendskap, fientligt förhållande, fejd. vare thet swa . . . thet nokor man wille thenna for:da jönis lauersson hyndra eller qwelia henderæra fore then same mantzend dödh, tha bbinder jach mic . . . honum skadalös halla fore alla hendermære skylning eller feydh, ther honum skadha kan SDNS 3: 370 (1418). tha tilbindr jach . . . mich . . . ath fri och orsaka göra och aff fegdh taka thenne for:da vlff staffansson och hans eruingä och alla the ther meth waro, ath for:da jäpä krok myn brodher warth slaghen, ib 482 ( 1419) . "],"f":["feydh )","*feghdha bref","fägde- )"]},{"a":"feghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ofreda. \" the fornempdo frw abdisso eller henne conuent . . . fegdha \" SD NS 1: 539 ( 1406) . \" ib 678 ( 1407). ath feygdha äller a tala äpter olaff jacopsons dödh \" FH 2: 117 ( 1438) . \" engen sculle hanom feygde \" RK 2: 1637 . - (?) skal jac ther fore formoge mich stort tal oc rop i thenne landzende oc eth feyth howidh BSH 5: 293 ( 1508) . - Jfr befeidha."],"f":["feygdha . ","feygde . ","feydha )"]},{"a":"feghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förklara fejd eller ofejd (mot ngn). Sv Sdw 2: 1215. - ofreda, uppträda fientlgit mot (ngn). marchus japsson forbödz vidh liff ok gotz, ath han engin skal fögda eller vntsigia STb 1: 143 ( 1478) . - Jfr ofeghdadher."],"f":["fögda STb 1: 143 (1478) ),"]},{"a":"fegher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bestämd till en snart inträffande död, den som döden är nära förestående. alle dö the som feghe äru GO 543 . ib 354 . Di 223 . Jfr ofegher."],"f":["feegh GO 354 ),"]},{"a":"fegher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["bestämd till en snart inträffande död, den som döden är nära förestående. Se Sdw 2: 1215."],"f":[]},{"a":"feghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fiendskap, fientligt förhållande, fejd. för . . . feeghd, awnd äller owiliä SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" for alle fegd oc tiltalan oc skyldning ib \" NS 1: 147 ( 1402) . \" kwitta lidogha oc lösa fore alla feighd oc äpter maningh \" FH 2: 117 ( 1438) . all feygdh sculle först niderläggis tha RK 2: 1693 . feygd lida ib 1699 . \" the reddes stora feyde \" ib 9482 . then fegd omwenda ib 3: (sista forts.) 5418 . at han . . . kome . . . i fejdher älla manna owilia HSH 16: 4 ( 1369) . \" i fejgdher älla nakwarn skadha komma ib. \"","2) fejd, krig. \" anigie til minne eller rett eller til feydä \" BSH 5: 19 ( 1504) . \" entig til frid eller fejd ib. thenne longe feyd \" ib 163 ( 1507) . \" thenne feygdh och örlogh \" ib 174 ( 1507) . \" komber noger fegd paa östan fran ridjzlandh eller vestan \" FM 656 ( 1516) ."],"f":["feighd . ","feygdh . ","feijdh . ","feyd . ","-ir )"]},{"a":"fel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n? trygghet, lejd. Se Sdw 2: 1215."],"f":[]},{"a":"fel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under del."],"f":[]},{"a":"fela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fela, slå fel. thet fegler aldrig, naar i komme tiil aweskiär, thee komme jw oc fördägtinga siig BSH 5: 143 ( 1507) ."],"f":["fegla )"]},{"a":"fela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fella; fattas, brista, tryta. the . . . gömdo swa staden wel siw manadha, matten feladhe them the mest Prosadikter (Sju vise mäst B) 206. - Jfr forfela."],"f":["feila: -adhe Prosadikter 206 )"]},{"a":"fela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillförsäkra fred åt, gifva lejd åt. \" ath wi . . .haffwa leijdet och feleth och medh thetta vorth opne breff lejde och fele . . .her niels booson . . . hiit in i swerige til stocholm \" BSH 5: 207 ( 1507) . \" ath jach leydat och feligat haffwer och met thette mith opna breff legdar och felar . . . her erik turson \" FM 155 ( 1504) . \" vy viliom jdher fela \" RK 2: 4942 . ib 4944 . \" marsken feladhe them alla til sich \" ib 5346 . ib 6546 . \" konungen felade hanom til sik gaa \" ib 8647 . \" the lotho sik alle for marsken fela \" ib 7485 . the loto sich fela ib 5344 . ib 3: 2415 . \" meente til konung cristiern fela sik (komma i trygghet till) \" ib 2: 8340 . han war felad j godha troo MD (S) 246 . "],"f":["feyle RK 3: 2415 . ","fela utaf , gifva lejd för aftåg åt, tillförsäkra fritt aftåg åt. thom feladhe kongens folk vtoff medh en falsk dagtingen BSH 5: 466 ( 1511) ."]},{"a":"fela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillförsäkra fred åt, giva lejd åt. gudmund nielsson felade och ledade borgamestarene, raadet fore gesta gotz och ey fore borgara gotz STb 1: 61 (1476). leyde ok felade fogolin, borgamestarene ok raadet storbiörn . . . fore getstgotz eth naar om kring ib 70 (1478). ästh tw feladh for mik, tha är the ecke feladh for honom ib 397 ( 1482) . \" hurw haffuer thu felath mik hiit ib. - Jfr ofeladher. \""],"f":[]},{"a":"fela","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejd, säkerhet, för viss tid given fred. ath han wilde werdoges at giffwa for:na niels scriffuare leyda ok fela, for thet han hade slagit och haardraghit, ilda handterath joan lyndorms hustrv STb 1: 379 (1482). - särsk. för viss tid given fred för fördringsägares krav. meneka stenbrynck skal fore sin fatigdom skuld niwta leyda och fela fore gield, som han är skylloger genstom, eth aar om kring STb 1: 381 (1482)."],"f":[]},{"a":"felas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. Jfr misfelas."],"f":[]},{"a":"felogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillförsäkra fred åt, giva lejd åt. at engin lejdes eller felighes in i stadhen utan borghamästarana ok rädzsins samtyckio Urk Shist I: 5 (1436). ib 6 . \" eodem die stode jens malit aff örebro fore rettin oc war leydet ok felget af clostret . . . til orda \" STb 3: 379 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"felogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillförsäkra fred åt, gifva lejd åt. ath jach leydat och feligat haffwer . . . her erik turson FM 154 ( 1504) ."],"f":["feliga . "]},{"a":"felogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trygg, säker. \" komi feloghär för oss . . . oc fraan \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 377 . \" han maa frij oc felig koma hijt til mötes medh oss \" BSH 5: 22 ( 1504) . \" kom han frij oc fräls felikir oc oskaddher owir the brona \" Pa 20 . Fr 2689 . \" thz hwar man ma felugh fara \" Al 3691 . ib 3694, 4848. RK 1: 2147, 2: 4329, 5757, 5680, 5873 o. s. v. Ansg 185 . \" niclis skulde wel felig wara til honom oc i sit beholl igen \" RK 2: 5913 . ib 7988 . \" the . . . villo them felugha til sik ledha \" ib 1: 255 . \" taka widh honum oc halda felighan fore hans nästom som dräpin war \" MB 1: 425 . \" skal mik engen warä felig (ingen skall vara trygg för mig) \" Va 40 . \" thin fader haffuer mich en feylog dagh sagdt \" RK 2: 2670 . \" een feeligh dagh millan sin dagha \" ib 3: 1429 . BSH 4: 2 ( 1471) . takum een vinlikan ok felughan dagh ib 1: 131 ( 1371) . gaffwo them felogh breff (lejdebref) MB 2: 262 . \" lowe oc tilseye . . .her eric turesson frij oc felige leyde \" BSH 5: 22 ( 1504) . - med gen. the äru aldre ä mädhan han liuir gooz älla lifs feloghe (säkra med afseende på gods el. lif) Bir 2: 260 . - med ack. þe äru aldrigh mäþ han lifar gozs älla lif felughe Bir 4: (Avt) 184 . \" ther wy matom . . . wort howd felige wara \" RK 2: 6761 . - med prep. um. feligher vm sith liiff RK 1: 283 . - med prep. til. feloghe . . . bodhe til lijf ok goz SD 4: 748 (1340, nyare afskr.)."],"f":["felugher . ","feligher . ","feliker . ","felagher: -aghare Ansg 185 . ","feylog RK 2: 2670),"]},{"a":"felogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["skyddad av lejd, trygg, säker. at swerigis rikis sänddebwdh . . . maghe fara frij och felogha Reuterdahl Kyrkohit III 2: 544 (1471?). i äre ledoge ok felge bade til oc fraa i edhert behald igen STb 1: 397 (1482). trygg, utan fara, lugn. Sdw 2: 1215. gak feligh in, iak haffwer thänkt hwath iak wil göra Prosadikter (Sju vise mäst) 147 . - säker, pålitlig. var mik trygh oc felik hiälp Svb 180. - Jfr ofelogher."],"f":["feligh . ","felik SvB 180 ) , "]},{"a":"feloghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, tryggeht, fred, Sdw 2: 1344. - särsk. för viss tid given fred för fordringsägares krav. her sten hade giffuat honom loyda och feligheet i iij (3) nestkomande samfälth aar foe gestagotz och ecke for borgare gotz STb 1: 380 (1442)."],"f":["feligheet )"]},{"a":"feloghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, trygghet, fred. trygge oppa felikhet Bir 4: 401 . \" sua mente han honom gripa oc engen felighet lata niwte \" RK 2: 3873 . \" troodhe vppo then feyligheet her beynct hafde hanom teedht ib 2647. \" ib 5730 . \" wilen j idhra felighet nw öffuer giffua \" ib 4361 . MB 2: 262 . Su 180 . \" kom til mik tryggelika wndher mina ledhningh oc feloghet (den trygghet jag gifver) \" Lg 663 . \" i samme leijde och felighet \" BSH 5: 466 ( 1511) ."],"f":["felighet . ","feyligheet . ","felikhet )"]},{"a":"fenster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fönster. \" saa jak ena kirkio, hwilkins grundwala wäggiar fenstir längd oc widh jak granlika aktade \" Bir 4: 86 . ib 91 . finstrit (strax ofvan i samma mening: windögha) war swa högt fran iordhinne at han thordhe ekke nidhir springa ST 312 . ib 403, 418 . LB 1: 98, 7: 46 . Su 106 . MB 2: 7, 287 . Lg 3: 679, 680 . LfK 106 . Jfr glasfenster."],"f":["finstir ST 418 ; ","finstrit ib 312, 403 . ","finsthir LB 1: 98 . ","fynster MB 2: 7 . ","fönster Lg 3: 679 ; LfK 105 ; ","fönstret ib 680 ; ","-eth Su 106 ; ","-ith MB 2: 7 ; ","-en ib 287), "]},{"a":"fenster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" dödhen jngar til mik gynum myn eigen vindögän eller fenster (ɔ myn v licamligin synnen) \" J Buddes b 173 . Jfr bodha-, bodh-, gatubodha-, glas-, iärn-, källara-, stuvu-fenster. "],"f":["feenester J Buddes b 173 . ","finster Mecht 223: finstret ib 168 . ","fönster Prosadikter 238 . fönstir (ändrat fr. fenstir) SpV 66, pl. med art. fenstren SvKyrkobr 194 . ","fönsteren Troj 39 ),","*fensterbughi","föönster)bogher ),","*fensterhaki , ","*fensterpänningar","finster- )","*fensterträ","med art. fensterträn),","*fensteröre","fönster- )"]},{"a":"fermera","b":[],"c":"","d":"","e":[" tetta skal sätias til eelden, och siwdas vel til hopa oc fermeris wel reentt LB 7: 330 ."],"f":[]},{"a":"fersla","b":[],"c":"","d":"","e":[" fersla(?), hurw the wela halla sin breff BSH 5: 269 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"fet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kökenfet."],"f":[]},{"a":"fetagöra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under feter."],"f":[]},{"a":"fetalia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livsmedelel, matvaror. \" i loffwade mik nagher fetalia her nidhre oc befälte mik faa henne \" BSH 5: 178 ( 1507) ."],"f":["fetaledhe STb 1: 468 (burspr) ), "]},{"a":"fetalia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lifsmedel, matvaror. ffördärffwa fetal PM 32 . RK 3: (sista forts.) 4892. BSH 5: 154 ( 1507) . \" för spiisning oc fittalia skul \" ib 464 ( 1511) ."],"f":["fittalia . ","fetal ,"]},{"a":"fetalia","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["fetaliebröder, vitalianer, sjöröfvare som under slutet af 14:de och förra hälften af 15:de årh. hade sit tillhåll i de Nordiska farvattnen; de synas hafva fått sitt namn deraf att de, då de under skydd af furstarne och städerna i Mecklenburg först uppträdde i Östersjön, hade till uppgift att med lifsmedel förse Stockholm under dess belägring efter Albrekts nederlag och tillfångatagande 1389. epther thet at wisby slot är komith wt aff konung erikx oc fätalia wärio BSH 3: 8 ( 1449) . \" manga fetalia hiolt han (Erik af Pommern) til sio \" RK 2: 570 . ib 331, 409, 7099, 7104, 7657, 7944 ."],"f":["fätalia . ","fetalie RK 2: 331, 7657, 7944 . ","fetale ib 7099), "]},{"a":"fetalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["proviant, underhåll. \" ther war . . . inghen groff math til fetalningh \" BSH 5: 554 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"feter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["fet. Sdw 2: 1215. fetangöra? (f. fetagöra), göra fet. bildl. härran swarade . . . jnnan til skal iak wara lifgöranids tik liffwandis oc fethme fetagörandhis oc glädhiandis thina siäl (intre te vitu vinficans et sagina latificans et impinguans animam tuam) Mecht 206 . fet, nedsmprd med fett. tvätta thär i thät klädy som feth är PMSr 409."],"f":[]},{"a":"feter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fet. \" aff . . . fetre iordh \" MB 1: 215 . \" olian är fetare än brödhit \" Bir 2: 111 . \" aff fetom köm \" ib 3: 214 . \" jak hawir en fetan kapun \" KL 110 . \" aff feete steek drypa föte drupa \" GO 235 . ib 725 . \" wardher kalen föther \" ib 413 . \" j fetasta istrith \" MB 2: 76 . \" är han (blodet) fäther offuan oppa \" LB 5: 293 . ib 3: 11 . Jfr ful-, kin-feter."],"f":["feeter . ","fäter: -an GO 847 . ","fäther LB 5: 293 ; ","fäth ib 3: 11 ; ","fätha GO 28 . ","föter: föte ib 235 . ","föther ib 413),"]},{"a":"fetgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra fet, göda. samanhänte han gözl at wiinträän fetgiordh (impinguatæ) aff hänne sculdin ey falna Bir 4: (Dikt) 234."],"f":[]},{"a":"fetme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fitme."],"f":[]},{"a":"fetna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fitna."],"f":[]},{"a":"fetthen bölmä","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flädher bölme."],"f":[]},{"a":"fia fiske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr Lidén Ark. f. Nord. Fil. 50: 66 f."],"f":[]},{"a":"fiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiende, särsk. \" ss benäming på djävulen. mange äro ok the fly wer som . . . wredghas ok ängxlas a mothe gudhi som hans owinir ok fyondhe \" MP 5: 147 . \" sighrin är fanghin aff fiondeomen, som är köthith, wärdhin ok diäffwllin \" SpV 584 . aff syndannas bandh, aff flandenom, kyteno oc wärldenne fräls os maria JMÖ 188 . \" ewa throdhe falska flandhen diäfflenom \" ib 67 . Jfr hovudhflande, ävensom fänden. "],"f":["fyondhe MP 5: 147: fiondomen (dat. pl.) SpV 584 ),","*fianda vis","fiende wijss )"]},{"a":"fiandskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiendskap. \" at thola then fintzskap som han matte winna sigher ower \" MB 1: 137 . \" then fiendscapen ouergafwo the \" LfK 242 . \" hwru then stadhen haffde storan fianskap \" Lg 3: 332 . \" för enghin fiänskap ällir falskhet at frokta \" MB 2: 315 . \" til ofridh och fiendzskap \" BSH 5: 53 ( 1505) ."],"f":["fiendscaper . ","fiendzskaper . ","fianskaper . ","fiänskaper . ","fintzskaper )"]},{"a":"fiandskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fienskap. \" han hyolt örlögh ok frontzskap medh konungaenom aff syria landhe \" MP 5: 31 . Troj 48 ."],"f":[]},{"a":"fidhla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiol, violin. \" typanum thet är fidla, j henne äru alla strengä lika ok samuludhande \" J Buddes b 170 . jomffrur, hwilka som lekto j psaltarom: harpom, ffeleom, oc androm sangara anbwdhom JMPs 274."],"f":[]},{"a":"fidhlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["violinspelare. Bir 2: 287, 188 . Gr (Cod. D) 380 . RK 1: (Cod. B, C, D) 3585."],"f":["fydhlare: -a Gr (Cod. D) 389), "]},{"a":"fidhlirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiolspelerska. jumfrur som kallas tympanistrie dei, gudz fidlersker J Buddes b 170."],"f":["-erska )"]},{"a":"fidhradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr Ofidhradher, äfvensom fiädhradher."],"f":[]},{"a":"fifla","b":[],"c":"","d":"","e":[" viola fifla (för fiola? d. v. s. viol(a) Växtförteckn. fr. slutet av 1400-talet hos thm M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7; jfr ib s. 18 ."],"f":[]},{"a":"figurera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebilda. \" hwru iomffru maria aff gambla testamentidh figureras \" Lg 3: 614 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"figurera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebilda, antyda, förteckna, thätta tal som är i c, hwilkidh som war figueradh älla beteknadh j noe arch oc j moisi tabernaculo, oc j salomonis mösnther JMPs 41. - förebilda, beteckna, utmärka. kötzlikit äktaskpa är hälogh sakermenth, hwilkit egnalund är hälgaht, wtan swa at thät märker oc figurerar andelkikit äkteskap JMPs 22."],"f":[]},{"a":"fika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fikon paradiis äple oc fikor MB 1: 401 . Bo 158 . ST 426 . LB 3: 110, 4: 344, 345, 7: 183 . \" nar lybzka bliffua danskom god tha vexer fikan aa hylla rood \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6298. Jfr fikon. "],"f":["fyka: -or LB 3: 110 . ","figher LB 7: 183 ), ","fiko time , ","fiko trä","fikw- MB 1: 407 ), "]},{"a":"fikia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sträfva, fika, vara ifrig, skynda. a äwintyr fikia Iv 1954 . \" fik äpte thz godz som thu kant ekke fortapa \" ST 501 . \" the fikto ey epther rikedoma \" MD (S) 278 . \" haffue wtlendzska hiit myghet ficth \" RK 1: (Yngsta inl. t. Gamla Krön.) s. 195 . hwar fikte for annan. hwat thiänist the matte honum göra Lg 3: 229 . ","2) arbeta, idka näringsfång. the aff twna östhan elffwäne skole fijke oc fare mz them i torssongh baadhe mz näth ok noth oc andre fisketakan i theres fiskewathnom DD 1: 150 ( 1493) . ","3) bearbeta, bruka, begagna. fikia oc fara the for:de watn SD 1: 520 . \" tesom forscreffna godz scall hon styra oc radha, fykia oc fara \" SD NS 1: 266 ( 1403) . dömde iak . . . scipper olaff for:na gottz eegen amundzberghä ath brwka fijkiä oc fara till then tijdh for:de scipper olaff sina penninge egen faar DD 2: 14 ( 1459) . then skattabonde som egher oc fiker thet godz ther han är fulsädhe vpa GS 59 ( 1474) . - refl. fikias, hafva begärelse. tionda (näml. budet) raadhir os ey at fikias aff annars manz goz ällir ärwdhe rikias MD 83 ."],"f":["fikia . ","fykia . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"fikia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["till sin fördel utnyttja ett område, särsk. bruka, jorden Jfr Dalalagen bygg-b. 48: pr, 43: 1. olafver lot met ij mannom omganga huru vilt the skuldo fara ok fykiä, hwilckit melitw for thöm orättilikä hindradhe met en oräta väldhe FMU 1: 392 ( 1384) . - bearbeta, bruka, begagna. som de någre ähr, samme utmakr och engier niutitt och ficat hafwa FMU 1: 498 (1381? nyare avskr.). - refl. fikias, ha begärelse (efter), trakta (efter), stå (efter). med prep. a. hwru the skulu himerikis aff ärffwa oc affla oc ey swa fikias a wärlz godz thz the sik fordärffwa Sv Kyrkobr 9."],"f":[]},{"a":"fikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fiken. begärlig. þän fiken är a pänigen \" Bu 153 . äpter äwyntyr fikn Al 7954 . \" fikin at affa \" Lg 1003 . Jfr arvodhis fikin."],"f":["fikn Al 7954 " i rimslut), "]},{"a":"fikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sträfva, fika. \" äpter land ok städher mon thu fikna \" Al 4278 (i rimslut)."],"f":[]},{"a":"fikon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fikon. for 6 pund fikon gaff jac 8 ortug oc 2 päninga VKJ Bil 283 ( 1466) . - fikonträd. ruminalis . . . fykon GU C 20 s. 532 . 2) fikonartad svulst; hemorrojdalknöl. blandatt medh olio rasrum tåg dödgar thett !UDDA_TECKEN? arsenik) enom siudehom, som kalles fikon, wäxiande i arsenom PMSkr 645 (senare avskr.). "],"f":["fiikon . ","fykon )","*fikona fulder","-fuller )","*fikona gardher , ","*fikona hämtare , ","*fikona klasi , ","*fikona ätare","-ethare )"]},{"a":"fikon","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. (åtminstone i de funna ex. ingen sing.) bära fikon enom ärnita KL 253 . " funnos . . . fikonen all heel när them " ib. " godh fikon " ST 426 . " fwl fikon ib. " ib 422, 489 . MP 1: 232, 2: 186 . MB 2: 343 . LB 3: 171 . fikona trä, ","e":["fikonträ. MP 1: 10, 15, 2: 31 . ST 348 . MB 2: 97 . 271, 343. Lg 3: 460 ."],"f":["fykon MB 2: 343 ; LB 3: 171 ),"]},{"a":"fikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid. \" jag öffwade mig mesth i krii och fich \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 262 (i rimslut). kom iach i hwar mandz fich (i strid med hvar man?) RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6362 (i rimslut)."],"f":[]},{"a":"fikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ävlan, fikande, begär. angir fore sina syndhir ok sin bruth som är j . . . omykle gyri til wärldhinna snikth ok fykth MP 5: 231 . \" giff os j dagh warth daghlikith brödh, som är war likamlikin födha ok bärningh swa fortyäna astundha ok bedhas, vtan syndh ok offmycla fykth ok wärzlika gyri, ath . . . \" ib 232 ."],"f":["fykth )"]},{"a":"fikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sträfvan, ifver, omsorg. hawa vidhr saght . . . alla wärulzlika fikt KS 3 (5, 3) . ib 17 (44, 19). samandragha rikedomana mz alle fikt Bo 66 . \" gömin thz väl mz mykin fikit \" Fr 952 . Al 2731 . Su 224 . \" wi lagdom os alla fikt (all vinn om) at täkkias them \" ib 249 . Jfr kärleks-, väruldsfikt. ","2) fikande, begär, girighet. for þässa hems fikt Bu 152 . \" päninga fikt \" ib 153 . \" þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt (ductus cupiditate muneris) \" ib 514 . Al 2668, 6269 . \" wi hafwom til wärlina änga fikt \" ib 6102 . ","3) förvärf. \" som ga fran gudhi ok til värdhinna fikt \" MP 1: 274 . äpter goz ok fikt hafdhe han hast Al 2944 . - det som förvärfvas, produktion, produkter. landith är mykith riikt aff frukt ok alla handa fikt Al 3696 . \" thu sigher india wara riikt mz mykith goz aff alzkons fikt \" ib 4372 (i dessa båda ex. skulle dock lfikt möjl. kunna fattas ss stående för vikt, se Rydqvist 4: 248)."],"f":["fikit )"]},{"a":"fikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (ivrigt) sträva, vara ärlig. när han (ɔ hästen) äther mädh andhrom fiktar wm ath ätha, löper mädh androm fiktar wm ath wara främsth PMSkr 220 . \" thär aff lättas arbedes folkith j boghenom oc fiktar til ath lyktha en wingard äffter annan \" ib 316 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"fiktas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. sträfva. concari, fiktas GU 4 ."],"f":[]},{"a":"fil","b":[],"c":"","d":"","e":["elefant. \" hwi hafuir fylin swa dighirt diur ey mer än fyra föther \" Bil 349 . sampnar . . . margha starka fila Al 4420 . ib 4124, 4127, 4437, 4443, 4449 o. s. v. ST 524 . MB 2: 172 . Di 81, 92 o. s. v. Jfr elefant. "],"f":["phil: phila ST 524 . ","fil Al 4124, 4127 . ","phiil: phiila MB 2: 172 . ","fill Di 81, 142, 293 . ","fill ib 92, 131 . fyl. -ar),","filsben","filsben . ","filsbeen . ","fiilsbeen )","filsbens stol","filsbens säte","filsbens- Su 103 ), ","filsbens tafla","filsbens taffla )","filsbens trona , "]},{"a":"fil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fil. simirillus, är en sten tilsee som järnrosth ganskans hardher, oc kallas en fiil til all hardh tingh PMskr 490. sangaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . som saager, filar etc. Arnell Brask Bil 26 - bildl. fila ällir hwäs skälinna ägh mz hälgha stwderilsinna fiil, tha faar thu see bäthri oc bäthir, gudz liffwernis biläte SpV 440 . - Jfr iärn-, skut-fil, ävensom fäl."],"f":["fil . ","-ar ) , "]},{"a":"fil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elefant."],"f":["*fila mule , ","*filsbens domstol , "]},{"a":"fil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fl. \" gör j filspaan mz enne fiill \" LB 9: 95 . Jfr fäl."],"f":["fiill )"]},{"a":"fila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fila. \" slog swerdit sunder oc filade thz sidan \" Di 48 . \" files granth järn \" LB 9: l09. Jfr fäla."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fila. \" smirlius . . . kallas en fiil til all hardh tingh thy han ähter oc bither them som filas mädh honom när stena saaghas \" PMSkr 490 . - bildl. nw äru tälghe männene filadhe klare aff alzkona rwsth SpV 588 . fila, genom bearbetning med fil förvandla till filspån. med pe. i. järn filas (för filas) j spaan PMSkr 382 skaffwith äller filat self ib 434 . \" takes theen oc files granth som myöl mädhe enne ärn fiiil ib 510. tak hwith oxa horn oc fila them gran som grannasta myöl mädh enne fil \" ib 521 . - Jfr affila"],"f":[]},{"a":"filben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*filbens graf , ","filbens säte , ","*filbens tron , "]},{"a":"filben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elfenben. Bir 1: 390 . Jfr filsben."],"f":["fiilbeen )"]},{"a":"filit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags ylletyg af violett färg. sorkocium meum de philith SD 4: 82 ( 1328) . \" par uestium filyt \" ib 370 ( 1334) ."],"f":["philith . ","flyt )"]},{"a":"filning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["filspån, rappspån. LB /: 33 (Sdw 2: 1215)."],"f":[]},{"a":"filskning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. fiske, fiskande. fiskning i haui ok i androm watnom KS 42 (109, 45) ."],"f":[]},{"a":"filspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["filspån. \" tak gwl oc gör j filspaan mz enne fiil \" LB 9: 95 . \" läth ther j then filspanen \" ib. \" sila gwllit j filspan \" ib 96 . \" hwarian filspanen lägh j starka ättikio \" ib 109 ."],"f":["-spaan )"]},{"a":"filte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["til filtes (mädh), i luven (på), i handgemäng (med), i strid (med)? konwng menelaus mötthe paridi oc kände graat hwar annan, the wille gerna till fyltes mz hwan annan (et dum ambo se offendere conarent) Troj 153 - liggia til filtes, vara (ngn) til förfång. ed dat. ther fik vlxes vetha tydande . . . hwro somliga wtlänska lågho hans rike til fylles oc haffde en deel bortha aff hans rke (et de quibusdam alijs qui inuaserant terram suam et eam temere deinebant) Troj 297 . Jfr Östergren, Språk och stil 13: 150 f, SAOB art. filtas .o. filta "],"f":["til )"]},{"a":"filte","b":[],"c":"","d":"","e":[" liggie mig oc garden ther til filtis FM 227 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"filter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["filt. \" fek han en filt for xij öre \" Skotteb 366 (1461, Kämn) . cento filther GU C 20 s. 97 . filtratus . . . mz filth lagder eller mz filth täkker (för täkter) ib s. 273 . - Jfr harfilter."],"f":[]},{"a":"filter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårduk, ylleduk, filt. \" distillera wathnith aff mz filtenom \" PM XII . ib XXX, XLII, XLIX, L ."],"f":[]},{"a":"filthatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["filthatt. \" han hade et gulspan for i in filthaat \" RK 2: 8861 ."],"f":[]},{"a":"filtmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["filtmakare. GU C 20 s. 97 ."],"f":["-ore GU C 20 s. 97) , "]},{"a":"fimerstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fimmelstång, skakel. \" et par femer stenger for iiij ort, \" Skotteb 367 (1461, Kämn) ."],"f":["femer stenger) , "]},{"a":"fin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig.","1) fullkomligt el. väl renad, luttrad, fin. \" finth nobel gwldh \" HSH 19: 14 ( 1497) . - i andlig mening: ren, klar. huru skulle thz hiärta gita nalkatz gudz ok himerikis thina fino klarheet (puriatem). ther af iordhzlica thinga thräk oc dräg är smittat Bo 127 . \" taka then renasta fina (mercaissimum) andan \" ib 132 . ","2) klar, glänsande, fin. som een sol the tydzska skina sa varo thera tygh ok harnisk fyna RK 1: (sfgn) s. 191 . een riik braza af gul hängde ther ij fiin Iv 206 (kan föras till 3). ","3) fin, utmärkt, kostbar, ädel, äkta. amatiste ok robine, the klare varo ok öfrith fine Fr 166 . \" saphira ok robina, ther skäre äru ok finä \" Fl 1093 (båda dessa ex. kunna föras till 2). ","4) om personer: förträfflig, utmärkt. een riddar fin Fr 2760 . en iomfrv fagher ok fin Al 2806 . ib 3584, 6610 . af thässom klarasta ok finasta ok dyrasta brwdhgommanom S!SYNS_DÅLIGT? 385. är hon i sit hionalag fijn RK 1: (Albr) s. 211 ."],"f":["fin . ","fyn )"]},{"a":"fina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fena. \" \" alt !SYNS_DÅLIGT? som badhe hafwer finu oc fiäld \" MB 1: 359 fiskin huars finu ok fiäl huassare äru än vdda Bir 2: !SYNS_DÅLIGT? ib 6 ."],"f":["fiunom Bir 2: 6 " för finom !SYNS_DÅLIGT? finnom), "]},{"a":"fina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr stiärtfina."],"f":[]},{"a":"finapärla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äkta perla. margarita, som är swa mykit som en finapärla äller gärsäme Lg 3: 498 . \" jnsänkt mz gul oc dyrom stenom oc fineperlom \" MB 2: 359 . ib 361, 367 . Su 137 . Bo (Cod. B) 345 . \" ärlicastasa finaperlan swa som är himerikis astundan \" KL 331 ."],"f":["-perla . ","fineperla )"]},{"a":"finarpärla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äkta pärla. Mecht 203 . - bildl. heel dyra gudz thiänista möö oc skinande finapärla . . . sancta katerina SvB 422 . \" o min aldra wärdldoghasta frw sancta katherina, swerlikis patron oc skinande finepärla \" ib 424 . "],"f":["*finapärlo korn","finapärla- )"]},{"a":"finger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) finger. \" beet ängen eldar a þem hans fingre \" Bu 55 . \" fingo finggren v brändan ib. !SYNS_DÅLIGT? af hans thry fingher \" Bil 759 . \" fingär fiugur \" SR !SYNS_DÅLIGT? MP 1: 282 . Bo 53, 81, 237 . Bir 1: 127, 200, 2: 134 . 3: 378, 379. ST 329 . Di 1 . \" swäriande i hälghon mädh vpräktom fingrom \" SJ 147 ( 1446) . \" pa minstha ffiugreth (lillfingret) \" LB 2: 62 . - sea genom fingren [jfr Mnt. dor de vinger sén], vara likgiltig el. försumlig. at jach nogen tiid schall see genom fingren ther i FM 594 ( 1513) . - sea mällom fingren mädh. se genom finger med, låtsa sig icke märka, !SYNS_DÅLIGT? passera. ther med skole vij see mellom fingren ath vore suene sälia theris heste när thöm täckis HSH !SYNS_DÅLIGT? 112. ","2) finger, fingersbredd, tum. klokka vm !SYNS_DÅLIGT? besanna marker skal haffwa . . . en fingher meer på längdena än hon är pa breddhena, oc tyokhethen skal wara en fingers tyokheth AS 157 ( 1518) . klokka wm fämtyo hwndrath besana marker wil wara mädhan wm kringh halff adhertande span affwan wm kringh ottha finger meer än the helffthena, oc sex finger bredharen än hon är longh, tyokheten warj fira finger ib. ","3) fingerring. \" Jfr gulfinger. - Jfr þumulfinger. \""],"f":["fingers breþer , ","fingers langer , ","fingers lyte , ","fingers mon . m. fingersbredd, tum. längden i westra ändanom xviij (18) alna oc ij (2) fingers mon oc iɉ (1 1/2) quarter SJ 82 ( 1438) . " lot han hanom vp . . . tomptena . . . xviij (18) alna langa en fingersmon stäckre " ib 84 ( 1438) .","fingra knoe , "]},{"a":"finger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (PM Skr 569, 573, Brasks Kopieb 29 ( 1511) och n. (Mecht 237, GU C 20 s. 175, 562) L. ","adj. fingerslång. \" en cristale fyngers long \" STb 1: 321 ( 1482) ."],"f":["med art. fingritt Mecht 237 . ","fingrin GU C 20 s 175. fingerin ib s. 582), ","*fingers thiokker , "]},{"a":"fingerborgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingerborg. di[gi]tabulum . . . fingerborg GU C 20 s. 186 ."],"f":[]},{"a":"fingerbred","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-bredh . ","fingarbredh ). f.? (SJ !SYNS_DÅLIGT? synes räkneordets neutrala genus vara bestämdt af första sammansättningsdelen) "]},{"a":"fingergul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gullring. \" göra sik ther af fingir gul vppa sin fingir \" Bir 1: 61 . \" han ötogh thz fingirgull aff hans hände \" Fl 793 . KL 40, 83 . Bir 1: 269, 303, 375, 401, 402, 2: 154, 3: 324, 361, 4: 17, 284 . VKR 64, 71 . Fl 541, 789, 1872 . Iv 817, 1925, 2032, 2041 . Fr 877, 1509, 2534, 2577, 3161 . Al 305, 7545 . Va 42, 43, 44 . Su 40, 92, 406, 412 ."],"f":["fingirgull . ","figirguld Bir 4: 284), "]},{"a":"fingerlin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingerring. \" tha han omwendä sith fingerlin och stenin gaff fra sik skin Fredrik ed. Noreen 1067. \" ib 2003, 2193, 2532, 2587, 2919 ( i samtliga belägg i rimslut och svarande till fingerith i hs A)."],"f":[]},{"a":"fingerlin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fingerin. Fr 1016 (i rimslut)."],"f":[]},{"a":"fingerlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fingerlös. i namn: fingerlösz walburgh SSkrb 10 (1501-02)."],"f":[]},{"a":"fingervanter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m fingervante. han haffdhe oc oppa sina wänasta händr finger wanta (chirothecas), swa wäl besprängda, oc mz dyrasta lith ginom stunghna, at . . . Mecht 339 ."],"f":[]},{"a":"fingervanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingervante. \" i besprängdom fingher wantom \" Su 151 ."],"f":[]},{"a":"fingran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingerring. clipocia (för clipecia) . . . fingram (för fingran) GU C 20 s. 117 . (han) satte henne dyr fingran a händer Prosadikter (Sju vise mäst) 165 . \" riddarins fingran likadhis hans husfru fingran ib. - Jfr gulfingran. \""],"f":[]},{"a":"fingran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingerring. \" hwa thz fingranit bar a sinne hand \" ST 329 . \" thz andra fingranit ib. Jfr gulfingran. \""],"f":[]},{"a":"fingrini","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr gulfingrini."],"f":[]},{"a":"fingrini","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingerring. \" hwilkin thz fingrinit bar a sinne hand \" ST 329 . Jfr gulfingrini."],"f":[]},{"a":"finke el. finker m.","b":[],"c":"","d":"","e":["eg. lfink, småfågel. - pl. plokkadhe finkar (finker) [Mnt. geplucte vinken Schiller-Lübben V, 256; jfr Dan. Plukkefinker, Sv. dial. finker], en rätt av fint sönderhackade köttstycken (i sht »rester»). til affthonen groffnath sylta med miölk eller plocccada fincher Brasks Matordn 6 . "],"f":["*finka fängare","fynkefengare )"]},{"a":"finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) finna, kommo til hionlagx ffinnis ey j waro closterbook Hel män 277. om han ffik nokor barn med henne thet ffinnis hwariiens ib 278 . Jfr Sdw 2: 1216. "],"f":["fynna . ","fintz . ","finnes PMSkr 475 . ","ffinni Hel män 277, 278,),","finna for , bestämma, ålägga, förelägga. then reth wort mik fvnnen fore mot laghen Arfstv 45 ( 1461) . her twre thuresson gik then edh medh xij riddara ok swena som the finna honom fore ib 47 ( 1461) . Jfr forfinna. ","*finna upa , "]},{"a":"finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) finna, hitta. \" findar gul \" Bu 19 þa var hans howoþ funnet ib 52 . \" genast findir thu en grönan wägh \" Lg 90 . \" fäghin är hans som fyrme ok findher han fikh (för fiskh) a diska \" GO 105 . \" gingo the andra vägha at leta. ok spordho äptir honom i bland thera vini oc frändir. ok for thy at the han äkke funno. ängxladhis modhorin \" Bo 27 . \" hwat lhan ther fant thz loth han byta \" RK 2: 1941 . - med prep. a (up a). träffa på. swa frampt iak finder a eth waad RK 1: 2300 . fan jak wppa watn aadhrona Lg 823 . \" han foor finna ij thenna skogh a awintyr \" Fr 1332 . \" the villo finna vppa iudha konungin \" Bo 4 . ib 26 .","2) finna, uppfinna, hitta på, uttänka saloghar maþar fan ängen anzsuar Bu 21 . \" han fan ok scref af himmum ok himna gange ok thera naturlikum craptum ok gangum \" Bil 382 . \" zerces han fan thetta spil \" MD (S) 207 . \" konungen fan swa manga funder \" RK 2: 2770 . \" then bäste ath (för eth) goth raadh fan \" ib 3: 1903 .","3) finna, erfara, märka. fan sik vara samastaþ ensamna Bu 12 . \" swa som the finna som hawa litadhan ögxsten \" MB 1: 80 . \" swa som iak haffuer hört swa haffwer iak funnit \" Su 92 . \" hon vilde ey lata thz op a sik finna \" Iv 1150 . - med prep. til. märka, blifva varse, se till. swa at han änkte til hans fan Fr 913 . ST 36 .","4) finna, befinna (något brottsligt el. otillåtet). sköflös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" fundz thz med nachrom androm \" SO 31 . - befinna, ertappa, beträda. at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa SD 5: 606 ( 1346) . huilken suen eller läriunge fins sijnom husbondha otroen So 49. alle jwdzska qwinnor som fwnnos at kring om sjära theris söner MB 2: 222 . \" hwilken ther moth bryther hängis op j en galgha strax han bliffwer fwmmem \" PM 21 . ib 29 . \" forsumer samma broder sick ther vtj oc findz mz schäl \" SO 158 . \" wardher han ther mz funnin \" ib 66 . ib 110, 161, 197, 198, 205, 298 . ","5) döma, afgöra, bestämma. wart henne ther fonnit for rättä (to rechte vnden) at hon skulde brennäs Va 35 . \" hwat the siäx funno thöm for minne eller for rät \" SJ 36 ( 1426) funno for rätto ib 83 ( 1441) . ib 128 ( 1444). är funnith ok stadhgath fore een reth i smidha embethet SO 71 . ","1) finnas, förekomma. \" þe þingh . . . som eigh finnas ii biblia scriueth \" Bu 6 . Bir 1: 386 . ","2) finna hvarandra, träffas. skulu a hwario are töswar finnas at minsto SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" the hafdho funniz ther badhe \" Iv 1658 . \" thär funnos the bröder bade \" RK 1: 3674 . ib 2: 6365. Al 777 . Di 5, 40, 85, 224 .","1) upptäcka, märka. \" ther kunde engen finna pa hwat tydende han fangit hade \" Di 10 . ","2) finna på, uppfinna, uttänka. fan jak aa thessa snille MD (S) 218 . - Jfr a finna. "],"f":["fynna . ","fant RK 2: 1941 . ","funno . ","findz . ","fyndz . ","fantzs . ","funnos . ","supin . ","funniz ) , ","finna sik , infinna sig, samlas. j iunefruhafu the sich funno RK 2: 1765 . ib 2276 . - refl. finnas, ","finna a","-pa )","finna for , ","finna i gen , ","finnas til , finnas till. thera lika fantzs äy j wärildena till Di 41 . - Jfr ater-, be-, saman-, up-, upa-, äptir-finna."]},{"a":"finna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bonde i schakspel. förstaa huat finnor tekna aa taflit gaa MD (S) 202 . ib l281. nw är sakt aff tridhia finna aff then fierda wil jak beginna ib 306 . Jfr ib 522 ."],"f":[]},{"a":"finnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfinnare. \" han är lyghninna fadhir oc finnare \" Bir 2: 77 . Jfr upfinnare."],"f":[]},{"a":"finnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upafinnare."],"f":[]},{"a":"finne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Finne. ss tillnamn. magni finnæ SD 4: 610 ( 1338) . \" olaff finne \" ib NS 1: 152 ( 1402). benct olafson finne SJ 155 ( 1447) . \" sten finn \" BSH 5: 462 ( 1511) . - pl. Finnar. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284, 285. Jfr nordh-, sudherfinnar."],"f":[]},{"a":"finne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" niels fynne \" STb 1: 381 ( 1482) . "],"f":["fynne . ","*finna smiör"]},{"a":"finneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ofinneliker."],"f":[]},{"a":"finnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? Jfr upfinnilse."],"f":[]},{"a":"finnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfra ater-, u-finnirska."],"f":[]},{"a":"finska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" margit fynska \" SSkb 23 (1501-02). STb 3: 402 ( 1498) ."],"f":["fynska SSkb 23 (1501-92) ), "]},{"a":"finsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Finsk. RK 1 . (Yngre red. af LRK) s. 285. BSH 5: 249 ( 1508) . \" ij fyndzske täghen \" FM 76 (1483, daniserande). fynske gedder ib 236 ( 1505) . j fyntzske skeren ib 450 ( 1510) ."],"f":["fynsker . ","fyntzsker . ","fyndzsker )"]},{"a":"finsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["finsk. Sdw 2: 1216. i skip pund fintzska gäldher VKJ Bil 283 ( 1406) . äro her i clostriid LIII systra som sionga kwnno, och theres saanger gaar som thet vor finzska visor Troil 5: 319 ( 1515) . - finsk, i överensstämmelse med finskt sätt att räkna (mått, vikt och värde). fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark äpter swensko tall oc ey finzko FMU 1: 370 (1378, gam. avskr.) . \" vii pundalandh akder jordh finzk \" ib 382 ( 1381) . \" eth pund rogh finst \" Svartb 173 ( 1380) . \" trighia pundaland finst ib. jtem faar clokkaren sarliga aff sytzlamannen först ena finska lästh rogh gambla räntha oc ytermere iiij pund rog finska j een forbätringh pa nya \" ÅK 63 ."],"f":["finzker . ","finzsker . ","fintzsker . ","finst Svartb 173 ( 1380) ),"]},{"a":"finster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fenster."],"f":[]},{"a":"finster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fenster."],"f":[]},{"a":"fioghortan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiughurtan."],"f":[]},{"a":"fiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? viol, viola. Se Sdw 2: 1216."],"f":[]},{"a":"fiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" lenea oc fiöll GU C 20 s. 591 . Jfr baku-, bly-, slängafiol."],"f":["fiöl . ","fiöll GU C 20 s. 521 . ","fiäll MP 3: 490 . pl. -ar),","regula"]},{"a":"fiol","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se falla."],"f":[]},{"a":"fiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräda, planka. \" \" bordhit var floghirsint, tho af flerom fiölom \" Bo 171 . Bil 871 . MB 1: 490 . \" skipit löstis alt syndher ok wi fiutum ifuer eno fiäl \" Bil 351 . \" torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom \" KS 86 (210, 94) . Jfr bro-, broa-, trä-fiol."],"f":[]},{"a":"fiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["viol, viola. \" the smaa brune fioler (d. v. s. viola odorata Lin.), som vexa vider iorden \" LB 7: 214 . Jfr ib 3: 63, 64 . "],"f":["fioler LB 7: 214 ), ","fiola bladh","fiole- )","fiola blomster , ","fiola rot , "]},{"a":"fiola","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fifla."],"f":[]},{"a":"fiolbrun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["violett. \" en fiolbrun silkes borda \" FMU 4: 341 (1470, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"fiolvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dekokt af viola. rosen wathn oc fiol LB 9: 117 ."],"f":[]},{"a":"fiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["endast i det adv. uttrycket: i fiordh, i fjor, i fjol, under förra året. swa godh är een wsk i aar som twa i fiordh GO 449 . \" i fiörd var her aldra hardeste pestilencia \" FH 6: 94 ( 1496) . \" om helga kors dagh exaltaccionis i fiörd \" ib. \" jach weth hwilken winther jach haffde i fiordh \" BSH 5: 115 ( 1506) . \" i fiordh ath aar \" ib 226 ( 1507) . \" sa i aar som i fiordh \" ib 147 ( 1507) . bade i fiördh och i aar HSH 22: 52 ( 1493) . \" sidhan som iak vare ner edher värdoghet (i) fior swa aars \" FM 346 ( 1507) . \" i fiordh sommar \" BSH 5: 283 ( 1508) . PM LXVI ."],"f":["fior . ","fiördh . ","fiörd .),"]},{"a":"fiordhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjorår. \" koma hälghe dagha nw oppa annan wiku daghin oc a annan komo the i fiordh aar \" MB 1: 63 ."],"f":["fiordh aar )"]},{"a":"fiordher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjord, fjärd. \" i sht i ortnamn. i en fiärdh som heter bomilfiärd \" PK 238 . vppo rogöfiärdh RK 2: 1923 . \" cum insulis et aquis dictis jnfiordhe \" SD 4: 435 ( 1335) ."],"f":["fiärdher )"]},{"a":"fiordher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjord, fjärd. fiärden vthan före skola the alle bruka FMU 3: 451 (1448, nyare avskr.) ."],"f":["fiärdher )"]},{"a":"fiordhgamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fforgammal, ffjolgammal, från fjolåret, från i fjor. niels ibidem 3 narc for 3 pund smör oc 1/2 marc för 1/2 pund fiordagamlt (ɔ för 1/2 pund smör, som utgör resterande del av fjolårets arrende) VKJ 443 (466) ."],"f":[]},{"a":"fiorlästing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fiorpe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiärpe."],"f":[]},{"a":"fiorpunger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiärpunger."],"f":[]},{"a":"fiortan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiughurtan."],"f":[]},{"a":"fiortan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiughurtan."],"f":[]},{"a":"fira","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva vika för. med dat. engen ville androm fyra MD 314 . \" the skulle mick alle fyre och tiäna \" RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. A) 6166."],"f":["fyra )"]},{"a":"firi arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"firi giälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["-gälda )"]},{"a":"firi hugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"firi liggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"firi näma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"firi vraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"firi äria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"firir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for. firi- ss första sammansättningsled, se for-, fore-."],"f":["firi . ","fyrir . ","fyri )"]},{"a":"firistiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"firmament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["firmament, (himmelens) fäste. swa som solen i hymelsens firmamente sither oc stadhfäst är Lg 3: 627 ."],"f":[]},{"a":"firmament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["firmament, himlafäste. firmamenttit, thz är hymblana tilbudha hans handa gärnigh JMÖ 178 ."],"f":[]},{"a":"firnar orp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["firnarvärk , "]},{"a":"fis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["peditum. GO 96 ."],"f":["fiis )"]},{"a":"fisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fisa. \" repedere idest iterum suppedere visa (för fisa) quod ornato loqui volentes dicunt draga lösnärdh \" GU C 20 s. 494 ."],"f":[]},{"a":"fiska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiskia."],"f":[]},{"a":"fiskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskare, person som har till yrke att (för egen el. annans räkning) driva fiske. \" stadzins fiskara mugho fri ok ohinradhe fiskia i allom crononna oc rikesins almennings watnom Urk Shist I. 4 (1436). tha thyker oss äptirscriffna ärffuodhis folk oc ämbitzmän widhertorfftelike wara . . . fyre daghlike fiskara til conuenten etc SVkl E 161. ib. thet omak, som landbone hafwer wm wintrin for clostersens fiskara skuld \" VKJ 268 ( 1417) . ib 62 (c. 1500) . kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embitzmen giffwa mögelik köp epther tidana STb 1: 438 (1460, burspr.). PMSkr 125 . \" ffiscarana til lincöpingx gard, the i roxen fisca skulu 'arnell Brask Biᴵ 28. \" ib 7, 29 . - ss tillnamn. hustrv mettha anders fiskare hustrv HLG 1: 69 (1456). ib. ib 75 ( 1470) . STb 1: 16 (1475), 84 (1476), 186 (1478). SJ 2: 81 (1482), 122 (1488). SSkb 3 (1501-02), 19 (1501-02). HLG 3: 16 (1521), 19 (1522 etc. "],"f":["fiskjare FMU 3: 56 ( 1433?)","*fiskara bater","fiskaer- )","*fiskare dränger , ","*fiskara husfru","fiskere hwstru )","fiskara kätil (fiskare ketill), ","*fiskara son , ","*fiskara sven , ","*fiskara thorp","fiskart )"]},{"a":"fiskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskare. \" \" Bil 108, 16 . Bo 57, 174, 175 . "],"f":["fiskara läghe","fiskare- )","fiskeläge RK 1: (LRK) s. 220 ."]},{"a":"fiske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["fiskis vatn , "]},{"a":"fiske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fiske, fiskfångst. han for i fiske Bil 307 . \" liggia till fiskes \" SO 220 . \" ibland then allmoge ther stadder war och j fiskie lågo \" ib 298 . ","2) fiske, ställe hvarest fiske idkas. hafwer hampn och bodh j fiske ståndande SO 303 . \" komma på fiskiett \" ib. \" som fiskiet ägher ib 307. - Jfra ala-, fla-, for-, konungs-, kroka-, kul-, laxa-, stral-, strömings-fiske. \""],"f":["fiskie )","fiskia garper","fiskiägarther )","fiskia hus , ","fiskis vatn","fisches watn )","fiskis ör , "]},{"a":"fiske iärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järn som i skatt utbetalas st. f. fisk. BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"f":[]},{"a":"fiske nät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisknät ffor olagha fyske neth FM 280 ( 1506) ."],"f":["fyske neth )"]},{"a":"fiske varp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskeplats, ställe hvarest man utkastar not. her tiil liggia godh fiiske warp i vänir BGD 2: 225 ."],"f":[]},{"a":"fiske vatne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fiskevatn. BtFH 1: 218 ( 1507) (Sdw 2: 1344)."],"f":[]},{"a":"fiske värk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["fiski- )"]},{"a":"fiskebodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskebod, hydda uppförd för att af fiskare bebos under fisketiden. tiälda höghtidher, oc thera hwsa, som män magho föra mz sik om landin, swa som fiskebodher MB 1: 498 . SO 293 ."],"f":[]},{"a":"fiskebudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fiskebuds pänningar , "]},{"a":"fiskebäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäck vari fiske kan bedrivas. Gadolin Pants 272 ( 1368) . \" till boxsiö ligger i fiskebäk \" VKJ 171 (c. 1500)."],"f":["fiske- Gadolin Pants 272 ( 1368)"]},{"a":"fiskedamber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiska damber."],"f":[]},{"a":"fiskefang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fångande af fisk, fiske. FH 1: 31 (1455, gammal afskr.)."],"f":["-fongh )"]},{"a":"fiskegarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskegrund. \" fiskia på rätta fiskiegrundh \" SO 290 . \" fiskia widh konungz fiskegrundh \" ib 298 . ib 291, 303 ."],"f":["fiskie- )"]},{"a":"fiskehampn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hamn hvarest fiske idkas. SO 295 ."],"f":["fiskie- )"]},{"a":"fiskehus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiska hus."],"f":[]},{"a":"fiskeleker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiskleker."],"f":[]},{"a":"fiskeleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisklek, fiskens samling vid stränderna el. på grunda ställen under lektiden. tha fiskelekin är om waren FH 4: 16 ( 1451) . SO 300 . "],"f":["-leeker: -leek SO 300 . fiskeleker L.),","fiskeleks time","fiskelekis- )"]},{"a":"fiskeleker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiskeleker."],"f":[]},{"a":"fiskeläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskläge. SO 292, 295, 297 . VAH 24: 324 ( 1473) . Jfr fiska läghe."],"f":["fiskeleie: -et VAH 24: 324 ( 1473)), "]},{"a":"fiskemaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskmåse. \" swa som fiskemakan seande fiskin j watneno skodhar diupit ther han gar ok aktar bölghiona \" Bir 1: 213 . \" storka oc hornwipa, wuer oc fiske maka \" MB 1: 359 ."],"f":[]},{"a":"fiskeman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskare. \" SD 5: 587 (1346, gammal afskr.). \""],"f":[]},{"a":"fiskeman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskare. Prosadikter (Sju vise mäst) 168 ."],"f":["fyske- )"]},{"a":"fiskemes","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -parker, se fiskames, -parker."],"f":[]},{"a":"fiskeos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åmyning hvari fiske idkas. hawer jak vnt henne . . . en attundaloth innan fiskeoosith SD NS 1: 170 ( 1402) . \" then fornempde attundloth i fiskeosith ib. \""],"f":[]},{"a":"fisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisk. \" i swadant vatn swadana fiska \" HSH 14: 25 (1525, Brask). - koll. affradith är ith hwndra fisk VKJ 151 ( 1447) . han legies for 200 fisk vm aaredh ib. tha räntar hna 50 fisk ib. Jfr bagga-, berger-, flak-, flat-, haf-, hval-, klova-, mat-, mun-, saltavatns-, skal-, sma-, spik-, spit-, steke-, stek-, stok-, storen-, tionda-, thör-, viborgs-fisker. "],"f":["fiskomon MP 4: 194 ) , ","*fiska bäkker , se fiskebäkker. ","*fiska damber","fiske- )","fiska fiäl , ","*fiska frätare , ","fiska fänge , ","*fiska gel","-geell )","*fiska hus","fiske- )","*fiska karse","fyska- )","*fiska kiäpte","fiska leker , ss fiskleker. ","*fiska maghi , ","*fiska mes","fiske- . ","-mees )","*fiska nät , ","*fiska pakkare","fiske- . ","fiskie- ) ST Ämb 238 (1544)), ","*fiska parker","fiske- )","*fiska saltlaki , ","fiska skal , ","*fiska spordher","fyska spol )","*fiska sumper , ","*fiska torgh , ","*fiska trä , ","*fiska tunna","med art. tunnnaner STb 1: 424 (1459, burspr)),","*fiska vräkare","fiske- . ","-vrakare )"]},{"a":"fisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fisk. \" han tok w fiske tolpänigh \" Bu 100. \" taka fiska \" KL 12 . \" thz första han katadhe vt sin krok tha fik lhan en storan fisk ib. \" ib 13 . Bo 240 . Lg 546, 3: 9, 10, 301, 302 . \" i slike watne äru tholka fiska \" GO 978 . \" ätin the fiska oc hwitan maat \" Bir 4: 15 . \" färska ällir salte fiska \" ib 5: 32 . \" tw pund skarpa fisca \" SD NS 1: 656 ( 1407) . - koll. han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä þaa fisken gaar vpp ok swa lenge vm hösten. þaa vatneth er mykith ok fiksen gar vpp FH 3: 4 ( 1352) . ib 4: 15 ( 1451), 16. SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). äta fisk oc hwitan maat Bir 4: 15 . VKR 17, 62 . fäghin är han som fyrme ok findher han fikh (för fiskh) a diska GO 105 . \" tw stykke fisk \" Bir 5: 31 . tw stykke färskan fisk ib 32 . \" eet stykke stekan fisk \" Bo 234 . \" ii pund fiisk \" RK 3: 4179 . ","2) ?iiij (4) lösa järn bultar, item xi (11) lösa fyskar, item 1 fangabult BSH 5: 506 ( 1512) . - Jfr arbeidis-, bnären-, flat-, horn-, hval-, skal-, skarp-, skat-, sma-, spit-, stok-fisker."],"f":["fysker Lg 3: 301 ; ","-ar BSH 5: 5067 ( 1512) . ","fiisker: fiisk RK 3: 4179. ","-ar ) , ","fiska bater","fiska ben , ","fiska dike , ","fiska drät , ","fiska fiäl , ","fiska fänge","fiske- )","fiska hovudh","hwffwd LB 7: 265 ), ","fiska kyn","-kön )","fiska lim , ","fiska liver","-leffwer: leffrenas PM XXXVIII ), ","fiska läghe , ","fiska skal , ","fiska slagh , ","fiska sudh","fiska thiuver , "]},{"a":"fiskeredhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskredskap. \" tydke hansson loth kasta hennis fyskerdhe vppa landet STb 1: 373 (1482). \""],"f":["fyske- )"]},{"a":"fiskeredhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskredskap. äv. koll. strömeth oc andre olag ffiske redskapa som the ploega brwka j mothala sa HSH 14: 71 (återvinning av urk. fr. 1479). ib. östninga oc tener oc ingen annen fiske reskap ib 68 (1525, Brask) . \" holle ferdigan allan fiskeredhskap Arnell Brask Biᴵ 28. \""],"f":["-reskap )"]},{"a":"fiskeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fiske, fiskfångst. \" lågo i fiskeriet \" SO 289 . \" är jach nw pa idhre reyse til norrebutn paa idherth fiskrij \" FM 267 ( 1505) . ","2) fiske, fiskeri, ställe hvarest fiske idkas. SD 5: 699 (1347, gammal afskr.). ib NS 1: 137 ( 1402), 138, 327 ( 1404), 464 ( 1405), 2: 309 ( 1410). the som föra ööl till fiskerijdh eller fiskilägie SO 295 . - Jfr almänninga-, laxafiskeri."],"f":["fiskrii SD NS 1: 464 ( 1405) . fiskrij),"]},{"a":"fiskeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) fiske, fiskfångst, fiskeri. thet (ɔ: silbatorp) haffuer rättaren tiil fiskeri för sina mödha VKJ 109 (c. 1500). 2) plats där fiske kan bedrivas, fiskevatten, fiske. tesse försriffna ärlighe oc godha män haffde seeth ok syneth thet fiskeridhet som biscopen ok bodebek om thrette Svartb 457 ( 1465) . JTb 52 ( 1458) ."],"f":["fiskri JTb 52 ( 1458)"]},{"a":"fiskerihamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fiskerihamna rätter","fischerijhampnrarätt )"]},{"a":"fiskesior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjö hvari är fiske. Bir 3: 245. RK 1: 218, 1180, 1965, (Ny början af Gamla Krön.) s. 164."],"f":["fiskasio (ack.) RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164), "]},{"a":"fiskeskär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskeskär, skär hvarest fiske idkas. SO 295, 303, 304, 306 ."],"f":[]},{"a":"fiskestrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskestrand, strand hvarest fiske idkas. ss ortnamn. nordhan fiskestrand SJ 40 (1427?). ib 48 ( 1430) o. s. v. vtmedher fiskestranden ib 144 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"fisketakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? n.? fiskredskap. fijke oc fare . . . baadhe mz näth ok noth oc andre fisketakan DD 1: 150 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"fiskething","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ting som hålles vid tiden för fisket (i Juni el. Juli). ipso die sancti jacobi apostoli tå war fiskie ting i theinila BtFH 1: 96 ( 1458, nyare afskr.) . \" feria quinta proxima post festum beatæ margaretæ virginis, tå war fisk tingh i elemä \" ib 120 (1460, nyare afskr.). vigilia s. olai, tå war fisketingh i elimä sochnn ib (1461, nyare afskr.). ib 29 (1459, nyare afskr.), 86 (1459, 1465, nyare afskr.), 94 (1445, nyare afskr.), 115 (1465, nyare afskr.)."],"f":["fiskie ting . fisk tingh),"]},{"a":"fisketol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskreskap. \" TB 79. \""],"f":["fisketoll )"]},{"a":"fisketorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisktorg. ss ortnamn. \" widh fisketörghit \" SJ 150 ( 1446) ."],"f":["-törgh )"]},{"a":"fisketygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fisketol. SO 296 ."],"f":["fiskeietyg )"]},{"a":"fiskevarp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskeplats, ställe där man utkastar not. thär ligger 1 torp till oc kallas vgghaboda meth fiskevarpom oc annat got VKJ 100 (c. 1500). ib 213 ."],"f":[]},{"a":"fiskevatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskevatten."],"f":[]},{"a":"fiskevatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskevatten, vatten hvarest fiske idkas. all var goþz . . . med alla goþännä landboum. qwärnum oc qwärnästaþum, scoghum oc fiskewatnom SD 5: 562 ( 1346) . ib 4: 389 (1334?), 1: 92 (öfvers. fr. 1440). FH 3: 5 ( 1353), 10 ( 1382), 4: 3 ( 1420). SD NS 1: 10 ( 1401) o. s. v. Bil 844 . VKR 31 ."],"f":["fiskiuatn FH 3: 5 ( 1353) . fiska wathn: fiska wathnom SD 1: 92 (öfvers. fr. 1440). fiskawatn ib NS 1: 203 ( 1403) . ","fisskawatin FH 4: 3 ( 1420) . " fiskä watin ib. fiskiowatn " SD NS 1: 73 ( 1401), 2: 377 ( 1411). fiskäwan ib 45 ( 1408) . ","fisskewanth ib 82 ( 1409)), "]},{"a":"fiskevärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fast fiskredskap. til swndby ligger en aa . . . thär ärw godha fiskawercha VKJ 254 ( 1447) ."],"f":["fiska- VKJ 254 ( 1447)"]},{"a":"fiskevärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. inrättning i vatten till fisks fångande. at jak undt och gifwit hafwer . . . mina fiskewärkia SD NS 2: 91 (1409, nyarea afskr.). af hender jak mik . . . ström och fiskewärka ib."],"f":[]},{"a":"fiskevärkestadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe där fast fiskredskap är anbragt. niidhantorp i aanne, en gamblan fiskawärka stadh VKJ 41 ( 1487) ."],"f":["fiskawärka- VKJ 41 ( 1447) ), "]},{"a":"fiskhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fiska hus. Se Sdw 2: 1216."],"f":[]},{"a":"fiskia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fyskia PMSkr 686 (senare avskr.) . part. pret. n. fiskiath SDNS 3: 198 (1416)), och fiska (MP 4: 118, 119. impf. fiskedes Svartb 363 ( 1438) . des epter laxen vthan met näth ok noth til thäss bethe benktsson . . . bygde ther en laxamiärdher Svartb 363 ( 1438) . - bildl. här epter skal thu fiska siäla til hymmerikis MP 4: 119 . - lura på, lägga an på. månge predikare i kyrkione fyskia huru the kunne få herrenäs ynnesth (ancupantes pricipis et aulocorum fauorem) PMSkr 686 (senare avskr.)."]},{"a":"fiskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiske, fiskeställe. Se Sdw 2: 1216."],"f":[]},{"a":"fiskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fiska. \" foor han vt at fiskia \" KL 12 . \" kalladhe han them af skipino nar the fiskadho \" Bo 57 . ib 239 . ST 2 . SO 290, 298, 300, 303, 305 ."],"f":["-ar SO 305, -adhe),"]},{"a":"fiskleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisklek, fiskarnas lektid. FMU 4: 385 (1473, avskr.) . \" bade i fiskelekom ok annen tiid om arid Uppl Lagmandsomb 80 (1493). thaa fiskaleken är wthe \" Arnell Brask Biᴵ 28."],"f":[]},{"a":"fiskthing","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiske thing."],"f":[]},{"a":"fiskvräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fiska vräkare, ST Ämb 47 (1449), 53 (1452)."],"f":["-wrakare )"]},{"a":"fissen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg, vij (7) alna engilst fyzen SJ2: 228 (1493). vij (7) alne engilsk ffyzen ib. ib 230 ( 1493) . STb 3: 66 ( 1493) . ib 67 (1493)."],"f":["fis(s)zen SJ 2: 230 (1493), STb 3: 67 (1493). fyszen SJ 2: 228 ( 1493) . fysen STb 3: 66 (1493)),"]},{"a":"fistel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fistel, pipsår. \" ena handha siwka som heter fisterl \" LB 7: 128 . \" fanger man fistel i ögath \" ib 207 . \" for fiistel oc kräffwäte \" ib 294 . \" om man haffuir gambla bolda som altiid rynna oc kwnna ey läkyas, tom kallar man fiistel \" ib. \" gör plaster oppo fistelen, er han vtan til ta läker ted honum \" ib 295 . ib 232, 233, 296 ."],"f":["fiistel )"]},{"a":"fit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sidländ jordsträckning vid vatten i ortnamn. in villa mysinge, parochia fitium SD 4: 130 ( 1329) . \" ad dicte capelle augmentacionem fythiæstadha contulit \" ib 5: 417 (1345, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"fiti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fitma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["feth, blifva fet, frodas. \" vm han (dadelstenen) sätz ok plantas j feta iordh tha fetmar han ok wardhir fetirBir 1: 132. \" \" skal winith ther aff fitma ällir gödhas \" ib 4: 6 . \" fructin monas oc fitma \" MP 2: 106 . \" gudhlik siäl fetma ok fructsamas af dröfwilsom \" Su 443 . - refl. fitmas, = fitma. Bir 1: 132 . MP 2: 243 . \" fetmadhes siälen i gudelikom bönom \" Lg 3: 403 ."],"f":["fetma . "]},{"a":"fitme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fetma, fett. \" af talgh älla fitma \" MP 2: 243 . \" nw är engin eldir hetare än then som vp tändis mz nakrom fitma \" Bir 1: 197 . ib 286, 2: 16, 59, 209, 4: 5, 108 . MB 2: 97 . LB 3: 57, 58, 7: 293 . PM 5 . ","2) fetma, egenskap att vara fet. thz land war aff fetma söt Al 4047 . MP 1: 83 . theknar thz annat hwart koma skoland spitelsko eller omykin fätma LB 5: 293 . \" fätman wardher aff blodzens bränning ib. \""],"f":["fythme: -a MB 2: 97 . ","fetme . ","fethme PM 5 . ","fätme . ","fätma )"]},{"a":"fitna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v fetna, bli fet; gödas. vänth om stubben tha skoret är tha fetna iorden Brasks Cal 271."],"f":["fetna )"]},{"a":"fitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fetna, blifva fet; frodas. triifs oc fetnar gudeliken siäl om dröffuilse, swa som roser oc lilior the fetna aff himmelsens dagh Su 175 . - svälla? ingiutz nadhin, brystit fitnar (pinguescit). ok milhetzsins inflytilse opfyllir inäluen Bo 102 ."],"f":["fetna . ","-ar )"]},{"a":"fitte foghat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["persom som å sin stads vägnar hade att tillse upprätthållandet av lag och ordning på det strandområde (fit, Mnt. vitte) vid Skanör och Falsterbo, som upplåtits åt stadens folk under fiske och marknadstiden Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 207. jacob ib fitte fugot d:t ij öre Skotteb 248 (1466-67)."],"f":["-fugot )"]},{"a":"fiughirskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fiughurkluva","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["som kan klyfvas i fyra delar. hugger man eek fwghurkliffua (i hds. ändrat till kleffua) swa ath nauar stander a skidbe huario TB 76 . hogger man eek fygher klowa GS 25 ( 1369) ."],"f":["fygher klowa? -klower? flwghurkliffua? -kliffuer?),"]},{"a":"fiughurlitadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrfärgad. MB 1: 489 . Jfr fyralitadher."],"f":[]},{"a":"fiughurslinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrkantig. hon (arken) skal wara fiwhurslind MB 1: 168 . bordhit var fioghir slint Bo 171 . Jfr fyraslinder, fyraslinadher, fyraslindotter."],"f":["fioghir slinder )"]},{"a":"fiughurslinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrsidig, fyrkantig. läto the byggia hws flwghorslint Prosadikter (Sju vise mäst B) 176 ."],"f":[]},{"a":"fiughurtan","b":["nl"],"c":"räkneord.","d":"","e":["fjorton. \" hänna daghar cumbar fiughartan natom for michials mässo \" Bu 512 . \" af vnge kono ok väne ok väl borne ok fighurtan manþom nygipte ib 520. fighurtan bilda \" KL 53 ."],"f":["fiughartan . ","fiughertan SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","fyoghortaan ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","fyoghortaan ib 376 . ","fyoghärtan ib 638 ( 1347) . ","fyoghärtaan ib. ","fyoghertan ib. ","fioghiortan KL 299 . ","fioghirtan SD NS 1: 371 ( 1404) . ","fiurtan Bu 12: KL 111 . ","fiortan SD NS 1: 52 ( 1401); Iv 616 ; Al 9713 . ","fiorton SJ 161 ( 1447) . ","fortan ST 222 ),"]},{"a":"fiughurtan","b":[],"c":"","d":"","e":[" . fiogorton SDNS 3: 54 (1415). fiortan- Gadolin Pants 269 ( 1364) ), räkneord. L. fjorton. fiortannäter epther pascha Gadolin Pants 269 ( 1364) ."],"f":["fioghurtan Rydberg Tr 2: 270 ( 1359)"]},{"a":"fiughurtande","b":["nl"],"c":"räkneord.","d":"","e":[" L. Jfr halfiughartande."],"f":[]},{"a":"fiughurtande","b":["nl"],"c":"räkneord.","d":"","e":["fjortonde. \" fiughartande daghir \" KL 174 . \" äre thässe ordh sancti augustini fiortanda bokinne de ciuitate dei \" MB 1: 111 . \" oppa the fiortanda bladheno \" VKR 56 ."],"f":["fyghurtandi L. "]},{"a":"fiuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara hastigt i luften. han fök fiärran som rökir j wädher Bil 447 . sa han mykla mwld fwka ij wädhre KL 295 ."],"f":["fök ) , "]},{"a":"fiuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara hastigt i luften, fyka. som mulden fiuker fför wederet SvT 29 . - Jfr bortiluka."],"f":[]},{"a":"fiuratighi","b":["nl"],"c":"räkneord.","d":"","e":["fyrtio. \" fyritighi män a eno skipi foro tel andream \" Bu 137 . \" firitighi munka ok hundradha \" KL 104 . fyratighi markar SD 6: 181 ( 1350) . \" fyretighi aar \" MB 1: 324 . \" innan fyratig sex aar \" SD NS 2: 191 (1409, gammal afskr.)."],"f":["fyritighi ib 137 ; Pa 4 ; SD 5: 294 ( 1344); FH 3: 6 ( 1353) . ","fyritighin ib. ","fyretigho SD NS 1: 6 ( 1401) . ","fyretighio KL 328 . ","fyretighia SD NS 1: 679 ( 1407) . ","fyretighi Bo 41, 242 ; MB 1: 2, , 321 . ","firitighi KL 104 ; MB 1: 427 . ","firetighi ib 433 firritighi Bu 101 . ","fyrytighy ST 10 . ","fyrätio ib 138 . ","fyretio ib 131 . ","fyritye MB 2: 39 . ","fyrttyghi SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)). "]},{"a":"fiuratighi","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["firetighe JMÖ 9 . firitighio Vg Fornmt III 7-8: 155 (1378). firatigia Priv Sv st 130 (1454). fyratij HLG 1: 113 (1473). firittio Gadolin Pants 275 (1371). firetio PMSkr 358 . firetyo ib 324. firatyo ib 574 ), räkneord L. fyrtio."]},{"a":"fiuratighunde","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fyretigiandhe GU C 20 s. 505) , räkneord. fyrtionde."]},{"a":"fiuratighunde","b":["nl"],"c":"räkneord.","d":"","e":["fyrtionde. fyretighinde daghen Bo 6 . SJ 151 ( 1416) ."],"f":["fyretighinde . firitighinde: -a SJ 151 ( 1446)),"]},{"a":"fiurir","b":[],"c":"","d":"","e":[" ib 501 ), räkneord L. fyra. aff trem sins köns speciebus fulko[m]pnas septenarius thz talidh, antiggia aff eno ok säx, ällir af twem ok fäm, ällir aff trem ok fira SpV 501 ."],"f":["fire Hel män 173 . ","fyra Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) . ","firi SpV 556 . ","fira"]},{"a":"fiurir","b":[],"c":"","d":"","e":["fyra. \" vapsynenä skulu skuþä . . . fyure män \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). vi hafum skipt wort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti ib 6: 180 ( 1350) . \" var römscar kunungar tu ar öfiura manaþa \" Bu 396 . \" fira hwndrada aaror \" PM XVII ."],"f":["fyure SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). fyre MB 1: 180 ; MP 1: 73 ; Bil 88 . ","fyuru SD 5: 563 ( 1346) . f. fira KS 18 (46, 20), (50, 21) . nom., ack. n. fiughur Bu 12, 177, 502 ; Bil 89 ; KS 47 (119, 50), 69 (169, 75), jfr MB 1: (Cod. B) 568 . ","fiugur SR 53 . ","fyunghur MB 1: (Cod. B) 539 ; SD 5: 563 ( 1346) . ","fyra KL 260 ; Bil 303 ; Pa 16 ; Bo 44 ; MB 1: 5 . ","fyrä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . ","fira ib 4: 616 (1339, nyare afskr.); KL 246 ; PM XVII . ","fiura Bu 396 ; SR 19 ; SD 6: 180 ( 1350) . ","fiurä ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). fyurä ib 5: 375 (1324, nyare afskr.). fyra KS 1 (1, 1) . f. fyurä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). fyurä ib 5: 563 ( 1346) . ","fyra MB 1: 158 . dat. fiurum Bu 62 ; SR 17 ; KS 20 (49, 21) . ","fyrum SD 5: 293 ( 1344), 376 (1344, nyare afskr.); FH 3: 6 ( 1353) . ","fyrom MB 1: 73, 180 ; Bir 2: 204, 205 . ","firom ib 204 . ","fyra KL 246 . ","fiugura MB 1: (Cod. B) 534 . ","fyra Bu 198 ; MB 1: 78), räkneord. "]},{"a":"fiurmänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"fiurtan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiughurtan."],"f":[]},{"a":"fiäderhampn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fiädhra hampn. Di 55 ."],"f":["fiädar hampn )"]},{"a":"fiäderhani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjäder. the (ɔ: store slagh höka) ärw starkaren til ath gripa fiäderhana. gäs. tranor PMSkr 276 . grise eller höns eller fogla ierpa orrhöns eller fiäder hane Brasks Matordn. 2. Jfr Brasks Cal 266 ."],"f":[]},{"a":"fiäderhatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäderhatt hatt med fjäder. ss tillnamn. mattis fiederhath SSkb 17 (1501-02) etc. STb 5: 5 (1514) etc."],"f":[]},{"a":"fiädhal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäril. \" ena handa flughu kön är hulkit som callas fiädhal \" Bir 2: 207 . \" sua som fädhal älla som somar foghil hulkin som hawir bredha vinga ok litin krop \" ib 3: 193 . \" gripa flygandis flädhlar \" Lg 3: 408 . Bir 1: 347, 349, 350, 2: 206 ."],"f":["fiädhol Bir 2: 206 . ","fiädalle Bir 1: 349, pl. fiädhlar), "]},{"a":"fiädhalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäril. cambeon (fel för cameleon el. camaleon) . . . ena handa diwr communiter fiädalle GU C 20 s 69. Jfr fiäril."],"f":[]},{"a":"fiädhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? jach . . . lath beslaa war fiedell om the kistor sta skule for pramen BSH 5: 272 ."],"f":["fiedell )"]},{"a":"fiädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäder. \" thz är ey goth at flygha för än man hawer fiädher \" GO 603 . \" bödh bära for sik thera (vildgässens) fiädhra ok been \" KL 35 . \" huat ey äru fiädhrana vamula j maghanom \" Bir 2: 40 . ib 87 . MB 1: 73 . ST 531 . Lg 221 . LB 7: 157, 325 . Jfr dun-, hönsa-, struz-fiädher. "],"f":["fiedhur LB 7: 157 . ","fiedwr ib 325 . ","fiädhrar . ","fiärdhra MB 1: 73), ","fiädhra hampn , ","fiädhra klädhe , "]},{"a":"fiädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäder. Jfr pafughla-, stiärt-fiädher. "],"f":["med art. fiärdherne BSH 3: 293 ( 1470) , ","*fiädhra bölme? (fäthra bölma JTb 85 ( 1505) ), ","*fiädhra fulder","-fuller )"]},{"a":"fiädherbölme fetthen sannol. för fetther bölmö jtb 89 1510","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = flädhra bölme. thenne witnadhe mz hans matsson om eth fetthen bölmä, ath thz hördhe honom till JTb 89 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"fiädherklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyna stoppad med fjäder. pulullus . . . paruus puluinus örnagath ok fiäder kläde GU C 20 s. 502 ."],"f":[]},{"a":"fiädhradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med fjädrar, bevingad. then som älskar gudh ok sin iämcristin han hauir fiädhradha siäl ok ma sighirlica flygha til himerikis MP 1: 332 . Jfr ofidradher."],"f":[]},{"a":"fiädhrdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ofiädhradher."],"f":[]},{"a":"fiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäll, den af fjäll bestående hudbetäckningen hos fiskar. hans (fiskens) fiäll var huast som harknifwir Bir 2: 3 . \" fällit (squamæ) staar amote at vädharit gaar ey in \" ib 231 . thera fiäl oc finu äru aldra starkast ib. \" alt thz som badhe hafwer finu oc fiäld \" MB 1: 359 . \" thee fizska som ey haffwa fieldh \" LB 7: 76 . \" fiska mz storo fiel \" ib 3: 110 . - om det som har likhet med fiskfjäll. jämsköt fiol af hans öghum swasom annat fiäl (squamæ) Bil 897 . KL 148 . - fjäll, en af de tunna skifwor som betäcka huden hos fiskarne. Jfr fiska fiäl."],"f":["fiäll . ","fiel . ","fiäld . ","fieldh )"]},{"a":"fiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäll, berg. \" tha oppenbaradhos all högxsto fiällin (caumina montium) \" MB 1: 171 . Bo 97 . \" red vt mz mwndia fiäll \" Di 181. for nordan fiäll ligger et slot ib 16 . almogen nordan fiel (nordanfjälls i Norge) sik sampna RK 2: 8037 . Jfr þingfiäl."],"f":["fiel . ","fiäll )"]},{"a":"fiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält på ett schackbräde? ett schakbrädes yta? wiste them fiäl aa tauils (för aa tauils fiäl?) gaanga MD (S) 202 . lekte mz en ridder tänne stridh . . . manlicha oppa thes tawels fiälle ib."],"f":["fiälle ) , "]},{"a":"fiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ruta på ett schackbräde o. dyl. Jfr tafls fiäld."],"f":[]},{"a":"fiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäll, berg. Jfr höghfiäl."],"f":[]},{"a":"fiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (fisk)fjäll. Jfr fiska fiäl."],"f":[]},{"a":"fiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se fiol."],"f":[]},{"a":"fiäl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiol."],"f":[]},{"a":"fiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dölja, göma. thz kombir ok op vndher suio fiälas GO 845 . \" at i skulin hylia älla fiäla idhart radh for varom herra \" MP 2: 254 . \" at han nappin ij barmen fiälde \" Al 2292 . \" thu ma ey mala tholka blygdh vtan häller fiäla \" ib 528 . ib 4570 . Iv 3031 . - (?) calladhe then delin aff rom latran som tydher a wart mal fiäladher frödher Bil 308 . ST 357 . fiäla sik, ","1) dölja sig, gömma sig. fiälade (Cod. A skylte 161) iak mik MB 1: (Cod. B) 543 . änkte gul kan sik fore them fiäla Al 9375 . ib 6282 . Su 443 .","2) fält, en skölds el. ett sköldemärkes afdelade yta hvarpå en bild anbringas. sköld och hielm och sködmerche twa raggothe hwnde then ene halff raggoth hwit nedhen (trol. för nedhen i) sköllen pa et blaat fieldh then annen offwen j sköllen blaa på eth hwit fieldh HSH 19: 177-178 (1508)."],"f":["fiäla rimmande med mala Al 528 . ","fiälla: fiälladhir ST 357 . ","-de . "]},{"a":"fiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr daghfulghin."],"f":[]},{"a":"fiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält (i en vapensköld). Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 561. thre allin bruna udi et hwit field i skiolden ib 557 ( 1457) . ib (1461) . ib (1473) . FMU 4: 180 (1461, avskr.) . 462 (1476, avskr.). Sv Skr 1: 36 (1482). Lagerbring Saml 3: 216 ( 1483) . - Jfr bylghio-, tafls-fiäld, ävensom fält."],"f":["field )"]},{"a":"fiäldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fiälde. hwar the hiortä fara mz myken fiälden manga saman Fr (Cod. B, D, F) 65."],"f":["fiälden )"]},{"a":"fiälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångd. \" roland . . . ridher mith i genom här hedne manna ok hiögh a bade händher och fälthe myken fällde \" Prosadikter (Karl M, D 3) 336."],"f":[]},{"a":"fiälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mängd, ymnighet. \" sa iak ther een foghla skara mz mykin fiäldo (för fiälda; Cod. B mz mykyl fiäldä) ij vädhrit fara (jfr motsvarande ställe i den Fornnorska !SYNS_DÅLIGT? saga: så ek . . . údæmilegan fugla fjölda Riddarsöyar, herausgeg. von Kölbing s. 81) \" Iv 431 . dygher siälde (för fiälde) manna KS 79 (196, 87) ."],"f":[]},{"a":"fiälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr aker-, ur-, ängia-fiälder."],"f":[]},{"a":"fiälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urfjäll, jordstycke som särskildt tilhör någon och icke ingår i den mellan byns delegare giorda fördelningen af jorden. quandam partem terre wlgariter fiæll dictam SD 1: 648 ( 1284) . \" cum vno paruo prediolo dicto tegh sen fiel \" ib 4: 178 ( 1330) . \" vnum pratum dictum horkarifyæld \" ib 5: 269 (1344, gammal afskr.). vnum magnum agrum dictum fiæl ib 572 ( 1346) . \" tres agellos dictos fiællæ \" ib. \" nordhan fore sancte ericx och vpsala domkirkis gambla fiäl och sunnan fore then sancte ericx fiällin ib \" NS 2: 119 ( 1409) . ib 156 (1409, nyare afskr.). twa fiälla, som liggia i öne, som annar kallas markesäng . . . oc annar . . . som kallas husaby äng ib 412 ( 1411) . Se Falkman, Om mått och vigt 1: 236. - i latiniserad form. tres fiællones in pratis domini episcop & quartum in skiællestum SD 2: 117 ( 1291) . - Jfr aker-, fiut-, ur-fiälder. "],"f":["fiäller SD NS 2: 156 (1409, nyare afskr.). ack. fiäl, fiel, fiäll. fyäld. ","fiällar . fiäldar, se Falkman, Om mått och vigt 1: 236), ","fiällaland (fialla-. fiälle-. fiella-. felle-. falla-), "]},{"a":"fiälkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjällbo, bergsbo? alpinus . . . fiäl karl GU C 20 s. 17 ."],"f":[]},{"a":"fiälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fjälla. \" extentero . . . rensa fiska ok fiella \" GU C 20 s. 299 . - Jfr ofiälladher."],"f":["fiella )"]},{"a":"fiälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fjälla. \" bära hem fisken i hwsit oc fiällan oc deelan i stykke \" Lg 3: 318 ."],"f":[]},{"a":"fiälskora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bergsklygta. lagdhe (ɔ: liket och det lefvande barnet) . . . j eno fiälscora (för j ena fiälscoro) Bil 269 . ib 53 . MB 1: 203, 207 ."],"f":[]},{"a":"fiälster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["fialster )"]},{"a":"fiär","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fjärran. \" fiär oc när \" MD (S) 242 . \" ner ällor fer \" SD NS 1: 53 ( 1401) ."],"f":["fer )"]},{"a":"fiära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["opersonl. \" vara ebb, sjunka undan, falla. stundom siärran (för fiärran, hvilket troligen står för fiärrar el. fiärar; motsv. Danska ordspr. har: faller) ok stundom flödhir \" GO 1095 ."],"f":["fiärra . pres. -ar),"]},{"a":"fiäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ebb. stundom siärran (för fiärran el. fiäran; trol. står dock fiärran för fiärrar el. fiärar) ok stundom fiödhir GO 1095 . Jfr fiära."],"f":[]},{"a":"fiärdhe","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fiärdhe dagher , ","fiärdhaluter , ","fiärdha part","fierde- )"]},{"a":"fiärdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiordher."],"f":[]},{"a":"fiärdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiordher."],"f":[]},{"a":"fiärdhunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjärdedel. \" en fyerdunghe minne en j skat mark jordh \" FMU 4: 187 ( 1462) . Jfr fiärdhunger."],"f":[]},{"a":"fiärdhunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fjärdedel. hwudkaal cloffuen j fiärdunga vel suden Sex ekon tr 270 . - fjärding av ett slaktat boskapsdjur. the kome bärende köt, som war twa fierdunge aff en ox STb 5: 80 ( 1515) . - fjärdedels mol, fjärdingsväg Sdw 2: 1344. jach will gaa en fierdingen wegh borth JTb 95 ( 1513) . - fjärdedel av en tunna, fjärding (ss rymdmått för saltad fisk). j fierdung aal Arfstv 81 . - fjärdedel av ett (lis-)pund. affradit är en fiärdwngx smör oc 1 pund VKJ 78 (c. 1500). fjärdedel av en mark silvr. (de ) togho fra honom alt, thet han redhast när sik hadhe, som är 3 nobela, 1 silff kors och 3 fjärdunga päninger FMU 3: 41 ( 1432) . - fjärdedel av ett härad. Se Sdw 2: 1216. - fjärdedel el. mindre del av en socken. Se Sdw 2: 1217. - fjärdedel av en stad. i sancte oleff fierdyng SJ 2: 127 ( 1488) . STb 4: 305 ( 1513) . ","2) fjärding, laggkärl. \" äple . . . läggis skikkelika j en nyan fyärdwngh fwllan \" PMSkr 330 . ib332. Jfr ars-, half-, oxafiärdhunger. "],"f":["fyärdyng . ","fierdung . ","fierdyng . ","fierdingen JTb 95 (1513, se ex. nedan) . ","färding Svartb 440 (1450, Skolkl), HLG 3: 99 (1528). ferdig ib 98 (1528), 105 (1528). pl. -ar. utan ändelse Arnell Brask Biᴵ 33 (efter räkneord), ","fiärdhungs attunger (fiärdhinongx- VKJ 23 ( 1447) , 41 (1447), 267 (1447) etc. fiärdhioms- ib 37 ( 1447) , m. fjärdedel av en åtting (ss jordmåttsenhet). VKJ 23 ( 1477) etc. ","fiärdhungs bol , n. fjärdedel av ett bol (ɔ jordegendom av ett visst mått el värde). Jfr Voionmaa, Finska Fornminnesföreningens tidskrift XXVII, s. 94 ff. vnum fiärdunx bool terrre in villa biorneby, parrochia sunda in alandia sita, cum omnibus suis pertineciis etc Svartb 99 ( 1353) . " eth fiärdungx bool jordh j biornaby, met aker oc eng oc allom androm tillaghom " ib 212 ( 1397) . ib. ","*fiärdhungs gardher , ","*fiärdhungs lime","fiärdhiongx- )","fiärdhungs luter (fiärdhiongxlot VKJ 271 ( 1447) . ","fiärdhingx- ib 267 ( 1447) . ","-lyti ib 19 ( 1447) etc), ","*fiärdhungs pänningsbol , ","*fiärdhungs stang , ","*fiärdhungs tolftunger","fiärdhungs örtugh (ferdinx ortogh SDNS 3: 40 (1415)), f, fjärdedels örtogsland. iak . . . gaff honum fore the iordh viij orthogher ok ena ferdinx orthog hi brunavalabodhum ok hi brunvalaby ena ferdinx ortogh mina en ij orthogher SDNS 3. l40 (1415). ","*fiärdhungs örtughland , "]},{"a":"fiärdhungman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en af de bland en stads borgare utsedde fyra män, som hade att vaka öfver stadens förvaltning och rättskipning. Jfr Molbech, Dansk Glossarium 1: 205 och Kalkar, Ordbog 1: 552. ragualdus aduocatus linopensis. cantus uestriby sueno tyndirboe karulus holmburgis et hænichinus sadlamestære fiærdhunghmen SD 2: 565 ( 1309) . Jfr fiärþungs höfþinge."],"f":[]},{"a":"fiäril","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäril. ffiärelle och andre marka dräpis PMSkr 303 . \" then tidh the yrten kattosth star j blomsther wm aarith thaa ärw the markene fiärelle mykit flygande \" ib 304 . Jfr flädhalle samt flädhal Sdw 1: 254."],"f":[]},{"a":"fiärka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fjärma, aflägsna. med prep. af. at thu fiärkar mik af thino bordhe Gr 272 . - med prep. fran. hwru äst thu nu fiärkadhir ok gangin fran honum Bir 3: 462 . fiärka sik, fjärma sig, aflägsna sig. tha han fiärkar sik Su 111 . ib 131 . - med prep. af. nar thu bort länghe ok fiärkar thik af warom hiärtom Bir 1: 233 . MB 2: 58 . - med prep. fran. vm thu länge älla fiärkar thik fran os Bir 1: 233 . \" han fiäradhe sik fran mik \" ib 2: 198 . ib 56, 75, 100, 139, 324 . MP 1: 184 . Su 39, 41, 101 . MB 2: 275, 323 . - refl. fiärkas, aflägsna sig. aldramäst fiärkas (flyr) dyäfwlskapit. thäntidh gudz likama ämbite görs KL 315 . - med dat. fiärkas gudhi Bir 3: 264 . ib 291 . MP 1: 22 . Ber 31, 71, 162 . sik fiärkas (för fiärkas el. sik fiärkar) tha sinne käraste Su 106 . - med prep. fran. mine vini fiärkas fran mik Bir 2: 121. Su 98 . - aflägnas, undandragas. thz fiärkas som illa astundas Bir 2: 313 . - med dat. all ära them fiärkas (beröfas dem) Su 117 ."],"f":[]},{"a":"fiärkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aflägsnande. Su 97, 106 . LfK 57 ."],"f":[]},{"a":"fiärmer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiärre."],"f":[]},{"a":"fiärran","b":["pp","ab","av"],"c":"adv. prep. adj.","d":"adv., prep. och adj. ","e":[" L. A) adv. fjärran. fiärran til (fiärrantil), långt borta. standande fiärrantil bak j mönsterit MP 3: 329 . B9 prep. med dat. (el. i dess ställe ack.). fjärran, fjärran från, långt ifrån. närby älle fiernä Gadolin Pants 272 ( 1368) . närby ok ferin SDNS 3: 305 (1418) när by och fiärnä Arfstv 109 ( 1480) . \" sighir iac at thu giordhe thät thy, at han skulle lifua i hwilo oc styra mädht thic tha är ey fierran sanno \" Hel män 160 ."],"f":["ferren Gadolin Pants 279 ( 1386)","fiernä Gadolin Pants 272 ( 1368) . ","fiärnä Arfstv 109 ( 1480) ), "]},{"a":"fiärran","b":["pp","ab","av"],"c":"adv. prep. adj.","d":"adv., prep. och adj. ","e":[" L. A) adv. ","1) fjärran, från långt håll. the människior som fiärran komma Bir 4: 74 . Lg 3: 464 . \" mz frögdelike röst, swa som lankt fiärran, helsa thetta hälgasta herskapet \" Su 141 . tha man seer thz fiärren MB 1: 94 . \" hafua fiären seth j spadoms liuse ihesum högxtan biscop standa for diäfwls frestilse \" Bil 82 . ","2) långt borta. war hemeleka fiären i öknom Bu 3 . \" thing som nw äre fiärren \" MB 1: 94 . \" han är fiern och icke när \" MD 172 l. som badhe äru när ok fiärren Bir 1: 317 . ib 318, 319 . Ber 163, 215 . \" all var goþz . . . med . . . allom tillaghum. fiärrrän äller när lyggiandum \" SD 5: 564 ( 1346) . \" thz är ey fiärren (långt ifrån) at the sla mik i hääl mz stenom \" MB 1: 325 . ","3) långt bort. fiärran fara Bu 516 . ib 8, 11, 71, 184. Lg 3: 506 . \" lagdhe thz fiärrin op a een steen \" Iv 2605 . - fiärran af, fiärran från. hans hem war nokat fierran aff palacio Lg 3: 233 . ","prep. fjärran, fjärran från, långt ifrån. \" fiärran satta waldum ok landum \" Bil 310 . \" fiärren ware thz ware tro \" MB 1: 331 . ib 2: 65 . \" gudz hiälp war ey fiärran sinne brud \" Lg 3: 280 . \" ey fiärran stadhen iherico \" MB 2: 11 . \" när by oc fiärrin \" SD 6: 76 ( 1349) . ib NS 1: 12 ( 1401), 24 ( 1401) o. s. v. C) adj. aflägsen. aff fiärran landum ST 2 ."],"f":["fiäran Bu 71 . ","fiärian Ber 163 . ","fiärren Bu 3, Bil 82 ; MB 1: 94, 325, 331, KL 393 ; Bir 1: 317, 318, 319 ; SJ 258 ( 1547) . ","fiären Bu 8, 11 . ","fiärrin SD 6: 76 ( 1349); Iv 2605 . ","fierrom SD NS 2: 134 ( 1409) . ","fiern MD 172 l. fiärna FH 5: 118 (1488, nyare afskr.). färran SD NS 1: 24 ( 1401) . ","färan ib 12 ( 1401), 2: 6 ( 1408). färren ib 1: 230 ( 1403) . ","ferron ib 2: 291 ( 1410),","fiärran ran , ","fiärran til , på långt håll. tha hans brödher fa honum at se fiärran til MB 1: 230 . "]},{"a":"fiärre","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" L. I posit. A) adv. 1) fjärran, långt borta. eeth halpt marchland iordh . . . medh aker oc eng, hws, jordh, skogh, fiskewatn, i vatho oc thörro, ner oc ferrä SDNS 3. 36 (1415). 3) långt, vitt, vida. bildl. nar swa fjerre komber, tha scal han etc FMU 3: 112 ( 1437) . B9 prep. med dat. (el. i dess stäle ack.). fjärran från, långt ifrån. närby oc färra SDNS 3: 185 (1416). närrbo ok färr ib 271 (1417, yngre avskr.). - II komp. A) adv. fjärmare, längre bort. tha wil jak flyia min bodastadh färmär hälder än nämär MP 4: 247 . \" war hustrv mariet dinxtadz en leed nermere pa möderne oc broder henric en mann fierre mere pa fädernet STb 5: 206 (1518). B) prep. med dat. (el. i dess ställe ack.). fjärmare från, på längre avstånd från, längre borta från. fermesolo \" RP 2: 124 ( 1386) . färmäre solene SDNS 3: 252 (1417). - III superl. A) adv. längst borta. han haffuir sik giffuit til ath närmarst vmhga med ihesu christo ok är tha färmast fran honum MP 5: 27 . B) prep. med dat. (el. i dess tälle ack.). jäppe andersson fik . .. VI öreslandh jordh i valsko, färmast solen SDNS 3. 39 (1415)."],"f":["färr ib 271 (1417, yngre avskr.) . ","färmär MP 4: 247 . ","fermer- RP 2: 124 ( 1386) . färmäre SDNS 3: 252 (1417). fierre mere STb 5: 206 (1518). superl. färmast SDNS 3: 39 (1415). MP 5: 27 ), "]},{"a":"fiärre","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":["posit. \" A) adv. \"","1) fjärran, långt borta. the hiolloj skoghin ekke fierre RK 1: 1726 . \" iak bygger hädhan ekke fiärre \" Al 8052 . \" thz är fiärra \" ib 10308 . \" fooro til . . . her fulka . . . som oppa sama thiidh war ekke fiärre \" Lg 3: 368 . \" sattis hon swa fiärre at man matto mz en bugha skiwta til \" MB 1: 198 . sloghos tiäl badhe fiärra ok när Fr 463 . Al 6497 . RK 3: 1477, 1717, 1966, 2689, 2878, 4018 . MD 64 . ","2) långt bort. lallom sömpnsins thunga fiärre bortrördhom Bir 3: 246 . - fiärre fra, fjärran från. stodho lankt fiärre fra honum MB 2: 388 .","prep. fjärran från, långt borta från. \" þem . . . skrifa þik äru fiärre \" Bir 4: (Avt) 182. herra iwan bant han (hästen) . . . fiärre thän orm ok ekke när Iv 2495 . akuakta grannelica . . . huru när thu äst honum mz dygdhom älla huro fiärra mz syndom MP 1: 184 . mag han wara tik sa när oc fiere som han will Di 91 . alt vart gooz . . . met aker engh scoogh ok fiskiuatn näar by ok fiärre FH 3: 5 ( 1353) . \" när by ällär fiärre \" SD 4: 389 (1334f). ib 6: 65 ( 1384) . \" ib \" NS 1: 58 ( 1401), 91 ( 1401) o. s. v. - komp. A) adv. fjärmare, på längre afstånd. otallelike hälghe män. somlike närmer ok somlike fiärmer. sato alt vmkring han KL 318 . jomfru maria syntis gaa nämbir hulkin som för syntis fiärmer äru ib 1: 328 . - pa fiärre, på längre afstånd. sagde at the äre ekke pa fiärre thäre RK 2: s. 386. B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. ","1) fjärmare från, på längre afstånd från, längre borta från. färmeer sol SD NS 1: 153 ( 1402) . \" ib 2: 315 ( 1410). fiärmer solinne \" ib 316 ( 1410) . ib 427 ( 1411), 447 ( 1411). ","2) längre bort från. fiärkas gudhi älla honum fiärmeer ganga Bir 3: 264 drogh[o] sin här them naghot fiärre MB 2: 238 . - superl. adv. längst borta. syntis hon aldra fiärrast Su 391 ."],"f":["fiäre SD 6: 65 ( 1348); MD 64 . ","fiärra MP 1: 184 ; Al 10308 ; Fr 463 . ","färre SD NS 2: 216 ( 1409), 316 ( 1410). ferra ib 58 ( 1401) . ","fiärre MB 2: 238 . ","fiärmer KL 318 ; Bir 3: 101 ; SD NS 2: 316 ( 1410), 447 ( 1411). färmeer Bir 1: 328, 3: 264, 4: 128 ; SD NS 2: 427 ( 1411) . ","färmer ib 315 ( 1410) . färmeer ib. 1: 153 ( 1402). superl. fiärrast Su 391 ),"]},{"a":"fiärta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fjärta. \" pedo . . . fiärta \" GU C 20 s. 424 ."],"f":[]},{"a":"fiärter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["peditum. \" GO 96. Jfr pisse fiärter. \""],"f":[]},{"a":"fiärþe","b":["nl"],"c":"räkneord.","d":"","e":["fjärde. \" fiärþo lund \" Bu 62 . fiarþe skäl ib 153 . fiärþa (ɔ: exemplum är) bingdoghe þässa hems tel giri ok päniga ib 185. "],"f":["farþe )","fiärdhadel","fierdel . ","fierdel )","fiärdhaluter","ferthaluter )","fiärdhaluts attunger","ferthaluts- )","fiärdha part , "]},{"a":"fiärþunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["fiardhungher . ","fiardhonger . ","fyerdungk SO 150 . ","fiardinger . ","fiärdinger , fierdingh. fiärdyng. fiäring. färdhung. ferdungher. ferdunge. ","-ar . efter ett räkneord kan pl. äfven sakna ändelse),","fiärdhungs ar","fiärdhungs attunger","fiärdhungs bol","fyerdingx- )","fiärþungs bot , ","fiärþungs bro","fiarþungs- )","fiärdhungs kroker","ffierdings- )","fiärdhungs lodh","-loodh )","fiärdhungs luter , ","fiärdhungs mark , ","fiärdhungs mila , ","fiärþungs nämd","fiarþungs- )","fiärdhungs pund? smör SD NS 1: 98 ( 1402) . fiärþungs räfst (fiarþungs-),f. L. ","fiärdhungs time","fierdungx- )","fiärþungs þing , ","fiärdhungs thunna","fiärdhungs örtugh","fiärhunx hörtungh )"]},{"a":"fiät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fjät, steg. \" the mödhelika fäthen som thu gik til korset Svb484. 2) fotspår. all fätin epter honom waro full aff blodh \" MP 4: 246 . - hug oc fiät, hack i häl. troyaner folde them hwg oc fräth (för fiät, se Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. IV. 3: 40) Troj 31 . \" the rymde alt jntil stranden och panthasiela folgde them hwg oc fiäth \" ib 237 . matthe grecana ryma tiilbaka oc panthasilea oc polidamas folgde them hwg oc fiäth ib 240 ."],"f":["fät: -in MP 4: 246 . ","fäth: -en SvB 484 )"]},{"a":"fiät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fjät, steg. gar oppa vatneno mz fastom fiätom Bo 105 . MB 1: 430 . Pa 20 . \" nar jak hafdhe framgangit aat honum (vägen) eet fiät (vestigium) atirskredh jak eet trin (passum) \" Bir 3: 144 ; \" jfr 3. \"","2) fotspår. \" stodh han suasom mz enom fot j twem fiätom \" Bir 3: 48 . hans fiät . . . varu ful mz blodhe ib 2: 132 . ib 1: 29 . ","3) ss längdmått: fot. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 95. f. vnne honum ey minzsta fiät (passum) aff jordh Bir 3: 352 . ib 1: 384 . \" sprang han fran ane IX fät i et sprung \" Di 60 . LXX fiätha dywp Lg 3: 446 . - Jfr þvärfiät."],"f":["fät . ","fäth Lg 3: 88), "]},{"a":"fiätra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fjättra. \" löser them ther fiätrade äre \" Lg 968 ."],"f":[]},{"a":"fiätur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjätter, fotboja. \" j stok älla fiätur \" Bir 4: 288 . \" bant thik siälfwan mz fiätrom (compebidus) \" ib 1: 353 . stora fiätra om hans been Di 107 ."],"f":["fiätrar ) , "]},{"a":"fiätur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" thän lägghir fiäturen (compedem) om sin ben, hwilkin wenskap bindher mz them, aff hwilkins omgango oc sidhwänio han enkte weth \" SpV 444 . - tjuder. fietrann til breffdragarana Arnell Breask Biᴵ 24."],"f":[]},{"a":"fiäþer skötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fiäþerskipter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fiäþertiugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["för hvilken bötes fyrtio marker? fiäpartiugh SR 45, 53, 54, 56 ."],"f":["fiäpartiugher )"]},{"a":"fiöl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiol."],"f":[]},{"a":"fiöl","b":[],"c":"","d":"","e":[" se fiol."],"f":[]},{"a":"fiþla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["violin. Jfr Viollet-leDuc, Dicitionnarie du mobilier françcais 2: 319 f.; Schultz, Höf. Leb. 1: 432 f. thz lekiara andbudh som callas fidhla (fistula; orätt öfvers.) Bir 2: 187 . ib 188 . \" orghor harpor luthor skalmeyer glighor feedlor \" LfK 246 . ib 206 . Di 108 . MB 2 : 230 . Su 77, 179 ."],"f":["feedla )"]},{"a":"fla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) flå, afdraga (huden el. barken). lät . . . huþ fla af hans limum mz kniuom Bu 209 . Di 106 . MD 104 . \" flaar aff them barken \" MB 1: 233 . ","2) bildl. med prep. af afkläda, utplundra (på). skal thera skin (för siäl) flaas aff allo godho aff dyäflomen (amima eorum a dæmoibus ab omni bono decoriabitur) Bir 3: 8 . ","3) skinna, skafva, skaffa genom anlitande af alla möjliga utvägar. alth theth jach kan fla och kla til hopa, thet fortäres i idhers thienst BSH 5: 234 ( 1508) . "],"f":["flaa . ","flog Di 106 . ","fladhe Su 432 ; ","-is Lg 3: 289 . ffladdhe, se af fla. pl. flogho Bil 215 ; MD 104 . ","flaghin . fladder: fladde LfK 54 ),","fla af , afflå (huden el. barken). flaa aff alt skinnit af köteno Bir 2: 104 . " han lot honom flaa aaf sin huud " MD (S) 234 . " fladhe aff barken " Su 432 . Jfr af fla."]},{"a":"fla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) flå; avdraga (huden el. barken). - bildl. flå alle egedelarne aff almogen PMSkr 672 (senare avskr.). 2) draga huden av (t. ex. ett dött kreatur). han hade flaget sielff dödh lamb STb 1: 66 ( 1476) ."],"f":["flo mP 5: 24. part. pret. n. flaget STb 1: 68 (1476)),"]},{"a":"fla fiski","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr äggia fladha."],"f":[]},{"a":"flagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vädherflagha."],"f":[]},{"a":"flagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vädher flagha."],"f":[]},{"a":"flaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"flaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig. \" the waro gantzka flakra (för flata?) thaa \" RK 2: 15 ."],"f":[]},{"a":"flakfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkad fisk, klippfisk. Jfr Bendixen, (Norsk) Hist. Tidskr. 5 R: 3: 297 f. iij kloue flakfisk for vij öre Skotteb 400 (1466 ; Kämn). ib 448 (1471, Kämn), 449 (1471, Kämn). Jfr flatfisker."],"f":[]},{"a":"flaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flake, plankverk, skyddstak, af sammanfogadt trävirke gjord betäckning till skydd mot skott och stenkast. suå måghe torn ok barfridhi wäria för blido kaste medh slakum (för flakum) ok fiälom KS 86 (210, 94) ."],"f":[]},{"a":"flaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flake, av sjjälor eller vidjor förfärdigat plant underlag. görandis thär flaka som andra grindher och thär wppa läggiandis törran halm oc swa äplen PMskr 329. fijkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom ib 332 . - Jfr sandflaki."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"flakra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kittla, smeka. med prep. for. lydh ey ondom thanka nar han flakra for thik (quando titillat) Ber 102 . Jfr flikra."],"f":["-ar )"]},{"a":"flamsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flämsker."],"f":[]},{"a":"flamsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flämsker."],"f":[]},{"a":"flamskorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags spis. mwremestaren for en flamskorsten och en skorsten bygdh bade i heligelicama grendh och wn vngh bygdh i her benktz smaleninge grendh met en ny eryll for i mark HLG 2 54 : (1516)."],"f":[]},{"a":"flande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ett mot Isl. fjá. Got. fjan svarande v. fla] L. ","1) fiende. \" þän timä man til flända drager \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). iam skyt flyia fianda Bu 190 . \" reste konungen här moth sinom fiandhom \" Lg 219 . \" sidhan flandene hafdho fangith stadhen \" Ansg 201 . \" wär for owinom ok fiendom \" Bir 1: 341 . \" huru the flanda stapandhe fara \" Fr 450 . \" han war rikxsins fiandhe \" SD NS 2: 360 (1411, gammal afskr.). engin war fiendom hardhare ä mädhan the matto nakath mot honum oc ängin man war sinom fiendom nadhighare sidhan the matto minna än han MB 1: 7 . \" othokkin är siälinna fionde \" Bo 153 . ib 152 . \" fiändes porta \" MB 2: 81 . \" at forhöre, hwad heller the vore frint eller fygende \" BSH 5: 502 ( 1512) . i fiende wijss ib 626 ( 1520) . \" stridha ther amote dödhelica fiande (contra insidias malignorum spirituum) \" Bir 2: 254 (öfvergång till bet. 2). ","2) djäfvul, fan. \" orene fiandhen borth foor \" Lg 3: 269 . \" thzta är fänyn jach sither aa \" Di 300 . ib 90 . \" wnger ängil ok gamal fiändin (ändradt till puke) \" Bil 322 . GO 671 . - diäfvulsättling, troll. tok swa mykylin ok katadhe han ij änlitith a thöm andra fiända Iv 4495 . - bildl. om en ond menniska. mik thykker thik vara en galin fiända Iv 562 . - i svordom och hvardagligt uttryck. wissth war han en fädhinth, han haffue honum, ok fädint hadhe han j sina händher Di 268 . thz honom fendhen taki MD (S) 288 . driffwa honom . . . vt aff sin landh j fendens nampn ib 230 . - gen.: ond, svår, förskräcklig. skulle togh hans fendens hiärta brista MD (S) 288 . \" ith fendens wädher ib 249. thär skal tw haffua mongen fänes naath \" FM 361 ( 1508) . alfändens vllykka RK 2: 4747 . ib 2809 . Jfr döds fiande."],"f":["fiande . ","fionde Bo 152, 153 ; ","-a MP 2: 61 ; ","-ana MB 2: 32 . ","fiondhe: -ana ib 29, 81 . fiände. fiende. figendhe Lg 3: 63 . ","fygende BSH 5: 502 ( 1512) . fädinge (ack.; textkod. fiandha 517) ST (Cod. Asc.) 560. pl. -ar. ","fiande: -ene Ansg 201 . ","fiändhe MB 2: 17 . ","fighendher RK 3: (sista forts.) 4488 . gen. fiändes MB 2: 81 . ","fiennes ib 91 . - i bet.: djäful. sing. fädhinth Di 268 . fädint ib. ","fändin GO 671 . ","fendhen MD (S) 288 . ","fenden RK 2: 7353 . ","fänyn Di 300 . ","fennen ib 90 . ","fändens : alfändens RK 2: 4747, 9282 . ","fendens ib 2809, 3785 ; MD (S) 230, 249, 288. fänens FM 361 (1508)), ","fianda händer","fianda land","fiende- . ","figendha- )"]},{"a":"flas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fnas, fjäll (på huden). wtskuddadhe af sinom licamma flasit ok harit oc tändrena. hulka han hafdhe haft i swina liknilse Gr 306 . - skal, fjäll. flas (Cod. B flos 534) eller spordh oc vggä aff fiskom MB 1: 73 . \" alt thz som badhe hafwer finu oc fiäld, flos oc vgga \" ib 359 . - Jfr fnas."],"f":["flos )"]},{"a":"flaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flaska. \" thwa flaskor mz wiin \" Bil 696 . KL 46 . Al 9960, 9973 . Va 13, 29 . MB 2: 24 o. s. v. Jfr duas flaskas de calibe SD 4: 146 ( 1330) . II flaskas de coreo ib 5: 151 ( 1343) . II flaskas stanneas ib. Jfr tin-, vinflaska."],"f":[]},{"a":"flaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*flasko dräghare","*flasko makare","flaskemackare SJ 2: 290 (1496)), "]},{"a":"flat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slätt el. jämt liggande åker, jämt åkerstycke. istis addimus agrum quendam in billingy qui dictur uulgariter flat sine sepibus SD 1: 725 ( 1278) . \" vnus ager dictus flat \" ib 2: 289 ( 1299) . ib 5: 357 (1344?) iak . . . hawer giwit . . .ena flaat nor ij wimarka engh ok ij fäm maalom ij ringundhatorpa engh ib NS 1: 572 ( 1406) . \" twa attonga iordh . . . meth husom oc tomptom, akrom oc ängiom, skoghom oc fiskevatnom, hompum, flatum \" ib 2: 20 ( 1408) . - i ortnamn. vnum agrum dictum kalmarnaflaat SD 5: 629 (1347, gammal afskr.). "],"f":["flaat )","flataland , "]},{"a":"flat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slätt och jämt liggande åker, jämt åkerstycke. item en flat, som kallas asmodha flaath; item en annar, som kallas ekeflata VKJ 266 ( 1447) . \" til skädhvi ligger 1/2 attungh jordh i enne flaat wtan bolbyn \" ib 270 ( 1447) . \" til skädhwi liggia 2 mal, som ärw thwe aakra daghlandom for the stora flaateno (ɔ flatena) i bondestorpe ligger ib. til sama gardhin ligger en flaat, som wppa saas 1 span korn ib 272 (1447). - Jfr akra flatir, ängia flat. \""],"f":["flaat )"]},{"a":"flat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr flut."],"f":[]},{"a":"flat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["flät )"]},{"a":"flata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"flata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slätt, jämt liggande mark. ss namn på en skog. super littigio siluarum. flatu uidelicet & mutaholt (för nutaholt) SD 1: 287 (1236-38)."],"f":[]},{"a":"flater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) flat, platt. \" et hwit belte med flate sprenger \" STb 5: 17 ( 1514) . - (om insidan av den öppna handen). dispodere idest manus aperire vt iösse percussit nissa cum manv disposa mz flata handene GU C 20 s. 456 . 2) förlägen, skamsen? Prosadikter (Sju vise mäst) 161. - flat, handfallen; inflytelselös, verkningslös. ensamen kärleken han wnderbygde sik gudhelikx waldz alzmäktoghet ox swasom bedearadhe ällir falta (för flatan) giorde hans ogwwndelika wisdom (ejus inscutabilem sapentiam quasi infatuavit) Mecht 224 . 4) innehållslös, tom, ytlig., maghe thu owerwinna alla högfärdh, oc allan thin eghin willa huilken framga oc wnkoma aff them ftata, oc fafänga kärlekenom, mz huilkom människian älskar sik siälffwa Mecht 336 . - obetydlig. for eth ömth oc flath ordh kasta sik genstan j otholamod oc wredhe Mecht 326 . 5) flat, efterlåten, släpphänt. thätta sculle flati foräldra sköta hwat thär äptir fölghde Hel män 220. 6) undfallande, krypande; inställsam. thu tror them mästarenom som tik wilia swika mz flatom (hs A smikrande) ordhom Prosadikter (Sju vise mäst B) 184 ."],"f":[]},{"a":"flater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) flat, platt, utan djup. kar . . . hulkit som vare ey sua flaat at thz bort flyte som ther j latz ok ey sua diupt at thz haui ängin butn Bir 2: 124 . \" lät sla them (ɔ: thera eldkar), som flata skiwor (produxit ea in laminas) \" MB 1: 405 . - (?) leeth han mötha them mz sina byssor tiil flaz (möta dem på el. från sidan, öfverraska dem?) RK 3: 3161 . ","2) öfverraskad, häpen. \" alexander stodh a landith flat \" Al 8840 . RK 2: s. 344. - öfverraskad, öfverlistad, narrad. tik sändher hon för sik flathan oc begäkkadhan LfK 122 . ","3) öfverraskande, oväntad? thz thörff ängin halla swa flat Al 1585 . ","4) dum, enfaldig (vanligen med bibegreppet: som låter behandla sig huru som hälst). alle hata thän som flater är GO 893 . ib 971 . \" synis iak nw mannom wara mykit flatir (fatuus) for mit tholomodh \" Bir 1: 57 . \" sagdho mik wara flatan dara fore min dödh. hulkin iak tolde gerna \" ib 92 . \" lib l192, 276, 334, 2: 81, 167, 198. \" MP 1: 216 . min ordh ok gerninga räknas ok dömas wara flat ok fafäng Bir 1: 205 . ","5) flat, efterlåten. \" flather förman \" LfK 11 ."],"f":[]},{"a":"flatfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"flatfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["flatfara sik , se Sdw 2: 1217."]},{"a":"flatfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flundra? klippfisk? koll. \" viijc flatfisk \" BtFH 1: 341 ( 1464) . \" vjc flatfisk ib. \""],"f":[]},{"a":"flatfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = flakfisker. Se Bendixen, (Norsk) Hist. Tidsskrift 5 R 3: 297 f. xxx (30) kloffuer flat fisk STb 1: 360 (1482). ib 3: 137 ( 1493) , 301 (1496), 407 (1498). for flathfisk iiij ortugh HLG 2: 29 (1512). x öre för ii klaua flathfi[s]k ib 3: 115 ( 1528) ."],"f":[]},{"a":"flatföring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverlåtande af sin egendom åt annan person mot rättighet att njuta lifstidsunderhåll. Urkund från år 1433 (i hvilken omtalas att väpnaren Jon Laurensson i Floby, emedan han ej anammade sin fränka hustru Katerina, som laglika bödh sig in till honom och lhans bröd at flatföring, gaf biskop Sigge i Skara allan sin rätteheet i thisse flatförning; enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr flatfara."],"f":["-förning )"]},{"a":"flatkaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flatkaka, flatbröd, tunnbröd (brukadt särskildt i Norge och i Värmland; jfr Peder Claussöm, Norriges Bescriffuelse, s. 72). hoffmenene fingo alla thera hästa och slädher och swa myken flat kaka mädher RK 2: 4958 . \" heller matt the (Norrmännen) skipt hema thera flat kaka än lidit j swerige tolken omka \" ib 6214 ."],"f":[]},{"a":"flatkaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flatbröd, tunnbröd. \" swa som flathkakwr plägha klappas wth j dalommen oc norghe \" PM Skr 538."],"f":[]},{"a":"flatkiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"flatlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) utan eftertanke, oförståndigt, lättsinnigt. hafdho . . . ey swa flatlica ville farit Bir 2: 318. huilken the oc faltzlika troddho MB 2: 220 . Lg 3: 317 . Su 42 . \" tak ey flatlika thera withne som wnghe oc oförsökte ärw i clostreno \" ib 71 . \" flatlika jak tik tappade \" ib 238 . \" skodha ey flatzlika qwinno änlite \" LfK 105 . ","2) lätt, hastigt. \" ey kan menniskien sik sielff eller flatzliga ouervynna \" Lg 3: 538 . haa kan oc alt faa swa flatleka thz honom lysther Su 114 . ib 113 . LfK 63 . - utan motstånd. för än iak läter mik swa flatlika fanga Iv 799 . ","3) med flathet. haffdhe glömslika oc flatlika opfostrat sin barn Lg 3: 415 ."],"f":["flateleka . ","flatzlika . ","flatzliga )"]},{"a":"flatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästing, ixodes ricinus Lin. \" mädh them läkedomenom falla borth flatta som wäxa widher örenen (på hundar) \" PMSkr 249 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"flegma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ( i människokroppen förekommane, sjukdomsalstrande) slem (enligt en från antiken övertagen uppfattning). thet första wathnit drikkes mädh hwith win wärmth, oc thet förtärer alla flegma aff maganom, oc gör mata losta oc rensar jnwärtis swa ath jngen böldh kan thär wäxa PMSkr 585 ."],"f":[]},{"a":"flen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? svulst, körtel. glandula . . . vel glandium . . . idem vel est pars intestinorum fleen GU C 20 s. 317 ."],"f":["fleen )"]},{"a":"flen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svulst, giktknuta, gikt, reumatism? for fleen oc ryyl verk LB 7: 339 . göre kors wppa fleenen ib 13 . \" for flenen, rylen, vexthen \" ib 14 . \" formanar iak tich, then leedhe fleen, wäxt, styng, haldh ryll wärk oc we \" ib. \" thin leedha fleen wärk oc wee . . . tw skalt bort fly ib. \" ib 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21 ."],"f":["fleen )"]},{"a":"flere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) flere. \" flurum lundom ma maþar varþa oc eigh flerom lundom \" Bu 62 . \" vm han findir sina ond gerninga wara flere än the godho \" Bir 1: 240 . \" haa fjöl flere (ytterligare) aff myna men \" Di 222 . ","2) flere, åtskilliga, många. spurdhe en the thwe ene eller flere äller alle män varda swa siuke Bil 610 . \" dragha flere män bätter et skip än en man \" KS 6 (14, 7) . \" repet är thäs starkare, at thät är aff flerom thåttom starklika saman snot \" ib 6 (14, 7). wara ibland och samwaru flera manna ib 4 (8, 5). röuaþo han som flere Bu 7 . sagþe flerum ib 14 . ","fleste . hwa som liffwer som fläste honum spotta fäste GO 1018 . \" sagþo fläste vara howþ sancti pauli \" Bu 129 . \" är thz flästa stadhi aff lagt \" KS 6 (13, 6) ."],"f":["fläster alder , nästan all, nästan hel. fläst alt cronanna ligianda fä Bu 395 . " fläst all europa " MB 1: 3 (i båda dessa ex. kan dock fläst fattas ss adv.). - pl. flästir allir el. allir flästir, nästan alla. the liggia fläste alle dödhe Al 5306 . " han födde flest all klostrin widha vm wäruldena " Bil 714 (flest kan här fattas ss adv.). thu sändir j häluitis eld alla flästa (quasi omnes) som koma til thin gardh Bir 2: 322 . Al 1628 . Lg 3: 524 . -- "]},{"a":"flere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. L. flere; (utöver det nämda) ytterligare existerande el. förhandevarande, andra. thy at han wäl wiste, swa oc sommalike flere aff os, j huat mata fornempde bo jonsson th gotzen aff honom took Reuterdahl Kyrkohist III 2: 530 (1398). vaare thet osc swa at myn brodher tordh karpelan äller myn syzskene fleren oc theres ärffvinghe vilde her j moth naghat thala FMu 4: 352 (c. 1470). huilken gardh fornempde jacob är fore rettin förre vplatin aff the andra flere arffua SJ 2: 202 ( 1492) . \" kendes fornempde sten bade sich och sin syster vel fornögdan ware til tacka ok alle flere syszkon tesliges ib. - självst. at segie jöns nielsson och flerem til, som thera stalla haffua östan til wtan mwren STb 3: 453 (1499). - ss bestämning till koll. ord i sing. ther äptir gik han in j kyrkiona medh flero folke som ther waro \" MP 5: 103 ."],"f":["fläre: -om Mecht 249 ; jfr Olson, Festskr. t. Söderwall, s. 56 dat. sg. n. flero MP 5: 103 . nom. pl. n. fleren FMU 4: 352 (c. 1470). dat. pl. flerem STb 3: 453 (1499)),"]},{"a":"flerestads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["flerestädes. \" the budho flere stadz a landet gaa \" RK 23: 9085 . MB 2: 259 . Su 372 . SO 159 ."],"f":["flere stadz . flere stadens SO 159),"]},{"a":"flerestads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["flerstädes."],"f":[]},{"a":"flia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flya."],"f":[]},{"a":"fliker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smicker. \" medh flikre fara \" KS 73 (178, 79) ."],"f":[]},{"a":"fliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["linställsam. \" tikkis wara flikert (bevis på inställsamhet) \" KS 22 (53, 23) ."],"f":[]},{"a":"flikke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttstycke. \" flykit hänger ey swa höght at hundin wänter sik ey benith \" GO 71 . ib 679 . \" hwar som hawer flykke ok molbinga han faar kompana \" ib 141 . ib 234 . 2 flijker flesk BtFH 1: 313 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"f":["flijcke . ","flykke )"]},{"a":"flikra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ställa sig in, smickra. han sum är falskr ok flikrar KS 21 (51, 22) . at tu flikre ella faghert lage före hånom ib 24 (60, 26). Jfr flakra."],"f":["-ar )"]},{"a":"flikrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smickrare. KS 45 (115, 48), 73 (178, 79) . ib Fragm. 15."],"f":["fliklare: -um KS Fragm. 15), "]},{"a":"flim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spott, spe. \" om hon haffuir . . . giort flim leek ällir löghe aff androm \" SkrtUppb 192 . SvKyrkobr 344 ."],"f":["flym )"]},{"a":"flima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begabba. MD 428 (Sdw 2: 1217). - gäcka, narra, bedraga. gwl oc dyra stena är ey atlth som glimma wthan sannaren öghna skalka som gäkka oc flymma PMSkr 501 ."],"f":["flymma )"]},{"a":"flin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flin, hånleene; hån, spe. hans capellani och monge andre klerker her j landit göra största gab och flyin aff wore käre moders sancte birgitte reuelacionibus Troil 5: 321 ( 1515) ."],"f":["flyin Troil 5: 321 ( 1515)"]},{"a":"flinga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr snioflinga."],"f":[]},{"a":"flinskalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flintskalle. \" ok sigher ysaias ondha lwktin skal wardha for sötha lwktena, fore gwlsnörith harrepith, for krylotta harith flinskallan (calvitium) \" SpV 106 ."],"f":[]},{"a":"flinta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flinta, flintsten, särsk. som elddon nyttjad sten af flinta (eller annan bergart). \" calcedonius är en sten haffwandis blekan lyth, görs mykin band aff honom j tyskom landom oc mädh mangom lithom oc teslikis j danmark hwiklken thär kallas flinthor til ath sla eld aff \" PMSkr 464 . "],"f":["-or ) , ","flinto sten (flynto-), "]},{"a":"flinta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flinta. \" af hardhe flinto \" Bir 1: 371 . ib 2: 3. MB 2: 309 . "],"f":["flinto sten , ","flinto stena biärgh"]},{"a":"flintskalloter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. ","e":["flintskallig. \" fliinskallot hofwdh vtan haar \" Al 5537 . Va 39 . \" ärä allä abota flintskallute \" AS 60 ."],"f":["fliinskalloter . ","flinskalluter )"]},{"a":"flipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gråta, jämra sig. the finge ful snart bade grata oc flipa RK 2: 2954 . ib 3: 167, 2254 ."],"f":["fliipa RK 3: 167 . " flypa i rimslut " RK 3: 2254 ),"]},{"a":"flis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stenskära, sten. Se Sdw 2: 1217."],"f":["flys )"]},{"a":"flisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["fliisa . ","flysa )","*fliso sten?"]},{"a":"flisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["på ett otillbörligt sätt skratta el. le, flina. cachionor . . . flysa ok lee GU C 20 s. 65 . (djuvulen) swa som flisande til hanom sagde J Buddes b 153 . \" ok tu vsall tholl ok lidher alla hans (ɔ din hemlig fiendes, lekamens) vranghet, ey thalar til hans eeth hart ordh ok alder theer hanom thit anlith oblyyt eller nagra harda opsyyn, vtan medh hanom leer ok flisar ok leeker medh thynom forradhare \" ib 177 ."],"f":["flysa )"]},{"a":"flisan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörligt skratt el. leende, flin. cachin[aci]o flysan GU C 20 s. 65 . the ondhe . . . äru . . . vthan mattho j flisan oc lööghe SvKyrkobr 198. huaris äre nw all theres lösä kiok, ouermattis kalz, flisan ok lööghe J Buddes b 166 ."],"f":["flysan )"]},{"a":"flissesten","b":[],"c":"","d":"","e":[" se fliso sten."],"f":[]},{"a":"flit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omsorg, flit. \" the varo giordha mz mykith fliit \" Fr 90 . bestallde then gardh mz fliit RK 2: 2755 . konungen lagde ta ala syn flit at han marsken til sig draga (lade sig all vinn om att draga marsken till sig) ib 6819 . \" at leggia aat opland all thera fliit \" ib 9460 . jack giorde ther till alle miin flitt ib 3: (Tillägg om Chr. II) 6369 ."],"f":["fliit . ","flitt )"]},{"a":"flitelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omsorgsfullt, noga. \" före haffwe wil förscreffne sancte rich konungs lagh fliteligen offuerset \" Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"f":["-ligen )"]},{"a":"fliteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ofliteliker."],"f":[]},{"a":"fliugha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flygha."],"f":[]},{"a":"fliuta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flyta."],"f":[]},{"a":"flo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lager. \" flo pa flo. \" PM 50 ."],"f":[]},{"a":"flo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lager, varv, lag. \" sidhan läggias (fikonen) j fyärdwnga skikkelika oc löff j mällen flodher trykkiandis täth til \" PMSkr 332 . \" somme läggia fikonen halfftör j fiärdyna ströandis j mellen hwarya fldodhena stöta kwmyn ib. sidan läggis en fiäyngh annar flodhen aff laffwerbära löff oc annor aff them toradho bärwmmen ib 338. mädh the pwlwegeno lägh floo ymselika aff selff skiffwor j deghilen \" ib 415 . \" läg andra flona af askonne oc andra aff kalkenom trykkiandis mädh handommen flo pa flo \" ib 424 ."],"f":["flodh: -en ib 330 338m -ena ib 332, -er (pl.) ib 332 . ","flod: -en ib 338, -ena ib. (Jfr Hellquist Ark. f. Nord. Fil. 35: 205, Smedberg, Peder Månssons landmansskap s. 59)),"]},{"a":"flodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flod, flöde. \" wart prästenom iämsköt ympnelika tharannas flodh swa mykyt at han haffde när koffnat \" Lg 3: 399 . Jfr vatnflodh. ","2) bölja. \" sua länge som iak är j skipino tha gaa ey bylghiona flodh in (fluctus procellarum non intrant) \" Bir 2: 172."],"f":[]},{"a":"flodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*flodha skadhi , "]},{"a":"flodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flo."],"f":[]},{"a":"floel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" se floghel."],"f":[]},{"a":"floghdraki","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flughdraki."],"f":[]},{"a":"floghel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags sammet. "],"f":["floogel HSH 13 . 114 (1524, Brask)","*floghels hatter","flögels- FMU 4: 341 (1470, avskr.)), ","*floghels kapa","*floghels punger","flogheeldz- )","sammetspung STb 3: 101 ( 1493) ."]},{"a":"floghel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags sammet. II cusinos antiquos de floel SD 4: 710 (1340?). iij dyner aff flogeel FM 76 (1483, daniserande) . PM XIV . \" eet fult par cläþä aff hwit fluel \" SD 5: 563 ( 1346) . \" et ganst par kläþä striput fluel med gul ib. IIII alne rööth flogeell \" FH 6: 123 ( 1512) . - stycke el. duk af sådant tyg. I blaweum floel. jtem I striput floel . . . jtem I. striput floel supra ipsum vbi dormit SD 4: 711 (1340?). "],"f":["flogeel . ","flogeell . ","flogheldh PM XIV . floel. fluel),","floghels kläþe","fluels- )","floghels stykke","flwgels sticke )","floghels super?","flogeldz )"]},{"a":"flogheler","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["af floghel. viij floyeler örnegad FM 76 (1483, daniserande)."],"f":["floyeler )"]},{"a":"floghelkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammetskjortel el. sammetsrock. wår röda flögel kortel FMU 4: 341 (1470, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"floghelstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tygstycke av sammet. aff gull, sylke, gullenstycke, flogheeldh stucker schal her epter aff tollis som annat STb 3: 10 ( 1492) ."],"f":["flogheeldh stucker STb 3: 10 (1492)),"]},{"a":"floghgnista","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flughgnista."],"f":[]},{"a":"flogs","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flugs."],"f":[]},{"a":"flokke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= flokker 1. Lg 3: 462 ."],"f":[]},{"a":"flokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flock, följe, sällskap. \" i fluk oc i faranötha SDNS 3: 499 (1419). dumben . . . war j flok oc selskap med honum STb 5. 56 (1515). \""],"f":[]},{"a":"flokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flock, hop. \" jordhin skalff a moot thz wädher som thera (drakarnes) flokke fölgdhe mädher \" Al 5058 . \" hwar slik en flook (näml. af fartyg) i hawit rwter \" RK 1: 3563 . satto swenana alla i en stook en digher rota en starkan flook ib 3885 . - flock, följe, sällskap. bathe i flok oc i farnöt SD NS 1: 147 ( 1402) . \" som i flok oc foranötha meth waro \" ib 2: 190 ( 1409) . SO 294 . - dat. pl. flokom, i flockar, i mängd, hopvis. flokkom koma Bil 106 . ib 251, 253. Gr 306 . Lg 112 . ","2) afdelning i en lagurkund. vptälias j hanum (Gårdsrätten) flukka fämptan MEG 53 . \" gaardz rättin mz sinom flokom oc balkom \" Bir 5: 109 . - Jfr broa-, fara-, frända-, qvinno-, stor-flokker."],"f":["flukker . "]},{"a":"flokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["affall af ull. söma then flokken äller öffwerskärara wllena j eth linneth klädy PM 50 . Jfr oviskärara flokker."],"f":[]},{"a":"flop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flod, flöde, öfversvämning. aldre kom swa mykil flodh epte noa flodh Bil 709 . MB 1: 169, 170, 171, 175 . Bir 1: 78, 394, 395, 3: 303, 399 . then tiidh flodh ware VAH 24: 322 ( 1442) . \" ä nar flodh är ib. \"","2) flod, stigande hafsvatten? stundom siärran (för fiärran) ok stundom flödhir (trol. är dock flödhir att fatta ss verb) GO 1095 . Jfr flära. ","3) fluctus, bölja. \" staddir . . .owir hafsins flodhe \" Bir 3: 382 . ib 366 . Lg 3: 50 . ","4) fluvius, flod, ström. þte funno sik ena floþ Bu 527 . \" owir fara flodhina eufraten \" Gr 313 . owir iordans flödh Bo 23 . \" fyra flodhir rinna wt aff henne (källan) \" Lg 91 . MB 1: 1 58, 159, 236 . KL 12, 53, 194, 239 . Jfr brännestens-, hovudh-flodh."],"f":["flödh Bo 23 ; Bir 1: 394 ; ","flödhin ib 395 ; ","flödhena KL 194 . ","-ir ) , "]},{"a":"floren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["florin, ett slags guldmynt först slaget i Florens och försedt med denna stads vapen, en lilja. thre !TECKEN? ladhna mz florena Fl. 491."],"f":["-ar )"]},{"a":"florera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smycka (eg. med blommor). at han hänna nampn j sik siälffwom bar inscriffuat . . . rödgat oc florerat mz sino eghno blode Su 367 ."],"f":[]},{"a":"flot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , etc, se flut, fluti etc."],"f":["floti"]},{"a":"flot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se se flut."],"f":[]},{"a":"flotan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flyktig, ostadig, kringvandrande thu skal wara flotan (för flotande? Cod. A wilder 163) oc waffrande (vagus et profugus) a iordhinne MB 1: (Cod. B) 544 ."],"f":[]},{"a":"flotför","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flutför."],"f":[]},{"a":"flotholmber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flutholmber."],"f":[]},{"a":"flotholme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flutholme."],"f":[]},{"a":"floti","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fluti."],"f":[]},{"a":"flotomosi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flutmosi."],"f":[]},{"a":"flotstokker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flutstokker."],"f":[]},{"a":"flotsund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flutsund."],"f":[]},{"a":"flotta fä","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fluta fä."],"f":[]},{"a":"floþermäninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"floþgiuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stigbord, damlucka. VAH 24: 322 ( 1442) ."],"f":["flödhgiuta )"]},{"a":"flugerin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingerring. \" tha han vände om sit fingerin ok stenin gaff som förra skin \" Fr 1049 . ib 1975, 2167, 2504, 2557, 2855 ."],"f":[]},{"a":"flugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flygt. \" foglanna flugh \" Bir 2: 129 . GO 265 . Al 5060 . \" pila flugh \" ib 2440 . Jfr byflugh. ","2) flygande el. häftiga smärtor, kolik (hos hästar). for flwg LB 2: 67 ."],"f":[]},{"a":"flugh galin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sprittgalen MD (S) 223 ."],"f":["flug galaen )"]},{"a":"flugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fluga; flygfä, insekt. i allmh. for sarbetta flugur ok maþka Bu 402 . KS 41 (107, 45) . Bo 101 . Bir 1: 154, 156, 349 . alzskona flughu som ond är oc meensam, swa som getunga äre oc manga andra MB 1: 297 . \" war all flughana plaghan swa forgangin, at aldre en flugha war ater i egipto lande \" ib 298 . \" ena handa flughu kön är hulkit som callas flädhal \" Bir 2: 207 . \" inthe är än nw in kometh, sa mykith som en flugw är wärdh \" BSH 5: 233 ( 1508) . nar fluen är eghe äble LB 3: 196 . \" synis for syninne altidh swasom nokor floghor äller haar \" ib 5: 292 . Jfr eter-, hunda-flugha. "],"f":["flogha . ","flue . ","flughna plagha , ","flughu fläkter , ","flughu qvaster , ","flughu svamper","fluo- )"]},{"a":"flugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["flughu qvaster , m. flugviska. flabelium . . . idest muscarium flwguquasth GU C 20 s. 276 ."]},{"a":"flughdraki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flygande drake. Di 83, 232 ."],"f":["fflugdrake Di (Cod. B) 321 . flogh draka ib (Cod. A) 232 . flog draga ib 83), "]},{"a":"flugher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr framflugher."],"f":[]},{"a":"flughgnista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkringflygande gnista? fomes . . . föda oc synda gnista fomites in plurali flogh gnista GU C 20 s. 283 ."],"f":["flogh- )"]},{"a":"flughordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rykte. \" mich wndrar atj swa danda flugbordh wille sköda aff SDNS 3: 457 (1419). \""],"f":[]},{"a":"flugs","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["strax, genast. \" skwto flogz in pa them \" BSH 5: 167 ( 1507) ."],"f":["flogz )"]},{"a":"flukker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se floker."],"f":[]},{"a":"flukker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flokker."],"f":[]},{"a":"flukningum","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i flockar, hopvis saghu män . . . riddarskap j alscons wapnum ganga saman flukninghum Bil 311 ."],"f":["flykningom Lg 993 . ","eg . "]},{"a":"flukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) volatus, flygt. \" vnghin är ey swa raskir vndan flygha som the (roffoglarne) äru j sinne flogt \" Bir 1: 301 . Al 9099 . \" lustelika flykter j wädhreno \" Su 200 . ","2) fuga, flykt. \" i thera flukt ther the rympdo \" Al 7393 . Di 196 . \" til flykt driffwa M män \" MB 2: 62 . \" gaffwo the sik til flykt \" ib 137 . \" vm vi gifwom flukena (taga till flykten) \" Bo 108 MB 2: 244, 254 . grep fluctena ST 345 . ib 347 . \" demetrius oc hans här togho flychtena \" MB 2: 252 . ib 317, 322 . tok hon til flyktena Lg 3: 273 . MB 2: 303, 313, 316 . Jfr til-, und-flukt, äfvensom flyktirlika, flyktogher."],"f":["flwkt Di 196 . ","fluct: fluctena ST 345, 347 . ","flogt . ","flykt MB 2: 62, 137 ; ","-ena ib 244, 313, 316, 317 ; Lg 3: 273 ; ","-er Su 200 . ","flykth: flykthena MB 2: 254 . ","flyckt: flyctena ib 2: 322 . ","flycth: flycthena ib 252 ; ","-enne ib 303 . -ir),"]},{"a":"flukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) volanus, flykt. höken är alastingis snar j flökthenne PMSkr 268 . ib 276 . 2) fuga, flykt. ty matthe grechana taka til flykt Troj 65 . - giva flukt, gripa till flykten PMSkr 128 . - Jfr af-, iu-, land-, saman-, til-, unt-flykt."],"f":["flykt Troj 65 . ","flygth PMSkr 128 . flökth ib 276: -enne ib 268 ),"]},{"a":"fluktogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flyktogher."],"f":[]},{"a":"flundra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flundra. \" \" VGL XIV . Al 5229 ."],"f":[]},{"a":"flundra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flundra. \" til laffthanen . . . krampasill eller flundror medh lök Brasks Matordn. 8. \""],"f":[]},{"a":"flunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanka, röra sig ostadigt. han flunkar millan skogh oc diike RK 3: 2081 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"flut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flytande. \" doo aff näsoblodz fluti \" Bir 2: 219 . \" aff strömsins futj \" ib 3: 411 . \" fore offmiklo flutti aff hoffdhe \" LB 3: 166 . thz . . . menar fluth ib 167 . Jfr ut-, vatn-flut. ","2) det som vid kokning flyter ofvanpå, flott, fett. togh tyäru flot (adipem) oc qwadho ST 18 . \" thet thorra flotet som aterbliffuer j braadpannona \" LfK 220 ."],"f":["flot )"]},{"a":"flut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flytadne. om the skutor oc wrak, som neder senkte äre jnnan bomen, at the komme genom bomen eller oc öse them op til fotz (ɔ så att de bli flytande) igen, the som ther til äre ferduge STb 5: 288 ( 1520) . Jfr Sdw 2: 1217. 2) flott, fett. sebum . . . quod modo sepum . . . dicitur floth oc swinayster GU C 20 s. 558 . Sex ekon tr 271 . \" hwar fredg bör honum (ɔ redeswennen) aname flothz (ɔ flothet), som sankat är j stegerhuset om vikana \" Arnell Brask Biᴵ 30."],"f":["flot . ","flath ? HLG 3: 114 (1528)"]},{"a":"flut fiälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fluta fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["flotta- )"]},{"a":"flutför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["färdig att gifva sig ut till sjös. saa at i äre flotföre BSH 5: 147 ( 1507) ."],"f":["flot- )"]},{"a":"flutholmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["flot- )"]},{"a":"flutholme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["flot- )"]},{"a":"fluti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ratis, flotte (ss transportmedel). \" instrumentum de lignis fabricatum wlgariter dictum flwta \" Scr. rer. svec. III 2: 264. - flotte, mängd av flytande virke. fore en flota timber til slottet kom gaffs xj mark SSkb 38 ( 1502) . ib 39 (1502). iij mark fore en flota timber jon jönsson fick ib 155 ( 1505) . \" samma dach gaffs vj mark fore j (1) flöta palar \" SSkb 234 ( 1507) . Jfr badhstovu fluti. 2) classis, flotta. komma mangh skip löpandis j sänder je nom flotha j haffuena PMSkr 63 . ib 171. Jfr skipfluti."],"f":[]},{"a":"fluti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) ratis, flotte. \" the giordo en flota aff thörran wiid \" RK 1: 4235 . ib 1528, 1532, 2: 1116, 6126, 6135 . \" göre nogre flotter aff tijmber BSH5: 290 (1508). pa floterna kan man göre stoe velter aff riiss ib. \"","2) classis, flotta. han hafde sich . . . wel siäxthiga skip vti en flöta RK 2: s. 337. ib 1: (Tillägg till LRK) s. 243, 245. vara i flathe met the lybske skep FM 416 ( 1509) . \" at segle med andre skep j flathe ib. \"","3) flytning? for allan flota i hofwdit LB 7: 331 ."],"f":[]},{"a":"flutland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"flutmosi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärr. \" godhe borgha stadhi skulu wara . . .i forsom älla flotmosom \" KS 85 (207, 93) ."],"f":["flot- )"]},{"a":"flutmosi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärr. SD 1: 228 (1222-30) (Sdw 2: 1217)."],"f":["flot- )"]},{"a":"flutstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. stock som flyter på vattnet; bild. om den som ostadigt far hit och dit. \" thu skal wara een flutstokkir wafrande i iordhinne \" ST 322 . ath . . . han altid fara skal som en flotstok BSH 5: 304 ( 1508) ."],"f":["flotstok )"]},{"a":"flutstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. stock som flyter på vattnet; bildl. om den som ostadigt far hit och dit, eller om den som icke har något längre stadigvarande uppehåll på ett ställe. erro . . . vagus instabilis flotstokker GU C 20 s. 228 . numidus . . . waffrande owiis ostaduger ok otroghin wlgariter aput nos flotstokker ib s. 365 . palans . . . qui numquam in aliquo loco certam habet mansionem flot stokker ib s. 398. Bergström Arb Kr 1: 150, 157."],"f":[]},{"a":"flutsund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1217."],"f":["flot sond )"]},{"a":"fly","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenpuss, dam. katadho han (ɔ: biälkan) wti et fly thz som heet probatica piscina Lg 95 . \" i thz sama flydh ib. giordho . . . ena fä bro owir et fly. som hetir syloa ib. (?) at han (ɔ: var herra) skulle opfara iuir lät fly. fly (på båda ställena för sky?) slikt fran jordhinne vplyptis mz solinna krapt \" MP 2: 103 ."],"f":[]},{"a":"flya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) constituere, oridnarie, ställa till, anordna, bestämma, styra. huru han matte fly thz sa at han matte sielff til nycopungh fare RK 2: 2955 . \" flydde thz konungen saa ib 8317 !SYNS_DÅLIGT? 503, 1704, 4217, 5694, 5782, 6762, 6889, 8549, flin thet swa \" MD 86 . \" at althing oss i mellan sua fliit ära \" SD NS 1: 413 ( 1405) . \" wi flidhom thet swa, at holmsten skulle honom giffua siex mark i klädhe ib 2: 266 ( 1410). fliir iach thz huru iach ma FL (Cod. C) 164. at han . . . flyiar alla sina lymmer til blyghetzens styrilse \" LfK 31 . \" alt flyiar hon sötelikaoc dahglika \" Su 19 . gudhelik oc äwerdelik snille, som alt flyar oc skikkar ib 277 . ib 320, 329 . MB 2: 308 . \" hwat skal han tha sidhanha ägha ällar flya \" LfK 15 . \" fliade hwat henne skulle sändas aff hans rätthom \" MB 2: 165 . hwariom wisom manne tilbör at skikka oc fly hwariom enom thz hanom bätzst höffuis Su 347 . \" swa flyadhe gudh \" MB 2: 293 . Lg 3: 555 . \" fly (laga) sa at thw henne rakar \" Di 56 . ib 166 . \" brynilla badh . . . haghen . . . ath flydde (för han flydde) saa alth sigordh kome ey mer tith jgen \" ib 229 . \" flye syslomannen at ther ingärdhis roghklykkior \" Bir 5: 120 . samqwändher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe (sammanstälde, förenade) them som idkelika skuldo wara i gudz lwffwi oc tiänist LfK 18 . - förfoga öfver, bestämma öffver. aff hwilko iak hafwer vplorit afgällith och fliit äpter minom vilia SD NS 2: 71 ( 1408) . mågo thy styra och rådha, wända, sällia, skipta, giffwa och allaledes flia effter sinom egnom wilia ib 443 (1411, nyare afskr.). - bestyra, beställa, göra bestämmelse. med prep. um. fly oc skikka om all sin tingh oc äghadela LfK 15 . \" aldrigh maa han sidhan ther om skikka ällar flyia ib. - inrätta. wm han [tecken:] kännedombir) wardher swa flydher \" Su 346 . ib 149, 351 . \" swa alt thit liffwerne oc alla thina gerninga ther til flyes oc skikkes \" ib 254 . - besörja, uträtta. jwdhane wälflyande all sin stykke (rebus prospere gestis), foro hem mz glädhi MB 2: 320 . ","2) tillsätta, förordna. skikkas . . . oc flys all ämbete oc ämbetes män LfK 29 . \" skikkar oc flyr propheta oc lärefäder \" Su 363 . ","3) skaffa,utverka vi vilie vel fly tek venskap aff atilius konung Di 222 . ib 196 . Lg 3: 444 . ","4) gifva, lemna. bad them sik köpe late alt thz the kunde honom fly RK 2: 3636 . \" flya huar ret i sin stad \" SO 104 . \" herren gudh honom flyande wärdzskylleliga pyno \" MB 2: 291 . \" wart henne thz ginstan flyat \" ib 182 . Lg 3: 562 . \" westherårss slott flydde the mig tha \" RK 3: (sista forts.) 5807 . ","1) inrätta sig, göra sig skickad. thu skalt oc fly thik allaledhis ther äptir (ställa dig så, laga så) at thu hafwir innogheth oc granna athwakt j thinne bön ST 160 . ","2) vara beskaffad. see hwrw the sigh flyia MD 168 . - Jfr tilflya."],"f":["flyia . ","fly . ","flia . fli: flidhom SD NS 1: 266 ( 1410) . ","flii: fliir Fl (Cod. C) 164 ; ","fliit SD NS 1: 413 ( 1405); 2: 71 ( 1408). ","flya sik , "]},{"a":"flya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ordna, laga, styra. \" sidan the wordo nidote flydde wyr härra thät swa ath them gafs mindre \" MP 4: 126 . J Buddes b 76 . - laga, ställa om, se till. flyn iw at j lären maaleth bode valska oc fransoos HSH 13: 114 (1524, Brask) . - ordna, inrätta. thy är oss allom radhelkikt ok nyttehlikith, ath wi swa flyom warth liffuirne rätueselika ok gudhelica, ath war herre ville oss haffwa äwärdelica j syno amynnilse MP 5: 48 .","3) skaffa. \" giffuer akt paa glasmakare embete och flyr oss en meterswen hiit \" HSH 13: 114 (1524, Brask). thät han skulle hielpa ok fly hwar man ret Arfstv 51 ( 1461) . STb 3: 436 ( 1499) . \" kemenere skole fly erich jonsson reth om thet ffat jern han klager effter \" ib 5: 284 ( 1520) . ådraga. ath han ey flyr sig eller sin herra ohyllisth ner landhbon eller annrstadz j länith Arnell Brask Biᴵ 24. 4) giva, (över-)lämna, utlämna. ey sculu soknamen städhia noghot filas eller fordhas af prestens äghor for än jnuentarium fulleligha bereth är oc förbätrat epter makt hans Gummerus, Synstat 43 (1425 i vidim. fr. 1440; jfr ib s. 39: flyttas eller fordas vilket emellertid torde vara fel li avskriften (från 1500-talet). - Jfr ater-, til-flya."],"f":["fly . ","flia . ","limpf . -adhe el. -dde)"]},{"a":"flyan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ordning, inrättning. \" alt thz aff gudhi är, thz haffwir skäliga flyan oc skipan \" Su 347 ."],"f":[]},{"a":"flyan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anordning, ordning. \" the foresyn eller flyan (dispositio) i hulka gud för än han skopp verldena somliga vthualde ok beskärdhe til sith hymmelska rike \" SvKyrkobr 183 ."],"f":[]},{"a":"flygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flya (om lefvande varelser). örnin flygher fughla högist Bil 157 . \" lduua flögh af himirike \" Bu 6 . \" ängelen flögh fra hanom \" ib 4 . ib 207 . \" synom . . .sagdhe sik wilia til himpna flygha \" Bil 105 . \" thu äst hem flughin ifwer hympana \" ib 216 . - flyga, fara el. drifvas i luften med hastig fart (om liflösa föremål). pilane flughu vm cring han Bu 502 . \" swa rasklika som piil kan raskat fliugha \" KL 125 . \" han (stenen) flög iij (3) faffna op li wädret \" BSH 5: 147 ( 1507) . \" v tender flugu vtu hans mwn \" Di 182 . thz (hufvudet) flög fran kroppen ib 196 . - bildl. (om ord, rykte o. s. v.). the tidhande flugho tha yffrit wiit RK 1: 2605 . \" ryktheth flögh mz storth wndher \" ib 3: 2504 . ","1) flyga bort. the (vildgässen) . . . flughu högt vp j wädhrit ok flughu tho ey bort KL 35 . - bildl. MP 1: 13 . Bir 2: 218 . ","2) bordunsta. \" alt liffsens wathn skal gömas j tättom glasom ath thz ey flygher borth \" PM XXXI . - Jfr bortflygha. flygha fram, flyga fram, KL 11 . "],"f":["flygia: -iande MP 1: 71 . ","fliugha KL 125 . ","fliwgha Ber 213, 232 ; ","-ande ib 157 . ","flwgha: -ande ib 153 . ","flughu . ","flugho . ","flughin ) , ","flygha ater , flyga til baka. the (ɔ: biin) . . . flughu vtan vm stokkin atir ok fram (fram och til baka) KL 11 . flygha bort, ","flygha in , flyga in. flughu the (bina) in ok vt KL 11 . flygha nidher, flyga med. MB 1: 183 . ","flygha up , flyga upp. KL 35 . Jfr up flygha. ","flygha ut , flyga ut. KL 11 . Jfr ut flygha. - Jfr ivir-, til-, umkring-, und-, undan-flygha."]},{"a":"flygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["flyga, ila, skynda. \" i flytande ränning, i fulll karriär. strax styrde han syn häst j flygande ränning j mot honom \" Troj 29 . - flyga, slungas, fara. han . . . hiog moth honom, swa ath hoffswenius swerd flögh honom vtaff händerne STb 1: 396 ( 1482) . \" han slogh vp hennis kammare döör, swa ath dorin flugo in i cammaren ib 388 (1492). - bildl. flyga: sväva ut. en godh bön for lösom ok villom oc flghiande thankom \" SvB 493 . "],"f":["flyghia: -iande SvB 493 )","flygha bort , dunsta bort. säth ather deghillen pa eldhen swa länge ath qwekselffwith flygher borth mädh rökenom PMSkr 416 . ib 384 . - Jfr ivir-, kringum-flygha samt forflughin."]},{"a":"flyghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flygande, flygt. Bir 1: 300 ."],"f":[]},{"a":"flygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flygt. \" högho flygninga vmskiptelikx fugla kyns \" Bir 4: (Dikt) 226."],"f":["-ar )"]},{"a":"flyia","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fly. ioakim flyþe Bu 3 . ib 8, 71 o. s. v. fludhe diäfwlen KL 21 . \" pilten . . .flydhe räddir \" ib 29 . \" flydde i ödhnena \" ib 220 . \" flydde han . . . til ikänt klositr ib 252. flyþo . . . fra hanom \" ib 187 . \" alle flydde för hon um \" Di 219 . - fly, taga sin tillflykt (till). iak flyr . . .vndi iþra värio. vndi þina naþa vinga Bu 143 . hawir ängin til hwilkin han moghe flya KL 215 . at jak maghe trolika fly til gudh ib. \" flydde han innerligha til sancte eric \" Lg 3: 371 . ","2) fly från, genom flykt öfvergifva. med ack. fly landith MB 1: 177 . flyia wäghin Bil 634 . \" han fludhe wäruldena \" ib 694 . flye (förevisses från) ämbetet SO 149 . \" fly war gard, som then sin borgan flydde eller rymde \" GS 50 . ( 1448). fly för. hui fly þu þin faþur vämptar uvämptan Bu 156 . undfly, undvika. badhin thässin bärghin skulu flyas Bo 98 . hon sagdhe sik ey gita flyt syndanna tillfälle vtan hon flydhe manna vmgang KL 35 . \" fluþo värzlik vmgangilse \" ib 188 . \" flydde . . . manna loff \" ib 220 . \" þät fly wir firi biuthum \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). til at flyä þässä plikt ib. \" sqwaller oc fofäng oordh flyens alzstingis \" VKR 60 . \" han skal flyia alt thet illt ok odöghdelikt är \" KS 13 (30, 13) . \" äru nokre the osidhi flyande, ther ädhla män af åldr haua flyt ok före osidhi haldit \" ib 54 (137, 58), ib 4 (7, 4), 14 (34, 15), 17 (43, 18). - undvika, taga sig i akt för, akta sig för. med inf. fly wpinbara hwat thu forskulladhe Ber 112 . \" flyddo alle at stadhna ther \" Lg 3: 213 . \" med sats inledd af at. huru ma manne fly (vitare) at han tala ey illa vm sin iämcristen \" KL 238 . flyia bort, fly bort. mz hwat dröuilsom the flyddo bort Bo 155 . Jfr bort flyia. "],"f":["flyghia KS 17 (43, l18). flya Bu 57 ; Bil 346 ; KL 215 ; KS 4 (7, 4), 14 (34, 15) . ","flyä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","fly Bu 8, 143, 491 ; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bo 10 o. s. v. ","-o ib 71, 166 ; KL 188 . ","fludhe Bil 694 ; KL 21, 27 ; ","-o ib 31 o. s. v.; -u ib 45 . ","flyþe . ","flydhe . ","flydde . ","flyddhe . ","flyia undan , fly undan, fly bort. folket fluþe vndan ok rymde Bu 492 . ib 156 . Bo 161 . " flydde vndan lönlica " KL 293 . Iv 739 . Jfr undan flyia. - Jfr til-, und-, ut-flyia."]},{"a":"flyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr til-, ut-, unt-flyia."],"f":[]},{"a":"flyilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undflyende, undvikande. for syndinna flyilse Bir 2: 202 . ib 4: 41 . \" til flyilsa hvaria synd ib (Dikt) 275. Jfr tilflyilse. \""],"f":[]},{"a":"flykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flocka sig, gå i flock, strömma. alle . . .flykto thiit KL 359 . lärdhe folkit som ltil hans flykte at höra gudz ordh Gr 296 . Lg 3: 222, 227, 230, 559, 567 . \" flykto alla vth w stadenom \" MB 2: 170 . "],"f":["-te )","flykkia sik , flocka sig, samlas i flock, gå i flock. flykkiande sik alt hopom in til hans Bo 179 . " flykto sik til saman " ib 216 . - - refl. ","flykkias , d. s. huru discipuli enfallelica flyktos vm han Bo 67 . - Jfr til flykkia."]},{"a":"flykt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flukt."],"f":[]},{"a":"flykt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flukt."],"f":[]},{"a":"flyktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flyende. \" ware thet oc swa, at thöm som fridhen bruti hafthe, nakar äpter fyldge a fluctoghom foot \" Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - Jfr landflyktogher."],"f":["fluctogher: -om Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) ),"]},{"a":"flyktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flyktig, landsflyktig. \" galaadz män waro flyktoghe vordne aff effraym \" MB 2: 110 . Jfr fält-, lands-flyktogher."],"f":[]},{"a":"flyliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oflyliker."],"f":[]},{"a":"flyta","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) flyta, drifvas på el. i vattnet. blykistan flöt Bu 210 . \" archen flöt ower watnen \" MB 1: 170 . \" flytir suasom skip mällan bölghior \" Bir 2: 172 . wi flutum ifuer eno fiöl Bil 351 . \" wardhe liwandis creatwr . . . badhe ther kryper a iordhinne, oc swa thz flygher i wädhreno, oc swa thz flyter i watneno \" MB 1: 157 . ","2) bildl. härflyta. \" handenna lif af hofþeno flyar (i rim med liutar) \" Bu 74 . ","3) flyta, gifva från sig vätska el. var. än the (öronen) flyta LB 5: 80 . ","4) flyta, varaöfvergjuten (med). mz hunagh ok miolk väldar oc flytar iorþen al Bu 77 . MB 1: 401, 404 . Bir 3: 54 . see största delin aff gudz likama . . . j midhwaghu stänktan mädh rödho blodhe. swa som fliutande KL 19 (fliutande bör kanske snarare föras till blodhe, i hvilken händelse exemplet hör till 2). ","5) om lukt: utbreda sig. hans öyrtta lokt skal flyta (fluant aromata ilius) Ber 182 . ","6) utbreda sig, sväfva ut. flytande (fluctantium) thankana bang Ber 217 . vm thu . . . hafdhe hughin när thik ok läte äkke flytan i värdlinne. i fafängom oc onytlicom thankom Bo 236 . \" flytir (defluit) han (ɔ: mannin) opta j fafängo \" Bir 2: 307 . ","1) utflyta. \" orenlighetin ok wagen skal ey flyte bort aff ögonen \" LB 3: 59 . ","2) flyta bort, upplösas. som hon skulle al flyta bort i tarom Bo 74 . Jfr bort flyta. "],"f":["fliuta . ","flyutha . ","flwtu MB 2: 81 . ","flute . ","flutin , se be-, bort-, up-flyta. flotin, se be-, ivir-flyta. flötin, se inflyta), ","flyta bort , ","flyta in , flyta lin, strömma in. at in matte flyta j mit hiärta thäs hälgha anda nadh Bir 4: 160 . Jfr in flyta. ","flyta nidher , flyta ned, rinna ned. olian flöt allan thän daghin nidher i tyberim flodh Lg 67 . Jfr nidher flyta. ","flyta up , flyta upp. flöt hälakt lik vp fran grunnom Bu 532 . MB 1: 236 . Jfr up flyta. ","flyta ut , flyta ut, rinna ut. blodhit ther flöt wt af thino . . . hiärta Bir 4: 160 . Jfr ut flyta. - Jfr af-, be-, ivir-, saman-, til-flyta, äfvensom fulflytande."]},{"a":"flyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bildl. flyta omkring. kastas omkring, föras hit och dit, röra sig. jak owärdogh synderska . . . wafrande oc flytande j syndelikom tankom SVb 336. the flyta swa i wndhirlike oc omanlike kötlikx lusta girnilsom SkrtUppb 333 . \" thät är omöghelikit badhe flylghia gudhi oc flyta i värlz goze \" Hel män 111 . "],"f":["flyta bort , flyta bort, upplösas bildl. aldir förra syndana thunge nidhersänkis j vatnit oc flyter bort til inkte Prosadikter (Barl) 84 . ","flyta ut , flyta ut, rinna ut. ther äptir flöth vth blodh ok watn MP 5: 88 . ib 86 . - Jfr be-, bort-, in-, ivir-, saman-, til-, um-, up-, uppe-, ut-flyta samt hunags-, klar-, söt-flytande."]},{"a":"flytan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flytande. taramannas flytan Lg 3: 399 ."],"f":[]},{"a":"flytan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr lndflytan."],"f":[]},{"a":"flyterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["li flykt. vndradho . . . huar swa mykith monde fara ok swa flyterlika monde renna Iv 7423 ."],"f":[]},{"a":"flytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) eg. låta flyta; flytta, sätta i rörelse, föra framåt, föra. med dat. fotum flytia Bil 447 . - med ack. likamin hawer twa föter at flytia likamin mz MB 1: 226 . \" lifwande andbud som är asna ok hsäta mz hulkom lifwande thingh ok dödh magho flytias ok framföras \" Bir 1: 290 . flytos hans ben tel edissam Bu 189 . \" hafdho thässkyns gudz hws, som the matto flyta mz sik hwart the foro \" MB 1: 485 . gudh . . . flotte han oc satte i then stadh ib 129. är sidhan tith förth oc flwth PM 51 . lät . . . allan stadhin af stadh flytia Bil 212 \" the flutto thera kloster aff stad \" RK 1: 1212 . \" þäþan flytte han staf ok stol tel antiochiam \" Bu 99 . \" flutte abram sina säto \" MB 1: 180 .","2) öfverflytta, öfverföra. \" persarra rike flyttia jn til macedonas \" MB 2: 203 . ","3) öfversätta. \" tha een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher flutter oc thydder a rytza tungo \" MB 1: 319 . ","4) intr. \" flytta? flytiädhe hon aller rwm aff eth j annat (för aff eth rwm j annat?) \" Lg 3: 534 . ","5) begifva sig, skynda. alle graatande flytte til oniam MB 2: 287 . ","1) flytta sig, förflytta sig. omöghelikit är at thz maladha korset a the wäggine flytir sik siälft owir a andra wäggina KL 38 . \" stiärana wek oc flutte sik til annat rum \" Bil 53 .","2) begifva sig. aller härin aff syria flytte sig til honom MB 2: 260 . \" folkit flutte sik aldre aff stadh ib 1: 397. \" ib 339 . "],"f":["flyttia . ","flyta . ","flotte . ","flytte Bu 99 ; MB 2: 260, 287 ; ","-o ib 1: 399 . ","flyte: flytos Bu 189 . ","flytiädhe Lg 3: 534 . ","flytia sik , ","flytia sik a , företaga sig. flytia sik a at göra ofridh RK 1: 489 . ","flytia af , flytta bort, föra bort. GS 40 . BSH 5: 219 ( 1507) . Jfr af flytia. - Jfr in-, ut-flytia."]},{"a":"flytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) flytta, föra framåt, fortskaffa, befordra. \" klagedhe ok kerdhe the dannemen . . . om the sware skiwtzferdher, ther the haffue haffth, ath hwilken en som kommer ok sigher sigh ware i min ok richesin rese ok ärendhe, ath the schole honom fordhe ok flythie \" Uppspriv 20 ( 1497) . - flytta, bortföra. ey skulu solknamän städia nogot flyttas elle fordras åff presten ägor för än inuentarium fulleliga beret är oc bättradt effter ämpnom hans Gummerus, Synstat 39 (1425, avskr. fr. 1520-t.; jfr flias eller fordhas ib s. 43 (1425, i vidim. fr. 1440), vilket sannoklikt är det ursprungliga uttrycket). 2) förfoga sig, begiva sig. the äre kranck och wanför folk baden tw, swa ath the formechte jngenstades flytta eller fara STb 3: 191 (1494). "],"f":["flötia Svartb 492 ( 1468)","flötte EK 1212 i var. flötthe SpV 20 ), ","*flytias , ","flytia sik a , jfr R. Pipping, Kom till Eriksskr. s. 261. - Jfr bort-, sam-, til-flytia."]},{"a":"flytiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilflytiare."],"f":[]},{"a":"flytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flytning. LB 7: 211 . Jfr blodh-, in-, til-, ut-flytilse."],"f":[]},{"a":"flytliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oflyliker."],"f":[]},{"a":"flytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flyttande, transporterande. \" ödde mangha peninga j flytningh millan köptstadhen oc skipin \" PK 242 ."],"f":[]},{"a":"flädhermus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flädermus. \" ther flughu natbakkor ellir flädhir mys \" ST 525 ."],"f":[]},{"a":"fläkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläck. Jfr smita fläkker. "],"f":["*fläkkia skiolder","fläkkeskioller )"]},{"a":"fläkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläck. \" takir thz borth swarta flekka \" LB 3: 103 . tha ögonen . . . haffwa flecker ib 7: 204 . ted fordriffwer fleckär (fräknar?) oppo anicthet ib 103 . fordriffwer . . .fleckia och spotler i anlitet ib 135 ."],"f":["-ar . ","-iar . ","-er )"]},{"a":"fläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläka, fläcka, klufva. bint henne (ɔ: lwngona) om hennes hoffwd, fleckta i tw LB 7: 197 . \" tag en liiffwandis mwss oc fläk henne j tw \" ib 288 ."],"f":["-ter )"]},{"a":"fläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläka, fläcka, klyva. \" tak en gren . . . oc honom klyff fläskiandis warliga mädh enom kniff pa andro sidhonne swa ath tw jnthe sargar knoopporna \" PMSkr 322 . \" tak wp eth wngth kyrsebära trä oc fläk thet j wa dela \" ib 347 ."],"f":[]},{"a":"fläkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 327."],"f":[]},{"a":"fläkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till rustningen hörande särsk. bröstet skyddande betäckning. \" I par maliotygh . . .sclicet vnum par flækkio. vnum par grusænær. vnu skøzel. et I kraghæ \" SD 4: 710 ( 1340?)"],"f":[]},{"a":"fläkkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fläckig. \" scutlatus . . . fläkkoger \" GU C 20 s. 558 ."],"f":[]},{"a":"fläkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläkta. \" fläkthandes oppa hennas brändagha \" Lg 3: 415 . Jfr til fläkta."],"f":[]},{"a":"fläkter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr flughu fläkter."],"f":[]},{"a":"flämsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flamsk, flandersk. iii tafla flamska HLG 2: 147 (1523)."],"f":["flamsker )"]},{"a":"flämsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Flamsk, Flandersk, från Flandern. I flemst stryc SD 4: 370 ( 1334) . I flamsk boneth HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":["flamsker . ","flemst SD 4: 370 ( 1334)), "]},{"a":"flämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flämta, häftiga andas. ärw the (ɔ oxarna) mykith hethe tha latis ey til ath ätha för än the wenda ather ath fiämtha PMSkr 198 . ib 232, 242. then hök som flämthar oc ängxlas ib 273 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"fläng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? eg. väl: slag, hugg. i fläng, på slump, på måfå, utan eftertanke? swor j flengh (ändradt til stora eda) RK 2: s. 364."],"f":[]},{"a":"flängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) flänga, fläka, åstadkomma revor (t. ex. i bark). kniffwen som wintrännas grena affskäras mädh skal wara alstignis hwas hardher oc tynner, thy är hon boll oc tykker tha flängher han PMSkr 319 . 2) piska, gissla. hon saa sin son standha nakin skiälwandhe bundnan ok flängan (för flängdan) SkrtUppb 390 . - Jfr genom-, hudhflängia."],"f":["flägnder SvB 293 . ","flängdher ib 456 ) , "]},{"a":"flängia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flagellum, piska, gissel. nar flengionar atir droghos slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ik gislomen Bir 1: 29 . ib 34, 208, 3: 40, 289 . Su 29 . ","2) pisklag, gisselslag. \" the obrygdilse ok flängior oc hadh ok sputh oc slagh ok pwsta . . . som han tolde \" MP 1: 115 . \" diäflana flängior ok slagh \" ib 324 . Bo 181 . Lg 334 . Su 316, 439 . Jfr bak-, gadda-, gisla-flängia."],"f":[]},{"a":"flängia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flagellum, piska, gissel. JMÖ 112 . 2) piskslag, gisselslag; särsk. i pl.; plågor. marter. modhren oc pighan saa christum lidha tässa flänghior JMÖ 191 . thän värk ok flängior som iak tholde Nio kap ur Bir 29 ."],"f":["flängir . ","flänghor JMÖ 112 ) , "]},{"a":"flängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["piska, gissla. \" flängdho thöm mz glödhetom iärn skrifwom \" Pa 17 . somlike flängia han mz lgislomen Bo 181 . \" saa iak hans likame slaghnan ok flängdan \" Bir 1: 29 . \" ibl 91, 108, 2: 123, 211. Kl 142, 159. \" Bo 182, 193, Gr 293 . MP 1: 32 . RK 2 . 3799. MD 65 . Ber 121, 269 . Su 5 . MB 2: 385, 396 . PM 20 . Jfr hudhflängia."],"f":["flenga: -as MD 65 . ","flängdher . ","flänkt MP 1: 32),"]},{"a":"flängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. gisslande. thin (ɔ: Kristi) fängilse, kinpwstan, spwtan, oc hädhilse, näktilse, flänghilse, oc gabbilse Svb 19. - Jfr hudhflängilse."],"f":[]},{"a":"flärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr smikra-, två-flärdh."],"f":[]},{"a":"flärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svekfull. Su 422 . MB 2: 378 ."],"f":[]},{"a":"flärdhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svekfull. \" \" Lg 976 ."],"f":[]},{"a":"flärp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bedrägeri, svek, falskhet. \" haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella fiärdh \" KS 23 (56, 25) . \" hans lygn oc fiärdh \" Bil 116 . - falskhet, förställning. thätta ville han förra göra. ok ltho ey af nakre flärdh (non ficte). vtan af allo hiärta Bo 31 . \" vtan flärdh oc skrymtelikhet (non simulate) sörgdhe han \" ib 166 . - bedrägeri, förfalskning. hon (taflen) war giordh alt vtan fiärdh Al 188 . - i rimverken utan flärdh stundom snarast ss rimfyllnad. philippus wardh wredh vtan flärdh Al 695 . MD 107, (S) 296. RK 2: 4482, 3: 4171 . ","2) flärd, falska vara. plåghade medh fals wara ok flärd i köpom älla andra widhurskipte manna KS 74 (182, 81) . \" thagi then ather wärdh som köpthe ok thän flerdh som saldh \" SO 19 . ","3) flärd, tomt prål. offmykith girnas thz är fiärdh Al 2958 . ib 2096, 4410 ."],"f":["flärþa fulder , ","flärþa köp , "]},{"a":"flärþ sala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fläsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläsksida, svinkropp. \" xx och v flexk HLG 3: 95 (1528). \" \" tho skar jac op eth flexk \" ib 97 ( 1528) . Jfr siälfläsk. "],"f":["*fläska skinka","fläskia- GU C 20 s. 442 . ","fleskia- ib s. 436 . - skynka)","*fläska svärdher"]},{"a":"fläsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kött, fett kött, fett hull. hua som hauer mykit fläsk, han må ey mykit äruodha KS 80 (198, 88) . ","2) fläsk. \" köt ok fläsk \" Bil 772 . SD 4: 465 ( 1335), nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 637 ( 1347). VKR 42 . RK 1: 1277, 2086 . BSH 5: 252 ( 1508) . - fläsksida. duo flæsk SD 5: 573 ( 1346) . al lmiin fläsk ib 306 ( 1410) . \" xiij (13) flesk \" BSH 5: 132 ( 1506) . xvij (17) flesk til kaalss ib 268 ( 1508) . - Jfr svina fläsk."],"f":["fläska stumper","fleske- )"]},{"a":"fläskebänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagtarbänk. \" the fatige karla her äre pa fleskebenken satte (äro prisgifne åt undergång) medh mik \" BSH 5: 332 ( 1508) . Jfr fäghebänker."],"f":[]},{"a":"fläskeböste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del av ett slaktat svin, fläskbog. katerina hade . . . i fleske böste och annen math, the hade fangit aff clostrith JTb 111 ( 1525) ."],"f":[]},{"a":"fläskemadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttmask, larv ov köttfuga.' talmus (för tarmus) fleske madkher GU C 20 s. l08."],"f":[]},{"a":"fläskhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvaringhsus för fläsk. FH 5: 237 ( 1524) Sdw 2: 1217."],"f":[]},{"a":"fläster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flere."],"f":[]},{"a":"flät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bästa flät."],"f":[]},{"a":"flät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr bark-, bast-, näfra-, ramataflät."],"f":[]},{"a":"fläta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flätta."],"f":[]},{"a":"fläta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flätta."],"f":[]},{"a":"flätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedåra, bedraga, narra. \" sua plägha han mangha flätioä \" Vis sten 6 ."],"f":[]},{"a":"flätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flättja; okyskhet, otukt. \" han sade sich jngen fletie biwdhe, vtan bödh han henne, tha war tet ey hans alffuer \" ST 3: 13 ( 1492) . "],"f":["*flätio man , ","*flätio symn","-söpmpn )"]},{"a":"flätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dårskap, dumhet, narraktighet, fåfänglighet, lappri. thz var änkte vtan drafwil at sköta sliko fawitzsko oc flätio Bil 598 . \" giordhe hanum mang argument wm manga fläthio (rättadt fr. mangan häggoma) \" Lg 348 . for tolkith draffwell och flätia ib 3: 121 . äwerdhelik godh thingh synas hänne wara flätia Bir 1: 187 . nempna thz (Guds namn) vtan gudhlika wördning til hwaria fläthio ST 63, 538 . MP 2: 166 . Bir 1: 276, 2: 107, 3: 35 . Su 115, 152, 153, 232, 241, 382 . hwi wil thu tholik flätio taka Al 8902 . \" thz är tho alt fanyt flätia \" ib 6760 . \" i flättya om lopp then riidh \" RK 3: 2617 . - onödiga ting? nar människian bidhar äkke hungrin oc matustan. tha skal han eet ok annt thz siälsynt är. och mangra handa flätio blanda saman oc mängia Bo 133 . ","2) fåfängt prat, osanning. saghdhe thz wara fläthio oc gab ST 291 . \" fara mz flättia \" RK 3: 3188 . ib 2898 . \" vtan alla flätio (hufvudsakligen ss rimfyllnad) \" Al 9826 ."],"f":["flättya )","flätio ordh","flätiä oordh )","flätio pika","flätio thing , "]},{"a":"flätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedåra, bedraga, narra. wy wiliom nw ikke lengher fläthia tigh eller daara Lg 3: 116 . ib 148 . \" thu hafffwer tik siälffwan flat \" MD 95 . skal . . . sniellen flätias (infatabitur) Bir 1: 339 ."],"f":["flat ) , "]},{"a":"flätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bast-, har-flätta."],"f":["fläta )"]},{"a":"flätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläta. \" flättadhe vij haar MB. 2: 121. slagtogit skall wara flettat aff thit eghit skäg \" Di 9 . skäggith hwast ok illa flät Iv 269 ."],"f":[]},{"a":"flätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläta. \" cincinosus . . . har kryl lok flätadh quinna \" GU C 20 s. 109 . "],"f":["fläta: -adh GU C 20 s. 109) , ","*flätta saman , fläta samman, hopfläta. fjjkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom PMSkr 332 ."]},{"a":"flödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trans. \" låta flyta, låt flöda, gjuta. j dagh flödha himnane honagh owir alla värdlina \" Bo 231 . ","2) intr. \" flöda, flyta ymnigt, stiga öfver bräddarne. nar thz (hafvet) flödhe flytir thz owir dala ok hyl bärghin \" Bir 1: 171 . \" skal iak lata flödha watn ower iordhina \" MB 1: 168 . flödde hawet lukt ower pharao konung ib 317 . ib 255 . kommo vatnen j gen j flodhene vppa grwnden oc flöddhe äpther sinne sidhwänio rinnandis ib 2: 11 . flödde hafwit til saman ST 335 . \" swa wäldogha natwram giordhe gudh siälinne, at aff henna salikheet flödher ater i likamin fulkomin helsa \" MB 1: 104 . ","3) opersonl. om hafsvattnet då det vid flodtiden är i stigande: flda, vara flod, stiga. stundom siärran (för fiärran) ok stundom flödhir GO 1095 (jfr flodh, samt flära, fläran). - Jfr in-, ivir-, up-flödha."],"f":["flöddhe MB 2: 11 ),"]},{"a":"flödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ater-, in-, ivir-, up-flödha."],"f":[]},{"a":"flögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ar . ","-ir )"]},{"a":"flöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjäfs? hafwin sina licama höuislica at the skulin ey synas . . . miörre älla klenare for nakir band älla knöpa älla tholka flöghe (per aliquas ligaturas vel nodos vel similia artificia) Bir 3: 475 ."],"f":[]},{"a":"flöghel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se floghel."],"f":[]},{"a":"flöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppa. \" flögþe niþar at eno siaxtighi alna höghþ a iorþena \" Bu 168 . ib 173 . \" the cristnu flögdhu j batin \" Bil 253 . \" wändo the ey atir at flöghia älla hoppa \" ib 879 . \" laat en man flögiä a bogin hanum Hästläkedom i \" AS 137 . - rusa upp. en flöghir (insurgit) oc annar skriar Bo 181 . "],"f":["flöia Bu 173 . ","-ir , þe),","flöghia ater , hoppa till baka. skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok rännna hästom, löpa å fot, ok flöghia fram ok ater KS 53 (136, 57) . ","flöghia fram , hoppa fram. KS 53 (136, 57) . ","flöghia nidher , hoppa ned. flögdhe han nidher j kallasta vatn Bil 783 . ","flöghia ut , hoppa ut. flöghþe ut af siangenne Bu 516 . Jfr ivir flöghia."]},{"a":"flöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["lyfta sig i flykt. Se Sdw 2: 1217."],"f":["lögha )"]},{"a":"flöghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flöjel, vimpel? harpa? duo fløghlæ aurati SD 4: 711 (1340?)."],"f":["flöghlar ) , "]},{"a":"flöghis skip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = flöghskip. komme IIII flögis skep HSH 20: 99 ( 1507) ."],"f":["flögis skep )"]},{"a":"flöghskip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags större fartyg. then stora bardsan . . .och iij (3) anner flög skep med ij (2) smaa jakther BSH 5: 171 ( 1507) . \" met vj mersskep och nogre flögh skep \" FM 273 ( 1506) ."],"f":["flögh skep . flög skep),"]},{"a":"flöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grädde. \" baducta . . . kernomyölk vertundex flöth vertundex dominis dabitur balducta ministris herrom giffwas flöte ok swenom kernomyölk \" GU C 20 s. 48 ."],"f":["flötir: flöte GU C 20 s. 48) , "]},{"a":"flöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr genomflöta."],"f":[]},{"a":"flöteskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattetitel: eg. skatt i form av flottningskyldighet, avgift för befrielse från dkylik skydighet. iiij makr och iij ortuger flöteskat aff bredzsby FMU 4: 19 ( 1451) . \" aff dönius magnusson xx öre flöte skat \" ib 20 ( 1451) . ib. ib 21, 22, 23, 24 (1451) ."],"f":[]},{"a":"flöti","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fluti."],"f":[]},{"a":"flötir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grädde. \" tag flöter oc siwd sa lenge tz varder smör \" LB 7: 353 ."],"f":[]},{"a":"flövel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se floghel."],"f":[]},{"a":"flöþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? n.? Jfr iviflöpe."],"f":[]},{"a":"flöþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flöde, vattenflod, vattenström. thäm fölska mannenom som lästin sighir at sitt hus bugde iuir sand oc rägn nidhirfordh . . . oc flöpe komo MPFr 229 ."],"f":[]},{"a":"fnas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skal? thän som rensa äple han kasta bort fasit (för fnasit el. möjl. för flasit) ok afskrädhona Bir 4: 392 ."],"f":[]},{"a":"fnas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nuta-, pänna-fnas."],"f":[]},{"a":"fnuk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orenlighet? kan þät fnuk varä gamalt Hästläkedom i AS 137 . ther aff plägher warda fnokl oc wedzka i hoffwudit LB 3: 20 . Jfr kirtla fnuk."],"f":["fnok )"]},{"a":"fnyske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fnöske. \" cremium grytostek ok fnyske \" GU C 20 s. 153 ."],"f":[]},{"a":"fodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foder (i kläder), foderverk, pelsverk. giffuer iak min nya swarta kiortil meth fodhreno ther wnder sither SD NS 2: 170 ( 1409) . \" hafua . . . foodhir aff faarskinom ellir lambskinnom \" VKR 12 ib 70 . Bir 4: 24 . \" lego . . . jsaac j. tunicam et j. fodher de renskin \" BYH 1: 166 ( 1357) . \" the sändo honum presentet the rikasta dodher ther man haffwer seet \" Al 7674 . \" aff fiska skin waro the fodher \" ib 7677 . ib 7682, 7685, 8763. thetta fodhir iak vm kring mik hafwir ST 291 ."],"f":["foodhir )"]},{"a":"fodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mått för flytande varor (särsk). vin). Jfr Flkman, Om mått och vigt 1: 324. \" ij (2) födder rins win \" Skotteb 360 (1460 ; Kämn)."],"f":["födder Skotteb 360 (1460 ; Kämn) ), "]},{"a":"fodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foder (i kläder). Jfr lambskins-, ryggia-fodher."],"f":[]},{"a":"fodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: polubum. lfoder. Jfr hästa-, strafodher."],"f":[]},{"a":"fodherbland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foderblandning, blandfoder. ffarago . . . mixtura papulorum (för pabulorum) fodher-blandh Gu C 20 s. 254."],"f":["-bländh )"]},{"a":"fodherduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags ylletyg. Jfr Hildebrand, Sv. Med. l1: 710. verderingh uppå alle vttlänske och inlänske warur . .. anno 1523 . . . alen foderduch . . . v öre Link Biblh 2: 211."],"f":[]},{"a":"fodherfä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fodherhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foderhäst, hast hvars utfodring åligger någon ss skattebörda. frelse landbo schola halla slotz herran eller andre goda män som länen i wärio hafua, twa foderhesta om aarit GS 56 ( 1474) . schola eig konungx eller konungens embetzmans foderhesta leggias til nogra clerka eller frelsemen ib. eig ma eller schal . . . nagan fodermarsk taga penninga eller annor lösn for foderhesta ib."],"f":[]},{"a":"fodherhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foderhäst. BSH 3: 145 ( 1463) (Sdw 2: 1217)."],"f":[]},{"a":"fodherkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foderkorn, fodersäd. Sdw 2: 1217."],"f":[]},{"a":"fodherladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foderlada. GS 72 ."],"f":[]},{"a":"fodherlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. ersättning för ett tings fraktande till en plats, transportkostnad. vtgiffuit xx (19 1/2) mark for flat tygel iijᵐ (3000) met tess foderlön SSkb 275 ( 1508) . Jfr fordheön Sdw 1: 278."],"f":[]},{"a":"fodherlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["foderlös, utan foder. mantillen . . .enfallan oc fodherlösan Lg 3: 405 ."],"f":[]},{"a":"fodhermarsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fodermarsk, tjänsteman som förestår och ombesörjer hästarnas utfodring i en stormans stall eller under hans resor. Arnell Brask Biᴵ 32 ff. - överhovstallmästarne. BSH 2: CXXVII (1442) (Sdw 2: 1217). ","2) ss tillnamn. \" findwiidh fodermarsk \" STb 1: 20 ( 1475) . SJ 2: 38 ( 1478) . SSkb 16 (1501-02)."],"f":["ffordher- StÄmb 10 ( 1423)"]},{"a":"fodhermarsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fodermarsk, tjenstenan som förestår och besörjer hästarnes utfodring i en stormans stal el. under hans resor. eig ma eller schal . . . naghan fodermarsk taga penninga eller annor lösn for foderhesta GS 56 ( 1474) . schal fodermarsken granlige tilsigha, at hwar bliffwe ther han war inlagder ib. \" lhan kallede formarsken till sigh . . . och spwrde hwad som foryd war \" BSH 5: 25 ( 1504) . \" tith sendhe jach (Hemming Gadd) myn fodhermarsk \" ib 114 ( 1506) . \" han war tha fodermask \" ib 316 ( 1508) . eder (Svante Stures) fodermarsk haffuer lagt häster til the ware landbor, lwidh arnön liggie ib 320 (1508). - öfverhofstallmästare? BtRK 146 (1441, orig., daniserande), 298 (1476, orig., daniserande). ","2) fodermarsk, en som mot betalning håller resande foder till handa. eet köthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara som pilegrimom oc wäghfarande folke skulu skipa therra bergning til sich oc sina öhästa fore therra päninga FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) ."],"f":["fodermask . ","formarsk )"]},{"a":"fodhermarske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= fodhermarsk. sendhe them tiil fodermarskan BSH 5: 315 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"fodhermarskämbite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fodermarskämbete. jap löyekarl rechte handene for iij (3) marck, ty han brwkar foermarsk embetid ok andre äro ther til satte STb 1: 405 (1483)."],"f":[]},{"a":"fodhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fodra, utfodra, gifva foder åt. the laago ey til sa arm man the fodrade jo ij [2] hesta om j [1] span RK 2: 6467 . VKR 37 . Bir 5: 118. ","2) gifva ss foder. han fodrade v lester korn mest hwaria nath RK 2: 7196 . \" foröde jak honum forsta nathan ii!TECKEN?c (ɔ: 250) skeper korn fored \" BSH 5: 25 (1504). the andrä nathän forede jak honum i!TECKEN?c (150) skärper korn ib. "],"f":["fora . ","-adhe )","fodhra ut , utfodra, gifva ut ss foder. foredes wth aff myth ägith iiii!TECKEN?c (ɔ: 450) skärper korn BSH 5: 25 ( 1504) ."]},{"a":"fodhra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr fordhra."],"f":[]},{"a":"fodhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fodra, förse (kläder) med foder. j (1) brun lundesk kiortil medh docker foderet STb 2: 253 ( 1488) . HLG 3: 13 (1520). - Jfr undirfodhra."],"f":["foderet STb 2: 263 (1488) . foddert ib 259 ( 1488) . foderat HLG 3: 13 (1520)),"]},{"a":"fodhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fodra, utfodra, giva foder åt. forddra vj hesta vm spannen Arnell Brask Biᴵ 30."],"f":["fodra Arnell Brask Bil ᴵ 30) ,"]},{"a":"fodhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fodra, förse (kläder) med foder. hawa twäfald klädhe oc fodhradh Bo 16 . \" een examit mantil . . . ther fodhradher var mz safuilskin \" Fl 702 . Iv 3643 . Al 2491 . RK 1: 2197 . SD NS 1: 514 ( 1405) . VKR 58, 70 . Bir 4: 10, 25 ."],"f":[]},{"a":"fodhring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utfodring. \" scal gaarzmestarin staa alle fodhring fore j straafodhir än intäktismannen stande for alle dodhring j korn \" VKR 37 . \" skal . . . han alla hästa fodring forestaa \" Bir 5: 118 . ","2) foder. all then foderingh wij haffue vtaff kronen räcker III äller III vekor alle högst HSH 19: 112 ( 1505) . ","3) anskaffande af foder, foderhämtning, fourragering. leeth sina tyänare i fodringh fara RK 3: 3075 . - utelemnande el. betalande af foder. oprethningh för myn sware foringh BSH 5: 256 ( 1508) . - Jfr hästa-, konungs-, stra-fodhring."],"f":["foderingh . ","foringh )"]},{"a":"fodhring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anskaffande av foder; foderhämtining, furagering; särsk. pålaga bestående i skyldigheten att fodra konungens och vissa tjänstemäns hästar, ss Sdw 2: 1217. \" will lhan pa nytt tvinge then almoge til nye fodring \" HSH 13: 123 (Brask). Jfr när konungx fodherhesta löpa i fodhring GS 57 ( 1474) (Sdw 2: 1218) och wi bede eder nad gerne at j wele unne oss naget hered til odring til wort folk och hesther BSH 13: 123 (Brask). - Jfr hästa fodhring."],"f":[]},{"a":"fogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är till pass, det som är önskvärdt. the som haffwa goth ok nogh aff alla handa theras fogh MD (S) 207 . \" haffwer jak ther aff mina foog lib 231. at the matto theras foog ffaa \" ib 271 . Jfr ofogh."],"f":["foog )"]},{"a":"fogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) foga, laga. när gudh fogher, i kommo i tall med the werdexte fädher BSH 5: 6 ( 1504) . ","2) foga sig; lämpa sig, gynna, vara gynnsam. haffde börin oss fogath BSH 5: 52 ( 1505) . - Jfr föghia."],"f":[]},{"a":"fogha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. fogande, sammanfogande. ","1) passande el. lämpligt sätt att gå till väga, lämpa, sätt. huat foga oc lempa ther tiil finnas kan BSH 5: 26 ( 1504) . \" medh alla lempor oc fogor ib 317 (1508). forlited mz en kerlek fogo \" RK 2: 2849 . han matte funnet bäther foga än saa förderuat sin almoga ib 1: (sfgn) s. 184 . ","2) skicklighet. \" ther siwnga foghla mädher fogha \" Al 6504 . ","3) lägenhet, tillfälle. kan han fynne nagre foger ther til BSH 5: 133 ( 1506) . \" ther bäthre kwnno widh alla handha fogor ib. - Jfr fögha. \""],"f":[]},{"a":"fogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["foga, laga, styra. \" när gwdh fogar jach kommer j tal medh arffwidh trwlle Mon Dipl Sv 51 (1489). gud alzmechtig werdes foga then reesa til len god ända \" HSH 13: 48 (1524, Brask). gud foge all ting till thet beste ib 16: 127 (1527, Brask) . Jfr föghia samt tilfogha."],"f":["-ar )"]},{"a":"foghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståthållare, fogde; ämbetsman som inom ett visst område å regeringens (el. länsinnehavares) vägnar förestår styrelsen och uppbörden; ämbetsman som jämte förvaltande även utövar dömande myndhighet. hedherlike ok biskedhelike män, som war ingemunder jonsson, foghadhe j aland, ingeualder dwärgher, vndelamman ther sama stadh FMU 1: 362 ( 1376) . then tima jak fogote i alandhe war, a . . . dröthningh margaretis wegna (jfr i samma diplom: mädhan jak tha laghman offuer aland war) SDNS 2: 806 (1414, gam. avskr.). - om konungens fogde i städerna jfr Schück, Sv. statsväs. s. 318 ff. - fogde som förestår förvaltningen av till biskopsgärd hörande egendom. ytermere talade ok fornempde vefduge fader til herrfe sten om en sin thienare och fogete kallath asmundh HIst Handl VIII 1: 53 (1493). en goder fogte ower landbona oc saaköran Arnell Brask Biᴵ 15. Jfr biärgs-, by-, fitte-, gards-, härads-, härskaps-, konungs-, lands-, ridh-, rät.-, rätta-, rättara-, slots-, stads-foghat(e). "],"f":["foghote . ","fogete Hist Handl VIII 1: 53 (1493). fogit STb 3: 8 ( 1492) . ","ffogeit ib 5: 267 ( 1520) . ","fogte Arnell Brask Biᴵ 15. fowde Svartb 471 ( 1460) . ffoit(h)e Stb 5: 28 (1514): -en ib 6, 24 (1514) . ","foythe: -ens SJ 2: 168 (1490), -en ib 211 ( 1492) ), ","*foghata dränger , ","foghata döme","fogta- )","*foghata gästning","fögta- HSH 17: 149 (1523, Brask)), ","*foghata sven , "]},{"a":"foghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståthållare, fogde. \" var . . . väldoghar foghate dyocleiani \" Bu 492 . ib 181, 495, 525 . fingo bref til römskan foghodha Bil 327 . \" fik han enum foghudha \" ib 411 . \" skipadhe en godhan man godoliam foghlotta ower iwdeam \" MB 1: 12 . \" wita han wara wäldoghan foghot ower alt egito rike \" ib 239 . Bil 300, 342, 594 . MB 1: 288, 465, 2: 194 . ST 421 . - herre, herskare, husbonde for mina otrohet ok lönlika synde andwardade han mik grymom foghata VKR XII . - med särsk. afseende på inhemska förhållanden: fogde, ämbetsman som inom ett visst område å regeringens vägnar förestår styrelsen och uppbörden; hufvudorten för detta område var ofta ett fäste öfver hvilket fogden var befälhafvare, och stundom torde området ha varit inskränkt hufvudsakligen till detta fäste. thänne prestir var foghate (alvocatus et collector pecuniarum) Bir 3: 15 . \" grymme foghota ok länsmän älla ämbizmän ib 311. \" ib 305 . \" forbiudher jac . . . särdelis allom foghotom oc ämbitzmannom thöm . . .hindra ällir qwälia \" FH 2: 122 ( 1440) . iac . . . forbiudher oppa rikisins wägna allom rikisins ämbittes mannum oc foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia ib 124 ( 1440) . at ängin war ella wars kära fadhers embitzman, foghate ella lhöwitzman sculu nakan man for daghtingha . . . som thenna fridhin bryter GS 27 (1375, orig.) . scal hwar en foghate oc ämbitzman i sino föghati thenna fridh sielfwer lofwa til wärn ib 29 . lagmannom, fogatom, häredzhöfdingom ok lähnsmannom ib 30 ( 1380) . ib 31 . the fogata och embitzmen, som cronogodz i wärio hafwa hafft, eller till pant, eller til laans BtRK 63 ( 1396) . \" wara fogotta som sloth och län hafua oppa rekenskap \" ib 328 (1483, orig.), antvorder mijne fogoter och ämbetzmen karlenä BSH 5: 78 ( 1506) . the svenska sculde alt tith vtfara och vtländzka fogadhe hema wara RK 2: 316 . \" them en werra fogat fa \" ib 838 . ib 326, 340, 626 o. s. v. the lotho thz hws alt mwra aff steen ok sidhan foro herrane ather heem ok satto ther en foghota then ther wel thorde sea vredha men ib 1: 1343 . EG 64, 65, 66, 67 . \" oppa the fornempdo hwss skulu the rikes radh foghata inlänzska män sättia mz waro radhe \" BtRK 36 ( 1371) . \" foght oppa castalholm \" DD 1: 79 ( 1431) . \" foghet aff stokholm \" SD NS 2: 210 ( 1409) . hwilke the hälzt äru thär fornempnda rikesins radh til thenna husanna sättia til foghata oc til ämbitzman ib. kärdhe välboren man anders ingwarson, foghote ofwer stokholms hws, vpa xvi!TECKEN? ortogh land jordh i qwärnistom . . . at thet goz war vndan gangit kronone ib 193 ( 1409) . \" ib 303 ( 1409) o. v. v. byuþum vi . . . varom foghata (fogde öfver Finland) . . . dani niclesson \" SD 5: 567 ( 1347) . bisp matz och thynne ericsson satthe mich her til iders (riksföreståndare Svante Stures) foghethe i vartoffte herith, gwdhems hereth och rydwägh BSH 5: 422 ( 1510) . \" ad i wille bisdhe the andre fogeter til, hwar i sith föghethy, ad the lothe kome then vinther skatten til gordhen, som gor aff the hereth ib. skickadhe mik i mark til min herres fogthe, her stens \" ib 423 ( 1510) . \" ath jak skwlle ware edhers heredömes fogete i syndherbo oc vesbo \" ib 467 ( 1511) . i thessä x wiker, som iak hafuer waridh her i ffogute stadh FM 609 ( 1513) . \" sten henricson pa engelbrecth japsons wägnä fogd ower tawästaland \" FH 3: 128 ( 1448) . \" oluff torkelsson fouge öffuer daala \" DD 1: 46 (1386, nyare afskr.) . \" ärlighom manne jössä fintzsson foghate ofuer dala lib 56 ( 1400). - i Stockholm och vissa andra städer: konungens ombudsman, som å dennes vägnar, jämte rådet, förestod styrelsen, i allmänhet densamme som fogden på det vid staden liggande slottet el. öfver det området inom hvilket staden var belägen. foghatä tiltakä baþe i stocholme oc annar staþ i þem landom Sd 5: 562 ( 1346). hvilkin man här kumbär ok bvre wil warda, han skal giuä enä half mark til bvrägiälz halva foghatanum ok halua bynum \" SR 11 . ther waro vt offuer tässe äpter screfne godha män som är bengt hammar konungx fogate vppa stocholm her jurgen meyborgh borgamestare sammastadz olfaff andrisson radhmna oc lasse persson borghare sammastadz SJ 176 ( 1448) . \" innan nerwaru oc ahöra . . . olaff draka konungx foghate borgamestarna ok radhet \" ib 210 ( 1451) . \" stodh lawrens jensson i radhstugwnne for foothenom borgamestarom oc endols radhena the tha hema waro \" ib 312 ( 1464) . \" kom magnus jönssen alending vppa radzstugwnne for fogeten hans didricssen och fore sitiende borgemestere her lodewich westman her hening pinnow radene nerwarende \" ib 322 ( 1465) . \" kom mickel swarte a radzstuwena fore sitiande borgemestere her ludewich westman och her claus wiise radene nerwarande och for fogetan jes iuerssen \" ib 334 ( 1466) . ib 330 ( 1465) o. s. v. är fogitten borghamestara oc radhit swa eens wordhne SO 72 . ib 31, 32, 80, 87, 115, 119, 141, 144, 146, 148, 50. foghoten, borghamestara ok radhmen i vpsalom SD NS 2: 339 ( 1410) wi foghote, borghamestare oc radhmän i westerarus ib 114 ( 1409) . \" foghote i vpsalom \" ib 122 (14009), 123 ( 1409). - bergsfogde, fogde som inom en grufvas område å regeringens vägnar utöfvar högsta myndigheten och förestår uppbörden. wiliom wi ok staggum ath förnämpde bärsmen en foghotha ok raggiffuara XII haffuom (för haffuin el. haffua) medh honom, holka foghotha ok the XII radgiffwara idkeligha waktha skulu medh honum bärsmanna sakär, döma ok the tthingh som a bärgena lagligha a bärgena göra skulu SD 4: 749 (1340, nyare afskr.). magha þe som var foghat til näfne af mästarämannomän bärä ful vapn ib 5: 639 ( 1347) . ib 638 . \" hafwir foghaten haft til sidh at tha nokor wardher saker til ena mark redho päninga, tha hafwa the krapt ther före ena mark järn \" PfN 140 . \" vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra vt aff andrum berghum ib. \" ib 135, 136, 137, 138 . - fogde som å länsinnehafvares eller enskild mans vägnar förvaltar ett visst område. wi hafuom . . .jäppa diäkn foghata i abo oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta oc hans foghata oc ämbezemen som han a sina wäghna haft hauer, älla bo jonsson til hans viist hauer . . . fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift hwat thät hälzt är i litlo älla storo som han oc hans foghata oc ämbezmen handa mellom haft hafua BSH 1: 197 ( 1387) . ib 198 . \" herra abram äller hans foghwt \" SD NS 2: 291 ( 1410) . \" niels rawalsson är nw ganzke kranckelig, oc haffwer otte rwth gripet honum fron . . . hans foogete nider i alehäred \" BSH 5: 37 ( 1505) . kallade han alla sina fogdhar heen aff länid ib 460 ( 1511) . \" hög hanss swena ok fogetther alla förthrwadhe aff then förläningh, som i hadhen honum förlenth \" ib 542 ( 1514) . \" myn fogde pa benhamer \" FM 426 ( 1509) . - anförare för en afdelning af krigshären. stadgom wj oc förbywdhom ath jngen skal dirffwas wpresa falsk baneer, fänikor, vaapn, äller tekn lywgande segh wara förmyndara foghota äller capithenare ma giffwa nokrom tyänare äller sollanär orloff fara borth, äller wmskiffta sin stadga wthan gaardz mästarans samtykke oc mynne ib. ib 23, 24, 26 . - Jfr biskops-, biärgs-, by-, bya-, gruvo-, hamnpa-, hus-, härads-, is-, konungs-, lands-, lappa-, skalla, slots-, stads-, undir-foghate. "],"f":["foghadhe SD NS 2: 202 ( 1409) . ","foghäte SD 5: !SYNS_DÅLIGT? ( 1347); -en ib 638 . ","foghote . ","foghotte . ","fogotte: -a MB 2: 194 . ","foghode: -om Bir 3: 305. fowghodhe MB 1: 465 . ","ffogute . ","fogwte BSH 5: 370 ( 1509) . ","foghudhe . ","foghete SD NS 2: 209 ( 1409); -etin EG 64 ; -etenom ib. foghethe. fogetthe. fogete. foogete. fogitte. fugate: -en SJ 330 ( 1465) o. s. v. fogthe RK 3: 551 . ","fogte: fogten RK 2: 731 ; ","fogta ib 9115 ; " fogte (pl.). " RK 2: 9049, 9102 . ","fowthe MB 1: 465 . ","foithe: -an BSH 5: 361 ( 1509) . ","fougde . ","foghdhe SD NS 2: 211 ( 1409) . ","fogdhe . ","fogde FM 426 (1509); -en RK 2: 626, 637 o. s. v.; -a ib 622 o. s. v. Flere af dessa former kunna dock föras till foghat), ","fogwt BSH 5: 371 ( 1509) . ","foghet . ","foget (ack.) RK 2: 5329 . ","fogod ib 829 . ","fogudh ib 2411 . ","foght . ","fogdh RK 2: 1359 . fogd),","foghata döme","foghtedöme )"]},{"a":"foghati","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fögderi, fogdeämbete; tjänst ss fogde. han hade wntgaath här i sitt fögedi som en dandeswen STb 1: 226 ( 1480) . - fögderi, län, förvaltningsområde. scal oc ängen nokon skat elle thunga vppa läggia i nokre fögdhi i swerike Rydberg Tr 2: 659 ( 1396) . Arnell Brask Biᴵ 15, 22."],"f":["fögedi STb 1: 226 (1480) . fögdj Arnell Brask Biᴵ 15, 22), "]},{"a":"foghati","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fögderi, fogdeämbete. \" thenne prestir var foghate oc sattis aff sino föghti (offcio) \" Bir 3: 15 . - fögderi, län, område som förvaltas af en fogde. konung salomon hafdhe skipt sit rike i tolff föghöti ST 421 . \" af kalmarnä foghäti \" SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" i jwnaköpungs föghati \" BYH 1: 178 ( 1377) . \" i jwneköoungx fögheti \" SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). jeppa dyekn. som abo hws oc thäs föghati inne hafdhe a bo jonssons veghna BSH 1: 194 ( 1387) . jäppe dyekn skal abo hws behalda ok jnne hafua mädh allom them föghatiom oc landom som bo hafde honum ther tilwiist ib. \" nykopung mz thess fogheti . . . ok wiborg mz thess föghetj \" BtRK 53 (1388, orig.) . \" nyköping ok wiborg och the for:da fogheti ok lään til pant hafwa \" ib. \" at hwar en foghate i sit foghati, mz laghmannins raadh oc andra wisa dandemanna, scula lata bygge oc legge tawerne oppa rättom allmanna wegh \" GS 28 (1365, orig.) . ib 29 . \" ad i wille biwdhe the andre fogeter til, hwar i sith föghethy \" BSH 5: 422 ( 1510) . \" begerade sama fögthy \" ib 423 ( 1510) . - (?) tessom land . . . med minth marknada och fögdi (vsallis) SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). - Jfr byfoghati, äfvensom föghdheri."],"f":["foghäti . ","fogheti . ","föghati . ","fögheti . föghöti. föthy. fögdi),"]},{"a":"foghatmalt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malt som i skatt lämnas åt fogden. BSH 3: 146 ( 1463?) (Sdw 2: 1218)."],"f":[]},{"a":"foghl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fughl."],"f":["foghil )"]},{"a":"foghl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fughl."],"f":[]},{"a":"foghlare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se föghlare."],"f":[]},{"a":"fokt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fukt."],"f":[]},{"a":"fol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåre, tok, idiot. \" jak hafdhe . . . thöm for fool \" Bil 112 . \" stodh som et fool \" Al 2643 . Bil 360, 565 . KL 368 . GO 143, 371, 851, 953 . Fl 1751 . MD (S) 228 ."],"f":["fool )"]},{"a":"fol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig, galen. \" dyra stena som . . . fola göra sniella \" Bil 611 . \" hwru mykith fool är tha margher syndogher, oc wanwita \" MB 1: 291 . \" han skonar ey folum äller witer \" Al 1064 . \" thz fofwadhe badhe fole ok wiis ib 3864. ware iak folasta faana gäk \" ib 1921 . \" thola the stora dirfwe oc gerning fola \" ib 9134 . \" fols mans mather \" GO 54 . ib 253 ."],"f":["fool )"]},{"a":"fola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föla. nar horsen haffwer folath PMSkr 220 ."],"f":["-at ) , "]},{"a":"folas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fölas."],"f":[]},{"a":"folder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fulder."],"f":[]},{"a":"folder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fulder."],"f":[]},{"a":"foldiärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dumdristig, öfverdådig. \" \" sua fuldiärvar ok guþi fra gangen: at han sagþe sik vara försto sannind \" Bu 101 . Bil 472, 571 . bantzat ware thera giäld, thy at hon är foldiärff MB 1: 261 . ib 358. är fuldiärfwir ok darotter Bir 1: 292 . ib 2: 269 . MP 2: 90 . ST 128 ."],"f":["fuldiärvar Bu 101 . ","fuldiärfwir Bir 1: 292, " sannolikt beroende på förvexling med fulaf fulder), "]},{"a":"folgilder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fulgilder."],"f":[]},{"a":"foli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gömställe för tjufgods. \" han . . . tok alt thz j folan war gömth \" RK 2: 5042 ."],"f":[]},{"a":"foli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåle. vnum folæ SD 2: 130 ( 1292) . \" han skal binda sin otama fola widher sin wiingardh \" MB 1: 263 . SD NS 2: 82 ( 1409), 306 ( 1410). ST 514 . I folle och et föll HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr asna-, hingista-, örsa-foli."],"f":["folle )"]},{"a":"foli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåle. - ss nam på ett torn. RK 2: 5042, enl. Steenstrup, Namn och bygd 2: 137 (Sdw 2: 1218). - Jfr hingista foli."],"f":["ffaala Arfstv 63 ( 1474) ), "]},{"a":"folk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) koll. \" folk, menniskor. pauperibus . . . dictis husarmt folk \" SD 5: 151 ( 1343) . \" sa cristet fok þola pino \" Bu 510 . \" þu gör orät välborno folke ib. fatökt folk lib. \" Lg 3: 10 . \" rätta dödz folks ferga finge the \" RK 2: 7868 . \" sua at hon ägte orþ viþ folk talþe \" Bu 5 . folk pläghar þa vm kirkio mäþ liusom ganga ib 8 . þät mate koma ii folks talan ib 144 . þu . . . vrakt v folke diäwlin vt ib 78 . \" alt lstassens folk \" ib 16 . ","2) menniskior i någons omgifning eller tjenst, husfolk. cristnadhe sisinnum ok mz hanum hans folk ok hion Bil 359 . huxa, huru han skal sit folk medh ärom födha ok klädha KS 42 (108, 45) . - krigsfolk. KS 84 (206, 92) . \" tha pori folk the sagho thz \" Al 5367 . \" biscop haurisses i abo folk och skep \" BSH 5: 91 ( 1506) . ","3) äkta par, nakar. tha som mathis andirsson oc iak skiptom äpter ärlikit folk sigga brwn oc hans husfrw SD NS 1: 312 (1404, möjl. att föa till 1). ","4) folk, nation. \" israels folk \" Bo 13 . \" fran guz folkie \" KL 136 . \" guz folk \" Bu 3 . \" þöm þu valde þik tel lfolk \" ib 77 . \" vart folk (våra undersåtar) \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.).","5) menniska, person. \" hanom möte eet folk \" Bu 20 . eet annat folk ib 21 . \" gauo þe hanom eet folk daghleca ib 490. bötis hwarn dagh eno siwko flolke (för folke) \" Bil 89 . \" tha waaro the alle fadhga oc brödher oc brödhra barn siwtighi folk \" MB 1: 254 . Gr 314 . KL 135 . MP 1: 233 . Bil 283, 346, 357 . Pa 3 . Lg 1004 . MB 1: 109, 346, 406 . Bir 3: 260 . ST 10, 124, 238, 348 . sagdhe os thär wara tiwghu thusand folk (menniskor i verldsligt lefverne? orig. har dock; virginum). oc tio thusand munka KL 198 . - särsk. man, krigare. faar bradhlika at se esau komande mz fyra hundrath folk MB 1: 227 . \" fyra thusand folk aff then här \" Al 5181 . the haffdo trätigho twsend folk RK 1: 1540 . ib 1486, 1640, 2: 1576, 8348, 8934 . MP 1: 190 . ST 346 . Di 6, 33 o. s. v. - Jfr almoso-, almännings-, arbeidis-, arvodhis-, boskaps-, bruplöps-, drafls-, fatökis-, fot-, gruvo-, gärdha-, gärnings-, hof-, hovudh-, hus-, husfrua-, hussätis-, hvardags-, inhysis-, innis-, iudha-, kloster-, klands-, legho-, lek-, malata-, man-, renlivis-, riddarskaps-, rövara-, skyrdha-, sokna-, stads-, strids-, sätu-, þiänisto-, ung-, ville-, värulds-, örlöghis-folk."],"f":["folgh BSH 5: 416 ( 1510) . ","fulk Bil 833 ; KS 84 (206, 92) . dat. s. folke. folkie KL 136, 148 o. s. v.; ","folkieno KL 138, 140 o. s. v.), ","folka har , ","folka lorter , ","folks moghe , ","folks skari , "]},{"a":"folk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) folk, människor. \" farande folk som aff androm landom komber \" Gummerus Syn-stat 44 (1425, i vidim. fr. 1440) . \" är thä så atth then man gifft folk veedh siigh inne haffuer soon dotter eller annadh viderlags folk \" ib 36 (1425, avskr.) . \" thesse gode men skole opbäre then hielp och peninge, som got folk wil hielpe til sancte birete cappell \" STb 5: 265 ( 1520) . \" med plurala bestämningar. xij öre mester mickell thet han steglade folket jes p[e]rsson, nigels persson et warch \" Skotteb 432 (1470 ; Kämn). han ökir aff litzle sädh en storan ar wexst ey ath enasth fem thusandh folke vthan otalikom manghom thusandhom MP 5: 229 . 2) mäniskor i någons tjänst. vpa thet at rector fornempde universiatis, doctores, mestere, studentes och theris folk moge thes roligar bliffwa oc liffwa Annerstedt Ups Univ Hist Bih 1: 4 (1477).","3) äkta par, makar. et gamalt par folk ok hionalagh man ok qwinna owergaffuo gardh ok godz ok fingo thät j händer sinom som ok sona kona . . . vm sidher böriade them ledas widher thät gambla folkit MP 4: 61 . 5) människa, person. fore wor keresta nade frves bön schul ok flere gode folkx bön schul STb 3: 419 (1499). Jfr almoso-, arbeidis-, banz-, bysätis-, dagsvärkis-, drafls-, fatökis-, gärdha-, gäst-, hem-, hionalgags-, hof-, hus-, innis-, kloster-, krigs-, lands-, loa-, lösinga-, vin-, renlivis-, skip-, slots-, sokna-, vidherlags-, värulds-, örlögs-folk. "],"f":["fulk Prosadikter (Sju vise mäst B) 217), ","*folka kyn","-kön )","*folks kyn","-kön )"]},{"a":"folkanet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se falkonet."],"f":[]},{"a":"folkfräls","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"folkharþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fulharþer."],"f":["fool- )"]},{"a":"folkland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["folklands härra , ","folklands nämd , ","folklands syn , ","folklands þing , ","folklands thingstadher , "]},{"a":"folkland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["folklands nämd , ","folklands þing , ","folklands thngstadher , "]},{"a":"folkvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"foll","b":[],"c":"","d":"","e":[" förbund? att the göre icke mz lybscke foll eller lagh RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6296."],"f":[]},{"a":"follabordh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se faldabordh."],"f":[]},{"a":"folska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*folsko mal","folska- )"]},{"a":"folska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dårskap, galenskap. \" romara gatu ey längre tholth hans folsco \" Bil 308 . \" hwi skal liak heta fol for thera folscu \" ib 360 . godh ware ynskan ware ey fulskan GO 901 . SR 2 . KS 46 (118, 50) . Bir 2: 286 . MP 2: 72 . Al 7057, 7211 . Ber 42, 104 . - (?) thän vidherfrestar omöghelikin thing som vänter sik skula samanföghia swa mykit wald mz tholike folsko (viluate) Su 389 . "],"f":["fulska )","folsko dirve","-derue . ","-dyrfwe )","folsko raþ , "]},{"a":"folsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig, galen. aff folsku folke Bil 360 . ib 780 . KL 302, 303, 304 . Bir 3: 401 . Ber 40, 61 o. s. v. folske som asna MP 1: 198 . \" folsker dare \" Su 385 . MP 2: 20 . \" äru pinor oc slaande ok bäriande hambra redh[bo]ne folskara (för folskra el. folska?) manna kroppom \" ib 72 ."],"f":[]},{"a":"folsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dåraktig. \" höghärdhogh mäniska liknis thäm fölska mannenom som lästin sighir at sitt hus bygde iuir sand \" MPFr 229 . \" thz är frankis manna sidher at tala lmangt tha the fara soffwa. vbadhe wise (hs D 3 witsko) oc folske (jfr Fno. at þa mæla þeir mart, er menn fara at sofa, bædi, visdóm ok fösku) \" Prosadikter (Karl M) 258 . "],"f":["fölsker: -a MPFr 229 )","*folska man , "]},{"a":"folslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dåraktigt, oförståndigt. \" wart liiff folsklika tapa \" ST 459 . Ber 3 . Su 58 . - obetänksamt? dömen ey andra folsklika (motsv. ställe 1: 207 har falslica) i idhro hiärta MP 2: 153 ."],"f":["foolslika Su 58 ),"]},{"a":"folster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"folster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avkomma. SpV 48 . Jfr Sdw 2: 1218. - Jfr barna folster."],"f":[]},{"a":"folsterfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fosterfader. bildl. grinna folstirfadhir äru wkirkarla SvKyrkobr 354 ."],"f":[]},{"a":"folsterfapir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fosterfapir. iosep wrs härra folstar faþer ok cleofas varo bröþar Bu 194 ."],"f":["folstar faþer )"]},{"a":"folsterland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"folstermoþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = fostermoþir. lfolstor moþar ypoliti Bu 422 . henna folstirmodhir Gr (Cod. D) 381 . ib 374, 396 . drikker ffol[s]thermodher diisodh LB 2: 43 . ib 9: 41 ."],"f":["folstor moþar . foolstir modhir Gr (Cod. D) 374), "]},{"a":"folsterrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fosterland. BSH 3: 298 ( 1471) (Sdw 2: 1218)."],"f":["foolster- )"]},{"a":"folsterson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fosterson. skeldes uiþ sin folstar son Bu 526 ."],"f":[]},{"a":"folstra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr H. Pipping, Stud. i Nord. Fil. V. 6 s. 1."],"f":[]},{"a":"folstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr upfolstra."],"f":[]},{"a":"folstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppfostra. Se Sdw 2: 1218. Jfr upfolstra."],"f":["-adhe )"]},{"a":"folstra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"font lius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fonter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dopfunt. Prosadikter (Barl) 86 . - bildl. än ey rensadh j döpilsanne (fwnte (nondum) fonte baptismatis renata) Mecht 147 . \" andra ferdh födder j helga döpilsens funkte \" J Buddes b 80 . - Jfr döpilsa fonter."],"f":["funter . ","funkter: -e (dat.)"]},{"a":"fonter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dopfunt. \" ST 493. bära barnet til fwnthen \" Lg 3: 327 ."],"f":["funter: -enom ST 493 ; -enum ib. fwnther),"]},{"a":"fontkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dopfunt. \" ther bygde han fundkaar \" Gr 314 . \" döpte constatinum j fundkars kieldo \" Bil 566 . \" mädhan han i funkari war ib. lypto han aff funkari \" ib 588 . \" et fatikt barn hiolt hon til funtkaar \" ib 806 . ib 649, 692, 740 . MB 1: 87, 434, 474 . Bir 3: 270 ST 461 ."],"f":["funtkar ST 461 ; Gr (Cod. D) 407 . ","funtkaar Bil 806 . ","fundkar: -kars Bil 566 ; ","-karino Bir 3: 270 . ","fundkaar Gr 314 . ","funkar: -kari Bil 566, 588, 649 ; ","-arj ib 740 ; ","-arit ib 692), "]},{"a":"for","b":["pp","ab","kn"],"c":"prep.prep. adv. konj.","d":"prep., adv. och konj. ","e":[" I med dat., som dock ofta utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande i ett föremåls närhet och vid dess framsida; för, framför. hvilkin man sum oc hawär gildävak firi sinum durum SR 15 . \" adalportanom skal wara stor grop \" KS 85 (209, 94) . \" vm röfware laghe fore brudha huseno \" Bir 1: 50 . \" han la for hänna fotom \" Bu 20 . \" han skal bäras for þinne likbaar \" ib 13 . \" foro for hanum som swena for herra \" Bil 215 . \" swnko för öland i grundh \" RK 2: 3311 . \" sang for borþe (d. v. s. för dem som sutto till bords) \" Bu 182 . \" sändebudhin talar saghe twa vaagha hängia fore thik \" Bir 3: 146 . \" med temporal bibetydelse: för, före (en person). tha joan kom thiit at byggia, tha waro ther a boleno for honom flere nidherfellugh hws \" SD NS 2: 259 ( 1410) . ther fan han fore sik konungen aff suerike Ansg. 227. ","2) för, inför, i närvaro af. at lysis opt fira allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm ok warum dome ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). moyses hafdhe oppenbart änlite fore gudhi, oc hult fore sino folke MB 1: 357 . \" burþe sanctus bartholomeus sina prädican fori kununge \" Bu 206 . \" fäste sina lygh for hemsco folke \" ib 101 . \" vi . . . taladhom for mangom guz ordh \" KL script Bil 117 . \" tha han hafdhe for allom oppinbarat oc saght hwat han hafdhe seet \" Pa 21 . s[w]a som þe viliä andzswarä baþe firi guþi oc firi oss SD 5: 606 ( 1346) . \" kärþe sina nöþ ok siala vaþa for andree \" Bu 135 . \" klagar husbonden thz forre wärkmestarom \" SO 6 . ","3) för, inför, i någons uppfattning el. ögon. at han haui . . . firi gudhi ok mannom hedher KS 12 (29, 13) . \" är thetta wisselika sant för gudhu \" ST 44 . tholike äru for minom son orätuisare än the som han dömdo Bir 1: 113 . ","4) för, ss. föremål för någons tankar, verksamhet, val el. dyl. hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghum SD NS 2: 11 ( 1408) . swa lenge han thz arbeydhe fore hender haffuer SO 154 . nar han hawier doma älla nakir högh thing fore sik Bir 3: 304 . \" thesse twe wäghane tekna got ok ont hulkit fore människionne är ok j hänna frälso siälfwalde är at vt wälia hulkit hon hällir vil \" ib 1: 215 . ","5) för, under påtryckning el. påverkan af, genom vållande af. skipit gik for vädhreno (dref för vinden) KL 174 . \" stenen veks for benom som vaks for insighle \" Bu 166 . \" rymdo for ianom \" ib 175 . \" at fly for honom \" Bir 1: 50 . \" wäghia for eldenom \" ST 327 . \" skulin i falla fore idhrom owinom \" MB 1: 377 . \" war herra skal läta thina owinä falla fore thinne hand \" ib 427 . \" han bleff for mina hand död \" Va 13 . ","6) för att beteckna det hvarför man är blottstäld el. hvaraf man är nära att träffas: för. wi liggiom badhe fore dödhin saar Al 2015 . \" lagh för dödhenom \" MB 2: 301 . - för att beteckna det hvarför man råkar ut: för. mannin vardh for konungx wrede ok for dom Bil 615 . \" wardh . . . for sins bonda hati \" ib 834 . ","7) för, i vägen för, till hinder för. hieggo fore honom en brota RK 1: 3122 . - för, för att utestänga. lukte sinom port for ambrosio Bil 641 . \" aterlykkia hymerike for forbannadhom \" Bir 1: 123 . - för, för att bereda väg för. gud vägade sielffuer for hanom tär RK 2: 8750 . \" the läsa fore honum op all thera dör \" Al 1777 . Bir 1: 123 . lypta stenin af graf förrinne for os Bo 224 . Jfr 10. ","8) vid jämförelse: framför, mer än. som hona swa mykyt älskadhe oc enkannelica for alla the ther skrifuadhe finnas vitiadhe Bo 227 . \" älskadhe hon ödhmiukt for allom androm \" Bir 3: 148 . \" the älskade thz for silff ok gwl lMD (S) 278. solin är for stiärnor skär \" Iv 1787 . fore alla the riddara nu äro til thän priis iak honum gifua vil lib 1791. viliande hafua hedhir oc fordeel for androm ok ouir andra MP 1: 306 . \" haua the litit for (företräde framför) thöm som lifua i kötliko liuärne \" KL 196 . - vid komp.: framför, i jämförelse med, än. sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis Bu 100 . \" for alla wärlina han bätre är \" Al 6020 . Bir 2: 278 . - vid super.: framför. iak är the vlasta quinna een fore alla the som sool a skeen Iv 2650 . ","9) för att beteckna det son någon förestår el. råder öfver. för, i spetsen för, öfver. mannin skullle wara som höffdhinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlo MB 1: 97 . \" the som fore bergheno sculu standa \" PfN 135 . \" rathä firi rinino \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). räþ for mangom romara landom mz vald Bu 533 . \" tha jak sat for rät j dom \" Bir 2: 334. for laghmandzdom sitiande i östrogötlande a . . . yuars niclissons veghna BSH 2: 66 ( 1339) . skilia fori feest SD 4: 618 ( 1338) . ib 2: 279 ( 1299), 381 (1303, gammal afskr.). skildä forä fastum ib 3: 37 ( 1311) . 10) för, till förmån för, till hjälp el. skydd för. haua före sik ok sit härskap al tarwa hus KS 41 (105, 44) . \" baþ santillus for hanom \" Bu 57 . \" at stridha for cristna män \" Bil 260 . \" faþeren böþ sik vndi domen for syniom ok sonen sik for faþeren \" Bu 170 ; jfr II 7. wagha sit liiff for hänna liiff Bir 1: 50 . hwa svara för thässa siälina älla hwa är hänna hiälpare Bir 3: 219 . \" suara firi han \" Bu 20 . \" mz godhum hugh scal liak swara for mik \" KL 170 . \" borghadhe for han \" ib 286 ; \" med af. på de tre senaste ex. jfr 17. at jak skulle blidhca min son for världinne \" Bir 3: 82 . arpþä . . . först for malsäghändanom, ok siþan for konunge SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). for (till gagn för) the aff husit munde thz ey wäre RK 2: 6151 . - för, till skada för. the göra opteleka bathe for mannum ok almänning stadhlikär geengangur SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). drap for hanom mykyn mogha Bil 866 . thet forscrefna goz . . . for klostreno quälia SD NS 2: 26 ( 1408). 11) om tid: för . . . sedan. aff thy thrä. som bort war kastat for hundradha aarom Bil 87 . KL 170 . Gr 291 . ST 44 . VAH 24: 323 ( 1454) . at the jordh köpt war for femtighi aar SD NS 1: 141 ( 1402) . \" hafdhe iak för langan tidh warit i closter \" Lg 3: !SYNS_DÅLIGT?. Di 212 . SO 144 . - sedan, sedan . . . til baka, under. vitande thik for mangrom arom (ex multis annis) vara thässa folksins domare KL 170 . 12) för att beteckna grund, orsak: på grund af, för, för . . . skull. flyþo (the) firi hans buþi Bu 137 ; \" jfr 5. äntigia giffs nakrom nakar gafwa for (propter) kärlek oc hemelikhet älla for arff älla mz skipte älla for ödhmiuka thiänist Bir2: 204. han for sändes först for trone \" Bu 397 . \" for hwi vilia the idher at bränna \" Iv 2662 . \" sagdhe hanom af for hwi han var thijt sändir \" Ansg 227 . \" fore thy kallas hans siälffs ordauärk iärtekne \" MB 1: 293 . \" for þy böte guz son hans brut a träno \" Bu 139 . \" firi þät mäst nutum vi þina naþe \" ib 76 . \" lfiri þässa sak fik ioakim blyght \" ib 3 . vilde fara til hans for läkedoms sak KL 191 . for gudz skuld ST 77 . \" firi frändzsami skuld \" SD 5: 606 ( 1346) . \" for þän skuld at vi for riksins ärindi skuld . . . gitum egh syälue när varit \" ib 605 . \" gaf sik guþi skyldogan firi sina synde \" Bu 8 . \" han fik braþa guz hämd firi folsko deruç \" ib 15 . \" skripta sik for löska läghe \" ib 171 . \" vm tu näpse ella snygge nokrom för odyghde hans \" KS 24 (60, 26) . \" ey afunna androm lof ellr godha fräghd firi godha gärninga ok dyghdelik åthäue hans \" ib 25 (62, 27). skämmas oc blyias fore thera villo Ansg 207 . \" pylatus dömde han for andra manna bön \" Bir 1: 113 . \" grät for söt aminnelse sins sons \" Bu 12 . \" gräto baþen firi fäghins funde \" ib 13 . þakaþe marie . . . for hänna naþe ib 25 . \" giva bloþ firi var värk \" ib 76 . \" skal all iordhin wara forbannath for thina gärning \" MB 1: 161 . \" sum for sin alder latäs bort af warre thiänist \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu fori therä sial oc minnä ib 5: 293 ( 1344) . \" sagdho mik wara flatan dara fore min dödh \" Bir 1: 92 . for then vilian är han j helso hop ib 3: 18 . dömdes mekel görelle saker til iij mark för auerkan BtFH 1: 128 ( 1464) . ib 129 (1506) o. s. v. for hwat fallom han skal ingaa j klostreth VKR 81 . \" bära j synom mantlom een hwitan cirkil for (till minne af) fyra kännefedhrena \" ib 70 . - for þy at, derför att. firi þy at þe äru langt borto SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - ty. fore thy at aff henne skal födhas gudz son Lg 33 . \" rädhins ey, fore thy at wi formaghom wäl, at vnderwinna os alt lthz landith \" MB 1: 401 . \" for thy el. for thät, med underförstad at, derför att. for thy thz ey warä ma \" Va 40 . \" fore thz han giorde kyrkionne amtoth \" RK 1: 861 . Di 56 . ib 70 . - thy. thz ma ey heta iärtekne, for thy thz matte samuledh wardha aff natwro krapt MB 1: 293 . \" for thy (namque) han var i sinom barndom rörder af thom hälgha anda \" Ansg 177 . - för att utmärka att ett begrepp står i grund- el. orsaksförhållande till ett annat; för till. awund är grund fore alt swik Al 2591 . - för att uttrycka bevekelsegrunden: för, af. ref sik ha af höþpe for harme Bu 504 . \" thz görin i alt for eth haat \" RK 1: 2128 . 13) för att uttrycka syftemålet el. afsigten: för. han haþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folke firi guz heþar ok varra fru Bu 11 . \" sagdhe han rumleka hafua gifuit for rosn \" Bil 717 . \" rädh han ey thz fore godho (i god afsigt), eller mz godhom hugh \" MB 1: 261 . RK 1: 953 . \" hwlkin swen som fore lön tiänar \" SO 6 ; jfr II 8 . 14) för att uttrycka hindret, orsaken hvarför något icke sker el. icke bör ske el. sker endast med svårighet: för. gat ey talat for vmäghne Bil 117 . \" the formatto ey at fara älla framgaa för hans thiolik \" Bir 1: 243 . \" formate napplika andas fore wärkenom \" ib 269 . \" honom tykte thz ey radh wara at man säter dagha for mange hästa \" RK 2: 5391 . 15) för att beteckna det som förorskar fruktan: för. rädde for iuþum Bu 166 . \" the rädhas fore dödhin \" Lg 39 . fruktade biscop frankart for konungsens wrede Va 4 . then piltin konungen fryktadhe fore ST 325 . 16) för, emot, från hon baþ han göma sik firi gramenom Bu 28 . \" göme sik þät bästa han ma for sinum owinum \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ther ey göme sik sieluan firi osidhom KS 48 (122, 52) . tik göma för alt thz ilt är ib 22 (53, 24). sik . . . wäria firi allo thy them må skadha ib 4 (7, 4). haua wärn ok sikra wärio firi ouenom sinom ib 57 (142, 62). til wärilse för eld ok allan brådhan wådha ib 85 (209, 94). þa frälsä garþen bryggyzona firi byjä giäldet ok bakara huset bakarin SR 34 . \" ij ärin frälse fore (från) allom skat \" Al 1142 . \" enkte mästarscap kunne hiälpa for the sottinne \" KL 366 . \" thz doger ffore örna wärk \" LB 2: 49 . \" thz er goth ffor hoffuidh wärk ib.ib 33, 34 o. s. v. 17) för, med afseende p. louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þäinst \" Bu 3 . staar jak fornämdha beincth skalla til, läpthr thet herra haraldh honom sagdhe, for alle til thalan ther honom röra kan, ath thaka sith landhgille op SD NS 2: 36 ( 1408) . \" the swaradho engin wara vissan for misfallum \" Bil 610 . \" är jach sak löss för hans dödh \" Di 259 . lijgge ogijllder badhe firi kirkiu oc konunge SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . \" þiäne hwar firi sik \" ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" böte þre örä firi hwarn stigh. som honom brister \" ib 638 ( 1347) . \" swara för hans ingangh gerd ok skoth \" SGG 128 . \" fore hänna wärk vil iak ey swara \" Iv 3225 . - mykin man for sik, betydande man. som är mykin man fore sik MB 1: 205 . - minne man for sik, ringare man. är thz minne man fore sik MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 . EG 63, 66 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). 18) om tid: före (i hvilken betydelsen bruket af ack. är det normala, jfr II 5). som ther hafdho länge varit for honom Pa 17 . 19) såsom, för (vid hvilken betydelse bruket af ack. är det normala, jfr II 9). vitin thz for visso Bil 831 (i detta uttryck är dock visso kanske snarare att fatta ss ack. af vissa, f.). för sanna sagherr jach thegh thz Di 238 . \" iak agher for sanno (i sanning, för visso) vara idhar vin \" Fr 188 . II med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse tiil närheten af ett föremåls framsida: för, framför. en suartar hundar bar hans hand in for borþ Bu 182 . \" fiollo for fötar sancti tome ib. - bildl. sädiande (för sätiande) sina syndir fore sin öghon \" Bir 3: 328 . ","2) för, framför, på. skref . . . bref . . . ok satte firi (sc. þät) sit insigle Bu 29 . \" inzighle . . .(näml. at) sätiäs for thettä bref \" SD 5: 293 ( 1341) . ib 568 ( 1346) . fik handum for swärdhit Bil 314 . \" läggiande händrina korswis for brystit \" Bo 206 . \" kystä henne for hennes mwn \" Va 55 . ","3) för, inför. \" han kom firi riddaran sialuan \" Bu 7 . \" kallaþes firi biscop \" ib 27 . draghin firi dom ib 30 . ","4) för att beteckna att något göres till föremål för någons kunskap el. tankar: för, þet er for oss komit (vi hafva erfarit det) SD 5: 605 ( 1346) . \" skalt tu . . . lata alt firi hug thin, thet til må koma \" KS 21 (52, 23) . ","5) om tid: före. firi domadagh Bu 15 . stolþo . . . vp firi sin regholo tima ib 22 . \" fäm natom fori iula nat \" ib 190 . for mina til quämd j kötlike natur Bir 1: 44 . alt annat thz konunga före mik (d. v. s. före min tid) haffua idher fördragit MB 2: 247 . ","6) om tid: för, för tidrymden af. thz han napplika haffde daghen för (för för daghen?) leffwa mz äpther sinne nödhtorfft Lg 3: 703 . ","7) för, i stället för. som firi han scal þyänä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). lata for thik sit liiff ST 471 . \" loth sik säthia j häkto oc iärn for han \" ib. \" deldo länge. hua för annan hängia skulde \" Bu 170 . \" lekfolket . . . callar kyndelsmesso fore candelmesso \" ib 8 . \" þin pina var min skuld for ängha þina (d. v. s. under det att du intet förskyllat) ib 73. hwa som äi bereþe sin afraþ i þässom timom. þa gyälde tu for et \" SD 5: 639 ( 1347) . ","8) för, i utbyte mot. iak haffuer latit . . . niclisse benedictsyni alt mit godz i leribo . . . firi fira sin tiwgu mark ok hundradha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). gijlt nöött agher bonde sälio för tolf örä ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). jak hauär saalt eet örtoglann[d] jorþ . . . fore fult värþ ib 6: 1 ( 1348) . \" halfdelen skal han köpä af honum fore fult wärþ \" ib 5: 637 ( 1347) köpa han fore fulla päninga MB 1: 203 . \" taki fult lfiri sit arwþi \" SD 5: 637 ( 1347) . \" scal han arwþä aar firi mark hwariä \" ib 479 (1345, nyare afskr.). jak . . .gaff mith mödärne . . . fore halppth hänne fädärne ib NS 1: 594 ( 1406) . \" te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för peninga älla nokora wild . . . at nokor miste orätlika godhs sit \" KS 69 (169, 75) . wilde for engin thing (för intet pris) lata at läsa hwarn dagh at minzsto ena aue maria KL 61 . \" kännis jak . . . mik hawa byth mädh . . .frw gretho, abatisso i risabärghum ok cuntentone samastadh mith goozs . . . fraa mik ok minum arwom ok vndhir klostriht . . .fore klostir gosith ligiandhe i rudskogum \" SD NS 1: 216 ( 1403). hafua giort eth byte jordh for jordh SJ 74 ( 1437) . \" gifwa oc skipta världinna for himerike \" Bir 2: 205 . \" mannin salde diäflenom gudhelikit arff takande ther fore litit äple til vidhirskipte for äuerdhelican losta, forbudhin kost for lifsins trä, fals for sannind ib. löna wäl jlum oc göra gotfor ont \" Bil 104 . abs.hanom swa goth gooz fore i sama stadh at liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) . ","9) såsom, för, till. böþ mik haua þik firi son ok þik mik firi moþor Bu 13 . hänne mik for fanga gifua Iv 1366 . \" hioldo eld fore gudh \" MB 1: 5 . \" reknande min ordh oc mina gerninga for änkte \" Bir 2: 25 . \" war räknadh för the qwinno som nw kallas en söta roos \" MB 2: 5 . \" han dyrkadhis fore örlöghis ögudh \" ib 1: 68 . \" hawith warthem fore mwr \" ib 317 . \" liifs trä war them fore främpsta födho \" ib 99 . se þem barnom þe sama morghonäf för möþärne oc ey til fäþerne SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). tesse for:ne two forssär skole bliffue fore konungex adrär VAH 24 . 325 ( 1473). een gardh . . . som ligger fore syw flerdhungx attunga jordh SD NS 1: 466 ( 1405) . älskadhe han for sin son Bir 2: 103 . \" forlätos honum alla the sakans som thw hafdhe scrifwat for synde \" ib 3: 266 . \" scal wtskilias aff conunentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for lekmänniskio eldlir lärdha \" VKR 44 . \" cristus wart . . . antwardadher . . . aff fadhrenom for gaffuo \" Su 314 . thet ma jac sighia forsant 2: 6266. sighir iak thik foruist Bir 1: 22 . \" hon veet for sant ihesum vara rätuisan \" KL 381 . \" ij skulin wita fore rätta san \" Al 3089 . \" with thz for fulla wissoLg3: 136. haff thetta för stadogha visso \" Su 168 . \" för eena hudh the them wth tande \" ib 3: 703 . \" haffde han än betalath hwndradha gyllene före skiplön Pm XII. böthe eena mark wax for sith withe \" SO 71 . \" är funnith ok stadhgath fore een reth \" ib. \" sittia fore olderman \" ib 186 . ib 191, 194, 195. saato fore borghamästarä SJ 1 ( 1420) . scole tiene til een tiid ffor läringhe SO 121 . ib 191. arbeide eller boo ffor screddere ib 122 . annames fore full broder ib 146 . \" iak skal thik häldre fa hänne forfanga (för for fanga) \" Iv 4650 . ib 4658 . \" han stonder her for en fonge \" Di 204 . ib 50, 302 . hylla hanum for sin herra ib 6 . ib 7, 11, 29 . RK 3: (sista forts.). 4280, 4646. the togo tha alla mz et raad sampson for (till) sin höffuitzman Di 6 . \" waar her fortydendhe, ath edher werdoghet waar personligha i danmark \" FM 490 ( 1510) . 10) om, angående. hwa thik aminnir fore theförsta sorghena Lg 43 . ib 44 . - för, angående. hwa sum andrum giuär skuld firi twasalu SR 18 . \" skyller myna kara företh \" BSH 5: 573 ( 1517) . 11) i eder: vid. sworo for thz helge blod RK 2: 7736 . 12) förmedelst. med. en vinskapir är for hulkin (qua) mannin älskas ey vtan for thesse wärldzliko när uarande thingin Bir 1: 277 . 13) i distrubitiva uttrck: för. vthan at han thz vpfylle epter sijn stempno dagh dagh for dagh swa mang han forsumar SO 67 . 14) omskrifvande dat. efter hvat i det äldre språket: för. huath sybrett haffwer warett för en qvinne RK 3: (till. om Chr. II, red. A) 6274. jak screff eder till . . . hwad for en jak haffwer till granne BSH 5: 381 ( 1510) . III med gen. ","1) vid rumsbestämningar: för, inför. hon kom tha for retta tär RK 2: 9490 (jfr Mht. vor gerithes, se MüllerZarncke, Mittelhochd. Wörterb. 3: 373; trol. är dock förbindelsen for rätta framkallad af uttrycket til rätta.) wart hanom sacht före rätta at han schulle sökia syna betaling i then sama garden SJ 261 ( 1457) .","2) vid tidsbestämningar: före. thz skedde tok ey för thes än (förr än)mekelbergh lagde till stigsnes RK 1: (sfgn) s. 181 (jfr Mht. vor des, se Müller-Zarncke, Mittelhochd. Wörteb. 3: 373; Lexer., Mittelkochd. Handswärted 3: 458; kanske har dock förbindelsen til thäs föranledt för thäs). B) adv. ","1) framtill. \" vmkring sat badhe bak oc fore oc a badha sidhor mz dyrom stenom \" Gr 322 . han hade et gulspan for i sin filthaat RK 2: 8861 . Bir 2: 43. MD (S) 222 . MB 2: 340 . ","adv. förut gak . . . thu then wägh äpte hono wm hwlkin thin brwdhgomme gik foreat Ber 128 . \" litith foreat är skrifwath \" ib 140 . \" twa aff them komin fore aat oc twa eptir aat \" VKR 26 . \" iak vet al thingh fore aat \" Bir 1: 213 . \" hwi spadho prophetane swa langt fore aat af koma skolande thingom \" ib 97 . \" thetta sigir iak idhir foreat \" MP 1: 161 . ","1) utom, utanför. \" hon lagdhe sin skin för vtanthz tiadld \" Iv 2008 . Di 20 . ","2) förutan, utom, jämte. wikten aff örna guldzringana . . .var twanda oc lvij hwndrat siclar j gul wikt, för vtan annar margskona prydilse oc clenodia MB 2: 95 . PM LX . ","3) utom, med undantag af. han drap alla syna brödher för wtan then yngsta MB 2: 96 . ","4) förutan, utan. MD 19, 20 . Iv 2686 . \" huilkom som vari loff oc hedhir forwtan ända \" Ansg 257 . II med gen. thäs mat thu häldre for vtan vära Iv 4064 . - Jfr thär forutan."],"f":["föri Bu 50 ; KS 4 (7, 4) . ","före SD NS 1: 679 ( 1407); Bir 2: 32 ; Al 5069 ; LfK 72 ; MB 2: 274 ; KS 24 (60, 26), 47 (120, 51) . ","firi SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) , 669, 670, 2: 381 (1303, gammal afskr.), 4: 465 (1335, nyare afskr.), 466, 646 (1339, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 477 (1345, nyare afskr.), 479, 606 ( 1346), 637 ( 1347), 638, 639; SR 15, 18, 19 o. s. v.; Bu 8, 19, 22 o. s. v; MB 1 (Cod. B, se s. 568); KS 4 (7, 4) o. s. v. fori SD 4: 618 ( 1338), 5: 293 ( 1344); Bu 190, 206 . ","fore SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); 3: 37 ( 1311), 6: 1 ( 1348); Gr 291 ; Bir 1: 92, 149 o. s. v.; SJ 1 ( 1420) o. s. v.; MB 1: 140 o. s. v.; PfN 135 ; Lg 1000, 1001 . ","forre SO 6 . ","fyr SD 2: 279 ( 1299), för SD 5: 568 ( 1346); Bu 170 ; Bil 117 ; Bo (Cod. B) 340 ; LfK 3 o. s. v.; KS 15 (39, 16), 20 (49, 21), 30 (75, 32) o. s. v.; MB 2: 1 o. s. v. fyra för fyre el. fore MB 1: l57),","for at (fore at Bir 1: 135, 136, 141, 142), ","for inne , ","for niþan","-nädhan )","for ovan , ","for utan","för- . ","for uttan MD 19, 20 . ","förvthä PM LX ),"]},{"a":"for","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sulcus, fåra. ardhir hulkit som gör widha fora Bir 2: 8 . \" owiligh vxe dragher krokotta far \" GO 999 ."],"f":["far . ","-ar )"]},{"a":"for","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. furuträ, furuvirke. botnabäde utaff for eller eek HSh 16: 69 (1527, Brask). Jfr fora."],"f":[]},{"a":"for","b":["pp","kn"],"c":"prep. konj.","d":"prep. adv. och konj. ","e":[" L. A) prep. I med dat. eller i dess ställe ack. 1) uttryckande befintlighet framför ngt: för, framför, utanför. then lilla tafla, ther helgedoma äre uti och glas före FMU 4: 340 (1470, avskr.) . \" bidya the honom sätya ankar j haffnenne, äller före landith \" PMSkr 75 . - bildl. taka enom fore händer, ingripa i någons rätt el. maktbefogenhet el. dömande etc. med ack.-obj. haffuin ekke fore sidfh ath fordöma nagan mdä idhran mwn som döder är for thy j tagin tha wan härra foe hädner sina rätwisa doma MP 4: 117 . 2) inför. han hauer her gangit fore hans öghon j stadin nw j iɉ (1 1/2) aar STb 3: 254 ( 1495) . stode fare rettin j radzstuen her prier broder hinrik ib 386 ( 1498) . - i bedyrande utt ryck o. d.: hwilkit for gudh aldrigh war sant Hel män 197 . 5) för, under påverkan av, genom vållande av. ligger skipith nokorstadis löth mädh köpmans gotz före ankar PMSkr 32 . - av, genom. ey vardhir thu (ɔ: den gode anden) bätre af mik älla vidhir thorft mik vtan iak vardhir bätre för thik (jfr Bir 2: 204 aff thik oc for thina skuld) oc vtan thik tha är iak änkte Nio kap ur Bir 38 . Jfr 12. 7) för, i vägen för, till hinder för. them är ey mehr föe att ryggie sin breff och sworne eedher ähn som the ahdha aldrigh sworitt PMSkr 703 . (senare avskr.). är thät swa at thu haffwer laacth hiärta ok iordhzlighit tha räkna thu thina minzsta thiänist wara största ok the thing som litidh ware fore (quæ quasi nihil erant), synis thik wara wansamlikin SkrtUppb 34 . 10) för, åt, till förmån för, till (ngns) bästa, till hjälp el. skydd för. gör tw nokoth tolkith som fienden gör för sig tha brwkar tw moth tik syälffwom PMSkr 159 . \" alle andree som wy äre skyldighe at bede got faare Svt 77. 12) på grund av, för. för . . . skull. for hwan sculd tha forbyudhum vi etc \" SD 6: 343 ( 1352) . for krankdoms hindher FMU 4: 352 (c. 1470). - for thy (forti, fordy), för den skull; icke dess mindre, det oaktat. han saa hänne jngen hiälm haffwa holken war tha aller sönderhwggen män warde hon siig manliga fordy än tha Troj 241 . \" sedan lagde jac ather til siös j gän mz likasampt wäder, män wäderid fordy forsatthe meg saa ath jac kom oppa en stad j hafwet ther myken fare oc wåde war \" ib 295 . - ty. än iak tager mik thet inthe aff, forti iak hauer tik inthe giört eller nghrom then tik tilhörer Thomas Varningsbref 4 ( 1436) . - därför att. for thy thet nw är ok haffuer aff aller waridh gamalt frälsse SDNS 3: 597 (1420). (om för thy (at) jfr R. Pipping, Kom. till Erikskr. s.. 104 f.) 16) fri från, skyddad för. huilken fierde part arff ffornempda borgamestara pa stocholm stadz wegna jöns anderssone fryt och quit vploto . . . til nywtandhe haffuende ok brwkande fore alla eptekomanda ffödde och offödde aclagara och tiiltara til ewig tiidh SJ 2: 140 ( 1489) . \" sama halffua mwr haffua nywta brucha och beholte til ewijdh tijdh fore alla födda ok ofödda aklagara \" ib 146 ( 1489) . ib 113 ( 1488) . 17) för, med avseende på. hustrv birgitta . . . sagde ney fore the oordin STb 1: 230 ( 1480) . \" feste hon xij (12) manna lagh ath gaa them fore the oordin ib. Jfr C 3. for enga peninga kan jak loffwa i thetta synne \" STb 1: 398 ( 1482) . peder poffualsson . . . oploth hustru birgitta . . . allan then arffdel honom erffua borde . . . fför lösth och ffast SJ 2: 317 ( 1498) . - större man for sik, större el. mera betydande man. ey är thu större man foe tik än warforfadhir abraham ällir prophetane MP 5: 233 . 20) efter interj. och svarande till nysv.: sådan, vilken. awi awi fore hardha nödh MD 100 . II med ack. 1) utanför (uttryckande rörelse till ett ställe). (Sten Sture) begeredhe aff the gode herre och aff mene raadit ther en swar pa . . . gaff sigh sielff fför dören STb 5: 7 (1514). ","8) i utbyte mot; för, till (ett visst pris). tha skulle henne bonde löse garden fore mögeligheet (ɔ för ett rimligt pris) for peninga STb 3: 158 ( 1494) . - för, till värde av. Sdw 2: 1218. 9) såsom, för, till. thenne äre pättis by ffor witne: anders j aynala, mattis talo etc Svartb 478 ( 1464) . [han] skal wara retfiärdoger i sith embete fore spirale STb 1: 282 ( 1481) . ffor fogit j thetta arith sitther philipus jensson ib 2: 197 ( 1487) . \" samme dag samtycktes tönius, som gulsmet hade wait, fför en klockere her j bykirken ib 5: 182 (1518). samme dag giorde matis persson sin edh för en torn wekter \" ib 238 ( 1519) . - for vist, säkert. om fläsk ok koköt weth jak ekke for wist huru mykit the haffwa tagit för en jak komb til husit FMu 4: 91 (c. 1445). 15) för att beteckna ett åtskiljande el. urskiljande: från. Se Sdw 2: 1218. - for sik, för sig (själv), ensam. än tho wi kallom thz (ɔ alleluya) eth ordh, likawäl är hwar sillaba eth ordh för sik, som är, al. le. lu. ya JMÖ 11 . B) adv. 1) framtill, framför: för sidan lätis aather alth j posan oc bindis före PMSkr 307 .","2) förr, förut. Jfr fyr, fyrre. 3) utan särskild betydelse. tha skule wij . . . ware pligtuge , , , at holle hans nade och them stocholms stadt open fore til hans nades oc theris troare handt STb 5: 313 (520, Kop.). skule wij ware pligtuge at sigie oc göre högboren forstinne, ffrv elizabeth . . . hulskap, manskap oc troitenst och holle . . . stocholms stadt hennes nade opern foe tiil hennes nades troare handt ib. bespyria for(e), fråga, göra förfrågan, begära upplysning. ytermere besprode wor kiere heree och höffuisman fföe, om swa dane fförfalskit och bestwngit godz och siilff skulle wara fförbruthit effter laghen STb 5: 6 (1514). C) konj. 1) förr än. Se Sdw 2: 1218. 2) för det (att), föra tt. per fymbo zacer til liij marck, fore han sade fore rette, at hustv margit lögh STb 3: 153 (1494). iiii (4) peninge, for klockan fördis til klockagiwtarens bodh. item iiiij (4) peninge, for hon fördis til smeden HLG 2: 55 (1516). verderingh uppå alle vtlänske och inlänske warur . . . en hoffslagare med sin egen söm IIII hvithe för han skoor en hesth Linkbiblh 2: 212 ( 1523) . - ty. thak oc hanna min (ɔ Jungfru Marias) haar, ffor thy ä thäs mera thu hanterar them, thäs fäghe oc wänare wardha the aff thera dygdhom, for thänna thiokka haren betekna mina otalika dygdher oc dygdhelika gärninga Mecht 136 . BSH 5: 467, 468 (1511) (Sdw 2: 1218.). 3) med avseende derpå att, pa att. tha giorde jöns mwss lagh, for han ey loth slaa berendh skomagares drengh STb 2: 269 (1488). Jfr A I 17. 4) för det fall att? for högtidelige dagha pa falla eller wigilie defunctorum skulu siwngas j koren tha ringe (klockaren) bitidere ÅK 61 . Jfr bak-, fram-, hvar-, in-, innan-, inne-, nidher-, nädhan-, ovan-, sunnan-, thvärt-, thär-, up-, ut-, utan-, västan-for. I förbindelse med en följande partikel:"],"f":["fore . ","fare STb 3: 386 (1498) . faare SvT 77 . for. före),"]},{"a":"for","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåra. Jfr Sdw 2: 1218. läthe ey oxana hwila mith j forenne för än the komma til akra renena PMSkr 197 . ib 199, 211, 238, 333, 350 "],"f":["foor . ","-er PMSkr 189, 211, 238, 333, 350) , "]},{"a":"for af","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["framifrån? deretro aduerbium loci . . . bak-aaff oc fore aaff GU C 20 s. l177. "],"f":["fore aaff )","for at","oreath )"]},{"a":"for godher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för god. tha the haffdo for godha dagha MD (S) 283 ."],"f":[]},{"a":"for okra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvärfva genom ocker? vm godz som är for okradh BSH 4: 99 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"for san","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se san."],"f":[]},{"a":"for sara","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ganska svårt, ganska mycket lot han them for sara slas Lg 3: 490 ."],"f":[]},{"a":"for starker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för stark. war han mik alt fore stark Iv 480 ."],"f":["foe- )"]},{"a":"for utan","b":["kn"],"c":"konj.","d":"konj. L. ","e":["utan, så framt icke. kan ey fridher bliffua ffor vtan friheet är ther när MD 391 ."],"f":[]},{"a":"for utan","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" , se under for."],"f":[]},{"a":"for varande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"for äldri","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"for äta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forata. fore äta gör fagher äptir äta (pulcre prandere faciunt gentacula vere) GO 773 ."],"f":["fore äta )"]},{"a":"fora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) färd. \" reedhe loth han mang skip oc stora och ena galeyde mz j then foora \" RK 2: 1487 . ","2) det som man far med el. har med sig, fora, förråd, skatt. fingo all thera skip, oc alt thera gooz, loc alla thera forer Ansg 233 . la ther inne (i grafven mz rikom forom Al 3404 . wi wiliom os lgöra stora aff idhre myklo rika foro ib 4390. ","3) pl. beteende, sätt att skicka sig. i allom thinom forom, ordhom oc gärninggom LfK 113 . ","4) ställning omständigheter. fatigh mans fora är ful wäl kändh GO 703 ."],"f":["foora )","foro man , "]},{"a":"fora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["foru barker , jfr förebarker. ","*foru qvadha","foe- )","*foru skogher","frwo- GU C 20 s. 449)., m. furuskog. hoc pinetum ti frwoskoger GU C 20 s. 449 . ","*foru stubbe","furu- )","*foru trä","fore- . ","fåre- . ","fare )"]},{"a":"fora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fura. \" flotane staddos fleste vp aa een stoor fora jnnan älwenne laa \" RK 1: 1533 . Jfr för."],"f":[]},{"a":"fora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) färd.","2) det som man far med el. har mes sig, förråd; skatt. en quinna aff enom andrum by gik then gardh stadhin ath sökia äptir synom gaffuom ok forom MP 5: 53 . - Jfr qvinna fora. "],"f":["*foro karl","fore- . ","före- SpV 210 . ","-karr Arnell Brask Biᴵ 17), ","*foro lön","fore- SSkb 32 ( 1502) , 195 (1506). fora- ib 234 ( 1507) ), "]},{"a":"foradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) betänkande, öfverläggning. medh goth forradh (diligentj adhibita deliberacione), göre een skikkilse SD 1: 444 (öfvers.). ","n . af forraþa)."],"f":["-raadh )"]},{"a":"forakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) föresats, uppsåt, afsigt sidhen hon hafuer hört hänne forakt VKR 63 . \" stadhfästis thäs meer j godhe forakt \" KL 94 . \" godh forakt oc vili thäkkis höghelika gudhi \" ib 234 . \" som i föräkt syndha \" LfK k76. gudhlik for akt Bir 1: 284 . aff oskällica takne forakt ib 3: 318 . \" j onde forakt \" ib 440 . som tik magha hindra af thinne forakt MP 1: 266 . som thina forakt mogho hindra Su 454 . Ber 148, 158, 159 . MB 2: 197 . \" thentidh thu se qwinno olika thinne forakt (disparem twå propositi) \" Ber 160 . bätrilsa for akt Bir 1: 49, 65 . \" mz vilias ok for akt at bätra sik ib 130. \" ib 174, 3: 14, 458 . ST 543 . \" mz sanneforakt at ey optarmeer syndade \" Bir 3: 253 . \" huilchin menniska medh foract oc wilia gör moot sinne lydhno \" VKR 30 . ib 31 . Bir 1: 279, 4: 64 . MB 2: 210 . ","2) betänkande, öfverläggning. han huxa görla medh fulle forakt, huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa KS 10 (25, 11) . \" vtuäle the bäzsto aff allom mz skällike forakt \" Bir 3: 311 . ib 180 . \" aff godhe forakt \" DD 3: 9 ( 1369, nyare afskr.) . ","3) förtänksamhet, omtänksamhet. vptändas ok hitna vidh . . . swa stora väluilioghet oc forakt Bo 178 . \" ens mans föreakt ok styrilse \" KS 7 (15, 7) . \" medh wise föreakt \" ib 82 (203, 90). ib 79 (195, 86). ","4) klokhet. \" the (dygderna) äru summa i manzens skälum suåsum witleker, thän må höta (för heta) föreakt (prudentia) \" KS 18 (45, 19) . Bir 3: 468 . Ber 62 ."],"f":["förakt KS 79 (195, 86) . ","föreakt ib 7 (15, 7) 18 (45, 19), 82 (203, 90) . ","föräkt LfK 76 ), "]},{"a":"forakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förakta, visa missaktning mot. then romerske kong haffuer sa lenge forachtet then hertogen aff geleren thet han driffuer honum snart aff siit eghit riche HSH 20: 224 ( 1507) . haffwen i . . . thom foracht i marge motte met heskeligit tal oc swar ib 260 ( 1508) . mener han . . . ath han i bland bisper oc prelater, ridderskapeth och flere gode män innan radz och wtan myketh föraktas BSH 5: 304 ( 1508) . \" til een räth rätgangh mooth them, som ider foraktat haffue, och moth ider breff gyort haffuä \" ib 490 ( 1511) . \" för actadhe ederth herredömiss breff i b542 (1541). \""],"f":["för- )"]},{"a":"forakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ringakta, missakta. skedde tet swa . . . ath . . . fförn:e sancti johannis kirke eller hennes personer med noget andfell, nederstörtning, med noget offuerwold, skada och fforderff fföraktet worde (ɔ skulle råka i missaktning) Stb 5: 306 (1513, Bil)."],"f":["för- )"]},{"a":"forakting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) visande af missaktning, förnärmelse. förhopandes, ath ederth herredöme anamer saadane waar samtall medh rikesens almoga til gömst och god welia, oc til inghen föraktningh i moth ederth herredöme BSH 5: 369 ( 1509) .","2) vanära. \" kwnne fred göris richit vthen skade och oss alle vthen föraktning \" HSH 20: 233 ( 1507) . thet är richit en foractningh ib 271 ( 1508) ."],"f":["föraktingh . ","foractningh . ","föraktning )"]},{"a":"foraktoghe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omtänksam. \" the män främsins (för främi sins) lifs äru ok föraktugh (för föraktughe i åthäuom sinom \" KS 83 (205, 91) . äpte fångom vitra manna ok föreaktugha borghara ib86 (210, 94)."],"f":["föraktugher . ","föreaktugher )"]},{"a":"forandra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. forandras, öfvergå till andra, desertera? försämras? \" folket oppaa kirkion forantris och mindskas \" BSH 5: 109 ( 1506) ."],"f":["-antra )"]},{"a":"forandra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lämna i andras hädner överlåta åt någon annan. thogh swa at hon (ɔ abbedissan) aff klostrins thingom ellir äghom alz jnte forandra ellir forytra Abbedval i Vkl 90 ."],"f":[]},{"a":"forandring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förändring. \" ath han skulle ingelundh göra nagher forandringh medh then spetala skeppan \" BSH 5: 540 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"forantvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["träda in för, taga parti för? wi thakkom idher . . . for idhan sotra kärleek, lthe i oss mangfallelica bewiist hawin, badhe i thy at i oss högelica forantrwardhadhin, för än ware wini til idher komo, swa oc etc Rydberg Tr 2: 467 ( 1388) ."],"f":[]},{"a":"foraptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["i for aptans , i förrgår afton? BSH 5: 462 ( 1511) ) (Sdw 2: 1218)."]},{"a":"forarbeidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) arbeta, verk ställa. tesse fyre stycker schal nya broderen fora[r]betydha SO 146 . \" hure han siin mester skördh forarbetyder \" ib 104 . ","2) arbeta (på), söka åvägabringa, utverka. ath forarbeijdhä med all makth till fridh och vpslagh i thet menige besthä BSH 5: 76 ( 1506) . \" forarbethe ther om ath thet motthe koma i en lengre dagh med the rydzer \" HSH 22: 39 ( 1492) . huilkid menige rikens radh . . . loffuade them endregteligawilia forarbeydha BSH 4: 7 ( 1471) . \" kwnne the neget forabeijde till fridh ochvpslag thet sage wij gerne \" HSH 20: 20e (1507). ath wii skwldhom medh ederth herradöme förarbetha, ath iii (3) her nicls bosons tiänara motthe förlossos BSH 5: 110 ( 1506) . \" ath thee willo . . . förarbeydha medh . . . konwng hans, ath fredh eller opslag ske motthe riken i mellan \" ib 174 ( 1507) ."],"f":["förarbeydha . ","forarbethe . ","förarbetha )"]},{"a":"forarbeidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["arbeta (på), söka åvägabringa, utverka. ok loffuom wii, at wii wilia och skola troliga meth them forebyda (ɔ: forarbeyda), at han skal aff them oc oss til swerigis krona . . . retliga warda walder Rydberg Tr 3: 622 ( 1458) . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543 (1471?), 544."],"f":["för- . ","forerberyda )"]},{"a":"forargha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillfoga, skada, illa handtera, förderfva. tha hann wille mik förargha Lg 3: 316 . ","2) försämra. oppa thet at retta oc narlige cronenis rentta ey schal for then schuld forargas BSH 5: 281 ( 1508) . \" haffwen i thet (myntet) swaa nw fornedrat och forargat at cronene kirkien och ridderskapit borte är hwar fempte peningh aff theris arlige rente \" HSH 20: 260 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"forargha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillfoga skada. ath han ecke lopp aff sith hws thes wiliande, ath han i nogre motto wilde for argha her jeppe nielsson STb 1: 362 ( 1482) . \" ware tesse gode men gode fore hustv kaderin . . . at honn scal . . . ey forarga sin bonde antinge medh ordh, dadh eller raadh eller gerninge, tet hans liff ka til kome \" ib 3: 384 ( 1498) . \" jngen schal androm forarga antige til liff, gotz eller lemmer ib. aller gresca hären skulle hem fara tiill gresca land . . . och jnthe forarga troyaner j naghon matthe \" Troj 198 . ib 154 . - vanära. hon siälff skulle bliffwe skämd oc forargadh som saa from oc ädela war tiill syn byrd aff androm obyrdoghom oc myswordom hennes ownom Troj 269 . - göra angrepp på; väcka tivist om?, klandra? atthe aldrich wele then prebenda forhindra eller forargha i nagre matte SJ 2: 203 ( 1492) .","2) försämra. swaa mangh M tygel han tha annamede, swa mangh M schal han oc fran sich antworde, forbetredh och ey forarget STb 3: 291 (1496). "],"f":["för- . ","-ar . ","-adher )","*forargha sik , försämras, bli sämre. Se Sdw 2: 1218. see til huru mykit thu forbätra tik, ok huru mykit thu forargha tik SpV 133 . " j thy han hopas rätuisonna forskullan om han sik forbätra, j samma mattho rädhis han pinonna doom, om han sik forarghar " ib 423 . - förnedra sig. at . . . tw skulle saa forarga tiig oc latha tiig jntill tyna oppenbara fiender Troj 171 . refl. ","*forarghas , försämras, bli sämre, sjunka i värde. skipith förarghas PMSkr 79 ."]},{"a":"forarghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada. ath sadana romare kyrkes budh skulle noger for argen widerfares BSH 5: 520 ( 1512) ."],"f":["for argen )"]},{"a":"forarghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försämring, nw är här säthiasko- landis nakot aff wälbyrdoghetinne . . . ok aff siälinna forbätringh ällir forarghan SpV 425 ."],"f":[]},{"a":"forarma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utarma. \" sidhan vtlänske män wordo radhande i swerige, tha är riket forwordit aff folk for nidhertrykilse skuld oc forarmat til rikedoma, som vtförde äru aff rikena \" Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"forarma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utarma. är riket forarmat swa RK 2: 532 . PK 239 ."],"f":["för- PK 239 . "]},{"a":"forata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föregående måltid; frukost? foraata gör fagher ätantiidh (pandox gentatur vt pransio pulcra sequatur) GO 691 . Jfr foräta."],"f":["foraata )"]},{"a":"forbanda","b":[],"c":"","d":"","e":[" korn oc rogh alt thz ther war thz hieggo lthe aff forbanda RK 2: 3840 ."],"f":[]},{"a":"forbanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förbanna. med dat. the fatighe och siuke förbannado sedan allom them ther raadsh til gaauo ath thz trädh warth fördaruadh Prosadikter (Sju vise mäst C) 232 . 3) genom förbannelse fördriva. en hedninga präster . . . wilde forbanne them bort v thy landskapina ok mana them tädan mädh sin diäfwlskapp ok diäwlslikom ordom MP 4: 158 . - part. pret. forbannadher (superl. fförbannadasta (best. pl.) JMPs 261), 1) förbannad, som må vara förbannad, värd förbannelse. v ve ve edher aldra fförbannadasta oc argasta höffdinga JMPs 261. 2) utomordentlig, »väldig»? thz war t forbannath hug (hs B banzat, hs D 3 fordömt; jr Fno. version: þetta er furdðu högg mikit) Prosadikter (Karl M) 275 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forbanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bannlysa. \" forbiudha forbannadhom mannom kirkionna jngang \" Bir 2: 73 . ib 1: 123 . ","2) förbanna. dauid forbannadhe them som ey lydha gudhi Bir 1: 150 . \" waro män ok kono forbanaþ än þe egh barn fingo \" Bu 3 . Bil 587 . Bo 194 . Bir 1: 87, 2: 208, 3: 269 . MB 1: 163, 416 . - med dat. forbannande . . . minne siäl MP 1: 136 . - part. pret. förbannad, värd förbannelse. ss uttryck af förbittring el. otålighet. at wij motte faa en ände pa thenne förbannadhe kaak BSH 5: 139 ( 1507) ."],"f":["forbana . ","förbanna )"]},{"a":"forbanneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som bör förbannas, värd förbannelse. detestbilis . . . forbannelighin GU C 20 s. 180 . dirus . . . grömber brothliger owarkansambär hwas ok förbannelighin ib s. 190. hurw syndelikit ok forbannelikit thät är ath hata ok forsma sina foräldra MP 4: 61 . SpV 39 ."],"f":["för- . ","-likin . ","-lighin )"]},{"a":"forbannilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*forbannilsa frukt , "]},{"a":"forbannilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. förbannelse, förbannade. thin forbannilse är gudhi hedhir oc allom hans vinom signilse Bir 3: 269. wardha luttachande aff then !SYNS_DÅLIGT? som sancte pethar gaff ofuir anaiam oc sepiroram VKR 21 . MB 2: 64, 70, 103, 140 . \" aff thenna laghnanna forbannilse \" Lg 3: 41 . \" han om lwändhe forbannilse j wälsignilse \" ib 42 . - förbannelse, förbannadt tillstånd, fördömelse. vm litit ont nidhir far mannin til höxsta forbannilse ok höxsta pino Bir 1: 133 . ib 2: 209, 333, 3: 88 . Su 293 ."],"f":["för- MB 2: 64, 70, 103, 140), "]},{"a":"forbarma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbarma sig öfver, hafva medlidande med. \" MD (S) 233. \" \" gud förbarme mik bade til liff oc siäll \" BSH 5: 169 ( 1507) . "],"f":["för- RK 2: 1939 o. s. v.: MB 2: 104 o. s. v.; Lg 3: 167 ; Su 10 o. s. v. ","forbarma sik , förbarma sig. at thu . . . för barma tik ok miskunna theras siälom Lg 3: 167 . - med prep. ivir. han är thän sami, sik forbarmadhe ouir mankönit Bil 536 . Al 6722 . RK 2: 1939, 4082 o. s. v. ST 5 o. s. v. Su 10 o. s. v. Bir 5: 140 . MB 2: 104 o. s. v. - med prep. a the waro swa badhe vsle ok arme at margher a them sik forbarme Al 3426 ."]},{"a":"forbarma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["forbarma sik , förbarma sig. forbarme sich ther gudh ofuer at iac magh ey blifua i mach apa min gardh, thy iac aldre wet nar iach wardher stächter Reuterdahl Kyrkiohist III 2: 534 (1436). - ömka sig. tha han (ɔ den blinde) gaar ath enom hwassom stenoghom wägh, ok stötthir syna föthir ok rädhis än framdelis fore mere skada . . . tha säthir han sik nydhir ok forbarma sik offuir sik syälffuan ok byriar til ath grata MP 5: 189 . " fforbarme sik offuir sik syälffwa fore syna syndhir ok misgärningha medh gratande tharom j fulkomelikom anghir ok ydrogha ib. tha böriade hon til ath grata ok forbarmade sik ower sik siälffua ok sin siäla wadha " ib 4: 41 ."]},{"a":"forbarmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. (forbarmilse för forbannilse: än tho at skylskapin alla forbarmilse (maledicionem) borth takir mz nadhinne ok alla mistanka SpV 465 )."],"f":[]},{"a":"forbarmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? förbarmande. fore . . . forbarmilse (miserationis) skuldh Sd 1: 92 (öfvers. fr. 1440)."],"f":[]},{"a":"forbarþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mycket slagen, genom slag förderfvad. Bu 521 ."],"f":[]},{"a":"forbemälder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förutnämd. \" forbemeldhe helghe i tranwik \" FMU 3: 146 ( 1438) ."],"f":["forbemedlher )"]},{"a":"forbenämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förutnämd. Spegel Skrbev 45 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"forbenämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förutnämd. \" forbenempda her gwnno \" SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). förbenempde felige dagh FM 386 ( 1508) ."],"f":["forbenempder . ","förbenempder )"]},{"a":"forberördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" DD 1: 72 ( 1413), 94 ( 1442)."],"f":[]},{"a":"forbeskrivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förut skriven; ovannämd. \" tha thätta forbescrewadha köpet giordhis SDNS 3: 6 (1415). \""],"f":["forbescrewadher )"]},{"a":"forbiddare lm.","b":[],"c":"","d":"","e":["förebedjare. \" idher fatige dagelige forbiddara nesth gudhi \" BSH 5: 540 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"forbidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbida, afbida. \" thz wille the än forbidha \" RK 2: 1933 . \" haffua the gode herrer oc wii forbidad ider . . .til qwämpd \" BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.). - vänta, vara till hands för. skal ffordhenskap eder j hwar lendzmans gordh redhe vare och fforbidhe FM 525 ( 1511) . - vänta (på), passa (på). fförbiddhe the effther ij krawele FM 273 ( 1506) ."],"f":["för- . "]},{"a":"forbidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förbida, invänta. \" förbiendes eders nades folk eller wisse bud wtan alt förswmelsse j forscriffne öregrund \" STb 5: 331 (1521, Kop.) - vänta på. stode hustrv sigridh . . . j rettin . . . iij:e sin ok hade forbidth hwart sin hinrik ericsson, som henne stempdh hade fore rettin til swars, och han jnge resa kom thet til taals eller aaklagan STb 3: 357 ( 1498) . uthärda, hålla stånd. wij wele med gudz nade förbide, lide oc wmgello med thette krigx folch eders nades stadt j gode förwarning wor kiereste nadige herres och eders högmektughet med liff oc makt som fatige tro wndersate STb 5: 353 (1521, Kop.). 2) vänta (med), dröja (med). at ey förbiddes thermed pa siste dagen HSH 17: 70 (1523, Brask). - uppskjuta. äre ther oc nogre saker och klagemoll pa ferdom i bland almogen eller köpstadmen, som icke kan förslites oc icke heller kunne forbides till wor kireste nadige herres tilkomelsse . . . tha el jag gerne . . . förhanle them STb 5: 318 (1521, Kop.)."],"f":["för- . förbidde: -es HSH 17: 70 (1523, Brask) . part. pret. n. forbidth STb 3: 357 (1498)),"]},{"a":"forbidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genom bön afvända. thässa plikt wille nw moyses forbidhia MB 1: 347 . ","2) bedja om ursäkt. forbadh han thagha i sama sin thz han giordhe honum til mena Al 8531 . \" bad hanum forbidia wideke \" Di 114 ."],"f":[]},{"a":"forbidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genom bön använda; genom bön komma (ngn) att ändra el. taga tillbaka (ett yttrande)? thz thalz (ɔ: thalet) hiölth han (ɔ tjuven) franthz forsthe begynnilse oc til han war scriptader oc skulle gaa til galgen. tha kasedehe han siith om . . . ecky wethe wii, om hans scripttafadr, haffde honom thz forbiidit JTB 96 (1513).","2) bedja om ursäkt. tyle margit skall forbiida for:na botuid STb 1: 153 ( 1478) . ib 2: 261 ( 1488) . 4: 352 (1514), 5: 55 (1515). - med prep. um. skal hanis jönsson forbidia olaff matssonomthet honet han fiorde honom i skuthuseth STb 1: 149 ( 1478) . hon fförbad sine mdoer om all owilie SJ 2: 273 ( 1495) . STb 4: 316 (1513). - med prep. for. hon skulde forbiidia hanis inxstede fore thet olofflika tal, som hon hade hafft til forscripna hanis dinxstede STb 2: 96 (1485). han skulle forbidie hans hustrv med danne quinnor . . . för tet hommot han hade kallat henne trolkone ib 4: 352 ( 1514) . -bedja om tillgift (särsk. om efterskänkande av straff). stode oleff jensson ok forbadh peder fleming, fore tet han slogh hans suen j heel STb 3: 105 ( 1493) . Jfr forebidhia."],"f":["för- . ","forbiidit ) , "]},{"a":"forbidhilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forebidhelse."],"f":[]},{"a":"forbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ombinda, särsk. lägga linnebindan kring den nykonfirmerades panna. \" bör smaswena halla handcledz, ther som färmes, och . . . forbinde the, som färmde äre \" Arnell Brask Biᴵ 32. 2) knyta, lingå. Se Sdw 1: 273. 3) förena. thesse try rike skulle her efft[er bli] ffu til hope forbunden wdj en ewiigh ffredh oc endrekt STb 5: 310 (1520, Kop.). 4) förplikta. i sama mato hafva ok the for thöm ok thera effterkomanda forbundet stadhen stokholm ok thöm til oss ok vaa effterkomanda til hieolp, tröst ok beskärming Urk Shist I: 7 (1436). Priv f Sv st 216 ( 1494) . "],"f":["*forbinda sik til , förbinda sig, utfärsta sig. tha forbinda oc forplicta wy oss til med thetta wort opna breff al lthen skada at opretta Rydberg Tr 3: 254 ( 1453) . - part. pret. forbundin, förbunden, somingått förbund. BSH 5: 348 ( 1509) (Sdw 2: 1219)."]},{"a":"forbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knyta, ingå. \" at forbinde en god friidh \" HSH 19: 119 ( 1506) . ","1) förbinda sig, förena sig, ingå förbund. hwar som sik forbinder till saman mz rotscapp fyre ellir siäx flere ellir färre EG 66 . the ypperste . . . forbundo sig alle mz drotzten RK 2: 5218 . \" ib 1: (sfgm) s. 180. wij forplichte och forbinde oss hwar till annan . . . thet wij williom och skulom stadeliga blifwa widh war rijkes rätt \" BtRK 128 ( 1438) . ","2) invecklas, fastna. \" hiäliith äptirfölgde iärneth j vndhinne oc förbanth sik (stringeretur) j !SYNS_DÅLIGT? istrith \" MB 2: 76 ."],"f":["fore- för- )","forbinda sik , "]},{"a":"forbindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förbindelse. \" ett ojämpt och oskäligt förbindelse \" BtRK 116 ( 1436) . ","2) förstoppning? hon dugir. . . for myken hite i maga hornit ok för thes forbindelse LB 3: 78 . "],"f":["-else )","forbindilsa bref","forbindelse- BtRK 97 (1435, orig.) . förbindelse- ib),"]},{"a":"forbinding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbindelse, förbund, förening. \" ath . . . nokor man mz the forbindhingene tröstir sik till ogerninga ok nokor darskap göra \" EG 66 . \" at han wille rikena forbindning holla \" RK 2: 7564 . ib 7594 ."],"f":["forbindning )"]},{"a":"forbindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund, fördrag, överenskommelse. \" kunne j med nogen lempe faa see the breff eller articlar som förbindningen går på mellan bensze städerne \" HSH 13: 71 (1524, Brask). then förbindning som före war giord med them hon fins i rikisins register ib 16: 45 (1526, Brask) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förbjuda, meddela el. utfärda förbud (för ngn). med dat. och at-sats. forbödz torkel jensson, ath hans hustrv skal her epter berä gwl, silffuer, korell eller graskin STb 1: 59 (1476). - med nekande at-sats. ok for thy forbiudhom wi hwariom mane ath sigh engin man ther medh beware SDNS 3: 299 (1418). forbiudom wij vider huars iij mark ath engen lägre eller j säng gonge mädhe sinne festekonu förän lagliga fore them lyst är Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.) . forbödz aakaremo viidh hwars therres vj (6) marck athe ecke epter thenne tiidh aake pa brona STb 1: 92 ( 1477) . - med nekande inf. förbindelse. forbödz hanis vesfaale vegearenom och hans drengh engte köpa gestenom til handa Stb 1: 135 (1477). - med innehållsack.: utfärda (förbud). tet forbudh, som mene richsins herrer fforbudit haffue pa thet silff och effter wor bescreffne lagh STb 5: 7 ( 1514) .","2) hindra, forhindra, avvärja. \" thz forbiwdhe mik (jfr Lat. mihi . . . absit) gudh at jak sulde i nakro äras, wthan j mins härra ihesu christi kors \" SpV 466 . - om förfluten tid. thet gud forbviwde, ath nger aff wordmennen hade framkomit STb 3: 333 ( 1497) . - förhålla. ath . . . karl leriksson nw i nokor aar kland[r]at hawer och hindrat och forbudhit affradh och affgield aff sama godze SDNS 3: 150 (1416). at therras closters gotz, landbo, affradh, och ränttor wardha them afftakin oc affwäldath forbudhin oc forhindath Nio hadnl rör Vkl 234. - belägga med kvarstad. han skal forbiwda pynnoes peninga eller gotz, hwar han thet bekoma kan här i stadin STb 1: 110 ( 1477) . ib 404 ( 1483) . fogitten ma forbiwda humblen jnne medh mattis lutkes hustru ib 2: 280 ( 1488) . ib 289 ( 1488) . wort samma knyff forboden och qwarsatter j niclis jenssons göme jn til nw ib 3: 97 ( 1493) . \" jens sarius pening sta j retthen, som oleff hansson kemmeneren haffuer förbudit för slaxmal \" ib 5: 250 ( 1519) . - få el. taga införsel el. pant för (ett penningbelopp). stode anders helingk och forbödh fore rettin xxiiij marck j then bar tompth, som alff laurensson köpt hade j grabrödra grendh aff per olsson dobblar, huilke peninga han anders helsingk tenetur war fore j harnisk STb 3: 275 ( 1496) ."],"f":["forbödhin: -it ib 56 ( 1492) ), "]},{"a":"forbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förbjuda. \" md personens dat. hwi forbödh war herra idher \" MB 1: 147 . - med sakens ack. then (ɔ: godh lagh) skulu biudha fridh ok sämio, ok förbiudha wåldsgärninga KS 68 (166, 74) . \" budhordh som forbiwdha styld, hoor oc annor tholik \" MB 1: 468 . \" thz som förmannen alwarleka byudher ällar förbywdher \" LfK 155 . \" huat gudh hawir budhit älla for budhit \" Bir 3: 404 . Bu 185 . \" þät fly wir firi biuthum \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thät firi biuþum wir hardikä. at eingin hämd äller forsaat göris ib eingin hämd ib. \" swalghsins fula giri . . . forbiutz \" Bo 126 . - med dat. och ack. jak forbiwdher thik alla affgudha MB 1: 330 . - med dat. och inf. forböþ allom kalla sik guþ Bu 63 . \" forbyþum wi yþrom almoghä nokon forman fore sik taka \" SD 5: 639 ( 1347) . - med inf. forlöþ þöm in läta Bu 521 . \" forbödh aldre gudh at dräpa ilgernings män mz rät \" MB 1: 467 . med dat. och sats inledd af at. hafdhe pafwin gregorius forbudhit brödhromen at ängin aff thöm skulle gaa til systranna kloster vtan hans orloff KL 351 . forbyþom ok wi allom þem . . . harþlikä vndi wara vreþe at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa SD 5: 606 ( 1346) . \" forbiwdher enom konung at han skal ey taka til raadh gifwara en smekiara oc trolkarl \" Bir 3: 332 . - med sats inledd af at. han forbödh at nakar skulle dräpa annan man MB 1: 467 . forbyuþande starklikä, vndi wara vreþe, ok wara konungslekä hämd at ängen man . . . dyrwes þem . . . .mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . ib 638 ( 1347) . \" fiributhum wir hardiklä. at hwarte riddare äller swenäwapn ther qwäde sik sin i mällin mäþ uquädthins ordthom \" ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). forbiudz hardelica at the alrey städhin noghan manköns äta ellir drikka widh thera bordh VKR 29 . ","2) afhålla, hindra, förhindra. med personens dat. och sakens ack. forbiwdh thik (afhåll dig från) edha Ber 105 . - med ack. och prep. af med följ. nomen el. pronomen. forbiudhe sina sidhi aff allä löslikhet Bir 3: 225 . MB 1: 170 . \" vara synde forbudhu (prohibuerunt) got af os \" MP 2: 124 . \" the dygdhin . . . mz hulke hughin forbiudz ämuäl aff lofflicom thingom \" Bir 3: 183 . - med en af at inledd sats. forbiudhande at gudz nadh skuli ey ingaa Bir 2: 41 . - med ack. han widherfrestadhe förbyudha tarannas flytan Lg 3: 339 . \" som guþ forbyuþe (förbjude, afvärje) \" SD 5: 567 ( 1316) . \" ib NS 2: 413 ( 1411). for biudhe thz gudh \" Iv 1909 . Ber 24 . - part. pret. forbudhin, nefastus, otillåten, olycksam. december haffuir en iij forbudna daga LB 7: 97 . ib 89 ."],"f":["forbyuþa . firibuþa: -um SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) , 669; firibuþä SR 35 . ","förbiudha . ","förbyudha . förbywdha, förebiudha: -e SD NS 2: 413 ( 1411) . ","forbiudz . ","forbiutz . ","forbodin: -bodna LB 7: 89 ),"]},{"a":"forblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blanda, uppblanda. \" med swcker forblandat \" LB 7: 248 ."],"f":[]},{"a":"forblinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förblinda aff hwilko skini oc basuna lyudhe wordho hedhningane swaforblindadhe oc fordöfdhe ST 347 . - bildl. som j girughet är saa för blinder MD (S) 232 . \" forblindadhe j hughenom \" Su 253 . \" haffwandis forblint wndirstandilse \" ib 377 ."],"f":["-blinder ) , "]},{"a":"forblotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","*forblotta sik , göra sig utblottad (med avs. på). med prep. mädh. tyckte mig radeligit ad eder nade ey förblottade sig alzstinges med thetta kriigx folk HSh 17: 184 (1524, Brask). - part. pret. forblottadher, utblottad, utarmad. mijne klerker i thetta strikt äro sua förblottade med dagelige gestning HSH 13: 46 (1524, Brask)."]},{"a":"forblotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blotta, blottställa. \" ath kyrkan ey skolle forblottis \" HSH 20: 39 ( 1506) . - part. pret. foblottadhe, utblottad, blottstäld. tesse slott vare forblottede med ysser, pulffuer oc wärie FM 139 ( 1502) . \" at landet bliffuer icke alstingis forblotthet \" FH 7: 72 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"forbodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" etc, se forbudh, forbudha etc."],"f":["forbodha"]},{"a":"forboffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrämma, göra häpen el. bestört? ampulari . . . forboffa scilicet in verbis proflatis GU C 20 s. 21 ."],"f":[]},{"a":"forbolghin","b":[],"c":"","d":"","e":[" etc, se forbulghin, forbulghna etc."],"f":["forbolghna"]},{"a":"forbolikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forbulghelikhet."],"f":[]},{"a":"forbolnoghet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forbulghnoghet."],"f":[]},{"a":"forbom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bom som stänger tillträdet till en stads område? när som te komma her til städes, innan förbomen igen BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forbordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fulbordhan 1. til andelikx liffwernis skäliga forbordan Su 256 (troligen är forbordan skriffel för fulbordan)."],"f":[]},{"a":"forborgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förborg, befästning som är uppförd framför el. utanför en borgs hufvudbyggnad el. kärna; förborgen var vanligen skild från hufvudborgen genom en bred graf och inneslöt bostäder för manskapet, förrådshus o. d. i forborghänne for abo sloth FH 4: 80 ( 1483) . \" ther stod for husit en forborgh aff thrä \" RK 2: 3854 . \" layde sik i forborgen for then port \" ib 1086 . \" drotzeten forborgen fik marsken togh adelhusit til sik \" ib 3174 . \" lot han opkoma mz hast alt thz i forborgen war \" ib 3862 . \" kom eldhen i takith paa forborgen \" HSH 20: 134 ( 1507) . RK 2: 1331 2176, 3196 . FH 5: 92 ( 1484), 8: 8 (1463, afskr.). BSH 5: 154 ( 1507) , 219 (1507). - förhus, förgård. i forstadu huse som matte kalla försuffuo älla forborgh (om förgården i Jerusalems tempel) MB 1: 488 . - hälvitis forborgh, d. v. s. limbus partrum, vistelseorten för gamla testamentets aflidna fromma wara förfädhra, somi thz märka hälffwittes förborgh sithia LG 3: 588. ib 627, 637 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forborgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förborg. antenorale (av annan hand rättat till antmurale) . . . forborgh ok pelare GU C 20 s. 26 . \" propugnaculum värn ok forborgh \" ib s. 495 . \" vtan före porthen (till staden) göres en förborg j hwilkens jngangh wari hängiande galdror aff ärn som kan nidhersläppas wm fiendana kommo jn vm förborghena \" PMSkr 164 . - hävitis forborgh, limbus patrum, vistelseorten för gamla testementets avlidna fromma. jhesus christus . . . foor nidh til häluitis forborgh oc thok thädhan alla the thär waro . . . sampnadhe SkrtUppb 177, SvKyrkobr 323 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forborgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låna, utlåna. \" jak skal mit godz ey dyrare forborgha än iak wil thz for redha päniga sälia \" ST 492 . ","1) skuldsätta sig, förderfva sig genom skulsättning. han skal armlika sik förborgha KS 61 (151, 67) . ","2) ställa borgen för sig. toghe wij (borgmästare och råd i Söderköping) honom in tiil os (näml. ss borgare), oc förborgadhe han sigh i vi (6) aar, som var lagh inneholler (jfr StadsL. Kg 15: pr.) BSH 5: 404 ( 1510) . \" vthan han forborghar sigh at standa til rätta \" GS 48 ( 1442) . - Jfr oforborghadher."],"f":["för )","forborhga sik , "]},{"a":"forborgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta i pant, lämna ss pant, belåna. aff the vj stöcke nerst som wy finge aff mattis wise ther haffwom wij iij stycka forborget for xix mark Skotteb 368 ( 1461) . athskiparn haffwer . . . salth skipith äller förborgath PMSkr 83 . "],"f":["för- )","*forborgha bort , göra sig av med genom pantsättning. tha magha jnthe kompanana thär wm tala, wtan han förborghade skipith borth äller annars förkomme thet mädh sinne ondsko oc sköthno PMSkr 76 ."]},{"a":"forborghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som man gått i borgen för. \" jens olson i gasö hade warit gof för en aff tesse forederes säskap, som vnrymbe sin borgan . . . tesse gode men ware ater gode för jens olsson . . . oc rekte erich kuse theris sampnadne hand, at han skulle late sin forborgere ater komma \" STb 5: 227 ( 1519) ."],"f":[]},{"a":"forbota","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forböta."],"f":[]},{"a":"forbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebrå. \" thik thz forbradho wener oc fränder \" MD 160 . \" han forbrade hanom \" ib (S) 220 . the forvitto hanom oc forbradho, at öhan var ensamber sik um thro Ansg 205 ."],"f":[]},{"a":"forbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framhålla (ngt för ngn), förehålla (ngn ngt). fämta onda som synduga människer händer i dödzons tima. thät är at gwdh forbrar hänne sin godgärninga oc sin kärliched oc sin horda dödh oc pina SkrtUppb 428 (daniserand) 2) förebrå, tadla, klandra. langan tima war thu barnlös, thu oc thin kära hustru sancta anna . . . tik förbradhe thät biskopen oc prästen SvB 410 . \" ey skal ok forbrodz (imputari) ällir forekastas nathurinne, som takin är, wthan hans fawidzskö som hänne wannythiadhe \" SpV 217 . \" ok thz wakta at thu ey forsmar thän som sik wändhir fran syndinne, ok forbra honom ekke thz han syndadhe \" ib 472 ."],"f":["för- . ","forbrodz SpV 217 ) , "]},{"a":"forbreva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom skriftlig handling stadfästa el. bekräfta. moth then wenlige dedingen oc frid, som han (ɔ konung Kristian) ider forbrefuet c besegelt hafuer Rydberg Tr 3: 315 (1471, efter Hadoprh) ."],"f":[]},{"a":"forbrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbrinna, förtäras af eld. som förbrunno oc tappadhos mz chore MB 1: 406 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forbruka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (fich jak joan hakonson jt ffath iärn thet som forbrukt (för forbrutit) vaar, for thy thet var helfthen blandet met lup iärn och helfthen aff osmund Skotteb 464 ( 1472) ."],"f":[]},{"a":"forbruka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bruka. \" fforbrukendis eder wiisdom \" FM 133 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"forbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kränkande, brytande? förbrytande, förverkande? om . . . k. h[ans] then fridh och endrekt forkrencthe . . . tha skulle then slotzs- och stadz loffwen . . . hallas til swerigis rikes crone hand . . . ware same lag, foordh och welkor pa war sidhe . . . k. hans til witerligheth forbruth (om vi bryta freden, vare slotts- och stadslofven förverkad från oss åt konung Hans?). BSH 5: 74 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"forbryghdhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? förebrpelse(r), smädels(r), skymf; smälek. swa mykit älskandhe thu thin gudh, at thu ey atenast owir gaff konungxlica rikedoma . . . wtan iämuäl allan thins licama wilia i största thräldom oc forbygdilse SvB 404 ."],"f":[]},{"a":"forbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) bryta, överträda. claues screddree östan mwr köpman zacer til xl marck, foe thet han forbröth tet forbudit STb 3: 259 ( 1495) . ","2) förbryta, förverka. \" the iij fath jern, som wogho j pund mynne ok laghe fore stekit och vychten vthstroken, är forebroten til kongen och staden \" STb 3: 103 ( 1493) . henrik nyebure zacer xl mark, fför tet han skiptet ɉ (1/2) lest lax in om nateen och j my herres och raadsins orbudh oc laxen forbrut ib 5: 21 ( 1514) . Jfr forbruka. 3) bryta ned, riva ned. tha loffue han sielffuer vthga medh radit och menichten ok thaga j första stocken och forbvtha thöm (ɔ badstugorna) j grundh STb 3: 24 (1492). - bildl. oc rätter göras allir mins lifuernis stadge, then som forbrutin är oc orätter SvB 368 . "],"f":["fore- STb 3: 103 (1493) . för. BSH 3: 292 ( 1470) . ","inf . ","forbrvtha STb 3: 24 ( 1492) . impf. forbröt. part. pret. forbrutin. forebroten STb 3: 103 (1493). forbrut ib 5: 21 ( 14 54) ),","forbryta sik , förbryta sig. iak förbröth mik aldhre eth oordh mooth them BSH 3: 292 ( 1470) . hwilketh (för hwilken) honom kastadhe thz fore . . . tha skulle the haffwe forbrvith theris xl march epter laghen, om swa konne fynnes, at nogher wille segh forbrytha ther wppo JTb 85 ( 1505) ."]},{"a":"forbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bryta, öfverträda. i haffin konungsins edzöre forbrutit RK 1: 2100 . SGGK 104 . ","2) förbryta, förverka. \" hafdhe forbrotith sit eghit liiff \" MB 1: 467 . ST 165, 171 . EG 66 . Va 17 . \" som forbryta hals och hand \" BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . PM 21, 22 . huilkin (för af huilkin) tompt oc gardh fornempde hannis hertuge sin deel lforbrutit haffde vnder waar nadigha herra kong oc krononna SJ 172 ( 1448) . haffwj förbrwtith hästhen oc harniskith gardz mästarenom PM 23 . \" hawer oppenbarlika forbrutith sit gotz \" MB 1: 468 . \" haffue forbrotit thwa öra \" SO 110 . haffue forbvrith sit embete ib 109 . ib 117 . haffwi förgiort ällarförbrutit sithförmanz döme LfK 4 . arffwet som han förbryther ib 38 . \" hawer forbrutith mz thässe olydhno tholikt nadhabudh fram aleedh \" MB 1: 292 . "],"f":["för- )","forbryta sik , förbryta sig. han hafdhe sik forbrutit Bir 2: 334 . Al 550 . ST 295 . Bir 4: 171, 173 . Lg 813, 3: 281 . " the som sik forbryta mz (mot) minom son " ib 16 . ib 254 . " haar . . . oloff galle sik förbrutedh moth edher " BSH 5: 195 ( 1507) ."]},{"a":"forbrytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbrytelse, brott, synd, försyndelse. \" j dygdhinna formykla ldirffwe . . . fawiske hoghin oplypthis opta, ltilläggiandis sinom forskulli[] som, thz han haffwer aff gudz godhgärningom . . . thär foe hwat han tänkir höra til hans staath, thz är hans faal, sqamuledh thz han menar wara sik til äro, thz är hans forbrytilse (offensio) \" SpV 108 ."],"f":[]},{"a":"forbränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbränna, uppbränna. \" alt thz j stadhen kwnne fynnas förbrändo the mz eldhe \" MB 2: 16 . ib 23, 116. Lg 3: 331 . PM 9 . - förbränna, vid beredning el. tilverkning låta elden verka på ett ämne så starkt att det skadas el. förderfvas. huilken smidher som mera forbrenner aff eth skippundh goth smidhes iärn än fem liszpundh SO 71 . \" thz som forbrent är j pressan \" ib 114 . "],"f":["för- MB 2: 16, 23, 116),","part. pret. (genom inflammation) stockad. tenna syke (ɔ: pleuresis) komber aff forbrent blod LB 7: 235 . "ten stopilsen oppo liffen oc mielten komber ter aff at blodyt bliffwer forbrent aff ten heta colera eller aff ten heta kalla sywke" ib 248 . blodit är forbränt ib 5: 293 ."]},{"a":"forbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["forbuds päningar , "]},{"a":"forbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påbud. hanom war budit wijd sine iij marck at jnleta sielgardzins forstandere j genom sin port eller döra ok latha böte skorstenin, som swnder war . . . huilket forbudh han ey holit hade STb 3: 313 ( 1496) . - Jfr konungs forbudh. "],"f":[]},{"a":"forbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förbud, särsk. förbud mot försäljning el. utförsel. \" en aff them . . . staal aff thy som takit war aff jerico mothe almännelikit forbödh \" SpV 311 . JTb 74 ( 1481) . \" händher tha ath landsens härre gör nokoth hindher äller förbod moth köpmännena \" PM Skr 104. händher sidhan ath wpslagh bliffwer pa thet förbwdith, äller hindreth ib. - i förbud(e), under förbud. giorde herman tymberman sin eedh, ath han ecke förde i forbwde then mwnken, som raguald camp talade pa STb 1: 210 ( 1479) . Jfr Sdw 2: 1219. 2) interdikt. ath i neffsen ilgerningis mannom ok styrkien kirkione fridh ok frelse swa framt ath i wilen ey ath forbudh skal säthias ower aal lidher landh Gummerus Syn-stat 26 (senare hälften av 1400-t.)."],"f":["för- . ","förbod . ","forbödh SpV 311 )"]},{"a":"forbudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (upp)båda, sammankalla. oc alle andre köpstadzmän her i riket, som hiit wore forbodade om fornempde sak til thetta forscreffne möte Rydberg Tr 3: 484 ( 1499) ."],"f":["forboda . ","-ade )"]},{"a":"forbudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebåda. jwdha barnen, förebadhandes liffsens opstandilse mz palm qwistom ropadhe osanna JMÖ 153 . \" ey skuli thu wilia os owergiffua i thins sons grymma oc skälwandis dom . . . huilkens rätwisa hymblane förebudha ib 70. \" ib 71 ."],"f":["före- . ","-badha )"]},{"a":"forbudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebpda. Al 9358 . Lg 3: 39: Jfr oforbudhadher."],"f":["fore- Lg 3: 39),"]},{"a":"forbudhhälghon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*forbudhhälghona dagher","fyri- RP 2: 66 ( 1385) ), "]},{"a":"forbudhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebådande. for thina förbodhise (ɔ för . . . skull) ffräls os herre, for thina födilse ffräls os herre SvT 50 ."],"f":["förbodhilse )"]},{"a":"forbudhälghion","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" helgon hvilkas dag kommer kort före den dag som är helgad åt alla helgon och sålunda liksom förebådar denna? andron (näml. messan skall siwngas) aff allom helgonom daghen epter sancti symonis et iude dag som vi kallom forbodhelghon SD 3: 166 ."],"f":["forbodhehelghon )"]},{"a":"forbulghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högmod. \" thy sigher iak the jomfru wsla wara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan, wthan hällir hogmodhit ok forbol[gel]likheten (tumoren) \" SpV 442 ."],"f":["forbolikhet: -ena SpV 442, jfr 605), "]},{"a":"forbulghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. uppsvälld; bildl. uppblåst, högmodig. magna cadunt inflata crepant tumefacta premuntur stoor tingh falla vtbläst brista ok forbolgin nedertrykkias GU C 20 s. 479 . \" contumeliosus smälikin ok forbolghin \" ib s. 145 . follis lis mas generis bälger smidebälger inde follis com generis et hoc folle högfärdoger darother ok forbolgin ib s. 283. enkte är wadhelikaren än äronna giurilse ok rosn ok dygdhinna hoghir ok eth forbolgit samwit (felövers.: Lat. nichil quippe periculosius est quam glorie cupiditas et iactantie et animus uirtulum conscientia tumens !UDDA_TECKEN? intet är vådligare än begär efter ära och pris och ett sinne uppblåst i medvetandet om sina dygder) SpV 108 . \" sina owirmän mz forbolno högfärdh fornidhra ällir til enkte göra (maiores sibi tumido fastu annullare) \" ib 159 . \" ödhmyuka miskwnnelika war förbulgna hiärta \" JMÖ 114 . jak haffwr . . . aff godwm gärningwm aff andelighom oc natwrlegom gaffwom varith fortruthin fforbolghin SvKyrkobr 307 . Jfr Sdw 2: 1219."],"f":["för- . ","forbolghin . forbolno (obl. fem. sing.) SpV 159 ),"]},{"a":"forbulghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["uppblåst, öfvermodig, braskande. alt hög fiärdoght ocför bwlgith nidhertrystandhe LfK 90 ."],"f":["för bwlgin )"]},{"a":"forbulghinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppblåshet, högmod. \" höghfärdogha menniskio hieta som hälder skiuta war herra fran sik mz hoghmod oc forbolinhet än the wilia honum när sik behalda mz ödhmiukt oc tholmamot \" MP 3: 124 . \" thär skulom wi widherkännas wara högfärdh oc forbolgenhet, huilka ey lätha oss ödhmiukas oc wnderdanogha wara \" Mecht 258 ."],"f":["forbolghenhet Mecht 2589 . ","forbolinhet MP 3: 124 )"]},{"a":"forbulghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälla. contumere . . . vtswälla ok forbolgna inde contumesco GU C 20 s. 145 ."],"f":["forbolgna )"]},{"a":"forbulghnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = for bulghinhet. högfärdogha manna hyärtha, som hellir skyutha wan herra fran sik, medh hogmodh ok forbulnadh, än the wilia honum när sik behalla medh ödhmyukth ok tholamodhe MP 5: 236 ."],"f":["forbulnadh )"]},{"a":"forbulghnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forbulghinhet. widh the sama krankhetena skipilse magh liknas en högfärdogh människia mädh sinne forbulgninghet ok hogmodoga hiärta som altid är fortrwit ok vth sullit j sinom tanka MP 4: 216 . \" orene andane kallas andhelikin härinslighet, ey kallas the for thy swa, at the syndadho j likama, hwilkin the aldrigh haffdho, wthan for thy at the mz sinne forbolnoghet (elatione) oblidhkadho gudh \" SpV 104 . Jfr Sdw 2: 1219."],"f":["forbulnogheth . ","forbolnoghet . ","forbulnighet )"]},{"a":"forbund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. \" ho i warth forbundh inträdhen äre \" BSH 5: 20 ( 1504) begärer wara i forbwnd med sweriges riche ib 97 ( 1506) . ware i roodh oc forbonth met for:de steen c. ib 557 (1516). vm thet förbund mellan rijken BtRK 124 (1438, orig.) . ib 125 . BSH 4: 2 ( 1471, samt afskr.) . DD 1: 159 ( 1497), 160, 161 ( 1497). HSH 19: 10 ( 1501) ."],"f":["förbund . ","forbwndt HSH 19: 10 ( 1501) . forbonth),"]},{"a":"forbund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. \" tha wele wj ytermere förarbethe med menige sweriges riges köpmen, at [slik] en forscriffuen selsk[p] shandel oc wenli[gi]t forbundt riken emellom ma ytermere pa[] nyt beleffues \" STb 5: 311 (1520. Kop.). vor kereste nadigeste herre, ther . . . ther til är bebunden med skildskap oc forbundt med keseren ib 337 (1521, Kop.). - sammangaddning. engin göri nogan sampning forbaandh eller twedrecht widh liiff ok gotz STb 1: 457 (1476, burspr). ib 449 (1463, burspr), 477 (1481, burspr)."],"f":["forbaandh STb 1: 457 (1476, burspr) , 477 (1481, burspr). forbunt ib 449 (1463, burspr) . ","forbundt ib 5: 311 (1520, Kop.) . 337 (1521, Kop.)),"]},{"a":"forbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förbud. SD 5: 280 ( 1344) . MB 1: 147, 475 . lagh äru rätsins budh ok kroka forbudh GO 6 . \" vtan nokors manz forbudh \" KL 176 . \" biwdha the stor forbudh vppa \" RK 2: 629 . \" lydog i swadana förbodh \" LfK 155 . moth reglonnas bodh ällar förbodh ib. ib 156 . - förbund mot begagnande (af). atj haffue giort förbudh oppa then malm jag fik effter johan beszte FM 239 ( 1505) . \" atj vele giffue thet förbud löst jgen \" ib. \" the eeldha, som nw i forbud tagna äre \" BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . - förbud mot utförsel. skulu wij inthe förbudh göra uti nakot rike, wtan mz mestadelens thess rikens radz radh . . . och skulu wij ey siälue, äller nagre andre latha wtföra, äller nakon annan loff giffua vth ath föra i förbudh, och tah ikke förbudh är, tha ma alle frij färdas theras ärendhe, äpther theras berningh BtRK 324 (1483, orig.) . ","2) interdikt, förbud mot gudstjenst, förbud att hålla gudstjenst inom ett viss område. hwar then for:de her andris i riket koma kan . . . sätiom wi oppinbarlikit forbudh aff gudhz thiänist mädhan han ther äör och tree dagha ther näst äpter SD NS 2: 324 (1410, gammal afskr.). - förbud att vara närvarande vis messan, mindre bann. j vaarin aff kirkionne j forbudhi at höra mässo Bir 2: 260 . swa at ey nakar af minom arfwom älla äptekomandom, vndir gudz forbudh oc ban, makt hawin thet forscrefna goz . . . for klostreno quälia SD NS 2: 26 ( 1408) . - Jfr höghtidhis forbudh. "],"f":["förbudh . ","förbodh )","forbuþa bref , ","forbuds vitni , "]},{"a":"forbuþa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"forbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förebygga, genom byggande stänga el. spärra. engin forbygge gatwne medh humbla hws eller broar vnde fiska tunnaner STb 1: 434 (1459, burspr). ib 474 ( 1478) , 492 (1482). 2) bebygga. skedde tet swa . . . ath . . . fför:ne sancti johannis kirke eller hennes personer med noget andffell, nederstörtning . . . fföraktet worde eller i noghen motthe annerlund fförbygt eller j ödbä lagd än thet rwm nw är STb 5: 306 (1513, Bil.). 3) befästa, förskansa. först oc främst skickade grecana hwnrade skip . . . som wäl forbygda waro mz skermar oc kiiffwa näbbar Troj 106 . 4) förbruka (pengar) till byggande. tha iac . . . forskriffna hws köpthe, laagh thet nidhir brenth oc förbygde iac ther pa fem hundradhe marc HLG 1: 113 (1473)."],"f":["för- )"]},{"a":"forbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebygga, genom byggande stänga el. spärra. han hade forbygth honom sin hwtthä paa falen DD 1: 270 ( 1478) . haffdhe forbyght swens drupparwm SJ 108 ( 1441) . \" at ther war ey tha mere forbygth i fornämpda konungxströme än swa mykit, som ärlike män . . . saghdo ther skulle byggias \" VAH 24: 321 ( 1424) . hon (kungsådran) scal ey ater täppas äller foryggias ib 323 ( 1454) . Jfr oforbygdher."],"f":[]},{"a":"forbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebud, varsel? hwa kan hawa forbyrdh for dödsins aatsrygdh (mortis ab haustere sibi quis scit falce cauere: jfr dödhrin bläse ey i ludh for sik 604, 919) GO 544 ."],"f":[]},{"a":"forbätra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förbättra, göra bättre, sätta i bättre skick. haffwir giffuit hanom makt binda oc lösa, rätta oc förbättra (reformandi) Bir 4: 26 . \" slaa swadane mynth, at riched motte bliffue forbätradh \" BSH 5: 385 ( 1510) . ib 377 ( 1509) . ","2) bota, laga, reparera. är nokor lymmor vanskadher, tha helar oc förbätrar thz honom PM XLV . \" förbättradhe sancti seruacii mönster \" Lg 3: 175 . bröth . . . diäffwllen nidher en deel aff taket, huilket brot enghen an för bättra ib 168 . ","3) rätta, befria från, utplåna. bättrha rättha oc förbätthra (corrigere et emendare) siälinna laster Su 3 . ","4) ersätta, godtgöra. forbätra thz j swdhlerköpung brast RK 2: 4511 . hwat hans tompt är styntre än hälghandz huss tompt thät forbätra husen thär upa standa SJ 74 ( 1437) .","5) godtgöra, försona. \" wärdoghas mik oppenbara . . . om mina syndher ärw mik förlatna ällar förbttradha \" Lg 672 . ","6) gifva ss mellangift. forbätrade carls arfwa birghes arfwom xx march SD NS 1: 533 ( 1406) . - refl. forbätras, ","1) förbättras, blifva bättre. haffui mz them samtalan aff hwilke the magho forbätras Bir 4: 61 . ","2) afhjälpas. \" mz hwilkom theras idhkelika bristilse . . . maghe wpbötas oc forbätras \" Su 359 ."],"f":["förbätra . ","förbättra )"]},{"a":"forbätra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förbättra, göra bättre, öka. ther medh forbetrade hanns testamentarij hans deel medh thette effterscriffne STb 3: 304 (1496). - bättra, förbättra, bättra upp. en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona äpter latina bokens Saml 6: 174 . - förhjälpa i bättre belägenhet; hjälpa. stoder hustrv anna . . . och vnte anders screddre sama dach, som fagaten, borgamesterene och radit hanom vnte och ghaffue, ok ytermera sade hon, ath hon vaar ther medh jntet forbetredh, ath han laag j arboga closter STb 3: 121 ( 1493) . hjälpa, upprätta. han skapadhe wärdogasta iomffruna, huilken mz sinne dyupoasta ödhmyukt skulle förbättra oc opp resa thz som diäffwlen . . . nidherslagit JMÖ 54 . - förbättra, bättra, avhjälpa. offtha händher ath man raaka graffwa wrangth . . . oc tha förbätres thet swa PMSkr 513 . 2) laga, reparera. böta och förbätra skipith PMSkr 85 . 7) lämna i avbetalning, samme dagh fförbätrade raadit larens niclisson xx mark, saa at han är til akters cxxx mark pa betalningh STb 4: 192 ( 1511) . "],"f":["för- . ","-bättra )","*forbätra sik , förkovra sig, gå framåt, nå större välstånd. ther vppa at jönecöpingx by ok tess indbyggere nogä sigh forbäträ, tha haffuer jak ok vnt them en törigh dagh at holdhä hwar lögherdagh Priv f Sv st 176 ( 1473) . - växa, växa till. bildl. hwilkit ey annat teknar, wthan at hälgha siäla, plantadha widh watnith, forbätradho sik (profecrunt) aff sciriffthinna wathnnan swa som rosin SpV 19 . - förkovra sig, göra framsteg. see til huru mykit thu forbätra tik (profeceris), ok huru mykit thu forargha tik SpV 133 . " nar thy thy tik forbätra (proficis) j tronne " ib 561 . - Jfr välforbätradher."]},{"a":"forbätran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbättring. Gers Frest. 13."],"f":[]},{"a":"forbätrilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" förbättring, förkofran. wppa thz ath allt matthe komma än til ythermere stadga och förbätrilse PM LXIV ."],"f":["för- )"]},{"a":"forbätrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förbättring. förbätrilse när jlla är graffwith PMSkr 513 . - förbättring, reparation. aff the som skiparen wnthlaght haffwer j skipsens förbätrilse PMSkr 85 . - förkovran, hjälp. oc siden blifvä han (ɔ tomptören) vidh staden standenum til styrkilse oc forbätrilse Urk Shist I: 15 (1457)."],"f":["för- )"]},{"a":"forbätring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förbättring, rättelse. \" haffwer saken sik swa at enghen förbätringh kan hoppas \" LfK 158 . \" om inghen förbätring komme pa mynthet \" BSH 5: 377 ( 1509) . \" wij haffue nw pa edert behagh oc forbätring (under förutsättning af Edert samtycke och med förbehålla af den rättelse el. ändring, som I kunnen göra?) opkastiid thet bref om mynthet \" ib. \" pa idhert behag och forlätningh (utantvifvel för forbätringh) \" ib 131 ( 1506) . \" sa haffwe wij swarath . . . pa idhert behag och fforbätringh \" FM 134 ( 1502) . FH 7: 71 (1506) ","2) ytterligare betalning? thänna fornempda tomptena haffdhe tomos . . . köpt aff ingeborghe finkenbergx hans modher til forene ok effter thät han gaff hanom forbätringh ther upa epter hans nöghia thy gaff han hanom sina rättughet ower som han ther til haffdhe SJ 114 ( 1442) . ","3) mellngift, skilnad i värde, öfverskott. til tessis bytes forbätringh (d. v. s. ss mellangift) bekenne wii os haffua vpburit . . . XI tynner oc II spen korn SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). bredhegardhen . . . stod andris diäkn . . . til pantta aff hanus callendorp fore hundradha (100) marker ok hans callendorp war manghom giäldskyldugher ok skyuldenerene wordho mädh rätto in wiiste i forbätringena i sama pant mädh fornempda andris diekn SJ 77 ( 1438) ."],"f":[]},{"a":"forbätring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förbättring, förkovran i materiellt hänseende; hjälp. then swmma peninga han (ɔ MArten) epter hwffendaz dödh til sich annamet hade pa ena arlige renta, som waar höffuitzman hanom til hulpet hade pa martens egen hielp och forbetringh STb 3: 78 ( 1493) . - förbättring, bättring i andligt hänseende. thu takkar görande gudhi loff än thän andre takir sik thär aff engha fruct ällir forbätringh (non ædificatur) SpV 578 . - framåtskridande, förkovran. ödhmiwktin är forbäringhinna mästirska, ok mz äpihirdömith yst kännirska (profectum magistra et per exemplum doctrix tacia) SpV 160 . \" hwat thz hällir händhir nar wi ärum standande ij dygdhanna forbätringh (in profectu uritum stantes) ällir tha wi ärum wanskand j lastomen \" ib 456 . räddoghin j thera forbätringh ällir forhögilse, som mindre ällir yngre äru (timor in miorum prouectibus) ib 159 . 2) förbättring, tillägg. faar clokkaren . . . först ena finska lästh rogh gambla räntha oc ytermere iiij pund rog finska j een forbätringh pa nya PK 63 . 4) reparation. tokk skiparen päninga till läns pa nokon kompanens wäghna til förbäringena PMskr 86. 5) ersättning, gottgörelse. vnna wij och them then tompt öre her i byn, stadenom til forbätring for then skadha the offta fanget haffwa i rikesens örligh Priv f Sv st 132 ( 1456) .","6) säkerhet, bekräftelse. \" till ytermera stadfestelse och högre förbetringh (trol. för förvarning) att iagh tesso effter:ne mårgongoffuor fullkomliga tilstår, tå beder iag . . . biscop koortt, hartwijk iacopsson . . . att the lata hengia sine secreter och insigle . . . för thetta breff med mitt egit \" FMU 5: 68 (1483, avskr.) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gottgöra; giva bot el. skadeersättning för. honum bör at forbothe mic the velle hwart vith sigh for hwar gardh han haffuir mic fra taghit Arfstv 17 ( 1461) . theslikis the wald ok wälde at förbötis som han mik mangafallelika giorth haffuer ib 50 ( 1461) ."],"f":["för- . ","forbothe Arfstv 17 ( 1461)"]},{"a":"forböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["godtgöra, uppgöra. \" att thet . . . förböthes . . . medh rätto eller wänskap \" BtRK 88 ( 1435) . ib 113 ( 1436), 137 ( 1439)."],"f":["för- )"]},{"a":"fordagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - i fordags, en föregående dag, förut? iach screff eder nw i fördagx till BSH 4: 254 ( 1500) . \" the article i oss hiit i fordags sende \" HSH 20: 251 ( 1508) . - i fordaghom, fordom. SD NS 1:95 ( 1402) ."],"f":["för- )"]},{"a":"fordagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - i fordags, dagen förut, i går. han swarade, til hwat manadhe iak tik i foredagx (pridie) tha mintis hon daghin til forenna sik wara manadha aff gudhi at ect Mecht 147 . - för ett par dagar sedan, häromdagen? thu slepper jnga lundh medh the swar thu jadans heffde eller j fördax STb 2: 239 ( 1487) . Jfr fyrredagher."],"f":["för- . ","fore- )"]},{"a":"fordaghthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utverka fred el. skydd åt. hulket icke bemerkes kunne ware redelig at fordagtinge theris haffuör och icke theris retthe herres STb 5: 260 ( 1519) . drotning helen . . . bad honom jnnerliga th han skulle fordaktinga henne mz menelao hennes bonde. Troj 252 . anthenor och eneas . . . fordaktingade drotning helenam mz konung menelao saa ath hon kom till nade och henne gaffzs all mystykke till ib."],"f":["fordaktinga )"]},{"a":"fordaghtinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva fred åt, gifva skydd åt, skydda badh han sik fordegtinga RK 2: 4452 . \" at t[he] them ter til j engo handa matto styrke älle fordäghtinge \" SD 4: 427 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). at ängin war ella wars kära fadhers embitzman, foghate ella höwitzman sculu nakan man for daghtingha . . . som thenna fridhin bryter GS 27 (1375, orig.) . ib 38 ( 1413) BSH 1: 130 ( 1371) . the . . . kwnne . . . fordactinge baade segh ok oss ib 5: 461 ( 1511) . "],"f":["fordactinge . ","fordäghtinge . fördägtinga. fordegtinga), ","fordaghthinga sik , sluta stillestånd el. fred? the fordä[g]tinga sig medh idher gerna BSH 5: 137 ( 1507) . thee komme jw oc fördägtinga siig ib 143 ( 1507) . ","fordaghthinga i gen , genom underhandling förskaffa tillbaka. fordägtinge kalmarna igen HSH 19: 136 ( 1506) ."]},{"a":"fordagthinga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) privilegium, fördel, företräde, företrädesrätt. the villo ey nakra enkannelica fordela at tee Bo 5 . ib 12 . Bir 2: 120, 4: 71, 103 . Su 14, 103, 111, 138, 197, 266, 292, 379, 387 . Lg 3: 38, 120 . \" aff thera stora ära oc fördeell i hymerike \" LfK 75 . \" han salde allan then fordel . . . som honum burdhe for ty at han var ysaaks förste son \" MP 1: 190 . \" salde första sons fordeel ib. thw . . . fikt särlikin fordel owir mik \" Bir 3: 437 . Su 83 . \" viliande hafua hdhir oc fordeel for androm ok ouir andra \" MP 1: 306 . \" j hulko fordel synis wara for somlika andra hälgha manna bilätom \" VKR XV . Lg 3: 119 . \" fordels hugg ära thessa hwilken som sla pa then som intet hafwer i händerna, eller medh spiut, spetz öoch spentom boga mot swerd, hwilken medh sadana fordeel skada gör, standi sama rätt, som för owetandes hugg \" GS 50 ( 1448) . ","2) fördel, vinst, nytta. för wärzlikit gagn ok fordel Bir 1: 219 . älska sina särdelsis fordela ib3: 308. tha kan thu pröfwa thin fordeel Al 2159 . ib 2146, 6119 . RK 2: 7243, 9009, 9113 . SO 49 . LfK 157 . - til fordelis, utöfver bestämd del, dessutom. til fordelsis tha fa ok ij bucefalum Al 3104 . - Jfr värulds fordel. "],"f":["fordägthingan . ","fordechtingen )","fordell Lg 3: 119 . ","fordheell ib 120 . ","fördeell . ","-ar ) , ","fordels hug","-hugg )"]},{"a":"fordel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördel, företrädesrätt, privilegium. \" tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall . . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom, forodhom, fordelom ok forstykkom äffther thet sielakappaleth i lynköppunghx domkyrkio försth böriath ok wtgiffwedh war SDNS 3: 265 (1417). . . . privilegium såsom medborgare i en stad o. dyl. ciuilitas . . . stadzmanna quar blifningh ok thera fordeel vnde actuum xx2° dixi[t] tribun[us] paulo ego multa summa ciuilitatem hanc consuetus sum habere (för consecutus sum) mannyn sagde til paawal jak haffuer fangith stadzsins fordel mz stora päningha soma \" GU C 20 s. 114 . - särskild förmån. dock vnnes honum til fordeel lfor sith omak frith hoffsalg Arnell Brask Biᴵ 33."],"f":["-deel )"]},{"a":"fordela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) meddela, delgiva. med prep. lmädh. bediendes oc ödmykelige begerendes eder nade wille werdiges fördele med oss, hwat god tiende j förfare kunne ther oppe STb 5: 327 (1521, Kop.). fför ider nades kerlige oc bestondige gode raadt oc scriffuelse med oss fatigemen altid ffordelt haffue tacke wij ider nades werdighet ib 331 (1521, Kop.) .","2) eg. fördela; utföra, företaga (en delning). kom tet arffskiptä . . . ath hon (syftande på ett tänkt arfskiptning icke sa redelige ffordeldh war pa theris liggiendes grvnd, stenhus, trägarda etc STb 4: 279 (1512)."],"f":["för- )"]},{"a":"fordela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) meddela. eder nadis gode raadh haffde her nw nyteligaren varedh personlige fordelandis (att personligen meddelas) HSH 20: 116 ( 1507) . \" fordelandis vor gode raadh med (åt) eder herredöme \" ib 118 ( 1507) . ","2) genom dom fördela? swa länge at thet wardher meth rätto fordeelt SD NS 2: 325 (1410, samt. afskr.)."],"f":["-deela )"]},{"a":"fordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fortskafffa, transportera, föra. (de) sworo lagligan, swa athe ecke fördo ellir fordade otte brakel jn i peder jönssons skip STb 2: 57 (1454). klagedhe ok kerdhe the dannemen . . . ath hwilken en som kommer ok sigher sigh ware i min ok richesins rese ok ärendhe, ath the schole honom fordhe ok flythie Uppspriv 20 ( 1497) . - bortföra. ey sculu soknamen städhia noghot flias eller fordhas af prestens äghor for än jnuentarium fulleligha bereth är oc forbätrat epter makt hans Gummerus Synsta 43 (1425 i vidim. fr. 1440). 4) reparera. for tornith och portin böttes och fordades som sunder skottit war SSkb 35 ( 1502) . refl. "],"f":["-adhe )","*fordhas , fortskafffa sig; färdas. häloge ärw osmittadhe i wäghenom, huilke som fordhas i herrans laghom JMÖ 169 . ","*fordha undan , föra undan, föra i säkerhet. han (ɔ: Josef) skulle lhona euara ok göma . . . ok fordha medh baneno ihesu vndan fore herodis grymhet MP 5: 74 . ","*fordha up , transportera upp. löntthe jach . . . iiij dagekarlla . . . the fordat och tygeleth vp met annet arbethe HLG 2: 105 (1519). Jfr framfordha."]},{"a":"fordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["understöd. \" hwilken ther gifwir fulbordh til mz radh hielp ellir fordhan \" ST 429 . underhåll, uppehälle. hon afladhe sik sina fordhad ok sinom son mz rok oc teen Bo 14 . \" til vors krops fordhan oc vppehälle \" Bir 2: 4 . Bo 18, 62, 127 . ST 37, 405 . Ansg. 245. Bir 1: 181, 2: 67, 190, 3: 14, 407 . äptir ödmiuka biscops stadhga ok fordhan (secundum episcopalem humilem sustenstationem) ib 1: 307 . - Jfr välfordhan."],"f":[]},{"a":"fordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr välfordhan."],"f":[]},{"a":"fordhanskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n. (fordhenscoap Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). foordenscap HSH 14: 91 (1526, Brask)), L. 1) fortskaffningsmedel. om iak haffde her nider then foordenscap iak kunne guffue mik up HSH 14: 91 (1526, Brask) . 2) framåtskridande, förkovran, gagn. thet wi kunnom lider scriua älle ombiudha til rikesins och allas ware gagn ok fordhenscoap Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436)."],"f":["fordhanskap"]},{"a":"fordhanskaper och fordhanskap ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befordrande, fortskaffning, forsling, skjuts; äfven fortskaffningsmedel. sinom soldenärom skulu the ey vara pliktoghe . . . fordenskap til land ällir watn MB 2: 242 . \" betala räthwislijken lön före fordanskapen \" PM 33 . FM 499 (1510), 701 (1519). wil jag . . . fly them fordingskap owr til stocholm ib 501 ( 1510) . \" skal ffordhenskap eder j hwar lendzmans gordh redhe vare och fforbidhe \" ib 525 ( 1511) . ati lathe thet sendebudit ffa swadant fordenscap och annadh som ther til hörer i ginom finlandit HSH 22: 58 ( 1495) ."],"f":["fordenskap . fordingskap. foenskap FM 701 (1519), "]},{"a":"fordheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig (att fortskaffa ngn). att man heller skall vara them och theres fordelig och fremmeligh på våre vegna på väge oc stige, til land och vattn Priv f Sv st 72 (1433, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"fordhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? 1) befordrande, fortskaffning. trängde oss aa kyrkionne wägnä thetta sama godz heyiss sälia och till rädha päningä at vendo, warom electo, mästare byorne, till thärningh ok förhedelse (för fordelse, så Skolkl) till pauans gaardh Svartb 187 ( 1385) . - fortskaffning; fortskaffningsmedel. kunne jec ey hellir lfa fordhilse ssa at jec kunne pa thäön tidh koma tiidh Arfstv 21 ( 1461) . ","2) hjälp, unerstöd, uppehälle. \" han war thiwff oc stall thz warom härra gaffs til fordhilse och hans discipulis SvkKyrkobr 28. \""],"f":[]},{"a":"fordhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skyndsam. - thät fordoghasta, adv. det skyndsammaste. i förening med en form af kunna. thz j nw wele wara rede . . . thz fordugaste j kwnna BtRK 253 (1469, orig.) ."],"f":["-uger )"]},{"a":"fordhom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["före nuvarande tidpunkt, förut, tidigare, förr. claws lydekesson, her fordhen fogath war FMU 4: 8 ( 1451) . jö[n] ss pedersson, som fördon thinthe myns here modh[ugh] k[onung] HLG 3: 91 (1526). - att återge med: förutvarande,, numera avliden o. dyl. at . . . biscop hans . . . honum hindrat had j eth arff, som ffallit war effter fordom hederlig man her antonium STb 5: 138 ( 1517) . - fordom, förr i tiden. olim . . . foordom GU C 20 s. 378 . "],"f":["fordom . ","fordhum . ","foordom GU C 20 s. 378 . fördon HLG 3: 91 (1526). fordhen FMU 4: 8 ( 1451) ),","*i fordhom , fordom, i forna dagar. aff tesse ängla glädhinne viste sik j fordhom en hälaghir patriarcha som hethir iacob MP 5: 49 . ","fordhom dags , förr, tidigare. enna tompth . . som fordomdax rodeth thiil hörde FMU 5: 53 ( 1482) . ","*fordhom dagh , ","*fordhom daghum , ","*i fordhom daghum , förr, tidigare. eth wort köpehuss . . . medh gardh och grwndh, kellara, boder och alla vnderliggiende waaningher, jnnan gardz och vtan, som tet nw staar ok vpmwrat är ok j fordom dagom j for:de doctor ryttingx tijdh till hopa waar STb 3: 338 ( 1497) . alth som j fordom dagom warit haffuer j wareffrw gillestugfu tregardh vtan bygningh, swa schal thet än nw vare ib 4: 90 ( 1505) . - fordom, en gång förr i tiden, en gång i längesedan svunnen tid. tha kom han a en wal gangande huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . j eno . . . järtekne som skedde langha j fordom dagom ib 157 . " en helsaghir prophete som hethir ysaias, taladhe ok spadde . . . longo j fordhum daghum " ib 5: 54 ."]},{"a":"fordhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fodra oc skiffta liwss Arnell Brask Biᴵ 29."],"f":["fodra Arnell Brask Biᴵ 29) ,"]},{"a":"fordhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utfodra. Se fodhra."],"f":[]},{"a":"fordhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["främja. Jfr forfordhra."],"f":[]},{"a":"fordiärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket djärf, allt för djärf, förmäten. war for diärfwa sousins radh vmskipt Bir 1: 231. forsmas af fordyärfwom mannom Su 451 ."],"f":[]},{"a":"fordobla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borstpela. \" som sit godz fordoblar \" ST 432 . ib 485, 486 ."],"f":["fordobbla L.),"]},{"a":"fordobla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bort. \" inghen suen . . . maa fördrikka eller fordobla sith harnisk, hest eller weria \" Arnell Brask Biᴵ 20."],"f":["för- )"]},{"a":"fordragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befrielse, lov att slippa. hawa fordragh, a) giva lov att slippa från, befria från. oc beder ty eder nade ödmiukeligen wele werdes haffue mik oc mijn kyrkia suadan owanlig tunga fördrag HSH 13: 46 (1524?, Brask). b) underlåta, avstå ifrån, avhålla sig ifrån. med prep. af. nattena til förinna ville quinnan ey haffwa fordrägh aff synom lykamlikom lusta MP 5: 239 ."],"f":["för- . ","fordrägh MP 5: 299 )"]},{"a":"fordragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) dröjsmål, uppskof. hans peninga . . . beredhe, vthan alla töfring eller längra fördragh SD NS 1: 137 (1402, nyare afskr.). ","2) befrielse, lof att slippa. giffuen megh fordragh MD 36 . - hava fordragh, a) gifva lof (att slippa), medgifva. badh kesaren at han väl giordhe oc hafdhe honom fordragh (sibi indulgeret) at han sculle ey fästa hans dotter constanciam Bil 595 . b) underlåta, afstå från. med gen. the haffdo tess gerna hafft fordragh RK 1: 2124 (kan föras till c). - med ack. tha willo the thz ey haffua fordragh RK 1: 4399 . ST 427 . \" at i swadant oraadh oc föderff affsätter oc fördragh haffue \" BSH 5: 486 ( 1511) . c) undgå, undslippa. med ack. the bönder haffdot gerna halft fordragh RK 1: 2749 . ib 1363 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fordragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) efterskänka, fritaga från. om jac wil thöm hona (qvarnskylden) ey fordragha SD NS 2: 336 ( 1410) . allan annan skat oc thiände . . . fördragom wi them MB 2: 258 . ib 268 . \" honom edhin fordragha \" ST 67 . mich thz ämbite fördragha RK 2: 1844 . ib 1862, 5002, 5294 . Di 72 . jac fordragher (fritager från skydigheten att ersätta) . . . minom frenda här knwt bossonni then skadha som jac fangit hafuir i th em godhzom SD NS 1: 420 ( 1405) . wi. . . fordraghum idher thän sama nya spannen. ok vnuom idher ater thän gambla spannen HSH 21: 5 ( 1382) . - befria från: the plagar wil them gud fordraga RK 2: 6733 . ","2) tillåta, medgifva. \" alt annat thz konunga före mik haffua idher fördragit \" MB 2: 274 . ","3) fördraga (något af någon), hafva tålamod el. öfverseende med (någon för något). med dat. och ack. thz hafwir iak aff minom kärlek thik fordraghit oc tholt ST 75 . - förlåta. ville han them owilia fordraga RK 2: 8413 . \" tha wordhe idher ekke fördraghit \" Lg 3: 184 . ","4) (genom fördrag el. öfverenskommelse) uppgöra. at atskilia eller i minne fordragha om alla the erende BSH 4: 36 ( 1474) . ","5) underlåta. \" han wilt thz ey fordragha at första skipin magha gaa han lather her ferskan kost vpa \" RK 1: 1687 . \" thz ware mykit bäter fordragith \" ib 2112 . \" han fördrogh syndhena \" Lg 3: 67 . ","6) undvika? marsken thz toch altiid fordrog RK 2: 2793 (kanske snarare att föra till 3). ","7) undgå, undslippa. wel lmatte han hafwa thz fördraget RK 2: 2689 . ","8) föredraga. \" een sin man han fördrogh öffuer alla the j ryketh varo \" RK 1: (sfgn) s. 177 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fordragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dottren swaradhe ok sagde thät nogh bittida wara thär mädh fordrog hon thät j thy sinnena MP 4: 80 . 10) försitta, förspilla. här jnnan lot war härra fostandas hurw mistelykelikit thät är honom ath nagan cristin människia fordrager sin thima mädh siälffs wilia j olydno a mote kirkiona sidwänia ok formenna radhe ok budhi MP 4: 81 . 11) medgiva uppskov el. frist med (ngt). thy loffwar jak . . . thässa forscriffna nobela ok peninga til thakka at beredha . . . när han mik thet ey längher fordragha wil SDNS 3: 453 (1419)."],"f":["för- . ","fer- STb 3: 301 (1496) . impf. pass. foredrögx ib 200 ( 1494) ),"]},{"a":"fordrif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördrifvande. RK 3: 501 . Jfr tidhfordrif."],"f":["fördreff )"]},{"a":"fordrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dricka upp (penningar el. ägodelar). jtem fordrukkom vii tolff öre aff them peningom som wi tokom aff vesgötomen Skotteb 463 (1472 ; Kämn). inghen suen . . .. maa fördrikka eller fördobla sith harnisk Arnell Brask Biᴵ 20."],"f":["för- )"]},{"a":"fordrista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","*fordrista sik , fördrista sig, drista, understå sig. jngen fördriste sigh giöre her emott FMu 3: 84 (1435, yngre avskr.)."]},{"a":"fordristning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppmuntran, uppmaning. BtRK 382 (1501, orig.) ."],"f":[]},{"a":"fordriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) fördriva, förnöta, förkorta (tiden). the . . . fördriffwo thiman medh lek, söffn, dobbell, och gäckeres ewentyr PMSkr 705 (senare avskr.). onde höffdinger wete ey hwar medh the skole fördriffw timenn att them skall ey lancktas ib 706. ib. 3) omintetgöra, förhindra. thet är ok dyäffwolsins klinthir ok tistil, som nidhir trykkir ok fordriffuir, ath godha gerningha kunna ey faa wäxt j människionna hyärtha MP 5: 139 . - tränga tillbaka; draga ned, nedsätta. läthin ällir darhet fordriffwer ok wanwärdher (ignauia deicit et uilescere facit) SpV 149 . 4) fördärva, förgöra. [at thu skulde swa] fordriffuä [thin egnä liiffs frvkt] Namnlös e. Wolf 18 (hs B)."],"f":["för- )"]},{"a":"fordriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fördrifva, bortjaga. fordref aff sino lande rätta tro biscopa Bil 691 . \" the vildo mik fordrifua \" Fr 646 . ib 611 . RK 1: 214, 3362, 2: 1581 . Al 8355 . Gr 284 . Bir 3: 453, 454 . nu är iak fordrifuin aff (d. v. s. beröfvad) land ok ära Fr 207 . \" thu fordriffwer folk aff frälse sino \" Al 6615 . the . . . fordriffwa sorgh ib 7776 . \" opriff oc fordriff alla lasta j thinom gardh \" Bir 2: 333 . \" swänzk kwmyn fordriffwer ont wäder . . . och fordriffuer spolorma \" LB 7: 10 . kwmyn . . . fordriffuer blekan hyy ib. ib 11 . ","2) fördrifva, förkorta (tiden). at fordriffuä tiiden til thäs en högre glädi komber Va 3 . ","3) tränga tillbaka, aflägsna, afvärja, förhindra, undertrycka. ther mz han theres ondzka fordreff RK 2: 7061 . \" fördriua orät ok osannind \" KS 69 (170, 76) . huilkin junungr älla walzman gudz ret försmå ok fördruier medh sino walde ok lagom sinom ib 16 (39, 17). olagh mz lagh fordriffua MD (S) 241 . - undertrycka, upphäfva. göra om intet, förstöra. hwa äst thu som swa fordriuir vara makt KL 411 . \" hans wålskap fördriva \" KS 62 (154, 68) . \" fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manni \" ib. \" rikens raadh maktbreff fördrijffwa \" RK 2: s. 310. ther mz fordreff han hennes modh MD (S) 211 . ","4) förstöra, förderfva. \" owit swa hans hiärna fordreff \" Iv 2067 . \" mon thz siälena fordhriwa \" MD 82 . \" at biskoppsdömet !SYNS_DÅLIGT? skulle aff hedninggom fördärffwas oc fördriffwas \" Lg 3: 163 . ib 173 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fordrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördrivare, person som jagar bort (ngn). expunctores et depunctores dicuntur qui exellunt alios ab hereditate wlgariter rätta ärffwinga fordriffuara GU C 20 s. 503 . o sancte jacobe lazsthenes fördrynare SvT 80 ."],"f":["fördryuare )"]},{"a":"fordräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" skal the sik mildan ok fordragtogan mädh sinom jämcristna ok honom sin brot forlata ib 255 ."],"f":["han"]},{"a":"fordränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dränka, fördränka. ST 315 ."],"f":[]},{"a":"fordröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fördröja, uppskjuta. the fordrögä ok framdraga theres scrifftemall ok syndä bädringh SvKyrkobr 209 . 1) fördröja, uppskjuta. lthe fordrögä ok framdraga theres scrifftemall ok syndä bädringh SvKyrkobr 209 . 4) dröja. llever nokor köpman skip . . . swa ath han skal thet haffwa fraktad jnnan wissan dagh försagdan oc swa fördröyer längher affwer thän daghen PMSkr 99 ."],"f":["fördröya: -er PMSkr 99 )"]},{"a":"fordröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fördröja, uppskjuta. \" fordrögde mins liffs bätring \" Su 240 . MB 2: 185 . ","2) försätta, upptaga (tid). hwi fordrögde jak swa manga hugnelika oc täkka dagha oc wpnötte j lange och fafänga talan Su 238 . ","3) uppehålla,upptaga tiden för. ther til at jak skulde tik ey länge fördrögia Su 360 . ","4) dröja. \" hwi för.dröghen i \" Su 92 . Lg 664 ."],"f":[]},{"a":"fordröghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. dröjsmål. (skeppet) fik thän skadhan före theras fördröyelse skwldh PMSkr 78 ."],"f":["fördröyelse )"]},{"a":"fordröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. part. pret. ","e":[],"f":["*fordröfdher","fördröffueder: -ede Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471)), bedrövlig. ther med är thetta fördröffuede örlig ey stillad Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471). ekke kwnne hans eghin wanskitelikhetz betraktan . . . honom rädha ällir aff tholigho fordröfdho gärningh aff radha ok afdragha SpV 79 ."]},{"a":"forduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förkläde. \" engen skin ffar han (ɔ kocken) . . . vtan sarduk til tröya, läofft til foreduker \" Arnell Brask Biᴵ 36."],"f":["fore- )"]},{"a":"fordylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. fordylias, gå förlorad på grund av underlåtenhet att framställa anspråk. lhinrik groffsmidh . . . besprakade arffuit epter sin systerson . . . at thet ey scal fordölies jnnen nath och aar eller fortyias STb 3: 219 ( 1495) ."],"f":["fordölia )"]},{"a":"fordärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr siälfordärf."],"f":[]},{"a":"fordärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förderf, förstöring, undergång. \" wille wita hans fordarff \" Al 2569 . thetta fordärff haden aldre vnfaret RK 2: 9610 . Lg 1019 . MB 2: 79, 202, 220, 302 . \" gudz lagha fördärff \" ib 233 ."],"f":["fördräff . ","fordarff . ","fördarff MB 2: 79, 290), "]},{"a":"fordärfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förderflig, förderfbringande. \" then skadelige oc forderff welig herre, konig hans \" BSH 5: 97 ( 1506) . thette skadelig, förderuelige och langlige örligh ib 579 ( 1517) . \" til en storan fordäreliken skadha \" DD 1: 95 ( 1442, nyare afskr.) ."],"f":["fordärueliken (ack.). fordeffwelig. förderuelig),"]},{"a":"fordärfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fördärvlig. SpV 50 ."],"f":["fordarffliker: -it SpV 50 )"]},{"a":"fordärflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördärv. \" thalede vor nadege herre erchebispen her sten sture til om then schada och forderfueligheet, thär han medh sine medhielpere hans nade . . . giort haffuer STb 3: 342 (1497). then schada och forderfvelighet han her giort hafver Hist Tidskr I, 397 (1508). \""],"f":["forderfvelighet )"]},{"a":"fordärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fördärva. \" tha hiog trugels smid till honom meth eth swärd, ok hade ecke hielp warit, tha hogget honom all fordörffwat \" STb 2: 71 ( 1484) . "],"f":["forederfwa SkrtUppb 221 . fordörwa STb 1: 218 (1479). fordörffua: -ades ib 134 ( 1477) . fordörffwa; -ade ib 83 ( 1476) , 2: 11 (1483), -at ib 71 ( 1484) . ","ffordörffwa: -ade ib 107 ( 1485) ),","*fordärva sik , fördärva sig, förstöra sig. ty bleff han dödh therfore, ath han sielff foräkade sin siwkdom lok fordörffwade sik STb 2: 11 ( 1483) ."]},{"a":"fordärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) trans. \" förderfva, förstgöra, utrota, förgöra, döda moyses van eet land mz foghlom hulkel som fordäruadho etirorma \" Bir 2: 103 . \" fordarwadho wilgäs alla thäs stadhzins sädh \" KL 35 . \" tro lsom knuuga buþu mik fordärua \" Bu 138 . \" þera guþa varo fordäruaþe \" ib 208 . \" här skulin ij . . . brinna op a mädhan idher ey fordarfua ma swärdh äller sio \" Fr 2567 . \" the villo mik fordarfua ib 659. herodes ville fordärua barnit \" Bo 10 . \" thäs fordarffuadha mönstirsins bescriffuilse \" Bir 4: 109 . \" at ybernia skulde ekke äwärdhelica fordaruas älla ödhelägias af hedhningom \" Pa 4 . \" at nakar frälses manz häst forderwas \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). fordervas þär nakat i SR 15 . \" hans siälffs natwra fordarwadhes \" MB 1: 50 . \" at thw fordärwa ey siälwir thina siäl \" Bir 2: 86 . KL 57 . KS 7 (17, 8), 43 (111, 47) . Bil 88, 313 . Gr 265, 281 . Iv 2635, 3242, 3245, 4957 . RK 1: 1675, 2227 . Al 4827, 6085 . fordärua aff-rikeno ok landino trolkonor Bir 3: 395 . Su 69 . \" huar the siäl som ey höre han . . . scal fordärvas (exterminabitur) fran guz folkie \" KL 136 . ","2) intrans. \" omkomma, förderfvas. wilde samen dö oc forderffue \" RK 2: 3091 (i rimslut). Jfr ofördärvadher."],"f":["för- KS 7 (17, 8), 43 (111, 47) . fordarua. fordarwa. fordarfua. fordarffua. ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"fordärvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förderfvare, forstörare. hälghra kirkio fordaruare oc nidhir thrykkiae C 305. Bir 3: 212 . MB 2: 294 ."],"f":["fordäruare: -a Bir 3: 212 . ","fördärffware MB 2: 294 . fordaruare),"]},{"a":"fordärvilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (MB 2: 410) och f. (Bil 604; MB 1: 50 ; KL 418) _ fordärf. seandis sins rikis fordäruilse oc nidhirfal Gr 261 . \" plagadho them honum til hördho mz grymmo fordarffwilse \" MB 2: 410 . KL 418 . Bo 137, 140, 153 . Gr 321 . Bil 604 . Bir 1: 204, 335, 3: 82, 424, 4: (Avt) 178. MB 1: 50, 195, 474 . KS 8 (20, 9), 9 (22, 10), 10 (23, 10) o. s. v. ST 542 . MB 2: 136 . Lg 3: 560 ."],"f":["for därfilse Bir 4: (Avt) 178. fördarffwilse MB 2: 136 . ","fordarwilse ib 1: 50, 474 . ","fordarffwilse ib 2: 410 . ","forderffuelse Lg 3: 560), "]},{"a":"fordärvilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f."],"f":["fördarffuilse SvB 486 )","*fordärvilsa dagher","ffördarwilsa- )"]},{"a":"fordärvirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstörerska, motståndarinna. min fördärffuirska (adversatrix) Su 161 . ib 163 ."],"f":["fördärffuirska )"]},{"a":"fordöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördöma, döma. med infl. hon . . . fodömis tha äwärdelica blyffwa medh dyäflom j heluithe MP 5: 200 . - part. pret. fordömer, eg. fördömd. - utomordentlig, »väldig»? [thz war eth] fordömt [hug] (hs A forbannath, hs B banzsat; Jfr Fno. version; þetta erfurðu högg mikit) Prosadikter (Karl M hs D 3) 336 ."],"f":[]},{"a":"fordöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) damare, döma skyldig. at miin siäl sculi ey fordömas til häluitis KL 226 . \" for dömpd til häluitis \" Bir 3: 344 . ib346, 427. som hanom . . . til dödh fordömdo Su 450 . - döma till döden. til thän stadhin fordömde män drapus ij Gr 288 . Bo 189 . Su 29, 395 . - döma till undergång el. förderf; utföra förstörelsedom på. skal iak fordöma alla egipto landz affgudha (in cuntis diis ægypti faciam judicia) MB 1: 308 ; jfr 2. - fördöma, döma till evig osalighet. tha min siäl sculde fordömas Kl 84.jak skal äwerdhelika fordömas VKR XI . Bir 1: 124, 2: 20 . sighiä naghon vara fordompden eller frelstän LfK 261 . som frelste eller ok fordomde äru ib. - i svordom. han badh sik gudh fordöma liff oc siell RK 2: 5720 . - fördöma, förklara värd evig föredömelse, förkasta. hon är aff fordömpdo köne mz ban aff kirkionne Bir 3: 316 . \" fordömdo arrium prest ok hans villo \" Bil 575 . ther fordömdos alla willor ok kiättarie ib 734 . ma wart liffwerne idhart fordöma Al 7277 . ","2) bringa ur fattning, bringa på skam, öfvervinna. fordömde (confundebat) allä iudhä thär badho (för bodho) i damasco fulkompnande at ihesus christus är sandär gudh son som han predicahde af KL 149 . Bil 898 ."],"f":["fordömder . ","fordömpder . fordomder. fordompder),"]},{"a":"fordömelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fördömligt, förkastligt, skändligt, på ett fördömligt etc sätt. hwi han hafdhe sich swa fordömelika at burit Hel män 200 . jac kennis iämuäl for thino valde härra gudh mic onyttelika oc fordömelika haua forgiort al then thing thu gaf mic SvB 71 ."],"f":[]},{"a":"fordömelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["damnose, förderfligt, på ett fördefligt sätt.höghfärdhin hulkin fordömelicare skadhir siälina än licamlikit etir kroppin Bir 3: 75 . \" ib 1: (Cod. B) 351, 2: 51, 3: 216. \""],"f":[]},{"a":"fordömeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fördömlig, värd fördömelse, förkastlig. huilken dödelik människia kan första, huilke som ärw föredömelike (damandi), ellar äwerdelika kronande Su 147 . jak skal vita mik swa mykyt fordömlicare vara oc forsmälicare än andre Bir 3: 368 . \" fordömelikit är at bakdanta \" ib 170 . \" hulkra villa alstingx är fordömelik dömölike iuliane \" ST 261 . ","2) fördömd. \" wee wee diäfflom oc allom fördömelikom siälom \" Su 95 . ","3) förderflig. fly fordömelika fägrind (perniciosas pulchritudines) Ber 172 . \" frälsa han aff the fordömelighe sottene (ab hac perniciosisima impitate) \" Ansg 243 . - svår, ryslig. oplysa the fördömelika (horrendam) nattena Su 129 . fördömeliken (gravis) naat ib."],"f":["för- . ","fordömöliker . ","fordömeligh . ","fordömliker . ","fordömelikin . ","fördömeliken Su 129 ; ","-liket LfK 3 ),"]},{"a":"fordömilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) dömande (till döden). eens snödhasta oc värsta ilgärningis manz fordömilse var alre swa skyndadh Bo 217 . ","2) fördömelse, fördömt el. olycksaligt tillstånd, i sht evig fördömelse. han takar . . . fordömelse annars hems Bu 153 . þera aptedöme (för äptedöme) hafar mangum hulpit til for dömilse Bir 4: (Avt) 181. the infästas swa j fordömilsom ok fortapilsom ib 1: 52 . \" lat thik nöghia ath thinne eygne fordömilse \" ST 30 . Bo 94 . Bir 1: 134, 139, 183, 245, 310, 380, 2: 160, 3: 454 . \" ather anama thän försmälika fördömilsa sonen (perditionis filium) \" Su 47 . \" the äru fordömilsinuna syni \" Bir 1: 66 . - På orätt öfversättning af clamatio, som troligen blifvit läst damnatio, beror väl förevarande ord i baktalan är thwng fordömilse Ber 106 ."],"f":["för- . ","fordömelse )","fordömilsa domber","fordömilso- )"]},{"a":"fordörva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fordärva."],"f":[]},{"a":"fordöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedöfva. \" wordho hedhnigane swa forbiudadhe oc fordöfdhe \" ST 347 ."],"f":[]},{"a":"fordöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smälta (mt). aff ten matt oc onda ting som äre i magan som icke kwnne vel fordöffwas oc smelta LB 7: 256 ."],"f":[]},{"a":"fore","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for."],"f":[]},{"a":"fore","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for."],"f":[]},{"a":"fore","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se före."],"f":[]},{"a":"fore","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? framdel? hulkars fore synes naghat när samankoma LfK 222 ."],"f":[]},{"a":"fore biudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fore budha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forbudha."],"f":[]},{"a":"fore fa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omfatta, fatta. \" et annat radh tte fore finga \" RK 2: 7905 ."],"f":[]},{"a":"fore köpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forköpa."],"f":[]},{"a":"fore siunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sjunga före, vara föresjungare. at henne dyre som swa foe sang Lg 39 . ST 142 . ","2) förespå, profetera, förutsäga. thän wndhir hulkin ysias foresang wara vtga skolande aff yässe root Bir 4: (Dikt) 243. foresungo the (profeterna) . . . huru hardhan dödh han wilde thola ib 259 . - Jfr siunga fore."],"f":["fore sionga ST 142 ),"]},{"a":"fore skilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["bestämma, föra ordet (ss forskiälaman). holmuider domare som fore skilde FH 3: 8 ( 1377) . \" thz jak laglika fasto föreskilt haffwer . . . vppa ena ortogh oc vi öris landh jordh \" ib 78 ( 1446) ."],"f":["före- . ","firi- L.),"]},{"a":"fore skina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["præcellere, lysa framom, öfverglänsa. med dat. thees stadzens roos sigx fore skina androm blomstrom Bir 4: (Dikt) 259."],"f":[]},{"a":"fore vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["præesse, förestå. med dat. gudh skapadhe stoor tw lyus j himnenom . . .eet at thz sculde fore wara daghenom annat at thz sculde fore wara nattinne Bir 4: (Dikt) 226."],"f":[]},{"a":"fore vardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påträffas, möta. dräpen gudz owinir, ä hwa som fore wardherMB 1: 346."],"f":[]},{"a":"fore äta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foräta."],"f":[]},{"a":"foreakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillämna aff the föreaktadhe gärnigh Lg 3: 66 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foreata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föregående måltid. Se Sdw 2: 1219."],"f":[]},{"a":"forebetekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förut beteckna, i förväg symbolisera. o maria glädhz för thy, at thu foe betheknad war i figuris SvB 261 ."],"f":[]},{"a":"forebidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedja ltill Gud för ngn, fälla förbön hos Gud för ngn. med ack. sculum wi . . . i thera bönom nämpnas oc förebidhias SDNS 3: 64 (1415). Jfr forbidhia."],"f":[]},{"a":"forebidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f.? förbön. for thins sons wars härra födirsko böön oc forbidilse skuld SvB 215 ."],"f":["for- )"]},{"a":"forebinda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forbinda."],"f":[]},{"a":"forebiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["kalla el. befalla att infinna sig (på ett ställe)? samma dach . . . löp barszan wth epter rogh i skeren och ladde ther som fatiga menicheten foreboden war och tilforen samtycht STb 3: 21 ( 1492) ."],"f":["foreboden ) , "]},{"a":"forebudha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forbudha."],"f":[]},{"a":"forebära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) frambära, framsätta. \" widh hwan räth os förebärs \" LfK 92 . ","2) föebära, anföra. forebärande (allegando) dauidz äptedöme Bir 4: 64 . - Jfr bära fore."],"f":["föe- )"]},{"a":"foredagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fordagher."],"f":[]},{"a":"foredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["råda öfver, förestå. thet sama gozith . . . styra ok foredha SD NS 2: 10 ( 1408) . ib 11 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"foreduker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forduker."],"f":[]},{"a":"forefalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["precido dis p[enultima] producta cisum dere ffore ok aff-skäro jtem precido dis penultima] c[orrepta] dere ffore falla GU C 20 s. 476 ."],"f":[]},{"a":"forefara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forfara."],"f":[]},{"a":"forefata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besluta. \" vm vi hafdhom aluärlica forefata mz stadhughom hugh at koma til thit rike \" Bo 37 . \" the wille ther tha förefata (besluta om) rikens besta oc bestonda \" RK 2: 7457 . Jfr fata fore."],"f":[]},{"a":"foreföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sätta (ngt) framom (ngt annat). bildl. med ack. och dat. foreförandhis (præferens) min wilia sinom eghnom Mecht 173 . - Jfr föra fore."],"f":[]},{"a":"foreföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framföra, frambära, berätta. wart josue förefört swadana rykte MB 2: 28 .","2) föredraga, sätta framom. med dat. och ack. at hon ängom foreföre (præferat) sik j sinom thankom Bir 3: 174 ib 175, 288, 4: 289 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foreganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) g före, gå förut. lhel thu föregangandis stiärna (ave stella pevia) JMÖ 188 . \" see gudz engell foregongandes thöm \" J Buddes b 81 . 4) gå före, gå främst. jomfru stadhgin hwilkin foregangir ok yppirsta är i stridinne han gaar ok fore som wärdoght är j lönomen SpV 61 . - gå före, ha företräde framför, vara förmer än. med dat. engin älskoghe skal foega gudhz älskogh SkrtUppb 7 . \" at ödhmiwktin altidh forgaar (prævalet) högfärdhinne, j hwaria enne hälgha manna professione \" SpV 162 . 5) föregå, vara föredöme för. foregak alla mz gudhlikehetinna äptirdömom ok hälghom sidhwäniom SpV 463 . 6) vara¬ överordnad, vara satt över. at om swa är at the (ɔ ängeln och människian) wäl lydha hon (ɔ: paren) . . . tha foregingo ok foresatho the rättelika allom them thingom, som äru nidherföre wndhir thera lydhno (ut si ei . . . bene subessent ipso cuncis sibi inferioribus recte præssent) SpV 368 . - Jfr ganga fore och forganga."],"f":["föe- . ","for- . ","-ga )"]},{"a":"foreganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framgå, framträda, särsk. framgå och svärja. som . . . 12 synemän föregingo och sworo, och the 12 i nempuden såtho, medh them tillstodho BtFH 1: 15 (1478, nyare afskr.) . \" som thenne för:ne sworne witne föregingo och sworo, och 24 män medh them tillstodho \" ib 26 (1487, nyare afskr.) . \" som tesse ij swarne vitne föreginge och the xii i nämpde sotto ok all meningh soken then (för them) til stade \" ib 132 ( 1506) . som tesse xij landz syne men föreginge och the xii i nämpnde sotto them til stade ib 135 ( 1506) . som 6 synemän föregingo och swäria wille om han wille haffua eedh af them ib 27 (1493, nyare afskr.). thesse wore föregångandes wittne, hein hellewelä och einwaldh wesala, att sp war giffwit ib 67 (1461, nyare afskr.). ib 131 (1506), 138 (1507), 158 (1507) o. s. v.","2) gå förut engelen foregongandes sagde til sielena fölgh mik effter LfK 219 . ","3) föregå, gå föe, komma före (i tid). then thz hawir for thiänt mz godhom gerningom fore gangandom (præcedentibus) Bir 1: 185 . - med ack. förste delin actiue vite skal foreganga contemplatiuam Bo 143 . \" swa som morgonstiärnan föregaar tilkommande seolenna opgaangh \" Su 173 . - med. dat. mörka natten föregangande klara daghenom Su 173 . ","4) föregå, gå i sptsen, gå främst, stå främst. än thot apostolik fingo alle iämna hälaghetz nadh tho synas petrus ok paulus fore gaamz enna handa tronna dygdh KL 176 . ","5) föregå, vara föredöme för. med dat. j alla reglonne gömo ok dygdennä jtkan j huilkom hon androm fore gik ok lyste Lg 3: 572 . - Jfr ganga fore samt forganga."],"f":["före- . ","firi ganga L. ","förga: -ginge " BtFH 1: 138 ( 1507) , 158 (1507)),"]},{"a":"foregangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som går förut, föregångare. han wakte granlika fore gangarins foot spoor Bir 1: 272 ."],"f":[]},{"a":"foregangare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr forgangare."],"f":[]},{"a":"foreganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) framgående, framträdande (för att sväörja, resa krav o. dyl.). epter thät jngen böd sig til at halda henne foregang tha wnthe hon förnämpda lares skreddere the ij ortug land jord Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) .","2) föreskridande, gåpende framför (ngn). o härra ihesu christe, thär mädh siäranna fföregangh leddhe the hälgha thre konunga SvB 372 . 3) övermakt, övermäktighet. at swa som gudz son äpther sins ogrundelikx wisdoms foregangh (prævalentiam) pryde mik aldra konstelikast mz wnderstandilse oc wisdom . . . at iak oc swa thina siäl wpfylle mz tronna oc gudz kunskpas liwse Mecht 180 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foregangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. försteg el. företräde (framför annat); överlägsenhet, utomordentlighet. han är alla starkastir ok krafftogastir, hans starkekir är swa som rinocerotis thäns creaturins, hwilkins liknilse teknar syndhirligha kraptinna foregangilse ällir wtmärkilse, for thy at allir starlekir fallir wäghiand for christi starklek SpV 516 ."],"f":[]},{"a":"foregangirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["thäns dwala är enghin som löpande är, hwar räddhin älthir ällir körir, ok han wälwileligha löopir ällir draghir (jfr Lat. gratiaa trahit) kärlekin biudhir, lönin framkallar. än nar thu kombir fram til stikko märkit, tha saktas thänna gislan ällir stiwngin, ok kärlekxsins sötme bliffwer kwar, förekommeskan ällir föreegangherskan takir borth räddoghan (torde bero på felaktig läsning: præventio för peruentio? Lat. peruentio tolit timorem = framkomsten till målet upphäver fruktan, (ɔ fruktan försvinner i och med att målet nås) _SpV 473."],"f":["förre- )"]},{"a":"foreghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["forägna )","*foreghna sik , tillägna sig, sätta sig i besittning av. tha bör mynom herre helffthen haffua aff the ängiana och halff kaukamelys tompth, huilkit myn herre biscopen haffuer alth fornökt[,] rynga sik forägnadh Svartb 300 (c. 1422)."]},{"a":"foregiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förelägga. \" wor kiereste nadige herres kongelige malestat haffuer oss föregiffuit nogre merkelig oc wordnat ärende Stb 5: 316 (1520, Kop.). - förelägga, framställa förslag om. at förhanle om then köpmans handel, som ider nade oss föregiffuit oc nadelige wnth haffue STb 5:320 (1520, Koo.). 2) meddela, uppgiva? för the saker som i innan edert breff föregiffve \" HSH 16: 123 (1527, Brask). 3) föregiva. om inthet annat hielpe kunne theris werff plat affsätie at them foregoffves at eder nade ey stoode thet tillata för eder nadis cröning BSH 16: 112 (1527, Brask) ."],"f":["före- )"]},{"a":"foregivins","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forgivins."],"f":[]},{"a":"foreglöma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forglöma."],"f":[]},{"a":"foregripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i förväg gripa? rapio . . . röffua oc gripa vnde . . . precipere fore gripa GU C 20 s. 515 ."],"f":[]},{"a":"foregöra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forgöra."],"f":[]},{"a":"forehalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forehalda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forhalda."],"f":[]},{"a":"forehalda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forhalda."],"f":[]},{"a":"forehava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. förut hava; i passiva former: förut äga rum. alla the som thessa forenämpda ilgerningia . . . nothe thesso waro budhe ok maningh dyrffwis ath göra forhaffdo laghlicha maningh . . . bansäthiom wi Gummerus Syn-stat (senare hälften av 1400-t.). - Jfr forhava."],"f":["for- )"]},{"a":"forehindra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forhindra."],"f":[]},{"a":"forehugsa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forhugsa."],"f":[]},{"a":"forehugsan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forhugsan."],"f":[]},{"a":"forehula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["cauo uas are holo trä . . . componitur intercauare mällan holo precauare fore holo GU C 20 s. 89 ."],"f":[]},{"a":"forehänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhänge. ij (2) forehänge ny aff silke oc vj (6) gamul fore hänge Skotteb 353 (1 440, Borgm.) ."],"f":[]},{"a":"forekamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förkammare, rum utanför sovrum. honum (ɔ dörrsvennen) bör haalle forecameren reenan Arnell Brask Biᴵ 31. skal lhan och haffue eth handeclede til forekammaren ib."],"f":["-ere )"]},{"a":"forekast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebråelse, skymf. \" jak haffuer hört thin förekast oc förewitilse aff thinne ofruktsmalikhet \" Lg 3: 606 . \" j dagh haffwir iak idher aff hänt egypti förekast älla smälighet \" MB 2: 12 . oqwädans ordz förkasth (utslungande el. tilläggande af oqvädinsord) PM 31 ."],"f":["före- . ","för- )"]},{"a":"forekasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) kasta (för). Lg 3: 155 (Sdw 2: 1219). 2) förekasta, förehålla, förebrå. med dat. och ack. forekastade hon pirre hwro skammeliga oc falskeliga achilles hans fader drap hectorem Troj 239 . 3) förebrående el. smädande yttra. the hörde, thet hustrv kaderin enewoldz forkastade och sade til mans j farsta: gaar thu ther thin meenedere STb 3: 81 ( 1493) .","4) utslunga (en smädelse) mot ngn. med dat. och ack. glädz maria for thit största thulimod, j allom them obrygilsom, thinom son forekastdis SvB 256 . 5) anföra ss invändning el. anmärkning el. jäv. än mote walino siäluo ma fforekastas om ey waro scrutatores thär til taghne Abbedval i Vkl 100 . 6) beskylla ngn för ngt. med dat. och ack. peder sadilmakasre hade stulet the viij (8) silffskala, klede, smide, som peder werkmestare honom forkastde STb 1: 362 ( 1482) . tha dömpe jac henne wrsaka quitta oc fria j thätta ärinde fore allo ytermera tiltale forbiudandis allom henne thät forekasta Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . ath hanom forkastadh war, ath han ey schulle wara echta STb 3: 95 ( 1493) . \" niclis olsson finne . . . skal werie vtaff, at han jntet haffuer vpborit aff then mannin vppa berget, som perome j helskogh aff abo, som hans effterbliffende hustrv hanom forekaster, at han sculle haffua mantz boten vpborit \" ib 253 ( 1495) ."],"f":["for- STb 1: 362 (1482) , 3: 81 (1493), 95 (1493), GU C 20 s. 245),"]},{"a":"forekasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förekasta, förebrå. \" wil forekasta thik them (de fåfänga orden) \" ST 186 . ib 162 . Di 127, 227, 238 . LfK 263 . Lg 3: 605 . PM 31 . ","2) förebrående yttra. nager ordh i brädzsko, som jak gissar, i honom förkastade i förliden tidh . . . om nagher ärende skedh wooro i förliden tiidh som lan[g]liga waaro öffwer talat BSH 5: 304 ( 1508) . - Jfr kasta fore."],"f":["före- Lg 3: 605 ; Di 227, 238 . ","för PM 31 ; BSH 5: 304 ( 1508) ),"]},{"a":"forekastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebråpelse, klander. \" konwng priamus antwaradade oc drotning helen grecomen j gän samma resa mz ödmiwkligom bönom bedlande them ath jngen oräth heller forekastan skulle henne widherfaras \" Troj 260 ."],"f":[]},{"a":"forekastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? förebråelse. HSH 24: 33 (1512) (Sdw 2: 1344). - smädelse. vsla sielennä thwt ok vengan, ok oändelighin haadh ok forkastilse siin j mellan hwar til androm SvKyrkobr 213 . \" bondin fik thätta witha ey aff hustrunna ledho, wthan aff ownsins forkastilsom ok forbannilsom \" SpV 333 . - skymf, skam. maria ewa dotter warkwnnandhe sinne grymme modher borth tok henna förkastilse (aufert eius obprobria) JMÖ 68 ."],"f":["for- SvKyrkobr 213, SpV 333 . förJMÖ 68)"]},{"a":"forekastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr lastforekastilse."],"f":[]},{"a":"foreklagha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forklagha."],"f":[]},{"a":"forekoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma före, sättas framför. hawe wij warth insigle . . . lathith fore kome for thetta breff SD NS 2: 63 ( 1408) . ","2) framträda, inställa sig. SD Ns 1: 438 ( 1405), 479 ( 1405).","3) framkomma, förebringas. \" vtan bätre breff älla bewisning fore komma \" SD NS 1: 438 ( 1405) . \" lata sina bewisning fore komma \" ib. \" ib 2: 420 ( 1411). \"","4) meddelas. \" mich är forekommeth, ath the äre alleredhe tiil syös \" BSH 5: 352 ( 1509) . mich är vnderwist, at eder är forekommeth, thet jach skulle haffwa vpbwridh en ganscha stor och mectigh kostgärdh aff alt calmarna län ib 364 ( 1509) . HSH 20: 209 ( 1507) . ","5) förekomma, påträffas. \" slogo och fördarffnadho hwat förekom \" MB 2: 22 . ib 194 . RK 3: 2784 . ","6) komma !SYNS_DÅLIGT? träffa. alla them thetta mit närwarande opna breff fore kombir SD NS 1: 160 ( 1402) . \" ib 199 (1402, nyare afskr.). \" HSH 36: 1 ( 1429) . ","7) träffa, öfverraska. swa at the aldrig forkomis aff bradhom död oc oforseddom Su 380 . \" nar han vardhir fore komin af dödhenom \" MP 2: 222 . \" vm nakar man var forkomin älla snardhir (præocupatalus) af nakre syndh \" ib 262 . ","8) komma förut el. i förväg (till). tilbör väl forekoma hälgha makit mz dygdhanna idhn Bo 144 . - förekomma, komma (någon) i förväg. bätra vare forekoma än fore komas Bir 2: 141 . ib 3: 371 . alexandher haffwir os förkomit MB 2: 251 . \" mz huat storom kärlek oc älskoghathu haffdhe mik före kommet \" Su 42 . ib 40 . \" aff gudhz nadh förekomme ib 8, 10. gudhz nadh fore komande \" Ber 6 . siälff människian forekombir nw hans ondzsko Bir 2: 53 . ","9) förbereda, bereda sig på. som sith ytarsta oc huat äpte dödhin tilstandande är, ey forekomma ällir forewara sik Su 235 . 10) förekomma, hindra jak siälfwir som han gömde ok forekom mz mine nadh at han skulle ey synda Bir 2: 317 . \" vi ärum fore komme ok hindrade af höghom ärandom \" ib 1: 398 . - part. pret. som kommit fram, försigkommen. at idher stad war fordendagx . . . een wel forkomen staadh FH 1: 49 (1478, gammal afskr.). - Jfr koma fore samt forkoma."],"f":["före- . ","fore komma. firi- L.","forkoma . ","förkoma )"]},{"a":"forekoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) framträda, inställa sig. \" þa scal efter þolike sägn äncti gioras för än þän som saght hafuer forikomber i bäggiäs varä närwaru oc hafuer sin orþ kient \" Rydberg Tr 2: 247 ( 1457) . - (preocupemus faciem eius in confessione thz är förhindrom ällar före komom hans änlite i skrfftamalom ällar i gudz loff JMÖ 22 (= Psalt. 95: 2; övrs. torde icke ha förstått den lat. texten)). 3) framkomma, förebringas. her thure vedkorde sik sellff pa sama tidh thät han ville latha thät breff fore koma om sancti iohannis dagh at midsomor Arfstv 43 ( 1461) , jfr 11. tha hans swar fore kom fore höffdingen J Buddes b 77 . 5) förekomma, finnas. compareo . . . fore koma ok synas GU C 20 s. l129. 8) förekomma, komma (ngn) i förväg. fordy aktade priamus forekomma them j theras forräderij Troj 248 . - föregripa, föregå. syndhinna dödhir forekombir (prævenit) andra dödhin SpV 459 . - föregripa, på förhand känna till. o gudh . . . thin wisdombir for hwilkom jnkte kan skylas, förekom (prævenit) alt thz thu skapat haffwer SpV¬ 474. swa at gudz son war födhaskolnadis aff jomfrunne, thy förekom (prævenerat) thz ok äwärdelikit gudz radh ib 511 . 9) bereda sig på. dödhin hwilkin thu wissastan westh ok ownflyghin, bidha saa ok förekom (præveni) at thässins liffsins wtgangir wardhe öwärdelika liffsin inganghir SpV 458 . 10) förekomma, hindra. thätta giordhe han alt vppa thz at han mente swa forekoma thän spadom som thän ene stiärnagangxmästaren hafdhe konungenom aff thässom piltenom saght Prosadikter (arl) 14 . 11) förebringa, förete. thy dömpdom wi herra karls arwa bewisningh forekoma innan vj wikur SDNS 2: 763 (1414). huilken tha betzst bewiisning kan forekomma tha schal thär om rättas oc dömas effter thij som lagh oc rät är Arfstv 103 ( 1473) . - framskaffa (hemulsman o. dyl.). kan han them fore koma, bliffuer zaklös STb 1: 91 ( 1477) . \" han kunde engin then fore koma, som honom hade faasth skedenä \" ib 279 ( 1481) . 12) överträffa. alla sina samasystra forekomma (prævenire) mz astwndan ok thiänist, ok i hälkghe ödhmiwktinne ok renlekenom SpV 466 . 13) benåda? een jomfru war aff sinom barndom j gudhz wälsighnilsom forekomen (ab infantia a Deo in benedictionibus dulcedinis præventa) Mecht 7 . \" wplät gudh sancti bernardi mwn hwilkin han enkannelika fore kom mz sins sötelighetz wälsignilsom (bernardi singulariter a deo in benedictionibus dulcedinis præventi dominus os asperuit) \" ib 131 . han . . . förekom mik mz sinne nadh (prævenit me sua gratia) j minne modhers liffue ib 135 . "],"f":["fori- Rydberg Tr 2: 247 ( 1357)","*forekoma sik , komma sig för, repa sig. snarare kan eth cronath rike sigh fore koma, än thre fatige men, rikesens wndersatha BSH 4: 238 ( 1498) . - Jfr koma fore."]},{"a":"forekomirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SpV 473, på grund av felaktig läsning av Lat. puerentio såsom præventio?, se foregangirska."],"f":["före- )"]},{"a":"forekänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i förväg känna, på förhand känna till, förutse. alla sins mandoms gärningha . . . forsedda oc forekända i guddomenom (in divinitate præcoginitum et prævisum) Mecht 95 . \" en sannan gudh, huilken wara wanskelikhet förekennandes (prenoscens) äwärdelika föreskepadhe os aff ophoffueno iomffru mariam mäktogha hiälperska JMö 46. \""],"f":["före- )"]},{"a":"forekära","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forkära,."],"f":[]},{"a":"forelata","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forlata."],"f":[]},{"a":"foreleka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spela före. predulere före leka GU C 20 s. 479 ."],"f":["före- )"]},{"a":"forelidha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forlidha."],"f":[]},{"a":"forelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forlika."],"f":[]},{"a":"forelof","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forlof."],"f":[]},{"a":"forelop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhållandet att ngn uppträder som förelöpare eller förebud till ngt, förebud. än tho at nakor enkannelikin forskullan, ok härrans withne, foresatte iohannem helye, tha likowäl bäggias christi tilqwemdhs, thäns första ok lthäns andra forelops saak (præcursus tamen utrisque aduentus domini. primi scilicet et secundi casua), begaffwadhe them badha mz hälaghetinne SpV 220 . - Jfr forlop."],"f":[]},{"a":"forelova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förut lofva. at the glädhin som foreloffuat är skuli wndfaas Bir 4: 110 . ib 104 . Lg 820 . Su 134 . Jfr forlova."],"f":["före- Su 134 ),"]},{"a":"forelova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utlova. honom wart gifuen kesarens dotter och rikith mz som förelofuadh war Prosadikter (Sju vise mäst C) 237 . 2) gå i god för. med ack. - obj. the vᶜ (500) march stocholmsca som wor herre och höffuitzman her sten sture föreloffuat hadhe wppa henrich wan deme buskes wegna SJ 2: 217 ( 1492) . - gå i god (för). med prep. for. ffor hulke samma vᶜ (500) mark wor höffuitzman her sten sture sielffuer före loffuade erich gislessonne at thet skulle honom wtan skadha hollit wardhä SJ 2: 192 ( 1491) . ib 244 ( 1493) ."],"f":["före- )"]},{"a":"forelovare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forlovare."],"f":[]},{"a":"forelysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förelysa. \" thu wilt nadhinne föelysande opfinnas (vis tua gratia prælucente inueniri) \" SpV 477 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foreläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) förelägga, framlägga, framställa (till kännedom el. prövning). hwilki os forelagdho oc aluarlika sagdho ok os ther vm badho, at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesen mannum ther mötä Rydberg Tr 2: 269 (1359).","3) förelägga, föreskriva; ålägga. \" wore han saker aa III markom olaglica bykt hade oc skulle tha förleggias thet upprijffva som lag seya \" HSH 17: 185 (1524, Brask) . - bestämma, utsätta (tid). forelagdes bryllöps dagher J Buddes b 73 . j hwilkom skyltis lönligha ok osynlegha yppirsta ok främsta oprinnilsin, ok äwärdelika wilians ok högxsta mildhetinna, j forelagdhom tima (tempore præfinito) oppinbarraskolandis opfyllilse SpV 188 . - Jfr läggia fore."],"f":["för- HSH 17: 185 (1524, Brask) ),"]},{"a":"foreläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framlägga; öfverlemna, lemna biscop knute swa godha iordh foreläggia SD NS 1: 34 ( 1401) . ","2) förelägga, framlägga, framställa (till kännedom el. pröfning. VKR 7 . iak skal edher föreläggia ena gaatho MB 2: 115 . ib 116 .","3) förelägga, föreskrifva. \" gudz miskund ok hans makt hafwer mik thetta fore laght \" Al 5816 . Bir 4: 32, 34, 36 . MB 2: 7, 15 . Su 13, 100, 348 . SO 102 . FM 228 ( 1505) . - bestämma, utsätta (tid el. rum). j þöm staþ oc tymä þer vare executores fyri läggiä SD 5: 562 ( 1346) . \" siw natta dagh fore läggia \" TB 73 . ib 74, 80 . VKR 22, 48 . ST 471 . BSH 3: 9 (1449, samt. afskr.) . SO 27, 106, 152 . Lg 332, 3: 467 . \" foor sidhan til stadhen som förelagdher war \" ib 68 . - bestämma, besluta. ingenstadz haffuer jach än nw foelaght ath holle myn jwll BSH 5: 121 ( 1506) . - Jfr läggia fore."],"f":["fyri läggiä . firi lägia L.","föreläggia . forläggia: läggiandhe BSH 3: 9 (1499, samt. afskr.) ; ","-lagdhom SO 27),"]},{"a":"forelägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föreläggande, åläggande. hulkit jac loth til nämpdinna oc epter hennis rantzsakan oc forelegning tha wardhe ha sig me xij män Uppl Lagnansdomb 19 (1490). oc haffuer förnämpde jöns laresson epter nämpdinnes forelegning giort sin eed thär oppa ib 20 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"foreläna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forläna."],"f":[]},{"a":"foreläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föreläsa. \" prelego . . . före läso \" GU C 20 s. 479 ."],"f":[]},{"a":"forelöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa före. hwilkin som sik haffwer wthan sidheligha ok moghna sidhanna näpst, han ä r likir them som liggir, thy kan han ey löpa framfore sinwndhirdan forelöpande (præcurerntem subditum non prævenit) SpV 38 . - löpa före el. i förväg. the som wilya swa före löpa wilya gerna fly wm fiendana komma PMskr 146. 2) föregå och därigenom förebåda, vara förelöpare till. baptista war hans ropandis rösth j ödhkninne, ok fore lop (præcucurrit) han ordhit, thz är gudz son, mz predikanna liwdh SpV 208 . 3) föregripa, gä (ngt) i förväg. enkte sker oppa jordhinne wthan saak thy äru gudz doma aff ware falske dömpningh, ällir meningh, ey förelöpaskolandes ((præcurrente) SpV 344 . - föregripa, i förväg betänka. thak thy tik til wara o christi jomfru, at thänne domaren kombir tik ekke oforwarandis, wthan thin andelika skodhan förelöpe (præcurrat) hans tilqwämdh SpV 269 ."],"f":["före- )"]},{"a":"forelöpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forlöpa."],"f":[]},{"a":"forelöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löpare, förelöpare. \" mz mangom tiänarom oc för löparom \" MB 2: 288 . förelöpare, föregångae. domarins forelöpare Bo 82 ."],"f":["för löpare )"]},{"a":"forelöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förelöpare, person som löper framför el. i förväg. \" foren jach döör oc nederfaar tiill them här wnder oss ära, skalt tw ganga fore j vägen oc bliffwa myn forlöpare tiith \" Troj 232 . - förelöpare, föregångare. sanctus johannes baptista . . . wars herra ihesu christi forlöpare MP 5: 199 . SvB 143 . JMÖ 197 . SpV 215 . \" jac war gudz forlöpare och sändebudh for hans tilkomo til wärline \" Hel män 236 . (de) äro wordne antichristi forlöpara ok sändhe budh MP 5: 120 ."],"f":["före- . ","for- Hel män 236, MP 5: 120, 199, Troj 232 ), "]},{"a":"forelöpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förelöperska, den som går förut. nadenna förelöperska Su 174 ."],"f":["förelöperska )"]},{"a":"foremiddagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmiddag. \" vi . . . varum i erixtada areno epther gvdz byrd medlxxxii xiij dagyn jula föremyddagaan \" Vg Fornmt I 2: 51 (1482). mandach nw nesdtkomendes, tha attha slaar for myddagen Rydberg Tr 3: 490 ( 1502) ."],"f":["före- . ","for- )"]},{"a":"foremäla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se formäla."],"f":[]},{"a":"foremärkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förutskådning. memoria är komaskolande thinga andhelikin foremärkilse (representatio), ällir presenteran äptir hoxsins tilsyn SPV 144."],"f":[]},{"a":"forena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förena, samla. han förenade sin almogha MB 2: 273 . ","2) förlika for eento oc forliikto wij thöm SJ 206 ( 1451) . \" sidhen the swa för eente wara \" RK 2: 1478 . ib 3042, 3150 . zacher, som langelica offuertallade äre ok forente SO 118 . "],"f":["för- . ","for eena. för eena. impf. -adhe el. -te. part. pret. -ter),","forena sik , komma öfver ens, blifva ense. the . . . forenthe sik swa vm sidh RK 2: 1071 . ib 5543 . - refl. forenas, förlikas, försonas. ther mz the för entäs tha RK 2: 1800 . ib 3058, 4828, 8091 . - komma öfver ens. forenas the ey annars RK 2: 8167 . ib 4231, 5399, 5696, 1: (sfgn) s. 179."]},{"a":"forena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förlika. lfore harald oleffsons siäl ther jach thy werre j skada fore komen är oc tiil dödho slogh, huilkit mik gud forlothe oc jac j swa motta som forscriffuit stoor wil foorenedh met for:de harlz ärwingia oc molsäyande Svartb 547 ( 1484) . - part. pret. förlikt med. med dat. (eller i dess ställe ack.)? lögerdagen nest epter michaelis peder egesson, myn herres stalssuen, wort forenter hustrv agnis arffua, om han nagat brot hade j hennes dödh STb 3: 191 ( 1494) . - överens. tha bliffuo the swa foreenthe med begges thera godwilia: ath . . . Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . her benct smalenninge war aldelis medh hanom forenther om hans mwr swa ath her benct maa och schal sin ancker ther in leggie i hans mwr SJ 2: 185 ( 1491) . - överenskommen . ytermere wort samme tiid beleffuat och förent om there ingeffina syster karine . . . hwad hennes del lskulle wara j ffädernit STb 5: 72 (1515). "],"f":["foor- Svartb 547 ( 1484)","forena sik , förlika sig. ther medh forente . . . jeppe esgesson sich medh henne bonde STb 3: 193 (1494). - komma överens. broder lauerens . . . forkynnade huru herman kreffuitta sigh forenth och forlicht hade medh sine twa steffsöner SJ 2: 105 ( 1487) ."]},{"a":"forenan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning; uppgörelse, överenskommelse. hure the hado varit offuer ena forenan och samtal lmedh jöns pedher vestan mwr STb 2: 229 ( 1487) . ath the offuerwarit hade daghin til forin . . . offuer ena kerliga foreman ok forlychan mellan for:ne oleff nielsson ok hans hustrv STb 3: 427 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"forening","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förening. \" j the samma hälgha samföghilsomen ällir foreningenne siälenna oc guddomen \" Mecht 111 . 2) förlikning, uppglrelse. tesse vi män skole göre then forening mellom the bröder j edbo sogn Uppl Lagmansdomb 6 ( 1490) . oc funno dandemän ena forening them j mellom epter begges thera samtyckio ib 13 ( 1490) . - överenskommelse. jnga makth äller stadoghet skal thet lyfffthet äller föreningen hafwa PMSkr 91 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forening","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening. Su 281, 318, 319, 323, 326 . en kerlig förening emellan suenskemen BSH 5: 19 ( 1504) . - öfverenskommelse, uppgörelse. thetta forscrifua ärinde oc forening skedde . . . odinsdaghin nest fore pingisdagha SJ 207 ( 1451) . \" varth swaadan en contracth och wenligh foreningh giorth mällom . . . her swanthe nielsson och . . . frw jngeborgh aakis dotter \" HSH 19: 21 ( 1504) . ib 23 ."],"f":[]},{"a":"forenämpder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fornämder."],"f":[]},{"a":"forenöghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fornöghia."],"f":[]},{"a":"forenöta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fornöta."],"f":[]},{"a":"foreqvädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försångare. \" exodiarius . . . forre siungae ok fore quädare \" GU C 20 s. 241 ."],"f":[]},{"a":"foreradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försigtig, omtänksam. Lg 3: 227 ."],"f":["-radhugher )"]},{"a":"foreredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["på förhand göra i ordning el. bereda. j godhom gärningom hwilka thu o war gudh haffwer föreereth (præparavit), oppa thz at wi skulum liffwa j them SpV 488 . \" i thässom middaghenom takir han sina hwilo, hwilkom hälgha samwith foreseer ällir foredhir (præparat) stadhin \" ib 498 . ib 580."],"f":["före- )"]},{"a":"foreredhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förberedels. \" thär är tilredilsen ällir foredilsen (præparatio) at wnfaa sannindhena \" SpV 387 ."],"f":[]},{"a":"foresea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) se framför sig. jak scal fore see (providebam, läst: providebo) gudh j minne a syn altidh KL 134 . ","2) se sig före, taga sig i akt. vtan atwaktelika fore sees ok warnas Bir 1: 275 . ib 3: 77 . ","3) förutse. \" all thingh . . . äru äwerdhelika fore seet j mik \" Bir 1: 36 . Ber 154 . Su 231, 237 . ","4) förut bestämma, utse. jak var forseedh aff äuerdhelico at sitia j högxsto säte Bir 3: 285 . \" wi ärum foresedhe til äwärdhelikit lifh \" Ber 218 . Bir 2: 127 . Lg 3: 497 . Su 146 . - bestämma, besluta. haffwer gudforseth ati framdeles koma ider til bätre empne BSH 4: 151 ( 1492) . ","5) förut betänka. fore se alla thinga saki oc the thing thu skalt göra mz skälike forakt Ber 171 . Bir 3: 309. - part. pret. be tänkt, tänkande (på), omtänksam. war . . . foresedh af thinne bätring Ber 150 . ","6) se till, hafva tillsyn öfver. foresee oc confessor at the hafujn höwitzkan klädhabonadh VKR 5 . - med dat. confessor foresee (föreskrifve) oc them huru the fasten oc hwat timom the sculu äta oc haalla thysto VKR 5 . jak hauer them (näml. borgar och land) lenge fore seet (förestått) RK 1: 1982 . \" þem landom oc jngäldum fyrise oc skipa \" SD 5: 562 ( 1346) . ","7) providere, förja för, se till godo. med dat. (el. i dess ställe ack.). minne siäla rökt ok minna foräldra helsamlika foresee BYH 1: 190 ( 1383) . \" at foresee allo thy som skäl hawir \" Bo 123 . gudh foresaa them badhom ib (Cod. B) 341 . KL 16, 115, 326 . Bo 89, 90 . Bir 1: 7, 258, 300, 315, 327, 2: 29, 99, 110, 3: 209 . Su 249, 421 . MB 2: 26, 322 . Lg 665 . PM LXI . \" thöm alla ophult ok foresagh til alla nödtorfft \" LfK 250 . embetheno foresee SO 47 . \" hederliga foreseedh j allom vedertorffteligom tingom \" Lg 3: 562 . wanlia gudh fore seer (afhjälper) ther minne ysäld ST 461 . - abs. draga försorg. sagdhe at hans fadhir i himerike skal i thy väl foresee Bo 157 . ","8) besörja, förskaffa, anskaffa, förse med. foresee all widherthorfftelikin thing, at ey wari tarff at nakot bedhas widh bordh Bir 5: 27 . \" hon foresaa . . . sinom döttrom gudz ordz födho \" KL 351 . \" han fore see . . . honum klädhe \" MP 1: 290 . Bir 1: 39, 2: 315 . 3: 25, 4: 9. VKr XX, 26. MB 2: 211 . \" gudhelik oc äwerdelik snille, som alt flyar oc skikkar, hanom foresaa (bestyrde med afseende på honom) oc thetta at hans wärdoga köt oc blodh skulle skylas oc innelykkias wndher wiins oc brödz liknilsom \" Su 277 . "],"f":["foresee . ","fyrise . ","före- . ","for- )","foresea sik , sörja för sig, se sig till godo. hwi föresaa thu tik ey annars Su 37 . ib 403 . " foresee thik thy i them älskogha (eftersträfva den kärlek) som thino hiärta ma göra glädhi " ib 388 . - taga tjenst. kombir in til een mesterman ok wil sigh foresee SO 65 . - Jfr forsea."]},{"a":"foresea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se forsea."],"f":[]},{"a":"foresea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se framför sig. \" hon (Maria) sigx ok wara manen, swa som kirkian ok haffs tiärna, j eno liknilse, them fore sidh, som j thänna wärldh äru staddhe j nakrom wanda (periclitanibus in hoc mundo prouisa) \" SpV 14 . 4) förut bestämma, i förväg utse. them som fföresedde ärw til ärona JMPs 299. loff oc ära wari gudhi, huilken wanzskelike modhrenne som war ena föresaa swadana dotter som war maria JMÖ 64 . - förut bestämma, besluta. wm gudh thet swa forseet hauer, at wy nogher tydh koningh i swerige wordhe schule FMU 3: 195 (1440, avskr.) . 7) sörja för, se till godo. med dat. (el. i dess ställe ack.). fraus är mz hwilko foresis behagit (för bohagit) ällir människo bestandh, lönligha for fatidoms skuld ällir aff rätte ondzsko (fraus est per quam rei familari malicie uel inopie causa clandestina surreptione consulitur) SpV 139 . nu lijtit för ähn han (ɔ ärkebiskop Jöns) afleedh, tha . . . befalte (han) oss kirjkionne försee oc wälja then som oss tykte kirkionne nyttoger wara Lindblom Äbval 4 (1432). ib. - ombesörja, vinlägga sig om. j skulin fore see godh thing ok godha gärninga (prouidentes bona), ey atenast fore gudhi, wthan ämwäl fore människiom SpV 83 . - sörja för, giva underhåll, underhålla. skall fförscrifne barnssins faderbroder mester alcricht thet ffore see til brödz meth fforscriffne lxxx (80) mark SJ 2: 262 ( 1494) . hans . . . stiffwmoder skulle forsee hans syster til brödz STb 3: 430 ( 1499) . försörja, oftast i passiva förb: bli försörjd, nå sin försörjning; särsk. försörja genom giftermål, (bort-) gifta. tha gud wil at barnen koma tiil mogandhe alder oc wara forseedh Svartb 371 ( 1439) . hände thet swa, at the godha jomfrwer eller noghor thera försedd worde meth giptermaal meth noghon inländskan eller wtlendskan Lagerbring Saml 2: 260 ( 1457) . han skal giffua synne hustrua syster lucia then tiidh hon wardher foreseedh fämtio (50) marcher stocholmeska SJ 2: 29 ( 1477) . STb 1: 127 ( 1477) . \" siden skuldo barnen, tha nogat therra worde fore seeth, anama til lsik gaardin \" ib 367 ( 1482) . \" ther meth skal och fförscrifne diderik meth sine danequinno samme thee barn haffua i theris antwordhen tiil ath kleda och fföda tiil thess gud ffögher at thet fförseeth wordher effter gudz wilie Sj 2: 262 (1494). naar fforscrifne jomfru birgitta worder forsedh antinge i closter eller andre stads \" ib 242 ( 1504) .","8) besörja, förskaffa, anskaffa. \" wnjgardz mästaren akte thessen try som är . . . förese arliga goda qwista til planthera \" PMSkr 318 . Jfr forsea. ","2) söka skaffa sig. med prep. um. kemmenerana schole vnderuise clockaren, ath han for see sich om eth annat brödh STb 3: 152 ( 1494) . med prep. til. mich synes at om the rydzer sig för eens nu försee till the ragonger at söuerliin thet bekommet haffwer HSH 16: 111 (1527, Brask). 3) förse sig (med). hwilken ey förseer sigh mädh allo förtärningh som tarfwas han wynnes vtan järn PMSkr 161 . - Jfr forsea sik, se sik fore, ävensom oforsedder."],"f":["före- . ","for- . ","för- . ","foresis SpV 139 . ","foreseghiande ib 546 . part. pret. fore sidh ib 14 ),","forsea sik , 1) sörja för sig; ordna för sig, göra upp sitt mellanhavande (med). samma dach gaffs . . . kopper dragere, . . . dach til oleffsmesso, epter han haffuer legat j closter, som lagen holle, ok sielffuer foresee such medh maalsäyanden, hure han kan best Stb 3: 161 (1494). "]},{"a":"foreseare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillsyningsman, föreståndare. \" skipadhis . . . at wara foreseare iuir eet iomfru klostrir \" KL 298 . \" prebendone foreseara \" SD NS 1: 676 ( 1407)."],"f":["foreseare )"]},{"a":"foreseare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forseare."],"f":[]},{"a":"foreseilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. sörjande för ngt, omsorg om ngt; tillgodoseende. idher nådh hafdhe honom (ɔ: ärkebiskop Jöns) lofwath . . . att när han afskildis, tha wildhin j inthe hijndra hans willja i kirkione frsijelse Lindblom Äbval 3 (1432). ib 7 ( 1432) ."],"f":["for- . ","förseijelse Lindblom Äbval 3 (1432)),"]},{"a":"foresighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. (part. pret.) ","1) förutsäga, spå, profetera. at han thedosio kesara oc mangom androm foresaþe komaskolande þing KL 184 . foresagdhe iudhomen at kirkian skulle koma til hedhninganna Bo 148 . ib 21, 150, 241 . Bir 1: 74, 2: 38 . jbland annor thing. hullkin prophetanna !SYNS_DÅLIGT? foresagdho aff gudhz syni ib 4: (Dikt) 259 . ","2) förut nämna, förut anföra. oppa thy aareno som foresighs VKR 56 . - vanl. i part. pret. som föresakt är Lg 293 . \" lj foresagdhe hulu ekinne \" KL 26 . j foresagdha stadhenom capharnaum Bo 68 . SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib NS 1: 22 ( 1401) . FH 3: 7 ( 1369) . KL 303 . Gr 312 . Bir 3: 111, 135, 141, 425, 4: 42, 43 . VKR 46 . MB 2: 10, 327 . PM XXXII . ","3) föreskrifva. huat the twa bröder thöm fore sighia SO 149 . - bestämma, utsätta. vppa en beschedeliken ok foresagdhan dach SO 148 ."],"f":["forsaghþer L. ","forsaghdher: -saghdha KL (1344, nyare afskr.). ","forsaghdher: -saghdha KL 303 . ","forsagder: -sagdä FH 3: 7 ( 1369) . ","försagdher: -sagdha MB 2: 20 ; ","-sagdho SD NS 1: 22 ( 1410); -sagth PM XXXII . ","forsavdher: -savdhä SD NS 1: 91 ( 1401) . ","forsaughdher: -saughdhe ib),"]},{"a":"foresighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) förut säga, förut bestämma el. avtala. händher thet swa ath . . . thän andre honom ey fridhar äler frälser jn til försagdan stad mällen them PMskr 26. 3) tillsäga, föreskriva, ålägga. then rätten, som . . . här boo diure, riddar, och arend styke haffdo gregers magnusson fwnnet och foresakt SD NS 3: 208 ( 1417) . tha worth them swa fore sat, ath . . . STb 1: 383 ( 1482) . som radith thöm fore saght hade foe retta SJ 2: 165 ( 1490) .","4) säga före, förestava. sixten amrensson styresfaster a the köpe som laghen wt skylde oc fore saghde VgFornmt I 4-5: 66 (1390). - Jfr sighia fore."],"f":["för- )"]},{"a":"foresitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara överordnad, vara satt över. änglenom ok människionne, hwilka skälin ok wisdommen swa haffwa främiath til at wndhirstanda skaparen, at om swa är at the wäl llydha honom . . . tha foregingo ok foresatho the rättelika allom them thingom, som äru nidherföre wndhir thera lydhno (ut si ei . . . bene subesent ipsi cunctis sibi inferioribus recte præssent) SpV 368 ."],"f":[]},{"a":"foresiungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föresjungare, sånganförae. LfK. 66."],"f":["före- )"]},{"a":"foresiungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försångare. \" exodiarius . . . forre siungare ok fore quädare \" GU C 20 s. 241 ."],"f":["forre- GU C 20 s. 241) , "]},{"a":"foreskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förut bestämma. ey löpir stridhe forsin nidher for högha bärghit, ok in i diwpa gölena swa hastokt, som människio nathurin, här litla stwndh synandis, skynda sik til fore skapadhan (destinatum) ända SpV 432 ."],"f":[]},{"a":"foreskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förutbestämma, predestinera. \" thridhia är himerikis rike, them som foreskikkadhe äru, ällir forseedh til äwinnelikit liff (ad uitam predestinatis eternam) \" SpV 61 . \" them som foreskikkadhe waro aff wärldhinne til tholga äro \" ib 190 ."],"f":[]},{"a":"foreskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["föra ordet (ss forskiälaman), bestämma. abs. jach forskylde, och thessä waaro fasta Svartb 175 ( 1380) . - med ack.-obj. jak forskyldo (för forskylde) särdelis hwars thera luth ok hwars thera köp om sik met xij fastom Svartb 206 ( 1392) ."],"f":["forskylde Svartb 175 ( 1380) : -o ib 206 ( 1392) ), "]},{"a":"foreskingra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forskingra."],"f":[]},{"a":"foreskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förut bestämma. himyl ok jordh framlydha äöptir forskipadha natur ok tima MP 5: 14 . ib 48, 165. en sannan gudh, huilen wara waNskelikhet förekennandes äwärdelika föreskepadhe (præordinauit) . . . os iomffru mariam mäktogha hiälperska JMÖ 46 ."],"f":["före- . ","for- . ","-skypa . -skepa: -adhe JMÖ 46 ),"]},{"a":"foreskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förut bestämma. j fore skipadhom tima Bir 1: 241, 251, 3: 423 . lät han . . . vara . . . vppinbarän . . . os foreskipadhom vitnarom af gudhi KL 152 . \" foreskipadhe gudh oc foreuiste at somlika aff thom skullo fulkompnas värlzlica ok somlica andelica \" Bir 2: 38 . ib 127 . Su 398 . \" min son weth hwem han skal kalla oc foreskipa (utse) äptir sinom wilia, j tässins tiänist gärning \" Bir 4: 70 . ","2) sätta framom el. öfver. androm fore skipath til prelatam VKR 74 ."],"f":[]},{"a":"foreskipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) prædestinatio, præordinatio, (af Gud) förut gjord bestämmelse. som äpte gudz foreskipan kalladhe äru hälaghe Bo 123 . Bir 3: 253 . Su 320 . Lg 812, 3: 497 . \" han sätir sina tro j foreskipan \" Bir 3: 77 . \" af nadhelike foreskipan lät var herra thonam swa twäka \" Bo 237 . ST 410 . Bir 4: (Dikt) 233 . Su 398 . ","2) ordning, styrilse. \" at . . . bätre foresyn hägdan oc foreskipan maghe koma \" Bir 5: 130 ."],"f":["forskipan Bir 4: (Dikt) 233; Su 320 ; Lg 3: 497), "]},{"a":"foreskipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prædestinatio, præordinatio, (av Gud) förut gjord bestämmelse. alt fulkomnadhes j honom swa som gudz fadhers föreskepan wt kraffdhe SkrtUppb 341 ."],"f":["föreskepan SkrtUppb 341 )"]},{"a":"foreskipilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = foreskipan. o äwärdelikx föreskipilse rädeliken domber Su 32 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foreskipilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. = foreskipan. ffatum a for aris dicitur hoc fatum ti et dicunt factum (för fatum) esse quidquid [desus] fatur uel factum (för fatum) est temporalis succensio (för successio) uel euentus rerum a deo promissarum (var. prouisarum) tingha förskipilse aff gwdi GU C 20 s. 257 ."],"f":["för- )"]},{"a":"foreskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) i förväg skåda, förutse. thän ärlike propheten, fföreskodhandhis the wndherligha thingh gudh wille göra j mandoms anammilse, pino oc opstandilse JMPs 8. 2) förutbestämma. gudh haffwer foreskodhat at thu skalt fordemas SkrtUppb 10 . är thät swa at jak är swa foreskodhadher (præscitus) at jak skal ekke haffwa min gudh äpther thätta liffuit ib 11 . \" är jak foreskodher (prædestinatus) at jak skal haffwa äwärdheligha fädhernis landith mädh änglomen \" ib 13 . 3) sörja för. mädhan wi ändhom här om siälinna ok kripsins omskipteligha wanskilse, är thätta tik o christi jomfru föreskodhande (providendeum est) at thina naturlika wanskelikhetir skulin ey wara ofrctsamma SpV 412 ."],"f":["föe- . ","foreskodher SkrtUppb 13 ),"]},{"a":"foreskodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = foreskipan är thät swa at thik forekoma nakre thanka aff gudhz foreskodhan swa som är predestinacio SkrtUppb 10 ."],"f":[]},{"a":"foreskrivadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forskrivadher."],"f":[]},{"a":"foreskrivan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föreskrivande. \" prescirpcio . . . före scriffuan ok förhädningh (för förhäfdningh) \" GU C 20 s. 481 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foreskrivin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forskrivin."],"f":[]},{"a":"foreskrivin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forskrivin."],"f":[]},{"a":"foreskulda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forskulda."],"f":[]},{"a":"foreskuþa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fyri skuþa . ","foreskodha ). v. se till, undersöka? þätt agha þe fyri skuþa sum varn doom hawa, hwat mannom þe äru sum med flere hestom magha riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). - betänka. foreskodhandes granlika thet mannen hauer ey !SYNS_DÅLIGT? visselika aff sino wärlzliko gozze wtan swa mykyt han i mylda gerninga skipar BYH 1: 190 ( 1383) ."]},{"a":"foreskyndol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["benägen att skynda före?, som skyndar före? properus . . . idest festinus skyndol ok ny . . . et compnitur [pre]properus . . . före-skyndol GU C 20 s. 493 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foresmaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i förväg smaka på. saa haffwer hon fructena the som ey wanskas, aff hwilke fruct hälgha manna hiärta, j äwinnelikhetinna lusteligha girnilsom, blomstrande foresmaka (prægustat) SpV 178 . sidhan jak j wndhirstansins liws foresmakandhe thz godha som är komaskoande thinom hälghom mannom ib 245 . \" the thing som ey äru kommin fore människo öron, ällir obörlikin äru, ok näplika foresmakat (prægustata) aff renasta hiärta \" ib 248 . ib 155, 522 ."],"f":[]},{"a":"foresmakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försmak. \" gissan ocförsmakan tilkommande liffs \" Su 110 . ib 280, 344, 346 ."],"f":[]},{"a":"foresmaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försmak. \" han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abithning aff himerikis glädhi \" SkrtUppb 137 ."],"f":[]},{"a":"forespa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förutspå, förutsäga. \" ihesu christi nampn var sannelica forspat aff prophetanom \" MP 1: 35 . \" thätta alt hafdhe propheten forespaat ok saght \" ib 2: 14 . ST 205 ."],"f":["forespaa . ","forspa )"]},{"a":"forespan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forspan."],"f":[]},{"a":"forespar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förutsägande, förutseende. med gen. philipus var firi spa sins döz Bu 200 . - abs. han är firispa ok vet alt Bo 204 . \" här war ängin fore spa \" Iv 104 ."],"f":["fore spa . firi spa),"]},{"a":"forestadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förevarande, förhandevarande. Bir 4: 61 (Sdw 2: 1219)."],"f":[]},{"a":"forestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framstå, stå främst. hon är oc förstandande i thz lywset, huilket gudh bödh at wardha Lg 3: 614 . ","2) förestå, stå i spetsen för, styra, anföra, leda. med dat. som vapnsynenne firi standä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). landom oc jngieldom fyrista oc skipa ib568 ( 1346). altara ok mässom forestanda ok styra ib NS 2: 10 ( 1408) . ib II ( 1408). almosan som han forstodh i bykirkionne SJ 72 ( 1441) . \" at forestanda huseno \" Bo 18 . förestaa qwinnotiänisteno Lg 294 . \" at forestaa embetom \" VKR 9 . \" som väl foresta sino ämbete \" MP 1: 26 . \" som väl första sinom almogha \" ib. \" thässa forestodho them fäm oc thrätio androm iomfrum \" Gr 283 . ib 317 . Bil 594 . Al 595 . RK 1: 166 . - med ack. thetta huset oc thet fatika folket första SD NS 2: 420 ( 1411) . landith . . . väl forsta Fr 3098 . RK 1: 1254, 2: 16, 1727, 1866, 2355, 2372, 7404, 7409, 9536 .","3) sörja för, vårda sig om. med dat. tha togh then wnghe herran sina syster oc före stodh henne i rätte trohet Lg 3: 322 . - abs. vara förmyndae. thesse sadhe heyne frame vpp frij och quit then formyndarskapp saa ath han ey lengher wilde forestaa eller wara vnge hans smitz forstandere SJ 330 ( 1465) . ","4) sörja för (någons) uppehälle, undfägna, förse med mat och dryck. iij nätther skullo the hanom forstonda RK 2: 8736 . \" the buden wato wäl vngfangen och ärligä forstanden \" Va 3 . \" mz matt oc dryk sculle niclis them första \" RK 2: 2420 . ","5) förestå, vänta, tillstunda. med dat. af the nödhinne som honom tha forestodh Gr 264 . MP 1: 70, 2: 9 . Bir 1: 271, 3: 122, 4: 81 . Va 31, 39 . Su 28, 145 . - abs. nw förestodh xiij daghen j marcij manade MB 2: 193 . ib 304 . - föreligga, vara för handen, stå till buds. seen j ey os enkte föresta vtan stridha MB 2: 247 . \" sagde honom hwat wilkor honom for stod \" Va 31 . ","6) motstå. \" med dat. ther kunde them enkte fore sta \" Al 9274 . \" vara i vägen, hindra. \" Lg 3: 556 . - Jfr standa fore, äfvensom forstanda, forstandin."],"f":["firi standä . ","forestonda: -stondet Lg 3: 556 . ","fyrista . ","foresta Gr 317 ; MP 1: 26 . ","forre sta . ","forestaa . ","föresta MB 2: 247 ; ","-stodh ib 193 . ","före sta Gr (Cod. D) 410 . ","före staa . ","forstanda RK 2:7409 . ","forstonda . ","forsta Fr 3098 ; RK 1: 166 ; MP 1: 26 ; ","-stodh SJ 72 ( 1441) . ","for sta: -stod Va 31 . ","forstaa Al 595 ; RK 2: 16 . ","förstanda . ","för standa RK 2: 2355 . ","första SD NS 2: 420 ( 1411); RK 1: 1254, 2: 1727, 1866, 2420 . för sta ib 2372),"]},{"a":"forestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) förestå, stå i spetsen för; råda över. giffuandis thöm . . . fulla makt . . . thet the mäktoghe ok myndoghe . . . sculu for:da barna fädherne ok mödherne . . . styra, radha, skipa, forswara ok i alle matto forestanda pter thera vilia, SD NS 3: 287 ( 1417) . her rodgere . . . scal li handom hafua oc forstaa oc nytia thöm fornempdom godzom swa längä at jac . . . bitalar . . . the for:da fämtigi nobla ib 578 (1420, äldre avskr.) . \" tha han wordhe sielff sin malsman ok kan them (ɔ nämnda 100 mark) forstaa \" STb 1: 7 ( 1475) .","3) söraj för, taga vård om. pedher olsson skal staa fore the peningane, v (5) marck, som kiärlinga sonen tillhöre, och anama pilthen til sik, fore ty kiärlingen kan ecke wel forstaa sik sielff än sidher mere honom STb 1: 76 (1476).","7) stå förut, vara förut nämnt. sidan tale fogten til landbon i thera vitna närwara, som foestaar Arnell Brask Biᴵ 16. - Jfr forstanda, ävensom standa fore."],"f":["forestaa . ","forstaa SD NS 3: 578 (1420, äldre avskr.) . STb 1: 7 (1475), 76 (1476)),"]},{"a":"forestandare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -standirska, se forstandare, -standirska."],"f":[]},{"a":"forestandare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forstandare."],"f":[]},{"a":"forestek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stek vilken ätes som förrätt och föregår en senare serverad stek? paaschadagh: förestech offuer alt til endan (ɔ av bordet), winsuppa, groffmat, äg offwer alt bordhet, lumbär, färsch fish med salt waten, en bachad räth, smaa steeech, osth oc frucht Brask Matordn 10.. ib 11, 12 ."],"f":["förestech )"]},{"a":"forestova","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forstova."],"f":[]},{"a":"foresyn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forsyn."],"f":[]},{"a":"foresyn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forsyn."],"f":[]},{"a":"foresäghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forsäghn."],"f":[]},{"a":"foresända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sända före el. li förväg. o min sötaste härra gudh huru kallade iak tik nw j mina siäl som ey böne ällir nakot got foresände Mecht 230 . - taga först, börja med. föresändnom (præmissis) hwars ens thingx beuisningom SpV 500 ."],"f":["före- )"]},{"a":"foresända","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forsända."],"f":[]},{"a":"foresätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta el. ställa för (någon). at honum foresattis foresaater Bir 3: 154 . - sätta fram. aat ok drak thollikit som mik fore sattis Bir 3: 190 . ","2) föresätta, framställa (till kännedom el. betraktande). foresätir han (ɔ: diäfwlen) manna lof KL 268 . \" foresätir sik kranka manna äptedöme \" Bir 3: 320 . lärandis mik . . . nakor klok spörsmaal oc diwplik sinnen at wndirsta thu mik nw wilia foresätia til lärdom Su 231 . Bir 1: 4, 4: 66 . Lg 3: 398 . monge ärende och klagemoll iach thöm foresatthe HSH 20: 247 ( 1508) . - föreslå. naar nakor höghra thing fore sätias älla biwdhas Bir 4: 62 .","3) förelägga, bestämma, utsätta. foresätin thom flere dagha oc tima j hulkom the maghin särlica koma til jdhir Bir 3: 257. MB 2: 323 . ","4) sätta fram till jämförelse, jämföra (med). med dat. och ack. wm jak oc wilde tik fore sättia (compare) nakrom skapadom thingom Su 328 . ","5) sätta framom, föredraga. med dat. och ack. jak foresatte allom mina mdohir mariam Bir 2: 288. Bo 11, 38 . han (kärleken) fore sätz martyrio oc tronne ib 77 . Bir 1: 5, 3: 242, 331, 4: 66, 71, 97 . VKR 5 . Ber 13 . Su 25, 232, 267 . Lg 3: 529 . sätta fram, sätta främst. at iak skwlle föresäthias j blandh trän MB 2: 97 . ","6) sätta i spetsen för, sätta öfver. med dat. och ack. lhon är androm foresat til prelatam Bir 4: 30 . \" foresattir allol thy clostrith aaghir \" VKR 31 . - Jfr forsätia."],"f":["före- Lg 3: 398 ; MB 2: 97, 323 . ","föresatia Su 25 . fore sättia. forsätia: forsätte Lg 3: 529 ; ","forsatto Bir 4: 66),"]},{"a":"foresätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta (ngt) för el. framför (ngt); om sigill: sätta på el. under. til vitnes byrth tha är mit incighle foresät HIst Handl II: 2 (1352). Jfr Sdw 2: 1219.","3) förelägga, föresätta, ålägga. \" j slyk snedoghet sagde hon sig ey wilia honom neka, wtan foresatthe diomedem bydelsene trösth \" Troj 179 . 6) sätta i spetsen för, sätta över. the som j erldzligo volde foresette äru gudz almoga swa som keyare konunga riddare SvKyrkobr 181 ."],"f":["före- . "]},{"a":"foresätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. företräde, försteg? (det är dock högst tvivelaktigt om översättaren riktigt förstått den latinska texten). stath j thinom ordine, thz är j thinom skikkilsom jomfruligha blomstirsins foresätilse, ällir owirgang j hwndrafallom lönom (sta in ordine tuo uriginei floris præogatiua decentissimo) SpV 93 ."],"f":[]},{"a":"foresätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["placering framför (ngt annat). preposicio . . . idest ante posicio foresätningh GU C 20 s. 479 ."],"f":[]},{"a":"foretak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["företag, förehavande. ödhmiwkom är inne ödhmiwkir wani ällir hampn, ok jämpn, stadwghir ganghir, twnkt änlite, stadoghet til samma foretakit (stabilitas ad eadem) SpV 161 ."],"f":[]},{"a":"foretaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) företaga, sätt i verket, börja, påbörja. longe fredag finge wij ider breff oc scriffuelsse . . . ludendes om alles wores företagne selskaps handling oss emellom besluthit är STb 5: 332 (1521, Kop.). - göra. thu warder antighe holda tik for mera än menniske elle for ena dödelige menniske, ey maa thet forstqa wara forty alle the thet haua fore tagith the äre alle fortappith Thomas Varningsbref 4 (1436).","5) i förväg taga, antecipera. capere . . . taga . . . et componitur . . . cum ante det dicitur antecapio idest anitcipo iak fore tager GU C 20 s. 75. "],"f":["före- )","foretaka sik , företaga sig, göra sig skyldig till. nogre offuer geffne skalke oc offörstondige men j dalane haffue them företaghit stor offuerdadighet, oraat oc obestondighet STb 5: 324 (1521, Kop.). the skalke oc fforredere, som then opresning oc offuerdadighet haffue them foretagit j dalene ib 325 (1521, Kop.) . fför olyden nogre aff them sig företaghit haffue emot theris troloffuan, hulskap oc manskap ib 340 (1521, Kop.) . - Jfr taka fore."]},{"a":"foretaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fasttaga, gripa? iak wildhe ath thw mik ensamyn före thgho (för före thoghe) och alla andra lössa giffua (för giffuer el. gaffue) Lg 3: 151 (möjl. att föra till 4).","2) förelägga; bestämma, utsätta. \" j foretaknom tima \" Bir 3: 125 . \" dagh fore läggia och stadh fore taka \" TB 74 .","3) företaga, företaga till behandling, sätta i verket, börja, påbörja. wy wardom jo nogot fore taga RK 2: 5818 . ib 6029 . \" tolken darskap fore taka \" ib 3880 . i thy godho lhan företakit haffdhe Su 5 . ib 331 . MB 2: 150 . \" theras företagen ondzska \" ib 290 . Su 156 . Lg 3: 555 . \" huruledis wij wele thet ärende företaga \" BSH 5: 19 ( 1504) huat wij foretage skole i thenna winther HSH 20: 208 ( 1507) . \" är nw atirganande til företaghna hystoriam ocärendhe \" MB 2: 297 . - med inf. wi haffwom före taghit (decrevimus) at wäl göra widh judha almogen MB 2: 258 . \" hans vi böker haffwom wi företaghit (tentavimus) at stäkkia \" ib 285 . - abs. gå till väga, handla. vill tu skälica fore tagha RK 2: s. 351. ib 1: (sfgn) s. 177 . ","4) föredraga, utvälja. är os thz gagnlicast fore taka (eligendum) Bo (Cod. B) 346 . "],"f":["företaka . ","före taka . fore tagha. företagha. förtaka: förtakno Su 156 ),","foretaka sik , underkasta sig. apostlane . . . tusanda dödha sik gladelika före toko Su 165 . - Jfr fortaka."]},{"a":"foretala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala före (ngn, ngt)? profor . . . förethala ok twäfärdas GU C 20 s. 490 . föra ordet, hålla tal. SO 24 . (Sdw 2: 1219)."],"f":["före- )"]},{"a":"foretalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inledande tal, inledning. antiloquium ffortalan GU C 20 s. 27 . - företal, förord (till en skrft). progolus mesterens eller dichtarens foetalan elle for oordh SvKyrkobr 121."],"f":["for- GU C 20 s. 27) , "]},{"a":"foretalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som håller ett inledande tal. antiloquus . . . fore talare GU C 20 s. 27 . archilogus . . . foore talare ib s. 33 ."],"f":["foore- GU C 20 s. 33) , "]},{"a":"foretea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["præfigurare, förebilda, på förhand antyda el. beteckna. här j foretedhis (præfiguarabatur) hänne, at krankedomsins dröffuilse skulde snart hänne owerkomma Mecht 194 ."],"f":[]},{"a":"foretekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["på förhand antyda el. beteckna. prsigno fförtekna GU C 20 s. 578 ."],"f":["för- )"]},{"a":"foreteknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förebild, föregångare. om han (ɔ: Job) for othol skuld hänne haffdhe lyth, tha haffdhe han fafänglika lakth grwndhualin til the hälgho kirkio j christo, hwilkins foreteknilse (typus) ällir liknilse han war SpV 308 ."],"f":[]},{"a":"forethanke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forthanke."],"f":[]},{"a":"forethanke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forthanke."],"f":[]},{"a":"forethänkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forthänkia."],"f":[]},{"a":"forevar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varsam, försigtig. äptir almännelico ordhquädhe bätra är at vara fore var än äptir snar Bir 3: 333 . KS 79 (194-5, 86). GO 768 . görande them fore wara (cautos) af sinom wadha Bir 1: 196 ."],"f":["firi war KS 79 (194-5, 86). förra war GO 768 ),"]},{"a":"forevar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varsam, försiktig. \" bätra är fore warom än äpter snarom \" SvKyrkobr 28 . \" fiendena som äfftherfara hafwa tha stora diärfheth oc myndre ärw förware vm sigh \" PMSkr 158 . \" motegongen j thy han bäsker ok harder är gör han mik forvaran ok reddogan \" J Buddes b 174 . - Jfr oforevar."],"f":["for- J Buddes b 174 . ","för- PMSkr 158 )"]},{"a":"forevara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara framför, vara i vägen. Va 30 . (Sdw 2: 1219). 2) præesse, stå i spetsen, styra, vara den rådande. hwilkin häller wille fore wara (præsse) ok styra, än wnder wara (subesse) ok lydha SkrtUppb 42 . - Jfr vara fore."],"f":[]},{"a":"forevara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvara."],"f":["före- )"]},{"a":"forevaring","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvaring."],"f":[]},{"a":"forevarna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvarna."],"f":[]},{"a":"forevigin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förut gifven el. utfärdad. vidh thet förregifuit breff FH 5: 145 ( 1490) ."],"f":["förre- )"]},{"a":"forevilkora","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvilkora."],"f":[]},{"a":"forevis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) framsynt. \" prescius . . . före wis \" GU C 20 s. 481 . - framsynt, förutseende, förtänksam, förståndig. sagax . . . behändoger ransakore hälger rasker kloker oc före wis GU C 20 s. 537 . consilium är hoxsins forewis fornompstoghet, til at ranzsaka ok skipa all thing, sakir ok ärande SpV 144 . ib. 2) på förhand vetande (om lngt), i förväg ägande kännedom (om ngt). seden reckne (konungen, då han tänker börja krig) öffwer mykin kostnadh han will ther thill vtleggie, och ey ähr förewijss vm han winner PMSkr 707 (senare avskr.)."],"f":["föe- . ","förewijss PMSkr 707 (senare avskr.)),"]},{"a":"forevit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bir 4: (Dikt) 261."],"f":[]},{"a":"forevita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["på förhand veta. prescio . . . före vetha GU C 20 s. 481 . skipleghan skal förewithas PMSkr 19 . \" saa geffwer iomffru Maria sinom tiänarom gudhz andha, at fföreweta til kommandhe thing JMPs 455. hälghe män wisto aff tholighom synda sömpn enkte, thy at therorewistio sik j qwinnonna suiik, thär fore waro the fraghne j hiärtano (jfr Lat. qui dolum femineum corde uigilando prævenerunt) \" SpV 43 . - Jfr forvita."],"f":["före vetha )"]},{"a":"forevita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["veta förut, känna förut. j thänna gudh waro all thing forewitin aff äwärdheliko Bir 4: (Dikt) 216. aff fore wisto thina födhzslo (ex præsicentia tuæ natiuatis) ib 233 . äptir likamansins naturlike skipan hulka iak foreuiste af vphofueno ib 1: 214 . ib 216, 2: 12, 127, 279, 288, 3: 77, 82, 419, 4: 70 . ST 529 . Su 28, 394 . Lg 3: 498 . Jfr forvita."],"f":["före- Su 28 . ","foruita: foruiste Lg 3: 498 . ","-wister ) , "]},{"a":"forevita","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förutvetande. Bir 1: 217, 3: 369, 4: (Dikt) 232."],"f":[]},{"a":"forevitan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vm thässa forewitan mz hulke the wisto thässa stiärno mariam wara skapaskolande Bir 4: (Dikt) 237. wm sinna pino forwitan Su 316 ."],"f":["for- )"]},{"a":"forevägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*forevägha sik , sätta sig (över), räkna sig förmer (än). med prep. for. sik for alla förestäthiande, ok forewäghnande (cunctis se præponderans) SpV 160 ."]},{"a":"forevälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föredraga. (då) sagde härran til hänna see mik allan mz allo thy godho j mik är giffwer iak thinne siäls waldh at hwat tik täkkis aff mik göra thz wari alt j thino walde, hwilkit hon ey wilde anama wtan forewalde hans wilia j allom ärandom (sed elegit suam in omnibus voluntatem) Mecht 187 ."],"f":[]},{"a":"forevärna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvärna."],"f":[]},{"a":"foreämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["li förväg föreställa sig (ngt). hwar en mästare thär nakra kostelika gärning fore tänker oc mz store idhkan forehugxa rc i hiärtans lustelikhet fore ämpnar (præimaginatur) sina tilkommande gärningh Mecht 134 ."],"f":[]},{"a":"foreþis maþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"foreþper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förfader, en av förfäderna; avliden äldre manlig släkting (jfr fadhir i utvidgad betydelse). vy niclis iönisson, sten thureson, karl bonde ok karl knwtzson kennomps met tesso waro näruarande opne breffue oss met samtykko stadhfästh. vnth ok giffuit haffua wart gooz dyghernäs . . . met allom tillaghom til sancti iohannis ok marie magdalene prebenda j wyborgh for war forfadhers siel, her tordh bonda rörixson, som han stichadhe j sin liifs thyma FMU 2: 301 ( 1422) .","2) företrädare i ämbetet. giffwa en päning aarligha . . . wastena clostre til bygning hwilke hälgha pawa oc ware (ɔ Kristian I:s) forfädher swerikis konunga oc drotninger alla biscopa oc mene rikesens radh . . . fornämpda clostre . . . giffwit Vårfrup 142 . som ware (ɔ konung Kristoffers) forfädher konung magnus oc konung eric oc höghborin forstinna drötnung margareta thät oc them vnto oc gaffuo Priv o skyddsbr 176 . ib 177 . af vorom förfädrom erchebiscopum, biscopum ok prelatum her i svrige Hist Handl VIII 1: 38 (1474). anno domini medlxxxiiij . . . tha hade forscrifne myn forfader ingewaldh stadzscriffuer thette forsumeth inscriffue i thenne jordabook SJ 2: 130 ( 1489) . HSH 13: 45 (1524?, Brask), 100 (1524, Brask), 14: 36 (1525?, Brask). - företrädare i äktenskapet. Se F. de Brun, Språk o. stil 19: 28 ff, 20: 82 ff, 222 ff, S: O. Nordberg ib 19: 250 ff, 20: 219 ff. niels mangsson . . . kiendis sik vel ffornögdan wara ffor allan then arffuedeell bade i lösa och fasta som hans forfadher olaff klenasmidh och honom tillfallen är pa sina hustrua vegna SJ 1: 402 ( 1473) . STb 1: 92 (1477), 147 (1478), 154 (1478). laurens som war . . . storbiörns forfadher som han fick hustruna efftir magdalena ib 2: 179 ( 1486) . thette epterscriffne merke är marten wlffs, som thagit haffuer epter sin forfader hinrik finne, som hustvrne förre atte ib 3: 201 ( 1494) . \" ath han fore sigh fan swaar gieldh medh sina kera hustrv epter sin forfader ib 4: 169 (1507). (- om styvsvärfar. \" STb 1: 379 ( 1482) . Se F. de Brun, Språk o. stil l19: 30, 20: l87 f, S. O. Nordberg, ib 19: 232 ; jfr 1). 3) fader i överförd bem. om normgivande kristna gestalter i det förgångna, kyrkofäder, martyer etc., oftast i plur. som övers. av lat. patres. aff forfädhranna (patrum) scrifft ok thera dikt haffwer thu, huru thu skalt wndhirstanda hwat människan är SpV 355 . \" som scriffuat staar j gambla forfäderanna bokom \" MP 5: 118 . \" här aff haffwom wi äptirdöme aff enom godhom man, ok gamblom, forfadhir som heeth tobias \" ib 198 . SkrtUppb 42 ."],"f":[]},{"a":"forfal","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) förfall, hinder. \" vtän lhan haui san forfal \" SR 11 . \" är vtan san forfall \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib 478 (1345, nyare afskr.), 480. sägghia sin forfal SO 27 . \" laglikin forfaal \" Bir 5: 52 . \" mangh forfall (hindrande omständigheter) maagha walla thy kunde thz ey wäl för bönderna falla \" RK 3: 817 . ib 2294, 2658. - i rimslut, snarast ss versfyllnad: utan forfal. ä hwath ij bidhin ij wärlin all thz skall idher wardha vtan forfall Al 5788 . ib 9066, 10310 . wthan all förfall RK 3: 3202 . ","2) nödtvång? thu weth mit forfal (necesstatem) MB 2: 200 . - Jfr lagha forfal samt fyrifal."],"f":["forfaal . ","forfall . ","förfall ).","forfalla lös","-löss SO 82 . ","-löös ib 86).","forfalz eþer","forfalls )","forfalz vitne","forfalls- )","forfalz ärande","-ärende )"]},{"a":"forfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) förefallande omständighet el. händelse. wy wiliom met gudz hielp thet swa forswara, at ther sculu ey swadana forfal vthy koma som förre giort war tho thenne sedwänian afflagdis Svartb 383 ( 1440) . - förfall, hinder. stode fore rettan laurens pungemakere, fullmechtoger pa laurens gregerssons wegne, epter han laga foreffal hade pa sengena STb 3: 216 ( 1495) . Jfr döds forffal. "],"f":["fore- STb 3: 216 (1495) ), ","forfalz vitne (för-. forfaldz-), ","forfalz ärande (-erinde), "]},{"a":"forfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfalla. \" om then biborgx stadz mwr, at han bliffuer täktter fför en han mere ok värro fforfaller \" FM 512 (1512-13)."],"f":[]},{"a":"forfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. forfallin, 1) förfallen. thy at bastuen oc träbygningh är alt förfallit oc nider rothit STb 5: 244 ( 1519) . ","2) fälld (i rättegång). at han . . . skulle komma oc staa for:de mester h. till rette för the ärende han hanom tillakt haffde om han ey wille warde förfallen i saken HSH 16: 95 ( 1527) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forfalna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vissna bort. eg. o. bildl. somlikin korn fyello oppa bergh hellor ok grunt landh swa ath thet forfalandis j bruddenum MP 5: 166 . thän hälge propheten sitiandhe ok förfalnande i sinom krankdom ib 4: 23 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forfalska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfalska. \" forfalskar antighe gull eller sölffuer \" SO 144 . ib 154 . 156. \" erich axelsons och rikesens radz breff som forfalsket är \" FH 5: 93 ( 1484) . Jfr oforfalskadher."],"f":[" )"]},{"a":"forfalska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfalska. thet ölith, som forfalsket warth i swa motto, ath thet saaldes fore eemyst ööl STb 1: 21 (1475). en wärslikin konunger straffar päningen som ogilder är ok forfalskadher MP 4: 262 . ib."],"f":[]},{"a":"forfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förfång; ingrepp (i någons rätt), skada. preiudicium . . . offuer räth forfangh GU C 20 s. 478 ."],"f":[]},{"a":"forfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förfång, ingrepp (i någons rätt) skada. engin göre androm forköp eller forfang eller skadha vpa sith köp SO 48 . ib 51, 63, 154 . PM 21, 33 . \" at ey är stadenum noghot förfang giort \" SJ 133 ( 1444) . \" ath the inthet forfong göre thöm \" BSH 5: 111 ( 1506) . \" alth thet rikena kan koma til forfang \" SD 5: 210 . \" then clausula med sinom tunga . . . skal kyrkienne inghe stadz til förfaangh wara \" ib 2: 658 . \" förscrifna stenhuset . . . stadenom vtan alt förfang haffwa ägha bruca och behaddha (för behaldha) \" SJ 133 ( 1444) . ib 316 ( 1464) . \" sik wtan nakot forfangh ällir minzskilse j sinom kärlek (sine sui . . . præjudicio) \" Su 358 . Lg 3: 280 ."],"f":["-fong . ","förfang . ","förfaangh . ","förfank SJ 316 ( 1464), "]},{"a":"forfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) försiggå, förflyta? illa förefaren tingh LfK 71 . ","2) tranire, förgå, förlida, försvinna, upphöra. var tidh forfar Bir 3: 223 . forfare nw hedhninganna fafänga Ber 23 . \" at iärtiknit sculde ey forfara \" KL 74 . ","3) framlida, aflida. \" war fforfarne konungh magnus \" SO 122 . ","4) perire förgås, omkomma forfara af mykle sorgh oc dö KL 184 . tha folkit forfor oc dödhe j öknenne Bir 2: 113 . ib 1: 112 . 323, 378, 2: 77, 144. KL 237 . MP 2: 46 . MB 2: 293 . \" kom at vpletha ok helt göra mankönit som forfarid var(perierat, var förtappadt) \" MP 1: 27 . - störta, gå under. som aff wärdzlikom medgang högfärdandes haffua förfarit (deciderunt) Su 171 . ","5) trans. \" förstöra, förderfva. \" RK 2: 5581 . - förfara, genom vårdslöshet förstöra el. förderfva. ath lerjungen nagat forfarit hauer fore sinom hosbonda SO 84 . \" päninga . . . hans . . . modher forskingrat oc forfarit hadhe \" FH 5: !SYNS_DÅLIGT? ( 1488).","6) förloa, förspilla. med dat. forfaret !SYNS_DÅLIGT? sino ok ey thingom sinom TB 76 . - refl. forfaras, förgås, omkomma forforus wndher swärhd ok sylt Bil 318 . Bo 71, 175 . Gr 259, 288 . MP 1: 67, 320 . MB 1: 42, 165, 261 . Ber 170 . Lg 547 . \" forfaras til häluits \" Bil 797 . förgås, förgöras, utrotas. iskulin forfaras aff wärldinne (peribis de terra) MB 1: 300 . \" hans liiff skal forfaras ocskilias widh hälgha manna samfund (peribit amina illa de Israel) \" ib 308 . - förstöras. hwat ey spillis thz ok forfars som oskönighom oc othäkkom gifs Bo 153 . \" the förrä stadzbokin forfoors ok vpbran i thöm brandenom \" SJ 1 ( 1420) . - förstöras, fördervvas, vanvårdas. lincöpungx kyrke och stickth forfarsoch forsmymes HSH 20: 26 ( 1506) ."],"f":["för- . ","före- LfK 71 . firi- L.),"]},{"a":"forfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["erfara, få veta. thet jach . . . forfarat (för forfaret) oc forstandet haffuer at . . . her götzstaff olsson . . .haffuer god skäl oc rät til dagxberg by BSH 4: 1 ( 1470) . \" tha capittel forfara thz meen \" RK 2: 552 . \" tha roodzkarla engelbert för stocholm wara \" ib 15!SYNS_DÅLIGT?7. ib 2503, 4434, 4768, 5360, 6262, 6707 . MD (S) 252 . BSH 5: 110 ( 1506) . - part. pret. förfaren, erfaren. PM 2 . han är . . . förfaren paa al läglighet i then landzändä FM 328 (1507) är han mest forfaren ialle sacher och ärende HSH 19: 112 ( 1505) ."],"f":["för- . ","fore- RK 2: 5360),"]},{"a":"forfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","5) förstöra, fördärva. \" tha giordde magnu benktzson sin rät ther oppa at han aldre forfor ara käxe ällir nagat thet i batenom war tha han hade pädhar haralsons bat AT 85 (1458). bringa om livet. quinnan, som barnith hade forfarit STb 3: 160 (1494). - övervinna. thän daghin är wärdhir loff . . oppa hwilkom thu min kära fru sancta elizabeth ädh sighe forfoor thän gambla renlifsens owen \" SvB 401 . 6) förlora, förspilla, förverka. haffuer war nadugo herra koningsens nade forbudit v at föra allahande ethena ware ok hesta widher xl (40) marck bodh ok gosset medh forfaret STb 1: 444 (1462; burspr.). - refl. forfaras, förstöras, fördärvas. mathin är redha oc forstar oc forfars Hel män 262 ."],"f":[]},{"a":"forfare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["företrädare (i äktenskapet). Jfr S. O. Nordbverg, Språk o. stil 19: 230 f. hans forfare knut skräddare SJ 1: 68 ( 1437) . ib 329 ( 1465) ."],"f":["för- SJ 1: 329 (1465) ), "]},{"a":"forfarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. mäjlighet att förfaras. för breffs spillen oc förfarilsse haffue wij effter samme oleff biörsons beger thette swä lathit scriffue oc optekne j wor stadz tenkeboch STb 5: 277 (1520)."],"f":["för- )"]},{"a":"forfarin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rädd, förskräckt? jak är forfarin (förgången?) oc forfäradher (minis perritus) aff största fasa oc räddogha Su 250 . Jfr fara, frukta."],"f":[]},{"a":"forfarin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["föregående. \" för troskap ok wiliogha tienst, som ware elskelige tro men oc vndhersata, borgamästara, radhmen ok gantzka menehethen i war stad stocholm o oc wara forfarna konunga ok ware rike swerige troligha giort ok bewisat haffwa \" Priv f Sv st 132 ( 1456) . ib. Jfr Sdw art. forfara 3."],"f":[]},{"a":"forfarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som kan förstöras, förstörbar. opnötelike ällar förfarlike Su 126 . LfK 36 ."],"f":["för- . ","förfarliken (n. pl.) LfK 36 ),"]},{"a":"forfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fast, bestämd? witnade och ransakade thenne förfaste råår, them emillan BtFH 1: 56 ( 1501, nyare afskr.) . - adv. n. forfast, mycket fast. spikin . . . sitir forfast fästir (valde confixus) i korseno Bo 210 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forfaþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) stamfader. han war mankynsins forfadher oc ophoff MB 1: 89 . ib 105, 117, 175, 257, 312, (Cod. B) 535. en af förfäderne. hwilkan gardh oc landhbo j haffuin til pantha hafft oc än haffuin epter idhran förfadher gambla gödhiche finke FH 6: 4 ( 1441) .","2) företrädare. \" then werduge herren myn forfader \" HSH 19: 124 ( 1506) . - pl. forfäþer, ","1) förfäder. \" ware forfädher \" MB 1: 68 . ib 303. Bil 115 . KL 136, 143 . MP 1: 206 . Bir 1: 125, 232, 2: 172, 3: 10, 134 . Al 2981 . Lg 3: 104, 588 . förste forfäþer, stamföräldrar. ren . . . af allom syndo söör första for fäþra Bu 10 . Bir 1: 75 . ","2) föregpångare. forsma . . . sinna forfädhra (prædecessorum) gerninga Bir 2: 140 ."],"f":["förfadhir MB 1: (Cod. B) 535 . gen. forfadhurs MB 1: 175 . ","forfäþer . ","forfädhra MB 1: 303 ; Al 2981 . ","forffädra: -ane Lg 3: 104 . ","förfädhra ib 588), "]},{"a":"forfela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-te ) , ","*forfela sik , "]},{"a":"forfeter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för fet. bildl. för fetha hedhradho the en kalff a studh ok magre thiänto the siälfwm gudh MD (S) 283 ."],"f":["för fether )"]},{"a":"forfinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*forfinna til , "]},{"a":"forfiske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intrång i annans rätt till fiske. nokre (annan afskr.: nokor) forfiske göra SD 5: 729 ."],"f":[]},{"a":"forflughin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förflugen, oöverlagd. \" miin . . . forflogne scriffuilse \" HSH 24: 34 ( 1512) . (Jfr Sdw 2: 1344). - förflugen, obetänksam. haffuer jag sagt nogre forflugne ord j min ddryckenskap och daarskap STb 5: 228 (1519). mz mangom forflwgnom straffligom ordom Troj 202 ."],"f":[]},{"a":"forfluna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["finna, märka. \" forfinnande . . . thz hon war qwinna oc ekke man \" ST 379 . RK 2: 1480, 1972, 3772, 4836, 5555 o. s. v. - erfara, röna. äpter then kärlek som iak aff foresaghdom klosters formannom rönthe ok forfan SD NS 2: 213 ( 1409) ."],"f":["för- RK 2: 1489, 1972),"]},{"a":"forflyktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["landsflyktig, fredlös. warder och nokor i nokot rijke frijdlöös, biltuger eller förfluchtoger i annat rinke for sin rätta brat skul BtRK 125 ( 1438) ."],"f":["förfluchtoger )"]},{"a":"forfordhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["befordra, befrämja, främja. \" konungen är plochtiger almogen beskerme och förfordre laagh och rätt \" PMSkr 681 (senare avskr.)."],"f":["för- )"]},{"a":"forfrukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frukta. \" ath then menige man ther ganske swarlige forfrwcter . . . ath theris rettoghether . . .forsmyedh vordhe \" HSH 19: 69 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"forfrämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" FH 6: 121 ( 1510) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forfula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*forfulas , "]},{"a":"forfuladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rutten. \" är oc en skälffwo soth tilkommandis människiom aff twärwm eghelighetom, som är aff flegmate förfwlado som är kalt oc waath, oc aff colera förfwlado som är heth oc tör \" LB 9: 118 . ath blodhitj kroppenom är förfwlth ok kränkth af ondo väsko ib 116 ."],"f":["förfwlader . förfwlther?),"]},{"a":"forfulnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. 1) förfulad, vanställd. swa som harith prydhir hoffwidht, swa prydhir dygdhinna fägrindh hoghin, wardher thänna fägrindh affskurin, hwat standhir tah fore, wthan at människian forfwlnat (detarpalus) fallir j hoghsins blinde SpV 41 . 2) vanartad, urartad. ffornya människiona hwilkin som forfwlnadh war j allo godho aff langhlighe dyslko Mecht 7 ."],"f":[]},{"a":"forfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) anhängiggöra, bevira, draga (en sak inför en dömande myndighet). thät iak hadhe saa ytherlike förfulleget thät oc budit mik til retta Arfstv 52 ( 1461) . huro her erich erikson haffuer forfulht syna ärande for hanom (ɔ kung Kristiern)till retta ib 98 ( 1461) . - abs. han haffde forfolgieth in til mic om the skipte ib 22 . - med laga formaliter överlåta. huilkit huss och gardh lagbundet och laghstandit är och forfölgt allaledis epter lagen sJ 2: 102 (1487). ","4) utföra. thet wij myket ytermere her om scriffue skulle och föge kunne her jnne förfölie, som nw tilstander, är ey nyttelighit STb 5: 333 (1521, Kop). 5) förfölja aiax trikte mäkteliga oppa troyaner och forfolgde them haskeliga Troj 183 ."],"f":["för- . ","-folgde Troj 183 . ","-folde: -s STb 5: 358 (1522, Kop.) . part. pret. n. -fulth Arfstv 98 . ","fulleget ib 52 . -folgieth sb 22),"]},{"a":"forfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullfölja? jac kunde thz ey forföliamz lagha RK 2: 6678 . ","2) inför rätta utkräfva el. bevisa sin rätt till. skal iak . . . thät mädh laghum forfölghiä BSH 1: 133 ( 1371) . huilka tompt haquon köpswen . . . mik til pant satte . . . oc iak hauir allaledhis forfulgt eftir thy som mik hauir een stadz rät vtuisat SD NS 1: 69 ( 1401) . \" min twäggia systra deell jortha, som jech mechtik är at sälia, pantsätia oc forfölghia meth allom lahgom \" ib 2: 256 (1410, gammal afskr.). ib 431 ( 1411) . \" hulkit hänna forfölghdha panter war effter caspar scrifuara \" SJ 92 ( 1439) . \" som forfulgdher är mädh allan stadz rät \" ib 155 ( 1447) . ","3) följa, rätta sig efter. forfölige skrana SO 106 . \" förfölie theris begär \" BSH 5: 385 ( 1510) . \" hade idher herre forfulgt the dechtingan \" ib 4: 14 ( 1471) . ","4) sätta i verket, uppfylla. at eder nade vill thet forfölie BSH 5: 386 ( 1510) . HSH 19: 116 ( 1506) ."],"f":["forfölghiä . ","forfölia . ","forfölige . förfölie. ","-fulgdher ) , "]},{"a":"forfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullfölja? jac kunde thz ey forföliamz lagha RK 2: 6678 . ","2) inför rätta utkräfva el. bevisa sin rätt til. skal iak . . . thät mädh laghum forfölghiä BSH 1: 133 ( 1371) . huilka tompt haquon köpswen . . . mik til pant satte . . . oc iak hauir allaledhis forfulgt eftir thy som mik hauir een stadz rät vtuisat SD NS 1: 69 ( 1401) . \" min twäggia systra deell jortha, som jech mecthik är at sälia, pantsätia oc forfölghia meth allom laghom \" ib 2: 256 (1410, gammal afskr.). ib 431 ( 1411) . \" hulkit hänna forfölgdha panter war effter caspar scrifuara \" SJ 92 ( 1439) . \" som forfulgdher är mädh allan stadz rät \" ib 155 ( 1447) .","3) följa, rätta sig eftr. forfölige skrana SO 106 . \" förfölie theris begär \" BSH 5: 385 ( 1510) . \" hade idher herre forfulgt the dechtingan \" ib 4: 14 ( 1471) . ","4) sätta i verket, uppfylla. at eder nade vill thet forfölie BSH 5: 386 ( 1510) . HSH 19: 116 ( 1506) ."],"f":["forfölghiä . ","forfölia . ","forfölige . förfölie. part pret. -fölghder. -fulgdher), "]},{"a":"forfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förföljare. bleff en stor förföliare vppa the kätthare Lg Manfr. 287."],"f":["förföliare )"]},{"a":"forfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förföljare. bleff en stor förföliare vppa the kätthare Lg Manfr. 287."],"f":["förföliare )"]},{"a":"forfylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fylla, uppfylla. \" forffylle hampnen medher swa dana orenligheet \" SO 198 ."],"f":[]},{"a":"forfylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fylla, uppfylla. \" forffylle hampnen medher swa dana orenligheet \" SO 198 ."],"f":[]},{"a":"forfänkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söka vinna, ivrigt eftersträva. hwilket rike en tiid forfänktad (quesitum) war hardelliga aff mynom fiendom Troj 98 ."],"f":["-ad ) , "]},{"a":"forfänkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["göra ngn annan förfång el. hinder i avseende på hans egendom. ÖGL B 30, 33."],"f":[]},{"a":"forfära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) frukta, rädas. \" aff hwlko grecana myket rädda oc forfärande waro Treoj 114. \""],"f":[]},{"a":"forfära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förfära, förskräcka, skrämma. herran gudh . . . förfäradhe allan hans här MB 2: 79 . \" war ekke förfäradher \" ib 4 . ib 22, 39, 77 . Va 13, 14, 26 . Lg 586, 663 . Di 65 . MB 2: 211 . - med dat. eeldh röök och tyära motte them allom thaa förfära RK 3: 3834 . ","2) skrämma, genom skrämsel tvinga. han will forfära nuj at giffua hanum myna dotter Di 25 . "],"f":["förfära . ","förfara: -as MB 2: 325 . -adhe, ","forfära sik , förfäras, förskräckas. tha förfäradhe han sik swa mykyt Lg 3: 174 . - refl. forfäras, d. s. at the saa forfäredis thäre RK 2: 6035 . " alt mit hiärta forfäradis " MB 2: 202 . " förfaras äller rädhas för hedhninganna tilqwämd " ib 325 . ib 29 . Su 154 . Lg 670, 3: 182, 186, 194 . - Jfr oforfäradher."]},{"a":"forfära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förfära, förskräcka, skrämma. herran gudh . . . förfäradhe allan hans här MB 2: 79 . \" war ekke förfäradher \" ib 4 . ib 22, 39, 77 . Va 13, 14, 26 . Lg 586, 663 . Di 65 . MB 2: 211 . . med dat. eeldh röök och tyära motte them allom thaa förfära RK 3: 3834 . ","2) skrämma, genom skrämsel tvinga. han will forfära mik at giffua hanum myna dotter Di 25 . "],"f":["förfära . ","förfara: -as MB 2: 325 . -adhe, ","forfära sik , förfäras, förskräckas. tha förfäradhe han sik swa mykyt Lg 3: 174 . - refl. forfäras, d. s. at the saa forfäredis thäre RK 2: 6035 . " alt mit hiärta forfäradis " MB 2: 202 . " förfaras äller rädhas för hedhninganna tilqwämd " ib 325 . ib 29 . Su 154 . Lg 670, 3: 182, 186, 194 . - Jfr oforfäradher."]},{"a":"forfäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förfäran. Su 297 ."],"f":[]},{"a":"forfäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förfäran. Su 297 ."],"f":[]},{"a":"forfärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["för- )","*forfärilsa ordh","forfärelse ord )"]},{"a":"forfärilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" förfäran. han swarade medh stoor förfärilze Lg Manfr. 286."],"f":["förfärilze )"]},{"a":"forfärilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" förfäran. han swaradhe medh stoor förfärilze Lg Manfr. 286."],"f":["förfärilze )"]},{"a":"forfärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oforfärlika."],"f":[]},{"a":"forfärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oforfärlika."],"f":[]},{"a":"forfärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förfärlig, förskräcklig, gruvlig. fothgangaranom är pansarith twnght oc annor wapn til ath bära oc jamwäl förfärliken til ath tänkia PMSkr 130 . \" war en ganske forferlig eld \" STb 5: 59 ( 1515) ."],"f":["för- . ","forderlig )"]},{"a":"forfäþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forfaþir."],"f":[]},{"a":"forfäþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forfaþir."],"f":[]},{"a":"forföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","forföghia sik , foga sig, lämpa sig, passa? meden thenne winther swa förfögher siig BSH 5: 516 ( 1512) ."]},{"a":"forföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortföra, föra undan. monge hestä saa förföris aff landith till danmarch BSH 5: 77 ( 1506) . ib 157 ( 1507) . ","2) undantränga. ath forfförä oc neder[slaa] iders naades fiende BSH 4: 268 ( 1501) . ","3) föra bakom ljuset, bedraga han haffde them illa forfört RK 2: 4029 . forföra sik. kong karlss swäna . . . förförde siig för en hopp RK 3: (sista forts.) s. 149 (prosa)."],"f":["för- )"]},{"a":"forföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortföra, föra undan. monge hestä saa förfäris aff landith till danmarch BSH5: 77 (1506). ib 157 ( 1507) . ","2) undantränga. ath forffärä oc neder[slaa] iders naades fiende BSH 4: 268 ( 1501) . ","3) föra bakom ljuset, bedraga. han haffde them illa forfört RK 2: 4029 . \" forföra sik kong karlss swäna . . . .förförde siig för en hopp \" RK 3: (sista forts.) s. 149 (prosa)."],"f":["för- )"]},{"a":"forföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortföra. bödz aakaremo vidh vj (6) marck ath bittala her benct smalenninge the tw fath järn, som the hade forförth honom STb 1: 66 (1476).","4) föra vilse, föra fel. ath han ey förföre sins herris folk thil förgeffwes Arnell Brask Biᴵ 19. aktom, granneliga oppa wart folk at wij thz ey forförom ellir forspillom Troj 26 . 5) falskeligen anklaga. kort hade förfort hustv barb[r]o j sa dane szak baade fför rigsins raad her j tälie och her pa radzstuen STb 5: 116 ( 1516) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forförilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. "],"f":["*forförilsa bref","foförilse- )"]},{"a":"forföta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfota. \" pedano . . . forföta \" GU C 20 s. 433 ."],"f":[]},{"a":"forföte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foten el. nedre delen af en hosa. \" ith par hoser mz forföte \" SO 104 ."],"f":[]},{"a":"forföte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strumpfot. \" pedana . . . fiätur foth-iärn ok forföthe \" GU C 20 s. 423 . pedules . . . forföthe ib s. 424."],"f":[]},{"a":"forföte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["foten el. nedre delen af en hosa. \" ith par hoser mz forföte \" SO 104 ."],"f":[]},{"a":"forgaddra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla, sammandraga (trupper o. dyl.). herr söverin haffuer förgaddrat vii elle viii jakther oc ii stor skep HSH 15: 6 (1526?, Brask). - sammanföra, hopbringa? forlopne munka oc andra saadana pa predikestolen til at förkynne for:de morthens luthers villa med monga forgaddradhe fordom fördömbde falske opinioner HSH 16: 25 (1526, Brask)."],"f":["för- . ","-adher ) , "]},{"a":"forgamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för gammal, föråldrad, utsliten. jdhur klädhe nöttos ey eller wordho forgamull MB 1: 431 . ","2) mycket gammal. twe forgamble män MB 2: 407 ."],"f":[]},{"a":"forgamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för gammal, förå utsliten. jdhur klädhe nöttos ey eller wordho forgamull MB 1: 431 . ","2) mycket gammal. twe forgamble män MB 2: 407 ."],"f":[]},{"a":"forgamblas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. åldras. minom wänasta wngdome förgamblas Su 42 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forgamblas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. åldras. i minom wänasta wngdome förgamblas Su 42 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) varda till intet, bliva förbi. \" Se Sdw 2: 1219. - gå förlorad. swa skullen ok j dher barn tha the waren xij ara, dragha them til godho ok alwarligha näffsa them aff ondo, tha forgingo ey mange j renliffnadhenom ok j andelighom wisdom (tunc multi non perirent in religione et in spirutiuali disciplina) \" Mecht 36 . 3) fördärvas. hwro the kwnne frälsa siith liiff ath the ey skulle plath forgaa aff grecomen Troj 244 . - förfalla. Se Sdw 2: 1219. fördärva, förgöra. the mästarana som widherfresta at forga idher mz smikrande ordhom Prosadikter (Sju vise mäst) 123 . \" han tänkte jämliga hwro han skulle forgaa honom \" Troj 2 . \" the tänkte ath gudena wille forgaa landet mz flod \" ib 158 . 6) gå förlorad (för ngn), avhändas (ngn). kwnne thz oc saa ske . . . ath forscripna agadela eller noget aff them fornempda werdog fader förginge med nogen räth Brasks Kopieb 20 ( 1514) . - refl. forgangas, förstöras, fördärvas, ödeläggas. thet gotzeth j skipeno är aather, förgars, äller därffwas PMSkr 60 . ib 20, 83, 321 ."],"f":["för- . ","forga . ","ind . ","forgars SpV 224, 225 . förga(a)rs JMÖ 118, PMSkr 20, 60, 83, 321),"]},{"a":"forganga","b":[],"c":"","d":"","e":["rutten. \" är oc en skälffwo soth tilkommandis människiom aff twärwm eghelighetom, som är aff flegmate förfwlado som är kalt oc waath, oc aff colera förfwlado som är heth oc tör \" LB 9: 118 . ath blodhit j kroppenom är förfwlth ok kränkth aff ondo väsko ib 116 ."],"f":["för- . ","forga . ","forga . ","forgaa . ","förgaa . ","foregaa . ","förega: -gik RK 2: 635 . ","sup . ","förgangis"]},{"a":"forganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förgå, förflyta. \" the atta dagha fulskyt forgingo \" Iv 1827 . \" tha oth ar for gangit är \" ib 1897 . ib 1969, 2026, 2223, 3786, 4747 . RK 2: 635, 4412 . \" midfasthe swndagh näst forganghen \" FM 571 ( 1513) . - gå till ända. maltiiden hon forgik thok snart Va 55 . ","2) förgå, försvinna, upphöra. med dat. forgik hanum crampasot Bil 315 . KL 25, 35 . Iv 824, 2218, 2676, 5357 . - abs. til hedhin giäld forgik Bil 344 . \" iärteknen waru forgangin \" ib 363 . \" forgingo liwsin \" ib 853 . \" hans wald ok ära skal försmås ok sköt förgånga \" KS 16 (40, 17) . MB 1: 347, 465 . Fr 13 . \" varda om intet, komma ur bruk, upphäfvas. at oprätta gudz lagh hulkin som aflaghd ok forgangen varo \" Bir 3: 363 . - vara om intet, blifva utan verkställighet el. resultat. läta mit ärinde ey for ga Iv 3777 . - varda om intet, gå under, förgås. al iordzlikl thingh for ganga Bir 1: 282 . \" thz landith yberinia thz scal for ga oc vardha til änkte siw aar for domadagh \" Pa 4 . - omkomma, förgås. vtan gudh födhe thic tha forgaar thw KL 295 . \" forgaa mz dödh \" ST 540 . - förkomma. hwilkit breff forganghit är SD NS 1: 271 ( 1403) .","3) förderfvas. \" al hans been äru rutin ok forgangin \" Gr 290 . - förderfva? at skörbwg skall icke forga oss BSH 5: 462 ( 1511) . ","4) undgå. thu thänker the kämpa (B, C. then kamp) ther mz forganga Iv 4429 . \" her tordh maane os förgaa \" RK 3: 114 . \" thz är stoor blygdh skal hon mik swa foregaa \" ST 343 . ","5) bortgå, afvika (från). med dat. var . . . guþi for gangen (Bil fra gangin 1007) Bu 401 . \" tronne forgangen \" ib 520 . - refl. forgangas, förgå, upphöra. med dat. styrkir fägrindh snille ok sin. hulkin som nw tilbyria all at forgas honom ok minskas Bir 1: 63 . \" forgikx äkke foradharenom wredhin \" Bo 162 . - abs. stormin forgikx Bo 105 . Va 47 . LB 7: 214 . - förgås, omkomma, förstöras. al wärldin forgikx Bir 1: 139 . MB 2: 345 . \" ther forgiiks ij sware skep \" FM 377 ( 1508) . \" huru chusaron af stora armenia forgikx \" Gr 263 . Di 241 . Lg 3: 706 . MB 2: 24 han skal forgaas af sino folke KL 387 . - Jfr foreganga."],"f":["för- . ","forga . ","forgaa . ","förgaa . ","foregaa . ","förega: -gik . RK 2: 635 . ","sup förgangis Lg 3: 706 . ","förgissz Di 241 ),"]},{"a":"forgangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föregångare. \" precidaneus . . . fforgangare \" GU C 20 s. 476 ."],"f":[]},{"a":"forgangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? undergång. stadzens ok landzens forderffuelse ok forgongilse Lg 3: 560 ."],"f":["-gongilse )"]},{"a":"forgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förgänglig. \" war glädhi i iordhrike är all ostadhlik oc forgangelik \" MB 1: 500 . \" hwi ärwothin i vm thän mat. som forgangelikin är \" KL 229 . \" the thing som forganglikin äru \" ib 323 . \" vndir gifwri sik thässom forganglico thingomen \" Bo 65 . ib 37, 169, 256 . Bir 1: 7, 38, 53, 225, 285, 2: 54, 86, 227, 3: 23, 92, 4: 89 . ST 499 . Ber 6, 20, 24, 27, 60 . Su 46, 141, 179 . Lg 3: 133, 161, 488, 489 . LfK 164, 176 . SD NS 2: 116 ( 1409) . - föregående, som skall förgås. lustas j thässom värsta thräkkenom rasklica forganlicom (cito perituro) Bir 3: 94 . Jfr oforgangliker."],"f":["-likin Bir 1: 7 ; (n. pl.) KL 323 ; ","-likit Bo 37 ; Bir 1: 38 . ","forgangeliker . ","forgangelikin KL 229 ; ","-likit Bo 37 . ","forgankliker: -lik Bir 1: 285 . ","forgenkliker: -lik ib 6, 24, 27, 60 . ","förgangliker: -lik LfK 176 . förgangliken (n. pl.) ib 164, 176 ; Su 179 . ","forgängliker: -lik Bir 1: 285 .forgenliker: -lika ST 499 . ","förgänliker: -liksom Su 46 . ","forghenheliker: -lika Lg 3: 133 . " förgängeliken (n. pl.) " Su 141 . forgenlikin (n. pl.) Lg 3: 133 . ","forgänlikin ib 489 . " forgengelen (för forgengeleken, f.) " SD NS 2: 116 ( 1409)),"]},{"a":"forgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , f. Jfr oforgangliker, oforganglikhet."],"f":["forganglikhet"]},{"a":"forganglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgänglighet. Lg 3: 484 ."],"f":["forgänlikhet )"]},{"a":"forgangu man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forgar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? i forgar, i förgår. BSH 4: 275 ( 1501) . Jfr i fyrra gar under gar."],"f":["-gaar )"]},{"a":"forgava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgift. \" \" Al 2160 ."],"f":[]},{"a":"forgift","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgift, gift. \" for al forgiifft oc etir \" LB 7: 304 . ten som haffuir forgyfft j sig ib. \" te driffwa forgifften vtt ib. \" ib 305, 331 ."],"f":["-giifft . ","-gyfft )"]},{"a":"forgifteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giftig. \" onth viin er forgiiffteligiit \" LB 7: 170 ."],"f":["forgiiffteliigin )"]},{"a":"forgifteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giftig. bildl. o sancte mathee senka ey, bort köra forgifftelikin thing oc likamliken lusta SvB 362 ."],"f":[]},{"a":"forgiftilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. (Su 409, 454) och f. ","e":["1) förlåtelse. \" Jfr synda forgiftilse. \"","2) förgiftande. \" forgiptilse monde han tha plägha \" Al 9952 . \" giordho bätringh . . . för sina förgifftilse \" MB 2: 348 . - förgift. aff forgiptilse räddis lhan ey dö Al 1448 . \" strök forgiptilse oppa fiädhrena \" ST 531 . \" the äru swa som thän ther forgiftilse smaka oc vet ey afför än etret dräper hiärtat \" Su 382 . ST 98, 352, 353 . Di 52 . Su 409, 454 . LB 2: 59, 7: 305 ."],"f":["för- . ","forgiptilse )"]},{"a":"forgiftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giftig. \" then fförgifftogha ormsens huffwdh \" Lg 3: 614 . \" thz förgifftogha ether ib. \""],"f":["förgifftogher )"]},{"a":"forgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket begärlig, mycket glupskt. - n. adv. thee (ɔ bina) ätha thär aff swa förgirogth PMSkr 301 ."],"f":["förgirogth ) , "]},{"a":"forgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bortgiva, bortskänka. \" han forgaff alt thz han atte \" Prosadikter (Sju vise mäst B) 183 . 4) fritaga från ansvar el. krav angående (räkenskap o. dyl.). hans larensson och gorius holste, som ffylmyndige giorde ware aff henrik dall at fförgeffue och förlate hans szakk al lthen rekinskap och hanteringh, som för:ne he[n]rik dal och hans szak til thenne dag til samen hafft haffue STb 5: 115 ( 1516) .","6) förgifta. ath hon schulde forgiffwidh halffwa lassa swensson SD NS 3: 256 (1417)."],"f":["fförgeffue STb 5: 115 (1516) ),"]},{"a":"forgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bortgifva. \" Fr 3019. \"","2) sätta på spel han vilde sit liiff forgifua swa Iv 761 . ib 999 .","3) öfvergifva, uppgifva. \" the resa . . . forgaffwo tha sina wärio hardha \" Al 7386 . ","4) efterskänka. gudh forgifuer först häluitis skuld Bil 264 . ib. 265. ","5) förlåta, tillgifva þu for gaf þöm synda brut Bu 78 . ib 27 . Bil 109, 264 . Bo 69 . MB 1: 348 . Bir 2: 20 . Iv 1403, 1436, 4695, 5665 . Al 1439, 4264 . RK 1: 2487 . \" forgeff them thz the görra \" MD 38 . ","6) förgifta. med dat. (eller en form som kan vara dat.). ther os sarghir oc forgifwir varom siälom Bo 256 . wardh honom forgifwit ST 139 . Al 2575, 2625 . RK 1: 278 (sfgn) s. 179, (LRK) s. 226. - med ack. syndin . . . bebibbar oc forgiffwer syndaren Su 352 . han wart förgiffwen PK 234 . thz (vattnet) war mz ether förgiffwit Lg 3: 654 ."],"f":["för- . ","firi- L.),"]},{"a":"forgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftblandare. SvKyrkobr 215 ."],"f":[]},{"a":"forgivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr synda forgivilse."],"f":[]},{"a":"forgivins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) utan betalning, för intet. the persone som alztingx äru fatika taghins forgiffwins Bir 4: 32 . Lg 3: 9 . ","2) utan att vedergälla el. hämnas. jach acther dogh icke lidhe saadanth hommoth förgäffz HSH 20: 161 ( 1507) .","3) utan skäl, utan beräkning. hon hawer ey forgäffues sik swa enligä hafft j sinä barna födilsse, wtan ther ware swik mädher Va 7 . ","4) utan skäl, utan mening, fåfänt. thu skalt wara herra nampn ey forgifwins oppa thik taka, thz är, thu skalt ey forgifwins hafwa cristit nampn ST 86 . \" ber gudz nampn forgifwins oc fafängeliak ib. \" ib 90, 95, 96, 127 . ","5) förgäfves. \" at . . . wij icke sculle haffua farit thenne wäg paa swor kost, täring oc vmack til forgeffues \" BSH 5: 9 ( 1504) ."],"f":["förgiffues . ","forgeffues . ","forgäffues . ","förgäffz ),"]},{"a":"forgivins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" - til forgivins, förgäves, till ingen nytta, fåfängt. ath han ey förfäre sins herris folk thil föregeffwes Arnell Brask Biᴵ 19."],"f":["fore- MP 4: 73 . föregieffwes)"]},{"a":"forgiälda forgiälla. forgäla st 314 316. förgella","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betala. \" mz alt thz ij normandi han a thz tafuil han ey forgiälla ma \" Fr 426 . ST 314, 316 . - vedergälla. maria förgelle idher idhan kärlek Lg 3: 434 ."],"f":[]},{"a":"forglöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- . ","fore glöma),","forglöma sik , glömma sig, ej passa på tid el. tillfälle, ej komma i håg det som öfverensstämmer med pligt el. värdighet. MB 1: 300 . " iak vil nu idhra äro göma ok aldirgh mik swa sara forglöma " Iv 5704 . " ther mz forglömde hon siälfue sik " ib 1383 ."]},{"a":"forglöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["glömma, afvända swm god for göme SD 4: 389 (1341?). ib 537 (1336, nyare afskr.), 5: 478 (1345, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"forglömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som glömmer. sinna siälas förglömara LfK 6 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forglömilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? glömska. sins siälfs forglömilse Bir 4: 288 ."],"f":[]},{"a":"forglömska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glömska. Troj 191 ."],"f":[]},{"a":"forglömska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glömska, förglömmande. leffwa j syns leffwernes forglömsko Gers Frest. 50."],"f":[]},{"a":"forgoz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godtgörelse, ersättning. wij haffue saa godh retth till thöm som kongh hanss till en !SYNS_DÅLIGT? äller förgössz HSH 20: 165 ( 1507) ."],"f":["förgössz )"]},{"a":"forgripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","forgripa sik , förgå sig. må han sik förgripa ok vildfara KS 27 (67, 29) . ib 29 (74, 31), 33 (86, 36), 34 (87, 36), 55 (139, 60). för grip (för för grip tik; forgripp tik Fragm. 13) ey upå alrahanda mat ib 54 (138, 58)."]},{"a":"forgylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgylla. Bir 3: 432 . Di 77 . - part. pret. förgyld, öfverdragen med guld. tilsat oc pryd mz forgyltom betzlom oc sadhlom Bo 165 . \" togh hans förgyltha skiöl \" Di 249 . SD 5: 563 ( 1346), 546, 565. KL 102 . Gr 310 . Bir 1: 163, 321, 322, 375, 2: 58 o. s. v. RK 1: 610 . Al 6660, 6669, 9809 . Pu (Tung) 37. Di 75 . Lg 442 . aff forgyltom thradhum (guldtrådar) KL 26 . - forgylter skalker, skrymtare. fly forgylta skalka GO 1108 . Ber 75 . Su 62 . - guldstrålande, guldlik. saa . . . gudz modhir hafwa . . . forgyltan sköt ib 425 . hauande rödhan liit ok huitan oc forgyltan ib 3: 424 . - Jfr oforgylter."],"f":["-gylder P!SYNS_DÅLIGT? (Tung) 37; -fyld Di 75 ),"]},{"a":"forgylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgylla. cresare (för crisare) förgilla GU C 20 s. 105 . en graff, giordh aff silffwer, ok mz forgylto bethäkth offwan til (cooperculum aureum habentis) Mecht 75 . - bildl. (han) förgyller sina gärningh thär mädh PMBref 313 ( 1512) . - part. pret. skrymtaktig. forgylthe skalka MP 5: 173 . the forgylta judana ib 4: l108. the forgylta pharisel ib 127, 169. - Jfr forhiter, ävensom ivirforgylla."],"f":["för- . ","forgilla GU C 20 s. 105 . part. pret. forgilter: -gilth(h) Stb 1: 60 (1476). Troj 9 . ","forgöilter: -göilt Sv Rimd 45),"]},{"a":"forgylling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgyllning. HLG 2: 44 (1516). Stock Skb 301 (1520, Skip) ."],"f":["för- . ","-gyllyng )"]},{"a":"forgylling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgylling. FH 6: 42 ( 1455) ."],"f":[]},{"a":"forgä","b":[],"c":"","d":"","e":[" skwl. och allä köpmän som til for:nä vorth mynth forgä (för fara?) velä md gwldh sölff äller borboön . . . ware leydogä och feligä HSH 19: 15 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"forgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: ","1) brott. \" til thäs thera forgherninga thz spilto (Bil synder thet hindradho 233) \" Lg 985 . ","2) förgörning el. mord genom förgift el. trolldom; förgiftning. han takr til medh wålzgärningom ok illom rådhom thera lif förderua huilka ledh han förmå, medh förgärningom, fördervilsom, fängilsom ok fulan dödh (venenant et perimunt) KS 62 (153, 67) . ib 30 (75, 32). (förgärninga KS 57 (144, 63) troligen för ärwingia ss läses Fragm. 15.)"],"f":["för- )","forgärninga drap , ","forgärninga man","forgärninga- )"]},{"a":"forgästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betunga med gästing. ridh thiith medh fa hästa at vy almoghan ey forgästa RK 2: 4673 . ib 5393, 7195, 7974, s. 350. Jfr oforgäster."],"f":[]},{"a":"forgästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betunga med gästning. HSH 15: 25 (1526, Brask) ."],"f":[]},{"a":"forgäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgäta."],"f":["förgätt HSH 17: 70 (1523, Brask)),"]},{"a":"forgäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgäta, glömma. med ack. forgäta sin krankdom Bo 105 . \" the ära forgätne ther blifwa dödh \" Al 1934 . han hafwer forgätith hedher ok ära ib 1997 . Bo 156, 208 297 . KS 47 (118, 50), 49 (126, 53), 50 (128, 54) . 82 (202, 89). Al 2262, 3350, 4114, 628, 9352, 10507 . RK 2: 1881, 6932 . PK 220 . mich hopes, thet ider ecke forgäthet är BSH 5: 26 ( 1504) . - med dat. forgätith haffwin i gudhi renom Al 6810 . - med sats inledd af huru. jach för gäther alderegh hwro sigordh swen var mördher Di 249 ."],"f":["forgat Al 10507 . ","forgato lib 2262. förgato PK 220 . ","förgätt RK 2: 1881 (i rimslut). forgeth ib 6932 (i rimslut). förgatt FM 291 (1506)),"]},{"a":"forgätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. glömska, förgätande. högfärdhin är . . . mästirskapsins glömska ällir forgätisle (neglectio magerii) SpV 158 ."],"f":[]},{"a":"forgäves","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forgivins."],"f":[]},{"a":"forgöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["göma, undandölja. \" at the schyulle haffua medh hanom warit, stulit och forgömt hans thiwffueri \" STb 2: 212 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"forgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förverka. \" med dat. hawe firigiort sinom egholutt ther i \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). hawe firigiort sinom rätt widh brwtlichä ib. ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). . med ack. haui forgiort koparen SD 5: 639 ( 1347) . \" forgiordhe sit eghit liff \" Bil 299 . \" forgiordhe gudhlikt wald at göra jerteghne mer \" ib 81 . ib 543 . SO 104, 112, 161 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). LfK 4 . PfN 135, 138 . \" hafdhe the forgiort widh han liiff oc gotz \" MB 1: 312 . - med inf. forgiordho ther mz at se nakan tima gudz öghon MB 1: 47, 155 . ","2) förstöra, förtära, göra slut på. med dat. sinom lugha ther aff thz (ett ljus vid hvilket andra tändas) ey for gör Al 5996 . - med ack. forgiorþe rikt fäþärne Bu 513 . KL 76 . Bir 1: 316, 3: 385 . haffuj sama skörda kost forgiord (utgifvit) om jntet SO 105 . - förtära, förbruka, konsumera. alt thz konungen loth forgöra loth han mz lsik aff wyborg föra RK 2: 7538 . \" hwat ther forgiordhis j kryde, j riis oc mandol \" ST 422 .","3) fördrifva (en sjukdom). hon fforgör then soth ther är spithälska LB 2: 59 . ","4) döda, nedgöra. med ack. thenne swn forgöra Di 123 . MB 2: 198, 295 . thu . . . för gör oss aff (tager genom döden från oss) tässo liffweno ib 299 . ","5) förtrolla. \" han öpte sik forgiort uara \" Bu 511 ."],"f":["firi- SD 4: 466 (1355, nyare afskr.). fori- SR 2 . ","fore- PfN 135, 138 . ","för- LfK 4 ), "]},{"a":"forgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr oforgiordher."],"f":[]},{"a":"forgörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortkastande, slöseri, misshushållning. \" oskällik forgörilse \" Bir 3: 453 . \" at þe saktt (för sakti?) härfran sinä forgörilse oc taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse i þässom þingom \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"forhala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppskjuta. \" epter nw är ey ther tiill tilfälle, tha är thz forilande (för forhalande, Lat. differendum) tiill täss ath natzsens mörker skyler offwer markena \" Troj 15 ."],"f":[]},{"a":"forhala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhala, uppehålla. \" at han forhalar oss til thet han see sith ram \" BSH 5: 12 ( 1504) . \" medh listh förhala war bodh \" ib 83 ( 1506) . \" haffue the forhalath aff oss thennä vinther (uppehållit oss denna vinter) \" BSH 19: 147 ( 1506) . - (?) at the skwllo taga fath pa them, om drengen kwnne them förhala BSH 5: 214 ( 1507) . - Jfr forhalda."],"f":["för- . ","-ar"]},{"a":"forhalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhalning, uppehållande (med fagra löften). PMBref 299 ( 1508) . - uppskov, dröjsmål. om j wndren oppa wara forilan (för forhalan, Lat. mora) Troj 255 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarhållande, kvarstad. HSH 24: 152 (1518), 17: 169 (1523, Brask). Jfr SDw 2: 1344."],"f":[]},{"a":"forhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) uppskjuta. forhaltz eden STb 3: 439 ( 1499) .","6) ordna, styra, ställa (med ngt). wi wviljom meth guds hielp thet forholde i thet yterstha at hanum lskal skee en hvgswalelsa Lagerbring Saml 3: 251 . 7) hålla fram, hålla upp? hwar wärldz forsmäkisle opsätz ok forhaldz, for thz som äwinnelikit är (ad æterna suspenditur) SpV 157 . "],"f":["-holda . ","-holla )","forhalda sik , uppehpålla sig, hålla sig. jak hopes, at eder herredöme ecke lather twinga thne landzenda nw pa thenne tiidh medh gestningh eller hstelop. lom swa skeer, tha betröster jak ingelunde forholle mik her nedre BSH 5: 381 ( 1510) ."]},{"a":"forhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) qvarhålla. \" \" MB 2: 129 . jngen broder forholle sin drengh offuer sin dach SO 142 . förhålla, undanhålla. jnthe acther jac honom ider forholla FM 489 ( 1510) . \" at han hafde domkirkione eth godz . . . wtan lagh oc rät fore haldit \" SD NS 1: 400 ( 1405, gammal afskr.) . \" at lauerens hänne the twedhelene fortaghit ok meth wäldho hafuer fore haldit i ällefue aar \" ib 419 ( 1405) . \" än gardh . . . hulkän jak nakor aar fran foresagdho klostre forhelth \" ib 2: 213 . ( 1409). - tillbakahålla. ath man forholler sig vädriith LB 7: 168 . ","2) utdraga, förhala. \" förhallandes thiman \" Lg 3: 268 (möjl. att föra till forhala). ","3) dölja? ä huru tw thz wiil förhalla RK 3: 2796 . ","4) omfatta, innesluta. \" gudz son som hymel oc iordh ey förhalla kan \" Lg 3: 586 . ","5) uppehålla; låta vara. han kunde ey lenger forhallat sa RK 2: 5260 .","6) gå till väga (med), ställa? hwru i velie forholle eder erende BSH 5: 449 ( 1511) . hure ther schulle medares och ythermera om thenne feydh forholles (huru man skulle förhålla sig med) ib 532 ( 1513) . ib 4: 228 ( 1497) . "],"f":["fore halda . ","forhalla . ","forholla . förhalla),","forhalda i fra , "]},{"a":"forhalera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppskjuta, dröja med (ngt). wm örligith skal göras medh snarheth äller förhaleras til en tidh PMSkr 148 . \" jak wndrar hwj thet tet (ɔ: herr Sten kröning) swaa förhalera \" PMBref 335 ( 1519) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forhalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppehåll, dröjsmål. \" tha är farä om lekte ok lärde som tehn förhalingh wolded \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?). Stb 3: 329 (1497)."],"f":["förhaling . ","för- )"]},{"a":"forhalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppehåll, dröjsmål. \" vthen alth hinder och forhalningh \" BSH 5: 435 ( 1511) .","2) förhalning, uppehållande (med fagra löften). huru thenne förhalningh tiil giik RK 3: 2695 . \" om wii fornommo nogon forhalning i then dägtingen \" BSH 5: 6 ( 1504) . en fortäckth, listelig forhalningh ib 83 ( 1506) . ib 341 ( 1509) . HSH 19: 147 (1506.)"],"f":["för- )"]},{"a":"forhaming","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning? tolig for haming (Cod. A daghthingan, Cod. B for ämning) aff honum taka Iv (Cod. C) 2460 ."],"f":[]},{"a":"forhamodha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forhoghmodha."],"f":[]},{"a":"forhandla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhandla (om), underhandla (om). oc skola wy haffua wort elskeliga radh oc fulmektiga sendebud . . . at forhandla oc forrama om frid mellen oss och fornämda konung cristiern Rydberg Tr 3: 254 ( 1453) . - trans. underhandla om, föra underhandlingar om. herra johannes laxman . . . oc claues niclisson aff ellinge haue forhandlet noghre ärende vppa wore wägna met välbyrdhug man karl knwtsson FMU 3: 194 (1440, avskr.) . han skulle wara j råd mz troyaner lönlig oc traktera oc forhandla forräderij jn oppa gresca hären Troj 280 . - träffa övrenskommelse om. tesliges haffue wij oc en jakt forhanlet, som nw tesse dager bliffue til rede ned tiil köpenhaffen STb 5: 325 (1521, Kop.). taga under prövning, rannsaka. forhandhlade the verdigeste verdige feder och herre om per kopman . . . om henne (ɔ hustruns) arffua plichtoge ware peder kopmantz gieldh betala epter han hedean rymde SJ 2: 151 ( 1489) . kemmeneren[e] skole förhandle tet ärednet, som morten lehusen oc claus halinborg haue til hopå STb 5: 265 (1520). tha wil jag gerne . . . at aname theris szaker i retthe oc förhande them pa wor kiereste, nadige herres wegna ib 318 (1521, Kop.) . 2) handla, driva köpenskap. tha haffue wij oss [m]ed them . . . welwilil[ige] gi[i]ffuit wdj en köpmans selskaps handel then ene med then andre redelige at förkere oc förhanle wdj al troskap STb 5: 310 (1520, Kop.). trans. handla med, driva köpenskap med. alt thet go[z thesse] for:ne fyre factores fforhandle oc förkere, skal wåre me[nige selskapet til winning oc for] lust STb 5: 311 (1520, Kop.)."],"f":["förhandle STb 5: 265 (1520) , 310 (1520m Kop.), 318 (1521, Kop.). part. pret. n. forhandälet FMU 3: 195 (1440, avskr.)),"]},{"a":"forhandla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhandla. \" thee saker ther i radzstuen plege forhandas \" SO 193 . HSH 20: 288 ( 1510) . \" hwat frankarikes radz radh haffdho besluthet oc förhanlat i tässe sak \" Lg 3: 294 . BSH 4: 170 ( 1494), 5: 9 (1504). thet däktingisbreffwit nw emellan richena forhandledh ochforwurffweth är ib 343 ( 1509) ."],"f":["för- BSH 4: 179 ( 1494) . förhandla. "]},{"a":"forhandlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhandling, öfverläggning. \" til radz och förhandlen wara \" BSH 5: 520 ( 1512?)"],"f":["förhandlen )"]},{"a":"forhandling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhandling haffdo mz enghom brodherskap ällir sälskap äller naghr för handling j naghrom ärendom (quidquam socitatis ac negotii) MB 2: 128 . \" forhandlingh vm rijkene ärende \" BtRK 251 ( 1468) . samtaal och forhandlingh ther om haffuä BSH 5: 58 ( 1505) . \" til forhandling med them \" ib l9 (1504)."],"f":["för handlingh )"]},{"a":"forhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för hård, för svår. för harda haghel eller rengskura PK 225 .","2) mycket hård, förhärdad. the varo swa forhardhe at the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand Bil 885 ."],"f":["för harder )"]},{"a":"forhasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["förhasta )","forhasta sik , förhasta sig, förifra sig. inghen förhastad diag meg oppa RK 1: (LRK) s. 278 ."]},{"a":"forhasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","forhasta sik , förivra sig, förgå sig. med prep. pa. her thure förhastade sik ather j gen thär pa mik Arfstv 52 ( 1461) ."]},{"a":"forhastelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förhastat, obetänksamt. \" rädandes ath tw oberådliga oc forhasteliga öffwar tiig j strydena mz glwpande forsökning \" Troj 118 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"forhata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfölja, förderfva, skada? hata, visa hätskhet mot? at foreffua eldler forhata hanom then han skal äre SO 115 . \" ati wilia forhata then hielge kirke \" FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"forhava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfara med, hava. bidie wii ider nade, atj willde giffue oss til kenne, hwre iders nade wil forhaffuet her effter paa wor kereste nadigeste herres wegne, att tesse fatigmen motthe brwke theris sighiaas till köpenhaffn oc til jnge andre tyske steder STb 5: 347 (1521, Kop.). - Jfr forehava."],"f":[]},{"a":"forhava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) !SYNS_DÅLIGT? tillbakahålla, fördrifva. wrange oc orätte wordo forhaffde (abstulit omnem iniquum et malum) MB 2: 271 . undertrycka, förtrycka. at hon ey hathi, ällir forhaffui the systra Bir 5: 48 . \" swa at . . . han . . . somlika annars haffdhe oc nidher trodh \" Su 66 . ","2) förakta, missakta. thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan KS 36 (94, 39) . ","3) förhindra. \" varen fortänchte, hure i vele forhaffuedh, ath the for math ellr öll skole ecke nödgis giffua sigh till noghen annen herre \" BSH 5: 229 ( 1507) . ","4) uppehålla; låta vara wij frycthe wor herris plicht och then kyrkis patroners hempdh om wij saa lenge forhaffuit med eder HSH 20: 27 ( 1506) . \" wii moge thette ingelundä lenger kunna med edher forhaffuith vthan straff \" ib 28 . ","5) företaga, tå till väga hwre i skwllä forhaffwäth om eder ärendhä HSH 19: 67 ( 1505) . hurw edher herredöme vill forhaffwedh medh then stadh BSH 5: 343 ( 1509) . \" hwrw i wele förhaffuit med the fatige men \" ib 398 ( 1510) . "],"f":["för- )","forhava sik , förhålla sig. ath i eder ther jnnan jw saa forhaffue velie som ltilbörligit är HSH 20: 174 ( 1507) ."]},{"a":"forhigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["narra, bedraga, förleda. lhade han ey lated siig mz rynga tyng forhygia Troj 144 . caliphe . . . hwlken mz syna swartakonst meg saa begalrade oc forhiade oc myna män ath jac matte j moth myn wilia bliffwa ther när henne i langan tiid ib 294 ."],"f":["forhia Troj 294 . ","forhygia ib 144 )"]},{"a":"forhinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hinder. \" at the honum ther inted forhinder göre vid \" BSH 4: 303 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"forhindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hindra, förhindra. \" han sculle henne jntet forhindra STb 3: 184 (1494). ath tet ey bequemligit är at forhindra hustrv fran bonden ib. - förhindra bruket av. hon (ɔ ängen) är wtgangin aff sibbotorp ok thär medh förhindras en värke i anne for landabo mom \" VKJ 108 ( 1480) . - omöjliggöra. thz (ɔ een firheet at vthuäliä goth eller onth) hafde mannen frälst ok friit j paradyso än nw är thz kränkt ok forhindrat SvKyrkobr 175 . (- preocupemus faciem eius in confessione . . . thz är förhindrom hans änlite i wara synda widhergangilsom JMÖ 16 . ib 22 . (felövers., = Psalt. 95: 2) 3) förhålla, undanhålla. jordagotz ellir andra äghor som clostreno kunno forehindras ellir forehaldas mdäh orät Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . 4 ) förhålla, söka förhålla, söka tillägna sig, väcka tvist om, klandra. atthe aldrich wele then prebenda forhindra eller forargha i nagre matte SJ 2: 203 ( 1492) .","5) kvarhålla, belägga med kvarstad, lägga beslap på. han hade forhindreth ena mess kopper j lubeka STb 2: 215 (1487). begerendes atj wille hanum wnnä och medt giffue edert gotz rorstere o[k] forhindra, hwar han thett bekoma kan ib 5: 333 (1521, Kop.) . 6) kvarhålla, hålla i förvar. her swens landbo . . . som . . anders buck her forhindret hade j stadzsins jern STb 3: 319 (1496). - Jfr oforhindradher."],"f":["för- . ","fore- Priv o skyddsbr 179 )"]},{"a":"forhindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hindra, förhindra, förmena. the thöm til retta forhindra epter laghen SO 32 . \" forhindra allas waara vndirdana fridh \" MB 2: 198 . Su 62, 174, 327, 366 . Lg 3: 528 . \" aldra glädhinna ändhe för hindar (för för hindrar) ey soklan \" LfK 123 . ","2) oroa,, besvära. som wart rike haffwa förhindrat MB 2: 274 . ib 231 . Su 108 . ","3) förhålla, undanhålla. \" waart rätta fadherligit arff. hulkit oss j naghon tima orätteliga war förhindrat \" MB 2: 276 . - (?) ware thet swa ath tässo fornämpda godzen i nokra handa maatha forhindrat wordo älla meth nokrom lrät affginge SD NS 1: 31 ( 1401)."],"f":["för- )"]},{"a":"forhiter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , j forhita (för forgilta, (ɔ forgylta?) skalka oc j smikrare hwat är thz j fresten mik mz (Vulgata: quid me tentatis, hypocritæ; jfr motsv. ställe MP 1: 341 o gyltä skrymtara, MP 2: 252 idem, MP 4: 258 j forgylta skalka) MP 3: 399 ."],"f":[]},{"a":"forhoghmodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begå öfvervåld el. oförrätt mot, förorätta. thz engen sculle annan forhamoda RK 2: 1061 . \" at wi ey forhöghmodadhe wardom \" SD NS 2: 420 ( 1411)."],"f":["för- . ","forhamoda . -adhe, "]},{"a":"forhop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp, förhoppning. at wj fööge förhopp haffue til nogen wenlig handel medh thöm HSH 13: 60 (1524, Brask)."],"f":["förhopp )"]},{"a":"forhopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppas, vänta. \" thet han forhoper \" BSH 5: 532 ( 1513) . "],"f":["för- BSH 5: 369 ( 1509) ),","forhopa sik , "]},{"a":"forhopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppas, vänta. \" swa förhoppe wj wel at the ock saa göra \" HSH 13: 60 (1524, Brask). - refl. forhopas, hoppas. opersonl. som oss förhoppes HSH 16: 36 (1526, Brask)."],"f":["förhoppe )"]},{"a":"forhopan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhoppning, hopp. \" medh stor forhopan til forlossingh \" BSH 5: 331 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"forhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedhugga, genom för mycket huggande förstöra. kärdhe at the forhugga swa wel hans skogh som sin äghin SD NS 1: 256 ( 1403, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"forhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avhugga. \" haffuer . . joan swensson nogat latid forhwgga aff sparraner eller balkane i . . . biscop corts hus, tha skal han vpretta allan then skada, som han ther vppa haffuer giort STb 1: 266 (1480). \""],"f":[]},{"a":"forhugsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förut betänka, förut öfvertänka. then almoghe sum hauer then kunung eller höfdinga. ther änkte kan förehuxa ella warna thz almoghanom må warda tarf åt ella förderuilse KS 32 (81, 34) . \" j thy at the oforseddan dödh ey rädhas ällir forehugxa \" Su 244 . KS 20 (50, 22), 21 (52, 23) . Bir 1: 388 . Su 6, 94, 96 . LfK 71 . ","thz hörö til witrom ok före huxande manne medh skiälum wägha thet han skal göra ella lata KS 21 (51, 22) . ib (52, 23) . - som förut öfvertänkes, uppsåtlig. mina syndir . . . badhe forehuxande oc bradhelica görande Bir 4: 129 . - part. pret. förut betänkt, öfverlagd. än mandrap war giort mz wadha oc ey mz wilia forehugxadhom MB 1: 425 . aff wäl forhugxadom fortanka Bir 4: 33 . VKR 76 ."],"f":["för- Su 6, 94 . ","firi- KS 21 (52, 23) . fore-. före-. ","förhogxsa: -om LfK 71 . ","förehoxsa Su 96 ),"]},{"a":"forhugsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) betänkande, öfverläggning. mäþ goþe forhoxän varre ok þerrä mannä som þa nästä os varo af waro raþe SD 5: 636 ( 1347) . Bir 4: 120 . Su 70 . Lg 3: 528 . LfK 13 . ","2) förtänksamhet, omtanke, försigtighet, klokhet. thön första howdhygdh är forhuxan, ok hete hon prudentia å latino KS 18 (47, 20) . ib 20 (49, 21), ib (50, 22), 27 (67, 29), ib (68, 29), 28 (69, 30), 82 (202, 89) . - Jfr oforhugsan."],"f":["forhugxan Bir 4: 120 . forhuxan. förhwxsan LfK 13 ; Su 70 . ","förhuxan KS 27 (67, 29), ib (68, 29), 28 (69, 30), 82 (202, 89) . ","forehugxan Lg 3: 528 . forhoxän),"]},{"a":"forhugsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) omtanke, omsorg. SDNS 2: 761 (1414). (Sdw 2: 1219)."],"f":[]},{"a":"forhungra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hungra, svälta, lida hungersnöd. tet fämptha brödhit . . . thet är likamlikin födha oppa tet ath wj skulom ey forhunghra ällir forsmäktas MP 5: 232 ."],"f":[]},{"a":"forhvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvinna gudz engell forhwarff LfK 234 "],"f":[]},{"a":"forhyghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afsigt, uppsåt, beslut thetta sama gudz wit oc förhyghia (Cod. A forthanke 347) kallas liiffs book MB 1: (Cod. B 560. the waro scriwadhe i gudz förhygio (Cod. A forthanka 347) til himerikis ib."],"f":["för- )"]},{"a":"forhyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhyra, taga (sjömän) i tjänst. oleff jngemerson . . . talde til len batzman at han hade wntflyt . . . hans hyre och han motte forhyre en annen i hans stad syden STb 5: 90 (151§6). 2) hyra ut. gaffs oleff hansson raadman loff fförhyre thet hussit per mortenson hafuer honum pantsät STb 5: 90 ( 1516) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forhäfdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" hävd, besittning under så lång tid att orubblig äganderätt förvärvats. scibo . . . prescribere for-scriffua oc mz lagha forhadh (enl. Erik Neuman felskrivning för forlädh (ɔ forhälfdh) haffua GU C 20 s. 556 ."],"f":[]},{"a":"forhäfdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvärv av orubblig äganderätt genom hävd. prescripcio . . . före scriffuan ok förhädningh GU C 20 s. 481 ."],"f":["förhädningh )"]},{"a":"forhäfpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forhäfpi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forhäghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förskingra, förslösa then samme foghetin han forhäydadhe herrans godz vnyttelika MP 3: 422 . ib."],"f":[]},{"a":"forhäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hägn, skydd. bistånd. ther til bedhis iak ihesu christi hiälp ok forhägn i allan tima SD NS 2: 170 ( 1409)."],"f":[]},{"a":"forhäghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hägna, skydda, värna, taga i sitt hägn. oc hafuom wi wnt oc gifuit allom besitande borghare i fornämde stocholm friiheet for allan tell medh swa skäl, at enghen dyrfuis til at forhegna eller friiia andra manna gotz for sith eghit Priv f Sv st 112 ( 1448) . \" at ingen dyrfwes til at forhegna, forswara heldler fria andra främenda oc wtlendzska manna oc gesta gotz foe sith eghit ib 136 (1457). \""],"f":["forhegna )"]},{"a":"forhäghþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forhälgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= forhälghþ. VKR 72 ."],"f":[]},{"a":"forhälghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhelg, den heliga tid som närmast föregår hvar och en af de stora högtiderna. alla andra högtidher . . . hwilkra affna ällir forhälgd the fasta widh watu oc brödh Bir 4: 27 ."],"f":[]},{"a":"forhänge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forehänge."],"f":[]},{"a":"forhängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hänga framför, fästa framför. haffue vij . . . bedit . . . menighe radhit om vort stadz indzigle her nedhen forhengandis vid thette breff HSH 19: 169 ( 1506) . ","2) behänga, förse (med något som hänges vid). ij [2] breff wille the göra ther oppa mz alle radzens incigle forhengia RK 2: 8211 ."],"f":[]},{"a":"forhärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhärdas. \" the förhäradhos i sinne onzsko \" Lg 3: 167 ."],"f":["för- . ","-adhis )"]},{"a":"forhärdska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhärda. som hennes fatiga samueth hafde ynnan til forhärtzskät Lg 3: 556 ."],"f":["forhärtzska . "]},{"a":"forhäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhärja, ödelägga, utplundra, förderfva. forhäriadhe landit ST 327 . ib 340, 345 . RK 2: 8560, 8659, 8692 3: (sista forts.) 4744. at fogotane them ey forhäria ib 2: 8004 . \" ib s. 348. \" MB 2: 184 . \" the helga kirkio at veria henne räth störkia och ey forheria \" RK 2: 111 ."],"f":["förhäriga RK 3: (sista forts.) 4744 . ","forhäre ib 2: 8560 ; ","-ede ib 8692),"]},{"a":"forhöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhöja, höja. per michelsson täctes nagat pa then westra gambla gafflen mwra elle forhögie SJ 2: 112 ( 1488) . \" wil llasse torsson . . . förscriffne hus forhögie \" STb 5: 51 ( 1515) . - bildl. höja (priset, försäljnings- el. köpesumman). ath thomas forhögde sijt köp met v marc, ok thöm haffuer han uth giffuit FMU 3: 259 ( 1442) . ","2) höja prise på (ngt). samme tompt ytermere heller hägre fförhöie än til the fförnempde iij (3) march SJ 2: 296 ( 1496) . "],"f":["fförhöie . ","förhökt ) , ","*forhöghia sik , 1) eg. höja sig. annadh thera hafuär kammaren sigh nedersänkt äller jorden wnder mik sigh förökt Prosadikter (Sju vise mäst C) 224 . " ewynneliga porta forhögen eder (elevaamini) " SvT 5 . 2) bildl. yvas, vara stolt (över). med pep. af. lweth the sik ey wara äwärdelika konungxsins dottir ällir brwdh, hwilkin sik thär aff forhöghir, at hon är komen aff härra släkt, smarligha forgangande SpV 426 . - förkovras, växa till, ha framgång. thänna härrans ordh j hans tiänista jöö skulu sik swa forkofra ällir forhöghia (conucalescunt), at hälga ödhmikwktinna, rolikhetinna, ok räddoghans ärlihga tekn skulu giffwa witnisbyrdh them hälgha anda SpV 173 . - refl. forhöghias, beskattas högre. staffan kortsson dedit x mark quit met vylkor at han ey skal ytermera forhöges at are StockSkb 94 (1503-04)."]},{"a":"forhöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","forföghia sik , foga sig, lämpa sig, passa? meden thenne winther swa förfögher siig BSH 5: 516 ( 1512) ."]},{"a":"forhöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) höja, förhöja. \" watzstena closter lath iag förhögia med tin tack \" RK 3: (sista forts.) 4562 . - i bildl. mening. wil iak tik förhöia oc til en storan herra göra Lg 3: 688 . \" fornedre herrer och riche och förhögie och förmera städerne \" HSH 20: 219 ( 1507) .","2) höja priset på. brödet fförhögia och fförnidra BS 35 . "],"f":["förhögia . ","förhöia )"]},{"a":"forhöghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. fraåtskridande, förkovran. räddoghin j thera forbätringh ällir forhögilse, som mindre ällir yngre äru (timor in minorum proucetibus) SpV 159 ."],"f":[]},{"a":"forhöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) höra efter, göra sig underrättad. lat fforhöra om än gudh är thera win ellir ey ST 311 . MD (S) 284 . MB 2: 186 . \" jach wilde . . .for hörä aff idher om j wilden troligä halä ider fengilsse \" Va 47 . ","2) (med hörseln) uppsnappa. for hörä ord aff honom thz keysarenom mate komma til skadha Va 47 . Al 2689 . - refl. forhöras, höra sig för, göra sig underrättad. wi . . . forhördoms met them . . . hwen the framdelsis wilde til lagman haffua FM 259 (1506."],"f":["för- MD (S) 284),"]},{"a":"forhöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) höra efter, göra sig underrättad. tha nämpde vi ther före tessa sex godha men at gaa til hanom ath forhöra som sakt var ATb 312 ( 1469) . - söka få veta (ngt av myn). med prep. mädh. sende the twa gode men . . . til lhustw margit . . . at forhöre med henne, hurw ther om war STb 5: 184 (1518).","3) förhöra, undersöka, pröva. \" tha skulle swa dande sak ekke annars stdz förhöras oc ranszakas eller dömas än for rikesens radh \" HSH 18: 28 ( 1495) . - refl. forhöras, höra sig för, göra sig underrättad. om (ɔ angående) prestener och diecknane skal bliffua standande til herredagin. tha skal man förhöres om therres friheter STb 1: 172 ( 1478) . förswmen ey ath förhöras när nokre thädhan fara aff rikeno hiith til rom PMBref 307 (1522?)."],"f":["för- )"]},{"a":"forila","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forhala, forhalan."],"f":["forilan"]},{"a":"forinnanskrivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["häri (i detta dokument skrifven. forinnanskriuadho siälaröktena halda swasom är een mässa wm huar manadh BYH 1: 190 ( 1383) ."],"f":[]},{"a":"foriägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förjaga. \" foröddo oc foriäghadho ormana \" ST 328 ."],"f":[]},{"a":"forkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förekalla. SDNS 2: 512 (1412). (Sdw 2: 1219)."],"f":[]},{"a":"forkasta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -kastilse, se forekasta, -kastilse."],"f":[]},{"a":"forkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta från sig, öfvergifva. forkasta sith munka lifwirne ST 53 . Jfr forekasta."],"f":[]},{"a":"forkastel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framstam. FM 383 ( 1508) . (Sdw 2: 1219)."],"f":[]},{"a":"forker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärling, stör varmed man stakar mindre fartyg. Jfr SAOB F 1123. contus . . . bärlinger forker GU C 20 s. 146 ."],"f":[]},{"a":"forkera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) umgås (med); ha affärsumgänge (med), ha affäreer (med), handla (med). pa thet at thesse try rike skulle her efft[er bli]ffue til lhjope forbunxen wdj en ewiigh ffredh oc endrekt, tha haffue wij oss [m]ed them . . . g[i]ffuit wdj en köpmans selskaps handel then ene med thena ndre redelige at förkere oc förnale wdj al troskap oc redelige handel STb 5: 310 (1520, Kop.). 2) trans. handla med, driva köpenskap med. alt thet go[z thesse] for:ne fyre factores fförhandle oc förkere skal wåre me[nige selskapet till winning och for]lust STb 5: 311 (1520, Kop.)."],"f":["förkere )"]},{"a":"forklagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klaga. \" gudh i hymelen see thz förklagat \" Lg 3: 335 . BSH 5: 96 ( 1506) . \" thet gudh see foreklagith ib 121 (1506), \"","2) anklaga. \" wart oppa nya förklagath för samma saak \" Lg 3: 155 ."],"f":["för- . ","fore- )"]},{"a":"forklaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en persons anklagesle av sig själv före domen el. straffet. almoghen skuli . . . bethe sik bittidha gudz änlite mz synda angher, för än herran gudh til lhwggher, mz wredhennas swärdh, . . . thy at förklaghan är altidh rikast JMÖ 16 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forklara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klara, klargöra, rena. \" þhonagh, swdit oc forklarat \" LB 7: 205 . ","2) förklara, göra kunnig, meddela. \" förklarer för them sina akt \" RK 3: 2183 . ib 2875. swa som är rörth och ytthermera skal framdelis förklaras (exprimednis) SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 4: 282 ( 1502) . ","3) klargöra, uppgöra tha theris rekinschap ok stycke thera mellan forclarat äre epter theris vilia SO 202 . - (?) sin slotloffwen forklaraden tha huru hon sculle siden sta RK 2: 3448 . ","1) göra sig klar, uppgöra. at han forklarar sigh her wdi BSH 5: 113 ( 1506) . ","2) förklara sig, försvara sig. ath förklare (1506). ","2) förklara sig, försvara sig. ath förklare mych för all tijlltall och ryckte, mych vppa kommit är BSH 5: 556 ( 1516) . \" at forclara mich sielff, hwrw mijn rese gangen är \" ib 625 ( 1520) ."],"f":["för- . ","forklara sik , "]},{"a":"forklara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) lämna upplysning. iak stadder war aa fornempa ägom i närwara hederliga oc erliga manna . . . at wtskelia oc forclara om fornempda äga Brasks Kopieb 30 ( 1511) .","4) förklara, göra lysande, härliggöra. - part. pret. lysande, strålande. o the hälgha trefalloghet, o i forklar[adh)e anda, wäslignadhe, oc gudhi käre SvB 353 . \" bandhin ällir repen fiollo til min i the forklaradha (funes ceciderunt michi in preclaris) \" SpV 41 ."],"f":[]},{"a":"forklädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkläda, kläda (i en främmande drägt). fik see eth aff diwromen alt wräknat oc förklät j gylt harnisk MB 2: 238 . "],"f":["för- )","forklädha sik , förkläda sig. forklädde han sik Di 52 . Lg 3: 673 ."]},{"a":"forknugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtrycka. \" at hans moder oc bada tyna söneer forga ey aff beskom dö, heller bliffwa wtläninga oc forknwgade mz wsolhet, oc mykin fatigdom til mykyn forsmädelse \" Troj 181 ."],"f":["-adher ) , "]},{"a":"forkofra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. forkofras, förkofras, vinna större välstånd. kalmare stadh och sloth hafwe fötaghith oss nogoth förkofras i thetta örlogh BSH 5: 360 ( 1509) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forkofra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","*forkofra sik , förkovra sig, göra framsteg, ha framgång. ther fore vpa thet at rector fornempde universitatis, doctores, lmestere, studentes och theris folk moge thes roligare bliffwa och liffwa, studera och i theris lerdom sigh forkoffra, anama wij alle fornempde . . . i rikesens och wor besynnerlige friid Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 4 (1477). thänna härrans ordh j hans tiänista möö skulu sik swa forkofra ällir forhöghia (conualescunt) SpV 173 ."]},{"a":"forkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förstöra, ödelägga, göra slut på, döda. med dat. forkoma stadhinom MB 1: 192 . \" forkoma sino liwe \" Lg (Cod. C) 996 . \" lata forkoma honum \" MB 1: 277 . - med ack. el. kasusbeteckning som kan föreställa så väl dat. som ack. forkoma all the kors j landeno waro ST 92 . \" waro forkomin al the thingh, han fördhe j landit \" Bil 852 . \" som alla villo sculde forkoma \" ib 841 . \" forekoma korsins tro \" MB 1: 259 . forkoma oc dräpa mins hälgha anda jngiutilse Bir 3: 290. hwru the matto the hälgho thre män forkoma Bil 850 . ib 849 . MB 1: 240 . ST 440 . \" at hans systirsyni varo swa forkompne \" Bil 851 . - fördrifva. med dat. forkom thz the hardho som ther nor var (aquilonis dissipavit duritiam) Bil 860 . \" förcomber hon allom ondom dön och lucth i manz mwnne \" LB 8: 47 . - med ack. thz förkomber ond werk i maga LB 8: 45 . förkommer spolorm ib. \" förkomber siukdom i mans magha ib. - Jfr forekoma. \""],"f":["för- . ","fore- MB 1: 259 . firi- L.),"]},{"a":"forkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["*forkomas bort , komma bort, gå förlorad. tha lagdhe wii honom fore, ath han skulle gorä en xii manna edh, ath thz for:de gull forkmhx ecky borth mz hans wilie JTb 91 ( 1511) ."]},{"a":"forkrupin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skrufvad, konstig. \" the skulu ey framföra forkrupin ällir smikra ordh som skändagästa pläga göra (verba contorta more adulantium) \" Bir 4: 74 . ","2) trotsig, spotsk, gensträfvig. forkrupin (contumax) olydhna Bir 4: 228 . \" födhe thrydzskan son oc forkropnan (contumacem et protervum) \" MP 2: 204 . \" thenne var son är thrydzskir oc forkropin (protervus et contumax) \" ib 305 . \" nar wii ärwm forkropne och olydhoghe warom formannom \" Ber 65 . ib 237 . Su 453 ."],"f":["forkropin )"]},{"a":"forkrupinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trots. \" datan och abiron stodho wp amot moysen och aaron mz höghfärdh forkrwinskap och olydhno \" Ber 65 . ozias kwnungher thok rökilsa kar mz höghfärdh forkrupinskap och olydhno ib."],"f":[]},{"a":"forkruplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["trotsigt, öfvermodigt. swa honom hardelica oc forkruplicha VKR 30 . \" wphögh thik ey forkroplika \" Ber 111 ."],"f":["-licha . ","forkorplika )"]},{"a":"forkränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fördärva, skämma, kränka. \" förkränkth ärw swa natwrennas lagh \" PMSkr 119 . 2) träda (ngn) för nära, kränka (ngn) med avseende på rättighet el. privilegium. at nokor wilde tildyrfuis honom j nokra matto här wti at forhindra ällir forkränkia moty thetta waert vpna breff oc löffthe FMU 3: 225 (1441, i vidim. från 1442) . 3) kränka, bryta, upphäva. thy bidiom wij alle epterkomanda konunga . . tessen forlenilsse och vnuilsei jngen mathe j gen sigia eller forkrenkia MOn Dipl Sv 18 (1482). - Jfr oforkränkter."],"f":["för- )"]},{"a":"forkränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kränka, bryta, upphäfva. \" thenne wara skäliga skikkelse forkränkia S 1: 207 (öfvers.). om . . . k. h[ans] then fridh och endrekt forkrenchte \" BSH 5: 74 ( 1505) . Jfr oforkränkter."],"f":[]},{"a":"forkunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - lata sik forkunna, misstycka. lat thik thz enkte forkunna at gudh wil andrum nakat vnna MD 83 ."],"f":[]},{"a":"forkunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misstycka, taga illa upp. for konnin thz ey iak er ey lidugher Prosadikter (Sju vise mäst B) 211 . thy skal thet jngen förkwnna äller wndra, oc ey taka til widherwilya thet gudz hedher ökes oc klostersens teslikis PMBref 332 ."],"f":["för- . ","for konna: -in Prosadikter 211 ),"]},{"a":"forkymbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oroa, bekymra. \" hwadan komber meg thz at myn hog saa forkymbras ath jac skal then jomffrw elska oc begära \" Troj 197 . - part. pret. ansatt, gripen. jac weth ämwäll tiig oc alla the ypersta oc myndoga herrar aff grescha hären wara forkymbrade aff en stor gälnesko Troj 166 ."],"f":["-adher ) , "]},{"a":"forkyndogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kungöra, anmäla. \" strax thet förste thet forkärdt worder och forkyndiget \" BtRK 125 ( 1438) ."],"f":["-kyndige )"]},{"a":"forkyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket slug, mycket klyftig. wardh esau kloker man oc forkyndogher MB 1: 208 ."],"f":[]},{"a":"forkynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkunna. \" thz forkynnen morgon \" RK 2: 5246 . ib 7402, 8232 . BSH 5: 11 ( 1504) , 152 (1507), 176 (1507) förkynna . . . hans swenna . . . wara i han ib 549 ( 1515) . \" thet wele wij forkwnna fore menighethen \" FM 562 ( 1512) ."],"f":["för- . ","forkwnna . ","forkynde RK 2: 7402 (snarare dock impf.). ","forkinna: -kinte BSH 5: 152 ( 1507) . ","-de ? -te), "]},{"a":"forkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förkällare, främre källare, yttre källare? vndan taknan thöm nidärsta källaran mädh thöm litla forlkällaran (för forkällaran) SJ 91 ( 1439) . mädh then litle forkällara mällan mikkels källara ib 104 ( 1450)."],"f":[]},{"a":"forkära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klaga. \" som thy wer alt för myket her til sket är, gud se förkert STb 5: 319 (1521, Kop.) (jfr: som gudh see fore kärtt STb 1: 213 (1479)). 2) framföra (klagomål). tyckes them medt sadande saker oc klagemall omtake them hit til stocholm, them her förkere, tha wil jag gerne . . . förhanle them \" STb 5: 318 (1521, Kop.)."],"f":["för- )"]},{"a":"forkära","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"forköla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkyla. - part. pret. om modren är forköld LB 7: 29 . \" om mangan er forköld \" ib 241 . natwren er forkölld ymnatil ib 73 . ib 74 ."],"f":[]},{"a":"forköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förköp, köp till förfång för en annan som förut köpt samma sak el. om köpet underhandlar med säljaren. Jfr Schlyter, Ordbok s. 178. hvilkin brodher andhrom gör forköp SO 20 . ib 13, 48, 50, 51, 63 . ","2) förfång. wtan alla andra älskaranna förkööp (præ judicio) Su 90 . \" iak giör honom ey mykidh förköp (har det icke mycket bättre än han) \" PM LIX (bref från Peder Ingemarsson, af 1513, anfördt efter Spegel)."],"f":["för- . ","förkööp )"]},{"a":"forköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förköp, köp till, förfång för någon annan. ATb 58 ( 1456) . STb 2: 194 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"forköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["genom köp förlora el. förverka. med dat. \" vtän han hauin firiköpt sinum värþörum \" SR 33 ."],"f":["firi- . ","fore- L.),"]},{"a":"forköpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppköpare? ss tillnamn. jab forköpare STÄmb 7 (1421). jöns förkopere Skotteb 13 (1460-61). ib 65 (1461-62), 94 (1462-63), 130 (1463-64). STb 1: 144 ( 1478) ."],"f":["forkiöpare STb 1: 144 (1478) . förköpere. förköper Skotteb 130 (1463-64) förkopere ib 13 (1460-61)), "]},{"a":"forköpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förelägande, bestämmelse, förbehåll, vilkor. symon lagdhe siälfwir forlaghin (Cod. C forlaghith 949) ok dömde thän til dödh aff thöm twem som ey gate dödhan vp rest aff dödha Bil 104 . ib411, 478. Bu 509 . LfK 151 . \" alla lidhra landzäghor skulo sälias mz aterlösn forlaghom \" MB 1: 374 . \" jacobs söner göra widh them swika säät mz thässom forlaghom, at the skulo tagha thz sama mark a thera köt, ther abrahams släkt hawer epter gudhz budh \" ib 228 . \" kastadhe han syn sinnom at slagh mz sama forlaghum oc ordhum (näml. at han, om Franciscus vore helig, skulle kasta 18 ögon på 3 tärnignar) \" ST 74 ."],"f":["för- LfK 151 ),"]},{"a":"forlagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) försåt. \" endast pl. lagdhu hanum lenge for laghur \" Bil 250 . ib 626. faar man en dräpa ey mz forlaghum eller ilwilia MB 1: 335 . \" hwa som dräper man mz forlaghom oc giordho radhe (per industriam . . . et per insidias) ib. mz thinom sötasta ordhom ok marghom forlaghom tokt thu af mik sinnen \" Su 409 . ","2) = forlagh. i sammansättningen forlaghu bön (för det i flere blandde under forlagh anförda exemplen förekommande forlaghom kan för öfrigt en nom. förlagha ligga till grund)."],"f":["forlaghu bön , "]},{"a":"forlagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["laga, reparera. lasse smidh . . . forlagdhe iij gambla skoor och en nÿ skoo HLG 2: 17 (1510)-. lasse smidh . . . ladhe en ny skoo o h the andhra forlagdhe ib (1510) . han . . . broddadhe och forlagaddhe gambla skoor ib (1510) ."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"forlama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlama, försvaga, skada. aff tessom twem fornempda bythom bleff kronana oswikin, hwariens til akthers, kränkt, forlammat äller i nokra handa matto forminskat i synom skat äller andhrom hennes ingäldom UpplLagmansdomb 114 (1493)."],"f":[]},{"a":"forlama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlama, försvaga. \" at richet swa bliuer förlamed med mynted \" BSH 5: 385 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"forlamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förlamad, gjord obrukbar, stympad? om öghonen ällar föthrena wardha förlame LfK 99 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forlana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förläna, gifva. then fatighe deel gud haffuer oss forlonth FM 371 ( 1508) . Jfr forläna."],"f":["-lona )"]},{"a":"forland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framför ett annat (huvudlandt, fasta landet) beläget land. han lag fore forland ok reedh foe ankare STb 1: 104 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"forlanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. blifva lång.","1) väcka känsla af att tiden blir lång el. af ledsnad. lata sik forlanga, tycka (något) vara för länge, blifva otålig el. ledsen (öfver). vnbödh han dario at han läte sik ey forlanga, han wilde sköt atirkoma ST 520 . \" lath tik thz ey förlangha \" LfK 68 .","2) längta. opersonl. böriade honom strax forlanga til the samma jomffru ganga MD (S) 299 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forlanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för lång. RK 2: 7086, 7521 . Di 50 . \" tykker mik alt före langt wara at scriffua Pk 224. samtalan . . . wari . . . ekke off idhkeliken äller forlang \" Bir 5: 132 ."],"f":["före langer )"]},{"a":"forlangning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plågsamhet? swa myklo mer dröffwis han (för öhon?) aff thässo närwarande liffsins forlangningh (torquetur dolore præsentium) som hon hethelekaren brindher i äwärdelika thinganna astwndan ok kärlek SpV 408 ."],"f":[]},{"a":"forlastadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för hårdt lastad. skipith war forlastath BSH 5: 135 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"forlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eftergift (från det som tvingar el. besvärar), själfsvåld, frihet? JP 21, 22 ."],"f":[]},{"a":"forlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) bestämmande, beslut. . . . mödelikom aldri, som the haffde hafft, hwilkin honum war stekottir ok vtan mödho medh gudz andelico skypan, ok forlathe MP 5: 156 ."],"f":[]},{"a":"forlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlåt, förhänge. \" tesse skattadhe . . . een forlaat for ɉ mark \" ATb 258 ( 1476) ."],"f":["-laat ATb 258 ( 1467)"]},{"a":"forlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) övergiva, lämna i sticket. \" at tu ey sculi oss fynna aff hanom forelathna J Buddes b 82. per gudmwndsson skypperen gaff jnga skylling sine fachtmen . . . foe ath the hade hanom forladit j nager matte \" STb 3: 454 ( 1499) .","5) förlåta, tillgvia. \" firilaat os warä misgärningä. swa som wi firilatum them sum brutlikir äru wider os \" SvB 3 (senare hälften av 1300-talet). är thz saa at wi forlathom, tha forlatoms wi (si diminitimus demitimur) SpV 570 . \" tha hade the dandesuena hanom alle theris schada tilgiffuit och forelatit \" STb 3: 207 ( 1495) .","6) fritaga (ngn) från käromål el. ansvar för ngt). thonius köning fforlat wnge hans kock all then re[ke]nskap, som them war emellom om köpinskap STb 5: 24 (1514). ib 115 ( 1516) . niclis larensson . . . bakende sig ffulmyndug malssman fför sin broders barn . . . at quitere och forlate all then dell them erffua borde effter skipper oleff ib 130 ( 1516) .","7) låta vara, giva el. förklara (fri från krav). holmber . . . fförlot sine kere effterlewende broderss hustrv . . . aldelis quith, fifrij, lidug och löss fför alt thet honum erffue borde effter sin framlidne broder STb 5: 53 ( 1515) . ib 142 ( 1517) . quitterede oc forloth benempde jon rauelson sin for:de kiere stiuffader oc alle hans effterkomende . . . ffrij, quit, lidug lok löss . . . om tet arff ib 234 ( 1519) . "],"f":["för- . ","fore- J Buddes b 82 . STb 3: 207 (1495). firi- SvB 3 (senare hälften av 1300-talet). ib. follatha (för forlata) GU C 20 s. 360 . imperat. -laast SvB 3 (senare hälften av 1300-talet). imfp. -loth STb 5: 53 ( 1515) . ib 234 ( 1519) . -lat STb 5: 24 (1514). ib 142 ( 1517) . ","forlata sik , 2) förlita sig, förtrösta. med prep. til. wii wille for eders nades högmetoghet waghe liff, gotz och alles wares . . . velfart, oc ther maa eders nades högmectighet sig visselige til forlathe STb 5: 347 (1521, Kop.). - Jfr tilforlata."]},{"a":"forlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öfvergifva, lemna. \" thu forläst mic \" KL 241 . \" forlät värudena (för väruldena) \" Bu 134 . forlat thässa hustruna thina Bo 63 . ib 161, 131 . Bil 277 . Bir 1: 24, 3: 406 . ST 117, 261 . forlatir faren MP 1: 133 . \" hwi forlatum (deserimus) wi os tha och letom gudh i ytro thingomen \" Ber 201 . thu forläst thik siäluan Bo 212 . \" forlatin af gudhi. ok owir gifwin vtan hiälp \" ib 196 . \" landit är . . . förlatith ällir offwirgiffwit \" MB 2: 36 . \" at likamens krapt ok fäghrind mera thöm förlatr \" KS 45 (116, 49) . ","2) uppgifva, låta fara. at forlata härdzsko Bir 1: 218 . \" jak skal fulcompna min ordh ok ey forlata thom (låta dem varda kraftlösa el. om intet) \" ib 3: 405 . ","3) afstå från, upphöra med. the forläta hedhna högtidh Bil 114 . \" än han forläte at hiälpa them länger \" MB 1: 402 . KL 90 . - underlåta, försumma. forlata (omittere) hiärtans rökt Bo 131 . \" at thw skuli syrghelica forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra \" Bir 2: 78 . ib 3: 196 . SD NS 1: 639 ( 1407) . ST 294 . at moyses forlät at sighia hurw gudh skapadhe ängla natwro MB 1: 47 . MP 1: 133 . Bir 4: 273 . ey for thy forlät ödhmiuktinna mästare at han sik ey alradiupast ödhmiukadhe Bo 39 . \" at han thz engalunde forlathe lat han jw til sudhercöpung ridha \" RK 2: 5469 . ","4) släppa efter, eftergifva, efterskänka. forlatande thunga pino for litla bätring Bir 1: 9 . \" gud forlaater ther somligom fyerde delen aff the pyna til hulka the plicoga ärä \" LfK 282 . honum wil iak fore thina skuld forlata mina wredhe Lg 44 ; \" jfr 2. \"","5) förlåta, tillgifva. \" forlät war herra them thera synder \" MB 1: 441 . KS 23 (56, 25) . hon (synden) var hanom for lsancti egidij bön forlatin Bil 752 . baþ toman forlata sik. at han mödes for hänna skuld Bu 187 . \" forlat þöm \" Bu 198 . \" gärna forlatir han alla sak \" Bo 218 . \" forlata synder \" MP 1: 131 . ib 261 . han forlatir rasklika Bir 1: 232 . - bereda tillgift åt el. för. ey forläto the sidhin (för sidhir?) eller the skirslir syndinne MB 1: 441 . ","1) öfverlemna sig, hängifva sig. haffuer jac nw fulkompliga sat oc latit oc fulkompliga setter oc forlater mic in til hans nade BSH 3: 77 ( 1454) . ","2) med prep. til. \" til konungen sik fulkomliga forlatha \" RK 2: 7013 . ib 8325 . ","3) tilltro sig, drista. med prep. up a engin suen forlathe sigh ther vpa at forsuma sijns husbondha äruodhe i fastegangx wijkune SO 67 ."],"f":["för- . ","firi- L. ","forlaata: -er LfK 282 . ","l","-läst . ","-letzth SJ 261 . pl. -läto. -lytho Lg 3: 103 . ","-latit . ","-lath BSH 5: 59 ( 1505) . ","forlata sik , "]},{"a":"forlatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr synda forlatare."],"f":[]},{"a":"forlatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlåtare. \" o ihesu alla syndaris forlathare \" SvT 64 ."],"f":[]},{"a":"forlate","b":[],"c":"","d":"","e":[" se farlati."],"f":["-a )"]},{"a":"forlatiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förlåtlig. thz som mz idhrugha matte hawa warit nadhelikit ok forlatelikit Bir 1: 365 . \" hon giordhe först nadhelika synd ok forlatika ib. \""],"f":["forlatelikin )"]},{"a":"forlatilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl och f. förlåtelse. til aldra synda forlatilse Bir 2: 214 . til idhrä syndä forlatilsa KL 134 . MP 1: 131 . Ber 34, 282 . MB 2: 399 . \" synda nadhelik forlatilse vardir vm synda angir \" MP 1: 261 . \" thän förste (porten) skal kallas forlatilsa portin \" Bir 4: 92 . Jfr synda forlatilse. "],"f":["forladilse Ber 282 ),","forlatilsa bref","förlatilse breff )"]},{"a":"forlatirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlåterska. thu (ɔ Jungfru Maria) som äst war fforlaterscha thin miskunsamligha öghen wänt til oss SvT 27 ."],"f":["-laterscha SvT 27 )"]},{"a":"forlatliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oforlatliker."],"f":[]},{"a":"forlatning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fritagande från käromål el. ansvar. wppa hulkin forlatningh per budde haffuer giffuit för:ne hans pumpe syn ägin handschrifft STb 5: 110 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"forledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förleda. RK 3: (till. om Chr. II, red. B) 6302."],"f":["förlede )"]},{"a":"forlibbadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förgiftad. \" han sköt tiill mz eth forblybbad skaått räth j gynom palasmidis strupa oc swälg \" Troj 205 ."],"f":["-lybbad Troj 205 )"]},{"a":"forlidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bort. a) om lefvande varelser: aflida. thz iak skal dö oc brat forlidha Al 10461 . \" epter therrris forlidna fadher \" SJ 383 (1473.). b) om handling el. tillstånd: förlida, förgå, upphöra. om handling el. tillstånd: förlida, förgå, upphöra. aff them wadha ther nw är forlidhin MB 1: 261 . ib 304. Va 55 . \" then tidh hoffwit thz forleedh \" RK 1: 4260 . hans sorgh mon honum bradhlika forlidha Fl 422 . Al 822 . c) om tid: förlida. om nager ordh i brädzwooro i förliden tiidh BSH 5: 304 ( 1508) . at wi . . . förlidhnan tima oc aldher granlika ransakom LfK 71 . ransaka förlidhna dagxens glömsko ib 70 . thwem aarom forlidhanom MB 2: 220 . \" äptir try aar forlidhin \" ib 321 . Lg 3: 176, 403 . \" fore nagar forledin aar (för några år sedan) \" SO 144 . \" om sancti pauli tiid conversionis nw nest forledhen \" BSH 5: 189 ( 1507) . om sancti johannis midsommers tiid nw nästförledhen ib 194 (1507). ib 198 ( 1507) . FM 125 (1501), 305 (1507). j forlidne xij aar (under sistförflutna tolf år) ib 270 ( 1560) ."],"f":["forliidha: -er MB 1: 304 . part. pret. forlidhin. förlidhin. forledhen. forledin (ack. pl. n.) SO 144 . " förleden (ack. sing. m.) " FM 305 ( 1507) ),"]},{"a":"forlidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["gå bort. - part. pret. forlidhin, 1) långt framskriden i ålder, utlevad. j ärin en gammol forlidin man oc kan ey lancth vare til thät j komo for guds rethwisa doom Arfstv 15 ( 1461) . nw är (han) opnötter ok forlidhin ok gamall vörden j syndenna alder J Buddes b 176 . 2) avliden. forledne jens kopperslagares broder barn STb 3: 220 ( 1495) . ","3) förliden. \" jak bekännis mith forledna smittoga liffwerne \" SvB 497 (slutet av 1400-talet). SDNS 3: 471 (419). nw j mandax nest foreleden STb 3: 32 ( 1492) . ib 25 ( 1492) . nest foreleden mandagen nest epter eskyllj ib 177 ( 1494) . ib 441 (1499). j wares eth aar forlidet ib 372 ( 1498) . \" for en xx aar forliiden \" Uppl Lagmansdomb 66 ( 1493) . ib 76 ( 1493) . vidh sexthii ar forleden UrkShist I: 26 (1494). then tidhen som war tw aar fförlidhen om helge lekame tiidh SJ 2: 277 ( 1495) . \" fordom fore nagar forlidnen aar \" STb 3: 440 ( 1499) . Jfr nästforlidhin. "],"f":["for- . ","fore- STb 3: 25, 32 (1492)","*forlidha sik? , förlöpa, avlöpa, hända sig? y sa matto forledhs sigh (för forledh sigh?) at rikens raadh ville ey seghia mic for rettha thät jec var plichtig at skipta medh honum Arfstv 30 ( 1461) ."]},{"a":"forlidhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["transitorius, öfvergående, förgänglig. j thenna stakotta oc forlidhelika timan Su 251 ."],"f":["forlidheliker )"]},{"a":"forlidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvinnande, upphörande. \" alla godha gambla sidhanna förlidhnigh \" Su 68 ."],"f":["förlidhnigh )"]},{"a":"forlika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förlika, försona. \" jak forlikadhe äller sätte han siälfuan vidh sin gudh \" Prosadikter (Barl) 93 . \" the wore forelichte om thet forre slagsmal STb 5: 205 (1518). \" ib 3: 194 ( 1494) . - med indir. obj. ta wi takom til os syndabotena, wthan dwalu tha wardhom wi forlikadhe härranom, som owir os är SpV 570 .","2) bilägga, uppgöra. \" wi . . . th twädräght kärligha förlicadhom oc försonadhom Bisk Nils´ vis-st 194 (1448). - bringa förlikning till stånd om (ngt). skall larens larensson kemmeneren forlichte thet manslaget, som giordes j eneköpung \" STb 5: 125 ( 1516) . - uppgöra, sammanjämka. the sade thöm thet sa forelicht haffua, ath . . . ib 3: 292 ( 1496) . - komma överens om, träffa överenskommels om. med ack. el. med prep. um. tesse ware offuermen tha tette arff wort forlicht SJ : 201 (1492). tesse ware offuermen, tha arffuit forlichtes och fornögdes STb 3: 104 ( 1493) . ib 92 ( 1493) . tha wort swa offuerhalit och til enda forlicht . . . om theris lössöra SJ 2: 105 ( 1487) . \" än war och swa thalit och¬ forlicht j tesse erlige gode mentz nerwaran STb 3: 249 (1495). - part. pret. forlikter, ense, överens. han waar wel eens och forlichter meth hwstru kadrina Sj 2: 81 (1486). som the ey aldelis wel om forlichte vare til enda \" STb 3: 399 ( 1498) . \" j oc edre kee söner är veel förenthe oc förlicte om thet rum aff eder skiccat är til gudz tienist \" HSH 14: 74 (1525?, Brask). - forlika sik,","1) förlikas, försonas. \" thän handlöse mannin iiii mark for thz han forlikte sik vthan loff mz them, som hans handh hyg aff \" JTb 49 ( 1465) .","2) träffa överenskommelse. ärkebiskop hämminger ok biskop hämming af abo tha haftho sik sua forlikat vm them (ɔ två kyrkor) . . . at the skulde ligia vnder abo biskops döme FMu 1: 350 (1374). bekenner jac . . . thet jac haffuir mik forlikat ok een ganskan ända gangith meth hustrv bänkta SDNS 3: 4 (1415). broder laurens . . . bekynnade huru herman kreffuitta sigh forenth och forlicht hade medh sine twa steffsöner SJ 2: 105 ( 1487) . - Jfr aterforlika, ävensom välforlikter."],"f":["ör- . ","fore- STb 3: 194 (1494) . ib 292 ( 1496) . ib 5: 205 ( 1518) . ","forliche ib 125 ( 1516) . ","forlige ib 289 ( 1520) . ","inf . ","forlickis ib 3: 319 ( 1496) . ","-te . ","-adhe . ","-lighte STb 3: 194 ( 1494) . ","forlikadher: n . ","-at ) , "]},{"a":"forlika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förlika, försona. \" iak vil idher väl forlika \" Iv 5207 . ib 5221 . Di 156 . RK 2: 5398, 5535 . \" tha j vorden vidh skultwna forlichte väl \" ib 4699 . \" waaro wäl forlikte til en gantzskan ända vm fornempda joan thörgilsons arff \" SJ 152 ( 1447) . \" at the . . . tik fullelika forlikade warda \" Su 380 . at thu (näml. Jungfru Maria) them mz thinom wälsignadha som fridelika forlikar ib 206 . \" tha han sua mz brödra schapit forlichter är (d. v. s. då han fullgjort sina åligganden mot brödraskapet) \" SO 103 . ","2) bilägga, uppgöra. om vy kunnom thz forlika RK 2: 4761 . ib 5276. thz war forliket ib 1: 1304 . ib 2815 . \" som thz förra war forlikit \" ib 3455 . - ingå förlikning el. uppgörelse. at gyse van helpte a sins brodhers wegna kortz van helpte. hafuer forlikat ok forsonat wm hesta ok hafuor. ok alt annat som thäs kortz thiänera miste. tha biscopin slaghin wardh BSH 1: 166 ( 1376) . ","3) genom uppgörelse el. öfverenskommelse tilldela. huilkit godz the for:de ädle herrer oc flere dande men tha henne oc clostreno til enadhe oc forliikte FH 5: 33 ( 1465) . ","1) förlikas, försonas. \" mz ödhmiuktenne forlicom vi os mz gudhi \" Bo 41 . \" sättom os ok for likom . . . mz warom owinom \" Bir 1: 192 . MB 2: 129, 303 . LfK 74 . \" bidhiandis at alzmäktogh gudh wille sigh fulleliga förbarma oc förlica owir sith folk oc sina tiänar (ut in finem servis suis reconciliaretur) \" MB 2: 305 . \" konungen aff danmark ok aff swerike the willo sik bade bäter forlika \" RK 1: 1095 . ib 3: 2044 . ","2) öfverenskomma, uppgöra. äftir thy wi oos forlikadhom oc jwir eno vordhom SD NS 1: 69 ( 1401) . ","3) komma samman, förenas. at all ren thing fforlikin sik (conveniant) mz renom Bir 4: 105 . - refl. forlikas,","1) förlikas, försonas. \" at mannin skulle sätas ok forlikas mz mik \" Bir 2: 293 . \" marsken och erik forliktoss swa \" RK 2: 4242 . Bir 4: 120 . Di 177 . MB 2: 323 . ","2) förlikas, vara ense, komma öfver ens. folket forlikes wäll BSH 5: 234 ( 1508) ."],"f":["för- . ","forliika . ","förliika RK 3: 2044 . ","-adhe . ","-et ib 1304 ; -it ib 3455, de båda sistnämda i rimslut),","forlika sik , "]},{"a":"forlikan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlikning, försoning. vistes hinrik strobuck ok hans eweckeman til forlichan ok til rekinscaps STb 3: 81 ( 1493) . ib 208 ( 1495) . \" at gore en förlikan medhom hederlig herre doctor hans . . . oc . . . laris nielsson om eth oppenbaare ryckte oc aarop för:de larens hanom i kommit haffde för eth breff \" HSH 16: 84 (1504, avskr. fr. 1527?). - försoning (med Gud). thet ledh war herre fore ena rätta forlikan fore wara syndhe MP 5: 87 . \" jak bidher ok tik söte ihesu, at thu offra thinom fadhir thina pino beskelikhet, til minna siäl fulla forlikan \" SvB 199 (slutet av 1400-talet).","2) förlikning, sammanjämkning. \" hulkit iac oc the lotho til ena forlikan epter dandemanna legning oc theres egin samtöckio Uppl Lagmandsomb 9 (1490). - uppgörelse, överenskommelse. kennomps wy . . . oss hafwa giort ena wenliga sämio ok forliikan \" FMU 4: 314 ( 1459) . \" epter hustru birgitta . . . ey will bliffue vijdh then dechtingan och forlikan \" STb 3: 234 ( 1495) . jeppe laurensson . . . vederkendes sigh hafwa giort eth middel ok forlykan medh sin faderbroder ib 262 ( 1495) . \" ena kerliga foenan ok folychan \" ib 427 ( 1499) . thesse äpterscreffne ware offuermen j forlikan ib 430 ( 1499) ."],"f":["för- . ","-lichan STb 3: 81 (1493) , 208 (1495). -liikan FMu 4: 314 (1459). -lykan STb 3: 262 (1495). -lychan SJ 2: 106 ( 1487) . Stb 3: 427 (1499)),"]},{"a":"forlikan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlikning. \" om thenne forsonen och forlikan \" FM 105 ( 1498) . ","2) uppgörelse, öfverenskommelse. j huilka sämio oc forliikan jac togh oc anamadhe j gen . . . torpet kaytaranta FH 5: 33 ( 1465) . - uppgörelse, bemedling. epter danda manna raadh oc forliikan FH 5: 32 ( 1465) ."],"f":["-liikan )"]},{"a":"forlikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? m. försonare förlikaras ämbete a sik tagha LfK 74 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forlikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fösonare, medllare. \" war härra jhesus christus är . . . forlikare mällan rätwisan gudh ok brotelika menniskiana \" MP 4: 95 ."],"f":[]},{"a":"forlikilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["för- )","forlikilsa tekn , "]},{"a":"forlikilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning, försoning. \" alla the forsrefna stykke, forlikelse both och sonana hawer jach . . . annamath SDNS 3: 482 (1419). - förlikning, uppgörelsde. Se Sdw 2: 1219. - försoning (med Gud). j fulla forlikilse (reconcilationem) mällan min fadher och syndaren \" Mecht 267 ."],"f":[]},{"a":"forliknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppgörelse, underhandling. \" ath drotningen margaretha gaff sik till handell och förliknen med the prydzska om gotland \" HSH 13: 1236 (1525, Brask)."],"f":["förliknen HSH 13: 126 (1525, Brask) ), "]},{"a":"forliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forlikilse. LfK 86 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlikning, försoning j fulkomlighth förliknilse mällan myn fadher oc alla syndara Skrt Uppb 153. 2) uppgörelse, bemedling. then mandzbot är tha all wtgiffuen effter gode mens forlign[e]lsse til en fulkomen äda STb 5: 171 ( 1517) ."],"f":["för- . ","ligne [e]lsse STb 5: 171 (1517) ), "]},{"a":"forlikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning, uppgörelse. \" lvm ena forlijkning mellen . . . hans van belmen oc jöns dalakarl . . .vm n mwr \" SJ 94 ( 1435) . \" at wara ower ena dächtingan oc forliikning vm ena mark arlica ränta \" ib 53 ( 1441) . en wenligh oc kiärligh forlichning och dagtingen imellem . . . birgitte . . . och . . . matz philpusson om . . . birgites morgengaffwor FH1: 187 (1498, nyare afskr.). effter den dom och forligning . . . richens raad oss emellom giorde BSH 5: 548 ( 1515) ."],"f":["forliikning . ","forlijkning . ","forlichning . ","forligning )"]},{"a":"forlikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning, uppgörelse."],"f":["*forlikninga bref","*forliknings madher"]},{"a":"forlof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lof, tillåtelse. SO 223 ."],"f":["förloff )"]},{"a":"forlof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lov, pris. beröm. precinium ii fforsägn ok forloff GU C 20 s. 476 ."],"f":["-loff )"]},{"a":"forlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utgång, slut. \" fadhersens ordh thz är gudz son, äpther thimans före lopp (precessu tempris), gaar jn i tith likamliket lönlika rwm \" JMÖ 199 . - Jfr forelop."],"f":[]},{"a":"forlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlopp, tilldragelser. \" effter sadane skadeliget forlop \" BSH 3: 184 (1467, afskr.) . thet forlop (det som förefallit) mellom honom ok her iwer axelsson ib 4: 125 ( 1488) . - förlopp, utveckling, historia. aff werdinna forlopp PK 219 ."],"f":["-lopp )"]},{"a":"forlosna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lossna. \" det snaresthe isen han forlosnar \" BSH 5: 251 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"forlossa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förlossa, befria från obehag, lindra (ngns) obehag o. d. swa är alles wores . . . bön til lider nades högmectughet om tesse skotter her ligger i stadhen, at ider nade wilde verduges förlosse oss ther wdinnen, at noget bliffuer skicket til andra steder sTb 5: 335 (1521, Kop.). 4) lossa, lösa, göra slut på. om än han kwnne faa nagon wälbyrdog qwinna grypa hit tiill troyam mz hwlka wij matthom forlässa exione fängilse oc henne aterfaa for the andra Troj 57 . 5) lösa, betala. komme then hielp redelige uth som i wastena war senest owerlagd förlössed hon wäl the summa som therföre giffwen war HSH 15: 18 (1526, Brask)."],"f":["för- . ","-låssa Troj 57 . -lose STb 5: 88 (1515). impf.- lössede? HSH 15: 18 (1526, Brask)),"]},{"a":"forlossa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) befria, utlösa, utvexla. til ath förlossa thenne fatige man FM 348 ( 1507) . \" at the motte bliffue forlosadhe aff then sware och longlige twangh, nödh och fengelse \" BSH 5: 428 ( 1510) . ath iii (3) her niels bosons tiänara motthe förlossos medh ii (2) waara oc en her erics tiänara som han grep tiil kalmarna ib 110 ( 1506) . ","2) lösa, göra fri (från). ath jach snarlige motthe bliffwe forlossedh wt aff thette lyffthe BSH 5: 342 ( 1509) . ","3) aflösa (genom inträde på någons post). i loffuedhe velie sendhe hiit brymss eller en annen godh karll, mich skulle forlossa BSH 5: 236 ( 1508) . när jak är forlossadh ib 237 . ","4) lösa, upphäfva, göra slut på. then betalningh och fordärff forlossä HSH 19: 10 ( 1501) . - Jfr forlösa."],"f":["för- . ","forlosa . "]},{"a":"forlossing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlossning, räddning, undsättning. om vij faa hielp tiil förlossing BSH 5: 12 ( 1504) . wtan alla trösth och förlossingh ib 318 ( 1508) . jach haffwer . . . ingen swar eller forlossningh fangith ib 268 ( 1508) . ","2) aflösning, befrielse från post el. tjenstgöring. i haffwe bryms och mich loffwedh forlossing nw om paasche BSH 5: 352 ( 1509) . ib 331 ( 1508) . Jfr forlösning."],"f":["förlossing . ","forlossingh )"]},{"a":"forlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lofva, utlofva. wilthw mik thz förloffwa Lg 3: 121 . \" til förloffuada fädirnis landit \" Su 148 . - bortlofva. forloffwer icke for:de garde BSH 5: 294 ( 1508) . - Jfr forelova. ","2) afsäga sig, afstå från. !SYNS_DÅLIGT? forlofwadho manna samföghilse ST 20 . ib 144 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lova, utlova. \" ytirmer forloffwadhe hustrv kadhrin tessom sex godha mannom och satte gardh och goz til loffwan före ath the skula engen argha SATb 312 (1469). - Jfr forelova. \""],"f":[]},{"a":"forlovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgen; borgensman, löftesman. wil jag wara god for hanom oc hans forloffwen i stockholm, at the oc han skole komme oc sta idert herredöme tiil rette BSH 5: 380 ( 1510) ."],"f":["-loffwen )"]},{"a":"forlovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) borgen. \" birgete ture dragres forlouen xiij ort. \" Skotteb 364 (1461 ; Kämn). 2) löfte, utlovande. jac weth thz for wisso myn dotther i gynom oswykliga gudenas forloffwan Troj 172 . kwnne han ey syn lönliga brynnande elskog jnneholla wthan openbarade honom for bryseidam . . . mäd myket stordt lyfthe oc forloffwan ib 169 ."],"f":["-loffwan . ","-louen Skotteb 364 (1461 ; Kämn)), "]},{"a":"forlovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löftesman. och sädiom wi for oss wppa badhä sidhär forloffuäe wppa thät ath allä thessä forscrefnä artiklä sculä thes fastäre . . . holdes Lagerbring Saml 2: 295 ( 1441) . tha fik siälin starka thröst aff tholighom forswarara ok foreloffwara Mecht 70 ."],"f":["fore- Mecht 70 . ","-loffuäre Lagerbring Saml 2: 225 ( 1441) ), "]},{"a":"forlovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löftesman. \" thetta lowar iak . . .met mino forlowarom \" FM 40 ( 1420) . ware förloffware (fideiussores et compromissores) SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). konwngh wallemars troloffware och förloffware (fideiussores et comprissores) ib. BtRK 186 ( 1455) . \" haffwande sigh gudh til sighrens förloffware (sponsorem) \" MB 2: 311 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forlust","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förlust. alt tet go[z thesse] for:ne fyre factores fforhandle oc förkere skal ware me[nige selskapet til lwinning oc forlust STb 5: 311 (1520, Kop)."],"f":[]},{"a":"forlust","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlust. \" SD 5: 566 ( 1346). \""],"f":[]},{"a":"forlusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlusta, förnöja. forlustade ok frögdedhe theres hiertä LfK 248 . "],"f":["förlosta Lg 666 . " för löstha " Di 228, 288),","forlusta sik , förlusta sig, roa sig. Bo 6 . ST 322, 325 . Lg 157, 666, 3: 716 . Di 228, 288 ."]},{"a":"forlusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - refl. ","e":[],"f":["*forlustas , förlusta sig, glädja sig. thu kan aldrigh giffua . . . mik . . . lustelikare gaffuo än thu gör mik aff thino hiärta j hwilko iak oatskile[li]ka maghe bliffua oc forlustas Mecht 222 ."]},{"a":"forlykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innesluta. MB 2: 33 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förlägga, lägga el. sätta på orätt plasts, slarva bort. then förbindning som före war giord med them hon fins i rikisins register oc haffuom förlakt then copie wi haffde theraff tagit HSH 16: 45 (1526?; Brask). och kennomps ad wy haffwom forlakth the breff wy ther pa haffuom Svartb (Skolkl) 523 ( 1477) .","2) ödelägga, miss-sköta, vansköta. all sölfberg och kopparberg äro nu mycket förlagde oc lkronones renta formindskat HSH 14: 30 (1525?). 4) omlägga (skor under en hästs fötter), lägga (skor under framfötterna på en häst). til ath forleggie skona vnder en hest STb 3: 353 ( 1498) . HLG 2: 17 (1510). 6) vedergälla (ngn med ng). konungen skall . .. heller medh tiden förelegge almogenom medh näge lättheett för the hielpene som lthe honom giordhe PMSkr 695 (senare avskr.). - Jfr foreläggia."],"f":["förlegge . ","-ladhe . "]},{"a":"forläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förlägga, lägga el. sätta på orätt plats. thz war forlakt Lg 807 . ","2) förderfva, förstöra, ödelägga. then tiid iack wille them förlacth RK 3: (till. om Chr. II, red. A) 6388. haffde iak tenct alle thera makt jnnan en kort tiid haffua förlacth ib (red. B). ","3) afspärra från, afskära från tillförseln af, undanhålla. töm bilagde äru kost ok födho förläggia KS 87 (211, 95) . ","4) sko (en häst)? framsko, lägga framskor under (en häst)? Jfr Kalkar, Ordbok 1: 653. for en klippare at forlegghia mz vj stampeskoo SO 73 . - omlägga (skor) under en hästs fötter? lägga (skor) under framfötterna på en häst? at forlegghia skona SO 72 . ","5) betala, ersätta. at eder herredöme . . . wille hanom förläggie oc betänkie noget för för:ne skade BSH 5: 75 ( 1506) . - Jfr foreläggia."],"f":["för- )"]},{"a":"forlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ersättning, godtgörelse. \" badh oss om noker ythermeer hielp oc forlegningh \" BSH 4: 77 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"forläkis värk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forläna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) giva, skänka, förunna. j allom gaffuom oc dygdhom oc nadhom hänne aff gudhi foreläntom Mecht 168 . j foreläntom (collatis) gaffwom SpV 583 . \" at radha ok främia withit, som forlänkt (för forlänt?) är til skaparans hedhir ok människionna gangn \" ib 480 ."],"f":["fore- Mecht 168 . SpV 583 . "]},{"a":"forläna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gifva ss län, förläna. at han honum nakath forläna ther han matte honum fore thiäna Al 3811 . ib 1649 . \" slot och län . . . skiffta och forläna \" RK 2: 5302 . \" forlänte hanom abo \" ib 7549 . haffue wij vnth och forlent oc medh thette wort opne breff vnnä och forlenä honum calmarna slot stadh oc län BSH 4: 102 ( 1483) . ib 5: 166 ( 1507) . - förse med län. wille them sa hielpa oc forläna at the skullo hanom welegia tyäna RK 2: 7560 . ","2) gifva, skänka, förunna. thet litla, som gudz nadh hafuer mik här forlänt SD NS 2: 10 ( 1408) . \" gudh hafwer honum sigher forlänt \" Al 3155 . \" aller time os förlänther \" LfK 70 . Lg 661 . MB 2: 258, 273 . Su 338 . - Jfr forlana."],"f":["för- . ","-er BSH 5: 166 ( 1507) , -te, -ter),"]},{"a":"forlänge","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för länge. töffwe ekke forlänghe MD 168 ."],"f":[]},{"a":"forlängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förlänga. hon (ɔ: balsama) forlängir människionne sith liiff ST 204 . ib 513 . RK 2: 1757, 3: 3632 . SO 30 . Bir 4: 118. MB 2: 27 . ","2) fördröja, uppskjuta. \" min wmwändilse . . . forlänghia \" Su 251 . \" sadant möthe opsätthie oc förlängie \" FM 305 ( 1507) . thet möthe . . . kwnde tiil noghre formere aar vpskiwtis och forlengis ib 572 ( 1513) . \" then raagaangh är förlängdär til v aar \" ib 589 ( 1513) . ","3) dröja. \" nar moyses senkade ok for längde at atirkoma \" Bir 1: 153 . Su 86 . - dröja, qvardröja. tha som blomstrande aldren än förlängdhe Su 87 . forlängia sik, förlängas, utdragas? ath then förrörde dagh, möthe ok räthangh skal ythermera förlängia sik, än the andhra tilförende giort hafwe BtRK 282 (1473, orig.) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forlängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förlänga; bildl. utsträcka, föröka. jak forlängde syndena mädh mino gälniska ok fawitzka ok thu forlängde miskundena ok milhetena mädh thinom faderlika kärleke MP 4: 71 . "],"f":["för- . ","-de ) , ","forlängia sik , 2) fördröjas, uppskjutas. tha spordhe her e[ric] e[ricson] oss ath om han kunne bliffue thär oforsymat vdi om thätta skipte forlängde sigh Arfstv 35 . ib 95 ( 1461) ."]},{"a":"forlängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 2) dröjsmål, uppskov, franflyttande. the begäre förlengilse til XIIII daga frambätre pa then termin her utj vastena benembd var HSH 17: 193 ( 1524) . effter legenhetennes begiffwelse haffwe wi satt samme möte til vesterarss med tidsens förlengilse til lhelige trefolighets dönedag ib 16: 118 ( 1527) ."],"f":["förlengilse )"]},{"a":"forlängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förlängning. wm then dagx forlängelse BSH 5: 37 ( 1505) ."],"f":["-else )"]},{"a":"forlänilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förläning. \" thy bidiom wij alle epterkomanda konunga fförstandere och höffuidzmen i swerige tessen förlenilsse och vnilse j jngen mathe j gen sigia \" Mon Dipl Sv 18 ( 1482) ."],"f":["-lenilsse Mon Dipl Sv 18 ( 1422)"]},{"a":"forlänilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förläning. \" at the thenna wnnilse oc forlänilse ingenlundh wilia hindra formindzska eller forkrenkia \" DD 1: 133 ( 1483) . "],"f":["forlänilsa bref","forlänilse- )"]},{"a":"forläning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förläning, län. (riddare Benkt) then tidh samma vaxaldz härede i forläningh aff krononne haffwande Uppl Lagmansdomb 112 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"forläning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förläning, län. \" iak fik then forläningh \" BSH 4: 297 ( 1504) . hwilken som hade häredzhöffdinge dömeth i förläning aff edert herredöme i gwlbergz häredh som iak i förläningh aff edher haffwer ib 5: 13 ( 1507) . wisby . . . hwilkit han och tha i förläning hade RK 3: (sista forts.) 5054. mz goda förläningh them begåffua ib 5270 . ib 5354. at jac maa nywthe the forläninger BSH 5: 40 ( 1505) . \" at mich noget aff for:de forläninger skulle wnryckies ib. \" ib 45 ( 1505) . ","2) iförväg gjord utbetalning, förskott. äskiade wij . . . aff huariä kirke i calmarna län, en venliig förlening, paa tienden som faller paa vara vegna viid huaria kirke, saa lenge thet tienden kunne for[skreff]ne förlening, betala, hilken förlening vij redelige vtfingo BSH 4: 351 ( 1503) ."],"f":["för- . ","-ar ?),","forläninga bref","forleninghe- )"]},{"a":"forlätning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se förbätring."],"f":[]},{"a":"forlödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lasta (ett skepp) för hårt. han war wallande thän skadhen kom förlödandis skipith PMSkr 53 ."],"f":["förädanddis PMSkr 53 ) , "]},{"a":"forlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["forlön, transprotkostnad. \" iiij penninge forlön \" Skotteb 428 (1470 ; Kämn). suma xj mark her vtaff j öre forlön aff slottet ib. j art. forlön for tomme tunnor ib 437 (1470 ; Kämn). gaff iak jöns ÿ ledherna för thet tigel lsom herre henrik fördhe tädhan ÿ forlön xiiij öre HLG 2: 12 (1509). ib 35 36 (1512), 135 (1525) ."],"f":[]},{"a":"forlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa bort. - part. pret. förlupen. at han . . . wärdhoghis athertaka thik forlupnan thräl SkrtUppb 88 . apostota te . . . ffran godo wändher ok förlöpin mwnker eller kloster löpare GU C 20 s. 30 . forlopne munka oc andra sadana pa predikestolen til at förkynne for:de mothens luthers villa HSH 16: 25 ( 1525) . ","3) förrinna. \" blodh fforlöp tik alth j sändher \" SvT 102 . Troj 142 . 5) förefalla, inträffa. talande fornempde verduge fader til lforscrifna herre sten sture i varo nervaro um nagen overlia them imellan forlopin är om ena ö kallath ringsö Hist Handl VIII, 1: 52 (1493). "],"f":["för- . ","-lop . ","-lopp . ","-löp . ","-lopin . ","-löpin . ","-lupnan SkrtUppb 88 ),","forlöpa sik , 3) förlopa, avlöpa. som tesse for:ne ärende oc article sik tha mellom them meth mange ordh j theris tiltall oc sware hwor met annen forlöp pa badhe sidher FMU 3 . 339 (1444). hwru thät forlop sig tha thär om Arfstv 7 (början av 1470-talet). berette huru tet sig forlöpit waar SJ 2: 242 ( 1504) . " förlop sigh rekenskapen så at när örian haffuer vtgiffuit vj öre så skal quittes xl march j then summa, som hanstadhen plictigh är för then gården " Stock Skb 306 (1530 ; Skip). ib (1533 ; Skip)."]},{"a":"forlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["for- )"]},{"a":"forlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förlöpa, genom löpande förlora, förverka. framfarne mesteman hade sich sielff forlopit jn pa thöm öster j byn, ther th satho STb 3: 123 (1493)."],"f":[]},{"a":"forlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","förlupen . forlopna drengia SO 159 . ","2) förlöpa, löpa bort från. förlöpa stadhen BSH 5: 318 ( 1508) . rymdhe the och förloppe gardhen ib 554 ( 1516) . HSH 20: 210 ( 1507) . ","3) förrinna. \" bloden forlöp hanum \" Di 150 . blod[en] är mik fast forlopen ib 82 . Lg 3: 88 . ","4) förlöpa, förflyta. saa förlöper then hösth oc winther nath RK 3: 987 . ib 4115, 4165 . Lg 3: 474 . \" i thenna forlöpen thima \" BSH 3: 161 ( 1465) . \" ther med scal tiden förlöpa \" ib 5: 18 ( 1504) . \" til tess legdhen war nar forlöpin \" ib 83 ( 1506) . \" i thet forlopna örlög \" ib 4: 240 ( 1498) . ","5) aflöpa, försiggå. \" saa förlöper thetta spiil \" RK 3: 3890 . - förefalla, inträffa. thet i thet forlopna ärende [icke] i nogla motte for när taghe BSH 5: 336 ( 1508) . ","1) gå undan, afsöndra sig? her iwar sculle her steen finlandh faa thz wille siik tha förlöpa saa dyrth monde swänske thz köpa RK 3: 2726 . ","2) förlöpa, förflyta. \" effter thet tiden sigh fasth förlöpir \" BSH 4: 146 ( 1495) . förlopo siig wedh iic aår RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 277 (prosa). ","3) förlöpa, aflöpa, försiggå, gå. hwro thet siigh förlöper ther BSH 5: 168 ( 1507) . hwre ther wore sig förlopit FM 145 ( 1503) . horlediss sig forlopit är om kalmarna stad och om the summo peninga BSH 5: 6 ( 1504) . \" sa är thet sig forlöpith medh thesse godhe men \" ib 83 ( 1506) . hwro hon (ɔ: dägtinga) sig forlöpa wil ib 6 ( 1504) . \" hure sig then dagtingen war forlopen \" ib 18 ( 1504) . the ärende, som förlöpa sik millan . . . ärkebyskopen oc idher ib 3: 180 ( 1467) . \" hwru all ärende och taal sig nw ther forlopp \" HSH 22: 43 ( 1493) . refl. "],"f":["för- . ","-lop . ","-löp . ","-lopo . -loppe. ","-löpin ) , ","forlöpa sik , ","förlöpas , "]},{"a":"forlöpare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forelöpare."],"f":[]},{"a":"forlöpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. bortrinande. tw haffwer meg saaran giordt j myna mykla blodz wtgiwtelse oc forlöpelse Troj 165 ."],"f":["-else )"]},{"a":"forlös","b":[],"c":"","d":"","e":[" , för farlös. Arfstv 35 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"forlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlösa, frälsa. \" gudh wt sände gedeon hwilken them förlöste \" MB 2: 83 . - utlösa, utvxla. om ider werdighet teckis förlösa the andra ffonge FM 348 ( 1507) . - Jfr forlossa."],"f":["för- )"]},{"a":"forlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förlösa, befria. siälin skal förlösas fran kroppenom SkrtUppb 54 . 2) lösa, upphäva. drotning helin mz hwlka wij magom forlösa exione fängilse Troj 65 . 3) giva uttryck åt, låta komma till uttryck. paris dristadhe siig mz mällongangandhe teknom j tall oc androm athäffwom forlösa syn vilia Troj 63 . - Jfr forlossa."],"f":["för- )"]},{"a":"forlösliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oförlösliker."],"f":[]},{"a":"forlösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlossning, befrielse. BSH 5: 428 ( 1510) . ","2) aflösning, befrielse från sin post el. från tjenstgöring. göre mik förlössningh BSH 5: 441 ( 1511) . - Jfr forlossing."],"f":["förlösningh BSH 5: 428 ( 1510) . förlössningh),"]},{"a":"form","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forma 1. vi [6] formar, sma ok stora BSH 5: 506 ( 1512) . former till ath gythe slanger och andre bysser vtöffuer HSH 20: 247 (1508). Jfr bysso form."],"f":["-ar )"]},{"a":"form","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-er ) , ","*forma sten , "]},{"a":"forma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) form varöver ngt formas. göris eth mooth aff lee wm ena formo som är swarffwath aff trä PMSkr 508 . 3) form, gestalt, skapnad. tha thu alsinkte skipelsse eller forma hafde P 4: 70. 4) mösnter, förebild. christus är war forma (Lat. forma), . . . thu ästh fforma allo hiona148. sancta birgitta . . . thu ästh fforman allo hionalagx ffolke SvB 394 (omkr. 1520). 5) öppning (rör) varigenom blästern pressar in i själtugn. i thett holitt inmures en forme aff jern genum huilke bälierne skole blässe PMSkr 628 (senare avskr.). - Jfr tighlforma."],"f":["forme )"]},{"a":"forma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) form el. modell hvari något inneslutes för att formas; form hvari något inpressas. at . . . thz som innelykkis j fornmonne skuli starklica thrykkias oc pressas til thäs thz fa formonna liknilse Bir 2: 55 . - form hvari något ingjutes, gjutform. nar een klokka gödz vtsprang vällande malmin aff giutonne oc formonne Bir 3: 15 . en forma aff järn j hwilko järn lodhen gywthas PM XLVI . - form hvaröfver något formas. lima ther mz samman tre äller fira faalth läroffth, oc apthera pa nokre formo som fäller segh äffth likamens skapnath PM XLVII . ","2) bild. \" thz ämpne älla formo som han giordhe af lereno \" Bir 1: 229 . ","3) form, gestalt, skapnad. tedhe jak miskundsambir gudh mik mannenom j the formo som honum var liik Bir 2: 297 . ib 116, 122, 3: 245, 4: 130. Su 24, 27, 276 . fulasta oc ledasta diäfflanna stiwggelika änlite oc otäkka formor ib 129 . ","4) utsträckning, storlek? the (fönstren) skulu haffua qwämmelika formaa j länkdinne oc ekke wtan ena alin j breddinne Bir 5: 45 ."],"f":[]},{"a":"formagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med prep. \" skal thin thräl som thin licamme ey formogha (vara herre) owir thina siäl \" Bir 3: 211 . enkte skalt thu for mogha gen (af senare hand rättadt till mot) gudz folke Bil 448 . - abs. förmå, hafva makt el. kraft. tappar then som mynna forma RK 1: 697 . \" han saa at han bäter formatte \" ib 273 . \" thän bäst forma \" Fr 735 . ","2) utverka, genomdrifva (jfr Äldre Dan. formuge, se detta ord hos Kalkar 1: 672)? förmöte (för förmate?) wij, ath then förrörde dagh, möthe ok räthgangh skal ythermera förlängia sik BtRK 282 (1473, orig.) . "],"f":["förmagha . ","formogha . ","formugha Bir 4: 239 . ","ffarma FM 130 ( 1502) . ","formagh SO 84 ; MP 1: 13, 56, 88 . ","formag Di 56 . ","förmagh MB 2: 304 . ","förmaagh RK 3: 3592 . ","fformar . ","förmaar LfK 36 ; Lg 3: 99 ; FM 339 ( 1507) . 3 pl. formagho Bo 208 . ","formoghu ST 332 . ","formogho KL 44 . 2 pl. formoghin KL 141 . ","förmatte . ","formagha sik , hafva kraft, orka. at mannen ligger i stora wanmakt oc forma sig inthe LB 7: 171 ."]},{"a":"formagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmåga. \" för thy at tolkens fulkommelikhetz höghet lankt owergaar mina konst oc förmagho \" Su 112 . \" effter waro formagho \" RK 2: 5364 . epther myn fforma FM 222 ( 1505) . \" äpther sinno bätzste formago \" Lg 824 . \" äpter myn ytyrste formogha \" BSH 3: 174 ( 1466) . \" epter alles vare yterste formage \" ib 5: 29 ( 1504) . \" epter min yterste makt oc formoge \" ib 60 ( 1505) . \" epter myn fatigho formago \" ib 594 ( 1517) . FM 391 ( 1508) , 407 (1509). MB 2: 242 . Su 35, 67, 261, 275 ."],"f":["för- MB 2: 242 ; Su 35, 67, 112 . ","formogha . ","formoge . ","fforma . ","fformaa FM 391 ( 1508) . ","formoo ib 407 (1509), "]},{"a":"formagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["möjlighet, tillfälle. \" biscopen hafde radh . . . hurw han skulde fa formaga ath fa prästins päninga \" MP 4: 133 ."],"f":["formaga MP 4: 133 ) , "]},{"a":"formagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förmå. \" mykit myndre hafe han (ɔ ängeln) formaghet om han sculde man hafua vordhet \" SvKyrkobr 148 . tu scal ey akta huat croppenvill, vtan huat anden ok wilen formagha (spiritus possit) J Buddes b 166 . med inf. utan at. ey yetermere formandes genstridha theres trätteliga ok gudliga astundan SvKyrkobr 121 . - vara i stånd, ha möjlighet el. tillfälle. med inf. med at. jtem kan jak ängom lundom formogha at koma til 1: 350 (1374).","2) utverka, genomdriva. wi haffwom thet swa förnath ath här magha twa brödher standha jamlika oc förwärffwath aff paffwanom PMBref 334 ( 1529) . \" thy skal lhwar en kranker bidhia ok formagha mz nakon siin ven ath thänne book wardhe for honom läsin \" SvKyrkobr 257 . them (ɔ bönerna) skal huar gudz människia . . . formagha mz conuentit at the wardha läsna mz enne hast Mecht 354 . \" the hafde honom gärna haldit fore en hälgan propheta vm han thät wilde formaga mädh gudi at the matte wara skat fri \" MP 4: 259 . \" the slite mz bonden then natten, som han haffuer alt areth oc fformoget mz fodermarsken, ath han faar then andre natten bätre bodna Arnell Brask Biᴵ 34. tha vil jak formodha medh varom mildasta herrom keysaromen at the ok tik lösän gifwa \" J Buddes b 80 . 3) förmå (ngn till ngt). oc wiliom ther til indragha medh oss herra oc wener, the wii kunnom the til formagha Rydberg Tr 3: 164 ( 1436) . "],"f":["för- . ","fomogha FMU 1: 350 ( 1374)","formaat SvKyrkobr 132 . ","lformaghet ib 148 . part. pres. formaandes SvKyrkobr 121 ), ","formagha sik , hava kraft, orka. JP 57 . (Sdw 2: 1219). - kunna pestera, kunna åstadkomma. är hna oc swa fatig, ath han ey fformaa sig ööl leller berning tilbörlige Arnell Brask Biᴵ 33. - Jfr formodha."]},{"a":"formaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmåga. pilten läre siden embetet epter sina formaghan SO 146 . epther var ijtherste macht och formaghen FM !SYNS_DÅLIGT? (1509). effter war fatighe formaghen ib 562 ( 1512) ."],"f":["-maghen )"]},{"a":"formagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmåga. \" wij vilie beuise oss her vdinnen epter warth yterste formagher \" FM 414 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"formal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) det som ngn uttalar före sin död el. på sitt yttersta, skriftermål som ngn gör på sitt yttersta. at iac matthe . . . faa räth formaal och kristelighn döödh SvKyrkobr 306 . giff mik . . . räth formal, och fulkomlikiin skäl j min ythiresta thima SvB 134 (c. 1500)."],"f":["-maal )"]},{"a":"formal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förelagd tid. nu är ey mera ater än swo aff thera formaal Iv 4746 . ","2) pl. det som någon uttalar före sin död el. på sitt yttersta, (en persons uttalanden af sin sista vilja, testamente. thänk sköt a thiin formaal Al 10169 . Jfr formäle."],"f":["-maal )"]},{"a":"forman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förman, höfding. SR 24, 28, 34 . \" warin lydhne allom förmannom af gudz wäghna \" KS 64 (159, 70) . nokon forman fore sik taka SD 5: 639 ( 1347) . \" gudh giordhe mannin forman fore all creatwr \" MB 1: 99 . formän ower wars herra folk ib 263 . \" rikesins forman \" RK 1: 233 . \" fra þöm dagh wi til kronunnä i swerike forman waldoms \" SD 5: 562 ( 1346) . - anförare (i krig). sculde forman vara for cristna manna här Bu 496 . \" þera forman ok härtoghe var mauricius \" ib 508 . \" han skulle wara thera forman \" RK 1: 97 . - landsherre, konungens högste ämbetsman inom ett landskap? insigle . . . äsbiorn cristärnassons, formans i östergötlande SD NS 1: 585 ( 1406). - föreståndare, förvaltare. fornempnde domkirkio formannom antuardha swa mykla jordh SD NS 1: 211 ( 1403) . \" prebendenna förmen clerker eller lekmen \" SJ 242 ( 1454) . Jfr formyndare, forstandare. - prælatus, kyrklig förman, styresman, styrande. thin lydhna som thu thiänadhe mz thinom formannum Bil 116 . \" tha burdhis kirkionna hedher ok hänna formanna \" ib 118 . \" kirkian ther han är forman fore \" Bir 1: 70 . ib 304, 2: 183 . wi (näml. biskopen) som a gudz wägna hännes (kyrkans) forman ärum BSH 1: 36 ( 1396) . \" thu äst thinna brödhra förman oc prelate \" Su 70 . iudha forman (princeps sacerdotum, annars iudha biskoper) Lg 41 . \" sancta tecla wart före sat oc förman för manghom renliffwis iomffrum ib 3: 157. at aldrigh nakor closter människia oc hälstz förmannen maa nakontidh siälffwer haffua, ällar androm loffwa nakot eighit \" LfK 4 . ib 142, 143 . swa at klostersins formän magho thet frälselica behalda oc nytia SD NS 1: 201 ( 1402) . ib 207 ( 1403), 231 ( 1403). fornempda klosters (Nydala klosters) abote äller forman moghu thessom godzom for:dom styra ib 2: 58 ( 1408) . \" at forsmaa oc wanwördha sin gudh oc sina formän . . . som äru abbatissan oc confessor \" VKR 19 . \" jak skal bliffua een leeksyster vtantil oc lydhna epther reglan haldha minom formannom modher oc fadher j for:da nadhendels clostre \" FH 4: 68 ( 1458) . brodher thomas fader oc forman (prio el. confessor) j nadhendals clostre ib 3: 158 ( 1446) . \" ib 4: 15 ( 1451). mistäkkis mik ey at ödhmiuktinna och formans byrde (bördan att vara abbedissa) taki til sik ödhmuik änkia \" Bir 4: 72 . VKR 11 . \" modhir abbatissa . . . scal skipa ena aff them systromjn vtan fore . . . som them j thera embete oc ärfuodhe scal fore staanda oc scal kallas syster forman \" ib 27 . ib 28. vtan modhir abbatisse ellir systor forman wit oc enkannelichit orloff ib 29 . \" een aff them fyra som korsit bära scal wara swa som allas brödhranna vtan til forman ib. \" ib 5 . - Jfr örlöghis for.man. "],"f":["för .),","formanz döme","förmanz- LfK 4 . ","formandz- Bo 94 . ","formans- MP 2: 84), ","formanz ämbite","formans- )"]},{"a":"forman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" skal tala til andhirs gudmundson ok jomfrw kadrina formen jnna xiiij daga ATb 165 ok jomfrw kadrina formen jnnan xiiij daga ATb 165 ( 1462) . \" mattis lutke som war formyndere och testamentarius epter framledne herman kreffuitte och hans barns forman och forstandere STb 3. 386 (1498). - ledare. the som mästa buderith haffdo giorth ok¬ formännene waro j danzenum \" PM 5: 188 . - kyrkovärld. thyle hampa dedit iij lkmakr och scal ther wyderbliffue swa lenge han kirkiona forman är SSkb 95 (1503-04). - företrädare för husbonden ingen schal til marchnaden med mynne ath han hafver en förman i sit hus, e hvat pa komma kan Hist Tidskr 1: 401 (1509)."],"f":["för- )","förmyndare . ","larins"]},{"a":"formana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påminna, erinra om. iak wil thik formana opa hwru thit lifwerne pläghar sta Al 6543 . \" tha formanadhe än brodhrin han om sina lofwan (do ermainde in der broder sinre geloifden) \" ST 69 . ","2) mana, förmana, uppmana !SYNS_DÅLIGT? them ok aff taldu Bil 299 . Lg 3: 295 . - med dat. wii . . . förmanom allom them . . . at the . . .tiend troliga giöra SD 4: 38 (öfvers.) - abs. förmanande thz högxta the kundhe RK 1: (sfgn) s. 182 . - mana, förbinda (genom ed). j thässom eedh, mz huilkom thu haffwir os förmanadh (adjurasti) MB 2: 7 . - mana (en ande el. sjukdom), besvärja. thu formaner mik swo höght Lg 3: 62 . jach formanar tik. then lede fleen , we oc wärk. mäder thom blodogha fothom ther ihesus gudz son han trödh til sith martirium . . .thz then ledhe fleen. tw skalt förgas LB 7: 15 . ib 14, 15, 16, 17, 18 ."],"f":["för- )"]},{"a":"formanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för mången. the orma waro . . . alt formange Al 9294 . ","2) ganska mången. fordärffwadho diäffla formangt salught modherbarn som nw faar rätta cristno MB 1: 341 ."],"f":[]},{"a":"formanilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" förmaning. Lg 3: 665 . mz godhom förmanilsom LfK 139 ."],"f":["för- )"]},{"a":"formaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmaning. \" Bir 5: 8. - uppmaning. \" HSH 20: 30 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"formanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- . ","-adhe )","formanna sik , drista? förmannado sigh mote them stridha MB 2: 310 ."]},{"a":"formanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["formanna sik , samla sina krafter. formannade han sig j syn starkhet oc hög j moth grecana mz siith starka swärd Troj 126 ."]},{"a":"formargher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ganska mången. ther flughu formarghe fughla om kring Al 938 ."],"f":[]},{"a":"formen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["præjudicium, förfång. at ey warde klärkerino nakot formeen Bir 4: 104 ."],"f":["-meen )"]},{"a":"formena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mena, anse. \" jtem förmener her gorius sig mere wtlagt haffue förscriffuit staar pa stadzsins wegne STock Skb 195 (1521). \"","2) mena, åsyfta. Se Sdw 2: 1344."],"f":["förmener ) , "]},{"a":"formena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förmena, förhindra från, afhålla från. med dat. och ack. formente hänne födho Bil 487 . \" fortakir honum ok formenar gudz nadhe \" Bir 3: 94 . \" han formeente them natwrlik krapt \" MB 1: 296 . \" formena lykamenom oloflika gerniga \" ST 47 . thz skulle honom engen man formena RK 1: 288 . - med två ack.? lät hona gripa ok hardhlika göma ok födhona formena Bil 485 . \" war han oc wtkastadher aff paradiis . . . oc formenath thäs inganger til liiffsins trä \" MB 1: 231 . - med dat. och inf. mön for menadhe hanum jn koma Bil 212 . \" lijffs trä födha formente likamenom at rotna \" MB 1: 107 . \" formenar han them at göra thz ther the matto mz natwra krapt \" ib 296 . - med dat. och en sats inledd af at. ey formatto twa människior honom halda älla formena at han ey sik vfördhe sinom klädhom KL 362 . - förhindra, afvärja, afstyra. med ack. osther formenar smeltningh LB 7: 60 . \" formena gudh stundom naturinna fruktsamlighet \" Lg 3: 42 . \" formena tilkommande tanka ib 417. han skal ey at enast formena syndelik thing, vtan oc thera ämpne \" ib 412 . - med sats inledd af at. formeente at fisken kunne ekke koma in j wikena FH 4: 15 ( 1451) ."],"f":["formeena . ","förmena . "]},{"a":"formena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förmena, hålla före. ey skal thu förmena ware (för wara) släkt offwir giffwa wan gudh (noli autem putare genus nostrum a Deo esse derelictum) MB 2: 300 . ","2) hafva för afsigt, ämna, sträfva. the som förmeentho wtödha oc fordärffwa jwdzska folket MB 2: 196 ."],"f":["förmena . ","förmeena . ","-te )"]},{"a":"former","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" A) adv. yterligare, vidare. SDNS 2: 766 (1414). (Sdw 2: 1219). B) adj. förre, föregående. DD 3: 202, 203 (1468). (Sdw 2: 13219). then förmer heilp till gellen är än ey all framkommen HSH 16: 123 (1527, Brask) . \" aff them förmero lagha kiffweno som war wm hwsith \" PMBref 316 ( 1512) . monge wore the kyrkor oc clerkeri ther ey än tha förmotte bettale thet the til thenna förmerer hielp haffde tagit til laane HSH 13: 38 (1524?, Brask)."],"f":["formeer . ","förmer HSH 16: 123 (1527; Brask). förmerer HSH 13: 38 (1524?, Brask)),"]},{"a":"formera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["forma, skapa, dana. \" daghane skulu siapas ok fomeras (formabuntur) \" SpV 533an hauer giord oss her i stokholm et (orgel-?) wärk, tesligis är ecke i tesse iij righe subtile giord, wel ludande oc wel formeret som thet staar her for ögad FMU 4: 330 ( 1469) . formulera, avfatta. kan iak ther ingenstadz med komme uthen eder nade wil annerledes förmeere sin breff HSH 13: 45 (1524?, Brask)."],"f":["förmeere HSH 13: 45 (1524?, Bask) . part. pret. n. formeret FMU 4: 330 ( 1469) ),"]},{"a":"formera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["forma, dana, bilda. \" gullit kan ey formeras j nokra gärninga vtan eldzins tilgärning \" Bir 4: (Dikt) 270 . \" jak gifwir thik ämpnit. oc thu formerat sidhan som thik thäkkis \" Bo 183 . \" sidhan min likame war giordhir ok formeradhir \" Bir 1: 23 . takir han (ɔ: diäfwllin) oc formera sik licamma aff vädhreno ib 3: 200 . ib 1: 107, 133, 2: 252 . Su 355 . MB 1: 35 . formeradhe mantzlika röst i thera mwn ib 43 . äftir thet han hafdhe them bref fangit all formeradh (motsvarande ställe i Bil har: confirmeradh 895, trol. den rätta läsarten) äptir sinom viliä KL 147 ."],"f":[]},{"a":"formera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förmera, föröka. vppa thet at forscrifne gudz tieniste kunne formeres ok for ökis SO 33 . ib 101 . Lg 3: 703 . ","2) förstora, förstärka. \" fornedre herrer och riche och förhögie och förmera städerne \" HSH 20: 219 ( 1507) ."],"f":["för- )"]},{"a":"formere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp.","1) förre, föregående. biscop magnusis formere scriffuelse FH 1: 170 ( 1496) . ","2) framtida, framdeles kom mande; senare. thet möthe . . . kwnde tiil nogre formere aar vpskiwtis och forlengis FM 572 ( 1513) . "],"f":[]},{"a":"formerilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förökande, förstorande. entke tqal aff sinne eghne formärilse ällir wtuidilse fructsamligaren, wardhr sinom delom fulko[m] plikaren (nullus sane numerus mulitiplicate sua fecundior suis partibus perfectior) SpV 501 ."],"f":["-märilse )"]},{"a":"formermer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["yttermera, ytterligare? ath wy wilia formermer sethia oss til wäria BSH 3: 46 ( 1452) ."],"f":[]},{"a":"formiddelst","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["1) förmedelst, genom. formedelst sancte anne villie oc milde undrwiselse kom ieg hid til eskilstörp med bode siwge oc swnde HSH 17: 179 ( 1523) . ","2) på grund av, för-skull. o jomfrs maria wy bede tig ödmykelghe ath tw formedelst thyn welsignade son ihesu cristi blodige saar . . . ath tw wildt bide for os til hanom SvT 77 ."],"f":["formedelst SvT 77 . HSH 17: 179 ( 1523) ),"]},{"a":"formiddelst","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["förmedelst, genom. \" formiddelsth gudz nadhä \" BSH 5: 192 (1507, daniserande) ."],"f":[]},{"a":"formidhdagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foremiddagher."],"f":[]},{"a":"formidhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning, överenskommelse. \" at the med flere gode men hade warit offuer ith förmidel effter radzins befalnigng emellom per jensson och oleff andersson om theris tomptå träto \" STb 5: 77 ( 1515) ."],"f":["förmiddel STb 5: 77 /1515) ), "]},{"a":"formidhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["medla, förmedla. nadhinna formedhlande (gratia mediante) Su 266 ."],"f":["formedhla )"]},{"a":"formidhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) medla, förmedla, sammanjämka. \" pa huilkit hus fornempde her niels persson sin ffornempde stiwffbarn thwhundrade (200) mark giffuit haffuer for theris arffdel i husit som desse dandemen formedleth ok thera mellen laght hade \" SJ 2: 133 ( 1489) . \" som ldanne men there mellom offuertalet och förmedlat hadhe \" ib 194 ( 1491) . hulke suma förnempde hans brabendere fförnögde hustru walburge pa eno mögelighet som hon pa wnthe och gaff i gode dannemanna nerwaren som tet fförmedlande i hennes huss nw fierde dag pintzdage nest fförlidhen ib 272 ( 1495) . STb 3: 235 ( 1495) . \" hwadh som giort, sancht och dormylat hade warit thera melle, schulle staducht och fast bliffua \" ib 247 ( 1495) . \" thet the offuer ene warithado j gode dandamanna nerware offuertalit och förmidlet \" ib 249 ( 1495) . - the forscrifne gode men tet offuer ladhe formidlade ok fulkomlice stadfeste SJ 2: 243 ( 1504) . \" hwat the gode men ther . . . had e lagty sacht ok formydhlat li mellen \" ib (1504) . - förmedla, (genom medling) förhjälpa. FM 145 . (1502). (Sdw 2: 1220). 2) fördela. DD Suppl 25 (1500). (Sdw 2: 1344). 3) förminska, nedsätta. her peder j twnom schal haffue sine xviij (18) öre j gen aff truelss smidh, som han gaff for hesten, formedledh pa ij (2) marck STb 2: 212 (1487)."],"f":["för- . ","-midlade . ","-medlade . part. pret. n. -medlat. -mydhlat SJ 2: 243 ( 1504) . ","-mylat STb 3: 247 (1495)),"]},{"a":"formidhlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förespråkare, hjälpare, beskyddare. (vår skapare) flyar, oc ryktar all waar ärande ok widhertorft, swa som een mildaste formidhlare (advocatus), och . . . aldrathrolighasta thiänare Mecht 275 ."],"f":[]},{"a":"formidhling","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"formindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förminska. \" tha the sik sagho förmyndrada \" MB 2: 137 ."],"f":["förmyndra . "]},{"a":"forminna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påminna, erinra (ngn om ngt). fformynte borgamestaren . . . var höffuitzman her sten sture på thet han radit loffuit hade STb 3: 261 ( 1495) ."],"f":["fformynte ) , "]},{"a":"forminnering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förminskning. SJ 321 ( 1465) ."],"f":["-mynnering )"]},{"a":"forminzka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förminska. \" at the ok thera kununglika wald oc hedhr warda ther af huzake förminzkat medh försmåelse ella olydhno \" KS 38 (100, 41) . ib 73 (179, 80). SEG 111 . FH 7: 63 (1505, afskr.)."],"f":["fformindzka: -ar SEG 111 . ","formintzske: -es FH 7: 63 (1505, afskr.). förminzka. "]},{"a":"forminzkilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" minskning vthan alle gensägn formynskilse eller forsymilse FM 174 ( 1504) ."],"f":["formynskilse )"]},{"a":"formodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmodan. til formodhe, efter förmodan. thet i wäll til förmodhe (möjl. att fatta ss stående för til at formodhe) hörth och förstandeth hafwe BSH 5: 359 ( 1509) ."],"f":["för- )"]},{"a":"formodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vänta, förmoda. \" formoder jach . . . biscop laurisse i aabo folk och skep \" BSH 5: 91 ( 1506) . \" äre thee formondes (de kunna väntas) ighen \" ib 178 ( 1507) . \" the äre formandis tiil edher \" FM 245 ( 1505) . \" at the gode herre aff vestergötzland . . . ey kompne eller formoendes äre \" BSH 5: 354 ( 1508) . som jak förmogher edher herradöme venskap och gangh ib 416 ( 1510) . \" nar wij samme tidende framdelis aff borcholm spöriandes oc förmoandes wore \" ib 427 ( 1510) . jach fformogher her komer endhe pa thenne bestalningh FM 131 ( 1502) . \" aff nogen annen, ther iach förmodde mich faa trösth och hogxwalelse vtaff \" ib 240 ( 1505) . \" wii formaage at her erich tursson war kommen till stocholm \" ib 338 ( 1507) . BSH 4: 261 ( 1501) . \" hade the swenske formot then fara \" RK 2: 7895 . ib 2611 . \" jak förmoder bak oss fiende wara \" ib 3: 1055 . \" som wi formodhum \" FH 6: 3 ( 1441) . \" eynkte ont sigh aff noghrom formodhandis \" Lg 3: 347 . \" aldrigh formode han thz sik ati menten honom tolkit swik \" RK 2: 3166 . \" ib s. 345, 3: 1964. alle skulo sik dödhin for modha \" MD (S) 286 . \" formor kak meg fienderne hwar dag aff skane \" BSH 5: 71 ( 1505) . \" ath wi skolom jw oss inthet anneth formaage \" ib 76 ( 1560) . \" thet jach mik ey haffdhe formoth \" ib 252 ( 1508) . \" skal jac ther fore formoge mich stort tal oc rop i thenne landzende \" ib 293 ( 1508) . huilchet j skole förmoge eder at sa skeer FM 226 ( 1505) ."],"f":["fformogha: -er FM 131 ( 1502) . formoge. förmoge. formaage. pres. förmodher RK 3: 1964 . ","förmodher ib 1055 . ","fformogher FM 131 ( 1502) . ","förmogher BSH 5: 416 ( 1510) . ","formor ib 71 ( 1505) . ","formaar ib 125 ( 1506) . ","formar ib 482 ( 1511) . ","förmaa FM 420 ( 1509) . ","förmoddä RK 2: s. 345. formode ib 3166 . ","formot RK 2: 7895 . ","formoth BSH 4: 261 ( 1501) , 5: 252 (1508),"]},{"a":"formodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vänta, förmoda. thå fienderne wore för modandes (kunde väntas) sTb 5: 169 (1517). th[a] äre the formagendes hem til ider ib 339 (15421 ; Kop). vÿ fatige men kunne formoge, at wor schade kom cronen jngenstadz til fordeel eller bestand STb 3: 342 ( 1497) . \" som vi förmom skett är \" HSH 17: 96 (1523?, Brask). - Jfr formagha."],"f":["för- . ","formoge STb 3: 342 (1497) . pres. ind. sg. fförmoor HSH 14: 57 (1525?, Brask). pl. 1 pers. förmom HSh 17: 96 (1523?, Brask). part. pres. för moandes STb 5: 169 (15417). formagendes ib 339 (1521 ; Kop). Se SDw 2: 1220),"]},{"a":"formon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmån. \" the haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda \" KS 84 (206, 92) ."],"f":["för- )"]},{"a":"formykia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppmjuka, böja, beveka. \" tha the thette hördho latho the fasth dragha, och är . . . mykith for mökthe til thet bestha \" BSH 4: 258 ( 1501) ."],"f":["-mökia . ","prert . ","-ter ) , "]},{"a":"formykin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ganska !SYNS_DÅLIGT?. han tok ther wt mz sinne hand fore mykith aff walmogho frö Al 1447 . \" formykin dwärff (d. v. s. ganska många dvärgar? el. en ganska stor dvärg?) \" ib 5420 . - n. formykit, adv. ","1) för mycket. hawer formykith framdraghith wtläntzska män MB 1: 234 . ","2) ganska mycket. kom fram en man formykit armber MB 2: 408 ."],"f":["för- . ","fore- )"]},{"a":"formyndare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tutor, beskyddare, vårdare, förmyndare, målsman. pawen . . . skal wara theras kärlikin wäriare oc formindare, wm the hans hiälp bedhas j nakre widhertorfft til tränghiande Bir 4: 39 . ib 38 . \" lydeke stralendoprps barna fornindara \" SD NS 2: 215 ( 1409) . SJ 171 ( 1448), 274 ( 1459). antwardhadhe han formyndarum sin son clementem ST 39 . ib 234 . Ber 255 . \" greta dwme som thäss fernempda bo jonssons hustru war, hafuer oss walt oc t[agi]t til sin formyndara oc sinna barna \" BSH 1: 191 ( 1387) . ib 194 ( 1387), 198 ( 1387). henne formyndare SD NS 1: 111 (1402, gammal afskr.). ib 623 ( 1407), 2: 408 ( 1411). til hustru metta . . . formyndara SJ 76 ( 1438) . \" jöns magnussen hans degener oc hans wardborch hans fan myndens förmundere \" ib 351 ( 1469) . thu skal ther at (med afseende på testamentet) formyndare wara Al 10203 . - föreståndare, förvaltare, helghandz hws formyndare SD NS 2: 35 (1408, i vidim. afskr. af 1411). werner gest ok eliff koperslaghare formundara at sancte örians SJ 36 ( 1426) . aff formyndaromme jöriana meyebärgh oc hans rytinge formyndaromme til hälghandzhws ib 110 ( 1442) . - anförare? lywgande segh wara förmyndara foghota äller capitenara PM 25 ."],"f":["formindare . ","formundare . ","förmundere )"]},{"a":"formyndare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föreståndare, förvaltare. \" han wort tha sielegardsins förmynder \" Stock Skb 298 (1515 ; Skip)."],"f":["förmynder Stock Skb 298 (1515 ; Skip)), "]},{"a":"formyndarskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmynderskap. \" thesse sadhe heyne frame vpp frij och quit then formyndarskapp \" SJ 330 ( 1465) . tackade honom kerlig for godhe förmynders kapp rede oc rekenskapp ib. \" saa möket staffen störbeke . . . oc . . . hustru cristine a hans wegna i förmynderskap i wärie haffue hafft \" ib 349 ( 1468) ."],"f":["formyndarskap (förmynderskapp), "]},{"a":"formyrdha","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["förmörde HSH 15: 9 (1526) ), V. [Ä. Dan. formyrde] "]},{"a":"formyrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förmörka, bildl. : förgäta, förglömma? thz han (ɔ den usel mannen) är wardhaskolandis förmörkir han mz enne ondzskofulle glömsko (obscurat oblivione nefanda) SpV 430 ."],"f":["för- )"]},{"a":"formädder","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["för- MB 2: 94), part. adj. uttröttad, utmattad. MB 2: 94 . MD 66 ."]},{"a":"formäkla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mäkla, förmedla (köp o. d.). engelbrechtz zacer til lxxx mark foe sin eklingk, som han formecelede . . . vndan kemmenerana STb 3: 434 (1499)."],"f":["imfp . ","-meclede Stb 3: 434 (1499)"]},{"a":"formäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mäkta, förmå. med inf. ath . . . them som förmykith löpa tempera ath alle förmekta ölya PM Skr 146. formechte hustv anna samma sin stiwf barn vtlösse STb 3: 323 ( 1497) . - Jfr formäla."],"f":["för- . ","formechte STb 3: 323 (1497) ),"]},{"a":"formäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mäkta, förmå. med inf. ey aff sik thetta bätra formaktandis Bir 4: 41 . alle som formechte suena holda SO 21 . \" ath nokor aff kompanommen ey haffde wilith äller ey fförmäktath byggia then delen han vthloffwadhe \" PM XI . - refl. formäktas, mäkta, förmå. the ey fformäktass til gillis komma SEG 117 ."],"f":["fför- . ","-ath )"]},{"a":"formäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket mäktig, allsmäktig. thän formäktoghe änglanna ok manniskionne härra wille for mäniskionne skul wardha wanmaktogher Mecht 58 . - övermäktig. kötidh war saa formäktokt owir andan (caro spiritui adeo prævaluerat) SpV 368 ."],"f":["förmäktokt SpV 368 ) , "]},{"a":"formäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket mäktig. han war en formäktig man FL (Cod. C) 5. - öfvermäktig. bliffwe fienderne thom formektige BSH 5: 462 ( 1511) ."],"f":["-igh )"]},{"a":"formäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra ordet. xij standa till fasto ath förscriffne morghongaffuo ok then¬ trättonde som förmedler Arfstv 40 . (- fförmelte (för fförmekte) hustru anna samma sin stivffbarn wtlösa SJ 2: 310 ( 1497) )."],"f":["förmela )"]},{"a":"formäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förmäla, nämna. thesse 12 sworne witne, som här vnder förmeles BtFH 1: 123 ( 1480, nyare afskr.) ."],"f":["förmele )"]},{"a":"formäle","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. föregående tal. ","1) det som någon uttalar före sin död el. på sitt yttersta; skriftemål ( som någon gör på sitt yttersta). döör vthen allan redzskap oc förmäle SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). at hena rät formäle oc cristelikin dödh MD 172 c. Jfr Schlyter, Ordbok, s. 178; Kalkar, Ordbog 1: 673. Jfr formal.","2) förut giordt aftal, förbehåll. petru kom vt mz thöm formälum Bil 118 ."],"f":["för- )"]},{"a":"formängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blanda, uppblanda. breuit, som ludher pa then formängda humblan och jernith, som formänges medh luppa jern STb 1: 475 (1478; Burspr). swa ath han aldre och hans köpmen ellir skipfolk forwanskade ellir formengdo thet fath rwmmenie ib 2: 59 ( 1484) . ib. ib 169 ( 1486) feste niclis lag . . . ath han jcke haffuer fförmengt rodstox hmble j prysk humble ib 5: 59 ( 1515) ."],"f":["för- . "]},{"a":"formärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) , gifva akt på, utforska. hon wille förmärkia hwar aff thz ginge Lg 3: 334 . \" speyara vt sände at besee oc förmärkia landzins skipilse oc läghelighet \" MB 2: 5 . ","2) gifva akt på, iakttaga, lägga märke till. hon förmärke altidh at herran war altidh gladher tha han gik jn i kamaran Lg 3: 334 . - märka, förmärka. thu haffuer nw wäl förmärkt, hwru thz är om al thingh Lg 3: 331 . ","3) förstå, finna, pröfva. kan ider nade förmerkia. at swa nyttigth är BSH 4: 196 ( 1495) ."],"f":["för- )"]},{"a":"formärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) märka, förmärka. \" ytermere kunne the förmerke, at the äre trone och welwilioge j theris arbethe STb 5: 266 (1520). \""],"f":["förmerke )"]},{"a":"formässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonmässa. \" ringa til sokna messan eller formessan altiidh tha tercia wtsanget är \" ÅK 60 . ib."],"f":[]},{"a":"formätin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förmäten, öfvermodig? mäktig? han var een formätin (Cod. B mektogh, C formaäktigh) man Fl 5 ."],"f":[]},{"a":"forn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) forn, gammal, sedan fordom varande el. bestående. forn bref SD 5: 636 ( 1347) . han . . . hindra ok dröver manna samhäld forn ok gamul KS 62 (155, 68) . sigh . . . latha nöghia at thy som gamalt ok fornth haffuer warith SO 47 . ib 48, 50, 51, l86, 151, 203. BSH 4: 150 ( 1491), 5: 74 (1505), 590 !SYNS_DÅLIGT? aff gamblo ok forno frelse SD NS 2: 139 ( 1409) . - forn, gammal, tillhörande en förgången tid. tesse for:da almen[nin]ghia foronä (för fornä) äghiande SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). thes hanom (för hanom vi) ympna äptedöma bådhe ny ok fornt (för forn) KS 30 (76, 32) . ","2) fornad, af ålder förtorkad. tak foruen ranis (för fornen rams?) LB 2: 58 . - bildl. diäwlsins (för drövilsins) thorn gör hiärtat forn (för fornt) GO 66 . "],"f":["fornt . ","forent SO 151, 203 . ","fort BSH 4: 150 ( 1491), 351 (1503). forth ib 5: 74 (1505)),","forna fäþrini , "]},{"a":"forn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) gammal, forn, sedan fordom varande el. bestående. som gamalt ok forent hauer warit STb 2: 308 ( 1488) . ib 5: 191 ( 1518) . ib 318 (1521 ; Kop). ingen ma vatn aa forno (ɔ af forno) venda androm til skade HSH 13: 77 (1524?; Brask). - forn, gammal, förutvarnde. karl gryte[gyte]res fordna tompt STb 5: 108 ( 1516) .","2) vissen, förtorkad. \" forne grena skulo huggas aff thy, at the andro grenane skulo thes mere frukt bära \" MP 3: 311 . \" han skal bort kastas swasom fornir qwist ib. \""],"f":["fornir MP 3: 311 . ","forent STb 2: 308 (1488). fort ib 5: 191 ( 1518) . ","ffort ib 318 ( 1521) . best. fordna ib 108 ( 1516) ),"]},{"a":"fornas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrnas."],"f":[]},{"a":"forneka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["neka (ngn ngt). egea fornekad honom riket (vägrade att släppa in honom i landet) mz siith folk, the fore matte diomedes bliffwa landsflyktog Troj 285 ."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"forneva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhindra. \" solen opgongandes vthvider sith sken ouer alla jordena vtan bergh höghä skoga eller nagor anner hinder thz fornefwa \" LfK 280 . \" mz ordhom ok raadhom hennes vtfärdh forneffuadhe \" Lg 3: 530 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fornhäfdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning. DD Suppl 1 (1386). (Sdw 2: 1344)."],"f":[]},{"a":"fornhäfþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fornidhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedtrycka, undertrycka. jag begynthe then cristelige tro förnedra RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . vilde then ädle junkaren hennes viliä ey fornidhra Lg 3: 528 . \" fornedre herrer och riche och förhögie och förmera städerne \" HSH 20: 219 ( 1507) .","2) förminska, förringa. fornidha thet cronen til hörer BSH 5: 541 ( 1514) . \" haffwen i thet (myntet) swaa nw fornedrat och forargat \" HSH 20: 260 ( 1508) . ","3) nedsätta priset på. tz brödet fförhögia och fförnidra BS 35 ."],"f":["förnedra )"]},{"a":"fornidhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["4) förnedra, vanära. sva framt i villien ekke komma i et openbare rop oc rykthe oc blifva forsmadhe oc et fornerat capita (ɔ domkapitel) Hist Handl VIII 1: 21 (1464)."],"f":[]},{"a":"fornidhring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnedring, vanärande. \" til . . . cristendomtzens fornedryngh \" HSH 19: 69 ( 1504) . - skada. är thet . . . thenne stadhen til fordarff ok fornedring BSH 4: 331 ( 1502) ."],"f":["-nedring . ","-nedryngh )"]},{"a":"fornima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förnimma, få veta, erfara, märka. fore wisso skulin i thz for nima Al 10574 . \" mykith vnder the fornomo \" ib 8100 . \" nar en menniske fornemer naghre wredhe j sik \" Gers Frest 48 . \" ouer all almoghan var thz fornumith \" Fr 2902 . ther aff kan iak entke förnymma Lg 662 . \" nw hauer drötningen thz fornummet at hertigh frederik hauer här komet \" Fr (Cod. B) 331 . BSH 5: 29 ( 1504) . \" fornämmer jach aff dannemen, ath the wilia och göra thet sama \" ib 153 ( 1507) . \" jak fornymmer oppa alla rikesins men the mena konung cristoffar haffua en \" RK 2: 6710 . ","2) bestämma. \" ytermer war ther fornompnit än Rk 2: 3045. \""],"f":["fornymma . ","förnymma . ","fornema Al 7249 ; ","-er Gers Frest 48 . ","fornämma: fornämmer BSH 5: 153 ( 1507) . ","fornampn ib 29 . ","förnampn ib 337 ; RK 3: 1587 . " fornom (i rimslut) " ib 2: 6565 . ","fornummo Va 53 ; ","fornwmmo MB 2: 27 . ","fornomo Al 8100 ; MB 2: 235 . ","förnomo RK 2: 2026 . ","fornumith ib l2902. förnummet ib (Cod. B) 331 . ","förnomedh FM 426 ( 1509) . ","fornommit BSH 5: 29 ( 1504) . ","förnommet RK 2: 1967 . ","fornompmit ib 3045),"]},{"a":"fornima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"fornimeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försvinnande, inseende, förstående. \" tw mz formynneliget hiärta omfängeliga anamar myn bod \" Troj 12 ."],"f":["fornymmeliget Troj 12 ) , "]},{"a":"fornuft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd. \" han skal sithia j konungx loffth mz äro snille ok stoor fornofft \" MD (S) 209 . \" som henne älskar mz stoor fornoft \" ib 269 . Jfr ofornuft."],"f":["-noft . ","-nofft )"]},{"a":"fornuftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Jfr välfornuftogher."],"f":[]},{"a":"fornuftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ofonuftogher."],"f":[]},{"a":"fornuftoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ofornutoghet."],"f":[]},{"a":"fornumst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnuft. thz (djuret) haffde och engin fornumpst Va 24 . ib 27 .- förnuft, förstånd själsförmögenheter. i fulle fornumpst ok synne thot hon krank war til likamen SJ 79 ( 1438) . \" i fulle fornumst wäl witande oc radhande sinom sinnom \" ib 116 ( 1443) . - förstånd, klokhet. medh widhirthorftughe foresyn oc fornömst VKR 6 . the sighia . . .the genswar wara aff stor fornwmsth saman sath BSH 5: 395 ( 1510) . \" som förnwmpst och sinne haffuer \" FM 424 ( 1509) . - Jfr ofornumst."],"f":["fornumpst Va 24, 27 ; SJ 79 ( 1438) . förnwmspst. fornömst),"]},{"a":"fornumst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f? förstånd, klokhet. om the äru ällre . . . oc diwpare j fornymst Abbedcal li Vkl 85."],"f":[]},{"a":"fornumstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förståndigt, klokt. \" gudz ordh redhir thu thinom sena fothom til ena lyktho, mädhan thu swa fornompstelika (tanta subtilitate) dwäls j thänna wäghanna opbörian \" SpV 191 . - Jfr ofornumstelika."],"f":["fornompstelika )"]},{"a":"fornumstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förståndigt. \" ther foor han fornompstelica mz allom thingom Bi 597. Jfr ofornumstelika \""],"f":["fornompstelica )"]},{"a":"fornumsteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förståndig, klok. \" ath j besedeliga offwertänken mz fornwmsteliged forstand om thetta ärande \" Troj 50 . - Jfr ofronumsteliker."],"f":["fornwmsteliged Troj 50 ) , "]},{"a":"fornumstelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd, klokhet. \" skykkade agamenon syn här oc spetzsar mz granna atwakt oc fornwmstelighet som the skulle draga tiill slagzs \" Troj 147 ."],"f":["fornwmstelighet Troj 147 )"]},{"a":"fornumster förnymster gu c 20 s. 346","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förståndig, klok. \" nawus ua uum lärder wis idkin förnymster kringer ok treffuyn \" GU C 20 s. 346 ."],"f":[]},{"a":"fornumstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förståndig, klok. \" her eric . . . loth vp fornwmpstogom manne lasse laurenssone radmanne twa stenbodher \" SJ 2: 77 ( 1482) . fornumstig oc besxkedelig man jon bonde Bergström, Arb Kr 165 ( 1494) . - Jfr välfornumstogher."],"f":["fornwmpstogher: -ogom SJ 2: 77 ( 1482) . ","fornumstigher: -ig Bergström, Arb Kr 165 (1494). fornymstogher GU C 20 s. 374 . ","fornwnstogher: -og Troj 122 . ","fornwnstigher: -ig Troj 104 ),"]},{"a":"fornumstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förståndig. \" j allom sinom ärindom oc allom gerningom fornompstughir oc beskedhelikin \" VKR 31 . \" at wt sända en gudhelikin fornumstoghan oc ärlikan abota \" Lg 3: 47 . \" rykta henne ena godha troha (för trona) ok fornomstohha (för -ogha) människei \" Gers Ars A 3. SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). Bir 4: 99, 100 . MB 2: 29, 313, 326 . SO 49 . Su 223 . Lg 3: 273 . PM 2 . "],"f":["fornwmdzstogher: -ogha Bir 4: 100 . ","fornomzstogher: -ogha ib 99 . ","fornompstugher . ","förnumpstogher MB 2: 313 . ","förnomstoger: -oge PM 2 . ","förnompstogher MB 2: 326 ; ","-ogha ib 29 . ","förnomptogher: -oga Su 223, troligen skrffel för förnompstoga. ","förnumstigher: -ighe SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)),"]},{"a":"fornumstoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd, klokhet. \" prudencia thz är fornomstoghet \" Mecht 163 . \" wardh longe mädh fornumpstoghet skipat oc stadhgat \" Vårfrup 131 . - Jfr ofornumstoghet."],"f":["fornomstoghet SvKyrkobr 241, Mecht 163 . ","fornumpstoghet Vårfrup 131 ),"]},{"a":"fornumstoght","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd, klokhet. Lg 3: 329, 617 . MB 2: 164 . FH 1: 161 ( 1496) ."],"f":["fornompstoghet MB 2: 164 . ","förnomstoghet Lg 3: 329, 617 . ","förnymstighet FH 1: 161 ( 1496), "]},{"a":"fornyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förnya, återställa. \" han haffwir . . . annat sin föt oc fornyat siälana \" Bir 4: 102 . ib 103 . \" at rensa oc fornya them (ɔ: städher) \" ib 113 . \" at . . . reglonna gömo fornyis \" ib 117 . mit liffwerne ffornya oc bätra Su 251 . \" thenna efftherschreffna schraa som borgamestarana ok radit . . . giffuit ok fornyat haffua \" SO 95 . ib 101, 116 . alle fornyadhe ther slotloffuan tha RK 2: 5303 . \" hafuom wi fulkompnat oc fornyat . . . thet godza skipte \" SD NS 2: 216 ( 1409). - förnya, upprifva, upplifva. them (såren) fornyiar thu mik ST 294 . tha förnyghiadis henna sorgh Lg 3: 398 "],"f":["fornya . ","förnyghia . "]},{"a":"fornyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förnya, återställa, omskapa. förnya gammalt oc grat vax PMSkr 424 . \" alla wärldena förnyghe han til en bätra oc likligharen oc ärefullarn stadhga \" SkrtUppb 179 . ib 153 . 2) reparera, laga, sätta i stånd. benct clensmid skal fornyia segharen (ɔ urvisaren) STb 1: 233 (1482). ","3) förnya, upprepa. \" stod morten lehusen för retta och xij hans offuismen med honum oc förnyegde theis lyffte pa nyt \" STb 5: 243 ( 1519) . - refl. "],"f":["för- . ","förnya PMSkr 424 . ","ind . ","förnyar SkrtUppb 153 . ","förnyghe SkrtUppb 179 . ","förnyegde STb 5: 243 ( 1519) . ","imperat . ","*fornyias , förnya sig, omskapa sig. thätta haffwer thu j sancto paulo sighiande fornygins j idhars hogx anda (enovanini spiritu mentis vestræ; jfr Efes. 4: 23) SpV 113 ."]},{"a":"fornyilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnyelse, omskapelse. \" scrifthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne (aut conditione ut reparatione) SprV 46. \""],"f":[]},{"a":"fornäm","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förnäm, framstående. att han wore lijknadh widh gudh, eller thett förnemste meniskiors natur ssom kann och förmechtar lijcknas widh gudh PMSkr 677 (senare avskr.)."],"f":["förnemste PMSkr 677 (senare avskr.)),"]},{"a":"fornämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["förut naämd, ovannämd. vardher thön iordin tha athir löst . . . tha vare min heldir mina arwa vardir hon äntha löst tha vardhe olafs fornemps ok hans arwa Gadolin Pants 271 ( 1366) . - Jfr fyrra nämder."],"f":["sg . ","fornemps Gadolin Pants 271 ( 1366) ),"]},{"a":"fornämder","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fornämpder . ","fornemder . ","fornempdher: -nempdha SD NS 1: 3 ( 1401) . ","fornemfder: -nemfda ib 61 ( 1401) . ","fornempnder: nempnde ib 1 ( 1401) . ","fornäfnder SD 5: 378 (1344, nyare afskr.); -näfndom ib 478 (1345, nyarea afskr.), 479; -näfnd ib 480, 639 ( 1347); -näfndä ib 566 ( 1346), 606 ( 1346). ","fornepder: -nepdä SJ 319 ( 1464) . ","fornömdher: -nömdhä SD NS 1: 167 ( 1402) . ","forenämpder: -nämpda SD NS 1: 34 ( 1401) . ","forenämpdher: -nämpdhom ib. ","forrenempdher: -nempdh FH 5: 51 ( 1467) . fyrnämder L. ","fyrinäfnder: -näfnd SD 5: 562 ( 1346) . ","fyrnempder: -nempdä ib 6: 129 ( 1349) . ","förnämdher: -nämdha Lg 218 . ","förnemder: -nemdi SD 6: 170 ( 1350) . ","förnämpder: -nämpdo ib 129 ( 1349) . ","förnändder: -nänddo ib 65 ( 1348). förnäfnder: näfndom SD 5: 567 ( 1346) . ","-näfndä ib 568 . ","förnäpdher: näpdha Lg 435 . ","förnepder: -nepde HSH 17: 64 ( 13 80) . ","förneppder: -neppd ib. ","förnompder: -nompde SD NS 1: 95 ( 1402), 96; -nompa ib. ","fernempder: -nempda BSH 1: 191 ( 1387)), part. adj. L."]},{"a":"fornäme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillåtet bruk el. borttagande af annans egendom, hvilket dock hvarken sker i hemlighet ss stöld el. med våld ss rån. Jfr Schlyter, Ordbok s. 179; Amira, Attschwedisches Obligationenrecht s. 236. göme sik hwar man ät han göri ängum förnäme, vtän han tiki pant fir husalegho ällä falan dryk, vtan han se sakär at þrim markum SR 18 . ib 17 . "],"f":["för- )","fornämis sak , "]},{"a":"fornämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nämna, tala om. at i oss aldrig förnämpne konwng hans intagelse BSH 5: 176 ( 1507) . Jfr fornämder."],"f":["förnämpna )"]},{"a":"fornämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kalla att infinna sig? j haffwen wnderwisth förnämpth och tilkallath ordensens personer PMBref 322 ( 1516) ."],"f":["förnämpth PMBref 322 ( 1516) ),"]},{"a":"fornär","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["1) för nära. Se Sdw 2: 12320. 2) för när, till skada. ware hans ääre för näär HSH 16: 84 (1504, avskr. fr. 1527?). wara kyrkenne förnäär ib 14: 48 ( 1525) . ","3) för när, på sätt som går (ngn) för när. Se Sdw 2: 1220."],"f":[]},{"a":"fornäs","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för när, till skada. hon (ɔ: dagtingen) är sueriges rike oc ider til nytto oc bestand oc i ingen motte förnär BSH 5: 18 ( 1504) ."],"f":["för- )"]},{"a":"fornöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förnöja, tillfredsställa (en fordringsägare). ffore huilket arff hanom fornögde xx marck j gode rede betalingh STb 3: 91 ( 1493) . - ersätta, gottgöra. än thän som stor är han wardhir fornögdhir mz storom lönom (magno premio recompensatur) SpV 400 . \" fatighom finnom mädh lön förnöyas \" PMSkr 193 . - betala, gälda, giva. swa länghe (till dess) c lödogh mark wardha fornöghdha SDNS 3: 343 (1418). ath fornöghia och bittala hanis hogbeen nyiotio (90) marcker SJ 2: 40 ( 1478) . ib 249 ( 1494) . STb 3: 269 ( 1496) . i 373 (1498). ib 5: 31 ( 1514) . hustrv anna . . . scal fornögie hustrv kaderin mester öriens medh the ij marck ib 3: 202 ( 1494) . \" fornögdes per mansson meth xij mark \" SSkb 35 (1501-02). ib 74 ( 1502) . fornögdes her jöns jonsson x mark ib 35, 36, 39, 40 (1501-03). - nokon är (el. blier) nokot fornöghder, ngn har (till fullo) mottagit el. uppburit ngt (t. ex. en penningsumma, ett arv o. d.). iiiɉ fat oc et hesta krak som peder redharson kenndes at han thet for nögder war ATb 7 ( 1452) . \" hon war wäl fornögd forda päninga somo ib 173 (1462). huilka suma peninga fornempde hielmeka kendis sik til ltakka redeligan och wel fornögd wara \" SJ 2: 36 ( 1473) . ib 106 ( 1487) , 119 (1488). STb 5: 84 (1515). cemit . . . kendis sigh the lxiiij marcker til tacka wel fornödan wara SJ 2: 120 ( 1488) . ib 118 ( 1488) . ib 210 (1492). the alle lkendes fullelica vel forenögda wara sista pening medh första ib 148 ( 1489) . kendes for:de her jacob nielsson samma peninge suma wel fornögde ware STb 3: 339 ( 1497) . - betala, giva betalning (för), ersätta. med prep. for. loffuadhe erik andirsson pedhir karsone at fornögia for een hesth ATb 215 ( 1465) . - betala för, giva betalning för. med dat. och ack. broder jenis jacobi bleff ok fornögd xv (15) fath järn i sama summa effte partetal STb 1: 383 (1482). skulle forscrufne hustru ellzebe ok hennis arffuinga fornögie pedher michelssone sin nya mwr SJ 2: 112 ( 1488) . \" matis köpman skla förnoie then oxan han tog ffran kalmere lasse \" STb 5: 29 ( 1514) . ib 30 (1514). - Jfr välfornöghdher."],"f":["för- . ","förnoge STb 5: 31 (1514) . fförnöie ib 30 ( 1514) . ","förnöyas PMSkr 193 . ","forenöye STb 3: 269 ( 1496) . ","forenöie ib 373 ( 1498) . impf. fornöghdhe. pass. forenög(h)des SSkb 40 (1503?), 74 (1502). part. pet. fornögdher. fornögh SJ 2: 119 ( 1488) . ","forenöghdher: pl . ","-nögda SJ 2: 148 ( 1489) . ","förnoghdher: -nogde STb 4: 225 (1511). ack. sg. m. fornödan SJ 2: 120 (1488)),"]},{"a":"fornöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godtgörelse. skal hännis förnöyo hälffthin aff fornempdom gaardh aff myno godze (trol. för skal hänne förnöyo göra för hälfftina . . . , el. snarare skal hänni förnöyas hälffthin . . . ; pro dimidieate dicte curie, sibi, satisfactio plenaria fiet, de bonis meis) SD 4: 129 (öfvers. i hds. fr. 1440)."],"f":["förnöya )"]},{"a":"fornöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) belåtenhet, tillfredsställese. hans gulsmet bekende sigh, med sine hustr v förnoei, redelige opburit haffue iije mark STb 5: 5 ( 1514) ."],"f":["förnoie STb 5: 5 (154) ), "]},{"a":"fornöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förnöja, tillfredsställa (en fordringsegare). at fornögie hanom mz pant eller peninga SO 115 . - ersätta, godtgöra. fornöghde andirs clostreno nadhindall, met bägghias theris deell y woywala, fore LX mark abo päninger FH 3: 100 ( 1447) . \" haffde hanom fornökt fore allan hans andel j haga gotz \" ib 4: 53 ( 1457) . - betala, gälda, gifva. giffua oc fornöyghia nadhindals closter fore the andra mynne dottirs greto prouento c mark FH 3: 100 ( 1447) . \" aff theris werdh skal fornöghias (persoluatur) them milleligha stadhom . . . thet wy haffuom thöm loffuat \" SD 1: 445 (öfvers.). fornöffwada oc strax betthalethä mik . . . her gwnno . . . xxv marc ib 4: 585 (öfvers.). at . . . werner swarte . . .os . . . beret oc fornökt hafuer the giäldh ib NS 2: 16( 1408). fornögha oc betala for:da her iwars geel BSH 4: 78 ( 1471) hanom the sama peninge fornöghia FM 252 ( 1505) . \" altid förnöia then tribut wth loffwad war \" BSH 5: 626 ( 1520) . \" at i aldeles skulle förnöghias til godha redho och wissa betalningh \" ib 359 ( 1509) . - betala, gifva betalning för. huilka jord han mik til takka for nöghiat hawer FH 4: 4 ( 1431) . ib 2: 82 ( 1431) ."],"f":["fornöyghia . ","fornögha . ","fornöffwa . förnia. -dhe, -dher, el. -adhe, "]},{"a":"fornöghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godtgörelse, ersättning. \" fulfölghe then förnöghingh helge hemmingh i gode betalningh \" FM 400 ( 1509) . - godtgörelse, upprättelse. andra fornöghyngh göra Gers Frest 33."],"f":["för .-),"]},{"a":"fornöghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gottgörelse, ersättning. \" henrich wan deme busken skulle geffue erik gisleson i gode förnögningh vᶜ (500) mark stockholmsca fför allan sin hustru deel \" SJ 2: 192 ( 1491) . swa the henne fore rettin tackade fore goda fornögningh STb 3: 230 (1495).","2) belåtenhet. \" at the fatige . . . ganske klenlige . . . förmoge holle thesse skotter theris terning til förnögning \" ib 5: 315 (1520, Kop) ."],"f":["för- )"]},{"a":"fornöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förtära. the fförmatthe hwaske fförnötha, älla wth giffwa (oblatern) aff mwnnenom JMPs 317. gästhan gatho the fförnöth christi lecama ib 317 . - bildl. osläkkelikin eller, hwilkin som syntis opbränna oc fförnötha alla wärldena ib 43 . thz som mandemenom fornötte (consumpsit) enghaledhis guddomen SpV 543 . - förbruka. the liws . . . ärw foenöth Svartb 429 ( 1448) .","3) nöta, slita. ärw fötherna (på boskapen) fornötte PMSkr 254 ."],"f":["för- . ","-nötte . "]},{"a":"fornöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , ","1) nyttja, använda för nötandhses kropsens krafft oc makt gudhi til loff oc äro Lg 3: 159 . \" allan then andra timan fornöta (tillbringa) nyttelika j milda oc höffwisko ärffuodhe \" Bir 4: 35 . Su 238 . LfK 52 . Ber 289 . ","2) förtära. \" alla fastana the köt fornöta \" RK 2: 7658 . \" tha hälga offrit war förnöt (förtärdt af elden) \" MB 2: 282 . ","3) utnöta, utslita. äru säkkiane äller skräppnonar förnötte aff aller MB 2: 25 . \" aff swa stora oc laanga soot . . . förnötter (medtagen) \" Lg 3: 370 . Su 91 . ","4) upplösa. lat thz sta swa länge bären ärw fornöth LB 10: 7 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fornötliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ofornötliker."],"f":[]},{"a":"forodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbehåll, vilkor met swo skäl oc forordan FH 6: 14 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"forordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förbehåll. jngen forordh rördes STb 3: 228 ( 1495) . - vilkor. tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall . . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom, forordhom, fordelom ok forstyrkyom äfther thet sielaskappaleth . . . försth böriath ok wtgiffwedh war SDNS 3: 265 (1417). ","2) avtal, överenskommelse. \" andhers swensson . . . war redeboen ath göre sin edh, som hanom fore lacht war j nagra daga tilforin, om then forordh han skulle haffue loffuit hartwyck veydeman etc. om homblen \" STb 3: 319 ( 1496) .","3) förord, inledning. \" prologus mesterens eller dichtarens foretalan eller for oordh \" SvKyrkobr 121 . 4) pl. förtäckta ordalag, liknelser. thän thima komber här epter j huilkom jak ey mädh tolkom forodom eller liknilssom (in proverbiis) skal ltala ltil ljdher (jfr Joh. 16: 25) MP 4: 32 . \" nw talar thu opinbarlika alth thät thu sigher ok hauer jngen forordh (proverbium nullum dicis; jfr Joh. 16: l29) \" ib 32 . "],"f":["*forordha mening , "]},{"a":"forordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra förbehåll. om jochim trolle forordas inthe BSH 5: 74 ( 1505) . ","2) bestämma, öfverenskomma, aftala. tekkis thöm ey thenn stadhgan halla tha är thet swa forordath ath clostredh ma säthia vppa godzin hwem thöm tekkis FH 3: 41 ( 1444) . \" ath alle thenne forscriffne puncta oc articuli äro swa stadhgadhe oc forordadhe \" ib 42 . - sluta stillestånd (med förbehåll att det skall upphöra en bestämd tid efter det att någon af parterna uppsagt det samma)? wi . . . takum een vinlikan ok felughan dagh . . . fran thessum daghinom ok til pingisdaghä som här nsät epter komber. ok i fyurä wikur forodhum (sluta stillestånd med fyra veckors uppsägelse). ther epter at thessin daghin gaar wt BSH 1: 131 (1371; forordhum dock möjl. att föra till foropþ 2; jfr Kalkar, Ordbog 1: 679)."],"f":[]},{"a":"forordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra förbehåll. förordade . . . doctor hans sig med thenne förlikning ingen anners mans rett niderlegge HSH 16: 86 (1504, avskr. fr. 1527?). 2) förordna, bestämma, stadga. forordhom wy ok stadghom ath . . . SDNS 3: 265 (1417). bestämma, överenskomma, avtala. böryar skiparen skipith litith, och sidhan bygger thet större än förordath oc samtykth war aff kompanommen PMSkr 4 . skadhen är ey räknandis äffther skiplönen vtan then skadhalösnen haffde warith swa förordath ib 35 . ib 20, 63. "],"f":["för- )","forordha sik , utfärsta sig, försäkra, lova. ytermera haffwe för:ne prior och prouisor med brödrane sigh fförordhath, wilkoret och beplictet, ath . . . STb 5: 305 (1513, Bil)."]},{"a":"forordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) överenskommelse, avtal. skiparen haffwr bygth affwer theras samtykkio oc förordan PMSkr 4 . til thes honom wardher betalth äffther förordanen oc skadhan han haffwer fangith ib 60 ."],"f":["förordanen PMskr 60) , "]},{"a":"forordinera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["forordna. \" forördinerdh och tilskicked \" SO 224 (afskr. fr. 1579)."],"f":[]},{"a":"foroþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förbehåll. vndi swa skiäl oc fororþ SD 5: 567 ( 1346) . medh swa skiel ok forordhum at han skal thet styra ok alladheis som sith eghit radha ib NS 1: 136 ( 1402). ib 63 ( 1401), 167 ( 1402) o. s. v. vth borgha mit godz mz them forordhum at thän som mit godz takir skal borgha mik sit godz atir ST 409 . ib 471 . \" petruk kom vt mz thöm forordhom (Bil formälum 118) \" Lg 954 . VKR 8 . RK 2: 2513 . LfK 151 . PM 38 . SO 164 . \" vtan forordh oc wilkor \" ST 489 . giordhe högtidhelika sina professionem wtan förordh ällar swekful hiälparädhe Lg 3: 450 . ","2) aftal, öfverenskommelse. hafuer giort . . . sämio oc fororodh meth . . . priarenom oc brödhrom SD NS 2: 293 ( 1410) . BSH 2: 236 (1425-1496, samt. afskr.). - (?) epter bäggis thera wilkor oc förord FH 2: 109 ( 1437) . - aftal om fred; stillestånd som afslutes med det förbehåll, att det skall upphöa en bestämd tid efter det att någon af parterna uppsagt det samma. Jfr Kalkar, Ordbog 1: 679. wi . . . takum een winlikan ok felughan dagh . . . mädh . . . herra niclisse . . . herra erike kiätilsson. mannä abirnsson . . . fran thessum daghinom ok til pingisdaghä. som här näst epter komber. ok i ryurä wikur forodhum. ther epter at thessin daghin gaar wt, mädh swa skälum at tha the eller wi viliom thessin forordhin vpsighiä. tha skule the thöm vpsighiä mädh vissum budhum ok opnom brefuum i stocholm BSH 1: 131 ( 1371) mädhan thessin dagher ok forordh standä ib 132 . \" skulu i allum sakum swa stadhugh forordhin haldas som daghin sielfuer ib. \" ib 133 . Jfr forordha. ","3) förord, inledning. här börias foorordh (prolugus) owir regulam saluatoris Bir 4: 5 . MB 2: 217 ."],"f":["foroordh . ","foorodh . ","förordh )"]},{"a":"forpalaz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["främre del av palats. nar the kommo lj konwng priamj forpalatz Troj 90 ."],"f":["-palatz Troj 90 )"]},{"a":"forpanta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som pant, i pant. (mitt gods) sum min broder folkes martinsson hafd[e] sat forpanta oc mith fengeilse mz löste VgFormt III 78: 151 (1373).","2) förlorad (om icke inlöst pant). iak skal haffwa ather lösth the sama jordh jnnan annan sancta martins dagh, ällas ok skal lhon wara forpantha Svartb 135 ( 1367) . \" lösa iac thet (ɔ godset) eigh firi kyndermässo ther nu komber först. tha skal thet förnampda gooz wara forpanta fran mik oc minum arwm \" Gadolin Pants Bil 273 ( 1368) . \" löser iac ey thetta fornempdha goz innan thetta oc varra frugho dagh nu näst combir i höst tha scal thet goz vara forpantha oc scal liac ey makt haua älla mine arua thet fornempdha goz sidhan igeen at lösa \" ib 281 ( 1389) ."],"f":[]},{"a":"forpanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpanta, pantsätta. godz, som mästadeel war vtsät oc forpantath meer än for tw thusand mark SD NS 3: 227 ( 1417) . - Jfr oforpantadher."],"f":["-pantath SD NS 3: 227 ( 1417) ),"]},{"a":"forpanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpanta, pantsätta. \" alla the län mic oc myna arffuinga forpantat äre \" BSH 3: 79 ( 1454) . ib 78 ."],"f":[]},{"a":"forpina","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - part. pret. ","e":[],"f":["*forpinter","-pynter SvT 101 )"]},{"a":"forplikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. Mnt. vorplichten] ","e":[],"f":["för- )","forplikta sik , förpligta sig, lofva. wij forplichte och forbinde oss hwar til annan . . . thet wij williom och skulom stadeliga blifwa widh war rijkes rätt BtRK 127 ( 1348) . " som han haffde sik honom för plikt (Cod. A som han hafdhe honum iät) " Fl (Cod. C) 674 (i rimslut)."]},{"a":"forpliktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förpliktelse, utfästelse. \" i samma stadfestningh om then förplichtning them och richene vore giord emillan Link biblh 1: 148 (1523; Brask). \""],"f":["förplichtning Linkbiblh 1: 148 (1523; Brask)), "]},{"a":"forpliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["pliktig el. skyldig (till att göra ngt). alle köpstädherne i swerige schulle wara forplicoge til at hafua halffdelen i stadz rad tydzske borghamestere Rydberg Tr 3: 676 ( 1471) . \" tha äre wii alle thesse try rikes inbyggiara forplictoge ther til . . . medh alla wore yterste macht oc traoschap aff at wäria ib 332 (1474). \""],"f":["-plictoge ) , "]},{"a":"forpliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forprisadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. synnerligen värderad el. älskad. skulin i wardha mit forprisath folk (eritis mihi in peculium de cuntis populis) MB 1: 328 ."],"f":[]},{"a":"forqväfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qväfva, förqväfva. \" hwar ärw the wagnane brwtne oc fiendannas här för qwäffder \" MB 2: 81 ."],"f":[]},{"a":"forradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) betänkande, överläggning. oc at mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls SvB 361 (början av 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"forradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genom ont råd förvilla, förleda. swa wardha idher sinne rorradhin (corrumpantur), ok falla ok fara illa SpV 411 . 2) förråda, handla svekfullt mot (ngn). iudhana förrodde wan härra SvKyrkobr 87 ."],"f":["förrodde SvKyrkobr 87 . part. pret. forradhin),"]},{"a":"forradhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förrädare. STb 5: 227, 241, 242 (1519). - Jfr hovudh-, lands-forradhare. "],"f":["för- . ","förrädare: -n STb 5: 241 (1519). förredare: -n ib 227 ( 1519) . forredere ib 242 (1519). foredere: -s ib 227 ( 1519) )), ","*forradhara ordh","forradare- STb 5: 228 (1519) ), ","*forradhara stykke","forrädara- Troj 223 )","*forradhara tal"]},{"a":"forradhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förräderi. \" item hwar som slaar en man i häll . . . at han engin fridh niwte i kirkio eller clostre, ok eigh then, som forrädhilse gör \" Priv f Sv st 81 ( 1436) . STb 3: 333 (1497), 396 (1498). ib 5: 160 ( 1517) . 2) bedrägeri, svek. thenne xij ranssakado vm i gryth . . . ok the ransakadat sa ok sagdo thz vara stor forrädisse, for thy ther fans bly ok sadan forrädisse. JTb 76 ( 1481) . "],"f":["för- . ","forrädhilse . ","forrädisse JB b 76 (1481). ib. föredelsse STb 5: 160 ( 1517) . ","forredelse STb 3: 333 (1497), 396 (1498)), ","forradhilsa band (förrädilse- PMSkr 121), ","*forradhilsa thanke"]},{"a":"forradhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förräderi. tok sik thädhan sinna forradhilsa sak oc tillfälle Bo 162 . göra forrädhilse mote sinom herra Gr 262 . stemplade stort forrädilse RK 2: 8186 . Gr 269 . Bil 827 . KS 30 (76, 32), 59 (146, 64) . KL 45 . Bir 1: 113, 145, 147, 3: 77, 429, 465 . RK 2: 3483, 9431, 9458, 9492, 9539, 9952, 9598 . MB 2: 204, 255, 278, 321 . FM 233 ( 1505) . "],"f":["forredelse ib 3483, 9458), ","forradhilsa anbudht","forrädhilsa- )"]},{"a":"forradhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förräderska. Gr 288 . Su 44 ."],"f":["forrädirska Su 44 ),"]},{"a":"forrama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["berama, fastställa, bestämma, besluta, aftala. thet möthe som wy och konungh cristiern forramat oc begripit haffwa BSH 3: 191 ( 1468) . wy . . . haffua . . . forraamet oc giort en felig dag oc friidh ib 4: 2 ( 1471, samt afskr.) . \" then dechtingen war raamat vm jnuencionis crucis \" RK 2: 1734 . \" forramde the et annat lag \" ib 6354 . \" hade forramt sa j lag \" ib 7983 . them j mellom the swa förram ib 2511 . ib 4506, 5698, 6414 . 8165."],"f":["forramen RK 2: 8165 (i rimslut). forrama. förraama. för raama. -adhe, "]},{"a":"forrama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["berama, fastställa, bestämma, besluta, avtala. til thes vi meth flere righens radh ythermera forramom om thera priuilegia, frihet oc bestand UrkShist 1: 12 ( 1448) . \" matte ta forrama en tidh til oc göra lagho skipte \" Arfstv 23 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"forraska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverraska, öfverrumpla. wilia forraskan BSH 5: 273 ( 1508) . \" oppa thet ider stadh och rijkesens skal ecke vardha förraskadh \" ib 296 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"forraskilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" öfverraskning, öfverrumpling. om the kwnne ther nageth angrep göre heller forraskelse FM 442 ( 1509) ."],"f":["-else )"]},{"a":"forrasking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverraskning, öfverumpling. \" vill iach . . . hafwa calmarna stadh forwaret för rörraskningh \" FM 429 ( 1509) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forraþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom ondt råd förvilla, förleda. the ärligha quinnona haffwer inghin forradhit annar en han Lg 3: 152 . ","2) genom ondt råd bringa i förderf, förråda. vildo han forraþa Bu 102 . \" han var forraþen ok saldar af sinom svene \" ib 138 . \" hwat är wärre forrhädilse. än hwar som tw äru saman fögdh mz eno olösliko bande ok annat forradhir annat \" Bir 1: 147 . Bil 82 . Bir 1: 17, 114, 145, 3: 250 . Va 14 . Iv 2667 . RK 1: 569, 3777 . Al 7630 . Ber 132 . MB 2: 257 . Lg 36, 3: 103 . - genom förräderi öfverlemna, genom förräderi föra. for räþ þöm baþa tel döþ Bu 395 . \" han forredh ihesum til corsith \" Bil 87 . - genom förräderi röfva. thu forrädh corsit fra mik Bil 87 . \" at han ey eens rykit vtan jämwäl liffwit aff os wilde förradha \" MB 2: 203 . - genom förräderi beröfva. med två ack. som mangen man forradha liff och helbrögdä Va 29 . han är mik forradhin Lg 3: 152 . - med ack. samt af med följ. nomen. mente the konung karl aff rikit forrade RK 2: 8223 . ib 9502 ."],"f":["för- . ","firi- L. ","forraddo RK 1: 3777 . ","forraadhin . ","förraddher: -ddhe MB 2: 265 ; -ddha ib), "]},{"a":"forraþare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förrädare vtän han se morþäre sins härrä. forraþäre. oppinbar þyuner SD 5: 637 ( 1347) . \" var härra vilde eigh nämna sin forraþara \" Bu 100 . mathias waldis ljnnan jude forrathera stath Bil 243 . Bu 139 . Bir 4: (Avt.) 184, 185. KL 132 . Bo 98, 162 . Bir 1: 143, 145, 147, 2: 75, 3: 133. Al 7626, 7684 . RK 2: 3499, 4034, 4415, 9606 . PM 23 . "],"f":["forraþäre . ","förrathere . ","forrädhare Bir 1: 145, 3: 133 ; Al 7626 ; ","-a Bir 2: 75 ; Al 7684 . ","forrädare RK 2: 9606 . ","förrädhare ib 3: 190 ; PM 23 . ","forrädher RK 2: 4304 . ","forräder: -ers ib 3499. foredhare ib 4415), ","forradhara bref","forrädare- )","forradhara rätter","forradhara spil","förrädare spell )"]},{"a":"forriver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alltför frikostig. om hon haffwri warit fforriiff at giffwa ällir fforspar gömande SvKyrkobr 349 ."],"f":["fforriiff SvKyrkobr 349 ) , "]},{"a":"forrosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["forrosa sik , berömma sig för mycket. forrosa thik ey ST 515 ."]},{"a":"forrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förrutnad, ruten. \" et forrotith mwra hwalff \" Al 8276 ."],"f":["-rotin )"]},{"a":"forrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förruttnad, förmultnad. \" thet klede . . . war mal äthith och forrwtheth \" STb 1: 1 ( 1474) ."],"f":["fforrwtheth STb 1: 1 (1474) ),"]},{"a":"forrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka, försträcka. som sig haffua forriikt i lidomen LB 7: 133 ."],"f":["-riikkja )"]},{"a":"forrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka, för sträcka. boghen förrykther pa fää PMSkr 234 . "],"f":["förrykther PMSkr 234 ) , ","*forrykkia sik , försträcka sig. ofta händer ath oxa förrykkia sigh ath boghen gaar aff lidhenom PM Skr 234. thät (ɔ brännvin) är goth them sigh haffua förrykth i lidomen Sex ekon tr 275 . - Jfr forräkkia."]},{"a":"forryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skryta. \" för forrymade altidh the at en war manligare än marskens thre \" RK 2: 6502 . "],"f":["-rima . ","-adhe )","forryma sik , skryta, skrytsamt lofva el. hota. han forrimadhe sik mz store höghfärdh ath wilia komma in til iherusalem mädh en starkan härskiold JP 22 ."]},{"a":"forryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) rymma från, fly från, övergiva. grecana ythermera forrymde syn paulon och bolastäder Troj 143 . ib 205. troyaner trikthe swårliga j moth grecana saa ath grecana matthe forryma markena tilbaka ib 176 . ib 134. - vika undan för. the aleninga, som silgde in på thet andre skip, skole förliche sig, men thet kom til aff wade, och ingen kunde then andre för ryme för noga wäder skull STb 5: 73 ( 1515) ."],"f":["för- . ","forrymma Troj 134 . ","-dhe ) , "]},{"a":"forryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortrymma. \" alla the bönder och landboer, som i thenna twedrächt förrymde äro i köpstädher \" GS 45 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forryme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forrädhare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forradhare, forradhilse."],"f":["forrädhilse"]},{"a":"forrädhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förrädiskt. the skalke som thette perlemente foretaghet . . . oc förredelige bygint haffue STb 5: 327 (1521; Kop)."],"f":["förredelige )"]},{"a":"forrädhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förrädiskt. \" at jach mich forädeliga bewijst haffwer \" BSH 5: 626 ( 1520) ."],"f":["-liga )"]},{"a":"forrädheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förrädisk, svekfull. giorde siden then falske och fördelige dagtingan STb 5: 260 ( 1519) . med . . . falsk förredelig stempling ib 323 (1521 ; Kop)."],"f":["förredelig )"]},{"a":"forrädheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förrädisk. \" tz barn tha födis tz vardher . . . forräde liigiit \" LB 7: 95 ."],"f":["-liigin )"]},{"a":"forrädheri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förräderi. \" at thera forräderi ey vinna kunde \" RK 2: 9602 . ib 188 . FM 528 ( 1511) ."],"f":["förrädhri RK 3: 188), "]},{"a":"forrädheri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förräderi. \" thet opinbarlige och oerlige fforedirij, som benct larensson hade swiglige giort sin rette herre STb 5: 158 (1517). \""],"f":["fforederij STb 5: 158 (1517) ), "]},{"a":"forräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka el. bringa ur det rätta läget; vricka, försträcka. ärw badhe thee främre boghana förräkthe PMSkr 234 . - Jfr forrykkia."],"f":["förräkthe PMSkr 234 ) , "]},{"a":"forräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["förräknadh PMSkr 100 ),","*forräkna sik , förräkna sig, räkna fel. köpmannen . . . haffwer förräknadh segh oc farith willer PMSkr 101 . Jfr oförräknadher."]},{"a":"forränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","forränna sik , springa för långt. knwt saxtorp sik ter förrendhe RK 2: 2495 ."]},{"a":"forrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå ed på. han skulle forrettha thät han ey viste huath henne morgh[eng]affuor varo Arfstv 36 ( 1461) . \" satte iak thät j retten om honom bordhe latha thät breff fore koma äller ok forrettet thät ath han ey haffde thät j värie \" ib 44 ( 1461) ."],"f":["forrettha )"]},{"a":"forrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra rättelse. BtRK 113 ( 1436) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forrördher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["först omnämd. om förrärda bryllops kosth RK 3: 333 . ib 335. BSH 3: 4 ( 1449), 131 ( 1460). VAH 24: 325 ( 1473) . SO 84, 102, 106, 118, 194 . Lg 813 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forrördher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se fyrra rördher."],"f":[]},{"a":"forröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["plundra, utplundra. \" kan thet oc swa hända at gozit vardher forröuat älla forskattat älla ok alstingx ödhelakt \" Gadolin Pants Bil 283 ( 1396) ."],"f":["forröuat ) , "]},{"a":"fors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torrens, fors, forsande flod, ström. \" vnum torrentem siue fors \" SD 2: 22 ( 1287) . \" huat thz war antigen ström eller fors \" RK 2: 8087 . \" twert ofuer älfuen mellen forsena ridhe \" ib 8904 . \" försenvart tha deger oc stoor \" MD 345 . then stadh näskäl, som thydher a lationo torrens botri o a wart maal wiinklasa fors MB 1: 401 . \" hon göth wth tharä som fallande fors \" MD 37 . SD NS 2: 25 ( 1408) . MB 1: 432, 2: 41 . \" godhe borgha stadhi skulu wara . . . i forsom älla flotmosom (si . . . paludes aut flumina circundant) \" KS 85 (207, 93) . Va 50 . LfK 143 . tesse for:ne two forssär skole bliffueforekonungx adrär VAH 325 ( 1473) . \" then fiisk j fforsmene ffel \" FM 607 ( 1513) . - i ortnamn. curia forsæ SD 2: 140 ( 1292) . molendinum meum lin forsum ib 20 ( 1287) . \" jn torrente . . . langafors \" ib 51 ( 1288) . \" predia sua fallandafors \" ib 136 ( 1292) . halis fors FH 3: 4 ( 1352) . - Jfr konungs-, qvärnafors. "],"f":["forsa karl , "]},{"a":"fors","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), n? Se Sdw 2: 1220. 1) våldsamhet, våld. (han) stegh medh fors offuer garden jn och begynte at slas STb 3: 106 (1493). ","2) fart, hast? kune tu formerke at ste[der]ne ville noghen skip hijd skijcke med fos, at tu kune komme med them VgFornmt II 1: 18 (1521)."],"f":[]},{"a":"fors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fors. \" theris fää aff ingos by gaar öffuer forsedh om somaren \" Svartb 481 ( 1464) . - bildl. thins fors lustelikhet (felöversättn; jfr Lat. torrens tuæ volupatis) opfyllir them mz osighelike glädhi SpV 490 . - Jfr laxa-, stena-fors."],"f":["sg . ","med art. forsedh? Svartb 481 ( 1464)"]},{"a":"forsaghþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foresighia."],"f":[]},{"a":"forsaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afsäga sig, afstå från, öfvergifva, försaka. forsakede oc wedersade wij all then räth BSH 4: 228 ( 1497) . - öfvergifva, försaka, förneka, hafdho ofwirgifwit oc forsakat thera gudh ST 518 . ib 11, 98 . Su 208 . \" warsh herra ihesu christi wälsighnadha nampn forsaka \" ST 100 . ib 96 . ","2) förneka, betrida. \" jak thz ey försakar \" RK 3: 4106 . ","3) underlåta. \" är thesse eder betalningh försaakath \" BSH 5: 360 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"forsakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avsägelse. Se Sdw 2: 1220."],"f":[]},{"a":"forsaltadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket salt. j beskasta äller försaltadha haffwit MB 2: 49 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsalter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alltför salt. swa bliffwer han (osten) ekke hologher ey försalther oc för PM Skr 245."],"f":["för- )"]},{"a":"forsambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla, församla SJ 2: 126 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"forsambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla, församla. försambla en her RK 3: (sista forts.) 5583 . ib 5659 . \" waarä ther och forsambladhe borghämästere, raadet oc XLViij (48) aff menigheten \" BSH 5: 15 ( 1504) . ib 16 ( 1504) . ath samma swmma war forsamlet j enr gode matte FM 107 ( 1498) . \" thz öffra watnet bliffwir j sik församlat stadugt \" MB 2: 9 . "],"f":["försambla . ","forsamla . ","församla )","forsambla sik , församla sig; samlas. församblado the sik j staden sylo MB 2: 58 . ib 18 . - refl. forsamblas, församla sig, samlas. forsamblades tith tesse . . . werdoge fäder, erlige herrer oc godhä män BSH 5: 15 ( 1504) ."]},{"a":"forsambling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["församling, samling. \" ther var stor forsambling \" BSH 5: 363 ( 1509) . scriffua almogen til vppa bade sydor i badhe forsamplingena ib 4: 9 ( 1471) ."],"f":["-sampling )"]},{"a":"forsamma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["församla HLG 1: 115 (1475)."],"f":["perf . ","-adher ) , "]},{"a":"forsamna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. = forsambla. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 . " vii haffue her nw varet forsampnade i lincopingh " BSH 4: 188 (1495, samt. afskr.) . FM 165 ( 1504) . HSH 22: 34 ( 1491), 44 ( 1493). ","e":[],"f":["forsampna . ","församna . ","försampna . ","forsamna sik , = forsambla sik. the försampnade siig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 272. then fuktogha hiithan som i sompnen forsamnar sig i ögonen LB 7: 171 . - refl. forsamnas, = forsamblas. församnades mith folck RK 3: (sista forts.) 4736 ."]},{"a":"forsamning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["församling; hop. \" forra en nagher merkeligin forsamningh wart öthem war aff menighetinne \" BSH 5: 181 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"forsat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försåt, bakhåll. \" difäfwllin är altidh i forsat \" KL 350 . \" sither broder i fforsath ffor brodher sin \" SEG 120 . giordho galadite . . . försaat oc bemanning j wadhen MB 2: 110 göra honom forsat B o 155 . ib 26 . \" satto forsat for han \" KL 40 . Bir 1: 158 . \" alla the forsatir som the satto for han \" MP 2: 225 . \" at honum foresattis foressater \" Bir 3: 154 . \" forsate äru j wäghenom \" ib 1: 256 . vakta thik for thera forsatom Bo 157 . \" thyt som försaathen sik lönlika gömdo \" MB 2: 22 . \" staan vp aff idhrom föresätom \" ib 20 . \" skikkade syn föresaat när sichems stadh j fyrom stadhom \" ib 100 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). Bo 12 . Bil 898 . MP 1: 202 . Bir 1: 267, 2: 143, 223 . Ber 67, 152 . MB 2: 99, 100, 120, 137 . Lg 809 ."],"f":["for saat Bir 1: 158. forsaat ib 2: 143 ; Bo 26 . ","försaat . ","försaath . ","foesat: -satir Bir 2: 223 . ","foresaat . ","föesaat . ","föresät . ss f. pl. -ir),"]},{"a":"forsat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försåt, bakhåll. \" feste mogus dws lagh for j forsaath \" ATb 136 ( 1460) . - bildl. ont anslag, stämpling. sta mot diäwlsins forsattom Hel män 132 . \" försater aff iudhomen tholande \" SkrtUppb 323 ."],"f":["för- . ","fortsatt: -en PMSkr 159, -om Hel män 132), "]},{"a":"forsata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försåt, bakhåll; bildl. ont anslag. för the idhkelika för sator som iudana altidh tik giordho SvB 40 (slutet av 1400-talet). - Jfr döds forsata."],"f":["för sator SvB 40 (slutet av 1400talet) ), "]},{"a":"forsata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = forsat. sät forsator mot klärkomen Bir 3: 460 . KL 149, 164 . Ber 153, 157, 181 . Lg 3: 215 . \" aff diäffwlsens onzsko oc försatho frälsas \" LfK 136 ."],"f":["försatha )"]},{"a":"forsatan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forsatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linsidiator, som ligger i försåt. KL 171 . Bir 1: 38, 83, 3: 428 ."],"f":[]},{"a":"forsea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) föruteseende. thz som nw komith är mz os, thz war ewerfhelika mz honum (Gud) oc i hans foreo MB 1: 320 . ","2) omtänksamhet, klokhet. \" mera gör i stridh ok bardagha witer försea ok godh männa, än styrkelekr ok dygher siälde (för fiälde) manna \" KS 79 (196, 87) . the mågho sik ok wäria äpte makt ok försea tera ib 76 (188, 83). mz godhe förseo (Cod. A forsyyn 302) MB 1: (Cod. B) 554 . ","3) tillsyn, omvårdnad, styrelse. hiolt rikt riddarskap mz hänna foreseo Bil 263 . \" thz är ok dighr hedhr ok ära kunungum ok höäfdingom haua faghran ok renan kost ok faghr ok witra försea (tillsyn öfver sitt hus) \" KS 35 (91, 38) . al land the wisa ok godha förseo hava ib 65 (161, 71). godhr witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo ib 57 (144, 63). ib 57 (143, 62), 74 (183, 81). styrande, bestämmande. himbla röras ey aff sinne natwra ensampne, vtan mäst aff ängla krapt, som styra mz skäl oc frälso forseo MB 1: 67 . ","4) gudomlig) styrelse, försyn. vm han räkna änkte vara af sinne skälikhet. vtan alt saman af gudz dooms forsco KL 257 . \" mz guz for seo \" Bu 182 . \" ängin är annur ödhna än gudz forsea \" Bil 353 . MB 1: 137 . Bir 4: 300 . ","5) hushållerska. \" hustru lucia mester magnisse forsia aff vpsala \" SJ 392 ( 1474) . \" hustrv ingeborgh fforsye paa steenhwseth \" FH 6: 123 ( 1512) . mynne forsyo ib 3: 65 ( 1445) . \" han haffde oc ena rätwisa oc gudelika föresio \" Lg 3: 434 . "],"f":["försea . ","forsia . ","forsiia: -o KS Fragm. 14, 15. forsya. fforsye. foresea Bir 4: 300 . ","föresea: -o KS 57 (143, 62 ; jfr rättelseförteckningen i Bures uppl.). föresia),","forseo man","för- . ","forseaman L.),"]},{"a":"forsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["-seeth STb 1: 379 (1482) ),","forsea sik , förgå sig, göra sig skyldig till missgrepp, förbryta sig. widherkendes, thet han hade swa illa foreseth sik STb 1: 32 ( 1474) . thermedh haffuer . . . her sten . . . i engo motto forseeth sik ib 379 (1482). wor kiereste nadigeste herre . . . haffuer jw offurset oc offuergiffuit all owilie och oguntighet ther j emot hans nade eder förset haffue STb 5: 319 (1521; Kop). ib 335 (1521 ; Kop). - Jfr foresea."]},{"a":"forsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se till, se defter, undersöka, bespeja. alla hans hanning wäl forsee Al 2144 . \" the skullo ridha ok forsee hwar the waro nordmennene \" RK 1: 3142 . ","2) förse. \" skulle hwar sik sielff forsee badhe om fodher saa oc om maath \" RK 2: 7135 . \" alla städher för sag han mz ympnogha spisningh \" MB 2: 271 . \" at i wille hanom forsee medth anneth län \" BSH 5: 65 ( 1505) . Jfr foresea 7, 8. ","3) försumma. \" tw försaagh een godhan leek \" RK 3: 1791 . - (?) epter thet her sthen swaa skammälighä haffuer forseth rikesins sloth FM 329 ( 1507) .","1) se sig om. gingo ok för sagha segh j borgena Di 245 . ","2) se sig för, taga sig i akt. then för leer och siik ey wäl förseer RK 3: 651 . ","3) förse sig, förgå sig? eij skolo i sätia ther troo tiil, ath the sig saa forsaago BSH 5: 414 ( 1510) . - Jfr oforsedher."],"f":["forsee . ","för- )","forsea sik , "]},{"a":"forsea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["forsia RP II 358 (1399) . forsyia STb 1: 25 (1475). HLG 3: 7 (1517). ib 13 ( 1520) . forscia ib 63 (1523). forsig(h)ia HLG 1: 86 (1487). STb 3: 467 (1500)),","forseo man","foor- )","forseo soldi (forsia- Skotteb 339 (1430-talets börj., Borgm)), "]},{"a":"forseilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foreseilse."],"f":[]},{"a":"forsen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket sen. thy konungh erik war ey forseen Ek 49 i var."],"f":["seen )"]},{"a":"forsenka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dröja, uppskjuta. \" han skal ey försenka göra räkenskap \" PM 53 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsent","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för sent. tha war forseenth MD 170 ."],"f":["-seenth )"]},{"a":"forses","b":[],"c":"","d":"","e":[" i skulen än tha haffwa swornemän, thiänara och wndersote forses BSH 5: 332 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"forsighia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foresighia."],"f":[]},{"a":"forsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsäga sig, afstå från, försaka, öfvergifva. ma ängin forsighia sit himerike fore annars godho MB 1: 347 . KS 14 (31, 14) . \" forsagdo thera synder \" Pa (Tungulus) 40 . - öfvergifva, försaka, förneka. thu skalt kennas thik hafwa forsakt thin gudh oc thiin döpilse ST 27 . MB 1: (Cod. B) 509 . - med dat. neka oc försighia sik siälffuom Su 350 . - Jfr foresighia."],"f":["för- MB 1: (Cod. B) 509 . ","försäghia: -sägher KS 14 (31, 14)),"]},{"a":"forsighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försegling; bekräftselse, överenskommelse. sliik en försigling haffue för:ne alles danmarcx riges köpmens fulmektig[e] nerwarende sendebud oss j alle motte bedeffuet, samtykt oc stadfest STb 5: 311 (1520; Kop)."],"f":["för- )"]},{"a":"forsina","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"v. refl. ","e":[],"f":["*forsinas , sina ut; bildl. försvinna. requies är mz hwilko lhoghenom tillägx thryghetin for thy ath ostadwgha wanskelikhetin forsinas SpV 145 ."]},{"a":"forsinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förut veta el. förfara? en marskens wen fik thz forsinna RK 2: 3001 . ","1) besinna betänka. took han sik ath forsynna ath ther waro raske hälada vpa RK 1: 2899 . ","2) återfå sina sinnens bruk, komma till sans. Bil 870 . Iv 908 . tha drozatin hafdhe forsinnath sik ib 3379 ."],"f":["-synna . ","-adhe Iv 908, ","forsinna sik , "]},{"a":"forsitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. \"","1) supersedere, genom stillasittande försumma, åsiodosätta. huilken smidher som forsither werkmestara budh SO 64 . FM 449 ( 1510) . - försumma att betala. forsither thz (ɔ: skuth) SO 70 . \" hafuer ther inne fäm lödhugha fiärdhunga äuerdhelcia ränto . . . arlika up til bärande ok forsitin war atta ar ok tiughu \" SJ 36 ( 1426) . ","2) försitta, genom försummelse (el. försummad betalning) förlora el. förverka. en tregardh som . . . är forsitten for hwsalegha SJ 396 ( 1473) ."],"f":[]},{"a":"forsitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innehafva rörsätet, presidera. - part. pres. forsitiande, presiderande, förman, the som för sittiandhe äro SGGK 103 ."],"f":["för sittia )"]},{"a":"forsitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sitta som ledare, presidera (för). wi . . . fulmäctoghe giordhe a waara nadhogs herra konungsins wägna at forsthia konungs räfster Priv f Sv st 128 (1454; avskr.). - stå i spetsen för, styra. Se Sdw 2: 1220."],"f":[]},{"a":"forsitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["och folketymologi) part. pres. forsitin, forstiande (forsitiende etc), försummad, icke betald, resterande. mattis wise ib. d:t (ɔ dedit) vij mark quitus for alle lforsittande aro tilforen ware till thenna thiidh quitus Skotteb 14 (1460-61). lasse andersson quitades met honom all sin forsithna skot til thenne tiidh quit ib 51 (1461-62). quit um alla for sitane skot ib 52 (1461-62). ib 55 (1461-62). ther till gaff hon oss nw xij öre quit alla aar forsitane ib 97 (1462-63). ib 1679 (1464-65), 173 (1464-65). ozenbryggeska d:t v mark ther met är hon alle forsi tene ar quit ib 195 (1465-66). quit for alle forsitende aar ib 201 (1465-66). ib 251 (1466-67). forsetin rentta STb 2: 35 (1484). ib 141 ( 1486) . SJ 2: 178 ( 1490) ."],"f":["-sit(t)en . ","-set(h)in STb 2: 35 (1484), 141 (1486), SJ 2: 178 (1490)),"]},{"a":"forsiunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunka, gå till botten. forgikx skyp och gotz j samma heemrese ok forsanck j appenbare haffuith STb 3: 380 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"forskala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dufna. \" om tz !TECKEN? brenth wiin) varder latet i forskalat win, tha kobmer tz aather tiil syna förra mackth \" LB 7: 130 . \" i thz öl som är forskalad ok tapat haffuir sina makt \" ib 3: 82 ."],"f":[]},{"a":"forskamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skamligt, med skam. forskamlika vika Fr 588 ."],"f":[]},{"a":"forskamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (mycket) skamlig, skändlig. we wardhe the syndogho folkeno ok tungho folkeno j syndhinne, for skamlikom synom affonde släkt (semini nequam, filiis sceleratis) MP 5: 16 ."],"f":[]},{"a":"forskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["belägga med skatt, betunga med pålaga. kan thet oc swa hända at gozit vardher forröuat älla forskattat älla ok alstingx ödhelakt Gadolin Pants Bil 283 ( 1396) ."],"f":[]},{"a":"forskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr oforskattadher."],"f":[]},{"a":"forskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ställa, (an)ordna. tha haffdom wj gerne personlige warit benegde til thenne rese e huru gud haffde tekt henne förskicke HSH 13: 34 (1524?, Brask). 2) sända åt olika håll. haffue wi lakt oc förskicket wort folk kring om menige riiket i köpstäder clöster oc anner stadz BSH 13: 111 ( 1524) . \" iak fik nu j thenna daga edher nades breff aff om thenne suenske fotgongen till kalmara med nogre flere the iak strax förskikkade en deel til eder nades embetzmen her j östergylland loc somme nid til calmara \" ib 13: 124 (1525; Brask). - Jfr oforskikkadher."],"f":["för- )"]},{"a":"forskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta, ställa. \" för saat hwilken the förskikkat haffdo \" MB 2: 137 ."],"f":[]},{"a":"forskikkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["företräde, framstående ställning el. egenskap? at vi räknom oss for ödmiukt minsta vara, än tha at vi hafuum nokor for skikkilse när gudi MP 1: 66 ."],"f":[]},{"a":"forskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestämma, stadga, förordna. \" iak . . . bekännes . . . haffwa giffuit ingridhe siggadotter . . . 2 gårda . . . med allom thäm lagom och skälom som wäsgötsk lag vtwijsa ok förskillia SDNS 3: 351 (1418; savskr.). \""],"f":["förskillia )"]},{"a":"forskina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvinna. \" tha thin lykka bort forskinner \" MD 296 ."],"f":["forskinna )"]},{"a":"forskingra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förskingra, förderfva, förstöra. dilapidare, forskingra GU 1 . \" gaff them j theris händir, som them förskingradho \" MB 2: 73 . ib 9, 37, 61, 62 . Su 58 . vordho theras hiärta bedröffdh oc förskingradh (dissolutum; krossade, tillingetgjorda) MB 2: 12 . - förskingra, förstöra, förslösa. hui förskingren i edher tingh Su 91 . han haffwir . . . .rikesins krono äghor oc rikedoma owirflödhelika affhändt oc forskingrat Bir 4: 113 . Lg 437 . \" forskingra wärdlzlika rikedoma, giffuande them fatika \" Bir 5: 4 . \" päninga som . . . hans . . . modher forskingrat oc forfarit hadhe \" FH 5: 130 ( 1488) ."],"f":["förskingra . ","förskringra MB 2: 9, 37),"]},{"a":"forskingra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förskingra, förslösa mädh bowerj förskingradhe han borth gotzit PMSkr 70 . 2) uppdela. krononnes iord skulde icke förskingras j sma iord Uppl Lagmandsomb 15 (1490).","3) förskingra, fördriva. \" driffwa mang sky samman j en hop oc solen nalkas them förskingrande til nordan. thet teknar storm \" PMSkr 293 . 4) avyttra. wore thet ok saa ath the bröder . . . for:da godz . . . sälia wille heller thet i norrehanda matto forskingrade fraa clostridh SDNS 3: 214 (1417). - Jfr oforskingradher."],"f":["för- . ","foreskyngrath STb 3: 393 (1498)),"]},{"a":"forskingrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstörare, förslösare. \" profundo dis di sum dere langt vtgiutha förskingra vp äta ok borth kasta vnde profundus a um rusare förskin-grare ok diuper \" GU C 20 s. 490 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förverka med dat. hafui . . . forskipat sino TB 73 . ","2) föryttra, afyttra, afhända. som . . . herra philippus bort saalde ok forskipadhe fore honom mädhan han owermaghi var SD NS 1: 200 ( 1402) . \" forskipa älla aflata nokat thz kronone tilhöre \" Bir 3: 398 . ib 400 . - Jfr foreskipa."],"f":[]},{"a":"forskipa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -skipilse, se foreskipa, -skipilse."],"f":[]},{"a":"forskipan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foreskipan."],"f":[]},{"a":"forskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördela. hurw the andra äghodela oc arff wart förskifft MB 2: 45 ."],"f":["förskiffta )"]},{"a":"forskiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) skriftermål, syndabekännelse. \" hon wil lgöra sin forskäl ok scriptamal vppa thät ytersta \" MP 4: 207 . scripta tik raskelica ok gör thin forskäl MP 5: 146 . ib 188 .","5) bekräftelse. \" till mera forskiäll ock stadfestilsse bedoms vij nädigfes fadhers . . . insigle hengias vnder thetta breff \" FMU 1: 386 (1382?; vidim. avskr. fr. 1538)."],"f":["forskiäla man","fföreskälo- FMU 4: 54 ( 1454) ), ","*forskiäls man","föreskäls- FMU 4: 54 ( 1454) ), "]},{"a":"forskiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vilkor, förbehåll, bestämmelse. gaff sik diäflom mz thöm forskiälum at diäfwlin jätte hanom göra han forman öfwer alla män Bil 766 . ib 387 . SD 4: 389 (1334?), 5: 377 (1344, nyare afskr.), 562 ( 1346), 6: 180 ( 1350). ib NS 1: 63 ( 1401), 89 ( 1401), 97 ( 1402), 98 o. s. v. mädh swa forskiäl at hwat hans tompt är styntre än hälghandz huss tompt thät forbätra husen thär upa standa SJ 74 ( 1437) . vardher thz mz een forskiäl Iv 2440 . ib 1896 . \" lagdo henna giptamala forskäl. at wälia (gjorde för hennes giftermål den bestämmelsen att hon skulle välja) sik husbonda aff allom frankarikis härrom ok jonkarum ogiptum \" Bil 731 . ","2) testamente? swa bradhlica aff thesse wärld taghin . . . at han sin stykke meth laghlikin oc räth forskäl ey ända kunde SD NS 2: 216 ( 1409) . Jfr formal. ","3) skriftermål, syndabekännelse. scripta tik rättelica oc gör tin forskiäl Cod. Lincop. 4:o LIX s. 189 (enl. uppgift af Rietz i Script. Suec. 5). at wi ey swa tröstom os oppa the ytarsta forskälin oc scriptamlin JP 71 . ","4) ord el. formulär, hvarmed den, som för ordet bland fastarne bekräftar köp el. annat kontrakt om jord. assignado sibi et heredibus suis cum condicionibus legalibus dictis fastum oc forskællum omne ius proprietatis SD 4: 752 (1340, gammal afskr.). cum fastum ok forskiælum ib 5: 365 (1344, nyare afskr.). ib 6: 180 ( 1350) . \" fornempa garth . . . hafuer iak laglika fangit i rätto skipte, meth dondemnana witnom ok swa forskälom, som ther ther til höre \" ib NS 2: 73 ( 1408). thässe holdho a fasthinne . . . oc herra agmundh giordhe forschääl vm thetta goodz ib 404 ( 1411) ."],"f":["fforskäl . ","forschääl . ","forskiälum . ","forskiällum SD 4: 752 (1340, gammal afskr.). forskällom ib NS 1: 97 ( 1402)), ","forskiälaman","forskiälamanader . ","forskäla- . forskela-. förskäla-. forskälo-. forskiäley-. forskiala-. forskyälu- SD 5: 75 ( 1341) . forskila-. forskiiiä-. forskilu-. foreskälämän (för -man) SD NS 2: 404 ( 1411), gammal afskr.)), "]},{"a":"forskiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bekräfta. \" likeruiss som vi til förende . . . giffuit oc bebreffwat haffwom for:de closte andra hälfthena aff sama godze som waar mynnogh breff oc theres ther vpa giffuin noogh forskälä \" FMU 4: 351 (c. 1470). tha för siälar jac . . . met thesso myno breffwe oc gör thet allom vitherligh at . . . vkkellax dz är mith rätthä mödherne ib 352 (c. 470)."],"f":["för- . ","-skäla )"]},{"a":"forskiälman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forskiäla man. forskalman laurens olafsson Svartb 242 (c. 1410)."],"f":["forskal- Svartb 242 (omkr. 1410) , "]},{"a":"forskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) skriftligen meddela, tillskriva. wij haffue förscruffuit n[a]gre steder, ath theris fulmyndige skule lkomme . . . oss til tals STb 5: 320 (1520; Kop). 3) skriftligen anklaga, i bref förtala (ngn). herman messeman hauer forscriffuat olaff matsson til llybeka STb 1: 72 ( 1476) . tha sporde . . . her sten for:na köpswena till, hwarfore the hado swa forscriffwet honom och tesse goda men her i stadhin till lubeke ib 248 ( 1480) .","4) skriva, avfatta. \" wij med wor kiereste nadige herres stathollere, jonker henrik, haffue pa ider nades tröst oc behag fförscriffuit nogre breff til helsingeland, gestrike oc gefle \" STb 5: 325 (1521; Kop). ib 326 (1521 ; Kop). 5) proscreibere, döma till till landssflyt, göra biltog. wndhir hwilkins wald ok rike thin stranga rätuisa . . . sändhir os biltogha ok forscriffna (proscriptas) SpV 288 . "],"f":["för- . ","*forskriva til , skriftligen hembjuda (egendom till inlösen). bödz hanom biwda tompten heem, som henne atte, medh twa men eller forscriffne hanom henne til STb 3: 321 (1497)."]},{"a":"forskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utskrifva, genom utskrifvande sammankalla. hadhe . . . forescreffuit eth herremöthä BSH 5: 15 ( 1504) . ","2) skriftligen meddela. loto oss forscriua at the hafdho widhertalaz oc saman warit BSH 1: 188 ( 1386) . skriftligen anklaga? ffrv birgitte . . . haffuer myn fogde pa benhamer förscriffuit, thet han gör henne stort offuerwald FM 426 ( 1509) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forskrivadher","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["för- . ","fore- SO 30 ; VKR 26 . ","forscripuadher: -at SO 30 . ","forscrepuadher: -at SD NS 1: 413 ( 1405) . ","forescripnader: -at ib 2: 190 ( 1409), 193 ( 1409), 195 ( 1409), 205 ( 1409). ","forescrepnadher: -at ib 197 ( 1409)), part. adj. förut skrifven, förut anfördt, förut nämd, ofvannämd. thetta nu forscrifuat är VKR 8 . " som förscrifuat staar " ib 29 . ib 26, 46 . SO 30 . SD NS 1: 413 ( 1405), 2: 190 ( 1409), 193 ( 1409), 195 ( 1409), 205 ( 1409)."]},{"a":"forskrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriftlig avbefallning, rekommendationsskrivelse. atj wel göre oc lathen hanum wore forscruffualsse niwte got aath FMu 4: 330 (1469)."],"f":[]},{"a":"forskrivin","b":[],"c":"","d":"","e":[" BSH 5: 15 ( 1504) ), part. adj. L. = forskrivadher. forscriffna nästa (näst föregående) capitulum Bir 4: 6 . \" affhändir iec mik forscreffna godz \" SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 3 ( 1401) o. s. v. VKR 7 o. s. v. MB 1: (Cod. A3) 559. RK 2: 9102 . Lg 3: 123 . SO 30, 31, 33 o. s. v. Su 62 . \" all thessa forscriffna godz \" SD 6: 168 (öfvers.t fr. 1441). affänghom wi os . . .then forscrimpna halftatungh iordh ib NS 1: 498 ( 1405) . som forscripmen kirkia hafthä ib 2: 136 ( 1409), 137. i forscripnit hundar ib 193 ( 1409) . ib 194 (1409, 195, 197 ( 1409), 205 ( 1409). i thessä forscriffne . . . fäders närwärä BSH 5: 15 ( 1504) . - förut beskrifven. j förscriffnom dröffwilsom MB 2: 223 . PM XXIX, XXX o. s. v. - som lhar skrifvit? at nogre andra fongä met honom äre förscriffne (halfva skrifvit?) til lider werdughet om theris fängilsse FM 348 ( 1507) ."],"f":["för- . ","fore- . ","forscripnen SD NS 2: 136 ( 1409), 137. nom., ack. sing. n. forskriffuit Va 5 . ","forscripnit SD NS 2: 193 ( 1409), 195 ( 1409), 205 ( 1409). forscrepnit ib 197 ( 1409) . ","forscrifne SO 33 . ","förscriffne FM 348 ( 1507) . ","forscripne SO 30 . ","forescrepnom BSH 2: 72 ( 1399) . ","forscriffna Bir 4: 6 forscrifne SO 33 . ","förscriffna PM XXIX, XXX . ","forscreffna SD NS 1: 6 ( 1401) . " forscripna ib 22 ( 1401). forscrepna " ib 3 ( 1401), dat. m. forscrepna ib 11 ( 1401) . ","forescrefno ib 56 ( 1401) . ack. m. forscrimpna ib 498 ( 1405) . ","forscrifna VKR 47 . ","forscripna SO 30, 31 . ","forscrepna SD NS 1: 3 ( 1401), 11 ( 1401). pl. nom. m. forscrifne SO 33 . nom. ack. n. forscrifno VKR 46 . ","forscriffna SD 6: 168 (öfvers. fr 1441). forscreffna Lg 3: 123 . ","förskreffna MB 1: (Cod. lA 3) 559 . ","forscrepna SD NS 2: 197 ( 1409) . ","forscriffne"]},{"a":"forskrivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["ovannämd. SDNS 3: 145 (1416) etc. - först och främst skriven el. (skriftligen) uttryckt. BSH 5: 582 ( 1517) . (Sdw 2: 1344)."],"f":["sg . "]},{"a":"forskräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förskräcka. \" aff thette . . . tal ware the strax för screcthe BSH5 5: 315 (1508). ffor sadant tal ok rykthe är thenne ffatig landzende ille fforskrecth \" FM 513 ( 1511) . \" met huilkith tall han haffuer forscreckiädh thenne almoghe \" ib 548 ( 1512) ."],"f":["för- . "]},{"a":"forskräkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förskräckelse BSH 5: 192 (1507, daniserande) ."],"f":[]},{"a":"forskräkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskräckelse. \" haffde faath ther en stor forskräckning vtaff \" HSH 20: 161 ( 1507) BSH 5: 413 ( 1510) ."],"f":["-skräckning )"]},{"a":"forskräming","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrämsel, förskräckelse. \" the rydzer haffue nw fat then förskreming vid thet nya slot vid narffuen \" FH 1: 166 ( 1496) ."],"f":["förskreming )"]},{"a":"forskudhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förutseende. Lg 3: 484 . Jfr foreskuþa."],"f":["forskodhan )"]},{"a":"forskulda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förskylla, förtjena, göra sig förtjent af, göra sig skyldig till. med ack. el någon gång (genom slafvisk öfvers. fr. Lat.) dat. thän ther lön forskullar Bo 127 . \" at förra kräfwia lönin. än nakat är forskullat \" ib 145 . \" tok ther tholkin dom som han forskuldadhe \" MB 1: 140 . \" afskrapa forskuldha pinor \" Su 449 . forsculdaha pinor MP 1: 210 . \" vara vrangelikhetir forskuladho thz onda som wi tholum \" ib 2: 124 . \" forskylladhe han haluite mädhan han forskylladhe ey himerike \" Bir 2: 12 . \" hulke mz ängom forskyllilsom forskylladho mina miskund ib 139. \" Bo 40 . KS 64 (159, 70) . Bir 1: 9 ; 63, 126, 169. RK 1: 6, 3433, 2: 1721, 6803 . Ber 33 . \" ath hon ekke ther mz skal naghath forskilla när gudhi \" Gers Frest 60 . \" jak scal nu atirgälda thik thz som thu hawir forskuldat mz mik \" KL 83 . \" lät them fullelika vndirstanda hulkin atirlön gudhlik lydhna sculde forsculla (mereri) oc hulkom pinom (pænis) forkrupin olydhna sculde forsculla oc wärdhogha göra sina folghara (suos imitatores dignos efficeret) \" Bir 4: (Dikt) 228. - med. inf. med at. ödhmiuktin forskullar at faa renlikhetz oc kärlekx dygdh Bo 43 . MP 1: 25 . Bir 1: 40, 4: (Dikt) 228. - med inf. utan at. Bir 4: 40 . \" med en sats inledd af at. for skula at hänne wäxa frestilse \" Bir 1: 371 . - med prep. til. iak hawir mz gerningom til thz änkte forskyllat Bir 2: 262 . förtjena, inlägga förtjenst. hulka han viste i thy mykyt forskulla Bo 126 . - genom sin förtjenst förvärfva el. utverka. han forskulla siukom mannom helsona Bo 73 . \" forskulda sik ewinnelik glädhi \" MB 1: 37 . ib 127, 347 . MP 1: 10, 26, 2: 31 . Bir 2: 205, 3: 230, 423 . Ber 19, 59 . VKR VIII . \" gaffwo the sik til mykla böner, oc aff thy för skulladho the sik son \" Lg 191 . \" hulkin thik forskylladhe the bönena mz hulke som thw helsadhe mik \" Bir 3: 161 . \" the forskullado medh sinom dygdhom ok forskullan ath gudz nadh skulle vppinbaras medh thik \" VKR III . - genom sin förtjenst uträtta. här ma synas huru mykit lydhnan forskulla KL 250 . thetta forskuladhe thiin throlika thiänist ST 119 . ","2) förvärfva, förskaffa, inbringa förgör mera än hans ingiäld honom förskulda KS 61 (151, 67) . ","3) genom återtjenst visa sig förtjent af, bevisa återtjenst för (något), stå till återtjenst för (något), vedergälla. huilket jach altiid gerna och kärlighe forskulla wil äpter myn ytyrste formogha BSH 3: 173 ( 1446) . ib 297 ( 1470) . \" jag vil thet gerne forskulle oc fortiene \" ib 5: 151 ( 1507) . ib 420 ( 1520) . \" saa lenge jak leffwer, kan jak aldrig forskwlla, at i werdens welia tala om mik för thee gode män, eder fatige tiänara, thet jak gerna forskylla wil medh myn ödmiwklig tro tiänest ib 145 (1507). thet förskyller jag med eder gerne \" FM 239 ( 1505) . ib 362 (1508), 371 (1508). - abs. stå till återtjenst. kwnne thenne dandeswena nyuta myn scriffwilsse goth ath, forskulla jach gerna, sa lenge jach leffwer, medh myn ödmyuke thro thiensth BSH 5: 332 ( 1508) . - Jfr oforskuldadher, oforskuldande."],"f":["-adhe MB 1: 140 ; ","-at KL 83 ; Bir 4: 135 . ","forsculda: -adha MP 1: 210 . for skulda Bir 1: 371 ; ","-adhe ib 169 . ","förskulda KS 61 (151, 67) ; -ät ib 64 (159, 70). forskulla. för skulla. ","forskula: -adhe ST 109 ; ","-adho MP 2: 124 . ","forskwla FM 362 ( 1508) . forskylla forskilla Gers Frest 60; BSH 5: 420 ( 1510) . ","froskuldher: -skuldha (skriffel för -skuldadaha?) Su 449 ),"]},{"a":"forskulda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förskylla, förtjäna, göra sig förtjänst av. haffwa the thz siälffwe forskillad loc fortiänth Troj 92 . - genom sin förtjenst förvärva el. utverka. thu . . . fureskulladhe ä mere ok mere nadh SvB 262 (sen. hälft. av 1400-talet). swa är om the människio som gudeligha läs, älla gör andra godh gärningha, ath hon yw mer fförskullar sigh siälffwe än androm JMPs 490. 3) vedergälla. thakkar jak idher kärlika fore thet kornit j mik wntin, ok wil jak thet met idher gerna forskulda j allo godho FMU 1: 350 ( 1374) , ib 3: 61 ( 1434?) , 288 (1443). - Jfr forskulnat, ävensom oforskuldadher."],"f":["för- . ","fure- SvB 262 (senare hälften av 1400-talet). -skylda FMU 3: 288 ( 1443) . -skylla ib 61 (1434?). part. pret. n. -skulath SvB 72 (c. 1520). -skillnad Troj 92 ),"]},{"a":"forskuldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förskyllan, förtjenst. vars herra pino forskyldan KL 43 . hälgha manna forskuldan ib 44 . \" the (ɔ: godho gerninga) waro mykla til forskuldan \" ib. \" iomfru marie dygdh ok forskuldan \" ib 62 . \" wärlin staar än for þera forscullan \" ib 182 . \" at han matte swa pröua sina högho forscullan när gudhi \" ib 258 . Gers Frest 60 . gifwa thik värdogh atirlön for thina forskyllan Gr 270 . forskullatinna tappilse Bo 153 . ib 93, 127, 142 . Bir 1: 349, 2: 49, 94, 4: 356. VKR 79 . Lg 336, 819 . Ber 75 . war han biscopir j nampeno oc ey j forskullaneme (merito degenerous) Bir 1: 367 . \" at han giälde os ey a domadagh äpte warom syndom och forskuldan \" Ber 191 . MB 2: 269 . \" min pina som iak var wärdh at thola for mina ondo forskyllan (propter demerita mea) \" Bir 3: 146. syndinna pina oc foskyllan (det som synden förtjenar, syndens följd) afskrapas aff rätuisonna bok ib 459 . thänkte mz sik wäghanna ända ok for skuldan (det som förvärfvas genom el. följden af vandringen på vägarne) ib 1: 215 . \" for syndanna forskyllan (för syndernas skull, propter peccata) \" ib 3: 120 . ","2) förtjenande, förväfvande. til forskuldan äwärdhelikx liffs KL 44 . til mere löna forskullan Bir 1: 75 . \" som han ledher til synd oc pinonna forskullan \" Su 348 . ","3) tjenstbevisning? löfte om åtetjenst? förbön? lagdho sik stora win om honom lösa badhe mz pänigga oc förskullan Lg 3: 692 ."],"f":["forskyllan Gr 270 ; MB 1: 100 ; Bir 1: 349, 2: 319, 3: 120, 146, 459 . ","forskillan Gers Frest 60 ), "]},{"a":"forskuldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskyllan, förtjänst. aff rätte forskullan (merito) kalladhos the fawidzska SpV 266 . \" dömpdes ingwal birgeson til swerdh . . . ath tet ther til kom fran repit, som lhans forskullan war \" STb 3: 419 ( 1499) ."],"f":["forskillan Troj 266 )"]},{"a":"forskuldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med skäl, med rätta. han maa wäl forskullelia (merito) bliffwa standande widh wisa manz nampn SpV 258 . maa han wäl forskulleligha (merito) höra thz prophetin sagdhe ib 146."],"f":["-ligha )"]},{"a":"forskuldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förtjenande, förtjenstfull. \" af owiliandis dröfwilsom skalt thu vita at the äru ey forskuldelikin \" Su 439 . \" mz thz vardha helsamt ok forskuldelikit som förra syntis genwerdhoght ib. \""],"f":["-likin )"]},{"a":"forskuldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förtjänande, förtjänstfull. \" thu synis wthelykkia them som swa dana orden haffwa som mykit äru forskyllelighin (magni meriti) \" SpV 15 . - Jfr oforskuldeliker."],"f":["-skyllelighin ) , "]},{"a":"forskuldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskyllan, förtjänst. \" thes mera varda lönen ok förskyllensen \" Saml VI 176 (1495). SpV 15 . ib 363 . \" til förskullilsinna ökilse \" Mecht 290 . - förtjänst som helgon, martyer el. andra gudliga personer ansågos ha förvarvat till förmån för människorna. at han wthan twäkan haffdhe waridht ffördömpdh oc haffde ekke jomffru maria brödherskaps fförskullilse hänne hwlpidh JMPs 438. jac bidher tik for thina kärasta modher iomfru maria böne oc forskuldilse oc alla thinna hälga manna forlat mik alla mina syndhir SvB 25 (1470-80). - berättigat anspråk, berättigande, rätt. hör mina bön, tho at hwaro, at iak haffwir ey mädh gärningomen til thäs änghin forskuldilse SvB 466 (slutet av 1400-talet)."],"f":["förskyllense Saml VI 176 (1495) ; -n ib. förskullilse: pl. gen. -inna Mecht 290 . ","forskyllilse SpV 15 ), "]},{"a":"forskulding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenst, vedergällning? at jac wil wara eders herredöme redebogen tiil al gonst, wilye oc kerlige forskylling BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":["-skylling )"]},{"a":"forskulding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtjänst som helgon, margyer el. andra gudliga personer ansågos ha förvärvat till förmån för människormna. bescherma oss ffor aldra helgasta jomfru maries oc alla helganas bön oc förschyllinger SvT 5 ."],"f":["forskyllinger SvT 5 ) , "]},{"a":"forskuldisle","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. (Su 139) L. ","1) förskyllan, förtjenst. KL 202 . \" thänk thy i thässo riddarins tro värdhelikhet oc forskullilse \" Bo 68 . \" thz är os vnt aff hans godhlek oc ey aff wqrom forskullilsom ib (Cod. B) 342. hwar pinas äptir sinom forskullilsom \" Bir 1: 387 . ib 129, 2: 109, 117, 138, 3: 114, 4: 130 . Su 139, 185 . \" for sin värsta forskyllilse (demerita maxima) \" Bir 3: 250 . ","2) förtjenande, förvärfvande. \" os ok allom rikesens jnbyggiarom til hugnath ok gudz nadhe forskyllilse \" FH 2: 129 ( 1441) . ","3) vedergällning? likamen synes wtantil dödher än thz skyles för mannom, huru han äras i förskuldilsom Su 26 ."],"f":["för- . ","förskuldelse Su 185 . ","forskullilse . ","forskyllilse FH 2: 129 ( 1441); Bir 3: 250; -ilsom ib 2: 117, 3: 114, 4: 130 . ","forskyllelse ib 2: 109 ), "]},{"a":"forskuldnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr forskulnat."],"f":[]},{"a":"forskulnat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , thy the enkte annat astunda wtan sielfuan gudh, oc for lthy at wi hawm altidh gudh swasom wi sielwe wiliom, thy är altiidh all waar astundan äptir varom wilia forskulnat (texten torde vara fördärvad möjligen till följd av att ett ok mellan de två sista orden fallit bort) Hel män 171 ."],"f":[]},{"a":"forskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskott på skatt. forskut Bergström, Arb Kr 157."],"f":[]},{"a":"forskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forskyla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skyla, dölja. \" anethenor forskylthe lysteliga siith . . . forräderij \" Troj 251 . ib 50 ."],"f":["-skila Troj 250 )"]},{"a":"forskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avskärande. \" precisio onis q uasi ante cisio forskyrd \" GU C 20 s. 476 ."],"f":[]},{"a":"forskälian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forskiäl 3. met rätto ok lagligha skothningh ok forskjälan (för -om?) FH 4: 1 (1410, afskr.) ."],"f":[]},{"a":"forskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skära el. klippa till skada, skära för mycket. at hanom är nagat forskorit mera än reth an !SYNS_DÅLIGT? bör at vara SO 114 . ib 100 ."],"f":[]},{"a":"forsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mycket slå, mycket stöta, sönderslå. thera skiolda varo swa forslaghnä thz the matto thöm ey häghna Iv 4943 . ","2) i grund slå, besegra. the konunga . . . som jouse oc isralel förslogo MB 2: 35 . ","3) slå tillbaka, drifva tillbaka? her steens her han wisseligha förslogh RK 3: 2125 . - afvisa? for thän skuld at gudh ey forslar oc ey forlatir the til hans hopas Gr 283 . ","4) öfverslå, räkna. judas vth sände sina män at besee oc försla härin MB 2: 234 . \" fore tio twsand man them forslo \" RK 1: 2361 . \" nordmän swa at man forsloo . . . wäl thry tusand ok än meer \" ib 2953 . ib 2: 3894, 8623 . \" hanss makt kwnne forslaas til iij eller iiije (400) waraktige \" BSH 4: 308 ( 1502) . - (?) thz kan litit forsla (det är att räkna ss litet, det är snart räknadt? orig.: þat er litit fe) Di 99 . öfverräkna, beräkna. forslogo then skade the tagit hade RK 2: 9090 . - (?) manga mz mik thz förslogho RK 3: 4044 . \" forsla idhre swene spisningh, poluer, bisse och wärie \" BSH 5: 332 ( 1508) . - beräkna, uppskatta. forslag (för forslog) han thet klädet for viije (800) mark örtuger BSH 4: 314 ( 1502) . - uppskattas (till), i värde gå upp (emot). thet järn aff nordskoge kan inthet forslaa wiid then swmmen BSH 4: 314 ( 1502) . ","5) räkna, anse. \" for en frwa hon sik forslogh \" RK 1: 1143 . ","6) bestämma, afgöra? tha sa var forslagit BSH 5: 502 ( 1512) . ","7) gagna, hjälpa. thz kunne thöm togh litit forsla RK 2: 275 . ib 412, 464, 610, 1786, 3392, 4084, 8702 . \" thz kunde thom tog litid forsla \" ib 9239 (forsla skulle här möjl. kunna tolkas med: förslå). thz kunde tog alzencte forsla ib 9136 ."],"f":["f-r- )"]},{"a":"forsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["4) räkna, överrräkna, tesse efftersvriffne godemen . . . reknade och försloge thet skot som nogre aff forsriffne . . . opburit hade Stock Skb 211 ( 1522) . - beräkna, uppskatta, värdera. hans kledher . . . ware forslagne fore xx marck STb 3: 269 (1496). wort kniffskyden forslagen, swa sölffuet wogh v!UDDA_TECKEN? lodh ib 97 ( 1493) . - undersöka, anställa undersökning. Se Sdw 2: 1220. - uppgå till, belöpa sig till. hwad som rentan sidan kan förslaa, skal theris för:ne ingiffne syster ffrit och quit opbäre STb 5: 72 (1515).","7) gagna, hjälpa. litidh äller enkte hafdhe forslaghit at mankönith hafde warith lärt . . . wtan thz hafdhe warith atherlet til fädhernis landeth i gen SvKyrkobr 328 . ib 325, 327 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags !SYNS_DÅLIGT? xiii (13) stykke til hopa sten þykkar ok förslagh BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1220."],"f":[]},{"a":"forslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sculu smidhi forslaghara oc blasara tridhiungen wtgywa mz mestar mannomen PfN 136 . SD 4: 749 (1340, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"forsleghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forslika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom överrumpling bemätiga sig. the schulle forsliche slottith vndan the godemen ther po lage strax j samma natten til forin STb 3. 333 (1497)."],"f":["-sliche )"]},{"a":"forslikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverrumpling. \" ? for swadane vode och forslikningh, som the hedzske rigisins fiendher (i) fiordh moot abo stad bewiisthe \" FM 480 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"forslita","b":[],"c":"","d":"","e":["1) utslita. \" ST 143. \"","2) sönderslita. losnadho oc förslitos bandhen mz hwilkom han war bwnden MB 2: l118. ","3) genom försäljning stycka; utsälja. the vi wikor skal köpmannen forslidha sine warer GS 68 ( 1491) . BSH 4: 331 ( 1502) . ","4) sluta. \" - part. pret. slutad, tilländalupen. swa lenge saadant möte ent oc for[slitet] är \" BSH 5: 22 ( 1504) . \" hwro then herredahg for slithen är mellom konghen och städernä \" ib 202 ( 1507) . daghen (stilleståndet) är i thet nesta försliten ib 318 ( 1508) .","5) slita tvist, afgöra. ath j schullen ther latha forslitis jnne för richezins radh om the gootz och laxafiske FH 6: 120 ( 1509) . - afgöra, bringa) till afgörande el. slut). aldelis forslittet rigisens vordenä ärendhä med thöm till en godh ändhä HSH 19: 89 ( 1505) . eder ärende kunnä tess bätter forslitis i en godh ende till thet bästhe ib 99 ( 1505) . ","6) förhindra? hurw han skulle thz förslita ath han skulle ekke til romara lita MD (S) 236 ."],"f":["för- . ","forsliitha BSH 4: 331 ( 1502)"]},{"a":"forslita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slita ut; bild.: (genom begagnande) förbruka. epter thet her hanis haffuer swa länghe nöth kiortelin, tha haffuer han forslitet for:na vj (6) marck (som kjorteln stod i pant för) aff kiortelin STb 1: 287 ( 1481) . förnöta, tillbringa (om tid). ey förslite timan medh fåfengio PMSkr 683 (senare avskr.). 3) genom försäljning stycka; utsälja, försälja. skipparen . . . skal koma hiit til stadin . . . och forslita thet saltidh STb 1: 235 (1480). ath han engte gotz handterande eller forsleth i marcknade ib 286 ( 1481) . FMU 5: 193 ( 1488) . ","5) avgöra, bringa till avgörande el. slut, avdöma. ther fynne tw huru ther om äär och huru tet tha forslytit wort etc med hanom SJ 2: 209 ( 1482) . at tet swa therra mellen forsletit wort STb 3: 417 (1499)."],"f":["för- . ","-slytit SJ 2: 209 (1482vv). -sletit STb 3: 417 (1499),"]},{"a":"forsma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) anse ss allt för ringa, ringakta, förakta, försmå. maria mild mö son ängen forsma Bu 26 . \" huru man skulde väruldena forsma \" ib 151 . \" världinna bälle är forsmande \" Bo 126 . for smaþe hans lat Bu 157 . \" skal kunungur thz warna, at han se ey suå ödhmiukr . . . at han wardr försmådr \" KS 35 (93, 38) . ther man . . . försmå andra man (för män) ok thera åthäue ib. ib 36 (93, 38), 77 (191, 84). Bu 508 . Bil 800 . KL 13, 65, 277 . Bo 66, 102, 106 . 129. Bir 1: 5, 322, 2: 81 . Iv 131 . RK 1: 3838 . Al 6384, 6522 . thän sum lagh forsmaar agher af laghum wära forsmadher SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). - visa förakt mot, skymfa. konungin aff babilonia swa forsma Fl 1687 . \" konungin är ther mz forsmaadh \" ib 1713 . - sätta sig öfver, icke bry sig om. med inf. apostoli forsma prädica af þässa hems äro Bu 150 . Bo 15 \" the skulu hona skända swa at han hona forsmaar sidhan at fa \" Iv 2878 . ","2) vara för ringa, synas för ringa. med dat. forsmar os (contemnimus; vi sätta oss öfver, bry oss icke om). nakot lydha thic Bil 598 . \" är thz sua at idher forsma thz göra \" ib. \" tha forsmadhe honom äkke oc lät sik ey forthykkia at fölghia them atir til nazaräth \" Bo 136 . Di 112 . \" honom forsmadhe thz fadhrin badh \" ST 245 . - lata sik forsma, sätta sig öfver, icke bry sig om. thz later iak mik forsma Fr 706 . Va 4 . ","3) känna förtrytelse, förargas, (öfver). risen monde thz dighert forsma thz hertugh fräderik taladho swa Fr 985 . Iv 704 . ","4) vara förtretlig, synas förtretlig, väcka förtrytelse, förtryta. med dat. thetta forsmadhe hans brödhrom ST 397 . ib 372, 402, 515 . \" hanum hauer forsmat at sändeboden ware ecke sa kosteligä som han wille \" Di 25 . - lata sik forsma, känna förtrytelse öfver, harmas. þa läto romara sik forsma at pilatus skref eigh (thöm) först af hanom Bu 150 ."],"f":["-smaar . ","-sma . imperat. 1 pers. pl. forsmam Bo 106 . ","-småe KS 77 (191, 84) . part. ","-smadde KL 277 ; MP 1: 188 . ","-smaadher ) , "]},{"a":"forsma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta sig över, icke bry sig om. med inf. the forsmadde lärä helsonne väghä SvKyrkobr 187 . Uppl Lag- mansdomb 29 (1490). - part. pres. ringaktande, föraktfull. contemptibilis p c forsmande slaakother eller waapother GU C 20 s. 143 . 2) vara för ringa, synnas för ringa. med dat. är han mykith wngher tha försma androm ath lydha honom PMSkr 204 . 4) vara el. synas förtretlig, förtryta. om hänne haffuir annars loff mistäkx ällir försmaat SkrtUppb 196 . "],"f":["för- . ","-smod SpV 149 ) , ","*forsma sik , visa ringaktning, vara obenägen. hwar som här jnnan är tryskir ok sik forsmar han latir sik ey fynnas rätfärdhoghan ffore gudhi j synom ärindhom MP 5: 110 ."]},{"a":"forsmaare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föraktare. wärldinna forsmare Bir 1: 303 . Su 152 . LfK 6 ."],"f":["för- Su 152 ; LfK 6 ),"]},{"a":"forsmakta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forsmäkta."],"f":[]},{"a":"forsmidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom smidning bearbeta. forsmideda han ij fat iern till stadzsens behoff Skotteb 34 (1460-61). jx pund gamol jern forsmidat for j mark ib 44 (146061?). ib 117 (1462-63)."],"f":[]},{"a":"forsmittas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["wi . . . siälffue försmittoms (för försmäktoms? perduramus) i glömskonna törko Su 93 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsmädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föraktare. \" ehn godher konungh prijssas och kalles . . . peningenäs försmädere \" PMSkr 676 (senare avskr.)."],"f":["fr- . ","-ere )"]},{"a":"forsmädheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smädlig, skymflig, vanhedrande. \" jason oc hercules . . . begärade hjälp aff then till ath hämpna syn forsmädeliga oräth \" Troj 24 . \" wtwalde han thz oädhal ok forsmädheligha (contemptibilis) a wärdldhinna wäghna \" SpV 426 . - föraktlig, för- aktad, försmådd. ok saa mz jämpno löffthe ok lika, skal jomfrun halda sik wärldinne forsmädhelika (se mundo fleri contemptibilem) SpV 466 ."],"f":["-lig(h)er ), "]},{"a":"forsmädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) contentus, förakt, vanvördnad. \" hämdh fför gudz wanhedher oc fförsmädilse JMPs 568. högfärdhin är . . . til them som mindra äru räknadhe forsmädilse (despsectus ad inferiores) \" SpV 159 . nä[r]urandhe thing forsmädilse ib 143 . ib 140, 215, 427 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsmädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) - forsmäilse 1. Bir 1: 154 . KL 258 . VKR 63 . Ber 20, 166, 227 . ouir alla them som sta j minom forsmädhilsom (in contempta meo, d. v. s. som förakta mig) scal iak hämpna MP 1: 275 . ","2) = forsmäilse 2. ST 251 . ","3) smädelse. han räddisey sinna . . . nästa forsmädilse Bil 861 ."],"f":["för- Bir 1: 154 . ","l-else VKR 63), "]},{"a":"forsmädhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föraktare. \" stora thinga forsmädirska (magnorum contemptus) \" SpV 160 . lib 161."],"f":[]},{"a":"forsmädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= forsmäilse 1. Lg 3: 485 ."],"f":[]},{"a":"forsmäilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 4) åsidosättande, uraktenlåtenhet. j andra mattho äru the skyldoge fore forsmäelsen thy at the forsmadde lärä helsonne väghä SvKyrkobr 187 ."],"f":[]},{"a":"forsmäilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) contemtus, förakt, vanvördnad. värzlika thinga forsmailse (förakt för verldsliga ting) KL 256 . \" rikedoma forsmailse \" ib 257 . wärldinna forsmäilse (förakt för verlden) Bir 1: 260, 4: 16 . Su 181 . til . . . alla verlzligx lustas forsmäelse Lg 3: 528 . \" försmåilse tera thr fateke warda i misfällo \" KS 44 (113, 48) . \" hwat är hwar synd wtan gudz forsmäilse mz hwilkom wi forsnam gudhz bwdhordh \" Ber 110 . \" hulke som sta j minom forsmäilsom (in contemptu meo, d. v. s. som förakta mig) iak skal läta mina rätuis koma owir them \" Bir 1: 5 . ofmykil hemelikhet gör giärnt olydhno ok försmåilse KS 35 (93, 38) . ib 38 (100, 41), 76 (188, 83). Bir 1: 47, 120, 126, 276, 2: 136. Su 119 . \" är ödhmiukt thön dygdh, ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse (bristande aktning för sig själf) \" KS 35 (93, 38) . ","2) förnärmelse, skymf. ignominia, forsmälilse GU 8 . hua tik försmåilse gör KS 23 (56, 24) . KL 111 . Lg 3: 140 .","3) föraktadt tillstånd, förnedring. sänkte han sik swa diupt i ödhmiuktinne muswyrdhe oc försmäilse Bo 31 . ib 39, 129 . Bir 1: 318 ."],"f":["försmäilse KS 76 (188, 83) . forsmäelse. försmäelse. forsmailse KL 256, 257 . ","försmailse Su 119 . ","försmåilse KS 23 (56, 24), 35 (93, 38), 41 (113, 48) . försmåelse KS 38 (100, 41) . ","forsmälse BSH 3: 152 ( 1464) . ","forsmälsse Lg 3: 140), "]},{"a":"forsmäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. forsmäktas, försmäkta, vara el. bliva kraftlös. wj skulom ey forhunghra ällir forsmäktas MP 5: 232 ."],"f":[]},{"a":"forsmäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" dat. försmäktades hanom Su 125 ."],"f":["för- . ","forsmakta Su 425 ; ","-is ib 347 . ","med"]},{"a":"forsmäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (kroppens) svaghet, klenhet. astosia sie pe producta forsmäktoghet GU C 20 s. 41 ."],"f":[]},{"a":"forsmäleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smälek, skymf; neslighet. ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek STb 3: 13 ( 1492) ."],"f":["forsmeleker )"]},{"a":"forsmälelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lskymfligt. swa forsmälelika röffuarom tilfögdan Su 213 ."],"f":[]},{"a":"forsmäliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) föraktlig, förkastlig. vita mik swa mykyt fordömlicare vara oc forsmälicasre än andre Bir 3: 368 . \" ather anama thän försmälika (objetum) fördömilsa sonen \" Su 47 . ","2) föraktlig, ringa. thäs blekare oc försmälikare iak synes Su 24 . ib 26, 37, 108 . Lg 819 . \" til slemma oc försmäleka gärningga oc ämbethe \" Su 105 . sagdho mannin . . . wara . . . forsmälekan wäruldinna (för verlden föraktlig) biscop Bil 630 . ","3) som uttrycker förakt, försmädande, smädlig. ginuerdog forsmälikin ord SO 25 ."],"f":["för- . ","forsmäleker . ","försmäleker . ","forsmälikin . ","försmälikin: -likit Su 26 . ","försmäliken ib 37 . ","forsmäligh: -lighare Lg 819 ),"]},{"a":"forsmäliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) föraktlig, ringa. dispicabilis . . . forsmäleghin GU C 20 s. 193 . thy syntes han forsmägelin swa som naghor man annar SvKyrkobr 155. Prosadikter (Barl) 42 . 4) skymflig, vanärande. jhesus christus leedh alla beeskastga haardhast ok forsmälighasta dööd SkrtUppb 368 ."],"f":["-smäleghin GU C 20 s. 193 . ","-smälegiin SvKyrkobr 155 . -smäleighin Prosadikter (VBarl) 42),"]},{"a":"forsmälikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnärmelse, skymf. \" at j görin mik tholka forsmälikhet \" Bir 3: 392 ."],"f":[]},{"a":"forsmälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsmälta. \" bortföris oc forsmeltis . . . thet litla som här i stockholm myntas \" GS 52 ( 1453) ."],"f":[]},{"a":"forsnarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alltför snart. alltför hastigt. at the (ɔ glasen) ey bliffwa försnarlika kald PMSkr 565 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsnima","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för kort tid sedan, nyligen. thz är ey langa thz war for snimä Iv 1859 . \" hwath här är nu skeet fornimaib 5213. jak war ridhin nu for snima a äwintyr \" Fr 1097 . ib 1315 . Al 4872, 5733, 7824, 10479 . Md 92."],"f":[]},{"a":"forsniman","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = for snima. thz var forsniman ok äkke lango Iv 159 . iak köpte ena mö for sniman här Fl 1637 . Fr 192 . Iv 42, 2906 ."],"f":[]},{"a":"forsoffadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["modfälld? konungen war en försoffat herre, men tha hoppedes han, at han skulle än en tid faa en god hogswalilse STb 5: 231 (1519)."],"f":["för- )"]},{"a":"forsoffadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["domnad. \" all wexande thing som nidhertrykt oc forsoffat haffua warit aff winthersins köld \" Su 200 ."],"f":[]},{"a":"forsona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försona, förlika, bilägga. wi . . . the twädrägth kärligha förlicadhom oc forsonadhom Bisk Nils´vis-st 194 (1448)."],"f":["för- )"]},{"a":"forsona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försona, blidka. \" nu är gudh swa blidhkadhir oc forsonadhir St 215. engin man kunde hans wredhe forsona ib. \" ib 220 . - försona (med Gud), bereda försoning el. nåd åt. huru mildelika hon wärnar syndara oc försonar brwtlika Su 139 . - försona, förlika, bilägga. huilket (hvilken tvist) han . . . försonade oc förlikte Lg 294 . - ingå förlikning el. uppgörelse. at gyse van helpte a sins brodhers wegna kortz van helpte. hafuer forlikat ok forsonat wm hesta oc hafuer ok !SYNS_DÅLIGT? annat som thäs !SYNS_DÅLIGT? thiänera misto. tha biscopin slaghin wardh BSH 1: 166 ( 1376) . "],"f":["forsona sik , försona sig, förlika sig. til thäs han haffwer segh försonath mz them som klaghar PM 40 . - refl. forsonas, försonas, vinna förlikning el. nåd. teer hanom wäghin mz hwilkom han maa forsonas mz gudhi Bir 4: 112 ."]},{"a":"forsonan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försoning, pardon, nåd. \" tigghiandis fridh oc försonan aff symone \" MB 2: 269 . ropado til symonem om fredh oc försonan ib. wärn oc forsonan höghelikast behööuandis Su 206 . - försoning, förlikning. om thenne forsonen och forlikan FM 105 ( 1498) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsonare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försonare, jak wtsändir tik en midhlara oc forsonara til thin hälga hymerslika fadher a mina wäghna Su 209 ."],"f":[]},{"a":"forsoning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gottgörelsetha är han pliktogher giffwa skiparenom the pänyngana . . . wm skiparen ey wil andra försoningh taka PMSkr 95 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsonirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försonerska. thu (Jungfru Maria) äst brutlika manna forsonirska Su 208 ."],"f":[]},{"a":"forsova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","forsova sik , försofva sig. the försoffwa sik LfK 148 ."]},{"a":"forspa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forespa."],"f":[]},{"a":"forspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framtill buret spänne, bröstspänne. hwatfforspan ellir bradz är !SYNS_DÅLIGT? j haffsen j idhart bryst ST 52 "],"f":[]},{"a":"forspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framtill buret spänne, bröstspänne. iiij forespan aff silff til choor kaaperna Skotteb 353 (1440 ; Borgm)."],"f":["fore- Skotteb 353 (1440 ; Borgm)"]},{"a":"forspar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alltför sparsam. om hon haffwir warit fforriff at giffwa ällir fforspar gömande SVKyrkobr 349. SkrtUppb 197 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forspilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förderfva, förstöra. \" hans lyff och gotz wilde han forspilde \" RK 2: 947 . ib 4461 . - tillintetgöra, göra slut på. wildo hans hälgha lifwirne forspilla ST 392 . \" byscops kätels opsaath förspilla \" RK 3: 910 . ib 1892 . \" rikesens friiheeth oss forspilla \" ib 2: 5425 . kärlek oc wenskap . . . forspilla ällir forhindra Su 366 . ","2) förhindra, förmena. \" engen matte honom thz forespilla \" RK 2: 1193 . ib 5717, 7788 . forspilte mangom sinnom saa thz gudhz tyenisth fik ey fram gaa ib 1: (sfgn) s. 178 . ib 189 . \" hindrar ok forspyller at magin kan ecke smeltha \" LB 7: 75 . ","3) bryta, svika. sin eedh forspilda RK 2: 545 . \" the dectingen huargen forspille \" ib 3179 . ","4) nedsätta, förklena? aktena . . . bakdanta the oc förspilla Su 62 . ","5) förlora, mista. äro liiff oc gotz sculle han forspylle RK 2: 5108 . ib 6848, s. 341."],"f":["för-","forspille","forspylla","forspylle","forspilda","forspilde","forespilla )"]},{"a":"forspillan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kränkande. \" rädhandis sins iomffrudoms förspillan \" Lg 3: 65 ."],"f":[]},{"a":"forsplita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skingra. \" swa at the (ɔ sjörövarna) nw aatskilde oc fförsplidde äre \" STb 5: 339 (1521; Kop)."],"f":[]},{"a":"forsprang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oloflig handel, olofligt uppköpande. monge . . . göre forprang oc driwe köbmandzskap pa landzbygdhen GS 55 ( 1462) . \" at göre forprang meth fää at köbä eller annen landzkiöb pa bygden ib. \""],"f":[]},{"a":"forspräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som för någons talan, föespråkare. iak (ɔ Kristus) är wordhin mä'nniskianna forspräkare Mecht 99 . - sakförare, advokat. causidicus ci p correpta quasi causam vel tractans domare forspräkare ok wärnare wersus causidicus lites . . . amat . . . fforspräkare elskar kif GU C 20 s. 89 . \" paraclitus ti p c hog swalare. . . idest aduocatus forspräkare \" ib 407 . ib 112 ."],"f":[]},{"a":"forspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spörja, fråga. \" fforspöriande aff nakrom huat then gull myylen . . . skulde beteckna \" Su 227 ."],"f":["-spöria )"]},{"a":"forspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- . ","-spöries )","*forspyria sik , förfråga sig, höra sig för, göra sig underrättad (om). förspören eder cum librariis om nest köpet oc scriffuer oss til med förste bud HSH 13: 116 (1524; Brask). - refl. ","*forspyrias , förhöra sig (med), förfråga sig (hos). med prep. mädh. jtem skal ey fodermarsken forsyme forspöries mz sognen Arnell, Brask Biᴵ 34. - Jfr spyrias for."]},{"a":"forssökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) undersöka, rannsaka. ok forsökitath, huilke som molka eller ey STb 1: 249 ( 1480) . - part. pret. prövad, övad. the . . . driffdos gaa i kamp mz flandenom, hwilkin försöktir (excritatus) war aff sinom första skapnadh, til at stridha SpV 404 . Jfr välforsökter."],"f":[]},{"a":"forstadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["forstadhu hus , "]},{"a":"forstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstad. \" naghra städher oc förstädher (urbes . . . et suburbana earum) haffdo the hwar the bodho \" MB 2: 39 . ib 54, 55, 56, 134, 141 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forstadhgadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. förut bestämd. hult stadugt pa sin förstadgadha atanka MB 2: 287 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forstaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-ar )","forstaka sik , staka sig, vid hoppning öfver gärdesgård ränne en stör i lifvet på sig. at han (hästen) siigh sielff forstakar FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) ."]},{"a":"forstakkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":["for stacket SJ 2 . 170 (1490) . forestacket StB 3: 246 (1495). forstcke ib 2: 202 ( 1487) . fför stackt SJ 2: 279 ( 1495) . ","fortäckkoth STb 1: 183 ( 1478) . ","forstekkoth ib 82 ( 1476) . förstäkkat Brasks Kop 30 (1511), "]},{"a":"forstakotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för kort. wägen war forlang oc tyman forstacket Di 50 . \" tyden är mich nu for stakkot \" BSH 5: 500 ( 1512) . - enom sker forstakkot, någon sker skada el. orätt. mener . . . ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han . . . skal altiit först benämpnas i rikesens tiänest BSH 5: 304 ( 1508) . i hwilket mik tykker skee forstakkoth ib 371 ( 1509) . eder sker fast forsteckot ib 448 ( 1511) . - enom vardher el. bliver forstakkot, någon dör. om them . . . forstackot wordhe BtRK 224 (1464, orig.) . haffde mik bleffuit forsteckit FM 351 ( 1507) . \" tha gudh wil at mik forstäkkoth wardher \" FH 3: 142 ( 1449) . HSH 19: 26 ( 1504) , 49 (1505). - vardha forstaklotter, dö. waaret och . . . naaker aff oss i thetta forbwndt ärä forstacheth worthe i thenne fegdh HSH 19: 10 ( 1501) . ib 23 ( 1504) ."],"f":["för- . ","forstäkkother . ","forsteckotter . ","forsteckiter . ","forstacketer . ","forstachether )"]},{"a":"forstal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del av stridsutrustningen; knäskydd? I par forstaal oc mwsysar Inv cur Tynnelsö 2 ( 1443) . FMU 4: 95 (c. 1455). i par mwsysis i par forstal ok öffwista benwapn ATb 221 (1461?). ib 245 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"forstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd, förmåga att förstå el. begripa gudh alzmäktogher wil obegrippelik tingh ower änglanna förstandh oc människios mz henne göra Lg 3: 594 . ib 586, 587 . - förstånd, kunskap, insigt. ther forstandh ther opa haffwa BSH 5: 52 ( 1505) . \" som haffuer förstand oppa allehande krankhett \" FM 347 ( 1507) . - Jfr oforstand."],"f":["för- )"]},{"a":"forstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr manna forstand."],"f":[]},{"a":"forstand n","b":[],"c":"","d":"","e":["föreståndare, styresman, regent. \" sten sture sweriges forstand STb 3: 183 (1494). \""],"f":[]},{"a":"forstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","som förstår, förståndig, insigtsfull, sakförståndig. som meer forstandande varo än almoghin Bil 846 . VKR 33 . Bir 5: 46 . part. pret. d. v. s. vm en godhan forstandnan man BSH 1: 188 ( 1386) . ","2) förstå, erfara, få veta. vi hawm þätt forstandit . . . at þe gyora þäm offta (för iäm offta) wrangt sum rätt SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . \" iak hafuir ok thz forstandit (comperi) at iudha äru thik ey godhe \" Bil 231 . \" iac haffuer forstandit at the wille at thu skalt först koningen hylle \" RK 2: 3366 . Al 6009 . \" maghin ij här forstanda hwath the hafdho ther til handa \" Fr 3 . \" thz hon thz forstär thz hertugh fräderik komin är \" ib 331 . \" tw skalt thz swa forsta (du skall veta) at waar ordin sigher swa \" RK 1: 328 . \" thän sama dagh man thz forstär \" Iv 3659 . \" jeremias thz före standandis straffadhe them \" MB 2: 283 . \" iak for stoþ iuþa raþ at bränna min ben siþan iak är döt \" Bu 13 . \" vi haffuom förstandit . . . rädelig tidende \" SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). naar the godha priorissa . . . thet af mik forstodh ib NS 1: 162 ( 1402) . - abs. thu mat forsta RK 2: 3362 . - lata forstanda, låta förstå, låta veta. konung artws hafdhe latith tha riddara ok swena thz forsta at the skuldo alle till hofua ridha Iv 1972 . loth them . . . forsta konung pippingx breff Va 4 . RK 2: 1893, 3644, 5045, 5075, 5259, 5379, 3: 361, 368 . \" lata honom fullelica forsta (förstå att han skulle) sweriges rike friith ater fa \" ib 2: 4590 . ib 5858 . ","3) förstå, upptäcka, utröna. tha for stars (deprehenditur) rasklika vm nakor oskällikhet är j göra skolande gerninginne Bir 1: 283 .","4) förstå, fatta, uppfatta (på ett visst sätt el. i en viss betydelse el. mening). mågom wij . . . trefaldelika vnderstanda mannen äpte hans naturlik skipilse . . . tridhia, thet någom wij förstanda (d. v. s. för det tredje kunna vi tänka oss menniskan) äpte hans manilikom skipilsum KS 13 (30, 14) . \" thetta skal andelica forstandas \" Bir 3: 240 . ","5) förstå, mena. \" medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno \" Bo 249 . \" j paulo märkis oc forstandz tholomodh \" Bir 2: 45 . - med två ack. stadzens gömara forstandom wi formännena Ber 63 . "],"f":["för- . ","forsta . ","forstaa . förre staa RK 3: 361 . ","förstaa MB 2: 88 ; Lg 3: 587 . pres. forstar. forstaar. forstär (i rimslut) Iv 3659 ; Fr 331 . refl. ","forstas . for stars Bir 1: 283 . ","forstat . Al 2924 ; Ber 271 . part. ","forstaandande VKR 33 . forstandis (för forstandandis) Su 298 . före standandis MB 2: 283 . ","forstandit . ","forstannet BSH 3: 151 ( 1464) . ","forstandnan BSH 1: 188 ( 1386) ","forstanda sik , förstå, begripa. lekfolket som eigh forstar sik Bu 8 . Bo 155 . Ber 262 . " at han sik ey forstodh ath gud läte wara thz ey ohämpt " RK 1: 2849 . " rät som han ware en amblodhe then sik enkte got forstodhe " ib 3917 . iak kan mik ey ther aff forstanda huath honum är nu komith til handa Iv 2161 . - vara förståndig, tänka efter. ho som wil sik reth forsta (qui !SYNS_DÅLIGT? atten!SYNS_DÅLIGT? MD (S) 279 .","förstå sig"]},{"a":"forstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. I ","e":["1) om pant o. s.: stå hembjuden till inösen för långe (så att inlösningsrätten gpr förlorad), bliva förverkad. en kätill, gryta oc kanne staar for iiij aar til paske, at forstande om han them eyg lösar Skotteb 35 (1460-61). hwilikä iordh som iak hafdhe hanum langlikä pantsäth oc honum är forstanden oc laghlikä til dömd Gadolin Pants Bil 270 ( 1366) .","förstonden HSH 13: 126 (1525); Brask). n. forstadt STb 5: 320 (1520; Kop). ib 314 (1521 ; Kop)) 1) förstå, fatta meningen av, taga del av. idhert breff . . . om wor käre fadhers erkebiscop jenissa frafall oc dödh . . . haffuom wi forrstandet Lindblom Äbval 6 (1432). (de) loto oss fremermer forsta et breff Priv f Sv st 130 ( 1454) . STb 5: 314 (1521; Kop). - förstå, inse, begripa. även opersonl. dock kann mich wel förstaa at . . . HSH 13: 44 (1524?; Brask). - förstå (en person), fatta (ngns) mening. Se Dsw 2: 1220. - part. pret. som förstår, förståndig, insiktsfull. mädh enom snällom wisom ok forrstandom (för forstandnom?) styramanne MP 4: 120 . \" eder nadhe är nogh yttermer forstonden \" HSH 13: 126 (1525; Brask). 2) förstå, erfara, få veta. som wij forstadt haffue aff the godemen STb 5: 320 (1520; Kop). - lata forstanda, låta förstå, låta veta, tillkännagiva för (ngn). joan nielson biörn stalsuen . . . loto forstaa radit . . . huru the kallade ok til bidne ware SJ 2: 139 ( 1489) . - redogöra. jacob nielsson . . . lot forstaa om then husa bescatninhg som war i mellen forscrifne cristin . . . ok hennis . . . stiwffader SJ 2: 104 ( 1487) . \" loto martin rawalsson, michel nielsson . . . forstande . . . fore fogitten och alt radhit, at . . . STb 3: 390 (1498). \"","4) förstå, fatta, uppfatta (på visst sätt). then articul, ther eygh ware openbar oc fulkomlikä wtthrykter, tha skal man han tho forstanda til fridzins styrkilse oc bywarilse Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . wm (ɔ min knä forstat mina böna gudhelighet Mecht 246 . "],"f":["forstanda sik , förstå sig (på). med prep. i. Se Sdw 2: 1220. - refl. ","*forstandas , lata forstandas, låta förstå, ange visa. här jnnan loth war härra forstandas ath . . . MP 4: 185 . " thät haffuer war härra latith forstandas j somlikom sinom ljärteknom ib 61. - Jfr forestanda samt oforstandin. ""]},{"a":"forstandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föreståndare, förvaltare, uppsyningsman. \" forständarna til hälghanz huss Sj 74 ( 1437), \" ib 72 ( 1441), 110 ( 1442). medh helgandz huse oc thes forstendara ib 182 ( 1449) . her johan hoppener olaff skytta hälghanz hws forständara ib 42 ( 1436) . \" hans lang almosonna forstandara \" ib. \" foreständarna alle fornempde \" ib. \" aff domkirkionne oc hennes forstendare weghna \" ib 131 ( 1444) . loto vp bykirkionne forstendara hannis horst a kirkionne wegna et landzgodz ib 197 ( 1450) . prebendonna förständare henne haffwonde ib 242 ( 1454) . \" forständaromme til fornempda fredax almosa \" ib 151 ( 1446) . almosonne fornempda eller hännas forständarom ib. laurenz hesse tha förständare aat sancti öriens ib 181 ( 1449). templens förstandare (præpositus) MB 2: 286. qwinnonna gömare och för standare (præpositus et custos mulierum) ib 181 . - förmyndare. sadhe heyne frame vpp frij och quit then formyndarskapp saa ath han ey lengher wilde foreslaa eller wara vnge hans smitz forstandere SJ 330 ( 1465) . \" her clawes doctor ryting och hans fos hustru margrete birkes forstandere effter thy hon är silffuier inlygt i sancte clare closter \" ib 345 ( 1468) . - föreståndare, styresman, regent. stadzens förstandare (provisorem) MB 2: 289 . wi wtwäliom tik . . . os til höffdhingha oc almoghans förstandare (in principem et ducem) ib 245 . vtwaldho en som allers theris ypperste herre war oc forstandare ib 241 . - rikesins (sverikis, sverikis rikis) forstandare, riksföreståndare (i Sverige). hyllade the tha marsken alla marsk och rikesens forstandare honom sidhan kalla RK 2: 5300 (om Karl Knutsson utsedd till riksföreståndare 1438, då detta ämbete för första gången förekommer). karl knutson marsk och rijkesens förestandare i swerige BtRK 137 ( 1439) . FH 2: 121 ( 1440), 123 ( 1440). RK 3: 1910 (om Sten Sture d. ä., så ock på de följ. ställena ur RK 3), 2415, 2555, 2670, 2980, 3069, 3651. then tha är konung i suerge eller suergis rikes forstondare BSH 3: 78 ( 1454) . kätell . . . biscop i linköpung, sueriges forstandere ib 160 ( 1465) . \" jak sten stwre riddare och swerikes forstondare paa thenna tiidh \" ib 298 ( 1471) . VAH 24: 324 ( 1473) . BSH 4: 1 ( 1470), 41 ( 1476) o. s. v. her erich axelsson sweriges rijkes forstandare FH 1: 41 (1467, nyare afskr.). jak eric akselsson riddare och sverges rikes forstondare pa thennä tid ib 4: 55 ( 1457) . \" her swante nielsson, sweriges riges forstandare \" BSH 5: 29 ( 1504) . ib 30 ( 1504) , 33 (1505), 153 (1507), 371 (1509). jach sten sture, suerikis riches forstandare ib 528 ( 1513) . SO 160, 162 . drotzeten (Mats Kättilmundsson, vald till rikets förman el höfvitsman) skulle rykens förstandavara vara till konungen kom till sina aara RK 1 ; (sfgn) s. 171. Jfr själakors forstandare."],"f":["förstandare . ","forstandere . ","forstaandere ib 33 ( 1505) . ","forstondare . ","forständare . ","forstendare . ","förständare . ","forstendere SO 160, 162 . ","forstander BSH 5: 30 ( 1504) . ","forständer VAH 24: 324 ( 1473) . ","foreständafe . ","förestandare )"]},{"a":"forstandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föreståndare, förvaltare, uppsiningsman. altarens forstandhare Svartb 326 ( 1429) . at the . . . for:da godz . . . liongx kyrkio ok henna forstandarum visselica igeen antwardha SDNS 3: 553 (1420). - förmyndare, målsman. SDNS 3: 287 (1417). - Jfr barna-, kirkio-forstandare. "],"f":["*forstandara döme","forstendare- )"]},{"a":"forstandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oforstandeliker."],"f":[]},{"a":"forstandilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" förstånd, förmåga att förstå, vit ok godh skipilse i manzens hugh oc vilia ok i hans förståndilsom KS 27 (67, 29) . nima . . . barn i sin förståndilse, ok halda i sino minne, huath the nimma ilt ella got ib 52 (132, 56). wisdom och förstandilsse til at besinna begripa och äftherleta then nadh PL 219."],"f":["för- )"]},{"a":"forstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förstånd, förmåga att förstå. algot magnusson . . . war ey än tha komen thil man älla forstandilse. SDNS 3: 226 (1417)."],"f":[]},{"a":"forstandin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forstanda."],"f":[]},{"a":"forstandin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["förstånden, som har stått till inlösen hembuden så länge att lösningsrätt gått förlorad. wiste thät fornämpda godz laghlika saldth älla forstandith wara äpter thy lagh sighia SD NS 1: 568 ( 1406). tha thän fornämde gardhin var swa forstandin nat ok aar ib 2: 37 ( 1408) . FH 3: 125 ( 1448) . Jfr forestanda."],"f":[]},{"a":"forstandirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förestånderska. hustrv birta, som forstonderska var j helgans hwsset HLG 3: 96 (1528). ib 95 ."],"f":[]},{"a":"forstandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förståndig, klok, insiktsfull. \" ingen forstandig man vill giffue sig till lyttermere disputering emoot all christendomens beslutning \" HSH 16: 75 (1527; Brask). ib 112 (1527; Brask). - Jfr oforstandogher."],"f":["för- )"]},{"a":"forstilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stilla, afvända. \" hure swadane forderff nw tilstunder mothe forstilles \" FM 413 ( 1509) . \" thet thy värre ecke forstylles \" ib 532 ( 1511) ."],"f":["-stylla )"]},{"a":"forstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","*forstinga sik , hemligen avlägsna sig, smyga sig bort om göstaff eri[c]sson eller nogre aff hans parti wele wndwike oc förstinge them aff landit STb 5: 328 (1521; Kop). nogre skalske oc borgere her aff staden haffue sig fostungit med hustrv oc barn oc ägedeler oloffuendes aff by ib 338 (1521, Kop) ."]},{"a":"forstiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","*forstiäla sik , "]},{"a":"forstokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hårdnad, styv. min been äru forstokkade SvT 45 . - bildl. Se Dsw 2: 1220."],"f":[]},{"a":"forstokladher","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hårdnad, styf. \" sel ladiska hwd en tok hon är forstokkat \" MD (S) 221 ."],"f":[]},{"a":"forstoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) till stoppa. at han forstoppat haffde meth sin quärnadam thera laga oos SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.).","2) stoppa, förstoppa. forstoppar näsona LB 3: 16 . om modren är förstoppat (d. v. s. moderpassion inträder) swa at anden qwäyes ib 7: 28 . \" om nagan er forstoppader \" ib 250 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forstor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för stor. alt for stora gälde RK 1: (Albr.) s. 211 . forstor twnge FM 257 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"forstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstuga, förhus. atrium förstoffuo ok barfred GU C 20 s. 42 . "],"f":["*forstofs lopt","forstufz- ATb 208 ( 1465)","*forstovu las","*forstovu lopt"]},{"a":"forstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstuga, förhus. thässin hws, som är stuwfua oc forstwa, loft oc vndherbodh SD NS 2: 293 ( 1410) . meth thässom husom, stowo ok forstowo, fyra herberghe ok ena halfua lädho ib 316 ( 1410) . \" j forstadu huse som matte kalla förstuffuo älla forborg \" MB 1: (Cod. B) 488. SGGK 105, 106 . TS 22 . Jfr farstova. "],"f":["forstwa . ","förstuffua . ","forstwge SGGK 106 . ","förstuga: -stugne (dat. el. ack. sing. ","för -stugune) ib 105), ","forstovu hus","för- )"]},{"a":"forstraffeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klandervärd. SO 86 ."],"f":["-straffaligh )"]},{"a":"forstranda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strand, gå på grund. . . . sith skip, som förstandede it arr siden widh ffaarön STb 5: 96 ( 1516) ."],"f":["för- . ","-ede ) , "]},{"a":"forstridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["första strid, öppnande el. inledande af strid, främsta rummet i striden. the skulu al ltiidh forstriith plägha Al 4083 . \" ij skulin hafwa thässa forstriith \" ib 4485 . at han mate haffua forstridenä (den ersten stryd) Va 18 ."],"f":["-striith )"]},{"a":"forstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) strida mot. thäskyns natwra forstridha hwar andra MB 1: 43 . ","2) genom strid förlora. sit rike haffwer han nw forstriit Al 8889 ."],"f":["-striidha )"]},{"a":"forsträkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*forsträkkia sik , sätta sig upp (emot), uppträda fientligt (emot). HSH 24: 80 ( 1516) . (Sdw 2: 1344)."]},{"a":"forstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stycke; avseende, förhållande. tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakapall . . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom, forordhom, fordelom ok forstykkom SDNS 3: 265 (1417)."],"f":[]},{"a":"forstykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderstycka, uppdela. \" tha wart mik for hwart stykke mera budhit än iac thz clostreno saldhe ffor thy jach wil [cl]ostreno thz ey forstykkia j thz ytersta \" MB 1: 588 (1430-50)."],"f":[]},{"a":"forstyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) avstyra, förhindra. hurw thetta tilstundende mord . . . matte forstört ok afflagt worda BSH 4: 8 ( 1471) . ","2) styra ett fartyg felaktigt, så att det går förlorat. tet skyp, som kannegeter forstyrde wijdh medelsteen STb 3: 359 ( 1498) ."],"f":["-stört BSH 4: 8 ( 1471) ), "]},{"a":"forstyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afstryra, förekomma, förhindra. \" villo the thz haua forstyrt \" Bo 164 . \" ther mz wart thz ätandit forstyyrt \" ST 147 . \" thz matten före styrt \" RK 2: 1497 . ib 1892, s. 339. ST 67, 144, 380, 430, 496, 519 . - afvända, förhindra, omintetgöra. badh til gudh at hustruna wantro matte forstyras ST 31 . MB 2: 290 . \" han far . . . äptir at forstyra oc hindra gudz ordh \" ST 153 . ath forstyra thenne blodstörtinge oc rikens fordärff som nw pa färde är BSH 4: 6 (1471, samt. afskr.) . hindra från. med dat. och ack. honum thet . . . forstyra BSH 5: 532 ( 1513) . - hålla tillbaka. blidkadhe swa oc förstyrdhe almoghan MB 2: 321 . "],"f":["forstyyra . ","förstyra . före styra),","forstyra sik , afhålla sig. forstyrer sik af ondre giri ok odygdhelikom lusta KS 20 (49, 21) ."]},{"a":"forstyrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","*forstyrkia sik , förstärka sig. ligger oss storlige makt pa att förstyrke oss med krygesfolk HSH 14: 31 ( 1525) ."]},{"a":"forstyrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förstärka, stärka. stokka . . . som skall nedh i bodnen paa pramen adh forstörka honum medh BSH 5: 251 ( 1508) . Jfr forstärkia."],"f":["-störka )"]},{"a":"forstyttta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afklippa, göra slut på. all owilia förstytta RK 2: 1798 . \" thenne scada oc forderff motte stylles oc forstöttes \" BSH 5: 9 ( 1504) ."],"f":["för- . ","-stötta )"]},{"a":"forstäk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. spänne, smycke? braccale (fel för brachiale) arma prydilse ok forstäk GU C 20 s. 60 ."],"f":[]},{"a":"forstäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förkorta. \" draken han wilde fförstäkkia hennas liff \" SvB 408 (c. 1520). - göra nokon forstäkan?, göra ngn för förfång. är för oss claget ath arwid gör oss försteckt bode pa öland och flere städetz ther nidre med wor tiende gestning oc saköre HSH 15: 26 (1526?, Brask). 3) avdraga, minska. at iak för nogen aar sedan affhende mik . . . min gard . . . oc allom androm tilagom engenstadz förstäkt j wato eller torra Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 40 (1515). ib 43 ( 1515) . affhänder iak mik . . . fornempda iord oc ägalut . . . oc tilägnar henne j aaker oc äng tompt oc tomptastad skog oc skiul i wato oc torra ingenstädz fförstäktan j nogra thy ther nw tilligger Brask Kopieb 4 (1523). ib 10 ( 1521) ."],"f":["för- . "]},{"a":"forstäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förkorta. \" thenna oändelika pinona böta oc förstäkkia \" Su 184 . then liffz thiman förstäkker manger PM XXVII . ","2) förkorta (någons) lif; genom döden bortrycka. wore min sysstersson förstäkt färe än jwan vdzon FH 1: 63 (1490, nyare afskr.)."],"f":["för- )"]},{"a":"forstäkkotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forstakotter."],"f":[]},{"a":"forstärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stärka. \" förstärkia thenne landzända medh folk, skep oc wäria \" BSH 5: 177 ( 1507) . ","2) styrka, bekräfta. \" vtan the ting ther skee worda forstärkt medh breffues odödelica beuisning \" SD 1: 207 (öfvers.). "],"f":["för- )","forstärkia sik , stärka sig, samla styrka. fiendene förstärkia sig dag wid dag BSH 5: 122 ( 1506) . - stärka sig, blifva starkare. vintheren vill sigh forstärckia BSH 5: 237 ( 1508) . Jfr forstyrkia."]},{"a":"forstärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stärka, förstärka. \" tryker oss nyttyght wara ath arued vorde ythermera förstärcht j the bestallningen \" HSH 17: 76 (1523, Brask). then wille twedrekt oc opresning . . . motte aff stelles oc icke ytermer forökes eller försterkes STb 5: 326 (1521, Kop). "],"f":["för- )","forstärkia sik , öka sin makt, få ökad makt. han (ɔ: Gustav Vasa) och hans anhengiere haffue them nw fforsterkt med en ganske swar opresningh STb 5: 343 (1521: Kop)."]},{"a":"forstärkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? förstärkning. (upproret är) alles wora . . . fienda . . . til stoort sinne oc förstärkilse HSH 16: 118 ( 1527) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forstärkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstärkning. \" the skalke . . . motthe bliffve straffede för en the fynghe ytermere forsterkningh VgFornmt II 1: 12 (1521). \""],"f":[]},{"a":"forstöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förstöra, ödelägga. ath thet (ɔ: rorneby) ey skulle forstörass, brennas och om inthe görass BSH 5: 84 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"forstöras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["yfvas. \" ther til at mannin skulle ley forstöras (Cod. B styras 563) aff sino witi \" MB 1: 454 ."],"f":[]},{"a":"forstörta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kullstörta, slå till marken, förstöra. tässa städher förstörtta (subvertere) MB 2: 46 . förstörtte (percusserunt) the staden j swärdzsens mwn ib 30 . \" kringlade staden oc forstortte vppa samma dagh \" ib. \" förstorta theras affguda altara \" ib 72 . tha skal iak oc ekke förstörta (delebo) thässa hedhninga ib 74 . \" the konunga huilka iouse oc israells söner . . . haffwa förstört (percusserunt) \" ib 35 . \" omwändher han sik oc bedröffwir idher, oc förstörther (subvertet) ib 65. \" ib !SYNS_DÅLIGT? 84, 101, 107, 136."],"f":["för- . ","förstorta . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"forstöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mycket stöta. part. pret. mycket stött, härdt stött. j flaskor . . . förstötta oc pluggada MB 2: 24 . ","2) aflägsna, undanröja? mycket ont forstöttes ther med FH 1: 66 (1490-talet, nyare afskr.)."],"f":["för- )"]},{"a":"forstöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) stöta bort; bildl.: använda, avstyra? thettah (övervåldet) hawir jac forsöth oppo tridje aar FMU 3: 69 ( 1434) ."],"f":[]},{"a":"forsuma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) försumma, uraktlåta, åsidosätta. med dat. och ack. tha kwnne wii ecky forsommä honom retthen effter swadana bekennilse JTb 97 ( 1513) . - med inf. tha är thet breff forglömpth oc forsumat at sunderriffuas SDNS 3: 77 (1415). - icke bry sig om, förakta. vndhirlikit är högfärdoghe människio liffuerne, for thy han vil ey enfallilika liffua, vtan forsumar medh synom iamcrisnom j wärdlhinna vmgangeo MP 5: 26 . - försumma att betala. feste berend wisse xij (12) manna lagh, ath han engte bar meth säckin wtaff skippet om lnattene ellir j the mottona forswmade tollen STb 2: 52 (1484). - underlåta att medtaga. oleff tawast hustrv schal lhaffua sit salt j gen aff anders staffansson, epter han tet forswmet hade vtan sit skyp, tha tet lach fore hans stech STb 3: 409 ( 1498) . tillfoga skada, kränka (i fråga om mgns rätt). her e[ric] e[ricson] bör ey at bliffua forsymat thär vdi Arfstv 35 ( 1461) . ib 95 . 2) icke passa på, försita. iak haffuer försumet min rät Arfstv 48 ( 1461) . ","2) förgå sig, göra övertädelse el. kränkning. beke[nno]mps wi . . . aff wore stora daarescap oss högliga forsömet haffua moodh wort herrescap Svartb 368 ( 1439) . j thenne mathe haffuen j idher martfaallelica a moth oss vforsculdet och mot cronen försimeth Lindbl Äbval 7 (1432). - förgå sig, begå synd. the . . . som sik nakot här wthinnan haffua forsumat, antigia mz wilia ällir astundan Mecht 229 . - Jfr oforsumadher, oforsumande."],"f":["försommä JTb 97 ( 1513)","forsuma sik , 1) försumma sig, underlåta att göra sin plikt. huar som forsömar sik her vtinnan, han scall staa sin ret som ltilbör STb 1: 429 (1459; Burspr). - underlåta att sköta el. vårda sig. hade han ecke sielff forswmath sik, tha hade meister berends tienare wel lekth honom STb 2: 11 ( 1483) . "]},{"a":"forsuma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) försumma, uraktlåta, åsidosätta. med gen. thz thu ey forsyma thäs Al 10200 . - med ack. hwar þättä forsymär SD 5: 638 ( 1347) . i forsymen alt ltholikt Al 7056, \" at rätuisan forsymis \" Bir 3: 361 . ST 147, 227 . MB 2: 33 . \" hwi forswmar thu ensamen konungxsens budh oc wilia \" ib 184 . jngalunda stadzins [reth] forsumet SO 114 . \" iak gudz modhir hulkin ängin tima forsymadhe (låt gå förbi) i jordhrike älla var vtan hiärtans dröuilse (quœ nullam horam sine tribulatione cordis transivi in terris) \" Bir 3: 208 . \" alt thet bätra ok vpräta som glömt är. forsumath äller brustet \" HSH 19: III ( 1359). - med inf. skalt thu ey lata älla forsuma at göra alt annat thz som tharfwas oc thik biudz Bo 102 . - förbigå. uare thz ok zache at nakar broder vorte forsumat eller bort glömder swa at han ey budh fynge tha böte nya broderen ena artoch fore hwan thera som han forsumet haffuer SO 153 . - försumma, vanvårda. hure lincöpungx kyrke och stickth forfars och forsymes HSH 20: 26 ( 1506) . ","2) genom försumlighet förlora, förspilla. forsuma ey thina tima Fl 129 . ingen wille slith liiff försyma RK 3: 1011 . - part. pret. forsumadher, försumlig. Su 365 . ","1) försumma sig, vara trög el. sen (att uträtta något), dröja. thu skal nu ey forsyma thik Fl 1486 . Iv 1575 . Al 7394, 9665 . RK 3: (sista forts.) 4673, 5048. Bo (Cod. B) 347 . MB 2: 47 . - försumma sig, underlåta att göra sin pligt. huar sick ther vtjnnan forsynner (för forsymer) SO 151 . - försumma, uraktlåta. med inf. hon hadhe sigh forswmat at spöria the ärofulla iomfrwna aat Lg 813 . ","2) förgå sig, göra öfverträdelse el. kränkning. at nokor sik försumede i for:!SYNS_DÅLIGT? frijdh BtRK 137 ( 1439) . - Jfr oforsumadher."],"f":["för- . ","förswmma RK 3: (sista forts.). 4673, 5084. forsyma. försyma. ","forsuma sik , "]},{"a":"forsuman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försummande, försumlighet. Svartb 217 ( 1400) ."],"f":[]},{"a":"forsuman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) försummande. \" andelica thinga forsuman \" Bo 138 . ","2) försumlighet. en delin (näml. af stadhenom) fiol nidher for thera forsuman i stadhenom bygdo Su 418 . - uraktlåtenhet, glömska. aff forsyman fik fornämpde wärdhughe fadher ey breff älla tholica bewisning han rätlica skulde SD NS 1: 132 ( 1402) . - bristande uppmärksamhet. huilka rasuras ellir scrapan ordh oc clausulas wi witum wara giordha oc scrifuadha . . . aff wille oc forsuman VKR 56 ."],"f":["forsyman )"]},{"a":"forsumelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förslumlgit, pliktförgätet. huru forswmelika (ngligenter) hon hafdhe liffwat Mecht 304 . - Jfr oforsumelika."],"f":[]},{"a":"forsumeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oforsumeliker."],"f":[]},{"a":"forsumeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försumlig, vårdslös. försymeligh glömska. PK 219 ."],"f":["försymeligh )"]},{"a":"forsumilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) försummelse, underlåtenhet. kiere wener, tager her ingen forswmelsse före STb 5: 317 (1520; Kop). denlinquo . . . delinquere synda i forsymilsom GU C 20 s. 173 . "],"f":["-summilse Mecht 255 . -symelse SDNS 3: 199 (1416); -om GU C 20 s. 173, pl. dat. -sommilsom SvB 159 (f. 1500)), ","*forsumilsa synd","forsymilse- )"]},{"a":"forsumilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":[" L.","1) försummande, försummelse. \" rätuisonna wanskilse ok for sumilse \" Bir 1: 72 . \" ib 3: 453. tymans forsumilse \" ST 2 . SO 153 . \" vtan alla dwalu oc forsumilse \" VKR 35 . \" förswmilse dräpa hoppet \" Lg 3: 308 . \" thu badhe wil oc formaa alla mina forsumilse wpfylla \" Su 323 . MB 2: 268 . SO 112 . Lg 810 . ther tager ingen forsnymelsse wti BSH 5: 137 ( 1507) .","2) genom försummelse vållad skada. worder nogher forwmelse giort stadenom eller embeteno SO 195 . at nokon tidh skulde swa stoor skadhi oc försumelse hända ibland hans vnderanä Ansg 183 . \" at the lidhin enghin forsumilse \" Bir 5: 27 . ","3) försumlighet. \" see til mins hiärta dröuilse ok ey til min forsumilse \" Bo 25 . SD NS 1: 563 ( 1406) . BSH 4: 224 ( 1497) . VKR 33, 38 . ST 380 . SO 100 . Ber 292 . Su 52 . Lg 3: 532, 583 ."],"f":["förswmilse . ","förswmelse . ","försumelse . forsymilse L.; Bir 3: 453 ; ","-ilsom VKR 38 . ","forsymylse: -ylsom ST 380 . forsymelsse. forsömilse. Ber 292 ), ","forsumilsa elder","forsumelsa- )"]},{"a":"forsumin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försumlig. Ber 288 ."],"f":["forsymin )"]},{"a":"forsumol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försumlig. \" dylsk älla forsumol \" Bo 10 . Lg 3: 317 . LfK 159 ."],"f":["förswmol LfK 159 ; Lg 3: 317),"]},{"a":"forsumol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försumlig, trög, lat. \" wardhir hon nw . . forsumwl som forra war triffwen til sit ok annars gangn \" SpV 105 . \" om hon haffuir warith försumwl at lära sinom andelikom barnom \" SkrtUppb 196 . SpV 2159 . \" forsumul til gudz tidher oc tiänist \" SvB 139 (c. 1500)."],"f":["-sumul )"]},{"a":"forsvaka","b":[],"c":"","d":"","e":["försvaga. \" oppa thet at i ekke skole bliffue forswakede for sadane tunge \" BSH 4: !SYNS_DÅLIGT? ( 1497). vij äre nog förswagade ib 5: 185 ( 1507) . riget . . .ther mykit aff thenne longeligh feygdh forswaketh är FM 579 ( 1513) . - refl. forsvakas, blifva vanmäktig, komma till korta. förswagas wi ther naghot vdi BSH 5: 318 ( 1508) ."],"f":["förswaga . "]},{"a":"forsvaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. forvakas, 2) försämras, sjunka i värde. thy ath mynthz altid forwakis Arnell Brask Biᴵ 17."],"f":[]},{"a":"forsvaking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvagning, förlust. \" at thet wore thenne fatige kyrkie oc mich tiil en stoor forswagning \" BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":["-swagning )"]},{"a":"forsvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för tung. han bar för swaara bördhe RK 3: 3130 . ","2) för svår. retten war mik forswar FH 5: 156 ( 1491) ."],"f":["för swaar )"]},{"a":"forsvar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vård, förvaltning. kallar jak i geen meth thätta breff the forswar jak hafdhe befält philpose päthersson wm thenne for:da godz SD NS 2: 328 ( 1440) . \" somth haffwer domkirkionas herrar ok prelater i forsuar \" BSH 5: 16 ( 1504) . \" ervhiebiscopen haffde kirkenne oc biscopsbordet annat i seet forswar aff . . . pawen til at beskerme ock forbätre i sin liffs tiidh \" ib 4: 228 ( 1497) . ","2) försvar, skydd. taghum wi the forscrefna goz . . . i wara enkannirlika häghn ok forswar SD NS 2: 93 ( 1409) . Bir 5: 112 . \" til wärn oc förswar \" LfK 53 . ib 159 . at biudä tik j nokot forswar Va 10 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . \" nogre guldsmedz lärjunga . . . i tienist ellir forswar anamme \" SO 162 . ","3) beskyddare, herre, förman. sten christiernson . . . som idher skikkis till forswar och höfuitsman BSH 5: 53 ( 1505) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsvar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) försvar, (lagligt) skydd. wtluenska borgara taga sik breff och forswar och bedriffwa landzkiöp STb 2: 103 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"forsvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ansvara för? skal han ey lenger forswara the penninghe vtan oppa stocken ther han skrodher och mynther HSH 19: 13 ( 1480) . \" skal han jngen annanstedtz thet gwldh och penningä som han slaar forantwärdhä oc forsware en paa then stoch som han töm skrodher ok mynther \" ib 15 ( 1497) . ","2) taga i sin vård el. i sitt förvar? jach forswarer thet medh idhert herredöme, hwrw jach kan, til lmyn forwentillse BSH 5: 383 ( 1510) . ","3) försvara. \" at forsvara thenna stad oc landzende \" BSH 5: 11 ( 1504) . \" han vardhe ok forswaradhe sannindena \" Bo 115 . ib 126, 141, 162, 163 . KL 397 . MB 1: 24 . Su 192, 206, !SYNS_DÅLIGT? 214. forsvara sik, hålla sig till baka? hwi förswara thu tik Su 12 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ansvara för, svara för, stå för (utgifter, hyra)? hwsset veth slotthet IX mark, thet för swarit fogden HLG 3: 90 (1527) . 2) taga i sitt hägn. wy wiliom met gudz hielp thet swa forswara, at ther sculu ey swadana forfal vthy koma Svartb 383 ( 1440) . \" ath han ecke forswarar . . . gesta gotz \" STb 1: 267 ( 1480) . \" staffan vestgöte vort zacer til xl marck, fore at han widerkendes haffua forsvaret sin viderlax j swa manga aar vtan wardh, skot och daxverche \" STb 3: 139 ( 1493) .","3) försvara, taga i försvar. engelbrecht van mönster ok johan van kleffue skole bade til hopa bethale fleskith, epter then ene solde och then andra mechlade och tet forswarade vnden kemmenerana, tha thet tet beslogo til retta STb 3: 436 ( 1499) . - pa[u] lus forswaradhe (troligen skirvfel för forwarandhe; jfr Lat. pr@æmonuerat) idher sighiandis, j ärin kalladhe j frihetena, wardhin thy ekke människio träla SpV 273 ). "],"f":["för- )","forsvara sik , 1) taga sig till vara (för). mz hwat warlikhet han gömdhe thz han offwan aath fik, ok j alla matto forswaradhe sik fore syndhinne SpV 221 . 2) försvara sig, rättfärdig sig. en rättfärdugh jomfru . . . är klen ok . . . vtan dyrffw til ath forswara sik fore awite ok mistanka MP 5: 73 ."]},{"a":"forsvaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvar, skydd. \" thy bidher iak thik, at thu tak mik i thina forswaran \" SvB 354 (c. 1500)."],"f":[]},{"a":"forsvarande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forsvarare. hans siel kom for gudz dom oc hafdhe manga akäranda i förstonne oc engin forsvaranda Hel män 232 ."],"f":[]},{"a":"forsvarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvarare, beskyddare. jhesus christus war thera wäriare ok forswarare MP 4: 29 . ib 254."],"f":[]},{"a":"forsvarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvarare, beskyddare. \" jwdha haffwa nw enghin höffwitzman älla förswarare (adjuvantem) \" MB 2: 265 . \" landzins höffdinghe . . . skal them wara forswarare oc wärnare \" Bir 4: 39 . - målsman, god man. hon hafuer han . . . valt til sin rätta malsman oc forswarara SD NS 2: 246 ( 1410) . \" wara minna husfrv formyndara oc forswarara \" FH 6: 20 ( 1449) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsvarbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyddsbrev. Se Sdw 2: 1220."],"f":[]},{"a":"forsvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["forsvarilsa bref","forswarilse- FM 182 ( 1504) . ","förswarilse- . ","forswarilses- BSH 4: 150 ( 1491), "]},{"a":"forsvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvarande, försvar. \" the hälga tros miilla oc räthwisa fförwarilse JMPs 540. \""],"f":["för- )"]},{"a":"forsvarirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvarerska, beskyddarinna. Su !SYNS_DÅLIGT? 209."],"f":["-iska Su 208, 209), "]},{"a":"forsvarirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyddarinna. waar förswarirska (ɔ Jungfru Maria) SkrtUppb 184 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försvarande, skyddande. \" at te ära myn käre son !SYNS_DÅLIGT? behiälpelige och !SYNS_DÅLIGT? om then !SYNS_DÅLIGT? 1: 178 (1502). \""],"f":["-lig )"]},{"a":"forsvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedraga, svekfullt behandla. äre the aff the skalke oc förredere grepne oc förswikne mot all ere oc redelighet STb 5: 326 (1521; Kop)."],"f":[]},{"a":"forsvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" !SYNS_DÅLIGT? bedraga. j . . . bliffuen illä forswikne FH 1: 61 (1489, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"forsvima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svimma, botsvimma. \" aff solena skin ij then tima monde folkith moxan forswima \" Al 4140 . LfK 228 ."],"f":["forswyma: -ande LfK 228 ),"]},{"a":"forsvinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["forsvinda bort , försvinna, gå bort. sloknade han (ɔ elden) oc forswan bordt j röök Troj 258 ."]},{"a":"forsvinda för. forswinna. forswynna. forswända.","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försvinna. \" som alzenkte then iis forswänder \" Al 2184 . \" biwder iac idher madka . . . at i alle döön oc forseynnen \" LB 7: 188, at i skwlen all e samans döö oc forseinna, oc aldrig aterkomma ib 189 . \" forswan for theres öghom \" Va 43 . ib 44 . ST 377 . Al 2959 . MB 2: 86 . ","2) borttvina. om lman forswinder eller torkas borth LB 7: 230 . \" om man forswinder eller tranar ib. \""],"f":["forswindar . ","forswänder . ","förswant MB 2: 86 . ","forswan Al 2959 ; Va 43 ), ","forsvinda bort , "]},{"a":"forsvälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgås av svält, förhungra. folkit wart alth wanmaktogt oc forswalt MP 4: 164 ."],"f":[]},{"a":"forsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom ed förbinda sig att öfvergifva, genom ed afsäga sig, afsvärja. landet forseria Va 10 . \" jak hafwir min gudh widhirsakt oc forsworith \" ST 28 . ib 25, 27, 303 . Lg 3: 687, 688 . \" haffuer marsken konung erik forsworit \" RK 2: 5510 . ib 5704 . - genom ed neka att mottaga. jac sage almogen, at jon trugutson hadde breff pa eder vägna, at han skulle wara fogthe, almogin gik til hopa oc förworo hanom BSH 5: 423 ( 1510) . \" genom ed neka el. vägra. israels söner försworo at the nakotidh skullo giffwa beniamyn sonom nagra aff synom döttrom ltil lhwstru \" MB 2: 138 . \" vy haffuom forsworit . . . at aldrey konung eric anama jn \" RK 2: 5426 . ","2) besvärja. \" jach forswär ider rottor oc myss. \" AS 108 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom ed förbinda sig att övergiva. tha scal honom om pascha ey gudzxlikame giffuas för än han hona (ɔ: frillan) til äktha taghit hauer äller oc hona alstinges forswurit Gummerus Syn-stat 44 (1440 ; vidim. fr. 1440). feste gudmundh skomare iiij mark vth för ena kono han forseorit hafuir ATb 199 ( 1464) . skal hon . . . siden forswera stadhin STb 1: 3 ( 1474) . - med ed förneka (innehav av ngt). hans moders morghon gaffua breff som han hadhe til foren forsworit Arfstv 47 ( 1461) ."],"f":["-swera STb 1: 3 (1474) . ","-swurit Gummerus Syn-stat 44 (1425 ; vidim. fr. 1440). -sworit ATb 199 ( 1464) ),"]},{"a":"forsyma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forsuma."],"f":[]},{"a":"forsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) förutseende, förutbestämmelse. än hwi wilde han at war ytherste daghir skulde wara os owissir mz hans fructz foresyn ware ey lithin SpV 293 . 2) förtänksamhet, omtänksamhet. thz är försynena (prudentia), hwilka alt thz skämmer ok bedröffwer som genwardoght är SpV 270 . foresynen (prudentia) hon foreseer alt thz hända kan ib 156 . 5) furnering, anskaffande av utrustning. göirs försyn til örlögx PMSkr 165 ."],"f":["för- . ","fore- . ","före- )"]},{"a":"forsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) förutseende, förutbestämmelse. j mins gudhoms forsyn (providentia) äru al lthing foreseedh oc stadhgadh aff ophoueno Bir 2: 126 . \" os bidhar then lhälghe ande hwilkin som är kärleker och godhwili i hwilkom lwi ärum foresedhe til äwärdhelikit lifth, och thy wil lhan wtan iäfh at hans foresyn (prædestinatio) fulkomnis \" Ber 218 . \" aff allo thy som tw, o äwerdelikin snille . . . haffwer skipat oc flyat j thinne äwärdelike foresyn oc owärdeliko walde \" Su 329 . - betänkande i förväg. komaskolanda thinga forsyn (consideratio) Bir 3: 404 . LfK 71 . ","2) förtänksamhet, omtänksamhet, omtanke. bidhia for än böna timan komber är foresyn Ber 134 . \" opta see sin ting oc boo huru the staa thz är stoor forsyn oc gangn \" ib 288 . \" haua ey för skällica forsyn vm sin bestandilse oc fordan \" Bir 3: 407 MB 1: 302 . VKR 6, 33 . MB 2: 140 . Su 243 . Ber 170 . hafdhe han omak ok oro j hughenom for hänna forsyn (för omtanken om henne) Bir 1: 325 . \" af sinne forsyn ib. \" ib 327 . ","3) tillsyn, omvårdnad, !SYNS_DÅLIGT? gudh som lhenne . . .hafde . . . i sin eigen hagn ok foresyn tagit Lg 3: 552 . \" ath . . .bätre foresyn hägdan oc foreskipan maghe koma \" Bir 5: 130 . \" the siälan som thine forsyn oc styrsll äru andwordadha \" ib 2: 184 . \" som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn \" ib 4: 70 . \" litha oppa hennas ämbete oc före syn \" LfK 162 . - bestyrande, bestämmande, anordning. brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn Bo 58 . ","4) (gudomlig) styrelse, förnya, skickelse. thätta görs tho ey vtan gudz raaz vissa foresyn oc skipan Bo 108 . aff thins kärlex forsyn Bir 3: 111 . \" thz var giort aff thäs hälgha anda forsyn \" ib 413 . \" gudhlic forsyn \" Bil 352 . ib 353 . \" mädhan gudh medh synne mille forsyn thet saa fögat haffuer \" BSH 3: 4 ( 1449) . Bir 1: 249, 2 ; 33, 3: 285, 436. Lg 218 . Su 146, 168, 198, 329, 438 . iak är biscopir af gudz forsyn Bir 1: 309 . \" vy heming gad aff guds försyn, electus till lincoping \" BSH 4 350 (1503) . - Jfr oforsyn."],"f":["för- . ","forsyyn MB 1: 302 ; VKR 33 . foresyn. föresyn Lg 218 ; MB 2: 140 ; Su 146 ; LfK 71 . före syn ib 162), ","forsyna man , "]},{"a":"forsyn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försiktig, saktfärdig. \" piguus ua uum lather ok fforsyn \" GU C 20 s. 447 ."],"f":[]},{"a":"forsyndra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndra. \" at forsyndre eller attskilia rikith \" DD 1: 160 ( 1497) han vill gerne richit forsyndra HSH 20: 209 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"forsyndring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söndring. giffwer ingen nagher makth eller till ffelle til naghen fforsöndringh FM 130 ( 1502) . \" richen haffue i forsyndring \" HSH 20: 104 ( 1507) ."],"f":["-söndringh )"]},{"a":"forsynia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvägra, onde syna näffzstt skall man ey försönia RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 261. Jfr oforsunder."],"f":["försönia )"]},{"a":"forsynlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oforsynlika."],"f":[]},{"a":"forsynliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omtänksam, klok. en skelligin ok mykit forsynligin man Lg 3: 527 ."],"f":["-ligin )"]},{"a":"forsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förutsägelse, spådom. \" preocinium ii fforsägn ok forloff \" GU C 20 s. 476 ."],"f":[]},{"a":"forsäkra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trygga, förvissa. \" sidhen hanss nade saa foresecräth wore om en aff the iij articlä \" FM 458 (1510, samt. afskr.). - trygga, gifva lejd åt? hadhe thet budh nöglige bliffuit ther i gönwm forsäkrat BSH 5: 521 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"forsäkra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillförsäkra. then legde eder nade them giffuit haffuer oc forsekret STb 5: 314 (1521; Kop)."],"f":["försekre )"]},{"a":"forsäkring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försäkran. wij haffue inghen forzekringh met breff eller budt fangit aff them at the vele komma HSH 20: 253 ( 1508) . säkerhet, trygghet. till ytermere forsäkringh HSH 19: 136 ( 1506) ."],"f":["-zekringh )"]},{"a":"forsämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["forsämia sik , ingå förlikning. ath wi skullom forsämia os med kongen BSH 5: 437 (15111)."]},{"a":"forsända","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foresända."],"f":[]},{"a":"forsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förutsända, förutskicka, låta stå främst. myna odwiwka helso oc rebona tiänistho altidh forsenda medh worom herra jesu cristo BSH 3: 153 ( 1464) . wara . . . kerl iga tro och helse nw och altidh forsend medh gudh ib 5: 30 ( 1504) . \" vore wenlige och kerlige helse altiid forsändo med gud \" ib 32 ( 1505) . \" vare veluillughe trotienisth nw oc altid forzenth medh war herre \" ib 148 ( 1507) . - Jfr humillima mei semper recommendatione premissa FM 291 ( 1506) . ","2) försända, sända. \" jag ville thet (ɔ: hoffwidh breffet) forsendho op til ider \" BSH 5: 59 ( 1505) . ","3) bortsända, förvisa. \" han for sändes först for trone \" Bu 397 . \" forsände han til rom for gisla \" Bil 300 . \" keysare henrik fore sände gregorium wtländis \" ib 769 . Lg 3: 332 . RK 3: (sista forts.) 4360 ."],"f":["för- Lg 3: 332 ; RK 3: (sista forts.) 4360. forzenda. fersända. fore sända),"]},{"a":"forsät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forsäti? en mark quitadis for et bord och forsäth HLG 3: 44 (1518)."],"f":[]},{"a":"forsäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlika, försonat? som lthen tu swa illa forsätir (gör oense?) MD 82 ."],"f":[]},{"a":"forsäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forsäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lös bänk som står framför bordet. bonden . . . badh hanom sitia vppa¬ forsätet STb 2: 249 ( 1488) . "],"f":["*försätis ände , "]},{"a":"forsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) försätta, förflytta, föra. \" män wäderid fordy forsatthe meg saa ath jac kom oppa en stad j haffwet \" Troj 295 . \" skal tonius skak betale kort ruth then hesten ortz gest solde . . . och tonius tale siden framdelis til then skiparen, hesten förstatte til bake STb 5: l101 l(1516). \"","3) överlåta, föryttra, försälja, pantsätta. item ath engen forsätho bondans gryta Arnell Brask Biᴵ 35. thet wapn thet han försatt haffde . . . när en borgare för nogra penninga HSH 14: 80 (1525?; Brask). 5) icke bry sig om. achilles . . . forsatte tha j the jlbräsko plixene älskog Troj 220"],"f":["för- )"]},{"a":"forsätia","b":[],"c":"","d":"","e":[" \"","1) inssätta framtill !SYNS_DÅLIGT? på ett föremåls framsida. en gulringh mz en sten til forsettende SO 116 . ","2) försätta (ett farty el. den som befinner sig på ett sådant), förflytta. wädrit forsatte hanom j then stund hans skip stötte oc !SYNS_DÅLIGT? j grund vtan for lidö pa en sten RK 2: 7248 . \" wädereth fforsatte thessä hiid j skäregorden \" FM 343 ( 1507) . ","3) lemna från sig, öfverlåta, föryttra. lofuar jak . . . mit forscrifna ärfue engom sälia pant sättia eller i nokra handa mato forsätia eller forandra SJ 34 ( 1425) . ","4) afvisa, vederlägga. forsattes mangt tall, som nu alment wankar BSH 5: 476 ( 1511) . - Jfr foresätia."],"f":["efter Mnt. bildad gerundieform forsettende SO 146 ; " jfr Tamm, Tränne tyska ändelser i svenska s. 9 f.), "]},{"a":"forsöfter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["berusad. \" the waro alle för söfto aff vinet \" MB 2: 167 . \" forsöftir aff hymelzlika wino \" Su 356 . Jfr forsoffadher."],"f":["för- )"]},{"a":"forsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pröfva, försöka, göra försök med. [thu] ma forsökia siälfuan thik [än] thu honum hiälpa ma Fr 988 . forsökia hafwith Al 9168 . \" han forsökte tha sin godha häst \" ib 2341 . forsökte mangra läkiara konst KL 365 . \" then konstenä magin j her sorsökiä \" Va 43 . wj . . . försökom thz än thil war herra konungs nadha RK 2: 1655 . forsök thina wredhe oppa mik ST 107 . - pröfva, försöka, uppbjuda. hon forsökte tha sin awel mästa Al 10162 . - försöka, inlåta sig i. vm han thz ewintyr forsökte RK 1: 387 . ","2) sätta på prof, försöka. forsökto ther en riddara mang Al 5096 . \" at diäfwllin vidhir fresta ey . . . at hanna han ok for sökia mz frestilsom \" Bir 1: 188 .","3) undersöka, ransaka. \" þolik mal forökyä \" SD 5: 480 ( 1315, nyare afskr.) . \" tha thetto forsöckt ok bepröffuat är \" SO 80 . \" thz iärtekn oppenbarligha försöktis oc kungiordis \" Lg 3: 361 . \" forsöktä the oc ransakade han \" ib 80 . ","4) försöka, söka utröna ville forsökia (explorare) vm han varo gudz son Bo 48 . Va 19 . wiliandis försökia (scire) än han wille bliffwa vidh sin ordh MB 2: 184 . ","5) försöka, röna, erfara. kunne ey mera liidha oroo än swenske tha forsöktho MD 385 . thetta hafwer iak nw for söght Al 2916 . \" skal thu försökia at nabogodonzer [är] alla wärldenna herre \" MB 2: 153 . - part. pret. pröfvad, bepröfvad. the waro widh örlögh lit forsöght Al 1786 . \" forsokter badhe i torney ok i striidh \" RK 1: 793 . \" mz manghom dröffwilsom försöktir (probatus) \" MB 2: 159 . \" som forstaandande oc forsökte män äru \" VKR 33 . Su 352 . Bir 4: 72 . hwilkra liffwirne oc wmgängilse j mindra forsökt oc kunnokt är ib 66 . - som försökt sig? the vore forsökte i syöm dagen tilforen BSH 5: 502 ( 1512) . "],"f":["försöka: -sökom RK 2: 1655 . part. pret. forsoktor RK 1: 793 . ","-söghter: -söght Al 1786, 2916),","forsökia sik , försöka sig, pröfva sina krafter. ma iak ridha mik forsökia Al 585 . ST 383 . Di 281 . - (?) wil lata sik forsöchia (söka komma?) med sine fwlmektige til möthe med migh HSH 22: 3 ( 1491) . - Jfr oforsökter."]},{"a":"forsökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) prövning, prov. skodha ok the enkannelika stridhena som job ok abraham lidhw, aff hwilkom annar thera warth wtrönir aff gudz enkannelikom forökolsm (divina probatione) SpV 574 . 2) bevis, vittnesbörd, aff thässom dödhenom stort ok lmykit ok aff liffsins atskilnadh maa j the hälga scirfft, sammansankas til withnisbyrdh ok forsökilse (colligi possunt ex scripturis divinis probamenta) SpV 569 ."],"f":[]},{"a":"forsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försök, prof. \" samma drengh haffua till forsöchningk i xiiij dagha \" SO 113 ."],"f":["forsöchningk )"]},{"a":"forsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) angrepp, anfall. ath tw oberädliga oc förhasteliga öffwera tiig j strydena mz giwpande forsökning Troj 118 ."],"f":[]},{"a":"forta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fortaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fråntaga, beröva. med dat. och ack. nar swa gar til tha ma biscopen ellir confessor fortagha them thera röster Abbedval i Vkl 101 . skilz thz ena fran thy andro, tha fortakir thz mykit fulkompnilsinne (multum detrahat perfecitioni) j the människionne, som hälagh skal wara SpV 545 . - förmena, förhindra. med dat. och inf. honum (ɔ djävulen) war fortakit mädh sancti ieronimj beläte at han fik ekke fram komit til nunnorna cella Hel män 215 ."],"f":[]},{"a":"fortaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borttaga, aflägsna, förtaga. \" eth skabbot faar gör skadha androm farom, wtan thz förtax \" LfK 148 . \" fortakir ondh vätzska hörslena \" MP 1: 263 . \" for taka solina skin \" Al 6557 . \" fortaker alla thässa hems ysäld \" Ber 187 . \" at for taka thankana \" Bir 1: 364 . \" fortakno (med aflägsnande af, d. v. s. utan afseende på) aldra handa tilfälle, hwaria handa widhertorftt älla bön (remota omni occasione cujuscumque neccesitatis sive supplicationis) \" ib 4: 13 . at hindra ok fortaka andelikit gagn ib 2: 39 . fortoks (afskaffades) then sidher Bil 409 . - fråntaga, beröfva. med dat. och ack. hafde hanom hans godz fortakit met welde DD 3: 19 ( 1399, nyare afskr.) . vm han gitir fortakit thy lifwit Bir 2: 98 . ib 1: 172, 3: 51 . KL 351 . Ber 22 . Su 334 . LfK 263 . fortagha os wara bärning ok rettoghet SO 50 . - undandraga, undanhålla. med dat. och ack. iak fortok (subtraxerim) idher änkte thet som idhir nytilikit var KL 164 . Bir 1: 63. ST 190 . - afskära från, förhindra tillgången till. med dat. och ack. han wille them watn fortage RK 2: 3858 . - förmena, förhindra. med dat. och ack. en munkir vilde giuas i klostrir hans modhor wilde honom thz fortaka KL 275 . \" the höwidzmen them thz fortaka \" RK 2: 8772 . SO 3 . - med dat. och inf. for toko tiberio främia sin vilia Bu 150 . Ber 207 . kalmare stadh och slot h hafwe förtaghith oss nogoth förkofras BSH 5: 360 ( 1509) . \" fortaka smasweniom at läsa aue maria \" KL 62 . - med dat. och en sats inledd af at. gato the näpplikat fortakit folkeno at the offradho eyg them swa som gudhom KL 158 . ib 26 . - med ack. the stora jsbergen thz fertagha RK 2: 8076 . - med en sats inl. af at. suärdhklotit fortaki at ey falle vanlica suärdhit aff handinne Bir 2: 174 . lather her ingen forsymelse fortages (i st. f. fortage) i nogen motthe, ath edert bwdh och scriffwelse jw komme till samme tingh BSH 5: 402 ( 1510) . ","1) förtaga sig, öfverskrida sina krafter. at thu fortakir thik ekke oc gör meer än matkin tilsigher Bo (Cod. B) 347 . ","2) med det refl. pron. i dativställning. aflägsna från sig, göra sig fri från, undandraga sig. witandhis thz henne omöghelikit wara, at förtaka sig gudz gaffuo oc tarannas wtgyuilse Lg 3: 398 . - göra sig af med, afstå från, försaka. aldrigh scal iak fortaka mik guz modhors miskun KL 75 . fortak thic nakat ib 265 . \" fortak thik kropsens mak \" Su 402 . \" nim at fortaka thik thin eghen vilia \" ib 403 . - bortlägga. fortak thik wana at swäria Ber 105 . Jfr foretaka."],"f":["för- . ","fore- L. ","fortaka sik , "]},{"a":"fortakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" fasto oc sins eghins vilia fortakilsom MP 2: 106 . Bir 2: 309 ."],"f":["försakande . ","i"]},{"a":"fortal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fortala man , "]},{"a":"fortal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtal. Fr (Cod. F) s. 141. Gers Frest 13 . BSH 4: 282 ( 1501) ."],"f":["fför- Fr (Cod. F) s. 141. fortaal BSH 4: 282 ( 1501) ), "]},{"a":"fortala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fortalu man , "]},{"a":"fortala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppmana. förtaledhe ok manede hymerna ath slas mz them Di 255 . ","2) uppehpålla me tal. huat skal iak tik längre förtala Su 137 . ","3) förtala. \" gyltir skrymptare som fortalar ok dömir annan \" MP 1: 208 . haa marsken fortalande RK 2: 6976 . MB 2: 99 . Di 81 o. s. v. Gerts Frest 13."],"f":["för- )"]},{"a":"fortala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ofortaladher."],"f":[]},{"a":"fortalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) förtal, illvilligt tal. jak haffwer . . . forsmath myn iämcristnan oc dömth han i mino hiärtha mz ordom ok forthalan SvKyrkobr 307 .","3) yrkande, käran. \" wastena inbyggiara . . . göre for:da wastena klostre for:da tomptöre . . . wtan alscona fortalan oc klaghan oc genkäran \" Priv f Sv st 121 (1451?). - Jfr foretalan."],"f":[]},{"a":"fortalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppmaning, förmaning. \" trösto sina män ok varþuaþ tel martirium mz faghre fortalan \" Bu 422 . Bil 109, 328 . - intalan. trayamus lydde for talan sinna manna Bil 369 . ib 305 ."],"f":[]},{"a":"fortalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förespråkare, förbedjare. \" härran wilde wara hänne fortalare (prolocutor) \" Mecht 195 . - Jfr foretalare."],"f":[]},{"a":"fortalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förordare, förespråkare, ombud. vara hans fortalara for almoganom Bill 847. Gr 319 .","2) förtalare. Fr (Cod. F) s. 141."],"f":["fför- Fr (Cod. F) s. 141), "]},{"a":"fortap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förderf. PM 19 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["perdere. \" \"","1) förlora. \" syrgh aldre fortappat thingh \" Bil 613 . \" the värdhoghet som änglane for tappadho \" Bir 289 . \" longiuns fortapdhe ey sith maal \" ST 111 . - med dat. vi fortappadhom ware makt KL 81 . - förlora, förspilla, göra onyttig. fortapa thera tyma oc mödho ST 1 . ib 2 . \" nw hawir thu fortappat thz thu mik thiänte \" Gr 271 . Lg 668 . Su 218, 221 . \" höghfärdoghir thanke fortapa (dissolvit) alla godha gärninga \" KL 236 . ","2) förderfva. \" at han maghe dräpa them ok for tappa \" Bir 1: 357 . \" the fortappadho os ib 3: 472. \" ib 432 . \" thu fordöme ämuäl ok fortappa menlösa siälar \" ib 1: 124 . Bil 536 . Gr (Cod. D) 379 . Al 6654 . the fortapade loth han äpte MD 17 . \" illa saar ok mykit for tappat \" Al 2877 . \" eet ont fortapa mangh godh \" Ber 3 . ","3) göra om intet. fortappa (disperde) annars hadh och smälikhet mz siäfwm hwg och spako hiärta Ber 119 . ","4) förråda (kanske ordets bruk i dena betydelse är föranledt genom at i det Lat. orig. läsa perdere för prodere). om lthu ey fortappar (prodideris) oss oppenbarandis os MB 2: 6 \" fortappä (produnt, beröfva svekfullt) thässe twe konunga manga siäla fra minom son \" Bir 3: 358 . - refl. fortapas,","1) förloras, gå förlorad. alt fortappas thz man til howa läther GO 716 . ","2) periere, förgås, omkomma, fortappas af sylt Bil 267 . Bo 175 . MB 2: 105, 204, Lg 42 ."],"f":["-as Lg 42 ; -adhe St 111; -ade MD 17 . ","vanl . ","fortappa . ","förtappa: -at Lg 668 ; LfK 70 ; ","-ades MB 2: 105), "]},{"a":"fortapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) refl. fortapas, 1) förloras, gå förlorad. gotzeth som förtapadis i syönom PMSkr 28 . 3) vara förgäves, vara utan nytta. läty ey thina (ɔ Kristus´) bitherligha pino oc hardha dödh fförtappas oppa them SvB 448 (början av 1500-talet). mädh tässom äptirscriffna ordom skulin j böria alla idhra gärninga oc mädh gudz hiälp skulu the ey ffortappas ib 497 (början av 1500-talet)."],"f":["för- . "]},{"a":"fortapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) som förspiller, förstörare. aff timans förtapparom LfK 70 .","2) förderfvare. siäla fortapare ST 103 ."],"f":["förtappare )"]},{"a":"fortapilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" perditio. ","1) förlust, minsting, beröfvande, minzsta synd j hulke ther människian lustas vti ok bätra ey hona är hänne ympnin til fortapilse fran hymeriks rike (satis est ei al perditionem) Bir 1: 98 . - förlust, förspillan. tima fortapilse Bir 3: 330 . ST 2 .","2) förderf. \" äpte thässa forradharins fortapilse \" Bo 96 . \" gör sik siälue skadha oc än fortappilse \" ib. \" gladdis af thera falle ok fortappilsom \" Bir 1: 78 . ib 52, 2: 68, 196, 251, 3: 71, 211, 473 . Kl 145, 212. MP 1: 5 MB 2: 164 ."],"f":["vanl . ","fortappilse )"]},{"a":"fortapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlust. skulw the göra högxsta konungenom ihesu christio räkenskap aff the siäla fförtappilsom som them ärw anthwardadha JM Ps 451. 2) fördömelse. som swa när war komin til sin fortappilse oc kom tho än atir til gudz Hel män 228 . - Jfr siälafortapilse."],"f":["för- )"]},{"a":"fortekna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foretekna."],"f":[]},{"a":"fortekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["præfigurare, förebilda. taka min sannan likama hulkin som . . . fore teknadhis fordom mz manna ok mz änkionna miöle Bir 1: 220 . thänne kostin foreteknadhis j hympna födhonne som kalladhis manna ib 3: 60 . ib 4: 59 . ST 200, 201, 202, 205, 206, 208, 218 ."],"f":[]},{"a":"forthakka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forethakka."],"f":[]},{"a":"forthanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) betänkande, övervägande, överläggning. konungen sklall i inge tingh medh ssine gerninger ware hastiger, vthen haffwe gode företanker PMSkr 707 (senare avskr.). thz giordehe han ey aff ilhärdzsko, äller aff myklom forthankom Mecht 348 . Jfr 2. 2) föresats, uppsåt. at han thet ey giorde aff endhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet SD NS 3: 275 ( 1417) . ","3) omsorg, förtänksamhet. tha maa han hielppa sik aff sitt eghit, hurw han bätzst kan, doch sinom maghe ecke til trwg ellir skada meth oträngdom fortancka STb 2: 52 ( 1484) ."],"f":["för- . ","före- PMSkr 707 (senare avskr.) ), "]},{"a":"forthanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) betänkande, öfvervägande, öfverläggning. meth fullom forthanka SD NS 2: 306 ( 1410), 327 ( 1410). ey dömis vilin äwerdhelika vtan grannan forethanka (deliberatione) Bir 1: 218 . \" godhir for thanke (præmeditatio) j allom görande thingom \" ib 282 . ib 283, 284, 285, 294, 2: 88, 3: 318, 377, 409, 469, 4: 33. VKR 76 . Ber 154, 170 . Lg 3: 423 . ","2) föresats, uppsåt. ij manlicom anda oc stadhughom forthanka Bo 101 . \" ibl 127. thetta sama gudz wit oc forthanke kallas liffs book \" MB 1: 347 . \" göm godz lifwärnis fortanka och forakt \" Ber 73 . mz . . . forthanka at bätra sina syndir (propasito emendani) Bir 2: 152 . synda aff forthanka älla ilzsko ib 3: 378 . Su 210 ."],"f":["förtanke: -a Lg 3: 423 . ","forethanke: -a Bir 1: 218 . ","forethanke: -in Ber 154 ), "]},{"a":"forthighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förtiga, hemlighålla. \" at naturen är en ledhisrska til the thing, som osynlikin äru, haffwer ey sanctus paulus forteghat \" SpV 29 . 2) genom tigande, d. v. s. underlåtenhet att framställa anspråk, förlora. at thet (ɔ arvet) ey scal fordölies jnnen nath och aar eller fortygias STb 3: 219 ( 1495) . "],"f":["inf . ","*forthighia sik , underlåta att ge sig till känna. at andere flere skyldenere . . . haffue fortiet oc duld sigh epther thes breffs data HLG 1: 111 (1467)."]},{"a":"forthighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlåtenhet att framställa anspråk. \" ther medh war ther forsumelse ok fortygelse vtj komit j swa mangh aar HLG 1: 135 (1495). \""],"f":[]},{"a":"forthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) träffa överenskommelse om, avtala. ath han ey mera gotz jnskipar, än han haffwer förtingath oc latith scriffwa PMSkr 53 . hwarth köpmannen haffdhe förtingath thet föra ib 20, 68."],"f":["för- )"]},{"a":"forthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i förväg tinga el. göra aftal om.","1) genom aftal el. öfverenskommelse erhålla betinga sig. kan någor mere få eller förtinga TS 28 . - åtaga sig. ingen diärffuis til at förtinge mere argbethe och gärning än han kan genestan från sigh redha TS 27 . ib 29 . SO 147 . ","2) genom erläggande af lösen el. brandskatt friköpa från plunring el. brand. thera gard the fortinga at han skulle ey skimas eller brinna RK 2: 8917 . - mot erläggande af lösen befria från plundring, brandskatta. fortingade nogor tw herede thär RK 2: 8768 . "],"f":["för- . ","forthinga sik , göra öfverenskommelse, komma öfverens. vtan han fortinger sigh medh ämbetet SO 110 ."]},{"a":"forthingilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösensumma för att undgå brandskattning el. plundring. the haffwe wthgiffwit sijn ffortingelse mooth the beesiglde breffh Priv f Sv st 170 (473, avskr.)."],"f":[]},{"a":"forthiokker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alltför tjock. affhwgges oc söra qwista oc the färsko wm the wäxa förtiokke PMSkr 347 "],"f":["för- )"]},{"a":"forthiäna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förtjäna, göra el. visa sig förtjänt av. människian vil synas ok hallas j store wärdughet, som hon är ey til fält ok hwarghin medh gudhi fortyänth MP 5: 128 3) genom återtjänst visa sig förtjänt av, vedergälla, gottgöra. thet förtiene wij altid gerne STb 5: 326 (1521; Kop). - Jfr oforthiänter."],"f":["förtiene )"]},{"a":"forthiäna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förtjena, genom tjenst el. arbete förvärfva. forthiänte gamble karlin iosep nakat mz sino äruodhe Bo 18, ib 14 . wilia hawa siin löön, för än the äre forthiänt MB 1: 92 . Bir 2: 37 . ","2) förtjena, göra el. visa sig förtjent af. äuinnerlika gudz ovinskap ther mz forthiäna Bil 598 . hwazske dödh älla slagh forthiänte han Bo 193 . \" transageras hafdhe thz wäl forthiänt thz alexander hafdhe honum bränt \" Al 1723 . \" iak thänkte annat hafwa forthiänt fore mina mödho \" ib 4207 . KL 317 . Bir 1: 185, 3: 69 . MB 2: 110 . \" jach fortiänte aldrig annath än goth aff honum \" BSH 5: 116 ( 1506) . ","3) genom återtjenst visa sig förtjent af vedegälla. vilin ij mik thz til äro gifua iak vil thz for thiäna mädhan iak ma lifua Fr 2866 . Iv 1643, 2264 . BSH 5: 59 ( 1505) , 115 (1506), 169 (1507). jag vill thet gerne forskulle oc förtiene ib 151 ( 1507) . ib 420 ( 1510) . aldrigh . . . ma iak thz forthiäna mz idher tha thu halp thär lifuith mik Iv 5610 . \" her wtinnan ghörer, som min troo är til edher, och jach wil synnerlige fortiena medh eder \" BSH 4: 247 ( 1500) ."],"f":[]},{"a":"forthiänist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) återtjänst. thet wij gerne med all ömkelig förtienst forskylle wele STb 5: 325 (1521; Kop.). ib 327, 331 . ","3) förtjänst, arbetslön. \" ther med bödz hanom giffue sin stalbroder sine fortienist \" STb 3: 142 ( 1494) ."],"f":["fortienist . ","förtienst )"]},{"a":"forthiänist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förtjenst, förskyllan. \" mik ey äpther mine forthiänist görandes \" Lg 3: 594 . ib 663 . SO 82 .","2) återtjenst? bidher jach idher gansth ödmyklige pa all forthienst BSH 5: 115 ( 1506) ."],"f":["för- . ","forthiensth )"]},{"a":"forthrugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom trug el. hot fördrifva. högh hans hesta wth ok hög hanss swena ok fogetther alla förthrwadhe aff then förläning, som i hadhen honum förlenth BSH 5: 542 ( 1514) ."],"f":["förthrwa )"]},{"a":"forthruthinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermod, trots, JP 84 ."],"f":["-trutinhet )"]},{"a":"forthrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppblåst, öfvermodig, trotsig, uppstudsig. thenne är tryskir ok fortrutin (protervus et contumax) MP 1: 263 . \" superbi et elati högfärdoghe oc förtrothne \" Su 126 . \" the som fortrutne waro oc högfärdoge ädhmiukades \" Bir 4: 7 . Ansg 233 . the varo forthrotne oc vanwyrdho hans ord ib 247 . war genstridhoghir oc forthruten ST 245 . Bir 5: 82 . Lg 3: 122, 137, 140 . \" wm än jak swa wsal oc forthrutin wordhe at jak wil forsaka allir glöma min gudh \" Su 208 . Jfr forthryta."],"f":["forthrotin . ","fortrothin )"]},{"a":"forthrutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["besvärlig? scal tu ekke dröffua the änkiona mz thinne fortrulighe script Lg 3: 8 ."],"f":["fortrutligh )"]},{"a":"forthrutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["onskefull, illvillig. \" jak haffwer . . . i ffortrutheligom ordwm ällir mz gärningom bewisth mynom iämkristna tiil skada tiil hans liiff . . . ellir ära \" SvKyrkobr 307 ."],"f":["ffortruthelig: -om SvKyrkobr 307 ),"]},{"a":"forthrykka för.","b":[],"c":"","d":"","e":["1) trycka, påtrycka? marskens incigle han ther fortrögte (trol. dock för ther for trögte) RK 2: 5413 . ","2) stöta bort, tränga undan wil hwar annan tha forthrykkia Al 9686 . ","3) nedstöta (från hästen vid tvekamp). huar thera vilde en annan fortrykke (Cod. A thrykke. CDEF nider trykke) Fr (Cod. B) 1676 . ","4) förtrycka. hatade oc förtrykte the swenska PK 239 . drotzin vil mich altiidh fortrykkia RK 2: 5280 . ib 902. Lg 3: 344 . ","5) undertrycka. \" haffuer . . . then vnge koningen . . . fortrycht, niderlagt oc tiil engte giort the lag, som sancte olaff koning gaff them i norge \" BSH 5: 172 ( 1507) ."],"f":["fortrökkia: -trökta RK 2: 902 ), "]},{"a":"forthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["5) nedtrycka. j blyffwe siälffwe fortrykkte aff the byrda Troj 166 . - bildl. hans jomfrur äru slemogha ok fortrykta aff beskanom (oppressæ amaritudine) SpV 128 . - undertrycka, förkväva. therra eghin luste, framhop, ok snikth . . . fortrykkir alt tet godha the haffua tänkth ath göra MP 5: 168 . - underkuva, besega. troilus som wndersamliga nedersloo oc fortrikte grecana Troj 128 . han war jw wthe j dagh förtrykkiande grecana mz offwermakt ib 206 ."],"f":["-trikte Troj 128, 174 . part. pres. -trikkiande ib 161 ),"]},{"a":"forthrykkilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" förtryck. aff wthlänska manna förtrykkilse SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":["för )"]},{"a":"forthrykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtryck, förtryckande. \" at affwärie swa cristendomzins som bode eders öc vor förtrykning \" HSH 17: 114 (1523?)."],"f":["för- )"]},{"a":"forthrykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtryck, förtryckande. \" rijkens män til försmädilse och förtryckning \" BtRK 104 ( 1436) ."],"f":["förtryckning )"]},{"a":"forthryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara motbjudande. opersonl. tha war härra jhesus talade vm thätta sacramentit sin värdoga likama tha fortröth mangom hans kenneswenom höra hans ordh MP 4: 81 .","4) tryta, fattas them skulde math ey fortryä Fredrik ed Noreen 2286."],"f":["förtröth ) , "]},{"a":"forthryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) besvära, plåga, väcka ledsnad, väcka trötthet. med dat. el. i dess ställe ack. the bätra then thörst them för forthrööt Al 5026 . \" tok sonenom thz forthryta (ledsna el. tröttna devid) \" ST 275 . ib 320 . honom forthröt tha länger bidha Al 7999 . RK 1: 3746 . tha fortröt thz the hälada soma ib 1651 . \" en riddare aldre dust for tröt \" ib 1103 . ib 3444 . \" andra fortryte (andre äro ovilige) them holla mz taak \" ib 2: 7299 . - lata sik forthryta, låta sig förtryta, finna svårt el. obehagligt, undandraga sig (något ss motbjudande el. under ens värdighet). ödhmiuke herran ther lät sik enkte forthryta Bo 70 . ","2) väcka ånger. med dat. el. i dess ställe ack. för the koma hädhan scal them fortryta (skola de ångra sig) RK 2: 3973 . thz scal annen ware forthryte ib 3591 . ","3) väcka harm el. förtrytelse, förtryta. med dat. el. i dess ställe ack. tok thz hans herrom oc förstom j rikeno mykyt forthryta ST 412 . \" them matte förtryta at the matte aldrig laghen niwta \" RK 2: 1582 . ib 1970, 3: (sista forts.) 4481. - lata sik forthryta, misstycka. the loto sig tha ey fortryta at konung karl sin land oc slot väl nyta RK 2: 9301 . MD (S) 276 . ","4) tryta. folk och haffuor honum inthe förthryther RK 3: 3452 . - Jfr forthruthin."],"f":["för- )"]},{"a":"forthryzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trotsig. thän som fortrysker är ath han ey wil staa the hälghe kyrkio lydno JP 52 ."],"f":["-trysker )"]},{"a":"forthrötta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trötta, uttrötta. \" tha maa han snarth forthrött oss \" HSH 20: 99 ( 1507) . "],"f":[]},{"a":"forthunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förtunga, betunga. \" haffuer . . . her ake oos fortwngat i aar pa twnnor smör offuer war aarlighe skath \" BSH 3: 146 ( 1463?) . \" at han fortwngher them icke \" ib 5: 282 ( 1508) . ","2) försvåra, göra svåråtkomlig. dirckis oc fortwngis oss alle waror som wij haffwe skole aff stederne HSH 20: 261 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"forthunga","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,v. 1) förtunga, betunga. skullom lwi warda förtungade thil sudana summor wi aldrig fingom äga HSH 13: 50 (1524; Brask). 3) pressa, sätta åt. anthenor wille ey fortwngaa aff agamenon Troj 268 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forthungning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunga, börda. \" äro oc monge olaglige fortwngningh oc aalegningh paa laggdt baade paa landit oc stederne \" HSH 20: 261 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"forthvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) betvinga, kuva, övervinna. \" forthwingha j tik allan kötzens lustha \" SkrtUppb 369 . 2) ansätta. menesteus . . . stak quintilientum aff hästen oc gaff honom eth stort saar, epter han swärast fortwingade konwng thóas Troj 140 ."],"f":["-ade Troj 140 ) , "]},{"a":"forthvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betvinga, kufva, öfvervinna. fortwingar skörliffnat LB 3: 46 . - part. pret. öfverväldigad, medtagen. ther äru for twingadhe af hungir MP 1: 298 . \" war han mykith af törst forthwngen \" MD 22 ."],"f":["forthwngen ) , "]},{"a":"forthykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) misshaga, förbryta. med dat. el. i dess ställe ack. thz tocanum sara forthykkia Vis sten 4 . - misstycka. palamides . . . förtrykte ath han (ɔ: agamenon) war saa myndog worden Troj 146 ."],"f":[]},{"a":"forthykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) misshaga, förtryta. med dat. el. i dess ställe ack. swa som thik forthykit Bo 61 . \" togh honom thz forthykkia \" ST 328 . honum thz forthotte RK 1: (Albr.) s. 208 . marskenom thz tha saara fortögte ib 2: 5134 . ib 4702, 4728, 5279, 7141 . \" konungen thz sara för thykte \" ib 1537 . - lata sik forthykkia, låta sig förtryta, finna svårt el. motbjudande, undandraga sig (något ss motbjudande el. under ens värdighet). ey skalt thw forsma älla läta thik forthykkia tholkit af honom thänkia Bo 15 . \" forsmadhe honom äkke oc lät sik ey forthykkia at fölghia them atir til nazaräth \" ib 136 . \" var herra . . . som lät sik ey forthykkia at tala vidh ensampna samaritnamn \" ib 233 . - misstycka. lät thik thz enkte forthykkya at gudh gaff andhrum bätre lykko MD 83 . Su 389 . ","2) icke tycka om, finna motbjudande. the syslor som . . . somlike andre . . . forthykkia at göra Ber 252 ."],"f":["-thykte . -tögte),"]},{"a":"forthyngia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. komma (ngt) att väga mer, bildl.; förvärra, försvåra. thät förste som synden forthynger thät är ordo viels thy een vigd pärsone som gör en synd thän synd är suarere j hänne än j een vvigd pärsona SkrtUppb 439 ."],"f":[]},{"a":"forthyngilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. slöhet. crapula är söfdha ällir dwffna hiärtans förtyngilse (prægravatio), komen aff kötzsins owirflödöghet SpV 139 ."],"f":[]},{"a":"forthäkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betäcka, hölja (med tapeter e. d.). kostelika var thz (slottet) forthäkath tha Iv 1753 . Jfr forthäkkia."],"f":[]},{"a":"forthäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadeltäcke, schabrak. \" baro thera örss fortäkky aff baldakin ok sindall \" RK 1: 1393 ."],"f":["-täkky )"]},{"a":"forthäkkeri","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svekfull? wtan omyldha fortäcka män BSH 5: 383 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"forthäkkia","b":[],"c":"","d":"","e":["1) öfvertäcka, öfverhölja. \" haffwet förtäkte them \" MB 2: 63 . ","2) täcka, förse med tak el. betäckning i en fortäkth slädha BSH 4: 352 ( 1503) . \" förse med däck. then litla skwtan, sten brawedsson fortäkt hade, togo thee bort \" BSH 5: 167 ( 1507) . twa wore fortechte pramä liggia innä op wnder mwren för badhe löönporthane HSH 20: 180 ( 1507) . ib 182 (1507?). ","3) svekfull, bedräglig, förrädisk. \" taga vij oss ecke till vara i tiidh oc tima, eth fortecht stycke varder oss tilbudhet \" BSH 5: 26 ( 1504) . at kalmarna stadh . . . riketh fran gangher antigia med makt eller andre förtäkte dägtinger ib 177 ( 1507) . mik paa förth är med nogith förtäckth ib 77 ( 1506) . met nagoth fortäckth forrädilsse beslika stadhen oss j ffra FM 233 ( 1505) . \" förtäckth dobell ordh ib. swar . . . aldelis fortäght vtgiffwin \" HSH 19: 157 ( 1506) . Jfr forthäkka."],"f":["för- . ","-te , ","-ter )"]},{"a":"forthäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) betäcka med schabrak. Se Sdw 2: 1220. 2) förse med tak el. betäckning. fornögdes her jöns jonsson x mark som han hade vthlagt före . . . the fortechtha batha som rede giordes mote slottith SSkb 35 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"forthäkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betäckning, täckmantel. \" vndher helikhetz ok gudhelikhetz fortäknyngh \" Gers Frest 39 . vnde fortokningh (för fortäkningh) höffwiszlighes begärilse ib 43 ."],"f":[]},{"a":"forthäkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) falskhet, bedrägeri. ey sigh forwetha igen faa kronnenis slot, land oc län strax obehindret vthen alle fortäkningh oc nye funder Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"forthäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falskhet, bedrägeri. \" thet wii strax fritt oc vmbewaret magä fa optenempdh cronnenis fester oc land igen vtan alt fortecht \" Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"forthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förut betänka. vm mannin for thänkir hwat nyttelikhet thädhan aff kombir Bir 1: 283 . ib 294 . ST 70 . Su 390 . Ber 154 . - betänka, öfverväga. jac . . . forethänker the wärlz äro, som gud mic i thässe wärld til thänna dag vnt hauer SD NS 2: 86 ( 1409). ","2) uttänka. \" forthänkte jak nakra nya ok swiklica fundir ok skattir \" Bir 3: 430 . ","3) hafva för afsigt, föresätta sig. han forthänir ok vil liua j syndinne Bir 3: 13 . \" fore thänkir nw ey göra tholik thing nakan tima öptir meer \" ib 1: 49 . ib 25, 105, 238, 338, 377, 2: 167, 3: 424, 470. Lg 111 . - förut besluta. gudh vilde fulcompna mz sancta clara thz han forethänkt hafdhe KL 355 . ","4) minnas, erinra sig. opersonl. med dat. el. ack. som ider väl fortänker BSH 3: 294 ( 1740) . \" som ider alla vell fortencker adi icke haffwen hollidh ider konungx hesta \" ib 4: 151 ( 1492) . ib 5: 70 ( 1505) . ib 85 ( 1506) . som edher herredöme fortencker, ath . . . erckebispen och j met flere gode herrer ware swa ens FM 107 ( 1498) . ib 271 (1506); på de båda senaste ställena kan konstruktionen fattas ss personlig. - part. pret. forthänkter, förut tillämnad, förut bestämd. at göras skulle forthänkta brullöpe Bo 285 . - förut betänkt, öfverlagd. meth forthenktom hogh SD NS 1: 44 ( 1401). meth . . .forthänkto modhe ib 2: 308 ( 1410) . \" aat forthänkto modhe (med berådt mod) \" Bo 18 . \" gik fran mik aff forthänkto !SYNS_DÅLIGT? (ex industria) \" Bir 3: 185 . \" af giordho oc forethänkto radhe \" Bo 149 . \" mz forthänkto radhe \" MB 1: 426 . ST 401 . \" som förut betänkt, efter att hafva förut öfvertänkt. stodh . . . wäl forthänkter \" SJ 3 ( 1421) . ib 4 ( 1422) o. s. v. - betänkt, förut betänkande. vara forthänkter, vara betänkt, tänka på, hafva i sinnet, söka uttänka medel el. sätt för. ath the huar j syn stadh affuerlighe her till vilie ffortientkt ath vara FM 525 (1511, samt afskr.). at ware alwerlighä fortänkt hwre sadanä skadhä oc forderff kan vtaff wäriess ib 97 (1497-1501). war nw förtänkter hurw han skulle henne läntelika gripa Lg 3: 308 . SO 112 . BSH 5: 85 ( 1506) , 352 (1509). "],"f":["för- . ","fore- . ","före- Bir 1: 283 . ","fortengter: -tengte BSH 5: 289 ( 1508) . ","fortenghther: -tenghth ib 290 ( 1508) . ","förtengter SJ 241 ( 1448) . ","ffortienkter: -tienkt FM 525 (1511, samt afskr.). ","fortienchter: -tienchte BSH 5: 542 ( 1514) . för tienchter: -tienchte ib 543),"]},{"a":"forthänkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" forthänynkter: - o SD NS 3: 313 ( 1418) ),v. 1) tänka på, överväga (vidtagandet av åtgärder). varen fortienckendes om thetta öregrundh och the andra seglasz i norlanden Hist Tidskr 1: 400 (1508). ","4) minnas, erinra sig. med personl. subj. lkere wenner som i wl förtenke . . . lothe wj . . . förkynne HSH 13: 52 (1524?; Brask). - part. pret. forthänkter, förut betänkt, uttänkt. hure the skole lijstelige beskatta almogen medh pålegninger och hielp, och anner förtäncktt tilfelle PM Skr 694 (senare avskr.). - betänkt, förut betänkande, besluten. niels och hans brodir varo ther om fortänkte ath gaa i garden oc göra hanom ska[da] ATb 316 ( 1469) . "],"f":[]},{"a":"forthänkiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erinran. \" til forthänkiande ok til minnes \" SJ 2 ( 1420) ."],"f":[]},{"a":"forthänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtänksamhet, betänksamhet, övervägande. \" thy haffwes godh förtänkilse til at stridha \" MP Skr 148."],"f":["för- )"]},{"a":"forthörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) torka bort, torka ut. alt vathnet j hafweno syntes opbrennä ok fortorka nider j grunden J Buddes b 153 ."],"f":["-torka J Buddes b 153 )"]},{"a":"forthörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtorka. \" som . . . all min inelffue förtörkar \" Su 40 . \" hwru snarlika falnar oc förtörkas tässen wärldenna blomster \" ib 42 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föregående tid. thet thee ropade . . .i företiidh skedth wara BSH 5: 369 ( 1509) . thet hommoth och skadhe som the haffwe rigith och mich giorth bande nw och i fortijder HSH 20: 161 ( 1507) ."],"f":["företiidh )"]},{"a":"fortidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föregpående tid. - i fortidh, fordom. the kopparsmidhione som joan skalme radman her j foortiidh . . . hade giffuet SJ 2: 37 ( 1478) ."],"f":["foor- )"]},{"a":"fortidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfvergifva. \" fortiddo sina gärning \" KL 11 . \" fortidde christofer then stadhin \" ST 119 . \" skalt thu ey thin cristindom ofwirgifwa ellir fortiidha \" ib 90 . ib 11, 137, 291, 341, 481 ."],"f":[]},{"a":"fortinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med tinnar. loth them mwra om kring fortinna (yngre hds.: mura ok omkring förtinna) RK 2: 7300 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" en] förtenna. iiij ortugh for porthryngen fortenadis HLG 2: 61 (1517)."],"f":["-tenadis HLG 2: 61 (1517) ), "]},{"a":"fortogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppskof. \" vtan alla nesäghu älla fortogh \" FM 23 (1389, nyare afskr.). wij satthe then ytersthe articel j ffortogh (uppsköto) pa thet mötho ib 134 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"fortogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtöja. med tåg fastgöra. ath i lathe göre nogro floter aff tijmber . . . thenne kan man förtege pa alle sider, som behoff görss BSH 5: 200 ( 1508) ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortolla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betala tull för, förtulla. Skotteb 367 (1461 ; Kämn). tet löse salt . . . schal fortolles STb 3: 457 ( 1499) . hauer jak . . . opburit aff matis wise som han icka for tollede: . . . Skotteb 365 (461 ; Kämn). ib 365 . \" betala i tull. hwar tretijonde penningh fforthollasz Priv f Sv st 171 (1473; avskr.). - Jfr ofortolladher. \""],"f":["för- . ","-ade . ","-tullet STb 5: 290 (1520) ),"]},{"a":"fortret","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förtrytelse. swarde mz stort fortreht RK 2: 1112 . ","2) förtret, skada. giordhe honom mykyt forhreth ST 87 . SO 111 . MB 2: 222 . BSH 4: 321 ( 1502) . ","3) trots. \" hennes fortreet oc olydhna gaar offwir all landh \" MB 2: 180 . ib 198 ."],"f":["-treet . ","fortträtth BSH 4: 321 ( 1502) . ","förtreet MB 2: 198), "]},{"a":"fortret","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förtrytelse, vrede, fienskap. ath han ecke medh nogat fortreth gik i hans hws STb 1: 203 (1479).","3) trots. \" han will haffua lasse laurenssons hws mdh fortreeth \" STb 1: 355 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"fortreta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) väcka harm, förtryta. med dat. thz mangom maa förtreeta RK 2: 339 . ","2) förtreta, vålla förtret el. skada. man reknar hanom ekke bätre om then fortrethar en som han tiänir SO 6 ."],"f":["förtreeta . ","-ar )"]},{"a":"fortretlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["trotsigt, hårdnackadt. \" ath wl . . . förtretzkeleca af rät onska her aa moth giordhe \" SD 5: 211 (öfvers. fr sl. af 1400-talet). som . . . förtrethelika (pertinaciter) framkalla ithem (synderna) in till dödhen Su 63 . förtretelika wäria oc orsaka sina willo oc syndher ib 153 ."],"f":["förtretelika . ","förtretzkeleca )"]},{"a":"fortretlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["trotsigt, uppstudsigt. ath . . . nakor . . . forthretdheligha star moth sinom forman Mecht 308 . - oförsynt. vilde han fortezliga herras ok byudha ouer alla andra engla SvKyrkobr 130 . - trotsigt, smädligt. ingan giffwe stadzens thienare . . . vnna ordh eller sware them fortekliga STb 1: 441 (1461; Burspr)."],"f":["fortredheligha Mecht 308 . ","fortreetzliga SvKyrkobr 130 . fortreklika STb 1: 441 (1461; Burspr)),"]},{"a":"fortretliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trotsig, tredskande, oförsynt. \" haffwer jak . . . opta dröfft annan mz mino fortretelika ilzska SvKyrkobr 312. \""],"f":["fortreteliker: -a SvKyrkobr 312 )"]},{"a":"fortretliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trotsig. \" läriungan wixer förtedtliken och olydoger mot sinom huszbonda \" TS 26 . SO 47, 77 . \" mz fortretzlighom ordhom \" ib 66 . \" satto moto gudi sith otulomodh oc syna förtresliga genkorran \" MB 2: 159 ."],"f":["förtredtliken . ","fortretzligh . förtreslig),"]},{"a":"fortrolla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtrolla, förhäxa. at han edher owirkomma skulle förbannilse oc förtrolla idher MB 2: 64 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tilltro el. tillit till egen förmåga, självtillit, självsäkerhet. vphof at allo ondo är manzsins dirwe oc fortröst Hel män 106 ."],"f":[]},{"a":"fortrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tilltro sig, drista. swasom wärldinna mästara sik fortrösta at säthia sina akt, meningh oc doma stundom for gudz wilia Bir 4: 71 . ","2) mista mod och krafter? wanskas jak ällir fortröstir mik siälffwan (pre stupore deficio) Su 277 ."],"f":["fortrösta sik , "]},{"a":"fortvifla","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["förtwila . ","fortwela . ","fortwille . "]},{"a":"fortyvadher","b":[],"c":"","d":"","e":["lögnaktig? är thet inthet anneth än eth förtyffweth sänghn BSH 5: 180 ( 1507) ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtälja, berätta. \" fortelye for ider h[erredöme] . . . then owilye \" BSH 5: 397 ( 1510) . \" som mong ärinde och saker thöm fortälgher \" ib 402 ( 1510) . \" thenne sak annerlwnde förtälie \" ib 463 ( 1511) ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortälling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redogörelse? niels eodem iiii march for fortllingh till byfoghothen iii for en sath retth JTb 85 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"fortära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra slut på. förtära, förbruka, utgifva, använda. hafdhe . . . forthärd sit goz for gudhz skuld Bil 731 . \" huru han (ɔ: aarswäxtin) fortäris \" VKR 35 . \" at hans gooz skuli ey vt gifwas älla for täras onyttelika \" Bir 1: 334 . ib 316, 3: 142 . 4: 30. Fr 3108 . VKR 36 . Di 97, 98, 99 100 . MB 2: 164 . \" at tu skalt ey fafengelika förtära tyth godz oppa läkiarum \" LB 3: 36 . \" theris hälgha doma . . . willo the nw förytra oc förtära j win oc olya \" MB 2: 164 .","2) förtära, uppäta. \" nar han haffde förtärt brödhet \" Lg 666 . BSH 4: 80 ( 1481?) . \" tha förterde konungen sin spisningh mesta \" RK 1: (sfgn) s. 177 . ","3) intr. \" lefva (slösaktigt), slösa, rusta. the rytter förtäre paa her steens taska \" RK 3: 3901 . \" hwi haffuer thw sa kosteliga fortäret i fa dagom \" Di 100 . mot otäkka oc fortärande sonenom Su 339 . ","4) förstöra mz swärdh förtärandis (consumens) alt thz ther war MB 2: 31 . ib 33 . ","5) tillbringa (om tid), framlefva. onyttelica oc illa fortära (expendam) mina tima Bir 3: 330. tilbör them tässin daghin framlidha oc forthära j threm thingom ib 4: 68 . ib 66 . Lg 666 . \" tha sancta anna i xij aar swa strankt liffwerne förtärth haffde i öknet \" ib 3: 655 . \" mina dagha the ärw förtärdhe (ändade) \" ib 601 ."],"f":["för- . ","-ir , ","-dhe . ","-dher . ","-adhe Bir 3: 142 . ","-ede Di 98 . ","-et Di 100 . ","-it ib 97, 98, 99 . ","-ede Di 97 ), "]},{"a":"fortära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra slut på, förtära, förbruka, utgiva, använda. forthärde jac 2 öre suenska mällan stokholm oc nychöpungh VKJ Bil 284 ( 1466) . j march förtärde wij j scriffuerid Stock Skb 41 ( 1518) . ","2) förtära, äta el. dricka upp. magnus hade . . . fortärt hans öl ok hans math ATb 59 ( 1456) . 4) komma att täras bort, komma att avtyna, förinta. mine präste, oc mine älles män ärw förtärdhe (consumpti sunt) i stadhen thy at the oppleetho sik maath til at widherqwekia sina siäl JMÖ 145 . refl. "],"f":["för- . ","*fortäras bort , helt och hållet täras bort, försvinna. brennes thett sidan aldrestarkast tå förtäres brennestenen bortt PMSkr 616 (senare avskr.). -Jfr ofortärdher."]},{"a":"fortärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förslösare. \" oskällikin rikedoma vtgifware ok fortärare \" Bir 3: 353 ."],"f":[]},{"a":"fortärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förtärande, förslösande. gudz gafwor oskällic fortärilse Bir 3: 327 ."],"f":[]},{"a":"fortäring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) mat och dryck, kost. them som strida skal ey j förtärningenne fattas PMSkr 165 . ","3) omkostnad, utgift. \" fforteringk i thetta arith i skothuusitt \" SSkb 27 ( 1501) . \" stadzsens folk schulle liggie pa hans forteringh \" STb 3: 261 ( 1495) . 5) förtärande, inmundigande (av mat el. dryck). swa skulle the hälga myölken omwändhas til fförtärningh, smältningh oc wtkasathningh som annar math JM Ps 467."],"f":["fforteringk SSkb 27 ( 1501)"]},{"a":"fortäring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \"","1) förbrukning, användning. \" mykit (fortärning fortäris \" VKR 36 . ","2) förtäring, mat och dryck. sände han thit aff room budh mz nogh fortäring ST 38 . MB 2: 4, 24, 25, 89, 134, 277, 285 . Lg 670, 3: 332, 638 . ","3) kostnad, utgift. \" hwilkin drapeleca skade och förtäringh haffwom wi oss oc wara eptherkomande och arffwa beplikath wpfylla och athergiffwa \" SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet).","4) utmattat tillstånd? hafde ther vandrat j nagra manadho som pylagrima pläghä j stora mödho ok fortorningh Lg 3: 534 ."],"f":["för- . ","fortärning . ","forterningh . ","förtärning Lg 3: 332 . ","förtärningh MB 2: 4, 24, 25 o. s. v. förtärningh Lg 3: 638 . " förtärgning BfH 1: 217 (1507)), "]},{"a":"fortöfra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) fördröja; hindra. vi fortöfradom lthet at the ey fengo hanom skada giort ATb 200 ( 1464) . - hindra, besvära. thänne himilslike stadhin magh ällir kan nakot thz j sik haffwa, aff hwilko jnnebyggiarene omakas ällir förtöffras (quidquam haberet offensionis) SpV 51 . - Jfr oförtöfradher."],"f":["för- )"]},{"a":"fortöfra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dröja fortöfra jach . . . tiil tess han fylger henne wp BSH 5: 102 ( 1506) . Jfr ofortöfradher samt fortöva."],"f":[]},{"a":"fortöfring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskof. \" vthan alla forthöffringh \" SD NS 1: 536 ( 1406) . FM 525 (1511, samt. afskr.), 565 (1512)."],"f":[]},{"a":"fortöghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhålla, undanhålla. \" att sökia sijnn systers arf, fom honom medh rette tilkommer . . . det honom fortogradtt är \" FMU 5: 484 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"fortörna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtörna. \" förtörnadho ther mz allan israels almoga \" MB 2: 57 . Lg 668 . - förnärma, förolämpa. wardher nokor förtörnadher klaghe thz före sinom capitenara PM 31 . - stöta, skuffa? fortärner brodher broders gesth sa thz han flyr aff enä sethe til annath SO 8 ."],"f":["för- . ","-ar ?, -adhe, "]},{"a":"fortörna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förtörna, göra vred. jngen dirffwes förtörna the städher oc rike hwilken som jamlika mang örlögx skip haffwa PMSkr 171 . thän som fortörnar höxta wärnarins höhgra (offendentem dextram summi defensoris) SpV 572 . förnärma, förolämpa, förorätta. herman kleholth fortörnade olaff matsson STb 1: 70 ( 1476) . ib 86 (1477 .","2) attackera, ansätta. \" the ridhande . . . ränne fiärmer vmkringh at förtörna fiendana \" PMSkr 153 . troyaner . . . waro myket trötthe oc formatte nogliga siig wäria än seger (ɔ än mindre) androm fortörna (vis alios offendere) Troj 138 . \" tha kwnne aldrig troyaner saa fortörnas (offendi), at grecana komma nageon tiid tiill segerwinnan \" Troj 151 ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortörnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skadebringare. plågoris. hector är al ena troyaners wäriare oc beskärmare, oc grecanas dråpeligen fortörnare oc haskeligen fordärffware Troj 151 . at wij . . . hämnom offwer wara fyender oc fortörnara ib 42 ."],"f":[]},{"a":"fortörnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförrätt. \" ath han wthan alla fortörnelse sak dryfwer oss här j fra thetta land \" Troj 6 . mz lythen oc föga fortörnelses sak sökten j hans faders land oc rike ib 43 . - oförätt, skada, förfång. ath the ey skulle föra krij oc örlig mz grecana oc at the skulle them jngen fortörnelse göra Troj 267 . guds fortörnilse, missgärning. och ider herredöme tecktes swadana gudz förtörnilse och förderff bethaga med nogon wenlig förhandling Rydberg Tr 3: 600 ( 1518) ."],"f":["för- )"]},{"a":"fortörning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förfång, skada, fördärv. \" wij . . . haffwom . . . haffdt här swar fortörning oc fangit häär storan . . . skadha \" Troj 20 . \" laath skippen tiil redas som skullo tiill greciam grechomen tiill fortörning \" ib 51 ."],"f":[]},{"a":"fortöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ofortövadher."],"f":[]},{"a":"fortöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) dröja (med), draga ut på tiden med, uppskjuta. med ack. för hwi han thz swa länghe förtöffwadhe Lg 3: 586 . ib 601 . - med inf. för hwat saak war til lkommande frälsare meer än fämtwsandh aar förtöffwat haffuer hiit at komma Lg 3: 587 . ","2) uppehålla, åpta dröja el. stanna. förtöffwade jak drenghen hoss mik . . . ena nath BSH 5: 235 ( 1508) .","3) töfva, dröja, stanna qvar. haffwa wij her förtöffwath BSH 5: 52 ( 1505) . ib 191 ( 1507) . ","4) bida, vänta. skole i inthe fortöffue epter oss, at wii jo wele vare ther thet förste ikomme kunne BSH 5: 325 ( 1508) . - Jfr oförtövadher."],"f":["för- . ","-adhe , "]},{"a":"fortövan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål. \" wthan lang förtöffuen \" BSH 5: 220 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"forunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förundran, förvåning. \" aff eder ordes framtall opröres jac j stora forwnder at j begären sadant aff meg som j haden meg offwerwondnan \" Troj 92 ."],"f":[]},{"a":"forundra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förundra, väcka undran hos thz forwndradhe honum mykit Lg 3: 29 . - opersonl. mik forundrar, jag undrar. forwndrar oss storligha hwy wy haffwom swa siällen idher verdughetz scriffwilse ighen fongit HSH 22: 54 (1494?). mik förwndrar hwar kämpe är BSH 5: 275 ( 1508) . ","2) förundra sig öfver. wij forwndra . . . at wii faa huaske bodh eller breff aff idher FH 6: 86 (1495, afskr.). thet i ey kwnnä forwndre FM 127 ( 1501) . - refl. forundras. opersonl. mik forundras, jag förundrar mig, jag undrar. meg forundres pa eder BSH 5: 152 ( 1507) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forundra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förundra, väcka undran hos. opersonl. forwnder oss, hwij j sadant obestandt edr fforetage welle STb 5: 338 (1521; Kop). 2) förundra sig. ed prep. ivor. tha forwndrade han offwe siig siälff Troj 197 . - refl. forundras, opersonl. undra, förundra sig. meg forwndrades ther offwer Troj 295 ."],"f":["sg . ","forwnder STb 5: 338 (1521; Kop)),"]},{"a":"forursaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förorsaka, föranlåta, nödga. \" hans rasmusson . . . hafuer . . . klageligen gifuitt tilkenne, dett han nogre gonger hafuer waridtt förordsackatt att sökia sijnn systers arf \" FMU 5: 484 ( 1495) ."],"f":["förordsackatt FMU 5: 484 (1495)),"]},{"a":"forvagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["våga, äventyra, sätta på spel. skynda tiig hädan thz snarasta tw kan saa framt tw forwaghar ey thit liff Troj 45 . - våga göra, drista sig till att göra. hwar thet forwagher, haffui altzuoldogx gudz wrede offuir sick SDNS 3: 517 (övrs. fr. sl. av 1400-talet). "],"f":["forvagha sik , våga sig, drista sig. förwågendes sigh iblandh hären PMSkr 712 (senare avskr.)."]},{"a":"forvagha","b":[],"c":"","d":"","e":["våga, äfventyra. forwaagede jak it bwd . . . i fran calmarna ok till her electus BSH 5: 462 ( 1511) . "],"f":["forwaaga . ","fowoga . ","förwaagha )","forvagha sik , våga sig, drista sig, taga mod till sig. the lybskas rytther forwogade sig och gingo i landh BSH 5: 414 ( 1510) . - våga, understå sig. förwaagha sik moth brytha SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."]},{"a":"forvakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","*forvakta sik , vakta sig, taga sig till vara. han hafwer haft sine bodbärer her in i riket som sig för svadanna listige bedrägilse icke kunne förwackte HSH 14: 32 (1525?)."]},{"a":"forvakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["invänta. \" ath the wille werdas tolegien os bidha och forwachta \" BSH 5: 52 ( 1505) . ib 76 ( 1506) ."],"f":["-wachta )"]},{"a":"forvandla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ändra, förändra. äre the scriffther i wort tiltal ey anners forwanlede, än the tha aff forscriffne erchebiscop iacob framsätte wore FM 132 (1502, samt. afskr.). - förändra, vidtaga ändring med, öfverflytta, öfverföra, öfverlemna. stode os icke tiil at forwandla nagot i then befaling HSH 20: 279 ( 1508) . \" bliffwer vid then samma befaling . . . fför thii hans nadhe eller iach betröste ingelunde förwandle henne anners en som tha beleffwat wort ib 281 (1508?). huru alle slotzloffwer och äre forwandlade vethen i vel met ider sielffwe \" ib 262 ( 1508) . \" ath kalmarna slotzs och stadzloffwen i andre matthe och annars forwandladhe äre, än the oss i dectingis breffwith mellan riken giordh äre \" BSH 5: 73 ( 1505) . ath for:ne slotzs och stadzloffwen . . . matthe . . .til . . . k. h[ans] och swergis rikes handh forwandlas ib."],"f":["forwanla . "]},{"a":"forvandling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förändring, överflyttning, förflyttning. vor nadig herre screff oss til oml thess mötes förwandlung aff södercöpung till vesteraars HSH 16: 124 (1527; Brask). en copie til oregrunds borgere om theris förwanli[n]gh (från Öregrund till Stockholm) STb 5: 315 (1520; Kop)."],"f":["-wandlung HSH 16: 124 (1527; Brask), "]},{"a":"forvandling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förändring, öfverflyttning. han hawer giorth fforwanligh j idhre och the andhre iij aff radith pa all the sloten han haffwer j finland och här (trol. felaktigt) FM 130 ( 1502) . om the foruandlingh till for:ne slotzloffuen, han i mine hender . . . giort haffuer BSH 5: 529 ( 1513) . swadane forwandlingh till slotzloffwen kan eij wäll skee med budh äller breff HSH 19: 99 ( 1505) . \" wore thet saa sake ath i slottet faa kwnne strax . . . thaa radhe wij ath i thet sielff beholle och ingen forwandlingh göre \" ib 20: 122 ( 150 7) . ","2) uppgörelse? ath jach ville halla the föruanlingh i en räth tro och äre, han fran siig sakth oc loffuat hadhe BSH 5: 529 ( 1513) . at for:ne jens laurenson siigh annars i then foruandli[n] gh, som forscriffuith star, hafft hade än i all äre oc redeligheth ib. ","3) upprättelse. \" röra om then stora skada, vij finge paa vore fatige swena i calmarna, at the rytters motte nogen forwandling ther fore göre \" BSH 5: 23 ( 1504) ."],"f":["föruanlingh . ","foruandligh . ","fforwanligh )"]},{"a":"forvandra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvandla. \" tha skal pantsättninghen wara forwandrath i kok (för: köp) ok tha skal kopith verdhas oc laglica wpbiudas \" Svartb 452 ( 1454) . Jfr forvandla. part. pret. "],"f":["*forvandradher , vilsefaren, vilsegången? hiälpp oss bort v thänne wanstrone som wij osla qwinnor ärom swa illa forwandradh vtj MP 4: 204 ."]},{"a":"forvanrdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ansvara för? skal han jngen annastedz thet gwldh och penningä som lhan slaar forantwärdho och forsware en paa then stock som han töm skrodher ok mynther HSH 19: 15 ( 1497) ."],"f":["-antwordhä )"]},{"a":"forvanskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försvagas, förtagas, svika (om rösten). honom forwanskades måled Troj 207 . - förlora sin kraft. han (ɔ ringen) haffwer wtan twäkan sadana dygd ath han bärs j moth hwart oc eth ethersdiwrs asyn drachas ormas paddas etc tha forwanskas the til döden Troj 22 . fören han myket forwanskades aff thz skot ib 232 . - försvagas, lida skada, göras (krigs-)oduglig. agamenon saa syna froma män saa forwAnskas j strydena Troj 214 . 4) förvandlas, förmultna, förruttna. sedan mängdes then smöria om lkring hiärnan oc hoffwodet oc ansikted ögon oc näsa kynner oc läpa tänder oc tannagard aff hwlka alt bleff wid syn makt oc ey kwnne forwanskas j nagon matthe ey nagot hans hoffwod haar Troj 188 ."],"f":["-ades ) , "]},{"a":"forvanskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försvagas, lida skada. aff huilko the hielge kirkie mwkit forwanskes FH 1: 61 (1489, gammal afskr.). ","2) förderfvas. \" at winith ey alzstingx forwanskas \" Bir 4: 7 . ","3) försmäkta. \" at jak twinar ok forwanskas aff kerlekens hitha \" Lg 3: 566 ."],"f":[]},{"a":"forvanskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försvagad, kraftlös, oförmögen. \" hector . . . giorde gresca hären saa klenan oc forwanskeligen, ath jngen aff grecomen kwnne haffwa tilfälle tiill ath bära nagon värn for siig \" Troj 143 ."],"f":[]},{"a":"forvanskilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? trånad. Lg 3: 527 ."],"f":[]},{"a":"forvar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? varning. lyda förwahr SO 298 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forevar."],"f":[]},{"a":"forvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra uppmärksam på, varna. foreura jak han Bir 2: 251 . ib 77, 3: 131, 170. MP 2: 85 . \" jak foruara jdhir aff jdhrom siäla vaadha \" Bir 2: 85 . ib 1: 256, 332, 3: 337, 338, 342, 463 . \" fför huilket förwarar os propheten \" LfK 43 . annat tokit them förwandis (alia hujusmodi dicens, uttalande andra dylika varningar) MB 2: 283 . hwariom brodher tilsäya ok fforwara . . . ath the ey kniff heller swärdh mz sik bära SEG 112 . forewande them, at the skuldo bryta (varnade dem för att bryta) sina loffwan oc clostirs lypte Lg 3: 51 . \" waro forwaradhe aff them hälgha anda \" ST 363 . \" at hon aff siinom winom war förwaradh huru hennis twa brödhersönir . . . wilia hindra oc eghna sich the godz \" FH 5: 17 ( 1462) . ","2) förut gifva akt på, förut betänka. at wi . . . tilkommande tima . . . förewarom LfK 71 . \" iak thin thänirska thzta före warandis \" MB 2: 164 . - gifva akt på, taga i akt, se till. förwaren mz störste atwakt at j älsken idhan herra oc gudh MB 2: 62 . Su 246 . ","3) akta sig för, taga sig till vara för. jak formagh thz wel forwara ST 395 . \" foresee oc forewara thz mykla onda, mik nw owirkombir \" Su 237 . \" o hwat rädeliken syn oc alstingx rädandes, oc mz störste athwakt förwande \" ib 95 . ","4) afstyra, förebygga, söka förebygga. förwara allis theres til standande wadha MB 2: 290 . ST 329 . förwara at the ey brenda eller sköfla landen RK 2: 2335 . ib 4214 . PM 35, 37 . \" forwara konung karls folk ey i vestergotland fara (hindra Karls folk att fara) \" RK 2: 9207 . ","5) bestämma (ss försigtighetsmått el. till säkerhet för någon). war thz förra forwarit saa thz engen sculle annan forhamoda tha RK 2: 1060 . j dechtingen the oc swa förwara ib 1596 . ib 1733 . ","6) skydda, värna. at landit skulle forwaras tes bäther RK 2: 8058 . ib 2232, 2578, 7771, 7976, 1: s. 175. sidan forwaraden (befäste han) stocholm thz bäste han kunde ib 2: 9353 . \" rikens besta bäther forwara (vårda, se till godo) \" ib 7397 . BSH 5: 428 ( 1510) . \" varer fortänchte i tiidh, hurv her skall forwares (hvilka åtgärder till försvar här skola vidtagas) medh folch, spisning och värgia \" ib 352 ( 1509) . \" hwat the sighia honum fore en rät, hwem han skal til standa vm abo hws a bo jonssons hustrw oc barna wäghna ther the äru a forwaradh vm thät huset oc jeppe til sinna äro \" ib 1: 192 ( 1387) . - trygga, gifva säkerhet åt. wile lj mich medh gislen forwara RK 2: 4322 . ib 5515 . - bevara, rädda. om j them haffdhen liffwandis förwarat MB 2: 94 \" i thy förwaradhe thu thit liff \" ib 163 . \" som han sina siäl forwara ok fore gudhi . . . antswara wil \" SJ 1 ( 1420) . ","7) förvara, hålla i förvar, vakta. ad hogenskild maa forvares, ad han icke vntkomer BSH 5: 309 ( 1508?) . hwilke them inlykta män göma oc förwara skullo MB 2: 29 . forvara sik, taga sig till vara. the äru blinde oc oskälikom diwrom like som sith ytarsta oc huat äpte dödhin tilstandande är, ey forekomma ällir forewara sik Su 325 . at the . . . enkte sik redha ällir forwara moth snarlika dödhen tilstandhande ib. sik ther j forwara RK 2: 4419 . SJ 1 ( 1420) . \" tha jwdhana högtidh hullo oc sik för enkte swek förwarado \" MB 2: 294 . \" sik göma oc förwara för the fördömelike syndenna \" LfK 3 . - Jfr oforvaradher, oforvarandis. "],"f":["för- . ","fore- Bir 1: 256, 332, 2: 77, 251, 3: 131, 170, 337, 338, 463 ; MP 2: 85 ; Lg 3: 51 ; Su 235, 237 . ","före- LfK 71 ; MB 2: 164 . fore-, före- endast i bem. 1, 2, 3),"]},{"a":"forvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) varsko, lämnas undrrättelse om. skolo wy forwarat meth budh oc breff in i norige Rydberg Tr 3: 248 ( 1453) . \" tha wilia wy lata thet forwara ofirtöfrat ib. at thetta sa forwarat är ib. - tillsäga, tillhålla. moyses . . . giordhe thenna psalmen, wiliandis lära oc förwara almoghan at rädhas gudh JMP 15. 2) bestämma, förordna (ss försiktighetsmått). iak will saa beställadh oc forwarad, at hans nadh skall strax effter min dödh annamme oc faa upsale domkirkio slott Lagerbring \" Saml 2: 286 ( 1459) .","6) trygga, giva säkerhet. sidan scole the förware honom med theris quiancia STb 5: 52 (1515). iag waar ey forwarad thär vtj om iag gaffwe migh j retta medh hanom Arfstv 57 (147475). ib 99 ( 1472) . \" huilket breff for:ne mester örien till foren hade ey macht hade, swa ath han medh forwaredh war eller hans arffua, som tet tha scriffuit och giort war \" STb 3: 337 ( 1497) . ib. 7) tillvarataga, bevara, förhindra att ngt förstöres. item förwara ath minste I tunna färga til kirsedrank Linkbiblh 1: 270 . - bevara, rädda (ngt) undan glömskan (genom att inskriva i tänkeboken). lata scriffwa och forwara i stadzsins böker for:na smidhia STb 1: 155 ( 1478) . war och helmich stadscriffueren ther ner, tha metith wort, som tette forwarede her j tenckiebokin. ib 3: 370 ( 1498) . the goffuer skole sta wid makt, effter tet han lot thet förware j th[e] nkeboken ib 5: 87 ( 1515) . som her strax tilförendh fforwaret är i stadzins tenkeboch ib 268 (1520). ib 101 ( 1516) . part. pret. "],"f":["för- )","*forvaradher , som tager sigtill vara, försiktig. galactides är en sten . . . j saker gör han förnomstogan oc förwaradhan PMSkr 474 . - Jfr oforvarndis, ävensom forsvara."]},{"a":"forvaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) varnane, varning. \" om hulkit vare bätre tighiä än thala om thet ey vare fore epterkomande forvaran \" J Buddes b 147 . 2) bestämmelse, förbehåll. Se Sdw 2: 1220."],"f":[]},{"a":"forvarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ] företrädare i ämbete. et breff, som wor forwarare, konung cristoffer them giffuit hade ther pa Priv F Sv st 130 (1454). wors forwarares konung albricts breff Meddel. fr. Österg. Fornm. o. MUsiefören. 1916 s. 92 (1455). (I båda fallen ur privilegiebrev utfärdande av Karl Knutsson.)"],"f":[]},{"a":"forvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) ödeläggas, förödas, decimeras? sidhan vtlänske män wordo radhande i swerige tha är riket forwordit aff folk (för a folk) for nidhertrykilse skuld oc forarmat til rikedoma Rydberg Tr 3: 167 (1436; avskr.)."],"f":[]},{"a":"forvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försvinna. \" forwordho the dödho män som för syntos swa som qwikke \" Bil 876 . ib 834 . Bir 2: 262 . ","2) förgås, gå under, blifva om intet, tillintetgöras. ther sum engin rådhr älla styrer ther forwarder almoghen KS 17 (43, 18) . ib 2 (3, 2), 38 (101, 41), 60 (150, 66). han forwart aff sorgh oc harm MD 386 . \" at iak aldir forwardhir j reddogha \" ST 29 . Lg 3: 149 . Su 411 . \" alstingx vanskas oc foruardha i mik siäluom (destitui ac deficere penitus a me ipso) \" Bo 107 . Su 410 . \" v thänne wantronne som wi . . . ärom forwrdhna wtj \" JP 64 . \" han wardh aff pynomen swa forwrdhen \" ST 80 . Pa 22 . \" then som for wil han for wardher \" Al 2941 . RK 3: 1235 . mogho rädhas at the vmsidhe ey . . .inbyrdhes forvardha Su 422 . \" thz litla som nokor waan var i at quart standa matte thykkes daghlika forvardha ok forgangas ib 420. at ey förminzkas älla förwarda gamalt kronona godhs älla konunglikt ingiäld \" KS 73 (179, 80) . them förwarda thera skiäl ok likamlik hälsa ib 43 (112, 47). - Jfr forvärdha."],"f":["foruordha: -uordhe Bir 2: 262 . ","-vordho . ","-wurdhin Pa 22 ),"]},{"a":"forvardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förderfnad, förförd? almoghen är snarth forwardher BSH 5: 543 ( 1514) . Jfr forvärdha."],"f":[]},{"a":"forvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förpost, förtrupp. \" the aff gad komo foro wäpnte fore folkeno swa som forwaardher \" MB 1: 266 . \" laa thera eghin forvardh thär \" RK 1: 1517 ."],"f":["-waardher )"]},{"a":"forvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 3) bestämmelse, förbehåll. Se Sdw 2: 1220. 4) bevarande, skyddande. förwarilse til yrtagardha PMSkr 355 . "],"f":["för- )","*forvarilsa hus , "]},{"a":"forvarilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) varning. \" at tholik min gudhelik opinbarilse ok forwarilseskulle sändas jdhir \" Bir 3: 347 . ib 4: 19, 92 .MB 2: 197, 203, 318, 331.","2) varsamhet, aktsamhet, försigtighet. cautela, foruarilse GU 2 . \" mz största räddogha oc förwarilse \" LfK 120 . tilstandande natzsens förwarilse ib 70 . \" i allom tinghom oc görandhe ärandom haff iw til föranna granna förhyxsan oc förwarilse \" Su 70 . hon (ɔ: dröffuilse) . . . !SYNS_DÅLIGT? föreuarilsen ib 175 . - (?) rätfärdogher om skälighetena förwarilse Lg 3: 40 . ","3) säkerhet, bekräftelse. til mera wisso ok forwarilse SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 485 ( 1405), 2: 75 ( 1408), 117 ( 1409). FH 5: 138 ( 1490), 139 ( 1490). ","4) bevarande, skyddande. \" om idert herredömis sengerums förwarelsse, hulkit gudh kenne, thet wij . . . gerne och aldelis förware wele \" BSH 5: 428 ( 1510) . "],"f":["för- . ","före- . ","förwarelsse )","forvarilsa bref","forwarelse- )"]},{"a":"forvaring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fejdeförklaring. erik pughe . . . grepp mik ther myna swena ok thiänare aff . . . ok haffde mik äller myna än tha ängha forwaringh giort Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436).","2) säkerhet, bekräftelse. \" thil ythermera vissen och betre forwaringe \" STb 3: 346 ( 1498) . \" til lthis mera visso, störrä schiell oc höghra forwaringer SDNS 3: 69 (1415), mädh fulle wissan oc foruaring lyse them i ban Nio handl rörande Vkl 235 (1445). \""],"f":["forvaringa bref , "]},{"a":"forvaring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) varning. \" bönder giorde hanom ey förwaringh stort \" RK 2: s. 333. - krigsförklaring, fejdeförklaring. engen forwaring han aff them fik RK 2: 7767 . ati honom forwaringh giorde ib 3573 .","2) säkerhet, trygghet, garanti. wäl maat thu köpa kort til ena forwaring (för säkerhets skull) om thu fryktar at thz wardhir dyrare ST 490 . \" skulom wi oc wiliom forwaring ok wisso göra badhe for giäld oc skuld som han kan skälika biwiisa sik wara i kompnan for warro skuld \" HSH 16: 5 ( 1369) . \" the breff oc forwaring som wi jeppa gifuit hafuum \" BSH 1: 192 ( 1387) . ib 193. engelbrecht skal göra . . . war nadugom herra konung erich forwaring at när han affgaar, for:de slott och lään örebro skal komma frij til rijket och konungen igen BtRK 89 ( 1435) . - säkerhet, bekräftelse. til ytermer wisso ok forwaring SD NS 1: 61 ( 1401) . ib ( 1401), 102 ( 1402) o. s. v. tess til ytermer wissa oc högre forwaring SO 161 . ib 162, 164 . bekräftad el. fastställd öfverenskommelse, bestämmelse. at thässin deghtingan oc forwaring giordh ok begripen är mädh waror wit ok wilia oc fulbordh BSH 1: 196 ( 1387) . ","3) förvar. \" \" SO 195 . "],"f":["för- )","forvaringa bref","forwaringe breff )","forvarings bref","förwaringx breff )"]},{"a":"forvarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oforvarlika."],"f":[]},{"a":"forvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oforvaliker."],"f":[]},{"a":"forvarna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["præmenere, i förväg påminna om, varnande påminna om, varna. foruarna jak thänna aff twem thingom Bir 2: 82 . \" foreurna iak han af sinom skadha \" ib 4: 297 . \" iak är fore warnath \" Al 207 ."],"f":["fore- )"]},{"a":"forvarna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["varna. \" for warna alla fore them siäla wadha \" Abbedval i Vkl 110 ."],"f":[]},{"a":"forvarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) påminnelse, erinran, underrättelse. giffwa edert herredöme en san wnderuisning och klarlig förwarningh . . . öffuer thet som skedt är BSH 5: 318 ( 1508) . - varning. äptherkommandom til warnagla ällar förwarnigh Lg 3: 195 . ","2) säkerhet, trygghet, garanti, bekräftelse. göra mik ther wisso wppa mz oppinbara forwarningh Lg 810 . \" skal hwar thera gifua och göra them andra swadanna forwarning oppa thetta skipthe, som the arw a bada sijdor bewaradhe medh \" SD NS 1: 29 ( 1401, nyare afskr.) . \" til thes mere wisso oc betre forwarning at thetta skal fast oc stadogt bliffua \" ib 2: 46 ( 1408), ib 50 ( 1408), 54 ( 1408), 71 ( 1408). thil ytthermera wissa och hethre (för bethre) förwarningh SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). thil mere visso oc höghre forwarnigh ib NS 1: 3 ( 1401) . ib 2: 59 ( 1408) . ","3) bevakning, vakt. \" ower thz fanga tornet haffde iak nw större förwarnigh, än iak nakontidh förra haffde \" Lg 3: 190 . ","4) befästning. \" stadzens starkasta förwarningh \" MB 2: 240 ."],"f":["för- . ","forwarningh SD NS 1: 3 ( 1401), 2: 59 ( 1408). förwarningh), "]},{"a":"forvarning","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), f. 2) säkerthet, bekräftelse. tiill mera wisso och forwarningha Svartb 469 ( 1459) . ","5) försiktighet, varsamhet. \" oppa thz at här aff matte widherfara christi jomfrum wisdomme[n] . . . ok forwarningin (cautela) wisdomsins kompan \" SpV 253 . 6) förvar. thette forscriffne breff haffuer mi herre j sin ägon forwarning ST 5: 232 ( 1519) .","7) förbindelse, obligation. än tho at the äru kompne j gudz sons frihet, for midhlarans nadh afplanadho gambla träldomsins forwarningh (vetustæ servitutis cauitione deleta) SpV 61 . Jfr forvärning."],"f":["fforwardningh Svartb 557 ( 1504)"]},{"a":"forvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) eg. växa upp, växa till; stiga el. höja sig. och ähnnu förwexer och förhöes jorden åhrom meer Priv f Sv st 200 (1491 ; avskr.) fr. 1500-talet). 2) tilltaga el. ökas starkt. nar thän hitin . . . swa mykit ökadhis i mik oc forwäxste Mecht 117 ."],"f":["för- . ","-växa )"]},{"a":"forveghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvägra, vägra. \" thet warder honum forwägrat \" BSH 5: 298 ( 1508?) . \" förwegra waara fiendher . . . alla opföringer och afföringer \" ib 303 ( 1508) . han . . . begärer en frii säker leyda . . . huilchen jak kan honum ecke forwegra ib 381 ( 1510) . \" icke kwnne wij oc them waare strömmer oc haffner forwegre \" FM 458 ( 1510) . Jfr oforvegh radher."],"f":["för- . ","forwägra . "]},{"a":"forverdha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvända."],"f":[]},{"a":"forvidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvidga, bredda. \" eth alin breth rwm . . . medh grundit sm forscrifne lasse andersson medher forwiddet haffuer sin port gangk \" SJ 2: 187 ( 1491) ."],"f":["-widdet SJ 2: 187 (1491) ),"]},{"a":"forvidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["för- )","forvidha sik , "]},{"a":"forvidha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Bil 772 ."],"f":[]},{"a":"forvigha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["besegrad. \" hertoghin vardh for vigha (för forvidha?) oc rymde til konungin aff vngariam \" Bil 772 ."],"f":[]},{"a":"forvilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vilja för mycket, vilja för ifrigt? Jfr Kalkar, Ordbog 1: 745. then som for wil han for wardher Al 2941 . Jfr hwar som wiil han förwardher RK 3: 1235 ."],"f":[]},{"a":"forvilkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bestämmelse? med anner ordh och forwelkor HSH 19: 90 ( 1505) ."],"f":["-welkor )"]},{"a":"forvilkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-wälkora )","forvilkora sik , förbinda sig. breff . . . i hwilke the segh forwälkoradhä och . . . beplictadhä . . . jw veliä swaa segh moth mik bewisä HSH 19: 90 ( 1505) ."]},{"a":"forvilkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) (av fri vilja) lova, utlova, förbinda sig till. huilket herre thure nekadhe at han thät icke forwilkoradhe Arfstv 103 ( 1473) . STb 2: 255 ( 1488) . alexander . . . forwilkorede ey ware i nagre matte pa barnssins skada SJ 2: 182 ( 1491) . huilkit forscrifne niels tet forwylkorade fore rettin ib 237 ( 1502) . 2) vedervåga; sätta i pant. ther forwilkerade pawal sin hals wijdh STb 3: 39 ( 1492) . ","3) underkasta vissa bestämmelser. thenne tompt forwlkorades joo swq ath hon schulle mwras epter hans ytersta macht SJ 2: 128 ( 1488) . "],"f":["fore- STb 3: 302 (1496) . impf. -welkorodhe Arfstv 29 ( 1461) . -wylkorede STb 3: 244 (1495). part. pret. n. forwylkoreth ib 149 ( 1494) ),","forvilkora sik , förbinda sig, förplikta sig. Se Sdw 2: 1220. clauus . . . forwilkorede sik ath tiene hanom vth til enda STb 2: 206 ( 1487) . ib 165 ( 1486) . - förbinda sig till (ngt). SJ 2: 182 ( 1491) . thät forwelkorodhe her thure sigh ta oppenbara for min herre Arfstv 29 ( 1461) . " huilket han fullelica sich fforwjkorede viidh sin ere " STb 3: 244 ( 1495) . hustrv birgitta . . . schal anname och betale all gieldh . . . huilket hon sich forewilkorede ib 302 ( 1496) . - förplkita sig till (ett visst straff), lova att underkasta sig (ett visst straff). stodh olaff hinsseson fore rettin . . . och forwilkorade sik fridlösan STb 1: 38 ( 1475) . giorde han sin edh pa ok forwilkorede sich ey frydh j kirkio och klosther, om han vndan fly ib 3: 133 ( 1493) ."]},{"a":"forvilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förvilla."],"f":["lforwillir MP 5: 146 . ","forwilther Hel män 262 ),"]},{"a":"forvilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra vilse, föra i orätt riktning, förvilla. \" iomfruna hugh forwilla \" ST 307 . \" han hade mankynith sa for wilth \" MD 9 . \" huilke alla godha gärnigha . . . förwilla oc förwärra \" Su 6 . - refl. forvillas, ","1) förvillas, föras vilse. alzstingx wille aff hälsonna rättom wäghom ganga oc förwillas Su 10 . \" at ey thine throne venir skulu förwillas \" MB 2: 332 .","2) göras el. blifva villsam. förwiltes henne wäghen (hon vardt vilse om vägen) Lg 3: 638 ."],"f":["för- )"]},{"a":"forvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öfvervinna. \" at cristet folk mz truldoms listom forvinna alla pinor \" Bu 494 . \" iak foruan dödhin ok alla vara ouini \" Bo 299 . foruinna the andra syndenar ib. \" han är forwonnen af thöm \" MP 2: 125 . Bo 16, 251 . Gr 278 . Bil 452 . MB 1: 131, 473 . KL 232 . Bir 1: 258, 2: 158, 238, 3: 180 VKR XV . Al 397, 1707, 4079, 5076, 8542, 9566, 10506 . Iv 3860 . RK 1: 4078, 2: 3498 . ST 136 . Ber 24 . Su 447 . \" ey forwonno etirfullo draka tändir thina syni \" MP 2: 182 . at han . . . sik swa foruindir Bo 31 . ","2) öfverträffa. gull hafwer iak yfrith ij lande miin swa at thz forwinder solena skin Al 1228 . ","3) öfvervinna (de skadliga el. obehagliga) följderna af, upphöra att känna olägenheten el. smärtan af. honum thotte som han hafdhe tha forvnit alla the ondo lokt Pa 20 . \" the sorgh iak aldreg forwinder \" RK 1: 627 . then skam i aldreg rorwynna ib 3384 . ib 2111 . Iv 3022, 5462 . \" danmark then schada sent förwan \" RK 2: 1965 . ib 1: (sfgn) s. 175 . MD 496 . ","4) befrias från straff för, få nåd el. förlåtelse för. sent the danske mot gud forvinna thz mord ther skede aa barn oc qvinna RK 2: 7887 . ","5) öfvervinna (i ordskifte), öfverbevisa, vederlägga. dömde godoliam for wnnan Bil 63 . \" han . . . foruan diäfwlin mz scriptinne \" Bo 48 . ","6) öfverbevisa (ss skyldig el. brottslig.) moth prestomen som daniel forwan aff thera eyghnom ordhom hafwa falsklika witnat ST 439 . - part. pret. öfverbevisad, förvunnen. the varo mz skälom forwne Bo 148 . sins lifs pröuadhum ok forwinnum (för forwunnum) forradharum Bil 320 SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 378. oqwädhiux ordh som är . . . forwnyn härinson äller forwyn skalk äller niding SO 25 . ib 109 . \" han ledis fram som ein forwunen mann \" MD 65 . ","7) fälla, döma. \" forwan them mz rikesins räth til then dödh man haffde them iäth \" RK 1: 4366 .","8) förstöra, göra slut på? swa monde han (för hans?) fägrindh strax for winde (för for swinde?) MD (S) 306 . ","9) förgå? the sorgh ma them aldre forwinne !SYNS_DÅLIGT? the matte ey barneth finne MD 13 (sannolikt !SYNS_DÅLIGT? dock här i rimslutet forwinne för forwinnes, refl. form af ordet i bem. 1). - Jfr oforvunnin."],"f":["för- . ","forwynna . ","forwina Su 447 . for winde. ","-wunno Al 5076 ; MD 496 . ","-wonno MP 2: 182 . ","-wunne Al 3542 . ","-wonnen MP 2: 125 . ","-wnnyn SO 25 . -wnyn ib. -wnen ib 109 ; MD 65 . ","-wnnit Bo 251 . ","-vnnit Pa 20 . ","-wnnan Bil 83 . ","-wnne Bo 148 ; MB 2: 244 . ","dag . ","-wnnom Ber 24 ),"]},{"a":"forvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) övrvinna (de skadliga el. obehagliga) föjderna av. riket skal ecke forwinnath i x (10) aar effter STb 1: 112 ( 1477) . 6) överbevisa. - part. pret. överbevisad, försvunnen. forwnnen hora STb 1: 63 ( 1476) . \" the forwunnena graskyns horer \" ib 2: 250 ( 1488) . \" hustrvn skal forlige sig med nilss hoffman om thet förwunnede tywffwrij ib 5: 254 (1519). 10) vinna, förvärva (ngt åt ngn). thär mädh forwan han oss äwärdelika glädi ok mätto j hymmerik \" MP 4: 96 ."],"f":["för- . "]},{"a":"forvinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvervinnare. \" alla manna foruinnare oc owirman \" Gr 288 ."],"f":[]},{"a":"forvinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oforvinneliker."],"f":[]},{"a":"forvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hänvisa. \" forwistes clemit pungemakere ok hans hustru til bispen om theris dela ok tretta STb 2: 279 (1488). samma dach forwistes oleff klensmet oc quinnan til forlichan om arffuit \" ib 3: 392 ( 1498) . - förvisa, hänskjuta. forwist är til gotland til retta STb 3: 460 ( 1499) . "],"f":["-wyste: -s STb 3: 392 (1498) ),","*forvisa sik , åberopa sig (på)?. forwiste sik hanis huffwendal ther vppa, ath hans gotz war komet medh skippet i skärin STb 1: 345 (1482)."]},{"a":"forvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anvisa. \" ära the . . . skickade hwar för sigh in i theres herberge, the beste wij kunde them beskicka och förwise late \" BSH 5: 428 ( 1510) . - gifva anvisning på, lemna ss ersättning. thätta stenhws . . . gaff han sinom son ok forwliste for the hälftena han atte for sit nödherne i thät stenhusit fornempde her pether siter vti SJ 161 ( 1447) . - (?) atthe . . . skwllä förwiset (i st. f. förwisset, gifva säkerhet för det?) till myn wederlängjingh i thet nästhe vthan myn skade HSH 19: 90 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"forvisin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vissen, förvissnad, förtorkad. \" aridus tör ok forwisin \" GU C 20 s. 35 . \" napta te fforuisne oleo-quista lyn skäffuor ok andra tinga skäffuor \" GU C 20 s. 342 ."],"f":[]},{"a":"forvisna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortvissna, förtorka, förtvina. atere verbum neutrvm forwisna GU C 20 s. 34 . flacceo ces cui cere forwisna ok forsmäkta ib 276 ."],"f":[]},{"a":"forvisnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortvissnande; förtorkande, förtvinande. flacceo . . . forwisna ok forsmäktha inde flaccor oris p produkta foruisnan GU C 20 s. 2876 ."],"f":[]},{"a":"forvissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["viss, bekräfta, stadfästa. \" thetta forwissadho the mz starke lofwan a badha sidhor \" ST 136 . \" thzta wart stadfäst och bebreffuet och for wissät \" Va 48 . RK 2: 5884, s. 345. en starkan frid the ther foriussa ib 7097 . - komma öfver ens om, bestämma. the thz förwissa ginstan thära at engen sculle a annors schada wära RK 2: 2613 . \" wart ther forwissat swa til palma syndag i dag sta \" ib 5876 . \" ib 1: (sfgn) s. 191. jnnan en forwissaden [tidh] \" SO 103 . - försäkra. the forwissade marsken vten fara vten arkt skulde thz wara RK 2: 6290 . - ställa säkerhet för. förwissadhe hanom tha thz guld RK 2: s. 344."],"f":["för- . ","-adhe , "]},{"a":"forvissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["försäkran, lova. \" tha forduissadhe iak honom ther fore meth twa välborna oc myndegha män . . . at thässin fornämpde articul . . . skulle honom . . . aldre til hindir älla skadha koma SDNS 3: 91 (1415). - tillförsäkra, lova. arwid olsson . . . hade . . . forwissath ok loffuat sinom stiwffsone . . . c (100) marck \" STb 1: 7 ( 1475) . - tillförsäkra, givca säkerhet för. SDNS 2: 801 (1414). (Sdw 2: 1221)."],"f":[]},{"a":"forvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["forvista man , "]},{"a":"forvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrande, omsorg, försorg. \" iak bidher tik min antwardhadher aff alzwallogx gudz fforwist mik göma \" SvB 356 (1400-talet). 2) försörjning. är thz oc swa at hon ey inkommer oc hon annor foruist fangir MB 1: 589 (1430-50)."],"f":[]},{"a":"forvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvett. \" släkkia sith forwit \" ST 2 . Ber 255 . Jfr forviti."],"f":[]},{"a":"forvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander; krav på besittningsrätt. hans nade ju fixk först forweet om skardala qwerna HSH 13: 71 (1524, Brask)."],"f":["forweet )"]},{"a":"forvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) veta om, känna till. the skullo fara lankt bort i annat landskap. hwar the sik änkte foruisto (terram . . . quam ignorabant) Bo 12 . \" ath hwar han säther forsath for menniskene. hon maghe forwetha sik Gers Frest Inl. \"","2) förmoda, vänta. \" eder nadige herre forwiste sigh inthet anneth än äre ok got aff the i lubeccdhe \" HSH 22: 13 (1492?). ","3) göra sig förvissad? raader mik per monsson ingelwndh giffwa mik tiith nidh, för än jak forweth mik ok at jak haffwer jw makt medh mik BSH 5: 113 ( 1506) . - göra sig underrättad. iak wille mik forwethä om swanthe niels son ok andre friborne män . . . waro framdragne til stocholm BSH 4: 196 ( 1495) . ","4) göra visst för sig el. emellan sig, öfverenskomma, aftala, uppgöra, bestämma. wj wiliom . . . mz the danska oss förweta huru wj j thenna dechtingen sithia RK 2: 2014 . var jak och till tals medh the gode herrar in capitulo i vpsale och vilde forwethe mich medh töm, huro the vilde förholled BSH 4: 302 ( 1502) . ib 5: 149 ( 1507) . ath iach forwiste mich med honum om hans lön HSH 20: 178 ( 1507) . \" vill iach forwethe mich med her cristiern paa bahuss i en dagh \" ib 77 ( 1506) . \" thet i ickä haffwä . . . forwesth eder hwre i skwäll forhaffwäth om eder ärendhä \" ib 19: 67 ( 1505) . \" jnän thet han forweth segh om tässä ärendä ib49 (1505). schal konghen ffa naghen macht i thenna somar, tha forwet han sig ther om i thet herremöte \" FM 298 ( 1506) . ","5) vara i förstånd el. förbund (med). mz all almogen han sik forwiste RK 2: 3521 . ib 9145, 9344 . \" niclis stensson och han sich forviste (voro i förstånd med hvarandra) \" ib 5395 . Jfr forevita."],"f":["forwetha . ","förweta . ","-westh HSH 19: 67 (1505)),","forvita sik , "]},{"a":"forvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förevita, förebrå. \" foruita mik at iak ätir mit brödh till mätte \" Bo 133 . ämuäl forueet han thöm oc thera mistro ib 244 . Bir 2: 236 . ST 87, 372 . Lg 3: 605 . SO 188, 198 . \" han forvitte thom thera skam \" Ansg 205 . \" the forvitto hanom oc forbradho, at han var ensamber sik um thro ib. - skylla, beskylla, (beskyllande) påstå. för then sielff ringh som niils tartila forl vitade hon skulde haffua stulit aff hans hustrv \" BtFH 1: 194 ( 1508) . \" förwtandis gudelika oppenbarilse oc hälga revelaciones wara kärlinga skrok \" Su 6 . - anklaga (någon) för (något). ffri for then man drap som hann war forwitadh BtFH 1: 146 ( 1506) . ","2) förmena, hindra? hindra oc förwita them som äro i godhe akt oc förtanka Su 62 . - Jfr oforvitter."],"f":["forweth ST 87, 372 . ","-uitte Bir 2: 236 . - witte Lg 3: 605 ; SO 198 . ","-vitte Ansg 205 . ","-vitade BtFH 1: 194 ( 1508) . ","-vitto Ansg 205 . "]},{"a":"forvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillvita. effter tet claues laurensson . . . wille ecke viderkennis sine gerninger, som war fore wittet och tygat j ahsn ögan appenbarlica STb 3: 410 ( 1498) . ","3) klandra, väacka tvist om. gaffh han hanom fulle machtt pa sin broders vegna j norgie är hans deel ath forwithne som sin egin sTb 3: 368 (1498)."],"f":["fore- STb 3: 410 (1498) . före- PMSkr 19 . ","-wittet STb 3: 410 (1498)),"]},{"a":"forvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) veta om, känna till. the som . . . sik forwiste aff the ärofulla glädhinne j hymerike MP 5: 155 . ib 58 .","2) förmoda, vänta. \" thär slogh lhon til honom, sik enkte aff qwinnonna snidh forewithande (nihil minus sperantem) ok drap honom \" SpV 163 . 3) göra sig underrättad. jtem ath naar man skal sökia fiendena, at huar sig föruet om lösn, march och anskrij Arnell Brask Biᴵ 20. "],"f":["fore- SpV 163 )","forvita sik , ","*forvita sik ut? , förvissa sig om?. ty at the tidande, the idher sagt haffuat, het är pur lygn, ther forwether jdher sielff vth (för vthi?) FMU 4: 18 ( 1451?) . - Jfr forevita samt oforvitter."]},{"a":"forvitan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forevitan."],"f":[]},{"a":"forviti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. 1) förvetenhet, nyfikenhet. naar han sin wnderstandilse och samwith wädner til wärlzlikan wisdom och forwithj (curiositatem) Mecht 270 . thätta är forwithis (curiositatis) lastir, ok ey wisdomsins kännedombir SpV 425 . SvKyrkobr 352 . "],"f":["*forvitis käte , "]},{"a":"forviti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(Bo 16) och n. (VKR 11; Bir 4: 53) ","2) begär att väcka uppmärksamhet, tillgjordhet, konstighet. j sancti saliuatoris systra sange tha skal wara enkte for witi ällir nymäre (curiositas) Bir 4: 53 . klädhe . . . vtan alt forwiti j thera söm VKR 11 ."],"f":[]},{"a":"forvitilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. förevitande, förebråelse, beskyllning. jak haffuer hört thin förekast oc förewitilse aff thinne ofruktsamlikhet Lg 3: 606 . \" haffdo riffwit oc slitit sina brödher oc systrar mz bannom oc hädilse oc förtwilsom \" Su 126 . Bir 5: 12. - beskyllning, anklagelse. for ohöuiske fortwitilse BtFH 1: 238 !SYNS_DÅLIGT?."],"f":["för- . ","före )"]},{"a":"forvitilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 2) förödmjukelse, kränkning. minz wppa mit (ɔ: Krsitus´) thulomodh, som iak haffde j fatigdom . . . j forwitilse (in injuriis). Mecht 212 . \" hiärtans ophöghilse är alla lrenlikhetinna ok hälaghetinna fordarff ok forwitilse (jfr Lat. totius mundiditæ ut integritatis exinanitio) \" SpV 103 ."],"f":[]},{"a":"forvitin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förveten nyfiken. foruitin speyare Bo 47 . Bil 771 . VKR XVII . ST 2 . Ber 262 . Lg 220 . LfK 208 . ","2) som röjer begär at väcka uppmärksamhet, konstig. engaledhis sculu thera sölghior wara . . .j noghra matto siällyna oc forwitna vtan til VKR 12 ."],"f":["för- Lg 220 ; LfK 208 ),"]},{"a":"forvitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - part. pret. ","e":[],"f":["*forvitnahder , bekräftad genom föregående vittnesbörd, föregången av vittnens utlåtande. epter thenne forwitnade fulle edhe och landzynemen samtickio och ransakan Svartb 478 ( 1464) ."]},{"a":"forvitne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n Se Sdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"forvitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forvit. han kom for (for) witne Bil 394 . \" nakar man ther til forwitne komber ther \" Fl 1029"],"f":[]},{"a":"forvitne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f? spejande. Se Sdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"forvitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) föregående vittnesbörd el. utlåtande (af synemän) hvilket bekräftas af efterföljande intyg (af nämd). epter thenne tolff widhonom ok edh ok thenne tolff synämen forwithnom SD NS 2: 251 (1410, gammal afskr.). ","2) förvittne, vittne som aflägger föregående vittnesbörd, hvilket bekräftas af efterföljande intyg (af edsgärdsmän, nämd el. syn). ffort vitne (för for vitne) niclis erixson keykala BtFH 1: 148 ( 1506) . \" for vitne hans mauli saris oleff henricsson portas dömdes lauirs kandaia syn wtmarker och fiske watne ffri aff heuonemisby som the haffde sätth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fiske vatne wtan lahg oc dom som tesse ij swarne vitne föreginge och the xiii nämpde sotto ok all meningh soken then (för them?) til stade \" ib 132 ( 1506) . \" for vitne nilis henricsson orihrisj oleff niilsson ibidem dömdes erich laurisson i kekyala ffri för then drop maal . . .och xxiiij men honom wärde som thenne ij förne för vitne swore ath thz war med wade til komit \" ib 159 ( 1507) . \" for vitne oleff andersson sigffrid nilsson tesse förne vitne witande oc epter swore ath oleff oleffson war slagin i hiel j stokholm ty dömdes hans godz nestom frendom til skifftis epter . . . xiia ranzacan \" ib 177 ( 1507) . \" forvitne anders pasia tartila anders oleffson ibidem thomas laurisson ibidem tesse witnade och epter swore the icke fullelighe wiste athuilken tere dödde före, modern eller barnit . . . ty dömdes barns fader broder twe lut och moder fadern en tredingh epter xila ranzacan \" ib 183 ( 1507) . för vitne jons henricsson icala lauri henricsson ibidem henric henricsson ibidem dömdes . . . anders nilisson sak til XL m. för waldzwerk effter xila ranzacan och iij sworne vitne som forginge ib 229 ( 1509) . for vitne eleff michelson !SYNS_DÅLIGT? . . . henric henricsson dömdes anders staffanson ffri for then !SYNS_DÅLIGT? tal som hans oleffsson sotala lade honom til at han skulde haffua slagit honom och tesse förne vj men honom värde och framdelis jons sak til iij m. for orette käre epter xila ranzcan ib 239 ( 1507) . dömdes henric backare i melkis sin änger ffri med aarswexten vtaff henric laurisson . . . epter iij förne för witne och xij landz syne men som förginge och redhe wore ath swarie ib 241 ( 1507) . ib 131 (1506), 133, 134 (1506), 135, 137 (1507), 138, 140 (1507), 142 (1507), 143, 144 (1506), 146, 150 (1507) o. s. v."],"f":["för- BtFH 1: 146 ( 1506) , 159 (1507) o. s. v.),"]},{"a":"forvitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försäkra, tillförsäkra. \" lom the vedherkenninge till the peninge summe, koning hans forwetred oc tilsagde äre \" Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ."],"f":["-wetred Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ),"]},{"a":"forvraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkasta. \" alexandrum . . . forwraka \" Al 1720 ."],"f":[]},{"a":"forvädhi n","b":[],"c":"","d":"","e":["pant (som tillfaller innehavaren om förpantningssumman ej betales). pro quibus sibi dimidiam molendinam in aby dictam nyquernä per modum forwäthi impignorauimus SD 6: 328 ( 1351) ."],"f":[]},{"a":"forvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["forvägha sik , våga, drista sig till, besluta sig för. om han wilde thz forwäghä sik eller ey Va 31 . " the skulde forwägä sigh ath bärgä sigh medh lijthen kost " FH 5: 3 ( 1446, nyare afskr.) ."]},{"a":"forvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["part. pret. forväghin, oförvägen. medh thenna jndhomin . . fforstndas en ondha forwägna syndogha människior MP 5: 237 . "],"f":["forvägha sik , väga, drista sig till, besluta sig för. tha wardhir jec forweghia mic at etiet j rettha medh honom Arfstv 31 ( 1461) . - taga mod till sig. han föruog sik och gik in j diura gaarden Prosadikter (Sju vise mäst C) 237 . Jfr oförvägheliker. "]},{"a":"forväghra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forveghra."],"f":[]},{"a":"forvägian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr oforvägian."],"f":[]},{"a":"forvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öva våld mot, förorätta. hwilke ider j nagra mato forwlla eller offorretta Priv f Sv st 163 ( 1469) ."],"f":["-wella Priv f Sv st 163 ( 1469)"]},{"a":"forväldigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfva våld mot; med våld hindra nyttjandet af. the aff nidher effre ok the aff offre effre for weldigada them thera fiskä watin FH 4: 3 ( 1420) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"forvälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvälla, låta (ngt) koka upp. somme förwella honom (ɔ kålen) för än the honom sylta PMSkr 355 . the syla ok forwälla myggit ok haarkrankan ok swälga camelen GU C 20 s. 238 ."],"f":["förwella )"]},{"a":"forvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bortvända, afvända, aflägsna. foruända likamliko sinnen af sinom naturlikom kraptom MP 2: 164 . mina sorgh maghin ij alla forvända Fr 1448 . Al 2520 . hwilkin skadha . . . wi . . . forwända, rätta och bätra wiljom BtRK 35 ( 1371) . ","2) förmena, förhindra. \" vm oss thz engen man forwänder \" RK 1: 2015 . (?) thz forwerdhe (för forwendhe?) then godhe job ok then benidhe gudz son LB 2: 89 . ","3) afböja, afstå från. thet i ecke kunne förwände thet möthe, i berammet haffue i wastena BSH 5: 517 ( 1512) .","4) bortgifva, förfoga öfver. slotloffwan sculle han förwenda RK 2: 1788 . \" alle the andra län forwende ib 3460. giffuandis them fulla makt til at foruenda. bruka oc skiffta fornempde jord alleledis epter thera egen wilia \" SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet).","5) använda, förbruka? medhen thet forwänth är BSH 5: 92 ( 1506) .","6) omvända, afvända från en föresats. tha hertoghin thz saa at han gat engalund han foruänt Bil 865 . \" wij . . . forwende theris hugh swa paa thet yterste, at the antwardade oss then slotzloffwen opp \" FM 497 ( 1510) . - omvända (till annan tro). hon gath forwenth then sama walerianum . . . til cristna tro JP 168 . ","7) vända, förändra. \" hureledis thenne twisth . . . motthe affsettis och förwendis i bäthre motthe \" BSH 5: 223 ( 1507) .","8) förvända, förvilla. han kunde hennes dygd engeledz forwendä effter sin wiliä Va 34 . \" erik hade them forwent \" RK 2: 3508 . ib 4397 . ST 412 . ","9) förvända, misstyda, förtyda. tå må ey giärnt förwendas thera akt ella ord KS 51 (131, 56) . - orätt uppfatta, orätt bedöma. witi wäl lhwath han sighia wil som han wil wardha wäl bekänder ok aff ängom manne forwänder Al 2754 ."],"f":[]},{"a":"forvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) giva annan riktning, avleda. at then aa till norcöping fraa roxn motte förwendes till sudercöping HSH 14: 76 (1325?, Brask). han haffde . . . vpfylt strömen med steen oc grus swa at han förwendis aff gamlom gang ib 16: 86 ( 1527) .","6) omvända. \" thays hwilka en godhir abothe . . . forwändhe fran syno syndhogha lifuirne til rätta bätringh \" MP 5: 35 . 7) vända, förändra, förandla. panth sätning war forwndh j rät köp Svartb 508 ( 1472) . - förvandla, förbyta (gods i pengar). strax the tith komma skwla the sälya gotzeth skyndande segh hem oc faa them sin tingh j gen förwändh som mädh them sändo PMskr 68. 10) förvanska, förfalska. om än the (ɔ breven) kunde befynnas i nogra motto fforwendha antige meth planilsse eller scriffwilsse SJ 2: 319 ( 1472) . 11) vända om, vända ut och in? oppa thz ath anthenor skulle täsbätre forskila sith forräderij mz en forwänd offwerkåpa Troj 250 . 12) översätta. thette eptherscruffne breff är förwenth aff tyske pa swänske HSH 16: 23 ( 1525) . \" iak haffver lathit förwnde hertig iöriens breff för the fattige clösrter iomfrur \" ib 16: 60 (1526, Brask) . \" bleff thenna hystorian forwänd aff latina oc oppa swänsca \" Troj 315 . - Jfr oförvänder."],"f":["för- )"]},{"a":"forvändilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["kullkastande, förstöring, tillintetgörande. drukinskaper är . . . förvändilse hux ok skiäla (subversio sensus) KS 44 (112, 47) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forvänta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvänta, vänta. \" jach forwänther alla thyma en bath medh klädhe \" BSH 5: 91 ( 1506) . \" förwänther siigh aff skotzland mäktig, drapelig makt ibl 140 (1507). thee . . . förwänthe, at wij skwlle storma til them \" ib 139 ( 1507) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forväntilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väntan? jach forswarer thet medh idhert herredöme, hurw jach kan, til myn forwentilsse BSH 5: 383 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"forvärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. (forwerdhe LB 2: 89 troligen för forwendhe). Jfr forvardha, forvardher."],"f":[]},{"a":"forvärfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) förtjänst, inkomst. \" berningen är thöm fran handen och utlegninger pa alle sydher och ingen forverfningh Hist Tidskr 1: 398 (1508). \""],"f":[]},{"a":"forvärfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = forvärvan. mz gudz modhers marie hiälp oc förwärffning Su 210 ."],"f":["förwärffning )"]},{"a":"forvärka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förferka, förbryta. med dat. haffwi forwärkat fädherni oc mödherni sino SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . - med ack. el. en form som kan vara ack. forwärka thz MB 1: 347 . \" hawer oppenbarlika föruärkat (Cod. A forbrutith 468) sit gotz ib (Cod. B) 563. mannen, huilken som om oskäliken lusta haffde föruärkat himerikis glädhi \" Su 33 . hafwer lifwet forwärkat ib 413 . Lg 3: 261 . SO 147 . RK 3: (sista forts.). 5213. PM 22, 27, 28 o. s. v. "],"f":["för- . ","firi- L. ","fore- L. ","forvärka sik , förbryta sig. i hwario hawir han foruärkat sik Bo 160 . ib 212 ."]},{"a":"forvärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvara. \" haffdo the sik wäl förwarnat mothe hedhningomen Lg3: 169. (förwärnadhe för förwäruadhe \" Lg 3: 171 .)"],"f":["för- )"]},{"a":"forvärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvara, beskydda, bevara. \" wärdhugas . . . mik forwärna j mynom ytherstha tima \" SkrtUppb 378 . \" tak läkedomen som läkia kan ok helar forewärnar (præservatiam) ok gömer \" ib 55 ."],"f":["fore- SkrtUppb 55 )"]},{"a":"forvärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beskyddande, beskärmande. \" klostirliffwärnith j sinne forfwärningh (cautela claustralis dispiplinæ) hänghir alt saman oppa beskedhelikx mästara wisdom \" SpV 248 . 2) säkerhet, bekräftelse. thil yther mera wissa och bäthre fforwärningh hengher iak mith incigle nedhan ffor thätta breff UppLagmansdomb 102 (1490). rasks Kopieb 18 (1511). Jfr forvarning."],"f":["för- )"]},{"a":"forvärra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försämra. \" ath the thz bätra ok inkthe for wärra \" SO 4 . alt förwärrat oc fördärffwat ather bötandhe LfK 90 . ","2) förringa, nedsätta, tyde till det värsta? huilke alla godha gärnigha !SYNS_DÅLIGT? till det värsta? huilke alla godha gärnigha !SYNS_DÅLIGT? förwilla oc förwärra äller oc mz allo nidherslaa oc fördärffua Su 6 . naar the ä ffresta huru hälstz the kwnna thera godha gärninga oc liffwärne förwärra (dammare) ib 62 ."],"f":[]},{"a":"forvärra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försämra, fördärva. \" at renowera x stykke j naturene, som fförwärradh äru om syndena JMPs 54. \""],"f":["*forvärra sik , försämra sig, försämras (i moraliskt avseende). haffuom wj oss nagat for wärrat a mothe hans wilia thät haffuom wj aff oss siälffuom MP 4: 252 . " for thera affwndh skuld forwärradho the sik " SpV 27 . - ds. (om länder med avseende på deras mynt). all land oc riike ther eij slaass ungerst eller ducata mynt forwerre sig pa mynthen HSH 15: 12 (1526?, Brask). - refl. ","*forvärras , bliva sämre, försämras (i moraliskt avseende). tha hären öffwas j arbedhe förbätras han, fafänger j lätio förwärras PMSkr 160 ."]},{"a":"forvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) forvärva, vinna. partus a um adictiuum idest adquistus forordher GU C 20 s. 413 . en giroger man ok nidother rädis koma vidh foruorwin tingh hwi ty at hopin skal ley mynskas ib 413 . ","2) utverka. \" athe wildo gerna forwärffuat medh herskapet, saa ath gambla örtogin skulde gaa fore x (10) peninga \" STb 1: 231 ( 1480) ."],"f":["-warff Prosadikter (Barl) 41. part. pret. -norwin GU C 20 s. 413 . -uordher ib 413),"]},{"a":"forvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förvärfva, vinna. \" thz alexander monde forwärffwa \" Al 9701 . \" hwat gotz the forworffuo ther medh \" RK 2: 574 . Al 10479 . SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.). ST 515 . Va 18, 21 . Su 135, 176, 186, 272, 297 . \" at forwärffwa sigh biskops dömit \" Bil 638 . MB 2: 125 . Su 8, 23, 24 . Lg 670, 3: 168 . ","2) utverka. \" med sine skäll och breff han j rom aff . . . pawen forwerfft hafwer pa siit preste embethe \" FM 271 ( 1506) . \" hon forwärffuade aff sinom wälsignadha son stadhin watzstena til at fundera j hanom sith closter Bir4: 75. iak haffwer thz forwärffwat aff gudhi at thu skalt komma äpther mik j biscops säte oc ämbite \" Lg 636 . ib 821, 3: 163, 175, 191, 329, 677, 680 . \" sanctus seruacius haffwer för wärffwat mz gudhi oc för thiänt, at haa som hälstz söker hans graff, bedhandes hiälp aff honom, tha skal honom giffwas aff gudhi, hwat honom i likamlike matto widhertorffteliket är 3: 168. forwärffwar thz mz sins herra hylle at hans herra honum hans pung fylle \" Al 2665 . \" än . . . nakor hafde mik forwärffuat j xxx aar mz knäfaal oc aldra handa miskunsamlika gärninga (obj. bortallet; aqud deum mihi præmia obtinere niteretur \" Su 241 . \" forwerff mik gudz miskundh \" MD 161 . \" forwärffue sik alla sinna synda forlatilse \" Bir 4: 113 . SO 201 . \" förwärffwa os aff lösn aff syndh oc pino \" LfK 139 . \" thet däktingisbreffwit nw emellan richena forhandledh och forwurffweth är \" BSH 5: 343 ( 1509) . \" ath the bref förwärfwas skwlle i rikesens thiänest moth rysserne \" ib 360 ( 1509) . \" bestämplade medh sinne modher komma rikeht i ban, som the och förwerfwo ib. \"","3) uträtta. \" sände han een diefwl til eeth land nokot forwerua ther ellir ända a hans wegna \" ST 92 . ib 305 . RK 2: 9107 . Lg 3: 634 . FM 593 ( 1513) . - Jfr ater forvärva."],"f":["-ade Bir 4: 75 ; Su 23 . ","-de ib 8, 272 ; ","-des ib 135 . ","-do Su 297 . ","forworffuo RK 2: 574 ; SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.). förwerfwo BSH 5: 360 ( 1509) . ","-at Lg 636, 3: 168, 634, 680 . ","forwerfft FM 271 ( 1506) . ","forworwit ST 305 . ","forworuit ib 515 . ","forwurffweth BSH 5: 343 ( 1509) . ","forwurffuid FM 593 ( 1513) . ","forwerffvit Al 10479),"]},{"a":"forvärvan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utverkande, bemedling. wm thina forwärffuan (te mediante) Su 208 . "],"f":[]},{"a":"forvärvilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förvarvande. til alla goda tingha fförwärffwilse JMPs 325."],"f":["för- )"]},{"a":"forväxa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvaxa."],"f":[]},{"a":"forväzla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["växla, utväxa. Se Sdw 2: 1221. - utväxla, utbyta. swa thet han aldre forweslade them (ɔ 25 mark örtugar) och aldre satte in i dysken smaa peninga foe örtoger STb 1: 51 (1476). ib 52 . \" ath han ecke forväslade gyllenen medh fynnanom \" ib 253 ( 1480) . \" pedher bennctsson feste lach sielff vj:e, thet han ey forweslade hwmblasech medh hanom vtan war samma seck \" ib 3: 2621 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"forväþia","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forytra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föryttra, afyttra. köpmannä warä, som the maagho . . . sälia oc forytra bondom oc androm thöm ther til sökia wilia FH 1: 17 (1441, nyare afskr.). ib 2: 131 ( 1441) . theris hälgha doma . . . wille the nw förytra oc förtära j win oc olyo hwete MB 2: 164 . \" then malm annorstadz säls och förytres \" BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forytra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) föryttra, avyttra. Svartb 332 ( 1430) .","2) omsätta (ngt i pengar). thet skall förytras i reda penningar FMU 5: 89 (1484, avskr.) . 3) förbruka. nar the suma peninga fförterdhe och fförytrade wore SJ 2: 273 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"forädhlas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förädlas, förbättras. \" aff huilke hans liffwrne oc omgängilse swa forädhles (nobilitatur) oc opnyas \" Mecht 257 ."],"f":[]},{"a":"foräldir","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["förfäder. \" jak skal atirfa thik alt thz thu aatte oc thine foräldir \" Gr 265 . thera . . . fortällir SD NS 1: 303 ( 1403, gammal afskr.) . bliffuer godhe, trone swenskemen, som föder och forelder for eder varit haffue BSH 5: 206 ( 1507?) ."],"f":["-ällir )"]},{"a":"foräldir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förfäder. 2) föräldrar. tha budhw hans förälder pilten fra julianum dragha J Buddes b 80 . \" j hwario viku skal ther aa altarith haldas en messa . . . mina foräldhe til roo ok naade \" Svartb 366 ( 1438) . (Det sista språkpårovet bör möjligen föras til 1)."],"f":[]},{"a":"foräldrar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L.","1) förfäder. \" skipade han j opsala kirkio som gamble konungha hans foreldra hafdo byriat . . . gudz thiänisto män \" Bil 884 . \" naþoghe þera foräldra sialum \" Bu 9 . \" i warä forälldrä daghum \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), 636 ( 1347). sculu þe . . . for vara ärwingiä, foräldrä oc eftekomandä afminnilse hawa i þerrä messu oc bönum ib 565 (1346 ; kan äfven föras till 2). som . . . therra foräldra atto aff alder ib NS 2: 34 ( 1408) . \" götstaff leksons foräldra hafwa thet haft een äpter then andra ib 210 ( 1409). for hänna siäl oc flere hänna foräldra, som framfarne varo \" ib 236 ( 1409) . \" ware foräldra hawa thät !TECKEN? österland ä j troscap oc j kiärlek funnet \" BtFH 1: 455 ( 1362) . \" som fadher och foräldra for idher giorth haffwa \" BSH 5: 53 ( 1505) . Bil 593 . Lg 293 . RK 1: (LRK) s. 220 . \" sunr äpte fadhr ella föräldra sina \" KS 10 (24, 11) . \" äpte fadher ok föräldre (för- a) sina \" ib 5 (12, 6). undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans ib 10 (25, 11). ","2) föräldrar. \" han foor alrigh at sökia sina forälra \" KL 221 . \" at födhas aff ärlicom foräldrom \" Bir 2: 283 . \" iak hafuer walt min lägherstadh ther när minom foräldrom \" SD 2: 34 ( 1408) . föräldra visto ekke at ärendith war aff gudhi skipadh MB 2: 114 . Lg 3: 278 ."],"f":["foräldrar . ","foraldra RK 1: (LRK) s. 220 . ","forellara BSH 5: 387 ( 1510) ), "]},{"a":"foräldre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sg. koll. 2) föräldrar. wi hawom gifwit wan äghodeel l. . . til vdhems closter fore wart forälre til vppehälelse SDNS 3: 43 (1415). hwat haffuir han ther til brutit oc syndaht ällir hans foreldre fadhir ällir modhir MP 5: 30 . "],"f":["*foräldris häfdh , "]},{"a":"foräldre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sing. koll. (SD 5: 564 ( 1346); MB 1: 354 ; MD (S) 214) och pl. VKR III ; SD 2: 34 ( 1408), 68 (öfvers. fr. 1505); hit skulle kunna föras flere af de under foräldrar anförda ställena) ","1) förfäder. \" thu giälder sönom foräldris synder \" MB 1: 354 . \" the haua thiänt ok lydhuge waridt fadher ok föräldre hans \" KS 10 (24, 11) . ","2) föräldrar. \" med afmynnilse varrä bäggiä sälä oc vars foräldres \" SD 5: 564 ( 1346) . \" fore hans foräldra siäl, efter huilkin miin barn erfdho thet sama godzet \" ib 2: 34 ( 1408) . \" hon war födh äptir wärldinna wärdhelikhet aff höghom ok gudhelikom foräldrom hulkin brännande waro j rätuisom gerningom ok gudz lagha gömo \" VKR III !SYNS_DÅLIGT? barnen . . . gerna j forälridz kläde ffara MD syns dåligt] 214. piltens föräldre Lg 3: 362 . \" effther thet forste !SYNS_DÅLIGT? (menniskoslägtets stamföräldrar) fölle j syndena \" SD 2: 68 (öfvers. fr. 1505)."],"f":["för- . ","forälre )","foräldris tunga , "]},{"a":"forämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["forämna sik , göra rätt för sig, betala sina skulder. Se Jansson, Fornsvensak legendariet sid. 37."]},{"a":"forämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlika, bilägga, bemedla. \" the fruor . . . forämpna thagher thenne striidh \" Fr 2088 . thessa lund war thz for ämpt RK 1: 942 . \" konungin skulle thz for forämpna (det före forämpna stående bör utgå) ib 3310. - intr. medla. jak wil forämpna mellom ider \" RK 1: 2235 . "],"f":["-ämpt RK 1: 942),","forämna sik , förlika sig, försonas. forämpnadho tha ther sik RK 1: 2384 ."]},{"a":"forända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra slut på, avsluta. oc för ändha ängillen sin ordh snarlika JMÖ 51 . 3) döda. hon (ɔ dorttningen) skulle forändas Troj 266 ."],"f":[]},{"a":"forända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra slut på. drukkinscapir . . . forändar ok dräpir alla helso MP 1: 311 . ","2) afgöra. \" waro tha flere högha saker som ekke kwnno tha förändhas \" Lg 3: 195 . "],"f":["för- . ","-ar )","forända sik , taga slut, sluta. för ända sik (finiuntur widh stora haffwit MB 2: 44 ."]},{"a":"foränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillämna, föresätta, bestämma. \" nw wiliom wt nakot atirgaa til wara forämpnadha materiam (ad propositum) \" Su 377 ."],"f":[]},{"a":"foränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning, bemedling. haffde giort . . . eth wenligit ärffda skypte medh förempningh i swa mato SJ 219 ( 1452) . - försoning, godtgörelse, upprättelse, bot. tolik for ämning (Cod. A daghthingan, C for haming) aff honum taka Iv (Cod. B 2460. wppborith och anamath haffwom . . . ena sonan oc ena ganzska forenempningh . . . äpther war dödha frenda FH 2: 117 ( 1438) . - godtgörelse, ersättning. the acthä hanom inghen forträffningh for sin store skadhe kosth oc täringh BSH 4: 187 ( 1495) ."],"f":["förempningh . ","foräffningh )"]},{"a":"foräring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föräring, gåfva, ersättning? godh föräringh latom (för lata) tem niwthe, som mesth skadhe finge BSH 5: 468 ( 1511) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forävintyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta på spel. hwar godh borgere forware sith hwss. vil lhan for ewntyre sine hustrv, piga och drengh medh sith gotz, rade sielffuer STb 3: 327 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"foräþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föröda, förstöra, förderfva, göra slut på. thz hafdhe the foröt swa sara Fl 16 . \" fördarffwado oc föröddho jwdam oc beniamin \" MB 2: 104 . \" tha han bliffwer dödher ok werlden alt hans godz for ödher \" MD (S) 307 . iak . . . ther nw skal wara swa for öd Al 2890 . ib 6914 . \" thu äst nw forödh (det är slut med dig) \" ib 10490 ."],"f":["för- . ","-öödha )"]},{"a":"foröfra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["få över, förvärva, förskaffa sig. hwad han haffwr för öffradh af sin gambla tiänest BSH 5: 304 ( 1508) ."],"f":["för- )"]},{"a":"forökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) förbättra, stärka, förkovra. lo sötaste ihesu christe . . . fför öka os j allo godho SvB 52 (början av 1500-talet). 2) förbättra, sätta i bättre skick. staffan vestgöte schal bliffue wijdh appostla altaredh . . . ok forökie altare cleden STb 3: 359 ( 1498) . ","4) lägga el. oga (ngt till ngt) troyaner rorökte glädy tiill glädy oc högtiid tiill högtiid j attha dagar i gynom Troj 70 ."],"f":["fför öka )"]},{"a":"forökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föröka. \" war aarlige skatther är forökter medh iii twnnor smor \" BSH 3: 146 ( 1463) . hälga karen föröka MB 2: 307 . \" j israels söners närwaru, hwilke dagliga wäxto oc föröktos \" ib 80 . Su 202, 359 . Lg 3: 192, 278, 604, 605 . SO 144 ."],"f":["för- Lg 3: 192 . ","foröka Su 359 ; -at ib 202 . ","föröka . ","-te : -to Lg 3: 604 ; ","-tos MB 2: 80 . "]},{"a":"forökian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förkovran. the hälgho kirkio gangn ok förökan Mecht 306 ."],"f":["förökan )"]},{"a":"forökian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förökelse. \" for ökan j nadhenne Gers Frest. 59. \""],"f":["for ökan )"]},{"a":"forökilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" förökelse. Lg 3: 592, 654 ."],"f":["för- )"]},{"a":"foröl","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fforeell GU C 20 s. 26 . ","foreel ib s. 422), "]},{"a":"forþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. \"","1) föra framåt, fortskaffa, befordra. fordadhe them wäl aff lendeno MB 1: (Cod. B) 545 . - föra, ledsaga. santus petrus fordadhe than til ierusalem Bil 269 . MB 1: 390 . RK 2: 5643 . \" hon gat han ey swa wäl fordat til graff som h(o)n wilde \" Bil 731 . - föra (undan), bortföra. döde oc saara teden forda RK 2: 8852 . - föra i skydd el. i förvar, taga vård om. fordhar hans wlwalla oc hans thing MB 1: 205 .","2) främja, sätta i verket, utföra, uträtta. the skulu hans budhskap ok wilia forda oc främia medh almoghanom KS 64 (158, 70) . \" äru thön lagh dödh ok fåfäng, ther ängin är then thön forda ok fulkoma \" ib 68 (167, 74). ib 73 (178, 80). medhan marsken sin ärende j dala forda RK 2: 5396 .","3) beforda, understödja, hjälpa. jak will myne gillesbrödher ok gillesysther . . . fordha ok främmie SGGK 103 . SEG 120 . \" han skal thik fordha huath han ma \" Fl 774 . Lg 3: 562 . PM 21, 30 . \" the lotho han jn oc honom wel fordhe \" RK 2: 1409 . - underhålla, uppehålla. at iak vili ey vp halda ok fordha them Bir 1: 163. ib 2: 166 . \" han sculde hona fordha oc främia i henne liffs tima \" SJ 191 ( 1450) . \" the sculu mik födha fordha främia oc vppehalda til dödra dagha \" ib 188 ( 1449) . \" han skal henne födha ok fordha medh hws mat oc cläde til dödhra daha \" ib 251 ( 1456) . "],"f":["foorda Lg 3: 562 . ","ffoordha SEG 120 . ","fora: foradho KL 149 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","fordhe RK 2: 1409 . " forde (dock möjl. af föra) " ib 6043, 6249, 7937, 3: 3982 . ","forda ib 2: 5396 ; " de tre sistnämda formerna endasti rumslut), ","fordha sik , fortskaffa sig. ena kafflabro hade the oc giorde mz hwilken the skulle sig till skepen forda RK 3: (sista forts.) 4782 . - skynda sig. fordhom os thy oc vi at inganga i the hwilona Bo 255 . Al 3117, 7975 . ST 391 . RK 2: 6043, 6249, 7774, 7937, 3: 3982 . Di 43 .","fordha sik ater , skynda sig till baka. fordhadh sik thäs för atir Bil 851 . ","fordha bort , föra bort (i säkerhet). fordhadho the han bort til tarsim Bil 898 . KL 149 . - Jfr fram fordha."]},{"a":"forþighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förtiga. \" at jak förtigdeth \" BSH 5: 178 ( 1507) . \" thesse ärendhe och eder betalning skal linthet förtigias \" ib 360 ( 1509) . ath the (ɔ: edert bwdh och scriffwelse) ecke bliffwe forteget eller nederlagth ib 402 ( 1510) . FM 410 (1509, samt. afskr.). ","2) förlora genom tigande el. genom underlåtande att framställa anspråk. är thetta ärendet ey fortighat FH 3: 84 ( 1446) . ib 85 ."],"f":["förtiga . ","förtydhe FM 410 (1509, samt. afskr.). -dhe. "]},{"a":"forþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"forþom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fordom. libie land. som troya var forþom bygh Bu 490 . mäster reþar, forþum kannuker i wästraaros SD 6: 129 ( 1349) . ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). Bu 416 . Bil 112, 226 . KL 182, 253 . Bo 139 . MB 1: 431, 432 . Bir 1: 122 . Al 2 . "],"f":["forþum SD 5: 377 (1344, nyare afskr.), 6: 129 ( 1349). fordhum ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), KL 253 ; Bil 226),","fordhom dags","fordendagx FH 1: 49 (1478, gammal afskr.)),"]},{"a":"fostan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"foster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll.","1) fosterbarn? wi ärom tith foster, oc thu äst war foster modher LfK 141 . ","2) afkomma. \" fostr afla ok födha \" KS 33 (86, 36) . \" the glädhias aff sino foster \" Lg 3: 1 . Jfr af-, barna-foster samt folster."],"f":[]},{"a":"foster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. L.","2) avkomma. \" prydhes högdhen i gudz bärghe mz fagro fosther \" JMÖ 60 . 3) uppfödning. dwffwor haffwa til fosters bekombir wäl pa bygdenne PMSkr 258 ."],"f":[]},{"a":"fosterbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fosterbroder. \" Di217, 218. \" LfK 141 ."],"f":[]},{"a":"fosterdottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fosterdotter. \" \" SD NS 2: 288 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"fosterfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fosterfader. \" thäntidh ihesu han var tolf ara, foor han vp til ierusalem mz sinne modhir. oc sinom fostirfadhir \" Bo 24 . \" modhir hans oc fostirfadhorin foro thädhan ib. \" ib 21, 27, 28 . Bil 194 . Bir 4: 133, 140, 146, 153 . Di 14 . LfK 141 . \" hafdhe han varit hänne swa som fadhir ok hona röktat swa som fostir fadhir \" KL 354 . \" swa som gudh är ensamen ophoff aldra wärldinna swa är oc en man förste fosterfadher (Cod. B förfadhir; urskriften har väl haft forfapir) mankönsins \" MB 1: 87 . Jfr folsterfaþir."],"f":["-fadhor )"]},{"a":"fosterfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: fosterfader, försörjare. jhesus war thera fosteradher til thera lifs bärningh MP 4: 29 ."],"f":["fooster- GU C 20 s. 367) , "]},{"a":"fosterland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fosterland. \" BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.). \" ib 62 . Jfr folsterland."],"f":[]},{"a":"fostermodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fostermoder. \" nutrix icis f generis p procucta amma ok foostermoder \" GU C 20 s. 367 ."],"f":["fooster- GU C 20 s. 367) , "]},{"a":"fostermoþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["amma. \" böþ dycolecianus hängia vitrum . . . ok cresenciam viti fostar moþor som aldre skeldes uiþ sin folstar son \" Bu 526 . ST 115 . Bil 698, 1010 . Gr 282 . the . . . sändo hona heem til ysaac mz sändebudhanom oc delboram henna fostermodher mz henne MB 1: 206 . hänna röther sudne i watn äller i vin ok drokne gifwa fosthermoder miölk LB 5: 80 . ib 7: 146 . LfK 141 . - bildl. hedhir giri är . . . awndinna fostirmodhir Bo 96 . Ber 257 . Su 421, 442 . - Jfr folstermoþir."],"f":[]},{"a":"fosterson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fosterson. prestins fosterson MB 1: 371 . Di 208 . loth keysarin taka witum . . . oc hans fostirmodhir hon heth crescencia som aldrigh skildis widh sin fostirson ST 115 . Jfr folsterson."],"f":["fosther son Di 208 ),"]},{"a":"fostersystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fostersyster, disyster. \" emenciana catecumina fostersystir (collactanea) agnetis \" Bil 571 . LfK 141 ."],"f":[]},{"a":"fostra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppföda, uppfostra. til ath fostra oc göra wnga skwla ey wthwälyas the dwffwor som ärw mykith gamble PMSkr 259 . 2) uppdraga, vårda, ansa. fostra winträn at the bliffwa länge waraktogh PMSkr 318 . - Jfr fram-, up-fostra."],"f":[]},{"a":"fostra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nära, fostra. \" frödhin skal inspringa j mit bryst ther han är vt aff fostradhir (de quo nutria est) \" Bir 1: 61 . \" mz henna signadha myölk fostras ib 4: 146. \" ib 153 . \" hwat mon thänna marken fostra (quid vero hunc vermen alit) annat än huxins gäld ok sannindinna glömsko (för -a) \" Bo 96 . - uppföda, uppfostra. hwilkin kona swenbarn faar hon skal thz fostra om siw aar Al 4742 . MB 2: 227 . "],"f":["-adhe Bir 4: 153 . ","fostra fram , ","fostra up , "]},{"a":"fostran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr upfostran."],"f":[]},{"a":"fostran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppfostran. \" tha swen barnit war födth war han honum j opfödho ok fostran som likamlikin fadhir \" MP 5: 75 . \" jtem skal then quinnan aff by, som hade tagit \" ib bondhe barn til fostran STb 5: 104 (1516).","2) uppfödning. \" än är ekke then them waktar härranom tro oc hönorna dyre til ath sälyas, tha är lithen winningh pa tessen fosthren \" PMSkr 253 ."],"f":[]},{"a":"fostre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) fota, låta (ngt) ha sin grun i (ngt). tha skall han thet hualff och siorstehen fota in pa olaff michelssons mwr SJ 2: 266 ( 1495) . ","3) stödja sig på, bygga på. bildl. haffwe j oc ingen vitzord ther jack kan fothe vppa tha . . . VgFornmt 8-9: 103 (1508). - Jfr infota."],"f":["foota STb 3: 215 (1495) ),"]},{"a":"fota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hafva fotfäste (på), hvila (på). euert gulsmit skulle haffua macht at hugga in i förnempda pelle persons mvr !TECKEN? (1/2) sten ther hans mur skal fota vppa tha han willde hwelffua ouer grendena ower beggias thera inganga SJ 264 ( 1458) . \" swa wijt och swa langt som euertz mwr nw fotat haffwer pa hans ib. \""],"f":[]},{"a":"fotangel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fota angel. slas nidher j jordhena wmkringh slottith staka oc fästis j them järn spika hwasse oc thz är fothangla moth fothangara, äller göris trehörnotta fotangla löse oc skywtis äller kastis wth j fiendannas här PM 5 ."],"f":[]},{"a":"fotangel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotangel. Sktotteb 446 (1471; Kämn). hamus mi metekroker jtem hamus plaataskärff ok footh angil GU C 20 s. 327 . tyo lästher trehörnotta fothangla at stänkia pa jordena PMSkr 166 ."],"f":["fothangla PMSkr 166 . food anglä Skotteb 446 (1471 ; Kämn)), "]},{"a":"fotangladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med fotangel. hamus . . . metekroker . . . hamatus ta tum krökter foot anglader ok skäruader GU C 20 s. 327 ."],"f":[]},{"a":"fotanglor","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" podager. faa fott anglor LB 7: 286 ."],"f":["fott anglor )"]},{"a":"fotbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fota bladh. Pa 6 ."],"f":["foot- )"]},{"a":"fotbälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotsula. calix (för calx) kalker häl lok footh bälle calix (för calx) pro parte pedis est mas generis wersus calx mas pungit equum sed stringit femina murum GU C 20 s. 69 . \" planta the wlgariter fotbäldhe \" ib s. 454 ."],"f":["-bäldhe GU C 20 s. 454) , "]},{"a":"foter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fot. \" peditare til foth gaa \" GU C 20 s. 424 . ruina . . . fall vnde ruinosus a um vppa fallande foth ib s. 532 . \" ware thet oc swa, at thöm som fridhen brutit hafthe, nakar äpter fyldgde a fluctoghom foot \" Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - fjät, steg. pedetentim aduer remissiuum behändelika varliga ok foth vidh footh GU C 20 s. 423 . the drogo j foth (ɔ hack i häl) epter then andra hären mz hast Troj120. 2) ss längdmått: fot, fotsbredd, fotslängd. varj mellen hwarya radhena sex föther PMSkr 152 . \" mellen pärwträn som plantheras skal wara xxx föther \" ib 328 . \" mällen hwan ordan skal wara sex föther \" ib 137 . 3) fot, bas, det understa av ngt. fothen oc hoffwodet aa pelaren waro kosteliga wtgraffne Troj 187 . - Jfr bords-, gryto-, klunka-, krok-, malm-, nysto-, sokko-, studha-, thrä-foter."],"f":["*fota bredher , ","fota fäste , ","*fota gryta","fote grytor FMU 4 . 95 (c. 1445). fothagrijta HLG 3: 25 (1528)),","*fota häl , ","*fota langer , ","fota lukt , ","*fota orenska , ","fota palder , ","*fota prydhilse , ","*fota snara , ","fota sot , ","*fota stigh","-steg )","*fota thvätter , ","*fots mon , "]},{"a":"foter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) omedelbart, strax. her niels drogh honum aa moth thz snaresta han kunde footh för footh RK 3: 1415 . b) på djur. sua som största ögxa älla älghia fötir Bir 2: 96 . \" hans föther swa som biörna föter \" MB 2: 352 . \" mz clodiura ramum ok fotom \" Bu 493 . \" the (hundarne) fölia them swinom äpter a foot (i häl) \" Al 4099 . ","2) ss längdmått. fot, fotbredd. iak vil een foot ey fore thik vika Iv 3120 . hon faar aff vart fädherne arff swa mykith ey som een foot är bredh ib 4808 . - fot, fotslängd. at troþa fäm fota (pedum) brännande iarn hal Bu 419 . en hundradha fota akir j langlek ok vidhelek Bir 1: 385 . ib 382 . \" hunradha föter war thera längd \" Al 7561 . hänna längd war siäxtighi fota ib 4925 . \" siw fota längd \" ib 9449 . ib 959 . \" siäx foto lang \" ib 9363 . \" siw fota war thz a thioklek sina \" ib 9452 . ib 9468 . \" iij föter tiwkker \" Di 48 . ","3) fot, det understa af något. skanserne liggie pa fallendhe foth (äro fallfärdiga) BSH 5: 356 ( 1509) . Se fotgryta, fotkar, fotqvärn. - Jfr asna-, for-, ful-, fä-, fäar-., ganganz-, häst-, hästa-, krussu-, rossa-, svina-, þvär-, änglafoter."],"f":["footer . ","fötrene Bo 199 . ","fotom;","fottomen Bir 3: 47), ","fota angel , ","fota bladh , ","fota byld","-böld LB 7: 69 ), ","fota fästa , ","fota fäste","fothe feste )","fota ganger , ","fota il?","fotaklädhe","footekläde )","fota kyld , ","fota palder","-pallir )","fota siukdomber , ","fota sot , ","foto spor , ","fota sulme , ","fota trodh","-trudh Bo 129 ; MB 1: 89 ; ST 533 ), ","fota värker , ","fots bladh","fodz- )","fots il?","fots rum","fotz- )"]},{"a":"fotfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotfolk. RK 3: (sista forts.) 6031 ."],"f":[]},{"a":"fotfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfölja. \" barach foth fölgdhe them \" MB 2: 79, ib 69, 91, 93, 101 ."],"f":["foth fölgia . ","fothölia MB 2: 93),"]},{"a":"fotganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå till fots. foro the med storo nödh footgangande ofver langa wägha Ansg 193 . - till fots gå omkring, gående uppmäta? (vi havum?) footganget the godzen SD NS 2: 70 ( 1408)."],"f":["foot )"]},{"a":"fotgangande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linfanterist. \" vndher warth kors äre x m rydare velbogne mz alskons vaknom och x m fotgangandhe \" Prosadikter (Joan Prest) 348 ."],"f":[]},{"a":"fotgangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man till fots, infanterist. the räknadhos siäx hundath thwsand fotgangara MB 1: 312 . \" i stridh medh hästom ok fotgångarom \" KS 53 (136, 57) . Al 1912, 2796, 3249, 5084 . ST 335, 340 . MB 2: 133, 155, 228, 265, 311, 312, 313 . BSH 5: 173 ( 1507?) , 197 (1507)."],"f":["footgaangare: -a MB 2: 311 . ","fothgengere BSH 5: 173 ( 1507?) . ","fotgängere ib 197 (1507)), "]},{"a":"fotgangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["infanterist. \" äffther alla ärw haffwandis wthwalda ridhandis oc fotgangara \" PMSkr 153 . oleff scomare j bagerhuset fotgonger Stock Skb 235 (1524-25)."],"f":["fotgonger Stock Skb 235 (1524-25) ), "]},{"a":"fotgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryta med fötter. gifuer iak til siäla altaret j abo mina största footgrytha FH 6: 20 ( 1449) . ib 34 (1452, afskr.), 39 ( 1453)."],"f":["foot- )"]},{"a":"fotgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryta med fötter. item iiij kwlgritor och ii fottgritor och iij sma keslar HLG 2: 106. - Jfr fota gryta."],"f":["fottgritor HLG 2: 106) , "]},{"a":"fotgängning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sätta att gå. peditatus tus tui pe pro idest proprietaas peditandi fot gänghningh GU C 20 s. 424 . GU C 20 s. 424 ."],"f":[]},{"a":"fotil pl. ack. med art. fot ylianor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotsula. \" jnthe war bart aa honom wtan hans ansikt oc hals händer oc föthrena ey offwan tiill wthan opwndy fot ylianor \" Troj 188 ."],"f":[]},{"a":"fotiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotboja av järn. pedana ne fiätur foth iärn ok forföthe GU C 20 s. 423 ."],"f":[]},{"a":"fotkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med fot försedt kärl. SD 4: 148 ( 1330) ."],"f":[]},{"a":"fotknekt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotsoldat, infanterist. \" theföre ligger oss storlige makt pa att förstyrke oss med krygesfolk som swadane kunne affverie, bode ridswenner oc fotkneckter \" HSH 14: 31 ( 1525) ."],"f":[]},{"a":"fotol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotsjuka, podager, gikt i fötterna. moth fotool oc sywkdom j lidha mothin PM 51 . hon . . . hiälper . . . nwmonom, senornas sywko, foth ol, rygwerk ib."],"f":["-ool )"]},{"a":"fotol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotsjukdom. podager. ey bekommer hönsom wäl ath sithya pa fiölom ath soffwa thi teh faa footh ool oc sywkdom aff sinom eghnom träk PMskr 252. salt miöl, honugh och olio stötes sammen, och bindes på fothel lsom kalles podagra ib 639 . (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"fotqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["quarn med lodrätt stående axel och vågrätt hjul. Jfr Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne, 2: 128; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 218. dömdes then wält quarn wpkastas som hemingx jonsson haffde olaglige bygt wtan lag och dom och foot qwarn i samma stadz igen BtFH 1: 224 ( 1508) . forbiwtz, at the som the footqwarna, eller andra sina qwarna haffua, magha eller schola noghanlund mala for andra GS 57 ( 1474) . Jfr fotaqvärn."],"f":["foot qwarn )"]},{"a":"fotsigh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["steg. Bir 3: 456 ."],"f":[]},{"a":"fotspor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotspår. \" enkanneligha eptir föliande jomfru maria ffotspurum \" SkrtUppb 387 . \" aff thässo foresagdho maa ok betqctas, at jomfru liffwirne är änglanna liffs withne ok komaskolande opstandilsa fotspor (insigne \" SpV 17 ."],"f":["ffotspurum SkrtUppb 387 ) , "]},{"a":"fotspor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotspår. eg. och bildl. vardh han var eet litith fotspor Fr 126 . \" ffar fram aat hans fothsporum \" Bil 214 . Bo 98 . Bir 1: 272, 359, 3: 208, 308, 335, 4: 52 . - steg. sagde sampson til sin pilt äller sin thiänara hwilken hans foth spor (gresus) styrdhe MB 2: 123 . - Jfr fota spor."],"f":["footspor: -sporin Bo 98 . ","footspoor Bir 1: 272 . ","fotspaar ib 3: 335), "]},{"a":"fotspänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotspänne, fotprydnad. dextralia lium ornmenta quedam foth spänne GU C 20 s. 181 ."],"f":[]},{"a":"foþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pabulum, foder. \" nära sik vidh fodhir som annor oskällik diur \" Bo 126 . \" wtkastadhe fodhrit varom hästom \" Gr 268 . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). MB 1: 246 . Fr 306 . ST 137, 138 . MB 2: 131 . \" alt thet foor- och hö, jak athä \" BSH 5: 25 ( 1504) . \" spwrde hwad som foryd war ib. Jfr hästa-, korn-, stra-fodher. \""],"f":["fpr- foor )"]},{"a":"fra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jämte sammansättningar, i hvilka detta ord ingår ss första led, se fran."],"f":[]},{"a":"fra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = fräghna. kan hon thz ffra at tw gör saa MD (S) 223 . \" tha han thässe tidhande frar (Cod. A faar) \" Fl (Cod. C) 197 ."],"f":[]},{"a":"fradha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fradga, skum. \" giffwer haffwit lywd aff sig tha lwng är äller mykna fradho oc bwblor flytha thet merker frosth komma \" PMSkr 294 . så är brennestenen som ehn frada och skum i jordene aff hietanom wärkatt ib 613 (senare avskr.)."],"f":["frade PMSkr 613 (senare avskr.) ), "]},{"a":"fradha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fradga, skum. hafsins radha Bir 1: 121 . \" vtflytir leedh fradha mällan tannanna \" ib 2: 99 . Su 237 . LB 5: 293 . \" thagha tz hwita af eggit och ätha tedh swa ath tz fradas och thagha sa aff fradana \" ib 7: 57 . Jfr frödha."],"f":[]},{"a":"fradhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. fradgas. ST 112 . (Sdw 2: 1221)."],"f":[]},{"a":"fradhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. fradgas. thagha tz hwita af eggit och ältha tedh swa ath tz fradas LB 7: 57 . ib 126 ."],"f":[]},{"a":"fradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fradgande. är han (blodet) offwantil fraadugher LB 3: 30 ."],"f":["fraadugher )"]},{"a":"fragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fråga surþar ok fraghaþar Bu 414 . \" fragadho breffdragaren \" Lg 220 . KL 379 . MB 2: 125 . - (fragha för frägha? viliom wi lthin hedher at fragha (ad . . . honoris tui celsitudinem restarandam) mz thzta silf ok päningom Bil 854). - Jfr be-, ut-fragha."],"f":[]},{"a":"fragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr tilfragha."],"f":[]},{"a":"fraghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vaken, vaksam, beredd. hälghe män wisto aff tholighom synda sömpn enkte, thy at the forewisto sik j qwinnonna suiik, thär fore waro the fraghne j hiärtano (dotum femiceum corde vigilando prævenerant) SpV 43 . stath thy fraghin o jomfru, lthu som jomfru äst badhe j köteneo ok andhanom, offwir thina gömo ib 216 . wakin ok warin fraghne sigher härren (viligate jnquit dominus), for thän skul j within ekke daghin ällir timan ib 293. än läggiom til thätta forescriffna, thz ordhit j lästenom, ey soffwandis wthan fraghin, mz ypnom öghom ib 293 . \" j thänno kötzsins ok andans sammanuarilse ällir atskilnadh, är widhertörfftogth at christi brwdh är faghin, for thy hon weeth ekke timan ällir daghin (vigilandum est Christi virgini) \" ib 353 . stighin, hwilkins nidharsta ändan, drakin mykit war om sik ok fraghin (cautus), gömir ok waktar ib 392 . thu ästh mykit fraghen ällir wakande j thinom ärandom (vigilantissime procedis) ib 462 . 2) flitig, trägen. hwar skälin haffwa hiälp aff äpthirliknilsom, tha synis them enkte fattas som fraghne älir idhkelike (discipline studiois) wilia wara SpV 77 . j swa manghom ok margfallelighom lustilsom flytandhe, som hon (ɔ själen) kringaren ok fraghnaren är j himerslighom ärandhom ok gärningom (studiis celestibus studens) ib 154 . \" for thy at thu synis mykit wara jdhin ok fraghin (studiosa) j the hälgha scripth \" ib 107 . ","3) sansad, måttlig. purpura leth, viola ok rosen lith bära christo withne ok cristne människio, at millir wälwillighen ok froghin (mitis benignus sobrius) är christo saa myklo täkkaren som thänne lithin är allom lithom wärdogharen SpV 587 ."],"f":["sg . ","froghin SpV 587 . frain ib 233. komp. fraghnaren ib 154 ),"]},{"a":"frahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måttlighet. fraheten (sobriteas) mz sinom reglom ok laghom fortaghir alt thz som gar owir mattona SpV 157 ."],"f":[]},{"a":"frakker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rask, flink. \" wäldoghe män oc frakkir (Cod. A frägher 167) at ilgerningom \" MB 1: (Cod. B) 544 . - superl. n. adv. raskast. frakkast altijdh när hanom gik RK 2: s. 339. ","2) ansenlig. \" giordho israels sönir twa borgher pharao konunge, the frakkasto (Cod. A fräghasta 275) ther i egipto land äre \" MB 1: (Cod. B) !SYNS_DÅLIGT?"],"f":[]},{"a":"frakker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rask, flink. \" thu äst frakkir oc starkir \" Hel män 135 . - Se Sdw 2: 1221. 2 förnäm, ansenlig. potis . . . mäktoger ok mögelighin . . . pocior bätre . . . jtem pocior värdugare ok frakkare GU C 20 s. 473 . primór oris est mayor et dignior in populo nota primores dicuntur primarii wlgariter the frakkasta ok vtualdho ib s. 484 . principalis . . . then förste ok frakkaste ib s. 485 . thenna fracka mäktoga staden tyn om lkwl slaas oc til jnte göras Troj 92 . \" mönsterlid är ey ath enast fwlt mz frakt folk wtan täslykes fwlt mz alla dyra haffwor oc rikedoma \" ib 64 ."],"f":[]},{"a":"frakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) avgift för transport av gods, transportkostnad. jtemheyne frome iij mark for iij leste korn til fracht kottenb 339 (1430-talets början; burit FMU 3: 100 ( 1436) . ib 113 (1437?). först 13 marc Borgm.). hulka fracht the kännas hawa hälftena wpburit FMu 3: 100 (1436). ib 113 (1437?). först 13 marc suenska til fracth for gotzit aff stocholm oc til sodherköpung VKJ Bil 280 ( 1466) . \" jtem gaff jak skiper gynther j mark fore frakt i pulffuer Skotte b464 (1472; Kämn). han hade ecke meer opburet j frakth aff marchus sasse än xiiij (14) öre \" STb 2: 60 ( 1484) . ib 81 ( 1485) , 251 (1488), 274 (1488). SSkb 155 ( 1505) , 314 (1509). STb 5: 90 (1516). scriffwaren är pliktogher giffwa kompanommen rekenskap . . . aff allo frakth, skiplön som han haffwer wpbwrith aff skipeno PMSkr 10 . ib 14. är thet swa ath nokor köpman giffwer myndre än x gyllene j frakth ib 15 . 2) forsling av gods el. varor. olan skrädare kraffde fasbyörn sin baath j gen oc bödh honom j öre pn for frakthin ATb 149 ( 1461) . \" kan han ecke faa thet j fakth, tha skal han löpa meth skippet meth thet forsta jn for wislene \" STb 2: 123 ( 1485) . \" batzmannen plägha haffwa frj frakth til tre äller fira tynnor mädh sin lön \" PM Skr 41."],"f":["sg . "]},{"a":"frakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhyra (fartyg för varors transport). bliffwer han qwar wthan köpmannannas samtykke som haffwa fraktath skipith PMskr 57. tha skl han jngom befalla föra skipith, wtan swa hände, ath thet ware fraktadh, oc ha wordhe suwker ib 72 . j skipeno hwilkith köpmannena haffwa leyth äller fraktath ib 76 . gaffz loff, at lthe sma skuter, som fractade äre, skole sigle loc göre theris bestå STb 5: 252 (1519). - befakta, lasta. hans skip, som thet war fracktadh medh köpmansgotz fraa danzeka STb 1: 132 (1477). benct smalenninges skip skal fractes medh lagx ib 120 ( 1477) .","2) sända (varor) som last. batzmannen är plikotgher jnläggia j skipith thet gotzeth han skal frakta frith PMSkr 41§. skiparen maa jnthe gotz jnföra latha j skipith til ath frakta thet vtan j scriffwarens närwarw ib 9 . "],"f":["*frakta sik skaffa sig befaktning (om skeppare). kanhan faa frackta sik hiit til stocholm ij (2) marck aff huari lest STb 2: 123 ( 1485) . " ok lata swa frackta sik hiit meth baysalth ib. "","*frakta in , på grund av avtal om transport införa (gods på fartyg). mange köpmän fraktado ey jn sith o thet skipith PMskr 38. taker skiparen thet förnämda gotz och fraktar jn pa nokoth annath skep ib 22 . - Jfr infrakta."]},{"a":"frakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhyra (ett fartyg el. en skeppare) till varors transporterande? vij haffue giort honum fulmyndog oc mectoge tiil at lata komat öhiit, om thet (fartyget) icke fractat är BSH 5: 23 ( 1504) . \" en dansk skippare . . . wille löptet wth och är wäl frakthet medh järn \" ib 358 ( 1509) . ","2) lasta, sända (varor) ss last. the gode män, som siith gotz hadhe fractadh ther vppa (på skeppet) BSH 5: 404 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"frakthärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["»fraktherre», en av borgmästare och råd utsedd person som skulle kontrollera befraktningen i Stockholm. Jfr SAOB F 1280. StÄmb 200 ( 1521) , 203 (15422), 226 (1538). 231 (15341)."],"f":["ffractherre StÄmb 200 ( 1521)"]},{"a":"fraktlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lön för forsling av varor, frakt. frakth lön giffz jngen pMSkr 14."],"f":[]},{"a":"fraktman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) befraktare, bortfraktare. \" per gudmwndsson skypperen gaff jnga skylling sine frachtmen, skypper crostoffer och skypper biörn bagge, fore ath the hade hanom forladit j nager matte STb 3: 454 (1499). \""],"f":[]},{"a":"fram","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["posit.","1) fram, ut (så att något kommer i dagen el. blir bemärkt). thro hauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr thz är stoor skam hon tör ey fram bland herrar oc frwr MD 394 . ","2) fram (till en rörelses mål el. slutpunkt), ända. som skipp komma hiith oc somme komma tiith somme komme fram in tiil nylandh RK 3: 3711 . ","3) vid tidsbestämmningar: ända (till). han screff ater aff ny wt aff sino hiärta alla bibliam fram til sinna dagha MB 1: 27 . ","4) fram, till fullbordan. thz skal ä fram (vinna framgång) var herra wil RK 1: 4537 . \" mente vinna sin vilia fram (få sin vilja fram) \" ib (sfgn) s. 191. ","5) fram, i riktning mot det som ligger framför. wädhrit matte bläsa them badhe hiit oc thiit, !SYNS_DÅLIGT? oc fram ST 419 . ","6) fram, framåt, vidare. !SYNS_DÅLIGT? skulle tho fram Al 1968 . \" wille tho alle fram \" RK 3: 3704 . alexander foor tha thädhan fram Al 8693 . \" hon fölgdhe thässe flodh alt fram \" ib 4983 . \" bygdho alt fram fore sik ower tyzeland . . . oc bygdho swa wärldina fram sidhan swdher oc wäster in til iorsala haff \" MB 1: 3 . han vil fram bätir ganga Bo 233 . ib 67 . Pa 18 . Di 65 . Su 138 . LfK 227, 229, 245 . \" läten the foghata ella ämbitzmän thet ey fram om biudha til andra foghata \" GS 28 (1375, orig.) .","7) vid tidsbestämningar: fram, vidare. j them litla timanom fram til natwardhin (quæ deinde protenditur ad cænam) Bir 4: 119 ; jfr 3. tha . . . mat thu länge sofwa fram a daghin (fram på, in på) ib 129 . \" ärwotha langt fram a quällin \" KL 206 . \" när frambäthre liidher pa aaredh \" BSH 5: 352 ( 1509) . - framdeles, ytterligare behala theem än fram eet aar ST 491 . \" bewarar for fram görandom syndom \" Su 317 . - komp. ","1) längre fram, på en främre plats. far vp höghra ok sit främmer meer MP 1: 306 . \" främbirmeer j huseno skal wara eth höghre oc qwämmelikare säte \" Bir 5: 82 . - längre fram, vidare. tha wi fram mera kommom Lg 3: 457 . wara folkith widh, at the gange ey främmermeer, än them war förra saght MB 1: 330 . \" fölgh mik frammer \" Bir 3: 24 . MB 2: 50 .","2) längre fram, i det följande. som . . . finna ma frammer i þässe bok Bu 198 . Gr 259 . MB 1: 41, 143 . ","3) framdeles. ware mannenom thz marght afaat, som han hawer nw til hedher oc skal främmermeer fa MB 1: 86 . - vidare, ytterligare. frammer sua sagþe han Bu 4 . \" viliom vi nu frammer tala nokot af hans pino ib 72. \" ib 6 . SD 5: 568 ( 1346) . Bil 265, 543 . MB 1: 1, 34, 111, 126, 131, 135, 259, 262, 263 . PK 222 . RK 1: (sfgn) s. 189 . SO 104 . BSH 5: 69 ( 1505) . ","4) ytterligare, mera. hwat thöm främermeer burdhe än thän gardhin oc halue källaren SJ 159 ( 1447) . \" hafuin ij ärath mik främmermeer än siälfuan thik \" Iv 516 .","5) förmer. \" hwilkins thera släkt ther frammarmeer (Cod. A fromare 258) skal wardha \" MB 1: (Cod. B) 551 . then yngre wardher frammarmeer (Cod. A framare 258) ib. ","6) förstärkande vid komp.: än, vida. tho matte en man främmermeer giwa sik allan til godhgerninga meer än annar MB 1: 101 . \" myklo främmermeer bätra \" ib 354 .","1) framåt. \" foro mz honom alt fram aat pa slätta markena \" MB 2: 154 . ib 236 . ","2) vidare. \" oc swa fram aat \" Su 133 . oc sidhan alt framaat Lg 3: 689 .","1) framför. \" com en blinder gangande fram for them at gatu Bi 340. j skulen offwirga flodhena fram före idhra mädbrödher \" MB 2: 4 . - abs. förut, i förväg thinne hälaghet bör väl til, at thu far fram före Bil 852 . \" sände siin budh fram fore \" ST 531 . Lg 3: 58 . ","2) inför. \" kalladhe pawen s. ansgarium fram for sik \" Ansg 197 . ","3) för att vid jämförelse uttrycka ett företräde: framför. vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan Bu 50 . \" fram (för fram firi) alla satter \" KS 80 (197, 87) . hawär han mål fram for al annor creatur ib 2 (4, 2). - framför, mer än han älskadhe mik fram fore al skapadh thing Bir 3: 84 . \" hwi skal tha skapadh thing hedhras fram fore skaparan \" KL 309 . \" milder ok thydhelekur fram firi all annor wärlzlik diwr \" KS 4 (8, 5) . swa myklo mere löön skulu the taka i himerike for thera ärfwodhe framfore them som framfarne äru (tanto prædecessoribus . . . majorem lin futuro mercedem) Su 426 . ","4) \" i jämförelse med. alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara fram fore the äro han stundade til a gudz väghna Bil 860 . \" litla äro kan wärlin gifwa fram fore ewerdhelika at lifwa \" Al 26 . \" är lithet batat, ällar wnnit, fram för thz bordhe sik \" LfK 145 . Lg 3: 134, 486 . alt thzta ware mik än lidelikit fram för thz at iak wsal tith fadherlika . . . änlithe wredhgadhe Su 42 . äru the faa fram fore hineib 424."],"f":["frammer Bu 4, 6, 72, 198 ; Bil 265, 543 ; MB 1: (Cod. B) 530 o. s. v.; Bir 3: 24 . ","frammeer MB 1: (Cod. B) 525, 2: 50. fram meer ib 1: 143. främmer ib 41 o. s. v. frammarmer MP 2: !SYNS_DÅLIGT? frammarmeer SD 5: 568 ( 1346); Gr 259 ; MB 1: (Cod. b) 551 . ","framermeer SO 104 . ","främermeer MB 1: 259 . ","främmermeer ib 86, 101 o. s. v.; Iv 5116 . främmer meer MP 1: 306 ; MB 1: 1, 34 o. s. v. främbirmeer Bir 5: 82 . ","fremermer BSH 5: 69 ( 1505) . fram mera Lg 3: 457 . främmer mera PK 222 . fremmer mera RK 1: (sfgn) s. 189 . superl. främst, se under framber), ","fram at","-aat )","fram for","framfor Lg 3: 486 . " fram för " LfK 145 . fram fore. fram före. framföre Lg 3: 134 . " fram föri. fram firi), ","fram mäþ , ","fram um , "]},{"a":"fram","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"fram","b":[],"c":"","d":"","e":[" Hel män 174 ) , I. posit. adv. L.","6) fram, framåt, vidare. tha hade han ey annor åd än han ram hwad ellir han wille ellir ey Troj 161 . ther han kom sökande baro the wndan oc gaffwo honom rwm väg fram ib 113 . \" vi hörom at seriin norby . . . gör fast til bake thet her tyke haffuer giort fram \" HSH 14: 26 (1525, Brask). 8) framtill. en vigge kallas eth tall fotganagara som är smal fram och bredharen til baka PMSkr 154 . II. komp. A) adv. 1) längre fram, vidare. han gar tha likawäl främbir mer (ipse tamen ultra procedit) SpV 515 . \" formaa han enkte främbirmera koma ïb 233 3) vidare, ytterligare. allom som främmermeer kwnno ther aa tala \" HSH 14:: 66 (1525?, Brask). wi akte ey främmermer oss för nogen beclage ib 15: 25 (1526, Brask) . \" främemer sade och mortin ryaner ath han hade och aff samma barne peninga \" SJ 2: 235 ( 1493) .","4) ytterligare, mera. \" tha skulin i vtan ända pinas i heluite främbirmer än andre \" Hel män 116 . \" oc kanokin som ower kirkiona radher skal äinga makt hawa ower thet fornempda godzit radha främmer meer än prästins eghin wili är som kirkiona skal leghia \" RP 2: 272 ( 1394) .","5) förmer. ey wil iak hellir sighia at ioernimus är främermera än petrus oc paulus Hel män 174 . \" latin oc ekke wara i bland idhir nakan främbirmer ällir siwördhan ib 114. - B) adj. ytterligare. thy paa en god förbätring, gudz tienstes fremmermer förökelse ok wenskapz ok kerlekz stadugere bebindelse HLG 1: 115 (1475). \""],"f":["främbirmera SpV 223 . ","främermera","fram at , B) adv. 2) vidare. tha maghom wi haffwa fför öghom jomffru maria beläthe mädh piltenom lihesu, helsandhis hwart hännas ledamot . . . fförsth ögonen . . . öronen . . . mwnnen . . . oc swa ffram aath JMPs 481. ","fram for , prep. med dat. el. ack. 4) i jämförelse me. än the anstygga synanyn är ey storth räknandhe framfore the ryghelika synena som the haffdo syna mellan j heluithe som fordömpdhe waro MP 5: 130 . " ther kom gangandhe til honum en quinna vtländzsk ok främandhe wth aff the landzskapi som judane hyollo som fore hedningha, fram fram fore thet the waro " MP 5: 206 . ","fram um , B) adv. förbi. oc jämwel the minzsta sukkan aldrigh gaar swa fram om, at hon wardher ey hördh Mecht 246 . - Jfr framber."]},{"a":"fram","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fram bäter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under bäter 3."],"f":[]},{"a":"fram bäter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under fram."],"f":[]},{"a":"fram for","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under fram."],"f":["-firi )"]},{"a":"fram höra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fram kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framkalla, framropa. fram kalladhe diwrin Lg 371 . framkalla, förekalla. then tidh paulus war fram kalladhir (citato Paulo) KL 169 . \" her cristiern han fram kalla \" RK 2: 1841 . ib 3444 . ","2) ägga, mana. \" framkalla (provocare) litit gudhlika til mere gudhlikhet \" Su 382 . ","3) reta, kittla. \" som skola gita . . . framkallat swalghit (gulam provocent) \" Bo 134 . - Jfr kalla fram."],"f":[]},{"a":"fram kasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr kasta fram."],"f":[]},{"a":"fram tälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fram varþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"framakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["framkörd. \" prouectus . . . fram akin fram lidhin ökader okphöger \" GU C 20 s. 497 ."],"f":[]},{"a":"framan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep. L. A) adv. eg. framifrån; framtill. brännas mädh eth glödgat järn jn pa beneth framman j pannone PMSkr 9 ."],"f":["framman )"]},{"a":"framan","b":["pp","ab"],"c":"prep.adv.adv. prep.","d":"prep. L. adv. L. adv. och prep. ","e":["eg. framifrån; framtill. läg hanum en hank, frammän nidir langs at boginum HÄstläk. i AS 137 . \" framman ij hans hiälme skeen een stolter liws karbunkil steen \" Fr 161 . Bir 1: 356 . \" nat kiorttillin skal wara oppen framan \" ib 5: 39 . B) ","1) för att uttrycka ett varande vid ett föremåls framsida: framför. framan fore solinne varo satte sua sum tua predikaro stola Bir 4: (Art) 177. laa framman for henne Bo (Cod. B) 344 . Bir 3: 427 . ST 16 . ","2) för att uttrycka att något får sin plats på ett föremåls framsida: framför, på. huars band är sitiande framman for änneno (super frontem) Bir 3: 387 . \" fästa them framman fore gudz altara \" MB 1: 405 . II med ack. för att uttrycka en rörelse till ett föremåls framsida: framför. lagdho the eet faghirt klädhe framman fore piltin ihesum Bo 2 . satto sik frammanfore korsit ib 206 . \" ib (Cod. B) 344. \" Di 248 ."],"f":["framan a , ","framan for","-för Di 248 . -fore), ","framan til , "]},{"a":"framandel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framdel. thet som tha war äfftrdelen af stokkenom wändis oc bliffwe frammandelin PMSkr 306 ."],"f":["framman- )"]},{"a":"framarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) i framskriden grad, i hög grad. the quinno som kranka äro frammarla medh barn gangande MP 5: 175 ."],"f":["främalla SkrtUppb 199 )"]},{"a":"framarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fram, långt fram, långt framme. som swa frammarla är komin Bo 31 . \" at sithia frammarla \" MP 1: 305 . ib 2: 223 . ","2) i framskriden grad, i hög grad, mycket. war framarla hafwande ST 451 . Lg 45, 3: 647, 716 . \" komber hans frwo til kötlika frestning swa frammarla (Cod. B. framarlika 549), at hon talar oföghelika til iosep om syndelika gärning \" MB 1: 233 ."],"f":[]},{"a":"framarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = framarla 2. MB 1: (Cod. B; Cod. A frammarla 233) 549."],"f":[]},{"a":"framber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) vid rumsbestämningar: som är framme. endast komp.: främre; och superl.: främst. främbre delane oc öghna borona Bir 3: 403 . \" hugger aff hans örs the främbro been \" Fl 1859 . Di 78, 82 . frambre stamnin (framstammen) Bil 251 . KL 174 . Bir 3: 187 . \" i fräste (för främste väginne \" Bir 4: (Avt) 177. thw var förste ok främste j stridhjnne Bir 2: 268 . \" sitia i bland them. ey mz them främsto. vtan hällir mz them yttarsto \" Bo 60 .","2) som (i förhållande till en annan) är stäld långt fram i en slägt, i aflägsen led beslägtad. endast komp.: som är längre fram i slägten, i aflägsnare led beslägtad. dömdes jons olefsson nwdala ij lwt at lose effter sin broder son och bertil matz ickala i treding effter ty han är en man främäre effter xiia ranzacan BtFH 1: 300 ( 1510) . ","3) vid tidsbestämningar: tidig, ung. superl. hon var tha i sin främstä ok vänästa alder Lg 3: 529 . ib 536 . ","4) framstående, ansenlig, betydande, utmärkt. julianus wardh swa framber aff thruldom. at han wardh en aff römska radhe Bil 591 . - komp. at hwar wille gerna thiäna främbra manne än han ware siälfwer MB 1: 102 . \" then yngre wardher framare \" ib 258 . \" clärikä ok renlifues men äru främäre j gudz thienist än leckmen \" LfK 279 . - superl. främst, förnämst. the främsto af folkeno Bo 191 . \" then främmärste aff them allom sanctus augustinus \" MB 1: 42 . lucifer war . . . främärste oc ärlikaste gudz ängel ib 51. talar han til sin främmasta swen ib 203 . \" the varo the främärste oc mätughaste i stadhenom \" Ansg 221 . \" konungen kalladhe genstan samman . . . the främersto i sino rike \" ib 229 . \" kom en aff thom främsta ib. främersto män aff israel \" M B 1: 288 . \" en främmärste och förste höfdhinge aff symeon släkt \" ib 418 . som främaster war oc förste ib. ib 404 . Gr 311 . ST 454 . Lg 220 . PK 242 . fangna . . . then främmersta gäst Fl 854 . - förnämst, hufvudsakligast. liifs trä war them fore främpsta födho MB 1: 99 . \" thz war hans främmäste akt \" ib !SYNS_DÅLIGT? ","adv. modig, tapper, rask, dugtig. främi män ok turughe KS 82 (202, 89) . - med gen. the män främsins (för främi sins) lifs äru KS 83 (205, 91) . - komp. och superl. frembr(e) waro änge j thera tidha for cristna mot hedhna mz at stridha Iv 17 . \" een främbre riddare ther aldre vardh \" ib 944 . ib 1214, 1274, (Cod. B, c, D) s. CLXXI j ärin än främbre (Cod. A fromare) än andre twa ib (Cod. B) 96. ij ärin thän främste man ib 2278 . ey kom ropit til främasta (strenuissimum) riddarin Bir 2: 125 . - n. framt, adv. i förbindelsen sva framt, så framt, så vida. swa framt ij viliu fara väl ij skulin the ordh här ater taka Iv 3310 . ib 4244, 4588, 5686 . RK 1: 741, 3861 . BSH 1: 143 ( 1373) . ST 243, 441, 442, 445, 459, 461 . VKR 21 . Ansg. 197. Bir 4: 32 . - swa framt at, d. s. swa frampt at thw vilt faa gudz vinskap Bir 2: 86 . \" sa frampt at jak skulde eygh mit eghit mista \" SD NS 1: 639 ( 1407) . RK 1: 687, 921, 1582, 2103, 2941 . MB 2: 128 . Di 139, 142 . Lg217, 219, 3: 293. LfK 141 . - sva framt um, d. s. swa framt om iak ma lifua Iv 3278 . ib 5103, 5540 . RK 1: 1631, 2524 . Al 5874 . KL 195 . PfN 140 . VKR 76 . - sva framt sum, d. s. thu skal thik väria at thetta sin swa framt som thu vil lifua Iv 4397 . Fl !SYNS_DÅLIGT? 829. Fr 234, 598, 2604 . Al 1232 3160 . SD NS 2: 361 ( 1411) . - superl. n. främst (äfven att föra ss superl. till fram), ","1) vid rumsförhållanden: främst. ganga främmäst i hwarie fölkning MB 1: 423 . \" iwda släkt . . . skulle främmärst wara, oc först färdhas \" ib 384 . \" sätia sik altiidh frammarsth siälwe j bröllöpom och gästabudhom \" JP 87 . hadhe gudhz likama främmärst j sinom munne KL 12 . hiult vp höght gudz likama främmarst a sino näwi ib 13 . RK 2: 8857 . Va 46 . Di 199 . thz (baneret) var främisth (inn yzta let) för gylth ib 239 . ","adv. det längsta, det mesta. i förening med en form af formagha. at halda . . . oc fulkoma al förnäfnd stökke . . . þet frammarstä wi formaghum (så mycket el. så godt vi fårmå) SD 5: 568 ( 1346) ."],"f":["främber: främi KS 82 (202, 89), 83 (205, 91) . n. framt. frampt. frampnth FM 183 ( 1504) . komp. främbre. frambre Bil 251 . ","framare MB 1: 258 . ","främare Di 82 ; ","-a ib 78 . ","främmari MB 1: (Cod. B) 536 . ","främäre BtFH 1: 300 ( 1510) ; LfK 279 . superl. främster. främpster. frammarster. frammarsther: frammarsth JP 87 . främaster. främmaster. främmarster: främmarst KL 13 . ","främmäster: främmäst MB 1: 423 ; ","främmäste ib 465 . ","främärster: främärst JP 87 ; ","främärste MB 1: 51 . ","främmärster . ","främerster . ","främmerster . främister: främist Di 199 . ","främisther: främisth ib 239),"]},{"a":"framber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vid rumsbestämningar: komp. främre. främbra stampnin (framstammen) Prosadikter (Sju vise mäst) 167. - superl. först i ordningen. jndex thz är hans främsta finger Mecht 337 ","adv. 1) främst, ytterst. hwilkith mankön som ey lathir om kringh skära köitit främärst a synom hemeliko tinghe MP 5: 83 . 2) främst (med avs. på vikt och betydelse), först och främst. särdelis äro först ok främpsth syw miscund samlica gärningha MP 5: 169 . \" ath the först ok främbst giordho syna rätta tyondh \" ib 160 ."],"f":[]},{"a":"frambiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framräcka, framlägga, erbjuda till mottagande. och haffuer jngen both frambodith venom ok frednom STb 3: 227 ( 1495) . alla the tiänist the skuldo hänne göra skuldo the frambiuwdha (exhiberent) hänna enda älskara til loff Mecht 204 . 4) räcka fram (ngt mot ngn), vända el. rikta (ngt mot ngn). med dat. och ack. christus frambödh aff thulukjodh riddarans spiwthe, gönomstingaskolandis sidhona (præbuit latus perforandum) SpV 402 . - Jfr biudha fram."],"f":["-bödh SpV 402 . ","-bodith STb 3: 227 (1495)),"]},{"a":"frambiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framräcka, framlägga och erbjuda till mottagande. han frambiudhir (porrigit) mik stena Bir 3: 37 . \" frambödh han pänigga för brödhet \" Lg 438 . \" huilkit han . . . ey hafde frambudhit eller til budhit \" SD NS 2: 127 . ","2) visa. frambiudha sinom skapara . . . kärlek for kärlek ok wyrdhning for oändelikin hugnadh Bir 4: (Dikt) 233. teer han ok frambiudhir (exhibet) sin ordh ok miskund ib 1: 395 . ib 2: 240 . ","3) framhålla, förebära. nar andin frambiudhir (prætendit) krankdoms orsakan ok syndanna slättilse Bir 3: 171 . frambiudha sik, framträda, framställa sig, visa sig. the frambudhu sik han at lowa swa som värdoghan alt lof Bo 236 . \" vm thu nakat sin frambödh thik (te exhibuisti) . . . när stadda hans ordhom oc gerningom \" ib 242 . \" för then aldra renasta oc ärlekasta herran orenan skamlekan oc smittoghan sik frambywdha \" LfK 74 . \" tee sik ok frambiudhe vndirdanomen tholkin at han vari astundelikin j sidhom \" Bir 3: 148 . ib 1: 103 . - Jfr biudha fram."],"f":["-bywdha )"]},{"a":"frambära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) frambära, framställa, omtala, anföra. (de som ej gilla valet ab abbedissa skola) swäria oppa the helgha läst at the tro thät sant wara som the frambära Abbedval i Vkl 93. skula the frambära oc lata höra hwat thät är som the haffua mote thy walino ib 92 . han warth draghen fför gudz dom, hwar alla hans gärningha waro ffram borna JMPs 415. - framföra, uttala. BSH 4: 252 ( 1500) . (Sdw 2: 1221)."],"f":["-bärs Abbedval i Vkl 92 . part. pret. pl. -borna JMPs 415),"]},{"a":"frambära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) frambära. \" lät fram bära wars herra breff \" Bil 233 . \" lät sik . . . frambära annan kost \" KL 76 . ib 86, 103 . Gr 292 . MB 2: 76 . ","2) frambära, framföra, framställa, framdraga, omtala, anföra. jak hawir än mera frambära Bir 3: 266 . frambäri oc kännis siin brut VKR 19 . \" swaradhe hon millelika til all ärandhe som han frambar för henne \" Lg 3: 316 . \" o hwat ömblikin skäl hafuin j fram bära \" ib 507 . ","3) frambringa, bära. \" the iordh frambär thorna ok tidzsla \" MP 1: 88 . - Jfr bära fram."],"f":[]},{"a":"frambärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["värd att anföra el. omtala. vtan naghor ny skäl fynnis til at bewisa thät förra framburit war Abbedval i Vkl 93 . \" ellir oc naghor gamul ärinde frambeghin wordhin them oppa nyo kungiordh hulkin the ey wisto ellir kunno wita mädh thät första \" ib 93 ."],"f":[]},{"a":"frambögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framåtlutande. \" proclius ua et hic et hec procliuis uis [et hoc] ue p pro framböghin ok vikeligin et compartur \" GU C 20 s. 487 ."],"f":["-bögligin GU C 20 s. 487) ,"]},{"a":"framdelis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framledhis."],"f":[]},{"a":"framdelis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framleþis."],"f":[]},{"a":"framdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undandraga. \" at thu han (kärleken) swa omskipter oc optha frandragher \" Su 97 . \" tha thu fraa dragher mik thina innerleka hugxsualan \" ib 108 . "],"f":["frandragha sik , undandraga sig. at hon sik stwndhom fran dragher Su 97 . " tha thän käraste fraa dragher sik sinom älskara ib. " ib 9, 102, 140 ."]},{"a":"framdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framdraga, framsläpa. \" dragarana som bössan siellff framdrogho \" SSkb 34 ( 1502) .","5) framdraga, hjälpa fram. jak framdrax om thinna nadh ok atherdrax for minna synda lastha skuld SvB 144 (1400-talet). 8) utsträcka, låta forfara. the fastan mystekkis warum herra som människian wt til quellin framdräghir MP 5: 186 . \" min astundan warth swa länge framdraghin (protractum) \" Mecht 295 . \" tha gaffwos the ey swa sara, nar thera astundan framdraghx af gudz skipan ib. 9) fördröjamn uppskjuta. fortöffriney ellir länger framdraghin rättin oc laghdoma \" Priv o skyddsbr 179 . \" wilin i framdragha idhars sons dödh til morghon Prosaditker (Sju vise mäst) 119. 11) efterskänka. for:de päningha äw framdraghne för daxwerke skuld \" VKJ 10 ( 1447) . ib 14 . Jfr dragha fgram."],"f":["-dräghir MP 5: 186 ) , "]},{"a":"framdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framdraga, utdraga. at iomfru maria fram drogh sina spina KL 91 . - framdraga, framsläpa. diäfwlen j wäknarans liknilse war framdraghin nödhoghir KL 62 . - framtaga. lotframdragha iärnspika Gr 276 .","2) framkalla, vålla. tässe liffsens ondh tingh ledha oc fram dragha graat LfK 204 . ","3) frambringa, bära. \" fychona trän ok annor bärandhe thrä, tha the frambdragha blomstir ok frukt wt aff sik \" JP 156 . ","4) föra vidare. alzualdoger gud . . . framdaghi (för framdraghi) thz vj begynnät hafuom til en sälän ändha Lg 3: 526 . ","5) framdraga, befordra, gynna, hjälpa fram. at henna husbonde hawer formykith framdraghith wtläntzska män MB 1: 234 . \" hafwer han mäst älskat, framdragit och vphögt the ther mäst kunde orätt göra \" BtRK 78 ( 1434) . \" at hon ena framdrogh ok andra forsmadde \" Lg 3: 572 . ","6) framlefva, tillbringa. lustelika thiman framdragha LfK 52 . Su 282, 395 . ","7) utdraga (rösten). wphöghe ällir framdraghi röstena Bir 5: 63 .","8) utsträcka, låta fortfara. jak framdrogh i langhan tima mina wranghet oc thu herra gudh framdrogh ower mik thina mildhet LfK 94 . ","9) draga ut på tiden med, fördröja, uppskjuta. senkar oc fram dragher sina gaffwor LfK 62 . sandher lydogher framdragher ey budhordhit (d. v. s. uppskjuten ej att efterkomma budordet) til morghons ib 194 . \" framdrogh then ädle herren hennes bön (fördröjde el. uppsköt uppfyllandet af hennes bön) ok astundan j naghan tyma \" Lg 3: 529 . \" hafwa fram draghit lofwanena fyritighi aar \" Bir 1: 395 . \" hwi fram draghir (protrahis) thu domen swa länge \" ib 194 . ib 97, 195, 2: 30, 84 . \" see iak ey senkadhe, ey framdrogh älla förlängdhe at älska min kärasta \" Su 86 . \" min scriptamal skal jak ey fram dragha (differre) \" ib 251 . ST 69 . han fram drogh the färdhena fran enom tyma oc til annan ib 68 . 10) draga fram, tåga fram. hwru ocristelige the haffue leffuet met fatig almoge, [ther] the framdroge BSH 5: 442 ( 1511) . allir almoghe. om hulke the foro oc framdrogo gaffs widher MB 2: 238 . han brender oc skynnar alt thz han framdrager Di 22 . ib 186, 201, 231, 232 . - draga, begifva sig. om swanthe nielsson ok andre friborne män flere oc köpstadzmän aff opstädrna waro framdragne til stocholm BSH 4: 196 ( 1495) . "],"f":["framb- )","framdragha sik , hålla sig framme, upphöja sig. sik siälwan framdraghande JP 50 . - Jfr dragha fram."]},{"a":"framdräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tillbringande. \" san timans framdräkt \" Bir 4: 59 . ","2) utdragande, uppskjutande. \" framdräkt minna bätringx \" Su 240 . timans framdräkt"],"f":[]},{"a":"framdrögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utdragen, förlängd. framdrögh länktan Su 89 ."],"f":[]},{"a":"framdröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) uppskjuta, fördröja. dilatus a um p producta margastadz förder ok fram drögder GU C 20 s. 187 ."],"f":["-drögder GU C 20 s. 187),"]},{"a":"framdröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framlefva, tillbringa. thenna lustelika timen, mz önskande glädhi oc gudhelika loffui fframdröfdher (för -drögdher; expensum) j thäs aldra sötasta oc gudelikasta brudhinna samtalan Su 378 . \" j hans loffui oc täkka takkan wpnöta oc framdröga (ut ejus in laude expendantur) tholka nadher tik inguthna \" ib 341 .","2) fördröja, uppskjuta. fram drögher stwndom gudh thz han wil ekke snarleka giffwa LfK 63 . \" dagh fran dagh mina bätringh framdröghande \" Su 240 ."],"f":["-drögha . ","-dröga )"]},{"a":"framdröghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som uppskjuter. \" dilator oris m generis . . . framdrögiare ok oändoger \" GU C 20 s. 187 ."],"f":[]},{"a":"framfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framlämna, framtaga. jach haffuer frem fangit swa manghe breff som jak wnde fynne Arfstv 82 ( 1474) . - Jfr fa fram."],"f":["frem- Arfstv 82 ( 1474)"]},{"a":"framfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framlemna, framtaga. thz fram faa Bir 5: 12 . Jfr fa fram."],"f":["-faa )"]},{"a":"framfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["falla framåt, falla framstupa. procidere fram falla GU C 20 s. 487 . sidhan skal iak ga bak om honum oc sla han swa mz minom näffwa at han skal framfalla ower bordhith Prosadikter (Karl M) 257."],"f":[]},{"a":"framfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) fortsätta att leva (på ett visst sätt). swa fram foor hon daglica bätir oc bätir j dygdhomen SkrtUppb 408 . 4) gå viadre, gå undan el. bort; framlida, avlida. part. pret. effter sin för:ne framfarne broder STb 5:106 (1516). ib 131 ( 1516) , 221 (1519). - Jfr fara fram."],"f":[]},{"a":"framfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) fara fram, fara förbi. the som framfara (transeuntes) at väghenom Bir 3: 151 . \" röwadhe alla them ther framforo Kl 59. \" ib 93, 146 . Gr 305 . brenner oc skenar alt thz han framfar Di 184 . - fara vidare. Bu 171 . RK 2: 5502 . ","2) gå fram, gå i fullbordan. saa skal en gudz wilia framfara RK 2: 6730 .","3) framlefva, hawer thw han (tiden) väl framfarit (transivisti) Ber 280 . ","4) gå vidare, gå undan el. bort; framlida, aflida. part. pret. en war swa fram farin (det hade kommit så långt med en?) at hanum laghdis händher a bryst saman Bil 287 . \" äpter oss badha framfarna af thisso wäreld \" SD NS 1: 466 ( 1405) . badhe the lifwandis äru oc framfarne äru ib 2: 308 ( 1410) . for mins framfarna bonda siäl BYH 1: 190 ( 1383) . FH 3: 107 ( 1447), 125 ( 1448). SO 151, 193, 212 . Su 343 . ","5) förgå, förflyta. mine dagha framforo rasklicare än lärofs tradhir sundhir skäras MP 1: 324 . \" ängin timi lätis framfara vtan ranzsakan \" Bir 1: 239 . \" framfarna timans skodhan \" ib. \" tha langir time hafdhe framfarit \" KL 101 . en nat ok en daghir äru alla redho framfarin ib 347 . mz framfarna nattinna syndom Bir 1: 312 . ällofwa aarom framfarnom ib 3: 365 . \" thz som nu är framfarit \" ib 1: 145 . \" vm vi räknahdom thz nu swa som framfarit (transcata) \" Bo 37 . \" sörgh af framfarnom (transactis) lastum \" Ber 41 . \" alt til fram !SYNS_DÅLIGT? är thässa lifhsens myrker \" ib 43 . \" glömande framfarin thing ib 230. äru al naruarande ok framfarin (præterita) ok koma skolande thing när honom \" Bir 1: 396 . \" ib 2: 293, 3: 104, 419. aldra thinga näruaranda framfaranda (för framfarna, præteritorum) ok komaskolanda \" ib 449 .","6) förgå, förgås, försvinna. \" at af kömdin ok af födhan skulle ey framfara vtan barn \" Bir 1: 79 . \" astunda framfore (för at framfore; ut ranseat) wranglikhet \" Ber 11 . \" wi sem them (ɔ: iordhrikis thingh) daghlika framfara och forga \" ib 126 . \" världin framfar ok henne giri \" MP 1: 154 . - part. pres. öfvergående, försvinnande. the (orden) äru ey vtan . . . swa som framfarande (pertransiens) wädhir Bir 1: 237 . - förgänglig. fly framfaranda thing at thu wardhe wärdhug hafwa äwärdhelik thing Ber 27 . ib 60, 127, 158, 160 . framfara sik, fara vidare. mz them wil iak mik fram fara Al 4217 . - Jfr fara fram."],"f":[]},{"a":"framfarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oframfarliker."],"f":[]},{"a":"framfarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förgänglig. \" al iordzlik thingh äru fram farlik (transitoria) \" Bir 1: 249 . glädhin (näml. är) framfarlikin ib 3: 321 . hon [tecken: thenna wärldhen) är framfarleken LfK 121 . Bir 1: 8, 368, 2: 99, 149, 185, 217, 325, 3: 96, 173, 4: 248. Su 405. flöt i wärldenne framfarlika (lustilse el. ett ord med liknande betydelse torde här vara utfallet; per labentia mundi oblectamenta deflueret) ib 383 ."],"f":["-likin . ","-leken )"]},{"a":"framflugher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det tyngst och bästa kornet (det som föll längst bort vid kastning). oc giff fatika aff thino bäzste godz oc aff framflughen aff thinne sädh MP 3: 239 ."],"f":[]},{"a":"framfolsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förveten? vtan alla kloka ranzakan älla framfolslika äxlan äller disputeran huat hwart skal betydha MB 2: 331 ."],"f":[]},{"a":"framfordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beforda vidar, fortskaffa. FM 244 ( 1505) . (Sdw 2: 1221). "],"f":["*framfordha sik , hjälpa sig fram, taga sig fram. en syndog människia som kranker oc siwker är til siälen ok swa halt wordin . . . at hon kan sik huarian fram forda mädh sina ägna forskyllan MP 4: 234 ."]},{"a":"framfordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hjälpa fram, upphjälpa. rikit framforda PM 1 ."],"f":[]},{"a":"framfostra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppföda, uppfostra. th hon . . . födde han mädh sinne myölk framfoostrandis han mädh nyleghom sidh Skrt Uppb 360. 2) framföda, föda. hör alle the hälgha kirkio kännefiädhra barn, hwilke tik haffwa frafostrat (genuere) mz tronne SpV 90 ."],"f":[]},{"a":"framfostra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppföda, uppfostra. hwat gudh hafdhe them gifwit . . . thz skulde hon framfostra ST 441 . \" aff huilkra thiänist wi skolom framfostras \" LfK 177 . Jfr fostra fram."],"f":[]},{"a":"framfus","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ifvrig, brådstörtande, häftig, obetänksam. som framfose wara j theras idh MD (S) 241 . ","2) förmäten, oförskämd. præsumptuosus, framfoos GU 7 . så framfwse ware the hwstrur tha att the hade gerna lathet sig till riddare slå RK 3: (sista forts.) 5199 (kan föras till 1)."],"f":["framfos . ","framfoos )"]},{"a":"framfuseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ivirg, obetänksam, oförvägen. \" tyn ydkeliga sötha ord oc framfoseliga dyrffwa äggadhe meg ther tiill \" Troj 247 ."],"f":["framfoselig: -a Troj 247 )"]},{"a":"framfushet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmätenhet, övermod. \" än thän som seghe thätta brödherskap wara wiskipilse: fframffoshet älla dirffwe, gudhfförlate tik the dirffwena JMPs 511. än thu som segher at thät är fframffoshet äller dirffwe, mik tykker at j tik siälffwom är större fframffoshet, mädhan thu dirffwis korra moth swa hälghom ärandhom ib 511. \""],"f":[]},{"a":"framfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) resa till ett ställe, ditresa, utresa. sidhan komo the thiit som sanctus dyonisius war ther the togho korsith i thera framfärdh Prosadikter (Karl M) 264 . - framryckning. drogo the astad . . . j forstandeliga oc toglia framfärd, j mot gresca hären Troj 117 . 2) framåtskridande, framgång. ej helle til thenne reeses frafärd ther thenne hielp haffde väl kommit til nytte HSH 3: 44 (1524?, Brask)."],"f":[]},{"a":"framfärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föras framåt, fortskaffas. Bir !SYNS_DÅLIGT? !SYNS_DÅLIGT?, v. L."],"f":[]},{"a":"framfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) resa till ett ställe, ditresa. atirkoman är vansamare än framfärdhin (accessus) Bo 21 . \" hvarte i framfärd äller atirfärd Ansg. 181. \"","2) framåtskridande, framgång. ath koma the nye kora til ende, som langliga hafde olyctade stondit oc inga goda framfert fongit MD 503 . ","3) beteende, handlingssätt. \" the haffwa thera framfärdh skipath swa \" Iv 20 ."],"f":["framfert )"]},{"a":"framfödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppföda, uppfostra. duco cas care framföda Gu C 20 s. 202. - part. pret. fullvuxen. exoletus a um p procucta vp vexer framföder ok fram växer GU C 20 s.242."],"f":[]},{"a":"framföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framföra, förete. SDNS 2: 607 (1413). (Sdw 2: 1221). 9) föra fram till bestämmelsorten. tha skla honom (ɔ skepparen) thet alth etalas likerwisth som han haffde alth framförth PM skr 59. 10) framflyta? han framförde ällir fram sköt mina födzlo, oc förekom mik mz sinne nadh j minne modhers liffue Mecht 135 . - Jfr föra fram."],"f":[]},{"a":"framföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framföra, frambära, framtaga. vil han göra thik latan at framföra (proferendo) ok tee mit gul Bir 1: 235 .","2) erlägga. bescriffua hwan landbo wid sik oc byn han syt her vthi tha han sit affrad införe oc mykit (för huru mykit) han framföre Bir 5: 117 . VKR 36 . RK 3: 4176 . ","3) framföra, framställa, föredraga, uttala. hon (tungan) skal manz mål framföra, susåm thet är i hiärtano huxat KS 55 (138, 59) . \" tha the sin ärende framfört haffua \" SO 83 . \" huart thz ordh j hänne (ordensregeln) är scrifwat, thz var honum jngiutit ok beuist aff minom anda ok sidhan framfördhe han ok tedhe androm the reghlonna \" Bir 3: 276 . \" hafdhe diktat faghir rim . . . ok formatte ey redhelika framföra them \" KL 73 . framföra (profere) thessa helsona Bir 1: 391 . ib 27 . Lg 818 . \" för än ordhin fram föras \" Bir 2: 114 . \" the ordh min herra hafuer fram fört \" Fl 1693 . Iv 1386 . Al 7990 . RK 2: 4691 . Su 332 . \" at framföra gudz ordh \" KL 216 . MP 1: 4 . Bir 1: 167 . \" thin mundir skal ey framföra ont ordh \" KL 276 . \" huru jak kan framföra mith tall \" RK 3: 3528 . sorgelighit är thz jak framförer ib 3479 . ib 4167 . för idher framföra huru thz är gaangith i handh ib 2557 . tha domin scal framföras moot mik KL 260 . \" som thän sötaste sanghin . . . skulu framföra \" Bir 5: 67 .","4) frambringa, bära. the sädh hulkin som framförir (profert) aff sik hundradha falla frukt Bir 3: 353 .","5) föra framåt, fortskaffa, befordra. at lassit skal thäs raskare framföras (promoveatur) Bir 2: 291 . \" lifwande andbudsom är asna ok hästa mz hulkom lifwande thingh ok dödh magho flytias ok framföras \" ib 1: 290 . ib3: 190. hästin . . . framföre mannin at fulcomna nakan vägh ib 383 . \" swa som natskone främia fötirna swa stodh mit samuit j tronne oc framfördhe siälina \" ib 143 . ","6) framdraga, framskaffa, åvägabringa. hwar är the makt thu kan fram föra Al 8324 . ","7) utföra, sätta i verket. jak skal framföra (proferam) mina hämd Bir 3: 112 . ","8) bortföra, borttaga. gud framfördhe (transtulit) thina syndh MP 2: 233 . ","1) flytta sig framåt, förflytta sig. gat han sik ey mz fotum fram fört Bil 272 . - gå framåt. then gamble mannen sik fram fördhe Al 7555 . ","2) gifva sig företräde (framför). at thu wili ey thik framföra for andra (aläs te profere) Ber 59 . - Jfr föra fram."],"f":["framföra sik , "]},{"a":"framförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som framför el. frambär (ngt). aresponsis indeclinabil[e] konungs orda framförare GU C 20 s. 35 ."],"f":[]},{"a":"framförilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frambärande, uttalande. \" vm enfalda ordhanna fram förilse (prolationem) \" Bir 3: 419 . ib 425 . \" mz false röstinne framförilsom \" ST 543 . - svar? återgifvande? wrang hörilse gör wrang framförilse (re male percepta responsio prodit inepta) GO 843 ."],"f":[]},{"a":"framförliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lämplig el. möjlig att framfra el. anföra el. uttala. effabilis hic her et hoc le quod aptum est vt quis loquatur fraförlighit GU C 20 s. 208 . prolatibilis lis le com generis p c idest aptum proferri framförligit skälith ib. s. 491."],"f":["-ligh(hi)it GU C 20 s. 208 . ib. s. 491),"]},{"a":"framförsl","b":[],"c":"","d":"","e":[" ., f. främjande, bekräftesle? SeSdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"framganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framgå, framträda. framgik (transibat) swa som en solgils jn til gudhz hiärta Mecht 42 . \" sannelika dödzsins laagh borth gingo genast som liffwit, christus framgik (prodit) \" SpV 579 . \" i alle människor som framgaangen j tässom wägh \" SkrtUppb 146 . 3) framgå, uppkomma, utveckla sig. högfärdh, oc allan thin eghin willa huilken framga oc wnkoma aff them flata, oc fafänga kärleknom Mecht 336 . \" thän hälga anda, . . . huilken fram gaar aff fadhrenom oc sonenom JMö 178. \" Troj 165 . 4) utgå, komma fram, uttalas. när wenner scriffua eller tala sigh i mellan that som warder, tha bör alffuar framgaa och smykkre flardh til rygghia sta Thomas Varningsbref 3 (1436).","8) verkställas, gå i uppfyllelse. thz skulle fram ganga som propheta spadho aff honom SvKyrkobr 105 . 10) gå till väga, förfara. j renliffnadhenom ok j andelighx ärffwodhis jdhkan, haffwer hon glömsligha framgingith (egisset) Mecht 70 . 11) förgå, förflyta. at thär war nath ok aar framganget sidhen han haffde köpt thät gotz Arfstv 95 ( 1461) . GU C 20 s. 477 . 13) överträffa. med ack. han gar tha likawäl främbir mer, thy at han wthan opbörian ok wthan ända bliffwandis änglanna ok människionna äwärdelikhet framghir (atenitatem præcedens præcedit) SpV 515 . - Jfr ganga fram."],"f":["-ga )"]},{"a":"framganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr värulds framganga."],"f":[]},{"a":"framganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framgå, framträda. \" þor eigh framganga (accedere) \" Bu 19 . \" gladhelica framgingo thässe twe värdhelike gamblo karlane \" Bo 7 . framga til kirkiogardhin Bir3: 387. framgingo för jouse juda söner MB 2: 39 . \" badho fram ga thiwfua ginstan dö skolande \" KL 297 . \" tha han sculde framga at sighia sina första biscops mässo \" ib 119 . \" thu fram gikt til van herra ilzkelika \" MP 2: 70 . - framträda, utgå. vidhir at han vpstodh framgik han af grafwinne Bo 221 . - utgå, utströmma. gudhliko lyuse mykit framganande af hänna werdhelikasto änlite Su 391 . ","2) gå, fram, komma fram. om gräns. framgar (pervenit) til nordh endels aff accaron MB 2: 41 . ","3) framgå, uppkomma, utveckla sig. är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at af beske hedhirgirinna root framgange (prodeat) söt kärleksins frukt Bo 99 . ","4) utgå, komma fram, uttalas. the (ɔ: laghin) framgingo af minom mun Bir 1: 46 . !SYNS_DÅLIGT? framgik af minom mun vtan sannind ib 59 . \" framgar (uppstiger) bönin frälsare mz mere clarhet \" Bo 103 . ","5) komma ut, blifva känd. framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdh lönlikhet KL 323 . ","6) (ss vägvisare el. ledare) gå i spetsen (för). vm dominicus vil swara sik hafwa vpfostrat them ok fram gangit (processisse) fore them ok lärt them Bir 1: 357 . ","7) gå framåt, framskrida, fortgå, fortsättas. thesse andelika hannanin byrias ok framgangir (progreditur) j genwärdogha thinga tholomodhe Bir 1: 238 . \" thz gudhz tyenisth fik ey fram gaa \" RK 1: (sfgn) s. 178 . ib s. 189 . ","8) gå fram, hafva framgång, verkställas. tha skulle hans vilia jo framga RK 1: (sfgn) s. 178 . - försiggå. sidhan thz var mest framgangith RK 1: (sfgn) s. 175.","9) gå fram, lyckas. opersonl. med dat. ondom oc orätuisom manne framgangir äptir hans vilia Bir 2: 279 . \" alt er mik wel framgangith \" JP 103 . 10) gå till väga, förfara. wm jak framginge (procederem) mot henne mz räwiso Birl 4: 36. VKR 79 . 11) förgå, förflyta. ner twa daga haffde fram gangit RK 2: 4320 . 12) förgå, förgås. wärlden fram gaar oc förlidher LfK 121 . - Jfr ganga fram."],"f":["framga . ","fram gaa )"]},{"a":"framgangeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förgänglig. framgangelik thing MP 2: 89 . "],"f":[]},{"a":"framganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) framgående, gång, framskridande. jak thigher wm allan hans aller (för allers) framgang (vitæ tuæ processum) SkrtUppb 74 . jac hade willed ath gudena skulle annarledes skypad myn framgang Troj 68 . 4) framgång. än tha at scriffthin haffwer framgnagh (interpugnabili veritate procedit), saa at hon kan ey fordriwas ällir om enkte wardha SpV 310 . \" medh hyärtano ok vilianum ynska the wärldhinna framgagn, ok rykedoma \" MP 5: 103 . ib. 135. 8) handlingssätt, tillvägagångssätt. hwat framgangh (præcessum) thu skalt haffua skal thik lära thän hälghe ande SkrtUppb 24 . \" the skalke oc fforedere . . . skulle icke ytermere fremie theris onde wilie oc framgong \" STb 5: 325 (1521, Kop). 9) tillträde, bildl. hwar kwnne nakon sin haffwa framgangh ällir tilgangh til mins guddoms wäroghet wm iak ey honom siälffwer badhe droghe oc kalladhe Mecht 156 . - Jfr värulds framganger."],"f":["-gangen MP 5: 103, -gong STb 5: 325, -gongh MP 5: 1345 ),"]},{"a":"framganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) framgående, gång. vnnen os framgangh gynom jdhan stadh MB 2: 235 . \" af mins sons fiätom kände iak hans framgangh (incessum) \" Bir 1: 29 . \" thin framganger dröfwe ey älla til synd draghi annars öghon \" Ber 30 . fölgh himna ledhara mz wthrötom framgang (passibus) ib 128. - gång, framåt, fortgång, framskridande. j vidhir frestan ok manlikom framgang (progressu) Bir 1: 303 . är han (ɔ: wäghin) swa lustoghir j framgangenom (processu) ib 43 . \" thre vägha tedhe thu mik j thinom framgang \" ib 3: 142 . \" äruodhe är j ingangenom j wärldinne ok sorgh j framgangenom ok beskelikhet j ändanom \" ib 1: 237 . ","2) förkofran. \" til andelika dygdha framgang (förkofran i) \" Ber 243 . ","3) uppstigande, befordran. fik hans släkt framgang til rikith äpter han MB 1: 7 . ","4) framgång. \" for . . . rättins framgangh \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). önskia sik tholkin framgång som thu skalt fa oc thiin äät MB 1: 177 . \" orätuis mans framgangir \" MP 2: 104 . swa mykyn framgang fik onda manna dyrfwe Bo 218 . han hawir fram gang Bir 1: 114 . ib 233, 283, 2: 78, 3: 420, 469, 4: 80 . om thz (folket) skal fanga sin fram gang Al 3987 . \" göra then framgang (lycka) \" ib 1925 . \" fro är frälis framgang (mitis ades pueris si libertate frueris) \" GO 537 . \" som allan sin liffs framgang (omnem procesum vitæ suæ) fa \" Bir 2: 179 . ","5) utförande, verkställande, förrättande. ämbite . . . hwilkin ey kunno framgang haffua (ej kunna förrättas el. skötas) wtan talan Bir 5: 27 . ","6) giltighet, bestånd. \" dectingen scal jo haffue framgangh \" RK 2: 3365 .","7) företräde. en drotning hafwer framgang for alla andra ädhla qwinnor Lg 3: 485 . - Jfr värulds fram-ganger."],"f":[]},{"a":"framgangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? framgång. for . . . räþzins (för rätzins) framgangilse SD 5: 378 (1344, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"framgangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 2) gång, utvecklingsgång, förlopp. aldra människio thinga tilhäfdh, wthan räth ok owir naturanna framgangilse (ultra naturam progressio) SpV 159 . \" hwilka wägha opbörian war til thänna . . . omskipteligha ok rörligha skapaskolande, een ownskiptelighin ok osynlighin framgangilse (processio), mz sinom ordhom ok gärningom ib 191. \""],"f":[]},{"a":"framgent","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vidare, sedan. Se Sdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"framgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utgjuta. hon framgiwthir nadhinna oleo, hwilka hon anamat haffwer mz dygdhinna fructsamlikhet SpV 105 . \" wthan twäkan thär är hoxsins mykinsöthme, hwar fafänga äran framföre ok framgiuthir (profundit) hwat on sik findher ägha ib 151. hwar kärlekin framgiwthir sik (profinditur) skikkeligha, til sin gudh ok jämcristin \" ib 155 . ib 160 .","2) avla. \" osmittat iomffrunna sängh, fram göth konungen ower alla konunga (regem regum intacte profudit thorus, res miranda) \" JMÖ 194 ."],"f":[]},{"a":"framgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frambringa. \" the sädh som framgifwir af sik hundradhfalla fruct \" Bir 4: 312 ."],"f":[]},{"a":"framgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["framlemna, erlägga. VKR 36 . Bir 5: 117 . - Jfr göra fram."],"f":[]},{"a":"framgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["erlägga, utgöra. . . . swa, ath tw . . . framgör tith retta affrat . . . i laga tiid Arnell Brask Biᴵ 16. - Jfr göra fram."],"f":[]},{"a":"framhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framhärdande, ihärdighet. o milda oc liofua jomffru, giff rätuisom människiom fframhaldh j godho SvB 333 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"framhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["perseverantia, framhärdande, ihärdighet. \" stadhughar j framhalle \" Bir 1: 267 . \" stadhukt fram hald lj godhom byriadhom gerningom \" ib 2: 108 . \" dygdha framhald \" ib 3: 181 . ib 80, 381 . MP 1: 151 . Ber 68, 69, 146, 172, 267 . LfK 128, 129 ."],"f":["s . ","framhalde MP 1: 151 ; Ber 68 . ","framhalle Bir 1: 267, 3: 80 ; ","framhalleno LfK 129 ), "]},{"a":"framhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framdraga (till anseende el. värdighet), befordra, gynna, hedra. the skulo hedhras och framhallas i keyserens gaardh Lg 3: 119 . \" wart han mykyt mäktogher oc fram hallen ower alt riket ib 717. \"","2) rikta (kosan) framåt, gå fram, följa, fortsätta (väg). eg. och bildl. tee mik at enast väghin oc jak vil gerna framhalda (sequor) han Bir 2: 197 . vi kunnom van vägh ey annars framholda LfK 223 . vm han fram hiolde ondan wägh KL 99 . - fullfölja, fortsätta (företag el. handling), fortfara med. gudh hulkin som byriadhe got mz thik han skal fulkompna oc framhalla thz til godhan ända Bir 2: 34 . \" alla thina gerninga til dygdhinna fulkomplighet oc til skälika fulbordhan fframhalla (perducere) oc ända \" Su 199 . har nödde þik tol at þät vptaca þu vilde eigh framhalda (perficere) Bu 520 . Bir 2: 114 . Su 6 . \" bödh byria primit ok framhalda \" KL 84 . \" mz faghre matto skalt thu badhe böria thina maltidh ok framhalda \" Ber 249 . \" ey forma siälf maria . . . at byria älla stadhelica framhalda gudhelikit liuärne \" Bir 3: 172 . \" mykyt strangare liffwerne framhöldo the äpther appostlana waro, än the mz apostlomen först opböriadho hälga renleksens liffwerne \" LfK 22 . \" at fram halla sina bön \" MP 2: 58 . \" tha önkelikasta modher tässen oc annor tholken ordh fram hölt (persequeretur) \" Su 214 . - abs. fortsätta. prestane waro alle j gudelikom bönom . . . jonata först böriande oc allom androm honom swarande oc framhallande MB 2: 282 . - fortsätta, framhärda, hålla ut. vm the stadhlike framhalda KL 273 . \" lön gifhs them wäl framhalda (persecerantibus) \" Ber 73 . ib 96 . \" thu som mik gaft at vpbyria. gifoc mik stadlika framhalla \" Gr (Cod. D) 366 . hulkin som thura älla framhallir til ändan. han vardhir heel ib 301 . \" honom swa framhallande i gratenom ib 288. hwilke in til ändalyktinna framhiöllo manlika j alla dygdhanna idhkan \" Su 260 . \" huar en som swa stridhande fram haldir in til ändan j hänna tiänist \" ib 362 . \" framhalder i företakno godho liffwerne jn til dödhen \" LfK 130 . ib 129, 131 . \" ey blifua allir framhalla (perseveret) oskällica \" Bir 3: 328 . ","3) fortsättas, fortfara, fortgå. gudh giffwet thet wille saa framhaalla (för framhallas?) som thet begynth är BSH 5: 235 ( 1508) . - refl. framhaldas, fullföljas, fortsättas. ey är ömnith at byria godh thing vtan at the wäl framhaldins til ändans Ber 70 . \" swa at gerningen idhkelika framhaldz \" Su 259 . - fortfara, förblifva. huilket fram haldz oc bliffwer til wärldennas ändha Lg 3: 168 . - Jfr halda fram."],"f":["-halla . ","-haalla . ","-holda . ","-höldo LfK 22 . ","-hiöllo Su 260 . "]},{"a":"framhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L, ","e":["1) framdraga (till anseende el. värdighet), befordra, gynna. GU C 20 (hand 2) s. 31. 2) fortsätta, fullfölja (företag el. handling), fortfaa med. äptir thet at han ey ville framhalla sin klagamal ellir ända som lagen vtuisa tha dömpde vi hanom aff iij mark ATb 1: 206 ( 1465) . tiande (ɔ högfärdens trppa) är geenstridh som är j thrätto oc j hwassom ordhom oc swarom oc wilia ä sina thrätto framhalda SvKyrkobr 333 . JMPs 584. ","4) part. pret. förfluten. tha thänna högtidhen war fram haldhin, for hwar gladhcelica hem til sin Prosadikter ((Barl) 13. 5) uppehålla, hålla vid makt. i sancti olaffs wara stadzkyrkyo skall byggias ok ewerdhelegha fram hallas eth siälakappall SD NS 3: 264 ( 1417) . ib 265 . - Jfr halda fram."],"f":["-halla )"]},{"a":"framhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undanhålla. \" gotz . . . som han hadde weldit sik til oc hennä orettalighen franhollit \" FH 5: 72 ( 1476) ."],"f":["-holla )"]},{"a":"framhaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ihärdigt, beständigt. Bir 1: 357, 3: 318 . MP 2: 107 . Ber 4 ."],"f":["framhalleka MP 2: 107),"]},{"a":"framhaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ihärdigt, beständigt. \" hon . . . las dageligha jomffru maria psaltara, . . . oc thätta idkade hon ffram halleligha, fför thy hwad wngdomen lärer thät haller gärna allerdommen JMPs 393. \""],"f":["ffram halleligha )"]},{"a":"framhaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? framhärdande. cristi . . . framhaldilse i fadhersins wilia oc budhordhom Su 308 ."],"f":[]},{"a":"framhaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framhärdande, ihärdig, ståndaktig. JMPs 53. än hwilkom giffwer han sina nadh, sannelika ey hedninghom, wthan them som fframhalloghe bliffwa j rätthe tro ib 296 ."],"f":[]},{"a":"framhaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framhärdande, ihärdig, ståndaktig. \" the som i godhom gärningom äru fram halloghe \" Gr 301 . Lg 3: 70, 441 ."],"f":["fram hallogher . ","framhalugher: -ughe Gr (Cod. D) 395),"]},{"a":"framhiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr hiälpa fram."],"f":[]},{"a":"framhop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp om framgång. MP 4: 157 . tha han war vnger . . . ok vmgik j wärldena fanytta glädi ok fram hopi ib 175 . ib 5: 26, 95, 236 . \" tha gaar jo therra eghin luste, framhop, ok snikth, ffore gudz kärlek \" ib 169 . 8."],"f":[]},{"a":"framhop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp om framgång. han war . . . vmgongande j werdinne fanytha glädhi och framhopi JP 19 ."],"f":[]},{"a":"framhugsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framgång? at alle män hördho vnder eens mantz akt oc hugh til thera gaghn oc framhwxan (Cod. B som thera gaghn oc främd huxar 536) MB 1: 102 ."],"f":[]},{"a":"framhägna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["-hegna )"]},{"a":"framhälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = framhald. mz fulcomplico framhälle j godho Bir 3: 315 ."],"f":["-hälle )"]},{"a":"framhämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr hämta fram."],"f":[]},{"a":"framhärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framhärda, envist o. oförtrutet fortfara (med ngt). perseuerare framhärda GU C 20 s. 439 ."],"f":[]},{"a":"framhärdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framhärdande. \" perseuerancia cie framhärdningh \" GU C 20 s. 439 . framhärdhninging (perservantia) äras j dygdhinna fwlkompnanan SpV 157 ."],"f":["-härdinghinne SpV 92, -härninginne ib 467 ),"]},{"a":"framkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) egga, mana. thäns dwala är enghin som löpande är, hwar räddhin älthir ällir körir, ok han wälwileligha löpir ällir draghir, kärlekin biudhir, lönin framkallar SpV 473 ."],"f":[]},{"a":"framkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["framkasta, eg. o. bildl. \" ok the godha men som tha fore rätthen saato tänctä at alla the vanta ok märken som the framkastade skulde höra landzynemannom tiil Svartb. 419 (1446). proicio cis cere framkasta ok förekasta \" GU C 20 s. 490 . alla idhra wmhuxan framkastandis (prjicientes) til honom, for thy han haffwer omhoxsan om idher SpV 519 ."],"f":[]},{"a":"framkastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framstörtande. \" furor är gramska o obedsladh idhelikin framkastan (jactatio) \" SpV 140 ."],"f":[]},{"a":"framkoma","b":[],"c":"","d":"","e":["1) framkomma, ankomma (till ett mål). . . . biscop niclis ii lincöpung ok herra äringils jarllen medh herra throtta pätarsson, the ther framkomo, än tho at flere, the nempde waro . . . Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . willir far thän som mädh kräselikhet oc rikedomum wil framkoma (till himmelriket) Hel män 126 . 3) framkomma, framträda. thet gud forbiwde, ath nager aff wordemennen hade framkomit, swa at the pa slottit hade thöm seet, tha matte the haffue aff slottit slagit jn vtj stadin STb 3: 333 ( 1497) .","4) komma fram (med). tha lade the honom tiidh fore tiil johannis baptiste nestkomendes ath fframkomme meth sin skel SJ 2: 311 ( 1497) .","8) trans. uträtta, fullborda. vm nokoth skip framkommith sina reso PMskr 60. 9) utbetlas, erläggas. STb 3: 458 ( 1499) . \" item ath wart landgä redhelic framkomber \" Arnell Brask Biᴵ 23. then förmer hielp till gellen är än ey all framkommen HSH 16: 123 (1527, Brask) . 10) företes. testament . . . hwilkit ok framkomit är HLG 1: 66 (1456). ib 132 (1490). samma breff sulle komma i rettin tiil vizorda om petri et pauli midsommars tidh oc ey tha fframkom SJ 2: 317 ( 1498) . 11) trans. framkomma med, förete. laurens matsson vort zacer til stupan fore tet jern medh hanom fandz och ey viste och kunne fram komma sin fangaman STb 3: 124 (1493). han kunde ey skelige breffuen framkoma som han sielff hadhe sagt SJ 2: 317 ( 1498) . 12) part. pres. kommande (om tid), stundande. thetta är omilda åtskillielsenes tekn j mällon tig oc meg j framkommandes tiid Troj 307 . - Jfr koma fram."],"f":[]},{"a":"framkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framkomma, ankomma (till ett mål). HSH 19:II ( 1359). riþu þe . . . ok uaro þa fram comne tel montem gaudii Bu 169 . \" sua at brefwin mogho fram koma til brudhgommans \" Bir 2: 145 . \" wii höre inghen ware än framkommen aff the gode herrer \" BSH 5: 299 ( 1508) . thän som framkomin är (näml. till Gud) Bo 45 . ","2) framkomma, frambäras. innan them rättom som fram komo MB 1: 246 . - om ord. at nagat thaal framkome fore wor keresthe nadege herre, som oss pa rördhe FM 107 ( 1498) . ","3) framkomma, framträda the framkomo som a han wildo kära KL 171 . ginstan thässa litla clara framkom i thätta liusit ib 322 . 4) komma fram (med). um nager framkomber medh thz som forbrent är j pressan SO 114 . \" hvilken en broder i embetet som . . . framkomber mz swa vthuchteliga ordh \" ib 149 . ","5) framkomma, gå fram, sträcka sig fram. om landsträcka el. gräns. aff thäs twngo som . . . framkommer (pervenit) widh esrom MB 2: 41 .","6) framkomma, uppkomma, uppstå. sagho the mere hedhir ok meer glädhi skula fram koma (provenire) gudhi aff thy Bir 4: 224 . ib 225 . ","7) komma till fullbordan el. verkställighet, främjas, verkställas. at thetta mit testament fram kome ok haldit vardhe SD NS 2: 361 ( 1411) .","8) åstadkomma, åvägabringa, uträtta. gifwir gudh mik stundom swa stora gudhlikheth oc sötma j mina siel oc hiärta, at iak mz them twem ordhum fram kombir ena hela messo ST 318 . \" hwilkit wi kunnom ey, wtan talan j tystom tima, wälframkomma \" Bir 5: 89 . jak kan oc thz wel fram koma at een iomfru skal göra thin wilia ST 307 . \" vm han gitir ther fram komit mz (efficere possit), at i honom thz är hitanom gangis owarlika ok äkke mz skälomen \" Bo 136 . \" al thing äru foreseedh j gudhelike stadhelikhet ok j sinom tima gudhlelica ok skällica framkomin \" Bir 3: 121 - få fram, genomdrifva. hwre han skulde sin wilia framkomma Di 117 . - Jfr koma fram."],"f":["-komma )"]},{"a":"framlagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["främ- )"]},{"a":"framlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framtaga, framflyta. \" tha war ther somastadhe bordh fram läten \" Prosadikter (Karl M) 254 . \" nu fram lathir (exponit) christus sina kostelika gaffwor, for sinom borgarom här til gömda \" SpV 582 ."],"f":["-lata )"]},{"a":"framledh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = framleþis 1. oc swa framledh (Cod. A fram a ledh 63) MB 1: (Cod. B) 533 ."],"f":[]},{"a":"framledhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? fördrifvande (af tiden). til . . . timans framledhilse (deducionem) Bir 3: 229 ."],"f":[]},{"a":"framledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) vidare, ytterligare. \" en solgils . . . hwilkin som framdelis (ultra) ginom gudhz hiärta jnflöth j sancte agnetis hiärta \" Mecht 42 . 3) sedemera, sedan, därefter. hwar syndogh människia som gudz myscundh ok afflat haffuir fangith fore syna syndhir, ok frambdelis är bestandhin ath wara lottakin aff äronne ok glädhinne j hymerike MP 5: 190 . 4) framdeles, hädanefter, längre fram. han haffuir plaghona äptir sins ordins sidhuienio, ok ther medh framdelsi eth fordömilse til syälinne MP 5: 27 . Troj 211 . 5) slutligen, till slut. framdelis (denique) gudz hälgha threfaldoghet inflytande i hänne . . . swa hänne gynom foor oc wpfylte at . . . Mecht 121 ."],"f":["framlydes Troj 211 . framdelis)"]},{"a":"framlepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framleda, framföra. \" bödh fram ledha thiwrin \" Bil 85 . \" lät binda toman vm händar ok framleþa for sik \" Bu 188 . Bir 2: 27 . MB 2: 29 . leda fram, ledsaga fram. iak skal . . . framledha idhir ok atirledha idhir til thenna stadhin VKR XX . välsignadhir vari thu var gudh oc var herra ther them helar a thik hopa. framledhande (deducens) thit folk oc thina wtualda män mz frygdh oc glädhi Bo 247 . - framtaga. skal jak framledha (producam) mot honum hwast swärhd Bir 3: 78 . ","2) framkalla, vålla, medföra. närwarandhe godh tingh . . . framledha graatsens saak, thz är syndena LfK 204 . ","3) fullfölja. nar wi framledhwm (perducimus) til ändan thz godha wi byriadhwm Ber 17 . ","4) framlefva, tillbringa. framledde sit lifwrirne j gudz budhordhum til een sälan oc godhan ända ST 380 . huru han then daghin hafdhe framleeth ib 368 . \" tilbör hänne thässa grötelico daghana i sinom änkiodom framledha (ducere) vndir annars thaki \" Bo 214 . framledha sina dagha j lustelico lifuerne MP 1: 28 . ib 81, 138 . them (åren) framledde jak swa glömslika Su 240 . \" framleddo ok nytiadho sin tima mz thankom ok idhkeliko ärfwodhe i hälaghet \" ib 423 . - låta (någon) framlefva el. tillbringa (sitt lif). framleddo the mit lifwärne mz mästo besklikhet Su 434 . - Jfr leþa fram."],"f":[]},{"a":"framleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) vidare, ytterligare. \" framleþis staddom oc stadfestum wi \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 478 (1345, nyare afskr.). framleþis takum wi samu tolf fornöfdnä näfndämän vndi wara väryu ib 606 ( 1346) . ib 566 ( 1346), 6: 1 ( 1348). bidhar tholimodhelica ok ödhmiuklica thz som them bör framledhis göra Bo 8 . \" framledis sagdhe gudhz mz prophetanum \" Bil 859 . \" framledhis sagdhe symeon \" MP 1: 39 . \" framdelis j lästenne scrifuas siw gudheliken ting ib. framledhis skal marie klädhe vara varkunnan \" Bir 3: 170 . KL 191 . MP 1: 35 . Bo 142 . Bil 106 . MB 1: 33 . Bir 3: 176 . VKR 16, 20, 76 . SO 3, 4, 7 . Al 2971, 9965, 10227 . RK 3: 2200, 4161 . Di 207 . Lg 3: 155, 535 . - vidare, i sin ordning. at thu maghe sighia thinom barnom, oc thinom sona barnom, oc hwar sinom barnom framledhis MB 1: 302 . ","2) framgent, fortfarande. än the ökia sik swa framledhis (Cod. A fram a leedh 275) MB 1: (Cod. B) 552. ","hwar mz the skullo framledhis (in futurum) lifwa mz Bir 1: 257. ib 283, 294 . \" the gudz nadher oc godhgerninga, som han skulle framledhis mannenom giwa \" MB 1: 461 . KL 323 . Lg 220 . \" framledhis tha siluiester pawe kom oc flero tha gaffs kirkionne mykyt gooz \" Bir 2: 151 . \" framledhis seer han at thz är vanskapat ib 244. \"","4) posthac, framdeles, hädanefter, längre fram. til lösn varrä gyäldä som wi hawm saman draghit . . . oc framleþis kunnom saman draghä SD 5: 562 ( 1346) . ib 567 . BSH2: 39 ( 1396), 41 ( 1396). thu lofwadhe at wi skulum framledhis (in futurum) wardha cristne Bir 1: 233 . biuþium (för biuþum) wir þät ok wilium framleþes at þät haldes SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). skal þät framleþes (i det följande) scriuä ib 668 (1285, gammal afskr.). som thik skal framledhis beuisas Bo 243 . \" thätta vt thydhis liuslicare framledhis j thesse fiärdhe bokinne \" Bir 2: 7 . PK 237, 239 . - Jfr framledh och fra a leþ under leþ."],"f":["framleþes . ","framaleþes SD 6: 1 ( 1348) . ","framdelis BSH 2: 39 ( 1396), 41 ( 1396); Bil 106 ; MP 1: 35, 39 ; RK 1: 1940 ; SO 7 ; Di 207 ; VKR 16 ; Al 2971, 10227 ; Lg 3: 155 ; PK 237, 239 . ","framdeles Al 9965 . RK 3: 2200, 4161 . ","framdels Lg 3: 535), "]},{"a":"framlidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) framlida, avlida, dö. han siäl, som nw fram liidher hädhen aff wärldena SvKyrkobr 272 . STb 1: 19 ( 1475) . \" myn kera framledne fader \" SJ 2: 96 ( 1487) . ib 137, 138 (1489) . MP 5: 13 . förgås. himyl ok jordh framlydha äptir forskipadha natur ok tima, än myn ordh skulo bliffwa äwärdelika standande ä for vtan ändha MP 5: 14 . 4) framlida, förflyta, förgå, gö över. amencia äuerdelikin gälniska demencia fram lida[n]de gähniska GU C 20 s. 20 ib (hand 2) s. 15. i desse framledne viij (8) dagha SJ 2: 145 ( 1489) . Stock Skb 242 ( 1524) . - Jfr lidha fram."],"f":[]},{"a":"framlidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["flyktigt. defuntorieaduerbium fram lidelika rapligha ok lätzligha GU C 20. s. 170."],"f":[]},{"a":"framlidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flyktig. \" perfunctorius a um ostaduger framlidelikin ok rapande \" GU C 20 s. 434 ."],"f":["-lidelikin )"]},{"a":"framlidhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" framlidande, aflidande, bortgång, död. her biscop brynnolph[s] framlidelse aff thenne syndoghe wärld BSH 5: 39 ( 1505) . epter min käre herris framlidelse FM 545 ( 1512) ."],"f":["-else )"]},{"a":"framlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fram, långt fram. hafdho frammerlica gangit a sin alder (processissent in diebus suis, voro vid framskriden ålder) Bil 891 . \" min hustru är frammelika gangin a sin aldir \" ib 892 . ","2) tappert, manligen. the swa frammalik stridha Iv (Cod. B) s. 355. sik swa frammalik wisa ib s. 359 ."],"f":["frammelika . ","frammerlica . ","frammalik )"]},{"a":"framlius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"framliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framleva, leva till ända. JMPs 21. nar han haffdhe sin aller gudeliga ffram leffwadh, athwardadhe han gudhi oc jomffru maira sina säla siäl ib 392 ."],"f":[]},{"a":"framliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framlefva, tillbringa, hawer thw illa oc glömsklika then daghin framliwat Ber 280 ."],"f":[]},{"a":"framliþ","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) framlefva, tillbringa. \" naar han haffdhe framlidith XLVij [aar] j sino biscops döme ärlika oc wäl \" Lg 638 . \" som her haffwa framlidhit sina dagha i kräselikhet \" LfK 115 . \" tilhör them tässin daghin fram lidha oc forthära j threm thingom \" Bir 4: 68 . ","2) genomgå, utstå. mz litzlom pynom nw framlidhnom (modico nunc dolore sustentato) MB 2: 301 . ","3) framlida, aflida, dö. saa sanctan petronillam wara framlidhna mz dödhen Lg 333 . \" tha wi badhin ärom framlidhin \" SD NS 1: 63 ( 1401) . ib 2: 448 ( 1411) . Bir 5: 93 . \" epter sin framledna dandemans dödh \" SO 87 .","4) framlida, förlida, förflyta, förgå. i warom wngdome som snart framlidher Su 74 . framledh nager tyme ok manadhe Lg 3: 582 . \" i framlidhna timanom \" Bo 29 . \" tha langer time war fram lidhin \" Bil 252 . the tio daghane varo framlidhne ib 598 . \" tha fäm aar waro fram lidhin \" KL 301 . ib 334 . Bir1: 192, 321, 3: 303. Lg 219 . \" makrom aarom framlidhnom \" Bir 3: 361 . ib 399 . \" förr än thera pröwilsa aar är framlidhit \" VKR 6 . \" vm sancta jacops dagh nu framlydnum \" HSH 19: II ( 1359). annat ve är oc framlidhit MB 2: 350 . - Jfr lidha fram samt halfframlidhin."],"f":["-lidhin . ","-lydhin Bir 1: 321. -lydin: -lydnum HSH 19: II ( 1359). -ledin: -ledna SO 87), "]},{"a":"framlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framlöpande, framskyndande. tessins lifs thime är ey annat än framlop til dödhin MP 1: 111 ."],"f":[]},{"a":"framlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utlofva. SD NS 1: 415 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"framlukka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framlocka. orm vngin framlikkadhir (illectus) mz thässom manilsom Bir 3: 76, - Jfr lukka fram."],"f":["-lokka )"]},{"a":"framlukter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["böjd, benägen. \" hon hafdhe framluktan (för framluttan?) wilia til gudhlikx hedhers giri \" MB 1: 95 . \" som framluktir (för framluttir?) vaaro oc skötir (Cod. A raske waro 37) til wantro ib (Cod. B) 531. \""],"f":[]},{"a":"framluter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) pronus, framåt lutad, framåt böjd. lagdh(e hon sik ad) veniam fram lutta (corpusculo . . . prostrato) for guz altara Bil 273 . \" fiollo framlute a iordhina oc dyrkadho gudh \" MB 1: 287 . ib 354, 358 . ","2) böjd, benägen? hon hafdhe framluktan (för framluttan?) wilia til gudhlikx hedhers giri MB 1: 95 . \" som framluktir (för framluttir?) vaaro oc skötir (Co. A raske waro 37) til wantro lib (Cod. B) 531. \""],"f":["fram luttir MB 1: 354 . " fram lutter: fram lutta " Bil 273 . ","framlwtter: framlwtte MB 1: 358),"]},{"a":"framluto","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = framluter 1. la . . . framluto (prostratus) a sit änlite KL 186 . \" hon laa swa framluto mz änlitino owir hans fötir \" Bo 74 . fiollo the fram lupo oppa änlitit ib 120 . MB 1: 402 ."],"f":[]},{"a":"framläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) framlägga, framställa, uppgiva. \" om her ture ville fram läggia at thär war nath ok aar framgagnet \" Arfstv 95 ( 1461) ."],"f":["-leghie Arfstv 35 ( 1461)"]},{"a":"framläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framlägga till betalning, erlägga, betala. tha iosep hafdhe them (penningarne) framlakt Bo 8 . ","2) framlägga, framställa, uttala. framlägh thin spörsmaal äller gaatha MB 2: 115 . \" the xij for konungen framlade huru the j halmstada endat hade \" RK 2: 8285 . \" et annat swa the framlade \" ib 8448 . - Jfr läggia fram."],"f":["-lägh MB 2: 115 . impf. -lade RK 2: 8285, 8448 . ","-lakt Bo 8), "]},{"a":"framlängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppskjuta. \" mäster bancillas skundadhe sik til kesaren. thz han skulle framlängia hans dödz tima \" Prosadikter (Sju vise mäst) 118 ."],"f":[]},{"a":"framlängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. framlängias, förlängas. swa framlängdhis (protrahebatur) lifwit besklika mällan wärkianna Bir 1: 84 ."],"f":[]},{"a":"framlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) förlida, förflyta, gå till ända. Se Sdw 2: 1221. timen oc tidhen är framlwpen PMskr 53. ib 55 . 4) fara vilt el. lättsinnigt fram? en qwinna . . . hwilken sins barndoms aller fframlöpandis, oc tappade j ffafängelighet, swa at hon om side warth . . . oppinbara almänninghis qwinna (annos adolescentioris vite perdidit et constumpsit lubricis discursibus) JMPs 328."],"f":[]},{"a":"framlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framlöpa, framspringa. \" the framlöpa bradhelica suasom wädhra \" Bir 3: 7 . ib 292 .","2) löpa fram, rinna fram. huar twa keldor !SYNS_DÅLIGT? löpa (decurrunt) Bir 2: 31 . - Jfr löpa fram."],"f":[]},{"a":"framma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bruþframma."],"f":[]},{"a":"framma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr brudhframma."],"f":[]},{"a":"frammalik","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framlika."],"f":[]},{"a":"framman","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framan."],"f":[]},{"a":"frammarla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framarla."],"f":[]},{"a":"framme","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) framtill. \" nw for thän skuld at wi haffwom sath frame j bokinne nakot enkannelikit om dödzsins green \" SpV 155 . \" bredden framma wijdh gatan xviij alna jth quarter myndre STb 3: 111 (1493). JMPs 460. - Jfr här framme. \""],"f":["frame . ","framma )"]},{"a":"framme","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["framme, tillstädes. \" war genstan diäffwllin framme \" Bir 4: 75 . \" vaare han framme, fwnnes her anner radh \" BSH 5: 146 ( 1507) . haffde thz (ɔ: swerdit) altiid framme Di 49 . (framme för främia? gud . . . läti han framme huat han wil RK 1: 1882 .) "],"f":["framme fore , "]},{"a":"frammelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framlika."],"f":["frammerlica )"]},{"a":"frammälter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som talar rätt fram el. rent ut, uppriktig. frammälth quinna hawer faa wini GO 236 ."],"f":[]},{"a":"framnit","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"framnämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr nämna fram."],"f":[]},{"a":"framredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillreda, tilltaga. qffwndin giordhe sonanen (ɔ mellan ormen och kvinnan vid syndafallet), til hwilkin fridz stadhga söndhirslitaskolande maria framredis (præparatur) SpV 198 ."],"f":[]},{"a":"framridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida fram. a väghin ther som ihesus framredh MP 1: 8 . \" dagen efter konungen framreden waar \" RK 2: 8101 ."],"f":["-reden RK 2: 8101),"]},{"a":"framridha","b":[],"c":"","d":"","e":[" . v. rida fram. MP 5: 92 ."],"f":["-rydah )"]},{"a":"framropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framropa, framkalla, förekalla. the skulu fram roopas j capitulo Bir 5: 28 . ib 50 . VKR 19, 28 . \" tha fram ropadhes prästen reynerus för rätten \" Lg 3: 439 . ","2) anklaga. \" nar iak fram ropadhis ffor them (synderna; de illis accusatus fui) \" Ber 227 . - Jfr ropa fram."],"f":["-roopa )"]},{"a":"framräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framräcka, utsträcka, framsträcka. framrakte han handina Bir 3: 44 . ib 43 . tha leonith sin hals fram räkte Iv 2513 . \" gak eygh mz vpräcktom hals älla framrecto bryste älla bränto \" Ber 270 . \" framreckte hanum gudz likama \" KL 27 . framräkkia amot onda andomen hedherlika fatikdomsens tekn Ber 30 . ","2) framställa. \" framräkkiom (repræsentemus) thy i os gudhz liknilse \" Ber 201 . - Jfr räkkia fram."],"f":[]},{"a":"framräkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? framräckande. porrectela, framrekkilse GU 3 ."],"f":[]},{"a":"framränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ränna fram."],"f":[]},{"a":"framsagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"framsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["framsäga, utsäga, uttala. \" iac skal framsighia mina orätuiso for thik \" SkrtUppb 227 . SvB 491 . Troj 159 . ib 55 . - Jfr sighia fram."],"f":[]},{"a":"framsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["framsäga, utsäga, uttala. \" fullelika fram säghia ordhin \" ST 161 . haffde framsakt tässen ordhen MB 2: 14 . \" lät oc war herra sina godha ängla framsighia moysi lagh \" ib 1: 445 . framsighiande mz ordhom thz min helghe ande inskiutir idhir MP 2: 107 . \" näplika kan thz nakor fulkomlika fram sighia ällar skriffua \" Lg 3: 270 . - omtala. framsigiande thz som minstz ok lättast är LfK 152 . - Jfr sighia fram."],"f":["-säghia )"]},{"a":"framskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framlemna. GS 55 (1462, orig.) ."],"f":[]},{"a":"framskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["framlemna, erlägga, utbetala. \" hvilken broder sit skot ey fram skywter \" SO 83 ."],"f":[]},{"a":"framskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) framskjuta. för thän sörghelika gang, thu gik, nar thu wast fram skwtin til stwdhena S!SYNS_DÅLIGT?B 194 (börj. av 1500-t.). 3) framflytta. han framförde (anticipauit) ällir framsköt mina dödzlo Mecht 135 ."],"f":[]},{"a":"framskiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? framträdande, början? attandhe delin . . . hwar ok sex daganna gärninga atskilias, til sex aldrana framskiwtelse SpV 8 ."],"f":[]},{"a":"framskiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? dilacio translacio, framskiutilse GU 4 ."],"f":[]},{"a":"framskynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framdrifva. \" thän sami athankan skal os frambära och framskynda til the hälgha kirkio \" JP 47 . "],"f":["framskynda sik , skynda sig framåt. pelargrimin pröffwas fore gudhi altidh gaa och sik framskynda JP 67 . - Jfr skynda fram."]},{"a":"framskynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" 1) påskynda, framdriva. alt thät goda som människion gör thär henne siäl kan fram skynda til hymmerikis thät äär gudi kärt ok täkkelikit MP 4: 263 . \" expedio dis p c expediui itum fram skynda gagnelikit waa \" GU C 20 s. 243 . 2) lösgöra. få fram. extrico cas p producta vplysa ok fram skynda GU C 20 s. 246 . - Jfr franskynda."],"f":[]},{"a":"framskyndning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framåtskyndande, skyndsamhet. a[n]nan tidh är thät (ɔ jomffru maria psaltara bandh) nyttogh til raskaren fframskyndhningh JMPs 503."],"f":[]},{"a":"framskyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framåtskyndande, rask. \" expeditus a um framskyndoger fräl ok redhoboen \" GU C 20 s. 243 ."],"f":[]},{"a":"framspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett längdmått, eg. utgörande afståndet mellan tummen och långfingret utspärrade? jnghin ma göra änglisko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala a windögha större än framspanna longha SO 19 ."],"f":[]},{"a":"framstamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framstam (på ett fartyg). GU C 20 s. 495 . \" j bakstaffn äller framstaffn PMskr 12. \" ib 75 ."],"f":["-staffn . ","-stampn GU C 20 s. 495) , "]},{"a":"framstamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framstam (på ett fartyg). skal han fly vndan honom j framstaffnen affwer länkiona PM XIII ."],"f":["-staffn )"]},{"a":"framstank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förstling. thän ondzkofulle röffwarin (ɔ djävulen) fordarffwade nya wärldinna framstank (primitias novi saculi] SpV 199 . ib 346 (primitiæ). 2) dinkel, spelt. ador fram stank GU C 20 s. 9."],"f":[]},{"a":"framstank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. \" de korn som vid sädens kastning falla längst fram; förstling. giff fatikom af thino bädzsto framstanke (primiliis) \" MP 1: 191 . \" thäs hälgha anda framstank (primitiæ spiritus) \" Bo 117 . \" offra gudhi framstanket af thinom . . . dygdhom \" Ber 247 ."],"f":[]},{"a":"framstigh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["steg framåt. öpte widh hwart framstighit samu akallan Pa 23 ."],"f":[]},{"a":"framstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. framstighin, framskriden (i ålder). prestomen j aldrenom framstigne (provectis) är wnsampt owirgiffua thz the äru wani widher Bir 4: 69 . - Jfr stigha fram."],"f":[]},{"a":"framstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"framstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum innaför vardagsrummet el. »stugan». at ärwast ok hans hustrv skolo haffwa til dödra daga the lisla stuguna ok framsugu ok thet östirsta loftiht ATb 1: 45 ( 1455) . JTb 81 ( 1494) ."],"f":["-stoga STb 1: 45 (1455) . -stowan JTb 81 ( 1494) . ","-stugu ATb 1: 45 ( 1455) ),"]},{"a":"framstupo","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["framstupa. \" liggia fram stupo \" Pa 17 . \" han styrte fram stupo oppa iordhena \" ST 189 . ib 468, 513 . VKR 19 . Lg 3: 88 . Ansg 183 ."],"f":["fram stupa Lg 3: 88),"]},{"a":"framstupo","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["framstupa. \" preceps pis c omnis generis fram stupo fallandis \" GU C 20 s. 475 ."],"f":[]},{"a":"framsyn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framsynt, förutseende, begäfvad med siareblick. een aff them war swa fram syn at han spadhe han skula vardha cristin konungh Bil 609 . MB 1: (Cod. B) 561 ."],"f":[]},{"a":"framsyna","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = framsyn. iämsköt wordho the framsyna (Cod. B fram synir 561) män oc wise MB 1: 394 ."],"f":[]},{"a":"framsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"framsäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"framsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framsända, uppsända. \" huru manga persone som thänne bön laso, ok framsendo \" Mecht 310 . - Jfr sända fram."],"f":["-senda )"]},{"a":"framsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta fram, föra fram. swa snarth !SYNS_DÅLIGT? mörkte wordhe the !TECKEN? bolwerken framsat RK 2: 2195 . ","2) framställa. \" skulu the . . . framsäthia (proponant) thäs dagxsins läst \" Bir 4: 74 . om the article tre, som the framsätya BSH 5: 89 ( 1506) . the saker alwarlige framsäthie HSH 20: 246 ( 1508) . framsätia ok wth reda with then siwka alt teth som foresagh är Gers Ars b 8. ","3) framsätta, sätta framom. med ack. och dat. thy at ey skuli framsätias likamlik thing andelikom Bir 4: 99 . - med ack. och prep. for el. framfor med följ. nomen el. pronomen. han fram satte petrum for iohannem Bir 4: 96 . ib 98, 106 . \" at framsätia nakra fram fore andra \" ib 5: 72 . \" abbatissan är framsat for andra \" ib 94 .","4) uppskjuta, fördröja. \" vthen allä thing jo vpskiwtis oc framsättis til thet menighä möthä \" FM 187 ( 1504) . hwre langt j wele thet möthe framsetthie ib 305 ( 1507) . - Jfr sätia fram."],"f":[]},{"a":"framsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta fram. föra fram. än nar teknen ok speghlanen j hwilkom gudh endels nw kännis, bortganga, tha skal thz framsäthias (representabitur), som är änlite widh änlite SpV 6 . 2) framställa, framlägga, föreslå. en artikel aff them, som wi framsattom i gar, liudeher: . . . Rydberg, Tr 3: 165 (1436 avskr.). STb 5: 174 ( 1517) . i suderköping tha i framsatte om thenne reesa untsatte iak eder aff min domkyrkia ower c lödig mark HSH 13 . 45 (1524? Brask). ib 128 (1525, Brask) .","3) framsätta, sätta framom, sätta främst. oc thenna dygdhen nä[m]pnes aff iordene fför thy ödhmyuke nidhra sigh siälwa, säthiandehe sigh ytherst aff allom, oc andra fframsäthiandhis fför gudz wörningh JMPs 269. then ämbetzmannen (ɔ en god konung) är wäll tilsatter, och är rättwijss. then ähr retwijsliga framsatter PMSkr 683 . \" han war framsath oc som en prelaath for alla andra j syn fägrind \" Troj 132 . 4) uppskjuta, fördröja. tha wethe wi ey hwad sak hans nade ther till haffve kunne sine croning lenger framsettie HSH 16: 123 (1527, Brask) . - Jfr sätia fram."],"f":[]},{"a":"framsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) utförande, fullbordan, hwat stadoght thz (ɔ talet) haffwr j sik ällir j sinom delom, thz bejisas (i trol. uteglömt) thäs framsätningh ällir fulbordhan (in ejus perfectione monstratur) SpV 500 ."],"f":[]},{"a":"framsätning","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["framsettning . ","framsätting . framsetting. pl. -ar?), framställning, uttalande. at höre her niels bossons tall och framsettinger BSH 5: 245 ( 1508) . " för saadana framsätning oc andre flere " ib 468 ( 1511) . " om sadana article och framsätninghe ib 520 (1512). the article och framsättinger ther the rydzer . . . hade till . . . kwng hans " FM 125 ( 1501) . aff theris egne framsettinger ib. " genswar paa the werff och framsetninger " HSH 19: 146 ( 1506) . swadane framsettinghe ib 22: 22 ( 1496) . " pa swadande tal framsetningh och scriffuilse " ib. " epther then thwedrächt ok framsättinger ther tha a ferde vare " SO 117 ."]},{"a":"framsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr sökia fram."],"f":[]},{"a":"framt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framber."],"f":[]},{"a":"framt tära","b":[],"c":"","d":"","e":[" han radhir at swa länge skal sofwas at kroppin af lägho ledhis ok framt tära. skalt thu oc ändelica fasta. tha skalt thu sompninn längia Bir 4: 129 ."],"f":[]},{"a":"framtaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) framhålla, hedra. \" thän horkarlin forsmadde ath hans hustru wart nagat fram taghin j thera hyllist ok kärlek \" MP 4: 239 . \" afwndas människian thär widh, at iomkristin ofwerganger äller är mera framtakin än hon \" SkrtUppb 255 . ib 256 . - Jfr taka fram."],"f":["-tagha )"]},{"a":"framtaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) framtaga. \" tha the wildo framtaka gasena \" KL 110 . \" framtoko eet aldra fäghirsta klädhe \" ib 359 . Lg 3: 716 . ","2) framhålla, hedra. wart han aff her delphin med ärlig tiänist fframtagen MD 447 . \" wardher iak framtakin i blandh almoghan \" Su 12 ."],"f":["-taga )"]},{"a":"framtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärvt el. oförväget tal? aff eder ordes framtall opröres jac j stora forwnder Troj 92 ."],"f":["-tall )"]},{"a":"framtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framställa, afhandla. \" til täss han standit haffwir för folket framtalaskolandis (expositurus) syna sak \" MB 2: 54 . \" nv kunno verckmestara ey förre til stempno koma än thry maal ärw framtalat \" SO 78 . TS 19 ."],"f":[]},{"a":"framtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) tala djärvt el. oförväget? nar som pertheus haffde syn ord framtalad bleff stort gny oc bwller j bland folket Troj 58 ."],"f":[]},{"a":"framtalogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framtalig, talför, frispråkig, oförvägen i sitt tal. aiax war . . . myket framtalog oc ey mykit drystog Troj 74 ."],"f":[]},{"a":"framtaloghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framtalighet, frispråkighet. thz war hans skade hans framtaloghet Troj 253 ."],"f":[]},{"a":"framtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framtand. \" fyra hans framtändher lösnade \" RK 3: (sista forts.) 4811 ."],"f":[]},{"a":"framtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framtand. \" röffwarin haffdhe mist sina framtänder \" Prosadikter (Sju vise mäst) 157 . the funno for magnus smetz dör twa hans framtendher ATB 1: 19 (1453). ib 163 ( 1462) ."],"f":[]},{"a":"framtea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*framtea sik , visa sig. här thwärt amothe, lastanna swmma sik framteande (se monstrans) mz siw sinom wanskipilsom SpV 136 ."]},{"a":"framtea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["visa. \" framteandis swasom ena lönlika glädhe j thino enlite \" Ber 270 ."],"f":[]},{"a":"framthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framtränga, framdrifva. j hulko . . . alle iämlcia framträngias MP 1: 111 . (framtrengdher för frantrengdher BSH 5: 99 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"framtidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framtid, kommande tid. wi kunne dock ey sua ytterlige radlege eder nade i thette ärende för mycket omtal som eder nades bestand i framtiidher tilkräfuer . . . HSH 13: 47 (1524?, Brask). wi trom at jacob lille skall holle wor oc sin ordh widmakt i framtiden ib 14: 29 (1525 Brask), 15: 26 (1526?, Brask)."],"f":[]},{"a":"framtugh","b":[],"c":"","d":"","e":[" thz gifwer kropsins kääte ok framtugh opta obötelikin skadha Ber 251 ."],"f":[]},{"a":"framum ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå förbi. pretergredi framomgaa GU C 20 s. 320 . pretergredior eris gressus gredi märgaa ok fram om gaa ib s. 483 ."],"f":[]},{"a":"framum skridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skirda el. gå förbi. prelabi peterlabi framomscridha GU C 20 (hand 2) s. 56."],"f":["framom- )"]},{"a":"framvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppväxa, bliva vuxen. han framuäxte j wishet och dygdom mot fatighom och rikom j allom sinom gernyngom Prosadikter (Sju vise mäst C) 221 . part. pret. "],"f":["-växa )","framvaxer (-växter), vuxen, uppvuxen. adolescens tis com g fram vexther framföder ok fram växter ib s. 242. 2) återväxa? subolere framwäxa GU C 20 s. 378 ."]},{"a":"framvaxilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? uppväxt. liff thy saa at äptir thin dödh matthin komma thinna söna framwäxilse (filiorum tuorum procreatio) j ärwinganna stadh SPv 461."],"f":["-växilse )"]},{"a":"framvaxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-växt )","*framvaxts alder , "]},{"a":"framäskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr äskia fram."],"f":[]},{"a":"fran","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["med dat, som dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes mot ack. ","1) vidrumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. ett aflägsnande från ett föremåls närhet: från. rymer fran konunge vndan hans baner SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars iv 479. wräkin fra ofre \" Bu 3 . \" star iak up fra borþe \" Bu 182 . \" ängelen flögh fra hanom tel annam \" ib 4 . flyþo . . . fra hanom KL 187 . \" slogho thom fran sik \" Ansg 193 . \" bortskipa fran sik ostyrogha oc osnäilla \" Bir 3: 467 . \" at gudh gik bort fran renliues människiom \" ib 206 . \" vm thu länge älla fiärkar thik fran os \" ib 1: 233 . \" vilde ägoleþes þät fran sik lata \" Bu 12 . \" paulinus fik thöm badha fran sinne handh mamertino \" Bil 105 . \" kastadho hwart ben fran andra \" ib 210 . \" komi feloghär for oss . . . oc fraan \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","2) för att uttrycka skiljande, afhållande, befriande, förlust o. d.: från. hon vände fran mik allan lughan Bu 22 (möjl. snarare att föra till 1). vända hänna hugh fran cristno ib 187 . alla synder frawända mannin fra gudhi MB 1: 470 . omöghelikit är at skilia hitan fran eldenom Bir 1: 82. omöghelikit är at skilia fadheren fran sonenom ok andan af them badhom ib. \" swa som skenit skils aldre fran eldenom swa skildis aldre min gudhdombir vidh mandomin \" ib 4 . \" ängilin hafdhe budhit honum at han sculle engte skilias fran hänne \" Lg 45 . \" the ville sig nödogt framen skilia \" RK 2: 9376 . \" thäs samma rörilsens owerwaldh ränar mik fran mik siälffwom \" Su 101 . \" mith egith hiärta haffuer thu fran mik takit ib 102. then (ɔ: olaff baggis kapeseck) fiik jak fron een tiwff \" BSH 5: 34 ( 1505) . \" giwer mallseghändä rätt fra sik \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). affhändir iec mik forscreffna godz fran mik oc minom arffwom ib NS 1: 6 ( 1401). ib 12 ( 1401) . \" thet (godset) war ol[a]ghlika bortgangith fra rättom arffwingiom \" ib 2: 142 ( 1409) . at jordha thera likama som fran honom slaghne waro (som vore slagne för honom, som han i slaget hade mist) MB 2: 318 . \" them hafdhe ängin fra thera (att underförstå; besittning e. d.) slaghit \" Al 9730 . tha var herrä war löster firaan stodena Lg 3: 84 . her dör alth folkit fron mich BSH 5: 65 ( 1505) . han gat eigh frälsat sina dottor fra döþ Bu 491 . göma cristna siäla fra diäfwls willo Bil 569 . \" fra siwkdoom . . . reen \" Al 6154 . - stäldt efter det beroende ordet. han brende sich fra (brände upp för sig) sinna förborgh RK 2: 1331 . \" hon var mik bort stolin fra \" Fl 1602 (i rimslut). ib 1770, 1789 . kännis iak . . . mik hawa salth . . . raghwalde i granby !TECKEN? atwngh jordh . . . mik fran ok minom arwm SD NS 1: 307 (1403, afskr.). ","3) för att i andlig mening uttrycka ett aflägsnande el. afvikande: från. \" ginge twert fraa thera lagh \" RK 2: 17 . ","4) för att uttrycka öfvergång från ett andligt område: från. \" wände them (böckerna) fra ebrezsko til latin \" Bil 627 . ","5) för att beteckna frånvaro: från, borta från. bleff hema fran mässone KL 61 . \" war ey gudz dygdh fran honom \" Bir 1: 251 . Ber 287 . \" hulkin som är swa som vtan husit thz är fran minna vina kompanskapi \" Bir 1: 293 . enghen loffwadis wara fra the högtiidh Pk 225. hwiltis i androm stadh fra them KL 205 . ","6) för att beteckna afstånd: från. fiärren se han fran mik Bu 520 . eigh langt fran galghanom ib 26 . \" betlehem som litith är fra ierusalem \" Lg 33 . \" uaro þa fram conne tel montem gaudii halua milo fra compostella \" Bu 169 . - abs. war et kär fullitith fra (derifrån) MD 187 . ","7) för att uttrycka riktning: från. vardha herra fran eno hafwi ok til annars Bil 775 . \" sagh twärt ofwir fran sig (ex adverso, gent emot sig) j eno andro lopt ena faghra qwinno \" ST 502 . ","8) vid tidsbestämningar för att beteckna utgångspunkten: från. fra þänna tima vil iak eigh iþar þola längar guþa vanheþar Bu 514 . fra första daghän ok tel terz tima ib 5 . äruodha fran morgenom ok til quälz Bir 1: 121 . \" fra adam oc til domadagx \" MB 1: 302 . \" fran först aff morgenom \" Bir 4: 12 . \" hon beätte honom fullelika alla sakena fran första oc til ända \" ST 289 . ","9) för att beteckna sammanhang och omedelbar följd: från, för, efter. sökte thän ene äptir them andra land fran lande aff enom stadh til then andra ST 454 . \" fara by fra by \" BtRK 344 ( 1490) . \" lete at hänne man fra man \" Fl 1772 . thu minzskar folk dagh fra dagh Al 6201 . ib 9546, 10464 . Su 300 . SJ 151 ( 1446) . \" screfwo . . . stundom ordh fran ordhe oc stundom ordhanna vndirstandilse ok siin \" Bir 2: 332 . \" swa ludhande ord fran ord \" SD NS 1: 77 ( 1401) . ib 609 (1407-1410). lwdher oc wthvisar ordh fran ordhe ib 100 ( 1402) . 10) om, angående. konungin ok drötningin fölgdhe honum tha til the graff the sagdho fra Fl 368 . \" thz är sant iak sigher fra \" ib 1781 . ib 1788 . \" fran kungesöner oc hertoge man ma mz sannind säya ther alle hade j hoge the sköna vienna ffryya \" MD 446 . \" mik är langth at skrifua fra aff thz ridderskap man ther sa (här !SYNS_DÅLIGT? fra el. af fattas ss stående plenoastiskt) \" Fr 1867 . B) adv. ","1) från. bort. herra iwan fik tha een hadhan leek som man pläghar at väria steek annar til ok annar fra Iv 4511 . - til ok fran, till och från, fram och tillbaka. fara felig bade til oc fra RK 2: 63025 . han vände thz opta til ok fra Fr 921 . \" for werk som skiwter til oc fran j hwffwdit \" LB 7: 332 . ","2) borta. danske män kunde ey longth fraan wara RK 3: 205 . Di 36 . - Jfr här-, i-, thädhan-, thär-, up-, utan-fran."],"f":["fraan RK 3: 205 ; SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). fron SD NS 1: 609 (1407-10); BSH 4: 292 ( 1501) , 5: 34 (1505), 65 (1505). frän L. fra. fraa. frä L.),","fran for","fra fore )"]},{"a":"fran","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. med dat., som dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes mot ack. 2) för att uttrycka skiljande, avhållande, befriande. förlust. o. d.: från . . . at skulda myn her bispen sva lenga blifva i syn bedröfvelsa oc fra syn biskopsstol Hist Handl VIII 1: 20 (1464). debet 6 pund smör; vacat; thet är fra clostreno VKJ 276 ( 1466) . dömpdes jngewal . . . til swerdh . . . ath thet ther til kom fran repet, som hans forskullan wart, huilket som skedde for wor keresta nade frves bön STb 3: 419 ( 1499) . ","6) för att beteckna avstånd: från. war han aatspordher hurw langht oc wijt, som fiskerij oc notadrätenär liggia wt fran öne SD NS 3: 198 ( 1416) . \" jtem v öre for hö oc korn them som fran oss lagho vti enom adher by \" Skotteb 344 (1436, Borgm) . \" antepenulitimus ma mum thridhi fraan ythersta \" GU C 20 s. 26 . 7) för att uttrycka ritning: från. etth höght bärgh, obegriplika storth fran östan (ab oriente) ok j wäster Mecht 50 . twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen SJ 2: 126 ( 1488) . \" ene affbrende malmtompt, ligendes wppa norre malm westan för sandbrone ffram almenningx gaten man gar til sancta clare \" STb 5: 233 ( 1519) .","8) vid tidsbestämningar för att beteckna utgångspunkten; från. fran förstnne thär siälin ingöthz thik ok alt til lnw SkrtUppb 49 . 9) för att beteckna sammanhang och omedelbar följd: från, för, efter. aar fra aar thil äwerdhelika tydh SD NS 43: 417 ( 1419) . ib 573 (1420). jtem, . . . (fogden) late scriffua beskatningena beskedelica, stycche fran stycche Arnell Brask Biᴵ 16. B) adv. 1) från, bort. i äre ledoge ok feloge bade til och fraa i edhert behald igen STb 1: 397 (1482). - til äller fran. Se Sdw 2: 1221. - Jfr hvarghin-, hädhan-, i-, langt-, nidhan-, thvärs ivir-, thvärt-, thvärt ivir-, ut-, ut i -fran."],"f":["fraan GU C 20 s. 26 . ","fra SD NS 3: 417 ( 1419)","fron ATb 2: 215 ( 1483) . ","ffram STb 5: 233 (1519), "]},{"a":"fran fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortgå, aflägsna sig. fran farande vil han hallas oc bort gangande atirkallas Bo 92 ."],"f":[]},{"a":"fran räna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["part. pret. med prep. \" af som j nw mik seen thoman oc aff allo godho fraa räntan (privatum) \" Su 243 ."],"f":["fraa- )"]},{"a":"fran skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fran skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afhända. med dat. thän forscrefne gardh . . . skal . . . i änge matto klostreno fran skipas SD NS 2: 93 ( 1409) . \" thänna forscrefna gardh klostreno franskipa ib. \""],"f":[]},{"a":"fran slaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fran stiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["falla, från. \" är ey swa mykit folk aather, at ty gither til jorda kommit, som fraan stielper \" SD 6: 156 (1349? gammal afskr.)."],"f":["fraan stielpa )"]},{"a":"fran taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fråntaga, beröfva. med dat. ock ack. ther . . . mik hafuir fra takit wäruldinna wilia Bil 428 . \" som min kärasta son, nw dödhan, wildo mik fran tagha \" Su 215 . \" fratagher gudh stundom sinom winom tholka nadher \" ib 299 . \" thz fran taker han otäkkom \" LfK 93 . - part. pret. ","1) skild från, beröfvad. med dat. all waar clara ädelighet är oss frantagin MB 2: 224 . \" fraa takin modherliko bryste \" Su 164 . som nw franskildher oc frataghin är tässa liffsins wadelika stadga ib 344 . ","2) skild från, olik. med dat. hon är oc virago the almennelike qwinonne fran takin Lg 3: 614 ."],"f":["fra- . ","fraa- . ","fratagh . ","frantagha )"]},{"a":"fran thrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undantränga, bortdrifva. \" waro altid fraträngde aff them orsbomen oc morabomen \" DD 1: 95 ( 1442, nyare afskr.) . - frånröfva. oppa thet at then landzende oss ecke skall vorde framtrengdher (för frantrengdher) BSH 5: 99 ( 1506) ."],"f":["fra- )"]},{"a":"fran vitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå ifrån, gå bort? ey et sin wille han fra witia Al 9081 (i rimslut)."],"f":["fra- )"]},{"a":"franbyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom byte afhända. thetta alt . . . hawm wi os ok warom arfwom laghlika franbyth ok salth SD NS 1: 307 (1403, afskr.)."],"f":[]},{"a":"francismässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högtid firad till minnet av den helige Franciscus, den 4 oktober. ATb 1: 7 ( 1452) , 18 (1453), 37 (1455), 72 (1457), 133 (1460). Jfr fransmässa."],"f":["fransis- ATb 1: 18 (1453, franscis- ib 37 ( 1455)"]},{"a":"frandela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånskilja, afhända. \" at nokoth aff thessom forscrepno gozom . . . meth nakrom reth fran forsagdhom stadhe fran deldh vordho \" SD NS 2: 213 ( 1409)."],"f":[]},{"a":"frandragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["frandragha sik","fra- )"]},{"a":"frandriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortdrifva, fördrifva. til at fra driffwa dieflänä af tolkit hinder LfK 276 . mz skam oc skadha frandriffwin MB 2: 294 . \" thenna thins loffs krafft . . . firan driffue mik alla mina owiner \" Su 346 . \" allom fasa frandriffnom \" ib 134 ."],"f":["fra- )"]},{"a":"frandriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortdriva, fördriva. squalder, och orolikhet tädhan bort älthis, oc langt frdriffwis Mecht 341 . \" elden sculde neefua ok fradrifwqa croppana fra paradiso J Buddws b 14. margit bonden fran dreff dedeit iij öre quit \" SSkb 114 ( 1503) ."],"f":["fra- )"]},{"a":"frandödher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se Sdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"frandöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr döia fran."],"f":[]},{"a":"frandöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fråndöma. \" at thetta goodz wordhe hanum . . . affwnnet eller fradömt \" SD NS 1: 99 ( 1402) ."],"f":["fra- )"]},{"a":"franeghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avhända, avyttra. \" thy franeghnar jak miik, minne modher oc warom arffwm the forscriffna tompth \" Svartb 407 ( 1443) ."],"f":[]},{"a":"franfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frånfälle, död. PK 234 . RK 1: (LRK) s. 225 ."],"f":["fra- RK 1: (LRK) s. 225), "]},{"a":"franfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["från, dö. \" at nokor af thässom . . . godho mannom . . . een älla flere fra fyollo \" BYH 1: 181 ( 1377) . \" kunnum wi franfalla \" SD 5: 566 ( 1346) . ib 563, 638 ( 1347). Jfr falla fran."],"f":["fra- SD 5: 563 ( 1346); BYH 1: 181 ( 1377)),"]},{"a":"franfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) gå förlorad (för), frångå, undandragas. prualk her epter haffuer jntet taal til tet stenhuss . . . thy at oleff michelsson epter sin sworen breff tha är han nest epter börden ok ytermera ath tet är priuwalk medh arff fran fallit j anan slecht oc bördh STb 3: 148 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"franfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortfärd. far han (ɔ skepparen) thädhan borth jnnan thän daghen komber, tha är han pliktogher bethala köpmanommen allan thän skadha the faa för thän fraanfördennas skwld PMSkr 80 ."],"f":["fraan- )"]},{"a":"franfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortfärd, bortgång. \" aff älskarans närwaru äldher franfärdh \" Su 111 . Lg 3: 530 LfK 88 ."],"f":["fraferdh Lg 3: 530), "]},{"a":"franganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå bort. swa thoome oc kalle the til gaa, swa fafänge . . . the fraa gaa Su 293 . ","2) aflägsna sig från, affalla från. part. pret. med dat. allir min här är mik fran gangen (discessit) MB 2: 259 . nichanor war honom fran gangen ib 323 . \" fiärren se han fran mik som guþi är fran gangen \" Bu 520 . ib 101 . Bil 1007 . ST 128 . \" rädes han vara fra gangen tronne \" Bu 519 . ","3) frångå, afhändas. med dat. el. i dess ställe ack. at thetta goodz them fragar SD NS 1: 99 ( 1402) . \" ib 391 ( 1404), 669 ( 1407). gozet war hänne meth vräth fran gangit \" ib 568 ( 1406) . \" at kalmarna stadh . . . riketh fran gangher \" BSH 5: 177 ( 1507) ."],"f":["fra- . ","fragaa . fraa gaa),"]},{"a":"franganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["fra- )"]},{"a":"franganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå bort. ey kan oc hans närwara franwara aff thyramlidhit är älir franganga SpV 515 . - Jfr ganga fran."],"f":[]},{"a":"franganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortgång. \" Su 101, 104, 108. \""],"f":["fra- Su 101, 108 . ","fraa- ib 104), "]},{"a":"frangipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frangiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr giva fran sik."],"f":[]},{"a":"frangivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bortgifven, afhänd. med dat. af thy at han (viljen) nu hänne fullelika framgifwin är Ber 245 ."],"f":[]},{"a":"frangöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \" . . . swa lenge . . . the thet for:de landh geldh och tienäst redelica frangöra (säkerligen fel för framgöra) \" Svartb (Skokl) 295 (1422?)."],"f":[]},{"a":"franhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undanhålla. med dat. och ack. eth laxafiske . . . som . . . diäknen hafdhe them frahaaldet i noghor aar SD NS 3: 471 ( 1419) . - Jfr halda fran."],"f":["sup . ","frahaaldet )"]},{"a":"franhindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undandraga, undanhålla. med dat. och ack. . . . klagade, at vij her j landit haffue hanom medh jngen reth sin hustrv fran hindrat STb 3: 184 (1494)."],"f":[]},{"a":"franhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr hugga fran."],"f":[]},{"a":"franhäfdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Brasks Kopieb 30 ."],"f":["-heffda )"]},{"a":"frankaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fransman. the som aff frankerijke ähru hathe them som ähru aff engelandh, och så hate och engilske franke män PMSkr 709 ."],"f":["franke- )"]},{"a":"franker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Franker. \" the som bygdho j thydiske thungo kalladus franker \" Bil 625 . \" tel pippini franca konog(x) dagh \" Bu 54 . Lg 3: 277 . Jfr francha rike Bu 54 . franka rike Bil 756, 758 ."],"f":[]},{"a":"frankis man m","b":[],"c":"","d":"","e":["frank, fransman. \" thz är frankis manna sidher at tala mangt tha the fara soffwa \" Prosadikter (Karl M) 258 ."],"f":[]},{"a":"franklanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom klander beröva. Se Sdw 2: 1221."],"f":[]},{"a":"franlidhande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortgång, död. ffuniorium (fel för: functorium) ii idest transiotorium fraanlidandhe GU C 20 s. 299 ."],"f":[]},{"a":"franläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr läggia fran."],"f":[]},{"a":"franses","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se franzeis, franzesare."],"f":["fransesare"]},{"a":"fransighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånsäga, afhända. ath oss ok allom warom ärffuinghom schal fraansiges all makth ok räth tiil the fornemde godz SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"f":["fraan- )"]},{"a":"fransighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånsäga, fråndöma, avhända. Arfstv 37 ( 1461) . \" then ärffue deel l. . . är her thure fraa sakt ib. 51 (1461). - Jfr sighia fran. \""],"f":["fra- )"]},{"a":"fransitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som icke bebos, som saknar innehafvare el. brukare. jach haffuer pa edre vegne tilsagt oleff andersson en gammel konungx gardh nyderrotin som en gammel änckie hade och nw fransäden är FM 182 ( 1504) ."],"f":["fransäden )"]},{"a":"franskar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Fransmän. kallado franska (näml.) staden) r(em) Bil 758 . Jfr franzeskar."],"f":[]},{"a":"franskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånskilja, afskilja, afhända. \" silff päninga hwilka thu . . . franskilde (separaveras) \" MB 2: 124 . \" hulkit iak afhändirmik oc ganzlika fraskil \" SD NS 1: 227 ( 1403) . - vanl. part. pret. frånskild, afskild, skild. allo til skildo engo franskildo som thy gozeno hawer aff alder til hörth FH 3: 53 ( 1445) . - med dat, (el. i dess ställe ack.). henne är alt ilt fra skilt Al 7225 . \" franskildher androm cineis \" MB 2: 79 . \" lath michas göra synom gudhi eth litit hws, androm hwsom franskildhno (för -skilt? ædiculam quoque in ea (ɔ: domo michæ) separavit) ib 124. ffranskild minne likamlike närwaru \" Bir 4: 71 . alla wärldzlika hiälp oc hugnadh fran skildher Su 195 . fraaskildhe (abstrtacti) wärdzlikoml thingom ib 111 . ib 167, 217, 340, 344 . - med prep. af (ut af). Al 7144 . the äru fran skilde aff kirkionna endräkt Su 317 . huat hälzst aff tässe skodhan är nakraleedis fraa skild ib 258. vara franskildir wt af allom kötlicom thingom Bir 4: 124 . - med prep. ur. fran skelde w alla städher LfK 19 . - med prep. vidh. dragh thz (ɔ: mit hiärta) . . . franskilt vidh allan kötlikin kärlek Bir 4: 126 . "],"f":["fra- . ","fraa- . -skelia: -skelde LfK 19 ),","franskilia sik , frånskilja sig, skilja sig, söndra sig. med dat. at j edher ey fran skilen gudhi MB 2: 59 . - med prep. fran. ffran hwilkom the skulu sik . . . franskilia (separare) Bir 4: 67 . - refl. franskilias, skiljas från. med dat. franskildis pawen siälenne Lg 662 . - med prep. af. til thäs thän franskiles aff tik som smittadher är j tässe syndenne MB 2: 18 ."]},{"a":"franskilia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fra- )","franskilia sik , skilja sig, draga sig undan. med prep. af. älskande siäla som sik fran skildo aff allom wärldzlikom lustilsom Mecht 185 . refl. ","franskilias , skiljas från. at the ey skullo fraskilias mik Hel män 191 ."]},{"a":"franskynda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. exocupo pas p c idest expedire franskynda (säkerligen fel för framskynda) GU C 20 s. 241 ."],"f":[]},{"a":"fransmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = francismässa. Atb 2: 337 (1488). ib 3: 181 ( 1506) . "],"f":["frandz- )"]},{"a":"franstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå på avstånd från ngt. disto as re ath skilliaa fraan sthaa margha stadz staa ok ather wendha GU C 20 s. l95."],"f":["fraan sthaa )"]},{"a":"franstiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stjäla från (ngn), bortstjäla. Se Sdw 2: 1291. . . . vidherkendes, ath han haffde arffuit olsson ratman franstolith j (1) stycke koppar STb 2: 192 (1487). ib 3: 325 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"frantaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frångtaga, beröva. med dat. coh ack. en hage som forsriffne laurens hadde hanom fra taghet med wald och welle. Uppl Lagmansdomb 71 (1493). - Jfr taka fran."],"f":["frataga )"]},{"a":"franthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fråntaga, avhända. Se Sdw 2: 1221. . . . will mina ägo the litla iak ather haffuer fornempda mino torpte (fel för torpe) . . . swiklige affheffde oc frantrengia Brasks Kopieb 29 ."],"f":[]},{"a":"franvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frånvara. \" gladha göri mik thin näruara. hulka som swa dröfdhe thin fran uara \" Bo 222 . \" i hans fran uaru \" ib 94 . Lg 219 . Su 97 . \" i edhers herredömes fraware som nerware \" BSH 5: 69 ( 1505) . i [edert her] edömes narwara och franwara ib 318 ( 1508) ."],"f":["fra- )"]},{"a":"franvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. - part. ","e":[" . swa well frawarande som närwarande BSH 3: 160 ( 1465) ."],"f":["fra- )"]},{"a":"franvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["vara borta från, vara skild från. Se Sdw 2: 1221. ey kan ok hans närwara franwara aff thy som framlidhit är älir franganga SpV 515 . - part. pres. frånvarande. . . . at en quinna . . . solde iusse niclisson trdhedelene aff karkosby i synom samärffuigiom frawarandis oc owitandis SD NS 3: 376 (1418, avskr.) ."],"f":["fra- )"]},{"a":"franvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frånvaro. the byghning, han ther byghd haffe i karls frawaru FMu 1: 382 (1381). lasse hansson . . . giorde her anders suensson borgamestere och oleff scriffuere fulmectoghe . . . ath pa thala pa hans vegna j hans fraware STb 3: 452 ( 1499) ."],"f":["fra- . ","frä- Svartb. 416 (1445)"]},{"a":"franvaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = franvara. imyn franwaren BSH 5: 145 ( 1507) . i iders fraavaren ibl 208 (1507)."],"f":["franwaren . ","fraavaren )"]},{"a":"franvarilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. = franvara. PM 39 . Su 101, 109, om thu nokot sin haffuer fullelika rönth oc pröuath minna närwarilses godhet oc mine fravarilses bristilse oc ofruktsamlikhet ib 107. i her stens frawarelse FM 298 ( 1506) . i myn fronwarilsse ib 353 (1507?). i myn frawerelse BSH 5: 194 ( 1507?) . \" i myune franwarelse \" ib 195 ."],"f":["fravarilse . ","fronwarilsse . ","franwarelse . ","frawarelse )"]},{"a":"franvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) avtaga, minskas, gå tillbaka. Se Sdw 2: 1221. jak sigher mz sanno, at honom som hälaghir är owir alla hälgha, aff waro loff han enkte tilwäxas, ey hällir aff ware tysto fran wäxa (decrescere) SpV 560 . 2) antaga i storlek li jämförelse med (ngt)? . . . at siälin wägxir, sik öffwandis j andhelikom ok äwinnelikom thingom nä nar hänne wansmakr tholikit ärffwodhe, tha framwäxir hon hamfuin SpV 34 ."],"f":["-växa )"]},{"a":"franvaxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SpV 59 ."],"f":["-växter )"]},{"a":"franvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bortvisa, utvisa, bortköra. samma dach lusscj beerkwten fran wystes aff by fore per calmarna skulldh, som hon medh bolede STb 3: 400 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"franvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vetta från, vra vänd el. riktad från (ngt). then fierde sidan (av ugnen) som från weter PMSkr 620 ."],"f":["veta- )"]},{"a":"franvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortvända, vända åt annat håll. huilken . . . aldrigh sin öghon aff tik framwänder Su 115 . \" hwar som frawändher sin öron at han skulil ey höra gudz lagh \" LfK 63 . är ängla natwr andelik oc swa eenfald, at ä hwart hon wänder, tha wänder hon sik swa eenfaldelika fast, at hon wardher aldre thädhan frawänd sidhan MB 1: 49 . ","2) skilja (från), aflägsna. alla synder frawända mannin fra gudhi MB 1: 470 . ","3) afvända, vända (någons) håg el. hjärta, förmå till affall. suaraþe sik þät haua giort som rättan cristen man ok eigh fra vändan tel nokra villo Bu 421 . \" at han aldre ma wardha frawänder aff sinne astundan til säligheet \" MB 1: 91 . - med dat. och ack. symon magnus hafdhe frawänt sancto petro alt antiochie folk Bil 355 . \" een prouaster franuändir gudhi \" ib 867 . Su 424 . \" seandis nichanorem sigh frawändan \" MB 2: 323 . tha wordho manghe . . . aff jwdhomen fran wändhe theras willo Lg 3: 440 . - abs. part. pret. bortvänd från Gud och det rätta, förvänd i sinnet. hör nw huru franvände (aversi) the ära Bir 2: 76 . \" ib 3: 369, 387. them hon fan stranga oc franwändna (för franwända) \" Lg 3: 505 . ","4) bringa utom sig el. ur fattningen, förvirra. drykkinskaper . . . fra wände (alienat) swa hwghin och binder at mannin wet ey sik siälfwan Ber 87 . "],"f":["fra- )","franvända sik , vända sig bort från. med dat. om thu fra wändher tik honom LfK 107 . - refl. franvändas, vända sig bort från, afvändas från. med dat. gudz vredhe franwändis (aversus est) israels folke MB 2: 20 . - Jfr i fran vända."]},{"a":"franvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) part. pret. bortvänd från Gud och dett rätta, förvänd. än genwärdogha ällir franwända, akthin giorhe them fawidzskor (perversa intentio fatuos fecit) SprV 266. "],"f":["franvända sik . Se Sdw 2: 1221."]},{"a":"franvända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortvändande, avlägsnande. thin eghin ondzska skal awitha tik, ok thin franwändha skal skräma tik MP 5: 200 ."],"f":[]},{"a":"franvända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortvändande, aflägsnande. \" thin frauända fran gudhi oc rätte tro til troldom \" MP 1: 146 ."],"f":["frauända )"]},{"a":"franvändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? bortvändande. SpV 259 . affwändilsen ällir franwändilsen aff indra sannindinna liws är alla mankönsins wanskelikhetinna fulkompnande saak ib. 413. thär om bidher iak tik, at thinna franwändilsa (aversionis) hardhet wardhir andhrom swa som lotz hustru til äpriliknilse ib 441 ."],"f":[]},{"a":"franvändisle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bortvändande. franwendilse i fraa syndene Lg 3: 71 ."],"f":[]},{"a":"franvänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. bortvinka? bortvisa? mith hiärta skal rätferdughet tenkia ok alla falskhet fraa wenkia (labia mea detestabuntur impium) MD (S) 211 ."],"f":["fraa wenkia )"]},{"a":"franvänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Artikeln Sdw. 1: 332 utgår; jfr E. Noreen, Meijebergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 4 f."],"f":[]},{"a":"franz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) Franska. ena book man kallar swa a franz Iv 4322 ."],"f":["frans Bu 172), "]},{"a":"franzeis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Fransman. \" the som bygdho j valsko thungo kalladus franzcesa \" Bil 625 . \" för gik . . . franzesa vald ofwer romara rike \" ib 758 . tappado fransesa römska rike ib 759 . \" marghin stoltan franzeis \" Fr 1229 ."],"f":["franzces . ","franses . ","franzoos Fr (Cod. B) 1229 . -ar),"]},{"a":"franzesare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = franzeis. fransesara kalla han (staden) rem Lg 758 ."],"f":["fransesare )"]},{"a":"franzeskar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Fransmän. gamul sidwänia romara ok franzeska KS 71 (174, 77) . Jfr franskar."],"f":[]},{"a":"franzesker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fransk. \" al mith fsta godz . . . talande for xx angilska nobla, fem ok trätighij fräncenskä cronor j gull ok fämitighij mark swenska j räfflist mynt \" Svartb 332 ( 1431) ."],"f":["fräncenskä Svartb 332 ( 1431) ),"]},{"a":"franzos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"f":["fransoos )"]},{"a":"frar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr morghonfrar."],"f":[]},{"a":"frar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["karsk, vaken. \" standin wp j responsoriis oc versomen . . . at the maghin thäs qwämmelikaren oc fraare wara \" Bir 5: 61. Jfr arfra."],"f":["fraare ) , "]},{"a":"frasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fräsa, brusa, knastra, spraka. frasar vathnith j starandenne tha som lwgn wädher är, thet merker storan storm PMSkr 294 . wm the (ɔ alosbitarna) göra aff sigh j kättilenom eth lywdh frassandis ib 536 ."],"f":[]},{"a":"frazan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråssande, fråsseri. \" jngluuies uiei f generis fatzan \" GU C 20 (hand 2) s. 28."],"f":["fratzan )"]},{"a":"frazan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråssande, fråsseri. \" han väfs j frazzan (comessationibus) \" MP 1: 263 . for ouir matto frazan ib 267 . \" tämplet var fult mz skörhet oc kräsliga fratzan \" MB 2: 295 ."],"f":["fratzan . ","frazzan )"]},{"a":"frazare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråssare. \" mz drinkarom oc frazarom \" Bir 2: 168 . MP 8, 19, 53, 81, 190 . GO 132 . Su 16, 126, 370, 460 ."],"f":["frazsare GO 132 . ","fradzare: -in MP 1: 8 ; ","-a ib 19, 53, 190 . ","fratzsare: -en Su 370 . ","fradzsare: -ana Su 16 ), "]},{"a":"frazare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråssare. \" buccellarius skämdagester ok fraazare \" GU C 20 s. 62 . comedo ni p c fraasare ib s. 126 ."],"f":["fraasare . ","fraazare )"]},{"a":"frazirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråsserska. Lg 3: 401 ."],"f":["frassirska )"]},{"a":"freadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredag. \" fredhadghin näst äffter tiughunda dagh iula \" RP 2: 32 ( 1384) . SD NS 3: 451 ( 1419) . SvKyrkor 292. i ären xii apostoli och xii äre fregedaga i arena hwilka fregedaga hwar cristin människa skulle gärna fastha vidh vatn och brödh til quildz ib. præcipue autefm feria sexta, a quo et dies illa erorum vulgari vocata frighdagher Scr. rer. svec. II, 1: 6. SvKyrkobr 289 . Stock Skb 303 (1524, Skip) . HSH 14: 63 (Brask. om en langan fredaghMecht 206. - Jfr imberg-, langa-fredaghaer. "],"f":["fredhagadhin RP 2: 32 ( 1384)","fredgedagher SvKyrkobr 292, p. -daga ib, -daghen STock Skb 303 (1524, Skip), ffregedagen HSH 14: 63 (Brask). pl. friedagha SvKyrkobr 289 . ","frighdagher Scr. rer. svec. II, 1: 6. fräidaghin SD NS 3: 451 ( 1419) ), ","freadags almosa","frigdax- )","*freadags aptan","ffredax- )"]},{"a":"fredagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredag. \" vm freadaghin \" KL 269 . \" siwnda dagh kalladho hedhne romara diem veneris oc ware forfädher fredagh aff frig drötning oldhins kono \" MB 1: 68 . ib 69 . Bil 281 . SD 6: 156 (1346? gammal afskr.), 157. KL 335 . Bo 220 . Bir 2: 334, 3: 304, 4: 15 . VKR III, 62. RK 2: 2702 . Lg 3: 522 . \" i freydagx droge the alle til skeps \" BSH 5: 462 ( 1511) . i fregedax nath ib 225 ( 1507) . \" þät sannaþes hänne fredaghen langa (långfredagen) \" Bu 73 . - ss namn. SD 4: 505 ( 1336) . - Jfr langa-, matskuts-fredagher samt frigedagher. "],"f":["-daghin KL 269 ; Bo 220 ; MB 1: 69 ; VKR III . ","freodagher: -daghin SD NS 2: 172 ( 1409) . ","fredagher . ","freedagher : daghin Bir 4: 15 . freydager. ","fregedager: -dagen SD 6: 156 (1349? gammal afskr.), 157; -dax BSH 5: 462 ( 1511) . ","fräghedagher: -daghin SD NS 1: 136 ( 1402) . ","friadagher: -dagh SD 4: 505 ( 1336) . ","friedagher: -dagh Lg 3: 522 . ","fridagher: -dagh BSH 5: 435 ( 1511) ), ","freadags almosa","fredagx- )","freadags nat","fredax- )"]},{"a":"frest","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se frälst."],"f":[]},{"a":"fresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pröfva, försöka, göra försök med. helena wilde wiis wardha hwilkit korssit wars herra ware oc lät fresta them olikasto först Bil 87 . \" lot alexander thetta fresta \" Al 3224 . \" ther war tha frestath marght got sw[ärdh] \" ib 3325 . \" the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta \" RK 1: 137 . ib 2: 9264 . \" frestar eeth tekn \" MB 2: 88 . fresta huath han thik hiälpa ma Fl 1225 . \" fresta hwru isen är tröst \" Al 2200 . \" han wil fresta oml thz ma dogha ib 9166. frestado om bredan beet \" RK 1: 3093 . KL 240 . Bil 274 . \" lot han aff drosten fräste (d. v. s. fråga drotsen) om han wilde honum ffaa the slot han haffde aff riket taa \" RK 2: 5681 . \" at man medh daghtingan freste \" ib 4683 . \" mz swärdh ok spiwt monde thz frästas \" Al 5094 . - försöka, inlåta sig i, gripa sig an med. med ack. frestar (attempat) han omöghelik thing Su 17 . \" örlögh mz mik frästa \" Al 4826 . \" ther flere äwintyr frjstä \" Fr 8 . - försöka, bjuda till. med inf. jak frestadhe en thwem ok threm sinnum jnganga Bil 455 . - abs. til gak thy ok fresta (conare) Bir 1: 275. ","2) pröfva, sätta på prof, försöka. med gen. guþ frestar þin (probaris) ok svikar þik eigh Bu 489 . - med ack. mz blosot oc pestilencia han (Gud) them freste (hemsökte, ansatte) RK 2: 9306 . - (af misstroende) pröfva, försöka (någons andliga beskaffenhetel. egenskaper). thu . . . frestade (tentasi) them som sighia sik vara apostolos oc ey ära, oc thu fan them lyughara MB 2: 335 . - försöka, fresta. man skal ey fresta gudh MP 2: 56 . \" israels sönir frestadho gudh \" MB 1: 325 . ","3) fresta, locka, söka förleda. med ack. nar diäfwllin frästar thik Bir1: 213. hon frestadhe han . . .til fulan last ok ledhan lusta Bil 353 . MB 1: 136, 137, 138 . Ber 180, 181, 182 . frästande han af världz äro oc manna lofui MP 2: 56 . frest adhe han (ɔ: diafwllin) varn herra af gula som är oskälihet i mat oc dryk Bo 48 . ib 49 . MP 2: 55, 57 . - abs. lede christum tel ökna at fasta ok fresta Bu 206 . ","4) pröfva, röna, erfara, göra erfarenhet af, lära känna. j faan thz väl bradhelica fresta RK 2: 3902 . ib 5745 . \" min wilia faar iak ey tha fresta (lära känna det som jag vill) \" Al 9088 . "],"f":["frästa . ","fresta sik , pröfva sina krafter. rid !SYNS_DÅLIGT? en annar stadz oc fresta tik Di 17 . jak will . . . fresta mik wid didrik konung ib 58 . fresta til, försöka. han frestadhe til mz alla lista Al 5459 . Jfr tilfresta. ","fresta vidher , försöka, bjuda till. med inf. frestadho iudha widh at byggia op i gen ierusalem MB 1: 21 . ib 295 . - abs. Bo 240 . - Jfr vidherfresta. "]},{"a":"fresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pröva, försöka, göra försök. thär som saltha watn adhror skwla finnas j jordenna är ofrwktsam jord oc jnthe wäxtter . . . thär graffwes oc frestis j swärike PMSkr 296 . - försöka, bjuda till. med inf. min munde freestar oc ärfuodhar at lofua thik SBöner 368 (början av 1500-t).). 3) fresta, locka, söka förleda. med ack. j huario fan han empne eller tilgongh thöm at freesta SvKyrkor 141. "],"f":["freesta )"]},{"a":"frestan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) frestelse, försök att förleda ngn. haffde the ey samtykt j deifulsens freestan, ginstan hafdhe the stadfestet vorde SvKyrkobr 139 . - Jfr vidherfrestan."],"f":["freestan )"]},{"a":"frestan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försök. \" the sta j minne thiänist ena stunda . . . for vtrönilse ok frestan skuld \" Bir 1: 45 . "],"f":[]},{"a":"frestare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frestare. \" frestarin som är diäfwllin \" Bo 48 . MP 2: 55 ."],"f":[]},{"a":"frestilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frestelse . . . at wj mughom mz wars herra jhesu christi hielpp gita forwnnit alla onda frestilssor MP 3: 98 . "],"f":["-or ) , ","*frestilso time , "]},{"a":"frestilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) frestelse. oc laat os äi ledhäs i frestelse SvB 3 (1300-talet, senare hälften). SvP 159. - Jfr pafrestilse. "],"f":["-else . ","fröstilsom SkrtUppb 424 ),","*frestilsa time , "]},{"a":"frestilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) prof. \" thz (svärdet) war i stora frästelse \" Di 86 . ","2) försökande, frestande. sidhan kallas then stadhen frestilse, thy at israels sönir frestadho gudh MB 1: 325 .","3) frestelse. \" gafs widh ängin frestilse \" Bil 620 . the varado han widh mangh frestilse Pa 21 . \" til hiälpa for hwario frestilse \" ib. \" sighia ney gen all frestilse \" MB 1: 138 . \" stark var thässin frestilsin ok alt ofhardh \" Bo 123 . Bil 711, 783 . Pa 15 . KL 188, 206, 207, 239 . MP 1: 19, 229, 230, 2: 55, 56, 57 . Bo 48, 94, 107 . Gr 318 . Bir 1: 188, 371, 2: 88, 119 . Ber 180, 181, 182, 183 . Jfr diäfla-, synda-frestilse. "],"f":["frästilse KL 239 ; MP 1: 19, 230 ; Gers Frest Inl. frästelse. dat. pl. frestilsom för frestilsom MP 1: 229), ","frestilsa vapn","frestilse- )"]},{"a":"frestin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hafvande lust att försöka, viljande försöka. frestin at finna nokot aff sins barns benum Bil 362 ."],"f":[]},{"a":"frestmark","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se frästmark."],"f":[]},{"a":"frestning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1 försökande, försök att sätta på prof, frestande. thu far mz frestningum oc heggoma Bil 349 . ","2) frestelse. \" fräls af frestnigom \" Bu 135 . thola frestningMB 1: 136. Bu 206 . MB 1: 138, 233 . \" widh tholika frestninga räddis mange \" Bil 402 ."],"f":["frestnig: -igom Bu 135, 206 . ","-ar ) , "]},{"a":"frestning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) försök, prov. \" han kändis thz han henne thz giort haffdhe pa frestning Sv Kyrkobr 39. \""],"f":[]},{"a":"fria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) befria, frälsa. \" napliga kwnne tha agamenon oc menelaus frij drotning helen \" Troj 266 . 3) befria från juridiska förbindelser, överlämna med full äganderätt. tha hafwer iak han takit ki minna frw drötningena ok rikizsins thiänist swa at han skal ok ma sit godz fryia ok frälsa meth sinne thiänist meth hästa ok wapn SvSkr 1: 19 ( 1930) . SD NS 3: 89 ( 1415) . STb 1: 12 (1475). - skaffa (ngn) full äganderätt till. Se Sdw 2: 1221. ok til binder jak mik . . . at fri for:da birghe thuresson ok hans arwa thet for:da gotz SD NS 3: 207 ( 1417) . there fadher . . . köpte alasiokj for halff tredie hundradhe maevher peningha, som köpensbreff wthuisa, ok ther fore lösthe ok frdde for:de biscop magnus synom brodher j pargasa sokn först j kurilax x stgenger kringhom allan byin j aker Svart 370 (1439). ib 371 ( 1439) . ATb 1: l298 (1468).","4) skydda, värna, försvara. \" at ingen dyrfwes til at forhegna, forswara heller fria andra främenda oc wtlendzska manna oc gest gootz fore sith egith Priv f Sv st 136 (1457). wil tw mith skip frj oc wä!SYNS_DÅLIGT? fram til then stadhen \" PMSkr 25 . ib 26 . - Jfr fridha."],"f":["fri . ","frii . ","frigia ATb 1: 298 ( 1468)","fredde Svartb 379 ( 1439) ), "]},{"a":"fria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fria, befria, frälsa. wiliom wi . . . jeppa . . . aff the feygdh friia BSH 1: 195 ( 1387) . friade oss aff allo ondho MB 2: 196 . ib 242 . \" frias oc frälsas aff allo ondo \" Su 325 . ","2) inlösa (pantsatt egendom). wilde fornempde andris wikhoff fria sin gardh, tha sculde han lösan for trätighi (30) marker inna solsäter SJ 137 ( 1445) . ","3) befria från juridiska förbindelser, öfverlemna med full egandrätt. at . . . jak kunne hanom thet äkke fri for hwariom manne SD NS 1: 200 ( 1402) . \" kunde ey firä ok eghnä for:da herrä beynte niclisson thet godz i hulterstadha, som han honom salt hafde \" ib 534 ( 1406) . \" ware thet swa ath tässo fornämpda godzen i nokra handa maatha forhindrat wordo älla meth nokrom rät affginge, tha binder iak mik ok mina arfua honom swa got godz i gen faa til then dagh iak honom tässom fornämpda godzen friath gither \" ib 31 ( 1401) . förra . . . än han haffde friat domkirkionne eeth godz ib 644 (1407, gammal afskr.). swa länge at han friar sancte henric thet forsagda . . . godz ib. ib2: 366 ( 1411), 401 ( 1411). ath fri ok hembla ok orgrant göra thet fornempdä goz ib 1: 314 ( 1404) . ib 334 ( 1404) o. s. v. - Jfr undfria. "],"f":["friia . ","fri . ","fria sik , fria sig, frälsa sig. haffde han näffst them, tha haffde han friat sik LfK 147 ."]},{"a":"fria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära till äkta, fria till. the sköna vienna ffryya MD 446 . oppa thäntidhen skulle hwar friia oc fästa sina eghna släkt Lg 3: 663 ."],"f":["friia . ","ffryya )"]},{"a":"fribonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fribonda gods","frijbonde- )"]},{"a":"friborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. friboren, född af fria föräldrar; af frälseslägt, af adlig börd, adlig. riddare oc andre friborne män VAH 24: 323 ( 1454) . \" ath alle friborne men skole vt vid therass frälsse \" BSH 4: 198 ( 1495) . samen kalle rikesins radh oc fribornemen alle RK 2: 2959 . \" en frijboren man slogh en borghare i häll \" ib 3: 2830 . \" the friborne wille haffua riddare slag \" ib (sista forts.) 5101 . ib 1: (LRK) s. 221, 2: 868, 5387, 9493, 3: 2833. MD 449 . Di 286 . MB 2: 218 . Lg 219, 291, 3: 695, 712 . friborne oc frälsismen FM 53 ( 1457) . \" riddare friborne oc frälssesmän \" BtRK 150 (1442, orig.) . klärka, frijborne män och frälsismän ib 138 ( 1439) . \" medh flere gode friborne oc frelses men \" BSH 4: 111 ( 1486) . friborna frelssemen bönder och landbo ib 3: 46 ( 1452) . alle friborne frelsemen som i the len bo ib. \" riddere friborne frälsemen köpstadzmen \" ib 284 ( 1470) . clercherij, friiborne, frelsemen, köpstadzmen ib 5: 33 ( 1505) . menige klercherie, friborne frelssismen, köpstadzmen ib 76 (1506). alle klärkie friborna men oc meneghe almogha ib 3: 294 ( 1470) . \" är han ridder, eller ridhermans man, knape, frijboren man eller swen \" ib 5: 625 ( 1520) . \" fribornom oc skatthabondom \" FH 2: 123 ( 1440) . skal ther tha komma alle lagmen oc hwar there skal haffue med sig VI friborne men oc VI odil bönder aff huar lagsagu HSH 18: 90 ( 1497) . \" nagra aff the gode infödde frijborne men som han ther wid handene haffuer på slottit \" ib 70 ( 1497) . \" vi . . . helse eder welbwrduge men eric tweson . . . mickel nielson med flere gode friborne men som nw äre pa stok(holms) slot hoss welbyrdug man war höffwidz man her sten stwre \" ib 71 ( 1497) . - ss titel i förening med ett namn. medh hedharlikom oc fribornom (nobili) manne herra matisse halztakani, domproste i västirars SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). friborn man bengt hammar SJ 172 ( 1448) . - Jfr välborin."],"f":["frii- . ","frij- . ","friborn . ","friburen MD 499 ; ","-burna Di 286 ),"]},{"a":"friborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. friboren, född av fri föräldrar; av frälsesläkt, av adlig börd, adlig. \" friboren man her stens stwris thienere niels barwn HLG 1: 130 (1488). jach är swa godh dandesuen pa myne wegna, som j ären pa edera vegna oc waren j oc än fryboren etc . . . STb 3: 418 (1499). mange faana swaa wäl fribwrne. nilss helsing liiij mark HLG 3: 15 (1521). \""],"f":["frij- . ","friburen HLG 3: 15 (1521)"]},{"a":"fridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bringa till fred, skaffa fred åt. hon lati sin nadhe skin a oss the rena signadha mö oc fridhi var siäl then tidh vi dö Vis sten 8 . \" paco cas care fredha ok blidka \" GU C 20 s. 397 . pascificare (fel för pacificare) fredho ok forlika ib. - refl. oc swa biwdhir thät (ɔ Jesubarnet) thik mwnnen at minnas widh tik, oc vinas oc fridhas som förra, war vret oc grält SkrtUppb 269 . 2) freda, skydda,svara. oc bindher iach mik ok mina arffwa thil lhonum the jordena fridha fore allom thöm, ther kwnno oppa tala FMu 1: 442 (1394, nyare afskr.). saa lenghä iach kan opkommä oc redhe myn skiip ock flere gode herrer ther oppä at fredhe wore köpmen oc godz genom siöen HSH 19: 149 ( 1506) . \" än edhra gwdelika böner the haffwa oss fredhath oc gömpth \" PMBref 302 ( 1508) . PMSkr 26 . - Jfr ofridha."],"f":["fredha )"]},{"a":"fridhborgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fristad. \" förra än han kome til sinna fridhborgh \" MB 1: 425 . ib 426 ."],"f":[]},{"a":"fridhbrutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredsbrytare. BtRK 173 ( 1450) ."],"f":["-brothare )"]},{"a":"fridhbrytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredsbrytare. \" framdelis är thet swa daghthingat . . . at alle thee fridhbrytarä, röwarä oc ilgerningis män . . . thöm scal ängin man hwarä . . . \" Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . ib."],"f":["-brutarä )"]},{"a":"fridhbrytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredsbrytare. BtRK 251 (1468, orig.) ."],"f":["frijdh- )"]},{"a":"fridhbundin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förbunden, i förbund. the äru . . . fridh bundhne mz israels söner MB 2: 27 ."],"f":[]},{"a":"fridhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se frödhe."],"f":[]},{"a":"fridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["m 1) kärleksfullt el. vänskapligt förhållande, fred. hans fredher skal bliffua standande ä for vtan ändha MP 4: 238 . 2) fred som ingås efter föregående krig, fredstillstånd. pignoro ras aui atum are . . . fredh stadga ok fredh bindha GU C 20 s. 446 . \" häller thet är örlögh äller fredher mellen riken \" PMBref 333 ( 1519) . - biläggande av tvist, förlikning. bödz claus skreddare och laurens skreddare friidh them i millom STb 1: 105 ( 1477) . ib 106 ( 1477) 235 (1480), 2: 62 (1484). gudmund skinnere och per eriksson skole med kemmeneren för skinnere embethet om theris frider STb 5: 81 ( 1515) . ","6) fred, frid, trygghet, som påbjudes för vissa ställen, tider el. personer. tha taghom wy klostret oc them thera syslomen . . . vnder waara sunnerligha hegn fridh oc beskermilse Fyra handl rör Vkl 284 (1410). tha lyser ich met thette mit breff sancte erichz koningx myn och richesens freed vtoffuer eder Reuterdahl Kyrkohist III 2: 557 (b. av 1500-t.). STb 3: 26 (1492).","9) til frids, till freds. är thy troandis ath köpmannen war til fredz tinga segh eth annath skep PMSkr 22 . \" ärom wij era tiill fredz om tyn konwngs haat oc hoot än om hans fred \" Troj 45 . 10) frid, andlig ro och nås se Guds gåv. o ihesu christe sannir ängla fredher SvB 84 (senare hälften av 1400-talet). riiket oc oss alle til goda swa lenge gud fögde honom sin flyth (troligen fel för fryth) skicke oc bevake kunde i bätre motte HSH 17: 94 ( 1523?) . - Jfr bar-, gildis-, gilisstovu-, hem-, iula-, kloster-, konungs-, kämmenärs-, o-, värulds-fridher. "],"f":["fredher . ","friidh STb 1: 105, 106 (1477)","*fridha hus","freda hws )","*frids bandh","friidz- )","*frids daghare","fredz- )","*frids dagher","ffridz- )","*frids rum","fredz- )","frids stadhge (fridz-, fredz-. fredh- GU C 20 s. 176), ","*frids sändebudh","frez- )","*frids vis , "]},{"a":"fridhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lugna. \" nar hughin är . . . fridhgadhir ok skildir fran värlzlico bange (pacata sæcularium tummulibus) \" Bir 3: 180 . ","2) freda, försvara. fridgä syön for honum HSH 19: 158 ( 1506) . - Jfr friþa."],"f":[]},{"a":"fridhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) sluta förbund. for thy at fingranna samanfögilse . . . sik omfämpnande, ok frihdgande (federans) bindha saman hustruna ok bondan. SpV 346 ."],"f":[]},{"a":"fridhgan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. \" snödh ok alzstingis illalwktandis, ok rädhelikin är bryllöpenna wilkor, ällir nathur ok fridhgan, hwilkin andhra personan nödhdreff in i järnin, andra liffwandis j graffwena \" SpV 317 . oppa thz han (ɔ kung Strato) y skulle wara persis sinom fiondom til atlöghe . . . hwilkra fridhgan (fedus) mz egipti sälskap han glömt haffdhe ib 332 ."],"f":[]},{"a":"fridhgiärn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begärlig efter fred, fredsälskande. Bil 381 ."],"f":[]},{"a":"fridhgörare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredstiftare. \" är fridhsamber och fridhgörare \" Ber 66 . \" christus som fridgörare oc midlare är mällan gudh ok mankönit \" MP 1: 30 ."],"f":[]},{"a":"fridhkalladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","2) fredad, fridlyst. \" item ville vi ok, at then gillestughu i stocholm, som mene köpmannen effter gamble sidvänie til öker, skal varfa sva fridkalladh, at hva annan ther slar pust eller kinhäst, skal böta xl mark \" UrkShist 1: 13 ( 1456) ."],"f":[]},{"a":"fridhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fredligt, i fred, fridsamt, lugnt. styrdhe fridhlica gudz kirkio Gr 325 . \" iak halder annan wägh fridhelik \" Al 4838 . \" liff i späkt ok lätlynde fridhlika mz allom \" Ber 263 . Bir 3: l401. RK 2: 8170 . MB 2: 152, 156, 204, 233, 270, 271, 333 .","2) vänligt. \" helsande han fridhelica \" KL 400 . MB 2: 394 .","3) tryggt, säkert. \" them mz thinom wälsignadha son fridelika (fideliter) forlikar \" Su 306 ."],"f":["fridhelica KL 400 ; Bir 3: 401 . ","fridelika . ","fridhelik Al 4838 (i rimslut). fridligha MB 2: 156 . ","fridhliga ib 152 . ","fridliga RK 2: 8170 ; MB 2: 204, 233, 270, 323 . ","fridhlegha ib 271), "]},{"a":"fridhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fredligt, i fred. ok är mangom godhom mannom witherlikit ath her ö[d]uidh besath fridelika ok oqualder for:da gardh ok gotz Svartb 333 ( 1431) ."],"f":["fride- )"]},{"a":"fridhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \"","1) fredlig, fridsam. \" iak komber spakker ok fridhelik \" Al 5758 . \" godhe men oc fredleke \" LB 3: 187 . \" han talade til them fridelikin ordh (verba pacifica) \" MB 2: 220 . ib 264 . \" mz fridligom ordhom \" ib 256 . i fridhlike endräkt LfK 133 . her . . .stander alldelis vel til, alth fredeligit och endrechteligit BSH 5: 50 ( 1505) . \" sua at thet bliffue frideligit med töm j danmarc \" FH 1: 169 ( 1496) . ","2) tryggad, oqvald. \" fornemda prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna medh allo fridelike oc rolike äghelikhet \" SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). - Jfr ofridhliker."],"f":["fridlig . ","fridhelik Al 5758 . ","frideliker: -likom MB 2: 249 . " freidelikin (n. pl.) ib 220, 264. frideligin. fredleker. fredeligin), "]},{"a":"fridhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fridsamhet. Mecht 356 . \" huat min fridhelighet giordhe, oc bödh wm triani siäl ib. \""],"f":["freidhelighet . ","fridhelikhet )"]},{"a":"fridhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fridsmahet. MP 2: 275 ."],"f":["fridhelikhet )"]},{"a":"fridhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fredlös. Jfr T. Wensström, Vet.-Soc. i Lund. Årsb. 1933, s. 51 ff-, Dens., Tjuvanad o. fornæmi, s. 263 ff. Hist Handl VIII 1: 53 (1493)."],"f":[]},{"a":"fridhsama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försona. gudh fadhir fridhsamadhe vm lsins älskelika sons blodh . . . al thing MP 2: 82 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fridhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["fridsam, fredlig, fredligt sinnad. hon är änglanna glädhi ok ära, for thy at mällan thz högxsta ok diwpasta, är hon en fridzam (pacifica) midhliska SpV 182 . ib 498 . \" hälge äru fridzammi (pacifici) \" ib 547 . \" helghe äro the som frydhsami, ok tholamodhoghe äro \" MP 5: 9 . lib 37. - Jfr ofridhsamber."],"f":["frid(h)z- SpV 182, 498, 547 . frydhMP 5: 9, 37),"]},{"a":"fridhsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fridsamt, fredligt. byggia oc boa fridhsmalika KS 66 (164, 73) .","2) vänligt. \" helsin han fridhsamlica \" KL 400 . MB 2: 394 ."],"f":[]},{"a":"fridhsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fridhsamber. the räthvise . . . hafua spakt ok fredsamligit samuet SvKyrkob r 198."],"f":["fred- )"]},{"a":"fridhsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fridhsamber. Su 280 . (fridsamlike trol. för frygdsamlike Su 344 .)"],"f":[]},{"a":"fridhsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fridsamhet. \" mäd fredsamlighet kmme wij här \" Troj 6 ."],"f":["fred- )"]},{"a":"fridhsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fridsamhet. fridsamlikhet i vmgangilsom MP 2: 71 ."],"f":[]},{"a":"fridhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. \" jsrael . . . haffwir offwir gangit myn fridzskap \" MB 2: 18 ."],"f":[]},{"a":"fridhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. \" jsrael . . . haffwir offwir gangit myn fridzskap \" MB 2: 18 ."],"f":[]},{"a":"fridhskillinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["friskilling, fredskilling, avgift som vi överlåtelse av fast egendom i en stad betalas till rådet. her pa gaff fornempde hanis smith vth sin ffridskyllingh epter thy som laghin giffua SJ 2: 2 ( 1474) . ib 101, 102 (1487), 127 (1488), 135, 145, 146 (1489) ., 281, 286 (1495), 293 (1496). ther meth gaff anderswt sin fritzskillin pa gardzins wegna ib 302 (1496) . STb 5: 115 (1516), 157 (1517)."],"f":["fritz- . ","fridzskeling STb 6: 115 (1516). ib 157 ( 1517) . ffritz(s)skillen sJ 2: 281, 286 (1495). -skillin ib 293, 302 (1496) . frydz skylling SJ 2: 101 ( 1487) . ","frysskilling ib 145 ( 1489) . frytskilling 146 (1489)),"]},{"a":"fridhskillinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredskilling, afgift som vid öfverlåtelse af fast egendom betalas till rådet för att erhålla säkerhet om oqvald besittning. alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar antiggia mädh köp eller skipte eller androm giälgulne wardha eller giffne eller i arff kunno falla hulkoledhisthät hända kan ther fridzskillinger aa giffs SJ 1 ( 1420) . \" thär gaff pether priwalk sin fridzskilling vpa som stadzlagh vtuisa \" ib 4 ( 1422) . här gaff engeleka swarte fridzskilling a äpter gamblom stadhgha ib 5 ( 1422) . \" thär gaff han friskilling upa effter thy laghin vtuisa \" ib 64 ( 1436) . \" her vpa gaff forscrifne peder jönsson sin friitskilling som lagin vtuisa \" ib 195 ( 1462) . \" her vppa gaff lasse sin fritsskilling \" ib 198 ( 1450) . ib 7 ( 1438) o. s. v. her gafua the fridzskollinga aa a badha sidhor som stadzlagh vtwisa ib 5 ( 1425) . \" her vppa gaff fornempde hinrik blok sina fridhskillinga som laghen wisa \" ib 204 ( 1451) . huilket forrörde arff vij vor kere herre och höffuitzman oplatit haffuä i radstwffuen for sitiandhä retthan och han tha strax sin friitskilling oplagde som vor stadz lag vtuiser HSH 19: 169 ( 1506) ."],"f":["fritsskillinger . ","friitskillinger . ","friskillinger )"]},{"a":"fridhsämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fred, förlikning. fridhsämi leta KS 82 (204, 90) ."],"f":[]},{"a":"fridhsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fred, sämja. \" til gudhz hedher ok fridhsämio manna \" KS 50 (127, 54) . halda . . . fridhsämio mz sinom jamkrisnom ib 64 (159, 70) . ","2) fred, förlikning, förbund. stadz folkit j gabaon haffdo giffwit sik j fridh sämio (essent fæderati) mz israels soner MB 2: 27 . ","3) fridsamhet. \" \" Ber 115 ."],"f":[]},{"a":"fridhsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredsslut. anthenor som skulle fara tiill grecana oppa daktingan och fredsätning Troj 249 ."],"f":["fred- )"]},{"a":"fridhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fredad, trygg. Se Sdw 2: 1222. Jfr ofridhugher."],"f":[]},{"a":"friggedagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se freadagher."],"f":[]},{"a":"friggedagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredag. \" kalladis tha fredaghen friggedagher äpther frigh \" PK 225 . Jfr freadagher."],"f":[]},{"a":"frigipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid övrlåtelse av egendom av den överlåtande avgiven försäkran om obehnrad el. klanderfri bisittningsrätt, överlåtelse med oinskränkt bsittningsrätt. STb 5: 102 ( 1516) . per staffansson . . . gaff jacob lumppe raadman aldelsi quit, firij fför alt thet honum erffuä borde effter sin broder jeppe . . . pa hulken frigifft och quitterningh jacob lumppe sin ffritzskilling oplade ib 148 ( 1517) . ib 154 ( 1517) . \" wppa hulken frigefft forscriffne her larens nilssons hustrv . . . tha sin fridzskeling oplade, som stadx lag wtwise \" ib 157 ( 1517) ."],"f":["-gifft . ","-gefft )"]},{"a":"frigodhvili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fri och god vilja, välvilja, gunst. thet wy met waar friigodhuilia epter wart älskeliga radh[z] radh j swerike wnt ok forlänt haffua . . . FMu 3. 238 (1441, gammal avskr.)."],"f":[]},{"a":"frihavande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oberoende, oinskränkt, fri. Arfstv 30 ( 1461) . \" at hans nadh skall strax effter min dödh anamme oc faa upsale domkirkio slott stäkid friit oc umbewaradh, uthan alle gensegn i sina frihafwandes wärjo Lagerbring \" Saml 2: 286 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"frihet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L.","1) frihet, fritt stånd, el. tillstånd. friiheeth är thz betzta thing ther sökias kan all wärldin vm kring MD 391 . \" kan ey fridher bliiffua ffor vtan friiheet är ther när ib. \" ib 392 . \" skipadhe them frihet ok frälse \" Lg 3: 510 . \" thera likama frihet \" Bir 4: 67 . \" rikesens friiheeth oss forspilla \" RK 2: 5425 . ib 5050, 1: (sfgn) s. 178. MB 2: 155 . ","2) frihet, tillåtelse. \" haffui frihet . . . at göra ärffuode äptir sinom wilia \" Bir 5: 84 . \" badh hon giffwa sigh friheet om natta thyma gaa wt til syna böner \" MB 2: 166 . ","3) frihet från utskylder til kronan, skattfrihet. sithia j friheth ok frälse SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). hafua wi wnt oc gifuit honum oc hans afkomande oc rätta arwingä wppa sik oc sit gotz . . . so dana friihet oc frälse, som andre ware frälsismän i riget rättelige nyta ib NS 1: 693 ( 1407) . \" aff enom frälssisman, som het mathis paualsson, huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda, meth sino opno brefue oc hängiande incighle lib 2: 139 ( 1409). hafwom wij unt . . . frijheet oc frälsse uppa the godz \" FM 39 (1417, nyare afskr.). ib 73 (1481, gammal afskr.). FH 1: 188 (1498, nyare afskr.). ","4) frihet, förmånsrätt, privilegium. friiheetir oc priuilegia BSH 3: 161 ( 1465) . FH 1: 40 (1458, nyare afskr.), 41. eptir thy som theres eghin stadgan skipilse oc friihetir lydha VKR 8 . \" eptir clostirsins friihetom aff konungomjn gifnom \" ib 39 . ib 9 . MB 2: 251, 252 . Lg 3: 270 . RK 3: (till. om Chr. II red. B) 6363 . ","5) priviligeradt område. henne wtdraghandis aff kyrkionnas friihet Lg 3: 290 . ib 291 . - särsk. det kring en stad sig sträckande område som tillhör stadens grund och lyder under stadens jurisdiktion. ingen fremende schomagara . . . magha göra nager schogerningh jnnan stadzens fryhet SO 31 . - pl. jnnan stazsens fryhether lyggia SO 31 . ib 32 ."],"f":["fryhet . ","friihet . ","friiheet . ","-ir ) , "]},{"a":"frihet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) frihet, tilllåtese. \" o jumffru maria glädhz för thy, ath äffter thens wilia friheyt wilkor ok goodhwiliughet skall allum thinom thiänarum fulkomligha j alla myllelighast aaterlönas \" SkrtUppb 374 . 3) frihet från utskylder till kronan, skatefrihet. än komme til swärike finna yffnelika nogh som brwkado aaker oc ryddo skogh oc gaffwes them friheth nokor aar pa ödhe gotzen thär skoghen staar thär mädh matte landith oc kronan wphöyas PMSkr 192 . 4) frihet, förmånsrätt, privilegium. tha skal man forhöres om therres friheter STb 1: 172 (1478). . . . j swa motta, ath han ellir hans methbrödher skulo aldre her eptir göra nogrom hindher ellir forfong vppa stadzsins friheether STb 2: 191 ( 1487) . JMPs 412. 5) område kring stad som tillhör stadens grund och lyder under dess jursdiktion. loth op tyle hampe ena tompt . . . ffriit och qwith obehindrat pa stadzsins friihetz vegna SJ 2: 226 ( 1493) . "],"f":["friheyt SkrtUppb 374 . ","friheeter STb 2: 191 (1487) ), ","*frihets bref , "]},{"a":"frihet rum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (öppen) samlingsplats. concilicibulum (fel för conciliabulum) p c friheeth rwm ok raada rwm GU C 20 s. 133 ."],"f":[]},{"a":"frikunnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se frir 2."],"f":["friikonsther Troj 103 ) , "]},{"a":"frilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fritt, obehindrat. gaar friligan til honom, i äre ledoge ok feloge STb 1: 397 (1482).","3) fritt, utan hinder el. förbehåll. thu och thine eptekomanda for:na kirkios kyrkoherrar ther samastdz maghin friligan tagha edher swadana cappellanär SD NS 3: 517 (slutet av 1400-talet). maghe the frieliga görä huat helzt the viliä SvKyrkobr 234 .","5) frimodigt, dristigt, oförskräckt. män grechana gaffwo syg frilliga j land aa alla sydor mz myken makt Troj 87 . ib 129, 212 . \" the grescha störtte frillega for troyaner oc formatthe them jnthe j moth sta ib 31. 8) tryggt, säkert, fullt och fast. ther ma i eder frillige eptter rätta \" HSH 13: 37 ( 1524) . at han maa frillige haffue sveriges riche til at thee om swa kan skee at han nödges till ath rymme för k. dristiern ib 15: 21 (1526, avskr.) ."],"f":["frieliga . ","friligan . ","frillega . lfrilliga, -e. frylliga),"]},{"a":"frilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fritt. \" ma hwar til annars . . . farä frilika ok ohindradher \" BSH 1: 132 ( 1371) . fik frilega gaa hwart han wilde Su 348 . ","2) ledigt, otvunget. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . ","3) fritt, utan hinder, utan förbehåll, helt och hållet. swa at hwar warä for andrum a badha sidhur sith frilikä nyuta skal BSH 1: 132 ( 1371) . ib 166 ( 1376) . \" at han hona frilica behalda ma \" SD NS 1: 552 ( 1406) . \" gaff honom ther til accharon oc all the land ther om kringh at friligha ägha til äwigh tidh \" MB 2: 255 . \" naar wi frieliga faam j gän wart rike \" ib 274 . \" hon som swa frieliga ok fulleliga ouergaff alt verldzligit \" Lg 3: 550 . thu som swa frilleka wnkom oc owerflögh all förgangliken tingh Su 179 . ","4) rent ut, öppet. segh them frilegha tesse lwndh RK 2: 4324 . ib 5442 . \" är thet nogit eder fattes, ther iach kan vnsätthie, ther sigher riiligen till \" BSH 4: 244 ( 1499) . ","5) frimodigt, dristigt, oförskräckt. the vardho sik friligha, ok toko mote thom manligha Ansg 233 . \" stridhom nu manlika oc stormom frileka \" ib 235 . \" the gingo ther äptir frilikan til \" ST 85 . \" badh honom frileca tiit at fara \" RK 2: 5472 . ib 6280, 6989, 3: 2313 . MB 2: 21, 291 .","6) raskt, ifrigt, oförtrutet. \" man som friliga arbetar, at swetten rinder aff honum \" LB 7: 300 . ","7) obekymradt, lugnt. sat frieliga oc rolika j sins rikes säthe MB 2: 260 . \" at han . . . fra hionelagx vmsorgh skilder matthe thes frieligare sökiä syna helga modher \" Lg 3: 546 . ","8) tryggt, säkert, fullt och fast. j mogen ther friliga tro vppa RK 2: 5733 . - säkert, visserligen. tz hielper friiliga LB 7: 211 ."],"f":["frileka . ","frilleka . ","friligha . ","friiliga . frieeliga. frilegha. frilikan. friiligen), "]},{"a":"frilikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frihet. \" huru mäktogher jak är, oc fry, j minne fryelighet \" Mecht 269 ."],"f":["fryelighet )"]},{"a":"frilla","b":[],"c":"","d":"","e":["frilla. \" olibrius grewe . . . bödh sina swena thaka hona hanum til husfru en hon fräls ware ellir til frillo en hon ofräls ware \" Bil 540 . \" eraclij frilla ib 729. \" ib 106 . MB 1: 207 . Bir 3: 195 . "],"f":["friþla i ssättn. L.),","frillu barn","frilla- . ","frällo- )","frillu broþir , ","frillo son","frillo siäng","-säng )"]},{"a":"frilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["frillo barn","frilla- )","*frillo man , ","*frillo stadhge","-stodghe )"]},{"a":"frimark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags spel hvarvid en hvar af de deltagande måste efter uppfordran af någon bland de andre med denne ingå byte af kläder, vapen o. d. Se Maurer, Germancia 19: 1 f. framledhis forbiudher min herre konunghen frimark hawa huar ther mz far wari alt ogilt ok varj sami rätter ther vm som dobbell MEG (red. A) 55 ."],"f":[]},{"a":"frimarknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = frimark. forbiudher min herre konunghen frimarknahd (texthds. frimakr) hawa MEG (red. A, Skoklostershds.) forbiuder min herra konungen nakrom frimarknat halla ella jdha ib (red. B) 60. ingin ma frimarknat hafua ellir j frimarkuat ridha widhir sama plikt som för är sakt om dobel EG 64 ."],"f":["frimarknadh . ","frimarknat ) , "]},{"a":"frimarknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) allmän marknad, frimarknad. j friimarknadha j skara Pri v f Sv st 115 ( 1448) . "],"f":["*frimarknadha dagher , "]},{"a":"frinter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["collerida panis tenuis subcinericius ooradh ok lithit frinth GU C 20 s. 123 . Jfr Du Cange, Glossarium II: 412."],"f":[]},{"a":"frir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) fri, obunden, obehindrad. \" vppa huilket arff for:de hustv birgitta sin fritskilling vplade, som stad llagh vtuise, at hon tet arffuit fri är \" STb 3: 458 ( 1499) . - fritt el. utan hinder löpande. om vatten. Se Sdw 2: 1222. - fri konster, fria konster, sköna konster. aff syn barndom lärdes hon j the frij konster Troj 9 . ib 55 . cassandra war . . . myket klok j frii konster ib 78 . en gammall konwng myket beskedeligen oc lärd i friikonsther siw bogkleg ib 103 . 4) fri, obehindrad, öppen för alla. han hafdhe brutit vp hans bodh i en frii marknadh JTb 29 ( 1460) . \" och ther som ffriigare och steckrä wthsigling woro \" Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) . \" vploth knut frijs . . . eth stenhus aff grunden medh ena treebögningk ther offuan a bögth medh fryan ingangh \" SJ 2: 108 (1488?). ok är (tomten) langh xjx alin ok pa bredden xiii!UDDA_TECKEN? alin medh eth frijt dropparwm STb 3: 374 ( 1498) . \" ytermere lysthe wii paa en frii radhstoffwe, ath . . . \" JTb 85 ( 1505) . rekthe oleff gulsmed hondhene fför xxiiij mark, fför thet han hade slagit sine swere . . . ij blaned pa en ffri gate STb 5: 81 ( 1515) . \" j stocholms frie gille stwe ib 174 (1516, avskr. från 1517). 5) fri, fritt stående. forrörda hws . . . meth frij mwr pa alla sidhor \" SJ 2: 87 ( 1482) . fry kellerhalz ib 121 ( 1488) . loth vp michel jenssone sith stenhws . . . medh iij (4) fria mwra ib 130 ( 1489) .","6) befriad, fri (från). med prep. for. engen dräng bör wara frj for bära maat Arnell Brask Biᴵ 30. 7) befriad från skatt el. avgift. monges persson frii for skothet Stock Skb 65 (1517-18). 10) obehindrad, fri från klander, förbehåll el. minskning, överlåten med oinskränkt besittningsrätt, ställd till fritt förfogande. han satte thyrne skytta twa gartha j kroxthorppa ok louathe honom the delene fri göra som hans brothor mattius petarsson ok hans systor meth hanom ther innan egha Gadolin Pants Bil 277 ( 1383) . \" staffan swärslipare vpläth . . . halfwa then garden . . . för vɉ mark ok tiwgho och ther för vtan frigian sinne hustrv dell i for:da halffwa gardh \" ATb 1: l294 (1468). HistHandl VIII 1: 39 (1474). ther swarade ok her magnis swa til: han loth mik thet vpp friitt ok qwitt STb 1: 12 ( 1475) . SJ 2: 195 ( 1491) . ib 257 ( 1494) . 14) avgiftsfri, kostnadsfri. sollenära . . . skulo engte meer haffua än frij kost STb 1: 234 ( 1480) . homsquern, thär malz clöstersins mäld frij om aareth, rogh oc korn VKJ 26 . skiparen oc scriffwaren skwla haffwa frin kosth til math oc dryk aff skipeno PMSkr 10 . batzmannen plägha haffwa frj frakth til tre äller fira tynnor mädh sin lön ib 41 . ib 53 . "],"f":["fri . ","frii . ","friit . ","frigian ATb 1: 294 ( 1468) , frin PMSkr 10 . ","ffriigare Priv f Sv st 169 (1473, avskr)),","frit , adv. 1) (jfr 2 ovan) fritt, obehindrat. bliffuer han ick wed riget, tha geffuer ider frit til honum, thet är raadh, eder hustv och barn och jag wele bliffue tiil hopa oc vele lkomma aff landet STb 5: 232 ( 1519) . "]},{"a":"frir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) fri (i mots. till träl, fånge el. underkufvad). war heller fry än annars träll MD 390 . fri ok frälse hwar nyte sit Al 5387 . \" swa at the wordo mz dagtingan frii Rk 1: 4439. gaffue tik frälsan oc friian \" Su 34 . ","2) fri, obunden, obehindrad. kom han frij oc fräls felikir oc oskaddher owir the brona Pa 20 . \" the danske skullo frj j haffnen fara \" RK 2: 7786 . ","3) fri, fritt bestämmande. medh friom vilia BSH 1: 164 ( 1376) . \" aff frie wilians omskifftan \" Su 147 . \" wari j abbatissonna friia waalle \" VKR 45 . ","4) fri, obehindrad, öppen för alla. thet rumet var gifvit oc unt til frian ingang Ansg 181 . \" stadgom wi oc bywdom hallas frith torgh oc markandh j härenom twaa resor hwarya wikw \" PM 32 ; jfr fritorgh. ","5) fri, fritt stående. mädh fira fria wäggia SJ 154 ( 1447) . ","6) befriad, fri, löst (från). med prep. af. var lidhugh ok ater fri aff the fängilse som hon var ij Iv 3649 . hon vardh tha af sorghin frie Fr 2634 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). skole the bliffue theris fengelse frij och qwitthe BSH 5: 95 ( 1506) . madhken . . . huilken sik swa jnfäster siälenne, at hon aldrigh honom frii wardher LfK 120 . - fri (från), i saknad (af). med prep. af. sina dotter . . . aff falsheet frie (utan falskhet) Fr 3070 . ","7) skattfri. renliffuis människor . . . oc klärkane . . . warin frii Bir 4: 94 . \" iherusalem skal thz haffua frälzst oc frit mz allo lthy ther til hörir oc skal kallas hälgher stadhr (Jerusalem sit sancta et libera cum finibus suis) \" MB 2: 252 . - fri från afgift. hafwi j (1) gästh frian (rättighet att utan särskild betalning medföra en gäst) SO 18 . \" fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret \" ib 163 (fritt kan här fattas ss adv.). ","8) efterskänkt? tha wardher mins fädhernis skatter fri (d. v. skatten skall icke mer utgå) Al 1121 . \" han hafwer lära thunno þfry (d. v. s. han är befriad från) \" SO 17 . \" hafwer han frokosth fryan ib. \"","9) \""],"f":["fri . ","frii . ","fry . ","fri . frie (i rimslut) Fr 2634 . ","frit . ","friit . ","frid RK 2: 7793 . ","frijdh ib 1731), "]},{"a":"fris","b":[],"c":"","d":"","e":["Fris, innebyggare i Frisland. han wart släghin i häll aff frisa RK 1: 586 . - ss tilnamn. jönis skreddare som kallas friis ath vidhirnampne FH 3: 125 ( 1458) ."],"f":["friis . ","-ar )"]},{"a":"frisamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fritt, öppet? kennis witerlika och frisamlika SD NS 1: 232 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"frisen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n. viɉ (6 1/2) alin engelskt frisen (sannolikt fel för fissen) hans hustru til en kiortil SJ 2: 166 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"friska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppfriska. \" luktin aff törre rosir friskir hiärnen \" LB 3: 61 . Jfr upfriska."],"f":[]},{"a":"friska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*friska sik . Se Sdw 2: 1222."]},{"a":"frisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) söt, färsk (om vatten). silas hallfz wathn gönom leer tha bliffwer thet fristh PMSkr 296 . ib 386 . 2) frisk, rask, kry. han skal wardha friskaren ok hetaren til störra SkrtUppb 94. han gör then honom bär rikan älseliken fryskan PMSkr 472 . - frisk, hurtig, oförfärad. Se Sdw 2: 1222. - Jfr färsker."],"f":["fristh PMskr 296, 386. kompl friskaren SkrtUppb 94 ) , "]},{"a":"frisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) färsk (om vatten). innan alscona watne friscu ok saltu Bil 388 . Lg 997 . ","2) varblåsa. \" aff ene frismaa fik han the sooth \" RK 2: 7328 . \" bwlin mz boldom oc fresmom \" Lg 3: 726 ."],"f":["frist LB 3: 81 ; Lg (Cod. D) 997 . ","friikxt ib (Cod. C)),"]},{"a":"frisma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*frismo fulder , "]},{"a":"fritorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fri torghandel. tordaghär skal wara tyswär i hwarre viku . . . med allo frälse þy som alle andre köpstaþa haua. þe som fri torgh haua SD 5: 639 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"fritorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se E. Noreen, Arkiv f. nord. filol. 49: 228 f."],"f":[]},{"a":"friäls","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fräls."],"f":[]},{"a":"friþ sökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþ vapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-vakn )"]},{"a":"friþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) skaffa fred åt. thän sanne fridzmannin . . . som alt mankönit wilde frida oc säta mz gudh oc änglomen Lg 66 . ","2) freda, skydda, försvara. gud fride henna siäl aff pino oc nöd RK 1: 1135 . jak fridade rika oc fatoga alla ib (LRK) s. 229. fridha ok främia godha män KS 14 (33, 15) . warä vnderdanä fridhä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). then andre honom ey fridhar äller frälser PM 51 . \" wilyandis frij sin del \" ib 15 . - Jfr ofriþa, äfvensom fridhga."],"f":["frij PM 15 . ","-ar , ","-aþe )"]},{"a":"friþbiuþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forbiuþa."],"f":[]},{"a":"friþbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredsbrott. \" thz fridbrot i hans rike war drefuet \" RK 2: 8536 . BtRK 88 ( 1435), 97 (1435, orig.), 173 ( 1450). Jfr fridha brut."],"f":["frijdhbrut BtRK 97 (1435, orig.) . fridbrot. fridh broth BtRK 173 ( 1450) . frijdbrott ib 88 ( 1435)),"]},{"a":"friþdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. kärlek.","1) kärleksfullt el. vänskapligt förhållande, fred. \" bör os halda fridh mz gudhi . . . fridh mz varom iämcristne . . . fridh mz varo samvithe \" MP 1: 128 . \" ey är fridh mällan gudh oc siälena vtan hon aflate at synda \" ib. \" nar manzsins gärninga täkkias gudhi vmuändir han hans owini honum til fridh \" ib 130 . \" þa romara hafþo friþ goþan ok räþo rike mz ro \" Bu 64 . \" jak hafuer them . . . opta tha fridh budhit ok godha dagtingin \" Bil 316 . hulke som gaa til hedhna manna land biudhin thom först fridh oc tro ok frälse Bir 3: 398 . ib 397 . \" biudhande thom stridh (för fridh) \" ib 407 . \" the beddos fredh \" MB 2: 261 . \" ffredh oc wenskaper wari mällan os altidh \" ib 269 . \" at stadhga mz idher stadughan fredh \" ib 268 . at fredher oc sämia varde owir alt wart rike ib 203 . ib 195, 242, 258, 290 . PM 14 . \" the gambla script oc swa the ny the biwdha fridh j hwariom by togh kan ey fridher bliiffua ffor vtan friiheet är ther när som fridh ocfrelse vppe bär oc ofridh maa fordriffua \" MD 391 . \" almoganom til fridh och frälse ok sämio inbyrdes \" KS 1 (2, 1) . ib 5 (11, 6), 6 (14, 7), 8 (20, 9), 12 (29, 13), 16 (40, 17), 40 (103, 42), 56 (141, 61), 77 (190, 84); med afs. på dessa nio ställen jfr 4 och 5. got är i fridh boa, tho är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som liutär ib 79 (194, 86). GO 706 . \" vilin i ok haffua med mik frid \" RK 1: 2043 . \" bygdo þe mänstar ok vigþo þät friþi (d. v. s. fredens gudinna) tel heþar ok kallaþo þät friz mönstar \" Bu 64 . \" riken skulle jo i fridhi staa \" RK 2: 6649 . ib 8132, 8160, 9186 . \" som skole i friidzwilis (i vänskap el. sämja) ransake saken oc taghit i godhe \" BSH 5: 340 ( 1509) .","2) fred som ingås efter föregående krig, fredsfördrag. \" gören mz them stadughan fridh \" MB 2: 239 . \" fridhen mz them binda \" ib. \" bindha . . . een annan falskan friidh \" RK 3: 2453 . \" en starkan frid the ther foruissa \" ib 2: 7907 . - fred som ingås för viss tid, stillestånd. bebundhe the ok giordhe thär en sworen fridh, hwilken som skulle sta i IX aar BtRK 344 (1490, orig.) . i sama dagh ok fridh BSH 1: 131 ( 1371) . haffua . . . giort en felig dag oc friidh medh k(onung) c(ristiern) oc säät (percusserunt . . . fædus) MB 1: 199 . iak haffwer saat fridh (pepigi fædus) minom (för mädh minom) öghom, at iak ey skuli tänkia oppa nakra jomffru LfK 104 . ","4) fred, frid, ro, frihet, från det som oroar. \" at þe latin wara vnderdana i friþi wara \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). vm then tima hafdhe guz kirkiä fridh ouir alt samarie land KL 150 . \" böþ allom halda þän daghen mz friþi ok frygh \" Bu 61 . \" far nw mz fridhi \" MB 1: 306 . \" ij fridhe lata wi fara them \" Al 4854 . RK 1: 926 . ","5) fred, trygghet, säkerhet, frihet från angrepp (mot person el. gods). \" bondom gaff han godhan friid \" RK 1: 72 . \" han gaff godhan rät i sina liffdagha mykin frid ok starkan agha \" ib 1247 . \" ther war . . . mykin aghe ok starker fridh \" ib 1815 . ib 453 . \" jak (Frode) . . . beskermade them (landen) fore orät oc wanda engen torde öffuer laghen trätta huo thz giorde them lot jac rätta thy är än nw en ordsigh far väl ok stat j froda fridh \" ib (LRK) s. 217. äghär tawernes husbonde . . . i bonda friþ oc laghum att vara (åtnjuta allmän fred och rätt och ej den särskilda som är stadgad angående gästning), þa þe egh giästäs SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; se Schlyter, Ordbok s. 191. - särsk. säkerhet mot deras hämd mot hvilka man förbrutit sig, frihet från straff. fa aldre sin friþ ater SD 5: 478 (1345, nyare afskr..). haffui han huarghen fridh j warum riikum MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 62. EG 67 . ","6) fred frid, trygghet, som påbjudes för vissa ställen, tider el. personer. fiughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom. äru läsin a almänningx þingi. oc atär þär til war bref biwthä. at wir ärum aff lande farnir þa wäri frither mällin aldra manna aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). at friþin se althings starker ib är hin annan friþ bryter ib. þän friþ bryger a quinnom ib 5: 637 ( 1347) . \" skal hawa friþ nästä iþär oc þär vara mäþ friþi ib. hawa fridh aa sik ok allu sino \" ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 466, 5: 374 (1344, nyare afskr.). ängin hawer fridh å kisthom älla godz sino KS 65 (161, 72) . wi . . . gifuum oc kunnoghum een ganzskan frid allom mannom GS 27 (1375, orig.) thenna fridh bryta ib. swäria oc lofwa them fornempda fridh at halda ib 29 . \" vtan thenna fridh wara \" ib. \" scal thenne fornempde fridh standa oc haldas thry aar äpter thenna dagh \" ib. \" een fridh man lyste thärä \" Fr 2905 . tha bödh konungen en frid at halda Va 36 . takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu ok warn friþ SD 5: 609 ( 1346) . \" hanum matte ther enghin man men göra vndi gudhz ok kesarins fridhi \" Bil 567 . \" the trösto ey wel a konungsins fridh (den frid el. lejd, som konungen utlofvat) \" RK 1: 2065 . ","7) frihet. Se friþviter. ","8) ro el. tid att betänka en sak, frist, betänketid, uppskof? \" bede friþ (Bil frest 943) tel anzsvara \" Bu 62 . ","9) , ill freds. giva sik til frids, gifva sig till freds, blifva el. vara nöjd. gaff greffwen sik allaledhis wäl tilfridz Lg 332 . \" giff tik til fridz oc war roliken \" ib 3: 272 . ib 286, 401, 678. Bir 5: 141 . \" sigh til fridh giffwandes \" MB 2: 60 . \" ath the skulle giffue thöm til fredz \" BSH 5: 30 ( 1504) . goffwe the sek til fretz til pindsdage ib 453 ( 1511) . wil iak gerna gifwa mik tes (dermed) til fridhz Gers Ars A 3. gaffue the sig til fres (gingo de in på), ad xii (12) skattebönder bliffue i huar gierd oc xxiiii (24) landbor BSH 5: 163 ( 1507) . - sätia sik til frids, d. s. at sätthe sigh til friidh i then sach HSH 22: 3 ( 1491) . - lata sik til frids, d. s. lathe sig vell till fredz BSH 5: 342 ( 1509) . \" lath ey sanctus eustasius sik til fridz (gaf sig ingen ro) mz fadhrenom för än iomffrun phara kom wt aff häktilsen \" Lg 3: 275 . - vara til frids, vara till freds, vara nöjd. till friidz war iag än likawell tha RK 3: (sista forts.) 5165 . Gers Frest 28 . \" war til fridh mz tik siälffwom \" Lg 3: 91 \" äre nw aldeles well till fredz \" BSH 5: 342 ( 1509) . \" äre the wel til fridz \" ib 18 ( 1504) . jlla till friidz (illa till freds, missnöjd) tha monde iag wara RK 3: (sista forts.) 4635 . - vara villig el. beredd. waro the til fridhs, wara her iu til pingisdaga dag BSH 5: 272 ( 1508) . \" konungen är til friidz at förzächre nogre städer her i swerige, at the icke skole bliffua brände i thenne feigd \" ib 574 ( 1517) . 10) frid, andlig ro och nåd ss Guds gåfva. wari thäs (hjärtasts) örnagaat fredher oc rolikhet LfK 77 ; jfr 9. min fridh giffwer iak idher, fridhen leffwer iak idher ib. \" frither wäri mäþ husi thässu \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; jfr 1, 4. fridhir vari thik Bo 229 . \" nadh oc fridh vari idhir af gudhi \" MP 1: 128 som ärna skulo mannom fridh aff gudhi MB 1: 385 . \" gudz fridher see mz thik \" Bil 106 . \" do . . . i guz friþi \" Bu 29, 209 . \" faar han hymmerikis frid mz gud \" RK 1: 10 . \" ära wari gudhi j himerike oc fredher j iordhrike \" Lg 46 ; \" jfr 1, 4. - Jfra an-, buadhstovu-, bi-, bya-, disaþings-, garþa-, hem-, hemelikhus-, hus-, iula-, kirkio-, kirkiomässo-, kloster-, köpþ lands-, mässo-, o-, paska-, pingizdagha-, qvinna-, radhstovu-, skip-, snäkkiu-, stämno-, þings-, var-, öl-friþer. \""],"f":["friþar bot","friþir- )","fridha brut","frijdha brutt )","frids bref","fridz- . ","frijdz- BSH 4: 7 ( 1471) . ","fredz- FH 7: 95 (1513)),","frids hus , ","frids kus","fridz kos )","frids man","fridzman )","frids mönster","fridz- Lg 66 . friz mönstar Bu 64), ","frids stadhge","fridz stasdge )","frids tekn","fridz- MP 2: 10 . fridhz-)","frids tidh","fridz tiidh )","frids time","fridz- )"]},{"a":"friþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skön, vacker. \" tok . . . sinna moþor siäl ii sina händar friþa ok faghara \" Bu 14 . ","2) förträfflig, dugtig, tapper. han är nw then fridaste (ágæztr) kempä Di 58 ."],"f":[]},{"a":"friþgärþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþhelagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþkallaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["fredad, frikallad. \" lathe them gesta gard fran gard for landredh baade prester och andhra fredhkallade \" HSH 20: 261 ( 1508) ."],"f":["fredh- )"]},{"a":"friþköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter genom hvilka dråpare köper fred af konungen. SD 5: 363 ( 1344) ."],"f":[]},{"a":"friþlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fredlös, inom ett rättsamfund (ss härad, landskap el. rike) dömd förlustig den fred och trygghet som samfundets medlemmar äro berättigade att åtnjuta. Jfr Schlyter, Ordbok s. 192; Amira Altschwedisches Obligationerecht s. 141 f; Lehmann, Der Königsfriede s. 12, 44 m. fl. st. redactus in exillium wlgariter dictum fridlös SD 5: 290 (1344, nyare afskr.). then som fridlös och biltuger är giord i danmark eller i norige GS 49 ( 1442) . \" then som biltoger warder i swerige, fredlöös i danmarck, och vthlagder i norge \" BtRK 123 ( 1436) . ib 125 (1438, orig.). dömdes mattis persson kaukoyla sak til XL m. för han födde fridlösen om eth aar BtFH 1: 265 ( 1508) . \" han lagde fridlösan grefua aff lippoldh \" Bil 771 . Di 52 ."],"f":["frijdlöös BtRK 125 (1438, orig.) . ","fridlöss Di 52 . fredlöös),"]},{"a":"friþlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþmaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-mander )"]},{"a":"friþsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fridsam, fredlig, fredligt sinnad (mot) lefvande i fred (med). med dat. han är mik fridhsambir (pacificus est mihi) Bir 3: 23 . MP 1: 130 . MB 2: 252 . - med prep. mädh. var fridhsambir mz allom KL 247 . - abs. the skulo wara spake oc fridhsame som ärna skulo mannom fridh aff gudhi MB 1: 385 . MP 1: 56, 130 . Ber 66, 115 . \" gör os fridsaman thenna dagh \" Su 324 . \" thz fridhsamma offer som kallas hostia pacifica \" MB 2: 60 . \" j fridsamme säfuelikhet \" MP 1: 192 . \" swa som fridhsamaste fridhir (pax pacatissima) \" Bir 3: 230 . - af fredligt el. mildt sinne, godsint, ömsint. han war sua godher ok fridhsamber at han wilde engin man döma til dödh Bil 677 . \" han war . . . swa fridhsamber at han gath ey set älla hört. at diurin drapus ib \" ib 321 ."],"f":["fredsamber: -samt MP 1: 56 . frf. vok. i ändelsen -sam- MB 1: 385 ; Bir 3: 230 ; Ber 115 ; Su 324 . ","-samm- MP 1: 130, 192 ; MB 2: 60),"]},{"a":"friþviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["fri. \" medh frelsum attä mannum ok friþvitum \" SR 6, 13 ."],"f":[]},{"a":"friþvitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþätta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"friþön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kunnig, lärd. \" the ware mykith i werdenne frodhe \" MD 11 ."],"f":[]},{"a":"frokoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frukost. \" \" SO 13, 31 . frokoster skal hallas ib 16 . \" skal han göra frokosth ok allan annan räth \" ib 18 . ib 17 . \" giffui engin frokosth \" ib 62 ."],"f":[]},{"a":"froma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) duglighet, styrka, tapperhet. vtan mik hiälper idhre (trol. för idher) froma Fr 2210 . ib 1846, 2163 . ","2) lycka. \" forsökia sina froma \" Fr 1646 (kan föras till 1). - Jfr frome."],"f":[]},{"a":"froma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara till fromma el. nytta, hjälpa, gagna. som . . . wil froma oc kan MD 185 . \" jägharahunda kostha mer än the froma \" Ber 292 . Va 46 . - med ack. el. dat. thu mat mik ok swa litith froma Iv 130 . \" hwat fromadhe konung crasius alla hans rikedoma \" ST 482 . \" huat gagna thz ällir fromaa them thz höra \" Bir 4: 49 . \" thz fromadhe hänne meer än mik \" Iv 2716 . Al 5982, 6517 . ST 154 . rijken thz jnkte fromar RK 2: 427 ."],"f":[]},{"a":"froma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara til fromma för, hjälpa, gagna. med ack. thu äst häller mädh mik ok gömer mik ok fromar (promeres) SkrtUppb 72 ."],"f":[]},{"a":"froman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fromma, nytta, båtnad, fördel. \" fornomstoghethin ällir klokskapin, han foreser sinom deel batan ok froman \" SpV 156 ."],"f":[]},{"a":"fromber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) duglig, rask, manlig, tapper, käck. julianus scal steidha som een frömer kempä JBuddes b l75.","3) förträfflig, utmärkt, god. Troj 197 . stod drotning hucuba op mz syna dotther polixena oc the andra froma ädela frwgor oc jomffwr ib 197 . ib 271 ."],"f":["from Troj 271 frömer J Buddes b 75 )"]},{"a":"fromber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) framstående, förnäm, mäktig. stallit älla iätan hughna ey them som gärne synas fromo j kirkionne (amantes primas cathedras in synagogis) Bo (Cod. B) 345 . \" som äkke vilia gaa älla vmganga vtan mz thöm störsto oc mz thöm fromasto ib (Cod. A) 233. the högxsto oc fromasta i mino palacio \" Bil 598 . \" hwi lösir thik at höra värlzlica manna gerninga ok froma manna stridhir (bella procerum) \" Bir 3: 53 . ib 76. VKR IX . \" aff minom radhom ok minom mandoom ärin ij wordhne riik ok froom \" Al 4236 . ","2) duglig, rask, manlig, tapper, käck. hiolt sik fromastan j stridhom KL 82 . \" j sins herra stridh frombir (strenuus \" Bir 1: 67 . ib 68 . \" mykyt frome riddara \" KL 370 . Bil 606 . \" een fromber man han ij vapnom är \" Iv 2390 . han är konungx son badhe viis ok froom ib 1536 . ib 2156, 3603 . Fl 1829 . Fr 1230, 3126 . Al 452, 462, 2140 . RK 1: 393, 675, 793, 837, 880, 1384 o. s. v., 2: 3901, 7207, 7273. MB 2: 155, 233 o. s. v. Su 34 . Lg 436 . \" han tröste !SYNS_DÅLIGT? a sina händer froma \" Iv 785 . \" rönter til froma gärninga \" KS 6 (12, 6) . ib 78 (193, 85), 80 (197, 87). ","3) förträfflig, utmärkt, god. war fromer herre baadhe tiil raadh och daath RK 3: 92 . \" hans hwsfrv war bada wän oc from (vitr ok vinsæl ok allra kvenna at ser gor bezt um alla luti) \" Di 12 . antiochus kalladher illustris. som är frombir oc ädhel MB 2: 218 . liknadh widh liwsit fins hon (ɔ: snillen) större oc fromaren Su 12 . medh . . . fromum rådhom KS 59 (147, 65) . thera bygdher waro aller fromerst til korn PK 220 .","4) präktig, härlig. \" vtan stadhin war een frombir lustelikin rosin gardh \" ST 420 . \" j himmelrike bär han crona froom \" MD 313 . ","5) god, såt. \" wnderstundom waare the wenner froma \" RK 3: 2041 . ","6) (i sedligt hänseende) bra, god. göra . . . fromz (probi) manz gärninga Bo 30 . \" fromum ok dygdelikum mannom \" KS 31 (80, 33). är oc nakat thz i os som fromt thikkis vara thz !SYNS_DÅLIGT? vij Bo 39 . \" idhnadh dygdh är klarare oc ä thäs fromare (probatior) at hon är mera kostwardh \" ib 109 . \" eeth frompt oc högt hiertha spör ey stort epter quinna gärning \" Ber 290 . - ss epitheton ornans. frome män oc beskedhne SJ 89 ( 1439) .","7) from, gudfruktig. tässe ärw the frome männene huilke herran haffuer sik atherhaldit som ey bögdho sin knä för affgudhät baal Su 61 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276. - Jfr iämfromber."],"f":["fromer RK 1: 880, 3: 92 . froom. superl. fromaster. fromerster: fromerst PK 220 ),"]},{"a":"frome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) nytta, gagn, fördel, fromma. han gat ey syst sin froma Vis sten 4 ."],"f":[]},{"a":"frome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) duglighet, styrka, tapperhet. ij skulin them vakta mz idhan froma Fl 1618 . \" thöm ower koma mz thin krapt ok thinom froma \" Iv 4422 . ib 1848, 2356 . Fr 31, 542, 758 .","2) gagn, nytta, fördel, fromma. hielparädhe, the honom kvnna koma til skadha eller mik til froma SD NS 1: 642 ( 1407) . ib 2: 6 ( 1408) . \" at han kunde ther engin froma oc inkte gaghn göra i thet sinnedh \" Ansg 227 . ther af kan honom ängin frome tiluaxa Bo 88 . \" nagon froma ffaa mz last eller vranga doma \" MD (S) 259 . rikeno til tröst ok froma KS 58 (145, 63) . Iv 4057, 5653 . Fr 640 . RK 1: 128, 383, 801, 4468, 2: 1499, 3565, 4115, 6776, 7160 . MB 2: 384 . - förmån, lycka. takka gud for then fromma at han kunne mz liffuit thädhen komma RK 2: 7040 . \" böriadis them iämber oc engen frome ib 3287. \"","3) seger, segerpris. \" tha fa wi froma \" Al 2011 . froma taka ib 9502 . RK 2: 1029, 2823, 6021 . han foor thädhan mz sigher ok froma Al 1159 . \" han reedh swa heem mz storan froma \" ib 667 . \" skal iak mädher sigher koma eller ey in til macedonia til mit fädhernis land mz froma oc priis \" ib 7615 . \" the vorffuo ther priiss oc storan froma \" RK 2: s. 348. - Jfr froma, f."],"f":["fromme )"]},{"a":"fromhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) duglighet, tapperhet. hwar är nw thiin fromheet bald Al 8326 . ib 848 . Bir 3: 408 . ST 520 . ","2) godhet, förträfflighet. tedhe han änga the gärninga ther teddo fromhetz oc mandoms hop Bo 30 . ib 58, 129 . ","3) förmån, lycka. mik til godho likko ok fromheth JP 103 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"fromhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) godhet, förträfflighet. probitas tis f generis fromhet GU C 20 s. 486 . ib (hand 2) s. 23."],"f":[]},{"a":"fromlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tappert. \" fromlica stridha \" Bo 187 ."],"f":[]},{"a":"fromliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tapper. \" Su 121. \""],"f":[]},{"a":"frommäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket mäkig. tw som war saa aff halden oc frommäktog j bland troyaner at tw war som theras herrä Troj 170 . - Jfr formäkogher."],"f":[]},{"a":"fror","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) glad, munter. han var ij sit hiärta fro Iv 1656, 2391, Fr 133 . göre them alle fro Rk 2: 3759. ib 5768 . \" ther war mangen man blidh ok froo \" ib 1: 2543 . \" gladh ok fro \" Iv 4029 . Fr 38, 770, 2354 . RK 2: 3822, 6645 . hans thiänara . . . äro gladhy oc froo St 134. fro är frälsis framgang (mitis ades pueris si libertate frueris) GO 537 . - med gen. thäs är iak badhe gladh ok fro Fr 2818 . - med ack. alle ware thesse thidindhi fro Iv (Cod. D) 618 . ","2) hurtig, rask. \" the äro starke men ok ffro \" MD (S) 260 ."],"f":["fro . ","froo . "]},{"a":"frost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) frigus, gelu, köld, frost; äfven frost, rimfrost, frusen dagg el. fukt. rädhis hwarce kyld äller forst Al 1683 . döö af fröst (frigore) Bir 1: 258 . \" i . . . swa storo froste \" Bo 13 . starcht frost FH 6: 89 ( 1496) . \" aldra kallastir swa som !SYNS_DÅLIGT? (gelu) \" Bir 1: 86 . \" haghel oc frost \" Iv 469 . \" frost oc snio haghil ok iis \" ib 690 . Bu 489 . KL 105, 175 . Bo 194 . Bir 1: 276, 277, 3: 56, 463 . RK 3: (sista forts.) 5798, 6142. ","2) frost, kylskada, kylsvulst. thz liim ther frost är i LB 5: 81 . \" om gamalt frosth är i been \" ib 7: 4 . \" for saaro föther, ther frost er ynnan \" ib 139 . \" frost i ben oc föter \" ib 288 . \" ted . . . drager vt frostit ib. \""],"f":["fröst Bir 1: 258 ; RK 3: (sista forts.) 5798, 6142. forst), "]},{"a":"frost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) köld, frost. \" eelden ok fröstet sin m mellan opväkkiä störstä storma \" SvKyrkobr 228 . ath sädhen kan rotha sigh för än frostith oc wintren kombir PMSkr 199 . \" för än fröstigth kombir \" ib 313 . - Jfr bar-, rim-frost."],"f":["fröst . ","fryst GU C 20, s. 308. Se E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 113 ff), "]},{"a":"fru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) domina, herskarinna. hauande mik for sina frw ok ey for husfru Bir 3: 284 . \" han kallade fatikdom sina fru \" Bil 801 . ib 805 . Bo 66 . \" wili är frwa sinna gerning \" MB 1: 32 . ib 46, 89 . Bir 2: 190, 267, 3: 454 . MD 94, 96 . giordhe tik til ena fru ower alla wärldenna creatur LfK 140 . - fru kallas drottningen af undersåtarne och af hoffolket. war kära fru, drotning margareta FM 22 (1389, nyare afskr.). höwisman ii östragötlande, aa mina frughu weghna SD NS 1: 527 ( 1406) . min frw drötningh margareta ib 17 ( 1401) war kära frwä och modher drötningh margaretha ib 2: 62 (1408, i ett bref utf. af Kon. Erik) . thz thykker minne fruo (drötninginne) swa Iv 95 . ib 136, 138, 149 . - riksföreståndarens gemål af dennes underlydande. jach fech myn ffrvs scriwelse FM 510 ( 1511) . - den förnäma matmodren af tjenarne och tjenarinnorna. MB 1: 233 . \" hon vilde ey sina fru at sky \" Iv 1240 . \" miin frw hafuer fangith swa mykin sorgh \" ib 790 . ib 977, 1006, 1095, 1098 . \" min kära frw latin idhra qwidha \" ib 1100 . ib 1120, 1127 o. s. v. - fru nyttjas ss benämning på Jungfru Maria. världinna frw (domina cæli et terræ) Bo 219 . \" waar fru (Jungfru Maria) \" Bu 3 . ib 6, 7 o. s. v. af vare frwo sancta marie Bir 2: 335 . wara frughu closter ii aluastrum SD NS 1: 526 ( 1406) . varra fru fözlo daghar (Marie födelsedag, Mormessa, 8 Sept.) Bu 23 . - varra !SYNS_DÅLIGT? (vara fru dagher, varfrudagher) högtidsdag firad till Jungfru Marias minne. äpte varra fru dagh þrem vikum for mikialsmässo (Marie födelsedag, 8 Sept.) ib 523 . äpter warfw dagh som fore michels messo komber (d. s.) FH 2: 6 (1374, nyare afskr.). varfrw dagh . . . then öwermeer om höstin är (d. s.) RK 1: 3576 . tiil warffru dag j höst (d. s.) LB 2: 62 . varfrw dagh ther ywer meer (d. s.) RK 1: 2540 . \" thär epter vm warfrw dagh (d. s.) \" ib 4284 . \" innan sidherme wara frw dagh (d. s.) \" SD NS 1: 450 ( 1405) . \" a vara fru dagh gen pascom (Marie bebådelsedag) \" Bu 166 . äfter wara fru dagh wm warena (d. s.) Bil 457 . \" ffran varffru dag j ffasto (d. s.) \" LB 2: 62 . \" xii daga epther varffru dag j fasto (d. s.) thz er nonas aprilis ib. \" ib 63 . Bil 719, 880 . \" innan wara frw dagh dyra, som kallas assumptio marie (Marie himmelsfärd, 15 Aug.) \" SD NS 1: 378 ( 1404). om varffrw dagh dyre tydh (tiden omkring Marie himmelsfärd) FM 641 ( 1515) . - varra fru aptan (varfru-), aftonen el. dagen före en högtidsdag firad till minne af Jungfru Maria. wara fru aftna KL 92, 93 . \" vppa warfru apton anunciacionis (dagen före Marie bebådelsedag) \" SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). pa varfrv aptan sidhermeer (d. v. s. 7 Sept.) FM 336 ( 1507) . - varra fru nat (varfru nat), natten till en högtidsdag firad till minne af Jungfru Maria. vm varfru nat assumcionis KL 349 . - varra fru mässa (varefru-, varfru-), messa till Jungfru Marias ära. sagdhe hwan dagh ware frw messo (missam de betata virgine) Bil 788 . \" äptir warfru messo \" VKR 15, 16 . - högtid firad till minne af Jungfru Maria. han skipadhe atta dagha höghtiidh hwaria vare frw mässo Bil 755 . \" for wara fru mässo j fasto (Marie bebådelsedag) \" ib 699 . - varra fru tidh (varfw-), vårfrutid, tiden omkring en högtidsdag firad till minne af Jungfru Maria. smör som antigha er dragitt til hopa j may manad eller om var frw tiid (tiden omkring Marie himmelsfärd?) LB 7: 326 . tag eneber om dyre varfw tiidh (tiden omkring Marie himmelsfärd) ib 330 . RK 3: 4072 . FM 266 ( 1505) . ","2) matrona, fru. en ärlek ok väl burin fru Bu 11 . ib 25, 521, 522. Bil 266, 267 . KS 59 (147, 64) . RK 1: 113 . Fl 33 . Iv 903, 933, 955 o. s. v. Fr 1003, 1021 o. s. v. frw belafir ib 1214, 1288 . fru florie ib 3180 . ib 2389, 2633, 3168 . \" frwor loc iomfrwr \" Iv 44, 68 . ib 2157, 2950, 2969 . Fr 1495 . - ss titel var denna benämning förbehållen riddarnes hustrur. hwar frelses qvinna wille hetha frwga RK 3: (sista forts.) 5197 . \" monde the epther fruga nampn letha \" ib 5100 . \" käre frv märete \" BSH 3: 172 ( 1466) . - äfven om kon. Valdemars gemål heter det att hon lät sig nöja med denna titel. for en frwa hon sik forslogh RK 1: 1143 . - qvinna af stånd, dam (gift el. ogift). riddara oc frwor Iv 50 . Fr 1473, 2699 . \" bland herrar oc frwr \" MD 394 . \" mz frur oc quinna \" ib. \" for ridderskap och frvr ärä \" Iv 29 . ib 31, 53 o. s. v. iak henne sa ok fruor flere Fr 1210 . ib 1959, 1998 o. s. v. ","3) qvinna. \" en frw (mulier) j flander födde thry dödh barn \" Bil 834 . \" enskona ormber är then, ther stander op rätter oc hawer enna frwgho änlite \" MB 1: 160 . ib 397 . Iv 4113, 4157, 4201, 4295 . ","4) nunna. blanzaflor foor til fruor in ok flores til munka at thz sama sin Fl 2090 . Fr 3177 . RK 1: 1217 . SD 2: 23 (öfvers.). 24. - Jfr ensätu-, haf-, heþers-, hus-, !SYNS_DÅLIGT? kloster-, lands-, renlivis-fru."],"f":["frua Fl 33 ; Iv 138 o. s. v.; Fr 1053 o. s. v.; -an Bil 267 . ","frwa MB 1: 32 ; 46; -o ib 233 . frwä. ","fruwa: -o MD 94 . ","frugha MB 1: 89 o. s. v.; Fr 1208 ; Iv 903 o. s. v. pl. frur. fruor. dat. frwm MB 1: 397 ), ","frua kloster","frwe- SD NS 2: 63 ( 1408); RK 1: 1208 . ","frwer- SD NS 2: 62 ( 1408) . ","frwo- Iv LXXXVI . fruwo closter: -clostreno SD NS 1: 14 ( 1401)), ","frua smyrilse","frugasmörilse )","fruo vald , "]},{"a":"fru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) domina, härskaarinna. \" om drottning el. riksföreståndares gemål (el. änka). jak sten bänctzsson riddar ok minna frw drötningena höwitzman kännes openbarlika . . . \" SvSkr 1: 19 ( 1390) . \" ffor henne kom wor keresta nadege frves drötning cristines bön \" STb 3: 412 ( 1499) . biörn, mj frugis suen ib 5: 272 ( 1520) . ib 274 ( 1520) . wor elskelige kiere ffruge ffrw cristine nielsse dotter ib 276 (1520). Stock Skb 122 ( 1520) . - husmoder, matmoder. Se Sdw 2: 1222. käre frw vilin j ekke sköt ga til bordz oc fa idhir mat Hel män 261 . - ss. benämning på jungfru Maria. gudhi til hedher ok ware fruwo SD NS 3 . 94 (1445). en gaardh . . . belegin widh swartbrödra twers offuer worffru gylles stuffw SJ 2: 18 ( 1476) . iomffrv maria . . . himerikis drotnigh, wärdhena ffru SvB 332 (omkr. 1520). JMPs 376. varra fru dagher, högtidsdag firad till jungfru Marias minne. a thorsdaghenum nest äpte vaare frw dagh i adventonne (Marie avledesdag, 8 dec.) Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . \" löser iac ey thetta fornempdha goz innan thetta oc varra frugho dagh nu näst combir i höst (Marie födelsdag, 8 sept.) tha scal thet goz vara forpantha \" ib 281 ( 1389) . \" daghin äpther första wara frw dagh i somaren (Marie bösökelsedag, 2 juli) \" RP 2: 216 ( 1391) . - minna fru kirkioganger, Marie reningdag el. kyrkogång, kyndesmässan, 2 febr samme dag wort anders karsson och longe niclis fortigte om thet tall the hade there mellan her på slothet j mi frvgis kirkegong STb 5: 160 ( 1517) . \" ith am win oc vj kannor, som kom til mi frvgis kirkegongh \" Stock Skb 114 ( 1519) . - varra fru pänninger varfru pänninger), skatt som utgick till förmån för Vadstena klosters uppförande och verksamhet, våfrupenning. Vårfrup 129 . the breeff som ware forfädhir swerikis konunga oc rikesins raadh haffua giffuit oc vnt oppa warfrrw pänningen orikit aarlica vt at giffua watzstena clostre til styrk oc oppähälde ib 133 ( 1442) . Fyra handl rör Vkl 284 (1440). - varra fru tidh, vårfrutid, tiden omkring n högtidsdag firad till minne av jungfru Maria. the i!UDDA_TECKEN?ᶜ (150) march som ware frwe tijder till höre SJ 2: 242 ( 1504) .","2) matrona, fru, dam. frwna satto sik saman widh annan ändan frwn aff huseno yterst Prosadikter (Sju vise mäst B) 195 . tha sätz iak widh annan bordz ändan mz frumen ib. - tilltal av konungen till drottningen. Se Sdw 2: 1222. kvinna av stånd. fruger oc jomfruer som godz hafver i dannemark forbyta sit godz her in i landet HSH 13: 89 ( 1524?) . 4) nunna. thz vaare ok got at en gudelig frua . . . lärdhe jomfrumen latina en halfuan tima äller helan Saml 6: 176 ( 1495) . - om abbedissa. Se Sdw 2: 1222. - Jfr haf-, hus-, iung-, riddar-fru. "],"f":["frua Saml 6: 176 ( 1495)","frwna Prosadikter (Sju vise mäst B) 194 ; dat. frumen ib), ","*frua dräkt","frva dreckt )","*frua mö , kammarjungfru? cristin frua möö i bidem dedit j öre SSkb 293 (1508-1509). ","*frua sälle","-er ) , "]},{"a":"frudomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = frudöme. MD 96, 97 "],"f":["frwdoom MD 96, 97), "]},{"a":"frudöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makt ss herskarinna. lastene ok syndenar som nu halla frwdöme Bir 3: 454 ."],"f":[]},{"a":"frudöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hederstitel till el. om förnäm fru. hon loffuade fför:de oleff biörssone wppa then rekenskap swa dane forwarelsse loch quittancie, swa at han hennes ffrugedöme skulle tacke STb 5: 276 (1520)."],"f":["ffrugedöme )"]},{"a":"frukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) frukt, gröda. then raamoga jord äryer oc lägger balk j mellen forerna. han förmenar frwkthena oc vanfröydar aarrsgangen PMSkr 211 . - bildl. fför thy glädhias tolko (ɔ böner, mässor o. d.) är thäs hälga anda ffrukt JMPs 273. 2) livsfrukt, unge, avkomma. thetta diwrith (ɔ fåret) tarffwas hiälp när the skwlw födha sina frwkth PMSkr 238 . ib 250 . 3) frukt, gagn, nytta. thimen framlwpen wthan frwkth PMSkr 55 . tak dy aff moswm oc kärrom oc för pa aakrana oc thet gör samma frwkth som dyngia ib 198 . - Jfr forbannilsa-, mispel-, nadha-, skogs-, skogsträ-, sädhis-, träs-frukt."],"f":["frwkth )"]},{"a":"frukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) frukt (i sht af trän). oftast koll. huilkin dagh han ate forbuþna frukt Bu 20 . \" mön at sik mätta af þäs (palmträts) frukt \" ib 71 . \" äta fructina aff bäzsto thrä \" KL 351 . \" nakra handa frukt j sudh \" Bir 5: 31 . äple . . . ällir annor frukt ib 32 . \" sudhin frukt ib. äta nya fructh \" LB 3: 22 . \" fructin är tha moyn oc qwäm til at äta \" ib 26 . \" ta är al lfruct moghin oc fulkomlikin bada i fruct oc sädhe \" ib 43 . \" at han fyller ey qwidin mz . . . monga handa fructer eller at han äter fore fructinna sötma skuld \" ib. \" äple älla andra fruktir \" Bir 5: 33 . \" iordhen . . . gaff riklegha sina frukther oc all bärande thrä täslikis thera frukter \" MB 2: 271 . \" annar (näml. åkern) bar frukt j vissom tima \" Bir 2: 308 . \" sädhin är litin ok fructin vardhir mykyn \" Bo 106 . - Jfr daktila-, daktils-, paradis-, somar-, trä-frukt. ","2) lifsfrukt. thu äst hänna renasta lifs välsignadha frukt Bo 61 . Bil 894 . \" nar thz (näml. djuret) ena hafwir sina frukt vntfangit \" ST 215 . Va 5, 6, 7 . Lg 32, 661, 3: 52 . ","3) frukt, gagn, nytta. ij thy är alla thässa thänkilsinna frukt oc gagn Bo 55 . \" thäntidh sanctus patricius tok först til at predica i ybernia tha giordhe han ther litla fruct \" Pa 9 . \" at komma til sins äroudhis frukt \" Bir 2: 83 . \" thz är thik en litin frukt \" Al 6644 ."],"f":["fryckt VGL I . Br. -ir),","frukta gudh , "]},{"a":"frukt trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["frykt- )"]},{"a":"frukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) frukta, rädas. med prep. for. magnus stod op i drotzätit ok fik ena öxe ok froktade for larinsse ATb 1: 82 ( 1458) . 2) frukta, vörda, hålla i hlgd. med dat. thä fruchta ey hälgha dagz nathom älla fasto tima SkrtUppb 216 ."],"f":["frokta )"]},{"a":"frukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) opersonl. med prep. \" for åtföljd af sats inledd af at. fructer meg fore . . .at i skole fa her nogen !SYNS_DÅLIGT? fore \" BSH 5: 152 ( 1507) . ","ss adv. förfärligt. wardh han fryktande blekir ST 527 . Jfr be-, for-frukta."],"f":["frokta MB 2: 315 . ","frykta . ","frökta . fröktha. "]},{"a":"fruktaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fruktande. \" war almoghen i !SYNS_DÅLIGT? lansende myket fröctactighie, ath honum skulle swa löness, som then verdiigh herre, biscop karl löntes \" BSH 5: 367 ( 1509) ."],"f":["fröctacigh )"]},{"a":"fruktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fruktan, rädsla, oro. . . . ok ther fore, ty ath rikesens radh, for swadane saker y fruktan war, giordhe tht bund sigh y millan . . . HSH 18: 29 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"fruktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fruktan, försyn. han brukadhe skörheeth för wthan alla frykthan Lg Manfr 285. ","2) fruktan, vördnad (för). liffwandes i gudz fryktan Lg 3: 602 ."],"f":["fryktan . ","frykthan )"]},{"a":"fruktbärande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. fruktbärande. Su 200, 342, 345 ."],"f":[]},{"a":"frukter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = frukt 1. fruktsins hop Bo 106 . \" blomsther är fructins fästegift \" GO 362 ."],"f":[]},{"a":"fruktfulder","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"fruktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan, farhågor. \" haffuer . . . slotsfogten oss loffuat oc tilsat pa alles idre wegne, at ingen aff ider tage sig nogen fare eller fruktelsse fore j nogen motte \" STb 5: 316 (1520, Kop.). ib 314 (1521, Kop). haffuer thij tagit en hoop folk ath bethäkkia sin fructilse HSH 1: 126 (1525, Brask)."],"f":["-else . ","frycttilsse VgFornmt II 1: 23 )1521)),"]},{"a":"fruktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan baadho honom komma tijth wthan alla frwcktilze Lg Manfr 288. Jfr befruktilse."],"f":[]},{"a":"fruktman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 50 ."],"f":["frykt- )","fryktman"]},{"a":"fruktqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktbärande qvist. thz som the nyo frukt qvistana maghe hindra Bir 3: 65 ."],"f":[]},{"a":"fruktsamas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. blifva fruktbar. the människia . . . som . . . fruksamas til godha gärninga Mp 1: 87. gudhlik siäl fetma ok fructsamas af dröfwilsom swa som roose oc lilior af hymilsens dag Su 443 ."],"f":["fruksamas . pres. -as),"]},{"a":"fruktsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fruktbar, fruktbärande, fruktbringande. \" mz . . . frwktsamom träem (lignum pomiferum faciens fructum) \" MB 1: 156 . \" at onyttelika trät wardhe fructsamt \" Bir 1: 372 . Al 7406 . \" wthuida mina fruktsamma grena oc qwista \" Su 160 . \" han som alla vingardhana gör fruktsama (vineas !SYNS_DÅLIGT? \" Bo 85 . \" wädhrit gör iordhena fructsama \" Bir 1: !SYNS_DÅLIGT? giuande . . . fructsama (fructifera) tima KL 158 . \" at fructsamo biin wardhin frvctsamare \" Bir 1: 258 . \" tilbör at thu skalt wara . . . fructsam til at födha ok klädha \" ib 116 . \" fructsam j gerninghinne \" ib 275 . \" faa fructsaman idhrugha \" ib 337 . ib 391, 2: 21 . - fruktsam, hafvande. swa skulle qvinnan fructsam wardha Bir 1: 77 . - som fått el. kan vänta barn. en quinna som ey war fructsam KL 8 . - Jfr ofruktsamber."],"f":["frf . ","vok . i ändelsen -sam-. -samm- Su 160 ),"]},{"a":"fruktsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fruktbar, fruktbärande, fruktbringande. \" tha findher han wm the (ɔ vinträden) ärw aarliga frwkthsam \" PMSkr 308 . ib 336 . - fruktsam, havande. tha jngik ginstan thän hälghe ande . . . j jomfrunna siäl. . . ok wnderlighe mz gudhz son fruchtsama giordhe Mecht 13 . - som kan föda barn. härran mintis a rachel, han hördhe hänna bön, swa at han giordhe hänne fruc[t]sama SpV 47 . - Jfr ofruktsamber."],"f":["jfr . ","vok . i ändelsen -sam-. frvksamber GU C 20 s. 263 . ","frwksampth PMSkr 336 ),"]},{"a":"fruktsamhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmåga att bära frukt, rikedom på drukt. somme latha bliffwa flere äller färre aff them grenommen äffther thy som frwkthsamhethen är PMSkr 317 ."],"f":["frwkth- )"]},{"a":"fruktsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett fruktbringande sätt, med el. till gagn. fructsamlika leta ok finna helsona Bir 1: 381 . ib 2: 130, 3: 325, 428 . ST 183 . ","2) ymnigt. \" ffruktsamlikasta skänkiandis nadhinna wätzsko allom \" Su 203 . ath j . . . gudz naadh . . . matthen . . . thes frucsamlikare (uberius) forskulda SD 3: 133 (öfvers.)."],"f":["frucsamlika: -are SD 3: 133 (öfvers.). superl. -asta Su 203 ),"]},{"a":"fruktsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett fruktbringande el. framgångsrikt sätt. nw höre tik til at döma, huru wi haffwom lopith fructsamlika (fructose) ällir fafängligha SpV 496 ."],"f":[]},{"a":"fruktsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fruktbar, fruktbärande, fruktsam. eg. och bildl. al fructsamlic trän Bir 3: 65 . MB 1: (Cod. A 3) 541 . LfK 197 . aff idhra . . . fruktsamlika renlighet Su 203 . \" skulle kärleksins blodh frvctsmalikit wardha j qvinnonna likama \" Bir 1: 77 . \" thu skalt wardha fructsamlikin mz andelike sädh \" ib 60 . \" göra fructsamliga gerninga \" ib 3: 435 . \" cristit folk hulkit . . . var . . . fruktsamelikit j godhom vmgangilsom \" ib 118 . \" nu är cristit folk . . . fructsamlikit til världinna ib. på gröda fruktbar, god. siw fruktsamlik aar \" MB 1: 238 . Bir 4: 31 . - Jfr ofruktsamliker."],"f":["fructsamlikin . ","fruktsamelikin . ","ffruktsambliken: -liket LfK 197 ),"]},{"a":"fruktsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fruktar, fruktbärande, fruktsam. eg. och bildl. hwat goth som han kan göra, thäs fructsamlighare (fructusius) komber thz j hans forskullan Mecht 63 . . . . uppä thet silfberg . . . matte thess mehra brukas, fruchtsamligit warda, och sweriges crona thess gagneligare och nyttogare blifwa Spegel Skrbbev 65 (1481). i tässe ensampne qwinnonne skin klar iomffrudomber oc fruktsamlik modherlikhet JMÖ 47 . - som kan få avkomma. een wfruktsampliker man skulde fra gaa til altarit oc offra j bland them ther fruktsamplike waro MP 3: 504 . - Jfr ofruktsamliker."],"f":["fruktsamplike MP 3: 504 ),"]},{"a":"fruktsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktbarhet. ens rikes fruktsamlikhet Bir 3: 366 . \" aff idhra hälgasta fruktsamlighet \" Su 203 . dröfwilsen . . . gifwer idhkelika fructsamlikhet ib 443 . - fruktsamhet. the siäl . . . i hulke . . . fruktsamlikhetin hälghar iomfrudomin Bo 41 . ib 144 . Jfr ofruktsamlihet."],"f":["-lighet )"]},{"a":"fruktsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktbarhet. han gör them drwkna aff aldra godhra thinga frwctsamlighet (ubertate) Mecht 52 . - fruktsamhet. hon (ɔ jung fru Maria) war gudz ffadhers eghen brwdh, aff hwilkom hon ffik osigelica ffruktsamlighet JMPs 550. - Jfr ofruktsamlikhet. "],"f":["-lighet )","*fruktsamlikhets dyghdh","ffruktsamlihgetz- )"]},{"a":"fruktväxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = frukt 1. syntes them en aldra skönasta frukt wäxt Lg 3: 591 (trol. är stället på något sätt förderfvadt)."],"f":[]},{"a":"fruntskap","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fryndskap."],"f":[]},{"a":"frusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fnysa; frusta. tha wardt achilles wred oc harmse oc opstodh fräsande oc frwsande j ilsko Troj 220 ."],"f":[]},{"a":"frustova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frustuga. nar the jnkomma j wänhetzsens frwgastwffua ther som drotning heccuba saat Troj 157 . "],"f":["frwgastwffua )","*frustovu mö","frvstue- Stock Skb 51 (1517-18). frwstuge- ib 13 (1516-17). frwstugu- SSkb 255 (1507-08)), "]},{"a":"frustuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frustuga. \" antwardas jn j frw stuffwona \" MB 2: 181 . BSH 5: 185 ( 1507) . FM 426 ( 1509) . HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":["frwestoffue: -en FM 426 ( 1509) . ","frvstwge: -en HSH 19: 167 (1506)), "]},{"a":"frygdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med fröjd. ther aff ey dröfuäs vtan heder frögdeliga glädhiäs SvKyrkobr (Lucid B) 236 ."],"f":["frögdeliga )"]},{"a":"fryghdelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med fröjd. hwilas iak ffrögdhelika mz hänne Su 12 . ib 329 ."],"f":["ffrögdhelika )"]},{"a":"fryghdelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fröjd. Su 110 ."],"f":["frögdhelikhet )"]},{"a":"fryghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fröjd. han (ɔ stenen) hauir then dygh ther människian fanger af glädhi oc frygh Vis sten 6 . \" min högxsta frögh, oc kräselikhet är, at wara mz mannanna sonom \" Mecht 357 . jak bidher tik, härra ihesu christe, himbla liws . . . gudhelikx hiärta glädhi, oc frgh SvB 169 (omkr. 1500). ib 316 (omkr. 1500), 401 (sl. av 1400-t.). i thz ythersta skal han när gudhi äwördelika glädhias, i mykle frögh JMÖ 7 . ib 120 . JMPs 274. tagh mich j thyn signadhe fryd, hielp jomfrw maria tha jac torff widh SvT 70 ."],"f":["frigh SvB 401 (slutet av 1400-talet) . Se Sdw 2: 1222. fryd SvT 70 . ","frygh Vis sten 6 . ffröd JMPs 274. frögh Mecht 357 . SvB 169 (omkr. 1500). JMÖ 7, 120 . Se Sdw 2: 1222. ack. pl. best. frögdhenar SvB 316 (omkr. 1500)), "]},{"a":"fryghdha","b":[],"c":"","d":"","e":["2) växa yppigt, frodas. trän frögdas tha the komma wp j högdena PMSkr 316 ."],"f":["frögda PMSkr 261 . ","fröyda ib 474 . ","frydha SvRimd 45 . ","fryghdha sik . 1) fröjda sig, fröjdas. glez maria gudz modher frydha thic SvRimd 45 . 2) para sig. börya the (ɔ påfåglarna) sigh frögda mith j febrwarij manath . . oc sidhan the haffwa aflath tha bewaris hönorna j stallenom PMSkr 261 . - refl. fryghdhas. 1) fröjda sig, fröjdas. Se Sdw 2: 1222. the ondhe . . . blomstras j voldhe ok frögdäs j helbrögdh SvKyrkobr (Lu. cid B) 176). o sancte francisse, . . . gläs oc fröghas j äwärdhelikom hedher SvB 406 (början av 1500-talet). "]},{"a":"fryghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fagher ordh frögdha een dara GO 240 . ib 540 . "],"f":["frögdha Bo 189, 240 ; Lg 3: 131 GO 240, 540 . ","-as ) , ","fryghdha sik , fröjda sig, fröjdas. hon . . . frygdhadhe sik i gudhi Bo 5 . ib 189, 221 . Iv 1565 . " som i blandh rossor och lylior sigh frögdha " Lg 3: 131 . " frygdha os vidh dröuilsen " Bo 106 . ib 240 . Al 3293, 6507 . " ther frygdhar sik !SYNS_DÅLIGT? " ib 2552 . "]},{"a":"fryghdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fröjdefull, glad. \" taka glädhinna frögdhelica andswar \" Bo 228 . \" the fylgdho honom mz osighelike glädhi oc frygdhelicom sang \" ib 246 . ib 247 . \" huldo the frögdeliga glädi mz jwdit \" MB 2: 174 . KS 39 (101, 41) . Su 39, 40, 343, 344, 345, 391, 393 . \" haua kununga ok herra fröghdelika (Fragm. föghelica 14) lekara ok sångara \" KS 55 (139, 60) ."],"f":["frögdheliker . frögdelikin: -likit Su 39, 343 . frögdelig),"]},{"a":"fryghdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fröjdefull, glad. sigh mik nw theres frödeliga glädhir SvKyrkobr (LUcid B) 235 . \" thy atj hanom är all theres frögdeligin luste \" J Buddes b 160 ."],"f":["frögdeligin )"]},{"a":"fryghdhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fryghdheliker. aller almoghen war gladlynter oc frögdsambir j theris änlitom MB 2: 174 ."],"f":["frögdsambir )"]},{"a":"fryghdogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fryghdheliker. o huat trygh oc frödogh äru idur wälsignada hiärta Su 143 . liffuit, som är täkt oc frögdogt ib 333 ."],"f":["frögdogher . ","frögdoger )"]},{"a":"fryghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fröjd. \" af store hiärtans frygdh oc glädhi \" Bo 7 . \" skalt thu när os bo äwärdhelika j frygdh ok faghnadhe \" Pa 23 . \" ij skulin när mik mz frygdhinne blifua \" Iv 1413 . Bu 61, 76, 141 . Bil 273 . Pa 10 . Bo 1, 234, 236, 248 . MB 1: 74 . KS 61 (151, 66) . Al 6509 . RK 1: 14 . första frögdhin ST 200 . ib 202, 205, 207, 210, 212, 218 . - pl. frygdhanna röstir Bo 225 . \" mz frygdhom gingo \" Al 9160 . \" syu iomfru mario frögdhir \" ST 199 . MD 49 . \" kungör allom nya frögdir \" Su 356 . - Jfr hiärtans fryghdh. "],"f":["frygh Bu 61, 76, 141 ; Bil 273 . ","fröghdh ST 202 ; ","-in ib 200 ; ","-ir ib 199 . ","frögdh ib 205, 207, 210, 212, 218 . ","frögd RK 1: 14 ; ","-ir Su 356 . ","-ir ) , ","fryghþa fulder","frygdefulder: -ful Bil 271),"]},{"a":"frykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan. HSH 19: 114 ( 1506) ."],"f":["frycht )"]},{"a":"frykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan, förskräckelse. at nogre skulle swadan frykt haffue för k. critierns HSH 15: 21 (1526, avskr.) medenn the skånske ey ähre inträdne till the judsche och haffwe frucht och fare för k. Linkbiblh 2: 179 (1523, Brask) ."],"f":["frucht )"]},{"a":"frykt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se frukt."],"f":[]},{"a":"frykta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se frukta."],"f":[]},{"a":"frykte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan, förskräkelse. \" kom eeth wnderlighit rykte erchebyscopenom tiil stora frykte \" RK 3: 684 ."],"f":[]},{"a":"frynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vän. \" at forhöre, hwad heller the vore frint eller fygende \" BSH 5: 502 ( 1512) ."],"f":["frint )"]},{"a":"fryndskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vänskap. \" then store troo ok frwntskap, som alle menighe swerikes rikes inbyggere haffwe sagt eder til \" BSH 5: 507 ( 1512) ."],"f":["frwntskap )"]},{"a":"fryndskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vänskap. \" paa then tidt war her inthet forbudht wthen fridh oc fryndskap vpropet, thet huar matte frii och seker besökiä theris werff til annen \" STb 5: 334 (1521, Kop)."],"f":[]},{"a":"frysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) frysa. opersonl. om minnat tha böriadhe til at frysa Prosadikter (Sju vise msät) 155 ."],"f":["frysa inne , fryas inne, bova innefusen. effter ty ath skippet frös inne STb 1: 245 ( 1480) . - Jfr ater-, butn-, saman-, til-frysa."]},{"a":"frysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) frysa, stelna af köld. hon (elfven) frys aller saa betidhe RK 2: 8066 . ib 8073 . ST 521 . yseen fröss saa fasth RK 3: 2900 . \" aff frusno watne \" MB 1: 41 . \" ä är frwsin jordh for othriffnom swinom \" GO 171 . - opersonl. frysa. thz fröss bleste och snöde sara RK 2: 4268 . \" wille thet noget frysa \" BSH 5: 133 ( 1506) . ","2) frysa, förfrysa, skadas el. förderfvas af köld. här skal aldregh frysa korn MD 355 . fruso manga om händher oc föther RK 3: 3723 . \" the liggia wtan härbärghe frusne ok huslöse \" Bil 267 . sulten frosen oc swa water All 9148. Bil 630 . Bir 2: 250, 3: 169 . ST 35 . \" hafdhe han frosith ij häl \" Al 5674 . ST 284 . \" thimane äru wmpiptelike städhrene frosne (frigida) \" Bir 4: 63 . ","3) frysa, känna köld, lida af köld. frös iämfast som hon för bran Bil 543 . alle swenane frusu owir matto Bir 3: 201 . MP 1: 188 . frysa ater, tillfrysa. isin frös ginstan atir owir them KL 101 . \" fryys thz (vattnet) ater mz starkom iis \" Al 2181 . - frysa inne, frysa inne, varda innefrusen. the fruso alle ynne RK 3: 3734 . - Jfr saman-, til-, ute-frysa."],"f":["frisa RK 2: 8073 . ","fryys . ","fröös ST 521 . ","fröss . ","frusu . ","fruso . ","frussin Bir 2: 250 . frosin), "]},{"a":"fryse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köld. \" dö for sylt oc frysa (fame et frigore mori) \" Bil 266 . ib 267 ."],"f":[]},{"a":"fryst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se frost."],"f":[]},{"a":"frä","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fran."],"f":[]},{"a":"frägdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr vanfräghdeliker."],"f":[]},{"a":"frägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prisa. \" han är ärlika frägadhir (Cod. A frägher 317) \" MB 1: (Cod. B) 556 . - göra känd, upphöja, upprätta? viliom wi thin hedher at fragha (för frägha? ad . . . honoris tui celsitudinem restaurandam) mz thzta silf ok päningom Bil 854 . - refl. fräghas, varda omtalad, varda bekant. mit nampn skal fräghas, (narretur) ther aff i allo iordhrike MB 1: 300 . \" thetta maal fräghas fore pharao konunge \" ib 280 . - varda ryktbar. änkte rike fräghadhis iämwidha i stakkit tiidh MB 1: 14 ."],"f":[]},{"a":"fräghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rykte, omtalande, berättelse. at hon . .. allom kwngiorde badhe främmandom oc wägfarandom, som ltil hänna kommo aff hwilka frägh mange kommo, oc sin lönlik budh . . . mz hänne sände til gudh Mecht 217 . opinio meningh mystanke ok frägh GU C 20 s. 383 . - vad ngn erfarit el. fpått reda på. batho the han tehm af sin frägh sighia Saml 34: , 3) gott rykte, frejd, ära. hälgha frägdhinna (opinionis) balsama swetthas thär SpV 493 . - Jfr vanfräghdh."],"f":["frägh )"]},{"a":"fräghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. fräghdas, varda bekant, varda ryktbar hans snille ok renlifue frägdhadhis widha vm världinna Bil 124 . \" naar sadhana iärtekne oppenbaradhis ällar frägdadhis i blandh almoghan \" Lg 3: 281 . "],"f":[]},{"a":"fräghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr fanfräghdha samt vidhfräghdadher och vidhfräghdher."],"f":[]},{"a":"fräghdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fräjdad, ärofull. \" eth fredgelikt nampn \" MD (S) 278 . Jfr vanfräghdheliker."],"f":[]},{"a":"fräghdhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vanfräghdhilse."],"f":[]},{"a":"fräghdhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vanfräghdhilse."],"f":[]},{"a":"frägher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["känd, bekant. med dat. hans gerninga mz guz iärteknom äro allum frägha Bil 784 . ib 723 . - med prep. for. wardh miraculum for kesaran fräght Bil 576 . - ryktbar, fräjdad. han bygdhe thz frägha mönster j rom star som panteon heet Bil 321 . \" wardh en reclusus swa hälgaher ok frägher at alt folkit thok han til erchebiscop \" ib 689 . \" vardh vm sidhe fräghaste munkir \" KL 211 . Bil 424 . MB 1: 175, 177, 275 . Iv 3512 . - prisad. han (Gud) är ärlika frägher (gloriose . . . magnificatus est) MB 1: 317 . \" iak skal göra han (Gud) fräghan (glorificabo eum) ib. - beryktad. wäldoghe män oc frägher at ilgerningom \" MB 1: 167 . - Jfr namn-, vidh-frägher."],"f":["-are Bil 424 . ","-aster : -asta MB 1: 275),"]},{"a":"fräghin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fräkin."],"f":[]},{"a":"fräghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) omtalande, berättelse. \" tha thässe fräghn (Cod. BCDE segn) een ända fik \" Fr 2695 .","2) rykte, fräjd. \" han gömer dighirt sina frägn gömir \" GO 292 ."],"f":[]},{"a":"fräghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spörja, erfara, förnimma, få veta. thz freghnadho hänna nästa frendir Bil 894 . \" til apulias borgh man the tidhande fra \" Fl 59 . ib 249, 1426, 1980 . Fr 2415 . Iv 1725, (Cod. C) 3001, 3715, 3945. Al 59, 659, 4877, 5727 . RK 1: 354, 2280, 2377, 3286, 3378, 3982, 4146, 4212, 4376, 2: 3489 . Iv LXXV . \" alla thöm fanga . . . som han freghnadhe a thz nampn tro \" Bil 897 . ib 895 . frägnande winin dröwas aff fatikdom Bir 4: (Dikt) 254. ib 264. romara fräghna ij thy sinne at han hafdhe alt italiam inne Al 869 . \" taghar han fra hwat ther war tiit \" RK 1: 2604 . - spörja (till), förspörja (om), få veta (om). med ack. swa brat the alexandrum fräghna Al 4701 . - med prep. til. ther han ok til hänna fra Fl 718 . Fr 1238 . RK 1: 3139 . - med pronominaladverb som betecknar en rörelse till ett ställe. jadus tok skadha ä hwart han fra Al 1065 ."],"f":["fräghnar Al 659 . ","fra Fl 59, 249, (Cod, C) 606, 718, 1426, 1980; Fr 2415 ; Iv LXXV, 1725; Al 59, 1065, 4877, 5727 ; RK 1: 2880, 2604, 2: 3489 . ","fraa RK 1: 354, 2377, 3286, 3778, 4212, 4376 . ","freghnadhe Bil 897 . ","fragho Fr 1238 ; RK 1: 3892, 4146 . ","freghnadho Bil 894 . ","fräghnath Al 5935),"]},{"a":"fräghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["spörja, erfara, förnimma, få veta. fräghnar thz almoghin tha thänkia the thz wara swik Prosadikter (Sju vise mäst) 157 . thätt är: äi satt. att ih´c (ɔ Jesus) stoth op af döth. sum i lhaua fratt Saml 34: 279 . - med prep. af. tha ma han dyawlin huarte höra ellir se oc enscons af honum freghna Vis sten 8 . "],"f":["sup . ","fratt Saml 34: 279 )"]},{"a":"fräghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rykte, omtalande, berättelse. gik thär vm rikit gudz manz fregdh at han sculde thingat koma Bil 843 . \" ouer alt landith the fräghdhin gär at hertugh fräderik ater komin är \" Fr 2693 . kom frägdhin til hänna frändir KL 326 . \" som frägdhin sagdhe hälaghan ok rätuisan wara \" Bir 1: 401 . KL 397 . MB 2: 391 . Lg 3: 526 . MD 314 . \" framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdha lönlikhet \" KL 323 . \" wtspredis iomfrunna clara hälaghetz frägdh vidha vm mang rike \" ib 328 . \" hördho theras frägd oc tilqwämd \" MB 2: 228 . \" ill ordh oc ond frägdh kom mällan thera vinskap \" ib 869 . ","2) rykte, anseende, namn. för then stora frädgh skuldh som han hade öffuer all landh för sin mandom skuldh Di 244 . \" lystis hans mykla fregdh \" Bil 848 . \" thär lät han äpter sik godh ordh ok godha fregdh \" ib 862 . fik hon höra aff sancti francisci ärlike frägdh KL 323 . \" at ga äpte swa store hälgha manzsins frägdh \" Gr 306 . \" i hafin þät (för þe) fulastu fräþ \" Bir 4: (Avt) 184. Bo 147 . Bir 1: 356, 2: 260, 3: 314, 4: 100 . MB 2: 274 . Su 424 . - rykte, fräjd. skudhin baþe mandom oc fräghd hans SD 5: 477 (1345, nyare afskr.).","3) godt rykte, fräjd, ära. han com tel en mästan ok mästaran at frägh rican kunungh Bu 497 . Bir 1: 303, 3: 457 . \" idhna enkto for manna frägdh (ryktet bland menniskor) \" Ber 52 (kanske snarare att föra till 1). ","4) vanära. thz ware en stor fredg (vnser aller scande) ower werlden at man skulde brennä swadanna en förstinnä Va 10 . (frägdh trol. för frögdh el. frygdh MB 2: 173 .) "],"f":["frägh Bu 497 . Bir 1: 356 . ","fragh ib 4: (Avt) 180 . ","fräkt Bir 4: 100 . ","fräygdh: fräygdhin MB 2: 391 . ","frädgh Di 244 . ","freyd MD 314 ),"]},{"a":"fräkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tapper, modig. \" frodhe hin fräghne äller hardhe (jfr frodi enn frækni Flateyjarbók 1: 27 o. s. v.) \" Iv LXXVI ."],"f":[]},{"a":"fräklotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fräknotter."],"f":[]},{"a":"fräkna","b":[],"c":"","d":"","e":["fräkne, pigmentfläck på huden. neuus ui idest macula ue nascitur in corpore hominis et est mas generis frägna GU C 20 s. 352 ."],"f":["frägna )"]},{"a":"fräknotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fläckig. \" dragonthea är ffräknoth som en orm (colubro similis maculoso cortice surgit) \" LB 8: 41 ."],"f":[]},{"a":"fräknotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fläckig, prickig. Troj 76 . cassandra war wän, män frägloth war hon j syn ögon ib 78 2) fräknig. nuosus a um fräknoter GU C 20 s. 352 ."],"f":["fräknoter . ","fräknother Troj 76 . ","frägloth ib 78 ),"]},{"a":"fräls","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) fri (i motsats till träl el underkuvad). thin thro giorde tik frälsa (salvam fecit) Mecht 114 . \" emancipatus fräls giorder \" GU C 20 s. 215 . ib (hand 2) s. 80. ","7) skattfri. Se Sdw 2: 1222. swa mykyn iordh aff mith fäderne, som frältz war af gammalt frälsse FMU 4: 92 (omkr. 1455)."],"f":["frälstz . Se Sdw 2: 1222) , "]},{"a":"fräls","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) fri (i motsats till träl el. underkufvad). kallä han frälsan man þräl SR 9 . köper thu hebreiskan thräll, han skal thiäna thik siäx aar, oc tha siwnda aarith komber, tha skal han fräls fra thik ganga MB 1: 334 . \" frälsa manna köt oc tiänaranna \" ib 2: 364 . \" bödh sina swena thaka hona hanum til husfru en hon fräls (libera) ware ellir til frillo en hon ofräls ware \" Bil 540 . \" medh frelsum attä mannum ok friþvitum \" SR 6, 13 . \" all frälz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra \" GS 28 (1375, orig.; frältz hion här dock snarare = frälsis hion). fri ok frälse (för fräls) hwar nyte sit Al 5387 . Jfr ofräls ","2) fri, obunden, obehindrad. lät mik . . . frälsan fara tel þin Bu 142 . badho thöm frälsa fara Bil 236 . Gr 261 . \" är gudh aldra skiälikaster oc frälsaster \" MB 1: 32 . \" framgar bönin frälsare mz mere clarhet \" Bo 104 . \" at gudh hafwi frälsan !SYNS_DÅLIGT? \" Bir 1: 296 . ","3) fri, hafvande fihet (att göra något), berättigad. ware han fräls at giwa them han wille MB 1: 449 . ","4) fri, fritt bestämmande. hon hafdhe frälsan vilia at wända sik til hulkin wäghin hon vilde Bir 1: 48 . \" j sit eghit frälsa siälfwald \" ib 5 . \" swa som hon hafui thär frälst vald til \" VKR 74 . - fri, beroende på fri bestämmelse. gudz thiänist är fräls Bil 236 . ","5) fri, befriad (från). med prep. af. sculu þe fräls warä af þe þyänist SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). SR 21 . fräls af frestningom Bu 135 . ib 141 . Bo 62 . MB 2: 251, 257 . \" hwilka wi aff nokrom (för nokro) marka gielle enga ledhes frelssa hafwa wiliom \" BSH 1: 143 ( 1373) . - med prep. undan. ma en konunger giwa en man . . . frälsan vndan them laghom han hawer almännelika giwith MB 1: 464 . - med prep. for. frelst landh for hwariom herra Bil 707 . \" ij ärin frälse fore allom skat \" Al 1142 . ","6) fri från ansvar el. straff. gytä þe han ey þär til wnnet, vari fräls SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ","7) skattfri; särsk. genom rusttjenst befriad från skatt, åtnjutande frälserätt. iherusalem skal thz haffua frälzst oc frit . . . oc skal kallas hälgher stadher (sit sancta et libera) MB 2: 252 . \" ärkebiscopenom oc allum androm biscopum i rikeno i swerike, oc allom klärkdomenom thöm som sit godz hawa frälzt af alder hafft mz rät \" BtRK 40 ( 1375) . \" som sich mädh nokor breff frelsa halla willia \" BSH 1: 142 ( 1373) . \" hawer riddare äller swen barn äffter sik, et äller flere, är þär nokor son af, wari fräls alt þär til han warþer fämptan are gamal \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). BtRK 65 ( 1396) . kan . . . någon man som fräls är, sälia sina jordh vtgärdis bondum GS 22 ( 1360) . \" badhe frälsom oc skatbondum \" ib 28 (1375, orig.). hwilken frälst will hawa sit godz ib. \" at . . . therra gotz ey aff alder hafde frels warit \" BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) . \" i frälso godze \" SD NS 2: 134 ( 1409) . \" mit rätta eghit fädherne, frälst af hedhindom \" ib 1: 157 ( 1402) . \" frälst af nath ib 425 ( 1405). Jfr nadha fräls. \"","8) fri, stäld til fritt förfogande, öfverlåten till oinskränkt besittning. än nakar hafdhe swa frälst gotz at honum ware änkte giwith MB 1: 449 . \" är ängin then til swa frälst gotz hawer, vtan gudh siälwer \" ib. \" dömpdom wi . . . karl philippussoni honum hans fiskewatn frii oc frelss a nyttiä \" FH 3: 10 ( 1382) . \" antwardhom wi honom thä for:da jordh . . . fria, frälsa ok vmbewaradhe fore allom skat \" SD NS 1: 107 ( 1402) . ib 317 ( 1404) . ","9) frimodig, oförskräckt, glad? mz frälso röst KL 357 . Ansg 193 . - n. frälst, adv. skattfritt. hwar som vtgärdis bonde är oc hawer frälsis jordh mz sino jordh, han ma ey frälst hawa, vthan han hawir thridiungin mera a frälsis jordh än sit äghit GS 23 ( 1360) . som frälst hawa þyänt (på grund af rusttjenst hafva varit fria från skatt) SD 5: 476 (1345, nyare afskr.)."],"f":["fräls: friälsan Bir 1: 296 . frältz),"]},{"a":"frälsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) frälsa, befria, frigöra (från träldom el. fångenskap, från det område hvarest någon hålles i träldom el. fångenskap, från den som håller någon i träldom el. fångenskap o. s. v.). swa sum gvdh frälste oss, frälsa af hädne oc hädhjndom, sua haffwer oc han þem (trälarne) frälsat, oc fyr nämdir konungir med hanum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). frälsa min son fangen Bu 25 . \" iak är frälsaþar fange ib 174. - med prep. af þom þu frälste af þräldom \" Bu 76 . aff tholkom thräldom frälsir then helghe ande MP 2: 109 . \" gudh fräladhe sanctum petrum badhe aff bandum ok banzsattum manne \" Bil 112 . !SYNS_DÅLIGT? gik nöþoghar at frälsa (lösgöra, nedtaga) andream af corse (venit ut ipsum deponeret) Bu 141 . \" war herra frälste israels sönir aff egipto \" MB 1: 462 . \" han (ɔ: christus) frelste os af hanom (djäfulen) \" Bu 207 . nar jak mz minom dödh frälste (liberavi) aff hälwite alla mina vtualda män Bir 3: 344 . - frälsa, rädda (från det som är ondt el. från den som tillfogar ondt). hiälp os ok fräls os MP 2: 46 . \" ihesus christus þolde döþ a corse . . . at frälsa väruldena mz sino bloþe (pro restauratione nostra) \" Bu 138 . \" hans höghra hand oc hans hälghe armbir frelsadhe (salvatit) os \" Bo 231 . - med prep. af (ut af). thu som frälser (liberas) israel aff allo ondo MB 2: 282 . \" the dyra bönin som honum hafdhe förra hulpit oc frälst vt af sua mangom pinom \" Pa 19 . SD 4: 408 (1335, afskr.). Gr 284 . - med prep. fran. frälste þem fra grunne Bu 514 . \" han gat eigh frälsat sina dottor fra döþ \" ib 491 . - frälsa, skydda. med prep. fran. lofuadhe sancto olafuo at han sculde läta göra j hans kirkio eet kors aff silff: en han frelsadhe han . . . fra thöm konunghe Bil 865 . ","2) befria (från en afgift). med prep. for. þa frälsä garþen bryggyzona firi byjä giäldet ok bakara huset bakarän SR 34 . ","3) genom rusttjenst befria från skatt. fa hon frälsis man, þa frälse han hännä godz med sino SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). frälsä þän allä saman ib 477 . BtRK 66 ( 1396) . ","4) befria från, undanrödja. thz han hafdhe frälst thera vanda Iv 4703 . ","5) öfverlåta med full besittningsrätt. tilbinder jak mik . . . herra abram brodhersone . . . thetta goz ok gardh at fri ok frälssa ok hemolt göra for alla thöm ther kunno vppatala SD NS 1: 154 ( 1402) ."],"f":["fralsa Bu 491 . ","-ar : frälsä SR 34 . ","-ir MP 2: 109 ; ","-er MB 2: 282 . ","frälsa Gr 284 . ","fräls ib (Cod. D) 381 ; MP 2: 46 ; MB 2: 282 . ","-te Bu 76, 207 ; SD 4: 408 (1335, nyare afskr.); Gr 284 ; MB 1: 462 ; Bir 3: 344 . ","-ter ) , "]},{"a":"frälsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) frälsa, befria, frgöra (från träldom el. fångenskap o. s. v.). llibero as p c frälsa FU C 20 (hand 2) s. 80. - med prep. af. hwilka thu . . . ffrä[l]ste aff diäfflanna walle Mecht 86 . - frälsa, rädda (från det som är onte el. från den som tillfogar ont). gudh thera själ frälse SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr) . \" o härre gudh frälsa thins tiä'nare siäl SVb 460 (1400-talet). ib. - med prep. af. vtän frälsä os af illu Svb 3 (senare hälften av 1300talet). fräls loos aff ondo \" ib 3 (1430-talet). o härre gud ffrälssa thins thiänara siäl som thu ffrälste swsamman rätwisa quinno aff falskom vithnom SvKyrkobr 276 . fräls (libera) os aff ondo SpV 552 . thu som . . . frä[l] ste mariam magadalenam aff siw diäffwlskap SvB 163 (början av 1500-talet). PMSkr 26 . 2) befria (från skatt el. avgift). med prep. for. thet frelsar iak honum fore bornum ok obornum SD NS 3: 305 (1418).","3) genom rusttjänst befria från skatt. tha hafwer iak han takit i minna frw drötningena ok rikizins thiänist swa at han skal ok ma sit godz fryia ok frälsa meth sinne thiänist meth hästa ok wapn SvSkr 1: 19 ( 1390) ."],"f":["-ar SD NS 3: 305 (1418, från Jämtland) . -er PMSkr 26 . ","frälsa . SvB 460 (1400-talet). frälsä SvB 3 (senare hälften av 1300talet). fräls SvB 3 (1430-talet). ib 460 (1400-talet). impf. f(f)rä[l]ste Mecht 86 . SvB 163 (början av 1500-talet)),"]},{"a":"frälsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frälsning. \" hon wili . . . giffwa syndarom frälsan JMö 101. - med prep. af. crisnom almoga effter there frelsän aff verldena op farandes mz christo \" SvKyrkobr 163, me prep. ur. gudz engla thöm thz tilstädhiä til nagra vener at bidhiä om theres frelsän wr pynomen SvKyrkobr 219 ."],"f":["frelsän )"]},{"a":"frälsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frälsning. \" \" Su 191 ."],"f":[]},{"a":"frälsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frälsare (om Kristus). jak skal wända ödhknena j stora sioa, ok j skulin ösa watnidh mz glädhi aff frälsarens (salvatoris) käldom SpV 60 . Hel män 148 ."],"f":[]},{"a":"frälsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frälsare. \" j dröuilsom leta gerna huar en frälsara \" MP 1: 121 . \" sagdhe til jacobum siäla frelsare (amimarum liberator): tak vidh mik til scriptamaal oc bätring \" Bil 165 . - i kristlig mening: menniskornas frälsare. i dagh är idhir födir frälsare (salvator) MP 2: 36 . \" sannir värdhenne frälsare (helare 2: 37) \" ib 1: 25 . \" som os leddo til varn skapara. frälsara oc atirlösara \" Bo 2 . ib 83, 93 . KL 20 . MP 1: 12 . Bir 1: 190 . Ber 202, 273 . Su 193, 197, 202, 203, 210, 217, 279, 324, 325 . Lg 67 . LfK 136 ."],"f":[]},{"a":"frälsborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Jfr mädhfrälsborin."],"f":[]},{"a":"frälsborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. friboren, af adlig börd. godhe frälsborne män, riddara !SYNS_DÅLIGT? SD NS 2: 199 ( 1409) . Jfr friborin."],"f":[]},{"a":"frälse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) frälsning, befrielse, räddning. \" hiit kom iac for thna siäl frälse skuld \" Hel män 224 .","2) frihet, fritt stånd el. tillstånd. Se Sdw 2: 1222.","5) rusttjänst (ss grund för skattefrihet). thet wi thenna breförara nicholas diekn i östistom i wart oc kronona frälse oc thiänist taghum Lagerbring Saml 1: 197 ( 1380) .","6) frälsejord, frälsegods. li rosendall ägher clostridh en halfwan atthwng jordh frälse VKJ 13 ( 1447) . \" samastadz ena saagho qwärn och then strömin är frelse, som hon gaar i \" ib 169 ( 1447) . 7) frälse, frälsestånd, frälseklass. thenn frijhett haffwer baåde andeligit och verdzligit frelsse hafftt af hedenhöss Linkbiblh 1: 173 (1524, Brask) . - Jfr kirkio-, lagh-frälse."],"f":["frälsis iordh , ","frälsis man (frälsins-), "]},{"a":"frälse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) befrielse, frälsning, räddning. idher til frälse giordhe iak swa Al 4233 . \" j dröuilsom leta gerna huar en frälsara ok gifuin hielp älla frälse är sak til at älska frälsaran \" MP 1: 121 . \" af hans godhleek bidha hiälp oc frälse \" Bo 94 . \" nar jak mz minom dödh frälste aff hälwite alla mina vtualda män hulke som värdhe varu thässe atirlössn ok frälse (redemtione et liberatione) \" Bir 3: 344. war herra frälste israels sönir aff egipto, oc teknadhe thz frälse som war herra gaff os allom mz sinom dödh MB 1: 462 . Su 340 . \" fik þän man iam skyt bötar ok frälse aff illom gäste \" Bu 205 . MB 1: 261 . ","2) frihet, fritt stånd el. tillstånd. hon löste os til frälse aff thräldom Bil 351 \" hwar gudz ande är ther är frelse \" MP 2: 108 . \" frälse oc fridh nyta \" MB 1: 425 . ib 86 . Al 6615, 6618 . KL 182 . Bir 1: 136, 352, 3: 398 . andans frälse Bo 117 . ","3) frihet (att föja sin vilja). lat mit folk lidhught at offra mik mz frälse wtländis MB 1: 298 . Bo 93 . Bir 1: 203 . \" tha vare jak j mino eghno frälse \" ib 3: 278 . ","4) frälse, frihet från utskylder till kronan (medgifven) de andlige samt de jordegare som gjorde rusttjenst), frälserätt. frälse . . . aff allum aarlikum konunglikum wtskulum ok alaghum SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). hawm wi gywit frälse ib 5: 476 (1345, nyare afskr.). þiänä for sins oc sinnä syzkenä godz frälse ib. þet samä frälse nyutä ib. \" aff enom frälssisman . . . huilkom . . . konung magnus friihet oc frälse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda \" ib NS 2: 139 ( 1409). taker iac thenna förnempda wnga men . . . ij krononne frelsse, them oc thera affödho rät frelsse halda, hafua oc nyta, som andre frelsis men hafua ii rikeno ii suerike FH 2: 16 (1396, nyare afskr.). at j welie vnc oss frälse opa j [1] !SYNS_DÅLIGT? godz FM 414 ( 1509) . \" at thesse fornempde ey konungsens bref eller bewisning vppa frelse hafdo \" BSH 2: 39 ( 1396) . frelse hawa ib. ib 41 ( 1396) . \" ath alle friborne men skole vt vid terass frälsse \" ib 4: 198 ( 1495) . \" dömdom wy the for:da jordh . . . wndher frelse blifua \" SD NS 1: 141 ( 1402) . \" huilkit goz vndir frelse hawer warit aff heedhnom höös \" ib 212 ( 1403) . ib 2: 54 ( 1408) . \" äghodel . . . ther os tillhöre meth rät frälse af aldir \" ib 1: 360 ( 1404) . thesse godz waro krono godz oc esbiörn dickn hafdhe them i frälse BSH 2: 63 ( 1399) . \" domkirkian hafde hona (jorden) i frälse \" SD NS 2: 152 ( 1409) . ib 154 ( 1409), 193 (1409, 201 ( 1409), 203 ( 1409), 206 ( 1409), 209 ( 1409) o. s. v. joan haki hawer them (jordagodsen) i frälsse ib 1: 136 ( 1402) . \" hafthe thet i wärio i frälsse \" ib 2: 199 ( 1409) . \" the forscrepna iordher . . . hawa sa länge i frälse warith \" ib 1: 136 ( 1402) . \" dömpdom wy the for:na tw marc land . . . i rät frelse at bliua vtan allan skat ib2: 139 ( 1409). thet war wndan skat oc i frälsse gangit \" ib 172 ( 1409) . \" the skatta jordher oc krononne ingiäld som kommen waro i frälse \" BSH 2: 67 ( 1399) . \" haftho thet forscrepna markland jordh . . . sua länge i therra wärio haft vnder frälsse \" SD NS 2: 199 ( 1409) . \" the for:da iordh war olaghlica wndan frälse komin til skat \" ib 184 ( 1409) . \" the godz . . . som ware gangne fran krunän oc vnder frälse \" ib 1: 417 ( 1405) . BSH 2: 42 ( 1397), 47 ( 1397). ","5) rusttjenst (ss grund för skattfrihet), skyldighet till rusttjenst. vm han forma þet frälsit vppe haldä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" mädhan jac aff alder är swa kranker oc jac ey barn hafuer, ther mit frälse wpe halda, tha scal for:de biörn mik frälse halde ib \" NS 1: 338 ( 1404) . \" at nakar frälsis man vil vndan frälse ganga \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). viþer frälse skiliäs ib. \" alle the sit frelse kände \" RK 2: 8556 . \" til þäs at þe vndi eno frälse länger warin (gemensamt njuta skattfrihet på grund af rusttjenst som göres af en enda) \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.).","6) frälsejord, frälsegods. \" the forscrepna iordher ärw gamalt frälsse \" SD NS 1: 136 ( 1402) . ib 378 ( 1404), 386 ( 1404), 2: 125 ( 1409), 131 ( 1409). 137 ( 1409) o. s. v. hwilka jordh jon i häplinge haffdhe bort böt for eth orät frälse ib 142 ( 1409) .","7) frälse, frälsestånd, frälseklass, adel, de som mot rustningssyldighet äro fri från utskylder till kronan. vlff biörnsson war komen aff gamblo ok forno frelse SD NS 2: 139 ( 1409). aff frälsit wille han there gotz winna RK 2: 497 . \" ib 3: (sista forts.) 5166, 5289, (till. om Chr. II red. B) 6375. knuth posse mz frälsit är fulth när \" RK 3: 3183 . \" all frältz hion som riddarom oc swenom oc frälse tilhöra \" GS 28 (1375, orig.) . rikesens radh oc mene frelsith BSH 5: 52 ( 1505) . forwacthendis menige frälsith ib 76 ( 1506) . \" alle thenne gotho män . . . hafdo sik vndan krononna skat vtan konungx minne eller bref sielwe oloflika til frelse giort \" BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396); i dessa båda ex. skulle dock frelse möjl. kunna föras till adj. fräls 7. ","8) förmånsrätt, privilegium. med allo frälse þy som alle andre köpstaþa haua, þe som fri torgh haua SD 5: 639 ( 1347) .","9) trygghet, lugn. \" almoganom til fridh och frälse ok sämio inbyrdes \" KS 1 (2, 1) . ib 5 (11, 6), 6 (14, 7), 8 (20, 9), 11 (28, 12), 12 (29, 13), 16 (40, 17), 40 (103, 42), 56 (141, 61). - Jfr biärgs-, kirkio-, nadhafrälse."],"f":["frälsis bol","-bool )","frälsis bonde , ","frälsis bref , ","frälsis gods","-godhz . ","frälses gotz L.). n. L. ","frälsis hion","-hijon )","frälsis iordha skipte","frelses- )","frälsis kona , ","frälsis landboe , ","frälsis landbonde , ","frälsis man","frälses- . ","frälzsis- )","frälsis qvinna","frelses- )","frälsis äghodel","-ägadel )","frälsis änkia , "]},{"a":"frälsebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= frälsis bref. ther pa hafde konungh cristiern gifuit sith fräls breff FH 5: 134 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"frälsegods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frälsegods. Se Sdw 2: 1222. en gardh i fastäthorp . . . som förre frälssögotz warit hauer SD NS 3: 89 ( 1415) ."],"f":["frälssägotz )"]},{"a":"frälseiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = frälsis iordh. Se Sdw 2: 222. halff niendhe örtogh land frälse iordh Uppl Lagmansdomb 114 (1493)."],"f":[]},{"a":"frälselandbo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frälsebonde, landbo som innehar frälsemans jord. the ii hesta som andelige oc verdzlige frelse landtboer holle hanom som länet haffuer är ej aff gamble sedwanie HSh 13: 105 (1324, Brask)."],"f":["-landt- )"]},{"a":"frälseman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = frälsis man. RK 2: 5927 . \" riddere friborne frälsemen köptstadzmen \" BSH 3: 284 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"frälsgiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frälsgivi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frälshet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frihet, fritt stånd el. tillstånd. j licamen hafua the vänleken snarhetena starkhetena fria frälshet SvKyrkobr 235 . rudis dis frälshet (hskr frärlshet) Gu C 20 s. 531. libertas frälsheth ib (hadn 2) s. 80."],"f":[]},{"a":"frälsilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befrielse. \" glädhiandis j . . . idhra frälsilse \" MB 2: 168 . aldrigh hopp at haffwa til nakor frälsilse LfK 119 ."],"f":[]},{"a":"frälsilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. befrielse, frälsning. saloghom siälom j pynonne til frälsilse (absolutio) Mecht 226 . ib 227. annan axillen math thu wndhirsta människionna athirlösn, j hwilkins frälsilse (redemptionis) skikkan wändhis alla scrifftinna skikkan SpV 46 . alth synis thz wändas j wars fridhedz ällir frälsilse (liberationis) axil ib 57 . ib 81, 308 . - försök att befria el. rädda. händher thet swa ath skiparen som haffwer loffwat frj oc frälsa thet andra skipith gör wärn oc frälsilse thet ythersta han förmaa PMSkr 26 ."],"f":[]},{"a":"frälsirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befriarinna, frälsarinna. \" fanghomen äst thu (ɔ jungfru Maria) frälserska \" JMÖ 102 ."],"f":["frälserska )"]},{"a":"frälsirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befriarinna, frälsarinna. war tw myn frelsirska fran allan wade MD 442 ."],"f":[]},{"a":"frälsleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fritt bestämmande, fri disposition el. dispotionsrätt? sculum wi hanum helsinghborgs hws medh sann frälsleka (för -leke) i allum stykkiom ater andwardha vtan alt hinder BtRK 32 (1353, orig.) ."],"f":[]},{"a":"frälslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fritt, obehindradt. \" magho frälslikä sökiä allä köpstaþa \" SD 5: 638 ( 1347) . \" thät mith fornempda godz . . . frilika ok frälslika nyuta ok behalda \" BSH 1: 166 ( 1376) . \" the skulo frälslika nyta sit \" Al 10325 fläste . . . vidhir fresta äkke at äruodha frälselica til hwars manz helso Bo 110 . \" at hon matte frälselika synda a mote mik \" Bir 1: 218 . ib 296, 320, 3: 193, 468 . MB 2: 250 . ","2) fritt, frimodigt, öppet. öpa frelselika ok höght Bil 471 ."],"f":["frälselika . ","frälseliga MB 2: 250),"]},{"a":"frälslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fritt, obehindrat. josaphat tok ther gladhelika vidher vppa thz at han thäs frälsalighare matte gudhi thiäna Prosadikter (Barl) 85 . SvKyrkobr 353 ."],"f":["frälsalighare ) , "]},{"a":"frälsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fri, obehindrad. \" for . . . frälselikare gudhelika thinga skodan \" Bir 5: 46 ."],"f":["frälseliker )"]},{"a":"frälsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fri, obehindrad. \" the haffua sins eghins wilia frälslikasta wilkor (suæ voluntatis copiam) \" Mecht 157 ."],"f":["frä [l]slighasta Mecht 157 ) , "]},{"a":"frälslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (obehindrad) frihet. älffte (högfärdens trappa) är frälslika göra snödha gärninga oc frälsli[k]heth j syndo[m] SvKyrkobr 353."],"f":[]},{"a":"frälsning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frälsning. the thridhi gudz godhgärningens som är frälsningen SkrtUppb 175."],"f":[]},{"a":"frälspika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["friboren flicka. camilla le frälspiga GU C 20 s. 69 ."],"f":["-piga )"]},{"a":"frälspilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["friboren gosse. camillus li frälspilther GU C 20 s. 69 ."],"f":[]},{"a":"främadha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) främmande, som är från el. tillhör ett annat land el. samhälle. SVklE 163 . \" wast thu mik swasom främande ällir okändh \" Mecht 147 . \" alienus a um frömande \" GU C 20 s. 14 . \" exter tra trvm ytrste ok frömindhe (hskr frönindhe) \" ib s. 245 . SvKyrkobr 193 . \" philippus ottesson och oleff sontwla, wtsoknis ok frömande goda bönder \" Svartb 546 ( 1483) . \" j eno främadho landhzskapi, langh[t] fran sinom fadere gudhi \" MP 5: 216 . 2) som tillhör el. har avseende på en annan el. andra. nio främmända syndir (rubirk) första är at komma nakan til at synda (SkrtUppb 241. 3) avlägsnad (från), skild (från). med prep. fra. hwar een som sik gör frömende fra allom verldzligom gerningom JBuddws b 84."],"f":["främadho MP 5: 216 (dat. sing.) . fr-madha SVklE 163 (dat. pl.). främande Mecht 147 (nom. sing.). främmända SkrtUppb 241 (nom. pl.). främande GU C 20 s. 14 (nom. sing.). Svartb 546 ( 1483) (nom. pl.). frömende JBuddes b 84 (ack. sing.). frömendom SvKyrkobr 193 (dt. pl.). frö-¬ mindhe GU C 20 s. 45),"]},{"a":"främadha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. aflägsen.","1) främmande, som är från el. tillhör ett annat landel. samhälle, en annan ort el. ett annat hem. iak fan een vägh . . . ther mik ledde til eet frömadha land Iv 164 . ib 2400, 3886 . Fr 1018, 1518 . RK 1: 1159, 2: 8578 . Va 28, 53 . Di 61, 79, 91 . Lg 535, 3: 533 . MB 2: 24, 25, 152, 293 . \" badhe jnlennynge ok frömende \" Lg 3: 561 . \" bodhe han j staden gabaa som en främmende pelagrym \" MB 2: 131 . \" gorgias . . . sampnade sik frömonda sälskap oc giordhe jwdomen mykin skadha (assumtis advenis frequenter Judæos debellabat) \" ib 309 . \" främanda gudhom \" ib 73 . \" var han en främande man \" RK 1: 1057 . Ansg 229 . wilia wij . . . göre oss engen wonda for en frömande man (firir okvnnigs manz sakir) Di 65 . ib 98 . Va 36 . them frömadhamnnom VKR 37 . \" främadha prästir \" Bir 4: 85 . hälga ängla, huilke mz os dagh oc nath wistas oc boo i warom cellom, ey swa som gäste ällar främmandha, wtan sannelika som wara hemes män oc stalbrödher LfK 72 . \" hwar osämia är mällan män the som saate skulo saman byggia aff thera osämio margher mon hyggia thz en frömedhe man wil ther til häta tagher thz bort the badhe om thrätta \" Al 9735 . ","2) främmande, tillhörig en annan el. andra. med dat. all thing ärw os främadha ensamber timen hörer os til LfK 70 .","3) aflägsnad (från), skild (från). med prep. af. at hwar en wari främanda aff hans wälgärningom LfK 63 . ib 119 . \" at wi ey frömande aff idher (alieni . . . a vobis) vardhom \" MB 2: 262 . \" iomfrudomin . . . hwilkin af allom thässom fordom nödhom är fran skilder ok frömadha \" Lg 3: 484 . ","4) främmande, som icke tillhör el. öfverensstämmer med det som är i fråga, obehörig. at ey grips hugen j fafängom oc frömande tankom Bir 5: 67 . - (?) at hafwa wilia til frömadha skörhet Lg 3: 484 . ","5) ovanlig. \" swa som naghat nyyt hörändes ok frömende \" Lg 3: 544 . ib 436, 574 . i oaarom och frömdhe (utifrån kommen?) siwkdom BSH 5: 175 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"främadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) ovanlig. \" the skulo ok tala nyt ok frömat mall Mp 4: 45. \""],"f":["frömat ) , "]},{"a":"främadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = främadha 1. siik giffua i främäd landh RK 3: 3090 . han war j frömat landh MD (S) 251 . \" han war en främäder man \" Va 18 . \" affläggis all wtspisning . . . vtan the främadhom ther abbatissan siälff wil noghra gönst ellir wärdhning göra \" VKR 38 (kan föras till främadha)."],"f":["främäder . ","frömadher )"]},{"a":"främbre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se framber."],"f":[]},{"a":"främd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framgång, lycka. j hans daghum fik cristin [kir]kia främd ok fridh thässa hems Bil 561 . \" hawa iordhrikis främd \" MB 1: 253 . ib 252, 432. til alla wärldinna främd ib 44 ."],"f":[]},{"a":"främia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) främja, befordra, hjälpa. han . . . älskadhe innerlika conuenzsens sa[m]qwändh, oc främiadhe til thz bätzsa Mecht 348 . \" conduco cis ere ducere p c legya främia i vägh ok feela \" GU C 20 s. 136 . insignio is ire interpretarum pryda ophöya oc till äro fremmya äller fram hollan ib (hand 2) s. 31. "],"f":["främmes Mecht 254 . impf. främiadhe ib 348 . ","främmadhis MP 5: 102 ),","främia sik , gå framåt, framskrida. at letha ok spöria, äpthir thy som fäghra är, ok swa sik främia aff thy mindra, til thz som större är (ad majora promoveatur) SpV 12 . - refl. främias, 1) gå framåt, fram skrida. the ökes oc främmes j the godho Mecht 254 . then vnghe pilthin ihesus han ökadhis ok främmadhis daglika j gudz visdoom MP 5: 102 ."]},{"a":"främia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["främio trol. för sämio MB 2: 261 ."],"f":[]},{"a":"främia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) föra framåt, befordra. eg. och bildl. promovere, främia GU 4 . provectus, främter ib 2 . natskone främia (promovent) fötirna Bir 3: 143 . \" var väl värt at han främiadhe (illuc proveheret) sin enkannelica vin ther som pätar korsfästis ok paulus lutar for swärdheno \" Bo 81 . \" jak haffwir hanom swa mykit främmiat j the sama hälga threfalloghetz kärlek \" Bir 4: 55 . ","2) främja, befordra, hjälpa. at främia pippinum til thessa hems äro. thy at hans almosor ok offer fremdo hins siäl til himerikis äro Bil 732 . Bir 2: 76, 3: 257 . \" fridha ok främia godha män \" KS 14 (33, 15) . \" han hauer huwdh ok (trol. för sum) främbr alt hans styrilse \" ib 31 (80, 33). främia the (ɔ: scriptamalin) ok prydha siälina Bir 1: 293 . SGGK 103 . SEG 120 . ","3) bistå, underhålla. \" the sculu mik födha fordha främia oc vppehalda til dödra dagha \" SJ 188 ( 1449) . \" han sculde hona fordha oc främia i henne liffs tima \" ib 191 ( 1450) . ","4) få fram, utföra, uträtta, verkställa. for toko tiberio främia sin vilia Bu 150 . Bil 603 . KS 5 (11, 5) . Bir 3: 287 . Fl 1141 . Fr 2168 . Iv 1466 . RK 1: (Albr.). s. 214. läti han framme (för främia) huat han wil ib 1: 1882 . \" vi gatom ängte främt \" Bu 420 . skal han try enkannelika huxa ok främia KS 12 (29, 13) . utöfva. eenfallugheet pläghom wi främia Al 6458 . främia sik, gå framåt, framskrida. främia sik i dygdhomen oc godhom gärninggom Lg 3: 277 . Su 356 . - refl. främias, ","1) gå framåt, framskrida. främs thu til höghre thing KL 268 . \" troo thik j ingo hafwa främiäz \" Ber 270 . Bir 1: 349, 3: 370 . Lg 3: 263 . at främmias aff enne dygdh oc j andre Bir 4: 93 . ","2) få framgång. hwi godhe dröuas oc onde främias Bir 2: 35 . ib 3: 464 . Gr (Cod. D) 382 . MB 2: 126 . \" at han skuli väl främias \" MP 2: 254 . - opersonl. skal äntiggia thå fremias, ellar warder missämia ok stridh landa ok manna mellom KS 11 (26, 12) . ","3) sättas fram, sättas främst. vp höghias oc främias (promoveri, strax förut tolkadt: förestähias) j bland annor trä MB 2: 98 . - Jfr forfrämia."],"f":["främmia: -as Bir 4: 93 ; ","-at ib 55 . ","främmie SGGK 103 . ","främiar Su 169 . impf. ","främde: -dis Bir 3: 370 . ","främpde Fr 2168 . ","fremde: -do Bil 732 . ","främiadhe Bo 81 ; ","främidadhes Lg 3: 263 . ","främder L. ","främter GU 2 . ","främt L; Bu 420 ; Bil 603 . ","framt L. ","främmiat Bir 4: 55 . ","sup . ","främiäz Ber 270 . " främnande för främiande el. främiade " RK 3: (sista forts.) 4307),"]},{"a":"främian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framgång, framskridande, förbättring. \" hwat främian wi ther aff haffwom, ällar häloghet \" LfK 145 ."],"f":[]},{"a":"främian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framgång. \" högfärdoghir är . . . snar til at loffwa, seen at bettala, bradhräddir om sina främian \" SpV 160 ."],"f":[]},{"a":"främilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? främjande, framförande, befordran. promocio, främilse GU 4 . \" i mins wärffs främilse \" BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"främilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["främjande, framförande. \" härran sagde min röst är min gudhelikx wilie främilse \" Mecht 209 . \" till winningh och främielse \" PMSkr 672 ."],"f":["främielse )"]},{"a":"främirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["främjerska. \" rätwisom äst thu främyärska \" JMÖ 102 ."],"f":["främyärska )"]},{"a":"främliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som främjar, hjälper, befordrar. med dat. att man heller skall vara them och theres fordelig och fremmeligh på våre vegna på väge oc stige Priv f Sv st 72 (1433, avskr.) . Jfr tilfrämliker."],"f":["fremmeligh )"]},{"a":"frän","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frän, skarp. \" lkom fwl oc snödhaste dön i mina näsa, swa frän at iac nästan k[r]ompuadhe \" Hel män 217 ."],"f":[]},{"a":"frän","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fran."],"f":[]},{"a":"frände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frände, slägting. \" medh . . . wara wina oc frändda raþe \" SD 6: 180 ( 1350) . \" hänna faþir ok moþer ok frändar \" Bu 9 . ib 510 . Bil 125, 740 . Gr 265 . ST 372 . \" thz freghnadho hänna nästa frendir \" Bil 894 . Lg 3: 525 . Jfr faþur-, fäþernis-, moþor-, möþernis-frände. "],"f":["sign . frändo för -a ST 372 . pl. fränder. ","frendrene Bil 894 . ","frändrom Lg 3: 525 . ","frända . ","frändra SD NS 1: 29 ( 1401) . ","frendra ib 99 ( 1402), 431 ( 1405)), ","frända flokker , ","frända skokker , "]},{"a":"frände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frände, släkting. meth winar och frändhare radhe SD NS 3: 49 ( 1415) . \" thy affhender iak mik for:da field oc minom arfuom, vinom oc frändrom oc tilegnar iak han forscrefna her pether \" ib 80 ( 1415) ."],"f":["frändhare SD NS 3: 49 ( 1415) . dat. pl. frändrom ib 80 ( 1415) . ","frändrome SJ 2: 37 ( 1478) : -ä STb 1: 154 (1478)), "]},{"a":"frändkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slägting, fränka. Bil 893 . Bir 3: 158 . RK 1: 1006 . Lg 32 . Jfr fränka."],"f":["fränkona L. ","frenkona Bil 893), "]},{"a":"frändlingar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["fränder, de som äro i slägt med hvarandra. stodh swerike wel medhen the fränlinga (bröderne Philippus och Inge) radde PK 235 . mz thenna frendlinga styrde RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 281 ."],"f":["fränlingar )"]},{"a":"frändskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) frändskap, släktskap. \" ffränskaper mällan tik oc mik är nw swa stor JMps 22. \""],"f":["ffränskaper )"]},{"a":"frändskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ätt. \" hwat hälzst släct lothen vppa faller tha vtlethin frändzskapen ther näst hwset (quancumque tribum sors invenerit, accedet per cognationes suas, et cognatio per domos) \" MB 2: 18 .","2) frändskap, slägtskap. thz ey lata for frendskap wild eller redhuga RK 2: 7501 ."],"f":["frändzskaper . ","fränskaper L.),"]},{"a":"frändspiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frändskap? theris eed som the haffde sworit, at the wid fattige ok riike i allom doomom rett fölie skulle oc thet ey för weeld rätzl affund fränspiell eldler wenskap latha HSH 16: l92 (1527). - Jfr fränsämio spiäl."],"f":[]},{"a":"frändsämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frändskap, slägtskap. \" hwar som döme orätta doma före winskap älla fränsämi \" KS 69 (170, 76) . ib (169, 75). SD 5: 606 ( 1346) . "],"f":["fränsämis spiäl","fränzämis- . ","frändzamis- . ","fränzames- . ","fränzemis- . ","fränsemis- . ","fränsimis- . ","fräncimis- . frenzsemes spial. fränzämes spiäld. fränzimäs-. fränzömis-. fränzämes späld. fränzimä spial. fränscimä spiäl),"]},{"a":"frändsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= frändsämi. \" them dughir hwaske frändsämia älla gamal vinskapir \" Bo 129 . SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) MB 1: 403 . "],"f":["fränzsämia: -o SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","fräntzämia: -o MB 1: 403), ","frändsämio spiäl","fränsämio- MP 1: 318 . ","fräntzemio- MB 1: 260 . ","fräntzämio spiäld ib 506 . ","fränsimio spiäl L. ","fränzsama- L. ","fräncimma spial L.),"]},{"a":"frändsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["frändsämio spiäl (frendhsämia spel), "]},{"a":"fränka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släkting, fränka. Svartb 323 ( 1428) . ib 345 (1434?). är synden swa thung som sigx at syndä mz synne frenka SvKyrkobr 192 . her erick . . . gaff fforscrifne tielffue östensson pa sine frencka wegna hustru elina tielffuans hwan tridie pening SJ 2: 116 ( 1488) . "],"f":["fränkia )","*fränko kränkiare , "]},{"a":"fränka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = frändkona. Bo 125 . SD 5: 677 (öfvers. fr. 1467). ib NS 2: 169 ( 1409), 240 ( 1409). RK 1: (sfgn) s. 179 . MB 2: 208 . Su 11, 40 Di 196, 224, 261 ."],"f":[]},{"a":"fränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v.? ","e":["dömdes lasse henrixson syn fäähärdz lön aff morten helso i ruduala innan iij vikur och frännede (för fornämde?) morten sin skada igen aff tesse epterne som teris fää haffde giort wppo hans änger BtFH 1: 210 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"fräsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fräsa (af ilska). the frästo oc ropadho MD 189 . \" som et leon fräste han \" ib 194 ."],"f":["-te )"]},{"a":"fräsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fräsa. \" jason . . . fik först see oxena eld logha fräsande aff sig j wäderid \" Troj 20 . - fräsa (av ilska). salulus adhuc spirans minarum et cedis in sisipulos domini saulus war fräsande mz hotom ok slagum mote herrans ihesu lärieungom GU C 20 s. 91 . tha wardt achilles wred oc harmese oc opstod fräsande oc frwsande j ilsko Troj 220 ."],"f":[]},{"a":"fräsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["raseri, raserianfall? fren nen generis indeclinabile quedam exgitacio furoris a serebro (för cerebro) descendens fräsan ok pörsan GU C 20 s. 291 ."],"f":[]},{"a":"fräst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) spatium, tidrymd, begränsad el. bestämd tid (inom hvilken något sker el. bör ske). (doo jn)nan f(äm) dagha frest Bil 112 . \" han skulde til the käldo fara . . . innan fiortan natta frälst \" Iv 616 . \" ij fäm dagha frest ma thz ey ske \" ib 1281 . Fr 223 . SO 23 . \" om xiij dagha frest \" RK 2: 9467 . \" ij faan än ater ij skamman frist mina fru ok alt thz ij hafuin mist \" Iv 2719 . ib 5361. Al 945, 1302, 9074 . \" iak thänkte at hafwa swa langan fräst (lång tid på mig, lång lifstid) \" ib 9900 .","2) stund. \" äpter middaghin ena litla frälst \" Al 8202 . ib 1008. ","3) utsträckning, förlängning (i tid). vm gudh ville gifua mik lifs frest Bir 2: 96 . Bil 246, 796 . \" huath skal mik längre lifsins frist \" Iv 2590, 4571 . Fr 2570 . \" medhan liffuit haffuer ey lenger friist \" RK 1: 4409 . ","4) anstånd, uppskof. \" gaf guþ hanom atta dagha frest tel anzsuara \" Bu 20 . ib 491 . Bil 943 . .dröjsmål. thz war ekke länger frälst Al 302 . affuäpnto sik for vtan freste Fr 634 . ","5) västräcka. \" foor han thädhan thre milor frest \" Al 8668 . - Jfri middags fräst."],"f":["frästh SO 23 . ","frest Bu 20+, 491; Bil 112, 246, 943 ; Iv 1281 ; Al 8668 ; RK 2: 9467 ; Bir 2: 96 . ","freest Fr 223 ; ST 501 . ","frist Iv 2590, 2719, 4571, 5361 ; Al 1008 ; Fr 2570 . ","friist RK 1: 4409 . " freste (möjl. att fatta ss pl; i rimslut med meste) " Fr 634 ), "]},{"a":"fräst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lifs frälst."],"f":[]},{"a":"frästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f.? Jfr lifsfrästilse."],"f":[]},{"a":"frästmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prövande, kontroll. tha wände bilätit a korssena sit howd ok sin ögon epter honom tha gik thän riddaren j mangh rwm j kirkiona fore frest mark skul ok ä sagh han thät sama vndreth MP 4: 233 ."],"f":[]},{"a":"frästmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L."],"f":[]},{"a":"frästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frät","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flät."],"f":["fräth Troj 31 )"]},{"a":"fräta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fräta, förtära. thätta är madhken som näst gnagher ok altidh fräter Su 410 . \" swa som the ther frätas ok vanskas af afwnd \" Bo 160 ."],"f":["-er )"]},{"a":"frätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr manfrätare."],"f":[]},{"a":"frätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fiskafrätare."],"f":[]},{"a":"frätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underrättelse. \" konung birger fik ther aff en frät at hertogomen war husit lät \" RK 1: 2252 ."],"f":[]},{"a":"frö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) frö. blomstrit bär . . . frö Bir 1: 178 . ib 235 . bölma hawer trighiahandha blomsther oc frö LB 5: 81 . thäs frö stöt mz vin ib. ","2) rom. \" fiskane samanlekande j hafweno vt sända siin frö (ova) hulkin som fallande j hafwit göra fruct \" Bir 1: 257 . - Jfr bölmodil-, dilla-, fänika-, fänikals-, hampo-, hör-, kal-, kattosta-, krassa-, lin-, malyrta-, märke-, märkis-, nätla-, purlöks-, sinap-, sinaps-, syro-, valmogha-, väghbredho-frö."],"f":["fröö Bir 1: 235), "]},{"a":"frö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) frö. \" thz som enkte thakir sädhis kornith ällir frödh, som jomfrunar göra, hwilka utskildha ok ödhelagdhe äru aff allo hionalagx sälskap \" SpV 49 . \" takes frödh oc säties j korgha mädh godho göddo jord \" PMSkr 352 . ib 353 . - Jfr dudhra-, hvitkal-, hälinga-, kal-, laktuka-, löka-, pors-, rovo-, yrta-frö."],"f":[]},{"a":"frödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = frödher. Lg 308 . ST 356 . tag sma twsker oc fröder ikerren LB 7: 193 ."],"f":["-ir ) , "]},{"a":"frödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fradga, skum. \" hafsins hwadha älla frödha \" Bir 1: 8 ."],"f":[]},{"a":"frödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betättelse, exempel. coragium gii hielp frydhe gaatha ok äwäntyr ok iomfrv til snikkilse ok danz öffuer dödom GU C 20 s. 148 ."],"f":["frydhe )"]},{"a":"frödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["berättelse, exempel. \" gyrughe män äre siellan blydhe thy märk här aff ith annath frydhe \" MD (S) 231 . \" arj jeet een viis man fride oc qwäda tha kwnne han \" MD 313 . \" han nam ther frogde oc quäde mongh \" ib 314 . \" ryma oc siwnga frido dyr \" ib 350 ."],"f":["frydhe . ","fride . ","frido . ","frogde )"]},{"a":"frödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["groda. agredula frodher (trol. fel för frödher) GU C 20 s. 13 . ib 515 . ropa fröderna meer än the ärw vane ropa PMSkr 295 . "],"f":["-er frodher.)","*frödha kiär","-kär )"]},{"a":"frödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["groda. \" födde han en (ändradt af senare hand till ena) frödh ok giördhe hanum mönster \" Bil 308 . \" calladhe then delin aff rom latran som tydher a wart mal fiäladher frödher ib. \" ST 357 . \" sände gudh the andro plaghona oppa landit, thz waro frödhir \" ib 331 . \" frödde (för frödhe) ok annor diur \" Bir 1: 65 . \" paddona ok frödhene \" ib 2: 9 . ib 1: 61, 62, 63, 2: 116, 117, 315, 3: 444 . GO 1032 . MB 1: l295, 296, 297, 342, 2: 358. Su 163 . LB 1: 97, 3: 166 . De ex., som anförts från MB 1: 295, 296, 297, 342, 2: 358 ; Bir 1: 65, 2: 116, 117, 315, 3: 444 ; ST 331 ; Su 163 kunna föras till frödh, f."],"f":["-ir ) , "]},{"a":"fröghþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fryghþ."],"f":[]},{"a":"frögna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överlämna i ngn annans makt el. våld? alienare verbum actiuum frögna[!] GU C 20 s. 14 ."],"f":[]},{"a":"fröken","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fröken, prinsessa. \" kongen han foldhe sin dotther frögdeken in i !SYNS_DÅLIGT? holsteten \" BSH 4: 312 ( 1502) . !SYNS_DÅLIGT?, adj. Jfr iämfrökin."],"f":["frögdeken )"]},{"a":"fröken","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fröke, ogift furstinna el. prinsessa. then dag hans nade fich tidende, at han hade fonget en vng frowken med sin forstinna elzeby, gaff jag wt fför confecth och annet . . viij & Stock Skb 192 (1521)."],"f":["frowken )"]},{"a":"frökorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frölimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frölön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"frölön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frölön, ersättning för utsäde. ok lykkian dömdis habordhe til, i swa mato, at han skulle gifwa biörne sina päninga i gen oc frölön JTb 19 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"frör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" . Jfr ofrör."],"f":[]},{"a":"frörot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["späd rot? midodyrt hänna frö rot stöt doger mot ögna wärk LB 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"frösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra frusen, belägga med is. winterin haffde älwena fröst RK 1: 3353 . Jfr saman frösa."],"f":[]},{"a":"fughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fogel; äfven i allmh. flygande djur. vedde han som fughalare fugel Bu 206 . \" rymde rasklika. som fughl flughi \" Bil 276 . \" fenix fughl \" ib 306 . tha flughu nidher adhughe fughla MB 1: 183 . thässe fughla äre idher forbudhne ib 359 . \" natskäwa oc alt thz fughla kön som fyra fötir hawer \" ib. \" alt swart fogla kön (Cod. A fyghle 359) \" ib (Cod. B) 561 . är han likir enom flygande örn vndir hulkom andre foghla flygha Bir 1: 51 . \" the vildha foghla \" MD 172 d. fisk fugl oc diur ib 20 . Bu 157 . Bil 112, 802, 806, 899 . Pa 4 . MB 1: 97, 157, 167, 168, 169, 170, 171, 172, 236, 428 KS 2 (4, 2) . GO 263, 605, 762 . KL 117, 118, 317, 370 . Bir 1: 24, 52 . Lg 2: 1 . LfK 141 . \" aff thenne sma fugla (näml. bina) lära sidher \" MD (S) 268 . - Jfr pa-, somar-fughl. "],"f":["fugl MD 20 . ","fugul Bu 157 . ","fugel ib 206 . ","fughil Bil 112, 806 ; GO 263, 762 . ","foghil KL 117 . " foghl el. foghil förutsättes af formerna: foghlin " KL 117, 118 ; ","foghla ib 117 ; Pa 4 ; Iv 426 ; Bir 1: 51 ; MD 172 d; foghlom KL 317 ; LfK 141 . fagl el. fagil förutsättes af faglom Lg 3: 1 . ","-ar ) , ","fughla dun , ","fughla galder , ","fughla hamber , ","fughla hiärta , ","fughla kiöt","-köt )","fughla leker , ","fughla liknilse , ","fughla pänne , ","fughla ren","foghla- )","fughla sanger , ","fughla skari","foghla- )","fughla ärt , "]},{"a":"fughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fågel. \" sua wet thet gudh jak aldrigh fik falk älla foghl \" FMU 1: 350 ( 1374) . \" om hon haffwir twäkat j tronne oc trot oppa dyäffwlsins gab dröma trwldom spamen fwghlar oc annat slikt \" SvKyrkobr 357 . SkrtUppb 128 . PMSkr 268 . the (ɔ hökar) haffwa thes större begäran ath gripa föglana när the ärw hwngroghe ib 269 . Brasks Matordn 2 . - Jfr gra-, hälvitis-, här-, lek-, pa-, sio-, sma-fughl. "],"f":["foghl FMU 1: 350 ( 1374)","fwghlar SvKyrkobr 357 . ","föglana PMSkr 269 ), ","*fughla bo","fogla- )","*fughla bur","foghla- )","*fughla bärare","fogla- )","*fughla dyngia","foghla- )","fughla hoper?","*fughla konunger","fogla- )","*fughla kyn , ","*fughla lim","fogla- )","*fughla täkt","fogla- )","*fughla thräkker","fogla- )","*fughla vedhe","-weedh )","*fughla vi","fogla vii )"]},{"a":"fughl skari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fogelskara. MD (S) 304 . Jfr fughla skari. och dåm i wäderett stod RK 3: (sista forts.) 4831 ."],"f":["fogel skari: -a MD (S) 304), "]},{"a":"fughlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fogelfängare. \" vedde han som fughalare fugel \" Bu 206 . \" blifwa the (foglarne) ther faste af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet \" Bir 1: 51. rangqualdo fuglara SD 4: 370 ( 1334) . Jfr föghlare."],"f":["fughalare . ","foghlare )"]},{"a":"fughlhunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fågelhund. en troen fogälhund Prosadikter (Sju vise mäst C) 233 . ib 234 ."],"f":["fogäl- )"]},{"a":"fukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 2) vätska, fuktighet. fattas skipmannom j haffweno fristh vathn tha taki törra rena vlla fätta hängiandis them jämthe skipith swa dragha the j segh the sötha foktena aff haffwith oc fyllas jädh fristh wathn PMSkr 295 ."],"f":["fokt )"]},{"a":"fuktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fuktig. \" maghan är kaldh och fuktigh \" LB 7: 169 . \" then fuktogha hiithan \" ib 171 . \" om may manadhen, huilkin som är varm oc fwktigh \" ib 178 ."],"f":["-igh )"]},{"a":"fuktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fukt, fuktighet, vätska. \" fwctighet i ögonen \" LB 7: 160 . \" for then groffwa vesko oc fuktoghet som er i brytstet \" ib 166 . \" then fwktoghet om natthen er komen aff hoffwdit \" ib 167 . \" tz gör fuktighet i maghan \" ib 172 . \" then slemmen och fuctughetin varda qwiith \" ib 179 ."],"f":["fuctughet . ","fuktigheth )"]},{"a":"fuktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fukt, fuktighet, vätska. \" alwn äller lim . . . giffwa aff sigh en rök oc fotogheth \" PMSkr 208 ."],"f":["foktog- )"]},{"a":"ful","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. rutten. ","1) oren, stinkande. thro krypir j skiwl oc warder swa fwll som rykande träk MD 396 . \" jak slaar ey wth thz fula watn för än jak faar thz rena \" GO 597 . KL 226 . Al 2673, 2676 . \" ful sör ok smitan \" Bu 183 . \" thässköns diwr äre fwll oc oreen \" MB 1: 359 . hulkins fulo lokt ängin forma at thola Bir 1: 71 . ","2) fædus, ful, stygg. andra siw köör . . . fwla oc maghra MB 1: 236 . \" tha syntis trägardhin mykyt fwl (deformis) aff grafwomen \" Bir 3: 65 . \" fik fula sot \" Bu 199 . \" fik bradha banasot fula ok ledha \" Bil 112 . han giordhe römska rike fwlt aff faghro Lg 307 . huath hon (skriften) är . . . fagher ella ful KS 52 (132, 56) . \" grym ok fwl diur, suåsom äru biorne ok ulua \" ib 29 (72, 31). Bir 1: 164 . - ful, simpel, torftig. thin klädhe ok thine sko varin ey mykyth dyr ok ey mykyt smälik älla full Ber 29 . ","3) vilis, låg, ringa, föraktad. j swa fulo ämbite sattir Bir 3: 229. j swa fule änkio ib 1: 254 . \" högfärdhwgh är ful forsmadh och othäk for gudhz asyn \" Ber 113 . ib 114. Su 191 . - ful man, bödel. aff fulum manne swärdhe halshuggin Bil 123 . ","4) (i sedligt hänseende) vederstygglig, skändlig, otillbörlig, oanständig. fulaste falsare Bu 19 . ib 22, 30 . Bil 304 . gak thu bort thiin fula vätär Iv 1122 . MD 396 . lät sik angra fula gärniga Bu 130 . \" baþ mik tel fulan last \" ib 136 . 168. släkte wt allan fulan lusta Bil 446 . ful ok smälek orþ Bu 77 . KS 24 (59, 26) . - liderlig, otuktig. vänte mina moþor vara sua fula Bu 136 . \" draghas til fula quinna hws \" Bil 570 . MB 1: 370 . ST 411 . \" til fulan lifnadh \" Bil 574 . \" i fulo huse \" ib 571 . - neslig, vanhederlig. wilde . . . han döma til fulasta dödh Bil 302 . \" bekränkia ällar fwlt göra sith ädhelikhetz nampm \" Lg 3: 291 . - Jfr iämful."],"f":["full Su 191 . ","ful fwll (i rimslut med skiwl) MD 396 . ","ful . ","full Ber 29 . ","fwll MB 1: 359 ),"]},{"a":"ful","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) oren. \" jnquino as p c are smitta oc fult göra \" GU C 20 (hand 2) s. 31. 2) ful, oskön, otäck. huru fatigh oc fwll brudh jak är Mecht 264 . \" jnthe är högre ok fägre än guddomyn, ok inte fularin än jordhin \" MP 5: 79 . 4) moraliskt förkastlig, otillbörlig, oanständig. fore thy äre waku nätter drykkia, dantz oc fwla wisor mykith gudhi ledha SvKyrkobr 6 . ib 265 . SvB 508 (1400-talet). engin är thär stadder swa fwll, at han ey bögher sik ödhmiuklika til honom Mecht 265 . PMSkr 660 . samme dag wort hans timerman stupe slagin, fför tet han hade kallet hans weneres hustrv en fforwunnen hore och mong andre oquedens ord, fulle och slem STb 5: 197 (1518). - liderlig, otukit. thw äst en fwl lqwinna. otroen oc aldra wärste qwinna Prosadikter (Sju vise mäst) 157 ."],"f":["fwll Mecht 264 . "]},{"a":"ful sirla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket sent (på aftonen). han kom fwl serla for en stadh MD (S) 301 ."],"f":["fwl serla )"]},{"a":"fulakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullkomligt hafva för afsigt. ffulachtendes framdeles kome met större macht FH 7: 81 (1509, afskr.) . ib 84 (1510? afskr.), 92 (1511, afskr.). FM 437 (1509), 532 (1511)."],"f":[]},{"a":"fularla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket tidigt. ST 282 ."],"f":[]},{"a":"fulas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. Jfr forfulas."],"f":[]},{"a":"fulberadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som fullt ut har övertänkt el. beslutat något mandagin nest epter anne matris marie stode jens gudmwndsson ful beradh medh sin hustrv rade STb 4: 140 ( 1506) ."],"f":["-beradh )"]},{"a":"fulberadhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullt överlagd el. övertänkt. bekennis jagh . . . thet jagh med mine elskeligä kiere hustrv anna olaffs dotters ja och ffwlbordelige samtyckio j begges wor ffrie wilie med welffortencktom hogh, ffulberaadne modhe haffwom giorth en kerligh contract STb 5: 303 (1513, Bil)."],"f":["ffulberaadne )"]},{"a":"fulbiltogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt. el. alldeles biltog. dömdes til en ful biltogher BtFH 1: 146 ( 1506) . ib 149 (1506), 167 (1508), 180 (1507), 212 (1507)."],"f":["-byltoger BtFH 1: 149 ( 1506) ; ","-byltogher: -byltogh ib 180 (1507), 212 (1507)),"]},{"a":"fulbiudhande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["härskande, mäktig. \" jmperiosus a um werdogher oc fulbiudande \" GU C 20 (hand 2) s. 14."],"f":[]},{"a":"fulbleka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , till fullo bleka, göra fullkomligt hvit. som . . . twaddhe sin klädhe oc fulblekadhe (dealbaverunt) them j lambsens blodhe MB 2: 334 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fulbliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbliva full. the hälgha trefaldoghet, j eens liffuandis käldo liknilse . . . altidh fullelika fulbliffuandis Mecht 111 ."],"f":["-bliffua )"]},{"a":"fulblöter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket mjuk. Al 1452 ."],"f":[]},{"a":"fulboa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt besuten. ingen skattebonde köpe mera godz, än han kan wara fullboa (för -bola?) pa GS 44 ( 1437) ."],"f":["full- )"]},{"a":"fulbola","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt besuten. ingen bondhe skal mera skattagotz köpa . . . än som tolf owildughe män . . . tykkir ath han . . . ma wara fullbola vppa GS 54 ( 1459) . \" the som ey hafwa the skattegårda som the äre fullbole på \" ib 61 ( 1483) . Jfr fulboa."],"f":["fullbola . ","fullbole )"]},{"a":"fulbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke, bifall. thu skalt ey til skörhet radh ellir fulbordh gifwa ST 411 . ib 32, 200, 202, 429 . ja, samptykkio ok fulbordh tilgifwande SD NS 1: 93 ( 1402) . \" mädh samptykto radhe oc aldra wara godhuilia oc fulbordh \" BSH 1: 185 ( 1386) . ib 188 ( 1386), 196 ( 1387), 198 ( 1387). meth minom godhwilia oc warra nästa frända ja oc fulbordhe SD NS 1: 132 ( 1402) . \" mädh samthykto radhe oc fulbordh wina oc frända \" ib 170 (1402, gammal afskr.). mädh wina oc nästa frända samtykkio ok fulbordh ib 2: 235 ( 1409, nyare afskr.) . \" mz radzsins fulbordh \" SO 30 . ib 47, 61. TS 19 . \" ath thetta war fwlkompne wilie och fwlbordh är \" SD NS 2: 63 ( 1408) . - bekräftelse, stadfästelse. til alla thessa fornempa stykke fulbyrdh ok vitnilsse BSH 1: 166 ( 1376) . \" at i them fornempda jeppa idhan godhuilia oc kärleek oc fulbordh gifuen . . . til thetta fornempda lagmansdöme \" ib 185 ( 1386) . ib 188 ( 1386) . \" emoth swodann wora stadhfestilse oc fuldburdh \" FH 1: 41 (1458, nyare afskr.)."],"f":["fulbort SJ 322 ( 1465) . fuldburdh. fulbyrdh),"]},{"a":"fulbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke, bifall. \" at thet är miin fulbordh oc godher 'wilia \" FMU 1: 383 ( 1381) . \" medh begis ware wenners och frenders rade, fulbordt oc samtyckio STb 3: 338 (1497). wi giffuom oc eder fulbord fulle makt oc besynnerlige befalning \" HSH 16: 30 (omkr. 1525)."],"f":["fulbordt STb 3: 338 (1497) ), "]},{"a":"fulbordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fullborda, bringa till fullbordan el. fulkomlighet. fnllbordat ärinde (perfectam rem) wil gudh mz tik göra MB 2: 164 . \" nar sancta petronilla war fulbordhat i gudz räddogha \" Lg 331 . ","2) fullborda, uppfylla. \" tha som alt war fulbordhat, ther aff mik war scriffuat \" Su 196 . ","3) gilla, bekräfta. \" fulbordhar jac oc stadhfestir mädhir mino ja oc godhom vilia alt thät min herra konung albrict honum a mina oc minna barna väghna oc vara arfua, swasom var rättir formyndare sakt oc vnt hauer \" BSH 1: 198 ( 1387) . ib 199, 3: 298 ( 1471). calmar daghtingan fulborda RK 2: 4601 . \" aff allom . . . ranzachat oc samthykt, fulbordhat oc stadhfest \" VKR 46 . ib 55, 56 . Bir 4: 111, 112, 115, 5: 109, 111 . SO 30, 47, 72 . FH 1: 40 ( 1458, nyare afskr.) . \" thz dikta skälen, wtrönilsen pröffwar oc kärlekxsins makt fulbordar at thu mykit sörgde \" Su 211 . \" wilia thet fulborda medh theres eedh \" BtFH 1: 75 ( 1469) . ib 121 (1461, nyare afskr.). bekräfta öfverlåtelsen af, med laga formaliteter öfverlåta. hona (jorden) fastfara oc fulbordha . . . klostreno til äuärdhelica ägho SD NS 2: 355 ( 1411) . - förklara för visst. ffulbordadho the at all the thing som the sama persone teedh waro haffua warit aff enkannelike thäs hälgha anda nadh Bir 4: 4 . - refl. fulbordhas, fullbordas, uppfyllas, gå i fullbordan el. uppfyllelse. at min ordh ey skuli kwnna fwlbordas äller fulkompnas MB 2: 153 . Lg 292 . - Jfr ofulbordhadher."],"f":["fulburda: -ade BSH 3: 298 ( 1471) . ","fulburdha: -om FH 1: 40 ( 1458) . "]},{"a":"fulbordha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) fullkomlig. \" at jac mage finnas ffulborda i dödzsins thima \" SvB 471 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"fulbordha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bekräftad, faststäld, giltig. \" thet stadfester iak nw meth thässo mino opno brewe ok gör thet maktugh, fulbordha (för -at?) ok gilt \" SD NS 1: 675 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"fulbordha ar adher. pres. pl. refl. konj. ulbordhins spv 570","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fullborda, bringa till fullbordanel. fullkomlighet. alt thz som goth är j människionne stadhfästir ok fulbordhar thz (ɔ bröder) SpV 569 . ib 156, 570 . o ihesu . . . mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at thu mz nadhinne fulbordha war skäl ib 591 . 2) fullborda, uppfylla. thy var nödtorfft hanom koma tha thymana vcaro fulbradhe SvKyrkobr 151 . 3) gilla, bekräfta. Abbedval i Vkl 77, 79 . huru confessor skal lfulbordha abbatiosso wal ib 80 . jak . . . fulbordhar oc skipar höswizska personam syster. n. . . . til modhor oc abbatissam ib. b 81. än confessoris wal skal biscopen ranzsaka ensamen oc thet fulbordha oc stadhfesta Val af Conf gen 122 ."],"f":[]},{"a":"fulbordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fullbordan. \" offradhe han templens vigilsens offer oc thes fulbordans (consummationis) \" MB 2: 284 . Su 199, 337 . \" kärleken är ändhe oc fulbordhan til all lagh \" LfK 50 . ","2) fullbordande, fullgörande, verkställande. til hans testaments fulbordhan SD NS 1: 545 ( 1406) . \" i alla dygdha fulbordhan \" Ber 243 . PM 30 . ","3) samtycke, bifall. \" vtan wara oc wars capituli wilia oc fulbordhan \" BSH 2: 36 ( 1396) . \" meth godhwilia och fulbordhan mynna barna oc arffua \" SD NS 1: 160 ( 1402) . ib 303 (1403, gammal afskr.). FH 3: 96 ( 1447), 5: 33 ( 1465). ","4) bekräftelse. til mere wisso fulbordhan och tygh thessa forscreffna ärinde SD NS 1: 233 ( 1403) . \" til mere wisso, stadhfestilse och fulbordhan thessa forscreffna ordha och artikla \" ib 300 ( 1403) . \" allom thessom ärindom til mere wisso oc witnisbyrdh fulbordhan oc stadhfestilse \" VKR 56 . \" mz kirkionna formanna makt oc fulbordan \" Bir 4: 102 . ib 104 . LfK 3 ."],"f":[]},{"a":"fulbordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) samtycke, bifall. kennomps . . . at wi meth beggia wara fulbordan ja och godhwilia hafwm eet köpp giort meth ärlikom manne bo jonsson Gadolin Pants Bil 273 ( 1370) .","4) bekräftelse. \" ath han meth sinna breffwa fulbordhan haffwer stadfesth ath i sancti olaffs wara stadzkyrkio skall byggias . . . eth siälakappall \" SD NS 3: 264 ( 1417) ."],"f":[]},{"a":"fulbordhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekräftelse, stadfästelse. til thässins brefs mere visso oc fulbordha SD NS 2: 111 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"fulbordhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samtycke, instämmande. Se Sdw 2: 1223."],"f":[]},{"a":"fulbordhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fulkomligt, fullständigt, slutgitigt. \" ath han maghe finnas j dödhzens stundh perfecte consumatus wäl lok fulbordheligha ändadher \" Mecht 285 . . . . biörn fulbordeliga solt hauer then halffua mwren SJ 2: 136 ( 1489) . MP 5 . 47. loffwa köpmännena fwlbordelika j nokro sak äller waadha halla skipit oc skiparen skadhalösa PMSkr 34 ."],"f":["-ligha )"]},{"a":"fulbordhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fullkomligt. Su 112, 140, 204, 240 . Lg 3: 712 ."],"f":[]},{"a":"fulbordheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. \" alt war goth oc fulbordelikit \" Su 58 . ib 19, 82, 97, 104, 204, 243, 266, 321 . fwlbordeliken lydhna LfK 26 ."],"f":["-likin- -liken )"]},{"a":"fulbordheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fulkomlig. \" ath min fulbordhelighasta menlöa thz bethre \" Mecht 305 . \" huat är at vndersta fadren ok sonen ok then helga andha vtan äuerdeligt liff, fulbordeligin helghet JBuddes b 161. aff mangom aarwm oc llerdom bliffwer jngen fwlbordeliken j thesso stridz konsht \" PMSkr 138 . JMPs 310. - ss adv. järn filspaan drwkken äller wäöth mädh ätikio göres j kalk j xviij dagha, oc bliffwer fwlbordeliken til gwl PMSkr 384 . Jfr o-, väl-fulbordheliker."],"f":["-liken . ","-ligin )"]},{"a":"fulbordhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullkomlighet. \" giff mik . . . mädh gudhelike astwndan födha han, mdäh fwlbordehlikhet \" SvB 237 (början av 1500-talet). thy at hon (ɔ lydnaden) är grwndhwal ltil alla ffulbordelighet JMPs 310. ib 393 . - Jfr ofulbordhelikhet."],"f":[]},{"a":"fulbordhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullkomlighet, fullkomlig kraft. thz liffsens wathn som swa wardher giorth aff them haffwer fwlbordelikhet j en pwnct göra sina gerning LB 9: 94 ."],"f":[]},{"a":"fulbordher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. \" som fulbordhe waro i gudhz kärleke \" Su 4 . ib 84, 293, 362 . Lg 291 ."],"f":[]},{"a":"fulbordher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. fullkomlig. j allom sinom gärningom haffwa fulbordha ödhmiwkt Mecht 307 ."],"f":[]},{"a":"fulbordhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fullkomlighet. \" aldra tingha fulbordilse (perfectiones) wthgaa aff högxta guddomsins walde \" Su 23 . ","2) bekräftelse, stadfästelse. vppa . . . konung ericks tröst ok fulbordhilse FH 2: 128 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"fulbordhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? ","1) fullkomlighet. \" hwat som hälzst thär gudh giordhe j thinganna creaturis, thedhe han j thera fulbordilse (perfectione), creaturanna höffdhinga wara fulbordoghan \" SpV 44 . 2) bekräftelse, stadfästelse. bidhiom wi . . . om hans naadz secreth oc fulbordilse FMU 4: 352 (omkr. l470). 3) fullbordan. huat är thymanna fulbordilse SvKyrkobr 151 ."],"f":[]},{"a":"fulbordhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. at thu är ey än fulbordhin j kärlekenom Su 288 . \" san oc fulbordhen dygdh \" LfK 131 ."],"f":["-bordhen )"]},{"a":"fulbordhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullkomlig. \" tha varder allom een ok fulborden glädhi \" SvKyrkobr 218 . thet är högxtä sälighty, störstä frögdh sant fresle, fulborden kerleker JBuddes b 167. "],"f":["-borden )","*fulbordhnadher","-bordhnat )"]},{"a":"fulbordhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. Bir 5: 105 . LfK 257 ."],"f":[]},{"a":"fulbordhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. sanneligha eth blomstrandhe creatur är fulbordogha (perfecti) skapa rens witne SpV 28 . ib 44 . JMPs 276. - Jfr ofulbordhogher."],"f":[]},{"a":"fulbordhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullkomlighet. \" hon födhir tha likawäl jomfrur, swa som loffwaskoandis for thronna fulbordoghet \" SpV 85 . \" thu haffwer här teeth fulbordoghetinna matto (perfectionis summam) j the jomfru som wigdh är ok hälagh \" ib 436 . ib 496 . JMPs 310."],"f":[]},{"a":"fulbradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. fulbrat, adv. mycket snart, mycket hastigt. Al 9680 . RK 2: 3301 ."],"f":[]},{"a":"fulbradhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket snart. RK 2: 7401 ."],"f":["ful bradeliga )"]},{"a":"fulbredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket bred, mycket vid. thit wälde wardher tho ful breet Al 7620 ."],"f":[]},{"a":"fulbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hebroder. SJ 357 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"fulbränder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt bränd. är han (blodet) ful brändher LB 5: 293 ."],"f":[]},{"a":"fulbyghþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["färdigbygd. \" för än kirkiän äller koren af förnöfndu klostre varþer fulbygder \" SD 5: 562 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"fulbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["full- )"]},{"a":"fulbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ofulbyrdogher."],"f":[]},{"a":"fulbätra betre","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fulkompna och fulbetre trol. för fulkompna och flrbetre STb 3: 138 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"fulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) full, uppfyld. \" nutin är altidh ful ok änkte är tompt j hänne \" Bir 1: 330 . tha hon (kyrkan) er full RK 1: 1195 . med gen. vndhirs fulle Bil 351 . \" fullast aldra dygdha (virtutum plenissima) \" Bir 4: 227 . - med dat. skötum fuller som jghkulkuttir mz borstum Bil 479 . med prep. af. mz stuppadhum follom bwk aff alzskons födhu Bil 267 . \" han war ä fulder aff wiin oc mat \" Al 6941 . \" hans howodh är fult aff wiin \" Iv 539 ; med afs. på de tre sista ex. jfr 5. aff diäwlskap war han all innan ful Bil 479 . Al 51 . the boken . . . är al ful af minom syndom scrifwadh KL 319 . - med prep. mädh. til effron starkastan stadh . . . fullan mz alla köns hedhningom grymom oc starkom MB 2: 317 . \" som . . . fwl vaf mz kärlek \" Bo 3 . ib 175 . VKR II . Lg 41 . \" heel maria full mz nadh \" ib 31 . \" war iak (Jungfru Maria) ful mz them hälgha anda \" Bir 1: 330 . ","2) full, hel. \" i skulin ey taka laxatiuam mananom fullom \" LB 3: 115 . hon är XVIII aara fulla gamul VKR 7, 44 . \" ey fulla xij ara gamol \" ST 247 . \" han hafdhe ey ful tiwghu aar \" Fr 1335 . ey ful try aar RK 2: 7128 . \" thz stod ey fulla daga iij \" ib 7134 . - full, fullkomlig, fullständig. full wappn hawa sik till wärn SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 476 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347). mädh fullum wappnum iwer land rijdhä ib 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). eet fult par kläþä ib 563 ( 1346) . \" hawi fullan staþuä \" ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). gywom wi þem tolf . . . fult wald ok makt af vara veghnä ib 5: 606 ( 1346) . ib 567 ( 1346) . \" þe hawin ok fullan warn dom ib 606 ( 1346). han huxa medh fulle forakt \" KS 10 (25, 11) . thz är ful rätvisa haua fullan hugh ok wilia ängom skadha ib 26 (65, 28). rätte thz medh fulla hand ib (66, 28). siþan han fik fulla visso Bu 24 . þu hafþe . . . ful skäl lib 79. biblia sighar alt fult vt af vars härra prädikan ib 72 . \" kendis ware wel betalet til fulla nögiä \" SJ 357 ( 1469) . ib 302 ( 1462) . - (?) han war fulder som ilder knös Iv (Cod. B) 257 . - fulltalig. swa at näfnden se ä full SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). a fwllo ok satto thinge ib NS 2: 29 (1408, nyare afskr; kanske snarare att föra till 3). - til fulz till fullo, fulkomligt. thz kan ängin til fulz at tala Al 1383 . ST 420, 450 . Lg 3: 242, 500, 513 . - til fullo (til fulla), d. s. iak kunne thz ey til fullo skrifua Iv 1563 . - i fullbordan. skal hans vili til fulla gaa RK 1: 3394 . ","3) fullkomlig, verklig. \" annames fore full broder \" SO 146 . \" fulder þywer \" SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). snattäre ok e fuldär þiuuär SR 41 . þät är ful skenä ib 53 \" ffelte the xii nämpnde sotto mattis person warsonia til en ful man dräpere \" BtFH 1: 133 ( 1506) . \" for waar ful ok openbarlik brut \" FH 3: 5 ( 1353) . \" for sit retta folka köpp \" SJ 301 ( 1462) gifuer iak fulla makt oc gör fulmäktughan häradzhöfdingian i sama skiplaghi for:da ärkebiscop henrike . . . thässa iordh . . . fastfara SD NS 1: 109 ( 1402) . skulu the for rördhe sändebudh hafwa oc thäslikis fullamakt aff oss at antwardha idher . . . gotland BSH 3: 8 ( 1449) . ","4) full, fullgiltig, fullgod, tillräcklig. wissa thet medh mångom ok fullum skälum KS 10 (24, 11) . \" wärdher thät pröwät till hans mädh fullum skiälum \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 466, 5: 375 (1344, nyare afskr.), 377. þer til at thettä se fult oc fast ib 298 ( 1344) . \" therrä witne medh fullan edzstaf her vppa gawo \" BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396), 46 ( 1397), 51 ( 1397), 54 ( 1397). i gotha pänningä, som i swerikä nv fore fullä geuä oc gengä ärä SD NS 1: 62 ( 1401) . \" i gothä penningä, som i swerike nw for fullä gangä \" ib. \" sagdhe them for vult wara at döpas j siälfsins blodhe \" Bil 537 . \" saalt haffua . . . fore fä ok fulla öra \" SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.); jfr fulörar. hafwa salt fore fää ok fullä päninga ib 106 ( 1402) . halfdelen skal han köpä af honum fore fult wärþ SD 5: 637 ( 1347) . - n. abs. fullt motsvarande, full ersättning el. betalning. taki fult firi sit arwþi SD 5: 637 ( 1347) . x folt fult for theris hade RK 2: 8926 . \" kennis iak . . . mik af henne . . . vpburit hawa fult fore tyo march päninga, i them werdhom som mik fullelika wäl anögher \" SD NS 1: 162 ( 1402) . \" huilkit for:da wthäs salde pedher . . . fore fulth beskedhelikom laghlika skipt äller fwlt mote fullo giffwit \" SD NS 2: 154 ( 1409), ib 172 ( 1409), 193 ( 1409). at fult är gen fullo frälst j schat swa at hwargen kronona ingeldh minschas FH 2: 53 ( 1421) . ib 49 ( 1419) . fläste sagþo fult vara telbuþet Bu 155 . - giva fult, godtgöra. þär skal han giua hanum fult firi SD 5: 637 ( 1347) . \" giua huariom fult for möþo \" Bu 185 . försona, umgälla. fult gaff han fore thera kiiff RK 1: 3279 . - göra ful, fullgöra. mik tykkes ekke göra myn tiänest fwl, wtan jak warer eder i thet som skadeliget är BSH 5: 305 ( 1508) . ib 138 (1507), 332 (1508).","5) n. fult, adv.","1) fullt, fullständigt. \" sighia . . . af allom guz apostolis . . . ok först af sancto petro fult ok fulkumleka \" Bu 99 . \" hwilca päninga swmmo ther vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua \" SD NS 1: 11 ( 1401) . \" tha war then flota fult bygder ther \" RK 2: 1179 . ","2) helt, mycket. \" vid ett adj. el. adv. här sitia thesse siw discupuli fult gladhi \" Bo 240 . \" honom thykkir ilt fult söt vara \" Bir 2: 314 . Al 3972 . \" eeth fulht stoorth breff \" RK 3: 379 . \" mith liiff takir fult snart een ända \" ST 27 . ib 326 . RK 2: 1043, 2186, 2370, 3: 414 . fylte them mz jordh fult brad ib 2: 2196 . \" thz toldhe han alt fwlt gerna \" MD 46 . \" tha gaffuo sik mange fult ille \" RK 2: 7112 . ib 7574 . \" thz fäste la thz bergh fult nära \" Fr 261 . - Jfr aldin-, anger-, arvodhis-, blodh-, brädhis-, brädsko-, byrdhis-, delo-, diäfla-, diävuls-, drafls-, dvalu-, dyghþa-, eter-, flärþa-, fryghþa-, fäghrinda-, gen-, om-, grena-, gälda-, hads-, harm-, harms-, hat-, hats-, hägoma-, ilhärdsko-, ilzko-, isa-, ivir-, iäm-, kif-, kiöt-, kärleks-, käro-, lagh-, lasta-, lätis-, mödho-, nadha-, odyghdha-, ondsko-, ordh-, ordha-, othylda-, plagho-, qvidho-, rop-, sigher-, siuk-, sorgh-, storm-, sukka-, svalgh-, svik-, svika-, symns-, synda-, tara-, tungo-, thräk-, thräks-, thrätto-, vatn-, vredhis-, vädher-, värks-, älskogha-, äro-, fulder."],"f":["fuller . folder: follan VML II . M. 26: 10; follän UplL. Ä. 8: 1; follom Bil 267 ; ","folla SJ 301 ( 1462), 302 ( 1462). superl. ","fuldaster: -om Su 46 ),","göra fult","fult göra )"]},{"a":"fulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) full, uppfylld. \" the som öll tappa, giffui foll mate ok hawa ret stadz stopp STb 1: l437 (1460, Burspr). thär äpther gaff hymerikis keserinna honom swa mangha rikedoma, at all hans hws waro ffwul JMPs 380. 2) full, hel, fullständig. I fiärthungs attung jordh . . . liggiande, fullan ok fastan i tompt, i akir, i ängh . . . ängo vndan takno \" SD NS 3: 88 ( 1415) . VKJ 158, 161 (1447) . \" plenilunium nii fuller maane \" GU C 20 s. 458 . STb 3: 227 ( 1495) . \" j fullom manade \" Sex ekon tr 263 . när the (ɔ bina) komma j gen fwlle läste PMSkr 297 . \" epter jac är fwller oc aller när edert maiestat j trohetzsens kärlig optä'nd \" Troj 57 . \" til fulz till fullo, fullkomligt. jngin tung akan til fulz sighia \" Prosadikter (Barl) 53 . JMPs 271. GU C 20 (hand 2) s. 33. - til fullo, d. s. himerikis äro ok glädhi forma engen människia . . . wndersta til fwllo Mecht 52 . - vara vidh sino fullo sinne, vara vid sitt fulla förstånd. vistes mechtil mans dotter aff stadin och stadz marker fore kiortillen honn widerkendes haffue stolit, och war ey wijdh sine fulle synne STb 3: 267 (1495).","3) fullkomlig, verklig. \" han hafde giorth ena fulla hemsokn \" ATb 1: 206 ( 1465) . \" min fadher gaffh mik fullasta makth MEcht 84. 4) full, fullgiltig, fullgod, tillräcklig. for fä ok fulla öra \" RP 1: 259 ( 1368) . \" tyio gambla ängilska nobela, fulla aff wikt och godhe aff gwl \" SD NS 3: 44 ( 1415) . witnade the, ath öffuer thessa for:na äng tha fik for:de walmar ena öö for mandrop och andhra sina fwlla päningha aff bänckt hapanemi FMu 4: 347 (1470). sama dagh jnuistes hinrik hillebrandh jn vtj per olssons hustrvc gaardh . . . fore sin fulle pant, huilken han lagelica stempd hade sTb 3: 169 (1494). ib 266 ( 1495) . - fult gen gullo, full valut för full prestation (i fårga om fullt likvärdiga bytesobjekt). oc sta badhe soknena til meth thässe fyre oc tiugw, swa som är jönis . . . pether . . . (o. s. v.) at fult är geen fullo SD NS 3: 441 ( 1419) . \" swa ath bodha the, som köpa oc säle, fan fult gen fulla \" STb 1: 438 (1460, Burspr). Arfstv 14, 16 (1461) . - göra ful (ful göra), fullgöra. ther med är icke lagen ffull giord thenne tiid STb 5: 122 ( 1516) . göra fult (fult göra), satisfacere. a) (till fullo) betala, gottgöra, ersätta. med dat. el. ack. han haffwer giort mik ok min baarn fwlt ok alt i alle maathe fore for:de godz SD NS 3: 209 ( 1417) . \" kan thu läkia mik tha wil iak göra ther thik fult fore äpter thinom eghnom wilia \" Prosadikter (Sju vise msät) 134 . skal lambert mason fultgöre the c mark, som . . . STb 5: 120 (1516). - göra fult ok fast, d. s. SD NS 3: 246 ( 1417) . b) tillfredsställa. om the vilie göre theris äre fult Arnell Brask Biᴵ 34. - med prep. til. nar naghat thät som frambers oc betyghas är giilth oc laghlighit oc gör fult til thera akth som frambära Abbedval i Vkl 101 . c)= fullgöra. med ack. FMU 4: 207 (1463, avskr.) . \" tha vnduruiste och schippere busken, at han jngelundh wille giffue hanom syne hure, vtan han giorde sin resa fult som andre batzmen STb 3: 383 (1498). \" ib 5: l19 (1514). hans lowus göra skal tile hamp sin hondscrifft ffult ib 52 ( 1515) . hulket hus och tompt är lagbudit och lag[s] tondit och alleledis ffulgiort, som lag tilsie ib 127 ( 1516) . ib 130 ( 1516) . d) till fullo motsvara, täcka. skal lambert mason fult göre the c mark, som icke panten ffulth gör, som star j helganshusset STb 5: 120 ( 1516) . - med prep. for. otta marc swenska göra fult for ena löda marc SD NS 3: 288 (1417, avskr.) . PMSkr 38 . e) göra fullgott arbete, visa sig vra fullgod. med prep. for. thet wynet, som pynnow had sentt . . . ath thet giorde eeke fultth fore reenskt win och war ganska onth STb 1: 60 (1476). the haffwa en doctorem til lconfessorem oc han gör fwlth för thet nampnit PMBref 301 ( 1508) . engen smaswen städis haffue smadreng, för än han sättis til bordss mz gammelswene oc daa drengen swa vaxen, ath ij göre fult för en skytta Arnell Brask Biᴵ 31. 5) ebrius, full, drucken. drikka sik druknan, ok fullan MP 5: 56 . - Jfr adhro-, aldina-, asko-, bena-, blomster-, blyghdh-, borsta-, drup-, dräg-, fikona-, fiädhra-, frukt-, glädhis-, grams-, gräs-, hadh-, hamna-, harm-, harmbrädsko-, harms-, hatsko-, hunags-, härnis-, hätsko-, ilzko-, iäm-, kadho-, kirtla-, kiär-, kiöt-, klädha-, korn-, käldo-, kärleks-, lasta-, last-, loppo-, lusta-, madhka-, miolka-, muld-, nads-, nidhskaps-, ondsko-, pino-, pänna-, qvista-, rik-, rimfrost-, rota-, räghn-, rök-, sighers-, sigher-, sinu-, skör-, sköro-, smiker-, smäleks-, snio-, sorgh-, sot-, spadom-, spe-, spyngio-, strids-, tanna-, tenlunga-, tro-, tungo-, thistla-, thryzko-, thrättio-, thörne-, unders-, vadha-, vatu-, villo-, vinbäralöf-, vädher-, vätsko-, yrta-, ärandis-, ärvodhisfulder."],"f":["fuller . ","ffwul lJMPs 380. foll STb 1: 437 (1460, Burspr). superl. fullasta Mecht 84 ),"]},{"a":"fuldiärver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foldiärver."],"f":[]},{"a":"fuldolder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket dold, mycket hemlig. ther stämplas togh full döldh tingh RK 3: 127 ."],"f":["full döldher )"]},{"a":"fuldragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullborda, stafästa. war thenne daghthingän bigeppen fuldraghin oc wissath mellom . .. konung albrect i swrike ok hans ganzkä menä rike Rydbrg Tr 2: 451 (1381). j waara oc wart älskeligha raadz närwarilse aff swerige epther wart samtycke, tillatisle oc fulbord giordhis oc fuldrogs en daghthinghan FMu 3: 248 (1441, gammal avskr.)."],"f":[]},{"a":"fuldragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullborda, stadfästa. thet iordha skiptet wardh ey i therra liifdagha äpter landz lagum fuldraghet oc stadfäst SD NS 2: 426 ( 1411) . ","2) utföra, verkställa. \" at det i alle matto saa fulldragas oc fulkomnas skal \" BtRK 62 ( 1397) . ib 126 (1438, orig.), 188 ( 1455), 189."],"f":["full- )"]},{"a":"fuldristogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket dristig. Troj 122 ."],"f":["-drystog )"]},{"a":"fuldristogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket dristig. MB 2: 259 ."],"f":[]},{"a":"fuldriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genomdrifva, uträtta. \" fulldreff . . . thet konung erich . . . wardt . . . kester til fullmäcktigh konung \" BtRK 117 ( 1436) ."],"f":["full- )"]},{"a":"fuldygdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket utmärkt. erses konung ful dygdhelik loot han byggia mädher makt (ful dygdhelik kan dock fattas äfvern ss adv., sål. ss stående för ful dygdhelika) Al 9550 ."],"f":[]},{"a":"fuldägheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt el. fullkomligt vacker. MB 1: 101 ."],"f":["-daghliker )"]},{"a":"fulfagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket fager, mycket vacker. mz ful faghrom skara Al 2426 . RK 2: 9037, \" en ful fagher qwinno fwnd \" Al 5442 ."],"f":[]},{"a":"fulfal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ? man skal ecke halla sin fyendhe for fulfal BSH 5: 589 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"fulfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fulfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fulfanga iordh","fulfonga- )"]},{"a":"fulfang iordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fulfanga iordh. huar före affhende wi oss oc wart closter fornempda haga oc tilegnom honum fornempdom wrdogom fadher för fulfong iord tilwewerdeliga ägo Brasks Kopie b 32 (1514). ib 30 (omkr. 1511), 24 (1518)."],"f":["fulfongh )"]},{"a":"fulfar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - pl. ganska få. RK 2: 276, 9250 ."],"f":["fulfaa RK 2: 276, 9250),"]},{"a":"fulfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. ","1) mycket fast, mycket kraftigt. the (portarne) ära fullfast ther fore hängde Al 4027 . \" läste han tornit ful fast \" RK 1: 4052 . \" slog fwlfast på både hende \" ib 3: (sista forts.) 4848. ","2) ganska mycket. alexander vndra ok loo ful fast Al 1539 . ","3) mycket fort. Al 9532 ."],"f":["full- )"]},{"a":"fulfeter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket fet. MB 1: 236 ."],"f":[]},{"a":"fulflytande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. ymnigt flödande. en ful flytande käldha Bir 1: 173 ."],"f":[]},{"a":"fulfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - i fulfot, i hack och häl. jag foldhe honum epther allan then dag i fwlfott epther mz hwg och slag RK 3: (sista forts.) 4704."],"f":["fwlfott ) , "]},{"a":"fulfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) följa, följa efter. komma efter. aldrig haffer jac nagon spadom framsakt mz myn mwn at ther fwlfolgde jw sanningen epter Troj 55 . stragx fwlfolgde troilus ther näst mz xᴹ steidzfolk ib 173 ib 203 . 4) förfölja (en flyende). niels iönssonsom fulfolde oc hiärtsstak hanom ATb 1: 272 ( 1467) . 5) fullfölja, fortsätta. med dat. han skulle fullfölgia (handskr fulgölgia) sinne käro ATb 1: 59 ( 1456) . med ack. han skal fulfölgia ther om sina kära ib 266 ( 1467) ."],"f":["fulfölgia ATb 1: 266 ( 1467)","folfölghia Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390). impf. fwlfolgde Troj 55, 173, 203 . ","fulfolde ATb 1: 272 ( 1467) . "]},{"a":"fulfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sequi, fullkomligt följa, efterfölja, följa, rätta sig efter, efterlefva. med dat. el. ack. thän som . . . mz gärningom fulfölgher mina fotha spoor Su 36 . \" kropsens giri allaledhis fulföliandhe \" ib 16 . \" om thu fulfölgher (secutus fueris) thinne tiänirskos ordhom \" MB 2: 164 . \" alla the thenna hälga book lärdom läsa, scriffua, ffulfölghia oc androm läre \" Su 376 . ","2) exsequi, sätta i verket, verkställa, utföra. at alle skullo thz förstaa oc fulfölgia, at männene skulu wara formän oc radhande j synom hwsom MB 2: 181 . \" at fulfölghia sit radh \" Bo 160 . fulfölgdhe fadhirsins vilia ib 184 . \" fulfölghia sit ämbite \" Bir 5: 98 . \" at fulfölghia hans budh \" SD NS 2: 284 ( 1410) . Bir 3: 407, 4: 13 . RK 2: 4637, 4856 . VKR 10 . MB 2: 202, 269, 322, 323, 325 . SO 206 . \" fulfölie thetta forscriffne testamenth \" FH 6: 70 ( 1486) . \" naar then dechtingan oc recesser . . . är swa fultfölgdt oc fultgiort i sina articla oc innehallilsse \" BSH 4: 105 ( 1484) . - visa vara verksam el. lefvande? thina hardasta pino aminnilse är . . . badhe mz ordhom oc gerningom fulfölgiande Su 219 . ","3) följa, följa efter, komma efter, (sedan) infinna sig. o huat rädhelikin asyn stranga domarens mik nw närwarandis wm räddoghan oc genstan fulfölghiande (venturus) mz wtrönilsom Su 249 . ","4) insequi, persequi, prosequi, förfölja. med dat. el. ack. fulfölgdo the alle hedhningomen MB 2: 261 . \" fwlfölghen . . . wara fiända \" ib 29 . ib 5, 63, 92, 137, 226, 235, 244, 252, 255, 278 . RK 3: 64, 1395 . - med prep. äptir. fulfölgde äpther honom MB 2: 274 . ","5) prosequi, persequi, vidare följa, fullfölja, fortsätta. med dat. thy fulfölghia oc thz wtuidha Bo 15 . - med ack. byria nu til af vphofweno at thänkia gudz pino oc fulfölgh (prosequere) hona sidhan alt wt ij ändan Bo 183 . fulfölghia (prosequuntur) the hundane thrättelica sin falso käromaal ib 193 . \" folfölgie thet taal \" BSH 3: 173 ( 1466) . at fullfylie then bygning ib 5: 45 ( 1505) . fulfölghe then förnögningh helge hemmingh i gode betalningh, som fornempde frw ingeborgh begynnedhe göre FM 400 ( 1509) . sanhetena vt letandis aff läre fädherna diktan oc henne fulfölgiandis (vidare framställande med) stäkre talan MB 2: 285 . - med inf. konungen fulölgde at strida pa triphonem MB 2: 276 . Su 35 . - abs. RK 3: (sista forts.) 5381. ","6) persequi, fullfölja, befria. capitenaren fwlfölye the sakena före gardz mästarans dom PM 31 . som . . . monghe walzwerke brukat, som landzfogten jan mykelsson och niels mölnare skulle clagha och fulfylgia BSH 5: 490 ( 1511) . ","7) utkräfva. \" fulfölgh thz sidhan atir aff honom mz rät \" ST 492 . thera räät wäria oc fulfölghia PfN 135 . ","8) bekräfta, stadfästa (ett köp). tha thätta köpit stafgadhis a soknastämpno . . . ok fulfoldis mädh fastom SD NS 2: 406 ( 1411). köpit var rättelika oc laghlika giort oc äpter allom landzlaghom fulölght FH 3: 27 ( 1442) . bekräfta öfverlåtelsen af, med laga formaliteter öfverlåta. fulfilgh thetta herre meth allom landz laghom SD NS 2: 302 ( 1410) . \" at han maghe lata fasta oc epter landz laghom fulfölgä a wara wäghna siäx öresland iord . . . fran os oc fran warom ärfuom oc vnder hälgä kors prebendo \" ib 1: 23 (1401, gammal afskr.). thet sama godzsit . . . for:da herra laurens wlfsoni fastfara oc fäst wppa gifua oc meth allom rät fulfölia ib 2: 369 ( 1411) . \" thenna samma jordh är vpbodhon . . . oc hembudhon nästom frändom, laghstanden oc altinges folfgdha (för -fulgdh) som war stads räth wisar \" ib 2: 431 ( 1411) . \" thätta forscrifna ärffue war arnd van bummellens panther, hulkin han lagligha mädh allom stadzrät fulfykt haffde \" SJ 6 ( 1422) . ib 64 ( 1436), 261 ( 1457)."],"f":["fulfölghia . ","fultfölgia . ","fulfilghia . fulfölia. fulfölie. fwlföye. fullfylie. folfölgia: -fölgd SJ 261 ( 1457); -fölgdher ib 64 ( 1436) . folfölgie. ","fwlfolde RK 3: (sista forts.) 5381 . ","fulfolde: -is SD NS 2: 406 ( 1411) . ","folfulgdher: -dha (SD NS 2: 431 ( 1411). n. fulfylkt SJ 6 ( 1422)),"]},{"a":"fulfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) efterföljare. \" gudz lagha fulfölgiare \" MB 2: 289 . ","2) verkställare. \" satto os ok mäktadho os till fulfölghiara sins testamentz som aa latino kallas exequtores \" BYH 1: 184 ( 1380) . myt testamentz fulföliare FH 6: 69 ( 1486) . ","3) förföljare. \" rymmande wndan ffulfölgaran \" Su 299 ."],"f":["fulfölgiare . ","fulfölgare . ","ffulföliare )"]},{"a":"fulfylghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) följande, efterföljande. budar innerlika hugxsualisenna fulfölgilse Su 173 . ","2) utförande, verkställande. \" Su 105, 240. \""],"f":["fulfögilse )"]},{"a":"fulfylghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utförande, verkställande. \" människian [haffuer] gudhdompsins kyndskapp ok widherkänningh j rätta trone ädh sina godgerninga fulfölningh \" MP 4: 222 ."],"f":["-fölningh )"]},{"a":"fulför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullt i stånd, fullt duglig. fulföre män til stridh MB 1: 384 . ib 114 . ","2) fult tilräcklig. eyg skulu oc färre syster jnledhas än ath the seen fulfööra (sufficientes) til sit ämbite VKR 75 ."],"f":["-föör )"]},{"a":"fulföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utföra, verkställa, fullborda. bödh hanum fulföra thz han burdhe Bil 274 . ib 214 . ","2) bevisa. \" þät fulföres mz hälghom vitnom \" Bu 16 . ib 100 . Bil 267, 354 . ST 47 . gita thz a mik fulfört at jak hauer nokra sakir giort RK 1: 2440 ."],"f":[]},{"a":"fulganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå full tid. hon haffde fulgangit mz sit barn Lg 3: 372 ."],"f":[]},{"a":"fulgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["fol- )"]},{"a":"fulgisla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullständigt gissla. wände han atir swasom flängdir och fulgisladhir Hel män 215 ."],"f":[]},{"a":"fulgiärna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycet gärna. SpV 260 ."],"f":["-gärna )"]},{"a":"fulgiärna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket gärna. Iv 543, 1525 . ST 209 ."],"f":["-gärna Iv 543, 1525 . ","-gerna ST 209 ),"]},{"a":"fulgladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket glad. RK 2: 3180, 8842 ."],"f":[]},{"a":"fulgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullgod, tillräckligt god. är han . . . bätre än thu oc flere andre som sik lata vara fulgodha Bo 40 . the warä godhä och ey ful godhä Pa (Tungulus) 37 . MB 1: 71, 101 . \" mz fulgodh skäl \" Fl 1887 . Iv 2703 . Fr 2888 . GO 482 . ","2) mycket god. han var een rätare ful godh Fr 3127 . \" ther är fullgott at byggia \" MD 391 ."],"f":["full- )"]},{"a":"fulgrander","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. n. ","e":[],"f":["*fulgrant , "]},{"a":"fulgranlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket noga, mycket omsorgsfullt. tha eil liac spöria oc leta ful grannelika hwat hälder thet är mik forekommit i dröm äller sannind Troil 5 . 298 (1447)."],"f":["-grannelika )"]},{"a":"fulgrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt grön, alldeles grön. kom en drake skeen ful gröön Al 274 ."],"f":["-gröön )"]},{"a":"fulgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr V. Voionmaa, Finska Fornminnesför:s tidskr. 27: 125 f., 129, 134, 136."],"f":[]},{"a":"fulgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helgärd, full gärd el. utskyld; äfven sammanfattning af ett visst antal bönder som förenade skola erlägga hela beloppet af en gärd. BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdrag). the fämtan marc som wpa wohr (för hwor) fulgiärth warä lachtä SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.). af hwar fulgiärth ib. "],"f":["full- )","fulgärþa bondi","fulgärdis- )"]},{"a":"fulgör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig, fullvuxen, försigkommen. \" staar oc teer sik stadhughan swa som fulgöran man \" Bo 2 ."],"f":[]},{"a":"fulgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) fullgöra, uppfylla. skole siig ey aff forscreffna malmö giffue, for än en aff the III pwnchter aldeles fulgiordh vare vthen al lythemere skotzmall Rydberg Tr 3: 547 (1509, avskr.) . \" jak skal wm mik siälfwan fulgöra henne astundan (desiderio ejus satifaciam) \" Mecht 288 ."],"f":[]},{"a":"fulgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullgöra, utföra, stå fast vid hålla. thet medh liff och makt störkia och fwlgöra BSH 5: 175 ( 1507) . \" offwerwäygendis then recess oc contracht . . . hwre hwn best fwlgöris skulle \" FM 458 (1510, samt. afskr.). ath fwlgiöre oc endelige beslutthe om een aff the iij articlä ib. \" mädhen vore fwlmäctige vore til handlinghe met hanss nade oc fwldgiordhe then recess ib. \"","2) fullgöra, uppfylla, betala. skal fulgöris och vederfaris effter hans breffwis vtwisningh och lwdilse HSH 19: 26 ( 1504) . - part. pret. fulgiordher, fullt färdig. Di 75 . - Jfr göra ful och göra fult under fulder 4."],"f":["fwld- )"]},{"a":"fulgörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfyllestgörelse. \" atirlösa til äwärdhelika äro mz sinne fullo bättring oc fulgörilse the siälana \" Bir 4: (Dikt) 237."],"f":[]},{"a":"fulgörla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket noga, mycket väl. fulgörla mynnes han mik RK 1: 3865 . \" takin hans fulgörla vara \" Iv 3934 . Fr 560 . alexander thz fulgörla fan Al 572 . \" fulgörla kende honom the \" RK 2: 6095 . ST 406 . - tillräckligt väl. jek [weith] ath jek dö skal tho weith jek ey fulgiölä (ej så noga) nar MD 19 ."],"f":["fulgiölä )"]},{"a":"fulhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fulkomligt hålla el. iakttaga. ath thet wordher thöm ffulhaldet SJ 401 ( 1473) ."],"f":[]},{"a":"fulhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullkomligt hålla el. iakttaga. tha lath alla grescha konwnga oc höfdinga mäd fwllan hog thz jaka oc samtykka oc friiheth oc fwlhalla oryggeliga Troj 166 ."],"f":["-halla )"]},{"a":"fulhardelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket fast. ful hardelika stodho the Al 5372 ."],"f":[]},{"a":"fulhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mycket hård el styf? jord som foolharþär (för foolharþ) är SR 1: ","2) mycket fast. stodhe full harde RK 3: 2288 . ","3) mycket hård, mycket svår. them tykthe then leken war fwll hårdher RK 3: (sista forts.) 6000 . - n. fulhart, adv. mycket hårdt el. tungt. soff ful hart RK 2: 6038 ."],"f":["foolharþär . ","full harder )"]},{"a":"fulhedherlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med all heder, mycket ståtligt. lot them iordha ful hedherlik Al 5408 . ib 9826 ."],"f":["full- Al 9826 . ","ful hedherlik ),"]},{"a":"fulherbrygdho","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt frisk. Lg 3: 375 ."],"f":["fulhelbrigda )"]},{"a":"fulhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ruttenhet, föruttnelse, det som är ruttet. bort tager all fwlhetin och rotman LB 7: 232 . ","2) fulhet. \" huilka all annor glädhi widherliknat är häldher sörgh än glädhi . . . all fäghrindh (näml. är) fulhet \" LfK 127 . ","3) ringhet, uselhet. Su 17 ."],"f":["-heet Su 17 ),"]},{"a":"fulhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) uselhet. SkrtUppb 423 . \" om människionar scodhadhe oj jdkelika betractadhe . . . syndhinnas fulheth \" SvKyrkobr 360 . swa myklo meer nakor wnderstar sina eghna ysäld ok fulhet SkrtUppb 80 ."],"f":["-heet SkrtUppb 433 )"]},{"a":"fulhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullhet. snillenna fulheet Su 179 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"fulhugha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ÊÅ fulhughadher? han oplathir gudhelika hogxsins aflingh ällir meningh, at lära fwlhoga ok giroghir SpV 161 ."],"f":["-hogha )"]},{"a":"fulhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket modig. hector war . . . fwldrystog oc fwlhogad Troj 122 ."],"f":["-hogad )"]},{"a":"fulhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket modig. fulhugadhe ok diärfwe swa som riddara Bir 1: 163 . ib 2: 172. BSH 5: 146 ( 1507) . \" nagra tröstoga ok fulhugxadha (troligen för fulhughadha) men \" LfK 255 ."],"f":["-hogader: -hogade BSH 5: 146 ( 1507) ),"]},{"a":"fulhughan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stort mod. tyn hiärtans omåtteliga drystoghet oc fwlhogan Troj 118 ."],"f":["-hogan )"]},{"a":"fulhugsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) fullkomligt ämna el. bestämma fig för. abraham . . . drogh vth sith swärhd ful huxandhe, ath hugga synom son hoffwodhit aff MP 5: 161 ."],"f":[]},{"a":"fulhugsa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt hågad el. besluten. tha gaffs eden til, och the stodo alle til och fulhuxa at ath ghaa lagen STb 2: 192 (1487; kanske till fulhugsa, v.). judhane waro fulhugxe twem synnom ath dräpa wan herra jhesum MP 5: 235 ."],"f":["-huxa . ","-hugxe )"]},{"a":"fulhugsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullt tänka, fullt uttänka, fullt utgrunda. forma ok engin fulhuxa (excogitare) the krononna fäghrind Bir 4: 273 .","2) fullkomligt ämna el. bestämma sig för. hwilkit iudas hafdhe tha fulhugxat göra MP 2: 6 . - part. pret. fulhugsadher, fullt tänkande, förståndig? badh thöm faa sik nagra tröstoga ok fullhugxadha (troligen för fulhughadha) men LfK 255 ."],"f":["-hugxa . ","-huxa )"]},{"a":"fulhvass","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket hvass. iärn kroka the fulhwasse äre MD 197 . \" thera klöör hafdho ful hwast grip \" Al 9586 ."],"f":[]},{"a":"fulhälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hjälp, bistånd, skydd? at eders herredöme werdoges wilye wara mich swo til fullhälle, som eder herredöme war for:de werdog fader BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":["fulhälle )"]},{"a":"fulhänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med fulla händer? the gingo ther til ful henda RK 2: 1284 ."],"f":[]},{"a":"fulhändis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["duglig, duktig, rask. \" loch thy behöfuin i her alstingx wäl en fulhändis man han faar her mer än nogh ath göra \" Troil 5: 299 ( 1447) . \" ey forma ok en fulhändis ok manlikin hoghir synda samptykia mz langhom dwlska halla \" SpV 42 . ib 149, 162 . \" apostolin sigher gudz ordh äru liffwandis ok fulhändis (efficax), ok hwassaren . . . än nakot hwast twäggiath swärdh \" ib 508 ."],"f":[]},{"a":"fulhärdogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mycket hård, mycket sträng? forstodho han fulhärdughan Bil 300 .","2) mycket, fast. \" hon bleff oc stadogh oc fulhärdogh i alle ödhmykwt \" Lg 3: 651 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"fulhögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket hög. et fulhöght trä Al 7565 . - n. adv. mycket högt, mycket högljudt. swarar honum fulhöght Al 2231 ."],"f":[]},{"a":"fulika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fullika"],"f":[]},{"a":"fulilla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket illa. RK 2: 4649, 9220 ."],"f":["ful ille RK 2: 4649 . ","ful ylla ib 9220),"]},{"a":"fulinnerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket noga. bidher thz ful innirlik vakta än vatnith vnfärghar sik Fl 1120 ."],"f":["ful innirlik )"]},{"a":"fuliämerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket jämmerlig, mycket ömklig. et fuliämirlikit mordh Al 3377 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"fuliämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. -- ","e":[],"f":["fuliämt (full iempth), "]},{"a":"fulk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se folk."],"f":[]},{"a":"fulkater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket munter. RK 2: 6140 ."],"f":[]},{"a":"fulkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fullborda, fullända. hans altare, hulkit han hawer i waro kirkio bykt oc fulkomat aaff sin egno VgFornmt III 7-8: 157 (1384)."],"f":[]},{"a":"fulkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fullborda, fullända. \" klostrenu. þer vi . . . skulum byggyä oc altzþinges fulcomä \" SD 5: 562 ( 1346) . ","2) bringa till fullbordan el. utförande, fullborda, uppfylla, verkställa. äru thön lagh dödh ok fåfäng, ther ängin är then thön forda ok fulkoma, medh dom ok liwandes åthävom KS 68 (167, 74) . \" fylghia ok fulkuma allan hans vilia \" Bu 185 . \" han vil folcoma för sina iaat \" ib 18 . \" at halda. styrkiä, oc göma vskad oc fulkoma al fornäfnd stökke \" SD 5: 568 ( 1346) . Bil 254 . KS 73 (178, 80) . Kl !SYNS_DÅLIGT? martirium Iv CXVIII. - (?) gudh sieluer han giuer ok fulkoma dygdh mannenom KS 17 (44, 18) . ","3) fylla, lemna ss fyllnad, ytterligare gifva. byndom wi oss baþen oc hwart varra särdelis . . . til at fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit goþz som þer til räkker, oc afaat är SD 5: 564 ( 1346) ."],"f":["folcoma Bu 18 . ","fulkuma ib 185 . pres. -ir: KS 73 (178, 80) . ","-ar: fulkoma ib 17 (44, 18), 68 (167, 74) . "]},{"a":"fulkomilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadfästelse. Jfr lagha fulkomilsa."],"f":["folkommilsa )"]},{"a":"fulkomilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" L. ","1) fullkommande, utbildning. torf mannen mäst i sinne yngzko mere styrilse ok fulkummilse til sina skiäla än til sin lekama KS 51 (129, 55) . ib 52 (131, 56). ","2) fyllande, uppnående. tijl fullkomelse maghanda ara thera SD 4: 408 ( 1355, nyare afskr.) . ","3) fullbordande, uppfyllande, utförande. til fulkomilse alla fornäfndä stökke SD 5: 566 ( 1346) . ","4) stadfästelse, bekräftande. \" til sanna vitsnysbyrþ oc fulkumilse aldrä förnäfndä þingä \" SD 5: 568 ( 1346) ."],"f":["fulkumilse SD 5: 568 ( 1346) . ","fulkummilse KS 51 (129, 55), 52 (131, 56)), "]},{"a":"fulkomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullkomlig, fullt utvecklad, fulländad. folkomin baþe at viti ok valde Bu 61 . \" fulkumin ii trone \" ib 183 . - fulkomlig, egande alla (el. många) goda egenskaper, fri från brist el. fel. waar herra ensamen, han är swa fulkomen, at han är alt oc hawer alla dygdher oc krapta i enne dygdh, oc enom krapt MB 1: 78 . \" hwar then som fulkomin är han hafwir fulkomlikhetz dygdh af thik \" Bir 1: 173 . \" thes ödhmiukare at the fulcompnare äru \" Bo 89 . \" þera fulkomna lifwärne \" KL 183 . - fulkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp, som finnes i högsta möjliga (el. i hög) grad. fulcomna bötir Bil 329 . fulcommit hop Bo 219 . \" hafwa fulkommin vilia til wärldinna \" Bir 1: 153 . \" the ware her vm . . . well atskild till en folkamen ende \" SJ 300 ( 1462) . \" mz fulkompne skalka snille \" Al 10100 . \" fulkompnare plaghor \" MB 1: 300 . - n. fulkomit, adv. mycket. fulcommit stora gärninga Bo 31 . ST 436, 505 . fulcommit gärna Bo 23 . ib 54, 164, 221 . \" skynda nw fulkomith epter israels sonom at fanga them \" MB 1: 315 . - Jfr iäm-, o-fulkomin samt fulkomnin."],"f":["fulkommin . ","fulkumin . ","folkomin . folkamen), "]},{"a":"fulkomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["fullkomlig, fulländad. för thän stora oc aldra fulkomnasta kärleken som han haffdhe til os Skrt Uppb 342."],"f":[]},{"a":"fulkomlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fullständigt, fullkomligt. \" sua som fulkumleka scriuas ii biblia \" Bu 6 . ib 49, 99, 102 . KS 18 (46, 20) . Bo 254 . ängin teer them fulkomplika hwat the skulu göra Bir 1: 117 . \" at fulkomplika neka ok af sighias sinom eghnom vilia \" ib 42 . \" the siäl som folcomlica älska varn herra ihesum \" Bo 254 . Bir 1: 267 . RK 2: 5621 . MB 2: 139 . PM L. SO 163 . FM 125 ( 1501) . \" til hon war fulkomalika gudhlic \" Bil 329 . \" wardha aldra fulkomplikasta (perfectissime) qwik oc stark \" Bir 4: 4 . - fullkomligt, väl. fik hon swa fulkompnit maal ath hon taladhe fulkomplikare än swa alroghom barnom är naturlikit at tala VKR IV . - fullständigt, helt och hållet, till slut. lätin mik vara mädh nadum at höra fulkomlika (ad perfectum) gudz thiänist Bil 887 . ","2) nog. \" gato ey fulkomlica vndrat thz the hafdho ey förra set \" Bil 846 . ","3) med eftertryck, med allvar. är ey atenast äruodhande fulkomlika (efficatiter) vtantil Bir 1: 293 . foruare them fulkomplica aff sinom siäla wadha ib 3: 342."],"f":["fulkomplika Bir 1: 42, 117 . ","fultkomplika SD NS 2: 190 ( 1409) . ","fulkomliga RK 2: 5621 . ","fulkompliga MB 2: 139 . ","fulkumlika KS 18 (46, 20) . ","fulcomleka Bu 49 . ","fulkumleka ib 6, 99, 102 . ","folcomlica Bo 254 . ","folkomplica Bir 3: 342 . ","fwlkomlikan PM I . ","ffultkompligan SO 163 . ","fulkomlighen BSH 4: 249 ( 1500) ; FM 125 ( 1501) . ","fulkomalika Bil 329 . ","fulkompmelige BSH 3: 79 ( 1454) . ","fulkomplikare VKR IV . superl. fulkomplikasta Bir 4: 4 . fulkomplika och andra former med -mpl- torde hafva utgått från fulkompnlika o. s. v. och alltså med afs. på uppkonsten snarare vara att hänföra till fulkomnelika),"]},{"a":"fulkomlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fullständigt, fullkomligt, helt och hållet. skal swa ffultkompligan bliffua nw widh magt som the forscrifne gode men witnade och tygiade SJ 2: 95 ( 1485) . hwilkit for:de swen eriksson fwlkomlekan nekadhe JTb 86 ( 1498) . ib 97 ( 1513) ."],"f":["-kommeligha JTb 97 ( 1513)","ffultkompligan SJ 2: 95 ( 1485) eg. snarare att föra till fulkommelika), "]},{"a":"fulkomliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullkomlig, egande alla (el. mpnga) goda egenskaper, fri från brist el. fel. til hon war fulkomalikin och gudhlic (rättadt från fulkomalika gudhlic) Lg 329 . fulkomlikit lifwerne KL 183 . - fullkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp, som finnes i högsta möjliga (el. i hög) grad. til fulkomligha skäla SD NS 1: 44 ( 1401). fulkomplikin idhrughe Bir 1: 338 . haua folkomlica astundan ib 2: 18 . \" fulkomplicare atirhald \" ib 177 . Lg 44, 90 . ","2) fullkomlig, verklig, i besittning af fulla rättigheter och skyldigheter. samtyckias for een fulkomeligen companijs broder SO 191 . - Jfr ofulkomliker."],"f":["fulkompliker . ","fulkomlikin . fulkomplikin. fulkimalikin (f.) Lg 329 . fulkomeligen (ack. sing. m.) SO 191 . fulkomligh. ","folkomliker: -lica Bir 2: 18 . fulkompliker, fulkomplikin, som torde hafva uppkommit af fulkompnliker, fulkompnlikin, snarare att hänföra till fulkommeliker),"]},{"a":"fulkomliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullkomlig, ägande alla (el. många) goda egenskaper, fri från brist el. fel. aller theres sielä som fulkomplige äru varda tidh jnledda SvKyrkobr 208 . SpV 579 . \" siälen är jw hel oc fwlkomliginj hwart oc eth kropsens ledamot \" SkrtUppb 144 . - fullkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp. swa färdog ok fultkomplig, som andres jonssons breff vtwisar STb 1: 90 (1477). jdher glädi skal wara full ok fulkomlighen MP 4: 32 . \" tha thette arff forligtes och atskyldes til en ewijg fulkomeligh ända \" STb 3: 281 ( 1496) . bätring som tik wore ffulkomlig, oc minne siäl nytheligen SvB 34 (början av 1500-talet). STb 5: 211 ( 1519) . - (fulkimpligha sakir (causas effcientes) SpV 413 trol. fel för fulkompande sakir). - Jfr ofulkomliker."],"f":["-kompliker . ","-komligher . ","-komeligher . ","-kompligher . ","-komlighin . ","fultkomplig STb 1: 90 (1477) . fulkompliker, fulkompligher eg. snarare att hänföra till fulkommeliker),"]},{"a":"fulkomlikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fulkomplikhet Bir 3: 319 ; ","-hetin ib 231 . ","fulcomplikhet ib 2: 301 . fulkomplighet fulcomlikhetzsins Bo 31 . Formerna med -mpltorde hafva uppkommit af fulkompnlikhet o. s. v. och alltså snarare böra föras till fullkommelikhet), f. (dock på anf. st. i gen. sing. med artikelns form i m. el. n.) fullkomlighet. vara komin til höxsta oc vansamasto fulcomlikhetzsins trappo Bo 31 . " ledhis til enna nya fulcomlikhet " ib 180 . ib 56, 73 . KL 257, 343 . Bir 1: 173, 293, 371, 2: 80, 301, 3: 231, 319, 4: 67 . VKR 46 . Jfr ofulkomlikhet."]},{"a":"fulkomlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullkomlighet. \" thiins ensams ära fulkomligheyt gaar ey at enast offwer alla lhälhga manna äro Skrt Uppb 374. \""],"f":["fulkomplikhet SpV 5 . ","fulkomligheyt SkrtUppb 374 . fulkomplikhet eg. snarare att hänföra till fulkomnelikhet),"]},{"a":"fulkomna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fullkomna, fullborda. han (ɔ kalk) fwlkomnar segh syälffwer oc bliffwr rödh gol PMSkr 381 . ib. 383. 2) fullända, bringa till slut, fullborda. han hafdhe wäl fulkompnath sit äwintyyr Prosadikter (Karl lM) 260. 3) fullborda, fullgöra, verkställa, åstadkomma. iak skal fulkompna thik thätta mz minom fadher i hemerike SvKyrkobr 41 . wthan gudh gömde thik aff ondo. tha ware enkte swa thwnkt äller lastelighit at thu thätt ey fulkompnadhe (deduceres ad effectum) SkrtUppb 40 . \" en tho at hon haffde fulkomnadh alla wärdhinna syndh \" ib 352 . SvB 159 (omkr. 1500). - fulkomnande sak, orsak. affwändilsen ällir franwändilsen aff indra sannindinna liws är alla mankönsins wanskelikhetinna fulkompnande saak (causa effciens totius humani defectus) SpV 413 . ib. 4) stadfästa, bekräfta. tho at hon ey medh breff oc fastum fulkomnat war epter landz laghum SD NS 3: 199 ( 1416) . \" än genstan them (ɔ 14 dagar) framlidhnom är thetta brefuit fulkompnat oc radh oc troscap vpsagdher Rydberg, Tr 3: 123 (143, samtida avskr.). - part. pret. fulkomnadher, 2) fulltalig. thy thär stodho brödherna j lx aar wtan systra, oc nw ärw systrana alle fwlkompnadhe j sith taall \" PMBref 305 ( 1510) . - refl. fulkomnas, se Sdw 2: 1223."],"f":["fulkompna . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"fulkomna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fulkomna, fullborda. \" siþan þär var kirkian ok cristnan fulcumnaþ \" Bu 183 . Lg 94 . - göra fullkomlig. folkompnande vilian j godho Bir 2: 216 . ","2) fullända, bringa till slut, fullborda, tillryggalägga. nar siw aar varo fulcompnadh Bo 19 . \" sidhan atta dagha varo fulkompnadhe fran ihesu födzlo dagh \" MP 1: 31 .","3) fullborda, uppfylla, fullgöra, verkställa. iak fulkompnadhe vm mina pino al the thingh som spadh waro af mik Bir 1: 254 . \" som all thera withne sannadhe ok spadom fulkompnadhe \" Bil 83 . \" fulkompnadhe sina akt ok jättan \" ib 833 . \" äptir iudhanna laghum hulkin han ville fulkompna \" MP 1: 31 . \" fulcomna alla rätuisona \" Bo 38 . \" han fulkomnaþe sina fasto \" Bu 135 . \" tha the hafdho thz oquemelica mordh fulcompnat \" Bil 850 . fulkomna sin oquämelika lusta KL 51 . \" gat ey fulkompnat sin onda vilia \" ib. \" än tho at han sin wilia ey fulkompnadhe \" MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 . EG 65 . smälikasto ämbite . . . hwilkin han fulkompnadhe at mykle aatvakt KL 252 . \" hafdhe . . . fulkompnat alla tho gärninga \" MP 2: 101 . \" huar som takr til at göra tuä syslor i sändr, han fulkomna huargha tera wäl \" KS 55 (139, 59) . \" fulcomnoþo mz þöm cristendom (eos baqizaverunt) \" Bu 129 . \" iohannes fulcomnaþe þät mz guz iartignom \" ib 152 . \" fulcompnande mz gerninginne thz iak predicadhe \" Bir 1: 121 . ib 252 . Bo 233 . thetta skal iak . . . vppa thän fornempda dag fulkompna ok göra BSH 1: 166 ( 1376) . \" tiänaren fulkompnadhe thz honom budhit war \" Lg 3: 65 . RK 3: (sista forts.) 5261, 5517. ","4) stadfästa, bekräfta. \" thessa fornempda gafuo fulkompnar iac j dagh \" BYH 1: 182 ( 1378) . ib 183 . - stadfästa, befästa (någon i hans ställning). är then sami min vin som valdir vardhir tha vardhir han fulkompnadhir oc stadhfästir Bir 2: 261 . \" ib 4: (Avt) 185. - gifva stadfästelse el. fastställelse åt, gifva bestämmelse om antagandet af. hanom var guz namn giuit . . . þöm eigh at spurþom som fulcomnaþo (Bil: plägadho stadfästa 964) heþna guþa \" Bu 150 . ","5) bevisa. \" fulkomnande (affirmans) at ihesus christus är sandär gudh (för gudhz) son \" KL 149 . kan tz ey fulkompna SO 79 . \" gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä \" SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","6) göra. \" fulkompnar (efficit) han raskan til gudz hedhir \" Bir 3: 374 (troligen beror dock ordets bruk på detta ställe af orätt öfversättning). - part. pret. fulkomnadher, fullkomlig. fulkomnahdir (completus) wärldinna älskoghe Bir 1: 154 . \" til hwilkit jak hänne fulkomnadhan godhuilia fangit haffuer \" SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). - refl. fulkomnas, fullkomnas, uppfyllas, gå i fullbordan el. uppfyllelse. tha fulcompnadhis thz som ysayas propheta sagdhe af honom Bo 194 . KL 322 . MB 2: 153 . - fullbordas, utföras. tå fulkomnas huat uitna i sin naturlik skipilse (secundum naturam unumquodque verfictur) tå huatna gör sina syslo KS 54 (138, 59) ."],"f":["fulkompna . ","fulcumna . ","folkompna . folcompna: folcompnas !SYNS_DÅLIGT? 322. -ar, -aþe, -aþer. ","fulcompnoþo Bu 129),"]},{"a":"fulkomnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fullhet, fullkomlighet. thit blygha samuit j hulko manzlikz visdoms fulkompnadhir är Bir 3: 314 . \" thz hon moghi faa til sin fulkompnadh i alla dygdha fulbordhan \" Ber 243 . Su 147, 402 . ","2) fullbordande, utförande. \" ath . . . merkelikin ärinde vppa taghis til fulkompnat \" Bir 5: 133 . - Jfr ofulkomnadher."],"f":["fulkompnadhir . ","-adh . -at),"]},{"a":"fulkomnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fulländning, fullkomlighet. \" framhärdhningin äras j dygdhinna fwlkompnan (consummatione) \" SpV 157 . \" ok for thy at meningin är omskiptelikin, framgangir samma liwsit mz omskiptelighe fulkompnan (divis affectibus) \" ib 260 . 3) stadfästelse, bekräftelse. Se Sdw 2: 1223."],"f":[]},{"a":"fulkomnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fulländning. j loflikom ända ok fulkomnan Bir 1: 303 . aldra dygdanna ändhe oc fulkompnan LfK 130 . - fullkomlighet. skinande mz alla dygdha fulkompnan Lg 3: 40 . ","2) fullbordande, fullgörande, utförande. effecktus, fulkomnan GU 5 . \" atirsände sändebudhana til dyoclecianum toma vtan sins ärindis fulcomman \" Gr 286 . \" vm alla minna budhordha fulkompnan \" Bir 1: 303 . Su 169, 191, 322 ."],"f":["fulkompnan )"]},{"a":"fulkomnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fullkomligt, till fullo. som a gudh trodo ok fulkompnelika prädikadho hona (näml. tron) Bil 895 . MB 1: 107, 143, 178 . MP 1: 151 . Lg 3: 70 . Gers Frest 48 . BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.). hauer mik betalat x lödhogha mark päninga folkmneka äpte minom vilia SD NS 1: 38 ( 1401) . Jfr iämfulkomnelika samt fulkomlika."],"f":["fulkompnelika . ","fulkompneligha BSH 3: 154 ( 1464, samt afskr.) ; Gers Frest 48 . " folkomneka för folkomneleka el. -lika " SD NS 1: 38 ( 1401)),"]},{"a":"fulkomnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fulkomligt, till fullo. fulkompmeligan fulbordet j alle matte STb 2: 67 (1484)."],"f":["-kompmeligan )"]},{"a":"fulkomneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fulkomlig. \" ath jak . . . haffuer vnt ok giffueth . . . thil clostrith i rysabergha mädher allum mynom fulkompnlikom wilia . . . myna aaboodh \" SD NS 3: 416 ( 1419) . ärna mik . . . stadhwght hop fwlkommelighen kärlek SVB 295 (början av 1500-talet). en annan man som är snyäller oc fwlkommelikentil thet ämbethit honom palydher PMSkr 57 ."],"f":["fwlkommeliken PMSkr 57 . ","fwlkomnelighen SvB 295 (början av 1500-talet). dat. sing. fulkompnlikom SD NS 3: 416 ( 1419) ),"]},{"a":"fulkomneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. SD NS 1: 94 ( 1402) . Su 156 . Lg 3: 571 . Jfr fulkomliker."],"f":["fulkompneliker: -lika SD NS 1: 94 ( 1402) . ","fulcompnelig: -ligasta Lg 3: 571 ),"]},{"a":"fulkomnelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (dock på anf. st. i gen. sing. med artikelns form i m. el. n.) ","1) fullkomlighet. \" Su 36, 112. at han skwlle giiffwa allom fwlkompnelighetzsins effterdömilse \" Lg 3: 70 .","2) laglig bekräftelse? laga formaliteter? the (godsen) warre thingslyd oc skaftförd efter swerikis laghum mz the fulkompnlikhet som ther bör til wara HSH 17: 63 ( 1380) . - Jfr fulkomlikhet."],"f":["fwlkompnelighet . ","fulkompnlikhet . ","fulkomnelikhetz Su 36, 112 . ","fwlkompnelighetzsins Lg 3: 70), "]},{"a":"fulkomnilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) fulländning, fullkommande, fullkomlighet. hulkit . . . gar vmkringh som cirkil til thes thz kombir til fulkomnilse Bir 1: 274 . \" swa som tltillin är glosadha ordha fulkompnilse swa är gudz ordh aldra thinga fulkomnilse \" ib 249 . \" kärleksins fulkomnilse \" ib 339 . fadhorin hulkin som är alla thinga ophoff ok fulcomp.nilse ib 3: 449 . \" thessin dygdhin hon är een fulkompnilse til alla andra dygdhir \" VKR 17 . \" skällikhetin är dygdhanna modhir oc fulcomnilsanna ändelykt \" Bo 138 . \" hwart thing faar alla sina fulkompnilse äpter sinne natwro \" MB 1: 126 . Kl 185. Bo 45 . Bil 596 . MB 1: 57, 78 . MP 2: 102 . Bir 1: 311, 348, 388, 2: 42, 52, 62, 216, 296, 3: 322, 448 . Ber 85 . Su 350, 392, 456 . ","2) fullbordande, fullbordan, uppfyllande, uppfyllelse. min ordh . . . skulu swa som thrängia sik til fulkomnilsa Bir 1: 210 . \" ey hafdho the (ɔ: ordhin) fulkomnilse för än iak fulkompnadhe vm mina pino al the thingh som spadh waro af mik \" ib 254 . til sina böna fulkompnilse ib 2: 101 . \" for . . . rätuisona fulkompnilse \" ib 280 . - fullbordande, uträttande. godhra gerninga fulkommilse KL 106 . \" hafdhe . . . fulkompnat alla the gärninga for hulka fulkompnilse han mandom tok \" MP 2: 101 . \" hauande änksins gooz fulcompnilse \" Bir 3: 78 . Ber 282 . ","3) verksamhet. \" jak seer thera äruodhe ok thera fulkompnilse mere än thera som stridha for sinne frv höghfärdhinne \" Bir 1: 90 . ","4) verkan, följd, nytta, kraft. onde ok godhe hafwa ey lika gagn älla fulkomnilse (effectum) af minom likama Bir 1: 150 . \" thänne drykkin gifwir the samo fulcomnilse oc makt som thän sami matin \" Gr 272 . döpilsit . . . hauande fyra andelik fulcompnilse Bir 3: 384 .","5) stadfästelse, bekräftande. \" tiil vitrilsee ok fulkumnilsee thässe gäf \" SD 4: 390 (1334?). Jfr lagha fulkomnilse."],"f":["fulkompnilse . ","folkompnilse Bir 2: 42, 216 . fulkumnilsee),"]},{"a":"fulkomnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) fulländning, fullkomnande, fullkomlighet. siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse (plentiudinem septiformiæ gratiæ) SpV 137 . \" huru kwnne han haffwa tholgit ok swa mykit mz pänna scriffwat, aff gudz opfyllisom ällir fulkompnilsom (de dei plenitudine), thy sögh han aff christi bryst alt thz han taladhe ib 223. honom . . . j hwilkom liggir all duddomsins fulkomnilse (plenitudo) likamligha \" ib 505 . 2) fullbordande, uppfyllande, uppfyllelse. swa at alle the som bedhas thera hiälp . . . skulw faa sinna bön fwlkompnilse SvB 373 (början av 1500-talet), 3) verksamhet. thässa likamligha sinna fulkompnilse (effectus), är at see, smaka, höra, taka, ok lwkta SpV 76 . ib. än drakans ok blamanzsins, swa som naturin är atskilikin, saa är ok atskilnadhir j thera ondzsko fwlkompnilse (effcacia) ib 393 . - Jfr lagha fulkompnilse."],"f":["fulkompnilse )"]},{"a":"fulkomnin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig var mannin skapadhir fulcompnin Bir 3: 421 . \" döpilse . . . fulkommins vilia \" ib 1: 381 . \" fulkompnit atirhald \" ib 2: 175 . fik hon swa fulkompnit maal VKR IV ."],"f":["fulkompnin )"]},{"a":"fulkomnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. o christe, alla hälaghetz fulkompnilse ok fulkompnogh (perfecta) opfyllilse SpV 491 ."],"f":["-kompnogh )"]},{"a":"fulkongogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullt kunnig, fullt skicklig. mz swa skäl ath han är fwlkynnogher til ath regera skipith j stormenom äffter kompassen PM 51 . ","2) mycket slug. nectanabus ful kyndogher war Al 263 ."],"f":["-kynnogher )"]},{"a":"fulkräster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullt el. väl förplägad. swenin fulkrästir thänkir koma w godhum daghum, til godha dagha Hel män 124 ."],"f":[]},{"a":"fulkyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullt kunnig. ath han är fwlkynnogher til ath regera skipith j stormenom äffter kompassen PMSkr 12 ."],"f":["-kynnogher )"]},{"a":"fulkyniaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["full- )"]},{"a":"fulkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra fullärd? docere kenna conponitur addocere fulkenna ok lära GU C 20 s. 197 .","2) fullt erkänna. the xij fulkendho oc the ra för waro giorter oc met edh gildadhe FMu 1: 390 (1383)."],"f":[]},{"a":"fulkär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt kär. än siälin haffdhe sin gudh fulkär MD 100 ."],"f":[]},{"a":"fulkära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullt beklaga, nog beklaga. wara nödh skadha ok wanda . . . kunnom wi thik ey swa fulkära Al 3081 ."],"f":[]},{"a":"fulkön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket tapper, mycket modig. twa riddara the waro fulköön Al 1269 ."],"f":["-köön )"]},{"a":"fulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fylla. \" wil jach fulla tin skiöl full mz gull \" Di 256 . ","2) fullborda, fullkomna. fulladhis ther mz thera faghnadher Bil 354 . ","3) göra fullständig el. fullgod; betala det som fattas i. ther meth fulladhe han sit skipte meth hänne SD NS 1: 36 ( 1401) . ","4) godtgöra, ersätta. han fulladhe mannenom thenna skadha MB 1: 82 . ib 374 . \" nöter swa mykin mat, at han fullar thz blodh som hiten nöter i liweno \" ib 108 . hafuer fullath sinom dydzkanom . . . fore thera ärfdhadeel i allum gudzomen SD NS 1: 94 ( 1402) .","5) fullkomligt öfverlåta. fasta oc fulla medh allom reth thetta ford:da godzit hakista framic oc minom arffwom in til forskriffna magnus ragwaldzsson oc hans arffwa, til äfwärdheligha ägho SD NS 1: 489 ( 1405) . Jfr fulfylghia. ","1) fullt. \" han var ey fulla tiwghu aar \" Iv 4240 . ","2) mycket väl. wy wrhom thz fulle RK 3: 2802 . Gers Frest 15 . ","3) för visso? vm swa är ath mennisken begärar ok wil fulkompneligha älska syn owen. hon kan thz ok fulle koma astadh Gers Frest 48 (kan föras till 2). - väl, visserligen. thu äst fulla ödmiukar j ordomen Bir 1: 222 . RK 3: (sista forts.) 5215 . FM 609 ( 1513) . - (?) bredleghin siger sik fulla sielff till SJ 298 ( 1462) . \" ib 310 (1463?), 318 ( 1464), 323 ( 1465), 330 ( 1465), 334 ( 1466), 360 ( 1469), 376 ( 1471). Jfr meth lengdan oc bredläkin som thet nw staar vpmwret oc wel siälff tilsegger \" SJ 379 ( 1471) . - Jfr fuller och fulväl."],"f":["fulla ater , ","fwlle RK 3: (sista forts.) 5215), "]},{"a":"fulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) göra fullständig el. fullgod; betala det som fattas i. wy for:de skulom fulla oc i nöghio göra thiwghu march affgiäld SD NS 3: 506 ( 1419) . 6) fullt bestyrka. thänna försagdha vitne sighia swa, at¬ the vildo thet fulda ok fölghia medh sinom edhe hvar thet komber, at enar järunds magher blef först dödher SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr.) . "],"f":["fulda SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr) ,","*fulla up , fullgöra, gottgöra (brist el. försummelse). iak benkt ionison kennes . . . mik wnt ok gifuit hafua . . . til morgongafuo . . . atta marklandh iordh i ekolswnd ok i thöm gozemen ther näst liggia, wp til fullande huat ekke i for:de garden ekolswnd kan til räkkia SD NS 3: 190 (1416). ATb 1: 14 ( 1453) . " tha wille han altid fwlle thät wp huat thär briste wtj " Arfstv 54 (börj. av 1470-talet). tha skal niclis fulle örian sin skade op STb 5: 65 (1515)."]},{"a":"fulla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fullt. \" om hon är ey xxx aara fulla Abbedval i Vkl. 98. - fulla sätter = fulsätter. han kwnne jngelwnde bliffuä fullä setter med mynnä en han finge löse til seg the viɉ [6 1/2] ortug landhiordh i swdre edby \" Uppl Lagmansdomb 73 ( 1493) ."],"f":["fullä )"]},{"a":"fullakt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fulleligen, till fullo. til thän dagh han fullaghtt byrädder warther SD NS 1: 484 ( 1405)."],"f":["fullaghtt )"]},{"a":"fullan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr dagsvärke fullan."],"f":[]},{"a":"fullanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket lång. om rum. leta ena fiädher . . . full langa Al 10095 . - om tid. ena stund ok än ful langa ib 2607 ."],"f":["ful langer . full langer),"]},{"a":"fullatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har fula later. scurrilis . . . ohöffuisker fwlaluger oc fwllatoger GU C 20 s. 557 ."],"f":[]},{"a":"fulledher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket obehaglig el. motbjudande. wars ingangh j värllena. hwilkin fulledhir oc grötelikin är SkrtUppb 270 ."],"f":[]},{"a":"fullelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["fullt, till fullo, fullkomligt. thu haffer stulit min bath oc star jac fvldiga til at thu est min tivff Atb 1: 6 (1452). kändis han sik thet fullegir vpburit hafwa ib 239 ( 1466) . GU C 20 (hand 2) s. 40, 61. iak thro fuldelika, oc tröster at thu thz forma Mecht 143 . hwilket för:de larens ej fullelige neka kunde uthen föll till bön HSh 16: 84 (1527?)."],"f":["fuldelika Mecht 143 . fulleligan STb 1: 374 (1482). fullelige HSH 16: 84 (1527?). fvldliga ATb 1: 6 ( 1452) . ","fuldigha ib 8 ( 1452) . fullegir gir ATb 1: 239 ( 1466) . ","fullelegh ib 197 ( 1464) . ","fulleligx FMU 4: 318 ( 1469) . ","fullig STb 5: 329 (1521, Kop)),"]},{"a":"fullelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fullt, till fullo, fullkomligt. hwilka forscrefna päninga thän for:dhe niclis kändis sik fullelika oc redhelika haua opbureth SD NS 1: 12 ( 1401). ib 44 ( 1401), 536 ( 1406). atirgält fullelica allom thom som orättelica haua fangit skadha aff thik Bir 2: 86 . \" thänna marcum giter engin fullelika mz faam ordhom lofuat \" Bil 383 . \" fik han sina syn fullelica atir \" ib 897 . KS 26 (66, 28), KL 83, 105 . Bo 19 . Gr 317 . Bir 1: 23, 189, 332, 3: 103 . VKR 9 . RK 2: 2148, 2274 . SD 2: 433 (öfvers.). Su 17, 46, 149, 209, 217, 218 . Lg 809 . - fullständigt, utförligt. Bir 1: 25 . hulkin märke . . . fullelikadhen (plenius) vthtrykkias medh sinom nampnom SD 1: 354 (öfvers.). Jfr ärofullelika."],"f":["fullilika L. ","fuldelika Su 209 o. s. v. fulleligha SD NS 1: 44 ( 1401) . ","fwlleligha Lg 809 . ","follilika SD NS 2: 108 ( 1409) . " fullerlika " ib 1: 536 ( 1406); Su 228 . ","fulderlica SD NS 2: 134 ( 1409) . ","fullirligha SD 2: 433 (öfvers.). fulliliger ib NS 1: 437 ( 1405). fullelegher FH 2: 103 ( 1436) . ","fulleligh BSH 5: 222 ( 1507) . ","fwllelegh ib 480 ( 1511) . ","fullaligha RK 2: 2148 . ","fullaliga ib 2274 . ","fullalige SJ 350 ( 1468) . ","fullelikan Su 46, 149 . ","fullelighan BSH 5: 222 ( 1507) . ","fulleligan SJ 361 ( 1469) . ","kompar . ","fullelikare Bir 1: 25 . ","fullelikadhen SD 1: 354 (öfvers.)),"]},{"a":"fulleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomlig. setiom wii fatigmen war folelege lyth til edert kiäre herradöme BSH 5: 498 ( 1512) ."],"f":["foleleg )"]},{"a":"fullelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullhet i gudz fullelikhetz matto Gr 302 ."],"f":["gem . ","-hetz )"]},{"a":"fuller","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) för visso, visserligen. haffue i peninga, foller faa li gryther STb 1: 399 ( 1482) . ib 2: 9 (1483). the andra konwnga som waro fwller mera än xxx konwnga j taalll Troj 147 . 2) fullt. nwmis sokn, som är fuller 4 stengher jordh Svartb 525 ( 1477) . \" grecana giorde resning oppa nyth igän j achillis tilkoman som tha kom mz färskt folk fwller iijᴹ stridzfolk \" Troj 114 ."],"f":["foller )"]},{"a":"fuller","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för visso, visserligen. PM LIX (bref af Peder Ingemarsson, anfördt efter Spegel)."],"f":[]},{"a":"fullest","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyllest."],"f":[]},{"a":"fullider","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket svår. RK 1: 2308 ."],"f":[]},{"a":"fullika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett stinkande sätt; vidrigt, illa. fulika loktande KL 119 . \" swa som halff rutin man fulika loktande \" Bir 1: 171 . ib 334, 2: 139, 159 .","2) fult, på et vanställande, sätt. äru the !SYNS_DÅLIGT? smittadhe ok orene Bir 1: 164 . \" fulica rakadhe \" ib 3: 458 .","3) skamligt, nedrigt. \" a hwat manga thässe sottin hawir darat ocfulica (turpiter) nidhir kastat \" Bo 96 . ib 189 . Bir 1: 145 . KL 120 . \" liuer fulika ok odygdhelika \" KS 33 (86, 36) . \" bidher them ey göra swa illa oc fwlika \" MB 1: 193 . ib 363 . RK 1: 3753 ."],"f":["fullica Bir 2: 139, 159 . ","fulika . ","fulelika RK 1: 3753),"]},{"a":"fulliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt lik. Al 1192 ."],"f":[]},{"a":"fullinflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket kärligt, mycket förtroligt. the sofuo saman twa a annars arm full liofuelik Fl 1452 . "],"f":["full liofuelik )"]},{"a":"fullitit","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ganska litet. fullitith mondhe han the edhe holda RK 2: 256 . \" the thenkiä full litit a sin ända \" MD 87 . \" war et kär fullitith fra \" ib 187 ."],"f":["full litit )"]},{"a":"fullova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullt lofva, nog lofva el. prisa. hans tokt giter engen man fullowat RK 1: 1429 . Al 9556 ."],"f":["full lofwa Al 9556),"]},{"a":"fulmakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) full kraft, full giltighet. vppa thät at hon (boken) bliffwe widh fulmakt ok vtan misthanka SJ 1 ( 1420) . ","2) fullmakt, bemyndigande. haffue wij ingen acht ath giffue them nogen fulmacth HSH 20: 208 ( 1507) . Jfr fulder 3."],"f":[]},{"a":"fulmanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ganska mången. ther gatz ful mangom illa ath RK 2: 7197 ."],"f":[]},{"a":"fulmannelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket manligen. han wardh ther full mannelika känder (känd ss mycket manlig) Al 8938 ."],"f":["full mannelika )"]},{"a":"fulmannelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket manligt. epistropus gaff hectori mang speeord oc stak tiill honom mz slith starka glaffwen fwll manliga Troj 159 ."],"f":["fwll mangliga )"]},{"a":"fulmargher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ganska mången. thz räkte them ful margha dagha Al 4147 . ib 4664, 9921 ."],"f":[]},{"a":"fulmodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket trött, mycket utmattad. ther aff sorgh oc graat war ful modh Al 10160 ."],"f":[]},{"a":"fulmoin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullmogen. fulmoen äple GO 728 . wardha the (bär en) fulmoyn LB 4: 341 ."],"f":["-moyn . ","-moen )"]},{"a":"fulmykin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ganska mycken. fulmykyt aff ätikkio Su 17 . - n. fulmykit, adv. ganska mycket. et swärdh ful mykith hwast Al 311 . RK 1: 3973 ."],"f":["-mykyn )"]},{"a":"fulmyndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med fullt bemyndigande, i fullt laga ordning. stode ok forscrifne andirs suensson . . . och pedher suensson ok fulmyndelige loto op bothwijdh giritegiwtere hwan iij ᵉ pening SJ 2: 104 ( 1487) . \" samme dag stodh hans kock leffrerade och oplot ffulmyndelige per monsson wid torgit ene tompt \" STb 5: 38 ( 1515) ."],"f":["fulmyndelige )"]},{"a":"fulmynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fulmyndogher. erich persson sysleman j sancta clara clöster . . . och gorius holste borgere ffulmynde wtsände och fulmektige giorde aff abetissene och menige conuens systra ther samme stadz STb 5: 238 ( 1519) ."],"f":[]},{"a":"fulmyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bemyndigad, befullmäktigad. \" jak haver fullmyundogh ok mektugh gyorth erlyk ok velbyurdhwgh man benkth gyllthe wth ath kreffve ok vp ath bere myn lansgylldhe VgFormt I 8-9: 104 (1515). \" STb 5: 237 ( 1519) . ib 272 ( 1520) . for wtan hertoga oc andra froma ädela män fwll myndoga aff wardt folk Troj 190 ."],"f":["fulmindige ib 272 ( 1520) ),"]},{"a":"fulmyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bemyndigad, befullmättigad. \" at jak . . . fultmyndig ok mektig giort hauer ok medh thette mit vpne breff fulmyndug ok mektog gör . . . biscop brunioph . . . arwid trolle, niels clawsson oc arwid knutsson til at besöghe thet möthe \" BSH 4: 170 ( 1494) . \" vij haffue giort honum fulmyndog oc mectoge tiil at lata komat hiit \" ib 5: 23 ( 1504) . eders herredömes fulmyndoge sendebodh ib 56 ( 1505) . ath ther nagre fulmyndoge herrer ware tilstedes aff hans macht eller hans raadh ib. \" tilskicke en fulmyndog höffwidzman här i thenne landzände \" FM 208 ( 1504) ."],"f":["fulmynduger . ","fultmyndiger )"]},{"a":"fulmäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*fulmäkta sik , göra sig fullmäktig? hade the wppa then tidh fulmäktadh sik pa terass sidho oc anamat the tilbiwdelse om förnämpda dagh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543-544 (1471?)."]},{"a":"fulmäkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = fulmäktogher 4. laurens jönsson törbo ok niels scriffuer . . . som . . .fulmechte giorde ware pa magnusse och andersse wegna SJ 2: 114 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"fulmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) fullt mäktig, fullt stark. hon (som svimmat) genstan fulmäktoght wpstodh ok fulkompnadhe sina tiänist Mecht 190 . \" pröffwe tha medh ith äg hwru mäctoger han (ɔ mjödet) skal warda . . flyter saa mykit offuan aa äggiena som en rinsk gylle tha är han fulmectoger at liggia ith aar for än han drikx Sex ekon tr 267. 4) fullmäktig, befullmäktigad. tha skulle wii oc flere wara honum fulmektige til al ära oc rät \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). STb 1: 39 (1475), 110 (1477). tha kom for rettin hanis priwalk och jämwel fultmektoger pa hustru elzaby ok hustru gertrude wegna ib 2: 175 ( 1486) . fore sittiende rettin tode hinrik van essen fulmechtok och vplot . . . en gardh SJ 2: 190 ( 1491) . STb 3: 439 ( 1499) . med gen. betecknande det som fullmakten avsder. ATb 1: 53 ( 1456) . \" the giorde erich jonsson tess fulmechtok pa thera vegna \" SJ 2: 153 ( 1489) . STb 3: 427 ( 1499) . med ack. betecknnde det som fullmakten avser. desse epterscriffne ware hans vithne, ath han tet arffuit fulmechtoger war pa sin moders veghne sTb 3: 91 (1493)."],"f":["fulmectoger . ","fulmechtoger . ","fultmektoger STb 2: 175 ( 1486) . ","-e ib 1: 39 ( 1475) , 110 (1477). fulmechtok SJ 2: 153 (1489), 190 (1491). fulmechtoch STb 3: 427, 439 (1499). fulmektiger),"]},{"a":"fulmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mycket mäktig, mycket stark. ful mäktigh diwr Al 9318 . ","2) fullt mäktig, fullt i stånd, fullt tillräcklig. at the äru fulmäktoge wppe halla gudz tiänist Bir 4: 30 . ib 31 . ","3) utrustad med full makt, fullt berättigad. SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), war rätter pawe ok i allom [t]hawa rät fulmäghoger ib NS 2: 283 (1440). sidhen . . . kwng hans her till rigit fore fulmetig herre kom FM 124 ( 1501) . fulmäktig konung RK 1: (LRK) 231 . ib s. 227. PK 239 . 4) fullmäktig, befullmäktigad. SJ 37 ( 1426) , 65 (1437), 82 (1438) o. s. v. giffuer iak fulla makt oc göt fulmäktughan häradzhödingian i sama skiplaghi för:da äkrebiscop henrike . . . thässa iordh . . . fastfara SD NS 1: 109 ( 1402) . ib 336 ( 1404) . wi äller ware fulmechtoghe BSH 3: 8 81449, samt. afskr.) han eller hans fulmäktoghe sändebodh ib 9 . några fullmächtige af gullsmedz embetet i stockholm SO 167 (nyarre afskr. af en urlund fr. 1449). at hit motte kmma snarliga fulmectug bud och breff BSH 5: 19 ( 1504) .","5) fullgiltig, vedrbölig. \" i thy i . . . sende till landztinget eders myndoge sendnigbudh med fulmectige befalanger \" HSH 20: 74 ( 1505) ."],"f":["fulmäghtoger . ","fulmechtogher . ","fultmektoger SJ 391 ( 1474), 394 ( 1477). fulmäktugher. fulmectuger. fulmäktiger. fullmächtiger), "]},{"a":"fulmäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egenskap el. uppdrag att vara fullmäktig. viterliget göre aff then fulmectughet vj aff them haffue STb 5: 248 (1519)."],"f":["fulmectughet )"]},{"a":"fulmär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket utmärkt. Fl 30 ."],"f":[]},{"a":"fulmättadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullt mättad. J Buddes b 175 ."],"f":["fulmettädhe ) , "]},{"a":"fulmättadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullt mättad. MB 2: 364 ."],"f":[]},{"a":"fulmätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full mätt, fullt tillfreds- stäld. ey war min kärasta full lmäth aff mina ysäldh Su 162 ."],"f":["-full )"]},{"a":"fulna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ruttna, multna, förskämmas. eg. och bildl. wiste thit aldra renasta kyt ey meer skula syndirlösas fulna älla rutna än sit hälaghasta köt Bir 4: (Dikt) 221 . \" aff thz thrä som aldregh matte rutna ellir fulna \" ST 200 . \" tharothna nöthin ok fulna i sinom träk \" MP 1: 65 . at the (ɔ: kroppen) ey fulnen (corrumpatur) iondom stundilsom ok ey rutnen i kötzsins lusta Bo 43 . \" thu som fwlnadh är i swa stora synda thräk \" ib 146 . - orenas, befläckas. smittas och fwlna aff fwlom thnkom VKR 20 . - blifva usel el. ringa. ödhmywken ät the dygdh, mz huilke mannen . . . fwnar sik siälfwom LFK 44. - ref. fulnas, ruttna. vndirstodh kötit föt aff sino kyti skulu fulnaz ok vmwändas i muld Bir: 4 (Dikt) 221."],"f":[]},{"a":"fulna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppfylla? thz fulne af smälek ok obryghilsom (veliicetur opprobriis) Bo 108 (kanske snarare att föra till föregåend ord)."],"f":[]},{"a":"fulna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ruttna. \" som saltet bewarar . . . swa bewara thennä röteliga syndärä at the ey fwlne eller rothne j syndennä träkke SvKyrkob r 194. 2) bliva ful el. motbjudande. wärlena lystelse oc höghtidh fwlnadhe j hans öghum \" Prosadikter (Barl) 25 . refl. fulnas, ruttna. alt thz mannenom tilhörde thz scal opsta än thz blifuer ok fulnas som dyuromen tilhörde SvKyrkobr 226 ."],"f":[]},{"a":"fulnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr forfulnadher."],"f":[]},{"a":"fulnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruttenhet. aff thera graff wtgik aldra sötasta lukt, oc ey fanz nokor styghet äller fwlnat j hänne Prosadikter (VBarl) 107 ."],"f":["fwlnat )"]},{"a":"fulnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fulhet. siunde stenin är alz lusta fulnadhir (plenitudo; Bir; fulstoplikhet) Nio kap ur Bir 24 . - til fulnads (til fulnads (til fulnadh), a) till fullo. otalika diäffla . . . hwilkras ffulastha skapadh enghen kan til ffwlnadz sighia JMPs 407. ib 468. C9 till fyllest, nog. jak wilde at thinna spegils wiidh kwnne wara thinne studeran til nöghio ok fulnath (tuis studiis sufficicat) SpV 497 . 4) mognad. läthin nw hellir badhe (ɔ vetet och ogräset) wäxa til lyka, thil sin fuldhnat, thil tess sädha thimyn kombir MP 5: 132 ."],"f":["fulnadhir . ","fulnath . ","fuldnath . gen. ffwlnadz),"]},{"a":"fulnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. fullmaðr] L. 1( fullhet. tekna wisdoms fwlnadh Ber 61 . ib 212 . Su 354 . - til fulnads (til fulnadh). til fullo. hafe ey til fulnas iordh j sith goz FH 2: 107 ( 1437) . \" theris tall kwnne engintilfulnahd räkna \" MB 2: 151 . \" enghin kunne them til fulnatz vpp skriffwa ib 245. thz i söken kwnen i aldrig tilfulnadz finna \" Su 91 . ib 84, 127 o. s. v. Lg 3: 371, 376 . LfK 223 . b) fullkomligt. til fulnadz oofostran i alla dygdher Su 53 . c) tillräckligt, nog. ätha och drikka til fulmatz Su 13 . - mädh fulnadh, till fullo. hafwa wpborit . . . the fornämpada LXXX march mät fulnadh SD NS 1: 65 ( 1401) . 2 fullt belopp, fullt belopp af det som tillkommer någon, ersättning, betalnng. þer til þe fornämda körka oc prester haua sin fulnaþ BYH 1: 170 ( 1363) . \" hafwm wi annath enom stadz allan ful- nadh i thenna for-da gardhenom \" SD NS 1: 94 ( 1402) . han hafuer mik fwllan fwlnath giroth ib 226 ( 1403) . dönom wy for:da herra boo dywra in till lherra karls arfwa aff thöptom vm sin fulnadh oc vidhergield ib 2: 178 (1409). honom fulnadh göra föe alth thet wi mellan os haua ib 456 ) (1411). swa t korin äller altait äy sin fulnad finghe ib 1: 73 ) (1401). - ersättning, betal- ning, mellagift. swa het han . . . herra päthers porsa mödherne j ölande . . . wnder mic laghde oc til min skipte oc mit godz finuidhe . . . ater them samma herra päthar porsa til skiptis fore gaff, och tär mäþer ena penninga swnmo til lofwadha oc annan fwlnadh BYH 1: 178 ( 1377) . \" at thän samy herra þäthar porse hafwer sin funadh foresit forscripnamödherne j ölande j änga mato än lik fangit hafwer ib. hafwer jac . . . honum . . . sin funadh giort ib. the tyra hwndratha marker . . . skal han . . . til thässa skiptsins fwllnadh til sinna gaghna behalda \" ib 179 . ib 181 (1377). ","3) obehaglig känsla f fullhet i maggropen, dyspesi? hafdhe thessa yrth (ɔ: genciana) til legedom for fulnadh LB 3: 107 . - Jfr gipta-, up-fulnadher."],"f":["fulnadz . ","fulnatz . ","fulnas ) , "]},{"a":"fulnär","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) mycket nära. ladhe sin kiipp full när K 3: 270. 2) nästan. tha . . . folkith hafdhe fulnär ätit Al 370 . ful när dödhir ST 72, 776 . ib 274, 275, 315 . RK 1: 4203, 2: 3925, 4303 ."],"f":["full när )"]},{"a":"fulnära","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket nära. thet fästä la thet bärgh full närä, ther the skuldo then apton wärä Fredrik ed Noreen (hs. B) 15 ."],"f":[]},{"a":"fulnödogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket stridande mot någons vilja, mycket motbjudande. fulnödhuct är mik owens wrangwiis mandz olia skulle smöria mit hofwdh Lg 3: 505 ."],"f":["-nödhugher . ","-not ) , "]},{"a":"fulotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ringa, föraktad. \" lgiordhe . . . sik fulottan oc eet wtwrak af allom (vilem et objectum omnibus) \" Bo 30 . ib 31 . 2) okunnig, okicklig hwat thikkis them pilte fulottare (inductius) vars som enkte weet vtan ensampnamordhorina spina Bo 98 . iak är fwlottir (Cod. B floter 329) oc stambir (ignarus et balliutiens) i ordhomen ib 180 . 3) obetänksam, dum- dristig? vakta at thu vari äkke aat annars vmgango ätiga fundoghirspeiare älla lok fulottir (merianius) domare Bo 123 ."],"f":["folotter )"]},{"a":"fulpanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pant, som utgör full säkerhet, fulgod pant. tha skal hon fornögia honom . . . antige medh fultpanth eller peninga STb 1: 126 ( 1477) . ib 387 ( 1482) , 2: 68 (1484), 130 (1486), 134 (1486)."],"f":["fulpanth STb 1: 126 (1477) ), "]},{"a":"fulpröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lfullkomlig bevisa. än eigh fulpröwis saki SD 4: 436 (1335, nyare afskkr.) - part. pet. fullt bepröfvad. thz är fwlpröfwah LB 7: 5 ."],"f":["full- )"]},{"a":"fulradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket hastig, mycket ifriga a sit maal war han ful radher Al 584 . - n. adv. mycket hastigt, genast. MD (S) 298, 305."],"f":[]},{"a":"fulrasker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mycket rskt, mycket dugtig. wäl hundradha full raske män Al 8831 . \" alexander wäxer stark ok stoor full rasker ä hwar han foor \" ib 558 . 2) mycket rask, mycket snabb. thera fluh ok sprang war ful rask Al 5060 . - n. adv. mycket snart. förin han mik hiit ful rast Al 1351 . ib 1538 ."],"f":["full- . "]},{"a":"fulrasklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lmycket hastigt. kastadho thöm ful rasklica iena grop Bo 206 . \" skal wärken minska ful raskeligha \" LB 3: 71 ."],"f":["ful rskeligha )"]},{"a":"fulriker","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1)","2) mycket dyrbar. ful riik klädhe drogho the Al 5446 ."],"f":["-riiker )"]},{"a":"fulriklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket dyrbart, mycket präktigt. Al 3400 ."],"f":["ful rikelika )"]},{"a":"fulsander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt sann. miin ordh wänter iak fulsan at wara MD 95 . - n. fulsant, adv. fullkomligt sant, mycket sant. ij hafwin herra saght ful sant Al 1857 . RK 1: 2873 ."],"f":["ful sant . ","fulsath RK 1: 2873),"]},{"a":"fulsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullsår, verkligt el. öppet sår. han slog laurens olsson iij (3) fultsaar i hoffwudet STb 1: 272 ( 1480) . ib 280 ( 1481) ."],"f":["fultsaar )"]},{"a":"fulsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fulsara","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket svårt. RK 2: s. 361."],"f":["fulsaare )"]},{"a":"fulsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullsatt, fullt besatt. Su 3 . Jfr E. Noreen, Mejerbergs ark. f. sv. ordforsn. 3: 5."],"f":[]},{"a":"fulsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med prep. af. \" hwa mon gita fulsakt af (hvem kan fullt utsäga el. lemna en fullständig skildring af) thässe glädhi \" Bo 248 . Gr 299 . Al 3338 . Su 413 . - med en sats inledd af huru. Su 460 ."],"f":["fulsäghia ST 269 . ","fulsakt Bo 248 . ","fulsaght Al 582 . ","fulsighat Bo 201),"]},{"a":"fulsinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som är vid sina fulla sinnen. en fulsinnogher (sensatus) maan Su 174 ."],"f":[]},{"a":"fulska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se folska."],"f":[]},{"a":"fulskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":[]},{"a":"fulskapadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullskapad, till fullo skapad. MB 1: 38 ."],"f":[]},{"a":"fulskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uselhet. bortält mina dröflica fianda. fordrif fran mic alrafulskap SvB 417 (början av 1500-talet)."],"f":[]},{"a":"fulskarper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket skarp. mycket sträng. mz brotlegom hålla full skarpan rätt RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 ."],"f":["full skarper )"]},{"a":"fulskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fulkomligt afmåla. MD 103 .","2) fullt beskrifva. Al 9163 ."],"f":[]},{"a":"fulskyt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket snart. Iv 1827 . MD 13, 94 ."],"f":["-sköth MD 13 . ","fullskyt ib 94),"]},{"a":"fulskämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["li full utsträckning bringa på skam. sannelika thänna pikan haffdhe manz stadoghet, ok manz hiärta, hwilken mz twäfalle dygdhz sighe fulskämde (confudit) sin owen SpV 231 ."],"f":[]},{"a":"fulsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomprygla. ST 305 . MB 2: 289 ."],"f":[]},{"a":"fulsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomprygla. debac[u]lare fwl slaa GU C 20 s. 47 ."],"f":[]},{"a":"fulslät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["helt och hållet, alldeles. RK 2: 5105 ."],"f":[]},{"a":"fulsnart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket snart. RK 2: 8890, 9254, 9514, 3: 29 . Di 266 ."],"f":[]},{"a":"fulstadhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt stadig el. fast. han är . . . fulstadhugher j ware tro Prosadikter (Barl) 55 ."],"f":[]},{"a":"fulstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt stark el. kraftig. MB 1: 101 . - mycket stark. Iv 168 . Al 55, 927, 9200 . RK 3: 3095 . - nog stark. pröfwin ij idher at wara fulstark at ij thörem (för thören) möta a the mark Al 1699 ."],"f":["full stark RK 3: 3095),"]},{"a":"fulstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt stark, fullgod. ffolmer sta j en annen borgen fful stark fför thet tall lhan hade ftil longe niclis STb 5: 85 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"fulstarklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fullt starkt el. kraftigt. then lön port . . . skal j gen mwres frwl sterkelige wiidh then andra mwren licha tiock STb 2: 286 (1488)."],"f":["fwl sterkelige )"]},{"a":"fulstopa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ymnig, öfverflödande, rik, stor. giuir idhir . . . mina fulstoppa välsignilse MP 1: 256 . \" giuir thik fulstopa hugnadh \" Bo 15 . \" blodzsins wtgiutilse som swa fulstopa var \" ib 203 . \" alt folkit hafde fulstoppa drikka \" MP 1: 115 . \" vi maghum fulstopa ösa gudlikit vatn \" ib 116 . \" jak hauir siälwir öfrit oc fulstopa j allom lthingom \" Bir 2: 28 . hwat ey hafdho the petrus ok paulus fulstupa (copiosam) mins anda sötma ib 1: 240 . ib 101, 117, 197, 241, 327, 2: 44, 118, 169, 231, 3: 108, 233, 410, 4:209 . MP 1: 15, 33, 2: 49 . Ber 10, 129 . Su 73, 181, 416, 425, 458 . munnin tala gärna af thy som fulstopa är j hiärtano Ber 30 . ib l103, 176."],"f":["fulstoppa MP 1: 115, 256 ; Bir 4: 209 . ","fwlstoppa Ber 103, 129, 176 . ","fulstupa Bir 1: 240 ; Ber 10 ; Su 416, 425, 458),"]},{"a":"fulstoplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["överflödande, ymnigt. \" tha thu vardher fulstupplika riekr skal thu ey vara wälluiliogher äller milder \" Prosadikter (Varl) 105 ."],"f":["-stupplika )"]},{"a":"fulstoplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ymnig, öfverflödigt, i ymnigt el. rikt mått. wtflöt olian swa fulstoplica KL 46 . \" giwande fulstoplica almännelikit got \" Bo 110 . Bir 1: 269, 327, 330, 3: 33 . ST 415 . Ber 284 . Su 449 . Lg 3: 70 . - mycket, i hög grad. mödha mit köt fulstoplika (abundantius) Bir 1: 321 ."],"f":["fulstuplika Bir 1: 327, 330 ; su 449. fulstupplika Bir 1: 269 ; ST 415 . ","fulstoppelika Ber 284 . ","fwlstoppelica Lg 3: 70),"]},{"a":"fulstopliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ymnig, riklig. fulstoplik välsignilse Bir 2: 338 . Su 448 ."],"f":[]},{"a":"fulstoplikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymnighet, öfvrflöd, rikedom. \" j wärldz thinga fulstoplikhet \" Bir 1: 274 . ib 95, 2: 240, 3: 386 . Mp 2: 142. j fatikdom oc lj fwlstoplikhet Ber 70 . ib 124 ."],"f":["folstoplikhet Bir 3: 386), "]},{"a":"fulstopnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överflöd, ymnighet. jak kan ekke see i thik nakra dödhenz sak, wthan kärlegxens fulstoppadh (superbundantiam) SkrtUppb 104 ."],"f":[]},{"a":"fulstoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. part. pret. ","e":[],"f":["*fulstoppadher , överflödande, ymnig. loff hedhir ok ära wari thik min sötaste gudh, for thins fulstoppaha blodhz wtgiutilse SVB 82 (slutet av 1400-talet). - Jfr fulstopa, adj. Sdw 1: 358."]},{"a":"fulstoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppfylla vi som fulstoppadhe ärom mz syndomen Bo 82 . ib 204 ."],"f":[]},{"a":"fulstor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket stor. Al 4560, 5482 . RK 3: (sista forts.) 4911, 5659."],"f":["-stoor Al 4560 . ","fwllstoor RK 3: (sista forts.) 4911 . ","fwll stoor ib 5659),"]},{"a":"fulsukkande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djupt suckande. disnoycus p c [idest] su[s]piriosus fulsokkande GU C 20 s. 193 ."],"f":["-sokkande )"]},{"a":"fulsvara","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i mycket hög grad. gik aff them ond lucth fwll swåre RK 3: (sista forts.) 5324."],"f":["fwll sware )"]},{"a":"fulsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsyster. som däkinsins fulsiister är DD 3: 25 ( 1418, nyare afskr.) ."],"f":["-siister )"]},{"a":"fulsädha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fulsäl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt säll. Bu 50 ."],"f":[]},{"a":"fulsära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfoga fullsår. Se Neuman Vokbal 53."],"f":["-sera )"]},{"a":"fulsäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = fulsar. ATb 1 . 11 (1452). gwnnar had iij fusäre ok ij skenor ok ödnir hade i fulsäre ib 226 ( 1458) . ib 136 ( 1460) . Stb 1: 3333 (1482)."],"f":[]},{"a":"fulsäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår. SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . for j [1] fulsäre som han slogh powal mannis fää drengx näse ginom BtFH 1: 135 ( 1506) . för ij [2] fulsäre som han slog erich laurisson ib 139 ( 1507) . for i [1] fulsare som han slog henric ania ib 143 ( 1507) . slog . . . henric henricsson ij [2] fulsäre och iij bloduite ib 146 ( 1506) . ib 210 (1506), 267 (1508)."],"f":["fullsäri L. ","fulzäre SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). fulsare), "]},{"a":"fulsätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullsutten, fullt besutten. om bonde, som äger så mycket jord, att avkastningen därav är tillräcklig för hans och hans familjs bärgning samt för utgörande av hemmanet åvilande utskylder. Uppl Lagmansdomb 45, 49 (1492) . \" at han jngelwnde kwnnä bliffuä fulsetter med mynnä en han finge löse til segh then öris aker ib 81 (1492). - om hemman av ovan angiven beskaffenhet. han hadde köpt oc byth sigh til eth kronänes fulsettnä godz \" ib 61 ( 1492) ."],"f":["fulsetter . ","fulsettnä Uppl Lagmansdomb 61 ( 1492) ), "]},{"a":"fulsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fulltaligt begiva sig (till)? meg tykker wara en god gåffwa som jac troor oc menar ath gudena wilia giffwa oss j thetta landet cytharea om wij fwlsökom tiil veneris mönster Troj 64 ."],"f":[]},{"a":"fultaka","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) mycket duglig, duktig. jndustrius . . . fighen kringher vakcher fulthagha stadugher och fornomstogher GU C 20 (hand 2) s. 24."],"f":["fulthagha )"]},{"a":"fultaka","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullt duglig, fullt i stånd. huilke fultaka (sufficientes) warin wärlzlichom herrom tiltala j clostirsins ärindom oc thiäna oc vndirlätta abbatissonna thunga VKR 4 . Bir 4: 95 . ","2) mycket duglig, dugtig, kraftig. efficax, fultaka GU 7 . drapo widh XM män alla starka oc fwltagha MB 2: 77 . \" en godher drängh ok fultagha kempe \" Di 265 . ib 19, 21, 31, 81, 85, 86, 110, 111, 114, 116, 148, 157, 158, 200, 217, 256, 269, 280, 290 . RK 3: (sista forts.) 4733 . ","3) dugtig, väldig, häftig. slogos ith fultaga badh MD (S) 260 ."],"f":["fultake Di 21 . ","fultagha Bir 4: 95 ; Di 265, 269, 290 . ","fwltagha MB 2: 77 . ","fulthagha Di 280 . ","fultaga . ","fwltaga RK 3: (sista forts.) 4733 . ","fultage Di 31 o. s. v.),"]},{"a":"fultaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fultaka 2. han war riker oc fultaker Di 13 ."],"f":[]},{"a":"fultakin fultagen di 131 132","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fultaka 2. fultagen i allom lekom Di 131 . ib 132 ."],"f":[]},{"a":"fultal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullt belopp. kendis ware wel betalede til takke oc fulla nögie oc ful tall \" SJ 367 ( 1470) . \" till fulla nögia oc full tall \" ib 375 ( 1471) . ib 380 ( 1471) ."],"f":["fultall SJ 380 ( 1471) . " full tall), "]},{"a":"fultalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohövisk i sitt tal. scurrilis . . . ohöffuisker fwltaluger oc fwllatoger GU C 20 s. 557"],"f":[]},{"a":"fulthakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullt tacka, nog tacka. aldre hafdhe iak thy hällir format at fulthakka gudhi for hans kärlek Bir 3: 28 . ST 169 ."],"f":[]},{"a":"fulthakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullt tacka, nog tacka. STb 5: 322 (1521, Kop). swadane welgerninge oc bestond wij hans nade aldre ffultacke kunne ib 332 (1521, Kop) ."],"f":["-tacke )"]},{"a":"fulthrivin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket rask. andre hälade fultryffne RK 1: 1860 ."],"f":["fultryffne ) , "]},{"a":"fulthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. part. pret. ","e":[],"f":["*fulthänkter , som har fullt betänkt sig. stode willam ryll köpsuen och var fultenckter medh sin frie wilie och giorde hans perlostickere fulmechtok ath . . . STb 3: 260 ( 1495) ."]},{"a":"fulthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullt tänka, nog tänka. huilken är then som kan fultenkia oppa tässa pinor Su 130 . fullt betänka, nog betänka. thin dröwilsso gitter engen fulthenkt MD 67 ."],"f":[]},{"a":"fultiþa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fultroa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullt tro, fullt lita på. med dat. war trygh oc fultroandhes minne loffwan Lg 3: 272 .","2) nog tro, nog föreställa sig. the glädhias alle aff käte stoor at thz ängin man ful tror Al 9158 ."],"f":[]},{"a":"fultroin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fullt trogen. fultroen wen MD (S) 296 . gudhi foltroin Bir 2: 10 . KL 198 . ST 473 . ","adj. = fultroin 1. at han ware honum fultro MB 1: 459 . Al 1726 . RK 2: 6644, 3: (sista forts.) 5373."],"f":["-troen . ","fulthrohin ST 473 . foltroin),"]},{"a":"fultrygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt trygg, fullt säker. waare thu en hälhgir man, ey är thu än fultryggir Hel män 134."],"f":[]},{"a":"fultröstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt pålitlig? at jac skall wara eder oc riichet fultröstog til gagn oc bestand BSH 5: 45 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"fultyga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fultygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["fulltyga, fullt el. övertygande bevisa el. styrka. är thät swa . . . at the thtä som the frambära mote walino kunno fultygha mädh oppenbare gerning ellir wtnom Abbedval i Vkl 94 ."],"f":[]},{"a":"fulundra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullt undra, nog undra, känna nog förundran el. beundran öfver. oppa henna wenlek oc fäghrind kunno the ey fulwndra ST 342 . - fullt beundra, nog beundra. ängin then ij palazith siter alexandrum ful vndrath giter Al 2260 . ib 8116 . fulundra sik, nog förundra sig. Lg 3: 596 ."],"f":[]},{"a":"fulvaxin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullvuxen. \" träit . . . växer til thäs thz är ful växit \" MP 1: 237 . \" ey at enast tha han var barn. vtan än tha han var fuluäxin \" Bo 5 ."],"f":["ful växin . ","fuluäxin )"]},{"a":"fulvaxter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullt uppvuxen. oliagardhen som är fwlwäxther skifftis j twa dela PMSkr 336 ."],"f":["-wäxther )"]},{"a":"fulvikta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fulvigtig. Ber 278 ."],"f":[]},{"a":"fulviktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullvigtig. \" sua got mynt af fyrä mark suensk göra fult fore en fullwightoghan engliskan nobel \" FH 2: 93 ( 1432) . ib 100 ( 1434), 133 ( 1442). för XVIII fulviktige nobla ib 6: 35 (1452, nyare afskr.)."],"f":["fullwightogher . ","fulviktiger )"]},{"a":"fulviktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullviktig. eg. och bildl. j swadana mynt at halff fämpte mark göra fult for een fultwikoghan ängliscan nobel Svartb 430 (14548) . \" gudz ordh äro liffuandis, oc fulwiktogh (efficax) \" Mecht 267 . JBuddes b 82. frvvictogh var helga mandzsens bön ok snart höördh ib 149 ."],"f":["fultviktogher )"]},{"a":"fulvirþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fulvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt viss. fulvis a þy KL 181 . \" ther a skal thu ful wis wara \" Al 7598 . \" jak är fuluis at ey liff ok ey dödhir ok ey nokor skapat tingh skulu formagha at skilia os fran gudz kärlek \" MP 1: 8 . - n. fulvist, adv. mycket visst, mycket säkert. Al 4760 . \" jak tro full wist \" Lg 3: 516 ."],"f":["full- )"]},{"a":"fulvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) fullt säker, fullgod. hulkit huss han honum ffrit och quith j panth satte för för:ne peninge fför en ffullwiss och obehindrat pant til en ffasth forwaring STb 5: 89 ( 1515) ."],"f":["ffullwiss )"]},{"a":"fulviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fulkomligt vis. MB 1: 101 ."],"f":[]},{"a":"fulvitna","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,v. yga. contestor aris verbum deponens idest adiurarre firmiter assere fwl wetna GU C 20 s. 144 ."],"f":["fwl wetna )"]},{"a":"fulvordh fol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mogen ålder. nw mädhan hwar een menniska som cristna tro haffuer takit j döpilsse, oc til storan alder oc fowordha är kommin, tilbör at taka gudz likama MP 3: 119 ."],"f":[]},{"a":"fulvordhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt utbildad, fullvuxen, fullt kraftig. the äre fulworne drängie Di 248 . \" then wänaste thins oc mins herra likame, mz allom sinom storlek oc fulwordhno warilse \" Su 268 ."],"f":["fulworne Di 238 ),"]},{"a":"fulvordhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullkomlighet. \" thz tillhöre gudhelika skälinna fulwordoghet (effcaciam divinæ rationis), haffwa tilsaman ok tillika thz som giort är, ok thz som är gömaskolande \" SpV 188 . ib 224 ."],"f":[]},{"a":"fulvredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket vred. RK 2: 563, 2406 ."],"f":["-wreeder: -an RK 2: 2406),"]},{"a":"fulväghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullviktig. \" tha schulle han . . . bethale niclis scriffuere her ena lest jern j stocholm j gen fulweghna STb 3: 167 (1494). \""],"f":[]},{"a":"fulväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) mycket väl, fullkomligt väl. han war oc ther fulwel vntfangin ST 276 . \" thz skal här ful wäl vardha gömt \" Fr 301 . rät ridderskap . . . ther mik stodh full wäl til mata Iv 1894 . ib 2862, 4310 . RK 1: 1311, 3400 . SD NS 1: 203 ( 1403) . MD (S) 250 . Lg 3: 31 . \" tw skalt fulluell faara \" ib 32 . \" fatigh mans fora är ful wäl kändh \" GO 703 . \" wäghin war honum fulwäl wiis \" Al 2343 . \" ij ärin ful väl kompne (mycket välkomne) häre \" Iv 1401 . \" swa at mik full oc all wel atnöger \" SJ 341 ( 1467) . ib 357 ( 1469) . \" thz forma iak ffulwel (mycket lätt) göra \" ST 308 . \" j sagdhin ful väl (mycket riktigt) \" KL 396 . ","2) mycket, synnerligen. \" slan ful wel \" ST 304 . \" loot sik ok sina fulwäl plagha \" Al 1806 . \" mik lyster ther fulwäl a see \" Iv 4482 . florena, the skäre äro ok ful wäl renä Fl 492 . ","3) för visso. full wäl wente jak at the han födha RK 1: 4332 (möjl. att föra till 1)."],"f":["folwel SD NS 1: 203 ( 1403) . " full wäl. fulwel. fulluell. fwltwel " MD (S) 250)),"]},{"a":"fulvän","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt skön. MB 1: (Cod. B) 536. - mycket vacker. hundradh örs ful wäna Al 592 . ib 9838 ."],"f":[]},{"a":"fulväpnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullt väpnad. full väpnädä men LfK 256 ."],"f":["full- )"]},{"a":"fulvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket värdig, mycket tillbörlig. ful wärdhigh löön han honum gaff Al 9516 ."],"f":["-igher )"]},{"a":"fulvördha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanvörda. \" deprecior aris arifwlwördha aff slaa wanwörda ok neder trykkia \" GU C 20 s. 176 ."],"f":[]},{"a":"fuläldrar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föräldrar. \" i wara fuläldrä (trol. skriffel för foräldrä) daghum \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"fulämna","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillräckligt stor. vaxte bialken sua langar. at han var fulämna ok än iui Bu 417 ."],"f":[]},{"a":"fulända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullända, fullborda. \" definio nis nire idest valde finire fuländha jtem idem est quod diffinire ända \" GU C 20 s. 170 ."],"f":[]},{"a":"fulärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket präktigt. lät en stadh ful ärlika göra Al 8649 . ib 9553 ."],"f":["ful ärlik Al 9553),"]},{"a":"fulärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket präktig. keysars klädhe ful ärlik Al 3832 ."],"f":[]},{"a":"fulörar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["full betalning? löst gods af fullt motsvarande värde? haffwa salt . . . en gard . . . för fä ok fulöra SD NS 1: 13 (1401, nyare afskr.). Jfr fulder 4."],"f":[]},{"a":"fund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. finnande.","1) påträffande, sammanträffande, möte. gladher af godho funde Bil 405 . tha hafdhe ok varith thera fund mz mykle glädhi ij thän sama stund Iv 4919 . \" kom ther löpande a mina fund (mig till mötes, emot mig) \" ib 246 . \" ij ärin kompne a hans fund (till honom) \" ib 2832 . ib 178, 845 (jfr s. CLXIII), 3994, (Cod. B, C) s. CLXX. Fr 2356 . iak hafwer warith ij darius funde (jag har träffat Darius) Al 2400 . \" iak hafuer . . . vaktadh här minna syster fund (väntat på min systers inställelse) \" Iv 4799 . at möta ther olaff degra fund MD 321 . ","2) fynd. \" mz godhe fund \" Bil 211 . \" hans bena fund \" ib 284 . Fr 359 . Lg 93 . \" vm tyufnath oc sua vm fyndher \" MD 517 . ","3) påfund, påhitt, anslag. mankönit som swikit var oc fortappat aff diäfwlsins kloke fund Bil 536 . han halder j gen osynlika alla thera ondzsko akt oc fwndh Bir 4: 58 . \" mz . . . false fund \" MP 1: 319 . RK 1: (LRK) s. 221, 222. Al 2060 . \" for stodh ey thässa fwnd \" ib 8525 . \" actede ey hans onde fund \" RK 2: 3008 . \" tänkte han ater ena fundh \" ib 3100 . dräpa alexandrum mz nakre fund Al 9950 . \" fan k cristiern eeth annath fundh (gjorde ett annat påhitt) \" ib 3: 673, 905 . ib 62, 561, 1108, 1170 . \" bar iak moth honom alla mina fund (list) \" ST 305 . \" wiisth hadhe tw warith marsk wtan all argha fundh (uttrycket är utan tvifve föranledt endast af behofvet att få ett till stund svarande rimslut) \" RK 3: 1794 . - (?) litla stundh är werldzins glädi ok henne fundh MD (S) 306 . - pl. påhitt, anslag, funder. thera klokskapir ok snödho funde wordho aat ängo Bo 159 . \" the vanskadhos i thera fundom ib 149. tilbör os at thänkia ok sinna nakra nya fundir til at skatta rikit \" Bir 3: 430 . \" at thänkia oc finna kloka funde \" ib 469 . \" konungen fan swa mange funder (gjorde så många påhitt) \" RK 2: 1770 . Bir 1: 70, 209, 2: 163, 207, 330, 3: 241, 311, 359, 363, 440 . MP 1: 72 . MB 2: 74, 294 . Su 162 . Al 6376, 6437, 9362 . RK 3: 2001, 2505, 2773, 3756 . \" wthan alth swik fwndher och hiälparedhe \" SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). - Jfr diävuls-, faghnadha-, fäghins-, glädhis-, in-, sam-, synda-fund, butn-, strand-, vatn-, vägha-fynd, samt funder. "],"f":["fynd L.; SR 50, 51 ; Lg 93 . ","fyndh . ","find L. f. pl. -ir),","fundar luter","funda lön","fynda- )"]},{"a":"fund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L.","3) påfund, påhitt, anslag. \" aff manghom ffalskom ffwndhom oc genstrigohom som göras moth thenna psaltaren sighia[n]dhis honom wara wiskipilse oc fframffoshet JMPs 509. - Jfr il-, nya-, sam-fund el. funder. \""],"f":[]},{"a":"fundacionbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stiftelsebref. \" som the fundacion breffua (trol. skriffel för bref) vtuisa som ther vppa äro giordh \" SJ 316 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"fundament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundval. \" Su 163. eth fwndamänt oc grwndhwal til alt renliffwe \" LfK 24 . lostans fundament MD (S) 293 ."],"f":[]},{"a":"funder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kunna föras flere af de under fund upptagna ex., i hvilka af ordets form el. bestämningsord icke kan slutas till bestämdt genus, eller valet är lemnadt öppet mellan mask. och fem. el. mellan mask. och neutr.; särskildt på flere af de ställen, hvarest ordet förekommer i plur., kan det ej med visshet afgöras, om det är mask. el. fem.) Jfr höka-, koppa-, sam-funder."],"f":[]},{"a":"fundera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grunda, grundlägga, lägga grundvalen (till något). han (staden) är funderadher (d. v. s. hans grundval är) aff saffiir Su 137 . \" the hälgha kirkia funderadh ok bygd owir christum \" Gr 300 . - grunda, börja uppbygga, grundlägga, genom gåfvor lemna bidrag till inrättandet af, inrätta, stifta. togh sigh före wpsala kyrkio . . . som forna kononga hans förfädher oc bördhamen funderat haffde Lg 3: 344 . \" än the som klostrit fundera formagho ey vanlika alt klostrith oc gardhin fullelika fulkompna j stuntom tyma \" VKR 74 . äpter thet ath klostrith är bygd oc medh vmpnyngo goze begafuath af them som klostrith fundera ib 75 . j allom oc hwariom eno j sancti saluatoris clostrom nu fundradhum swa oc j them som framdelis wardha fundradh ib 6 . Bir 4: 38, 46 . \" hwar en persona aff foresagdom, som först fundera clostrit ingangandis j thenna renliffnadin \" ib 31 . ib 33 . \" a cenne prouento wägna, som herra hannes westmodzson ok gabriel, hans brodher . . . funderadho \" SD NS 1: 78 ( 1401) . wara frw altare, thet som nw nylelika i strengenes domkirkio funderat är ib 319 ( 1404) . ib 322 ( 1404), 675 ( 1407)."],"f":[]},{"a":"fundera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grunda, inrätta, stifta. \" tha aardz mot höltz äpter han siäl, som thera kloster haffdhe funderat \" Mecht 347 . the prebenda, som hustrv sigrid . . . skyckade och fwnderede i sancta katerine koor STb 1: 204 (1479). - dotera. Se Sdw 2: 1223. "],"f":["*fundera sik , runda el. stödja sig (på). för thy at . . . ärkebiscop jönis oss enkte birette om the hafdo haft nogoth thenne orden: acripio te, wtan funderade oss vppa for:da cedulam SD NS 3: 493 ( 1419) ."]},{"a":"funderan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundande, grundläggande. städernes funderen PMSkr 689 ."],"f":["funderen )"]},{"a":"fundogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyndig, slug, listig. \" mange äru snielle til wärldinne ok fundoghe til sin vilia ok astundilse \" Bir 1: 285 . \" o thu fundoghe räfwer \" Su 409 . Lg 3: 503 . \" vakta at thu vari äkke aat annars vmgango äntigia fundoghir speiare älla ok fulottir domare \" Bo 123 . Jfr ilfundogher."],"f":[]},{"a":"fundogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyndig, slug, listig. \" hör thu fundughe falsare \" Prosadikter (Barl) 82 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"funker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dopfunt. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 42: 30+0 f. - Jfr fonter."],"f":[]},{"a":"funne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beteckning på (liten) hund, hundracka? catulaster lithin funne idest paruus catus catlus paruus canis GU C 20 s. 87 ."],"f":[]},{"a":"funter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fonter."],"f":[]},{"a":"funtkar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fontkar."],"f":[]},{"a":"fura","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fora."],"f":[]},{"a":"furstinna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se förstinna."],"f":[]},{"a":"fus","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - Jfr äro fus."],"f":[]},{"a":"fus","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) villig, begärlig, ifvrig (att få el. att komma till). til dyghdh oc äro waro the fws Iv 8 . \" the iomfru var til hästen fws \" ib 3846 . \" til india war han mz örlögh fws \" Al 4302 . ib 10438. hwar äpter war thu hingath fws ib 8894 . the waro til stridha badhe fws ib 3266 . \" som äpter goze war mykith foos \" ib 6922 . ","2) kommen till styrka? än barn waaro ey hälder för fus (Cod. A föör 113) än nw, tha war pinlikt at mista marght thz the sagho lostelikt oc gato ey fangith MB 1: (Cod. B) 536. - Jfr framfus."],"f":[]},{"a":"fuseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr framfuseliker."],"f":[]},{"a":"fyghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. foglar, fjäderfä. alt swart fyghle MB 1: 359 ."],"f":[]},{"a":"fyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föl. \" \" GO 1014. thz är opta häst som gnägiar som föl \" ib 879 . 1 folle och et föll HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr häst-, mar-, skiut-, sumar-fyl. "],"f":["fyll L. ","fylsvat , "]},{"a":"fyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föl. \" eth stod och eth fööl \" Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) . - Jfr asna fyl."],"f":["fööl )"]},{"a":"fyla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["orena, smutsa. \" ther komo flughur ok fylte alt hans sår \" KS 41 (107, 45) . \" the fyylto thit änlite mz slem oc spoth \" ST 175 . \" hans hälgha liofwa änlite war fyyl (trol. för fyylt) oc wanhamat som a spitälskom manne \" ib 172 . Jfr befyla."],"f":["fyyla . -te -ter?),"]},{"a":"fyla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["orena, smutsa, söla. \" hör thu fundughe falsare, diäwulslikin sädh. fyylter oc skämdir mz häluitis mörker \" Prosadikter (Barl) 82 . "],"f":["p . ","pf . ","fyvylter )","*fyla sik , smuts sig. hundän . . . hafwer bitith waarth enda barn j häl och hafwer fylth sigh mz täs blode ib (Sju vise mäst C) 236 ."]},{"a":"fylbytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föbytare el. fölbitare? ss tilmäle. moralitas fylbytare se tik om MP 5: 114 . Jfr Axel Lindqvist, Bidrag till nordiskt filologi tillägnade Emil Olson, s. 131 ff."],"f":[]},{"a":"fylghaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) följaktig, ledsagande. med dat. at vare eder fölgacktuge medh theres hester BSH 5: 149 ( 1507) . som honom schole vara fölafftige ib 237 ( 1508) . ","2) rättande sig efter, hörsam, lydig. med dat. at j them oc ther vthi hörughe och folgaktuge waren BtRK 150 (1442, orig.) . \" vij weliom wara lydoge, höroge och fölgaktige . . . her heming gad, electo tiil lincöpwng \" BSH 5: 176 ( 1507) . ib 33 (1505), 138 (1507). ","3) behjälplig? wara oss fölactige saadant . . . fordarff wtaff at wäria FM 125 ( 1501) ."],"f":["fölgacktuger . ","fölgaktig . ","fölgachtig: -ige BSH 5: 33 ( 1505) . fölacktig. fölafftig. folgaktuger. ","folgactig: -ige BSH 5: 138 ( 1507) ),"]},{"a":"fylghaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörsamhet, lydnad. \" at the skole vara eder tiil wilie thienist och fölgachtighed \" HSH 19: 118 ( 1506) ."],"f":["fölgachtighed )"]},{"a":"fylghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följe, sällskap. abstrakt och konkret. \" han kom j wars herra ihesu christi vmgangho ok filhe \" MP 5: 149 . gaffs her anders hinriksson ix mark for tet han hade för tärt til stäget medsith fölie Stock Skb 40 ( 1517) . at the hade nogre werieactige skip wtoffuer til fölges hit med them STb 5: 344 (151, Kop). - Jfr mädhfylghe. "],"f":["fölie . ","fölge . ","filghe )","*fylghis lagh","fölgislagh )","fyghis laghi (fölgislaghi. fölyeslaghi. flögis läghi GU C 20 s. 126), "]},{"a":"fylghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följe, sällskap. \" far sin vägh mäþ bätra fölghe än han vänte \" Bu 19 . \" kom eet leion ii fylghe mz þöm \" ib 71 . ib 77, 135 . Bil 52, 409 . KL 283 . Bo 164 . MB 1: 225, 243 . Bir 1: 261, 3: 237 . MB 2: 21 . gaar alla hälgona fölie fran idher LfK 148 . föliet thera gaar fran them ib. \" som i therra fölghe äru \" BSH 1: 131 ( 1371) . \" tiil fölgis vth skickandis sweriges edlingar och thro men \" BSH 5: 624 ( 1520) . \" i hans ärliga folgie \" ib 625 . Jfr mädhfylghe. "],"f":["fölghe . ","fölge . ","fölie . ","folgie )","fylghia fal","fylghä- )","fylghis brodhir","fölgisbrodhir )","fylghis laghi","fölghis laghi )"]},{"a":"fylgheliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. Jfr äptirflygheliker."],"f":[]},{"a":"fylghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hemfylghia."],"f":[]},{"a":"fylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) följa, gå efter, gå el. färdas med, ledsaga. med dat. el. i dess ställe ack. tolff iämpnunga . . . som honum (ɔ Karl Magnus) folgdho Prosadikter (Karl M) 251 . ib (Sju vise mäst B) 191 . \" mz enom storom hälga siäla skara, som tik földhe \" Mecht 382 . PMSkr 39 . HLG 2: 57 (1517). Stock Skb 76 ( 1518) . STb 5: 229 ( 1519) . HLG 2: 64 (1519). gaffs et semyngebud, som hade fölt her erich simonis j dalene, viij mark Stock Skb 189 ( 1521) . JMPs 55. oc tackom eder för thenne eder swen oss folt haffuer som en god karl HSH 16: 102 (1527, Brask): ","3) följa, gå i riktningen efter el. lmot. MP 5: 16 . the fuldho styärnonne ok henna lywsa skyn ib 91 .","5) följa, nämnas i det följande. här äpther fölgia nakra memorie oc collector JMÖ 138 . 6) åtfölja, medfölja, tillhöra. med dat. el. i dess ställe ack. thera egna gerningha fyllia them äptir dödhn MP 5: 9 . the godha gärninga som henne földe äptir döden SkrtUppb 152 . 8) följa, efterfölja, rätta sig efter. med dat. mädh huru myklo astwndan om swa ware, at sameitith folde wilianom, ok holpe honom SpV 203 . 9) eftersträva, beflita sig om. med dat. el. ack. jak nw vndirstar alt vara fals oc fiärdh thz jak hauer härtil fölght Prosadikter (Barl) 45 . \" we idher som opstan arla til at fylgha drukkinskapenom \" SkrtUppb 330 . 10) fullgöra, förrätta. Se Sdw 2: 1223. - fullfölja. med ack. thänna försaghda vitne sighia sva, at the vildo thet fulda ok fölghia medh sinom edhe hvar thet komber, at enar järnunds magher blef först dödher SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr) . \" han skal fölga sina klagan \" STb 1: 333 ( 1482) . - laghlika fylghia, lagfölja, lagligen förfara med. han (ɔ gården) war icke lagliga ffölgder icke budhin nesta boandes grannom SJ 2: 280 ( 1495) . refl. "],"f":["fölghia SD NS 3: 193 (1416, yngre avskr.) . fölgia JMö 138. fölga STb 1: 333 ( 1482) . fylgha (SkrtUppb 330. fyllia MP 5: 9 .- pres. filghir MP 5: 16 . ","fölyes PMskr 270. impf. földhe Prosadikter (Sju vise mäst B) 191 ; Mecht 382 . ","földe SkrtUppb 152 . f(f)olde SpV 203 ; SvB 293 (början av 1500-talet) o. s. v. pl. fföldho JMPs 55. fuldho MP 5: 91 . ","folghdo Prosadikter (Karl M) 251 . part. pret. ffölgder SJ 2: 280 ( 1495) . ","fölght Prosadikter (Barl) 45 . ","fölt Stock Skb 189 ( 1521) . ","folth PMSkr 39, 57 . ","folt HSH 16: 102 (1527, Brask)),","fylghias , jfr atfylghias.","*fylghia hem , följa hem, ledsaga hem. med ack. jak wil strakx fölgia tig heem ATb 1: 128 ( 1460) . ","*fylghia mädh , följa med. skiparen ey wille syälffwr folth mädh skipeno PMSkr 57 . ","fylghia äptir , 1) följa efter. med dat. ware thet oc swa, at thöm som fridhen brutit hafthe, nakar äpter fylgde a fluctoghom foot Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . SvB 293 (början av 1500-talet). 2) efterföljan rätta sig efter. efterlikna. SeSdw 2. 1223. 3) följa, bliva en följd. Se Sdw 2: 1223. 4) efterfölja, rätta sig efter. fölyes thereas wilye äffther giffwandis them bittida ätha PMSkr 270 . - Jfr at-, for-, ful-, mäh-, ut-, äptir-, fylghia."]},{"a":"fylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["följa , följa efter, gå efter. at han wari ey latir at fölghia Bir 1: 272 . \" alle apostoli folghþo \" Bu 14 . MD 65 . - följa, gå el. färdas med, ledsaga. med dat. eet skabbot faar fölgher gerna andra (scabida vadit ovis pocius greye cum pare quovis) GO 946 . bedhes iak . . . thz ij vilin fölghia mik Fr 228 . at hans kompana honom hafdho folkt i väghenom Gr 316 . ville han . . . fölghia modhir sinne heem til siin Bo 63 . them wart tha venlika fölgt til strand RK 1: 119 . ib 3566 . \" didrik fulde attilio konung till susa \" Di 106 . fölgha likeno til kirkio KL 317 . - med saksubjekt. fylgþe fra corseno liuset sialene Bu 142 . - följa, sluta sig till (någons) följe el. sällskap, sluta sig till. varþ bartholomei känne suen ok flölgþe hanom Bu 208 . var herra ihesus . . . sagdhe til hans . . . fölgh mik . . . ok han fylgdhe honum ginstan Bo 63 . ","2) förfölja? med prep. äptir. se fylkia. ","3) följa, gå i riktningen efter el. mot. hördho the ena litla klokko ok fulgdho hänna liudhe KL 108 . ","4) följa, få långs med. med dat. han fölgdhe thässe flodh alt fram Al 4983 . ","5) följa, nämnas i det följande. mäþ faghurum skälum som här näst fyilghia Bu 10 . ","6) åtfölja, medfölja, tillhöra. med dat. el. i dess ställe ack. thetta är the som ängin synd fölgdhe Lg 39 . the thing som ey fulgdho världinna blygdh oc obrygdhilse Bir 2: 94 . \" skör luste fölgher bukin fyltan mz mat oc windsdrykiom \" Ber 87 . \" thöm lastenom fylghe giärnt en fulare lastr \" KS 44 (85, 35) . the (dygderna) fölgdho hans natwro MB 1: 115 . \" swa fölgdhe manz naturu enkannelica at (lee) som nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia \" Bil 213 . - med prep. mädh kunne ther fölgia bestand med BSH 5: 572 ( 1517) .","7) följa, öfverensstämma med? med dat. huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom, thz är thes bättra ok skiälikare at thz mera fylghr naturlikom skipilsom KS 7 (17, 8) .","8) följa, efterfölja, rätta sig efter. med dat. el. i dess ställe ack. fordhum war gammal villa ok fulgdho henne mange länge Bil 119 . fölgha thera radhe ib 234 . \" tå tu fylghia (för -ir) hans wilia ok rådhom \" KS 25 (64, 27) . \" han skal ty fylghia, som flerom tikke skiäl wara \" ib 77 (189, 84). fylgh ey tinne giri ib 23 (57, 25). ib 24 (57, 25). fylghia thykkio ok tharf sinne ib 7 (17, 8). filghia allom sinom likama lusta ib 3 (6, 4). ib 13 (31, 14). filghia ok främia wilia sinom ib 5 (11, 5). folghia sinom eghnom vilia Bir 2: 196 . \" skulu . . . ey fylgia ofmykit kötlikan lusta \" KS 59 (147, 65) . \" fölghia sina foräldra godha gerninga ok fotsporom \" Bir 3: 308 . - efterfölja, efterlikna, söka efterlikna. vidhir fresta fölghia honom i hans ödhmiukt oc tholimodhe Bo 86 . \" gif thik vin vm at fölghia hans dygdhe \" ib. \" fölgh minne ödmiukt \" Bir 1: 5 . \" mange folgdho minom sidhom \" ib 2: 95 .","9) eftersträfva, beflita sig om. med dat. el. i dess ställe ack. fölghia wärldzlik aterlön Su 456 . \" at fölghia al the thing som dygdelik varo \" Bil 860 . wita hvadh han skal fylghia ella flyghia KS 17 (43, 18) . mandom fylgia ib 80 (197, 87). fylghia thy sum gudhlikt ok manlikt är ib 14 (34, 15). maria fölgdhe mäst likams mak Bil 263 (möjl. att föra till 8). folghdho dygdha liuärne KL 195 . 10) leda, styra, foga? med ack. gerna fölia (för föghia?) al ting til bästa RK 2: 8416 . - refl. fylghias, följa hvarandra. herra gafuian ok iwan the fölgdhos badhe Iv 1959 . Di 61, 73 . then stadh ther all tingh fölghias wel j radh MD 391 .","1) följa efter. siþan fylgþo äfte þe cristno i þän staþ som hete sicera Bu 177 . the fölgdho fast äpte (persequebantur eum) Bo 86 . RK 2: 2680 . Di 209 . ","2) följa, varda en följd. vm han älskar meer biscopin likamlika än andelika tha fölghir äptir at han sighir honom hällir the thingh som honom lyster at göra Bir 1: 331 . - Jfr äptir fylghia. - Jfr for-, fot-, ful-, hem-, in-, lagh-, mädh-, til-fylghia."],"f":["fyilghia Bu 10 . ","fölghia . ","fölgha Bil 234 ; KL. 317. filghia KS 3 (6, 4), 5 (11, 5) . ","folghia Bir 2 . 196. fylia MB 1: 115 . ","fölia RK 2: 8416 ; Di 209 ; ","-as GO 195 (rättadt till fylghias). föllia BSH 5: 534 ( 1513) ; Di 208 . ","fiölia ib 209 . ","fölgie ib 2 . ","folge FM 492 ( 1510) . ","fölige SO 150 . ","fylgh Bil 214 . ","fölgh Bo 63 ; Bir 1: 5 . ","fiölgh Su 246 . impf. fylgþe Bu 142 " och ofta. fölgþe " ib 208 " och ofta. folgdhe " KL 57 ; MP 2: 12 . ","folgde RK 2: 6595 . ","fulgdhe KL 43 . ","fylde Di 10 . ","földhe MP 2: 146 . ","foldhe Di 209 ; Lg 218 . ","folde MD 65 ; ","-is (impf. konj. 1 pers. pl.) BSH 4: 198 ( 1495) . ","fulde RK 2: 2680 ; MD 37 ; Di 106 . ","fwlde BSH 5: 293 ( 1508) . pl. fylgþo Bu 177 " och ofta. fölgdho " Bo 86 och ofta. folghþo Bu 14 . ","folghdho KL 192, 195 . ","folgdho Bo 57 ; Bir 2: 95 . ","fulgdho KL 108 ; Bil 119 ; Bir 2: 94 ; Iv 4691 . ","földo Di 76 . ","foldo ST 284, 292 . ","foldho MP 2: 158 . ","fuldo MD 37 ; ST 243 . ","fylde Di 7 . ","földe BSH 4: 9 ( 1471) . ","folde RK 2: 8751 ; BSH 5: 594 ( 1517) ; Di 12 ; ","-is ib 73 . ","fölght MB 1: 97 . ","fölgt RK 1: 119, 3566 . ","fölkt Lg 3: 185 . ","folkt Gr 316 . ","fulght FH 3: 6 ( 1353) . ","fult MB 1: (Cod. B) 535), ","fylghia at , följa, hålla sig till. han folgde ysen aat RK 2: 6595 . ","fylghias at , följas åt, åtfölja hvarandra. wj sculom oc alla fölgis aat RK 2: 2018 . ib 3: 2206 . Di 196, 208 . Lg 3: 221 . BSH 4: 198 ( 1495) . " spoth ok skadhi fölias gerna aat " GO 195 . ","fylghia ater , följa tillbaka. fölghia them atir til nazaräth Bo 136 . ","fylghia ut , utforska, utransaka, ransaka. som vt skulu fölghiä all þe þing maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru SD 5: 605 ( 1346) . ","fylghia äptir , "]},{"a":"fylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fylghio madher","fölia- )"]},{"a":"fylghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr äptirfylghian."],"f":[]},{"a":"fylghiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr samfylghiande."],"f":[]},{"a":"fylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) följeslagare. Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). gudz ängel som henne fölgiare 'r MP 4: 155 . wara mik kompana, oc föliara. SkrtUppb 313 - Jfr mädh-, äptir-fylghiare."],"f":["fölgiare . ","fölgere . ","föliare )"]},{"a":"fylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) följeslage. \" gaff sik gudhi j wald ok alla sina fölghiara \" Bil 842 . ib 843, 845, 866 . MB 1: 319 . BSH 1: 165 ( 1376) . Bir 1: 401 . Su 325 . hafwande medh sik altidh höfwiska thiänisto quinnor oc fölghiara (följeslagerskor, ledsagarinnor) VKR VII . guz kärlekir sculde wara them fölghare ok ledhare KL 104 . \" ensammin miskunnin är dödhra manna folghare \" MP 2: 73 . ","2) efterföljare. \" atirledha han ok hans fölghiara (ejus fidei sequaces) til hymerikis arff \" Bir 1: 252 . ib 107, 128, 3: 10, 161, 207 . Ber 146 . sander cristi fölgiare (imiator) Su 451 . \" i ärin dyäfwlsins fölghiara \" MP 2: 66 . \" lysir ihesu nadh sina folghara mz gudhelicom kännedom \" ib 124 . thässa wärldinne konst hafhwer manga manlika älskara ok fölghara Ber 19 . \" konst gudhelix kärlek ok räddogha hafhwer slioa folghara ib. - Jfr for-, ful-, mädh-, sam-, äptir-fylghiare. \""],"f":["fölghiare . ","fölghare . ","folghare )"]},{"a":"fylghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" följande, efterföljande, eftersträfvande. wisdomens makt och fölgilsse PK 219 . Jfr ful-, äptir-fylghilse."],"f":["fölgilsse )"]},{"a":"fylghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? efterföljande. thz är en rädhelik dompsins wäntilse oc eldzsins fölghilse som wars härra owinir skal fordarffwa SvKyrkobr 34 . - Jfr äptirfylghilse."],"f":["fölghilse )"]},{"a":"fylghirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr äptirfylghirska."],"f":[]},{"a":"fylghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr äptirfylghning."],"f":[]},{"a":"fylghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ful-, äptir-fylghning."],"f":[]},{"a":"fylghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följande, ledsagande, följe. \" mz twäggia skara fylgdh \" MB 1: 226 . Jfr hem-, mäþ-fylghþ."],"f":["fölghþ L.),"]},{"a":"fylkia","b":[],"c":"","d":"","e":["uppställa (krigsfolk) till strid el. marsch. räknadhe han (ɔ) oc härklädde sina hwardagx swena, adhertan oc thryhundradha, oc sins nästa granna, mambre aner oc äskol oc thera swena oc fylkto (för fylkte? el. kanske snarare för fylghdho el. fylghdhe; Cod. B lagdhe 545) thrifflilika äpter fyrom konungom MB 1: 181 ."],"f":["-te )"]},{"a":"fylking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fylkning. Iv (Cod. D) 2345 ."],"f":["fylkingh )"]},{"a":"fylkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagordning, här uppstäld till strid. ganga främmäst i hwarie fölkning MB 1: 423 . \" herra iwan genom thän fölkning (ändradt fr. flykning) reedh \" Iv 2345 ."],"f":["fölkning )"]},{"a":"fylkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["här el. häravdelning uppställd till strid. haffwr . . . marsilius konung tio fylkninga ater mz sik Prosadikter (Karl M) 274 . ib (D 3) 336. - Jfr fylling."],"f":["ffölkning )"]},{"a":"fylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fylla, uppfylla. fyll mit horn MD 383 . bwkin ther opta fyltis Bo 139 . - med prep. mäþ. fylto the vatnkarin mz vatn Bo 62 . \" fylte han sitt kar mz vatn \" KL 235 . \" skör luste fölgher bukin fyltan mz mat och winsdrykkiom \" Ber 87 . - med prep. af. thu skalt . . . fyllas aff thöm hälgha anda Bil 897 . fyltä honä fullä aff helewagh Va 29 . ","2) bildl. mätta, tillfredsställa. \" enkte fyller alla thera astundan vtan gudh siälwer \" MB 1: 117 . ","3) fylla, uppfylla, rikligen förse (med). fylte alt acaie land mz kristno kirkiom Bu 137 . ","4) fylla, uppfylla, fullt upptaga. fyllen iordhrike MB 1: 111 . \" hinna härscap . . . fylte huset \" Bil 530 . ","5) fylla, fullkomna, göra fullständig. fylte thz affat var Bil 741 . \" iohanni ewangeliste fyllas hans heþar þär mäþar. at hans daghar föres i vars härra sia[1]fs höghtiþ fözla \" Bu 50 . ","6) ersätta, gifva ersättning. at fylla her wlfuei swa godhum oc gildum byium som hossaby är SD NS 2: 173 ( 1409) .","7) fullgöra. mik var dömt for hwarn mannen . . . een þrätylten eed at gangä ok iak engin þerä fylt gat FH 3: 6 ( 1353) . (fyllandis för hyliandis för hyliandis Su 28 .) fylla ater, fylla igen. fylto aater all the watn som han oc hans fadher hafdho grawith MB 1: 210 . Jfr aterfylla. - fylla in, taga in, förtära (i myckenhet). ffyl sidhan in swa mykit aff drykkin at thu hawir ängin afsaknadh aff natuardhin Bir 4: 129 . fylla up, ","1) uppfylla. \" thet rumit skal fyllas vp medh jord \" KS 86 (210, 94) . ","2) ersätta? erlägga? fylle cronone sin skat op FM 656 ( 1516) . - Jfr upfylla. - Jfr for-, i-, lagh-, til-fylla, äfvensom genom-, o-fylter."],"f":["fultis Lg 3: 259 . ","fylter ) , "]},{"a":"fylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fulhet, mätthet. buksens fylla Lg 3: 524 . Su 16 . - fylla, rus. fore fyllonne JP 99 . fore thenna offuir drykkiona ok fyllona ib. - Jfr ok-, sila-, öl-fylla."],"f":[]},{"a":"fylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fylla, rus, fylleri. \" len welburin riddare, haffe fyllo ok drikkio daglika fore syndoghan osydh \" MP 5: 59 . ib. ib 53, 183, 185 . - Jfr buks-, bukfylla."],"f":[]},{"a":"fylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fylla, uppfylla. \" ey fyltes then vsle ther meder aff theres pynom JBuddes b 87. - utföra fyllningsarbete. her anders olsson vij öre han giffuit hade arbetis karle, som fylte wid södre torn STock Skb 75 (1518). - förse med fyllning. stekta gäs fylta Brasks Matordn 4. - fylla, uppstoppa. Se Sdw 2: 1223. 6) ersätta, gottgöra . . . geldhskyldoghan . . . at fyllä eth mark landh \" RP 2: 89 ( 1385) . \" bepliktar jac mik met thetta myt breff at fylla for:de mester haquon syn andeel j dalby \" Svartb 511 ( 1472) . \" tho mente han nästa nattena fylla thät förra brast \" Hel män 227 .","8) lägga till. sidhen haffue the loffuet at fylla vnder prestebolet lx lass äng Svartb 546 ( 1483) . "],"f":["fylte . ","fylter ) , ","*fylla sik , dricka sig full, berusa sig. thesse danza ok skrala ok fylla sik SkrtUppb 222 . Spv 219. ","*fylla i gen , giva ss ersättning. Se Sdw 2: 1223. ","fylla up , 1) uppfylla. Brasks Cal 268 . 2) ersätta, gottgöra; erlägga. tha thilbindhom vi os . . . at fylla klärkomom vp ien korn SD NS 3 . 407 (1419, samtida avskr.). the skole fylle honum the peninge op, som the honum löffuade sTb 5: 154 (1517). - Jfr i gen-, ivir-, upfylla, ävensom saman-, vatnfylter."]},{"a":"fyllare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbetare som hade till sysselsättning att fylla murbruk i tråg el. dyl. och bära det till murarna. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 188 ff. xiiij öre kalkrörara yllara til skola stufwona Skotteb 337 (början av 1430-talet, Borgm). ib. ib 340 (:o). SSkb 358 ( 1510) . HLG 2: 52 (1516), 72 (1517). Stock Skb 83, 84, ib (1519) . - Jfr murfyllare."],"f":["fyllere . ","fvllare Skotteb 337 (början av 1430-talet, Borgm). fullere Stock Skb 84 ( 1519) ),"]},{"a":"fylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr buks-, buk-fylle."],"f":["-"]},{"a":"fylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fullhet. \" af thäs hälgha anda fylle \" Bir 4: 143 . ib 156 . ","2) fulhet, mätthet, öfverlastande. hata . . . qwidhsens sötma oc fylle KL 204 . \" iak vil haua naturinna oc kropsins mätte o fylle \" Bir 3: 34 . \" til bukzsins fylle \" Su 374 . hwar som fyllen ömningas Ber 87 . ib 84 . \" kränkias älla vanskas aff ofmykle fylle \" Bir 2: 276 . \" omättelica swalghsins fula giri ok owir stopa fylle forbitus \" Bo 126 . MP 1: 7, 41, 282, 2: 77 . Ber 1: 48, 2: 175, 194 . ST 539 . ","3) fyllnad? v fiärdinger strömyng fylle swen j medelby x[ɔ]x marc BtFH 1: 332 (1463-64). Jfr fylling. - Jfr buk-, eþa-, sila-, öl-fylle."],"f":[]},{"a":"fyllekalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning av småsten och kalk, avsedd att användas som fyllning i (tegel)murar. rudus di fyllekalker GU C 20 s. 531 ."],"f":[]},{"a":"fylleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ofylleliker."],"f":[]},{"a":"fyllest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ersättning. \" bedhas fyllesth aff hans arffwingom \" PM XVI . \" betre mot bonden, oc honom fyllest göre epter lagen \" GS 53 ( 1458) . til then tiidh at the haffue giorth hanom rädeligh wannell oc fullesth for sin skadhe kosth oc täringh BSH 4: 187 ( 1495) . jach vil . . . göre eder nade fyllest . . . huadh eder nade är till acters paa rigesens vegna ib 5: 298 ( 1508?) . \" görä megh paa kronenis wegnä fyllästh \" FH 1: 201 ( 1504) . \" hade iack bliffuet i danmarkx hyllest thå skulle iack haffua giorth them fyllist (ironiskt: skulle jag hafva gifvit dem tillräckligt, skulle de hafva fått nog af mig) \" RK 3: (till. om Chr. II) 6292 . swa hon och hennes arffwa fwlkomlica foe forscr:nä twsände mark fyllest haffwe FH 5: 95 ( 1485) . \" her abiorn hoffmäster opanthwardade och tiileghnade her maanss och hanss arffvinghe i ghen tiil ffyllesth thenne effterskreffne gotz \" SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). ","2) hjälp, understöd, gagn. at hwaske i eller vij motte nyte ther noget aff for wort fyllesth BSH 5: 449 ( 1511) ."],"f":["fyllästh . ","fyllist . ","fullesth )"]},{"a":"fyllest","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f.? och n. 1) ersättning. oc tilsee at the fyllest igen faa aff hwad the införa, oc siden strax igen wtföra Rydberg Tr 3: 308 (471). effther at the ecke vyste om han hade vpborit fyllist, tha vpsattes thet ärendit SJ 2: 207 ( 1481) . clx (160) marcker . . . huilke the kendos fulleligan vpboret haffue ock forscrifne erich sin föllist i en annar gardh viidh stranden Sj 2: 126 (1488). - 2) motsvarighet i värde. göra fyllest, (fullt) motsvara. SeSdw 2: 1233. 3) hjälp, understöd, gagn. herbergerer til fremede fok til stadhen komma ok tessz behöffua fore theris peninga ok fullest STÄmb 173 (1511). ib 176 ( 1512) . - Jfr upfyllest."],"f":["fyllist . ","fyllest . ","föllist . Se Sdw 2: 1223)"]},{"a":"fyllilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. fulhet. hwilkin är thänna akirs fyllilse (plentitudo), wthan maria ful mz nadh SpV 13 . - Jfr ater-, up-fyllise."],"f":[]},{"a":"fyllilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upfyllilse."],"f":[]},{"a":"fylling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fyllning, fyllnad. - Jfr tunno fylling."],"f":[]},{"a":"fylling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fylkning. hafwer then hdne magnus. k. tio fyllengia ok andra tio fyllengia sende han til bardaga Prosadikter (Karl M) 315 . ib 317 ."],"f":["fylleng )"]},{"a":"fylling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fyllnad? oluff farman xij marc iij öre mynne i[ɔ] tunna torsk fylling ii[ɔ] pund smör BtFH 1: 332 (1463-64). ib 336 . \" bernt olson vj marc them fich myn herre j tunna skelfisch j fylling (utstruket) vj marc v marc vj marc vj marc iiij marc vj öre ib. - Jfr sila fylling. \""],"f":[]},{"a":"fyllirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upfyllirska."],"f":[]},{"a":"fylning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fyllning. \" siden lata vpmwra fra sama balka laghet tweggia stena tiogt wthen fylning \" STb 1: 266 ( 1480) . 2) fullhet, mätthet, överlastande. the akta mera bwksins fylningh en gudhz thiänist SkrtUppb 222 . JBuddes b 148.fylla, rus, fylleri. swa skulu drynkara the som synda medh fulom ordhom ok fylkingh [B: fylningh] fa hetan eldh ij sinom tungom SkrtUppb 221 222. ib 222 . - Jfr tharma fylning."],"f":["fulningh SkrtUppb 216 )"]},{"a":"fylning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr sila fylning."],"f":[]},{"a":"fylsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orenlighet, smuts. \" summi tyrfda sör ok fylsän a hans houäþ \" MK 165 ."],"f":[]},{"a":"fylska","b":[],"c":"","d":"","e":["1) orenlighet, smuts. \" likamligha orena fylskan (carnalis illecebra) \" SpV 158 . - bildl. ihesus christus . . . haffwir jdhir frälst fraan äwärdelica syndenna fulsko SkrtUppb 178 . \" o maria höffuiskasta ffägrind stryk aff mina ffylsko \" SvB 224 (omkr. 1500)."],"f":["fulska )"]},{"a":"fylska","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"v. refl. ","e":[],"f":["fulska )","*fylskas , bliva oren el. smjtsig. mina siäl som ondhnas oc fulskas j lastanna diwpe SvB 370 (början av 1500-talet)."]},{"a":"fylska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["orena, smutsa. SR 34 . \" thet är ok lastr ok odyghd, at taka sin mat ella dryk orenlika, ok fylska ther af sik siluan (för sieluan) ella sin klädhe \" KS 43 (110, 46) ."],"f":[]},{"a":"fylska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) orenhet. \" for karsens fyliskio \" KL 87 . - orenlighet, smuts, träck. strök alt orent blodh oc fylsko af hänne KL 267 . \" orenasta kar fult mz alle fylskio \" Bir 1: 168 . \" som fult är mz stikkom stram oc rutne fylsko \" ib 2: 257 . ib 96 . Su 395 . - (?) LB 2: 64 . - orenlighet, oren vätska, var, slem. LB 2: 48, 3: 155 . Pm 52. - det som orenar el. vanställer, lyte, fläck. huar som fäghrind är vtan smitto oc fylsko (sine macula) Bir 2: 328 . - bildl. orenlighet, styggelse, vederstygglighet. lustas j syndanna fylsko ok orenlikhet Bir 1: 329 . ib 189, 282, 288, 2: 47, 3: 55 . LfK 94 . Ber 71, 226 . \" falla j siälinna fylsko \" ib 29 . ib 289. ","2) orenlighet, oanständighet, skamligt väsende. tro at alt är tolande vtan fyliskia ok !SYNS_DÅLIGT? lifnadr (præter turpitudinem) KS 24 (59, 26) . hulkin som hona skämmir mz alle fylsko ok obrygdilse Bir 1: 73. ","3) skam, blygd, vanära. han samansankka sik skam och fylsko Ber 237 . ","4) uselhet, elände. \" hulkin som flyr världinna fäghrind forsmaande hänna sötma han skal ey koma til häluitis fylsko \" Bir 2: 283 . Jfr synda fylska."],"f":["fylskia: fylskio Bir 1: 168 . ","fyliskia KS 24 (59, 26) ; -io KL 87 . ","fwlska Ber 289 ; ","-an LB 2: 64 ), "]},{"a":"fyltiond","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fyn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se syn."],"f":[]},{"a":"fynbo","b":[],"c":"","d":"","e":["person från ön Fyn. ss tillnamn. STb 2: 345 ( 148 9) . ib."],"f":[]},{"a":"fynd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fund."],"f":[]},{"a":"fyr","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. komp. och konj. L. A) adv. 4) antea, förut, tilförene. thz smakare henne sötheligare, än for Mecht 319 ). B) konj. förr. än. hinrik olsson . . . wyderkendes sich haffua giort dörabrotit, som hanom appenbarlica pa vitnades, for han tet widerkendes STb 3: 320 ( 1426) . - Jfr for. ","e":[],"f":["för . ","for Mecht 319 . STb 3: 320 (1496) . föra Troj 48 . förrer HSh 14: 52 (1525). Se Sdw 2: 12223),","fyr än , konj. förr, än. Sj 2: 170 (1490). yttermere scruffue i om mester oloffs gipthemol veth gud at vi aff thet gipthemol ecke wiste förrer än thet skett var HSH 14: 52 ( 1525) . fiendar som sökte jn j theras land mz fienskap föra än the wrtha ther eth ord wtaff Troj 48 ."]},{"a":"fyr","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. A) adv. ","1) prius, främre, mera fram, framför (i rum el. i ordning). ey förmatte thw see . . . j litinom nakat för älla sidhirmeer mindra älla meera swa j the hälgho thräfallelikhet är änkte för älla sidhirmeer Bir 3: 449 . ","2) prius, förr, tidigare. þrätighi dagum för giptar Bu 154 . ib50, 200. warþer oc godzit . . . för ater löst SD 5: 160 ( 1343) . sancta cecila war för cristin än manne fäst Bil 370 . barnith . . . byria för grata än le Ber 120 . Jfr fyr än. 3) vid jämförelsemellan två föremål, handlingar el. tillstånd: först. executores varrä bäggiä oc þess varra som för dör SD 5: 567 ( 1346) . ","4) antea, förut, tillförene. än tho at þe se eigh för gömd SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som för är saktib 5: 568 ( 1346). var hon atar ii bönom som för Bu 5 . \" sötare sang . . . än nocor öron för hörþo \" ib 14 . \" at han för viste sin döþ \" ib 138 . jak sagdhe thik för hulkin thingh j warom husom skulu wara Bir 1: 286 . \" gifwandis för honom al kirkionna vighilse \" Gr 312 . Jfr fornämder. ","5) konj. förr än. \" hon sompnadhe ey för sool op gik \" Fl 1474 . \" matte iak entima se guz apostolum för iak doe \" Bu 151 . Bil 212 . Bir 2: 224, 3: 9, 294, 373 . Iv 3520 . Al 942, 2132 . RK 1: 1163, 2: 3010, 4203 . will han nagith werff haffwa pa k alamara sloth, for giselnen komber BSH 5: 225 ( 1507) . - Jfr for. "],"f":["för . ","for Bil 127 ; RK 2: 3010, 4203 ; BSH 5: 225 !SYNS_DÅLIGT?, adv. komp. och konj. ","fyr än , "]},{"a":"fyra","b":[],"c":"","d":"","e":[" se flurir."],"f":[]},{"a":"fyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["fyrde STb 2: 222 (1487) ),","*fyra (u)pa , fyra på, börja skjuta. j thet samma som the swa sato fyrde han pa Stb 2: 222 (1487)."]},{"a":"fyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fyra, affyra, gifva eld. rodenborg . . . fyrade the andra (näml. bössan) RK 2: 611 . - med prep. up a. fyrade han oppa then tridia bössa RK 1: 6114 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fyra stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på fyra ställen. STb 2: 240 (1487)."],"f":["iiij stades )"]},{"a":"fyradobel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrdubbel. Se Sdw 2: 1223."],"f":[]},{"a":"fyrafaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fyrfaldigt, på fyra sätt. syndadhe . . . fyra fallelica Bir 3: 8 ."],"f":["fyra fallelica )"]},{"a":"fyrafalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["här er fyra fal mera gestning i östergötland en er anners stadz Saml 6: 176 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"fyrafalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fyrdubbel, fyra gånger så stor. henne burde at giäldä idher fyräfald kerlek igen Va 41 .","2) fyrfaldig, fyrahanda. \" the som rättelica tionda fa fyrafald lön af gudhi som är ympnin iordhinna affuäxtir licamlik helbrygdan, synda forlatilse oc himerikis rike til löna \" MP 1: 256 . \" ui finnom . . . fyra falla vars herra tilquämdh \" ib 2: 32 . ib 1: 72 . fyrafald rätuisa Bir 3: 423 . ib 441 . - n. fyrafalt, adv. fyrdubbelt. thz farit fyra faalt betala ST 505 ."],"f":["fyrä- . ","frf . ","-fall- Bir 3: 441: MP 2: 32 . ","-faalt ST 505 ), "]},{"a":"fyrafota","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrfota. fyrafota fä MB 1: 479 ."],"f":[]},{"a":"fyrafötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fyrafota. fyrä föt diur KL 151 . \" thz som fyreföt är \" AS 59 . \" thz är fyräföt ib. \""],"f":["fyrä- . ","fyre- )"]},{"a":"fyrahrnotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrhörnad, fyrkantig. \" bar han a sinom rygge fyra hyrnotta (Cod. D fyrahyrnutta 398) stena lätlika \" Gr 304 ."],"f":["fyrahyrnutter )"]},{"a":"fyrahyrnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrhörnad. \" hulkit kors . . . var skipat fyra hörnat (Cod. D fyrahyrnath 366) \" Gr 274 ."],"f":["fyrahörnadher )"]},{"a":"fyrahyrnotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrhörnad, fyrkantig. skärmana byggias stwndom trehörnotta, stwndom fira hörnotta PMskr 131. ib 132, 163 ."],"f":["firahörnotter )"]},{"a":"fyrahyrnter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fyrahyrnotter. quadrangulus fyra hörnther G C 20 s. 506."],"f":["-hörnter )"]},{"a":"fyrakanter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrkantig, kvadratisk. PMSkr 161 . \" göris oc baas thär the skwla liggia oc wärpa mwrath firakanth \" ib 263 . graff ena fira kanta hwlw j jordena ib 444 . ib 477 . then axullen . . . haffwandis ändalangs gönom sigh et fira kanl ib 508 . ib 621 ."],"f":["fira- . ","fire- PMSkr 161 )"]},{"a":"fyrakanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fyrkant, kvadrat. \" skärandis firakanth wm kringh thär nokor knoppa sither pa träno \" PMSkr 325 ."],"f":["-fira )"]},{"a":"fyraknöpadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har fyra knutar. quadrinodis dis de p producta fyra knöpader GU C 20 s. 506 ."],"f":[]},{"a":"fyralitadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrfärgad. MB 1: 495 . Jfr flughurlitadher."],"f":[]},{"a":"fyrasins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" RK 2: 4287 . fyresins XX yxne kör BSH 3: 292 ( 1470, samt afskr.) ."],"f":["fyresins )"]},{"a":"fyrasins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fyra gånger. - fyrasins tinghu, åttio. fyrasins tiuga march reda päninga Brasks Kopieb 3 (1517)."],"f":[]},{"a":"fyraslindadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrkantig, kvadratisk. JMPs 413."],"f":[]},{"a":"fyraslindadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fyrsidig, fyrkantig, qvadratisk. aff wth hwghnom oc fyra slindadhom stenom MB 2: 145 . \" fyraslindade varo thornane ib. \" ib 250 . FH 3: 66 ( 1445) ."],"f":["fyroslindadher: -adhom MB 2: 250 ),"]},{"a":"fyraslinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fyraslindadher. Bir 1: 400, 401 . Jfr flughurslinder."],"f":[]},{"a":"fyraslindogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fyraslindadher. somlige stena vare fyreslindoghe ok annars väl gnidde ok slätädhe SvKyrkobr 241 ."],"f":["fyre- )"]},{"a":"fyraslindotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = fyraslindadher. templum war sielfft fyraslindot ST 417 ."],"f":[]},{"a":"fyratighi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiuratighi."],"f":[]},{"a":"fyrbalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fyrbåll, granat, en med brännbara ämnen fyld och med sådana bestruken pung el. båll af lärft, hvilken fastas el. skjutes för att antända (om beredningen se PM 6, 8) . \" nogra fyrbollar ok fyr piil \" BSH 5: 480 ( 1511) . v (5) fyr ballar ib 506 ( 1512) . \" nokra sma fyrball som andra nyther \" PM 7 . ib 6, 8, 9 . - koll. brukede fyrebol oc annen skot BSH 5: 594 ( 1517) ."],"f":["fyrbal PM 9 . ","fyrebol BSH 5: 594 ( 1517) . ","fyrballar . ","fyrbollar ) , "]},{"a":"fyrbotare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldare, fyrbötare. \" medh sina cappellana och andre embit[z)men, kocka, lechiara, stegara, fyrbotara, stalmestara och andre tolke embitzmen Rydberg TR 3: 490 (1502). \""],"f":[]},{"a":"fyre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flurir."],"f":[]},{"a":"fyrepil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrpil."],"f":[]},{"a":"fyreskutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. fyrkantig; undersätsig. \" han war en liten man rät fyreskoten (Cod. B ffyreskuten; um herdar er hann ferstrendr) \" Di 17 ."],"f":["-skoten )"]},{"a":"fyreskutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. fyrkantig; undersätsig. \" the hwndana skwlw wara firskwthe ey longe äller stäkkotte \" PMSkr 247 ."],"f":["fir- )"]},{"a":"fyretighinde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fluratighunde."],"f":[]},{"a":"fyri","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for."],"f":[]},{"a":"fyri","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for."],"f":[]},{"a":"fyrifal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlåt, tapet, omhölje. \" skildos thässa thwe stadhir. sancta oc sancta sanctorum mz enom dwk oc fyrifalle som haffde fira liti \" MB 1: (Cod. B) 487 . \" thz fyughur litat skyul oc fyrafald \" ib (Cod. B) 489 . \" til hwars waro swa marghskyns thak ower eno hwse swa som fyrafall oc haardwker oc rödhlitath wädhra skin oc annor skin litath mz iacincto \" ib (Cod. A) 482 . Jfr forfal."],"f":["fyrafall . ","fyrafald . Dessa båda former bero möjl. på en af afskrifvare giord förvexling med fyrafalder, adj.),"]},{"a":"fyrk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. fjärdedel; fyrk, ett slags mynt. \" at gamble ortigen matte lysis op i xii (12) peninge, then nye och i x (10) och fyrcken i fem peninge \" BSH 5: 385 ( 1510) . \" at gamble ortigen, nye, och fyrcken ma komme op ib. \""],"f":[]},{"a":"fyrk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. fjärdedel; fyrk, ett slags måsmynt. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 853. HLG 2: 91 (1518). ib."],"f":["plur . ","fyrckor HLG 2: 91 (1518)"]},{"a":"fyrlänz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? brandlans. iij (3) fyr lensar BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":["-lens . ","-ar )"]},{"a":"fyrma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) avhålla sig från. the . . . som synom maltidhom radha syälffue ath redha som the syälffwe vilia, ok ey tess hellir vil fyrma äntiggia myölk ällir smör j thenna langa fastunne MP 5: 175 ."],"f":[]},{"a":"fyrma","b":[],"c":"","d":"","e":["eg. spara, skona; afhålla sig, öfva återhållsamhet, hålla lindrigare fasta hvarunder köttmat (men ej mjölkmat och fisk) är förbjuden. fyrmde ok fastadhe Bil 330 . \" skalt thu gerna fasta förma oc bedhia \" ST 117 . \" the vildho fasta oc förma utan köt i siw dagha \" Ansg 235 . \" fastadho the oc förmado . . . XL. dagha \" ib. \" fäghin är hans som fyrme ok findher han fikh (för fiskh) a diska (carnibus abstentum pia pacat pisce perapsis) \" GO 105 . "],"f":["förma . ","-adhe ) , v. "]},{"a":"fyrma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se färma."],"f":[]},{"a":"fyrme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lättare fasta. var kunugar kräuar fasto ok förma af sino folke Bu 498 ."],"f":["förme )"]},{"a":"fyrmedagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dag då man håller lindrare fast. the som aldrigh vilia lydha fastodagh ällir fyrmedagh MP 5: 186 ."],"f":[]},{"a":"fyrmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fyrmer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i tiden föregående, förre. alle gudz wini ok tiänare koma snarlika til hymmerikis swa som ath enom ginstigh fram fore the som j förramer aldrenom waro MP 4: 8 . Jfr fyrmer, adv. L."],"f":["förramer )"]},{"a":"fyrmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1223."],"f":[]},{"a":"fyrmis mater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mat som får ätas under lättare fasta. om the dagha j hwilkom the skulu äta firmis maat tha giffuis hwarie enne tw stykke fisk, smör, äg, ost ällir annat tholikt Bir 5: 31. äta firmis maat ib 44 ."],"f":["firmismaater )"]},{"a":"fyrmning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SeSdw 2: 12223. - Jfr misfyrmning. "],"f":[]},{"a":"fyrna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - refl. fyrnas L."],"f":["förna . ","forna )"]},{"a":"fyrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["förning )"]},{"a":"fyrning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se förning."],"f":[]},{"a":"fyrnämder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fornämder."],"f":[]},{"a":"fyrpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldpil, brandpil. \" een fyrepiil kom i hödh \" RK 3: !SYNS_DÅLIGT?. I färdungh fyrepiill FH 4: 84 ( 1499) . forware them med torff för fyrpiil pa alle sider BSH 5: 290 ( 1508) . \" nogra fyrbollar ok fyr piil \" ib 480 ( 1511) . ib 506 ( 1512) ."],"f":["fyrpiil . ","fyrepiil . ","fyrepiill )"]},{"a":"fyrranämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förutnämd. förranempd !SYNS_DÅLIGT? jenissdotter SD NS 2: 296 ( 1410) . Jfr fornämder."],"f":["förra )"]},{"a":"fyrranämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förutnämnd, ovannämd. \" þeem förra nemdo goþom mannom Gadolin Pants \" Bil 275 ( 1372) . - Jfr fornämder."],"f":["förra- )"]},{"a":"fyrrarördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förut el. tidare el. ovan berörd, förutnämnd, ovannämnd. thy aktade jach thenne forscriffne sämia flere synne ryggia och oterkalla for förre rörde sake skuld Svartb 482 ( 1464) . \" thy affhender jak mik oc mine ärffuingä förriörde min andel j forsaaby \" FMU 5: 132 ( 1486) ."],"f":["förre- . ","förri- )"]},{"a":"fyrre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. ","e":["motsvarande superl. fyrstr. L.","konj. förr än. \" huarekn forre eller siden han hade kiöpt huseth aff hanis kröpelins arffua \" STb 1: 6 ( 1475) . ib 5: 232 (1519). "],"f":["förre . ","förra . ","förro Svartb 423 ( 1447)","forra JMÖ 21 ), ","fyrra än , konj förr än. the bondhren skullo egh fara aff by, forra en the haffdho fulladh honom op thet som honom brast i the xii spen rogh ATb 1: 14 ( 1453) ."]},{"a":"fyrre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) främre. \" hwar thera var sik ok ängin androm förre älla äptre \" Bir 3: 424 . ey swa som förra ok äptra vtan otalica huar änkte är förra ällir äptra ib 300 (förra kan här också fattas ss adv.). ","2) L. A) adv. ","1) = fyr 2. the sagdho them til nakrom daghom förra Bo 20 . tå är ä thes bätter, at teth warder förra fulkomnat KS 73 (179, 80) . \" viliande förra göra thz som andelikit var än licamlikit \" Bo 86 . Jfr fyrra än. ","2) = fyr 3. thän annan skal styra ok döma han scal förra döma sik siälfuan Bil 885 . \" ville han förra fölghia modhir sinne heem til siin \" Bo 63 . ","3) = fyr 4. sum fyrrä är (hör) sakt vppi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som förrä sighs ib 5: 567 ( 1436) . han þorpte väl viþ at þigia smam som förra gaaf ofstorom Bu 18 . \" thz the hafdho ey förra set \" Bil 846 . hon hafdhe thz konungin förra iät Fl 350 . MD (S) 286, 303, 305. Bir 5: 137 . Su 143 . RK 2: 1172 . B) konj. förr än RK 2: 3005 . "],"f":["förre . ","firri L.","forra Bir 5: 137 ; MD (S) 286, 303, 305. fora SD NS 1: 97 ( 1402) . ","förre RK 2: 3005 . ","före SR 22 . ","forre RK 2: 1172), ","fyrrä än , "]},{"a":"fyrredagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - i fyrredags, häromdagen. wiste thu hwat iak i förradagx tholde oc rönte Hel Män 188. ib 190, 193 ."],"f":["förra- )"]},{"a":"fyrspeghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännspegel. \" effesites är en sten . . . aff honom kan tändas eld moth solenne hallen när han är thär til giordher som fyr speghla PMskr 473. \""],"f":[]},{"a":"fyrst","b":[],"c":"","d":"","e":["1) först, främst. \" sa . . . vara fru först ii skaranom \" Bu 11 . ","2) först, före annat el. andra, till en början. sighin först frither wäri mäþ husi thässu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). scal han arwþä aar firi mark hwariä, först for malsäghändanom ok siþan for konunge ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). fyrst vil iac þik sighia huru þik äru andelik vnderstandilse gifin sea oc hora Bir 4: (Avt) 182. byri fyrst pafin mz sik siälfum ib 179 . \" böge þem fryst mz taugene \" ib 180 . ","3) först och främst, framför allt. hon skal thetta fforst at lära MD (S) 214 . ","4) först, för det första. sighr aristoteles, at thön äru siw, huart rike ok landskap widhr torf, vm thet skal wara i godhom skipilsom. först skal thet haua vitran ok rätvisan kunung ella höfdinga KS 56 (141, 61) . her giordis warom herra stoor smäleker oc obrygdilsä j fyra handha motta, fforsth i thy ath the förde han i eth röth cläde Lg 3: 85 . ","5) först, från början. hur waar fru warþ först scapath Bu 3 . fra þe stund moþer var först öken mäþ hanom ib 61 . KL 347 . MB 1: 62 . ","6) först, tidigt. \" som thu sower först ij nat \" Al 230 . \" fran först aff morgnenom \" Bir 4: 12. B) konj. så snart som. ward. ward awita först han inkom Bil 486 . \" hataþe han furst han byrþade at varþa guþleka \" Bir 4: (Avt) 183."],"f":["fyst L. ","först . ","föst L. ","fryst Bir 4: (Avt) 180. ","fforst MD (S) 214 . ","fforsth Lg 3: 85 . ","furst Bir 4: (Avt) 183), "]},{"a":"fyrst","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. 2) först, till en början. - vid första påseendet. Se Sdw 2: 1223. 4) först, för det första. FMU 4: 92 (omkr. 1455). item forsth vi!UDDA_TECKEN? pwndh smör for xj ortugh pwndhe HLG 2: 82 (1516)."],"f":[]},{"a":"fyrster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. och (i bem. 3) räkn. L.","1) först, främst (i rummet). achilles förster j blan grecana drog mz syn spetzs oppa banen Troj 159 . 2) först (i tid). forste tiidh kallas otosanger SkrtUppb 215 . \" tha giorde pedher olsson, som tha war kemmener, forsta reeso rekinskap STb 1: 32 (1475). HLG 2: 57 (1517). \"","3) för att beteckna en ordningsföljd i allmänhet: först. then sista pening meth then forsta SJ 2: 2 (1474), 4) först, förnämst. iach kännis . . . mik giorth hafua eth lagleghit iordhaskipte . . . meth ärleghom oc förstum kanokonum i vpsalum SD NS 3: 546 ( 1420) . - Särskilda kasus dels ensamt dels i förening med annat ord nyttjas ss adv. el. konj. - ack. sing. n. fyrst, se detta ord. - svag ack. sing. n. fyrsta (förste. förstä.), L. A) adv. 2) första gången. jtem skal lhan (ɔ klockaren) ringa . . . förste tha iij slaar äpter middaghen oc til hopa tha halff stunden forlidhen är ÅPK 61. ib. - substantiverat. at thet war icke mongses förstä at förswme sine wäkt STb 5: 178 (1517). "],"f":["förster . ","forster )","thät fyrsta (-första), ","*fran fyrstonne","-förstonne )","*fran thät fyrsta","-första )","*i fyrsta","-första )","i fyrstonne [[j] förstane SvB 179 (senare hälften av 1400-talet). j förstena Troj 42 . j förstinne Hel män 205 . Se Sdw 2: 1223)), ","mädh thät fyrsta (-första), ","*fyrsta band","förste- . ","-bant )","*fyrsta födslinger , ","*fyrsta mässa"]},{"a":"fyrster","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) först, främst (i rummet). eg. och bildl. fik leon se köpmän atirkoma. ok sin asna förstan j färdhinne Bil 627 . \" är han likir them kämpa hulkin som förstir är j hwarre stridh \" Bir 1: 51 . \" han är ok ämuäl likir them kämpa som förstir är j !SYNS_DÅLIGT? ok vil ängom väghia . . . thy skal han wara förster j hwarre pino \" ib 52 . ","2) först (i tid). saraa första modher þins äþles Bu 4 . \" fra första daghän \" ib 5 . ij the nat ij första sympn Al 273 . \" hon berätte honom fullelika alla sakena fran första (från början) oc til ända \" ST 289 . \" her steen sculle förste (vid första) ypith watn all slotten faa \" RK 3: 2685 . - förstfödd. drap han pharao konungx första son oc all försto barn egipto manna MB 1: 386 . ib 387 . ","3) för att beteckna en ordningsföljd i allmänhet: först. petrus var förste paue äpte van härra Bu 99 . \" a första dagh februarii \" ib 9 . \" anno dominj thwsandeffemhwndrade vppa thz första aarit \" SO 117 (i dessa tre ex. skulle fyrster kunna föras till 2). þär varo innan fäm kunuga. þän förste var af liiamäre. annar af benemarin: þriþi af granat Bu 176 . \" torpara åthäue äru thessin: thet första är, tala mykit i samdrikkio manna \" KS 44 (113, 48) . \" thön första howdh dyghd är forhuxan \" ib 18 (47, 20). oppa the första oc tiughu bladhino VKR 56 . ","dat. pl. ) L. A) adv. först, icke förr än. þät goz . . . som þa första hialpar: þär ängen af androm fa lan älla gauor Bu 519 . lärde tha förstä ganga pa ij föter Va 28 . \" nu första vardh han mik gifwin \" KL 347 . B) konj. det första som, så snart som. första sancti petri boior komo fram Bil 115 . ib 85, 350 . MB 1: 72, 244, 372 . GO 194, 227 . SD NS 1: 235 (1403, 2: 250 ( 1410). ST 242, 276, 277, 278 . Iv 241, 1801 . Al 8793, 9403 . RK 1: 1688 . - þät fyrsta (-första. -försto Iv 1632 ), ","1) i början. mz thz första war thz tysth RK 3: 1137 . Lg 3: 378 . ","2) med det första, strax, så snart som möjligt. fortaghi thz mz thz forsta Bir 5: 135 . \" her liggher stor makth oppa, ath jw sa sker medh thet aldra förstha \" BSH 5: 137 ( 1507) . "],"f":["förster . ","forster: forsta Bir 5: 135, 139 . oftast i svag form), ","fyrstom (förstom), ","fran fyrsto","fra förste )","i fyrsto","i försto )","mädh fyrsta","-första )","fyrstomässo öl","försto- )"]},{"a":"fyrstfödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förstfödd. MB 2: 333 ."],"f":["först födher MB 2: 333),"]},{"a":"fyrstnämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förstnämd, i början näml. wi förstnämpde SD NS 1: 543 ( 1406) ."],"f":["förstnämpder )"]},{"a":"fyrvärande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fyssen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fissen."],"f":[]},{"a":"fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) egendom, gods, penningar. Se Sdw 2: 1223. for fä ok fulla öra RP 1: 259 ( 1368) . om her t[ure] t[uresson] vill ey aname fä äller förganglig värdöre Arfstv 50 ( 1461) . - Jfr fästninga-, gödhe-, qvik-, skattta-, val-, vädh-fä. "],"f":["fäar mark , "]},{"a":"fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) boskap. alzsköns fä war vnder träno oc badhe fä oc folk föddis widh thäs frwkt MB 1: 16 . ib 167, 185 . görin ey tompta gudhom min tionda aff idhro fää ok swinom Bir 3: 198 . \" faarahirdha . . . som waktadho sit fä \" Lg 33 . \" thera fä är mäst i faarom \" MB 1: 254 . mäst manna rikedomber war i them äwum i liwandis fä ib 281 . ","2) boskapsdjur. \" til fäa (kan fattas ss gen. sing. och således föras till 1) födho oc diwra \" MB 1: 132 . \" thz war ijm oc ijc fää \" Lg 3: 604 . han ma wel liknas widh ith fää MD 389 . ","3) egendom, gods, penningar. saalt haffua . . . fore fä ok fulla öra SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). hafwa salt fore fää ok fullä päninga ib 106 ( 1402) ."],"f":["fää . ","fäiär L. ","fäa MB 1: 132 (kan här vara gen. pl.). fear L; SD 4: 383 ( 1334) i ssättn. feär ib 348 ( 1334) i ssättn. fea L.; SD 1: 581 ( 1281) i ssättn. feiär L. ","feia L. ","fiär L. ","fär L. ","fääs MB 1: 303 i ssättn.), ","liggianda fä","liggiande . ","fäar foter","fear- )","fäarföling","fear- . ","fäiär )","fäarganger","fear- . ","feär- . ","fea- )","fäar garþer","fea- )","fäar giäld","fea giald )","fäarlästir","fäiär- )","fäar mark","fär- . ","fear- )","fäar nyt","fear- . ","fea nit),","fäar taki","fäa- . ","fear- )","fäs hiordh","fääs- )"]},{"a":"fä köp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fä lat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fä löt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fä sak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fä taki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fäar taki."],"f":[]},{"a":"fä utganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskaps drivande på bete. forfang besynnerliga for theras fää oc swin vthgang Neuman Vokbal 84 ( 1486) ."],"f":["fää- )"]},{"a":"fäbagge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vallhjon, fäherde. \" ffäbagge hans clawessson oc niels hinrecsson \" StÄmb 84 ( 1467) ."],"f":[]},{"a":"fäband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kreatursbindsle. klaffuar och fääbandh Arnell brask Biᴵ 24."],"f":["fää- )"]},{"a":"fäbet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäbete, betesmark. \" two cronnonna gaarda . . . met . . . fääbeet oc alla andra tilliggelse \" FM 73 (1481, gammal afskr.)."],"f":["fääbeet )"]},{"a":"fäbet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäbete, btesmark. \" bucetum ti p producta fähws fää beeth ok rwm ther fää slaas \" GU C 20 s. 62 . - Jfr granna fäbet."],"f":["fää beeth )"]},{"a":"fäbete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäbete, boskapsbete, betesmark. skoghen och fäbethet haffua the til sammans SD NS 2: 312 ( 1410, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"fäborgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plats till förvaring af boskap. leuite skullo . . . ägha fäborgher oc nakar thorp ena milo om kring MB 1: 424 ."],"f":[]},{"a":"fäbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fäar bot."],"f":[]},{"a":"fäbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäbro, bro för boskap. Lg 95 ."],"f":[]},{"a":"fädder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frände på färdensian, farbror, kusin även ss hedrande och vänskaplig benämning? Se Sdw 2: 1224. RP 2: 266 ( 1394) ."],"f":[]},{"a":"fädder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frände på fädernesidan, farbror, kusin (förekommer endast om konungarne Albrekts af Mecklenburg och Eriks af Pommern Tyske fränder). hans (kon. Eriks af Pommern) feddre mz honom äre RK 2: 3233 . konungen . . . fich them (slotten) sina fäddre at valda ib 4580 . \" thz haffwir os giort the fäddara oc oma ib 1: (Albr.) s. 210. Jfr fadder, faddra. \""],"f":["fäddara . ","fäddre . ","feddre ) , "]},{"a":"fädherland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fädernesland MB 2: 320 ."],"f":[]},{"a":"fädherne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) patrimonium, fädernearv. \" patrimonium ii faderne \" GU C 20 s. 417 .","2) fäderneärvt hus. samma dach stode anna staalz dotter fore rettin och bödh vp sit och sin systers fiärdenes hus primo STb 3: 462 (1499)."],"f":["faderne )","*fädhernis aterleva","fädhirnis- )","*fädhernis del","fäd(h)ernes- . federnes-),","fädhernis edher (fädhernes eedh SD NS 3: 343 ( 1418) ), ","fädhernis gardher","fädhirnis- ATb 1: 181 ( 1463) ), ","fädhernis hus (federnisSTb 5: 138 (1516)), ","fädhernis iordh , ","*fädhernis konunger","fädhirnis- )","*fädhernis mark","fädhirnes- )","fädhernis rike , ","*fädhernis stenhus , ","*fädhernis tomt","fädhernäs- )","*fädhernis värn , ","*fädhernis ärve","federnes ärffue )","*fädhernis ät"]},{"a":"fädherne arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= fädhernis arf. Iv 4806 ."],"f":[]},{"a":"fädherne byrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härkomst på faderns sida, fäderne. han hether census hwilkins fädernebyrdh är vpbescruffuat GU C 20 s. 97 ."],"f":[]},{"a":"fädherne hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fädhernis hus 2. stode broder suen dinxsted och bödh vp sin deel j sin federne och möderne hus STb 3: 315 ( 1496) ."],"f":["federne- )"]},{"a":"fädherne rike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fädhernis rike. Fr 1529 ."],"f":["-rik )"]},{"a":"fädherrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fädernerike, fädernesland. FM 492 ( 1510) ."],"f":["federike )"]},{"a":"fädhghar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fader och son. them delenom som bätra skäl oc visso hauer viliom wi badhe fadga lydhan Prosadikter (Barl) 62 ."],"f":["fädga )"]},{"a":"fädrap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagt. \" tholik war thin sänningh som thith fä draap (missio fit talis tua cedes ut pecualis) \" GO 528 . ib 290 ."],"f":["-draap . ","fädraaph GO 290 ),"]},{"a":"fädrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäherde. \" sama dach sades fore retta, thet fää dryffuarana lata iiij dandemen schatta kona STb 3: 122 (1493). \""],"f":["fää dryffuare )"]},{"a":"fädränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskapsvaktare, vaktgosse. \" han röffuade powal mannis fää drengx hath \" BtFH 1: 135 ( 1506) . for j [1] fulsäre som han slogh powal mannis fää drengx näse ginom ib. ib 267 ( 1508) ."],"f":["fää- )"]},{"a":"fädödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskapsdöd, boskapspest. tha wardher . . . mykin fädödhe Iv LXXXI . ib LXXX . thagher wände fä dödhin (kan äfven föras till fädödher) atir Bil 447 ."],"f":[]},{"a":"fädödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= fädödhe. \" tz teknar . . . fä dödh \" LB 7: 86 ."],"f":[]},{"a":"fäfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäfot. \" liggir han (åkern) oyrktir vndir fäfot \" Bir 2: 308 . Jfr fäar foter."],"f":[]},{"a":"fäfylinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fäganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskaps gång el. betande på gemensam betesmark; betesmark. iäk gaaf hanom min gardh . . . mädh akrum ok engh, skogh ok fä gangh SD 6: 288 ( 1351) . thetta ligger ödhe for fägangh skuld VKJ 266 ( 1447) . ib 214 (1480)."],"f":["fägangn Svartb (Skokl) 474 (1462)), "]},{"a":"fäganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskaps gång el. betande på gemensam betesmark; betesmark. min forscripno godz . . . medh . . . omyordhom fägangom oc scoxlutom oc allom androm tillaghom BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) . \" hafuom wi unt och gifuit almoghanom . . . til therafägangh the ängena widhir husit ligger \" FH 1: 8 ( 1387) . \" met . . . fämarkom ok fägangom \" ib 2: 137 ( 1442) . \" medh alla the ther til liggir som är j byom akrom fiska wathnom skoghom ängiom ok fägangom (pascuis) \" SD 1: 92 (öfvers. fr. 1440). thet gooz skipa, radha oc alla lundom sik til gagn oc nytta wändha . . . meth thomptum oc fägangh ib NS 1: 256 ( 1403) . ib 301 (1403, gammal afskr.), 497 ( 1405) o. s. v. ranzaca huilken tere haffuer giort ogongh wppo then annars fäägongh och wtmark BtFH 1: 244 ( 1507) . Jfr fäarganger."],"f":["fäägongher )"]},{"a":"fägardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägård, fähus. ladhugardh & fägardh Sv. rer. svec. I, 1: 145 (1423). ATb 1: 110 ( 1459) , 255 (1466). "],"f":["fägardh )","*fägards tomt","-tompth )"]},{"a":"fägarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägård, fähus. \" clostirsins . . . fägaardh \" VKR 39 . Jfr fäar garþer."],"f":["-gaardher )"]},{"a":"fägata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägata; marknadsplats. \" boarium rii fää gato ok vxa gatho vbi venduntur \" GU C 20 s. 58 ."],"f":["fää gato )"]},{"a":"fägata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägata, väg från fähusen till utmarken. wiidh fägathunne FH 6: 75 (1491, afskr.)."],"f":[]},{"a":"fäghebänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liggher pa fägebenken och ekke wil wara hemma hos [sin dan]ne quinne, . . . wtan sielffwe[liandes] giffwer sig til sköffwels i thetta örlögh BSH 5: 304 ( 1508) . Jfr fläskebänker."],"f":[]},{"a":"fäghekopar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renad koppar? afhände nokor androm fäghekopar SD 5: 638 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"fäghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glad. \" ther före waro romarene mykit glade ok fägne \" MP 5: 76 ."],"f":["fägin )"]},{"a":"fäghin adj","b":[],"c":"","d":"","e":["glad (öfver). med dat. fäghit huart andro Bu 4 . \" fäghnare än fugil daghi \" Bil 14 . \" war fäghin them tidhandom \" MB 1: 24 . Bu 12, 184 . Bil 682 . - med gen. (endast formen thäs). rikis herra wrdhu thäs fäghne Bil 230 . RK 1: 485, 1375, 2: 7445 . - med prep. af. varþ kunugen fäghin af þoliks manz þiänist Bu 497 . \" fäghit . . .af guz buþskapi \" ib 4 . Bil 109, 117 . Bo 234 . - med prep. at. fäghin aat mangom päningom MB 2: 281 . - med sats inledd af at. vardh tha fäghith at thz han fan Iv 5315 . - abs. grymbar karl kumbar mot hanom fäghin ok warþar ofäghin Bu 19 . \" foro fägne huar hem tel sin \" ib 56 . \" lät them faghna (för fäghna) hem fara \" Bil 566 . Al 5081, 6586, . RK 1: 713 . MB 2: 118, 260 . - Jfr bradh-, iäm-, o-fäghin. ","1) fägnesamt påträffande, fägnesamt sammanträffande. gräto baþen firi fäghins funde Bu 13 . \" wardh swa ful fäghins fundh. swa som hwart thera ware comit af dödha \" Bil 354 . ib 351 . \" alexander gik tha mz fägins fund oc kyste the trään i sama stund \" Al 7609 . ","2) fägnesamt fynd. som gladher thok aff allo hiärta widh fäghins fund Bil 232 . (De anf. ex., utom det fr. Bil 354, kunna föras äfven till ett fäghins funder, m.)"],"f":["fäghins budh , ","fäghins fund , ","fäghins koma , ","fäghins tidhande , "]},{"a":"fäghinsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje. \" tha sagdhe fadhrin j rätto fäghinsämio \" MP 5: 214 ."],"f":[]},{"a":"fäghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se faghna."],"f":[]},{"a":"fäghnan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se faghnan."],"f":[]},{"a":"fäghnaþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se faghnaþer."],"f":[]},{"a":"fäghnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med glädje, glatt. hercules bleff fängeliga (cum multa iocunditate) anamad aff konung theamon Troj 24 ."],"f":["fängneliga )"]},{"a":"fäghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försköna pryda. thz fägrade alla hans gerninga swa som gul the stena ther jnnan sta RK 1: 1432 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fäghrind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägring, skönhet, härlighet. wardh vndhers fulder, af henna fäghrindh (pulchritudinem) ok wittrom ordhom Bil 535 . "],"f":["fäghrin MD 50 . ","fäghring Bir 5: 67 . ","fägring MP 1: 58, 60, 74 . ","fäghringh Lg 3: 142 ; Gers Frest 60 ), ","kärlekin . ","ödhmiuktin oc renlekin the hawa ängin litin. än tho hawa the ey minzsto fäghrindena Bo 42 . skipilsin gifwir hänne (dygden) mattona ok fäghrindina (decorem) ib 140 . " lät thik thäkkias hans (fattigdomens) fäghrind " ib 127 . " rödhe litin tekna siälinna fäghrind oc al fäghrind är j dygdhom " Bir 2: 169. ib 1: 63, 177, 5: 67 . Iv 1444 . Al 5614, 6340, 6347, 6361, 6369, 6370 . MD 50, 55 . MB 2: 165, 173, 174 . Lg 3: 141, 142 . Gers Frest 60 . MP 1: 58, 60, 74 . som fäghrind ok soma hauar Bu 140 . " ther til styrer mannenom wärilzlik fikt ok fäghrind " KS 17 (44, 19) . herran . . . i fördhe sik fäghrindena (decorem) Bo 231 . " thit hws min herra sömir fäghrind " MB 1: 150 . är thz wärdhskyllight at wi hedhrum benin oc muldina, mädhan gudh hedhrar siälina, oc swa myklo hälder, at gudh skal än giwa allom saman ewerdhelikin hedher oc fäghrindh i himerike ib 269 . " sato vidh bordh män oc iomfrur otalica i störste fägrind glädhi oc hugnahd " Bil 916 . Lg 91 . Pa (Tung) 41 . Jfr iungfru fäghrind. ","fäghrinda fulder , "]},{"a":"fäghrind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. fägring, skönhet, härlighet. gläz maria himerikis sol oc drothningh. fful medh alle glädh9 oc ferindh SvRimd 46 . ib 47 . all fägrind thän wä'nleker (pulchritudo et decor) är nw takin fran os Mecht 98 . SvB 355 (omkr. 1500). JMPs 266. oc laa hector j fägringzsens palatz j then froma borgen jlion Troj 178 . - konkretare: skön el. vacker bildl. thakith war scriffwath mz alzkna fäghrind Prosadikter (Karl M) 253 . \" waro swänske stena saaghade swa j tafflor oc brwnerade som här görs j waland: tha fwnnos ther j them mangskona lithe ok figwre. dywr. trä oc andra fägrindher \" PMSkr 494 . Jfr dyghdha fäghrind."],"f":["fägringzsens Troj 178 . pl. fägrindher PMSkr 494 ),"]},{"a":"fägiurdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. penninggördel, penningpung; skattkammare. \" jak hawir swa som twafägiordha (gazophilacia) j them första fägiordhenom äru thung thingh swa som bly . . . j androm fägiordhenom synis wara skinande guld ok dyre stena ok välloktande drykkia ok söte \" Bir 1: 14 . sighir aff twem fägiordom ib 40 . \" thesse twe fägiordane \" ib 42 . gullit som j them fägiordhenom innelykkis ib 43 ."],"f":["-giordher . ","-ar ) , "]},{"a":"fägiurdhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penninggördel, penningpung (som spännes om livet). thät war en fägördill fuller mädh päningom MP 4: 65 . \" mera hyälpir tha eth goth samuith . . . än mangha fägiordela fulla medh gul lib 5: 43. \""],"f":["-giordel . ","-gördill )"]},{"a":"fägiurdhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" thänna fägiordelin (gazaphilacioum) älla riktena at faa Bir 1: 43 . \" til thänna fägiordhelin ok rikedomana ledhir mannin hans eghin luste ok vili ib44. thes andra fägiordhelsins drykkia \" ib 47 ."],"f":["-giordhel . ","-giordel . ","-giordell . pl. -giurdlar),","skattkammare . ","til"]},{"a":"fägiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr fäar giäld."],"f":["-gäld )"]},{"a":"fägiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gods, egendom. pecunia nie fägäl ok päninger GU C 20 s. 422 . ib. "],"f":["fägäl )","*fägiälds riker","-gäldz- )"]},{"a":"fägömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskapsvaktare, herde. \" hwat ey foruan dauidh nar han var fägömare starka kämpan \" Bir 3: 407 . \" tha komo hyrdhane ok fägömarene at see barnit \" ib 283 . \" hyrdha älla fägömara \" MP 2: 36 . \" ib 1: 24, 25, 38. \" Lg 3: 296, 297, 298 ."],"f":[]},{"a":"fähiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskapshjord. \" han löper mädhan til sinna fähiordh \" MB 1: 189 . ib 213, 305, 407 . MP 1: 56, 2: 173 . Lg 4: 296 . Jfr fäs hiordh."],"f":[]},{"a":"fähirdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herde. \" mädh sinom fäherdekum (Cod. C fähirdhom 922) \" Bil 3 . änglane synthos fähirdomen MP 1: 25 . \" waro fähördhane widh bethleem \" Lg 46 . ib 3: 41 . \" en fähähirde satter ower gudhz almogha \" Su 155 . "],"f":["fäähirde . ","fäherdhe . ","fähördhe )","fähirdha lön?","fäähärdz lön )"]},{"a":"fähirdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herde. fähirda twe oc the wakte yxnena medh SVklE 161 . \" armentarius rii fä hörde amos 7°GU C 20 s. 36. - ss tillnamn. ena yxe . . . som broder . . . tok aff anders fähirdha appo isakxtorp \" JTb 35 ( 1462) . "],"f":["fähördhe: -om Fyra handl rör Vkl 292 . fä härde GU C 20 s. 36 . fähärdingh (Skolkl.: fäähordinga) Svartb 331 ( 1430) ), ","*fähirdha visa","fähörda- )"]},{"a":"fähoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskapshjord. \" equircicia cie stodh ok fä hoper \" GU C 20 s. 226 ."],"f":[]},{"a":"fähunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vallhund. \" tolke ärw godha fähwnda \" PMSkr 222 ."],"f":[]},{"a":"fähunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vallhund. \" agregarius, fähunder \" GU 1 . Ber 291 ."],"f":[]},{"a":"fähus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fähus. \" \" Bil 466 . MB 1: 423 . Bir 2: 315 ."],"f":[]},{"a":"fähus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fähus. ATb 3: 397 ( 1532) ."],"f":[]},{"a":"fähusrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum el. utrymme i fähus. JTb 52 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"fähärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ägare av boskapsdjur. Se Sdw 2: 1224."],"f":[]},{"a":"fäkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kreatursskötare. \" larins torsenson fäkarl wan burskap \" STb 1: 158 ( 1461) . andirs fækarl ib 252 ( 1467) jtem honum bör haffua tilsyn mz fäkarren om göedevxa Arnell Brask Biᴵ 29. VKU 91 ( 1557) ."],"f":["fää- ATb 1: 158 ( 1461)"]},{"a":"fäkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ladugårdspiga. ffækoman eller mölkedelan Arnell Bras Bi¹ 32."],"f":[]},{"a":"fäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fäkta, kämpa. \" han fäktadhe fast \" MD 385 . \" fäckta mz suärde \" ib (S) 201 . mz ära fecta ib 254 . \" wi wiliom fäkta badhe twa \" Al 5340 . ib 5342 . \" at fäkta mz slika \" ib 7374 . \" then kamp iak mz thik fäkta wil thu bödh mik at fäkta mz thik \" Al 5344-45. the kunde saa lithet mz wintheren fäkta RK 3: 1004 . \" wy fekthom ekke eller stridhom moth människiom \" Gers Frest Inl. - refl. fäktas, = fäkta. ilt är siwkum at fäktas GO 80 . \" bätra är fly än illa !SYNS_DÅLIGT? \" ib !SYNS_DÅLIGT?, 994. ville fäktas som en kämpe Bo 137 . \" fäktas ällir stridha \" MB 2: 134 . \" fäktas . . . mz byörnen \" Lg 3: 288 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"fäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forfäkta."],"f":[]},{"a":"fäktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 12 1224."],"f":[]},{"a":"fäktari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäktning. \" med steen mz stong och fiäktarij ther til monde han sik öffua \" MD 447 ."],"f":[]},{"a":"fäktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samfäktning."],"f":[]},{"a":"fäköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köp av boskap. kötmongere sazer xij mach, fö tet han fiorde bergarom förfongpa bron om fäköp effter burspraket STb 5: 255 )1519)."],"f":["fää- VKU 3 ( 1539)"]},{"a":"fäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fil. \" senda siuko folke (mold) mz fäle af (stoft med fil afskrapadt af) hans iarnom \" Bu 130 . \" stundom faldar mulden lös vndi fäle ib. \" Lg 956 . Jfr fil, f."],"f":["feel Lg 956), "]},{"a":"fäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fil. \" en ögna waal oc II fäa \" Inv cur Tynnelsö 7 . fä'lär ok saaghar SvKyrkobr 175."],"f":["-är Sv Kyrkoår 175) , "]},{"a":"fäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fila. \" the fäla thz mz feel \" Lg 956 . ","2) gläta. \" thz suärdh skal vara väl fälat (limata) \" Bir 2: 173 . - Jfr fila."],"f":[]},{"a":"fäladher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskap. \" engin suen köpe nokon fääladh sijnom husbondha eller stadhenom til skadha \" SO 49 . ib 51 . Jfr smafäladher."],"f":["fää- )"]},{"a":"fäladher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskap. \" engin kötmangare göre borgharom forfang eller forköp pa noghan fäladh fra mikelsmesso ok til martinsmesso \" STb 1: 464 (1476, Burspr)."],"f":[]},{"a":"fälagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr brytia fälagh."],"f":[]},{"a":"fälagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gemensamhet i egendom, gemensamt bo, gemensam hushållning, gemenskap; äktenskap. \" cristins folkx fälagh (för hiona fälagh? Cod. B hiona fälagh 563) är thera andelika samfögha tekn, gudz sons oc the hälgho kirkio \" MB 1: 506 . Jfr bo-, hiona-fälagh. - gen. fälags, adv. L."],"f":["fälags gärþ , ","fälgags hion , "]},{"a":"fälaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) äkta make el. maka. MP 4: 66 . tha griper man eller qwinna skalth ey göra hoor mädh annars fälga ib 67 . 2) kamrat. nw kallar roland olifernes til sik fälaghe min faar hiit til mik Prosadikter (Karl M) 278."],"f":[]},{"a":"fälaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äkta man. Lg 3: 40 . bidher jak . . . min fälagha magnus länk SD NS 2: 261 ( 1410) . - äkta hustru. katerina olafsdottor . . . magnusa länkx fälaghi SD NS 2: 261 ( 1410) ."],"f":[]},{"a":"fälaghskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gemenskap, umgänge. \" thz war aldra qwämelikast, at konan skapadhes aff mantzens sidho fore thera natwrlikt fälagxskap som the skullo saman hawa \" MB 1: 89 . Jfr natura fälaghskap."],"f":[]},{"a":"fälaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samfäld."],"f":[]},{"a":"fälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnfäll? HLG 2: 31 (1512)."],"f":[]},{"a":"fälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hovudh-, iärfskinz-, skinfälder."],"f":[]},{"a":"fälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fjälla, låta falla. med ack. tha togh hon yxena oc fälde siälff trädh nidher oc lot thz heem föra Prosadikter (Sju vise mäst) 138 . Skrt Uppb 265. thy skal tw engaledis lätha thina sora otaliga syndher skrämma tik, äller fälla tik j vanhop ib 153 . hökanan wmskiffta fiädrana och fälla them hwart aar PMSkr 270 . 2) uraktlåta, försumma. tha dömde jak, at the, som landin agha pa badha sidhir vidh bekkin, bör at halda brona ferdhogha oc gilda, som laghin biwdha, ella böata lagha bpir, ä nar hon vardhir lagligha feld, oc swara til lagmandz dombrut, om the thetta forsyma Uppspriv 14 ( 1454) .","4) fälla, sakfälla. ATb 1: 1 ( 1451) . the . . . fälte hanum til edzzörit ok til botinne som forescrifwit star ib 41 ( 1455) . item jon jönsson han wardh fäder for eth hors JTb 10 ( 1456) . \" ok the fäldo honom til en thiwff \" ib 15 ( 1459) . ","3) kasta sig, störta sig. fäller jak mik allan oppa syndaren (otus super eum ruo) Mecht 33 . "],"f":["-te el. -de. part. pret. -ter el. -der) , ","fälla sik , 2) foga sig, passa. göris ett lerkar starktt, och offwan på thett, ett annett lerkar, så att the fella sigh thätt samen PMskr 601. ","*fälla af , så av, nedsätta priset Se Sdw 2. 1224. ","fälla nidher , låta falla e. störtasamman, jak skal fämpna i morghin thenna stolpa som oppe halder hallene oc bryta han synder oc fälla nidher hallena Prosadikter (Karl M) 256 . ","*fälla saman , fälla samman, sammanpassa, sammafoga. the (ɔ: karen) wore ey gärd medh giordom vtan wåre sammen fällt bräden i små stolpa i fyra hörne, inge spike haffuendes ther till som en balker pläger fälles sammen PMSkr 643 . Jfr af-, in-, nidher-, sak-, saman-fälla, ävensom sam-, til-fälter."]},{"a":"fälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fälla, låta falla. med dat. felde tarum Bil 117 . - med ack. hon grät oc fälte tarin vtan lisa Bo 210 . fälla growa taara MB 1: 251 . KL 346 . Al 10165 . MB 2: 291 . MD 391 . \" thin öghon fäldo taar \" ib 64 . medh fällande tarom (tårar som fällas) Bo 19 . blodoghan swet aff sik fella ST 170 . \" thefälte theress sägil \" RK 2: 8475 . \" han fälthe ankar ib3: 3300. fälla sina wäryo oc waakn moth honom \" PM 3 . - fälla, kullkasta. fälla eek raa ellir thörra ellir nokot bärande thrä annat TB 76 . \" vilia themurin fälla \" Bir 2: 254 . \" han fälde först þöm alla viþ iorþ. han vildofanga. ok gaf sik siþan ii þera händar \" Bu 139 . - nedslå, nedlägga. han felte mangan j then sand, til thäs the xxiiij bliffuä död Va 44 . - nedstörta, kasta ned. them the döde aff hestena fälle RK 2: 6507 . ","2) uraktlåta, försumma. fellir knape ellir skötta vaardh hald ellir wako EG 66 . \" fällir minne man fore sik [ɔ]: vaardh hald ellir wako) ib. \"","3) förhindra, afstyra, afskaffa. at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt ärände. the sum näfst thorwo wit äller rättilsi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ","4) fälla, sakfälla. hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). fällis äpte brutum sijnom ib 377 . \" fore hans stor oc mangfald brwt, ther han fore fälder war \" BSH 1: 179 ( 1381) . ffelte the xii i nämpnde sotto mattis person warsanoia til en ful man dräpere BtFH 1: 133 ( 1506) . huat the fälla warj fälth MEG 54 . ib (red. B) 59 . EG 67 . the sculo han antike wäria ellir fälla ib 63 . \" vardher han fälther \" ib. \" hundrares rätten vpp bärä aff þem sakum som þe fällä (d. v. s. i hvilka de fälla den tilltalade) \" SD 5: 606 ( 1346) . ","pl . af falla; motsvarande rimslut har stangha pelle) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 274. - part pret. ","1) hopfogad. \" mz fagher wers oc mz wäl fäldom orhdom (strax förut: ordh . . . som för fiöllo wäl saman) oc til lika lagdhom \" MB 1: 319 . ","2) passande, duglig, lämplig. til gerningh fälther (= det strax nedanför förekommande til gerning fallin) SO 18 . \" alla the skip . . . som til nogro fälte wara \" RK 2: 8797 . \" som them tykker ther til fälte ware \" FM 363 ( 1508) . Lg 3: 200, 330 . \" thz rwm henne är fält \" Bir 5: 42 . ","1) bringa sig (själf) på fall, bereda sin (egen) undergång? offstoor wördning fäller ok sik Al 3566 .","2) foga sig, passa. apthera på nokre formo som fäller segh äfth likamens skapnath PM XLVII . refl. "],"f":["fälla sik , ","fällas , skilja sig (från). stadhugheet fra honum fällis (lemnar honom) Al 7166 . ","fälla nidher , fälla, låta falla ned. han felthe sigel och ankar nidher RK 3: 3298 . fel nidhir hestin Hästläk. i AS 137 . " feller han kar nyder " SGG 129 . ib 130 . - kullstörta, välta. een lithen tuffwa fäller een stoor wangn nidher RK 3: 1284 . "]},{"a":"fälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fälla. \" presten laghdhe een storan steen ofwir ena dör ther biscopin pläghadhe vth gaa oc gildradhe han ther som ena fällo \" ST 351 . ","2) fällande, sakfällande. \" sik at sämiä baþe vm värio oc fällo \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"fälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fälla. \" decipula le p c fälla ok läm ok giller \" GU C 20 s. 167 . \" liggie vnder som mys vnder fellor PMskr 603. \""],"f":[]},{"a":"fälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr mis-, mur-, sam-, til-fälle."],"f":[]},{"a":"fälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr af-, mis-, sam-, saman-, synda-, til-fälle."],"f":[]},{"a":"fällebodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bod som kan nedfällas? gifwer jac . . . ena fällebodh FH 3: 61 ( 1445) . \" for ena fälboodh \" ib 125 ( 1448) . fore ena fäldbodh j abo ib 132 ( 1448) . \" ena fällebodh met tompt \" ib 4: 45 ( 1456) . \" ther for:da steenhws oc fällabodh staa \" ib 47 . "],"f":["fälla- . ","fälboodh . ","fäldbodh )","fällebodha rum","fällabodha- )"]},{"a":"fällebodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bod som kan nedfällas (med utfällbar disk)? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 427. Se Sdw 2: 1224. ena ffeldbodhä met tompt ok kalgaard rwm Svartb 439 (1449-58)."],"f":["ffel- )"]},{"a":"fällebordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bord med klaff som kan nedfällas, klaffbord. FH 3: 65 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"fälleporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fältflyktig, som rymmer (slag-)fältet. fältfly[ktiga] fran rikesens baner BSH 5: 190 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"fällilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1224."],"f":[]},{"a":"fälling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vardhfälling."],"f":[]},{"a":"fälna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se falna."],"f":[]},{"a":"fälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vardhfälning."],"f":[]},{"a":"fält","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält (i en vapensköld). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 560 ff. feldet pa badhe sidher widh striket scal ware hwit Bergius, Nytt förråd 191 (1431). eth grönt felt mz three biälka langssz nedh ath skiöldehn Schlegel o. Klingspor 213 ( 1513) . - Jfr fiäld."],"f":["feld . ","felt )"]},{"a":"fältflyktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fältflyktig. Se Sdw 2: 1224."],"f":[]},{"a":"fältskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fältskytt, fältartilleri. \" allä hans bössär och fälskoth bliifwä dher \" FM 589 ( 1513) ."],"f":["fälskoth )"]},{"a":"fälös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan boskap. nw ärom wi päninga löse oc fälöse MB 1: 256 ."],"f":[]},{"a":"fäm","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["fem. hwan räffliskan (penning) räknande fore fiam swanska smapäningha SD NS 3: 27 (1415, avskr) . \" här är en piltir j blandh oss som haffuir feem brödh, ok twa fyska \" MP 5: 228 . - elliptiskt: klockan fem. thet war om afftanen j millom fäm och sex STb 2: 120 ( 1485) ."],"f":["feem MP 5: 228 . ","flam SD NS 3: 27 (1415, avskr)),"]},{"a":"fäm","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["fem. \" fäm människiona licamlico sin \" MP 1: 193 . \" iak gaff them fäm gawor \" Bir 1: 159 . \" then som tok fämp pund afladhe annor fämp \" ib 367 . \" fäm ar ok tiughu \" Bu 99 . fäm hundraþa mark SD 5: 566 ( 1346) ."],"f":["fämp )"]},{"a":"fämark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. \" kaarathorpp . . . thet är wnt landbomen till fäämarch \" VKJ 21 ( 1447) ."],"f":["fäämarch )"]},{"a":"fämark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. \" \" SD 1: 554 (öfvers.), 2: 23 (öfvers.), 24. ib NS 1: 91 ( 1401), 334 ( 1404) o. s. v met . . . fämarkom ok fägangom FH 2: 137 ( 1442) . !SYNS_DÅLIGT? . . . ffä markiom ok fägangom ib 4: 75 ( 1460) . Jfr fäar mark."],"f":["fää- SD 2: 23 (öfvers.), 24. fe- ib NS 1: 334 ( 1404)), "]},{"a":"fämfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["femfaldig. \" han skal faa fämfälla frwkt \" Bir 2: 329 . ib 3: 419 ."],"f":["frf. vok. i änd. -fall- Bir 2: 329, 3: 419), "]},{"a":"fämgrena","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fämhyrnter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["femhörnad. \" quinquangulus a um fäm lhörnter \" GU C 20 s. 512 ."],"f":["-hörnter )"]},{"a":"fämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr um fämia."],"f":[]},{"a":"fämlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benämning på ett myntstycke; ett femtedels öre? Jfr F. A. Dahlgren, Glossarium. item xx mark femliggha och ortogha item xx mark klippinga HLG 2: 147 (1523)."],"f":["femliggha ) , "]},{"a":"fämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["famna, omfamna. \" fämpner han om hals \" MB 1: 250 . ib 297 . \" han fämpte darium om sin hals \" Al 3517 . Jfr umfämna."],"f":["fämpna . "]},{"a":"fämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["famna, omfamna. jak skal fämpas i morghin thenna stolpa som oppe halder hallenne oc bryta han synder oc fälla nidher hallena Prosadikter (Karl M) 256 . \" tha fämpnar iak tik mz höghra handenne \" Mecht 222 . refl. "],"f":["fämpna )","*fämnas , omfamna varandra. Se Sdw 2: 1224. - Jfr kringum-, saman-, um-fämna."]},{"a":"fämnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umfämnan."],"f":[]},{"a":"fämnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr umfämnilse."],"f":[]},{"a":"fämnilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" omfamning. haffde iak . . . thz omfämt mz innarsta warkkwnnilse fämpnilsom Su 190 . Jfr umfämnilse."],"f":["fämpnilse )"]},{"a":"fämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umfämning. Se Sdw 2: 1224."],"f":[]},{"a":"fämninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vidha fämninger."],"f":[]},{"a":"fämt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enskild sammankomst som på tinget utsättes att hållas mellan de tvistande på femte dagen efter det att ett mål förevarit på tinget? nullus eciam in placitis quoddam ius quod in wlgaris (annan afskr. har: wlgariter) dicitur fæmt super premissis emendis petendis. uel super aliis iuribus que ecclesia ab antiquo obseruauerat . . . episcopo uel suis officialbus audeat inposterum denegare SD 3: 43 (1312, gammal afskr.). jus, quod wlgariter dictur fæmpd ib 6: 153 (1349, gammal afskr.). "],"f":["fämt . ","fämpd )","fämta vitne , "]},{"a":"fämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fämtan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["femton. \" hon varþ fiurtan ara gamul hauande ok föde fämtan ara \" Bu 12 . fämtan daghum siþan hon var döt ib 15 . KL 79 . Gr 291 . MB 1: 1 . Fl 19 . SO 18 ."],"f":["fämtan MB 1: 1 ; Fl 19 . ","fämthon SO 18 . ","fempthon SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400talet)),"]},{"a":"fämtan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["femton. blifuer jac honom skyldogher fiortanhundratha marker oc ena mark oc fämpntan pänninga FMU 1: 392 ( 1384) ."],"f":["fämpntan )"]},{"a":"fämtande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["femtonde. \" a fämptanda aare sidhan the waro skapath \" MB 1: 1 . Lg 36 . \" femtande stadhin \" ib 3: 107 ."],"f":["fämptande )"]},{"a":"fämte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["femte. \" städer icke kere her bärend a t clerhcehr skole trengias till ath vigia them ther nembre äro skylle än till fierde oc femtpe som kerkione lag inneholla \" HSH 13: 102 (1524, Brask). "],"f":["femte )","fämtaluter (-lother), ","*fämtedagher","femte- )"]},{"a":"fämte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["femte. \" \" Bu 185 . a fämpta daghenom skapadhe war herra alla fughla oc fiska MB 1: 71 . \" ffor fämpta aarit oc tiwghu sins aller \" Bir 4: 35 . \" huart femta aar \" Bu 9 . \" hwar femtpe peningh aff theris arlige rente \" HSH 20: 260 ( 1508) . iak gaff them fäm gawor . . . fämtatidh at the skullo hanna min renasta likama Bir 1: 159 . - Jfr halffämte. "],"f":["femte . ","fämpte . ","fempte . ","fämfte , se halffämte),","fämtaluter , ","fämtaluts attunger","fämptalutz- )"]},{"a":"fämtighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["femtio. \" fämtighi mark pänninga \" SD 5: 565 ( 1346) . \" fämtyghi mark pänningä ib. \" Bu 70 . KL 317 . fämtighi thwsand MB 1: 22 . Fl (Cod. B) 19 . Fr 211 ."],"f":["famtighi Bu 70 . ","fämtyghi . ","femtighio Fl (Cod. B) 19 . ","fämtij L. ","fämti SD NS 1: 5 ( 1401) . ","fämtio SJ 393 ( 1472) . ","femthio ib 293 ( 1461) . ","fänthigi SD NS 2: 9 ( 1408)),"]},{"a":"fämtighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["femtio. fämtighio mark penninga VgFornmt III 7-8: 149 (1370). symon skredere serdelses j marc mindre än femtigi Stcok Skb 77 (1518)."],"f":["femtigi Stock Skb 77 ( 1518)"]},{"a":"fämtighinde","b":[],"c":"","d":"","e":["femtionde. \" fämtighinda daghin \" MB 1: 499 . \" fämpta x aarith \" ib 372 . \" fämptatiwnda aar \" ib 373 . \" fämptationda aarith ib. \" ib 374, 388 ."],"f":["fempthiende SO 118 . ","fämptatiwnde . ","fämptationde )"]},{"a":"fämtighinde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["femtionde. tak aff the wathneno oc blanda mädh win mostenom ottationda delen oc gipsum fämtionda delen PMskr 357."],"f":["fämtionda )"]},{"a":"fämtunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["femtedel; särsk. femtedel af en gård el. af en by. \" een femting j yllele gårdh \" FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) . \" all vaar andeel som vy äghom j rootzsama holm liggiande j lemmo soku som ärä thre dela eller thre fämthyngä offuer allan holmen ib 5: 80 ( 1481). vm een halffwan ffämtungh j iioki ib 3: 56 ( 1445). een tridiungh j leystilä ffämtunhg j jioki \" ib 58 . ib 57 . "],"f":["-inger . ","-ynger . ","-ar ) , "]},{"a":"fämtunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["femtedel. \" all woor andeel som wy äghom j rotzama holml liggiende j lemmo sokn, som äre tre deelä eller tre fämpthyngä offuer allan holmen \" Svartb (Skokl) 544 ( 1481) ."],"f":["fämpthyngä ) , "]},{"a":"fämöres borghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föemöresborgare, benämning på lantbo som mot erläggande av fem öre erhöll tillåtelse att i stad idka köpenskap men som slapp att deltaga i borgerskapets utskylder m. m. STb 1: 433 (1459, Burspr). enge v (5) öres borgare, the som ecke halda vp hws ok heeman ib 373 ( 1482) . ib. ib 3: 108 ( 1493) . \" the v öres borgere, som bedriffue theris kopinskap j städerne, ider, oss oc alle besitiande borgere til stor draplig skade \" ib 5: 328 (1521, Kop) ."],"f":["-borgere )"]},{"a":"fänas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ilfänas."],"f":[]},{"a":"fänaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. fänad, boskap. wäghfarande mannom . . . läna . . . stallarum i uutt husum, þo swa att fänäþer äghandens egh uutt skiutis SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 2: 24 (öfvers.). MB 2: 4 . \" naghra städher oc förstädher haffdo the hwar the bodho oc bewaradho sin fänadh \" ib 39 . \" brändhe opp hans korn oc fänat boskap oc alt thz han atte \" Lg 3: 703 . \" hwat han for sik findir baadhe j booskaps thingom ätande waro oc fänadh \" VKR 40 . Bir 5: 124 ."],"f":["fänadh . ","fänat ) , "]},{"a":"fänden","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trol. eg,: fienden. djävulen; i svordomar. Se S. Pettersson, Ark. f. Nord. Fil. 54: 80 ff. Jfr fiande Sdw 1: 248 f. ta skal jak släppa idhir til saman i fändins nampn ATb 1: 109 ( 1459) . \" fändin ware i tig \" ib 120 ( 1460) . ib. gange fändin i hälwetmedh tig ib 128 ( 1460) . ib 147 (1461). pa sama dagh sagde per harlson til erik person . . . traatz j fendes nampn thet är fendes lygn thet thoghx aldre laas wr mith fath ib 153 ( 1461) . tw loght i fändens nampn ib 171 ( 1462) . ib 211 ( 1465) , 248 (1466). han hade stwleth c (100) marck och boreth heem til sin som en fändens tiwff STb 1: 136 (1477). ib 148 ( 1478) . \" han badh fändin gaa i stocholms radzstuffw \" ib 285 ( 1481) . ib 2: 250 ( 1488) . thin fendens skeffuel ok thin fendens skalk, thw haffuer mik befört, beropat ok fortalith som en fändans skalk ib 267 ( 1488) . hans dinxstede zacher til xij marck, fore tt han gaff sin broder, broders suen dinxstede, fenden i heluite ok kraffde hanom aldre i gen ib 3: 124 ( 1493) . ib 313 ( 1496) ."],"f":["fändin ATb 120, 128 (1460) . STb 1: 285 (1481). gen. -s ATb 1: 109 ( 1459) . fändan (fendan): gen. -s (-z) ATb 1: 211 ( 1465) , 248 (1466). STb 2: 267 (1488). gen. fendes ATb 1: 153 ( 1461) ), "]},{"a":"fänga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smitta, smitta ned. then fängder (av pest) är drikke som hetasth han kan thet PMSkr 580 ."],"f":[]},{"a":"fängdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr barnfänghd."],"f":[]},{"a":"fänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fångst. \" salt . . . hawa . . . ii alawermanet siäx natta fänge aff tyo natta vmgangh \" SD NS 1: 203 ( 1403) . \" allt thet fänge som mårthen hafuer af hanns watne fånget \" BtFH 1: 22 ( 1467, nyare afskr.) . Jfr fiska fänge. ","2) erhållande. Jfr barn-, vin-fänge."],"f":[]},{"a":"fänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) erhållande, fång. \" jons jnghonen . . . haffde nokot fangit met noghra lagliga fängio jnnan for:da domprouastens boolstadha skel loc raar \" Svartb 434 ( 1449) . - Jfr barn-, fiska-fänge."],"f":["fängio ) , "]},{"a":"fängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse, fångenskap. SR 11 . KL 80, 171 . aduincula som thydher band älla fängilse Bil 111 . \" thässa capiuitatem ther är at sighia fängilse propheteradhe ezechiel i babilonia \" MB 1: 13 . \" at han frälse mik aff thässo fängilse \" ib 235 . \" os redhis . . . vm vi gifwom fluktena skämmelikin fängilse \" Bo 108 . \" han hafdhe them vt leth af fängilsomen ok träldomenom \" Bir 1: 153 . \" thik skal bätirthäkkias min fängilse än thit eghit frälse \" ib 3: 25 . \" han wil iak frälsa aff allom hans fängilsom badhe til liiff oc siäll \" Lg 44 . \" la i fängilsens (för fängilsen el. fängilsene) \" ib 3: 681 . Bil 779 . KL 296 . MP 1: 15 . SD NS 1: 51 ( 1401) . Bir 3: 472 . Va 47 . Lg 3: 189, 682 . \" skipadhe honom swa som ena gömo ok fängilsa stadh (locum captivitatis) \" Bir 1: 251 . \" at han klapper fängilse \" BSH 5: 503 ( 1512) . gaff them j händir oc fängilse konungenom aff mesopotania MB 2: 75 ."],"f":["fangilse SML; -om Kl 80, 171. fangelse VGL III ), "]},{"a":"fängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sing. och pl. L. fångenskap. mz enom storom hälga siäla skara, som tik földhe aff häffuitis fängilsom Mecht 383 . effter richsens radz begerelse moste wii göre war edh, att inghen wt aff oss skulde annedt lathe sigh forludhe en thet skulde ware eth fast fengelse, vppa tet skulde bliffue eth wpbenbare ryckthe i landet j bland almogen STb 5: 356 (1522, Kop). med sadant forordt gaff han sig weluillelig i eth löst fengelse ib (1521 Kop). - bildl. guds fängilse, svår sjukdom? engeleka zandersson, som nw swarlighe ligger i gudz fengelse, haffuer giffuit sina hustrv marina hwan iij:e pening j lösth och j fasth STb 3: 193 ( 1494) ."],"f":["fengelse )"]},{"a":"fängsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fängilse. bildl. guds fängsl, svår sjuddom? englika zandersson som nw saarlige ligger i gudz fengxle SJ 2: 258 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"fängsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fängilse. klappede fengsell BSH 5: 484 ( 1511) . \" wm han skal liggie länger i fängxleth pa stocholm \" ib 570 ( 1517) ."],"f":["fengsell )"]},{"a":"fängsliös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fri från fängelse, lössläppt ur fängelse. fängzlöss af danmarck reed MD 503 ."],"f":["fängzlöss )"]},{"a":"fänika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) liten fana som bäres framför härens särskilda afdelningar. sloo han sin fenekä wdh BSH 5: 300 ( 1508) . \" wpresa falsk baneer, fänikkor, vaapn, äller tekn \" PM 25 . ","2) kompani. \" iij feneker knichter \" BSH 5: 641 ( 1520) . - Jfr fäniken."],"f":["fänikka . ","fenekä )"]},{"a":"fänika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = fänikal, eth lod fenike LB 7: 297 . \" os aff fenika \" ib 232 . anis, fenika, oc komen ib 250 ."],"f":["fenika . ","fenike )"]},{"a":"fänika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) liten fana, använd ss fälttecken. mz ty komma grechana offwr mwren oc jn gynom fönsterin oc satthe syna fänekor oc banerä oppa mwren Troj 88 . - undir fänikone, under fanan, i krigstjänst. adam kötmangare vnder feneken Stock Skb 209 (1522-23). 2) avdelning av krigsfolkm fännika. . . . saa at hertug fredrik icke haffuer ower II fänik aff de krigsknekter HSH 17: 183 (1524, Brask). claffuus kötmangere tysk j feneken STock Skb 210 (1522-23)."],"f":["fäneka . ","feneke . ","fänik HSH 17: 183 (1524, Brask)), "]},{"a":"fänika frö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fänikals frö. \" LB 7: 208, 222, 223, 233, 241 ."],"f":["-fröö LB 7: 222 . " fenike fröö ib 223, 241), "]},{"a":"fänika os","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dekot på fenkål. dricka . . . en sked fwlla aff fenika oss LB 7: 298 . Jfr fänikals os."],"f":["fenika oss )"]},{"a":"fänika rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fenkålsrot. \" tag . . . fänika röther \" LB 7: 206 . \" sywd fenik röter \" ib 207 . \" siwd feneka rötir \" ib 304 . Jfr fänikals rot, fänikalrot."],"f":["fenik- . ","feneka- )"]},{"a":"fänikal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fenkål. ffeniculum culi p c fänekall GU C 20 s. 261 . "],"f":["fänekall )","*fänikals sapper , "]},{"a":"fänikal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fenkål. feniculus fenikol LB 6: 284 . \" litith aff fenikaal \" ib 3: 19 . \" oos aff ffänical \" ib 2: 55 . \" röth ffenical ib. fenelal (för fenekal) stampat \" ib 10: 7 . \" grönt frö aff fenekal \" ib. \" taka . . . malyrth och skathana aff fenikaal \" ib 7: 74 . \" tagh fänikal \" ib 233 . ib 2: 31, 3: 35, 118, 8: 50 . "],"f":["fenikal LB 3: 35 . ","fenikaal . ","fenikol LB 2: 31, 6: 284 . ","fenicol ib 3: 118 . ","fenekol ib 8: 50 . fenecoell ib),","fänikals frö","fänikals lagher","fenikals- )","fänikals os","fänikals rot","fenekals- . ","fenicols- LB 3: 119 . ","fenicole- ib 118 . fenicolos -ib 119. fenicolus rooth ib 120), ","fänikals stiälker","fenikolz- )"]},{"a":"fänikalfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fenkålsfrö. LB 1: 97, 7: 124 . Jfr fänikals frö, fänika frö."],"f":["fenikaal fröö LB 7: 124 ),"]},{"a":"fänikalrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fenkålsrot. \" fenekol roth stampath mz win \" LB 8: 50 . Jfr fänikals rot, fänika rot."],"f":["fenekol roth )"]},{"a":"fäniken","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten fana. hade her niels en feneken, vtslagen pa kernen BSH 5: 150 ( 1507) . Jfr fänika."],"f":["feneken )"]},{"a":"fänkta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anskaffa. \" at en man giti thet alt wanhuxat (för umhuxat), fånget ok fänkgt \" KS 4 (8, 4) . alt få ok fängta thz manna liuerne tilhöre ib 76 (187, 73) . Jfr fortänkta."],"f":["fängta . ","fänkter ) , "]},{"a":"fänkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) sträva (efter), möda sig. men en jdhen jäghare mädh snara hwnda ffängtar oc jäghar j skogha oc lwnda PMSkr 191 ."],"f":["fängta )"]},{"a":"fänyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["fänita )"]},{"a":"fänöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäkreatur. \" fää nöth goodh \" LB 3: 188 ."],"f":["fää- )"]},{"a":"fäpilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"färdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["fierde STb 5: 345 (1521, Kop) . dat. pl. fierdom ib 339 (1521, Kop)), ","alt thet them efffua borde, thet minste med thet meste j alle lössöre, wtan stad och jnnan, effte tet at inghen liggiende grvnd pa fferdom wore her i staden STb 5: 10 (1514). ib 77 ( 1515) , 209 (1519). her i . . . stocholm är noghen bröst paa fetalie och spisningh, effter sadane legligheter her paa fierde warit haffuer ib 345 (1521, Kop). - hava a färdhom, förehava. tha kom mattis i boo in o spordis fore hwat the hado a färdhom ATb 1: 121 ( 1460) . ib 120-121. - koma a färdhom (pa fierdom), inträffa. ville vii oc gernä skiffte med ider oförswmendes huat ther pa fierdom kan kome STb 5: 339 (1521, Kop). - (färden i heluete MD 454 för fänden i heluete enl. Hjelmqvist, Stud. 'i Nord. Fil. IV. 3, s. 26). - Jfra at-, fram-, fran-, hem-, högh-, in-, iordha-, mädh-, nidher-, o-, skiut-, två-, um-, up-, ut-, vatn-, väl-, äptir-färdh. ","*färdha bar","-baar )","färdha boin , ","*färdha ringer , "]},{"a":"färdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utrusta? ey skulu wij oc scrifua wara smaswena til the gode men som slothen och länen hafua oppa thiänist ath färda them, wtan lata war kammermestare i hwart rike them wtfärda BtRK 328 ( 1483) . Jfr utfärdha."],"f":[]},{"a":"färdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra färdig till begagnande, göra i ordning, sätta i stånd, laga, reparera. andhers jänisson ɉ mark för tz han skulle färdha brona JTb 56 ( 1466) . SSkb 76 ( 1503) , 118 (1504). HLG 2: 44 (1515), 48 (1516), 57, 58 (1517). STock Skb 36 (1517), 72 (1518). HLG 2: 69 (1520). gaffz her erich jensson iij marc för it fat jern, som bössan färdades med, som skötz swnder paa helgans holman Stock Skb 158 ( 1520) . \" palamides lanth bötha oc färda all the skip grecomen tilhörde \" Troj 203 . - bota, göra frisk. vare thet sswa ad anders kwnde tän fforᵈᵃ hästen äkke ffärda the ville han äkke bedas en pänig tär fore ATb 1: 30 ( 1454) . - Jfr jp-, ut-färdha."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"färdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. 1) färdas, fara, resa. STb 1: 86 (1477). jach wil ferdas aff by til skoo closter ib 3: 40 (1492). 2)framhärda, sträva. färdhins (pergite) thy gudz hälghe män, plitha ok pighor, män ok qwinnor, hälgha ok egypta, standhin stadoghe til ändan SpV 338 . \" hwilke ekke städhia sin hiärta j enhetenna rAdh bliffwa, the färdhas til enkte (ad nihilum tendunt) \" ib 513 . - Jfr ater-, tvä-färdhas."],"f":[]},{"a":"färdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tväfärdhinger."],"f":[]},{"a":"färdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se fiärdhunger."],"f":[]},{"a":"färdhogha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ordentligt, väl. then brodher i wårt compani sitt arbete kan färdyga TS 28 ."],"f":["färdyga )"]},{"a":"färdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) helbrägda, frisk. \" han ville göre tra häst ffärdogan ffor ij mark \" ATb 1: 30 ( 1454) . \" ther for jannan bliffwe achille färdog \" Troj 190 . 5) i ordning, rustad, redo, färdig. och skall reedher wara, närh han warder till sagdt, såå färduger som lagbooken wttwjsar och som frellsseman böör att wara FMU 3: 84 (1435, avskr.) . ib. the smaswene, ther färdige äre mz hest oc harnisk Arnell Brask Biᴵ 31. 6) som är i sitt rätta skick, i gott stånd. thätta kännomps vi vissleka oos hafwa höört . . . oc seeth insighlin wäl bewaradh oc färdogh SD NS 3: 107 (1416, avskr.) . \" en bryggepanna ferdugh oc en gamul oc synder Inv cur Tynnelsö 7. \" VKJ 98 ( 1447) . \" mölnarens skall halla qwärnena färdogha meth järn och stena \" ib 240 ( 1447) . ib. Neuman Vokbal 82 (1467). PMSkr 53 . - Jfr högh-, o-, rät-, sakt,-, san-, spak-, tvä-, thiänist-, vä-färdhoger, ävensom san-, spak-färdhdoghet."],"f":["färduger FMU 3: 84 (1435, avskr) o. s. v. po. färdige Arnell Brask Biᴵ 31),"]},{"a":"färe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se far, adj."],"f":[]},{"a":"färgha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) färg. \" ithe klarhetene var aldrahanda dyraste liter oc färga (omnis color pretiosissimus) \" Ansg 181 . \" at iak ey fanytlika äris af muldinna färgho ok liti \" Bir 1: 309 . \" litat lärift mz aldra färghirste färgho \" ib 385 (möjl. att föra till 3). fyra handa färgha liws ther skeen Fr 364 . brwn färgha ib 367 . \" af hwite oc gröne färghu \" SD 5: 563 ( 1346) . \" aff gröne färgho \" Fl 301 . \" war scriffuit vpa (näml. på skölden) mz röd farga en hamar oc en tong \" Di 59 (möjl. att föra till 3). mz vänasto färgho hwite ok rödhe Bir 4: 143 . \" athskilia mällan lithena färgho \" Su 117 . \" mz forgylte färgho \" KL 379 . Bir 3: 417, 4: 156 . Fl 1123 . Al 9214 . Di 136 . Su 80 . MB 2: 83, 370 . MD 172 m. ","2) ansigtsfärg, hy, hudfärg. nar människian omskiptir färghona Bo 104 . Al 6358 . \" thera färgha var badhe gul ok bleek \" Iv 4149 . \" rätta dödz folks ferga finge the \" RK 2: 7668 . ib 7870 . ","3) färg, färgämne. \" tog han färga oc malade anlitit vpa weggena \" Di 167 . \" göra lacham thz är färgha \" PM XLIII ."],"f":["farga . ","färya (af utg. rättadt fr. farya) MD 172 m), "]},{"a":"färgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["färga. \" wart färgadh mz manna blode röth \" RK 1: 908 . BIR 3: 274, 289, 5: 45. Jfr undfärgha samt rödhfärgadher."],"f":[]},{"a":"färgha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) färg. \" swa som malaren först vndhi legger swarta fargho at the hwithä eller rödhä färghan ther ouer lagdh sculi synäs thes ädläre ok vänäre. \" SvKyrkobr 133 . lib 174. grön lither äller färgha PMSkr 555 . 3) färg, färgämne. laat sylta kyrsebär. item förwara ath minste I tunna färga til kirsedrank Brasks Cal 270 . - Jfr himils-, lazura-, purpura-färgah. "],"f":["fargha )","*färgho linia","-linea )"]},{"a":"färgha","b":[],"c":"","d":"","e":[" -adhe], v. färga. bombicinare färga wil GU C 20 s. 59 . \" then samma bloduga swetten, som färgade al tiin ledamoth \" SkrtUppb 144 . PMSkr 553 ."],"f":["färga . "]},{"a":"färghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gul-, säterväkis-färghan."],"f":[]},{"a":"färghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färgare, målare? the skioldhe, som paa holcken skwlle, them kan wy jngen lwde (för lunde?) faa ladeth giorth for ther er jngen fargere j byn FM 204 ( 1504) ."],"f":["fargere )"]},{"a":"färghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. färg. Se Sdw 2: 1224."],"f":[]},{"a":"färia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färja. \" tha kom them een färia ij geen \" Fl 730 . Di 42, 177, 241, 242 . \" wiidh ophöga färya \" RK 3: 1763 . \" vid färenär op i dalena \" BSH 5: 290 ( 1508) . "],"f":["färio karl","färio man","färia- Fl 733 ; Di 241, 301 . ","färie- ib 301), ","färio toller , "]},{"a":"färia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*färio bro","färiebroo )","färio karl","ferie- SSkb 255 (1507-08) o. s. v. flerie- ib 217 (1506-07). feria- ib 178 (1505-06)), ","*färio ränta , ","*färio stadher","färie- )"]},{"a":"färiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rik på nötboskap. pecorosus a um färiker GU C 20 s. 421 . ib s. 422."],"f":["fää- )"]},{"a":"färinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr siofäringer."],"f":[]},{"a":"färla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förla, spö. .ffervla le enahandha yrth ok färla GU C 20 s. 263 ."],"f":[]},{"a":"färma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["konfirmera. bör smaswena halla handcledz, ther som färmes Arnell Brask Biᴵ 32. bör smaswena . . . forbinde the, som färmde äre ib."],"f":["-der ) , "]},{"a":"färma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["konfirmera, bekräfta dopet genom handpåläggning och bestrykande med olja (en handling som kunde förrättas endast af biskopen). ängin skulle swara oppenbarlika fore trona, för än han ware färmder MB 1: 505 . \" som döpas oc färmas ib 441. \" BSH 5: 414 ( 1510) ."],"f":["ferma L. ","fyrma L. -der),"]},{"a":"färmer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flärre"],"f":[]},{"a":"färmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. konfirmation. the hälgho kirkio döpilse oc färmilse oc scriptamaal oc wigxl oc all sacramenta hawa gudhlikin kraft MB 1: 441 . färmilse oc !SYNS_DÅLIGT? ib 505 . \" färmilse äre ther til skipadhe at giwas at then skal wara fulkomin i gudz tro, som thz sacramentum gifs \" ib. \" hafdho the änkte sacramentum, som swaradho kirkionna färmilsom ib. \" ib 501 . \" färmilsinna nadh \" Bir 3: 185 . ib 1: 205, 234, 2: 214, 3: 198 ."],"f":[]},{"a":"färmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. konfirmation. annath sacramentum är färmilse. oc heter a latino confirmcio. ok är swa mykit som stadhfästilse. oc menas thär mz. at mädhan barn kunne i köpsilse ey loffwa at halda gudz tro. oc widhersighia diäwlsins mädhfärdhom. tha skal thz tha thz komber til lsiin aar koma vnder biskops hand. oc stadhfästa mz sinom eghnom mwn the tro. som gudhfadher fore thz loffwadhe i döpilse SvKyrkobr 10 . MP 4: 141 ."],"f":[]},{"a":"färnissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fernissa. LB 7: 301 . PM XLIII, 8."],"f":[]},{"a":"färnissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fernissa. \" eth puundh fä'rnissa och lynolia HLG 2: 31 (1512). \""],"f":[]},{"a":"färran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiärran, fiärre."],"f":["färre"]},{"a":"färran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flärran."],"f":[]},{"a":"färre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se flärre."],"f":[]},{"a":"färska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppfriska, förnya. \" adra blod . . . färskar liiff \" LB 7: 1 . sinaps rökir . . . färskarmanz liiff ib 4: 345 . thz färskar blodith PM XLV . \" blodhit bätras ok färskas \" Bir 1: 284 . ib 3: 25 . Jfr friska."],"f":["-ar )"]},{"a":"färsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ecens, färsk, frisk, icke förändrad genom tidens verkan el. genom konserverande behandling ss saltning el. rökning. färst köt MP 4: 216 . \" tak färskth koo skarn oc törka thät j solenne \" PMSkr 392 . JMPs 438. item !UDDA_TECKEN? öre förskan fisk HLG 3: 114 (1528). - färsk, söt (om vatten). stadzins fiskara mugho fri ok ohindradhe fiskia i allom crononna oc rikesins almenningx watnom kring vm stokholm i saltom sio, oc färskom Priv f SV st 79 (1436). en kaalgardh pa swdre malm in pa färska watnidh SJ 2: 92 (1480-talet?). - Jfr genom-färsker."],"f":["färst . forsk HLG 3: 96 (1528) . ack. sing. m. forskan, förskan ib 114 ( 1528) ), "]},{"a":"färsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , adv. friskt, lifligt. huru opta iak sidhan thänkte vppa thessa röstena war hon swa som näruarande ok färst (möjl. för färsk) j minom örom Bir 1: 32. - Jfr frisker."],"f":["fräsker . ","färst ) , ","färst"]},{"a":"färskfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färsk fisk. ferskfisk HLG 3: 100 (1528) Ev. att fatta som två ord."],"f":[]},{"a":"färskmater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färsk mat. item x öre til kötboden for fer[s]kmath HLG 2: 94 (1519)."],"f":[]},{"a":"färster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se far, adj."],"f":[]},{"a":"färugilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["-giller )"]},{"a":"färändähaghur","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se farande under fara samt hava, f."],"f":[]},{"a":"färþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) farande, färd, gång. sa hon wars herra färdh i eno hwasso wädhre MB 1: 186 . \" sagþe hans pilagrims färþ haua varit sik länge liuua ok þäka. vtan þässa färþ vara vgilda \" Bu 171 . \" mannin thörffte ey diwra thiänist, til nakra likama thärfwa . . . ey til färdha (för att kunna färdas) eller föreleek \" MB 1: 99 . \" eigh aghu ok bönder samu mannum i samu fäärdh (då de under samma resa vistas på samma ställe) matt at sälliä vten till ens malls \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ffara ferdh Di 289 . RK 1: 1539 . \" j thenne färdh \" Di 247 . - bortgång. mödh thik äkke af minne färdh Bo 245 . - gång, steg, spår. jak kände all hans fiät oc färdh huart han gik (omnia vestigia ejus, quæ ivit) aff blodzsins märke Bir 2: 132 . thit blodh syntis j thinom ferdhum ST 177 . swasom skip owirlöpande rinnande watn, hwilkit tha thz framlupit haffwer kan engin höra ällir see thäs wägh, ällir äptir färdher leeta j flodhinne Su 236 . ","2) skara, följe. se . . . sin asna förstan j färdhinne Bil 627 . \" the haffdo manga skalka i thera !SYNS_DÅLIGT? \" RK 1: 3099 . ib 1854 . ","3) åthäfvor, beteende. \" the gingo tho mz ödmiwke färdh \" Al 8008 . - beteende, handlingssätt, handlingar. han rykte tha sit godha swärdh ther opta böttä fore hans färdh Iv 3138 . \" sagde henne aff sine färdh (hvad han uträttat) \" Di 289 . ","4) det som händer (någon), händelser. clemens talde for hanum fadhurs färdh ok modher ok sinna brodhra (quid matri et fratribus et patri acciderit) Bil 349 . skref hemelika sina färdh ok lifnadh ib 582 . ib 583 . ST 42, 47, 58, 59 . Lg 435 . FH 1: 50 (1478, gammal afskr.). att !SYNS_DÅLIGT? . . . foro tholka sama färdh (foro samma väg, gick det på samma sätt) Fr 698 . \" andra flere fore och sorgeliga ferde \" RK 3: (sista forts.) 4823 . ib 6006 . foor ondha ferdh MD (S) 263 . - omständigheter, ställning. ther war tha frestath marght got sw[ärdh] ther aldre kom för ij tholka färdh Al 3326 . ","5) förehafvande. vara i färdhom, vara i verket, vara under tillrustning. war archen i färdhom hundradha aar oc än nakath swa meer MB 1: 168 . - vara å färde, tillställas, förehafvas. rädhandis at swek skulle wara j färdhom MB 2: 321 . ib 323 . - vara a färdhom (affärdhom Lg 3: 450 ; Di 248 . a ferdha SO 188 . a ferda ib 197 . \" a ferde \" ib 117 . \" paa färdom. pa ferdä \" SO 153), vara å färde, förehafvas, förefinnas. vndradhä hwat ther war a ferdhom Va 16 . Di 247 ; 248. Lg 671, 3: 450 . \" ther war onth aa färdom \" RK 3: 2812 . \" the ärände oc käromaal som nw här i lödhesom paa färdom äro \" BSH 2: CXXVII ( 1442). tha stadzsens ärandhe a ferdha äro SO 188 . ib 153, 197 . epther then thwedrächt ok framsättinger ther tha a ferde varde ib 117 . \" ther sorgh är a färdom \" Su 159 . - förestå. seer han at tweggia handa ära a ferdom (firir hende) Di 22 . ","6) vicis, gång. \" sagde andra färdh til hesters \" MB 2: 190 . ib 182, 183, 275, 292, 320, 348, 349, 362 . Su 122, 263 . Lg 442, 3: 554, 562 . FH 5: 33 ( 1465) . hon kom ena färdh fraan kirkio Lg 3: 23 . - Jfr a-, at-, ater-, biskops-, bort-, bruþ-, dags-, fram-, fran-, hem-, himil-, himils-, här-, högh-, i-, in-, iordha-, ivir-, köp-, lik-, mädh-, nidher-, o-, pilagrims-, skiuta-, skiuts-, um-, undan-, up-, ut-, väl-, äptir-färdh."],"f":["fäärdh . ","fiärdh FH 1: 50 (1478, gammal afskr.). pl. -ir), ","färdha blaster","-bläster )","färþa boin , ","färdha dagher , ","färdha lagh , "]},{"a":"färþas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["färdas, fara, resa, begifva sig på väg. han huxaþe sik färþas Bu 171 . \" ther . . . ryghelikit var at färdhas \" Bo 12 . \" nw färdhas abram \" MB 1: 177 . \" tha färdhadhis israels sönir iämskyt \" ib 357 . ib 226 . \" färdhas i annat landskap \" Bo 12 . \" at alle män . . . scullo färdhas til sin stadh \" Lg 45 . MB 2: 70 . \" hwariens foor eller färdädhes vtan tidh gudh sielfuer henne sende \" Lg 3: 534 . \" skal engin syster ellir brodher dirfuas at färdhas langt bort fraan clostreno vtan j rettom ärindom \" VKR 20 . \" vtlendes ferdas . . . sin resa eller ärende \" SO 98 . \" sin ärende ferdas \" ib 110 . - Jfr bort-, fram-färdhas."],"f":[]},{"a":"färþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. som kan fara, som kan gå. ","1) helbregda, frisk. \" them flyande som färdughe ware \" MB 2: 292 . \" wart han (som hade fallandesot) färdoger \" LB 7: 2 . \" thedhan gik han karsker oc färdhugher som thiit fördhis döwer oc lamber \" Lg 3: 253 . ib 260, 369, 380 . Lg 54 . \" manne (som var blind) bleff strax ferdog oc frij \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 271. gaff honom färdogh öghon oc syyn Lg 3: 374 . thz lambith skal wara wtan smitto. vtan vanska. helbrygdho oc väl til räka. färdhugt oc got MB 1: (Cod. A 10) 555 . SO 51 . ","2) i stånd (att). hwart thera (af hennes fingrar) . . . räkte sik vt oc war ginstan färdhuct. badhe at räkkia oc krympa Lg 3: 224 . ","3) skicklig, duglig. är han dhå ostraffeligh och färdigh på sitt arbete SO 222 . - stridsduglig. ferdoge som hofmän bäst RK 2: 8628 . ib 8596, 8946 . FM 236 ( 1505) . ","4) snabb. mz . . . ferdogha (skiotvm) hästh[a] Di 239 . ey färdogere skip j then flota war RK 2: s. 337.","5) i ordning, rustad, redo, färdig. ware färthuge meth harnisk oc wärio til war oc rigesins thiänist SD NS 1: 693 ( 1407). wara ferdhoger i riknsins thiänist ib 2: 12 ( 1408). haffwer arborst färdogith PM 24 . the haffde icke sin wisko fierdogh BtFH 1: 187 ( 1507) . ","6) som är i sitt rätta, ordentlig, !SYNS_DÅLIGT? wi . . . lofwom hona (ɔ: deghtingan ok forwaring) j allom sinom articulis fasta oc ferdugha halda BSH 1: 196 ( 1387) . - n. färdhoght, adv. ordentligt, väl. om han kan sitt arbethe färdigt TS 26 . \" talandes redheliga oc färdogt \" Lg 3: 363 . - Jfr fagher-, högh-, lös-, o-, ren-, rät-, san-, sen-, väl-färþogher."],"f":["-ugher . ","färdigh . ","fierdogher . ","thät färdhoghasta","thet ferdogiste )"]},{"a":"fäst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fästning, fäste. \" ower fäster borgher ok städher \" Al 3795 . ","2) med föreskrifna formaliteter gjord stadsfästelse af köp, skifte, gåfva el. förpantning af jord. Se Schlyter, Ordb. s. 210; Amira, Altschwedisches Obligationenrech s. 279 f. i latiniserad form. martino de slyckio pre festa recepcionis huismodi proloquente SD 1: 556 ( 1279) . \" martino de slyckio pro hac parte pre festa legaliter proloquente ib. dan de arastad pre festa alienacionis huiscemodi discernente \" ib. \" dan de arastad pre festa aliis discre cioribus commantentibus iustimode discernente ib. karulo falca de skortby pre festa huius curie disserente ib. per firmarios . . . fastæ dictos. videlicet . . . karolum birgersson. et lidhinuardhwm holmgerson. qui huisumodi fæstæ mencionem fecit et caucionem \" ib 5: 545 ( 1346) . quod predium . . . olauo . . . pro eodem precio dimisit cum festis perpetuo possidendum ib 2: 381 ( 1303, gammal afskr.) . \" per festas legittimas \" ib 4: 688 ( 1339) . ib 690 (1399, gammal afskr.), 5: 289 ( 1344), 6: 26 (1348, gammal afskr.). cum fæstis ac omnibus laghufangum ib 3: 540 (1322, gammal afskr.). quarum fæstarum laurencius sweensson extitit proloqutor ib 4: 234 ( 1331) . - i svensk form. sing. och pl. omnia bona sua . . . per festæ & køpæ secundum leges terre appropiari fecit, johanne thoroson pro fest proloquente SD 2: 276 ( 1298) . notum !SYNS_DÅLIGT? me commutacionem quandam legalem cum festom & køpom fecisse cum . . . soroibus ib 289 ( 1299) . ib 300 (1299, nyare afskr.). omnem legis iusticam scilicet føst (för fæst) cum discretis viris andrea thorstensson et haraldo symonsson vna mecum totaliter fleri destinabo ib 4: 696 ( 1340) . \" eandem terram per legalia wlgariter dicta festnæ calmarnie dictis soroibus . . . legaliter resignasse \" ib 2: 358 ( 1302) . \" hanc resignacionem rite cum legalibus que dicuntur festnæ wlgariter facientes \" ib 279 ( 1299) . \" tenuerunt super festnæ \" ib (jfr halda a fäst i Schlyters Ordb. under fäst). nw ärw thesso festomän oc fest hafwa haldhit ib NS 1: 45 ( 1401) . ego . . . eandem resignacionem legaliter publicaui quod wlgariter intelligendum est. iac skildhi fyr festnum SD 2: 279 ( 1299) . \" ipsam resignacionem secundum leges terre rite publicauit. wlgariter dictum skildhi fyr festnum \" ib 280 . \" pro cuius empcionis titulo proloqutor fuit saxo de karaby. id est. skilde firi fæst \" ib 381 (1303, gammal afskr.) . \" pro pacto appropriacionis quod wlgariter dicitur skilia fori feest \" ib 4: 618 ( 1338) . jak fi[n] vidher skyldhe fore fästenne ib NS 2: 243 ( 1410) . cum fhest et protestacionibus ib 4: 417 ( 1335) . assignacione seu tradicione dicta fæst ib 617 ( 1338) . \" super firmacionem dictam fæst et vmfærþ \" ib 348 ( 1334) . medh fäästh oc medh vmfeerdh ib NS 2: 404 ( 1411) . fäästhin war giordh a lagberghe ib. \" quos . . . per ligittimam prediorum permutacionem mæd festum oc lagafangum habuerit \" SD 2: 404 ( 1304) . ib 565 ( 1309), 3: 282 ( 1316). per omnes legales appropriaciones fæster dictas . . . vendidisse ib 4: 6 (1327, gammal afskr.). per festæ [secundum] legum sanciones . . . vendicasse ib 89 (1329, gammal afskr.) . \" per solempnitates legittimas dictas fæstæ \" ib 493 ( 1336) . \" per omnes legales tradiciones, fæstæ dictas \" ib 6: 206 (1350, gammal afskr.). thet sama godzsit . . . for:da herra lauerens wlfsoni fastfara oc fäst wppa gifua NS 2: 369 ( 1411) . ","3) fästning, trolofning. vara i fästom, vara trolofvad. then tiid myn husfru oc ja warom j fästom FH 6: 35 ( 1452, nyare afskr.) . - sitia i fästom, d. s. mädhan hon sat i fästom Lg 31 . - Jfr aþal-, bol-, hand-, iordha-, köp-, lagha-, oþol-, väþia-fäst, öfvensom fast, fästa, f., fästir. ","1) pl. = fastar. SD 3: 128 (1313, nyare afskr.), 6: 29 (1348?). ","2) fästman. hon kom sin fästa man gryman som leon til lamba lundh Bil 390 . - Jfr fästeman, fästomän."],"f":["fest . ","fhest SD 4: 417 ( 1335) . ","feest . ","fäästh . pl. -ir. fästä. ","fästa kona , ","fästakonu barn","fästa kunnu barn )","fästa man , ","fästa pika","-piga )","fästa ruf , "]},{"a":"fäst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) med föreskrivna formaliteter gjord stadfästelse av köp, skifte, gåva el. förpantning av jord. Se Sdw 2: 1224. tha läth iak laglegha feesth känna vppa eth . . . iordhaskipthä SD NS 3: 571 ( 1420) .","3) fästning, trolovning. the barn som afflles i feste oc fader oc moder sedhen skilies aat för skylskap . . . tha äre swadan barn oäkthe HSH 16: 101 (1527, Brask). - sitia i fästom, vara trolovad. SvKyrkobr 76 . han (ɔ: Josef) sat j festom medh jomfru maria MP 5: 74 . 4) kollektivt: fastar. oc thässe waro fäst at thässo köpe, som är abiorn iansson (o. s. v.) SD NS 3: 21 ( 1415) . ","1) faste, god man. SD 6: 357 ( 1352) ."],"f":["feesth )","fästa man , ","fästa pika","-piga )"]},{"a":"fäst iordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord som besittes ss fast och orubblig egendom? böd en tredingh aff sin fäst jord BtFH 1: 236 ( 1506) . Jfr fasta iordh."],"f":[]},{"a":"fästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fånglina till båt. iij (3) marck fore thet han hiog hans festa lös STb 1: 7 ( 1475) . ib 3: 27 (1492). wmskiffther älle flyther tht skipit som sidermere komj haffnena sin ankar oc fästo PMSkr 63 . 7) = fäst 2. a fästo hioldo . . . RP 1: 46 ( 1353) . \" thy afhändir sik for:de hämminger . . . the sama jord . . . meth festo ok fullom skälum \" SD NS 3: 62 ( 1415) . \" jak haffver festhe haldith om thz godz som biritte turis dotthir oplatith oc salth hafver . . . Dela G Arch 2: 99 (1451). \" ib 101 ( 1451) .","8) trolovning. \" j them timanom, j hwilkom the satho j fästho, ok brwdhgomanom mz dödhenom borth taknom \" SpV 344 . - Jfr härads-, iordha-, lands-, land-, skip-fästa. "],"f":["fästo män , m pl. = fastar. RP 2: 381 ( 1399) ."]},{"a":"fästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fästa, göra fast, giva fast(are) konsistens. PMSkr 382 . \" matteliken hithe stadgar wäskona oc fäste hänne \" ib 385 . ib. 5) befästa, stärka, stadga. thu renleksins skinande spägil. fästa mina vaghrande thanka lat mic staa i renlikhetsinsstadhga SvB 417 (början av 1500-talet). 6) bekräfta, stadfästa. Brasks Kopieb 12 (1505). giffuer iak tha fulla makt häridzhöffdinganom i sama härede . . . thzta köp festa oc fastfara mz sino wpne breffue epter landzlag ib 17 ( 1513) .","8) utfästa, lova. \" pa sama thid fäste jon niclesson hi siolundom j ffat järn ffor et saramal \" ATb 1: 26 ( 1454) . fässte rawed hi arbogom lag ssiälw iij foreed han kallade olan mikkelson en skäwel lib 29 (1454). ib 226 (1456?), 74 (1457), 170 (1462). herman sothwse feste vj (6) manna lagh, ath han ecke haffuer brwkath olaga köpslagan STb 1: 47 ( 1476) . ib 132, 141 (1477) . Svartb 562 ( 1513) . - fästa i vald, eg.: utfärsta i någons våld, utfästa böter. ta fäste jap skredare i wald for thet han ward lagen nederfeldogh om en bath rauedh skylten fore ATb 1: 4 ( 1451) . ib 6 ( 1452) , 12 (1453), 99 (1459). wart gudmwnd badzstugu karl sakir vi mark for kniffdrag ok fäste i wal ib 176 ( 1462) . ib 183 (1463). per haralsons stiffson sone feste i waldh eth fat iärn for ib 212 ( 1465) . ib 270 ( 1467) , 290, 292, 298 (1468).","9) fästa, trolova. han skal . .. koma . . . medh sina bewsning, ath han är ecke fäst ellir gifft i norge STb 1: 46 ( 1476) . \" ath hon skulle wara manne giffuin ok fäst \" MP 5: 73 . HSH 16: 101 (1527, Brask). - fästa, trolova sig med. sinne hustru som han hafde ok hemfört MP 4: 100 . - om brudgummens fader. Se Sdw 2: 1224. - part. prt. lagvid? oleff moyse . . kendes, tet hans festa hustrv kerstin clemitz haffuer tridingen j skyppit STb 3: 452 ( 1499) . 13) fästa, fastna. topatius är en skinandis sten . . . pa honom fästher ey fiill äller järn PMSkr 492 . refl. "],"f":["-te . ","faste Svartb 562 ( 1513) . part. pret. -ter), ","fästas , trolovas (med), givas till äkta (åt). tha skulu the, som festas, sighia hwar till annan: accipio te SD NS 3: 493 ( 1419) . " at thu wille fästas ioseph " SvB 253 (omkr. 1500). ","*fästa til , utfästa böter? ok ökte for:de pädhar sina sak mz tre mark, for thi ath han lap fra rättin vtan minne, ok fäste ey til, ok ath skoghenom JTb 12 ( 1458) . ","*fästa ut ,' utfästa (böter). thy feste nisse daidson wt böter SD NS 3: 384 ( 1418) . ATb 1: 6 ( 1452) . fäste larins wt for the qwinnona som särkin stal aff lucie, ok sölf i särkin war viij mark ib 63 ( 1456) . ib 145 ( 1461) , 302 (1469). STb 5: 153 ( 1517) . - Jfr be-, kors-, stadh-, til- ut-, vidher-fästa, ävensom ofäster."]},{"a":"fästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) firmare, fästa, göra fast, göra stadig. hinna äru feste mz gudz orde Bil 81 . \" fäste ey älla bötte likamans skip mz atir haldz naglom ok spikom \" Bir 1: 37 . ämbrat festos (consolidatæ sunt) hans sinor ok fötir KL 135 . ","2) fästa, sammandraga. \" samman läkia äller fästa saar \" LB 9: 105 . ","3) befästa, sätta i försvarstillstånd. the fästa thera stadh mz stoor awel Al 1751 . ","4) göra fast, göra hård el. styf. hon feste sin vilia (satte hårdnackadt sin vilje) mot mik Bir 1: 218 . ib 225, 2: 308 . ","5) befästa, stärka, stadga. fäste hon hana (bönen) mäþ ivirmato fasto Bu 55 . \" fäste trona mz prädican \" ib 199 . \" gaf hanum gudhz likama. fästum oc fastum j gudhlike thro \" Bil 604 . \" vilt thu fästa thit hiärta ij manlicom anda \" Bo 101 . at gudhelikt samhälle oc sämia skulle fästas (firmaretar) mällan manna Bir 2: 275 . \" fäste almoghans styrilse \" KS 48 (122, 52) . ","6) styrka, bevisa. \" þät sama fästes ok mz heþnom vitnom \" Bu 62 . ib 50 . Bil 601, 677 . MB 1: 449 . \" ther mz fäste hon lyghnena ib 234. \" ST 399 . \" han fäste sina lygh \" Bu 101 . - bekräfta, stadfästa. han feste sin lag mix iie ede BtFH 1: 277 ( 1509) . \" the thera ordh mz breff och incigle fästa \" RK 3: 1616 . ","7) bestämma, afsluta, afgöra. fästo nw badhe fridh oc säät (percusserunt . . . ambo fædus) MB 1: 199 . \" fästo säät sik i mällan (inierunt fædus) ib. äpte tera rådhe skal kunungur älla kesare dom sin fästa (fälla) \" KS 71 (174, 77) . ","8) utfästa, lofva. thz sölff han haffde honom fäst RK 1: 984 . farande är fäster öre GO 125 . ib 948 . \" han feste lag \" BtFH 1: 155 ( 1507) , 217 (1507). hwar som olagh fästher honum olagh gaar GO 77, 303 ; se vidare under olagh. ","huat vare jomfrun fäst älla ey Bir 2: 136 . är min fästa hwstrv (festacrona) Di 75 . - trolofvad, förenad genom trolofning. strax the ware fästä Lg 3: 34 . - förmäld, vigd? om samo affton wordo the fäst RK 2: 5165 . 10) fastknyta, knyta. bildl. the fäste mz swerige eeth stadukth bandh RK 3: 2890 . 11) figere, fästa. grep . . . kiurtellen ok fäste a märke starlica höghro handena til korsit medh enom iärn spik Bo 200 . \" en litin stighi . . . som räkte op thiit fötrene skullo fästas \" ib 199 . \" feste (stack) spiutit j hans sidho \" Bir 1: 33 . \" swa som nakor fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näbb \" ib 24 . \" fik os . . . fyra godha hästa fore vaghnin skulde fästa (spänna) \" Fr 1466 . \" min snara är insat ok fäst hans tungo ok mun (ack. för dat.; möjl. är dock en prep., ss a el. vidh, bortfallen efter fäst) \" Bir 3: 430 . - bildl. hulkin som sin kärlek fäste swa til mannin Bir 3: 84 . Lg 3: 291 .","1) befästa sig, innelsuta sig. thro hauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr MD 394 . ","2) göra sig fast el. styf, göra envist motstånd. j festin idhir ok ilhärdhin mot kärleknom Bir 1: 220 . ","3) fästa sig (vid), trygga sig (vid). vm vi vistom j hulkom (näml. underverk) wi skulum fästa (fundare) os Bir 1: 383 . - refl. fästas, trolofvas (med), gifvas till äkta (åt). alla iuffru (som) upfödes ii guz mönstar ok tel aldrar varo komna skuldo hem fara ok mannom fästas (jungerentur) Bu 5 . \" fästis hon honum \" Lg 31 . - Jfr be-, genom-, in-, kors-, rot-, saman-, staþ-, til-, up-, ut-, vald-fästa, äfvensom far-, lagh-, leghu-, o-, sam-fäster."],"f":["fästa öghom","ögha )"]},{"a":"fästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tåg hvarmed något fästes; särsk. fånglina hvarmed fartyg fastgöres. casta þina fästo i (d. v. s. sök din trygghet i) guz cors Bu 489 . Jfr batfästa. ","2) fäste, stöd. \" dughir thom litit min fästa (firmamentum) \" Bir 2: 211 . finna äuärdelikx lifs fästo (firmamentum) j sins dödz falle MP 1: 98 . ","3) fäste, firmament. \" annan daghin skapadhe war herra firmanentum, thz är at sighia, ena fästo, mällan watnanna oc kalladhe thz himil \" MB 1: 57 . ib 156, (Cod. A 3) 541. ","4) fäste, slott? i ortnamn. jac sätir fornempda domkirkio til pant tidhisrumafesto SD NS 2: 287 ( 1410) . ","5) fastighet, fast gods. ägha the nakot i fäästo Su 118 . ","6) stadfästelse, bekräftelse. loffuode . . . breff och incigle til enne fästo och fulbord oppa thet sama köpit SJ 238 ( 1454) . ","7) = fäst 2. secundum justas et legittimas sollempnitates, dictas fæstu SD 6: 9 ( 1348) . \" haffwir . . . lathit halla festo . . . aa then half thridi athongh \" ib NS 1: 44 ( 1401). kungör iak . . . mik hawa hörth, seet oc a festo haldet vm the iordena, som joan grönunger salde jussa laurinsson ib 70 ( 1401) . \" ärlike män . . .som a festonne hioldo a akirbo thinge \" ib 307 (1403, afskr.). thässe waro fastomän oc a festonne hiuldo ib 687 ( 1407) . ib 2: 50 ( 1408), 226 ( 1409). FH 5: 95 ( 1485) kännis jac mic hafwa skilt fore the fästonne SD NS 2: 297 ( 1410) . ","8) trolofning. \" aff ware frw fästo \" MB 1: 28 . - Jfr ars-, iordha-, land-, spika-, stadhfästa."],"f":["fäästa )","fästo bref , ","fästomän , "]},{"a":"fästana fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["fästänä- )"]},{"a":"fästar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m pl. = fastar, fästir. ak . . . tiilegnar thet sama mit godz . . . magnus iäkn . . . met rätto ok laglika skö[t]ningh veeder fynneströms kirkio, met xij fästho (ev. till fästir) ok xiij forskäläman Svartb 242 (omkr. 1410). ok thässe tolff godhe män . . . wara fästa ath thässo köpe SD NS 3: 88 (1415)."],"f":[]},{"a":"fästare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr korsfästare."],"f":[]},{"a":"fäste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) = fästa 1. them (skeppen) hiolt ey ankar eller feste MD 345 . ","2) fäste, fotfäste. \" ey aktir han (björnen) älla skötir . . . vtan at ena sighran stadh oc fäste at han maghe halda atolin \" Bir 2: 210 . ","3) fäste, fästning. vinna land oc borghir. hws oc fäste Bo 31 . Gr 262 . KS 53 (136, 58), 74 (182, 81), ib (183, 82) . MB 1: 400 . Bir 2: 125 . ST 460 . EG 66, 67 . Fl 539, 964 . Fr 257, 1607 . Al 4985 . RK 1: 149 . Lg 45 . Jfr fota-, land-fäste."],"f":[]},{"a":"fäste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr W Cederschiöld, Stud. öv. genusväxl. s. 67 f. 3) fäste, fästning. han . . . sprangh nider aff sino fäste ok nidher for mwren MP 4: 25 . - Jfr fota fäste."],"f":[]},{"a":"fästeband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["fästi- )"]},{"a":"fästegipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handpenning. blomsther är fructins fästegift (flos est presaga sperandi germinis arra) GO 362 ."],"f":["-gift )"]},{"a":"fästekona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr fästa kona."],"f":[]},{"a":"fästekona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästekvinna. at enghin läghre äller j sängh ganghe mz sinne festhe kwnu forän laghlica for them lyst är Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. 1440) ."],"f":["-kunna )"]},{"a":"fästekroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krok att fåst något i. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar, . . . festekrokar . . . Arnell Brask Biᴵ 26."],"f":[]},{"a":"fästeman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) den som vid köp, skifte, gåfva el. förpantning af jord förrättar fäst. fuit festeman SD 5: 472 ( 1345) . \" presentibus laurencio thorisson festemanne, nichalao olafson, karolo stwch et aliis pluribus ad hoc vocatis et rogatis \" ib 6: 24 (1348, gammal afskr.). ib 2: 21 (1287, i afskr. af 1337), !SYNS_DÅLIGT? ( 1305), 4: 207 ( 1331). - pl. fastrar. thässe ärw fäste män SD NS 2: 255 ( 1410) . \" thässe äru fästemän oc lhioldo a skapte \" ib 399 ( 1411) . ib 1: 70 ( 1401), 2: 400 ( 1411).","2) fästman. \" sancte cecilie fästeman \" Bil 390 . ib 537 . MB 1: 206 . Bir 2: 43, 143 . Ber 183 . Lg 32 . - Jfr fästa man, fästomän."],"f":["festemann SD 2: 462 ( 1305) . fäste ib 4: 207 ( 1331) . fästimaþer L.),"]},{"a":"fästemö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästmö. \" wm nokorman dirfdhis til at locca til sin konungs fäste mö fran hanum \" Bil 229 . talar nw ysaac widh sina fästemö MB 1: 206 . MP 2: 36 . Lg 33 . \" kom j gudz glädhi guz fäste mö \" Bil 539 ."],"f":["fästi- MELL G. 4 i var.), "]},{"a":"fästepänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ästepenning, handpenning. \" arra re festepäningher \" GU C 20 s. 36 . ib (hand 2) s. 18. jngen haffue makt ath nöde henne tiene, och jngen festa pening hade hon och vpborit STb 3: 213 ( 1495) . Stock Skb 73 ( 1518) . gaffz her andrs olsson ij marc för en rensk gyllen han giffuit hade hans skredere j festepening pa skepet ib 119 (1519)."],"f":["festa- STb 3: 213 (1495) . SSkb 31 ( 1502) ), "]},{"a":"fästepänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) handpenning. \" kännoms wi os hawa vpburit 1/2 fat iärn aff herra ragwalle fornemdum til wengaffuo oc fästepänning \" DD 1: 81 ( 1432) . \" schall han giffue åldermannen fem öre till ämbetzens fästepenningh (afgift vid inträdet i ett skrå) \" SO 223 . \" tik gaff iak honom til kärleksens fästepänigh (arram) \" Su 103 . ","2) = fästninga fä. bedhandis aff henne sinne troloffnadz fästninga fää ällir fäste päning (arram desponsationis) Su 366 ."],"f":["fästepenningher . ","fäste päninger . ","fästi päninger L.)"]},{"a":"fästeqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["festre- )"]},{"a":"fäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fest. \" fäm fästa oc höhtiidher waro them budhna \" MB 1: (Cod. B) 563 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"fäster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se far, adj."],"f":[]},{"a":"fästesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästman. \" hon (ɔ: warfrw) redde . . . sonenom oc fästeswenenom sinom thz the ato \" Bo 33 . \" brudhgomma oc fästewäna swngho veningx visor \" MB 2: 220 . \" iak är siala fästesven \" Bu 101 ."],"f":["fästeswän )"]},{"a":"fästfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = fastfara Sd NS 2: 786 (1414)."],"f":[]},{"a":"fästigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästig, fäväg. \" vallis lis f generis traanger fäästiger gU C 20 s. 68. \""],"f":["fää )"]},{"a":"fästilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1224."],"f":[]},{"a":"fästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fäste, firmament. \" wardhe fästilse \" MB 1: 156 . ","2) stadfästelse, bekräftelse. \" til vitnisbyrdh minnä sialfs vidþergangu ok festilse þessä breefs \" FH 3: 6 ( 1353) . Jfr staþfästilse."],"f":[]},{"a":"fästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) fästande, befästande. höghre handenna fästilse til korseth SkrtUppb 283 . thässens korsins festilse i hiärtano . . . dogher til alla godha thinga failse SvKyrkobr 251 . - Jfr saman-, stadh-, til-fästilse."],"f":[]},{"a":"fästilseringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trolovningsring. hwadhd ey war thät stort wndher oc järtekne, at sancta katerina marthyr haffde ffästilse ringh aff waro[m] härra ihesu christo JMPs 471."],"f":[]},{"a":"fästing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*fästinga fä , ","*fästinga stämna , "]},{"a":"fästir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fastar, fästar. Se Sdw 2: 1224. presentibus firmarliis, dictis fästä, videlicet jacobo in ledernom (o. s. v..). Svartb 101 ( 1354) . \" mäþ allom laghom oc skälum som gotz mughu mäþ af afhändis mäþ tolf festom som äru . . . \" Gadolin Pants Bil 272 ( 1368) . Svartb 242 (omkr 1410). oc xii äro festä aath som äro pedher nielss i kolobryna martin i birkeholme . . . DelaG Arch 2: 100 (1451). Jfr Hylén-Cavallius, Wärend och Wirdarne 2: 404."],"f":["fästä Svartb 101 ( 1354)"]},{"a":"fästir","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["och fastir."],"f":["fester . ","fäste . ","fästär . ","festum SD 2: 442 ( 1305)), "]},{"a":"fästnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["fästnadha val , "]},{"a":"fästnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästning, trolofning."],"f":["fästnahda fä","-fää )","fästnaþa man , ","fästnaþar stämna , ","fästnaþa val , "]},{"a":"fästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stadfästelse, bekräftelse. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. ","2) fästning, trolofning. \" vi varom vidhir i ioseps ok marie fästning \" KL 382 . MB 2: 378 . at thu thenna thina hälga oc andelika troloffwan oc fästning lät ey swa glömas Su 360 . ib 361 . - Jfr stadh-, til-fästning."],"f":["fästninga fä","-fää )","fästninga ran , ","fästninga stämna , ","fästninga öl , "]},{"a":"fästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stadfästelse, bekräftelse, försäkran. \" widerwaremen i festninghen tha thette wtloffuades \" SJ 2: 309 ( 1496) .","2) fästning, trolovning. \" herre jönis . . . böriadhe tala om ena fästningh imellan lubbrecht oc helika \" SD NS 3: 492 ( 1419) . ib 493 ( 1419) . for thy at wi seet oc hört hafwom at festninga hafwa opta warit syndhirslitna ib. the plägha giffua sik j mellom j theres festningh oc hionalgx band gulfingerne MP 3: 486 . SpV 48 . JMPs 22. ib. en ringh, märkiandhis jomffru marie ffästningh mädh gudhi ffadher, oc hänna gudelika siäls ffästhningh mädh gudz son ib 412. - Jfr hand-, natia-, stadh-, ut-fästning."],"f":["fästninga fä","-fää )","*fästninga gulringer , ","*fästninga pänninger , "]},{"a":"fät","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fiät."],"f":[]},{"a":"fäthiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskapstjuv. \" abigeus vel abiges gis fä tiwffuer \" GU C 20 s. 2 ."],"f":[]},{"a":"fäthra bölme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , s fiädhra bölme."],"f":[]},{"a":"fätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fätillös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr fatalös."],"f":[]},{"a":"fätomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark? fäbod? Se Sdw 2: 1224."],"f":[]},{"a":"fätomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark? fäbod? godzs . . . meth . . . fätompttom oc vthväghum SD NS 1: 562 ( 1406)."],"f":["-tompt )"]},{"a":"fätrodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskaps trampande, af boskap föröfvadt trampande. mz sino fä trudhe Lg 95 ."],"f":["-trudh )"]},{"a":"fätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ulla fätter."],"f":[]},{"a":"fätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ulla fätter."],"f":[]},{"a":"fäver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["feber. kirwil er godh ffor ffäwer LB 2: 64 . merke er . . . goth ffor . . . fäwer ib."],"f":[]},{"a":"fävräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kreatursväg. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998 (1487)."],"f":[]},{"a":"fävägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg på vilken boskapen drives ut till betesmarkerna. jtem voldhe the xij synämän koskisby thän fäwag bruka til sioen som yläkylä bruka till skoghen huar met annan Svartb 474 ( 1462) ."],"f":["fäwag )"]},{"a":"fääghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"fäþerne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fäderne, fäderneslägt. \" för än sandir ärfwinge kombir äntiggia aff fädhirnis älla mödhirnis afkömd \" Bir 3: 402 . \" plaghas opta foräldra ok fädhirnis syndir j barnomen \" ib 2: 312 . MB 2: 96 . \" lätha þöm af fäþerssens (för fäþernisens?) siþum \" Bu 9 ; \" jfr fäþernis siþer. \"","2) patrimonium, fädernearf. brände gärþe ok akra sins molz manz. som räþ hans fäþärne Bu 176 . \" skal thät samä för nämda goz warä barnä mödhärne warä ok egh fädhärne \" SD 4: 390 (1334?). ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). warom barnom . . . till mödherness oc egh til fädherness ib NS 1: 389 ( 1404) . \" thät mith fornempa godz ok alt annat mith fädherne ok mödherne. köpe godz ok afls godz frilika ok frälslika nyuta \" BSH 1: 166 ( 1376) . \" skiptu swa sino fadherne \" Bil 263 . \" han haffde vrskilt vm barnsens sins stiwff sons fädherne för än han wigdes widher sina hustru \" SJ 274 ( 1459) . \" skulle förnempde tompten och källaren wara barnsens fädherne \" ib. \" jak skal giua thom thz fädhirne som the ägha haua mz fädhirnis rät \" Bir 3: 390 . Bil 433 . MB 1: 456 . Iv 3609 . RK 1: 545 . ST 24 . - fädernegods, fädernehem. rymde han fran bruþ ok fäþ ärne Bu 27 . \" maria magdalena calladh aff magdallo borgh sino fädherne \" Bil 263 . ib 487 . Bir 2: 256 . fädernebygd, fädernesland. far bort aff thino fädherne MB 1: 177 . \" för gudhz oc sins fädhernis laghom \" Su 67 . Al 1121 . Lg 3: 278 . - Jfr faþur-, fanga-, fasta-, moþor-fäþerne, äfvensom fäþprini. "],"f":["fädhrine . ","fadherne Bil 263), ","fädhernis arf , ","fäþernis eþer , ","fäþernis frändi","faþernis- )","fäþernis garþer , ","fädhernis gods","fäthärnes gooz )","fäþernis guþ","fäþernes- )","fädhernis hem","fädernis heym )","fädhernis hus","fädhernes hws )","fäþernis iorþ , ","fädhernis lagh","fädhernes- )","fädhernis land","fädhneslandh ib 534 . " fädhnes landh ib 535, 553, 562), ","fädhernis rike","fädhirnis- ST 531 . ","fädhnes- Lg 3: 566, 583), ","fädhernis rätter","fädhirnis- )","fäþernis siþer , ","fädhernis svärdh , ","fäþernis vita"]},{"a":"fäþghar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L.","1) fader och son. fara the fadhga abraham oc ysaac ater til thera swena MB 1: 202 . ib 200, 205, 228 . Bil 327, 619 . Lg 1004 . \" the fädgha äru ey kärleks löse \" Bil 81 . - fader och söner. MB 1: 254, 259 . ST 411 . ","2) moder och dotter. vptände thennä ij [2] helga fädgana j synom kärlex elde Lg 3: 525 . ","3) gubbar? alle skwla dö swa wnge som fadga PM XXVI ."],"f":["fäghdhar ST 411 . faþghar L.","fadgar: -a PM XXVI ), "]},{"a":"fäþrine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["fädrene )","fäþrinis broþir , m. L.","fäþrinis vita , "]},{"a":"fäþringar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"födder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pl. se fodher."],"f":[]},{"a":"födha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) födande, alstrande. gudhz son ville ey thet ath nokor skulle twäka ok mistroo, vm hans likamlika födho oc tilqwmbdh här j jorderike MP 5: 73 . - Jfr af-, ars-, barns-, brödhs-, dags-, lifs-, människio-födha. "],"f":["*födho lösa","födhe- )","*födho time , "]},{"a":"födha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nutrire, pascere, föda, nära, underhålla. sic enim dictum est regi christopero: swerike skaledher födha; norike skal edher klädha; medh danmarck skole j stridha Scr. rer. svec. II 1: 130. 2) gignere, parere, föda (till värlen). Se Sdw 2: 1224. ve är thik at thu vast nakan tima födir Nio kap ur Bir 20 . ib 35 .","3) alstra, frambringa. \" thänna yrtagardhin födhir aff sik swa marghskona lusteligha lwkt \" SpV 10 . miölkin föödhis aff blodheno SkrtUppb 267 . "],"f":["-ir SpV 10 . ","föödhis SkrtUppb 267 . ","födir Nio kap ur Bir 20 . sup. föth JTb 9 ( 1456) ),","födha sik , föda sig, nära sig, lig. thrä the (ɔ: duvorna) kwnna wthflygha daghlika pa akrana oc födha sigh syälffwa PMSkr 258 . refl. ","födhas , 1) föda sig nära sig, leva. thz thu förra sagdhe, christum wan konung födhas (parit) j blandh lilia, swa länge daghin oprindher, ok skuggana nidherhöghias SpV 251 . Jfr aterfödhas.","födha up","-op )"]},{"a":"födhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som gifver el. skaffar föda. gudz fara födhare Bil 106 . Bir 1: 123 . MP 1: 133 . \" jak är badhe mannana domare ok födhare \" Bir 2: 152 . ib 3: 385 ."],"f":[]},{"a":"födhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? återgivbande Lat. pascua, betesmark. bildl. JMÖ 18 . \" wi ärom hans födhis faar (populus pascue eius) \" ib 27 ."],"f":[]},{"a":"födheby","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["födelsby, födelseort. PM 31 ."],"f":[]},{"a":"födhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*födhilsa stund , "]},{"a":"födhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ","1) födelse. \" fra guz födhilse \" Fr 3220 . \" hon hawer ey forgäffues sik swa enligä hafft j sinä barna födilsse (barna födilsse möjl. att fatta ss särsk. ord med bem.: barnsbörd) \" Va 7 . ","2) nation. \" aff alla släktir oc twngor oc folke oc födilse (natione) \" MB 2: 341 . - Jfr af-, barn-, barns-, up-födhilse."],"f":["födhilsa tidh , ","föþilsa time","födilse thima )"]},{"a":"födhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) som föder el. närer, fostrarinna, amma. ödhmiwktin är . . . sidoghetinna idkelighin födhirska (nutrix) SpV 160 . 2) moder. Mecht 234 . \" bid for os helog gudz födirska \" SvB 215 . (omkr. 1500). ihesu christi födherska iomffru maria JMÖ 38 . SvT 18 . - Jfr barnfödhirska."],"f":["-erska )"]},{"a":"födhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) som föder el. närer. o maria fatika manna födhirska (alitrix pauperum) Bir 4: (Dikt) 221 . - fostrarinna, amma. war honom badhe för födirsko (nutricis) oc modher MB 2: 214 . fatikdom som är en födherska oc störkirska til renliffue Su 55 . \" hon är ödhmyuktenna födherska (nutrix) \" ib 174 . ","2) moder. \" gudhz födherska VBN 15. thu hälgasta födirska \" ib 3 . Lg 3: 105 . \" hon är . . . kärlekxsens föderska (puerpera) \" Su 174 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"födhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr affödhning."],"f":[]},{"a":"födska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["födelse. \" af mins mandoms födhzsko (trol. för födhzslo) \" MP 2: 262 ."],"f":["födhzska )"]},{"a":"födsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["födelse. \" vars herra fözla \" Bu 62 . ib 61 . Bil 259, 284 . Bo 252 . Bir 1: 137, 2: 142, 299, 3: 373 . Iv 5740 . Lg 3: 46, 50 . MB 2: 377 . \" werldhenna skapare. som skop mantzsens födzlo \" ib 300 . "],"f":["fözla . ","fözsla: -o Bil 284 . ","födzla: -o Bir 2: 142, 3: 373 ; MB 2: 300 . ","fötzla: -o MB 2: 377 . ","fötzsla: -o Bir 2: 299), ","födslo ar","föslo- )","födslo dagher","födzlo- MP 1: 31 ; MB 2: 295 ; Lg 67 . ","fözlo- Bu 23 . ","fötzlo- Bir 3: 307 ; VKR 61), ","födslo högtidh","födzlo- )","födslo krapter","fötzlo- )","födslo nat","fozslo- )","födslo time","fözlo- Bu 23, 176 ; Bil 877 ; Bo (Cod. B) 340 . ","fözslo- Bir 3: 47 . ","födzlo- ib 1: 25 . ","fötzlo- Lg 34 ; MB 1: 267), "]},{"a":"födsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) födelse. o iomfru gudz födherska, thin födzla tilbudadhe alle wärldenne glädhi JM 184. ib. 2) släkt, släkte. betracta at the första födzlonar (cognationes) waro swa ofannogha j tronne ok gärningfinne SpV 368, at ey skulle thz wara fafänghlika sakt abrahe, gak wt aff thinne jordh, ok aff thinne födzlo (cognatione) ib 369. ib. - Jfr affödsla. "],"f":["födzla . ","födzsla )","födslo ar (fotzla aar), ","födslo dagher , ","*födslo far","födzla faar )","*födslo iordh","födzlo- )","*födslo lagh","födzlo- )","*födslo land","födzlo- )","*födslo nat","ffödzlo nath )"]},{"a":"fögha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) passande, lämplig. foro the . . . til een annan fögha stadh Fl 715 . \" mz fögha ordh the vntfingo han \" Iv 1739 . MD 34 . \" hon badh tha mz fögha sinne \" Fr 821 . ij thz besta gull . . . varo the (stenarne) lagdhe mz fögha sinne ib 928 . \" iärnlänkior varo ther bundna fore mz mykith list ok fögha sin \" ib 1537 . \" vntfingo the fru mz fögha sinne \" ib 1558 . ","2) sinnrik, artig, behändig, fintlig. hon (grafven) war aff en anatist ful rikelika giordh mz fögho list Al 3400 . ib 4579 . \" the äro ther satte mz föghe list \" Fr 386 . \" ij thz vatnith rena man finder dyra stena . . . adamas ok amatist borillus mz föghe list (på ett prydligt sätt) \" Fl 1099 . \" thz giordhe hon mz fögha listä (med mycken konst, med mycken skicklighet) \" Iv 3825 . ib 5307 . Fr 122, 577 . ","3) måttlig, måttligt stor. thera (ormarnes) öghon waro som mullögha the lyysto swa som lyktor fögha Al 9584 . lotho sik nöghia at föghe rikt RK 1: 1145 . ","4) ringa, föga. thine rikedoma the woro föghe MD 62 . är thet gansth fögha BSH 5: 13 ( 1504) . \" gaff han paa byscops jöns fögha akth \" RK 3: 1347 . ib 1369, 3312, (sista forst.) 4449, 4578, 4840, 5385, 5408, 6016, 1: (till. t. LRK) s. 233. HSH 20: 57 ( 1506) . - n. adv. föga. them giik föghe bäther i handh RK 3: 2994 . \" ib (sista forts.) 5802. - Jfr ofögha. \""],"f":["fögho . ","föghe )"]},{"a":"fögha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["4) ringa, föga. mz lythen oc föga fortörnelses sak, sökten j hans faders land oc rike Troj 43 . lib l50. hwad rynga oc föga saak dreff till ath saa manga mäktoga froma hera . . . forwagade äptir göra nakot got SkrtUppb 152 . Troj 16 . lnar konung thelamon fik see honom, anamade han honom fögha wendzlig loc kärliga ib 44 ."],"f":["fögho )"]},{"a":"fögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se föghia."],"f":[]},{"a":"fögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. fogning, fogande, sammanfogande.","1) foglighet, eftergift. \" tha fiöl jerlin jnnan en fögha (föll till föga, gaf efter) \" RK 1: 199 . fiöl han til fögho oc böner MB 2: 320 . \" full sara til föga \" RK 2: 5700 . \" ib 3: (sista forts.) 4883, 4905. \"","2) det som fogar sig, det som passar. thz stodh them väl til fögha (det anstod dem väl) Fr 1674 . ","3) passane och lämpligt sätt att gå till väga, lämpa, sätt. juneta hafuer mz fagher fögha fangith the visso Iv 5549 . \" thiänar honum til alla föghä (på allt sätt? med all höfva?) \" Iv 4361 . skal hon . . . thiäna idher . . . som hon vare idhur thärna til alla fögha ib 5289. ","4) skicklighet, konst? then mwr är gör til föghä (skickligt, väl) Fl 972 . ","5) passande tillfälle, lägenhet. han kunne aldre fa the fögho Al 9925 . ","6) måtta, måttlig storlek. hans örs thz var til fögho (måttligt, lagom) stort Fr 143 . ","7) skick, lag, ställning. han gat thz komith ij the fögho (han lagade så) at the swa ower eno drogho Al 635 . Jfr ofögha, samt fogha.","1) måttlig el. hofsam man. MB 1: 112 . ","2) fintlig el. slug man. thz war en fögho man Al 9913 (på båda de anf. ställena kan dock fögho fattas ss adj.)."],"f":["fögho man , "]},{"a":"fögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) foglighet, eftergift. ther medh fioll han til föga STb 1: 52 ( 1476) ."],"f":[]},{"a":"föghati","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["fögheti . ","föghöti . ","föghti . ","fögthy . fögdi), se foghati."]},{"a":"föghati","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foghati."],"f":[]},{"a":"föghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samanföghdh."],"f":[]},{"a":"föghdheri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fögderi, fogdeämbete. aff sitt fögderij iag honum dreff RK 3: (sista forts.) 5852 . ath jak skulle anamma thet fögderii BSH 5: 591 ( 1517) . - fögderi, län, område som förvaltas af en fogde. staa the i samme slottzlag och fögdery BSH 5: 420 ( 1510) . - Jfr foghati."],"f":["fögderii . ","fögderij . ","fögdery )"]},{"a":"föghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett passande sätt. at han tali föghelika ok hofsamlika KS 45 (114, 48) . ib 24 (59, 26). Jfr oföghelika."],"f":[]},{"a":"föghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett passande sätt. therra klädhe . . . staa them wel ok föghelika MP 5: 63 ."],"f":[]},{"a":"fögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) passande, lämplig. tin födha se fångelik ok fögelik KS 24 (58, 25) . \" at hans män hauin renan kost ok föghelikan ib 42 (109, 45). \"","2) skicklig? föghelica (lämpliga? behagliga el. angenäma? Bures ed. frögdhelika 55) lekara ok sangara KS Fragm. 14. ","3) täck, behaglig, intagande. swa war hon stolt ok fögelik RK 1: 619 .","4) måttlig. \" ens mans natura hauer ympno af föghelik !SYNS_DÅLIGT? \" KS 46 (118, 50) . - Jfr ofögheliker."],"f":[]},{"a":"fögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr tilfögheliker."],"f":[]},{"a":"föghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) foga, sammanfoga. \" circumero is re wppa alla sidhor föya \" GU C 20 s. 572 . 6) foga, styra, laga, ställa. at mannen . . . alla sina gärninga, föghe oc skikke äpter mins liffwernes oc omgänglisa matto Mecht 257 . "],"f":["fögha SpV 96 . ","föya GU C 20 s. 572 . pres. -ir SpV 114 . ","-adher MP 5: 117 )),","*föghia saman , ","föghia til , 2) skaffa bereda. o miskunsam modher jomffru maria ffögh os til thina hälga nadher SvB 230 (omkr. 1520). ","*föghia tilsaman , = föghia saman, SpV 96 . " tha han skop, ok föghadhe til saman adham ok ewam " MP 5: 117 . - Jfr ater-, be-, in-, saman-, sam-, til-föghia, ävensom fogha."]},{"a":"föghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samföghian."],"f":[]},{"a":"föghilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1225."],"f":[]},{"a":"föghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr saman-, sam-, tilföghilse."],"f":[]},{"a":"föghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr sam-, saman-, tilföghilse."],"f":[]},{"a":"föghisan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasan? akirhöns oc föghisana ST 421 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"föghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fånga el. jaga fågel. ancupare verbum de fögla GU C 20 s. 43 ."],"f":[]},{"a":"föghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) foga, sammanfoga, förena. gingo al stykkin ok benin saman ok fögdhos til sinna lima KL 55 . \" gudz son wille föghia sina gudhlika natura widh wara natura \" MB 1: 506 . föghiom os ok ämuäl samanbindom swasom mz threm repom Bir 3: 437 . ib 2: 95 . \" the thry hwalffuen . . . skulu föghias in til klärkanna chor \" ib 4: 83 . \" fögdho (spände) köna for waghnen \" Ber 23 . ","2) lägga samman, lägga i förvar, lägga i beredskap. bildl. ma hon (blygsamheten) väl föghias ok swa som i skywll lagdh hemelika mz thik gömas ther til hänna time atirkombir Ber 257 .","3) bringa, föra. \" medh samma böör och wedher edher gudh fögede tijdh nidh til kronabeck \" BSH 5: 56 ( 1505) . - visa. hon fögde honom fra sik mz fager ordh Va 34 . ","4) bereda, åvägabringa, låta ske. et vnderligt tekn gudh tha fögde RK 2: 6611 . ","5) bereda, förläna, gifva. wisasta mestara som gudh haffwer fögat wisdom och förstandilsse PK 219 . \" ath han betale the sama sin gäll . . . nar gudh fögher honum magt eller ämpne till \" FH 5: 29 ( 1465) . \" gud almechtich föghe alles edre herredömer eth got samraadh \" BSH 5: 56 ( 1505) . om gud . . . mik föger liffuandes igen koma ib 4: 196 ( 1495) . ","6) foga, styra, laga, ställa. när komin ij thz fögha swa at iak thän riddara sea ma Iv 1278 . \" at världin hafdhe thz fögath swo \" ib 1657 . Fr 2129 . Fl (Cod. B, C) 932. Va 14 . BSH 3: 4 ( 1449) . MD (S) 243 . RK 1: (sfgn) s. 184, 2: 8343. rikens raadh fögde thz annorlund ib 825 . \" the fögde thz tha vti thz lagh (stälde det så) \" ib 1680 . ib 3966 . gud han fögade toch sa thäre ib 7897 . Di 180 . föia alting til thz besta MD (S) 219 . \" tha gud fögher at tilfelle kan kome til föret \" FM 291 ( 1506) . \" ner gud föyer, wij til ider komma \" BSH 5: 18(1504). vij fögom iders herredöme til vetandes (låta veta), at wij äre . . . gansca illa oc hardeliga bekymbrade medh richesens fiende ib 11 ( 1504) . ","7) förordna. \" engelbrect the ther til fögdhe \" RK 2: 1616 . ","8) foga sig (i), bida, vänta? han skulde lthz (hornet) bläsa ok föghiande vara Fl 728 . ","9) opersonl. \" passa. föger thz vell \" SO 77 . \" til thäs time är ok thik väl föghe ther vm tala \" Ber 258 . ","1) foga sig, sluta sig, ansluta sig. iohannes fögdhe sik in til hans (ejus lateri se jungens) Bo 171 . \" the wille siik föghia tiil k cristierns makt \" RK 3: 2014 . ","2) göra sig i ordning, laga si i ordning. fögh (compone) thik höfwisklika til aat liggia Ber 273 . ","3) foga sig, hända. kanthz väl föghia sik swa, at iak ma hänne ater fa Fl 932 . "],"f":["fögha . ","föge Di 180 . ","föia . ","föya . ","-ir . ","fygde Va 14 . ","fögade . ","fögede . part. pret. -dher, se be-, in-, sam-, saman-, til-föghia. ","fögh Bir 2: 95 ; Ber 3, 273),","föghia sik , ","föghia til , "]},{"a":"föghlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fågelfångst. fågeljakt aucubium (fel för aucupium) fögland GU C 20 s. 43 ."],"f":[]},{"a":"föghlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fågelfängare. fiskara föylara, apotekara. väffwara . . . skwigh anamas j stridh PMSkr 125 . 2) ett slags kanon. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 842 f. Skotteb 289 (1467-68). "],"f":["föylara PMskr 125) , ","*föghlara lykka , "]},{"a":"föghlare","b":[],"c":"","d":"","e":["1) fogelfängare. \" liknas . . . vidh . . . föglara \" Bir 1: 51 . \" är han likir föghlara som pläghar sötelika bläsa ok sionga j pipo ib. han är ok likir föghlara ib. \"","2) ett slags kanon. the xiiij föglara wände alla mot then nörre sida RK 2: 6081. giffuer jac her henrik bydz II fäghlärä FH 6: 34 ( 1452, nyare afskr.) . - Jfr fughlare."],"f":[]},{"a":"föghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr tilföghning."],"f":[]},{"a":"fögta gästning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foghata gästning."],"f":[]},{"a":"fökebudh","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hastigt kringfarande budskap, löst rykte. jngen skal öffwergiffwa sin skikkilse äller stadga före nokor fökebod äller tidhande, äller wprop PM 26 ."],"f":["-bod )"]},{"a":"föketidhande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hastigt kringfarande underrättelse, rykte. oss kommer daglig föke tidendhe fore, thet kwngen skall komma medh stor macth BSH 5: 365 ( 1509) ."],"f":["-tidendhe )"]},{"a":"föl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyl."],"f":[]},{"a":"föla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["känna. \" nw skal ä siälin hawa thäskyns andbudh, som swa äre skapath, at föla mz oc känna et aff andro \" MB 1: 79 . aller likamen skal wara blöter oc lin at föla mz ib. - hafva el. få känning af. fföler thu (sentis) wiin tha fly sälschapp Ber 291 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"fölas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L."],"f":["folas )"]},{"a":"fölghþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fylghþ o. s. v."],"f":["fölghe , ","fölghia"]},{"a":"fölkning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fylkning."],"f":[]},{"a":"fölska","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. [Jfr fol, ","e":["förfara. \" dara äller fölska nakars brodhers j wara kompani dotther sisther möddhro äller magdh \" SO 22 ."],"f":[]},{"a":"fölsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se folsker."],"f":[]},{"a":"fönster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fenster."],"f":[]},{"a":"fönster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fenster."],"f":[]},{"a":"för","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) färdig, vid sina lemmars fulla bruk, stark, kraftig. hwi halmkrankin then litzle markin haffuir sex fötir ok twa vingha, ok the första dyurin j wärdhinne som är flin ok annor the haffua ey meer en fyra föthir MP 5: 149 . 4) stark, stridsduglig, stridbar. j en stqckot tiid fyngo the känna panthasilee föra makt oc krafft Troj 236 . - Jfr lam-, lin-, qvinno-för."],"f":[]},{"a":"för","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for."],"f":[]},{"a":"för","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyr."],"f":[]},{"a":"för","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for."],"f":[]},{"a":"för","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) farbar. \" man skal fara som förth är (är möjligt att fara) \" GO 282 .","2) i stånd att fara, färdig, vid sina lemmars fulla bruk. än barn waaro ey hälder för föör än nw MB 1: 113 . \" mz fullo mäghne oc förom likama ib. \" ib 475 . Bil 255 . ","3) i stånd, duglig (att göra något, till något). han war ey för fotum flytia Bil 477 . Iv 1918 . för at fly Bil 798 . \" föör at ganga \" MB 1: 113 . \" föör at styra likamen \" ib. \" föör eller mäktigh at fara til pharao konung \" ib 282 . \" föör at stridha \" Iv 3404 . ib 2280, 2431, 3456, 3550, 3764, 4002 . Fl 192 . \" sagdhe sin krop vara . . . ey !SYNS_DÅLIGT? til tholikt \" KL 278 . \" at . . . kroppin vare föör til kärlex äruodhe \" Bir 2: 287 . \" som . . . före äre til stridh \" MB 1: 383 . ib 384, 418, 419 . Iv 2324 . ","4) stark, stridsduglig, stridbar. mz xi hundradha föra men RK 1: 1464 . ib 1747 . Lg 3: 696 . - Jfr arvodhis-, eþ-, far-, flut-, ful-, iäm-, kirkio-, men-, o-, sio-, skips-, thung-, van-, vapn-, väl-, värknaþa-, yrknaþa-för."],"f":["föör )"]},{"a":"föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. låta fara. ","1) föra. \" förþe þik liten mällan landa \" Bu 79 . \" iak böt þik föra mik þina husfru \" ib 19 . \" þänna palm quist förþe iak þik aff paradis \" ib 13 . \" hwart stiärnan ledhe konungana cristo födhandes (för förandes) sith offer \" Lg 3: 454 ; \" jfr 4. the thogo honum, ok bundo honum, ok fördin til atilius konung \" Di 253 . Lg 3: 363 . \" til stokholm tha fördo the han \" RK 1: 1266 . \" huar man honom förde eller baar \" ib 578 . \" föra thz siwka (näml. folket) hädan ok heem \" ib 1692 . \" hon war vänlika förd til landa ib 428. loto thera örss föra til landa \" ib 1655 . \" thz fördo the mz sik hem til landa \" ib 645 . \" hitto vpa hans liik . . . ok fördot til landz i thera baat \" ib 576 . alle apostoli föra mariam tel graua döþa Bu 14 . hwat karls egit war forden ther fra RK 2: 5837 . the toge thz opp och titt forde thz ib 3: (sista forts.) 5519. at han före fra thic (aflägsnar från dig, tager från dig) thässe frestilse KL 206 . \" nar han badh föra fran sik pinonna drykke kar \" Bir 1: 309 . \" radhir honum föra fran sik (aflägsna från sig, bortlägga) höghfärdh \" ib 3: 43 . ib 44 . - nedlägga, lägga. fatigh kona före höna äg (owm galline fert) at hon ma ffa gaas ägh GO 681 . ","2) lemna, gifva. \" ey ma bruþgumi flere förningä förä sinne bruþ \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr. ). ey merä . . . magho þe förä ib. liggar asmoþaboþahult til jamkan fört ib 6: 180 ( 1350) .","3) tillföra, söka tillskynda. med prep. at lätar (honom) känna þa pino vi at hanom förom Bu 188 . - påföra, föra (krig). thz örlögh the hade förth a suerige RK 1: (sfgn) s. 171 . \" then tiid hans konunglige maiestat kry och örlig förde \" FH 1: 120 (1493, gammal afskr.).","4) föra, bära. \" þänna paradis palm skalt þu föra firi mino like \" Bu 13 . \" eth baldakin a fyra stänger . . . thz war tha ower konungenom fört \" RK 1: 1438 . \" en riddare hans baner förde \" ib 1401 . - bära, hafva med sig. konungen forde tha ena lykte RK 2: 3300 .","5) föra, hafva i vapnet. hertuga bugislavo aff pomeren eller androm them som gripen föra BtRK 78 ( 1434) . ","6) framföra, frambära, framställa, berätta. han foor ey slappe honom tidenden förde RK 1: 419 . \" vil iak gärna fore idher föra alt thz iak veet idher lyster at höra \" Iv 1200 . the (ɔ: miin ordh) fore idher föra RK 1: (Albr.) s. 207 . - bära, utbreda, utsprida, sätta i omlopp. fördhe hänna loff aldra wägna KL 83 . \" swa föra iomfru marie loff for allom som han hafdhe förra fört wärdzliko frunna loff \" ib. \" her äre swa mangh tyände ffördh \" FM 502 ( 1510) . - föra, bära (den enes yttranden till den andre). the ordh oc seghn, som mellan the fornempdo frw abdisso oc mic waro fördh SD NS 1: 539 ( 1406) . \" tolkit . . . mellan oss föra \" RK 3: (sista forts.) 5928 . - abs. RK 3: (sista forts.) 5891 .","7) framföra, aflägga, göra. \" thän eþän skal föra \" SR 13 . \" orkar c han sin edh föra ib. \"","8) kläda. \" med personbeteckning föregången af prep. a. kläda (på), påkläda, ikläda. fördho a han hans bätzsto klädhe \" Al 10543 . - med personbetckning föregången af prep. af. kläda (af), afkläda. fördhe aff sik klädhe Lg 386 . - med sakens beteckning föregången af prep. i kläda (i), iföra, ikläda. fördhe han varn herra i eet hwit klädhe Bo 192 . MB 1: 410 . KL 254 . Bir 3: 279, 285, 4: 19, 162 . VKR 66 . \" fördhir j mässo klädhe \" KL 18 . \" paulus skal föra thik j kärleksins vakn \" Bir 2: 44. vil jak . . . föra thik j mik siäluan ib 333 . \" i rät trwlla ham tha war thz fört \" Al 9844 . \" föra sik i thöm (kläderna) \" Bo 196 . Bir 1: 190, 309, 3: 13 . Al 105 . MB 2: 186 . \" i hulkins liknilse iak före mik \" Bo 65 . \" föör tik j thin styrk (induere fortiudine tua) \" MP 1: 121 . för thik j andelika glädhi Ber 39 . - med !SYNS_DÅLIGT? beteckning föregången af prep. af (ut af). afklädda. föra the han aff klädhom MB 1: 230 . ib 410 . KL 309 . Bo 193 . PM 20 . \" fördo them wt aff thera tyghe \" RK 1: 3090 . \" fördhe han sik siäluir aff klädhomen \" Bir 2: 132. Al 8830 . MB 2: 305 . - med sakens beteckning före gången af prep. ur. afkläda. före sik w sinom ytra klädhom VKR 49 . KL 254 . Bir 4: 162 . MB 2: 173 .","1) föra fram, köra fram. om kalksten balker och brädher at the förde them icke ffram i laga tiidh BtFH 1: 156 ( 1507) . - erlägga. te hade förth teres skat fram FM 358 ( 1508) .","2) frambringa, bära (om växter). träet förir fram aff sik (proferunt de se) löff blomstir ok frwkt Bir 3: 317. ","3) framföra, framställa, uttala. thz thw före !SYNS_DÅLIGT? munnenom Ber 278 . \" sit äwintyr fram at föra \" Iv 141 . ","4) framhålla, föredraga. \" vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan \" Bu 50 . - Jfr framföra. "],"f":["fööra . ","fordhe Bir 3: 29 ; ","fordhen Lg 3: 363 . ","forde RK 2: 3300, 3: (sista forts.) 5519; forden (d. v. s. forde han) ib 2: 5837 . ","foorde ib 1531 . ","fordhir Bir 4: 162), ","föra sik , fara, färdas, begifva sig. han förir sik iämskyt epter a bak them MB 1: 316 . " föra sik a skip bordhomin til landit " KL 175 . " thz konungen sich til stocholm foorde " RK 2: 1531 . " för thik hädhan ok vt j hawit " KL 116 . " föra sik vt j hawit ib. hänna fötir mz hulkom hon fordhe sik til lustans (ad delectandum se ferebat) " Bir 3: 29 . ","föra af , ","föra ater , VGL. II K. 72: 2. Jfr aterföra. föra bort, bortföra. guld oc sölff thz fördhis alt bort MD 386 . " förden bort mz sik " Di 106 . fördhe borth bönderna BSH 5: 526 ( 1507) . Jfr bort föra.","föra fram , ","föra i . ","föra sik i , kläda sig. tha han ville föra i sik atir Bo 194 . Jfr i föra. ","föra in , föra in. förþo huuuþet i staþen in mz heþar Bu 129 . ","föra in , ","föra ivir , föra öfver, sätta öfver (ett vatten). calla cristoforum at föra sik iuir Bu 499 . Jfr ivirföra. ","föra nidher , föra ned, släppa ned. fördho han ther nidhir ginom Bo 68 . af them lamsiuka mannenom som the fördho nidhir ginom thakit ib. - nedtaga. hon . . . förir sköt nidher karith aff axlinne MB 1: 204 . ","föra up , föra upp, upplyfta. com aff himnum skinande sky mäþ bläsande vinde ok förþe iohannem up ii väþret Bu 13 . Jfr upföra. ","föra up a , ","föra ut , föra ut, föra bort. dömdes . . . at före in thz the haffue fört wt BtFH 1: 177 ( 1507) . Jfr ut föra. "]},{"a":"föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) föra, fortskaffa. \" ath han aldre for for tog li nils persons skip tha han thet til stokholms förde \" ATb 1: 85 ( 1458) . en deel llooth jac fora (för föra) til borgholm Arfstv 18 ( 1461) . \" förri kalken tith som han skal brwkas til mwrningh PMskr 361. kort rut skal förlicke sig med kemneren. hans folk förde orenlighet \" STb 5: 183 ( 1518) . the sma skep, som alänninge och andre bönder före oc brucke theris köpslagen med ib 250 ( 1519) . konwng priamus . . . stak honom saa mäkteliga mz siith glaffwn ath han förde honom aff hästen Troj 193 .","4) föra, bära. \" then siollen före \" Arnell Brask Biᴵ 32. 6) framföra, frambära, framställa, berätta. ock lhopas oos til gudz, thz wy ärom ey swa brothlike, som wy ärom hardhelike fördhe för edher JTb 45 ( 1464) . \" är nogen ther förth haffuer för ider heller förer, thet wii li ackt heller lsinne haffue oss annerlunde . . . än faste tro vndersatte j nagen motte, tha setter ter inghen tro heller liith till STb 5: 337 (1521, Kop). - med prep. pa. om her jens . . . nogen tid talede eller offuerlade lom lnogen ffalsk stempling . . . som pa honum fört och sagt war för wor kiere herre \" ib 145 ( 1517) . - föra, bära (den enes yttranden ill den andre). eder tienere oloff smoswen haffver och mygit förtt oss emellom HSH 16: 12 ( 1526) . 8) kläda. med sakens beteckning föregången av prep. af (ut af). avkläda her erik nielsons tiänara gripo hanom . . . oc förde hanom vth af allom klädeomen oc togh af hanom skiwrtto ATb 1: 260 ( 1467) .","9) driva, bedriva, utöva, idka. engilbrect . . . taledo til petter loffuen om tet oquedens ärende, som war fört pa hillebrants hustrv STb 5: 61 ( 1515) . [on nagre wore her j selskapet] som biihandel före wille aff för:ne goz ib 309 (1520, Kop). ib 311 (1520, Kop) . ","2) föra bort. Troj 183, 216 . \" pirrus tok hermoniam mz wåld lönliga oc förde henne aff mz sig til, tessaliam ib 304. - borttaga, avlägsna. Se Sdw 2: 1225. \""],"f":["föra af , ","föra bort , bortföra, avlägsna. fören idhir bort w them gambla synda clädhabonadhenom Hel män 132 . ","*föra fore , ","föra fram , 3) framföra, framställa, uttala. accentuare rätteliga föra sillabas fram GU C 20 s. 4 . ","föra ut , föra ut, forsla ut. item . . . karlla . . . som gorffwo i kiellare[n] och förde vth HLG 2: 57 (1517. - Jfr af-, be-, bo-, fast-, fore-, for-, fram-, hem-, i-, in-, iordh-, ivir-, last-, nidher-, pa-, skapt-, til-, undan-, up-, upa-, ut-föra."]},{"a":"förare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förare, vägvisare. \" han later sik godha förara fa \" Al 4878 . \" älscoghin är siälinna förare bärande hona thijt han far \" Bo 65 . \" gifua thom gudz signadha likama i thera ytersta tima, huilken som skulde vara thera förare oc wäghuisare aff thässo wärdhlene \" Ansg 213 . Jfr bort-, kors-, lagh-, ordh-, tekn-, tekna-förare."],"f":[]},{"a":"förare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr banera-, boka-, bref-, buxboms-, fram-, pram-, skip-, sten-, vald-, vatn-, vatu-förare."],"f":[]},{"a":"fördömilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördömelse, dom till evig osalighet. han . . . taghi äuerdelika fördömilse fore gudz räjtisa doom SDNs 3: 195 (1416). hulkin människo som falsklika witnar a mothe sith samwith hon gör sit fordömilsse mädh sinom ägnom mwn MP 4: 66 . \" huar som ekke stadelika tror ok lather sik döpa han är siälffuer sit fordärff ok sit fordömilsse \" ib 50 . huilkin tet (ɔ tet welsignadha brödhit = Herrans lekamen) owärdelica takir, han takir sik eth fordömylse til synne syäl ib 5: 231 . ib 27. - fördömt el. olycksaligt tillstånd, tillstånd av fördömelse el. förtappelse, i sht evig fördömelse. tha thu bidher for them som äru i fördömilsa stadga (statu damnationis), at the omwändas til mik, oc wardha frälste Mecht 205 . \" han haffuir jdhir athirlöst oc frälst aff äwärdeligha hälwitis fördömilsom \" SkrtUppb 164 ib 159, l161, 352."],"f":["för- . ","-ylse MP 5: 231 )"]},{"a":"före","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) föe, väglag, godt väglag. thz besta före tha oc war hwar han tilbögde thz alt bar baade syoa elffuer maasa oc kär RK 2: 8747 . \" tha gud fögher at tilfelle kan kome til föret \" FM 291 ( 1506) . \" met thet snariste föret komber \" ib 501 ( 1510) . Jfr menföre. ","2) redskap. \" Jfr eldföre. - Jfr iäm-, o-före. \""],"f":["foe L.),"]},{"a":"före","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) före, väglag. för thenne yslösning oc onda fööre HSH 13: 20 (1524?, Brask). Jfr eld-, men-, slädha-före. "],"f":["fööre )","*föres lön , "]},{"a":"före","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se for."],"f":[]},{"a":"före barker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m (bit av) furubark. skär en före bark äffther slwdhenom som hornith är aff PMSkr 234 ."],"f":[]},{"a":"före qvadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["furukåda. \" takis . . . 15 besmara marker hwitha före qwadho PMskr 535. \""],"f":[]},{"a":"före qvadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["furukåda. PM 5, 8, 11 ."],"f":["före qwaadha: -o PM s. fföre qwaadhe ib 5), "]},{"a":"före trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["furuträ. \" slaa thär j en wiggia aff feto före trä \" PMSkr 344 ."],"f":[]},{"a":"förekarl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se foro karl."],"f":[]},{"a":"förenne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se til förenne."],"f":["forenne )"]},{"a":"förestek","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forestek."],"f":[]},{"a":"förhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["friskhet och färdighet, kraft, styrka. han opnötte sins lichames störk ok förheet JBuddes b 148. polidamas optänder j wrede gaff siig j mot honom mz siith bara swärd oc j syn förhetzs makt Troj 132 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"förilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr bort-, fram-, iämförilse."],"f":[]},{"a":"föring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr af-, til-föring."],"f":[]},{"a":"förirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bref-, ordh-förirska."],"f":[]},{"a":"förleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["före- )"]},{"a":"förleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) möjlighet el. tillfälle att fara. mannin thörffte ey diwra thiänist til nakra likama thärfwa . . . ey til färdha eller föeleek (för att kunna färdas el. komma fram) for hans mäghin MB 1: 99 . ","2) färdighet, fullt bruk af kroppens lemmar, styrka. at thu skulle giua honum sins krops helso oc förlek Bir 3: 69 . ib 432 . sua länge han var unger, oc hafdhe sin förlek Ansg 243 . - talförmåga. sin föroleek atir faa Bil 868 ."],"f":["föroleeker: -leek Bil 868 ; Bir 4: 392. föreleeker), "]},{"a":"förliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr framförliker."],"f":[]},{"a":"förmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smörskatt som i Nyland och andra delar af Finland erlades till biskopen. quod nos . . . hemingo . . . episcopa abosensi . . . solucionem butiri dictam førmark quam in nylandia et aliis locis suo dyocesis hactenus habuerat ab omnibus ex nunc quibus ante solui omnino volumnus et mandamus SD 5: 717 ( 1347, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"förmotte","b":[],"c":"","d":"","e":[" hans förmotte kunde honum lithet froma RK 3: 1304 ."],"f":[]},{"a":"förna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrma."],"f":[]},{"a":"förna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrna."],"f":[]},{"a":"förning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrning."],"f":[]},{"a":"förning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vad som forslas, last. pulicani dicuntur conductores vectigalium fisci wlgariter twllar ok förninga forstandare ok ämbetzmen GU C 20 s. 500. - Jfr ater-, bort-, vald-förning."],"f":[]},{"a":"förning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förning, det som föres, skänk, gåfva. ey ma bruþgumi flere förningä förä sinne bruþ SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" presenteradhe os aldre tholka gafuo oc förninga \" KL 411 . \" j blandh andra förningh hafde han mz sik fornempa fru gitzsles gulkrona \" Lg 3: 545 . Jfr raförning. "],"f":["fyrning L. -ar),","förninga fä","forneghä- )"]},{"a":"förre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrre."],"f":[]},{"a":"försl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" hwar landbo göra sin huusbonde hwart aar ena försel GS 41 . \" hwar annan aff edher bör hwart ar göra en förssel for:da her tordh \" BSH 4: 99 ( 1483) . - Jfr afländis-, bort-, hus-, iäm-, klyf-, olagha-försl."],"f":["körsla . ","skal"]},{"a":"försl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förande, forslande, fraktande. \" thär sammastadz giordis samtykteth wm forslena mällen skiparen ok köpmannen \" PMSkr 18 ."],"f":[]},{"a":"försla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) körsla, fraktfärd. RP 1: 371 ( 1376) . aff 1 gardh i alekatorp . . . 2 förslar om aaryt fran hwndabergh vKJ 35. ib. ib 37 . anamar han (ɔ klockaren) roghen j abo tha skal huar oc en span strykes men aff sokna kirkiom faar han alt wvrökth for syna förtzla ÅK 63 . 2) fora, det som forslas. gaff jac landbonum, som förslona förhdo af stocholm, 1 öre til ööl-kööp VKJ Bi 283 (1466). "],"f":["förtzla ÅK 63 . ","-or . ","-ar VKJ 35 . ","forslor RP 1: 371 ( 1376) ), ","*förslo lön","försla )","*förslo pänningar , "]},{"a":"försla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) körsla. \" är thet swa at gaarzmestarin for förslo oc daxwärke sculd ridhir vm östragöthland wästan staanga bro \" VKR 37 . Bir 5: 118 . \" vm förslur som the haffua her tiil giort til vielanda \" SD 5: 696 (1347, gammal afskr.). skulo the oss göra förslo at enne reso wm aret hwar therra met en slädha FH 2: 38 (1414, nyare afskr.). halft affradhe . . . dagxuerke oc förslo thet gifuer jac clostreno til lbygning oc bestandilse SD NS 2: 219 ( 1409) . ","2) fora, det som forslas. hon tok mz sik förslor ST 218 . \" saa han mannen sithia vppa stadz gatonne mz synom förslom oc byrdhom \" MB 2: 131 . - Jfr härra-, klyf-försla."],"f":[]},{"a":"försla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["forsla, transportera. forbiudendes töm noghun annen ath försle eller flythie, vthen thz schee medh theres besunnerlige gönst oc godwilie Uppspriv 20 ( 1497) . \" laatt försla aff suderköping fisk, sallt & c. med före är \" Brasks Cal 263 ."],"f":[]},{"a":"försla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1225."],"f":[]},{"a":"först","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrst."],"f":[]},{"a":"förstare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr korsförstare."],"f":[]},{"a":"förste","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["forste STb 1: 61 (1476) o. s. v. foreste STb 3: 345 (1498). Se Sdw 2: 1225), . förste, fuste, högboren forste her sten stwre STb 1: 61 ( 1476) . ib 72 (1476). högboren forste her erik axelsson ib 73 ( 1476) . SJ 2: 57 ( 1480) . ib. ","lhöghboren foreste, herre hans, danmarkx, norgis etc. kongh STb 3: 345 ( 1498) . - Jfr strids förste."]},{"a":"förste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förste, furste. tholica härtogha. herra oc första . . . burdhe os hawa Bo 1 . \" gudz folkz höfdhinga oc första \" ib 248 . \" han (konungen el. höfdingen) skal ok wara firi töm som herra ok förste \" KS 78 (193, 85) . \" konunga oc första \" ST 188 . \" höghburens herra oc första mins herra konung erikx domhafuande \" SD NS 1: 9 ( 1401) . höghborens första konung eriks . . . stadder och skipadher gardz rätter EG 67 . Bo 36 . Bil 479 . RK 1: 410, 3979 . MB 2: 146, 148 . Su 371 . MD (S) 308 . store förstens (Ryske storfurstens) senningebud FM 305 ( 1507) . ib 451 (1510), 452. then storäförstä af rydzälandh ib 589 ( 1513) . wij jenis med gudz nadh erchebiscop i vpsala oc suerigis förste BSH 3: 148 ( 1463) . ib 160 ( 1465) . BtRK 235 ( 1464) . \" engillin swaradhe ja är een försto ofwir gudz barn \" ST 403 . Jfr grot-, lands-, stor-förste."],"f":["forste (pl.) MD (S) 308), "]},{"a":"försteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["furstlig. \" eet förstelikit oc herrelikit domara säte \" Bir 2: 11. ider högborne weldoge förstlige nade (till konungen af Polen) FH 1: 121 (1493, gammal afskr.)."],"f":["förstelikin . ","förstlig )"]},{"a":"förstelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["furstlighet, furstlig värdighet. ss titel. ider högborne stormektige förstlighet (konungen af Polen) FH 1: 119 (1493; gammal afskr.). at eders furstelighet (riksföreståndaren) til städz komer FM 339 ( 1507) ."],"f":["förstlighet . ","furstelighet )"]},{"a":"förster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fyrster."],"f":[]},{"a":"förstinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["furstinna aldra wärdogasta forsltinna iomfru maria Mecht 181 . wor kiere forstinne frv cristin STb 5: 247 ( 1519) . then dag hans nade fich tidende, at han hade fonget en vng frowken med sin forstinna elzeby, gaff jag wt fför confecth och annot . . . viij l & Stock Skb 192 ( 1521) . ib 306 (1531, Skip)."],"f":["forstinna )"]},{"a":"förstinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["furstinna. \" höghborin förstinna war kära fru, drotning margareta \" FM 22 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 126 ( 1402) . \" hörin qvinnor oc förstinnor ok alla frur oc thiänisto qvinnor \" Bir 3: 294 . konunga oc första . . . oc forstinnor ST 188 . alzs helaghetz forstinna MP 1: 31 . ST 444, 449 . Va 9, 10 . RK 2: 228, 8367, 8408, 1: (sfgn) s. 178, 190. MB 2: 224 . Su 19 . Lg 3: 562 ."],"f":["forstinna MP 1: 31 ; RK 2: 8367, 8408 ; ","-an ST 444 ; ","-or ib 188 ; ","-ona ib 449 . ","forstinne RK 2: 228, 1: (sfgn) s. 178. ","forstynna: -or Lg 3: 562 ), "]},{"a":"förtrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förtrösta. - part. pres. förtröstansfull, hoppfull. aff huilkit wij eders nades fatige wndersathe . . . storlige tilgladdes ock her medt mykid fortröastande ok wnseth wordnä äre STb 5: 359 (1522; Kop). 2) gripas av självtillit el. självsäkerhet. hwa ey rädhis han rasklika fortröstir Hel män 106 . ","3) lita (på), förlita sig (på). med prep. i brönian brasth j hwlka mereus myket siig fortröstade Troj 131 . 4) hysa självtillit, vara självsäker. sywnda (av högfärdens tolv trappor består i att) mz dyrffwe forthrösta sig SvKyrkobr 353 ."],"f":["fortrösta sik , "]},{"a":"fösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fösa, drifva. jag föste honum sa hasteliga frå then mwr RK 3: (sista forts.) 4701 ."],"f":["-te )"]},{"a":"föta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forföta."],"f":[]},{"a":"föte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forföte."],"f":[]},{"a":"fötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr snar-, stor-, tvä-fötter."],"f":[]},{"a":"fötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Jfr bar-, fagher-, fyra-fötter."],"f":["föter )"]},{"a":"föþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nutrire, pascere, föda, nära, underhålla, bespisa. þöm þu böde uiþ himna bröþ Bu 77 . \" jak föddhe thik mz minne miölk \" Bir 1: 137 . \" han födde flest all klostrin widha vm wäruldena \" Bil 714 . \" hanom drömde som sanctus iacobus föde (pascebat) han \" Bu 174 . \" han födde (pavit) twem sinnom mykyn mogha af faam brödhom oc litlom fiscom \" Bo 50 . \" josep födde wärldina mz sino radhe aff likamens sylt war herra födde badhe likama oc siäl mz rätte tro oc gudhlikom nadhom \" MB 1: 253 . ","2) gignere, parcere, föda, föda till verlden. han viste at timanom ledh at hans fästemöö skule födha Bo (Cod. B) 343 . \" iak seer väl thu födha vil \" Fl 91 . för än wi wentom at tymen kombir hafwa the föt ST 324. säx manaþom för än maria föde sin son. föde elizabet iohannem baptistam Bu 49 . ib 4 o. s. v. födde ewa adame annan son MB 1: 1 . \" hwilkin kona som födher swenbarn \" ib 361 . \" skulle qvinnan bära barnit ok födha wtan wärk ok ginstan thz hafdhe warit födt skulle thz hafwa warit fulkommit \" Bir 1: 77 . \" jak födde thik vtan ängxla ok dröuilse \" ib 137 . \" wart hwstrun haffwande, oc födhe i enne reso thre söner \" Lg 3: 677 . thz gudh lät honum födha Fr 974 . \" thu födde mik aff thiit liiff \" Lg 44 . \" the föddo (regeneraverunt) thik til äuärdhelikit liiff \" Bir 2: 170 . ib 31 . \" sancta otilia war blindh födh aff modher liffwe \" Lg 3: 443 . födher aff goth folk Lg 3: 702 . \" en man födder aff israels sona släkt aff mödhernith \" MB 1: 371 . \" han är födht aff wore edht \" RK 2: 92 . \" fore thik födder äller nw \" Al 2930 . \" swa brat som barnen waro födh \" Va 5 . tha var herra var födhir Bo (Cod. B) 347 . tha hafdho the wordhit födde mz allom kostom MB 1: 118 . for födhä oc ofödhä SJ 299 ( 1462) . \" fore födda ok ofödda \" ib 387 ( 1472) . ib 335 ( 1466) . - föda, afla (om mannen). enoch födde (genuit) son MB 1: 164 . ib 163, 165, 166, 175 . ","3) bära, frambringa. \" skal iordhin födha (gignet) sit blomster \" MB 1: 376 . \" thän vingardhin som kallas engaddi hwilkin som bär oc födher balsam \" Lg 68 .","4) alstra, förorsaka,. alt raat skaffwel föder i kroppen ondha vedzsko LB 7: 77 . ","1) föda sig, nära sig, lefva. the födhas widh laswr oc piper hwiit Al 8679 . Pa (Tung) 41 . \" han föddis at enast af yrta rotum oc vatn \" KL 196 . - näras. af tholke oleo födhis höghfördhinna eldir Bo 17 . - beta. födhis (pascitur) mällan lilior Ber 42 . ib 45 . Su 164 . - födas, fostras, uppfostras. the (barnen) föddis fyra vintre swa, at huart !SYNS_DÅLIGT? mz annath la; the ato ok drukko badhin saman Fl 113 . ","2) födas (till verlden). sidhan ihesus christus . . . lät sik födhas MB 1: 267 . them föddes set ib 2 . \" ther barnith födhes blint \" ib 115 . guz moþer födes þa natena Bu 24 . ib 5 o. s. v. föþes af manne ok quinno ib 62 . \" all the swenbarn ther föddos af iudhiskom qwinnom \" SJ 324 . \" astunda at barnit skal födhas aff quidhinom \" Bir 3: 36 . ib 261 . \" alt thz som föddes aff adam oc ewa \" MB 1: 2 . \" aff noe föddes fore noe flodh thri söner \" ib 3 . \" war aff dan släkt, som antichristus skal affödhas (för af födhas) \" ib 372 . thz ther misliika födhes aff enlitadhum (näml. får) ib 223. - komma till, aflas. war herra war kalladher helsare aff änglenom för än han föddes i modher liiff MB 1: 253 . ","3) födas, alstras, uppkomma. uppstå. aff raat skaffuil födis skelffwasoth LB 7: 77 . tenker hwath ther aff födhas will BSH 5: 20 ( 1504) . ther kunne . . . noget gooth födes vtaff ib 557 ( 1516) . födhandes för förandes Lg 3: 454 .) "],"f":["föde . ","födhe Lg 3: 629, 672, 677 . ","födher . ","födht RK 2: 92 . ","föt . ","födt Bir 1: 77),","födha sik , föda sig, nära sig, lefva. thin thräll, oc thiin ambot, oc thiäniste swen oc wtläntzsker man som födher sik i thino lande, oc thit fä, skulo födha sik widh siwnda aarswäxstin MB 1: 372 . - refl. födhas, ","föþa up . ","föþas up , uppfödas. at swen barnen föddos op MB 1: 276 . the wäxto oc föddos op widh thera ärffwodhe Lg 89 . - beta. siw faghra köör oc fulfeta föddos op (pascebantur) aff (för a?) waato lande MB 1: 236 . föddos op a strandinne (här kon dock op föras närmast till följande a) ib. - Jfr up födha. - Jfr fram-, in-, ut-föþa, af-, til-föþas, äfvensom barn-, dödh-, hem-, hema-, in-, ny-, o-födder."]},{"a":"föþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) föda, mat. \" hans föþa var bröþ ensamit ok oleum \" Bu 100 . ib 5 . presenteradhe hanum tholika födho som han ath siälfuir Bil 601 . swenbarnit thränktadhe at modher spina gratande ok illa latande födhu löst ok alz hugnat ib 268 . nöter nakar cristin man thäskyns födho eller dryk MB 1: 145 . ödhmiuktenna födha (humilitatis fomenta; det hvarmed ödmjukheten näres) Bo 17 . \" han foresaa . . . sinom döttrom gudz ordz födho \" KL 351 . - sofvel. ther fan brodherin renasta födho ok brödh swept j renasta duke Bil 793 . \" komo twe gudz ängla mz bästo brödhe oc födho \" ib 794 . ","2) uppfödande, uppfostran. \" i thera yngsko ok födho \" KS 51 (129, 55) . ","3) L."],"f":["födho land , ","födho lös","födhä- Bil 119). adj. utan föda. lät fanga han oc sätia födholösan j häpto Bil !SYNS_DÅLIGT? ib 119, 330 . " sätto han ther födho lösan oc klädha " ib 616 . Jfr ib 268 ."]},{"a":"ga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Pipping. Ä. Västgötalagens ordskatt s. 16."],"f":[]},{"a":"ga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ganga."],"f":[]},{"a":"ga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ganga."],"f":[]},{"a":"gab","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) begabberi, gäckeri. \" göra gudhi tholikt gab \" KL 31 . tholde mykit gab aff androm sinom brodhor ib 79 . \" giordhe gab ib 122. möddo han mz spot oc gab \" Bo 190 . ib 201 . Bir 1: 205, 3: 106, 271, 273 . MB 2: 156 . \" thz sigh wända til gab oc nötlöghe \" ib 331 . 2) föremål för begabberi, åtlöje. o. fortappadhir höfdhinge . . . ängla gab KL 412 . \" halla han for gab ok atlöghe \" Bo 196 . är iak wordhen til gab oc aatzlöghe MB 2: 254 . som . . . idart menlösa oc hölga lifwerne för gab oc darskap räknadho Su 141 (möjl. att föra till 3) gyckelverk. bedrägeri. diäfwlsins gab forgik ST 378 ."],"f":[]},{"a":"gabba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) begabba, bespotta, håna. med ack. thänne mannen gabbar gudh mädh sinom ordom MP 4: 228 . JMPs 458.","2) gäcka, narra, bedraga. med ack. PMSkr 56 ."],"f":["-ar . "]},{"a":"gabba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) begabba, bespotta, håna. med dat. gabba thinom zelo. thz är thinom hita Bo 136 . - med ack. gabladho hona KL 51 . gabbadho han Bo 30 . \" at the miswyrdhas. forsmas älla gabbas af androm \" ib 4 . thw gabbas (derideris) aff allom vm thu ödhmiukir thik mykyt Bir 2: 144 . VKR XIV . Bir 1: 52, 271 . \" gabbadhe gudz ordh ib 3: 339. folsker man gabba sins fadhers näfst \" Ber 61 . 2) gäcka, narra, bedraga. med ack. mange hälghe män varo gabbadhe aff diäflenom Bir 3: 207 . at thu babbas vndi siäflikhetinna nampne af közsins snille Bo 132 . \" aff tholkom inskiutilson daras oc gabbas (delusa) siälin \" Bir 2: 144 . KL 191 . Bir 4: 4 . Ber 183 . jngen skal gabba then andra PM 53 . pa qwanswis gabbandis annan ib. waaro köpmännen skalka loch gabbadhe skiparen ib. - Jfr begabba."],"f":[]},{"a":"gabban","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begabbande, hån. Gr 276 . MB 2: 302, 327 . Su 191 ."],"f":[]},{"a":"gabbare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gabbara klädhe , "]},{"a":"gabbare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) begabbare, bespottare. KL 122 . Bir 3: 339, 340 . Ber 238 . Su 191 . 2) bedragare. Bir 4: 3, 4 ."],"f":["gabbara klädhe , "]},{"a":"gabbeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hånfull, hånande. SvKyrkobr 348 . \" theen gabbelico knäfallin the giordho for honom Skrt Uppb 293. \""],"f":["-ligher )"]},{"a":"gabbilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["o. f. 1) begabberi; gäckande. synda bätringh är . . . änglana glädhi, oc fiäfflana gabbilse JMPs 306. "],"f":["gabbilsa klädhe","gabbilse- )"]},{"a":"gabbilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) begabberi. i . . . gabbbilsanna opnylsom Bo 197 . ib 181 . Bir 1: 5 . lSu 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113 . ","2) gyckelspel, gyckelverk, bedrägeri. Bir 3: 204, 4: 3 . antuordhas diäfwls gabbilsom (illusionibus) Bir 2: 119 (möjl. att föra till 1). - Jfr. begabbilse. -- "],"f":["gabbelse Su 451 )","gabbilsa klädhe , ","gabbilsa ordh , "]},{"a":"gadda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med gadd(ar). tändrena waro som största trä, hwilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn JMPs 255."],"f":["-adha ) , "]},{"a":"gaddder","b":[],"c":"","d":"","e":["aculeus, spets, udd, tagg. thik är hart at trodha mot gaddenom Bil 896 . KL 147 . Pa 17 . \" mz hwassom stingandom gaddom ok stiongom \" Bir 1: 41 . \" mällan stingade gadda älla thörne \" ib 42 . ib 156, 264, 301. - gadd (hos bin). biin haua oc gad ok döö nar the mista han Bir 2: 169 . ib 1: 259, 3: 22 . - Jfr eter-, men-, thorn-gadder. "],"f":["gad . ","gadh Bir 1: 259 . ","-ar ) , m. ","gadda flängia , ","gadda gisl , "]},{"a":"gadde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ivirgadde."],"f":[]},{"a":"gadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galler. \" huru nwnnor magho tala widh galdrana \" Bir 4: 14 . ib 37, 84. - Jfr iärngadder."],"f":["gaddrar ) , "]},{"a":"gadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gadd, udd, tagg. hwlken kan aterhalla siig aff taara som saa twingas aff tolke sörgenas gadh som jac Troj 68 ."],"f":["gadh )"]},{"a":"gaddra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forgaddra."],"f":[]},{"a":"gadhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? t som lämpar sig el. är passande för (någopn). epter thu esth ecke hans gadingh, tha äst thu ey waar gading STb 2: 235 (1487). ib 237 ( 1487) ."],"f":["gading )"]},{"a":"gadhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den el. det som lämpar sig el. är passande för (någon). then tidh pylatus saa hans sidhy oc athäfwe pröffte han wel, han wara sin gadhing ffor thy ten ene war swa arghir skalk som then andre ST 88 . \" han är oyke war gadhingh \" BSH 5: l450 (1511). kan jach ffaa thet skep, som jach kan merkie eder - gadningh är FM 177 ( 1504) . han lot alt fran them taka hwat han sin gading (ss för sig passande el. behagligt) konde raka RK 2: 5743 . - gen. i adjektiv bemärkelse. passande, lämplig. om thet skep vore eder gadhnegx FM 318 ( 1507) ."],"f":["gadhung RK 2: 5743 hos Hadorph och i Scriptores rerum Sueciarum. gadningh. gadhneg), "]},{"a":"gaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåfva. \" lthakka honum . . . for hans nahde oc gafwir (för gafwor?) \" Bir 2: 148 ."],"f":[]},{"a":"gaffel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gaffel. Jfr Hildebrand, Sv., Medelt. 2: 251. gaffell, qniff oc skeed Arnell Brask Biᴵ 31. 2) gaffelformat redskap; pil med hullingar? catpultha ena handa kar vel sagitta gaffuäl GU C 20 s..85. Jfr du Cange, Glaosarium II: 221: satitta ferrea et hamata, quae vulgo catapulta dici solet. "],"f":["gaffuäl GU C 2) s. 85. pl. gaffa HLG 1: 90 (början av 1500-talet?), ","*gaffla harnisk , "]},{"a":"gafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gafvel. \" östra gafflen jt hera kirkia \" RK 2: 7338 . kirkionna gaffla MB 2: l230. fran sama husens gaffuel Bir 4: 86 . ib 87 . Lg 3: l462. SJ 216 ( 1452) , 217. Jfr hovudh-, kirkio-gafl."],"f":["gaffuel . ","gaffwel Bir 4: 87 ; SJ 217 ( 1452)"]},{"a":"gafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gavel. \" per michelsson täcktes nagat pa then westra gambla gafflen mwra eller forhögie \" SJ 2: 112 ( 1488) . - Jfr stenhusa-, stuvu-gafl."],"f":["gafflen SJ 2: 112 (1488) . STb 3: 217 (1495)), "]},{"a":"gaflbänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gafvelbänk, bänk innerst i rummet vid gafvelväggen. fra thän galbänk ok til thän dör Fr 325 ."],"f":["galbänker )"]},{"a":"gafning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr begafning."],"f":[]},{"a":"gaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gagn, nytta, fördel, bålnad. thio gaghn som oss äro til komen aff jhesu christi tilqwämpd SkrtUppb 363 . hwar menedhin fore säthis fore eghit gangd, oc sanuindhin är forsmeod SpV 149 . \" ty maa han . . . jenis faherssons deel sik til nytto ok gagn egha niwta och bruka \" SJ 2: 51 ( 1479) . \" likowäl göra the (ɔ drönarna) thet til gawgn ath the . . . thär til huälpa ath wngh bij warda \" PMSkr 305 . jngen kan . . . nytya them (ɔ stenarna) til gawgn ib 493 . - göra sit gaghn, draga nytta (av något). ath olaff jonsson . . . aldre giorde sitt gagn medh jesper no[r] bys hest STb 1: 283 ( 1481) . thy han (ɔ skepparen) ey giorde sith gawn wtan bidhade affwer tidhen PMSkr 97 . ib 103 . Jfr almännings-, o-, siäla-gaghn."],"f":["gang SpV 26 . ","gangd ib 149 . ","gawgn PMBref 304 ( 1510) . PMSkr 103, 138, 206, 305, 493 . gawghn ib 21 . ","gawn ib 97 gen. gangs STb 1: 287 (1481). gangx SJ 2: 28 (1477)), "]},{"a":"gaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gagn, nytta. fördel. til lrikisens . . . värn och gagn SD 5: 561 ( 1346) . til berhsens nyttä oc gangh ib 638 ( 1347) , almoghänom til gagns ib 606 ( 1346) . ib 636 ( 1347) . \" allom tel gangn ok änghom tel genvarþo \" Bu 3 . \" nakrom til gang ok ängom til skadha \" Bir 4: 144 . \" skal äldre helsa ällir gaghn koma aff thäs manz affödha \" ib 3: 316 . göra mera skadha än gawn LB 9: 116 . \" the göra mangum gagn \" Bil 619 . spör . . . hwar them styrir mannum til gaghna ib 524 . \" isoep thiänte swa tryglika hednom herra, at han änkte wände sik til gangx aff hans gotz vtan sina födho \" MB 1: 233 . \" som os är til skipilse giffwith oc til wara gaghna bliffwith \" Al 7182 . Bo 50, 55, 73, 130 . Bir 1: 39, 40, 2: 39, 122 . MP 2: 53 . \" som thöm kan häst til gangna koma \" FH 3 . 71 (1446). til domkirkiuna gagna oc egho SD NS 1: 437 ( 1405) . \" til sina egna gangna tarf \" ib 356 (1404, nyare afskr.) . BSH 1: 197 ( 1387) . \" hwa som menadhe allan skadha han hindrade flere gaghn \" MB 1: 86 . xij hunda gangn eller fructer Lg 3: 71 . thiin eghin gaghn göra BEr 254. göra thit eghit gagn Bir 3: 131 . \" for nakat wärzlikit gagn älla batna \" ib 1: 99 . ib 4: 216. jag wil gerne legge meg al win om eder gaffu oc beste FM 501 ( 1510) . \" eder till än trösth och eth öwigh gangn \" ib 502 ) . \" hwar jak kan wara pa ider herredömes gangn \" ib 514 ( 1511) . mik är ey gagn at the ögha jak ey see mädh GO 580 . LfK 157, 160 . Di 157 . RK 3: (sista forts.) 4578 . onytteliget gangn (olägenhet) SO 121 . - hjälp, lättnad. huar dagh görin idhrom quidh gagn oc lösn LB 3: 113 . 2) ära, ståt? fördho han swa mz hedher oc gaghn aff babilonia margha mila Al 0548 . "],"f":["gangn Bu 3 ; Bo 50 ; Di 122 o. s. v.; Lg 3: 71 ; FM 502 ( 1510) , 514 (1511). gang Bir 4: l44; Ber 22 ; Su 351 . ","gangh SD 5: 638 (1377); Su 65, 155 . 160; Lg 3: 421, 628 ; LfK 157, l160. gaffn FM 501 ( 1510) . ","gawn LB 9: 116 . ","gagns SD 5: 608 ( 1346) . ganhs ib 636 (1347). gangx MB 1: 233 ; Bir 4: 216 . ","gangx MP 2: 53 ), "]},{"a":"gaghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gagna. med dat. thu . . . gangnadhe wärdhenne, huilken belagdh war i mykle sorgh JMP 185. jnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 125 . thet gawnar mykith frwkthenne ib 319 . 2) inbringa. Se Sdw 2: 1225."],"f":["gawnar PMSkr 125, 319 . ","gawgnar ib 149 . ","gangnadhe JMÖ 185 ),"]},{"a":"gaghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["gangna . ","-ar , ","-adhe )","gaghna sik , "]},{"a":"gaghningh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gagn. fattige syge oc vandrende til ewige gaffwening sancte anne til ewige loff HSH 17: 180 ( 1523) ."],"f":["gaffvening )"]},{"a":"gaghnlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett gagnande sätt. the thingh . . . hulkin han äghir ok forma siälfwir ganglikare (fructosius) göra Bir 1: 317 . 2) commode, beqvämligen, på ett passande sätt. gif thy honum af thino thz thw gitir väl ok ganglica mist Bir 3: 431 . ökande the hälgho critsno tro, hwar the gita thz ganglica giort til min hedhir ib 359 . \" swa stora oc widha thompt som the magho ganglika thera qärn hws oppa byggia \" FH 3: 71 ( 1446) ."],"f":["gangnlica . ","ganglika )"]},{"a":"gaghnliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["gagnelig, ghagnande, nyttig. \" lhan hafdhe . . . jnkte vtan dygdh oc kärlek oc gaghnlighin radh aff hanom fangit Prosadikter (Barl) 16. thy findhir jak enkte lusteligharen, ällir ganghligharen, än thala mz thik om blyghetena \" SpV 11 . \" j alle stridhennas gärningh är witandis ath thet tik är gawgnelikith. skadar thinom fienda \" PMSkr 159 . \" nestor härtoge war . . . gangneligen tiill lgod raad \" Troj 75 . - Jfr ogaghnliker."],"f":["gagnlighin Prosadikter (Varl) 16 (ack. pl. n.). gangenlegit (möjl. gangnlegit) GU C 20 s. 347 . ","gagneliker: gagnelikit MP 5: 86 . ","gagneligin GU C 20 s. 304 . ","gangneligen Troj 75 . ","gangleke SvB 20 (görjan av 1500-talet) (nom. pl. f.). ganghligharen SpV 11 (komp. ack. sing. n.). gawgnelikith PMskr 159),"]},{"a":"gaghnliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["gagnelig, gagnande, nyttig. giordhe han alra största thing os mykyt gagnlikin Bo 29 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.). MP 1: 150, 2: 175 . thz som siälinne är ganglikit Bir 2: 229 . \" thz som ganglikit är til siälinna \" ib 1: 144 . \" ville hon thz nu nytia ok vända til thz som ganglikit oc nytlikit var \" Bo 75 . MD 42 . \" gör gangnlica fruct j thom \" Bir 2: 176 . ganneliket är haffua mattona i allom tinghom LfK 36 . Jfr ogaghnliker."],"f":["gangnliker: -lica Bir 2: 176 . ","gangnlikin Bo 24 (nom. sing. f.) , 29 (qc,. pl. n.); -likit Bo 25, 101, 150, 237 ; ST 232 ; MP 1: 150 . ","gawgnelikin: -likith PM 4 . ","gangnlikin: -likit Bir 2: 229 . ","ganknlikin: -likit SD NS 1: 211 ( 1403) . ","gangliker: -lik Ber 120 . ","ganglicher: -lichä SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ","gangligh MD 42 (nom. sing. f.); ST 388 (nom. pl. n.). ganglikin. gangliken: -liket LfK 64 . ganliker L. ganneliken: -liket LfK 36 ),"]},{"a":"gaghnlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gagn, nytta. SpV 138 ."],"f":["gang- )"]},{"a":"gaghnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gagnlös, onyttig. \" sagdhe gawnlösan dagh wara giävlösan \" Bil 320 . - n. adv. gagnlöst, utan nytta. letto ok rönte sik gangnlöst manga läkedoma Bil 289 . \" han sua giorþe sik gagnlöst \" Bu 526 . ST 114 ."],"f":["gawnlös )"]},{"a":"gal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tungo gal."],"f":[]},{"a":"gal","b":[],"c":"","d":"","e":["galle. \" þe släkto þik . . . ätikio ok galla (troligen för gal; ordet rimmar med al; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 110 f.) \" Bu 77 . Jfr. galle."],"f":[]},{"a":"gal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dån, rop, skri. \" aff thz iämber ok aff thz gall \" Al 3339 . \" the hördho et roop ok iämirlikt gall \" ib 3411 . \" lther war både gall och gny \" RK 3: (sista forts.) 4457 . ib 4650, 4830, 1: (Yngre red. af LRK) s. 285. the skria ok skräna op ij gall Al 5523 . \" han ropadhe awi op i gall \" ib 10067 . RK 2: s. 347."],"f":["gaal RK 2: s. 347. gall) , "]},{"a":"gal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galla. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 229 f."],"f":[]},{"a":"gal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dån, rop, skri. jak hörir hälder minna miohunda skal än iak hörir predika gall SvKyrkobr 32 . krattadhe sina kinder til blodh mz mykith gall oc roop Prosadikter (Sju vise mäst) 116 . Troj 28, 65 . \" stordt gaald oc rop ypades j staden \" ib 263 . \" hans priwalk kallade clemit en tywff vp j gall Stb 3: 446 (1499). \""],"f":["gall . ","gald Troj 263 . gaald ib)"]},{"a":"gala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sjunga: gala. om foglar i almh. qwitra the ɔ: fughla) oc sionga oc some kwra oc gala MB 1: 366 . - om tupp el. höns. fra thy först gool hanin Bil 159 . MP 2: 9, 14 . \" om morgonen äldher middaghen, om aftonen äldher . . . om minnatz tima ädher tha hönsen gala \" Su 114 . \" wij skole hanne them i winther igeh, saa at hönsen skola [g]ala i them \" BSH 5: 171 ( 1507) . - om korp. korpana galandhe Su 119 . - om kråka. han ka saa well som kraka gaala MD 242 . \" krakan är thy ondh at hoon gaal opta sandh (genom galande spår sant; cornix censeri solet impia garrula veri) \" GO 151 . 2) sjunga trollsågner, förtrolla. Se galder, m. och galin."],"f":["gaala . ","gal MP 2: 9 . ","gaal . ","gool . "]},{"a":"gala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gala. - om höns. the hönor som plägha gala äller trodha andra PMSkr 256 . - om korp. crocitare . . . gala som korpin gal GU C 20 s. 155 . - om kråka,. ib s. 150 . - om gök. Se Sdw 2: 1225."],"f":["gal GU C 20 s. 155) , "]},{"a":"galbänker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gaflbänker."],"f":[]},{"a":"galder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. galande, sång; trollsång, trollformel, äfven i allmh. trollkonst, trolldom. \" en ilgärniges man. som baþe var vis tel etar ok tel galdra \" Bu 494 . synom lass . . . galdra Bil 104 . \" nytia han galdra ok somlik diäfwzlik ordh att han maghe faa manga fiska j siönom \" Bir 3: l96. byridadhe synom läsa ofwir then dödha sin truldom oc galdra ST 130 . \" foor mz throldom oc galdrom \" ib 24 . \" öfdhe koklarin sina galdra \" ib 259 . alle the som tholik thing göra älla nakra andra galdra älla troldoma Bir 3: 293 . \" ther the stodho j thera galdrom \" KL 8 . mz . . . lifwom troldom oc dyäfwls galdrom MP 2: 85 . MP 1: 17, 146 . ST 535 . Jfr fughla-, orma-galder. "],"f":["galdrar . galrar: -a MP 1: 17 ) , ","galdra bref , "]},{"a":"galder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofruktsam. \" är visselica thz eet osino äruodhe, at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, hulkit som äkke födhir \" Bo 131 . - (?) at the swa siin j mällan riffuos oc slitos som hana ällir galla qvinnor (för galla hönor? el. för galna qwinnor? orig. lhar blott tanquam gallos) Su 227 ."],"f":["gaalt Bo 131 . ","galla (något osäker form) Su 227 ), "]},{"a":"galder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["o fruktsam. then thimen som alther är tha aff aareno ärw the (ɔ gässen) galle oc lidoge PMSkr 264 . "],"f":["*galda ko"]},{"a":"galderkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollqvinna, häxa. \" som leta raadh aff forbannadhom trolkonom ok gallirkonum \" Bir 3: 292 ."],"f":["gallirkona )"]},{"a":"galdra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr begaldra."],"f":[]},{"a":"galdra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galler. \" jtem sa giore ja ena galdra til tiuvekellaren \" Skotteb 44 (1460-61?). thet rwmet, som han haffuir latid opmwra widh galrane aath graabrödra pa sudre sydone STb 2: 63 ( 1484) . jens japson vid galdren Stock Skb 71 (1517-18). ib 112 (1518-19). - fällgaller i portvalv. vtan före porthen göres en förborg j hwilkens jngangh wari hängiande galdror aff järn som kan nidhersläppas PMSkr 164 ."],"f":[]},{"a":"galdran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjungande el. framsägande af trollformler, trolldom öfvad genom framsägande af besärjelseformler. thzx gör han ey meth galran eller boklighom konsthom Lg 3: l09."],"f":["galran )"]},{"a":"galdring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galdrane, sjungande el. framsägadne av trollformler. thz dogde j moth all swartekondstz galring Troj 18 ."],"f":["galring )"]},{"a":"galdviþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"galeidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galeja, ett slags långskepp. reedhe loth han mang skip oc stora ena galeyde mz j then foora RK 2: 1487 . then longa galeyde ther för gik ib 1493 . \" han haffde ena galleydo (galea) til siös \" MD (S) 212 . ib 213 . Jfr läto þe vp hanta alla galeidas ok al annur skip Bu 178 ."],"f":["galeyde . ","galleyda )"]},{"a":"galgana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = galiga. galanga galgana LB 3: 47 . ib 2 ."],"f":[]},{"a":"galghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*galgha rätter","-räth )"]},{"a":"galghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galge. Bu 26, 170 . galgen staar af twem vp rättom träm ok thwär trät är thz thridhia Bir 1: 197 . \" galgans rep ib. \" ib 2: 105 . hon löste ericx liff aff galgn BtFH 1: 246 ( 1508) . \" han ledhis bakbundhin til galghans \" MP 1: 146 . \" hängia j heluitis galgha huar som aldrigh bristir repit \" ib 33 . ib 43, 55 . han gik rödher oc blodogher aldher til korssens gala LfK 112 . \" som för honom tolde dödhen a korssens galgha ib 86. \" Su 401 . \" hwat stora pino cristus lidha skal opa korssens galgha \" Lg 3: 653 . \" äst thu thz oskyllogha lambet som offras skal i korssens galga \" ib 649 . galgha stadher, m. galgbacke, afrättsplats. leeddo han til caluarie locum. thz är galgha stadhin Bo 198 . MD 66 . Su 395 ."],"f":[]},{"a":"galiga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den se krydda nyttjade roten af alpinia galang Willd. galanga galigo LB 6: 2484 galigo et god for siwkan magha, oc for lwngo och hostho och giffwer godan anda ib 7: 58 . ib 2: 64. 7: 46, 75 o. ls. v., 8: 46. 47. ingefära ok galiga Bo 139 . Fl 107 . Jfr Grimm. Wörterbuch IV. 1: 1164 f. "],"f":["galigo . ","galliga Fl (Cod. C) 107; LB 8: 46, 47), ","galigo rot","galliga- )"]},{"a":"galin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ursinnig, rasande (om djur). smaragdus . . . han hiälper moth galna hwnda PMSkr 489 . - Jfr hovudh-, mandadha-, vil-galin."],"f":[]},{"a":"galin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["incantatus, förhäxad genom trollsånger. 1) vansinnig, vanvettig, galen. þe sagþo þik vara galin ok deaw[l]s man Bu 77 . thän hughin gör galin Bil 126 . Lg 635, 636, 2) ursinnig, rasande, utom sig af vrede. iuþa biscopar var galin Bu 15 . Bil 125, 126 . Bo 86 . - rasande (om djur). þe samu þiura. för vro galne ok oþe. wrþo . . . spaki Bu 168 . \" af eens galins hudz biti \" KL 200 . LB 7: 304 . 3) galen, vild, ostyrig. jak syndadhe mykyt mz thom galna piltenom som thu känner glädhiandis ok lustandis j hans galno ok löghlico athäfwom Bir 2: 334 . 4) våldam häftig (om väder el. vind). et galith wädher Al 5621 ."],"f":["eg . "]},{"a":"galinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galenskap. Se Sdw 2: 1225."],"f":[]},{"a":"galinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galenskap. \" mz hoffmod ok galinskap \" MD (S) 240 . Jfr. gäld, gälniska."],"f":[]},{"a":"galle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galla. \" colus vel colon dicuntur galle eller jnelffue \" GU C 20 s. 125 . - Jfr hunda galle. "],"f":["gälla GU C 20 s. 121) , ","*galla blädhra","-bledra GU C 20 s. 56 . gälla blädra ib s. 121), ","*galla drykker , ","galla sot , "]},{"a":"galle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fel, lyte, vank. jomfrw maria the mllä ros skär for vtan galla MD 172 . d. ib 172 g."],"f":[]},{"a":"galle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galla, svulst (på häst). fore galla j rwmponne brän salkulona mz heth jern och tryst wth warith LB 2: 69 . Jfr Grimm, Wörtenbuch IV. 1: 1187 f."],"f":[]},{"a":"galle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bandad med galle. MP 1: 264 . Su 401 . "],"f":["galla sot , "]},{"a":"galnas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gälnas."],"f":[]},{"a":"galnas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gälnas."],"f":[]},{"a":"galniska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gälniska."],"f":[]},{"a":"galnöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"galrey","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ST 320 ."],"f":[]},{"a":"galrey","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gelé. PMskr 533. Brask Matordn 7. ib 10 . Sex ekon tr 270 . galree giorth paa grisakötth ib."],"f":["galre . ","galree )"]},{"a":"galter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galt. Bil 900, 901 . \" margher godher galter feter \" Al 4958 . \" ther komo galta \" ib 5117 . \" thässe galta hioggo snara \" ib 5137 . \" som annor swärdh waro the galta tänder ib 5124. the galta börsta waro swa stinna \" ib 5127 . Jfr far-, vil-, ville-galter. "],"f":["-ar )","galta ister","-iister )"]},{"a":"galter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galt. - ss binamn inghe galtz uxor SSkb 6 (1501-02)."],"f":[]},{"a":"galtister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galister. LB. 4: 354. Jfr galta ister. "],"f":["galt ystir )"]},{"a":"galvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisklöst vatten. pscina ne p pro aqua collecta non habens psces wlgartier galwatn GU C 20 s. 451 ."],"f":[]},{"a":"gamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) gammal, ålderstigen, som lefvat länge (om lefvande varelser). hwa länge liffwer han wardher gamal vm sidher GO 963 . \" ä gös gamal man tho at han widh eldh sither \" ib 1047 . gamblir män SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). vm gamul (för gamal) man liuer ogudhelika KS 45 (116, 49) . at gamblan karl lyste leka Bu 157 . \" gamul kärlingh ib 4. gamal j aldre \" MB 2: 297 . \" är frälses mannen gamal äller oför \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ä lekir rakke mz gamal hund wil GO 1025 . \" swa grymtar griis som gamol swiin fore \" ib 1073 . lib 390. wnger ängil ok gamal fiänden Bil 321 . \" lhan sa hwru iomfrunna son kom nidher mz skylom, oc sattis näst them godha gambla gudhinom (Antiquum dierum; d. v. s. Gud fader; jfr Kalkar, Ordb. 2: 8) \" MB 1: l18. - gamal alder, ålderdom. at han aff gamblom aldir ofwir gaff gudh ST 422 . Jfr gamals alder. - gammal, som lefvat el. är född tidigare. epter nabogondonsor gambla dödhan. togh widh rikeno nobogondosor hans vnge son MB 1: l17. ib 18 . cum sigillis . . . hillebrandi gamblæ . . . et hillebrandi vngæ SD 4: 704 ( 1340) . - gammal. som varat länge. af hans bamlo þiänist Bu 20 . före ärliga manzsens gambla wenskap MB 2: 297 . - gammal, inrotad. gamwl härpa är ey godh at twa GO 1058 . helar gambla hosto LB 7: 69 . - gammal, länge varande, varaktig. at fredin wil jcke bliffue gamell met tesse rytzer FM 146 ( 1503) . - gammal, sedan fordom bestående, som tidigare tillkommit (och ännu består). halda ok styrkia thön lagh ther godh ok gammul äro KS 30 (78, 33) . \" manna samhäld forn ok gamul ib 62 (155, 68). aff gamblo ok forno frelse \" SD NS 2: 139 ( 1409) . sigh . . . latha nöghia at thy som gamalt ok fornth haffuer warith SO 47 . \" göma ok wäria gamalt kronona godhz ok gamblan kunnuxlikan rät \" KS 58 (144, 63) . \" ny kaar äru hionum kär ok gamwl vm eld fara (vasa nouella placent inface prisca jacent) \" GO 1022 . \" the gambla script och swa the ny \" MD 391 . \" gamalt galta lister \" LB 7: 35 . mz gabmlom vtslithnom klädhom MB 2: 24 . \" aff the gamble bookinne \" Su 265 . \" omnia bona mea in gambla rööshilta \" SD 4: 692 ( 1339) . \" ther ligger och en gamble raar \" BtFH 1: 251 ( 1506) . \" i mällen gambla stadzmuren oc longgatuna \" SJ 154 ( 1447) . \" bätra äro gamwl giäl len gamwl saak \" GO 198 . FH 5: 19 ( 1462) . afläggia gambla synda sidhuänio MP 1: 125 . aflägghin j . . . gambla synda mannin . . . oc j förin idhir j nyan man ib. thän är thin gambleman (vetus hono tuus), hwilkin som wnder fot throdher thin anda Ber 237 . thenne mannin (ɔ: thin gambleman) war gamal ondra dagha (inveteratus dierum malorum) ib. 2) gammal, som skett i gamla tider, som tillhör forntiden. af gamblum guz dome tel adam Bu 20 . \" then skat the gawo af gamblo ee \" RK 1: 3472 . - gammal, fordom bruklig. xi alna medh gambla almenne mält Sj 181 (1449). sex gambla alan oc fyratighi ib 191 ( 1450) .","3) gammal, som lefvat en viss tid. esdras war swa gamal man, at han kunne vtan böker alla iwdhe biblian, för än han fördhis aff iersalem til babilonem MB 1: 26 . med gen. þrigla ara gamalt barn Bu 5 . ib 528 . KL 30, 348 . MB 1: 272, 2 . 297. ST 370 . Lg 3: 507 . war thz (barnet) . . . ey mer än halffs aars gammalt ib 725. - Jfr ars-, for-, läm-, manadha-, ut-gamal."],"f":["gamald KL 384 . ","gamall MB 1: 272 . ","gamell FM 146 ( 1503)","gammal . ","gamul . ","gamwl . ","gamull FH 5: 19 ( 1462) . ","gammul . ","gamol GO 1073 . ","gammal ib 390 . Då frf. ändelse, som börjar med vok., a i andra stafvelsen utstötes, har ordetsa första del vanligen formen gambl-: således gamblom, gamblo, gamblir o. s. lv..; dock gamlo Bu 20 ; MB 2: 297 ), ","gaals alder","-aller )"]},{"a":"gamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) gammal, ålderstigen; som levat länge (om levande varelser). jtem x ort. for it gamblat faar Skotteb 363 (1460, Kämn) . jx lodh gamwlt sölffuer, STb 3: 181 ( 1494) . - ss subst. åldring. GU C 20 s. 27 . \" senex vel sacerdos gamaldh ok presther \" ib s. 313 . - gammal, som levat el. är född tidigare. synis thäs klarlighare thäs nadh ällir dygdh, som bätra är gambla adam skodha sithiande oppe j toppenom, a the lasteliko träno nya adam skodha styrslo ok waldit haffwa offwir andhelika sälhet ok andhelika prouento SprV 132. bätre är ath then gamb laren konwngen leffwr, thy the gamblo bin lydha ey them wngo PMSkr 300 . - gammal, inrotad. är hostan gammal PMSkr 229 . - gammal, sedan fordom bestående, som tidigare tillkommit. j gambla scripthinne MP 5: 31 . \" epter gambel pleschidh \" STb 3: 447 ( 1499) . ","2) gammal, som tillhör forntiden el. det förflutna. oc är märkiande thz i gambla laghin smordhos änge vtan konunga oc prästw SVKyrkobr 10. ATb 1: 86 ( 1458) . - gammal, förutvarande. Se Sdw 2: 1225. - föråldrad. antiquare gamalth göra aff scrapo ok vttöma hebeos 8 GU C 20 s. 27 . - Jfr dags-, flordh-, natta-gamal."],"f":["gamoldh ib s. 27 . ","gamwlt ib 181 ( 1494) . Frf änelse, som börjar med vokal, har ordets första del vanligen formen gamb-. Även gambel STb 3: 447 (1499). gamblat Skotteb 362 (1460, Kämn) . komp. gamblaren PMskr 300),"]},{"a":"gamalsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äldre el. fullvuxen sven. Jfr Hildebrand, Sv Medelt. 2: 262. \" Arnell Brask Bi ᴵ 31. \""],"f":["gammel- )"]},{"a":"gaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje, fröjd, lust. SkrtUppb 98."],"f":["gamban )"]},{"a":"gaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gamman, jhöje, skämt. \" thzta gaman vardh thöm orgaman \" Bil 877 . \" the hafdo burt danzin oc gaman \" ib 879 . aff rätte glädhe hafdhe the gaman Al 9152 . the fingo ther gaman Fl 1415 . \" thu gör thik gaman \" ib 1192 . thz gaman the drifua tha ib 1418 . \" göra gaman aff (göra narr af) wslom \" MB 1: 130 . the . . . giorde ther aff gaman RK 2: 3968 . ib 1: (sfgn) s. 189 . the kalzadho markt ok giordho sik gaman (gjorde sig glada) Fl 1421 . \" giorde sik gaman (gjorde sig lustig) \" RK 1: 3915 . sighin mik thz for gaman (för ro skull) Fr 1095 . gaman är grön wndh (plaga recens vti fit ridiculosa cuti) GO 749 . \" alwara ok gaman faller wäl saman ib 538. sla gaman til alwaro \" ib 441 . \" thz war thran alffwer och ey gamman \" RK 2: 841 . \" ther taladis bade alwara oc gaman \" ib 6301 . \" wordho talath margha handa gaman \" Fr 3402 . ib 2702 . \" thz war han snak ok gaman om han till widhe talade. oc encte spot eller hat Di114. thöm gik allom tha aff gaman miste sin glädje, fingo sorg) \" Fr 1834 . RK 1: 3991 . thz gik tha thöm allum aff gaman Iv 3770 . ib 4922 . RK 2: 381, 793 o. s. v. thz gik lthem alt af gammen ib 2039. skula här göta göra aff gamman (skola Gögarne häraf göra sig ett nöje?) RK 1: 2985 . - mädh gamam. med glädje. ss rimfyllnad. RK 1: (Albr.) s. 214. - utan gaman. utan skämt (sagdt), i sanning. ss rimfyllnad. thz sculle ey saa tiil gaa wthan gamman RK 3: 1902 . ib 3554 . 3978. - Jfr. ogaman. "],"f":["gamman . ","gammen )","gamans ordh , "]},{"a":"gamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gam. Prosadikter (KarlM) 286 . "],"f":["gams ko , "]},{"a":"gamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gam. wurdhu thwe gama (löse) Bil 237 . kastade (näml. kroppen) för gamma MD (S) 201 . Bir 2: 96, 98 . \" glwpande som en gam \" RK 3: (sista forts.) 4849 . "],"f":["frf . ","vokal i ändelsen -m- el. -mm-. pl. -ar), ","gams klo , ","gams äg , "]},{"a":"gamblas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. blifva gammal, åldras. bökir, hwilke nw aff fläskom fforsmas oc j wanrökt gamblas oc fordarffuas Su 264 . Jfr forgamblas."],"f":[]},{"a":"gan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gom? Se Sdw 2: 1225."],"f":[]},{"a":"gana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gapa, med gapaande mun stirra. löpa och gana i alla glugga MD (S) 242 ."],"f":[]},{"a":"gang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr rät-, skola-gang."],"f":[]},{"a":"ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå. \" nu är time ganga skulande thiit som han ledhir mik siälfuir \" Prosadikter (Barl) 93 . \" twe gingo i säng \" ATb 1: 143 ( 1461) . FMU 4: 459 ( 1476) . \" item är her stoor fatigdom . . och alzinghen dyrffwas gaa til thenna kyrkio vthw stadenom \" Troil 5: 319 ( 1515) . - med ack. utmärkande vägen. getha hörden skal wara diärffwer til at gaa bärhg törne oc tranga skoga mädh getommen PMSkr 244 . gå, gå på bete. Se Sdw 2: 1225. - gå, gå upp (en rågång). Se ib. 2) gå, röra sig, utbreda sig (om livlösa ting). - om ljud. Se Sdw 2: 1225. thz stimet aff hästomen ok stangomen gik Prosadikter (Sju vise mäst B) 182 . - gå bort. ganga sin gang, gå förlorad. Se Sdw 2: 1225. 3) opersonl. gå, bära av. Se Sdw 2 : 1255. 5) gå, gälla. thet mynt som get ok gääft är ok mellom dondämanna ganger for fult innan sweriche SD NS 3: 310 ( 1418) . MP 4: 261 . \" ath her mans schal anname kopperen, som han ghaar och gieller, aff kopperslagerana epter bismana wychten eller giffue per olsson her manss rede peninga STb 3: 102 (1493). ) gå, utgå, betalas. thär gyk stwndhwm 5 marc smör \" VKJ 73 . - med prep. af. item en halff gardh i eke, som gar aff tolff öre SD NS 3: 504 ( 1419) . VKJ 239 ( 1466) . tompthöre, som gangher vtaff ij stall HLG 2: 17 (1510).","7) gå, avlöpa. med dat. el. ack. SeSdw 2: 1225. nw faar mik gaa harda här äptir MP 5: 185 . \" aldra wadelicasta frstilse är thet, ath enne människio gaar altidh sälica vtan frestilse \" ib 195 . - abs. gå, tillgå. tha begöntha han ath seye for oss allededis, hwre thz gight JTb 94 ( 1513) . - gå i uppfyllesle, slå in. Se Sdw 2: 1225.","8) gå, försiggå, äga rum. hwadhan gar thz (under hoc) SpV 432 . ib 513 . halles han (ɔ den magnetiska stenen) j handenne aff qwinno som födha skal barn gaar snarlika the födilsen PMskr 482. 9) gå, uträtta. nar han (ɔ prästen) skal sokna budh gaa ÅK 62 . - gå, göra, verkställa. huar man ganger sin warth, som tilbör ok lhanom tilbudet worder STb 1: 428 (1459, Burspr). the som wardh gange ib 443 (1462, Burspr) . sma iöns nigilz lagare . . . tesse gengo lagen ATb 1: 205 ( 1465) . ib 250 ( 1466) . STb 1: 281 ( 1481) . didrich . . . schal ghaa pelegrims resa til wazstena Kyrkohist. Årsskr 1920-21 s. 236 (1487). Svartb 562 ( 1513) . 10) gå, förgå, försvinna. med ack. tha människian wardhir hardlika takin aff sywkdomenom, tha kanth thu näplika annat tänkia, än oppa we ok wärk som thu kännir, for thy tikgaa all hugsins akt, som wärkin ok sorghin är nästh j kroppenom MP 5: 10 . 11) i förening med en prep. och följande subst. mer el. mindre bildl. ganga af, b) gå från, vika från, skiljas från. swa som koparen smälter mz gulleno alzstingx gaar (transit) aff sinne ömkelighet, oc omwändis j dyrt oc bästa gull Mecht 256 . \" nar han wreder oc harmse warth kwnne han ey stylla siig j syno bräsko män thz gik snart aff honom \" Troj 75 . - ganga i, a) inlåtas sig i. tha matthe thu dristelika gangha j kamp mz gambla drakanom SpV 116 .. b) ganga i kirkio, låta kyrktaga sig. om lhan haffwir boiffwit mädh qwinno . . . som är haffwande ellir ey gnagen j kyrkio eptir barn SvKyrkobr 351 . c) gå i, brista i. Se Sdw 2: 1225. - ganga innan till, inträda i besittning av. tha skal clostrit gaa innan til wighilskrwff SD NS 3: 37 (1415, y. avskr.) . Jfr ganga til. - ganga ivir, b) övergå, drabba. alt thet (ɔ gods) beuisseligit är, som kastat är aff nödz wegna, gange offuer skyp och gotz STb 3: 320 (1496). - ganga mote (a mot), d) ske till förfång för. at wj . .. wndherstandit hauom mang groff stycke gaa amot the helga kirkior j landena. och cristendompsens bestandilse Gummerus Synstat 41 (1425, vidim. från 1440). - ganga mädh, vara havande med. mädhan hon war gangande medh barneno MP 5: 55 . - ganga pa, b) ingå, avsluta. gaar hon epter hans dödh pa andra gifft Sj 2: 168 (1490). c) bekväma sig till (att äta), nöja sig med, hålla till godo med. Se Sdw 2: 1225. Jfr ganga up a. ganga til, a) ingå, avsluta. war . . . dottor byrgitta til lgiftomsla ganger SD NS 3: 259 ( 1417) . Hel Män 222. c) inträda i besittning av. hennis barn skuldo ok redeligan witta ath gaa til sin deel STb 1: 367 (1482). g) ansluta sig till, rösta på. om the ganga swa manga til henna mädh sinne samthykkio at . . . , tha wälis hon Abbedval i Vkl 89 . Jfr nedanför ganga til. h) skrida till, företaga. huru som gangnade är til nyth wal Abbedval i Vkl 94 . Jfr ganga innan til. ganga up a, b) angripa, anfalla. nw gaar thu vp (trol. för vp a) kirkene prelata och klarikritt Thomas Varningsbref 5 (1436). Troj 93 . c) handla om, avse. (skriften) gaar vppa them fäm heelsonar, ok psalmana ower jumffru maria nampn SkrtUppb 349 . Jfr ganga pa. - ganga vidher, b) störa el. falla till. mattis . . . kastade swa sina öxe handlöst ok ion i howdit ok ion gik wid gulwid ATb 1: 123 ( 1460) . ganga äptir, a) gå efter, eftersträva, söka. han gar ther äfftir ath han vil hängia mig i en galga ATb 1: 109 ( 1459) . refl. ","4) avgå (från tjänst el. syssla), taga avsked. gaar prester aff äller skils fra kirkio Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. från 1440+). 5) gå bort, försvinna. tak en swamp vätandis honom j the vathneno strykandis affwer scrifftena, oc hon gaar aff PMSkr 454 . ","1) gå tillbaka, återvända. bildl. SpV 283 . 3) gå åter, gå tillbaka. om köpt. STb 1: 229 ( 1480) . ","5) biträda (ett förslag), rösta bifall. Abbedval i Vkl 87 . ganga oc naghra til, thogh ey swa manga at the göra twädelena ib l90. Jfr ganga II. ","2) gå upp, röra sig i riktning uppåt. some thär the gespadho tha gik op thera ande SvKyrkobr 19 . MP 5: 159 .","3) komma fram, komma i dagen. huad som gömss under snön gaar up med tön HSH 14: 64 (1525? Brask).","3) börja, träda i kraft. nu om pascha scal thenne stadhgan ga uppa FMu 4: 6 (1451, avskr.). STb 1: 335 (1482). ","2) förfölja. \" at han gik ykke hokone äpter mz awun \" JTb 44 ( 1464) . "],"f":["ga Arfstv 66 (1474-75) o. s. v. gaa VKj 271 (1447) o. s. v. pres. ganger SD NS 3: 259 ( 1417) . ib 310 (1418). STb 1: 428 (1459, Burspr). gangher HLG 2: 17 (1510). gar Sd NS 3: 504 (1419) o. s. v. gaar SpV 513 o. s. v. pl. 1 pers. gam SpV 283 . 3 pers. gange STb 1: 443 (1462, Burspr). pres. konj. gange Uppl Lagmandsdomb 8 (1490). STb 3: 320 ( 1496) . impf. gik Prosadikter (Sju vise mäst) 182 o. s. v. lgyk VKJ 73 . ","gäk ib 239 ( 1466) . ","gägh ATb 2: 241 ( 1484) . ","gigh JTb 94 ( 1513) . ","giigh FMU 4: 459 ( 1476) . pl. 3 pers. gingo ATb 1: 143 ( 1461) o. s. v. geng(h)o ib 1: 205 (1465), 250, 254 (1466). impf. konj. pl. 3 pers. gingen SD NS 3: 2 (14145). part. pres. gangande MP 4: 261, 5: 55 . gandhe Atb 1: 14 (1453). goandis Svartb 562 ( 1513) . ","gaadh STb 1: 281 ( 1481) . Jfr Sdw 2: 1225),","gangas , gå i uppfyllelse, slå in. Se Sdw 2: 1225. ","ganga af , 2) avhändas, frånhändas. med dat. at thässe thre gardha . . . gingen clostreno aff krom rät SD NS 3: 2 ( 1415) . ","ganga ater , ","ganga bort , 4) avhändas. thet (gods) . . . som bort är gangit SD NS 3: 3 ( 1415) . ","*ganga for sik , gå för sig, få lov att ske. tha likowäl lather jak then sagona ga för sigh PMBref 318 ( 1512) . ","ganga fore , 2) gå före, gå framför. även bildl. jomfru stadhgin hwilkin foregangir, oh yppirste är i stridinne, han gaar ok fore som wärdoght är j lönomen SpV 61 . ib 492 . 3) gå i vägen för, välla (någon) förfång. äpther thet ath niels lhinzsä . . . i swa langhen tidh gat pädher redhersson fore meth sin skutzmall och fordraghit retthen ATb 1: 23 ( 1454) . ","ganga fram , 10) genomföras, gå i verkställighet. ty ath köpet gaar fram och ecke aather STb 1: 229 (1480). ib 415 ( 1483) . ","*ganga fran , fria sig (från en beskyllning el. ett krav). fore thät andra. gange (han) h enne fran med en eed Uppl Lagmansdomb 8 (1490). ","*ganga i genom , 1) gå igenom, trånga igenom. styngeth gaar gönom oc gör ddödelik saar PMSkr 217 . 2) gå igenom, undersöka, granska. at han skulle gaa thet ärende i genom med kwngens raad i paaland HSH 16: 36 (1526? Brask). ","ganga in , 2) inträda i besittning (av). med prep. i her thure menar at ga in j her abrams goz Arfstv 66 (1474-75). 3) ingå, börja. och ghar theris (ɔ ryttarnas) viku lön jn nw pa fredagh STb 3: 243 ( 1495) . ","ganga ivir , 1) vederfaras, hända STb 1: 283 (1481). ","*ganga kring um , gå omkring. Troj 296 .","*ganga mällom . Se Sdw 2: 1225 f. ","*ganga pa . Se Sdw 2: 1226. ","ganga til , 1) nalkas, rycka an. ther gaat til (accedit) . . . frestaren J Buddes b 174 . 4) gå till, ske, hända. Prosadikter (Sju vise mäst C) 228 . " swa gik til mellan magnus skaak ok dawid " ATb 1: 128 ( 1460) . ib 151 ( 1461) . Saml 9: 166 ( 1509) . ","*ganga til akters , = ganga til baka. STb 2: 388 ( 1489) . ","*ganga til baka , gå tillbaka, gå åter. om köp. köpet bör gaa fram ok ecke til bakak STb 1: 415 ( 1483) . SJ 2: 145 ( 1489) . ","ganga umkring , 3) vända sig, förändras. Se Sdw 2: 1226. ","ganga undan , 2) undgå, undslippa. Se Sdw 2: 1226. ","ganga up , ","ganga up a , 1) påkomma, träffa. med dat. el ack. är thz swa ath mik gaar alderdom oppa ellar krankdomber Neuman Vokbal 86 ( 1462) . STb 1: 283 ( 1481) . ","ganga ut , 1) gå ut. - skickas ut (om livlöst föremål). tha lati eth faat medh maat ganga vt aat bordheno SVklE 164 . 5) gå till ända. tha februarius gaar wth Sex ekon tr 265 . - förlora sin giltighet. naar then eed gaar uth thenna knecktä eder sworid haffue HSH 17: 88 (1523, Brask). 6) avvika, avlägsna sig. med prep. fran. thz matte ok wäl i mangom andhrom kännedomom kwngöras . . . om os ey händhe mykit lankt gaa wt (evagare) fran thy som wi haffwom böriadh SpV 438 . 7) utgå (från), förorsakas (av). med prep. af. thina thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh Prosadikter (Sju vise mäst) 141 . ","ganga äptir , 1) gå (bak) efter. rauit kom strax gandhe epthe medh sthadsens swen ATb 1: 14 ( 1453) . "]},{"a":"ganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gango käpper","gaango- GU C 20 s. 68), ","*gango rum","ganga- GU C 20 s. 434 . gaanga- GUJ C 20 s. 19). n. rum avsett att vandra omkring i. ambulatorium rii gaangarum GU C 20 s. 19 . ib s. 165 . ","*gango spang","-spaangh )","*gango stigher , "]},{"a":"ganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gango klädhe","gagno köpper","ganga- )","gangolidh","gangeldeh . ","gangeledh )","gango ren","gango staver , m. vandringsstaf. Pa 9 . ST 78 ."]},{"a":"ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå. \" hwat thu häldir ganr. staar. älla sitir \" Ber 270 . \" gaa mz brutnum gang ib. alt folkit saa han gangande \" KL 135 . \" gik in j mönstrit medhär thöm gangande ok springande ib. stat vp ok gak ib. vm hon ginge mz barum fotum owir alla bildna \" ib 53 . \" hans leon alt mz houm går \" Iv 2799 . \" guz ängel gangar mz hanom \" Bu 204 . kom han gangande aat hafwino vppa vateno Bo 92 . the gingo aat väghinom til stadhin ib 215 . \" at hon ginge tel offer \" Bu 12 . stat up . . . oc gak hem tel þit hus ib 151 . \" gaam til brödhranna samqwämd \" KL 227 . jac ma hällir ga til min brodhor ib 274 . the stolta iomfrw til lhans gär Iv 4360 ., gak (hon) hit til mik Fl 1363 . \" moyses gig oppa berghit til wan herra \" ST 9 . \" nar thw aff thz tornith gaar \" MD 391 . iak hidhir idhir . . . at vi gangom heem ij vart hws Bo 215, han fölghe diäflenom och skal ga mz honom i äwärdhelika pino Ber 210 . \" gaar thu ju dans \" GO 683 . \" j eenb aat herra frederik gik \" Fr 2329 . gaa til skips Bo 100 . \" drotning märita tha i kyrkio gik (gick i kyrkan, lät kyrktaga sig) epter sith första barn \" RK 1: 1664 . \" gaa wm bröth \" Bil 357 . - med ack. lutmärkande vägen. þe gingo rättan vägh Bu 168 . þa (för þu) sat þina moþor ganga vaþeleka þunga ok lang (undeförstädt: vägha) ib 79 . \" gangandes thäs stadzsens gatur \" Lg 3: 424 . . med ack. utmärkadne rörelsens innehåll el. ändamål.hwat ey gik oc piltin ihesus hänna budhskap Bo 14 . \" om i gaa (uträtten) bodet \" BSH 5: 123 ( 1508) . gaa companiens ärednhe SO 48 . Al 7895 . \" som een räth asyn byr at gangas \" SD NS 2: 70 ( 1408) . Jfr 9. - med inf. uttryckande rörelsens ändamål. frvr gingo at vitia mörkohuset Bu 521 . \" ga at spzera \" KL 34 . tha gik hon (ɔ:) leonith) for herra iwan liggia Iv 2505 . time var at sofua ga ib 2966 . \" folkit var sopfua gongith \" Di 240 . - med rörelsen ändamål betecknadt genom ett verb som koordineras medelst ok. gangom ok glähiom os wt a mark MB 1: 163 . MD (S) 220 . - bildl. gå, vandra. ij gaan än aat idhrom vägh Bo 136 . \" at i honom thz är hitanom gangis owrlica ok äkke mz skälomen ib. lgangom . . . äkke footsporin äpte forrädharenom \" ib 98 . \" the som hata sin brodher är j myrke och gar j myrke \" Ber 46 . \" gangern j älskelikhet ib. 2) gå, röra sig, utbreda sig (om liflösa ting), man slaar hälst thän wiggia som ga wil \" GO 776 . \" hiulet gik af laghi (ur lag) \" Bu 510 . \" skipit gik for vädherno \" KL 174 . the (ɔ sool om mane) ganga skiotare oc optare kring om himilin än the (näml. himlakroppar) som owermeer äre MB 1: 62 . \" manen ganger nidherst oc skiotast ib. en flodh gik ok wt aff paradiis \" ib 158 . hon (floden Phison) ganger kring om thz land som eiulat heter ib. hon (floden Gyon) ganger owr alt blamanna land ib 159. swa ginog watnin ower iordhinna ib 170 . at sea huru widher ok högher rökren ginge Bil 308 . thz eeter aff honum (ornum) gär Iv 2496 . swa mykith liws aff tiällith gär FR 2941. -gå, spridas, utbreda sig. ouer alt landit the fräghdin gär Fr 2693 . jack lacher ga rycttet swa BSH 5: l72 (1505).","3) opersonl. gå, bära af. lot at gotland gaa (låt det bära af el. begaf sig till Gotland) RK 2: 3720 . ib 3: 3251 . leeth han til kalmara gaa ib 3489 . ib (sista forts.) 4296. lath iag willande strömen gå ib 5127 . 4) gå, sträcka sig, räcka. ther gik ower en bro RK 1: 2952 . \" är sama ärfue beläghit när jacob skytta ärfue swa thät een gränd gar i mällen badhe \" SJ 43 ( 1428) . \" mwrin kring om stadhin ar \" Fl 956 . skäg swa siit at a spinana gaar Al 5538 . 5) gå, gälla. the gingo for jumfyr. och ware ey Pa (Tung) 33 . \" swa got mynt som sex swenszka marker ga fore ena lödugha mark \" SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 97 (1492). thet gutnisch örtogh skal ey ga her äpter meer än for iij swenska sina päninga BSH 2: 236 (1425-29. samt afskr.). span rog for fäm hwita tha monde gå RK 3: (sidan forts.) 4592 . ib 4598 . swadant mynt. at een arnaldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro FH 2: 103 ( 1436) . þet mint som nu gar SD 5: 160 ( 1313) . ib 557 ( 1436) , gammal afskr.). ib NS 1: 200 (1402). i swa dana minte, som tha här i östergötlande gungande är ib 2: 238 ( 1408) . niotighi march oc twa march swenska päninga, som nw gangandis oc gift är offuer alt swerikis rike ib 1: 338 (1404, nyare afskr.). aff the myne som nw gaar lok geft är i serike ib l99 (1402). giffui en päning gangandis minth Bir 4: 94 . 6) gå, utgå, betalas. i allom þen sakum som i þräskipte gangä SD 5: 606 ( 1346) . \" gonge thz andra til skrifftis som öffuer är \" BtFH 1: 264 ( 1508) . \" skulo fore thz engen giäld ganga \" MB 1: 338 . \" then skatt her goor vtaff länen \" FM 207 ( 1504) . - tillfalla. om thet godz som . . . är thil arfs gangit mik meth mine systher SD NS 1: 554 ( 1406) .","7) gå, aflöpa. med dat. el. li dess ställe ack. lhurw resan war hans swena gangit RK 2: 5672 . \" hurw resan war hans swena gangit \" RK 2: 5672 . \" hurw ma manne thz wäl ga (huru kan det väl bekomma en menniska) \" Al 7170 . tha man ginge wärdldin bäzst til wilia kib 8301. the at werldin gik honom illa i hand RK 1: 1856 . the resa gik hanom illa j hand ib 2: 7237 . huath wärlilz ting hånom gånga meth ella mot KS 45 (115, 49) . abs. at hans ärande skulde i alla mattho vardha gangae äpter hans eghnom vilia Ansg 229 . skal hans viili til fulla gaa RK 1: 3394 . huru dectingen i calmarn gik RK 2: 3231 . \" hurw thenna reesa war gan i ände \" ib 9448 (kan föras till 1). - opersonl. med dat. swa gaar syndoghom MP 1: 70 . \" thz vardher os allom ganga swa \" Fr 3154 . \" ä huru thz mik ganga ma \" Iv 2916 . \" spordhe huru honom gik \" KL 230 . tå mannenom wäl gångt KS 22 (55, 24) . \" tha thik gaar wel l(då det går väl för dig) \" ST 317 . \" ltha thik gaar ila ib. lib 318. gaar mi, wel j hand (går det väl för mig) \" ib 317 . \" ltha mik gaare ekke wel j lhand ib. ib 318. Se vidare under hand. - med prep.. mädh. mz poro thz nw hardhast gaar \" Al 5304 . med honum plägher stwndom wndherliga gå RK 3: (sista forts.) 4542. - med prep. ltil. till mig så gik RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260 . - med prep. um. ganghe ther om somlaghin wthwijsa SO 49 . ib 50 . RK 2: 1300, 1301 . gongit (det må gå) om eedhen som thz kan ib 8273. - med prep. äptir. effther lagen hade hanom litit gongit RK 2: 7059 . - abs. bar hanum tidhande huru ther var gangith Ansg 229 . \" ee huru thz och siden går \" Iv 1904 . \" ä hwru thz hafdhe sidhan gaat \" Al 2842 . \" ganzska wnderligha thz saa gaar \" RK 3: 5558 . \" huru thz är gannith i handh ib 2558. \" ib 2582 . 3322. 8) gå, försiggå, ega rum. tha skal thz torney gangande vära Fr 1520 . - ega rum, hållas? som nempden mellom then saght hafde, tha hon i höghaby gek SD NS 1: 533 ( 1406) . 9) begå, uträtta. saa monde han thz mz ordom gaa thz her erik axelsson monde stokholm faa RK 3: 1400 . - gå, göra. verkställa. eedh ganga SGGK 103 . then edh iak gik Al 3776 . \" een þrätsylten eed at gangä \" FH 3: 6 ( 1353) . \" for een lagh sum iak vretlikä gangit hafþe ib. her werner skulde ga hänne thet lagh fore \" SJ 10 ( 1432) . \" han gigh sin lag mz ix manne ede \" BtFH 1: 237 ( 1509) . ib 288 ( 1509) . - ingåk afsluta. kännis mik hafwa gangith en ganzskan ända ok ena sämio SD NS 1: 423 ( 1405) . ib 2: 87 ( 1409) . hade her trulle . . . enga degtingan mz hanom gongit RK 2: 7638, 10) i förening med en prep. och följande subst. mer el. mindre bildl. ganga ä, a) inträda i. a gille ganga SGGK 103 . b) ingå, afsluta. til þän dagh hon a samur giptamal ganger SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). c) anfalla, öfverfalla. mente ther a landet gaa RK 2: 9080 . ib 9085 . d) bryta, öfverträda. gagner sidhan a göra säät mz gudhi MB 1: 301 . e) gå till, gifva sig till. hwar man ganger honum a hand (underkastar sig el. hyllar honom) Al 124 . honum alle gerna a händer ga ib 1594 . Se vidare under hand. f) gälla, sätta i fara. lkuna gialle all bruth siin sum madher, ok särlika þe a lijf ganga SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . \" vm thz a liffuit gaar \" MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 67 . han hafwir bidhit ena bön ther gaar a hans liiff ST 414 . ganga af, a) utgå från, härröra af. gar þät af ilviliä SD 1: 669 (13285, gammal afskr.). thz gik aff engo godhe MB 2: 323 . Lg 3: 334 . \" om then wärk gaar aff hita \" LB 3: 61 . b) gå från, vika från, skiljas från, öfvergifva. marghe hans men (näml voro) aff honom gangen Al 8886 . \" aldre gingo biscops öghon af hänne \" Bu 144 . \" the stolta iomfrua ther aldre ganger aff min hugha ok aldre aff mit hiärta gar \" Iv 197 . c) skiljas från, mista. aff sinom skiälom gånga KS 37 (96, 39) . \" han later os alla aff lifwith ga \" Al 2556 . - opersonl. med dat. thöm gik allom tha aff gaman (den miste sin glädje, fingo sorg) Fr 1834 . RK 1: 3991 . \" thz gik herra iwan tha aff later (miste sitt löje el. munterhet, blef bedröfvad) \" Iv 780 . \" thz gaar os aff allom laat \" Al 10368 . d) afvika från. gig han aff riddarans radhe ST 234 . e) utgå, utgöra afkastningen af. aff thy samw gotze ga arligha IX pund korn oc iij marker penningha SD NS 1: 73 (1401). ett torp som . . . gar af en mark peninga (d. v. s. som afkastar en mark) ib 28 (1401, nyare afskr.) . \" een äng som gar af tiugu lass höö ib. I maarkland jordh, som gaar af en half lästh korn oc I mark pänningha \" ib 355 ( 1404) . suättoquarn, som afginge tree tynne miöll, möllotorpa quarn, som afginge tree tynna miöl ib 46 (1401, nyare afskr.) . swamporydh, som afgingo tree öra ib. et hemoll . . . som afga sex öre penninga ib. en attung jordh, som afganga thre thyna korn oc iij ore pänninger ib 685 ( 1407) . - ganga at, gå åt, anfalla, ansätta. nödhen gik aat them Bo 71 . Al 1722 . RK 1: 1993 . ST 499 . Su 421 . - ganga fran. a) skiljas från, afsändras från. saghde thet wara meth vrätta från konungenom oc krononne gangit SD NS 2: 139 ( 1409) . b) gå från, öfvergifva, lemna. gik allir värkir fra hanom, KL 203 . c) afvika från, handla i strid mot. ginge twert fraa thera lagh RK 2: 17 . ganga i, inlåta sig i, ingå. gik i handlagh mädher . . . pädher mikälsson SD NS 1: 626 ( 1407) . - ganga ivir, a) resa sig fver, hja sig öfver. a swa höghom iordhmwn at han gik owr alt thz wädher ther stormar oc sky wardha i MB 1: 158 ; jfr 4. b) öfvergå, drabba. laatin anghren oc bättringena gaa owir thz som brutit är Bir 4: 120 . \" the plagar offuer them gaa \" RK 2: 6735 . \" gange rätten ywer han \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). lanzins rät lot han ouer them ganga Fr 3182 . \" för än doombrin ower idher gar \" Iv 2768 . - drabba, utskrifvas af. at konungxlikin skatter gaar ower alth landhit SD NS 1: 136 ( 1402) . c) gå utöfver, gälla, kosta. ouer bäggias vara liiff thz gar om konungin vardher ther vidher var Fl 1408 . mädhan han then resa ey thordeh besta tha vardher thz ouer min herra ga (är min herre förlorad) Fr 1028 . ib 528 . d) öfvervinna. justina gik yuer hanmz thäs helgha kors thekn Bil 448 . win ofmykith drukkith . . . gar ofwer (superat) skälin Ber 88 . e) öfvergå, öfverträffa. thässin höghtidhin gaar owi alla andra Bo 243 . ib 118 . KL 345 . Bir 1: 151 . f) herska öfver. latande licamlicä sinnen gaa owir skälin Bir 2: 322 . \" städhir lyghnena gaa owir sannindena \" ib 299 .g) omfatta? sangen gik ivir (gick på samma melodi som!) þænna latins vers Bu 25 . h) ganga ivir sik, gå el. sträfva öfver sin förmåga? gangandis oer sik (super se ambularent) j storom oc höghom tinghom Su 225 . - ganga mote (mot), a) träda i fientligt förhållande till. han vil jw moth riketh ga RK 2: 5439 . b) gå emot, öfverträda. mote gudz budordh ganga ST 435 . c) lida mot, närma sig mot el. ltill (om tid). opersonl. thz thz hart moth hösten gik RK 2: 7596 . - ganga mädh, vara hafvande med. thu skal sköt ga mz enom vngom son Al 220 . ib 296 . - ganga oa, drabba, träffa. medhlidningh haffwa tha man seer sin jämcristin nagat ganga paa MD (S) 266 . Jfr gang up a. - ganga til, a) ingå, afsluta. vilde hon häldir hafwa tolt dödhin än gangit till giptomada VKR VII . b) gå till, gifva sig till. waro alexandro gaghne til handa (hade underkastat sig el. hyllat Alexander) Al 5401 . Se vidrare under hand. c) inträda i besittning af. at the gangst til lthe ängena j geen FH 3: 32 ( 1442) . ib 24 (1442), 26 (1442). hennes fadher eller samsytzsken gange til arfs til thet andra fasta ib 142 ( 1449) . d) gifva anledning till, vålla, förskaffa. thz gaar margo hiärta til trägha Fr 54 . Iv 1368, 4946 . RK 1: (Albr.) s. 212. (Yngre red af LRK) s. 275. 2: 3566. e) åtaga sig. han wille ther nödugher till gaa RK 3: 1912 . f) gälla, vara fråga om? tha hioldo the ä bade saman huat thz gik til vredhe eller gaman RK 1: 227 . \" the fölgdo a tha thera retta herra thz ginge til bäträ älla wärra \" ib 1853 (både dessa ex. skulle kunna föras till d). - ganga undan, skiljas från. lemna. vndan frälse gangä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). - afhändas. huru þe gozen gingo vndan rättom aruum SD 6: 125 ( 1349) . - undandragas. kärdhe . . . om vj öris land jord . . . ath the waro wndan sent gangen SD NS 2: 122 ( 1409) . ib 123 ( 1409) o. s. v. ganga undir, underkasta sig. sidhan all hedhan ganger wnder critsindomin MB 1: 379 . - gå in på. samtycka till, teckis them oc icky ga her vnder HSH 22 . 35 (1491).","3) gå af, brista. gar naghor liider Aff i barnom LB 7: 100 . - Jfr afganga. ganga at, 1) ansätta. lhitin gaar them miok fast aat Al 4976 . 2) gå åt, förbrukas. ginge ey mather aat GO 903 . RK 1: 4357, 4359 . - Jfr atganga.","2) åter träda i besittning (af). med prep.til. domkirkian gange ater till siin gooz SD NS 1: 675 ( 1407) . ib 2: 92 (1409). - ganga ater ok fram, gå fram och tillbaka. gik atir ok fram oc saa til Bo 170 . MB 1: 170, 403 . ","2) gå till baka, blifva ogiltig. thet gonge igen SD NS 2: 183 ( 1409) . ","3) ingå, börja. \" för än aprilis gangar in \" Bu 6 . - Jfr inganga. ","1) öfvegå, vederfaras, hända, at hanum gangär ofse iuir ällär eldar ällar vatn SR 32 . \" them gik stormber ifuir \" Bil 327 . Al 1054 . RK 1: 264 . \" gar thz mik ower \" Va 37 . 2) vara öfver, öfverskjuta. än ganga ower fäm aar MB 1: 183 . - Jfr ivir ganga. ","2) ganga for när, vara för mcket för (någon), vara mer än som är berättigadt för (någon). giffwa loff at hängia nakon, thz gaar minom prest för när LfK 142 .","5) gå till ända. daghen gik wth RK 3: 919 . - Jfr ut ganga. "],"f":["gonga Lg 3: 544 ; LfK 227 o. s. lv.; -ande ib 220 . ","ga KL 34, 274 ; Fl 1361 ; SJ 10 ( 1423) ; Ber 210, och ofta. gaa. lgo MD 122 . ","ganger (förekommer Iv 397 i rim med hänger). gar. gaar. goor SD NS 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . går på flere ställen i Fh, Iv, Fr, Rk1, Al, i hvilka skrifter gär dels lförekommer utskrifvet dels på gund af rimmet kan antagas vara den ursprungliga formen (se Klockhoff, Studier öfver Eufemiavisorna s. 56 f.) pl. ","gangom Bo 215 . ","gam ib. ","gaan Bo 136 . pres. konj. ganghe SO 49 . ","gaa ib 50 . ","gik . ","giik RK 3: 319 . ","gig ST 9, 14 lo. s. v.; BtFH 1: 288 ( 1509) . ","gigh ib 208 ( 1506) , 227 (1509), l267 (1508). gek SD NS 1: 533 ( 1406) . ","gingo . ","gengo DD 3: 230 ( 1490) . gyngo ib. impf. konj. lginge, part. pret. gangin. gongin. gangin, se rodhgangin. gan RK 2 :9448 . ","gangit . gongit. gaat Al 2842 . ","gaad MD (S) 220 pl. nom. fem gagnar, se utganga. gagna SD NS 1: 136 ( 1402) . gangnä ib. impeat. gak. gag ST 26 o. s. v. gach Di 223 . ","gangom MB 1: 163 ; Bo 98 . gaam Kl 227. ","gangin VKR. XIX. gangen MB 1: 330 . Ber 46 . ","ganger MB 1: 250 . part. pres. gangonde. gaande OB 215 ), ","ganga ut af , gå på, vara i. han byriadhe gaa vppa sit thrätighinda aar Bo 29 . Jfr ganga pa. - gangs ur. gå ur. lemna. þät gik hanom aldregh w minne (andra handskrifter hafva v munne, aff munne) Bu 7 .","ganga ut af , afv ika från, handla i strid mot. vtaff retten gaa RK 2: 8450 . ganga viþer. vidgå, erkänna. gik viþar sannind Bu 27 . gik iudhas widh sanno Bil 87 . Jfr nedanför ganga viþer. ganga äptir, a) gå efter, eftersträfva, söka. jach vil effter hans wärsta ga RK 2: 5443 . ib 6675 . 6936. effter marskens kärlig gaa ib 5859 . b) följa, rättsa sig efter, effther idher wilia wy alla gaa RK 2: 6798 . ganga sik, gå. gik sik thädhan thaghar ij stadh Fl 1515 . Iv 2309, 2994 . Al 4566, 7586, 7811, 8604 . gonga sik vm brödh Lg 3: 544 . refl. ","gangas , ","ganga a , gå på, pågå, undergå. then död them stodh tha för handom han war ey bätre a ath gaa än the pina the tholdo tha RK 1: 3964 . Jfr a ganga. ","ganga af , 1) gå bort. RK 3: 2991 . 2) afhändas. at the ängin . . . ginge them aff met noghrom rät FH 3: 22 ( 1442) . ib 24 (1442), 26 (1442). ","ganga ater , 1) ","ganga sik ater , gå till baka. the gingo sik ater thaghar rat Al 8362 . - Jfr ater ganga.","ganga bort , 1) gå bort. lgaa the bort Bo 220 . gange symon siälfwir bort fra sängenne Bil 104 . Bir 1: 66 . MD 122 . 2) afvika, skilja sig (från). med prep. af. gångr burt af skiälum sinom KS 29 (72, 31) . alt thz som gar bort af sannindinne är wranlikhet Ber 104 . " ther som oskälik thing göma oc halla sina skipan ther gaar skällica mäniskian bort aff (ibi rationalis homo degenerat) " Bir 2: 128 . 3) försvinna, upphöra. ginstan läwghin gik bort fran hanum KL 19 . gik bort al willa ok wantro aff hans hiärta ib 30 . dario gaar bort löghe ok later Al 2049 . ib 5064 . PM XXXIX . - Jfr bortganga. ","ganga fore , förgå, förstöras? huath hon rakar mz sinne klo thz gik alt foro Iv 3163 . " huath han mz the kylfuo slaar thz gaar alt fore som änkte är " ib 4448 . Jfr fore ganga, forganga. ","ganga fram , 1) gå fram. MD 122, 127 . " gik fram j koor " Bil 290 . 2) framträda, visa sig. nar vilin är brinnande j hughenom ok garfram j gerninginne Bir 1: 153 . 3) framskrida (om tid). timin gik fram Bir 2: 104 . 4) hafva framgång. hwat hälzst han slogh vppa gil wäl fram j hans handom MB 2: 273 . 5) hafva sin gång, ega rum, utöfvas. een marsk bör wara miskundsam hwar strange retting ganger fram MD (S) 266 . 6 utgå, härröra. tholik ordh ganga ey fram af gudz kärlek Bir 1: 394 . 7) gå fram. lgå vidare, framhärda. gak fram altidh j godhom gerningom Bir 1: l07. 8) hålla på (med). gan fram mz idhro radhe Gr 261 . gik fram (fortsatte) mz mässone KL 22 . 9) vandra, lefva. gangin i fram at minom budhordhum MB 1: 376 . - Jfr framganga. ","ganga i gen , 1) återgå, åter träda i besittning (af). med prep. til. skulde han ganga i gen til sith forscrefnä godz SD NS 1: 534 ( 1406) . ","ganga in , 1) gå in. j hwat hus ir gangin in SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). frun gar ensamen in ii kirkiona Bu 19 . gik var herra in ij skipit Bo 103 . " somforman ma wara ower allan thenna mogha oc ganga in oc wt fore them (possit exire et intrare ante eos) " MB 1: 420 . mz naghra broor gikx in j (gick man i i ) stadhen ib 2: 316., 2) inträda i besittning (af). med prep. til. tha gar klostret ater in til lthen gardhen SD NS 2: 73 (1408). ","ganga sik in , gå in. gak thik länger i holith in Al 8604 . ","ganga ivir , ","ganga mot , gå emot, vara motig. med dat. KS 45 (115, 49) .","ganga mädh , gå med, vara lyckosam. med dat. huath wärilz ting hånom gånga meth ella mot KS 45 (115, 49) . - opersonl. ltha honum ganger mädher alt slät (då han har medgång) Al 8306 . ","ganga nidher , 1) gå ned, nedstiga. gik var herra nidhir af bärgheno Bo 105 . 2) gå ned, falla ned, falla fram. om moderna gaar nider (d. v. s. framfall el. propaps inträder) LB 7: 28 . ganga när, 1) gå nära, beröra smärtsamt sua gaar annars men hanom när Bu 74 . " gik fatikdomen honom ganzka när " Lg 3: 686 . ","ganga saman","-samans Di 156 . -sammans ib 92), 1) gå samman, förenas. gingo al strykin ok benin saman KL 55 . 2) sammandrabba. candalus oc han badhe twa gingo saman Al 7844 . Di 92, 94 . 156. 3) börja (om strid). the strid gik saman RK 1: 314 . " ther gik tha saman en harder leek " Va 33 . Jfr samanganga, äfvensom ganga til saman. ganga sunder, gå sönder. hans lidhamot gingo al sundir Bil 871 . Iv 701 . RK 3: 2569, 3128 . MB 2: 403 . " freden hafde när ganget sunder " RK 2: 1771 . Jfr sunder ganga. ","ganga til , 1) anfalla. at westrabro sculle gwsa ganga til RK 2: 1248 . 2) gå till, tillflyta. begynner alen nw gange wel ltil BSH 4: 336 ( 1503) . om . . . fisken går rundeliga till SO 306 . 3) börja, komma i gång. ther äptir böriadhis hofwit ok lekin gik til ST 515 . 4) gå till, ske. hända. ganska wnderligha giik thetta tiil RK 3: 1224 . " iak wet äy hwre thz gar til (huru det hänger i hop) " Di 157 . " huru them war alt ganget till " Va 15 . - Jfr til gnga. ","ganga til saman ,","ganga saman 3. then stridhen hon gik til saman Va 18 . ganga um, gå omkring. SO 20 . Jfr um ganga. ","ganga umkring , 1) gå i krets, gå omkring. hulit . . . gar vmkringh som cirkil Bir 1: 274 . - gå omkring, göra sitt omlopp. saturnus ganger xxx nar om kring för än han komber ater i sama stadh som han war först MB 1: 62 . " jouis stiärna ganger om kring xij aar ib. 2) omgifv a. salomons säng . . . ga wmringh (ambiunt) säxtighi starke " Ber 66 . - Jfr um kring ganga. ","ganga undan , gå undan, fly bort. vm fiskin gar vndan Bir 2: 6 . Jfr undan ganga. ganga up, 1) gå upp, stiga up. thu oc aaron gangen op til mik MB 1: 330 . " thz han ekke fik gangit opp " Lg 3: l702. - gå upp, röra sig i riktning uppåt (fors el. flod; om fisk). han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä þaa fisken gaar vpp ok swa lenge vm jhösen þaa vathnet er mykith ok fisken gar vpp FH 3: 4 ( 1352) . 2) gå upp (om liflösa föremål). för än solen kgik up Bu 169 . ib 178 . " röken aff brwnnenom gik wp swa som rökir vff storom vhne " MB 2: 346 . - brista upp. föda upp. ltha gik op (egressæ sunt) swa mykith watn, at yffrith war badhe fä oc folke MB 1: 408 . hon (floden)gik vpp iwi romara mwr Bil 709 . Jfr up ganga. ","ganga up a","-pa )","ganga ut , 1) gå ut. gik vt vreþer af staþenom Bu 16 . " konungin wt moth honom gik " RK 1: 3645 . ib 3742 . 2) gå ut, flyta ut. öghonin gingo vt for värk Bir 2: 179 . ther gig enkte blodh vth äptir ST 143 . " blodhorin gik vt " KL 57 . 3) gå ut, utbetalas. ey är gwl swa röth at thz gaar ey wth for brödh GO 179 . 4) afsöndras, utbrytas. än torpstad. som hether älgskoghathorp ok är ganghit wt aff himmum SD NS 1: 572 ( 1406) . ","ganga viþer , vidgå, erkänna (samlingen). gik martha vidhir Bo 72 . Jfr ofvanför ganga viþer samt viþr ganga. ","ganga äptir , stmpla mot, förfölja. huru the danska hafua gongit oc lgonga oss oc lalla wora rikis inbyggiara efter BSH 3: 45 ( 1452, nyare afskr.) . " hurw the danske haffua warild och gangit oss epter " ib 46 ( 1452) . Jfr be-, for-, fot-, fran-. ful-, gen-, genom-, hand-, l-, kring-, kringum-, legho-, mis-, mälan-, pa-, und-, undir-, uppe-ganga, äfvensom half-, hand-, kirkio-, lagh-, o-, rodh-, skogh-gangin."]},{"a":"ganganz foter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ganganz fä , "]},{"a":"gangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gångare, en som går. Jfr fore-, fotgangare. 2) gångare, passgångare, ridhäst. Jfr Hyltén-Cavallius, Vären och Virdarne 2: 85 f. gradarius, gangere GU 8 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ib NS 1: 39 (1401). Fl 521, 526 . Iv 630, 636, 642, 2137 . 2197, 2255, 2261, 2298, 4311. Fr 2666, 2995 . RK 1: 610, 614 . \" örsss ok gangara \" ib 1829, 3516 . ib 2: 5158 . nw welie alla ridha gangara, än tha ride wij stora fagra hästa Di 8 ."],"f":["ganger RK 2: 5158 )"]},{"a":"gangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) gångare, en som går. GU C 20 s. 320 . 2) gångare, passgångare, ridhäst. Lagerbring Saml 3: 257, 258 (1470). - Jfr for-, fotgangare."],"f":[]},{"a":"gangdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dies rogationum, gångdag, processesionsdag, böndag då processioner anställas med kors, beläten och vigvatten samt under böners läsande; 25 April. gregorius . . . skipade letaniam thz är a wart maal lgangdager (processionem faciens letaniam instituit) Bil 713 . \" lögedagen nästh effer gankdagen \" SJ 365 ( 1470) . wm gandagenom (här dock kanske snarare söndagen före Kristi himmelsfärdsdag, bönesöndag) JP 106 . - litle gangdahger d. s. hans dagher cumbar tuem daghum for litlo (för litlom) gangdagh Bu 496 . - särskildt benämdes gangdaghar (söndagen,) måndagen. tisdagen och onsdagen föe Kristi himmelsfärdsdag. vppa helge lychama dach ok alla andra processiones jmnnan staden ok vtan vppa baada malmana om ganghdaghan SO 158 . \" huilken brodher som tilsetter warder at bera wars herra vpstandelse belate om pas[ch] nath eller gangdaga \" ib 196 . ib 187 . Lg 3: 350 . annandagh ganghdagha SD NS 1: 456 ( 1405) ."],"f":["gank- . ","gan- . ","gange- Lg 3: 350 ), "]},{"a":"gangdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dies rogationum, gångadag, processionsdag. sanctus gregorius pawe byriadhe gangdagha som är sancti marchi dag (ɔ 25 april) SvKyrkobr 20 . ij:e dagh gangdaga STb 3: 307 ( 1496) . MP 4: 38 . MP 5: 197 . mandagin i gangdagarna (ɔ 22 maj) SSkb 74 ( 1503) . the tre gang daghana . . . tre dagha näst för hälga torsdagh JMÖ 158 . ib 159 . "],"f":["gaang- Arfstv 22 ( 1461)","*gangdagha manadagher , "]},{"a":"ganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gång, gående. \" mz thom gangom som iak mz gik til konungin \" Bir 3: 414 . - gång. steg. thin gangur skule vara thystir Ber 270 . \" skalt thu ey gaa mz brutum gang ib. hwru faghre thine ganga (gressus) ärw j skonin \" ib 55 . han til mina ganga (gressus) MP 1: 242 . 2) gång, lopp. rörelse. solin oc manin ok stiärnona mz allom planetom ok alle hympnane mz sinom gangom (cursibus) ok rörilsom Bir 3: 471 . pröffua (solina) gangh ok stiärnur (Cod. C sola gang och stiärno 1025) Bil 354 . thet han . . . komme henne (blidan) til gang BSH 5: 147 ( 1507) . \" städhnar aan i hänna gagn \" KL 312 . strömfåra? flodbädd? i rättom sanna gang ma man gaa mz thörrom fotom KL 312 . 3) gång, förmåga att gå. givande . . . haltom gang Bil 536 . ib 830. KL 136 . MP 1: 16 . Bir 2: 150, 3: 49, 4: 19 .","4) gång, framgång, fart. \" thz ärendit haffde ey sa hafft gang \" RK 2: 6404 . \" lthz kunne togh engen gangh haua \" ib 1744 . \" än tha theras här war bredher oc långh för oss hade the likawell inghen gångh \" ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . \" kunde thet clostret oc ey faa noghan gang eller fulkompnilse \" FH 2: 134 ( 1442) . \" sweriges herra komme åther en striid oppa gång \" RK 3: (sista forts.) 4710 . 5) anfall. the giordho a persons hardhan gang Al 3317 . ib 5095 . 6) gång, svalgång, gång el. galleri långs ett hus. Se Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 428 f. lot up . . . sit stenhws . . . vndan takna the norra gatubodhena . . . mädh friom gang offuan til ok nidhan til SJ 122 ( 1443) . twa sälbodher . . . thrättom alna bredha eth quarter minne mädh gang ok allo ib 13 ( 1423) . thän källaran vnder vppa sudre sidhonne vnder olaff niclissons gang mot bärghit ib 97 ( 1440) . the skulu ganghin framman widh gatuna badhen hwälffua sua langt som gatubodherna räkkia oc skal bliffua een gang huar androm innan til o forbygt ib 138 ( 1445) . i fornempde hinrikx gange ib. han ma sik . . . bygge een koka skorsten medh windögha i hans gang ib. lot vp . . . halffuan ganghin mädh hinrik bolt ib 146 ( 1446) .","7) gång, sätt, sed. GS 51 ( 1450) .","8) vicis, gång. lsom swdit er af trät annargangen i gen LB 7: 314 . mera räkthe iag ey honom then gång RK 3: (sista forts.) 6004. "],"f":["gangur Ber 270 . ","gang . ","gagn KL 312 . -ar), ","gangseþer , ","gangs pänningar","-päningar )"]},{"a":"ganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gång, gående. bildl. jac wardhir vm thätta maal ltala mä'dh flerom ordhom oc gra en langan gang vm kring Hel Män 193. 2) gång, lopp, rörelse. saker . . . som ske j hymmelsens gangh PMskr 367. ib. 4) gång, framgång, fart. . . . ath lagen skelle leke haffwa ssin gongh ATb 2: 175 ( 1481) . - koma til gangs el. gang, komma i gång, komma till stånd. ath flere kirkior och prestebol met tolko tilägor ther till höre matthe koma till gaangis Svartb 557 ( 1504) . PMSkr 583 . 6) gång el. galleri längs ett hus. GU C 20 (hand 2) s. 19. SJ 2: 195 ( 1491) .","7) sätt, uppträdande. the räthvise äru altidh . . . höfuezske j synom gonge SvKyrkobr 198 . 8) gångbarhet, värde. Se Sdw 2: 1226. 9) vicis, gång. the frestade thz wäl tyo gånger Troj 258 . 10) mark, där djur gå på bete, betesmark. tvägia hästa gang (i Björnö) RP 1: 353 ( 1375) . 11) omgång, uppsättning. Se Sdw 2: 1226. ffore inledning epter barn j (1) gangskn Svartb 69 (1345?). han gyordhe en gangh ny skoo (ɔ hästskor) HLG 2: 17 (1510). iii gaanger häsko JTb 106 ( 1517) . HLG 2: 64 (1519). ib 70 ( 1521) . ib. Linkbilblh 2: 211 (1523). HLG 3: 115 (1528). "],"f":["gaangis Svartb 557 ( 1504) . pl. gaanger JTb 106 ( 1517) . ","gånger Troj 258 . gonger GU C 20 (hand 2) s. 19. gongh HLG 2: 64 (1519). dat. sing. gonge SvKyrkobr 198 . "]},{"a":"ganger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gångbar. \" minth som gangt oc gängth är i rikeno \" SD NS 1: 367 ( 1440) . Jfr gänger."],"f":[]},{"a":"gangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1226. - Jfr fore-, fram-, ivir-, mote-, um-, vidher-gangilse."],"f":[]},{"a":"gangirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr foegangirska."],"f":[]},{"a":"gangklädhe","b":[],"c":"","d":"","e":["gångkläder. \" omnes vestes meas lictas gaangklædhe \" SD 5: 126 ( 1342) . \" skipti thöm threm ympyn gangklädhe ok sänga klädhe \" Bir 3: 16 . ib 4: 9, 10, 50 . VKR 10, 11, 35, 57 . Su 251 . \" eth par aff mina gangh klädher \" FM 6: 21 ( 1449) . \" vndan taknom minom bokom gangklädrom oc sängia klädrom \" SJ 188 ( 1449) . ib 379 ( 1471) . Jfr gango klädhe."],"f":["gaang- . ","gangh klädher. gankkleder SJ 379 ( 1471)","gangklädrom SJ 188 ( 1449) , n. pl. "]},{"a":"gangklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gångkläder."],"f":["-kled(h)er STb 3: 211 (1495); ib 4: 35 (1504). gangeklädher Arnell Brask Biᴵ 30. gonge klader STb 5: 102 (1516)), "]},{"a":"gangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1226. Jfr genom-, ivir-, mot-, mote-, um-, up-gangliker."],"f":[]},{"a":"ganglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ivirganghlikhet."],"f":[]},{"a":"gangol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr närgangol."],"f":[]},{"a":"gangol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gång, korsgång. Se Sdw 2: 1226."],"f":[]},{"a":"gangskin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , Svartb 69 (1345?), se ganger II."],"f":[]},{"a":"ganol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr brun-, by-gangol."],"f":[]},{"a":"gansk","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ganska, mycket. \" war . . . her niclis gantzk grem om samma stuga STb 4: 130 (1506). \""],"f":["gatnzk )"]},{"a":"gansk","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ganska, mcyket. \" slogos . . . gansk manligä \" Di 196 . \" alth danmarkx radh är gansch bekymrath met stor twedrecht \" FM 1502 ). Fr (Cod. B) 1226. Jfr ganska, ganskans, ganz, ganza."],"f":[]},{"a":"ganska","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["helt, alldeles. - ganska, mycket. förstärkande vid adj. the leddo honum oppa en ganzskan höghan bergxklint MP 5: 235 ."],"f":["ganzega GU C 20 s. 31 . ","ganzskan MP 5: 235 ),"]},{"a":"ganska","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ganska, mycket. förstärkande vid adj. och adv. \" gantzka mange \" Va 19 . ganzska faa LfK 23 . ganzska gladher Lg 662 . gantzska sörgende Va 39 . ther wiisto the ganzska liit vtaff RK 1: 3630 . ganzska wäl LB 7: 11 . FH 6: 20 ( 1449) . wordho hirdhane gansca illa widher Lg 46 . \" gräto lthe ganska beskilia ib 292. lganzska mykyt faghor \" ib 332 . ganzska mykit folk MB 2: 32 . \" mykit ganzska plagadher \" ib 104 . Va 34, 35, 37, 53, 54 . Di 26 o. s. v. Lg 673 . MB 2: 101, 331 . Fr (Cod. C, D, E, F) 1226, l(Cod. B, C, D, E. F) 2551, (Cod. B, C, D, E. F) 3127. - mycket, högeligen. förstärkande vid verb. ther grwger almogen seg ganske fore BSH 5: 72 ( 1505) . - Jfr gansk, ganskans, ganz, ganza."],"f":["ganskae . ","ganzca Di 285 . gandzska. gantzska Va 19 o. s. v. gantzska ib 35 . ","gandzska FH 6: 20 ( 1449) . ","gantzske Di 26 . ","ganszke Di 76, 77),"]},{"a":"ganskans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ganska, mycket. PMSkr 269 ."],"f":[]},{"a":"ganskans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ganska, mycket. ganskonss tresk FM 420 ( 1509) . FH 6: 119 ( 1509) . lPM 6, 9, l12. Jfr gansk, ganska, ganz, ganza."],"f":[]},{"a":"gansker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ganst fäghin Bil 595 . ib 397 . RK 2: 7338 . jach haffwer gansth föge makther till HSH 20: 57 ( 1506) ."],"f":["ganzker . ","ganzsker . ganzsker: -an Di 90, 156 . ","gantzsker . ","ganst SD 5: 563 ( 1346) ; Bil 595, 597 ; RK 2: 2090, 3154 ; St 144. ganzt Al 4018 . ","ganzst ib 7358 . ","gantzk ib 2778 ), ","ganska . ","vardh"]},{"a":"gansker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hel, full, fullständig. FMU 1: 382 ( 1381) . \" oc här met scal thet wara engandzsker winskaper oc sämiä obruthlika at haldas a badha sidhur \" ib 383 ( 1381) . SD NS 3: 499 ( 1419) . min gard . . . ganskan som han staar Svartb 320 ( 1426) . \" samtyckte gansze raadet \" STb 4: 221 ( 1511) . ib 5: 16 (1514)."],"f":["gandzker . ","gandzsker . ","gangzger .","gansze ST b 4: 221 (1511)), "]},{"a":"gansklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) helt och hållet. iak . . . hafwir salt ok ganklegha vplatit wärdhoghom herra . . . biscop andirs . . . tw öresland iordh SD NS 3: 334 ( 1418) . HSH 13: 130 (1525?, Brask).","2) ganska, mycket. \" förstärkande vid adj. och adv. \" GU C 20 s. 9 . \" en människia j gankzlika hardhe pino \" MP 5: 12 ."],"f":["-legha SD NS 3: 334 ( 1418)","ganskeliga GU C 20 s. 9 . ","ganschelige HSH 13: 130 (1525?, Brask)), "]},{"a":"ganskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullständig, hel. \" rät scriptamal skulo wara . . . integra thet är . . . ganzlikin \" MP 5: 200 . - n. adv. helt och hållet. är thz statutum ganlighit läsit ok whyt i hvario domkirkio ok vppa kirkiodörrena näglt Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-talet)."],"f":["ganlighit Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 12400-talet). ganzlica MP 5: 204 (ack. sing. f.). gagnslikin ib 203 (nom. pl. n.). gantzlikin ib 200 (d:o)),"]},{"a":"ganz","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) helt, alldeles. thw skalt . . . ganz giwa thik gwdhi Ber 277 . RK 2: 8283 . - ganska. antz betidha RK 2: 4213 . 2) samtligen. then gudh os skoop alla ganzs Al 7326 . ib 4200 . - Jfr gansk, ganska, ganskans, ganza."],"f":["gantz . ","ganzs )"]},{"a":"ganza","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["helt, alldeles. \" stampa thz med swrt wiin ganzsa warmt \" LB 7: 6 . - ganska, mycket. tz duger ganza wäl LB 7: 11 . \" han förde ganze gode tydende BSH4: 308 (1502). hon war ganze fager \" Di 24 . ib 2, 51, 83, 193 . - Jfr gansk, ganska, ganskans, ganz."],"f":["ganzsa . ","ganze Di 2, 24, 51 . gansze ib 83; BSH 4: 308 ( 1508) . ","gantsze Di 193 ),"]},{"a":"gap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gap, öppning. \" gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan \" GO 882 . \" skal wra gap å murenom \" KS 85 (209, 94) . lagdho en storan steen vppa gapit a grafwinne Bo 213 . Bir 1: 360, 2: 254, 3: 394, 384 . Al 4026 . RK 2: 6071, 3: 63 . Di 253 . Jfr hamna-, sör-gap. gapa syn, f. L."],"f":["gapp RK 3: 63 )"]},{"a":"gapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gapa. SvKyrkobr 20 . onth är gapa moth ognxmwnnenom PMBref 311 ( 1512) ."],"f":["-ar )"]},{"a":"gapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gapa. gapär, hio VGL XIV . hyare j: gaba LB 6: 284 . naar armin krökis tha gapar mwnnin GO 683 . thera munna varo gapande Bir 3: 65 . Di 234 . - gäspa. Bil 713 . 2) begapa, med undran betrakta. thz gapa ok vnra mz öghna laat Al 2261 . 3) med pre. til. efterstärfva. gpar til värlzlikit gagn, MP 2: 84 ."],"f":["gaba . ","-ar )"]},{"a":"gapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gapande. \" hiatus . . . gapon ok iorda springia \" GU C 20 s 336. Jfr mungapan."],"f":["-on )"]},{"a":"gar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - i gar, i går. jak wet thz ey än j gar wiste iak thz wäl KL 112 . i gaar miste jak min bonda ok i dagh tappadhe jak minne mal GO 522 . \" swa dipsuteradhe augustinus j gaar \" Bil 652 . \" i thz husit som ästarin aat naturdh i gaar vm quäld mz sinom discipulis \" Bo 214 . Bil 273, 916 . MB 1: 280 . Bo 222 . Bir 1: 354 . MP 2: 259 . ST 523 Lg 438 . BSH 5: 150 ( 1507) . - i fyrra gar, i förgår. then rädhelika beske daghin var äkke gaar, vtan i förra gaar Bo 222 . Jfr forgar."],"f":["gar )"]},{"a":"gar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se garn."],"f":[]},{"a":"gardafgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdag. hui läst þu leta allan ar dagh Bu 206 ."],"f":[]},{"a":"gardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" gardaga för gan(g)daga SSkb 356 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"gardekarne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m = gardian. meth hans fulbord oc gardekarnans SJ 307 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"gardhbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgårds byggande el. uppsättande, gärdande. dömddes hustrv karin lepas ffri for then gar bygning somhon haffe i marge aar wp holdit och sigfrid michelson määpä ather wpholda swa vilt hans bolstad räcker BtFH 1: 300 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"gardhbyte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdsbyte. STb 4: 153 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"gardhdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsdel, hemmansel. DD 1: 155 (1495, afskr.) . Jfr gards del."],"f":[]},{"a":"gardhdränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdskarl. ss tillnamn. \" broder mattis gadrengh \" JTb 108 ( 1522) ."],"f":["bardrengh )"]},{"a":"gardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gärdsgård, stängsel, hägnad. Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, avskr.). then fyällin haffuir, ma i hwario dykeno slaa badha renar ok gaardh a ytra reen sätia SD NS 3: 358 ( 1418) . ib 451 (1419). theres fää gik wt offuer birkebo aa oc jn til bäla föris äng . . . förthy at thär är jcke garder i mellom Uppl Lagmandsomb 34 (1450). ib. Svartb 562 ( 1513) . Brasks Kopieb 31 ( 1513) .","3) gårdsplats med omgivande byggnader, gård, boning, hem. särsk. bebyggd fastighet i stad, gård. thätta är thän rätter som wi spipath (fel för skipath) hafwm warom borgharom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman STud 219 (omkr. 1400). min brodher fik en gardh aff mikele liggiandes i langa fiärdhungen nordhan gatwnä näst wästan anders jonsons gardh SD NS 3: 348 ( 1418) . ATb 1: 69 ( 1457) . SJ 2: 101 ( 1487) . ib 109 ( 1488) . \" en gardh medh en hwalffdh keller ther vnder liggiendes \" ib 117 ( 1488) . vploto oleff langh en gardh ok tompt ib 126 ( 1488) . ib 149 ( 1489) . HLG 2: l10 (1509). ATb 3: 258 ( 1512) . - gård, lantgård, hemman. liak hafir gyorth eeth skiptte . . . ii þesse matto, þet iäk gaaf hanom min gardh ii biärghe SD 6: 288 ( 1351) . \" een gordh i agwnnarythzs sokn \" SD NS 3: 140 ( 1416) . ib . .. een gardhe i wellesteen . . . een gardhe i löpaskoghä ib 149 ( 1416) . ib 259 ( 1417) , 305 (1418). SVklE 161 . thär waro 2 bool, thet är nw alt i 1 gardh VKJ 153 . 4) en konungs el. annan förnäm persons boning, en sådans följe el. omgivning. nogon deel . . . ther honum eller the goda kara j gaardhen kan wara til schadha Arnell Brask Biᴵ kocchen paa lincöpingx gard ib 36 . HSH 14: 59 (1525? Brask). - Jfr aker-, apalda-, badhstovu-, bol-, bonda-, borghara-, bos-, brudhlöps-, brunz-, dam-, diura-, fikona-, fä-, fädhernis-, gildis-, gräs-, gärdhis-, gärningis-, hof-, hyrn-, härra-, ingards-, intäkta-, intäktis-, kal-, kirkio-, kirkiohärra-, kirkiospänara-, klärka-, konungs-, krydda-, ladhu-, landboa-, malm-, manna-, miolka-, munka-, mylnara-, mällom-, mälte-, oleo-, olio-, prebendo-, prästa-, qvärna-, ra-, ris-, romara-, rosa-, rosen-, rovo-, rör-, siuka-, siäla-, skatta-, skiäla-, skogh-, skrivara-, skäria-, slots-, stal-, stekarahus-, sten-, svina-, syslomanz-, säte-, sätis-, sätu-, tighlslaghara-, timber-, trea-, trä-, things-, thvär-, um-, utgards-, utgardhis-, vaghnara-, vin-, yrta-, ängia-, ödhe-, ödhis-gardher. ","4) trädgårdsmästare. Prosadikter (Sju vise mäst C) 232 ."],"f":["gardhe SD N'S 3: 149 (1416) . gar ATb 1: 69 ( 1457) . gaard(h)er: gaardh(h) SD NS 3: 358 ( 1418) , 451 (1519) o. s. v. dat. sing. gaarde Brasks Kopeb 31 (1513). gaal ATb 3: 258 ( 1512) . gord(h)er: -gordh SD NS 3: 140 ( 1416) o. s. v. pl. gordar Svart 562 (1513). gårdt HLG 3: 157 (1528)),","*gardha bref","gardhe- )","gardha fang , ","*gardha grund , ","*gardha grunder , ","*gardha köp , ","gardha legha , ","*gardha rif , ","gardha skipte , ","*gardha skiäl","gorde skel )","*gardha stadher , ","*gards bok","gordz- )","*gards foghate","gaardzfogothe )","*gards kokker , ","*gards legha , ","*gards man , ","gards mästare . ","*gards skrivare , ","*gares stavur , ","*gards stome , ","gards tompt"]},{"a":"gardhfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försummelse i gärdsgårds underhåll. for gard fal BtFH 1: 149 ( 1506) , 228 (1509) o. s. v. for ogilde gordfal oc bro (för for gordfal och ogilde bro?) ib 286 ( 1509) . Jfr garþa fal."],"f":["gord- )"]},{"a":"gardhhalva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft av en gård. huilen gardh halffua wort medh retta til dömpder forsvrifne jöns SJ 2: 172 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"gardhkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ( i kålgård odlad) kål (i motsats till vilda kålslag). wakta sik fore . . . gardkal LB 1: 96 . Jfr akerkal."],"f":[]},{"a":"gardhkomin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Svensk el. vanlig kummin, carum carvi Lin. \" swenzk kwnin eller gardkwmen \" LB 7: 147 . ib 155, 161, 239 . brödh wel bakath medh gbaardkomen ib 169 . tak . . . gardkumen oc piperkumen ib 5: 82 . thaga . . . gaard komyn ib 8: 41."],"f":[]},{"a":"gardhkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inhyekvinna? Se Sdw 2: 1226."],"f":[]},{"a":"gardhkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinna som går ur gård i gård (för att tigga)? undantagsqvinna? torparqvinna? gardhona (advena . . . anus) skal klippa kwidh wl ok ey bogh wl GO 24 ."],"f":[]},{"a":"gardhköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdsköp. SD NS 3: 77 ( 1415) . ATb 1: 86 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"gardhstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdsplasts, gårdstomt, plats där en gård stått. MP 5: 53 ."],"f":[]},{"a":"gardhstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdsplats, gårdstomt, plats der en gård stått. JP 98 ."],"f":[]},{"a":"gardhstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Sdw 1: 391 bör vara gardhstavur."],"f":[]},{"a":"gardhstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgårdsstör. \" slogho han mz gardhstafrom \" Gr 365 ."],"f":[]},{"a":"gardhstavur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgårdsstör. ATb 1: 242 ( 1466) . - i pl. om gårdsgård. . . . oc i byhwlta gard staffwra V KJ 88 ."],"f":[]},{"a":"gardhsto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Jfr Ä. Nysv. gårdstod och Sv. dial. gärdelsto, gärsgårssto] L. ställe för en gärdsgård; markremsa, på vilken en gärdsgård tidigare stått? (gatans rätta sträckning är) sa framdelis nihder i ana oppa badha sidhor apther[1!] gambla gardstodhena Neuman Vokbal 84 ( 1486) ."],"f":["gardstodhena ) , "]},{"a":"gardhstör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgårdsstör. \" sönderhugger . . . gardstöör eller gardahank \" GS 43 ( 1416) ."],"f":["gaardstöör )"]},{"a":"gardhsvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svin som hålles inom inhägnad.. TB 77 ."],"f":[]},{"a":"gardhthompt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdstomt. \" fore ena gardhtompt liggiandis j nadhendall \" FH 4: 24 ( 1452) . Jfr gards tompt."],"f":[]},{"a":"gardhtompt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdstomt. SD NS 3: 348 (1418)."],"f":["gardher- )"]},{"a":"gardhvari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdvar. eth hwnda släkthe är gaardhwara PMSkr 247 ."],"f":["baardh- )"]},{"a":"gardhvari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdvaktare, gårdvar. \" sancti bernardhi modher sa j sömme sik bära een hwitan rakka göande: godher man thydde drömin at hon bar son godhan gudz garduaran (för garduara. Cod. C gardwara \" Lg 1037 ; domus dei custos) Bil 783 ."],"f":[]},{"a":"gardian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gardian. SD NS 3: 230 ( 1417) ."],"f":[]},{"a":"gardian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gardian, föreståndare för ett franciskanerkloster. Kl 39. mädh gardianenom oc brödhromen i krokeeks kloster VAH 24: 330 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"gardiäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gardian. STb 4: 55 (1505). HG 3: 155 (1526)."],"f":["-deken . ","-dechin )"]},{"a":"gardiäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gardian. ST 496, 497 . Lg 3: 351 . \" gardiekenen j wyborgh \" FH 3: 66 ( 1445) . \" wil gardieknen mura clostret ib. ot vp a gardiäkins wegn i grabrödra sten swenssone ena tompt oc ärfue som neclis wiemagh haffde gifuit for sina siäll til forscirfna grabrödra \" SJ 124 ( 1444) . \" aff gardiekens weghna i grabrödhra \" ib 307 ( 1463) ."],"f":["-diäkin . ","-dieken )"]},{"a":"gardiäkne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-dieckne . ","-diechne )","*gardiäkna döme , "]},{"a":"garn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) garn, tråd. \" thenna efterscreffna sworo edh meth bärn offasson för thz gar, som honom var lakth til, ath han skwldhe hawa bwrith hem til beryto JT73 (1481). \"","2) garn, nät (ss fiskeredskap). at han matte sätia et garn i berghaströms ijdha VgFornmtT I 2: 45 (1432). - Jfr bla-, blana-, hampo-, kabel-, liusa-, nota-, sko-, säghl-garn."],"f":["gar )"]},{"a":"garn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) garn, trådar. Jfr bla-, kabel-garn. 2) garn, nät (ss jagt- el. fiskeredskap). som lliggia till fiskes medh garn SO 290 . ib 295, 296, 303, 305, 306. - bildl. hade the rett kommit för swenske mändz garn RK 3: (sista forts.) 5983."],"f":[]},{"a":"garna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snärja i sitt garn. then the kwnno ey locka till sig mz syna fägrin then garnadhe the (ɔ Kirke och hennes syster) mz makt mz syna konst Troj 293 ."],"f":[]},{"a":"garneia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tröja (hörand till rustningen). betugede skyppr rawal, ath garneyan war ondh och jlla giordh ok oskeligen pa cristoffers skyp STb 4: 21 (1504). "],"f":["*garneis ärm"]},{"a":"garnvind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["garnvinda. VKU 149 ( 1594) ."],"f":["garnwynder ) , ","*garnvinder , "]},{"a":"garper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Tysk som vistas i Norden, särsk. ss smådenamn på Tyskar från Hansestäderna. mangan garp slogo the ther dödh RK 2: 379 . ib 8865 . \" lyffde alth epter garpana sinne \" ib 1: (sfgn) s. 190 . BSH 5: 91 ( 1506) . - i ortnamn. stygo wij (näml. vid stormningen af Kalmar) in vedh garpetornit HSH 20: 57 ( 1506) ."],"f":["-ar )"]},{"a":"garper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. thore garper Svartb 135 ( 1367) . ATb 1: 66 ( 1456) . "],"f":["*garpa fang?","*garpa redhning , "]},{"a":"garpissa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gärpissa."],"f":[]},{"a":"garsun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sven, väpnare. the garsuna (Cod. B garzuna) vordho ther swa thunne Fr 1745 ."],"f":["garzun . ","-ar )"]},{"a":"garþbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"garþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","bant sin häst vidher gardhin Iv 4195 . vpa then graff ther stod en gardh RK 1: 1546 . 2) inhägnad plats; trädgård. Bil 244 . - inhägnad el. af byggnader omgirven gårdsplats, gård. han (elden) laa mit a gardin ok bran RK 1: 2324 . \" tha herra iwan a gardhin gik \" Iv 4315 . \" ther var ij thän gardhin inne thry hundradha möör ok stolta quinnä \" ib 4133 . \" i gillestwugne i forstwge eler i gardhenom \" SGGK 106 . 3) gårdsplats med omgifvande byggander, gård, boning, hem. fyr än giäster af gardhe rijdher SD 4: 468 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . idhar gardher är om kringh lagdher mz hoffmän och prothen oppbrydhz Lg 3: 309 . \" sat maria ii nazareth i faþurs garþ \" Bu 6 . \" hon hafþe cappellam sialf ii sinom garþe ib 11. thet fördhe han i sin fadhirs gardh (domum) \" Ansg 208 . \" körir them bort aff gardhe fra sinom son \" MB 1: 207 rede them ärlika oc wel aff gardhe St 411. - särsk. bebyggd fastighet i stad, gård. sum garþ älla iorþ aghär i suþärköpunge SR 27 . \" som sittiende borgere äre oc gard oc grund haffue i staden \" BSH 4: 225 ( 1497) . thera gardh med tompt ok hws vppa tauasta gatunne liggiande s här j abo FH 4: 42 ( 1455) . - gård, landtgård, hemman. han (rätten) . . . a sinom gardhom haffwa MEG (red. A) 57 . lib (red. B) 62. ridho thee til hwndhamar thera gardh RK 1: l2570. hoffwodh gardin heter gum och ällowo garda liggia ther vm ib 1963. giffwwm rysaberghe nynnocloster . . . tolf gardha SD 1: 444 . \" een halffwan gardh j angastathum . . . then andra halffdelen aff fornempda gardha ib. llgoþz oc lgarþa \" ib 5: l562 (1346). Di 291 . \" behalla myn gardh i swrdherby sokn ligiande \" SD NS 1: 1 l(1404). ib 5 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 165 ( 1376) , 2: 43 (1397) o. s. v. the besthe vxsar, som jac hadhe pa gorden FM 677 ( 1577) .","4) hof en konungs el. annan förnäm persons boning. en sådans följe el. omgifning hire, i konungens omedelbara tjenst varande stridsmän. hanhafdhe manga vini j keysarans gardh Bil 124 . i konungs gardhe ib 227 . MB 1: 329, 250, 251 . HSH 16: 3 ( 1369) . thär i härramanna gardþum thiäna SD 1: 669 (1285 gammal afskr.). kom pafwin mz . . . sinom gardh KL 354 . en piltir . . . som var i pafuans gardhe ib 363. pafwans gardhir (sedes apostolica) Bir 2: 54 . thin värzlike gardh (curia; yttras till påfven) röfwir min himerikis gardh ib 332 . \" allir himerikis gardhir ib 4:: (Dikt) 271. j gardhenom eller j köpstadhenom \" MEG (red. A) 55 . ib (rd. lB) 59 . EG 66 . ryme mins herra gardh MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . dyli mz xij mannom aff gardhenom ib (red. A) 54 . nämpne huar thera . . . siex män aff gardhenom ib. ib 56, (red. B) 58, 59, 61. EG 67 . \" alle the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr \" PM 37 . - Jfr aflnga-, afls-, aker-, al-, ala-, apald-, apalda-, bakara-, biskopa-, biskops-, bislin-, bleke-, bol-, borgh-, borghara-, brytia-, by-, diura-, fast-, fiske-, fä-, fäar-, fäþernis-, gasa-, gatu-, gildis-, gräs-, half-, himirikis-, hiona-, hirþ-, hof-, hovudh-, humbla-, härads-, härra-, kal-, kesara-, kirkio-, kirkiobols-, kloster-, konungs-, krydda-, ladhu-, landoa-, laxa-, leona-, losta-, man-, mäþal-, mödhernis-, präst-, prästa-, ra-, radhstuvu-, rans-, riddara-, ris-, rosen-, siäla-, skär-, stal-, syslomanz-, sätu-, tanna-, tompta-, trä-, tun-, ut-, vargha-, vatu-, vin-, vreta-, värna-, yrta-, ängia-, äpla-garþer, äfvensom in-, ut-, utan-gards.","3) den som under konungen innehade högsta domsrätten och ordningsmyndigheten bland krigsfolket i dennes tjenst. höutzmannen ellir gaardz mästarin EG 64 . \" fore borgharom ellir foghetenom ellir fore gardzmästarenom ib. scall foghotin ellir gardzmästarin (motsvarande ställe i \" MEG red. A: mins herra konunxens ämbetzman 56. red. B: mins herra ömbotzman 60) honom dagh gifua . . . till at beredha ib. ib 66, 67 . \" konwngsens gardz mästare \" PM 22 . jngen herre skal syälffwer taka segh härbärge annath än thz gardzmästaren honom skipar oc lägher ib 23 . ib 25, 27 o. s. lv. "],"f":["gordher: gordh Di 291 . ","gorder: gorda ib; gorde BSH 3: 145 ( 1483) ; gord ib; gorden FM 677 ( 1517) . ","garþa deld , ","garþa fal , ","garþa fang , ","garþa friþer , ","garþa legha , ","garþa lös , ","garþa nämnd , ","gardha skipte , ","garþa skiul , ","garþa syn , ","garþa viti , ","gards bref","gardhz- )","gards bro","gaardz- . ","garz- )","gards del","gaardz deel )","gards iäþur","garþsiadher )","gards kanzler","gardz cantzler )","gards liþ","bardzlid )","gards luka","gardz- . ","gardhz- )","gards mästare","gaardz- . ","gartz- . ","gaardz- . ","gaarz- )","gards rum","gardz- )","gards rätter","gardz- BSH 5: 362 ( 1509) ), ","gards staver","gardz- )","gards tompt","gaardztomtt )"]},{"a":"garþfastar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fastar som voro närvarande vid föryttring af jord och nämdes hemma i gården der köpet aftalades? Jfr Schlyter, Ordbok s. 223; Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 217. firmatores . . . wigariter garthfastæ fauerunt SD 2: 155 ( 1293) . subscripti . . . fuerunt byfaster & gardfaster in negocio supradicto ib 2: 231 (1297, i ett af Stockholms stads magistrat utfärdadt fastebref på byte af en gård på Norrmalm mot jord i Markims socken i Uppland) ."],"f":[]},{"a":"garþhunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["årdvar. Ber 291 ."],"f":[]},{"a":"garþlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr garþalös."],"f":[]},{"a":"garþsto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. - Jfr bal-, gra-, vil-gas. "],"f":["gaas . ","gäs . Se Sdw 2: 1226) , ","gässena mykith ropa merker rägn ib 295. saltgrön gaas Brasks Matordn 2 . ib l4. hava ena gas oplukkadha medh, hava ngt otalt med. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 13 f. athe nerwaro och hördho, thet anders suensson talade til erik jonsson och sagde til honom: jach haffuer ena gaas opluckade medh tik. i lthet sama sprangh han vpp och kastadde tw stoop STb 1: 144 (1478). ","*gasa foter","gassa- )","*gasa haghi , ","*gasa hiordh","gaasa- )","gasa kras (gaasa kraas), ","*gasa pinne","gaasa- )","*gasa rova","gassa- )","gasa skarn , ","gasa vinge , ","*gasa äg","gaasa ägh )"]},{"a":"gas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" petro dicot gaas \" SD 4: 266 ( 1332) . - i ortnamn. excepta vna particula terre, que gaastegh nuncapatur SD 3: 35 ( 1311) . - Jfr vilgas. "],"f":["gaas . ","gäs . ","gäss Di 48 . ","gess FH 4: 83 ( 1499) , ","gasabogher , ","gasarþer , ","gasa hoper","ga asa hopp RK 3: 2752 ),","gasa hus","gaasa- )","gasa ister","gasa kiöt","-köt )","gasa kras","gaase- )","gasa skarn","gosa- )","gasa vinge , "]},{"a":"gase","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1226. Jfr gasse."],"f":["gasee )"]},{"a":"gasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gase. ss. tillnamn. andris gasse ATb 2: 348 ( 1489) (möjl. att föra till gase). - Jfr gasa fote, -rova."],"f":[]},{"a":"gaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gast, spöke. \" wnge män ok starke gingu a gatum som gasta sultne \" Bil 316 . ST 366 . jag bleknade om kindher som en gast RK 3: (sista forts.) 5699. "],"f":["-ar )","gasta lik , "]},{"a":"gasäg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåsägg. GO 681 ."],"f":["gaas- )"]},{"a":"gat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr örnagat."],"f":[]},{"a":"gat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr örnagat."],"f":[]},{"a":"gat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr dura gat."],"f":[]},{"a":"gata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåta. \" taladhe lamech fore sinom husfrwm gaator \" MB 1: 164 . \" iak skal edher föreläggia ena gaatho eller eth hemelikit spörsmaal \" ib 2: 115 . \" wppa sin jnbwndna ordh ällir gaatha ib. vplösto eller vthtyddho hans gaatha \" ib 116 ."],"f":["gaata )"]},{"a":"gata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gata. Jfr bak-, eriks-, fä-, kloster-, oxa-, sio-, smidhio-, sten-, thvär-gata. "],"f":["gatho Neuman Vokbal 83 ( 1486) , ","gatu bodh (gatho- VKJ 225 ( 1466) . ","ghate- Svartb 217 ( 1400) . ","gata- STb 4: 35 (1504), 144 (1507). gadeboodh GU C 20 (hand 2) s. 136.), ","*gatubodha fenster","gataboda- . ","gatwbode- )","*gatubodha rum","gatäbode- ATb 3: 371 (15238)), ","*gatubodha tomt , ","*gatubods vindögha","gathabodhz- )","gatu läggiare","gato- . ","-lägiare . ","-läkkiare ATb 2: 266 ( 1485) . -leg(g)er),","*gatu minne , se gatu mynne.","gatu mot","gatho- )","*gatu mynne","gata- )","*gatu nasker , ","*gatu vaskare? (-uasker), "]},{"a":"gata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåta. \" taladhe lamech fore sinom husfrwm gaator \" MB 1: 164 . \" iak skal ledher föreläggia ena gaatho eller eth hemelikit spörsmaal ib 2: 115. wppa sin jnbwndna ordh ällir gaatha ib. vplösto eller vthyddho hans gaatha \" ib 116 ."],"f":["gaata )"]},{"a":"gata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) väg: i sht på båda sidor omsluten väg, väg genom by el.i stad, gata. dragha han . . . vm alla stassens gatu Bu 4967 . ib 501 . Bil 302, 339 . VKR XVII . \" är tompten breedh widh gatona halffaattunda (7 1/2) alin \" SJ 6 ( 1422) . ib 12 ( 1423) o. s. v. nordhan brödhra gatu ib 3 ( 1421) . \" a grabrödhra gatu ib 105 (1440). oppa scomakara gatan \" ib 241 ( 1448) . widher myntomestara gathana ib 247 ( 1456) . in til swartbrödhar gatan ib 259 ( 1457) . \" i gramunka gAtan ib 270 (1459). wider kinesta gatu i 287 (1458). pa longagatuna \" ib 336 ( 1472) . \" sälia hans tompt liggiande a köpmanna gatu \" ib 5 ( 1492) . a korsgatunne ib 64 ( 1436) . Jfr almanna-, almännings-, fä-, fäþernis-, hiorþ-, horn-, stafds-, sten-, sör-,"],"f":["gatu boþ","gathunboth SO 20 . gatha bodh ib 115. gatabodh: -bodhen Lg 3: 575 ),","gatubodha vindögha","gataboda vyndgha )","gatubro , ","gatu gardher , ","gatulop","-lup )","gatu läggiare","-lägger )","gatu mot","gatur moot )","gatumunder (gate-), ","gatu sten , "]},{"a":"gava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begåfva. \" iak oc mine vini gaudahom lmina kirkio \" Bir 3: 192 . mz tholkom lönom är han hafwadhir ok löntir ib 395 . gafwadh af hans hälgha anda Ber 206 . Jfr begava."],"f":[]},{"a":"gava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gafva. \" abraham gaff abimelech godha gaffwor \" MB 1: 199 . presentera honum gawor ib 252 . \" kärlekin är höxste got lok guz gawa \" KL 105 . \" i skulin taka thes hälghä andz gafuo lib 135. siw thäs hälgha anda gafwor \" KL 203 . \" manzsens fulkomilse är gudhz gafhwa \" Ber 5 . än wi ärwm fulkomme af gudhz gafwo ib. lj gafhwnne skipitilse taker hwar sina gafhwa ok ey gifhwas enom alla gafhwor ib. gudh wm sina hälgha myskundh, gifhwer os gafhwr ib 7 . \" hwar är sinne gawo likeer badhe fatiker ok riiker \" GO 259 . ib 218 . alla gawor äru godha wtan köluo hwg ib 541 . \" ä män gawo winna äru dotter ok modher vini \" ib 1035 . the taka gafwor ok wmuända rättan dom Bir 1: 193 . Bu 20 . KL 182, 187 . Bir 1: 159 . KS 70 (171-2, 76-7). RK 1: 1995 . BtFH 1: 225 ( 1509) , 202 (1508). Jfr brudhalags-, for-, hedhers-, hem-, hinderldags-, morghon-, nadha-, til-, vin-gava, äfvensom gaf."],"f":["gafhwa . ","goffua: goffuer BtFH 1: 225 ( 1509) , 252 (1508)), "]},{"a":"gava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåfva. \" abraham gaff abimelech godha gaffwor \" MB 1: 199 . presentera honum gawor ib 252 . \" kärlekin är höxste got ok guz gawa \" KL 105 . \" i skulin taka thes hälghä andz gafuo \" ib 135 . \" siw thäs hälgha anda gafwor \" KL 203 . \" manzens fulkomnilse är gudhz gafhwa \" Ber 5 . än wi ärwm fulkomne aff gudhz gafwo ib. \" j grafhwnne skiptilse taker hwar sina gafhwa ok ey gifhwas enom alla gafhwor \" ib. \" gudh wm sina hälgha myskundh, gifhwer os gafhwr \" ib 7 . \" hwar är sinne gawo likeer badhe fatiker ok riker \" GO 259 . ib 218 . alla gawor äru godha wtan köluo hwg ib 541 . \" ä män gawo winna äru dotter ok modher vini \" ib 1035 . \" the taka gafwor ok wmuända rätan dom \" Bir 1: 193 . Bu 20 . KL 182, 187 . Bir 1: 159 . KS 70 (171-2, 76-7). RK 1: 1995 . BtFH 1: 225 ( 1509) , 292 (1508). Jfr brudhalags-, for-, hedhers-, hem-, hinderdags-, morghon-, nadha-, til-, vin-gava, äfvensom gaf."],"f":["gafhwa . ","goffua: goffuer BtFH 1: 225 ( 1509) , 282 (1508)), "]},{"a":"gava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begåfva. \" iak oc mine vini gauadhom mina kirkio \" Bir 3: 192 . \" mz tholkom lönom är han gafwadhir ok löntir \" ib 395 . \" gafwadh af hans hälgha anda \" Ber 206 . Jfr begava."],"f":[]},{"a":"gava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr begava."],"f":[]},{"a":"gava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåva. \" gudh himerike giffwe os swa halla lsiw sacramenta mz iw thes hälgha anda gaffwom \" SvKyrkobr 78 . \" jak är aff hans gawum skapat äpter hans liknilse \" Prosadikter (Barl) 46 . - om donagionsjord. Brasks Kopeib 29 (1511). epter thz fornempda min faders breff ey wtwisa om lengd oc bredh pa forscriffne gaffuo epter stonga talj oc om mik förstäkkat worde leffuer engent thz bätre wiste min faders wilia än iak om fornempde gaffwor oc ägor ib 30 ( 1511) . - Jfr guds-, hedhers-, hindradags-, igen-, kesara-, kärleks-, morghon-, mädh-, nadha-, nyars-, siäla-, testaments-, vin-, vina-, vins-, vinskaps-, älskogs-gava. "],"f":["gaaffwen PMskr 107. pl. gaffwer SpV 259 ),","*gavo bref , ","*gavo värdher","gaffuo werdher )"]},{"a":"gavare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifvare. \" the äradho ey visomsins gafwara \" Bir 2: 307 . ib 135, 3: 114 ."],"f":[]},{"a":"gavare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifvare. \" the äradho ey isdomsins gafwara Bi 2. 307. \" ib 135, 3 . 114."],"f":[]},{"a":"gavel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gafl."],"f":[]},{"a":"gavel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gafl."],"f":[]},{"a":"gavilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr begavilse."],"f":[]},{"a":"gavirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frikostig kvinna. llargitrix p pro fe generis gaffuerska GU C 20 (hand 2) s. 65."],"f":[]},{"a":"gavul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1227."],"f":[]},{"a":"gefund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ilgefund."],"f":[]},{"a":"gel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäl. \" tak fisken i gelen \" Lg 3: 302 ."],"f":[]},{"a":"gel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. f.? gäl. Se Sdw 2: 1227. Jfr fiska gel."],"f":[]},{"a":"gel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäl. \" tak fisken i gelen \" Lg 3: 302 ."],"f":[]},{"a":"gele","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gere."],"f":[]},{"a":"gellerduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gellerduk, tyg (av siden el. linne) från Geldern. VKU 13 ( 1540) , 26 (1542)."],"f":["gäller- )"]},{"a":"gelnas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gälnas."],"f":[]},{"a":"gelnas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gälnas."],"f":[]},{"a":"gemen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menighet, folk, allmoge. \" hyllades jak . . . aff sweriges gemen \" RK 1: (till. till LRK) s. 232 ."],"f":[]},{"a":"gemen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menighet, folk, allmoge. \" hyllasdes jak . . . aff sweriges gemen \" RK 1: (till. till LRK) s. 232 ."],"f":[]},{"a":"gen","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["med dat. el. i dess ställe ack. ","1) emot, till mötes, till mottagande af. som wtriidher gen sinom owinom MB 1: 137 . \" han gaar wäl gen gästom \" ib 188 . ib 192, 325 . \" haffde swa geen them reet at the haffdot gerna bäter seet \" RK 1: 3204 . ","2) emot, till. \" a þem hans fingre. som räcte (för han räcte) gen varom härra \" Bu 55 . \" lypte up öghon gen himnom \" ib 182 . Bil 107, 534 . \" han sa þem (vände anletet mot dem) \" Bu 501 . MB 1: 282, 355 . \" kom han ater heem gen iordan \" ib 181 . ib 423 . ","3) emot, midt emot, i närheten af. \" teþes hänne en altare höght gen himnom \" Bu 63 . \" var en staþar . . . österst gen solenne när paradis \" ib 508 . \" hon (floden) rinder gen (contra) asirie lande \" MB 1: 159 . \" fornempda ärffue som langt är öwerst fra gatunne ok nidherst geen sionom \" SJ 33 ( 1426) .","4) emot, bort emot, nära (en tidpunkt). \" gen þy guz son födes \" Bu 65 . Bil 362 . \" gen hans ytarsta dagh \" ib 158 gen fastogang RK 1: 2481 . \" geen jwlin \" ib 2726 . ","5) emot, i utbyte mot, såsom motsvarande. \" at fult är gen fullo frälst j schat \" FH 2: 53 ( 1421) . ","6) emot, i strid emot (för att motstå, bekämpa el. afvärja). een geen enum är ärghum leeth (prauus cum solo dicit configere nolo) GO 750 . \" än ther komber wald mz orättu gen stadhenom \" Bil 233 . \" the resto sik gen hanom mz olydhno \" ib 657 . \" i allom þöm malom eigh äru gen varom guþi ok hans buþ \" Bu 507 . Bil 471 . \" dirwis til thässa gerning gen waarom högxsta gudhi \" MB 1: 279 . \" hon giordhe gen moysi laghom \" ib 398 . ib 132 . \" koma tho ey geen (d. v. s. måste underkasta sig) gudz dom \" ib 135 . \" mater är mantz hiälp gen dödhenom \" ib 105 . ib 158 . \" maria grep handom gen suerþeno \" Bu 26 . ib 57 . \" handen takar gen houoþ sare: sva som þät hänna eghet vare \" ib 74 . eet klädhe la ouer honum geen the sool Fl 782 . til hughnaþ gen hänna langa frädaz sorgh Bu 17 . cristen tro sighar ne gen (säger nej till, nekar) androm guþum ib 150 . \" sagdhe nei gen siluestri skälum \" Bil 83 . MB 1: 234 . \" vil iak þiia ok aldre ne gen sighia \" Bu 136 . - stäldt efter det beroende ordet. baþ han for giua sik þät han giorþe hanom gen Bu 27 . \" at pina them gudhum göra gen \" Bil 238 . B) adv.","1) tillbaka. \" swa länge han fördhe thz til rom ok ater gen til hänne \" Bil 302 . \" kom sion atir gen rinnande swa stridhir \" ib 362 . ","2) deremot? thes wart han (Puke) ey mykit gladh marskens wener gladdis alle gen at han wr wel komen hem RK 2: 3126 . Jfr i gen.","1) gent emot, midt emot. han sath gen moth dörrinne a sino konungxliko säte ST !SYNS_DÅLIGT? ib 365, 521 . \" om man smör geen moth magan (motsv. ställe i Dan. Harpestr. smør utæn geen maghæn 44; i var: legger wdhen paa bughen moed mawen) \" LB 2: 47 .","2) emot, bort emot. moyses räkte wt sina handh oc sprotan gen moth haffweno MB 1: (Cod. A 557. "],"f":["geen )","gen mot , "]},{"a":"gen","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["geen )","gen mot (geem. Se Sdw 2: 1227), "]},{"a":"gen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rak, lgen. \" fforstha raaen widh skilgarden mellan hyastala aaker och forsby, andra raen thadhan ginasth till mosan \" Svartb 426 ( 1447) .","2) lätt verkställd, bekväm. ey är geent kynnom kasta Hel män 220 . 3) lättfattlig, tydlig. Se Sdw 2: 1227. tha börias här en godher ok gen modus ath betractan ok bidhian SkrtUppb 349 . - Jfr genast, genstan."],"f":["genn . ","ginasth )"]},{"a":"gen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rak, gen. \" gik hon . . . en genare vägh \" Bo 197 . \" reedh opo til franz the genasta leedh \" Fl 2033 . Iv 3230 . Fr 1468 . Al 963, 3937, 4131 . Lg 3: 87 . 2) lätt verkstäld, beqväm. war konungin . . . swa fiärran, at ey vare gint säna budh til hans Lg 3: 546 . - Jfr iäm-, o-gen. l- gent, adv. - gent af, gent emot. MB 1: 419 . - superl. best. form. n. med föreg. dem. pron. thät gensta, genaste vägen. til lwä drogh han thz geneste tha RK 2: 8717 . - Jfr genasta, genstan."],"f":["gin . ","gyn . ","genster , se gensta, genstan. gänster. se genstan. ginster, se genstan. gintzster, se genstan. genaster. genester. genister, se gensta. genisther, se gensta, genstan), "]},{"a":"gen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rak, gen. \" gik hon . . . en genare vägh \" Bo 197 . \" reedh op til franz the genasta leedh \" Fl 2033 . Iv 3230, 3624 . Fr 1468 . Al 963, 3937, 4131 . Lg 3: 87.","2) lätt verkstäld, beqväm. war konunghin . . . swa fiärran, at ey vare gint sända budh til hans Lg 3: 516 . - Jfr iäm-, o-gen. - gent, adv. - gent af, gent emot. a moab slät widh iordan gent aff (contra) iericho stadh MB 1: 419 . - superl. best. form. n. med föreg. dem. pron. thät genasta, genaste vägen. til wä drogh han thz geneste tha RK 2: 8717 . - Jfr genasta, genstan."],"f":["gin . ","gyn . ","genne , se ogen. genare. ","gynare Lg 3: 87. ","genster , se gensta, genstan. ","gänster . se genstan. ","ginster , se genstan. ","gintzster , se genstan. ","genaster . ","genester . ","genister , se gensta. ","genisther , se gensta, genstan) "]},{"a":"gen","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. A) prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) emot, till mötes, till mottagande af. som wtriidher gen sinom owinom MB 1: 137 . han gaar wäl gen gästom ib 188 . ib 192 . 325. haffde swa geen them reet at the haffdot gerna bäter seet RK 1: 3204 . 2) emot, ltill. a þem hans fingre. som räckte (för han räcte) gen varom härra Bu 55 . \" lypte up öghon gen hinnom lib 182. \" Bil 107, 534 . \" han sa gen þem (vände anetet mot dem) \" Bu 501 . MB 1: 282, 355 . \" kom han ater heem gen iordan \" ib 184 . ib 423 . 3) emot, midt emot, i närheten af. teþes hänne en sitare höght gen himnom Bu 63 . \" var en staþar . . . österst gen solenne när paradis \" ib 508 . hon (floden= rinder gen (contra) asirie lande MB 1: 159 . \" fornempda ärffue som langt är öwerst fra gatunne ok nidherst geen sionom \" SJ 33 ( 1426) . ","4) emot, bort emot, nära (en tidpunkt). gen þy guz son födes Bu 65 . Bil 362 . \" gen hans ytarsta dagh \" ib 158 . gen fastogang RK 1: 2481 . geen jwlin ib 2726 . 5) emot, i utbyte mot, såsom motsvarande. at fult är gen fullo frälst j schat FH 2: 53 ( 1421) .","6) emot, i strid emot (för att motstå, bekämpa el. afvärja). een geen enum är ärghum leeth (prauus cum solo dici configere nolo) GO 750 . \" än ther komber wald mz orättu gen stadhenom \" Bil 233 . \" the resto sik gen hanom mz olydhno \" ib 657 . \" i allom þöm malom eigh äru gen varom guþi ok hans buþi \" Bu 507 . Bil 471 . \" dirwis til lthässa gerning gen waarom högxsta gudhi \" MB 1: 279 . hon giordhe gen moysi llaghomib 398. ib 132 . \" koma tho ey geen (d. v. s. måste underkasta sig) gudz dom \" ib 135 . mater är mantz hiälp gen dödhenom ib 105 . ib 158 . maria grep handom gen suerþeno bu 26. ib 57 . \" handen takar gen honoþ sare: sva som þät hänna eghet vare \" ib 74 . eet klädhe la ouer honum geen the sool Fl 782 . til lhughnaþ gen hänna langa frändz sorgh Bu 17 . cristen tro sighar ne gen (säger nej till, nekar) androm guþum ib 150 . \" sagdhe nei gen siluestri skälum \" Bil 83 . MB 1: 234 . \" vil iak þiia ok aldre ne gem sighia \" Bu 136 . - stäldt efter det beroende ordet. baþ han for giua sik þæt han giorþe hanom gen Bu 27 . \" at pina them gudhum göra gen \" Bil 328 . B) adv.","1) tillbaka. \" swa länge han fördhe thz til rom ok ater gen til hänne \" Bil 302 . \" kom sion atir gen rinnande swa stridhir \" ib 362 . 2) deremot? thes wart han (Puke) ey mykit gladh marskens wener gladdis alle gen at han war wel komen hem RK 2: 3126 . Jfr i gen. ","2) emot, bort emot. moyses räkte wt sina handh oc sprotan gen moth haffwno MB 1: (Cod. A 3) 557 . gatubodh."],"f":["geen )","gen mot , ","gatubodha vindögha","gatubro , ","gatu gardher , ","gatulop","-lup )","gatu läggiare","-lägger )","gatu mot","gatur moot )","gatumunderI","gate- )","gatu sten , "]},{"a":"gen qvädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunga emot, sjunga motsång el. vexelsång. SGG 132 ."],"f":[]},{"a":"gena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genskjuta för att mota el. hejda; hindra, mota. tridhie capitenaren skal . . . haffwa bakstandara oc rydhanda wthan wm spetzen som gena oc möthaa vm fiendana biwdha sigh til velyandis wm thet hörnith PMSkr 154 . han (ɔ konungen av Spanien) hafffwer meer beställa j tässom landom än han mäktar bestyra äller gena aff sinom eghnom fiendom PMBref 335 ( 1519) ."],"f":[]},{"a":"genast","b":[],"c":"","d":"","e":[" , eg. ack. sing. n. superl. av adj. gen. L. A) adv. 1) om rum: strax, närmast. ginasth nidhan thenna quernströmen äger clostridh i eno laxafiskerii VKJ 64 ( 1480) . ","2) om tid: genast, strax. ath jak . . nw gensit oplater . . . watzstena clostre . . . thessin miin goz SD NS 3: 593 ( 1420) ."],"f":["genist . ","ginasth . Se Sdw 2: 1227)"]},{"a":"genast eg.","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["genast, strax. \" hulke som genast komo \" KL 14 . \" jak sighir ok genast är thz giort \" Bir 2: 293 . ib 311, 3: 341. MB 1: 93 . BSH 1: 142 ( 1373) . SD NS 2: 237 ( 1409). Fl 1030, 1749 . Al 797 o. s. v. drapo the thaghar genast han Fl 38 . B) konj. genast, strax, så snart som. genast thw var afladhir Bir 2: 291 . Al 3119, 3185, 9025, 9847 . - genast som, konj. genast, strax, så snart som. genast som jak var afladhir Bir 2: 293 ."],"f":[]},{"a":"genbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motvind. \" fingo the starkasta genbör \" Lg 3: 48 ."],"f":["genbör )"]},{"a":"genbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["genburdh )","genbyrdha skiäl"]},{"a":"genbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anföra emot, invända, svara. \" thz som os war genborith \" MB 1: 136 ."],"f":[]},{"a":"gendragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"med dat. och ack. ","e":[" \" gendragh ey thyna handh . . . thinom thiänarom \" MB 2: 27."],"f":[]},{"a":"geneþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"genfasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"genfäria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudfrämma. \" pronuba, genfäriä VGLIII. \""],"f":[]},{"a":"genganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"med dat. ","e":[" \" sum geengangä warum dom \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). "],"f":["geen- )"]},{"a":"genganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång, vedervärdighet, olycka. \" lönlek samband . . . göra opteleka bathe för mannum ok almänning stadhlikär geengangur \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" at kunungslik räfst härþer sik, crankom gierningom oc siþwäniom till blygdh oc gengango (motstånd?) \" ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 467 (133 5, nyare afskr.)."],"f":["geen- )"]},{"a":"genganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång. then adhra (ɔ av avundens döttrar) är glädhias aff thins iämcristins geengang SvKyrkobr 353 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"gengiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ersätta, gottgöra. \" styremannen är pliktogher betala oc gengiffwa allan skadha oc kosth som tilkomber skipeno \" PMSkr 12 . \" han är pliktogher geengiffwa oc betala thet gotzeth som förtapath oc fördräffwath är före köpmannenom \" ib 59 . ib 63 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"gengiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gengäld. Se Sdw 2: 1227."],"f":[]},{"a":"gengärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanskott av livsmedel till konungen el. någon hans ämbetsman el. till en biskop el. dyl. under deras resor, sedemera förvandlat till årlig skatt; även om årlig avgift till stiftelse el. dyl. RP 1: 99 ( 1357) . \" tillgingerdh hwar thera !UDDA_TECKEN? tunna ööl och kosten, som ther till hörer, tha wy sielffwe till thöm komom met män \" Svartb (Skolkl) 295 (1422?). Svartb 299 ( 1422) . \" ok prebendato som thet altaret haffuer skall han wara lydogher . . . ok göra honum arligha ena tunno ööll met kost ok fodher som ther tiil böör fore gengerdh \" ib 372 ( 1439) . ib (Skokl) 441 ( 1450) . Arfstv 19 ( 1461) . Svartb 479 ( 1464) , 569 (1515). dat iiij talenta butiri, cum gingerd xij oras ib. Brasks Kopieb 3 ( 1517) . Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42. HLG 3: l106 (1528). ib. "],"f":["gin- . ","-gerd (h)","*gengärdhis pänningar","gengierdis- )"]},{"a":"gengärdhpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penningskatt el. penningavgift som utgick i stä'llet för gengärd. HLG 3: 111 (1529; om skatt som upptogs av Uppsalahospitalets landbönder)."],"f":["plur . ","gingerpenghan ) , "]},{"a":"gengärdhpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penningskatt som utgick i stället för sammanskott till konungen under hans resor. \" iiij m. gingärdpeninger \" BtFH 1: 353 ( 1464) ."],"f":["gingärdpeninger )"]},{"a":"gengärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillrustning för någons mottagande (jfr göra i gen, sända till mötes); i sht sammanskott af lifsmedel till konungen el. någon hans ämbetsman (äfvensom till biskopen) under deras resor, sedermera förvandladt till en årlig skatt. apparatus, gengerdh GU 5 . \" quatinus spannamala gingerdh seu alias contribuciones regales a bonis pefate domine nullatenus exigatis \" SD 2: 189 ( 1925) . ib 223 (126), 363 ( 1302), 489 ( 1307), 490 ( 1307). at engin foght, ämbitzman eller lakkere eller lensman . . . hauä macht til att leggä thöm ydermer nokor scat eller gingiärdh eller thungä til ib NS 1: 248 (1403, nyare afskr.). ib 290 (1403, nyare afskr.). BSH 3: 146 (14639?). konungen böryade sina färdh ok loot a biwdha gengerd RK 1: 3993 . \" laten ther gengiärd saman tagha \" ib 2: 8081 . \" skulu . . . gifua . . . til gengerdh hwar therre ena halfua thunno öll \" FH 2: 37 ( 1414, nyare afskr.) . \" skulu the til gengärdh göra ena thunno öll alle til saman \" ib. \" the sculu ängom gingerd göra hedhan fra. vtan moot siälfwm konunge. tha han komber äller oc the som konungx dom hawa \" PfN 136 . \" giorde mot honum gingerdh \" MD 347 . at ware (d. v. s. konung Albrekts), elles wars kära herra wars fathers foghata, höwitzmän ella ämbitzmän drogho til rikesins wärio . . . ginom nakur the häredhe ella foghati thöm ängin gingerd ware mote giort GS 28 (1375, orig.) . gingerdhen är mot honum giordh i rwtneby BSH 5: 237 ( 1508) . om then gengerd, ut scal göres mot var naduge herre kongen til hans nades ericsgate ib 4: 241 ( 1498) . at thenne for[skriff] ne gingerd redelie vtkomber ib. at thenne gingierd skall redelie utleggies ib 5: 148 ( 1507) . bestelle hiit bater och skuter . . . som kunne hente heden thenne gingierden fran relle ib. ib 150 (1507), 152 (1507), 156 (1507). ä som then ene skath och gengärdh är wte, sa leggher han strax en nye och större oppa ib 225 ( 1507) . \" velie the före oss hiit theris gingerdh i polyxer, armborsth och klowahwgh \" ib 229 ( 1507) . "],"f":["gengiärdh . ","gengerd . ","gingerdh . ","gingerd . ","gingierd . ","gyngerdh BSH 3: 146 (r363?)), ","gengärdhalösn","gin- )"]},{"a":"genhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags hammare, som hölls emot vid nitning av söm o. d. jtem honom (ɔ stallsvennen) bör aname . . . hofftyge, som är . . . geenhamer (o. s. v.) Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["geenhamer )"]},{"a":"genhöfta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motstå, hålla tillbaka, bekämpa. gynhöftha honum ok swa wynna honum offwer Gers Frest Inl. ath . . . almoghen genhöffthen dyäffwlen ib 60."],"f":["gyn- )"]},{"a":"genkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkallande, återtagande. \" at gifwit hafwa utan alla geenkall (iirevocabiliter) \" SD 3: 124 (öfvers., nyare afskr.)."],"f":["geenkall )"]},{"a":"genkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återkalla. \" til thes jak gen kallas \" PM IXII . Jfr igen kalla."],"f":[]},{"a":"genkalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ogenkalleliker."],"f":[]},{"a":"genkallilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pterkallande. \" men thär fattas j (ɔ i bullan) the genkallisen som skal wara moth thet förbodh som sakth är oc giordis jn capitulo montis gracie \" PMBref 328 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"genknorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra, knota. SpV 471 ."],"f":[]},{"a":"genkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorr, knot. \" Ber 59. \""],"f":[]},{"a":"genkorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra, knota. \" alra thera storo gärninga som genkurra idhir i sinom hiärtom (idhir bör kanske utgå; qui murmurcautes in cordibus siuis operatur in monasterio) \" KL 219 . genkorrande hiärta LfK 191 ."],"f":["genkurra )"]},{"a":"genkorran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorr, knot, motsägelse. KL 123. MP 1: 284 . \" satto mote gudi sith otulomodh oc syna förtresliga genkorran \" MB 2: 159 . \" thol sylt ok fatikdom vtan genkorran \" MP 2: 77 . LfK 101, 190, 191, 192 . Lg 3: 538 . Su 170 . \" twingas aff sins eghins samwitz genkorran \" ib 352 . "],"f":[]},{"a":"genkorrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som knorrar el. knotar; anmärkare. \" en annar genkorrare sogher: om thänna pealtaren (för psaltaren) ffaar fframgangh, tha offwergiffwär ffolkid andra gudelighet JMPs 512. \""],"f":[]},{"a":"genkorrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["25 (enl. Rietz, s. 190). \""],"f":[]},{"a":"genkökan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knot. \" wi skulom göma os af ottuskan och genkökan \" Ber 131 ."],"f":[]},{"a":"genköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återköp. nor för:de suannte nielsson eller hans arfvinge vilie thette för:de godz igenn hafve, så skall thed stå them till ett friit genkiöp, obehindrett, utann någonn ginseyelsse Delag Arch 3: 146 (1496, avskr.) . ib."],"f":["-kiöp )"]},{"a":"genköpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["154 (enl. Rietz, s. 190)."],"f":["geenköpere )"]},{"a":"genlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ogenlika."],"f":[]},{"a":"genliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gen. kort. spöriom scriptens, j hänne fam vi snaran ok genlighen wtgang om thänna ärandhe SpV 103 ."],"f":["-ligher )"]},{"a":"genliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gen, kort. Spec. Virg. s. 56 (enl. Rietz, s. 190)."],"f":["-ligher )"]},{"a":"genlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lopp el. färd tillbaka. lhans vthganck war aff högeste himelen och hans genlop (occursus) är til lhans högheste SvT 4: "],"f":[]},{"a":"genlädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadelkåpa? \" geenlädher (Cod. B steglädher) ok rema ther til höra varo aff skära silke göra \" Fl 533 . "],"f":["geen- )"]},{"a":"genlösare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["14 (enl. Rietz, s. 190). \""],"f":[]},{"a":"genlöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"genmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genmäle, invändning. FMU 1: 212 (1348, gammal avskr.) ."],"f":[]},{"a":"genmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genmäle, invändning. \" wtan al genmäle \" SD NS 2: 55 ( 1408) . ib 89 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"genom","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["med ack. 1) om rum; genom. vj men . . . the som droge pramen genomen (möjl. två ord) norre strömen Skotteb 392 (1462, Kämn) . \" swa thz hwar skywther oppa sin hosbonde som löpe swa gymen landet \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 552 (1491). - utmed. A jula dagh förestech ginom bordhet (ɔ till alla igenom, allt igenom. fjngites är en sten hwither som marmor oc hardher lyws gönom PMSkr 473 . ib 483 . - Jfr i genom."],"f":[]},{"a":"genom","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["med ack. el. någon gång dat. ","1) om rum: genom. \" skeen ginum hänna lif \" Bu 10 . \" slo mz käsio goþan karl ginum liuet \" ib 189 . \" gif at þinna pino sara snärþ: þin bla siþa ok bloþogh härþp: naghlar ginum händar ok fötar: groe ginum mina hiarta rötar \" ib 73 . \" skal han stingas ginom hand sina \" MEG (red. A) 54. ran bloden ginom hans brynia Di 194 . thag dillefrö . . . och wridh genom j (d. v. s. et) klädä LB 8: 42 . \" sile thz watnith gönom eth kläde \" ib 3: 55 . seer thu gönom hwaria spryngio LfK 143 . sa han nidher ginom iordhinne Lg 91 . \" taksins fenster gynom hwilkin soolen ingaar \" Bir 4: 91. mvnnen genom hulkom . . . höördes osigeligin skryan ok vengan LfK 222 . honum thz (köttet) genom vindögath böödh Iv 2128 . ingaa swq som ginom tre porta Bir 1: 90 (jfr at). ib 2: 337 . \" thesse tw brewin . . . som thetta waart breff er ginom hngt \" SD NS 1: 589 ( 1406) . \" lot läsa eth opit breff som thätta mit breff är ginomhänkt (för ginom hänkt) \" FH 3: 27 ( 1442) . \" rido the . . . gynom hären \" Di 39 . \" foro the gönom wermaland \" RK 1: 2363 . \" drogho til rikesins wärio . . . ginom nakur the häredhe ella foghati thöm ängin gingerd ware mote giort \" GS 28 (1375, orig.) . \" sidhan hiortin är lupin gynom by \" GO 756 . ","2) om tid: igenom. efter det styrda ordet. alla ganzska nattena genom Bo 26 .","adv. genom, förmedelst. \" sancti saluatoris regula giffwin aff gudhi gynom ihesu christi mwn (data divinitus ab ore Jesu Christi) \" Bir 4: 3 . B) ","1) igenom allt igenom. tio milor är stadhin gönom langir Fl 954 . wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan genom all Al 1220 . ","2) noga, grundligt. \" thu thänk thik ginom förra iämpt \" Al 4692 . "],"f":["gennom LB 8 . 42. ","ginom Bir 1: 90, MEG (red. A) 54 ; Di 194 ; SD NS 1: 589 ( 1406); FH 3: 27 ( 1442); Lg 91 . ","gynom GO 756 ; Bir 4: 3, 91 ; Di 39, 188 . ","gönom Bir 2: 337 ; Fl 954 ; RK 1: 2363 ; LfK 143 . ","ginum Bu 10, 73, 189 . ","gynum MP 2: 21 . ","gönum Bil 114, 303 . ","gimon LB 10 . 6. ","gymon Di 3, 18, 163 . gömon i 28, 89. ","gemen RK 2: 8578 ; B 5: 594 (1517)) "]},{"a":"genom bakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["genombakad, genomgräddad. \" iij lester skorpar . . . vel gynom backade \" STb 3: 273 ( 1496) ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom bora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomborra. \" gynum bora idhelikin vatndrupi hardhan steen swa blöte gudz ordh hart hiärta . . . . oc ginombura \" KL 288 . \" wordho . . . mz järn wiggiom gönom boradhe \" LfK 54 . mina vänasta händher . . . mz hardastom spikom gönom baradha (för -boradha) Su 38 . \" jak hafdhe händir oc fötir gönom boradha mz spikom \" Bir 3: 391 . konungxsins samuit ginom boradhis mz diäfulsins jarne thz är mz syndenna härdzsko ib 439 . ib 2: 226 . Jfr bora genom."],"f":["ginom bora . gynum bora. gönom bora. ginombura), "]},{"a":"genom bora part. pret. giönum burath","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomborra. \" prestir ällir clostir folk som ekke älska miskunnena är som eth skip lanct wti hafuit: oc är alt giönum burath \" Hel män 128 ."],"f":[]},{"a":"genom bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genombryta. \" perfringo gis gere fullelica ok gynom bryta (kanske snarast två ord) \" GU C 20 s. 434 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bränna slltigenom, genombränna. görandis starkan eldh . . . swa ath yrhten kan gönom brennas PMSkr 560 ."],"f":["gönom- )"]},{"a":"genom drövadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["helt bedröfvad. Lg 3: 146 ."],"f":["ginom- )"]},{"a":"genom en","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles ensam. ij midhiom här a en storan sten stegh alexander op ginom en Al 4192 ."],"f":["ginom- )"]},{"a":"genom fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomfara, genomtränga. thina eghna siäl skal swärdhit ginom fara Bo 207 . \" gönom farandhes (penetrantia) likamans öron oc hörsle \" Su 77 ."],"f":["ginom- . ","gönom- )"]},{"a":"genom flängia ginom","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gissla el. piska alltigenom. nar thu hände oppa korseno . . . mädh ginom flängdom likama SvB 166 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"genom flöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma (ngt) att flyta genom (ngt), sila. elique quas quare syla ok gynom flötha GU C 20 s. 214 ."],"f":["gynom flötha )"]},{"a":"genom fulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["helt och hållet full. \" thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom \" Pa 18 . Al 99, 5456, 6681 . han [sa] ther diwr wara som trol gingo ther botnin all genom fol Al 9220 ."],"f":["ginom fulder . genom folder),"]},{"a":"genom föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1227."],"f":[]},{"a":"genom ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genomgå. JMÖ 48 . \" maria wardher christi gönom gangandes porter \" ib 89 . - genomgå, genomtränga. tha kom vppa henne oc j henne, en kraptande oc ginnom gangande dygd Hel män 261 . gudz ordh äro liffuandis, oc fulwiktogh, gynomgangande (penetrabilis) Mecht 267 ."],"f":[]},{"a":"genom ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genomgå. i huilket (näml. hafvet) gönom gingho israels barn mz törrom fothom Lg 3: 316 . - genomgå, genomtränga. then man huars öghon huassaste kniffwir ginom gik Bir 3: 36 . \" þit lif som hans suärþp skal ginum gangha \" Bu 73 . \" hulkra siäla ginum gik beska sorghinna swärdh \" KL 356 . \" solin gaar ey gynom bärghin älla mannanna hugha ok iak forma badhe ginom gaa \" Bir 1: 221 . \" ödhmywk man bön gönom gaar himblana Lf K 62. \"","2) genomgå, sträcka sig genom. om landsträcka el. ett lands gräns. genom gaar sitia MB 2: 41 . \" ther fram gynom ganga[n]dis j asemona ib. \"","3) genomdrifva. \" swa skal han thz ginom ganga thz hans hierta epthe laanga \" MD (S) 280 ."],"f":["ginom gaa . gynom ganga. gönom ganga. gönom gaa. ginum gangha), "]},{"a":"genom gangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomträngande. \" gudz ordh är . . . gönumganglekare än nakot twägiath swär \" Ber 268 ."],"f":["gönumgangleker )"]},{"a":"genom giuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gjuta alltigenom. butus buta butum gynom guthin quasi metallum GU C 20 s 64. 2) genomdränka. buere verbum actium non est in vsu componitur inburere idest perfundere gynom giutha GU C 20 s. 63 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["thu aldra hälgasta jomffru maria, hwilkins siäl j thins sons pinilsa thima, bedröffwilsenna swärdh gönom gaff (fel för groff?) SvB 226 (b. av 1500-t.)."],"f":["gönom- )"]},{"a":"genom grava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) genomstinga, genomborra. \" the gönom groffwo mina händhir oc föthir \" SkrtUppb 331 . - Jfr genom giva."],"f":["gönom- )"]},{"a":"genom grava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomgräfva. \" \" Bil 318 . \" hwars grundual mine owini gynom grofwo \" Bil 1: 13 . \" vm trät är väl rotat ginom graffs (perfoditur) thz ey aff mwlluerplenom \" ib 3: 61 ."],"f":["ginom- . ","gynom- . ","ginum- Bil 318 ),"]},{"a":"genom hardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. genom hart, adv. mycket stark. folkith . . . war wapnad genom hart Al 8926 ."],"f":[]},{"a":"genom heter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomhet MB 2: 347 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom huggin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["genomhugen en swndrog hwffwdskal som ginom hwggen er LB 7: 328 . \" aldre wart han (hjälmen) gymenhwggen \" Di 16 ."],"f":["ginom- . ","gymen- )"]},{"a":"genom huladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["urholkad, ihålig. \" cauerna . . . iude cauernatus et cauernosus a um gynom holoder \" GU C 20 s. 88 ."],"f":["gynom holoder )"]},{"a":"genom härdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["alldeles hårdnad. tarmana oc ynelffwena the ärw opfylthe mz klympade och ginomhärde orenligheeth LB 7: 79 ."],"f":["ginomhärder )"]},{"a":"genom kasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta igenom. traiicere offuer oc ginom kasta GU C 20 (hand 2) s. 3."],"f":["ginom- )"]},{"a":"genom lysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lysa tvärs igenom, genomtränga med (sitt) ljus. mz solenna klarhet hwilken gynom lyste alla hänna limi Mecht 115 . \" sith hälgasta skinande oc ginom lysande, swasom klarasta lampor (corsuum instar lampadis perlucidæ) \" Mecht 210 . for thera kännedom i wars härra liwse wardha syndogha manna hierta vptänd oc gönom lyst Hel män 109 . ib 166 . prassius är en swarthgrön sten ey gönom lysandis PMSkr 486 ."],"f":[]},{"a":"genom löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa el. sträcka sig igenom. en ägho lwt, som ligger fra aanne opp ginomlöpir prestins akir SD NS 3: 550 ( 1420) ."],"f":["ginom- )"]},{"a":"genom myrker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles mörk. the gropin var innan til al ginum myrk Pa 9 ."],"f":["ginum- )"]},{"a":"genom näghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomspika then höghre fotin ginom nägh[l]dis SkrtUppb 293 ."],"f":["ginom- )"]},{"a":"genom prövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["genompröfvad, genomluttrad. \" hwilke som äru swqasom gynom pröffwat oc wtuald silffwir \" Bir 4: 69 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom qvär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles stilla. the thagadho ther til ginom qwar Al 3618. latom nw bäggia wara här standa ther til alt. ginom qwar ib 5318 . \" alexander stodh fast genom qwar \" ib 7377 . \" folkith la alt genom qwart \" ib 8925 . ib 9232 ."],"f":["genom qwar . ginom qwar),"]},{"a":"genom rädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["helt rädd, mycket rädd el. förskräckt. vardh aller ginum räddher Pa 16 . \" wordhom wi gönom rädde \" Lg 3: 462 ."],"f":["gönom- . ","ginum- )"]},{"a":"genom sander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles sann. han sagdhe alexandro brat aff candauli wanda genom sat Al 7902 . ib 9877 ."],"f":["-sant Al 9877 . -sat),"]},{"a":"genom sarghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["helt och hållet sargad. Bir 5: 74 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom sighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomsegla. MB 2: 294 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom sila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta passera genom en sil, sila igenom. excolo las p c 2 ᴹ catolicon fulleliga twnna ok syla inde excolans tis rensandhe ok gynom sylandhe GU C 20 s. 238 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom skina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomskina. - part. pres. genomskinlig, genomlysande. rent gull swa som glas gynom skinande (perlucidum) MB 2: 367 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom skina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" genomskinlig, genomlysande. Mecht 233 . eth löff aff silffwr gynom skinande som speghil ib 240 ."],"f":["ginom- . ","synom- )"]},{"a":"genom skiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skjuta tvärs igenom, genomskjuta. iomffrun war kogreth, i huilke gudhfadher holdhe skotht, som gönom sköt owenen JMÖ 116 . - part. pret. genom skutin. Se Sdw 2: 1227."],"f":["gönom- )"]},{"a":"genom skodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se tvärs igenom, genomskåda. perspicor aris ari deponens idest perspicere gynom skoda GU C 20 s. 439 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom skär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomskinlig. \" thridhia himpna natura är om liws oc swa genom skäär \" MB 1: 41 . ib 54 ."],"f":["-skäär . ","gönom skär: -skäre MB 1: 54),"]},{"a":"genom sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomborra. \" hwa är honom vanmaktoghare. hulkom alle limine ginom sloghos oc fästos vidh korsit mz iärnspikom (cui omnia membra clavis sunt afixa) \" Bo 98 . \" hon saa fötrena swa sarghadha oc ginom slaghna (perforatos) \" ib 211 . Bir 2: 133, 243. Su 404 . han ginomsla (transverberat) thz suasom mz straal Bir 2: 50 ."],"f":["ginom- . ","gynom- Su 404 . gönom Bir 2: 133, 243),"]},{"a":"genom spika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"genom stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["genomstinga, genomborra. iärnit mz hulko the ginom stungo minda händir ok fötir Bir 1: 91. hans händer . . . gönom stwnghos mz iärn spikom LfK 178 . \" badho han ginum stinga ihesu sidho mz spiute \" KL 391 . \" vilde ginom stinga han mz spiute sino \" Gr 263 . ihesus var . . . ginum stungin mz spiute KL 403 . \" then man huars hiärta ginom stungis mz huassasta suärdhe \" Bir 3: 36 . ib 1: 84 . \" aff thinom ginom stunghnom adhrom \" ib 2: 173 . \" the bitarlico hwassasto thornin ginom stungo hans hälghasta howdh \" Bo 195 . \" thässin ordhin gingo in ij thera hiärta ok ginom stungo thöm som eet hwast swärd \" ib 172 . ib 177. ginom stak thässe sorghin hardhare mit hiärta Bir 3: 154 . \" han gynom stinge oc gynom fäste (configat et transverberet) thina siäl mz sinna pino aminnilse \" ib 4: 20 . VKR 67 . \" all min siäl gynom stagx mz hardasta dröffuilsinna stiwngom \" Su 213 . ginumstik mit syndoga köt mz thinom räddogha MP 1: 89 . Jfr stinga genom, äfvensom i genom stinga."],"f":["ginom- . ","gynom- . ","gönom- . ginum-),"]},{"a":"genom stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["genomstinga, genomborra. \" hoon war genumstwnghen mädh sorghenna swärdhe \" SkrtUppb 368 . ib 51,60. SvKyrkobr74. SvB 166, 200 (börj. av 1500-t.)."],"f":["genum- . ","ginom- . ","gönom- )"]},{"a":"genom stöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomdränka. at thu wärdoghas sargha mith hiärta mädh thinom saaromoc ginom stinga (cod. E: stöpa) thät mädh thinne blodheghe pino SvB 200 (omkr. 1500)."],"f":["ginom- )"]},{"a":"genom stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomstöta, genomborra. Se Sdw 2: 1227."],"f":[]},{"a":"genom thrädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr thrädha genom."],"f":[]},{"a":"genom thör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomtorr, alldeles torr. tha wardh iordhen all genom thör MB 1: 171 ."],"f":[]},{"a":"genom vater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomvåt. Fr. 2513. ST 482 . Lg 3: 264 ."],"f":["gynom- ST 482, gönom- Lg 3: 264 . genom vaater: -vaat Fr 2513 ),"]},{"a":"genom vredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles vred. at cristna manna gudh var hanom allr gynom vredhir (omnimodis infensum) Ansg 203 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genom väta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomväta. \" compluo is complui . . . verbum actiuum gynom wätha \" GU C 20 s. 131 . "],"f":["gynom- . ","-väther GU C 20 s. 131),"]},{"a":"genomfylter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["helt och hållet fyld. mz rikom stenom all genom fylt Al 9810 ."],"f":[]},{"a":"genomfärsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles färsk el. ny. perrecens et quamrecens gynom färsker GU C 20 s.s 517."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genomfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomborra. \" han gynom stinge oc gynom fäste (configat et transverberet) thina siäl mz sinna pino aminnilse \" Bir 4: 20 . VKR 67 ."],"f":["gynom- . ","gynum- VKR 67),"]},{"a":"genomgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) möj- lig att genomgå el. genomtränga. penetrabile est quod penetratur vel aptum est penetrari gynom gang[leg]it GU C 20 s. 428 . - Jfr ogenomgangliker."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genomklar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["altigejom klar, genomskinlig. thz trät war ginom klarth (pespeicua) Mecht 136 ."],"f":["ginom- )"]},{"a":"genomlaghaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["gönum- )"]},{"a":"genomlater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket trög el. lat. periger . . . gynom lather GU C 20 s. 445 ."],"f":["gynom- )"]},{"a":"genomlius","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomskinlig. \" pontica är en dyr sten golblaa gönom lyws PMskr 486. \" ib 492 ."],"f":["gönom- )"]},{"a":"genomlägher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["gönum- )"]},{"a":"genomnakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles naken, spritt naken. nudulus a um p c gynom nakin GU C 20 s. 363 ."],"f":["gynm- )"]},{"a":"genomopinbar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles uppenbar. perspeicuus a um gynom oppenbart ok liwsth GU C 20 s. 439 ."],"f":["gynom oppenbar )"]},{"a":"genomqvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1297."],"f":[]},{"a":"genomrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomrutten. \" hännas köth warth ffwlt mädh matkom oc gynom rwtidh JMPs 354. \""],"f":["gynom- )"]},{"a":"genomsmiugheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genomträngande. \" gudz ordh äru liffwandis ok fulhändis, ok hwassaren ok gönomsmyelikaren (penetrabilior) än nakot hwast twäägiath swärdh \" SpV 508 ."],"f":["gönom smygeliker )"]},{"a":"genomsmöghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = genomsmiugheliker. penetale . . . quod penetrat el aptum est penetrare gynom smöigit GU C 20 s. 428 ."],"f":["gynom smöligit) , "]},{"a":"genomstiunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nomstingande. ij (ɔ det andra) är höghro handena ginom stiongir SkrtUppb 293 ."],"f":["ginom stingir )"]},{"a":"gensagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gensaga, invändning. \" vtan all geensagu \" HSH 16: 4 ( 1369) ."],"f":["geen- )"]},{"a":"gensighiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägare, afrådare. \" manga vänte thu t han faar gensighiara \" Bo 97 ."],"f":[]},{"a":"gensighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. motsägelse, invändning. oc louadho the foresvreffno . . . forescreffna jordh at hemola oc fria fore hwars manz atalan oc geenseghilse SD NS 3: 170 ( 1416) . STb 3: 330 (1497), 4: 19 (1504), 153 (1507), 251 (1512), 5: 35 (1515), 238 (1519)."],"f":["geen- . ","-segelse . ","-seghile . ","-segielsse . ","-seielsse . ","-sigelsse )"]},{"a":"gensighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse, invändning. \" wnfly gensigilsenna lst \" LfK 183 . \" skal fornemda kronona leen . . . alstingx friith oc quith vtan alla lösn oc gensigilse komma til sweriges krona igeen \" BSH 4: 78 ( 1481) . \" vtan alt argdt gensighelsse oc hielparedhe \" ib 105 ( 1484) . \" vthen all mwr och gensägilsse \" ib 296 ( 1501) . \" vtan alt arght eller gensielse \" FH 4: 62 ( 1457) . vthen all gensigilse FM 356 ( 1508) . \" vthen all skotzmoll och gingighilse \" ib 525 ( 1511) . - svar, invändning. met swar och genseghelse, ath inghen skulde biude segh ther tiil for nya aredh FM 667 ( 1517) ."],"f":["-sighelsse . ","-segilse . ","-sägilsse . ","-segehelse . ","ginsighilse . ","gensielse )"]},{"a":"genskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["12 (enl. Rietz, s. 190). \""],"f":["geen- )"]},{"a":"genskräp n","b":[],"c":"","d":"","e":["gengäld, återgäldande. \" lydom ey sadana bligd länger wthan genskräp oc atergäld \" Troj 56 ."],"f":[]},{"a":"gensköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svara. \" thöm gensköttis thet besta wij kwnnom \" BSH 5: 272 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"genslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motslag, slag som gifves till vedergällning. \" geenslagh är ey forbwdhit \" GO 606 . Bir 2: 195 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"genslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motslag. \" bätra är altidh hälghe sidhin, mz thulomodheno, än ondzskonna wärstha mothekiffwit ällir genslagith \" SpV 461 ."],"f":[]},{"a":"genst","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tyg från Gent el. som efter denna stad (berömd för sin tillverkning af kostbara tyger) hade sitt namn. \" vnum frustum panni viridi genst \" SD 2: 703 (13001310). vnum frustum panni blauuei. dictum genst ib 3: 169 (1314?). nouem vlnas gænzt ib 287 ( 1316) . blaat genzt ib 707 ( 1326) . \" de gienst ib. \" ib 4: 3 (före sl. af 1327). vnam tunicam de panno gyenst ib 52 ( 1328) . de panno gyænst ib 62 ( 1328), 63. ib 93 ( 1329), 105 ( 1329), 128 (1329, 401 ( 1334). "],"f":["gienst . ","gyenst . ","genzt . ","gänzt )","genstblat , "]},{"a":"gensta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1227."],"f":[]},{"a":"gensta","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["genistha SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). genistä ib), eg. ack. sing. fem. superl. af adj. gen. adv. L. "]},{"a":"genstan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , eg. ack. sing. m. superl. af adj. gen. L. A) adv. ","1) om rum: strax, närmast. grafwin vr ther gintan när Bo 213 . the thry hwalffuen genstan bak wm högha altarit Bir 4: 83 . Su 225 . ","2) om tid: genast, strax. gripa genstan hans sial Bu 8 . Bil 230, 537, 887 . KL 15, 17 o. s. v. MP 1: 18, 19 . KS 21 (51, 22) . Bo 10, 44, 63 . Bir 1: 186 . RK 1: 1082 . LfK 17, 19 . LB 6: 283 . \" thaghr ginstan opuäktis mote thöm . . . en ny striidh \" KL 341 . ib 362 . B) konj. så snart som. ginstan iäwghin gik bort fran hanum KL 19 . \" ginstan the hördho thz gik ginstan hwar bort äftir androm \" ib 108 . ib 362 . \" ginstan konungane komo in farande \" Bo !SYNS_DÅLIGT? ib 10, 102, 156 . Bir 2: 299 . MB 2: 282 . Di 76, 123 ."],"f":["gensten Va 37 . ","ginstan KL 15, 17 o. s. v.; Bo 1, 10, 44, 63 o. s. v. ; Bil 230, 537, 887 o. s. v.; Bir 1: 186, 2: 299 . ","gintzstan Su 51 . ","ginsten SJ 246 ( 1455) . ","gänstan MP 1: 19 ; LfK 19 ; Su 108 . ","genisthan LB 6: 283 . ","genestan TS 27 )","genstan som","ginstan- )"]},{"a":"genstan","b":[],"c":"","d":"","e":[" . ginsthan. gänstan), eg. ack. sing. m. superl. av adj. gen. L. A) adv. 2) om tid: genast, strax. gänstan war jak skyldh fran dyälfomen, ok tilskärzeldhz dömbdh MP 5: 12 . \" jllico aduer temporis ginsthan \" GU C 20 (hand 2) s. 11."],"f":["genstan Saml 24 . 280 (omkr. 1360-70)"]},{"a":"genstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gengäld. \" vil lhustrvn haffua skeden, swa sla swa mykit aff j the vj marck, som mölneren schal giffue hustrvne j genstande eller skeden wärdh är \" STb 3: 272 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"genstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motstå. med dat. suara ella giänstnda girughom ok grymum höfdingom KS 29 (72, 31) ."],"f":["giän- )"]},{"a":"genstigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genstig, genväg. GU C 20 (hand 2) s. 139. alle lgudz wini ok tiänare koma snarlika til hymmerikis swa som ath enom ginstigh MP 4: 8 ."],"f":["gin- )"]},{"a":"genstigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rak väg, rätt väg, genstig, genväg. en genstighir (compendium) är j thessom lustelika wäghenom Bir 1: 337 . kände honum genstigh til himmerikis ib 2: 52 . \" ib 300, 3: 214, 326. \" VKR XVII . Su 174 . Lg 3: 309 . i allmh. stig. j iabels daghom hwilades genstigane (semitæ) MB 2: 81 ."],"f":[]},{"a":"genstridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" är mik thola världinna dröuilse oc motgang oc mins hux genstridh än nakat annat Bir 3: 434 . \" genstridh är swa som trolskaps älla trolkona synd \" Ber 65 . \" som mz olydhno och genstridh korra mot sinom forman ib. \""],"f":["motsträfvighet . ","thungare"]},{"a":"genstridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. the hälgha scriffth oc kyrkiona sacramäntha haffwa än til thenna dagh lidith genstridh aff jwdom oc kättarom JMPs 510. - motsträvighet. tiande (ɔ högfärdens trappa) är geenstridh som är j thrätto oc j hwassom ordhom SvKyrkobr 353 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"genstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida emot. genstridhom mothe tolkom lönom oc kärlek LfK 49 . at han (kroppen) ey tilbörie genstridha oc herras owir skälin oc siälena Su 350 . - part. pres. motsträfvig, upprorisk. med dat. tik genstridande Su 339 . - med prep. mot. kranke likamen är nödogher oc genstridande mot tholka pinor Su 348 . - abs. haffuer gudeliken snille otalika syndar til sik draghit, iämwäl nödoghe oc genstridande mz dröffuilsom indriffuit i liffuet Su 169 . haffdho . . . mindhre mothestandara ällar genstridandhe ib 62 ."],"f":[]},{"a":"genstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida emot. ey ytermero formaandes genstridha theres trätteliga ok gudliga astundan bidher jak . . . SvKyrkobr 121 ."],"f":[]},{"a":"genstridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["o. f. bekämpare, motkämpe. judith . . . (som) drap omilla höffdihingan . . . mz sinom ällir hans eghnom kniff, renleksins fionde, guddomsins genstridara (divinitatis rebellam) SpV 237 . JMPs 514."],"f":[]},{"a":"genstridhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) motstånd, motsträfvighet. \" haffua sik oprest i tolka olydno oc genstridilse mothe sina förmän \" Su 54 . med dat. mz wrangwisa menniskiors genstridilse clostreno PM LX . ","2) vidrighet, svårighet. \" om mangra handa genstridilse gladelika lidhnigh \" Su 50 ."],"f":[]},{"a":"genstridhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stridig, motsträvig; motsägande. thänna thu synas nogh slättelika wara genwardogh, ok j ordhom ällir sinneno j nakra matto sik siälffwom genstrogh (sib requgnantia) SpV 505 . aff manghom ffalskom ffwndhom oc genstridoghom som göras moth thenna psaltaren MPS 509."],"f":[]},{"a":"genstridhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stridig, motsträfvig, upproorisk. \" at pina genstridogha \" Bir 3: 166 . ib 337, 4: 295 . ST 245 . Ber 63 . - med dat. af olydoghum oc gudhi genstridhoghom MP 1: 131 . vm nochar brodhir ellir hion wardhir honom geenstridhughir oc olydhughir VKR 30 . \" nar wi ärwm genstridoghe warom formannom \" Ber 64 . ib 68, 225 . Lg 635 . MB 2: 257 . \" skulu wara genstridoge mins sons ordhom \" Bir 4: 71 . \" med prep. mot. genstridogh mote sinom formannom \" Su 354 . MP 1: 134 . \" fwnnom wi ena handa folk genstridughet (för genstridught) mot alla andra \" MB 2: 198 . ","2) motig, vidrig. \" nar he känna genstridhogh thing \" Bir 3: 328 . Ber 7 ."],"f":["geenstridhughir . ","ginstridogher: -oghe Bir 4: 295),"]},{"a":"genstridhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsträvighet. (Den unga oxen, som skall tämjas, bör spännas för ådret mellan två äldre oxar,) thy hans genstridogheth hyälper honom jnte thaa PMSkr 225 ."],"f":[]},{"a":"genstörtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motig, besvärlig. Se Sdw 2: 1227."],"f":[]},{"a":"genstörtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["genstörtig. \" looth finne sik richens radh oc richens höffwitsman . . . genstörtigh ok offuerhörigh i manga matho B SH 4: 124 ( 1488). almogen, som nw ganst genstörtoger wordin är \" ib 5: 349 ( 1509) . almogen är gansche genstörtigh emot thöm ib 381 ( 1510) . \" almogen war miik ganska genstörtigh \" FM 351 ( 1507) . \" äre thä tiiskä städher hanom ganskä genstiircktige \" ib 676 ( 1517) . \" rijgsins raad er hanom ganskä gensturctege ib. \""],"f":["-igh . ","gensturckteg . ","genstiircktig )"]},{"a":"genstörtoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genstörtightet, halsstarrighet. Rydberg Tr 3: 576 (1512, avskr.) ."],"f":["gönstörtughet )"]},{"a":"gensvar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svar. Lg 3: 625 . BSH 5: 14 ( 1504) . \" hwlkit ärände vij granliga randzakade effther tiiltal, genswar oc vetnä \" ib 362 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"gensvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svra. \" at thw ey giffwer tik til otolegh ordh at geen swara \" Lg 821 . - motsvara. som sacramenta the hälgho kirkio hafdho i them gamblo laghomin genswarande sacrament oc ey som MB 1: 505 . - med dat. färmilse oc olning hadfho änkte sacramentum sik genswarande i them gamblo laghomen MB 1: 505 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"gensyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syn som träder ngn till mötes. om spegelbild. i speghlenom syni ok thäns biläte, som ser j honom, ok än tho at tilsynen ok gensynen (respectus) almenneligha är omskiptelighin, thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn oppa thz han astwndar SpV 5 ."],"f":[]},{"a":"gensägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse. Su 226 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"gensäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) motsägelse, invändning, gensaga. tha skall ok maa min son for:de larens mattisson . . . for:na godz till sik lösa . . . wthen alle gensegen SD NS 3: 214 ( 1417) . STb 3: 457 (1499), 4: 229 (1511). samaledes oc troyaner oppa syna syda mz oppenbara gensängn ther j mot stodo Troj 167 . 2) motsägelse, inkonsekvens. mik synis j thänna wthgangenom nakor gensägn ällir motsängn SpV 69 ."],"f":["-segn . ","-segen . ","-seng SJ 2: 36 ( 1478) . ","-sign STb 1: 85 ( 1477) . -sängn),"]},{"a":"gensäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse. \" vpreste geensängn mote them \" KL 161 . tholde . . . . gensäghu ib 163 . \" fölghir vtan gensägn \" Bo 189 . ib 199 . BSH 1: 166 ( 1376) . SD NS 1: 230 (1403, 275 (1403, nyare afskr.), 317 ( 1404), 349 (1404, nyare afskr.), 372 ( 1404) o. s. v. SJ 364 ( 1469) MP 1: 272 . VKR 42 . SO 115 . Ber 227 . PM 53 . \" uthan huars mandz geensägn \" DD 1: 82 ( 1346, nyare afskr.) . \" vtan alla aterkallan oc gensäghn \" BYH 1: 181 ( 1377) . \" wten al gensägen ok skotzmol \" BSH 5: 506 ( 1512) . \" mins sons ordh ok kännedombir hafdho alla stadz gensäghn \" Bir 3: 155. Su 134 . \" gudz doma gensäghn (motsätelse el. klander mot Guds domar) \" Bir 2: 108 ."],"f":["geen- . ","gensengn BSH 4: 99 ( 1488) . ","gensiäghn SD NS 1: 688 ( 1407) . gensägen. genseggen SJ 364 ( 1469) . ","geensängn . ","gensängh Su 134 ), "]},{"a":"gensänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenfylla. \" at wij lothe gensänkä hampnä gapet \" FM 186 ( 1504) . Jfr i gen sänkia."],"f":["-sänkä )"]},{"a":"gentaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mottaga, upptaga. \" the hedhno budu sik til at nidher hugga ok han gentaka (nos hanc arborem succidemus et tu eam suscipe) \" Bil 632 . - mottaga, uppbära. swaradhe hans ärw gen takna mere än hans mödha var wärdh Lg 1030 . - Jfr taka gen, äfvensom i gen taka."],"f":[]},{"a":"gentala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gentalan. vtan alla geentala SD NS 1: 203 ( 1403) ."],"f":["geen- )"]},{"a":"gentalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse, invändning. \" hördho prädikan ok mano thz gerna vtan alla gentalan \" Bil 847 . ib 895 ."],"f":["gintalan Bil 895), "]},{"a":"genthrätteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enträgen. Spec. Virg. s. 274 (enl. Rietz, s. 190)."],"f":["-trätteliker )"]},{"a":"genträdhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" skada, förfång. thet wore thenne fatige kyrkie oc mich tiil en stoor forswagning oc genträdelse BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":["-trädelse )"]},{"a":"genvart","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["genwert Bil 315), pep. "]},{"a":"genvarta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröstvårta (på män). sköt han konungin i brystit i genuartona Gr 263 . \" sköt han konungän i brystith j geenwartona \" ib (Cod. D) 354 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"genvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motvind. \" i myklom lifs wadha farande ok genwädhre \" KL 173 . \" j myklom storm ok genwädhre ib. \" Lg 3: 357 . kom sa stort giinweder FH 6: 89 ( 1496) ."],"f":["ginwädher Lg 3: 357 . giinweder),"]},{"a":"genvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svårighet, vedermöda. \" hunger ok thörst ok stora genwärdh leedh then här ij the färdh \" Al 4145 . \" waar likame skal ängin wilia hafwa vtan geenwärdh badhe nätter ok dagha \" ib 6174 . \" nidirkastas af nakre ginuärdh \" MP 2: 95 . \" nar genwärdenna ok fatikdomsins torn stingir han \" Bir 1: 313 . \" hwat tekna tornane vtan wärldinna genwärdha (adversitates) ib. \""],"f":["geen- . ","gin- . ","-ar )"]},{"a":"genvärdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) motgång, vedermöda, lidande, skada. thw saat oc jwdhanna hardasta oc grymmasta vmgango oc ginwardho falsighin änlite SkrtUppb 172 . \" värn mot alla världinna vandha oc genuardho \" SvB 146 (1400-t.). Nunninv 352. 2) strid; uppror. rebillio onis et rebellium ii genwardha GU C 20 s. 517 . - Jfr värulds genvärhda."],"f":["gin- . ","-vardha )"]},{"a":"genvärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. stå emot, vra motsträfvig. genwärdhins enkte mot honum MB 2: 381 . \" trätta oc genwärdas \" LfK 14 ."],"f":[]},{"a":"genvärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orätt, otillbörligt. \" är thz swa at j giort haffwen o rättfärdeliga oc genwärdeliga (perverse) \" MB 2: 98 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"genvärdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motig, svår. hård ok gen wärdlik ting KS 19 (47, 20) . MB 1: 252 . \" ey skal thik synas wara thz genwärdhelikt som sara hawer talath ower thinom son \" ib 197 ."],"f":["gen wärdliker )"]},{"a":"genvärdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång, vedermöda. thera sälikhet älla genwärdhelikhet (adversitas) Bir 4: 251 . Su 438, 440 ."],"f":[]},{"a":"genvärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motig, svår. \" i . . . ginuärdhom thingom \" MP 2: 249 . \" genwärdh thing thyker os godh \" Al 6176 . \" the thing j wärldinne ärw ärw gudhz thiänista mannom genwärdhwm (för genwärdh el. möjl. för genwärdhogh) \" Ber 21 ."],"f":["gin- )"]},{"a":"genvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. vänd emot, riktad emot. 2) motig, vidrig, svår, besvärlig; skadlig. med dat. el. i dess ställe ack. han motestar, oc nihertrykker alt thz genwärogh, oc skadhelikit kan wara trona siäl Mecht 338 . - abs. thär är ey siukdombir älla nokor gänuöärdogh thingh SkrtUppb 223 . \" aduersus a um gyn wardoger onder ok ysal \" GU C 20 s. 9 .a omilla människio, j ondhom sidhom ok genwardoghom willefarande SpV 125 . ib 446, ","3) motsatt. - abs. SpV 132 . \" thänna thu synas nogh slättelika wara genwardogh (contraria), ok j ordhom ällir sinneno j nakra matto sik siälffwom genstridogh dat. hwat andanom är genwardoght (contrarium) ok hwat kroppenom är wäl bekommande \" SpV 354 . 5) fientlig, upprorisk, motsträvig. med ack. SpV 442 . abs. GU C 20 s. 101 . \" rebillis lis le geenwardoger ib s. 517. \" ib (hand 2) s. 26. SpV 487 . \" thin fakwnnoghet opuäkkir tik til genwardogh swar (ad strophas), at thu skalt wäria tik \" ib 560 ."],"f":["geen- . ","-vardogher . gyn- GU C 20 s. 9 . ","gän- SkrtUppb 223 . ","gyndhwordugher GU C 20 s. 101),"]},{"a":"genvärdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedermöda. \" som mz genwärdoghet twinghas \" LfK 101 . \" ledh myghen genwerdoghet \" RK 1: (Yngsta red:s tillägg till sfgn) s. 202."],"f":[]},{"a":"genvärþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) motgång, vedermöda, lidande, skada. aldre varþe mik þen gen värþpa at min bonde skils viþ hälgha martires Bu 520 . \" scyt giurar han þik hughnaþ for genvärþ \" ib 489 . \" þol genuärþo þin lifs älla þins goz \" ib. \" änghom tel genvärþo \" ib 3 . giordhe hanum mangha ginuärdo Bil 710 . \" honum war enkte meen eller genwärdha at alzskyns thingom \" MB 1: 59 . thul nådha ok genwärdo KS 19 (47, 20) . wara tulughr i allom genvärdom ib 49 (125, 53; kan föras till genvärdh). swa olidhelika pinor oc osighelika genwärdhor Su 29 . Bil 245, 269, 339, 368, 642, 879, 885 . KL 232 . Bo 82 . MB 1: 90, 104, 105, 126, 392, 457 . Bir 1: 238, 295, 2: 195, 3: 222 . Ber 2 . ","2) kamp, strid. \" ther aff wäxer striidh oc genwärdha i likamenom mällan fyra elementorum krapta som hn är blandadher aff \" MB 1: 78 . \" i allom genwärdom ther ouini thet land ouarande skadha \" KS 57 (142, 62 ; kan föras till genvärdh). ib 74 (183, 82). ","3) motsträfvighet. sculo haffua plaga ok neffst fore theris brwt ok genwordo SO 78 ."],"f":["ginuärda . ","genworda . ","genvärdho man , "]},{"a":"genvärþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. vänd emot, riktad emot. ","1) motig, som går emot. i genuärdhogho vädhre (motvind) KL 269 . ","2) motig, vidrig, svår, besvärlig. med dat. nakat thz os är ginuärdoght Bo 83 . \" fatighdomen är allom genwerdhogher \" Su 421 . - abs. tholimodhelica vmbära ginuärdhogh thing Bo 101 . MP 1: 62 . Bir 1: 45, 2: 108, 3: 174 . Ber 21 . LfK 140, 183 . före tholka ginwärdogha lykko (d. v. s. olycka) MB 2: 296 . \" tänkiandis sik enkte genwärdukt oppa kommandis \" ib 93 . ","3) motsatt. \" med dat. annor thry thingh thessom genwärdogh \" Bir 1: 12 . \" mit mönstir är alzstingis genwärdokt thino mönstre \" ib 391 . - abs. skäl at skodha genwärdogh thingh af genwärdoghom (contraria a contrariis) Bir 1: 250 . ","4) stridande (mot, hinderlig (för). med dat. el. i dess ställe ck. alt thz som finz alstingx genuärdhokt vara äntighia systranna fridhi ok sämio. älla ok formanzsins ok seniorum lydhno Bo 147 . \" alt thet odygdhelikit är ok skadhelikt ok genvärdogt är manna samhälde \" KS 31 (79, 33) . Bir 2: 297 . skalt thu . . . hawa alla swa som thinna siäla helso genuärdhogha som for licamlikit mak . . . vilia thik dragha frau idhn oc äruodhe Bo 119 . \" han är ey genuärdogher sik siälfwan \" ib (Cod. B) 346 . - abs. nar iak redhe wäghin til hymerikis ok iak vp reff genwärdogha (hinderliga) buskana Bir 1: 244 . ","5) fientlig, upprorisk, motsträfvig. med dat. guþum gen värþoghar Bu 495 . ib 494 . Bo 206 . \" var han the rätto tronne som cristne män hafua digirt ginuärdogher \" Bil 895 . genwärdhogher gudhelike rätwiso och godhlek Ber 49 . Bir 3: 277 . \" nakar synd ma kallas nadhelik . . . fore thy at hon är . . . ey swa mykith genwärdhigh gudhi, än tho at hwar synd är gudhi genwärdigh \" MB 1: 147 . - abs. waro olydhoghe ok genwärdhoghe KL 10 . \" ärw enbändhe oc genwärdoghe \" LfK 159 . thänne min brodhir hulkin som skal callas genuärdoghir (adversarius) for thy at han skal vardha genuärdhoghir francisci reghlo Bir 3: 277 . ib 278 . miin genwärdhogha brwdh Su 433 . ib 434 . \" gör sigh genwordug \" TS 21 . \" annor tolkin ginuerdog (förnärmande) forsmälikin ord \" SO 25 ."],"f":["genwärdhigher . ","ginuärdhogher . ","ginuerdoger . ","genworduger . ","-ogt . -okt. -ukt),"]},{"a":"gerarcia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ängla garacia."],"f":[]},{"a":"gere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kil, kilformigt stycke. af tyg. hans banere haffdhe oc en hwitan gera ther ower gik oc et röt kors MD 191 . - af jord. thät lot han aff sinom calgardh til hans rwm oc är som en gere aff norra ändan in til symon stenhus SJ 7 ( 1437) . \" i geren mellom peder jönsson oc per jwte \" ib 332 ( 1466) . ib 55 ( 1437), 88 ( 1445), 105 ( 1440), 336 ( 1466). beläget i gramunke gere ib 329 ( 1465)."],"f":[]},{"a":"gere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kil, kilformigt, stycke, trekant. \" av tyg; kjortelflik. segmentum ti vestis mulie[b]ris et longa cuius necesse est partem secare ea solent vti nubentes segmentum kiortilfoller gere oc snippa \" GU C 20 s. 562 . - av jord. item oplater iak oc for:da herra johanni danielis sua mykit aff genarom, som ligger nordhan medh hans treagardh SD NS 3: 341 ( 1418) . \" en gardh liggiendes i grabrödra gere pa norra sydonne i geren \" SJ 2: 100 ( 1487) . STb 2: 374 (1489), 3: 220 (1495), 419 (1499). HLG 3: 3 (1516)."],"f":["gela HLG 3: 3 (1516) ), "]},{"a":"gersfers naghl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giffers naghl."],"f":[]},{"a":"gesl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gisl."],"f":[]},{"a":"gesla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se gisla."],"f":[]},{"a":"gespa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gäspa. \" gespär, ocito \" VGL XIV . ossitare j: gespa LB 6: 284 . gespeer (trol. för geesper el. gespar) offtha ib 8: 51 . \" män doo widh t the nusu eller gespadho \" Bil 713 . KL 227 . - gapa. ä gespar fughil a sit gäte GO 650 . ib 293 ."],"f":["geespa GO 293 . "]},{"a":"gespan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäspning. oscitatus tus tui et ossitamen geespan GU C 20 s. 394 ."],"f":["geespan )"]},{"a":"gesper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäspning, gäsp. moralitas gyspir MP 5: 90 ."],"f":["gyspir )"]},{"a":"get","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["get. \" get, som är fwlasta diwr \" MB 1: 479 . Gr 301 . Bir 2: 87 . Al 4957 . \" äru härtoghane licare kaatom getom än enhörningom \" Bir 2: 149 . Jfr ra-, sten-get. "],"f":["getir Bir 2: 87 . ","geter Al 4957. ","getrena Gr 301 ), ","geta galle","geta hiordh , ","geta horn","gete- )","geta häptur , ","geta klöf","gete- )","geta land , ","geta lorter , ","geta miolk","geta myolk Su 388 . ","gethamiölk LB 7: 3 . ","getha miölk ib 6 . ","getha myölk ib 2: 10, 37 . ","gätha myölk ib 6: 282 . ","gete miölk Va 8 . ","geta mielk LB 3: 34 ), ","geta pis","-piiss )","geta pors , ","geta rag","geeta- Bir 4: 68), ","geta skarn","gete- )","geta skäg , ","geta smörmale , ","geta sör","getha söör )","geta talgher","gete- )","geta tunga , ","geta ul","geta wll )","geta vatle","-vazsle )","gets hovudh","getz hufwdh )"]},{"a":"get","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["get. Jfr ra-, sten-get. "],"f":["*geta dyngia , ","*geta hirdhe","-hörde )","*geta hus , ","geta kiöt , ","geta mater","geta pika","*geta pika","-piga )","geta rag , ","*geta skin , ","geta skäg , ","*geta släkt , ","*geta thräkker , "]},{"a":"getskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["getskinn. \" i egypto lande hafwa alle munka . . . geetskin yterst iwir all siin klädhe \" KL 251 . 1 deker gethskyn FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":["geetskin . ","gethskyn )"]},{"a":"getunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1227. anders getingk SSkb 66 (1502-03). - Jfr bolgetunger."],"f":["-inger . ","-ingk )"]},{"a":"getunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["geting. \" at ey skulin getungane in koma j toma stadbana ok dröfwa godho biin \" Bir 1: 258 . \" nar getungin kombir som biin är wan at äta. tha hata the han al almännelika ib. \" ib 260 . MB 1: 297 . ST 332 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"ghy","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þu."],"f":[]},{"a":"gif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= giäf. \" gif löna \" KS 70 (172, 77) . SD NS 2: 10 ( 1408) . Jfr guþsif-, hinderdags-, morghon-gif. "],"f":[]},{"a":"giffers naghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kryddnäjlika. \" skärsötha oc gerzfors nagel \" LB 7: 151 . - vanl. pl. gariphilus giffers nagla LB 6: 284 . ätha giffers nagglar ib 282 . \" äta giffers naghla \" ib 3: 171 . giffuers nagla . . . ma man vel ätha ib 2: 9 . tak skersötha ok giffers ngla ib 53 ."],"f":["giffuers- . ","gerzfers- )"]},{"a":"giffers naghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kryddnejlika. Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bopt. Bd 3 nr 14 s.6."],"f":["giffrslanagle ) , "]},{"a":"gifmilda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["givmildht. mz riffuasta gemillo oc mänzsko (profusa benignitate) Mecht 152 ."],"f":["gemillo ) , "]},{"a":"gifmilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["givmild. Se Sdw 2: 1227. hwilka hänne inledde til giffmildasta konungen Mecht 222 . collati[u] us a um giffmildher GU C 20 s. 122 . ib s. 322 . liberatlis lis . . . gifmilder oc lifwffuer ib (hand 2) s. 80. ib s. 65 . Jfr giäfmilder."],"f":["gemyld Troj 75 . ","giffmiller GU C 20 l(hand 2) s. 65),"]},{"a":"gifmildhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["givmildhet. \" mädh bordhno teknadhes gemilhetin \" Mecht 204 . lib 271. ärlighet: lgeffmilhet: sälighet JMPs 559."],"f":["geffmil- . ","gem(m)il(d)-"]},{"a":"gifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr til-, undir-gifning."],"f":[]},{"a":"gifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifvande. \" Su 302. \""],"f":[]},{"a":"gift","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gipt. Jfr bolgigt, etergipt."],"f":[]},{"a":"gift","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gipt, gipta."],"f":["gifta"]},{"a":"gigha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags stränginstrument, giga, violin. Jfr Viollet-le-Duc, Dictionnaire du mobilier français 2: 273 f., Fétis, Historie de la musique 5: 166 f.; Schultz, Höf. Leb. 1: 432 f.; Grimm, Wörtebuch IV. 1: 2567 f. harpa äldher gigha, fidhla äldher huat hälst söth lywdh wara kan Su 77 . LfK 246 . Jfr fipla. "],"f":["giigha: -or LfK 246 ),","gigho bughi","-boghi )"]},{"a":"gilda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) finna el. förklara fullgod el. antaglig, antaga, gilla, godkänna the hafdho ganggit ower the bolstadhz ranan, som liggia mellan memala oc nämispä, ther xij men hafdhe för giort oc gildat j hans fadhers lifsans dagha FMU 1: 389 ( 1383) . SD NS 3: 250 (1417, avskr.) . \" tha ranzakadhe the xij baden märken och gilladhe iärn märkit för ty the vndirstodho ath thet kom först pa tynnone \" ATb 1: 358 ( 1471) . hwadanff han (ɔ Gud) gillar ällir hallir gilth, älir ok dömer ogilth, thz tha wardhir tänkt ok giorth j hiärtano SpV 103 . Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) . ib 21, 96 (1490) . \" til spordes the viij och xl, om the wille driffue eller gille forscriffne vj witne STb 5: 228 (1519). - Jfr ogilda. \""],"f":["gilla )"]},{"a":"gilda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra fullgod el. fullkomlig, fullända. \" hwar planeta stiärna . . . gillar (Cod. A gör 65) sit aar äpter sinom omgang \" MB 1: (Cod. B) 533 . ","2) finna el. förklara fullgod el. antaglig, antaga, gilla, godkänna. stadfestir iak ok gilder hans breff SD NS 1: 277 ( 1403) . aatskilia, holchen lagboch skulle gillas eller ogillas BSH 5: 187 ( 1507) . \" gijladhä och stadfestä for:ne gode männs eedh \" FH 5: 214 ( 1543) . gilladhe thenna scrifft ib 3: 105 ( 1447) . \" the . . . gildade tesse effterscriffne gambla raar \" ib 5: 120 ( 1448) . ib 178 ( 1409) . the for:da raa som for:de synemän gildhad halfdhe ib 2: 45 ( 1418). BtFH 1: 16 ( 1494, nyare afskr.) . thz (näml. öl) the gilla thz skal vra gillth aff allom brödrom ok systrom SGG 129 . gilles han (den som någon inom skrået vill taga till lärling) SO 233 . j biscopshammar the mik ater hyllade oc til sin konung gijllade RK 1: (Till. t. LRK) s. 232 . "],"f":["gilla . ","giilla . ","gijla . "]},{"a":"gildbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) deltagare med någon i ett gästabud. thykker thik tholik thing wara craser tha sigh os flere thina kompana som thine gilbrödher (Cod. C giäld brödher 1008) skulu vara Bil 412 . ","2) gillesbroder, medlem af ett gille el. brödraskap. SGGK 103, 107, 108, 109 . SGG 128, 131 . \" mz helge andz gilbröders . . . samtykke \" FH 1: 54 ( 1485) . - Jfr giäldbrodhir, gildebrodhir, gildis brodhir."],"f":["gil- Bil 412 ; SGGK 103, 107, 108, 109 ; SGG 128, 131 ; FH 1: 54 ( 1485) . ","gyl- SGG 128 ),"]},{"a":"gildbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) gillesbroder, medlem av ett gille. [no]kor gildbroþer kan dö SvGst 67 . SkrtUppb 314 ."],"f":["gil- )"]},{"a":"gilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) utskyld. Jfr landgilde. 2) gille, gästabud, dryckeslag. tha the gingo fram til himilslika konvngxsens gilde Mecht 338 . bryllop, ällir annor gästhabudh ok gille SpV 284 . \" ath dyäkna plägadho drykka gylle a sancti nicholai dag \" MP 5: 187 . Hel män 118 . - dryckeslag el. sammankomst inom ett gille. at han sagde til lauirs lönson i gillene tw matte bätir vara een swina priare en var allirman ATb 2: 86 ( 1477) .","aff sancta oles gilde SSkb 273 ( 1508) . - Jfr hälga likama gilde. "],"f":["gille . ","gylle . ","giille Hel män 118 . gen. best. gillenes STb 4: 42 (1504)), ","gildis brodhir (gilles-,. gillis-), ","*gildis drinkare","gilles- )","*gildis fridher","gilles- . ","gillis- STb 3: 265 ( 1495) . ","gylles- . ","freden sTb 4: 168 (1507)),","gildis gardher (gilles-), ","*gildis insighle , ","*gildis lius","*gildis mur","gylles- )","*gildis pänningar","gillis- )","gilids rätter","gylles- )","gildis stuva (obl. gilliz stughw ATb 1: 251 ( 1466) . gylles stuffw SJ 2: 18 (1476)), ","*gildis stuvu fridher","gillisstufefreden STb 3: 211 (1495)), ","*gildis stuvu porter","gildis sven (gilles-. gylles-), ","*gildis väg , ","*gildis ärande , "]},{"a":"gilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) det som betalas el. skall betalas, afgift, utskyld. Jfr af-, ater-, half-, land-, tvä-gilde. ","2) gille, gästabud, dryckeslag (eg. sådant som bekostas genom afgifter el. sammanskott af deltagarne). sculu systra oc brödhir storlicha wakta at the ekke wari j brudhlöpom barnsölom ellir giillom oc ey j naaghrom adhrom gestabudhum ellir budhölom VKR 20 . \" han väfs j . . . gillom oc ölfyllom (conviviis) \" MP 1: 263 . ib 90, 91 . \" i eno gilde \" Al 10036 . \" giuir thu thz rikom klärk om. tha göra the sik thär af gilde \" KL 271 . hon hiolt eeth serdelis gestabudh ellir gilde ST 221 . thz at thu fiärkar mik af thino bordhe. skal vardha mik biudhile til mins herra ihesu christi gille Gr 272 . \" o huat säle the ärw, som til tolkit gille bwdhne äro \" Su 140 . \" giordhe hwart aar klärkom sancti nicholai gilde mz höghtidh \" Bil 578 . \" giordhe gildit gladhare \" ib 579 . \" at han fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manna \" KS 62 (154, 68) . - dryckeslag el. sammankomst inom ett gille el. brödraskap. medan gillet drykx SGG K 104. ib 109 . SGG 129, 130, sa länghe gillith staar SEG 112 . \" sa länghe gilleth drikx heller haldz \" ib 118 . \" engen broder bäre nagar bana vapen med sick til gildes \" SO 205 . ib 28, 65, 107 . ","3) gille, brödraskap. gilde siue conuiuio sancti petri SD 3: 680 ( 1325) . gillde saluatoris ib 4: 585 ( 1337) . \" ib 6: 64 ( 1348). wara fru gilde ib \" NS 1: 463 ( 1405) . \" sancta johanissa gilde \" ib 678 ( 1407) . \" sancta jacobs gille oc sancta pedars \" ib 2: 78 ( 1409) . \" pa . . . helge andz gilles wägna \" FH 1: 54 ( 1485) . ib 55 . \" the brödher ok systrhrar i gildeno äru \" SO 67 . \" som alderman war i hälghakors oc sancti olafs gilde \" SJ 60 ( 1436) . \" sancte knutz gille \" ib 126 ( 1446) . sancta barbara gille ib 213 ( 1452) . \" helge likama gylle \" ib 386 ( 1472) . \" sancte örgiens gille \" SGGK 103 . ib 104, 105, 106, 107, 108, 109 . SEG 111 o. s. v. SGG 128 o. s. v.","4) gillestuga. \" widh gatuna bak for sancte gerthruda gylde \" SJ 77 ( 1438) . \" i mällen hälghandz huss rwm ok sancti laurenze gilde \" ib 34 ( 1425) . \" en gardh beläghin . . . i mellan warafru gille och olaff michelssons . gardh \" ib 241 ( 1448) . ","1) deltagare med någon i ett gästabud. giordhe gildis brödher blidha Bil 579 . ","2) skrin hvari ett gilles kassa förvaras. skal thet betalas vtaff gildis byssone TS 24 ."],"f":["gylde . ","gille . ","giille . ","gylle . gilles för gillet SO 107), ","gildis blus","gillesbloss )","gildis bordh","gilles- )","gildis brodhir","gilles- . ","gylles SGG 131),","gildis bänker","gilles- )","gildis drykker","gilles- . ","gillis dricker),","gildis drykkia","gilles- )","gildis gardhe","gilliss- SEG 121 . ","gilles- SGG 130 . gillis gaardher),","gildis glädhi , ","gildis golf","gillis- SEG 122 . ","gilliss- ib 121), ","gildis hus","gillis- TS 22 . gilles-),","gildis redhskaper , ","gildis rätter","gilliss- SEG 117 . ","gilles- SGGK 108, 109), ","gildis skra","gilless skra )","gildis stuva","gildisstufua . ","gildesstwe . gilles stuffua: -stuffuw SO s. gilles stugha: -stugho SGG 131 . ","gillisstwga: -stwgw SEG 112, 114 . ","gyllesstugha: -stugho SGG 130 ), ","gildis stuvu golf","gillisstwgu- )","gildis stämpna","gillis- )","gildis sven","gildesswen . ","gillis- SO 78, 106, 109, 204 . ","gilles- ib 96, 158 ; SGG 128 ), ","gildis syster","gilles- )","gildis tompt","gillistompt )","gildis vägher","gillis- SEG 122 ; TS 23 . gillesSGG 130; SO 7 . gylles-, SGG 130 ), ","gildis väriande","gillisväriende . ","gillissväriende )","gildis värianda balker","gilliss väriende balker )"]},{"a":"gildebrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildbrodhir 2. gillebrödher skulle sig aldherman wellia SGGK 103 . ib 106 . SJ 368 ( 1470) . Jfr gildis brodhir."],"f":["gille- )"]},{"a":"gildedrykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckeslag som hålles av medlemmarna i ett gille el. skrå."],"f":["gylle drycke STb 4: 277 (1512)),"]},{"a":"gildefridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildis fridher. STb 4: 361 (1514)."],"f":["gille- )"]},{"a":"gildehus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildis hus. ledha hanom aff gillehusit SO 108 ."],"f":["gillehus )"]},{"a":"gildepänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildis pänningar. STb 4: 33 ( 1504) . "],"f":["gille peninga )"]},{"a":"gilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och gildre."],"f":["gildar )"]},{"a":"gilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) giltig, gällande, antaglig, fullgod. dömdu gild scriptamal syndugha folke til himerikis nadha Bil 394 . \" uari ok thz gilt \" TB 79 . i halden thz got oc gilt Al 6896 . \" hvilkin man sum e hawär gildävak firi sinum durum \" SR 15 . \" sculdo han hona behalda for the peninga for sit gille fasta köp \" SJ 127 ( 1444) . for sit fasta gille köp ib. \" for et gilt köp \" ib 132 ( 1444) . at thenne for:ne raar gilde vare FH 2: 64 (1427, gammal afskr.). at the brefuin . . . gild waro SD NS 1: 277 ( 1403) . XLII marc j silffwer redhom peningom och gildom och lagligom werdörom FH 5: 145 ( 1490) . j androm gyldom oc lagligom werdhörom ib 168 ( 1495) . tusande rinscha gyllena gillde RK 2: 2527 . XXX marc swensca vti gylld myntt oc giängxssä SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). XL marc i godha giilla ok genga, hwita örtogh päninga ib NS 1: 334 ( 1404). ib 338 (1404, nyare afskr.). stokholms mynth, som nw gäpt ok menlegha gangande är fore gilt offuer alt rikith ib 2: 120 ( 1409) . \" i swa godhum oc gildum byium, som hossaby är \" ib 173 ( 1409) . \" skodha gerningh ath witha holkin gil är äller ogil \" SO 20 . ib 63 . giljt nött SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). x gilda köör ib NS 1: 167 ( 1402) . skodha oc skilia giilt jarn aff oglilde !SYNS_DÅLIGT? 138. en gylder oxse BSH 3: 145 ( 1463) . \" een gillan öxnök \" ib. \" ib 5: 197 (1507). fäm gylla fiska \" MD 370 . \" gudh kunne aldrigh kona swa schapa at fogden wille henne for gilt (ss något fullgodt) vptaka \" RK 2: 661 . \" wille ey bära mig opp för gilth (gifva mig sitt erkännande) \" ib 3: (sista forts.) 4202 . ","2) medförande skyldighet att erlägga böter el. undergå annat straff. gilt (näml. vare) . . . alt þätt þöm giorþes SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr eþ-, ful-, färu-, half-, iäm-, karl-, korn-, köp-, lagh-, o-, skat-, tvä-, vitnis-, þing-gilder."],"f":["gylder . ","gilt . !SYNS_DÅLIGT? giljt. frf. vok. i änd. gild-. gilld-. gyld-. gill-. giill-. gyll-),"]},{"a":"gilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giller. mädh thässom ordhum . . . redde hon gilder oc snarwr alla wägna om konungsins son Prosadikter (Barl) 78 . decipula le p c fälla ok läm ok giller GU C 20 s. 167 ."],"f":["giller )"]},{"a":"gilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 262 ff. 1)giltig, gällande, antaglig, fullgod fore hundrada gillia mark VgFornmt III 7-8: 150 (1373). tusende goda gälle rinske gyllene Mon Dipl Sv 71 ( 1456) . thässe xij . . . ranzsakako om stadzens grop hwar hon war gil ällir ogill Ab 1: 218 (1461). gylle ogxa STb 1: 19 (1475). GU C 20 s. 486 . SpV 103 . hulkit breff som nämpdin sagde myndugt oc gilt ware Uppl Lagmansdomb 104 (1490). STb 3: 267 ( 1495) . omgilt neffuers fförende STb 4: 193 ( 1511) . ","2) om person. skyldig att undegå straff. dömdis the (ɔ några tjuvaktiga munkars medbrottslingar) saa gilde wti then sak som munkana JTb 111 ( 1525) .","3) om person. lagligen berättigad (till ngt). RP 2: 230 ( 1392) . hon var gild ltil sin morgongaffuo Arfstv 37 ( 1461) . ib 41 ( 1461) , 8 (börj. av 1470-t.). - för vilken skall betalas el. bötas. sades wor kiere herres och höffuitsmans swen, som slagen bleff, cristoff, gud hans iel naade, giil tc., swa ath the som gerningen giorde, skole honum ffaste och böte igen STb 4: 196 ( 1511) . - Jfr korn-, o-, skat-gilderr."],"f":["giil STb 4: 196 (1511) . f. gil ATb 1: 218 ( 1461) . ","gilt . "]},{"a":"gildestuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stuga el. rum, där ett gästabud el. dryckeslag hålles. MP 5: 188 . - Jfr gildis stuva, gildstuva. "],"f":["gillestughu UrkShist 1: 13 ( 1456) . ","gillestuen SSkb 148 (1504-05); Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). gyllistuen SJ 2: 114 ( 1488) . ","gillistughw SD NS 3: 91 ( 1415) ), ","*gildestuvu fridher","gillestuefredhen STb 3: 119 (1493)), ","*gildestuvu pika"]},{"a":"gildestuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildis stuva. i gillestwugne i forstwge eller i gardenom SGGK 106 . ib 105. SO 7 . \" i gillestofwna i eneköpunge \" SD NS 1: 558 ( 1406, gammal afskr.) . \" j warfrug gillastuffwa ginge the jn \" RK 2: 2167 . \" j sancte gertruda gillestua \" ib 7470 . til thes at alder almoghin saman kom i sancta gerthruds gildistufuu OB 213 . \" komo a radzstufuonna i sancti gerthrudha gildestufuo \" SJ 63 ( 1436) . \" j sancti olaffs gillestwe \" SO 118 . \" bak swenska manna gyllestufwna \" SJ 125 ( 1444) . Jfr gildstuva."],"f":["gildistufua . gyllestufwa: stufwna SJ 125 ( 1444) . ","gilleste . ","gillastuffwa . ","gillestofwa: -stofwna SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). gillestuga. gillestuge SGGK 105 . ","gillestwuga: -stwugne ib 106 . ","gyllestuga: -stugone SGG 131 ), "]},{"a":"gildesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. STb 1: 139 ( 1477) . jens gillesuen SSkb 56 (1502-03)."],"f":["gille- )"]},{"a":"gildesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildis sven. när som werkmestare byudher gildesuena til sighia brödhrom til hoopa koma SO 68 . ib 110 . TS 25 ."],"f":["gille swän TS 25 . ","gillisuen SO 110 ), "]},{"a":"gildogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr skatgildogher."],"f":[]},{"a":"gildra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["gillra. \" han fan sik siälfuan vara fallen j the samo snaru han hafhe lönt oc gildrat for androm \" Prosadikter (Barl) 65 ."],"f":[]},{"a":"gildra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga ss giller el. försåt (så att det lagda föremålet lätt faller ned), lägga på ett försåtligt sätt. presten laghdhe een storan steen ofwir ena dör ther biscopin pläghadhe vth gaa oc gildradhe han ther som ena fällo ST 351 . snardes j the snarw han gildradhe for androm Lg 3: 539 ."],"f":[]},{"a":"gildra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och gildre."],"f":[]},{"a":"gildran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gildre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och gilder, n."],"f":[]},{"a":"gildstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildis stuva. thz forkynnen morgon i warfrugilstuo RK 2: 5346 . \" konungen gik i warfrugilstuga ib 9487. stodh a sancti gerthrudha gilltufwo, som tha radzstufua hiöltz inne \" SJ 62 ( 1436) . \" gen mot sancta katerine gilstughu \" ib 230 ( 1454) . \" then tiidh jak lagmanz tingh hiölt . . . j gildzstwfwan \" FH 5: 119 ( 1488) . \" the tydzsco gingo alle ig ildhstufvonna \" OB 214 . \" gar han wredher wth w gilstwgw \" SO 24 . ib 34 . Jfr gildestuva."],"f":["gildzstwfwa . ","gillstufwa . ","gilstugha . ","gylstwga: -gw SO 34 . gilstua),"]},{"a":"gildstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gilstwgen HLG 2: 81 (1516) , 85 (1517). fwu Atb 1: 245 (1466). gilstwen Stock Skb 264 (1525-26). gildstofw SvGst 68 ), ","*gildstuvu dyr","gilstugedören HLG 2: 84 (1517)),"]},{"a":"gildsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gildis sven, gildesven. SSkb 24 (1501-02)."],"f":["gil- )"]},{"a":"gilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) locka, förföra. \" lisman swika j thy mz hwilko the gilia (alliciunt) ällir lokka \" SpV 149 .","3) fria. \" procio cis cire et proco cas care bidia sig hustrv ok gilya \" GU C 20 s. 487 . ib."],"f":[]},{"a":"gilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hafva begär till, begära. thän som älskar thz hanom lyster. han gil (ardet) säleka Su 388 . ","2) locka, förföra (en qvinna). gildo mz synd venisto jomfrw Bil 877 . \" gilde (vann till hustru) ther ena drotningh mz listum \" ib 726 . ","3) fria. \" thz radher iak allom ther vilia gilia \" Iv 1467 ."],"f":["gil . ","gilde ) , "]},{"a":"gilian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kättja, trånad. \" petulancia e skörheth käthe ok gilyan \" GU C 20 s. 443 . \" käthin ok gilian ällir skörhetin aff kropsins mädhfärdhom, teknar människiona omwändha j eth oskälikit diwr \" SpV 149 ."],"f":[]},{"a":"gilla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gilda."],"f":[]},{"a":"gille","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gilde."],"f":[]},{"a":"gilnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr hiona gilnadher."],"f":[]},{"a":"gilta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skälla? kält, pocka, yttra pockande ord (till)? \" man födher nw vp vnga pilta the först epther sin husbonda gilta hans godz stiäla röffwa ok räna \" MD (S) 266 ."],"f":[]},{"a":"gilta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"giltan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gilzli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr afgärþabyagilzli."],"f":[]},{"a":"gimsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ädelsten. \" at þe aldre sagho bätra gul ok gimstena \" Bu 152 . !SYNS_DÅLIGT? Bil 282, 307 (på hvilka bda stälen gimstenum senare !SYNS_DÅLIGT? ändradt till dyrom stenum). Pa 23 . MB 1: 356 . Al 4632, 4635 . Su 444 . \" maria thu äst . . . dyrasta gemsten \" MP 1: 31 ."],"f":["gym- Pa 23 ; Su 444 . gem-),"]},{"a":"gin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gen."],"f":[]},{"a":"ginneris","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. varth härberge wi soffwom i är off filsben och tecth mz gineris (korrumperat?; felaktigt återgivande av Lat. generis? Jfr: camera, in qua requiescit sublimitas nostmirabili opere auro et omni genrere lapidum est ornata F. Zarncke, Der Priester Johannes 1: 62) Prosadikter (Joan Prest) 348 . Jfr Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 6 f."],"f":[]},{"a":"ginum","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se genom."],"f":[]},{"a":"giolskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"giolsämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gior","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gör."],"f":[]},{"a":"giora","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se göra."],"f":[]},{"a":"giordh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giurdh, *giurdhinger."],"f":["*giordhinger"]},{"a":"giorþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , giorþa, giordher, giordhil, se giurþ, giurþa, giurdher, giurdhil."],"f":[]},{"a":"gips subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["gips. \" läth j karith iij skala mädh pulwer aff stöttom gipsom \" PMSkr 359 ."],"f":[]},{"a":"gipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gåva. \" siw the helgha andz gifft \" SvKyrkobr 6 . Arnell Brask Biᴵ 35. - Jfr af-, eter-, fri-, in-, morghon-, mädh-, up-, ut-, vald-, vina-gipt. "],"f":["gift )","*gipta bref","giffte- )","giptar mal (giptermaal. gypta-), "]},{"a":"gipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) gåfva. \" SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467). ib \" NS 2: 93 ( 1409) . MD (S) 280 . scall the gifft alstings wra jgeen kalladh FH 2: 136 ( 1442) . \" alla the gaffuor oc giffth som junfrv cristin jöness dotter gaff til nadhendals clostre fore sina prouento oc vppehelle \" ib 4: 43 ( 1456) . \" wi . . . stadhfästom . . . alla the gafwo oc gifft war fadher oc modher . . . gafwo \" ib 3: 55 ( 1445) . ib 5: 139 ( 1490) . hindra sins ffaders gifft fore sina siäll ib 3: 58 ( 1445) . ib 136 ( 1449) . \" thenne förscrifne gifft gaffwe och rente \" SJ 325 ( 1465) . \" thäs hälgha anda gift \" Bil 927 . ","2) qvinnas bortgifvande till hustru, bortgiftande. Se giptarmal, giptarmaþer. ","3) L."],"f":["gypt . ","gift . ","gifft . ","gyfft SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467)), ","gipta fulnaþer","gifta- )","giptakuna , ","giptarmaþer","gipta- L. ","gifta- . gifta- L.),","giptar mal","gyptamaal " RK 3: 2952 . ","gyptamaall ib 2640 . ","gifftamal: -mala Lg 3: 695 . ","gifftemal: -mala ib 630 . ","giiffthermal . ","gijfther mool FH 9: 2 ( 1416)), ","giptar orþ","giftar- )","giptar qvälder","giftar- . ","gipta- )","gipta siäng","giptastämna","gifta- )","giptar vitni","giftar- )","giptar öl","giftar- )"]},{"a":"gipta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gifta . ","giffthe Di 261 ),","gipto bol","gifto- )","giptomal","-maal . ","gifto- L.),","giptamals alder","giftomals- )","giptoman","giffto- )","giptoqvälder","gifto- )","giptostämma , "]},{"a":"gipta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifte, giftermål. \" vare saa gildh en giffthe til sin morgfangaffuo som annan \" Arfstv 41 ( 1461) . SpV 318 . första (ɔ slaget av återhållsamhet) är thras, hwilka nakot haffwa, än thog at thz är litith, forsökt aff kötzsins syndh, wthan äktha gipto SpV 349 . - Jfr tvägipta. "],"f":["giffta: -o SJ 2: 168 (1490) . giffthe), ","giptomal (gifto-. giffte-), "]},{"a":"gipta","b":[],"c":"","d":"","e":["gifva till äkta, bortgifta, gifta, förmäla (eg. en qvinna, men förekommer äfven om man). med dat. och ack. gipto sina dottor vngom svene Bu 30 . \" vii ärom gifta twem brödhrom \" KL 234 . - med ack. gifte mz hedher sina elzto dottir Bil 574 . \" gipte sin son \" ST 274 . ärlica gift Bir 3: 324 . \" quinno badhe gifta ok ogifta \" KL 101 . \" thz iak är gifter \" Fr 1250 . \" mz eens giffs manz hustru \" Lg 3: 56 . - bildl. hwariom idhar lim en affgudh gipta Al 6808 . \" ther wardher thit liik iordhinne gipt \" ib 8658 . "],"f":["gifta . ","giffta . -ir, -te, -ter. part. pret. ","giffs Lg 3: 56, v. ","gipta sik , gifta sig, ingå äktenskap (om s väl qvinna som man). med dat. wi . . . giptum ey os mannum Bil 446 . " giffter hustrvn sick androm manne " SO 85 . - abs. nar han ville hawa gipt sik Bo 57 . - refl. giptas, = gipta sik. med dat. ephygenia giptis hanum Bil 229 . - med prep. mädh. at giptas mz ihesu christo Bil 556 . - abs. han kuskaþo frändar at giptas Bu 26 . ib 143 . Bil 245 . Bir 1: 88 . RK 1: 77, 2431 . " engin giptis i annars wald " Al 7074 . " nw wäxer smaswennin . . . oc giptis (tager sig hustru) aff egipto lande " MB 1: 198 . - Jfr af-, saman-giptas, äfvensom fran-, lagh-, mund-, ny-, o-, tvä-, þrä-gipter."]},{"a":"gipta giffta. impf. gifftä stb 5 258 1519","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["giva till äkta, bortgifta, gifta, förmäla. per kopman . . . som hedan aff stden falskelige och swyckelige vntrymedefran sin eghta giffto dandequinna hustru cristin SJ 2: 151 ( 1489) . "],"f":["gipta sik , gifta sig. opsade simon skredder peder matsons burskap, som gifftä sig il arboge STb 5: 258 ( 1519) . ","*gipta ut","giffta )"]},{"a":"giptandi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"giptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gipning )","giptninga maþer , ","giptningamal","giftningamal )"]},{"a":"giptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr tvägiptning."],"f":[]},{"a":"girdinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunna? wndsäther oss medh en girding (för fiärding?) polwer BSH 5: 171 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"girfalke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 518. girfalka ärw store falka oc eth enkannelikith släkth PMSkr 286 ."],"f":[]},{"a":"giri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) cupiditas, concupiscentia, begär, lust. toko guz ordh mz mykle giri KL 161 . \" hafdhe mykla giri til at skilias widh thässa onda wärld \" Lg 37 . - vanl. i dålig bemärkelse: begär, begärelse, lusta. af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl Bu 183 . \" af onda giris atirlönom \" MP 1: 320 . \" at mannen forstyrer sik af onde giri ok odyghdelikom lusta \" KS 20 (49, 21) . späk tin lusta ok fylgh ey tinne giri ib 23 (57, 25). tu skalt ey fylghia alle tinne giri ok likamlikom lusta ib 24 (57, 25). ängin ände ella återwände är å tera giri ib 60 (150, 66; kan föras till 2). tholke thanka . . . minzska girina Bo 16 . \" girinna branda \" Bir 1: 71 . ib 187, 335, 2: 7, 4: 51 . öghna giri Bo 17 . kändo the kötzsins giri ok lusta Bir 1: 77 . Ber 127 . thädhan foro the oc lagdhos i giri grawer (sepulcra concupisentiæ) MB 1: 424 . - med föremålet för begäret uttryckt med gen. valdzsins giri Bo 97 . ib 127 . Bil 835 . \" mz manna lofs giri \" MB 1: 277 . \" hafdhe framluktan wilia til gudhlikx hedhers giri \" ib 95 . - med föremålets beteckning föregången af prep. til. sta mote oskällike giri til mat oc dryk Bo 130 . kötsins giri til skörlifnadh Bir 1: 355 . Bil 782 . MB 1: 463 .","2) särsk. avaritia, begär efter egendom, girighet. \" vänte sin broþor þät haua giort for giri sculd \" Bu 514 . Ber 126 . \" mot girinna last skipadhe han at änkte magha ägha vtan sins priara orloff \" Bir 1: 355 . aldhre faar gyri nogh GO 572 . \" giri älla nidzskapir \" MP 1: 310 . \" nidsker ok girugir brinner här j giris heta ib 66. giri är omät ok aldre ful \" Al 6265 . \" et omät giri \" ib 6264 . ib 6267, 6269, 6273 . ","3) ambitio, äregirighet, skryt, prål. komin ok seen mik j bälle oc giri meer än salomonem Bir 3: 211 . \" j the dikt oc scripter som gyrinna oc päninganna afflingh tilhöra \" Su 228 . - Jfr hedher-, hedhers-, iordhrikis-, mat-, mata-, of-, pänninga-, synda-, värulds-giri."],"f":["gyri . ","giris Bir 1: 187 ; MP 1: 66, 320 ; Ber 125 ), ","giris hiärta , "]},{"a":"giri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 2) girighet. aff siälffua girona wägna MP 4: 249 . - Jfr köpgiri."],"f":[]},{"a":"girilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) begärligt. skodha girlikare hällir värilz lusteliken ting än mina pino ok dödh MP 1: 91 . \" änkte tax girulikare \" Ber 222 . - med begär, med lusta, kräsligt. girlika pläghom wi ey lifwa Al 6107 . ","2) med girighet, egennyttigt. huar then som godz girilica samanläggir MP 1: 145 . \" vm the hafwa sik sniellelika ok ey girilika (cupide) j sinom ämbitom \" Bir 1: 317 ."],"f":["girulika . ","girlika )"]},{"a":"girilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) begärlgit. then som otorsgoter är drikker girliga Sex ekon tr 264 ."],"f":["girliga )"]},{"a":"giriliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begärlig, girig. aff mykin gligin akt J buddes b 171."],"f":["girlligin )"]},{"a":"girilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el f. begär, lustar, lusta. for wranga ok syndogha girlsonna eld SkrtUppb 115 ."],"f":["girilsonna ) , "]},{"a":"girilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begär, lustar, lusta. \" staa mot sinom frestilsom ok girilsom \" Bir 1: 242 . \" bort röra aff sinom hugh al jordzlik girilse \" ib 3: 222 . ib 1: 262, 301, 2: 324 . Su 443, 450, 454, 455, 456 . \" the kalladhe then stadhin girilsa (concupiscentiæ) graua \" MP 1: 189 . ib 2: 172. Jfr synda girilse."],"f":[]},{"a":"girna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära, åstunda. Se Sdw 2: 1277. sacncta birgitta, gudz wth walda bwd thy at himerikis konwngher, han girnadhe oc astwnadhe thina ffä[g]rindh SvB 394 (omkr. 1520). - refl. girnas, ","2) begära, åstunda, längta efter. med inf. med at. christi brudher skullo gyrnas at komma oc see iomfrwnnas mykla frögdh JMÖ 1234 ."],"f":["gyr- )"]},{"a":"girna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära, åstunda. \" girnadhe ok mykit astundadhe hona sik til husfru haffua \" Lg 3: 536 . \" grym diwr . . . girugh oc girnandhe at swälgha han \" Lg 996 . - refl. girnas, ","1) med passiv betydelse. begäras, åstundas. hwat thinge är swa litit tillekande hughenom at gthz girnas ey ok huxas hetelikare ok mera än iak Bir 1: 141 . ib 3: 120 . ","2) begära, åstunda, längta efter. med ack. folkit som girnadhis köt MP 1: 321 . \" nw hawir iak thet som iak girndhis \" VKR XI . \" som ey vil syndogha manna dödh vtan girnas synda bätring (önskar att de bättra sig) \" ib 66 . \" som . . . ey girnas sinna vndirdana goz \" Bil 884 . \" girnas han meth orättom sakom thz annors är \" KS 47 (120, 51) . \" fleste af os girnas vpfärdhina \" Bo 96 . ib 152 . KL 165, 182 . Bir 1: 6, 88, 2: 4, 178, 3: 55, 99, 229. ST 459, 502, 507 . Al 2969, 6069 . Di 288 . MB 2: 19 . \" sidhan girnas (får behag till) konungin thina fäghrind \" Bo 46 . \" then som quinno seer ok girnas hona \" MP 1: 320 . \" girnadhis ena gudhlika nonno \" KL 75 . - med prep. til. swa som hiortin girnas til vatu källona Bo 113 . Lg 546 . - med prep. äptir. än mn girnas ofmykit äpte krasmäti ok dyran mat KS 43 (110, 46) . ST 203 . - med in. utan at. girnoms thy som han giordhe altidh sundirlösas Bo 256 . \" han som mik girnas hafwa til brudh \" Bir 1: 270 . Al 2785 . Pa (Tung) 39 . girnadhis synda MP 1: 320 . - med inf. med at. girnas at faa mina miskund Bir 1: 119 . ib 183, 352, 2: 241 . MB 1: 175 . KL 355 . ST 253 . - abs. dauidz son hulkin som ville faa rikit mot sins fadhirs dauid vilia wardh bort kördhir mz wanhedhir thy t han girnadhis (ambivit) orättelika Bir 1: 232 . \" offmykith girnas thz är fiärdh \" Al 2958 . seneca sigher at j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan (kan finnas galenskap eller begärelse) MD (S) 288 ."],"f":["gerna: -as ST 203, 459, 507 ; -adhis ib 253. "]},{"a":"girnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. (häftigt) begär, lustar, lusta. wentris inglu[u]ies är een omatteligen gyrnilsenna (concupiscentiæ) nöian j allahanda maath SpV 139 . \" at gyrnilse war nakor syndh \" SvKyrkobr 335 . Jfr synda girnilse."],"f":["gyr- )"]},{"a":"girnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begär, lustar, lusta. \" nar then domsins daghir kombir oc the bökrena vplatas j hulkom al min hugxilse, girnilse ok gerninga skulo vptälias \" MP 1: 219 . \" forlata . . . sins hugx illa skipadh girnilse (affectiones) \" Bir 2: 41 . thetta skipit är hans likame. stöttir ok ältir af diäflanna frestilsom ok sinom girnilsom (cupidatibus) swa som af bölghiom ib 1: 36 . MP 1: 90, 2: 55 . MB 2: 198 . Su 166, 454 . \" kalladho then stadhin girnilsa (concupiscentiæ) grafua \" MP 1: 321 ."],"f":["gärnile: -om MP 2: 55), "]},{"a":"girniska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (häftigt) begär; glupskhet. cupedia die math ok dryks girniska commvniter sliska GU C 20 s. 159 ."],"f":[]},{"a":"girs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärs, acerina cernua L. Se Sdw 2: 1227. aspegerus tyrne ok girss GU C 20 s. 39 ."],"f":[]},{"a":"girughe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begär, lusta. \" kalladho israels sönir then stadh girugha grawer (sepulcra concupiscentiæ) \" MB 1: 395 ."],"f":[]},{"a":"girugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) med prep. \" at girugher at hänna goz \" Bil 425 . \" diäfla äre owermato girughe at gudhlikom hedher \" MB 1: 504 . - med prep. til. toco han til paua. girughan til walda Bil 394 . KL 323 . Va 22 . - med ack.? thu wasth altith gerogher dryk (troligen är dock här en prep. uteglömd frf. dryk) Di 289 . - med inf. föregången af at el. til at. girugher at thola dödh for thronne Bil 410 . KL 338 . Bir 1: 162 . \" girughe til at skadha \" Bo 124 . Bir 2: 65 . - abs. tel reþo giorþ girughum hughi Bu 141 . \" en girugher (ifrig) gudhelika snilles känneswen \" Su 223 . mz gyrughum (häftig) lusta Bil 485 . KS 19 (48, 21) . - glupsk. grym diwr . . . girugh oc girnadhe at swälgha han Lg 996 . wakte sik fore girugom fuglom Bir 1: 301 . ","2) girig. girughr ok grymbyr höfdinge (princeps impius) KS 29 (72, 31) . \" rätvis kunungr rätte up sit land, ok then girughr är (vir avarus) han förderua thz ib (73, 31). \" ib 57 (144, 63). styre männene äru gyrughe Bir 1: 323 . ib 3: 308 . \" nidsker ok girugir brinner här j giris heta ok mycle omsorgh huru han skal sit goz at göma \" MP 1: 66 . \" nidzskir man ok . . . girogir vpfyllis ey af päningom ok girungx manz ögha är omättelikit \" ib 310 . ib 11, 19 . Su 127 . \" var alle !SYNS_DÅLIGT? gerusth (för alla el. aldra manna gerughast?) \" Di 237 . ","3) äregirig. Bir 2: 147 . Su 174 . - Jfr blodh-, bradh-, goz-, hedher-, ivir-, mat-girugher."],"f":["gyrugher . gerugher? girogir. gerogher),"]},{"a":"girugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) begärlig. ss adv. kraftigt. \" wjnqwistanan giffwa aff sigh grena tha the wäxa girogth PMskr 312. - Jfr for-, hedher-, iordh-, kamp-, köp-, vanäro-, värulds äro-girugher. \""],"f":["-ogher )"]},{"a":"girughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["girighet. \" \" Al 6263, 6640 . Su 151 . FM 59 ( 1457) . Gers Frest 9 . - pl. föremål för girig lusta? ffaren nidher i grwndhen, i ondha girwghether LfK 24 ."],"f":["girigheet Al 6640 . " gyrikheth Gers Frest 9. giryhet " FM 59 ( 1457) . ","-ir ) , "]},{"a":"girughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) häftigt) begär. viin ok alzkona drykkir, som gör folk drukkit, är thz swa at thäns giroghet, som takir (sumentis concupiscentia), är owirflödoght SpV 218 ."],"f":["-og )"]},{"a":"gisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gissel. \" sco[r]pio . . . genus serpentis . . . et flagellum wlgariter swepa giizl oc skoth \" GU C 20 s. 555 . \" syndhernäs gislar ärw manga \" SvT 43 ."],"f":["giizl . ","-ar ) ,. "]},{"a":"gisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sol-, öghna gisl."],"f":[]},{"a":"gisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \"","1) obses, gislan. hon war tit sat till gisl Di 169 . RK 1: (LRK) s. 226 . \" han skulle fa ware gisell in pa borkholm \" BSH 5: 225 ( 1507) . - vanl. pl. forsände han til rom for gisla Bil 300 (i detta och flere af följande ex. kan dock gisla fattas ss sing. el pl. olik kasus af gisle). war . . . sattir for gisla ib. thok til sin for gizla konungx som aff danmark ib 746. gisla fördo the med sik heem RK 1: 2978 . \" ib 2: 5519, 5522, 8712, 9486, 3: 2680, 3301. sänt oss . . . twa hans sönir til gisla \" MB 2: 267 . \" the wilde for honom gisla gaa (ställa sig ss gislan) \" RK 2: 6283 . sculle tiil gisla gaa ib 3: 870 . \" til gisle staa \" ib 2: 9140 . ner wij kommande worde i ith rike aff thet andre, tha skulu nakre aff thess rikes radh wij tilkommande worde, ämbetsmen och hofwesynner möthe oss i landemerkith, och oss fölgatoge wara i rikit mz grudh och gysle BtRK 328 (1483, orig.) . \" beddis ey gysle aff wesgötom \" PK 235 . ","2) fred el. lejd för hvilken gislan lemnas ss säkerhet. i then dag och gisell BSH 5: 225 ( 1507) ."],"f":["gizl . ","giisl: -la RK 3: 2680 . ","giizsl: -la ib 3301 . " gilz i b 1: (LRK) s. 226. gisell. -ar), ","gisla man","gisleman . ","gisles man)."]},{"a":"gisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. staf; gissel. diäffwllin räddis widh thz hälgha kors som hundher widh thän staff ellir gisl som han är opta slaghin mz Bil 446 . oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom Gr 291 . ält mz geslom oc styngom ib (Cod. D) 386 . the flängdo min klena fäghersta likama mz hwassastom geslom Su 395 . Bo 181 . Bir 3: 130 . GO 696 . MD 15 . thän risi hafdhe ij sinne hand ena dighra giisl mz thry band Iv 3048 . ib 3050 . \" han skulde hafwa xviij slagh af ene gisl \" ST 138 . - (?) än thu läner päninga fadherlösom barnom som bo när thik, tha skal thy ey kwska them til gisla (Cod. B: ey hardelika kuska them til atirgiälda 560; non urgebis eum quasi exactor) MB 1: 339 . - Jfr gadda-, iärn-gisl. "],"f":["giisl . ","gilz GO 696 . ","gilsl: gilslom MD 15 . gesl),","gisla flängia , ","gisla sar","-saar )","gisla slagh , "]},{"a":"gisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr solgisl samt gisle."],"f":[]},{"a":"gisla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gissla, slå med gissel. läth han gesla omatens länge Lg 1008 . \" loth dacianus hona gripa . . . oc swa länge gisla oc flängia at hon gaff vp sin anda \" ST 126 . \" see sidhan thän vnga . . . iunkherran . . . gisladhan \" Bo 196 . Bu 414 . Bil 370 . KL 390 . ST 304, 305 ."],"f":["gesla . ","-ader )"]},{"a":"gisla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ogisladher."],"f":[]},{"a":"gisla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gissla, slå med gissel. Prosadikter (Barl) 72. Jfr fulgisla."],"f":["giisla )"]},{"a":"gisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stråle. \" aff hans hiärta wthgin[go] threfalla gislor swa som aff enom räghn bogha \" Mecht 49 . Jfr solgisla."],"f":[]},{"a":"gisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gissel. \" hon sagh . . . härran staa, oc haffua ena gitzslo aff gul lj sinom handom oc sigh höta mz gitzslonne \" Mecht 193 . dödzsins anbudh som war studhin risen oc gislor SkrtUppb 172 . hwru opta wi wardhom knosadha aff gudz plagho, ällir gislo SpV 456 . SvB 293 (börj. av 1500-t.). "],"f":["gitzsla )","gislo slagh , "]},{"a":"gisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr solgisla."],"f":[]},{"a":"gisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gislan. \" satte han til gislo \" ST 358 . RK 2: 4235 . \" alla the fangha j gislo waro \" MB 2: 250 alla the fangha j gislo stodho ib."],"f":[]},{"a":"gisla . gissel. sla töm mz rijk ok gislor btrk 345 1490 orig. .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["gislo slagh , "]},{"a":"gislalagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 424 ff."],"f":[]},{"a":"gislalagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sponsione mutua confirmata societas plurium pagorum, ett visst område i Finland (särsk. Karelen), motsvarande Fin. kihlakunta. Jfr Strinnholm, Sv. Folkets Historia 5: 54; Thomsen, Den got. sprogklasses inflydele på den finske s. 124; Ahlqvist, De Vestfinska språkens kultorord. s. 198. dedit rex magnus iwrge cum omnibus de nogardia pro amicicia tria gislagh sawolax jæskis et ægrepæ carelsk gislalagh SD 3: 611 (1323, gammal afskr.). ib 612, 613 (öfvers. i afskr. fr. slutet af 1400-talet), 616 (öfvers. i afskr. fr. början af 1500-talet). om thenne try gizle lag, som är egrepe, huilkit nw kallis östre karelen, jeskis, ligiandis j samä land, ok sawelax, som nw är sancti oloffs borgx län FM 119 (1501, gammal afskr.) . \" tesse trij gizle lag, som ere karele land j viborgx län ok sawelax sancti oloaffz borgx lään ib. \" ib 120 . \" han twingade carela swa omsider, at thet alt under wijborg laa, wäl fiortan gizla lagh stoor ok sm a (Klemmings uppl.: han twingade karela swa vm side ok alt thz ther vnder laa mz fiortan gislaslagh stora oc sma 1: 1347) \" RK (Hadorphs uppl.) s. 56."],"f":["gizle lag )"]},{"a":"gislan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gislan. \" wile j mich medh gislen forwara \" RK 2: 4232 . \" han honom til gislan kraffde \" ib 4241 . \" starke gislan nordmen sätte \" ib 6166 . the ther fore for gislan staa ib 6169 . ib 7207, 8734, 3: 3292 . MB 2: 261 . \" haffue vy . . . iiij danske ok tysker i gesslan ther fore, atth the skolle holle theres eedh \" BSH 4: 321 ( 1502) . for giselmen (trol. för gislenen) komber ib 5: 225 ( 1507) . ","2) fred el. lejd för hvilken gislan lemnas ss säkerhet. i thy gislen är och felig dag BSH 5: 225 ( 1507) ."],"f":["gizslan RK 3: 3292 ; MB 2: 261 . gislen. gesslan),"]},{"a":"gislan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gisslan. SvKyrkobr 157 . \" tha han skulle med lambert til konungens skep j gislan \" Stock Skb 79 ( 1518) ."],"f":["gixzslan )"]},{"a":"gisle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stråke. \" solinna giisla \" MB 1: 122 . ib 314 . \" aff them klädhom gingo gnislä (för gislä?) som soll \" Pa (Tung) 38 . Su 81 ; samtliga dessa ex. kunna dock föras till gisl. Jfr solgisle."],"f":["giisle )"]},{"a":"gisle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr öghna gisle."],"f":[]},{"a":"gisle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr gisl."],"f":[]},{"a":"gisle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: gisslan. pres edis riker enkannelika iordagozriker medlare loffwonsman ok gille (fel för gisle) GU c 20 s. 480."],"f":[]},{"a":"gisling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gislinga brut , ","gislinga lagh , "]},{"a":"gisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gisninga ek , ","gisninga eke , ","gisninga skogher , "]},{"a":"gisper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gesper."],"f":[]},{"a":"gissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gissa, förmoda. coniicere gitza oc ghätha GU C 20 (hand 2) s. 3. PMSkr 149 . jac gissar tiig for en fåne, nar tw wille taga tolked ärande twngdt oppa tiig Troj 45 . ib 51 ."],"f":["gitza )"]},{"a":"gissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gissa, förmoda, tro. \" fingo the rät at gitzsa oc sighia (Cod. B at fakla 553) \" MB 1: 296 . \" tha gitzade thz alle the thz han wille sin haal bese \" RK 2: 6078 . gissa, mäla ällar begripa mins kärlekx obegripelika ömpnoghet Su 38 . \" thäs mildasta modhrinna graat oc sukkan, os okunnoga, skulum wi nakraledhis, swasom giizande, märkia \" ib 211 . \" han gitzsar sik fanyttelika haffua ärwodat \" ib 148 . PM XXIX, LXVII . BSH 5: 18 ( 1504) , 74 (1506?), 122 (1506). Jfr begissa."],"f":["gisza BSH 5: 18 ( 1504) . ","gizsa . ","gitza . !SYNS_DÅLIGT? MB 1: 206 ; BSH 5: 122 ( 1506) ; ","-ar Su 148 . "]},{"a":"gissan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gissning, förmodan. ther aff taghe alle godhe gissen thett han är sielffer godher PMSkr 690 . \" j sinom v inwärtis si[n]nom, som är almänneliket sinne: betänkilse: gissan: owerwägilse oc minne JMPs 552. \""],"f":["-en )"]},{"a":"gissan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gissning, förmodan. \" somlige satte wp ena falska gitzsan \" MB 2: 293 . hawer icke lagh aff myn gissan BSH 5: 116 ( 1506) . aff gisson och sägn CLX (160) karla ib 135 ( 1506) . ib 220 ( 1507) . epther war gissan ib 74 (1506?). - aning. begynnandhe nokra gissan oc försmakan tillkomande liffs Su 110 ."],"f":["-on . ","gitzsan )"]},{"a":"gissning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antagande, förmodan. \" jach mener aff mijn gissningh paa allis eders forbätringh ath . . . the moge niwthet till godhe \" HSH 19: 135 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"gist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gista, upptill klufven och i marken nedslagen el. mot vägg el. gärdsgård lutande stör hvarpå not el. nät upphänges till torkning. borttager annarss bredzsla, stänger, gister SO 292 ."],"f":["-er )"]},{"a":"gista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gist. tager bort annarss bredestängher, bänkar eller och gistor SO 302 . \" rycker vp annarss mans gista \" ib 305 ."],"f":[]},{"a":"gista","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gästa."],"f":[]},{"a":"gistin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gisten. futile, gistit GU 1 . äru the [ɔ: winflaskanor) gistne oc lösgiordha MB 2: 25 ."],"f":[]},{"a":"gistning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gästning."],"f":[]},{"a":"gita","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["eg. nå, få. 1) lyckas, förmå, kunna. nequio quis vi tum p c quire ey getha älle ey formaa GU C 20 s. 350 . - med part. pret. n. ther . . . som . . aller the gaten till komit, som thörten ok wilden ther til Rydberg Tr 2: 269 (1359). SpV 118 . \" sigh mik hwat thu gast mik mera giort \" SkrtUppb 75 . - med inf. med at. hon tykte sik ey gyta at liffua MEcht 114. med part. pret. och inf. koordinerade. hon swasom drukken wordhen, gitandis ey längger lönt, ällir löna the innerlikasta nahder Mecht 217 ."],"f":["gytra . ","getha GU C 20 s. 350 . ","githr SpV 118 . impr. 2 pers. gast SkrtUppb 75 . ","gaten Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) ),"]},{"a":"gita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. nå, få. ","n . i refl. form. hans höhtiþ gat eigh haldes vm paskana Bu 51 . \" änghen gat hanom liknas \" ib 24 . \" hon gat ey andas gynum munnin \" KL 66 . \" hiärtat gyter ey smittas nödoght \" Bil 557 (i de tre senaste ex. kunna dock liknas, andas, smittas fattas ss inf. ). tro ey thik gita opstandit älla thrifwitz til böna älla contemplacionem Bo 127 . \" huru skulle thz hiärta gita nalkatz gudz ok himerikis thinga fino klarheet ib. \" Bir 2: 179 . then vidirgangan . . . gitir ey genstan giordz mz fullom hiertans idrogha MP 1: 169 . \" hon gat siällan mins vppa them vtan ok tara \" VKR V . - med inf. utan at. swa som han hafdhe äkke gitit kunna swara fore sik Bo 149 . \" thz the gato näppelica see \" Bir 2: 267. the gitto (för gitta) ekke komo (för koma) för idher ögon Di 293 . MD (S) 246 . Su 21, 131, 204, 232 . - med inf. med at. the gita (Cod. B orka 561) wäl at göra flere iämrika aff sik MB 1: 394 . RK 2: 6437 . med part. pret. och inf. koordinerade med hvarandra. ey en fother aff idher gither bidhit ällir staa j ware asyn MB 2: 254 . \" han gath hwatzske läsit älla sionga äldher nakot goth giort \" Su 183 . - med underförstådd inf. (el. part. pret . n.). iak giter (Cod. B orkar 546) ey (näml. gå) oppa berghen MB 1: 194 . \" vidhirfrestadho the i alla the matto som the gato til hans vanfrägdh oc dödh \" Bo 149 . \" vm the hafdho gitit villo the thz haua forstyrt \" ib 164 . \" reedh heem alt thz han gat \" RK 2: 767 . \" pakkadhe sich bort hwat han gath \" ib 3919 . - med underförstådd inf. (el. part. pret. n.) och en superlativ. lät stöttä ingifero. vp. i. scapin, þät öferstä þu gitir Hästläk. i AS 137 . \" byndom wi oss baþen . . . oc vara ärwingyä til at fulcomä skulä oc tilläggio swa mykit goþz som þer til räkker . . . þet rascastä wi äller þe formaghum äller gitum \" SD 5: 564 ( 1346) . hundraþa män . . . utsändä þer þe qwämelicäst gita ib 566 . \" hwar man giordhe thz bäzsta han gat \" Al 2438 . \" rendhe vndhon thz mesta han gath \" Di 220 . RK 2: 2361, 3988, 3: 3680, (sista forts.) 5133. - med ack. ther . . . litith got a mot mik gita Al 4284 . ","2) i förening med part. pret . n. uttryckande en omskrifning af det verb, till hvilket partiformen hör. viþ moþer döþ gat iak fast gratet (ɔ) syrkt ok illa latet Bu 74 . Bil 106 ."],"f":["gyta . ","gitta KL 293 ; Bir 3: 79 ; Ber 250 ; ","getha MD (S) 246 ; "]},{"a":"giudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskgjuse. Se J. Sahlgren, Ark. f. Nor. Fil. 44: 254 ff."],"f":[]},{"a":"giurdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gjord. the (ɔ karen) wore ey gärd medh giordom PMSkr 643 . ɉ mark for iiij giordar vppa the nyia hiwlen HLG 2: 48 (1516). Jfr iärngiurdh."],"f":[]},{"a":"giurdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr upgiurdha."],"f":[]},{"a":"giurdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr löv-, svärdh-giurdher."],"f":[]},{"a":"giurdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fägiurdher."],"f":[]},{"a":"giurdhil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se fägiurdhil."],"f":[]},{"a":"giurdhil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fägiurdhil."],"f":[]},{"a":"giurdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gördel, bälte. \" päninga lusthin fyllir ok thynghir pwnghin, ällir giordhinghin mz glimande malm \" SpV 149 ."],"f":["giordhinger )"]},{"a":"giurþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giord, sadelgjord. \" skyth är sadlath mz enne giordh \" GO 878 . giordhin vnder sadhelin la Fl 527 . bedzill, girodha och stigläder Va 21 . \" þ diwr som han reeþ a war giorþat mz þe giorþ \" KL 191 . \" kom viþ giorþena ib. Jfr saþugulgiurþ. \""],"f":["giorþ . ","-ar ) , "]},{"a":"giurþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gjorda, omgjorda. \" þz diwr som han reeþ a war giorþat mz þe giorþ \" KL 191 . \" repe giurdhardir \" Bil 801 . \" som mz gulle giurdus (zonis aureis cingebantur) \" ib 581 . \" giordadhir mz reno gulle om ländena \" MP 1: 49 . \" ländänär giordadhis mz gulle ib. \" \" gyordhadhe sik mz handklädhe \" ib 2: 7 . \" han giordhadhe sik mz thässo swärdheno \" Bo 32 . ib 174, 231, 241 . KL 154 . MB 1: 265, 308 . Bir 2: 21, 3: 13, 458 . \" giordhadhe thu thik \" MP 2: 28 . \" giordhar örsith fastelika \" Fr 489 . ST 55 . Ber 79 . Di 145 . MB 2: 229 . \" mz belte gördädholm \" Lg 3: 544 . wari giordadhir (præcinctus) ok redho Bir 1: 307 . Jfr um-, umkringgiurþa, äfvensom lösgiurþaþer, lösgiurþer."],"f":["giorþa . ","gyordha . ","görda: -ädhom Lg 3: 544 . ","giurde: -us Bil 581. "]},{"a":"gius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gös. gyus, penula VGL XIV . Jfr Lorenzen, Gammeldanske glosser s. 43, 51."],"f":["gyus )"]},{"a":"giuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ränna; kvarnränna. \" mölnaren ägher holla ferdigh quärna med damma och giwtor Arnelll Brask Biᴵ 26. \" HSH 17: 186 (1524, Brask)."],"f":["-or . ","-er ) , "]},{"a":"giuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fundere, gjuta, stöpa. ffictilia vasa läckio kar ok guthin kar GU C 20 s. 266 . wi haffwom thätta liggiande fää j guthnom karom (vasis ficitilibus) SpV 260 . v ortog, för lwse gwttes för primesser HLG 2: 112 (1522). ","2) effure, utgjuta. thu hiolt iomfrudom oc gotzst manga [ta]ra SvKyrkobr 76 . "],"f":["göt . 2 pers. sing. gotzst SvKyrkobr 76 . 3 pe5s. pl. pass. gwttes HLG 2: 112 (1522). part. pret. guthin: guthnom SpV 260 . Se Sdw 2: 1227),","giuta ut , utgjuta. MP 4: 36 . " annat sin göt han wt sith blodh " ib 5: 86 . - Jfr fam-, genom-, in-, ivir-, kringum-, mädh-, saman-, um-, ut-gkuta."]},{"a":"giuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fundere, gjuta, stöpa. belätin af gulle gutin Bil 534 . ib 722 . MB 1: 343 . \" nar een klokka gödz \" Bir 3: 15 . \" former till ath gythe slanger och andre bysser vtöffuer \" HSH 20: 247 ( 1508) . gythe lodh BSH 4: 318 ( 1502) . iij (3) gotten järnlodh ib 5: 506 ( 1512) . viij (8) stor bly lodh gotten ib. the lotho smelta brinnande gwl ok gwtu then kesare ther mz fwl MD (S) 239 . - (?) wenskap liggher j hiertat besloten som han ware ther jnne goten MD (S) 292 . - bildl. forma, bilda? tha ewa haffde budordith brotith ok sith radh swa ille gotidh MD 8 . ","2) effundere, gjuta, utgjuta. wi gutum ey hans blodh MB 1: 231 . \" ath man giwther ey for myken blodh \" RK 2: 4343 . MB 1: 477 . Al 1663, 2366, 3367, 4539, 8353 . \" at bly skulle vällas i store panno som i thera liiff skulde giutas \" KL 372 . \" bitra mirram gutu the i swamp \" ib 391 . \" göt a mik dagginna vatn \" ib 401 . \" sagdho sik haua gutit orent vatn iuir hona \" ib 3 .04. - i andlig mening. thän hälge ande som fiöl öfvir apostlarna oc göts öfver thom medh sine nadh Ansg 179 . ","3) begjuta. \" gutna ok stänkta mz blodheno \" Su 404 . "],"f":["gythe . ","gyuto: wtgyuto MB 2: 357 . ","gothin: begothna Su 39 ; om gothna Lg 3: 195 . ","goten MD (S) 292 . gotten (n. pl.) BSH 5: 506 ( 1512) . ","giutin: jngiutit Bir 3: 276),","giuta ut , "]},{"a":"giuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gjutform. nar een klokka gödz vtsprang vällande malmin aff giutonne oc formonne (de formella) Bir 3: 15 . ","2) Jfr floþgiuta."],"f":[]},{"a":"giutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) den som gjuter el. stöper, gjutare; krukmakare. hon wttandis in eculeo . . . sargadhis aff järnspikom. wändis hon j them hwassom wddom som j bland thz giwtare ok smidher hantera bortkastas SpV 233 . \" än thu härra tu ästh war fadhir, wi ärum träkkin, thu war giwtare (fictor) \" ib 479 . ss tillnamn. pädhar giwtare ATb 1: 69 ( 1457) . ib 261 ( 1467) , 336 (1470), 2: 136 81479). VKU 49 ( 1547) . Jfr gryt-, gryto-, in-, kanno-, klokko-, pot-, potto-giutare."],"f":[]},{"a":"giutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) den som gjuter el. stöper: förfärdigare (af lerbilder el. lerkärl), krukmakare. suasom läergytan hoxe mot sinom giutara MP 2: 90 . jak är suasom giutare (fictor) hulkin som faghirt biälte gör aff leer Bir 2: 244 . Jfr bysso-, kanno-, ler-, malm-giutare. ","2) den som ingjuter. Jfr in-, nadha-giutare."],"f":[]},{"a":"giutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) gjutande; göt. mith pa honom (ɔ axeln) skal wara en lithen tridza stöpth mädh samma giiwtilse aff messingenom PMSkr 508 . ","2) utgjutande. blodzens giwtilse PMskr 123. - Jfr be-, blods-, blodh-, ut-giutilse."],"f":[]},{"a":"giutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blod-, in-, ut-giutilse."],"f":[]},{"a":"giutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjlig att gjuta el. forma, gjutbar, formbar. ffictilis lis et hoc fictile . .. quod facile potest fingi giwthelegit GU C 20 s. 266 ."],"f":["giwthelegit ) , "]},{"a":"giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gifva, räcka, lemma. med dat. togh aff frwktinne thäs träsins oc aat oc gaff mannenom mz sik MB 1: 160 . - med dat. och ack. en prästir gaff folke gudz likama KL 19 . - med dat. och inf. gafwo honom drikka ätikkio oc galla Bo 203 . \" lät giua drikka primo vällande bly \" Bu 529 . \" bidher sin brodher giwa sik äta mz sik \" MB 1: 208 . GO 79, 313 . - gifva, gjuta. amelius gaff watn a hans händir ST 457 . - gifva, utdela. then marskalk wa ok foder gaff RK 1: 3600 . ","2) gifva, skänka. med dat. och ack. gauo kirkiom gul ok görsema Bu 395 . \" lucia gaf rika almosor . . . fatöko folke \" Bil 556 . \" aff hans nathum oos hauer alt giutit \" SD 1: 668 !SYNS_DÅLIGT? gammal afskr.). wi hafum gifit ware systor . . . fullan broþurlut oc jamnan wiþar os ib 6: 180 ( 1350). giwum vi . . . allom gramunkaklostrum . . . hundraþ mark ib 5: 565 ( 1346) . \" thet iac . . . gifuit hafuer klostreno i gudheem . . . et godz innan hangar sokn ib \" NS 1: 10 ( 1401) . \" thän gifwir androm litith som sik siälwom goth an \" GO 191 . - med ack. och prep. med nomen. gaf rikt goz vndi guz þiänist Bu 56 . \" þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu \" SD 5: 293 ( 1344) . \" giwum wi til varrä grift oc läghurstaþ . . . vart goþ vgleem \" ib 562 ( 1346) . ib 563, 564, 565, 566 . SJ 130 ( 1444) . - med ack. morghongawor gywä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). laurencius . . . gaf gul ok self i guz namn Bu 415 . gaf han rika gawr Bil 383 . \" gudh gifwer alt goth \" GO 186 . thän giwer mäst som minst hawer ib 841 . - abs. han þorpte väl viþ at þipia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 . \" hälaghare är at giwa än taka \" KL 165 . \" gif gerna mädhan thu lifuir \" Bil 556 . - gifva ss hemgift. hwad the vildhe mz henne giffua Di 235 . öfverlemna, öfverlåta. gaff hon . . . herra häminge . . . allan sin rät ther hon hafde til the prebendone SD NS 1: 27 ( 1401) . - giva, lemna (ss vederlag vid byte). jak . . . kennis mich vppinbarleka . . . hava giort eth jordhaskipte meth . . . joane . . . ii swa matto at jak giver honom ii glumastum . . . tu örisland jordh . . . for tu örisland jordh ii skenastum SD NS 1: 24 ( 1401). ib 8 ( 1401), 11 ( 1401) o. s. v. 2: 74 ( 1408), 75 ( 1408) o. s. v. - gifva, lemna, betala, erlägga. eet stykke leiest klädhe som gifuit war foe eet halft örisland iordh SD NS 1: 30 ( 1401) . \" the pänninga som . . . boo ioanson gaff före iordher \" ib. \" hafwer mik the förnempdo tolf marker wäl beret . . . som for the fornempdo jordhena gifne varo \" ib 38 ( 1401) . gifwi swenenom ful lön SO 21 . \" abbatissan . . . wardhe ofuir eno medh syslomannenom mykit han (för hon) scal honom oc hans thiänarom gifua til lön vm aarit \" VKR 32 . Bir 5: 115 . \" gifua keysarenom skat \" MP 1: 311 . \" giffwi xij öra wakna päningha ok mästar thunno \" SO 17 . \" giffui engin frokosth \" ib 62 . \" giffui . . . fult skuth \" ib 70 . - gifva el. erlägga ss böter. huilken som tilsetther är ok valdher blyffwer (näml. till ålderman) ok segher ney gyffwe gillena i [1] tonno öl SGG 128 . ho thz (ölet) sedan straffar giffue gillena v marker vax ib 129 . ","3) gifva (till äkta), gifta, bortgifta. med ack. och dat. gaff hänna fadher hänne enom ärkekom härra til hionelagh BK 202 . hälder giwer iak thik mina dotter än androm manne MB 1: 221 . \" en hertugha dottir . . . ey manne gifwin \" Bil 237 . - med ack. os dogher ey giffua henne vtan mz hennes godh vilie Di 235 . ","4) öfverlemna, ingifva, insätta. som til renlifnadh i kloster gifne äru Ber 243 . \" war giwin j klostir \" KL 7 . \" gaff hona j klostir \" ST 450 . ","5) gifva, öfverlemmna, öfveranvarda. gaf decius han i vald valeriano Bu 415 . ","6) med sats utan inledande konj. \" gudh gifui iak matte thz idher mz godho löna \" Fl 842 . \" gudh gafue iak hafdhe aldre seet thik \" ib 1271 .","7) gifva, lemna, meddela, låta få. thesse vj riddara will iak giffua tik Di 198 . \" sum här gawo sit ia til \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). bondom gaff han godhan friid RK 1: 72 . \" gauo enom manaþe nampn af hänna nampne \" Bu 9, \" giuar guþi lof \" ib 416 . jak gifwir thöm älla thom thz raadhit Bir 3: 100 . geffwa godh radh thom siwka Gers Ars A 3. giff mik swar Al 2239 . \" gifuin mik orloff \" Fl 469 . \" gafuo hanum loff at fly \" Bil 127 . \" gauum vi herra gregoris styrbernson . . . fult wald at leta oc spyria sannind om huru þe gozen gingo vndan rättom aruum \" SD 6: 125 ( 1349) . geffwer iak häreshöfdhingenum i oppundhe fulla makt ath fasta for:da herra karlle karlson the for:da qwärn ib NS 1: 26 ( 1401) . \" tolkom swen aruodhe giffwa \" SO 21 . \" gaf honum siänga rwm när sik \" Bil 287 . som ey vil gifwa thik sina näruaru i andra näruaru Bo 46 . \" gaff henne siin welsighnilse \" ST 405 . alz mektoghir gudh han lati oc gifwi ofwir idhir sina welsighnan ib. gaff jak them för ith swar ath jak ingha lwndh betrösthe migh tiil ath scrifwa edhor sadanth tiil DD 1: 197 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . dyrffuis . . . i känne giffua ok opinbarlica förclara, at noghra aff waara män . . . skullo hemlica haffua varit paa graabrödraholm BSH 4: 282 ( 1501) . \" hwadh som han wordher eder til kennä gywyndes \" ib 249 ( 1500) . \" gaffwo the ware bekenna \" ib 5: 83 ( 1506?) . \" som jach gaff eder till bekennä \" HSH 20: 56 ( 1506) . ","8) giva, medgifva, tillåta. giuum wir them tu slik timä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). war them daghir gifuin til anzswara Bil .433 han . . . gaff sik ey sa lenge bida (gaf sig ej til tåls) RK 2: 8695 . ","9) . þär gafin i ingte vm Bir 4: (Avt) 184. faar jak miölkena jak giwer ey vm kona GO 600 . ib 821. KL 10, 13 . MB 1: 214 . Bo 47 . Bir 2: 260, 4: 139 . Al 1186, 6068, 7751, 9384 . RK 2: 485, 6075 . MD 125, 131 . Ber 119 . Su 427 . \" ther gaff han ganska lytith om \" RK 1: (sfgn) s. 175 . \" iacob hafdhe tha minna giwith om lyam \" MB 1: 222 . - (?) tha gaff han sidhan mynna om (hade han mindre bekymmer?) RK 1: 3259 . ","1) gifva sig, begifva sig. gaffuo sik til ryggia Lg 3: 455 \" wi . . . . gaffwom os midhwaktes i blandh blamännena \" ib. \" ware gaffwe sig i moth thöm \" BSH 5: 14 ( 1504) . hon . . . viil giffwe sygh nedh tiil eder FM 503 ( 1510) . \" athj gyffwe eder jn j västergödlandh \" ib. \" acther sigh giffue hiit vth \" FH 7: 72 ( 1506) . \" pa hwat tiid the skule sigh endelige giffue til wägx \" ib. \" siik giffua i främäd landh \" RK 3: 3090 . gaffuo siik mz sorgh tiil hwiila ib 3988 . ","2) gifva sig (i), inträda (i). hafdhe gifuit sik i klostrit KL 348 . gaff sik i klostir ib 7 . \" skal iak giua mik (intrare volo) j francisci reghlo \" Bir 3: 277 .","3) gifva sig (från), skilja sig (från). the som haua gifwit sik fran (öfvergifvit) världinne Bo 5 . MB 2: 224 . RK 3: 1898 .","4) öfverlemna sig. tha karlana hadhe geffwith segh til theras händer BSH 5: 482 ( 1511?) . giff tik . . . til gwdhi Gers Ars A4. han gaff sigh (tog sin tillflykt) innerligha til gudhz naadh Lg 3: 371 . ib 555 . \" vnder marskens nadhe scullo the sich giffua \" RK 2: 4940 . \" gifuer jac mic . . . i hans anduardhan \" Bil 536 . (syns dåligt) wil . . . gifua mik . . . j edra haanda MD (S) 203 . the (syns dåligt) budhe sich j rätten giffwa RK 2: 1586 . \" han gaff sig iomffrw marie i woldh \" Lg 3: 61 .","5) hängifva sig (åt). med inf. augustinus gaff sik allan at thenkia thz diupa gudlikt radh jfuir mankyns helso Bil 649 . Su 10, 183 . - med prep. at. j torffuin idher ey at angist giffuä Iv 1851 . - med prep. til. gaffwo sigh til alla handa fafängo leeka MB 2: 291 . huar schal berghe sick aff sit embete som han sick til giffuit haffuer SO 156 . \" gaff sik iämsköt til waku \" Lg 3: 409. gaff sik til böner oc psalma ib 299 . ib 303, 304, 309, 346, 351, 423, 444, 455 , 564 . \" ath the skulle engelundh ath geffwa sygh ther tiil (företaga sig), ath geffwa then grvffwa sa plath wt offuer \" DD 1: 196 (1506, eft. aftr. hos Langbeck) . - med til åtföljdt af inf. gaf sik allan til at thänkia gudz pino Su 447 . - med prep. i. gaff hon sik ena nath i gudhelika böner Lg 3: 445 . ","6) vika tillbaka. thz (hafvet) gaff sik oppa twa sidhor Lg 3: 616 . ","7) gifva sig (till), blifva. med prep. til. gifua sik alstingx til läre jungha MD (S) 203 . ","8) gifva sig, erkänna sig. hwar som sig giffwer skillogan SGGK 105 . ST 476 . Va 8 . Di 194 . ","9) refl. givas","1) gifva sig, begifva sig, inträda (i). en riddar rik ok väl burgin gafs i clostar Bu 7 . en iudhe . . . gaffs j swart brödhra klostir KL 31 . ib 275, 298 . \" giwas i kloster lifnath \" MB 1: 453 . ","2) uppgifvas, duka under. skolom vi i them (ɔ: dröuilsom) hwazske mödhas älla ofmykyt gifwas oc halla os illa (nec extoli nec frangi debemus) Bo 11 . giwas oc falla ater aff bak i wantro MB 1: 265 . han gaffs j sino hiärta ofwir alla mato ST 465 . tok at gifvas i sino hiärta Ansg 179 . \" alla mina modherlika inelffwe gaffuos oc sargadhos \" Su 213 . ey gaffs (böjde sig) mit hiärta ffor nakra affwitilse Su 238 . han gafs ey vidh dröwilse KL 2386 . \" gifs eigh viþ pinor som litla stund liþas \" Bu 521 . \" þe som gatuos uiþ pinor tel afguþa dyrk (deficibant et ydolis immobalant; läto förmå sig att affalla till afgudadyrkan) \" ib 493 . ","3) gifva sig, erkänna sig besegrad? the mundo litit giwas moth cristna manna boka skiel Lg 1025 . ","4) jämra sig. illa gaffwos swenske af hans franfalle PK 234 . ib 235 . \" gaffwos swenskä aff mina frafalle \" RK 1: (LRK) s. 225 . ","1) gifva bort. then riddare hertoghins diisk baar eth höwelikit örss ok klede eth par gaff man bort mz första rät RK 1: 3592 .","2) bortgifta, bortlofva till äkta. gaff han sina dotter bort jonker magnusse RK 1: 3104 . - Jfr bort giva. ","1) insätta. gaff ther (i klostret) swa sina dotter jn RK 1: 1179 . ","2) gifva, leman (åt ett kloster vid någons inträde i det samma). holkit jordha gooz theris fadher . . . gaff in (contulit) med synne dotter ramfridhe warefrwbergha clöstre . . . til äwerdherlika ägo SD 2: 433 (öfvers.). hawer iak in meth mik gifwit til fornämpda klostrit vazstena, mik til prouento oc oppehälle . . . thässe min rätto eghin gooz ib NS 1: 201 ( 1402).","3) gifva invisning (åt någon på något). then huusen tha gaf han mik in vppa then fierdedeelen (öfverlät åt mig fjärdedelen af de husen?) SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). ","4) ingifva, intala. \" at anders niclsson och en annen mijn swen . . . goffue almwegen in ath iach sielff begäredhe ath haffue thet heredit \" HSH 24: 8 ( 1513) . - ingifva, låta uppstå hos. haan giffwer ok yn stundhom menniskene rättha eller ok falska gudhelikheth Gers Frest 6 .","1) uppgifva, gifva från sig þän tima iak giuar min anda up Bu 13 . ib 422 . Bil 110, 250 . Al 503, 6161 . - uppgifva, låta fara. hwo som friheet giffuer vpp MD 392 . - öfverlemna. gaf wp sin anda j gudz händher Bil 422 . \" gaf vp rikit sinom syni ib 621. \" ib 722 . \" gaff han sin wapn op \" Di 94 . ib 149, 158, 266, 268, 274 . \" ad the giffue thet (slottet) snarligen vp \" BSH 5: 163 ( 1507) . ","2) uppgifva, eftergifva, efter skänka. þär scal oc änkte vpp af gywas SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ","3) uppgifva, uppstämma. \" gaff opp eth stoort ropp \" Lg 3: 437 . ","4) gifva, låta ske. giva up et vik, gifva vika, vika till baka. the gaffuo eth wik opp for honom (se van en nemen den weke) Va 22 . \" nordmen gawo wp eth wiik \" RK 1: 3022 . ib 3197 .","1) gifva från sig. wärra war cociaranum ok mer wärkte thöm ok grätu saare, tha the gafuo wt etherit än tha the indrukko Bil 236 . ","2) utgifva, bortgifva. \" han hafþe . . . giuit vt alt hans self i kerkio bygnig ok fatöko folke \" Bu 184 . \" at gifua vt jdhra päninga oskällica \" Bir 2: 65 . - utgöra, utbetala. geffwa ith 1/2 skepund wth aff hwan fierdingh DD 1: 197 (1506, eft. aftr. hos Langebek). gifwer jak wt the forenämpda xxx marc SD NS 1: 34 ( 1401) . SO 34 . \" at jak al aar rätteligha skyldugher är vt til gifuande . . . thre fiärdhunga lödhught silfuer \" SJ 150 ( 1446) . \" thässa . . . thre lödhugha fiärdhunga silfuer loffuar jak . . . redhelica vt til gifuande \" ib 151 . - öfverlemna. gaff wt rom pauanom til hofwdh stadh Bil 569 . MB 1: 421 . \" giff han wt i mina hand \" ib 243 . ","3) utfärda. \" som laghin gaff wt \" MB 1: 465 . - fälla. tha gaf moyses vth domin ST 140 . ","4) utdela, tillfoga. \" the . . . gaffwo wt margh rädhelik slagh \" Al 8868 . RK 1: 1749, 4189 . äptärsta bikarin giwer vth första huggit GO 394 . gaff jag wth mongth riddare slag RK 3: (sista forts.) 5188. ","5) utrusta, företaga. \" gawo wt ena reso mathelika stoor \" RK 1: 1484 . - Jfr utgiva. ","1) uppgifvas, duka under. pukans hallara gaffuos vidher RK 2: 3983 . \" gaffs ryze hären widher \" ib 3: 3649 . ","2) böja sig, gifva med sig, låta förmå sig. som hwatzske af räddogha älla älskogha gifwas vidh swa at the forlata syndena Su 426 . ","3) upprifvas af ängslan, förskräckelse el. häpnad, blifva utom sig. matte wäl fadhers hiärta giwas widh MB 1: 200 . \" aller hans kropper gaffs widher oc darrade (contremuerunt renes ejus) \" ib 2: 225 . \" vidh thässon ordhin gafwos al min inälue vidhir (tota conussa sum) \" Bo 168 . \" alle the thz höra giuas vidhir aff vndre \" Bir 2: 263 . \" allir almoghe. om hulke the foro oc framdrogo gaffs widher oc wart swa som aff sinne oc til enkte \" MB 2: 238 . \" jak giffs widher oc gither ey talat \" Su 99 . - blifva ängslig el. orolig, visa tecken till oro. the gafwos al saman vidhir. thy at the al thing räddos Bo 217 . \" hertugh fräderik gaffs ey vidher \" Fr 2074 . \" mästaren latz sik gefuas weder \" MD (S) 203 . "],"f":["gyua: gyuum SD 5: 564 ( 1346) . ","gywä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). gewa !SYNS_DÅLIGT? geua: -as MD (S) 235 . ","geffwa Gers Ars A 3. !SYNS_DÅLIGT? SD NS 1: 183 (1402,), 570 ( 1406); -om ib 2: 75 ( 1408) . ","gywer SD 5: 478 (1345, nyare afskr.), 480. geffwer ib NS 1: 26 ( 1401) . ","giefuer ib 2: 74 ( 1408) . ","gäffwer Al 6068 . ","gaaf Bu 18 . ","gavo . ","gaaffuo RK 3: 81, 202 . ","gouo Bu 77 . ","gave . ","goffue HSH 24: 8 ( 1513) . ","giifin: giifit ib 181 . ","gywin ib 5: 605 ( 1346) . ","giefuin: -it ib NS 1: 570 ( 1406) . ","geffwin: -ith BSH 5: 482 ( 1511?) . ","goffuin: -it FH 5: 203 (1510, trol. skriffel)),","giva sik , ","sluta sig","till )","giva af , gifva efter, efterskänka, slå af. gifui enkte aff ellir til äwerdhelica aff clostirsins affradhe oc ränto VKR 32 . Bir 5: 114 . ","giva ater , ","giva bort , ","giva fore , ","giva fram . refl. ","givas fram , blifva öfvermodig. gauos ofdighart fram viþ ouina misfälle Bu 16 . - Jfr framgiva. ","giva i gen , återgifva Lg 221 . Di 84 . Jfr igen giva. ","giva in , ","giva sik in , öfverlemna sig, hängifva sig. gaf sik in til fasto oc waku oc gudhelica böner Ansg 229 . - öfverlemna sig till underhåll och vård. gaff sik in mädh sinom systerson salmon mikielson mädh sit steenhws oc mädh allo thy han atte i lösörom . . . ok for thy skal salmon mikielsson hanom fore see til födho oc klädhe i hans lifdagh SJ 3 ( 1421) . ib 55 ( 1434) . ","givas in , ","giva ivir , ","giva sik ivir , öfverlemna sig, hängifva sig. i thera valle giwir han sik owir Bo 191 . - refl. givas ivir, sätta sig öfver? o huadh mangh land och städer herra första och rättara mädher haalla liteth aaf lagh och rät och somme geuas öwer slät MD (S) 235 . Jfr ivir giva. ","giva saman , förena genom giftermål. thera barn gaffuo the ther saman RK 1: 1230 . ib 2128, (sfgn) s. 180. ST 405 . Jfr saman giva.","giva til , ","giva til hopa , förena genom giftermål, sammanviga. Lg 3: 634 . ","giva up , ","giva sik up , uppgifvas, blifva kraftlös? hiernin oc maghin giffua sik ta raskliga vp LB 3: 41 . givas up, uppgifvas, duka under. marghe gafwos ther op widher Al 4967 . - Jfr up giva. ","giva up a , anfalla? ther gaffs för hett oppå RK 3: (sista forts.) 463 . ","giva ut , ","giva sik ut , gifva sig ut (för). gaff sik wt fore en sangare och rimare Va 53 . " gaffuo sik wt fore qwädare och rimare ib. "","giva ut ivir , ","giva sik ut ivir , gifva sig utöfver. giff tek ekke siälff otöffver fför the vnghe herrer skuldh Di 221 . ","giva sik vidher , blifva ängslig el. förskräckt. the nordmen gaffwo sik illa widh RK 1: 3127 . ","givas vidher , ","givas illa vidher , blifva illa till mods, blifva förskräckt. tha munde fadher ok modher ok fästemö gifuas illa widh Bil 583 . " illa gaffuos tha nordmen widher " RK 2: 6196 . - Jfr be-, for-, hem-, kringum-, lof-, umkring-, undir-, valdgiva, äfvensom fore-, fran-, ny-, o-, tro-givin."]},{"a":"giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) giva ss gåva. kennis . .. mik hafua salt . . . olaff ioansoni en halfuan gardh . . . som ey är gafuum gifvit ok salum salt SD NS 3: 305 (1418; från Jämtland). - efterskänka. huilket [sic] edh, som war giffuin, ey gangin STb 4: 30 (1504). ib 140 ( 1506) . \" tet ffatades j wikthen ij pund huart ffat, thet gaffs för borgemesteres bön skull aff arboge ib 248 (1512). \"","3) giva (till äkta), gifva, bortgifta. med dat. och ack. oc sidhan the hon wart manne giffuin, tho stadfäste han the förste goffwone Svartb (Skokl) 530 ( 1447) . MP 5: 73 . 4) övrlämna, ingiva, insätta. item for en tysk, som her lambrikth kyrkioherren gaff j gilleth, frater post mortem iiij mark dedit HLG 3: 19 (1522).","5) giva, överlämna, övervantvarda. med ack. och prep. med nomen. thesse twenne ärinde gaffua fornempde her thure thuresson och her erik erikxsson j rätten for oss medh there bewisninge Arfstv 90 ( 1461) . mästa[r] sigge hade gifwit thätta oppa härra magnus ok oppa härra gözstaff Beckman Stud 87 ( 1461) . \" licamana haffwin j giffwit (tradidistis) j dödhin \" Mecht 14 . \" tha gaff jak thät pa her sten stwre \" Arfstv 60 ( 1476) . \" tha pa thet sista gaff her martin thet j wol \" STb 4: 29 ( 1504) . goffue för:ne gode herre til en fförligning al lthen owilie . . . som warit haffuer r ib 5: 55 ( 1515) . - abs. FMU 1: 382 ( 1381) .","6) giva, beskära, förunna. med dat. och ack. gaffue fogodin . . . borgamesterne och raadet herman renttell liffuet fore . . . frv ingeborges . . . bön skuld STb 1: 262 ( 1480) . Gu C 20 (hand 2) s. 24. job XIX . . . huar giffuer megh thz ath myn ordh skula vttrykass i bogh mz iernstila äller i bly skiffwa äller vth huggis mz huggeiern i flynthe steen ib s. 61 . MP 5: 29 . - med dat. el. i dess ställe ack. och inf. saa honoc gaffs wnderstaa (sibi intelligi dabatur) at alzwaldogx maiestatis höglikhet nidherbögde sik i nidhersta diwpet Mecht 119 . \" llactere sugha giffua \" GU C 20 (hand 2) s. 58. jomfru maria giff mik tänkia hugxa oc skodha SvB 253 (omkr. 1500). när the (ɔ suggorna) giffwa dij skwla the haffwa nogh ätha PMskr 218. - med sats inledd av at. giff mik at jak älskar thik aff allo mino hiärta SvB 519 (börj. av 1500-t). 7) giva, lämna, meddela, låta få. SpV 532 . \" in presencia istorum dominorum, som gaffua samtikke om thet köpeth HLG 2: 20 (1510). 9) giva, utfärda (en rättshandling el. dyl.). allegare ablegare vthsläktis tästamenth giffua \" GU C 20 (hand 2) s. 71. ATb 2: 173 ( 1481) . 10) giva, tilldela, utdela, tillfoga. med dat. och ack. benct kog zaker vj (6) mark fore oqwedins oordh han gaff longe regurs STb 1: 1 (1474). vj (6) marck fore eth ygxehammars hiog han gaff andrees i kraka ib 336 ( 1482) . - med ack. tu gewer hon[u] gzs fullan kws GU C 20 s. 257 . 13) giva, låta utgå (frå sig). jnsto . . . sta re viindh gifva GU C 20 (hand 2) s. 33. PMSkr 312 . fikonaträ giffwa aldrigh bloster aff sigh ib 331 . ib 351 . alle the falsche article oc lääror som han (c: Luther) i fraa sig gifvet hafva HSH 13 . 53 (1524?), Brask). 14) giva, avkasta; medföra. hon wisthe ekke at thz skulde giffwa tholkin ända SpV 320 . 16) giva (fri, lös). hans gunnerson . . . oc jens andersson . . . goffuie hans effterleffua hustrv . . . aldeles quit, ffri, lidugh och löss STb 5: 163 (1517). 19) angiva, föreskriva. ATb 1: 84 ( 1458) . \" tha varth han sakir xx mark som laghen giffwa \" ib 233 ( 1465) . ib 242 ( 1466) , 348 (1471), 354 (1471). 373 (1472). 20) låta inräda. giffwa flygth oc tappa PMSkr 128 . \" han staar fasther oc giffwer ey swigha \" ib 159 . \" grecana matthe gyffwa rymdning tillbaka \" Troj 136 . 23) giva sig, begiva sig. wordo otaliga manga saara oc oföra oc ey formatho staa aff wanmäkt wtan giffwa w slaged Troj 206 . ","1) giva sig, begiva sig. wor kiere herre . . . begeredhe aff the gode herree och aff mene raadit ther en swar pa och och gaff sigh sielff fför dören STb 5: 6 ( 1514) . ty störtte the alle stadz troyaner ää hwar the gaffwo sig Troj 33 . ib 216 . JMPs 468. 4) överlämna sig. giffwa sik wnder hans budh ok wilia Mecht 305 . hans larensson . . . gafff sigh i retta meth dirick wesfal STb 4: 235 (1512). stod hustrv barbro . . . och gaff sig fulkomplica j rette om tet tall, som kort drvgenall hade hafft pa henne ib 5: 17 ( 1514) . - giva sig i ngns försvar. vrv biritta i hammersta . . . bekendes, ath hnon hade bebreffuat och giffuet til doomkirkione i vpsala sin gaard hammarsta tilforende, for än hon hade giffuet sik til högboren forste her erik axelsson STb 1: 73 ( 1476) .","5) hängiva sig (åt). med prep. ltil. giff tik meer til gudhelikhet SkrtUppb 208 . HSH 16: 75 (1527, Brask) - med prep. til och inf. med at. han (ɔ munken) haffuir sik giffuit til ath närmarst vmgha medh ishesu christo MP 5: 27 . 10) jämra sig, beklaga sig. hon . . . klagade sik for hanom adh hon hafde enga pᵍᵃ tha swaradhe olaff giff tik ekke vär inna iak vil läna tik hundradhe mark ATb 1: 259 ( 1467) . 14) yppa sig, erbjuda sig. thet gud kenne wi gerne gjorde om swa goffue sik legligheten HSH 13: 106 (1524, Brask). refl. ","3) giva sig, erkänna sig besegrad, medgiva, tillstå. llargior giris itus sum giffua äller giffuas GU C 20 (hand 2) s. 65. ","1) giva tillbaka. återgiva. gifvrom wj thessom bref förärä . . . the gotzen j geen som bo jonsson aff honom took Reuterdahl Kyrkohist III 2: 530 (1398). gaffs matis puluermakere igen vj öre Stock Skb 79 ( 1518) .","eue faal lgiffs nw i gän, i maria JMÖ 198 . Jfr gen-, i gen-giva. ","1) övergiva, lämna. \" han skal giffwa pikone öffuir och haffwa kärlegh til thin \" ATb 1: 360 ( 1471) . STb 3: 332 (1497). fore joan jönssons kerligha bön gaffs tet alth offuer ok vort medh wilie och kerligh offuergifuit til en fulkomen afftalit zach STb 4: 173 ( 1507) .","2) övergiva, upphöra att rätta sig efter. Se Sdw 2: 1227. Jfr ivirgiva.. ","2) efterskänka. \" ther fore vart lauris olfson sakir lx mark och malzäganden gaf til sina sak \" ATb 1: 207 ( 1465) . - med dat. och ack. at en härra enom sinom swen gaf til x thusand pund som han war honum skylloghir Hel män 123. - pass. raguald laurensson gaffs til bade vordh och waku fore hans olderdom STb 1: 66 ( 1476) . pruske skypperen zacer til xij mark. gaffs til fore herrene bön ib 4: 127 ( 1506) . - uppgifva (ngt) till ngns förmån. ath per fywmbo gaff hustrv elzabe til all mynstancka j sin ytersta sotta sängh STb 4: 14 ( 1504) . - tillgiva, förlåta. med dat. och ack. pass. hon (ɔ Helena) kom till nade oc henne gaffz all mystykke till Troj 252 . - Jfr tilgiva. ","2) uppgiva, efterskänka. med dat. och ack. tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for oqwädhe ok han gaff hanom edin op ATb 1: 31 ( 1455) . ib 98 ( 1459) , 284, 288 (1468). 5) kasta upp, kräkas? Se Sdw 2: 1227. ","1) giva sig, erkänna sig besegrad. Se Sdw 2: 1227. 3 begiva sig upp. sidhen mik ey war mögligit för mijn longlige krankdom . . . giffue mik op til edra högmektighet HSH 13: 230 (1524?), Brask). ","1) giva från sig. käldan gaff wt olio aff sik SvKyrkobr 102 . PMSkr 464 . - utveckla. vm warena tha som äpleträ äller päraträ giffua wt knuppen Sex ekon tr 266 . \" fikonaträ giffwa aldrigh blomster aff sigh, wthan strax börya giffwa först wth frwktena \" PMSkr 331 . ib 350. 2) utgiva, utgöra, ubetala. HLG 1: 54 (1449). her vppa gaff forsrifne pedher jensson vth sin fridskillingh som lagin giffua SJ 2: 30 ( 1477) . Stock Skb 34 ( 1517) . - överlämna, utlämna. Se Sdw 2: 1227. lhan gaff wt sonen, til lthäs at tiänaren skulle j gän lösas oc wardha qwitter SvKyrkobr 317 . Jfr utgiva. "],"f":["gifva . ","gifua . ","giffwa . ","giffua . ","giffue . STb 3: 332 (1497). HSH 13: 20 (1524?, Brask). ib 16: 75 (1527, Brask). geffua SJ 2: 238 ( 1493) . ","gyffwa Troj 136 . ","givr . ","gewer GU C 20 s. 257 . pass geffs SD NS 3: 265 ( 1417) . ","gaf . gaff. 2 pers. gapt (wndegapt) SkrtUppb 48 . pl. gavo. gaffua Arfstv 90 ( 1461) . HLG 2: 20 (1510). gaffue SJ 2: 186 ( 1491) . ","gofuo FMU 1: 382 ( 1381) . ","goffuie STb 5: 163 ( 1517) . ","göffwe Skotteb 391 (1465, Kämn) . impf. konj. goffue HSH 13: 106 (1524, Brask). part. pret. givin. n. geffwit Sd NS 3: 265 (1417). sup. givit. gifvet HSH 13: 53 (1524? Brask). giffuet STb 1: 73 (1476). giefuit SD NS 3: 192 ( 1416) . ","gäffwit ATb 2: 173 ( 1481) ),","giva sik , ","givas , ","giva bort , 1) giva bort. wi maghom äkke gifwa bort fran them wart goodz SD NS 3: 122 (1416). ","giva fore , 2) framhålla. taa gaff . . . biscop jöns aff fyn hanum fore om theris samtall tee tillforende sine j mellen hafft haffde STb 5: 355 (1522, Kop). - Jfr foregiva. ","giva i gen , ","giva in , 2) giva, lämna (åt ett kloster vid någons inträde i detta). VKJ 27 ( 1447) . - Jfr ingiva. ","giva sik in , överlämna sig. nar the waro samman komne til stridz wordho kättarana mästh alle slaghne til dödz än theras höffwis man gaff sigh in til lriddaren, oc beddhis nadh aff honom JMPs 371. - överlämna sig till underhåll och vård. änglika pädherson . . . ok hans hustrv . . . hafua gifuit sik iun i hälgha likama gille medh eenom mantle HLG 1: 65 (1455). hon hade giffuit sik in till sin maag siwrd kötmangara STb 1: 82 ( 1476) . Sj 2: 152, 155 (1489). STb 2: 386 ( 1489) . ","giva ivir , ","giva sik ivir , 2) tappa modet, bliva förtvivlad. han gaf sik wmatons illa oc gaf sik alztingis owir Hel män 250 . ","*giva mädh , giva (ngn ngt) att taga med sig; föreskriva. ty haffuom wii giffuit wor sendebuth saa medh, at the skule ingelunda stafeste the gamble breff Rydberg Tr 3: 423 (1493, avskr.) . - Jfr mädhgia. ","*giva mällom , giva el. betala emellan. Svartb 336 ( 1432) . skall mortin wlffsson emellom geffua xl l(40) mark stocholmska SJ 2: 228 ( 1493) . ","giva til , 1) giva ss mellanavgift vid byte, giva till, lägga till. fförst hwad oc hurw myit niels j orinpa gaff til millan then fiärdungen . . . oc then tridiungen Svartb 336 ( 1432) . ","*givas um , övergivas, lämnas i sticket. aporiamur sed non destravamur (fel för destituimur) wi göroms fateghe ok giffwoms ey om GU C 20 s. 30 . ","*giva undir , undrkasta (ngn ngt), utsätta (ngn för ngt). thu bär saren ok ekke iak . . jak skulle thän wara som wnde skulle giffwas sarommen SkrtUppb 101 . - Jfr undirgiva. ","giva up , 1) uppgiva, lämna från sig. some thär the skullo niwsa tha gaffwo the op andan SvKyrkobr 19 . STb 3: 360 ( 1498) . - överlämna. ther medh gaffue the bade vp thera fritskyllingk SJ 2: 186 ( 1491) . ","giva sik up , ","giva ut , ","giva sik ut , 1) giva sig ut, offra sig. Se Sdw 2: 1227. 3) begiva sig ut. SpV 242 . " en gudelikin ärmethe . . . som sik syälffwiliandis hafde wt fran wärldhinne giffuit " MP 5: 176 . ","giva ut ivir , övergiva. konung priamus gaff honom sedan wtaffwer oc sökte j grecan häär Troj 193 . Jfr af-, ater-, be-, for-, genom-, i mällom-, kring-, kringum-, lif-, makt-, qvit-, saman-, undan-, vald-giva, ävensom anger-, kloster-, reghlo-, tro-, undir-givin."]},{"a":"giva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr frälsgiva."],"f":[]},{"a":"givan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifvande, frikostighet. Bir 3: 305 . Jfr utgivan."],"f":[]},{"a":"givanz man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifvare. är iordh hanom gifuin taki atir iordh giuantz man sina MELL. Ä. 21: pr. (i en yngre hds. enl. Rydqvist 5: 85-86 not.; jfr ib 1: 418)."],"f":["gifuantz- )"]},{"a":"givare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["givare. SpV 274 . Jfr for-, gäst-, lagh-, nadha-, radhgivare."],"f":["geware GU C 20 s. 197) , "]},{"a":"givare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifvare. \" är han . . . gifuare alla godha tinga \" MP 1: 102 . Bir 1: 39, 96, 2: 39, 305 . Lg 214 . Jfr lif-, radh-, ut-givare."],"f":[]},{"a":"givi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fräls-, radh-, sak-givi."],"f":[]},{"a":"givilamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dilam? ij far j giwelam BtFH 1: 350 ( 1464) . \" ij far j giwi lamb ib. ij giwilamb \" ib 351 . \" j giwilam \" ib 353 ."],"f":["giwilam . ","giwelam )"]},{"a":"givilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) givande. sigher sammi sanctus paulus, hwariom enom wara är giffwin nadh, äptir christi giffwilse (donationis) matto SpV 524 . ib 535. 2) medgivande, tillåtelse. engin menniskio magh herimothe sigia eller thenna wor wnnilsse och stadelika giffuilsee ellir mothe gaa SD NS 3: 517 (slutet av 1400-t.). - Jfr ater-, ivir-, kringumgivilse."],"f":[]},{"a":"givilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ivir-, undir-givilse."],"f":[]},{"a":"givins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) för intet. thz som gud gaff gifuins MP 1: 289 . \" the pärsone som alzstingis ärw fattika thakens gifwins (gratis) \" VKR 76 . ","2) med tacksamhet, med tillfredsställese? thak gifwins (gratis) thinna helso kännedom, then abbatissa älla priorissa the thik Ber 63 . \" thu skalt glädhias gifwins (gratis) i fwlstoppa rikedoma äro mz thinom brwdhgwmma ib 129. - Jfr for-, til-givins. \""],"f":[]},{"a":"givirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifvarinna. Su 22, 394 ."],"f":["gifwerska Su 394 ),"]},{"a":"giäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåfva. \" skiptas män giäwm viþär \" SR 46 . \" til witrilsee ok fulkumnilsee thässe gäf \" SD 4: 390 (1334?). ib NS 2: 44 ( 1408), 48 ( 1408), 53 ( 1408), 64 ( 1408), 134 ( 1409). vtan gudz giäff MB 1: 51, 52 . \" natwrlik rätwisa är gudz gäff \" ib 115 . ib 116, 491 . \" fore godha gäuar nw giffna ib (Cod. B) 563. at han se war ok witur ok stadhlikr i gänum sinom \" KS 45 (115, 48) . \" meth blidhom ok mildom åthänom ok gänum må han wäl manna kärlek få \" ib 47 (120, 51). Jfr ars-, bol-, hem-, hindradags-, ivir-, läkis-, morghon-, morghons-, siäla-, til-, undir-, ur-, vin-giäf, samt gif."],"f":["gäf . ","-ar )"]},{"a":"giäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåva. \" tha dömpde jac the gäfuin staduga oc fasta förnämpda jöns til euärdeliga äge Uppl Lagmansdobm 28 (1490). \""],"f":["gäf )"]},{"a":"giäflös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (Jfr Isl. gjaflaust, adj. n.) utan gåfva. sagdhe gawnlösan dagh wara giävlösan (ändradt till gaghnlösan; bör väl vara: sagdhe giävlösan dagh wara gawnlösan) Bil 320 ."],"f":[]},{"a":"giäfmilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (Isl. gjamildr) gifmild. han war . . . swa giäfmilder herra at han engum swnde (syns dåligt) bön Bil 320 . ib 731 . Ber 237 . LfK 162 ."],"f":["gäf- Ber 237 . ","gäffmil LfK 162 ),"]},{"a":"giäfmilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["givmild. Mecht 243, 323 . Jfr gifmilder."],"f":["gäff- )"]},{"a":"giäfpräl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["gäf- )"]},{"a":"giäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ofta pl. L.","1) betalning, ersättning. \" ther war en riddare han haffde eth landh til gäldz at han sculde göma alla the ligerningis män som swa forderuadhes \" Prosadikter (Sju vise m B) 204 . 3) det varmed betalning erlägges, penningbelopp, penninga. han sände sin son . . . at kräffwia sit giäld aff gabelo som han haffdhe honom länt i hans nödh SvKyrkobr 65 . 4) inkomster. lenar gwlsmydh ii mark qwitades för tz han slo dyderik belthare; för gääl lkonunghx JTb 38 ( 1473) . - särsk. inkomster av prästerlig befattning. swa oc marghe fore wärlz giri skuld standa äpter marghom giällom SvKyrkobr 63 . 5) det som man är skyldig att betala; gäld, skuld. päningaschuld ok gäld SD NS 3: 67 ( 1415) . ib 228 (1417 ; avskr.). foryttra mit fateka landzgootz til minna margha giella betalning ib 612 ( 1420) . hustru marghit . . . sagdhe sik badhe fra arff oc gäld ept´r sin bonda Beckman Stud 238 (1429). ib. Prosadikter (Sju vise m) 127 . Svartb 360 ( 1437) . bethaladhe jac . . . gamalt gäll for hombla, 45 marck gutnisca VKJ 282 ( 1466) . SJ 2: 122 ( 1488) , 200 (1491). STb 3: 119 ( 1493) . SvKyrkobr 350 . ATb 3: 370 ( 1528) .","6) skuld, syndaskuld. \" i the adhre antiphona beddes the hälgha kirkia thässens gäldhzens lösn \" SvKyrkobr 325 . 7) fastighet för vilken avgäld el. dyl. erlägges. thetta hwsith är ey gäl äller prebenda. wtan swa eghith hörer til watzstena closter som annor godz clostred ägher PMBref 314 ( 1512) . - Jfr af-, ater-, borghara-, bur-, fä-, gruvo-, gästa-, hovudh-, hönsa-, in-, kanunka-, kirkio-, korn-, korpa-, land-, marka-, mullögha-, pala-, prim-, skadha-, strand-, ström-, synda-, tomta-, um-, unt-, vidher-, vin-, ättar-giäld."],"f":["gielldh SJ 2: 122 (1488) . galdh Svartb 360 ( 1437) . ","geldh ATb 3: 370 ( 1528) . ","gelld SJ 2: 200 ( 1491) . ","gäld SD NS 3: 67 ( 1415) o. s. v. giäl Prosadikter (Sju vise m) 127 . giäll SvkYrkobr 350. dat. pl. -om ib 63 . ","giel STb 4: 22 ( 1504) . best. giellit STb 3: 119 ( 1493) . ","giella SD NS 3: 612 (1420). gell SJ 2: 200 ( 1491) . ","gäl PMBref 314 . ","gäll VKJ 282 ( 1466) . ","gääl JTb 38 ( 1473) ), "]},{"a":"giäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oftast pl. samt f.? (Fr 2730; RK 1: (Albr.) s. 211) (Isl. gjald) L. ","1) betalning. \" skal han . . . giälda sidhan mz androm giäldom \" MB 1: 373 . - ersättning. han (Gud) hafuir wald at gifua, ok sit eghit ather kräfia, ok fullam giällum ater giälda (ablata resiturere) Bil 269 . - vedergällning. hafwa radh alle saman hwat giäld the vilia hanum gifwa. som them vt kastar af thera husum Bil 212 . \" thu fa gäl for gerninga thina \" MD 81 . ","2) det som utgör full betalning; värde. sagþe . . . hans häst ok päniga biþa hans i fullom giäldom Bu 173 . ","3) det hvarmed betalning erlägges; penninbelopp, penningar. tha thetta gäld är samman kommit SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). MEG (red. A) 55, (red. B) 60. margha stolta tield ther värdh varo stora gieldh Fr 2730 . ","4) inkomster. \" tå hånom minzkas rät kununglikt giäld \" KS 73 (179, 89) . han gaff them alt for stora gälde (förläningar?) RK 1: (Albr.) s. 211. - särsk. inkomster af presterlig befattning. taki af honum gälet han hafar af kirkionne (præbenda sua) Bir 4: (Avt) 180. främia sina släkt til riik gäl i the hälge kirkio LfK 164 . - gäll, pastorat. mistha sith gieldh FH 1: 124 (1493, gammal afskr.). aff kalffs geld HSH 24: 5 ( 1513) . ","5) det som man är skyldig att betala; gäld, skuld. bätra äro gamwl giäl en gamwl saak GO 198 . FH 5: 19 ( 1462) . \" galt thera giäld som the waaro skyldoghe them ther ärwodhat hafdho fore them \" MB 1: 312 . \" þer till alt geldit vardir guldit \" SD 5: 160 ( 1343) . ib 6: 149 ( 1349) . \" gield oc schuld ib \" NS 1: 101 ( 1402) . \" ejnghen ma annan vm gield ok skuld ohöwizslika mana \" MEG (red. A) 55 . thöm som gield kräffuias ib 56 . \" antwardha then som gieldhit ägher j händher them som gieldhit skal opbära ib \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.), 561 ( 1346) o. s. v. fornögha oc betala . . . her iwars geel BSH 4: 78 ( 1481) . \" at bettala then stora geld ok skuld medh \" ib 5: 493 ( 1512) . \" jach hauer seth mich i stor gäl \" ib 587 ( 1517) . edher kära ffaders weterlighet gäl FM 674 (1516?). han skal giälla sin giäld til ytarsta skärfwin Bir 3: 18 . waar syndogh natwra, hon löste siin giäld mz gudz sons dödh MB 1: 309 . MEG (red. A) 53, (red. B) 58. 60, 61. EG 64, 65 . GO 626 . Bir 2: 335, 3: 401, 441, 456 . 4: 16, 17. ST 67, 432 . RK 1: (sfgn) s. 172 . SO 115, 189 . Lg 3: 708 . FH 5: 28 ( 1465), 29. PM LX, LXI . Jfr af-, afraþa-, aker-, almännings-, ars-, ater-, blyghdha-, brodhor-, bur-, bura-, bya-, fä-, fäar-, halfmarka-, hovuþ-, in-, kirkio-, klokkara-, klokko-, korn-, lagh-, lagha-, land-, lifs-, läpa-, man-, marka-, morþ-, prästa-, pänninga-, redhe-, skaþa-, skulda-, smör-, spor-, stylda-, synda-, tompa-, torvo-, tvä-, þings-, thiänista-, ut-, vaþa-, viþer-, virþninga-, ängia-, ättar-giäld. "],"f":["giald L. ","gyäld SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ","gieldh . ","gäld EG 64 . ","geld ST 432 ; ","-inä SD 5: 160 ( 1343); -it ib. giäl. gäl Lg 3: 708 ; LfK 164 ; MD 81 ; PM LX ; ","-et Bir 4: (Avt) 180; -it ST 67 . ","gäll FH 5: 29 ( 1465); -it EG 65 ; ","-omen PM LXI . ","gell FH 5: 28 ( 1465) . ","geel BSH 4: 78 ( 1481)), ","giälda ruf","gälda- )","giälda rätter","gälda- )"]},{"a":"giälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (Isl. gjalda) L. ","1) gälda, betala, gifva (det som man är skyldig, det som lemnas ss ersättning el. lön; också det som på grund af religiös pligt gifves Gud samt det som af Gud gifves ss nådelön). med dat. och ack. giälla thom som han var skylughir xx vaghir älla pund gul Bir 3: 432 . loffta kirkio giffwer iak oc gäller fore thän stora skadha hoon took, tha hoon bränd wardh aff minom hiälparom, hwndrada mark SD NS 2: 169 ( 1409) . the fornempda jordh war honum laghlica gifuin oc guldin ib 163 ( 1409) . \" han loffuade them nogh gelle oc giffua \" RK 2: 3080 . \" gält gudhi thakke \" Ber 8 . gällande (reddens) them äronna lön ib 45 . - med ack. þer till alt geldit vardir guldit SD 5: 160 ( 1343) . ib 562 ( 1346) o. s. v. waar herra . . . galt thera giäld MB 1: 312 . Bir 4: 17 . glömdir är guldin öre GO 444 . \" ey wardh thz ther mz gullit alt \" RK 1: 3319 . \" gialda þät guþi louas \" Bu 5 . lofwa thik siälfwa ok gält thik siälfwa Ber 169 . - med dat. vitä sik hanum hawä guldet SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). galt swa thom han atte Bir 3: 432 . MB 1: 311 . - abs. hwarghin hafdhe ämne at giälda Bil 264 . ib 748 . \" the ägha epter then fornemda karl niclissen huarte ärfua äla gielda \" BSH 1: 179 ( 1381) . skal han . . . giälda sidhan mz androm giäldom MB 1: 373 . \" huat han giorde gaff ok galt \" RK 1: 32 . - erlägga ss böter, böta giälde attatighi marker SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). giälle XL. marker ib. - plikta med, umgälla med. han gälle krop thr ey hawer koo GO 900 ; jfr böta 11. - genom betalning fullgöra, verkställa. thu hafwer ey guldit mit testament Bil 749 . \" jak skal . . . giälda thik nwnno lofwan som är synda bätring \" Ber 169 . - ersätta, gifva ersättning för. warber nakor man i kronunne þiänist fangen, þa agher konunger han lösä, häst oc vapn hans gyäldä oc hans skaþalösn györä SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . - återgälda, vedergälla. hwilkin som . . . gäldir ont mot ondo KL 282 . galt hanum illa wälgiort Bil 309 . \" thu giälder sönom foräldris synder \" MB 1: 354 . Al 3731 . Iv 5084 . Fr 678 . hadhe jach saa gäldhith crimilla sin jilska som jach galth jron mith sar Di 257 . \" var herra gälle idhir for idhan kärlek \" Bo 209 . ","2) umgälla, plikta för, lida för. med gen. swa giälda grise gambla swina Al 8402 . apostoli sagdho sik sändha wara dödhum gifua liiff ok ängin läta sin (för deras skull) giälda til döz Bil 235 . \" thäs gälder margher räkke stark \" Al 3349 . ib 1034. - med ack. hors gällir ondhan köreswen GO 478 . \" opta giällir dör starfkarla wredhe \" ib 183 . giälda sina synde KL 214 . \" kuna gialle all bruth siin sum madher \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). gialda första faþur brut Bu 20 . Bil 310 . MB 1: 148 . MP 2: 175 . Bir 1: 251, 2: 290, 3: 42, 316 . Iv 4233 . Al 2587 . Di 210 . thu skal thetta sarlika giälda Iv 3135 . \" opta giäller griis thz gamal swin haffua til giorth \" GO 894 . gudh lati thik ey giälla thz j andre värild Bir 2: 219 . ib 3: 145 . MB 1: 143 . Fr 707 . Iv 471, 4505 . Al 8404 . 8874. RK 1: 3201, 3925, 4405, 2: 4394 Di 11, 119, 164, 179, 249, 259 . - med sats inleddd af at. opta gällir gryta at hon wil gerna aka GO 880 . - umgälla, straffas. lida. fiärren ware then dom fra mik, at orsaka män giälde mz skyl doghom MB 1: 248 . ib 142 . ST 409 . ","3) gifva, inbringa (ss betalning); kosta, gälla. vara värd. äptir thy sum thät giallder aa rättum torghdagh D 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 160 ( 1343), 375 (1344, nyare afskr.). the gälla mindra Bo 6 . \" thz klädhe som litit gällir \" Bir 3: 175 . \" ängin thör annan tagha fra thz een päning gälda ma \" Fr 2880 . ib 180 . Iv 4274 . SO 22 . RK 2: 7448, 3: (sista forts.) 4593, 4600. Ber 25 . FM 392 ( 1508) . \" maltit gialdh tha xxxvj (36) mark \" SJ 364 ( 1469) . \" en lödhogh mark gielder siex marker \" SD NS 1: 38 ( 1401). ib 536 ( 1406) . \" swadant mynt. at een arnoldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro \" FH 2: 103 ( 1436) . ","4) kosta, gälla, medföra förlust af. thz skal gäla thit liiff ST 516 . ib 353 . Va 13, 34, 47, 51 . RK 2: 9436 . 3: 2347. MD (S) 225 . BSH 3: 171 ( 1466) . Di 10 14, 40, 56, 65, 76, 118, 155, 239, 273, 274 . - gälla, gå ut öfver, träffa. sla leergryto wid steen ok steen widh gryto tha gällir gryto GO 1009 . - gälla, angå, vara fråga om. thz sculle them alle like gelle RK 2: 2788 . \" ey skona the swenske ä hwath thz galth \" ib 3: (sista forts.) 5218 . - med prep. um. thet galt them wm lifuit OB 215 ."],"f":["gyälda . ","gialda . ","gälda . ","geldha RK 2: 4934 . ","gielda BSH 1: 179 ( 1381) . ","giälla . ","gialla . gälla. gäla ST 516 . ","gella SD NS 1: 536 ( 1406); -e MD (S) 225 . ","gyälder SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). giallder. gälder. gelder SD 5: 160 ( 1343) . gielder ib NS 1: 38 ( 1401) . giäller. gäller. gälir ST 353 . ","geller MD (S) 228 . impf. galt. gialdh SJ 364 ( 1469) . ","guldo MD 28 . ","guldu Bil 310 . ","gullo Fr 180 ; Al 034 ; RK 1: 3925 ; SO 22 ; Lg 983 . ","gulde Bil 748 . ","gulden SD 5: 562 ( 1346) . ","guldit ib 160 ( 1343); Bil 749 . ","guldith Iv 5084 . ","guldet SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ","gullit Bir 4: 17 ; RK 1: 3319 . ","gullith MB 1: 148 ; Fr 707 . ","gwllit RK 3: (sista forts.). 4783. gullet SJ 125 ( 1444) . " giolthet " BSH 3: 171 ( 1466) . ","gäldhith Di 257 . ","gält Ber 8, 169 . ","giälda a , ","giälda i gen , ","giälda up a , gälla, komma an på, varda af nöden. opersonl. om sa hade gwllit harth oppa att the ey förmotte moth swenske stå RK 3: (sista forts.) 4783 . - Jfr at-, bort-, for-, giäld-, um-, und-, ut-, van-, vidher-giälda, äfvensom oguldin."]},{"a":"giälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) gälda, betala. til at lösa oc gälla alla mina skuld Mecht 382 . 3) giva, inbringa (ss betalning); kosta, gälla, vara värd. Jfr K.G. Ljunggren, Objekt och adverbial s. 54 ff. skyppyndet galt tha xx march almenth Stock Skb 284 (1491-98, Skip). mortin skal betale . . . fför rogen, som han galt j thörne, som war viij ortuger spannen STb 4: 215 ( 1511) . fför then skuld klähit geller her gode peninge ib 5: 236 ( 1519) . ","4) kosta, gälla, medföra förlust av. wiste iak thz thu sagdhe mik thz til blygdh tha skulle thz giälla thit hoffwodh Prosadikter (Sju vise m) 124 . \" giälda i gen, återgälda, återgiva. Gummerus Synstat 44 (1425, vidim. fr. 1440). \""],"f":["giälla . ","gälda GU C 20 (hand 2) s. 103. gälla. pres. geller STb 5: 236 (1519); VgFornmt II 1: 23 (1521). impf. galt),","*giäla til , gälla, angå, vara frågan om. Se Sdw 2: 1228. serdelis at thet ickii enesth geller eder och oss till, uthen thette menighe landt och ricke VgFornmt II 1: 23 (1521). - giälda up a. Se Sdw 2: 1228. ","*giälda ut , "]},{"a":"giäldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalare. \" thu skalt taka swarth salt aff ondom gällara \" GO 14 . ib 205, 864 ."],"f":["giällare: -a GO 205 . ","gällare: -a GO 14, 864), "]},{"a":"giäldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som är skyldig ngn ngt, gäldenär. \" forgiff os wara skuld swa som wi forgiffwom warom giällarom \" SvKyrkobr 17 . \" ther näst sagdhe han til then andra gieldaren, hwro mykit äst thu skyldogher minom herra \" MP 3: 312 . \" kom for retthen pedher swensson medh sin gellare abram \" ATb 3: 90 ( 1498) . Jfr vidhergäldare."],"f":["giällare . ","gellare ATb 3: 90 ( 1498) ), "]},{"a":"giäldbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= gildbrodhir. Lg 1008 . Jfr gildebrodhir, gildis brodhir."],"f":[]},{"a":"giäldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fordringsägare. \" therfore stode for:ne gielnera ok vplot for:ne thomas scriffuere sasmma gardh \" STb 3: 231 ( 1495) . ib 415 ( 1499) . bödz giellerana, som haffua til tal til framlidne falensten huss, at the nide thaga ok stötte tet vp, swa ath tet gör ey schada ib 424 ( 1499) . ib 5: 186 (1518)."],"f":["giellener: -ana STb 3: 424 (1499) . gellener: -a ib 415 ( 1499) . ","gielner: -a ib 231 ( 1495) . ","-omen ib 193 ( 1494) ), "]},{"a":"giäldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fordringsegare. \" huilkan forcrifne suma peninge hans falensten meth sinom arffuom wel oc skal wel betale thöm gieldanerom som hermen helmod haffuer falenstene i scrift giffuat \" SJ 365 ( 1470) . ib 359 ( 1469) ."],"f":["gieldener: -ere SJ 359 ( 1469) . gieldaner),"]},{"a":"giäldgiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lemna ss betalning, öfverlåta ss ersättning. endast i part. pret. för all ting the honom oc mik haffue emellom warit till thenna dag . . . hafuer iak . . . vndt oc vplatit oc ganskelika giäldgullit then förenämda herra stene benchtsson riddara oc hans arffuum till äwärdelika ägo . . . thenne godz SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.). kännis jak . . . wara geldhskyldoghan . . . herre benkte . . . iiij fath iärn ok xx mark päninga, fore hwilkith iak geldhgullith gör honom (syns dåligt) (4 1/2) ortogh landh iordh ib 531 ( 1406) . \" alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar anitiggia mädh köp eller skipte eller androm giälgulne wardha eller giffne eller i arff kunno falla \" SJ 1 ( 1420) . ","n . jak . . . hafuer vplatet, antwardhat ok gielgullet . . . ärchebishop henrike . . . siex örislandh iordh . . . fore sextighi marker redha päninga SD NS 1: 99 ( 1402). wi . . . hafuom gieldguldit oc til äwerdhelica ägho vplatit . . . herra stene beinczson . . . halff fierdhe attungh oc en fierdhungs attungh jordh . . . fore hundradha swenska marcher oc trätighi marcher swenska päninga ib 216 ( 1403) . ib 274 (1403, nyare afskr.), 2: 142 ( 1409). görom wi . . . nissa swensone oc hans arffwm thet for:da godzit gälguldith fore [ɔ] (5 1/2) mark reda swenska päninga ib 1: 457 ( 1405) ."],"f":["gäld- . ","gield- . ","geldh- . ","giäl- . giel-. gäl-. ","-gullin ) , "]},{"a":"giäldgiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lämna ss betalning, överlåta ss ersättning. endast i part. pret. huilkit (ɔ jordagods) honum hauar länge pansat varit ok jak nu gälguldit gör huilka jordh jak afhende mik Gadolin Pants 272 ( 1367) . \" kan thet henda . . . at thöm fornempda bo älla hans mädhlöwärom . . . ey worde betaldher thenna sama kopar . . . tha skal wart godz clingisbodha . . . them sama bo och hans arfwm rätlika tilfallit oc giäldguldit wara til äwerdelika ägho \" ib 273 ( 1370) . ib 279 ( 1385) . ATb 2: 303 ( 1487) .","2) mot betalning överlåta, sälja. endast i part. pret. n. och sup. thät iach . . . salt, vplatet haua oc giäldgullet giort . . . en halff attungh iordh VgFornmt I 4-5: 66 (1390). wj . . . haffuom . .. geldguldit nyo mark skatta jordh i biornaby Svartb 212 ( 1397) ."],"f":["geld- . ","gel- . ","gäl- . ","-guldin . ","-gullin ) , "]},{"a":"giäldkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gälkare, konungens ombudsman i en stad el. (I Danmark) i ett landskap. Jfr A. Schück, Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst s. 319. thenne daghthingän . . . mellom . . . konung albrecht li swerike . . . oc werdoghom herrä . . . ärkebiscop magnus i lund, herrä tuuä galen, gyälkär 8o. s. v.) Rydberg Tr 2: 451 ( 1381) ."],"f":["gyälkär )"]},{"a":"giäldkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["gälcare )"]},{"a":"giäldruf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr giälda ruf."],"f":["gäld ruf )"]},{"a":"giäldskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skuld, penningskuld. \" aff rette gelskyld \" SD NS 1: 338 (1404, nyare afskr.)."],"f":["gelskyld )"]},{"a":"giäldskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["pliktig att btala, skyldig. med dat. siw lesther rogh, som jac henne giäld skillogher war Svartb 117 ( 1363) . mester magnus waldemari . . . bleff gedlskylloghin for:de virma kirkio wid tigw nobla, tryhundrade mark peninge Svartb (Skolkl) 505 ( 1471) . - md ack. alt mankönit haffwer bethaladh sina eghna skuld, hwilka thz är nathurlika gälskylogth SpV 268 ."],"f":["gieldskylloger: -an STb 3: 471 (1500), ib 4: 160 (1507). gelskylloghin (nom.) Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . ","gielskyllogher Gadolin Pants 272 ( 1368) . ","gälskylogher: -ogth SpV 268 ),"]},{"a":"giäldskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["plightig att betala skyldig. med dat. och ack. \" thwe waro enom gälskylloghe en hundradha päninga. annar halft hundrath \" Bil 264 . \" wi ärom gelskullöghe af rätto sculd . . . albrict van holten . . . fyoghortan fat järn \" SD NS 1: 107 ( 1402) . \" ib 135 ( 1402) o. s. v. jäk är giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia i (utgår?) fyrtighi march, attä march ok 1 orä swänskä pänningä \" SD 6: 149 ( 1349) . ib NS 1: 5 ( 1401) o. s. v. - med ack. huru mykit abbatissan gäldskyllugh är vppa clostirsins vägna Bir 5: 132 . - gäldbunden. jak räddis at vardha mykyt giälskylughir Bir 2: 335 ."],"f":["geldh skyldogher: -oghin (ack. SD NS 1: 5 ( 1401) . giäldskuldugher. ","gältskylloger: -oge FH 3: 66 ( 1445) . ","gialskyllugher: -ughan SD NS 1: 518 ( 1406) . ","giälskyllogher . ","gäldskyllugher . ","giälskyllughir . ","gielskyllugher: -ugh SD NS 1: 135 ( 1402) . ","gelskyloger ib 27 ( 1401) . gelskullögher), "]},{"a":"giärn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begärlig efter, begifven på. med gen. mannin är natwrlika samwaro gärn MB 1: 102 . - n. giärnt, adv. = gärna 2. hittas eg thz giärnt medh flerom mannom KS 7 (15, 7) . girughe ok odydhelike (för odygdhelike kununga ok höfdinga få giärnt illa ändelykt ib 29 (74 , 32). ib 15 (35, 13), 33 (85, 36), 35 (93, 38), 37 (96, 39), 38 (100, 41), 42 (110, 46), 43 (112, 47), 49 (126, 53), 51 (130, 55), 51 (131, 56), 52 (132, 56), 59 (146, 64), 76 (188, 84), 76 (189, 84), 81 (200, 88), 82 (202, 89), 83 (204, 91), 83 (205, 91). - Jfr fagher-, fridh-, hedher-, hedhers-, ren-, söt-giärn."],"f":["gärn )"]},{"a":"giärn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begärlig efter. Se Sdw 2: 1228."],"f":[]},{"a":"giärna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) gärna, viligt. \" med lust el. nöje iak vil gärna bära hänna skuld \" Bu 136 . þe þingh . . vilium vi här gärna sigha ib 49 . \" kärlleek ok godhgerninghä wilium wi gernä tee allum them warä vnderdanä fridhä \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þiänist Bu 3 . \" hon . . . gör giärna som han iþar \" ib 19 . \" trät ey giärna \" KS 25 (61, 26) . \" han storkt gerna skäll ok räth \" RK 1: 69 . som gärne synas (d. v. s. som vilja el. tycka om att synas) frome j kirkionne Bo (Cod. B) 345 . - ifrigt, innerligt, mycket. wi . . . bidhium . . . allä män gernä . . . at the laten warä wnderdanä i fridhe wära SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). han . . . älskade gerna sin eghin äät RK 1: 70 . - gärna, väl, med skäl. iak matte swa gerna hema vära som iak är nw ij tholkin vadha Fl 806 .","2) gärna, lätt, som oftast, vanligen. all kiärumaal sum länge standa v kiärdh, dragha giärnä vsannind in till syn SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). fulmoen äple falla gerna GO 728 . thz (järnet) wardher gärna rothgängith MB 1: 133 . \" then är gerna räddr, sik wet brutlikan wara \" KS 23 (57, 25) . ib 11 (26, 11), 25 (61, 26). RK 1: 4277, 3: 2938 . ST 477 . Ber 258 . LB 5: 80 . - Jfr ful-, iäm-giärna."],"f":["giarna L. ","gärna . ","gerna . ","görna KS 11 (26, 11) . ss komp. nyttjas häldre och ss superl. hälzt, dock förekommer gärnast Su 95 ),"]},{"a":"giärna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) gärna, villigt. \" med lust el. nöje. libenter . . gerna \" GU C 20 (hand 2) s. 79. STb 2: 291 (1488).","2) gärna, lätt. - om möjligt. Se Sdw 2: 1228. 3) ivrigt, enträget. bede wj eder gerne at j wille skicke nider till landemerket then förste makt j kunne affstad komme HSH 15: 20 ( 1526) . - Jfr fulgiärna."],"f":["gerna . ","gerne . garne STb 2: 291§ (1488)"]},{"a":"gladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glada. \" LB 3: 67. \""],"f":[]},{"a":"gladha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["gladha sik , "]},{"a":"gladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glada. GU C 20 (hand 2) s. 142."],"f":[]},{"a":"gladheleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje. Bo 147 ."],"f":[]},{"a":"gladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gladgadhe i hardhom aarom oc gladhom FMU 4: 6 (1451, vidim. avskr.) . dulcis . . . söther gläder elskelighin ok miskunsamber GU C 20 s. l203. ib (hand 2) s. 20, 41, 76. ath jach skullle koma och göra mik gladh met edher herredöme och flere gode vener Reuterdahl Kyrkohist III 2: 558 (1504-12). - gladlynt. holmger karsson en hälade glader EK 1106 . - Jfr sam-, unders-gladher."],"f":["gläder GU C 20 s. 203) , "]},{"a":"gladhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje. Se Sdw 2: 1228. mz största thulimodhe ok gladheth bar han thz mz sino korse Mecht 72 ."],"f":[]},{"a":"gladhför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gladlynt. Se Sdw 2: 1228."],"f":[]},{"a":"gladhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["gladligen, med glädje. ouanter et ouantim (fel för ouatim) . . . gladerlica GU C 20 s. 396 . \" thär epter stridde han . . . ok gik gladerlica til sin dödh \" MP 4: 202 ."],"f":["gladerlica )"]},{"a":"gladhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glad, glädjande. \" j allom thöm thingom som til koma hwat the äru hällir gladhelik älla dröuelik \" Bir 3: 178 . \" mz fäm glädhelikom ordhom \" JP 61 ."],"f":["gladheliker . ","glädheliker )"]},{"a":"gladhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glad, glättig. at hon saa oc hördhe gladhlikin ängla sangh SvB 49 (slutet av 1400-t.). haffwandis tha j idhre tilqwämd gladhlikare änlite än fför ib 371 (omkr. 1520)."],"f":["gladha- )"]},{"a":"gladhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glättighet, munterhet; glädje. alla lidhra gärninga wardhen til almennelighit gagn oc nytto mädh mere idhn oc idhnare galdheligheet än om i ärffu[odh]adhen til idhra eygna nytta oc gangn FOVkl 215 ."],"f":["gladheligheet )"]},{"a":"gladhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alacritas, hita ritas, glädighet, munterhet. til byria han at bära mina byrdhe mz wa store gladhelikhet Bir 1: 42 . \" skodhande . . . mins hugx gladlikhet \" ib 245 . ib 3: 380, 476 . Ber 213 ."],"f":["gladhelikhet . ","glädhelikhet Bir 3: 476 ), "]},{"a":"gladhlynter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vid gladt lynne, glad. MB 2: 174 ."],"f":[]},{"a":"gladhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje, munterhet. sardonix är en sten . . . gör gladskap PMSkr 490 ."],"f":[]},{"a":"gladhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje, gladt utseende. änlittens gladhskap oc hiärtans frögdh Lg 3: 406 . - glädje, tillfredsställelse. med hwad gladiskap jach . . . fördes tiill for:ne högboren förstes skep BSH 5: 625 ( 1520) . - munterhet, uppsluppenhet. i löghe, i ordhom, aathäffuom oc i glädzskap LfK 161 ."],"f":["glädzskaper . ","gladiskaper )"]},{"a":"glafs eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"glafsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gläfsa. \" hwndana skälto oc glaffsadhe mykyt tiith \" Lg 671 ."],"f":[]},{"a":"glafudder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjutsudd. \" han . . . stak til hectorem j gynom sköllen mz siith glaffwen saa ath glaff wddentog jn i harnesked \" Troj 124 ."],"f":["glaff- )"]},{"a":"glam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dån, gny, sorl, stim. MD 15 . Jfr vapna glam."],"f":[]},{"a":"glam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) förtroligt samtal. nw är stadhin komen, hwar jak maa koma til glams mz tik (tecum conferendi) om the stykke, j hwilkom thu ey litidh rördhis j thänna bokinna opbörian SpV 360 ."],"f":[]},{"a":"glama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gny, sorla. \" ihesus bödh glamande (tumultuantem) almogha folkeno wtgaa \" MP 2: 289 . ib 259 ."],"f":["glamma: glammande MP 2: 259),"]},{"a":"glamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som glammar? ss tillnamn. olaff glamare STb 3: 324 (1519)."],"f":["glammara ATb 3: 335 ( 1523)"]},{"a":"glap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["felstående, missöde?"],"f":["glappa stigher","-stiigher )"]},{"a":"glapran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prat, sqvaller. \" hwat kan tik tha skadha enna ondha hwstru glapran \" Lg 3: 329 ."],"f":[]},{"a":"glar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glas. \" scudadhe stora pilara som af glar waru giordhe \" Bil 350 . ST 41, 207, 417 . MD 51 . \" stampar man rökilse mz glar \" LB 3: 151 ."],"f":["glaar ST 417 . ","klaar MD 5 ),"]},{"a":"glar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glas. \" reth som soln skin ginom eth glasär SvRImd 47. \""],"f":["glaär )"]},{"a":"glas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glas. - glasfönster. nakot möstir, oplyst aff glasanna fägringh SpV 534 . - timglas (på fartyg). ss tidsenhet. mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge PMBref 336 ( 1519) . - Jfr ampul-, kristalla-, speghla-, spisa-, spisso-, stuvu-glas."],"f":[]},{"a":"glas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glas. \" vitrum er glas \" LB 2: 38 . \" solin skinande gynom renastan sten ällir glas \" Bir 1: 3 . \" solin skinande gynom glasit ib. swa som skört glas \" ib 3: 426 . \" blanka hielma som et glass \" Di 148 . ib 192 . Al 9184 . \" thera öghon (näml. voro) swa som lughande glas jnnantil brännande (Bir 3: 65. - glas, glaskärl. rätuist är at husit skuli rensas . . . ok glasit renlica thwas at drykkin skuli klar synas \" Bir 2: 55 . \" glas mästara . . . ther honum et glas göra konde \" Al 9176 . ib 9177, 9187, 9195, 9251 . VKR XL . LB 7: 5 . PM XXVIII, XXIX . XXX o. s. v. - timglas, sandglas, sandur. BK 213 . - den tid (en half timme?) inom hvilken ett på fartyg brukad timglas utrinner. bildl. tha han wil ey wara godher tha stande han ith annat glas til rodher (må han umgälla det?) MD (S) 230 ; jfr Kalkar, Ordb. 2: 52. - Jfr tima glas."],"f":["glass Di 148, 192), "]},{"a":"glasaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aska el. askblandning som användes vid glastillverkning. PMSkr 564 ."],"f":["glass- )"]},{"a":"glasbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasbåge, ram ki vilken rutorna i ett fönster äro infattade. HLG 2: 68 (1520)."],"f":["glassbogan ) , "]},{"a":"glascirkel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasklot. Bir 3: 425, 426 ."],"f":[]},{"a":"glasera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glasera. \" j ena leer pwtto, som er glaserat \" LB 7: 310 . \" glasera leer kar förgylth \" PM XLVI, j eno glaserado fath ib XXX . ib XXXII, XLVII ."],"f":[]},{"a":"glasering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasering. PMSkr 411 ."],"f":[]},{"a":"glasfenster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasfönster. SD NS 2: 169 ( 1409) . SO 164 ."],"f":["-finster SD NS 2: 169 ( 1409) . ","-fönsther SO 164), "]},{"a":"glasfenster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasfönster."],"f":[]},{"a":"glashiälmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolv el. retort av glas. PMSkr 380 ."],"f":[]},{"a":"glashiälmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glashjälm, glaskolf, retort. PM XXVII, XXX o. s. v."],"f":[]},{"a":"glashögher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasklot. \" var swasom j enom glashögh älla cirkle \" Bir 3: 425 ."],"f":[]},{"a":"glaskar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glaskärl. \" än et glaskar är enlitath mz särdelis lit, tha synes engxins drykx liter genom thz \" MB 1: 80 . Bir 3: 87, 259 . Di 119, 120 . Lg 551 LB 2: 55, 56 ."],"f":[]},{"a":"glaskar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glaskärl. \" tenkar oc glaskar aff hwilkom som menniskian äther pa bordeno, merker kommande storm \" PMSkr 295 ."],"f":[]},{"a":"glaskunnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konsten att tillverka glas. PMSkr 559 . - glastillverkning. PMSkr 460 . twänne ogna skwla haffwas til lglaskonsth ib 561 ."],"f":["-konsth )"]},{"a":"glasmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" nigels glasmaker \" BGG 300 ( 1421) . didric glasemaker Skotteb 143 (1463-64). ib 236 (1466-67). "],"f":["glasmaker . ","glasemaker )","*glasmakara ämbite","glasmakare embete )"]},{"a":"glasmateria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasmassa. \" öses the glas materia mädh the longo järn sleffwenne \" PMSkr 564 . "],"f":[]},{"a":"glasmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" bendedictus glasmästare Scr. ver. svec. I 1: 120 (1406). \" SD NS 3: 66 ( 1415) . pawal glasmestere STb 2: 461 ( 1490) . SSkb 23, 26 (1501-02), 110 (1503-04). lasse glasmester Stock Skb 21 (1516-17). ib 59 (1517-18), 143 (1519-20), 209 (152223). STb 5: 198 (1518), 270 (1520). HLG 3: 15 (1521)."],"f":["glass- . ","-mestere . ","-mester )"]},{"a":"glasmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasmästare, förfärdigare af glas. \" jak är sua som godhir glasmästare hulkin mang kar gör aff asko \" Bir 3: 117 . Al 9174 . - glasmästare, den som infattar glas? ängilbrikt glasmästare FH 3: 143 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"glasmästirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasmästares hustru el. änka. SSkb 66 (1502-02), 110 (1503-04)."],"f":["-mesterske )"]},{"a":"glasskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasskifva. PM 14 ."],"f":[]},{"a":"glassmidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*glassmidhio ughn","-ogn )"]},{"a":"glasughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasugn. PMSkr 380, 562 ."],"f":["-ogn )"]},{"a":"glasvindögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasfönster. Se Sdw 2: 1228. vij ört. fore glass vindögonen Skotteb 463 (1472, Kämn) ."],"f":["glass- )"]},{"a":"glasvindögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasfönster. \" glas windoghonen skulu engin leeth haffua, wtan hwitan ällir golan \" Bir 4: 85 . Di 43 ."],"f":["glas windogha . ","glaswindog Di 43 ), "]},{"a":"glasvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glassmälta. \" eth hol gönom hwilkken glas wirith skal wth takas och arbedhas oc ljnsätias oc regeras \" PMSkr 562 ."],"f":[]},{"a":"glasöghon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glasögon, infattande och framför ögonen satta glas. före öghonen fästis en glas skiffwa äller glas öghon tättelika PM 14 ."],"f":[]},{"a":"glata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"glava","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se glävia."],"f":[]},{"a":"glaven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut, glaven. ante falan (fel för falam) falerata falnx fregere falangas prydeligha monde stridz män sina glaffuina scaka för trätorn GU C 20 s. 250 . baneraföraren . . . som mädh wenstre handenne skal föra glaffwonith oc mädh höghre banerith PMSkr 130 . Arnell Brask Biᴵ 30. Troj 28 . \" glaffwenen tog j hans hals lib 110. \" ib 224 ."],"f":["glaffwon: -ith PMSkr 130 . ","-en Troj 28 ),"]},{"a":"glaven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut, glafven. \" med . . . armbörst glaffuen eller spiut och polyxe \" BSH 3: 46 ( 1452) . \" slo sit glauen vnder \" Va 32 . han slogh sin glaffwan vnder armen Di 3 . \" wefftade mz sith glaffwin \" MB 2: 312 . \" glauenen ginga sindher \" Di 273 . glawanen spildradis Fr (Cod. D) 1670 . \" han hafdhe en glauen ij sinne hände \" ib (Cod. D, E. Cod. A ena gläfuio) 141. ib 100, (Cod. B, D, E, F) 181. Iv (Cod. C, E) 2399. swerd och glaffwen finge tha gång RK 3: (sista forts.) 5391 . \" som glaffwen i striid well brytha kan \" ib 4400 . ib 4694, 5612 . Di 18, 59, 69, 70 o. s. v. Lg 3: 332 . "],"f":["glaffwin glawan . ","glaffuan Di 69 . ","glaffwan ib 3 ; ","-et Lg 3: 332), ","glavens stumper , "]},{"a":"glavene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = glaven. swärliga the mz glaffuenne möttess RK 3: (sista forts.) 4800 . \" hwgge och sloge oc mz glaffwenne stötte \" ib 6036 . \" glaffwenne brwste och swerdhen skrwlle \" ib 4455 . \" glaffuenne brwste och stwmpane flöge \" ib 4803 . \" sunder gik badä glaffuenä (möjl. att fatta ss nom. pl. af glaven, m.) \" Di 19 ."],"f":["glaffwenne . ","glaffuenne . ","glaffuenä )"]},{"a":"glavenstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjutskaft. \" hastile . . . gläffwinstaki ok liwssastako stolpe \" GU C 20 s. 327 . \" haffwandis draghin swärdh äller glaffwon stka j handenne \" PMSkr 129 . Troj 241 ."],"f":["glaffwon- . ","gläffwin- )"]},{"a":"glavia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se glävia."],"f":[]},{"a":"glaz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ägghvita. \" stamper man thz (ɔ: rökilse) ok temprar mz glacz (motsv. ställe \" LB 4: 339 har: mz clar aff ägh; D. Harpestr. i Nyt Danske Magasin 1: 135: meth claar) eller medh quinno myölk LB 2: 39 . Jfr klar."],"f":[]},{"a":"glaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med prep. vidh. Di 143 . - med prep. til. warä ther allä gladä til at thz war swa mz honom ganget Va 21 . - med inf. iak är . . . litit gladh at thola (ad patiendum minus hilaris) Bir 3: 115 . - Jfr ful-, iäm-, o-gladher."],"f":["glädher: glädhi GO 152 ; jfr äfven glädhi röst),"]},{"a":"glaþlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["gladeligen, med glädje. gladhelica lifwa i gudz thiänist Bo 101 . \" badh hona gladhlika skipta thessa hems äro j äwinnelikt himerike \" Bil 538 . KS (syns dåligt) (66, 28). KL 212 . Bo 7, 126, 141 . Bil 110, 853 . Bir 1: (syns dåligt) 282, 3: 133."],"f":["gladhelica . ","glädhelika Bir 1: 227),"]},{"a":"glema","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se glima."],"f":[]},{"a":"glidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. glida, lätt och hastigt röra sig; gå tillbaka, vika. \" ingen wille för androm glidha \" RK 3: 2245 . - opersonl. bära å stad, gå. saa wäl mondeth fraan danmark glidha RK 3: 602 . "],"f":["gliidha )","lata glidha , begifva sig. leetho aath danmark gliidha RK 3: 284 . ib 1081 . " the leetho tiil kalmara glidha ib 1562. " ib 1972, 4024 . " wth mz gotlandh leeth han gliidha " ib 3240 . - bildl. låta gå, låta passera, låta bero. konungh karlss swäna i rikit bliffua och motte the och laatha glidha RK 3: 588 ."]},{"a":"glidhra glidra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glitter, sken? fucus ci quedam herba nota fucus dicitur color naturali glidra (texten korrupt) GU C 20 s. 296 . - Ordet kan tänkas vara fel för ett glindra, f. el. glindran, f. el. gliter, f. el. glittra, f. Jfr Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 7 f."],"f":[]},{"a":"glim","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ln. glimmande, glittrande. aff malmsens sken, ällir aff swärdzsins glim SpV 429 ."],"f":[]},{"a":"glima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glimma, glänsa. \" thz är ey alt gwl som glimar \" GO 609 . \" thera hielma glimado ok thera swärd \" RK 1: 1538 . \" \" ib 1576 . Bir 1: 94 . Su 202, 409 . Di 215 . hans öghon varo glijmmande oc skinande som een brännande lughi Ansg 183 ."],"f":["glijmma."]},{"a":"glima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glimma, glänsa. \" coruscare verbum neu glema ok glindra \" GU C l20 s. 152. the tridie skipilsse som en watsyftik människa haffuer thät är ath henne skin är altidh skinande vtan til som en mässingh ok glemar widh thät glemande skinet MP 4: 217 . SpV 105, 184, 579 . \" syntes the helga sielenä swa som glymande gullet rensat j eldhenom \" J Buddes b 84 JMÖ 197 . \" gwl loc dyra stena är ey alth som glimma \" PMSkr 501 . bresieida . . . war myket fagor . . . mz rödmorathom kynnom och gålt glymmande haar Troj 76 . ib 187. Jfr gulglimande."],"f":["glimma . ","glym(m)a . glema GU C 20 s. 152 . -ar. -ande. MP 4: 217 . Jfr B. Hesselman, De korta vokalerna i och y i svenskan s. 80 ff.),"]},{"a":"glimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glans. \" gik swa mykyt glimbir ellir skin aff them \" ST 373 . solinna glimber MB 2: 390 ."],"f":[]},{"a":"glimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr solglimber."],"f":[]},{"a":"glimbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = glima. o huat wänleka nw glimbra gulkronor oppa idhart huffudh Su 143 . ib 176 . MB 2: 293 ."],"f":["glymbra: -ande Su 176 ),"]},{"a":"glinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr solglinder."],"f":[]},{"a":"glindra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. Jfr glidhra."],"f":[]},{"a":"glindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glimma, glittra. \" coruscare verbum neu glema ok glindra \" GU C 20 s. 152 ."],"f":[]},{"a":"glindran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glitter, glimmande. konkret: glitter, guldtråd? ey är thz (ɔ klädnaden) ok litadh mz nakre glizzan ällir glindran SpV 179 . Jfr glidhra."],"f":[]},{"a":"glipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" hårliknande fiskredskap, glip. at bönderne aff kwmo matthe fiske met gliper, som här kallas lippa Svartb 446 ( 1453) ."],"f":[]},{"a":"glissan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SpV 179 ."],"f":["glizzan )"]},{"a":"glissan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr padderops glissan."],"f":[]},{"a":"glissing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags slöja el. huvudduk. Se Sdw 2: 1228."],"f":[]},{"a":"glitadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["väfd med brokad? II. paria mensalium slæta jtem vnum mensale cum. I. knyuaduk glitat SD 4: 710 (1340?)."],"f":[]},{"a":"glitan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. något glimmande el. glänsande. tyg med invävda guldtrådar, brokad? \" pluma me fiäder ok dwn . . . vnde hoc plumarium ii opus quoddam vestiplicarum glytan \" GU C 20 s. 460 ."],"f":["glytan )"]},{"a":"gliter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. glitter, glittrande. konkret: npgot som glittrar. haffwer han (ɔ stenen) brede stiernor eller glither i sigh, tå är ther ey mykitt bly PMSkr 60+5. Jfr glidhra."],"f":["glither )"]},{"a":"glitra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr glidhra."],"f":[]},{"a":"gliugra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svänga. \" badh keysaren een man taka eeth draghit swärdh oc gliugra thz ofwir hans hofwdh \" ST 355 ."],"f":[]},{"a":"gloa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glöda. \" swa gloande (rättadt till: mz glöiande) änlite sua som herbärghit brunne alt \" Bil 267 . Jfr gltöia."],"f":[]},{"a":"gloper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glop, fåne. liiknas han wiidh andrum glopum som haffue ey wiidh eller sinne MD (S) 242 ."],"f":[]},{"a":"glosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttyda, förklara (ett ord). titillin är glosadha ordha fulkompilse Bir 1: 249 ."],"f":[]},{"a":"glosa f","b":[],"c":"","d":"","e":["glossa. \" glosa är wttydhnigh ällar oplysilse \" JMÖ 12 ."],"f":[]},{"a":"glosögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glosögd. Se Sdw 2: 1228."],"f":[]},{"a":"glosögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glosöga. ss okvädinsord. \" erik tomesson kalladhe pedher kwntsson en horansson och glozögha \" ATb 2: 177 ( 1481) ."],"f":["gloz- )"]},{"a":"glugga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"glugger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glugg, öppning, hål. \" löpa och gana i alla glugga \" MD (S) 242 . - om tom mage. thän är godher som glug fyllir (landatur patule qui replet antra gude) GO 476 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"gluggotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skarpsynt. \" glugguth är gästa ögha \" GO 402 . Jfr glägger."],"f":["-utter . ","glugguth GO 402 ),"]},{"a":"glupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sluka. \" - part. pres. glupande, glupsk, glupande, grym. glwpandhe wargher \" LfK 14 . \" han war glwpande som en gam \" RK 3: (sista forts.) 4849 ."],"f":[]},{"a":"glupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gapa; slukta. - part. pres. glupande, glupsk, glupande; stridslysten, ivrig. ty sökte achilles astad giwpande j hären oc sloo oppa bada sydor wider siig Troj 97 . ib 107, 118 . - med prep. opa. cario . . . som myket war giwpade oppa hectorem Troj 127 ."],"f":[]},{"a":"gluper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gap, svalg, bråddjup. \" fly badha thenna glupana ok gaa swa räth j weghen ath man oppa yngha sydhe wardher snardher \" Gers Frest 50 . \" tryggeliga koma offwer then farlegha glupen \" ib 52 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"gluplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["stridslystet, ivirgt. \" han . . . drog siith swärd oc sökte glwpliga oppa hertog nestor \" Troj 29 ."],"f":["glwpliga )"]},{"a":"gluppa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*gluppo stigher","-stighaar )"]},{"a":"glutter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grå, gråaktig. Se Sdw 2: 1228."],"f":[]},{"a":"glädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glete, bygete, silfverglitu? j lod glädij LB 7: 328 ."],"f":["glädij )"]},{"a":"glädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje, fröjd. \" the haffdho ther thusandha glädhe \" Prosadikter (Sju vise msät) 164 . Mecht 84 . SvKyrkobr 235 . SpV 580 . \" loff hedher oc ära wari thik aldra sötasta jomfru maria, for the siw frögdhenar, oc glädhinar som thu haffwär j himerike \" SvB 316 (omkr. 1500). the fem glädhir som thu fik vm pascha dagh SvB 208 (börj. av 1500-t). JMPs 411 cl jomffru maria glädher ib 412 . "],"f":["-ir . ","-er . ","glädhe Prosadikter (Sju vise mäst) 164 . ","glädhi SvB 208 (börj. av 1500-t.)), ","*glädhi fulder , ","glädhis fulder , adj. = glädhifulder. JMÖ 130 . JMPs 446, 524, 584. ","glädhis ordh , n. glädjeord, glatt el. muntet ord. konungin mälte wid drötning sina mz glädis orde Prosadikter (Karl M) 290 . MP 5: 143 . ","*glädhis röst , ","glädhis sanger , ","*glädhis time , "]},{"a":"glädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje, glädjehögtid, fest. Se Sdw 2: 1228."],"f":[]},{"a":"glädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["glädja, fröjda. her sten, gud gledie hans siel STb 5: 150 ( 1517) . "],"f":["konj . ","gledie STb 5: 150 ( 1517) . ","gläs Mecht 133 . imperat. glädz SvKyrkobr 258 . ","gläs SvB 302 (börj. av 1500-t.)),","glädhia sik , gldäja sig, glädjas. Prosadikter (Karl M) 260 . med prep. til för att utmärka anledningen. the som glädha sik, til ath finna nokon nyan sidh j sinom klädhabonadhe MP 5: 25 . - refl. glädhias, glädjas. jubilare glädis GU C 20 (hand 2) s. 48. ib s. 76 . gläs jomfru maira gudz modher SvB 302 (börj. av 1500-t.). ib 303. - med gen. av dem. pron. thän. glädz thu thess, ath thu vilt liffua, oc döö j rätte . . . cristne troo SvKyrkobr 258 . - med prep. för att utmärka anledningen. hwar thera gläs mera aff annars godho än nakot sin kan nakor modher glädhias aff sinom enda sons uphögilse Mecht 133 . " abraham han glädis ther til, ath han skuli see then daghin, jak ware föddir oppa " MP 5: 234 . - Jfr mädh-, o-, sam-, til-glädhias."]},{"a":"glädhskapder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje. ysterhet. gulsmetz suennin ringlade medh stendrican foe sit hoffwdh och giorde jngom skad vtan aff gledzschap STb 3: 455 ( 1499) . syden ginge til bordz och giorde them gladh met therris wnge herre j all kerlek oc gleskap STb 4: 258 (1512)."],"f":["gledzschap . ","gleskap ) , "]},{"a":"glägger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skarpsynt. \" thz är gamalt ordh, gläkt är gesta ögha, oc ää thes gläggare gestin är werre \" ST 295 . Jfr gluggotter."],"f":["gläkt ) , "]},{"a":"glägögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med skapr, el. vaken blick, skarpsynt. oculatus a um oppenbar ok glägögder videlicet cicrumspiciens GU C 20 s. 374 ."],"f":[]},{"a":"gläppe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på tillfälle el. utsikt? Se Sdw 2: 1228."],"f":[]},{"a":"glävia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut, glaven. käppen hafdhe han fore gläffwie SvKyrkobr 22 . riddaren holade hans sido med gläffuone SvT 41 . JMPs 437."],"f":["gläffwie SvKyrkobr 22 . ","gläffua: best . obl. gläffuone SvT 41 ),"]},{"a":"glävia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut, glafven. \" riste käsio mz afle . . . ok läggar glänio gen dracanom \" Bu 492 . \" hans glafwo ellir spyuth \" ST 94 . stak han gynom mz sinne glafwio ib 95 . \" tw hundradho glauor aff gul \" ib 421 . \" mangen glauia war ther bruten \" Va 18 . \" mz draghnom oc skipandom swardom, glimbrande gläffwiom förgyltom skiöllom oc allom androm rädeligom wapnom \" MB 2: 293 . \" the gläfuia . . . hon var väl thriggia alna lang \" Fr 181 . \" thän förste riddare ther han mötte han thaghar mz sinne gläfuio stötte ib 568. \" Iv 2342 . \" thera glafuior spindradho a them mold \" Fr 1670 . Bil 784 . Fr 100, 141, 518, 1716, 1799 . Fl 1839 . Iv 699, 2399, 3345, 3354 . Al 4758 . RK 2: 2047, 3: 3627 . Va 24 . MB 2: 156, 161, 164, 202, 236 . Su 142 . Lg 3: 330 . \" spjutlängd ss måttbestämning . var . . . the cronan . . . besatt uppe i hualfvet tva glafvor fra jordenne \" TK 270 . - Jfr glaven. "],"f":["glauia . ","glafwia . ","glaua . ","glafwa . ","-or . ","gläffuiar RK 3: 3627), ","glävio skapt","glävio staki","glaffuio- )"]},{"a":"gläþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje, fröjd. \" som mik böt ok buþaþe daghleka gläþi \" Bu 18 . \" gör hanom sva mycla gläþi ib 204. mäþ dighre gläþi \" ib 395 . \" halda þän daghen mz friþi ok frygh ok gläþi \" ib 61 . \" var ther mykin glädhi \" Di 275 . Bu 520 . Bo 228, 243 . MP 1: 25, 27, 28, 29, 30 . Bir 2: 170, 3: 158 . Va 54 . Di 40 . BSH 4: 258 ( 1501) com mz mik ii guz gläzþi Bu 18 . - pl. thina glädi munno margha wara MD 49 . \" aff hymerikis frögdher oc glädhir \" Su 9 . wärldzlika glädhir ib 124 . ib 193, 351 . Lg 826 . (gläde för kläde Su 351 .) - Jfr bruþlöps-, himirikis-, hiärta-, höghtidhis-, iordhrikis-, o-, sam-, värulds-gläþi. "],"f":["glädhe Bir 3: 158 . ","glädhie BSH 4: 258 ( 1501) . ","-ir . ","glädhias Su 351 ), ","gldhi bot","-boot )","gläþi kälda , ","glädhi mot , ","glädhis dagher , ","glädhis fulder , ","glädhis fund , ","glädhis grater , . glädjegråt, glädjetårar. Bil 351 .","glädhis hop , ","glädhis hus , ","glädhis klädhe","-klädher )","glädhis klädha bonadher","-klädhebonadher )","glädhis krasir , ","glädhis later , . af glädje föranledt leende, glädjeskratt. ther aff fik hon glädhis later thz hon badhe leer oc grater Al (syns dåligt) ","glädhis leker , ","glädhis samqvämd , ","glädhis sanger , ","glädhis skri","glädhins skry )","glädhis skrudher , ","glädhis stund , ","glädhis visa","-viisa: -or MB 2: 173), ","glähis ämpne , "]},{"a":"gläþia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glädja. \" fröjda. gläþi[a] huar annan mz þy guþ giuar hanom \" Bu 153 . hulkin som alt opfylle oc glädhir Bir 2: 177 . \" thz gledde karela ok rytza land \" RK 1: 487 . "],"f":["gläþa: gläþas Bu 24 ; ","glädhas Gr (Cod. D) 366 . ","gladde . ","glade: -os Bu 177 . ","glädde Al 9726 ; ","-is Bir 3: 158 . ","gläddhe: -os MP 1: 286 . ","gledde RK 1: 487 . ","glädz Bir 3: 224 . ","gläz Al 5022 . ","glädz Bo 116 . ","gläz Bil 903 . ","gläs MD 49, 50, 51, 52, 53, 54 . supin. gladz Bo 81),","gläþia sik , glädja sig, glädjas. med gen. af dem. pron. thän. thäs glädher iak mik Al 8407 . - med prep. för att utmärka anledningen. wi glädhiom os aff blomster Al 6498 . " wi glädhiom os widh wara skogha " ib 6503 . " glädde sik mot thetta spil ib 9726. - refl. gläþias, glädjas. med gen. af dem. pron. thän. thäs gläz han " Al 2869 . ib 2998 . Iv 1924 . -- "]},{"a":"glödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glöd. Se Sdw 2: 1228. Jfr eldglödh."],"f":[]},{"a":"glödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glöda. - part. pres. glödhande, glödande. j glödande wilias begärandhe kraffther fortwingades han aff myken sorg Troj 168 . - ss adv. tak en deghil görandis honom glödandis hetan PMskr 453."],"f":["glödandis PMSkr 453 ) , "]},{"a":"glödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glöda. \" mz glödande iärn krokom \" Pa (Tung) 29 . glödindhä iärn ib 34 ."],"f":[]},{"a":"glödhbrinnande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. glödande. MB 2: 347 ."],"f":[]},{"a":"glödhgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glödga, smidin glödgar the thing som slionadh oc kolnadh äru Bir 4: 99 . eth glödgat järn PM 30 . ib XXXII, XLVI ."],"f":[]},{"a":"glödhheta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glödga. \" ath een vgn skulde glödhetas \" ST 105 ."],"f":[]},{"a":"glödhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["glödhninga hugormber , "]},{"a":"glödhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glödande. Pa (Tung, Cod. D) 48. glödhogh koll MP 2: 277 . \" mz glödoghom kulum \" LB 1: 98 ."],"f":["-ugher: -ughe Pa (Tung, Cod. D) 48),"]},{"a":"glödhraka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ugnsraka, eldskyffel. \" anna yndare slogh hanum j munnen ij tänder lösä medh en glödhraka \" ATb 3: 49 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"glödhraka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ugnsraka, eldskyffel. thz hafdhe näsa som glödhraka tha man wil eld aff oghnen raka Al 9463 ."],"f":[]},{"a":"glödhvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glödgadt vin. dricker man kynnil med glöd wiin LB 7: 352 ."],"f":["glöd wiin )"]},{"a":"glöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glöda, vara eldröd. een brännandhe glöande vghn ST 52 . bära ena glöiande panno ib 69 . \" mz glöiande änlite \" Lg 267 . ST 53, 80, 258 . LfK 117 . Jfr gloa. "],"f":["glöa )"]},{"a":"glöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["glömma, förgåta. med dat. Prosadikter (Barl) 8 . \" han glömde alzwaldughum gudhi bi 11. \" MP 5: 155 . \" kom käraste gudh oc glöm minom syndom \" SvB 160 (omkr. 1500). - med ack. alt thz hon bort tappat, oc afflakt äller glömth (neglecta) haffwer Mecht 266 . SpV 77, 332 . - med inf. än glämer prowester äller ey wil lrät skipa . . . wari saker til iij mark Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . hwi glömwm wi (negligimus) at fa thässa hwgsens fulkomnilse SkrtUppb 84 ."],"f":["gläma: -er Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . -de glömbde MP 5: 155 . sup. glömt),"]},{"a":"glöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glömma, förgäta. med dat. the glöma sannom gudhi Bil 619 . \" vm thu glömir visdomenom oc skälikhetinne \" Bo 136 . ib 227 . Bil 215 . KL 294, 346, 350 . MP 1: 74, 184, 287 . Bir 1: 393, 2: 133, 327, 3: 36, 262 . Al 4913 . Su 230 . MB 2: 103 . \" glömis ey yndirskone som thzta screff \" ib 3 . ib 370 . - med ack. glömde sin ald Bu 156 . ib 189 . Bo 37 . MB 1: 236 . MP 1: 184 . Bir 3: 36 . \" varra fru fözlo daghar var längge glömdar \" Bu 23 . Lg 44 . the glömdo gudhi . . . ok ty glömas the af honum MP 1: 287 . \" glömdhis badhe hänne nampn maria ok swa widhernamnit magdalena \" Bil 263 . - med dat. ock ack. iak skal tik thz ekke glöma Lg 3: 707 . - med inf. iak glömde at ätha mit brödh MP 1: 229 . glömde taka reep mz sik KL 294 . - förlåta. jach glömer aldregh them hwro sigordh swen war mördher Di 247 . - afstänga, skilja? fra allo godho ärin i glömd Al 7270 . "],"f":["glömma MD (S) 237 . ","-ir , ","-de , ","-der )","glöma sik , glömma sig, säga hvad man icke bör säga för mycket. Fl 914 . - Jfr bort-, for-, äptir-glöma."]},{"a":"glömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glömska. \" han hafdhe them lango lagh i glöm (glömt dem) \" Al 8512 ."],"f":[]},{"a":"glömilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? glömmande, glömska. alla wärldzslika thinga fulkomen glömilse Su 280 . Jfr forglömilse."],"f":[]},{"a":"glömska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) , som icke worto rechnade aff retta glömsko Stock Skb 295 (1509, Skip) . \" jac rädess at tw bliffwer sa forfärad . . . at tw läggher j glömsko thz jac haffwer tiig bwdit oc wnderwisth \" Troj 20 (möjl. att föra till 2).","2) negligentia, försumlighet, försummadnde, försummelse. jncuria e glömska oc forsömmilse GU C 20 (hand 2) s. 21. SpV 135 . högfärdhin är . . . mästirskpasins glömska, ällir forgätilse (negelctio magisterii) SpV 158 . SvKyrkob 353. jak offra tik alla lmina synder oc glömskor som jak haffwir giort a mote tik SvB 139 (omkr. 1500). lägs thet j dölska oc glömska oc jnthe görs til tässen sywkdommen . . . tha swäller bwken stoor PMSkr 227 (möjl. att föra till 1). - Jfr forglömska."],"f":["-or SvB 139 (omkr. 1500) ), "]},{"a":"glömska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) oblivio, glömska, förgätande. hänna aminne skal vara j glömsco Bir 3: 77 . \" sins siälffs glömska \" ib 327 . ib 404 . MP 1: 287 . ST 39 . MB 2: 291 . Su 20 . ","lydhnan är dygdh mz hulke . . . alla glömsco (negligentiæ) vtsläkkias Bir 3: 231 . KL 43 . LfK 194 . Ber 41, 194 . - Jfr forglömska."],"f":[]},{"a":"glömsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["glömsk, försumlig. glömskr biskoper KS 49 (126, 53) . glömsk j sino embete VKR 28 . KL 191, 239 . Bir 1: 218, 316, 335. 2: 105, 246, 3: 183, 334. Su 285 ."],"f":["glömskt Bir 1: 335),"]},{"a":"glömsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["glömsk, försumlig. om hon haffuir warith glömsk til gudz tiänist SkrtUppb 196 ."],"f":[]},{"a":"glömsklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["försumligt, vårdslöst, liknöjdt. \" kdhnande glömslica oc dylsklica rätuisonna \" Bir 3: 354 . ib 1: 250 . KL 219, 255, 275 . MP 1: 184, 241 . Ber 280 . Su 52, 54, 240, 282, 285, 293 . SO 122 . Lg 3: 72 ."],"f":["glömslika KL 219 ; Bir 1: 250 ; Su 240, 282, 285, 293 . ","glömslica MP 1: 184, 241 . ","glömskelica Lg 3: 72 . ","glomscelighe SO 122),"]},{"a":"glömsklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["försumlit, vårdslöst, liknöjt. j renliffuadhenom . . . haffwer hon glömligha framgangith Mecht 70 . \" om hon illa oc glömsligha oc owyrdelica läs sina tidher ellir läsning \" SvKyrkobr 344 ."],"f":["glömskeligha SkrtUppb 196 . glömsligha),"]},{"a":"glömskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utsatt för glömska, som kan glömmas. al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken SD NS 2: 228 ( 1409) ."],"f":["glömskeliken (n. pl.) SD NS 2: 278 ( 1409)),"]},{"a":"glöpa orþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"glöþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glöd. \" þät (liket) la äpte a glöþom \" Bu 416 . \" lätu the han barföttan trudha brännadhe glödhe \" Bil 326 . ib 370, 479, sagho the en fisk vara la[g] dhan vppa glödhana Bo 240 . \" bära fram . . . heta glödher \" MB 1: 279 . \" rädhis han glödhina ib. jämsköt som glödhirna kome fore moysen ib. swa brath glödhena sattos for piltin \" ST 327 . \" grep bradhlika ena glödh \" ib. \" thu bränner aff skalkheet som en glödh \" Al 2086 . \" brändo stadhen op i glödha (i rimslut med dödha) \" ib 8968 . Jfr eldglödh."],"f":["glödher Bil 370 ; MB 1: 279 . ","glödhe Bil 326 . glödar, se eldglödh, glödha (i rimslut) Al 8968 . ","glödhirna MB 1: 279 . ","glödhina ib. ","glödhena Bil 479 ; ST 327 . ","glödhana Bo 240), "]},{"a":"glöþheter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glödhet, glödgad. \" mz glödhetom iärn skifwom \" Pa 17 . ib 18. KL 53, 190 , 372 . LB 1: 97, 98 . ST 13, 21 o. s. v."],"f":["-heeter: -heet KL 190),"]},{"a":"gnagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnaga; tära, plåga. GU C 20 s. 529 . \" warin trygga soffwande . . . thy at idher gnaghir ekke hustrunnar säffwin ok ärffwodhe, som j hionalagh är \" SpV 172 . \" haat ok awnden thöm här gnogho ok op nötte swa som matka \" SvKyrkobr 214 . "],"f":["gnogh PMskr 663. pl. gnogho SvKyrkobr 214 ),","*gnagha af , gnaga av. PMSkr 315 . " huru leijanett war frelsth medh mussene ssom gnogh aff snarone ib 663. Jfr afgnagha. "","*gnagha sunder","-synder )"]},{"a":"gnagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnaga. \" þröp . . . af musom alra vaghna gnaghit \" KL 188 . \" mit bryst är bart ok gnaghit aff madhcom \" Bir 3: 139. mwlwärpelin . . . som röthrena gnager ib 4: 41 . klädhit gnax af marenom Ber 185 . Bir 1: 69, 290, 2: 83 . Su 229 . HSH 9: 4 . Jfr sunder gnagha."],"f":["gnowo HSH 9: 4 . ","gnaghin . ","gnax Ber 185 ),"]},{"a":"gnagha rum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plats där något utsättes för gnagning; pinorum? rossorius (fel för rosorius) a um straffandhe oc gnagande et hoc rossorium ii gnaga rwm GU C 20 s. 529 ."],"f":[]},{"a":"gnal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriande, skri. \" kom en örn flygande j wäderiid mz stort gnall \" Troj 258 ."],"f":[]},{"a":"gnar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knot. \" far tw thz for vtan gnar \" MD (S) 296 ."],"f":[]},{"a":"gnarra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knarra, morra? han böria marra ok illa gnarra som hvnder a hölasse MD (S) 222 ."],"f":[]},{"a":"gnasugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["besvärlig, svår att ha att göra med? hon wardhir mykit styrtandhe j sinom gärningom, hwar hon skulde wara rolighen, wardhir hon gnasogh (aspera) ok hwas j sinne omgango, j hwilko hon skulde wara säff ok spak SpV 105 ."],"f":["-ogher )"]},{"a":"gnatra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grina, skratta? j tholkom owirflödoghom qwinno klädhom, är oftelika aff hälgom mannom diäffwlin seddir, at sithia aathande gnathrande, oc fwlika synas oc grymelika mz gnizslande tannom Bir 5: 103 ."],"f":[]},{"a":"gnidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnida, gnugga. \" mz hwitte hand gnedh (Cod. A vredh) hon hans baak \" Iv (Cod. B) 1328 . gnidh ther mz lidhamothen PM XXXIX . LB 1: 96, 97, 7: 197 . ST 125, 264 . \" hänna röther doga mot tanna wärk gnidhna mz sipus oos \" ib 10: 8 . "],"f":["gnidhin . ","gnidh ) , ","gnidha sunder , "]},{"a":"gnidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnida, gnugga. \" somlige stena vare fyrslinoghe ok annars väl gnidde ok slätädhe SvKyrkobr 241. PMskr 425. emathites är en rödher sten . . . gör . . . händher rödha när han gnidz mädh nokre wätzsko \" ib 471 . ib 478 . \" then lithen wil ey wara gnidhen äller strwkin pa skinnen \" ib 538 . ib 542 . "],"f":["-es PMSkr 234 . gnidz ib 471. part. pret. gnidhen. gnidder: pl. gnidde SvKyrkobr 241 ),","*gnidha in , gnida in. PMSkr 234 ."]},{"a":"gnidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? gnidande, gnidning. gnidhis pa skinnen mädh handommen vm alla haar remmena swa ath thet smälther oc wärmes aff handannas gnidilse pa skinneno PMSkr 533 ."],"f":[]},{"a":"gnidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnidning. Su 150 ."],"f":["gnidnigh )"]},{"a":"gnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnista. \" een gnist är vptänd j mino hiärta som mik starkelika bränner \" Prosadikter (Barl) 27 . Jfr gniste,"],"f":[]},{"a":"gnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnista. \" vm han gläse idhkelica at thässe gnistene \" Bir 3: 40 (kan föras till gniste, f.). alth wärlz watn gither ey slekth eine gnisth Iv CV I."],"f":[]},{"a":"gnista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gnist. flughu gnisto af þöm som af eldaþo iarne Bu 208 . liþe än nokor guz naþa gnista ii hans bryste ib (syns dåligt) Bil 719 . Pa 18 . Bir 1: 249 . GO 924 . Jfr eld-, elds-, iärn-, kärleks-gnista."],"f":[]},{"a":"gnista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnista. Mecht 123 . Jfr flugh-, syndagnista."],"f":[]},{"a":"gnistas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnistra. \" äther eldhen sig siälffwer j grwffwonne . . . oc glödherna gnistas skinandis, thet merker storm \" PMSkr 294 ."],"f":[]},{"a":"gniste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnista. \" eld gik aff them (ɔ svärden) som andra gniste \" Prosadikter (Sju vise mäst) 160 (kan fattas ss pl. av gnist)."],"f":[]},{"a":"gniste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gniste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnista. \" the dragha nakra nadha gniste (kan fattas ss pl. af gnist; Lat. texten har dock: scintilam gratiæ) j hiärtat til at faa kärlek \" Bir 2: 161 ."],"f":[]},{"a":"gnistla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , gnissla. abs. när man taker sandhen j handena oc krammar starklika samman handena, gnislar äller skaffwar tha sandhen tha är han godher PMSkr 361 ."],"f":[]},{"a":"gnistla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnissla, trycka el. stöta samman med ett gnisslande ljud. med dat. gnizlande sinom tannom Gr 274 . \" gnizladho ok bitu tannom (stridebant dentibus) \" KL 143 . - med prep. mädh. gnizladho mz tannom KL 288 . ib 291 . - med ack. gnislado ower mik sina tändher Su 162 . ib 248 . Lg 3: 405, 463 . hwro the iärn tagghane gnysla syk inbördhis ib 143 . - abs. giua the arff sik fanyt ok gnizslande lindh nar the samanslas Bir 3: 220 ."],"f":["gnizla . ","gniizla: -ande KL 291 . ","gnizzla . ","gnisla . ","gnysla . ","-adhe )"]},{"a":"gnistlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnisslande. \" tannanna hardasta gnistlan \" Su 132 . \" i grymmasta lywde wt gangandis aff . . . bälganna gnistlan \" ib 129 . Jfr tanna gnistlan."],"f":[]},{"a":"gnistlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnisslande. Troj 21 ."],"f":["gnyslan )"]},{"a":"gnit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnet. \" llendiculus culi lithen ängher oc gnidh i hoffuet \" GU C 20 (hand 2) s. 73. ib. "],"f":["gnidh . ","gnydh )","*gnita fulder","gnydda- )"]},{"a":"gnit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnet. \" dräper gnether i haaret \" LB 7: 129 ."],"f":["gneth . ","gnether ) , "]},{"a":"gnoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnida, gnugga. \" gnoa . . . sarin mz hwassom flinto stenum \" Bil 370 . \" gnor ther mz manz krop \" LB 3: 74 . gno ther mz thina tändher ib 90 . \" take rån hamp ok gnoe mellan sina hande \" ib 59 ."],"f":["gnor . ","gno ) , "]},{"a":"gnorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra, knota. \" ringo gis xi ctum gere vreedgas ylskas gnorra ok lipa \" GU C 20 s. 527 ."],"f":[]},{"a":"gnsklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["helt och hållet. skilde hon sik ther swa ganzklica vidhir Bo 3 . \" idher ganzklica fordärffwa \" MB 2: 384 . \" kändis sik fornämpde kaarl ingwarsson fornämpde päninger . . . fulkomlika oc ganzlika hafua vpburit oc vntfangit \" DD : 45 (1386). Al 1581, 9872, 10111 . BtRK 33 (1339, origl) . BSH 1: 182 ( 1381) . GS 29 (1375, orig.) . SD NS 1: 29 ( 1401) , 146 (1402) o. s. v. soo han hwar harnisk loo gankegha (ganska, nycket?) wel giorth (hvar liggr oll hermeskin) Di 283 ."],"f":["ganzklica . ","ganzsklica . ","ganzskelika BSH 1: 182 ( 1381)","gantzlika Al 10111 . ","gansligha SD NS 1: 539 ( 1406) . ","ganzleka BtRK 33 (1359, orig.) . ","ganzlekan SD NS 1: 563 ( 1406) . " ganskegha för gansklegha " Di 283 ), "]},{"a":"gnugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnida, gnugga. nar thz (ɔ veteaxet) gnodghas mällan fingrana, tha gar thär wt wänasta korn JMÖ 5 . ib. gnwgga äller skwbla farith thär skabben är PMSkr 240 . ib 247 . "],"f":["gnodgha . ","gnwggis PMSkr 247 ),","*gnugga sik , gnida sig. när the (ɔ fåren) börya klaa sigh mädh hornommen . .. äller gnwgga sigh widher trän PMSkr 239 . - Jfr utgnugga."]},{"a":"gnugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnugga. gnoggha han LB 7: 154 . gnwgga malyrt j reent vatn ib 332 . - skafva? trycka? ath thz ey gnwggas äller stötes j bwnkanom PM 47 ."],"f":["gnoggha . ","-ar )"]},{"a":"gnus gnuz subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["njutning, glädje? Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 8 f. kommom samman, oc fyllom os mz drukkinskap, oc swasom wj fangom nok gnuz j dag, swa faa wi oc j morghen, oc än myklo meer MP 3: 34 ."],"f":[]},{"a":"gny","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gny, larm; skri, klagorop. thäntidh folkit thätta hördhe, vardh osighhelikit ghny, jämber oc gratir j morghanom Prosadikter (Barl) 93 ."],"f":[]},{"a":"gny","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(Iv 249, 860; Al 2439 ; RK 3: 834, 959 ; Ansg 229 ; MB 2: 170 ; Di 203, 208) och n. (Fr 65; RK 3: 81, 202, 682, 1134, 1565, 2292, 2908, 3490, 3521 ; MB 2: 196 ) ","1) gny, larm. \" ower margha milor höris then gny \" Al 2439 . \" mz stort bullir oc myklom gny oc roope \" MB 2: 170 . \" vardh ibland almoghan stoor ghny oc mykin thrätta \" Ansg 229 . Fr 65 . Iv 249, 860 . RK 3: 834, 959 . MB 2: 196 . Di 203, 208 . \" aldrigh sculom wy aa markena fly för än wy pröffua theres gny \" RK 3: 56 . - skri, klagorop. gaaffuo eet gny RK 3: 81 . ib 202 . \" ther hörde man jämber och storth gny \" ib 1134 . ib 2292 . ","2) oväsen, upplopp. the som wulthe thetta gny RK 3: 2908 . ","3) rop tal. kom i blandh almoghen eeth stort gny RK 3: (syns dåligt) omtalande, rykte. giif aff hans färdh stoort gny RK 3: (syns dåligt) ib 682, 3521 ."],"f":[]},{"a":"gnäggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"gnägga. ","e":[" \" nöteno hörör at röta . . . ok hästenom at gnägia \" Bil 213 . \" thz är opta häst som gnägiar som föl \" GO 879 . \" pa sidhan wiidh k gnäggiadhe een hästh \" RK 3: 1053 . \" äru vordhue som stodh hesta hwar gnägiande til annars hustru \" MP 2: 246 ."],"f":["gnägia . "]},{"a":"gnäggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnägga. \" han wrenade oc gnädgade som en häst \" Troj 160 ."],"f":[]},{"a":"gnäggian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnäggande. Di 181, 208 . - gnäggande läte; skratt? gähniska är at lee mz gnäggian LfK 195 ."],"f":["gneggien Di 181 ),"]},{"a":"gobin","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["gobbin . ","gubijn STb 4: 140 (1506) ), n? vin el. must från Guben i Niederlausiz. j fat gobin Skotteb 360 (1460, Kämn) . ib. ib 369 (1461, Kämn) . iiij stopp gobbin ib 377 ( 1462) , Kämn). ib 398 (1466, Kämn) . ","*gobins fat","gubbins- )","*gobins moster","gobbins mwst )"]},{"a":"gobinsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Guben i Niederlausiz. gobinst win Skotteb 369 (1461, Kämn) ."],"f":["gobinst ) , "]},{"a":"godesunden","b":[],"c":"","d":"","e":[" el."],"f":[]},{"a":"godesvunden","b":[],"c":"","d":"","e":["eg.: Guds (Jesu) sår. i eder el. kraftuutryck. Jf Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 10 Bureus, Sumlen s. 53. swor han om godhis wndhen at thär skulle en dane fore Arfstv 21 ( 1461) ."],"f":["godhis wndhen )"]},{"a":"godh sdunnen","b":[],"c":"","d":"","e":[" loth komma them i godesdwnnenns nampn FM 333 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"godh thykkiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. godtfinnande; öfvertygelse. wogho the thät swa ower effter thera bätzsta godh thyckiande SJ 36 ( 1426) ."],"f":[]},{"a":"godha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godhet. \" warth han al lthen godho nywtande som gudh til crisne menniskiors sielegagn skikketh haffuer \" Mon Dipl Sv 54 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"godha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra godt, hjälpa. godha te mot quartane krap[t]h LB 5: 82 . \" the godha mot paralisim & ether ib. \""],"f":[]},{"a":"godhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godt år, ymnig år. om the försto siw godhaarin MB 1: 238 ."],"f":["godhaar )"]},{"a":"godher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) god, väl beskaffad, förträfflig. \" tyio gambla ängilska nobela, fulla aff wikt och godhe aff gwl \" SD NS 3: 44 ( 1415) . \" gawe gudh at iak haffde nakat gut thz honom wäl behaghade \" Prosadikter (Sju vise mäst B) 217 . \" vnumquodque bonum non pellitur ante duonum eth goth kastar ey thz andra vth \" GU C 20 s. 204 . \" gudh som är thz högxtä godha \" SvKyrkobr 134 . \" swa gör ok huart eth guth trä goda frucht \" MP 4: 145 . \" skär thz smaat i ena putta mz gvth viin \" Saml 27: l107. swa ath hans kreffuitta for:ne mattis lutke tackade foe godan klaran rekinschap j myndre och mera STb 4: 43 ( 1504) . - duglig, duktig, rask. Se Sdw 2: 1228. 2) god, dygdig, rättskaffens, bra. o godhaste (bone) ihesu Mecht 85 . \" fore thy huar dagh ökäs medh oss thet ondha ok minzskas thet godha J buddes b 162. swa som een koodh wärldhinna jomfru bindher starklika sina spena til saman, thäntidh the böria wäxa, mz brystins klädhe \" SpV 119 . - n. abs. gott, dygd, rättskaffenshet. mäktogare är indföt onth än owanth got GU C 20 (hand 2) s. 30. loto oss forstaa . . . ath peder skylte cristiern jntet vtan thet äre och goth war STb 2: 211 ( 1487) . ib 212 . hustrw anna schulle . . . föde . . . sine stwffbarn medh sit egit barn och haffua til äre ok gode STb 3: 323 (1497).","3) ansedd, aktad, hederlig, redlig, förståndig (ss hedrande benämning) i föening med följande karl e. sven. laurens godher swen in päärskyla Svartb 383 (omkr. 1440?). höffuidzmannen . . . bör . . . haffua tilsy, at the goda kara, honum fölgia, ära ferdoge Arnell Brask Biᴵ 18. the gode karla . . . bör wara . . . inghen then annan för godh ib 19 . 6) god, ansvarig. STb 1: 41 (1475), 86 (1477). tesse wore laurens zonesson godh for raguald aruidsson . . . om eth mansläkte ib 128 ( 1477) . ib 149 ( 1478) . och bliffuo bade endregteliga godh fore the erffuedeelar, som henrik wägenär äro tilfalne ib 337 ( 1482) . ib. ib 397 ( 1482) . SJ 2: 303 ( 1496) . HSH 16: 85 (1504, avskr.). STb 5: 34 (1515). HLG 3: 15 (1521). dominus henricus andree loffwadh en sölffskol til gillet, karl guldmidz hustrv är ther god fore ib 20 ( 1522) . \" om clerken vil wara god ffor them til retta \" Arnell Brask Biᴵ 17. 7) god, duglig, skicklig. en godher (fel för godher) bedyare skal hafwa een godh sönyare GU C 20 (hand 2) s. 27.","8) god, värdefull. SD NS 3: 397 ( 1420) . \" ther meth ena koo godha om twa marker tel weld \" ib 3: 622 ( 1420) . seldhe nicles diekn sama gardh . . . fore lxxx mark swenska peningha swa guth mynth som ix mark göra ena lögogha mark ATb 1: 23 ( 1454) . otte . . . skal bittala hestin effter ty han war godh tha han köpte honom STb 1: 391 ( 1482) . ib 5: 21 ( 1514) . Stock Skb 191 ( 1521) . \" antworde jag daxuerkes karen en batz kedie. got som xij öre \" ib 213 ( 1523) . - göra godhan. Se under göra 18. 9) god, passande, lämplig, nyttig. samotracia är en sten . . . han är godher qwinnom rökhter nädhan wndy för moderennas sywko PMskr 491. n. abs. gott, gagn, väl. thz största goth ok nyttoghasta mannen kan göra Mecht 296 . han . . . glädz aff allas thera godha swa som aff sino eghno ib 348 . J Buddes b 168 . \" jak takkar ider for ära, kärlek och mykit guth, som j haffuen mik altiidh bewist \" FMU 4: 455 ( 1475?) . MP 4: 233 . \" kärlekin mädh hwilkom thu skulle . . . rökta hans (ɔ nästans) goth swa som tith eghit \" SkrtUppb 61 . \" lather honom nywte myn herre goth ath \" FMU 5: 18 ( 1481) . \" bidiandes idhra naadh . . . at j . . . unnen thet til godhe soom giort äär Scr. rer. suec. II 1: 147 (1431). \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). MP 4: 223 . STb 4: 94 (150), 5: 27 (1514). komber eder noget got viin til handa görer vel oc köper oss eth fat til goda HSH 17: 166 (1523, Brask). HLG 2: 117 (1523). togh jak til lans xxx mark . . . ath til thi förᵈᵉ hws opp retha meth och gilleth til godha ib 3: 73 (1525). ty begärade agamenon dag aff priamo j xxx daga oc priamus vnthe thz tiill godha Troj 179 . 10) god, behaglig. thät litla ok stäkkotta godha som menniskan haffwir aff syndinne SkrtUppb 237 . - n. abs. gott behag, glädje. at alth hänna (ɔ jungfruns) godha skal wara gudz kärlekir, oc thäs sama godha j jämcristins asyn forwarilse SpV 83 . 11) god, lycklig, gynnsam. jönis . . . sporde mästar siga at . . . än han hade nagwr klaghamal til then mannin här star näy sade mästar sigge jak hawir jnte medh hanum wtan godan dag ok godan morgan ATb 1: 142 ( 1461) . \" marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh vmginges \" STb 4: 97 ( 1505) . - n. abs. lycka. aller almogan . . . wnthe honom gath for syna dygdeliga seder skuld Troj 1 . 12) god, lätt. med inf. exorabilis lis et hoc le goder bidhia Gu C 20 s. 242. 13) god, rundlig, riklig. eth gut math väl mälth väl saman trykt oc väl vprogat MP 4: 111 . blandha t här til stöt salth granth swa thet tw haffwer ena godha stora ämbars grytho fwlla PMSkr 240 . - got ok nogh, mer än nog. Se Sdw 2: 1228. 15) god, välvillig, välsinnad. med dat. haffuir thu noket swa dant härinsons ögha, alth thu githir ekke seeth alth iak . . . är nokrom godhir aff myno MP 5: 158 . 17) god, uppriktig. tha han hona met godh woja feste FMU 3: 200 (omkr. 1440). renholt leeuhussen . . . widerkennis sigh vpborit och annamet haffua til ghoder nögie thusande (1000) mark stockholmske rede peninga SJ 2: 136 ( 1489) . ib. ib 143 ( 1489) , 166 (1490). - n. got, adv. sva got (som, nästan. paffagonie rike som ligger mykith öster wth aldra yterst saa gath Troj 102 . \" grecana waro saa gath som offwerwondno ib 114. \" ib 138, l167. hon war nw honom j äktescap loffwa saa gaat ib 227 . - Jfr hämnis-, iäm-, leks-. lika-, löns-, nödhogh-, siälf-godher, ävensom väulds got."],"f":["good HSH 16: 85 (1504, avskr.) . koodh SpV 119 . ","got Stock Skb 191 ( 1521) , 213 (1523). n. got . goth. gath Troj 1 . ","gaat ib 227 . ","gåth ib 167 . ","gu Prosadikter (Sju vise m B) 217 ; MP 4: 111, 233 . ","guth ATb 1: 23 ( 1454) ; FMU 4: 455 ( 1473?) ; MP 4: 145 . ","gvth Saml 27: l107. gen. sing. f. göder SJ 2: 166 ( 1490) . Se Sdw 2: 1228),"]},{"a":"godhesdunnen","b":[],"c":"","d":"","e":[" . Jfr godesunden."],"f":[]},{"a":"godhgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) välgärning. JMPs 473. Jfr skapilsa godhgärning."],"f":[]},{"a":"godhhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f ","1) godhet, förträflighet. \" alla thinga kraffta godheet \" Su 201 . - godt. begära . . . alla handa godhet Gers Frest 32 . ","2) godhet, god el. sedlig beskaffenhet. theras (gärningarnas) oppenbara godhet Su 62 . ","3) godht, välvilja, nåd. gudh aff sinne godhet bewaradhe mik Lg 674 . MD (S) 280 . Su 34, 84, 201 ."],"f":["godheet )"]},{"a":"godhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) godhet, välvilja, nåd. \" aff alskons thinne goodheyt bewarandis mik j minom marghfallelighom grooffwnom syndhom \" SkrtUppb 376 . \" mildhetinne äru säffhetin ok jndhra godhetin (benignitas) nästho \" SpV 527 . SvKyrkobr 126. gudh han är sielffuer all godhet ok all helghet ib 189 . STb 5: 329 (1521, Kop)."],"f":["goodheyt SkrtUppb 376 )"]},{"a":"godhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) godhet, välvilja, nåd. \" at gudhz miskundh ok gudhleker är ey ömnogh äller nogh SkrtUpp 253. \""],"f":["gudh- )"]},{"a":"godhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) godhet, förträfflighet. jngen man gither vörth tesse yrtz godlek LB 2: 60 . \" vtan kärlekin thäkkis ey älla takx tronna godhelir \" Bo 43 Bir 1: 67 . VKR v. ","2) godhet, fromhet, rättrådighet. han (Salomo) gik af godhlekenom Bir 1: 366 . KS 39 (102, 42) . ","3) godhet, välvilja, nåd. mz godhlek forvinna ilzsko KL 232 . \" thänkia thera . . . väluliloghan godhlek \" Bo 6 . ib 11, 48, 130, 220, 232, 248 . Bir 1: 184, 3: 172, 392 . VKR 11 . Ber 223 ."],"f":["-leeker: -leek Bo 130 ; Bir 3: 392 . gen. godhlegx Ber 223 ), "]},{"a":"godhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godhet, förträfflighet. Bir 4: (Dikt) 225 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"godhlykka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka, tur? forte fortuna aduerbium euentus p producta godlykka (möjl. att fatta som två ord) GU C 20 s. 286 ."],"f":[]},{"a":"godhman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["god man, godeman. ther pa äre godmen god för drengen STb 5: 83 (1515)."],"f":["-men ) , "]},{"a":"godhminne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (ngns) goda minne el. fria vilja, samtycke. ath han redh hans hors fra redhaby oc til jönaköpung mot hans ja oc godhminne JTb 34 ( 1462) . ATb 1: 389 ( 1472) . \" varfrv gillizbrödir gaffwo sith godhminne til om the tomptinne \" ATb 2: 33 ( 1474) . STb 3: 187 (1494), 329 (1497). aff hedherlig herres min fadres her pedher i sancte birgitte hws antwordan godminne oc samtykte SvSkr 1: l39 (1504). STb 4: 284 (1512). 5: 4 (1514)."],"f":[]},{"a":"godhminne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"godhthykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gottfinnande, beprövande. Se Sdw 2: 1228 f."],"f":[]},{"a":"godhthänkiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välvillig. \" kereste syster beder jach eder kerlige at j mich wilie eeth gothenkande (sic) swar tilscriffwe \" Mon Dipl Sv 55 ( 1486) ."],"f":["gothenkande )"]},{"a":"godhvili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) god vilja, gott el. rättrådigt sinnelag. Se Sdw 2: 1229. 5) samtycke, medgivande. ATb 1: 242 ( 1466) . ytimer stod vp var stollbrodir laris lönson neste vidhribondis man och tok i pedhir swennssons handh och loth sin godhwilia til ath han matte forscrifna gardh bihalla ATb 1: 309 ( 1489) . \" thät bytit hennes bonde giorde. war aldre giort med hennis godwilia Uppl Lagmansdomb 30 (1490). ib. - Jfr frigodhvili. \""],"f":["-vilia ) , "]},{"a":"godhviliande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , part. adj. välvillig, välsinnad. fridh wardhe i iordherike godhwiliande mannom (hominibus bonæ voluantis) Lg 34 ."],"f":[]},{"a":"godhviliaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"godhvililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["välvilligt, med godhet, med mildhet. gaff os godhwilliliak hwat wi vidhirthorftom KL 175 . \" han (Gud) . . . skipa godhwiilka \" Ber 200 . - med saktmod. latir mannin godh vililika thola in fördhan älla giordhan orät Bir 1: 288. Ber 62 ."],"f":["godhwilllilika Ber 62 . godhwilghelia ib. godhwilika),"]},{"a":"godhviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) välvillig, god. \" godhuilioghe liofwe herran \" Bo 105 . ib 53, 218 . MB 1: 416 . Bir 3: 111 . VKR 27, 29, 34 . Ber 213 . med dat. än han är honum godhwiliogher MB 1: 453 . Bir 1: 194 . Ber 214 . ","2) frivillig. \" syster oc brödher hawa lofuath godhwiluighan fatikdom \" VKR 21 . \" hafwer sin hosbondes och lärefaders godwillig (trol. likväl för godwilia) minne och orlof \" SO 162 . ","3) villig, benägen. \" är godh wiliogh til ath ödgmywkliga (för ödhmywkliga) swara til thänne fornämpda spörgies maal \" Gers Ars b 2."],"f":["-ugher . ","godhwiliokt Ber 214 ),"]},{"a":"godhvilioghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välvilja. ath äffter thens wilia friheyt wilkor ok goodhwillughet skall allum thinom thiänarum . . . aterlönas SkrtUppb 374 ."],"f":["goodhviliughet . ","god uillighet STb 5: 348 (1521, Kop) ), "]},{"a":"godhvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["god väderlek. alzwaldogher gudh han giwe thik sina signilse . . . aff himpnom mz godhwädhre MB 1: 266 ."],"f":[]},{"a":"gods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gods, egendom. märtha och kadrin, the waro giffue jn til abo met gul och peninga, swa at the skulde alder gaa til arffs til fasta godzen FMU 4: 453 (1§473?). sades fore retta, ath gozit schal selies och settes j retten til athskyldt wordher STb 3: 227 ( 1495) . - jordagods. abboten i nydal ok . . . gyrdasson bytto lagleca gozom SD NS 3: 543 ( 1420) . FMU 4: 339 (1470, avskr.) . - Jfr aflinga-, aflings-, afls-, barna-, borghara-, brytia-, byte-, fasta-, fribonda-, fräle-, gärdha-, gästa-, gömo-, hitto-, hovudh-, iordha-, kirkio-, klärka-, krono-, köpe-, köpmanz-, köpstads-, land-, landboa-, lands-, legho-, läningha-, rörands-, röringa-, sälskaps-, sändninga-, tunno-, thiuva-, värulz-, väzlo-, ärfdha-, ärve-, ödhe-gods. "],"f":["gots: -e FMU 4: 339 (1470, avskr.) . goz: -om SD NS 3: 543 ( 1420) . ","gosz: -it STb 3: 227 (1495). gozd: -en FMU 4: 453 ( 1473?) ,","godsa skipte","gotzaschipte )"]},{"a":"gods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gods, det som är godt el. har värde, ting af värde. tilläggiä swa mykit goþz SD 5: 564 ( 1346) . \" spilla þy goz som guþ skapaþe \" Bu 152 . - gods, egendom. räntar sins goz Bu 173 . \" spurþe huar kirkionna goz ok gul uar \" ib 415 . kusca han mäþ pino tel viþargango ligianda goz ib. ib (syns dåligt) SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669. Bil 884 . \" aff rät (syns dåligt) \" Bir 1: 53 . \" aff illa afladho gozze \" ib 2: (syns dåligt ) Fl (syns dåligt) for alla the äro ij giort hafuin mik ij (syns dåligt) ib 1948 . RK 1: 220, 223 . af (syns dåligt) KS (syns dåligt) (51, 22). - gods, jordagods, egendom. loot han . . . fa . . . gripuns iärl döme then portanära ok annor mykin godh goz (besittningar) flerä Fl 1941 . \" see granlicha til at clostirsins gooz blifua besatt oc the ödhe liggia besätis \" VKR 32 . \" wpbärä alt þet mit gödz skyldä kiätestadhä \" SD 5: 160 ( 1343) . \" warþer oc godzit a minä wäghnä för ater löst þa gangon oc wtskyldinna godzins ater vnder mic \" ib. \" frälse han hännä godz med sino \" ib 476 (1345, nyare afskr.) . \" goþz oc garþa \" ib 562 ( 1346) . oppa þessin gozen ib 6: 125 ( 1349) . \" huru þe goen gingo vndan rättom aruum \" ib. \" þet gozit, sum prouast mattis hauir klandat i yfragardenom \" ib 169 ( 1350) . hafde knut lafrinson eet gotz i arisrydh bengt andrisson een gaard i olafsthorp BSH 2: 43 ( 1397) . ib 45, 46, 47 ( 1397), 48, 49, 50, 51. SD NS 1: 3 ( 1401) o. s. v. salde thet godzit bort j hwittis ok köpte et halft godz j gien j reso sokn FH 2: 46 ( 1419) . - Jfr aflinga-, arfs-, arva-, barna-, bonda-, frälsis-, fäþernis-, härads-, iordha-, iordhrikis-, ivirlöps-, kirkio-, krono-, köpa-, köpmanna-, lands-, panta-, skatta-, sköflinga-, tunno-, värulds-, ärfdha-gods. "],"f":["goþ SD 5: 562 ( 1346), 564 566; -e ib 561, 563 . ","godz ib 160 ( 1343), 476 (1345, nyare afskr.); FH 2: 46 ( 1419); RK 1: 220 och ofta. goodz SD NS 1: 3 ( 1401), 2: 404 ( 1411). gotz RK 1: 223 ; BSH 2: 43 ( 1397) . ","gootz SD NS 1: 6 ( 1401) . goz. gozz: gozze Bir 2: 86 . ","gooz VKR 32 ; SD NS 1: 437 ( 1405). gödz SD 5: 160 ( 1343) . ","göz L. ","gos SD NS 1: 436 ( 1405) . ","goss: gosset ib. ","gosse ib 2: 82 ( 1409) . ","goos ib 1: 59 ( 1401) . ","goosdh ib 1: 3 ( 1401) . ","gozt ib 470 ( 1405) . ","gudhzt ib 96 (1402; de båda sistnämda teckningarna föreställa gozit, gudhzit, former med suffigerad art.)), ","godsa skipte , "]},{"a":"godsgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["girig (efter gods el. egendom), sniken. hulkra hiärta hedhirgirugh äru oc goz girugh Bir 3: 304 . Su 460 ."],"f":["godhz- Su 460 . goz-),"]},{"a":"gok","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m? narr. (djävulen) gör manighin visan man til goca Vis sten 6 ."],"f":[]},{"a":"gok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["narr. \" han skal blifwa gäk oc gook \" Al 10029 ."],"f":["gook )"]},{"a":"gol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se gul."],"f":[]},{"a":"golf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["golv. \" tha stode thär iij tylther pa gwlwith som hanom alle wille fullelige wäriä \" Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . Jfr stuvu-, sten-golf."],"f":["gwlwith ) , "]},{"a":"golf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["golf. \" satto barnet niþar a guluet ii guz mönster \" Bu 5 . til varrä grift oc läghurstaþ. þer vara scal mit a gulwenu i korenom SD 5: 562 ( 1346) . Bil 473 . Bir 4: 85, (Avt) 178. Al 700 . RK 3: 141 . \" vidh kolff begare kastar \" SEG 122 . \" spiller nagor öl a golffuet \" SGG 129 . ib 130 . \" hwar skomari gör skoo vppa bondans golf \" GS 51 ( 1450) . \" thry golff aff steen ij tornith är inne \" Fl 992 . \" a nidhersta golfuith stolpa sta \" ib 996 . ib 998, 1001 . Jfr farstovu-, gildis-, gildisstovu-, kor-, mälto-golf."],"f":["kolff . gaalff: gaalffuit RK 3: 141 . gulf. gullf: gulluit Bil 473), "]},{"a":"golflagdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" , försedd med golv(beläggning). panimentatus a um golff lagder G_U C 20 s. 419."],"f":[]},{"a":"golfliter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färg hos ett golv. emblema est ornamentur vasorum kara prydilse jtem est varietas pauimenti flere handha golff lithi GU C 20 s. 215 ."],"f":[]},{"a":"golfsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["golvsten, golvplatta. GU c 20 s. 441."],"f":["golsteen )"]},{"a":"goma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gome. tha stik wp ena adhro j mwnnenom affwan j gomonne PMSkr 232 . skodha ath goman j mwnnenom oc twngan haffwa samma lith som wlen haffwer ib 237 ."],"f":[]},{"a":"goma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= gome. \" stampar man sinap mz lit watn ok twar for innan gomor \" LB 4: 344 ."],"f":[]},{"a":"gome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gom. \" mädh twngone ok gomomen \" MP 4: 99 (kan äv. föras till goma)."],"f":[]},{"a":"gome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munnens öfvre el. nedre hvalf. på meniskan. nidhre siälinna gome skal vara dözsins räddoghe Bir 2: 164 . öfre gomin vari rädhelica domsins räddoghe ib.på hästen. wider goman LB 2: 69 . - pl. gom. på menniskan. hungr skal wäkia tina goma ok ey många handa mat täfia KS 24 (58, 26) . Bir 2: 15 . Su 283 . LB 7: 150 o. s. v."],"f":["goome: -a Su 283 ),"]},{"a":"gonnisker n. gonnest","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = gutnisker? j tunne gonnest köt Skotteb 423 (1469, Kämn) ."],"f":[]},{"a":"gorböter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gorbötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"goris","b":[],"c":"","d":"","e":[" vthen j thääs goris och eder strax opa taghe vilie FM 524 (1511, samt afskr.)."],"f":[]},{"a":"gorkätti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gorthiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se T. wenström, Tjuvnad och fornæmi s. 21 ff."],"f":[]},{"a":"gorunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gorvargher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gorþiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskapstjuf. agiges, gurthuff GU 1 . een hans landbo hustrw och henne leghe pigha ginge i there grannes gardh . . . och staale ther tw eller try lamb oc fortärde them i theres hws, och hoo som saa gör tha kalles han gortiwffwer BSH 4: 80 ( 1481?) . \" dömdes michel pippur . . . for en ful gwrd tiuff för han stal ij faar \" BtFH 1: 204 ( 1509) ."],"f":["gurthuff (trol. skriffel för gurthiuff). gwrd tiuff),"]},{"a":"got","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gjutform, göt? PMSkr 438 . \" wywth gönom holith koparen wth j gotith \" ib 451 ."],"f":[]},{"a":"gotar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. Goter; Götar. gethe som langt äpter kalladis götha eller gota och nw kallas swenske PK 220 . \" östen stander gotana fore \" RK 1: (LRK) s. 217 . Jfr göte. "],"f":["gota konunger , "]},{"a":"gotar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gotter, götar. Se Sdw 2: 1229."],"f":[]},{"a":"goti","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se guti."],"f":[]},{"a":"gotländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Gotländks. [1] gotlansk bonde FM 342 ( 1507) ."],"f":["-lansker )"]},{"a":"gotländsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gutlänsker."],"f":[]},{"a":"gotnisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gutnisker."],"f":[]},{"a":"goþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) god, väl beskaffad, förträfflig. got vaþmal SD 5: 637 ( 1347) . \" got par sko ib. goodh graskin \" BSH 1: 182 ( 1381) . godh andbudh Bil 382 . \" en godh quärn \" VAH 24: 319 ( 1414) . kötit aff te[m] (körsbär) gör godh blodh LB 5: 82 . a godhom gräswäxt MB 1: 236 . \" ther komber tw i godan fägnad \" Di 85 . \" fiol j godha iordh \" MP 1: 84 . saar godha sädh ib 85 . \" godh ord äro gulle bätra (aurum fulgorum superat fauor eloquiorum) \" GO 60 . saþo han haua . . . giort sua got torneament at änghen gat hanom liknas Bu 24 . \" wärldina skapadhe han (Gud) . . . godha, oc tho ängaleedh iäm godha som sik siälwan \" MB 1: 33 . \" han (Gud) är renaste spgehel, oc äptersyyn altz thäs som got är skapath \" ib. \" the thing äre fulkompnelika godh i thera thinga bland, som gudh siälwer skipadhe, som ledha fulkomplika man til then som ensamin är godher, thz är til wan herra sialwan \" ib 440 . \" fadher ok modher äru godh, ok är gudh bästir (patres precenor iure deo sit honor) \" GO 701 (möjl. att föra till 15). þän fiken är a pänigen takar tu il ok tapar i köpe tu goþ Bu 153 . \" nu är triggia handa got, thr manzens hughr ok hierta står äpte \" KS 27 (67, 29) . \" är ödhmuuktin helsonna oc alz gooz grundual \" Bo 33 . \" mäþ goþe forhoxän varre \" SD 5: 636 ( 1347) . witur kunungr bätra sit land mz godhe förseo KS 57 (144, 63) . \" giärnt fylghe lykka godhre nänno \" ib 83 (205, 91) . godh lagh ib 56 (141, 62). wara i godhom skipilsom ib (141, 61) . ","2) god, dygdig, rättskaffens, bra. godhe ängla MB 1: 53 . \" han tok sik husfru . . . goþa ok guþleka annam \" Bu 3 . \" slo mz käsio goþan karl ginum liuet \" ib 189 . \" baþe goþe ok ille \" ib 21 . een skalk weth ey huru en godher man sik när GO 571 . han är godher som för gudh är godher ib 61 . ib 452. hwar som godher oc rätwiis är OB 215 . \" terde sig i stadhen som en godh karl \" BSH 5: 133 ( 1506) . thu är en godher drängh Di 268 . \" lime gör goth barn \" GO 16 . \" domaren böt vägha gär[r]niggana goþa ok illa \" Bu 21 . adam . . . weet nw badhe got oc ilt MB 1: 162 . KS 50 (127, 54) . \" at bätra sik ok göra got \" Bir 1: 295. gangandes daghlika aff dygdh oc til dygdh, fran godho oc til bättre Lg 3: 263 . - i hedrande tilltal. gak häþan goþar man Bu 135 . \" var eigh räþ goþa guz dotter \" ib 495 . \" godher herra \" Bil 350 . \" dugen nw gode drenge \" Di 84 . \" goder drenger hwat man äst w \" ib. \" myn godhe her didrik \" ib 268 . ","3) ansedd, aktad, hederlig, redlig, förståndig (ss hedrande benämning). oftast förenadt, stundom sammanskrifvet, med ett följande man. komber nokor godher man eller goodh quinna godher swen eller iomfrw eller theres skälikit budh til nokrom i embitteno SO 29 . \" hedherligh och reenlifwes herra broder arwidh confessor generalis j nadhendall och twa godha bröder mot honom \" FH 5: 125 ( 1488) . alle the godhe brödher och systror j nadendaals klosther ib 126 ( 1488) . \" hwat wiltw göra bland godemen (dvgandi mannom) \" Di 88 . \" hwar godman kan tog forsta til skönhet jac idher ey likna ma \" RK 2: 6922 . fore allä the godhä men j josedzhäredh boo BSH 1: 177 ( 1379) . ib 178 . \" suasom mangom godhom mannom i suerike witerlikt oc kunnokt är \" ib 179 ( 1381) . - tillhörande konungens hird el. kretsen af hans rådgifvare, tillhörande frälset, andlig. for hanum stodo mangä godhemen (skutilsveinar) Di 8 . ib 85, 86 . \" een aff hans (konung Erik den heliges) godha men \" Lg 3: 346 . gamblir män gother. þeer sum for sin alder latäs bort af warre thiänist äller härrä män gamblir SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" at wart raath. ok wärrä goþrä mannä \" ib 668 . \" ängo vndan takno, þy þär en goþer man ma sik med wäriä \" ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). therra godhra manna jncighle VAH 24: 329 ( 1413) . \" alle thenne gotho män som her efter nempnas . . . hafdo sik vndan krononna skat . . . sielwe oloflika til frelse giort \" BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396). med wora goda mens och kere almogas hielp ib 3: 46 ( 1452) . \" at bestalle gode mens garder \" ib 5: 486 ( 1511) . \" sina goda men han (konung Karl) tha saman kalla at möta hanom j arboga alla om michelsmesse ther nest hwar ferdig mz harnisk oc hest \" RK 2: 7967 . \" riddare oc swena mere oc mange godemen flere \" ib 5781 . ib 5727 . - pålitlig, trovärdig. hafde han hört aff godhom oc beskedhelikom gamblom mannom FH 3: 86 ( 1446) . - betrodd, förordnad. een lagh sum . . . goþe tolf men a þingge vgilläþu FH 3: 6 ( 1353) . \" mz godhom mannom myns herra j gardhenom latha mätha (syns dåligt) \" MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 60 . EG 65 . marskens godemen RK 2: 6181 . \" sände them godha män oc breff i geen ib 3: 2497. Jfr med afseende på de under detta mom. hittils anförda betydelserna Mnt. gude man, under hvars inflytelse dessa utan tvifvel utvecklats. - god, ansedd (om slägt el. börd). äy må konungär vtan af godho kyni komin wara \" KS 5 (12, 6) . födder . . . af good äth MD 495 . ","4) god, pålitlig, trogen, tillgifven, såt. at engen aff hennes godha quinnor mate warä när henne Va 5 . \" goder win är senfången \" KS 37 (97, 40) . \" hans goþar vin \" Bu 146 . \" midonia var hänna goþ vina \" ib 186 . \" godheweu didrik \" Di 246 . FH 5: 136 ( 1489) . \" wordho the godhe kompana \" MB 1: 17 .","5) god, säker, orygglig. \" widher sannind ok godha tro \" BSH 1: 132 ( 1371) . FH 2: 13 ( 1390), 3: 19 ( 1442). ","6) god, ansvarig. ther är hosbonden godh fore SO 81 . \" hosbonden warj godh fore swennin \" ib 157 . \" sex dande men woro mik godho före, at thý skulo stoo til rättha \" BSH 5: 41 ( 1505) . \" en radman war godh for honum \" ib 133 ( 1506) . \" han hawer warith töm godh for theres klädhe och peningha ib. \"","7) god, duglig, skicklig. got folk rast ok triffwit RK 1: 4287 . \" godr kännefadhr \" KS 53 (133, 57) . godhr rådhgiui ib 72 (177, 79). godhr kunungr ib 31 (80, 34). godher bidhiare skal hawa godhan syniara (poscenti gnare subtilier inficiare) GO 734 . ","8) god, värdefull. \" gör thu wäl, tha faar thu godh lön \" MB 1: 163 . \" abraham gaff abimelech godha gaffwor \" ib 199 . \" han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl värþer fyuratighi marker \" SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" at han sua (syns dåligt) häst miste \" ib 478 . \" hafwa vpburit . . . xv marc swenska j godhom tinghom och laglicom werdhörom och redhom peningom \" FH 5: 135 ( 1489) . \" ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen \" ib 2: 13 ( 1390) . ib 3: 18 ( 1442) . \" en gangare swa godh som hundrada mark \" Va 10 . ","9) god, passande, lämplig, nyttig. i swa godho läghe FH 3: 18 ( 1442), 5: 135 ( 1489). the möttes ther . . . i godhom tyma ok godh lagh RK 1: 4449 . \" är et thing got til eet oc annath til annath \" MB 1: 350 . \" badhe trä ok barkir som vaxa i thy rikeno the äru godh for ether \" Pa 5 . \" hon är god for ögna soth \" LB 7: 1 . \" sempertina är god for queso \" ib 3 . \" hon (malört) er . . . godh tiil grön saar ib 2: 46. är han (senap) godh tiil ögon ok tiil hoffuid ok tiil lwngo ok til magha ok ffor hosto ok ffor wärk j laar . . . och widh bwlnan myälth \" ib 50 . \" öghom är han (senap) ey godher \" ib 5: 80 . \" thetta är goth thom som maal haffwa misth \" ib 7: 5 . \" tz är . . . goth badhe hoffdeno och lunghona \" ib 78 . \" är tz märkelicha goth \" ib 6 . \" göra goth draga plaster \" ib 5 . \" thz är goth. oc bötir ögon \" ib. \" fynna här amot et godt radh \" OB 214 . \" sa got är nw som annat sin \" Di 114 . godh ware tiwgha ok haffdhe hon twa grena (apta foreet furca si dente biscupside facta) GO 43 . \" godh är näpst är hon ey omykyn \" ib 276 . - n. abs. godt, gagn. göra got vinum ok ouinum Bu 185 . \" thz är alt manzens got at känna och älska sin skapara \" Ber 212 . alt mit got (allt mitt goda) Bo 26 . \" for hans godho (för hans gagn, för hans väl) \" Bir 1: 202 . ib 3: 25 . hwilkit giorde jag alt för gode (i afsigt att göra godt el. gagn) RK 3: (sista forts.) 6071 . \" badhe mz oc moot koma honom til godho \" Bo 66 \" jak wil idher hellar göra til godha \" RK 2: (syns dåligt) BSH 5: 138 ( 1507) . bruke sic thet til nytta oc godho FH 2: 39 ( 1414) . marsken ville honom til gode wara RK 2: 5473 . ib 5532. MB 2: 313 . Di 125 . Lg 3: 15 . \" giffua kötmangarenom til godha (d. v. s. utöfver själfva varans pris) ok for theras mödha eena halffua öre vpa oxan \" SO 51 . 10) god, behaglig. giwer aff sik godha lokt oc rök MB 1: 480 . \" the göra . . . godhan andha \" LB 5: 82 . hon (bojan) war twngh ok ekke godh RK 1: 3946 . \" godh ware ynskan ware ey fulskan (si non desiperet pubertas grata maneret) \" GO 901 . alla gawor äru godha wtan köluo hug ib 541 . \" thz är goth at hawa trudhit sina baransko \" ib 262 . \" thz är got män äpther wilia gar \" ib 927 . \" goth är wara prestir vm paascha barn vm fasto bonde vm jwl ok föl vm höst \" ib 1014 . sig lithet hwila tyckte honum wara gått RK 3: (sista forts.) 4814 . \" got är i fridh boa, tho är aldrei fridhren små godhr at han hauer iu skadhan som liutär \" KS 79 (194, 86) . hon (friheten) är ey godh at mista MD 392 . - god, glädjande. godh tidendhe Di 268 . 11) god, lycklig, gynnsam. hon sighalde goþan bör fram Bu 523 . \" mz godho aare \" MB 1: 267 . \" faar med folke godha häll \" RK 1: 4460 . \" bäträ är godh lykka än högh byrdh \" GO 951 . \" huar bödh annan godha nat \" Fl 1231 . \" sek honum tidendhe ok manga godha nätther \" Di 221 . helsser . . . fru mette medh mange godhe nether paa myne vegne BSH 5: 32 ( 1505) . annars griper ey örlöghith godhan ändha PM 2 . 12) god, lätt. oftast med inf. them war ey got koma ij moot Al 4964 . thu skat w kenna hwre got thz är at arbeyde Di 122 . \" the äe ey godhe at leka wedh \" ib 268 (dessa tre (syns dåligt) kunna föras till 10). hon är äkke godh at fiäla Iv 3034 . GO 211 . RK 1: 4055 . ST 489 . thz är goth at simma tha annar haldher huwdhit vppe GO 31 . ib 603, 608, 611 . \" mz them hafwer thu got at stridha \" Al 6195 . Di 77 . \" han hauer got (det är honom lätt) i staden bidha \" RK 2: 9000 . \" tha er ey goth til nokrä booth \" MD 19 . \" sigiandhes ther wara goth reglohal ther som ekke är \" LfK 152 . 13) god, rundlig. the bliffuo tiil hopa een godhan riidh RK 3: 1326 . \" thz var nu godha stund vppa quällin \" Bo 235 . j hawen got til tooms (vacatis otio) MB 1: 288 . 14) god, fulkomlig. giffwin ider alle godha tröst RK 1: 3422 . hwilka päninga summo oc rogh wj kännopms os fulleliga o til godho nöghio vpburid hafua FH 3: 18 ( 1442) . tiil fullo ok godho nöghio ib 5: 70 )1476). ib 135 ( 1489) . 15) god, välvillig, välsinnad. med dat. (el. 23. iudha äru thik ey godhe Bil 231 . \" thz han ware ider naduger ok goder \" RK 1: 2135 . Bil 382 . RK 1: 2436, 4029, 2: 5221, 5941, 3: 3217, (sista forts.) 5000. god, välvillig, frikostig. goth brödthiägn (vir largus) GO 790 . 16) god, vänskaplig, fredlig. i godho, i godo, på grund af vänlig öfverenskommelse. hwilca päninga swmmo ther vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua i godho at nöghio SD NS 1: 11 ( 1401) . - i fredlig ställning. skulle alt j godo wara (vara godt och vä, vara fredligt) RK 2: 7785 . \" thz sculle sa j godha sta (vara stillestånd) \" ib 1421 . ib 1467, 2906, 5775 . \" thet bleff standande i godho alt aff lögherdaghin oc til sönnodaghin \" OB 214 . - mädh godho, med godo, med fred, med fredliga medel, utan våld. wy skilia s aldrich at mz godhe RK 2: 2819 . \" bad fa sik hästin mz godo \" Di 85 . ib 143 . 17) god, uppriktig. hawi godhan vilia at bätra sik Bir 1: 295 . vilia j . . . tha är thz myn godhe vilie Di 236 . godher wili dragher halfft las til by GO 382 . godher vili, fri vilja. tha sculin i thz sidhan göra nödhoghe thz i aktadhin ey göra mz godhom vilia Bil 598 . BSH 1: 177 ( 1379) . SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.), 70 ( 1401 ). Lg 3: 139, 141 . at thet swa war myn wily fulkompligha swa godh som myns bonda FH 2: 97 ( 1433) . - n. got, adv. sva got som, nästan. ther swa got som änkte atto Bo 8 . KL 343 . Va 36 . Di 268 . Lg 3: 361, 372, 377, 716 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 . - Jfr ful-, iäm-, löns-, siälf-godher."],"f":["goodher . ","got . ","godt OB 214 ; FM 494 ( 1510) . ","gut SD NS 1: 73 ( 1401); MP 2: 120 . KS gwt ib 624 ( 1407) . ","gooz Bo 33 . Ss komp. och superl. nyttjas bätre och bäzter),"]},{"a":"goþgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) god gärning, dygd. hans ilgärnigga varo flere än hans goþgärniga Bu 20 . ib 21, 138, 152, 420. Bir 1: 15, 203, 2: 19, 259 . Su 192, 242 . ","2) välgärning, nådebevisning. \" \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 466, 5: 375 (1344, nyare afskr.), 378. kirkian thänkir swa manga stora godhgärninga (beneficia) som hon hawir i dagh fangit Bo 1 . ib 112, 227, 246 . Gr 324, (Cod. D) 418. KL 356, 357 . MP 1: 45, 245 . Bir 1: 114, 115 . Di 192, 193 . \" iosep oc hans godhgerninga til egipto land \" MB 1: 275 . - Jfr kärleks godhgärning."],"f":["godhgerning . ","goþgerningh ib 152 . ","goþgärnigg: -igga ib 20 . ","gotgerning: -inga Su 242 . pl. -ar. -iar: godhgerningia Gr (Cod. D) 418), "]},{"a":"goþlynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"goþvili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) välvilja, kärlek. huus laanä them sum bedhäs mädh godh williä (sannolikt att föra ss bestämning till laanä; i händelse det föres till bedhäs att tolka: vänlighet, höf lighet) SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . forsma . . . hänna goþuilia Bu 514 . \" faa thera godweilia \" Bir 1: 193 . \" älskar iak thik mz särlike älskelikhet ok enkannelikom godh vilia \" ib 140 . \" han hawir nu meere hedhir oc godhuilia aff mannom \" ib 3: 33 . \" gudh löne idher godhwilin (för wilia) \" Iv 4107 . \" then hälghe ande hwilkin som är kärleker och godhwili \" Ber 218 . meth allom kerlek ok godhuilia SD NS 1: 84 ( 1401) . \" ffore sins eghins hedhers kärleekx oc godhwilia sculd \" BSH 1: 181 ( 1381) . \" aff hans synderlika gothwilia oc nadhom \" ib 182 . Bo 73 . Bil 265 . MB 1: 162, 296 . KS 16 (40, 17), 78 (193, 86), 78 (194, 86) . Bir 1: 179, 230, 331, 354, 3: 76, 99, 106, 172, 335 . Fl 190 . Iv 5695 . Al 8339 . om hon warit haffwer slyo oc andelika kaal i gudz kärlek, ey brinnandes i iämcristens godhwilia LfK 163 . vnderstaar thera godhwilia til beniamin MB 1: 249 . ib 247. KS 10 (25, 11) . Bir 3: 452. MD (S) 248 . ","2) ifver, åstundan, längtan, håg. hafþe digharan goþ vilia þiana vare fru Bu 11 . \" jak gifwir tik . . . godhwilia til äruodhis \" Bil 214 . \" hwar som the läggia sin hugh til oc godhwilia \" MB 1: 49 . \" san älskelikhet är nar gudh älskas af allom godh vilia (toto affectu) \" Bir 1: 338 . jak vände min godhuilia (affectum) til världinna fafängo ib 3: 436 . ib 1: 296, 3: 287 . Ber 212, 213, 222 . Su 382 . Lg 819 . - andakt. hialpa guz orþ þöm eigh. som þöm eigh höra mz goþvilia (devotione) Bu 186 . Bil 258 . ","3) fri vilja, frivillighet. späkta offer, som kalladhis hostia pacificorum, offradhe ängin vtan mz sin godh wilia MB 1: 478 . SD NS 1: 137 ( 1402) . Bir 4: 67 . SO 85 . Lg 3: 200 . ","4) samtycke, medgifvande. myn samthykkia ok kerlek ok gothuili er tel komyn ath clostridh skal thet sama forscrefna gotz behalla SD NS 2: 117 ( 1409) . \" at i them fornempda jeppa idhan godhuilia oc kärleek oc fulbordh gifuen . . . til thetta fornempda lagmansdöme \" BSH 1: 185 ( 1386) . \" gaf samthykkio oc sin godhuilia til at halla pasca höghtidhena i samu huseno \" Bo 169 . \" til hwilkit jak hänne fulkomnadhan godhuilia fangit haffuer \" SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). ofanghno waro lowe ok godhwilliä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). meth ia ok godhwilia mins sons ib NS 1: 29 ( 1401) . ib 22 ( 1401), 55 ( 1401) o. s. v . BSH 1: 188 ( 1386) . mädher samtikkio ok goduilia mins mags FM 13 ( 1376) . \" medh wars fadurs . . . goduilia \" SD 6: 180 ( 1350) . \" met allas thera witskap ok godhwelia \" FH 2: 133 ( 1441) . \" epter hans nöghio oc godwilia \" SD NS 2: 234 ( 1409) . \" valdo the han til konungh mz allom almoghans godhwilia \" Bil 883 . ib 286, 772. KL 298 . MB 1: 15 . VKR 71, 81 . Bir 4: 39, 126 . SO 152 . Di 235 . Lg 3: 550 . - Jfr kärleks godhvili."],"f":["gooþ- SD 5: 375 (1334, nyare afskr.). i oblik kas. -vilia. -welia FH 2: 133 ( 1441) . ","-uillia SD 6: 180 ( 1350) . - williä ib 4: 465 (1335, nyare afskr)), "]},{"a":"grabiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråberg, gråsten. the haffwa . . . rympth borth wff henne (näml. grufvan) jordh och grabergh DD 1: 196 (1506, eft. aftr. hos Langelek)."],"f":["-bergh )"]},{"a":"grablakker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grådaskig, gråblack. hieracites är en sten haffwandis grablakkan lith PMSkr 476 ."],"f":[]},{"a":"grabo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråbo, artemisia vulgaris Lin. \" artemesia graboo \" LB 6: 284 . ib 7: 71 . \" artimesia hon hetir grabo \" ib 3: 70 . tak graabo ib 10: 8 . \" grabo dwger for mykin werk i hoffwd \" ib 7: 68 . graabo, quinna som ey kan födha barn skal ätha henne mz ätikio ib 98 . \" siwde grabo i watn ib. \" ib 155 . \" ätha graaboo . . . wel smaa stötta ib 278. \" ib 2: 10, 7: 86, 279, 321 ."],"f":["graabo . ","graboo . ","graaboo )"]},{"a":"grabo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , jfr grabona."],"f":[]},{"a":"grabona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråbo, arteminsia vulgaris. artimeisa grabona Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s.7."],"f":[]},{"a":"grabrodherkloster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= grabrödhra kloster. RK 3: 2835 ."],"f":[]},{"a":"grabrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["graa- )","grabrödhra kloster , "]},{"a":"grabrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråbroder, franciskanmunk. STb 3: 423 (1499). - i gen. pl. om gråbrödrakloster. brodher villam sacristanus aath grabrödra SJ 2: 27 ( 1477) . ib. tha wij för rätto satho j grabrödere j stokholm HLG 1: 25 (1482). "],"f":["grabrödhra kloster","grabröder- )","*grabrödhra ordin","-ordon )"]},{"a":"gradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begär efter mat, matlust, aptit. som skola gita . . . opuäkt matlustan oc gradhena Bo 134 . \" drakans graadh \" MD 189 ."],"f":["graadh )"]},{"a":"gradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karat, vigtenhet nyttjad vid vägandet af guld. skal hwar gwlden gällä halffännän mark stocholms swaa ath wägen kolnisk mark ther aff skall hollä atten gradh och en gren finth nobel gwldh III grenä myndre aller mere HSH 19: 14 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"gradh m.","b":[],"c":"","d":"","e":["grad, stånd. hwad staat, grad eller condicie, han är eller ware kan BSH 5: 625 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"gradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr matgradher."],"f":[]},{"a":"gradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hungrig, glupsk. \" kastadhu the dyonisium for gradhugh diur ok adhugh \" Bil 343 . KS 42 (108, 45) ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"graf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*grava brytare , ","gravar bakke , "]},{"a":"graf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) fossa, fovea, graf, grop, håla. saa han eth stoort hws, som hafde stora graua j sik Pa 22 . \" otalika grawa älla gropa \" Bir 1: 241 . ther gör han (räfven) sina hwilo graff (requiei suæ fossam) ib 3: 174 . \" then snödhe räff som wiste badhe hwl oc graff \" RK 1: (Albr.) s. 208 . ib s. 212. HSH 20: 180 ( 1507) . \" war siunkin swa diupt j synda graf \" Bil 277 . - fästningsgraf. RK 1: 1544, 1546, 1548 . ","2) sepulcrum, graf, grift. växte vänast lilia up af hans graf Bu 7 . \" skulu þik ärlek tel graua föra \" ib 13 . ib 129, 514 . Bil 274 . KL 317 . Bo 71 . Bir 1: 206 . Al 3396, 3397, 3401 . ST 256 . ","3) grafhög, hög. kombir in til graffwanar äller gropanor MB 2: 49 . \" j graffwomen äller bärghomen \" ib 58 . \" oppa iordanis bärgh ällir graffwar \" ib (i de tre senaste ex. beror ordets bruk sannolikt på orätt öfversättning af tumulos, som originalet på alla ställena har). - Jfr asko-, iordh-graf."],"f":["grääff (i rimslut) RK 1: (Albr.) s. 212 . pl. -ar. -ir: graffuer HSH 20: 180 (1507)), ","gravar bakke","grava- )","gravalighare , ","grava stadher , ","grava öl , "]},{"a":"grafbakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brädden af en fästningsgraf; fästningsvall? om han wille sielff personliga gaa wth oppa grafbacken BSH 5: 201 ( 1507) . Jfr gravar bakke."],"f":[]},{"a":"grafdyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en grafs dörr el. öppning. hwar skal lypta stenin af graf dörrinne for os Bo 224 ."],"f":["graf dör )"]},{"a":"grafning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gräfning. \" vatnit aff träskiomen met grafning oc dikom thil qwärnena ledha \" FH 3: 71 ( 1446) .","2) utskärning, snideverk, skulptur. engin kostelikin graffning (sculptura) skal wara j dwromen ällir windöghomen, stwdhomen ällir wägghiomen Bir 4: 85 . Jfr begrafning."],"f":["gräfning L.),"]},{"a":"grafos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mynning af en graf el. kanal. medietas dictarum pischacionum, & in ipso ampne, & in graf oseno SD 1: 648 ( 1284) ."],"f":[]},{"a":"grafsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grafsten. TK 269 . läsandes (för upläsandes) grafstenen och honom nederfällandes ib 273 ."],"f":["-steen: -steenen TK 269 ),"]},{"a":"grafughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. niclis grafugel ATb 1: 8 ( 1452) ."],"f":["-gugel . ","-fogil: -s ATb 1: 32 ( 1455)"]},{"a":"gragas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ragnild gragors STb 1: 99 (1477), 2: 79 (1485), 4: 326 (1513). \" Stock Skb 18 (1516-17)."],"f":["graagaas STb 2: 79 (1485) . gragos ib 1: 99 (1477). pl. - gääs PMSkr 266 ), "]},{"a":"graharadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråhårig. \" cani sunt autem sensus hominis . . . människa synne skolo waro gra harat thz är wis \" GU C 20 s. 73 ."],"f":[]},{"a":"grahära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråhårighet canicies ei graa hära eller allerdom GU c 20 s. 71. ib s. 73 ."],"f":["graas- )"]},{"a":"grahäras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. bliva gråhårig, åldras. canere . . . graa häras GU C 20 s. 71 . ib."],"f":["graa- )"]},{"a":"grahärotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråhårig. \" canus a um graa härother \" GU C 20. s. 73."],"f":["graa- . ","härother GU C 20 s. 73 . ","-häruitir Hel män 257 . ","-härutte ib),"]},{"a":"grahärotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråhårig. \" een gamal ärlikin man grahärottir \" ST 531 . ib 367. Lg 245, 3: 468 . Ansg 179 ."],"f":[]},{"a":"grakiortel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grå kjortel el. lifrock. brödhirne iordhis j sinom natkiortlom oc graaskiortlom VKR 43 ."],"f":["graa- )"]},{"a":"gral","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Al 2562 . - lättsinnig hop. han wil tha göra siin scriptomaal oc rädhis tha fore then onda graal MD 106 . \" mit i gralenom. thz är i bland wranga män gudhi frawända ok genwärdhogha (in medio nationis pravæ et perversæ). ok kallas thy graal. at thera lifwärne är skämteliket. gudz vini vptända ok lyusa swa som skinande hymeltungel sina iämkristna \" Su 424 (möjligtvis anspelas i de båda sistnämda exemplen på en betydelse af gral, i hvilken det fattas ss ett ställe, hvarest ²multi sunt homines vivi et victuri usque ad diem judici, qui tripudiis et delicatis sunt dediti, et ludibriis diabolicis perpetuo irretiti²; se Lexer, Mittelhochdeutsches Handwörterbuch, grâl och det under detta ord anförda stället ur Thodorich a Niem; jfr för öfvrigt Diefenbach, Glossarium LationoGermancium, gralus och Oudemans, Middel- en Oudnederlandsch Woordenboek, grael 2)."],"f":["graal )"]},{"a":"graliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråfärgad. \" han hadhe een tabardh granlittan \" Lg 3: 365 ."],"f":["-litter )"]},{"a":"gram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrede? jngom manne göra gram (grä melse?) MD (S) 227 . \" öpta tykker enom manne gram göra wel ok är stoor skam \" ib 275 ."],"f":[]},{"a":"gramber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiende, djäfvul. hon baþ han göma sik firi gramenom Bu 28 . \" thän ledhe gramin \" Bo 49 . - troll. fore then resa then ledha gram Al 7434 . - bildl. om en menniska: djäfvul, troll. hioldo fleste mz värsta gram a mot godum gudz vini Bil 887 . \" mot tholik gram war han offweek \" Al 632 ."],"f":[]},{"a":"gramber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vred, förbittrad. \" war mykith gram \" Al 1635 . ","2) gramse, afvog, obenägen. med dat. el. i dess ställe ack. tha konung hans thet förnam, som doctor hemming war fast gram MD 505 . swa ära th wärlz losta gram Al 7066 . ","3) förskräcklig, hisklig, vederstygglig. swa komo draka ij trulla ham marghe ok store ok mykith gram Al 5040 . ib 4492. thz (folket) syntis badhe litith oc grampt ib 9444 . grambir (motsv. ställe MB 2: 403 grymber, kanske rätta läsarten) diäfwl ok oren ande (spurcissime et fætidissime infere) KL 410 ."],"f":["grammer L."]},{"a":"gramhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrede, förbittring. \" bleff athe hwass striid j störe bräskonas gramhet \" Troj 109 ."],"f":[]},{"a":"gramhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrede, förbittring. MD 189 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"gramse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gramse, förtretad, förbittrad. \" ffuriatus a um . . . gramsee eller harmslagin \" GU C 20 s. 302 . "],"f":["gramsee )"]},{"a":"gramsfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = gramse. ffuriosus a um gramz fuller eller harmfuller GU C 20 s. 302 ."],"f":["-fuller )"]},{"a":"gramska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harm, förbittring. SpV 140 . nar wredhin mz sinne gramsko (furore) bedröffwir thin hogh ib 150 ."],"f":[]},{"a":"gramunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gråbroder, franciskanmunk. \" jtem gramuncke xvj marck fore ijᶜ tymber \" Stock Skb 81 ( 1518) .","2) ett slags bakverk? sod aff rötth vin . . . oc gramunka ther j vthan harda oc innan blöta Sex ekon tr 271 ."],"f":[]},{"a":"gramunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråmunkekloster, Cistercienserkloster. allom gramunkaklostrum i swerike oc i gotlande SD 5: 565 ( 1346) . \" tholff sara gamal gaffs bernardus i gramunka kloster \" Bil 784 ."],"f":["gramonkir )"]},{"a":"gran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gran, vigtenhet nyttjad vid vägandet af guld oc utgörande 1/4 karat. skal hwar gwldhen gällä halffännän mark stocholms swaa ath wägen kolnisk mark ther aff skall hollä atten gradh och en gren finth nobel qwldh III grenä myndre aller mere HSH 19: 14 ( 1497) ."],"f":["gren . ","-ar )"]},{"a":"gran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gran. Prosadikter (Sju vise msät) 117 . ib. abies etis grän GU C 20 s. 2 . - koll. granskog. thär ligger wndher godher skogher badhe ek oc gtran VKJ 34 ( 1447) . ib234 (1480). - granträ. abiegnus vel abienus thz aff grän är giorth Gu C 20 s. 2."],"f":["graan VKJ 234 ( 1480)"]},{"a":"gran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gran. \" cum recentibus arboribus dictis graan \" SD 5: 430 ( 1345) . \" en gran stodh mith j thöm stadh (arborem (syns dåligt) pinum in media civitate habebat) \" Bil 904 . thz thridhia (ɔ) är gran hon är läät Lg 92 ."],"f":["graan . grän, se granträ),"]},{"a":"gran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["viktsenhet nyttjad vid vägandet av guld, 1/4 karat. att en good föening giörs på alle sidor emellen riiken och städerne epter eth gran at ingen skulle vinna påa nners mynt HSH 13: 70 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"grana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gråna, blifva gråhårig. mannen war gammal ok böriade grana MD (S) 219 ."],"f":[]},{"a":"grana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bliva grå, gråna. när bären på trämen börya til ath graa och göras swarth PMSkr 339 ."],"f":[]},{"a":"granat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granat (en ädelsten). smaragde ok granata Fr 169 . Fl 536, 1094 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"granband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunnband av granträ. en arbetiskarl . . . fgör eth gränbandh han satthe vppa öölkareth HLG 2: 10 (1509)."],"f":["grän- )"]},{"a":"granbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granbarr. koll. torka granbar sasom miöl LB 7: 102 ."],"f":[]},{"a":"grand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondt, fel. litit grand (exiguum malum) (ma dyghdena smitta) Bil 117 ."],"f":[]},{"a":"grand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grand, solgrand. otalika diäffla, hwilke fflere worao än grandhen ärw j solenne JMPs 407. Jfr samgrand."],"f":[]},{"a":"grand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grand, solgrand. eth litin (för litit) grandh spillir opta eth goth ögha GO 340 . Bir 1: 249 . Su 335 . hwru margh grand synas i soolgislomen MB 1: 93 . Al 5202 . MD 172 e. Jfr sol-, sola-grand."],"f":["graand: -e Su 335 ),"]},{"a":"granda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skada. \" at . . . ängin optare (ɔ) skulle) swa illa grandas \" Al 4004 ."],"f":[]},{"a":"granda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skada. \" orenlikhet som henne siäl ok samwit kan granda \" MP 4: 159 . 2) förarga, stöta. the skal enkte wara jnne thz som hans ögha skal granda äller misthäkkia MP 3: 314 ."],"f":[]},{"a":"grander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fulgrander."],"f":["granner . ","grannaren PMSkr 202 . ","grannasta ib 517 ),","saagho spaan granner som myöl ib 385 . " thär j blanda grannasta malith saffran " ib 517 . 2) noggrann, sorgfällig, samvetsgrann. han är grander skodhare, oc ranskakare thäs hiärta som honom älskar Mecht 343 . mot en grannan rekenskap aff serkilax godz FMU 5: 146 ( 1486) . ib. ","-"]},{"a":"grander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fin. \" siktis gönom eth granth haar saaldh \" PM 9 . \" syla ginom eth grant kläde \" LB 7: 47 . ib 335 . swepa han i eth granth klede Lg 3: 98 . II granne dwke vtkastede och en stacket gran duk HSH 19: 167 ( 1506) . - fin, finstött. stöth oc mal them granna som myöl PM XLVIII . ib XLII, II, 6 , 11. II skippund granth salth 1 tunno grofft salth HSH 19: 165 ( 1506) . ib 166 . - fin, beredd af finmalet mjöl. grant brödh Lg 3: 203 . ","2) noggrann, sorgfällig. \" hawande . . . granna atwakt vm sin son \" Bo 18 . Bir 1: 218, 239, 296, 2: 188, 3: 240, 244 . 4: 39. VKR 81 . Ber 160 . Su 32, 351 . \" pröue människian sik siälua mz granne ransakan \" MP 1: 183 . \" wi skolum göra grannan räkenskap aff hwario eno fafängho ordhe \" LfK 106 . - noggrann, nogräknad, samvetsgrann. wast thu swa gran om all thin ting, at thu wille enkte hafua, wtan fatikdomen LfK 141 . \" hwru gran thu wast om tith loff \" ib 142 . ib 143 . \" huar en granner oc sniällir ranzsakare \" Su 270 . \" om thu mz grannom (uppmärksamma) oc kärlekxfullom öghom skadhar thin kärasta \" ib 26 . - granntyckt, nogräknad. the waro ekke granne (Cod. B vandhir 547) at dryk eller födho MB 1: 204 . ","3) behaglig? letadho sik grant mak oc rolikit lifwerne Su 229 . - n. adv. noga, noggrant. ville grant se hulkit huset war RK 2: 8858 . ib 3: 3364 . hon sculde sik grant ok ynnerliga scripta for alla syna synder Lg 3: 558 . \" wi . . . ransakadhom thz iärtekn thz grannasta wi kunnom \" ib 364 . \" the saker ällar ärandhe thu ey fullelika weth opspör oc letha aldra grannast \" Su 71 . - Jfr ordhgrander."],"f":["granner Su 270 ),"]},{"a":"grangiflika grangifleghe","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["granneligen, noggrant. \" hafue seet . . . oc hört grangifleghe fore oss ouerläset eet opet pärkmens breff \" FH 8: 4 ( 1414) ."],"f":[]},{"a":"grangiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["akta, fästa uppmärksamhet vid at i grangaaffwe myn scriffwelse BSH 5: 305 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"granhusfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grannhustru. HLG 2: 72 (1517)."],"f":[]},{"a":"grankadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grankåda. Se Sdw 2: 1229."],"f":[]},{"a":"grankadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grankåda vij lod smelt gran kado LB 7: 326 . \" ij lodd terpentin eller gran kode i b 328. Jfr granqvadha. \""],"f":["gran kode )"]},{"a":"grankona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granqvinna. \" faar thu see godha hustrwr af thera grankonom \" Bo 20 . \" at naghor henna grankona ware swa dandis \" Lg 3: 22 . Bo 14 . MD (S) 217 . MB 2: 214 . BtFH 1: 131 ( 1506) , 250 (1506). Jfr granqvinna."],"f":["gran konna BtFH 1: 250 ( 1506) ),"]},{"a":"granlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" iak granlika slaghsins liwdh Bir 1: 30 . ib 2: 57 . KL 345 . VKR v. komme ther breff eller san budh at the ey retwyse vare i sine stycker ok tz grannelica (bestämdt) spörs SO 159 . - fulkomligt. vp ato granlika oc fortärdho the feto oc faghra ST 400 ."],"f":["granglika Su 293, 296 . ","granlia MB 2: 283 . ","grannelika KL 252 ; Bir 1: 291 . grannelica Kl 214; SO 159 . ","granneliga Lg 818 . ","grannelagha FH 2: 129 ( 1441), 130),","tydligt . ","hördhe"]},{"a":"granlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["noga, noggrant, omsorgsfullt. wij systra ok bröder som först aff vphoffuith warum j tessom helga renliffnadz [stadga] samnade granliger aktwandis Nio handl rör Vkl 223. findz hon . . . hans ordh aldra grannelikasta gömt oc fulkompnat Mecht 122 . Jfr fulgranlika."],"f":["granne- Mecht 122 . ","grannerligen Priv f Sv st 203 (1491, avskr.) . granliger Nio handl rör Vkl 223. Se Sdw 2: 1229),"]},{"a":"granliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["noggrann, omsorgsfull. MP 4: 29 ."],"f":["grannelikin )"]},{"a":"granliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["noggrann. \" mz granglike aatwakt \" Su 293 ."],"f":["grangliker )"]},{"a":"granne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ragnualdo granna \" SD 1: 735 (1230-60). - Jfr nagranne. "],"f":["granna eþer , "]},{"a":"granne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*granna fäbet","-fäbeeth )","*granna syn","granne- )"]},{"a":"granqvadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grankåda. PM 6 . Jfr grankadha."],"f":["-qwaada: -o PM 6 ),"]},{"a":"granqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grannqvinna. MP 1: 200 . Jfr grankona."],"f":[]},{"a":"granris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granris. STb 1: 465 (sl. av 1400-t., Burspr). HLG 2: 84 (1517)."],"f":["-riis . ","grän- HLG 2: 18 (1510)"]},{"a":"granris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granris. SO 198 ."],"f":["-rijs )"]},{"a":"granrislöf","b":[],"c":"","d":"","e":[" (grän-). gränrislöff (fel för gränris löff, d. v. s. två ord) HLG 2: 4 (1509). Se E. Li+en, Ark. f. Nord. Fil. 41: 308."],"f":[]},{"a":"granska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["granska. \" höre granska och ranszake ophoffuen huars brijsth äller skyldh fynnes kan \" HSH 19: 133 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"granstötter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["finstött. \" bottnen skall göres aff gran stött kool \" PMSkr 620 ."],"f":[]},{"a":"gransämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grannsämja. \" togh fore wilie och gode grannsämie vnte och tilstadde her benct hanom sina bögning STb 2: 232 (1487). \" ib 5: 336 (1521, Kop) . HSH 17: 168 (1523, Brask). uthan hafft mycket tolemoot i then motte oc monge andre motte för eendrekt oc god grannsemie skyll HSH 14: 59 (1525?, Brask). ib 15: 25 (1526, Brask) ."],"f":["-sämie . ","-semie )"]},{"a":"granträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granträ. \" tag grönth graan trä \" LB 7: 5 . ib 2: 56 ."],"f":["graan trä . ","gränthrä LB 2: 56 ),"]},{"a":"granträrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granrot. \" tak granträ roth oc lägh i eeldh \" LB 3: 163 ."],"f":[]},{"a":"granvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vakt el. bevakning som utföres av en el. flera grannar. at j wele hafwe good grannwård oc wakt ut med siöösiden om the (ɔ kung Kristians folk) nogrestedz i edres landzende wille göra landgong HSH 15: 19 ( 1526) ."],"f":["grannwård )"]},{"a":"granzla eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"grar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grå. thu hauer mina gra älle vanwyrt Prosadikter (Varl) 60 . for en gran häst ATb 1: 64 ( 1456) . twå af the grå gångare wi hafwa wid åbo Laberbring SAMl 3: 257 (1470, avskr.). - Jfr myrkgrar."],"f":["gran ATb 1: 64 ( 1456) . ","gra Prosadikter (Barl) 60 . ack. pl. m. grå Lagerbring Saml 3: 257 ( 1470) ), "]},{"a":"grar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grå. \" vnum equm graan \" SD 4: 201 ( 1331) . FH 6: 68 ( 1486), 69. FM 640 ( 1515) . Di 195 . iärnhat ok hiälm ok äkilhuwa ther för waro gra som en duwa som annor sool swa skino the blank Al 3328 . (syns dåligt) gaff hanom gran kiortil ok swarta kopo Bil 779 . (syns dåligt) 11, 57, 70. Bir 4: 10 . \" the mwnka the äro graa (hafva grå drägt, d. v. s. äro Cisterciensermunkar) \" RK 1: 532 . \" vnam çappam lybist grath \" SD 4: 105 ( 1329) . Jfr halfgrar. ","2) grå, ovänlig. \" grath är mällan wini naar gawu tälias \" GO 324 ."],"f":["grath . ","graat VKR 11 . ","graa ib 11, 70 ; Bir 4: 10 . ","gran Bil 779 ; Di 195 . ","graan SD 4: 201 ( 1331); VKR 11 . ","gro FH 6: 69 ( 1486) . ","groo ib 68 ; FM 640 ( 1515) . ","graa RK 1: 532), "]},{"a":"gras","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gräs."],"f":[]},{"a":"grasiäþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gräsiäþur."],"f":[]},{"a":"graskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråskinn, gråverk, ekorrskinn. \" testament oc gaffuor badhe i klädhom oc koperkarom graaschinnom mardhsknnom härmelinom \" SVklE 162 . ATb 1: 169 ( 1462) . Se Sdw 2: 1229. "],"f":["graaschinnom SVklE 162 ) , ","*graskins fodher","-ir )","*graskins hora , ","graskins kapa"]},{"a":"graskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråskinn, ekorre. skinn. fyra timber goodh graskin BSH 1: 182 ( 1381) . min rödha tabard medh graskinnomen SD NS 1: 514 ( 1405) . \" han haffuer twa skinkiortla annan aff lambskinnum och annan aff graskinnum \" AS 59 . graskin hermelin oc morde RK 2: 7154 . ib 7313, 1: (Ny början af Gamla Krönikan) s. 163. PK 221 . GO 332 . "],"f":["graskins kapa","graa- )"]},{"a":"grasse grassa pmskr 528 subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["benämning på ett slags (fett- el oljehaltigt?) färgämne. tak . . aff lithenom grasse ɉ [1/2] del, oc thäs meer tw läther thär j aff litenom grasse, thäs snarlikaren flyther thet (ɔ: »smaltum») PMSkr 529 . ɉ [1/2] vikth grasse ib. ib."],"f":[]},{"a":"grasten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråsten. \" grasten til grundaualin HLG 1: 66 (1456). \" Skotteb 114 (1462-63)."],"f":[]},{"a":"grasten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråsten. \" medh grastenin teghil ok kalk \" SJ 201 ( 1451) ."],"f":[]},{"a":"grata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gråta. \" \" the gretu ok illa läthu \" Bil 275 . Bu 76 . qinnonar som gräto Bo 198 . \" tok han til at grata \" ib 165 . vm thu viste hwat thik skal owir ganga. tha gräte oc thu ib. \" vi läsom varn herra ihesum threm sinnom hawa gratit \" ib. \" gat . . . han ey atirhallit tarana. vtan grät af rätte ömko \" ib 156 . \" iak grät mykit \" MB 2: 340 . \" viþ moþor döþ gat iak fast gratet \" Bu 74 . gräth hardelika Lg 3: 334 . \" thw . . . grest mz taara \" MD 62 . \" grät mz största graat \" Gr 288 . KL 165 . vi sculom grata (med tårar bedja) til gud for them MP 1: 248 . \" gratir til modhirna hiälp mz grötelike röst \" Bir 2: 250 . \" mz gratande öghom \" Bo 215 . medh gratande tarom (tårar som gråtas, flödande tårar) VKR VIII . ST 265 . \" mz gratande tara \" Fl 341 . Iv 3006 . Fr 1351 . \" mz gratande beska tara \" ib 1410 . gråta öfver, begråta. med gen. af dem. pron. thän. thäs magho persi alle grata Al 1123 . - med ack. grät sin bonda tapaþan Bu 4 . \" il 124. \" Bo 71 surþe . . . huem hon grät Bu 491 . \" grata sin skapa \" ib 30 . grät han mankönsins ysäld Bo 165 . \" hwat gratir thu ib 225, 226. swa som israels folk grät ey annans dödh swa skulu ok ey mine vini grata owir hans dödh \" Bir 1: 52 . KL 242 . MB 1: 202 . Bir 1: 354 . MP 1: 247, 248 . VKR VIII . Al 3427 . RK 2: 7288 . MB 2: 105, 109 . \" huar en tolkin falsk oc fafäng renliffwis människin . . . är mykit storlika gratande \" Su 353 . ib 452 . - med prep. ivir. grata owir hans dödh Bir 1: 52 . ihesus greth ouir them MP 1: 247 . ib 248 . Bil 312 . Bo 198 . - med sats inledd af at. grät sarleka at han giorþe guþ vreþan Bu 145 . Bir 1: (syns dåligt) ","1) gråta sig, genom gråtande blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. han grät sik allan mättan Ansg 245 . ","2) jämra sig. thu gräst thic i thässe värl KL 242 ."],"f":["graata MB 2: 109, 361 . ","grät . ","grätt Di 174 . ","gret Bil 311 ; MP 1: 247, 248 ; Di 79 . ","greth MP 1: 247, 248 . ","greeth Lg 3: 87 . ","graat Al 10425 . ","gräst Bu 76 ; KL 242 . ","grest MD 62 . ","gräzt ST 184 . ","grästz Ber 190 . ","grätz VKR IX . ","gräto Bo 196, 198, 202 ; Bir 1: 354 . ","gretu Bil 275 . ","gritu Lg 3: 576 . ","gritw ib 79, 87, 96, 96, 103 . ","grytw ib 79, 95, 100, 101, 106 . ","gräte Bo 165 ; MP 2: 196 . " grethe ib 1: 246. part. pret. gratin), ","grata sik , "]},{"a":"grata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gråta. \" o huru mykit gudz jomfru är j alle ysalhet grathaskolande (plangenda) \" SpV 451 ."],"f":["graada GU C 20 (hand 2) s. 60. graatha ib s. 100, 102. limpf. pl. gräto Prosadikter (Sju vise m B) 188 . gritho ib),"]},{"a":"gratelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med tårar, sorgset, sorgligt, bedröfligt. blanzaflor mälte grätelik (kan fattas ss adj. och föras till grateliker) Fl 1786 . \" taladhe til honum gratelika saara \" Al 10166 ."],"f":["grätelik )"]},{"a":"grateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" pinor MP 1: 117 ."],"f":["gratelig )","ömklig . ","gratelica"]},{"a":"grateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sorglig. bedrövlig. llugubris . . . gratheligh GU C 20 (hand ","2) s. 102."],"f":["gratheligh )"]},{"a":"grater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gråt. \" sanneliga äskä the (ɔ: änglarna)oss . . . vara böner graata ok sukkan, förendes til hanom (ɔ: Gud) Jbuddes b 171. \""],"f":["graater: graat SvB 293 (börj. av 1500-t.) . ack. pl. graata J Buddes b 171 . ","graadh GU C 20 (hand 2 s. 60), "]},{"a":"grater","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["graater: graat Bo 209 ; Gr 288 ; Lg 38 ; MB 2: 361). m. "]},{"a":"gratfulder","b":[],"c":"","d":"","e":[" 8graath fuller), ajd. full av gråt. GU C 20 (hand 2) s. 100."],"f":[]},{"a":"grava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) intr. \" gräfva. groff vndir yrtom mz spadha \" KL 252 . \" komo ibland mäþ þöm som grouo \" Bu 51 . \" män grouo tel rotema \" ib 7 . RK 2: 1741, 1745 . ther groff marcellus epter Bil 53 . ","2) trans. \" gräfva, genom gräfning åstadkomma. grouo grauena \" Bil 405 . Bo 186 . hauar iak . . . grauit goþan brun Bu 188 . ther grofs en sio damber Bil 88 . - under gräfvande lägga. grouo een grundual Bil 743 . Bir 1: 143 . ","3) gräfva i, genomgräfva. grouo biärghit Bil 710 . grafwa gräfva, i, genomgräfva.. grouo biärghit Bil 710 . grafwa jordhinna Bir 3: 88 . \" graua jordzlik hiärta \" ib 89 . ","4) undergräfva. growo the (suffoderunt) mwrin MB 1: 261 . ","5) uppgräfva? keryrth swm graffwen (för up graffwen?) äre om voren LB 8: 44 . ","6) begrafva, nedgräfva. at graua likit Bil 405 . \" döþar ok ii iorþ grauin \" Bu 7 . Bil 53, 285 . Fr 3170 . \" lät grafua thräth diwpt i iordhena \" Bil 88 . ","7) utskära, gravera. \" sa thaghar huar grafuith la huru pariis ledde helena \" Fl 874 . \" grafuin mz mang siälsyn par \" Fr 434 . Al 7767 . loth gräffwa sinne hustrv modher[s] insegle SD NS 1 . 358 ( 1404). han loth . . . gräffwa siith eghit insegle ib 359 . FH 3: 93 ( 1446) . "],"f":["gräua Bil 684 . ","gräffwa SD NS 1: 358 ( 1404), 359. ","grava bort , gräfva bort, gräfva ut. groff gullith borth v bolstrenom JP 86 . ","grava i genom , ","grava nidher , nedgräfva, gräua . . . likit nidher Bil 684 . Al 4552 . RK 1: 1208 . Di 120, 172 . Jfr nidher grava. ","grava undir , undergräfva. at ängin graffwi ondir (suffodent) husins grundual Bir 3: 240. ib 241 . Jfr undirgrava. grava up, uppgräfva. gul ok stena . . . groffwo the op Al 3396 . " groff hona (grafven) vp mz sinom klööm " ST 266 . Jfr up grava. - Jfr be-, genom-, ut-grava."]},{"a":"grava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fossa, graf. \" diwpa grawor \" MD (S) 289 . ","2) sepulcrum, graf. \" thil graffwo fylgher \" SO 27 . \" graffwor ällir griffter \" MB 2: 268 . ib 350 ."],"f":[]},{"a":"grava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","härran groff (fodebat) iordhena som en yrtagardz man Mecht 185 . 6) begrava, nedgräva. bödh käisaren han qwikkan j jordh gräffwa Prosadikter (Sju vise m B) 188 . 7) utskära, gravera. JMPs 436. PMSkr 507 . \" ath graffwa en sten wäl ib 512. \" gräva, genom grävning åstadkomma. \" jak for magh mw ey gräffua dike eller akeer yrkia \" MP 4: 153 . 3) gräva i (ngt). han groff fotin a hästenom ok fan the war ok bloodh ATb 1: 47 ( 1455) . ib. "],"f":["gräffua MP 4: 153 . gräffwa Prosadikter (Sju vise m B)","*grava ut , gräva ut el. fram. bergh ther gull graffs vtt PMSkr 602 . Jfr utgrava. - Jfr be-, genom-, nidher-grava, ävensom ogravin."]},{"a":"graval","b":[],"c":"","d":"","e":["gradual. \" gradade lis p producta quia gradatim canitur in danigo graffual \" GU C 20 s. 320 ."],"f":["graffual )"]},{"a":"gravare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grävare. GU C 20 s. 2887 Jfr dödhgravare."],"f":["gräffuare )"]},{"a":"gravare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräfvare. Bil 646 . Jfr dödhgravare."],"f":[]},{"a":"gravera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gravera, stämpla. sidhan skinnen ärw sath mädh sätherwärkis stokkenom skwla the gratueras, thet är stämplas, oc thäör til haffwes mangskona stämpla aff järn PMSkr 539 . ib."],"f":[]},{"a":"graverpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? (syns dåligt) hög af gråberg som blifvit afskild från malmen. hwad malm som wy kunna faa aff gammel grawerpen, som for wor bortkast DD 1: 184 (1503, eft. aftr. hos Langebek)."],"f":["grawerpen )"]},{"a":"gravilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr up-, ut-gravilse."],"f":[]},{"a":"gravilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? Jfr be-, nidher-, utgravilse."],"f":[]},{"a":"gravirska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr dödhgravirska."],"f":[]},{"a":"gravärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊÅ graskin HSH 16: 70 (1527, Brask) ."],"f":[]},{"a":"gredh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärd? mz spiuth greep och greedh han orädder är RK 3: 22 (möjl. är ordet här en felaktig läsart, ss sannolikt är förhållandet med gredhan på de två af (syns dåligt) under gred upptagna ställena; se Rydqvist 1: 193 noten)."],"f":["greedh )"]},{"a":"gredh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":[]},{"a":"gredha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. ett slags vapen? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 608. EK. 3031 (var)."],"f":[]},{"a":"grekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Grek."],"f":["grekara land , "]},{"a":"greker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grek. \" tha komma troyaner tiill sig jgen, oc sökte swarliga j moth greechana \" Troj 28 . ib 126."],"f":[]},{"a":"greker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ar ) , ","greka konunger , "]},{"a":"greker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Grekisk. gaff sik grekom mannom j hender MD (S) 288 ."],"f":[]},{"a":"gremhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grymhet."],"f":[]},{"a":"gren","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gran."],"f":[]},{"a":"gren","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ss tillnamn. \" benedictus magnusa son gren \" SD 2: 151 ( 1293) . \" olauus dictus green \" ib 4: 744 (1340, nyare afskr.). ","2) stråle. \" hon (solen) spredher aff sik liwsa grena \" Al 6481 . ","3) skiljande, urskiljande; mening, betydelse, beskaffenhet? pl. thiin ordh hafua swa vnderlika grena Iv 1152 . - Jfr trägren, äfvensom fämgrena. "],"f":["green . ","-ar )","grenafulder , "]},{"a":"gren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som skiljer sig ut från stammen, gren. han . . . vardh varsse litit honagh wtflyta aff qwistinsgrenom Prosadikter (Barl) 39. ib (Sju vise m B) 184 . GU C 20 s. 294 . \" wjnqwistana giffwa aff sigh grena tha the wäxa giroth \" PMSkr 312 . \" tha dömpdis han till galghe och gren \" JTb 100 ( 1515) . - bildl. del, avdelning. Priv o skyddsbr 188. jac haffwir mic fforbrwtit, j dödhelicom syndom, ellir thera grenom SvKyrkobr 280 . ib 305, 307. thet wii haffua nw stadfäst . . . eder stadzlag och priuilegia i alla matta i sina grena och artiklo Priv f Sv st 190 (1484?). thet är ok första grenyn högfärdhinne, ath vilia synas aff androm vtualdhir MP 5: 26 . Skrt Uppb 254, 256, 358. SvB 309 (omkr. 1500). - Jfr birke-, palm-, vin-gren."],"f":["green . ","-ar ) , "]},{"a":"grena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["greena . ","-ter )","grena sik , dela sig, söndra sig. hans folk togh sik fast at grena Al 2451 . - (syns dåligt) grenas, söndras. at riikit skulle ey greenas MD 389 . - Jfr utgrena."]},{"a":"grena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. frgrenad, försee med utgreninga. j hwaria tan (på draken) waaro otalika grenadha kroka hwar moth androm JMPs 255. - refl. grenas. 2) förgrena sig, förgrenas. thär som strömen grenas Uppl Lagmansdomb 107 (1491)."],"f":["-adher ) , "]},{"a":"grenadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr thregrenadher."],"f":[]},{"a":"grenadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skarlakansfärgad? - n. skarlakan, skarlakansfärgadt tyg? vnum par vestimentorum grenet irst SD 4: 2 (före sl. af 1327)."],"f":["grenet ) , "]},{"a":"grenas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grönas,"],"f":[]},{"a":"grender","b":[],"c":"","d":"","e":[" = grenadher? i [1] par grend laghen FM 76 (1483, daniserande)."],"f":[]},{"a":"grenis nal grönis el. gröms naal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nål avsedd att skilja ngt åt med? discerniculum grönis naal GU C 20 s. l91."],"f":[]},{"a":"grenlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lass av grenar el. grenved? HLG 3: 99 (1528)."],"f":[]},{"a":"grenogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr thegrenogher."],"f":[]},{"a":"grep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gripi."],"f":[]},{"a":"grep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) grepe, gaffel, se iärngrep. - gaffelformigt redskap el. klofve hvari en börda bäres? grepkorg? gerula, grep GU 7 . ","2) ett slags vapen? mz spiuth greep och greedh han orädder är RK 3: 22 . \" förste lata sända til greep then andra skulle the offra til reep \" ib 1: (Albr.) s. 213."],"f":["greep )"]},{"a":"grep","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr angrep."],"f":[]},{"a":"grepa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gröpa."],"f":[]},{"a":"grepor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pl. (fett)grevar? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 11 f. min been äru forstokkade som andra grepor (formen sannolikt beroende på missuppfattning. Jfr Psalt. 102: 4 (Vulgata 101: 4): ossa mea sicut cremium aruerunt) SvT 45 ."],"f":[]},{"a":"greska","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["grezka: grezko Al 7604, 8820 . grezska. gredzka: gredzko ST 37 ). f. "]},{"a":"greska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grekiska, grekiska språket. thet ordit sarcos är grescha PMSkr 491 ."],"f":[]},{"a":"greskar rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1299 och jfr gräskar."],"f":[]},{"a":"gresker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":["gretzsker MB 1: 50 ; ","-e Bir 3: 347, 348 ; MB 2: 369 . ","greezsker . ","grezth ST 4 . ","greetz Su 310 ),","greskar röter , "]},{"a":"gresker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grekisk. iudha maal, gretzt maal, latin Hel män 167 . \" the grescho waro myket dristoga \" Troj 28 ."],"f":["grest JMÖ 175 . ","gretzt Hel män 167 ),"]},{"a":"greslöker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grislöker."],"f":[]},{"a":"greve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. innehafvare af en högre domarebefattning; grefve (en värdighet hvilkens ss Svensk icke förekommer under medeltiden). \" hon war grewans dotter aff getskogh \" RK 1: 1142 . ib 792. hertugha ok grefua flere Fr 636 . ib 665 . ST 451, 452, 453 o. s. v. Va 4 . GO 615 . - herre. ower alla gudha ärin ij greffwe Al 4392 . - nyttjas för att återgifva Latinska uttryck, betecknande öfverhetsperson, högre ämbetsman. lisias greue (proconsul) Bu 514 . olibrius grewe (præfectus) Bil 540 . \" fik appolinarem enum greua (centurioni) \" ib 328 . \" grep diäfwlin en hans (kejsar Ottos) greua (comitem) \" ib 114 . - (?) ss tillnamn. petrus greui SD 1: 246 ( 1225) . - Jfr borgha-, här-, mar-, mäie-, stupo-, tämpla-, undir-greve. ","1) värdighet ss greve. böþ hanom fäþärnes greua döme ok römska raaz hedhir (potestatem præfecturæ tuæ et consulatum generis tui) Bu 489 . ","2) grefskap, distrikt. \" thry hundradha greffwaskap \" MD 196 . jnnan samu grefwaskap (uno vico) Bil 373 ."],"f":["greve döme , "]},{"a":"greve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*greva daghthing","-dagtindh )","grevaskap (greffwe-), "]},{"a":"grevinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grefvinna, hustru till en greve. ST 467 . bötte han enne grefuinnu (uxore tribuni) siuke Bil 325 . ib 835 ."],"f":[]},{"a":"grevinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grevinna. STb 4: 273 ( 1512) . högboren förstinne, ffrw elizabet . . . greffunne j oldenborgh oc delmenhorst ib 5: 353 (1521, Kop) . - ss tillnam,n. margreta ib. greuynnen Skotteb 11 (1460-61). ib 146 (146364). greuejnne d:t viij ort. quit. ib 180 (1464-65). ib 385 (1464, Kämn)."],"f":["greffwynne . ","greffuinne . ","greuejnne )"]},{"a":"grevor","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se grepor."],"f":[]},{"a":"grima","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr begrima."],"f":[]},{"a":"grima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["gryma )","*grimu pänninger","grimme- )","grimu skapt (grymaJ Buddes b 152. - skafft(h)), "]},{"a":"grima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) capistrum, grimma. thräng alla them i betzle oc grimo som äkke nalkas thik Gr 273 . \" bätra är swlitin hästir än toom gryma \" GO 296 . ib 786 . Ber 18 . ","2) (jfr Sv. dial. grima, strimma, fläck, i sht i ansigtet, samt Fdan. adj. grimet) strimma, fläck, genom barkens borthuggning åstadkommen ljus fläck på ett träd? (se Rydqvist 4: 58 not). i latiniserad form. gangam . . . iuerunt & grimas uteteres innouauerunt . . . & sic de teldra in teldram. de grima in grimam sunret vel opret SD 1: 247 ( 1225) . "],"f":["gryma )","grimu maþer , ","grimu skapt , "]},{"a":"grimber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grymber."],"f":[]},{"a":"grina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grinande (sannolikt för girnande; motsv. ställe Cod. C.: girnandhe 996) Lg 343 ."],"f":[]},{"a":"grind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af spjälverk el. stänger gjord dörr el. port; grind. alt mit godz . . . warande innan gardz ok grindha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). huat jnnan er grind ok gardzlid RK 1: 463 . TB 77 . - gallerdörr, galler. aldrig annorledhis maa talas j clostreno mz wärdz folke wtan widh grindena (ad crates) Bir 4: 60 . - dörr i allmänh.? the rumen sculu swa starkligha aatirteppas oc medh grindom laasom oc windom bewaras VKR 25 . - kyrkodörr. scal hon koma op j kykiona . . . oc staanda widh grindena aasiidhis j noghrom quämelichom stadh VKR 22 ib 48 . (syns dåligt) 3: 428. TK 269, 270, 272, 274 . - Jfr aker-, iärn-, qvi-grind. "],"f":["grinda skiul","-skyl )","grindastaþer , ","grinda stolpe , "]},{"a":"grind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grind. \" gaffz per bok kiij mark för rinden för södre port Stock Skb 159 (1520). han (ɔ: sågaren) äger ok holla dammen ferdigan oc grindena för waaglochena \" Arnell Brask Biᴵ 26. - dörr i allmänh? janua e dör oc grin GU C 20 (hand 2) s. 5. han star bak ware wägh seandhes gönom fönstret oc skadhandes gönom grinddenar JMÖ 143 . - Jfr iärn-, vindögha-, värn-grind. "],"f":["grin GU C 20 (hand 2) s. 5), ","*grinda makare","-makore )"]},{"a":"grinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr iärngrindadher."],"f":[]},{"a":"grinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"grip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) grepp, sätt att gripa. thera klöör hafdho ful hwast grip (grepo mycket kvast, voro mycket hvassa) Al 9586 . ","2) ögonblick, stund? (jfr Norska tak, Skånska tag). swenin skämdis j samu gripi Bil 697 . - Jfr handgrip."],"f":[]},{"a":"gripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gripa, fatta, taga. med ack. grep handom likabarenna Bu 15 . \" greep käp \" KL 215 . grep styrit mz makt Bir 3: 177 . \" fingo thz (trät) grypa ther thz flöt \" Bil 89 . \" grep barnet v hänna kn \" Bu 25 . \" grep siälena af diäuelom handom \" ib 171 . vi skolom gripas (raqimur) i skyno op mot cristo i vädhrit Bo 107 . \" nar hiärtat grips vtan sik (raqitur extra) \" Bir 3: 171 . \" gripin aff swa storum reddogha \" ST 61 . - med prep. grep handom gen suerþno Bu 26 . \" grep mot honum swa skwtelik \" Fr 1007 . hon griper mz bade händer till detzleff Di 93 . - abs. gripande foghla (roffoglar) Bir 3: 42 . Ber 153 . - gripa, fasttaga, fånga. lät gripa klärken Bu 166 . ib 26, 525 . Bil 111 . gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitiz Bu 8 . MP 1: 329 . RK 2: 6927, 9369 . \" haffue greffuith fraa benth laurensson vij (7) karle \" BSH 5: 483 (1511, daniserande) . \" han varth sielff grippen till fanga \" RK 1: (sfgn) s. 186 . PM 34, 35, 36, 40 . manga grepp han till swereges riike RK 3: (sista forts.) 4975 . \" gripa hand a ( up a). gripa, fasttaga. somlike gripo hand a honom \" Bo 181 . \" härin grep handh oppa antiochum oc liseam \" MB 2: 240 . ib 248, 279 . - bemaktiga sig, intaga. gripu ierusalem mz mäghin Bu 496 .","2) öfverraska. at myrkin skulu os ey gripa Ber 154 . ib 204. - ertappa. var gripin i hoordom Bo 159 . MB 1: 370 . - fånga, intaga, tjusa. manzens hwgher grifs mz syninne Ber 80 . - insnärja? nar thz (hjärtat) i them (jordiska ting) wäfs, tha grifs thz af thera fafängo i thera wmsorgh Ber 224 . - fånga, snärja, beslå. villo gripa varn herra ihesum ij ordhom Bo 149 .","3) fatta (i andlig mening), begripa. kan . . . ey thin snille grypas älla vpletas Bir 1 . 172. gripa them (ɔ: min ordh) ok vndirsta ib 196 . \" vilia mz skälom gripa ogriplikin gudh \" ib 2: 116 . ib 22, 107, 216 . KS 18 (45, 19) . - gripa til sinnis, besinna. verdens iders herredöme aluarliga tiil sinne gripa oc granth göm giffua, huat var brist är BSH 5: 12 ( 1504) . ","4) tillegna sig, antaga. huar en man haldr giärnt the sidhi ok thöm wan the gripa i sinne yngsko KS 51 (130, 55) . ","5) taga, få. annars griper ey örlöghith godhan ändha PM 2 . \" ath stridhen griper en hedherliken oc segherliken ändha \" ib. \" greep thet alder jngen gode ända \" FH 5: 230 ( 1516) . tå teth hauer medh skiälum en ända gripit (har tagit slut med skälen? på grund af skäl fått ett slutligt afgörande?) KS 73 (178, 80) . ","6) (med håg el. sinne) omfatta. vansamlik at atirhalla aff thy hon gripir (a suis conceptibus) ondo som hon gripir ib 60 .","7) gripa (till), fatta (till). med prep. til. grip til värn Bo 120 . \" vita enkte til radz gripa 8consilium capere) \" ib 174 . MB 2: 227 . griper swa til ordha (utbriste i dessa ord) ib 1: 232 . ST 308 . - gripa till, företaga. widh kwmblarwm grep han en wäria RK 1: 3222 . \" grep han optha farlöst til at sighia oc siongha thenna ordhen \" Su 22 . ","1) fatta tag (i). hon grep sik wt ij en klenan quist KL 363 . ","2) fatta sig, vara sig själf mäktig. min siäl formatte naplica gripa sik for glädhi skuld Bir 3: 158 . ","3) (med det refl. pron. ss indir. obj.) gripa til. at almoghe gripe sik nokora tröst ok wärio mote hans iliom åthäuom KS 62 (155, 68) . (gripa . . . sik för skipa . . . sik KS 39 (101, 42 .)"],"f":["grypa . ","greep . ","grepp RK 3: (sista forts.) 4975 .. pl. gripu. gripo. grepo MP 1: 329 . ","grippen RK 1: (sfgn) s. 186 . ","kripin: kripne Ber 88 . ","grepin: grepit RK 2: 6927 ; ","grepne ib 9359 . ","greffuin: -ith BSH 5: 483 (1511, daniserande) . refl. ","gripa sik , ","gripa up a , "]},{"a":"gripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gripa, fatta, taga. med ack. tw gripir mik äkke ki dag ATb 1: 128 ( 1460) . - gripa, fasttaga, fånga. thu äst gripin a sanne gerning Prosadikter (Sju vise m) 131 . ATb 2: 3 ( 1473) . \" grippen wid ferske gerning \" STb 5: 115 ( 1516) . \" nar han wille ffly warth han ather grippen oc ffördher fför konunghen JMPs 359. \" ib 364 . JTb 94 ( 1513) . STb 5: 322 (1521, Kop). - gripa hand up a. gripa tag i. mykkel fiinne festhe i wol forre ad han olaghleghea hafdhe grepit hand oppa en kwnynno ATb 1: 12 ( 1453) . - part. pres. gripande, rovgirig. jnnan thera hiärtha äro the swikfulla ok falska swa som andra gripandhe warga MP 4: 145 . 2) fånga, intaga; angripa. än j thy greep hanom swa thunger sömpn J Buddes b 152 . han bleff optänder oc grypen j hänne fägrind Troj 62 . 7) gripa till, föetaga. gripa fluktena. Se Sdw 2: 1229.","8) begiva sig? vj mark som jach är til achter, tha jach war griipen til vpsale Skotteb 401 (1466, Kämn) .","9) rymma, innehålla. Se E. Noreen, Studeir rörande Eufemiavisorna 2: 56. swa mykit folk man ther sa som iordh ok vatn mäst gripa ma Fredrik ed Noreen 2821 f. "],"f":["-er . ","grep . ","greep . ","grepp Reuterdahl Kyrkohist III 2: 533 (1436); ATb2: 3 (1473). grippa JTb 94 ( 1513) . ","gripin . ","grippen STb 5: 115 (1516); JMPs 359, 364. griipen Skotteb 401 (1466, Kämn) . pl. greffne Stb 5: 322 (1521, Kop). sup. grepit Atb 1: 12 (1453). Jfr Sdw 2: 1229),","*gripa af , ","gripa up a , beröra, upptaga till behandling, inlåta sig på? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 225 f. EK 396 . - Jfr be-, fore-, hand-, saman-, til-gripa."]},{"a":"gripa fang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["börda (fång) som man kan gripa om? ss rymdmått. j gripa fang (jöjl. fel gör garpa fang) hampar Svartb (Skolkl) 536 ( 1515) . Jfr garpa fang."],"f":[]},{"a":"gripeiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnredskap avsett att gripa med. scrofina ne . . . grype iärn GU C 20. s. 557."],"f":["grype- )"]},{"a":"griper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grip. \" griiper oc örn \" MB 1: 359 . \" the gripa sla mz thera klöör \" Al 8717 . ib 8703, 8713, 9092, 9093, 9096, 9098, 9105, 9117, 9138 . ST 2, 278, 530 . altaräbrun med (broderad med) gripom af gul oc silke SD 5: 563 ( 1346) . - ss sköldemärke. han (konung Erik) . . . hafwer thet latit bortebrefwa och besigla hertuga bugislavo aff pomeren eller androm them som gripen föra (motsv. Tyska red. har: andern dhe den grijff voren 82) BtRK 78 ( 1434) . "],"f":["griiper . ","-ar )","gripsklo , "]},{"a":"griper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värdefullt ting, kostbarhet. hwar man wil hawa all siin thing godh, swa som godhan häst, godha gripe, oc godh klädhe MB 1: 414 . - särsk. om häst. taker nokor vten lef eller legho häst eller skyuth annärs mandz, aaker, rijdher, eller gör nokrähandä awerknädh mädh gripe theem SD 4: 466 (1335, nyare afskr.)."],"f":["-ir ) , "]},{"a":"griper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr a-, af-griper."],"f":[]},{"a":"griper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) grip. GU C 20 s. 323 .","2) i Liège präglat guld. el. silvermynt med bilden av eng rip. Se Fr. v. Schrötter, Wörterbuch der Münzkunde s. 236 och A. Lasch und C. Borchling Mittelniederdeutsches Handwärterbuch I 2: 162. twsende sware edwerdis nobele oc tu hundrede lödog mark j stral oc griip Arfstv 56 (börj. av 1470-t.)."],"f":["griiper )"]},{"a":"griper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr a-, kätla-griper."],"f":[]},{"a":"griper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , .? ett slags musikaliskt instrument. aff bambor och aff pipa basun och ther til gripa war a siön swq mykit skall Fr 2364 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"gripfalke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häger? rovgirig fågel i allm.? herodius dii est auis rapacissima wlgariter gripfalke herodion onis idem GU C 20 s. 332 ."],"f":[]},{"a":"gripi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["grepe: grepanom ATb 1: 67 ( 1456)","*gripa kar","grepa- )"]},{"a":"gripilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr begripilse."],"f":[]},{"a":"griplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr be-, o-griplika."],"f":[]},{"a":"gripliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i stånd att fatta. manzens siäl thu som är . . . ogriplik (trol. för griplik, capax) sälikhetinna Ber 206 . Jfr be-, o-gripliker."],"f":[]},{"a":"gripliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr begripliker."],"f":[]},{"a":"griplikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr begriplikhet."],"f":[]},{"a":"gript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["grift SD 5: 562 ( 1346), 563. grifft Al 3393, 6425 ; MB 2: 96, 245 ; RK 2: 8403 ; ","-er MB 2 . 268. ","griffth: -er ib 267 . -ir),","griptar bakke , ","gripta dagher","griffta- )","gripta stadher , ","gripta sten","grifta- )"]},{"a":"gript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grift, grav, särsk. välvd el. murad grav. patroculi grefft bigdes oc mwrades aff dyrom märkeligom marmosten Troj 145 . gryfften skulle ey aterlykkas ib 187 . Jfr marmorstens-, sten-gript. "],"f":["grift: gryfften Troj 187 . ","grifter MP 4: 150 . ","grefft Troj 145, 179), ","*gripta bakke","griffto- )"]},{"a":"gripter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gript. en graf hafwis j klostreno daghlika ypin sua som een grifter VKR 82 ."],"f":["grifter )"]},{"a":"gris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gris, unge av svin, spädgris; svin (oberoende av ålder och storlek). dyrka the oskälik diwr for gudha somi kalffa . . . somi grisa, somi fugla Prosadikter (Barl) 68 . SvKyrkobr 165 . \" lamben skolo dij iiij manadha . . . oc grisana ij manadha modherena \" PMSkr 215 . ib 217, 218 . \" hoppes oss at i them (ɔ några av biskop Brask översända skrifter) ey försymme wele uthen hellre ypne secken med griften (för grisen) är giffuen e hvad som hwar seger \" HSH 14: 28 (1525, Brask). - ss maträtt. koköth gris Brasks Matordn 1 . ib 2. "],"f":["-ar: grisana PMSkr 215 . ","grisa Prosadikter (Barl) 68 . ","-ir: grise PMSkr 218 ),","*grisa kiöt","*grisa korn","grisse- )","*grisa maghi , "]},{"a":"gris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["griis . ","-ir )"]},{"a":"grisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grisa, få grisar. the (ɔ suggorna) börya grisa när the ärw tw aara gamble PMskr 217."],"f":[]},{"a":"grisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grissel, brödspade, redskap hvarpå bröder sättes när det skal inskutas i eller uttagas ur ugnen. ss tillnamn. pädher grysla FH 2: 99 ( 1433) ."],"f":["grysla )"]},{"a":"grisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1229."],"f":[]},{"a":"grislikaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en med tillhjälp af s. k. handgrissel till gräddningsstället förd och vid ännu glödande eld bakad kaka. litaparida (?) grislllikaka VGL XIII ."],"f":[]},{"a":"grislöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängslök, alium oleraceum Lin.? skogslök, alium scorodoprasum Lin.? \" vilder hwiitlöök, som manga kallas griis löök \" LB 7: 242 . \" ten vilde hwitlök som man kallar greslök \" ib 254 ."],"f":["griis lööker . ","greslöker )"]},{"a":"grislöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängslök. Se Sdw 2: 1229."],"f":[]},{"a":"grissel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grissel, brödspade. \" slogo honom medh grislar ok stängher \" STb 1: 205 ( 1479) ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"grisstek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grisstek. Brasks Cal 263 ."],"f":[]},{"a":"griþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr gruþ."],"f":[]},{"a":"groa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) växa, gro. \" ther groor som hägnas \" GO 377 . \" ä groor gangande foth \" ib 718 . \" alt thz a iordhinne gro \" Al 7192 . \" ä hwar gul i iordhinne gror \" ib 9377 . \" al groande tingh \" LB 3: 17 . \" al ting gro ta i iordhinna \" ib 19 . \" gif at þinna pino sara suärþ: þin bla siþa ok bloþogh härþ: naghlar ginum händar ok fötar: groe ginum mina hiarta rötar \" Bu 73 . ängin rätzl ij thera hiärta groor Al 5274 . \" lätha henne (den heliga tron) mz grodgerningher groo \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . ","2) läkas. \" tag alwita brk, oc bren honum renliiga oc läg askona viidh thz brendha, tz gror \" LB 7: 37 . "],"f":["gro . ","groo . ","groor . ","grodder: athergroddom Su 367 ),","groa saman , gro samman, hopväxa, hopfästas. öghon . . . ther saman äro grohin aff grundh LB 3: 143 . ögon . . . ther samman äro grogen mz gundh ib 2: 41 . Jfr samangroa. - Jfr atergroa."]},{"a":"groa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) växa gro; till taga i storlek el. omfång. at iordhen wnder sängenne groddhe Prosadikter (Barl) 177 ."],"f":["groddhe ) , "]},{"a":"grobladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["groblad, plantago major Lin. \" plantago vel arnoglossa thz er brobladh eller wegbredha \" LB 2: 48 . \" plantago vel arnoglossa wäghbredha äller groblad \" ib 5: 80 . \" plantago grobladh \" ib 6: 284 . \" plantago är wägebrede a dansko ok grobladh pa swensko \" ib 3: 79 . \" fan han et groblad \" ib 81 . tw ma wel hetha grobladh for thy ath thz som är synder slithet ok döt thz gör tw frist ib. ib 2: 9, 6: 281, 7: 5 . PM L. - plantago lanceolata Lin. plantago wägebreda, oc hetir groddablad . . . annath groblad lengre oc mindre duger for tz samma LB 7: 71 . annor hetir minne wäghbrede ellir groblad ok hon är längre ib 3: 80 . \" stamper man the mindre wägh bredhe ellir grobladh mz gammalt swin yster ib. \""],"f":["groo- LB 7: 5 ),"]},{"a":"groddabladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = grobladh. plantago wägebreda, oc hetir groddablad LB 7: 71 . ib 148 . \" tagh the bredha grodda bladin \" ib 217 . ib 246 . \" te store grodde blad ib 249. tag . . . grodde blad oc rölika \" ib 327 . ib 228, 231, 335 ."],"f":["grodde blad . ","groddeblat LB 7: 148 ),"]},{"a":"grofhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) grovhet. exposicio litteralis, thz är exteliken wttydhnig, ällar likamlik oc textens groffhet JMÖ 19 ."],"f":["groff- )"]},{"a":"grofhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) groflek, tjocklek. huart hans finger var c alna longt ok x alna j groffhetena om kringh LfK 237 . - vidunderlig storlek, obäklighet. henne tykte at all verlden var som jnthe moth hans fasuliga groffhet LfK 237 .","2) grofhet, svårhet. \" äpther syndanna groffheet sätz oc groffuarä . . . plikt oc bätring för giordha syndher \" Su 187 . ib 251 . LfK 4, 96 ."],"f":["groffheet )"]},{"a":"groflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) konstlöst, okonstladt, enkelt. j sleth swar tha swarar iak groffligha Gers Frest 56 . ","2) groft, svårt. han syndar moth gudhy groflika ST 66 . ib 271 . Su 185, 283 . LfK 105 ."],"f":["-ligha . ","groffleka Su 185 ),"]},{"a":"groflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) grovt, svårt. MP 4: 57 ."],"f":["groffwe- )"]},{"a":"groflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grofhet, svårhet. \" alla thinna synda grofflekhet \" Su 185 ."],"f":["grofflekhet )"]},{"a":"grofmater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grov el. stark mat, kött? kött av storboskap, oxkött? item en skynko och ther til groffmath och nyrökth köth och twngor for v öre HLG 2: 43 (1515). ib 80, 82 (1516), 84 (1517) . \" for ij skynkor och groffmath (orig. gorffmath), ther til faareköth och nötheköth för v öre \" ib 89 ( 1518) . ib 117 ( 1523) . Brasks Matordn 1, 4. Jfr grofstek."],"f":["groff- . ","maat Brasks Matordn 1 )"]},{"a":"grofmater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grof el. stark mat, kött? kött af storboskap, oxkött? jach kan ingen groffmath faa aff matz lydha, thij han köpara selff groffmath i suderköping BSH 4: 313 ( 1502) . \" flesk och groffmath är her plath inthet \" ib 5: 352 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"grofsalt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grovt salt. eth pundh groff salth HLG 2: 26 (1511). ib 30 ( 1512) ."],"f":["groff salth )"]},{"a":"grofsmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grovsmide. groffsmederne skole ey mera haffue än iij mark fore faath jern til smydende j groffsmide STb 3: 373 ( 1498) . ib 380 . StÄmb 166 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"grofsmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grofsmide. \" eth faat iärn i groffsmidhe \" SO 72 ."],"f":[]},{"a":"grofsmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" grofsmed. SO 72 . \" per jönsson groff smidh \" SJ 210 ( 1451) . "],"f":["groffsmedher (pl.) SO 72), "]},{"a":"grofsmidher","b":[],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. lHLG 2: 24 (1511). jakob grofsmet Stock Skb 23 (1516-17)."],"f":[]},{"a":"grofstek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oxstek? Brasks Matordn 4. til middaghen primo groff stech aff ko köth, saa at fathet räkker til endan ib 5 . ib. Jfr grofmater."],"f":["groffstech )"]},{"a":"grop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grop, grav. thässa bodherna liggia fran byia kyrkia gardhenen wt medh gropenne a höghra handina VKJ 8 ( 1447) . \" swa mange blindhe som fölgä tolka blindha ledhare the falla ok mz thöm j syndenna groper \" SvKyrkobr 168 . \" ledh os aff ysäldennas groop \" JMÖ 139 . Stock Skb 30 (1516-17). - fästningsgrav, vallgrav. thässe xij gingo om stadin ok ranzakado om stadzens grop hwar hon war gil ällir ogill ATb 1: 218 ( 1461) . \" gräffua ena groop kring om stadhen oss til wärn oc tröst \" Neuman Vokbal 81 ( 1467) . Troj 308 . - ther syntis jnthe qwarth wtan en stoor gröp (väl fel för grop) medh watn MP 5: 196 . - Jfr haafs-, iordh-, lönda-, styrto-, vatngrop. "],"f":["groop Neuman Vokbal 81 ( 1467)","krop: kroppene Svartb 407 ( 1443) . ","-ir : groper SvKyrkobr 168 ), ","*gropa bakke , "]},{"a":"grop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grop, graf. \" þär een grop (fovea) rensaþes \" Bu 129 . \" otalika grawa älla gropa \" Bir 1: 241 . \" vm nakor atir täpte nakra the gropena ib. \" Pa 9, 10, 18 . Bo 206 . MB 2: 319 . Lg 3: 297 . - fästningsgraf, vallgraf. firi adhalportanom skal wara stor grop, ok tär jui windabro KS 85 (209, 94) . \" är ok jord munin suä skapadhr at han må graua (trol. för göra graua) älla gropa bredha ok diupa, ok tär innan päla älla mura medh sten älla tighl, ok är täth möghelikt: tå skal watn ledha i ta gropa \" ib (208, 93) . \" helsinga lagho alle jnnan en hoop widh sudre ändan at then groop \" RK 1: 1551 . om thz hws gingo gropir thre Iv 3819 . ib 3824 . gropane munde när fyllas Bil 316 . \" en kalgaardh vpa sudhre malm liggiande i gropinne hart noordhan widh hustru cristine brwns kalgaardh \" SJ 12 ( 1423) . - graf, grift. kombir in til graffwanar äller gropanor (tumulos) MB 2: 49 . Jfr graf 3."],"f":["groop Pa 9 ; Bo 206 ; RK 1: 1551 . ","gropp Lg 3: 297 . ","-ar : gropa KS 85 (208, 93) ; Bir 1: 241; Iv 3824 ; ","gropane Bil 316 ; " gropana " Pa 18 ; ","gropanor MB 2: 49 . ","-ir Iv 3819 ), "]},{"a":"gropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med gropar. all landhin gropath fra enom ända oc til annan Lg 1003 ."],"f":[]},{"a":"gropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med vallgravar el. vallar. Se Sdw 2: 1229."],"f":[]},{"a":"gropa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se groppa."],"f":[]},{"a":"grope","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästningsgraf. \" orkade ey länger än til gropan, nest slotteth \" BSH 5: 147 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"groppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grop, grav. \" araciuncula lithin groppa 3ii regum 28 (fel för 18) \" GU C 20 s. 32 . \" fästis eth annath järn haffwandis j sigh ena hwlo äller lithla groppo PMskr 505. ned j jordena war han (ɔ muren) wl färdog oc frij mz källera oc manga andra jord cammera oc gropor \" Troj 299 ."],"f":["gropa: -or Troj 299 )"]},{"a":"groppenbradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grytstek. Brasks Matordn. 4."],"f":[]},{"a":"gros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (silfver-)mynt, groschen. at otta gotniska . . . gongen for en swensk ortogh; jtem fira grossa for en ortog GS 52 (1453, orig.) ."],"f":["grossar ) , "]},{"a":"gros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett silvermynt, goschen. JTb 50 ( 1458) . \" wardh hon sak . . . for viɉ mark loc iiii grossa for hoor \" ib 27 ( 1460) . skyllade 1 pund smör oc 6 grossa VKJ 196 ( 1466) . Jfr grosse?"],"f":["grossar ) , "]},{"a":"grosse ack. grossa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett ita- lienskt silvermynt, motsvarane groschen. Jfr Fr. v. Schrötter, Wb . der Münzkunde 241 f. talkis . . . ena halffwa besmara mark goma arabica, marken gäller en grossa, jtem vernice de grano PMSkr 535 ."],"f":[]},{"a":"grot","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stor, tjock; vid penningräkning. atta skilling grot SD NS 1: 61 ( 1401) . \" ib 514 ( 1405). \""],"f":[]},{"a":"grotförste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["storfurste. \" grotffursten aff rytzeland \" FM 133 (1502, samt. afskr.). med grotförstens sendebudh aff rydzlandh HSH 19: 89 ( 1505) . \" then grotforst aff lettogen \" FH 1: 68 (1490-talet)."],"f":["grotffurste . ","grotforst )"]},{"a":"grover","b":[],"c":"","d":"","e":[" adj. 3) grov, konstlös, simpel. x alna gropt twäskäpt lärofft JTb 25 ( 1460) . jnconditus . . . a condio . . . oskikchadher oprydher illasmakande oc groffuer GU C 20 (hand 2) s. 20. tha mat thu idhna thik til thätta a andra matto the grofwaren SkrtUppb 98 . maandagen kaal groff Brasks Matord 10. 6) stor, ymnig, betydlig. om then storen orätthen och groffua skaden them och there foräldrom widerfarä FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.) (kan även föra till 8). 7) stor, betydande, viktig. at wj . . . wndherstandit hanom mang groff stykke gaa amot the helga kirkior j landena GUmmerus Syn-stat 41 (1425, vidim. fr. 1440). 8) stor, svår. thät hardha oc growa fallith han fiöll vndi korsena SkrtUppb 282 . \" ä thes engre är lifuet thes tyngäre ok grofuare är synden \" J Buddes b 162 . ib 165 ."],"f":["gropt JTb 25 ( 1460) . n. pl. grooff J Buddes b 165 . ","-are"]},{"a":"grover","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grof, tjock. \" af grofuo hästa taghle \" KL 334 . \" haarith war grofft som hästa maan \" Al 5579 . \" klöör . . . swa longa ok grofwa som störstä gläfwia skapt \" LfK 237 . hans stierter var . . . x alna longer ok mykit grofuer ib. litit af hö boos som annat stalz wrak huast oc groft Lg 46 . \" eth skippundh stangeiärn i smidhe grofft \" SO 73 . - grof, fördelad i stora partiklar el. delar. groffth byssopwlffwer PM 5 . ib 6, 8 . II skippund granth salth I tunno grofft salth HSH 19: 165 ( 1506) . ib 166 .","2) grof, bastant, fast, kraftig. hwilkin ey thol widh stadugan oc groffuan maat (solideum cibum) Su 363 . ","3) grof, (syns dåligt) simpel. groff thing Bir 3: 330 . \" groft oc kluddoght oc ofannokt äru ödhmiuktenna födha \" Bo 17 . \" aat i sins fatika discipuli huse nakan growan kost \" ib 70 . KL 81 . Bir 3: 113 . Ber 289 . haart oc grofft brödh Su 118 . \" af grousta klädhe \" KL 334 . at haua the klädhe som äru groff ok smälik Bir 3: 214. ","4) grof, plump. \" thz hiärta . . . ther . . . är vordhit iordzlikit oc groft (grossum) af sik \" Bo 127 . ","5) obildad. \" the varo vm man ma swa sighia grofwe oc ofannoghe (homines rudis conditionis) \" Bo 58 . \" the ware fasth groffue mz there snille \" MD 29 . 6) stor, ymnig, betydlig. fälla growa taara MB 1: 251 . \" ther sampnadhe pylatus saman groofft goodz oc mykla rikedoma \" ST 359 . fulkompnadhe henna (kyrkan) med groffwa ok kösteligha bygning Lg 3: 344 . fortakir groft (starkt) liudh oc ängxlikit hörslena MP 1: 263 . \" ey hetan alt for groff \" MD (S) 293 .","7) stor, betydande, vigtig. \" nogor groff rikesins erende \" RK 2: 2799 . BtRK 149 (1442, orig.) . grofft örloghe Lg 3: 303 . \" aff them dröffuilsom, som nakrom j groffuom saakom farlöst händer \" Su 211 . \" hände oc nakor groff ärande, aff hwilkom the räddos sik nakon likamlikan skadha \" ib 299 .","8) stor, svår, sträng. äpther syndanna groffheet sätz oc groffuarä oc thwngare plikt oc bätring för giordha syndher Su 187 . grof, stor, svår. ängin är swa thung älla groff synd at hon bätras ey ok rensas mz idhruga ok scriptamalom Bir 1: 81 . \" för groffwasta syndom \" LfK 5 . ib 96 . ST 151 . Su 174 . \" thu est stad j storum oc grofwum syndum \" ST 165 . \" större oc grofware synde \" ib 384 . \" en groffwer syndare \" Lg 669 . Su 184 . - n. adv. groft, plumpt. förlather mik, at jak taler saa grofft BSH 5: 185 ( 1507) ."],"f":["groft . ","grofft . ","groofft . ","-are . superl. -aster),"]},{"a":"grugha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gruva."],"f":[]},{"a":"grumber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grymber."],"f":[]},{"a":"grun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundval, botten] L. ","1) = grund 1. frälste þem fra grunne Bu 514 . \" flöt hälakt lik vp fran grunnom \" ib 532 . \" diäwlin välte up sion af grunnom ib 137. fiol . . . nidher aff brone til grunna Bl 256 foro nidher som steen til grunna \" MB 1: 318 . \" ib (Cod. B) 544. i diupa brunna, þe þär ängin grun hafa \" Bir 4: (Avt) 178 . \" et diupit war swa diup (för diupt) at thz hafdhe änkte grun vndir sik \" Bir 1: 243 . - ganga a grun, taga slut. första goz gaar a grwn tha wäxir fatighdom GO 194 . - botten (i allmh.) en päninga säkkir . . . swa diupir at hwat som hälst j han lägx thz takir aldrig grun Bir 1: 222 . - Jfr hafgrun."],"f":["frf . ","vok . i änd. grunn-),"]},{"a":"grun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"grun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) grund, grunt ställe i hav el. sjö el. vattendrag. ligger alt til sidhöna oc alle andre öra oc grun, som byrias oc wtgaa af hänne SD NS 3: 198 (1416).","4) grund, grundval. \" item än mwremestare[n] j mark, for han mwrade grwnnet HLG 2: 105 (1519). ib. \""],"f":[]},{"a":"grund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundval, botten] L.","1) grund, botten (af hafvet eller annan samling af vatten el. flytande ämne). ofta i pl. lypto hana lätta fran grundom Bu 505 . \" sanc tel grunda \" ib 137 . ib 167 . KL 372 . þöm dränkia tel grunda Bu 523 . \" bathin gik när til grunda (i rimslut) \" Fr (Cod. B) 2338 . \" varin ii nu alle viþ grund döþe (d. v. s. dränkte; möjl. betyder dock viþ grund här: i grund, alldeles) \" Bu 23 . \" laa vidh grund \" Bil 835 . ib 89, 165, 211, 347 . ST 108 . Fr 2388 . \" i thz diwp, som ängen hawer grunden \" MB 1: 352 . \" sten hulkin som altidh nidhirsänkis ok aldre takir grund (når botten) \" Bir 1: 87 . \" thunghir sten hulkin som aldre stadhna för än han kombir j nidhirsta grundhit ib 127. swnko nidher j dywpa grwndit \" MB 1: (Cod. A 3) 557. hitto vpa hans liik hwar thz a grunden laa RK 1: 575 . laghe . . . nidhre a hafsins grunda (i rimslut) Fr 887 . \" aff thräsins krapt som laa j grundenom \" ST 299 . gaff thrät sik vp aff grundenom ib. \" scal han (blodet) vara . . . nidherst vid grundit swarter \" LB 5: 293 . ther sigde tha hwar annen i grundh RK 2: 3298 . swnko . . . i grundh ib 3311 . ib 7249 . - flodbotten, flodbädd. kommo vatnen j gen j flodhene vppa grwnden (alveum suum) MB 2: 11 . \" offwir törra flodhennas grwndh ib. - ganga a grund, taga slut. naar godz gaar aa grundh \" GO 174 . - botten (i allmh.). bildl. han funne aldre ända älla grund j mino walde älla dygdh Bir 1: 146 . \" hulkra giri ängen grund hauir \" ib 2: 119 . \" äru omättelike oc vtan grund til päninga giri \" ib 156 . - Jfr fiskegrund. ","2) abysus, djup, afgrund. tha löstes all grundin i iordhinne som watnen löpa vnder (rupi sunt fontes abyssi id est aqua quæ est in visceribus terræ) MB 1: 170 . thu . . . atherdrogh mik aff iordenna grwndom Su 164 . nidhersänkia them (synderna) i haffzens grundh ib 45 . \" thz är vpgangande aff haffsens grwndhom (de abysso) \" MB 2: 359 . \" sände han (djäfvulen) nidher j grwnden \" ib 364 . \" sänkias j hälfwitis grwnd \" ST 336 . MD (S) 307 . \" thinne siäls astundhan är eth oändelikit grwndh \" Su 124 . nadhenna grwndh . . . som allom skapadhom andhom är obegripelikit ib 45 . Jfr afgrund. ","3) grund, mark. \" all myn grwnd gotz oc eghiar \" SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). med alle the grwnd oc egiädhommä szom ther til laåghä ib. \" liggiande grund (fastighet, fast egendom) ib \" NS 1: 678 ( 1407) . \" baadhe i lösörom och swa i thera liggiande grundh \" SJ 223 ( 1453) . medh allom gardzsins liggiande grunt ib 235 ( 1454) . som sittiende borgere äre oc gard oc grund haffue i staden BSH 4: 225 ( 1497) ena gatubodh met hennas grwndh ok tompth FH 3: 119 ( 1448) . \" stadh . . . i sino mödhernis lande oc i sin eghin grwndh \" Lg 3: 304 . komo . . . op a skotlanda grunda (i rimslut) Fr 2414 . ","4) grund, grundval. lagdhe grwndh wnder mangha kyrkior oc closter BK 198 . \" han bygdhe op af grunde try hundradha kirkior oc fäm oc sextighi \" Pa 3 . byggia hwss aa lösom grundom RK 3: 2587 . \" ey haffdho . . . bärghen än sik stadhgat pa syna twnga grwndha \" Su 78 . - i grund, till grunden, i grund, alldeles. han brände then stadhin all ij grund Al 1046 . ib 1513 . ST 367 RK 1: (LRK) s. 231 . MB 2 . 236. bliffwer jagh . . . forderwedh i grwndh BSH 5: 125 ( 1506) . \" closter oc capelle . . . i grundh nederslagne \" ib 163 ( 1507) . - i grunden, d. s. at the (städerna) wordo ey brende i grundin nid RK 1: 4355 . \" wille ffordärffue mich . . . plat i grwnden \" HSH 24: 77 ( 1516) . - a grunden, d. s. thz (ɔ: afgudz mönstir) nidhirbrutn the a grundin Gr 306 . - til grunden, d. s. skulu tha stadzsins mwra nidherfalla til grwnden (funditus) MB 2: 14 . - af grundom, från grunden, i grund, alldeles. thz helis siälfft aff grundhum LB 2: 71 . ","5) grund, orsak. \" ängin finder grwnd a gudz wilia \" MB 1: 32 . ib 448 . awund är grund fore alt swik Al 2591 . \" sighia j hwario thin störste starkheet haffwir sin grwndh ällir varilse \" MB 2: 121 . ","6) grund, det innersta el. väsentliga af något. som honom kwnne lära grwndhen i the hälge cristne troo Lg 3: 410 . \" thz onda . . . hulkit som idhurghin vidhir frestar wtdrifwa af hiärtans grunde \" Bo 152 . - allvar, mening. han grät fulcommit starklica af hiärtans grund oc kärlek Bo 166 . ib 180 . \" the . . . mintos lioflika aff hiärtans grund \" Iv 5710 . Fl 1394 . \" her iwar loffuar mz syn mwn togh wthan hiertans grundh \" RK 3: 2615 . tanke, afsigt, uppsåt, mening, sinne, sinnelag. tha thu hördhe herodis grundh MD 162 . jak . . . saa eeth hiertans grundh RK 3: 1588 . \" hans hierta haffde en ondan grwnd \" ib 1: 3750 . \" i hiertath hade han en falskan grwnd \" ib 3: (sista forts.) 4232 han kende well hans onda grundh ib 2: 5854 . ib 6092 . \" the twe drogho thoch en onda grund til engelbert \" ib s. 339 . faar almwgen en ondh grwndh till eder HSH 20: 36 ( 1506) . - Jfr hiärta-, kärleks-grund."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"grund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) abyssus, djup, avgrund. aff nydharsta jordhinna grwndom (abyssis) Mecht 253 . SpV 569 .","3) grund, mark, tomt. \" kännis jak . . . at jak . . . hafuer . . . wplatit . . . mith steenhws, grwnd ok tompt \" SD NS 3: 91 ( 1415) . \" oc thileghnar jak hona (ɔ aabodh) meth grwnd oc grwndwall for:da rysabergha closter ib 417 (1419).- kendes the thöm pa alle syder ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden \" SJ 2: 149 ( 1489) . \" wil han mera byggie, tha byggie medh theris mynne, som j grvndet äghe \" STb 4: 14 ( 1504) . ib 88 (1505), 301 (1513). - fast grund el. liggiande grund, fastighet, fast egendom. STb 1: 259 ( 1480) . i allom lösören och fastom grwndom SJ 2: 104 ( 1487) . ib 107 (1488), 145 (1489). arffuit epter hans wlff . . . schulu arffuingana skyffta som tilbör, och manus wlff scal nest ware ath giffue skeligheet fore liggiende grwndhit STb 3: 20 ( 1492) . ib 92 ( 1493) , 263 (1495). ath han aldelis thera mellen skyfft och byt hade lösörene och rede peningana, som thera mellen waar vtan liggiende grvnden ib 394 ( 1498) . ib 4: 327 ( 1513) . 4) grund, grundval. tha loth karll ingeualsson vpp . . . sith stenhus . . . medh helan mwr fra grvndena och öffuarst STb 1: 12 ( 1475) . \" hws ok tompt meth grundene ok alla bygning \" SJ 2: 71 (481). ib 73 . stenhwseth . . . som thet nw vpmwrath ok bygt är meth kellare ok grvndene ib 75 ( 1481) . ib 106 ( 1487) . \" hwffuendal haffuer latit vppmwra it nyt grvndh i sin egin keller \" ib 126 ( 1488) . ib. ib 187 ( 1491) . \" eth stenhuss medh thess wnderliggende grundh \" ib 217 ( 1492) . - af grundenom, från grunden, noggrant. thaa fraagade han aaf grundenom huad saken war Prosadikter (Sju vis m C) 226 . 6) grund, det innersta el. väsentliga av ngt. hiärtans grund. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 669. - tanke, avsikt, uppsåt, mening, sinne. Se Sdw 2: 1229. än tho ath somlike äre the medh idher en hardhan grund hafua til min oc stora mistro Troil 5: 295 ( 1447) .","- Jfr af-, badhstovu-, källara-, sand-, smidhio-grund el. grunder."],"f":["grunder , "]},{"a":"grunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) grunda, grundlägga. the (ɔ Guds ord) kwngöra enkte, hwat thz hälst wara kan, j thingom ällir ordhom, wthan thz är grwndat j sannindinne (semper nixum sit veritatis ratione) SpV 17 . \" alth thz thu grwndar j andhrom kärlek (quod in amore alieno fundaveris), thz wndhandraghir thu gudhi \" ib 88 . 2) gå till grunden med, grundligt överväga, begrunda, utgrunda. SpV 95 . hwilkin är thän som all thänna stykke kan begripa ällir gwnda (perscrutari) ib 414 . ib 586 . Hel män 163 . Troj 48 . vlixes . . . grundade j syn hog hwad han (ɔ drömmen) skulle bemärka ib 307 . - Jfr begrunda."],"f":[]},{"a":"grunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) grunda, grundlägga. \" thänne renliues mannanna stadhir är . . . grundadhir owir iis \" Bir 3: 122 . \" i tässo reglonne wphoffue oc wpbyrilse grwndar oc funderar christus henne wppa thre dygderib 4: 9. thu witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh grwnda \" LfK 3 . ordh . . . grunddat oc rothat j the hälgo script läsningh Bir 4: 74 . \" at christendomin oc the hälgha tro skulde grundas och stadhfästas i the rikena \" Ansg 229 . - befästa, stadga sant tholomodh grundat oc styrkt mz christi (syns dåligt) Bir 2: 45 . Ber 114 . ","2) gå till grunden med, grundligt öfverväga, begrunda, utgrunda. hoo thz retteliga grwnda kan RK 3: (sista forts.) 5793 . \" tenkia ok grwnda subtilighet \" MD (S) 207 . Jfr be-, ut-grunda."],"f":[]},{"a":"grundaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som gärna grundar el. funderar, grubblande, spekulativ; listig. han (ɔ Odysseus) alena aff sith grundaktoga forstånd sagde sig thz oppa fynna Troj 272 ."],"f":[]},{"a":"grundan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["noggrant övervägande, begrundande. humilitas är aff sinne eghne naturs ok stadgha skodhan ok grwndan, ällir skaparans, hoxsins wiliigh nidbögilse SpV 142 ."],"f":[]},{"a":"grundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundläggare. \" minna kirkio grundare \" Bir 1: 126 ."],"f":[]},{"a":"grunddiuper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket djup , som finnes i mycket hög grad. grund diup ödhmiukt Bo 112 . ib 129 ."],"f":["s . "]},{"a":"grundelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) i grund, alldeles. grundelica fordärua oc nidhirsla alt pesra rike Gr 265 . grwndelica vndersta gudz ord Lg 3: 70 . ","2) grundligt, allvarligt. \" grwndelige offuersweges \" BSH 5: 470 ( 1511) .","3) med allvar, uppriktig. älska skulu vnge sin mästara grundelika GO 220 ."],"f":["grwndelige )"]},{"a":"grundelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) grundligt, allvarligt. STb 5: 184 ( 1518) ."],"f":["grundlige )"]},{"a":"grundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grundlig, allvarlig. hennes dywpa tanka oc grwndelika ordh Lg 3: 387 . Jfr obegrundeliker."],"f":[]},{"a":"grundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grundlig, allvarlig. \" aff grundelike gudelighet \" SkrtUppb 407 . 2) = grundaktogher. vlxes swarade . . . seyande sig haffwa offwerwonned troyaners här j syn mandoms drisotghet oc sith snyälla oc grwndeliga råd Troj 272 . - Jfr ogrundeliker."],"f":["-ligher )"]},{"a":"grunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grund. grunth watn GO 387 . \" ath the göre ey diwpet grunnare en thz nw är \" FH 1: 32 (1455, gammal afskr.)."],"f":["grunnare ) , "]},{"a":"grunder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grun, grund."],"f":[]},{"a":"grunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grund. \" somlikin korn fyollo oppa bergh hellor, ok grunt landh \" MP 5: 166 . ib 167 . Jfr K. G: LKjunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan s. l106 ff."],"f":[]},{"a":"grundfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grundfast, orubblig. bildl. grwndfasth venscap BSH 4: 253 ( 1500) ."],"f":[]},{"a":"grundilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr begrundilse."],"f":[]},{"a":"grundis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bottenis. ss tillnamn. \" knwt grundiis \" VKJ 71 ( 1447) ."],"f":["-iis )"]},{"a":"grundläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grundlägga, grunda, skapa. lhans händher grwndhlagdhe iordhena JMÖ 26 ."],"f":["-lagdhe ) , "]},{"a":"grundlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bottenlös. \" a en musa. flytande oc grundhlösan \" Bil 614 . Su 128 . aff hans nadh grunslösom brun MD 186 . - bildl. bottenlös, oändlig. gudz grvnlösa myskundh FH 6: 18 ( 1449) . \" för thina milda grwndhlösa barmhärtoghet \" Lg 3: 594 . ib 599, 600 . ","2) outgrundlig? gudz doma the äro lönlike oc grundlösö ST 498 ."],"f":["grunlös )"]},{"a":"grundlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bottenlös; oändlig. diwpit är thänna werdin ful mz dröuilsom oc dözsins snarom oc grundlös är hänna giri Prosadikter (Varl) 39 . tu alena aff thinne grundlösa godhet mik . . . skapadhe SvB 22 (senare hälfte av 1400-t)."],"f":[]},{"a":"grundmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundmur. \" mith stenhws . . . met grundhmwr oc keldarom HLG 1: 113 (1473). \""],"f":[]},{"a":"grundnigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gift gillesbroder som begått hor med gift gillessyster. SEG 118 ."],"f":[]},{"a":"grundogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grundlig, djupgående, ingående. \" är nakot grwndogaren ällir diwparen tilläggiande, j hwilkins liknilse skuli thz som sakt är om wngdomen ok allirdomen . . . nw wardha liwst \" SpV 56 . 2) begrundande, eftertänksam. han war drystog oc homodog oc myket grwndog oc betänken Troj 76 ."],"f":["-are ) , "]},{"a":"grundogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begrundande, eftertänksam. besyndherlika dywp oc grwndogh aff sinneth oc förstandh Lg 3: 587 . Bir 4: 8 . \" han war . . . grundugh i sinne \" Di 1 . \" han war saktmodug oc grvndug \" ib 13 . ib 132 ."],"f":["grundugher )"]},{"a":"grundoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djuphet. \" hwilkin som dirffwis inganga, ällir omkringh wändha gudhelika skipadha diwphet, ällir grwndoghet (profundum), syndhirlika mädhan gudh haffwer sath mörkrith til sith skiwl \" SpV 190 ."],"f":[]},{"a":"grundputa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gift gillessyster som begått hor med gillesbroder. SEG 119 . "],"f":[]},{"a":"grundsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundsten. \" ena tompt . . . swo wiidh oc swo breedh som gambla grwnstena till sye \" ATb 2: 366 ( 1490) . - koll. item samma tidh gaff jach vth aalenskan grwnsten vij mark HLG 2: 105 (1519)."],"f":["grwn- )"]},{"a":"grundval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundval. \" grouo een grundual \" Bil 743 . \" affhändir jak mik ok minom arwom the fornemda jord ok vndir telbo kirkio ok vndir henna grundual \" SD NS 1: 689 ( 1407) . fatikdom är alla andelica bygningiuna grundual Bo 64 . \" är ödhmiuktin helsoma oc alz gooz grundual ib 33. \" Bil 106, 567 . KL 330 . Gr 300 . Bir 1: 13, 197, 228, 2: 45, 155, 3: 377, 427 . VKR III . Su 257 . \" the tio budordhin äru alla laghanna grunual \" MP 2: 163 . ST 534 . takum . . . johannem swa som saman grundual vndir wara gärning (fundamentum nostri operis) KL 183 . lagdhe grwndwalen til hälga fatikdomsens liffwerne LfK 16 . \" han hafdhe eet hedhirs mark oc een grunual j sino hofdhe \" Bir 3: 88 . "],"f":["grunual Bir 3: 88 ; MP 2: 163 . ","grunwald Su 257 ), ","grundvals mur , "]},{"a":"grundval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundval. SD NS 3: 417 ( 1419) . \" hans dinxstede schall haffua the twa alna rwm, vtan fore grndwalin äre, som han fan vtj jordin, ther han hade graffuit \" STb 3: 306 ( 1496) . ib 436 (1499). giff mik ödhmyktenna nadh mädhan hon är grwnuald at allom dygdhom SvB 274 (börj. av 1500-t.)."],"f":["-wall SD NS 3: 417 ( 1419)"]},{"a":"grundvalsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundsten. grundwalstenane äru vndan takne Su 420 ."],"f":[]},{"a":"grunk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mummel? en ondh grwnk sigia alle höra BSH 5: 135 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"grunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mumla, knota. \" the grwnka ganska illa \" BSH 5: 254 ( 1508?) ."],"f":[]},{"a":"gruppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grop, fallgrop, hålighet på en väg. skula the idher wardha en snara oc gruppa oc hinder (foveam ac laqueum et offendiculum) vidher idhra sidho MB 2: 62 ."],"f":[]},{"a":"gruppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se groppa."],"f":[]},{"a":"grus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grus. \" lakarana lön fore grus \" SSkb 234 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"grus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grus. \" St 99. \""],"f":[]},{"a":"grusanär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till rustningen hörande pelsrock, vapenrock ? Se Schiller- Lüben 2: 159 f., Fritzner 1: 653. 1. par maliotygh . . . scilieet vnum par flækkio. vnum par grusænær. vnum skØzel. et I. kraghæ SD 4: 710 (1340?). I galeam, I skotzel, I grusanær ib 6: 214 (1350, gammal afskr.)."],"f":["grusänär )"]},{"a":"gruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gruva. \" ljorden är rödh, aff huilko thett (ɔ nitrum) görs och dryper genum jordena i gruffuerna \" PMSkr 647 . Jfr biärgh-, biärgs-, iordh-gruva. "],"f":["gruvo foghate , "]},{"a":"gruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedböjd ställning? kroppens framsida?"],"f":["a gruvo , "]},{"a":"gruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grufva. \" hwar berhoggäre agher coma i gruunä til sinä gyärningh hwarn morghon som af rensät är \" SD 5: 638 ( 1347) . PfN 135 . BSH 5: 417 ( 1511) , 511 (1512, nyare afskr.), 512, 513. PM LI . Jfr iärngruva. "],"f":["gruvodel","gruvodränger","grvffwe- . ","grwffue- )","gruvo foghate","gruuufoghäte )","gruvo folk","gruvo mark?","gruffua mark )","gruvo skipte","gruffwaskipte )","gruvo vidher","gruffuaweder )"]},{"a":"gruva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grufva sig, fasa, förskräckas. wij grwffuade fasth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270. ib 3: 2746 . - opersonl. grwffuar mik encte for thesse xij Di 170 . MD (S) 264 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . Gers Frest 45 . her sten hawer thet ryckte her nidhre, thet mik grwar BSH 5: 114 ( 1506) . "],"f":["grwa . ","grugha","grwga: -er BSH 5: 72 ( 1505) . gröywa. ","-er RK 3: 1704 ; BSH 5 . 72 (1505). impf. -adhe),","gruva sik , "]},{"a":"gruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldstad, härd. Jfr Sdw 1: 427 spalt 2 och Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 68. eldhen . . . synes han bleker. oc mwrra j grwffonne thet bodhar storm PMSkr 294 . "],"f":["*gruvo giäld?","*gruvo län?"]},{"a":"gruvelika","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gryfligt. \" folkith räddos grywelika \" Al 5509 . tordönen gik mykyt gruffwelika Lg 3: 304 ."],"f":["grywelika )"]},{"a":"gruvelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ivirgruvelika."],"f":[]},{"a":"gruveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gruflig, förskräcklig. \" aatskiliende then gryeliga mvnnen \" LfK 222 ."],"f":["gryelig )"]},{"a":"gruþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fred och säkerhet (som lofvas den som af någon kan befara fientlighet), lejd. konungin wille haffua grudh RK 1: 3405 . \" ner wij kommande worde i ith rike aff thet andre, tha skulu nakre aff thess rikes radh wij tilkommande worde, ämbetismen och hofesynner möthe oss i landemerkith, och oss fölgaktoge wara i rikit mz grudh och gysle \" BtRK 328 (1483, orig.) . Jfr griþ"],"f":[]},{"a":"gruþspillan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gruþspiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gry","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" for dagen grydde RK 2: 9399 ."],"f":["-dde )","som"]},{"a":"gry","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"v. refl. ","e":[],"f":["*gryas","-adhis )"]},{"a":"grymber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) rasande, vild, lgrym. \" inhumanus grömber oc omiskunsammer \" GU c 20 (hand 2) s. 1. jmmanis . . . grömber ospaker okc fasulighen ib s. 13 . \" huat dwäls tu otroen ok grymer J buddes b 81. 3) vred, Arg, ilsken. med dat. sancte olaff . . . grömber guz owinom som leon \" SvB 431 (börj. av 1500-t.). - med prep. om. war ror:ne her niclis gantzk gem om samma stuga STb 4: 130 (1506).","7) sträng. \" jnclemens . . . omiller oc grvmmer \" GU C 20 (hand 2) s. 19. swa grimber är han (ɔ Gud) j them rädeligha dagenom, at om swa waare, at jomffru maria worde ffw[n] nen j nakre dödelighe syndh, wthan twäkan toghe gudh ffran hänne alla the äro som hon nw haffwer JMPs 571. 8) förskräcklig, ryslig. ärw manans horn mykit tiok j vpgangenom. merker grymman storm PMSkr 292 ."],"f":["grumer J Buddes b 81 . ","grymmer: -an PMSkr 292 . grimber JMPs 571. grvmmer GU C 20 (hand 2) s. 19. grömber ib s. 1 ; 13. SvB 431 (börj. av 1500-t.). grem STb 4: 130 (1506)),"]},{"a":"grymber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rasande, vild, grym. varþ grymum wreþ ok naþogh nöþstadom Bu 16 . \" hötte han . . . alskons grymum diurom \" ib 175 . ib 529 Bil 85 . Bir 2: 18, 96 . Su 161 . \" ä thäs grömare. jak gör bäther widh the \" Bil 369 . \" the hafdho hört hwru grymi hedhniga j swerike waro \" ib 841 . Bu 167 . Bir 1: 167, 2. 68. grymmer wid syna w wenner Di 95 . hwru ma iak swa grymber wardha at iak lätir dräpa minna wnderdana barn Bil 565 . \" grymbr ok riuande \" KS 73 (180, 80) . ib 61 (152, 67). ","2) rasande efter, ursinnigt åstundande. swa grymbir äst thu til menlösa lambsins dödh (innocentis sævis interitum) Bo 174 . \" är mannanna hiärta girught oc grumpt at vtgiuta sins jamcristins blodh \" Bir 2: 242 . ","3) vred, arg, ilsken. med dat. han wart honom grym ok mykit wredh MD (S) 211 lösto . . . hundin aff bandum: ok war ängom grymber vtan symon mago sinom härra Bil 104 . ","4) häftig, trotsig. \" suaradhe grum (atroiora) ordh \" Bir 3: 9 .","5) våldsam. \" thz (näml. att konung tillsättes genom val) är wåghat ok grympt ok ostadhokt \" KS 6 (13, 6) . \" än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.).","6) hård. hänna (högfärdens) gröma herradöme Bo 44 .","7) sträng. \" ransakadhos mz grymmasto ranzsakan \" KL 43 . \" skal rätuisan swa myklo grymare (severior) ok hardhare äptir fölghia ok koma them \" Bir 1: 139 . ib 3 . 173. Ber 93 . Su 426 . \" for gröma domaran \" Ber 203 . ib 206 . ","8) n. grymt, adv. på ett rysligt sätt. \" thola alra grymast the samo pinona \" Gr 291 ."],"f":["grymmer . ","grymmir Bir 1: 167 . grömber. grumber. grimbr KS 61 (152, 67) . n. grympt. grumpt. komp. grymare. grymmare Bir 3: 173 . ","grömare . ","grimmare Di 122 . superl. grymaster. grymmaster. ","grummaster: -e Bir 2: 96 ; ","-a ib 68),"]},{"a":"grymhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (dock sins grumhetz Bir 2: 311) ","1) raseri, grymhet, ilska. ouinin tedhe i honom sina grymheet Bo 83 . \" wende thz (djuret) sik om mz en hast och mykym grymhet \" Va 25 . ib 42 . Bir 1: 5, 3: 452 . KL 314 . Fl 1076 . Gr (Cod. D) 381. RK 3: 3594 . Di 59, 156 . MB 2: 74, 302 . HSH 20 . 202 (1507). - vildhet. stundom pinas ok diurin . . . for sins grumhetz (feritatis) minzskilse Bir 2: 311 .","2) hårdhet. grömheet oc omiskund Bo 159 .","3) stränghet. j hwarre rätuiso vari miskund ok grymhet Bir 3: 378 . ib 1: 127, 2: 91, 182, 3: 22 ."],"f":["-heet . ","grymhät Gr (Cod. D) 381 . grömheet. grumhet Bir 3: 22 ; ","-hetz ib 2: 182, 311 . ","grumheet ib 91 . ","grimhet Di 156 . ","gremheth HSH 20: 202 ( 1507) . ","-hetz ) , "]},{"a":"grymhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) raseri, grymhet, ilska. \" tho likawäl stadz wprldinne mz sinom höffdhinga wndhirsamligha giälnas mz grömhet, säthiande sik moth hälghom mannom \" SpV 398 . 2) hårdhet? o troile hwad grwmhetz wngdoms wanskelighet nöddhe tiig ti ath troo briseide swekaktoga tåra Troj 169 . - Jfr änne-grymhet."],"f":["grwmhet . ","grömhet )"]},{"a":"grymleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grymhet. \" thiäna grymlekenum \" Bil 565 . ib 566, 898 . Su 161 ."],"f":[]},{"a":"grymlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ursinnigt, häftigt, med förbittring. the tre stridde tha swa grymeligä Va 38 . ib 42 . Di 218 . ropade grymmeliga ib 186 . ","2) grymt, med grymhet. awite konungin for grimileka giort vidh menlöst folk Bil 538 . \" vardh grymelica kastadhir i thz draplica diupit \" Gr 291 . Bir 3: 17 . \" biudha grimlica (crudeliter imperare) \" ib 306 . 39 med hårdhet. hwilkin som grömlika näfsis älla awitis Ber 61 .","4) strängt. dömdis han grymmilicast 8med största stränghet) til heluitis MP 1 . 36. ","5) förskräckligt. \" brindig iak ä meer oc meer grymmelica \" Bir 3: 71 . \" redh han til resen ther han hölth ganzska grwmligha (d. v. s. förskräcklig att se på) \" Di 293 . ","6) bistert. \" grymelika seandes oppa os \" Lg 3: 455 ."],"f":["grymligä Va 42 . ","grömlika . ","grwmligha . ","grimlica . ","grymelika . ","grymmelica . ","grymmilica: -licast MP 1: 36 . ","grymeligha MB 2: 305 . ","grymeligä . ","grymmeligha Di 218 . grymmeliga. grimileka Bil 538), "]},{"a":"grymlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ursinnigt, häftigt, med förbittring. hon . . . reff sina lukka j sundher ok krattadhe sik vm sin öghon siälff ok öpthe grömmelika Prosadikter (Sju vise m B) 180 . ","2) grymt, med grymhet. lfra then thyma j han hengden j galgan ok grömliga slogen J Buddes b 78 . 6) bistert. pa hulkan sanctus mauricius grömliga seandes sagde (o. s. v.) J Buddes b 150 ."],"f":["grömliga . ","grömmelika )"]},{"a":"grymliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["5) fruktansvärd till utseenddt, barsk, bister. lät han vp öghonin mädh grimlike syn Hel män 186 ."],"f":["grime- )"]},{"a":"grymliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) gry, svår. \" j grymlike mörkestoffwo (crudelitate carceris) \" MB 2: 402 . ","2) häftig, våldsam. grymeleken stormber (syns dåligt) 93.","3) sträng. vndir gud z grymmeliko rätuiso MP (syns dåligt) ","4) förfärlig, fruktansvärd. then grymmelike dödh Fr 3151 . ib 1091, 2559 . \" en grymeligen kamp (vig ogurlegt) \" Di 156 . ","5) fruktansvård till utseendet, barsk, bister. hans anlite war oc blekt oc grymeligt Di 133 . war han bade grymmelig oc degelig ib. ib 1, 127, 167 ."],"f":["grymeliker: -lika Fr 2559 . ","grymmeliker . ","grymeleken . ","grymeligin: -ligit Di 127 . grymeligen. ","grymmeligin: -ligit Di 1, 167 grymmelig. ","grummeliker: -lika Fr 1091 ), "]},{"a":"grymlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stränghet. grymlikhetin (severitas) dömer strangligha, thz som olofflikit är SpV 157 . 3) förskräcklighet, fasa. tridhie stenen (i psaltarebandet) war röder, märkiandhis badhe enskylleliken oc almänneliken dom, oc cl teras grymmeligheter oc fförfärilse JMPs 411."],"f":["grymmeligheter JMPs 411) , "]},{"a":"grymlikhet","b":[],"c":"","d":"","e":["1) grymhet. \" giordhis honom swa stor grymelikhet \" Bo 218 . KL 149, 177, 259 . Gr 315 . Bir 1: 167, 2: 65, 232, 3: 313, 4: 76. Ber 229 . ","2) stränghet. \" mins doms grymlikhet \" Bir 1: 132 . \" var min gudhlica grwmlikhet winnin \" ib 2: 293 . ib 296, 334, 3: 44, 4: 20 . MP 1: 14, 269 . VKR 66 . Ber 1: 61, 62 . Su 445 ."],"f":["grymelikhet KL 259 ; Bo 218 ; Gr 315 . ","grymmelikhet KL 149, 177 ; Bir 3: 76 . ","grymmelikheth MP 1: 14 ; ","-hetz ib 269 . ","grymligheth VKR 66 . ","grymelighet Bir 4: 20 ; ","-hetin ib 76 . ","grömlikhet: -hetz Ber 229 . ","grömmelikhet: -hedz ib 61 . ","grumlikhet Bir 3: 312 ; ","-hetin ib 2: 334 . ","grwmlikhet . ","grummelikhet ib 2: 65, 232), "]},{"a":"grymmas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara mycket vred, förgrymmas. ferocio . . . grymmas ok ylskas GU C 20 s. 262 ."],"f":[]},{"a":"grymmas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara förbittrad, rasa. seuire, grymmas GU 5 ."],"f":[]},{"a":"grymmoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grymhet. MD (S) 249 ."],"f":["grymoghet )"]},{"a":"grymse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rasande efter, ursinnigt åstundande. ey allenest äru wredz herrer så grömse thill stridh och örligh vthen iemwäll biscoper och prester PMskr 710."],"f":["grömse )"]},{"a":"grymska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrede, förbittring. in til thes växte ok ökädhes omilda keysaranna grömskä J Buddes b 77 ."],"f":["grömskä )"]},{"a":"grymta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grymta, swa grymtar griis som gamol swiin fore GO 1073 . ib 390. Bir 5: 140 . - gifva ljud från sig, braka? bak han grymtar MD (S) 222 . \" som koto sek man kaster ower hek swa böria gumman grymtha \" ib 223 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"grymta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grymta. \" grvinio . . . grymtha \" GU C 20 s. 324 ."],"f":[]},{"a":"grymtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grymtande. \" grvnitus . . . gryntan \" GU C 20 s. 324 ."],"f":["gryntan )"]},{"a":"gryn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryn. \" koll. stötha the stenen . . . smaan som gryn \" PM LI . \" een fiärdungh gryn \" RK 3: 4185 . BtRK 282 (1473, org.) . LB 2: 48, 3 . 79. Jfr hafra gryn."],"f":[]},{"a":"gryn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryn. l,lens utis gryn GU C 20 (hand 2) s. 73. ib. - koll. Brasks Matordn 7. i tunna grin HLG 3: 95 (1528). - Jfr hafra gryn."],"f":[]},{"a":"gryning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryning. \" arla om morghonen j gryningenne \" MB 1: (Cod. A 3) 557 . innan grynigenne om morghonin LB 3: 114 . Lg 3: 66 ."],"f":["grynig )"]},{"a":"grynkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korn avsett att förmalas till gryn. koll. li spa[n] grinkoorn HLG 3: 124 (1529). ib 130, 133 ."],"f":["grin- . ","-koorn )"]},{"a":"grynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. nå botten, bottna; räcka till, förslå. \" þera giri är sua diup, þät þär ma ingte i grynna \" Bir 4: (Avt) 180."],"f":[]},{"a":"grynqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grynqvarn, qvarn afsedd för malning af gryn. grynkwarn maal alla handa korn GO 154 ."],"f":["-kwarn )"]},{"a":"grynsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grynsäck. \" ss benämning på maträtt. Jfr A. Friberg, Vitt.-hist.-atn.-ak:s månadsblad 14: 142. steekfisch eller bachadh grynsäk galree \" Brasks Matordn 10 ."],"f":[]},{"a":"gryseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förfärlig. \" ett gryselighet wädher \" RK 1: (Yngre red. af LRK s. 279."],"f":["gryselighen )"]},{"a":"gryt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ulva gryt."],"f":[]},{"a":"gryt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sten. \" koll. bärgh äller sten pläghom wi ey bryta ey kalk ok änga handa gryta \" Al 6412 . - småsten, grus. jdhar mwr sla swnder ij gryta Al 1552 ."],"f":["gryta Al 1552, 6412, i rim med bryta), "]},{"a":"gryt","b":[],"c":"","d":"","e":[" (pl. -ir), subst. gryta. thenne xii ranssakado vm i (1) gryth, som wlff scrädare haffdhe salth ok latith stöpa JTb 76 ( 1481) . \" the xvi pund kaper ok bly . . . som han stöpthe the falska gryther aff ib. \""],"f":[]},{"a":"gryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. af sten gjord kruka el. gryta; gryta. smidha . . . kätla oc grytor aff koppar mynteno Bir 2: 154 . \" världin är ey vtan som een gryta än eldin vndir grytone oc askan äru gudz ouini vtan gudz vini äru suasom bäzste kostir j grytonne \" ib 29 . grytan skal brytas ib. \" han skal iak andwarda the osläkkeliko grytonne som är häluitis pina \" ib 1: 51 . Bu 420 . KL 217, 302 . SD NS 1: 514 ( 1405), 2: 118 ( 1409). ST 91 . GO 337, 460 . RK 2: 1958 . LfK 85 . Jfr fot-, gul-, kiöt-, ler-gryta. "],"f":["grytta: grytto RK 2 . 1958),","grytogiutare , ","grytostek","grythastek SO 16 . ","grytasteck ib 80, 104 . ","grytasteech ib 193), ","grytostöpare","gryta- )"]},{"a":"gryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["grita STb 1: 390 (1482) , 3: 56 (1492). gritha GU C 20 s. 571 ; Svartb 526 ( 1477) . ","grötha GU C 20 s. 268 . ","gryttor STb 4: 126 ( 1506) . ","grytar SJ 2: 2 ( 1474) . ","grityr ib 242 ( 1504) . gritha HLG 2: 147 (1523). grvther STb 4: 35 (1504)), ","seraa (fel för seria) ie gritha ib s. 571 . eth skippund ketzlar och grytzar SJ 2: 2 ( 1474) . " alla lösöra innan stadh och vtan, sölff sengiekleder kannor grytyr koppar kaar " ib 242 ( 1504) . " item v gritha HLG 2: 147 (1523). Jfr fot-, fota-, halfpunda-, kopar-, kätla-, lifspund-, punda-, siäxtanmarka-, ämbarsgryta. ","*gryto foter","grytan- )","grytogiutare (gryta- HLG 1: 48 (1445), 3: 7 (1517). grytha- SD NS 3: 49 ( 1415) . gryteHLG 3: 12 (1520). grythe- SJ 2: 310 ( 1497) . gritaSJ 2: 15 (1476). Troj 38 . ","grite- STb 2: 197 (1487); HLG 3: 63 65 (1523). grvta- Skotteb 102 (1462-63), 135 (1463-64), 169 (1464-65). grvte- ib 201 (146566). gröta- Skotteb 66 (1461-62); ATb 3: 162 ( 1505) . ","gryt- Stock Skb 136 (1519-20). -giutere. -giuter. -gytere SJ 2: 310 ( 1497) . -gutare HLG 3: 63, 65 (1523)), ","*grytogiutara bodh","gritagiwtere- )","*grytogiutara ämbite","grytegiuter embete )","*grytomakare , ","grytostek (grytaBrasks Matordn, 5. gryte- ib 4 . HLG 2: 89 (1518). grithe- ib 3: 125 ( 1529) ), ","grytostöpare (grita- JTb 94 ( 1513) . ","grite- STb 3: 152 ( 1494) . gritte. SSkb 102 (1503-04). -stöpere. -stöper), ","*grytostöpara dränger","gritastöpare- )"]},{"a":"grytakarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krukmakare. \" en fatöker grytakarl (figulus) \" Bil 5 . \" talar til grytakarlin ib. grytakarlin komber vndan ib. \""],"f":[]},{"a":"grytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [formen gryter kan fattas ss familjenamn. Jfr Mnt. grûêr, bryggare. Mnl. gruyter, gruter] grytgjutare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1229 och E. Lidén, Ark. lf. Nord. Fil. 45: 208 f. herman grytare STb 2: 17 (1483), 43 (1483?). jon grytare ATb 3: 65 ( 1496) ."],"f":["gryter Skotteb 360 (1460, Kämn) , 10 (1460-61), 60 (1461-62), 96 (1462-63), 167 (1464-65). grittare ATb 2: 240 ( 1484) ), "]},{"a":"gryveliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gruveliker."],"f":[]},{"a":"gräbba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(vuxen) flicka. \" abrothonueum ii f g grebba scilicet mulier complxibus apta \" GU C 20 s. 3 ."],"f":["grebba )"]},{"a":"grädda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grädda. \" swa som brödhet gräddäs ok thorkas mz eldhenom \" SvKyrkobr 165 ."],"f":[]},{"a":"grädde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["grädda duker","grede- . ","gredde- )"]},{"a":"grädde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grädde. \" läg hwiit wl oc sötan greddan (för gredda?) oppo \" LB 7: 324 ."],"f":[]},{"a":"gräfning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grafning."],"f":[]},{"a":"gräl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skrikande av fgörbittring, förbittrad, vredgad. andelica görom wi barnit ihesum wret oc grält mädh warom syndom SkrtUppb 269 . barnit opta wreth oc grält gör at wi wiliom bärian mädh lyma slaghom ib. ib."],"f":[]},{"a":"grämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["gräma . ","grämia sik , gräma sig. man skal ey mykyth gräma sigh LB 7: 181 . hwro han grämer siig BSH 5: 123 ( 1506) ."]},{"a":"grämse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = gramse. hon (ɔ människan) är nw grymmaren än oskälig dywr grämse jlhersk oc til örlögh wr PMSkr 120 ."],"f":[]},{"a":"grämskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. vara el. bliva gramse. seuio uis uiui re grenskas (för gremskas) . . . conseuire . . . marghaledis gremskas oc ilskas GU C 20 s. 575 ."],"f":["gremskas . ","grenskas )"]},{"a":"grän","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gran."],"f":[]},{"a":"gränd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) grannskap, grannar. \" ey at enast henna folk, vtan grändin alt vm kring the komo alle til henna hws \" Hel män 199 . grannelag, gränd (i en by). hyällo grändh VKJ 277 ( 1447) .","3) gränd, tvärgata. \" heyke i grennan \" Skotteb 233 (1466-67). i hanis jenssons grend STb 1: 138 (1477) . en gardh belegin i neste grendh swnnan fore grabrödra gatw SJ 2: 39 ( 1478) . Stb 1: 334 (1482). i pedar rytters grendh SJ 2: 127 ( 1488) . ib 232 ( 1493) . bredleken siger sielff tiil twenne ffria grendha mellom ib 260 (1494). i lasse larenssons effterleffuande hustrw grendh ib 269 ( 1495) . \" gak nw raskelika j gränder ok gator i köpstadin \" MP 4: 95 . - Jfr bak-, sio-, thvärgränd. "],"f":["gend . ","grenn: grennan Skotteb 233 (1466-67). pl. -ir), ","*grända hvalf","grenda- . ","grende- )"]},{"a":"gränd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) grannskap. \" taki alla the fatika män som j hans gardh äru ok gränd \" Bir 3: 18 . ib 197 . ","2) koll. \" grannskap, grannar. swa at all grändhen tiith kom löpandhe \" Lg 3 . 667. ","3) gränd. \" the sama tomptena . . . hulkin som beläghin är i grändinne nordhan brödhra gatu \" SJ 3 ( 1421) . \" ib 5 ( 1425) o. s. v. i mällen twa fria gränder \" ib 157 ( 1447) . \" graamunka gränd \" RK 3: 3568 . SO 202 . \" i godzskalk skrädara grend \" SJ 144 ( 1446) . i pether slachtara gränd ib 165 ( 1448) . \" i the grändh som kallas kiusejärns grändh \" ib 193 ( 1450) . \" i gramunkegrende \" ib 315 ( 1464) . \" i gramunke grennä \" ib 336 ( 1446) . Jfr bakgränd."],"f":["grend . green: grennä SJ 336 ( 1466) . -ir),"]},{"a":"gränia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ryta, tjuta. \" tha grännadhe thz (lejonet) \" Iv 4460 .","2) under tjut gnissla med el. visa (tänderna), grina. med dat. grymbar karl . . . griäna (Cod. B gräniar, Cod. C grännande 993) tannom (infremuit) Bu 19 . diäfla . . . gräniadho thannum gen hanum dentibus in eum fremebant) Bil 246 . \" diäfwlin . . . gränniande tannom mot mik (infremuit contra me dentibus suis) . . . sa til min mz rädhelikom öghom \" MP 1 . 249. med prep. at (för att beteckna anledningen). alt sath han ok gränniadhe aath som eeth swidhit getz hufwdh ST 412 ."],"f":["griäna trol . skriffel för gränia Bu 19 . grännia. gränna. "]},{"a":"gränträ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se granträ."],"f":[]},{"a":"gränz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräns, riksgräns. (syns dåligt) nest grensin BSH 5 . 12 (1504). nesth grensen boo ib 137 ( 1507) . \" om i achte drage in i grensen mot danmark \" ib. \" danmarchs jnbyggere i grenssen och landemäreth boo \" HSH 19: 135 ( 1506) ."],"f":["grens )"]},{"a":"gränza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gränsa. förläning, som grentzer emot norgis rijke BtRK 373 ( 1501) ."],"f":["grentza . pres. -ar?),"]},{"a":"gränzland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["område invid en gräns. FMU 4: 165 (1460? odaterad vidim.)."],"f":["grentz landt )"]},{"a":"gräptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräfning med hacka? \" ut . . . fundum ecclesie . . . ad agricuturam redigant per operam dictam græptan \" SD 4: 38 ( 1327) ."],"f":[]},{"a":"gräptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grävning? Se V. Jansson, Namn och bygd 28 s. 84."],"f":[]},{"a":"gräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gräs. \" deherbare vprykkia riiffua eller slaa gräss \" GU C 20 s. 330 .","3) gräsbete, ete. \" han förde wth pa gräsith swen helsingx häst \" STb 1: 262 ( 1480) . jesper no[r] bys hest . . . siden han forst kom a gräs ib 283 ( 1481) . erich persson . . . sades ffrij fför then oxan han hade i gress aff hustrv cicila STb 4: 362 ( 1514) . - Jfr aker-, by-, bölmo- el. bölma-, hafs-, näso- el. näsa-, o-, orma-, sipuls-, svärds-, vatu-, yrta-, öghna-gräs."],"f":["gräss . ","gress )"]},{"a":"gräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) koll. \" gräs; äfven i allmh. gröna blad, grönt. the normen fiollo som gräss ther bönder sla ok läggia i hääss \" RK 1 . 2962. komo otalike diäfla som gressit a markinne oc sandin a strandinne ST 91 . MP 1: 202, 229 . Lg 90, 666 . \" ato mz honom ran kal. sudhnan mat som är gräs oc rötir \" Bo 22 . ströddo väghin mz löf oc gräs ib 165 . RK 1: 13 . 29 ört, växt. nima gräsanna krapt MB 1: 291 . \" haffdhe mz sik et gräs \" Al 9003 . ib 9007, 9013, 9017 . LB 2: 92, 7: 5, 6 . - Jfr hönsa-, liver-, o-gräs."],"f":["gressit ST 919, "]},{"a":"gräsal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräsål. ss tillnamn. \" jacob gressaal \" SSkb 47 ( 1502) ."],"f":["gressaal )"]},{"a":"gräsbitare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräshoppa. locuste. thz är gräsbithara MB 2: 90 ."],"f":[]},{"a":"gräsbulla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":[]},{"a":"gräsbulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 11 ( 1442) ). eg. bunt, fång el. knippe gräs (hö)? ss benämning på en av Uppsala borgerskap erlagd naturaavgift. Se E. Lidén, Studier tillägnade Axel Kock s. 413 ff. per censum annuum dictum gresbullä Uppspriv 8 ( 1358) ."],"f":["gresbulde"]},{"a":"gräsduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedersta randen af ett tält? matta som i ett tält betäcker gräset el. marken? the rikasta tiäl iak hafuer aff hört hafdho konunga thiit mz thöm fört gräsdukin all aff gulpäl är Fr 467 . eet annath tiäl tha slaar man thärä . . . een gräsdwk gaar ther om kring ib 2963 ."],"f":[]},{"a":"gräsfari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gräsfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grärik. graminosus a um gräs fulth GU C 20 s. 320 . herbilis . . . gräsfuller ib ls. 330."],"f":["-fuller )"]},{"a":"gräsganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) bete, betesgång. then gresbulde, som the (ɔ Uppsala borgare) oss aarlighe giffue schwle for theris grässgang Uppspriv 11 ( 1442) ."],"f":["gräss- )"]},{"a":"gräsganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark, äng. \" vi vars herra menlösa faar skolom inganga ginom hans porta oc födhas i then gräsgangenom i the betinne ther adre vanskas \" Bo 248 ."],"f":[]},{"a":"gräsgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) gräsbevuxen inhägnad. (gässlingarna). latis wth pa gräsgardhen PMSkr 264 . - Jfr gräshaghi."],"f":[]},{"a":"gräsgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örtagård, trägård. \" inganga j trägardhin ällir gräsgardhin \" Bir 4 . 61. ib 5: 28, 42 . Di 126 ."],"f":["gres- Di 126 ),"]},{"a":"gräsgädda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräsgädda. nyttjadt ss smädenamn. \" the sworo then gressgäde ey tit torde \" RK 2: 6185 ."],"f":["gressgäde )"]},{"a":"gräshaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gräsgardher 2. the som wilya halla affwel aff them (ɔ påfaåglar) . . . skwla hafsw en gräshagha wmkringh gärdhan PMskr 260. ib 263."],"f":[]},{"a":"gräshoppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräshoppa. GU C 20 (hand 2) s. 95."],"f":["gres- )"]},{"a":"gräshoppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräshoppa. vtgingo gräshoppor (loustlæ) paa iordena MB 2: 346 . locuste, thz är eeth litit dywr skapt som store gres huppor ST 333 ."],"f":["gres huppa )"]},{"a":"gräshoppare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= gräshoppa. MB 2 . 346."],"f":[]},{"a":"gräshäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häst som lämnas på gräsbee. jtem fogten geste engen clärk vtan . . . en tid om sommaren mz gräshesta Arnell Brask Bi ᴵ 17."],"f":[]},{"a":"gräsiäþur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["grasiäþur: grasiäþri VGL I . J. 13: 3),"]},{"a":"gräskal","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr sipuls gräskal."],"f":[]},{"a":"gräskar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kurbits, pumpa, cucurbita pepo L. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 48. cucumer vel cucumis gräskar GU C 20 s. 157 . PMskr 271. gräskar skwlw saas j waatha jordh oc wäskofwlla först j mars maanad ib 352 . ib."],"f":[]},{"a":"gräskar rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1229."],"f":[]},{"a":"gräslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["gräsligen, förskräckligt. greslika skipadhir ST 116 . \" taladhe rösten iämmerlika oc gräselika \" Lg 661 . ib 3: 297, 349, 363, 401 . "],"f":["greslika . ","gräselika Lg 661, 3: 297, 401 . ","gräseligha ib 349, 363),"]},{"a":"gräsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gräslig, förskräcklig. \" eth vnderligit diwr och gräseligit \" Va 25 . gräselik pina Lg 435 . \" then ympka nw i kalmarna stad är, är gräselig ad see \" BSH 5: 123 ( 1506) . Va 35, 39, 40 . MB 2: 277, 357 . Su 195 . Lg3: 156, 186."],"f":["gräsligen MB 2: 277 . ","gräslig: -ligasta ib 357 . ","gräseliker . ","gräseliken Lg 3: 186 . ","gräselig . ","gräseligin (n. pl.) Va 39 . gräseligen (n. pl. el. f. sing.) ib 35 . ","gräseligit Va 25, 40),"]},{"a":"gräsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gräslig, förskräcklig. \" tha giordhe thässa bön sanctus gregorius mot jnne greslighe plagho som plagadhe grymligha romarana \" SvB 186 (senare hälften av 1400-t)."],"f":["gräslig: -it SkrtUppb 151 . ","greslighe SvB 186 (senare hälften av 1400-t.). gräseliken JMÖ 148 ),"]},{"a":"gräslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräslighet. \" \" MB 2: 332 . Gers Frest 20 ."],"f":["gräselikheth Gers Frest 20 ),"]},{"a":"gräslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräslighet, förskräcklighet. \" sywndhe som os skal röra til at rädas gudz almännneligha strangha doom, är domarens högxstha gräselighet oc oblide JMPs 571. \""],"f":["gräselig- )"]},{"a":"gräslös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan gräs, gräslös. turpe pecus mutilum turpis sine gramine campus et sine fronte frvtex et sine crine caput rompolös diwer ok gräslös mark quistalöös trä ok skallot hwuut räkans fwl vara GU C 20 s. 69 ."],"f":[]},{"a":"gräsrot .","b":[],"c":"","d":"","e":["gräsrot, örtrot. swa som faar afbithir gräsit owan iordhena oc gräs rotin blifuir qwar iordinne MP 1: 202 . Bir 1: 291 . första allirsins godha enfalloghet . . . j hulke människian lät sik nöghia aat fruktinne af trämen oc gräs rotomen Bo 140 ."],"f":[]},{"a":"grässmaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grässmak. \" atacus . . . grässmaker \" GU C 20 s. 41 ."],"f":[]},{"a":"grässpari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["gräspari . ","grässpäri )"]},{"a":"grässäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husman. \" curia caxstorp cum colonis et molendino et græsætæ, curia in calfsund cum colonis et græsæte, . . . in østensmarc cum colonis et græsætum vna curia (alla dessa gods belägna i Danmark) \" SD 6: 204 ( 1350) . BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"f":["gräsäte )"]},{"a":"gräsugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gräsbevuxen. \" herbosus a um et herbidus da dum gräsuger ok örtafuller \" GU C 20 s. 330 ."],"f":[]},{"a":"gräsvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräsvall. \" oppa een thörran gräswald ellir grönswärdh \" ST 201 . ib 346 ."],"f":["greswallin ST 346 . ","gräswald ib 201, 346), "]},{"a":"gräsvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräsvall."],"f":[]},{"a":"gräsvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gräsväxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["växande af gräs, gräsväxt. at solen eller nakath himeltungel göra gräs wäxt a iordhinne mz sinom wärma MB 1: 61 . ther war mykin gräswäxster ib 422 . ib 255 . - gräsbete. siw köör . . . föddos op a strandinne a godhom gräswäxt (in locis virentibus) MB 1: 236 ."],"f":[]},{"a":"grätelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sorgset. \" blanzxaflor mält grätelik \" Flores ed. Olson 1863 ."],"f":["grätelik )"]},{"a":"gräteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråtande, sorgsen. \" skal thät ware lacrimabilis thät är gräteligt swo ath thät skal göres mädh eet grädheligt oc sorgfult hiärta \" SkrtUppb 438 ."],"f":["gräteligt SkrtUppb 438 . grädheligt ib) , "]},{"a":"grättinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gräva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grava."],"f":[]},{"a":"gräva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se grava."],"f":[]},{"a":"grödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["läka. \" hon grödhir alt thz mensamt är om manz hiarthe \" LB 3: 168 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"grödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) växand, växt. \" the stora granen skal nidher huggas. oc the litla stande i sinom grödha Proadikter (Sju vise m) 118. 2) gröda. Se Sdw 2: 1230. \""],"f":[]},{"a":"grödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) växande, växt. bildl. tha han gaar til sin bäzsta grödha (sitt lifs blomstring, sin bästa ålder) Al 7164 . ","2) det som växer på jorden, jordens afkastning, gröda. aato jordhinna grödha Bir 3: 365 . som baro thera födha korn ok alla handa grödha Al 4950 . ","3) gräsplan? tha vardh han var een fagher grödha Fr 250 . - Jfr ars grödhe."],"f":[]},{"a":"grön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grön. \" palmquistär äpte stoþ grön \" Bu 13 . \" väna änghia ok gröna \" Bil 845 . yrter badhe gull ok grön Iv 211 . \" mz smaragd gröna \" Fr 429 . grönt kamuk SD 5: 563 ( 1346) . \" af hwite oc gröne färghu \" ib. \" inciglat . . . meth gröno vaxe ib \" NS 1: 30 ( 1401) . Bo 158 . Lg 90 . ","2) frisk, färsk, ny. gaman är grön wndh GO 749 . \" helir grönt saar oc gamul \" LB 3: 125 . ib 2: 35, 46, 3: 152 . grönth kaaldwn ib 2: 32 . \" gröne rosir \" ib 3: 61 . \" tag grönth graan trä \" ib 7: 5 . \" tak grönth gränthrä \" ib 2: 56 . Jfr ful-, myrk-, salt-grön."],"f":[]},{"a":"grön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grön ena aliska grena kaapa Stb 1: 95 (1477). ib. crisolitus är en sten gol som gwl oc stwndom finnes the som ärw gröne som haffz wathn PMskr 466. 2) frisk, färsk, ny. om djur: späd. aff baggasundh . . . 1/2 pund fisk oc 1 gröönt lamb VKJ 220 ( 1466) . - Jfr dyster-, myrk-, salt-, spans-, svart-grön."],"f":["gröön: -t VKJ 220 ( 1466)"]},{"a":"grönas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. grönska. frondere grenas GU C 20 s. 294 ."],"f":["grenas )"]},{"a":"grönbleker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blekgrön. \" caldaicus är en grönbleker sten \" PMSkr 467 . ib 476 ."],"f":[]},{"a":"grönhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) grön färg el. färgnyans. tak victril oc brän j enne järn panno til thäs all wäskan gaar borth oc all grönhethen PMSkr 433 . ib 462 ."],"f":[]},{"a":"grönhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grönska. Su 200 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"grönkal os","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saft af grönkål. stötis olya mz grön kaal oss oc dryk LB 7: 66 ."],"f":["grön kaal oss )"]},{"a":"grönklädder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["grönklädd. Mecht 58 . STb 2: 247 ( 1488) ."],"f":["-kledder )"]},{"a":"grönsalter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["grönsaltad. \" j tunne grön salt köt Skotte b 414 (1468, Kämn). ib 423 (1469, Kämn). item för 4 pund grönsaltan aal \" VKU 52 ( 1548) . Jfr saltgrön."],"f":[]},{"a":"grönska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grönska. \" aker oc ängh stodho j sinne bätzste grönsko \" MB 2: 84 . MP 2: 53 . Su 289, 329 . \" mz grönsko hällagx hops och godhra gärninga \" Ber 142 . MP 2: 19 . Jfr somargrönska."],"f":[]},{"a":"grönska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intr. grönska, bliva el. vara grön. part. pres. christi ffara gömara skulu ledha sin ffar til grönskandhe dygdana ffödho JMPs 451. 2) trans. komma (ngt) att grönska. SpV 13 . \" hwat är thz godha som gudhi är enkannelikit wthan winit grönskandhe jomfrunar (quid enim bonum ejus est nisi vinum germinans virgies) hwat är thätta, huru grönskar winit nakot mz sinne w'äzsko, mädhan thz haffwer hwatzske rothena blomstir ällir löff \" ib 16 . - refl. grönskas, 1) grönska, grönskas. juenio . . . wara oc wordha vnger grönskas blomstrass oc skyna GU C 20 (hand 2) s. 53. o ihesu christe faghre grönskandis lylia JMÖ 60 ."],"f":[]},{"a":"grönska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grönska. Mecht 36 . SpV 13, 581 ."],"f":[]},{"a":"grönskas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v . ","1) grönska, grönskas. \" thän grönskas ok blomstras \" Bir 1: 45 . \" käppin took grönskas oc blomstras \" KL 249 . \" grönskadhis träät ib 283. mz aarons thörra vand som grönskadis \" Lg 66 . Su 38, 200 . ","2) förnyas, uppfriskas? thz gör manzins inelffue at grönskas LB 3: 65 ."],"f":["-adhis )"]},{"a":"grönske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grönska. \" swa som syndhirligha fructh aff blomstrande grönskanom (graminis) \" SpV 465 . rosenar wtspringande, blomstir ok grönske äru fulle m sötha honaghx dropanom ib 580 . ib. ib 581 ."],"f":[]},{"a":"grönsvärdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grönsvål, gräsmatta. mz them vlla fättenom som gedeon laghdhe oppa een thörran gräswald ellir grönswärdh ST 201 . ib 346 ."],"f":[]},{"a":"gröp","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se grop."],"f":[]},{"a":"gröpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["urgröpa, urhålka, utskära, inrista. watnet . . . mz idkeliket affal gnagher oc gröper harda stena LfK 129 . alla rynkionar . . . blifwo ther quarra. som the hafdhin varit ther grepta Bo 86 . \" aff stenom, ekke mz iärnom rördom thz är ey hugnom äller gröpthom \" MB 2: 23 . \" en deel aff wäggenne, i huilke gröpte waro bokstaffwa \" Lg 3: 458 . ib 476 ."],"f":["grepa . -ir, -ter),"]},{"a":"gröpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["urgröpa skiffwang röpes alt wm kri[n]g äggena ther strängen skal j liggia PMskr 507. "],"f":["*gröpa ut , "]},{"a":"gröpebrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräda försedd med urgröpning )i kanten), falsAd bräda? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 966. ij tiogh gröpebrädhen HLG 2: 36 (1512). ib 45 ( 1516) ."],"f":["gryupe- ib 75 ( 1517) . grepe- ib 116 (1523). pl. -breden ib), "]},{"a":"gröpebutn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gröpebrädhe? item xj tiogh gröpebotn for viij ortugh hwarth tiogh HLG 2: 55 (1516). ib. ib 79 ( 1518) ."],"f":["-botn . ","-boten )"]},{"a":"gröpeiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnverktyg för urholkning av trä, skedjärn. runcina ne gröpeiärn GU C 20 s. 533 ."],"f":[]},{"a":"gröpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urholkande, urholkning. \" jncastratura . . . gröningh oc dyrebara stena jndhlökning \" GU C 20 (hand 2) s. 18."],"f":[]},{"a":"grössing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsning. sidan grösinghen är giordh BSH 5: 72 ( 1506?) . helsning. sidan grösinghen (1507)."],"f":["grösingh )"]},{"a":"gröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma (ngn) att gråta, bedröva. hon wili hämnas oc slaa thän barnet hafwir gröt SkrtUppb 269."],"f":[]},{"a":"gröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma att gråta. opersonl. mik gröter af gläþi (d. v. s.. jag är färdig att gråta af glädje deröfver) at ia[k] se iþar sua fasta ok trösta i cristne tro Bu 508 . - bedröfva, oroa. wy viliom ey marskins hierta gröta RK 1: 1694 . ib 1775 . \" illa grötter \" ib 3507 ."],"f":[]},{"a":"gröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala till, välkomna, helsa. swa ödhmiwklica han honom grötte RK 2: 879 ."],"f":["-te )"]},{"a":"gröte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr magha gröte."],"f":[]},{"a":"gröte","b":["nn"],"c":"subst.","d":"","e":["benämning på ett mndre tyskt silvermynt, groschen? iach¬ haffuer vplatidh . . . I silff skedh fore II 1/2 march och II grötha fore III 1/2 march (korrumperat?) FH 5: 169 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"grötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med gråt, med sorg, sorgligt. talar grötleca tel sinna dottor Bu 491 . \" lagdho the sik grötelika nidhir a iordhena \" Gr 284 . Bir 3: 190 . ST 183 . Su 57, 145 ."],"f":["grötleca . ","grötölika ST 183 ),"]},{"a":"grötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med gråt, med sorg. han (ɔ Jesus) . . . andwardhadhe hona (ɔ jungfru Maria) gröttelica sancto johanni SkrtUppb 297 . - Jfr grätelika."],"f":["gröttelica )"]},{"a":"gröteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lugubris, gråt vållande, sorglig, ömklig. tilbör hänne thässa grötelico daghana i sinom änkiodom framledha vndir annars thaki Bo 214 . o huru ryghelikit thut ok grötelikit roop af them hördhis Su 461 . MP 1: 252 . \" grötelika gafwor \" Bil 878 . huru höghelikin oc grötelikin kirkionna oc cristindomsins stadhga är Bir 2: 67 . ib 218 . Su 35 . ","2) obetydlig, liten? ther hitte han thre telninga alna högha standa oc togh them gröetelika op Lg 92 . ","3) lacrimosus, gråtande, sorgsen. mz grötelico änlite Bo 226 . Su 206 . mz grötelicom (strida) tarom Gr 293 . Lg 3 . 574. mällan grötelika sokkan oc innerlika böner Su 51 . ib 132 . \" sungo grötelikin sang (sorgesång) \" MP 2: 259 . \" mz grötelika röst \" Bir 1: 31 . ib 84, 2: 133, 250, 3: 272 . KL 275, 291 . ST 60 . Su 36, 402, 405, 406 . vtgyuta grötelika böne ib 428 . \" min grötelike hogher \" ib 49 . ib 415 ."],"f":["grötelikin . grötöliker: grötölike ST 60 . ","grötelig: gröteligom Lg 3: 574 . ","gröttelikin: -likit MP 1: 252), "]},{"a":"gröteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lugubris, gråt vållande, sorglig. gröttelikin antwardhan. tha han (ɔ Jesus) sina kära modher antwaradhe johanni flere grata mz taarom . . . flebilis . . . grytelegin GU C 20 s. 278 (kan även föras till 1). o iomffru . . . thu som gaff glädhina grötelike wärldenne JMÖ 188 ."],"f":["gröttelikin SkrtUppb 294 . grytelegin Gu C 20 s. 278)"]},{"a":"gröter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gröt. \" siwd tiocth som gröt \" LB 7: 6 . ib 3, 3: 144 . \" ärther oc bönor, gröther oc kaal, salt oc brödh . . . ärw ledh sam wärdzlikom manne \" LfK 84 . GO 374 . ","2) ? iach haffuer vplatidh . . . I silff skedh fore II 1/2 march och II grötha (troligen felaktigt) fore III 1/2 march FH 5: 169 ( 1495) . "],"f":["gröta trä , "]},{"a":"gröter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gröt. aplauda vel aplud[a] gryther wä llinger GU C 20 s. 31 . til affthanen grööth aff riis hers eller gryn eller roffwor Braska Matordn 8. ib 13 . Jfr biug-, hirsa-, miol-, miols-, ris-gröter. "],"f":["gryther . ","grööth )","*gröta kräkla , "]},{"a":"gubbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 14 f. Jfr: noose gubben wijd wastena Stb 4: 228 (1511). Jfr almoso-, stekarahus-gubbe."],"f":[]},{"a":"gubin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se gobin."],"f":[]},{"a":"gudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urspr. n. Se Sdw 2: 1230. L. Gud. for then dödhen ther gud toldhe for fatige och rike och for all werldhen Thomas Varningsbref 7 (1436). thz os skal ey thykkia hart wara fasta eller til kirkio ga. oc gudhe thiäna SvKyrkobr 30 . o huru mykit gudz jomfur är j alle ysalhet grathaskolande SpV 451 . \" aff spiwte thyu som gudh war stungin mz \" Prosadikter (Karl lM) 252 . \" om the wilia ostraffadhe wara fore gudhe \" MP 5: 27 . han (ɔ Kristus) skal presänthera thik stänktan mädh sin blodhe lgudhfadhere SkrtUppb 21 . SvB 209 (börj. av 1500-t.). gudhs fange, om svårt sjuk person. effter ty at per biörson ligger nw gudz fonge pa sin sotte sängh STb 4: 353 (1514). - gudhs fängsl, om svår sjukdom.Se under fängsl. - i eder och bedyranden, och andra kraftuttryck. Se Sdw 2: 1230. Jfr Bureus, Sumlen, s. 53. jach haffer . . . sworith myk meen ok lwgith oc warth liwgara mz edhom om gwdz dödh SvKyrkobr 308 . \" swoor han om gudz dödh \" Arfstv 23 ( 1461) . STb 1: 227 ( 1480) . \" bidher jak edher [for] gudz haarda dödh ok pina skuld, ath i lather mik widerfares aff jenis kaare swa myket som rett är \" ib 401 ( 1482) . \" om hon haffweir sworidh om gudz dödh gudz glodh oc andra hans lima \" SvKyrkobr 357 . Jfr godesunden. - i hälsningsformler. allum mannum þäätta breeff höra ok see sänder magnus knutsson ösgöta lagman helso ok kueþio medh guþi SD 6: 18 ( 1348) . alla men, thätta breeff höra äller se, helsar jak gudmund green ewärdeliga mz gude VgFornmt III 7-8: 149 (1370). ib (1372) . - i titlar angivande ngn ss tillhörande det andliga ståndet. stodh werdog fadher medh gudi wp i rettin STb 1: 247 ( 1480) . werdog fadher i gudi ärchebiscop jacob ib 259 ( 1480) . - i uttrycket gudh ok nogh. Se Sdw 2: 1230. - gud, hednisk gud. Se Sdw 2: 1230. - Jfra f-, dura-, hamna-, hälvitis-, skogs-, sol-, sändebuds-, vingudh. "],"f":["gud(h)e ),","*guds del , ","*guds gava , ","*guds hädhare , ","*guds lagh , ","gudslikami , ","*gudslikama budhker","*gudslikama kar , ","guds pänninger","-peninger )","*guds son , ","*guds thiänist","-tiänist SD NS 3: 264 ( 1417)","-tiänst SD NS 3: 327 ( 1418) ; ib 417 ( 1419) . ","-tienst Arnell Brask Biⱽ 50), ","*guds thiänista","-tiänssta )"]},{"a":"gudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr äplegudha."],"f":[]},{"a":"gudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudinna. \" jak swär thz badhe wm gudha ok gudhur \" Bil 412 . ib 468 . Gr 271, 274, 275, 281 . Jfr af-, älskogha-gudha."],"f":[]},{"a":"gudhbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: gudbarn, dopbarn. foe thy skulu gudhfädher kenna sinom gudhbarnom gudz tro SvKyrkobr 4. helse wor faddra och gudbarn med monge gode nätter aa wora wegnaHSH 14: 87 (1526, Brask)."],"f":[]},{"a":"gudhbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gudhbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudbroder, man jämte hvilken någon stått fadder. et barn hon haffde medh sin gudhbroder HSH 10: 4 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"gudhdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gudom. (Kristus) äradhe sin guddom mz mangom vndirlikom oc storom iärteknom Prosadikter (Barl) 32 . samanfögdhis ok forenadhis gudz sons persona j gudhomenom ok gudhompsens natur mädh mandomenom ok ma[n] dompsens natur SkrtUppb 362 . ib 367, 370, 371 . war herra . . . oppinbaradhe sins gudhdompms dygdh MP 5: 96 ."],"f":["-dopm SkrtUppb 371 . gen. -doomps SkrtUppb 367 ),","*gudhdoms kar , "]},{"a":"gudhdottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guddotter. GU C 20 s. 271 . gaff oc wnthe the for:de koolgordz tompt synne guddotter oc närskilde frenka hustrv elseby götkis dotter Svartb (Skolkl) 530 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"gudhfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andlig fader, gudfader. compater p c gudfader ok döpilse fader GU C 20 s. 129 ."],"f":["godefader STb 4: 73 (1505) ), "]},{"a":"gudhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudinna. \" proserpina idhar gudhinna \" Al 6610 . ib 6757 . ST 529 . Su 75 . Jfr afgudhinna."],"f":[]},{"a":"gudhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr af-, blomster-, skogs-, strids-, sädhis-, vatu-gudhinna."],"f":[]},{"a":"gudhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) gudligt med gudsfruktan el. andakt. tha saghde jomffrun til hans, o alffonci rädz ekke, thy thu haffwär guddelika tiänth mik j thätta aredh JMPs 434."],"f":["grudde- )"]},{"a":"gudhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) divinus, gudomlig. o hälgaste ängil, sancte raphael gudhelikin läkiare, jak bidher tik, at thu mädh thinom gudhelika läkedom fordriff allan minna siäls krankdom SvB 352 (omkr. 1500). ib. 2) pius, gudlig, gudaktig, gudfruktig. GU C 20 s. 100 . thän klärken . .. togh sik thär epte staderlika eth got ok guderlikit liffwerne fore MP 4: 231 . SkrtUppb 63, 360 ."],"f":["gudhe- . ","-ligher- . ","-likin . ","gudhilekan GU C 20 s. 100 . ","guderlikin: -it MP 4: 231 ),"]},{"a":"gudhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudlighet, gudligt sinne; (religiös) hängivenhet. ath hänne . . . större ok söthare hughswalilse, ok gudhligheyt j gudhligho ärwodhe aff gudhi skuli giffuas SkrtUppb 360 . \" opta bör enne menniskio til at faa ena gudhelikhet (unam devotionem) äller nakra gudhelica skipan i sigh mykith ärfwodha \" ib 63 . han hadhe särlika gudelighet til jomffru maria psaltare JMPs 11."],"f":["gudhe- . ","-lighet . ","gudhligheyt SkrtUppb 360 ),"]},{"a":"gudhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (dock gen. sing. med art. gudhelikhetsins Bo 138) gudlighet, gudligt sinne, andakt. at tro mz alle gudhlikhet KL 20 . \" kysto the hans fötir mz alle vyrdhning oc gudhelikhet \" Bo 2 . tholke thanka gifwa gudhelikhet ib 15 . människiona gudhlikheet Al 5997 . KL 23, 62, 66, 90, 226 . Bo 138, 162, 235 . Pa 8 . Bir 1: 163, 255, 3: 17, 467 . Ber 76 . Lg 332, 807 . \" hulkin vi mz samhalloghe gudhelikhet oc enom vilia . . . hafwom valt os til fadhor \" Gr 311 . hängifvenhet (med afseende på Gud el. det som hörer till religionen). fik swa mykla gudhlikhet til hänna (Jungfru Maria) KL 91 . ib 97 . \" hafdhe enkannelika gudhlikhethh til warfru \" ST 236 . ib 231 . Bir 3: 39 . hvru stora gudhelikhet sancta clara hafdhe til gudz altara sacramentum KL 344 . \" v uäkkias til mina gudhelikhet (devotionem meam, hängifvenhet för mig) \" Bir 1: 242. the haua alla gudhelikhet til min hedhir ib 2: 169 . Ber 97 . Lg 3: 72 . - pl. andaktsöfningar. at loffs messor skole hallas thette aar om kringh 1 hwar manadh met fasta, almoser, oc andra gudeligheter FH 6: 90 ( 1496) . - Jfr ogudhlikhet."],"f":["gudhlikheet . ","gudlikhz Pa 8 . gudhelikhet. gudelighet. gudlighet Lg 3: 72 . gen. -hetz Lg 807 . ","-ir ) , "]},{"a":"gudhomodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudmoder. vm barnet händer aff lidha, tha frälas thz mz sama gudhmodhers loffuan Mecht 353 . \" swa som gudhmödher, the lräa sina andelika dötter \" ib 254 ."],"f":["godemoder STb 4: 73 (1505) . gen. -s. pl. -mödher), "]},{"a":"gudhsif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna med vilken mär är i andlig skyldskap. hon skulle giffwa gärtrude sinne gudzsof i kanno öl ATb 1: 166 ( 1462) . \" ioans matzsons hustru j hoff hulkin som är förnämpda jacop pedersons twefald gudzöff \" Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) ."],"f":["gussiff GU C 20 s. 127 . gudzsof. gudzsöff),"]},{"a":"gudhsiver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som är andlig skyldskap (med någon); fadder. engin systir ellir brodhir skal dirfuas til at wardha guzsowir for thy tholichin andelichin skyldskapir han är forbudhin allo clostir folke VKR 21 . - ss smeknamn. hit min käre gudzsöff AS 60 (kanske snarare att för till guþsif)."],"f":["gudzsöff . ","guzsowir )"]},{"a":"gudhsiver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1230."],"f":[]},{"a":"gudhsivia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. SDe Sdw 2: 1230."],"f":[]},{"a":"gudhsivia spiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["'nkning av andlig skyldskap, lägersmål mellan pesoner som äro i andlig skyldskap. hoordom oc gudzsiuespäld RP 2: 68 ( 1385) . gudzsiuiospäld, hordom oc annor stykke som han war biscopenom sakir fore ib 70 ( 1385) ."],"f":["gudzsiuiospiäld . ","gudzsiuespäld )"]},{"a":"gudhson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andlig son, gudson. Se Sdw 2: 1230. \" ffiliolus li p c lithin son ok gudhson \" GU C 20 s. 271 ."],"f":[]},{"a":"gudhson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andlig som (d. v. s. den döpte i förhållande till dopförrätaren el. till den genom hvilken han blifvit förd till kristendomen). marchus ewangelista . . . gudhson sancte petri Bil 247 . \" marchus sände sancto petro til rom ærmagoram . . . sin guzson (quem ad fidem Christi convertit) \" ib 248 . \" iak är thin gudzson, thän thu döpte \" Lg 673 . - gudson. BSH 4: 312 ( 1502) ."],"f":["gudzson . ","gudz son BSH 4: 312 ( 1502) . gwdz son ib. guzson),"]},{"a":"gudhtroin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["troende på Gud MB 1: 372 ."],"f":["-troen )"]},{"a":"gudhtroin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["troende på Gud. en gudhtroen (fidelis) siäl Mecht 31 ."],"f":["-en )"]},{"a":"gudhval","b":[],"c":"","d":"","e":[" then wenskapen eller hyllesten haffwer gudhwalen (sannol. fel för ey grundhwalen), och är ey warachtigh PMSkr 689 (avskr. från 1500-talets senare hälft)."],"f":[]},{"a":"gul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gul. \" mz guli färgho \" ST 320 . \" glas windoghonen skulu engin leeth haffua, wtan hwitan ällir golan \" Bir 4: 85 . \" yrter badhe gull ok grön \" Iv 211 . \" han öghon gol som topasius \" ib 263 . ib 1760, 4149. Al 4578, 5698 . \" skiollen war gwll \" Di 132 . gwlt krusat har ib 135 . ib 296 . \" gola hare lokker \" MD (S) 221 . \" gool lylye rooth \" LB 7: 28 . "],"f":["guul Iv 1760 . ","gull . ","gwll . ","gol Iv 263, (Cod. B) 211; -th Di 296 ; ","-a MD (S) 221: -an Bir 4: 85 . go9ol ib 28. goll Iv (Cod. C) 211),","gula sot","-sooth . ","gulu soth LB 3: 121 . ","gulesot ib 72, 74 . " gola sot b 4: 349. gola soty " ib 7 . 60, 67, 68, 69 o. s. v. gola sott ib 4: 349), "]},{"a":"gul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. (i bet., 2) m.? (STb 4: 34 (1504)), L.","1) guld. \" thin siäl är skerare än göllidh rödh \" SvRimd 45 . obrixum (fel för obrizum) . . . kol GU C 20 s. 369 . item 1 fingergul . . . mäst renst gul VKU 81 ( 1555) .","2) guldmynt, gyllen. tha kastade mattis fram en gul pa waadh jn fore rykesins raadh STb 4: 34 (1504). medh tet taal togh mattis sit gul j gen ib. - Jfr krako-, nobel-, talf-, värulds-gul."],"f":["göl . ","kol ?)"]},{"a":"gul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häst (af ringare värde). markt eth (syns dåligt) ok mang en gwll (rimmande med jwl) tha haffuer iak här sidhan mist RK 1: 3293 ."],"f":["gwll )"]},{"a":"gul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ul. \" cerculeus a um gwldh \" GU C 20 s. 02 . \" crisolitus är en sten gol som gwl lPMskr 466. en brwn kiortil foderat uppwnher meth golt kläde HLG 3: 13 (1520). han hade gaalt haar skynande som guld \" Troj 60 . \" theras wapn waro gool wtan annor tekn \" ib 119 . - thät gula i äggeno, äggula. Se Sdw 2: 1230. Jfr J. Sahlgren, Studier tillegnade Es. Tegnér, s. 416 ff. gul sot, gulsot. Se Sdw 2: 1230. - Jfr bla-, hvitrödh-, svart-gul."],"f":["gol PMSkr 466 ; HLG 3: 13 (1520). goll PMskr 171, 248, 470. gool Troj 119 . ","gooll ib 101 . ","gaalt ib 60 ),"]},{"a":"gul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guld. \" gul ok selver \" Bu 18 . \" thz rödha gull \" Al 7759 . nittan vaghir guldz Bir 3: 432 . \" cc pund bränt guld \" Bil 761 . \" een calk af syu mark gul \" SD 5: 563 ( 1346) . eet huwuþlin . sänkt med gul. oc hwitom pärlom ib. sänct med gull vtan pärlor ib. \" altaärbrun med gripom. af gul oc silke \" ib. \" eet kar aff gull \" Fl 289 . wi ärum ey gulle clädde Bil 236 . \" thz är ey alt gwl som glimar \" GO 609 . \" godh ord äro gulle bätra \" ib 60 troen win är gulle bätre KS 71 (174, 78) . \" gul ok gimstena \" Bu 152 . Bil 307 . \" gul ok görsema \" Bu 492 . ib 19 . Bil 381 . kirkionna goz ok gul Bu 415 . \" the budhu honum gul ok goz \" Iv 2997 . - liggiande gul, skatt, dyrbart gods (jfr liggiande fä). the löntu sit liggiande gul (thesaurum) Bil 251 . ib 252, 543 . - Jfr fingergul. gulleboin, adj. guldsmidd. i fördhe han gulleboin klädhabonadh Gr 269 . Jfr gulboin. -- "],"f":["gull . ","guld KL 308 ; Bil 761 ; Bir 4: 316 . ","guldh MB 2: 95 . " gwldh ib; " BSH 4: 266 ( 1501) . ","gol LB 3: 188 . ","gold ib 187 . ","guls . ","gulz . ","guldz . ","gulle ) , ","gulkast , ","guls liter","-leter )","guls ringer , ","guls vagh","gulzvaagh )"]},{"a":"gulalmosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["almosa i guld. SpV 81 ."],"f":[]},{"a":"gulaltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["altare af guld, gyllene altare. offwir gul altaret MB 2: 345 . ib 347 ."],"f":[]},{"a":"gulbalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldbåll, guldkula, guldklimp. Bir 3: 401 . \" saa . . . swasom een gull ball ällir myll offuan til kommandis raan j blandh thenna mästarana oc discipulos \" Su 226 ."],"f":["gulballir Bir 3: 401 . " gull ball " Su 226 ), "]},{"a":"gulband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band av guld el. gudltråd (ss huvudprydnad). RP 2: 356 ( 1389) . \" renleksins dygdh är . . . jomfrunna hampn, jomfrunna gwlbandh, dygdhanna göma \" SpV 101 ."],"f":[]},{"a":"gulbindik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gulband. gulbyndlik 3/7 1491 (Riksarkivet) enl. E. Hildebrand."],"f":[]},{"a":"gulbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldblad. PMskr 416."],"f":[]},{"a":"gulbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldblad. LB 9: 96 ."],"f":[]},{"a":"gulblar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gulblå, blå med skiftning i gult. pontica är en dyr sten golblaa PMSkr 486 ."],"f":["golblaa )"]},{"a":"gulboia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldboja, guldkedja. \" gulboyor mykith hängiande klar \" Al 7464 ."],"f":["-boya )"]},{"a":"gulboin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["guldsmidd, guldbeslagen. \" myn brynia är . . . gwlboen \" Di 75 . Jfr gulleboin och gulbordh."],"f":["gwlboen )"]},{"a":"gulbokstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldbokstav. PMSkr 528 . JMPs 431."],"f":[]},{"a":"gulbokstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldbokstaf. Pa (Tung) 40 ."],"f":["gull- )"]},{"a":"gulbonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till drägten hörande smycken af guld. allan gulbonadh (monilia . . . et cetera capitis ornamenta) lagdhe hon fran sik Bil 803 . offradho . . . all siin gulkar oc gulbonath til gudz hedher MB 1: 356 ."],"f":[]},{"a":"gulbordh","b":[],"c":"","d":"","e":[" han gaff biorne fingher gull gulbordh (för gulboet? motsv. st. Ol. II. S. kap. 47 sverð búit) swerdh MD 332 ."],"f":[]},{"a":"gulbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldbord. ST 2, 3 ."],"f":[]},{"a":"gulbraz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspänne. RP 1: 556 ( 1382) ."],"f":[]},{"a":"gulbraz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (och n.? MB 1: (Cod. B) 563) guldspänne. at taka thera gulbraz (Cod. A. gulkar 468) MB 1: (Cod. B) 563 . Su 180 ."],"f":["gull bradz Su 180 ),"]},{"a":"gulbraza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gulbraz. guldbraza Urkund fr. år 1430 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Stuffe). guldbratze Urkund fr. år 1481 (enl. meddelande af den samme)."],"f":["guldbraza . ","guldbratze )"]},{"a":"gulbrun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gulbrun, brun med skiftning i gult. arabus är en golbrwn sten PMskr 461. ib 477, 537."],"f":["gol- )"]},{"a":"gulbuklare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköld av guld. the gwlboklara, som salomon läth göra, for hwika roboam giordhe boklara aff eer SpV 314 ."],"f":["-boklare )"]},{"a":"gulbula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smycke el. spänne av gud, guldbuckla. scrutula le quoddam munile rotundum ex auro et argento gul oc sils bula GU C 20 s. 558 . ib. (hand 2) s. 103. j them daghenom skal härran taka aff them thera fotha prydilse, gwlbulor (lunulas), halsbandh SpV 106 ."],"f":[]},{"a":"gulbälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldbälte. Bil 581 . Bir 1: 375, 2: 74 ."],"f":["gulbelte Bil 581 ; Bir 1: 375), "]},{"a":"gulden","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gyllene, m."],"f":[]},{"a":"guldental","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gyldental."],"f":[]},{"a":"guldfingran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldring. \" brazor, gulfingrän äller annor þolik eleynät \" SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" han kastadhe sith gulfingran wt j vathnit \" Bil 730 . ib 803 . SD NS 1: 678 ( 1407), 2: 118 ( 1409). GO 57, 607 . Lg 3: 532 ."],"f":["-fingrän . ","-fingren SD NS 1: 678 ( 1407), 2: 118 ( 1409)), "]},{"a":"guldrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som driver i guld, ciselör. ss tillnamn. erick guldryffuer SSkb 219 (1506-07). ib 258 (1507-08). Stock Skb 22 (1516-17), 60 (1517-18), 103 (1518-19)."],"f":["-driffuer . ","-dryffuer )"]},{"a":"guldrupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gulddroppe. St 9."],"f":["guldrupy )"]},{"a":"gulduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldstickad duk? HLG 1: 1 (1383)."],"f":[]},{"a":"gulf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se golf."],"f":[]},{"a":"gulfalda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lmantel el. dyl. av guldtyg? äptir thz prydilsin haffwa sik, hwat the hällir äru j qwlfallom (auries fimbriis) ällir j them prydilsom, om hwilkin förr är rörth SpV 175 . ib 176 ."],"f":["-falla )"]},{"a":"gulfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldfat. MD (S) 253 ."],"f":["-faath )"]},{"a":"gulfinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gulfingran. Bir 4: 73 ."],"f":[]},{"a":"gulfingran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fingering av guld. RP 1: 556 ( 1382) ."],"f":["-fingrän )"]},{"a":"gulfingrini","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = gulfingran. the plägha giffua sik j mellom j theres festningh oc hionlagx band gulfingrne MP 3: 486 ."],"f":["-fingerne )"]},{"a":"gulfingrini","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["gull- )"]},{"a":"gulflätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? en gwlfläde FM 76 (1483, daniserande) ."],"f":["gwlfläde )"]},{"a":"gulfärgha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldfärg. PMSkr 535, 537 . "],"f":["*gulglimande , "]},{"a":"gulgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldgryta. Bu 420 ."],"f":[]},{"a":"gulguþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudabild af guld. bröt gulguþa ok silfguþa i sma styke Bu 504 . MB 1: 334 . \" sten gudhi ällir gul gudhi \" Bir 1: 6 ."],"f":[]},{"a":"gulgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gulhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldhammare, hauandis gulhamarin mz hulkom han slo iordhena Gr 300 ."],"f":[]},{"a":"gulhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gul färg el. färgnyans. al rödh tingh aff hwlkom golheten taks bliffwer hwith PMskr 380. egiptilla är en swarther sten hfaffwandis ytersth wm sigh ena golheth äller förgylta rände ib 473 ."],"f":["gol- . ","-heett PMskr 609)"]},{"a":"gulhoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldhög. Mecht 139 ."],"f":[]},{"a":"gulhorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgyldt horn. offra ioui tel bota en þiur mz gulhornom Bu 526 ."],"f":[]},{"a":"gulhovudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) guldhufvud. \" \" MB 1: 14 . ","2) knapp el. kapitäl af guld. hwar stolpe hafdhe gulhofwth a Al 4573 . ib 4572 ."],"f":[]},{"a":"gulhuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mössa af ylletyg? 1 gu ringh 1 gull huffwe oc 1 skiorthe FH 6: 123 ( 1512) . 1 gul huffue 1 skiorte ib. \" en myn gwll hufue ib. \""],"f":["gull huffwe )"]},{"a":"gulhytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hytta (el gruva?) för utvinning av guld. aurifodiua (fel för aurifodina) gul hytta GU C 20 s. 45 ."],"f":[]},{"a":"gulhögher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldhög. Troj 2 ."],"f":[]},{"a":"gulkalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalk el. kalkjord som innehåller guld. tak then gwlkalken LB 9: 96 ."],"f":[]},{"a":"gulkalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkalf. \" MB 1: 344, 346, 498. \" Bir 2: 233, 252 . ST 9 ."],"f":[]},{"a":"gulkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkärl; i sht dryckeskärl af guld. gulkrit war fult mz rödhum rosum Bil 283 . \" badh han läta göra kalka aff them gulkarom han drak aff widh sith bordh \" ib 686 . \" beym de klene skente for hanum oc hafde et gullkar vpa sinä hand \" Di 85 . Bil 579 . MB 1: 19, 356, 468, 2: 356 . Di 8, 69 ."],"f":["gull- )"]},{"a":"gulklimper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldklimp. kastadhe gulklimp (massam auri) gönum vindögha Bil 574 . \" vm nakar hafdhe gulklimp (globum aureum) i hand. oc sagdhe thöm som när stodhe. thänne gulklimpir är thin \" Bir 4: 360 . ib 3: 401 ."],"f":[]},{"a":"gulklokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldklocka, guldbjällra. Di 215 ."],"f":[]},{"a":"gulklokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldklocka, guldbjällra. Mecht 11, 52, 164 ."],"f":[]},{"a":"gulklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene kläder. kläder mz gulklädhom Lg 952 ."],"f":[]},{"a":"gulknapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldknapp. \" ther stat et annat tiell oc är röt oc är . . . en gull knapp vppa . . . än standa ther tw tiell oc the äre bade hwit oc gwll knappa vpa \" Di 141 . ib 213 ."],"f":["gull knap )"]},{"a":"gulknöpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldknapp. \" härran . . . räkthe henne smwlur fra bordhit, som andra sma gul knöpa \" Mecht 303 ."],"f":[]},{"a":"gulknöper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":[]},{"a":"gulkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkorn. PMSkr 477 ."],"f":[]},{"a":"gulkors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkors. \" (syns dåligt) 801. \""],"f":[]},{"a":"gulkranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkrans, diadem af guld. saa quandam speram aueram en gull kranz ällir cirkil Su 223 . \" en gul kranz eller gulkrona \" Lg 3: 544 . \" satte gull krantz (mitram) a sith huffwodh \" MB 2: 162 ."],"f":["gull kranz . gull krantz),"]},{"a":"gulkrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkrona. Mecht 150 . \" tesse skattadhe ena gul lkrono \" ATb 1: 205 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"gulkrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkrona. \" satte gulcrono a hänna huwþ \" Bu 491 . ib 11 . Bil 228 . Al 875 . MB 2: 321 . Lg 3: 544 ."],"f":["gull krona: -krono MB 2: 231 . ","golkrona: -krono Bu 11), "]},{"a":"gulkronadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["krönt med guldkrona. Bil 799 ."],"f":[]},{"a":"gulkädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkedja. MB 2: 19, 95 . \" mijn dageligh gull klädhe \" FH 6: 123 ( 1512) ."],"f":["gull klädhe )"]},{"a":"gulkädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldkedja. Mecht 166 . \" erich jonsson bödh vp pant iije tijdh, en gul kedhe Stb 3: 260 (1495). \" STb 4: 242 ( 1512) ."],"f":["-kiädhia . ","-kedhe . ","-kädie )"]},{"a":"gulladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldband, guldprydt el. med guld virkadt band hvarmed håret sammanhålles, gyllene hufvudbindel. vlfuer mz sit fagra haar haffde om (derom) gullad MD 324 ."],"f":[]},{"a":"gullagdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["belagd med guld, guldbeslagen. myn brynia är . . . gullagdh (Cod. A gwlboen 75) Di (Dod. B) 320 ."],"f":[]},{"a":"gullas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lås av guld. läste thom (ɔ skrinen) wäl atir mz gul llasom Prosadikter (Barl) 30 ."],"f":[]},{"a":"gullilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lilja avb guld. JMPs 274."],"f":[]},{"a":"gullinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene gördel. giordhade om bristit mz gullindom (zonis aureis) MB 2: 356 ."],"f":[]},{"a":"gullitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["guldfärgad. een gullitadher cirkil . . . syntes cringom solena om mynnatz thyma SvKyrkobr 152 . \" thet bliffwer tha som gwl litath \" PMSkr 415 ."],"f":[]},{"a":"gulliter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudfärg. Mecht 131 . skinande som gul lith (aurei coloris) ib 150 . ib 291 . \" thär aff kasta en del pa 8 dela smält selff, oc thet faar gwl lith \" PMSkr 415 . ib 538 ."],"f":[]},{"a":"gulliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["guldfärgad. \" at göre then messingen gull litt \" PMSkr 623 ."],"f":["gull- )"]},{"a":"gullänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldlänk. the laghdo sancta barbara likama i dyra ark älla skriin ok hängdo vp i thera mönster mz fira mz fira guldlänkar Kl 311. funno ena ark mz guldlänkiom hängiande ib 312 ."],"f":["guldlänker )"]},{"a":"gulmalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldmalm. PMSkr 598 ."],"f":[]},{"a":"gulmantol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene mantel. Mecht 353 ."],"f":[]},{"a":"gulmullögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldskål. \" han hafdhe twa gulmullögha a sin hand \" Fr 412 ."],"f":[]},{"a":"gulmyl","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["gull myyl: -myylen Su 227 ), . guldkula. Su 227 ."]},{"a":"gulmynt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldmynt. Bir 2: 154 . Lg 3: 716 . HSH 19: 14 ( 1497) ."],"f":["gwldh mynth HSH 19: 14 ( 1497)), "]},{"a":"gulnaghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspiik. \" ST 418. \""],"f":[]},{"a":"gulnäste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MP 4: 104 . ib."],"f":[]},{"a":"gulnät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldnät. \" han for i fiske mz gulnätum \" Bil 307 ."],"f":[]},{"a":"gulolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olja beredd af guld. LB 9: 108 ."],"f":["gwl olya: -an LB 9: 108 ),"]},{"a":"gulpanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["av guldföremål bestående pant. \" bödh ingeuall scriffuare vpp gulpanth iij:e (3:e) tiidh \" STb 1: 46 ( 1476) . ib 2: 170 ( 1486) ; 3: 202 (1494), 369 (1498)."],"f":["guldh- STb 2: 240 (1487) , 3: 60 (1493), 205 (1495), 389 (1498)), "]},{"a":"gulpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pipa el. flöjt av guld. Mecht 10 ."],"f":[]},{"a":"gulprydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldprydnad. SpV 118 ."],"f":[]},{"a":"gulpäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gyllenduk. \" tolff hundradh riddara alla ridderliak wäl klädda mz gul oc gul pällum Prosadikter (Karl M) 253. 2) gyllene päll el. baldakin. sat konungin a enom gulstole oc vnder eno gul pälle lib. \""],"f":[]},{"a":"gulpäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllenduk. \" gräsdukin all aff gulpäl är \" Fr 467 . \" kunugen slet af sik gulpäll. som han var kläder mz \" Lg 982 ."],"f":["gulpäll )"]},{"a":"gulpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldpenning. \" legdhe sik hirda for fäm gul päninga \" Bir 1: 204 . ib 321, 2: 59, 3: 189 . Lg 3: 36 ."],"f":["-päninger . ","gull penin Lg 3: 36 ), "]},{"a":"gulqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene el. förgylld kvist. SpV 393 ."],"f":[]},{"a":"gulrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldrand. \" jt strik med gulrändir \" SD 4: 129 (öfvers. i vidim. afskr. fr. 1440)."],"f":[]},{"a":"gulrandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["guldrandad. RP 1: 556 ( 1382) ."],"f":[]},{"a":"gulrandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med guldrand el. guldränder. fik hanum sin rikan hofwodh duk gulrandadhan (motsv. ställe Bil: aff silke ok gulle 1279 Lg 955 . Jfr gulränder."],"f":[]},{"a":"gulringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldring. iönis diäkn ok jngemwnd smid skattado en gulring for ix öre ATb 1: 194 ( 1463) . ib 268 ( 1467) . STb 4: 35 (1504), 5: l17 (1514). Jfr fästninga gulringer. "],"f":["*gulrings finger , "]},{"a":"gulringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldring. Bu 512 . SJ 360 ( 1469) . SO 146 . \" thok en dyran gulring aff sinom fingre \" Bil 159 . MB 2: 162 . Va 50, 51 . \" twa gulringa som qwinde plägha hawa i örom \" MB 1: 204 ."],"f":["gull- Va 50, 51 . ","gulring . ","gulrink SJ 360 ( 1469)), "]},{"a":"gulris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspö, guldstaf, guldspira. \" konungen räcker honom gulriisit (au ream virgam) \" MB 2: 187 . \" vt räkte mothe henne gull riisit \" ib. \" i 202. \""],"f":["gulriis . ","gull riis )"]},{"a":"gulrulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rulle af guld. ther fanz alla kysther fulla mz sölffuer skin wax och gull rulla RK 3: 4102 ."],"f":["gull rulle )"]},{"a":"gulränder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med guldrand el. guldränder. vnum aurifri(syns dåligt) velum wlgariter dictum gulæntstrik SD 3: 68 ( 1312) . (syns dåligt) 5: 563 ( 1346). unam wittam dictam strik gulrent ib 4: 127 ( 1329) . Jfr gulrandadher."],"f":["-render )"]},{"a":"gulrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldrör, mätstång af guld. han maat staden mz gull röena MB 2: 367 ."],"f":["gull rö 9,"]},{"a":"gulrökilsekar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene rökelsekar. togh gull rökilse karit MB 2: 345 ."],"f":["gull rökilse kar )"]},{"a":"gulsalt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldsalt. PMSkr 381 ."],"f":[]},{"a":"gulseptrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspira. RK 3 . 139."],"f":["gull septrum )"]},{"a":"gulskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldskål. \" \" Di 100, 205. ii [2] gulskalaa \" FM 674 (1516-17)."],"f":["gwll skaall Di 100 . " gull skal ib 205), "]},{"a":"gulskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldsked. FMU 4: 340 (1470, avskr.) ."],"f":["gull- )"]},{"a":"gulskena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldskena, guldstång. \" jak fik see . . . ena gulskena ällir klädhio (regulam auream) \" MB 2: 19 ."],"f":[]},{"a":"gulskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldskinn, förgylt skinn. PMSkr 472 . "],"f":["guldh- STb 4: 63 (1505) ), ","gulskins höghindi (gulskindz högiande FMU 4: 95 (omkr. 1455). -hyende STb 4: 257 (1512)), ","*gulskins kunnist","-konsth )","*gulskins thäkan","-täken )"]},{"a":"gulskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyende öfverdraget med gyllenläder? iiij gwlskyndz hyonder FM 76 (1483, daniserande). VI gulskyns höijande FH 5: 237 ( 1524) . "],"f":["gwlskynd )","gulskins sängia dyna?","gulskins thäkan","gulskyns täken )"]},{"a":"gulskinande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["guldglänsande. Lg 3: 548 ."],"f":["gulskynande )"]},{"a":"gulskinande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["guldglänsande. \" sith gwlskynandhe haar lossade hon aff laghe \" Troj 168 ."],"f":[]},{"a":"gulskiolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldsköld. Mecht 232 ."],"f":["-skiölder )"]},{"a":"gulskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldskifva, guldplåt. PM XXXII ."],"f":[]},{"a":"gulskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldsko. \" hon . . . skodde sigh mz gull skom \" MB 2: 162 . \" hennes gulskoo (sandalia) sköflado hans öghon \" ib 174 . \" fötir prydde mz gulskom \" Bir 4: 338 ."],"f":["gull- )"]},{"a":"gulskrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldskrin, gyllene skrin. Bil 236 ."],"f":[]},{"a":"gulskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene skrift vndirstodh guldskriptena Bir 4: 313 ."],"f":["guldskript )"]},{"a":"gulskärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" auriscidus . . . gul skärore \" GU C 20 s. 45 ."],"f":[]},{"a":"gulslingadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med insydda el. inväfda ränder af guld? mz gulslingadhom skiortom LfK 97 . ib 98 ."],"f":[]},{"a":"gulsmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Rp 1: 527 (1382). ATb 1: 202 ( 1464) . joan gulsmith SJ 2: 12 ( 1475) . ATb 2: 151 ( 1480) . STb 3: 406 (1498). Stock Skb 139 (1519-20). "],"f":["gulsmed Stock Skb 139 (1519-20) . gulsmed: -smederner STb 3: 226 ( 1495) . ","guldsmydhir RP 1: 527 ( 1382) . ","gultsmith SJ 2: 12 ( 1475) . ","goldsmedh STb 5: 12 ( 1514) . ","gyltsmid ATb 2: 151 ( 1480) ), ","*gulsmids drängee , ","gulsmids gärning (gulsmeds-, gwlsmedz-), ","gulsmids sven (gulsmetz- STb 3: 455 (1499)), ","gulsmids ämbite (guldhsmedz ämbetet), "]},{"a":"gulsmiþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldsmed, guld. - och silfver-arbetare. godhir gulsmidhir Bir 1: 234 . ib 235, 2: 47 . SD NS 1: 359 ( 1404) . MB 2: 124 . \" hvar en guldsmydt schal arbeyda got lödicht sölfuer \" SO 144 . \" ath han vare gultzsmedz sön ok födder i staden, eller finge guldtsmedhz dotther eller änckia aff embeteth \" ib 145 . ib 141, 142, 143 o. s. v. ","1) guldsmedsyrke. som gultsmetz emb[e]te kan SO 142 . ib 143, 145, 155. ","2) guldsmedsskrå. \" \" SO 141, 144 o. s. v."],"f":["gull- L. ","gulsmit SJ 264 ( 1458) . ","gulsmedh: -smedhenom SD NS 1: 359 ( 1404); ","-smedhen MB 2: 124 . ","guldsmid SJ 262 ( 1458), 269 ( 1458). guldmsit ib 262 ( 1458), 264 ( 1458), 266 ( 1458), 267 ( 1453), 268 ( 1455). guldsmydt. guldsmedh SO 148 . ","gultsmed: -smedener ib 147 . gultz.smet ib 143 . ","gultsmydh ib 142 . ","gultsmyt ib 141, 143 . ","goldsmid SJ 275 ( 1459)), ","gulsmids bodh","gulsmiz . ","guldsmidz- SJ 266 ( 1458)), ","gulsmids gärning","gultsmytz gernyngh )","gulsmids sven","gultsmedsuen ib 143 . gultsm[e]tz swen ib 155), ","gulsmids ämbete","-embetet ib 141 . ","guldzsmede ämbete: -et ib 145 . " gultsmydz embet " ib 147 . gultsmytz embete: -et ib 143), "]},{"a":"gulsnöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldsnöre. Mecht 11 ."],"f":[]},{"a":"gulsnöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["4 (enl. Rietz s. 221)."],"f":[]},{"a":"gulspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspänne. \" han hade et gulspan for i sin filthaat \" RK 2: 8861 . FH 6: 25 ( 1451), 356 ( 1449). MB 2: 255 ."],"f":["gull span FH 6: 25 ( 1451); MB 2: 255 . gull spaan FH 6: 356 ( 1449)), "]},{"a":"gulspander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldmått, gyllene kärl. jhesus christus gudz son teknadhis oc mz them gulspannenom, som i archinne war MB 1: 493 ."],"f":[]},{"a":"gulspang","b":[],"c":"","d":"","e":["guldspänne. Bil 743 ."],"f":["gul spangh )"]},{"a":"gulspangkapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kappa el. kåpa med guldspänne. cicla le las ladis gulspengh kapa GU C 20 s. 106 ."],"f":["gulspeengh- )"]},{"a":"gulspira","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspira. \" vträcte konungen moot henne gull spirona \" MB 2: 192 . kirkionna gafla . . . orneradho the oc pryddo mz kronom aff gulle oc gulspirom j skiölla liknilsom (coronis aureis et sutulis) ib 231 . \" begaffwandis honom mz . . . ena gul spiro (palman) \" ib 321 . Su 176, 203 ."],"f":["gull spira )"]},{"a":"gulspänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspänne. \" bära gull spänne a sino bryste \" MB 2: 260 . ib 95 ."],"f":["gull spänne . ","-er MB 2: 95), "]},{"a":"gulspänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldspänne. Mecht 341 ."],"f":["-spennä )"]},{"a":"gulstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene bokstaf. vp a huario lilio blaþum var aue maria scriuaþ mäþ gulstavum Bu 7 . Bil 563, 743 . ST 84 . LfK 246 ."],"f":[]},{"a":"gulstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene bokstav. syntis ginstan hänne h[är]ran ihesus haffua gwlstaffua (litteras aureas) j sino bryste Mecht 273 ."],"f":[]},{"a":"gulsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ädelsten hvilken ser ut ss guld; krysolit? topas? hundradha gulstena riik oc skön Al 7763 ."],"f":[]},{"a":"gulsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudfärgad ädelsten; jaspis; krysolit? topas? ena litla dör aff rödhom oc thiokkom gulstene (ex jaspide rubeo) som kallas iaspis Mecht 166 . \" eth korrelleband meth gulsthena \" SJ 2: 301 ( 1496) . \" eth korealabandh medh guldhstena och guldhringhar STb 3: 298 (1496). \""],"f":["guldh- STb 3: 298 (1496) ), "]},{"a":"gulstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldstol, stol av guld el. förgylld stol. Prosadikter (Karl M) 253 ."],"f":[]},{"a":"gulstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) guldstycke. \" \" Bir 2: 66 . ","2) guldtyg, gyllenduk? klädher hona til top ok til ta mz thz bäzsta gulstykke han a Al 1604 ."],"f":[]},{"a":"gulsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gulstol. l wälsignadher se thin renaste wwidher, ihesu christi skinandhe brudha hws, äronna mönsther, gul säthit SvB 332 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"gultafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smycke (medaljong el. dyl.?) av guld. en gulkädie med en gultaffle STb 4: 242 (1512). item för gultaffla wi saldom VKU 37 ( 1543) . item 1 gultaffla om 10 gyllene ib 38, 39 (1543) ."],"f":["-taflfa . ","-taffle )"]},{"a":"gulten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldten. \" gwl ltenana til korsset \" Skotteb 352 (1440, Borgm) . wj . . . antuardadhom wt aff aflatz kistonne for eth laan om midh fastona en gwlhteen, som war beskattadher foe viiɉ mark ib."],"f":["gwltheen )"]},{"a":"gulthradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldtråd. Troj 62 ."],"f":["-träder ) , "]},{"a":"gulthradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldtråd. \" syntis som en gulthradhir draghin owir hänna hals \" KL 74 . \" hafdhe . . . swa som ens gul thraz tekn iwir sin hals ib. \""],"f":[]},{"a":"gulthäkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldstickadt täcke? mith bäzsta gulthäkan SD NS 2: 170 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"gultorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene torn. Bil 722 ."],"f":[]},{"a":"gulul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene vädursskinn; om gyllene skinnet i Kolchis. om tw wille thän gul wllen oc dyra håffwan som konwng oetes aff colos j wåld haffwor mz makt wynna troj 3. Jfr gulvädhur."],"f":[]},{"a":"gulvagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = guls vagh. fa mik swa manga guld uaghir Bir 4: 360 ."],"f":["guld uagh )"]},{"a":"gulvander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldstaf, guldspira. ST 225, 226 . Lg 3: 474 ."],"f":[]},{"a":"gulvikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vigt i guld. twsanda oc vij hwndrat siclar j gul wikt (mille septingenti auri sicli) MB 2: 95 ."],"f":[]},{"a":"gulvädhur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vädur med gyllene skinn; om väduren i Kolchis. Troj 14 . Jfr gulul."],"f":["gwld- )"]},{"a":"gulväghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mot guld uppvägd, af lika värde med guld. kastodho bäzsta gözsko, gulwägh(na gärsom) hans hälgha been j haffuit Bil 215 ."],"f":[]},{"a":"gulväver","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" kläder af gyllenduk. tok a houoþet i sin gulveps (Bil gul wäfts. Cod. C gul wäffs 941) kläþe (purpura) Bu 54 ."],"f":[]},{"a":"gulämbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene ämbar. SV 184."],"f":[]},{"a":"gulämbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllene ämbar. i the arkenne war oc thz gulämbaret som thz hymelzska brödhet i laa Lg 3: 618 ."],"f":[]},{"a":"guläple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldäpple. \" huru pallas venus ok iuno thrätto om gull äple eet \" Fl 295 . RK 3: 138 ."],"f":["gull äple )"]},{"a":"guläsia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ässja vari guld utsmältes. \" aurificina . .. guläsia \" GU C 20 s. 45 ."],"f":[]},{"a":"gulögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gulögd. \" achilles war myket fagor oc wän . . . gol ögder stor, mild oc kärlig opsyn \" Troj 74 ."],"f":["gol- )"]},{"a":"gulöra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öra el. handtag af guld. han (kalken) lyptes up mz tuem gul örom Bu 420 ."],"f":[]},{"a":"guma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinna, gumma. talade til vilkin olsson oc hederlik gumma hans hustrw agneta DD 1: 138 ( 1487, nyare afskr.) . \" böria gumman grymtha \" MD (S) 223 . Jfr iordhguma."],"f":["gumma )"]},{"a":"guma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr iordha guma."],"f":[]},{"a":"gumar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bagge, gumse. \" wm sidher stal han en fetan gwmar \" MP 4: 17 ."],"f":[]},{"a":"gumarlamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hanlam. \" thz skal wara gummar lamb \" MB 1: (Cod. A 10) 555 ."],"f":["gummar lamb )"]},{"a":"gumarskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vädursskinn. \" scortes . . . idest pellis arietis gwmarskn G_U c 20 s. 555. \""],"f":[]},{"a":"gumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man; gammal man, gubbe. ä liffwer gumme (motsvarande ordspråk i den Forndanska samlingen har: then gamble) mädhan gudh wil (nutus vt est diuus fit decreqitus rediuiuus) GO 627 . Jfr bruþgumi."],"f":["gumme )"]},{"a":"gumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gummi, gummilösning. \" temperera mädh gwmj til at scriffwa mädh PMskr 416. tak gumj arabicum \" ib 442 . ib 519. tämperera mädh eke äple watyn oc litith gwmj ib 555. ib 578 ."],"f":[]},{"a":"gumper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr drusagumper."],"f":[]},{"a":"gund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vätska el. var som flyter ur ögon. öghon . . . ther saman äro grohin aff gundh (glutine quodam) LB 3: 143 . ib 2: 41 ."],"f":[]},{"a":"gutar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Gutar, Gotländingar. RK 1: (sfgn) s. 183, 184."],"f":[]},{"a":"guti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gute, gotlänning. ss tillnamn. jeppe guty STb 2: l181 (1486). niels lgute SSkb 352 (1509-10). hanss gwthy ATb 3: 257 ( 1512) .","2) gutnisk penning; gutnisk örtug. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 893, 941, f. och Sdw 2: 1230. fore hundrada mark redha päningha i danska, änglisca oc gota SD NS 3: 593 ( 1420) . \" thre guta i örenom \" VKJ 73 ( 1445) . affradit 6 guta ib 142 ( 1447) . 10 öra gutnisca oc 3 got. ib 51 ( 1466) . magnus ibidem 5 thyni korn oc 10 örea oc 3 gut. ib 52 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"gutländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gotländsk22, gutnisk. at iak hafuer giort ther til mit beste synnerlige til thenne gullendkse rese HSH 13: 32 (1524? Brask)."],"f":["gullendsker )"]},{"a":"gutnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Gutnisk, Gottländks. gifwa . . . gotniskan pänning fore fem swenska pänininga FM 23 (1389, nyare afskr.). for . . . gutniscan päning SD NS 1: 443 ( 1405) . BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). iiii t[unnor] gotnisk fisk ib 5: 133 ( 1506) . - substantivt. Gute, Gottländing. tuingga gutniska till both RK 1: (sfgn) s. 180 . - Gutnisk penning. all annor saak skal wara äpther gutnisth tal, som är fyra gotniske i ören GS 40 . \" at gotniska oc annat mynt hwar dagh forfalskas \" ib 52 (1453, orig.). at otta gotniska bode nye oc gamble gongen for en swensk ortogh ib."],"f":["gotnisker )"]},{"a":"gutnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nisk, gotländsk. Se Sdw 2: 1230. gotniskan pänning fore fäm swenska pänninga RP 2: 174 ( 1389) . VKJ 73 ( 1445) . \" laurens ibidem gör 3 thyn korn oc 7 öre gutnisca \" VKJ 48 ( 1466) . ib 51 ( 1466) . ib. Beckman Stud 239 (1474). iij gunniska march Brasks Kopeib 8 (1508). ij marc gunniska ib 6 ( 1518) . - ss subst. gute, gotlänning. fem. gutniska. lucia gutniska STb 1: 158 (1478). - gutnisk penning. kornpängha 3 mark ok 1 gutnisk VKJ 156 ( 1480) . Jfr gonnisker."],"f":["gutnist VKJ 73 ( 1445) . gotnisker: -an RP 2: 174 ( 1389) . ","-a VKJ 51 ( 1466) . ","-o Beckman Stud 239 ( 1474) . ","gunniska Brasks Kopieb 6 ( 1518) ), "]},{"a":"gutta subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["benämning på en (reumatisk) sjukdom hos jaktfalkar m. fl. en annar sywkdom som kallas gutta, som komber j wingana äller laaren aff ondo väsko som gaar aff maganom, oc stwndom nidher j fötherna oc ta kallas podange] PMSkr 275 ."],"f":[]},{"a":"guþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Gud. gudh alzualdogher Bil 841 . \" gudh i himmerike \" SD NS 1: 539 ( 1406) . \" aff ophowe skapadhe gudh aff alzängo himil oc iordh \" MB 1: 155 . \" hedhne män wisto ey sannan gudh \" ib 67 . \" gudh ma mit land väl beuara \" Fr 1253 . \" gvþi tel heþer \" Bu 3 . \" alt þät guþ gaf þöm at ägha \" ib. \" liuandes guþ \" ib 63 . \" þa iuþa ensamne þiänaþo guþi \" ib 3 . \" baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna i. badh til gudh \" KL 15 . \" kalladhe a gudh \" ib 144 . \" lofuadhe gudh \" ib 160 . \" sändir . . . gudzrotens qwädiu \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr. jfr drotin). gudz fadhirs röst hördhis Bir 1: 86 . \" gudfadhir satte uir sin signadha son aldra vara synde \" MP 2: 67 . ib 227 . \" lywsens fadher, som är gudhfadher \" Lg 3: 418 . \" gudh fadhir vpreste han af dödh \" KL 134 . guz son Bu 62 . \" gvz ängel \" ib 4 . \" gudhz ängla \" Bil 620 . gudz man (syns dåligt) jfr guds man. han sa hwru iomfrunna son kom nidher mz skyiom, oc sattis näst them godha gambla gudhinom (d. v. s. Gud fader) MB 1: 18 . met gudz nath SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). kärlekin är höxste got ok guz gawa KL 105 . \" gudz fridher see mz thik \" Bil 106 . \" for gudz skylld \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). välsignaþar som kumbar ii guz namn Bu 151 . \" at nima guz þiänist \" ib 5 . \" at ökia guz folk ok þiänist \" ib 3 . \" höra gärna guz þiänist (divinum officium) \" ib 492 . \" burdhis gudz thiänist siungas ok lä(sas j kirkiom aa) grescu (græco more . . . mysteria celebrata sunt) \" Bil 378 . \" klärka gatho ey vppe haldit gudz thiänist j kirkionne \" ib 877 . \" at höra fulkomlika gudz thiänist j swa mykle höghtiid (ad perfectum tantæ sollempnitatis audire mysteria) \" ib 887 . sionga mässona oc gudz thiänist Bir 4: 23 . \" at the gudz tienista skall ewiget bestandenes bliffue \" SO 33 . guz mönstar Bu 5 . \" gudz hws \" MB 1: 482 . \" all gudhz hws \" Bil 658 . \" gaa effter gudz almwssä \" BSH 5: 111 ( 1506) ; se vidare under almosa. en siwcher man oc gudz fange ib 26 ( 1504) . \" mz guz laghum \" Bu 3 . \" onyttelica vpnöta ok forgöra gudz laan \" MP 1: 72 ; \" se vidare under lan. saulus fordarwadhä mykit guz kirkio \" KL 144 . \" predicadho af guz rikie \" ib. \" mykin guz räddoghe var j allom almoghanom \" ib 135 . \" guz ordh \" ib 157 . \" han heth andru widhernampne theosophus som thydher guz wis \" Bil 339 . \" til gudz riddara han tha ouer foor \" RK 1: 292 ; se vidare under riddare. iak offra enom guþi ihesu christo Bu 504 . \" rena mö (näml. sömde) eigh föþa vtan sannan guþ \" ib 62 . \" guz moþer \" ib 17 . äpte guz fözlotima ib 176 . \" epter gudz byrd \" SD NS 1: 6 ( 1401) . ib 23 ( 1401) o. s. v. for gudz haardha dödz skuldh BSH 3: 282 ( 1470) . \" epter gudz pino \" Lg 1004, 1005 . \" taka gudz likama \" KL 9 ; \" se vidare under likame och jfr gudslikami. han saþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio ok takit mz þöm þera guþup ii sit liif (cum iis communicasse) \" Bu 22 . \" taka siin gudh (gå till den heliga nattvarden) \" Bir 4: 27 . \" siin gudh taka \" ib. \" the thre röstena äry ey for thy hördha at thri gudhi äru \" Bir 1: 86 . \" jak ä´r gudh ok ey stengudh älla trägudh \" ib 229 . \" swa som annan stadh skal sighias än gudh wil \" MB 1: 69 . i önskningsuttryck. män doo widh at the nusu . . . ther aff kom sihuänia at hwar bidher androm gudh hiälpa tha the nyusa Bil 713 . \" gudh gifui idher allom godha naat \" Iv 2968 . \" gudh gafue iak hafdhe aldr seet thik \" Fl 1271 . \" thäs nadhe mik gudh \" Iv 983 . \" gud förbarme mik bade til liff oc siäll \" BSH 5: 169 ( 1507) . gud laste then högha skada ther hende RK 1: 1785 . var gudhi väl komin Fr 1256 . \" war gudhy wäl komen ok mik \" ST 293 . ij skulin . . . bidhia han vara väl komin gudhi ok mik Iv 1730 . - i eder och bedyranden. jak swär vm gudh Bir 1: 233 . \" wid gudz död \" RK 2: 2808 . jak bedher mik gudh swa hul MD 300 . \" badh sigh sa gudh til hielp \" BtRK 231 ( 1464) . \" gudh weet iomfrw sagdhe han ij skulin thz se alt annorlund ganga \" Iv 797 . ib 569, 1364 . \" thz veet väl gudh at thz är swa \" ib 3864 . ib 3879 . \" thz veet väl gudh ok godhe män \" ib 3861 . \" herre gud hwat them thz illa tykte \" RK 3: 2799 . - gud, hednisk gud. egipte män dyrkado for gudha sith eghit fää kalua ok söde en ware cristne män dyrka en gudh som alt skapade Bil 620 . the dyrkadho han (ɔ) fore gudh MB 1: 68 . februus var ok en heþpna manna guþ som andro nampne hät pluto han saghþe þe vara valdoghan häluetis guþ Bu 9 . \" þiäna proserpina haluitiz guþ \" ib. \" iþre guþa äru ängte vtan diäfla \" ib 138 . \" eigh virþer iak huat alle þine guþa äru vreþe \" ib 504 . \" at offra guþum ib. kalladhe sina gudhar arculem ok jouem \" Bil 449 . \" tro a thera gudhi \" KL 374 . \" i görin rät som gudhi idhre \" Al 6613 . \" the . . . badho han gudhom wäl komin vära \" Fl 64 . \" hafwir thu the gudhena (tomtgudarne) nokontidh seeth \" ST 31 . \" allan then gwdh (troligen felaktigt) wy görom waara gwdha thz reknar iak war dyäfwoll och fläthia \" Lg 3: 129 . - Jfr af-, fäþernis-, gul-, silf-, skogs-, sten-, sädha-, tompa-, trä-, undir-, örlögs-guþ. "],"f":["guþi . ","gudhy ST 2, 5 o. s. v. pl. -ar. -ir), ","gudha dyrk , ","gudha dyrkan , ","guds gärning , ","guds man , ","guds pänninger","gudzpäninger . ","gozpäninger L.),"]},{"a":"guþdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudom. \" lius tekna hans (Kristi) guþdom \" Bu 11 . allom them hans guddom throa Bil 313 . Bu 63, 103 . Bo 31, 196 . Bir 1: 3 . \" j them är ängin gudhdoms dygdh (nulla Deitatis virtus) \" ib 227 . "],"f":["guddomber )","gudhdoms skole","guddoms- )","gudhdoms villa","guddoms- )"]},{"a":"guþdottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"guþfaþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fader. eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur Bu 151 . - dopförrättare. sialvar ihesus döpte hanna tel cristina namn. sins guþfaþurs Bu 505 . ib 58 . Bil 449 . - gudfader, man som vid dophandlingen håller och ur dopfunten upptager den som döpes. gudhfadher oc gudhmodher scal man ära thy at the mono andelike frändher wara MD 80 . \" keysar lodhvik hiolt han til döpelse oc vard hans gudhfadher (de sarco fonte suscepit, sibique in filium adoptavit) \" Ansg 185 . - fadder (manlig el. qvinlig). vm döpilsins tro hulka thine gudhfädhir (parentes) lofwadho a thina wäghna Bir 1: 374 . ib 3: 199."],"f":[]},{"a":"guþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offerföreföreståndare, (hednisk) prest. i ortnamn. in guthagarthom SD 2: 187 ( 1295) . apud curiam nostram gwldhathoorph ib 3: 7 ( 1311) . de gudhaby ib 593 ( 1323) . \" jn guþabodhom \" ib 5 . 618 ( 1346); ovisst är dock om ifrågavarande ord ingår i dessa namn. Se Lundgren, Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverge, s. 11, 12. Jfr liuþguþi."],"f":[]},{"a":"guþlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) gudomligt, på ett gudomligt sätt, af gudlomlig tillskyndelse. himerikis keysara book . . . ther gudhelica var teedh ok oppinbaradh sancta birgitto Bir 3: 299 . Su 6 . ","2) gudligt, med gudsfruktan. þe boþo saman guþleka Bu 3 . Lg 3: 604 . - med gudligt sinne, med andakt. hwat fulcomlica. gudhelica (devote). ok lustelica han läre thöm Bo 178 . ib 226 . Bir 2: 238 . Lg 400, 3: 642 . Jfr ogudhlika."],"f":["guþbleka . ","gudhelica . ","gudelikan Lg 3: 604, 642),"]},{"a":"guþliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) divinus, gudomlig, Gud tillhörande el. tilkommande. gudhlikä män (Dii similes facti hominibus) komo til var KL 157 . \" skulum vi ey vänta at i gulle ällä silfue ällä stenom var nokot gudhlikit (divinum esse simile) \" ib 161 . \" giorþe guþleko valde guþleken heþar \" Bu 63 . ib 31, 62, 189, 206 . Bil 249 . Bo 221 . \" gudh som är j threm gudelikom personom en sandir gudh \" Lg 68 . \" gudhelik rätuisa \" Bir 1: 86 . \" gudhelikin swar \" ib 3: 222 . \" hans menlösa . . . liknath gudhelike menlöso \" Ber 189 . \" viis a gudhelicom thingom \" Bil 339 . - af Gud sänd el. gifven. guz ängel . . . var hänna . . . guþleken gömare Bu 5 . \" af guþlikum buþskap \" ib 6 . \" lifdhe länge . . . widh gudhlika födhu som en rampn hanum (syns dåligt) \" Bil 401 . forgiordhe gudhlik wald at göra jerteghne mer ib 81. ib 115 . \" mote gudhz budhordum ok gudhelikan rät \" KS 50 (128, 54) . - Gud tillhörande. hwath han är hälder aff gudhliko folke (Guds folk, Judafolket) eller hedhno MB 1: 372 . - på Gud syftande. gudliks kiennedoms bökir Bil 649 . \" hec est scola theologice veriatis thetta är gudeligx wisdoms samhetz skola \" Su 224 . ","2) pius, gudlig, gudaktig, gudfruktig. han war godher ok gudhliker Bil 687 . \" tok sik husfru . . . goþa ok guþpleka annan \" Bu 3 . ib 18 . \" at man haldr sik firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn, ther han ey är suå i hiertano \" KS 36 (94, 38) . j thera closter tedis . . . ene gudliga menniske saa RK 2: 7426 . \" vm gudhelikin siäl idhnar bönena \" Bo 91 . guþleca siþi Bu 156 . \" guþ likan älskogha tända \" ib 75 . fic dighara guþlika räzl ib 8 . \" fa gudilikan räddogha \" MP 1: 34 . \" gudhlighin beskodhilse \" VKR 4 . gudhelika böner Bil 668 . ib 649 . KL 62 . Lg 332 . \" vm almoghe . . . idhka sik i ängom gudhelikom åthäuom \" KS 50 (127, 54) . - hängifven (åt Gud). med dat. mz thässo välsignadho härskapino . . . gudhi varom herra ihesu swa gudhlico (Domino deveto) ok älskelico Bo 155 . ib 117. - med prep. enom abota gudhelikom j gudhi (Deo devoto) Bir 4: 4 . \" gudhelker til (devotus ad) gudh \" Ber 214 . - andäktig. giordhe them gudhlika til tholika läsning KL 66 . - Jfr ogudhliker."],"f":["-leker: -lek Bu 18 ; ","-leka ib 3 ; ","-lekan ib 62, 189 ; ","-leko ib 206 . ","gudhlikin . ","gudhlighin . ","guþleken . ","gudheliker . ","gudhelikin . gudelig. gudlig. gudiliker. ","godeliker: -lik RK 2: 6703 . ","gudherleker: -leca SD NS 2: 48 ( 1408) . " gudhlike för gudh like " MB 1: 160), "]},{"a":"guþmoþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudmoder, qvinna som vid dophandlingen håller och ur dopfunten upptager den som döpes. gudhfadher oc gudhmodher scal man ära MD 80 . sinne gudhmodher (cuidam . . . matronæ quæ ipsum ex sacro fonte levasset) thedis han sidhan han var döptir Lg 792 . ib 3: 238 ."],"f":[]},{"a":"guþsif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinna med hvilken man är i andlig skyldskap. VML. II. Kr 24: 14."],"f":["guþziff . ","uþzeff )"]},{"a":"guþsifgif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. faddergåfva, gåfva. \" þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr fori therä sial oc minnä til äuräþlighä guþzifgif \" SD 5: 293 ( 1344) ."],"f":["guþzifgif )"]},{"a":"guþsiflagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["gwziwlagh )"]},{"a":"guþsiva lagh","b":[],"c":"","d":"","e":["andlig skyldskap, skyldskap som anses uppkomma mellan personer hvilka stå i ett visst gemensamt förhållande till en kyrklig handling, särsk. dopet; sådan skyldskap, hvilken utgör hinder för äktenskap, eger enligt den kanoniska rätten rum mellan dopförrättaren, den döpte, faddrarne, den döptes föräldrar och faddarnes barn. the (hertig Valdemar och hans gemål) skyldos fore gudzsitzwa lagh (annan läsart: gudz söva lag Script. rer. Suec. 1: 31) henna fader haffde han hallit til cristendom RK 1: 2425 . "],"f":["gudzsitzwa lagh . ","gudzövalag L. ","guzciua lagh L. ","guziwälagh L. ","guziwiälagh L. ","gudssivolagh L.),","guþsivalagh spiäl","gudsoffwalaghspiäld GS 47 . ","gudhsöwialagh spield ib 46), "]},{"a":"guþsivi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"guþsivia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"guþsivia häfp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"guþsivia spiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kränkning af andlig skyldskap, lägersmål mellan personer som äro i andlig skyldskap. j . . . fränsämio spiälle älla gudzsöfya spiälle MP 1: 318 ."],"f":["guzsiusiaspial L. ","guzziuiaspiäld L. ","guzziuiaspäld L. ","gudzsöfya spiäl . ","guziaspäil L. ","guziua spiäll L. ","gudzsöfya spiäll L. ","gudziuo spiäld L.),"]},{"a":"guþsiviar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"guþsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gydhingar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Göingar, inbyggare i Göinge härad. gydinga hanum wäl vnfingo RK 2: 8731 ."],"f":[]},{"a":"gyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup håla, avgrund, svalg. baratvrum . . . häluitis diwp oc gööl GU C 20 s. 49 . \" gurgs itis gööl \" ib s. 324 . ey löpir stridhe forsin nidher for högha bärghit, ok in i dowpa götlena swa hastokt, som människio nathurin SpV 432 . - göl, fördjupning i flod eller sjöbotten, swa al beckiagangen vth ok wildt i gölnne swnnan vid waagness bro Bergqvra 92 (omkr. 1490)."],"f":["göl . ","gööl )"]},{"a":"gylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . thässe archin war gylt MB 1: 493 . ib 482 . \" the bugha varo aff filsbene, gylte ok satte mz dyra stena \" Fl 530 . Bil 282 . KS 44 (113, 47) . Iv 1664 . RK 1: 130, 3: 140 . ST 161 . Pa (Tung) 38, 41. MB 2: 292 . - bildl. förgyld, som har ett vackert sken, falsk. gyltir skrymtare (hypocrita MP 1: 208 . ib 283, 341 . \" gyltra skalka skrymptelikhet (simulatio hypocritarum) \" Ber 3 . ib 31 . - med guld försatt. thz gyltha wathnit PM XXXII . - som ser ut som guld, gyllene. then gylte litin Bir 3: 424 . satther mz gyltha sthena ok dyra (buinn með morgum dyrligum stæinom) Di 208 . - gyllene, af guld. dyrkado en gyltan kalff MB 1: (Cod. B) 509 . - Jfr forgylla."],"f":[]},{"a":"gylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forgylla."],"f":[]},{"a":"gyllene","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , jubelår. Israelitiskt. skulu prestane tagha vij baswener hwilka the plägha bruka om gyllene aaret MB 2: 14 . ib 15 . Jfr MD 451 . - Romerskt-katolskt. tha kom och wiisth gyllene aar RK 3: 3391 . - nådefull el. välsignelserikt år. budha helsonna ordh ok gyllena aarit (verbum et annum salutis) Bir 2: 245 ."],"f":["gyllena (n. best. form) Bir 2: 245 . gyllenes (gen. pl.) MB 2: 14 . ","gyldene ST 135 . ","gylline Su 202 . gyllinne ib, ib 203, 217), "]},{"a":"gyllene","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gyllene, av guld; guldskimrande, med utseende av guld. thär offwer skal hon föras j eth gyllene stykke (aureo amictu) Mecht 31 . \" birgitta gullene styrit dedit 3 öre quit \" SSkb 142 (1504-05). then som skulle wynna thenne wäderen mz then gillena wllen Troj 2 . ib l18. - bildl. tolff gyllene friedagha ärä j aareno hulke thy kallas gyllene friedaga at swa som gullet owergar allan malm swa ouerga thenna xij friedaga alla landra j störstä verdogheter som a thöm gud verldenne bewist hafuer SvKyrkobr 289 . - gyllene ar, jubelår (hos judarna el. katolikerna). jubileus . . . gyllena aar GU C 20 (hand 2) s. 48. then stora tilsökningh som nu instundar pa gyllena aarit af pelargrimonen Troil 2: 371 ( 1472) . \" alth thät aaridh som war gyllene aar, war glädhis oc loffsangx aar JMPs 9. ib. \""],"f":["gyllena GU C 20 (hand 2) s. 48; ","gillene Troj 18 . ","-a ib 2 . ","gullene SSkb 142 (1504-05)),"]},{"a":"gyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benämning på guldmynt av skilda slag. han tog igen sin gudz pening . . . en gylnenä och en skilling STb 1: 64 (1476). JTb 75 ( 1481) . \" sagdes for retta, ath erich olsson anname sin gullene falzske j gen STb 2: 262 (1488). \" ib 3: 440 ( 1489) . PMSkr 15 . \" item bastwgekarren hans kynnegen ij göllen mik fath foor bastwgelön nw om sancte michils tiidh HLG 3: 51 (1520). - arnesker gyllene, se arnesker. - daniz gyllene, gyllen från Danzig. fore tiwffw daniz gillene \" Svartb (Skokl)548 (1486). - lätte gyllene, gyllen av sämre slag (ss arnolsgyllen, horngyllen o. d.). for cc letta rneuiska (fel för arnemska?) gyldena Svartb 425 ( 1447) . \" for viii lätta gyllenna \" JTb 13(1458) . oc hade henne ther vppa giffuit ffem oc firatigi lette gylden FMU 4: 207 (1463, vidim. fr. 1507) . - rinsker gyllene, rensk gyllen. twa (2) renska gyllena SJ 2: l30 (1477). jak köpthe for en rensk gyllene plaaster STb 1: 397 (1482). SJ 229 ( 1493) . \" en rynsk gullen \" SSkb 232 ( 1507) . ib 236 (1507). STb 5: 206, 208 (1519). - ungersker gyllene, ungersk gyllen. tha ffandz i stadzsins kysta j nobel, twa vngerske gullen, twa rinska gullen och iiij horneken gullen SSkb 236 ( 1507) . STb 4: 122 ( 1506) . PMSkr 453 . - Jfr arnoldus-, horn-, horneken-, postolons-, postulatus-, rin-, rinsk-gyllene."],"f":["gyldene . ","gylnenä STb 1: 64 (1476) . gillene. gillen STb 5: 206 ( 1518) . gullene STb 2: 262 (1488); 4: 122 (1506). gullen SJ 2 . 229 (1493); SSkb 232 ( 1507) . ","-a JTb 13 ( 1458) ; SJ 2: 30 ( 1477) . ","-e PMSkr 15 . ","gyldena Svartb 425 ( 1447) . gillene ib (Skolkl) 548 (1486). gullene SSkb 2342 ( 1507) . ","gylden FMU 4: 207 (1463, vidim. fr. 1507) . ","gullen SSkb 236 ( 1507) . ","gulen STb 3: 440 ( 1499) . göllen HLG 3: 51 (1520)),"]},{"a":"gyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllen, guldmynt, dukat fore c rinska gillena FH 4: 65 ( 1458) . 1 rengx gyllen ib 6: 123 ( 1512) . \" the hundredhe rinska gyldene \" ib 1: 42 (1467, nyare afskr.). for:de hundrede rynska gylden ib. \" tusande rinscha gyllena gillde \" RK 2: 2257 . xviiim [18000] wngers gyllana ib 3: 539 . 1 vngherss gyllen FH 6: 123 ( 1512) . \" mz twsende gyllena ib 4432. \" ib 3: (Till. om Chr. II) 6376 . PM XII, LX, LXI . M gyllene LfK 12 . Lg 3: 227, 228 . offra een gyllene ib 372 . \" mynthe gyllena \" ib 36 . \" skal hwar gwldhen gällä halffännän mark stocholms \" HSH 19: 14 ( 1497) . \" ijc gyllen i gwldh \" BSH 4: 266 ( 1501) . X (10) eller xii (12) gyllene ib 5: 502 ( 1512) . Jfr arnoldus gylden."],"f":["gyldene . ","gyllane: gyllana RK 3: 539 . ","gillene . ","gyllen SJ 210 ( 1451); BSH 4: 266 ( 1501) ; FH 6: 123 (1512); RK 3: (Till. om Chr. 11, red. B) 6376. gylden FH 1: 42 (1467, nyare afskr.); se arnoldus gylden. gwldhen. pl. -a FH 4: 65 ( 1458); RK 2: 2527, 4432, 3: 539, Lg 3: 36 ; ","-e RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6376; PM XII, LX, LXI ; LfK 12 ; Lg 3: 227, 228 ; BSH 5: 502 ( 1512) . ","gyllen SJ 210 ( 1451); BSH 4: 266 ( 1501) ; RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6376), "]},{"a":"gyllenstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllenduk. \" hwsit war innan dragt mz gyllenstycke (guðvef) \" Di 8 . ib 97 . Jfr gyllene stykker under gyllene, adj."],"f":[]},{"a":"gyllenstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllenduk. aff gull, gylke, gullenstykke, flogheeldh stucker schal her eper aff tollis som annat STb 3: 10 (1492). eth par messeskeden off gillen stikk HLG 3: 57 (1522). "],"f":["gullene- . ","gillens tikk)","*gyllenstykkes kiurtil"]},{"a":"gyllental","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyllental, tal langivande ett visst års ordningsnummer i måncykeln. SvT 85 ."],"f":[]},{"a":"gylling","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr forgylling."],"f":[]},{"a":"gylning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förgylning. PMSkr 433, 537 ."],"f":[]},{"a":"gylpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bryta sig (för att kräkas). takir hon til ath rapa och gylpa LB 7: 74 ."],"f":[]},{"a":"gylta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sugga. \" ss tillnamn. \" SD NS 1: 225 ( 1403), 228 (1403, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"gynnare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gönnare."],"f":[]},{"a":"gys","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gös. \" jtem iiij ört. for j geddo oc j gyss \" Skotteb 343 (1436, Borgm) . \" kööp i skäninge vermelands spikilax oc törr göss \" Brasks Cal 269 . Brasks Matordn 6 . \" llongor oc göös medh olia \" ib 9 . "],"f":["gyss . ","gös . ","göss . ","göös )","*gysa nät","gyssenätt )"]},{"a":"gysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rysa, frysa. \" ä gös gamal man tho at han widh eldh sither \" GO 1047 . - opersonl. med dat. giös thöm gambla tho at han widh eldh siter GO 363 ."],"f":["gösa . ","giös ) , "]},{"a":"gädda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" bero gædda \" SD 2: 703 (1300-1310). - Jfr dagsvärkis-, gräs-, saköris-gädda. "],"f":["gedde RK 2: 3156 . ","giedda: -o Bil 730 . gyäddä. ","art . ","geddana RK 2: 6189), ","gäddohovudh (gedduhouud), ","gäddo ögha","gedde- )"]},{"a":"gädda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gädda. 1 skippund fintzska gäddhor VKJ 283 ( 1466) . rökta geddor Arfstv 63 (1474-75). for torra gäddhar v ortugh HLG 2: 30 (1512). Jfr lappa-, skäria-gädda. "],"f":["gedda . ","-or . -ar HLG 2: 30 (1512) ), ","*gäddo ben , ","*gäddo dragh , ","gäddo hovudh (gedde hoffwit), ","*gäddo ref","gäda- )","*gäddo stiärter","gedde- )"]},{"a":"gäf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giäf."],"f":[]},{"a":"gäf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giäf."],"f":[]},{"a":"gäfleboar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Gävlebor. ath gefle bona matthe vtföre j (1) lest strömingh STb 2: 221 (1487). IB 3: 89 (1493)."],"f":["geflebo STb 5: 328 (1521, Kop) . pl. best. geffle bona: -bone), "]},{"a":"gäfleborghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare i Gävle. STb 4: 82 (1505)."],"f":[]},{"a":"gäfleiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järn som utskeppas från Gävle. Stock Skb 287 (1505, Skip) ."],"f":["geffle jern )"]},{"a":"gäil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1230."],"f":[]},{"a":"gäil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnaphalium arenarium Lin.? \" venusta est quedam herba que wigariter dicitur gäll et crescit in antiqua terra et in agris desolatis \" LB 2: 65 ."],"f":[]},{"a":"gäk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäck, narr, dåre. \" halda han sannelika therföre giäk ok dåra \" KS 58 (145, 64) . ST 173, 412 . Ber 290 . \" konungin giorde sik siälff til gäk \" RK 1: 3923 . ib 4371 . \" han skal blifwa gäk oc gook \" Al 10029 . ware iak folasta faana gäk ib 1921 . \" han skulle wara före them som en gäk oc aatlögho \" MB 2: 123 ."],"f":["gek ST 412 . ","giäk . ","giek ST 173 ),"]},{"a":"gäk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäck, narr. PMSkr 661 . när han . . . them (ɔ pengarna) rundelige giffwe lekarom, och gäckom ib 697 . - hovnarr? nilss klawesson myn frves geek HLG 3: 30 (1521)."],"f":["geek )"]},{"a":"gäkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. , ","e":["narra, bedraga. \" jngen skal gäkkka äller gabba annan mädh with oc wilya \" PMSkr 56 ."],"f":[]},{"a":"gäkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["narra, bedraga. \" hädha gudh, huilken han gäkkar, tha han honom loffwar thz han wil ey sidhan halla \" LfK 16 . Lg 3: 138, 402 . - bedraga, förföra. swa gäkkadhis the aff owinomen Su 226 . MB 2: 361 ."],"f":["gekke Lg 3: 138. "]},{"a":"gäkkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäck, narr. sådane tingh skole frögda konungens hierte. och ey gäckeres leek och aperi PMSkr 684 . ib 705 . Jfr begäkkare."],"f":["gäckere )"]},{"a":"gäkkeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PMSkr 6 ."],"f":[]},{"a":"gäl maþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*gälda fulder , "]},{"a":"gäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) galenskap, vansinne, ursinne. do i gäld Bu 512 . \" bötte enom klärk af giäld \" Bil 696 . Bu 526 . Bil 603 . MB 1: 428 . KL 348, 363 . ST 114 . Iv 2193 . LB 1: 96, 2: 40, 62, 7: 27, 8: 52 . huxsins giäld (förvirring) Bo 96 . KS 41 (112, 47) . - galenskap, dårskap. kom j swa mykla gäld ok darscap at tho dyrkadho affgudh Bir 1: 395 . Ber 223 . ","2) raseri, ursinnig vrede. räddos . . . at ey wara tryggare at thula leonins gäld än manna wredhe KL 298 . mz fullo gäld ok wredho ib 308 . \" moth iudhana vredhis gialdh \" MP 1: 106 . \" j thinne vredhis gäld \" ib 135 . at wäghia oc wndfly thera ondzsko gäld Bir 4: 57 . öpte decius j giäld ok harme Bil 413 . \" thoko moth hanom oskiälika giäld \" ib 869 . \" kom atir gielda fuldir (full af raseri deröfver), at hon war ey sultin \" ib 538 . the drapo mannen i sinne giäld MB 1: 261 . Bil 314 . KL 311, 341, 342 . Bo 12, 154, 160, 181 . MP 1: 249 . Gr 279, (Cod. D) 365. Bir 1: 168, 3: 274 . ST 18, 105 . Jfr hovudh-, hovuds-, lasta-gäld."],"f":["giäld . ","gield . ","gialdh . ","geld ST 18, 105, 119 ; LB 7: 27 . ","giieldh ib 8: 52 . Jfr galin),"]},{"a":"gäld","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giäld."],"f":[]},{"a":"gälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["raseri, ursinnig vrede. aiax aff syna gäldo oc oforwäyan sökte j slaget owänkter Troj 230 ."],"f":[]},{"a":"gälda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giälda."],"f":[]},{"a":"gälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snöpa, kastrera. \" [köth af] geltom yxknom \" LB 3: 109 . XIII gäldhe vedrä HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":["gelda . ","-der . ","-ter ) , "]},{"a":"gälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["snöpa, kastrera. ltha the (ɔ: lammen) ärw fäm mandadha gammul skela the gällas PMSkr 216 . gella lkalffwa ib 236 . gälla hana ib 258."],"f":["gälla . ","gella )"]},{"a":"gäldinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gälkare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giäldkare."],"f":[]},{"a":"gälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva från sig ett genomträngande el. starkt ljud. ","1) ropa, skrika, tjuta. tha war myrkth vm werlden al ther ihesus christus a korsith gal MD 17 . \" hon gall oc greth \" ib 46 . \" hwa ära the som swa skälla oc swa iämirlika ropa oc gälla \" Al 10365 . öpte och gal som han ii elde laghe Bu 8 . siällan gällir hund widh beenshugh GO 837 . ","2) hvina, dåna, skrälla. swerdin bitu ok hielmano gullu RK 1: 316 . \" swerdin klwngo ok bredhan gall \" ib 3031 ."],"f":["gall . ","gullu ) , "]},{"a":"gälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ropa, skrika, tjuta. \" j tolket gällande roop \" Troj 113 . folket skrålade oc gald som dwnkande ib 282 ."],"f":["gald ) , "]},{"a":"gällerduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se gellerduker."],"f":[]},{"a":"gälnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. gahnas, vara galen el. rasande. j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan (kan finnas raseri el. begärelse) MD (S) 288 . \" galnas thu j tholke käthe \" JP 27 ."],"f":["gelnas . ","galnas )"]},{"a":"gälnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lrefl. galnas, rasa, vara galen el. rasande. GU C 20 s. 174 . furie gälnas ib s. 302 . insanire gälnass ib (hand 2) s. 31. SpV 398 . hon . . . böriade mädh them danza ok galnas MP 4: 249 . \" try rädelikin tingh, som gälandhos offwer alla wärldena JMPs 43. \""],"f":["galnas MP 4: 249 )"]},{"a":"gälne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1230."],"f":[]},{"a":"gälninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galning. MP 5: 136 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"gälninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galning gähnyngom oc affwithom PM XXXVIII ."],"f":["-ynger )"]},{"a":"gälniska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) galenskap, dårskap. nar som hon glädz ok skodhar sin wanskilse, ok tröstir j lsina falska gälniskor (insanias), bort wändh aff thinne sannindh SpV 478 . lhwilke forälera . . . latha barnyn radha allom synom vilia ok käthe, ok gälnisko MP onth JMPs !SYNS_DÅLIGT?. 2) raseri. huru haffwer hon hoolt mz mörkridh j sinne gälnisko (furore) syuns dotthir SpV 128 . ib 484 ."],"f":["gälniskia . ","-or SpV 578, 484 . Se Sdw 2: 1230),"]},{"a":"gälniska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) galenskap, dårskap. \" huat gälniska är thz at astunda godz ok tappa himerike \" MP 1: 281 . mykin gälniska och hardhelika pinaskolande, nar fulaste muldon säfwyrdher at höra alla thinga skaparo talande til sik Ber 223 . MB 2: 202 . Lg 3: 152, 484 . LfK 195 . Gers Frest 15 . ","2) raseri. \" gia sina ondzsco oc gähnisco äkke längir lönt \" Bo 160 . Lg 3: 146 ."],"f":["galniska: -o Lg 3: 146, 152 . gälnista (för gälnisca) ib 484 . ","gälniskia: -o Gers Frest 15 ), "]},{"a":"gälniskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galenskap, dårskap. \" hwi atherhiölt thik ey . . . daranna gäniskaper \" SkrtUppb 58 ."],"f":[]},{"a":"gälskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr giolskaper."],"f":[]},{"a":"gämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["muntert, skämtsamt. \" konungin swaradhe honum gämerlik (Cod. B gämelik, C gameligh, D, E gammelig) \" Fr 3025 ."],"f":["gämerlik . ","gämelik . ","gameligh . ","gammelig )"]},{"a":"gänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umgänge."],"f":[]},{"a":"gänger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gängse; gångbar. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 266 ff. fore hundradha marc redha päninga i swa dana mynt, som nw är gänt oc gäft i watzstenom SD NS 3: 267 ( 1417) . \" i swa dana mynt, som nw i stokholm gäynt ok gilt är \" ib 375 ( 1418) . \" iiij sma peninga som ther nw gengis ärw, eller framdeles genge warda kunna \" Svartb 383 (140) . Jfr arfgänger."],"f":["genger . ","gänt SD NS 3: 267 ( 1417) . gäynt ib 375 ( 1418) ), "]},{"a":"gänger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gångbar. \" xl marc i godha giilla ok gonga, hwita örtegh päninga \" SD NS 1: 334 ( 1401) . \" i swa dana peninga som nw ära gonge oc gewe her landeno \" ib 147 ( 1402) . \" päninga som nw ga ok gängha ära \" SJ 16 ( 1432) . ib 27 ( 1425) o. s. v. gifwe en päning thz mynt som gänkt är (monetæ currentis) Bir 2: 336 . SD NS 1: 26 ( 1401), 62 ( 1401), 97 (14029. FH 3: 97 ( 1447) ."],"f":["genger . ","gänkt . ","gäncht FH 3: 97 ( 1447) . ","gänt SD NS 1: 97 ( 1402)),"]},{"a":"gängilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr be-, um-gängilse."],"f":[]},{"a":"gängla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träsko? giff ey swa ängle at thu gaar siälwer aa gänghlo (Danska saml. har: træben; non superis, ita des quod calopedeum base vades) GO 616 ."],"f":[]},{"a":"gängla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1230."],"f":[]},{"a":"gängliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = gänger. thiughu mark redha poäninga swa dana minth, som nw gäue oc gängleke ä'ro SD NS 3: 247 ( 1417) ."],"f":["-leker . "]},{"a":"gängning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr fotgängning."],"f":[]},{"a":"gängse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gängse, gångbar. \" swa dana mynt nw är gäfft och gängsse öwer alt vpland \" SJ 174 ( 1448) . \" swadana mynt tha vppa sama tijt gäfft oc gänske war \" ib 221 ( 1453) . \" stocholms mynth som nw gänksse är \" ib 338 ( 1472) . \" wti gylld myntt oc giängxssä \" SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400talet)."],"f":["giängxse SJ 361 ( 1469) . giängxssä. gänkse. giänksse SJ 382 ( 1472) . " gänskske " ib 224 ( 1442) . ","gienskse ib 226 ( 1453)),"]},{"a":"gängse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gängse, gångbar. \" för cxl march swensk, som är nw gengsth myntt \" Svartb (Skolkl) 82 (1347, övers.). twhundrade marck stockholmske rede peninge, som nw j rykit genzse ok geffue ere sTb 2: 386 (1489)."],"f":["gengxe STb 3: 452 (1499) . gense ib 430 (1499). genzse ib 2: 386 ( 1489) . ","genzse SJ 2: 154 ( 1489) . ","gengis Svartb 383 ( 1440) . ","gengsth Svartb (Skolkl) 82 (1347, övers.)),"]},{"a":"gära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se göra."],"f":[]},{"a":"gärande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. begärande, tiggande; ordet nyttjas, dels i förening med följ. subst. dels ensamt, för att beteckna kringfarande gycklare el. spelmän; dessa omnämnas ss uppträdande vid de stores fester, då de rikligen begåfvades med kläder, hästar och annat af värde. gärande man, spelmän. gaff han then staff en gärande man RK 1: 3607 . "],"f":["gärende . ","gyrende )","gärande thet"]},{"a":"gäras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. Se Sdw 2: 1230 och jfr göras."],"f":[]},{"a":"gäras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jäsa. lath thz (ölet) sta j ii äller iij dagha oc goras (trol. för göras el. gäras) LB 10: 8 ."],"f":["goras )"]},{"a":"gärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["gierd )","*gärdha kar","gärda- )"]},{"a":"gärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jäsning. \" lath ther nyth öl vtj som thz star j gärdhene \" LB 10: 8 ."],"f":[]},{"a":"gärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gerder ) , ","gärdha folk","gierþa- . ","gier þä-),","*gärdha gods","gerdhagotz )"]},{"a":"gärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stängsel, gärdsgård. Se Sdw 2: 1230. 2) = gärdhe 2. hans gardh . . . här i arbogha vth pa gärdene stodh ATb 1: 286 ( 1468) . MP 4: 95 . \" farom in j gärdena ok saam \" ib 277 . ib 278 ."],"f":[]},{"a":"gärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. gärda, uppföra gärdsgård. med obj. betecknande gärdsgård. framdelis skulu gorsungane gärdhe swdhra halff delen aff them gardhenom SD NS 3: 452 ( 1419) . elff ydhe ampn lydhe wysk nos tyn sæwæ tydhæ the gerdhe gardh göthom Cod. Holm. B 14 4nl. N: Beckman, Namn o. bygd 4: 155. en härra war hwilkin som plantade wingardh oc gärde gardh wm kring SkrtUppb 305 . - omgärda, hägna. bildl? the (ɔ: karen) wore ey gärd medh giordom PMSkr 643 . - Jfr in-, kringum-, um-gärdha."],"f":["gärdhe . ","gerdhe . ","gärde ) , "]},{"a":"gärdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gärdhe 2. Se Sdw 2: 1230. thore oc jnge . . . lotho honom wp j lempis by halfft annad punde land j huario gerdone oc xx lass eengh, ffore xv marc peninga Svartb 173 ( 1380) . ib."],"f":["gerda )"]},{"a":"gärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) gärde, inhägnat jordstycke. kennis jak . . . adh jak saalt hauer . . . eth gerdhe SD NS 3: 6 ( 1415) . een deel aff gorsungha giärdhe oc malmbo giärdhe ib 451 ( 1419) . 1 aker i thet östra gerdith VKJ 190 . "],"f":["gerdhe . ","giärdhe )","gärdhis gardher","gerdis- )"]},{"a":"gärdhelykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka i ett gärde? 9 spen korn eller mera, liggiande i ballahältz gerdhelyckia VKJ 45 ."],"f":["gerdhe- )"]},{"a":"gärdhman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gärdha man. SGGK 107 ."],"f":["gerdhman )"]},{"a":"gärdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1231."],"f":[]},{"a":"gärdsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":["gärsl )"]},{"a":"gärdsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["gärsþla )"]},{"a":"gärdsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"gärdsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gärdsel, virke till uppförande av gärdsgård. henrik lanthe honom sielfwir gerslidh som the och trätto wm ATb 2: 281 ( 1486) .","2) gärdsgård, stängse, hägnad. han hade tagit borth gerzle om een hagha ATb 2: 28 ( 1474) . ib. gaf han sinne sisthir allathe bygningh och gerzsle som brodhir laris hafwir bigth pa sinne tompt ib 194 (1482)."],"f":["gerz(s)le . ","gerslidh ATb 2: 281 ( 1486) ), "]},{"a":"gärdsle stang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gärligha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppenbart? frimodigt? tha gik [han] gherligha fram för keseren Lg 3: 151 ."],"f":["gherligha )"]},{"a":"gärna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giärna."],"f":[]},{"a":"gärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gärning. handling. är thät swa . . . at the thät som the frambära mote walino kunno fultygha mädh oppenbare gerning ellir wtnom Abbedval i Vkl 94 . \" orätwiisa människio syndh hindrar altiid goda manna gerninga (acta bonorum) \" GU c 20 (hand 2) s. 29. SpV 177 . \" vp thet at wi oc the for:de wiliom gerna deelaktoga worda aff the andeliga gerninga som wiid forscriffne altare . . . giord äre \" Svartb 547 ( 1486) . ","4) konkret. arbete (som ngn håller på att förfärdiga el. har förfärdigat), verk (som frambringas el. är frambragt); arbetsresultat. thera (ɔ tjuvarnas) gärninga lago i rättenom oppa gulweno for them som the stulid hado ATb 1: 180 ( 1463) . kendes, ath han hade stwleth aff staffan beltare til xvj (16) marck gerning STb 2: 127 ( 1486) . \" tak thet hwitha aff äggeno . . oc thär mädh wispa gärnena lenlika PMskr 554. - Jfr afunds-, bakara-, bulo-, godh-, gulsmids-, handa-, hämda-, il-, kon-, vents-, kärleks-, mandoms-, mis-, omildhets-, onäkta-, silf-, sko-, ul-, vald-, valds-, väl-, ödhmiukts-gärning. \""],"f":["*gärningis gardher , ","*gärningis lön","gerninges- )","*gärnings qvinna","gerningis- )","*gärningis sven","gerning(h)is- ),","*gärningis systir , ","*gärnings hus","gerningz huss )","gärnings lön (gerningx-. gernes(s)- HLG 2: 112 (1523), 131 (1525). gerniss- ib 111 ( 1522) ), ","*gärnings man","gerningx- )","*gärnings stuva","gerningx stoffua )"]},{"a":"gärning","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och gerningr, m.] L.","1) gärning, handling. med ordhom äller gärningom mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . \" at alla wara gärnigga oc aat häffwir waren . . . höffwizske \" LfK 72 . göra nokrä grymä giärningä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). göra the gudhelikhetz fruct ok hälgha gerninga Bir 1: 281 . \" vägha gä[r]niggana goþa ok illa \" Bu 21 . Bil 85 . \" fangas han a färske gyärning \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","2) handling, verkställighet, verklighet. talar mz alware gerning MB 1: 290 ; jfr alvar, adj. ey fatades ällir brast eth ordh aff allo thy som gudh them loffwat haffde sik giffwa skolandis. men alt wart fwlkompnat mz gärningomen (rebus expleta sunt omnia) ib 2: 56 . ","3) verkan. \" ökya theras gärningh j läkedommenom \" PM XXXIII . i the naturenna virkan ok gärning Su 413 . ib 46 .","4) arbete, verksamhet. þär standä a sinne gyärningh til miþän dagh SD 5: 638 ( 1347) . \" huru the aff them skikkas . . . hwar til sinna enskyldelika gärningga oc ämbethe \" Su 139 . \" än toth at gudz älskares gudhelikhet skal jnghen ända ällar engha mödho haffwa i sinne gärnigh, tho likowäl skal älzskarens ärffwodhe sina matto oc reglo behalla \" LfK 36 . \" jnkte är thz som . . . idken gärnigh ey owerwindher \" ib 129 . - arbete, verk (som föreligger någon ss uppgift el. som utföres). swa myklo bätre mästare oc haghare är en köön gerningis man, thy för gör han sina gerning MB 1: 31 . \" gangin oc görin idhra gärning, idher skulo ängin ämpne giwas til gerning, oc tho skulin i räkna iämfulla gerning som för \" ib 289 . - arbete, verk (som frambringas el. el. är frambragt). gulsmidh hulkin som redhe godha gerning Bir 2: 47 . at thz värkit oc gerningin skuli rasklica fulkompnas ib. linnit klädhe ok vllit ok thz thridhia som wardhir af (syns dåligt) ib 1: 281 . \" the gerning op a stangene la thz är sent at sighia fr (syns dåligt) \" ib 540 . bazor varo aff bliald mz dyre gerning marghin fald ib 532 . et gulkar aff godha gerning rika Al 1224 . fordärfua swa godha gerningh Bil 478 . \" tha tessan fornempdha gerninch redha är \" SO 16 . \" ath skodha thessa gerninch ib. \" ib 62, 63 . - utförande. thz henne war saat til gärnigges Lg 3: 599 . \" til enna monstrancie gerningh (till förfärdigande af en monsrans) \" SD NS 2: 169 ( 1409). - förmåga att arbeta. han giuir . . . handomin gerning Bir 3: 49 . - arbete, slöjd, konst. sagdhe . . . sik wara slöghan at alscons script oc gärning Bil 117 .","5) handtverk. \" skal han syna gerningh kunna \" SO 15 . \" ey magh hustru äpther bondha syn haldha gerningh äller swena mera än j ar wthan sin loff \" ib 17 . ib 13 . ","6) trolldom. \" är mik giordh aff gerning swik (jou cuit que soit enchantemens) \" Fl 1430 . \" han mz gerning (par enchantement) skipa swa thil thz blomster falder a the han wil \" ib s. 97. - pl. drak georgius vtan skadha mäþ hans gärningga Bu 494 . \" tro spaamannom oc manna gerningom \" MB 1: 368 . ","7) handling, dokument? til witne oc ewerdeliken stadfästilse thessa breffs oc giärning BtFH 1: 456 ( 1362), - Jfr afguda-, almoso-, arvodhis-, at-, banz-, brödh-, dyghdha-, for-, goþ-, guds-, gul-, gulsmids-, handa-, il-, kärleks-, mantz-, mat-, mis-, mur-, mästar-, o-, ovita-, silf-, sko-, stykke-, til-, timber-, thakka-, vaþa-, valds-, vilia-, välgärning."],"f":["gärnyng: -ynga MD (S) 205 . gerning. gernich. ","gernyng: -ynga Gers Frest. Inl. giärning. gyärning. giarning L.","gärnigh LfK 36, 129 . gärnigg (frf. vok. i änd.). -igga ib 72 ; ","-iggana Bu 21 ; ","-igges Lg 3: 599 . ","gäringg: -ingga Su 139 . -ar),","gärninga man , ","gärningis man","gärniges- . ","gernigis ST 487 ),","gärningis öre , ","gärnings folk , ","gärningslön , "]},{"a":"gärninglön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbetslön. HLG 2: 20 (1510). dedi bartholomeo gulsmedh ÿ syn gerninghlön . . . xiij öre ib 27 ( 1511) ."],"f":["gerningh- )"]},{"a":"gärpissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Tyska, Tysk qvinna (ss smädenamn). aldrig skulu tässa gärpissor (Cod. B garpissor) wardha mina arffwinga BK 212 . Jfr garper,"],"f":["garpissa )"]},{"a":"gärsala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gärsam","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se görsem."],"f":["gärsom"]},{"a":"gärsäme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se görseme."],"f":[]},{"a":"gärsämia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se görsämia."],"f":[]},{"a":"gärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gärning. \" han rymer fore sina skamlika gärdh \" Al 1629 . ib 461, 2339 . RK 1: 3098 . ","2) arbete, utförande. lenghe stodh han (salen) jnnan gärdh KK 1: 3529.","3) gärd, utskyld. thz (ɔ) swerige) the gärdh wth giorde RK 3: 4175 . ib 4180, (sista forts.) 4420. wij . . . welja at fogtene häredzhöfdingane vi bönder oc vi landbo af hwart häredh scola jemka for:ne gerdh BSH 3: 45 ( 1452, nyare afskr.) . \" late redelige vtkomme gierderne \" ib 5: 148 ( 1507) . ib 152 (1507), 155 (1507), 157 (1507), 225 (1507). later föra tel seg alth (för al) then gerdh, som er tel hopa giordh i skone ib 153 ( 1507) . ath göra ilectus noghen gerdh ib 292 (1508?). som gerder hiit förth haffwe HSH 20: 122 ( 1507) . - sammanfattningen af dem som böra förena sig om en viss gärd. sex män war een geerdh RK 3: 4172 . wij . . . welja ath hwarje vi skattabönder legges sik i gerd oc hwarje xii landbo legges sik i gerdh, oc at hwar gerd skal göra thre toma tunnor, iiii span siktat myöl BSH 3: 45 ( 1452, nyare afskr.) . huar gerd skal göra vth viii tolftt pila ib 46 ( 1452) . ib 4: 241 ( 1498), 5: 163 (1507). - afgift inom ett gille. swara för hans ingangh gerd ok skoth i then drykken SGG 128 . \" göry sydan fullan yngang ok gerd \" ib 129 (båda dessa ställen kanske att föra till 4). ","4) samqväm el. gästabud inom gille el. skrå. huilken brodher som gärdh skal göra SO 66 . \" huilken brodher som gärdh skal göra fore sijn läriunga \" ib. \" then som til gerdeman valder vorder ok vil ey gerdh göre ib 112. \" ib 99 . \" halle gärdh (vare gärdeman) j neste drykken \" SGGK 105 . \" vardha brödher ok systra tilnempdha gärdh holla (att vara gärdefolk) \" SEG 116 . SGG 129, 130 . ","5) = gärdha man? ära alle gerdenne vthe alle i sändher SGG 130 . ib 132 . - Jfr a-, af-, at-, borgha-, bruþlöps-, dara-, ful-, fälags-, gen-, half-, hem-, kirkiu-, kost-, lagha-, lidh-, mat-, mungats-, radh-, raþa-, sara-, siunättings-, skiuta-, sättar-, tidha-, til-, undir-, up-, ut-, vaþa-, vilia-, väl-, äptir-, öl-gärþ.","1) gärdeman, den som har uppdrag att inom ett område insamla en gård. haffue wi tilskicket velburdige men monss henricsson oc peder gersson med ij borgere, at the skole thet aname oc vpbäre i skeninge aff edre gerdemen BSH 4: 241 ( 1498) . ib 5: 163 ( 1507) . ","2) den som förestår (syns dåligt) till och anordningarna vid ett samqväm el. gästabud inom ett gille el. skrå. huilken brodher til werkmestare keester wardher bijsithiare gärdeheman eller gildesuen SO 68 . \" then som til gerdeman valder vorder ok vil ey gerdh göre ok varda brödrom tieniistachtock som godhe men fore hanom giort haua kleda stugunne mz högiende om benckianer the[s]lijkes mz löff ock gressz ok halm tha tess tider är . . . böte i companit ena tunno öl \" ib 112 . ib 113 . TS 19 . SGGK 105, 106, 108 . SEG 116 . - Jfr gärdhman. "],"f":["gerdh . ","gerd . ","geerdh . ","gierd . ","-ir )","gärdha folk","gärdhafolk balker","gärdheffolk- )","gärdha man","gärdheman . ","gerdeman . gierdeman: -mennen BSH 5: 163 ( 1507) , ","gärdha skatter","gärde- . ","gerde- )"]},{"a":"gärþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. gärda, uppföra gärdsgård. abs. hwa äkke wäl staffrar han ey wäl gärdher GO 888 . - med gardh ss obj. gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan GO 882 . - gärda, omgärda, hägna. han giärdhar mädh godhom radhum Bil 214 . \" skulu wthualda manna wägha athertäppas oc gärdas mz dröffuilsanna thornom \" Su 169 . ib 439 . - Jfr ater-, half-, in-, kringum-, um-, umkring-, utgärþa, äfvensom ogärþer."],"f":["giärdha . ","gierþa L. "]},{"a":"gärþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stängsel, inhägnad. \" innan gärdes ok vtan gerdes \" SD NS 1: 80 ( 1401) .","2) gärde, inhägnadt jordstycke. styrløgs gerdi SD 1: 247 ( 1225) . \" til rikmodha gyerdhe \" VAH 24: 326 ( 1377) . duo agri huar i sino giærþeno SD 2: 289 ( 1299) . jn diuersis agrorum congeriebus dictis wigariter gierdhe ib 493 (1338, gammal afskr.). i östragärdhit ib NS 2: 87 ( 1408). brände gärþe ok akra sins molz manz Bu 175 . \" skaro ok yrkto idhur garde \" MP 1: 67 . thin gärdhis frukt ib 2: 173 . \" kan . . . ey roghsädhin swa timelika saas j gärdheno \" Bir 5: 120 . Lg 3: 672 . Jfr aker-, akra-, bya-, friþ-, half-gärþe, äfven som in-, ut-gärdhis."],"f":["giärþpe . ","gerdi . ","gierdhe . ","gyerdhe . garde),","gärdhis gardher","giärdhis- . ","giärdes- . ","gärdz- )"]},{"a":"gärþning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr akra gärþning."],"f":["giärdning )"]},{"a":"gäslinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gäslinga torva"]},{"a":"gäslinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1231. "],"f":["gäslinga torva , "]},{"a":"gäst","b":[],"c":"","d":"","e":["gästning. \" kräffya aff bondanom skäppo ltil hest när han ridher j fordringennas gesth \" PMSkr 120 . - liggia til gäst, vistas ss gäst. än kar ssom lagh til gesth hem til andriss köt mongare ATb 2: 154 ( 1480) . ij köpsuener, som laghe til gästh när pedher byyörnson HLH 2: 22 (1511)."],"f":["gesth )"]},{"a":"gäst hion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) intrans. gästa, vara gäst, göra besök. första nattena gäste han til een fatikan man Prosadikter (BVarl) 96 . \" tha han gäste hem til thera \" Mecht 56 . - om främling på besök i stad; jfr gäster 2. jens ib. gester ner hustrv. karin lisle monges Stock Skb 231 (1524-25) (kan även föras till gäster 2). - Jfr frogästa."],"f":["gesta )"]},{"a":"gästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. \"","1) trans. \" gästa, besöka. geste en staþ som hete tolosa \" Bu 170 . \" giästo enga hampn \" Bil 215 . Bir 2: 256. Fr 1223 . RK 1: 4247, 2: 3941 . \" þa þe egh giästäs (hafva gäster) \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). gästa, våldgästa hos, besöka i fientligt syfte, hemsöka. hwaar sum . . . giäster therä huus, aa moot therrä williä, ok thässum warum stadhwä SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). almoghen . . . som thässe aren hawer wareth hardhelika vtan alla miskun gäster röwadher oc skinnadher BSH 2: 35 ( 1396) . landith (näml. är) gest wtan nadhe ib 5: 254 (1508?). swa lot hn them gesta RK 2: 5998 . \" jammerligha wardhe wj tha gesta mz brandh oc slagh manghelanda \" ib 2400 . \" mena the jdher gästa \" ib 3903 . \" skall han sigia at drengia häffua hanum hema gest \" Di 143 . \" för än os gäster dödhin härdhe \" Al 6146 . wil biskop iadum hema gesta ib 1059 . - intrans. gästa, vara gäst, göra besök. a wäghinom gesto the KL 107 . \" ther han gieste försto naat \" Bil 731 . Bir 3: 197 . Iv 4393 . \" giäste at ens cristins manz \" Bil 225 . \" geste än til then fatika riddarin \" ST 441 . ib 442, 454. thunge gäste the gästa tha j marie hiärta Bir 3: 171 . - våldgästa. at þätt sinne þe gyästä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han lot sa omögliga liffua oc gesta RK 2: 5744 . \" gestis aldre swarare j thera dagha \" ib 1: (sfgn) s. 188 . ","2) aflägsna? nw mädhan silfkar oc horn äru aff landeno gäst tha äru bolin oc bekarin almoghanom bäst RK 1: (Albr.) s. 208. - Jfr for-, ut-, vald-gästa."],"f":["giästa . ","gyästa . ","giesta . ","gesta . geesta: -o RK 1: 4247 . " gista L. -ir, -te, -ter), "]},{"a":"gästbudhin","b":[],"c":"","d":"","e":[" bjude], p. ladj. bjuden ss gäst. ath eth vngt par folk, waro gestbudhin til kyrkmässo, til sancti sebastiani kyrkio MP 5: 239 ."],"f":[]},{"a":"gästbudhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bjuden ss gäst. ath som hema staddir ok drik som gästbwdhin GO 403 ."],"f":[]},{"a":"gäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" per gest \" Skotteb 6 (1460-61) (kan även föras till 2). 2) i stad sig uppehållande främling (i motsats till borgare); särsk. om främmande köpman. STb 1: 46 (1476), 135 (1477), 311 (1481). wordo fogodin . . . borgamestarene och radet swa eens, ath borgarene skulo lata skipa wtlendes xl (40) [l]ester lagx ok gestener xl (40) lester lagx ib 2: 169 ( 1486) . \" michel jensson skreddere som fulmectoger war pa sin gestes wegna erland skreder sJ 2: 239 (1493). \" ÅK 64 . skypper niclis alenningh gest STb 4: 1 ( 1504) . - Jfr skämda gäster. ","1) penningmedel ltillhörande främmande köpmän. engin tagi gesta peninga til sik STb 1: 373 (1482). ib 408 ( 1483) . thet andra . . . som han skulle aff werie, ath han ecke handtherade geste peninga STb 3: 259 ( 1495) .","2) avgift som erlades av främmande köpman i Stockholm för rättighet att driva köpenskap där. Jfr HIldeband, Sv. Medelt. 1: 394. inbare skotherrena . . stadzsinsskot, som the j thette för:ne aar wpburit hade j skothusit med geste pening ao ch paale peninga Stock Skb 34 ( 1517) . ib 71 ( 1518) . "],"f":["gester . ","gen gestes SJ 2: 239 (1493) . pl. -ir), ","gästabudh , ","*gästabuds folk","-bodz- )","*gästabudhrätter","estabodh- )","*gästabudhstova","gäste bostwgo),","*gästa giäld","gesta gieldh )","*gästa gods","gesta- . ","geste- . ","-gotz- . ","-goz . ","-gooz ATb 1: 125 ( 1560) ), ","gästa hus , ","*gästahusgömare","gesta- )","*gästa pänningar","gesta- . ","geste- )","*gästa skuld","-schul ib 3: 50 ( 1492) ),","gästa skut","gästhe- . ","gestha- . -skot),","*gästa stuva","gäste- )"]},{"a":"gäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) främling, utländning. \" han se bonde äller gäst \" Al 3684 . ","2) i stad sig uppehålland främling (i motsats till borgare). BSH 4: 225 ( 1497) .","3) gäst. \" fyr än giäster af gardhe rijdher \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). ängen man . . . ma flere gyäste byuþä ib 479 (1345, nyare afskr.). þa kom goþar gästar Bu 144 . ib 19 . Bir 1: 158, 3: 169, 171 . Al 2798 . SO 112 . \" budhin til giäst \" Bil 264 . Bo 73 . \" bödh andra iudha til gäst \" KL 38 . \" xiij ara giäster annars hems (han som fjorton år vistas i den andra verlden) \" Bil 118 . \" skal iak iþar lata seia þän fula äst (d. v. s. djäfvulen) \" Bu 208 . bidde leþan gäst (d. v. s. draken) ib 491 . \" the wordho tha alexandri gäst (hemsökte Alexander) \" Al 9304 . Jfr skadha-, skämda-gäster. "],"f":["giäster . ","gyäster SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); -e ib 479 (1345, nyare afskr. gester. pl. -ir: gyäste SD 5: 479 (1345, nyare afskr.); gäste Bir 3: 171 ; ","geste SO 112 ; " gestene " Bir 3: 169 ; ","gester SO 112 . ","-ar: gesta Al 2798), ","gästabudh","gestabudh VKR 21 ; ","-budhum ib 20), ","gästa hus","gäste hws )","gästa siäng","gestä seng )","gästa skut","gesta schot )"]},{"a":"gästeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gästning (ss skyldighet hvilken åligger el. utkräfves). omildheth eller ow[erw]ald antige med gestarij eller landredh BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . at intet olaglicth oc wskellict gestri skulle stedias GS 53 ( 1458) ."],"f":["gestarij . ","gestri )"]},{"a":"gästfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jöns nielsson gestfolk dedit ɉ mark SSkb 257 (1507-08). Jfr gäster 2."],"f":["gest- )"]},{"a":"gästgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gästgivare. GU C 20 s. 339 ."],"f":["gest- )"]},{"a":"gästgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gästkomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kommen ss gäst. wtländis man gästkomen til thit land MB 1: 338 . ib 340 ."],"f":["-komen )"]},{"a":"gästliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["andlig, till andliga ståndet hörande. flere andre gräslige herre BSH 5: 171 ( 1507) ."],"f":["gäslig )"]},{"a":"gästman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"gästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: gästning (ss rättighet). warde the jord skifft mellan clostrit oc heslaby kirkio, tha vare biscopens gesningh thär helfftena mynne än hon är nw VKJ 124 . jtem michl koparsslagare iij mark fför han lop moth thom ssom gingha kringh om byn epther myn herress gessnigh ATb 3: 286 ( 1515) . Jfr foghata-, things-, vald-gästning."],"f":["gesningh . ","gessnigh )"]},{"a":"gästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gästning (ss skyldighet hvilken åligger el. utkräfves. \" vara fatikom thungir ok skadhelikin j gestning \" Bir 2: 335 . ib 3: 311, 4: 32 . VKR 75 . then gästning jak haffde giort almoganom i näreke . . . haffde jak medh en wenligh oc kerligh bön aff al-. mogan ther BSH 3: 131 ( 1460) göre ider nagon gesningh eller twnge ib 4: 151 ( 1492) . \" ib 5: 122 (1506), 315 (1508), 316, 320 (1508), 387 (1510). mz myken gästning oc skatning oc andra twnga ålaga \" RK 3: (sista forts.) 4284 . ib 5837 . - våldgästning. han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom firi gyästningh sinä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) Jfr konungs-, lagha-, vald-, valds-gästning."],"f":["gästnyng VKR 75 . gestning. gyästningh. ","gäsning: -ningen BSH 5: 122 ( 1506) . ","gesningh ib 4: 151 ( 1492) . ","gessningh ib 5: 315 ( 1508) , 316. ","gistning L. ","gisningh BSH 5: 387 ( 1510) ), "]},{"a":"gästqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig gäst. item escil met syn hustrv och sin gesthquinna alle tree for iiij daga HLG 2: 75 (1517)."],"f":["gesth- )"]},{"a":"gästreki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare i Gestrikland. ss tillnamn. olaff gestrekie SJ 400 (1474, på tre ställen)."],"f":["gestrekie )"]},{"a":"gästreki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare i Gästrikland. Se Sdw 2: 1231 och A. Schagerström, Namn och bygd 22: 126 ff."],"f":["gestrike STb 5: 328 (1521, Kop) ), ","gästringar , "]},{"a":"gästringar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" Gestringar, inbyggare i Gestrikland. RK 2: 4319, 4434 ."],"f":["gestringar: -a RK 2: 4434 ; ","-ana ib 4319), "]},{"a":"gästskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = gästa skut. HLG 2: 33 (1513)."],"f":["-skot )"]},{"a":"gät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1231."],"f":[]},{"a":"gät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gissning. \" thz weyt iak ey vtan a gäth \" RK 1: 564 . - aning. ä geespa fughil aa sith gäth (euntus quales prenoscitat oscitat ales) GO 293 . - Jfr gäte."],"f":[]},{"a":"gäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) = gita 1. iak gäther ey soffwin ingha nath Lg 3: 128 . ib 151 . ","2) omtala, nämna. \" fore wisso wil iak thetta gäta \" Al 8561 . ib 1809 . \" aff thra högdh wardher gätith ää \" ib 5848 . ","med personens dat. (el. i dess ställe ack.) samt at och följande dat. (el. i dess tälle en pronominal partikel). tha gaz allom väl aat hans ordhom Bil 842 . \" gatz gudhi wäl at swa giordho \" MB 1: 156 . ib 157, 172 . \" ther gatz ful mangom illa ath \" RK 2: 7197 . Iv 4154 . RK 3: 295, 1171, 2543 . MD 188 . olaff ther aat illa gadz ib 329 . \" gaff honum nampn som honum gaz aath \" ib 317 . "],"f":["gadz MB 1: 156, 157 ; RK 3: (sista forts.) 4478 ; MD 188, 329 . ","gass RK 3: 2543 . ","gassz MD 320 ),","gätas at , ","finna behag","i )"]},{"a":"gäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vårda. \" iosep som jomfrune gätte \" MD 12 . ","2) gifva akt på, iakttaga, hålla, wilen j . . . mith bodh ey storlige gäthä MD 7 (båda de anförda ställena förekomma i en norvagiserande handskrift)."],"f":["-te )"]},{"a":"gäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2) omtala, nämna. ää wardher gät thera nampn ä mädna werlden staar Prosadikter (Karl M) 327, jfr 341. 3) gissa. conilcere gitza oc ghätha GU C 20 (hand 2) s. 3. refl. "],"f":["gätas . ","gätas at , finna behag (i), finna sig tillfredsställ (av). the äru än flere athir ther bä'ra skulu oc getas väl aat til the dö ther vnde Sv Rimd 44. - Jfr for-, saman-gäta."]},{"a":"gäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["probleuma tis p c ne generis gätha (sannolikt fel för gatha) GU C 20 s. 486 ."],"f":[]},{"a":"gäta barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barn som går i vall med kreatur. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998 (1487)."],"f":[]},{"a":"gätan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gissning? thu hallir mik swa som eth atlöghe, teknandis aff mik gäthan (getam representas) SpV 86 ."],"f":[]},{"a":"gätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som gissar. coniector oris tolkin gätore spaaman ok helgamanna tiwffuer GU C 20 s. 139 ."],"f":["-ore )"]},{"a":"gäte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr dura gäte."],"f":[]},{"a":"gäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aning. \" ä gespar fughil a sit gäte (oscitat ad tales quas res prenoscitat ales) \" GO 650 . Jfr gät."],"f":[]},{"a":"gätnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behag. \" manga . . . huilka mik oc flästo waro til gäthnat \" Su 160 ."],"f":["-at ) , "]},{"a":"gätsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["giäzla )"]},{"a":"gäva","b":[],"c":"","d":"","e":[" gud hans gäwa (för siäl gäwe el. giwe?) nadhe SD NS 1: 106 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"gäva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se giva."],"f":[]},{"a":"gäva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se Sdw 2: 1231. Jfr värdhgäva."],"f":[]},{"a":"gäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 269 ff. 1) gäv, gångbar, bruklig. thiughu mark redha päninga swa dana minth, som nw gäue oc gängleke äro SD NS 3: 247 ( 1417) . ib 267m (1417). peninge, som nw j rykit gensze ok geffue ere STb 2: 386 (1489). SJ 2: 154 ( 1489) . STb 3: 430 ( 1499) . fore iic mark stocholmske rede peninga, som nw j rikit gengxe och geue ere ib 452 ( 1499) . Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) . - ss adv. vanligen, ofta. framdelis ath sighia är the spitälska sottin mykit besmittelikin aff sik swa ath thän ena far hona gäfft aff them andra MP 4: 192 . 2) fullgod, förträfflig; ståtlig, härlig. Se Sdw 2: 1231. superl. n. ","e":["1) oftast. swa drömer ok soena gäfuäst om drafuet thy at hon thz mäst älskär SvKYrkobr 221. 2) ss förstärkningsord? allra? släten (ɔ Josafats dal) är gäufäst näst ok vnder berghet SvKyrkobr 228 . - Jfr värdhgäver."],"f":["geuer . ","geffuer . ","gifft Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) ),","gävast (gäfuäst), "]},{"a":"gäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som kan utgifvas, gäf, antaglig, gångbar, bruklig. i swa dana peninga som nw ära genge oc gewe her i landeno SD NS 1: 147 ( 1402) . \" swa goth mynth som nw gäfth ok gänkt är i rikeno \" ib 26 ( 1401) . ib 47 ( 1401), 62 ( 1401), 91 ( 1401) o. s. v. FH 3: 97 ( 1447), 5: 60 ( 1471). - bruklig, vanlig. iblandh människior är gäfft oc genast (syns dåligt) först wnsätia oc hiälpa kroppenom Lg 3: 416 . ","adv. oftast. \" thy the gäfuast borgha ok läna peninga aff androm \" Lg 3: 549 . ib 558 . \" som gäfuäst händer \" ib 552, \" som gäffwast skee \" LfK 124 . ä gäwast (esomoftast) gik jak tädhan hwnrogher Su 282 . - Jr iäm-, of-, o-, rumgäver."],"f":["gewer . ","gefuer . geeffwer: geeff Al 1684, 4548 ; RK 1: 1839 . ","gäft . ","gäft . ","geefft SD NS 1: 91 ( 1401) . ","gäpt ib 2: 120 ( 1409) . ","gäfpt FH 5: 60 ( 1471)),"]},{"a":"gävul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["givmild. thet (ɔ barnet) är mylth ok gäffwlth, swa ath thet latir snart lukka aff sik hwat thet y synom handhom haffuir MP 5: 58 ."],"f":[]},{"a":"gödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) göda, göra fet. nw är affradit 12 thyni och gödha 2 swiin VKJ 98 ( 1447) . jrriguus idest coratus (fel för stercoratus) gödder GU C 20 (hand 2) s. 45. gödha hönor fetha PMskr 257. "],"f":["götha GU C 20 (hand 2) s. 15. part. pret. gödder),"]},{"a":"gödhefä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gödboskap. altilis et hoc atile gödefää GU C 20 s. 17 ."],"f":["gödefää )"]},{"a":"gödheoxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gödoxe. \" oxakaren bör sköta gosoxar och drätoxar \" Arnell Brask Biᴵ 24."],"f":["gödh- . ","-vxa Arnell Brask Biᴵ 29), "]},{"a":"gödhesvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gödsvin. ljtem twe swina hirda oc the wakte gödheswinen SVklE 161 . bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh Arnell Brask Biᴵ 25."],"f":["gödh- VKJ 240 )"]},{"a":"gödska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1231."],"f":[]},{"a":"gödska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godt. \" syu fructsamlikin aar som först skulu koma mz fruct och korn oc alle gödzsko \" ST 401 . - god el. värderik sak, dyrbarhet, skatt. kastdho bäzsta gözsko,, gulwägh(na gärsom) hans hälgha been j haffuit Bil 215 . - koll. gods. gudh hawer giwith honum mykla götzsko MB 1: 205 . ib 196, 203, 204, 211 . - båtnad, gagn. thet warder thöm äuerldllik gözka til tera siäl ok äuerulz lif KS 52 (132, 56) ."],"f":["gödzka . ","götzska . ","gözska . ","gözka )"]},{"a":"gödsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gödsel. \" groof vndir yrtom mz spadha. oc bar siälwir gözlina til thera \" KL 252 . akarin . . . hulkin ther . . . vidhrithorff gözsll Bir 2: 308 . \" lägghia kringom hanom götzs[l]ena oc fitman \" ib 4: 5 . ib 7, (Dikt) 234. Jfr rena gödsl. "],"f":["gödzl Bir 4: 7 . ","götzsl . ","gözl ib (Dikt) 234 ; -ina KL 252 . gözll),","gödsla ran","gözlä- )"]},{"a":"gödsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["gödslu eþer","göþslu- . ","gö þzslugozlu-),"]},{"a":"göia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skälla. \" bära een hwitan rakka göande \" Bil 783 . \" like . . . göiande . . . hundom \" MP 1: 342 . \" latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufuin kombir \" ib 2: 206 . en hundir mötte hanum ok ok gödhe at hanom KL 51 . göddo mz gäld mot honom som hunda Bo 154 . \" baktuskara gö som hwnda \" Ber 106 . \" tho en hund ma mykith gö ther kan ängin man aff dö \" Al 1241 . Bil 792 . GO 821 . Kl 24. Bir 1: 167 . ST 519 . Su 163, 434 ."],"f":["gö . ","ggö . ","göande Bil 783, 792 . ","gpdho KL 24 ; Su 434 . ","göddo Bo 154 ; Su 163 ),"]},{"a":"göia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skälla. granni[o] . . . skälla eller göö skräkkia sicut wplpes GU C 20 s. 306 . ib (hand 2) s. 67."],"f":["göö . ","göö PMSkr 222 ) , "]},{"a":"göian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skällande. hwndannas göyan LfK 64 ."],"f":["göyan )"]},{"a":"göker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["göks yrt , "]},{"a":"göker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gök. \" thu skalt ey thro . . . oppa gökin tha han gal \" ST 32 . - i ortnamn. gøksholm SD 2: 496 ( 1307) . "],"f":["göks yrt , "]},{"a":"göl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gyl."],"f":[]},{"a":"göle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spratt? jach wille göra honom ene göle (utgifvaren tillägger inom parentes: gökle?) FM 134 (1502, samt. afskr.) ."],"f":[]},{"a":"gölia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kittla svalget för att framkalla kräkning? liguere j: göliä LB 6: 284 . - refl. gölias, känna benägenhet att kräkas. haffuir stor vämilse oc gölyes oc kan icke spy LB 7: 242 ."],"f":["gölyes LB 7: 242 ),"]},{"a":"gölilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" äckel, benägenhet (att kräkas). han hielper for kräkilse oc golielse til spy LB 7: 243 ."],"f":["golielse )"]},{"a":"göm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*gömo gods","-godz )"]},{"a":"göm","b":[],"c":"","d":"","e":[" se göme."],"f":[]},{"a":"göm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med prep. um. \" jak skal ok gifwa mik vin oc göm om at taka matelica af brödheno \" Bo 133 (bruket af um är dock här troligen föranledt af det föregående vin). - med en sats inledd af ett indir. frågeord. granth göm giffua, huat var brist är BSH 5: 12 . (1504). - vita göm, = giva göm. med gen. thäs. wiste tess ey göm at däner än lagho i windeström RK 2: 9053 ."],"f":[]},{"a":"göma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) gifva akt på. med ack. bör them som bidhia il ey at enast göma stadhin. vtan än ämuäl timan Bo 103 . K 43 (110, 46). the at þe (ɔ) þing) se eigh för gömd (påaktade, anmärkta) äller i lagh satt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). gömen görla hwath iak sigher Fr 777 . - med prep. at swa innerlika at honum gömde thz hon sina tokt ther mz forgölmde Iv 1380 . Bo 238 . \" göm väl aat allo thy som här äpte six \" ib 49 . \" göm väl at väghinom hans \" ib 113 . ib 115 . MB 1: 92, (Cod. B) 532. KS 38 (99, 40) . - gifva akt, se till. med sats inledd af at. göm at tin huxan se rät ok stadhugh KS 21 (52 23) . - akta sig, se till. med sats inledd af åtföljdt af negation. göm at tu ey suä rädhes wärulzmanna vpsy, at tu få blygdh ok synd före tin dom KS 69 (170, 76) . ","2) iakttaga, hålla. \" þät gömä wir skipum \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thätta buthorþ gömä ib. MP 1: 46 . Bo 177 . Bir 3: 228 . MB 1: 105, 2: (syns dåligt) göma þät nu är sakt Bu 185 . \" göm thesse thry \" Bil 613 . \" hulke som tokin laghin af gudhi ok giömdin them eyg \" KL 143 . \" gömdo laghin \" Bo 5 . RK 2: 4079 . MB 2: 306 . \" som äkke gömir sunnandaghin \" Bo 87 . \" än ey gömdes thässe räkning mz bisext \" MB 1: 64 . ib 65 . \" at göma maatona \" VKR 79 . aff thz hiärta som ey gömer ödhmiuk scriptamaal Bir 2: 327 . \" sum rätwiso williä elskä ok gömä \" SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . \" gömmande nattinna vaku (custodientes viglias noctis) vm sina hiord \" MP 2: 37 . - iakttaga, bevara. huar thöm (dygderna) göme KS 20 (50, 22) . Bo 129 .","3) gifva akt på, vara uppmärksam på, vaka öfver. göma siin ordh ok vara ey bradh Iv 578 . \" göm thina thanka \" Ber 220 . mz alle gömo göm thit hiärta (omni custolia serva cor tuum) ib 101 . - se till, taga vara på, hafva vård om, vårda, vakta. med gen. wakta ok göma hans lifz ok likama KS 63 (157, 69) . - med ack. gömande sina hiordh MP 2: 36 . \" göma fää \" Bil 466 . göma hänna faar ib 540 . KL 273, 296 . Bo 240 . Iv 308 . böþ hanom göma hans sial görla Bu 156 . hänne . . . som guz ängla göma ib 511 . \" j . . . som ey gömdin (custodistis) idhan herra \" MP 1: 54 . \" thär waro tha j landeno tholff slecte, aff hwilkom alle the bäzsto gömdo laghin \" Bil 847 . KS 50 (126, 53), 58 (144, 63) . \" vart rike swa göma ok vakta \" Fl 172 .","4) bevara, skydda. göma cristna siäla fra diäfwls willo Bil 569 . ST 504 . \" thin fadhir göme thik af allom vadha \" Bo 26 . KL 125 . Bir 2: 141, 3: 69 . \" at han them göma och frälssä aff pino och nödh \" Pa (Tung) 34 . skal han göma thöm för syndelikan lifnat ok af ont ok orent sälskap KS 53 (135, 57) . \" hafdhe gudh gömt han fore alle genwärdho \" MB 1: 105 . - bevara, afhålla. än thu . . . göme thina thwngo af alle fanytte talan Ber 107 . ","5) skydda, försvara, bevaka. settom her igen two som slottit skule göma Di 66 . - för-. vara, bevaka, vakta. waradach lät göma apostolos badha ok biscopana Bil 234 . \" han gömir paradiis mz brinnande swärdhe \" Lg 90 . KlL 170, 172. Bir 2: 143, 3: 58 . - taga i förvar, lägga beslag på. lot han göma alt thz sampson atte, oc giorde hanum biltog Di 3 . ","6) förvara, gömma. \" min likama skalt þu göma ok görla göma \" Bu 13 . Bir 2: 105 . \" än är þän sami stauar gömdar mäþ soma ok heþar \" Bu 101 . om hon (frukten) hämpthas om warena ok gömis swa tw aar LB 4: 341 . ib 346 . \" gömde . . . al thing ij sino hiärta \" Bo 7 . MP 2: 37 . \" mz maria eptedöme manoms vj til at göma grannelica som hon gömde al gudz ordh j varom hiertom \" ib 1: 55 . \" säle äru the som höra gudz ord ok göma (custodiunt) thz ib. then som gömir (servaverit) min kennedom \" ib. \" thän stol gömdis (hölls i beredskap) enom myklom prest aff änglande \" Bil 788 . flarþo lund (fjärde sättet att födas) gömde (förbehöll) han sik sialvar Bu 62 . Gr 264 . gömer man manne vredhe MP 2: 100 . - behålla, bibehålla. twingar thz alt ont blod wtlöpa oc alt goth blod ta gömir thz quart i kroppenom LB 3: 47 . ","7) bevara, behålla oskadd el. okränkt. mirra . . . gömir döda manna kroppa oröthelica LB 4: 342 . at göma LB 4: 350 . ","1) taga sig till vara, akta sig, vakta sig. han skal wardah thes atwaktogare at göma sik Bir 1: 283 . - med prep. for, göme sik . . . for sinum owinum SD 1: 669 (1285. gammal afskr.). hon baþ han göma sik firi gramenom: ok bätra sin brut Bu 28 . \" göma sik före kunnax wredhe \" KS 77 (191, 85) . ib 14 (33, 15), 33 (84, 35), 81 (200, 89). KL 226 . Su 422 . LfK 3 . göm thik görla ther fore, at lata nakan tima ysaac thiit koma MB 1: 203 . - med prep. af jak skal göma mik (afhålla mig) aff huarre vanskaplike fylsko Bir 3: 55 . med prep. fran. jak skal vakta oc göma mik fran (syns dåligt) Bir 3: 59 . - med inf. thu skal görla göma thik at tala nakath hardelika til iacob MB 1: 224 . - med sats inledd af at åtföljdt af negation. göm thik at han eygh smitte thik Gr (Cod. D) 380 . at han skulde sik göma i allom sinom åthäuom, at han skulde änkte thet göra han wiste gudhi åmot wara KS 15 (34, 15) . ","2) bevara sig, bibehålla sig, hålla sig. som . . . i renlikhet göma sik Lg 3: 486 . göma at, gifva akt, se till. hwar som görla gömir at oc granlica (söker) j thera bokum Bil 239 . Fl 1516 . göm at görla at thu gör all the tekn MB 1: 286 . sidhan han gömde at, hwath rät ware ib 144 . ib 366 . Bo 34 . Jfr atgöma. "],"f":["giöma gömma: -ande MP 2: 37 . ","gyma KS 50 (126, 153) . ","-ir , ","-de , ","-der )","göma sik , ","göma bort , "]},{"a":"göma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) giva akt p, iakttaga. med ack. göm (obserua) granligha gambla owensins hwisk, ok j örlögeno forsökthom, war atwaktol om ltik SpV 246 . 2) iakttaga, lhålla. for thy the gömbdho ey thin lagh ok lthin budhordh. MP 5: 189 . 3) giva akt på, vaka över. med ack. Se SDw 2: 1231. 4) besvara, skydda. viidher skioldh gömer megh myn venstre sidha fraa owenom GU C 20 (yand 2) s. 67. wardhir thz orent som är alztingx grant ällir purpura, ey är smittan saa lithi, at wi ey genstan wändhom bort öghonen, saa myklo snararin som thz skulle hafua varith bäthri gömft SpV 449 . 6) förvara, gömma. saa huad som gömass under snön gaar up med tön HSH 14: 64 (1525? Brask). "],"f":["-ir . ","pass gömss HSH 14: 64 (1525? Brask). part. pret. gömft SpV 449 ),","göma bort , gömma undan. haffwe the i stadhenom boendes ärw, någre fage döttrer thå göme fädärne them bottt PMSkr 697 . - Jfr for-, in-, inne-göma."]},{"a":"göma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) iakttagande. \" maa hwar en läsa thenna psaltaren fför sina wäner oc ffändher, at the matthe styrkias j gudz kärlek oc hans bwdhordha gömo som leffwandhi ärw JMPs 482. 4) beskydd. ärna mik aff thinom som ihesu christo . . . älskeligha göma aff syndom \" SvB 295 (börj. av 1500-t.). gyllene wllenas segerwinning som war wndy stridz affgwdzsens martis wåld oc göma Troj 16 . 6) fänglsigt förvar, fängelse. stadsins göma, stadshäkte(t). huar ther wardher fangen medh, skal lisättias i stadszsins göma STb 1: 279 (1481). ther ffore wart han satter j stadzsens göme ATb 3: 182 ( 1506) .","7) förvar. \" henning sagde at han fik iowane panzarit til gömo \" ATb 1: 278 ( 1488) . STb 1: 135, 138 (1477). widerkendes ath haffua stolit handklede och annat mera och ey wiste hewm han tet hade antwordet j göme pa malmen ib 2: 214 ( 1487) . ib 4: 216 ( 1511) , 5: 76 (1515). noketh gull, som han haffde fangit ingerdh tordha till gymä JTb 91 ( 1511) .","9) gömma, gömställe. \" sprang konwng peleus fram w ena lönliga göma \" Troj 300 . - förvaringsrum. thusende (1000) mark stocholmske lsom nw niels mansson ok pedher mickelsson radmen kendes tha for retten redeligen annamet haffua epter radzsens befelingh ok ingömpt i stadzsens göme SJ 2: 139 ( 1489) . - Vissa språkprov skulle också kunna gföras till ett"],"f":["göma STb 1: 135, 138 (1477) ; SvB 295 (börj. av 1500-t.); Troj 16, 300), "]},{"a":"göma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) uppmärksamhet, vaksamhet. \" liuin mz högxsto gömo ok atuakt \" Bir 3: 286 . \" mz alle gömo göm thit hiärta \" Ber 101 . \" troen thiänare är altidh i gudhz skodhan ok sinne gömo (custodia sui) \" ib 215 haf thy alla atwakt wm thina gömo ib. ib 221 . ","2) iakttagande. hafdhe vidhir thorft laghanna gömo Bo 5 . Bir 1: 252, 2: 218 . Lg 3: 51 . - bruk, sedvänja. thässe gambla göman ok sihuänian Bir 3: 252 . - (?) äptir naturinna skipilsom ok gömo (conservatione) Bir 1: 214 . ","3) tillsyn, vård. \" lat mik liþughan af hans gömo (tillsynen öfver honom) \" Bu 142 . henne anduardadhe han sins lifnaz gömo Bil 797 . \" tön herra barn hånom setias i rökt ok göma \" KS 53 (134, 57) . godhe hyrdhin vakar owir sins litla hiordz gömo Bo 188 . \" äru öffro thingin som äru änglane gifue honum til gömo \" Bir 2: 290 . KL 76 . Bil 266 . Bir 1: 24 . Lg 38 . Fl 107 . \" haua gömo owir thz folkit them var anduardhat \" Gr 324 . \" the gudz iomfwr oc brudher, som hon (syns dåligt) wndir sinne gömo \" Lg 3: 51 . ","4) beskydd. \" gudhz ängla som iomfrumen är gifwin til wärn oc gömo \" Lg 3: 487 . \" andvarþa sik i guz gömo \" Bu 492 . Lg 3: 486 . \" baþ han fara v räddan a sina tröst ok gömo \" Bu 181 . ","5) bevakning, vakt. \" vaktado . . . alla stadsins porta mz idhelike gömo \" Bil 898 . Bir 1: 384, 3: 244 . RK 1: 1318 . \" sätin gömo jdhrom mun \" Bir 2: 61 . - vakt, vaktpost the gingo fram ginom förstä giämono (custodiam) ok andra KL 154 .","6) fängsligt förvar, fängelse. fik thöm j gömo mästarum herra: paulino Bil 105 . \" satto them i giömo (custodiam) Kl 137. \" ib 140 . \" anduardhandis än ämuäl han i band oc hardha gömo \" Gr 267 . Bir 1: 251 . \" j mino huse äru thre gömor (fängelserum) \" ib 2: 211 . Fl 322 .","7) förvar. \" iþur priulegia oc forn bref . . . varo iþär borto firi vangömo þerrä mannä som þöm i gömo skuldo haua \" SD 5: 636 ( 1347) . \" nykilin aat the gropinne anduardhadhe sancte patricus priacenom j the samo kirkione til gömo \" Pa 10 . \" aff then helewagx flaskän som clarina honom til gömä fik \" Va 43 .","8) bevarande. manadhe han hona til iomfrudoms gömo KL 199 . \" til ödhmiutinna gömo \" Bo 73 . Bir 1: 291 .","9) gömma, gömställe . wnder spegelen war en göma MD (S) 238 . \" the hafwa nidherstunget afgudhet i sinom gönom \" Su 421 . \" ath nokor breff funnos i peter krusa gömom eller nokorstadz i hans wärie \" SJ 233 ( 1453) . - till-. håll. wart giort . . . til gömo allom orenom andom MB 2: 360 . - Jfr land-, siäla-, van-göma."],"f":["giöma . ","gömma: -o Lg 3: 51), "]},{"a":"göman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"göman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["iakttagande, aktande, bruk. timans gran göman LfK 70 ."],"f":[]},{"a":"gömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) den som iakttager (ngt). llegalis . . . lagha oc tro gömare oc thz laghom tilhöre GU C 20 (hand 2) s. 71. 2) vårdare. FOVkl 217 . thu som gömare äst til thätta himilslika liggiande fää SpV 242 . 3) vaktare. hwat skal farit göra i wargha hopenu.n tha borto är gömaren Hel män 158 . - Jfr afgudah hus-, arka-, asna-, boka-, gästahus-, hus-, konungsgards-, pänninga-, radhhus-, siäla-, siänga-, spitala hus-, äplegömare."],"f":[]},{"a":"gömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) den som iakttager el. utöfvar. dygdhanna vidhirgangare oc gömare Bir 3: 91. ","2) vårdare, den som har vård om el. tager vara på. prestena skipadhe jak hans (min lekamens) särlica gömara Bir 2: 105 . \" jdhur kläde haffuen all til saman wndir enom gömara ällir twem ällir swa manghom som them formaa at rökta \" Bir 5: 9 . ib 10 . - vårdare, beskyddare. guz ängel . . . var hänna . . . guþleken gömare Bu 5 . \" coma tue guz ängla ok sighia sik vara þera gömara \" ib 183 . \" romska borgh gömara \" ib 102 . \" siäla gömare \" Bil 107 . Bu 516 . Bir 1: 35, 3: 241. jak skipadhe petvrm minna fara födhara ok gömara ib 1: 123 . \" som är sins hosbonda atwaktoghir gömare \" MP 1: 54 . - vårdare, förmyndare. riddarin hans gömare KL 76, 77 . ","3) vaktare, som vaktar el. förvarar. känz thik vara thinna päninga thräl oc äkke herra. gömara (custodem) oc äkke äghara Bo 66 . häluitis nykla gömare KL 412 . MB 2: 405 . - vaktare, väktare, uppsyningsman. rymde o räddir gönum sina gömara Bil 256 . KL 140, 154 . \" skulu gömara koma hulke som granlika skulu skodha ok atwakta af hwat kyni the farin äru som in skulu lätas til herrans kost \" Bir 1: 360 . ib 2: 143, 218, 3: 58, 151 . Lg 333 . \" folksins glömske gömare oc domara \" Bir 2: 105 . - Jfr fara-, fä-, kirkiu-, klädha-, torngömare."],"f":["giömare: -arä KL 154 ; - arana ib 140), "]},{"a":"göme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. ett"],"f":[]},{"a":"göme","b":[],"c":"","d":"","e":[" se göma."],"f":[]},{"a":"gömilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? 3) iakttagande. vm renlifuis människa lyster altidh guz reddogha sik for öghon oc standa alloledis gömilse (för i gömilse?) oc hawa idhkelica ij aminnilse thät gudh hauer budit SkrtUppb 224 . 4) beskydd. cherbin var englanna värn ok gömelse SvKyrkobr 143 ."],"f":["-else )"]},{"a":"gömilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ","1) bevarande. \" til ödhmiuktinna gömilse \" Bo 11 . \" mattan är kropzins gömilse \" LB 3: 29 . ","2) tillhåll. \" wart giort . . . til gömo allom orenom andom oc gömilse hwars ens fugils orene oc hadzlige \" MB 2: 360 ."],"f":[]},{"a":"gömin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman later sinom vndidånum, suå dödhelike plågher han wardr gömen KS 50 (127, 54) . Jfr atgömin."],"f":["gömen . ","giömin L.),"]},{"a":"gömirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som bevarar, vårdarinna. JMPs 253. alterhallidh är syndena besl, oc älzskar ängla liffwärne, oc är alla dygdha fföderska oc gömmerska ib 281 ."],"f":["gömerska . ","gömmerska )"]},{"a":"gömirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som bevarar, vårdarinna. iomffrudomsens gömerska Su 174 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"gömol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr atgömol."],"f":[]},{"a":"gömol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["aktsam, omtänksam. \" herran athughul oc gömol vm sin faar \" Bir 4: 293 . ib 3: 334 . Jfr atgömol."],"f":["gömel Bir 3: 334),"]},{"a":"gömsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vangömsla."],"f":[]},{"a":"gönköka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bråka, gräla, knota, motsäga. \" jdhua ey at genköka älla dela (decertare) j nakre sak \" Ber 60 . \" än wi byriom at genköka kifwa dela och thrätta mällan os \" ib 130 ."],"f":[]},{"a":"gönnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gynnare, välgörare, beskyddare. redelighe och ärlighe men borgmestere oc radh innen räwelä, syn käre gunnara, kerlighe thetta breff FMU 5: 25 ( 1481) . \" käre her borgmestee och godhe guner ib. \""],"f":["guner . ","gunnara ) , "]},{"a":"gönom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se genom."],"f":[]},{"a":"gönst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Svaretb 465 (1457). välvilja, tillgivenhet. tha ären j werdskylloge oc plictoge hanum sadanan tienst, gönst och wördning, som alla andra gode cristna människio Svarb 69 (1435?). helge men ok quyinnor hulkom the (ɔ: kristna själar i skärsedlen) nagra gonst kerlek ok thienist beviiste här j verldena SvKyrkob 210. - välvilja, godhet, ynnest, gunst. thy stadfestum wi aff ware enkannelige nadh och gönsthe alla friheet, pruilegia Svartb 465 ( 1457) . wor synderlig giönst til forendis HSH 16: 118 ( 1527) . - bevis poå erkänsla, gåva. anderss per kötmo[n]geres gest oc örian iij mark til gönst Stock Skb 42 ( 1518) . \" örian bösseskyttan gaffs ij marc h til gönst \" Stock Skb 156 ( 1520) . - erkänsla, tack? hwat gönst äller thak är thik görande for thz, ath thu swa hardlica ok omannelika wardh fländer Mecht 65 . Jfr ogönst."],"f":[]},{"a":"gönst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välvilja, tilgifvenhet. \" hawa mic . . . stora gönst oc kärlek bewist \" SD NS 1: 317 ( 1404) . nu hylla honum macedones alle göra honum gynst thusand falle Al 826 . \" mz store gynst the honum thiäna \" ib 5266 . RK 3: (sista forts.) 4332, 5170. MB 2: 331 . - välvilja, godhet, ynnest, gunst. konungin . . . vntfik them alla mz store gönst oc äro ST 245 . än mere gönst han them thede RK 2: 3063 . MB 2: 272 . FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . \" bewijser idher her swo vti, som j wilen fortiena wara gunst oc tack \" BtRK 151 (1442, orig) . - bevis på tillgifvenhet el. erkänsla, gåfva, gåfvor, skänker. skalt thu göra mik nokra gönst ST 488 . \" ma iak nokra gönst taka aff theem, ther iak mina päniga läna \" ib. \" för gånst (mutor) eller gawor skull \" Lg 3: 344 . - ynnestbevis, bevis på till-. gifvenhet, hyllning. bön och gönst monde the ey spara RK 3: (sista forts.) 5192 . \" the främadhom ther abbatissan siälff wil noghra gönst ellir wördhning göra \" VKR 38 . \" sökia iomffrwna mz gönst oc gaffwar \" Lg 3: 66 . - erkänsla, tack? göra honom (Gud) gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . - Jfr ogönst."],"f":["gynst . ","gunst . ","ghwnst FH 1: 200 (1504, nyare afskr.). gonst ib 1: 120 (1493, gammal afskr.), "]},{"a":"gönstelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ogönstelika."],"f":[]},{"a":"gönsteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gunstig, välvillig. STb 5: 354 (1522, Kop). Jfr ogönstelkier."],"f":["gunsteliger )"]},{"a":"gönsteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gunstig, välvillig. \" takkandes . . . för eders herredömes gönstelige tilscriffwelse \" BSH 5: 396 ( 1510?) . ider nadis enkede gonstlige scrifftlige swar FH 1: 121 ( 1493, gammal afskr.) ."],"f":["-lig . ","gonstlig )"]},{"a":"gönstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ogönstogher."],"f":[]},{"a":"gönstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nådig, mild. \" sidhan lwtte gönstoghe (curialis) herran sik än nidhir \" Bo 159 . \" en gwnstog, godh, hwld herrä \" BSH 4: 266 ( 1501) . \" epter edher herredömes gode tiilbodh, vilie och gönstigh behagh \" FM 572 ( 1513) . - gunstig, bevågen. mig gönstog wara RK 3: (sista forts.) 5176 . - Jfr ogönstogher."],"f":["gönstigh . ","gwnstoger )"]},{"a":"gönstoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ogönstoghet."],"f":[]},{"a":"gönstoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ogönstoghet."],"f":[]},{"a":"göpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lodjur. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 53. thet dywrith som kallas lingx thet är göpa PMSkr 478 ."],"f":[]},{"a":"göpn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["göpen, krökt el. ihålig hand; göpen, det som rymmes i den krökta handen, hand full. taga . . . en gröpen fwlla aff hampa fröö LB 7: 307 . \" en göpn ällar näfui klenasta lyyn blaar \" Su 46 . \" bättre är en fulle neffwi i handhom, än twa fulla göpnar i wanom \" ib 13 ."],"f":["göpen . ","-ar )"]},{"a":"göpn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["göpen, hand hållen så att insidan bildar en håplighet. thän som alla wärdhena skapade, oc jnne haldher i sinne göpn JMÖ 91 . ss måttsbestämning. göpen, handfull. blandndis til hwarya skäppo aff bärwmmen twa göpna salth PMSkr 339 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"gör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) färdig (jfr göra 1). ä giwer gudh aa göran teen (aptis ad cauma verubus dens vnit adauma) GO 44 .","2) arbetad, bearbetad (jfr göra 2). gul ok ädhla stena dyre alla handa ful wäl göra Al 5240 . ","3) giord, förfärdigad (jfr göra 3). ther war gör en höwelik saal RK 1: 2698 . \" geenlädher ok rema . . . varo aff skära silke göra \" Fl 534 . ib 972 . Fr 2989 . Al 185, 9553 . ST 200 . Va 20 . ","4) gjord, tillstäld (jfr göra 5). ther var gör swa mykin skal Fr 3033 . ","5) gjord, verkstäld (jfr göra 6). godha gernyngar omatteligha görra Gers Frest. Inl. war thässe räkning gör a moab slät MB 1: 419 . \" tha maltidhin war gör \" ST 403 . - gjord, begången. äffter þätt gyärningen war gyor SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). för än synden war gör MB 1: 98 . ","6) gjord, uppgjord, beslutad (jfr göra 7). iuþa como mz gyru (Cod. B, C giordho 979) raþe tel iacobum Bu 197 . þe läto suara mz göru (Bil giordho 1020) raþe ib 507. - ingången, afslutad. ganger sidhan a göra säät mz gudhi MB 1: 301 . \" ganger aff göre sät \" ib 349 . RK 2: 1600 . ","7) gjord, bevisad (jfr göra 8). förgäta the godhiärninga thöm äru göra KS 44 (113, 48) . - tillfogad. högher skadhe . . . ther konungenom är gör til oärä Fl 1697 . \" orättin som os var af mannenom gör \" Bo 185 . Bil 871 . ","8) gjord, vorden, blifven (jfr göra 18). ey är vars herra hand stunth gör MP 1: 70 . \" uar nw tröster gör \" Su 142 . marger riddare war ther gör RK 1: 3596 . - Jfr ful-, o-, um-, up-gör."],"f":["gior L.; SR 51 . ","gyor SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). gyr: gyru Bu 197 . ","frf . ","vok . i änd. -r. -rr: görra Gers Frest Inl.),"]},{"a":"gör","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["3) gjord, förfärdigad (jfr göra 3). han war gör ok fore skipat aff gudi ok til reth som et gut köpmanna skip PM 4: 250 . 6) gjord, uppgjord, beslutad (jfr göra 8). gör och opläsin var thenna domber i vpsala kyrkio SD NS 3: 151 ( 1416) . - ingången, avslutad. mädhan thenne forscriffna sämian var ger met godhom vilia ok beradhno modhe Svartb 361 ( 1437) . ","8) gjord, vorden, bliven (jfr göra 18). stoodh ingeuall stadzscriffuare fultmektoger gör pa hustrv grete hanis fan askens vegnaSTb 1: 20 (1475)."],"f":["ger Svartb 361 ( 1437)"]},{"a":"göra","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"v. refl. ","e":[],"f":["*görias","göres )","*giordher , jäst, utjäst. SeSdw 2: 1231. tha han (ɔ mjölet ) är giorde i iij daga Sex ekon tr 267 ."]},{"a":"göra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","alth thet gogz som är jnscriffwith annath hwarth för, äller sidhan seghleth va giorth (hissat) PMSkr 35 . \" bätre är göra manga bakstandara til hiälp. än sätya vidharla bredan spetz \" ib 160 . göris leer wm them (ɔ: äpplena) oc töreks wm kringh them oc hengis wp thär kalth är ib 330 . - göra, anlägga (torp, gård el. dyl. på annan bys område), upptaga, utbryta. Se Sdw 2: 1231. 2) bearbeta, arbeta, thän som gwlith plägha göra (aurifex), ok kosteligha stena j thz läggia SpV 448 . 1 jernsmidhia, som jern görs vthy VKJ 204 . \" c mark j peninge och giord koper STb 4: 199 (1511). \"","item hustr karin för ii pund vax hon gorde vii höre HLG 2: 113 (1523). ib 124, 128 (1524) . - göra, förfärdiga. kosthelighen oc mz ärffwodhe giordh skip midher siwka i haffweno GU C 20 (hand 2) s. 57. eth sacramentekar, som han haffwer gorth til vorth gille HLG 2: 111 (1522). göra, utföra. sidhan mädh eno kleno hwasso järn gör figuras til äffther thät som wthkastmyngen är PMskr 431. 4) avla. til ath fostra oc göra wnga skwla ey wthwälyas the dwffwor som ärw mykith gamble PMSkr 259 . ib 302, 303 . - om mannen. med dat. och ack. ion fasbiörnson lägradhe sina pigho och giorde henne eth barn ATb 1: 316 ( 1469) . ib 2: 54 (21475). fore thet han giorde sina pigo barn STb 1: 90 (1477). Jfr 13. 5) göra, alstra, åstadkomma; förorsaka. thes lengir han (ɔ: elden) brendir thes hetare han er oc gudz kierleek a mot hanum gier Vis sten 7 . härran swarade . . . jnnan til skal iak wara liffgörandis tik liffwandis (intra te vita vivificans) Mecht 206 . swina skarn gör perstlenciam fäno PMSkr 226 . 6) göra, verkställa, förrätta, uträtta, företaga. Se Sdw 2: 1231. nu tha alle badhe systra oc brödhir äru saman kalladhe . . . til thätta walith görande Abbedval i Vkl l76. hurw j maghen äpthir forsagdom oordhom göre kraffteligha idhir scripamaal SkrtUppb 162 . GU C 20. s 7, 11. jnsultare raasprangh göra ib (hand 2) s. 33. sagde martin stadhenom tienist ok giorde sin eedh STb 1: 62 ( 1476) . \" han hade köp gort her pa thenne här handz sidhes ända \" FMU 5: 24 ( 1481) . \" thette er giort oppa mik och myn stalbroder STb 2: 249 (1488). ib. han giordhe wisa manzens radh \" SkrtUppb 120 . \" klärkane oc laghwiso mennene giordho mäst til hans dödh \" ib 320 . tet jernit, som tyskin sielff giorde köp på för xxij mark STb 5: 51 (1515). staffan skal göre stadzins bestä j alle motte ib 265 (1520). thet (ɔ: fällande av träden) göris wm hösthen PMSkr 171 . Arnell Brask Biᴵ 21. JMPs 254. bedhinahdis honom (ɔ: Kristus) göra wälsighnilse offwer sina tiänara ib 367 . \" giordhe han mera gangh j eeth hallfth aar, än han för giördhe j alla sina dagha ib 486. - hava til görande mädh, ha att göra el. skaffa med (ngt). edoem die sagdes fore retto, ath andres nielsson . . . haffuer engte ath swara nic. person mansläcktid, ty han hauer ther engte medh til görande sTb 1: 317 (1481). - göra, föröva, bedriva, begå. än iak tager mik thet inthe aff, forti iak hauer tik inthe giört eller noghrom then tik tilhörer Thomas Varningsbref 4. stafan . . . wardh saker for vj mark for j blodh wite han giorde oppa didrikx drengh \" ATb 1: 8 ( 1453) . \" han giorde oäro medh henne medh ty ath han giorde henne eth barn \" ATb 2: 54 ( 1475) . \" aff ophoffsins syndh ällir giordhom (actuabilus) syndom \" SpV 576 . 7) göra, uppgöra, besluta. Se Sdw 2: 1231.","8) göra, giva. \" lauris lönson skal göra enom manne lika for fisken \" ATb 1: 263 ( 1467) . \" then stad ther han hade standit och giort sit watn fran sigh STb 2: 3418 (1490). sades fore retta, tet martin ryaner göre vpsala borgaren fult foe sin deel j tompten \" ib 3: 417 ( 1499) ; se vidare göra fult under fulder 4. - giva; vedervåga. wistes för:ne jon scriueres deie aff by. komer her aldre j stadzmark mee wid sit liff görende STb 4: 361 (1514). - avgiva., avlägga. han bortgik for thän rätuisa domin göraskulande räkinskap af sino lifwerne Prosadikter (Barl) 92 . Stock Skb 211 ( 1522) . göra, bevisa, låta röna. jach go[r]dhe them alt got thet yterste jach kunde FMU 5: 24 ( 1481) .","9) utgöra, utbetla, erlägga. wy for:de skulom fulla oc i nöghio göra thiwghumarch affgiäld SD NS 3: 506 ( 1419) . \" tha giordis thär aff (ɔ: ett laxfiske) 33 laxa \" VKJ 98 ( 1447) . ib 18 . \" tetta eptescripna skulo kemmentärane göra til calmarna reesa primo viij (8) leste ööl item iij (3) leste malth item i (1) lest kiöth (o. s. v.) STb 1: 360 (1482). at han ther aff skal göre all rettholeth, som gamalt ok forent hauer warit \" STb 2: 196 ( 1487) . ib 3: 200 (1494), 5: 255 (1519). 10) utrusta, sända. Se Sdw 2: 1231. 11) göra, utgöra, vara lika med. ffore tw hundradh swenska mark stockholms mynt swa ath tre örthughe göro ören, och viij öra j markene Neuman Vokbal 80 ( 1474) . \" item vii mark gambla ortoger effter (ɔ: höre stiket thy göre nw off sik xii mark och V ortog HLG 2: 150 (1523). 12) komma (någon) att. olefacere göra lokta \" GU C 20 s. 377 . SpV 106 . \" at thän indhra wisdomsins ande gör os at grata (facit nos lugere) \" ib 551 . \" dröffwilse göra os altidh löpa (faciunt currere) til större \" SkrtUppb 81 . länge haffwa fred oc rygheth gör förglöma stridz konsth PMSkr 126 . ib 460 . \" galactides är en sten . . . han gör ath glöma gambla vrede \" ib 474 . ib 523, 584 . 13) göra havande. knwt gulsmit zaker xl (40) marck, ty han giorde ena pigha medh barn (STb 1: 31 (1475). Jfr 4. 18) göra (någon) till (något), få att bliva. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twiflar, ltha wilyom wi thes yfir sikker göra oc aff ider forwaring tka Rydberg Tr 2: 344 (1365). jnfelicito . . . osäangöra GU C 20 (hand 2) s. 25. jnfimo . . . krankan göra hindra oc kränka ib s. 27 . ib s. 31, 53. göre för reenth för sinne hustrv dör och tänke p aolaff scriffuare och pedhir kyrting ATb 1: 383 ( 1472) . med obj. och objektiv predikatsfylland. SD 6: 343 (1352, nyare avskr.) . \" väsignahdir vari thu gudh som epte thina vpfärdh til himerikis gladha giordhe (lætificasti) thina modhir iomfru mairam mz idhkelicom hugnadhom \" Nio kap ur Bir 19 . \" item gyrom wi häridzhögdhingin mäktoghan . . . at (+) gyra likerwis som wi siälwm \" SD NS 3: 38 ( 1415) . \" afhänder jach mik . . . for:da gard och eghuan gör jach han for:dom niclisa pinkhana . . . til äuerdelika ägho \" ib 382 ( 1418) . skal iak wara . . . fethme fetagörandis, oc glädhiandis thina siäl (sagina lætificans et inpinquans animam tuam) Mecht 206 . \" ion bentson tog sin pant i geen af radstwn och lofwad at göra skadelöso kämenarana \" ATb 1: 306 ( 1469) . \" gör dödhan j mik allan kötzsins lusta \" SvB 257 (omkr. 1500). - göra godhan, gottgöra, ersätta. sades aff for retta, at tönius öffuerskerer giffue hinrik hakere swa godh guldh sky j gen eller göre thöm swa godhe medh peninga, som the andre vare STb 4: 63 ( 1505) . - pass. med predikatsfyllnad. thet hon saar war giordh i räfliste Lagerbring Saml 2: 228 ( 1445) . GU C 20 ( hand 2) s. 67. for thy kom gudh giordhir man (dess factus homo) SpV 325 . SvB 101 (mot slutet av 1400-t.). at for syndogha manna skul. war hon girdh (facta sit) gudhz modher SkrtUppb 12. när nokor malm giordhe kalk standith¬ haffwer j tolkom eldh j xx dagha PMSkr 383 . ib 384 - med ack. och prep. i et. til lmed följ. subst. bly görs til kalk PMSkr 381 . \" bly görs j kalk ib. kopar görs j kalk ib. 19) göra (något av någon). thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd \" Prosadikter (Sju vis m B) 203 . 21) göra, vara verksam, handla. gör ffor then död ok pinom han tolde ok giff mik thin wenskap ATb 1: 128 ( 1460) . \" han är thän som badhe gör os wilia ok göra (perficere) oppa thz wi skulum forskulla godhan wilia \" SpV 106 . \" först skal man göra oc sidhan preddika \" Hel män 108 . ib l109. - handla, bete sig, göa, g till väga. item gyrom wi häridzhöfdhingin mäkthoghan . . . at (?) gyra likerwis som wi siälwm SD NS 3: 38 ( 1415) . \" raghal lbenthson vardh saker forre iij mark forre thet han gyordhe olaghlegha medh nisse jngemarsons panth \" ATb 1: 13 ( 1453) . \" gak opp i radzstuguna ok pläga mik rät og gör rät for tig \" ib 128 ( 1460) . jniurior . . . oreth göre GU C 20 (hand 2) s. 29. ib s. 48 . \" hanis dyngxstadh hade giorth i alla motto moth honom som en retfärdogh, godh man STb 1: 299 (1481). \" SpV 578 . \" gör wäl käre son ok kasta ather j trägarden all the äpple som thu thär togh \" MP 4: 15 . \" hon girdhe ey swa som the giördho JMPs 399. - handa el. gå till väga med (ngn). Se Sdw 2: 1231. - med pep. af. avhandla? här til haffwom wi giorth (egimus) aff trem trappom, hionalagheno, änkiomen, jomfrumen \" SpV 345 . 23) i stället för att upprepa ett i en föregående sats anfört verb): göra. nar thu thy tik forbätra j tronne, hwilkkin swa gör j kärlekenom hwat ey menar thu at tha hälghas christi nampn j tik SpV 561 . \" huar wii kwnne ware ider till willie och kerlegh, göre wii altid gernä STb 5: 334 (1521, Klp). 25) operson. göra. swa gör ey onth j handena PMskr 504. \"","4) göra sig, tillfoga sig. fför thy at thu glömdhe tre dela j psaltaren, thy til staddhe gudh at thu giörde tik try dödz saar JMPs 409. ","3) upplyfta, uppsätta, hissa (segel). PMSkr 36 . 4) bearbeta, förfärdiga; bereda, tillreda. tha varth nielss sskomakare ssaker (ɔ: mark för en hwdh han giorde op för michil timberman ATb 3: 308 ( 1517) . item til 2 stekepannor, som giordis op VKU 59 ( 1550) . - Jfr uppgöra. "],"f":["göre . ","göro SkrtUppb 162 . ","gyra SD NS 3: 38 (1415). gära GU C 20 s. 7 . ","gör . ","gier Vis sten 7 . ","göro Neuman Vokbal 80 ( 1474) . göre HLG 2: 150 (1523). refl. görs VKJ 204 ; PMSkr 354, 5: 24 (1481); HLG 2: 112, 113 (1523), 134, 128 (1524). giörde JMPs 409. golä ATb 2: 254 ( 1511) . ","giordher . ","giort . ","gyort . gorth(h) FMU 5: 24 ( 1481) ; HLG 2: 111 (1522). giört Thomas Varningsbref 4 . Se Sdw 2: 1231 och O. V. Friesen, Nysv. Studier 14: 123 ff.),","göra sik . ","*göra fore , Se Sdw 2: 1231. ","göra fram . 1) framlämna, utgöra. allan sman skat göra frm, som är lamb. hööns, ägh VKJ 38 . 2) utföra, få till stånd. vi hörom at severin norby . . . gör fast til bate thet her tyke hafuer giort fram HSH 14: 26 (1525, Brask). ","göra til . 1) tillreda; göra i ordning. henrik dalakarl giordhe fannunna til HLG 1: 53 (1448). - Jfr tilgöra.","*göra til baka , göra ogjort, upphäva. Se under göra fram 2. ","*göra til änkte","-engte . ","-int (he). -ingo Gu C 20 s. 69), tillintetgöra; förklara ogiltig. finz thät laghligit oc meghtoght wara til at göra thät walit til inte Abbedval i Vkl 92 . SVklE 168 . GU C 20 s. 353 . Jfr tilänktegöra. ","göra up , 1) göra upp, göra i ordning. the . . . giordho vp stoort baal Hel män 256 . göra, anlägga, bruka upp. swa manga lykkor som wp ärw giordha aff thässom for:dom 8 attwnghum, the räntha swa mykla afskuld, som thär wppa sas VKJ 10 ( 1447) . ","*göra äptir , Se Sdw 2: 1321. - Jfr afrät-, attafalt-, fast-, feta-, fram-, fran-, ful-, in-, kun-, köp-, lagh-, lisa-, livande-, mis-, myrk-, saman-, skinande-, ut-, vidher-, värre-, ymse-göra, ävensom lif-, väl-görande och handa-, lin-, ny-, o-, rädder-, väl-giordher."]},{"a":"göra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) bereda, göra i ordning. \" lät kunugen bal göra i limoghne \" Bu 188 . - tillreda, tillaga. om thu faar nakra willebradh, tha gör thz til mat MB 1: 212 . \" nio (näml. fiskar) giordä i piper \" AS 59 . fäm (näml. gg) giord i gryto och fäm i pano ib 60 . \" thaga . . . olio giorth mz rösä \" LB 5: 77 . Jfr 3. - tillreda, tillrusta. then som til gerdeman valder vord er ok vil ey gerdh göre SO 112 . - göra, anställa, hålla, fira .. þäs lanz kunugar giorþe brulöp sinna dottor Bu 182 . \" tel kirkian gitar hanom giort särleka högtiþ \" ib 51 . ","2) bearbeta, arbeta. the hafua gifuit conuenteno . . . gyordhan messing FH 4: 42 ( 1455) . \" som . . . thässa wl til klädhe gör \" Al 5255 . \" beddis modherinne thz hon skulde göra \" Bo 14 . \" hwat ey bar han atir thz hon hafdhe giort ib. \"","3) bereda, tillreda, göra. stöt ok giort som leium LB 5: 80 . löögh aff hänne (malört) giordh ib. \" af ene-bärom maa man göra olio \" ib 4: 341 . \" göra ther aff plastir ib 1: 97. Jfr 1. - göra, förfärdiga. togho the biälkan oc giordho aff ena fä bro \" Lg 95 . \" kronulyus . . . ywer oss lata gyorä af þrym lifspundom vax \" SD 5: 563 ( 1346) . \" göra þolict palacium \" Bu 181 . \" eet torn . . . ther resa giordho mz sina händer \" Fl 971 . \" hon (taflan) war giordh alt vtan flärdh \" Al 188 . \" bödh han thaghar göra sik en waghn \" ib 9076 . \" gör os gudha \" MB 1: 343 . giordhe ysaac ther altara gudhi ib 211 . - göra, författa. thässa bokena giordhe sanctus bernadus Ber 243 . Fr 3202, 3228 . - utfärda. þettä war giuit oc gört vndir mit inzighle SD 5: 160 ( 1343) . \" þättä bref var gyort oc giuit i varom garþe viþ husäby \" ib 639 ( 1347) . vi . . . györum . . . wart bäggiä testament ib 561 ( 1346) . ","4) afla (om mannen). med dat. och ack. giorde henne et barn Di 21 . \" han war then samma son som wilkinus konung giorde ena (för ene el. enne) haffrw \" ib 41 . ","5) göra, alstra, afkasta, gifva. somlik (ɔ) sädh) fiol j godha iordh . . . ok giordhe (fecit) hundradha falla frukt MP 1: 84 . - göra, frambringa. fidhla om hulka fidharin gör söta liudh Bir 2: 187 . \" thässa dygdher wärka äller göra gudhz ängla \" Lg 3: 487 . . göra, ställa till, åvägabringa. gyrum stridh mälla oos KL 234 . \" gyry fridh mz missämiandom LfK. 175. tha matte oc enskyn offer göra syndox mantz säät mz gudhi \" MB 1: 470 . göra, laga. med sats inledd af at. iak skal göra at the skulu komma oc bidhia före thina föther MB 2: 338 . - göra, åstadkomma, förorsaka. lönlek samband . . . the göra opteleka . . . stadhlikär geengangur SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ofmykin mogh ( syns dåligt) at göra dröghilse ib 670 . \" gamul syndh gör nya skam \" GO 213 . blodlat . . . gör läta rösth LB 3: 45 . \" gör thät got blodh \" ib 58 . \" wardir hon . . . swa nöt tha ma thz nogit got göre \" ib. \" hwi görin ij lidher thässa nödh \" Al 5376 . - bereda, förskaffa. hon gör trötte menniskio hwilo LB 3: 46 . \" tha wart i stokholm howat aff makt swa at manz hierta giorde sakt ok mykla gläde hwo thz saa \" RK 1: 1149 .","6) göra, verkställa, förrätta, uträtta, företaga. huar som takr til at göra tuå syslor i sändr, han fulkomna huargha tera wäl KS 55 (138, 59) . \" thän skal göra gagn ther gagn wil hawa \" GO 134 . göra got Bir 1: 295 . \" haua . . . giort . . . got torneament \" Bu 24 . \" spurþe huat naþom älla iartigne guþ hafþe giort mz þöm (quantia per eos fecisset dominus) \" ib 196 . \" var herra ihesus hafdhe skipat at göra var atirlöselse \" Bo 195 . \" giordho . . . stort buldher ropp oc skrian \" Lg 3: 610 . \" göra sin scriptamall \" RK 1: 4402 . \" göre syn eedh \" SO 148 . \" at þe györä þänna warn wiliä oc buþ \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). att han fik egh allan wiliä sin györa ib 376 (1344, nyare afskr.). vm i gyrin min budhordh MP 2: 172 . \" gör alt þät iak biuþar \" Bu 139 . \" thetta scal man                                göra huart manadha mot \" LB 1: 98 . \" hwat skulum wii wsle göra i them daghnom \" Ber 190 ; jfr 20. thu badh mik skrifwa thik hällagx kännedoms ordh hwilkit iac giordhe mz gudhz nadhom ib 191 ; \" jfr 23. thetta war ekke än alth her mz giorth (uträttadt, bragt till slut, afgjordt) \" RK 3: 854 . ib 1639 . \" the skullä warä i köbehampn om viij daghä epter olsmessen at senästhä wedh theris halss til görendis \" FM 326 ( 1507) . \" at i finge noget aandarwm i tw eler iij (3) aar tiil görendes \" BSH 5: 248 ( 1508) . ib 281 ( 1508) . togha vij thöm in tel oss oppa en xiiij (14) dagha ath görendhe ib 296 ( 1508) . - göra, föröfva, bedrifva, begå. en man hafþe miok fula synd giorth Bu 168 . \" än the göra nokrä grymä giärningä a þerrä sialfrä lif \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora ib 5: 638 ( 1347). han giordhe ther draap ok mykith moordh Al 1757 . \" som mykit ilt hauar giort \" Bu 28 . wi wsle som mangh otalika ond thing giordhom Ber 190 . \" giär fulla bospänd \" SR 46 . ","7) göra, uppgöra, besluta. the giordo tha eth radh aff ny RK 1: 1049 . \" mz swa giordho radhe \" MB 1: 246 . giorþo sik raþ fara vp tel hans Bu 197 . \" wrangä domä györa (fälla) \" SD 5: 606 ( 1346) . Bir 3: 256 . ingå, afsluta. minti the säät som han giordhe mz abraham ysaac oc iacob MB 1: 280 . \" giorde magnus sa dana dägtinge \" RK 2: 6620 . \" köp gyora \" SD 5: 638 ( 1347) .","8) göra, gifva. \" hawa giört klostreno lika \" SD NS (syns dåligt) 415 ( 1405). honom . . . fult göra Bo (Cod. B) 342 ; se vidare göra fult under fulder. görin kesara kesarlekan rät ok guþi guþlecan Bu 507 ; jfr 9. kunno the engin skäl skäl göra konungenom MB 1: 237 . - afgifva, aflägga. þem rättän räkinscap györä . . . aff þöm jngäldom SD 5: 562 ( 1346) . \" scalt thu göra rekinscap for mina siäl \" KL 87 . - göra, bevisa, låta röna. med dat. och ack. giorþo hans moþor mykin heþar Bu 9 . ib 62 . KL 241 . KS 37 (97, 40) . \" the thiänisten görs gudhi siälfwom \" Ber 252 . skolom . . . wi särdeles göra honom (Gud) gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . gör (visar) honom nakra ödmiuk Bir 1: 120 . \" gör fidhlarin thry thing sinne fidhlo (med sin violin) \" ib 2: 188 . med ack. och prep. vip med följande nomen el. pronomen. baþ sin son göra viþ han lifs naþe Bu 28 . - tillfoga. med dat. och ack. gyor þöm bloþwite äller balnaþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). vm han gör ängom orät KL 257 . \" gato hanom giort ägte men \" Bu 26 . ib 197 . \" thik ma ey elder göra skadha \" Fl 545 . the giiordho hwar androm hadh och spot Al 9717 .","9) utgöra, utbetala, erlägga. györa skatt oc skyld SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" hurw dalakarla skatten giorde \" RK 2: 5325 . ib 3497 . SD 5: 696 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), NS 1: 415 ( 1405) . BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . \" görande rättan tiondha \" MP 1: 194 . skulu the til gengärdh göra ena thunno öll FH 2: 37 ( 1414, nyare afskr.) . alth (för al) then gerdh, som er tel hopa giordh (d. v. s. sammanskjuten) i skone BSH 5: 153 ( 1507) . \" wi haffuom giort won skath til hopa \" FM 344 ( 1507) . 10) utrusta, sända. skal han swa göra hona aff gardhe som hon ware hans dotter MB 1: 335 . \" frälse voro suderköp[un]gz män af thöm ledhungenum sum giörs langwägis \" SR 21 ; jfr 1. 11) göra, utgöra. swa som mang hion ienom gardhe göra en boskap vnder enom husbonda oc swa som alle the riddara som lydha enom höffdhingia göra en här oc ridderskap MB 1: 37 . ib 257 . Ber 156 . swa goth minth at sex marc göa ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401). ib 26 ( 1401) o. s. v. viij stadio the göra ean swänska mila MB 2: 315 . 12) komma (någon) att. thu giordhe mik grata (latinism; me plorare (fecisti) Ber 190 . \" käte gör mäniskiona engholedhis akta tilkomaskolande vadha \" MP 1: 351 . \" hon (malört) doger til ath göra pissa bade man ok quinna \" LB 7: 2 . \" dräpir thz madkin oc gör haar wäl wäxa \" ib 1: 96 . \" rädekya gör rapa \" ib 7: 60 . ib 3: 56 . \" swanzk kwmyn . . . gör pissa \" ib 7: 10 . \" gör thz wäl at sowa \" ib 1: 96 . thz gör at nywsa ib 4: 348 . ib 3: 45 . 13) göra hafvande giorde iak tina dotter mz barn Di 56 . 14) tvinga. iak hafwer persos ok thera land giort them til skat idher til hand Al 4210 . 15) aftvinga, pålägga. han frälste ängland aff hardhe kära ok skat ther romara förra giordho Iv 13 . 16) tillbringa. ä hwar the kunno koma aat ther plägha the göra sina nat Al 5726 . 17) förlika göra thom om the gytha SO 24 (trol. är sata uteglömdt efter thom, i hvilken händelse denna betydelse utgår och språkprovet föres till 18). 18) göra (någon) till (något), få att blifva. med två ack., hvaraf den ene är ett adj. (och den andre kan ersättas af en objektssats). göra sonen bliþan Bu 9 . giorþpe väþret . . . siukt ib 199 . \" daghin aff hymblenom skulde nidhir koma j vlafättin, oc göra han watan \" ST 201 . ängin þän sakan gyorä saklös är SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han giordhe römska rike (fwl)t aff faghro Bil 307 . \" iach . . . göör allom wittherlighet, thet jach . . . haffuer wnth och forlänth . . . thönne ericksson righesins och kronenis sloth sloth och fästhä raseborgh \" FH 1: 200 ( 1504, nyare afskr.) . - med part. närmande sig en omskrifning. fore hwilkith iak geldhgullith gör honom v (4 1/2) ortogh landh iordh SD NS 1: 531 ( 1406) . - med två ack., båda subst. giorþo þöm slätta böndar Bu 533 . \" tyberius giordhe mauricium kesara \" Bil 708 . ib 127 . Bo 154 . MB 1: 237 . KS 20 (50, 22) . ST 410 . MB 2: 246, 338 . - pass. med predikatsfyllnad. han . . . var giordhir cristin man Gr 267 . han . . . vardh giordhir ärmete ib 319 . \" vardh konungin teridacius giordhir som diur ok vmskiptir i swina liknilse \" ib 289 . Jfr göras 1. - med ack. och prep. till med följ. subst. giordhe til konungh tiberium Bil 707 . ib 778 . \" niels stensson giordhe han til marsk \" MD 388 . höghfärdin giordhe änglana til diäffla Bo (Cod. B) 346 . giordhe mik til lamb aff wlfw Bir 2: 10 . \" äru . . . til entke giordh \" Gr 309 . 19) göra, utse. giorde (dubbade) riddara RK 1: 2930 . ib 2193 . \" huru man pläger en marsk at göra \" ib 2: 1850 . - göra (något af någon), jak skal göra af idher manna fiscara Bo 57 . \" astundande at göra aff honum min örlöghis man \" Bir 3: 412. man gör egh godhan ärkäbiscoþ aff een skalk GO 47 . - göra (af någon föremål för något), göra till föremål för. þe giorþo mäst af þik spot ok haþ Bu 77 . \" göra gaman aff wslom \" MB 1: 130 . \" läthin i göra skam aff idher \" Lg 3: 115 . 20) göra, företaga sig. han lofwadhe gudhy at han wilde gifwa sik j klostir oc giordhe ther enkte til (gjorde intet der vid) ST 69 . wiiste honum, hwath aff them manne skulle göra (hvad man skulle göra med den mannen) MB 1: 403 . \" hwat är giort aff minnen gudhum \" ST 251 . KL 69 . Bo 159 . \" thz är vndirlikit som thw gör mz mik (quod facis mecum) \" Bir 3: 132 . hwat gören i mz (hvad gören I med, hvad behöfven I) swa mangha klädhe parom LfK 97 . Jfr 6. - göra, skaffa. iak haffwer enkte göra mz honom Lg 3: 690 . 21) göra, vara verksam, handla. som for vara skul lata aller gyorä viliä SD 5: 568 ( 1346) . \" nu är time at göra \" Bir 2: 100 . - handla, bete sig, göra, gå till väga. gyrin sum iac idar raþar Bir 4: (Avt) 183. Bu 23, 25 . \" swa gör en forradhare \" MP 1: 351 . \" þän swa hawer gyort \" SD 5: 637 ( 1347) . \" skal alt gruuufolk gyora hwar i sinom staþ. som gruuufoghäten þöm byuþär \" ib 638 \" at rättä ywir þolikä män som swa gyora \" ib 639 . \" görin (agite) manlica \" Bo 246 . \" göra starklika \" Bir 1: 117 . \" lifdho oc giordho mange hedhne dygdhelika \" MB 1: 391 . þa þu giorþe aldra bäst Bu 77 . \" gör väl ok hiälp (var god och hjälp) mik at bära \" KL 318 . \" badh for:de lytin mik at iak skuldo göra wäl och lösa thöm aff gulsmedhenom ather \" SD NS 1: 359 ( 1404) . ib 390 ( 1404) . jak skal wäl göra til thik MB 1: 211 . \" konungin lät illa göra widh jeremiam \" ib 11 . \" gör widh hona swa som thu wilt \" ib 185 . \" gör saray hardelika widh agar ib. swa giordhe jak thom samu minom vinom \" Bir 2 .: 175. ib 3: 412 . RK 3: (sista forts.) 5733, 5808. aff thenna siönom kombir een rödhelikin draky, ther mik skal äta som han mangom menniskiom förra hafwir giorth ST 124 ; jfr 8 och 23. hwar sum aþrum gör a mot SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). som mooth thässom warom doom göra VAH 24 . 319 ( 1414). hwat tro mon thätta vara vtan thön som gör (operante; verkar) mz kärlekenom Bo 144 . gudhz nadh . . . gör mz os (coqeratur nobiscum) at wi fulkommen got Ber 6 . 22) för att i förening med en inf. uttrycka en omskrifning. gör han . . . halda krii och örlog BSH 5: 169 ( 1507) . 23) i stället för att upprepa ett i en föregående sats anfördt verb: göra. then gpägil forderffwa thz gör jak ey MD (S) 238 ; jfr 22. the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta som iak wenter at the giordo RK 1: 139 . \" brodhrin saghdhe wil thu än gerna thina lofwan halda som thu hafwir lofwat warum herra, han nekadhe, oc wilde thz ekke göra \" ST 69 ; med afs. på desa båda ex. jfr 6. fik en godhan döödh som hans fadher ok giorde Di 294 . funno som the för hafdo giorth MD (S) 237 . swa som morgonstiärnan föregaar tilkommandes solenna opgaangh, swa gör dröffuilsen människona (så gör vedermödan med afseende på menniskan) Su 173 . 24) träffas af, lida? indi giordho fastelika nödhe Al 5305 . 25) opersonl. göra. gör hände men þät hovoþet liutar Bu 74 . \" drikker mera än honum goth göra kan \" SEG 121 ; jfr 5. the sama földhgiwtor ypna halda höst oc waar, oc ä nar flodh är oc thäs behoff gör (det göres behof deraf, det är nödvändigt) VAH 24: 322 ( 1442) . thäs giordhe honum nödh (det var nödvändigt för honom, han nödgades dertill) Iv 2564 . \" thz giorde mik nödh (dat dede my not) \" Va 17 . Jfr nödh. göra sik, ","1) göra sig (till). hafdo sik . . . sielwe oloflika til frelse giort BSH 2: 38 ( 1396) . ib 40 ( 1396) . - varda, blifva. gör brodher vredan sik SEG 122 . ful wredan han sich giordhe RK 2: 2406 . gantzska göra sig, låtsa sig. then mästare skal sik siwkir göra Fl 191 . ","3) gömma sig. giorde sik (absconderunt se) j bärgskrubbor oc j bärgxhallom MB 2: 343 (kanske är dock gjorde här skriffel för gömde). - refl. göras, ","1) gäras till, göras. med ett adj. ss predikatsfyllnad. at þät kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med subst. ss predikatsfyllnad. hälghe män . . . hulkra limbir thu skalt göras (efici) Bi 2: 178. - varda, blifva. än the göras wredhe Bil 328 . \" tha han giordhis växin \" Bo 30 . SD NS 1: 563 ( 1406). Iv 995 . Al 3889, 6551 . Di 122, 149, 237 . Lg 90 . \" wägar göres nu onda \" BSH 5: 572 ( 1517) . Jfr göra 18. - göras behof, göras behof, blifva behöflig. om behoff görs BSH 4: 241 ( 1498) . \" thz scal ey göris \" SO 1541 . \" thz han sielffuer behoff giörs \" ib 197 . RK 2: 1729 . SO 80, 143, 186 . MB 2: 131 . Su 116 . BSH 5: 62 ( 1505) , 150 (1507). FM 350 (1507), 354 (1507). ","2) ske. \" sua giorþes som han saghþe \" Bu 502 . ","1) tillreda, tillaga. \" gör wäl til mat \" MB 1: 245 . \" gör man blöt äg til mz saffran \" LB 3: 58 . ","2) medverka. hulkin som swa thänkir oc gör til mz gerninginne swa mykyt han forma Bir 4: 289 . Jfr til göra. ","1) göra upp, göra i ordning. göra opp en storan eeld Lg 293 . ","2) uppbygga, upprätta. giordho op altara gudi til hedhers MB 1: 228 . ib 343, 415 . \" til thäs then wisaste konunger oc konung aff himerike ihesus christus giordhe op oc styrkte the hälgha kirkio cristna manna ib 486. \"","3) upplyfta, uppsätta, hissa. tha skipith gör wp seghleth PM XII . - Jfr up göra. ","1) utrusta. \" ath huarie siw bönder (syns dåligt) wth then viii och hwrie siw landbo göra vth then viii med panser skiol jernhat armbörst glaffuen eller spiut \" BSH 3: 46 ( 1452) . ","2) utgöra, utgifva, utbetala. om then gengerd, ut scal göres BSH 4: 241 ( 1498) . \" huar gerd skal göra viii tolftt pila med then som vtfar \" ib 3: 46 ( 1452) . ib 5: 156 (1507), 163 (1507). ","3) utsända. \" han giordhe wt sina sändebodha \" Al 9072 . MB 2: 134 . ","4) utdrifva, aflägsna? görir (trol. för körir) vth onda wezko LB 3: 49 . Jfr utgöra. - Jfr at-, dödh-, fast.-, fet.-, for-, ful-, hö-, kun-, lagh-, mat-, mis-, mote-, mäþ-, saman-, um-, vidher-, vis-, väl-göra; äfvensom half-, hema-, lös-, o-, väl-, ödh-giordher (I thy ma han qwinnom iordha awita ok straffa mz skälike til talan Lg 3: (syns dåligt) är sannolikt antingen gjerdha felskrifvet el. något med detsamma (syns dåligt) (syns dåligt)"],"f":["giora SD 5: 567 ( 1346) . ","györa ib 376 (1344, nyare afskr.), 476 (1345, nyare afskr.); -um ib 561 ( 1346) . ","gyora ib 375 (1344, nyare afskr.), 638 ( 1347), 639. gyorä ib 563 ( 1346), 568. ","gyra: -om KL 227 ; ","-um ib 234 ; ","-in ib 241 ; Bir 4: (Avt) 183; MP 2: 172 ; ","-y LfK 175 . ","gira SD NS 1: 635 ( 1407) . ","gära ib 390 ( 1404); -in ib. ","giort . ","gyort SD 5: 637 ( 1347), 639 (kan förs till gör). gört ib 160 (1343 ; kan föras till gör). giört ib N 1: 415 (1405; kan föras till gör)),","göra ater , återbringa, återföra. allan kalk gör aather j sin stadga oc likamlighet aff hwilkom kalkana ärw giorde LB 9: 113 . Jfr ater göra. ","göra fram , fram-. lemna, gifva. göra sit offer fram MD (S) 284 . Jfr framgöra. ","göra i gen , göra ss vedergällning, å sin sida göra. thess lijkilse gor hon mi ighen ath iak skal haffua VI stengger iordh i rekijoky SD NS 21 ( 1408) . Jfr i gen göra. ","göra til , ","göra up , ","göra ut , "]},{"a":"görare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) görare. \" laghana görara (factores) \" MP 1: 55 . \" vranglikhetz män oc göra \" ib 287 . \" godhra gärninga görara (factores) \" Bir 4: (Dikt ) 272 . ib 1: 294, 2: 154, 3: 256, 4: 45 . KL 257 . - skapare, upphofsman. lifsins giörarä drapin j KL 136 . Su 452 . \" gvdh är görare (operator) aldra (syns dåligt) ok dygdha \" Bir 4: 228 . \" han (Gud) hafwm wi görara (auctorem), at wi ärum \" Ber 220 . ib 227 . afwndin bränne först sin görara (auctorem) ib 107 .","2) anklagare. \" min rätuisa är at döma stupo grefwanom thz hans är ok görarenom (actori) thz hans är j hans sak \" Bir 3: 464 . - Jfr fridh-, kun-görare."],"f":["giörare )"]},{"a":"görare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) görare. huar är tha syndenne göräre SvKyrkobr 173 . sielfuer mannen är görären än diefulen är äggären ok tilskyndären ib. SvB 411 (börj. av 1500-t.). diäffwlen som kallas dödzsens görare ällar mästare JMÖ 63 . ib 68. - Jfr ara-, arka-, missämio-, porta-, sipuls-, siänga-, strängia-, sälikhets-, ughnsvax-, vidhio-, väl-görare."],"f":["göräre SvKyrkobr 173 )"]},{"a":"görilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. görande, utförande, bevisande (av ngt). propter graciarum accionem som är thakkanna görilse Mecht 317 . jomfrunna koor . . . hwilkins gudhelikhet altidh wändis j thakkan, ällir nadhinna görilsom (cujus devotio semper in gratiarum actione versatur) SpV 37 Jfr rätviosgörilse."],"f":[]},{"a":"görilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr dödh-, for-, ful-, kun-görilse."],"f":[]},{"a":"görirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["görerska. \" änglomen är hon (ɔ: Maria) maktogharen, klaro skymen är hon klararin, dygdhinna görirska (operatrix) \" SpV 200 . \" maria dygdennas görr[r]ska \" JMÖ 54 ."],"f":["görerscha SvT 22 )"]},{"a":"görla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) fullkomligt, noga, tydligt, väl. swa sagde oc her iwar axelson til vor fader som oss görle minne tha wi wore dreng HSH 16: 51 (1526?, Brask)."],"f":["-el )"]},{"a":"görla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) fulkomligt, helt och hållet. äta thäs howodh oc föter oc inälfwe oc alt görla MB 1: 307 . ","2) fulkomligt, noga, omsorgsfullt, tydligt, granneligen, väl. min likama skalt þu . . . görla göma Bu 13 . \" haua män görla märkt. at þät flytar litet þa varen varþar \" ib 142 . drötningen thet görala sa Fl 89 . \" j thässom skipilsomen skulde thu han idhkelica giörla skodha \" Bo 34 . \" han huxa görla medh fulle forakt, huem han sätter i hender sin son øk styrilse landa \" KS 10 (25, 11) . the sagdho sik görla han känna Bil 577 . ib 273, 373 . MB 1: 36, 57, 83, 123, 179, 287, 298, 392 . Fl 167, 662, 708, 794, 1553, 1564, 1700, 1956 . Iv 577, 925, 978, 1153, 1786, 2367, 2614, 2729 . RK 1: 2171, 2: 2271 . MD (S) 267 . SD NS 1: 611 ( 1407) . Di 133, 158 . \" thäs nämäre ok innrlicare thu älskar fatikdomen. thäs görlare dömer thu af thy som thorftelikit är \" Bo 128 . ","3) till äfventyrs, väl, kanske? ma görla (Cod. A diäfrflika 54) nakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc lugh MB 1: (Cod. B) 532 . \" thänkte at thz ware görla (Cod. A wäl 141) möghelikt som han lowadhe \" ib 538 . \" nw är än äpter at spöria et märkelikith thing, som nakrom manne ma gorla i hugh koma (Cod. A ma i hugh koma 147) \" ib (trol. är på dessa tre ställen görla, gorla skrifet för därla, dörla, dorla). - Jfr fulgörla, äfvensom därla."],"f":["giörla . ","giorla Di 158 . ","gorla MB 1: (Cod. B) 538),"]},{"a":"görlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L: ","e":["2) = görla 2. Hel män 260 . \" om sancti michels tiidh bör honum . .. ey ringia tridhie syn til dagmessone för än daghen kan kännas giorlige \" ÅK 59 ."],"f":["-legha . ","giorlige )"]},{"a":"görlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) = görla 1. quinnan laa görlika jnnestängdh j syno bönahuse MP 160 (kan för till 2). ","2) = görla 2. göm görlica aat Bo 196 . \" görlika huxa \" KS 67 (166, 74) . hans klädhe varo sua klaar at the görlica sagho likaman allan vara blodhrosughan Bil 916 . Fl (Cod. B) s. 105. Ber 243, 252 . MB 2: 373 . LfK 92 . RK 3: (sista forts.) 4335. Di 60, 251 ."],"f":["görleka LfK 92 . ","görligha Di 251 . ","görliga Fl (Cod. B) s. 105; RK 3: (sista forts.) 4335. giorliga Di 60 ),"]},{"a":"görsem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrbarhet, klenod. margarita som är swa mykit som en finapärla äller gärsäme Lg 3: 498 . \" blþ hanom gul ok görsema \" Bu 492 . ib 19, 395 . Bil 381 . \" sankadho män saman päninga oc görsömir \" MB 1: 498 . \" fan fäghin godha görsom (Johannes Döparens hufvud) \" Bil 53 . \" gärsam skal man wäl göma \" GO 131, ib 990 . MB 1: 10, 251, 311, 312 . 990. Bir 2: 36 . Lg 215 . - dyrbar gåfva. thu gaft mik roser af rosengardh for gärsam (pro numere) Su 409 . - ? see huru hänna osigelike wänleker oc fäghrind opfyller thera glädhi oc alla opwäkler til största wndher oc gärsam (troligen felaktigt; in admirationem suspendit) Su 138 . - Jfr görsämia."],"f":["-sema Bu 395, 492 (ack. pl.). görsäm: -säme MB 1: 311, 312 . ","görsim . ","simar VGL II A. 23; -simär ib 24 . ","görsam: -sama Bil 381 . ","görsom ib 53 . ","görsum: -suma Bu 19 . ","görsöm: -söma MB 1: 251 ; ","-sömir ib 498 . ","gersäm: -sämer ib 10 . ","gerseem GO 990 . ","gärsim: -simär VGL II A. 23 (var.), 24 (var.); -sima ÖGL G. 18. gärsam GO 131 ; Su 138, 409 ; ","-same Bir 2: 36 . ","gärsom Lg 215 . ","gärsäme . ","-ar . ","-ir ) , "]},{"a":"görst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tydligast, bäst. \" thz skl nw gud withä giörst \" MD 383 ."],"f":["giörst )"]},{"a":"görsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dyrbarhet, klenod. at the take sik gulkar oc silfkar oc godha gärsämio at läne aff egipto landz folke MB 1: 306 . Jfr görsem."],"f":["gärsämia )"]},{"a":"gös","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gys."],"f":[]},{"a":"gösa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gysa."],"f":[]},{"a":"göt","b":[],"c":"","d":"","e":[" tha ropade han göt ok sagde MP 4: 86 ."],"f":[]},{"a":"göte","b":[],"c":"","d":"","e":[" göt? n. gjutning. actige gode men . . . som toge probam aff hwariä göte och smeltningh HSH 20: 261 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"göte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Götar. \" kastadho göta atir cristindom \" Bil 738 . \" aff sät adams söne, oc iaphet noe söne, äru göta oc swia wt kompne \" MB 1: 4 . sweä kononger ok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). gethe som langt äpter kalladis götha eller gota och nw kallas swenske PK 220 . han infördhe . . . sanctam birgittam födda aff ärlikasta göta släkt VKR II . wändhes henna (Amalbergas) legenda oppa götha maal (d. v. s. Svenska) Lg 3: 320 . - Goter; ordets bruk i denna bemärkelse beror på en sammanblandning, som hade sin närmaste anledning och sitt stöd i det både Götar och Goter betecknande Latinska ordet gothi, på grund af det gemensamma namnet fattades båda folken ss egentligen utgörande ett enda, då Goterna betraktades ss i främmande land bosatte Götar, en åsigt, som fann stöd i Jornanes berättelse om Goternas utvandring från Skandinavien. fläst all europa är komin aff götom oc göta aff magog sonasöne iaphet MB 1: 3 . Bil 383 . \" frödhgeer göta konunger \" ib 629, wrdo göta arriani ib. ib 646, 681, 693, 696, 700, 703, 708 . göta drotnug som vtländes kallas longobardi Bu 56 . - Jfr väst-, öst-göte, äfvensom gotar."],"f":[]},{"a":"göte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["göt. i kungatitel. \" wij magnus meth gudz nadh Swergis oc göta konungh \" SD 1: 520 (1278, avskr.). [w]i erik mz gudz nadh danmargx swerikis norikis wendis. oc götes konungh Beckman Stud 219 (omkr. 14009. wy cristoffer mädh gwzs nadh swerikis danmarcs norges wndis oc göta konung palantzgreue paa rin oc herigh i beyern Priv o skyddsbr 175 . \" wendis oc gotes konung \" ib 185 . wy karl lmz gudhz nadh sueriges norges och göta koning Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 536 (1464). - Jfr västgöte."],"f":["götres Beckman Stud 219 (omkr. 1400), gotes Priv o skyddsbr 185 ),"]},{"a":"götsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Götisk. annär götskär ok annär þyskär SR 34 . \" göskan ok annan þypiskan \" ib 37 . \" nequam som tydher wandwäter äller skaldelikin a gescu thung (af en senare hand rattadt till waart maal) \" Bil 307 . - Gotisk. skal hwar aragum (Cod. C aragun 1031) konunger swäria sik gödskan (Cod. C götzkan 1031) Bil 681 . - Jfr västöst-götsker."],"f":["gödsker . ","gösker )"]},{"a":"götsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr väst-, öst-götsker."],"f":[]},{"a":"göþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra god. hertogh fräderik pläghadhe hunda . . . han hafdhe ok mästirlika gödhe (dresserade; Cod. B, D, E han haffde them och mäster (Cod. D, E, F mesterligh) godhä) ther siäldan vordho mödhe Fr 57 .","2) göda, göra fet. x göda yxkn ST 421 . BSH 5: 186 ( 1507) . som . . . sina kroppa gödha oc tyngia Su 16 . Bo 131 . Su 46, 388, 460 . \" gödha the sin krop mz yfuirflödhoghet \" MP 2: 77 . - göda, gödsla. ä huru mykyt jak han (åkern) yrkir ällir gödhir Bir 2: 308 . - bildl. vilt thu gödha (impinguere) thina siäl mz godhom ok hälghom thankom Bo 101 . - refl. gödhas, frodas, förbättras? skal winith ther aff fitma ällir gödhas (pinguescet) oc thäs ythermeere warda söth Bir 4: 6 ."],"f":["-dher . ","gööt Su 460 ),"]},{"a":"göþning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gödning. \" hwar hade syn deel alleledes forbätred bade med gödning rödning oc bygningh \" DD 3: 230 ( 1490) . - pl. gödsel. som wingardhin plantade oc gödhninga wppa lagde Bir 4: 6 . Jfr rena göþpning."],"f":["-ar )"]},{"a":"ha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. årfäste. Se (D. O. Zetterholm i) Ordgeografi och språkhistoria s. 34 ff. - underavdelning av skeppslag med skyldighet att uppställe en man, hamna. 1 gardh, han ligger vthen haa och hampn VKj 159 (1447). ib 268 (1447). thet är en ödemarch; ligger wtan haa oc hampn ib 274 ( 1447) . Jfr hamn."],"f":[]},{"a":"ha","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":[" \" ha! ack! byriäde hon . . . swa som awita ropandes sighä ha ha ha \" LfK 277 ."],"f":[]},{"a":"ha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , interj. ha1 ack! haa hyn hafwer tik til en prädicare giorth Prosadikter (Sju vise m C) 240 . Troj 70 . ib."],"f":["haa )"]},{"a":"ha bände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"haband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band som förenar åran med årtullen. \" hwilken som tager hanck eller håbandh af annars bååt \" SO 299 ."],"f":[]},{"a":"habit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dräkt utmärkande andligt stånd, ordensdräkt. Se Sdw 2: 1232. Jfr STb 3: 182 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"hadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hadher , ","haadh Prosadikter (KarlM) 259 . SkrtUppb 291 . ","hadhin ib), 1) hån, spott, spe, smälek, skymf. i skulin widher se annan tima tholkin haadh göra Prosadikter (Karl M) 259 . siätte (ɔ: vredens dotter) är hadhir oc spot mz wredhis eedhom SvKyrkobr 354. gudz hadh ib 355 . " marghfaal haadh oc gaab " SkrtUppb 291 . " thu bär biscops nampn gudhi til hadh oc ey til hedhir " Hel män 200 . ","*hads skript , "]},{"a":"hadhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skamligt. \" the onda quina . . . hadhelika hafuer swikith mik \" Fl 1593 . RK 1: 3753 ."],"f":[]},{"a":"hadheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. [Jfr Isl. háðuligr] ","e":["hånande, skymflig, hädisk. \" hadhelik ok smälik ordh \" Bir 1: 35 . ib 2: 268 . MD 23 ."],"f":[]},{"a":"hadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 1) = haþ 1. taladhe mykin hadh (möjl. att fatta ss n. pl.) mote hänne Lg 3: 239 . 2) = haþ 2. hon . . . war äfte almänneliko ordhqwädhe alz husens hadhir oc sput KL 302 . rätuisa manna hadhir (motsvarande ställe MB 2: l405 haadh) ib 412 (i båda dessa språkprof kan hadhir fattas ss n.; jfr förhålllandet mell. Fsv. hat och Isl. hatr)."],"f":[]},{"a":"hadhfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hånfull. \" sidhan giordho the knäfal. handhfwl for honom (ɔ Jesus) \" SkrtUppb 296 ."],"f":[]},{"a":"hadhings ordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skymford. BSH 5: 303 ( 1508) ."],"f":["hadingx- )"]},{"a":"hadhmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hånande el. smädligt tal, smädelse. Lg 954 ."],"f":[]},{"a":"hadhveta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfoga hån, håna, häda. med dat. hadhuetto the honom badhe mz ordhom oc gärningom Bo 190 . \" hadhweth ey hälghum mannum ellir thera ierteknom \" ST 76 . \" han hadhweette ärofulle guz modhor marie \" KL 102 . MP 1: 321, 2: 166 . ST 538 . Bo 181 . 182. Gr 274 . Bir 3: 121 . MB 2: 380 . Ber 51 . at thik hatwetis ib 119 . - med ack. hadwette hans¨ nampn MB 1: 372 . \" hadheta hans hälgha men \" ST 72 . MB 2: 384 . Lg 3: 81 ."],"f":["hadhweeta: -weette KL 102 . ","haadweta: -wetir MB 2: 384 . ","haadhwita: -wite (impf.) Lg 3: 81 . ","hatweta: -wetis Ber 119 . ","hathwta: -wet ib 51 ),"]},{"a":"hadhveta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["håna. med dat. MP 4: 216 ."],"f":["hadwitte ) , "]},{"a":"hadhvete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hadhvetis ordh"]},{"a":"hadhvetilse haad wetilse. haadhwitilse lg 3 85 . 88","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hån, skymf, smädelse. hwat som owinan obrygadhe hänne til hadhuetile Bo 125 . höra aff honum flere haad wetilse MB 2: 380 . Bir 3: 106 . Su 117 . Lg 3: 85, 88 "],"f":["hadhwetilsa ordh","haadwitilsa- )"]},{"a":"hadzligh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hatliker."],"f":[]},{"a":"haf","b":[],"c":"","d":"","e":[" f? håf, fiskhåf. foro allan daghen mz haffuom j äluinne . . . äpter fiskom Lg 3: 9 . ib 10 ."],"f":[]},{"a":"haf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hav. GU C 20 (hand 2) s. 57. o hälogh atherlösarens modher . . . haffsins stiärna (stella maris) JMÖ 48 . - havsvatten. fanga the skadha paa gotzith aff the ath haffwit slaar jn PMskr 87. "],"f":["haffwit . ","hafsins . ","haffweno ) , ","*hafs bylghia","haffzs bölia )","*hafsfiska skal , ","*hafs flödhning","haffs- )","*hafs grop","haffs- )","*hafs gräs","haffs gress )","hafs klippa , ","*hafs ledh","haffzs leed )","*hafs sogh","haffzs sog )","*hafs stormber , ","*hafs vatn , n- havsvatten. PMskr 353. ib 466.","hafs yrt , "]},{"a":"haf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hafs butn , ","hafs diup","haffs- )","hafs grund","haffs- )","hafs nöþ , ","hafs strand , ","hafs yrt","haffz ört )"]},{"a":"haf vrak","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,n. L."],"f":[]},{"a":"hafdiup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsdjup, afgrund. haffdiwpen huldo them MB 1: 318 . Jfr hafs diup."],"f":[]},{"a":"haffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hantera illa? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6."],"f":[]},{"a":"haffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fasttaga? then ene wil then andra haffa oc härya PM 19 . Jfr hava."],"f":[]},{"a":"haffisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["havsfisk. Priv f Sv st 171 (1473, askr.) ."],"f":["-fiisk )"]},{"a":"haffru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsfru. Di 21, 41, 240, 300 ."],"f":[]},{"a":"haffru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["havsfru. Troj 295 ."],"f":["-frwgor ) , "]},{"a":"hafgrun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsdjup, afgrund. haffgrunnen (abyssi) sankadhos i midhio hawino MB 1: 318 . Jfr hafs grund."],"f":["frf . ","vok . i änd. -grunn-)"]},{"a":"hafkalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hafkalva skin","haff- )"]},{"a":"hafklippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsklippa, klippa i hafvet. VKR IV ."],"f":[]},{"a":"hafleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["öfver hafvet, sjöledes. ryma mz smasuenenom haffþes tel anat land Bu 526 ."],"f":["-leþes )"]},{"a":"hafna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hamna."],"f":[]},{"a":"hafna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med prep. vidh. elemens war en aff them som hafnadha (för hafnadho) mz spot vidh barnabam (ändradt till som mz hadh oc mz spot fix vidh barnbam) Bil 348 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"hafning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hamning."],"f":[]},{"a":"hafning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillåtet bruk, intrång. dömer jak for:de magnus joansson ok them aff forzaby theris landh och watn ffriit fore haffningh FH 1: 10 (1417, gammal afskr.) . Jfr hava."],"f":[]},{"a":"hafre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["havre. VKJ 285 (1466, Bil) . GU C 20 s. 43 . Jfr skapthafre. "],"f":["hafra gryn","hauer- Skotteb 448 (1470-71), Kämn). hagra- STb 1: 33 (1475), ","*hafra hosa , "]},{"a":"hafre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafre. \" thre thyne hafra \" SD NS 1: 594 ( 1406) . II lester haffwra FH 4: 83 ( 1499) . LB 3: 56 . "],"f":["hafra brödh , ","hafra gryn , ","hafrakorn , ","hafra miol"]},{"a":"hafrörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. rörelse i havet. GU C 20 s. 282 ."],"f":["halff- )"]},{"a":"hafsidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kust. \" huar som äruwidh hafsidho godha hampne \" KS 66 (162, 72) . Lg 3: 388 ."],"f":[]},{"a":"hafskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. n.? musselskal, snäckskal. thänna steenen margari[t]a . . . wäxser j haffweno in concha marina, thät är j fiiska skal älla haff skal JMPs 535. Jfr hafsfiska skal."],"f":["haff- )"]},{"a":"hafskrär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skär. \" läta hafskärin oc klippona blutna \" Bir 2: 84 ."],"f":[]},{"a":"hafstiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om jungfru Maria. i tässe ympno prisas iomffrun aff marghskona dygdh oc liknas widh mangh ärleken tingh som är haffstiärnan, ädhlasta wiin (o. s. v.) JMÖ 83 . Jfr haf."],"f":["haff- )"]},{"a":"hafstrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsstrand. \" stodh vppa hafstrandinne \" Bo 240 . Bil 773 . KL 292 . MB 1: 202, 239, 264, 488 . Jfr hafs strand."],"f":[]},{"a":"hafsvalgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgrund el. bottenlöst djup i havet. \" tahkkom gudh thz wi ey drunknadho j hafsins diwpe. oc thz wi konom ey i haffswalgh \" SvKyrkobr 29 . dödzens haffswalgh JMÖ 83 . Troj 295 ."],"f":["haff- )"]},{"a":"hafsvalgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsdjup, afgrund. äru omättelike oc vtan grund til päninga giri sua som haff swalghit (vorago maris) Bir 2: 156 . ib 4: (Dikt) 251 ."],"f":[]},{"a":"haft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hapt."],"f":[]},{"a":"haftilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häptilse."],"f":[]},{"a":"haftrul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafstroll. Su 52, 418, 423 . Lg 3: 48 . Iv. LXXXVII. Jfr hafs trul."],"f":["hafftrull Iv LXXXVII . haff trull: -trullom Lg 3: 48 . ","haftrol Su 418 ),"]},{"a":"hagensker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" STb 5: 110 (1516)), (stycke av) kläde från Hagen. Se Sdw 2: 1232. skipper jenis laurensson loffuade fore gisle maalare om hagnisket STb 1: 95 ( 1477) . \" skattade njels gvlsmed ok erik tomosson et röth hagenst for xviij mark \" ATb 2: 362 ( 1489) . \" oleff fick iij mark peninga och sex alna hagensk \" STb 4: 134 ( 1506) . JTb 98 ( 1513) . STb 5: 45 ( 1515) . \" the ij hagenist, som lambert har \" ib 110 ( 1516) ."],"f":["hangnisth Atb 2: 273 (1485). haningst el. hannigst ib),","hagnisk ib 2: 24 ( 1483) . best. -et ib 1: 95 ( 1477) . ","hagnist JTb 112 ( 1525) . ","hogenst Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . ","hagenist"]},{"a":"hagensker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Haag - n. hagenst (hagensk), tyg från Haag görs eder oc ecke hagensk behoff, tha will jag sende eder engilsk oc leisk FM 225 ( 1505) . xiiij (14) stykker leys oc iij (3) stykker hagensk BSH 5: 509 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"hagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) inhägnad, stängsel, gärdsgård. inter sepem dictam hagh, et ampnem dictan beruaa SD 3: 643 ( 1324) .","2) inhägnad, inhägnad mark; mark (i allmh.)? ridhu swa bort w thz willa hagh wt aff the ödhkn ok wille marka Al 5332 . Jfr diura hagh."],"f":[]},{"a":"hagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ordna, inrätta, ställa? bete sig? then oärlige cromedike hagade illa nog RK 2: 8126 . 2) gagna, passa, vara lämplig. jak wth siälfuer hwat mik bäzst haghar (quid mihi expediat) Bil 369 ."],"f":[]},{"a":"hagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklig, konstfärdig. swa myklo bätre mästare oc haghare är en köön gerningis man, thy för gör han sina gerning MB 1: 31 ."],"f":[]},{"a":"hagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställning, förhållande; fördel, gagn. herra iwan gik tha väl ij hagh (gick det väl i hand, hade framgång; hagh för lagh Cod. C lag, Cod. E lagh) Iv 730 ."],"f":[]},{"a":"hagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" JMÖ 97 . Se hugher."],"f":[]},{"a":"haghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) inhägnad, stängsel. \" een haghi var aldra väghna om kring \" Fr 441 . gränsmärke? secundum istam gangan teldras locari & haga icidi precepimus SD 1: 247 ( 1225) .","2) inhägnad, inhägnad mark, hage. notum facimus . . . nos . . . nicholao thyrgilsson fundos nostros et possessiones nostras infra speeps, cultas et incultas, in nørralagha, østra, sydhra et væstra hagha . . . vendisse SD 6: 198 ( 1350) . omnes inclusiones, dictas hagha, sicuti nørrahaghan, østra, sydræ, et væstræ haghan . . . dimiseram ib 199 ( 1350) . liggiandis . . . öster a haghanom ib nS 1: 44 (1401). i . . . tostathorp hagha ib 611 ( 1407) . \" wt i then lund ther ligger en haghe \" RK 1: (Albr.) s. 208- beteshage, betesmark. Bir 1: 360, 3: 335 . MP 2: 86 . \" tha forfor eth faar nar mannin syndade forlät äurdelikx lifs hagha \" ib 1: 202 . - Jfr bya-, diura-, hema-, miþal-haghi. "],"f":["hagha gardher , "]},{"a":"haghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) inhägnad mark, hage. iak hafuir gifuith . . . minom maagh, I fiärdhungin i oblass . . . meth akir ok äng, meth hult ok hagha SD NS 3 . 407 (1419, från Jämtland). ib 451 ( 1419) . Uppl Lagmansdomb 71 (493) . - ss ortnamn. Se Sdw 2: 1232. - Jfr gräs-, häst-, hästa-, kalva-, ängia-haghi."],"f":["hage )"]},{"a":"haghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hagel. GU C 20 s. 321 ."],"f":["hagil )"]},{"a":"haghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hagel. skyn vp ga j hymlana mz hitanom af iordhinna wädzko ok thiokna ther ok swa wardha thrädhan af thry thingh som är rägn ok haghl ok snio Bir 1: 278 . tha wordho lywngeldea oc rösther oc iordhön oc stort hagell MB 2: 351 . ib 1: 360, 2: 345 . Bil 878 . Bir 2: 159 . Al 5294 . Su 118 . Jfr stenhaghl."],"f":["haghel MB 1: 300 . ","hagell ib 2: 345, 351 . ","hagääl Su 118 . ","haghil Bir 2: 159 ; Al 5294 ), "]},{"a":"haghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hagla. grandino . .. hagla (hskr. halgla) ok mz hagil fordärffua GU C 20 s. 321 ."],"f":["hagla )"]},{"a":"haghlskur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hagelskur. för harda haghel eller regnskura PK 225 ."],"f":["haghel- )"]},{"a":"haghlsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hagelsten. MB 1: 301, 2: 79 ."],"f":["haghel- MB 1: 301, 2: 79) , "]},{"a":"haghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1232."],"f":[]},{"a":"haghthorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1232."],"f":[]},{"a":"haghthorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hagtorn. eth trä som kallas rampnus, thz är hagorn then som är lagher oc hwas MB 2: 98 ."],"f":[]},{"a":"haghthorn bladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hagornblad. \" tagh haagtorn blad \" LB 7: 220 ."],"f":["haagtorn )"]},{"a":"hak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? klander, hån, begabberi. awund ok nidh lyghn ok hak thz görs marghom a hans bak Al 2695 . drotningen bar oc widher them hak (gjorde dem till föremål för begabberi) RK 1: 554 ."],"f":[]},{"a":"haka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","*haka up , häkta upp. tha stodh iöns arwidson vp och hakade vp sina kapo ATb 2: 107 ( 1478) ."]},{"a":"haka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["haka. \" tha fiöl hans haka ok skäg nidhir a brystit \" Bir 2: 134 . ib 1: 68 . Iv 266 . Al 97 . Di 60 . LB 2: 63 . "],"f":["haku ben , "]},{"a":"haka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr storhakadher."],"f":[]},{"a":"hakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = haka makare? ss. tillnamn. Svartb 518 ( 1474) . hinrik hackere STb 3: 172 (1494). ib 174 ( 1494) , 239, 242 (1495), 279 (1496), 438, 450 (1489). StÄmb. 131 (1495). ib 133 ( 1496) , 135 (1497), 137 (1498), 140 (1499), 146 (1501). SSkb 9 (1501-02). STb 4: 2 ( 1504) . ib 48 ( 1505) , 63 (1505). hustrw lusscj hakares ib 108 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"hake","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ett visst måt jord (i Liffland och Estland); på ett sådant område bosatt bonde. ss beteckning för lifegen. \" then andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka \" BSH 5: 226 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"hake","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hadebonde, livegen. empticius träl ok haki GU C 20 s. 217 ."],"f":["haki )"]},{"a":"hakelsten m","b":[],"c":"","d":"","e":["takplatta försedd med ett slags hakar (för upphängningen). sades, thet erick jngemwndsson skal forlicha sigh medh thöm om hakelsten STb 4: 106 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"haki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hake.","1) båtshake. \" mz een haka greep han then riddar rik \" Fr 2508 . Jfr bats haki. 2) dörrhake. dörrin sprang aff haumen ST 268 . - hake hvarigenom ett lock är hopfogadt med tillhörande skrin, gångjärn. j hans skrine. lhwars look hängiande war swa som vppa fyrom axlom älla bakom (cardines) Bir 1: 61 . - bildl. hopit hafwe twa axla älla haka Bir 1: 295. - Jfr dura haki. 3) krok, metkrok. wilet ey nappa wil inthe hengia wid hns haka MD (S) 224 . 4) = haka byssa. VIII steen byssor, XL skerpatinär, ond ock godhe, II dwsen teel lhaker III dwssen andra hakar FH 5: 238 ( 1524) . Jfr telhaki. "],"f":["haka byssa","hake- . ","hacke- )","hakbysso lodh","hakabyssa- )","haka lina","-lyna )","haka skapt , ","haka stang , "]},{"a":"haki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) hake. \" lasse smedh fore hacker krampar och össicker iij ark \" SSkb 34 ( 1502) . - dörrhake. j andelike skodhan wändis gudz kärlekir, swa som dörin oppa hakomen Sp 227. ib 379 . \" iiij par dörrejern . . . met viij hakar HLG 2: 69 (1520). - i bälte fäst hake vari armbortsträngen fästes, då den spändes medelst ett vindspel, krikhake? \" ATb 1: 208 ( 1465) . ib 313 ( 1469) . laris hakonson lyste een haka och spanbelte ATb 1: 366 ( 1472) . \" erick matsson kendis annamet pa sin deel eth aremborst, haka, belte \" STb 3: 445 ( 1499) . ib 4: 8 ( 1504) . \" jach wil giffwe tigh eth gammalth spenne belthe och hakaa mz JT b95 (1513). - Jfr banda-, dura-, fenster-, hald-, hald-, hätto-, kri-, källara-, läse-, muldräfla-, mur-, port-, skur-, span-, spar-, tel-, trizo-, vända-haki. \""],"f":["hakaa STb 4: 8 (1504) . JTb 95 ( 1513) . pl. -ar. hacker SSkb 34 ( 1502) ), ","*haka makare","hakemakere )"]},{"a":"hakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hacka. PMSkr 229 . ib 387 . Jfr borthakka, ävensom smahakakkadher."],"f":[]},{"a":"hakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr murhakka."],"f":[]},{"a":"hakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hacka. hackat swyn iister LB 7: 320 . hakkes sma MP XLIV ."],"f":["-adher )"]},{"a":"hakkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hackelse. jtem (bör han) . .. skära hekkelse til breffdragarana Arnell Brask Biᴵ 24."],"f":["hakkelse )"]},{"a":"hakul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr mässu hakul."],"f":[]},{"a":"hakul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr mässo hakul."],"f":[]},{"a":"hakulvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stängsel el. omhägnad bestående af korsins nedslagna pålarf mellan hvilka lägges törne o. d. ther om tha gik eet hakil värk badhe höght dighirt ok stark Iv 4131 ."],"f":[]},{"a":"hakyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dictamus albus Lin. \" dictamus hakyrt . . . fordriuer etyr \" LB 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"hal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sak. \" aldre kom en ater i thera hal \" Al 9428 . ther budhit bar i hallina hem ib 9430 ."],"f":[]},{"a":"hal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häll, flat sten. bödh atirfylla alla ingangana biärghsins mz hallum (lapidbus) Bil 434 . sundir skaro the hänna quidh mz hwassom hallom Gr 287 . MB 1: 287 . \" saxifraga växe mällan halla vppa bärghom \" LB 5: 81 . \" sla lthins hiärta hardha hal (silicem) \" Su 46 . \" oppa the hall ällar sten \" Lg 3: 445 . Bir 1: 268 . - hä lleberg, klippa. vatnit som wtflöt af hallinne (motsv. ställe MB 2: 384: hällinne) KL 389 . \" lät han watn aff hardha helinne vth flyta \" ST 8 . \" han gaff wqtn ff hardasta häl \" Bil 695 . ib 361. MB 1: 325, 407, 408 . MP 1: 86 . Bir 1: 181, 184 . Gr (Cod. D) 379 . \" owir thässa hällena skal iak byggia mina kirkio \" Bo 119 . MB 1: 417 . hwaris huatzke äru stena äöllir store haller MB 2: 254 . bärghom oc hallom ib 343 . \" jnde in hallinæ owæn odhens kyældu \" SD 2: 23 (12387, i en råskilnadsdom). hallin a swinanæs slætw ib 3: 146 ( 1313, gammal afskr.) . i ortnamn. in rupen mobilem que qlgo dictur cupurhel SD 2: 133 ( 1292) . \" in magnam rupem, que biornhæl appellatur \" ib 4: 590 ( 1338) . \" a suarto hal \" ib 621 . (1338). - Jfr biärgh-, biärgs-, iärn-, sten-hal. "],"f":["hall MB 1: 287, 325, 417 ; Lg 3: 445 . hall(frf. vok. i änd..)","halla klinter","hälla- )","halla knopper","halla not","hella- )","halla skora","halla skriva","hälla skrifwa )","halla skrubba","hälla- )","halla sten","-steen )"]},{"a":"hal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hal, glatt; slipprig. GU C 20 (hand 2) s. 56, 98. skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal (lubrica) ok oskälighin ällir otham stupan SpV 138 . \" ormen är jlklokker hall eller sletter Sv Kyrkobr (Lucid B) 142. ib. \""],"f":[]},{"a":"hal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sal, salsbyggnad. Prosadikter (Karl M) 253 . \" en stolpe stodh vnder hallne ther stodh hon all pa \" ib 254 . sidhan gingo the op i hallena til bordh ib 261 . 2) galleri el. övertäckt gång el. dyl. för försäljning av varor, saluhall. jtem ij art. akeren for fläsket kom pa hallen Skotteb 430 (1469-70, Kämn)."],"f":[]},{"a":"hal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["häll ib 442 . ","-er PMSkr 600 . Se Sdw 2: 1232),","*halla biärgh","-bärg )"]},{"a":"hal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hal. war hon (bron) sua haal som en halaste ijs Pa 19 . ib 22 . Bir 3: 144, 424, 426 . ST 81 . MD (S) 222 . - bildl. otte r och hall, och wendehr sig til alla handa wädher BSH 5: 272 ( 1508) ."],"f":["haal . ","hall )"]},{"a":"hala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*hala af , hala ort el. ut. jtem en ij men iii j penninge som schypet aff halade Skotteb 456 (1471-72., Kämn). - Jfr af-, for-hala."]},{"a":"hala v","b":[],"c":"","d":"","e":[" . Jfr ivir-, ut-hala."],"f":[]},{"a":"halan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forhalan."],"f":[]},{"a":"hald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (STb 5: 269, 270 (1520). Möjl. att fatta ss n. pl.). L. ","8) förskansad ställning, befäst läger. j tunne öll som bönderne finghe pa holleth vppa helgensholme Skotteb 186 (1464- 65) möjl. att föra till 9). 9) vakt. - vakttjänstgöring. then tid wij skulle gå i hoold kringom byr för vor fiende STb 5: 178 (1517). thesse radzstuedage her emellom skulle ware opsattre för örlig och krig och hollen skul her j staden ib 269 ( 1520) . \" frans scriffuere satte borgan för sig om the oquedens ord hanhade giffuit hans larensson radman pa gramunkeholm j hollen \" ib 270 ( 1520) . jtem ath inghen forsyme sit haal medh sompn eller anna löshet Arnell Brask Biᴵ 19. ib l8. - Jfr be-, bön-, for-, fram-, mässo-, reghlo-, sam-, til-, up-, uppe-, väktara-hald."],"f":["haal Arnell Brask Biᴵ 19. hoold Stb 5: 178 (1517). holl: -eth Skotteb 186 (1464- 65). -en Arnell Brask biᴵ 18; STb 5: 269, 270 (1520), "]},{"a":"hald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skydd, försvar. til llandzins wärn oc stadzins hald wago laghin giwin MB 1: 465 . - skydd, stöd, understöd, hjälp. haffdo aff hertoghanom eth hald RK 1: 884 . \" ryma tit the wänta sik hald \" ib 2156 . ödmiwkth ok wilie war the til haldh MD 31 . 2) hållande, fasthållande. gripa til halds, gripa fast. grep . . . boionar til halz Bil 115 . \" hon griper han om kläden til haltz \" MB 1: 234 . Bil 251, 374 . MB 1: 284 . ST 399 . 3) fäste, ankargrund? thzx är godher hungnadh at hawa got haldh (rector ouat pro re queat anchora quando tenere) GO 854 . 4) hållande, iakttagande. Jfr reghlo hald. 5) påstående. þän skäl: þe mato bäzst fästa mz hura sit hald Bu 50 . 6) håll, riktning? hon danzadhe ey thes mindra sit rätta hald mz enom arme (danzde si vort mit einem armen)ST 143. 7) tillhåll, vistelseort, boning. thz är ey tha rike vtan hällir röfwara hald (latrocinium) ok lomilda manna jnbyggilse Bir 3: 361 . siälin ok liwith äre mäst i bldheno oc blodhit är thera mästa hald MB 1: 477 . \" blodhit som siälinna hald är ib. skyndadho sigh hans thiänara hwar til sith rwm äller haald (hospitia) \" ib 2: 167 . (9 förskansad ställnign, befäst läger. thera hall wäl beeslogh RK 3: 1736 . - särsk. förskansad ställnign som innehfves af belägrande, af belägrande uppförd förskansning. jn j thera hold lugu the tha RK 2: 244243 . \" the haffde for husit et haldh \" ib 2886 . görom til pukans haldh en danz ib 3981 . \" mannelica the j hallith söchte \" ib 3984 . \" thz han wille sin haal besee ib 6079. norra holli besee \" ib 6085 . ib s. 342 . wy wyliom saa skikka waar hall ib 3: 25 . vij ackte om skiffta holin saa, at alle hoffmen skolo holla östen till vid syön och borgere och köpstedzmen vid kirkiogarden BSH 4: 295 ( 1501) . ","9) \""],"f":["haald . ","haaldh . ","hold RK 2: 2243, s. 342; LB 8: 44 . ","holdh ib 7: 99 . ","håld RK 3: (sista forts.) 4686. hall RK 3: 25, 1057, 1736 ; ","-it BSH 5: 333 ( 1508) ; ","-ith RK 2: 3984 ; ","-en Lg 3: 371 . ","haal RK 2: 6079 ; MB 2: 101, 119, 136 . ","holl Di 172 ; ","-it RK 2: 6085 . 6093; -in BSH 4: 295 ( 1501) . ","håll RK 3: (sista forts.) 4677 . gen. halz. haltz), ","halsbani , ","haldsbvana bot","holzbana- )","haldsbänd","hals- )","halds böter , ","haldsman","haldspänningar","halz- )","hals örar","halss- )"]},{"a":"hald haghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dömdes michel olefsson kuttis sin hald haga igen wt aff oleff henrixson kuttis BtFH 1: 162 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"hald haghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Sdw 1: 455. Läs haldhaki."],"f":[]},{"a":"hald haghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beteshage. Se Sdw 2: 1232."],"f":[]},{"a":"halda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanhålla (en hjord); hålla i bet. VGL. ÖGL. 2) sammanhålla, uppehålla, bevara. lgudh . . . styre al thing ok haldar (continet) al thing oc halz ey aff nokro Bir 3: 112 . - hålla, vidmakthålla, upprätthålla. thet wiliom wij fullvlica widh macht holda FH 3: 32 ( 1443) . \" han hiolt hwsära ok ädela sidh \" RK 1: 71 . pa myna swäna hölth iag skälighen agha ib 3: (sista forts.) 5843. han hiolt mangom manne liiff och helso i wärldinne MB 1: 253 . \" wille gudh halda esau sonom oc lot thässe land \" ib 433 . - hålla, upprätthålla (ett föryttradt föremål, särsk. jord, för innehafvaren fitt mot klander). beincte niclisson . . . all lthänno . . . godz oc ärfdhalut laghfull oc frii athalda SD NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). beincte niclisson . . . friit oc hemolt halda alt thet jac ärft hafuer ib all thänno forskrifuo godz . . . wil liac . . . härra bencte niclisson . . . frii hemoll athalda for hwariom manne, oc fore hwars manz atalan ib 171 . lbidher hemult halda iord SR 1 . - part. pret. välbehållen, oskadd. komo the hele ok halne til constantinopolim Bil 286 . mädh helom ok haldom incighlom SJ 62 ( 1436) , 113 (1442). - väl haldin, välbehållen, i full trygghet. mädhan the drikka oc huxa sik wäl haldna MB 1: 246 . ","hans ville holle sin jull paa vardbverg BSH 5: 335 ( 1508) . the hölle sine paske mz gledi ok dramb MD 37 . - med två ack. bödh halda thridhia dagh maii manaz helghan Bil 88 . hiolt hänna dagh dighra höghtidh ok dyra ib 277 . Jfr 20. 12) hålla, förrätta. nw ärw thesso festomän oc fest hafwa haldhit SD NS 1: 45 ( 1404) . haffwir . . . latith halla feto . . . aa then half thridi athong ib 44 (1401). prestena som ther huldo theris offuer oc ämite MB 2: 323 . \" a skänningis samtalu sum nu var snima hallin \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). skal haldäs huwþ þingh ib 5: 638 ( 1347) . tha iac thing hiolt ib NS 1: 139 (1402). FH 3: 6 ( 1333) . MD 31 . \" hwar han mz resan hiolt een striidh \" Fr 1344 . \" halda eet ärwe meth fira prester oc tiughu oc krono liusom oc blusom \" SD NS 1: 147 ( 1402) o. s. v. tha maaltidh är halden Bir 5: 41 . \" han hult eerth storth gestabvudh \" ST 50 . kost . . . haldä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ther hulss saa merkelighen koste RK 3: 131 . ib 151. Di 165 . \" thz möthit wille ekke halla (att de icke villa hålla mötet?) \" ib 2511 . - med prep. a. a festonne hiuldo SD NS 1: 687 ( 1407) . kungör iak . . . mik hawa . . . a festo haldet ib 70 ( 1401) . Jfr uttrycket a skapt halda under 5. 13) återhålla, tillbakahålla. med dat. gat han eigh haldet tarom Bu 100 . ib 12 . Bil 106, 265 . MB 1: 246 . \" gat hon ey länger haldit sino modhe \" Bil 350 . - med ack. badh hona haldha sit modh Bil 350 . 14) uppehålla, upptaga tiden för. ath en quinna skall haldha tigh eth manghom ordhom Lg 3: 143 . 15) hålla, intaga. her peder tursons swena haffua hallit iiij (4) eller v (5) hall BSH 5: 333 ( 1508) . the hulle haldh aa baadha sydha RK 3: 447 . Jfr 21. 16) innehålla, rymma. the karin som skullo halda bäzstan dryk Bir 3: 422 . \" hon hiolt ij sik sirkla three \" Al 189 . ib 193, 307 . \" holken aker halder a sina lengd atta stenger oc fämtighi \" SD NS 1: 157 ( 1402) . the tompt . . . halde sina (för a sina?) lengd vidh aana fämtighi stänger ib 2: 99 ( 1409) . wäghna markin halder halff fiortonde lodh silffuer SJ 3 ( 1420) . ey holdher mz (för nw?) thetta wärdogha sacramentet manna Su 286 . ib 268 . \" at the stadhga ok rät . . . halle änga villo mot kristne tro ok ey nakat kätteri \" Bir 3: 249 . \" j bokinne haldz oc scrifwas andelikin oc licamlikin kännedombir \" ib 2: l110. VKR 32 . RK 2: 517 . Di 262 . hon (boken) halder tyughu ok tw capitula Ber 243 . \" thän otalighe almoghen kunne ey hallas j litlo rwme \" MB 2: 238 . 17) innehålla, innehålla en uppgift el. föreskrift, uppgifva, säga, föreskrifva. somliaka bökir hlda at salomon fik angir oc idrogha i sinom ytirsta ända ST 422 . somlika bökir halda swa ib 298 . \" vaar lagh halda swa Kl 385. \" MB 2: 380 . som (såsom) jwdannas lagh hyöldho Lg 3: 643 . 18) intyga, bekräfta. thet scal han haldha med sin edh sielffuer tridhie at swa sant är SO 145 . BSH 3 ; 45 (1452, nyare afskr.). FH 7: 54 ( 1476?) . 19) hålla, tillhålla. med prep. til. hallas til at skula göra langan oc thungan rekinskap Bir 3: 321 . hon hafdhe engin som hona hult sidhan til thz besta ST 238 . hon hult sina dottir til ond thing ib 266 . ib 380, 381, 382 . then holth han aff eth barn tiill studium j prage Lg 3: 33 ; jfr 4. 20) hålla, hafva, anse. med två ack. römsco härra hioldo han swa värþolghan. at þe läto hanom biläte göra Bu 102 . ST 57 . \" tolf aff them hioldus visaste ok störsto mästara \" Bil 80 . \" af gudhi haldz han en dare \" MP 1: 352 . halda han . . . giäk ok dåra KS 58 (145, 64) . \" thz som ädla män ok dighelighe haua aff alder haldhit onda sidhi ällir goda haldit före godha ella onda sidhi Bures uppl. 54) ib Fragm. 12. hiollo alle män fore wars herra byrdh. then daghin som wi kallom lögherdagh, första wiku dagh \" MB 1: 68 . Jfr 11. - med ack. och pre. for med följ. nomen. jak hafuer haldhit thik for en första römska rikis Bil 479 . \" jak haldir for alz enkte idhra samquämd \" Gr 261 . \" wi cristne män . . . haldom sunnodaghin fore then första \" MB 1: 68 . Bir 1: 112, 226 . Su 26 . - (?) hulla detzleffs fader och moder hanum for ögon (er feðr hans oc maðr mikil hvggan at hanom) Di 91 . - anse, mena, hålla för. swa hallandis (existimans) j sina högfärd at all iordhen skulle honom lydhan MB 2: 294 . ib 1: 121 . - sätta (mycket el. litet) värerde (på), bry sig (om). med prep. af. halla . . . litit aff sik siälfwom (minima sentire de se ipso) Bir 3: 330 . \" hiolt sidan mykit aff egyill \" Di 54 . \" aff herra nampn monde the sa mykit holla \" RK 3: (sista forts.) 5196 . \" the haalla inthe aaff sina edher \" MD (S) 202 . \" haalla liteth aaf lagh och rät \" ib 235 . 21) hålla, hålla stilla, fatta posto (i synneret om krigar, särsk. ryttare). viker vndan . . . thiit han hertughin halda viste Fr 578 . ib 71, 139, 1689, 1715, (B, C, D, E, F) 544. Al 2427 . vpa then patz ther konungen hiolt RK 1: 1442 . lib 1575, 1578, 1600, 1602, 1605, 1622, 3158, 2: 4301, 4337, 3: 1052. Va 30 . Di 67 . \" lot thz strax bestalla om alla sidhor for hwsit halla (omringa slottet från alla sidor) \" RK 2: 5693 . \" vij ackte om skiffta hollon saa, at alle hoffmen skolo holla östen till vid syön och borgere och köpestedzmen vid kirkyogaarden \" BSH 4: 295 ( 1501) . ii (2) halla om natten ib 5: 333 ( 1508) . han bödh sin här halla qwar Al 4189 . ib 3210 . - hålla vakt. wil iach halda her wtan for dörnä Va 11 . MB 2: 184 . \" ther hiolt fore margher wäkter from \" Al 7862 . \" ligga i försåt. the hiollo j skoghin \" RK 1: 1726 . heim hölt ther for hanum (þar er firir Heimir) Di 18 . lib (Cod. B) 319. jak will nw holla qwar for tik ib 145 . stå, vara stäld, vara. i hwlko rättelika först höffwes oc haldher (intager första platsen) abotans förmanzsens ämbete LfK 29 . - (?) kärleken är the dygdh, i huilke hwart eth tingh holdher (för holdhes, hålles, anses?) oc wördhes som thz wördande är LfK 47 . 22) afhålla sig. med prep. af. han hiolt aff köt vm lghodaghin KL 76 . \" halda aff syndinne (a peccato contire) \" Bir 2: 21 . ib. 1: 149, 294, 2: 42, 72. 23) hålla, hålla hel, bestå. aller sömar skal haldha medhan sulur häla ära SO 20 . lhan (vänskapen) haller ey lenge MD (S) 293 . lthz (svärdet) hölth thz förstha hugh Di 282 . \" wiill nw axeelen holla fasth tha bliffuer han wthan lasth will han oc gaanga sundher tha är thz ekke storth wndher \" RK 3 . 3126.","4) hållas, gå på. lät them nw ollas Di 72 . ","2) hålla samman, hålla i hop, vara i förbund. þa hioldo saman yspanie kunungar ok portugaliae Bu 176 . RK 1: 226, 2172 . - Jfr saman halda. ","2) fortsätta. ther (att strida) haffwer iack altiid sedhen hollet oppå RK 3: (till. om Chr. II) 6171 . - Jfr upa halda. "],"f":["haalda VKR 7, 42 . ","holda Bir 2: 234, 3: 481 ; LfK 231 o. s. v.; Lg 3: 579 ; SD NS 1: 17 ( 1401) , 609 (1407-10); RK 3: 904 . ","halla KL 76 ; Bir 2: 88, 3: 330, 4: (Avt) 184, 185; Bil 376 ; Bo 39, 65 ; MB 1: 237 o. s. v.; Lg 3: 209 ; ","-e SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); -is ib 668 ; ","-ande Ber 58 ; ","-anda KL 94 . ","hala: -ande ST 57 . ","haalla Al 3210 ; VKR 7 ; MD (S) 201 . ","holla RK 2: 1884, 2121 o. s. v.; i Di 145 ; ","-e BSH 4: 113 ( 1486) . ","halder . ","holder LfK 219 . ","holdher ib 47 ; Su 250, 286 . ","haller RK 2: 517 heller (trol. skriffel för haller) LB 2: 44 . ","hallir Bo 132 ; Bir 3: 409 . ","halir ST 432 ; ","behalir ib 431 . haallir VKr 32. holler SO 85 . ","imperf . ","hält KL 20 ; SD NS 1: l561 (1406). hiolt. hiolt MB 1: 208 ; RK 2: 8049 . ","hiölth PM 20 . ","hiölthe FH 5: 201 ( 1510) . ","hyölth PM 3 . ","hiult KL 8, l0, 13. holt BSH 5: l22 (1506); beholt Fr 1469 . ","holth Lg 3: 33 . ","hölt Di 15 lo. s. v.; behölt RK 1: (Albr.) s. 211; Lg 664 . ","hölth BSH 3: 143 ( 1463) ; Di 282 . ","hult ST 50, 238, 243, 266, 381 ; LfK 219 ; MB 2: 212, 287 . ","hulth RK 3: 133 . ","hylt: behylt FM 74 ( 1502) . ","hylth Di 282 . pl. 1 pers. hioldom BSH 2: 38 ( 1396) , 42 (1397) o. s. v. hyoldom ib l67 (1399), 69 (1399) höldom ib 40 (13967) . ","hwldhom SD NS 1: 594 ( 1406) . ","hiollom BSH 2: 74 ( 1399) , 90 (1399). hyollom ib 79 ( 1399) . ","hollom SD NS 1: 136 ( 1402) . 2 pers. hioldin KL 372 . ","hiolden MP 2: 11 . 3 pers. hioldo Bu 102, 150 ; B il 782; MP 1: 4 . ","hiöldo Bu 9, 375 ; MB 1: 449 . ","hyuöldho Lg 3: 643 . ","hiuldo KL 13 o. s. v.; SD NS 1: 687 ( 1407) . ","holdo Iv 5020 . ","huldo ST 437 ; MB 2: 323 . ","hiollo Bil 84 ; Bir 3: 276 ; MB 1: 68 ; ST 27 ; Al 2427 ; RK 1: 1575, 1578, l1726. hiolla RK 2: 18883 . ","hiolo ST 481 . ","hiöllo Bir 3: 276 ; MB 1: (Cod. B) 526 . ","hiölle Bir 3: 252 . ","hollo RK 1: (sfgn) s. 192 . ","holle BSH 4: 113 ( 1486) . ","hullo RK 3: 1034 . ","hulle ib 447 . ","hulla Di 21 . ","hyllo SD NS 2: 79 ( 1409) . ","hölle MD 37 . ","helde MD 32 (i en norvagiserande hds). impf. konj. lhiolde Bil 329 ; MB 1: 128 . ","hiölde ib 38 . ","haldin . ","hallin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); hedhir hallin Bo 95 . ","halin: halit ST 169 ; ","halne Bil 286 ; ","hedhirhalne Bo 5 . ","hollin: lhollidh BSH 4: 336 ( 1503) ; ","hollet RK 3: (till. om Chr. l1) 6171. imperat. halt. holt LfK 219 . ","haldz Bir 2: 110 ; MP 1: 352 . ","halz Bir 3: 112 ; Su 268 . ","hals Bu 52 . ","hioltz SD NS 1: 479 (405). hiöltz Bir 3: 252 . ","hiultz KL 34 . ","hulss RK 3: 131 . ","holdes SD NS 1: 479 ( 1405) . ","huldis Su 228 . pl. hioldus Bil 80 . ","hioldos KL 184 . ","hioldhos Bil 108 . ","höldhos Su 228 . ","hiollos Gr 315 . ","haldes Bu 51 . ","holss FM 204 ( 1504) ),","halda fast , bestå, ega bestånd. homodh plägher gerna falla och syällan fasth ath halla RK 3: 2938 . - fortfara, förblifva. the . . . i tolko ihärdz-sko hallit oc liffwat jn til dödhen Su 127 . 24) hålla (på), fasthålla (vid). med prep a (pa), helyo[do]rus hult stadugt p sin förstadgadha atanka MB 2: 287 . 25) halda um et, förena sig? dömdes thenne för:ne hwar tere sak til iij m. for the icke wilde holde wm eth pa vrdiala syn och skylie thwa träthände aat BtFH 1: 152 ( 1507) . 26) hålla (med el. mot). vaþe är striþa viþ guþ siäluan. som haldur mz andrea Bu 134 . Bil 657 . Bo 95 . Gr 263 . MB 1: 2317 . Bir 2: 261, 4: (Avt) 185. RK 1: 2174, 2: 2121, 2317, 2392, 3519 o. s. v. lthenne för:ne män suoro och thenne 12 i nempnden såth0 huldo medh them BtFH 1: 42 (1465, nyare afskr.; möjl. att föra till 18). tha hiollo badhe domaren oc constatntinus amot them mz siluestro Bil 84 . " moth k cristiern the ey holda torde " RK 3: 304 . (halda trol. för hulda. halda mz dödsins mörkior Mp 1: 46). ","halda sik , 1) hålla sig fast. at thu gryptir ey törnan gren at halda thik vm Bir 1: 270 . holda sik vedh en stok Lg 3: 579 . 2) hålla sig, förblifva. hallande jdhir j tholomodhe Bir 2: 88 . 3) hålla sig tillbaka, beherksa sig. gat hänna mästare var herra ihesus sik äkke längir haldit Bo 225 . " var min siäl opfylt j thom skodhilsomen mz swa store glädhi at hon formatte näplica at halda sik (se capere) " Bir 3: 162 . afhålla sig. med prep. af (ut af). iak skal lhalla mik af vin oc starkom drykkiom Bo 133 . KL 26, 76, 158 . KS 24 (59, 26) . Bir 2: 88, 177, 3: 58 . Ber 42, 278 . Lg 38 . " at halda sik wt af syndinne " Bir 1: 49 . 4) hålla sig (till), sluta sig (till). til honum skal thu thik halla Al 10225 . " hult sik in til absolon " ST 243 . sluta sig (till), sträfva (efter). wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting KS 51 (129, 55) . medh thz tridhia aldor (för halder) han sigh gerna til alt thz godt och dyghdelikikt är ib 13 (30, 14) . 5) bero (af). med prep. vidh. hans liiff halder sik (pendeat) widh smaswensins liiff MB 1: 249 . ST 409 . 6) hålla sig fram, förhäfva sig? ängen hafdhe om then tima halith sik siälwer mz hoghmodhe MB 1: 101 . 7) förhålla sig, bete sig. hurw the mz äru skulo sik haalla MD (S) 201 . " äpte ty höfdinge hauer sik i domom ok åthäuom lksinom: suå wilia sik halda (Fragm. haua si 14) alle the hans vndidåna ok tienisto män äru " KS 57 (143, 62) . " at man haldr sik (visar sig) firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn " ib 36 (9, 38) . halda sik väl, vara vid godt mod. badh at hon skulde sik wäl halda oc ekke söria ST 440 . ib 504 . halda sik illa, vara illa till freds, bedröfvas. vi seem somlica fatika människor dröuas oc halla sik illa Bo 65 . fadhir och modhir hiollo sik ila ST 27 . ib 398, 437, 441, 449 . Di 45 . " the suensca hiolla sich swa illa thz konungen the dechtinghia ey holla wille " RK 2: 1884 . ib 4581. - halda sik ömblika, d. s. hiollin the sik äkke swa ömblica Bo 65 . refl. ","haldas , 1) hålla sig stilla. lclosterlöpara, som siällan äldhär ey lnakot sin haldas i clostreno Su 60 . 2) uthärda. huat menniskio matte hallas ther vider (stå ut dermed) RK 1: 1681 . 3) hålla hvarandra. hioldhos j händer sate ok säle Bil 108 . Bo 7 . Gr 315 . RK 3 . 1853. ","halda ater , 1) hålla tillbaka, häjda. thön dygdh ther . . . haldr us åtr, at vi höghin os ey mera än skiäl säghia KS 36 (94, 39) . halder ater idhar losta Al 7095 . Ber 58 . " hiolt atir af the onzsko som the hafdho (böriat) " Bil 877 . 2) hålla qvar, behålla. hiolt hon atar halft (näml. liuset) ii sinne hände Bu 12 . " hioldo ater sidhan thz som the iätto fore gudz räddogha " MB 1: 295 . - med dat. en quinna hiolt alt tidh atir enne synd än thot hon scriptadhe sik for andra synde KL 113 . - Jfr aterhalda. ","halda sik ater , afhålla sig. hiolt sik atir aff sinom ilgerningom KL 60 . ib 276 . halda for (fore), förhålla. med dat. och ack. hiolt honum sina iordh fore meth wälde SD NS 2: 188 ( 1409) . hvilken hosbonde sinom swen holer sin lön fore SO 85 . Jfr forhalda. ","halda fram , rikta (kosan) framåt, gå fram. hioldo . . . fram rättan wägh Ber 23 . halt fram (procede) Su 15 . - fortsätta, framhärda med. halt nw fram thz thu mz mik bögynnat haffwer Su 172 . ib 182 . alt atherhald . . . thz wppa tagx oc haldz fram j min hedher mz gudhelighet Bir 4: l119. hiölt fran (för fran) sina belägningh (jussit obsidere) MB 2: 257 . - framhärda. vm thu blifwir stadugh ok hallir fram (perserveraveris) Bo 132 . - Jfr framhalda. ","halda fran , se halda fram. ","halda i gen , hålla tillbaka. han halder j gen osynlika alla thera ondzsko akt oc fwndh Bir 4: 58 . lJfr igen halda. ","halda inne , 1) innestänga, innesluta. han hölth them inne till watn oc land RK 3: (sista forts.) 5565 . 2) hålla inne, underlåta att betala. holla theris rettha oc aarligha skath inne BSH 4: 111 ( 1486) . - Jfr innehalda. ","halda nidher , ","halda saman , 1) hålla samman. med dat. wi hwldhom alle handom saman (till tecken och stadfästele af gjord öfverenskommelse) SD NS 1: 594 ( 1406) . - sammanhålla. med dat. then hånom (allmogen) halder saman KS 8 (19, 9) . - med ack. andelik thing the göma oc saman halda sin stadh oc rwm, swa som siälin halder saman licamen MB 1: 34 . ","halda til hopa , hålla i hop. om i hallen alla ltiil hopa RK 3: 3377 . ","halda up , 1) hålla upp, upplyfta. huilt vp höght gudz likama KL 13 . hölt hagen op sin gulringh Di 241 . - bära upp. hiollo henna kläder op Di 165 . - hålla uppe, uppbära. hiolt vp (sustentavit) . . . hans fötar mz sötom handum þry dygn Bu 26 . 2) hålla upp, upphöra. the holdo op ok giordho thöm maka Iv 5020 . Al 5310, 5386 . - Jfr up halda. ","halda up a , 1) företaga sig. mädhan han hädhan fran ville halla vppa (cellet intendere) at predica Bo 39 . - hålla på med, vara sysselsatt med. lgak i kirkiona til the biscopa ther äru, oc halla nv vppa guz thiänist Lg 3: 209 . haffuer ther holss vppa dag och nat FM 204 ( 1504) . ","halda uppe , 1) hålla uppe, hålla upplyft. med dat. moyses hiölt oppe handom MB 1: 325 . Bo 210 . hiölde them (ɔ: himil och iordh) änkte oppe MB 1: 38 . " halder oc them nakath oppe ib (i de båda sista ex. lemnar formen them oafgjordt, huruvida dat. el. ack. varit åsyftadt.) 2) uppehålla, upprätthålla. vtan han hiolde alt oppe thz han skapadhe mz sinne hand, tha wordhe thz at alzängo " MB 1: 128 . " holle embetet vppe " SO 87 . 3) upphöra. han hiolt vppe oc lät af at äta Bo 76 . - Jfr uppehalda. ","halda ut , 1) utspänna, hålla utspänd. järn traadha cirkla som halla wth then lwdhen PM 13 . 2) fortfarande el. till slut hålla? holle ord oc beff obretelig vth RK 3: (red. B) 6214 . holla them (bref och ed) obrötelig wtt ib (red. A).","halda äptir , hlla qvar, gömma. stundom vmbar oc hon thz hon skulde siälf äta oc hiol thz äpte synenom Bo 15 . - Jfr af-, be-, ful-, mis-, of-, til-, vidh-halda, äfvensom hedherhaldin."]},{"a":"halda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sammanhållning (en hjord). - hålla på bete och fodring. Se Sdw 2: 13. 2) hålla, uppehålla, vidmakthålla. jndemno . . . are skadalösan holla GU C 20 (hand 2) s. 22. til stadzsens swerdh ath holla renth StÄmb 125 ( 1492) . ÅK 57 . \" thalade her thomas hinricj ath hans federnes och mödernes deel, ath han waar hanom wy hollin swa fullelica, som martin hanom loffuit hade \" STb 4: 96 ( 1505) . cameraswen bör . . . halla han cläder reen Arnell Brask Biᴵ 30. swa länghe the hyöllo jomffru maria psaltra j gudelighet JMPs II. Jfr 6. - part. pret. välbehållen, oskadd. anders martenssons breff . . . besegelt medh helt och hollit jncigle STb 3: 312 ( 1496) .","3) vakta, vårda, skydda, försvara. thöm scal ängin man hwarä i swerike ällä i scane, ther i thenna fridh bigrepen är, haldä ällä hägnä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . \" xx greffuäö hioldo reen 205. efftir thet ath han hade holdet honom till hielmekes hand \" STb 2: 180 ( 1486) . Jfr hand. 4) hålla, uppehå lla, underhålla. jtem ɉ mark fore stadzsins hesth athalde Skotteb 388 (1463-64, Kämn). anders . . . sagde sig wilia at halda the förnämpde hustru katerine och staa henne ore Uppl Lagmandsdomb 29 (1490). - hålla, innehava, bestyra. Se Sdw 2: 1232. - hålla, tillhandahålla, bestyra. JTb 22 ( 1459) . \" corth flaskedragere schal lholle och skenckie brenth wiin her j stadin \" STb 3: 376 ( 1498) . \" gaffs gardieknen x mark fför kosten han holt karene \" Stock Skb 38 ( 1517) . ib 117 (1519).","5) hålla, hålla i, gripa om. hwilko krono thwe ängla hyllo offwer henne hwffwoth Mecht 48 . haals han (ɔ: stenen) j mwnnenom länge tha gör han bedröfft hiärta PMskr 475. - med prep. pa skapt och skäl hwllæ . . . SD NS 3: 89 ( 1415) . hålla fast. sua can han (ɔ: djävulen) for honum !UDDA_TECKEN? människan) nättiä at han veet ey för snaran haldir Vis sten 6 . \" rymde vndhan fore honom i cammaren och hwldo dören \" STb 1: 387 ( 1482) .","6) hålla, hava (i ett visst tillstånd el. förhållande). i matte wäl fa en rikan riddara oc mäktighan ther idher hiolde i stoor hedher Prosadikter (Sju vise m) 155 . Jfr 2. 8) behålla. med dat. oc hiolt eyg held´ iorþin likino Saml. 34: 276 (börj. av 1300-t.). med ack. thett vnger lärer han gammal håller PMSkr 657 . 10) hålla, iakttaga, bevara. thetta forbodit holt han äkke thy wart han sakir til ix mark ATb 1: 86 ( 1458) . \" wm thu thina reghlo . . . haffwer wäl halleth \" Mecht 80 . ib 353 . SvKyrkobr (Lucid B) 150. tha sade borgamestarene: wil thu jnglunda halle lydnen STb 3: 313 ( 1496) . han holler ey ordh, thaal eller forlickan ib 460 ( 1499) . SvB 359 (omkr. 1500). STb 3: 460 (1499), 4: 101 (1505). epter hon ey halt hanom thet hon hanom loffuede ib 116 (1506). ib 209 ( 1511) . - rätta sig efter, underkasta sig. Se Sdw 2: 1232. i mark for thz ath han hält ey thän rät, som honom sagdhis JTb 42 ( 1463) . 12) hålla, förrätta. Svartb 173 ( 1380) . ib 175 ( 1380) . FMU 1: 396 ( 1385) . \" tha vi refstating hwldhom i nycöinge meth almoghanom i jonakershundare \" Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) . SD NS 3: 51 (1415, avskr.) . hiöls radstuwo ATb 1: 3 ( 1451) . Uppl Lagmansdomb 66 ( 1493) . her benngtz tomptk, som grabrödra holle gudztienist aff Stb 3: 423 (1499). ib 4: 13 ( 1504) . - med prep. (up) a. a fästo hioldo RP 1: 46 ( 1353) . \" medh tolf fastom oc enom forskiälmanne, som tha vppa thingeno waro närstaddhe jnnan kimitto oc vppa thesso skötningh hiöldo \" FMU 1: 371 (1378, gammal avskr.) . SD NS 3: 375 ( 1418) . ib 611 ( 1420) . 16) innehålla, rymma. ena tompt . . . som i lengdene holler lv (55) alna SJ 2: 93 ( 1482) . \" tha hiölt suman then ena som then andra (ɔ: inkomster och utgifter) intet myndre eller mera Stock Skb 286 (1499, Skip). 17) innehålla, uppgiva, föreskriva. theres lagh swa huldho tu scal älskä thin ven ok hatha thin oven \" SvKyrkobr (Lucid B) 193 . och giffue hanom sin lön om afftonen, som scrifften holler STb 4: 79 ( 1505) . HLG 3: 125 (1529). 18) intyga, bekräfta. stodo alle forscrifne redabone ath hallath meth therris eedh athe ey bätre ok jempnare kundo them i millom byta SJ 2: 31 ( 1477) . STb 2: 199 (1487). Neuman Vokbal 83 ( 1488) . SJ 2: 145 ( 1489) . STb 2: 338 (1489). ib 4: 50 ( 1505) . 19) hålla, tillhålla. med prep. til. och är sidhan forlidhit wel xxxv aar tho for:de her knut hult for:de elseby til crisnedom Svartb (Skolkl) 530 ( 1477) . ib 531 . giordh jonsson, som tilforin framlidne anders persson tient hade och han her j staden hade til schola hollit STb 3: 443 (1499). 20) hålla, anse. SpV 334 . - med två ack. (i pass. nom). han holt thän fatiga syndaren ey wara wärdan at fa nagra nadher aff gudi MP 4: 170 . \" them som aff wärldinne höllis fakwnnoghe \" SpV 426 . MP 4: 108 . somlika . . . som sik hollo godha ib 169 . - med ack. och prep. for med följ. nomen. en qwinna . . . huilka sancta biritta väl kände ok holt for ena gudlika människio MP 4: 171 . ib 176. halandhis them fför enkte som wärdoghe ärw at hedras JMPs 255. ib 546 . - sätta (mycket el. litet) värde (på), akta. med prep. af. tha sculin j witha, at wi holde aff idher kor enkte i thenna mathe, och idher prowest for engen electus eller erkebiscop meth alle Lindblom Äbval 7 (1432). hon wilde täs mera aff sik latha haldas, j bland annat folk MP 4: 172 . 21) hålla, hålla stilla, fatta posto. - förbliva, stanna. med prep. vidher. iak haffuer . . . hollit her til vid sengen alle thenne fasthe GIReg 2: 276 (1525, Brask). - hålla vakt. karlene, som hulle pa malmen om natten Stock Skb 38 ( 1517) . ib 191 ( 1521) . Arnell Brask Biᴵ 8. jtem at han sägie them lösn hemliga, som holla sculo ib 19 . - ha sitt tillhåll, besöka. med prep. til. saa lenge i ären i vrbe holler till en apotheca oc varin tillatoge per seruicium vestrum och nogra smaa skänker at j motte lära laborare in apotheca HSH 13: 115 (1524, Brask) . 23) hålla, bestå. läth thät sywda thil thäs the pröffwilsen haaller PMSkr 399 . 24) hålla i med, forfra med. med ack. atir togh han til badhe ropa oc lata swasom för oc swa hiolt han thät vti dödhin Hel män 186 . - vidhålla. med ack. mz stadogha tro hallir ljak (teneo), at fadhrinok sonen ok thän hälge ande äru een natur, ok tre persone SpV 541 . \" tha sagde tywffwen och hiölth alth thetta forscriffne tha som förre \" JTb 96 ( 1513) . 26) hålla (med el. mo). ath lagin helth medh them j naghor ärande Arfstv 70 (1474-75). - halda sik,","2) hålla sig, förbliva; fortfara med. mang människia som sigh halder jdkelika til ath tiäna gudh MP 4: l71.","4) hålla sig (till), sluta sig (till). Mecht 130 . 8) uppträda (som), giva sig ut (för). med prep. for el. fore. Se Sdw 2: 1232. han . . . omskipte sin klädhe oc hult sik fore een krämara Prosadikter (Barl) 26 . farande folk. som . . . sic for hionalagh halla Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440) . 9) uppehålla sig, livnära sig. swa mykit . . . at en klärk han sik ther wäl aff halla SD NS 3: 517 ( 1419) . Annerstedt Ups Univ hist Biy 1 s. 8 (1509, nyare avskr.). 10) tillhandahålla sig, hålla sig med. wilio . . . nogre klärie, som her hema äro, messa fore sama altare, tha skulo the . . . sielffue halda sik win och ölfläte STb 1: 150 ( 1478) . - refl. haldas, 5) innehållas, föraras, gulleth hööls i träkkenom (aurum in luto conditur) mz huilko wärlden köpes JMÖ 118 .","6) hålla sig till, iakttaga, följa? med prep. a. han . . . helzt a tokt o godha sidhi EK 561 . Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 284. ","1) innestänga, innesluta. \" the människia som siälffwiliandis halder syndena jnne j sina hiärtha \" MP 4: 56 . 2) hålla inne, underlåta att lämna ifrån sig. at thu haffuir eller haldhir jnne mädh tik nokot aff annars SkrtUppb 209 . 3) hålla inne, hålla tillbaka, hålla förtegad. Se Sdw 2: 1232. 4) innehava. stekarin ok smaswenane thens godha mansins, som festit hyolth jnne MP 5: 185 . ","4) bekosta, bestrida, ther medh halla vppe allan stadzsins twnga STb 1: 168 ( 1478) . 5) abs. hålla tillbaka, undanhålla de kyrkliga nådemedlen. wi ärchebiscop fornempde bindom allom clrrikom i fornempdom heredom, at the halle wppe för them, som ecke wilia reth göra Hedqvist Kärleksv 146 (1442, vidim. fr. 1471). "],"f":["halde Skotteb 358 (1463-64, Kämn) . haldä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . ","holda ÅK 57 . ","halla SD NS 3: 517 ( 1419) ; SJ 2: 31 (1477); STb 1: 168 (1478); Arnell Brask Biᴵ 30. halle STb 3: 253 ( 1495) . 313 (1496). holla GU C 20 (hand 2) s. 22; StÄmb 125 ( 1492) ; VKJ 183 ; Arnell Brask Biᴵ 28, 19. holle Stb 3: 376 (1498); Annerstedt Ups Univ hist Bih 1 s. 8 (1509, nyare avskr.). pres. halder MP 4: 56, 171, 176 . ","haldher Mecht 10 . ","haldir Vis sten 6 . ","haldhir SkrtUppb 209 . haller HLG 3: 125 (1529). hallir SpV 541 . ","haaller PMSkr 399 . ","holler SJ 2: 93 ( 1482) ; STb 3: 460 (1499); ib 4: 79 ( 1505) . håller PMskr 657. häller ib 158 pl. 1 pers. holde Lindblom Äbval 7 (1432). 3 pers. halda Stb 1: 373 (1482). holda ib 328 ( 1482) . halla Gummerus Synstat 44 (1425, vidim. fr. 1440); Hellqvist Kärleksv 146 (1442, vidim. fr. 1471); STb 1: 283 (1481), 335 (1482). holle ib 3: 423 ( 1499) . ","haldz SpV 143 . ","haltz MP 5: 65 . holdhis JMPs 546. haals PMskr 475. pl. 3 pers. halles ib 512 . ","helth Arfstv 70 (147475). hält JTb 22 ( 1459) , 42 (1463). hiolt Svartb (Skolkl) 531 ( 1477) ; Hel män 186 ; Saml 34: 276 (börj. av 1300-t.). hiolth SJ 2: 145 ( 1489) . ","hyolth MP 5: 185 . ","hiölt STb 2: 338 (1489); Stock Skb 286 (1499, Skip) . ","hiölth STb 2: 199 (1487); JTb 96 ( 1513) . halt STb 4: 116 (1506). holt STb 1: 86 (1458); Uppl Lagmansdomb 66 (1493); MP 4: 170, 171 ; STb 4: 97 (1505); Stock Skb 38 ( 1517) , 117 (1519). holth STb 4: 101 (1505). hoolt Svartb 173 ( 1380) ; FMU 1: 396 ( 1385) . ","hult Svartb 175 ( 1330) ; ib (Skolkl) 530 ( 1477) ; Prosadikter (Barl) 26; SvKyrkobr 150 (Lucid B). hölt STb 4: 50 (1505). holde ib 3: 460 ( 1499) . refl. helzt EK 561 . pl. 1 pers. hwldhom Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) . ","hullom SD NS 3: 51 (1415, avskr.) . 3 pers. hioldo Fredrik ed Noreen 205 ; RP 1: 46 ( 1353) ; Prosadikter (Karl M.) 265 . hiöldo FmU 1: 371 (1378, gammal avskr.); Mech 128. huldo MP 4: 25 . ","hwldo STb 1: 387 ( 1482) . ","hwldho SD NS 3 . 375 (1418). hyldo SD NS 3: 611 ( 1420) ; Neuman Vokbal 83 ( 1488) . huöllo JMPs 11. hollo MP 4: 108, 169 . ","hwllä SD NS 3: 89 ( 1415) . ","hulle Stock Skb 38 ( 1517) , 191 (1521). hyllo Mecht 48 . ","höllo SpV 334 . refl. hiöls ATb 1: 3 ( 1451) . ","konj . ","hiolde Prosadikter (Sju vise m) 155 . pl. 3 pers. hiölden SvB 359 (omkr. 1500). refl. pl. 3 pers. höllis SpV 426 . ","halda fram , fortsätta. the hiöldo fram mässona intil slitzsta kyrieleyson Mecht 128 . ","*halda fran , ","halda inne , ","*halda qvar , stanna kvar. thässe tolff höffdhingia hioldo qwar i landmäreno Prosadikter (Karl M) 265 . ","*halda til , hålla till, hålla fram. när then smirille stenen mynskas pa kringlonne. tha halles ather markaskalen til (ɔ: till »kopparkringlan») PMSkr 512 . ","*halda til baka , hålla sig tillbaka, stanna efter. offta wthsändis en starker här affwr lönlika wägha, oc när then kombir til fiendana häller mäste delen til baka och nokre faa ränna fram PMSkr 158 . ","*halda til ryggia , hålla tillbaka, hejda. continecia är mz hwilko likamlika girnilse bräska haldz, the ryggia SpV 143 . ","*halda sik til saman , hålla sig tillsammans, hålla sig i sällskap. MP 4: 25 . ","halda up , 3) = halda uppe 2. the som ecke halda vp hws oc heeman STb 1: 373 (1482). ","halda uppe , 1) hålla uppe, hålla upplyft. Se Sdw 2: 1232. 2) uppehålla, upprätthålla, vidmakthålla. the borgare, som ecke halla vppe hws eller heman STb 1: 283 ( 1481) . ib 328 ( 1482) . al wärldhin haltz oppe medh ensampno gudhz ordhe MP 5: 65 . VKJ 183 . - underhålla. Se Sdw 2: 1232. andres jönsson skal halla them vppe medh math ok ööl STb 1: 335 ( 1482) . ","*halda vidher?"]},{"a":"haldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väktare, vaktpost. \" tha fienderne wore huar annen sa ner at hollarene skotes med thöm etc. och sloges \" STb 5: 229 ( 1519) . ib 291 (1520). Jfr bak-, be-, mädh-, stat-, statshaldare."],"f":["hollare . ","-ere )"]},{"a":"haldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väktare, vakthafvande, utpost. tha trängias väktarne äller hallarna (exploratores) at löpa til sin herra MB 2: 170 . Di 112 . RK 2: 3983, s. 346. mz sina haldara loth han forwara ath han for puchan wilde ey fara ib 4214 . Jfr mädhhaldare."],"f":["hallare: -a RK 2: 3983, s. 346; -ana MB 2: 170 . ","hollare Di 112 ),"]},{"a":"haldbani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr haldsbani."],"f":[]},{"a":"haldbän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr haldsbänd."],"f":[]},{"a":"haldfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fast, svår att upplösa el. dyl. thätta saltith är hwassasth, och hlafastasth ath aandommen PMSkr 381 . - seg. när deghen är ey förmykith halfasther oc widherlodhar handommen PMSkr 552 .","2) som håller på vad man har, sparsam, snål. jlliberalis . . . non libaralis halfasther oc nidotther GU C 20 (hand 2) s. 11. liberatlitas är mz hwilko frie hoghin skipthir thz han äghir, ok märkis j engha mattho halfastir (tenax) SpV 142 . 3) som vidhåller sin ståndpunkt, ihärdigt. än tho at hoghin är halfastir (tenax) ok ey saktelika kan forlata sin oräth . . . SpV 570 ."],"f":["hal- . ","-fastir )"]},{"a":"haldfastoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seghet. PMskr 536."],"f":["hal- )"]},{"a":"haldhaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hållhake, hake avsedd att fasthålla ngt. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 15. tha röffwadhe tässe thre arwidhz tiänare then ssamma timber man aff thwa öxar . . . och en halhaka medh ATb 2: 174 ( 1481) . ib 175 (1481). saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . som saager, filar, holhaka Arnell Brask Biᴵ 26."],"f":["hal- . ","hol- )"]},{"a":"haldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1232. Jfr ater-, inne-, saman-, up-, uppe-haldilse."],"f":[]},{"a":"haldna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1232."],"f":["halna )"]},{"a":"haldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) h¨ållning, förhållande, beteende? sagdhä megh godh halning til FM 213 (1504() . 2) mening, omdöme. ath försthe domyn ok halnyngen skulle homom ekke wara mykith starkane ok wissane Gers Frest 57 ."],"f":["halnyng )"]},{"a":"haldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hållning, beteende. Se Sdw 2: 1232. 3) iakttagande, efterkommande (av ngt? ok kreffwiom ider ok formanom widh the tro ok halningh i hauen oss sacht ok loffuat Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 535 (1436). - Jfr behaldning."],"f":["hal- )"]},{"a":"haldogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr framhaldogher."],"f":[]},{"a":"haldsyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) valeriana offcinalis Lin., vänderot. \" valleriana halsyrth Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. \""],"f":["hals- )"]},{"a":"haldsyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inula heleium Lin., alant, ålandsrot. \" hålsyrth dygdh \" LB 8: 49 . \" stöt holzyrt som kallas s elena root \" ib 7: 303 . \" dricka j !UDDA_TECKEN? [1 1/2] lood stötta hoz yrtt med varmt öll \" ib 309 ."],"f":["hålsyrth . ","holzyrt )"]},{"a":"halera","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr forhalera."],"f":[]},{"a":"half","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1232."],"f":[]},{"a":"half","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. vid komp. l= halvo. halffno (för halfinne el. halfine) minna MD (S) 269 ."],"f":[]},{"a":"half inter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"half tridhi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halftredje, två och en half. ey mere än halff thridhia spanna lang Fr 351 . SJ 121 ( 1443) ."],"f":[]},{"a":"half trät","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. L."],"f":[]},{"a":"halfannar","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halfannan, en och en half. the haffandra thunna öl SO 64 ."],"f":[]},{"a":"halfar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halfår. Bir 4: 66 ."],"f":["halff aar )"]},{"a":"halfar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halvår. STb 3: 369 ( 1498) ."],"f":["halff aar )"]},{"a":"halfattatande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sjutton och en halv. halff adherthande span PMSkr 574 ."],"f":["-adherthande )"]},{"a":"halfattonde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sju och en halv. SD NS 3: 283 ( 1417) ."],"f":["-atonda )"]},{"a":"halfattonde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halftåttonde, sju och en hlf. lhalffattunda alin SJ 6 ( 1422) ."],"f":["halffaattunde )"]},{"a":"halfattunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["-atungher: -ungh SD NS 1: 498 ( 1405) ), ","halfattungs land , "]},{"a":"halfattunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtting. Vg Fornmt I . 4-5: 66 (1390)."],"f":[]},{"a":"halfbardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till hälften slagen el. agad. längre grather halffbaart barn (ejulat ubertim punitus pusio partim) GO 246 ."],"f":["-baardher )"]},{"a":"halfblandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se Sdw 2: 1232."],"f":[]},{"a":"halfbol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halv bol. Jfr bol 4. j halff booll ljordh Svartb 218 ( 1400) ."],"f":["halff booll )"]},{"a":"halfbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halvbror. STb 3: 232 (1495). ib 385 ( 1498) , 4: 74 (1505), 5: 103 (1516). "],"f":["-brod(h)er ),","*halfbrodhor son","halffbroderson )"]},{"a":"halfbroþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halfbror. Bil 239 ."],"f":["-brodher Bil 239 )"]},{"a":"halfbränder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["halvbränd. GU C 20 s. 565 ."],"f":["-brendher )"]},{"a":"halfbrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halft bröd. mz brödstykkiom som är mindra än halffbröd (möjl. ltvå sammanskrfvna ord) Bir 5: 118 ."],"f":[]},{"a":"halfdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. heter then delin aff wärldinne asia oc är wäl halffdelin aff wärldinne MB 1: 3 SD 5: 481 (1345, nyare afskr.), 637 (1347). KL 83, 333 . Al 9848 . MB 2: 4, 4, 57 . PM XI . \" iak wissar ok oplater the fornempdo clostre . .. halfdelin innan thissom ödhethorpom \" SD NS 1: 352 ( 1404) ."],"f":[]},{"a":"halfdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. SJ 2: 108 ( 1488) . ib 109 (1488). STb 4: 75 ( 1505) . ib. ib 131 ( 1506) , 177 (1507). Stock Skb 193 ( 1521) . Jfr halvadel."],"f":["-deel )"]},{"a":"halfdödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halvdöd. GU C 20 (hand 2) s. 158. Jfr halffödder."],"f":["halff- )"]},{"a":"halfdöper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halfdöd. atirläto han halfdöþan KL 187 . \" vardh hon al half dödh af sorgh \" Bo 197 . ib 223 . KL 343 . MP 1: 40, 270, 277 . Bil 282 . Al 2558, 3493, 5663 . \" halffödher en man ib 3287. \""],"f":[]},{"a":"halffiughutande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tretton och en halv. PMSkr 573 ."],"f":["-fiortande )"]},{"a":"halffiärdhunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halv fjärding. ss rymdmått. en halffiärdwngh salth PMSkr 337 ."],"f":[]},{"a":"halffiärþe","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halffjärde. halffyrþe örtogh SD 5: 637 ( 1347) . FH 3: 150 ( 1450) ."],"f":["halffyrþe )"]},{"a":"halffota langer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["en halv fot lång. semipedealis halffota langer GU C 20 s. 423 ."],"f":["-longth GU C 20 s. 565) ,"]},{"a":"halfframlidhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["till hälften framliden. nar henne pröffuilse aar är nw halff framlidhit Bir 4: 65 ."],"f":[]},{"a":"halffriþiper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halffughurtande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["treton och en half. fore halff fiortthunde mark SD NS 2: 103 ( 1409) ."],"f":["halff fiorthunde )"]},{"a":"halffämte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["fyra och en halv. fore halff fempte hwndrade mark STb 4: 74 ( 1505) ."],"f":["-fempte )"]},{"a":"halffämte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["halffemte, fyra och en half. SD NS 2: 139 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"halffärdhunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halffjärding, hälften af ett fjärdedels härad? in katunghalffiardhong SD 3: 55 ( 1312) ."],"f":["-fiardhonger )"]},{"a":"halffödder","b":[],"c":"","d":"p. adj.? ","e":["seminecis . . . halff föddher (fel för halff dödher?) GU C 20 s. 564 ."],"f":[]},{"a":"halfganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lgå sin halfva tid. om hafvande qvinna. hon war mz barn ok hade ecke mz barnidh¨ halff gangit Lg 3: 37 . - p. ladj. halfgången, halfliden. om tid. halff ganget war til middagx Va 18 ."],"f":[]},{"a":"halfganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå sin halva tid. om havande kvinna. STb 1: 151 (1478). - p. adj. halvgången, halvliden. om tid. jtem ringhe han (ɔ: klockaren) . . . tha siw slaar jn til halff ganget är til atto ÅK 60 . aprilis . . . 22 daghen är vartimen halffgangen PMSkr 370 . \" som har gått ett halvt varv (från full timme). om klocka. tornwekterene skole klappe ij reser j hwar thima om nattren, ene reso tha klocken slar, annen thaa klocken är halffgaad \" STb 5: 34 ( 1515) ."],"f":["-gangen . ","-gaad . ","supin . -gaath),"]},{"a":"halfgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halfgilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - n. halfva värdet. hvilkin man sum e vil ward veta sinom gatubrom ok fordervas þär nakat i geldi ater half gilt SR 15 ."],"f":[]},{"a":"halfgildi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-giälde )"]},{"a":"halfgiordher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halfjord. halffgiordh gerningh skal man hwaske lowa älla lasta GO 966 ."],"f":[]},{"a":"halfgrar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["till hälften grå; till hälften ovänlig. - n. adv. tämligen ovänligt. the mento thz alt halff graat Al 1744 ."],"f":["halffgraar )"]},{"a":"halfgärþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halfgärþa man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halfgärþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["halfgirþi )"]},{"a":"halfgärþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halfhosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1232 f."],"f":[]},{"a":"halfhughse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vid halvt medvetande, halvdöd. semianimus a um halffuxe GU C 20 s. 563 ."],"f":["-huxe )"]},{"a":"halfhundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["halfhundaris bro , "]},{"a":"halfiämlange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halfiärn jern","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ath han hade engte aff hustru elina hanis ottes the halff jern, som hon pa talade (sannolikt korrumperat, en måttsbestämning bortfallen) STb 2: 105 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"halfkristin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lhalvkristen. \" halff crisne som rytzer ok andre tolke \" SvKyrkobr (Lucid B) 241 ."],"f":["-crisne ) , "]},{"a":"halflidhin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halfliden, halft förliden. then dagh war meer än halff lidhin RK 1: 1407 ."],"f":[]},{"a":"halflidhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["halvt förliden, halvgången. tha octrobrj manadh är halflidhin PMSkr 256 ."],"f":[]},{"a":"halflivande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["blott till hälften levande, halvdöd. GU C 20 s. 563 ."],"f":["-liffuandis )"]},{"a":"halflutis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["til lhalflutis, till halva lotten. viliom wij att her epther: schal kyrkian ghå thil halfluthis med prestha j looskinna tiendh Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.)."],"f":["-luthis )"]},{"a":"halflärdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["halvlärd. semidoctus halfflärder GU C 20 s. 198 ."],"f":["-lärder )"]},{"a":"halfmanaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halfmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["halfmarkagiäld","-giald SD 3: 273 ( 1316) . ","-giäl ib 256 ( 1316) , 272 (1316), 273, 274. halmarkagiäldh ib 263 ( 1316) , 256. halfmargiäl ib 274 (1316, åtta ggr) . ","halmargiäl ib 275 ( 1316) ), ","halfmarkaland , "]},{"a":"halfmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["halfmarkaland , "]},{"a":"halfmarkland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halfmarkland, jordegendom hvaraf en landbo ursprungligen erlade eh half mark i afrad? eet halfmarkand iorþ SD 5: 293 ( 1344) . Jfr halfmarkaland."],"f":[]},{"a":"halfmoin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halvmogen. \" iiij marker halff moghen laffwer bär \" PMSkr 400 ."],"f":["-moghen )"]},{"a":"halfnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: hälft . hulkin wiidh the baade jämpt skiffta skulo och ath skilia til lika haluade (väl fel för halnade) i wenskap och kerlek Sj 2: 224 (1493). - ganga til halfnadha, delas i två lika stora delar. skal hustru bireta . . . opbäre rentthen som ther arlige affgaar then i mellan bodhen tha til halffnadhe gaa swa wel som tet i mellom stenhusit ib 282 ( 1495) . STb 3: 251 (1495)."],"f":["halff- . ","halnader ?)"]},{"a":"halfnakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halvnaken. GU C 20 s. 565 ."],"f":[]},{"a":"halfnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["halfnaþa träþe , "]},{"a":"halfninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälfninger."],"f":[]},{"a":"halfnionde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halfnionde, åtta och en half. SD NS 1: 157 ( 1402) . SJ 16 ( 1432) . half nyendha hundradha (850) lödugha mark SD NS 1: 16 (1401)."],"f":["-nyendhe )"]},{"a":"halfnionde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , räkn. åtta och en halv. SD NS 3: 91 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"halfnittande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" SJ 121 ( 1443) ."],"f":["halff nyttonde )"]},{"a":"halfnittande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["aderton och en halv. ST b 3: 375 ( 1498) ."],"f":["-nyttande )"]},{"a":"halfnota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halvton. \" semitonus et semitouium idest non plenus tonus halff notha \" GU C 20 s. 565 ."],"f":[]},{"a":"halfpart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. LB 7: 348, 349 ."],"f":[]},{"a":"halfpund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*halfpunda gryta , "]},{"a":"halfpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["half penining. siclus wogh op xx halff peninga MB 1: 387 ."],"f":[]},{"a":"halfrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halfrutten. Bir 1: 171 ."],"f":[]},{"a":"halfryggia högher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["av halva ryggens höjd. kiortillin war swartir ok stod andhirsse nid til knät ok brämit nidan til war halfrygghia högt ATb 1: 91 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"halfsarghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["till hälften söndersliten. semilare (fel för semilacer) p c halffsargadher GU C 20 s. 564 ."],"f":[]},{"a":"halfsiunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halfsjunde, sex och en half. haffua j sinne längd halff siwnde alin Bir 4: 83 ."],"f":["halff siwnde )"]},{"a":"halfsiunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sex och en halv. Sd NS 3: 145 (1416)."],"f":["halfthsyuendhe )"]},{"a":"halfsiutande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sexton och en halv. VKJ 266 ( 1447) . PMSkr 574 ."],"f":["-siottande . ","-sytthande )"]},{"a":"halfsiätte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["fem och en halv. klokka wm c besmara marker wil wara nädhan wm kringh halff syätte span PMskr 371."],"f":["-syätte )"]},{"a":"halfsiäxtande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , räkn. femton och en halv. SD NS 3: 68 ( 1415) . PMskr 574."],"f":["-siextande . ","-sextandhe )"]},{"a":"halfskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delning på det sätt att man får hälften kvar, halfverande. ltil halffskipte FH 3: 150 ( 1450) ."],"f":[]},{"a":"halfskipter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["delad i två häflter med olika utseende el. färg. vnam tunicam halwskiptan SD 4: 201 ( 1331) ."],"f":["halwskipfter )"]},{"a":"halfskratte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halvfåne? Se Sdw 2: 1233."],"f":[]},{"a":"halfslanga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre kanon. i hel slagne medh the andra !UDDA_TECKEN? (halfslanger BSh 5: 12 (1504). ginomskoten medh !UDDA_TECKEN? (ɔ: en half-) slanga ib. medh then hel slange och badhe !UDDA_TECKEN? (half-) slangor ib 14 ( 1504) . \" thet i sändder oss ij (2) halffw slanger \" ib 480 (1511?). xxxij (32) järn lodh, som tiänte till de andra hwaffwodstykke ok till halffslangar ok sten byssor ib 506 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"halfslitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["halvsliten. \" en halfslitin rya \" ATb 1: 227 ( 1456?) ."],"f":[]},{"a":"halfsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*halfstena thiokker"]},{"a":"halfstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halvstycke. om tygräcka. ii halfstökke gamul alisk ATb 1: 95 ( 1458) ."],"f":["-stökke )"]},{"a":"halfsudhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["halvkokt. GU C 20 s. 119 . giffwes them (ɔ: hönsen) yffnelika äta halffsedith bywgh PMSkr 253 ."],"f":["-swdin )"]},{"a":"halfsyster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halfsyster. MB 1: 363, 369 . SD NS 1: 419 ( 1406) ."],"f":["halfsösther SD NS 1: 419 ( 1406)"]},{"a":"halfsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halvsyster. Stb 3: 385 (1498)."],"f":[]},{"a":"halfsyzkine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halfsyskon. theras halfsyskon DD 1: 126 ( 1478, nyare afskr.) ."],"f":["-syskon )"]},{"a":"halfthrätiughunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tjugonio och en halv. SJ 2: 254 ( 1494) ."],"f":["-tretigende )"]},{"a":"halfthrättande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tolv och en halv. STb 4: 152 ( 1507) . PMSkr 573 ."],"f":["-trättande )"]},{"a":"halfthör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halvtorr. somme lägga fikonen halfftör j fiärdynga PMSkr 332 . ib 534 ."],"f":["-tör . ","-torth ) , "]},{"a":"halfthörkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["till hälften torkad. the halfftorkadha skinnen PMskr 534."],"f":["-torkadher )"]},{"a":"halftionde","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-tyende . ","-tigind(h)e , räkn. nio och en halv. SD NS 3: 69 ( 1415) . ATb 1: 226 ( 1456) , 2: 168 (1481)."]},{"a":"halftionde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halftionde. SJ 138 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"halfträþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halftunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halvtunna. fäm halftönnor bösso puluer Inv cur Tyndelsö 4. banden pa eenne halftynno ATb 1: 316 ( 1469) . en !UDDA_TECKEN? tunne hogströming Stock Skb 40 ( 1517) ."],"f":["-tynna . ","-tönna )"]},{"a":"halftunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hanis halfftunna \" FH 4: 50 ( 1456) ."],"f":[]},{"a":"halfvakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halfvaken. MD 119 ."],"f":[]},{"a":"halfvaxin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halfvuxen. spar än ey halffwägxnom aldre Su 235 ."],"f":["halffwägxin )"]},{"a":"halfvaxin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halvvuxen. tha manen är halff wexen PMSkr 202 ."],"f":["-wexen )"]},{"a":"halfväghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["halfvägs. \" för än the komo half väghis nidhir \" Gr 280 . RK 1: 1498 ."],"f":["halwäghis RK 1: 1498 )"]},{"a":"halfväghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["halvvägs. STb 2: 466 (1490). - till hälften. Se Sdw 2: 1233."],"f":["-wegx )"]},{"a":"halfväpnter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["till hälften väpnad. GU C 20 s. 564 ."],"f":["-uenkther )"]},{"a":"halfällofte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["halfelfte, tio och en half. är thätta fornempad rwm breet halfällofte (10 1/2) aliin. SJ 167 ( 1448) . \" halff ellifte öreland jordh \" SD NS 2: 178 ( 1409) ."],"f":["halff ellifte )"]},{"a":"halfätin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["halväten. GU C 20 s. 563 ."],"f":["-ethin )"]},{"a":"halför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halfgalen. MB 1: 17 ."],"f":["halfföör )"]},{"a":"halföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halförtogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["halförtogs land","halfortugs- )"]},{"a":"hali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svans, stjärt. \" thz är goth at stäkkia fik ey hala (stat bene galline caude non fidere fine) \" GO 926 . Iv 4467, (Cod. C, D) 2513. halataghl, n. L."],"f":[]},{"a":"halka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halka, slipprighet. \" thera väghir är swa som halka (lubricum) j mörkre \" MP 1: 85 . mine fötir . . . skridhu til värlzlica thinga halko oc ostadhughet (lubricaverunt in mundialibus) Bir 3: 215 . - halt ställe. Ansg 177 . "],"f":[]},{"a":"halka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halka, slipprighet. \" lubricum ci halka \" GU C 20 (hand 2) s. 98."],"f":[]},{"a":"halla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["muycket, ganska, högeligen. än talar abraham oc halla räddelika MB 1: 191 . landith wi saghom, är halla got ib 402 . GO 384 . Fl 835, 1163 . Iv 3765, 4147 . Fr 1226, 1352, 1783, 1839, 1982, 2251, 2762, 2974, 28o7, 2922, 2964, 3189, (B, C, E) 919. Al 4218, 5088, 5535, 8098, 8448, 9722, 9934, 10016 . RK 1: 2095 , 3663, 4418 ."],"f":["halda Fr 1839 . ","eg . ","samma ord som hardhla),"]},{"a":"hallandsfarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hallandsfari. ss tillnamn. andris hallansfarer SD NS 3: 519 (1419)."],"f":["hallansfarer )"]},{"a":"hallandsfari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halläning. Se Sdw 2: 1233."],"f":[]},{"a":"halmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmstrå. han ökte et korn i iordhinne stundom i manga halma oc agx MB 1: 90 . \" siw ax wäxa aff enom halm lib 236. \" ST 400 . - koll. halm. kan tugga tha som asne ensamin halmin Bir 1: 331 . ib 4: 9 . MB 1: 288 . VKR. 10. Lg 3: 549 . - Jfr langhalmber."],"f":["-ar )"]},{"a":"halmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr biug-, böno-, lang-halmber."],"f":["-"]},{"a":"halmklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfver sänghalm utbredt kläde el. täcke. ofuir halmin hafwin matto . . . ellir eet halmklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal VKR 11 . L 3: 549."],"f":[]},{"a":"halmkranke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags insekt, harkrank? han sporde . . . hwi halmkrankin then litzle markin haffuir sex fötir ok twa vingha MP 5: 149 ."],"f":[]},{"a":"halmkranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmkrans. RK 2: 3980 ."],"f":[]},{"a":"halmlaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"halmlidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lada vari halm förvaras. at hon ligath hade medh olaf swarvare i fira aar oc optasth i siua fadirs halmlidhir ATb 2: 135 ( 1479) ."],"f":["-ir )"]},{"a":"halmmatta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmmatta. \" engen tildirffues at vtkasta nager ballast eller halm matthor i koggha haffn \" STb 1: 465 (1476, Burspr)."],"f":[]},{"a":"halmpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmrör. GU C 20 s. 124 ."],"f":[]},{"a":"halmskakul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skakel af halm. thz är löös drät at dragha mz halmskakla GO 1013 ."],"f":[]},{"a":"halmskur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmlada. \" hon gig een qwäld hemelika j eens manz halmskwr \" ST 82 ."],"f":[]},{"a":"halmstra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmstrå. Lg 3: 179 ."],"f":[]},{"a":"halmvisk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? halmviska. en halm wisk, som sat genom en glugh STb 4: 295 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"halna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se handla."],"f":[]},{"a":"halninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälfninger."],"f":[]},{"a":"hals","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hals, nacke. \" nw ändadho the thässa talan. oc gik hwar a hals androm oc mintos \" Prosadikter (Karl M) 263 . - i talesätt som avse livets förlust. at rätta iwi hand oc hals HSH 16: 3 ( 1369) . \" ville nakor göra paa var gygning paa hans eller hans tiänares halss skadha tha skall ther jnghen dag vara förbruthin \" Mon Dipl Sv 38 ( 1464) . - för övrigt bildl. li åtskilliga talesätt. kasta up ivir halsin, skicka på halsen. för än man wisthe ordh aff skulle man formoghe sik xx eller xxx tusendh böndher til ath kastha vp en engilbricht riket offwer halsen HSH 18: 29 ( 1495) . - visa up a halsin, skicak på halsen. hwad haweir iak giort tig hwi wiste tw mik bödil ok byswena oppa halsen ATb 1: 184 ( 1463) .","3) landtunga, näs, låg bergssträckning. i ortnamn. Jfr J Sahlgren i Hälsingborgs historia 1: 150 ff.","4) bildl. \" om ngt som genom sin form påminner om en hals. tha elden bliffwer swa starker ath halsen aff glaseno bliffwer weker som en degher PMskr 421. Jfr hardh-, källara-hals. \""],"f":[]},{"a":"hals","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[". 1) hals, nacke. casta caþal vm hals iacobi Bu 165 . Bil 114 . Bo 233 . Su 15 . \" tz er goth thom, som . . swlne äre i halsen \" LB 7: 135 . - i talesätt som afse lifvets förlust. äru fälde vnder wara räfst, med hand oc hals (d. v. s. dömas att mista handen el. halshuggas), ärfter þy sum brutt äru till SD 5: 376 (1344, nyare afskr.; jfr MELL Kg 31). rättä iuir hwarn þär bryter vm hals oc hanþ ib 639 ( 1347) . retta ower hand ok hals höga ok lagha MD (S) 228 . liff, halss och all myn welferdh woga FM 565 ( 1512) . the skullä warä i köbenhampn om viij daghä epter olssmessen at senästhä wedh theris halss til görendis ib 326 (1507). - för öfrigt bildl. i åtskilliga talesätt. thu hawer hardhan hals (populus duræ cervicis es) MB 1: 349 . \" thu lynghir rättelika j thin hals \" ST 439 . hava a (up a) halsi, hafva på halsen, hafva öfver sig (ss fiende), hafva emot sig. anners haffuer han menige landet oppa halsen BSH 4: 317 ( 1502) . \" falla ivir halsin, öfvefalla, anfall. ath the mik sa falla ower halsen \" BSH 5: 133 ( 1506) . ","2) karl, menniska. \" folilth äre hardhä halsa \" MB 1: 354 . thu äst en hardhaste hals oc olydhikt folk ib 447 . vände . . . ordhin til iudhannä ok sagdhe o hardha, halsa KL 143 . fule lhalssa RK 1: l(Cod. B, C, D. E, F) 3091.","3) landtunga, landrygg, låg begssträckning. i ortnamn. sacerdoti de svanhals SD 1: 617 ( 1282) . - Jfr kneke-, källara-hals."],"f":["haals Su 15 . ","halz LB 7: 2 )"]},{"a":"halsa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr langhalsa."],"f":[]},{"a":"halsband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsband. \" han hadhe eth halsbond aff gull \" Lg 3: 36 . j [1] halzband forgiilt FM 75 (1483, daniserande) . - halsboja. bröt idhur halsband oc lgiordhe idher frälsa MB 1: 377 . säth thin foot i hännas boyor oc thin haals i hämnas halsbandh Su 15 ."],"f":["halzband . ","halsbond . ","halsbondh Lg 3: 36 ), "]},{"a":"halsband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr silfhalsband."],"f":[]},{"a":"halsbast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nackmuskler, nacke. \" thina händer skulo nidhertrudha thinna owina halsbast \" MB 1: 282 . giwe han thik aldra waara signilse ower thit howodh oc ower thit halsbast ib 267 . \" strök sik twärt ower halsbastet sit \" LfK 142 . \" stinnelse i halsbasthit \" LB 6: 106 ."],"f":[]},{"a":"halsben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsben, nackben, nacke. \" fiol koklarin nidher widher jordh dödher brutno halsbene \" Bil 105 . \" han laghþe sit hals ben viþ iorþ vndi persie kunungs fot \" Bu 401 . ib 129 . Iv 5085 . Fr 2529 ."],"f":["halsbeen Iv 5085 ; Fr 2529 ), "]},{"a":"halsben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsben, hals, nacke. Troj 308 . - i talesätt avseende livets förlust. han hafdhe forwärkat hals benet äpter laghin JTb 34 ( 1462) ."],"f":[]},{"a":"halsbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pansar. ther vnder (ɔ: vapenrocken) haffde han et halsbiärgh Fredrik ed Noreen 149."],"f":[]},{"a":"halsboia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsboja. Su 15 ."],"f":["-boya: -or Su 15 )"]},{"a":"halsbruni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsbränna. LB 7: 135 ."],"f":[]},{"a":"halsbyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsböld. LB 5: 292 ."],"f":[]},{"a":"halsdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga (ngn) i halsen. colaphizare p pro hals slaa eller draga GU C 20 s. 122 ."],"f":["-draga )"]},{"a":"halsduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsduk. Atb 1: 329 (1470). armelus . . . halsdwker GU C 20 s. 36 . ib s. 122. pectoralis . . . foreel ok halduker ib s. 422 . SpV 106 ."],"f":["halz- ATb 1: 257 ( 1467)"]},{"a":"halsfalla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedfallen tungspene. ljmphicus . . . är godher före halsfallo, hosto, oc hoffwod wärk PMSkr 480 ."],"f":[]},{"a":"halsfara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livsfara. utthen hver och ens halssfare och forderff Vg Fornmt II . 1: 23 (1521). ib."],"f":[]},{"a":"halsfare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":[]},{"a":"halshug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halshuggning. morghon uil iak at mit martirium ändas mz halshuge Bu 502 . giua huarn tiiunda man tel halshugs (Bil wndi halshugh 1021) ib 508 . \" dömde thre menlösa riddara til halshugh (Cod. C til halshuggha 1026) \" Bil 576 . halshuggningsplats, afrättsplats. gik . . . thwo mila wägh fra halshuggeno som nu kallas martyrium biärgh til thän stadh han ligger nu Bil 344 ."],"f":[]},{"a":"halshugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["halshugga. \" dömde iacobum at hals huga \" Bu 165 . \" aff fulum manne swärdhe halshuggin \" Bil 123 . 269. RK 1 ; 1088."],"f":["halshuga Bu 496 . " hals huga ib 165, 532. impf. halshiog " Bil 128 . hals hiog Bo 80 . ","halshugh Bil 723 . ","halshuggu- -us ib 344. part. pret. halshuggin. halshugen Bu 210, 496 . ","halshugder: -hugde ib 529 ), "]},{"a":"halshuggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bödel. \" halshuggarin bar vp svärdhit oc mente mädh eno hugge skilia howdhit fra kroppenum \" Hel män 198 ."],"f":[]},{"a":"halsiörn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsjärn. \" thera halsiern waro thiok oc breed \" RK 1: 3966 ."],"f":[]},{"a":"halsklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halskläde. \" vi par forgilthe malior, som setiit hade i jomfrv maries halscläde J'Tb 111 (1525). \""],"f":[]},{"a":"halsklädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halskedja. \" wi anamadhom gulkronona oc hals kädhiana \" MB 2: 268 ."],"f":[]},{"a":"halslös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["om gärning som är belagd med el. kan medföra dödsstraff. then halss löss sak STb 4: 317 (1513)."],"f":["-löss )"]},{"a":"halsprydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. halsprydnad. GU C 20 s. 47 ."],"f":["-prydilse )"]},{"a":"halsprydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? halsprydnad. MB 2: 83 ."],"f":[]},{"a":"halsrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsrpe, rep om halsen. Bil 245, 250 ."],"f":[]},{"a":"halsskabber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsskabb. \" for hals skab \" LB 6: 106 ."],"f":[]},{"a":"halssla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå (ngn) på halsen. the kinpustadho han . oc hals slogho SkrtUppb 295 ."],"f":["-slaa GU C 20 s. 122 . "]},{"a":"halsslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag på halsen. for the omillo halsslaghin (colaphis) som the thik gaffwo Mecht 64 ."],"f":["halslagh SvB 293 (börj. av 1500-t.) ), "]},{"a":"halssmugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öppning på klädnaden vid halsen, halskrage. aff allo thy the thu atte wil iak ey halda fra halsmughino oc til hosonar MB 1: 181 ."],"f":["halsmugh )"]},{"a":"halssmugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lhalsöppning på klädesplagg; halskrage. melcher . . . togh hanom strax j halssmogit STb 4: 179 ( 1508) ."],"f":["-smog )"]},{"a":"halster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halster. laurencius (ɔ: hawir til tekn) ristena äöllir halstrit a hulko han war stektir VKR XV . ST 21, 99 . Lg 472 . LfK 238 . FH 4: 83 ( 1499) . Jfr iärnhalster."],"f":["haaster: haastreno LfK 238 ; järn haastre ib 137 . ","halstrit . ","halsterit Lg 472 ),"]},{"a":"halster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halster. Inv cur Tynnelsö 6 . Jfr iärnhalster."],"f":[]},{"a":"halsvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapen som betäcker och skyddar halsen. hals vaknin (arma colli) . . . äru nidhir fallin Bir 3: 116 ."],"f":["hals vakn )"]},{"a":"halsörghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strypa. \" tha hals örgdhe honom owenen diäffwllen \" Lg 3: 183 ."],"f":["-dhe )"]},{"a":"halta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["halta. haltaþe män han lifþe Bu 196 . MB 1: 226 . RK 1: (Ny början af Gamla Krönikan) s. 165 . \" halta mz baadhom fotomen \" Bir 2: 115 . MP 1: 18 ."],"f":["-ape )"]},{"a":"haltan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["haltande. RK 1: 68 ."],"f":[]},{"a":"haltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som haltar. GU C 20 s. 23 ."],"f":["halthare )"]},{"a":"halter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halt. - ss subst. lloripes . . . halther oc träfodher GU C 20 (hand 2) s. 97."],"f":["halther )"]},{"a":"halter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["halt. Bil 231 . MB 1: 226, 370 . MP 1: 16, l17, 18. Bir 1: 214 . \" sullen been och halth \" LB 2: 9 ."],"f":[]},{"a":"halva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft (af en by). \" ix päningxland iordh i salystom i flen sokn i östhra halffwonne, ij päningxland iordh i flenemo i östhra halffwonne, ij päningxland iordh j kramanes i westra halfwonne, eth örtogland iordh i mädelösom i östhra halffwonne \" SD NS 1: 185 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"halva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hälft (av en by). SD NS 3: 271 ( 1417) , nyare avskr.). ","2) halva. ss måttsord. \" lucas vynman för ix halffuar vÿn, som her hans sigurdi haffuer tagith til messavÿn HLG 2: 21 (1511). - Jfr gardhalva. \""],"f":["halffuar HLG 2: 21 (1511) ), "]},{"a":"halvadel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. halfuadelin j thet stenhuset STb 2: 185 ( 1486) . Jfr halfdel."],"f":["halffua- )"]},{"a":"halver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["half. \" i helom stykkiom oc halwm \" SD 5: 639 ( 1347) . \" helom hundräþum oc halwm ib. halft lusit (för liusit) \" Bu 12 . halff wärlden MB 1: 174 . gäldhe halffh skoth SGG 129 . \" jngen tilstede sin sen hlaft arbeyde mz sik \" SO 141 . lib 147. forsta hlft (till hälften) sakt ordh GO 440 . \" som äre halffwe (till hälften) bort tagna \" LB 7: 331 . - til halfs, till hälften. öghonin som fr waro atir lykt til halfs Bir 1: 84 . sompnadhe iak . . . til halffs Lg 3: 472 . Bir 1: 223, 2: 134, 183, 3: l65, 68. PM 8 . - (?) hon hafdhe röktat sik en skinkiortil af swinskinom ok skipte han til halfs. oc vände swa thz ludhna til sin bara krop KL 334 . - i förbindelse med ett följande ordningstal. halver annar, halfannan, en och en half; halver þridhi, halffredje, två och en half o. s. v. haluir annar attonger SD NS 2: 238 ( 1409) . \" halft annät pund \" SD 5: 637 ( 1347) . \" halwan annan dagh \" RK 1: 2734 . fingo se . . . en . . . smaswen swa som halfs annars ara gamblan KL 30 . \" halft þriþiä pund \" SD 5: 637 ( 1347) . halft tridhia ar Bil 270 . \" halft fiärdha aar \" Bir 2: 116 . \" halft fämtä markland \" SD 4: 389 (1334?). hwar kolare skal haua halwan fämtä skiþärä. haluän þriþiä thäkkilsäman. oc en vtspisärä ib 5: 638 ( 1347) . förstärkande vid komp. hälften. skilium wir halw minni plikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). halffua mynne peninga SO 203 . - dubbelt; vida, långt, mycket, ännu. sugha sårlikare ok haluo mera KS 42 (108, 45) . Al 646, 1343, 4518, 5201 . lMD (S) 265. kunugen sände haldo flere Bu 500 . ST 120 . Al 421, 3230, 4519 . Di 223, 251 . Pa (Tunmg) 27 . \" tha wordho öghlara halfwo minna \" Al 2659 . lib 3280, 5326. aldrigh nakor förman maa thz siälffwer haffua, och halffwo mindhre nakrom loffwa LfK 15 . \" halffwa större wranghet \" ib 53 . ib 57 . worde hans men halffuo wredare än för DI 106. ib 243, 268, 284 . \" tetmar hugh än halfua fathare oppa videke ib 218. han war halfuo fäghre \" Pa (Tung) 39 ."],"f":["halft . ","halpth SD NS 1: 594 ( 1406) . halppth ib. lgen. s. m. halfs. halffs. halffz PM 8 . ","s . ","halvo . ","halw . ","halfua Di 218 . ","halffua SO 203 ; Pa (Tung) 27 ; Di 223, 243, 268, 284 . ","halffwa LfK 53, 57 . ","halffu Di 251 ), "]},{"a":"halver","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["halv. VKJ 161 ( 1480) . semilunium ii halffuer maane GU C 20 s. 564 . seminaris . . . halffuer man scilicet castratus ib. eth halt godz Uppl Lagmansdomb 65 ( 1493) . alt halft, hälften. folmer fan lwnden . . . gaff sina kera elzskelica hustru hustru sigride alt halfft aff sin halffdeel SJ 2: 109 (1488). ib 108 ( 1488) . - til halft, i två lika delar. thöm (ɔ: skuldena) skole thee bade til hopa vphere och til halffueth skyffta och deela STb 3: 427 ( 1499) ."],"f":["halffuer . "]},{"a":"halyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1233."],"f":[]},{"a":"hama","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["håmma, ryssja. Se I. Modér, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder s. 22, 33 ff. til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . katizor. haamor ströö PMSkr 364 ."],"f":["haama )"]},{"a":"hamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hammare. GU C 20 (hand 2) s. 21, 113. SvKyrkobr (LUcid B) 175 . SkrtUppb 390 . iomffrun hördhe lyudhit aff hammaromen när herran mz spikomen wart gönom slaghin i händher oc föther JMÖ 110 . 3) portklapp. Se E: Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 197. Skotteb 361 (1459-60, Kämn). jtem ij hambra och ij ringha til thet hwsäth östan til for v öra ib 66 (1461-62?). ib 117 (1462-63?). 4) med buskskog el. dyl. bevuxen) stenig mark, hammar. rubetum . . . locus vbi rubi crescunt wlgriter hamar oc buska mark GU C 20 s. 530 . - Jfr gen-, här-, sko-, skogs-, spik-, stor-, strids-, trä-, vatn-, vatu-, öx-, öxa-hamar. "],"f":["hammar: -omen JMÖ 110 . hamer. hammer. hamor GU C 20 s. 157 . ","hambra Skotteb 66 (1461-62?). best. hanbrana SvKyrkobr (Lucid B) 175 . ","hambronom SkrtUppb 390 ),","*hamars band","hammers bondh )"]},{"a":"hamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. sten. 1) hammare. mz hambrom oc spikom Bo 199 . \" hafdhe i sinom handom en hamar af gul \" Gr 298 . \" hambr liggia vidh wara fötir mz them skulum vi . . . sundir slaa vara fötir ok laar \" Bir 1: 223 . ib 4: (Avt) 180 . Iv 187 . Di 57, 215 . Su 125, 224 . LfK 117 . 2) klippa, bergshöjd. i ortnamn. in möhamar SD 1: 596 (1282, i vidim. af 1286). ramshamar ib 735 (1230-60). in bierxhammarh ib 2: 13 ( 1286) . in kulhambri ib 104 ( 1291) . in smahambrum ib 280 ( 1299) . j ramshambre ib 5: 293 ( 1344) . - Jfr far-, gul-, iärn-hamar. "],"f":["hamber Di 57, 215 . ","hambre . hambri. dat. med art. hamarenom Gr 298 . pl. hambrar. dat. habrom. habrum), ","hambra liudh , ","hambra slagh , "]},{"a":"hamarband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horisentellt liggande bjälke som sammanbinder uppstående bjälkar, hammarband. Skotteb 342 (1436, Borgm) . \" cxl hamar band, huart stikkit stodh iij ört. \" ib 355 (1440, Borgm) . ib 119 ( 1463) , 428 (1469-70, Kämn). SSkb 32, 37 (1502) . STb 4: 40 (1504). hamerbandh ok palar SSk 314 (150). STock Skb 34, 40 (1517)."],"f":["hamer- . ","hammer- , -bond Stock Skb 40 (1517)),"]},{"a":"hamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hamar. mz hamaranum Bir 4: (Av) 180 ."],"f":[]},{"a":"hamarsiäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hamar stangh )"]},{"a":"hamarskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hamarskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1233."],"f":[]},{"a":"hamarskäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hammarflaga, affall som uppkommer när någon metall hamras. hamnar skäl aff järn PM 10 ."],"f":["hammar skäl )"]},{"a":"hamarslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1233."],"f":[]},{"a":"hamarslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hammarslag. \" ängin hördhe hamar slagh eller yxa bang \" MB 1: 485 . ST 417 . LfK 117, 223 . Jfr hambra slagh."],"f":["hammarslaagh LfK 117 )"]},{"a":"hamarslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metallarbetare. LfK 103 ."],"f":["hammar- )"]},{"a":"hamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. eg. betäckning, omhölje, hud. 1) en fogels hud med fjädar och vingar; fjäderdrägt. rikare ham kan man ey se fanga Al 7580 . 2) antagen skapnad, skepnad, hamn. midla mö guz moþer . . . gar vt tel hans ii hans husfru ham baþe a växt ok kläþom lik ok talan Bu 19 . han (djäfvulen) skappaþe sik ii quinnanz ham ib 143 . \" koma jämsköt diäfla j hunda hami a mot petrum \" Bil 103 . Bu 23, 102, 137, 171, 523 . Bil 235 . \" mannin gik tha widh sanno sik wara j manz hami thes bondans siäl som han lät swa sömelika til graf föra ok j hästins hami vara gudz änghil ib 732. \" Bir 2: 116 . Gr 325 . Al 5039, 5544, 9001 . Su 418, 423 . \" takande owir sik brudhgomma ham \" Bo 92 . \" takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse \" ib 32 . MP 2: 149 . witte (möyomen) at the varo trolska ok wänt hans ham mz throldom Bil 486 . - skapnad, utseende. rädhelict diur. halft j lmanz hami. ok halft j häst like Bil 404 . Bir 1: 334 . Al 8694 . swa mykith war han vndersam i sina persona oc i sinom ham ib 7454. jak hafuir . . . hamm(en) (speciem) aff handomen ensamin ok änkte mäghin Bil 350 . 3) habitus, drägt, klädedrägt, yttre utstyrsel el. skick. skipar här nwnnona ham oc gangkläde Bir 4: 10 . ib 24. ij prydhin idher mz faghrom ham Al 6039 . wänlika kläd i konungx ham ib 8610 . \" han kläde sik wt j riddars ham (i rimslut lmed nampn) \" MD (S) 251 . han sat tha än i alexandri ham Al8078. Su 424 . i flästom stadhom vpwaxge lönlika undi mildhetzsens ham eghen älgskoghe ok vii Su 417 . - Jfr fara-, fughla-, klädha-, manz-, människo-, pilagrims-hamber samt likamber, äfvensom hampn."],"f":["s . ","hami Bu 102, 137, 523 ; Bil 103, 255, 732 . ","ham Bu 19, 171 ; Bil 2123 . ","haamen Bir 4: 24 ), "]},{"a":"hamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) gestalt, skepnad, hamn. MP 5: 16 . at dö ok föras af them gambla hammenom ok dödhelikom, ok wti odödhelika äronna klädhe SkrtUppb 133 . tho nidhradhe han sik takandis thräldoms ham Hel män 111. - Jfr likamber, ävesom afhma och hampn."],"f":["hamj MP 5: 16 . ","hammenom SkrtUppb 133 . ","ham Hel män 111 ),"]},{"a":"hambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stympa. gifwa dödum liiff ok hambladum nya limi Bil 788 . \" vm nakre skula mista liuit oc nakre hamblas \" Bir 2: 211 . ham namblaþe sik niþro lima Bu 172 . Bir 1: 264, 2: 236 . fötirne sua som hambradhe (muutilati) oc til lhalfs afhugne ib 3: 65 . ib 68 . \" läta hambla sik (fra genom stympning beröfva sig) hwaria lidhamote \" Lg 1036 ."],"f":["hambra: -adhe Bir 3: 65, 58 . ","-aþe , -aþer), "]},{"a":"hambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L ","e":["stympa. \" ath han ey schulle them latha slaa, hambra och hantera som andra oskeliga skog dywr \" STb 2: 458 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"hamblan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hamborgheröl och","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öl (särsk. vittöl) från Hamburg."],"f":["*hamborghöl"]},{"a":"hambra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hamra. GU C 20 (hand 2) s. 113. Jfr samanhambra."],"f":[]},{"a":"hambra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hambla."],"f":[]},{"a":"hambra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hambla."],"f":[]},{"a":"hambra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hambra. swa liggia the sammanläste hambrade (för saman hamnbrade?) oc trängde i brännande boyom Su 129 . som thöm hambrade LfK 233 . \" hambradhe a nyyt maall pa städen ib. Jfr samanhambra. \""],"f":[]},{"a":"hamegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårdtorn. \" oppa beggia sidher om siön lath iag hammegher (kan äfven läsas håmoger, se s. 241) byggia \" RK 3: (sista forts.) 6117 ."],"f":["hammegha )"]},{"a":"hamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se hampn."],"f":[]},{"a":"hamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hamn. \" ingen skipa sit gotz a malmana äller andra olaglica haffne STb 1: 438 (1460, Burspr). hwat skippar wil vthkasta sina rikedoma j hamffnena, huilka han mz fridh, oc stora ärffwodhe haffdhe fört offwer sion \" Mecht 324 . vte wijdh holmerne i olaga hampnor STb 3: 26 ( 1492) . - Jfr bata-, kogga-hamn. "],"f":["*hamna fulder","hampna fuller )","*hamna gap , Sdw 2: 1233. ","*hamna gudh","hampna- )","*hamna lös","hampna- )"]},{"a":"hamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som omfattar el. omsluter. 1) hamn. i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta Bu 489 . \" giästo enga hampn \" Bil 215 . een hampn wär for windh oc wagh MD 392 . Bu 166 . Bil 683 . KS 65 (162, 72), 66 (162, 72) . KL 173, 174 . Bir 1: 37, 324, 400, 2: l191, 3: 177. RK 2: 3350, 6610, 6612, 7786, 7799, 7824 . SO 198, 203 . \" hoo som hafwer hampn och bodh j fiskie ståndande . . . och giör icke skattfisk ther af, hafwi förlorat och förbrutit både hampn och bodh \" ib 303 . flydho af wärdinne wadha och til klostersins hafn Ber 78 . - i namn på hamnar i Stocholm. korn haaffn So 188. ib 198, 203, 206 . kogga haffn ib 188, 198 . - hamn, hamnkassa. böte s 3 mark till hampnen SO 292 . ib 290, 295 o. s. v. - Jfr fiskehamn. 2) betesmark, bete, rätt till bete. vtitia sua wlgariter dicta hugg, et hamn, et feærgang SD 4: 348 ( 1334) . "],"f":["hampn . ","hamfn RK 2: 3350 . ","hafn Ber 78 . ","haffn SO 188, 198, 203 ; ","-en ib 206 ; RK 2: 7786 . 7799, 7824. haaffn. pl. -ir: hampner KS 65 (162, 72) ; hampne ib 66 (162, 72) . ","-ar: hamna KL 173 ),","hamna foghate","hampnafougte: -en SO 290, 297 . ","hampnefougte: -en ib 295, 297 . ","hampnefogte: - en ib 295. hampnefogde: -en ib 303 . hampne fougde: -en ib 293 ; samtliga dessa former kunna dock föras under ett hamna foghat),","hamna lagh","hampnelag: -laget SO 309 ),","hamna läghe","hamna rätter","hamne- )","hamna skra","hamna stämna","hampnastempna: -o SO 290 . ","hampnestempana: -o ib 304 ),"]},{"a":"hamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underavdelning av skeppslag med skyldighet att uppställe en man, hamna. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. 1 gardh, han ligger vthen haa och hampn VKJ 159 ( 1447) . ib 268 (1447). thet är en ödhemarch; ligger wtan haa oc hampn ib 274 ( 1447) . - thär ägher clo stid ena hampn (fel för hampn?) swa stora som vij gardha stodo oppa ib 213 ."],"f":["hampn )"]},{"a":"hamna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besitta, taga i besittning, intaga. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. o huru skinande oc faghir gik han (ɔ: Hieronymus) in j härrans hws, oc thär hafnar han thät höghelika äronna säte (ubi . . . gliriæ sedem obtinet) Hel män 172 . Jfr hamna 2 ovan, hamnilse och hamning."],"f":["hafna . ","-ar )"]},{"a":"hamna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["distrikt som är skyldigt att i krigstid uppställa en man. Jfr Schlyter, Ordbok s. 259; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 255 f. de quaibet hampna SD 2: 588 (1309, på två ställen). i foghelstadha hafno ib NS 2: 135 (1409). xvii hafne BSH 1: 62 ( 1365) . ib 63 ( 1365) , 64 (1365) 65 (1365) o. s. v. xxviii hafnor ib 73 ( 1366) . "],"f":["hampna . ","hafna )","hamnogiäld (hamnegäld), ","hamnu män , ","hamnu vapn , "]},{"a":"hamna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se hanna."],"f":[]},{"a":"hamna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. 1) förkasta, avvisa, stöta bort? Bil. 348 se Sdw 1: 449). 2) dämma upp (vatten)? Fallen kunna också föras till hamna, taga i besittning (se nedan). tha kerde the aff farza by pa the mwnka aff pades, ath the stodho pa farzaby land och hafnade farzaby watn i forzen SD NS 3: 219 (1417, gamml avskr.) . ok forbinder (fel för forbiuder) iak the for:de mwnka ok hwariom androm thetta for:da watn at haffna, hindra eller qwälia ib. ib. Jfr hamning."],"f":["hafna . ","haffna . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"hamnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittningstagande? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6. saa giörde sancte erich konungh och andhra gode konunga . . som crisndomen huldho och the helge kirkio stctadhe oc äre nw the fore hamuilsom i hymerike äforwtan ändha Thomas Varningsbref 5 . Jfr hanna."],"f":[]},{"a":"hamning","b":[],"c":"","d":"","e":[" besittningstagande? dömer jak . . . them aff forzaby theris landh och watn friit fore haffning SD NS 3: 219 (1417, gammal avskr.). Jfr hamna."],"f":[]},{"a":"hamnkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr almännings hamnkarl."],"f":[]},{"a":"hampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" thyle hampa \" SSkb 52 (1502-03). "],"f":["hampo garn , ","*hampo lime","*hampo mos","hampamoos )","*hampo stränger","hampa strenger )","*hampo tionde","hampa tiende )","*hampo tugh","hampe- . ","-togh )","*hampo vräkare","hampa wrakare )"]},{"a":"hampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hampo lbla","-blaa PM III, 7), ","hampofrö , ","hampospinnare","hampe- )"]},{"a":"hampa","b":[],"c":"","d":"","e":[" (obl. ampu VKJ 213 ), se hamn."],"f":[]},{"a":"hamper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hampa. VKJ 272 ( 1447) . ib 128 . StÄmb 44 ( 1447) . \" hamper wil haffwa starka feta oc gödda jordh \" PMSkr 202 . - hampfrö. moos aff äple mandol hamp eller nöther Brasks Matordn 7 ."],"f":["hamp . ","hampar Svartb (Skokl) 585, 386), "]},{"a":"hamper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hamp. canopus, hamper GU 2 . \" weffyes blan oc hamp wmkringh \" PM 7 . \" canapis är hamp \" LB 3: 59 . take rån hamp ib. FM 609 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"hampn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hampph se människio hampn )"]},{"a":"hampn","b":[],"c":"","d":"","e":[" SpV 34 ) , . 1) antagen skapnad, skepnad, hamn. thu synis badhe mz hogh ok hampn, helsamlika haffwa widhersakt thänna wärldinna fula ok oloffligha lwsta SpV 93 . \" än tha at hon (ɔ: Semiramis) war j hampnenom (habitu) ok kyneno qwinna, tha likowäl war hon man j hoghenom ib 163. \" ib 394 . MP 5: 184 . \" sonsens persona anamadhe kötliken hampn \" JMÖ 103 . 2) dräkt, klädedräkt. MP 4: 152 . \" aff jomfruligha hampsins (indumento mystico virginali) andheligha wndhirstadilse \" SpV 7 . at thänna hälgha mannen mykit haffwer plaghat sin likama, mz siälsynom hampn (habitu) ok födho ib 219 . - Jfr diura-, diäfla-, lamba-, männskio-, prästa-, thräla-, thräldoms-, ulva-hampn, ävensom hamber."],"f":["hamfning"]},{"a":"hampn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se hamn."],"f":[]},{"a":"hamsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gripa med händerna, fäkta? magnus hampsadhe om kringh sigh ATb 1: 389 ( 1472) ."],"f":["hampsa . ","-adhe )"]},{"a":"hamulbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knäveck. Se Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 57. tha röris samman olya oc salth oc smöryes knän. hammwlboghen oc benen PMSkr 231 ."],"f":["hammwlboghi )"]},{"a":"hamulburghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knäveck? gudh skal plagha thik wärstom boldom i knäm oc hamulboghom (in genibus et in suris) MB 1: 429 ."],"f":["-boghi )"]},{"a":"han","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" , hans folk, hans följe. ää huar hans ginom skärgarden fara RK 2: 1954 . \" han oc hans at dörren ginge \" ib 2837 . ib 3: (sista forts.) 4245 . - gen. efter ett subst. för att uttrycka dettas genitivfunktion. SD NS 1: 39 (1404). - ss obestäämdt pron.: man, en, någon. sua gaar annars men hanom när som han är hanom liuvar ok kär Bu 74 . \" hwat är san ödmiukt. vtan at tee sik tholkin som han är \" Bir 1: 10 . han kom aldre swa arm aff thydhisland hafdhe han et swärdh wti siin hand kunne han danza springa oc hoppa han skulle haffwa skällo c gylta klokko RK 1: l(Albr.) s. 210. - han, hanne, af hankön; hon, hona, af honkön. hwar tw grymmasta leon waro badhe köns hon oc han Lg 3: 155 . \" är thz gräsith (pion) tweskona köld loc oroo tilkomma \" Su 299 .)"],"f":["hand RK 3: (sista forts.) 4682; BSH 5: 25 (1504, daniserande) . ","hans . ","hanom . ","hanum SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 9 ; Pa 21, 23 ; Bo 38, 48 . ","honom Bo 1, 2 o. s. v.; RK 1: 145, 211, 214 977 (i rim m. wanom) o. s. v. ","honum Fl 63, 66 o. s. v.; Iv 89, 230 o. s. v.; Fr 110, 113 o. s. v.; Al 8432 . ","honnom Md (S) 233. ","han Bu 7 o. s. v.; RK 1: 244, 582, 727, 728 . ","honom ib 558, 572, 578 o. s. v.; MP 1: 104 . ","honum lib 49, 53; Fl 184 . ","hannom LB 8: 41 . ","honnom ib. ","hon . ","hännar L. ","hännär SD 4: 389 ( 1334?) . ","hänna . ","hännä SD 4: 389 (1334?), 390, 5: 293 (1344). ","häna Bu 4 . ","henna RK 1: 431, 614, 621 o. s. v. ","hänne Bu 10 . ","hennne KL 132 ; RK 1: 9 (?) 360, 2: 21; MD (S) 306 . ","hännas Su 15 ; SD NS 2: 460 (1412). ","hennas MD (S) 304 . ","hennäs SJ 6 ( 1422) . ","hännes BSH 2: 36 ( 1397) ; SJ 6 ( 1422) . ","hänne . ","henne MB 1: 160 ; Fl 78 . ","hanne Bu 6 . ","hänna ib 5 . ","hunne SD NS 2: 460 ( 1412) . ","hana Bu 5 . ","o . ","s . ","v .; KL 13 o. s. v.; RK 1: 1234 . ","hona KL 14, 15 ; Fl 41 o. s. v.; RK 1: 390, 603, 802 ; SJ 15 ( 1426) . ","honä SD 4: 390 ( 1334?) ; FH 3: 4 ( 1352) . ","hänne Fl 154, 196 . ","henne Fl 47, 48 o. s. v.; RK 1: 414, 804 . ","henna MD (S) 304 ., - ham för hanum el. han SD NS 1: 531 (1406). ans för hans ib 668 ( 1407) . - enklitisk vid verb, stundom vid partiklar el. pron., förkortadrt: m. nom. -n. vmuändin Bo 223 ; lagdhin ib; studden ib; hedhradhen ib 38 ; ","matten RK 1: 1138 ; ","lagdin ib 231 ; ","haffdin ib 1318, 1857 ; ","borieden ib 2: 224 ; ","motten ib 302 ; haden ib 1497. dat. -nom. skullenom RK 2: 7080 ; ","möttenom ib 8425 . ","-n . ","loffueden RK 2: 1219 ; aff ffaddhen MB 2: 299 . ","-an . ","toghan ST 19 ; ","grepan RK 2: 1380 . ","-en . ","vändomen Bo 134 ; rätte vppen ib 229 ; ","foren ib 67 ; fangade hannen RK 2: 988 ; ","franen ib 2: 9376 ; ","läggeren Di 200 . efter vokal -n. drifwn Bo 86 ; leddon ib 192; fordon RK 1: 1308 ; saa gangan Bo 53 ; ","läkian ib 67 ; ","pinan Bir 3: 267 ; ","slan ib 2: 55 ; lät löpan ib; kanden Bo 38 ; ","kysten ib 229 ; ","giorden RK 1: 65 ; ","skulden ib 1062 ; ","älskadhin Bo 74: pläghadin RK 1: 1298 . ","-ina . ","widhina Lg 45 . efter vokal -na. sana Lg 45 ; ","komana ib 46 ; läsana ib 3: 681; haffdona RK 1: 2298 ; lot hörana ib 2: 9461),","gen . ","hans"]},{"a":"han","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. pers. L. ","e":["han. f. hon. han viste ey huar han sculde han (ɔ: stenen) fiäla sua at man sculdin ey af hanum röfua Vis sten 4 . tha varan (ɔ: stenen) honum til redho ib 5 . \" ä hua sum han (ɔ: stenen) vil vacta lätana (ɔ: ey coma i dyawlsins clo ib. 6. thz sculde man görlä acta. at säliana (ɔ: stenen) ey bort for varalsius ödh ib. ib. the bodar stonda pa hunne Uppsrpriv 13 (1454). lauris gatolägiare iij öre for ena stämpnen nigilz laggare stämpde handh \" ATb 1: 204 ( 1465) . \" haffwer jac stadgadh . . . ath the skolo haffuana (ɔ: en varn) for 1 pund smör oc sidan biörn släperna, skal hon lägias for mögeligit langäl \" VKJ 276 (omkr. 1480). pedher knwtson och hons hwstrw haffdhe lakth honom thri thwfwiri til ATb 2: 177 ( 1481) . \" stallit som star nordan wppa gardhin hans medh hws och iordh \" ATb 2: 321 ( 1487) . \" tet war hans gerningk swa wel som henne \" STb 3: 208 ( 1495) . \" eth arffua schiffthe . . . j mellen hustrv kaderin . . . och henne stiwffbarnom ib 4: 73 (1505). ther med fförlathe wij henne ok hennes framlidne daneman . . . qwit, ffrij . . . fför the för:ne lxxvii ɉ mark \" ib 366 ( 1514) . - med efterföljande subst. (apposition). thz tocanum sara forthykkia. thöm röuara thz then eeld sua bran Vis sten 4 . skiparen ma ey bywdha batzmannenom gaa äller fara tith som är stor waade wthan han syälffwer wil samtykkya tith fara batzmannen PMskr 44. strax hon är löpnadh myölken ib 245 . - pleonastiskt efter subj. pådher länzman i(n) hoby han vpläth aff sik . . . ij orthogha landh iordh SD NS 3: 571 ( 1420) . \" at thu lös mic . . . swa som thu löste the jomffrwnna, som draken han wilde fförstäkkia hennas liff \" SvB 408 (omkr. 1520). - ss reflexivt pron. sin. anders benctsson bekenne sig solt haffue her sten sture iij hans hesta fore xlv mark STb 4: 12 (1504?). - han, hanne, av hankön; hon, hona, av honkön. epicenum genus är thz som teknar han eller hona vnder ena artikilse som är hic et hec vt patet de auibus GU C 20 s. 62 . tha nokor fänadher skal affla och öxlas skal thet som han är enskylt haffwas j trätio dagha oc giffwas nogh ätha, oc thet som hon är skal giffwas litith ätha för än the släppas samman PMSkr 214-215."],"f":["hanum Vis sten 4 . ","honum ib 5 . ","honom ATb 2: 177 ( 1481) . ack. han Vis sten 4 ; ATb 2: 2 ( 1473) . handh ib 1: 204 (1465). haan SkrtUppb 281 . hanom J Buddes b 85. honnom Prosadikter (Sju vise mäst C) 223 . fem. hon. honn Stb 3: 407 (1498). hoon Vis sten 6 (om maskulint subst.); ATb 1: 11, 12 (1452), 56 (1456). hun SD NS 3: 309 ( 1418) . ","hwn Vg Fornmt III . 7-8: 154 (1378). han (se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 96: 37 ff.) gen. henne J Buddes b 85 ; STb 3: 208 (1495); ib 4: 73 ( 1505) . hennas(s) Trolles Jb Bil 211 (1481, avskr.) . ib. SvB 408 (omkr. 1520). hennes STb 4: 366 ( 1514) . dat. henne Abbedval i Vkl 90 . ","hunne Uppspriv 13 ( 1454) . ","hona Mecht 308 ; GU C 20 s. 62 . ","henne STb 4: 366 ( 1514) . ","han J Buddes b 85 . " enklitiskt vid verb; m. nom, -an " Vis sten 5, dat. -anum ib 4 . ","-n ib. fem. ack. -na ib 6 (om maskulint subst.); VKJ 276 (omkr. 1480). Se Sdw 2: 1233), "]},{"a":"hanabyggiamän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . = hanabyggiare. SD NS 2: 215 ( 1410, nyare afskr.) ."],"f":["hanabyggamen )"]},{"a":"hanabyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innebyggare i Hanabo socken (i Helsingland). SD NS 2: 245 ( 1410, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"hand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hand. \" handenna lif af hofþeno flytar \" Bu 74 . \" grep handom likbarenna \" ib 15 . \" warþ numin i handom ib. före þörran vand ii hände \" ib 6 . \" han togh thz fingirgull aff hans hände \" Fl 793 . \" han hafdhe een hök a sinne hände \" Iv 173 . ward aff konungs birgers hand en förste riddere aff främade land RK 1: 1158 . ib 1162 . \" binda hanom händar ok fötar \" Bu 140 . \" at i alle haffde loffwat och tilsagt medh ja och opräkta händher . . . her swanste nielsson hwlskap \" BSH 5: 175 ( 1507) ; jfr 4 f. väpnadher wäl ltil foot ok handa Iv 161 . böte hand (d. v. s. miste till straff sin högra hand) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hals ok hand, se hals. - ss måttbestämning. hwar trappan . . . skal wara swasom handa högh Bir 4: 84 . \" een halff hand ysop \" LB 7: l227. j [1] hand bla kaal lok en hand mz en yrt heter rachel lib 2: 71. een hand ful mz thörrom stikkom Su 413 . een skäppa mz wänto är ey hand full mz wisso GO 447 . 2) för att uttrycka riktningen: sida. a hans höghro hand Bu 21 . Bo 250 . Bir 2: 253, 254 . \" iak fan een vägh a höghro hand (till höger) \" Iv 163 . - a (upa) badha händer, på båda sidor, åt båda sidor, åt höger och venster. han fälde ther folk a badha händer Iv 2347 . Fr 573, 1844 . Al 3323, 8937 . RK 2: 8703, 3: 4848 . hwgger vpa badha händer badä men oc hästa Di 11 . ib 105, 185, 186, 187, 203, 232, 255, 256, 284 . sag vpa badä händer ib 134 . 3) vägnar. helsadhe konungin a flores handa Fl 1999 . 4) mer el. mindre bildl. oftast i förbindelse med prep. särskildt i uttryck, uti hvilka genom detta ord åsyftas att beteckna: a) innehafvande, förvar, vård, förvaltning, mottagande, öfverlemnande. openbarleka i handum takit (om tjufgods) SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). taker . . . aaf þöm i handum hawer, huus, norþ, vatn, ällär vatswärk ib. aghe þän i handom hawer ib. som waaldh oc wälle haffuer i händher RK 3: 3027 . \" som gozet handa mällom häfdhe \" SD NS 1: 568 ( 1408) . som handa mällan haffdhe mästa delin alla städher MB 2: 309 . ib 310. the som handamälla haffwa closters pänigga LfK 17 . lib 11. mädhan han och hans formyndare . . . häradhit kynd handamellan hafwa SD NS 1: 623 ( 1407) . \" läggiä vndyr iämpnä hand \" SD 5: 280 ( 1344) . ma iak nokra gönst taka aff theem ther iak mina päninga läna oc mit godz vndir handum hafwa ST 488 . ib 489. af pinne hande taki han mik. som mik löste af döpa mz þik ( yttrande af den he. Andreas till korset) Bu 141 . \" swa lenge han thz arbeydhe . . . rede gör fran syna hender \" SO 154 (möjl. att föra till i). herra fräderik fik sit land aff hände (lämnade från sig sitt land) enom herra ther han väl kände Fr 3095 . konungin antwardhadhe ij hans hand krono ok rike ok alt sit land ib 3101 . satte thz (landet) sinom maghe i hand RK 1: 96 . ib 3883 . \" fa mik minom mästara ii händar \" Bu 141 . \" huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa \" KS 10 (25, 11) . \" sum þätt i händer säz (få det i uppdrag) \" SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). vi sätyum þöm i händer varom executoribus ib 567 ( 1346) . ib 478 (1345, nyare afskr.). lofwadhe gudhi jomfrudom i ens prestz hand (manus) Bir 2: 96 . VKR 4 . lofua j confessoris generalis hendir . . . thry lyffte ib 6 . ib10, 46. - til tro hand (jfr Äldre Dan. til tro hand. Mnt. to truwer hant), enligt (någons) uppdrag, för (någons) räkning), å (någons) vägnar? thetta lofwar jac . . . oc wi . . . esbyörn cristiärnson oc til hans tro hand höghorne förstinno ware nathughe frw drotning margareta, sten halason. twbbe ericson oc cristiärn esbyärnson, fast oc stadhukt at halda SD NS 1: 297 (1403). alle the tolff förskrefne goda män som wij hafde satt war saak och skäning til, som the oss nu hafwa vm aatskilt til bäggis wara troo hand BtRK 99 (1435, orig.) . Jfr c. b) innehafvande, besittning, egendom. thz alt matte lätzliga komma konungenom tilhanda (i konungens händer) MB 2: 286 . \" han sadhe the (slotten) standa hans arffua tiil händer \" RK 3: 2926 . swor honum til handa (öfverlät genom ed åt honom) allan then hedher som tilhörir then äldra brodher MB 1: 209 . staar girughet til lkonungx hand (har konungen girighet) MD (S) 229 . \" goda frägd sik komma til lhand (förvärfva sig \" ib 265 . \" vij haffwe giorth . . . vaare wtlänthe peninga oss fran handhen \" BSH 5: 318 ( 1508) . c) kraft, makt, våld, välde, myndighet. bönder fingo ther öffre hand (öfv erhand) RK 1: 3478 . quirinus härtughe hafdhe hand juer thöm (hade dem under sin hand) Bil 112 . iak hafuer wnt oc i hand sat (gifvit rättighet) clostreno i wazstenom oc thes formannom at lösa mit godz örsätra thorp SD NS 1: 388 ( 1404) . \" sculde han faa gripa the menlösä hindena som then vnderliga hiorten tilförene hafde frälst aff hans handhom \" Lg 3: 539 . ther alle thiäna vnder hans hand Fr 2816 . engin kan koma a idhart land oc engin kan fa idher hand Al 7248 . Va 14 . \" skilde gotland fra sin retta herres hona \" RK 2 . 7928. szom mick frå hondhen mone falle ib 3: (till. lom Chr. II, red. A) 6320. tha gar then stad och landzende oss och richet fra handen BSH 5: 330 ( 1508) . \" iak hafuer vunnith thetta land sidhan iak foor bort til minna hand \" Iv 1710 . \" wynna rikit sik til handa \" RK 1: 4027 . Di 206 . \" sidan riket kom til henne handa \" RK 2: 21 . \" fik han til syna handh coastelholm oc alandh ib 6598. alle fornyadhe ther slotloffuan tha till marskens hand sculle hon sta (vara i marskens hand) \" ib 5304 . hwi lokkar thu mina riddara thinum konunga til handa (d. v. s. i din kunungs tjenst) Bil 125 . \" han hadhe manga riika och snille äpter hans handh (till sin tjenst?) hwarth han wille \" RK 3: 228 . \" blijffwo faghne til alexanders hand (blefvo fångne och kommo i Alexanders våld, blefvo fågne för Alexanders räkning) \" Al 2800 . wardh ther gripen til marsken (för marskens) handa RK 2: 4411 . wardh han grypten til engelbrecz hände ib 2496 . gripa alla her niels stures tyänare siik till handh ib 3: 1485 . huat ey bidhom vj epter the fruena som iak ändeliga hafuer ment j dagh at gripa mik til lhandha Lg 3: 540 . \" ä hwart swenske skipen sik wende the komo jo ltil konung erics hende \" RK 2: 7103 . \" som aldre wilia ganga til gudz handa (vända sig till Gud, hängifva sig åt Gud) \" MB 1: 475 . - ganga enom til lhanda, underkasta sig någon, hylla någon. waro alexandro gaghne til handa Al 5404 . \" hwa them wille til handa gaa \" RK 1: 143 . ib 2: 1218, 7756, 3: 236, 585, 1393 . MB 2: 218 . \" ganga enom til händer, d. s. the gingo hanom ginstan alla til hender \" RK 2: 1407 . - ganga enom til lhand, d. s. the gingho honom alle til lhand RK 2: 4445 . ib 3203, 7093, 8116, 3: 582, 1227, 2906. - falla enom til handa, d. s. landith full honum tiil handa RK 3: 1575 . ib (sista forts.) 5062. - ganga enom a händer, d. s. honum alle gerna a händer ga Al 1594 . ib 9644 . RK 1: 2642, 4211, 2: 7961 . Pa 21, 22 . ST 79 . \" ganga enom a hand, d. s. hwar man ganger honum a hand \" Al 124 . ib 877, 1163, 1714, 4066, 4664, 8760 . RK 1: 723, 4508 . \" cristin man thär gudhi är a hand gangin mz trone j döpilse \" JP 77 . - giva sik til ens hand, d. s. til marskens hand skulde the sik giffua RK 2: 5650 . - til lens hand, för någons räkning, under någons lydnad. at hans fogata til hans handh swa lenge rado städher ok landh MD (S) 721 . Jfr a. - halda til lens hand, innehafva ss län af någon. försvara och hålla någon till handa. thrätighi grefua hioldo thera land nadhelika til mina hand Fr 206 . ib 1442 . \" til erik pukes hand hiolt han thz (fästet) tha \" RK 2: 997 . ib 6549, 9120, 3: 732, 2925 . MB 2: 256 . - taka enom fore hand, söka tillegna sig en makt som tillkommer en annan, ingripa i någons rätt. han taker fore hand gudhi siälwom, oc wil mena honum skipta sina nahder, som han wil MB 1 . 395. - taka enom for händer, hindra någon, afstyra någons företag el anslag? rikesins radh thom for hender togo oc forlikted mz en kerlek fogo RK 2: 2848 . d) våld, våldsam behandling. gripa hand a, lägga hand på, gripa, fasttaga. gripa hand a honom ST 125 . ib 149 . Su 11 . \" taka hand a, d. s. toko the handh a honum \" Pa 17 . ib 19. ST 5, 79, 342, 354 . Lg 3: 124, 137, 141, 149, 150 . e) börda, besvär. liggia pa annars hendher (ligga en annan till last) PM LXVII . f) löfte, förbindelse. scal jac for:da härra knwtz hand aff taka til härra karl magnusson oc honum ganzlika nödhlös halda oc omanadan, äpte thy härra knwt the peninga wt lofwat hafuer SD NS 1: 446 ( 1405) . \" loffuado alle mz sampnada hand \" RK 1: 4345 ; se vidare under samna. g) närhet i rum el. tid. lhans tyänare waare ey tha tiil lhanda RK 3: 1403 . \" thzta wathnith skwllle altid wara redho til handa (till hands) \" PM XXXVII . waren snara tiil lhanda (redo, i ordning) RK 3: 3823 . then som ey vijd handen (till hands, närvarande) är vm pascha nat SO 187 . ib 196 . lärdom, hwilkin thu til eth stadugt aminne maa altidh haffua för händir (ad manus; till hands) Su 256 . \" swa at mannen tulelikare lidher the dröffuilse han för handom haffwer (som han har närvarande, som äro för handen) \" ib 172 . vtan han laga forfall fore hender hade (vore hindrad af) SO 101 ; jfr i. örlighit stod fore händher (var för handen, pågick) MB 2: 243 . \" solen är j sith högxstä lopp ok middager strax j handhom (för handen) \" Lg 3: 540 . huat uaþa þöm var for hände (förestod dem) Bu 154 . then död them stodh tha fog handom (förestod dem9 RK 1: 3963 . skilia os vidh thän höghelika vanda ther os daghlika staar til handa (förestår oss, väntar oss) Iv 1523 . \" haffuandis langa reeso for händir (ämnade företaga en lång resa) \" Su 254 . \" erix messe är swa när i hender \" BSH 5: l10 (1504). sommaren är fast forlidhen ok höstdagen i henderne FH 7: 74 ( 1506) . alderdomenth gangär mik paa händher (är in på mig, är mig nära) BSH 5: 25 (1504, daniserande) . \" thz finder iak nw for hender bade (alldeles uppenbart) \" RK 2: 3587 . wore ok swa saker, att ingen sodane man haffua, som j kwnne vmbäre fra honden FM 251 ( 1505) . - a band, till, emot. som han thy (fäderneslandet) när komber a hand Al 404 . - emot. en här aff lättugha . . . ffoor the gudz riddara tha a hand RK 1: 294 . - a händer, till, emot. ihesus gik a hendir twa hedhna stadha MP 2: 58 . \" han segilde a hender danmark \" RK 1: 3048 . \" reed hertugh erik then mille wt a hender landa merke \" ib 3188 . ib 3707, l3741, 4231. - händer, d. s. ridhu hener tiwidh RK 1: 2464 . \" konung cristiern är komen medh al sin macht hender löissö \" BSH 3: 81 ( 1455) . FM 401 ( 1509) . FH 7: 76 ( 1507) . - i närheten af, vid. oddesundh hender limfyordh PK 253 (i var.). - henders, emot. inemot. om tid. lhendhers fastelaghen FM 388 (1508, samt. afskr.) . h) gagn, fördel, förmån. kan iak thik änkte radh til handa Fl 1227 . \" the hiälp ther alexand bewiiste henna son til hand \" Al 8128 . sanka almoghen tiil konungsens handh (för konungens räkning) RK 3: 410 . \" widher säghiom wi til . . . boo jonssons hand oc hans arfwa allom rät oc alle erfdh efter karl nichlisson \" BSH 1: 183 ( 1381) . i) verksamhet. hava til lhanda, förehafvca, uträtta. hwath the hafdho ther til handa Fr 4 . Rk 1: 1654, 1939. företaga. ä huat han ville haffua til handa RK 1: 271 . ib 1713 . - taka til handa, företaga. huath the toko ther til handa Iv 4350 . ib 5350 . Fr 2230 . ST 153 . - åtaga sig. hafdhe iak een kamp ey takith til handa Iv 3691 . - taka si til handa (til hand Iv 5425 ; Al 3560 ), företaga sig. wil liak taka mik til handa forna saghu fram at föra Iv 2 . Fl 1585 . Al 3560 . - åtaga sig. om nakar vilde . . . mit ärande taka sik til handa Iv 2739 . ib 4776, 5425 . - taka sik a händer, åtaga sig. ther sik slikt thordhe taka a händer Iv 2683 . - hava for (fore) händer (fore hende SO 143, 154), hava för händer, förehafva, hafva för sig. han haffdhe oppa thentidh högmälis ärandhe för händher Lg 3: 308 . Su 366 . LfK 68 . swa lenge han thz arbeydhe fore hender haffuer SO 154 . ib 143. om sua hedne alla lmwramestara nogh gerning fore hender hade ib 82 . k) förstärkande el. utfyllande verbets begrepp. än mere sorg fik han til honda RK 2: 9162 . - i synnerhet vid koma och ganga för att till samman med dessa uttrycka att något påkommer el. händer. koma til handa. med dat. ä huath os kan koma til handa Fl 502 . \" för flores saka kom hänne til handa at hon vardh sald til hedhna landa ib 601. mik är een smälek komin til handa \" ib 1629 . Iv 70, 1917, 2162, 4208, 4518 . Fr 747, 1295 . Al 42, 196 . \" abs kan thz än swa koma til handa at leonith vil idher göra skadha \" Iv 3322 . - koma a hand. med dat. os är här nu äwintyre komin a hand Fr 74 . \" ganga i hand, gå, aflöpa. med dat. tho at werldin gik honom illa li hand \" RK 1: 1856 . \" the resa gik hanom illa j hand \" ib 2: 7337 . - opersonl. hulkins släkt om langa tima hafdhe väl loc säkelica i hand gangit Gr 259 . \" huru them gik ther i hand \" RK l: 4101. lthem crisno gik ther wäl j hand ib 134 . Va 21, 27, 32, 34 . ST 104 . RK 1: 486, 2673, 2: 969, 7100, 3: 262, 518, 1372, 1487, 2714, 2994, 3451, 3874 . - abs. nw giik thz saa i handh RK 3: 2582 . ib 2558, 3322 . - ganga til handa, = ganga i hand. opersonl. at them skulle swa jlla til handa ga RK 1: 1789 . 5) slag, art, endast i gen. enna handa (Bo 124; Bir 1: 113, 114, 2: 292 ; Su 278 . enne handa. ena handa. någon gång, ss ST 200, 224, rättar sig en icke efter handa utan efter på detta följande subst.), af samma slag; enahanda. var herra gör daghlica swa oppa ena handa matto mz os andelica Bo 105 . - ett slags, en viss. fik han hanum ennehanda smörilse Bil 446 . \" thz är och ena handa hughnödha \" KS 36 (94, 38) . \" som prophetin sighir mz enna handa liknilsom \" Bo 1324 . \" skal thwangin idhnas . . . mz ena handa (quadam) andelike disciplina \" ib 140 . aff eno handa thrä, som kalladhis sethim ST 200 . eeth handa folk ib 224 . Bo 77 . Bir 1: 113, 114, 2: 292 . Su 183, 278 . - tväggia handa, två slags, tveggehanda. j twäggia handa matto Bo 3 . \" for twäggia handa sak \" Bir 2: 239 . tweggia handa manna kön ib 3: 275 . \" mz twägge handa hoxswalan \" LfK 87 . - utan förening med subst.: två ting. seer han at tweggia handa ära a ferdom Di 22 . aff thenna twägge handa LfK 58 . - thriggia handa, tre slags, treggehand. för thriggia handa sak Bo (Cod. B) 340 . Bir 2: 197 . LfK 113 . - utan förening med subst.: tre slags ting. the offradho thriggia handa som war rökilse, mirram oc gul ST 209 . - fyra handa, fyra slags, af fyra slag. fyra handa lundh haffwir gudh människiona skapat Lg 65 . - utan förening med subst. samwetet är firahanda LfK 76 . fäm handa, fem slags. for fämhanda sak sculdh MP 1: 25 . - hundradha handa, hundradefald, hundrafaldig. swa som . . . hwart kornit gafwe af sik hundradha handa fruct Bir 1: 382 . - thränne handa (thrändehanna), tre slags, af tre slag. j trenna handa lundh MD. (S) 293. papawer är walmogha hon är thrändehanna LB 2: 35 . - andra handa, annat slags. andra handa vaþmal SD 5: 637 ( 1347) . aff andra handa folke MB 1: 375 . - utan förening med subst.: annat. the lekara fingo ther . . . klede ok sölff ok andra handa RK 1: 1830 . - enna handa . . . andra handa, ett slags . . . ett annat slags. nw ena handha oc nw andra handa gaffwor skipte them j mällan MB 2: 283 .","1) verk som utföres med händerna, arbete, gärning. war herra skal giwa sina signilse . . . ower alt thit ärwodhe oc handawärk MB 1: 428 . ib 429 . \" sik siälwan ok sin handawärk (handlingar) medh sinom skiälum styra ok rådha \" KS 2 (4, 2)ä. änkte se thet faghert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom ella androm stadhom ther ey skal åkoma wår häfd ok handawerk (verkande, verksamhet) ib 61 (151, 66) . \" aff hwars handa wärk (förvållande) ther scadhe timar \" MEG (red. B) 59 . oleff hylta bleff död aff theras handa werkom BSH 4: 112 ( 1486) .","2) med händer gjordt verk. þu ueter ok lätar ueta guþlekan heþar þinom afguþum ok handauärkom Bu 189 . \" folket som när stodh hörandes theras ordh, gingho jn i wäffhwset, skodandes theras handa wärk (det verk som de hade för händer) ällar gärningh \" Lg 3: 195 . - särsk. om Guds verek, det som är skapadt, skapad varelse, skapelse. thu (Gud) . . . hawär han (ɔ: mannen) skipat iwi lt tit handawärk KS 2 (4, 3) . MB 1: 53, 74, 75, 128 . \" thetta mit handa wärk forsmar mik mer hulkit iak skipadhe j mere hedhir \" Bir 1: 217 . ib 379 . \" for thz thu v ille man vardha ok thit handauärk sua dyrt köpa \" ib 2: 265 . thin kärlek fore thino handmärke (genus humanum) vpopinbaradhe ib 4: 134 . \" all lgudz handqärk äre äwinnelik \" MB 1: 442 ."],"f":["haand: haanda VKR 69 ; haandena ib 22. haandh Su 11 . ","hond: honda RK 2: 6549, 7576, 7928, 9120, 9162 . ","hände . ","händer . hende (i rimslut) RK 2: 8703, 3: (sista forts.) 4848. med art. ack. händrena Lg 218 ),","nokra handa","nakra- . ","n ågon gång, ss SD 5: 280, rättar sig nokor icke efter handa utan efter derpå följande subst.), något slags. nokra handa skuld at giäldä SD 5: 567 ( 1346) . " vilia haua nakra handa fordela " Bo 5 . " j nokrom handä thingum ällär stykkyum " SD 5: 280 ( 1344) . - i nokra handa matt0, på visst sätt. Bo 93 . Bir 3: 420 . - utan förening med subst.: något. nakra handa thz som reglan ey til städher Bir 4: 9 . - margra handa (margha-. mangrq-. manga-. marghin- Al 6976 ), många slags, af många slag. marghändä sidhwänniur SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . manghahanda sithwäniör ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . till marghälhndä thungä ib 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) til manghra handa thungä ib 5: 374 (1344, nyare afskr..) . mangra handa diwr Bil 844 . " manga handa pinor " Bir 2: 254 . Bo 64 . Bir 1: 179, 3: l475. lmädh dyra thing margha handa Fl 1994 . " läru ok pinona mangra handa ok atskillica " Bir 2: 19 . - utan förening med subst.: mångahanda, mycket. Al 6976 .","aldra handa","alla- )","hvilikra handa","änga handa","enga- Al 7062 . enginib 7065, 8432), intet slags. änga handa wärlz lost Al 7072 . " ängahanda hafsins ohyryr " ib 9194 . lib 7602, 7065. - utan förening med subst.: ingenting. honum skal skadha engin handa Al 8432 . - þera handa, eg. det slags; såpdan. þerrä handa samband SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . " thera handa huxens starkleker " KS 19 (47, 20) . " af thera handa thingom " Bo 85 . ib 125, 1239. Lg 3: l501. the som haua thera handa andbudh sua som tängir Bir 2: 65 . " han hafdhe när sik thera handa malara at nar the maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte. tha syntis thz ey vara biläte " Gr 282 . - utan förening med subst.: sådant. ey aktar fatikdomsins älgskoghe thera handa Bo 3 . ib 5, 16, 17, 18, 35, 64, l147. Bir 2: 290 . " alt thera handa giordhe ödhmiuktinna mästare gärna " Bo 70 . - thässa handa, detta slags, sådan. thässa haanda (hujusmodi) kloster VKR 69 . - Jfr harms-, krok-, manz-, sighers-, vreds-hand samt fianda-, iämnaþa-händer.","handa arvodhe","-ärffuode )","handa gärning","-gärningh )","handa lös","haanda- GO 13 ),","handa tak","-tagh )","handa tekn , ","handa trogh , ","handa virke , ","handa värke , "]},{"a":"hand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hand. \" iösse percussit nissa cum [!] manv displosa mz flta handene \" GU C 20 s. 456 . \" lleua ue wenstrhra hondh \" GU C 20 (hand ","2) s. 76. gud hafwer ekke rörth mik mz sinne haant ath jak hafuer ekke faat barn mz edher Prosadikter (Sju vis m C) 225 . SvKyrkobr 343 . MP 4: 99 . \" i uttryck avseende handslag (ss bekräftesle el. högtidligt löfte el. dyl.). Se Sdw 2: 1233. han togh i hand mz gwenel iärl at the skuldo swika roland Prosadikter (Karl M) 274. tha kom magnis olsson . . . och reckte fogodin . . . handene i radzsins nerwaro . . . swa ath han skla fornögia broder mattis aff the peningane, som (o. s. v.) Stb 1: 119 (1477). \" ib 181 ( 1478) . nic. olsson . . . räckte handenä fore ath gaa vj (6) manna lagh ib 353 ( 1482) . ib 358 ( 1482) . SJ 2: 209 ( 1492) . \" huilken gard roland hanom fore rettin medh handh ok mwn vploth \" ib 231 ( 1493) . Hist Handl VIII . 1: 53 (1493). SJ 2: 248 ( 1494) . ib 313 ( 1497) , 237 (1502). räkkia handen och wara godh ther fore, ath jakthen skwlle komma in för stockholms sloth BSH 5: 303 ( 1508) . ib 304 ( 1508) . - i uttryck avseende edgång. ingemar fotä och erich j boor, som lagde sina händher å bookene och bodhe sig så gudh til hielp, att (o. s. v.) Trolles Jb Bil 121 (1446, nyare avskr.) . thässe vii witning gingo her strax fram fore rättin ok lagdho sina händer appo bokena JTb 8 ( 1456) . - ss måttsbestäming. handfull, näve. affrad 30 händher pors VKJ 257 ( 1447) . \" een hndh korn \" GU C 20 (hand 2) s. 117. 2) för att uttrycka riktningen: sida. sith vpbögda stenhus . . . vijdh stora torgit lyggiende pa södra sydan j hörnit pa venstra handen, som man gaar aff torgit til swarthabrödra STb 4: 11 (1504). ib 5: 4 ( 1514) .","4) mer el. mindre bildl. oftast i förbindelse med prep. särsk. i uttryck, i vilka genom detta ord åsyftas att beteckna: a) innehavande, förvar, vård, förvaltning, mottagande, överlämnande. Svartb 425 ( 1447) . \" han togh hanom i figinde hendir vidh stäkäborgh \" ATb 1: 206 ( 1465) . athe wntkomo fongan them fra handa STb 1: 221 ( 1479) . hulkit wij nw jnsat haffue j the werdugeste werduge feders oc erlige gode herrer rigsins raadz hender pa ider nades wegne ib 5: 343 (1521, Kop) . - mädh trone hand, för (någons) räkning, å (någons) vägnar? commissum mz trone handh anthwardat borgat GU C 20 s. 128 . - til troin el. troar(e) hand, d. s.? huilka c march jak antwarder til troen hond verdelighom herre och andeligen fadher, biscop magnus SD NS 3: 113 (1416, äldre avskr.) . \" oleff japsson kendes tet han tet samma arff til lsigh annamet haff till troar handh at gömo \" SJ 2: 156 ( 1489) . STb 4: 132 ( 1506) . iiɉ mark ortiger . . . som hans stiuffader staffan kortson hade honum fongit til trohare hond för:ne bro per steffanj til nytto ib 5: 172 ( 1517) . ib. \" och holle tha [!] lige motte stocholms stadt hennes nade open fore tiil hennes nades troare handt \" ib 313 (1520, Kop) . b) innehavande, besittning, egendom. inghan borger eller byman dyrffues til at köpa gestom gotz til handhom STb 1: 442 (1462, Burspr). then pant, som hustrv walborgh . . . pant sath hade j sancti nicolaj port j theris huss och grvndh, thet schal nw alt quit och fryt ware hustw walborge til hender ib 3: 154 ( 1494) . huilket for:de peyter hersze kende sigh plat altzamantz annameth haffue hwat j stenhwist waar j sine fulle anname vnder sine hender ib 4: 91 ( 1505) . thet godz i thenne lansende ligger skal icke komme oss fraa handen Vg Fornmt I . 8-9: 103 (1508). c) kraft, makt, våld, välde, myndighet. fam wi hand a hanom, tha skal han . . . atirkalla sin falska kännedom Prosadikter (Barl) 55. tha klokkare woldr är bör hanom . . . troheth swäria j hans (ɔ biskopens) handom swa sighiande ÅK 57 . \" lathet them koma väl the danzkä til handa j gen \" FMU 5: 25 ( 1481) . han war skylder vth . . . aff vor slotzherres tienist, swa ath han hade sin hand j gen aff hanom STb 3: 332 ( 1497) . huilken forlichan sich swa forlöp . . . ath the pa bade sydor gaffuo sich aldelis til the gode herrer och oss fram theris egne hedner ib 427 ( 1499) . \" ganga enom a hand, underkasta sig ngn, hylla ngn. them som honom wilia a hand gangha mädh the hälga troo \" MP 4: 7 . gudz tyänara, honum a handh ganghne medh the helgho troo ib 5: 64 . - til ens hand, för någons räkning, under någons lydnad the tiänä allä til hans handh Fredrik ed Noreen 1466 . hans hermansson . . . kan jntet ärffue, fore thy hans faderbroder haffuer arffuit forbudit til sin handh STb 3: 313 (1496). - halda til en hand, försvara för någons räkning, hålla någon till handa. efftir thet ath han hade holdet honom till hielmekes handh STb 2: 180 (1486). skule wij ware pligtoge at holle stocholms stadt til meninge suerges rigsins radz hondth wedt all äre ib 5: 313 (1520, Kop) . - taka enom fore händer, (egenmäktigt) fråntaga. j tagin tha wan härra fore händers sina rätwisa doma MP 4: 117 . d) våld, våldsam behandling. gripa hand a el. up a, lägga hand på, gripa, fasttaga. mykkel fiinne festhe i wol forre ad han olaghelghea hafdhe grrepit hand oppa en kwynno ATb 1: 12 ( 1453) . - taka hand a, d. s. han gaff loff till ath tagha handh pa honom STb 1: 205 ( 1479) . g) närhet el. avlägsenhet i rum el. tid. en stander forhanden örlogh oc s[t]rider Svartb 112 ( 1361) . hwa som sua hauir ofuer sik bygt honum standir for hand godh ändelyct Vis sten 8 . \" at jdhir altidh liggia stoor oc marghfalloghin ärinde vppa handom \" SkrtUppb 164 . thätta är een stor fawidzska ällir fawisk tryghet, sliolika haffwa sik j mällan drakana ok blamännena, mädhan dödhin är j handhom, oppa badha sidhor SpV 397 . ib 305, 323 . \" ty ath vynttherdaga äro for hendernä \" STb 1: 188 ( 1478) . ib 3: 88 ( 1493) , 163 (1494). wppa samma dagh woro alle wedh honena wthan all enest her benckt smalenninghe SJ 2: 316 ( 1498) . her er allrede en stor del af thöm af staden, som tit achte thöm och stycka there köpslagan fore thöm til hender moth opit vatn Hist Tidskr 1: 398 (1508). . . . som langt haffue til andre köpstädher och ey formage at före theres köpenskap tiil vatzstena, swedercöpungh eller andre köpstader langt fra handhen effter salt Priv f Sv st 252 ( 1514) . STb 5: 342 (1521, Kop). Troj 23 . \" then tiid thetta alt skedde . . war han ey wild hand \" ib 34 . ib 311 . - a händer, till, emot. thagan ioseph cum a händar irl´m !UDDA_TECKEN? Jerusalem) Saml 34: 280 (omkr. 1360-1370). - händer, d. s., i. thet han skulle med skip och goz och sin ffulle fförakt giffuit sigh nedh til richsins ffiende hender danmark STb 4: 249 (1512). k) förstärkande el. utfyllande verbets begrepp. i sht vid koma och gnga för att jämte dessa uttrycka att ngt påkommer el. händer. thät thänne salgho munkin räddis fore, thät kom honum wist til handa Hel män 226. jlla gar tigh j lhandh käre son, mädhan thu ffar swa willer JMPs 428. 5) slag, art, endast i gen. enna handa, av samma slag, enahanda. ok swa fynner jak j mynom hogh thes högxta trefaldoghetzsens ner jak j mynom hogh thes högxta trefaldoghetzsens ena handa byläte J Buddes b 161 . BSH 5: 305 ( 1508) . - ett slags, en viss. GU C 20 (hand 2) s. 43. jnstita . . . enahonda footslidh klädhe ib s. 32 . - fyra handa, fyra slags, av fyra slag. MP 4: 186 . - fäm handa, fem slags, av fem slag. pater moster gar offwer aue mariona j ffäm handa mattho JMPs 461. sin handa, sju slags, av sju slag. Prosadikter (Sju vise m) 151 . - marghra handa ((margha-), många slags, av många slag. utan förbindelse med subst. mångahanda, mycket. än thogh at margha handa (multa) ok othalighin sigias aff sonenom SpV 189 . - aldra handa (alla-), alla slags allehanda. - i alla handa, med allt, inalles. summa aff thet mik toogx ffran j kaskis löper iii!UDDA_TECKEN? hwndragde mark j alla handa FMU 4: 459 ( 1476) . - hvaria handa, av vad slag: vad. inledande indirekt frågesats. at the matto fa vita hwaria handa thät hafdhe thydha Hel män 222 . änga handa (engra-, jngra-), inget slags. engrahanda goth SpV 452 . - utan förbindelse med subst.; intet, ingenting. sedan wiliom wij hederliga hem fara oc jngra handa mera begära aff troyaner Troj 90 . thera handa (ther-), det slags. - utan förbindelse med subst.: sådan, dylikt. jtem vj öre for iiij tomme tönnor, som the sloge bröd och therhande vti Skotteb 394 (1463-65, Kämn). - Jfr ivir-, iärn-, krok-, samnadha-, saminga-, thvär-, vredhis-, vredshand, samt borghana händer, ävensom thäslikishanda. ","1) verk el. gärning som utföres med händerna. per mansson . . . feste lagh . . . ath mannen ey döde aff handa gerninger och handa verckan STb 4: 58 ( 1505) . "],"f":["handt STb 5: 313 (1520, Kop) . hant ib 172 (1517). haand: -omen SvKyrkobr 343 . ","haant Prosadikter (Sju vise m C) 295 . hond(h) SD NS 3: 118 (1416, äldre avskr.)(; GU C 20 (hand 2) s. 76; STb 5: 172 (1517). -ena SJ 2: 313 (1497); ib 316 ( 1498) . ","-honda GU C 20 s. (hand 2) s. 32, 43. hondht STb 5: 313 (1520, Kop). pl. händer. hender STb 3: 33 (1493) o. s. v. hendir ATb 1: 206 ( 1465) . Se Sdw 2: 1233),","*handa band , ","*handa bok","-book )","*handa giordher","-giorder )","handa gärning (-gerning), ","*handa iärn , ","*handa klappan , ","handa lös , adj. L. utan händer. JTb 49 (465) .","*handa spadomber","-spaa- )","*handa styfdher","hondastyffdher )","*handa syn","hande- )","handa värk , ","handa värkan","handa värke (-verke), "]},{"a":"handa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hanna."],"f":[]},{"a":"handarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. vidare, ytterligare. vare thet swa . . . thet nokor man wille thenna for:da jönis laurensson hyndra eller qwelia hendermära fore then same manzens dödh SD NS 3: 370 (1418)."],"f":["hender- . ","hedne- Meddelanden från Östergötnads Fornminnes- och Musieförening 1916 s. 92 (1455). -mära SD NS 3: 370 ( 1418) ),"]},{"a":"handarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vidare, ytterligare. wij wiliä idher gernä thes handermer til wilghä oc gothä wärä SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr..; daniserande). skal tw oc tyne arffue wara qwitte frii ledoge oc löse for alla maningh äller tiltalqn om nogra slotloffuan hendermeer BSH 3: 4 ( 1449) . hafwa i äller idhra oss äller wart rike om naker hande stykke hendermeer at skylla ib 9 (1449, samt. afskr.) ."],"f":["handermer . ","hendermeeer )"]},{"a":"handarmere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vidare, ytterligare. \" bebinder jach mic . . . honum . . . skadalös halla fore alla hendemäre skylning eller feydh \" SD NS 3: 370 (1418). SJ 2: 32 ( 1477) . \" gaff han hustrv karina . . . fry . . . for alth henne mera til tal \" STb 4: 161 ( 1507) . ib 295 (1513)."],"f":["händ(h)er- SD NS 3: 445 ( 1419) ; Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 546 (1471); SJ 2: 180 ( 1490) . ","hender- SD NS 3: 370 ( 1418) ; STb 4: 295 ( 1513) . ","henner- SJ 2: 180 ( 1490) . ","henne- STb 4: 161 ( 1507) . -mera. -märe SD NS 3: 370 ( 1418) . -mer Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 546 (1471)),"]},{"a":"handarmere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vidare, ytterligare. \" swa at enkte hendermera mord eller blodgiutelsse skedde her äpter \" BSH 4: l9 (1471). lato hanom lidugh oc löös for hendermer maning SJ 184 ( 1449) . \" for hwar mans vpakraff ok hendharmere tiltalen \" ib 288 ( 1461) . ib 303 ( 1462) , 305 (1462) o. s. v."],"f":["hendermere SJ 305 ( 1462)","hendharmere . ","hednermer ) , "]},{"a":"handbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manuale, handbok, bok innehållande formulären för de presterliga förrättningarna utom den offentliga gudstjensten (ss dop, sista smörjelse, likbegängelse o. s. v.). FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"handbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) manuale, (kyrko)handbok. järpstadha kyrkia hauer . . . ena haandbook RP 2: 390 ( 1399) . \" äpter thy at i waro handbok star, at ten tiidh hionalag skal bindhas äller the festningh, som hether de presenti, tha skulu the, som festas, sighia hwar till annan . . . \" SD NS 3: 493 (1419).","2) översiktig framställnig av ngt ämne el. ämnesområde, handbok. encerido . . . handbok GU C 20 s. 218 ."],"f":["haandbook . ","hond bogh GU C 20 (hand 2) s. 119 (daniserande)), "]},{"a":"handbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egenhändigt bref. läs nycristnat barn . . . vars härra hand bref (bref skrifvet med vår Herres hand) Bu 190 ."],"f":[]},{"a":"handbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handbåge. tha rees mattis i boo opp mot magnus skaak medh handboga ok bassapiwt ATb 1: 122 ( 1460) . "],"f":["-bogi )","*handbugha pila , "]},{"a":"handbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. handbogi] L. lhandbåge, lätt båge som spännes med handen. skiuta medh armbuyrst ok handbugha KS 53 (136, 57) . \" for handboga och hwdsko \" RK 2: 992 ."],"f":[]},{"a":"handbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handbössa, handgevär. PM 12, 24 . "],"f":["handbysso lodh , "]},{"a":"handbälgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsbälg som skötes för hand, handpust. PMSkr 633 ."],"f":["-bäliom ) , "]},{"a":"handdraghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["handraghin )"]},{"a":"handel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. (HSH) 13: 125 (1525, Brask). ","1) mellanhavande; förhandling, underhandling. giffua sik . . . till eth wenligt handell om gulland HSH 13: 125 (1525, Brask). ib 126 (1525, Brask), 16: 112 (1527, Brask). 2) i fråga om affärer och köpenskap; handel. Jfr köpmanz-, köpmanz sälskaps-, sälskaps-handel, ävensom bihandel (Stb 5: 309 311 (1520, Kop)). "],"f":["handell )","*handels forbund , "]},{"a":"handfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lämna i (ngns) händer, överlämna (ss pant el. till förvar o. d.). thet var handfangit goz ATb 2: 10 ( 1473) ."],"f":[]},{"a":"handfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) handtag, grepe. bristher rep, handfaangh, äller nokoth thet, mädh hwilko tingen ärw bwnden . .. oc repeth, bandfangith, äller baandhen bliffwa j handenne PMSkr 61 ."],"f":["-faangh )"]},{"a":"handfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hand full, så mycket man på en gång kan gripa med handen. tak maioranam, bascilicon, balsamite, lika aff hwaryo x handfang LB 9: 107 . \" vj handfangh ib. 2) svärdfäste. bade hielt oc klod oc handfang \" Di 76 . ib 113, 158."],"f":[]},{"a":"handfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"handfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handfat, tvättfat. \" eth handfat giort som eth torn \" Inv cur Tynnelsö 6 . ATb 1: 317 ( 1469) , 388 (1470), 2: 95 (1477), 3: 26 (1494)."],"f":["ha- ATb 1: 183 ( 1463)"]},{"a":"handfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handfat, tvättfat. ST 419 . BSH 5: 529 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"handfäster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"handfästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handfästning, av konungen given bekräftelse på privilegier o. d. försth at wi willia . . . then helga kirkia och hennes tiänare räth styrkia och alla ltheras privilegia, friihether, statuta, handfestningher och goda gambla sedhwäniar . . . stadfestha Rydberg Tr 3: 373 (1483, avskr.) ."],"f":["-festningher ) , "]},{"a":"handföst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäste för händerna, ltag. i honom fik han handfäst ok hoff han nider wnder sik RK 1: 3853 ."],"f":[]},{"a":"handganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkasta sig. med dat. oc alt blekwng haffua handgongit hanom pa rikinsins vegna HSH 17: 116 (1523, Brask)."],"f":["supin . ","-gongit )"]},{"a":"handganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkasta sig. med dat. nar almogen honom mäst handganga RK 2: 9203 . \" all land oc städher som . . . seg wälwilyelika wndigifwa oc haand ganga konwngenom \" PM 33 . \" ther haffuer alt menige landet haandgaath härtwgh frädhrik \" BSH 5: 388 ( 1510) . the herretere, som them vile handga ib 427 (1510, samt. afskr.). ib 98 ( 1506) , 473 (1511). Jfr ganga enom til handa, ganga enom a händer under hand 4 c. - part. pret. undergifven, under dånig. med dat. almoghin ther honom är vndigifwin oc handgangin Bir 4: 359 . PM 33 ."],"f":["handga . ","handgaa BSH 5: 473 ( 1511) ),"]},{"a":"handganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Ä. Dan. handgang, underkastelse] 1) framgång, medgång. ffors idest euentus handgaanger GU C 20 s. 286 . \" loffuado thera gudha fore therra säla handghang \" MP 5: 184 . - godher handganger, d. s., onder handganger, motgång. hon takke gudi bade fore godom hand gange ok londom MP 4: 273 . 2) un-. derkastelse. en vnghir wälborin man gaff sik j hans klostir, lok giorde genstan sina professionem, sith lättan gudhi ok stadughan handhgangh MP 5: 28 ."],"f":["-gaanger GU C 20 s. 286) , "]},{"a":"handganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framgång, medgång. aktir ey världinna handgang älla sälikhet Bir 2: 227 . ib 1: 274, 3: 167 . \" spordhe vm hans handgongh (huru det gick med honom, huru det var med honom) \" JP 29 . Jfr ganga i hand under hand 4 k. godher handganger, d. s. at the hafwin godhan handgang j wärldinne Bir 1: 109 . ib 2: 227 ."],"f":["handgongher )"]},{"a":"handgrip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handslag, med handslag bekräftadt löfte. mot theris handgrep ok lyffthe BSH 4: 282 ( 1501) . ib 272 (1501, nyare afskr.) ."],"f":["-grep )"]},{"a":"handgripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gripa sig an med. thenna färden oc thetta ärende som wij haffwom handgryped war wtaff en stor gälnesko Troj 210 ."],"f":[]},{"a":"handhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1233."],"f":[]},{"a":"handiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handboja. \" han thaghar hänta ther thz största handiärn ij skipith är ok ther innan sätia han \" Fr 2538 ."],"f":[]},{"a":"handkalfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = handfang 2. thetta suärdhit skal haua handkafla (capulum) Bir 2: 174 ."],"f":[]},{"a":"handklappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - handklappa fängilse, genom handslag förbinda sig till att inställa sig i fängelse. Jfr J Palmér, Studier tillegnade Es. Tegnér s. 155 ff. sidhen the theris fengelse hade loffuet och handklappet STb 4: 262 (1512). - Jfr klappa."],"f":[]},{"a":"handklokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringklocka som lvid ringningen hålle i handen. Skotteb 353 (1440, Borgm.) ."],"f":["-ur ) , "]},{"a":"handklovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handklove; handboja; tortyrredskap som tillskruvades omkring handlederna. fek bend clensmit iij mark for laas, hancluffuer, jonfrver etc. Skotteb 117 (1462-63). sönenar . . . satthos j järnklufwar ok handkluffwar, ok fördhos saa borth aff thera asyn SpV 315 . alle andre (blevo) . .. persädhe j järn boyom handklofwom ok jumfrum J Buddes b 83 . SvT 11 ."],"f":["-clwua Skotteb 117 (1462-63) . pl. -kluffwar SpV 315 . ","-cluffuer Skotteb 117 (146263). dat. -klofwom J Buddes b 83 ), "]},{"a":"handklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handkläde; hadduk. \" i maghin halda watn fore mik tha iak skla mik thwa. ok miin modher at halda handkädith \" Prosadikter (Sju vise m) 168 . ATb 1: 226 ( 1456?) , 256 (1467, 3: 24 (1494). GU C 20 s. 535 . - till mässkruden hörande linneduk, använd bl. a. vid den litugriska handtvättningen före mässan, handling. Jfr G. KNudsen, Namn och bygd 22 s. 92 f. så monga, som guds lekamen tage, offra om påscha en penningh pa altaret och annen i handkledet Hist Handl VIII. 1: 66 (1514, nyarea avskr.). i visitering aff gamblom sidh bör smaswena halla handcledz, ther som färmes ArnellBrask Biᴵ 32. - Jfr silke-hndklädhe."],"f":["han- . ","hond(h)- GU C 20 (hand 2) s. l119, 120. -kläde. -olede Arnell brask Biᴵ 37. best. .kledet Hist Handl VIII . 1: 66 (15414, nyare avskr.). Se Sdw 2: 1233),"]},{"a":"handkläpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handkläde, handduk. \" handklädhe ok vatn til redho var tha \" Fr 415 . Fl 1495, 1657 . Bir 3: 259 . MP 2: 7 . Di 165 . SGG 132 . giwum vi . . .til pulpita tu handcläþe striput oc fiughur af lärift SD 5: 563 ( 1346) . FH 4: 84 ( 1499) . Jfr bordhhandklädhe."],"f":[]},{"a":"handknap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? försäkran? then tiidh thee keesto ederth herradöme til höffwidjz man, tha matthe ederth herradöme göra hand knap före x (10) eller xijM (12000) mark, som waar her sten stwra gäll BSH 5: 478 (1511, till Svante Nilsson (Sture)."],"f":[]},{"a":"handla","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) med händerna taga på, vidröra. grät ifui hänna like ok thorde ey när koma eller hanla Bil 457 . \" swa at the aff enghom willo thz (barnet) latha handla ällar hantheras, wtan aff sik siälffwom \" Lg 3: 620 . \" thera hold skulin i ey äta oc ey hanla (Cod. A hanna 359) \" MB 1: (Cod. B) 560 . ib 559. lät hona föra til sin at halnas (ut tangeretur) af sancti stepahani helgho domum Lg 286 . - abs. the hawa händir oc sculu ey handla Gr (Cod. D) 364 . - nå. ma mannin al thing begrypa oc halna (conprehendere et attingere) mz tronne Bir 1: 20 . - träffa, slå. än skal iak hanla (tangam; Cod. A hanna 306) pharao konung mz enne plagho MB 1: (Cod. B) 554 .","2) behandla, bemöta. \" thetta budhit skulin j wel halda oc halna oc sända han faghirlika heem til sin herra \" ST 528 . 3) handhafva, gå till väga med. huilkom lundom hälzt älla af hwem älla hwar han oc hans ämbezmen hafua the samo vpbyrdh oc wtgift vpburit älla wtgifuit oc handlat BSH 1: 198 ( 1387) .","4) förhandla, afhandla. \" hwath ther hanledas fa i wel wetha framdelis \" BSH 4: 252 ( 1500) . - Jfr forhandla, skamhandladher, äfvensom hanna."],"f":["hanla . ","haldna L. hallna L. halna)"]},{"a":"handla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) behandla, bemöta. \" tha wilyom wi lthem alla til lnadha taka, som nadher wilya sökia, hwilkaledhis wi hanladhom (för hanladhir?) ärom \" Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . 4) förhandla, avhandla. giffue vij alle thom fwlle makt paa ware wegne handele, forfölgie, göre oc lathe STb 5: 348 (1521, Kop). - med ack.-obj. ( i pass. subj.). effer tet ath ärendet war til foren handlat ok fore retta warit j calmarne by STb 3: 444 ( 1499) . anthenor haffde trakterad oc handlad fred mz grecomen Troj 251 . ib 252 . - med prep. om. thaa wii swa försambladhe om samma tilbörlige cröninge handladhe Rydberg Tr 3: 623 ( 1520) .","5) handla, uföra handlingar, bete sig, uppföra sig. som erlige opriktiga köpmen p[l]ege at hanle STb 5: 311 (1520, Kop). Jfr forhandla och ohandladher."],"f":["handele STb 5: 348 (1521, Kop) . hanla. hanle. impf. -adhe), "]},{"a":"handlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handslag (till tecken af sluten öfverenskommelse); öfverenskommelse. gik i handlagh mädher . . . pädher mikälsson SD NS 1: 626 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"handlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handduk. \" mappa . . . hondh laghen \" GU C 20 s. 120 (danisirande)."],"f":["hondh laghen )"]},{"a":"handlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beröring, vidrörande. \" maria huilken wtan blygha hanlan (sine tactu pudoris) är fwnnen frälsarans modher \" JMÖ 182 . 2) handel, affärer. (skeppsskrivaren skall anteckna) thet han seer tracteras mällen them som handlan haffwa mällen segh MPSkr 8."],"f":["hanlan )"]},{"a":"handlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forhandlan."],"f":[]},{"a":"handlidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handled. \" alt kötith ffölgde stenom ffran hondhledhen och medh til hans arlmbog \" STb 4: 211 ( 1511) ."],"f":["hondhledhen ) , "]},{"a":"handlin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handlin, manipel. Se Sdw 2: 1233. SvKyrkobr 57 . \" manipula som heter handliin \" ib 61 ."],"f":[]},{"a":"handlin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till den presterliga skruden härande linnekläde el. linnebindel som betäcker handen el. handleden, handlinning, linneärm? SD 5: 563 ( 1364) . nar han takir sik handlinit (manipulum) Bir 3: 13 . Su 308 ."],"f":["-liin Su 308 )"]},{"a":"handling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sälskaps handling."],"f":[]},{"a":"handling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PM XLIII ."],"f":["handelingh . ","handlig )"]},{"a":"handlöfte","b":[],"c":"","d":"","e":["med handslag gifvet löfte. at klappe nogen man handlyffte (träda i någons tjenst?) BSH 4: 181 ( 1494) ."],"f":["handlyffte )"]},{"a":"handlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr handa lös."],"f":[]},{"a":"handlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som icke styres av landen. - n. adv. handlöst, utan att styras av handen. Se Sdw 2: 1233. mattis . . . kastade swa sina öxe handlöst ok ion i howdit ATb 1: 123 ( 1460) .","2) handlös, utan hand el. händer. mancus . . . honlöss GU C 20 (hand 2) s. 115."],"f":[]},{"a":"handning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = handling? som enom dondeman bör handning oc wenscap at halla SD NS 1: 539 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"handogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["händig, skicklig. \" ärw the swa aff wngdom lärde oc jdkelika betänkya ok sig öffwa thes handogaren ärw the när thidhen kombir ath stridha \" PMSkr 133 ."],"f":[]},{"a":"handqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handqvern. FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"handran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"handsal","b":[],"c":"","d":"","e":["1) det som lemnas i handen, gåfva. thu skalt ey thro oppa hantzal (gelowen . . . off quader hant gif; härmed syftas på folktron att en under stillatigande utan begäran lemnad gåfva kunde bota vissa sjukdomar) ST 33 . Jfr SchillerLüben 2: 197 hantgifte. - drickspenningar. bedhas aff them drykke pänynga äller handzal PM 55 . 2) anförtrodt gods. Bil 269 (ordet är här sedermera utstruket)."],"f":["handsall Bil 269 . ","handzal . ","hantzal )"]},{"a":"handsalder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. laldj. L."],"f":[]},{"a":"handsalu fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"handsana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga med händerna, fasttaga. handsamadhr (den som bliver fast tagen: Bure) SR 9 ."],"f":["-aþer )"]},{"a":"handsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår på handen ATb 1: 198 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"handske","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["hantdzske: -a MB 1: 213 ; Bir 3: 142 . ","hanzske: -anom Bil 802 . ","hanske: -a Bir 1: 322 ; MD 352 ; ","-ana ib 321 ; ","-ä Di 67 ), "]},{"a":"handske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handske. hon hafde stulit . . . eth par hanska ATb 1: 268 ( 1467) . Arnell Brask Biᴵ 31. Jfr biurskins-, stal-handske."],"f":["hanske )"]},{"a":"handskref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tet eder werdeghe handscredfff mic vnderuiste FM 537 (1511-12?)."],"f":[]},{"a":"handskrift","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handskrift, handstil. scriffwadh med sama handscriffth SD 3: 644 (fr. sl. af 1400talet). til witnesbyrd to är thetta min handscript FM 514 ( 1511) ."],"f":["-script )"]},{"a":"handskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) handstil. hulkit breffs wtludelssä oc innehollelssä fförscrifne marina makan haffuer aff ena handscrifft SJ 2: 250 ( 1494) . STb 3: 151 (1494). loth thet instrvmentere wnder ens notarij handscrifft ib 4: 249 ( 1512) . \" then wtskorne scrifften, som gjord ok scriffuen är wnder notarij her mortin jonssons stil och hanscrifft \" ib 279 ( 1512) . HSH 16: 89 ( 1527) . ","2) egenhändig skrift el. underskrift; skriftlig förbindelse el. försäkran; skuldsedel. peder erixsons modersyster vpbar xxx marc som bewislegit är met her nicolai mulle handscrifft Svartb 528 ( 1477) . STb 3: 91 (1493). som han . . . ythermera til stodh medh sin egen handscript j samma beseglde breff war ib 170 (1494). ther medh stode herman rogge fore retten . . . och döde alla handscriffter, som michel aff hanom haffde, om the her epter ytermera j michels värio finnes kunne glömde ware ib 198 ( 1494) . ib. som swen niclissons handscrift vtludde ib 255 ( 1495) . ib 269 (1496). jöns wil lhaffue peningana aff henne och icke fange henne handscripten j gen ib 380 ( 1498) . ib 4: 32 (1504). SvSkr 1: 40 ( 1504) . ib (1507) . haffwer han ekke notarij qwittanciam oc handscriffth ath han the päninga wpbar aff honom PMBref 332 ( 1518) . STb 5: 52 (1515). lot anders symonson presentere(?) ther thomius strax hanscrifft, at han offuer war then tid hans koch anamde then betalning j suderköpungh ib 99 (1516). HLG 3: 158 (1529)."],"f":["han- SvSkr 1: l40 (1507) ; STb 4: 279 (1512), 5: 99 (1516). hond- STb 5: 52 ( 1515) . ","-skrept HSH 16: 89 ( 1527) . ","-scrifft Svartb 528 ( 1477) o. s. v.),"]},{"a":"handskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sekreterare. BSH 5: 358 ( 1509) ."],"f":["hansscriffuare: -en BSH 5: 358 ( 1509) ), "]},{"a":"handsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom handslag lova el. bekräfta (ngt). kom sidhan per windh jn fore rettenom oc handslog sielff anders gulsmidh for ᵈᵉ gardh ATb 3: 50 ( 1496) . thet huss, som hustrv birete albregx honum han[d]slagit hade personlige Stb 5: 69 (1315)."],"f":["-slo ) , "]},{"a":"handslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handslag. \" ss symbolisk handling vid bekräfteslea av avtal el. löfte. per swenson köpte een hesth aff een vesgöta och vesgöten anamadhe värdit för hestin . . . och gaff pedhirre eth handhslagh pa hestin \" ATb 1: 322 ( 1470) . at hon . . . med god wilie och handslagh wnthe oleff kannegytere sin fulle vilie STb 5: 264 (1520)."],"f":["hond- STb 4: 354 (1514) ), "]},{"a":"handslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handslag. SJ 109 ( 1441) . \" thätta fornempa hws köpte pether haluidzson aff fornempdom pether törbo mädh gudzpäning oc handz slagh \" ib 145 ( 1446) ."],"f":["handtzslagh SJ 109 ( 1441)"]},{"a":"handsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sten som slungas med handen. koll. krwth, byssorn dalapill, handsten BSH 5: 273 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"handsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sten som slungas med handen. var vdereth fijnderne vnder ögonen paa slottedh saa ath eldhen ok röken gik thöm vnder ögonen och kwnne eij anneth brukä vthan handsten HSH 20: 124 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"handsträkkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genom handslag given förbindelse el. borgen. vj ᵉ mark, som hinrik hanom skylloger waar j lubeke aff handstreckinges vegne STb 4: 182 ( 1508) . Jfr handsträkning Sdw 1: 464 f."],"f":["-streckinges ) , "]},{"a":"handsträkning 8handzsträkning. handstreckningh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handslg, försäkran. \" han giffuer ider sin handsträckning, ati scole varde i tiid oc tima vel betalde \" BSH 4: 351 ( 1503) . \" giorde benct och mich handstreckningh jn fore rikesins raadh pa edra vegna, oss (för ock?) tilsade huldskap, mantzschap och troskap oppa edhre och rikesins vegna \" FM 180 ( 1504) . - försäkran, säkerhet. om thee ey faa handzsträkning för theras kläde oc peninga BSH 5: 113 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"handtafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten tavla (för anteckningar o. d.). ephimeris . . . vnius diei digestio jtem ephimeris dicitur tabula manvalis handh taffla GU C 20 s. 222 ."],"f":["handh taffla )"]},{"a":"handtak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MP 4: 99, se handtäkt."],"f":["-tag )","hantäkin"]},{"a":"handtaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom handtag el. handslag lofva. aldre skal thu handtaka eller lova fals witne fore ogudhlikan man (nec jungas manum tuam ut pro impio dicas falsum testimonium) MB 1: 339 ."],"f":[]},{"a":"handtäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vidrörande, berörande? handlingen att med våld taga ngt ur händerna på nagn? syndh ok odygth som är styldh roff manslekt bardagha, ok andra olofflica handh täkthir MP 5: 87 . 2) känsel. Jfr hannan 2. hantäkin (fel för hantäktin) MP 4: 99 . \" hörslin mädh öromen synen mädh ögomen ok hand täktin mädh handomen ib 159. \""],"f":["han- . ","täkth )"]},{"a":"handval wadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handtag (på handkvarn)? molucurum . . . handwadh (väl fel för handwal) GU C 20 (hand 2) s. 152."],"f":[]},{"a":"handvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverlemna. \" iak . . . hafuer saalt . . . laurens domprowastenom ok vplatit ok handwardhat (för andwardhat?) then for:da halfdelin aff them husomen \" SD NS 2: 33 ( 1408) . ib 260 ( 1410) . Jfr andvarþa."],"f":[]},{"a":"handvirki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr handavirke."],"f":[]},{"a":"handviti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"handvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["handvärka drap , "]},{"a":"handvärkaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"handvärki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr handavärki."],"f":[]},{"a":"handöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handyxa. LfK 228 ."],"f":["handhyx: -yxom LfK 228 )"]},{"a":"handöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handyxa. \" swa fik annan broderen ena pulöxe oc annar ena hand öxe \" ATb 1: 210 ( 1465) . dextralis . . . handh yxe GU C 20. s. 181. ib s. 198."],"f":["-öxe . ","-yxe )"]},{"a":"hanfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lemna i handen, öfver. lemna. bethaladhe och handfik oss ottha twsin lödogh march pwrth siff SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400talet)."],"f":[]},{"a":"hanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hänga. lintr. Se Sdw 2: 1234. tha röwaren henk a korsseno Hel män 255 . \" hon for wp at stighanom lagdhe repit vm halsin a sinom bonda oc bende han then staden ther hin hin för \" Prosadikter (Sju vise m B) 205 ."],"f":["hänk MP 4: 231, 256 ; Sv Kyrkobr 74. henk Hel män 255 ; MP 5: 59, 165 . hink Prosadikter (Sju vise m B) 205. Jfr hängia Sdw 1: 554 f., A. Noreen, Aschw. Gram. § 543 Anm. 5), "]},{"a":"hangi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hane, tupp. xxxjx honss, iij hanna HLG 3: 100 (1528). Jfr flädher-, or-, pa-, thiädhur-hani."],"f":["hanna ) , "]},{"a":"hani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hane, tupp. \" fra thy först gool hanin \" Bil 159 . GO 370 . Al 1045 . "],"f":["hana galle , "]},{"a":"hanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ring el. ögla (av gren, vidja, rep el. dyl.). plecta te hanker ok väga märke GU C 20 . 458. plecto . . . slaa pina ok hankagöra ib. - bildl. hava hand i hank(a) mädh, övervaka (ngn). haver hand i hanka met her sten, eller jag fröktar, ad thet gar ekke vel til BSH 4: 305 (1501-02). 3) det som ligger inom »hank och stör», gärde? Akir jord ligandis i sama by i lohöridhe hank i västra halvone a bynom SD NS 3: 271 (1417, yngre avskr.) . ","2) dryckeskanne med handtag? HLG 2: 82 (1516)."],"f":["-a ) , ","hanka stop , "]},{"a":"hanke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hanker."],"f":[]},{"a":"hanker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":[]},{"a":"hanker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hank; snöre draget genom huden för att åstadkomma ett konstgjordt sår. läg hanum (hästen) en hank Hästläkedom i AS 137 .","2) bildl. \" thet är radh holla handh i hanke med \" BSH 5: 252 ( 1508) . - Jfr gardha hanker. "],"f":["hanka sten","hanckesteen )","hanka stop , "]},{"a":"hanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med händerna taga på, vidröra, röra. finge alle bötar. som palmen hannaþo Bu 15 . hannaþe han . . . brännande iärn KL 190 . \" thera händir mz hulkom som the hannadho mik \" Bir 1: 150 . \" mz hwat vyrdhning oc varilse ok millom räddogha munde hon hanna ok taka han \" Bo 5 . Bir 1: 18, 64, 151, 219, 220 . VKR IX, 57. Ber 165 . Su 215 . \" ey dirffwandis hanna äldher hantera pänigga \" ib 56 . \" waro thässkyns oreen thing . . . forbudhin at hanna \" MB 1: 508 . \" tha war mörk ower alt egipto land aff swa thiokkom skyym at hanna (palpari) matte mz handom \" ib 305 . \" the hawa händir oc skulu ey hanna \" Gr 2783 . ST 263 . \" vm j vilin ey höra ok ey see, hannin tha mz handomin (attretate manibus; förvissen eder genom vidrörande) at the thingh äru san som iak talar \" Bir 1: 41 . wi . . . som aldra främmärst gangom til gudz altara oc hannom mz syndoghom hugh oc handom hans hälgha sacrament som han är siälwer i MB 1: 330 . - röra, beröra, komma vid (en qvinna.) jomfru maria . . . manadhe han ey hanna the quinnona KL 94 . - vidröra (med ett liflöst ting ss subjekt), träffa, nå. spiutit hannadhe rifwin Bir 1: 268 . \" swa som räghn bughin star owir skyn hulkin mz badhom ändomin \" ib 2: 156 . ib 212, 3: 425 . KL 260 . VKR v. Ber 143 . - bildl. röra, träffa, nå. kunne ey solinna wärme hanna thz inne j biärgheno ware Bir 1: 221 . \" at thessin siälin skulde ey hannas älla wärmas af minom kärlek ib. latir ey gudz dygdh af at hanna han stundom mz sin sökilse \" ib 4: 128 . - träffa, slå. län skal iak hanna (tangam) pharao konung mz enne plagho MB 1: 306 . ST 334 . - vidröra, omtala. stundom talar gudh aff komaskolandom thingom swa som aff näruarandom ok menar ok hannar (tangit) badhe komaskolande thing ok näruerende Bir 3: 419 . 2) känna. thässe fäm. se loch höra. lokta oc smaka lok hanna Bir 4: 130 . 3) röra, angå. at tala aff thom thingom som hanna ok röra aldra siäla helso Bir 3: 256 . ib 418 . 4) behandla. þe hannoþo illa maþeium Bu 133 . erlika hannadh Bil 463 . ib 214, 245, 795 . Fr 220, 648 . KL 67, 157, 252, 285 . MP 1: 4 . Bir 3: 310 . Ber 119 . - behandla, handlägga. hanna oc tractera al sin raadh mz godhom annom Bir 3: 466 . hanna ok traktera mz smekarom the radh hulkin som för äru manlica ok skällica hamnadh ib 309 . \" göra i ordning? tha husit war bygt oc wäl hamnat \" RK 1: 1634 . 5) (med händerna taga;) få. at . . . ena complexionem hwar en hannar Al 5840 . "],"f":["hanna sik til , tillegna sig. hwilken sigh hannadhe riket til Lg 3: 347 . - Jfr ohannadher, äfvensom handla."]},{"a":"hanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med händerna taga på, vidröra, röra. SkrtUppb 161 . skwla the (ɔ: äpplen) ey handas sidhan wthan tha the skwla förtäras PMSkr 330 . 2) känna. fäm äru menniskionna yterme[r] sinne som är . . hanna mz haandomen oc allom limomen SvKyrkobr 343 . 4) behandla. ther the föreuiste sig inthet ont aff oc vardet ille hamede HSH 14: 59 (1525? Brask)."],"f":["handa . ","hamna )"]},{"a":"hannan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) känsel. JMPs 552."],"f":[]},{"a":"hannan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tactus. 1) vidrörande, berärande. ther är dyäflanna hannan Bir 2: 18 . lib 20. lustelicasta liggianda fä . . . aff huars hannan aldre kännis verkir ib 231. jak vtgik vtan manna hannan ib 292 . huar thz (guldet) maghi faa sannan skapnadh i syyn oc hannan (när man ser det och vidrör det) ib 18 . the pröuadhe thz mz syn ok hannan ib 3: 204 . forbananadh warj thera hannan thy at the skulu ey hanna mik vtan äwärdhelikin eld lj häluite ib 1: 151 (de tre senaste ex. lkunna föras till 2). 2) känsel. aff likamins sinom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smak, oc hannan MB 1: 42 . Bir 3: 182 . \" fämte sinnet som tactus, hannan, ällar hanternigh \" LfK 108 . i . . . hannan älla kännigh MP 2: 230 . \" the plaghas j hannainne thy at the känna otholikin eldz hita \" Bir 1: 174 . ib 238, 3: 106, 110 ."],"f":[]},{"a":"hanneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjligt att vidröra med händerna, påtaglig. bordhduken är min mildhet, hwilkin är, swa som bordhwker, hanneligkin, och släth Mecht 271 . hanne- ligit mörker swa tiokt at vsla sieler ther j stonda sam fästä som tigel stenen j murenom SvKyrkobr (Lucid B) 213 . \" han bewiste sik ok odödelikin epter sin vpstandilsse ok tha mädh handom handelikan \" MP 4: 7 ."],"f":["hande- MP 4: 7 . ","-ligkin Mecht 271 . ","-ligit SvKyrkobr (Lucid B) 213), "]},{"a":"hanneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["påtaglig, märkbar. kände hon vndirlik oc hannelik rörilse j sino hiärta Bir 3: 204 ."],"f":[]},{"a":"hannilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["känsel. SvKyrkobr 17 ."],"f":[]},{"a":"hanning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tactus, känsel. thässe siäl thol thre pinor j syninne oc thre j hörslinne ok andra thre j hanninginne Bir 3: 109 . ib 1: 64, 238, 3: 107, 155. 2) förehafvande, företag. et got budh . . . ther darium kunne wäl bespee ok alla hans hanning wäl forsee Al 2144 . ib 2701, 3129 ."],"f":["hannig Bir 1: 64 . ","haning: -ingine Bir 3: 155 ; ","-inginna ib 1: 238 ),"]},{"a":"hanning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) känsel. \" o härra ihesu christe j thinom krop oc hanning war thw möddir tyngdir oc flängdir mädh riis gislom oc swepom \" SvB 107 (senare h. av 1400-t.). ib. 2) förehavande, företag. förty att mats göstafson och alla the ther i gierning, hielp, radh och hanning waro med honom then tidh han waru herra biskop gottscalck drap, äro i bande Spegel Skrbev 131 ( 1374) . ib."],"f":[]},{"a":"hantera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hava i händerna, taga befattning med. ta fäste andhirs störbyärnson lag . . . ath han äy hanterade sin brodirs järn här j arbugum ATb 1: 125 ( 1460) . STb 1: 286 (1481), 374 (1482). ath han ecke handtherade geste peninga ib 3 . 259 (1495)."],"f":["hand- . ","-adhe . Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"hantera","b":[],"c":"","d":"","e":["1) hafva i händerna, med händerna taga på, vidröra. at hantera thera hälgha licamma Gr 293 . ib 303 . \" ey dirffwandis hanna äldher hantera päninga \" Su 56 . \" alt thz the hantterado (tetigerant) fördarffwado the \" MB 2: 84 . ib 164. Lg 3: l620. Su 75 . \" jak är then som daghlika offras ok hanteras a altareno vndir brödz liknilse sandir gudh ok sandir man \" Bir 1 . 9. ib 219, 2: 109 . Lg 664 . \" swa länge hälga offrit handteradis oc wigdis \" MB 2: 282 . - lägga hand vid, handtera. the ther wl lok skin hantera MD (S) 291 . \" thz fää wij sielffue hanterom ok slachtom \" SO 50 . 2) behandla. wart . . . manlika wäl hanteradher aff hwsbondanom Lg 3: 271 . MB 2: 245 . \" konungh cristiern drogh till kalmara aather illa handhteradher (illa åtgången) \" RK 3: 2411 . 3) behandla, handlägga, förehafva, öfverlägga om, öfverväga. som the plägha göra ther haua hardh thing at hantera (tractare) Bo 163 . \" al the werlzliken thing, som her i wrldinne hanteras eller göras \" SD NS 2: 228 ( 1409) . hantera[n] dis almogans bestandh oc nyttoghet MB 2: 271 . \" nar thässen människian . . . lönlika hanteradhe ok thänkte thätta \" Su 389 . \" thät är a radzstuwonne förre hanterat laghlica \" SJ 7 ( 1438) . at hanterä, offeruwäghiä oc fulboordha met idher vm sama konungx valet FM 57 ( 1457) ."],"f":["hanttera: -ado MB 2: 84 . ","handhtera: -adher RK 3: 2411 . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"hanteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hannan 2. gustus odoratus auditus visio tactus thz är smaker mz munnenom . . . hanteran mz handomin JP 2 ."],"f":[]},{"a":"hanteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) känsel. \" thätta ärw fäm sinnin öghonin synyn öronen hörslön . .. händrena hanteranen \" SkrtUppb 240 . 2) hantering, sysselsättning, förehavande. j thina hoffdhe wil jak wara styrara, thinna sinna ok thinna handa gärningh ok jak wil brwka al thin sinne ok thina hanteran Mecht 67 . MB 2: 321 . Su 257 . SpV 79 . - oloflik hanteran, onani? om hon (ɔ: människan) haffuir syndath j löskeläghe hordome älla mädh skyldom . .. om hon haffuir hafft oloflliga haneran äller om hon haffuir sik annarledhis oqwemmelika smittadh SkrtUppb 198 . - näringsgren, rörelse. alle the j siön sigla oc sina hanteran haffwa j haffweno MB 2: 361 . the hökerskor . . . och portruker skole ingen makt haffue effter thenne dagh meth theris hantheren huarke j portin eller på bron STb 4: 320 (1513)."],"f":[]},{"a":"hantering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: el. hanterning, f. ","2) hanterign, sysselsättning. - handel, köpenskap. vtlänske skulu radha medh inlänskom i städherna for köpslaghan oc hanteringen skuld Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . FMU 5: 24 ( 1481) . GU C 20 s. 145 . huilken rekinschap the sade clarliga thera mellen lacht hadhe om all then hanteringk ok köpinscap the sina mellon hade STb 4: 136 ( 1506) . ib 5: 128 ( 1516) . - rörelse, drift. hwilken som skal wara gardzmestare oc staa för storan affwel loc hantheringh PMskr 205. 3) företag, bedrift. Se Sdw 2: 1234."],"f":["hand- )"]},{"a":"hanterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hanterlig, foglig? thän wisdomen som kombir aff hgdhinne är rösth blyghir, thär nästh firdzambir . . . redhoboin ällir hanterlighin (suadiblils) SpV 498 ."],"f":["-lighin )"]},{"a":"hanterning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = hannan 2. LfK 108 . 2) handtgering, sysselsättning. takher sigh fore swikfulla hanteryngh Gers Frest 36 ."],"f":["hanternyngh . ","hanternigh LfK 108 ),"]},{"a":"haper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"haper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? håp, benämning på olika slagas farkoster. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 202; E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 34; R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 473. hauer jag fat wt med the danske bater oc med the haapar j tre reser med wort folch effter wedt oc gräs, v tunnor öl Stock Skb 194 (1521-22). Ol. Magnus HIst. de gent. sepentr. IV c. 10. ib XIX c. 45."],"f":["haapar ) , "]},{"a":"haper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss farkost nyttjad urhålkad aspstock, kanot. the huggo sunder thera hapa ok brendo RK 1: 1512 (det omtalade egde rum i Karelen); jfr utgifvarens anm. ib 3: s. 268. Jfr \"pristis een long och smaal lliacht, seghelskep, hååp\" Variar. rer. voc. s. 174."],"f":[]},{"a":"hapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["haft )"]},{"a":"hapter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"har","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) hår, hårstrå. i uttryck som förstärker en negation: en hårsmån, det ringaste. ath han aldregh affhende ion skomare . . . smör osta ellir annath pa eth haar ath görande en sidhir mer nokon tidh i sina dagha som ion skomare hanom tillakt haffuir ATb 2: 61 ( 1475) . - Jfr hovudh-, kryl-, manna-, qvinno-, si-har. "],"f":["haar )","*hars upresning","haars- )"]},{"a":"har","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"har","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvar."],"f":[]},{"a":"har","b":[],"c":"","d":"","e":[" el."],"f":[]},{"a":"har","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) koll. hår, hårbetäckning på menniskans hufvud. raka hanom alt har af hofþe Bu 149 . \" hans har är suart ok karot \" ib 204 . Pa 18 . \" holkyn som drager annan i haar \" SO 8 . 2) hår, hårstrå, skäggstrå. han hauar . . . sit skiäg mz fam harom Bu 204 . \" syntis j hans öghna bram hwit haar \" Bil 870 . - ss förstärkning af negationen: et har, en hårsmån, det minsta,m det ringste (jfr den liknande användningen af Mnt., Mht. har). thz the yngre (ɔ: syster) skulde ey fa aff thera goz rät ey eet haar Iv 3613 . \" ther sik rördhe ey eet haar ib 2962, \" ib 2396 . RK 1: 2456, 2924 . \" iak aktar idher three rät ey eet haar \" Iv 3308 . ib s. 207 . - föregånget af vidh (vidher). thz aktar iak ey vidh eet haar Iv 4675 . ib 3423 . (I wm thins hars bekasta dödhz besklighet Su 255 är, ss utg. s. 471 anmärker, hars meningslöst.) - Jfr bra-, hara-, hovudh-, ulvaldha-har. "],"f":["haar Bil 870 ; Iv 2396, 2962, 3308, 3423, 4675 ; RK 1: 2456, 2924 ; SO 8 ), ","hara lokker","hare- )","hars lokker","haars- )"]},{"a":"har","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":["haa ) , "]},{"a":"harband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårband. GU C 20 s. 191, 277, 519."],"f":["haar )"]},{"a":"harband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårband. \" hon stal en inor band swa got som iij öre \" BtFH 1: 193 ( 1508) ."],"f":["hor band )"]},{"a":"harbrok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - pl. byxor af hårdduk. sömade atir hans haarbrökir Lg 1038 ."],"f":["haar- )"]},{"a":"hardha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) hårdt, fast. \" dören waaro läst swa hardha \" MD 170 . 2) hårdt, svårt. thz gik harde (det satt hårdt åt) för än the ens warda RK 2: 3243 . thz monde the bönder harda ga (bönderna hade det svårt) ib 1017 . \" gud lat thz aldrig sa harda ga (varda så svårt, gå så illa) \" ib 6384 . 3) svårt, mycket. gaff sik sa horla RK 2: 8265 . \" jak frykther thz saa hardha \" ib 3: 3749 . - Jfr hardhla."],"f":["harde . ","horda )"]},{"a":"hardha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) hårt, svårt. ganga hardha, gå illa, nw faar mik gaa harda här äptir for thy iak forma jnghin fysk ath ätha MP 5: 185 ."],"f":["harda )"]},{"a":"hardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","adv. om vin: kärv, sträv? göra klarth win aff hardo vine PMSkr 359 . - n. hart (haarth MP 5: 180 . ","1) hårt. falla hart, falla mot ngt hårt underlag. bildl. thu skalt ok loffwa thin gudh hwilkin ey loth han (ɔ: syndaren) hardharen falla SkrtUppb 40 . 2) kraftigt, eftertryckligt. tha sköt petter loffuen hart in på en, het jacob klyting, at han war hans sageman STb 5: 61 (1515).","6) nära (i tid el. rum). ena topp (ɔ: tomt) nordhan ana harth widh klosthir wth medh anne liggiande ATb 2: 156 ( 1480) . tha sath ther haarth fore honum en blindhir man, a weghenom MP 5: 180 . \" then xxij dagen j decembrj manat hart fore julen sTb 4: 143 (1507). - Jfr il-, of-, sten-, stor-hardher. \""],"f":["harder . ","haarde GU C 20 s. 242 . ","hordher ib (hand 2) s. 63; hordha SkrtUppb 390 ),"]},{"a":"hardhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hårdhet. aff bördzsens huashet oc hardhet sarghadis hon jnwertes i mwnnen Lg 3: 401 . 2) bildl. hårdhet, oböjlighet. hiärtans hardhet blotnar Bir 4: 104 . 3) stränghet. näfse them mz hardhet Bir 3: 310 . 4) hårdt arbete, möda? mangha hardhether, pinlikhet ärffuodhe öwadhe hon Lg 3: 396 . - vedermöda, smärta, sorg. gifuer fienden yn hardheth ok bedröwilse j hennes hiärte Gers Frest 27 ."],"f":["-ir ) , "]},{"a":"hardheviksk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyg (kläde) från Harderwijk i Holland. iii alna hardhewisk JTb 25 ( 1460) ."],"f":["-wisk )"]},{"a":"hardhhals","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförvägen el. övermodig (»nackstyv») person. späk the hard halsana som sa hoffmodoge ära Troj 49 ."],"f":["hard- )"]},{"a":"hardhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hårdhet. \" j benomen liknas han (ɔ: människan) vedher stenanna hardhet SvKyrkobr (Lucid B) 135. \""],"f":["*hardhhets kropper","haardh heetz- )"]},{"a":"hardhhänter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hårdhänt. \" callosus a um starker haarder feether ok hard hänter \" GU C 20 s. 68 ."],"f":["hard- )"]},{"a":"hardhklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? grofva el. sträfva kläder. har idhkelika hardhkledha KL 44 (troligen står dock hardhkledha för harkledhe, harklädhe)."],"f":[]},{"a":"hardhla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket, högeligen. hardla vreder RK 1: 3863 . \" i egipto lande i them tima hafdhe diäfla mykith wald oc manga tro vina spamän härdla loc gäwa (tro . . . gäwa bör troligen vara trolkonor oc spamän härdla gäwa; Cod. A har trolkonor oc spamän halla giärna 237) mz konungenom \" MB 1: (Cod. B) 550 . Jfr halla, hardha, harþlika."],"f":["härdla )"]},{"a":"hardhla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket. \" batho lhan cumma til irl´m (ɔ: Jerusalem) harla skinteleca \" Saml 34: 280 (omkr. 1360-70)."],"f":["harla )"]},{"a":"hardhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hårdhet, oböjlighet. fore idhars hiärta hardhlek skuld skreff moyses thz SvKyrkobr 68. 2) stränghet. rädhz gudhz räthwiso hardhlek SkrtUppb 39 ."],"f":[]},{"a":"hardhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","3) hårt, häftigt. \" tha togh war härra jhesus honom . . . ok sukkadhe hardalika \" MP 4: 177 . - våldsamt, häftigt. bläsin j luda jdra ok gangin fran härdelika Prosadikter (Karl M) 315 . nar . . . troyaner trykte härdeliga äffter, matthe grecan rymma Troj 161 . - häftigt, sturskt. fordroch radit hanom jurien wulff, tet han hade swa hardeliga tiltalit radit STb 3: 408 ( 1498) .","4) svårt, illa. hwru vij (ɔ: bröder och systrar i Vadstena kloster) thil förne j thänne fforscriffna renliffnadth wrddom hadeliger twingade oc vthan matto mödhe ok rörde aff mangom bönum aff härra forste oc prelatis Nio handl rör Vkl 224 ."],"f":["harda- MP 4: 177 . harde- STb 3: 408 (1498). härde- Prosadikter (Karl M) 315 ; Troj 161 . ","-liga STb 3: 408 (1498); Troj 161 . -liger Nio handl rör VKl 224),"]},{"a":"hardhlimadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med starka lemmar. hector . . . war hard lymmad Troj 77 ."],"f":["hard lymmad )"]},{"a":"hardhmälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som är hård el. häftig i sitt tal. jnaffabilis . . . hardmäter GU C 20 (hand 2) s. 18."],"f":["hard- )"]},{"a":"hardhna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr samanhardhna."],"f":[]},{"a":"hardhnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhårdnad. \" bästh är ath förwara ath then hardhnadhen ey wäxer pa oxans hals \" PMSkr 233 ."],"f":[]},{"a":"hardhnimugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har svårt för att lära. jndocilis . . . hardnämmogher GU C 20 (hand 2) s. 23."],"f":["hardnämmogher )"]},{"a":"hardhsinnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hårdsint, styfsint hon . . . war swa hardhsinnat at hon ekke wilde bidhia sina modhir sik thz forlata ST 240 ."],"f":["-at ST 240 ) , "]},{"a":"hardhvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1234."],"f":[]},{"a":"hardragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårdragande, dragande vid håret. al hugh ok hardragh SO 26 . ib 14, 69, 99 ."],"f":["haar- SO 69 . ","haardrach ib 99 )"]},{"a":"hardragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårdragande. ATb 1: 11 (1452). ib 382 ( 1472) ."],"f":["haar- )"]},{"a":"hardragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hårdraga, draga i håret. Mecht 191 . \" bänkt skrädare vi mark for thet han hardrogh ingewal byaswen \" ATb 1: 208 ( 1465) . ib 242 (1466), 335 (1470). refl. "],"f":["haar- Prosadikter (Karl M) 257; STb 3: 94 (1493). hor- ATb 2: 175 ( 1481) . - draga. impf. -drogh. refl. -drochx STb 3: 94 ( 1493) . ","-dragx ATb 2: 28 ( 1474) ),","*hardraghas , draga (varandra) i håret. Prosadikter (Karl M) 257 . ATb 2: 28 ( 1474) . " the varo saman och hardrogos " ib 107 ( 1478) . - med prep. mädh. the ssagho thwa qwinor hordragas medh enne qw ino i stokholm och hennis pigho ATb 2: 175 ( 1481) . oleff persson . . . zacer til vj marck j twebothe, fore ath han haardrochx medh sin stalbroder for:ne STb 3: 94 ( 1493) ."]},{"a":"hardragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hårdraga, draga vid håret. somlike hardrogho han Bir 2: 186 . MP 2: 199 . ST 172 . So 26, 69."],"f":["haar- SO 69 )"]},{"a":"hardraghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hardräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårdragande. \" for en pust och hoor dreckt \" BtFH 1: 167 ( 1508) ."],"f":["hoor dreckt )"]},{"a":"hardshudhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hårdkokt. ägge blomor, som hard swdne äre LB 7: 281 . ib 3: 163 ."],"f":[]},{"a":"harduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lhårduk, af hår förfdärdigadt tyg. MB 1: 482 . 495."],"f":["haardwker MB 1: 482 )"]},{"a":"harf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harf. I hørfh SB 3: 759 (1318). ytro lanbudhin mz hulkom ther iordhin skal vtantil redhas til säädh ok gräsrötir vprifwas mz. swa som är ardhir ok harff Bir 1: 291 . ib 290 . GO 500 . GS 43 ( 1416) . "],"f":["hörfh )","harffwa kelke , "]},{"a":"harf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harv. Se (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 1 ff. laath afften oc om ottona färda thin aarder harffvar arderskide oc torka ath the lätna oc them väl bitta Brasks Cal 264 . Jfr iärnharf."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"harfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårets affallande. duger for harfall LB 7: 141 ."],"f":["harfall )"]},{"a":"harfilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårfilt. filtrvm tri haar fiilther ok enahanda eether ful örth GU C 20 s. 273 ."],"f":["haar fiilther )"]},{"a":"harflät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårfläta. (the sagho han vara wrökin) vm harflätter (troligen för harflättor. Cod. C haarflätor 954) sina Bil 119 ."],"f":["harflätter ) , "]},{"a":"harflätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårfläta. (the sagho han vara) örökan om sina haarflätor Lg 954 . \" bant saman syna haar flättor \" MB 2: 174 ."],"f":["haarflätq . ","haar flätta)"]},{"a":"hargher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 2: 12 ( 1286) . in thorshargi ib 60 ( 1288) ."],"f":["horgher )","othinsharg"]},{"a":"hari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hare. \" rädder som en hare \" Al 8277 . RK 2: 1042 . Gers Frest 15 . "],"f":["hara RK 2: 1042 . häri L.)","hara blodh","hare- LB 7: 267 ),","hara galle , ","hara har","harahaar LB 1: 97 ),","hara hiärne , ","hara hiärta","haara- Bir 2: 167 ),","hara kiöt","-köth )","hara lorter , ","haralunga , ","hara skin","hare skyn )"]},{"a":"hari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hare. \" swa som haren sighx drypia, oc soffwa mz ypnom öghom \" Mecht 286 . GU C 20 (hand 2) s. 75. - kött av hare. ss maträtt. Brasks Matordn 1 . salt hara ib 2. "],"f":["hara Brasks Matordn 1, 2) , ","*hara dun , ","hara hiärta , ","hara skin , "]},{"a":"hari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grund (i vattenbrynet) el. litet skär? förste råån ähr på haran widh stradenna FMu 3: 451 (148, avskr.). fran ale öhr och så medh för:ne forsöö till ååna, som needh löper moot haaren ib 450 (1448, avskr.) ."],"f":["haaren . ","haran ) , "]},{"a":"hari","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se har."],"f":[]},{"a":"harkla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["harkla, rossla. - part. pres. ss subst. arteriacus . . . cuius fauces reumatizant wlgariter haarkläde (sannolikt fel för harklande) GU C 20 s. 37 ."],"f":[]},{"a":"harkla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["harkla, rossla. opersonl. thz harkladhe j hänna halse ST 426 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"harkluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårduk. MD 197 ."],"f":["haar- )"]},{"a":"harkläþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klädnad af håpr el. hårduk. vnum cilicum nouum dictum harkledhe SD 4: 652 ( 1339) . \" la i harkläþe \" KL 189 . \" thörka hänna saar mz haarklädhe ib 309. \" ST 264 . \" bar hon näst bara licammanom hwassasta haarclädhe \" KL 384, the kläddo sik j harklädhom Bil 118 . ib 52, 466, 631, 711, 787, 885 MB 2: 150 . Lg 3: 405 . Jfr hardhklädhe. "],"f":["harkledhe . ","haarklädhe )","harklädhis kluter , ","harklädhis säkker","haar- )"]},{"a":"harkniver","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["haar- )","rakkniv GU C 20 s. 361 . ","*harkniva hus","-kniffue- )"]},{"a":"harkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rakknif. aldre com harkniuar älla sax iui hans howþ Bu 194 . sasom hwassaste harkniff kunde bitä a skäg Di 84 . KL 128 . Bir 2: 3, 6, 3: 29 . GO 582 . Va 37 . MB 2: 111 ."],"f":["haarkniff GO 582 . ","harknyfwer: -a Bir 3: 29 ), "]},{"a":"harkranke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harkrank. \" culex . . mygh harkranke \" GU C 20 s. 157 . \" colant culicem et deglucient camelum the sylla harkrankin ok swälga camelin ib s. 170. \" ib s. 238 . SvKyrkobr (LUcid B) 138 . SpV 267 . Jfr halmkranke."],"f":[]},{"a":"harkryl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med lockigt el. krusat hår. cincinosus a um har kryl ok flätadh quinna GU C 20 s. 109 ."],"f":[]},{"a":"harlokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med lockit hår. cincinaculus (fel för cincinnatulus) . . . harlokkader scilicet qui magos habet crines GU C 20 s. 109 ."],"f":[]},{"a":"harlokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårlock. \" gräp diwälin vm harlukin \" Lg 550 . \" vij haar lwkka \" MB 2: 121 . Jfr hara-, hars-lokker."],"f":["harluker: -in Lg 550 . haar lwkker),"]},{"a":"harlorter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harlort. ss tillnamn. \" kaderin haarlort \" STb 2: 252 ( 1488) ."],"f":["haar )"]},{"a":"harlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hårlös. MB 1: 363 . haarlös skalle MP 2: 103 ."],"f":["haarlös )"]},{"a":"harma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sörja. \" grät folkit oc harmadhe hans dödha \" MB 1: 410 . \" han monde när glöma sinna modher dödh som han hafdhe mykith harmath \" ib 206 . 2) harma, gräma. thz harmar mik at aktilia konung slog myna brödrä i häll Di 38 . ib 110 . - refl. harmas, harmas. ther aff jämmerlika widh sik harmadhos Su 297 . Di 260 . - opersonl. honom harmadis ath skipith ey kwnne gaa Pm XVII."],"f":[]},{"a":"harmber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["harmsen. \" tha warth hagen harm (Hogna verðr nv hermt við) ath hans modhers radh warth honom saa offta före kastat \" Di 238 . - opersonl. är mik ther ganzske harmt fore (jag känner mycken harm el. förtrytelse deröfver: er mer við þvi hermi) Di 76 ."],"f":[]},{"a":"harmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) harm, förtrytelse, förbittring. tridhi (avundens dotter) är angir oc harmir aff thins iämcristins wälfärdh SvKyrkobr 353 . ib 354. "],"f":["harmir )","harms fulder , "]},{"a":"harmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) olycka, skada, lidande, oförrätt. sagþe hanom sin harm. at han var arbar wþen Bu 18 . \" hämnas min harm ib 19. \" RK 1: 2610, 2866 . Di 35, 55, 246 . \" begingo a honum storan harin \" Al 3488 . 2) sorg. lbar saran harm ok angar i hiärta Bu 30 . grät . . . paulus aff harme Bil 117 . \" syrgdhe mykit aff dighrum harme (nimio afficeretur tædio] \" ib 256 . Bu 29 . Bil 347 . Al 3518 . Iv 2630, 2652, 4138 . Di 223 . Su 61 . 3) harm, förtrytelse, förbittring. decius öpte af harme Bu 414 . ib 30. Bil 103, 106, 412 . Al 5462 . "],"f":["harmer Su 61 )","harms fulder","-fullir MP 2: 206 ), ","harms hand , ","harms vili , "]},{"a":"harmbrädska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häftighet, våldsamhet framkallad av förbittring. hector . . . rwsade j mot grecana främsta häär mz största harmbräsco Troj 124 . ib 194, 219 ., "],"f":["-brsca . ","-bräscha . ","-breska )","*harmbrädsko fulder","harmbräsk fwller )"]},{"a":"harmbrädskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = harmbrädsko fulder. han sökte giwptande j moth grecana mz en harmbräskeligen hog Troj 112 ."],"f":["-bräskeligen ) , "]},{"a":"harmbrädskelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = harmbärdska. han sökte j stryen j syna hetlogande harmbräskelighet Troj 113 ."],"f":["-bräskelighet )"]},{"a":"harmbrädsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = harmbrädsko fulder. Troj 149 ."],"f":["-bräsker )"]},{"a":"harmelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) med harm, md förtrytelse. konungin . . . grep harmelika al lsiin affgudh . . . wrok thom vidh gulwit Prosadikter (Barl) 90 . \" sökte epter paridem oc wille harmeliga hämpnas oppa honom \" Troj 155 ."],"f":["harm- PMBref 327 ( 1518)"]},{"a":"harmelika","b":[],"c":"","d":"","e":["1) sorgset, med sorg, med smärta. sagdhe tha swa harmelik Fl 1270 . 2) med harm, med förtrytelse. tha kronan kom ower hans howodh tha kastadhe han hona härmelika widh iordh MB 1: 278 . 3) sorgligen, jämmerligen, bitterligen. kärdhe sik swa härmelika Iv 5095 . swa harmeligä (Cod. A iämirlika) lata Fr (Cod. B, C, D, E, F) 1474. grät harmelika (amarissime) Bil 117 . ib 648 . ST 38, 349 . 4) ömkligen, grymt, förskräckligt. grep diäfwlin en hans grenua . . . swa harmelica (crudeliter) at han slet sik siälfwan mz tanum Bil 114 . lät hu[þ]strycka hana sua härmeleca Bu 504 . KL 211 . ST 80, 174 . Bil 413, 423 . hemmandis harmelika enac ok hans släkt Gr (Cod. D) 357 . 5) svårligen, högeligen, banadhe ökenum hermelika Bil 424 . ward tha sa harmeliga wred RK 2: 7176 ."],"f":["härmelika . ","hermelika Bil 413, 423, 424. härmeleca. harmeliga. harmelik),"]},{"a":"harmeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) harmsen, förbittrad. \" j syn harmeliga bräsko fik han see sigamon \" Troj 112 ."],"f":["-liger )"]},{"a":"harmeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sorglig, förskräcklig, svår. \" lfingu all syskine harmelika hämdh j samustundh aff gudhi \" Bil 289 . 2) ondskefull. gör mik alla the pino som tith harmelika hiertha kan noghen tidh tenkia Lg 3: 124 ."],"f":[]},{"a":"harmfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) fylld av olycka, ödesdiger. tha kom han (ɔ: klärken) mz harmfullom gnagh farandis til foresagdha jomfrunna sängh, hwilka han oärlika älskadhe SpV 78 ."],"f":["-fullom ) , "]},{"a":"harmfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af harm, harmsen. Bil 447 . Di 220 . - argsint. MP 1: 264 . - Jfr harmsfulder."],"f":["harmfuller Bil 447 )"]},{"a":"harmhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada, oförrätt, kränkning, thet wore migh en stoor forsmädilsse ok harmheth FM 567 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"harmkas","b":[],"c":"","d":"","e":[" el."],"f":[]},{"a":"harmlund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hamset sinne, vredesmod. somliga drap han mz allo ja harmlwnd Troj 130 ."],"f":[]},{"a":"harmlundan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = harmlund. pirrus neptolimus j syn drystoga bräsko oc harmlwndan mz sönderbrotna glaffwn staken han haffse j siig wäyde tha ey for siith liiff Troj 241 ."],"f":[]},{"a":"harmse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["harmsen, vred, förbittrad. när han (ɔ: höken) slaar äffther nokrom fogel oc faar honom ekke tha wardher han strax hamse PMskr 268. Troj 75 . \" tha wardt achilles wred oc harmse \" ib 220 . ib 272."],"f":[]},{"a":"harmskas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se harmkas."],"f":[]},{"a":"harmskas","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"","e":["harmas, vredgas. hoffdingen thettä hörendes harmskadhes swa som galyn J Buddes b 83. Hel män 102, 120 . \" the sörghia oc harmskas at the ey faa ällir orka fulkomna, alt thät illa the gärna villo \" ib 121 ."],"f":[]},{"a":"harmslaghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["träffad af harm el. förtrytelse. vredgad, förbittrad. decianus harmslaghin lagdhe wtlägha biskcopin Bil 471 . ib 567 . KS 30 (75, 32) . ST 257 . Lg 3: 198 ."],"f":[]},{"a":"harmsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = harmse. fremebundus da dum harmslekin GU C 20 s. 290 ."],"f":["-lekin )"]},{"a":"harmynter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["harmynt, ss tillnamn. jacob harmynte STb 2: 222 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"harmäggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["reta. \" harm äggia sina husbönder til mångt thet kununge må koma til genvärdo \" KS 59 (147, 65) ."],"f":[]},{"a":"harnisk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harnesk, en af två delar - bröststycke och ryggstycke - bestående metallutrustning som betäcker kroppens öfre del. hingest oc harnesch SD NS 1: 514 ( 1405) . \" hertugh fräderik sik hiälpa badh aff siin harnisk \" Fr 341 . man saa ther margt eth harnisk blangt ok margha gäwa plato ny RK 1: 2659 . SR 49 . Bu 496 . RK 1: 2346 . SD NS 1: 553 (14069. BSH 3: 190 ( 1468) , 5: 361 (1509), 483 (1511). MD (S) 239 . MB 2: 170, 172, 237, 268, 271 . Su 31 . RK 3: 1150 . \" gaa tiil harnisk war hwars mans ydh ib 820. \" ib 1144 . \" t embetet görs penniga behoff i nakar matte til lvtlegning til lharnisk \" SO 80 . giffua vth . . . halff ottunda ortig peninga theras harnisk mz reent at halda ib 62 . Jfr härniske, härniskia. "],"f":["harnisch: -ischet SD NS 1: 533 ( 1406) . ","harnesk BSH BSH 3: 190 (1468), 5: 361 (1509). harnesch SD NS 1: 514 ( 1405) . ","härnisk SR 49: BSH 5: 483 ( 1511) ; ","-om Bu 498 ),","harniska kista","harniskä- )","harniska pänningar"]},{"a":"harnisk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harnesk. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 339. fyra stykke harnisk Inv cur Tynnelsö 2 ( 1438) . Jfr gaffla-, skytta-harnisk. "],"f":["*harniska hus , ","*harniska lös","-löss )","*harniska makare","harniske- STb 2: 58 (1484) ; Stock Skb 28 (1516-17). harnske- Skotteb 238 (1466-67). hä'rneska- Troj 38 . ","-maker Skotteb 238 (1466-67); SSkb 148 (1504-05)), ","*harniska skurare","harneske- Stock Skb 137 (1519-20). -skurere Stock Skb 137 (1519-20). -skurer STb 3: 280 (1496)), "]},{"a":"harniske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harnesk. \" nar jason tiith kom . . . kastade han sith harneske oc wakn \" Troj 20 ."],"f":["-neske )"]},{"a":"harniskmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harnesmakare. STb 4: 273 ( 1512) . Jfr harniska makare."],"f":["harnesk- )"]},{"a":"harpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. spela harpa. - bildl. \" at the harpa (draga) jw pa then strängen, welia hafwa konwng hans in i riketh ighen \" BSH 5: 175 ( 1507) . - allt jämt upprepat? med prep pa. seer jak inghen förbätring, wtan jw at the harpa pa thet gamble BSH 5: 168 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"harpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harpa. \" dauid mz sangarom slo harpona (citharam percutiebat) ok alle lekto for varom herra i sinom harpom oc tympanis \" Bo 251 . MP 1: 28 . MB 1: 164, 2: 230, 354 . ST 77 . Su 77, 134, 286, 327 . Bir 4: 59, (Dikt) 246. Lg 811 . Jfr kropharpa. "],"f":["harpo lekare","harpo leker","harpaleker Lg 3: 569 ), ","harpo liudh","harpo mästare , ","harpo sanger , ","harpo stränger , "]},{"a":"harpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harpa. GU C 20 (hand 2) s. 90. Jfr hiul-, krok-, mun-harpa. "],"f":["harpo lekare , ","harpo leker , ","*harpo slaghare","harppaslager )","harpo stränger (harpaa strengher GU C 20 s. 268), "]},{"a":"harpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harpspelare. \" orion . . . enahanda harpare \" GU C 20 s. 391 . ib (hand 2) s. 81. - ss tillnamn. benct harppare STb 1: 93 ( 1477) . ib 340 ( 1482) , 2: 78 (1485), 320 (1489). SSkb 19 (1501-02)."],"f":["-ere STb 3: 390 (1498) . -era STb 2: 320 (1489)), "]},{"a":"harpös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harpix, harts, kåda. !UDDA_TECKEN? öre til olie oc harpöys Skotteb 375 (1461-62, Kämn). gluten . . . speklaer lym elle haarpös GU C 20 s. 319 . eth skaalapund granth stöttan haröps thet är för qwadha PMskr 545."],"f":["haar- . ","-pöys )"]},{"a":"harpös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harpojs, kokt gran- el. furkåda. hon ma kasta haarpöss i eld och latha röken gaa in i halsen ginom mwnnen LB 7: 30 ."],"f":["haarpöss )"]},{"a":"harrem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårsidan på en hud. wälyes försth god barkadh skin, aff hwilkom haarith är alstingis wäl takith. swa ath haar remmen är jnthe riffwin PMSkr 533 . ib."],"f":["haar )"]},{"a":"harrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rep av hår. SpV 106 ."],"f":["haar- Prosadikter (Barl) 30), "]},{"a":"harrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rep af hår. pilorium, haarrep GU 8 ."],"f":["haarrep )"]},{"a":"harsald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårsåll, hårsikt. \" siktis gönom eth granth haar saaldh \" PM 9 . ib 11 ."],"f":[]},{"a":"harsald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårsåll, hårsikt. \" strö thät !UDDA_TECKEN? pulvret) pa eth hwälff haar salt tynth, oc wndy harsallith gör en rök aff tässom tingom \" PMSkr 391 ."],"f":["haar- . ","-sallith ) , "]},{"a":"harskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hara skin."],"f":[]},{"a":"harskna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se härskna."],"f":[]},{"a":"harst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttstycke, stek (som halstras). olaf vindh fäste i valdh för raan bilaten pa een harst och een gryto stek ATb 1: 337 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"harsäkker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lm. hårsäck, klädnad af hår el. hårduk. Lg 441 . \" ekke hafdhe hon oc linneth klädhe näst köthet wtan en hwassan haarsäk \" ib 3: 405 . Jfr harklädhis säkker."],"f":["haar- )"]},{"a":"harsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårsäck, klädnad av grovt hårtyg. bleka limmana twingadhe aff harsäkkenom ok skuradhe (sacco trita cilicino), äru syndhirlikin tekn til lblyghetinna gömo SpV 445 ."],"f":["haar- SpV 288 )"]},{"a":"hartelninger pl. haartälningr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["teln (kantrep på nät) av hår? för haar-tälningar oc bastalöger til fisked VKU 140 ( 1570) ."],"f":[]},{"a":"hartiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tapet el. omhölje af hårduk. MB 1: 496 ."],"f":["haartiäld: -tiäldom MB 1: 496 )"]},{"a":"hartopper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hprlugg. \" lhan togh thz barn j haar top \" MD 334 ."],"f":["haar- )"]},{"a":"harund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menniskokroppens yttre delar, hull, kött kropp. the som hawa blöt köt oc harund MB 1: 79 . \" klenasta frwgha oc swa stolt at hon gat ey stighit fullo fiäte, a iordhina, fore sin blöta harund \" ib 430 . \" widh hänna bara horandh (af senare hand ändradt till licam; Cod. C harund 991) \" Bil 289 . - hud, skinn. esau är alder lodhin oc iak hawer linna (Cod. B linan 547) harund MB 1: 213 . skipta om sina harund ib 214 . \" seer prester malata likne a hans hwdh oc harund (in cute) \" ib 361 . aff slike een särk hon hafdhe op a man hänna harund ther genom sa hwitare än nakar sino Fr 2004 ."],"f":["horandh )"]},{"a":"harva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["harva. \" occare synderskära ok harffua \" GU C 20 s. 372 . \" thär som frösth är skal böno akren jnthe harffwas PMskr 202. ib 333, 373. \""],"f":["harffua )"]},{"a":"harva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"harva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["härwa . ","härua: -o ÖGL B 49 var.) , ","härwa GU 8 . Jfr harf. ","harvu kiälke","-kialki )","harvu tindi?"]},{"a":"harva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Se (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 25."],"f":[]},{"a":"harver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr akerharver."],"f":[]},{"a":"harþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. eg. stark. 1) hård, fast mot intryck, oböjlig. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . \" at the taghe xii sardasta (för harasta) stena \" MB 2: 10 . å hårdom berghom KS 85 (207, 93) . hårda knokor ib 80 (198, 88) . hart kiöt ib. huals bruninar äru . . . ey hardha som been Bir 2: 227 . mädhär . . . horda staale LB 7: 14 . - svår att böja, styf. aff hardhom ok bänom bogha Bir 2: 3 . - hård, fast, stark. ryktä all lasen fra portanä mz sinä hardä hender Va 38 . - hårdkokt. hard ägh LB 7: 60 . ib 3: 57 . - hård, obstruerad. for hardan buck LB 7: 68 . ib 2: 33, 3: 66, 7: 138 . \" for haarlan quidh \" ib 2: 33 . li 38. for hardh mangha ib 41 . \" binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth \" ib 5: 80 . 2) bildl. hård, oböjlig, styf, styfsint, envis. adamas är mins hiärta moþ ii guz þäinist hart ok þört Bu 72 . \" mz hardhom hugh dyrka een thän som korsfästir vardh \" Gr 285 . görande siälina kalla ok hardha til ödmiukt Bir 1: 278 . gat ther litit gaghn giort thy at folkit war ther mykit hart Bil 163 . MB 1: 354, 447 . KL 143 . 3) hård, hårdsint, obarmhertig, grym. þät var hart folk ok grymt vm cring boþe Bu 169 . hardhasta men Bil 300 . för än os gäster dödhin härdhe Al 6146 . RK 3: 3726 . med dat. är hwar androm haardher RK 3: 1234 . 4) sträng. hardþäre plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). Bir 5: 135 . guþ gaf harþare hämd iuþom Bu 198 . \" haldar hans capitolum harþare än han prästens (tillrättavisar honom strängare än han tillrättavisat presten) \" ib 278 . fik hardhan dom Bil 116 . \" sa mot sik gudz hardhasto rätwisto \" KL 43 . hardhare rekinskap Bir 2: 283 . \" the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand (stränghet, tvång) \" Bil 885 . \" keysar conradh war hardher rättare \" ib 771 . ib 659. - med dat. vndirstanda huru hardhir jak är ondom oc huru mildir godhom Bir 3: 73 . lMB 1: 7. hård, häftig, bitter. smälikin oc hardh ordh KL 14 . ","adv. det hårdaste, på hårdaste el. fastaste sätt. i förening med den form af kunna. ltak myn hielm oc bint vpa mit huffuod. oc min skioll a myn winstra arm. thz hardaste ther tw kant Di 151 . - Jfr for-, ful-, genom-, il-, iäm-, kliäpt-, of-, sten-harþer."],"f":["haardher . ","haarder: -asta Bir 5: 135 . ","horder: hord BSH 5: 335 ( 1508) ; ","horda LB 7: 14 . ","härdher: -e (i rim med wardha) Al 6146 . ","härder: -um Bil 423 ; ","-are ib 410 ), "]},{"a":"harþlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) hårdt, fast. \" la lfangen . . . harþleka smidar \" Bu 168 . llät . . . dyonisium . . . hardhlika binda Bil 343 . - hårdt, tätt. bakin tyrängdis hardhelika til korsit Bir 1: 33 . \" the thrängdo sik swa hardelika saman \" Fr 1855 . 2) strängt, strängeligen. lät hona gripa ok hardhlika göma Bil 485 . straffadis hon mykit haardelica aff warfru Lg 813 . firibiuthum wir hardlikä SD 1: 689 (1285, gammal afskr.). ib 5: 562 ( 1346) o. s. v. VKR 29 . 3) hårdt, häftigt. hans arme kroppir fiol swa diupt oc hardhelica Bil 871 . - våldsamt, häftigt, ifrigt. swa härdhelika moot honum rände Iv 1653 . RK 2: 7864 . gonga hardeliga Di 255 . rida hordeliga ib 265 . \" bad sinä men sökia hardeliga fram \" ib 184 . ib 199 . \" som striden stod hardeligastä \" ib 186 hon . . . vpuäkke han sua hardhelica Bir 3: 74 . \" harligh släpedhe the han alle \" RK 2: 4474 . han bygynner saa hardeligha swäria ib 3: 883 . monde städher thz hardeligha clagha ib 2787 . hardeligha roopa ib 4097 . KL 7 . \" thz gör höghfärdhin oc diäfwlsins awndsiuka ondzsca ther thäs hardlickare bär sik aat. at människian är fulcompnare (perfectiores quosque vehementius pulsans) \" Bo 108 . frestadhis swa hardhlika KL 34 . ib 35 . - skarpt, häftigt. at jak swo - häftigt, sturskt. swara honom hardelica oc forkruplicha VKR 30 . 4) svårt, illa. slogho han j anlitit swa hardhelika ok maktelika Bir 1: 30 . pinas hans siäl än sua hardelica j purgatorio ib 2: 179 . Pa 19 . honum warth tha hardeligha tiil moodha RK 3: 1300 . han togh thz hardeligha widher siik ib 1742 . fiollo hardelikare (miserabilius) Bir 1: 251 . syndadhe hardelika ib 4: 29 . VKR 74 . \" liggia hardelicha kranke ib 18. som hardelika är siwk \" Bir 5: 42 . Lg 3: 381 (de fem senaste ställena kunna föras till 6). 5) bitterligen, jämmerligen. kärdhe them swa hardelighä Fr (Cod. C, E. F) 1476) kan föras till l6). 6) högeligen. harþlicä plicktugher guþi . . . til heþers . . . at varä SD 5: 561 ( 1346) . \" wordho hardelica räd \" KL 297 . - Jfr ful-, of-harþlika samt hardha och hardhla."],"f":["harpleka Bu 168 . ","hardelika Fr 1855 ; Bir 1: 30 o. s. v. hardelika Bir 4 . 29, 5: 42. hardelica KL 297 ; Bil 371 ; VKR 30 ; Bir 2: 179 . ","haardelica Lg 813 . ","hartelika SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). härdhelika Iv 1653 . ","hardheligha Lg 3: 381 . ","hardeligha RK 3: 883 o. s. v. hardeligha Fr (Cod. C, E, F) 1476. hardeliga Di 184, 199, 255 . ","haardheligha Lg 3: 381 . ","hordelikä BSH 3: 172 (1468, samt. afskr.) . ","hordeliga RK 2: 7846 ; Di 265 . ","harligh RK 2: 4474 ), "]},{"a":"harþliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) hård, svår. giffwer hon hårdeliig stwng RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260. 2) sträng. lhawm wi . . . harþlikä räfst hött SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). Jfr iämhjardlikher."],"f":["härdeliig )"]},{"a":"harþlynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hårdlynt, sträf, allvarsam. \" varþ sua harþlyndar i scalynde at ängen gat han mz lek älla nokrom latom comit at le \" Bu 395 ."],"f":[]},{"a":"harþna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hårdna, stelna. \" stundom harþna iarnen \" Bu 130 . \" hardhna watnen iordblandath som op äre lypt aff iordhinne, mällan twäggia hita som är eld oc wädhjer oc ther wardha aff myrk sky \" MB 1: 122 . händrena waro swa harnadha at the gato ey nidhir lagx Bir 1: 33 . \" alle mins sons limi harnadho \" ib 268 . ib 2: 134. gaddin hardhna aff stiongdinna sidhuäino 3: 74."],"f":["harna . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"has","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["has, knäsena, knäveck, knäled. på en menniska. \" twa adror som pa badhä hasana liggia \" LB 6: 106 . - på en hästs bakben. hästin bugnade wider nider i hasen (fell a ena æptri fætr) Di 145 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"hasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hasa; afskära knäsenorna på en menniska. tw lot ok hasa mik (þv toct sinor oc skart i svndr i baðom fotom minom; yttrande af Veland till Nidung) Di 56 . - på en hästs bakben. theras hästa skal thu hasa (subnervabis) thz är syndir skära senonar MB 2: 32 . \" hestana hasade han ib. \""],"f":["-adhe )"]},{"a":"hasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hasa, avskära knåsenorna på. han hasadhe (subncruauit) alla vgndraghare GU C 20 (hand 2) s. 49."],"f":["-adhe )"]},{"a":"haskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förskräckligt, högeligen. \" thet klaffwe wii haskeligh for gud och eder \" BSH 5: 24 (1404, daniserande) ."],"f":["haskeligh )"]},{"a":"haskelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,"],"f":[]},{"a":"haskeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,"],"f":[]},{"a":"hasker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hatskelika, hatskeliekr, hatsker."],"f":[]},{"a":"hasl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hassel. Växtförteckn. fr. medlat af 1400-talet hos TH. M. Fries, Ark. . Bot. Bd 3 nr 14 s. 8. - koll. thär ligger godhe skogher wiidher, badhe eek oc hasäll VKJ 266 ( 1447) . "],"f":["hasla nut (pl. hasel nyter), ","*hasla spruti","hassklasprottha ) , "]},{"a":"hasl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["hasla nut","hassla- LB 7: 32 . ","haszle- ib 223, 224), ","hasla trä","hasle trä )"]},{"a":"hasla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"haspa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hasp. \" duo solidi pro ferro fabricato wlgariter dicto hspa ad cistam nostram HLG 1: 18 (1422). tha lade han oppa aspan wtan til \" ATb 1: 144 ( 1461) . \" iiij par haspor och viij kramppor HLG 2: 69 (1520). \""],"f":["aspa ATb 1: 144 ( 1461)"]},{"a":"hast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oc f. ","1) hast, skyndsamhet. han foor swa thädhan margha rast dagh fra dagh mz storom hast Al 9546 . \" mz hast \" RK 2: 1435, 3861 . \" mz en hast \" ib 1142 . Di 187 . MB 2: 233 . Lg 3: 561 . \" mz enne hast \" MB 2: 189, 266, 306 . Su 234, 244 . mz eena hasth RK 3: 369, 440, 738, 1243, 1490, 1733, 3781, 4080 . ","2) häftighet, ifver. \" swaradhe thöm mz haste \" RK 2: 85 . \" han gat tho weckt thera hast \" Al 5122 . - häftig åtrå, ifrig åstundan. äpter goz ok flikt hafdhe han hast Al 2944 . \" thz komber opta här hast tiill at hwar sina släkt ophögia wiill \" MD (S) 242 ."],"f":[]},{"a":"hast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Se Sdw 2: 1234."],"f":[]},{"a":"hasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intr. \" hasta, skynda. the bönder ater til vestnaars hasta \" RK 2: 817 . ib 2444 . \" solen . . . hastadhe ekke at bärgas \" MB 2: 28 . \" hastadhe han swa mykyt äpther fiskaren \" Lg 3: 337 . - opersonl. mik hastar, jag har brådt om, jag brådskar, jag hastar. hanom hastade ey mykit tädhen ila RK 2: 8668 . \" monde honum lithet hasta \" ib 3: 2681 . - lata sik hasta, göra sig brådt, skynda sig. laten ider enkte hasta Va 50 . \" engilbrecht loth sik tedan hasta \" RK 2: 1094 . ib 6588, 3: 1970 . \" han leeth siik mykit hasta \" ib 1999 . FH 7: 66 ( 1505) . - låta sig angeläget vara, vara angelägen. med prep. um. läthandis segh ther wm mykith hasta ath adam ey skwlle äta aff lifsens trä PM XXVI . ","2) trans. \" påskynda. thiänaromen mik hastande \" Su 94 . "],"f":["-adhe )","hasta sik , hasta, skynda sig. Su 293 . Lg 3: 182 . - Jfr forhasta."]},{"a":"hasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intr. hasta, skynda. hasten ekke saa fast Prosadikter (Sju vise m C) 233 . thy the hastadho til ath fly aff räddogha före röffwara skip PMSkr 33 . - Jfr forhasta."],"f":["-adhe )"]},{"a":"hastelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) hasteligen, hastigt, i hast, snabbt, skyndsamt. the in til härin hastelika sprungo Al 9327 . \" i skulin skynda idhir oc äta hastelika \" MB 1: (Cod. A 10) 555 . Va 38 . RK 2: 1038, 2084, 3: 1018 . MB 2: 21, 32, 238, 293 . Su 29, 94, 305 . Lg 665, 3: 180 . hasteligen schriffuith pa hoff BSH 5: 541 ( 1514) .","2) hästigt, plötsligt. \" j thenna harda timan, som mik swa hastelika owirkom \" Su 237 . MB 2: 295 . LfK 226 . ","3) i häftighet, i öfverilning. at nakor aff bradho modhe . . . talar hastelika mote androm Bir 4: 120 . Va 16 ."],"f":["hasteligha RK 3: 1018 . ","hasteliga ib 2: 1038 ; MB 2: 21, 32, 238, 293, 29 ; LfK 226 . ","hasteligä Va 16, 38 . ","hastaligha RK 2: 2084 . ","hastelikan Lg 3: 180 . ","hastelekan Su 94 . ","hasteligen BSH 5: 541 ( 1514) ),"]},{"a":"hastelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) snabbt, skyndsamt. - fort, omedelbart, genast, strax. tha han om til henne om en morgon gantzska betyden hastelica begerede plaster och sade sigh wylia ferdes aff by hastelica STb 4: 51 ( 1505) . \" at thet tall folk . . . eig swa hastelighe hith komber pa wor kosth och thäringh \" ib 5: 333 (1521, Kop) . 2) hastigt, plötsligt. per kock, som hasteliga döde j skyppet STb 4: 141 (1507). - Jfr forhatelika."],"f":["-liga . ","-lighe )"]},{"a":"hasteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) i hastighet skeende, öfverilad. hasteliken mandraap PM 31 .","2) häftig. j minne hastelike länktan oc brädzsko Su 329 ."],"f":["-liken )"]},{"a":"hasthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyndsamhet, brådska. \" bukfylla är fäskona . . . fiärdhe är hastheet j aatonne \" SvKyrkobr 356 . \" gudlikin bön hon skal wara idkelikin ok langsam vtan alla hasthet \" MP 4: 269 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"hastigha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hastigt. \" Di 180. \""],"f":[]},{"a":"hastogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["häftig, ifrig. är iak sua girughir ok hastughir oc bräzskofullir swasom nidhirfallande strömbir Bir 3: 98 . \" warth han hasthogher och ghalin och mykith wrädher \" Lg 3: 116 . mz enne hastige tilsökningh MB 2: 31 . \" j thino hastogha modhe \" ST 218 . MD (S) 276, 298. han war ganst hastog j sit sin RK 2: 7361 . \" the gaffwo honom hastog ordh \" MD (S) 271 . \" mins hiärtas hastogh astwndan \" Su 85 . ib 89, 101, 366 . RK 3: 2832 . Di 133 . -- ","1) hastigt, skyndsamt. \" monde saa hastokth fly \" RK 3: 1014 . ib 3612, 3982 . Lg 3: 693, 702 . BSH 5: 73 ( 1506?) . ","2) häftigt. \" talede hastogt till hanum \" Di 18 ."],"f":["hastughir . ","hastig . ","hastogt Di 18 . ","hastokt MD (S) 276 ; Lg 3: 693, 702 . ","hastokth RK 3: 1014, 3982 . ","hastocth FM 244 ( 1505) . ","hastocht MD (S) 298 . ","hastukth RK 3: 3612 . ","hastuckth BSH 5: 73 ( 1506?) . ","hastigh ib 4: 196 ( 1495)),"]},{"a":"hastogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) häftig, ivrig. her ture vorth athir hastik oc gik borth Arfstv 23 ( 1461) . \" j theis hastoge modh STb 5: 100 (1516). \"","2) hastig, plötslig. \" epter sine hastoge rese \" STb 3: 86 ( 1493) . \" hstogh ting förföra (i¬ strid) \" PMSkr 160 . - n. adv. 1) hstigt, skyndsamt; i hastigt mod. enom riddara . . . som hafde en troen fogälhudn och drap honom hastokt äpter sinnas hustru ordh Prosadikter (Sju vise m C) 233 . thz jak hafwer saa hstok t troth mynne hustru ordh och dräpit myn hund ib 236 ."],"f":["-oger . ","-ik Arfstv 23 ( 1461)"]},{"a":"hastoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häftighet, uppbrusning. \" drogh riddaren sith suärd och hiög j hstoghet hundenom huuordit aaf \" Prosadikter (Sju vise m C) 236 ."],"f":[]},{"a":"hasäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förföljelse? wende hans (Trajani) hugh af thera hati (förföljelsen mot dem?) Bil 371 . \" klärka hatado han til thäs han vardh gripin ok hängdhir (for) thera hat (deras förföljelse, den förföljelse de utöfvade?) \" ib 782 (båda dessa ex. torde dock kanske snarare böra föras till 2).","2) hat, fiendskap. \" han har hat viþ fatökt folk (odio pamperes habuit) \" Bu 396 . RK 1: 1013 . \" fullir mz haat \" Bir 1: 270 . \" thz i driffuen mik for eth haat \" RK 1: 710 . thz görin i alt for eth haat ib 2128 . \" wäxte ther aff eeth nyth haath \" ib 3: 1172 . \" hiolt the vsla quinnan sin gudh j hati \" KL 13 . ","adj. hatfull, hätsk. (syns dåligt) ok hadzfulla KL 119 . \" hadz fuldher man gaar i wredhe \" LfK 180 . Jfr hatfulder."],"f":["haat )"]},{"a":"hat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) hat, fiendskap. j mällom them är thz hadh som ey kan forlikass GU C 20 (hand 2) s. 25. swa dana thaal är hanom aff hatz wegna pa fört och ey medh sanheth STb 3: 357 (1498). - hava for hat, hta. Troj 165 . han hade pirrum myket for haat ib 298 . - Jfr hovudhhat."],"f":["haat . ","hadh GU C 20 (hand 2) s. 25 (daniserande)), "]},{"a":"hata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förfölja. med dat. han hatadhe cristne kirkin Bil 321 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). hata þöm christum prädicaþo Bu 150 . \" han thok hata cristit folk \" Bil 564 . ib 782 (möjl. att föra till 2). hataþe han Bir 4: (Avt) 183 (möjl. att föra till 2). thera handa fatikt folk hatas (conculantur) af allom Bo 129 . \" huru rasklica han vardhir hatadhir (quam cito persevutionem patitur) \" ib 12 .","2) hata. \" med dat. enghom hatandes \" LfK 25 . ","3) afsky. \" swa som diäfullin hata (odio habet) alla ödhmiukt . . . swa skal jak . . . hata bälle \" Bir 3: 244 . \" hatande (detestantes) kötsins giri oc losta \" ib 2: 70 . - Jfr forhata."],"f":[]},{"a":"hata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förfölja. Se Sdw 2: 1234. refl. "],"f":["*hatas , hata (varandra). thät är oskällikin grymhet . . . ath cristith folk . . . skola sina mellan inbördis hatas ok dröffuas MP 4: 122 . " swasom the oskälika älzskados j sköro liffuirne . . . här j jorderike, swa skulo thön hatas ok wan älzskas j pinonne " ib 5: 131 ."]},{"a":"hatan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hat. \" somlige pynas her medh . . . krankdoma ok vranga manna hathan \" J Buddes b 53 ."],"f":["hathan )"]},{"a":"hatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förföljare, fiende. \" forlat warom owinom ok hatarom thät som the mothe os göra \" SvB 175 (slutet av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"hatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förföljare. \" thw forsmadhe ey thin hatare (persecutorem) paulum \" Bir 3: 44 . konungin som för hafdhe varit thera hälghra kirkio grymaste hatare oc nidhir thrykkiare Gr 308 . ib 321 ."],"f":[]},{"a":"hatfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hatfull, hätsk. exosus, hatfuller. GU 7 . Jfr hats fulder."],"f":["hatfuller )"]},{"a":"hatilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hat, afsky. for syndanna hatilske ok ledho Bir 1: 313 ."],"f":[]},{"a":"hatlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett förhatligt el. afskyvärdt sätt. them (de ting) . . . hulkin gudhi waro hatlika genwärdhogh Bir 4: (Dikt) 249."],"f":[]},{"a":"hatliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förhatlig, motbjudande, vedervärdig. med dat. huru vi ärum gudhi oc hälghom änglom hatlike KL 224 . \" iordhrikis thinga giri är swa hatlikin gudhi j mannenom. swa som orens ok fulika luktande watus vrenlikhet war noe i sinne ark hatlikit \" Bir 4: (Dikt.) 219. ib 229 . \" sighiande at syndin är ey swa thung ok gudhi swa hatlikin som six \" ib 1: 112 . \" liwsit är altidh hatliket krankom öghom \" Su 27 . Bir 1: 18, 2: 193, 3: 459 . Ber 110 . Su 86, 257 . ","2) vederstygglig. \" nw är sorgh at see ämuäl thera reghlo vmskipta j hatelica (detestabiles) osidhi \" Bir 2: 70 . \" o hatlike (abominanda) dagher \" Ber 93 . \" gömilse hwars ens fugils orene oc hadzlige (odibilis) \" MB 2: 360 ."],"f":["hatlikin . hateliker: hatelica Bir 2: 70 ; ","hatelik ib 193 . hadzlig), "]},{"a":"hatliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förhatli, motbjudande, vedervärdig. \" hans forbannat lifuerne . .. vart allom lhatzligit ok fordömeligit \" J Buddes b 148 ."],"f":["hatzligit ) , "]},{"a":"hatska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*hatskofulder","hadzskofullir )"]},{"a":"hatskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hatfullt, hätskt. Troj 165, 183 ."],"f":["haskeliga )"]},{"a":"hatskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["l= hatsker. lathe förkynne och opläsä the haskelig oc trugelic scriffuelse och breff erchebiscpen j lund hade scriffuit wor kiere höffuisman til sTb 5: 158 (1517). Troj 151 ."],"f":["haskelig . ","haskeligen )"]},{"a":"hatsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hatisk, hatfull, hätsk. \" odiosus et odiosicus hasker \" GU C 20 s. 374 . ib s. 437 . \" tiil sine opinbare haske fiender \" STb 5: 229 ( 1519) . Troj 136 ."],"f":["hazsker . ","hasker )"]},{"a":"hatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hatt, manshatt. \" alexander sa then biskop bära en hat a sit howdh \" Al 1090 . \" hwatte hyl hattär ällä huua \" SR 53, 55 . \" mz hath eller lwffwo \" SGG 131 . - ss fredstecken uppsatt hatt. the stungo en hat vppa ene glaffwa RK 2: 2017 . daghen giik wth oc hattin full nidher ib 3: 919 . - hatt ss symbol af själfständighet. wille han egh sig wända rat thaa hauy oppaa sin egin hat (må det vara på hans eget ansvar) MD (S) 233 . - qvinnohatt. ey ma bruþgumi flere förnigä förä sinne bruþ än här sighs: en gangarä, saþul, betzil, ärmakapo oc hatt (motsv. ställe i MELL G 7 pr har hätto) SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . - Jfr bälgh-, filt-, iärn-, thova-hatter. "],"f":["hatta band , ","hatta soker","-socker )"]},{"a":"hatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hatt. \" till krigarutrustning hörande hatt, järnhatt? skulo ath mynsta gaa i wordh hwaria nath pa gatwne xij (12) men medh skioldh ok hatt \" STb 1: 9 ( 1475) . HLG 1: 86 (1486). - ss fredstecken uppsatt hatt. wi finge nw strax tha hattani wara opstwnge pa badhe sidher en script fr eder HSJH 18: 169 (1497?). hatt ss symbol för självständighet. göre the anders, haffwe sin hath oppa (ɔ: må de skylla sig själva) och se huru the igh beskydda kunno G. Carlsson, Hemming Gadh s. 70 (1500, H. Gadh). - Jfr biskops-, fiädher-, floghels-, iärn-, lin-, lädher-, ryo-, saians-, stra-hatter. "],"f":["hatta band , ","*hatta makare","hatte- . ","-makere )"]},{"a":"hatugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förhatlig. \" wy warum för gudhi . . . stivgghe ok oss jnbyrdhis hatughe \" SkrtUppb 367 ."],"f":[]},{"a":"hatugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förhatlig, motbjudande, vedervärdig. med dat. ormen är styggare ok människiomen hatughare än nakar annor diur Bir 1: 70 . \" thetta liusit är mykit hatogh (för hatoght) giroghom \" ib 304 . ib 2: 131, 145, 197, 3: 116, 117, 244 . - abs. vm han hafdhe syndena swa ledha oc hatugha Bir 3: 58 ."],"f":["hatogher: -ogh Bir 1: 304, 2: 131),"]},{"a":"hava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hålla, hafva. \" hafdhe gyltan wand j hände \" Bil 282 . - hafva på sig, bära. thu hafdhe . . . särk ok kiortil skoo ok mantul oc braz j thino bryste Bir 1: 19 . hafwa dyra krono a sino hafdhe ok vträkt haar owir sina skuldror . . . ok forgyltan kiortil . . . ok blan mantol ib 94 . - bildl. hafþe for skämptan opta diäw[l] s namn i munne (nämde djäfulens namn) Bu 497 . hafva, vara försedd med. ä täs flere slindohorn wik älla utskäkla borghamur hauer, täs fastare är thet hus til alla wärn . . . ok täs flere barfridhi tän mur hauer, jwi allom portom, hormom ok wikom, täs fastare är täth hus, til alla wärn oc sikrlek KS 85 (108, 93) . godh ware tiwgha ok haffde hon twa grena GO 43 . hafva, hysa, innesluta. hauer ey borgh älla bårghastadhr watn innan sik KS 85 (209, 93) . then bruna nöten hawer then söta kärnan GO12 . ","2) hafva, innehålla. mönstrit hafdhe j höghdinne thyughu alna oc hundradha ST 417 . \" hwar stang hafwer fäm alna \" SD NS 2: 99 ( 1409) . ","3) hafva, behålla. \" ati hafe hemmelige hoss eder thet jach vill then wägh ned till lincöpingh \" BSH 4: 254 ( 1500) . \" thetta haffwer hemeligan widh idher sielff \" ib 352 ( 1503) . ","4) hafva, hafva stäld el. placerad. hon . . . fördhe iacob i esau bätzsta klädher som han hafdhe hema MB 1: 213 . \" hawer jak pänning i punge tha hawer jak math i munne \" GO 257 . \" hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara \" BSH 5: 423 ( 1510) .","5) hafva, innehafva. \" then prästin som hafdhe sancti desiderii kyrkio \" KL 17 . hafua thet i wärio hafwat BSH 2: 73 ( 1399) . thz fästa hafde greeffwa hanws RK 2: 1390 . \" i mino vpno dombrewe som then förnempde iöniss panzäre aff mik hafuer \" FH 3: 7 ( 1369) . \" gifuer iak swart brödhrom j räfiä stadh en gra häst som dänhoff kalle aff mik hauer \" FH 6: 40 ( 1453) . \" hade sik til weldat for:de joordh vtan lagha doom och haffuer haft mangh aar fran clostret \" ib 5: 125 ( 1488) . - innehafva ss län (af någon), innehafva för någons räkning. som slottet hafde af kongen thäre RK 2: 1345 . ib 972, 984, 1392, s. (syns dåligt) - hafva, hafva sig anförtrodd, hafva i uppdrag. sum varn doom hawa SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). konungx dom hawande BSH 2: 38 ( 1396) . ","6) hafva, innehafva ega. alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum FH 3: 5 ( 1353) . \" iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä \" SD 5: 293 ( 1344) . iäc hawir egh inzighle ib. \" hafdhe af världinna ägho enkte \" Bo 74 . - hafva till äkta. hauande laggipta hustrv Bir 1: 325 . \" hans magher, som hans dotter hauer \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). han haffde konung sigmunds syster Di 115 . ","7) med ett obj. som mera allmänt betecknas ss på något sätt varande till för subjektet: hafva. hawer han dotter SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" at nakar þyänistoman hawer son äller syni \" ib 477 . \" hawer riddare äller swen barn äffter sik \" ib 476 . \" han haffde fäm barn medh sin eyen hustrues söstter \" BSH 4: 159 ( 1493) . \" iak hafuer ena syster her skampt ij fra \" Fl 180 . \" hon hafdhe ther hwarce viner äller fränder \" ib 42 . \" han hafdhe syw hundradha kronadha drotninga oc thry hundrat amior \" ST 422 . \" hafdhe han xiij thusand stenhuggara \" ib 416 . at alle som formechte suena holda haua en suen huar thera SO 21 . \" the sum ey haua kunung älla höfding enwaldughan \" KS 9 (22, 10) . han . . . affdhe (för haffdhe) engin lofwandz man honom säthia ST 65. hauir tröghd hafuat en synderlik lagh TB 71 . konungin hafuer . . . een vndirlik sidh Fl 1042 . männene hafdho syndirlika eeth hws ther the skuldo bidhia vthi oc qwinnonar hafdho serdelis thera hws ST 419 . the . . . ther mästa makt haua KS 9 (22, 10) . hafua fridh ok frelse ok godha semio inbyrdis ib 8 (20, ","9) . haui vinin wald at witnä til salans SR 1 . vtän han haui san forfal ib 11 . ","8) med ett obj. som utmärker någon subjektets del (lem) el. egenskap: hafva. han hauar liusan hy ok breþ öghon Bu 204 . som nekaþo christum haua sannan licama ib 200 . þu hafþe ii moþor live ful skäl ib 79 . \" han hafþe mere andelekan eld ok guþlikan älskogha bruna än andre apostoli \" ib 100 . \" iak hawer linna harund \" MB 1: 213 . hon hafdhe badhe vit ok sinne Fl 108 . \" haar tu thes hugh ok wilia \" KS 25 (64, 27) . galanga . . . hawer mykla dygdher LB 3: 47 . ","n . af ett annat verb bilda perf. och plusqvamerf. af detta. han sig haua saght försto mässo äpte varn härra Bu 195 . \" aff hans nathum oos hauer alt giuit \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þe stund wi hawm aff landeno . . . varit, hawa mange män . . . waþyät a moot þerre näfnd ib 5: 605 ( 1346) . \" at wi hawm sköt ok vplatit . . . alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum \" FH 3: 5 ( 1353) . \" thässä forsagdä attä tigi marker sculu sona ärwingiä wtgifua innän thre wiku epter thet the brewet hört hafua \" ib 7 ( 1369) . \" han sum kopt hawär stemner hinum sum vingäþe \" SR 1 . iak hauar länge biþit þik frälsa min son fangen Bu 25 . \" vm hon hauar sin son atar fanget \" ib. \" väl hauin ii þu ok þin kona biþat \" ib 4 . \" hon hafþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folkä \" ib 11 . \" hafþe þu talat tel min þaghar först þolict orþ. þa hafþe iak lango lyt þino raþe ib 494. baþ guz moþor. som hon hafþe läng þiänog varit \" ib 25 . \" at iak vp hafþe borit af þrim bondom suikkillikä hans faþurs saköre \" FH 3: 5 ( 1353) . hafde (syns dåligt) lenger biit ok haffde ey tha mz them (syns dåligt) haffdo bönderne wordit flere ok thera här haffde wordit mere RK 1: 4124-4127. - part. pres. havande,","1) prægnans, hafvande, i hafvande tillstånd. thu skalt hafuande vardha j thinom quidh MP 1: 31 . \" war . . . haffuandis j qwidhen (in utero habens) \" MB 2: 351 . \" hon varþ hauande mäþ guz son \" Bu 6 . Bir 3: 279 . \" drotningin wardh aff konungenom hafwande \" ST 87 . \" hon war haffwande \" Bo (Cod. B) 340. Lg 219 . ","2) som innhafves med full nyttjanderätt. for it hawandhe pant SJ 280 ( 1460) . ","1) förhålla sig, bete sig, gå till väga. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . ib 60 (149, 65), 81 (199, 88). Bo 10 . Bir 2: 32, 274, 3: 474, 5: 59, 60 o. s. v. LfK 162 . \" sculu gerna hafua sik oc böya eptir abbatissonna oc confessoris wilia \" VKR 20 . annorledhis hawir han sik mz siälinne Bo 91 . \" at han hawe sik wäl til then som forman är i landeno \" MB 1: 458 . ib 459, 460 . \" swa som en man hawer sik til the lagh han hawer giwith swa hawer gudh sik ower the lagh som han hawer giwit \" ib 463-464. ","2) förhålla sig, stå i förhållande (till). synden oc rätwisan the hawa sik swa som myrk oc liws MB 1: 116 . \" alt thet skapat är ok sik må hafva swå älla annorledh til then ända thet är til skapat \" KS 2 (3, 2) . \" almoghen han må sik haua bådhe til (hafva förbindelse med) rika ok fatöka \" ib 76 (189, 84). tolf dyghde, the sik haua til (afse) manzens sidhi ok åthäue ib 18 (45, 19). ","3) förhålla sig, vara beskaffad. berätte hänne . . . huru thetta ärandit sik hafdhe ST 467 . SO 113, 156 . \" almoga ok landa fridhr ok frälse, hughnadhr ok hälsa ok allr stadhlekr hauer sik äpte (rättar sig efter, beror af) kunnux lifnadh \" KS 49 (125, 53) . ","4) befinna sig. at nakar man maghe hawa sik i ens stadz eller landz rät oc saatlika boa MB 1: 458 . \" han haffwer sik wäl LG 3: 341. haff tik wäl (var vid godt mod) \" ib 322 . ","5) styra sig? tåla sig, vara tålig? om vi kunnom os hafwa oc vara stadughe oc thuloghe j dröfwilsom (vid hafwa är kanske väl, manlika el. något dylikt bortfallet) Bo 341 .","6) begifva sig, förfoga sig. haffwin idher hädhan RK 1: 2148 . ","7) hängifva sig (åt). hawa sik in til gudh oc himerikis thing medh medh allo hiärta Ansg 177 . ","8) kunna, förmå? vinlägga sig om, försöka? til wäl at tala han sik hafdhe Al 459 . \" hafdhe hon sik til at bidhia \" Lg 3: 517 . ","1) förehafva, taga sig till. tha the spöria hwath war herra hafdhis aat, för än han skapadhe wärldina MB 1: 33 . \" huath sculom wy nw haffuas ath \" MD 32 .","2) bete sig. haffuandis manlika aat Su 142 . - Jfr at havas. "],"f":["-ader: haffwadan Bir 1: 274. ","hauat Bu 418. ","hafuat TB 71 . ","hafwat BSH 2: 73 ( 1309) . ","hafuath Iv 1843 . ","hawidh SD NS 2: 117 ( 1409) . ","haft. hafft MB 1: 112 . ","haat FM 242 ( 1505) . ","haffs Bir 2: 127, 3: 184), ","hava sik , ","hava at . ","hava sik at , bete sig. her iwar hadhe siik saa wnderligha aath RK 3: 2918 . Jfr athava sik. ","havas at , ","hava ater , hafva qvar. mz thy han hafdhe atir af tungonne Bil 868 . KL 83, 283, 299 . Bir 1: 41 . Jfr ater hava. ","hava bort . ","hava sik bort , aflägsna sig. om thu hafuer thik ey rasklika bort hädhan Iv 4043 . Jfr bort hava. ","hava borta , ","hava in , föra in. medtaga. seä hwat the haua in SR 44 . " at han hauj ey en skärf in mz sik i klostrit " KL 254 . ","hava inne , innehafva, kastelholm hade han tha jnne RK 2: 3446 . ib 8789 . 9380. Jfr inne hava. ","hava til , hafva till hands. iak hafuer nu ey annath til (har ej annan utväg) Iv 5693 . Jfr til hava. ","hava up , ","hava up a , hafva på sig. thaa hauy oppaa sin egin hat MD (S) 233 . Jfr upa hava.","hava ut , föra ut. haffde manga kärrabyssar wt RK 2: 6193 . ","havas vidher , förhålla sig, bete sig. ther hafdhis han hemelica vidh i bland them (stat . . . familariter inter eos) Bo 234 . ib 93. MB 1: 352 . Va 21 . Su 400 . " haffs wäl widher (æquo animo esto) " MB 2: 163 . - Jfr for-, igen, mis-hava."]},{"a":"hava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egendom, gods. vanl. pl. håvor, ägodelar. \" archonium nii skyl ok andra tinga haffwor \" GU C 20 s. 33 . \" om the swa dagtingede med sine fiender, at the ginge aff med beholne haffuer Stb 5: 260 (1519). \""],"f":["haffwor . ","haffuer ) , "]},{"a":"hava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egendom, gods. vanl. pl. håfvor, egodelar, egendom. han lot honum ther begafua mz örs ok dyra hafua \" Fr 2658 . hwa thiit kop äpter gul ok hafuär ib 3015 . \" gull ok sölff ok andra haffwa \" RK 1: 643 . \" som ofwir gaar alla hafwo \" ST 169 . \" ympninga riik i gooz oc hafuom \" KL 321 . \" kiesarin foor hem mz mykle äro ok dyrom hafuom \" Bil 866 . ib 850, 865 . SD NS 2: 118 ( 1409) . Gr 259, 311 . Ansg. 193. Fl 326, 2010 . Iv 1556, 1684 . Lg 3: 504 . RK 1: 3177, 2: 45, 7713, s. 343, 344. latha mätha hans hawor MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 60 . EG 64 . haffwer fwnnit liggiandhe haffwor oc godz i iordhenne Lg 439 . \" thu haffwer fwnnit gambla kesara haffwor ib. mit liggiandafää ok hafwor \" Bir 3: 238 . ib 1: 340 . ther som thit liggianda fää är älla dyra hafwor ther är thit hiärta ib 183 . \" skulu haua thz liggiande fä ok dyrasta hfwor \" ib 3: 151 . \" jorda godz oc farande hafuor \" SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). consorti mee rangfridi . . . bona mea melrunggi assigno jtem omnes res meas. færendæ haghur. et cappellam meam cum omnibus suis pertineclis SD 4: 105 ( 1329) . haua giri til jordhrikis thinga hawor (jordiska egodelar) Bir 3: 245 . Jfr kosta havor."],"f":["havor . ","hoffuor RK 2: 7713 . ","hawur SD NS 2: 118 ( 1409) . ","haghur SD 4: 105 ( 1329) . ","haafwir Bir 3: 238 . ","hafwar RK 2: s. 343, 344. hafuär Fr 3015 . ","hawo RK 1: 3177 . ","hafwo ST 169 . ","hafuo Fl 326 . ","haua RK 2: 45 . ","hafua Iv 1566 ; Fr 2658 . ","haffwa RK 1: 643 ; " formerna på -o och -a, hvilka förekomma endast i rimslut, kuna dock på de flesta ställen fattas ss singularformer), "]},{"a":"hava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta sig i besittning af, göra intrång i. kerede . . . ath the stodho pa ffarzaby land. och haffuade farzaby watn i forzen FH 1: 10 . (1417, gammal afskr.). thette for:de watn at haffua hindre eller qwälla ffor for:de forzaby ib. "],"f":["hava in , göra intrång. ath for:de mwnka haffde haffuet in pa thz for:de forzaby landh FH 1: 10 (1417, gammal afskr.). - Jfr haffa, hafning."]},{"a":"hava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hava, hålla. \" at erich i hielmista hadde icke mere aff her ericx landbo jöns i akerby en ij bondh UppLlLagmansdobm 86 (1493). - hava, hava i sitt våld. haffde paffwen honom !UDDA_TECKEN? Luther) han brende honom slapro \" PMBref 329 ( 1518) .","2) hava, innehålla, omfatta. \" första aldrin til lnoe, haffwande (habens) aar, tw thusandh, tw hwndrath firitighi, ok thu \" SpV 381 . 3) hava, behålla. undrar mik ok ganzke storliga, hwi tw haffwer sten lylla fran skola Kyrkohist. Årsskr. 20: 346 (1500) (möjl. att föra till 4: hava, hava ställd el. placerad el. 13). 5) hava, innehava. jach . .. kännes . . . haua haft ona öö aff wazstena clostre SD NS 3: 146 ( 1416) . at clostret fullan rätt oc allan til sama for:da twa ortughland iord langelica hafpt(!) hafuer ib 562 ( 1420) . her jenis griis skal haffua helg kors altare STb 1: 150 ( 1478) . fyra päningx landh . . . som . . . doctor mattis aa syna ok vaxalda kirkes veghna raadde ok i syna haffuande värio haffde Uppl Lagmansdomb 113 ( 1493) . SJ 2: l180 (1490), 246 (1493). VKJ 80 . - hava i förvar. jak haffuer engte klede aff henne STb 1: 402 (1483). katerina hade (i sin tjuvgömma) eth par stor forgilth spennen JTb 111 ( 1525) .","6) hava, innehava, äga. thet (torpet) haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte aff herra nichlis VKJ 269 ( 1447) . \" som lauerens baaswn, jdher borghare, til hustrv hadde \" FMU 3: 487 (omkr. 1450). girinne, huilken som är oskäliken kärleker at haffwa SkrtUppb 341 . - hava till äkta. baardh berguensson hade peder bagges söster SJ 2: 96 ( 1487) . ib 118 ( 1488) . STb 3: 284 (1496), 421, 423 (1499), 4: l2 (1504), 116 (1506), 5: 170 (1517).","7) med obj. som mera allmänt betecknas ss på ngt sätt varande till för subjektet: hava, vAra i beesittning av. hänna hoffuodz krona teknadhe gudz tileningh, hwilka hon aldra mäst haffwer ower alla och all creatur (quam ipsa maxime habet præ aliis creaturis) Mecht 167 . \" o hwat äro mankönsins nathur haffwir (o gloria conditionis humanaæ) \" S pV 558 . \" hwad käremal lasse fatmestare hwstrv hwaffde tyl sin bondha \" ATb 3: 181 ( 1506) .","8) med obj. som utmärker ngn subjektets del (lem) el. egenskap: hava more juuenum se havbere haffua barna läthe GU C 20 (hand 2) s. 54. - hav (en viss ålder). Se Sdw 2: 1234. 10) hava, känna, erfara, röna for alla the glädki oc hughnat . . . som jach haffuer haffuat aff tik SvB 357 (senare h. av 1400-t.). ib. tw hagde aller swariste ok beskiste pine SvT 80 . 11) hava, få, mottaga. then tyandin tha vildo the hafua til sancta johanissa kirkio SD NS 3: 233 ( 1417) . ATb 1: 134 ( 1460) , 194 (1463). ath han ecke meer hade aff han[s] modherbroder än en gamwl kaapa Stb 1: 353 (1482). hans . . . vr thöm swaa mykit skylloger och the haffde jntet ther fore STb 3: 210 (1495). SJ 2: 305 ( 1496) . ATb 3: 184 ( 1506) . ffiscarana til lincöpingx gard, the i roxen fisca skulu, haffua alla reda . . . aff gardsfogatnom ARnell Brask Biᴵ 28. 12) hava, hava sig medgiven. om the haddehe samma nadh oc tillfälle som thu haffwr, ändeligha wändho the sigh til sanna syndabäri[n] gh aff alle makth JMPs 341. 13) hava, medhava, föra. tha hade . . . her sten fore rettin i radzstuffwne kiöpswenane STb 1: 227 ( 1480) . \" tessin oordh hade och her hanis kröpelins drengin fore olaff benctsson ib 265 (1480). \" ib 334 ( 1482) . \" ok fich vty drengin ok hade honom pa gatwne \" ib 400 ( 1482) . - bildl. föra rikta, hålla. hustru anna skulle i husszit sitia meth barnomen och fföda sin styufbarn meth sin äghen barn och haffua til äro och godo SJ 2: 310 ( 1497) . STb 3: 323 (1497). 14) förehava. thässe vi sworo . . . ath the waro wine oc wälsatte vm alt thz the mällom sin hafdho JTb 19 ( 1459) . 15) hava att skaffa. ATb 1: 142 ( 1461) . \" jnte skyllar jak han ok inte kärir jak oppan hawir tw nagat medh hanum jnte hawir jak medh ahnum \" ib 222 (1461?). ney, jach haffuer engte medh honom och engte lägger jach hono till STb 1: 116 (1477). ib 187 ( 1478) . \" ämuäl sade hon hurv hon war een jomfru, och ath hans fader hafde inthe haft mz hänne \" Prosadikter (Sju vise M C) 229 . 21) hava (ngt till el. ss ngt). - med prep. for och följ. nomen. hava ss föremål för (ngt). jngen konwng kwnne mera elska siit härscap oc haffwa siit folk oc syn almoga for lkärlig än han giorde Troj 76 . ib k165. han hade pirrum myket for haat ib 198 . 22) behandla. tha gudh medh änglenom budhadhe thic. han hafdhe thic for alle frwr j reeta mate SvRimd 45 . - hava, hålla, anse. med två ack. (i pass. två nom.). fadhir war i himiriki hälecht hauis þit namn SvB 3 (senar h. av 1300-t.). thänna eleccionem . . . skula alle fulbordha thekka oc anameligha haffua Abbedval i Vkl 79 . qui wlt wrbanus haberi . . . hwa som veel höffuisken vara äller haffuas GU C 20 (hand 2) s. 97. - med ack. samt prep. for med följ. nomen. thät haff for sant SkrtUppb 24 . 23) hava, hava med sig. närmande sig opers. anv. Se Sdw 2: 1234. ffore banden serdelis penninga, om swa behoff haffuer StÄmb 147 ( 1501) . 24) hava, hava sig förelagd, vara tvungen, böra. med inf. Se Sdw 2: 1234. - hava, hava rätt(ighet), äga. med prep. til och part. pres. will noger ther tala vppa, tha haffuo wii ther medh engt till görande STb 1: 50 (1476). hustrv ragnild hade engte medh then sama gardenom til görande ib 76 ( 1476) . ib 84 ( 1476) , 317 (1481). the aarliga rentto som sancte erik i vpsala haffuer op tilberande i ena stenbodh SJ 2: 91 ( 1482) . 25) bildande med en inf. ett omskrivande uttryck. war herre sigher här . . . oc haffwer här mz wndherstandas i andelike matto, at (o. s. v.) JMÖ 33 . 26) hava (ngt utträttat). Se Sdw 2: 1234. - ss hjälpverb brukat i pres. och imfp. för att jämte part. pret. n. (supinum) av ett annat verb bilda perf. och plusqvamperf. tha fik han liff af stensins mact oc vit oc skiel sua hauikhört sakt Vis sten 3 . the panta som oleff förbörson hadde didric porsöl pantsäth ATb 1: l17 (1453). quis vos facinauit veritati non obedire ho affwr swikit edher ey lyda sanindene GU C 20 s. 254 . \" thy haffdhe thz mykit bäthri warit, at wi aldrig haffdhom wordhit skapath, än at mishta honom som os haffwer skapadh \" SpV 289 . tha dömde iach forscriffne olaff iwarson sine peningher som the hadde lowath fore Uppl Lagmannsdomb 42 (1492). wi haden för nogen tiidh lagt en hielp paa wora kyrkior thill thenne gullendskee resa HSH 13: 48 (1524, Brask). - part. pres. havande, 1) prægnans, havande. - om djur. ey giffwe them haffwandom (stona) förmikth ätha PMSkr 221 . \" tha asna moderen är haffwandis sparis henne j arbedeno \" ib 250 . 2) som innehaves (med nyttjanderätt). - havande väria, förvar, innehavande, besittning. effte thet for:ne rad oc borgara haffua aff allar bygt for:na bro, then tid cronan haffde bade landet oc watnet i sin haffuande wäria . . . tha maga for:ne borgara thet ingaledis ryggia Uppspriv 13 ( 1454) . ATb 1: 94 ( 1458) . Arfstv 29 ( 1461) . \" for en jec finghe thät arff oc myn breff j myn fry haffuende verio \" ib 30 ( 1461) . \" iak kan faa min hustrus (arr) j mina haffuande wärie y geen ib 50 (1461). \" Uppl Lagmansdomb 25 ( 1490) , 113 (1493). SJ 2: 180 ( 1490) , 239 (1493), 281 (1495). huilkit godz . . . iak her til haffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis wärio obeknibit Brasks Kopieb 27 (1510). tesse . . . ginge lag . . . ath sama pänninge ey minskadis i alffs haffuandz wärio JTb 107 ( 1518) . ","2) bete sig. at huar . . . haffues aath manliga Arnell Brask Bi ᴵ "],"f":["haua . ","hafua . ","haffua . ","haffwa . ","haffue SJ 2: 39, 246 (1493); STb 4: 126 ( 1506) . ","hwaffwa ATb 3: 167 ( 1505) o. s. v. haffwe PMskr 710. refl. haffuas BSH 4: 196 ( 1495) . ","-er . ","haffwer Mecht 130 ; SPV 558. haweir ATb 1: 142 ( 1461) , 222 (1461?). hwaffwer ib 166 ( 1505) o. s. v. affwer GU C 20 s. 254 . ","har STb 5: 170 ( 1517) . Med enklitiskt pers. pron. i 1 pers.: hauik Vis sten 3 . pl. 1 pers. haffuo STb 1: 50 (1476). 3 pers. haffwa JMPs 341. haffua Abbedval i Vkl 92; Arnell Brask Biᴵ 28. haffue ib 34 . ","haffve Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . ","haffwe PMSkr 695 . pass. haffues Arnell Breask Biᴵ 20. hauis SVb 3 (senare h. av 1300-t.). impf. hafdhe SvRind 45. hafde Prosadikter (Sju vise m C) 229 . ","haffdhe SpV 289 ; Sb 343 (börj. av 1500-t.). haffde Arfstv 16 ( 1461) ; ATb 1: 296 ( 1468) o. s. v. hwaffde ATb 3: 181 ( 1506) . ","habde ATb 1: 29 ( 1454) . ","hagde SvT 80 . hadhe STb 1: 145 (1478); SJ 2: 305 ( 1496) . ","hade Arfstv 29 ( 1461) ; STb 1: 76 (1476), 187 (1478); SJ 2 . 169 (1490); STb 4: 116 (1506) o. s. v. haddhe JMPs 341. hadde FMU 3: 487 (omkr. 1450); ATb 1: 7 (143); VgFornmt I. 8-9: 98 (1488); Uppl Lagmansdomb 42 ( 1492) , 86 (1493). pl. 1 pers. haffdhom SpV 289 . ","haden HSH 13: 48 (1524, Brask) . 3 pers. hafdho JTb 19 ( 1459) . ","hafde SD NS 3: 562 ( 1420) . haffde STb 3: 210 (1495). imperat. haff ATb 1: 194 ( 1463) ; SkrtUppb 24, 414 . ","-ande . ","-ende Arfstv 29, 30 (1461) ; SJ 2: 180 ( 1490) . -andis Uppl Lagmandsdomb 25 (1490); Breasks Kopieb 27 (1510); PMSkr 250 . ","-andz JTb 107 ( 1518) ; ","-endes SJ 2: 239 ( 1493) . supin. haf(f)t SD NS 3: 146 ( 1416) o. s. v. hafpt ib 562 ( 1420) . ","haffuat SvB 357 (senare h. av 1500-t.). Se Sdw 2: 1234),","hava sik , 1) förhålla sig, bete sig, gå till väga. Ivan ed. Noreen s. 408 . hans (ɔ: den helige Bernhards) ordo haffwer sik ä j nakre matto alle the hälgho kirkio . .. til leth gagn oc räddningh Mecht 130 . ath thu säweliga, oc liwffliga haff, tik mothe them, tik nakot amothe göra SkrtUppb 414 . " han haffde sik swa wäl ok höfuislika at han wart allom mannom kärlikin " Prosadikter (Sju vise M B) 215 . Kyrkohist. Årsskr. 1920-21 s. 261 (1503, avskr.). Arnell Brask Biᴵ 34. med ack. betecknadne den mot vilken man beter sig på ett el. annat sätt. han skal haffua sik mik som en pilter, ther jnnerligha älskar sin fadher, oc altidh löpir til fadheren Mecht 321 . 3) förhålla sig, vara beskaffad. bidhiom the siätta bönena, hwilkin sik saa haffwer (quæ ita se habet) SpV 572 . 8) vinlägga sig om, försöka.? här jnnan giffs oss en forwarilse, ath haffua sk nokot goth liffuirne MP 5: 178 . med prep. ltil. mädh sinom beska dödh oc dyro blodhe hwilkit han wtgöth fför mik, aff sinom mästa kärlek, ther han haffdhe sik til at frälsa mina siäl aff hälffuitte SvB 343 (börj. av 1500-t.). ","*hava a , hava på sig. Se Sdw 2: 1234. Ivan ed. Noreen 282 . ","*hava af , ","hava at . ","havas at . ","hava bort , föra bort, avlägsna. laurens siggassons modher hadhe medh sik bortt ij (2) kledis kiortzsla STb 1: 145 ( 1478) . han wilde ändelica haffua hona bort v clostrena sik til hustru MP 4: 253 . Stb 5: 31 (1514). Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . ","hava borta , röva bort; roffa till sig. konungen skal och förware att någre få menn iblandh almogen haffwe ey borte alle winningena PMskr 695. noghet gooz, som han oc hans brodher haffde borthe fraa inge pädersson Vg Formt I. 10: 34 (1516). ","*hava i","*hava i gen , få tillbaka. han skal same huss haffue . . . tiil thess han haffuer sine ffulle peninga ighen sJ 2: 246 (1493). ib 244 (1504). ","hava inne , innehava. han hade goz inne medh sigh som min hustru til hörde Arfstv 29 ( 1461) . STb 1: 12 ( 1475) . " ath synnedagx almosan hauer inne i hanis ottes hws aarliga rentta ij (2) marck peninga " STb 1: 23 ( 1475) . " han haffde jnne med sig sinna hustrus fäderna " Uppl Lagmansdomb 27 ( 1490) . SJ 2: 160 ( 1490) . ","*hav mot , hava att invända emot (ngt). hwat the haffua moth siälffuo walino ellir moth them som walt haffua, ellir mothe hennes persona som wald är Abbedval i Vkl 92 . ","*hava mädh , ","*hava uppe , hålla upplyft? lyfta upp? bonden gaff hanom ondh ordh oc haffde vppe ögxene och ville sla erik ATb 1: 296 ( 1468) . ","hava ut , föra ut. mester peyter sades fore at haffue sin budh vth jnnan michaelis STb 4: 126 (1506). - Jfr ater-, bot-, for-, fore-, inne-, pant-hava, ävensom frihavande."]},{"a":"hava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta sig i besittninga av, göra intrång i? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6 och jfr hamna."],"f":[]},{"a":"havande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hava."],"f":[]},{"a":"havandlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = havandslösa. i fatikdom oc hafwnlöso SvB 50 (slutet av 1400-t.)."],"f":["hafwn- )"]},{"a":"havandslös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fattig, nödstäld. swika fatikan oc hfuanzlösan Mp 2: 224. gangande barfötter thunkläder oc alzstingx hawanzlös Lg 3: 218 . ib 40 ."],"f":["hawanzlös . ","hafuanzlös . ","haff . wanz lös Lg 3: 40),"]},{"a":"havandslös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fattig, nödställd. \" jnops . . . alz tingis fatigher äller haffuasslöss \" GU C 20 (hand 2) s. 30. jak standir fore tik wsul, oc blot oc haffwindzlös SvB 141 (omkr. 1500). fatighir oc hafuandzlös föddis han fatighir oc mer än hawanzlös war han mädhan han lffdhe Hel män 111 ."],"f":["hawanz- . ","hafuandz- . ","haffuass .-. haffwindz-. -löss)"]},{"a":"havandslösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egestas, brist, fattigdom. \" at ey sculi hafuanzlösan finnas i them stykkiom som tha sculle oppaa haallas \" VKR 33 . \" hon som stad var i swa mykle hawandzlöso \" Bo 16 . \" som sagho hänna fatikdom oc hawanzlöso \" ib 18 . \" thänne fatikdomen är äkke dygdhelikin ok thäkkir . . . vtan hällir pinsam oc tharflös hawanzlösa \" Bo 127 . \" mz fatikdoms hanzalöso \" MP 2: 137 . Bo 60, 88, 89, 104 . SD NS 2: 222 ( 1409) . Su 386, 418, 421 ."],"f":["hawandzlös .a hawanzlösa. hauanzlösa. hafuanzlösa. hafwandzlösa: -onne Su 386 ; ","-an ib 421 . ","hafandzlösa: -onne ib 418),"]},{"a":"havandslösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist, fattigdom. SvB 395 (omkr. 1520)."],"f":["hawanz- )"]},{"a":"haveska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se höviska."],"f":[]},{"a":"haþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["haadh . ","haad . ","hath RK 2: 247, 785) , ","hads fulder","hadz- . ","haadz- )","hads ordh","haadz- )"]},{"a":"hebrear","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hebreer. \" thätta är the säla oc hälga natten, som röwadhe oc skinnadhe egyptanan oc rika giordhe hebreana \" SvKyrkobr 318 ."],"f":[]},{"a":"hebrezka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hebreiska, hebreiska språket. vende þe läst sanctus mathens skrivar af hebrezko tel indye hans tungo Bu 210 . \" a hebreisko \" MB 1: 219 . ib 2: 373, 386 . KL 377 . Lg 291 . Jfr ebrezka."],"f":["hebreska: -o Lg 291 . ","hebresca: -o KL 337 . hebreiska. ","hebraiska: -o MB 2: 373, 396), "]},{"a":"hebrezka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hebreiska, hebreiska språket. SpV 514 ."],"f":["hebrska )"]},{"a":"hebrezker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hebreisk. \" en hebrezk mö \" Bu 182 . MB 2: 171, 375 . KL 379 . \" kallas thz gambla maalith nw hebreist maal mB 1: 4. \" ib 2: 373 . KL 377 . a hebreiske tungo MB 1: 208 . ib 209, 319, 409 . Jfr ebrezker."],"f":["hebreisker . hbraitzker: hebraitzk MB 2: 171 . ","hebraisker: -o ib 1: 209 ; ","-an ib 2: 375 . ","hebrezst KL 379 . ","hebreeczst ib 377 . ","hébreist MB 1: 4 . ","hebraist ib 2: 373, 375),"]},{"a":"hedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält, slätt, hed. Se Sdw 2: 1234."],"f":[]},{"a":"hedher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) heder, ära, hedersbevisning. til hedhir oc til hindradags gafwo RP 2: 407 ( 1400) . \" swa siungha drinkara¬ medh skrale ok danze ij dyäwlsins hädher SkrtUppb 216. 2) (högt el. gott) anseende. - i gen. sing. ss attributiv bestämning till ett subst.(högt) ansedd el. aktad. thän hedhirs mannin eusebius Hel män 181. til eustachiam the hedirs iomfru ib. kom . . . til ena hedhirs wälborna quinno \" ib 199 . the wisto han ware en hedhirs helghan man ib 200 . - Jfr vanhedher. "],"f":["-ir . ","hädher SkrtUppb 216 )","*hedhers dagher , ","hedhers gava , f. hedersskänk. - morgongåva. Se Sdw 2: 1234. jach . . . kännis . . . mik . . . giffwit och vnth haffwa minne älskelighe husfrv birgitto magnussadotthir . . . til lhedhersgaffuo hundradha markir SD NS 3: 50 ( 1415?) . ","*hedhers man , ","*hedhers rop","hedhris roop )","*hedhers sändning , ","*hedhers vili","hedheirs- )"]},{"a":"hedhergiri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äregirighet. Bo 96 . Jfr hedhers giri."],"f":[]},{"a":"hedhergirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["äregirig. GU C 20 s. 468 ."],"f":["-gervger )"]},{"a":"hedhergirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["äregirig. hulkra hiärta hedhirgirugh äru oc goz girugh Bir 3: 304 . KL 78, 119, 339 . Bo 96, 99 . Bir 3: 452 . Su 442, 460 . hedhir girughir til manna loff Bir 1: 348 ."],"f":[]},{"a":"hedhergiärn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mån om sin ära. jak är thin herra oc thin gudh waldogher, oc swa hedher gärn, at iak thol engom gudhlikan hedher MB 1: 332 . Jfr hedhers giärn."],"f":["hedhner gärn )"]},{"a":"hedherhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) hedhra. \" swa bör os allom wara lydoge gudhi: honom rädandhis oc lhedherhallandhis swa som ffadher JMPs 270. ib 538, 539. - part. pret. (högt) ansedd. mangir hedhir hallin man . .. latir sik til enna fula quinno \" MP 5: 116 ."],"f":["hedhir- . ","-halla )"]},{"a":"hedherhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hålla till heder (för någon), fira till (någons) ära. hon (högtiden) sculde hedher haldas sancto petro Bil 119 . ","2) hedra. \" vilia . . . vara hedhirhalne swa som wtmärkte af androm \" Bo 5 . ib 95 ."],"f":[]},{"a":"hedherlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med heder, med ståt, präktigt. sattis hedherlica a konungx stool Bil 883 . \" wardh hedhirlika takin \" KL 53 . ib 108 . MB 2: 286 . \" wndfingo them hederlikä \" Fr 2360 . \" gingo the til sin härbärghe. hulkin ärlike constantinus hafdhe them hedhirlica reet \" Gr 323 . han skal (syns dåligt) ok borghr ok alla köpstadhi wäl ok hedherlika (syns dåligt) ok tilsätia KS 59 (148, 65) . haffwer swa hedherlika ornerat hymblana mz stiärnom oc planetom Su 203 . Bo 167 . Lg 332 . \" thu vilt wara swa som frv ok vilt hafwa rikedoma ok hedhir ok hedhirlika wara hallin (honorifice incedere; uppträda med ståt) j världinne ok höghfärdhas \" ib 2: 274 . Jfr fulhedherlika."],"f":["hederliga MB 2: 286),"]},{"a":"hedherliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","hedherlikin man herra andris sigmari ib 537 ( 1420) ."],"f":["hedhe- . ","-likin . ","-liken . Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"hedhersamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) aktad, ansedd. \" at han först sände (näml. vin) them hedhirsamasta manne ther var \" Bo 63 . ST 109 . - (?) at han hfdhe tha thenct owergiwit allan guz kerlek oc sin hedhersama stadga Lg 3: 198 . ","2) ansenlig, ståtlig. \" lät han byria byggia ena hedhersama kirkio i hänna hedher \" Lg 3: 261 ."],"f":[]},{"a":"hedhersamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med heder. hedhersamlika oc wärdhelika styrdho konungx spirona i frankarike Lg 3: 278 ."],"f":[]},{"a":"hedhersamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hedrad, ansedd. \" giordhe herran gudh jouse storan. thz är hedhersamlighen (magnificavit) \" MB 2: 11 ."],"f":["hedhersamlighen (kan fattas ss ack. sing. m.) MB 2: 11),"]},{"a":"hedherveta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hedra, ära. at jak maghe wärdheligha hedherweta thinne kärasta modher SkrtUppb 9 . \" warkwnnade han honom myket oc hederwethe honom mz syrom gaffwom \" Troj 296 . ib 310 ."],"f":["-wethe ) , "]},{"a":"hedhervirdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hedra, ära. \" wällusteliket är them boo tilsamman huilke aff hiärtans jnnersta hedherwärdha gudh \" JMÖ 47 . ib 117 ."],"f":["-wördha )"]},{"a":"hedhervirdhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ära, (högt) anseende. \" j halle edert härlgia rytke wid makt j hederwyrdan \" Troj 210 ."],"f":["-wyrdan )"]},{"a":"hedhervirdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["heder värd, vördnadsvärd? vördad? swa hedhir vyrdhir man KL 252 ."],"f":["hedhir vyrdhir )"]},{"a":"hedhervärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hedervärd, vördnadsvärd hwar är hedhir wärdhe prestin Bir 1: 363 . \" ib 2: 35 \" KL 195 . \" take ihesu christi hedhirwärdha licamma \""],"f":[]},{"a":"hedhervärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hedervård, vördnadxärd. thän hederwärdogasthe härren sanctus loducicus JMPs 417. - prisvärd. te skuldö fa hehe wärdugh lön mz fadher oc son oc then hälghanda j hymmerikis glädhi Prosadikter (Barl) 6 ."],"f":["-ugher . ","-aster ) , "]},{"a":"hedhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["hednisk, icke kristen. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998. j enom köpstad ther manghe hedne judha waro byggiande j blandh cristit folk MP 5: 111 . - af hedhnom hös, se hös."],"f":[]},{"a":"hedhindomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hedendom, hedniskt tillstånd, hednisk tid. pröfuar huru opta the waro wnne j hedhindom (då de voro hedningar) Bil 647 . \" gvdh frälste oss, frälsa af hädne oc hödhjndom \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). mit rätta eghit fädherne, frälst af hedhindom ib NS 1: 157 ( 1402). then same fierdhadelen i fornempdo laxa fiskerino hafuer warit aff alder wt aff hedhendomen herrana sielff ägha BSH 2: 73 ( 1399) . fran hedhendom oc till thenna dagh TB 71 . ","2) hednisk verld. hedhindomin, hednaverlden, hednafolken, hednalanden. jak scal sända thik langlädhis wt i hädhingdomin KL 167 . \" ey min son bliuande j licammanom vmuände alt judha landit sändir oc ey appostlane allan hedhindomin \" Bir 2: 151 . KL 296 . ST 119, 122, 243, 485 ."],"f":["hädhin- . ","hädhjn- )"]},{"a":"hedhinhös","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"hedhinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hedendom, hednisk tid. thy wi finnom j scriptenne at j hedenscapenum, tha (o. s. v.) Svartb 464 ( 1457) ."],"f":["heden- )"]},{"a":"hedhinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hedhindomber 2. binda . . . wantyktadhin hedhinskapin vnder the hälgha kirkio andelikan huhmath oc lydhno MB 1: 263 . mange skulu koma östan ok västan af hedinskapinom MP 1: 64 . ib 329 . "],"f":["hedhinskaps folk , ","hedhinskaps mal","-maal )","hedhinsskaps man"]},{"a":"hedhinstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyg av orientalisk tillverkning; sammet? hödhentykke älla floeell RP 2: 216 ( 1391) ."],"f":["hödhen- )"]},{"a":"hedhmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält. lyuasto hedhmarka (campi) Su 406 . "],"f":[]},{"a":"hedhne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hedendom, hedniskt tillstånd. gvdh frälste oos, frälsa af hädne oc hädhjndom SD 4: 408 (1335, nyare afskr.)."],"f":["hädhne )"]},{"a":"hedhninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hedning."],"f":["hedinge GU C 20 s. 232 . ","heninghe: -om SvB 127 (mot slutet av 1400-t.) kan även öfras till hedhninger)), ","*hedhninga höghtidh , ","*hedhninga präster , ","*hedhninga sidher","heedninga sedher )"]},{"a":"hedhninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hedhninge. \" sua som judhe älla hedhningir \" Bir 2: 21 ."],"f":[]},{"a":"hedhninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se hedhninge."],"f":[]},{"a":"hedhnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hednisk. \" en hedhnisk quinna \" Bo 111 . ib 69 . Lg 332 . MB 2: 218 . the hedniskä saratzinä Va 46 . ib 18, 21 . then hedniskä konungen ib 24 . ib 47 . \" flydde the hedniskä bort \" ib 46 ."],"f":[]},{"a":"hedhnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hedniskt. - saracensk? xiiij (14) stöcker hedniska blomer STb 2: 298 ( 1488) . ib. Jfr damaska bloma."],"f":["hed- )"]},{"a":"hedhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hedra. Meht 385. ingin är annar gudh vtan war herra ihesus christus mz fadhernom o thom hälghanda hedhraskulande Prosadikter (Barl) 90 ."],"f":["hetra Svartb 465 ( 1457)"]},{"a":"hel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hal, f."],"f":[]},{"a":"hel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) salvus, välbehållen, oskadd. \" jnteger . . . heel \" GU C 20 (hand 2) s. 33. jntegro . . . helan göra oc opnya . . . reintegrare ather igen helan göra ib. o fadhir gör mik helan (salvifica me) SkrtUppb 304 . - integer, bibehållen, bevarad, okränkt. for thy at the haffwa wnnith sigher, j thy at thera likama äru hele, ällir okränkte SpV 30 . ib 337 . \" andin är heel (integer) nar wi liffwm mz andanom \" ib 509 . 3) i välmåga, i välgång, lycklig. i tillönskan och hälsning. kom häl brodher SvKyrkob r 19. aue heel GU C 20 s. 43 . heel dyrebar marteler gudz erlige riddere SvT 65 . Jfr helsäl. 5) oskadd, obruten, hel. anders martenssons breff . . . besegelt medh helt och holit jncigle STb 3: 312 ( 1496) ."],"f":["heel . ","häl SvKyrkobr 19 )"]},{"a":"hel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se häl."],"f":[]},{"a":"hel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) sanus, salvus, helbregda, frisk. baþä hele ok siuke Bu 185 . \" stodh han vp allum limum heel \" Bil 290 . \" stoþ hon up . . . hel ok välför \" Bu 151 . \" baþ han helan liua. [ok] vp standa väl föra \" ib 165 . \" opstodh heel ok heelbrygdho \" KL 362 . ib 366 . Bil 109, 124, 868 . Al 2470 . - helad, botad (från en sjukdom). hel aff allom wärk Bil 290 . \" hell aff thy orma biti \" MB 1: 41 . Lg 95 . Di 191, 201 . - helad, läkt. tha ware han sar hell och til läkt Va 27 .","2) incolumis, salvus, välbehållen, oskadd. han gömde mik helan i brunnenom Gr 296 . \" komo the hele ok halne til constantiopolim \" Bil 286 . \" stodh ther . . . heel ok helbrygdho \" ib 542 . \" han kom häl til härin ater \" Al 9147 . - bibehållen, bevarad, okränkt. thön som helom iomfrudom (salvo pudore) afladhe Bo 61 . Bir 4: 144 . (syns dåligt)m helom ok helbrygdh ib 2: 267 (dessa tre ställen kunna föras till 5). - i orubbadt el. godt skick? all tingh bliffua tysta och häll(allt går tyst och väl?) RK 3: 3066 .","3) i välmåga, i välgång, lycklig. the förra saato hele oc säle Al 8292 . - i synnerhet i tillönskan och helsning. warin hel (varen helsade) KL 283 . \" heel see thu (hell dig) \" ST 198 . hel äuarþelekar kunugar Bir 4: (Avt) 177. ib 2: 89 . MD 66 . \" aue domine ihesu. thz är. heel alla helare herra ihesu var gudh \" Bo 51 . \" hel ful mz nadh \" Bir 1: 27 . Bil 893 . Lg 31 . ST 175 . heel thu Su 187 . stath heil konung aff iuda landh MD 35 . \" badh honom koma hel och äl (vara välkommen) \" RK 2: 4681 . både mig wara welkommen häll oc säll ib 3: (sista forts.) 4300. kom tw alle manna helsther (heilastr) Di 270 . hele sitia i gode drenge ib 142 . \" sitin hele och sälä \" MD 382 . \" baþ hana mz heþer hela sitia ok säla af hans vägna som alla sina vini gör goþ ok helaa ok säla \" Bu 12 . \" hälsäl sägher mangher man ok menar tans tasko ok ekke han \" MD (S) 249 . - i afskedshelsning; i synnerhet lif (el. blif) hel (merendels en helsning af den bortgående, till hvilken af den qvarstannande vanligen säges: far väl). far nu hel ok säl Bu 521 . Di 77 . \" nu lato gudh mik idher hela finna \" Iv 2900 . han badh thz folk heelt ok sält Al 5846 . \" blifwin badhe heel ok säl \" ib 4244 . \" bliiff hel \" MD 40 . \" liff häl oc säl \" Iv 379 . Fr 2892 . Al 10332 . RK 2: 5577 . Di 85 . badh sina sälla heela liffua RK 1: 1590 . Fl 559 . Bil 127 .","4) salvus, frälsad, salig. \" hwar then som kallar a vars herra nampn han scal heel (salvus) vardhä \" KL 134 . ib 137, 160 . r 301. MP 1: 132 . \" wardher thin siäl hel ok säl \" Bil 452 . \" gör helth thit folk \" ST 196 . kom at vpletha ok helt göra (salvum facere) mankönit som forfarid var MP 1: 27 . ib 35 . \" han scal helt göra sith folk af thera syndom \" ib 31 . \" ey är annat nampn vndir himpnom gifuit mannom j hulko oss bör hela vardha ib. \" MB 2: 392 . Ber 17, 26, 73, 96, 170, 172 . gör thik hela (salvam) j biärgheno som är clostrith ib 24 . ","5) oskadd, obruten, hel. ther bleff ekke een vnghn heel . . . i gaardhen BSH 3: 293 (1470? samt. afskr.). til min alboga i en helan sten slo jak min and vtan men RK 1: (LRK) s. 218 . var ä bröþet huar daghen helt Bu 175 . \" lät saman läsa stenbruten ok sät þöm (d. v. s. stenarne) saman sua hela som þe för varo (fac ut redintegrentur) \" ib 152 . ther helan kiortil hafdhe a sik Iv 4146 . \" enkte war heelt a thino liffwe \" ST 175 . \" medhan sulur häla ära wnhdir fothe \" SO 20 .","6) totus, plenus, hel, fullständig. eet helt par cläpä SD 5: 563 ( 1346) . \" alt et helt aar war han mz sinom fadher \" MB 1: 4 . \" them hellar (för hell ar el. hel ar) oc yfrit lange tyma fore laghdhe waro \" SD NS 1: 427 ( 1405) . ib 438 ( 1405), 440 (1405, nyare afskr.), 2: 219 (1409, nyare afskr.). thre hela (continuis) tima KL 192 . \" i helom stykkiom oc halwm \" SD 5: 639 ( 1347) . \" helom hundräþum oc halwm ib. - fullkomlig. fik j samu stund hela böther \" Bil 113 . MB 1: 411 . - (?) tha är mit hiärta hel (sanum) mz thino hiärta (yttrande af Kristus till bruden, d. v. s. Birgitta) Bir 2: 170 . ","7) uppriktig, innerlig. \" giär huar androm hedher ok gaghn medh helom hugh \" KS 37 (97, 40) . Fr (Cod. B, C, D. E, F) 3194. RK 1: 3440 . MD 14 . \" mz helom wilia \" RK 1: 3727 . \" vardh iak skild vidh allan min hela hughnadh \" Su 407 ."],"f":["heel . ","hell MB 1: 411 ; Va 27 (n. pl.); Di 85 ; Ber 17 . ","heell Di 191, 201 . ","heil MD 35 . ","heill ib 66 . ","heyll Di 77 . ","häl Al 9147 ; Iv 379 ; Fr 2892 ; MD (S) 249 ; -a SO 20 . ","hälll RK 3: 3066 (n. pl.), (sista forts.) 4300. superl. helsther Di 270 ), "]},{"a":"hel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka. \" somi hawa häl lok somi hängia widher \" GO 409 . bätra är heel än hundradha mark ib 764 . \" hwar skal mz sith häl til howa ridha \" ib 817 . \" faar med folke godha häll \" RK 2: 4460 . "],"f":["yeel . ","häl . ","häll )","helafulder , ","helsamber , "]},{"a":"hel se hål","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"hela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sanere, hela, bota, läka. med dat. gaff döfwm öron, oc blindom öghon, oc alzscons syndom (möjl. fel för syukom) heladhe SvB 51 (slutet av 1400-t.). - med ack. tha helte ängelin hans foot i gen SvKyrkobr 31 . 2) salvare, frälsa. swa wardh han heladh fra heluitis eld fore almoso oc scriptamaal lskuld SvKyriobr 23. thiänom gudhi oc helom wara siäla ib 78 . - refl. helas, 2) frälsas. först scal lhon frälsas och hälas for mina pino thy at hon hiolt minna kirkio rätta tro MP Fr 236 ."],"f":["häla: -as MPFr 236 . ","-adhe . ","-te SvKyrkobr 31 . ","-adher ) , "]},{"a":"hela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) sanare, hela, bota, läka. med dat. var herra heladhe ok androm flerom Bo 126 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). var herra ihesus . . . heladhe them som siuke varo Bo 111 . \" gärna helde var herra ihesus hona \" ib 72 . \" heladhe han en awita man \" KL 46 . \" vardh heladh \" Bil 594 . \" tha wardh oc han hedd \" ib 870 . Bo 67, 121, 201 . VKR XII . ST 466 . Lg 825 . \" wppinbare nw hona swasom sargadha helaskolande \" Bir 5: 8 . \" än thot the (ɔ: onde thanka) äru beske at thola som sinäpir tho hela the siälina \" ib 1: 291 . \" helde thz alt \" Bil 869 . \" thz . . . helir kladha \" LB 1: 97 . \" helaþe þins likama saar \" KL 191 . ib 310 . ST 265 . \" heela oc atherläk mina synda saar oc wndha \" Su 187 . ","2) salvare, frälsa. \" hielp oss ok hela os (salva nos; uttrycket afser räddande ur sjönöd; motsv. st. 2: 46: fräls os) \" MP 1: 67 . \" jac wil hela mina siäl \" KL 275 . \" välkomin var frälsare herra ihesu christe . . . thu frälste os af omilda manna wk oc thräldom. oc thu heladhe os \" KL 410 . ib 401 . MB 2: 395, 404 . sighnat vardhe gudz nampn som alla vilde hela oc engin fordärfua Bil 840 . \" välsignadhir vari thu vr gudh oc var herra ther them helar (salvos facis) a thik hopa \" Bo 247 . \" ihesus christus . . . hulkin som kom . . . at hela (salvare) siälina mz sino blodhe \" Bir 1: 307 . the miskund som heter (misericordia salvans) ib 2: 122 . ib 1: 380, 3: 47, 186 . Ber 190 . Su 398 . - refl. helas, ","1) varda frisk. til thäs til thäs the heladhos oc wordho starke MB 2: 12 . - läkas. heltos all henna saar ST 254 . \" alt hänna köt heltes genstan \" KL 309 .","2) frälsas. \" rätuis man skal näpplica helas (salvatibur) \" MP 1: 46 . \" sidhan människionne draghir luste til hedhrin. tha lukkas hon ther swa mykit til. at hon gitir äkke heelz (satiari, trol. läst: salvari) \" Bo 95 . - Jfr ater hela."],"f":["heela . ","-ir . ","-de . ","-te KL 401 ; ST 265, 466 ; MB 2: 395, 404 ; ","-es KL 309 ; ","-o ib 310 ; ","-os ST 254, ","heela Su 187 . refl. supin. heelz Bo 95),"]},{"a":"helaghbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1234."],"f":[]},{"a":"helaghbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LB 6: 284 ."],"f":["helughber )"]},{"a":"helaghdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helighet. hwa är thin iämpninge mykin oc milder i hällighdom MB 1: 318 . Jfr hälghedomber."],"f":["häligh- )"]},{"a":"helagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) helig, ren, ostrafflig. hua war . . . hälagare än samuel Bu 4 . \" var maria . . . hälagh ok ren \" ib 10 . \" war swa hälger, at man iäwadho om, hwath han war man eller ängel \" MB 1: 207 . \" han liþe hälagstom lifnaþ af allom appostolis \" ib 194 . KL 118 . LfK 72 . inbläsir . . . helghom ok hälaghom hiärtom allan sötma MP 2: 110 . - om Gud och väsenden som på ett särskildt sätt tillhöra Gud, om menniskor hvilkas lif el. hvilkas stånd är egnadt åt Gud. helghir helgir helgir herra gudh MP 1: 174 . gudh är helgir j allom sinom gärningom, helagir gudh al ting skapandhe, helagir gudz son os mz sinom dödh tirlösande, helagir gud sina wini mz äuärdelicom lönöm j himerike ärande ib 177 . \" tro en vara saman guþ. ok þo at huaro þre personas. faþer ok son ok þän hälganda \" Bu 185 (jfr under and och ande). j nafn faþurs. sons oc þes hälghä ande SD 5: 561 ( 1346) . \" aaf guþi oc hans helghu naþom ib. en wis ok hälgahr man augustinus \" KS 44 (112, 47) . en hälagher gamal man simplicianus Bil 648 . halghom mannom (helgon) tel lof Bu 3 . \" hälgra manna aftna \" Bir 3: 304 . \" läsi sidhan hälga männena (letanias) ib 4: 59. \" Ansg 245 . \" hafþe tua dötar halagha (sacratissimæ) iugfru \" Bu 200 . \" the helga fruena sancta kadrin \" Lg 3: 581 . \" aff thöm hälgha gudz martire sancto erico \" Bil 833 . \" järteknen som hälogha människor göra \" Lg 3: 277 . MB 1: 50 . MP 1: 30 . \" en hälaghar ärmite \" Bu 23 . \" helga fadrens pafuans högeliga velsignilse \" Lg 3: 562 . \" skal hälogh qwinna (nunna) rädhas hanom mystäkkias \" Bir 5: 7 . - förklarad helig, kanoniserad.. eptir at sanctus domincus war hälaghir aff the hälgho kyrkio ST 76 . - om det som är invigdt el. afskildt åt Gud el. religiösa ändamål, som på ett särskildt sätt tillhör Gud el. ett helgon. a mot þe hälgho script Bu 5 þa kom mik ii hugh hälagha läst i 135. vm hälghan dagh ib 78 . \" hwarn hälaghan dagh \" Bil 405 . \" hwan dagh hälgan oc söknan \" Bir 4: 39 . j hans lifdaghum gömdos väl hälghe dagha Bil 870 . SD 5: 563 ( 1346) . Bo 87, 145 . Bir 2: 72, 73 . at j then daghen hälgan hallen MB 2: 281 . \" stor högtidh oc dyr hälghir time är vars herra ihesu incarnacio \" Bo 252 . \" judhane hiollo hälaght (sabbatum observare) vm löghirdaghin \" ib 220 . MB 1: 288, 340 . \" os är budhit at halda hälight aff thräla ärwodhe om sunnodaghin \" ib 69 . \" te helye v vnder \" LB 2: 67 . ib 89 . \" et stort stykke aff thy hälgha korse \" KL 46 . SD 5: 564 ( 1346) . \" vidh hälgho graff \" Bir 3: 270 . Lg 3: 692 . thz hälga landet ib. \" maang helg rwm \" ib 363 . \" jherusalem ok flera hälga städher \" ib 562 . \" j thinom (d. v. s. Jungfru Marias) hälgasta qwid \" VNB 1 . hans (konung Eriks) helghe likame Bil 887 . \" arch at göma i hälgha doma \" MB 1: 343 ; \" se vidare under domber 2. iordhin är häligh som thu stander oppa \" MB 1: 281 . (syns dåligt) kirkio ib 219 . Lg 3: 277 . \" mäþ hälghom bönom \" Bu 5 hälgt offer MB 2: 281 . \" hälogh dyrkan \" LfK 17 . ","2) okränkbar. iherusalem samtykkir iak hälgt wara oc frälst MB 2: 274 . ","3) utmärkt, förträfflig? ansedd, hedrad? thz thycker somlegä wära ein ära oc latä sik thar af hellogh werä MD 89 . ","4) omtyckt? tha bleff iag aff herromen hellig oc godher RK 3: (sista forts.) 5359 (hellogh, hellig i de båda senaste språkprofven äro kanse att fatta ss former af ett särsk. ord; jfr Äldre Dan. heldig). ","5) och n.). hälaghe äru dödhe hulke som dö for vars herra skuld Gr 273 . hälaghare (beatius) är at giwa än taka KL 165 . \" hälloghe ärw tolke, för thy them til höre hymerikis rike \" LfK 16 . hälge ären i som ären wilielike fatike ib 23 . \" hoff en quinna op sina rösth . . . ok sagdhe till honum, häl agher är then qwiderin, som tik baar til jorderikis, ok helaghe äro the spinane som thu söght, war herre jhesus swarade henne ok sagdhe, ja visselica swa helghe äro alle the som gudz odh höra, ok them granlica göma \" JP 128 . LfK 36, 41, 53 . - Jfr al-, friþ-, san-helagher, äfvensom helaghdomber, hälghadoma, hälgha likama dagher, hälghedagher, hälghedomber, hälgheþorsdagher."],"f":["helagir MP 1: 177 . ","hälagher . ","hälogher LfK 23, 41, 53 . ","häligher Lg 951 . ","heligher Gers Frest 9 . ","helig RK 3: (sista forts.) 5359 . ","hälgher MB 1: 50, 207, 2: 324 . ","hälghir Bo 252 . ","helghir MP 1: 30, 174 . ","helgir ib 174, 175, 177, 283 . sing. nom. f. och pl. nom. och ack. n. hälagh. halagh Bu 183 . ","hälogh Bir 5: 7 ; LfK 17, 18, 31 . ","häligh MB 1: 281 . ","hälig MP 1: 114 . " heligh ib 138. hälgh " Lg 3: 105 . ","helgh ib 581 . ","helg ib 363, 557, 581 . ","hälaght . ","hälogth LfK 72 . ","hälokt Lg 217 ; LfK 72 . ","hälight MB 1: 69, 288, 340 . ","hälgt KL 118 ; MB 2: 274, 281 . ","helgt Lg 3: 532 . ack. sing. m. hälaghan Bil 405 ; KL 136 ; Bo 87 . ","hälghan Bu 78 . " hälan ir 4: 39; " MB 2: 281 . ","helghan ib 1: 308 . ","helghän SD 5: 563 ( 1346) . ","hälagha Bu 135 . ","helga Lg 3: 539 . ","hälghum KL 197 . ","helghum ib 196 . ","hälaghe Bil 683 . ","hällax Ber 1 . ","helaghe JP 128 . ","hälaghe Gr 273 . ","häloghe LfK 36 . hälloghe ib 16. hälghe Bu 49 ; Bil 239 . ","häle LfK 23 . ","helghe JP 128 . ","hälogha Lg 3: 277 . ","hälgha MP 1: 78 . ","helgha ib 176 . ","helga Lg 3: 562 . f. halagha Bu 200 . ","helgha MP 1: 173 . ","hälaghom MP 2: 110 . ","hälogom Lg 3: 277 . ","hälghom Bu 5 . ","helghom MP 2: 110 . ","halghom Bu 3 . gen. häloga Lg 3: 277 . ","hälghra KL 181, 186 . ","hälgra Bir 3: 304 . ","hälgha KL 407 . ","helgha Lg 3: 344 . best. form sing. nom. m. hälghe KL 133 . ","helghe Bil 840 ; Mp 1: 176; Lg 3: 345 . ","helge MP 1: 173, 176 . ","hälgha MB 1: 281 . ","helgha Lg 3: 345 . ","helga ib 562 . ","helghia MP 1: 78 . ","hälagha KL 49 . ","kas . ","hälgha Bil 893 ; KL 407 . ","hälghä SD 5: 561 ( 1346) . ","helgha MP 1: 79, 175 . ","hälga LfK 16 . ","helga MP 1: 178 ; Lg 3: 562 . ","helgia FH 6: 19 ( 1449) . ","heliä MD 440 . ","helie ib 441 . ","hälgho Bu 5 ; KL 197 ; Bir 3: 270 . ","helgho MP 1: 114 . ","hälgha MB 1: 263 . ","helgha Lg 3: 345 . " helga ib 560. hälghe " Bir 3: 304 . ","hälge Lg 3: 277 . n. hälgha KL 46, 49 . ","hälgho Bir 2: 202. hälghe KL 415 . ","helga Lg 3: 564 . ","helliga RK 3: (sista forts.) 5636 . obl. kas. hälghu Bil 286 . ","helghu SD 5: 561 ( 1346) . ","hälga Lg 3: 276 . komp. hälaghare KL 165 . ","hälgare Bu 4 . ","hälaghaster . ","hälagster Bil 611 . ","heligster: -ste BSH 5: 576 ( 1517) . ","hälghaster: -aste MB 1: 308 . ","hälgaster: -asta Lg 3: 692 ; VNB1; -aster Lg 3: 277 . ","helgaster: -asta ib 557 . " sammansmäter stundom med följ. subst. hälghanda " Bu 185 . ","helghamän Lg 3: 211 . ","helliandh MD 436, 437 . helienns (gen.) ib 172 k),"]},{"a":"helagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","helge engla veder stygges theres samquemdher SvKyrkobr (LUcid B) 170 . J Buddes b 75. ib. helgasta fruen basilissa ib 7y. een helg jumfru justina ib l91. pinxdagha, the helge trefalloghet, helge licame, om alle warffrwdegha Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). swa kan han som hälaghir är owir alla hälgha, ey wardha aff os hälgahrin SpV 559 . \" thess bodhe the tehm swa gud helppe och alth thet som hälackth är i hemerike oc i jorderike ath swaa war i sanningh som the haffde sagt \" Vg Fornmt I . 3: 20 (1495). om hon haffwir sworidh om helgha men SvKyrkobr 357 . jak thror . . . ok a helgra manna samwäro MP 5: 208 . \" kom thän hälge ande owir mik \" SvB 28 (omkr. 1500). bid for os helog gudz födirska ib 215 (omkr. 1500). o hälgher härre sancte örian, ädhle riddare ib 407 (börj. av 1500-t.). - förklarad helig, kanonisead? cerimonialis . . . högtidhelighin tidhans man hälugher oc gudhilekan GU C 20 s. 100 . - om det som är invigt el. avskilt åt Gud el. religiösa ändamål, lsom på ett särskilt sätt tillhör Gud el. ett helgon. fadhir war i himriki hälecht hauis þit namn SvB 3 (senare h. av 1300-t.). til lhälgha likama gille HLG 1: 54 (1449). engen lata briggia i sin stekarehws om helga nätter oc helga daga STb 1: 434 (1459, Burspr). guz mönster är hälikt. hwilkith i äre SvKyrkobr 3 . ib 69 . (Lucid B) 136. tha besmitta the helg rwm ib 169 . \" giffyn ey hwndom thz helgt är \" ib 171 . ib 172 . \" skoma gud och then hielge kirkie \" Thomas Varningsbref 8 ( 1436) . helge graffs hws SJ 2 . 52 (1479). the hälgha script SpV 309 . tet hedne sig en helig dag om sommoren STb 4: 290 (1513).","5) salig. \" syndogher man . . . wardher aller hällagher \" Mecht 257 . \" job ok thobia hulke toleliga lidhandes syna krankdoma ther foe vorde helgare giorde \" SvKyrkobr (Lucid B) 178 . \" här aff maa tu pröfwä the räthvisa altidh vara rika ok helga ok the vranga altidh vara fatiga oc vsla \" ib 180 . \" helger äst tu ok vääl scla ltik vardha \" ib 197 . J Buddes B 74. Gu C 20 s. 52. hälaghe (beatæ) äru the ofructsamma SPV 309. ib 335 . \" for thy han ä r hälaghir (beatus) som näpsis aff härranom \" ib 456 . ib 547, 583 . \" ändadhe han sith liff mädh häloghe ändelikth JMPs 367. - säll, lycklig. Se Sdw 2: 1234. - Jfr sanhelagher. \""],"f":["helager GU C 20 s. 52 . ","hälaghir SpV 456, 559, 583 . ","hällagher Mecht 257 . ","häligh SvKyrkobr (Lucid B) 102 . ","hälugher GU C 20. s. 100. helger SvKyrkobr (Lucid B) 197 ; GU C 20 s. 542 . ","hälgher Mecht 280 ; SvB 407 (börj. av 1500-t.). hälger MP 4: 141 . ","helog SvB 215 (omkr. 1500). helg SvKyrkobr (Lucid B) 169 ; J Buddes b 91 . ","helgh SvKyrkobr (Lucid B) J Buddes b 74 . ","hälgh Hel män 263 . ","hälacht VgFormt I 3: 20 (1495). hlecht SvB 3 (senare h. av 1300-t.). hälikt SvKyrkobr 3 . ","helgt SvKyrkobr (LUcid B) 130, 171. ack. sing. m. hälghan Mecht 307 . helig STb 4: 290 (1513). dat. sing. f. häloghe JMPs 367. gen. sing. f. helgra SvKyrkobr (LUcid B) 172 . pl. nom. m. helge ib 170 . ","hälghe Mecht 307 . ","hälge SpV 547 . ","helgha SvKyrkobr 357 . helga STb 1: 434 (1459, Burspr.); SvKyrkobr (LUcid B) 180 . ","hälgha SpV 599 . ","helgra J Buddes b 75 ; MP 5: 208 . ","helga J Buddes b 75 ; GU C 20 s. 542. best. form sing. nom. m. hälge SvB 28 (omkr. 1500). obl. kas. m. hälgha HLG 1: 54 (1449). hälga SvB 28 (omkr. 1500). helge SJ 2 . 52 (1479); Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). hielge Thomas Varningsbref 7 (1436). komp. helgare SvKyrkobr (Lucid B) 178 . ","hälgaharin SpV 335, 559 . superl. helgaster: -asta J Buddes b 76 . ","hälgaster: -asta JMPs 53. Sammansmälter stundom med följ. subst. helghans (gen.) MP 5: 83 . helgans Uppl Lagmansddobm 110 (1492). Se Sdw 2: 1234),","*helags mal","hälgaghs- . ","heligsmaal . heligxmol),"]},{"a":"helaghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (MP 1: 12, 31; KL 177 ; Bo 82 ; Lg 818, 3: 519) ","1) helighet, fromhet, renhet, ostrafflighet. som sagho . . . hänna hälaghet Bo 18 . \" thesse godha gerninga äru mins helaghetz tekn \" MP 1: 12 . Bo 43, 82 . KL 53, 211 303, 321, 323 . Bir 2: 230, 3: 342 . LfK 145 . adam ok (syns dåligt) j naturinna hälighet (de samitate nature, id est, natura generationis permanente incorrupta et integra) Bir 2: 300 . \" hiärtans oc siälinna wigxler oc helighet \" MB 1: 482 . - helighet. ss egenskap hos helgon. maria thu äst alz helaghetz forstinna MP 1: 31 . \" hälaghetzsin nadh, mz hwilke iak war hälgat j modher liffwe \" Lg 818 . \" apostoli fingo alle iämna hälaghetz nadh Kl 176. the (Petrus och Paulus) tholdo dödh i room at ther som willonna hughir hafdhe warit ther sculde hwilas hälaghetzsins hofwdh \" ib 177 . \" sancte genouephe helighet \" Lg 3: 237 . \" han wthwäl til häloghet them honom täkkes \" ib 276 . helghetzens vethne ib 519 . ib 521, 522 o. s. v. han är källa oc opphoff til alla häloghether ib 276 . - ss egenskap hos det som särskildt tillhör Gud el. ett helgon. daghxsens (näml. långfredagens) hälaghet Kl 40. - ss egenskap hos en person i andligt stånd. höxsta biscope oc främstom i alle hälaghet Gr 311 . ","2) helighet. \" ss titel gifven åt en biskop. til idhra hälaghet sändom vi ärlican fadhir oc varn frälsara gregorium \" Gr 311 . Bil 852 . Lg 3: 200, 227, 467 . hans helghetz (påfvens) könsteligin ledha breff ib 562 . \" epther hans hellighets beger \" BSH 5: 576 ( 1517) . - ss titel gifven åt en nunna. hwilka jak presentera thinne hällaghet Ber 1 . - åt ett helgon? mz . . . hennas hälaghetz orloff Lg 3: 417 .","3) salighet. \" tholkin dödhir skal vardha mik hälagheet \" Gr 273 . \" ihesus lärdhe oc taldhe viij stykken de beatitudinbus, atta helhetenna stykke \" LfK 24 . ","4) helgedom, heligt ting ther the haffwa hälga templet oc andra teris hälaghetir (sancta) MB 2: 152 . ib 149, 266, 271, 273, 284 . ","5) festlighet (vid ett helgons skrinläggning). ath sadan heligheet skulle i myn tiid skee RK (sista forts.) 4966 . ib 5633."],"f":["hälaghet . ","hälagheet Bo 43 ; Gr 273 . ","hällaghet Ber 1 . ","häloghet Lg 291, 3: 276, 277, 467 ; LfK 145 ; ","-hetz Lg 824 . ","helighet MB 1: 482 ; Lg 3: 200, 227, 237 ; ","-hetz ib 215 . ","hälighet Bir 2: 300, 3: 312 . ","häligheet KL 211 . ","hellighet: -hets BSH 5: 576 ( 1517) . ","helligheet RK 3: (sista forts.) 4966, 5633. helikhet Ber 75 . ","hälghet Lg 3: 159 ; ","-hetenna LfK 24 . ","helghet Lg 3: 521 ; LfK 273 ; ","-hetz Lg 3: 522 o. s. v.; -hetena LfK 272 ; ","-hetzens Lg 3: 519 . ","hälheth: -hether (trol. för hälghether el. hälaghether) MB 2: 149 . ","-ir ) , "]},{"a":"helaghet","b":[],"c":"","d":"","e":[" SpV 62 ). f. 1) helighet, fromhet, renhet, ostrafflighet. aff them hälgha anda, hwilkin som är alla ljdhra gärninga hällaghet (sancificatio) Mecht 31 . \" thär war hällaghetinna källa, som rensadhe siälina aff allo thy som olydhnana haffdhe giort \" ib 51 . ib 141, 266 . jak (ɔ: Jesus) wälsignar thik j mik minna helloghet oc likamans oc siäls helbregdho ib 347 . the som . . . mz enkannelighe hällaghet . . . astunda gudh se ib 387 . \" gudh han är sielfuer all godhet ok all helget \" SvKyrkobr (Lucid B) 189. J Buddes b 75 . SkrtUppb 57 . at iak kwnne komma til swa stora hällaghet, at iak skulle älska ensampnan gudh ib 85 . Hel män 180 . liknadhe han widh . . . gudz helgha apostolos badhe i hälhget oc äro ib 234 . 3) salighet. helgra manna glädhir äru . . . äuerdeligt liff äuerdeligin helget (o. s. v.) SvKyrkobr (LUcid B) 235 . J Buddes b 163 . SpV 62, 202, 285, 491 . \" huru siw bönir j pater nsoter ällir atta hälaghetir (beatiudines) . . . huru the samlydha ib 546. \" ib 553, 578 ."],"f":["hälikhet Hel män 180 . ","häloghet Mecht 141 . ","helloghet Mecht 4347 . ","helghet SvKyrkobr (Lucid B) 189. hälghet Hel män 234 ; SvB 417 (börj. av 1500-t.). helget SvKyrkobr (Lucid B) 235 . gen. best. helghetzsens J Buddes b 163 . ","helgzhetzsens ib 75 . ","hälaghethir"]},{"a":"helare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddare, frälsare. at vi väliom os til biscop varn helara gregorium Gr 309 . \" josep war kalladher wärldinna helare aff pharao konunge war herra war kalladher helare aff änglenom för än han föddes i modher liiff oc war hin kalladher wärldinna helare, thy at ha halp mangom manne liiff oc helso i wärldinne (på alla tre ställena motsvaras helare af helsare Cod. A 253) \" MB 1: (Cod. B) 551. - vanligen i kristlig mening: menniskornas frälsare, Kristus. herra ihesu christe . . . thera frälsare och helare oppa thik thro ST 265 . \" kalladhe han hans nampn ihesum som tydhir helare \" MP 1: 31 . ib 35 . heel alla helare herra ihesu var gudh Bo 51 . va. helare bär honom vitne ib 81 . ib 230 . KL 18, 141, 189 o. s. v. MP 1: 15, 26, 115, 116, 2: 37 . Bir 1: 368, 2: 265, 323, 3: 159 . MB 2: 409 . ST 168, 200, 208 . Ber 284 . Su 403, 453 . Lg 33 ."],"f":[]},{"a":"helare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddare, frälsare. - om Kristus. var härra jhesus högxta konungen war skapare ok aterlösare ok helare MP 4: 252 ."],"f":[]},{"a":"helbryghdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hälsa. kropsens hilbrygdha SkrtUppb 168 . MP 4: 29 . J Buddes b 173. sTb 3: 377 (1498). mange ondhe snarliga ok j fulla hellbrödh ok sälighet, rykkäs hädhän til äuerdeliga pyno SvKyrkobr (LUcid B) 177 . ib. gud och jomfur maira . . . unne oss sine nade med hölbrögden Hist Tidskr 1: 401 (1509). STb 5: 280 ( 1520) . ffik hon ffwlkomlika helbrigdho til sin lekama JMPs 398. 2) välfärd, välgång. alle the ther wanwirda gudz nampn medh toliko geilnisko a mothe synom hylbrigdom ok skälom MP 5: 184 . - lyckligt resultat? fik han see en stad aff tässalite landscap tiill hwlkom han tillagde mz helbredo Troj 42 ."],"f":["hilbrygdha SkrtUppb 168 . ","helbreögde MP 4: 29 . ","hylbröde STb 3: 377 (1498) . helbrigdha: -o JMPs 398. hyulbrigda: -om MP 5: 184 . ","helbregde STb 5: 280 ( 1520) . ","helbrygdh J Buddes b 173 . ","helbrögdh SvKyrkobr (LUcid B) 177 . hellbrödh ib. hölbrögd: -en Hist Tidskr 1: 401 (1509). Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"helbryghdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) helsa. \" är thässom gifuin ful hel. brygdhä \" KL 136 . ib 138 o. s. v. af them lamsiuka mannenom . . . hulkom han gaf helbrygdho Bo 68 . äpte thy som tharfwin ok helbrydhan til sighir ok kräfwir ib 131 . \" alt kropsins godha är helbrydgdhan oc helsan ib. \" MP 1: 256 . Gr 306 . Bir 1: 8, 291, 2: 153, 4: 65 . Va 27, 29, 50 . Al 6143 . RK 2: 6570 . MB 2: 280 . Ber 213, 231 . Su 42 . Lg 3: 353, 366, 369, 581 . JP 79 . Gers Ars A 3. PM XXIX . ","2) välfärd, välgång. \" jac manar idher om keysarins helbrygdo \" MB 2: 378 . KL 382 ."],"f":["heelbrygdha . ","helbrygdhä KL 136 . ","helbrygdhe ib 382 . ","helbrygde Lg 3: 353 . ","helbrögdha: -o MP 2: 203 . ","helbrögda: -o RK 2: 6570 . ","helbrögdä Va 27, 29, 50 . ","helbrighdha: -o Bir 2: 153 . ","heelbrigdha: -o Al 6143 . ","helbrigda Lg 3: 367, 369 . ","helbrigde ib 369 ; PM XXIX . ","hilbrigdha: -o JP 79 . ","helbregda: -onne Su 42 . ","helbreigda: -o Gers Ars A 3. ","helbrughdha: -o Gr (Cod. D) 399 . ","helbrögdh Lg 3: 581 . ","helbrigd ib 366), ","helbrygdhdho time , "]},{"a":"helbryghdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) helbrägda, frisk, sund. \" hwar sannelika lydogher haffwi helsam oc helgrygdhelika siäl \" Mecht 160 ."],"f":[]},{"a":"helbryghdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lycklig. \" badhe j helbrygdhelikom oc genwerdhoghwm thingom (sive in prosperis sive in adversis) \" Ber 43 ."],"f":[]},{"a":"helbryghdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hälsa. JMPs 581. "],"f":["-lig- )"]},{"a":"helbryghdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["helbrägda, frisk. \" han . . . badh honom ga hem til sin sok o göra han helbrögdan \" MP 4: 244 . \" ä sidhän iach var i stokholm senest tha var jach aldri helbrydh sidhän Reuterdayl Kyrkohist III. 2: 559. \""],"f":["helbrygdh Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 559. helbrögder. -an MP 4: 244 . ","helbrogd GU C 20 s. 125 . ","helbreder: -an Troj 121 ),"]},{"a":"helbryghdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["helbregda, frisk. änkte må thz länte helbrykt wara, ther ey hauer stundom ro älla nådhr KS 38 (100, 41) . anduardhadhe mik atir idhir helbrygdhan Gr 296 . \" fwll eth piltabarn . . . nidher j fallande ström . . . tridhie dagen . . . funno the banet liffuandes ok helbrogden holda sik vedh en stok \" Lg 3: 579 . \" skal ey batzstuffua forbiwdhas ämwäl helbrygdom människiom \" Bir 3: 65 . \" thän heelbrogdhe weth ey huru thöm siwka edher \" GO 591 . mana helbrygdha människor Bir 2: 72 . \" aff wngom oc helbrigdom människiom \" PM XXIX . Bir 3: 133, 5: 5 . Su 216 . Lg 3: 367, 579 ."],"f":["helbrögdher: -an Ansg 207 . ","helbrigder: -an Lg 3: 367 . ","helbrughdher: -an Gr (Cod. D) 390 . ","helbrogder: -an FH 5: 152 ( 1490); -en Lg 3: 579 . ","heelbrogdher: -e GO 591, ","helbrykt KS 38 (100, 41)),"]},{"a":"helbryghdho","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (rspr. adv.) L.","1) helbrägda, frisk. vppa min likama wanskeliken alt liko wl til min siäl helbrighe SD NS 3: 430 ( 1419) . GJ C 20 s. 543. thin smakir gör alla helbrughdo oc starka Hel män 151 . ib 152 . Arnell Brask Biⱽ 49 (1516). - helad, botad (från en sjukdom). til lhustrun vorder hulbrögde fore stenslagit Stb 2: 288 (1488). MP 4: 195 . \" nar hänna fföräldra ffingho höra, at hon war helbrigdha wordhen JMPs 398. 2) okadd, välbehållen, i behåll. saluo . . . frälsa vnde saluus a um helbrod oc fälster \" GU C 20 s. 541 . ib. incolumus . . . starker stadger gladher oc heelbreyde GU C 20 (hand 2) s. 20. MP 5: 12 . han (ɔ: Abraham) fik athir liffuandis ok hylbrigdo sin endha son MP 5: 162 . \" haar som hyulbrigdo öro haffwa ath höra medh han höre granlica myn ordh ib 167. tw kanth . . . helbredo heem komma tiill tith fädhernes land \" Troj 12 . ib 118, 191 . 3) i välmåga, i välgång, lycklig. tha thakkadhe k m k (ɔ: Karl Magnus konung) opta gudhi fore sina raska färdh oc helbrighdo heemkom Prosadikter (Karl M) 264 ."],"f":["hilbrögda MP 4: 195 . ","hulbrögde STb 2: 288 (1488) . helbrigdho Prosadikter (Karl M) 264 . ","hylbrigdo MP 5: 162, 167 . -dhom ib 12. helbrighe SD NS 3: 430 ( 1419) . helbrigdha JMPs 398. helbredeo Troj 12, 191 . -a ib 188. heelbreyde GU C 20 (hand 2) s. 20 (daniserande). helbrugdho Hel män 151 . ","-a ib 152 . helbrogd(h)a GU C 20 s. 541, 543. -brod(h)a ib s. 541; Arnell Brask Biⱽ 49 (1516). Se Sdw 2: 1234),"]},{"a":"helbryghdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["helbregda, frisk. SD NS 2: 169 ( 1409) . Lg 3: 105 ."],"f":["heelbrygdogher: -oghan Lg 3: 105 . ","helbrigdogher: -oghast SD NS 2: 169 ( 1409)),"]},{"a":"helbryghdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lhelbrägda, frisk."],"f":["helbrigdogh SpV 161 ) , "]},{"a":"helbryghdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) helsa. \" gaf helbrygdhoghet enom motstolnum manne, som hafdhe lighat wppa sänginne i try ar \" Lg 3: 491 . Ber 39 .","2) lycka, medgång. gudhz thiänara glädhias mer af wärldinna genwärdhoghwm thingom än the lustas af helbrygdoghet Ber 21 ."],"f":[]},{"a":"helbryghdhoghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hälsa badh i helbrygdhughet oc i krankdom Sd NS 3: 268 (1417)."],"f":["-ug- )"]},{"a":"helbryghdhohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsa. \" taker hon bort . . . siwkdom oc giffuer liffsins helbrugdohet \" LB 3: 46 ."],"f":["helbrugdohet )"]},{"a":"helbryghdhohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälsa. sywnde (skörlevnadens dotter) är wärldinna astundan som är til hedhir rikedoma heelbrygdhahet oc annwr tholkin kropsins thränktan som honom styrkke til skörheth SvKyrkobr 355 ."],"f":["heelbrygdha- )"]},{"a":"helbryghþelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsa. venlekir, rasklikhet, helbrygdelikhet MP 1: 241 . \" thins krofhs helbrygdhelikhet \" Ber 17 . Bir 2: 49, 262 ; 3: 218, 435. - läkedom, bot. guþ gaf þic helbrygþelikhet (sanitatem) af allom þem siwkodom K 184. kom . . . gudz ängil, förandhes helso oc helbrigdelikhet aff alzskona krankdom Lg 3: 165 . 2 medgång, lycka. högfärdhas ey i helbrydhelikhet (prosperiate) Ber 127 . - sällhet, salighet. jdhir . . . skal rätuisonne sool christus vprinna ok helbrygdelikhet MP 1: 11 ."],"f":["helbrygdhelikit Bir 3: 218 . ","helbrigdelikhet Lg 3: 165 . ","helbregdhelikhet Bir 2: 49, 262 . ","helbrägdhelikhet ib 3: 435 . ","helbrugdhelikhet MP 2: 194), "]},{"a":"helbryghþo","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (oftast predikativt; kan i flere af de anförda språkprofven fattas ss adv., en användning som får anses ss mera ursprunglig) L.","1) helbregda, frisk. \" vi . . . györum . .. helbruþu til hugh oc licama . . . wart bäggiä testament \" SD 5: 561 ( 1346) . kennis jak . . . mik hela oc hilbridha badhe till skäl oc til likama ib NS 1: 526 ( 1406) . ib 613 ( 1407) . än thoc iak see krank til licamen, tho . . . helbrygdha i mino samuiti ok skälom ib 71 ( 1401) . \" tha matte han länge hilbrighdaho liwa \" MB 1: 107 . \" laban war wäl helbrigdho \" ib 220 . \" staar helbrygdho for idher \" KL 137 . \" þw oc þin man skulin wara helbryþo ib 184. opstodh heel ok heelbrygdho \" ib 362 . \" piltin min vardhir väl helbrygdho \" Bo 67 . \" färsk natur ok wäl helbrygdha \" Bir 1: 74. j helbrigdha likama ib 218 . thz gifwir . . . helbrighdo mannom mannelikit hiärta ib 2: 153 . Bo 122 . Bil 227 . Pa 5 . KL 63, 71, 106, 322, 366 . MP 1: 64 . Bir 1: 99, 160, 257, 2: 26, 221 . Ansg. 207. Lg 42, 331, 3: 208, 226, 239 . MB 2: 289 . - helad, botad (från en sjukdom). helbrygdho aff sinne sot KL 57 . ib 184 . ST 464 . ","2) incolumis, oskadd, välbehållen, i behåll. som ey gato gömt min barn helbrygdho Bil 463 . \" stodh ther . . . heel ok helbrygdho \" ib 452 . \" fa mik han helbrygdho (incolumen) atir \" Bo 221 . \" at han kom ater hilbrigdho \" Al 2397 . Gr 316 . Pa 16 . MB 1: 159, 280, 422, 2: 29 . Al 8121, 8385 . - okränkt. jomfrudomenom helom ok helbrygdha Bir 2: 267 . ","3) i välmåga, i välgång, lycklig. helbrygdo at liffwa oc säle at wara MB 2: 308 . - Jfr ful-, väl-helbryghdho."],"f":["heelbrygdho Gr 316 ; KL 362 . ","helbrygdha Bir 1: 74, 99, 2: 267 ; KL 63, 322 . ","helbrygda RK 1: 1679 ; Bir 1: 160, 5: 5 ; MB 2: 29, 289 . helbryþa L.","helbrydhä FH 4: 69 ( 1459) . ","hälbrygdha Pa 5 . ","hylbrygdha ib 16 . ","helbrögda MP 1: 64 . ","helbrögdä Va 24, 29, 50 . ","helbrögde ib 16 ; LfK 242 . ","heelbrögha Bil 227 . ","höbrögho SD NS 1: 613 ( 1407) . ","helbrigdho MB 1: 220 ; Bir 2: 153 ; Lg 42 . ","helbrigdha Bir 1: 218, 257 ; LfK 40 ; Lg 221, 331, 674 . ","helbrigde ib 3: 367, 369 . ","hilbrighdho MB 1: 107 . ","hilbrigdho ib 159, 422 ; Al 2397, 8121, 8355 . ","hilbridha SD NS 1: 526 ( 1406) . ","helbregdho Bir 2: 26 . ","helbrägdho ib 221 . ","helbrugþu SD 5: 561 ( 1346) . ","helbrugdho KL 71 ; ST 464 . ","helbrugdha Lg 3: 208, 226, 239 . ","heelbrogdho SD NS 2: 169 ( 1409) . eg. dat. s. n.af helbrygdhdher, adj. el. dat. s. af helbryghdha, f.),"]},{"a":"helelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["helt, okränkt, orubbadt. \" thinom iomfrudom helika (integraliter) gömdom \" Bir 4: (Dikt) 220. gömde . . . helelika (kan fattas ss adj.) rätta tro ib 265 ."],"f":["helika )"]},{"a":"heleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sund, frisk? hiärtat, hulkit färskast oc helikast (motsv. ställe 1: 98 samt 347 har hedhirlicast, hedhirlikast) war MP 2: 287 ."],"f":["heliliker )"]},{"a":"helelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okränkt tillstånd. iomfrudomsins helikhet (integrias) Bir 4: (Dikt) 253."],"f":["helikhet )"]},{"a":"helevagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helande wätska; balsam. antidotum . . . ether giffth ok hele wager GU C 20 s. 27 . "],"f":["-wåghor Troj 14 ) , ","*helevags kar","-wax- )"]},{"a":"helevagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och helevagh,"],"f":["helevags flaska"]},{"a":"helgh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , helgha o. s. v. se hälgh, hälgha o. s. v."],"f":[]},{"a":"helgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hela, frälsa. helgör allan almogenmz korsens teken SvT 39 ."],"f":[]},{"a":"helhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intergritas, oskadat el. ofördärvat el. okränkt tillstånd. thänne nye sangin är jomfrudomsins ära, renleksins krona, helhetinna (intergritatis) fägrind SpV 202 . ib 336 . \" hwilkit christi jomfru enkannelika gömer j likamans helhet (in carnis integritate), ok osmittan \" ib 337 . ib 465, 509 ."],"f":[]},{"a":"helhugha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppriktig. \" til helhugha oc obrutlika afflägning alz ouilia \" BSH 1: 181 ( 1381) ."],"f":[]},{"a":"helika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se helika."],"f":[]},{"a":"helikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se helekhit."],"f":[]},{"a":"hella","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälla."],"f":[]},{"a":"hellebardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hällebard. \" harnisk . . . wranger, hillebardar \" Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) ."],"f":["hille- . ","hyllebord STb 4: 161 (1507). pl. f. -ar),"]},{"a":"hellebardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hellebard korsgevär, ett slags huggoch stickvapen, bestående af ett långt skaft, nedanför hvars spets är fäst vid ena sidan en bred hvass yxa, vid den andra vanligen en hvass nedåt krökt tagg latha nidherfalla j sändher alla sin folks hellebarda oc lwrangla PM 2 . \" ath twa helle baardha räkkia samman \" ib 3 . \" viij (8) hillebard vordhe stunghen genom honum \" BSH 5: 595 ( 1517) ."],"f":["helle baardh . ","hillebard . ","-ar ) , "]},{"a":"heller","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äller."],"f":[]},{"a":"hellest","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["eljest. Di 51 . Jfr ällighis."],"f":[]},{"a":"hellinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . Stb 1: 183 (1478). ath han ecke hade pening eller helling aff olaff ib 338 ( 1482) . ib 2: 4 ( 1483) . joan skobo feste xij (12) manna lagh, ath han aldre affhende vnga lydeka skreddare pening ellir helling ib 50 (1484). ib 61 ( 1484) , 98 (1485), 173 (1486), 4: 10 (1506)."],"f":[]},{"a":"helnamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lyckligt namn. Lg 3: 597 ."],"f":["hälnampn: -et Lg 3: 597), "]},{"a":"helnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. läkas. vm the sarin helnados VKR XIV . \" the saar som senth helnas \" LB 7: 3 ."],"f":["-adhis )"]},{"a":"helning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkedom, lisa, hugnad. \" petre min brodher . . . ok mins hiärta helning \" Lg 117 ."],"f":[]},{"a":"helpänningsland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pänningsland. iij ores- oc sex hläningxland jord SD NS 2: 220 ( 1409) ."],"f":["helpäningx- )"]},{"a":"helsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) tillönskan av hälsa och välgång, hälsning. thänna fäm salutaciones eller heelsonar SkrtUppb 350 . JMPs 53. ib. aue marian är swa som bebodilse äller helsa ib 461 . - i brev. swa war hans breff . . . helsse tilforende, wet thet karl Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 534 (1436). ","4) frälsning, salighet. \" ath j . . . betraktren om j ärren j nadhena oc äwärdeligha hilso staffga ällir om j skolen rädhas idhir waro j syndana oc fördomilsana staffga Skrt Uppb 162. \" ib 186 . Mecht 47 . \" j korsena är san helsa, ok wthan korseth findhz engen hilsa \" ib 59 . ib 218. ffor mina ok mina ffornemda hustrv . . . siäla gaghn ok hilso Trolles Jb Bil 182 ( 1477) . - Jfr almännings-, lifs-, siäla-helsa. "],"f":["helsse Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 534 (1436). heelsa: -onar (pl. best.) SkrtUppb 350 . ","hilsa Mecht 47, 59 ; Trolles Jb Bil 182 ( 1477) . ","-o SkrtUppb 162, 186), ","*helso bärare","-bärore )","*helso drykker","hilso- )","helsosamber , adj. 2) hälsosam, nyttig, välgörande. watnadhis ofruktsamma iordhen aff helsosammom rängskurom JMÖ 60 . ","*helsosamhet , ","*helsosamlika , "]},{"a":"helsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["19 helsa, helsotillstånd. alt kropsins godha är heelbrygdhan oc helsan Bo 131 . \" skadde hanum hwarte til liff älla helsu \" Bil 245 . \" spadho hwilkin wädher skullo koma, oc hwilkin aar eller helsa, thy at wädher radher mykith om aar oc helsa \" MB 1: 366 . - läkedom, bot. gaf helsu ok syn oc mannum som för wordhu siuke ok blinde aff them sama dryk Bil 245 . \" han fik sina helso aff allom siwkdom \" Lg 70 . \" ropadho aff marghfallom dygdhom helsom oc läkedomom som ihesus haffdhe thöm giort \" KL 388 . \" tholka läkedoma oc siuka manna helso ib. \" MB 2: 383 . ","2) välfärd, välgång. \" vidhir sins sons helso ville hon ey dylsk älla forsumol vara \" Bo 10 . vi swäriom . . . vm kesarans helso KL 382 . MB 2: 378 . \" godh lagh skulo hiälpa almoghanom til helso oc gaghn \" MB 1: 439 . ","3) tillönskan af helsa och välgång, helsning. thän tiidh elisabeth hördhe marie helso Bil 893 . \" allom þöm þettä breff hörä eller sea. sendir israel birghirsson . . . eurär[de] licä helso med warom herrä \" SD 5: 160 ( 1343) . \" vi . . . sändom allom mannom þe som boä j vpländä laghsaghu helsu med varom herrä \" ib 605 ( 1346) . FH 3: 5 ( 1353) . \" venligh kerlig hilsa nw oc altidh forsenth medh gud \" BSH 4: 279 ( 1501) . ib 335 (1503) o. s. v. höxsta biscope . . . lencio . . . sändir teridacius. stora armenie konungir helso oc quäldhio Gr 311 . skreff . . . breff . . . j swa matto. konung demetrius sinom brodher jonathe oc jwdha almoghanom helsor (för helso? salutem) MB 2: 258 . \" bära älskogha inbyrdhis helso (salutationis) hemelikit ärinde mällan brudhinna ok brudhgomman \" Bo 112 . \" vndradhe iak . . . hwi han fram fördhe ok sagdhe til mik tholika helso \" Bir 1: 27 . ib 391, 2: 44, 51, 3: 96 . Su 343 . Lg 820 . Di 189 . \" idher manga helso sände \" Iv 3675 . \" sändandhis tik swa mangha helsor \" Su 104 . - ss vördnadsbetygelse. älska . . . helsor a gatummen MP 2: 226 . ","4) frälsning, salighet. \" þu köpte mik lif mäþ þinom döþ helso ok lif som aldre fa ända \" Bu 75 . warrä bäggyä syälum til helsu SD 5: 561 ( 1346) . thz diupa gudhlikt radh jfuir mankyns helso Bil 649 . ouärdhoghe at höra helsonna sändebudha Bir 2: 324 . for then vilian är han j helso hopi . . . thy at hafdhe han ey haft then vilian tha hafdhe han varit for (syns dåligt) ända fordömder ib 3: 18 . KL 156, 157 o. s. v. MP (syns dåligt) Bo 185, 233 . Gr 322 . Bil 107, 536 . Bir 2: 142, 3: 81 . \" min käre herra som all miin helsa äst \" Lg 39 . helsonna hiälm Ber 172 . \" gudz helso ordh äru sänd hedhningomin Kl 176. til at gifua hans folke helsonna visdom til syndanna forlatilse \" ib 406 . MB 2: 399 . - Jfr iordhrikis-, o-, siäla-, van-helsa.","1) frisk, sund. ted gör mannen hiilsasamman i allan lichamen LB 7: 263 . ","2) helsosam, nyttig, välgörande, god. at bryta sit hälga oc helsosamma lyffte Lg 3: 275 . \" moth hennas helsosama gärninggom \" ib 395 . kwngörandhes henne sin helsosamma wilia ib 449 .","3) lyckosam. \" ihesus cristus haffwer helsosamman giort thin wägh \" Lg 3: 468 . "],"f":["heelsa: -o FH 3: 5 ( 1353) . ","hilsa BSH 4: 279 ( 1501) . ","hilsä Di 189 ), ","helso iärtekn , ","helso kälda","-kiälla )","helso läkedomber?","-lekedomber )","helsosamber","hiilsasamber . ","frf . vok. i änd. -sam- Lg 3: 395 . -samm),","helsosamliker","-liken . ","helsammelig )","helso värs , "]},{"a":"helsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hälsa, tillönska hälsa och välgång. med dat. huru gudh aterhilsar them som honom hilsa Mecht 251 . - hälsa, skriftligen tillönska hälsa och välgång. med ack. alle the thettha brääf höra eller see häälsom vy SD NS 3: 151 ( 1416) . Trolles Jb Bil 181 ( 1477) . - med dat. allum them mannum thetta bref höra eller see helsär iak SD 6: 271 ( 1351) . ib 288 ( 1351) . SD NS 3: 400 ( 1419) ."],"f":["heelsa: -ar SD 6: 288 (1351) . häälsa: -om SD NS 3 . 1541 (1416). hilsa: -ar Mecht 251 ; Trolles Jb Bil 181 ( 1477) . hilsser STb 5: 131 (1516). -adhe Se Sdw 2: 1235),","*helsa i gen , hälsa tillbaka. nar thu hilsar mik hilsar jak thik j gen (resaluto te) Mecht 251 . - Jfr aterhelsa."]},{"a":"helsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) helsa, tillänska helsa och välgång (jfr hel, adj. 3, genom ord el. tecken betyga (någon) vänskap, uppmärksamhet el. värdnad (i sht vid sammanträffande, då det oftast är den kommande som säges helsa). hon ridher skiotlika fram til han ok helsar han thz bästa hon kan Iv 3980 . \" then tiidh han sin broder saa han helsade honom ok sagde swa jak er hiit komen a jdra nade \" RK 1: 753 . \" en dag som konung didrik sat offuer bord. ther kom en man jn gangande . . . han hilsade konungen höffuiskaliga. konungen bad hanum wälkomen wara \" Di 102 . \" gik han till konungen oc hilsade hanum gladeliga. konungen fagnade hanum well \" ib 174 . \" han . . . gik in j stuffunä oc hälsade konung thetmar, oc sidan wände han sik till didrik oc helsade hanum \" ib 18 . \" iohannes helsar sina fru ok moþir \" Bu 13 . \" maria sighir huru fyra handa manna kön helsa hona ok thiäna hänne \" Bir 3: 95 . andreas . . . öpte tel corset þär han sa þät upräst iak helsa þik þät hälgha cors Bu 140 . the . . . gingo fore konungen at staa konungen dröwelika a them saa tho at hwaro helsade han them bada RK 1: 2166 . \" med gratande tara hwar annan helsendes \" BSH 4: 251 ( 1500) . \" tha helsadhe hwar thera annan (om Petrus och Paulus, då de före sin afrättning togo afsked af hvarandra) \" Bil 106 . - med dat? the helsan . . . ther ängelin helsadhe henne (Jungfru Maria) mz Lg 32 . \" helsadhe henne som wäl til hördhe \" ib 37 . ib 38 (formen henne, som förekommer på alla tre dessa ställen, kan dock här möjl. fattas ss ack). - helsa, skriftligen tillönska helsa och välgång. med ack. konung hakon sende tith breff . . . ok hälsade hertogh erik RK 1: 1840 . \" allä the thettä bref hörä oc see. heelsär jäc \" SD 5: 293 ( 1344) . ib 636 ( 1347), NS 1: 1 ( 1401) o. s. v. Bir 5: 125 . - med dat. allom them som thetta see helsar iak (omnibus presentes litteras jnspecturis . . . salutem) SD 3: 696 (öfvers. skrifven trol. under förra hälften af 1400-talet). allom þem þätta breff höra ok see helsar jak ib 6: 1 ( 1348) . ib 180 ( 1350), NS 1: 37 ( 1401), 38 ( 1401), 299 ( 1403), 2: 220 ( 1409). - helsa, framföra helsning (från en annan). hälsin han a mina väghna (saluate eum ex me) KL 205 . Bo 52 . \" miin frw mz mik idher helsa badh \" Iv 2012 . \" helsendes them alle . . . med monga gode nätter \" BSH 4: 259 ( 1501) . ib 260 ( 1501) . ","2) gifva lycka åt, skydda, bevara. gud helsa (guð hialpi) tidrik konung Di 179 . \" gudh helsse idher allä saman \" Iv 3227 . ib 3985, 4197 . Fr 185, 2805 . ST 515 . ","3) frälsa, saliggöra. helsa ok frälsa thänna samnad Bil 724. - refl. helsas, helsa hvarandra, önska hvarandra helsa och välgång. helsados jnbyrdhis mz godhan morghon Lg 437 . MB 2: 256 . - om afskedshelsning. folgdho them a thera hemfärdh . . . ok sidhan helsadhos the sin i mällan Gr 312 . helsados wel RK 1: 120, 2055 . - Jfr ohelsadher."],"f":["heelsa . ","hälsa: -in KL 205 ; ","-ar SD NS 1: 151 ( 1402); -ade RK 1: 1840 ; Di 18 . ","hilsa SD NS 1: 38 ( 1401); -ar ib 23 ( 1401), 27 ( 1401), 59 ( 1401), 226 ( 1403), 295 ( 1403); -om SD 5: 165 (öfvers. i hdskr. fr. början af 1400-talet); Bir 5: 125 ; ","-ade Di 102, 174 . ","hiilsa: -ar SD NS 1: 532 ( 1406) . 59 (höllssa: -ar ib 266 ( 1403) . ","-ar , ","-aþpe )"]},{"a":"helsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) frisk, sund. hans natwra war tha bäter skipath oc helsamare MB 1: 112 . \" helsam lokt (kändis) fierrin \" Bil 473 (möjl. att föra till 2). ","2) med prep. mot. \" thenna . . . smörilsen ära helsam moth alla sotter \" LfK 100 . - helsosam, nyttig, tjenlig. helsam diur Bil 369 . \" redde han os helsama vpfärdh \" Bo 98 . \" heelsam raadh \" Lg 825 . Bir 1: 263, 3: 307 . j hänna . . . helsamo ordom VKR IX . \" all helsam thing \" Bir 2: 142 . \" mz . . . helsami näfst \" ib 3: 248 . Su 438 . - med dat. al thingh warin höuisk ok siälinne helsam Bir 1: 310 . Mp 1: 152. - Jfr ohelsamber, äfvensom helasamber."],"f":["heelsamber . ","hälsamber: -sam Su 438 . ","hiilsamber: -sam LB 7: 141 . ","helsampt Bir 2: 153 ; MP 1: 152),"]},{"a":"helsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) salig. \" giff mik . . . helsaman affgangh aff thässe wärldinne \" SvB 163 (börj. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"helsamin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nyttig. \" helsamen dispensacio ok skipan \" Bo 92 ."],"f":["-samen )"]},{"a":"helsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett nyttigt el. tjenligt sätt. Bir 3: 192 . VKR 6 ."],"f":["heelsamlicha VKR 6),"]},{"a":"helsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett nyttigt el. tjänligt sätt. ath vndirwisa oc awita jdhir hilsamligha oc tryggeligha SkrtUppb 189 ."],"f":["hilsamligha )"]},{"a":"helsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) hälsosam, för (den själsliga el. kroppsliga) hälsan välgörande, hälsobringande. är hon (ɔ: Maria) alt mankönsins summa helsamlighin sak (summa salutis humanæ causa) SpV 200 . giff . . . them som liffwandis ärw helsamnelighit liff oc säla ändelykt SvB 295 (börj. av 1500-t.). - hälsosam, nyttig, tjänlig. thy är thät eth helsammelikit raadh at hwar een cristen människa hwan dagh . . . rantzsake sith sameith SkrtUppb 352 . ib 163, 193. SvB 105 (senare h. av 1500-t.). - Jfr ohelsamliker."],"f":["helsmalighin SpV 200 . ","hilsamlikin SkrtUppb 163 . ","hilsmalighin ib 193 ; SVB 105 (senare h. av 1400-t.). helsammelikin: -likit SkrtUppb 352 . ","helsammelighin: -lighit SvB 295 (börj. av 1500-t.)),"]},{"a":"helsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) saluber, salutaris, helsosam, för helsan välgörande, helsobringande. skänkin vinit flerom thy at thz är helsamlikit Bir 3: 133 . \" ib 2: 125. badh onias för helyodorum oc för hans helso, offradhe gudhi helsamlikit offer \" MB 2: 289 . - nyttig, tjenlig. tro vara helsamlikit alt thz han biudhir tik MP 1: 50 . \" fölghiom honom som scriptin sighir. at os känne helsamlica opfärdh \" Bo 98 . \" idhre helsamlike maning \" Gr 318 . \" medh helsamliko raade \" SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). j . . . adhrom helsamlichom vmsorghum VKR 6 . KL 212, 257 . Su 188 . ","2) lycklig, säll. helsamlig sälighet Su 380 ."],"f":["helsamlikin KL 257 . helsamlig. ","hälsamliker: -lika Su 188 . ","helsamlikit ) , "]},{"a":"helsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsa. \" helsamlikhetz oc beskedelikhetz drykker (potus saluatris amaritudinis) \" Su 179 ."],"f":[]},{"a":"helsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsning, tillänskan af helsa och välgång. tha hon (Jungfru Maria) hördhe hans röst. tha wardh hon räd. oc thänkte mz sik hwilkin the helsan war ther ängelin helsadhe henne mz Lg 32 (kan föras till helsa, f.). Bil 893 (kan föras till helsa, f.). bywdha os. . . sina hugnelika helsan Su 93 . - ss värdnadsbetygelse. ödhmiuk helsan Bil 534 . Su 285 ."],"f":["hälsan Su 285 ),"]},{"a":"helsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddare, frälsare. \" föde iosep . . . wäruldenna helsara \" Bu 4 . \" kalladhe han ( Josef) wärldinna helsara (salvatorem) \" MB 1: 239 . \" josep war kalladher wärldinna helsare aff pharao konunge war herra war kalladher helsare aff änglenom \" ib 253 . ib 254. Bil 231 ."],"f":[]},{"a":"helslanga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags större kanon. medh then helslange oc badhe (ɔ) (half-slangor BSH 5: 14 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"helsot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälsot."],"f":[]},{"a":"helsudhin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. lajd. helkokt, kokad i ett stycke. beta heelsuden lag op i hoop oc owan oppa j stykke bergena fisk (ur matsedel) Sex ekon tr 272."],"f":["heelsuden )"]},{"a":"helsäl interj.","b":[],"c":"","d":"","e":["ss hälsningsord. tha sagde pedhir til hanom helsäl ion finska ATb 2: 122 ( 1478) . Jfr hel 3."],"f":[]},{"a":"heltomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1235."],"f":[]},{"a":"hem","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hem, till bostaden. ridher man hem at androm SR 57 . scal konungs näfnden hem fara till hans SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). - hem, till sitt (eget) hem. hem fara Bu 5 . \" skynda sik hem tel moþor \" ib 25 . \" for glaþar atar hem tel sin \" ib 173 . ib 172, 5§19. Di 236 . MD 493 . BSH 4: 266 ( 1501) . FM 361 ( 1508) . \" at iudha skullo wardha frälse heem til ierusalem oc iudeam \" MB 1: 20 . - hemma hwilchen hem sitther BSH 5: 462 ( 1511) ."],"f":["heem . ","hempn Di 236 . ","hiem BSH 4: 266 ( 1501) ; FM 361 (1508); MD 493 . ","eg . ","af hem,"]},{"a":"hem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bostad, boning, hem. \" at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum \" SD 6: 358 ( 1352) . \" thesso waro the som han war laghelghan hem bodbyn mädhe til hus och til hem \" ATb 1: 17 ( 1453) . \" o huru älskelighin thin heem (tavbenacula) äru härra \" SpV 430 ."],"f":["heem -SpV 430) , "]},{"a":"hem","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) hem, till bostaden, at han äkke gik medh wredz wilia hem ath hanis klysnäre ATb 1: 117 ( 1460) . - hem, till sitt (eget) hem el. sin (egen) hemort. j ma n x penninge som skyttebaten hiem förde Skotteb 290 (1467-68). 2) hemma. erik grotogywtare slo een bondha heem i sinne smidhio ATb 1: 296 ( 1468) . item . . . mattis mwremesta[re] j ore for lappari hem i hwseth HLG 2: 70 (1521). - med prep. til. hemma hos (ngn). Se F. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 122. en finne ligger hem til olaf finne ATb 1: 1 ( 1451) . ib 6 1452?), 117 (1459). ath . . . jöns . . . kördhe . . . niclis . . . fra sinne hustru oc loth han sla hem til sin JTb 23 ( 1460) . ATb 1: 181 ( 1463) , 212 (1465), 2: 176 (1481). STb 1: 310 ( 1481) . at pigan . . . war j jx (9) netther hem til lhennis ok laagh vnder bordit STb 2: 236 ( 1487) . ib 3: 92 ( 1493) , 406 (1498), 4: 64 (1505). Stock Skb 189 ( 1521) ."],"f":["heem ATb 21: 296 ( 1468)"]},{"a":"hem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) boningsort, by, stad. atwisa israels sönom, hurw margh hem (urbes ad habitandum) leuite skullo ägha i bland israels sönir MB 1: 424 . - i ortnamn. þer almennigshem SD 1: 566 ( 1279) . curiam suam fuglhem ib 3: 35 (1311; dessa namn kunna dock föras til hember). - bostad, boning, hem. köpa hws oc heem Bo 3 . Bil 642 . \" wm thera almennelikin talport mz höghom oc stadughom mwr synderskipter oc aatskildom hemom ällir boolek \" Bir 4: 86 . \" ater komber i sit hem \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). then som hemit agher RK 1: 468 . skilias vid thera heem ib 110 . \" haffdo ther hafft sith heem \" Bir 4: 77 . \" thän man ther änkte heem hafwer \" Su 398 . \" som ekke hafuir heem medh them \" VKR 29 . glöma sino heme ok fädhirnis lande KL 350 . \" the sagho swa mykla liusins klarhet i sino heme ok rike \" ib 411 . af hiärtans heme (habitaculu) Bo 147 . ","2) verld, lif. \" thu . . . lätir thik dröma vm annat heem (vitam alienam somniari) \" Bil 112 . \" som annat hem vänte wara bätre än thätta ib. - Jfr fädhernis hem, äfvensom hember. \""],"f":["heem )"]},{"a":"hem stämpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mottaga i sitt hem, hysa. \" at ingen skulle hysa eller hema the forrädara \" BSH 3: 285 ( 1470) . \" hoo som honom . . . hyser äller hemar \" HSH 20: 295 (1510?)."],"f":["-ar )"]},{"a":"hema","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["hemma. Se Sdw 2: 1235. ärw the (ɔ: bina) langth bortho hema tha (o. s. v.) PMSkr 298 . VKU 53 ( 1548) ."],"f":["hiemma )"]},{"a":"hema","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hemma. \" hon gat eigh hema mässo hört \" Bu 11 . ib 205 . SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). RK 2: 8296 . MB 2: 293 . \" bodhe hema (hade sitt hem, var bosatt) hart widh clostrit \" Lg 3: 326 . \" sagdhe at gudh war ey ther hema (dominus non est in isto loco) \" Bil 642 ."],"f":["hemma RK 2: 8296 ; MB 2: 293),"]},{"a":"hema","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["mottaga i sitt hem, hysa. FMU 3: 218 ( 1441) . ATb 2: 2 ( 1473) . \" ath hon ecke hyste eller hemade tiwffwn som stal mester lauerens STb 1: 279 (1481). \""],"f":["-adhe )"]},{"a":"hema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1335."],"f":[]},{"a":"hema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hem. \" i uttrycket: ägha hema, hafva sitt hem, ²ha hemma.² sagdho sik ther ägha hema \" Bil 464 . MB 1: 255 . Fr 1432 . ST 451 ."],"f":[]},{"a":"hema dräpin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Jfr hemdräpin."],"f":[]},{"a":"hema födder","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["hemfödd. \" flesk aff hema föddom swinom \" LB 3: 42 . Jfr hemfödder."],"f":[]},{"a":"hema giorþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hema haghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hema hion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hema hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boning, bostad. \" badh sik gifua brödh ok hema hws \" Bil 582 . \" han gyui os . . . hema hus j hymerlike fanga \" MD 516 ."],"f":[]},{"a":"hema kona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hema kona barn , "]},{"a":"hema ägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-agha )"]},{"a":"hemadiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemdjur, husdjur. aff heema dyurom eller boscapp SvKyrkobr (Lucid B) 183 ."],"f":["heema- )"]},{"a":"hemahöns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höns som hålles hemma (för att gödas). altile lis heema höns Gu C 20 s. 17."],"f":["heema- )"]},{"a":"heman","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hemifrån. \" reþ riddarän heman \" Bu 18 . ib 508 . Bil 348, 731 . Fr 1240 . MD 194 . Va 23 . Di 90, 118 ."],"f":["hemen Va 23 ),"]},{"a":"heman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) boningsplat; boning, bostad, hem. \" han war slaghen i sino hemanne aff eric hakonsonne \" ATb 1: 20 ( 1453) . j myns faders huse äru manga handha heeman eller blifua rwm SvKyrkobr (Lucid B) 184 . the borgare, som ecke halla vppe hws eller heman STb 1: 283 (1481). ib 306 ( 1481) . J Buddes b 160 . GU C 20 s. 128. ib s. 199 . mansiuncula .. . lithet rwm oc heman GU C 20 (hand 2) s. 118. SJ 2: 138 ( 1489) . hulkin myn stugo och hemman som jach medh min hustru nw solth och oplatet haffuer ib 234 ( 1493) . STb 3: 318 (1496). MP 4: 68, 113, 131, 151, 153 . fför hwadh sak gar thu här: haffwär thu ekke heman JMPs 321. - hemman, gård. Se Sdw 2: 1235. som fonempde hans olaglige byth och skifft hade och syndreth eth heman Uppl Lagmandsomb 82 (1493). ib 83 (1493). "],"f":["heeman SvKyrkobr (Lucid B) 184; GU C 20 s. 128 . - e J Buddes b 160 . ","hemman SJ 2: 234 ( 1493) . ","-nith Uppl Lagmansdomb 83 ( 1493) ), ","*hemans bref , "]},{"a":"heman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) boningsplats, boningsort. \" huru leuite heman ällir bolstädher skipadis midwakt j israel \" MB 2: 45 . - boning, bostad, hem. hws oc heman oc alt thz iak äghir är idhart Bo 215 . \" gören idher hws oc heman \" MB 2: 47 . wil jak at en mwr aatskili bäggias thera heman (habitationes) Bir 4: 89 . ib 88 . \" fari til sith heman \" MB 2: 89 thän som sith heman haffwir j hymerike ib 289. Pa 18 . VKR 23 . Bir 4: 169 . Lg 666, 3: 189 . Angsg 183, 201. MB 2: 16, 72 . LfK 227 . RK 3: (sista forts.) 5946 . Su 220 . \" syntis hanom swa som tw heeman ällir wista rwm huart thera skilt fran andro \" ib 223 . ib 224 . - lägerplats, läger. nidhergaa til thina fiända heman (castra) MB 2: 90 . ","2) hus, familj. hwat oc iak mz [mi]na brödher oc mins fadhers (syns dåligt) (domus) haffwom giort för hälga laghin MB 2: 266 ."],"f":["heeman Su 220, 223 ; LfK 227 . ","hemman RK 3: (sista forts.) 5946), "]},{"a":"hemastadder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varande hemma. äth som hema staddir ok drik som gästbwdhin GO 403 ."],"f":[]},{"a":"hematamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hemtam. \" en hemtambir korpir \" KL 25 . \" hafdhe hematama apinio \" ib 27 ."],"f":[]},{"a":"hemavarande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["befinnande sig i hemmet, hemma. hemawarandis rättas tyänarana mädh rdzlo ok nöffzth PMskr 162."],"f":["-warandis )"]},{"a":"hember","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. vistelseort. ","1) verld (ss vistelseort för menniskorna el. andra förnuftiga varelser). þe sändo buþ vm allan hemen Bu 507 . \" aldar hembren ib. äptir thera thria släktir skiptes aller hemberen (Cod. A all wärldin 3) innan thry \" MB 1: (Cod. B) 526 . i hemenom (Cod. A wärldinne) ib 548. han munde sköt skipta hemum (d. v. s..öfvergå från denna verlden i den andra) Bil 257 . teknar then heem oc wärld, som gudz ängla oc andelik creatwr äre mz gudhi MB 1: 490 . ib 491 . \" hwru myklo mer wi brytoms i thässe wärdl, swa myklo mer fästoms wi i äwärdhelikom hem \" Ber 120 . \" for af þänna heme tel himirikis \" Bu 12 . ib 206, 522 . KS 39 (101, 42), 52 (131, 56) . Ber 185, 191 . \" i androm hem \" KS 49 (126, 53) . Ber 64, 74 . MD 21, 101 . \" prädica af þässa hems äro \" Bu 150 . Bil 616 . Ber 55, 74, 123, 127, 130, 162, 175, 186, 187, 188 . \" thässa hemsins pino \" ib 120 . tak stridh mot thässa hems dröwilsom (contra temporales molestias) ib 119 . \" vmskipta langa skärs(syns dåligt) pino i stunta ok lätta thässa heems bätring \" Su 448 . Lg 3: 72 . \" swa som siälin fölgher likamins thässa hems liwe (kanske för liwe thässa hems) swa fölgher oc likamin siälinna äro oc hedher i andre wärld \" MB 1: 106 . - þässa hems, i denna verld, i detta lif. lifþe var härra sax manoþom þässa hems längar än iohannes baptista Bu 71 . \" hon (själen) liwer först i likamenom om ena qwäldz stund, thz är mädhan mannen liwer tässa hems (Cod. A i thässe wärld 52) \" MB 1: (Cod. B) 532 . Bu 24, 135 . MB 1: (Cod. B) 526 . \" en ridare rikar ok miok rumgiäuir þässa häms \" Bu 18 . \" bedes . . . at han aldre varþe þässa hems fange sinna ouina \" ib 175 . ib 57 . Pa 11 .annars hems, i den andra verlden, i det tillkommande lifvet. som prädica sälare liif annars hems (Cod. C j andre wärldh 929) ´Bu 14. Bil 112, 118 . MB 1: (Cod. B) 536. baþe þässa hems ok annars Bu 57 . \" han ware fräls aff skärzsla elde annars hems ok alle script thessa hems \" Pa 11 . ","2) den närvarande verlden, detta lifvet. han laa j banasoth jäm när häl som heme (lika nära döden som lifvet) Bil 110 . - Jfr man-, manz-hember."],"f":["hem . ","heem MB 1: 490 . ","hems . ","heems Bil 112 ; Su 448 ; Lg 3: 72 . ","häms Bu 18), "]},{"a":"hember","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1235."],"f":[]},{"a":"hembiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hembjuda, erbjuda (till inlösen). iii resor är germundz gardh laghligha wpbywdhin paa radhstoffwon, nesthe frendher hembwdin JTb 98 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"hembiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hembjuda, erbjuda (till inlösen). huss hulkit som laghlica war upbudhit ok heembudhit SJ 52 ( 1433) . \" gardhin war hanom ecke heembudhin \" ib 66 ( 1437) . \" war laglika vpbudhin then same garden och hembudin skyllastom frendom som lagh til sighia \" ib 233 ( 1454) . \" huilkin gardher . . laghligha vpbudhin ok hembudhin är nästa arffwingiom och widherbyggiandes som rätteligha til bör \" ib 235 ( 1454) . ib 68 ( 1437), 77 ( 1438), 85 ( 1438) o. s. v."],"f":["heem- )"]},{"a":"hembliver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ? förblifvande i hemmet? skall han . . . heem bliffuer födhas tiill aller da[gha] MD (S) 242 ."],"f":["heem bliffuer )"]},{"a":"hembole","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boningsplats, hemvist, hem. vpsökte sik hembole hwar the byggia oc boo matthen MB 2: 125 . ib 79 ."],"f":[]},{"a":"hembuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hembyggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. f.? 2) hemvist. wi thakom härbärghe ok hembyggilse mädh honom SkrtUppb 42. mädh willom diwrom skulle wara thin hembyggilse ib 101 . JMÖ 161 ."],"f":[]},{"a":"hembyggilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) hembygd. Jomfru Mariæ Yrtagardher s. 172 (enl. Rietz, Ordb. s. 251). ","2) hemvist. \" Gr 302. \""],"f":["heem- Gr 302 ),"]},{"a":"hembära","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["föra hem (till), hembära. swa som een jdhen ok nööff by hembärändes til sin bystok ympnogha helghetzens ok helgadomanna klaasa Lg 3: 568 . \" när the skulle meg myn skatt hem bära Rk 1: (Yngre red. af LRK) s. 283. \""],"f":[]},{"a":"hemböle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boningsplats, hemvist; bo. \" ath tw findher theras (ɔ: binas) hemböle PMskr 299. \""],"f":[]},{"a":"hemdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga el. begiva sig hem. grecana . . . sagde sig tha wilia hemdragha syn wäg Troj 262 ."],"f":["-draga )"]},{"a":"hemdräpin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Jfr hema dräpin."],"f":[]},{"a":"heme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["SML Kp 14."],"f":["hemis man","hemes- )"]},{"a":"hemel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hemol."],"f":[]},{"a":"hemele","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet. \" teþe man ganga ater til sit gotz, som bort war saalt, til sit hws oc hemele \" MB 1: 373 ."],"f":[]},{"a":"hemeleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet. \" teþe var härra hanom mer hemelek (Cod. C flere hemelik tingh 947) än androm \" Bu 100 ."],"f":[]},{"a":"hemelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) i hemmet, i den husliga el. enskilda kretsen. at han se hofsamber i dryk ok åthäuom sinom ther han är hemelika KS 44 (114, 48 ; strax efter heter det: at han se gladhr ther han är opinbarlika). ","2) i ensamhet. war hemeleka fiärren i öknom Bu 3 . ","3) särskildt, enskildt, afsides, i enrum. nero badh petrum sighia sik hemelica sin wilia Bil 103 . ib 341 . Bir 1: 397 . spordhe them hemlika hwat synd the hafdho giort KL 203 . wägha thet hemelika medh androm witrom mannom KS 72 (176, 79) . \" the talado opta saman hemelica \" Bil 869 . \" badh hwar heemeligh sich berätta \" RK 2: 1813 . ib 2289, 2294, 7493 . \" sigin þem opinbarleka þät i saghin (för saghdhin) konungi hemelika (in secreto) \" Bir 4: (Avt) 185. höre ämuäl huar dagh twa mässor hemelica (privatas) läsna ib 3: 304 . - i det förborgade, i tysthet, i hemlighet, hemligen. mik är känt at hafwa mina mästa snille hemelika (in secreto) ok litit vppinbarlika Bir 1: 398 . RK 2: 8282 . \" ati hafwe hemmelige hoss eder thet jach vill then wägh ned till lincöpingh \" BSH 4: 254 ( 1500) . \" thetta haffwer hemeligan widh idher sielff \" ib 352 ( 1503) . än togh . . . iach thet her til hömlige hafft haffuer FM 409 ( 1509) . \" twa swena kalladhe han hemelik \" Fl 1306 . predicadhe fore them hemelika Bo 55 . ib 39, 210 . Bir 3: 76 . KL 300 . Fl 1362, 1512 . Va 5, 6, 8 . MD 448, 449 . \" han lönte sik cristin wara: ther til at han gathe swa myklo hemelikare mz godhe fortalan tröst cristit folk \" Bil 475 . ","4) i förtroende. var herra ihesus sagdhe thz hemelica (familiariter) sinom enkannelica älskelica iohanni Bo 173 . \" wit thz alt hemelik \" Al 2573 . - förtroligt. rådhgiua . . . thöm han må hämelika opinbara ok fulkumlika i lius lata alt sit hierta och hemelik ting KS 16 (41, 18) . \" satte han sik hemelica (familiariter) mit vidh bordhit \" Bo 70 . ib 233, 234, 235 . MB 1: 278 . Lg 3: 388 . \" mädhan the swa hemelika saman ära \" Fl 1573 . Fr 1076 . \" som hemelighare thiento mik \" VKR 2 . - Jfr be-, iäm-hemelika."],"f":["hemulika L. ","hämolika L. ","hemeleka Bu 3 . ","hämelika KS 16 (41, 18) . ","hemmelikä Va 5, 6 . ","hemeligha: -are VKR 2 . ","hemeliga RK 2: 7493 . ","hemmeligä Va 6, 8 . ","hemmelige BSH 4: 254 ( 1500) . ","heemaligha RK 2: 2289 . ","heemaliga ib 2994 . ","hemelik Fl 1306, 1362, 1512 ; Al 2573 . ","hemelig MD 448 . ","heemeligh RK 2: 1813 . ","hemmelig MD 449 . ","hemeligan BSH 4: 352 ( 1503) . ","hemlika KL 203 . ","hemliga RK 2: 8282 . ","hämlika KL 300 . ","hömlige FM 409 (1509, samt. afskr.)),"]},{"a":"hemelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","3) särskilt, enskilt, avsides, i enrum. ath i . . . taladhe hymmelike medh tom BSH 5: 322 ( 1508) . - i hemlighet. hemligen. thet iak scruffuer tik til i kerlig och godhan wilia och tro, thet seghia andhra flere tha hymmelige vnder skorstenen en ey för vppenbarligha Thomas Varningsbref 7 ( 1436) . han hedan rymde och hemmelica v ntwek sit eghtaxchap fran sin hustru och barn SJ 2: 151 ( 1489) . Troj 61 . 4) förtroligt. - som om man befinner sig hemma. är nakath mz os som thu will hafwa. tha tagh swa hemelika som thu thz siälffwer agher Prosadikter (Karl M) 263 . - Jfr ohemelika."],"f":["hemmelica SJ 2: 151 (1489) . hymmelike BSH 5: 322 ( 1508) . ","hemliga Troj 61 . ","hymmelige Thomas Varningsbref 7 ( 1436) ),"]},{"a":"hemeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) hemlig, förborgad. \" giordhe strax ith hymligith bodh til ärlandh \" BSH 5: 322 ( 1508) . - hemelikit thing, hemlig lem, könsdel. MP 4: 37 . \" hwilkith mankön som ey lathir om kringh skära kötit främäsrst a synom hemeliko tinghe \" ib 5: 83 . - hemelikit hus, hemlighus, avträde. GU C 20 s. 57, 118. wedh hemelige hwssit SJ 2: 313 ( 1497) . JMPs 383. 3) förtrogen, förtrolig. med dat. thenna konwng teutran war mynom fader myket hemligen Troj 98 . - förtrogen, bekant (med ngt). sändhe gudh fadhir sin son . . . ok wardh människa, oppa thet ath han skulle wara sunlikin ok hemelikin, ath pino tola ok dödh MP 5: 40 . 4) som går hemliga vägar, listig, lömsk. Se Sdw 2: 1235. - Jfr ohemeliker."],"f":["-likin MP 5: 40 . ","hemligen Troj 98 . ","hemelig HSH 20: 222 ( 1507) . ","-a JMIs 383; -e SJ 2: 313 ( 1497) . hemlig()h): -it GU C 20 s. 118 ; best. sing. n. -a MP 4: 37 . ","hemleg: -it GU C 20 s. 57 . hy mlig: -ith BSH 5: 322 ( 1508) . Se SDw 2: 1235),"]},{"a":"hemeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) till huset el. hemmet hörande; i det inre varande, inre. at stridha mot hemelikom (domesticum) owin (näml. köttet) Ber 234 . \" mäst skadha hemelikin owin ib. \"","2) hemlig, förborgad. \" hedhri giri är behändokt ont ok hemelikit etir \" Bo 96 . \" föreläggia ena gaatho äller eth hemelikit spörsmål \" MB 2: 115 . hemelik thing, hemligheter. skal iak tee thik nakar lönlik ok hemelik thingh VKR XIX . vndirsta the hemelico thingin (mysteria) Bo 163 . \" tedhe var härra hanom flere hemelik tingh (Bu mer hemelek 100) än androm \" Bil 947 . \" the visto al thera hemelik thing \" ib 850 . KS 16 (41, 18), 37 (99, 40), 71 (174, 77), - hemliga lemmar, könsdelar. MB 1: 173, 428 . Ber 87 . LB 7: 270 .","3) förtrogen, förtrolig. \" fik tala . . . widh en römskan herra hemelican. vespaciani win \" Bil 314 . KS 71 (174, 77) . \" at haua trona ok vitra ok hemelika rådhgiua ib 16 (41, 17). wara rättelika ok hofsamlika gladhr ok hemelikin i ordom ok åthäuom sinom \" ib 38 (99, 40). ey tee sik . . . ofmikit hemelikan ib. \" fik ther hemelikin vinskap gaij \" Bil 111 . KS 22 (54, 24) . Bo 162 . Bir 1: 157, 311, 2: 104. Fr 2156 . - med dat. ofmykit hemelikr allom mannom KS 35 (93, 38) . \" varo varom herra mykyt hemelica \" Bo 155 . \" hon (ödmjukheten) pläghar altidh vara gudz nadh hemlik \" ib 41 . \" var frw var hanom (den helige Dominicus) mykit hemelik \" Bil 797 . KL 41, 44 . Bil 368 . KS 25 (62, 27) . MB 1: 396, 398, 451 . Bir 2: 139, 3: 80 . VKR 12 . ST 40 . aldrigh är han oc thik swa heemelika (för -likin) älla swa gudhlikin som thw tala vidh Ber 277 . somlikom . . . som hanom varo hemlegaste hos (qui ei familarius adhærbant) Ansg 177 (bör kanske snarare föras till adv. hemelika). - bekant. med dat. een köpman honum var hemelik Fl 274 . - förtrolig, förtrolighet visande? hemelikan herra gör otroin hioon (ignauus seruos rector facit esse proteruos) GO 421 . ","4) särskild, synnerlig, speicel. wir . . . takum þeem . . . vndir warä hemelikä wärn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - (?) oss . . . med hemelikum buþum vmbiuþa . . . wiþer naffn alla þerä þe fäldo SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). - Jfr iämhemeliker."],"f":["-likin MB 1: 396 ; KL 41 ; KS 38 (99, 40) ; ST 40 ; Ber 234 . ","hemelikan GO 421 . ","hemleg: -legaste Ansg 177 . ","hemelican Bil 314 ; Bo 15 . ","-likin Bil 111 . ","-likit Bo 96 ; MB 2: 115 . ","-lik Lg 947 ; Bil 850 o. s. v. -lig LB 7: 270 . ","-likin Ber 87 . ","-lichin VKR 12), "]},{"a":"hemelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förtrolighet, förtroligt umgänge. Mecht 321 . sannan kärlek, oc sötha hemelighetz (familatiritatis) bewisning ib 323 . 2) konkret. naturens hemelikhet, blygd. strax vplyffte ssin kläder alle qwinnernen, lätendes them see naturens hemligheett PMSkr 715 ."],"f":["hemelighet . ","hemligheett )"]},{"a":"hemelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet, förtroligt umgänge. ofmykil hemelikhet gör giärnt olydhno ok försmåilse KS 35 (93, 38) . scalt thu bortdragha tik af allom skadhelicom kompanaskapom oc hemelikhetom MP 1: 266 . \" togh växa thom imällom stor hemlighet \" Ansg 189 . sagdhe sik hawa bidhit gudz modhor ledha sik i hänua sons hemelikhet KL 36 . \" är flyande quinno hemelikhet \" MP 1: 266 . jak hadhe . . . swa mykin kynskap oc hemelighet mz gudhi oc hans änglom Lg 812 . Bir 1: 367, 3: 322 . - vänskap, kärlek, tillgifvenhet. giffs nakrom nakar gafwa for kärlek oc hemelikhet (familiaritatem) Bir 2: 204 . \" for vinsins kärlek ok hemelikhet \" ib 1: 219 . forwärffwa gudz sons enkannelika hemmelighet Su 369 . hafdhe swa storan kärlek ok hemelikhet til en präst KL 29 ."],"f":["hemelikhet Bir 1: 367 . ","hemelighet Lg 812 . ","hemmelighet . ","hemlighet )"]},{"a":"hemelikhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afträde. \" kastadhe hon han nidher gynom et hemlikhws Kl 316. j manna oc hunda oc diura hemelikhus (latrinas) \" Bir 2: 68 . \" bödh kasta hans liik vndi sörogh hemelik hws (in cloacam) \" Bil 480 (i de båda senaste språkprofven kan hemelikhus, hemelik hws fattas ss två ord). "],"f":["hemlikhws . ","hemelika hus L.),","hemelik hus fridher , "]},{"a":"hemelikhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avträde. tässe vi ogillade rawidz hemlighus han gygth hawir jn j jwla hustrvnne gard ATb 1: 194 ( 1463) . Jfr heil-, heils-hus."],"f":["hemlig- )"]},{"a":"hemfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1235."],"f":[]},{"a":"hemfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara hem. at han matte heemfara ST 470 . Bo 242 . RK 2: 7179, 7990, 9320 . Lg 3: 48 ."],"f":["heem- )"]},{"a":"hemfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gårdsfolk, husfolk. \" then som radhande är j huseno mz alt sit hemfolk \" MP 3: 517 ."],"f":[]},{"a":"hemfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemfrid; hemfridsbrott. \" thenne . . . vi men . . . tyghadhe om then saramalen ok hemfredhen som magnus smeth kerdo oppa ad honom war skedh \" ATb 1: 19 ( 1453) . \" iij ärednhe som badhe drogho om hemfrit och saramal \" ib 26 ( 1454) ."],"f":["-frit . ","-fredhen ) , "]},{"a":"hemfriþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemfrid, den frid man är be rättigad att njuta i eget hus. gaff han (Birger jarl) hemfrid RK 1: 462 . \" halla hemfridh (syns dåligt) 38 ( 1492). ath nythä hiäm friit \" FH 6: 47 (1457, daniserande). badhä höstrvn sto sik for hws och hiem friit ib 48 ."],"f":["hiem- . ","hiäm- . ","-fridh . -frid. -friit FH 6: 47 (1457, daniserande), 48), "]},{"a":"hemfylghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1235. Jfr Ebbe Kock, Om hemföljd (förtida arv) i svensk rätt t. o. m. 1734 års lag (1926)."],"f":[]},{"a":"hemfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hem. \" tilborde henne hederliga heemfölgiäs \" Lg 3: 568 ."],"f":["heemfölgia )"]},{"a":"hemfylghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr fylghia hem."],"f":[]},{"a":"hemfylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-fölghia )"]},{"a":"hemfylghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemföljd, hemgift. \" läggin henna hemfölgdh epter idhrom wilia \" MB 1: 228 ."],"f":["hemfölgdh . ","hemfylgh L.),"]},{"a":"hemfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemfärd, hemresa. Gr 312 . Lg 220 . MB 2: 92 ."],"f":[]},{"a":"hemfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemfärd, hemresa. Troj 46 ."],"f":[]},{"a":"hemfödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. uppfödd i hemmet. han är hem födher inne MD (S) 242 . \" thenne heemfödhe warghe äre sweriges farom till wersthe \" BSH 5: 595 ( 1517) . Jfr hema födder."],"f":["hem födher . ","heemfödher )"]},{"a":"hemföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hemföra. \" kungiorde . . . huat hugnat ok glädhi hon heemförde aff pafuans gardh som var synnes helgasta modhers badhe ordins ok reglonne stadfestilse, otalliga bullas papales ok cardinala breff pa aflat \" Lg 3: 569 . - hemföra (en brud till brudgummen). hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och werdeligä hem fördh aff sinom fader Va 4 . \" ära vari thik min iomfru maria at j dödhenom . . . gudh thän hälghe ande thina siäl sina tro lofuadha iomfru mz höxstom hedher hemfördhe \" Bir 4: 142 . ib 155 ."],"f":["heem- )"]},{"a":"hemföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hemföra. \" sinne hustru som han hafde fäst ok hemfört \" MP 4: 100 ."],"f":[]},{"a":"hemföþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hemföþo eþer , "]},{"a":"hemganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemgång, svårare hemfridsbrott (i förening med övervåld). jon gulsmid slo gwnnar jngewalson ok giorde hanum ena hemgango ATb 1: 158 ( 1461) . JTb 38 ( 1463) . ATb 1: 212 ( 1465) , 241 (1466). per ingewalson sakir xl mark för hemangango han slo erik kniffwasmidz hustrv ib 2: 43 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"hemganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå hem. war i wäghenom hemgangandis til oegnies Lg 3: 419 ."],"f":[]},{"a":"hemganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hemganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hemganga. STb 3: 461 (1499)."],"f":[]},{"a":"hemgava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1235."],"f":[]},{"a":"hemgava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oftast i pl. ","1) hemgift. \" gaff han sinne dotter borghena til brudhastod ällar hemgaffwor \" Lg 3: 192 . ","2) morgongåfva (ordets användning i denna betydelelse beror kanske på felaktig öfversättning af Lat. dos). mädh siino hem gauo (af en senare hand ändradt till sinne morghongafuo) värdhe (dote sua) bygdhe hon rikt spital Bil 805 . lokkar man iomfrv manne ofästa oc swiker henne sidhan, tha skal han wtgöra henna hemgawor (Cod. B hemgäff 560; dotabit eam) oc hawa fore husfrw MB 1: 338 . \" skal then man ey thy siidher henne wtgöra fulla hemgawor (Cod. B gemgäff 560; reddet pecuniam juxta modum dotis), swa som iomfrv äre wana at tagha ib. - Jfr hemgiäf. \""],"f":[]},{"a":"hemgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-gift )"]},{"a":"hemgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hemgiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåfva. MB 1: (Cod. B) 560 . Jfr hemgava.."],"f":["hemgäf L. "]},{"a":"hemgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hemhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-hall )"]},{"a":"hemil thing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hemils thing. hemel tingen badhe j mannom ok qvinnom LfK 231 . leggie tz pa sit hemel ting LB 7: 268 ."],"f":["hemel ting )"]},{"a":"hemilhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avträde. STb 3: 7 (1492), 331 (1497)."],"f":["hemel- )"]},{"a":"hemils thing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemlig lem, könsdel. RK 3: 2104 ."],"f":["heemels tingh )"]},{"a":"hemilshus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avträde. Prosadikter (Sju vise m) 127 ."],"f":["hemels- )"]},{"a":"hemkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hemkalla. \" wil skwldhe them hemkalla \" BSH 5: 109 ( 1506) . PM IXVII, IXVIII ."],"f":[]},{"a":"hemkalla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr kalla hem."],"f":[]},{"a":"hemkom öl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1235."],"f":[]},{"a":"hemkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma hem. alt iärn som hemkombir Bir 5: 117 . \" när gudh fögher myn herre heemkommer \" FM 464 ( 1510) ."],"f":["heemkomma )"]},{"a":"hemkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemkomst. \" tha thakkadhe k m k (ɔ: Karl Magnus konung) opta gudhi fore sina raska färdh oc helbrigdho heemkomo \" Prosadikter (Karl M) 264 . Jfr hemkoma, v."],"f":["heem- . "]},{"a":"hemkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma hem. til tes gud föger, ath myn herre hemkome STb 3: 335 ( 1497) . - albrigt . . . satte borgar för thet hommot han firde sin wärd . . . at han war hans gest och giorde honum hemkomen (fel för hemkomo i en bet. »hemgång»?) oc slog hans folk ib 5: 261 ( 1519) . - Jfr koma hem."],"f":[]},{"a":"hemkomilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hemkomst. STb 5: 352 (1521, Kop)."],"f":["-elsse )"]},{"a":"hemkynni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"hemköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["köra el. driva hem. jnigo . . . fää hemköra GU C 20 l(hand 2) s. 29."],"f":[]},{"a":"hemlof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemlov, tillåtelse att begiva sig hem. STb 5: 342 (1521, Kop)."],"f":["-loff )"]},{"a":"hemlof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemlof, tillåtelse att begifva sig hem. gaf ormomen hemlof tel skogs Bu 506 . MB 1: 22 . \" artaxerses gaff nee´ie siw aar hemloff \" ib 27 . RK 1: 831 ; 2: 5577. SO 112 ."],"f":["heemloff SO 112), "]},{"a":"hemlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["springa hem. pedher swerdhslipere zacher til iij marck fore werie han hemlöp epter och regerede medh her pa torgit STb 3: 297 (1496)."],"f":["-löp ) , "]},{"a":"hemlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hemohus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hemahus."],"f":[]},{"a":"hemol","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-oll Beckman Stud 239 ( 1436)","*hemols bol"]},{"a":"hemol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" halda hemol, försvara ss laglig egendom, försvara äganderätten till. hustru kadrin . . kwnnä hanom jngen hemel halle oppa the ij ortug land jordh Uppl Lagmansdomb 105 (1490). - bevis el. intyg om äganderätt? kom for retthin . . . hustru margrethä och begerede hemwl . . . om eth godz som heter eskistade Uppl Lagmansdomb 51 (1492). - Jfr hemold."],"f":["-wl Uppl Lagmansdomb 51 ( 1492)","-"]},{"a":"hemol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordegendom, hemman. \" innan absolande i högzby sokn et hemoll i högzby, som afga sex öra penninga, ett hemol i husaby, som afga sex öra penninga, ett hemol i bötarum, som afga säx öra penninga, ett hemol i gambla bötum, som afgar (1/2 ?) mark, ett hemol i langamala, som afgar (1/2 ?) mark, ett hemol i wäckla bodum, som afgar (1/2 ?) mark, ett hemol i lamalahult, som afgar tree öre, ett hemol i barnabodum, som afgar tree öre penninga \" SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.)."],"f":["hemoll )"]},{"a":"hemol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning. \" affhändhir . . . margit sik ok synom arwom thän iiii spanz affgäldh ok tilbindher biorne ok hans arwom . . . til rätha hemol ok äwerdelika ägho \" SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.). Jfr hemold."],"f":["hemul L.),"]},{"a":"hemol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) med rätta tillkommande någon ss egendom. skal han . . . sit hemolt ater taka MB 1: 373 . - försvarad ss någons lagliga egendom. hemol göra (med obj. som är n. pl. el. m. sing.), hemolt göra el. göra hemolt (äfven med obj. som icke är n. sing.), öfverlåta eganderätten (till något åt någon), öfverlåta ss laglig egendom, tillegna. aff hendom wi os fornempda gardh . . . . och warom arfuom ok hemolgörom wy han fornempda harald jönsson ok hans arfuom til äuerdelica ägha SD NS 1: 34 (1401, nyare afskr.). iak . . . tilegner then (ɔ) gardh) skäär och hemol gör for:de capelle til everdeliga ägo SD 3: 114 . \" afhender jac mic thenna forscrepna godz oc minom arfwom oc tilegnar them oc hemol gör for:da herra beinte oc hans arfwom til ewerdhelika ägho \" ib NS 1: 156 ( 1402). ib 172 (1402, gammal afskr.). BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) . aff händher . . . inggewaller sik oc sinum arfwum . . . öreslandith oc gy (för gyr) thet schätth (för schärth) oc hemolth for:da lundbyörne oc hans arffwm thil äwärdheliko ägho SD NS 1: 58 ( 1401). afhender jac mik oc minom arfuum thet sama godzet oc tileynar thet them fornemda gregris anundason oc ingeborge niclisadotter oc thera arfuum oc hemolt gör til euerdelika ägho BSH 1: 179 ( 1381) . SD NS 1: 256 ( 1403) . \" til eghnar ika han (konstigt ord gardh) ok hemolt gör for:da klostre \" ib 2: 73 ( 1408) . \" ib 1: 179 ( 1402), 2: 74 ( 1408), 75 ( 1408) o. s. v. \" FH 3: 142 ( 1449) . \" bidher iach idher . . . ragwaldh magnusson, som nw är heretzhöffdinghe . . . i tyurbo hundare, thet i . . . fastin och hemolt gärin tessom for:da niclis swensson thetta ford:a godz \" SD NS 1: 390 ( 1404) . - försvara ss laglig egendom, försvara föryttringen af och eganderätten till. sua at jac . . . gate honom . . . them (godsen) ei hemolt giort BYH 1: 187 (1381, nyare afskr. afskr.) . \" tilbinder jak mik ok mina arfwa . . . herra abram brodhersone ok hans arfwingom thetta goz ok gardh at fri ok frälssa oc hemolt göra for alla thöm ther kunno vppatala, vmbeworit, til äwerdhelika egho \" SD NS 1: 154 ( 1402) .","2) förtrolig, förtrogen. med dat. ey for thy at han är thik meer hemul äller kunnogher S. Marg. f. 175 (enl. Rietz, Ordbok s. 252). - förtrolig, förtrolighet visande? hemol (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens; den tryckta upplagan har hemel) herra gör otroen hioon (vernas morigeros non effcit improbus heros) GO 1037 . Jfr hemeliker. - n. adv. förtroligt hwat däält oc hemolt the hafdho vmga mz honom Bo 84 . - Jfr ohemol."],"f":["hemoll (ack. pl. n.) SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.), 172. hemul L.; S. Marg. f. 275 (enl. Rietz, Ordb. s. 252); -ult SR 1 ; SD NS 1: 256 ( 1403),","hemol halda"]},{"a":"hemol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) förtrolig, förtrogen. \" domesticus a um idest notus et famillaris quasi in eadem domo stans känder ok hemol \" GU C 20 s. 199 . - med ack. for thy at han är thik meer hwmwl (famillaris) äller kwnnogher SkrtUppb 91 . - Jfr ohemol."],"f":["-wl )"]},{"a":"hemola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överlåta eganderätten (till något åt någon), tillegna. \" wi . . . afhendom oos . . . ok hemulum (näml. jorden) domkirkynne . . . thyl äuerdelika ägho \" SD 6: 65 ( 1348) . \" ib NS 1: 563 ( 1406). jak . . . hemola theem (ɔ) fem örisland (jordh) fornempdo domkirkio . . . til äuerdheleka ägho ib \" NS 1: 11 ( 1401) . \" hemoladhe hanom the samu tompt fri ok frälsa til äuerdheligha ägho \" SJ 164 ( 1430) . SD NS 1: 24 ( 1401), 91 ( 1401), 99 ( 1402), 108 ( 1402) o. s.. v. mera kunde hon ey heemla magnus konungahanpoyan FH 3: 58 ( 1445) . \" hemlar iak vndher myn systher . . . the for:de VI stengger iordh tiil äuerdheleca äghe \" SD NS 2: 1 ( 1408) . \" affhendher myn systher . . . the for:de VI stenger iordh oc hemlar vndhan sigh och syno arffwom och hemlar vndher mik och mynu arffuom till äuerdelica äga the for:de VI stengger iordh \" ib. \" thetta fornemdha thorph hemola jak vndan mik ok minom arwum ok fornemdhe hustrv ok hänna arwum til äuerdheleka ägho \" ib 1: 215 ( 1403) . tileghnar iak thet oc oplater oc hemolar klostreno vazstenom ib 2: 110 ( 1409) . \" thil egnar jach wpsala domkyrkio thetta for:da goz oc hemoldhar \" ib 172 ( 1409) . hauer mik giort mektogan ok myndoghan . . . the forsagdä tompt at sälia och hemola them hona köper ib 103 (1409, gammal afskr.). han war mäktoger och myndoger at hämoldha . . . her olaue magnusson . . . VI öres landh iordh ib 215 ( 1409) . - försvara ss laglig egendom, försvara föryttringen af och eganderätten till. at wj . . . gaten honom . . . thet ey hemolat BYH 1: 194 ( 1385) . \" tilbinde wi oos ok wara arfwa . . . ath fri ok hembla ok orgrant göra thet fornempda goz . . . for alla the ther kunno vppa tala . . . til äwerdheligh ägho \" SD NS 1: 314 ( 1404) . \" tilbinder jak mik ok mina arfwa for:dä herra abrem brodhersone ok hans arwa at fri ok hembla ok orgrant göra thet fornempda gooz . . . for alla the ther kunno vppa tala . . . til äwerdhelika ägho \" ib 334 ( 1404) . ib 464 ( 1405), 602 ( 1406). tilbinder jak mik oc myna arfwa thet for:da goz forsagdha her abram oc hans arfwm fry oc hembla for hwars mans a talan ib 2: 89 ( 1409) ."],"f":["hemula . ","hemolla: -ar SD NS 1: 99 ( 1402) . ","hemoldha . ","hämoldha . ","hemla . ","heemla . ","hembla SD NS 1: 314 ( 1404), 334 ( 1404) o. s. v. hämlba (för hämbla) ib 601 ( 1406) . "]},{"a":"hemola","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["överlåta äganderätten (till något åt någon), tillägna. at jak hauer hemolt en gordh honum, huilkin igger j räntamäkj Svartb 118 ( 1363) . \" affhändir pädar sik oc sinum arvum oc hämulla kaderine arvum til äwerdilika ägho . . . all thässom fornämpa tässa forskriffna jordh \" SD NS 3: 294 (1418, nyare avskr.) . bärtil swizsare . . . wpläth och hemlade biskedelegom manne pedhir laurissone i linde een gardh ATb 1: 207 ( 1465) . kom for retthin peder olson norden becken oc hemolde peder olson synden becken en wrfield Uppl Lagmansdomb 53 (1492). - försvara föryttringen av och äganderätten till. tha bindom wi os . . . honum . . . swa got gooz at fri ok hämla ok igeen giffwa SD NS 3: 418 ( 1419) ."],"f":["hemula: -ade Uppl Lagmansdomb 76 ( 1493) . ","hemwlla: -ade ATb 1: 15 ( 1453) . ","hemhulla: -ar Svartb 216 ( 1400) . ","hämulla SD NS 3: 294 (1418, nyare avskr.) (3 pers. sing.). hemulda: -adhe ib 297 ( 1418) . ","hemala: -ade STb 1: 207 (1465). hemle STb 3: 393 ( 1498) . ","hämla SD NS 3: 418 (1419). impf. hemolde Uppl Lagmandsdomb 53, 54 (1492). hemwlde ib 64 ( 1493) . ","hemolt Svartb 118 ( 1363) . Se Sdw 2: 1235),"]},{"a":"hemold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemul, försvar el. garanti för äganderätt. skötningha män til thenna hemuldh ok köpp ärw thesse Svartb 206 ( 1393) . Jfr hemol, m. el. f. "],"f":["-uldh )","*hemolds bref","hemwldz- )"]},{"a":"hemold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemul, försvar el. garanti för eganderätt. promittentes nos . . . domino siggoni veram caucionem wlgaliter dictam hemold facere SD 5: 646 ( 1347) . vi . . . giffwom honom här vppa hemoldh oc fasta ib NS 1: 451 ( 1405) . Jfr ohemold samt hemol, f."],"f":["hemuld L. L.),"]},{"a":"hemole","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hemuli )"]},{"a":"hemolgöra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hemol, adj."],"f":[]},{"a":"hemolhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtrolighet, förtrolig vänskap. SD 1: 517 ."],"f":["hemwlhet: -hetz SD 1: 517), "]},{"a":"hemolhus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hemilhus."],"f":[]},{"a":"hemolman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hemols man."],"f":[]},{"a":"hemols eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hemulus- )"]},{"a":"hemolsman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemulsman, den som åt en annan lemnat en viss rättighet och vid uppkommen tvist skall försvara den samma; särsk. den som till en annan föryttrat fast el. lös egendom och vid uppkommet klander skall försvara den skedda föryttringen och den andres eganderätt. quartam partem omnium quæ possedi in elgiahult et myklahult . . . sibi et suis hæredibus assignaui, tali tamen conditione interiecta, quod quod si prædicta bona . . . contigerint calumpiari . . . me sibi appropriatorem, qui vulgariter dicitur hemulssman, obligo SD 2: 419 (1304, nyare afskr.). nos et heredes nostri ispis erimus veri in wlgari hemulsmæn in eadem ib 514 ( 1307). SR 1 . Jfr hemolman."],"f":["hemolz- SR 1 . hemuls-, hemulss-),"]},{"a":"hemresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemresa. STb 3: 380 (1498), 4: 54 (1505)."],"f":[]},{"a":"hemresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemresa. \" tha the vore pa theris hemrese \" BSH 5: 507 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"hemsighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["segla hem. 'Troj 34."],"f":[]},{"a":"hemska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) blyghet, blygsamhet. at thu ville göra thinna modhir iomfrulico hemsco (teneram verencundiam) nakra blygdh Bo 61 . ib 196 .","2) dårskap, dumhet. \" fore hans hemsko ok hägomma saka \" Iv 4219 . ib 4223 ."],"f":[]},{"a":"hemskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" varda blyg el. förlägen. nar människan omskiptir färghona oc rudhnar i änliteno ok hemskas som thän ther blyghis \" Bo 104 ."],"f":[]},{"a":"hemsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. som varit endast i hemmet, som icke varit ute i verlden.","1) blyg, försynt. \" thz människian är heemsk ok blygh (habere pudorem et verecundiam). tillhöre stundom store dygdh ok stundom storom last \" Bo 151 .","2) försagad, underlig till mods, utom fattning, förvirrad, gripen af en genom något oväntadt el. hemlighetsfullt framkallad känsla af ängslan el. häpnad. iak lydde swa länge a thera sang at iak wardh hemsker aff thera bang (at ek fann at ek var af þvi mjölk heimskr) Iv 441 . \" stodh ciprianus atir hemskir (förbluffad, skamflat) ok harmfuller (dedusum se videns tristis remansit) \" Bil 447 . ","3) dåraktig, dum, tokig. thu giördhe som een hemsker man Iv 4173 . \" gak thu bort thin hemska quinna thiin ordh hafua swa vnderlika grena \" ib 1151 . \" äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio \" MB 1: 308 . \" sagdo han hemskan wara (eum deliare putabant) \" Bil 683 . \" han fäste sina lygh for hemsco folke \" Bu 101 . \" kunugen saghþe han hemscan haua takit uiþ hemsco (stultum) manne ib 500. som prädica folke hemska tro \" ib 138 . hemska blygdhin Bo 151 . \" sua hemska varo heþna villor \" Bu 9 . Iv 1039, 1546 ."],"f":["heemsker )"]},{"a":"hemskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvitto. ther näst eske fogten paa heemscrifft paa landegellet oc alt annath Arnell Brask Biᴵ 16. ib 17 . \" giffve them hemschrifft . . . som henne (ɔ: skatten) framföre \" Linkbiblh 1: 201 (1526, Brask) ."],"f":["heem- . ","-scrifft )"]},{"a":"hemso","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tamsugga. citurris (fel för cicurris) . . . suyn föth aff valdbasse och hemsoo GU C 20 s. 107 ."],"f":["-soo )"]},{"a":"hemsokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hemsokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemgång. \" han hafde giorth ena fulla hemsokn \" ATb 1: 206 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"hemstämpnung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hemsvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svin som hålles hemma (för att gödas). item acta thin hemswiin gödas scola om sommaren Brasks Cal 1: 265 ."],"f":["swiin )"]},{"a":"hemsysla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["göromål i hemmet. clientela thiänisth ok tiänare kompan ok hemsysla GU C 20 s. 117 ."],"f":[]},{"a":"hemsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hemsända. BtRK 375 (1501, orig.) ."],"f":[]},{"a":"hemsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = hemsokn. torsdaga om natt hafde kastas sig samman eth partii aff arby sogn oc gjorde hemsökning dörebrot oc bittogamol pa en wor landboo i liongby HSH 14: 88 (1526, Brask)."],"f":[]},{"a":"hemsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hemul","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se hemol o. s. v."],"f":[]},{"a":"hemulika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hemelika."],"f":[]},{"a":"hemvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemvist. brodher swen nielson j eneköpingx clöster til hem warw ATb 2: 313 ( 1487) ."],"f":["-warw ) , "]},{"a":"hemvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemväg. Al 290 . ST 212, 520 ."],"f":["heem wägher: -wäghin ST 520 ),"]},{"a":"hemäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemång (i motsats till utäng). tha hämminger joarsson vplät pedher cristmasson . . . iiij alna i fullingaruma heemäng SD NS 3: 62 (1415)."],"f":["heem- )"]},{"a":"hen","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["bort. \" otte rwth fördhe en bysso hen \" BSH 5: 272 ( 1508) . Jfr for hen."],"f":[]},{"a":"hen","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1235. A) ss adv. 1) bot. han wille ga heen och fa sig maath ARfstv 65 (1474-75). HLG 2: 46 (1516). en dagekarl, som samma tygel förde heen och körde sanden ther til ib 47 ( 1516) . kastade tet (ɔ det döda barnet) for swynen henn (snarast fel för hem) til loleff olsson jortula by STb 3: 167 (1494). B) ss subst. hädanfärd. giff myn salige siäl eth nadelikit heen SvT70. - Jfr hädhan."],"f":["heen . ","henn )"]},{"a":"henriksmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högtid förad till mennet av den helige Henrik den 19 (i Findland den 20) januari. ATb 1: 27 ( 1454) . ib 1: 32 ( 1455) , 140 (1461). Jfr hindersmässa."],"f":["hindrix- . ","jfr -messa)"]},{"a":"hermelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se harmelika."],"f":[]},{"a":"hermelin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? n.? hermelin, hermelinskinn. märdskinna heermelina . . . och andra tolgha småwärdha skinna tiendh Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . SVklE 162 . \" ith timber hermelin STb 5: 127 (1516). \""],"f":["heer- . ","här- )"]},{"a":"hermelin","b":[],"c":"","d":"","e":["hermelin, hermelinskinn. migale, hermelin GU 7 . VI timbrias hermelin SD 4: 2 (före sl. af 1327, samt afskr.). capucium meum cum hermelin ib 369 ( 1334) . I nouum par vestium de skarleto cum hermelyn ib 370 . pileum meum cum herlmelin ib. \" var herra steen klädder i brunth flogeld under medh hujt hermelijn nidher uppa skona \" TK 272 . \" läkatta skin som nw kallas hermelin \" PK 221 . \" mz safuil skin, mardha ok swa hermelin \" Fl 496 . RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 163, 2: 7154. "],"f":["hermeliin . ","hermelijn . ","hermelyn )","hermelins kiortil","härmelins- )"]},{"a":"hers","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hirs."],"f":[]},{"a":"hes","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hes. \" än thog at hon är hees wordhin aff daghlikom sangh til gudz hedhir \" SpV 417 . GU C 20 s. 516, 517. thän som spittälsker är (ytterligare ett är uteglömt) mykit hes j sina male MP 4: 193 . SvB 166 (börj. av 1500-t.)."],"f":["hees . ","heess )"]},{"a":"hes","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hes. \" thom ther . . . hese äre \" LB 7: 133 . - dof, sträf. om ljud. swa som homblan nar hon flyghir nidhir sänker hon sik idhkelika til iordhinna ok gifwir af sik mykit hesa (racuam) röst swa höre iak nu j wärldinne the heso ok dummo röstina Bir 1: 134 ."],"f":[]},{"a":"hesa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heshet. GU C 20 s. 517 ."],"f":["heesa )"]},{"a":"hesa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heshet. \" sep er godh ffor heso \" LB 2: 65 . ib 1: 97, 2: 35, 5: 77, 81, 6: 105, 7: 11, 140 o. s. v. for jessa (för hesa el. heso; motsv. ställen 1: 97, 5: 77, 7: 11, hafva heso, heeso) ib 2: 31 . \" lynar han (konstigt ord: kanelabark) alla hosto . . . oc vtdraghir alla heso mz syne maket aff halsenom \" ib 3: 51 ."],"f":["heesa: -o LB 7: 11 . ","häsä ib 6: 105), "]},{"a":"hesna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["varda hes. jak heesnade oc miste röstena ffor graat oc hiärtans sokkan (syns dåligt) 214."],"f":["heesna . ","-adhe )"]},{"a":"hester","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skog, skogsmark? hedmark? i ortnamn. Se V. Ekenvall, De svenska ortnamnen på hester (1942), I. Modéer, Namn och bygd 31: 13 ff."],"f":[]},{"a":"heta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) upphetta. lät heta siw panzara glödh heta KL 372 . MD (S) 289 . \" thager man fenikolz stielke och heter och brenner i aska \" LB 8: 50 . - opersonl. wnderstundom af indra inälfwom hether henne (upphettas hon, blir hon het) af blodhzins ömnoghet Lg 3: 483 . ","2) brygga. \" Smål L. Kr 12: pr. Jfr Tamm, Ark. f. Nord. Fil. 2: 344. - bildl. brygga, ställa till. jak troor han illa for sik hätir \" MD 82 (i rimslut). - Jfr glödheta samt hita, v."],"f":["häta . ","-ir )"]},{"a":"heta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) ropa, kalla, åkalla. med prep. a. thz er mit radh at vi hetum a hana (ɔ Guds moder) Vis sten 8 . Prosadikter (Karl M) 327. 3) intr. kallas, heta. GU C 20 s. 59 . ATb 2: 257 ( 1485) . SJ 2: 176 (1490), 194 (1491). tw litin landhzskap, som heto tyrus ok sydon MP 5: 205 . STb 5: 56 ( 1515) . - refl. hetas, kallas. herr birghes brodher som heestis järl Hel män 275 ."],"f":["heither STb 5: 56 (1515) . hathir ATb 2: 257 ( 1485) . ","heet Prosadikter (Karl M) 327 . refl. heetis Hel män 275 . ","-ande . ","-endes SJ 2: 176 ( 1490) , 194 (1491). Se Sdw 2: 1235),"]},{"a":"heta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ropa, kalla, åkalla. med prep. a hät han innerlika a vara frw oc sancta magnus Bil 980 . Bir 4: 76 .","2) kalla, benämna. \" med två ack. man ma them thy wäl hunda heta \" Al 5549 . ib 6852, 7301 . RK 1: 2437 . ","3) intr. \" kallas, heta. hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konungs näfnd \" SD 5: 605 ( 1346) . \" han hete ängin bure merä \" SR 11 . \" medh eno þorppe, sum hete kimbara malle \" SD 6: 180 ( 1350) . \" met twem widþeruäru mannum. een . . . sum heteer olle kopenin ok annär . . . sum heter hincicä af masku \" FH 3: 5 ( 1353) . \" lius a latin hete candela \" Bu 8 . \" suarar sik haua hetet reprobum \" ib 500 . \" hans moþer hät februa \" ib 9 . \" som andro nampne hät pluto \" ib. \" hete þera þrigia staþa biscopar heþars namne patriarche \" ib 195 . ib 4, 22, 28, 137 . Bil 82 . KL 354, 360 . Bo 59, 81 . RK 1: 63, 151, o. s. v., 2: 3849. Di 1, 7, 9, 13 o. s. v. thän (dygden) må höta föreakt KS 18 (45, 19) . ib 48 (121, 52). thz haffde heetit ostadoghet Bir 4: 80 . \" jach heter inthet wtan een herrehyllare och lackarä aff them \" BSH 5: 42 ( 1505) . heth af allom syndogh (quin)na Bil 263 . \" het aff hwariom manne godh \" MD (S) 211 . hwart landzskapit heet sith nampn PK 227 . - refl. hetas, sägas, berättas, påstås, hafva rykte för. somme hethas skule en nw wara ther i fängilse HSH 22: 40 ( 1493) . affgudhät baal, som mykyt hetz ätha oc drikka Su 61 . - kallas, hafva rykte att vara. bätre är heetas dygda fwl en agha bade silff oc gwl MD (S) 278 ."],"f":["heeta . ","heyta: -er RK 1: 63, 151, 690, 803 . ","häta Bil 82 . ","höta KS 18 (45, 19), 48 (121, 52) . ","hetz . ","häät ib 59 . ","het Di 7, 9, 13 o. s. v.; MD (S) 211 . ","heth Bil 263 . ","heet RK 1: 204, 222, 242, 594, 632, 634, 635, 1188, 1232, 2437, PK 227 . ","heyt RK 1: 75, 169, 1001 . hedh (i rimslut) ib 2: 3489 . ","-in ) , "]},{"a":"heta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillsägelse. \" at . . . andris aff thöm päningom wtgifuit hafdhe äpter thomasa heto oc budhi LVIII mark \" FH 2: 10 (1380, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"heta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hett. \" nar liffren brinder heta \" LB 7: 238 . om liffren brinner heta ib."],"f":[]},{"a":"hetaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["het, hetsig, häftig. drotning heccuba talade oc sagde j syna myklo hektatogha bräsko ha tyn wannardoge skalk oc forrädare Troj 264 ."],"f":[]},{"a":"hetelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hett, varmt; bildl. hett, varmt, häftigt, ifrigt. \" thän eldin som var herra ville at hetelica skulle optändas \" Bo 118 . \" wart iak swa heteliga wptändh i hans älskoga. at mik syntis honom aldrigh kwnna äller formaagha saa heteliga loffwa, som iak gärna wille \" Lg 816 . ib 812 . \" älskar os swa mykyt hetelica \" Bo 242 . ib 74 . astundar hetelica ib 46 . ib 148 . \" the löpa mykyt trolica oc mykyt hetelica \" ib 224 . Bir 1: 16, 71, 141, 185, 190, 242, 267, 298, 335, 2: 136 ; 3: 107. VKR V, XX . Ber 238 . Su 173, 212, 218 . MB 2: 166 . MD 449 . - (?) himerikis konungir giuir sik siäluan heterlica thöm han älzska KL 334 . - Jfr iämhetelika."],"f":["heetelika: -are Su 173 . ","hetirlica KL 344 . ","hetherlika Su 212 . ","hedhelika ib 218 . ","heteliga MB 2: 166 ; Lg 816 . ","heetlig MD 449 ),"]},{"a":"hetelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hett; bildl. häftigt, ivrigt. om hon omykit ellir bradhelika ellir hethirlika haffuir ätidh ellir drukkit SvKyrkobr 350 . (mädh therra äptedöme) som hätlika (innfiollo til ihesum at höra) hans kennedom MPFr 231 ."],"f":["hetir- . ","hät- )"]},{"a":"heter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) het, varm. ath han wardher vel warmbär eller häther LB 2: 12 . \" himil är hvarce heter eller kalder \" MB 1: 79 . \" thera liws hawa heta krapt ower wädher oc watn oc iordh \" ib 40 . GO 225, 226 . \" han saa högt oc blijgade breet som han hade supet heet (kanske snarare att fatta ss adv.) \" RK 1: (Albr.) s. 213 . är blodhit hät LB 5: 292 . hiith watn ib 2: 65 . het, hetsig (ss egenskap hos en dryck el. ett läkemdel). wiin är kalt aff thäff oc tho het mz krapt MB 1: 41 . galanga galgana är tört oc heth LB 3: 47 . mwscatum är wat oc het ib 49 . ib 50, 51 o. s. v. 4: 339, 344, 349.","2) bildl. varm, brinande, ifrig. hether älskare Su 113 . manadhe them vara . . . heeta j gudz elskogha Bil 159 . Kl 191. kärleken är hether oc hastogher Su 89 . til mästan oc hetastan kärlek Bir 2: 136 . ib 3: 419 . \" nar han fölghe them thinghhom ther han hawir til hetare vilia \" ib 1: 336 . - ifrigt längtande. varþ . . . än hetare ok harþare tel martirium Bu 520 . Bir 2: 10 . at the skulu thäs hetare vara til gudh ib 79 . ib 114. hete til mat MP 1: 190 . - Jfr genom-, glöþ-, of-heter. - n. adv. ","1) hett, varmt, þa solen sken hetast Bu 402 . \" taa är ey got oc (för at) badha heth wtan liomt \" LB 3: 14 . ","2) hett, ifrigt, häftigt. ther gaffs för hett oppå RK 3: (sista forts. 4653. iak framgik thes hetare (eo ferventius) Bir 1: 244 . at the mik . . . matten thäs hetaren astunda ib 4: 103."],"f":["heeter . ","häther . ","hett . ","het . ","heth . heet hät. hiith LB 2: 65 ),"]},{"a":"heter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) bildl. varm, brinnande, glödande, halt itk til hans hetasta (ferventissimam) adolscentiam Mecht 165 . Jfr siudhheter."],"f":["-aster . Se Sdw 2: 1235) , "]},{"a":"hetlughande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hett lågande; bildl. han sökte j styrden j syna hetlongande harmbräskelighet Troj 113 ."],"f":["-logande )"]},{"a":"heu interj.","b":[],"c":"","d":"","e":["o, ack. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 5. heu heu at mannen vart naghatsin scapader J. Buddes b 55. Su 285 . ib 295 ."],"f":[]},{"a":"heþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält, slätt, hed. \" iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa som heedh \" Gr 298 . \" a þe heþp som bufera hete \" Bu 176 . Bir 3: 370 . Al 2772, 3389, 5405, 5570, 5660 . wi hafwom här hedho (för hedha?) ok stora mark ib 6499 . \" ower bergh oc skogha oc hedha ganga ib 7666. \" Iv 3881 . \" likir thy lomstre som enkannelica vaxir a hedhinne (campo) \" Bir 2: 51 . Ber 8 . seer . . . fagran oc lostelikan skog ällir heed Su 342 . \" loot sik thädhen lidha a ena hedhe mykith widha \" Al 9478 . \" a the hdehe viidh \" Fr 2728 . \" fly aff thänne hedhä \" Iv 3306 . een gardh, ligghiandhe a hedhene wit falabroo SD NS 1: 419 ( 1405) . - i ortnamn. jn maiori stupa filungx hedhe SD 2: 21 (1287, i afskr. af 1337). coloniam dictam sighurdhæ hædh ib 3: 69 ( 1312) ."],"f":["heedh . ","heþ . ","heedh Iv 3881 ; Al 3772, 3389, 5405, 5570, 5660 . ","heed . ","hädh . ","hedhe . hedhä. pl. -ar),"]},{"a":"heþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) heder, ära, hedersbevisning. hans blyght skal ändas mz heþar Bu 4 . \" baþ hana mz heþer hela sitia \" ib 12 . \" är thz digher hedhr kununge ok höfdinga haua faghran sal \" KS 41 (106, 44) . thet är ok kunnux hedhr ok ära haua vitr ok rönta syslomän i huarre syslo ib. \" aller almoghen hiolt them likerwis j hedher som the hade warit guda \" PK 226 . \" gvþi tel heþer \" Bu 3 . \" byghþe rika kirkio i varra fru heþar ok sancti georgii \" ib 492 . \" hon fik hanom þän heþar mz sins sons ängle \" ib 24 . \" giorþo hans moþor mykin heþar \" ib 9 . \" giordhe hans hedher gerna \" Bil 345 . bywd thinom ängil hädher oc vyrdhning Ber 270 . at ther halle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). jak . . . hafwer vnth och giffwith paa retthom hinderdagh mynne . . . hwstrv . . . til hedher och morghongaffwo thessin myn godz ib NS 2: 78 ( 1409) giordho honom hedhirsins höghtidh (festum honorificum . . . facientes) Bo 247 . ","2) ansenlighet, rikedom? gudh gaff henna hare swa mykin hedher (tantam densitatem capillis ejus deus contulit) at thz hulde alt hänna liif Bil 570 . ","3) godhet? at thu for hedher skuld mödh thik til hans Lg 3: 227 . - Jfr iordhrikis-, konungs-, van-, värulds-heþer."],"f":["hädher Ber 270 . ","hädhri Gr (Cod. D) 356), ","hedhers arf , ","heþers fru , ","hedhers gava , ","hedhrers giri , ","hedhers giärn , ","hedhers hälgh , ","hedhers hälgdh , ","hedhers härra , ","hedhers luste","-loste )","hedhers mark , ","hedhers stadhghe , ","hedhers stol","-stool )","heþers säta , ","hedhers säte , ","hedhers tekn , ","hedhers vald , ","hedhers värdher , ","hedhers ämbete","-ämbite )","hedhers ödhmiukt , "]},{"a":"heþerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) hedrande, ärofull. \" petrus lät sik alt tyz wara hedherlikit som hanum giordhis for gudz sculd \" Bil 119 . \" hedrik hämd \" KS 23 (56, 25) . hedhirlica (honorificum) prestins nampn Bir 2: 193 . \" ib 3: 112. \"","2) hedervärd, vördnadsvärd. \" hedherlike herra (i tilltal) \" Bil 842 . Lg 332 . Bir 2: 67 . \" hwar är nw hedhirlike biscopin \" ib 1: 362 . \" then hedhirlike gamble rätuise mannin symeon \" ib 3: 236 . \" han syntis swa hedhirlikin oc gladhir i asyn \" KL 196 . ","3) hedrad, aktad, ansedd. biscops vigxlir hulka som äru storlika hedhrilika ok dyra när gudhi Bir 1: 335 . hon tror sik vara . . . hedhrilicare ok värdoghare än hon var van vara Bo 96 . \" hedherlikin oc älskelikin aff allom almoghanom \" MB 2: 294 . \" en laghviis man hedhirlikin (honorabilis) allo folkeno \" KL 141 . \" haffwa hedherligit namnp j betleem \" MB 2: 213 . \" heederligit nampn mz ärom bar \" RK 3: 4110 .","4) förnäm, högt uppsatt. mz ijM hederligä män Va 5 . - ss hedrande epitet i förening med följande personbeteckning. executores . . . välyom vi heþirlicä herrä. ärchibiscopen af vpsalum. biscopa af lynnköpunge oc scarum. herrä nicles obyornäson. gözstaff tunäson. magnus niclesson riddärä joan cristinäson swen SD 5: 567 ( 1346) . heþarlika manna oc erlika insigle . . . herra röriks bondda oc pätars bondda oc johannes bruzson ib 6: 181 ( 1350) . bedis jac hederlikä mannä incigillä . . . swa som är herra jon olafson i bärgundom, canik i wexio, hannes skallä härratzhöfdingä i kindwatzhärrat, oc swens hörrä ib NS 1: 5 ( 1401) . ib 9 (1401, nyare afskr.), 19 ( 1401), 22 ( 1401), 24 ( 1401), 37 ( 1401) o. s. v. FH 3: 6 ( 1353) . \" hederliken man mestar jon erichsson af wpsala \" PM LXI . \" hedherlikin man her niclis magni lik gumma hans hustrw agneta \" DD 1: 138 (1487 nyare afskr.). ","5) ansenlig, ståtlig, präktig. komo mz myklo fölghe ok hedhrilico sällskapi Bo 1 . mz them hedhirlica ängla moghanom ib 221 . \" eet hedhrilikit ärffwe \" SD NS 1: 449 ( 1405) . \" hwru ärlika oc hedhirlika iordhafärdh iomfru sancta maria fikLg 39. wi . . . kommom til en hedherliken pladz aldra wänast \" ib 3: 460 . ","6) utmärkt, förträfflig. \" thäs hedhirlicare thu äst af enkannelike renleksins gawo \" Bo 42 . \" är iak giordh hedhirlikare änglom ok mannom \" Bir 1: 130 . halda sina gerninga allom androm hedhirlikare ib 226 . mz hedherlikom (generosa) kwnskap Su 17 . \" en besynnerlikin oc hedherlikin prisan (dommendatio singularis) gudz modhers marie \" ib 199 . - Jfr vanhedherliker."],"f":["heþyrliker: -lix FH 3: 6 ( 1353) . ","hädherliker: hädhelika (för hädherlika) SD NS 1: 37 ( 1401). hedherlikin MB 2: 394 . ","hedhirlikin KL 141, 196 . ","hederliken PM LXI . f. hedherlikin Su 199 . ","hedherlikit Bil 119 . ","hedherligit MB 2: 213 . ","heedherligit RK 3: 4110 . ","hedherliken Lg 3: 460), "]},{"a":"heþerlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"heþervärþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hedervärd, vördnadsvärd. \" at seia þän heþar värþogha iacobum \" Bu 193 . MB 1: 99 . Lg 471, 811 . Su 199 . - prisvärd. hans dödher är hedir wärdogher Bil 541 ."],"f":[]},{"a":"heþin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hednisk, okristen (äfven Sarancensk). en heþna manna guþ som andro nampne hät pluto Bu 9 . \" var mikin bardaghi saman sattar mällan heþna ok kristna manna \" ib 176 . \" þe heþno kunugane \" ib 177 . \" af heþnom faþer \" ib 525 . \" iui heþen land \" ib 175 . ib 8, 210, 503 . Bil 618, 646, 658 . MB 1: 418 . Bir 3: 410, 452 . Fl 3, 109 . Al 27 . RK 1: 95, 138 . \" þätta siugs ok ii heþnom (qvedium) \" Bu 9 . \" sua hemska varo heþna villor \" ib. \" þe heþne varo \" ib. \" hedhnu gripu han \" Bil 327 . \" här af toko þe heþno sik högtidh \" Bu 9 . ib 55 . Bil 250, 328 . RK 1: 126, 142 . \" huilkin hedin ey ville swa \" ib 147 . ib 485 . lagdhis ok dömdis händhin oc ful mz vantro KL 15 . af hedhnom hös, se hös. - odöpt. tässen iomffrun rachel war än hedhen (om en Judisk qvinna) Lg 3: 433 . - ovigd. han laa ther i hedne jordh RK 1: 2510 . LfK 4, 5, 7 . - Saracensk, orientalisk? een dwg met heden söm oc blatraadh FM 76 (1483, daniserande). en dwg met cylke i heden söm ib. \" iij handklede met heden sööm ib. \""],"f":["hädhin KL 15 . ","hedhin Bil 618 . ","hedhnan ib 658),"]},{"a":"heþinstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stycke tyg af Saracensk el. orientalisk tilverkning. II hedhinstykke SD 4: 56 ( 1328) . vnum hedinstykke quod datum fuit ecclesie botwidharkirkiu ib. vnum hedhenstykke de valore xxv marcharum ib 686 ( 1339). tria hethenstykke ib 710 (1340?). I hædhinstykke ib NS 1: 682 ( 1407) . \" otaliket vrwneth, skarleeth oc mangh dyrasta hedhenstykke \" Lg 3: 316 . ib 481. reddes there sengh mz . . . alskons könsteligom hedhen stykkiom ib 524 . - tyg af orentalisk tillverkning. giwum vi . . . til lundä kirkiu . . . eet helt par cläpä af heþinstökke SD 5: 566 ( 1346) . loot han tericadium klädha mz hedhin stykke Gr 269 . hon giordhe väl fämtio corporalia. oc giordhe ther owir ärlikin hws af silke ok hedhinstykke KL 344 ."],"f":["hädhin- . ","hädhinstikke Gr (Co. D) 359 . ","heþinstökke SD 5: 566 ( 1346)), "]},{"a":"heþna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verld. heþnan, hednaverlden, hednafolken, hednalanden. signa . . . alla heþonna (för heþnona) Bu 4 . \" at göra hedhnunna gudhi muntökan mat \" Bil 214 . \" sidhan all hedhnan ganger vnder cristindomin \" MB 1: 379 . ib 486 . \" rädh hanum ryma til et spital mädhan hethman (hedningarne) ware galnast (propter furorem gentilium) \" Bil 328 . \" waro gudz vt valde män mange j hedhnonne swa som j ierusalem \" Bir 1: 384 . ib 3: 413, 415 . "],"f":["heþnu byr , ","heþnospiäld , "]},{"a":"heþninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hedning, okristen (äfven Saracen). sammaþos heþninga saman Bu 177 . \" en vsal hedhninge \" Pa 8 . moyses . . . slo thaghar i häl hedhningan MB 1: 280 . \" han war een hedhnunge oc afgudha dyrkare \" ST 493 . \" o min herra ihesu christe . . . jak bidhir thik at thin tro skuli vtuidas owir hedhningana \" Bir 1: 375 . \" the som crisne varo wordhne af hedhningomin \" KL 158 . Bil 232, 597 . KL 153, 156, 157 o. 12. Su 146 . Flere af de anförda ställen kunna föras till hedhninger. "],"f":["hednigge: -anna Su 146 . ","hedhinge: -anna KL 153 ; ","-omin ib 158 ; ","-ä ib 157 . ","hedinge: -omin ib 153 . ","hedhnunge ST 4, 493 ; ","-a ib 12 ; -anna ib; -ane Bil 597 . ","heþnuge: -ane Bu 177 . ","hedhnuge: -ane ST 7 . ","hedhunge: -anä KL 153 . ","hedhenighe Gers Frest 55 . ","kas . -a: hedhningan MB 1: 280 . ","-ia: hedningia RK 1: 3951 . ","-ar . -iar: hedningia RK 1: 1344 ), ","hedhninga barn , ","heþninga här","heþniga- )","hedhninga moghe , "]},{"a":"heþra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hedra . iak heþra sannan guþ ok eigh diäwlen Bu 189 . heþra präste ib 187, 492 . \" hedhradho han mz lof oc sang \" Bo 221 . \" the hafdo hedräd kirkior mz kläder och lius \" Pa (Tung) 41 . \" ytalia hedhrat ok ärath aff dyru liggiande fä hans hälgha bena \" Bil 248 . Jfr vanhedhra."],"f":[]},{"a":"hialäghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"higha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["narra? thet the gode karle haffwe mik sa hiigid och forasskhet BSH 5: 502 ( 1512) ."],"f":["hiiga . "]},{"a":"higha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["narra, bedraga, förleda. Jfr forhigha."],"f":["hyade Troj 293 ) , "]},{"a":"hikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flämta, snyfta, hicka. hikkär singulto VGL XIV singultare j: hikka LB 6: 284 . \" hikkande äpter andan \" MB 2: 298 . \" aff sorg tha monde han altiid hikka \" Fl (Cod. C) 242 . \" keysaren böriade spy ok hikka \" MD (S) 273 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"hikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hikke, m.? hicka. han matte ey äta äller drikka for anger ok sorgh oc for mykin hikka Fl 242"],"f":[]},{"a":"hikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flämta, snyfta, hicka. korpen hikkar oc ey ropar ristandis sig merker vädher komma PMSkr 295 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"hikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hicka. LB 2: 43, 3: 134, 7: 146 ."],"f":[]},{"a":"hilla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f Se hylla."],"f":[]},{"a":"hillerskin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se illerskin."],"f":[]},{"a":"himan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svindel. \" swa faar menniskian hoffwdgäldh oc hoffwdverk oc himan \" LB 7: 77 . Jfr hovudhiman."],"f":[]},{"a":"himberdagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se imberdagher."],"f":[]},{"a":"himbermanadagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se imbermanadagher."],"f":[]},{"a":"hime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hovudhime."],"f":[]},{"a":"himil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himmel. Mecht 276 . \" hymmel oc iordh ok all creatur mik loffua \" ib 318 . SvKyrkobr (Lucid B) 124 . sub diuo i[dest] sub celo wlgariter vndher bara hymmell GU C 20 s. 197 . SpV 559 . \" thänne sigher oplathir himblanna himmil, for allom hälhgom mannom ib 587. jak är liffwandes brödhit thär nidher for af himilinom \" SkrtUppb 116 . \" hymmelen som är som cristal, ällar stiärnornnas hymmel, ällar oc hymelen i huilkom the hälga teffalloghet boo, somkallas empyrien \" JMÖ 186 . \" hymmelsens lop haffwer sigh j tolke matto \" PMSkr 367 . the (ɔ: mandelträd) wilya haffwa harda oc stenoga jordh oc hetasta hymmel PMSkr 343 . \" ofta i pl. fadher waar som är j himblom \" SvB 4 (senare h. av 1400-t.). the fruct . . . wart af iordhenna wpgangin ok ey af himilom SkrtUppb 116 . - Jfr himin. "],"f":["himmil . ","hym(m)il . hym(m)el(l). gen. best. hymmelsens PMSkr 367 . ","himilinom SkrtUppb 116 . ","hymelinom MP 5: 17, 94 . pl. best. hymblana SvKyrkobr (LUcid B) 124 . dat. himblom SvB 4 (senare h. av 1400-t.). himilom SkrtUppb 116 . ","himblana SpV 559, 587), ","*himbla kunnist","hymbla konst )","*himils dyrkare , ","*himils färgha","hymels- )","*himils liter","qck . ","hym(m)els leth JMPs 538, 552),","*himils lop","hymmels- )","himils tekn (-tekn GU c 20 s. 58), ","jfr ib XVII . - stjärnbild. boetes . . . eth himils tekin GU C 20 s. 58 ."]},{"a":"himil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himmel. \" al creatwr. himil oc iordh oc haf. oc al the thing ij them äru \" Gr 271 . \" at ophowe skapadhe gudh himil oc iordh \" MB 1: 37 . \" thässa fästona kalladhe gudh himil \" ib 156 . \" watnin the vnder himblenom äre \" ib. \" nw wardhe liwsen i himblinum ib. giordhe han manga stiärnor, oc satte them i himilin at liwsa ower iordhinna \" ib. \" skal iac giwa idher räghn aff himble \" ib 376 . \" skal iak ökia thina släkt swa som himils stiärnor \" ib 209 ; \" jfr himilstiärna. himils natwra \" ib 40 . \" gudz ängel for nidhir af hymilenom \" MP 2: 22 . wpfoor han j himelin KL 131 . \" sitar högra än nokor himil \" Bu 145 . \" ower attonda himilen . . . är än en högre himmel som . . . kallas celum empireum . . . oc thz är then konungxlike gardhen, himerikis palacium, alla hälgha anda oc siäla äwärdelikit heman \" Su 136 . \" ewinnelikt nampn oc wald the sälasta trinitas, hon kallas oc himil \" MB 1: 41 . - ofta i pl. himblane ganga lukt kring om iordhina MB 1: 38 . \" styrer war herra alla himbla mz änglom oc all likamlik thing i iordhrike mz himblom \" ib 44 . \" ey magho oc himbla röras aff sik siälwom \" ib. \" äre ey hälder himblane liwandis än skipith \" ib. \" himbla oc stiärnor äre dyghna tekn \" ib 65 . \" annor himbla natura är ey liws aff sik siälwe \" ib 41 . \" thu gaft thinom winom thilreth brödh af himlom (de cælo) \" MP 1: 183 . \" hans vpfärd til himla \" ib 155 . \" vars herra vpfärdh til himbla \" ib. \" mz änglanna härskapi som komo mz thy liuseno aff höxsta himlomen \" Gr 298 . \" i empireo högxsta himblum \" MB 1: 41 . - Jfr himin. "],"f":["himel MB 1: 219 . ","himmel Su 136 . ","hymeldh LfK 113 . ","himelin Bir 3: 364, 365; KL 131 . ","himelen Su 136 . hymelin ib 287. hymmelin RK 1: 335 . ","hymmlen LfK 231 . gen. himils dat. himble MB 1: 376 . " med art. himblinom " ib 53 . ","himblinum ib 156 . ","himblenom ib 39, 156 . ","hymblenom Lg 3: 615 . ","hymilenom MP 2: 22 . ","himblar . ","med art. himblane MB 1: 38, 41, 44 . ","himbla MP 1: 155 . " himla ib. dat. himblum " MB 1: 41 . ","himblom ib 44 . ","hymblom ib 356 . ","himlom MP 1: 183 . ","himblomen MB 1: 47 . ","himlomen Gr 298 ), ","himbla ganger , ","himbla lius , ","himbla tekn , ","himbla tungl","himils färdh","hymmels- )","himils färds dagher","himils färdz- )","himils tekn","hymels- )","himils tungl"]},{"a":"himilblar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["himmelsblå. eth . . . klädhe som haffde hymelblaa färgho Lg 3: 621 ."],"f":["hymelblaar )"]},{"a":"himilfart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = himils färdh. then söndag mest epter wars herre hemmelfart BSH 4: 233 ( 1497) ."],"f":["hemmelfart )"]},{"a":"himilfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himmelsfärd. aff iomfru marie hymelfärdh Lg 3: 614 . Jfr himils färdh."],"f":["hymelfärdh )"]},{"a":"himilliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["himmelsk. jak är thän saMe som himillighx fadhers wredhe milladhe Mecht 36 . Jfr himilsliker."],"f":["-ligher )"]},{"a":"himilliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["himmelsk. han synis . . . swa som wara dödhir for världinne ok allir himillikin Bir 1: 348 . Jfr himilsliker, himneliker."],"f":["himillikin )"]},{"a":"himilrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = himirike. Gers Ars A 3."],"f":["hymmelrike )"]},{"a":"himilrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = himirike. SvB 131 (omrk. 1500)."],"f":["himel- )"]},{"a":"himilsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["himmelsk, härande till el. härrärande från himmelen, aff hymmelskom eelde hafuer han synena SvKyrkobr 135 . \" faaren faa hemmelskan eldh PMskr 241; jfr elder 2. \""],"f":["hymmelser . ","hemmelsker )"]},{"a":"himilsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["himmesk. \" ahörande allo mine hymelzsko härskapi \" Bir 4: 44 . \" hymilst brödh \" Su 286 . syunga himmilskan sangh ib 173 . \" frögdhas i hymmelskom sälikhethom \" ib 83 . \" then himmelske fadhren \" LfK 114 . Lg 221, 3: 272 . Su 40 ."],"f":["hymilsker: -ilst Su 286 . ","hymelsker: -elske ib 40 . ","hymelzsker: -elzsko Bir 4: 44 . ","himmilsker: -ilskan Su 173 . ","hymmilsker: -ilska Lg 221 . ","himmelsker: -elske LfK 114 . ","hymmelsker: -elska Lg 3: 272 ; ","-elskom Su 83 ),"]},{"a":"himilsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["himmelsk. mz klokkom . . . hymmelslikit oc sötasta liwdh giffuandom Su 3 . hymmelsleker kärleker ib 17 . \" gudeliken oc hymmelsliken tingh \" ib 80 . ib 89 o. s. v. en wtualdh brudh mins hymmelslika fadhers Lg 3: 656 . \" vm thw vilt vara himerslikin älla hälagh \" Bir 2: 44, ib 3: 184 . Jfr himilliker, himneliker."],"f":["himelzliker: -lika Su 264 . ","hymelszliker: -lika ib 242, 346 ; ","-like ib 360 . ","himmelsliker: -lika ib 140 ; ","-like ib 194, 195 ; ","-liko ib 136 . ","hymmelsliker: -lika Lg 3: 656 ; ","-likom Su 89 . hymmelsliken (n. pl.) ib 80 . ","hymmelslikin: -likit ib 3 . ","hymmilsleker: -leka ib 105 . ","hymmelsleker ib 17 . ","himersliker: -lik ib 204 . ","hymersliker: -lika ib 209 . himersklikin (f.) Bir 2: 44, 3: 184),"]},{"a":"himilsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["himmelsk. \" the wardha himilslighx fadher barn \" Mecht 33 . hwat som sighx jomfrum til loff . . . fulföghis mz enom himerslikom brwdhasangh SpV 15 . solen oc maanen oc annor himmelsigen planet SkrtUppb 146 ."],"f":["hymelzsliker: -lika SvB 143 (omkr. 1500). himilsligher: -ligha Mecht 36 ; ","-lighx ib 33 . ","himmelsligen SkrtUppb 146 . ","himersliker: -likit SpV 3 ; ","-likom ib 15 ),"]},{"a":"himilstiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjärna på himmelen, stryks järn mädh honom (ɔ stenen adamas) tha wändis thet til himmelstiärnorna som arturus kallas, oc pläghas j compas PMskr 457."],"f":["himmel- )"]},{"a":"himilstiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjärna på himmelen. jak skal ökia thina affqwämdh swa som himilstärnom MB 1: 345 ."],"f":[]},{"a":"himiltekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som synes på himmelen. domodaxens dröffwilse oc syndaranna plaghor gitta ey seet ällar lidhit sool ällar mana, stiärnor ällar nakor himeltekn LfK 114 . Jfr himbla-, himils-tekn."],"f":["himuel- )"]},{"a":"himiltekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himmelstecken. företeelse på himmelen. fiärdha daghin lääss thu giordh wara himiltekn (lukinaria), the större mz them mindra SpV 373 . - stjärnbild. aquarius rii eth hymil l(hskr.: hynil) tekn ok vatudragore GU C 20 s. 31 ."],"f":["-tekin MP 5: 13 )"]},{"a":"himiltungl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himlakropp thiit waro oc komme . . . lv vise mästara vppa hymmeltungel oc stiärno gang Prosadikter (Barl) 12 . \" järtekne skulo ske jj thenne threm hymillunglom, som är solin maanyn ok styärnor \" MP 5: 14 . annat hymeltinglilit . . . är manyn ib 17 ."],"f":["hym(m)el- . -tungel. -tungil),"]},{"a":"himiltungl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himlakropp. \" hwi mom . . . scripten kalla manin et mykith himiltungel \" MB 1: 60 . solin lyse owir al annor himiltungil Gr 300 . himiltunglin (sidera) thiäna människione Bir 1: 45 . \" alle himpna mz allom himeltunglom (planetis) \" ib 3: 470 . Bu 153 . MB 1: 40, 44, 45, 48, 57, 61, 66, 67, 101, 416, 430, 497 . KL 307 . Bir 1: 236, 2: 127, 264, 316, 3: 57, 120 . Al 44 . ST 109, 220 . MB 2: 404 . Su 421 . Jfr himbla-, himils-, himna-tungl."],"f":["himiltungel )","hymiltungel KL 307 . ","himeltungel Bir 2: 316. hymeltungel Su 424 . ","himiltungil Gr 300 ; MB 1: 44 " himil tungil " KL 411 . " hymil twngil " ST 109 . ","himeltungil Al 44 . ","himiltunglin Bir 1: 45, 2: 127 . himil twnglin ib 264 . ","himiltunglen MB 1: 66, 67 . ","himeltunglen Bir 3: 120 . " himil tungollin " ib 1: 236 . ","himiltungla MB 1: 67 . ","hymil tunglanna ST 220 . ","himeltunglanna Bir 3: 57 . ","himeltunglanne ib 120 . ","himiltunglom MB 1: 40 . ","himeltunglom Bir 3: 470 . ","himiltuglom Bu 153), "]},{"a":"himin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himmel. \" var härra giorþe himin ok iorþ \" Bu 493 . \" spurþe huar iorþen var högre än himinen \" ib 145 . \" huru lanckt är mällan himins ok iorþ \" ib. \" ipuaþe himinen \" ib 531 . seia himins liu ib 532 . \" nw wardhe liwsen i himblinum . . . oc skine i himpnenom oc lyse iordhina \" MB 1: 156 . \" all räghn skyyn aff himpnenom bradhnadho \" ib 170 . \" aff myrkom ok stormande himpne \" Bir 3: 365 . \" wpgangande i himenin \" KL 131 . vpseande i himinin ib. Bo 249 . - ofta i pl. wiliom wi spöria hwru mange himpnane äre MB 1: 40 . dauid i (syns dåligt) sigher flere himpna ib. \" himpna natura \" ib 43 . (syns dåligt) af himnum ok himna gange Bil 382 . af hwario lande som vndir himnomin (sub cælo) var KL 133 . \" stegh vp til hympna \" MP 2: 30 . þär han tel hinna stägh Bu 12 . \" teþes þre soler a himno \" ib 63 . \" com aff himnum skinande sky \" ib 13 . com lius af himnom (de cælo) som lygne eldar ib 185 . hörþo röst af himnom ib 531 . \" solinna liws hulkit som liwse j himnomin \" Bir 1: 172 . \" thu skin owir alla himnana \" ib. \" thz waldh är tegh af himnum senth \" MD 15 . \" thz brödhit som nidhirfor af hympnom (cælo) \" MP 2: 134 . \" löste sina wini fra häluitis elde til himna glädhi \" Bil 612 . - Jfr himil. "],"f":["hymin L. ","himinar: -ana KL 144 . ","himnar . ","himpnar . ","hympnar . dat. himnom. himnum. himpnom MB 1: 41 . hympnom),","himna blivilse , ","himna brudha hus , ","himna brudhgumi","-brwdhgumme )","himna bröþ , ","himna födha (hympna-), ","himna ganger","himpna- MB 1: 178), ","himna härskap , ","himna lagh , ","himna ledhare , ","himna lius , ","himna lughi , ","himna mästare , ","himna rike"]},{"a":"himin . ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*himna bo , ","*himna drotning , ","*himna liter , ","*himna paradis , ","*himins dyr","himmins dwrom), pl. himmelsens port. excubare for himmins dwrom väkt halla GU C 20 s. 239 ."]},{"a":"himirike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himmelrike, himmelen ss Guds och de salige andarnes boning. j ihesu christi hedhir ok namn skulu böghias al knä. badhe j himerike ok iordhrike ok hälwite KL 3 . \" var herra til redde twa kosta . . . en j iordrike oc annan j himerike \" MP 1: 194 . \" þa han fiol af himirike oc tel hä[l]uitez \" Bu 145 . kom gabriel af himirichi ib 6 . \" kumbar af himirike röst \" ib 5 . \" huru var fru for af þänna heme tel himirikis \" ib 12 . \" at han sände för tel himirikis elgh hänne iamborit folk \" ib 511 . \" fara til himerikis \" Bo 246 . vars herra ihesu christi vpfärdh til himerikis ib 242 . moysi lagh leddo ängin til himerikis MB 1: 444 . \" the tro ledde them til himerikis hop \" ib. \" tha er war siel i hymmerik \" RK 1: 342 . ib 353, 356 . \" for allom thet hafdhe forskuldat vpsadhe thv himirike \" Bir 4: 135 . gudh fadhir j himerikis högdh MP 1: 3 . \" gudh fadher aff himerike \" MB 1: 67 . \" himerikis herra ok aldra thinga skapare \" Bir 3: 405 . \" himerikis portir star jdhir ypin ib. himerikis konungir ok änglanna herra ib. gudz son himerikis sool oc liws \" MB 1: 52 . - gen. framför ett subst. ofta med nästan adjektiv betydelse: himmelsk. all jorderikis frygd oc hymmerikis nade RK 1: 3 . \" hon yrke opt swa iordzlica giri at hon vil ey lydha ok fölghia them som hona til himerikis krase kalla \" MP 1: 193 . \" at the häldir vtuälia at smaka äuärdelica beskelikhet j heluite än fölghia them som them kalla til himerikis sötma ib; jfr himirikis sötme. thässin himerikis välsignadha adhran \" KL 329 . \" thera nampn äru nw scrifuat j hymmerikis bok (jam cælis nomina sua dederunt) \" Bil 412 . mang thing . . . som scrifwadh äru j himerikis book (libro cælesti) Bir 3: 455 . \" himerikis orghor \" Su 137 . j hwpe himerikis godha thinga (spe cælestium bonorum) Ber 41 . thänne stadhin . . . j hulkom himerikis liggianda fää skulle liggia Bir 3: 444 . \" hon hawir ok bär j sik himerikis gudz (cælestis Dei) biläte \" ib 184 . gudh giwi thic hwilo ij himerikis ierusalem KL 217 . Ber 175, 232 . \" j himerikis palaz \" Ber 45 . himerikis palacium Su 136 . Denna adjektiva betydelse ingår i allmänhet i de sammansättningar, som anföras i det följande. Jfr iordhrike. "],"f":["himirichi . ","himerike (oftast; jfr Kock, Studier öfver Fornsv. Ljudl. s. 260). ","hymiriki L. ","himmerike: -riket Va 55 . ","hymmerike Lg 550 ; RK 1: 353 ; ","-rikis Bil 412 ; RK 1: 3 . ","hymmerik ib 342, 356 (på båda ställena i rimslut). ","hemmerijk MD 498 (i rimslut). ","hymmerige: -rigis RK 1: 4410 . ","hemerige BSH 5: 241 ( 1508) ), ","himirikis brudha hus","himerikis- )","himirikis brudhgumi","himirikis brödh","himerikis- )","himirikis fadhir","himerikis- )","himirikis fadhurland","himerikis fadherland )","himirikis faghnadher","himerikis- )","himirikis fädhernis land","himirikis fädhrinsland","himirlikis gardher","himerikis- )","himirikis glädhi","hymerikis- )","himirikis hember","hymerikis- )","himirikis härskap","himerikis- . ","himerikis herskap: -skapi Bo 249 . " hymerikes herskap " LfK 114 ), ","himirikis härskaps moghe","himeriksi herskaps- )","himirikis lif","himerikis lifh )","himirikis lius","hymerikis- )","himirikis läkiare","himerikis- )","himirikis ordh","himerikis- )","himirikis paradis","himerikis paradys )","himirikis rike","himeriks- . ","himmerikis- . himerikis rikie. hymmerliges riige BSH 5: 394 ( 1510) ), ","himirikis rikedomber , ","himirikis sanger","hymerikis- Bir 4: 149), ","himirikis skin","hymerikis sken )","himirikis säte","himmerikis- )","himirikis sötme","himerikis- )","himirikis thing","himerikis- Bir 2: 45, 3: 23 ; Ber 2 ; Su 3 . hymerikis-),","himirikis vin","hymerikis- )","himirikis vägher","himerikis- . ","hymerikis- Lg 3: 157 ), ","himirikis värdhelikhet","himerikis- )","himirikis ära","himerikis- . ","hymerikis Bir 1: 40), ","himirikis ödher","hymerikes- TB 72. ","hymmerikis- RK 1: 347, 3905 . ","hymmerigis- ib 4410 . " hymmerikis ööder: -ööd " ib 1379), "]},{"a":"himirike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) himmelrike. \" wardhe þin wili här i iordh riki swa sum han wardir i himiriki \" SvB 3 (senare h. av 1300-t.). 2) bildl. ngt mycket lyckligt. thaa swarade her knwtz suen, at kunne man hielpe then fartige man, hans husbonde, thet ware stort himmerike STb 2: 246 ( 1488) . "],"f":["himme- STb 2: 246 (1488) . hemeSkrtUppb 422. hemme- SvB 358 (omkr. 1500). -riki ib 3 (senare h. av 1300-t.)), ","*himirikis smasven , ","himirikis vägher (himme-), "]},{"a":"himnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med (tak)himmel. llaqueatus . . . idest laquearibus ornata [!] hymnath oc sparradh llaquetatus snardher GU C 20 (hand 2) s. 64."],"f":["hymnath ) , "]},{"a":"hin","b":[],"c":"","d":"","e":["hina. \" membrana hynbd oc perman \" GU C 20 (hand 2) s. 130 (daniserande."],"f":["hynd )"]},{"a":"hin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) pron. \" demonstr. den der, den andre. hin karl iatte hanom rikare varþa än han för var \" Bu 18 . \" sa kom hin draka \" Di 84 . \" hin swarade ib. lwcianus spurde hwat herra han ware hin sware (för swaradhe jak är gamaliel \" Bil 282 . \" talade for en hin \" MD (S) 212 . \" hans almosor ok offer fremdo hins siäl til himerikis äro \" Bil 732 . \" hon wiste hanum hwart hin red \" Di 195 . \" giorde en kniff. sa skapt som hin var \" ib 45 . Lg 3: 198, 249 . \" saltit swa mykit som hint alt saman \" LB 1: 97 . \" hint bleff alt helt \" MD 372 . \" han bödh swa allom androm hinom \" Al 7553 . \" förstalund göra wise män . . . oc daara hina lund \" MB 1: 96 . \" kumber e han sum eþen skal siä vari hin laghwarþär sum eþen skal ganga \" SR 13 . \" i motsättning till ett föregående el. efterföljande thässe. thässe siw ax aato alla hinna (Cod. A the andra 236) siw axa fäghrind \" MB 1: (Cod. B) 550 . \" thenne er ey bätre än hin \" RK 1: 3866 . \" thänne sten är bätre än hine thre \" Fr 903 . Fl 1140 . Bir 1: 113 . \" thessen (den ena (ɔ) andlig gärning) ledhe til hymerikis ok hin (den andra (ɔ) lekamlig gärning) til wärldinna thessin til äwerdhelikit liiff vtan pino, hin til mykin dröuilse mz pino \" ib 238 . \" hine sighia stort, än thesse beuise sannindena mz gerningene \" Lg 3: 513 . - med följande rel. pron. tha low konungen at hinä som flyt haffde Di 140 . hvar hin, hvar och en? hon togh aff blomstrith ok gaff hwar hiin Fl 1351 . - hvar hin annar, hvar och en annan. hwar hyn annar aff thessom fornempdhom SO 23 . ","2) bestämd art. i förening med ett adj. med el. utan subst.: den. rodho i hinom stora stormenom Bo 92 . \" taladhe vidh hina samritanam (den Samaritanska qvinnan) \" ib 50 . \" tå öpte hin såra (för -e) \" KS 42 (107, 45) . \" han war hin bezste riddarä. ther wära matte \" Di 134 . \" stor oc starker woxen oc hin bezste (en mycket god el. utmärkt) riddare \" ib 133 . et swerd . . . mykit minne än hint förra war ib 48 . tog hint wärra swerdit ib 49 . \" hin rike sampson ib 9. hin vngä roseleff \" ib 87 . \" hin starke widike \" ib 112 . hint goda swärdit nagelring ib 60 . \" ysung hin goda lekarä \" ib 106 . \" thz slog hin sama alfrid dwerg. som tit swerd nagelring slog \" ib 75 . \" þeodosius hin goþe \" Bu 54 . \" hillebrand hin gamle \" Di 128 . \" videfer hin hugmodige \" ib 132 . \" hin rikä brynild. hin fagra oc hin wiisa ib 16. the listur varo aff gull hint rena \" Fr 158 . hin ondhe anden Lg 3: 681 . \" hin ondhe \" ib 686 . \" hin ille \" ib 688, 690 . þeem . . . är hin annan friþ bryter SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . hynum androm ib 5: 566 ( 1346) . \" all hin annor (djuren) skälfua vidher \" Iv 324 . \" hin andra sin son \" Di 21 . \" hwart thera foor hint (syns inte) fra \" Fl 2089 . \" hwar vilde hin annan nidher (syns inte) \" Iv 717 . ib 767, 1960, 2365, 3430 . \" i utrop el. tilltal. hin rike melias konung (þu enn riki Melias konungr) tager mik till ider thiänara \" Di 27 . ib 209, 225 . - förgånget af ett personl. pron. iak hin arma quinna Iv 5461 . \" thz niwtom wi ey hin´ salgo quinnä \" ib (Cod. B) s. CXCV. hwath sigher thu mik hiin salugha mö ib 2691 . \" hwi latin ij swa hine salughe män \" ib 4066 . \" tw hin ille hundh \" Di 220 . \" thu en hälghe gudh \" ib 282 . - föregånget af obest. art. en hin störste hund Di 109 ."],"f":["hiin . ","hyn . ","en . ","hint . hit L.),"]},{"a":"hin","b":["pn","nn"],"c":"pron. subst.","d":"pron. art. och subst. m. ","e":[" L.","1) pron. demonstr. den där, den andre. iöns diäkn swarahde til hwem talar tw hin swarade til tik ATb 1: l200 (1464). thöm j nidhre hueluitet varo tykte som hyne varo j pradyes frögdeligom lusth SvKyrkobr (LUcid B) 216 . se se hin quinno skändarin är här Hel män 202 . giordho swa som hini haffde förra giorth ib 265 . \" med följande rel. sats. tha giordhe thässa bön sacntus gregorius mot jnne greslighe plagho som plagadhe grymligha romarana \" SvB 186 (senare h. av 1400-t.). - hvar hin, var och en. Se Sdw 2: 1235. abbatissan . . . warde owir eno medh syslomannenom oc hwariom hinom han vndir sigh skipar SVklE 158 .","2) bestämd art. i förening med ett adj. med el. utan subst.: den. haffuer hin andre satt them ther in, han kome them ther vth STb 1: 16 ( 1475) . hin rike frazaren Hel män 111 . \" item stadzsens trwmpeslagare hyn tyske HLG 2: 81 (1516). \"","3) subst. hin onde, fan, djävulen. haa hyn hafwer tik til en prädicare giorth Prosadikter (Sju vise m C) 240 ."],"f":["dt . ","jnne SvB 186 (senar h. av 1400-t) . pl. ","hini Hel män 265 . ","hyne SvKyrkobr (Lucid B) 216, 239),"]},{"a":"hind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hind. \" en hindh vithiade hans \" Bil 751 . jäghade hindena ib. Al 3060 . Gr (Cod. D) 381 . RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164 . Di 120 . Su 237 . MD 485 ."],"f":["hiind Su 237 . ","hynd Gr (Cod. D) 381), "]},{"a":"hind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hind. Gu C 20 s. 259."],"f":["hyndh )"]},{"a":"hindeltygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hintertyg, till sadel lhörande remtyg som fstgöres vid hästens bakdel och hindrar sadeln att glida framåt. a dyrom häst j forgyltom sadell bedzled oc hyndetyger war bedraget mz gwld Troj 69 ."],"f":[]},{"a":"hinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) det som håller tillbaka, hinder. jmpedimentum hinder GU C 20 (hand 2) s. 14. for krankdoms hindher kan wara mällan männi skiona mwn ok gudz MP 4: 195 . ib 5: 31. - hinder, olägenhet, svårighet. ath landsens härre gör nokoth hindher äller förbod moth köpmännenan PMskr 104. 2) tvist, klander. om the nagat hinder göre wille pa then prebenda och tess renta SJ 2: 203 ( 1492) . STb 4: 229 ( 1511) . HSH 17: 71 (1523, Brask) . - invändning. votho borgamestaran, radit och xxiiij aff menigheten swa ens, at om thet folkit komber her swa mykit aff reffle medh sten cristiernsson, som ordh är ,m vijc, ath the jngelunde vele haffue thöm j stadin vtan hinder och alle gensegelse STb 3: 330 ( 1497) ."],"f":["hindher . ","hindhir MP 5: 31 )"]},{"a":"hinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) det som håller tillbaka, hinder. är hon them manne som astundar komma til fulkomplikhet stundom hinder Bir 3: 319 . ib 1: 113 . \" wi skulum ey hata wara foräldra wtan thera hindher (impedimenta) the os hindra af rättom wägh \" Ber 23 . \" ath lagha fforffal heller hinder kwälia them \" SEG 121 . - hinder, olägenhet, svårighet. kom andreas vtan hindar tel margundiam Bu 133 . Gr 300 . bundus hel saman handin ok armbrin . . . lytis löss ok lasta ok als hindris Bil 256 . ","2) bråk, tvist, klander. ther aldrigh ytermer hinder eller tiltalan vm lidha aff mik eller minom arfuom SD NS 1: 88 ( 1401) . \" häredhz almenninghia oc häredz jordh som i hindär oc i qwal hafwer standith \" BSH 2: 202 ( 1413) . \" vtan alt archt eller noghors mandz hinder \" SJ 276 ( 1459) . \" epther tal eller hyndher giöra pa thenna for:de trediungh \" DD 1: 178 ( 1502) . - bråk, invändning. betaläskvlende honom . . . vm sanctä michäls dagh . . . vtän alt hindär SD 6: 149 ( 1349) . at beredha wpa . . . sancta johannis dagh . . . wtan hindir ST 128 . vtan . . . hänna iomfrvdoms hindir ällir skadhilse Bir 1: 79 . \" vakta thik at thu vare eygh sak älla tilfälle nakurs mans hindir (för hindirs?) \" Ber 275 . - intrång, förfång. enkannelikit goth gör almänneliko godho enkte hinder Bir 4: 53 . ","4) uppehåll, afbrott. wi j allan tima vtan alt hindher (sine intermissione) görom idher amynnilse j warom bönom MB 2: 262 . - dröjsmål. ij hyllen honum häller vtan alt hinder Al 1704 . ib 2489, 4803, 9565 . ST 445 . MB 2: 222 . SO 185, 201 . - snarast ss rimfyllnad: för visst. thu tappar for honum vtan hinder Al 3153 . - Jfr forhinder."],"f":["hyndher . ","hindris Bil 255), "]},{"a":"hinderdagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hindradagher."],"f":[]},{"a":"hindergava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1235."],"f":[]},{"a":"hinderhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakhåll. \" kom han bak oppa mik i hyndher hal \" DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"f":["hyndher hal )"]},{"a":"hinderlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ohinderlika."],"f":[]},{"a":"hindernis hinris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hinder, skada, förfång? gör hon hanom nagat hinris her epther, tha ware [zacher] sine xij mark STb 3: 414 (1499)."],"f":[]},{"a":"hindersdagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hindradagher."],"f":[]},{"a":"hindersmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= henriksmässa. Atb 3: 155 (1504)."],"f":["hynders messe) , "]},{"a":"hindersmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) drifva tillbaka, hålla tillbaka, afhålla, hindra. them . . . mödha älla hindra af andelico äruodhe oc thiänist Bo 62 . Bir 2: 143 . Su 398 . \" thera hindher the os hindra (deviant) af rättom wägh \" Ber 23 . hafþe häldar hindrat iuþa fra. än tel (hade hällre afhållit Judarne från än förmått dem till) hans döþ Bu 206 . vm þem hyndrar egh offmykin hötiþ SD 5: 565 ( 1346) . swa som then riddare som tynghes aff twnga byrdhe,¨ hindras til at stridha, swa hindras then kroppen til at waka som tynghder är . . . aff myklom maat LfK (syns dåligt) - drifva tillbaka, hindra färd el. förande af. at wiid stäket skulle wara hijndrat oxar och baather swa at the ecke komma tiil stocholm HSH 24: 56 ( 1516) . ","2) hindra, förhindra, lägga hinder i vägen för. andreas haþ þöm eigh hindra hans döþ Bu 140 . Bil 369 . \" han hindrade enkte kristna kirkior \" ib 465 . Bir 1: 185 . \" hindra änkte at iak nytia wärldena ena stund äptir minom vilia ok lusta \" ib 337 . \" hvar sum rykker bok u eþätakans handum ällär hindrä hans eþingxvätte \" SR 13 . \" offnär skylskaper hindrar hiona fälagh \" MB 1: 87 . ","3) förhindra tillgången till, förhålla. huxa ok leta, huru te mågho watu hindra, före töm å huse bilagdhe äru KS 86 (211, 95) .","4) förhålla, söka förhålla, söka tillegna sig, väcka tvist om. at hon hafdhe thän forscrefna större . . . for klostreno häfdhat oc hindrat i swa langan tima SD NS 2: 236 ( 1409) . \" thässa iordh oc gafwor . . . fore klostrino hindra älla quälia \" ib 238 ( 1409) . \" at thetta for:da halft marklandh jordh . . . wordhe fore hanum . . . hindrat eller qwalt til rätta \" ib 1: 391 ( 1404) . \" hindradhe for honom wreta \" ib 277 ( 1403) . ib 24 ( 1401) . \" om nogher ware ämbitzman äller foghete noghet gotz hindra wilia for nogher man \" GS 38 (1413, orig.) . then for:da gardh hindra eller qwälia SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). then for:da¨ gardhin ytermer hindra ib 10 ( 1401) . \" hindradhe han grindaby \" ib 2: 227 (1409, gammal afskr.). at nokot aff thessom godzom . . . kwnde aff noghrom . . . äþter mina dagha hindras (occupari) SD 6: 168 (öfvers. i vidim. fr. 1441). bedyandes honom inthe hindra mödha clandra äller qwälya then sance birgitte hwss Pm LXIII. forbyuþande . . . varom äringiom. äftekomandom. oc hwariom androm manni . . . þessä vara skipan. äller pant. at hindrä. qwäliä. äller til nokra handa skuld at giäldä med utsätiä SD 5: 567 ( 1346) . thässo for:do morghengafwo ather göra hindra eller qwälia ib NS 1: 9 ( 1401) . \" kännoms wi the for:da sumo xx mark haffua wisselika wpbwrith oc latum han lösan aff allom thet hindra wil \" ib 37 ( 1401) . \" at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin äpther min dödha \" ib 2: 170 ( 1409) . - söka tilskanska sig, göra intrång på, göra ingrepp i. warme at han ey hånom (konungen) mistyrne . . . ok hindre huarghen älla dröue hans godhs älla kununglikan rät KS 78 (192, 85) . ","5) börja tvist med, oroa. then fornämpa jäppa diäkn . . . nakat sin hindra älla quälia fore thenna fornämpa räkenskap BSH 1: 198 ( 1387) .","6) oroa, skada. \" hindras af diäfwlsins frestilsom \" Gr 318 . sancte iacop . . . haldir mik vppe swa at mik hindrar enkte ST 280 . ","7) upptaga, sysselsätta. hindradhir j androm ärindom Bir 3: 282 . VKR 28 . nar siälin . . . nytia värlzlik thing ok hindras j thom nöthogh Bir 2: 217 . ib 3: 54 . Bo 46 . \" hindra af os (för oss upptaga el. från oss röfva) timan ib 121. \"","8) intaga, besätta. \" hindradho ey thera land som bygdo j öghiomen \" Bir 3: 399 . \" the af diäflom äru hindradhe \" Gr 324 . ","9) fasttaga. \" lät them hindra oc atirföra for thyfwa \" ST 408 . 10) lägga beslag på. hindra hans lön SO 6 . - Jfr be-, for-hindra, äfvensom ohindraþer."],"f":["hyndra . "]},{"a":"hindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","för ty ath fisken laa länge hindradhir tha fordarffwadis fisken ib. 5) börja tvist med, oroa. wi . . . forbiudhom huariom i sin stadh . . . thänna sama niclis . . . nokralethis hindra eller qwälia SD 6: 335 ( 1522) . . . . swa thet jakey ytermeer fore the saka, jak j thän tima giort hafde, skulle quälias, skullas älla hindradher wardha FMU 1: 362 ( 1376) . SJ 2 . 151 (1489).","6) oroa, skada. \" jnffimo . . . krankan göra hindra oc kränka \" GU C 20 (hand 2) s. 27. jnterpolo . . . aather stoppa smittha hindra oc skämma ib s. l37. mangha ffriborna män . . . sändho hänne älzskogha breff, fför hwilken breff hon mykidh hindradhis JMPs 399. 9) fasttaga, fänglsa. JGb 24 (1480). henrik grymholt loth hindra for:na olaff matsson medh bödla och byiaswäna STb 1: 70 ( 1476) . \" ath engin stadztienare skal haffua aff noghan borgare meer än iiij (4) peninga for sin medha, tha te skulo lnogan hindra eller besättia \" ib 173 ( 1478) . ATb 2: 138 ( 1479) . jrretio . . . snärya hyndra och innäthya GU C 20 (hand 2) s. 45. ib. "],"f":["hyndra . ","-ar , ","-adhe , ","-adher . ","-adha ATb 1: 345 ( 1471) . ","*hindra sik , 1) oroa sig. ena sak . . . j hwilke hon hafdhe sik wm qwällen foreeath nakoth hindrath Mecht 53 . 2) sysselsätta sig vara upptagen (med ngt). fiärdha är jomfrulika äronna fäghringh, sik altidh hindra i gudz ordhom (verbo divino vacare) mz renasta hiärta SpV 466 . ","*hindra fore , se SDw 2: 1235. - Jfr af-, be-, for-, fran-hindra, ävensom ohindradher."]},{"a":"hindradagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den följande dagen; dagen efter bröllopet. a henna rättom hindirsdagh SD NS 3: 50 (1415?). "],"f":["hinnersdager: -dag SJ 2: 244 ( 1493) . Se Sdw 2: 1236),","hindradags gava , "]},{"a":"hindradagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den följande dagen; dagen efter bröllopet. \" a rättum hinderdagh \" SD 4: 389 (1334?). a rettom hindredagh ib 6: 159 (1350, nyare afskr.). ib NS 1: 8 ( 1401), 297 ( 1403), 2: 78 ( 1409). FH 1: 187 ( 1498, nyare afskr.) , 3: 107 ( 1447), 4: 27 ( 1452), 5: 222 (1514), 6: 33 (1452, nyare afskr.). BSH 5: 488 ( 1511) . "],"f":["hindredagher . ","hinderdagher . ","hynderdagher: -dagh FH 4: 27 ( 1452) . ","hinderssdager: -dag BSH 5: 488 ( 1511) . ","hindirs dagher: -dagh FH 3: 107 ( 1447) . ","hyndersdagher: -dagh ib 5: 222 ( 1514) . hymer dagher: -dagh ib 6: 33 (1452, nyare afskr.)), ","hindradags gava","hindirsdax-? )","hindradagis gipt","hindradagxgift )","hindradags giäf"]},{"a":"hindran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hinder, klander. \" at the måga läfliga, utan hvar mans gemäle och hindran, sällia och kiöpa hvar androm . . . alla ätande vahro \" FMU 1: 212 (13448, gammal avskr.). framdelis gör iak för:de niklise . . . the för:de godz . . . frij oc ombeworin för alle epterkommende tilltalan oc hindran SD NS 3: 419 (1419, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"hindran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hindrande? tvist, försök att tillegna sig? dömom wi domproghustenom sin hus . . . ok giwum honom makt thöm afföra vthan nakars hindran (utan att någon får söka hindra honom? . . . söka att tillegna sig dem?) SD NS 2: 153 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"hindrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lhindrare, förhindrare. at j ey at enasth wardhen människionors befröffwara, wthan ä[m]wäl dygdanna oc laganna hindrara oc ffördärffwara JMPs 496. ib 518 ."],"f":["-a ) , "]},{"a":"hindrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hindrare, förhindrare. han hafdhe manga hindara (impeditores) j wärldinne Bir 1: 347 ."],"f":[]},{"a":"hindrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) hinder. naghor wärdhzlik hindrilse kan thik hända at bortdragha thin hwgh fran gudz närwaru SkrtUppb 24 ."],"f":[]},{"a":"hindrilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) hinder. \" snardher i mangom thankkom och hindrilsom \" Ber 206 .","2) bråk, tvist, invändning. \" saldhe wäghen ok strömen . . . fornämpdhom abote ok conuenit . . . äwerdelika at ägho ok styra vtan all hindirsle hiälparedhe geenseghn ok atirkallan (sine alicius impedimento) \" SD 1: 160 (öfvers.). at the (artiklarne) . . . hallis stadhelika . . . vtan alla gensägn o hindrilse Bir 5: 112 ."],"f":["hindirsle )"]},{"a":"hindring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr behjndring."],"f":[]},{"a":"hingat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hit. \" þa þu hit fort \" Bu 498 . lätin hiit ledha grymmastan oc villastan thiwr Bil 85 . \" komom vi alle hingat (motsv. ställe: \" MB 2: 381 hiit) KL 386 . \" vm thu ledhir han hingat \" ib 408 . sände mik hingat ib 416 . \" vilie wij . . . gerne omacha oss aater hingat \" FM 496 81510). skicka hingat jogan jönsson ib. \" gan . . . hingat til min \" Gr 297 . hwar äpter war thu hingath fws (ifrig att komma hit) Al 8894 . the rytzer giorde hiit (här) skade RK 3: (sista forts.) 4888 . Pa 20 . Fr 1258 . RK 1: 2138, 3: (sista forts.) 6094. Al 4691, 4693, 4696, 8340, 8360 . LfK 233, 235, 236 . - hingat . . . þingat, hit . . . dit, åt ett håll . . . åt ett annat, till ett ställe . . . till ett annat. kastadhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt ä (för a) ömsa vägna Bo 204 . \" som skipp komma hiith och somme komma tiith \" RK 3: 3709 . \" han loþ hiit och han lop kiþ thiit \" Al 5173 . - hingat ok þingat, hit och dit, fram och tillbaka, af och an. han skötz hiit ok thiit KL 43 . \" foor atir oc fram. ok gik hijt oc thijt manna mällan \" Bo 30 . ib 196 . Bir 2: 171, 3: 136 . Al 8729, 9211 . Su 234 . - hingat . . . þär, hit . . . dit, åt ett håll . . . åt ett annat. han kastar een hiit ok annan ther Fr 595 . - hingat ok þär, hit och dit, åt skilda håll. han sände siin budh hiit ok ther Fr 2722 . ib 2377 . "],"f":["hingath Al 4691, 4693, 8340, 8360, 8894 . ","hingadh Fr 1258 . hängat L.","higat L. ","hit . ","hiit . ","hijt . ","hytt (i rimslut med nytt) RK 3: (sista forts.) 6094 . ","hiidh LfK 233, 235, 236) ,","här och"]},{"a":"hingat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["hit. \" jak kom ffor thy nw hingat til edher \" Mecht 379 . \" gaff han siig epter wort radh hengat til staden Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509, avskr.). ib. Jfr hit. \""],"f":["hengat )"]},{"a":"hingist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hingst. \" vnum equm dictum hingest \" SD 4: 258 ( 1332) . sijtätä a sit örs äller hinghist ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). fore een brunan hengist ib NS 1: 78 ( 1401) . hingest oc harnesch ib 514 ( 1405) . \" örs ok hingxsta \" RK 1: 3307 . \" en stolten hingest hwardrere gaff \" ib 2: 3064 . the skönista hingxsta örss och hästa ib 3: 1101 . Jfr hängehäster. "],"f":["hingest . ","hengist . ","hingxstar: -a RK 1: 3307, 3: 1101), ","hingista foli","hinghästa- . ","hyngsta- )","hingista sadhul"]},{"a":"hingist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hingst. at jak pansat hawer . . . mith gooz, sum jak agher i skalmeghum, fore en henghisth aff (för ok?) lx mark penninga Vg Formt III. 7-8: 156 (1384). "],"f":["hingster GU C 20 s. 64, 181. hinghester ib s. 563), ","hingista foli (hingsta fwli), "]},{"a":"hinker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vattenfordringsverk. Se E. Noreen, Arkiv f. nord. filol. 46: 281. f., S. Erixson, Fataburen 1930 s. 205 f. windh ällir ingh (hauritorium) Mecht 151 . ther (ɔ: i brunnen) saa han sin fadir ok sin brodhir, hwan thera hänghia vti enom jngh, som gingo op ok nidhir MP 5: 127 . 2) et slags laggkärl, hink, spann. lasse smidh för iärnbandhen han slogh vppa hynken HLG 2. 12 (1509). item en ny wtwhyncha i bastwgen for ij öre. item smiden, som slogh jernen vpp samma hynka, ij öre ib 48 ( 1516) . - Jfr vatn-, vatu-hink och vatu-hinke. "],"f":["hynk . ","ynker GU C 20 s. 327 . obl. ingh Mecht 151 ; MP 5: 127 ),","*hinke"]},{"a":"hinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["membrana, hinna. \" hiärtat owir hulkit een klän hinna är väriande hiärtat \" Bir 2: 212 . ib 217, 3: 121, 4: 164 . LB 7: 12, 9: 108, 109 . Jfr hiärna hinna."],"f":["hynna Bir 4: 161 ; LB 7: 12 ),"]},{"a":"hinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hinna, upphinna. \" man ey kunde een ath hynna \" RK 3: 3983 . ","2) hinna, förmå, orka. kom mit i strömen ty athan hynte ekke wtoffue Di 67 ."],"f":["hynna . troligen samma ord som inna. -te),"]},{"a":"hinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) upphinna, hinna fatt. the . . . menthe ath the skulle hynt them j siön, och wille ey bydha menelaum Troj 73 ."],"f":["supin . ","hynt )"]},{"a":"hinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr öghna hinna och hin, subst."],"f":[]},{"a":"hinnenhode","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arrière-garde, eftertrupp. \" ther efterst waro skickade i himmenhode vel ijc [200] riddara oc swena godhe som hären skolo forwara saa at thom skal engen a ryggen sla \" RK 2: 8617 ."],"f":[]},{"a":"hinnugh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hinris","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hindernis?"],"f":[]},{"a":"hinvägh","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" L."],"f":["hinvagh )"]},{"a":"hiok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyckel, narrverk. \" somi mina book ok somi mina hiook (fit scola bardorum doctrix vt grammatorium) \" GO 342 ."],"f":["hiook )"]},{"a":"hion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. \" i pl. \"","1) medlem af huset el. familjen; pl. husfolk. husbondin . . . döptis ok al hans hion (cum tota domo sua) Bil 249 . ib 359 . ","2) äkta make, man el. hustru. iak tänkte thik haffwa rikelika gipt mz stoor äre et annath hion MD 190 . \" thär mötos þöm (för þön) baþen hion fäghit huart andro \" Bu 4 . ib 30 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), NS 1: 606 ( 1406) . MB 1: 1, 131 . Bir 3: 318 . RK 1: 369 . Fl 2088 . ","3) tjenstehjon, tjenare, underhafvande. thz ware mykit bäter fordragith ok ok konungsins hion ware oslagith RK 1: 2113 . \" een herra ma wäl siälfwer biwdha sin wilia ower siin hion \" MB 1: 96 . \" vtan hion oc thiänara \" Bo 1 . \" hiona troskaph styrker väl bondans booskap \" GO 343 . ib 421, 889, 1037 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 670, 5: 376 (1344, nyare afskr.). SR 46 . MB 1: 376 . Fl 632 . ST 485 . \" hurw watzstena hion oc gotz skulo styras \" Bir 5: 109 . \" watzstena clostirs sysloman oc gaardz mästaren oc all hionen vtan fore clostrit \" ib. \" all clostersins hion \" ib 110 . \" at ey haffuis naghot owirflödhogth folk eller hion j clostersins tiänist ib. allom clostrisins landboom och hionum \" ib 112 . ib 111, 118, 121, 122 . \" all frälz hion som riddarom oc swenom oc frälse tillhöra, som ära brytia oc landbo \" GS 28 (1375, orig.) . \" alla the brytia landbo oc hion som byggia i mino godze \" BYH 1: 179 ( 1377) . ib 182 ( 1377) . kyrkiones hion, som kyrkiones ägodeela abyggia DD 1: 88 (1440, afskr.) . \" kyrkiones hion äller abyggiara \" ib 91 (1440, afskr.). - (?) the sagho ther mang hion standa for wares herra Pa (Tung) 38 . - Jfr arvodhis-, frälsis-, fälags-, gäst-, hema-, hus-, hälgh-, legho-, reþo-, thiänista-, varþnaþa-hion.","1) äktenskap. \" beuiste han at hionalaghit är af gudhi skipat \" Bo 63 . \" myklo värdoghare är andelikit hionalagh än licamlikit \" ib. \" kirkionna hälgilse som är döpilse ok färmilse ok olning scriptamal hionalagh \" Bir 1: 205 . ib 234 . \" tha andwardadhin the sin vilia j mina händir ok tokin (susciperent) hionalagh mz minom räddogha \" ib 80 . \" bygde han annat hionalagh \" RK 1: 1955 . henric kesare ok raþegund kesarinna boþo saman i renlicus hionalagh Bu 419 . Bil 229 . KL 53, 110 . Gr 283 . KS 3 (6, 4) . MB 1: 329, 506 . ST 34 . MP 1: 37, 39, 40 . Bir 1: 75, 79, 2: 68, 214, 3: 221, 316, 4: (Dikt) 239, 240. Gers Frest 28 . Lg 3: 40 . \" samtykte ok hon j . . . her eggertz riddars hyonelagh \" ib 523 . \" en iomfrw . . . beddis til hionalagh (till äkta) af enom rikom vngom man \" KL 298 . \" marghe rike grefwa beddos hona til hionalagh \" ib 307 . \" bedhis af them badhom til hionalagh \" Bir 4: 124 . \" the byria sina hionalax giri (concupiscentiam sui conjungii) j skörlimnadh \" ib 1: 82 . \" nar min fadhir ok min modhir komo saman äptir hionalax rät (matrimonialiter) \" ib 3: 151 . \" liua j smittoghom hiona- lax kötz lusta (in matriomoiali contamniosa delectatione carnali) \" ib 253 (den adjektiva betydelse: äktenskaplig, som gen. här har, är mer el. mindre förherskande äfven uti de i det följande anförda sam mansättningarna, i hvilka denna gen. ingår). ","2) äkta par, äkta makar. tholikit hionalagh skal aldre see mit anlite Bir 1: 81 . \" the wärlzliko hionalghin \" ib 82 . \" tw thing til höra hionalaghinom (för -ino) först gozsit . . . annantidh sonin älla barnin \" ib 2 166. kom fram eth hyonelagh, ananias oc saphira hans hwstru LfK 21 . \" saa hon ther jumfrvr, enkior och hionalagh \" Pa (Tung) 32 . ib 33 . Lg 3: 40, 523 . huart par hionalagh SO 202 . ib 190 . "],"f":["hyon: hyonum SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hioon SD NS 1: 606 ( 1406); GO 421, 1037 . hiön L.),","hiona fälagh","-felagh MB 1: 468), ","hiona gardher","-gaardher )","hiona lagh","hyonalagh Gers Frest 28 . ","jonalagh Bir 3: 316 . ","hyonelagh Lg 3: 523 ; LfK 21 . ","hionalagh MB 1: 329 ; ST 34 . ","honalach SO 190 " för hionalach, ","hionalagha fälaghi","hione- )","hionalags band","hionalagx- )","hionalags folk","hionolax- )","hionalags fälaghi","hionalagx- Bir 1: 147. hionalax- ib 3: 151), ","hionalags kompanskaper","hionelax- )","hionalags lypte","hionalagx )","hionalags sambland","hionalax- )","hionalags samföghilse","hionalagx- Bir 3: 318 ; Lg 3: 40 . ","hionalax- Bir 3: 69 . hionalax samföghelse KL 314), ","hionalags stadhge","hionelagx- Lg 3: 64, 386 . hionlax- ib 272, 390, 478),","hionalags siäng","hionalags troskaper","hionalax- )","hiona mali , ","hiona spanan?","-span )","hiona vighning . f. L."]},{"a":"hion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) tjänstehjon, tjänare, underhavande. PMSkr 203 . han (ɔ gårdsmästaren) skal altidh merkia til hwadh gärningh hwarth hion är qwämasth PMskr 204. - Jfr kirkio-, thiänista-hion. ","1) äktenskap. \" then tiidh hionalag skal bindhas \" SD NS 3: 493 ( 1419) . bengt pedersson . . . oc appollonia pedersdotter, j äktha hionelagh sammanbunne Svartb 428 ( 1448) . siwnda sacramentum är hionalagh SvKyrkobr 64 . vä[l]signadh vari thu (ɔ Sankta Anna) alra cristna hionalagha modhor SvB 384 (senare h. av 1400-t.). MP 5: 97 . 2) äkta par, äkta makar. at farande folk. som aff androm landom komber oc sic for hionalagh ¬halla ey sculu redhskap om pascha faa Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). SvKyrkobr 69 . ib. at hwart hionalagh i waart rike sculu aarlica giffua fornempda watzstena clostre twa swenska päninga Vårfrup 135 ."],"f":["*hiona gilnadher? (-nader GU C 20 s. 191), se hiona skilnadher. ","hiona lagh (hyonalagh: -it MP 5: 97 . ","hionelagh Svartb 428 ( 1448) . ","hionolagh SvKyrkobr 69 . -lagh), ","hionalags band","-lagx- . ","hiono SpV 320),","hionalags folk (hyonelagx-), ","*hionalags lagh","-lagx- . ","hionolax- SpV 369 ),","*hionalags lust","hionolagx- )","*hionalags qvinna","-lagx- )","*hionalags rätter","-lagx- )","hionalags sambland (-lagx-), ","hionalags samföghilse","-lagx- )","hionalags siäng","-lagx- . ","hionlagx- SpV 316 . -sängh(h)),","hionalags stadhge (-lagx-. hionolagx- Spv 172), ","*hionalags sälskap","-lagx- . ","hionalagx SpV 349)","*hiona lön , ","*hiona skilnadher","-naadher . ","-nader )"]},{"a":"hiona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hiöna )"]},{"a":"hionalaghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["äktenskapligt. tilfögdhe sik annantima hionalaghlika (matrimonialiter) the samme sinne hustru Bir 4: (Dikt) 231."],"f":[]},{"a":"hionalaghskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? äktenskap. säthia venskap oc sambindningh j maghskap mz them mz hio[na]lagxskap MB 2: 62 ."],"f":[]},{"a":"hiongardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hionagardher. then tiidh jak häredztingh hiölt medh almoghen som vnder nadhendall liggia j hiengardhen FH 5: 116 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"hiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjord, boskapshjord. GU C 20 s. 36 . Jfr asna-, gasa-, svina-hiordh."],"f":[]},{"a":"hiordher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hiorþ. bildl. godhe hyrdhin vakar owir sins litla hioredz gömo Bo 188 . \" ärom vi hans folk oc hans hiordz faar \" ib 231 ."],"f":[]},{"a":"hiordhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmair. SVartb 206 (1393). thetta är clostersens hiordhganger til clostersens fää VKJ 266 ( 1477) . ib 62 ."],"f":["giordhgangh Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916 s. 91 (1384)),"]},{"a":"hiordhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättighet att låta boskap gå i bet. haffua tröggan hiordgang med sith fää huar honom tekkis SD 5: 27 (öfvers. fr. medlet af 1400talet). - betesmark. eeth goodz . . . medh aaker, änger, hiordtgangh, skoogh SD 6: 56 (öfvers. fr. 1400-talet). met . . . hiordhgangom DD 3: 9 (1369, afskr.) ."],"f":[]},{"a":"hiordhhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hiorþa hug."],"f":["hiordhug )"]},{"a":"hiordhlöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. Svartb 425 ( 1447) ."],"f":["hiordlööt )"]},{"a":"hiordhmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. aker oc äng, skogha, hiordmakr oc fiskivatn Svartb 109 ( 1539) . SD NS 3: 231 ( 1417) ."],"f":["hiord- )"]},{"a":"hiordhmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. j feta och lostogha hiordmarka MB 2: 408 . \" met hyordhmarkom ok fägangom \" FH 3: 107 ( 1447) . ib 109 ( 1447), 146 ( 1449), 4: 12 ( 1451). met hiordhmark oc fägangom ib 3: 148 ( 1449) . Jfr hiordha mark."],"f":["hyordh- )"]},{"a":"hiordhvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. Se Sdw 2: 1236. VgFornmt I. 3: 16 (1382, avskr.). fyra örtugha land jordh meth huss, jordh . . . hiordwallom SD NS 3 . 113 (1416). item . . . en änngh; hon ligger for hiordhvall VKJ 85 ( 1447) . ib 235 ( 1447) ."],"f":["hiord- . "]},{"a":"hiordhvari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vallhund. eth hwnda släkthe ä gaardhwarta. annath hiordhwara PMSkr 247 ."],"f":["-wara ) , "]},{"a":"hiordskillinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgift för bete. RP 1: 389 ( 1377) ."],"f":[]},{"a":"hiorter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" tomo hyort \" SD 3: 128 ( 1313, nyare afskr.) . "],"f":["hyorter . ","-ar )","hiorta horn","hiorta hovudh , ","hiorta märgher","hyortha merger )","hiorta tunga , ","hiorta tungo bladh","hiorta tunga- )"]},{"a":"hiorter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjort. Prosadikter (Barl) 71 . medh hyorthinum . . . vndirstas dyäffuolin MP 5: 236 . Jfr dahiorter. "],"f":["hyuorther )","*hiorta ben","-been )","hiorta horn","-hörn GU C 20 s. 62), ","*hiorta hudh , "]},{"a":"hiortkalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjortkalv. GU C 20 (hand 2)s. 30."],"f":["-kalf )"]},{"a":"hiortkalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjortkalf. Su 75, 164 ."],"f":[]},{"a":"hiorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjord, boskapshjord. ii hiorþenne varo änge ygsn Bu 167 . MP 2: 36, 37 . GO 386 . - bildl. Bo 237 . \" at han (abboten) waki bätir owir sinne hiordh \" KL 79 . - Jfr fara-, fä-, geta-, nöta-hiordh, äfvensom hiordher. "],"f":["hiorþahug","hiorþähog )","hiorþalöt , ","hiordha mark","hyordha- )"]},{"a":"hiorþgata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hiorþhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vallgång med boskapshjord. GS 41 . "],"f":["hiorþhalds man , "]},{"a":"hiorþhunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vallhund. \" swa som hiordhhunder biiter faar, som skulle wäria faar fore warghe \" MB 1: 385 ."],"f":[]},{"a":"hiorþlöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. \" j hyordhlöthum \" DD 1: 128 ( 1479) . Jfr hiorþalöt."],"f":["hyordh- )"]},{"a":"hiorþvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark. \" pascua dicta hiordwaldæ \" SD 4: 78 (1328, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"hira","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svindel, yrsel. tekna thässa myrko wärldena hoffwdz gäld oc hiro anda MP 2: 276 . Jfr Var. rer. voc. s. 44 ²vertigo . . . hijra.²"],"f":[]},{"a":"hira","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svindel, yrsel. Se Sdw 2: 1236. "],"f":["*hirogalin , "]},{"a":"hirdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vakta, vårda? gömma? förvara? the wiliä barnith drepa oc myrdhe thy scalt thu thz i annen stadh hyrdhe MD 13 . "],"f":["hyrdhe . ","härdha . ","-der )","hirdha sik , gömma sig. j skogha haffdo the sik härt RK 1: 3136 ."]},{"a":"hirdhdränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fnord. hirðrengr, troligen från Fornsv., (syns dåligt) Das älteste Hofrecht Nordens s. 12 f.] till (syns dåligt) (d. v. s. en konungs el. stormans följe) hörande thenare. thz gaff man hördrengiom ok fantom RK 1: 3664. kallar man annan tiuff. härinson. eller annat oquädhins ordh, är han knape eller skytta ligge innan tornenom en manadh ok äthi vatn ok brödh, är han hyrdränger eller annar minne man ligge j stokkenom eller j kistonne samuled. är han smaswen wardhe hwdstruken MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 63 . är han hördrängir ellir annar ärfuodhis man ib 64 . hirþdränger thän sum slikt talar a mot riddarä äller swenavapn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). Jfr (syns dåligt) arb. s. 14, 74, 75."],"f":["hyrdränger . ","hördrenger )"]},{"a":"hirdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herde. \" thin son . . . thedhis hördhomen som wakadhe offwer sinne hiordh Skrt Uppb 365. - bildl. honom loffuandis oc takandis i enne lydhno wndher en herdda som war hälge fader pawen \" JMÖ 172 . herre ihesu criste thw som är een god hörde SvT 69 .. - Jfr asna-, fara-, fä-, geta-, kirkio-, svinahirdhe. "],"f":["hyrdhe GU C 20 s. 422 ; SpV 377 . ","hördhe GU C 20 s. 451 ; -n PMskr 238, 244, 260; -anna SpV 377 ; ","-omen SkrtUppb 215, 365 . ","hörde GU C 20 s. 35 . SvT 69 . ","herdda JMÖ 172 ),","*hirdha käpper","hörda- )","*hirdha skräppa"]},{"a":"hirdhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herde. \" faar vtan hirdhe \" MB 1: 420 . Jfr hirþe."],"f":[]},{"a":"hirdhis lös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["härdislös . ","härdi lös )"]},{"a":"hirdhkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1236."],"f":[]},{"a":"hirs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["milium, hirs. millium hers LB 6: 284 ."],"f":["hers )"]},{"a":"hirs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hirs. \" milium kallas pa swensko hers PMskr 201. - maträtt (gröt) av hirs. til affthons maltid risgröth, hers eller gryn eller roffwor \" Brasks Matordn 7 . "],"f":["hers )","*hirsa gröter","hersagröth )"]},{"a":"hirþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herde. \" när herdhin ok wlwin dragha ens tha hawer hiordhin tappat \" GO 386 . \" hyrdha älla fägömara \" MP 2: 36 . han bödh then hirdha ower ga Al 1971 . \" bidhir som troin hyrdhe fore sinom farom \" Bo 100 . \" jak är godher hirde \" Bir 4: 47 . MP 1: 25, 2: 37 . KL 17 . Bo 10, 120, 188 . Bir 1: 204 . Iv 253, 378 . Al 1968, 1972, 1977 . ST 263 . Lg 34, 3: 243, 265 . Su 161 . RK 1: (LRK) s. 219 . then hälghe hyrdhen ansgarius Ansg 239 . - tjenstgosse, dräng? thän som jak kallade min son är wordhin olydogher likare enom hyrda (puero disculo), än lydoghom son Bir 4: 113 . Jfr fara-, fä-, svinahirþe, äfvensom hirdhir. "],"f":["hyrdhe Bo 100, 120 ; Bir 1: 204 ; Al 1972 ; ","-in Bo 188 ; ","-en ST 263 ; Ansg. 239; -an ST 263 ; ","-a MP 2: 36 ; ","-omen KL 17 ; MP 2: 37 ; Bo 10 . ","hyrde: -a Bir 4: 113 . ","hördhe: -in Lg 3: 243 . herþe, se fara hirþe. ","herdhe: -a ST 263 ; ","-in GO 386 ; ","-en Lg 3: 265 . ","herde RK 1: (LRK) s. 219 . ","heerde Su 161 ), ","hirdha hus , ","hirdha skiul"]},{"a":"hirþgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hirþinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herde. Bil 373 ."],"f":["herþingi L. ","hyrdinge L. ","hördinge L. L.),"]},{"a":"hirþman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hisna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hisna, häpna, rysa. \" jak swa som hisnadhe ok slionadhe at köt ok blodh muld ok thräk vsul människa astundar swa lofwas \" Bir 3: 327 . \" tok han til at hisna (terrore horribili palpitaret) \" Pa 16 . - opersonl. med dat. el. ack. togh honom hiisna widher MD (S) 301 ."],"f":["hiisna . ","-adhe )"]},{"a":"hispana man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["invånare på Pyreneiska halvön, spanjor. hwath ey waro romarannas häär til strid myndre oc färre än frankarikes, smärre folk än tyska landz almoge, wanskelikaren än hyspana män PMSkr 122 ."],"f":["hys- . ","-män ) , "]},{"a":"hissande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vind? gudh se loff, i finghe goth hissandhe i dag, fore aff BSH 5: 541 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"hisset","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["der. \" ath wij skole mistä baade her och hiissedh \" HSH 20: 290 (1510, daniserande). Jfr hitzig."],"f":["hiissed )"]},{"a":"historia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) histora, legend. Se Sdw 2: 1236. 2) händelse, tilldragelse. j tänna bok warda rörda warastogha (för waraftogha) istorior ssom fordom waaro skedda Prosadikter (Sju vise m C) 221 ."],"f":[]},{"a":"hit","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,, adv. L. hit. collegare delegare hiith oc tiith sända GU C 20 (hand 2) s. 71. tha slogh han langt om kringk hijt och thijt STb 4: 97 (1505). Jfr hingat."],"f":["hijt . ","hiith )"]},{"a":"hit","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hingat."],"f":[]},{"a":"hita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["19 upphetta. tha hethe olyo PMskr 236. tha hethes ognen ib 561 ."],"f":["hetha )"]},{"a":"hita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upphetta. \" belägger han !UDDA_TECKEN? skör luste) sköt allan kroppin och hita bränne, och wptände . . . kötit \" Ber 232 . ","2) refl. hitas, upphettas, varda het. bildl. the som kalle waro wärmdos oc hitadhos Bir 4: 7 . \" skynda mz alle akt til gudh som thu älska astunda oc hitas ok ängxlas (ad Christum quem diligis, tota mente suspires, ferueas, anheles, anxieris) \" Ber 17 . - Jfr heta, v."],"f":[]},{"a":"hita","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hetta, brånad. \" skörs lusta hita wptändis af nakrom litlom tilfällom \" Ber 232 ."],"f":[]},{"a":"hiti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hetta. \" af solenna hita \" Bu 174 . \" lius ok hiti skilias aldre widh lughan \" Bil 81 . \" sik wäria för . . . hita ok kulda \" KS 40 (105, 43) . \" hiti eller kyld \" MB 1: 236 . ib 73, 108, 314 . MP 1: 310 . ST 14 . Lg 674 . MB 2: 118, 344, 357 . RK 3: 3563 . - bildl. brinner . . . j giris heta MP 1: 66 . \" mins goddoms hiti \" Bir 1: 55 . vptänd medh gudhelikx kärlekx hita VKR VII . Su 201 . \" tempradho ey i fastonne swalhsens heta \" LfK 199 . - feber. brenno oc hitha LB 9: 105 . PM 55 . - brånad. til meere skörs lusta hita Bir 3: 101 . - ifver. gabba thinom zelo. thz är thinom hita Bo 136 . \" är zelus hiti til at göra got ib. gladdis mykyt af tholke iomfrunna astundan oc hita \" KL 332 . - Jfr elds hiti."],"f":["hyti MB 2: 344 ; ","-anom ST 14 . hete -an MB 1: 73 ; ","-anom MB 2: 357 . ","hethi: -a MB 2: 118, 357 . ","heette: -a RK 3: 3563), "]},{"a":"hiti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hetta. \" hittä oc frost \" JMÖ 164 . så är brennestenen som ehu frada och skum i jordene aff hietanom wärkatt PMSkr 613 . - feber. galle, piss, och annor tingh, hwilke goll warde aff mykin hiete, i wäskone PMSkr 610 . - iver, häftig längtan. hon haffdhe aldrey nokun hita til sköran lusta MP 3: 508 ."],"f":["hittä JMÖ 164 . ","hythi GU C 20 s. 88 . obl. hiete PMskr 610; best. -anom ib 60, 610, 613), "]},{"a":"hitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) varda het, varda varm. folkit hethnade j storom hetha MB 2: 357 . \" konungen drak manliga got wiin, oc böriade hethna j skallan \" ib 188 . \" tå hitna thera blodh \" KS 55 (139, 59) . - bildl. mit hiärta hitnadhe i mik Bo 232 . ib 178 . \" heetnar jak allir aff gudhelika eldzsins hita \" Su 201 . ","2) glöda? halsin (näml. på fogeln Fenix) hitnar (af senare hand ändradt till skiin) som gul Bil 306 ."],"f":["hethna . ","heetna . "]},{"a":"hitsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hitsända. Troj 64 ."],"f":["hiit- . ","-sändha . "]},{"a":"hitta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fynd, hittegods. haffwa fyärdhe delen . . . aff hittonne PM 55 ."],"f":[]},{"a":"hitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppsöka, taga reda på, få¨ tag i. iak skall snart hitta them oc hängia them bada twa Di 176 . - hitta, finna. leta oc hitta . . . gul ok selver Bu 18 . \" lät at hanom leta tel han hitez \" ib 7 . \" ther hitte han thre telninga alna högha standa \" Lg 92 . - abs. quirinus letar ok hitter Bil 113 . - hitta, påträffa. med prep. a (up a). hitto vpa hans liik RK 1: 574 . - finna, komma till. med prep. a. hitte fulkompnelika a gudz rätta tro MB 1: 178 . - finna, befinna. vi hittom scrifwat Bil 116 .","2) träffa, nå. at wärlin skulle . . . aff tholikt lifwerne ekke hittas Al 4002 . - träffa, råka. komber tw sa langt vtaff sassen. til et slot som bern heter . . . oc hitter ther didrik konung Di 91 . - med prep. a (up a). huru hafdhe stennin . . . hit oppa (attigisset) swa lärdhan Bir 3 408 . ","3) råka (att). hitte at skiwta cayn MB 1: 164 . ","4) uppfinna. \" han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe \" MB 1: 164 . \" hitte göra först bokstawa ib 2. - hitta sik, befinna sig. nicholaus . . . hitte sik som sol vpran ifwi brunnenom \" Pa 23 . - refl. hittas, ","1) finnas, finnas till, vara. första exemplum hittes i siälenne Bu 185 . \" hittas the thz hux ok seghia \" KS 6 (13, 6) . MB 1: 102, 135 . ","2) inträffa, hända. thz hittis opta, at innan gul scrinum gömas fatöko clute Bil 236 . ","3) befinnas. \" hittis þät. at þät skal egh hardþäre plikt wära \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hittes thz suå medh skiälum ok äpte dömom KS 75 (185, 82) . "],"f":["-ir . ","-te , ","-ter . ","hite: -ez Bu 7),","hitta ater , ","hittas til , finnas till. thän man hittis äkke til Iv 4258 . Jfr tilhitta. - Jfr nyhitter."]},{"a":"hitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hitta, finna. \" ath han hytte engin pungh i maket STb 1 333 (1482). - finna, komma till. thän tiidh en oreen ande köris wt aff mannen. tha gaar han oc letar sik ro oc hitter ey \" SvKyrkobr 24 . - Jfr aterhitta."],"f":["-er . ","hytte ) , "]},{"a":"hitta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*hitto ankare","hitte- . ","hittta- . -anchare. -anchere),","hitto barn","hitte- )","*hitto del","*hitto gods","hitta gooz )"]},{"a":"hittare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upphittare. \" een ondh hittare är wärre än een thiwff \" GO 812 ."],"f":[]},{"a":"hittilkomilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hitkomst. STb 5: 360 (1522, Kop)."],"f":["hiith tilkommelsse )"]},{"a":"hitto barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hittebarn. ST 87 . Va 16 . Lg 3: 329 ."],"f":["hittä barn: -barnet Va 16 ),"]},{"a":"hitza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hetsa, egga, reta. hitzadhe them (de grymma djuren) all ath hänne ST 377 . \" the starkasta dyuren elephantana öffwadho the oc hidzadho til örligx \" MB 2: 237 . \" han wille konungen paa swänska hiissa \" RK 3: 3261 ."],"f":["hidza . ","hiissa . ","-adhe )"]},{"a":"hitzig","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["där. \" ey dömer gud tyswär badhe här ok hizse SVKyrkobr (Lucc B) 200. \""],"f":["hizse )"]},{"a":"hitzig","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["der. \" enghen plaghar gudh tösswar, badhe her hyzsek (för her ok hyzsek) \" LfK 104 . Jfr hisset."],"f":["hyzsek )"]},{"a":"hiul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjul. - kvarnhjul. jtem vij mark af sudhro quern oc vij mark reknades af met hanom for ognin han bygde oc hyughlith Skotteb 349 (1440-41, Borgm). - pinohjul (för rådbräkning av brottsling). ther meder dömpdes samma claus lauerensom til hywll STb 3: 411 (1498). tha gik röster offuer alt, ath han hade döden fortient medh eth hiwll ib 4: 38 ( 1504) . - rådbråkning med hjul. ty then menige frelsse man oc almoghe her reget loffves(?) inthet anneth utan hyul oc hengendhe, mord oc brand VgFormt II. 1: 22 (1521). - Jfr damma klinka-, kärro-, vaghns-, vatu vinds-, vef-, vände-hiul. "],"f":["hiwll . ","hyughl: -ith Skotteb 349 (1440 -41, Borgm). Se E. Lidén, Studier tillägnade Axel Kock 418 f.), ","*hiula hus","hywla- )","*hiula mästare","hiwlla- . ","hiwlä- . ","-mestare )","*hiula vidher","hywghla- )","*hiuls naf","-naff )"]},{"a":"hiul","b":[],"c":"","d":"","e":["hjul, vagnshjul. \" thässe vangnsins hiwl \" Bir 3: 328 . ib 329 . \" swa är skalk i scola som fämpta hiwl a wanga \" GO 1068 . - bildl. ä hwarth h[i]wlith hwelffwer pa wäghin ther jach nw är i stadher BSH 4: 252 ( 1500) . - vindhjul. gynom the hiwlen ällir windana, som äru j wägginne, mällan syster oc brödher, tildirffuis engin syster at intaka ällir wtsända nakot Bir 5: 98 . - hjul till kanon? ij (2) hywl, järnsläghen ok vi (6) sma hywl oijärnat BSH 5: 506 ( 1512) . pinohjul, stegel. lät dacianus gerogium sätia a hiul. hiulet sat vm cring mz huasom suärþom. hiulet brast ok giorþe georgio ängen scaþa Bu 494 . ib 505, 510 . ST 125, 126 . Lg 3: 144, 145 . - Jfr iärn-, mylno-, qvärna-, vaghu-, vind-hiul. "],"f":["hyul ST 125 ; ","-it ib 126 . huwl)","hiulastova","hiulastuw )","hiula värk","hywla- )","hiula virke","hywla- . ","hiwla wyrke: -ith Lg 3: 146), "]},{"a":"hiulare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjulmakare? ss tillnamn. hogen nielsson kalles hywlere Trolles Jb 45 - ss första led i ortnamn. störkar i hiwlarbodha RP 2: 385 ( 1399) ."],"f":["hywlere )"]},{"a":"hiulharpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjulharpa. \" piltisma . . . ludus quidam hiwll harpa \" GU C 20 s. 452 ."],"f":["hiwill )"]},{"a":"hiulhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjulhus (i kvarn). VKJ 240 ."],"f":[]},{"a":"hiulmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjulmakare. ss tillnamn. \" henrik hiwlamakare STock Skb 245 (1525-26). \""],"f":[]},{"a":"hiulmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjulmästare, den som sätter upp el. styr ett pinohjul. hiulet gik af laghi ok bröt hiulmästaran (artificem) tel döþ Bu 510 ."],"f":[]},{"a":"hiulnavar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nafvare till att borra hjul, hjulborr. II hiwlnaffrar, eth bor jern FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"hiulvidher","b":[],"c":"","d":"","e":[" Brasks Cal 267 ."],"f":["hiuulved ) , ","hjulvirke"]},{"a":"hiupon","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? nypon. the äru like tornsins fruct som kallas hiupun Bir 1: 156 . like hiupumen ib 157 . ","e":[],"f":["hiupun )","hiupona ros","hiwpone- )","hiupona trä , ","hiupona thorn , "]},{"a":"hiupon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) nyponbuske. cornus hiuponaträ Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7."],"f":["*hiupona mark , ","*hiupona skogher","-skoger )","hiupona trä , "]},{"a":"hiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" VKR 23 . ib 50 . (quinna) scal hwiuadh j kirkiu ganga Bil 309 ."],"f":[]},{"a":"hiälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hiälma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med hjälm. hiälmandhis them mädh brännande hiälmom JMPs 250."],"f":["-andhis ) , "]},{"a":"hiälmband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hakrem till hjälm. hiälm bånden söndrbrwsto oc polidames hoffwod bleff barth oc owänkt Troj 134 . ib 139 ."],"f":["-bånd )"]},{"a":"hiälmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hjälm. margaris kom vndan . . . mz hiälpme hognom Prosadikter (Karl M) 274 . - heraldisk hjälm. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 204 f., 555 ff., 595 ff. vnne wy them oc stadhfeste schyold oc hielm Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . \" eet blaath gedde hoffwit i eet huilt böliefield uti skiolden oc een gedde stiert på hielmen Schegel o. Klingspor 83 (1461). \" SvSkr 1: 36 ( 1482) . vnnar oc giffuer for neffnde mathis lydke . . . frihet oc frälse . . . med skiöld oc hielm, somär tre bla roser och stikkerne gröne Lagerbring Saml 3: 216 ( 1483) . HSh 19: 177, 178 (1508). DD 1: 210 (1509, nyare avskr.) . "],"f":["hielmber . ","*hiälms tekn","hielmstekin )"]},{"a":"hiälmber","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) hjälm, en hufvudet mot anfallsvapen skyddande betäckning. hiälmin vär hofwodhit for skutom ok slaghom Bir 3: 377 . \" j thässom hiälm skulu vara twa boru fore öghomen \" ib. \" lösin jdhra hiälma \" ib 403 . \" han bant thera hiälma swa at främbre delane oc öghna borona varo j nakkanom ok hiälmanna äptro dele myrkto öghonin at the gato ey seet ib. \" ib 51, 402 . Iv 3381 . RK 1: 895 . Di 18, 247 . \" rasklika han sin hiälm op bant \" Iv 3343 . Bir 4: 362 . Di 15 . \" bant sin hielm vppa sit huffuod \" ib 192 . \" buudhe the thera hiälma oppa ib 266. \" ib 248 . \" bant aff sin hiälm \" ib 285 . \" mz viijc [800] ryddara ok swena som mz opgiorda hielma j stridhom tiena \" RK 1: (sfgn) s. 181 . \" hans hiälpm var badhe hwiit ok hardh \" Fr 91 . \" the herra iwans hiälm görla kände \" Iv 2367 . SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). Bu 501 . Bil 87 . Bir 1: 67, 68, 2: 175, 182, 3: 116, 395, 404 . Al 4907 . RK 1: 103, 316 . Di 208, 230, 257, 267 . - ss tilnamn. karolo hyalm SD 1: 362 ( 1253) . ","2) glashjälm, kolf, retort. bren tz sydan i gynom een hielm LB 7: 209 . \" j hiälmsens nidhernis glas \" PM XXVIII . ib XXXI. - Jfr glas-, iärn-, stäka-, tornies-, örlöghis-hiälmber."],"f":["hialmber: hialm Bu 501 . ","hyalmber . ","hyälmber : hyälm SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). hielmber. hiälpm Fr 91 (nom.); Di 208 (ack.). hälm Di 230 (nom.); Iv 2367 (ack.), 3381 (ack.); -a Di 257 . -ar m. "]},{"a":"hiälmbora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hål el. öppning i hjälm (för ögon äfvensom för mun). hiälmborona ther the skullo see ginom Bir 3: 404 . ib 2: 63, 182 ."],"f":[]},{"a":"hiälmholt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handtag till roder, styrpinne. Jfr F. Tamm, Nordiska Studier tillegnade A. Noreen s. 36 f. bondans hustru . . . slog till quinnone meth eth hiälmholth STb 2: 164 ( 1486) ."],"f":["-holth )"]},{"a":"hiälmkamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamliknande upphöjning på en hjälm. GU C 20 s. 155 . ib (hand ","2) s. 48."],"f":["hielm- )"]},{"a":"hiälmplata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälmvisir. sikted eller hiälm plåttan Troj 138 ."],"f":["-plåtta )"]},{"a":"hiälmsikte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälmvisir. Troj 141 ."],"f":[]},{"a":"hiälmtekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälmtecken, prydnad på hjälm. haffuer jak vnt och giffuit honum til wapn och hielmtekn een swart swalä vtinnen ith röt fiäld SVSkr 1: 36 (1432). crista te quoed eminet super galeam hielmtekän ok heilkamber GU C 20 s. 155 ."],"f":["hielm- . ","-tekän )"]},{"a":"hiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hjälp, bistånd. \" at . . . konungin hiälpe mz sine hiälp til at opbyggia thit klostir \" Bir 3: 304 . \" com þöm tel hialpa \" Bu 523 . \" kom hanom tel hialp \" ib 26 . ib 22 . \" til hiälpa koma \" Bil 865 . surþo huat hanom va[r]p tel halp Bu 22 . \" honom til hielpe ware \" RK 2: 3737 . \" war skit til hiälps när näst brindher \" GO 909 . \" inghin thil hiälpa hafwa \" SO 16 . hafpen ii eigh hana callat tel hialpa Bu 23 . \" ropadhe han hjälp \" Pa 17 . \" ropadhe sik hiäl (för hiälp) ib. hemelika sik til hiälpa badh \" Al 772 . \" bedhis iak til hiälpa thik \" ib 3070 . \" han badh gudh ok sancte olaff sik til hiälpa \" Bil 872 . \" swa bidhir jak mik gudh til hiälp oc al hans hälghon \" Bir 5: 123 . \" han frestar hwath til hiälpa dugher \" Al 1950 . \" wi hopoms mz thine help wor nödh forwinnä \" MD 62 . \" om hann ey help aff presten faar \" ib 87 . \" bedhas tholomoz hiälp (auxilium . . . patiendi) aff gudhi \" Bir 3: 176 . \" nu latin honom idhra hiälper dugha \" Iv 5642 . ib 813 . \" thu ma väl hiälper fanga \" ib 2675 . ib 3713, 4715 . \" mik hiälper tee \" ib 2763 .","2) hjälp, gärd. \" hafuom wij . . . hänne (drottning Margareta) ena hiälp gifuit ofuer alt rikit \" FM 23 (1389, nyare afskr.). at i the hielpena . . . gifuin oc vtgörin ib. en hielp, som hwar rök vtgöre skal j peninge til at vppbyggiä rikxens slotth ib 254 ( 1505) . vm noghor hiälp kan läggis til bergx mennena PfN 136 . the hiälp som aa lägx scule the . . . wtgöra ib. ","3) hjälpmedel. mot thessom twem afflät ey dygdha fullir gudh at gifwa andra twa hiälpir (remedia) Bir 1: 252. är stundom görande mz manzlicom radhom ok hiälpom ib 3: 457 . - Jfr lifs-, mädh-, siäla-, värulds-hiälp.","1) hjälpande råd. hulke som han styrkto mz hiälpa rädhom (auxiliis et consilis suis; med råd och dåd til at vtuidha sina ilzsko Bir 2: 208 . - hjälp (i nöd), undsättning. lete hiälparädhe (auxilatores et intercessores) Ber 226 . ","2) undanflykt, förevändning (att slippa fullgörandet af en förbindelse). orsakar sik, oc nytiar mangskona hiälparädhe LfK 154 . \" grep han til ith hielpe räde \" FH 5: 203 ( 1510) . \" wtan förordh ällar swekful hiälparädhe \" Lg 3: 450 . \" ath holda skolandes vtan alla argalist eller nogan hielpperede \" SO 164 . hielpe räde oc nyafunder SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). tha är min jordh löös vtan alla hielpa rädhä. mik i geen at andwordhas BYH 1: 199 ( 1389) . skulo the . . . leydhadhe oc feloghe wara . . . vtan all hiälparädhe, oc vtan alt arght BSH 1: 187 ( 1386) . \" vtan alt arght ok hielpa rädhe, the honum kvnna koma til skadha eller mik til froma \" SD NS 1: 642 ( 1407) . \" vtan alla hiälperädhe ok alt arght \" SJ 35 ( 1425) . \" at beredha . . . wtan alth hinder älla hiälparädhe \" SD NS 1: 34 ( 1401) . \" fför vthen all skothzmal hindher ellir hiälperäde \" FH 5: 235 ( 1519) . \" vtan alla flärd oc hielperädhe \" ib 78 ( 1479) . vtan alla argha lister ok all hielpä redä SD NS 1: 61 ( 1401) . \" wtan all hiälparedhe ok nesegning \" ib 107 ( 1402) . wtan alle gensäghn oc hiälparädheib 230 ( 1403). vthan alt hälperedhe ib 543 ( 1406) . ib 99 ( 1402), 238 (1403, nyare afskr.), 275 (1403, nyare afskr.), 295 ( 1403), 350 (1404, nyare afskr.), 431 ( 1405), 450 ( 1405), 544 ( 1406) o. s. v. FH 3: 93 ( 1446), 98 ( 1447), 151 ( 1450), 4: 57 ( 1457). SO 201 . SD 1: 160 (öfvers.), 5: 209 (öfvers.)."],"f":["hialp Bu 26 ; ","-a Bu 23, 523 . ","halp ib 22 . hielp. help MD 62, 87 . ","hälp: -a SO 16 . -ir), ","hiälpa bot","-boot )","hiälparädhe","hiälperädhe . ","hielperädhe . hielpe räde. hyälporädhe FH 3: 151 ( 1450). hielpä redä SD NS 1: 61 ( 1401) . ","hiälparedhe . ","hielpperede . ","hälperedhe SD NS 1: 543 ( 1406), hälperedhe ib 2: 6 ( 1408) . ","hilpparädhe ib 82 ( 1409) . " hielperedha " ib 1: 544 ( 1406)), ","hiälpa skatter","hielpe- . ","hyelpe- FM 420 ( 1509) ), "]},{"a":"hiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (STb 5: 341 (1521, Kop)) L.","1) hjälp, bistånd. \" rona ij waxtorp soghn lygiande som min fadher mik til hyulp wnt hawir \" Gadolin Pants Bil 266 ( 1536) . GU C 20 (hand 2) s. 53. atj ffa got hielp oc wnsetning til lider aff findland STb 5: 341 (1521, Kop). - slag av hjälp. cl hiälper som hälghe män skulw hiälpa them som läsa thänna psaltaren JMPs 412. - hjälp, handräckning? vtgiffuit lom poske affton jon stadztiener ij !UDDA_TECKEN? til en hielp Stock Skb 212 ( 1523) . Se Sdw 2: 1236. 2) hjälp, gärd. ath thenne hälpin nu görs dragis ey til sidhwäniä Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 529 (börj. av 1400-t.). - Jfr mädh-, människio-, oxa-, silf-, til-hiälp. "],"f":["hielp . ","hälp: -in Reuterdahl Kyrkohist III . 2: 529 (börj. av 1400-t.). hylp Gadolin Pants Bil 266 ( 1356) . ","hiälper JMPs 412),","*hiälpa karl","hielppe- . ","-karll . ","-kaar )","*hiälpa koster , ","*hiälpa qvinna","hielpe- Stock Skb 89 (1518-19). hielppe- HLG 2: 51 (1516), 103 (1522), 3: 9 (1518). hölpe-. ib 3: 73 ( 1526) . ","helpa- ib 65 ( 1523) . ","-quina . ","-qwinna )","hiälparädhe (hielpa-. hyuälpa rädhy PMSkr 70 . ","hielperädhe ATb 2: 107 ( 1478) . ","hielperedhe ib 337 ( 1488) . ","hiälpereedh SD NS 3: 150 ( 1416) . ","hiepperdhe SJ 2 . 34 (1477). helperäde: -rädom Nio handl rör VKl 224), ","hiälpa skatter","hielpe- )","*hiälpis man","hiälpis män) , "]},{"a":"hiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hjälpa, bistå (vid utförandet af ett företag eller i svår belägenhet och nöd). med personens dat. at huar måghe androm hielpa i thy han förmå KS 41 (105, 44) . \" sände domicanus han tel patmos ö som ängen hanom hulpe tel likaman ok han ängom tel siälenna \" Bu 149 . \" i hafdhin äkke format hiälpa honom \" Bo 218 . \" sante petre halp mik þu est van at hapa nöþstadom \" Bu 15 . \" sancta maria: hialp mik (kan vara ack.) \" ib 23 . \" help allom syndarom \" MD 61 . - pass. opersonl. them är marghom hoplith wäl MD 185 . - med personens dat. och inf. som hulpu grecum at lypta benin Bil 287 . \" hielp mik (kan vara ack.) ath faa j hymerike roo \" MD 56 . - med personens ack. (som vid satsens förbyting till pass. blir nom.). iohannes baptista hialpar þöm langobardos Bu 56 . \" han . . . haffwer holpith marghin man \" MD 186 . \" hiälp tik siälffwan oc thina när skylda \" Su 156 . \" han wardher hulpin som gudh wil hiälpa \" GO 368 . VKR 69 . - i edsformulär med dat. el. ack. thet mik saa gud hielpe BSH 3: 141 ( 1463) . \" sa hielpe mik gud ath jak haffuer varit them myket til gode \" ib 296 ( 1470) . \" swa hielppe meg gud oc alle helgon \" FM 230 ( 1505) . Jfr 2, 4. ","2) frälsa, rädda, hjälpa. med dat. gärna vilde iak min siäl hialpa Bu 174 . - med ack. thor inghen skippit hielpa MD (S) 290 . \" tha är iak hopin sannelik \" Iv 3978 . \" ey fore all wärlzins öödh wordhe han hopin fra sin döödh \" Al 2188 . - med dat. (?) och ack. tha thu halp thär lifuith mik Iv 5611 . ","3) hjälpa, gagna, vara till nytta. abs. badho gudh altidh om ena frwkt, huilket enkte halp Lg 3: 697 . \" thz halp alt saman enkte \" ST 293 . LfK 228 . \" iak hauar länge biþit þik frälsa min son fangen. ok hialpar eigh \" Bu 25 . - med dat. (el. en form som kan vara dat). the normän kastado mangin bro thz halffp them allom ey eth haar RK 1: 2924 . \" mik hiälper ey at forsma han \" Al 1843 . - hjälpa, bota (för sjukdom el. annan nöd). abs. thz hielper vel LB 2: 9 . hielper thz snarth ib 34 . \" stamper man henne ok legger wedh etherbith tha hyelper thz \" ib 36 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). en salogh kona þolde myckla nöþ ok möþo af enom diäfle: hänne halp huarce cors älla vikt vatn Bu 23 . \" i allom siukdom tha hielper best magha horneno maghin aff wlfwenom thörkadir \" LB 3: 171 . taa hielper bästh magahornith maghen aff wlfwen torkadher ib 2: 9 . \" tz hielper wääl krankom maga \" ib 7: 11 . \" han !UDDA_TECKEN? löker) hielper oc saarom \" ib 5: 82 . \" hielper han !UDDA_TECKEN? brännesten) skab ok skorff ok blemor \" ib 2: 37 . - med prep. for. enkte mästarscap kunne hiälpa for the sotinne KL 366 . \" hon !UDDA_TECKEN? mediana, näml. om hon öppnas) hielper for hiertawärk \" LB 7: 1 . ib 2: 45, 6: 105, 106, 107, 7: 2 o. s. v. tolgit halp fast for hungers nödh RK 2: 9238 . - med dat. och prep. for. haffdin med sik en läkia ther honom halp for dödelike soot RK 1: 2948 . ","4) hjälpa (ur el. till en ställning), förhjälpa, befordra, föra. med dat. (som dock kan utbytas mot ack. el. saknas) och prep. (af, i el. til). hertugh fräderik sik hiälpa badh aff siin harnisk Fr 340 . \" gud hielpri fatighan man aff hans fatikdom \" MP 1: 50 . \" gudh han hielpe mik wt aff mina nödh swa wisseligä som iach ey weth huru thz är til kommet \" Va 8 (ordet förekommer här i ett slags edsformulär; jfr 1). mik hopis at han !UDDA_TECKEN? nampnlos) skal än hielpä mik wt aff mina nödh ib 27 . hielper mik gudh j mina wäl makt igen ib 4 . iach wil hiälpä idher her wt aff staden j idhrä frihet igen ib 47 . \" hiälpä them til theres rät \" ib 20 . \" hiälpa the hälghe kirkio oc hänna landbom . . . bonomen oc alla mena almoghanom tel rätta \" BSH 2: 35 ( 1396) . ib 3: 296 ( 1470). KS 20 (49, 21) . \" at j vighin ey nakra älla lätin vighia älla hiälpe til presta vixil \" Bir 3: 256 . hielpa hanom til skola SD NS 1: 628 ( 1407) . þera aptedöme hafar mangum hulpit til for dömilse Bir 4: (Avt.) 181. bansattom oc hardhom hiärtom . . . hiälpir hans pina enkte til siälinna helso Bo 166 . \" moysi lagh, the skadhadho meer til dödh, än the holpo til helso \" MB 1: 439 . - förhjälpa till, förskaffa. med dat. och ack. linköpungz kirkia unte han vel, oc halp henna sina rentha meth skel, som henna hade lenge waret förhindrat MD 503 . ","5) hjälpa, bidraga medverka (till). med prep. til (el. ett med til sammansatt pronominaladv.). holpo thry thing til mina krono oc äro Bir 3: 224 . MB 1: 82 . \" hielpa til hans oroo \" MD (S) 284 . \" at hiälpa til (främja) candauli saka \" Al 7950 . forma the rätuisan ängaledhis hela han vtan thin miskund ther til hiälpe Bir 3: 47 . - med prep. for. the (ådrorna, näml. om de öppnas) dugha ok hielpa for stark been LB 6: 107 . ","6) underlätta. \" hiälpir barnbördh \" LB 4: 348 . ","7) söka afhjälpa. med dat. hiälpa swa store vidhir thorft KL 333 . hjälpa thera hawanzlöso (subreniendum ilis) Bo 88 . - part. pret. burgen. wardh sidhan en holpin man rätwiselika mz rät fagno goze JP 79 . "],"f":["hielpa . ","hyelpa . ","hialpa . ","halpa Bu 15 . ","helpe MD 16 . ","halffp RK 1: 2924 . ","hialp Iv 2699 . ","hulpu Bil 287 . hulpa (för hulpo) ib 254 . ","holpo Bir 3: 224 ; MB 1: 439 ; MD 31 (på sistnämda ställe i betydelse af ","hulpe Bu 149 . ","holpe FM 240 ( 1505) . part. pret. hulpin GO 368 ; ","-it Bir 4: (Avt) 181. hwlpin VKR 69 . ","holpin MP 2: 280 ; Al 2188 ; Iv 3978 ; JP 79 ; ","-ith MB 1: 455 ; MD 185, 186 . ","hiälp . hielp. hialp Bu 23 . ","halp ib 15 . ","help MD 61 ),","hiälpa sik , hjälpa sig, draga sig fram, reda sig. han wiiste henne kälde oc hwar som the matto byggias fore oc hiälpa sik MB 1: 198 . " han gat sik ey holpith vtan them " ib 455 . kroppin hauir oc thry mz hulkom han hiälpir sik som är hofwodhit oc händirna oc fötirna Bir 2: 212 . refl. ","hiälpas , ","hiälpa mädh , ","hiälpa nidher , hjälpa ned, hjälpa att stiga ned, föra ned. med dat. män hulpa hanum nidher menlösum Bil 254 . " han halp honum aff örsith nidher " Fr 1563 . ","hiälpa til , hjälpa till, vara behjälplig. med inf. hiälp til at bära piltin Bo 6 . ib 30 . - med sats inledd af at. vi viliom hiälpa til at han skal bätir liua Bir 2: 141 - Jfr til hiälpa. ","hiälpa up , hjälpa upp, hjälpa att stiga upp, resa upp. med dat. (el. en form som kan vara dat.). the frua fiol a knä for han halp hänne op som een ädhla man Fr 1054 . " tedh hielper henne (lifmodern) op " LB 7: 28 . Jfr up hiälpa. - Jfr be-, laghhiälpa."]},{"a":"hiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hjälpa, bistå (vid utförandet av ett företag eller i svår belägenhet och näd). med personens dat. henne (ɔ: bryggerskan) hiälpe the quinnor som i systra oc brödhra stuw äro tha widhertorff SVklE 161 . SkrtUppb 414. seer thu thät (ɔ: thins jämcristins tingh) illa fara hiälp thy ib. SpV 203 . \" item en arbeteskar, som honom holptthe xx penga HLG 2: 145 (1526). med personens dat. och inf. ärwodhis folke, ther honum hulpthe til ath saa \" MP 5: 133 . - med personens ack. (i pass. nom.). thär nakar niws. tha swarar man hiäöpe thik gudh SvKyrkobr 20 . \" gud hielpe mik saa til liff och siell \" Thomas Varningsbref 8 ( 1436) . the varde hulpne aff helgra manna bönom SvKyrkobr (Lucid B) 209 . GU C 20 (hand 2) s. 53. christo mik hälpande (christo adjucante) Spv 252. ib 470 . BSH 5: 304 ( 1508) . - med personens ack. och inf. twa men som hulpa lyndormen leggie wijdh bastuen SSkb 31 ( 1502) . - avbs. hjälpa till. thäs i millan at han thätta ey gör tha hiälpe i bryggia huseno SVklE 161 . item nils swensson för nakra wikur han halp här i garden VKU 78 ( 1544) ib 86 ( 1556) . - med inf. the hielpe baka ath gardenom tha widhertorff oc the lidugha ärw SVklE 161 . \" gaff jak vth xvii hommen x höre, för thü helppthe vth sleche eldhe[n] aff helge lickome hvs östantil HLG 2: 135 (1525). \" VKU 30 ( 1542) .","2) frälsa, rädda, hjälpa. pass. opersonl. männskian kan sik fa räddat ok holpit mädh the fiölena MP 4: 140 . 3) hjälpa, gagna, vara till nytta. abs. tha brefwit kom fram tha lyde thet ey swa som han sagde loch sidan thet kunne ey hiälpa tha sände han in i rettin medh forᵈᵃ andirs ATb 1: 289 ( 1468) . litidh älder encte hafdhe hulpit at wi haffdhom lärdhz ok atherlöstz, wm lwi äpther atherlösnena hafdhom blifwit i fängilsomen SvKyrkobr 325 . \" tha kundä tet inthe heilpa, wtan hoffmannen slogh ltil honum meth en tigelsten \" STb 4: 211 ( 1511) . - hjälpa, bota, avhjälpa. med dat. andhin han hiälpir (adjuvat)waro wanlikhet SpV 400 . 4) hjälpa (ur el. ltill en ställning), förhjälpa, befordra, föra. med dat. loch prep. han skulle lhwariom helpa til rätta Arfstv 46 (2461) . han . . . hielpthe them aff sinne widhermödho Prosadikter (Sju vise mB) 218. MP 4: 234 . - med dat., ack. och prep. el.adv. the skulo aff by ok vppa landet hielppa bonanom höö ok korn i hws STb 1: 366 (1482). item en man, som honom halp fää heim fran wärmeland VKU 48 ( 1546) .- förhjälpa till, förskaffa. med dat. och ack. at han wille heilpe hanom lag oc rett af för:de larens HSH 16: 94 ( 1527) . "],"f":["hielpa . ","hielppa . ","hielpe . ","helpa Arfstv 46 ( 1461) . ","-er . ","-ir SpV 400 . ","halp . ","hielpthe Prosadikter (Sju vise m B) 218 . ","hulptthe MP 5: 133 . holpthe HLG 2: 145 (1526). pl. hulpo SSkb 30 ( 1502) o. s. v. hulpa ib 31 (502) ; VKU 61 ( 1550) . ","holpo VKU 23 ( 1541) . helppthe HLG 2: 135 (1525). impf. konj. holpe SpV 203 . ","hälpande SpV 252 . ","holpin SpV 470 . hol- pen GU C 20 (hand 2) s. 53. supin. hulpit SvKyrkobr 325; MP 4: 234 . ","holpit MP 4: 140 . ","imperat . ","hiälp SkrtUppb 414 . Se Sdw 2: 1236, E. Lidén. Ark. f. Nord. Fil. 41: 314),","hiälpa sik , 2) hjäpa sig, skaff sig bot. tha fik han bradhlika wärk i sith liif oc skulle ga at hyelpa sik i hemelikhws Hel män 229 . refl. ","*hiälpas at , hjälpas åt, hjälpa varandra. SpV 65 . flere hyälpas ath illa göra MP 5: 202 (möjl. att föra till det enkla hjiälpas). hiälpoms ty ath ath wij ey bliffwom atskilda mz dödzens fordarff Troj 248 . ","*hiälpa bort , se Sdw 2: 1236. ","*hiälpa fram , hjälpa (att komma) fram. fore ath the hulp baarden fram til slottit SSkb 30 ( 1502) . ","hiälpa til , hjälpa till, vara behjälplig. Se Sdw 2: 1236. Arnell Brask Biᴵ 19. VKU 53 ( 1548) . Jfr til hiälpa. - Jfr at-, be-, mädh-, up-hiälpa."]},{"a":"hiälpaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig. \" attj äre hanum wider rede oc hielpeaktige med ider dagxwerke \" STb 5: 342 (1521, Kop)."],"f":["hielpaktiger )"]},{"a":"hiälpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälpare, medhjälpare, biträde. \" wj ärom wars herra ihesu christi kennesena, ok hans hyälpara j the helgho scripth \" MP 5: 134 . - ss yrkesbeteckning, hjälpkarl? matis jensson helper Stock Skb 5 (1516-17). ib 18 (151617). elin hielperes ib 27 (1516-17). ib 65 (1517-18), 97 (1518-19). - Jfre koppara-, mylnara-, nödhhiälpare."],"f":["hyupare . ","hielpere: -s Stock Skb 27 (1516-17), 65 (1517-18). helppare ib 97 (151819). helper ib 5, 18 (1516-17)), "]},{"a":"hiälpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälpare, medhjälpare, biträde. \" taka fyra wälfrägdhadha män til brödher oc thiänara j hionagardhin hwilke som skulu wara abbatissonne hjälpara oc lätta henna thwnga j wärdzlikom ärandom \" Bir 4: 94 . \" sände han (djäfvulen) sina hiälpara (adjutores) swa som trolkonur ok andra tronne genuärdhogha mz hulkom mäniskian skuli swikas \" ib 3: 396 . - hjälpare, den som bistår el. förhjälper. vili mz hulkom the (hedningarne) gerna vmuändins oc thiäntin mik vm the hafdhin hiälpara Bir 3: 118 . iuda oc hedninga the som gerna warin crisne . . . vm the bafdhin ther til hiälpara ib 1: 226 . - hjälpare. om Gud. war herra är fatika manna tillfyilse och hielpare j trangom oc dröfuilsom MP 1: 225 . jak är thera skapare ok atirlösare iak är thera hiälpare (auxilator) Bir 3: 387 . \" siongin . . . varom hiälpara oc atirlösara frygdhinna lof (exultate Deo adjutori nostro) \" Bo 248 . - rättegångsbiträde, advokat. sagdhe domarin hwa swara for thässa siälina älla hwa är hänna hiälpare (advocatus) Bir 3: 219 . - hjälpare, medhållare, anhängare. mädh hederlikum mannom ok herrom herra niclisse . . . henrik michielsdorpp . . . ok allum therra hielparum BSH 1: 131 ( 1371) . konung albrict . . . eller hans fadher eller hans wini ellä hielparä ib 132 . BtRK 31 (1358, orig.) . tha hoon (Lofta kyrka) bränd wardh aff minom hiälparom SD NS 2: 169 ( 1409) . - Jfr mädh-, nödh-hiälpare."],"f":["hielpare )"]},{"a":"hiälparinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälperska, frälserska. om Jungfru Maria. hielerinne aff syndom siukdom ok alle angisth MD 42 ."],"f":["hielperinne )"]},{"a":"hiälpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr mädhhiälpe."],"f":[]},{"a":"hiälpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1236. Jfr tilhiälpilse."],"f":[]},{"a":"hiälpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lhjälperska. \" tha forbarmadhe sik thenna milda, dröffdha manna hjälpirska (ɔ Mechtild) ower hans siäl \" Mecht 349 . SpV 528 . om jungfru Maria. rätwisom äst thu främyärska, sakom syndharom hiälperska JMÖ 102 . - Jfr tilhiälpirska."],"f":["-erska )"]},{"a":"hiälpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälperska. om Jungfru Maria. thu äst aldra manna frw ok hiälperska (adjutrix) Bir 3: 355 . VKR XVI . Su 209 . \" ffadherlösom ast thu wordhin en hiälpirska \" ib 207 . MD 68 . Jfr nödhhiälpirska."],"f":["-erska Bir 3: 355 ; Su 209 . ","helpirske MD 68 ), "]},{"a":"hiälpliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig, hjälpande. \" wi wiliom ok skulum them fornämpda bo jonssynj . . . med fwl hiälp oc trolikom winskap hiälpelike wara i styrkilse . . . kunungsens ok kronunna rätz \" HSH 16: 5 ( 1369) . Jfr behiälpliker."],"f":["hiälpeliker )"]},{"a":"hiälpliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig, hjälpande. \" thee sculo hanom helpelike wara, som fridhärbrytaranum äpter fylghiä \" Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . \" j mothe thy han till förende j sina närwaru hafde them grannelikin ok hjälplikin warit \" MP 4: 29 . Jfr be-, til-hiälpliker."],"f":["hjälplikin MP 4: 29 . ","hiälpelikin SvB 230 (omkr. 1520). n. hiälpelikit ib 152 (omkr. 1500). pl. helpelike Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) ),"]},{"a":"hiälplösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1236."],"f":[]},{"a":"hiälpogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr behiälpgher."],"f":[]},{"a":"hiälpogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hjälpande, behälplig. med dat. var mik hiälpoghir (resurge in adjutorium meum) Bo 185 . \" the skulu honum wara hielpoghe at han finge the päninga \" SO 3 . - i edsformulär. badho sik swa gudh hullan oc hyälpogha (för -an) wara oc al hälghon j hymerike VAH 24: 321 ( 1424) . - Jfr behiälpogher."],"f":["hielpogher . ","hyälpogher )"]},{"a":"hiälprädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hiälparädhe 2. Vm Fornm ÅPrsskr 3: 91 (1482)."],"f":["hielp- )"]},{"a":"hiälpskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1236."],"f":[]},{"a":"hiälpthorftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hjälbehövande. GU c 20 s. 292."],"f":["hielp törfftoger )"]},{"a":"hiält","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärdsknapp (så väl den vid fästets öfvre ände befintlige som den hvilken skiljer fästet från klingan, d. v. s. parerstången); pl. svärdsknappar, äfven de båda svärdsknapparne med mellanliggande stycke, fäste (en bem. synes kunna tillkomma ordet äfven i sing.). bade hielt oc klod oc handfang är aff röt gwlle slagit Di 76 . ib 71 . löper ormen fra hieltit oc till vddin ib 76 . \" satte swerdit wid sin ryg, oc hiolt i hieltit oc stötte vdden nider i ordena \" ib 158 . \" lath sik smidh[a] eth skarpt swärdh twäggiath oc haffdhe thz hiält (copulum) mit vppa sik \" MB 2: 76 . \" hiältith (capulus) äptirfölgde iärneth j vndhinne \" ib. \" thz (svärdet) stoth (i jorden) op til hiältit \" Di 293 . \" swerdit brast sunder i hieltit (i sundr brast i miðiu) \" ib 150 . \" swerdit brast sunder i hieltit (brestr i tva luti) \" ib 154 . \" brast swerdit sunder i hiälten (Cod. B hieltedh 311; firir framan hiolltin) \" ib 19 . swerdit brast sunder i hälten (Cod. B hieltedh 319; brestr i svndr i tva lvti) ib 70 . \" swärdit brasth syndher j hiältana (hiallit eptir brestr af) \" ib 282 . \" stak her didrik diwrit in at naffuelen swerdit op till hieltana (leggr þiðricr til dyrsens neðan i qviðinn sva at hioltin toco við) \" ib 82 . [mäp] hornum ällä hiältum SR 53 ."],"f":["hielt . ","hält . ","-ar ) , "]},{"a":"hiält","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch f. (Prosadikter (Karl M) 287) L. svärdsknapp, svärdsfäste. Prosadikter (Karl M) 268 . roland . . . hafdhe i sinne hand sit swärdh dirumdall alt lblodoght fra oddin oc til hiältith ib 276 . ib 283 . \" sidhan togh han hiältena aff swärdhith fore the hälgedoma skuld som lther i waro \" ib 287 . ib 324 ."],"f":["hielth GU C 20 s. 77) , "]},{"a":"hiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjärne. \" slo sundar houþet iacobi sua at (vt) lop härnen \" Bu 198 . \" hiarnen vtflöt af näsom ok örom \" KL 310 . \" i höfdom är hiärne ther hauer try styrilse \" KS 31 (80, 33) . then första lutren af hiärnanom han väkkr up hugh ok åthäue likamens ib. \" röra manna hiärna mz truldom til dröma \" Bil 557 . KS 39 (101, 41) . Bir 1: 13, 67, 100, 291, 3: 136 . MB 1: (Cod. B) 533 . LB 7: 332, 333 . Tref. tidh. f. 165, 188 (enl. Rietz s. 284). Jfr hara hiärne. "],"f":["hiarne . ","härne Tref. tidh. f. 165 (enl. Rietz s. 284); -en Bu 198 . ","hierna: -an LB 7: 333 ), ","hiärna fal","hierne- )","hiärna hinna","hiarna- )","hiärna hvarf","hierne hwarff )"]},{"a":"hiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjärna. GU C 20 s. 99 . topatius . . . läker them willo haffwa j hiarnanom PMSkr 492 . Jfr katta hiärne. "],"f":["hierne . ","hiarne: -nanom PMSkr 492 )","*hiärna värker , "]},{"a":"hiärnhvarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hiärna hvarf. speker thz hiärnhwarff oc kombir hoffwdit til godhan stadga LB 3: 54 ."],"f":[]},{"a":"hiärnskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudskål. \" hiärn skalin (cranium) var borto j hofdheno \" Bir 3: 136 ."],"f":[]},{"a":"hiärnvilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrsel. \" karabe thet är raff . . . röken aff the rörer meer hiärn willo \" PMSkr 478 ."],"f":[]},{"a":"hiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" heraldiskt hjärta. vpa hielmen en swort lylia vti et hierta Bergius, Nytt förråd 191 (1431). ","2) hjärta, sinne, själ. Se Sdw 2: 1236. o mins hiä[r]ta enaste glädhi Mecht 67 . \" takke honom oc mz jnänärsta hiä[r]ta wälsignan \" ib 282 . SvB 68 (slutet av 1400-t.). - ss säte för känslan (glädje, sorg, kärlem, vrede o. ld.). tak tik eth goth hiärta for thy thu sörgher äpther thy thik wardher enga böther Prosadikter (Sju vise M B) 204 . \" j haffwin ey thz hiärtat ena stund som andra ib 2007. - gen. sing. best. hiärtans i förening med ett följande subst. jubilus . . . hierthans fröydh \" GU C 20 (hand 2) s. 48. jak bidher tilk, aff mins jnnarsta hiärtans grwnd SvB 95 (slutet av 1400-t.). - ss beteckning för förstånd el. vishet. barlam . . . wttydde for hanom skriftena badhe gambla laghin oc the nyia, prophetana spadom . . . huilkit thän hälghe mannin hafdhe alt saman j sino hiärta for thy han var innanlyster oc lärdher aff thom hälghanda Prosadikter (Barl) 51. - Jfr blodh-, hara-, höno-, silf-, värulds-hiärta, ävensom sam-, stor-hiärtadher. "],"f":["hierta . ","hiärta Mecht 67, 282 ; SvB 132 (omkr. 1500). pl. hiärtan Mecht 145 . Se Sdw 2: 1236),","-","*hiärta bladh , ","hiärta blodh , ","hiärta kär","hierta- )","*hiärta lagh , ","hiärta pikkan (hierta-), ","hiärta rot","-röther ) , ","hiärta värker","hierta- )","hiärtans frygdh , f. Se SDw 2: 1236."]},{"a":"hiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hjärta. i eg. och sinlig mening. likamen hauer hierta thz sum styre allom likamens limom ok åthänom KS 31 (80, 33) . diursins hiärta Bir 2: 5 . Bil 371, 652, 771 . RK 1: 3903, 3: 2105 . ","2) i andlig mening: hjärta (fattadt ss lifvets medelpunkt, ss grunden för icke allenast den lägre utan äfven den högre lifsverksamheten), själens innersta, själ, sinne. hiärtanna ransakare Bo 149 . \" blöte manght hiärta tel guz lof \" Bu 29 . \" mius hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört \" ib 72 . \" blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkia mz þakom þina pino: af allom hugh ok hiärta mino \" ib. \" han badh til gudh ij himerik aff hiärta ok hugh swa imnirlik \" Fr 1774 . reent hiärta MB 1: 473 . \" hans hiärtä är hemme hos hans frv \" Iv 1946 . \" thera hierta skilde mykit aat \" RK 1: 3749 . \" hans hierta haffde en ondan grwnd \" ib 3750 . gud i thera hierta skööt at the loto fara awund ok niidh ib 3445 . \" mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta \" SD NS 2: 10 ( 1408) . - läggia i (a el. vidh) hjärta (el. hiärtat), betänka, besinna. ey han tha i hiärtad lade at han för marsken i stocholm hyllat hade RK 2: 5309 . \" äro tha meer i hiärtad ey ladhe än han förra bewiist hade \" ib 9515 . \" alexander hafdhe tha i akt stadhelika i sit hiärta lakt (gjort till föremål för sitt begrundande) hwath konst han matte ther til finna \" Al 9056 . \" konungen än tha ey a hiärta ladhe hurw gren gotland forrat hadhe \" RK 2: 8145 . läghen widh idarth hiärta (ponite ad cor) hwru snarlika falnar oc förtörkas tässen wärldenna blomster Su 42 . - ss inneslutande förborgade tankar och uppsåt. hwath kunungin wil i sit hiärta mena thz wiste ängin vtan han ena Iv 61 . \" vndistoþ hans hiarta (hvad han tänkte) \" Bu 157 . \" lyste ängte af sino hiarta (uppsåt) \" ib 27 . \" hylia cristona i sino hiarta \" ib 415 . hon (tungan) skal manz mål framföra, suåsom thet är i hiärtano huxat KS 55 (138, 59) . \" tu skalt ey tit hiärta huariom opinbara \" ib 71 (174, 78). Al 7594 . hans hiärta enlika widh sik sagdhe ib 7612 . tala om theres hiertans mordh (det mord de i sina hjärtan beslutit) RK 3: 344 . - ss säte för känslan; särsk. för glädje, sorg, kärlek, vrede. hon tröste mz hiärtano ok öpte mz munnenom tel varra fru hialp Bu 30 . hans hiärta (är) som thz ware en mwr (d. v. s. obevekligt) Al 3058 . \" bar saran harm ok angar i hiärta sorgh . . . aff innarsta hiärta \" MB 1: 249 . \" som bedröfdh hiärta hawa \" Bo 107 . \" vardh han i sino hiärta mykith dröfdhir (animum nimio affecisset mærore) \" Ansg 239 . hans hierte fik tha et slagh RK 2: 2920 . \" nw wardh hans hiärta nakath glat \" Al 8361 . \" en man war aldreg swa illa grötter at hans hierta matte ey lee \" RK 1: 3508 . \" tha munde thit jomfrolegä herta lee \" MD 62 . haffwa them i thera hiärta kära Iv 56 . \" thz ij mz hiärta ok sinne älzskin mik ower alla quinna \" ib 1440 . min son älskir thik aff allo hiärta Bir 3: 3 . wred aff allt hiertä (brjóstreiðr) Di 77 . loffuandis wan herra ihesum christim oc hans wälsignada modher maria mz allo hiärta oc gudhelighet Bir 5: 102 . - I denna betydelse förekommer stundom den artikulerade gen. sing. hiärtans i förening med ett följande subst. iak seer nw min hiärtans harm Al 10144 . \" war hiärtäns lust \" Va 33 . \" wänt ater aff thinom graat oc hiärtans mödho \" Lg 3: 253 .","1) præcordia, hjärterot, mellangärde. hans lifuer ok lungur ok hiärta root droogh leonith wt alt mz sin foot Iv 3407 . han är . . . stungen genom sin hierte röth MD 16 . - pl. läke hyärtaröther LB 5: 80 . ib 2: 65, 7: 59 . scalf hanum mergher ok hiärta rötar (ipsius præcordia medulitus anhelare) Bil 272 . \" stungo han i herte röther \" MD 16 . \" huat tilböriar ey . . . anden wauskas oc nidherst aff hiärta rötrena sik wpdragha \" Su 248 . ","2) pl. i andlig mening: hjärterötter, hjärtats el. själens innersta. ginum mina hiarta rötar Bu 73 . \" hafwa älskat gudh mädh allom hiärta rotom (præcordiis) \" Bir 4: (Dikt) 230. lofwande tik oc takande aff allom minom hjärta rotom (ex intimis præcordiis) Su 47 . \" thz twangh theres hierta röther \" RK 3: 706 . (Jfr tik warkunna aff innersta mins hiärta rothom Su 30 .) - Jfr hiärtans rot.","1) hjärtlidande, smärta i hjärtat. hon hielper for hiertawärk LB 7: 1 . ib 2: 57, 6: 105, 7: 6, 165, 234 . ","2) hjärteqval. \" huath munde hennes siel tha liidhe allen hiertewerk ok qwilde \" MD 40 ."],"f":["hiarta Bu 27, 30, 157, 415 . hierta. hyertha LB 2: 65 . ","herta MD 62 . ","järta Bir 3: 292. pl. hiärta. gen. hiärta Bir 4: (Dikt) 210. ","hiärtanna Bo 149), ","hiärtans kär","kär hiärtans )","hiärta blinder , ","hiärta blodh , ","hiärta byld , ","hiärta glädhi","-glädhy )","hiärta grund , ","hiärta höviska","hyarttä haweskä )","hiärta kumber , ","hiärta pikkan , ","hiärta qvidha , ","hiärta ro","hierte roo )","hiärta rot","hierte roth: -röther MD 16 . hierte röth (för hierte roth; rimmade med foth) ib),","hiärta skut , ","hiärta sorgh","hiärta stängil","hiärta träghi , ","hiärta thyrster","hierte tyrsther )","hiärta ve , ","hiärta värker","hiärtans fryghdh","-frögd LB 7: 165, 234, 275, 341), ","hiärtans rot","-root )"]},{"a":"hiärtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) i hjärtat, i själen. nectanabus hiärtelika widh sik loo Al 247 .","2) af hjärtat, hjärtligen, uppriktigt. til the . . . kännas hiärtelika widh, at the gingo thwärt aff rätto MB 1: 379 . \" konungin badh swa hiärtelika \" Fr 675 . ib 493 . Iv 1535, 1641 . \" han älskadhe henne swa hiärtelika \" Fl 152 . ib 607, 1381 . Iv 1033 . Fr 680 . hafdhe mannin hiertelica käran Bil 648 . Iv 214, 217 . MD (S) 301 . ","3) hjärtligt, kärleksfullt the vntfingo them wäl hiärtelika Fl 221 . \" swa täkkelika oc hiärtelika (amorose) anamadher \" Su 278 ."],"f":["hiärtelik Fl 607, 1381 ; Iv 214, 217 . ","hiärterlika ib 1641 . ","hiärterlik ib 1535 . ","hiärtalig MD (S) 301),"]},{"a":"hiärteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hjärtlig, innerlig? o thu älskeliaste, oc hiärteliaste enda barn SvB 297 (omkr. 1520)."],"f":["-likaster ) , "]},{"a":"hiärteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hjärtlig, uppriktig. \" faa . . . hiärtelikin kärlek \" Bir 3: 292 . af hiärtelike sorgh möd ib 4: 141 . ib 154 . Su 22, 182, 446 . RK 2: 2916 . MD (S) 207 . Jfr iämhiärteliker."],"f":["hiertaligh MD (S) 297),"]},{"a":"hiärtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjärtad, modig, frimodig. göra thik hiärtoghan (cordatum) i genwerdhoghom thingom Su 435 ."],"f":[]},{"a":"hiärtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frimodig, uppriktig. \" hiärtugh människa skodhandhis sik mer haffwa brwtidh än nakor annar . . . hämpnis gudhz oräth ok sin, j thy at hon affsighx sinom eghnom wilia \" SkrtUppb 45 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"hiärtstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sticka i el. mot hjärtat. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 15 ff. iak skyllar hanom (för min makes död) som försth slo hanom i lhofwudit och swa hanom niels iönsson som fulfolde oc hiärtstak hanom ATb 1: 272 ( 1467) ."],"f":["-stak ) , "]},{"a":"hiässe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iässe."],"f":[]},{"a":"hiässe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iässe."],"f":[]},{"a":"hiþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ho","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ho aluelous ösekar ok hoo danielis XIII GU C 20 s. 18 . Jfr badhstovu-, hö-, luta-, vatn-ho."],"f":["hoo )"]},{"a":"ho","b":[],"c":"","d":"","e":["hå! ss uttryck af klagan el. förundran. i förbindelse med ett föregående o. o ho o ho o ho Iv 932 . \" o ho o ho \" ib 1670 ."],"f":[]},{"a":"ho","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr svina ho."],"f":[]},{"a":"hof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hof, hofsamhet, måtta. \" gat hon ey länger haldit sino modhe mz hofue \" Bil 350 . haf keysara hoof (den hofsamhet som anstår en kejsare) mz hughi: gör linare thina hardha doma ib 125 . aat ok drak fore vtan hoff Fr 1127 . \" thu haff ther mädh mato ok hoff \" Al 2963 . \" a thina giri är enkte hoff \" ib 6916 . ib 10008 . RK 1: 2208 . MD (S) 211 . \" rätzsens twang mz hofwe spara \" ib 266 . \" thet är rät retuisa ther styris medh houe \" KS 20 (49, 21) . Jfr magha hof."],"f":["hoff . ","hoof . ","hooff Al 10008 ; RK 1: 2208), "]},{"a":"hof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. genom byggnad inhägnad plats, gård. ","1) gård, hemman? hedniskt tempel, helgedom? i ortnamn. datum hof SD 2: 608 ( 1310) .","2) , till hofs, till hofvet. til hofua fara Iv 3614 . ib 191, 4777 . \" koma til howa \" RK 1: 1997 . \" tha konung darius hördhe thetta, sände han allom sinom förstom budh, at the skuldo til hofwa koma \" ST 519 ; jfr 5. hwar skal mz sith häl til howa ridha (quilibet aulizat vt eum fauor intitulizat) GO 817 . \" dragh leghodrängh til howq ok haff skam fore (garcio cum fuerit curio probra gerit) \" ib 372 . \" alt fotappas thz man til howa läther \" ib 716 . - vid hofvet. the äldre syster til hofua alt var (hafði jafnan verit með hirðinni) Iv 4735 . ib 1604 . Fl 83 . \" vara til howa när kesarinno \" Lg 1025 . \" war gamal til houa ok wngher til klosther \" GO 58 . iach . . . wil ey thz til hoffua hörä Iv 1891 . ib 4025. - fra hova, från hofvet. han skildis fra hofua som een dare Iv 1625 . ib 1706 . ","3) hof, hofhållning. riddaren . . . haldar rikt hof Bu 19 KS 61 (151, 67) . Bil 307 . \" aff alt thz rooff ther wi fa aff alexanders hoff \" Al 3102 . ","4) de som vistas el. uppträda vid hofvet, konungens omgifning el. följe. ä hwar the stridha mz sit hoff (sina riddare) Iv 22 . de under konungen lydande stormännen. vi . . . lotom saman koma alt vart hoof Gr 286 . - til hova, i krigstjenst. lazarus war mäst til houa (plus militiæ vacaret) Bil 263 . \" bondin kan ey bade lidha plöia ok wel til hoffwa ridha \" MD (S) 255 ; jfr 6.","5) sammankomst af stormän. han hafdhe dighirt hoff (congregante . . . rege inficitam mulitudinem) Bil 609 . Fl 1625 . \" the fyre bröder toko een stempna . . . thz hooff thz war a träno näss \" RK 1: 648 . herredag, riksmöte. the ädela men i swerighe boo the haffdo eth hoff i örabro RK 1: 2817 . ib 776, 4253, 4260, 4397, 2: 5318 . ","6) festligt samqväm (oftas ett sådant som anställdes vid hofvet el. af en fustig person), gästabud; i sht med riddarspel förenad fest. þäs lanz kunugar giorþe brulöp sinna dottor . . . tomas ok abbanes como tel þät hof Bu 182 . när scal iak þins bruþlös hof halda ib 491 . \" baltazar . . . hiölt dighert hoff i stadheno \" MB 1: 19 . ib 24, 236 . KL 124 . ST 405 . Al 353, 675 . \" hiöldo romara þär for (derför att 1000 år förflutit sedan Roms grundande) dighart hof ok höghtiþ miok dyra \" Bu 395 . \" ther saa han rikt hof ändas mz iammerlike striidh \" Bil 686 . hiolt et hoff (hélt mikla hátið) Iv 42 . fiortan nätter stodh thz hoff Fr 2645 . \" eth hooff i suderköpunge war swa höwelika wänt ok riikt \" RK 1: 1807 . \" lät til redha oc kriera eet stoort hoff \" ST 460 . \" ther äptir böriadhis hofwit oc lekin gik til \" ib 515 . \" en riddare . . . giordhe mang hooff ok budhöl \" KL 82 . Fr 1223, 2713, 3055, 3059, 3073 . Al 3821, 3826 . RK 1: 1096, 2182, 2542, 2558, 3620, 2: 179, 5093, 7133, 7226, 7533 . Va 55 . Di 98, 99, 173 . mz hoff oc danz oc leek oc diost MD 190 . sökiä mangt eth hoff hwar torney och dyst kan saman komma Iv 1846 (kan, liksom til hova på de tre följande ställena, föras till 2). - til hova, till riddarspel. vil han honum til hofua halda Iv 1956 . til hofua ridha ib 1973 . ST 460 . - Jfr härra hof."],"f":["hoff . ","hoof . ","hooff . ","haaff RK 2: 7226), "]},{"a":"hof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hov, måtta. Jfr härra hof."],"f":[]},{"a":"hof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","4) en konungs el. furstes omgivning el. följe. paris deiphebus anthenor eneas polidamas oc andra flere stygo tiil syna hästa oc folgde mz myket hoff drotningen Troj 69 . - Jfr drotninga hof."],"f":["hooff Troj 69 )"]},{"a":"hof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hof. han (ormen) skal hugga hästen i howina (sing.? pl.? mordens ungulas equi) MB 1: 265 . \" slo han til hälia mz hoff j quaf (cale percussum in flumine projecit) \" Lg 429 . hästannas hooffwör (umgulæ) niderfwllo MB 2 . 82. "],"f":["hoof . ","hova vägher , "]},{"a":"hofdränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppvaktande yngling vid ett hov. ibland hoffdrengia och arghe skalker PMSkr 661 ."],"f":["hoffdrenger )"]},{"a":"hoffenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till rustningen hörande hufvudbetäckning? vnam muzam cum plata & hoffæner SD 2: 280 ( 1299) ."],"f":["hoffäner )"]},{"a":"hoffenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Hildebreand, Sv. Medelt. 2: 320."],"f":[]},{"a":"hoffolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till häst tjenande frälsemän, rytteri. jag böd wtbodh aff alla städher mykit hoffolk had iag oc mädher RK 3: (sista forts.) 5010 . meth ffultaga hoffolk som grijpa til wern MD 485 . hwad therom taläs och sigis jamwäl blandh almogen som hos hoff folket HSH 19: 18 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"hoffolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigsfolk; rytteri. MP 5: 121 . Troj 69 . eneas oc anthenor kommo tha mz myket hoffolk till honom ib 249 ."],"f":[]},{"a":"hoffä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hofgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gård hvarest en konung el. höfding håller hof. Di 301 . - herregård, sätesgård? en hofgordh oc thisse thorp thär vnder SD NS 1: 439 (1405, nyare afskr.). hofgardhen thyrisedhe ib 2: 209 ( 1409) . ib 660 ( 1413) ."],"f":["hofgordher . ","hoff gordher: -gordhen Di 301 ), "]},{"a":"hofgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["herregård, sättesgård. 3 päningxbool i hoffgardhenom VKJ 145 ( 1477) . \" curia e garder commvniter hoffgarder \" GU C 20 s. 160 ."],"f":["hoff- . ","-garder )"]},{"a":"hofgesin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjensteman tillhörande konungens omgifning el. följe. the breff och wärff wij her staggath haffwa medh k. h[ans] ho[ff] gesinner och capitener BSH 5: 271 (1508; hogesinner skulle äfven kunna föras till ett hogesin, en form som kunde tänkas utvecklad ur hovasin). Jfr hofsind, hovasin."],"f":[]},{"a":"hofiunkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. yngling som tjenar vid en furstes hof; yngling af förnämt stånd. \" en wänasta wngher oc stolter hooffiunkare \" Su 233 . vnghe hoff jonkara MB 2: 173 . ib 271 ."],"f":["hoofflunkare . ","hoff jonkare: -a MB 2: 173, 271), "]},{"a":"hofiunkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yngling som tjänar vid en furstes hov; yngling av förnämt stånd. Mecht 237 ."],"f":["hoff- )"]},{"a":"hoflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett måttfullt sätt, lugnt. togh han thät hofligha mädh största thulumodh Hel män 200 . \" radom wi eder atj tage then oc al annan eder mothegong vid eder hofliga \" HSH 17: 176 (1523, Brask)."],"f":["hoffliga . ","hofligha )"]},{"a":"hoflös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omåttlig, öfverdådig. \" custoghe a bygningh ok hflöst hoff \" Lg 307 ."],"f":[]},{"a":"hofman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Stock Skb 7 (1516-17). karl homan ib 46 (1517-18). "],"f":["hoffman . ","hoffweman HLG 3: 22 (1514). homan ATb 3: 285 ( 1515) ; Stock Skb 46 (1517 -18) o. s. v. homman Arnell Brask Biᴵ 20. pl. hommen HLG 2: 135 (1525)), ","*hofmanna dränger","hoffmanna drengie),"]},{"a":"hofman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hofman, förnäm man. \" \" KL 8 . \" fik iohannes hofmanna hath \" Bil 657 . \" klärka ok hofmän (ss motsats härtill nämnes strax efteråt: alt almenninggis folk) trösto theophilum \" ib. \" i them landom fara ämwäl konunga oc hoffmän i dyrbonom waghnom \" MB 1: 239 . - frälseman. bönder ok hoffmen RK 1: 4453 . \" hoffmen ok bönder alle saman öpto ok sagdho alle amen \" ib 4500 . FM 188 ( 1504) . - samordnat med frälsisman. frelsemän klärker oc andra sliike fogther oc hoffmän och embetzmän böndher oc bokarla oc alla köpstadz män RK 3: (sista forts.) 5745 (i inledningen till det efter Svante Stures död i hans namn uppsatta bref, som förordade hans son till efterträdare). - frälseman ss tjenande i krig; i harnesk klädd ryttare (frälsemännen utgjorde nämligen en från mängden skild klass, hvars medlemmar egnade sig åt krigets yrke och voro skyldige att i fält på egen bekostnad tjena med häst och i full rustning). han redh en dagh a wäghenom a moth hofmannom (milites) Bil 632 . \" wäriarene som äru hof männene ok riddarne \" Bir 1: 193 . badhe hoffmen ok bönder RK 1: 2362 . ib 2: 3961 . \" the hoffmen drogho thera tygh vpa \" ib 1: 4119 . \" hoffman oc knape war han i stad \" ib (Albr.) s. 213. the (de som tillhörde then andre almoge, skild från riddara oc swena samt köpstdzmän) waro en dels mz harnisk oc häst ferdoge som hofmän bäst ib 2: 8628 . alle hoffmen skolo holla östen tili vid syön och borgere och köpstedzmen vid kirkyogaarden BSH 4: 295 ( 1501) . mädhen hoffmen, rytteere och köpstadzmen storma tiil slottet ib 5: 199 ( 1507) . [200] hoffmän the bästa mz harnisk och godha hästa RK 3: 1649 . \" thz giorde hoffmännena som waare tiil hästh \" ib 65 . \" the sankadhe hoffmän och manga swäna \" ib 2650 . ib 1: 1557, 2720, 3746, 4106, 4134, 2: 2196, 2337, 2411, 2501, 2777, 3961, 4018, 4020 o. s. v., 3: 1653, 1774. MD (S) 256 . hoffmän äller tyänara PM 23 . \" hwaryom hoffman äller sollanär \" ib 24 . FM 114 ( 1499) . BSH 5: 485 ( 1511) . terdhe han siigh altiit pa marken moth rikesens fiendher som en hoffman ib 136 ( 1507) . "],"f":["höffman: höffmän RK 2: 5962 . ","homan FM 188 (1504); homen RK 2: 2237, 2501 . ","homman: hommen FM 114 ( 1499); BSH 5: 485 ( 1511) , ","hofmans modh","hofmans spil","hoffmans spell )"]},{"a":"hofmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" BSH 3: 38] Tyska ordens högmästare. hoffmästeren aff prytzen BSH 3: 8 ( 1449) . \" hoffmästerens oc the hänsestädherne sändebud ib. \""],"f":["hoffmästere )"]},{"a":"hofmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hovmästare, rikshovmästare, förste minister. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 114 f. Hildebrand, Sv. statsförf. s. 126. hoffmästaren her erik axol(sson) Arfstv 47 ( 1461) . Prosadikter (Barl) 26 . her påwall llaxmann, hoffmestere j danmark Trolles Jb Bil 251 (1494, nyare avskr.) . \" twre iönson riddere oc hoffmesthere \" HSH 16: 7 ( 1526) . ","4) ss tillnamn. voller hoffmestere citauit anders ragwalsons hustru iij (4:e) resa STb 2: 400 (1489)."],"f":["hoff- . ","mest(h)ere ),"]},{"a":"hofmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) den som förestår en konungs hof, hofmästare; rikshofmästare, förste ministe. han war konungens hoffmestara (raðgiava) Di 173 . ST 519 . her abiörn högmäktighe herris hertwge i sverighe hoffmäster SD 3: 121 . (öfvers. i gammal afskr.). mattis kätilmundason . . . konungh mans eriksons ffordem hertogz hoffmestare (dapifer) ib 413 (öfvers. i gammal afskr.). mattis kätilmundzsson hoffmestere (dapifer) ib 415 (öfvers. i gammal afskr.). knwth iansson . . . konungx . . . magnis swergis ok norgis hoffmästharä (dapifer) ib 705 (öfvers. fr. 1400-talet). iussa duwa hofmästare ib NS 1: 324 (1404, nyare afskr.). ib 264 (1403, gammal afskr.), 265 (1403, samt. afskr.), 398 (1405, gammal afskr.), 400 (1405, gammal afskr.) o. s. v. her erih axelson hoffmestare j swerge FH 4: 80 ( 1463) . ib 81 . \" jagh sten sture . . . konungh hanses hoffmester i swerige \" ib 1: 188 (1498, nyare afskr.). ib 187 (1498, nyare afskr.), 8: 10 ( 1498). her sten sture riddare och hoffmästare i swärige ib 1: 190 ( 1498, nyare afskr.) . sten stwre, hoffmestere j swerige FM 124 ( 1501) . \" skal och konungen hafwa hoffmestare i hwart rijke \" BtRK 119 ( 1436) . \" her benct jönsson hommästare (nämnes näst efter drotsen och marsken) \" SJ 83 ( 1441) . \" her benct jönsson war nadhugh herrä konungx hommestare ok laghman i vpland \" ib 147 ( 1446) . \" een syhn som hoffmestaren hade dömdt till een konungzlige ransakan \" BtFH 1: 67 (1460, nyare afskr.) . \" effter hoffmestares befallningh ib. \" ib 53 (1462, nyare afskr.). ","2) hofmästare, uppfostrare. \" hofmästare enna ärlika iomfrw \" Bil 594 . Lg 3: 371 .","3) magister eqvitum, anförare för rytteriet. fabius rutilus kesarens papirij hoffmästare PM 20 ."],"f":["hoffmestere . ","hommästare SJ 83 ( 1441) . ","hommestare ib 147 ( 1446) . ","hoffmestar Lg 3: 371 . ","hoffmäster . ","hofmester SD NS 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) ; ","-mesters ib 264 (1403, gammal afskr.). hoffmester), "]},{"a":"hofmästarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hovmästarinna, kvinna som förestår en drottnings el. furstinnas hov. domina idha hofmestarinnan HLG 1: 64 (1455)."],"f":["-mestarinna )"]},{"a":"hofmästarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hofmästarinna, qvinna som förestår en drottnings el. furstinnas hof? hon hylt mz ära en firue staat som en hommesterinna MD 444 .","2) hofmästarinna, uppfostrarinna. \" tha war fru märetta hännas (drottning Margaretas) hoffmästerinna \" BK 206 ."],"f":["hoffmästerinna . ","hommesterinna )"]},{"a":"hofmästirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hofmästarinna, uppfostrarinna. \" skikadhe hona til at wara drotning p hilippa hoffmästerska \" BK 206 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"hofriddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudriddare, brudförare. \" troen är thänne hofriddarin (paranymplus) som weet bäggia thera älgskogha \" Bo 113 ."],"f":[]},{"a":"hofriddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brudriddare, brudsve. han war som een hofriddare (paranymphus), bärande bodzskap mällan brwdhhgoman ok lbrwdhena SpV 209 ."],"f":[]},{"a":"hofrätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rätt(snormer) gällande vid ett hov, gårdsrätt? iak skildis fra hanom swa på een hoffräth then tiidh iak skildis fraan andirse tha kom iak ti her niels stura oc her sten ATb 1: 326 ( 1470) ."],"f":["hoffräth ) , "]},{"a":"hofsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["måttlig, hofsam. \" hofsamber i dryk ok åthänom sinom \" KS 44 (114, 48) . ib 51 (128, 55), 59 (147, 65) . hofsambr . . . å mat (ij math Fragm. 13) ib 54 (138, 58). haui . . . hofsama (sobrios) rådhgiua ib 49 (125, 53). huat dughr retuisan vm hon är ey hofsam ib 20 (49, 21). "],"f":["hofsämber: hofsämi KS 51 (128, 55),"]},{"a":"hofsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["hovsam, måttlig. - medelmåttig? jtem warum wj mariobo kloster j tre nätter thär star wäl til jn obseruancia. jtem j marie waldh j twa nätther thär är thet hafmbth (felläst för hoffsamtth) PMBref 301 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"hofsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["måttligt, med måtta, hofsamt, med hofsamhet. alt thz dyghdelika görs, thet skal göras medh vitre forhuxan, retvijslika stadhlika ok hofsamlika (temperate) KS 20 (49, 21) . \" vm han renlika ok hofsamlika lifde \" ib 33 (85, 35). han skal wara rättelika ok hofsamlika gladhr ib 38 (99, 40) . \" at han tali föghelka ok hofsamlika \" ib 45 (114, 48) ."],"f":[]},{"a":"hofsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tempererad, mild. \" tha wardher mykin wintir. waar oc somar hofsamplikin IV LXXX. waar wardher waat oc höstir hofsampliking \" ib. \" hofsamplikin wintir \" ib LXXXI ."],"f":["hofsamplikin . ","hofsampliking Iv LXXX ),"]},{"a":"hofsidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hofsed, sed el. skick som följes vid en furstes hof. MB 1: 452 . KS 54 (136, 58) ."],"f":[]},{"a":"hofsind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjensteman tillhörande konungens omgifning el. följe. komber en aff kwngens hoffsyndher op rydende BSH 5: 485 ( 1511) . Jfr hofgesin, hovasin."],"f":["hoffsyndher BSH 5: 485 ( 1511) ),"]},{"a":"hofsind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person tillhörande en konungs el. furstes hov el. uppvaktning, hovtjänare. iowan torstenson konungx hofwasin HLG 1: 57 (1451). ib. erik hillassons bygla oc stigledher . . . ther en hoffzen stal aff för:da erik hillasson JTb 43 ( 1463) . tekkis och oss, ltha mage wii hafua medh oss IIII hofwesynner och swa mange smaswena, som behoff görs Rydberg Tr 3: 380 (1483). wij hade wor kiereste nadigiste herre til gesth med hoffsinner pa radstuen STock Skb 192 (1521)."],"f":["hoffzen JTb 43 ( 1463)","hofwesynner Rydberg Tr 3: 380 ( 1483) ), "]},{"a":"hofsinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hofsind. Troj 11, 94 ."],"f":["hoff synnare )"]},{"a":"hofslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hofbeslag. \" skoningh mz nyth hofslagh \" SO 72 . VKR 37 . Bir 5: 117, 118 ."],"f":[]},{"a":"hofslaghare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["hoff- . ","slagore GU C 20 s. 262) , m. "]},{"a":"hofstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hofsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryttare. \" en hästh som en hoffswen antwordade andeers aaker for xx öre \" ATb 3: 104 ( 1499) . Jfr hofman."],"f":["hoff- )"]},{"a":"hofsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i harnesk klädd krigare. her niels haffuer hoffswäna saa maanga RK 3: 1522 . ib 2147 ."],"f":["-swän )"]},{"a":"hofsämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måttlighet, måtta, hofsamhet. \" tridhia howdh dygdh är hofsämi i hugh ok åthäuom manzens, ok thön dyghd hetr temperantia å latino \" KS 19 (47, 20) . ib 20 (50, 22). the ther hofsämi haua i mat ok drik, i sympn ok i waku, i glädhi ok klädhom ib 19 (48, 21). ib 33 (84, 35). hofsämi är i thy, at mannen forstyrer sik af ondre giri ok odyghdelikom lusta ib 20 (49, 21)."],"f":[]},{"a":"hofsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hofsämi. Bil 899 . KS 14 (32, 15), 23 (57, 25) ."],"f":[]},{"a":"hoftan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hinder, förtret? \" ath nagher wille oforetthe myne fateghe lanboo eller göre mik nagher hoffthan poo myn gordh \" BSH 4: 279 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"hoftang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hovtång. Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["hoff- )"]},{"a":"hofthiänist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigstjenst. Bil 598 ."],"f":[]},{"a":"hoftyghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. hovslrverktyg. Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["hofftyge )"]},{"a":"hoftyghesäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säck för förvaring av hovslagarverktyg. STb 1: 24 ( 1475) ."],"f":["hofftyge- )"]},{"a":"hofvärk","b":[],"c":"","d":"","e":[" och"],"f":["hoff- )"]},{"a":"hofvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigisk idrott, krigiska idrotter. \" oppa hofwerd (för hofwerk) sik wel for stodh \" MD (S) 261 . alle the mz hoffwärk fara RK 2: s. 341. hoffueerk och striidh monde han öffua ib 3: 13 . ib 1075, 3635 . MD 446, 449 . Di 87 . Lg 3: 67 . \" mykyt nampnfrägher aff sith hoffwärk (färdighet i vapen, tapperhet) oc mandhom til stridh \" ib 64 . - krigisk bedrift, krigiska bedrifter. at man skal ganska föghe gagn eller hoffwerk bedriffue til siös i thette sinne FH 7: 74 ( 1506) . ebbe koppe haffwer giort mer hoffwerch . . . sielff xx, en alla vore tydzsker oc rytters gorde BSH 5: 12 ( 1504) ."],"f":["hoffwerch . ","hoffueerk )"]},{"a":"hofvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigisk bedrift, krigiskt företag. thaa vill iak . . . driffwe in oppaa eders och for:ne allis vore fyender eth hoffwrke för eders skyll HSH 19: 151 (506). aff myndre hopenom begaars offtha alth hoffwärkith när the ärw räth skikkadhe PMSkr 157 ."],"f":["hoffwerke )"]},{"a":"hofþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["höþpa )"]},{"a":"hog","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hug, hugga."],"f":["hogga"]},{"a":"hoghal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kulle. i ortnamn. Jfr B. Hellselman, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 12 f."],"f":[]},{"a":"hogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hugher."],"f":[]},{"a":"hoghmeidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i muren på en förskansning utbyggd öppning hvarifrån sköts på fienderna. her didrik stodh ther hart när oppe en hog- "],"f":["hogmeydh )"]},{"a":"hoghmodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" sannolikt äfven hôchmôt och hogemôt af ho, hôch, hoge, altus; med det främmande elementet i ordets förra del synes, åtminstone för den allmänna uppfattningen, det inhemska hugher, hogher hafva sammansmält; särskild äro formerna med u i första stafvelsen att tillskrifva inflytelse härifrån) ","1) mod, tapperhet, ifver. ängin vilde for annan vika ey swa bret rät som en fot thz wlte thera hugamot Iv (Cod. B, C) s. 351. the slogos mz mykit hoffmod (kappi) Di 156 . stridde allan dag mz mykin hogmod ib 203 . ib 65, 105, 106, 129, 151, 153 . ","2) högmod, öfvermod, stolthet. fallir hon ij hoghmodh oc höghfärdh Bo 95 . knosa alt swnder hoghmodh oc bälde oc idhra härdzsko MB 1: 377 . \" homodh plägher gerna falla \" RK 3: 2938 . mz höghfärdh ok stoor hoghomodh Al 4345 . thera hoghmoodh är alt for bald Iv 2061 . \" thet gör han aff hoghmodhe ok fåwisko sinne \" KS 8 (18, 8 ; kan föras till hoghmodhe). Bo 165 . MB 1: 101, 139, 140 . Pa (Tung) 28 . Iv 458, 1390, 3315, 5377 . Al 1664, 2904, 3177, 3552 . RK 2: 1024, 3: 1697, 1789 . MD (S) 240, 270. SO 86 . Di 91, 266 . Ber 269, 270 . MB 2: 145 . Su 126, 225 ..","3) öfvermodigt beteende, öfvervåld, oförrätt, förolämpning. thz hoomodh giorde there hierta wee RK 2: 2031 . ib 3: 882 . \" the danske them et hoffmod thede \" ib 2: 2889 . \" bör thek hämpnas hwadh homodh mik sker (minnar suivirðingar) \" Di 227 . tykker mech, ath eder äär skeeth eth ganska storth hoffmodh, och mek en stoor skadhe BSH 5: 482 ( 1511?) . ib 542 ( 1514) . FM 665 ( 1517) . \" thz stora homodh och oäre thz niclis och karl honom giordo \" RK 2: 5499 . Di 113 . ath jach kwnne faa hwgswalilse for thet hommoth, megh giort är BSH 5: 389 ( 1510) . \" som i suergie hade giort thz hogmodh \" RK 2: 8516 . ib 3: 3578 . \" idhert hogmod (den oförätt, I lidit) jac wel hempna will \" ib 2: 5600 . howm riket och oss alle til blighd, hommot och fortreeth BSH 4: 219 ( 1497) . \" honom til start hommath och skadhe \" FM 410 (1509, samt. afskr.). - Jfr höghmoþ."],"f":["hoghmoodh Iv 2061, 3315 . ","hogmod Di 65, 106, 203 ; RK 2: 5600 o. s. v. ","hogmot SO 86 . ","hoghamodh Iv 458, 5377 ; Al 1664 . ","hoghomoodh Iv 1390 ; Al 2204, 3177, 4345 . ","hoffmodh Su 126, 225 ; MD (S) 270 ; BSH 5: 482 ( 1511?) . ","hoffmod MD (S) 240 ; RK 2: 2889 ; Di 156 . ","hoffmot FM 665 ( 1517) . ","homodh RK 2: 1024, 5499, 3: 882, 1697, 2938, 3578 ; Di 227, 266 ; BSH 5: 542 ( 1514) . ","hoomoh RK 2: 2031 . ","hommodh ib 3: 1789 . ","hommoth BSH 5: 389 ( 1510) . ","hommot ib 4: 219 ( 1497) . ","hommath FM 410 (1509, samt. afskr.) . ","hughmodh Ber 269, 270 . ","hugmod Pa (Tung) 28 ; Di 91, 105, 129, 151, 153 . ","hwgmod ib 113 . ","hugamot Iv (Cod. B, C) s. 351), "]},{"a":"hoghmodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) högmod, övermod, stolthet. jtem är märkiande at höffärdhin är innan til oc wtan til theen indra kallas hoffmodh SvKyrkobr 352 . ehn målere haffwer hogmodh aff thet han haffwer målett ene fagre taflo eller belete PMSkr 683 . 3) övermodigt beteende, övervåld, oförrätt, förolämpning. at thy sama clostre tholikin orätter hogmodh oc offuirwald skee skal Nio handl rör Vkl 235 (1445). gar tu mik här til homodz tu skalt faa eth fallendöfuil ATb 1: 153 ( 1461) . tilloth fogitten ok radit, ath pedher kock forbidie hinrik erichsson borgamestar for thet homoth, som han hanom giorde pa almenningx ghata STb 2: 333 ( 1489) . ib 3: 237 ( 1495) , 4: 139 (1506)."],"f":["hoffmodh SvKyrkobr 352 . ","homod: -z ATb 1: 153 ( 1461) . ","homoth STb 2: 333 ( 1489) . hamot(h) STb 3: 237 (1495), 4: 139 (1506)), "]},{"a":"hoghmodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra högmodig el. stolt? wisdomin hoghmodhar älllir wtpöser, kärlekin botar ällir byggir SpV 131 ."],"f":[]},{"a":"hoghmodhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["högmodas. \" hoghmodhas aff mine nadh \" Bir 3: 32 ."],"f":[]},{"a":"hoghmodhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hoghmodh 2. firi olydhno ok hogmodhe sina KS 8 (19, 9 ; om sina här får antagas stå för sino, är hogmodhe dat. sing. af hogmodh, i hvilken händelse alltså ordet hoghmodhe utgår). Jfr hughmödha, höghmädha, höghmödhe."],"f":[]},{"a":"hoghmodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stolt, högmodig mäder syn hogmoda ordom oc oskäligom, lagde han myket straff oppa prianum Troj 43 ."],"f":["hogmoder )"]},{"a":"hoghmodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stolt. hwi äst thu ey nw hugmoder Pa (Tung) 28 . \" han war hugmod oc otyden \" Di 131 . Jfr höghmodher."],"f":["hugmoder )"]},{"a":"hoghmodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högmodig, stolt. \" han war myket fromer oc fwltaga örligxman oc jnthe hoffmodog aff synom dygdom \" Troj 75 . ib 76 . the (ɔ: gudarna) äro allom stalttom hommodogom genstrioga Troj 89 ."],"f":["hoffmodog . ","hom(m)odog ),"]},{"a":"hoghmodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högmodig, stolt. \" som the hoghmodhogho ok höghfärdogho plägha göra \" Bo 233 . ib 14 . \" är . . . en höghfärdogh människia innan til hughmodogh \" JP 49 . \" thera hoghmodhogha akt \" Bir 3: 7 . \" scriffua sa hommodigh breff \" FM 489 ( 1510) . han war riker oc milder oc hogmodug (allra konunga rikastr oc mikillastr) Di 24 . \" vildefer hin hugmodige \" ib 132 . ib 17, 49, 57, 141, 142, 206 . Jfr höghmodhogher, höghmöþogher."],"f":["hogmoduger Di 17, 49, 57 . ","hogmodig ib 206 . ","hughmodogher . ","hugmodig . ","hommodigh ),"]},{"a":"hoghmodhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högmod, övermod. \" allom är weterligith hwro myket jldt kommer aff hommodoghet \" Troj 89 . ib."],"f":["hommodoghet )"]},{"a":"hogströminger","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se hugströminger."],"f":[]},{"a":"hol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , se hul."],"f":[]},{"a":"hol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se hul."],"f":[]},{"a":"hol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se hul."],"f":[]},{"a":"hol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , se hul."],"f":[]},{"a":"hola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se hula."],"f":[]},{"a":"hola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se hula."],"f":[]},{"a":"hola","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se hula."],"f":[]},{"a":"holagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hold","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se huld."],"f":[]},{"a":"holder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hulder."],"f":[]},{"a":"holker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["holk, ett slags större last. eller krigsskepp. tha the fore mota myn herre konungx hölk Skotteb 429 (1469-70, Kämn). Hist. Tidskr. 63: 24 (1470, samtida avskr.). STb 4: 148 ( 1507) ."],"f":["hölker: hölk Skotteb 429 (1469-70, Kämn)), "]},{"a":"holker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["holk, ett slags större fartyg, egentligen lastskepp, men ofta nyttjadt ss örlogsfartyg. the reedhe sik vt mz kogh och holk RK 2: 420 . ib 369, 7307, 7778 . \" konungen war sielffuer i then holk \" ib 1504 . \" konung valdemar sith folk vthe hadde mz twa stora holka tha ok jce [200] ryddara ok suena ppa \" ib 1: (sfgn) s. 181 . \" smaa skiip och saa the holka stora \" ib 3: 3575 . \" stiiga i skepp och holk ib (sista forts.) 5940. mz skepp iachter och holck ib 6011. \" ib 2: 1502, 8347, 8803, 3: 290, 3314, 3421 . BSH 4: 187 ( 1495) . FM 204 (1504), 416 (1509), 428 (1509), 481 (1510)."],"f":["hölker: hölk RK 2: 1502 . -ar),"]},{"a":"holker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. urhålkat föremål, holk; cylindriskt träkärl, stäva? \" thenne förscrepne tywffwr hadhe stulith . . . ä thwa holka fraa larens siggasson i wastenom \" JTb 69 (14789 . - till besman hörande hylsa (viktlod?). et besman medh en beholk oc en holk aff bly ATb 3: 24 ( 1494) . - Jfr iärn-, knifs-holker."],"f":[]},{"a":"holker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det som är urhålkadt; cylindriskt träkärl, stäfva. thw skalt ey hawa holk vndher balke (nunquam mulctrale sub base frandis ale) GO 628 ."],"f":[]},{"a":"holkin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvilkin."],"f":[]},{"a":"holländare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1236."],"f":[]},{"a":"holländer skip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Holländskt fartyg. SO 207 ."],"f":["hollender skyp )"]},{"a":"holländiska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["holländks kvinna, holländska. ss tillnamn. margereta hollendeska HLG 3: 65 (1523)."],"f":["hollendeska )"]},{"a":"holmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["hulmber . ","holms tompt , "]},{"a":"holmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr biorka holmber."],"f":[]},{"a":"holme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = holmber. i vestra holmanom SD NS 1: 568 ( 1406) . \" meden marsken pa holman laa \" RK 2: 6138 . PK 229, 238 . OB 215 . - i ortnamn. in insula dicta wlgariter scaptholma SD 3: 220 ( 1315) . - Jfr flutholme. "],"f":[]},{"a":"holme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lholme. MP 4: 224 . Jfr kalva-, qvärna-holme."],"f":["ob . ","-a )"]},{"a":"holmsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Stockholmsk. för x (10) mark holmeska SJ 175 ( 1454) . ib 216 ( 1452), 265 ( 1458) o. s. v. fore C och XV (115) mark holmes ib 312 ( 1464) . ib 348 ( 1468), 372 ( 1471). Jfr stokholmsker."],"f":["holmesker . ","holmes )"]},{"a":"holmsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stockholmsk. \" tha lop skothet först aff söuerins mynt clxxiiɉ mark holmske, . . . jtem än¬ klippninga ox swenst mynt xvj mik iij öre holmske SToc Skb 221 (1523). Jfr stokholmsker. \""],"f":[]},{"a":"holsar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hulsar."],"f":[]},{"a":"holsild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags sill av sämre beskaffenhet (lämplig för tranberedning?). jacob rölick lzacher til sine xl mark, fore han solt hade holl sil fore skanesk sil STb 4: 63 (1505)."],"f":["holl sil )"]},{"a":"holster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr aholster."],"f":[]},{"a":"holt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hult samt jfr bark-, hiälm-, knarre-, knip-, naghla-holt."],"f":[]},{"a":"holt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hult."],"f":[]},{"a":"holtzte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["holsteinare. ss tillnamn. hans holste STb 3: 210 ( 1495) . claus holste SSkb 24 (1501-02)."],"f":["holste )"]},{"a":"holtzter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Holsteinsk. the holtzte herra RK 2: 206 ."],"f":[]},{"a":"holtzter","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["Holsteinare. the holtzter giordis tha ey mygit meen RK 2: 221 . \" örligade ma holsterna \" PK 239 . "],"f":["holster )","holtzia land","holtzte land )"]},{"a":"holugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hulugher."],"f":[]},{"a":"homeia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr mura homeia."],"f":[]},{"a":"homper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se humper."],"f":[]},{"a":"hon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hån, skymf. menige sweriges rijke til haan och försmädelse BtRK 372 ( 1501) . \" menige sweriges inbyggere til stoor haan, blygd och försmädelse \" ib 373 ."],"f":["haan )"]},{"a":"hon","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" , se han."],"f":[]},{"a":"hon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hån, skymf, förolämpning. \" enkte ther i scrufuet staar, som war nathuge herre konung till hoon eller blygdh komme kan \" SD NS 3: 275 ( 1417) . \" thet hoon han giorde här loduik vesman \" STb 1: 83 ( 1476) . ib 149 ( 1478) , 2: 72 (1484). hans prip zacher fför tet hon och oquedens ord han gaff hans meynbom ib 4: 308 ( 1513) ."],"f":["hoon SD NS 3: 275 ( 1417)","han HSH 18: 100 (1497?), "]},{"a":"hon","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" , se han."],"f":[]},{"a":"honadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hån, skymf. \" androm til honnad \" HSH 22: 38 ( 1492) ."],"f":["honnader )"]},{"a":"honagh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hunagh."],"f":[]},{"a":"honhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hån, skymf. \" then honheth och forsm[ä]elsse mek ther vdi sketh är \" BSH 4: 275 (1501, samt. afskr.) ."],"f":[]},{"a":"honlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hånligen, skymfligt, vanhedrande. Se Sdw 2: 1236. var mich i vastena vnderuist . . . hwilkit mich storlige forwndrar at han sith godz saa hanlige vtsetther i oskilde mans hednder VgFormt I 8-9: 103 (1508)."],"f":["hanlige )"]},{"a":"hop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp, förhoppning. framlethis tha bidher jac om hedherlikin man suna haquonson, at han wäl göre for gudz skuld loc som mith hwpp är til lhans Svartb 131 ( 1366) . sät til lhans (ɔ Gud) thin lit thit hop Vis sten 7 . thu tokt mik til thin a got hopp, huilkit thic ey swiker Prosadikter (Barl9 31. MP 4: 30 . tha haffuer siälin jnga wänta eller hopp vppa nagra atherwända ib 203. JMÖ 118 . Jfr for-, fram-, lifs-, van-hpo."],"f":["hopp Prosadikter (Barl) 31; MP 4: 203 . ","hup Hel män 140 . ","hwpp Svartb 131 ( 1336) ), "]},{"a":"hop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp, förhoppning. \" hop tro ok kärleker \" KS 18 (45, 19) . vil eigh släppa sit hop oc tröst tel ihesum christum Bu 29 . \" alt hopit mit sätia til hans \" Bo 107 . KL 85 . hawa hop til ihesu christi pino ib 38 . \" ey haffwandis hopp äller waan til naghra helso \" MB 2: 288 . wtan hop til nadh och miskund Ber 211 . \" mit hop staar nu til thinna nadh \" Iv 4893 . \" honum är liffs hop \" Bir 2: 218. är han j helso hopi ib 3: 18 . Bil 352, 846, 860 . MP 1: 10, 61 . Bo 11, 15, 26, 78, 106, 118, 130 . Bir 1: 118, 119, 282, 387, 3: 315, 4: (Dikt) 235; RK 1: 344 . Al 6159 . Ber 4, 41 . Su 95, 96 . MB 2: 301 . Lg 3: 286, 366 . LfK 81, 100, 117 . Jfr glädhis-, kärleks-, mis-, van-hop."],"f":["hoop Bir 3: 315 ; RK 1: 344 . ","hopp LfK 81 ; MB 2: 288 ; Lg 3: 286, 366 ; ","-e LfK 100 ; ","-et ib 117 . ","hup: hupi KL 38 ; MP 1: 10 ; MB 2: 301 ; ","-e Bir 1: 387 . ","hwp: hwpe Ber 41 ), "]},{"a":"hop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp, språng. MB 1: 387 . Lg 3: 543 ."],"f":["hwp: hwpi Lg 3: 543), "]},{"a":"hopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopa, föra samman. sedhan gaff mattz ylmari two stenger jord ther till, och så hop pades the thw stenger i trigga pundland all i en hopp FMU 3 . 192 (1440, avskr.). aggerare hoa inde exaggerare nogh hopa GU C 20 s. 11 . "],"f":["*hopa til saman , föra samman, at thu wilde alt thätta som förra ärscriffwat ok sakt, hoa tilsaman i een stakkottan ok söthan epitalamium SpV 578 . - Jfr af-, saman-, up-hopa."]},{"a":"hopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. hopas, ","1) hoppas. \" tha en människia . . . hopas vppa gudz miskundh \" MP 4: 208 . \" at wi lekke stadhelika hupoms til gudz \" Hel män 185 . - opersonl. med ack. arfstv 66 (1474-75). tw haffuir mik offta oc jdheligha som mik hopos liwffligha anamath j minne synda bäthring SkrtUppb 182. - med ack. och efterföljande sats med el. utan inledningsord. Lagerbring Saml 2 . 252 (1450).huilked oss hapas ekke sant är Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). loss hopis nest gudz hielp, at wii ville föruare thenne jder nades stadt STb 5: 335 (1521, Kop). - Jfr for-, van-hopa."],"f":["hopades Lagerbring Saml 2: 252 ( 1450) ),"]},{"a":"hopa","b":[],"c":"","d":"","e":["hoppas, vänta. \" hopande stadheliga gudz hiälp \" Bir 2: 226 . \" ey hopa jak mine siäl helso \" ib 3: 213 . \" the . . . hopadho sik ewerdhelikt liiff \" MB 1: 267 . Bir 1: 243 . Su 433 . \" hopa synda forlatilse . . . ok hopa äwärdhelikit lifh \" Ber 5 . aff swa store och swa hopadhe (sperato) glädhi ib 218 . MP 1: 205 . vi . . . hopadhom wan frälsara skula koma Bir 1: 190 . ib 3: 403 . \" hwart wi hupum os i hwarre stund skula fara \" KL 256 . \" hopa sik faa nakot likamlikit gagn \" Bir 1: 160 . ib 3: 448 . \" nw hopar jak orloff aff ider faa \" RK 1: 1977 . ib 2886 . \" the . . . hopadho at thät sculde gudhi lönlikit vara \" Bil 850 . KL 62 . Bo 218 . RK 1: 186, 747 . \" hupande a hänna miskun \" KL 68 . hopa a gudhz miskund Ber 4 . \" hopa a gudhz milhet \" ib 5 . \" vm han hopadhe a mik \" Bir 2: 199 . ib 3: 124 . Ber 221 . LfK 188 . \" hopa til helso \" Ber 5 . aller hälgher män hopado til vars herra dödh MB 1: (Cod. B) 490 . herre iak hopadhe til thik ST 196 . \" j hulkra hiälp iak altidh hopadhe \" Bir 3: 209 . - opersonl. med ack. (på de i det följande anförda ställena kan dock den vid verbet förekommande personbeteckningen äfven fattas ss dat.). hopar mik the glädhi fa Fl 413 . mik hopar iak ma thöm hema finna Iv 2182 . hopar mik än til riddara twa ib 2679 . ib 3809, 3859 . nu hopar mk a idhra tröst at allder min anger vardher nw löst ib 3285 . - refl. hopas, ","1) hoppas. \" vthan os komme hög trang till annattyggiä aff utländskum, eller inlendskum som gudh förgöme, wij ok hoppoms \" SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). thok han hopas Pa 19 . \" man skal hopas ä thäth bästa \" GO 200 . tha thu hawir dröuilse tha hopas hugnadhin Bo 11 . abbotin hopandis miskun fiol a knä for han KL 68 . Bo 102, 176 . \" at han hopas tro och älskar thet han aldrigh så \" KS 18 (45, 19) . KL 235 . \" fore . . . otalikit goot wij af hänne funnit hafuom oc än hopoms at finna \" FM 23 (1389, nyare afskr.). altidh hopadhis hon höra nakar tidhande af sinom kärasta Bo 226 . \" the som ödmiuklika hopas sin nampn vara scriwat j liifsins book \" Bir 1: 186 . \" the hopas ok trösta at faa hymerike for änkte \" ib 119 . \" the hopas at syndin skal forlatas vtan rätuiso \" ib. \" jac hupas at han är min \" KL 234 . hopadis än at han skulle husena föra maat RK 1: 4193 . \" hopadis at han sculde faa annan hugh \" Bil 865 . jak hopas til gudz at thz som här atir staar af hans thiänist thz scolum vi annars stadhs höra ib 887 . the til hans hopas Gr 283 . ST 196 . \" hopas til hans nadh \" MP 1: 12 . Pa (Tung) 32 . \" at hopas til the thing som större waaro \" Bir 4: 78 . Lg 3: 142 . \" them ther a thik hopas \" Bo 117 . \" hopandis stadhlika vppa hans nadh oc miscundh \" Bil 594 . \" som altidh hoppades i tik \" Lg 221 . - med gen. thäs. thäs hopas iak Al 1120 . thäs engen hoppas ällir begärar Su 232 . - opersonl. med ack. och gen. thäs. thäs hopas mik Fl 411 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.) och följande inf. them hopadis at fonga bätra aar RK 2: 7443 . mik är i dagh kwngiort nakot, aff hwilko mik hoppas wnfa hiälp Lg 661 . - med ack. och sats med el. utan inledningsordet at. mik hopis at han skal än hielpä mik wt aff mina nödh Va 27 . \" mik hopes han komber wel til war \" RK 1: 3681 . \" thetta stora örlögh oc ofrijdh . . . ther . . . oss hopas, at een godhan oc raskan ända taka skal \" FM 23 (1389, nyare afskr.). - med ack. och prep. til med följande subst. el. pron. samt en sats med el. utan inledningsordet at. som oss höghelika hopas til idher at i gerna wilin göra BSH 1: 1389 ( 1386) . \" mik hopas til gudh thz wardhir än got om sidhe \" ST 453 . ","2) med passiv betydelse: väntas, förväntas. the tingh . . . i hwilkom wäl hoppas at bättra maa warhda LfK 158 . at enghen förbättringh kan hoppas ib. \" all widherthofftelik tingh skulu hoppas aff clostersens förman \" ib 201 . - Jfr for-, mis-, van-hopa."],"f":["hoppa LfK 188 ; ","-as ib 158, 201 ; Su 232, 323 ; MB 2: 299, Lg 661, 826, 3: 142 ; ","-oms SD 4: 537 ( 1336, nyare afskr.) ; ","-adhis Su 225 ; ","-ades Lg 221 . ","hupa: -um KL 256 ; MP 1: 61 ; ","-ande KL 68 ; ","-as ib 234 ; ","-ums ib 235 . ","-as . ","-es RK 1: 1035, 2439, 3017, 3681 . ","-is Va 72 ), "]},{"a":"hopa kasta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , cv. hop, hopkasta. aceruare hoopa kasta GU C 20 s. 6 ."],"f":["hoopa- )"]},{"a":"hopan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forhopan."],"f":[]},{"a":"hopare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunnbindare? endast ss tillnamn (familjenamn?). japer hopare SSkb 124 (1504 -05). ib 283 (1508-09). per hopare mongson Stock Skb 129 (1519-20). ib 166 (1521-22), 218 (1523-24), 234 (1524-25). Se E. Lidén, Namn och bygd 22: 22 ff."],"f":[]},{"a":"hopaskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammangaddig? ath ey skuli wardha sambindninga hopaskap, twärdrekt äller osämia Bir 5: 135 ."],"f":[]},{"a":"hoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hop, mängd, skara. \" gudh gafue at ey vare thera höpir större än hinna \" Hel män 107 . hwndrade skip . . . the ypersta örligskip j höpen waro Troj 106 . - i hop, i hög. jtem beta heelsuden lagd op i höop oc owan oppa j stykke bergena fisk ( i matsedel) Sex ekon tr 272 . - til hopa, till hopa, till samman. eth panzar een iärnhat en sklö . . . som per karson oc nigilz murarmestrare hafde til hopa ATb 1: 211 ( 1465) . \" som the ther til samans satho sina mellan, ware the til hopa och hugoss STb 2: 219 (1487). huilke peninge til höpa löp xxvj (26) marcker \" SJ 2: 174 ( 1490) . ib 184 ( 1491) . STb 3: 405 ( 1498) . jtem skal han (ɔ klickaren) ringa . . . til hopa tha halff stunden forlidhen är ÅK 61 . STb 4: 75 ( 1505) . HLG 2: 81 (1516). - Jfr ara-, bova-, diura-, dyngio-, fughla-, fä-, gul-, muld-, rageta-, rosa-, rövara-, skalka-, skip-, skipa-, smastena-, stiärna-, svina-, thräkka-, varghahoper. "],"f":["hopper: hoppa STb 3: 405 (1498). höpir Hel män 107 . ","höpen Troj 106 . ","höpa SJ 2: 174 ( 1490) . höp STb 4: 75 (1505)), ","*hopa köp , "]},{"a":"hoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["på en bys utmark upptagen odling, hopstycke. sedhan gaff mattz ylmari two stenger jordh ther till, och så hoppades the thw stenger i triggia pundland all i en hopp FMU 3: 192 (1440, avskr.) . grvnius (fel för grumus) nii hoper ok aker GU C 20 s. 323 (möjl. att föra till hoper, hop, hög). thet (ɔ 1öreslandh jordh) liggir i wästra ändhalagheno i bynom i cristina ingolffs hoop VKJ 250 ( 1480) . ib 253 (1480). til clostrins gardh i lööth ligger een hoper i betna ängh ib 2555 ( 1480) ."],"f":["hooper . ","hopper: hopp FM U 3: 192 (1440, avskr.)), "]},{"a":"hoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , till hopa, till samman. strax marskens tyänare alla monde snarth tiil hopa falla RK 3: 204 . \" han kallade them ther alla til hoopa ib 2: 914. komber them til hoppa \" LfK 133 . \" som ey tiil hopa halla \" RK 3: 2639 . \" swänske sampnas tha alle tiil hopa \" ib 2306 . ib 2312 . \" samlade til hopa allan israels almogha \" MB 2: 19 . ib 24, 27, 32 . tha huffwudh baneren the möttes tiil hopa RK 3: 2251 . \" the . . . tiil hopa räne \" ib 2956 . \" sloghos badhe til hopa mz swärdhom \" Lg 3: 333 . \" tha the alle til hopa komme waro \" ib 656 . \" the sädhen som vpskwren war oc samanlagdh tilhopa \" MB 2: 117 . \" öfftherfölgdo alle tillhopa \" ib 172 . \" baswrna gaffwo alla tilhopa aff sik starkt lywdh \" ib 14 . samqvämdher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe them om idkelika skuldo wara i gudz lwfwi LfK 18 . - Jfr gasa-, hunda-, iungfru-, myro-, rövara-, stena-, ugglo-hoper."],"f":["hooper . ","höp Di 281 . ","hopper: hoppa LfK 133 ; Di 209 . ","-ar ) , "]},{"a":"hopilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr vanhopilse."],"f":[]},{"a":"hoplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hopvis, i hopar. cumulatim . . . hopligha GU C 20 s. 159 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"hoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppa. \" wändo the !UDDA_TECKEN? männene) ey atir at flöghia älla hoppa \" Bil 879 . \" alt thz som hawer fyra föter och hopar a iordhinne mz misämpnom benom, swa som är locusta oc bruchus \" MB 1: 359 . \" homblona . . . flygha stundom swa som hopande ok springande \" Bir 1: 135 . Al 3376 . hans hiärta . . . häfuir sik ok hoppar Bil 652 . \" swa at alla thina inälffwer widhergaa han wara saman gudh oc man . . . oc at all thin ben skuli hopa thz samma (di ipsum proclament; genom hoppande förkunna) \" Su 278 . - dansa. the vsla dottorin herodis huppadhe Bo 80 . ST 371 . \" hans biorn hopade sa vppa golffuit som han slog for hanum \" Di 108 ."],"f":["-ar , -adhe),"]},{"a":"hor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ho, horsbrott. \" kiöz bindoghe af hor ok löskaläghe \" Bu 185 . MB 1: 221 . \" om horit hafdhe wordhit oppinbart \" ST 504 . hafua . . . giort mangh hoor Bil 620 ."],"f":["hoor )"]},{"a":"hor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hor, horsbrott. Prosadikter (Barl) 67 . JTb 27 ( 1460) . \" ty han giorde hoor medh laurens japsons hustrv \" STb 1: 143 ( 1478) . \" jöns arfwidhson och hans dagh (ɔ däja) ware sake til fämtüghü mark fore eth hor the giordh hadhe sin i millan \" ATb 2: 202 ( 1483?) . JTb 112 ( 1525) ."],"f":["hoor )"]},{"a":"hora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hora. \" hwilken broder misfirmer sin embetz [broders] hustru mz noger vnampn hora ok sua dana vnampn \" SO 113 ."],"f":[]},{"a":"hora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hora. \" at andhirs kallede hänne ena kradin horo \" ATb 1: 35 ( 1455) . ib. ib 121 ( 1460) . \" gak tin kradin hora \" ib 129 ( 1460) . ib 283 ( 1468) . \" han kalladhe anno ena forwunno horo \" ib 337 ( 1470) . ib. ib 381 ( 1472) . tha sagde fasbiörn thet lögh thu mik öffuir som een hora ib 392 ( 1472) . STb 1: 63 ( 1476) . \" thw solde mik en galth som en hora \" ATb 2: 388 ( 1488) . Jfr graskins-, munka-, prästa-hora, ävensom hörra. "],"f":["-o . ","haara STb 1: 119 (1477) ), ","*horo barn","horä- )","*horo kräk?","hora kreghl )","*horo rum , "]},{"a":"horanson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skökoson. ss okvädinsord. \" älseby sagde ath laris war een kaakslagare oc een horinson \" ATb 1: 243 ( 1466) . anna stubs dotthir kalladhe erik grytogywtare een forwunnen. horinson ib 337 ( 1470) . \" karl lmartinsson kallade biörn laxekarll en skiölgasson och en haarensson STb 1: 320 (1§481). Jfr härians son. \""],"f":["horasson STb 1: 194 (1479) . horens(s)on ATb 1: 121 (1460, 272 (1467), 285 (1468); STb 1: 67, 73 (1476). horinson ATb 1: 243 ( 1466) , 293 (1468), 337 (1470). horonson STb 1: 67 ( 1476) . ","haarensson ib 320 ( 1481) . ","hörenson JTb 65 ( 1474) . Se Sdw 2: 1237),"]},{"a":"horanson","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se härianson."],"f":[]},{"a":"horbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oäkta barn. ärin i vtan disciplinam. tha ärin i äkke adhol barn. vtan rät hoor barn Bo 106 . Mp 2: 67."],"f":["hoor- )"]},{"a":"horbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barn. GU C 20 (hand 2) s. 120. effter lagenn sälje att prestebarnn, eij skole ärffva mere ähn annen hoorbarnn Linkbilblh 1: 178 (1525, B rask)."],"f":["hoorbarnn )"]},{"a":"horbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hordomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hordom, äktenskapsbrott. \" nar en quinna var gripin i hoordom (in adulterio) \" Bo 159 . MB 1: 178 . KL 291 . Bir 1: 12, 233 . otukt, okyskhet. ligger . . . j hoorndom (för hoordom) LfK 218 . Al 6318 . \" frälste susannan af wrangasta gambla mannanna vptända skörlinnadh ok hoordom \" Gr 284 ."],"f":["hoordoomber: -doom Al 6318 ), "]},{"a":"hordomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hordom, äktenskapsbrott; otukt, okyskhet. GU C 20 (hand 2) s. 126. the qwädha viisor . . . effter mandrapp, danzsa ok skrikka effter giorda hoordoma SvKyrkobr (Lucid B) 196 . MP 4: 239 . JMPs 422. "],"f":["hoor- . ","-domer SvKyrkobr (Lucid B) 145 . pl. -ar),","*hordoms siäng","-säng )"]},{"a":"horgher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hargher."],"f":[]},{"a":"horkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: horkarl, äktenskapsbrytare. GU C 20 (hand 2) s. 126. JMPs 422. ss tillnamn. thet stodh andirs horkarl til pant ATb 1: 203 ( 1464) . thesse . . . beskedelige ok älderss dandemän, thore horkarl, per ödgersson (o. s. v.) Trolles Jb Bi 223 (1484, nyarare avskr.). min fadher bencht horkarl ¬ ib 236 (1486, nyare avskr.)."],"f":["hoor- )"]},{"a":"horkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horkarl, äktenskapsbrytare. \" the horkona som tok horkarlin for sin laggipta man \" Bir 1: 233 . ib 10, 326, 3: 79 . KL 26, 96 . MP 1: 255, 2: 202 . - i ortnamn. vnum pratum dictum horkarlafyæld SD 5: 269 (1344, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"horkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horkona, äktenskapsbryterska. \" thin brudh är vordhin horkona \" Bir 3: 78 . ib 1: 169, 233 . - gift mans älskarinna el. frilla. thänne väghnare . . . var giptir ok hiölt oppinbarlica frillo j sino huse älla horkonu Bir 3: 195 . ib 2: 72, 3: 195 . Bo 80 . \" tyberius forsände ok herodem antipam . . . ok herodiadem hans horkonu ok brodher konu til viennam \" Bil 303 . "],"f":["-kaana: -kaano Bir 2: 72 ; -kaanu ib), ","horkonu barn"]},{"a":"horkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horkona, äktenskapsbryterska. GU C 20 (hand 2) "],"f":["hoor- . ","-kaana . ","-konor ) , "]},{"a":"horkärleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horisk kärlek. Ber 12 ."],"f":[]},{"a":"horlust","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1237."],"f":[]},{"a":"hormal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hor, horsbrott. benth wesgöte festhe vth forre eth hormal liij fat järn fogothan ok stadhen ATb 1: 12 ( 1453) . STb 1: 264 ( 1480) ."],"f":["hoor- . ","haar- STb 2: 102 (1485) . -maal. -mall ATb 1: 323 ( 1470) , 2: 173 (1481); SvKyrkobr (Lucid B) 174), "]},{"a":"hormal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hor. \" nu kan thz sa henda ath systher är giffth ok hon haffwer mz broder i hoormal brwkath \" SEG 118 . "],"f":["hoor- )","hormala balker , ","hormals bot , "]},{"a":"horn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) horn. SpV 37 . - bildl. om månens horn. synas hornen snwbboth j maananom fämthe daghen. märker räghn PMskr 291. ib 292 . 2) horn ss blåsinstrument. GU C 20 (hand 2) s. 93. 3) av ett ihålit horn bestående kärl. haff tilblotta färgo j eth horn PMskr 298. - dryckeshorn. hanss larisson . . . hadhe lafghliga oppbudit ii horn ssom han hadhe til pant ATb 2: 155 ( 1480) . \" eth horn beslagit medh silffuer HLG 1: 133 (1491). \"","4) horn, hornsubstans. - hornskiva (på s. k. hornlykta)? paual bälthare, som fästhe hornen vppa sama liktor HLG 2: 20 (1510).","5) hörn. huilkin tompt . . . item lengdin fra herra rangualz kalgardhz horn oc intill brödhragatu XXXIIIor alna SD NS 3: 554 ( 1420) . Svartb 309 ( 1423) . \" eth bodervm liggendis nidher widh aan j halstens gardh widh ladhbronä i östra hornith \" ATb 1: 24 ( 1454) . ib 40 ( 1455) , 81 (1458). VKJ 247 . stenhuss . . . liggiandes på swarbrödra gaten j hornid STb 4: 227 ( 1511) . PMSkr 462 . - Jfr aker-, akers-, bläk-, hiorta-, iäghara-, magha-, oxa-, silf-, stenbukka-, tregards-, vesne-, väsel-, älgs-horn. "],"f":["hörn: -en SpV 37 )","*horna lös","-löös )"]},{"a":"horn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) horn. \" en wädhor hänger mz hornom mällan thörnebuskana \" MB 1: 201 . swa styres barn aff byrdh som hiorth aff horn GO 1067 . \" gudh gifwer alt goth ok ey ledher han vxa mz horn i gardh \" ib 186 . \" gudh gifwer allom som bedhis korn tho binder han thz ey oxan a horn \" Al 1812 . teþes þöm en leþar i blamans like . . . ok hafþe horn i änne Bu 208 . - horn el. spröt på en insekt. thänne madkin (fjärilen) hafwir . . . tw horn j änliteno Bir 1: 348 . ","2) horn ss blåsinstrument. eth thorn ther en wäktar bläsir aff sith horn MD 391 . man matte höra ouer skoghin all aff hans horn swa mykith skall Fr 2792 . ib 2820, 2821 . \" eet horn aff been \" Fl 726 . \" horna höghtidher oc ludhra \" MB 1: 498 . mz lwdhra bläst, oc horna ib 499 . ","3) horn, dryckeshorn. fyll mit horn MD 383 . \" skenker noger gesther mz horn eller bikare \" SGGK 107 . han skal . . . skänkias mz horn ok bulla SEG 117 . SGG 130, 132 . (?) [nu slar man annan mäþ] hornum ällä hiältum SR 53 . ","4) horn, hornsubstans. \" medh eenfaallughom sölgiom aff jern horn ellir been \" VKR 12 . Bir 5: 40 . ","5) hörn. \" jwi allom portom, hornom ok wikom \" KS 85 (208, 93) . - Jfr bukka-, buks-, diurs-, drykkio-, fara-, geta-, gul-, hiorta-, magha-, slindo-, vädhra-, vädhurs-horn."],"f":["horna blaster","-bläster )"]},{"a":"hornblasare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hornblåsare. GU C 20 s. 72, 150, 219."],"f":["-bläsare )"]},{"a":"hornblasirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hornblåserska. GU C 20 s. 72, 150. ib (hand 2) s. 92."],"f":["-bläsirska . ","-bläsärska . -bläsiska),"]},{"a":"hornblaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsande med horn. lowa gudh mz hornbläst oc lwdhra MB 1: 498 . Jfr horna blaster."],"f":["-bläster )"]},{"a":"hornblaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsande med horn. Prosadikter Karl M) 279."],"f":["-bläster )"]},{"a":"hornbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnbod. KTb 68 ( 1431) . ath the sama bodh näst liggir hornbodenne östir pa torgit ATb 1: 325 ( 1470) . ib 381 ( 1472) , 2: 177 (1485). Jfr hyrn- bodh."],"f":["-bod )"]},{"a":"hornbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hornförsedd varelse. corniger . . . horn bärore GU C 20 s. 150 ."],"f":["-ore )"]},{"a":"horneken","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. = hornekengyllene, horngyllene. en horneken (skulle gälla) for vj öre STb 3: 10 (1492)."],"f":[]},{"a":"hornekengyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = horngyllene. twa rinska gullen och liij horneken gullen SSkb 236 ( 1507) ."],"f":["-gullen ) , "]},{"a":"hornfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" tithikini hornfisk \" SD 4: 476 (1336, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"hornfä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"horngata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"horngyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horngyllen. \" om vissa under 1400-talet och början av 1500-talet företrädesvis i Nederländerna slagna, sämre guldmynt, urspr. om dem som slogos av Liegebiskoopen Johann IX av Horn (1484-1506). Jfr Fr. v. Shrötter, Wb. der Münzkunde 275 f. VkU 12 (1540). \""],"f":[]},{"a":"hornlekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hornblåsare. ss tillnamn. olaf hornlekre ATb 1: 212 ( 1465) . ib 214 ( 1465) , 250 (1466), 332 (1470), 2: 38 (1474. "],"f":["-läkare ATb 2: 220 ( 1483)","*hornlekara son","hornlekare- )"]},{"a":"hornotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behornad. thät swarta farith kom j gen farande mädh mangom androm hornotom ok swartom farom MP 4: 148 ."],"f":["-ot )"]},{"a":"hornskaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskafda hornpartiklar, afskaf af horn. thagh horn skaff aff hiortha horn LB 7: 152 ."],"f":[]},{"a":"hornsköl","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. benäming på en maträtt. hornsköl med bigoth Brasks Matordn 4 ."],"f":[]},{"a":"hornspini","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horn ur hvilket man diar. som barn mz hornspena deggias RK 1: (LRK) s. 221 . \" degdis mz en horn spinä som annat barn \" PK 230 ."],"f":["-spene )"]},{"a":"hornstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hornvipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vipa, vanellus cristatus Lin? storka oc hornwipa wuer oc fiske maka (struthionem et noctuam et larum et acripitrem juxta genus suum, bubonem et merghum et ibin) MB 1: 359 ."],"f":[]},{"a":"horqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horkona, äktenskapsbryterska. SvKyrkobr (Lucid B) 215 ."],"f":["hoorquinnor ) , "]},{"a":"horra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hörra."],"f":[]},{"a":"hors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*horsa modhir , . Se Sdw 2: 1237. ","*horsa skräppa , "]},{"a":"hors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häst (ss slägtbegrepp). oskälik diwr, swa som äre hors oc nöt MB 1: 110 . - sto. the driffuo ju bade hors och hästa RK 2: 4012 . ib 8088, 3: (Till. om Chr. II) 6325. - Jfr stoþ-, vildi-hors. "],"f":["hoors RK 2: 8088), ","horsa bladh , ","horsa födha","hörsa- )","horsa miolk","horsa märgher , ","horsa mynta , "]},{"a":"hors galle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästgalle. tak fic (?) hurs galla LB 5: 82 ."],"f":["hurs- )"]},{"a":"horsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"horsiäng","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"horsnöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1237."],"f":[]},{"a":"horsskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästskinn. \" hwar som säl horskin for nötskin \" SO 13 . "],"f":["horskin )","horsskins laske","horskins- )"]},{"a":"horstakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hortugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hortuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hortuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Axel Kock, Ark. f. Nord. Fil. 29: 335 ff."],"f":[]},{"a":"hos","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["eg. i hus med (någon). ","1) hos, hemma hos, i omedelbar närhet af (en person). kunungur skal . . . opta hos sik haua sina wälbyrdugha män KS 59 (146, 64) . thw (Jungfru Maria) sitter hws alz wallogh gudh MD 70 . \" som hanom varo hemlegaste hos \" Ansg 177 . hos henne (Cod. A när honum) blifua Iv (Cod. B, C) 5494. hans hiärtä är hemme hos hans frv ib (Cod. A) 1916. bleff hooss jron konung langa stwnd Di 168 . \" hwat skulde iak hoss ider görä \" ib 88 . at vare inne hos ider BSH 3: 296 ( 1470) . \" jag hade gerna varit hoss ider \" ib 4: 198 ( 1495) . \" jach waar palmelögerdagh hooss myn herre erchiebispen \" FM 182 ( 1504) . jach wille gerne haffwe the dane swena jamlighe hoss mek BSH 4: 345 ( 1503) . \" blifuin hos mik thännä nat \" Fr 867 . \" mik lyster ey längre hos (Cod. A när) tik bliffua \" Iv (Cod. B) 381 . \" han vilde dödher hos (Cod. A när) honum blifua häldre ok hos (Cod. A när) honum mz fryghdine lifua \" ib (Cod. B, C) 4967-8. se thz blomster her är hos mik Fl 1387 . \" hon logh hooss haghen om nattena \" Di 261 . ib 118 . jaspis haffwer stor dygd oc makt hoss qwinnor som pynes med barn LB 7: 277 . - hos, i någons inre. beder iach edher . . . ati hafwe hemmelige hoss eder thet jach vill then wägh med till lincöpingh BSH 4: 254 ( 1500) . - hos, i tjenst hos, i följe med. vi viliom hos idher . . . alla vara dagha blifua Fr 2234 . hwa sölff haffuer yffrit wt at giwa han finder manga the hooss honom bliwa RK 1: 3181 . ","2) vid (ett opersonl. föremål). polipodium änglafot vexer hoss eke roten LB 7: 250 . \" tag hönsa gress, som vexer hoss vägen \" ib 268 . \" nysyrtt som vexer hoss jorden \" ib 293 . twa adror som liggyä wthan oppa beggyä sider hoos (om) ankelen ib 6: 107 . \" hos (på) mynsta fingeren ib. een hamar hoos thz bordith laa \" Iv 187 . \" lät hona sätia hoos thz kär \" MD 191 . \" iordhadhis han ij een högh hos lädhre \" Iv s. LXXIV. dher ligger en kerke hoss min gard som mine foreldre haffue warit aff aller jws patronatus tiil BSH 4: 343 ( 1503) . DD 1: 81 (1434, afskr.) . ","3) vid, i besittning af. the vildo badhe hos (Cod. B, C, D, E, F widh) äro blifua Fr 1654 . ","4) i tidsbestämning vid, om. hoos sanctä andresä dagh SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). - Jfr i-, thär-hos."],"f":["hoss . ","hoos . ","hooss . ","hws )"]},{"a":"hos","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. med ack. 1) hos, hemma hos, i omedelbar närhet av (en person). satte wii for:de lasse röth i kystone hoss then andra tywffwn JTb 96 ( 1513) . \" deeler med oss hvad ther wanker för tidende i then landzende hoos eder \" HSH 16: 36 (1526?, Brask). - med. skyltha honom fore, thz han skulde lagath hoss henne JTb 89 ( 1510) . ","4) i tidsbestäming. vid pass, omkring. Se Sdw 2: 1237. B) adv. hemma, tillstädes. Se Sdw 2: 1237. almogen är gansche genstörtigh emot thöm, ther ecke ware hoss, när om thrängde BSH 5: 381 ( 1510) ."],"f":["hoss . ","hoos )"]},{"a":"hosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benklädnad, benbetäckning. \" thz är synth aa hwsune hwar beenith är sundher (est vbi scissura calige dat cernere sura) \" GO 267 . bödh ginstan at göras skulle swa som een husa af trä, swa som fotin ok benit var skapt, oc lot sätia i hans laar oc been Gr 275 . \" göris en linnen pose som en posa \" PM 7 . - vanl. pl. benkläder, i sht plagg betäckande benets undre del från knät, strumpor. schräddara mester skördh schal wara . . . ith par hoser mz forföte SO 104 . \" aff allo thy ther thu atte wil iak ey halda fra halsmughino oc til hosomar (ad corrigiam caligæ) \" MB 1: 181 . \" mere rykt lägger margher man a sina hosor, eller sko, än a sina siäl ib 414.. \" PM XIII . VKR 43 . \" brödhrene haffu lagha skoo oc hwsur (caligas) om sommarin oc om vintrin skoo fodhrada mädh watmal oc hwsur ther medh \" VKR 70 . Bir 4: 25 . - till rustningen hörande benbetäckning el. benkläder, benharnesk. een vapnrok hafdhe han op a . . . ther til twa hosur the varo hwiit Fr 89 . ib 155 . \" loricam meam cum galea spaldenær, plato, lendenær, stichatha husu \" SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). I par stikkathahuso ib 4: 711 (1340?). Jfr brynio-, lin-, malio-hosa."],"f":["husa Gr 275 ; ","-u SD 1: 740 (omkr. 1280talet); -o ib 4: 711 (1340?); -om VKR 43 . ","hwsa: -ur ib 70 ; Bir 4: 25 ; ","-wr PM XIII ; ","-une GO 267 ),"]},{"a":"hosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benklädnad. \" caliga . . . lhosa \" GU C 20 s. 67 . ib. "],"f":["hossa: hosser SJ 2: 312 (1497) ; hossuer STb 3: 117 ( 1493) . ","husa: -or ATb 1: 245 ( 1466) . ","hwsa: -or ATb 2: 203 ( 1483) ; ","-ur MP 5: 115 ; ","hwsonär STb 1: 16 ( 1475) . Se Sdw 2: 1237),","- vanl. pl. benkläder (med byxor och strumpor i ett stycke). eth par husor ATb 1: 245 ( 1466) . " eth par leiske hosser " SJ 2: 312 ( 1497) . han . . . strök sina hwsur, ok gik strunkir ok saa sik altidh om kringh MP 5: 115 . - Jfr hafra-, klädhis-, ridh-, skin-, stikke-, vadhmals-hosa. ","*hosu läster","hwso läster ),","*hosna vadhmal","hwsna- . ","-wandmal . ","-wantmal )"]},{"a":"hosen sko","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ikläda benharnesk. sik hosen skoo RK 1: 819 . ib 1586 . \" the wämpto sik ok hosin skodho \" ib 4009 . \" aller wämpter ok hosin skoder ib 3877. \""],"f":["hosen skoo . hosin sko. husin skoo RK 1: 1586),"]},{"a":"hosen sko","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se E. Noreen, Studier rörande Eufemiavisorna 3: 55 ff."],"f":[]},{"a":"hospital","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el."],"f":[]},{"a":"hospitale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barmhärtighetsirättning för vård av sjuka, invalider, orkeslösa och fattiga. thet vylkor han forelagt haffuer hospitalit STb 4: 69 ( 1505) . SvSkr 1: 40 ( 1507) . \" wil jac leggia them (ɔ pengarna) wt igen j hospitaleds besta. N. Lindqist, Stud. öv. reformationstidens bibelsvenska. Bi 3 (1508, L. Andreæ). \""],"f":[]},{"a":"hosta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hostafore hossto oc brysst wärk LB 1: 97 . KL 47, 57, 349 . ST 371 . MD (S) 222 . LB 4: 342, 351, 5: 80, 7: 3, 11 . \" for torra hostho \" ib 6 . - Jfr kyke-, thörhosta."],"f":["hossta )"]},{"a":"hosta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hosta. \" hostär, tussio \" VGL XIV . tussire j: hosta LB 6: 284 . ST 273 . LfK 69 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"hot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hot. \" \" the vardha swa rädde aff tholikt hoot \" Fr 767 . Iv 3300 . Al 1750 . Bir 4: 57 ."],"f":["hoot . ","hota Al 1750 " i rumslut), "]},{"a":"hot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hot. MP 5: 23 . - hotelse. saulus adhuc spirans minarum et cedis in discipulos domini saulus war fräsande mz hotom ok slagum mote herrans ihesu lärieungom GU c C 20 s. l91."],"f":["hoot )"]},{"a":"hota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hota. GU C 20 (hand 2) s. 34. SpV 447 . - i part. pres. ss subst. hot, hotelse. at han thet aldrich girode aff erkebiscop jenis hotende, wilie eller raadh SD NS 3: 275 ( 1417) ."],"f":["hotha . ","-ar . ","-ende SD NS 3: 275 ( 1417) ),"]},{"a":"hota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hota. \" alt thz som vtan til synis hota. thz rädhir äkke \" Bo 77 . dödhin hota thik hwan stadh Ber 221 . \" thz ondha mz hwilko han idher hotade \" MB 2: 62 . \" hotadho henne liffuandis bränna wilia \" Bir 4: 57 . \" tolkom hotar then hälge andhe \" LfK 26 . - refl. hotas, hota. ey hotas herran gudh swa som mannen MB 2: 158 . \" the hotas at besmitta thin hälga rwm \" ib 161 . \" hans foghuthä här vpa slothen hothas vpa oss met hedhninghä oc ryzer \" FM 60 ( 1457) . - Jfr höta."],"f":[]},{"a":"hotan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hot, hotelse. \" ey skal thu retha thin jämcristin . . . mädh hotan eller vnsägn \" MP 4: 63 . JMÖ 112 ."],"f":[]},{"a":"hotare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som hotar. GU C 20 (hand 2) s. 142."],"f":["hoothare )"]},{"a":"hotilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hotilsa bref","hotilse- )"]},{"a":"hotliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hotfull. neptolomus pirrus . . . vndsade then alla vee mz hoteligom ordom Troj 273 ."],"f":["hoteliger )"]},{"a":"hova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hålla festligt samkväm? om ey kan annars warea (d. v. s. om man ej kan föra hen deni strid fallne svennens lik), skikke hans hest oc hoffua för hans siel Arnell Brask Biᴵ 20.","2) pråla, stoltsera, hovera. \" han gik oppa gatunne hoffwade, skrykkadhe ok dansadhe \" MP 5: 115 ."],"f":["hoffwade ) , "]},{"a":"hova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla festligt samqväm, fira med riddarspel förenad fest. tha wart i stokholm howat af makt RK 1: 1148 . ib 1428, 2200 . han (hertig Erik) . . . giorde riddara ok howade fast ib 2930 . - (?) aff högfärdoghom oc owirflödoghom klädebonat lustas the som j konungx gardhomen thiäna, oc howa skulu Bir 5: 103 . - kalasa. saato oc hoffwadho oc giordho them kata Al 8193 . \" uppträda med ståt el. prakt. part. pres. ståtlig, präktig. ey war konungh salomon j sinne hoffwande äro swa behändelika ok ärlika klädder \" JP 59 ."],"f":[]},{"a":"hovadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["försedd med hovar. cornipes . . . hoffuader ok klöffuader GU C 20 s. 150 ."],"f":["hoffuader )"]},{"a":"hovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som uppträder med ståt? \" en forbulghin hoffware thän som höghfärdogha osidher förer j en by \" JP 50 ."],"f":[]},{"a":"hovasin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hofsind."],"f":[]},{"a":"hovasin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hird, lifvakt, i en konungs el. annan betydande persons särskilda och omedelbara tjenst anstäldt väpnadt följe. alla wara nadoge herra konungsens hovasin, godha män och tienare BtRK 137 ( 1439) . sende hon (drottning Margareta) honom til sverige jn mz hennes folk och hoffesyn RK 2: 104 . konungen fik honom sith heffwasin ib 578 . \" for för sydhecöpung jn mz konungens makt oc hoffuesin \" ib 5973 . ib 8523, 8771, 9209, 9371, 9386 . \" siden foro the danske j haffmen in mz al thera makt oc hoffuesin \" ib 7800 . \" mekelborgh lagde till stigsnes mz vijc [800] ryddara oc swena . . . ok ther till thera hoffuasin ib 1: (sfgn) s. 181. - Jfr hovasinne, hofgesin, hofsind. \""],"f":["hoffuesin . ","hoffesyn )"]},{"a":"hovasinne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr konungs hovasinne."],"f":[]},{"a":"hovasinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovasin. slog hans (Didriks) fader (d. v. s. konung Thetmar) hanum till riddere . . . oc giorde hanum till höffitzman for alt sit hoffeusinne (innan hirðar) Di 13 . St 421. RK 2: 1510 . Jfr hofgesin, hofsind."],"f":["hofwasinde RK 2: 1510 . ","hoffuesinne . ","howo sinne ST 421 . hoff synne Di (Cod. B) 309), "]},{"a":"hovaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["hövaþer )"]},{"a":"hover","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? se hof, f."],"f":[]},{"a":"hovera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) roa sig i festligt samqväm, öfva sig i riddarspel. hwilkin som lyster hoffwera oc danza RK 1: (Albr.) s. 207. the danzte hoffere ware kathe ib 2: 192 . ther waro oc annor syndirlik wapn, ther konungin pläghadhe hofwera mz ST 420 . ","2) pråla. \" hoffuerer gerna mz wapn oc kläder \" Di 131 . ","3) eufemistiskt: hafva samlag. om quinnan . . . hoffuerar mz manne om nattena LB 3: 48 ."],"f":["hoffere . ","-ar )"]},{"a":"hovera vapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paradvaqen. \" the fördho for honom hans howera wapn tw hundradho glauor aff gul, tu hundradha boklara oc thry hundradha skiolla aff skinande gulle \" ST 421 ."],"f":[]},{"a":"hoveran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["festlighet; festligt prål. j tolka frögdh ok osigeliga hoffueran, leedhes fram aff syno brudhahuse the vänästä liliän basilissa J Buddes b 74 . \" j tässom pinom syntis mangha konungha ok härra . . . oc enga hoffweran haffdho the JMPs 250. \""],"f":["hoffueran . ","hoffweren )"]},{"a":"hovudbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["originalbref, originalhandling. \" for ena päninga summo ther hofwdherbrefuit wäl wtuisar, som thetta är tilhängt \" SD NS 1: 179 ( 1402) . ib 2: 46 ( 1408) . \" som hufvudh brefven lyslika uthrykkia \" ib 1: 365 (1404, nyare afskr.). FH 3: 55 ( 1445), 4: 35 ( 1453). SJ 265 ( 1458), 301 ( 1462). vtuiser hwffuibreffuit som copiän HSH 19: 29 ( 1504) ."],"f":["hofwdh- . ","howet- SJ 301 ( 1462) . ","hoffuid- ib 265 ( 1458) . ","hufvudh- SD NS 1: 365 ( 1404, nyare afskr.) . ","hwffuit- HSH 19: 29 (1504)), "]},{"a":"hovudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. med hänsyftning på makt, styrka, överhöghet el. dyl. . . . oc oss aldre swadant omilth herskap oc omilde fogete ower howdh ath settie eller gestrii oc landredh tilstädie Lagerbring Saml 2: 268 ( 1464) . sedhan han fornam, jak wille ecke lathe jwther kliffwa mi pa hwffwudhet BSH 5: 381 ( 1510) . ","2) det översta el. yttersta av ngt. - av pelare. kapitaäl. pilara . . . haffuandis hoffuodh (capitella) ällir owerdela aff klarasta saphir sten Mecht 152 . - av (kyrk)klocka. klokka wm xxx besmarea marker wil wara nädhan wm kringh kafflan iii!UDDA_TECKEN? (3 1/2) span, affwan wm kring hoffwodith hälffthena swa widh PMSkr 569 . - om källsprång. aff thänna jordhinna paradis, käldan oprinnandis är skipt i fyra hoffwdh (capita) ällir opbyrilse SpV 62 . 5) överhuvud. här dröffwis alt hwsit ällir gardhin aff thera bäggias (ɔ makarnas) osämio, som hoffwdhin skuldo wara SpV 306 . \" tha willo the (ɔ birgittinklostret Gnadenberg) ey haffwa wasten för hoffwod. wthan heller för en qwarters man, äller en siättungx man \" PMBref 327 ( 1518) ."],"f":["hoffwdh STb 3: 172 (1494) . howdh ATb 1: 32 ( 1455?) ; Lagerbring Saml 2: 268 ( 1464) . ","huwdh Svartb 212 ( 1397) ; ib (Skokl) 534 (1477?). hoffuodh Mecht 152 . ","hoffwod PMBref 327 ( 1518) . ","hwod Svartb 242 (omkr. 1410). huffuodh HLG 2: 8 (1509). hoffwoth Mecht 47 . ","hoffwot SvB 478 (omkr. 1500). hwuoth SvB 83 (senare h. av 1400-t.). hwfwot SkrtUppb 415 . ","hoffwet SvB 35 (början av 1500-t.). gen. sing. hoffudhes SvKyrkobr (Lucid B) 164 . ","hoffwos Troj 168 . ","hofudhe SvKyrkobr (LUcid B) 164 . hoffwode PMskr 466. hoffde SvKyrkobr (Lucid B) 218 . best. nom. och ack. hoffwdhith ATb 2: 176 ( 1481) . ","hwffwudhet BSH 5: 381 ( 1510) . hwfdit SktUppb 229. hwgwdith ATb 2: 176 ( 1481) . ","hwuit GU C 20 s. 76 . hoffwodith PMskr 569. hwghoith ATb 2: 176 ( 1481) . ","hoffuet GU C 20 (yand 2) s. 73. dat. hoffdeno SvKyrkobr (LUcid B) 164 . ","hufhdheno SkrtUppb 292 . ","llendiculus . . . ängher oc gnidh i hoffuet GU C 20 (hand 2) s. 73. ljöns werkmestare drängghir slogh eth blodh saar j hoffwdith och en blanan i hwgwdith ATb 2: 176 ( 1481) . " sith gwlskynande haar lossade hon aff laghe oc rykte thz aff siith hoffwo miölkhwita skyn oc hwd " Troj 168 . ","hofdha bulster (hofda-. hoffda-. -bulstir. -bolster. -bolstir. pl. hofdabulstra ATb 1: 258 ( 1467) . ","hofdabolstra Beckman Stud 90 ( 1466) . ","hofdabolster Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) ), ","*hovuds batsman","hovuds man (hufudzman Meddelanden från Östergötlands Forninnesoch Museiförening 1916 s. 91 (1384). houesman Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). höffuid(h)zman: -mannyn MP 5: 96 ; -mannenom ib. höuidzman SD NS 2: 305 (1410, gammal avskr.) . ","höfwidsman Arnell Brask Biᴵ 8. höffuitsman STb 3: 454 (1499). höffuitzman SJ 2: 192 ( 1491) . höffwitzman Svartb(Skokl) 368 (1439). höutz(s)man Svartb 353 ( 1436) ; STb 1: 60 (1476); SJ 2: 57 ( 1480) . ","höwitzman SvSkr 1: 19 ( 1390) . höuizsman Abbedval i Vkl 80. höuisman BSH 2: CIX (1437); HLG 2: 23 (1511). höwesmen Svartb (Skokl) 354 ( 1436) . ","höffdzman ib 368 ( 1439) . höf(f)zman ib; AGb 3: 236 (1510). höffman (fel för höffzman?) GU C 20 s. 166), "]},{"a":"hovudh hime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = hovudh himan. for hwffwd hima LB 7: 333 ."],"f":["hwffwd hime )"]},{"a":"hovudh skorver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudskorf. \" for hoffwet skorff \" LB 6: 106 ."],"f":["hoffwet- )"]},{"a":"hovudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovudhflodh. hon (floden) skiptis . . . sunder i fyra howoth äär (Cod. A howoth flodher 158) MB 1: (Cod. B) 543."],"f":["howoth a )"]},{"a":"hovudhadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1237."],"f":[]},{"a":"hovudhadhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vena cephalica, hufvudåder. sla the adrona, som hetir cephalica som är howd adran LB 1: 98 . hoffwdh aadran, som er oppo twman ib 7: 161 . \" latha blodh aff hwffwd adran \" ib 87 . \" the twa adromar liggia pa armenom hedher sefalica hoffwet adrona \" ib 6: 106 . ib 2: 62 3: 16, 6: 282 ."],"f":["howd adra . hoffwd adhra: -ona LB 3: 16 . hoffwdh adra: -one ib 6: 282 . hoffwdh aadra. hoffwet adra. hoffuid adra: -onar LB 2: 62 . hwffwd adra),"]},{"a":"hovudhadhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudåder. cephlargia vel ceffalea . . . huffwt soot eller huffwt andra GU C 20 s. 98 ."],"f":["huffwt aadra )"]},{"a":"hovudhankare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudmakare, förnämsta ankare. hofwodh ankarit (capitalis anchora) är brustit Bir 2: 171 . ib 172 ."],"f":["hofwodh- )"]},{"a":"hovudhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudhår. en man, hwilkens hwffudh har war hwit Lg 3: 464 ."],"f":["hwffudh har )"]},{"a":"hovudhband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudbindel. MD (S) 214 ."],"f":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhbaner","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["hofwd- RK 2: 8601 . hoffwodPM 15. huffwudh- RK 3: 2251 . huffwdh- ib 2314), "]},{"a":"hovudhbani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["huwdh- )"]},{"a":"hovudhbokstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor bokstaf, kapitäl. märkt oc scriffuat mz storom hoffuod bokstaffuom (magnis et capitalibus litteris) Su 367 ."],"f":["hoffuod- )"]},{"a":"hovudhbonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudbonad. SpV 106 ."],"f":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhbonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudbonad. \" \" VKR 58 . \" \" Bir 4: 10 ."],"f":["hofwdh- VKR 58 . hoffuodhBer 4: 10. hoffuod- ib),"]},{"a":"hovudhborgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudstad. Al 3443 ."],"f":["hofwdh borgh )"]},{"a":"hovudhbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["originalbrev, originalhandling. at inscruffue her i stadzsins tenkeboch wtaff hoffud breffuit, ord ffran ord ludendes som forscriffuit staar STb 5: 73 (1515). JMPs 5."],"f":["hoffud- . ","hwffwodh- )"]},{"a":"hovudhbruti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["influensa, snufva. \" tha läker thz snwffwe oc hwffwodh brotha \" PM 56 . Jfr Var, rer. voc. s. 44 ²grauedo, hoffuubrote²."],"f":["huffwodh brothe )"]},{"a":"hovudhbulster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hofdha bulster. HSH 19: 167 ( 1506) . FM 76 (1483, daniserande)."],"f":["hwffuedh bolster HSH 19: 167 ( 1506) . howet bwister FM 76 (1483, daniserande)), "]},{"a":"hovudhbulster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hofdha bulster. eth höggin och huutbolth HLG 1: 90 (b, av 1500-t.)."],"f":["hoffuidh bolsther Arfstv 19 ( 1461) . ","hwffvdbwlster ib 62 (1474-75)), "]},{"a":"hovudhbyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böld i hufvudet. er tz goth for hoffwdh byldh LB 7: 134 ."],"f":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudända. tak en swartan orm som är snook oc skär ena twärhand aff hoffwod delenom oc ena aff rwmpenom PMskr 281."],"f":["hoffwod- )"]},{"a":"hovudhdiävul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["at j hälffwithe ärw xv hwffwodh diäffla JMPs 261."],"f":["hwffwodh diäffla) , "]},{"a":"hovudhdrinkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stordrinkare. \" archipota . . . huffwt drinkare \" GU C 20 s. 33 ."],"f":["huffwt- )"]},{"a":"hovudhdyghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvuddygd, kardinaldygd. \" af allom dygdhom tå äru fira the sum äru howudh dygdhe \" KS 18 (46, 20) . ib 47, 20), 19 (48, 21), 20 (49, 21). wil iak scrifwa . . . af syu hofwdh dygdhum ST 5 . \" j tässom threm hoffuodh dygdhom som är troo, hop oc kärlek \" Su 307 ."],"f":["hofwdh- . ","hoffuodh- )"]},{"a":"hovudhdyna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: huvuddyna. Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) ."],"f":["huffwudh- )"]},{"a":"hovudhfastodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor fastedag, en af de fyra s. k. qvatemberdagarne. Jfr Bil 389 samt utgifvarens anm. s. 1146. fasta vm langa fastona oc howodh fasto dagha (in quattor temporibus) Bir 2: 72 . wm waarena, somarin, höstin oc wintrin, j them timanom wm aarit, som the hälga kirkia hoffuod fasta dagha hallir ib 5: 93 . Jfr imberdagher."],"f":["howodh fasto dagher . hoffuod fasta dagher),"]},{"a":"hovudhfastofreadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredagen i fastlagsveckan. Jfr Kalkar 2: 275. scriwith i wastena opa hwfoth fasta freadagh VgFornmt I 6-7: 23 (1455)."],"f":["hwfoth fasta- )"]},{"a":"hovudhfastosunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fastlagssöndagen. Jfr Kalkar 2: 275. syndagen nest effter huffudfasto synnedag j fastonne Neuman Vokbal 82 ( 1488) ."],"f":["huffuadfasto synnedager )"]},{"a":"hovudhfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudbonad. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 327. eth huffwudhfat en nopposek oc en huffwudhyna ther til hörer Inv Cur Tynnelsö 5 (1443)."],"f":["huffwudh- )"]},{"a":"hovudhfiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (ngns) förnämste fiende. PMBref 306 ( 1510) . Troj 91 ."],"f":["hoffwod- . ","hwffwodh- . ","-fiende )"]},{"a":"hovudhflodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudflod, flodarm. en flodh gik oc wt aff paradiis, hon skiptis thädhan sunder i fyra howoth flodher (capita) MB 1: 158 . Jfr hovudha."],"f":["howoth flodh )"]},{"a":"hovudhfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det förnämsta folket. amalech howodhfolk oc thz första (principium gentium) MB 1: 417 ."],"f":["howodh- )"]},{"a":"hovudhforrädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkeförrädare. ytermere ranskades, hurw tesse bönder hade funnit then hoffuodförreden jens matson pa ene öö STb 5: 226 ( 1519) ."],"f":["hoffudförredere )"]},{"a":"hovudhfälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss hufvudgärd nyttjad fäll? i [1] huvit fäld met bomwld FM 76 (1483, daniserande)."],"f":["huvit- )"]},{"a":"hovudhgafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudskål? klöff ij midhio hans howdh gawil Al 5364 ."],"f":["howdh gawil )"]},{"a":"hovudhgalin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sinnesförvirrad, förryckt, galen. GU C 20 s. 101, 291."],"f":[]},{"a":"hovudhgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudgård. \" hoffwodh gardin heter gum och ällowo garda liggia ther vm \" RK 1: 1962 . SD NS 2: 34 ( 1408) . FH 2: 125 ( 1440) ."],"f":["hoffwodh- . ","huwdh- SD NS 2: 34 ( 1408). ","hwdhgardher: -en FH 2: 125 ( 1410)), "]},{"a":"hovudhgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l. lånat kapital, skuldsumma. Gadolin Pants Bi 269 (1364)."],"f":["huwutgeld )"]},{"a":"hovudhgods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapital. \" capitalis (fel för capital) . . . hwt godz domber ok hwffwt mista \" GU C 20 s. 75 ."],"f":["hwt godz )"]},{"a":"hovudhgäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrsel. \" swa faar menniskain hoffwdgäldh oc hoffwdverk oc himan \" LB 7: 77 . dugher thz fore howdh giäld ib 4: 315 . ib 2: 51 . Jfr hovuds gäld."],"f":["howdh giäld . hoffuid geldh LB 2: 51 ), "]},{"a":"hovudhgäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrsel. oxia xie hoffuid gäldh GU C 20 s. 396 ."],"f":["hoffuid- )"]},{"a":"hovudhgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudgärd. \" al hans howdhgärdh war waath aff tarom Jp 79. Jfr hoþagärþ. \""],"f":["howdh- )"]},{"a":"hovudhhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudhår. JMÖ 167 ."],"f":["huffudh haar )"]},{"a":"hovudhhat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsamt hat. jac skulle älska honom som meg haskeliga forfölier mz hoffwod haat Troj 165 . ib 197 ."],"f":["hoffwod haat )"]},{"a":"hovudhhiman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svindel, yrsel. desipiencia hoffwd hyman LB 7: 79 ."],"f":["hoffwd hyman )"]},{"a":"hovudhhär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = adhalhär. RK 1: 1646 ."],"f":["hoffwod här )"]},{"a":"hovudhkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudkål. \" thag huit hwid kaal \" LB 8: 41 ."],"f":["hwidkaal )"]},{"a":"hovudhkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudkål, brassica oleracea capitata Lin. \" hwudkaal cloffuen j fiärdunga vel suden medh feeth färsk maat Sex ekon tr 270. \" Brasks Matordn 6 ."],"f":["huvd- . ","hwud- . ","-kaal )"]},{"a":"hovudhkirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den förnämsta kyrkan (i en stad el. inom ett visst område). thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia huar thera vijdt huaria sina kyrkio så vidh rijdkyrkio som hoffuedkyrkio Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . thera likama sattos ndiher j the sama howudh kirkio som josapat lot först byggia j sinom hofwdh stadh Prosadikter (Barl) 107 . JMPs 433."],"f":["hoffuedkyrkia . ","hwffwodhkyrkia )"]},{"a":"hovudhkirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den förnämsta kyrkan. at römsker (för römsk el. römska) kirkia vare howd kirkia jwi alla kirkior Bil 720 . \" vigdhe ther ena kirkio, som hofvudh kirkia sculde vara i thy landena \" Ansg 195 ."],"f":["howd kirkia )"]},{"a":"hovudhkloster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det förnämsta klostret inom en orden (utrustat med en viss myndighet över ordens övriga kloster). hwrw harmlika war ordans closther haffdo scriffwith til wastena seyandis sigh wilya taka sigh eth annath closther för hoffwod closther PMBref 327 ( 1518) ."],"f":["hoffwod closther )"]},{"a":"hovudhklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudkläde, hufvudbbetäckning, slöja. \" beddis hänna hofwodh clädhe (velum quod caput tuum tegit) \" Bil 127 . Bir 3: 280 . \" wiiste mik liikklädhit oc howodhklädhit (fasciale) j huilko han war swepter \" MB 2: 395 . KL 401 . \" han staal . . . i [1] hwdkläde \" BtFH 1: 222 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"hovudhklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudkläde; huvubetäckning. \" hon hafde stulit . . . eth hoffwudhklädhe \" ATb 1: 268 (14679. item för lärifft, folkidh til hwffwodklädhe VKU 59 (1550-51)."],"f":["hoffwudh- . ","hwffwod- )"]},{"a":"hovudhkättare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkekättare. Hel män 197 ."],"f":["howdhkättarin ) , "]},{"a":"hovudhlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudlag, de del av ett betsels remtyg som anbringas på hästens huvud? segmenta . . . hwffuud lagh GUJ C 20 s. 562."],"f":["hwffuud- )"]},{"a":"hovudhlaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vitium capitale, hufvudsynd, dödssynd. är hughmödha en howdh lastr KS 35 (93, 38) . Jfr hovuþsynd. ","2) hufvudvärk? fördriuer huuudh laast LB 5: 81 ."],"f":["howdh lastr . huuudh laaster),"]},{"a":"hovudhlin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":["hoffwodh- . ","howet- . ","-liin )"]},{"a":"hovudhlina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till den prästerliga skruden hörande linnekläde som betäcker halsen och axlarna, stundom även huvudet. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 575. A. Branting, Fornvännen 1910 s. 170. humerale . . . howet liin GU C 20 (hand 2) s. 1. SvKyrkobr 60 . \" item gaff jak vth, för en messeserk och en hwffulina gordis, ɉ mark sömquinna HLG 2: 142 (1527). - (hwulistha \" ib 147 ( 1523) trol. fel. för hwulina)."],"f":[]},{"a":"hovudhlinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovudhlin? VKU 154 ( 1595) ."],"f":["ofuodh- )"]},{"a":"hovudhlista","b":[],"c":"","d":"","e":[" (hwulistha HLG 2: 147 (1523)), se hovudhlina."],"f":[]},{"a":"hovudhliughare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["storljugare. Lg 3: 82 ."],"f":["hwffwdh liwghare )"]},{"a":"hovudhlädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till betslet hörande rem som omgifver hästens hufvud. bäzlith ok hofuundhklädher skeen som sool mot thz vädher Fl 537 ."],"f":[]},{"a":"hovudhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) hufvudlös, utan hufvud, beröfvad sitt hufvud. thetta folk war hofwudhlöst mwn oc öghon sat a thäs bryst Al 9445 . \" fan hans krop hufwdhlösan \" ST 344 . \" her liggir olofernes hofwdhlös ib. \" Di 170. - (?) Al 1589 . ","2) utan höfvidsman el. anförare. howdh löös här wardher ey radh fore GO 527 ."],"f":["howdh löös Al 1589 ; GO 527 . ","huffuodlöss Di 170 . hufwdhlös), "]},{"a":"hovudhlösa köp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egendom som lämnas för att befria en person från ådömt dödsstraff, huvudlösen? (3) alna landh minne en fyra örtogh landh mäther eno hwdhlösa köpe som hether pylsö RP 2: 348 ( 1398) . ib"],"f":["hvwdh- )"]},{"a":"hovudhmal howemaal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["viktig rättvist? peder siggesson . . . prsenterade . . . breff, anrörandes paa thet howemaal (?) som ffor:de peder siggesson haffwer hafft tiil hedherlig man mester swen canic i scara VgFornmt I 10: 82 (1525)."],"f":[]},{"a":"hovudhmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vart särskilt av de förnämsta råmärkena på en gränslinje, huvudrör. ther ligger hwffwdhmärke: III sten pa en annan stoor steen, ok är hwffwdh märke mellan bärgquara mark, lekereedh makr ok lnybbele Berqvara 92 (omkr. 1490). ib. Jfr hovudhra."],"f":["hwffwdh- )"]},{"a":"hovudhordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["viktigt ord. el. viktig utsaga. thätta klarast bärgith som är jomffru maria helsa, haffwer j sigh xv hwffwodh ordh, som teknas mädh xv stenhwggara bodher JMPs 529."],"f":["hwffwodh- )"]},{"a":"hovudhovin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudovän, dödsfiende. \" han spardhe oc forgaff stor brut sinom howodh ouinom . . . oc giordhe vinskap mz sinom dödz fighianda oc howodh ouini \" Bir 2: 20 . \" thän är mi hofwodh ouin b 218. \""],"f":["howodh ouin )"]},{"a":"hovudhpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudskål. hoffwdh pannona (calvariam) läth han swa til göra, som hon haffdhe warit en bwlle SpV 317 ."],"f":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frons, panna. \" ezechias slipadhis swa at hofwdhpannan brast ok hiärnen flöt wt \" Su 436 . RK 2: 2686 ."],"f":[]},{"a":"hovudhprydhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" hufvudprydnad, prydnad för hufvudet. hawande a sik al hawdh prydhilse hulkin quinnor plägha at hawa j them landomin KL 125 . Jfr hovuds prydhilse."],"f":["huwudh- )"]},{"a":"hovudhpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovudhgiäld. Gadolin Pants Bi 284 (1399)."],"f":["houotpäninger )"]},{"a":"hovudhpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovudhgiäld. herra abram scal wpbare aff then for:da gardh landgille oc hwat han skylla oc inte aff slagit i houdh paningen, swa lenge at han wardher retlika igen löster SD NS 2: 55 ( 1408) . - vanl. pl. skal han . . . wpbära arlika hwat ther affgifs, oc enkte affsla i howdhpäninger ä til thän dagh jac äller mina arfua betala äller i geen gifua swa manga päninger, som han thet fornämpda gotz fore löser SD NS 1: 235 ( 1403) . thet scal aff slas i thässe for:de howedh päninga ib 263 (1403, gammal afskr.) . \" änkte aff sla i hwdhpenninggomen \" ib 28 ( 1401) . \" skal thet hwert ar slas in til hoghwth penningana \" ib 61 ( 1401) . \" thet scal enktä afslas i the howidpänningenä \" ib ( 1401)."],"f":["howdhpäninger . hoghvth penninger. houodh paninger. howidpänninger. howedh päninger: -a SD NS 1: 263 ( 1403, gammal afskr.) . hwdhpenningger), "]},{"a":"hovudhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovudhmärke. Se Sdw 2: 1237. fförsthe hwffut raen lakarwori, swa thedhen tiill harmwaha, annad hwffut reeth j mwssammas kiffwj Svartb 474 ( 1462) ."],"f":["howt-raa: -n SD NS 3: 250 (1417, gammal avskr.) . ","huwdhraa: -n Svartb 467 ( 1458) . ","huwdro: -en ib 478 ( 1464) . ","hwffutra: -en ib 474 ( 1462) ; -eth ib),"]},{"a":"hovudhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hufvudsakligt el. egentligt råmärke. een medellråå mitt emillan bådhe huffuudh råån BtFH 1: 8 ( 1474, nyare afskr.) . ib 37 (1486, nyare afskr.) . \" thesse effterschrefne äre rätte råår emillan kyrckeby och witziälä, förste huffwudh råån . . . medell råån . . . andre ende råån \" ib 60 (1483, nyare afskr.) . ib 69 (1458, nyare afskr.), 75 (1467, nyare afskr.), 101 (1466, nyare afskr.), 112 (1484, nyare afskr.)."],"f":["huffuudh- )"]},{"a":"hovudhrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnämsta rot. nar främsta ok starkasta hofwodh rotin är skadadh tha skadhas alla andra rötirna Bir 3: 62 . ib 63, 64 ."],"f":["howodh- Bir 3: 63 . hofwodh- ib 62, 64),"]},{"a":"hovudhsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudsak, huvudmål. \" hon wart sak iij mark for edfällingena ok fallin til howd sakena \" ATb 1: 181 ( 1463) . per olsson . .. zacer til iij marck fore lagen niderfeligh lch sware til huffuet zachen STb 3: 353 (1498)."],"f":["howd- . ","huffuet zach ,"]},{"a":"hovudhsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår i huvudet. STb 2: 321 ( 1489) . ATb 3: 72 ( 1497) ."],"f":["huffwdh- . ","hwffwedh- . ","-saar )"]},{"a":"hovudhsilf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfversmycke afsedt att bäras på hufvudet. i [1] forgylt hoffuit sölff FM 708 ( 1521) ."],"f":["howosilff L. ","hoffuit sölff )"]},{"a":"hovudhsilf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silversmycke avsett att bäras på huvudet. STb 2: 13 (1483). hans gulsmidh oc olaff gulsmidh skattadhe et huffuesylf ATb 3: 36 ( 1495) . JTb 97 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"hovudhsilver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = hovudhsilf. ATb 3: 5 ( 1493) ."],"f":["huffue sylffuer )"]},{"a":"hovudhskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudskål. Di 56 . Lg 3: 552 . LB 7: 333 ."],"f":["hoffudh scaall Lg 3: 552 . huffuod skaall Di 56 . hwffwd skal: -skalena LB 7: 333 ), "]},{"a":"hovudhskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudskål. SvKyrkor (Lucid B) 220."],"f":["hoffudh skaall )"]},{"a":"hovudhskalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudskål, hufvudskalle. han fan ena dödha människio hofwudh skalla ST 96 . \" han fan en dödhan howdhscala (det slutande a är sedemera utplånadt) \" Bil 403 ."],"f":["yowdhscale )"]},{"a":"hovudhskalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudskalle, huvudskål. caluaria hwt skalle GU c 20 s. 68. MP 4: 130 ."],"f":["huwd- . ","hwt- )"]},{"a":"hovudhskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ordinarie skatt? j haffwe forlenth honum i thetta ar hoffwdhskatthen päninghana FM 266 ( 1506) . \" then deel for:de her swanthe vpbar aff huffwdskatten i for:de län \" HSH 19: 23 ( 1504) ."],"f":["huffwud- )"]},{"a":"hovudhskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som utgår pr huvud, huvudskatt? census . . . pänigh ok päninga aff gäl hwffwt skatther GU -C 20 s. 97."],"f":["hwffwt skatther )"]},{"a":"hovudhskurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som har huvudet avskuret. hoffwdskwren thorsk Fyra handl rör Vkl 293 . 2 thonno fyllinga thorsk howdhskorn oc styärthoggin VKJ 153 ( 1466) . ib 149 ."],"f":["howdh- . ","hoffwd- . ","hoffwod- . -skwren. -skorin),"]},{"a":"hovudhsky","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hufvudyr, förskräckt. RK 2: 7855 ."],"f":["huffuud sky )"]},{"a":"hovudhsmugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsöpnning (å klädesplagg). Se sDw 2: 1237. kiortillin war swartir (hds. swartin) . . . ok brämit owan til om kring gar alt om kring howdsmogit ok nid til knöpana ATb 1: 91 ( 1458) ."],"f":["howdhsmog: -it ATb 1: 91 ( 1488) . hwt smogh GU C 20 s. 74 . huwt smögh ib),"]},{"a":"hovudhsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom i huvudet, huvudvärk. GU C 20 s. 98 ."],"f":["huffwt soot )"]},{"a":"hovudhsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom i hufvudet, hufvudvärk. een swar hofwd soth er som hether mefalia (för cefalia?) LB 7: 160 . Lg 3: 584 ."],"f":["hoffwd soth . hoffudh soth Lg 3: 584 ), "]},{"a":"hovudhstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudstad, huvudort. item at effter thet at stokholm är hovudh stadhen i rikeno, tha bör härskapeno engin klärk presentera til stokholms kirkio UrkShist. 1: l5 (1436)."],"f":[]},{"a":"hovudhstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudstol, (ut)lånat kapital. tha schulle mattis lutke medh sine sokie rentan i husit medh huffuedhstolin frit och quit fore hwars mantz til tall SJ 2: 218 ( 1492) . STb 3: 79 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"hovudhstormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stark storm. PMSkr 63 ."],"f":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhstridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor el. svår strid. stridde moth sin rätta herrä eghil viij hoffwdh stride PK 230 . RK 1: (LRK) s. 221, 3: 2703."],"f":["huffwudh striidh RK 3: 2703), "]},{"a":"hovudhstupo","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["huvudstupa. \" swa at hon (: Jessbel) kastadhis hoffwdh stwpo nidhr for hwnda \" SpV 312 . \" han fioll rett hoffwd stwpa nidner til gatwne \" STb 1: 396 ( 1482) ."],"f":["hoffwdh- . ","hoffwd- . ","huffud- . -stupa. -stupa STb 5: 69 (1515)),"]},{"a":"hovudhstupo","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hufvudstupa. \" mannen styrte hoffwodhstupa \" Lg 3: 376 ."],"f":["hoffwodhstupa )"]},{"a":"hovudhstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) den största el. viktigaste delen, huvudstycke. SpV 488 ."],"f":["hoffwdstykkins ) , "]},{"a":"hovudhstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags grof kanon. skothe . . . störste huffwudstycked vtaff BSH 4: 291 ( 1501) . \" medh alla tossa epterscriffna bysser ok wäryar, som först är iii (3) gotten hwffwodh stykke medh vi (6) kamra, item v (5) annar smyd hwffwd stykke medh ix (9) kamra . . . item iii (3) gotten järnlodh til te största hoffwodh stykke, item xxxij (32) järn lodh, som tiänte till de andra hwffwodstykke \" ib 5: 506 ( 1512) . med hoffwitstycker och andre byssor HSH 20: 52 ( 1506) ."],"f":["hoffwodh- . ","hwffwodh- . hwffwod-. huffwud-. hwffwd-. hoffwit-),"]},{"a":"hovudhsumma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovudhgiäld. SD NS 3: 265 ( 1417) . FMU 3: 282 ( 1442) . jtem tha frelsedh är affreknädh, tha bliffuer jgen aff huffud summan iɉᶜ v mark xvij peningar ib 4: 20 ( 1451) . ib. hälftin aff thy bodhirna ränta om arid skal aff slas i howdsomonne ATb 1: 173 ( 1462) . SJ 2: 236 ( 1493) . her erich scla aldrick her epter vpbere antinge hoffuet summan elle och arlige reenten epter thenne dach STb 3: 378 (1498). SJ 2: 242 ( 1504) . STb 4: 30 (1504), 251 (1512). Jfr pänninga hovudhsumma."],"f":["hoffud- . ","howd- . ","hoffwodh- . huffud-. hwd-. hoffuidh-. huffwedh-. hoffuet-. -suma. -soma -somme),"]},{"a":"hovudhsumma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hovudhgiäld. änkte aff sla i hufwdh summone SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 104 ( 1402), 107 ( 1402), 257 ( 1403). 305 ( 1403)."],"f":["hufwdh- )"]},{"a":"hovudhsvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudsvål. \" swärded tog j gynom hwffwod swärden \" Troj 175 ."],"f":["hwffwod swärder )"]},{"a":"hovudhsynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödssynd. karinalsynd. jak haffwer syndath i vii hoffwd syndhir SvKyrkobr 307 . SvB 215 (, ab 1500-t.)."],"f":["hoffwd- . ","hwffwodh- . ","-syndh )"]},{"a":"hovudhsäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hovoth- . ","huwt- . ","huwudh- . houoth sätt: -sättinne MELL þy 9 var.), "]},{"a":"hovudhsäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Se Sdw 2: 1237."],"f":[]},{"a":"hovudhthiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stortjuv. \" han kallade peder ingeualsson . . . en hoffwd tiwff foe eth looskin \" STb 1: 211 (14799."],"f":["hoffwd tiwff )"]},{"a":"hovudhthyngilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1237."],"f":[]},{"a":"hovudhvilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrsel, sinnesförvirring. \" taldhe i hoffwudh willa \" Lg 3: 366 ."],"f":[]},{"a":"hovudhvilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lyrsel, sinnesförvirring. \" frenesis . . . huffwt wiill hwiter . . . dogher moth hoffwodhwillo \" ib 490 ."],"f":["hoffwod- . ","huffwt- . ","-wiilla )"]},{"a":"hovudhviller","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sinnesförvirrad. \" freneticus . . . huffwt galen eller huffwtwiller \" GU C 20 s. 291 ."],"f":["huffwt- )"]},{"a":"hovudhvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudvärk. \" haffwir swa starkan hoffuodh wärk hoffuodh wärk \" Bir 5: 43 . LB 1: 96, 2: 24, 38 o. s. v. Lg 3: 367 . Jfr hovuds värker."],"f":["hoffudh- . ","hoffwodwerker: -werk Lg 3: 367 . ","hoffwothwerker: -werk LB 6: 105 . ","howdhwärker: -wärk ib 1: 96 . " hoffuid wärker: -wärk " ib 2: 34, 38, 49, 52, 62 . hoffwidh wärker: -wärk ib 54 . " hwffuit wärker: -wärksins ib 3: 60; -wärk " ib 61 . " hwid werker: -werk ib 8: 42, 43; -wärker: -wärk " ib 49 . " hoffwer werker: -werk " ib 6: 105), "]},{"a":"hovudhvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudvärk. JMPs 580."],"f":["hwffwodh- )"]},{"a":"hovudhvätska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vätska i huvuet (som antogs vålla huvudvärk=). cephalargia huffwt wäkska GU C 20 s. 98 ."],"f":["hffwt wäkska )"]},{"a":"hovudhyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudört, framför allt vigtig ört. tesse yrther äre iiij hoffwdh yrther tiil maghan LB 7: 173 ."],"f":["hoffwd- )"]},{"a":"hovudhämbete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnämsta skrå, skrå med företräde. tz (guldsmedsskrået i Stockholm) är hoffwedh embetet i rikit offuer guldhsmedener SO 156 ."],"f":["hoffwedh embete )"]},{"a":"hovudhära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudets ära. nar hoffwdh äran (gloria capitis) är bortho tho är enkte annath j wanom, them andra limmomen wthan skammen SpV 41 ."],"f":["hoffwdh- )"]},{"a":"hovudhörsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LB 6: 105 ."],"f":["hoffwet örzl )"]},{"a":"hovudstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudstol, lånt kapital. lot han fornempdan jacob oc hans arffingia vm forscrifna hufwdh stool oc ränto quit ledugh oc lös SJ 188 ( 1450) ."],"f":["hufwdh stool )"]},{"a":"hovuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ss tillnamn. \" hermanno dicto hound \" SD 2: 151 ( 1293) . \" johannes huwd ib 525 (1308, nyare afskr.). \"","2) det öfversta, topp, spets. af en växt: blomhufvud, blomflock. taga purlöök, med blad knoppar och hwffwd LB 7: 271 . - af en kolonn: kapitäl. saa iak . . . owir studhinne eet litit howdh älla knap af sky Gr 298 . ","3) hörn. \" j alla gatunna höfdom \" MP 1: 231 . \" syndherstänkte äru mönstersins stena i alla gatonna hofdhe (in capita omnium plateurum) \" Ber 178 . ib 177 . ","4) näs, udde. \" i ortnamn. in parachia høkhouut \" SD 3: 270 ( 1316) . \" parachia høkhofudh \" ib 5: 321 (1344, gammal afskr.). ecclesie høcobdi ib 4: 201 ( 1331) . \" de høkhufdhe \" ib 5: 238 ( 1343, gammal afskr.) . de høkhoffdhe ib 572 ( 1346) . in frøsakir skipalagh parochia høkhoftum (kan föras till høkhofþe) ib 332 (1344, gammal afskr.). ingimundus in hanahøfdi ib 3: 270 ( 1316) .","5) hufvudman, öfverhufvud. okir styre j thera (presternas) hofdhe ok höxsta for mannom Bir 1: 392 . \" ther skalt thu wara huffwdh oc förman \" Lg 3: 160 . ","6) individ, person, enskildt föremål. tok aff israel thwsand oc iijc lxv siclos, fore ijc oc lxxiij howodh första sona aff israel . . . ä v siclos fore hwart howodh (per singula capita) MB 1: 387 . \" kan omärkt fä a scogha löpa löse äghande athir j scoghe fore iiij päninga huart hoffwdh \" TB 73 . - Från en dylik betydelse är kanske att härleda ordets bruk i uttrycket ovir hovudh (sammanskrifvet owerhuffwd Su 128 ; jfr Mht. über houbet; ett liknande uttryck har troligen funnits äfven i Mnt.), öfver hufvud, i allmänhet, i det hela, med ett ord. huru stötelica oc dyrligha alle almänt öfver hofvud lofvade oc hedrade ther sin gudh Ang 181. alt thz gwikt är, oxa kör geter faar, hästa oc camela offwir huffwodh alt thz wi aghom MB 2: 148 . ib 219 . Su 139, 224, 263 . FH 1: 15 (1441, nyare afskr.), 3: 127 ( 1448). ","7) i många sammansättningar betecknande det förnämsta, det hufvudsaklika (troligen är dett bruk icke ursprungligt Nordiskt, utan omedelbart el. medelbart en efterbildning af Lat. caput, capitalis). - Jfr diura-, fiska-, gul-, gäddo-, hiorta-, hunda-, iärn-, purlöks-, silf-, trä-, thiura-, ödhlo-hovuþ. Jfr äfven barhofdhe, barhofdher. "],"f":["hoffwdh Al 6752 . ","hofuudh MP 1: 13 . ","hofudh: høkhofudh SD 5: 321 (1344, gammal afskr.). ","howþ Bu 13, 129 . ","howdh Gr 208 . ","huwuþ . ","huffudh Su 139 . ","huffwdh Lg 3: 160 . ","huwd SD 2: 525 (1308, nyare afskr.). ","höwdh KS 80 (198, 88) . ","howut L. ","houu: hokkouut SD 3: 270 ( 1316) . howoþ. huffwodh MB 2: 148 o. s. v. hofwot Bir 3: 145 . ","hoffuidh LB 2: 50, 51, 63 . ","hofwidh Bir 3: 313 . ","hoffwidh LB 3: 64 ; BSH 4: 279 ( 1501) . ","howid LB 8: 48 . ","hofwid Bir 3: 229 . ","hoffuid LB 2: 54, 63 . ","hwidh ib 8: 43 . ","huuith ib 51 . ","houit Bu 54 . ","hoffwit MD 419 . ","hwffuit LB 3: 60, 64 . ","hoffwedh: hoffwezsins Al 6757 . ","hwgedtt (kanske att fattas ss bestämd form) BSH 4: 321 ( 1502) . ","hoffue RK 1: (Albr.) s. 213 . dat. s. hofþe Bu 149, hofdhe Bir 1: 392 ; MB 1: 363 ; Al 9925, 9491 ; Ber 178 . ","hobdi: hocobdi SD 4: 201 ( 1331) . ","hufdhe: hokhufdhe ib 5: 238 (1313, gammal afskr.). howudhe KL 125 . ","höþe Bu 209 . ","höfdhe Bil 306 . ","höfdi: hanahöfdi SD 3: 270 ( 1316) . hofne (trol. skriffel för hofdhe) Ber 177 . dat. pl. hoþom Bu 129 . ","hofdum Bil 457 . huffdhom Mb 2: 351. höþom Bu 71 . ","höfdom MP 1: 231 ; KS 31 (80, 33) . ","huuuþet ib. " howþet ib. howdhit " GO 227 . houoþet. hwffuodet BSH 4: 220 ( 1497) . ","hwodit RK 1: 2193 . ","hwdhit ib 2: 4427, 4481 . ","hwedhet BSH 5: 443 ( 1511) . ","hofdhit LB 5: 292 . ","hofþeno Bu 74 . ","höfdino KS 32 (81, 34) . ","höfdeno ib (82, 34) . pl. ack. howdhin Bo 179), ","hofdha bulster","hobdabulstar . ","hoffdha bolster. hufþabulster L.","hofþaduker","hoþpoduker )","hofþa dyna","höfþa dyna )","hofdhagärds sten","hoffdhagärdz sten )","hovuds eþer","huuzs- . ","huwzs- )","hovuds gäld","hoffwdz- )","hovuds mal","huwzs- . ","hwzs- )","hovuds mal","huwz- )","hovuds man","howdzman: -män TB 74 . ","howtzman ib 73 . hofuodz man. hoffuidzman RK 2: 3690 . ","hoffwesman ib 3: (sista forts.) s. 158 . ","houeszman FH 2: 46 ( 1419) . " höfwodz man: -mans " Bir 1: 257 . ","höffuidzman RK 2: 5007 . höwidzman. höffuitzman. höwitzman. höwizman. höwetzman. höuisman Di 231 . ","höffuesman . ","höesman BSH 5: 485 ( 1511) . ","hössman ib 24 (1504, daniserande)), ","-dömith ib 4014), ","hovudsmanz döme","hovudsmanna döme","höfuismanna- )","hovuds mästare","hovuds prydhilse","hovuds sak","hwuzs- . ","huwzs- . ","huwtz- )","hovuds värker","howdzwärker . ","hoffwz werker: -werk Iv XCII), "]},{"a":"hovuþduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudduk, hufvudkläde, slöja. \" hon fik hanum sin rikan hofwodh duk \" Bil 127 . ib 128 . Bu 128 . Jfr hofþaduker."],"f":["hofwodh- . ","howth duker: -dukin Bil 128 . ","howtdoker: -dok Bu 128 . huvuþduker L.),"]},{"a":"hovuþdyna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hofþa dyna."],"f":["huvuþ- )"]},{"a":"hovuþgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapital, skuldsumma. äfte þy. som hans huwuþgäld tilsigher SD 5: 562 ( 1346) . \" landskildhen ok hwat aff gozit vpbärs skal egh affslas i howdgeldhit ib \" NS 1: 20 ( 1401) . \" ib 65 ( 1401), 115 ( 1402). 167 ( 1402), 200 ( 1402), 275 ( 1403), 333 ( 1404), 379 ( 1404) o. s. v. \""],"f":["howodh- SD NS 1: 167 ( 1402) . huwuþgäld. ","howdgiäld: -giäldit SD NS 1: 65 ( 1401) . ","howdgyäldh: -gyäldhit ib 200 ( 1402) . ","howtgiäld: -giäldit ib 115 ( 1402) . ","hwdhgiäld: -giäldet ib 225 ( 1403) . ","huwdgiäl: -giällit ib 333 ( 1404) . howdgeldh. ","howdhgiald: -gialdeno SD NS 1: 379 ( 1404) . hwfwm giäld: -giäldit (hwfwm troligen skriffel för hufwdh) ib 584 ( 1406)), "]},{"a":"hovuþlin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till den presterliga skruden hörande linnekläde som betäcker halsen och axlarna. eet huwuþlin. sänkt med gul. oc hwitom pärlom . . . oc handin SD 5: 563 ( 1346) . humerale, som är hoffuod lin Su 308 . nar han (presten) läggir hofwodh linit (superhumerale) a sik Bir 3: 12 . - efod, den Judiske öfversteprestens axelklädnad. offre gudhi . . . gimstena at sätia ower biskops howodhlinin oc hans racionale (ad ornatum superhumeralis et rationalis) MB 1: 356 ."],"f":["houothijn L. ","huwthliin L. ","hoffuod lin . hofwodh lin. howodhliin. huwuþplin),"]},{"a":"hovuþluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hovoþloter . ","huvuþloter . ","huwþ luter),"]},{"a":"hovuþramarkar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["huwþ- )"]},{"a":"hovuþsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hovuds sak."],"f":["huwþ- . ","howut- . ","howt- )"]},{"a":"hovuþsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudsar, sår i hufvudet. handen takar gen honoþ sare Bu 74 . Bil 373, 717 . Bir 4: 135, 148 ."],"f":["hofwdh sar: -saromen Bir 4: 148. howdh sar: -saromin ib 135 ; ","-sars Bil 373 . howdh saar ib 717 . houoþ sar),"]},{"a":"hovuþstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudstad, hufvudort. \" com tel alexa[n]driam egipto lanz huuþ staþ \" Bu 533 . \" föddir j gripa (rättadt till ripa) juda lanz howdh stadh (Dacia Ripensi oriundus) \" Bil 458 . \" thu betleem j iudha landhe thu äst ey minst j iudha lanz hofwstadhum (principibus) \" MP 1: 44 . - stor el. betydande stad. owirwan alla huffwordh städher (cicitates enunitas ) j egypto MB 2: 219 . ib 151, 258, 260, 271 ."],"f":["howdh- . ","huu þ-. huffwodh- MB 2: 151, 219, 260, 271 . ","huffwod- ib 258), "]},{"a":"hovuþsynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["capitale, dödssynd, kardianlsynd. \" aff syu hofwodh syndum \" ST 5 . \" göm mik fran hwffwdh syndom \" MD 137 . Jfr hovudhlaster."],"f":["houod- L. ","hofwodh- . hwffwdh-),"]},{"a":"hovuþsäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hovuþtekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hovuþtionda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["hovodtiunda . ","houod tinda )"]},{"a":"hovuþtionde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["houoþtiunde . ","houoþtinde )"]},{"a":"hovuþþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudsakligt ting, lagtima ting? vm mandägahen . . . skal haldäs huwþ þingh SD 5: 638 ( 1347) ."],"f":["huwþ þingh )"]},{"a":"hozl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , f. lhot, hotelse. om hon haffuir syndath j bakmalom . . . j kiffuan älla hotzlom SkrtUppb 191."],"f":["hozla"]},{"a":"hozl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hot. \" annattyggiä for warä böön skylld, raadh eller hoozll \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.)."],"f":["hoozll )"]},{"a":"hozla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotelse. \" mz lokkan älla hozlom \" Gr 285 . awitadhe han mz hozlum Bil 254 (dessa båda språkprof kunna dock föras till hozl). Jfr hözla."],"f":[]},{"a":"hozlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotelse. \" mz hozlan älla lokkan \" Gr 293 . ib 291, (Cod. D) 380. Jfr hözlan."],"f":[]},{"a":"hrotte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ett stränginstrument, musik, spel, samspel, kör? skara? \" sanctus barnabas han fulcomnar thera jämnunga brotta (ordet är senare utplånadt och ändradt till choor) \" Bil 295 ."],"f":[]},{"a":"hstoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häftighet, uppbrusning. \" saa sampnas the alla vtan skäll mz hastogheet och hastogh sinne \" RK 3: 2832 . MD (S) 275 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"hudh","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) hud (på människa el. djur). PMskr 231. Troj 168 . 2) ett djurs avdragna hud. iij pund talgh oc hudhan Skotteb 377 (1462, Kämn) . Jfr biorna-, hiorta-, ko-, oxa-, qvigho-, stuta-, yxna-, älgs-hudh. "],"f":["hwd . ","hudhan Skotteb 377 (1462, Kämn) . ","-hydher JTb 8 ( 1456) . Se E. Lidén, Festskr. t. H. Pipping s. 324 f.), ","*hudha barker","huda- )","*hudha fat","hwda fath )","*hudha skavare","hwda skaffuore )"]},{"a":"hudhbinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och"],"f":["hwdhbindhe )"]},{"a":"hudhbända hwdbenda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom hos nötkreatur varvid skinnet fastnar vid ryggen och revbenen. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 60. PMSkr 198 . \" hwdhbindhe fanger fää ib 231. hwdbenda är en sywkdom fää haffwe när hwdhen sithe swa sträwogh oc harth til lryggern ath naar man taker kan ey fatha wm hwdhena äller henne röra fran riffbenommen ib. \""],"f":[]},{"a":"hudhflängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hudflänga. \" läth fadheren honom slaa oc hwdhflängia \" PM 20 ."],"f":[]},{"a":"hudhflängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hudflänga."],"f":[]},{"a":"hudhflängia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hudflängning. \" mz penitencias mz hwdh flänghior oc annat \" Lg 3: 589 ."],"f":[]},{"a":"hudhflängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hudflängning. SvB 103 (omkr. 1500). ib 161 (omkr. 1500). alt thtä som iak leedh . . . krönilse hwdflängilse SkrtUpb 147."],"f":["nud- )"]},{"a":"hudhsko","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnsko, sko för färdigad af oberedt skinn och utan lädersulor. for handboga och hwdsko (d. v. s. för de Finske bönderne, som voro beväpnade med handbågar och iklädde skinnskor) thorde han ey holla slotet RK 2: 992 ."],"f":[]},{"a":"hudhsko","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnsko. culponeus hwdh skoo eller bwzo skoo GU c 20 s. 158."],"f":["hwdh skoo )"]},{"a":"hudhsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hudflänga, hudstryka. \" pede persson . . . schal staa och hwde slaas wijdh stocken \" STb 2: 303 ( 1488) ."],"f":["hwde slaa )"]},{"a":"hudhstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1237."],"f":[]},{"a":"hudhstrykan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hudstrykande, hudflängning. SvB 194 (börj. av 1500-t.)."],"f":["hwd- )"]},{"a":"hudhstrykan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hudstrykande, hudflängning. \" bärian . . . ok hudhstrykan \" Bil 413 ."],"f":[]},{"a":"hug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) huggning, hygge, rättighet att hugga el. fälla (trän i skog). quod . . . possideat . . . vtilia sua wlgariter dicta hugg et hamn et feærgang SD 4: 348 ( 1334) .","2) hugg. \" herra iwan hog thän ormin tha at förste hugge sunder ij twa \" Iv 2500 . \" högh mz tw hogh aff honom huffwodit \" MB 2: 167 . \" tha fiälskapir hugghith fik \" Iv 3147 . \" sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl \" Di 5 . \" thz thridhia hugh hiögh han tha \" RK 2: 2683 . \" ensamit arrit syntis aff huggino \" KL 51 . Bo 82 . \" än siälin . . . rörir handina . . . til orät hug \" MB 1: 142 . \" han wan then stadh ij annan dagh mz mykin hog ok ful stoor slagh \" Al 4560 . RK 2: 9623 . Di 156 . \" eth hugh han honum tha gaff . . . genom hans hoffwdh och swa hans bryst \" Iv 3186 . swa manghe . . . hugg äller styungh a han lagþu SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","3) hugg, bett. \" läker orms hugh oc marka \" LB 5: 81 . ","4) slag. \" swa mangh hugh han slo a husin swa mange dödhe droghos thaghar wt aff huseno \" Bil 481 . \" moyses slo tyswar til hallinna, ör än watnith gik wt än han hafdhe slaghit til mz fulkompne tröst, tha hafdhe hallin iämwäl giwit wt watn at thy första huggi \" MB 1: 408 . \" hon skal hafua thäs flere hiog (der sleghe hebben mer) \" Va 11 . \" vp stodho hans ovini . . . ok fiendo hans likama . . . jak som när stodh nidhir fiol vidh första huggith (ictum) swa som dödh \" Bir 1: 29 . ib 5: 51 . \" han löpte tha opp sin iärn stang . . . och huxade sik strax leonit sla hon springer honum sköt ja fra . . . hon tordhe ey hugget bidhä \" Iv 3180 . ib 3154.","5) slagsmål? ma e fori göra e i dobl ok e i dryk e i hog ok änginne sinne folsko SR 2 . Jfr af-, bana-, bens-, blok-, eke-, fordels-, hals-, hiorþ-, hiorþa-, käps-, of-, skoghar-, stanga-, stens-, storþa-, timber-, vaþa-hug."],"f":["hwg Di 5, 15 . ","hugg SD 4: 348 ( 1334), 5: 376 (1344, nyare afskr.); RK 2: 9623 ; för öfrigt alltid framför vokal i ändelsen. hugh Bil 481 ; Iv 3186 ; RK 2: 2683 ; Di 217, 274 ; LB 5: 81 . ","hog SR 2 ; Al 4560 . ","hogh MB 2: 167 ; " se vidare timberhug. hag " Di 156 . ","hiog Va 11 ), "]},{"a":"hug","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. hug oc flät, hack i hål, se flät 2. "],"f":[]},{"a":"hug hiog stb 1 201 1479 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi (1936), s. 278 ff. 2) hugg. hector . . . hwg honom saa grwffweliga mz siith swärd oppa hiämen hwg oppa hwg Troj 175 . ","4) slag. SD NS 3: 384 (14818). STb 1: 201 ( 1479) . vngdomsens käti tagx aff them, ey medh huggom, vthan medh ehno spckferdige och hederligho vmgenge PMSkr 660 . - Jfr sten-, stens-, svärds-, trä., thvär-, öxa hamars-hug. "],"f":["huggom SD NS 3: 384 ( 1418) ; PMSkr 660 ), ","*hugs mal","hogxmol )"]},{"a":"hugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) hugga, med skärande vape el. redskap sönderdela. margaris kom vndan . . . mz hiäpme hgnom Prosadikter (Karl M) 274 . 3) hugga, tilldela (ngn) hugg, rikta hugg mot. manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . anders niclisson xii mark for thz han hyg sin swär til blodz JTb 19 ( 1459) . ib 56 ( 1496) . STb 1: 136 (1477, 397, 399, 400 (1482). ATb 2: 242 ( 1484) . \" hemming wart huggin wt offuer sina näsa Uppl lLamansdomb 11 (1490). \" JTb 106 ( 1517) , 112 (1525). - med prep. til. ltha hwggo andres scriffuare medhfölgiara stragx til for:ne pedher STb 1: 361 (1482). - abs. iak skal lhugga mz mino swärdhe dyromdall Prosadikter (Karl M) 269 . stinga oc hwgga skwla the alle kwnna PMskr 127. - med dat. (el. ack.) betecknadne redskapet. jach . . . synes tw hiogh i sama ygxenä STb 1: 334 ( 1482) . 4) hugga, genom hugg tillfoga. ty han hiogh katerina . . eth saar i handene STb 1: 305 ( 1481) . \" the hwg han dragliga hwg mz siith swärdh \" Troj 184 . 6) hugga, fälla (träd o. d.). niels lolsson . . . miste rodreth fraa skippet ok hiög mastenä offwer boordh STb 1: 105 (1477). VKJ 169 ( 1480) . ","7) hugga, tillhugga. the som hugge bysse stochken . . . lij mark Stock Skb 41 ( 1518) . - utskära, utstansa. hwilka kopar kringlor maagha hwggas mädh enom järn stämpil moth bly PMSkr 510 . 8) genom huggande göra. med två ack., av vilka den ena adj. Se Sdw 2: 1237. item en hofman, pär long, xii mark, som hyg jönis broka tre fingra fodäruadha JTb 39 ( 1463) . STb 1: 396 ( 1482) .","9) hugga, bita. om djur. walbassen . . . hog trädh mz tannomen swa at thz skalff alt widh Prosadikter (Sju vise m) 122 . 12) genom huggande infälla el. inpassa. IX andra stenbössor hugha i stokka Inv cur Tynnelsö 3 (1443). - genom huggande (bitande) ingjuta. binth thär etriith är hwggit PMSkr 235 . - refl. huggas,","1) hugga varandra, tilldela varandra hugg, kämpa. hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc huggas nw mz swärdhom loc stingas mz spiwtom Prosadikter (Karl M) 277 . \" jon spät ok anders niclisson hyggos appo gatunne \" JTb 21 ( 1459) . STb 2: 219 ( 1487) . 2) häftigt värka till. om kroppsdel. stinas äller hwggas klöffwana PMskr 233. ","2) genom huggande åstadkomma (hål o. d.) wm wintren hwggis en wak wp wm dammen frys PMskr 363. _ Jfr uphugga. "],"f":["-er . ","hogger STb 1: 334 (1482) . pl. 3 pers. hugha VKJ 16 ( 1480) . ","huggis PMskr 363. hwghs ib 33 . ","lhiogh STb 1: 305 (1481). hiög ib 105 ( 1477) . ","hog Prosadikter (Sju vise m) 122, 138. hög JTb 112 ( 1525) . ","högh ib 56 ( 1466) . ","hök ib 106 ( 1517) . ","hyg ib 19 ( 1459) , 39 (1463). hygh ATb 2: 242 ( 1484) , 389 (1491). hwg Troj 184 . ","hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . ","lhiogho STb 1: 136 ( 1477) . ","högho ATb 1: 243 ( 1466) . ","hwggo STb 1: 361 ( 1482) . hugge STock Skb 41 (1518), 123 (1520). refl. huggoss STb 2: 219 (1487). hyggos JTb 21 ( 1459) . ","hwggandis PMSkr 372 . ","huggin . ","fem . hughna Inv cur tynnelsö 3 (1493). hoggin STb 1: 397 (1482). dat. sing. m. hognom Prosadikter (Karl M) 274 . ","hioggien STb 1: 400 ( 1482) . ","supin . ","huggit . ","hogget STb 1: 396 (1482). hiogget ib 399 ( 1482) . ","hug MP 4: 37 . Se Sdw 2: 1237, 1345),","hugga af , avhugga. tha hog iak aff thz trädh Prosadikter (Sju vise m) 138 . MP 5: 161 . STb 4: 226 ( 1511) . PMSkr 88 . Jfr hugga utaf. ","*hugga bort , 1) genom huggande frånskilja, avhugga. hug borth aff tik thit hemliga tingh MP 4: 37 . 2) hugga ned, fälla (träd). forbödz honom ath lata hwgga borth skogin STb 1: 142 ( 1477) . - Jfr borthugga. ","*hugga fran , avhugga, genom huggande frånskilja. är thet swa ath ankareth hwghs fran ey kwnnandis snarlika windha thet op PMSkr 33 .","hugga nidher , nedhugga, genom hugg fälla till marken. giffes . . . faarwmmen äta löff oc qwista hwggandis nider före them PMSkr 372 . ","*hugga saman , hugga mot varandra. tha sagde meneka til pedhirs tw esth een skalk . . . oc swa högho the saman medh sina ögxer ATb 1: 243 ( 1466) . ","hugga sunder , södnderhugga. ATb 2: 389 ( 1491) . ","hugga up , 1) hugga ned. thu giordhe illa thz thu hog op thz trädh Prosadikter (Sju vise m) 138 . gaffs tymbermaennene, som hugge kiffuenebben op i watnid pa helgansholmen iiij marc Stock Skb 123 ( 1520) . ","hugga ut , se Sdw 2: 1237. Jfr uthugga. ","*hugga utaf , = hugga af. at jon skomager . . . haffde huggit hanum jt finger wt aff Uppl Lagmansdomb 20 ( 1490) . Troj 183 . - Jfr for-, in-, til-hugga, ävensom hul-, orm-, stiärthuggin."]},{"a":"hugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hugga, med skärande vapen el. redskap sönderdela. hoggo thera skiolda alla ij stykke Iv 716 . \" en man hiog widh mz yxe \" KL 50 . ib 225 . ","2) genom sönderhuggning fördela. prouentonar hafuis oc huggis som här til VKR 37 . ","3) hugga, tilldela (någon) hugg, rikta hugg mot. ther hioggo the han oc gafwo honom bana saar Gr 266 . Fl 1846, 1864 . drogh han swerdit oc hiwg then som baneret förde a hans winstra axl Di 3 . \" han rykte tha sit godha swärdh . . . ok hiog honum ij hans änne \" Iv 3139 . hog huarghin annars häst ib 727 . \" han la hugghen \" BSH 5: 183 ( 1507) . til hans hio Iv 3184 . \" han hiögh til hanom \" RK 2: 2675 . \" han hwg till en annen baag vpa ryggen \" Di 3 . ib 5, 213, 293 . \" hiog at broder sin \" ib 163 . allabrandh . . . hög ath hyllebrandh ok han moth honum j ghen ib 273 . \" hiog vdi en sten \" ib 77 . - abs. the hiogge fast mz swärdh Fr 1859 . högh alla. brandh badhe tiith ok harth Di 273 . huat helsingen sköt hiogh eller staak RK 1: 1555 . ","4) hugga, hugonde göra, genom hugg tillfoga. thz tridhia hugh hiögh han tha RK 2: 2683 . \" sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl \" Di 5 . ib 217 . han hiögh hanom annet sin swa diwpt eth saar j halsen jn RK 2: 2681 . \" han . . . hugh hänne i [1] fulsare \" BtFH 1: 167 ( 1508) . \" hwgger man annan saar \" MEG (red. A) 54 . EG 63 . \" hug mik saar ouir saar \" MP 1: 277 . \" sidhan han var nidher slaghin ok huggin saar owan a saar \" Bil 887 . \" att läkya saar bade hwggen saar oc skwtten \" LB 7: 325 . ","5) hugga, afhugga. \" biudher hugga hofwod aff paulo \" Bil 126 . ib 887 . KL 73 . Bir 3: 41 . MB 2: 167, 257 . thera limi . . . skulu huggas af them Bir 1: 128 . \" han hugh ij [2] finger aff for:de lasse \" BtFH 1: 164 ( 1508) . Iv 3141 . Di 274 . hwgh (præcidit) ena trägren MB 2: 101 . ib 102 . ","6) hugga, fälla (trä). hugger man eek flwghurkliffua TB 76 . \" hugger man apald ib. \" ib 75 . - hugga, genom huggning el. fällande åstadkomma. hwar som hugger lass aff raa hälse TB 76 . ib 75, 77 . \" hioggo fore honom sköt j fra . . . hon tordhe ey hugget bidhä \" Iv 3180 . ib 3154.","5) slagsmål? ma e fori göra e i dobl ok e i dryk e i hog ok änginne sinne folsko SR 2 . Jfr af-, bana-, bens-, blok-, eke-, fordels-, hals-, hikorþ-, hiorþa-, käps-, of-, skoghar-, stanga-, stens-, storþa-, timber-, vaþa-hug."],"f":["hiog KL 50, 73: Fl 1846, 1878 ; Fr 694 ; Iv 3139, 3141 ; Di 77, 123, 163 . ","hiogh RK 1: 1555 ; Va 25 . ","hiög Iv 1636 ; MB 1: 413 . ","hyög: wthyög Lg 3: 289 . ","hiögh RK 2: 2675, 2681, 2683 ; MB 2: 102 . ","hiwg Di 3 . ","hog Iv 727, 2499 . ","hogh Di 217 . ","hög ib 273 . ","högh ib 217, 273, 274 ; MB 2: 167, 257 . ","hygh Di 240, 293 . ","hug MP 1: 277 . ","hwg Di 3, 5 . ","hugh ib 217 ; BtFH 1: 164 ( 1508) , 167. hwgh MB 2: 101 . ","hioggo Bu 16 ; Bil 253, 936 ; Lg 94, 936 ; Gr 266, 287 ; Fr 1859 ; Al 5137 ; RK 1: 1729, 3122 . ","iogo Bu 26 . ","hioggio MB 1: 411 . ","huggo RK 1: 1570, 2: 454 ; Di 213 ; ","-os ib 150, 156 . ","hwggo ib 28 . ","huggho Bil 887 . ","huggu: afhuggus Gr 289 . ","hoggo Iv 716 . ","huggin ) , "]},{"a":"hugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hugga, med skärande vapen el. redskap sönderdela. hoggo thera skiolda alla ij stykke Iv 716 . \" en man hiog widh mz yxe \" KL 50 . ib 225 . ","2) genom söndrhuggning fördela. prouentonar hafuis oc huggis som här til VKR 37 .","3) hugga, tilldela (någon) hugg, rikta hugg mot. ther hioggo the han oc gafwo honom bana saar Gr 266 . Fl 1846, 1864 . drogh han swerdit oc hiwg then som baneret förde a hans winstra axl Di 3 . \" han rykte tha sit godha swärdh . . . ok hiog honum ij hans änne \" Iv 3139 . hog huarghin annars häst ib 727 . \" han la hugghen \" BSH 5: 183 ( 1507) . til hans hio Iv 3184 . \" han hiögh til hanom \" RK 2: 2675 . \" han hwg till en annen bang vpa ryggen \" Di 3 . ib 5, 213, 293 . \" hiog at broder sin \" ib 163 . allabrandh . . . hög ath hyllebrandh ok han moth honum j ghen ib 273 . \" hiog vdi en sten \" ib 77 . - abs. the hioggo fast mz swärdh Fr 1859 . \" högh allabrandh badhe tiith ok harth \" Di 273 . huat helsingen sköt hiogh eller staak RK 1: 1555 . ","4) hugga, huggande göra, genom hugg tillfoga. thz tridhia hugh hiögh han tha RK 2: 2683 . \" sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl \" Di 5 . ib 217 . han hiögh hanom annet sin swa diwpt eth saar j halsen jn RK 2: 2681 . \" han . . . hugh hänne i [1] fulsare \" BtFH 1: 167 ( 1508) . \" hwgger man annan saar \" MEG (red. A) 54 . EG 63 . \" hug mik saar ouir saar \" MP 1: 277 . \" sidhan han var nidher slaghin ok huggin saar owan a saar \" Bil 887 . \" att läkya saar bade hwggen saar oc skwtten \" LB 7: 325 . ","5) hugga, afhugga. \" biudher huga hofwod aff paulo \" Bil 126 . ib 887 . KL 73 . Bir 3: 41 . MB 2: 167, 257 . thera limi . . . skulu huggas af them Bir 1: 128 . \" han hugh ij [2] finger aff for:de lasse \" BtFH 1: 164 ( 1508) . Iv 3141 . Di 274 . hwgh (præcidit) ena trägren MB 2: 101 . ib 102 . ","6) hugga, fälla (rä). hugger man eek flwghurkliffua TB 76 . \" hugger man spald ib. \" ib 75 . - hugga, genom huggning el. fällande åstadkomma. hwar som hugger lass aff raa häsle TB 76 . ib 75, 77 . \" hioggo fore honom en brota \" RK 1: 3122 . FM 330 ( 1507) . hwar som huggir . . . tymbir TB 75 . \" tymber huggit ok til draghith \" RK 1: 1718 . - abs. huar som huggir vtan tridhiwngx TB 75 . ib 80 . ","7) hugga, tillhugga, genom huggning bereda. nv brister slädhi mandz j ako hafui wald ath bonadh hugga i scoghe at saklöso TB 79 . 8 genom huggände göra el. få att blifva. med två ack., af hvilka den ene adj. hengde sin kätill offuer elden oc hiog hanum full aff ormens köt Di 123 . ","9) hugga, bita. \" om orm. the toko ormana jnnan sin sköt ok lätu them hugga ok bita coclarana siälfua \" Bil 236 . MB 1: 411 . - om galt. abs. thässe galta hioggo saara Al 5137 . 10) hugga med spor rarne, slå. han hiög thz örs a badha sidha Iv 1636 . ib 3247, 4911 . 11) slå, nedslå, nedsänka. han thörff ey hugga hofwdh a bryst Al 2728 . hugga sik, ","1) hugga sig, tillfoga sig huggsår. en man hiog widh mz yxe ok hiog sik nidhir gynum halwan fotin swa at yxen sat fast j fotenom KL 50 . ","2) genom hugg bana sig väg. huggo sik gönom thz hedna vthet RK 1: 1570 . ib 1729 . Di 28 . refl. "],"f":["hiog KL 50, 73 ; Fl 1846, 1878 ; Fr 694 ; Iv 3139, 3141 ; Di 77, 123, 163 . ","hiogh RK 1: 1555 ; Va 25 . ","hiö Iv 1636 ; MB 1: 413 . ","hyög: wthyög Lg 3: 289 . ","hiögh RK 2: 2675, 2681, 2683 ; MB 2: 102 . ","hiwg Di 3 . ","hog Iv 727, 2499 . ","hogh Di 217 . ","hög ib 273 . ","högh ib 217, 273, 274 ; MB 2: 167, 257 . ","hygh Di 240, 293 . ","hug MP 1: 277 . ","hwg Di 3, 5 . ","hugh ib 217 ; BtFH 1: 164 ( 1508) , 167. hwgh MB 2: 101 . ","hioggo Bu 16 ; Bil 253, 936 ; Lg 94, 936 ; Gr 266, 287 ; Fr 1859 ; Al 5137 ; RK 1: 179, 3122 . ","iogo Bu 26 . ","hioggio MB 1: 411 . ","huggo RK 1: 1570, 2: 454 ; Di 213 ; ","-os ib 150, 156 . ","hwggo ib 28 . ","huggho Bil 887 . ","huggu: afhuggus Gr 289 . ","hoggo Iv 716 . ","huggin ) , ","huggas , hugga hvarandra, tilldela hvarandra hugg, kämpa. " the huggos bade tit oc hart " Di 150 . " sydhan hoghas the fasth " ib 274 . ib 156 . ","hugga af , ","hugga fra , ","hugga ivir , hugga af, kapa. somma huggo öffuer there mast RK 2: 454 . ","hugga niþer , nedhugga, genom hugga fällael. kasta till marken. tha hiogs thz (trät) nidher mz androm dyrastom thräm Bil 88 . " huggom henna baar nidher " Lg 41 . " genom hugg fälla till makren och döda. hioggo þöm niþar som nöt " Bu 16 . MB 1: 403 . - med hugg drifva ned? þe . . . iogo (näml. honom; Cod. C hioggo han 936) niþar mäþ swärþe ok vildo hals hugga Bu 26 . - Jfr niþerhugga. ","hugga sunder , ","hugga up , nedhugga. hugga skoghin op mz rätir Al 3213 . Lg 94 . Jfr up hugga. ","hugga ut , "]},{"a":"huggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggjärn. \" tak jth hwgiern \" LB 2: 69 ."],"f":[]},{"a":"huggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stocapa p c et hosticinda et hosticida ouena fangare huggare ok dräpare GU C 20 s. 341. Jfr bom-, bysso-, hals-, sten-, ut-huggare."],"f":[]},{"a":"huggeiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggjärn. myn ordh skula . . . vth huggis mz huggeiern i flynthe steen GU C 20 (hand 2) s. 61."],"f":["-iern )"]},{"a":"huggestokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggkubb. saaghes en stoor stokka ände swa at han kan standa som en hwggo stokker PMSkr 547 ."],"f":["hwggo- )"]},{"a":"hugha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ful-, tvä-hugha."],"f":[]},{"a":"hughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["modig,¬ tapper. jngen war tha aff grecomen saa drystog oc hwgad oc ey ellir saa stark ath nar han saa thenne mäktoga troyaners häär, han fik iw en annan hog ther wid oc wagadhe oc räddes Troj 107 . Jfr barn-, ful-, lika-, söt-, tvä-hughader."],"f":["hwgad )"]},{"a":"hughal","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr hoghal."],"f":[]},{"a":"hughan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ful-, um-hughan."],"f":[]},{"a":"hughas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["få mod, varda modig. mön hughaþes af hans orþum Bu 492 . - få mod, djärfvas, blifva dirstig. med inf. hughas the tå ok diruas til at tala mångt thet thöm är ey höuelikt ella tarflikt KS 55 (139, 59) . (?) the hogades (tänkte sig, trodde sig?) vara för suenska frij RK 1: (sfgn). s. 191. - Jfr storhughas."],"f":["hogas . ","-aþis )"]},{"a":"hughaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr a-, dödh-, en-, ful-, iäm-, lang-, mykil-, räd-, stor-, väl-, ömhughaþper."],"f":[]},{"a":"hughelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärlek? jak är sua som enna handa hughelikhetz (dilectionis; för hughnelikhetz?) eldir Bir 2: 170 ."],"f":[]},{"a":"hugher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["animus. \" \"","1) själ (i motsats till kropp). vi tappom äkke älla mistom lustan. vtan vändomen fran kroppenom i hughin (animam) Bo 134 . \" hogren (animus) synis j kropsens athäfwm \" Ber 30 . ","2) själ ss kännande, sinne. ey kan oc hugin eller hiärtat sva fulleliga smaka oc vndersta (nec ipse animus sentit) then sötman, som han var til Ausg 181. glädhiandis hwghr Ber 39 . han tröste sik ihoghen Lg 438 . \" rördhe j hoghenom \" MB 2: 311 . \" wreder och illä hughom \" Va 9 . - annars hughom, utom sig, bestört. jacob wardher annars hughom widh MB 1: 252 . ib 250 .","3) hug, mod, tillförsigt. vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan (magnanimitas . . . si insit amino two; om du är hugstor och hugfast) tå må tu liua medh mykle tröst KS 23 (55, 24) . hauer tu mykin hugh stadhugan ib. \" haua mykin hugh ok stadught hiärta \" ib 80 (198, 88). stighu j godha hughin ok striddu mz them hedhnu Bil 327 . \" lat thin hogh ey offmykith radha thina höghfärdh ok hoghmodh \" Al 3551 . ib 3039 . Lg 112 . \" haf keysara hoof mz hughi (i förening med mod?) \" Bil 125 . \" arbedera skulo haffwa starka hoga \" MD (S) 289 . ","4) själ ss tänkande el. föreställande sinne, tanke, tankar. huxa ok idhna i hugh tinom thz got ok dygdhelikt är KS 22 (53, 24) . thänktin the . . . j sinom hugh (amino). hwat iak giorde for thera skuld Bir 1: 119 . \" ib 2: 227, 3: 468. \" Di 61 . \" thik hikke i hughenom. som thu vare närstad \" Bo 228 . \" lata alt firi hugh thin, thet til må koma \" KS 21 (52, 23) . \" honum war mäst hugher a gudz sons tilkömd i wärldina \" MB 1: 260 . tha wart mik wslom theophylo i hoghen kommet at tänkia nakor wndhersamlik tingh Lg 3: 453 . \" takin aff daghum thän hughin gör galin ( sensuum alienatorem) ok vitit vänder \" Bil 126 . \" then hugh torffwen i ey haffwa a ider skal vm konungin jäwa \" RK 1: 3684 . \" i girnins alt thz hughin seer \" Al 6956 . \" skal hon (menniskan) hwilas i contemplacione letande huxins (mentis) ensilikhet \" Bo 143 . at hughin (mens) först i actiua vita rensis oc skäris oc strykis j dygdhanna idhn ib (med afs. på dessa båda ställen jfr 8). - - tankeförmåga, förstånd. helbruþu til hugh oc licama. guþ gawe at swa vare til syälinnä SD 5: 564 ( 1346) . \" iämskyt som the . . . lagdho sin hugh til at nima \" MB 1: 119 ; \" jfr 7. \"","5) håg, minne. ther til at gudz pina skulde altidh vara i hugh, komma i håg. med det erinrade betecknadt genom nom. kom honom i hugh thz hälgha ordhit oc the dyra bönin Pa 19 . - med det erinrade betecknadt genom ack. (el. en form som kan vara ack.). þa kom mik ii hugh hälagha läst Bu 135 . \" thöm kom ey i hugh vars herra fözlo thima oc cristindomsins renliue oc ey the hälgho kirkio hörsämio \" Bil 877 . Iv 495 . MB 1: 147 . \" at hon läte sik j hugh koma thry thing \" Bir 3: 325 . \" skal godh klostirmänniska . . . sik idhelika ok opta tala (för lata) i hogh koma tw thing \" Ber 243 . - med det erinrade betecknadt genom en sats. kom mik eigh ii hugh. at guþlck läst va[r] ii mino fölghe Bu 135 . Di 93 . \" at hänne j hugh kome til hulkin hedhir hon är vtuald \" Bir 3: 325 . läti sik konungin j hugh koma hulkin nadh giordh är j hans rike ib 415 . \" lät sik i hugh koma hulkaledhis var herra stodh a sinom bönom \" KL 346 . VKR 31 . - personl. koma i hugh, komma i håg, tänka på. han . . . sat ok thelgdhe oc kom ey j hugh at sunnedagher var Bil 870 . \" at han skulle ey kötlikin kärlek swa j hugh koma \" Bir 3: 261 . \" hon är glömsk ok ey j hugh komande sina lofwan \" ib 214 . Lg 438 .","6) det som tänkes, tanke. hugh ok wilia sin lysa KS 2 (4, 2) . \" hwar thera weet annars wilia oc hugh \" MB 1: 54 . \" hälghe män äpter domadagh vardha swa liwse oc gönom skäre, at iämsköt som en seer til annan oc thänker, tha smygher hans hugher genom hans samwit \" ib. \" är wärra at wita ängelsins hugh än mantzens thy at mantzins hugh ma stundom pröwas aff likamins skipilse, än äkke ängelsins ib. waar hugher han är först hulder i sik siälwom . . . oc sidhan än hulder vnder likamenom, oc for thy skulom wi först hawa wilia at wisa androm manne waar hugh, oc sidhan tala han fram mz mwnne \" ib 56 . alexander wil sina akt nw gifwa til annath sin oc andra hogha Al 9165 . \" wrak fra thik iäfwgha och manga hwgha och willo \" Ber 39 . - tanke, afsigt, utsigt. han hafdhe hugh (spem) atirkoma Bir 2: 303 .","7) själ ss viljande, sinne, vilja, håg. vm guþ skiuter oss nokat i hugh framleþis meer wiliä gyorä SD 5: 567 ( 1346) . kära cors . . . tel reþo giorþ girughum hughi (concupiscenti animo) Bu 141 . \" seandis thera hugha redhobona vara at lydha hans budhom \" Gr 296 . ähvart vi vildom oc hafdom hugh (quo tendebamus), ther varom vi genstan i sammo stundene Ansg 181 . haar tu thes hugh ok wilia KS 25 (64, 27) . summa !UDDA_TECKEN? dygder) äru i manzens hugh ok wilia ib 18 (45, 19). ib 17 (44, 18), 18 (46, 19), 19 (47, 20), 27 (67, 29), 27 (68), 32 (83, 35). medhan jak äy kan wända thin hwg Di 58 . \" kom sancto gregorio i hugh (satte sig i sinnet, beslöt) at han ville . . . forlata världinna losta \" Gr 318 . \" tha haffde erik digert i hughe hans sworne swene os swa at the wille ther marsken sla \" RK 2: 2801 . at thu hafwer hugh at lära Al 6107 . \" thäs hälgha anda hugher (spiritus domini, id et spiritus sanctus dominus vel domini voluntas9 foor ower watnin \" MB 1: 155 . - håg, böjelse. wändhe han sin hogh oc hiärta till enna wälsläktadha oc wänasta iomffru Lg 333 . \" som allan sin hugh läggia (vända hela sin håg) til iordhrike oc enghin til himerike \" MB 1: 434 . - längtan. han innerlik hugh til blanzaflor fik Fl 689 . - sträfvande. swa brytz thit modh ok hogha thine . . . alt äpter riikt ok wärlz hedher Al 6569 . lägger allan sin hugh (nitebatur) til at frälsa smaswennin aff thera handom MB 1: 230 ; \" jfr 4. \"","8) själ (ss kännande, tänkande och viljande) med särsk. afs. på den af viljan bestämda riktningen, håg, sinne hjärta. at þänkia mz þakom þina pino af allom hugh ok hiärta mino Bu 72 . \" akta aat gudhz budhordhom mz allom hwgh \" Ber 1 . \" hafde gudleken hugh än tho at han war hedhin \" Bil 840 . \" han badh til gudh ij himerik aff hiärta ok hugh swa inirlik \" Fr 1774 . \" the som thit koma mz tronom hugh \" Bir 3: 233 . \" gudh älska mer renan hug än likamlikt goz \" Ber 25 . \" flärkas hwghren skaparens kärlek \" ib 31 . \" nero härdher illan hugh \" Bil 126 . smittades thera hugher och hiärtä Pa (Tung) 33 . haffua bliwghan hugh Bir 5: 7 . \" obliwkt ögha är obliwgx hugx hiärta sändebudh \" ib. \" vare hugha skulu vara brände af thäs hälgha anda elde \" Gr 301 . iak see ok skodha aldra manna hugha (mentes) Bir 3: 223. draga sin hug (mentem) fran verldzlikom thingom Ansg 177 . vm thu . . . hafdhe hughin (mentem) när thik ok läte äkke flytan i världinne i fafängom oc omytlicom thankom Bo 236 . \" vm thu ville redha thik ther til mz helom hugh ib. - med särsk. afseende på sinnesstämningen mot andra: sinne, sinnelag, hjärta, tänkesätt. rädh han ey thz fore godho, eller mz godhom hugh, vtan aff awund widh waar herra \" MB 1: 261 . \" giär huar androm hedher ok gaghn medh helom hugh \" KS 37 (97, 40) . \" wordo ther satte mz helom hugh \" RK 1: 3440 . \" han haffuer sin hwgh alt wänt om kring ok menar oss mz all godh tingh \" ib 3686 .","9) lynne. \" han hauar sama hugh ok hy (endem vultu et amino) \" Bu 204 ."],"f":["hogher Lg 112 ; ","hogh Al 3039, 3551 ; Ber 243 ; Lg 333, 438 ; hoghen ib; hoghenom MB 2: 311 ; hogha al 6569, 9165. hoger: hogren Ber 30 ; ","hoga MD (S) 289 . gen. -s. ar: hugha Bu 16, 19, 129, 145, 505 ; Bil 124, 317 . ","hughi Bu 141 ; Bil 125 . ","hughe RK 2: 2801 . ","hugh Bu 72 ; Bo 236, KS 22 (53, 24) ; Bir 1: 119, 3: 468 ; MB 1: 261 ; RK 1: 3440 . ","-ar ) , ","annars hugha"]},{"a":"hugher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) själ ss kännande, sinne. waro samuledh alla nunnonar illa hughum Hel män 216 . \" thu borth ält dödzsens mörker, huilket affwndzfulle flandhen plägha jnföra hoghomen \" JMÖ 46 . 3) hug, mod, tillförsikt. ey torde wij mz nagan drostoghet taga oss hwgen tiill, ath dragha hädan Tro 105. 4) själ ss tänkande el. föreställande. sinne, tanke, tankar. SpV 108, 166 . \" thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok sinneno (intellectu, voluntate, memoria, amimo, sensu), är samnaturlighin ymo \" ib 508 . sanneliga mandzsens hooger j thy är hans byläte at han kan nagerledes vndersta ok begripa gud J Buddes b 160 . GU C 20 s. 25 . caput huffwit jtem caput teknar hoghin som är siälena huffwt ib s. 77 . 5) håpg, minne. - dragha til hugha, lägga på minnet. dragh thöt til hugha j thino hiärta SkrtUppb 271 . - i uttr. koma enum i hugh. komma ihåg. med det erinrade betecknat genom nom. nar hon kom j pinona. kom hänne j hogh jomffru marie milhet JMPs 427. - med det erinrade betecknat genom en sats. tha kom brudgwmmanom j hog, at han thän dagen haffde enkthe helsadh jomffru maria JMPs 430. personl. koma i hugh, komma ihåg, tänka på. kom inghen thera thetta i hugh ath swa giort war SJ 2: 316 ( 1497) . - koma i hugh, erinra, påminna (ngn om ngt). med dat. och ack . . . at han komi hänne thät i hwgh ok minne SkrtUppb 249 . 7) själ ss viljande, sinne, vilja, håg . . . huru thöm befalit war aff erich gulsmit medh enom kerligom godom wilie ther han lagh i sina sottasengh vel beraddom hogh ath vplata hans kera hustru elin hwan iijᵉ pening i löst och fast SJ 2: 177 ( 1490) . - håpg, böjelse; lust. tet andra synnith the haffdho hugh til, ath dräpa han MP 5: 237 . ","8) själ (ss kännande, tänkande och viljande), håg, sinne, hjärta. ofta svårt att skilja från 2, 4, 7. swa som hon var licamliga een mz mannenom swa sculde ok hon een vara mz hanom om kerleken, j enom hoogh ok eno hiertä SVKyrkobr (Lucid B) 139. o sancte bartolomee . . . wprät wara hogha til lhimerikis skodhan SvB 382 (omkr. 1500). o iomffru maria . . . dygdhena jnför i wara hogha JMÖ 56 . wälsignom . . mz loffsangh aff gudelikom haghom (benedicamus devotis mentibus) obegripelikom herra ihesu christo ib 97 ."],"f":["hugh SJ 2: 316 (1497) ; MP 5: 237 . ","hwgh SkrtUppb 249 . ","-ar : hugha SkrtUppb 271 . ","hughum Hel män 216 . ","hwger: hwgen Troj 105 . hogher JBuddes b 160. hoghir SpV 108 . ","hogh SJ 2: 177 (1490): JMPs 427. hoogh SpV 166 . ","hoghin GU C 20 s. 77 . dat. hoogh SvKyrkobr (Lucid B) 139 . ack. pl. hogha SvB 392 (omkr. 1500). dat. pl. best. hoghomen JMÖ 46 . ","hoger: hog JMPs 430. dat. best. hogenom SpV 508 . ","hooger GU C 20 s. 25 ; J Buddes b 160+. dat. pl. haghom JMÖ 97 ),"]},{"a":"hughfallas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. [Ä. nysv. hågfalla] behaga, tilltala. epter honom mera ynnes oc hwfals wanhede än heder om oss Troj 6 . ty kan ey hans bön mäg hogfallas ib 44 ."],"f":[]},{"a":"hughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) själ, sinne. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 218. swara thy til thänna opbörian aff the som thu äst, ok thz thu haffwer ok tha wardhir tith liws stadoght, ok lliwsins hogha (lucis pariceps) SpV 254 . - Jfr a-, at-, tvä-, um-hughi."],"f":["hogha ) , "]},{"a":"hughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) själ ss kännande, sinne. hon hafffde sorgh ok mykin jammer j sith hierta ok i sin hugha RK 1: 500 . \" mz wredan huga \" ib 2: 5816 . - annars hugha, se hugher. ","2) själ ss tänkande, sinne, håg, tanke, tankar. tha thänkte han ij sin hugha Iv 5359 . ib 5432 . Al 1476 . \" hwi talar thu slikt ok hafuer ij hugha \" Iv 1113 . \" gange som gud skiuther thom i huga \" RK 2: 6740 . ib 1: 1186 . the drötning dragher sik til hugha (tänker) Al 177 . thz kome aldre ij hans hogha at nakar löön ma honum dogha ib 3013 . ib 9807 . RK 1: 362, 3692, 2: 6476 . honum kom tha thz til hugha Al 10025 . \" han komber aldrigh aff myn hogha \" RK 1: 3651 . Iv 196 . \" aff minne frugha the iak hafuer daghlika ij min hugha \" ib 3474 . ","3) håg, sinne, minne. tha kom honum först ij hugha huath han hafdhe iät sinne husfrugha Iv 2001 . ib 3543. ","4) själ ss viljande, vilja, håg. hawer iak nw ij minom hugha thiit at fara mz allom minom mogha Al 1127 . ","5) själ, hjärta. \" thz iak idher radher aff hiärta ok hugha \" Iv 1141 . "],"f":["hugha modher","-moodher )"]},{"a":"hughli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kulle. i ortnamn. Jfr E. Ekwall, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3. 44 F. Jfr hoghal.."],"f":[]},{"a":"hughlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["huglös, modfäld. for storom räddogha vardh han allir hughlös Gr 264 ."],"f":[]},{"a":"hughmodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hoghmodh."],"f":[]},{"a":"hughmodher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hoghmodher."],"f":[]},{"a":"hughmodhogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hoghmodhogher."],"f":[]},{"a":"hughmödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förbittrad. \" vreþe ok miok hugh mödde \" Bu 491 . ","2) förvirrad, bestört. \" tha wordho edom höffdhinga hughmödder (conturbati) \" MB 1: 318 ."],"f":[]},{"a":"hughmödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högmod. \" är ödhmiukt thön dygdh, ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse \" KS 35 (93, 38) . \" är hughmödha en howdh lastr ib. \" ib 36 (94, 38), 48 (121, 52). Jfr hoghmodh, hoghmodhe, höghmödha, höghmödhe."],"f":[]},{"a":"hughna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["muntra, uppmuntra, glädja. \" gaf hwariom nakat thz han hugadhe sik vidh \" Lg 3: 511 . \" bätra ware thik hognadha wara (habere solatium) j thinna foräldra hwse \" Ber 60 . \" haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga \" SD NS 2: 117 ( 1409) . - hugsvala, trösta. formatte ey at hughna han Kl 63. iak siäluir scal hughna (consolabor) them MP 1: 30 . \" hugadhe hon sin son mz liofwom ordhom \" Bo 15 . ib 83, 156, 169, 216, 217 . VKR XXI . Bir 1: 78, 3: 100 . MP 2: 161 . Lg 437 . mildra, stilla, söka stilla. tha hughnadhe clemens thera grat Bil 360 . - refl. hughnas, uppmuntras, uppgifvas. män hugnaþos af hans tröst Bu 496 . \" mange cristne män som för varo rädde hugnhaþos af eufemia orþom \" ib 510 . somlike af them hugnas oc vidhirquekias ey at enast licamlica. vtan än andelica til thera siäla Bo 90 . riddare lätlika slaghin j stridh vpäkkis ok hughnas meer til stridhinna af thy slagheno Bir 1: 242 . \" hughnas (consolatur) han (djäfvulen) . . . aff sina ilzsko framgang ib 3: 420. - muntra sig, glädja sig. ma han hugnas mz sinom hemelikom vinom \" Bir 1: 311 . \" nar andre brödher hughnadhos sin i mällan \" Su 393 . - hugnas, förnöjas. gudh oc änglane hugnadhos (jucundabantur) j himerike aff hänna dygdhafulla stadhlikhet Bir 4: (Dikt) 259. - hafva nöje, finna behag. meer hugnadhis hon j dygdhelikom gerningom, än j alle värlz ägho oc äro Lg 3: 499 . - trösta sig, tröstas. glädz thy oc hugnas (consoleris) Bo 83 . \" än thot hänna vini trösto hona. tho gat hon ey hugnadz \" ib 25 . Ber 38 . hon dröfdhis mykit aff sins bonda dödh ok hughnadhis tho nakot aff wäknarans atirkomo KL 62 . - Jfr ohughnadher."],"f":["hungna MP 2: 161 . ","hogna: -adha Ber 60 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"hughna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr ohughnadher."],"f":[]},{"a":"hughnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugnad, tillfresställese, glädje. gudj til loff oc fatiga retuisse menniskor til bestandh och hwgnet ok ospakom til rätzsel och neffsth STb 3: 346 (1498). HSH 17: 168 (1523? Brask). - vederkvickelse, förnöjelse. thänne mathin haffwr äptir thy wiis manz ädhla är, alzskona sötma i mwnnenom, oc alzskona sötmans smak sik til andelikin ok äwärdelikin hwngnadh SpV 421 . - hugsvalelse, tröst. thennvn ordhin. skuldhe gerna hwar en syndogh människa, bydia . . . tha ma han hopas oppa en godh swar, oc hognad MP 5 . 125. ib 145 . - Jfr siäla hughnadher. "],"f":["hwngnadh SpV 421 . hwgnet STb 3: 346 (1498). hognad MP 5: 125 . ","hogned HSH 17: 168 (1523? Brask). dat. best. hognadenom MP 5: 145 ),","*hughnadha ordh , "]},{"a":"hughnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvalare, tröstare. gudz ande skal wardha thin hugnare Bir 1: 275 . ib 316, 2: 111, 204, 248 . MP 1: 160 ."],"f":[]},{"a":"hughnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugnad, tillfredsställelse, glädje. \" hänne . . . tel heþar ok tel hughnaþ \" Bu 17 . \" hwru varfw hafdhe sik badhe i hugnadh ok dröuilsom \" Bo 10 . \" louadho sin gudh oc sin herra mz othänkelika frygdh oc hugnadh oc glädhi \" ib 230 . Bu 3, 101, 149 . Bil 81, 289 . Bo 11, 228 . Mb 1: 161. KS 52 (132, 56) . GO 854 . MP 1: 32, 34 o. s. v. Ber 187 . RK 3: 3656 . \" ve idhir rikom världz mannom hulke här hafuin idhan hugnadh (consolationem) \" MP 1: 162 . \" engin ma hughnas j badhom hughnadhomen ib. - vederqvickelse, förnöjelse, nöje. sik inblanda . . . mz likamlikom hugnadh \" Bir 4: 61 . magho the ffor hugnadh skuld ganga oc spatzera ib 62. nytia gudz gafwo til kötzsins hugnadh ib 1: 308 . thera ondho hugnadha sculo them vmuändas j saar ok siukdoma MP 1: 334 . \" huro manga burgadha vi här letom swa manga thorftelica läkedoma fortakom vi varom siukdomen ib. - hugsvalelse, tröst. hughandha son bil 243. skal jek giua thom hughnat äptir dröuilse \" Bir 2: 55 . \" jak skal bort dragha aff honum the godho aminnelse ok förro thanka ok hugnadha (consolationes) som han för hafdhe \" ib 3: 468 . \" giordo thine hugnadha (consolationes) mina siäl gladha \" MP 1: 161 . Bo 236 . Bir 2: 34 . Ber 38 . \" fa fatökdomsens hwgnadh (consolationem pauperatatis; tröst för el. i fattigdomen) \" ib 34 . \" iak var gratanda manna hugnadhir (consolator) \" MP 1: 161 . \" paraciltus som tydhir hughnadhir \" ib (på båda dessa ställen står kanske hughnadir för hughnare). "],"f":["hugnadher . ","hungnadher: -adh GO 854 . ","hunghnather: -ath RK 3: 3656 . ","-aþ . -ath. -adh. -at MP 1: 32, 34, 103, 161 ; Bir 2: 55 . gen. sing. -ar: hughnadha Bil 243 ; MB 1: 161 ; hugnadha Bil 289 ; MP 1: 295 . ","-s . ","hughnadz ib 334 . ","hugnazins KL 139 . ","-ar ) , ","hughnads bref","hugnadz breff )","hughnads ordh","hughnadz- Su 431 . ","hugnadz- Bir 1: 23, 382), ","hughnads svar","hughnadz- )"]},{"a":"hughnedagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr rösthughnedagher."],"f":[]},{"a":"hughnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ohughnelika."],"f":[]},{"a":"hughnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med hugnad, med glädje. j nakrom lustelikom thingom vtan hulkin iak gitir ey hugnelika lifwat Bir 1: 349 . - ljuft, ljufligt. huat sötelika oc hugnelika lydha tässa orghor Su 172 . \" bedröffda modhrena hugnelika hugswalande \" ib 215 . ib 122. - Jfr ohghnelika."],"f":[]},{"a":"hughneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hugnelig, glädjande, ljuv, ljuvlig. \" o hwgnelicaste ihesu, giff mik at (osv.) \" SvB 49 (mot slutet av 1400-t.). cerannius är en sten . . . giffwir segher j stridh, oc giffwir hognelika drömma PMSkr 467 . - vederkvickande. ätin ey oc drikkin ey j threm daghum ok threm nattum takande nokot likamlika hoghnilikit MPFr 238 ."],"f":["hwgne- . ","hogne- . ","hoghnilikit MPFr 238 ),"]},{"a":"hughneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hungelig, glädjande, ljuf, ljuflig. huru goth oc hugnelikit är at brödhrene byggia saman Bil 600 . KL 68, 357 . Bo 142 . Bir 2: 69 . \" o dödher . . . hwru hwgnelikin thu äst gratande mannom \" Ber 187 . \" aller reddoge skifftes j hugneliga tryghet \" LfK 240 . hugnelika (glada) högtidher MB 2: 221 . - uppmuntrande, tröstande. hördhe gudz hughneliko ordh Bir 1: 271 . ib 2: 34 . Lg 3: 441 . aff tolkom lioffwom oc hughneligom ordhom tröste sigh alla hans män til at manliga stridha MB 2: 326 . \" mz tolkom hugnelikom radhom vplyste han almoghans hiärta ib. kwngörandis them . . . then hugneliga drömen ib. tröstande, villig att trösta? mathias . . . hvghnelikin ok miskundh sambir \" Lg 245 ."],"f":["-lig . ","-likin )"]},{"a":"hughnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. hugnad. - hugsvalelse, tröst, thu som är syndhogha manna hiälp wsla manna hoghnilse SvB 292 (börj. av 1500-t.). achilles ämwäll kwnne jnghen hwngnelse eller hwgswalan taka siig Troj 145 ."],"f":["hwngnelse . ","hoghnilse )"]},{"a":"hughnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugnad, vederqvickelse. at sökias medh gudhelikom hugnilsom ok vppinbarilsom VKR II . Su 388 . \" huru thulumodhlika hon hafdhe sik j dröwilsom oc huru sniällelika j hughilsom (in consolationibus) \" Bir 4: (Dikt) 259. hugsvalelse, tröst. tämpradhe hänna sorgh mz idhkelikom hughnilsom Bir 4: (DIkt) 262 ."],"f":[]},{"a":"hughnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trösterska. \" hon war . . . änkiom hughnirska \" Bir 4: (Dikt) 267."],"f":[]},{"a":"hugho stor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hugstor, modig. \" the wäxto diärffwe ok hogho stoor (kanske för hoghom stoor) ängin rätzl ij thera hiärta groor \" Al 5273 . Jfr hughstor."],"f":["hogho stoor )"]},{"a":"hughro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugnad, tröst. gat henne nokot til hughro talat Bil 347 ."],"f":[]},{"a":"hughrädde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddhåga, försagdhet, feghet. Bo 130 ."],"f":[]},{"a":"hughrädde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddhåga, försagdhet. wanhopit hädhir thän hälgha anda, hwar hwgräddin (pusillaminitas) standhir ekke stadwgh j motgangenomSpV 150."],"f":["hwgräddin ) , "]},{"a":"hughrädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försagd, rädd. \" pussillanimis vel mu p c hoghrädder \" GU C 20 s. 504 ."],"f":["hogh- )"]},{"a":"hughrädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försagd, rädd. \" äru swa hughrädde at the thora äkke gripa til värio \" Bo 154 . ib 162."],"f":[]},{"a":"hughrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugskot, ingivelse. \" thet hafde han giort aff sith eghet hugräde, oförtenkt \" SD NS 3: 275 ( 1417) ."],"f":["hugräde )"]},{"a":"hughränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tanke. \" hafdhe hon bradha hughränno til at wantro är nadhelik synd \" MB 1: 144 ."],"f":[]},{"a":"hughränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se B. Hesselman, Språkformen i MB I, s. 23."],"f":[]},{"a":"hughränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hughränna. thz märkir iäuogha haffwa bradha hugränin (trol. för hugränning) MB 1: (Cod. B) 538 ."],"f":[]},{"a":"hughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) tänka, hafva för tankarne. med ack. sighi for os huat iak huxa Bu 103 . \" huxa (Cod. A thänkia 56) tholik ordh \" MB 1: (Cod. B) 532 . hoxa (cogitat) the thingh som gudhi til höra MP 1: 40 . \" hon hogxadhe oc vilde tholik thing \" Bir 2: 96 . \" the siäl som är vpfylt af honom gitir änkte annat huxat älla astundat \" ib 1: 187 . \" nar hughin . . . huxa gudh al tidh swa som näruarende \" ib 3: 180 . - tänka, föreställa sig. ther war mere glädhi, än hiärtad giter huxat Pa (Tung) 39 .","2) uttänka, upptäcka. \" huxadho the swiklikhetz radh \" Bir 1: 251 . KS 71 (175, 78) . kötit hwgxa mik daghlika ilt Ber 234 . 3tänka, tro. iak huxaþe mina systor vara dara Bu 187 . Bo 113 . \" at han skulle ey huxas vara teridadius \" Gr 268 . prestin huxadhe at hon sofue Bil 879 . ","4) förmoda, vänta. iak huxar antswar Al 182 . ","5) tänka, hafva för afsigt, ämna. med inf. jak huxaþe hämnas min harm Bu 19 . ib 133 . Bil 785, 840 . RK 2: 1485, 2636 . - ämna sig. tith haffdo the huxat RK 1: 1491 .","6) trösta, uppmuntra. hwgxadhe (kanske för hwgnadhe) henne och sagdhe o kesarinna stath nw stark i thino hiärtha Lg 3: 131 . - (huxa för hus KS 87 (212, 95) . ","1) betänka sig. än han hugxar sik ey MB 1: 124 . \" at huxa sik ther vm \" Bil 865 . ","2) hafva för afsig, ämna sig. en tima han huxaþe sik färþas Bu 171 . "],"f":["hugxa Bir 4: 52 ; ","-ar MB 1: 36, 124 . ","hwgxa: -adhe Lg 3: 131 . ","huxsa . ","huxa . ","hogxa . ","hoxa KS 14 (32, 15) ; MP 1: 40 ; Ber 25 ; ","-e MP 2: 90 ; ","-at SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . impf. -te: huxste RK 2: 1485),","vända tanken","till )","hughsa sik , ","hughsa sik um , betänka sig. huxw sik om RK 1: 1614 . Jfr um hughsa. "]},{"a":"hughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:","1) tänka,, hava för tankarna. Se Sdw 2: 1237. - vända tanken (till), tänka (på el. över). med prep. ä mädhan jak är swa krangkir j minom skälom aff ostadugheeet. thät jach gither egh hoxsath aa thina sighnadha pino SvB 177 (senare h. av 1400-t.). refl. "],"f":["hogxsa . ","hoxsa . ","-adhe . ","-at )","*hughsas , rikta tankarna (mot) ha lust (till). med prep. up a. mangha mäktoga hogxsades oppa thenna haffwo dyra (ɔ guldskatten) Troj 3 . - Jfr fulhughsa, ävensom umhughsande."]},{"a":"hughsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tänkande, tanke. äpte marghfalde huxan ok mödho the haua i styrilse landa ok almogha KS 39 (101, 42) . at wita . . . annars huxan MB 1: (Cod. B) 537 . KS 21 (52, 23) . MB 1: (Cod. B) 538 . Su 115 . .bliffwandis stadugh i gudelika böner oc jnnerlike hwsan til gudh Lg 3: 319 . "],"f":["huxan . ","huxsan Su 115 . hwxsan),"]},{"a":"hughsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tänkande, tanke. wm the nattena lagh smaswennen i myklom dröfwilsom ok hugxan Prosadikter (Sju vise M B) 179 . Jfr umhughsan."],"f":["hugxan )"]},{"a":"hughse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr halfhughse."],"f":[]},{"a":"hughsilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. och ","e":["1) tanke, föreställning. \" at min hugxsilse ordh oc gerninga vardhe alla äptir hans signadha vilia \" Bir 2: 263 . ib 3: 100, 210 . MP 1: 71, 75, 132, 141, 219, 2: 90 . Ber 31, 101, 102, 139, 147 . \" orons lusta hoghsilse \" ib 180 . \" wrangx lusta hwghsilse \" ib. \" diwrlik hogsilse \" ib 229 . \" wpttänder . . . etherful hogxilse \" ib 234 . ","2) betraktelse. nw mötir os här faghir oc mild oc mykyt varkunsam huxilse (mediatio) Bo 14 . ib 28 . Su 452 . thänne nytilikasto minna pino hughselse lösa skärsloeldz pino ib 447 . \" väkne sina hugxsilsa (considerationis) öghon mz hualsins brunom \" Bir 2: 227 ."],"f":["hugxsilse . ","huxilse . ","husxsilse MP 1: 141 ; ","-ilsom Bo 28 ; Bir 3: 210 . hughselse. hoghsilse. hogsilse. hogxilse. gen. . med art. hoxilsinina för hoxilsinna Ber 31 ), "]},{"a":"hughskot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som kommer (någon) i hågen, ingifvelse, tanke. fik gudhlikt hughskot (Bil genom ändring af senare hand: inskiutilse 795) at giffua sik gudhi Lg 1038 . wandhra äpther thins hiärta hogxskot ib 3: 453 . - tanke, uppsåt. reent offer teknar reent hiärta oc thäs hugskot (Cod. A thanka 473) som offrar MB 1: (Cod. B) 563."],"f":["hogxskot )"]},{"a":"hughslaghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["modfäld, förskräckt. \" hughslaghne oc rädde \" MB 1: 378 ."],"f":[]},{"a":"hughstor","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["huxstor L.). adj. "]},{"a":"hughstulin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["modstulen, melankolisk. melancolicus hogstulin GU C 20 s. 121 ."],"f":["hog- )"]},{"a":"hughstödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försjunken i tankar, tanksrpidd. aurisia syn wändhin jtem aurisia hogh stöd tha en söker epth[e]r han j haandom haffuer GU C 20 s. 45 ."],"f":["hogh stöd )"]},{"a":"hughsval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hugnad, vederqvickelse. hans blidha laat ok milda taal thz är herrans folkx hugswal MD (S) 280 . - (?) tolamodh war hans hogswal MD (S) 271 . - Jfr hughsvali."],"f":["hogswal )"]},{"a":"hughsvala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["consolari; eg. svalka sinnet; hugsvala, trösta, vederqvicka. \" trööste han oc hughsualdhe medh sinne hälgho nadh \" Ansg 253 . \" hughsuala han i sinom dröfuilsom \" ib. \" hogsuala then bedröffda \" Su 172 . LfK 87 . Lg 221, 293 . - muntra, vederqvicka. them hoxswalandes mz hwgnelikom ordhom ällar mz likamlikom gaffwom Lg 3: 441 . \" iak seer hwru mina samsystra wardha sökta oc marghfallelika hogxswaldha aff sinom föräldrom, wenom oc frändhom \" ib 442 . - hughsvala sik, trösta sig, tröstas. aff thässom ordhom oc androm tholkom vilde ansgarius sik inkte hughsuala Ansg 253 . - refl. hughsvalas, trösta sig, tröstas. grät swa at han kunne ängaledhis hughsualas Gr 288 . \" hwar en som wil hogxswalas aff gudhi, hans siäl skal widherstyggias her i wärldenne hogxswalas \" LfK 87 . ib 88 . - muntra sig, vederqvicka sig, vederqvickas. hwghsualas mz sinom wenom oc frändom Su 21 . Bir 4: 119 . \" hugswaladis aff henne alt himerikis härskap oc alle the j purgatario äru \" ib 55 ."],"f":["hogsuala . ","hogxswala LfK 87 ; -ar ib; -as ib 87, 88 ; ","-adhe Lg 221 . ","hoxswala ib 293 ; ","-andes ib 3: 441 . "]},{"a":"hughsvala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hugsvala, trösta, vederkvicka, tw hoghswala nw minne fatighe siäl j hänne stora dröffwilsse SvB 508 (1400-t.). - part. pret. docimaticus a um lärder sniäller wis ok hogh swaloder GU C 20 s. 198 ."],"f":["hogh- . ","-swaloder GU C 20 s. 198),"]},{"a":"hughsvalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvaelse, tröst. thin himilska hogxswalan bort älther allan langlika ängxlan Su 172 . \" lenas mz thinne sötaste hugxswalan \" ib. \" fik han stora hughsualan (för hughsualan) \" Ansg 253 . MB 2: 158 . LfK 87, 88 . - hugnad, vederqvickelse, uppmuntran. at tik kwnne ther aff widherfara större glädhi oc större hugswalan Bir 4: 45 . ib 44, 176 . loffuas idher at haffua mattelika oc höffuidzska hugswalan til idhers krops styrkilse oc widherqwekilse ib 118 . \" wysom spakom ok sniellom mannom til hoghswalan bestandelsse ok störkelse \" SO 101 ."],"f":["hugxswalan . ","hoghswalan . hogxswalan. hoxswalan LfK 87 ), "]},{"a":"hughsvalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvalelse, tröst."],"f":["hogswalanna SpV 292 ) , "]},{"a":"hughsvalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvalare, tröstare. \" ey hafuandes hopp eller hugswalare j synom dröfuelsom \" Lg 3: 581 . \" o mildaste hugxswalare \" Su 89 . ib 235 . \" gaar jak . . . owirgiffuen oc forsmadher til min enda hogswalara oc frälsara ib 279. then hälghe ande (näml. wari) them som komma til thit mönstir hugswalare \" Bir 4: 115 . \" wtan iak ey lekamleka gaar fran idher, tha komber ey til idher hogxswalaren som är then hälge ande \" LfK 88 ."],"f":["hugxswalare . ","hogswalare . hogxswalare),"]},{"a":"hughsvalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvalare, tröstare. SvKyrkobr 265 . GU C 20 s. 407 . paraclitus thät är hogswalare MP 4: 53 ."],"f":["hogh- . ","hog- )"]},{"a":"hughsvalelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hugsvalande, tröstande. \" jomffru maria taladhe tha mykyt hogxswalelika til hans \" Lg 3: 710 ."],"f":["hogxswalelika )"]},{"a":"hughsvaleliker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"hughsvali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvavelse, tröst. \" tilgladdes alle samen för then gode tröst oc hogswale, wij aff eders nades skriffuelse wnfinge STb 5: 354 (1522, Kop). \" ib 357 (d:o)."],"f":["hog- . ","-suale . ","-swale )"]},{"a":"hughsvali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vederqvickelse, lättnad. \" thz war them tiil hughswala \" RK 3: 1921 (kan föras till hughsval)."],"f":[]},{"a":"hughsvalilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. (Bir 4: 45, 47; Su 171 ) och f. hugsvalelse, tröst. then hugswalilsse iach aff tik hörde Va 41 . " hugswalilse j frestilsomen " Bir 4: 93 . Su 171 . LfK 87, 88 . hugnad, vederqvickelse. gjorde gud sancte ioachim stora hugswalilse, nar han war j dröffwilsom, thy at han om wändhe forbannilse j wälsignilse Lg 3: 42 . " iak thogh swa stora hoghswalilse glädhi och frögdh " Lg 812 . ib 814. Bir 4: 45, 47 . " haffwin twa tima at äta oc drikka wm qwällin, oc til kropsins höffuidzska hugswalilse oc lättilse " ib 118 . - upprättelse. ath jach kwnne fasa hwgswalilse for thet hommoth, megh giort är BSH 5: 389 ( 1510) . " jag far ä nagra hugswalilse ther fore " ib 541 (1514?). at mik matte vedherfaras nagon räth ok saa en hoswalelse for thet ofwerual mik är sket DD 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek) . them tycker ganske ylle wara, ath eder swadant hoffmot skee skulle helst i ene fellugh dag, forhopendis till gud och alle swerigis patroner, ati faa ther en god hwgswalelsse fore FM 665 ( 1547) . ","e":[],"f":["hwgswalelsse . ","hoghswalilse Lg 812, 814 . ","hogxswalise ib 3: 412 ; LfK 87, 88 . ","hoswalelse DD 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek)), ","lättnad . ","vnnis them hughswalilse vtan til VKR 4 . Bir 4: 95 . ","hughsvalilsa ordh","hogswalelsa- )"]},{"a":"hughsvalilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvavelse, tröst. \" min frw sancta maria . . . glädhinna källa oc hwgxsuali(l)sinna \" SvB 304 (börj. av 1500-t.). - upprättelse. STb 5: 231 ( 1519) ."],"f":["hwgx- . ","hogswalisle STb 5: 231 (1519). hwgeswalelsa BSH 3: 153 ( 1464) . Se Sdw 2: 1237),"]},{"a":"hughsvalirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hungsvalerska. \" them som sywke ärw äst thu läkerska, owergiffnom oc dröffdhom hogxswalirska. \" JMÖ 102 . ib 122 ."],"f":["hog- . ","hogx- )"]},{"a":"hughsvalirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugsvalerska. \" the aldra sötaste hoghswalerskan jomfru maria \" Lg 809 . \" thzta är . . . en tilkommandhe gudz sons modher . . . en hogswalirska oc tröstirska allom människiom \" ib 3: 608 . ib 67, 412, 700 ."],"f":["hwgxswalirska Lg 3: 442 . ","hoghswalirska ib 700 . ","hogswalirska . ","hoghswalerska )"]},{"a":"hughsvalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hugnande, vederqvickande. \" hugnadher aff hännas lioffua tiltalan oc hughsualoga när warilse \" Su 20 ."],"f":["-ogher )"]},{"a":"hughul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ahughul."],"f":[]},{"a":"hughulika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr athughulika."],"f":[]},{"a":"hughvilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obeslutsamhet? sinnesförvirring? för fra thik sorgh, thy at hon är iäfwghans och hwgh willonna syster (soror dubieatis et animositatis) Ber 39 ."],"f":[]},{"a":"hugiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggjärn. \" tak jth hwgiern \" LB 2: 69 ."],"f":["hwgiern )"]},{"a":"hugliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjjlig el. lämplig att hugga. dolatilis p c idest aptum ad dolandum tälgeligit ok huglegith GU C 20 s. 198 ."],"f":["hugelighit ) , "]},{"a":"hugning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggning. \" dolatura e hugningh skyrdh aff hugh ok späne \" GU C 20 s. 198 . Jfr uthugning. "],"f":["-ningh )","hugningis man , "]},{"a":"hugning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggning. Su 150 ."],"f":[]},{"a":"hugormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggorm. \" aff hugorms stiärt \" Bir 2: 34 . ib 40 . Pa (Tung) 31 . MB 1: 264 . Jfr glödhninga hugormber. "],"f":["hugorma eter","hughorma etir )","hugorms bit (huggorms bith), "]},{"a":"hugströminger hog","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags strömming (avsedd el. lämplig att användas ss agn?) gaffz x öre "],"f":[]},{"a":"huguza","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hukiza."],"f":[]},{"a":"hugvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hug vakn )"]},{"a":"huka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. sitta hukad (ss månglerska)? mångla, idka mångleri el. hökeri. hon (Sigbrit) hukade (red. A hugede) j holland oc roffade j norge nöter oc aple förde hon til torge j bergän hölt hon krogara huss RK 3: (Till. om Chr. II red. B) 6277."],"f":["huga . ","-adhe )"]},{"a":"hukiza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["månglerska, hökerska. penestica, huguza GU 7 ."],"f":["huguza )"]},{"a":"hukiza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr J Brendum Nielsen, Ark. f. Nord. Fil. 31: 107 f."],"f":[]},{"a":"hul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ihålig. \" j enne huli eek \" KL 25 . ib 26, 127 . the graff war . . . al innan hul Al 3402 . ib 5774 . \" göra een holan staff \" ST 65 . \" widh samma källo war en holsten (för hol sten) oc stor, hwar watnet lopp wndher \" Lg 665 . Bir 1: 62 . Al 4905, 6415 . ST 354 . SO 143, 154 . - kupig, konkav. hul pänninger (jfr Fda. hulpenning; Mnt. hol pennink; Nht. hohlpfenning, hohlmünze), ensidigt prägladt mynt af konkav form, brakteat. söllfmynth skal han slaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä HSH 19: 14 ( 1497) . skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer ib 15 ."],"f":["hol Lg 665 ; ","-a SO 143, 154 ; ","-ä HSH 19: 14 ( 1497), 15; -an ST 65, 354),"]},{"a":"hul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) hål, öppning. thz holith ther han in tradh mz glas han thz ater stoppa badh Al 9183 . \" murin hafdhe mang gap oc hol \" Bir 3: 334 . \" ey war tha fullelica vtskiilt oc utthrykt hwadh the flödhgiwtor sculde wara i eno huli eller flerom \" VAH 24: 322 ( 1442) . \" effter thet at brodher niclis haffuer the flödhgiwtor bygth i threm hulum eller vtlöpom oc ey i eno \" ib. \" at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir aat xij eller xv alna hulum i flerom flödhgiwtom som aat vj alna huli i enne flödhgiwto ib. \" Gr 277 . ST 354 . Bir 5: 70 . Lg 437 . RK 3: 3778, 3800, 3801 . ","2) håla. \" gak thik länger i holith in \" Al 8604 . ib 8659 . \" swa kom ther i then snödhe räff som wiste badhe hwl oc graff \" RK 1: (Albr.) s. 208 . ib 212. - Jfr biärgh-, biärgs-, hvalf-, skytta-, stanga-, þiuf-, virna-hul."],"f":["hol . ","holl RK 3: 3378 ; ","-it ib 3800 . " hool ib (Albr.) s. 212; " Bir 5: 70), "]},{"a":"hul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ara-, bysso-, dura iärns-, kug-, skytto-, strupa-, särkia-, thvär-, väghskalahul."],"f":[]},{"a":"hul lhol. hooll","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \""],"f":["hul pänninger . Se Sdw 2: 1237. Jfr ihul."]},{"a":"hula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr arm-, vatu-hula."],"f":[]},{"a":"hula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra ihålig, urhålka. han hiwg om kwll et stort trä oc holade thz jnnan till Di 43 . stenen, huilken . . . graffs oc halas (caratur) aff idkeliket watnfal Su 113 . holar thz lungona LB 3: 69 ."],"f":["hola . ","hala . "]},{"a":"hula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["håla. \" innelykte sik ij þrange hulo \" KL 186 . een hola vthuggin v biärgheno Bir 3: 270 . Gr 284, 287 . Jfr arm-, biärgh-, biärgha-, biärgs-, ärmita-, örna-hula."],"f":["hola Bir 3: 270 ; ","-unne Gr 287 ),"]},{"a":"hula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra ihålig, urholka. thes offtare wathnith rymmeer (för rynneer?) j nokoth rwm, thäs dywpare holar thet rwmmith Mecht 278 . \" cauo uas are holo trä . . . gutta caauat lapidem . . . drypin holor stenyn \" GU C 20 s. 88 . - göra hål i (ngt). riddaren holade hans sido med gläfuone SvT 41 . - Jfr ater-, fore-, mällom-, undir-hula, ävensom genom huladher."],"f":["hola . ","holo GU C 20 s. 88 . ","-or ib. impf. -adhe),"]},{"a":"hulbötare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som lagar hål, kittelflickare? ss tillnamn. ATb 3: 252 ( 1511) ."],"f":["holbätare )"]},{"a":"huld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) kött, hull. brister huld ok hudh SR 53 . ib 54 . böþ raka hänna huld fran riffom Bu 504 . ib 493 . Bil 472 . MD 94 . GO 743 . Lg 3: 130 . \" for icth, thz är en soth som är i mellan hulleth och skynneth \" LB 7: 53 . thz (folket) aat folk mz huld ok krop Al 3957 . \" wille til räka göra hans (hästens) huld \" ib 9482 . ib 9321 . MB 1: 360 . at liwa widh andra diwra huld ib 98 . ib 304 . ","2) kropp, lif, äfven ss beteckning för menniskans hela varelse (närmast för kroppen). thz i idhart vnga hwl tappin her fore mina skul MD 191 . \" jak är omäktogher mino huld (menetipsum in potestate non habeo) \" Al 3576 . \" alexander swaradhe mz dröffdho huld (förbittrad) \" ib 8327 . - Jfr människio- tanna-huld."],"f":["hull Al 9321 ; ","-eth LB 7: 52 . ","hwl MD 191 . hold L.; MB 1: 360 . " hol L.), "]},{"a":"huld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kött, hull. \" godh amma pläghar dröpa miölkena vppa barnit til thäs, at thät skal faa stadught huld \" SkrtUppb 268 ."],"f":["hul Prosadikter (Barl) 50), "]},{"a":"hulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vid hull, hullig. oxa the som wåre well hwlle (vid godt hull) RK 3: (sista forts.) 4599 ."],"f":["hwlle ) , "]},{"a":"hulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) huld, välsinnad, trogen, tillgifven. sagþo sik vara hulla vini Bu 129 . Bil 652 . KS 10 (26, 11) . RK 1: 818 . - med dat. sinom herra hulder ok tro wära Al 2757 . \" hon skal mik flöghia ok vara hull \" Fl 76 . PM 23 . \" ath i veliä vara richet och mich en hwll thro man \" HSH 20: 41 ( 1506) . Iv 2031 . Fl 542 . - med prep. til. bar hon et hierta holt til konungen RK 1: 421 . - med prep. at. thu . . . som är hullast aat tik siälffwom LfK 111 . - huld, nådig. hua som wil haua kärlek ok hult hierta af kununge KS 77 (190, 84) . bewisä segh moth sinä vndersaathä som en gwnstog; godh, hwldh herrä och kongh bör ath görä BSH 4: 266 ( 1501) . \" troen oc huldher gudh later engen frestas owermatto \" Su 170 . - i edsformulär. jak bedher mik gudh swa hul kan jak tik redda mz silff äller gul . . . thz wil jak alt for tik wagha MD (S) 300 . badho sik swa gudh hullan oc hyälpogha wara oc al hälghon j hymerike at ther war ey tha mere forbygth VAH 24: 321 ( 1424) . ","2) kär. \" thin forrädhare hafwer thik nw hull \" Al 7626 . - med dat. goz ok riikheet är hänne !UDDA_TECKEN? giri) hull Al 6266 .","3) benägen (för), hängifven (åt). swa ärin i idhre giri hulle Al 6954 . \" til dryk ok mat ära wi ey hulle \" ib 6118 . att iag skulle altiid ther till ware hwll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . ","4) trogen, god. \" mz throno hiärta ok hulle tröst \" Al 3520 . \" thän är säl som hwlt hws sökir \" GO 323 . - Jfr ohulder."],"f":["hwll RK 1: (Yngre red. af LRK) s 282; HSH 20: 41 ( 1506) . ","hwldh BSH 4: 266 ( 1501) . nom. sing. f. och nom. pl. n. hull Fl 76, 542 ; Al 6266 . ","hul Iv 2031 . ","frf . ","vok . i änd. hull-. ack. sing. m. i predikativ ställning hullan VAH 24: 321 ( 1424) . ","hull Al 7626 . ","hul MD (S) 300 . nom. och ack. sing. n. hult. holt RK 1: 421),"]},{"a":"hulhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huldhet, tillgifvenhet. thet som edher är til huldheth ok til trooheth BSH 5: 159 ( 1507) ."],"f":["huldheth )"]},{"a":"hulhuggin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som har tillfogats ett så kraftigt hugg, att ett hål (sår) har uppstått. ytermere högh han per monssons dreng . . . j ryggen emellom hans skuldre, sa at han war holhugen STb 5: 66 (1515)."],"f":["holhugen )"]},{"a":"hulikin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvilikin."],"f":["hulkin )"]},{"a":"hullelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hult, troget. \" om han sig hullelige oc väl beuiser i sith ämbite \" Arnell Brask Biᴵ 35."],"f":["-lige )"]},{"a":"hullelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["huldt, troget. \" han . . . haffwer . . . bewisth sigh aldeles ärlige hullelige och wel emoote mik \" FH 1: 56 ( 1485, nyare afskr.) . FM 206 ( 1504) . jach honom thet gerne vnner, for ty han thet hafuer hwllelige (d. v. s. ärligt) fortienth BSH 5: 386 ( 1510) ."],"f":["hullelige . ","hullälige FM 206 (1504),"]},{"a":"hulpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pipa, rör. \" calamus . . . holpipa pänne \" GU C 20 s. 66 . \" canna ne hol pipa strvpa hol ib s. 71. \""],"f":["hol- )"]},{"a":"hulsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["holsar )"]},{"a":"hulskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n. huldhet, trohet, tillgivenhet. STb 5: 263 ( 1520) . wij haffue . . . sworedt . . . cristiern . . . hulskap, manskap oc trotienst ib 312 (1520, Kop)."],"f":["hulskap"]},{"a":"hulskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huldhet, trohet, tillgifvenhet. lofuen j abbatissonna hendir . . . lydhno, hulscap oc troscap VKR 46 . \" nordmen hanom (konung Karl) hulskap sade \" RK 2: 7749 . \" rijkens raadh jätte them huldscap igen stadheligha holla vtan meen \" ib 2145 . \" ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 268, 3: (sista forts.) 4347, 4527, 5091, 5358. \" PK 233 . swärya hwlskap PM 23 . \" sigie honum mit hulscap oc manscap \" FM 144 ( 1502) . \" honum tilsigie nogod hulscap eller manscap ib. opscriffue eder nade mit hulscap, manscpap oc trotieniste \" ib. \" wij haffwe sakth howm wart hwlscap, manscap, troscap och lydactoghet \" BSH 4: 220 ( 1497) . FH 1: 141 (1493, gammal afskr.)."],"f":["huldskaper: huldskap FM 180 ( 1501) . ","huldscaper . ","hwldskaper : hwldskap RK 3: (sista forts.) 5358)? m.? och hulskap, "]},{"a":"hulspor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjulspår. \" orbita . . . holspor \" GU C 20 s. 387 . ib."],"f":["hol- . ","-spoor )"]},{"a":"hulstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stinga hål i (ngn). sswa lop lasse beltare borth och togh ssik sswerdh och komi gen och hol stak dreghin i ginom ATb 2: 119 . STb 4: 308 ( 1513) . holstwnghen j sidana meth hwasso spiwth SvT 102 ."],"f":["hol- . ","-stak . -stack STb 2: 51 (1484). part. pret. -stwnghen SvT 102 ),"]},{"a":"hulsäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hult","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hult, liten skog, skogsdunge. gardh . . . meth allom tillaghom, närby ok ferin, i vatho ok thorro, lholt ok hagha SD NS 3: 305 (418, från Jämtland). ib 407 (1419, d:o)."],"f":["holt )"]},{"a":"hult","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" æholt ib. \" granholt ib. bogholt skogh \" ib 619 . Jfr hylta."],"f":["holt . ","hylt )","rinnguidahult ib 5: 364 ( 1344) . " in manerio nostro ringwidaholt " ib 543 ( 1346) . " watholt skogh " ib 618 ( 1346) . ","hagholt . ","hell"]},{"a":"hultighl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["holtygell )"]},{"a":"hulugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ihålig, hålig; porös. porosus a um hwluger GU C 20 s. 471 . hologher bliffwer osthen nar han ey krammas wäl j ysthningenne PMSkr 245 . ib. \" the pärlor som länge hafwa lighat j skalommen bliffwa hologhe \" ib 480 ."],"f":["hwluger . ","hologher )"]},{"a":"hulyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aristlochia, hållsrot. aristologia haalörth, hon är trehandhan, then ena syhwalff, then andra aflongh, then triidie hether clementhes LB 7: 143 . \" aristologia thz er hwlörth ib 6: 284. aristlogia hether hwlörth \" ib 2: 40 . hulörth doger ffor aanga ib. \" tag te syhwallfwa holyrten ib 7: 295. \" ib 2: 36, 3: 118, 5: 77, 81, 7: 90, 190, 217, 223, 226, 227, 294, 319 ."],"f":["hulörth . ","hwlörth . ","holyrt LB 5: 81, 7: 190, 217, 223, 226, 294 ; ","-en ib 295 . ","holörth ib 2: 36 . ","haalyrth ib 7: 90 . ","haalörth . ","halyrt LB 7: 227 ), "]},{"a":"hulyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1238."],"f":[]},{"a":"huma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misstänka. med prep. up a. thesse . . . xi gingo laag mz byörn affasson for thz tywfryd, som honom hwmmadis vppa JTb 70 ( 1479) ."],"f":[]},{"a":"humak","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lomak."],"f":[]},{"a":"humbla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) humla. \" jak höre af wärldinne swa som homblo (apis majoris) röst hulka som sanka saman honagh j iordhinne \" Bir 1: 134 . homblan nar hon flyghir nidhir sänker hon sik idhkelika til iordinna ok gifwir af sik mykit hesa röst ib. ib 135 . ","2) gräshoppa. \" skal iak i morghon wiisa a thit land humblo här, som är litith diwr, oc hawer langa äptrofötrena (inducam cras locustam in fines tuos) \" MB 1: 303 . \" swa margha humblor (locustas), at the fylto alt egypto land \" ib 304 . \" är thz märkelikt, at iohannes baptista lidhe widh humblo huld än pharao konungir räddis at humblor wordhe hans dödher \" ib. \" hwmblonar oc brinzsane (locuste et bruchi) \" Bir 4: 113 ."],"f":["hombla . ","hömbla: -omen Bir 1: 135), ","humblo plagha , "]},{"a":"humble","b":[],"c":"","d":"","e":["humulus lupulus Lin., humle. \" säliä . . . salt i helom pundum allr halwm. humblä samuleþ \" SD 5: 639 ( 1347) . \" at köpa fää ellir fisk salt ellir humbla \" VKR 40 . ib 33 . SD NS 2: 335 ( 1411). LB 7: 239 . SGGK 107 . GS 39, 40, 43 . RK 3: (sista forts.) 4605 . Jfr iordh-, vil-humble. "],"f":["homble FM 347 (1507); -en SGGK 107 ), ","humbla garþer","-gaardher: -um VKR 31),","humbla kätil","hombla- )","humbla rot , ","humbla spira , ","humbla stang , ","humbla säkker , ","humbla thiuver , ","humbla öl","humblöl )"]},{"a":"humble","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["humle. ss ämnesnamn. \" affradh är !UDDA_TECKEN? march peninga oc halfwer humble \" VKJ 272 ( 1447) . ib 131, 132 (1480). affradit är . . . halffwan hombla oc 6 marc hamp ib 129 . STb 3: 319 ( 1496) . Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t.?). Jfr iordhumble. "],"f":["homble . ","*humbla hus , ","*humbla korn?","humblaa- )","*humbla man , ","*humbla sald","humla-saal )","humbla säkker","hwmblaa- ATb 2: 325 ( 1488) . humle- STb 5: 20 (1514). -säk. -sech. -seck),"]},{"a":"hume","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["huma mal","hwmma- )"]},{"a":"hume","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"humna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svullna. SkrtUpp 292. ib. han . . . bandz widh stwdhena sidhan swa hardelika at fingrane hofnadho ib 296 . thär näst kinpustadho the han. swa länge at alt tanna kytit homnadhe ib."],"f":["hof(f)na . homna. -adhe),"]},{"a":"humna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svullna. \" the humpnadho i halsenom \" Lg 3: 206 ."],"f":["humpna . ","-adhe )"]},{"a":"humpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"humper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urfjäll, från en bys öfriga egor skildt jordstycke. duos agros dictos wlgariter hompæ SD 5: 284 ( 1344) twa attonga iordh . . . meth husom oc tomptom, akrom oc ängiom . . . hompum, flatum oc meth allom thöm tillaghum, som thesso for:do godze aff ader tillighat hafuer ib NS 2: 20 ( 1408) . Jfr ängia humper."],"f":["homper . ","-ar )"]},{"a":"humper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urfjäll, från en bys (el. gårds) övriga ägor skilt jordstycke. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: 746. . . . terram meam ibidem in decem et septem mensuris terre dictis malum siue humprum RP 1: 58 ( 1354) . ib 2: 30 ( 1383) . SD NS 3: 131 ( 1416) . i sama by ägher clostrid en homp jord VKJ 66 . - i best. form. ss ortnamn. se Sdw 2: 1238. - Jfr ängia humper. "],"f":["humper . ","homper . ","hwppa RP 2: 239 ( 1392) ), ","*humpa mal , "]},{"a":"humul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["humle? ss tillnamn. \" thorgils humul \" SD 2: 504 ( 1307) ."],"f":[]},{"a":"hun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"hun","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se han."],"f":[]},{"a":"hunagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["honung. \" litit aff ether kan fordärffua ena tunna honag \" MP 4: 172 . Fallen kunna även föras till hunagher, m. Jfr skogs hunagh. "],"f":["honag MP 4: 172 . ","honeg Skotteb 458 (1471-72. Kämn). honogh VKJ Bi 285 (1466), ","hunags drupi (honogx droppe), ","hunags drypande (honogx-), ","hunags flytande (honogx-), ","hunags fulder (hon[u]gzs-), ","hunags kaka (honagx-), ","hunags ordh (honagx-), ","hunags potta (honochx-), ","*hunags skova?","honagx skoffwe )","*hunags sötme","honagx- )","*hunags vatn","honagx- )"]},{"a":"hunagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["honing. \" mz hunagh ok miolk väldar ok flytar iorþen al \" Bu 77 . aat . . . hunaghit Bil 614 . \" litit hunagh ib. litit honagh \" ib. \" liknas sötasta honagh \" Bir 3: 22 . the yrtin biin dragha honaghit af MP 2: 237 . \" tak swa honagh at by hawa sina näringh \" GO 957 . Bu 402 . Bil 844 . Kl 26. Bo 231, 232 . MB 1: 282, 349, 471, 2: 115, 116 . Bir 1: 247, 3: 315 . MP 2: 25 . RK 3: 4108 . Su 40, 406 . Lg 3: 659 MD (S) 295 . L 2: 33, 35, 36, 40, 41, 44, 46, 48, 49, 53, 55, 56, 58, 7: 227, 8: 42, 43. 49, 50. Jfr hunagher (till hvilket ord flere af de anf. ställena kunna föras). "],"f":["honagh Bil 614, 844 ; KL 26 ; Bo 231 ; Bir 2: 34, 3: 22, 315 ; GO 955 ; Su 406 ; LB 2: 56 ; PM 56 ; ","-it Bo 232 ; MP 2: 237 ; ","-eth MB 2: 116 . ","honag LB 2: 33 ; PM 56 . ","honak LB 2: 56 . ","honogh MP 2: 25 ; RK 3: 4108 ; ","-ith MB 2: 115 . ","honog: -et Lg 3: 659 . ","honnogh LB 8: 43, 50 . ","honnog ib 42 . ","honug MD (S) 295 . ","honnug LB 8: 49 . honwg ib 42. honigh MB 1: 282, 349, 471 . ","hanogh Su 40 ; LB 2: 41, 44, 46, 48 . ","hanog ib 49, 53, 55, 58 . ","haanogh ib 36 . ","hanok ib 56 . ","hanagh Bir 1: 247. haanagh LB 2: 35, 40 . ","haanag ib 55 . ","hanigh ib 7: 227), ","hunags igrdher","hunags drupi","hunags drypande","hanogx- )","hunags flytande","honagx- . ","honogx- Su 76 . honnogx ib 40 . ","hanogx- ib 85, 110, 179, 225, 320), ","hunags fulder","honogx- )","hunags kaka","honogx- MB 2: 115 ; Lg 3: 461 . ","hongagx- LB 7: 254 . ","honigx- ib 292), ","hunags kar","hunax kaar )","hunags liker","honogxliker . ","honogxsliker . hongxliken (ack. sing. m.) Lg 3: 393), ","hunags söter"]},{"a":"hunagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestryka med honung. gywtis jn honagh oc slas jn en naghle aff sammo träno honagdher PMSkr 344 ."],"f":["honaga . ","-adher )"]},{"a":"hunaghblandadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blandad med honing. Bil 459 ."],"f":["honagh- )"]},{"a":"hunaghbärande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bärande el. innehållande honing. al gräs honagbärande Bir 4: (Dikt) 241."],"f":["honagh- )"]},{"a":"hunagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hunagh. sötare än honaghir Bir 1: 200 . KL 11 . MB 2: 348, 349 . Lg 3: 256 . LfK 127 . Jfr hunagh."],"f":["-in KL 11 . ","honogher MB 2: 349 ; LfK 127 ), "]},{"a":"hunagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hunagh."],"f":[]},{"a":"hunar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare i Hunaland. Jfr I. Lundahl, Rig 17: 13 ff."],"f":[]},{"a":"hunar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["inbyggare i Humaland. Di 185, 222 . Jfr hynir. "],"f":["hynar Di 185 ; ","-a ib 222 . ","hinar: hina ib 222 ; " se vidare " Di 339-90), ","huna här","-her )","huna konunger , ","huna land","huneland Di 24 . hwnelandh),"]},{"a":"hundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" n.? hundare, härad. Jfr S. Tunberg. Studier rör. Skandinaviens äldsta politiska indeln. s. 182 och E. Hjärne enl. HandlProfHistUpps. 1930 s. 148 ff. i näss sokn oc vllaraker hundara SD NS 3 . 199 (1416). a rättom oc opinbarom wala hundrades thingstadh ib 294 ( 1418) . i vaxalda hundara ib 358 ( 1418) . \" i ekeby sokn oc frösaker hundara ib 535 (1420). \""],"f":["hundara?"]},{"a":"hundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hundare, härad (benämningen tillhör Södermanland, Vestmanland, Uppland, äfvensom Gottland och motsvarar häraþ i andra landskap). \" at skipa ok aftaka domara i häradhe ok hundare huario \" KS 68 (168, 75) . openbara hwar i manghum hundärum ällär häräþum hanum varþer skipat yuer att seya SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). a förstä þinge laanz, hundäris äller fyärþungs ib. ib 378, 4: 537 (1336, nyare afskr.). 6: 129 ( 1349), NS 2: 128 ( 1409), 131 ( 1409), 138 ( 1409). thessa aterstadhur ok laglikin ingield skulu böndrene införa . . . aff hwario folklande äller hundare BSH 1: 133 ( 1371) . bælahunderi & walandahunderi SD 1: 589 (1281, i vidim. af 1283) . in nerdungahunderi ib 2: 104 ( 1291) . ib 118 ( 1291) . \" i habohundhare ib \" NS 1: 3 ( 1401) . i twna sokn oc olanda hundara ib 8 ( 1401) . \" ii norbo hundare \" ib 11 ( 1401) . ib 12 ( 1401) o. s. v. de rönehundare BSH 1: 62 ( 1365) . \" de iunakir hundare \" ib 63 ( 1365) . ib 64 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366) o. s. v. i sylbo hundari DD 1: 41 (1382, afskr.) . \" i öknabo hundari ib. ofwer dahla hundari \" ib 74 (1417, afskr.). i tuuna sochin i daala hundare ib 84 (1438, afskr.). in parochia rasbohundari SD 2: 104 ( 1291) . "],"f":["hundäri . ","hunderi . ","hundar SD NS 2: 128 ( 1409), 138 ( 1409), 163 ( 1409), o. s. v.), ","hundara?","hundaris bro , ","hundaris kirkia , ","hundaris män , ","hundaris nämd , ","hundaris nöt","hunders- )","hundaris rätter , ","hundaris syn , ","hundaris þing","hundraretz ting )"]},{"a":"hundare thing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hundaris thing. a satto hundare thinge SD NS 1: 265 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"hundbit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hunds bitande, hundbett. dömdes . . . oleff oloeffsson for sak til iij m. for hund beet BtFH 1: 298 ( 1509) . Jfr hunda-, hunds-bit."],"f":["-beet )"]},{"a":"hundeken","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags guldmynt, postulatusgyllen av sämre slag? item en godh postulatus for j marck. item en hwndeken for vij öre STb 3: 10 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"hunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hund. Se Sdw 2: 1238. hwilken tyänare är swa älskelighen oc tro sinom herra som en hwdner PMSkr 247. Jfr fughl-, fä-, iäghara-, kirkio-, mio-hunder. "],"f":["hwndher . ","hwndda JMÖ 29 ) , ","*hunda band","-baandh )","*hunda brödh , ","*hunda bär , ","hunda flugha","*hunda galle , ","*hunda har , ","*hunda hvälper , ","*hunda kaxe , ","*hunda käxe , ","*hunda mater","-mather )","*hunda släkte","-släkthe )","hunda tunga (-twngha), "]},{"a":"hunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hund. \" hwat är mindra wärt j huseno än hundin älla kattin \" Bir 1: 141 . \" hundin skal thiäna herran ok katthin frwnne \" GO 111 . \" hundhir löpir om brödhith ok harin om liwith \" ib 177 . \" hundher är hema diärwastir \" ib 59 . \" hema är hundir rikast \" ib 243 . thz är seent at taka hunda sidhan hiortin är lupin gynom by ib 756 . \" thz skadha rakkan thz han leeker mz hundum \" ib 197 . \" frändher äru wslum wärst saghdhe räff til rödha hunda \" ib 1086 . \" hwat giwer jak vm at hundin göör ok bither han mik ey \" ib 821 . \" han lät . . . hunda quäþa \" Bu 101 . \" hunda dragha . . . bäter wädher än mannen \" MB 1: 80 . \" latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufuin kombir \" MP 2: 206 . thera ben lagho vj dagh for hundum ok ramnum Bil 449 . \" kasta wt hans lik for hund oc rampn \" ib 473 . riidh oc sök mz hund oc hök MD 394 . Di 14, 280 . thu skalt . . . sende mik xl falkä oc xl hwndä the wäll bette äre, then bezste hwnd skall haffue en toring aff gwll ib 9 . \" the . . . slogo theris hwnda lösä \" ib 14 . tw wilt lata tina hunda bita min biorn ib 108 . hertogh fräderik pläghadhe hunda Fr 55 . \" the slogho thera hunda ok loto them löpa \" ib 67 . \" diäfwllin är suasom hundir (canis venaticus) sloppin v bandom \" Bir 2: 34 . koma jämsköt diäfla j hunda hami a mot petrum Bil 103 . Bu 137 . skapadhe han (djäjfulen) sik i ens swartz hwndz liknilse Lg 3: 690 . - ss skymford. rende han vndan som en onder hund. oc lot falla sit banner nid Di 200 . saa tu huru then ondhe hundh videke velanson drap hertogh nordungh ib 217 . \" vtan jach far hempth pa tin ondha hwndh \" ib 218 . \" tw onde hund oc mordare \" ib 80 . ib 293. - Jfr fä-, garþ-, hiorþ-, hälvitis-, ikorna-, mio-, okynnis-, vedhe-hunder. "],"f":["honder: -omen Bo 111 . -ar),","hunda bit","-byt . ","-beth )","hunda blodh , ","hunda flugha , ","hunda hiärta , ","hunda hoper","-hooper: -hoop Al 4103), ","hunda hovudh","hunda här , ","hunda munder , ","hunda pis","-piiss )","hunda tunga , ","hunda tungo rot","hwnda twnga roott )","hunda öra , ","hunds bit","hunzbit )","hundsliker","hunzliker )","hunds skin","hundz- )"]},{"a":"hundradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med det efterföljande subst. styrt av prep. \" wäl thry hundrath mädh röwarom \" Hel män 206 . - storhunrade, etthundratjugo. i stycketalsräkning. Se Sdw 2: 1238. affradit är ith hwndrat fisk VKJ 151 ( 1447) . 15 spet oc eth hundrat spetfisk ib 150 ( 1466) . honum bör wethe, hurw mykit järn han smidher om aarith epther hundrat Arnell Brask Biᴵ 27."],"f":["hundrat . ","hundrath . ","hundrit Stock Skb 300 (1519, Skip) . (urspr. gen. pl.) hwndragde FMu 4: 459 (1476). hwndrotha GU C 20 (hand 2) s. 77), "]},{"a":"hundradh land","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1345."],"f":[]},{"a":"hundradhafalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hundrafaldig. \" taka hundradha faalt i thässe värld \" Bo 116 . \" thätta hundradha falla talit ib. \" ib 117 . \" gaff af sik hundrada falla fruct \" Bir 1: 173 . ib 14, 384, 2: 20, 3: 69, 219, 4: (Dikt) 272. MP 1: 84, 339 . LfK 16 . - n. adv. hundradefldt. thz bliffwer hwndrada fath ypparen Lb 9: 96."],"f":["hundradha falt Bo 116, 117 ; Bir 3: 219 . " hwndrada falth " LB 9: 96 . hundradha faalt Bo 116 ; Bir 3: 69 . hundrafald ib 4: (Dikt) 272. ","hundradha fald MP 1: 339 ; Bir 2: 20 . ","hwndrafaal LfK 16 . frf. vok. i änd. -fall-),"]},{"a":"hundradhafalla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hundradefaldt. \" at thu maghe af thässo hundradha falla fulcomlicare läras \" Bo 117 . haffwer hwndrada falla starkare kraffth LB 9: 94 ."],"f":[]},{"a":"hundradhafallelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" [hundraðfaldiga] hundradefaldt. jak atirlöne thom hundradha fallelica Bir 2: 89. PM xxxIII."],"f":["hwndrada fallelikan PM XXXIII ),"]},{"a":"hundradhande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["hundrade. sywdis aller mosten swa länte ath tiwgwnde delen aff gipso PMSkr 357 ."],"f":["-rad- )"]},{"a":"hundradhe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hundrafaldig. \" saadhi ysaac i thy lande. oc bar honum hundradha awaxt \" MB 1: 209 ."],"f":["hundradha ) , "]},{"a":"hundraþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hundra. \" ss subst. eg. förendadt med följande subst. i gen.; oftast dock i bruket närmande sig ett adj.; då följande substantivs kasus beror af ställningen i satsen. fighur hundraþ riddara \" Bu 502 . möta . . . datan oc abyron . . . oc mz them halfftridhia hundradha främmärsta manna MB 1: 404 . \" thu atirgalt honum hundradha for eet \" Bir 3: 69 . Bo 116 . \" hundradh faar \" MP 2: 152 . hundadhä mark SD 5: 160 ( 1343) . hundraþa män ib 566 ( 1346) . en staþar . . . mz hundraþ portvarþom Bu 507 . \" sia hundraþ ok fantighi ok tu aar \" ib 70 . \" þusanda ok hundraþa arom äpte vars härra döþ \" ib 189 . \" thry hundradha aar \" Lg 69 . \" döpte ther mera än hundradha thusand oc niotio thusand folk \" Gr 314 . \" tiwghu hundrath hästa \" Fl 2035 . \" tiwghu hundrath pund \" Fr 3030 . kom elder . . . oc brände . . . halfthridhia hundradha män MB 1: 405 . - i förening med ett följande ordinalt räkneord. the vordho pinte arom äpter gudz byrdh fyrahundradha oc vppa thridhio arom oc siäxtionda (fyrahundrasextiotredje) Bil 913 . \" arom epter gudz byrdh tusanda fyrahundhra a sietta arena D NS 1: 561 ( 1406). \" ib 56 ( 1401) o. s. v. - storhundrade, etthundratjugo (ordets ursprungliga bemärkelse). i stycketalsräkning. hundradh iärn, 120 stycken osmund. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 427 f. fore fyrahundrad iern DD 1: 36 ( 1367) . bergzgardh, som arliga räntar sexhundrat jern ib 113 (1464, afskr.). otta hundrat jern ib. ib 3: 227 ( 1489) . - stort hundradh vidh, 120 vedträn. ett stoort hundredt wedh SO 222 . "],"f":["hundrath . ","hundrat . ","hundräþ L. ","hunderdha ib 413 ( 1405) . ","hundraþe SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). hundradho Bir 2: 72 ; ST 421 ), ","hundrads tal","hundraztal )"]},{"a":"hundsim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hundssim: -simina ÖGL B 51 var. hyndzsim ib ind. ","hynsöm: -sömena ib var.), ","hundsima son","hwnzämä- . ","hundzseme- Stads L R 31: 1 var. hunzama- ib),"]},{"a":"hundsima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hyndzsima . ","hynsoma )","hundsimu son"]},{"a":"hundsivia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hundsivio son"]},{"a":"hundsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = hundsliker. Lg 949 ."],"f":["hundzsker: -ska Lg 949),"]},{"a":"hunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af hunger vållad nöd, hungersnöd. han fördhe mz sik viin ok brödh thz dugher väl fore hungirs nödh Fr 2776 . \" ware een människia j hungirs nödh \" ST 433 . ib 483 . MB 2: 239 ."],"f":["hungor Bu 76 . ","hungur KS 86 (211, 95) . ","hugger Al 7043 . ","hönger FM 360 (1508, 364 (1508)), "]},{"a":"hungra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1238. Jfr forhungra."],"f":[]},{"a":"hungra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hungra, blifva hungrig, känna hunger. opersonl. med dat. tha hungradhe varom herra Bo 48 . - personl. guz ängel . . . gör hanom sva myckla gläþi. at han aldre þrötes. hungra älla þörste Bu 204 . MB 2: 344 . hungra efter. med ack. han thrste oc hungra rätuisona Gr 277 . - med prep. til. the äru swa som hungrande til at vita min wägh oc vilia Bir 1: 117. än thu hongra och thörster til hans Ber 84 . Jfr äptir hungra."],"f":["hongra . "]},{"a":"hungrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hungrig. \" iumfrun var miok hungrogh \" Bu 71 . \" hungrughir glädz aff mat \" Bir 2: 19 . Bu 79 . Bo 15 . Bir 1: 116, 222, 3: 123, 356 . GO 590 . med prep. af. sato atir badhe thörstoghe oc hungroghe af (de; efter) sinom herra Bo 236 . ib 238 ."],"f":["hungrughir Bir 2: 19 ; ","-ughe ib 3: 123 ; ","-ughare ib 386 ; ","-ugha GO 590 ), "]},{"a":"hungrotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hungrig. jak gaar fram . . . hwngrot oc törstogh til liffsins källa SvB 136 (omkr. 1500)."],"f":["hwngrot )"]},{"a":"hurraka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hurruka )"]},{"a":"hurta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hyrta."],"f":[]},{"a":"huru","b":["ab","kn","in"],"c":"adv. konj. interj.","d":"adv., konj. och interj. ","e":[" L.","1) huru, på vad sätt, i direkt frågesats. huru gaar idhir, ällir hurw är thät mädh idhir Hel män 263 . - i indirekt frågesats. huru abbatissa skal och bör retteligha wälias Abbedval i Vkl 75. lsij hwr jak stond´r Beckman Stud 107 (omkr. 1450). hwar thera j syn stadh, skuldhe jnirlica bidhia wan herre ath thee sik hwro ther om ware MP 5: 211 . - huru som, d. s. huru som gangande är til nyth wal Abbedval li Vkl l94. - huru thät, huru, hurusom, att. kere herrer magi weta hurw thet kungen kom i lögerdagx til lvpsala lREuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?). item finge w8ij oc nw kung (c(ɔ Kristians) breff (näml. som visar) hurw thet han nw swa lenge leged haffuer ib 546 (1471). ib 547 (1471?). 3) hur än, på vad sätt än. - på samma sätt som? sama dagh sades, tet oleff jonsson schal bliffue wiidh gataboden til michelsmesse fore sama peninga, och hure han her til lhenne hafft haffuer STb 3: 155 ( 1494) .","8) huruvida. \" hwath hälszt thu girdhe gudhi til hedhers, äller thinne siäl til ganghx hwru (utrum) thät ware wansampth, thät skwlle thu entke döma SkrtUpp 33. \""],"f":["hwro MP 5: 211 . hure Stb 3: 155 (1494)"]},{"a":"huru","b":["ab","kn","in"],"c":"adv. konj. interj.","d":"adv., konj. och interj. ","e":[" [troligen eg. dat. sing. n. af pron. hvar; se Rydqvist 4: 66, 5: 135. Jfr Fdan. hvore, hure, hvor, hor, hur] L. ","1) huru, på hvad sätt. i direkt frågesats. huru äst thu komin här Fl 1429 . MP 1: 312, 313 . - i indirekt frågesats. ä spör thän rike hurw thän fatighe föder sik GO 148 . \" spordhe huru thera lifuärne var \" KL 234 . thu west hwru thet är mädh os BK 201 . MP 1: 312 . tha talade hermes for quirno huru alexander reste hans dottor aff dödh Bil 113 . \" ärwodha thr vm huru the matten fly lygnina \" Bir 1: 226 . \" mik grömer huro nyfflingha dropa sigordh swen \" Di 246 . af þy hur waar fru varþ först scapath Bu 3 . kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh lagh ok rätwis (näml. som bjuder och visar), huru the mågho byggia ok boa fridhsamlika huar medh androm KS 66 (164, 73) . - huru som, d. s. !SYNS_DÅLIGT? . . hurw som han wildhe thöm haffva SD NS 1: 359 ( 1404) . iach . . . wil sighiä idher aff huru som falantin war fonin Va 7 .","2) i sats som under form af direkt fråga innehåller utrop och uttrycker förvåning el. harm: huru. hurn sighar þu . . . han vara corsfestan mz vilia Bu 138 . KL 146 . \" huru wart thu nokon tiidh aff swa ondä enä art, at thu skulde swa fordärffuä thin egnä liifs frvkt \" Va 8 . ST 510 . \" huru siter ey diäfwlin j honom ther aldre talar vtan diäfwlsins a kallan \" Bir 1: 37 . ","3) huru än, på hvad sätt än. vy felom oss sielffue hurw thz kan ga RK 2: 4944 . hurw thz ginge skulde friden jo sta ib 8478 . \" ib 3: 3390, 4013. \" Va 33 . ","4) huru, huru mycket, i huru hög grad. i förening med ett följande adj. el. adv. i direkt frågesats. huru lanckt är mällan himins ok iorþ Bu 145 . - i utrop. o hwru mykyn klarhet hwru mykyn sötme hwru mykyn glädhi os blifwer i the synenne Ber 202 . \" hworo langh war tik the fredax nat \" MD 65 . - i indirekt frågesats. letto anzsvar af diäflom huru länge þät skulde sta Bu 64 . lyster mek maria spöriä oc finnä hworo lenge the frygdh munde tik vinnä MD 64 . \" engen man gittir thenkt hworo tik war wel \" ib 61 . \" þin pina är sent tald: horo sar hon var ok manghfald \" Bu 75 . \" see . . . huru vsle the vardha hulke som for smaa mik ok huru mykyn sorgh the köpa sik for litin lusta \" Bir 3: 371 . \" atuakta grannelica huro myket thu trifs j godho älla huru mykit thu vanskas . . . huru likir om älla huro fiärra mz syndom \" MP 1: 184 . ","5) huru . . . än, i huru hög grad . . . än, huru mycket . . . än. huru mykit the ärwodhadho gangande formatto the ey koma ena mila vt fran stadhenom KL 49 . \" huru litit tu hauer, lif ther af gladhr ok osörghiande \" KS 24 (58, 26) . \" hulka ok huru manga dygdhe nakan hawir vm han lustas j nakre synd thäkkis ey han minom son \" Bir 3: 225 . ST 89, 510 . IV CVI. ","6) så vidt? tw far thz ey huru jach thz veeth RK 2: 1113 . ","7) relativ partikel, nästan endast i skrifter öfversatta från Latinet. utan korrelat och med följande länge, opta, mange återgifvande Lat. quandiu, quoties (quotiescunque), quotquot: så . . . som, så.. wärdhin war wäl skipadh huru länge hans (Adams) äftirkomara giordho samuledh Bir 4: (Dikt) 233. ib 1: 38, 52 . \" huru länge hon duäls vitandis j syndomen . . . tha är hon hällir kallande klostirlöpare for gudhi än maria \" ib 3: 178 . ib 345 . !SYNS_DÅLIGT? maghe . . . opstanda huru opta han fallir ib 2: 173 . ib 1: 220 . ST 200 . \" haru opta han känne j sik tholkin mins sons anda oc hita . . . tha läsi thässin ordhin \" Bir 3: 83 . VKR XVII . - någon gång fogats som till följande adj. e. adv. huru länge som siälin blifwir mz likamanom är min miskund allom ypin Bir 1: 64 . ib 3: 12. huru mange som atto älgho ällä skrä äldä hus saldo ok lagdho for aposlanna fötir KL 139 . - med ett ss korrelat föregående el. efterföljande sva och med följande länge, opta, mykin, mange återgifvande Lat. quandiu, quoties, quantus, quot: som (hvarvid följ. adv. el. adj. ej öfversättes), så . . . som, så (då korrelatet sva följer efter). swa länge wet mannin ey sina synd . . . hwru länge han leta at awita granlika annars lifwärne Ber 149 . \" hwru länge limin är j likamenom swa länge känne han lusta älla wärk ib 48. huru opta thw vmuände thin öghon mz höghfärdhinna syn swa opta kasta thu vällande etir j min öghon \" ib 3: 136 . ib 31, 289 . KL 265 . \" hwrw mang ärw hoffwod swa mang synne \" PM 19 . \" swa som skot ther wt skiutas gynom swa mang vindöghon huru opta diäfwllin nämpnis (per tot fenestras emituntur quotiens nominatur diabolus) \" Bir 1: 38 . Su 425 . swa mykit är war siäl gudhz . . . huru mykith hon är hans bigriplikin Ber 201 . \" bätra thik siälwa mz swa mykle idhn, mz hwru mykle thu awiter annars lifwärne \" ib 106 . ib 25, 97, 150 . MP 1: 20 .Bir 3: 218. iuir swa manga (tantos) scal thu wara höfthinge i himerike huru manga (qunatoscumque) thu vände til helso i thesso liue KL 196 . \" at han skuli thola swa manga pino huru manga män han drogh ok lodhe j fortappilse \" Bir 1: 52 . ib 84, 376, 393, 3: 61, 421 . ST 541 . Su 104, 457 . Ber 231 . \" vm möghelikit vare at jak matte swa opta dö huru mang siäla j häluite äru \" Bir 3: 344 . - med följande som. jthir skal swa mykyt giuas aff pinomen huru mykyt som j älskadhin idhan lusta meer än mik idhan gudh Bir 2: !SYNS_DÅLIGT? "],"f":["huaru L. ","hworo MD 61, 64, 65 . ","huro MP 1: 184, 312, 313 ; Di 246 . ","hwro Bir 2: 151 . ","horo Bu 75 . ","hur ib 3 . ","huor Iv CVI),","huru myklo","mykit )"]},{"a":"hurudan","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["hurudan. i indir. frågesats. ath the skullo owirse, huru dant mynt i the for:da päninga war JTb 40 ( 1463) . Jfr Sdw 1: 523."],"f":["huro- )"]},{"a":"hurudana","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. adj. ","e":["hurudan. i dir. frågesats. hwrudana waro the männe MB 2: 94 . - i indir. frågesats. nw faa wij wita hwre dana the äre Di 148 . \" betänkthe i hwrw dana mattha han kwnne thet bästh bekoma \" SD 5: 9 . \" hurudana aatherlön Lect. 39 (enl. Rydqvist 2: 508). mz hurudanom pynom ib. \""],"f":["hwre dana . ","vanl . oböjdt; dock dat. pl. hurudanom Lect 39),"]},{"a":"huruledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. [Äldre Dan. hvarledes, hureledis] L. ","e":["huruledes, på hvad sätt. i indir. frågesats. forethänkia huat älla huruledhis suarande är Bir 3: 176 . ib 4: 74, 88 . VKR Lg 817 . Su 73 . BSH 5: 6 ( 1504) ."],"f":["horlediss BSH 5: 6 ( 1504) ),"]},{"a":"huruledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["huruledes, på vad sätt. i indir. frågesats. sone magnusson stodh inne för rätteh,om och birätthe huruledins silwast och hans tiänara baaro sik aath om then afftanen ATb 1: 285 ( 1468) . STb 5: 310 (1520, Kop)."],"f":["-ledes . ","huruledins )"]},{"a":"hurulund","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = huruledhis. i indir. frågesats. han spordhe huru lund thz kom til Fl 345 ."],"f":[]},{"a":"hurulund","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = huruledhis. i indir. frågesats. öfferwäghandes hurelundh och hwat staat och ärligheet . . . hennes nadh ginom landit före Rydberg Tr 3: 490 ( 1502) ."],"f":["hure- )"]},{"a":"hurulunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = huruledhis. i indir. frågesats. FM 566 ( 1512) ."],"f":["hwrelwndhe )"]},{"a":"hurulundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = huruledhis. i indir. frågesats. byg aat manne sighiande rätta sannind i iordhrike huru lundom han dömis af thöm här byggia i världinne KL 384 . MB 2: 379 . "],"f":[]},{"a":"hurusom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se huru 1."],"f":[]},{"a":"hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det höljande, omgifvande, skyddande. ","1) hus. \" han !UDDA_TECKEN? mannen) torf hus sik wäria för räghu, sniö hita ok kulda, ok sikrlek sins lifs ok likama \" KS 40 (104, 43) . \" är thz digher hedhr kununge ok höfdinga haua faghran sal, thet är thön hus han skal äta ok drikka i medh sit härskap. nu skal thet hus af siäll syne gärning, witt, liust, rent ok lustelikt innan wara \" ib 41 (106, 44). han tok mz vrätto þry hus (domos) af sancti laurencii kirkio Bu 418 . \" alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar \" SJ 1 ( 1420) . \" hwa som säl androm hws (domum) \" MB 1: 374 . \" prästa hws oc gudz thiänista manna (ædes levitarum) \" ib. \" satte ther hws op (tetendit \" ib tabernaculum suum) ib 177 . \" ryþär þär ok sätyr vp hus \" SD 5: 687 ( 1347) j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu ib 1: 688 (1285, gammal afskr.). at ingen myn owen forma fordöma mik, ey i wägh, ey vtan wägh, ey i hws, ey vtan hws VBN 14. än han vil þär i hus koma Bu 145 . \" lette äptir honom vm sama quällin hws fran huse \" Bo 25 . Lg 3: 644 . ma synas, at thz war vtan all skäl. at gudhi skulle nakath hws opbyggias MB 1: 481 . \" skulle . . . wars herra hws wara swa skipath \" ib 482 . \" all the gudhlik dyrk, som tha war i gudz hwse \" ib. \" thz kallas gudz hws, badhe fore thy, at gudh dyrkas i thy swa oc fore thy, at män skulo dyrka ther gudh \" ib 483 . \" ledh them til mins hws döra, thz är sätta hws kallath (duces eos ad ostium tabernaculi faderis) \" ib 393 . \" nar thu gaar til gudz hws som är the hälga kirkia \" VNB 14 . hwarin hälghä andzhuse i swerike (hospital stäldt under inseende af Helgeands-ordens medlemmar) SD 5: 565 ( 1346), se vidare under and. - hus, hem, boning, bostad. got rwm är i hans hwse MB 1: 204 . ii biscops hus Bu 144 . \" gik in ij sancti pätars hws \" Bo 70 . \" at vi gangom heem ij vart hws \" ib 215 . hws oc heman oc alt thz iak äghir är idhart ib. köpa hws oc heem ib 3 . - bildl. jak ledde thik wt aff egipto lande aff thräldooms hwse (de domo servitutis) MB 1: 330 . - hus, husrum, herberge. pa thet jag motte tes snarare komme til hws ighen BSH 5: 443 ( 1511) . \" ther jag kan faa hws offuer hwdhet ib. hus läna þöm sum beþäs \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). hwar skal iak boo hwar tager iak hws aat qwelle MD 170 . ","2) slott, fäste. göra sik . . . hus ok fäste KS 53 (136, 58) . hus ok borghr ib 59 (147, 65). skal innan i husino stora jord grava göras ib 85 (209, 93). op a thz hws badhe riddara ok swena väpnto sik Iv 2331 . iak var ridhin til konung artws til karydol op a hans hws ib 2742 . \" the crisne bygdo ther eth feste . . . thz hwss heyter taffwesta borg \" RK 1: 151 . KS 85 (208, 93), 86 (210, 94), 87 (212, 95) . BSH 1: 131 ( 1371), 132, 133, 193 ( 1387). Iv 514, 659, 740, 832, 863, 871, 2333, 2888, 4033, 4035, 4051, 4082, 4096, 4128, 4731, 5618, 5621, 5629 . Fr 77, 79, 81, 84, 480, 599 . RK 1: 512, 972, 1295, 1304, 1328, 1334, 1340, 1473, 1477, 1578, 1634, 1698, 1705 o. s. v., 2: 1037, 1039, 1200, 1251 o. s. v. Va 33 . Di 274 . \" höghborens första konung eriks . . . gardz rätter oc hans husa \" EG 67 . - i ortnamn. gulbyäxhus SD 1: 673 (1285, enl. afskr. hos Suhm) . lödesa hwss RK 1: 991 . nyköpungs hws ib 1283 . \" stokholms hws \" ib 1667 . SD NS 1: 589 ( 1406) o. s. v. lyþosä (jfr Isl. ljóðhús) Bjärk R 13: 2. löþosä ib. \" i löþesom \" SD 5: 568 ( 1346) . - fast hus, d. s. ii eno faste huse Bu 7 . \" fast hus ok borghr \" KS 79 (196, 87) . - haldande hus, se halda.","3) afdelning af en byggnad; rum. nidhre i bunkanum (näml. af arken) skulo wara wisthws, oc annath hws fore orenum thingom, än owan a bunkanom skulo wara thry stoor hws (dicens super tabulum fnisse eum bicameratum una earum camerarum erat stercoraria, altera apotecaria, et super hans mansionem erat alia tricamerata) MB 1: 168 . - våning. eth stenhws eens hws högt SJ 312 ( 1464) . ","4) fodral. \" gör han !UDDA_TECKEN? fidhlarin) hänne !UDDA_TECKEN? sinne fidhlo) hus (coopertorium) ther hon maghe j gömas \" Bir 2: 188 . \" hon giordhe väl fämtio corporalia. oc giordhe ther owir ärlikin hws af silke ok hedhinstykke \" KL 344 . ","5) ändtarm? fori vatenstemmo, fel nidhir hestin, oc rensä hans hus mz þinnä hand Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 70 . ","6) hus, hushåll. \" skipa ok styra sit hus ok huardax härskap \" KS 40 (104, 13) . thu skal heel vardha mz allo thins hws folke (salvus eris tu et domus tua) KL 160 . - man af huse, man ur huse, hvar man, mangrant. the wille man aff huse ga RK 2: 803 . \" man af huse han wt bödh \" ib 1532 . - Jfr adhal-, almännings-, bakara-, blok-, brudha-, bruþlöps-, bryggiara-, bryggio-, budhöls-, böna-, fanga-, fara-, filsbens-, fiskia-, forstadhu-, forstovu-, frids-, fä-, fädhernis-, gasa-, gilde-, gildis-, glädhis-, gästa-, hema-, hemelik-, hirdha-, häst-, hörro-, intäkta-, invistar-, iordh-, kapitels-, klokna-, klädhe-, klädhis-, konunga-, konungs-, korn-, kölno-, mat-, muskus-, myrko-, nöt-, nöta-, qvärna-, radh-, sang-, siuka-, skat-, skripta-, steka-, stekara-, somar-, somars-, sten-, symn-, symna-, sät-, talu-, tavernis-, tighel-, tol-, trä-, tämpels-, tharva-, ut-, utvistar-, vapn-, vist-, vista-, väf-, ämbitis-, ärins-, ärmita-, öl-hus. "],"f":["hwss RK 1: 151, 512, 972, 991, 1328 . ","huus SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). gen. ","hws KL 160 ; MB 1: 393 . ","huss SJ 34 ( 1425)), ","husabygning , ","husabyman","husubyman )","husabyr , ","husa gärdh , ","husa högher","-höcht ) , ","husa legha , ","husalös , ","husa ra","hwseraa )","husa skiul","-skyl )","husa vilder","husewil )"]},{"a":"hus","b":[],"c":"","d":"","e":[" STb 5: 144 (1517). husis (väl fel för hus) SD NS 3: 336 ( 1418) ); n. L.","1) slott, fäte. Se SDw 2: 1238 och jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan s. 84 ff. rätter som wi spipath (!) hafwm warom borgarom a husom ällas gardhom oc särdelis i wiborgh Beckman Stud 219 (omkr. 1400). 7) avträdeshus. Jfr pa huss gathonne (I Kalmar; även kallad hysike gata) KTb 101 ( 1481) - Jfr ala-, almoso-, badhstovu-, bak-, bakara-, bardhskärara-, bat-, bata-, boka-, brudha-, brudhlöps-, bryggiara-, brödh-, bysso-, bödhils-, dara-, döpilsa-, fara-, forvarilsa-, fridha-, fädherne-, fädhernis-, geta-, harkniva-, harniska-, hemelik-, hemil-, hemils-, hiula-, humbla-, hvalf-, hyrn-, häktilse-, hälgahadoma-, hö-, hönsa-, inbyggila-, intäktis-, iordh-, kancelära-, kapitel-, kapitels-, kirkiohärra-, klädha-, klädhe-, koko-, konungs-, korn-, källara-, köno-, köpe-, lagha-, ler-, miöl-, munka-, mylnu-, mälte-, mässodiäkna-, mästar-, mödherne-, mödhernis-, natvardha-, nöt-, nöta-, ordh-, pilagrima-, prebundo-, predika-, predikara-, pulver-, qvärn-, qvärna-, ringiara-, rogh-, rövara-, sang-, siäla-, siäla gards-, siäng-, siänga-, skip-, skrap-, skripta-, skut-, slaktara-, spamanna-, stadhd-, stads-, stekara-, svina-, symn-, talu-, tighl-,' tilhalds-, tol-, trap-, trappo-, trolla-, trä-, tharf-, thärtto-, thörka-, vagh-, vagha-, vapn-, vapna-, vatu-, vinter-, visdoms-, vist-, vista-, vra-, väghara-, vävara-, ärmita-, ärve-, ödhe-hus. ","1) byggande av hus. forbiudhom wj kirkioherromen ok kirkiowärednomen widher ban ath the her epter ey wtlägge kirkione päninga j hwsabygningh wppa prestabolen GUmmerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440). Kan även föras till 2.","2) byggnad. STb 3. 292 (1496). item dominus olaus erici xij öre och xij öre qwittadis i hwsegygningh dedit HLG 3: 42 (15189. Jfr husbygning. "],"f":["huss . ","hwsse . HLG 2: 137 (1526) . best. pl. hwsena SD NS 3: 16 ( 1415) . ","husenis","*husa beskatning","beschatningh )","*husa besyning","hussä- )","*husa brut","-broth . ","-brott )","husa bygning","husa byr , ","*husa byte","*husa hyra","huse hure )","husa högher (n. -högt), ","*husa knuter","-knwta ) , ","*husa knävil","-knäflom ) , ","*husa köp , ","husa legha (hwssa-. huse-. -lege. obl. -lägho ATb 2: 176 ( 1481) ), ","*husa längd","hwssa lengd )","husa lön","*husa mur , ","*husa radh","hussa- )","*husa rum , ","*husa röta","husse rötä )","*husa skatning","-ningk- )","*husa skipte","hus(s)e- . -skiffte. -skifftä. -skyffthe),","*husa stadher , ","*husa stoman","hswssa- )","*husa syn","husesin )"]},{"a":"husa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"husa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hosa."],"f":[]},{"a":"husan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bostad, boning. dómicilium heman husan högheeth ok stoman GU C 20 s. 199 ."],"f":[]},{"a":"husarmber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["husarm, (ut)fattig. thä gooz som hwsarma folkit sitir oc gratir äptir Hel män 131 ."],"f":[]},{"a":"husarmber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fattig som lider nöd i sitt hem men icke går omkring och tigger. pauperibus . . . dictis husarmt folk SD 5: 151 ( 1343) . fatikom oc ärländom, änkiom oc hws armom Lg 3: 604 . ib 649 ."],"f":[]},{"a":"husbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) husbonde, husfader (i förhållande till tjenare). bör jdhir at haua granna atuakt vm thera jdhra thiänara liuerne som j hauän daghlica hema mz jdhir . . . skodhande atuaktelica thera liuärne swa som sandir husbonde Bir 3: 259 . LfK 131 . MP 1: 73, 77, 78 . ","2) husbonde, jordegare (i förhållande till landbo). skal landbon gifwa husbondanom ena tunna ööl tha burghit är GS 39 . skal landboon giöra husbondanom hwart ar viii dagzwärke ib 40 . kom lasse köpmanz lanbo och baadh . . . lone sig säädh til ath saa sin hosbondes aker met FM 553 ( 1512) . ib 554 . ","3) mästare (inom ett handtverk). skal husbondhe städhia pilth hurw länghia til lärothiano skal SO 18 . ib 3, 6, 21, 22, 29 o. s. v. ","4) husbonde (i förhållande till främmande menniskor), herre (i huset), värd. husbonden giorþe han druken Bu 170 . \" hans husbonde mz honum gik \" Fl 1236 . husbondin kom tha gangande thäre, badh sina gäste väl kompna vära ib 833 . Bil 225, 226, 264 . KL 206 . Bir 3: 31, 32 . RK 1: 467 . Fl 629, 691, 697, 847, 848, 1926 . Iv 172, 222, 231, 495, 502 . GO 166, 757 . ","5) husegare. \" hosbonden som scadon fanget haffuer \" SO 82 . \" hosbondhen som mwra lather ib. \"","6) egare. \" enchte iarn war swa hwsbonde hwld som sporan. ty han räddade hans liiff \" Di 90 . ","7) ss tillnamn. \" nicholaus husbonde \" SD 4: 751 ( 1340) . ib 747 ( 1340) .","8) äkta manmatidiana hafdhe dighra vro aff sins husbonda brodher til wloflikan lusta ok älskogha Bil 316 . änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . ib 4: 408 (1335, nyare afskr.) NS 1: 22 ( 1401), 95 ( 1402), 371 ( 1404) o. s. v. FH 3: 51 ( 1445), 106 ( 1447), 107. Bu 516 . Bil 347, 731, 804 . MB 1: 112, 234, 336, 430 . KS 59 (147, 65) . Bir 1: 120, 2: 252, 334. VKR IV . ST 402, 445 . SJ 319 ( 1464) ."],"f":["husbunde: -bundes SJ 319 ( 1464) . ","hosbonde SD NS 1: 95 ( 1402) . 2: 10 ( 1408); MP 1: 78: SO 85 ; FH 3: 107 ( 1447); FM 554 (1512); -en SO 81, 82, 85, 86 ; ","-a Bil 226 ; MP 1: 54 ; ST 402 ; SD NS 1: 95 ( 1402), 371 ( 1404); -ans MP 1: 73 ; ","-es FM 553 ( 1512) . ","hosbondhe: -en SO 82 ; ","-a LfK 131 . ","hossbonde: -en SO 81, 82 . ","hosponde: -a GO 166 (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens, tryckta uppl. har hosbonda)), ","husbonda lös","hosbonda- )"]},{"a":"husbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) husbonde (i förhållande till tjänare). tha war han bekender thet han haffde takith fra sin hosbonde !UDDA_TECKEN? span korn oc iii bwgur halm ATB 1: 56 (1456). STb 4: 89 ( 1505) .","7) husbonde, herre, härskare. \" tha hölth war hosbondhe eich erichson rastwfwo här medh oss alla borghemestare och radhmen och menoghethene \" ATb 2: 318 ( 1487) .","8) äkta man. Svartb 309 ( 1423) . STb 4: 23 ( 1504) ."],"f":["hos- . ","-bonde ATb 1: 56 ( 1456) . gen. -bondes STb 4: 89 ( 1505) . ","-bondh Svartb 309 ( 1423) ), "]},{"a":"husbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpe- el. fastebrev på ett hus. gaff för:ne asmund hustw birete . . . en wngersk gyllene för husbreffuit STb 5: 127 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"husbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-brot )"]},{"a":"husbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus, byggnad. \" item dominus petrvs mattej qwittadis j hwssbygningh HLG 3: 42 (1518). \" ib 43 ."],"f":["hwss- . ","-bignig HLG 3: 84 (1526)),"]},{"a":"husdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del, andel li hus. then halffuan huss delin som michel lhauer SJ 2: 104 )1487). ib 153 ( 1489) . STb 2: 387 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"husfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slottsfogde. SD NS 1: 589 ( 1406) . RK 2: 1347, 2434, s. 343."],"f":["hwsfoghode SD NS 1: 589 ( 1406) . ","husfogde: -en RK 2: 2434, s. 343), "]},{"a":"husfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) husfolk. SSkb 203 (1506-07).","2) personer som bebo (hyra) ett hus (på landet) men ej ha del li byägor, husmansfolk. bysäthis eller husfolk, som giffthe äre, giffue preste (var. prestenom) om pasche fyre bogeskin SVartb 70 (1345?). Jfr husman."],"f":[]},{"a":"husfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) husfolk. foor . . . mz alt sith hws folk til iherusalem Lg 3: 611 . ib 620 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. !SYNS_DÅLIGT? 268. ","2) inhysefolk, menniskor som bo i hus å annans jord, torparfolk? kom han til fatigh hws folk Lg 3: 213 ."],"f":[]},{"a":"husfrea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr husfru."],"f":["husprea . ","hosprea . ","husfröa . ","huströ . ","hoströ )"]},{"a":"husfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husfrid, hemfrid. hafwa oc nivta huusfridh, kirkiofridh, thingxfridh oc qwinnofridh GS 27 (1375, orig) . \" badhä hösfrvn sto sik for hws och hiem friit \" FH 6: 48 (1457, daniserande)."],"f":["huus- )"]},{"a":"husfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","3) uxor, hustru. STb 1: 438 (1460, Burspr). min höstru fader Arfstv 60 ( 1476) . \" ty han gaff gylles swens hustrvna en pwst STb 1: 224 (1479). hans kere hustrua \" ib 2: 64 ( 1484) . ib 188 ( 1487) . \" bonden skal lata koma sina hustrua hiit jnnan iij (3) wykor \" ib 189 ( 1487) . lleuir . . . hustruvnä bonde brodher GU C 20 (hand 2) s. 78. ffre crestina, herr berie trolles hösfrwe Bergqvara 93 . nilss gulsmet, som war nilss hemingsons hustrvne broder STb 5: 162 (1517). - 4) ift kvinna, fru. - ss titel i omdedelbar förbindelse med namn. hustrv walborg hanis smidz STb 1: 344 (1482). herman rogge och hans elskeligha kera hustua hustrw ingeborg SJ 2: 95 ( 1484) . stod per timberman . . . med sine hustrugis hustrv elzeby rad oc samtycke . . . oc oploth (osv.) STb 5: 245 ( 1519) .","5) en fågel (kråka e. korp?). Jfr B. Ejder, Ark. f. Nord. Fil. 59: 281 ff. en fughel som kallas hustrua (jöjl. feltolkning av lat. cornix el. corax, läst ss coniuxi en förlaga), hwilkins natur är at wara när dödhra människio griptom SkrtUppb 121 . - Jfr badhstovu-, bakara-, bona-, brodhor-, draghara-, fataburs-, fatmakara-, fiskara-, gran-, härbärghis-, knapa-, lands-, malara-, mylnara-, myntamästara-, prästa-, pulvermakara-, skinnara-, skomakara-, smids-, sokan-, tumbermanz-, tornvaktara-, vardhskrivara-, värkmästara-, äptir levo-husfru."],"f":["hösfrwe Bergqvara 93 . ","hsutrua SJ 2: 64 ( 1480) , 95 (1484); STb 2: 188, 189 (1487). gen. -as S 1: 389 (1472). hustrv STb 1: 344 ( 1482) . gen -vgis ib 5: 157 (1517). -ugis ib 245 ( 1519) . ","-vnä GU C 20 (hand 2) s. 78. höstru (gen.) Arfstv 60 ( 1476) . ","hustra SkrtUppb 121 . ","-an STb 1: 438 (1460, Burspr). Se Sdw 2: 1238), "]},{"a":"husfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. herskarinna i ett hus, husmoder. ","1) hustru, husmoder. ath forhörä aff höstvrnä och folkit som i gardin war FH 6: 46 (1457, daniserande). ib 47, 48 .","2) värdinna. hänna husfru Bil 347 . ","3) uxor, hustru. min kära husfru SD 6: 181 ( 1350) . bendict aghäson ok älisif hans hwsfru FH 3: 5 ( 1353) . \" han tok sik husfru \" Bu 3 . \" adriani husfru surþe sin bonda fangen \" ib 519 . \" hafdhe fyra husfrwr \" MB 1: 221 . skal han bindha ok rådha sinna husfru at hon älske wälborna fruor, ok heltz tera manna husfruor som mäst förmågho medh släckt ok godz, ok fromum rådhom KS 59 (147, 64) . SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). Bu 186 . Bil 266 . MB 1: 329 . KS 33 (85, 35), 59 (146, 64) . KL 88, 89, 90, 91 . Bo 43, 63 . Bir 2: 326 . Fl 154 . Iv 1567, 2002 . Lg 219 . BSH 1: 192 ( 1387), 193. SD NS 1: 12 ( 1401) . SJ 3 ( 1421) . FH 1: 143 (1494, gammal afskr.), 3: 17 ( 1442). äfven om träls hustru. MB 1: 335 . ","4) matrona, gift qvinna, fru. godha hustrur Bo 18 . \" han kom eentidh til ena hustru \" ST 31 . ib 32 . \" theras (de scenske herrarns) qvinnor wille ey slätt hwstrwr hetha ty monde the epther fruga nampn letha \" RK 3: (sista forts) 5009 . - ss titel i omedelbar förbindelse med namn. husfru hyllæ SD 5: 552 ( 1346) . \" medh . . . wara moþur husfru benedicto . . . raþe \" ib 6: 180 ( 1350) . hustru cristin fordhom jöns cannogiutares hustru SJ 3 ( 1421) . \" hustru gerthrudha bonde \" SD NS 1: 24 ( 1401) . herleke oc welbornne hwsfrw, hwsfrw ingeborghe ib 47 ( 1401). skal han ängom tilstanda vm abo hws vtan bo jonssons hustrw. hustrw. hustrw greto dwma BSH 1: 192 ( 1387) . \" ärliken ok wälboren qwinna. husfrv greta dwma \" ib 194 ( 1387) . \" hans hustrv hustrv birgitte \" FH 1: 143 ( 1494, gammal afskr.) . \" hans hustrv hustrv judith \" ib. \" hustrv gretha hans van askens aterlefie ib. wälburin qwinna hustru anna \" ib 5: 17 ( 1462) . Jfr brodhor-, härbärghis-, sona-husfru, äfvensom husfrea."],"f":["husfrua: -fruor KS 33 (85, 35), 59 (147, 64) ; -fruom ib (146, 64) . ","husfrwa RK 1: 363 (hvarest dock rimmet kräfver -frugha). husfrugha Iv 2002 . ","hustru KL 88, 89, 90, 91 ; SD NS 1: 12 ( 1401) o. s. v.; ST 31 ; Bil 266 ; ","-un KL 90 ; ST 31, 32 ; ","-ur Bo 18, 43 ; ","-una ib 63 ; ST 31 . ","hustrv BSH 1: 192 ( 1387); FH 1: 143 (1494, gammal afskr.), 3: 17 ( 1442). hustrw BSH 1: 192 ( 1387), 193. hwstru Lg 219 . ","hosfrw SD NS 2: 169 ( 1409) . ","hostrv: -vn FH 6: 46 (1457, daniserande). ","höstrv: -vn ib 46, 47, 48 ; ","-vnä ib 46 ; ","-vnäs ib. ","hustro BSH 5: 318 ( 1508) . ","hwstro ib 319 . ","-r . ","-or . ","huusfrum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). hus fruom KS 59 (146, 64)), ","husfrua folk","hustrva folk )"]},{"a":"husfrudöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"husfruliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från hustru kommande. hwsfrwedlighe kerlighä helsä FM 340 (1506 el. 1507, bref till Svante Sture från hans hustru Märta Ivarsdotter). husfrveligh kärligh helsä ib 349 ( 1507) ."],"f":["hwsfrweligh )"]},{"a":"husförsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husförsel, körsla el. fora för underhåll af rikets slott. promittimus . . . vt nos . . . vos . . . de vectigalibus non grauabimus. nisi pro expensis nostris. et fisco nostro regio. et vectura dicta hwsförsl SD 5: 555 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"husgömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som vårdar el. sköter ett hus. \" edillis . . . hus gömare \" GU C 20 s. 208 . ib."],"f":[]},{"a":"hushion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husfolk. \" alt thz som föddes aff adam oc ewa tappadhos i noe flodh, vtan noe oc hans hwshion \" MB 1: 2 ."],"f":[]},{"a":"hushvalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["valv under hus. Troj 38 ."],"f":["-hwalff )"]},{"a":"hushyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyra för (del av) hus. . . . wil lecke plega rett fore sik eller giffua honom sina hws hyra STb 1: 355 ( 1482) . ib 382 ( 1482) . hwar han thet hiter, tha magh han medh kemmenerana thet viderkennis och giffue hushure fore gotzith, hwar thet jnne ligger eller jnne staar STb 3: 351 ( 1498) . item fornögdes ingewal torstensson meth vj mark fore hwshöre kirkioherren sat i hans hus SSkb 153 ( 1505) ."],"f":["huss- . ","-hyre . -hure STb 4: 184 (1508). -höre SSkb 153 (15005)), "]},{"a":"hushyrne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hushörn, husknut. \" fran hans vestra nörre hwsshörne STb 3: 177 (1494). \" SJ 2: s257 (1494)."],"f":["hwss- . ","-hören )"]},{"a":"hushärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) slottsherre, en fyskeman . . fördhe han til et hws som la thrätighi mile fra then stadhin . . . Uoch) salde han fore tiwghu mark gull them husherranom. hwilkin han myikth elskadhe Prosadikte (Sju vise m) 168. ib."],"f":["-herra )"]},{"a":"hushärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egare af ett hus, husvärd. Bil 477 . MB 1: 338 ."],"f":[]},{"a":"huskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se häskaper."],"f":[]},{"a":"husknuter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husknut. \" ffran per benctssons westra husknwt och til then östra knuthen STb 4: 239 (1512). Jfr husa knuter. \""],"f":[]},{"a":"huskona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["huskonu barn","huskunu- )"]},{"a":"huskona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som ngn har i sitt hus. at [han] matte ey bliffwa hem til si[n] för hans huss kono oc sagde titrvnne sinne at estu een hora thet haffuri tw siä[l]f valdhith ATb 2: 74 ( 1476) . Jfr husqvinna."],"f":["huss- )"]},{"a":"husköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husköp. STb 4: 65 ( 1505) . Jfr husa köp."],"f":[]},{"a":"husl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["huls )"]},{"a":"husla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"huslegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hushyra. Stb 3: 32 (1492). Jfr husa legha."],"f":["huss- )"]},{"a":"huslgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-gipth )"]},{"a":"huslöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["taklök, sempervivum tectorum Lin. \" barba jowis är säfylla . . . oc hetir huslök (sempervium) \" LB 3: 143 . taka hwslök ib 172 . ib 1: 97, 2: 9, 41 5: 77, 7: 24, 144, 256 ."],"f":["hwslögh LB 3: 143 . ","husslöker: lök ib 7: 144 . ","hwsslöker: -lök ib 266 . ","hwsslööker: -löök ib 2: 9), "]},{"a":"huslön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? hushyra. hustrv margit skal sitie i husit och giffue arlige hus lön aff halffue hussit STb 5: 150. HLG 2: 127 (1524). Jfr husa lön."],"f":[]},{"a":"huslös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["husevill. \" \" Bil 267 . Jfr husalös."],"f":[]},{"a":"husman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) person som bor ss hyresgäst i en annans hus. huar hwsman eller bystisman, then hwss leegt ffuer oc ingte saar, gore presten som andra leghodrengia, thet äre ij tridunge Svartb 69 (1345?). effter thenne tiidh skal lengin hsuman eller husquinno haffua koo eller sein her i stadin STb 1: 40 (1475). ib 178 ( 1478) . . . . en ploghbil for xiiii öre som mongs hokonson hafuir til panth af en sin hwsman som hätir jöns for hwssa lön ATb 2: 236 ( 1484) . SSkb 53 (1502-03). STb 4: 351 ( 1514) . husmannen, som haffuer sitith j niclis hemingsons huss, skal giffue niclisse the v mark fför tet han sat i hussit offuer wintern ib 5: 87 ( 1515) . - Jfr hus-folk, -qvinna."],"f":[]},{"a":"husman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man. inquilinus, husman GU 6 . \" huusmän som med bondanom inne ära \" GS 40 ."],"f":["huus- )"]},{"a":"husnykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-lykil )"]},{"a":"husormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orm som har tillhåll i husen? abroth, hennes lwcth fordriffwer (husorma) hwgormen LB 7: 148 ."],"f":[]},{"a":"huspart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del av ett hus. STb 4: 128 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"husqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna, som bor (ss hyresgäst el. inhysing) i en annans hus. Svartb 146 ( 1373) . laurens slagtare zaker xij (12) mark, ty han stak sina husquinno i lsareth STb 1: 3 ( 1474) . ib. ib 40 ( 1475) , 92 (1477). ath andres hirotz husquinna skla fornögia andres hiroth alth thet fore hennis skuld war panttadh ib 2: 62 ( 1484) . ib 200 ( 1487) , 206 (1487), 3: 323 (1497). longe niclis husquinne skal forlica sig med honum STb 5: 134 (1516). Jfr hus-folk, -kona, -man."],"f":["huss- . ","-quinne . -quinno STb 1: 40 (1475), 2: 236 (1487)),"]},{"a":"husrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husrum. \" at thet vara äpter annat kan lifwa, maghe ther i gardhenom älla annarstadz af klostreno haua frijt oc frälst swa mykyt hwsrwm thet ma nytia til sinna enkannelica tharfwa til dödhra dagha \" SD NS 1: 656 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"husrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husrum. \" tha skole radit besörgie them hurswmit i stadhen \" SJ 2: 264 ( 1495) . STb 5: 33 ( 1515) . Jfr husa rum."],"f":[]},{"a":"husränta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgift som åvilar ett hus? hushyra? STb 5: 178 ( 1517) ."],"f":["huss rente )"]},{"a":"husstoman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? = husa stoman. anna ketken . . . lot vp peder kannegiwtere j (1) huss stoman SJ 2: 99 ( 1487) . \" jon darre bödh vp eth huss stoman secundo, offuen fore hans hws ligger STb 2: 472 (1490). \""],"f":["huss- )"]},{"a":"hussäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hussätu folk , ","hussätu man","-maþer )"]},{"a":"hussäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hussätis folk , ","hussätis man , "]},{"a":"husthak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hustak. \" som flytande vatn aff hws thakx yklom \" Bir 3: 145 ."],"f":[]},{"a":"husthiänare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hustjenare, tjenare inom ett hus. al thing som the hälgha kirkia biwdhir manade alla sina hemelica hwsthiänara (domesticos) oc vndirdana Bir 3: 342 ."],"f":[]},{"a":"hustra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se husfru."],"f":[]},{"a":"hustru","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se husfru."],"f":[]},{"a":"husvinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husvind. STb 4: 350 (1514)."],"f":["huss- )"]},{"a":"husyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["taklök, sempervirum tectorum Lin.? \" husyrth er godh ffor wmäyen om hyertha ok ffore mathledha \" LB 2: 65 ."],"f":[]},{"a":"husära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husets ära, det som förlänar ett hus ära; gästfrihet, gifmildhet? han hiolt hwsära ok ädela sidh RK 1: 71 ."],"f":[]},{"a":"husöre","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. hushyra? lasse dragare j jordstwgen xij öre !UDDA_TECKEN? husöre (möjl. fel för hushyra) debit HLG 3: 53 (1521)."],"f":[]},{"a":"huva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudbonad, mössa. \" hvatte hyl hattär ällä huua \" SR 53 . ib 55 . \" gaff honum . . . ena hufwo mz rika bordha \" Iv 1336 . Jfr gul-, þäkil-huva."],"f":[]},{"a":"huva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huva. \" han slo hanis ofwirskärara tu saar i howdit bade holde hattir ok hwa \" ATb 1: 187 ( 1463) . retiolum . . . bundin hwffua GU C 20. s. 525. Jfr brudha-, iungfru-, panzar-, sighers-huva."],"f":["hwa . ","hwffua )"]},{"a":"huva refl. hwas mds 660 hs b huwas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med huva? Jfr C. I Ståhle, Ark. f. Nord. Fil. 57: 130 f. the ära bradha hwas som pläga kransas MD(S) 660. Jfr skinhuvadher."],"f":[]},{"a":"huver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr I. Lindquist, Oläst läst i Äldre Västgötalagen s. 17 ff., J. Brøndum-Nielsen, Sakkunnigutlåtanden ang. lediga prof-ämb. i nord. spr. vid univ. i Lund (1942; stenc. skrift) s. 6 f."],"f":[]},{"a":"huver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr uver."],"f":[]},{"a":"huver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"huvuþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hovuþ."],"f":[]},{"a":"huxa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hughsa."],"f":[]},{"a":"huza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jaga, drifva. \" älto som wlff: ok hudzsadho naknan koklaran wt aff stadhenum \" Bil 105 . \" hudzadho oc iäghadho han naknan borth aff stadhenom \" ST 131 ."],"f":["hudza . ","-adhe )"]},{"a":"huþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) cutis, hud (på menniskan). brister huld ok hudh SR 53 . ib 54 . \" lät . . . huþ fla af hans limum \" Bu 209 . Bir 4: 114, 154. seer prester malata likne a hans hwdh oc harund MB MB 1: 361 . \" wij tola wäll kalt jarn i wore hwd (hollde) \" Di 32 . \" siälinna skin älla hudh (pellis . . . seu cutis) \" Bir 2: 170 . \" iak skal idher sla a idhra hwdh \" Fr 2054 . dömdes aff hänne hwd och bad öron BtFH 1: 193 ( 1508) . - mista hudhena, hudstrykas, hudflängas. MEG (red. A) 54, (red. B) 59. EG 63, 64, 65 . SO 296 . - ful hudh el. ond hudh] jfr Mnt. bose hût, ovele hût, quade hût] skymfande benämning på en ond qvinna. spilitin sundir the onda qwinnona the fulo hudhena ST 377 . ib 376, 412 . \" soff ful hart när sinne brudh mz orloff sakt en onde hwdh \" RK 2: 6039 . ","2) ett djurs afdragna hud. alla hudhir oc skin VKR 36 . hudhär, bokskin, wan mal SR 7 . \" x eller xij bugxskin och andhra hudher \" BSH 4: 352 ( 1503) . \" skijn oc hudha ib 5: 296 (1508). thettha fornempdha skal han göra aff enne hwth \" SO 16 . ib 18 . - Jfr diura-, kor-, orma-, ryggia-, siäl-hudh."],"f":["huud MEG (red. A) 54 . -ir. -ar),","hudha lös","hwde löss )"]},{"a":"huþstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hudstryka, hudflänga. \" lät hana . . . huþstryca \" Bu 495 . varþ þär näst huþstrukin ib 521 . ib 140, 501, 504 . Bil 123 . MB 1: 129, 288 . Bir 4: 134, 135, 140, 148, 153 . LfK 54 . MD 22 ."],"f":["hustryka L. ","hustryca Bu 504 . ","hudstrika L. L.","hwdhstrokin: -strokne LfK 54 . ","hustrukin Bir 4: 135 . ","hustruken MD 22 ),"]},{"a":"huþsverf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"hvadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fradga, skum. \" är . . . swa som hafsins hwadha älla frödha \" Bir 1: 8 . Jfr hvadhi."],"f":[]},{"a":"hvadhan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) varifrån. d) i indef. rel. sats. från vilket håll som helst, varifrån än. Se SDw 2: 1238. 2) vareifrån. i rel. sats. driffwa skyn oc hymmellen är klar, merker thädhan komma vädher hwadhan skyn driffwa PMSkr 293 . "],"f":["hathan MP Fr 237, 241) ,","hvadhan af , 5) varmed. apostlane swaradho. hathan [af] formatte nokor mätta allan thenne moghan mädh brödh ähär i ödhninne MPFr 237 . 6) varom. i rel. sats. [tridhia tidh är räki]nskapir gö[rande af allum gärn] ingum. hathan [af scrifuat är] all the thing som var[dha undir] solinne . . . skal gudh ledha ktill sin dom MPFr 241 ."]},{"a":"hvadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvad? f.? skum. huar ölkar görs ther ophögir sik hwadhin bradhelica Bir 2: 60 . Jfr hvadha."],"f":[]},{"a":"hval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fisken silurus glansis Lin., mal. i ortnamn. Se J. Sahlgren, Vet.-soc. i Lund. Årsb. 1920 s. 15 ff.","2) val, valfisk. \" . . . skal han dräpa hwalin (cetum) haffwena \" SpV 72 . "],"f":["hvalsöke (-oke GU C 20 s. 19), "]},{"a":"hval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hval, hvalfisk. \" ey kombir hwal hwart aar til lanz \" GO 651 . ib 610 . \" af biscopinom waro the swa visse. swa som hwalin af sinom vngom som han hawir gömt lifwande j sinom quidh mällan bölghiona \" Bir 1: 321 . ib 2: 5, 226, 227. MB 1: (Cod. C) 542 . PM XVI . "],"f":["-ar: hwalana PM XVI ),","hvals brun , ","hvalsöke","-ökö )"]},{"a":"hvalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och (i bet. 2) f.? 1) valv, välvt tak, välvt rum. en hwaldh kellee vpvnder hwalffuit vnder hans dens scredders huss SJ 2: 121 ( 1488) . llacuna . . . hwalff GU C 20 (hand 2) s. 59. laquear hwalff ib s. 64 . - särsk. valv i kyrka. Arkiv för Norrländsk hembygdsforsning 1918 s. 105 (1512-14). 2) kistformad gravsten från tidig medeltid. S. Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid s. 485 (1200-t.). botilder: let: gera: hvalf: denna: ifir: sven: ib 486 (1200-t). ib 487, 488 (1200-t.). - Jfr grända-, hus-, port-, spis-, trappo-, ughns-hvalf."],"f":["hwalff . "]},{"a":"hvalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvalf, hvälfdt tak, hvälfdt rum. tha darradhe bärghit mwr oc hwalff ST 177 . \" all the hualff är aff een steen \" Fl 980 . - särsk. hvalf i en kyrka. höxsta hwaluit hawir manga rifwor oc spryngior Bir 2: 155 . \" ib 4: 82, 83, 84, 85. \" ST 139 . \" eth altara rwm pa norra hwalffuit (i norra skeppet?) i wara bykyrkio \" SO 33 . - grifthvalf. Fl 327, 369, 453 . - kupa? ther affwan wppa göris eth hwalff rwnth som krwkomakare plägha göra krwkor rwndha . . . oc göris eth holl öffwersth j hwalffwith LB 9: 111 . \" säth hwalffwith öffwersth wppa ib. - Jfr källara-, midh-, mura-hvalf. \""],"f":[]},{"a":"hvalfbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvalfbåge. \" med . . . hwalfbogar \" MD 503 ."],"f":["-boge )"]},{"a":"hvalfhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvalfhål i en kyrkas hvalf anbragt hål. the lykther stode alle i en ring i hwalffholen all domkyrken om kring RK 3: (sista forts.) 5870 ."],"f":["hwalffhol )"]},{"a":"hvalfhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byggnda med valv, välvd byggnad. jpodromus . . . stall . . . hästa lop och hwalff hwss GU C 20 (hand 2 s. 43."],"f":["hwalff hwss )"]},{"a":"hvalfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvalfisk. een stoor hwall fiisk RK 3: 3394 . "],"f":["hwall fisk )","hvalfiska stima , "]},{"a":"hvalfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hvalfiska stima? Artikeln Sdw 1: 527 utgår. ","*hvalfiska stiman , "]},{"a":"hvalfkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välvd källare. . . . ok lot vp oleff nic:sson j (1) gardh medh en hwalff kellere STb 2: 273 (1488)."],"f":["hwalff- . ","hwelff- STb 2: 375 (1489). -kellere),"]},{"a":"hvalper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvälper."],"f":[]},{"a":"hvamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dat el. fördjupning mell. höga backar. ss ortnamn. in hwamum SD 2: 404 ( 1304) ."],"f":[]},{"a":"hvan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["huru. \" iak wyl wythä, hwan thet ärende hawer sick \" BSH 3: 171 ( 1466, samt afskr.) ."],"f":[]},{"a":"hvan stadz","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["adv. på hvart ställe, allestädes. nar samuitit seer sik otholika hwan stadz sarghas Bir 1: 328 . Lg 823 ."],"f":[]},{"a":"hvansinne","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["varje gång, vid varje tillfälle. stoor syndh ok thymans tappilse är oss huansynne vi ey görom goth eller thenkiom J Buddes b163."],"f":[]},{"a":"hvar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","interrog. \" ho, hvem, hvad. a) i dir. frågesats el. utrop. hwar skal lypta stenin af graf dörinne for os \" Bo 224 . \" hwar är thän \" Ber 237 . hwa est thu KL 147 . \" hwar äst thu ther här talar swa \" Iv 1689 . \" hwa agher thetta hws här star \" Fr 255 . hwar vilin i tha at konung skal vära RK 1: 193 . \" hua war starkare än samson \" Bu 4 . \" har nöddo þik \" ib 520 . hwar hafwer hört mera vsald en mina Bil 475 . \" hwar kan vita hans vndirstandilse älla hwar hans radhgifware \" Gr 312 . hwa är thesse bersabee . . . vtan (annat än) hedninganna tro Bir 1: 233 . Bo 81 . Bir 1: 45, 136, 230, 3: 377 . Lg 40 . Ber 94 . Di 270 . \" hwem spör thu \" Bo 255 . hweem skal iak här mädher mena Iv 2644 . hwem thorfft thu tha rädhas Bir 1: 93 . Bo 81 . Al 7167, 10397, 10399 . \" hweem vil iak ther fore gifua sak \" Iv 2627 . \" aff hwas makt ällar orloff ginghen i her wt aff tornet \" Lg 3: 190 . - nom. sing. m. med plural bemärkelse. hwar (qui) äru mine owini vtan höghfärdhin ok alla synde Bir 1: 118 . \" hua äru the judhane som vilia dräpa lazarum \" ib 2: 140 . ib 4: 7 . Al 3723 . - n. hvad. huat bristir thik Bir 3: 377 . hwat thykke thik ib 264 . \" huath hafuer thu kompan här at göra \" Iv 305 . \" huath hafua the idher at känna \" ib 2661 . \" hwat skulum vi giörä \" KL 134 . \" huat hygar iþart harþa hiarta ok musa mäghin bu 507. hwat är vm hans wredhe som ängin rädhis \" GO 156 . nw skal iak dö huat nw for (för hvad, för hvad orsak?) tho RK 1: 4422 . \" for hwi vilia the idher at bränna \" Iv 2662 . MB 2: 375 . - I denna och annan pronominal använding förenas hvat regelbundet med följande subst i dat., ehuru i stället stundom ack. el. nom. förekommer (i sådan förbindelse kan det vanligen återgifvas med: hvad för el. hvad för en). hwat konunge är thän j virdhin swa mykyt Bil 126 . hwat lönum fik han Lg 215 . Bir 3: 102 . \" huath manne äst thu \" Iv 5108 . ST 4 . MB 2: 404 . \" hwat lön älla hwat ära väntin j idher aff hanum \" Bil 126 . hwat kärleker ma wara bätre Lg 3: 482 . - med följande subst. föregånget af obest. art. o huat eth nadhelikit oc älskeligkit ordh Su 297 .","2) indef. \" rel. eho, hvar och som, den som, som hvem hälst som, hvilken hälst, hvilken än. hwar þät brytir. haui þe samu plikt sum þeem är sakt. är hin annan friþ bryter \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwar þättä forsmyär . . . böte half mark ib 5: 638 ( 1347) . \" böte twa orä hwa þät forsmyär ib. hwar ey will skiänkya tha skaffare eller gerdemen honom tillsega böthe !UDDA_TECKEN? (1/2) öre \" SGG 133 . finna ma. hwa görla at hugxar MB 1: 36 . \" hua mik fölghie mz godhom vilia han skal vara mz mik j hedhir ok är \" Bir 2: 125 . \" hwa eldhin wil hawa han skal leta i askonne \" GO 800 . ib 158 o. s. v. hwo ther komber jn han komber aldrik thädhen Pa (Tung) 40 . hua thessa dygdh hauer, han gör enkte vtan forhuxan KS 19 (47, 20) . \" hua minna förmå i allom skanzom, hånom är bätra wäghi ok fridhsämi leta \" ib 82 (204, 90). ib 23 (57, 25). Fr 1645, 3015 . Al 2031, 2362, 3247, 3278, 5047 . RK 1: 66, 143, 919, 2715, 3: 2752 . SO 86 . Lg 42, 3: 242 . hwa til babilonen vil fara the skulu alle redho vara mz thera thing til stranda Fl 623 . \" hwa (d. v. s. om någon) androm gafue tholka fund thz vare värt väl thusand pund \" Fr 359 . Di 246 . \" hwar äy wil swå, thet gör han aff hoghmodhe ok fåwisko sinne \" KS 8 (18, 8) . huar ofmikit spar ok göme jorderikes godhz, thet är wärdoght at han miste ävärulzlikit odhz ok hughnadh ib 46 (118, 50). thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan ib 36 (94, 39). huar thöm (dygderna) göme, thå göra the han wälsidhoghan man ib 20 (50, 22). är lusteligit at hörä hwo ther wil giffuä liudh och akt pa Va 3 . \" ha mik vil fölia tha wampne sik snart \" Di 277 . \" sannelika ware thenna lärdomen aldra nyttegaster, hwar hanom haffde swa wtrönt som thu nw haffwer \" Su 241 . \" hwa sina bygningu säter äpter hvars mans sägn hon wardher illa bygdh \" GO 942 . \" hwa sit korn latir a enda quarn thz wardher illa malith \" ib 798 . \" j ärin gudi welkompne här bönder ok hoffmen hwo här er \" RK 1: 4453 . \" haui han valþ . . . säliä sin lut hwem han vil \" SD 5: 637 ( 1347) . hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd ib 378 (1344, nyare afskr.) . \" huem war herre giuer mera wit ok snille, han wil af hånom haua mera godhgärninga \" KS 45 (116, 49) . \" hweem thiit lyster fara han ma thz finna \" Fr 3178 . \" taka til drotzeta hwem the gita \" RK 1: 2010 . \" bruto hwem then spetz the tilkomo \" Di 106 . \" aff hwem han then pilthen thil läns bädhes han ma honom then ey synia \" SO 16 . \" gywer länsman bondänom skuld, äller nakrom androm hwem þet är \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). hwem iak !SYNS_DÅLIGT? giffwa wärldina här hwem iak wil vnna lykko at bära thäs haffwer iak makt oc mogha alla Al 8589-90. med plural bemärkelse. hwem þässe väriä, äru warþe for os oc warom dome: hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). kirkior oc prester han ey spara köpstadzmen bönder eller ho the wra RK 2: 5741 . \" riddara oc swena haa the ära \" ib 7554 . - hvar . . . hälzt, hvem hälst, hvem än, hvilken hälst. tholkin hua han hälzst är (quicumque fuerit) skal ophöghia ok hedhra mit liggiandafä Bir 3: 239 . - med plural bemärkelse. hwa the hälzt ärw SD NS 1: 415 ( 1405) . \" alla andra hwa the hälzth wara kunna wara vndhersata \" FH 3: 124 ( 1448) . \" wj . . . forbiudhum warom . . . foghatem . . . oc allom androm mannom hwe the helst ära \" PfN 140 . - hvar som eko, hvar och en som, den som, hvem hälst som. hwar sum sik bindir thär til . . . brister sithan . . . taki vp þa plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatu eller vatnwerk . . . giällde aater skadhen ok aa XL marker ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). hua sum ryua vil, han legge fram fyratighi markar ib 6: 180 ( 1350) . \" lete þär har som vil vita \" Bu 6 . SR 13 . RK 1: 2722 . SGG 127, 128, 133, 134 . huar som olydhen är höfdinga, han hawer sin döhd förskuldät KS 64 (159, 70) . \" hwar som aarla riis han wardher mangs viis \" GO 9 . ib 141 o. s. v. hwa som oc hänte minna, han hafdhe ängin skadha MB 1: 323 . hwa som villir far fram mik ok vil atirkoma til mik . . . han skal hel vardha Bir 3: 28 . ib 102 . Lg 42 . KS 8 (18, 8), 15 (34, 16), 83 (204, 90) . MD 207 . hwa sum riþer !SYNS_DÅLIGT? fullom vapnom . . . vtan waart orlof . . . þe skulu mist hästä, waapn ok alt þe fa med þöm SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). hwaar sum (d. v. s. om någon) ok nokot taker af präste eller bondä, eller giäster therä huus, aa moot therrä williä . . . tha aghum wi ok skulum hanum lijf af latä takä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwa som här a mot györ. se swa gyort sum a oss syälwän ib 606 ( 1346) . \" hwa som sit howodh wil mödha, tha är honum här ämpne giwin at räkna \" MB 1: 66 . \" hwa som äter blodh, tha skal iak hämpna ower han \" ib 172 . \" hwa som hänte meer än han thörffte, tha wardh honum ey thy mere gaghn at thy \" ib 323 . huar som giwer älla städhr lagh, ok äru thön ey almoghanom til fridh älla tarva, thet äru olagh och wålzgärninga KS 67 (164, 73) . ib 26 (65, 28), 73 (180, 80). af hwem som offras nokor thing contuentone (a quocunque aliqua conventui oblata fuerint) . . . thakins ängaledhis VKR 76 . - hvar som hälzt, d. s. aff hwem som hälzst offras nakor thing contuentonne . . . thakins engaledhis Bir 4: 32 . \" hwa som thz hälzst finna kan, tha wppinbare nw hona \" ib 5: 8 . - hvar som hälzt som d. s. är iak swa miskunsambir at hwar som hälzst som (d. v. s. om någon hvem hälst det må vara) bedhis mina miskund ok sik ödmiukar mz bätringh jak forlatir them thz the hafwa brutit Bir 1: 5 . hvat, hvad, hvad hälst, allt hvad. huat han giorþe. þa hafþe þätta munhof Bu 143 . \" hwadh for:de karl ericson her innan gör . . . tha latom wi oc wara arfua os ther wäl ath nöghä \" SD NS 1: 23 ( 1401) . maghin j bedhas huad i vilin (quodcumque volueritis) MP 1: 239 . \" hwat for:da godhz kan bätra wara än forscriffna päningha swmma thet vnom wj oc giffuom gudhi oc jomfrv maria oc sancte birgitto \" FH 3: 18 ( 1442) . - hvad, allt hvad. i förening med en form af magha el. kunna. the thakkadho honum huath the mattä Iv 5291 . the . . . sigildo swa hwat skipen thäden fara ma Fr 2372 . \" bönder slogho efter huat the kunde \" RK 2: 8972 . \" redh til axewold huat han kunde \" ib 9424 . ib 9522 . Di 43, 51, 81, 242 . \" med följande subst. j hwat hus ir gangin in \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" at wij skulom hwar annan hielpa i hwat nöd wij koma kunde \" Di 81 . bör thek hämpnas hwadh homodh mik sker ib 227 worþo genstan helbryþo af hwat (quacumque) siwkdom þe hioldos KL 184 . \" las þät . . . ä huar han var älla i huat syslo han var \" Bu 7 . \" vacta riddarans huat dagh han läte at läsa aue maria ok gripa genstan hans sial \" ib 8 . \" sänt mik tel huat land þu vilt \" ib 181 . \" hwad broder thz gör böte eth halfft pwnd vax \" SO 84 . - hvat som, hvad hälst som, hvad som, det som, hvad. huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom, thz är thes bättra ok skiälikare at thz mera fylghr naturlikom skipilsom KS 7 (16, 8) . wilium wir . . . hwat sum wir skipum thär iuir. ok latum scriuä. at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" hwadh som bäthre är iordhin en päningana, tha vnnir iak (det, hvarmed jordens värde öfverstiger penningarnes, gifver jag) . . . til the prebendam ib \" NS 1: 531 ( 1406) . \" hwat som þer iwi löpär af goþzens ingäldom. þet scal vara til klostersens vphälde \" SD 5: 563 ( 1346) . \" hwat sum eigh beredhes fyr än giäster af gardhe rijdher, thät är röwät, ok eigh köppt än bonden aakiäre \" ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . \" hwat som idher äptir sidhwänionne läsit wardher, thz hörin mz granne aatwakt \" Bir 5: 5 . \" at hon bedhis w wist hwseno hwat som hon see hwario widhertorfft kan wara \" ib 11 . - med (efter hvat) följande subst. (som efterfölje af som). hwat manne som hyltoghä varþyr i swerike . . . ma oc skal hawa friþ nästä iþär SD 5: 637 ( 1347) . - hvat thät som, allt hvad, allt som. mz . . . hwat thz (Cod. A allahanda thy 311) som them tillhördhe MB 1: (Cod. B) 556. - hvat hälzt, hvad hälst, hvilket hälst, hvilket än. baadhe j booskaps thingom ätande waro. oc fänadh. oc hwat thet hälzt kan wara VKR 40 . \" med följande subst. el. ss subst. nyttjadt ord. hwath man kan hälzt lifwande nämpna \" Al 3969 . \" se hwat manne äller hwat skipilsi han hälzt är \" SD 5: 606 ( 1346) . skulu alle domare . . . huath dom the hälzt haua . . . rätvise wara i domom sinom KS 68 (168, 75) . \" hwat hälst krankom människiom tiith kommo \" Lg 3: 182 . \" j huat hälzst stund, tima ällir rwmme dödhin kan til komma \" Su 232 . \" mz hwat hälzst matto thz vare fangit ok aflat \" Bir 3: 439 . - hvat som hälzt, d. s. halda hwat som hälzst vndir krononne var Bir 3: 439 . \" aff hwad som hälsth landskap . . . the kwnna wara \" PM 21 . - hvat alt som hälzt, d. s. hwat alt som hälzt iak satte i thz Ber 231 . - hvat som hälzt thär, d. s. hwat som hälzst ther görs for mik Bir 3: 147 . ","3) indef. hvat hälzt, hvad hälst, allt möjligt. med följande subst. tholomodzens dygdh är högre när gudhi än opresa dödha oc huat hälst (hvilka som hälst) annor miracula at göra Su 176 . ","4) rel. \" hvilken, som. säter ther en forman annan hwem alexander siälfwer an \" Al 1640 . morten nielssen bormestare, hues siäll gudh nadhe SJ 279 ( 1460) . BSH 4: 231 ( 1497) . FH 5: 212 ( 1512) . - med plural bemärkelse. her gren forböd alla ther mot swara ha ey wille konung karl förrädare wara RK 2: 7814 . - den som, någon som. ey war haa (qui) thz aktade Su 196 . - hvat, hvilket, som. annet huat honom mz retta borde RK 1: 1131 . ib 2829 . Di 43 . thänk . . . huru thz edde vars herra kärasto modhir. nar hon saa han swa ryma. oc hördhe at thz var sakin for hwi at the villo han dräpa (causam quia; att orsaken hvarför (han gjorde det) var den att de ville dräpa honom) Bo 161 . - hvat är, d. s. annat hwat är wir i skänningis samtalu skipathum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . - hvat, hvad, det som. vndirstar thu hwat thu läs KL 146 . \" iataþo þem af hiarta huat þe bedos \" Bu 167 . \" fulkoma huat tu louat hauer \" KS 22 (53, 23) . at i . . . fölghen hwadh till idher skriffuit är BSH 3: 152 ( 1464) . \" hwadh wi haffuom idher nadh loffuat eller sagt, thet wiliom wi idher stadeliga at holdha \" ib 153 . (hwad trol. för hwarn. epther hwad stadh engom glöma MD (S) 308). - Jfr ä hvar, hvat, hvi."],"f":["huar Bu 63 ; RK 1: 66, KS 15 (34, 16) 64 (159, 70) . ","hwar SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 5: 638 ( 1347); Bil 124, 475, 715 ; KL 252 ; Bo 81, 224 ; Gr 312 ; Bir 1: 45, 118, 13, 230, 3: 377 ; Iv 1689, 3208 ; RK 1: 193 ; GO 9 o. s. v.; Ber 94, 237 ; MB 2: 308, 352, 353 ; Lg 3: 242 ; Su 244 ; SO 86 . ","hwaar SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) , 466. hua Bu 4, 170 ; Bir 2: 125, 140; Fl 1547 ; Iv 2646 . ","hwa SD 5: 606 ( 1346), 638 ( 1347); Kl 123, 147; Bo 81 ; Gr 267, 312 ; Bir 1: 233, 4: 7; Al 2031, 2362, 3723 o. s. v.; Fr 235, 359, 1645, 3015 ; RK 1: 143 ; GO 158 o. s. v.; Lg 40, 42, 94 . ","hwaa MB 1: 245 . ","hwo RK 1: 181, 919, 2715, 4553 ; Va 3 ; Pa (Tung) 40 ; Di 45 . ","har Bu 6, 520 . ","haar Gr (Cod. D) 358, 405. ha RK 2: 7287, 7288, 7814 ; Di 270, 277 ; MB 2: 40 ; KS 23 (57, 25) . ","haa RK 2: 7554 ; Lg 661 ; MB 2: 69 ; Su 35, 36, 40, 44, 196 ; Di 226, 246 . ","ho RK 2: 5741 ; MD 207 ; Di 52, 85 . ","hoo RK 3: 2752 ; Lg 3: 74 ; Di 230 . ","hvat . ","huaat KL 43 . ","hwadh SD NS 1: 23 ( 1401), 531 ( 1406); BSH 3: 151 ( 1464), 152 o. s. v.; Di 227 ; MB 2: 173 . ","huadh MP 1: 48 ; Su 43 . ","hwad SO 84 . ","huad KS 7 (16, 8) ; MP 1: 239 . ","hwas Lg 3: 190 . ","hues SJ 279 ( 1460) . ","hwess BSH 4: 231 ( 1497); FH 5: 212 ( 1512) . ","hvem Bu 491 . ","hwem SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) , 637 ( 1347); Al 8589, 8590 ; Iv 2627 . ","hwi Bo 161 ; Iv 2662 ; RK 1: 319, 516, 1019, 2293 ; BSH 4: 352 ( 1503) ; MB 2: 375 ; MD 169 . ","hwy RK 1: 2717 . Jfr hvi, adv. ack. m. huem Bu 491 . ","hwem SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); Bo 81, 225 ; MB 1: 404 ; Bir 1: 93, 4: 70 ; Fl 1540 ; RK 1: 2010 ; Al 7167, 10397, 10399 ; Su 185 . ","hweem Iv 2644 ; Fr 3178 . pl. nom. hwe PfN 140 ), ","hvat thäs"]},{"a":"hvar","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L.","interrog. hvar, hvarest. i dir. frågesats. hwar är blanzaflor Fl 338 . \" hwar äru . . . herra oc förste \" Bo 36 . \" hwar äru the höghtidhelico vagnane ib. mädhan rätuis man skal napplica helas huar skal tha omillir man ok syndogir synas \" MP 1: 46 . - i indir. frågesats. spurþe huar iorþen var högre än himinen Bu 145 . spordhe huar blanzaflur monde värä Fl 332 . \" iak veet ey huar hon mon vara \" ib 342 . \" viiste them hwar hofwodhit laa \" Bil 52 . \" vplypt thin öghon ok see huar thu äst nw nidhir slaghin j syndom, ok skodha huar syndoghe skulu vara for sina synder \" MP 1: 46 . bör oss at spöria huar (hvaruti) ihesu christi vars herra fatighe ok harda lifuirne är ib. ","2) indef. \" rel. hvar, hvar hälst. förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto hwar oc näär þöm þykker \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib NS 1: 5 ( 1401). hwar (ubinque) nakor gaas är mz fiädhrom sigh mik huat hällir kötit pläghir ätas älla fiädhrana Bir 2: 40 . \" han brände oc skinnade hwar han fram for \" Di 20 . \" legger skatten vpa hwer hanum thäckes \" ib thet the alt redhä begynth hadhä at brwkä huor the kwnnä faa tess ämpnä FM 281 ( 1506) . - hvar . . . hälzt, d. s. hwar þät hälzt är i rikino SD 5: 637 ( 1347) . \" hwar the helzt äru \" BSH 1: 131 ( 1371) . ib 165 ( 1376) . \" pantsätter jac hanom mith godz . . . hwor thet helztä liggiä kan oc hwor han thet spöriä kan \" SD NS 1: 5 ( 1401) . - hvar som, d. s. hwar sum thät wardþir pröuat . . . tha sköflös therrä goz SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hwar som (ubicunque) fyllen ömningas ther halder skörlifnadhin härradöme Ber 87 . Jfr hvar som under 4. - hvar som hälzt, d. s. alle män huarsom hälzt the warin Lg 45 . \" hwar som hälzst män äru \" Bir 5: 8 . - hvart hälst. hwar som hälzst är tarff at gaa Bir 5: 11 .","3) då, om. huar (ubi) nakir vagn vare fullir mz agxom ok mange män huar äptir annan bort toke sit agx tha minzskadhis oc thera tal oc thunge vm sidhe Bir 3: 111 . \" hwar ey haldz thet, thå er thet oiflikt almogans fördervilse \" KS 8 (20, 9) . - om, om blott, på det vilkor att. hwa gifwir mik ey at enasto kränkias. vtan än alstingx vanskas oc foruardha i mik siälum hwar iak stadhnar i gudz dygdh Bo 107 . \" vil jach väl til marsken fara hwar han ville mich swa forwara at jach komber j mith behald j gen \" RK 2: 5515 . \" en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde (si lex permitteret) \" Ber 290 . ","4) rel. \" hvarest. huar (ubi) gudhelix älscogha brändaghi är ther är huärkin renlekin glömdir \" Bir 3: 383 . \" hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara \" BSH 5: 423 ( 1510) ; med afs. på dessa båda språkprof jfr 2. the skullo fara lankt bort i annat landskap. hwar the sik änkte fornuisto Bo 12 . ib 23, 155 . KL 18, 24, 71, 123 . Bir 3: 304 . VKR XXI . Ber 176, 235 . Su 409 . Lg 221 . - hvar som, d. s. !SYNS_DÅLIGT? syon. hwar som eet stort palacium var Bo 170 . Gr 324 . MP 1: 46, 334 . Bir 1: 120, 4: 58 . Ber 235 . ey är ther atherhald räknande hwar som (ubi) är astundan til fylle ib 84 . Jfr hvar som under 2. ","5) rel. \" då. ey kom än landz thinghin älla radhstofwo daghin hwar (placitum generale ubi) the magho höras \" Bir 1: 74 . ","interrog. \" hvaraf, på grund hvaraf (jfr af 11). i dir. frågesats. hwar aff scal jak thz vita \" Bil 892 . ","2) rel. \" a) hvaraf, i följd hvaraf (jfr af 11). judhane seandes konungxsins owinneliga makt oc otalighen almogha tall, drogh[o] sin här them naghot fiärre hwar aff konungxsens män täss trösteligare vp foro mot iherualem \" MB 2: 238 . ib 287 . Su 300 . b) hvaribland (jfr af 17). thz första hemanet . . . ther j öffdhes alla boklika konsther oc ämwäl alla wärdzslika konsther huar aff oc philosophi oc andra dyra mästara öffde sina konsther Su 224 . ","interrog. \" a) hvarför, för hvilken orsak (jfr for I 2). i dir. frågesats. hwar fore hiolt thu mz mik tha \" MD 99 . \" hwarföre äru fötherne aat hans waghnom swa senfärdughe \" MB 2: 83 . ib 46. ","2) rel. \" hvarför, för hvilken orsak, derför (jfr for I 12). konungh karl mykit om riikith wogh hwar före han her tordh tiil marsk togh \" RK 3: 8 . \" hwar före (itaque) giorde jwdei storan skadha owir syna ownir \" MB 2: 194 . ib 318 . SD NS 1: 317 ( 1404) . FH 5: 59 ( 1471) . FM 274 (1506), 281 (1506). Ber 167 . Su 194, 201 . Lg 3: 155 . LfK 7, 45, 110 . \" hvar i fra, rel. hvarifrån. aff vngenom hwarifra diäfullin gaff andswar \" Bir 3: 198 . ","interrog. \" hvarmed. i dir. frågesats. hwar mz hafwir iak thz forthiänt \" ST 355 . ","2) rel. \" hvaraf. atir bära ängin sötma älla hongah. hwar mz the skullo framledhis lifwa \" Bir 1: 257 ."],"f":["hwor SD NS 1: 5 ( 1401) . ","huor FM 281 ( 1506) . ","hwer Di 20 ),","hvar a , ","hvar af , ","hvar fore","hwarföre . ","hwor fore FM 281 ( 1506) . hwar for Ber 167 ),","hvar fore hvi , ","hvar inne , rel. hvari. j eth closter hwar june war en hälogher abothe Lg 3: 326 . ","hvar mädh , ","hvar til","hwars tyl )","hvar um","huar om )","hvar up a , ","hvar äptir"]},{"a":"hvar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) nom. sing. m. med plural bemärkelse. huru margha oc hwa the persone äru som nämpda äru j scrutinio \" Abbedval i Vkl 84 . - n. vad. hwad hon las ällir lhwad hon giorde, thz wisto the äy Beckman Stud 88 ( 1461) . thän kan ekke wara ällir maa waar oskänioghir, j gudz wälgärningom, hwilkin som weth haa hällir hwat han är SpV 423 . - med följ. subst. el. subst. pron. föregånget av for. Se Sdw 2: 1238. 2) indef. rel. eho, var och en som, den som, vem helst som, vilken helst, vilken än. Se Dsw 2: 1238. har sik forsumar ath bidhia wan herra om syna myscundh . . . j tesse wärdldhinne, han wardhir inthe bönhördhir j andre wärldh MP 5: 51 . haar sin brodhir . . . hatar, han är mandrapare fore gudhi ib 22 . ib 95 . \" swarade han wredeliga seyande myn wen hoo twä ästh ey troo wij ellir menom haffwa stort fortörnad konwng priamum \" Troj 45 . - hvar . . . hälzst, vem helst, vem än. - med plural bemärkels. thy . . . forbiudher jag vener eller frändher ha the helstz vara kunno Neuman Vokbal 79 ( 1456) . - hvar som, eho, var och len som, den som, vem helst som. haa som mik manar oc bidher MEcht 380. haar som ydkelica älzska r bannor j synom mwn, han skal wara forbannadhir aff mik MP 5: 5 . ib 6, 23, 24 . \" hwa eller hwilke som (d. v. s. om någon) thenna fornempda gardh wilia aterlösa aff klostreno, tha skal han giefua them fyra mark päninga ok tiwghu \" SD NS 3: 606 ( 1420) . hwa som twaas aff then dödhe oc komer vedh then döde igen hwat dogher hans twogningh GU C 20 (hand 2) s. 68. - hvar thär. Se Sdw 2: 1238. - hvat, vad, vad helst, allt vad. hwad han haffwer för öffrad aff sin gambla tiänest . . . thet förtärers i rikesens tiänest BSH 5: 304 ( 1508) . - hvat som, vad helst som, vad som, det som, vad. huat som (d. v. s. om) ecke recker mwsin, tha skal han fornögia honom meth peningom STb 2: 180 ( 1486) . - hvat hälder. Se Sdw 2: 1238. - hvat hälzt, vad helst, vilket helst, vilket än. med följande subst. el. ss subst. nyttjat ord. . . . mina quärn . . . meth allom . . . thet til ligger . . . huath thet hilsth vara kan SD NS 3: 101 ( 1416) . \" tha bipliktadhe sig andirs . . . at swara til alla tiltalan i hwat matto the kunno hanom helst ther i hindir göra \" ATb 1: 354 ( 1471) .","4) rel. vilken, som. jak tacke tik gernä och wil forskulda med liff och godz om thu wilt thet aff mik haffua for thet hwath thu hauer lddith for riksens skuld eller for myne skuld Thomas Varningsbref 6 . \" ath the äre ythermeer forplicthot viidh sin edh ath sithia naghen doom än andra gode men bwem k[ongen] skikker thär till \" Arfstv 48 ( 1461) . \" alth thet arff, ther thera fader erffue borde effther sina dotter kaderine oleffssotter . . . hwes siel gudh nade \" STb 3: 296 ( 1496) . ib 345 ( 1498) , 467 (1500). thu är thän owir hwem gudz fadhirs röst hördhis i iordanis flodh Hel män 148 . 5) varje, var och en? hwar som thässe thry sannindh huat thima oc huat stadh ey mädh skrömtan älla flärdh af allo hiärta fram siger SvB 491 (börj. av 1500-t.). - i uttr. hvar och hvem. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem STb 4: 182 (1508). Jfr följane artikel hvar 3. - Jfr ä hvar, hvat, hvi."],"f":["huar Hel män 249 ; GU C 20 (hand 2) s. 61. hwar STb 1: 264 (1489); PMBref 304 ( 1510) . ","hwa SD NS 3: 606 ( 1420) ; Abbedval i Vkl 84 ; GU C 20 8hand 2) s. 68. har MP 5: 6, 51 . ","haar SpV 476, 477 ; MP 5: 5, 22, 23, 24, 95, 114 ; SkrtUppb 22 . ha Neuman vokbal 79 (1456); JMPs 350. haa Prosadikter (Sju vise m C) 240; SpV 423, 511 ; Mecht 380 ; SkrtUppb 143 ; JMPs 350. hoo SpV 511 ; Troj 45 . ","huat SvB 491 (börj. ab 1500-t.). hwat ATb 1: 200 ( 1464) ; SpV 223, 423 ; GU C 20 (hand 2) s. 68; Hel män 117 o. s. v. hwath Thomas Varningsbref 6 . hwad Beckman STud 88 (1461); STb 2: 246 (1488); BSH 5: 304 ( 1508) . ","hwes STb 3: 296 (1496), 467 (1500). hwess ib 345 ( 1498) . ","hwem Hel män 148 . ","hwen EK (Cod. C) 5 . ack. m. hwen FM 259 ( 1506) . Se Sdw 2: 1238, 1345 samt jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan s. 6 f.),"]},{"a":"hvar","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L.","1) interrog. var, varest. i dir. frågesats. SkrtUppb 57 . - i indir. frågesats. jtem begerer iak ath vitha . . . hwer iak skall lathe then betalning in ath koma Arfstv 50 ( 1461) . - hur. jngen weth, hwar thet blyffuer medh henne STb 4: 113 ( 1506) .","2) indef. rel. var helst. - hvar . . . hälzt, d. s. thera fisskärvatin . . . huore the helst kwnne ware SD NS 3: 577 ( 1420) .","3) om, om blott. som flere oc wel lgiort haffde huar eder nades upne breff til landet thet ey förthagett haffde HSH 13: 44 (1524? Brask). 4) rel. varest. - hvar som, d. s. SPV 115. "],"f":["hwar . ","huar . hwer Arfst 50 (1461)","hvar fore (hwarefföre STb 4: 236 ( 1512) . hwar fföre. huarfföre), 1) interrog. a) varför, för vilken orsak. (jfr for 1 12). i dir. frågesats. haffwer thu fangit thz aff androm, hwi ällir hwar fore tha äras thu swa mykit SpV 533 . 2) rel. varför, för vilken orsak, därför (jfr for I 12). . . . hwar foe afhender jak mik . .. thät fornämpda gooz til ewederligo egho Vg Fornmt III 7 -8: 149 (1370). SD NS 3: 250 ( 1417) . . . . huarfföre affhende karl gulsmet . . . fför:ne gard STb 4: 217 ( 1511) . ib 2367 ( 1512) . " än fför thy at j ey thätta wnderstan, tha aff lathen j ey at göra ondha gärningha . . . hwar fföre maghen j storlika rädas fför gudhz wredhe JMPs 283. " ib 304, 406 . ","*hvar undir , ","*hvar ur , "]},{"a":"hvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" ib 300, 401] L. ","interrog. \" hvilken. a) i dir. frågesats. utan förening med subst. til huars dughr forhuxan, vm hon är ey stadhogh \" KS 20 (49, 21) . högfärdhwgh är ful forsmadh och othäk for gudhz asyn . . . än for hwars skuld (hvarför) Ber 113 . i hwario hawir han fornärkat sik Bo 160 . MB 1: 482 . Bir 1: 205, 2: 147 . Pa (Tung) 32 . Al 1896, 5377 . För öfrigt kunna de under föregående ord hvar anförda ställen, på hvilka nominativformen hvar förekommer i direkta frågesatser, äfven föras hit. - i förening med subst. hwaria handa är thit wald Al 8581 . \" for hwan skuld skildis thu fran mik \" Bo 26 . Ber 12, 19 . b) i indir. frågesats. utan förening med subst. hördhe marchum spyria them, til hwars the waro kompne Bil 258 . \" nw ma man spöria i hwario änglane thiänto honom \" Bo 49 . ib 203 . MB 1: 77 . Ber 83 . skulu te hus wilia winna, skudha ok leta alla wäghi huarn te mågho töm bilagde äru, kost ok födho förläggia KS 87 (211, 95) . De under föregående ord hvar anförda ställen, på hvilka nominativformen hva förekommer i indirekta frågesatser, kunna äfven föras hit. - i förening med subst. han skal akta, huarn wäghen flere äru, the wani äru with stridh KS 82 (204, 90) . ib 84 (206, 92). 84 (207, 92). ","interrog. \" hvilken, hurudan. i förbindelse med ett föjande en. see thy til huar en glömskir älskare thu är \" Su !SYNS_DÅLIGT? ","3) indef. \" hvar, hvarje, hvar och en. utan förening med subst. hwar gig heem til siin \" ST 93 . \" huar wil tha sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma \" KS 11 (26, 11) . \" ther wil huar rådha, ok thuinga land ok almogha, äpte thy huar mäst förmå \" ib (28, 12) . huar sighr af ty han se ib 41 (106, 44). ma huar hälre biþa te naþa Bu 4 . \" är huarom louat skilias viþ þik \" ib 21 . \" var fru sialf ofraþe först sit lius ok huar äpte hänne som huar stoþ \" ib 12 . \" hwariom skiptis swa som hwariom var vidhirthorftelikit \" KL 139 . lata huariom thet hans är KS 19 (49, 21) . \" tu skalt ey tit hiärta huariom (omni homini) opinbara \" ib 71 (174, 78). tu skal ey firi huariom tin hugh lysa, ok ey huarn firi hemelikan win halda ib. SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). Bir 5: 11 . \" hundrada rytza waro j hware !UDDA_TECKEN?: lagho) \" RK 1: 1727 . \" sände the . . . tio höffdinga . . . hwan aff hwarie släkt (singulos de singulis tribubus; en af hvar slägt) \" MB 2: 58 . - med följande þän (samt efterföjdt af en rel. sats). hwar then som kallar a vars herra nampn han scal heel vardhä KL 133 . Bir 2: 113 . \" aff hwario thy som liif hafdhe \" MB 1: 421 . - med gen. hwart varra SD 5: 564 ( 1346) . vi . . . biudom oss alla saman oc hwarn varra särdelis ib 568 . \" swa mykit som hwaryom varra är loflict \" ib. \" i hwars varrä artiiþ bäggiä \" ib 562 . hwar wara MB 2: 120 . \" thz hwart vara annath sa \" Fr 1123 . aflat iak ey at mana hwarn idhra KL 165 . hwariom iþrä SD 5: 636 ( 1347) . ST 93 . Bir 3: 373 . BSH 2 35 ( 1396). at hwar idhar sände os vtan hinder hwar om sik thusand par klädhe Al 2488 . Bir 4: 332 . \" huär idher \" Iv 5265 . \" all var goþz oc hwart þerrä särdelis \" SD 5: 562 ( 1346) . \" brynni hwart þerrä swa längi þet räkker \" ib 563 . \" af hwaryom þerrä \" ib 564 . \" böþ scriua huars þerra namn \" Bu 518 . \" huar thera annan i svndit trengde \" RK 2: 8970 . Ber 78 . Su 223 . \" en stolten hingest hwardere gaff \" RK 2: 3064 . \" for hwardere hem i sit rike \" Di 159 . - i förbindelse med ett poss. pron. som rättar sig efter hvar. skiptis hwarie idhre aff idhrom formanne fiödho ok klädhe Bir 5: 3 . \" jak helsade ider gerna wid hwars iders napn \" Di 143 . - hvar sin, hvar . . . sin, hvar sin, hvar . . . sin. þa foro þe huar sin vägh . . . guz ängel tel hinna ok siwlen þit hanom var buþit Bu 208 . \" giordhe hwariom sin rät \" Bil 884 . Al 6833 . RK 1: 4109, 2: 2212 . \" teþes þöm huarom þera sin patronus \" Bu 50 . \" duo agri huar i sino giærþeno \" SD 2: 289 ( 1299) . \" för än alla haffua gångit hwart (för hvar, på grund af attraktion verkad af sitt) sitt daxwerke \" TS 28 . - hvar . . . annar, se annar. - i förening med ett subst. (el. ss subst. brukadt pron.). hwariu andru clostre SD 5: 565 ( 1346) . \" hwar riddari \" ib 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" hwar annar wart raaþ ib. huar o giptar man af dauiz konogs släkt \" Bu 6 . huara nat stoþ han vp ib 100 . \" var han huart ar fara tel sanctum iacobum \" ib 171 . \" dömde huar man vndi snärþ \" ib 502 . forbyuþande . . . hwaryom manne SD 5: 562 ( 1346) . \" laa ther hwarium manne lönt \" Bil 52 . \" j huars manz hiärta \" Bir 2: 25 . \" viþär hwarsmanz þre marker \" SD 5: 638 ( 1347) . \" af hwarie mark silfs \" SR 11 . aff hwarie släkt MB 2: 58 . ib 1: 406, 2: 47 . Bil 108 . i huario renliwe liuärne KS 3 (6, 3) . haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo ib 41 (106, 44). nw skal ok nokor i huario landskapi ok aff kununge wald haua at skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare huario ib 68 (168, 75). ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik, äpte wilia sinom ib 83 (204, 91). te män thr . . . ey rädhas huarn såröka ib (205, 91) . \" skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua \" ib 58 (146, 64). hawir hwan stadh pino Bo 201 . \" vp a huario lilio blaþum (för hwario lilio bladhe, ss C har, el. hwario lilio bladhino enl. Bil, se \" Lg 924) Bu 7 . \" älska hwarn sin iämcristin som sik sälua \" Bo 77 . \" äpte hwärio sino vitne \" SR 32 . \" mz waare hwars dagx (dagliga) födho \" MB 1: 107 . \" huar tima hon saghe diävulin \" Bu 23 . huar tima han mintes vars härra söta sam varu ib 100 . \" förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi varre grift tu staþlyus . . . oc hwarn helghän dagh fyughur ib 563 ( 1346) . \" þer sculu sighiäs tw messur i hwarri wiku ib 564. \" ib 565 . MB 1: 158, 322, 378 . - med följande subst. försedt med suffig artikel. hwars arsins wtskyld SD 5: 160 ( 1343) . \" i hwarye landzskapino \" ib 480 (1345, nyare afskr.). var ä bröþet huar daghen helt Bu 175 . quittir af hwarre pinonne Pa 18 . Bil 85 . MB 1: 260, 376 . FH 3: 6 ( 1353) . KL 30, 37, 79 . GO 816 . Bir 3: 173, 448, 4: 141, 154 . VKR 40 . Di 15 . PM XI, XXXVII, 3, 37. - med följande subst. (el. ss subst. brukadt adj.) föregånget af en form af þän (samt efterföljdt af en rel. sats). bröt viþ iorþ . . . huart þät af guþa bilätte. vm kring var mönstren Bu 207 . huar the siäl som ey höre han KL 136 . ib 46 . Pa 20 . Bir 3: 121, 322 . Al 10182 . \" hwan then tidh iak höre diäfwlin nempnas \" ST 116 . ib 117 . \" göri huariom thom brutlica miskund som kombir til hans \" Bir 3: 45. - med följande susbst. föregånget af en form af þänne. hwart thetta diwrit astundar annars dödh Bir 3: 357 . \" aff huart thettä for[nemp]de härith \" BSH 2: 50 ( 1397) . - med ett följande kardinalt räkneord. siwnda dagx höghtiidh, en tima i hwariom siw nattom eller wiku MB 1: 497 . \" hwaria viij manadha wil bancaren lxxx ducata til okers \" BSH 4: 237 ( 1498) . wij . . . wedlja ath hwarje vi skattabönder legges sik i gerd oc hwarje xii landbo legges sik i gerdh ib 3: 45 (1452, nyare afskr.). huarie siw bönder ib 46 ( 1452) . \" hwarie siw landbo \" ib. \" hwarie siäxtan vm eth nöth \" ib 2: 36 ( 1396) . - med ett följande ordinalt räkneord. huart fämta aar Bu 9 . ib 508 . Bir 3: 305 . RK 1: (sfgn) s. 168, 2: 6842. þua väl mz bränt salt huarn annä (för annän) dag Hästläkedom i AS 137 . aff rädde fiol hwar annar nidh Al 361 . - hvar en, hvar och en, en hvar. hwar een iþna at finnas mildare . . . än annar Kl 182. at hwar en skulde vmuendas fran sinne ondo vranglikheet ib 136 . \" äptir thy som huario eeno til höre \" Bir 3: 121 . \" giffuis hwarie enne som widhertorfft kan wara \" ib 5: 3 . \" skiptis hwariom enom som hanom widherthorfftelikit war \" ib. \" thz pläghe hwar en mz alle fikt \" Al 2731 . Bir 1: 249, 250, 2: 172, 3: 399, 4: 93 . Lg 813 . \" böthe . . . huar sijn (för huar en) aff them andra eth halfft pundh wax \" SO 68 . biudhom wi . . . allom them wart enasin är oc hwariom enom om sik MEG (red. B) 61 . \" alle och hwar en \" PM 37 . the ära ti for hwar en war Al 2403 . \" thet är . . . hedher ok ära kunnux ok huars ens hofdinga \" KS 42 (109, 45) . \" stodh thenna striidh hwar en dagh \" Al 4534 . hwart et aar Lg 93 . Bo 77, 82, 140 . Gr 305 . Bir 1: 45 . SO 3, 4 . \" thentidh hwghin skiptis til mang thing tha wardher han minne til hwar en thing \" Ber 22 . j huariom enom litinom Bir 3: 449 . RK 1: (sfgn) s. 188 . hwar en thän ther gudhi fulcomlica thiänar Bo 73 . \" hvar ok en, d. s. the stigha wt aff iordhinne hwar oc en \" Al 9380 . ib 6061, 10184 . RK 3: 1026, 1411 . äptir hwars oc ens wndirstand Bir 4: 74 . \" biudhom vi . . . allom them j waart jngiäld ärw ok huariom ok enom vm sik \" MEG (red. A) 57 . \" hwar ok en aff idhra män \" Al 4841 . LfK 65 . PM 3 . \" huart oc eth creatwr \" MB 2: 174 . Su 320 . Bir 4: 70 . - hvar thän . . . ok en, d. s. ther war hwar then disk ok en wäl giordher aff gullith reen A 2269. ib 4575 . - þo hvaro, eg. dock i hvart fall; likväl, icke dess mindre, det oaktadt. tho hwaro stodh han vp tridhia daghin aff dödha Bil 118 . \" tho hwario styrktis han ä meer ok meer \" KL 149 . Bu 74 . Bir 2: 333 . RK 1: 2758, 2905 . Jfr tho hvarist under hvaris. - þo at hvaro, d. s. tro en vara saman gudh ok þo at huaro þre personas Bu 185 . jdhane vaktado tho aat hwario alla stadsins porta Bil 898 . \" mik bör tho at hwarro at pina han \" Bir 3: 266 . MB 1: 19, 298 . Bir 3: 300, 404 . RK 1: 1569, 1857, 2166, 2215, 3135 . Jfr tho at hvarians under hvarians, tho at hvarist under hvaris. - än tho at hvaro, d. s. Iv 4335 . Jfr än tho at hvarist under hvaris. - thot hvaro, d. s. thot hwario skildos the vsatte RK 1: 666 . Bil 251 . Bir 2: 258, 260, 4: 126 . Jfr thot hvarist under hvaris. - tho hvaro at, ehuru. tho hwarro at the ey mer än thry nämpnis Bir 2: 254. - än tho hvaro at, d. s. än tho hwarro at the waro badhe dräpne en dagh Bil 110 . Jfr än tho hv arist at under hvaris. - tho at hvaro at, d. s. tho at hwario at the varo skylde tha wändo the ey atir at flöghia älla hoppa Bil 879 . tho at huaro at han veet thz motè gudhi vara Bir 2: 255. - þot hvaro at, d. s. þot huaro at ängin syntis Bir 4: (Avt) 177 . ib 182, 185 . - än þo at hvaro at, d. s. är (sidher) mäþ clostarmannom. at þe haua mere röst at raþa. som för como. än þo at huaro. at þe andre sen äldre Bu 194 . \" är . . . war ihesus ä thän sami at guddom en tho at hwario at hanum er ymst ifuir gangit at hans mandom \" Bil 83 . \" sigher at han wil wisa them . . . margh vnderlik thing, ther koma skulo i ytersta wärldinna daghum, än tho at hwaro at som hans ordh fulkompnas marghom äwom fore waara dagha \" MB 1: 260 . ib 146 . RK 1: 4299 . Bir 4: 144. Jfr än tho at huarist at under hvaris. än thot hvaro at, d. s. än thot hwaro at iak hawir mz gerningom til thz änkte forskyllat tho gör thz Bir 2: 262 . \" gudh gaff hänne thän man som gerna tholde henne väl lifua ok gudhi thiäna en thot hwario at han var (sielfuer mykit) värlzliker \" Bil 803 . än thot hwaro at thik thikkir nu sööt vara min vidhirtalan. thot hwaro. gak oc söma atir thinna dottor kiurtil Bir 4: 126 . MB 1: (Cod. B) 540 . Bir 3: 263 .","4) indef. ullus, någon. sculu the engeledhis synas aff clostirsins thiänarom ellir aff hwario handa andro werldz folke VKR 25 . \" vtän hwars manz spordagh \" SD 5: 638 ( 1347) . \" ib \" NS 2: 44 ( 1408) . ","5) indef. \" hvar hälzt, hvilken som hälst, hvarje möjlig, all möjlig. aldher thän sötme som wth gaar aff hwario hälstz dyro oc wälsmakande thrä \" Su 77 . tha huaria handa hälzst dröffuilse tik tilkomber ib 170 . ","hvilken . . . än. i hwarihandä staþ han se SD 5: 562 ( 1346) . medh orättom spannom ok bismarom älla huario handa måto älla wäght thet är KS 74 (182, 81) . - hvar !SYNS_DÅLIGT? d. s. hwarrä handä þe hältz äru SD 5: 562 ( 1346) . \" hwariä handa skipilse han hältz se \" ib 567 ( 1346) . i hwario thät helzt wara kan BSH 1: 165 ( 1376) . SEG 114 . \" aff hwario hälstz ämbethe, liffuerne äldar stadh the wara kwnno \" Su 66 .","7) rel. \" hvilken. see huru ödhmiuklica han las sina försto läkze. i hwario han tok lectoris ämbite \" Bo 56 . \" thz war en koklare . . . til hwars en enfallir man ok siälfwir kom \" Bir 1: 61 . \" swa som dactilus hwars sötme mykit lustar \" ib 179 . \" moyses . . . til huars ordh som gudh bödh oc sagdhe (ad cujus verbum, quod jussit et protulit Dens) vardh vandin ormbir \" ib 2: 113 ., hulkra (qvorum) tändir oplyptis mz diäfwlzlicom fingrom, hwaria (qvorum) kallo läpa smordhe vare mz diäfwzlico etre ib 3: 416 . ib 1: 181, 367, 2: 5, 216, 221, 3: 36 . Lg 293 . \" til huars mere vitne, skäl oc städhfästilse \" SD NS 1: 69 ( 1401) . \" til hwars breff (för breffs) stadfestilse \" ib 2: 55 ( 1408) . \" aff hwario (unde; i följd hvara) somlike aff them hotadho henne liffuandis bränna wilia \" Bir 4: 57 . - hwar som, d. s. for sinom fadhir, hwars hiärta som är (cujus cor est) äptir mino hiärta Bir 1: 179 . - Jfr annar hvar samt hvarin."],"f":["huar . ","hwär (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens; tryckta uppl. har hwar) GO 555 . ","hwar Bir 5: 36 . ","huär Iv 5265 n. hvart. gen. m. hwars SD 5: 638 ( 1347); MB 1: 107 ; Bir 1: 61; Lg 293 . ","huars Bu 518 ; Bir 2: 113 ; SO 155 . ","hwas SO 155 . ","hwarrä SD 5: 562 ( 1346) . ","hwaria Bo 77 ; Al 8584 ; Su 170 . ","hwariä SD 5: 562 ( 1346) . n. hwars Bil 258 ; MB 1: 482 ; Ber 113 . ","huars KS 20 (49, 21) ; Bir 3: 304 . ","hwarium SD 5: 566 ( 1346); KL 30, 79 ; Bil 52 . ","hwariom SD 5: 565 ( 1346); KL 139 ; ST 93 ; Bil 884 ; Bir 3: 449, 5: 3 ; Lg 813 . ","huariom Bir 3: 45 ; Lg 45 . ","hwaryom SD 5: 562 ( 1346), 568; PM XXXVII . ","huarom Bu 21, 50 . ","hwarri SD 5: 564 ( 1346), 565. hwarre Bo 140 ; Bil 85 ; Pa 18 . ","huarre Bir 3: 19 ; KS 41 (106, 44) . ","hware Bir 4: 411 ; RK 1: 1727 (i rim med flerre). hwarie SR 11 ; Bir 4: 154, 5: 3; MB 1: 260, 2: 58 . ","warie SD NS 1: 147 ( 1402) . ","hwarghe Ber 19 . ","huarghe BSH 2: 50 ( 1397) . ","hwario Bo 56 ; Bir 5: 11 ; MB 2: 47 ; SD NS 1: 73 ( 1401). huario KS 74 (182, 81) . ","hwaryo PM 37 . ","hwariu SD 5: 565 ( 1346) . ","hwario Bil 83, 803, 898 ; MB 1: 19, 77 ; Bo 49, 160, 203 ; Bir 1: 205, 4: 57, 5: 3 ; Pa (Tung) 32 ; RK 1: 666, 1857, 2215, 2905 ; Al 1896, 5377 . ","huario Bir 2: 147, 254; Lg 45 . ","hwaroio Bu 7 . ","hwarja MB 2: 120 . ","hwärio SR 32 . hvaro (v insatt af senare hand) Bu 74 . ","hwaro MB 1: 19 o. s. v. huaro Bu 185, 194 ; ir 4: (Avt) 177, 182, 185. hware (e i upplöst förkortn.) Iv 4335 . ","hwarro Bil 110 ; Bir 2: 254, 255, 3: 266. huarro ib 300, 404 (formerna hvaro, hwaro, huaro, hware, hwarro, huarro endast i förbindelse med ett föregående þo, þoat el. þot). ack. m. hwarn SD 5: 563 ( 1346), 564, 568, 638 ( 1347); Kl 165; Bo 77 . ","huarn Bu 100, 508 ; Hästläkedom i AS 137 ; KS 82 (204, 90), 83, (205, 91), 84 (206, 92), 84 (207, 92), 87 (211, 95) . ","hwan SD 5: 565 ( 1346); KL 240 ; Bo 26, 81, 201 ; Bir 5: 36 ; GO 816 ; RK 2: 6842 ; ST 116, 117 ; Ber 19, 68 ; MB 2: 58 ; Lg 512 . ","hwar Bir 3: 305 ; Di 15 . ","huar Bu 23, 100, 175, 502 ; Bir 3: 304 . ","waar SD NS 1: 17 ( 1401) . ","hwaria Bil 108 ; Bir 4: 70, 5: 36 ; Gr 305 ; LfK 65 . ","hvariä SD 5: 637 ( 1347) . ","hwargha Ber 78 . ","huara Bu 100 . n. hvart. pl. nom. m. hwarie BSH 2: 36 ( 1396), 3: 46 ( 1452). huarie ib. ","hwarje ib 45 (1452, nyare afskr.). gen. hwaria Bir 3: 416 . ","hwariom MB 1: 497 . ","hwaria BSH 4: 237 ( 1498), prom. [Isl. hverr, Fnor. hvarr; samt Isl. hvárr. Då formerna af det hvar, som motsvarar Isl. hvárr, och det, som motsvarar hvarr, ofta ej med säkerhet kunna skiljas, upptagas de från början skilda orden här såsom ett. Till det förra, som afser det ena af två föremål, höra särskildt de förut anförda och här nedan under 3 upptagna huar SD 2: 289 ( 1299); Bu 208 ; ","hwart SD 5: 564 ( 1346); Fr 1123 ; ","huart Bu 4 ; ","hwars SD 5: 562 ( 1340); huarom Bu 50 ; " hvaro ib 74; hwaro " MB 1: 19 o. s. v. huaro Bu 185, 191 ; Bir (Avt) 177, 182, 185; hware Iv 4335 ; ","hwarro Bil 110 ; Bir 2: 254, 255, 3: 266 ; ","huarro"]},{"a":"hvar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) interrog. vilken. a) i dir. frågesats. - li förening med ett subst. för hwan skul sagde gyswenen aTb 1: 310 (1469). b) i indir. frågesats. - i förening med subst. at the matto fa vita hwaria handa thät hafdhe thydha Hel män 222 . - De under föregående ord hvar anförda ställen, som innehålla nom. hvar i direkt el. indirekt frågesats, kunna även föras till detta moment. 3) indef. var, varje, var och en, vardea. utan förening med subst. rend at göra. thz är tienda hwart som gudh han giffuer Gummerus Syn-stat 46 ( 1440) . SvB 491 (börj. av 1500-t.). skall fför:ne jaco lumpe och hans hustrv hwart effter anet samme tridei pening nywta och haffue STb 4: 297 (1513). thesse aro the skoga som satagunden tilhöre, hwaria wid sina nampne scriffuidh Svartb 58 ( 1515) . \" sa at hwar i sijn sad skall thet nythe, som han är retther wdinnan \" BSH 5: 544 ( 1515) . swa sätyes stwthen mith mällen co twa andre oxa tamme hwarya sin wagewn widher stwthen PMSkr 225 . - hvar ok hem, d. s. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem STb 4: 182 ( 1508) . Jfr föegående artikel hvar 5. - n. hvart, vart och ett, alltsammans. stod pädhar haralson jnne for rättenom ok sadhe at fasybyörn lög hwart ATb 1: 52 ( 1456) . . med gen. tha gifwm vi häradzhöfdhinganom . . . fulla makt . . . vatzstena clostre thässa forscrefna skattajordher . . . alla loch hwaria thera om sik, fastfara SD NS 3: 263 ( 1417) . \" the waro swa lika . . . at iac kunde näplika huargha thera känna for andra \" Hel män 250 . SJ 2: 3 ( 1474) . \" huilka suma peninga . . . myn kere husbonde fornempde jacob skreddare och jach redeligan haffua opburet hälftenä hwwarth wora \" ib 23 ( 1476) . . . . sighiandhis til hwiaria thera JMTs 419. - hvar annar, varandra, den ene . . den andr. ath the (ɔ två äkta makar) goffue hwart anit huan tridie peningh, baade j löst och ffast, och alt tet the ma huart annit giffue met lagen STb 4: 296 ( 1513) . - i förening med ett subst. (el. substantiviskt pron.). han gaff huarghi creature the skipilse som henne war natwrlikast MB 1 (Cod. C) 534. lowar jak hanum thät vhindrat fore hwarghiom manne VgFornmt III 7 8: 151 (1373). ib 152 ( 1375) , mullughagiallith aff scarum, swa sum äär twa örtogar aaff hwari stuwo ii scarum ib 157 ( 1384) . \" three stänge j hwariom tegom wm allan akar \" Svartb 186 ( 1485) . \" ware man skal fisskä frijt vp vndher sith landh \" SD NS 3 . 577 (1420). thär är engin breff wppa giffwin wppa hwarghia sidhio VKJ 269 ( 1447) . them . . . gom göamande sik hwarian tima af syndom oc lastom SkrtUppb 224 . til hwäria jwl draga noth til radzsins behoff sTb 1: 142 (1477). swa tilbör ok hwarighe crisne människio ath göra MP 5: 211 . \" item en karll for vj daga . . . iiij ortugh hwardh(!) dagh HLG 2: 53 (1516). j hwiario hänna ledamoth syntis eeth rädelikid hwffwodh JMPs 245. ib 2354, 257, 336, 431. - med följande karinalt räkneord. item är withande ath hwarie twe aff tessin landboom skulo göra en hampolima \" VKJ 132 ( 1447) . altidh först til wharia fäm wersin äpther antiphonan skal läsas första wersin Mecht 186 . ib 333 . \" graffwes en dywp grop äller hwla pa hwäryo twa sior wm thär brönnen skal wara PMskr 208. - med följande ordningstal. Se Sdw 2: 1239. \" STb 1: 22 ( 1475) . \" gaff sinom kere bonda claus skreddare hwan tridie pening \" ib 139 ( 1477) . ib 302 (1481). ATb 2: 201 ( 1483) , - hvar en, var och en, envar. huru mykit, hwär en är klostreno gälskylloghir Abbedval i Vkl 83 . (ugnar) aff hulkom huariom eene brinnande lughi opp gik J Buddes b 84 . JMPs 292. at gudh är j hwiariom enom warom jämcristne ib 303 . - en havr, d. s. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 95. ää meädhan wj liffuom alle, eth wart epter annath, tha lwiliom wj th siälff styra och radha Svartb 192 ( 1386) . - hvar hi, d. s. abbatissan . . . warde owir eno medh syslomannenom oc hariom hinom han vndir, sigh skipar SVklE 158 . - tho haviro, dock, ändå, likväl. han fanger tho huarum clädhe oc brödh Vis sten 6 . - annat hwart, se annar hvar. 5) indef. hvar hälzt nokor, vem som helst. at j allo älskis gudh jnnerligha offwer alth, ik ey hwars hältzst, nakors hällaghet äller godhgärninga storleker lwke hona til at naghon älska mädh enkannelighom kärlek SkrtUppb 7 . 7) rel. vilken. for hwan sculd tha forbyudhum vi (o. s. v.) SD 6: 343 ( 1352) . Svartb 155 ( 1375) . hiälpin mik . . . alle the hwa[r] s (möjl. fel för hwäs; jfr föregående artikel hvar 4) helgedoma och forskullan her i thätta mönstre hedhras SvB 498 (slute av 1400-t.). alle gamble swerigis herra hwars siela gud nade HSH 16: 110 (1527, Brask.) ."],"f":["hwar Svartb 186 ( 1385)","hwart Gummerus Syn-stat 46 ( 1440) ; ATb 1: 52 ( 1456) ; SJ 2: 3 ( 1474) o. s. v. huart STb 4: 296 ( 1513) . ","hwarth SJ 2 . 23 (1467); PMSkr 35 . ","wart Svartb 192 ( 1386) . gen. m. hwars SkrtUppb 7 . ","hwiaria JMPs 419. hwäria STb 1: 142 ( 1477) . ","hwiariom JMPs 303, 431. hwarghium Vg Fornmt III 7-8: 152 (1375). hwarghiom ib 151 ( 1373) . ","huarum Vis sten 6 . ","hwari VgFornmt III 7- 8:157 (1384). huarghi MB 1 (Cod. B) 534. hwarighe MP 5: 211 . ","hwarghia VKJ 269 ( 1447) . ","hwiario JMPs 245, 254, 257, 292. hwiariio ib 336 . ","hwan SD 6: 343 ( 1352) ; Svartb 155 ( 1375) ; ATb 1: 310 ( 1469) , 2: 201 (1483?); STb 1: 302 (1481) o. s. v. hwar STb 4: 182 (1508). hwardh HLG 2: 53 (1516). hwarian SkrtUppb 224 . ","hwaria SD NS 3: 263 ( 1417) . hwiaria JMPs 431. huargha Hel män 250 . ","hwarie VKJ 12 ( 1447) . ","hwaria Svartb 586 ( 1515) . hwarya PMskr 225. gen. hwaria Mecht 186 ; Hel män 222 . ","hwars HSH 16: 110 (1527, Brask). hwa[r]s SvB 498 (slutet av 1400-t.). dat. hwariom Svartb 186 ( 1385) . ","huariom J Buddes b 84 . ","hwäryo PMSkr 208 . ","hwaria Mecht 333 ), "]},{"a":"hvar staþ","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hvardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvardag. \" tu par mässu cläþe. som presten scal hawa annat hwardagh oc annat til högtiþes daghä \" SD 5: 566 ( 1346) . "],"f":["hvardags altara kläþe","hwardax altarä cläþe )","hvardags folk , ","hvardags härskap","huardax- KS 40 (104, 43)), ","hvardags kläþe","hvardags koster","hwer dags coster )","hvardags offer","hwar dagx offer )","hvardags sanger","hwvardagx- )","hvardags sven","hwardagx- )","hvardags tidhir","hwardagx- )","hvardags thiänist","hwar dagx- )"]},{"a":"hvardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) i gen. sing. ss adv. dagligen. quotidie est aduerbium temporis hwardagx GU C 20 s. 513 . "],"f":["hwardagx ) , ","*hvardags mater","-dax- )","*hvardags mässa","hwardagx messa )"]},{"a":"hvardaghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dagligen. \" jnnan thz annat rwmit som östir viste gingo alle prestir hwardaglika in \" MB 1: (Cod. B) 488 . thz som han skapdhe i siäx daghum; thz styrer han huardaghlika (Cod. A hwar dagh daghlika 158) epter sin wilia ib 543 . \" gange wt folkith huar daghlika (Cod. A¨ hwar dagh 322) a markina \" ib 558 . \" offras hwar daghlica (Cod. A hwar dagh daghlika 378) ä thz sama \" ib 561 ."],"f":[]},{"a":"hvardaghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["daglig. \" äpter thy som nw halder kirkian hwardaghlika tidha hälikt \" MB 1: 497 ."],"f":[]},{"a":"hvarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvarf, omgång. tå som stadhsens arbete skal göras, tå må wärkemestaren ingen broder tilsäya för än alla haffua gångit hwart sitt daxwerke, och hwaruith är omkring kommit TS 28 . Jfr hiärn-, hiärna-, sol-hvarf."],"f":[]},{"a":"hvarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr solhvarf."],"f":[]},{"a":"hvarghin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. indef. L. ","e":["ingen (av två), ingendera. - med dgen. herra mz idhart orloff sigher iak thz at hwarte thera är sant Prosaditer (Sju vise m) 119. - i förening med subst. wakta granlica at thu a hwarghin delin stadhelica thik stadhfäst (cave ne determinate in partem aliquam inclineris) SkrtUppb 26 . \" ingen var nermuere paa hvarghen siden \" Vg Fornmt I 8-9: l102 (1505)."],"f":["-en . ","hwarte Prosadikter (sju vise m.) 119 . Jfr hvarte),"]},{"a":"hvarghin","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ingenstädes. \" tw kan hwargen göra thz diwr sart vtan tw kunde stinga thz i naflen \" Di 82 . \" öghonen hafdhe hon hwarghin vtan nidhir a iordhena \" Bo 74 . ib 201 . Gr 282 . KL 48, 107, 174 o. s. v. Bil 306, 917 . MP 1: 274 . MEG (red. A) 57, (red. B) 62. EG 67 . Iv 436 . Al 1942, 3101, 3586, 4705 . RK 1: 3732, (Ny början af Gamla Krön.) s. 164, 2: 2226, 5573, 9043. Lg 3: 534, 565 . \" om wi rymom ok tappom striidh tha hafwum wi hwarghin trösta widh (d. v. s. intet ställe att taga vår tillflykt till) \" Al 1986 . ij skulin hwaarghin hädhan ganga Iv 1002 . RK 2: 6069, 8133 . \" kwnno hwarghens vika äller fly hiit ällir thyt \" MB 2: 22 . \" all hans akt war huargens ythermera (var icke vänd någonstädes el. åt något mer) än til mandom \" MD 449 . \" göre thz fore tridhiwngx tinge oc hwarghin annars stadz \" TB 75 . \" some kome i swderköpunx skär oc some ther huargen ner (ingenstädes i närheten deraf) \" RK 2: 3309 . \" han fwnne thom huargen näre (ingenstädes i närheten) \" ib 9034 . Flere af de anförda ställena kunna föras till 3. ","2) aldrig. viliande . . . hwarghin ga fran honom Bo 227 . the (ɔ: werulzlik ting) äru farande ok komande ok huargen stadhlik KS 20 (50, 22) . ib 15 (36, 16), 21 (52, 23), 49 (125, 53), 58 (144, 63), 78 (192, 85), 78 (194, 86). RK 1: 3889, 2: 3179 . \" han hindra huar han må at huarghen (någonsin) bindes winskapr manna mellom \" KS 62 (155, 68) . Flere af de anförda ställena kunna föras till 3. ","3) ingalunda, alls icke. ake uth aff scoghenom oc huarghin längra TB 75 . andra wtuägha weet iak mik hwarghin hawa Bo 75 . \" än tha at thet lofuas taka ther til flere personas än nu är saght thogh biwdz thet hwarghin \" VKR 9 . \" skulde the . . . hwariens rikens (för a rikens) skada wara \" RK 2: 6225 . SD NS 2: 170 ( 1409) . MB 2: 203 . Lg 3: 311 . sidhan bygddis eeth annat (ɔ: mönster), hwarghin när (icke på långt när) swa skönt som thz första ST 418 . - förstärkande vid annan negation: alls. hwarghin engho wndhantakno SD NS 1: 572 ( 1406) ."],"f":["hvarghi L. ","hwargen KL 107 . hwargen. hwarien MP 1: 274 ; MEG (red. B) 62 . ","huarien RK 2: 2226, 8133 . ","hwarghine Gr 282 . ","hwargins Bil 917 ; RK 1: (Ny början af Gamla Krön.) s. 164 . ","hwarghens MB 2: 22 . ","hwargens RK 1: 3889 ; Lg 3: 311 . ","huargens MD 449 . ","hwariens RK 2: 6225 ; Lg 3: 534, 565 . hwariom (sannolikt felskrifning framkallad af det följande fynom) MB 2: 203 . ","huarikin KS 21 (52, 23)),"]},{"a":"hvarghin","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) ingenstädes. wiliom älla skulom hwarghene i landom älla husom foghata älla andra ämbitzmän tilsätia älla affsätia HSH 16: 4 ( 1469) . \" tho funnom wi hwarghens for:da herra niclisse sin fulnadh i töm för:da torpom, hwarche torp ällir torppastädher, hwarche a slääth ällir i skoghom \" SD NS 3: 454 ( 1419) . ib 460 ( 1419) . athe skulo . . . hwargins slaa kopperen til hopa än wiidh wogenä ok vppa openbara gatw STb 1: 298 ( 1481) . ib 336 (1482). en syndog människia . . . swa halt wordin for syndena sidwänia skul ath hon kan sik huarian fram forda MP 4: 233 . SkrtUppb 47 . Hel män 215 . \" hwarghene fanz nakt thät som muknat war a honum (ɔ riddar Birger Ulvsson) ffik nokor barn mädh henne thet ffinnis hwariens (d. v. s. det finns ingenstädes skrivet) \" Hel män 278 . - i förening med annat negerat uttryck. thz er thz vatn han (ɔ djävulen) comber ey offuer huarghin äingha veghna Vis sten 8 . ey komber jac ällir gaar hwarghen, vtan jac hafwir han mädh mik Hel män 262 . Vissa fallkunna ävern föras till 3. ","2) aldrig. \" mädhan hwarghine kan bewisas at ieronimus är mindr än the (ɔ Petrus och Paulus) \" Hel män 174 (kan även föras till 3). 3) ingalunda, alls icke. wari thät min hiälp, min tröst, ath thu ffule dyäffwl hwareghin haffuin (för haffuir) makt skadha ellir hindra mic SvB 506 (1400-t.). aff tessom twem fornempda bythom bleff kronan oswikin, hwariens til lakthers, kränkt, forlammat äller i nokra handa maatto forminskat i synom skat Uppl Lagmansdomb 114 ( 1493) . MP 4: 209 . \" hon wil sik hwargen röra till sit siäla gagn ib 245. \" ib 5: 57, 128 ."],"f":["huarghin Vis sten 8 . ","hwarghin MP 5: 128 ; Hel män 215 . ","hwargin SvB 506 1400-t.). hwarghien SkrtUppb 47 . ","hwarghen Hel män 262 . ","hwargen MP 4: 245 . ","hwarien ib 5: 57 . ","hwarghine Hel män 174 . ","hwarghene HSH 16: 4 ( 1369) ; SD NS 3: 460 ( 1419) ; Hel män 237, 238 . ","hwargins STb 1: 298 (1481), 336 (1481); MP 4 . 209. hwarghens SD NS 3: 454 ( 1419) . hwariens Uppl Lagmansdomb 114 (1493); Hel män 278 ),"]},{"a":"hvarghin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. indef. ","e":["ingen (af två), ingendera. utan förening med susbst. hwarghin hafdhe ämne at giälda Bil 264 . \" the varo badhe stolt ok rika huarghin vilde for annan vika \" Iv 725 . Di 150, 151, 152 . \" är then lof värdhir ther hwarte bristir \" Bo 140 . Iv 727, 4952, 5208 . MB 1: 94 . Bir 2: 307 . Su 344 . \" huarce är glat vtan annath seer \" Fl 150 . \" äst thu komin her fore swik? . . . äller äst thu mäster man? iak är huarin (intetdera), sagdhe han \" ib 1247 . \" funno the for hans kofua mang diur ok foghla. än hwarte gato the ther skat \" KL 370 . - med gen. the vilia thiäna twem herrom än thot the gita hwarghom þera wäl thiänt Bir 1: 46 . \" huargens þera moþer \" Bu 4 . hwarghit thera wiste aff annars lowan KL 53 . \" hwarghen thera vilde vndan vika \" ib 225 . \" ma hwarco thra iämwäl wara fra andro som mz \" MB 1: 76 . \" hwarghen thera hauer i the mato enga til talan til thän andra \" SJ 170 ( 1448) . Bil 86, 244 . MB 1: 51, 449 . KS 55 (139, 59) . Bir 1: 400, 2: 93 . Iv 4938, 4964, 5001 . Fr 2830 . LfK 226 . Di 78 . \" hwarce vara annath hiälpa ma \" Fr 1124 . Iv 5174 . \" huarghin idhra iak ther fan \" ib 2744 . - i förening med subst. huar gudhelix älscogha brändaghi är ther är huärkin renlekin glömdir (utraque munditia non est negleta) Bir 3: 383 . - i förening med en form af þän. kom tha hwargom them til skadä Iv 3181 ."],"f":["hvarghi L. ","hwargen KL 225 ; MB 1: 51 ; SJ 170 ( 1448) . ","hwargen Di 78, 150, 151, 152 . ","hwarkin Iv 4952, 5001, 5208 . ","hwarken LfK 226 . ","huarken Iv 4938 . ","huärkin Bir 3: 383 . n. hwarte KL 370 ; Bo 140 . ","hwarce MB 1: 76, 94 ; Fr 1124 . ","huarce Fl 150 . ","huarkin ib 1247 . ","hwatzske Su 344 . ","hwazske Bir 2: 307 . ","hwarghit KL 53 . Jfr hvarte, konj. gen. m. hurghins Bir 2: 93 . Iv 4964 . ","huargens Bu 4 . ","hwarghom Bir 1: 46 . hwargom (pl.?) Iv 3181 . ","hwarghin Bil 86 . ","huarghin Iv 2744 . ","huargha KS 55 (139, 59)),"]},{"a":"hvaria lund","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["hwariulund )"]},{"a":"hvarialeþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["hwaria leþes )"]},{"a":"hvarians","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" ? i förbindelsen tho at hvarians (tha ath huarians), likväl, icke dess mindre, emellertid. tha ath huarians j ordom gaar huru knuther ville norge vinna MD 341 . Jfr þo at hvaro under hvar."],"f":[]},{"a":"hvarin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["hvarje, hvar. huarin sysla KS 41 (107, 44) . skulu the liua ok wara dygdhelikare ok gudhlikare än huarn annor man ib 39 (101, 42). hvarn thera (af dygderna) hauer nokot samband medh andra ib 18 (46, 20). är dyghd ok odyghd huarin andre åmote ib 17 (43, 18). ther äghir huariom tölft sina wardhboot hafua TB 73 . \" böthe hwarien thera \" SEG 113 . ib 114, 115 . ffor hwarien there ib 112 ."],"f":["huarn KS 39 (101, 42) . ","hwarien SEG 113, 114, 115 . ","hwarion VML II . ","huariom TB 73 . ","huarin VGL I ; II, KS 17 (43, 18), 41 (107, 44) . ","hvarn ib 18 (46, 20). ","huarin Smål. L.","hwarien SEG 112 . "]},{"a":"hvaris","b":[],"c":"","d":"","e":[" MB 2: 198 ; L 3: 384; och alltid i förbindelserna tho hvarist, tho at hvarist o. s. v.; Lg 3: 529, 554, 559, 562, 565, 567, 572, 574 har detta ord slutformen -is endast i upplöst förkortning; se Rydqvst 5: 147 f. terrog. hvar, hvarest. i dir. frågesats. huaris byggir thu MP 1: 47 . \" hwaris äller hwilkin är theris gudh \" MB 2: 157 . ib 210 . LfK 218, 219 . - i indir. frågesats. wnderwiste thom . . . hwarist thz skulle iordhas Lg 3: 384 . ","2) indef. \" rel. hvar, hvarest, hvar hälst. hwaris han är gör han stoor ok vnderligh tingh \" Lg 3: 529 . \" huilka hon . . . hardeliga straffadhe . . . hwaris hon thöm fan brytä \" ib 572 . - hvaris hälzt, d. s. hwrist hälzst han kwnne fynna tolka män MB 2: 198 . ib 208 . ","3) rel. \" hvarest. doo j bethulia synom stadh hwaris han oc iordhadis \" MB 2: 157 . ib 168, 211, 254, 290, 295, 365 . LfK 226 . Lg 3: 554, 559, 562, 565, 567, 574 . \" ouer alt tyzlandh ok alle stadz hwaris hon vandradhe \" ib 562 (kan föras till 2). - hvart, dit. gik han ju före portin til konungxsens palacium, hwaris enghen matte jngaa mz !SYNS_DÅLIGT? klädher MB 2: 186 . - hvaris som, hvarest, der hvarest. jak weth hwar thu byggher. hwaris som är diäffwlsens säthe MB 2: 336 .","4) i förbindelse med tho. tho (tha) hvarist, tho at hvarist, thot hvarist, = þo hvaro, þo at hvaro, thot hvaro. tha hwarist alla sina gärninga gören mz abbatissona orloff Bir 4: 35 . \" tha hwarist ey nekas thz widhertorfftelikit är \" ib 5: 9 . \" tho at hwarist timar thz stundom \" Al 6471 . Ang 181. thot hwarist alla syna gärnynga skulu the göra medh abbatissonna radh oc orloff VKR 79 . - än tho (thog) at hvarist at, = än tho at hvaro at. Bir 4: 60 . - än tho harist at, = än tho hvaro at. än tho hwarist, at (Cod. C än tho at hwarist 1016) mik thykkir wara erlekt at döö for guz skuldh, tha äter thz tho mith hiärta. at hedhne män ok fule scolu nythia mit fädherne Bil 488 . \" än tho hvarist, d. s. \" RK 1: 1304 . - änt tho at hvarist, d. s. ST 464 . Lg 1016 . - än thot hwarist, d. s. ST 452 . - än thot hvarist huru, ehuru. änthothwarist huru wel war herra throdhe honom war han är falskir ok otro ST 89 ."],"f":["hvarist Ansg 181 . ","hwarist"]},{"a":"hvaris","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","indef. rel. var, varest, vr helst. for nakra handa staffga . . . eller stadfestilse sculd. wari hwars the wara kunna Fyra handl rör Vkl 289 . - hvaris hälst, d. s. thy at huaris heltz jak gaar eller är är ok nä'r mik . . . mith syndoga samveth J Buddes b 172 .","4) i förbindelse med tho. - tho at hvarist at, erhuru. Se Sdw 2: 1239. - Jfr ä hvaris."],"f":["huaris . ","hwars . Se Sdw 2: 1239)"]},{"a":"hvarke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvarti."],"f":["hvarkin"]},{"a":"hvarländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från hvad land. i indir. frågesats. spordhe them hwar läntzske the waro Lg 985 ."],"f":["hwar läntzsker )"]},{"a":"hvarman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 s. 388 . Se vardhman och jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93 f."],"f":[]},{"a":"hvarmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr öghna hvarmber samt E. Lidén, Festskr. t. H. Pipping (1924) s. 318 f."],"f":[]},{"a":"hvars stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["hvar staþps )"]},{"a":"hvars stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["allestädes, överallt. Se Sdw 2: 1239. huarfore allestadxz är oss kiff ok örlogh, huarstadz vadhe ok sakdj ok thy huar stadz fasan ok reddoge J Buddes b 174 ."],"f":["huarstadz )"]},{"a":"hvarskyns","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyn."],"f":[]},{"a":"hvart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","interrog. \" hvart, hvarthän. i dir. frågesats. hwart gaar thu \" Bo 36 . ib 164 . - i indir. frågesats. spurþo natalie fölghe huaþan þe foro älla huart þe uildo Bu 523 . Bil 106 . KL 42 . Bir 1: 125, 3: 133 . \" tedhe han os väghin huart vi skulum fölghia \" MP 1: 155 . - hvar. viste ängen androm visa. huart bartholomeus var evmin (hvar B. hade blifvit af) Bu 205 . Lg 3: 545 . \" viste äkke hwart hon skulle leta äpte honom \" Bo 22 . \" iak veet äkke hwart the hawa latit han \" ib. \" fik wita huart ölandit la \" Bil 616 . \" se hwart alt rikith ligger fore thinom öghom \" MB 1: 178 . ","2) indef. \" rel. hvart, hvart . . . än. gak lidugher hwart thu vilt \" Bil 164 . MB 1: 485 . Bir 3: 45 . Di 263 . ","3) rel. \" dit. stadhgadho at sighla til andra hampn hwart vädharit bläste thom \" Bir 3: 177 . \" wid mörkin hwart thu skynder \" Ber 184 . LfK 234 . \" thy är andin styrande thiit hwart han skal ga \" Ber 235 . - hvart til, d. s. Ber 73 .","4) huru? i indir. frågesats. viste ey huart hzta skedde Lg 3: 545 ."],"f":[]},{"a":"hvart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["3) i uttr. hvart mera . . . äller, konj.: vare sig . . . eller, antingen . . . eller. SvKyrkobr (Lucid B) 206 . \" hwort mere menniskien opätz aff dyurom, leller j syoenom aff fiskom . . . alle saman sculu opsta til domen \" ib 226 . - hvart . . . mera . . . äller, d. s. hwart the mere varda aff taghne mz swärdh eller järne eller aff dywrom swnder slethne . . . altidh är gudhi tekker helgra manna dödher ib 206 ."],"f":["hwort )"]},{"a":"hvart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) interrog. vart, varthän. - i indir. frågesats. - var. engen kan ällir weth sighia mik hwart han är blifwin ällir komyn (var han blivit av) Hel män 263 . 2) indef. rel. vart, vart . . . än . Se Sdw 2: 1345. 3) rel. dit. j them stadhenom hwarth gotzit är sändh, är hindher aff fiendom PMSkr 69 . "],"f":["hwarth )","*hvart ut , "]},{"a":"hvart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) månne. \" i dir. frågesats. hwort dömäs sielnä til theres pynor än varandes j croppana eller sidhan wtga \" LfK 280 . ","2) huruvida. \" i indir. frågesats. veeth ok seer sielen hwort hon scal til hymmerikis eller til purgatorium eller ok til helvitis \" LfK 280 ."],"f":["hwort )"]},{"a":"hvarte","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["g. intetdera; hvarken. i förbindelse med ett eller flere följande älla. \" bran hanom huate kiöt älla kläpe \" Bu 176 . \" han gat hwarkin rört händer älla föther \" Bil 163 . \" hänne lyste hwazske tala älla lät sik see \" Bo 2 . mag iak huarke rida eller ganga Di 193 . SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 377 (1344, nyare afskr.). SR 53, 55 . Bu 23, 182, 204, 519 . Bil 370 . Bo 11, 33, 129, 140 . MB 1: 38, 276, 283, 291, 476 . KS 9 (22, 10) . KL 215 . MP 1: 28 . Bir 2: 110, 3: 81, 450, 4: 155 . VKR 40 . Fl 42 . Iv 517, 518, 1393 . Al 7011 . RK 1: 1249, 2: 457 . PK 239 . Va 24 . MB 2: 156, 187, 254 . LfK 4 . Di 10, 77, 88 . SD NS 1: 456 ( 1405), 477 ( 1405). FH 5: 26 ( 1464) . ath . . . jowan . . . then forscreffna teghen hwatzste salde eller gaff eller gaalt SD NS 1: 274 ( 1403) . swa at hwazske vi älla wara arfua älla husfrw greta, älla henna arfua älla boos barn älla thera ärvingia älla nakar annar skulo nakra makt hafua . . . jäppa diäkn . . . hindra älla quälia BSH 1: 197 ( 1387) . wi hafwm medh os hwaske swenskt tyst äller danzt mynt ib 2: 236 (1425-1429, samt. afskr.). hwaske hundh hane äller koo RK 3: 3994 . \" hwaske köpman, batzman, äller annar \" PM 56 . RK 2: 6759 . LfK 144 . \" rördhe hwatzsko skot äller bugha ey skiöld ey swerdh \" MB 2: 151 . - efter ett uttryck som innebär ett förhindrande. firiibiuthum wir hardlikä.. at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordthom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - efter föregående negation. om odlensdaghen skulu the ey ääta köth hwarto om middagh älla natwordh VKR 62 . \" for hilken sak han icke haffuer hwarken breff eller bewisning, at häris nempd honom ther fore wort haffuer \" FM 248 ( 1505) . \" iak räds for engen konung hwaske tydrik eller tin fader \" Di 167 . Bil 460 . LfK 7, 8 . SD NS 1: 286 ( 1403) . FM 174 ( 1504) . RK 3: (sista forts.) 5714 . \" kan ey finnas j rikesens göma huarken breff eller ingedöma hwazske peninga eller smyda \" ib 2: 535-6. är then vili thäkkir hulkin änkte astundar at haua aff sino huärce j !SYNS_DÅLIGT? ällir löst ey j genuärdho oc ey j sälikhet Bir 3: 328 . \" med ett följande hälder. thz var hundazke reth heller skäl \" RK 2: 4736 . \" ib 3: (sista forts.) 5835. \" Lg 3: 673 . - med föregående neg. och föjande hälder. þär scal oc änkte vpp af gywas, hwarken af warä väghnä häller þäs som kostin halder SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib NS 1: 689 ( 1407) . RK 2: 5362 . - med föregående negation och följande ok eigh. þa bet eigh sten älla skoghar huarce hans kiöt ok eigh hans kläpe Bu 176 ."],"f":["hwarte SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.); MB 1: 38, 476 ; KL 245 ; MP 1: 28 ; Iv 517, 518, 1393 ; Al 7011 ; VKR 62 ; RK 2: 457 . ","huarte Bu 176, 182, 204, 519 ; Bil 973 ; MB 1: (Cod. B) 538 . hwärtti L. huatti L.","hwatte L. ","huatte L. ","hvatte SR 53, 55 . ","hwaste SD 5: 280 ( 1314) . ","hwasthe SD NS 1: 456 ( 1405). hwatzste ib 274 ( 1403) . ","huatzte ib 689 ( 1407) . " huartke " MELL (Cod. F) Ä 15, B 8; pr. hwarske PK 239 ; RK 2: 6006 . ","hwarke Bil 370 ; Lg 3: 673 . ","huarke FH 5: 26 ( 1464); Di 193 . ","huarce Bu 23, 176 . ","hwarce Bil 460 ; MB 1: 38, 276, 283, 291 ; Fl 42 . ","huärce Bir 3: 328 . ","hwarkin Bil 163 . ","hwarken SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); RK 1: 1249, 2: 5362 ; Bir 4: 155 ; LfK 144 ; Di 88 ; FM 248 (1505) . huarken RK 2: 535 . ","huärkän MK 164 . ","hwarkit Di 10 . ","hwatke ÖGL i var. huatzke VKR 40 ; MB 2: 254 . ","hwatzske MB 1: (Cod. B) 538, 2: 151, 156, 187; Su 13 o. s. v. hwadzske Lg 816 ; LfK 4 . ","huadzke RK 2: 4736 . ","hwazske BSH 1: 197 ( 1387); Bil 973 ; Bo 2, 11, 33, 129, 140 ; Bir 3: 81 ; RK 2: 536 . ","hwäzske Bir 2: 110 . ","huäzske ib 3: 450 . ","hvazka KS 9 (22, 10) . ","hwaske Va 24 ; LfK 7, 8 o. s. v.; BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.); PM 56 ; RK 3: 3994, (sista forts.) 5835; Di 77, 88, 167 . ","huaske SD NS 1: 266 ( 1403); FM 174 ( 1504) . ","hwasske SD NS 1: 266 ( 1403), 477 ( 1405). hueske MD 505 . ","hwasken RK 2: 6759, 3: (sista forts.) 5714),"]},{"a":"hvarte","b":["kn"],"c":"konj.","d":"konj. L. ","e":["eg. intetdera; varken. i förbindelse med följanmden älla el. äller. 'bödh mine moder eller migh hvarske bön eller penningar Vg Fornmt I 10: 30 (1480, avskr.). - efter föregående negation: vare sig. Jfr C. Al Ljunggren, Studia germancia tillägnade Ernst Albin Kock (1934) s. 138 ff. hwz, jord, aker oc eeng . . . enga vndan taghno, hoske när eller fiärre Svartb 173 ( 1380) . han togh ey een bonadh aff fasiböiörn til bitalningh hwaske för öre ellir örtog i vij mark som fasbiörn atte erik ATb 2: 32 ( 1474) . \" ingen hwaske legir ällä lerdhir ib 198 (1482). then dandeman . . . schal . . . jngen ytermera kost gör hwarkenne j gillistuen, j sit eghit hwss eller j sin werdz hwss \" STb 2: 340 ( 1489) . ib 3: 25 ( 1492) , 75 (1493). tha maagha ey batzmennena bära withne them j mällen, hwasken moth äller mädh nokrom partenom PMSkr 73 . - före efterföljande negation, d. s. huerkin the eller theris efftekomanda skole aller thess macht haffue henne at hindre eller quelie SJ 2: 203 ( 1492) . - med föregående negation och följande ok. ther medh haffuer jngen makt her epther ther pa ath thale j jngen handa matte, hwerkene födder och offödder, som her til lgiort är STb 3: 449 (1499). - jntet fatades hwerkenne j hoffudswmman medh (för älla el. dyl.) arlige rentan STb 3: 78 (1493)."],"f":["hwarche SD NS 3: 454 ( 1419)","hwerkene STb 3: 449 ( 1489) . ","-enne ib 25 ( 1492) , 78 (1493). hvarske VgFornmt I 10: 30 (1480, avskr.). hwaske ATb 2: 32 ( 1474) , 198 (1482). hwasken PMskr 73. hwadzske JMPs 422. hoske Svartb 173 ( 1380) . Se Sdw 2: 1239 och jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 25. Formerna huarce, hwarce, huärce, Sdw 1: 535 tordxe vara fellästa för huarte o. s. v. Jfr E. Noreen, Stufier rör. Eufemiavisorna 2: 5), "]},{"a":"hvartiggia","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hvartväggia","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L."],"f":["hvartigia )"]},{"a":"hvaru","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se huru."],"f":[]},{"a":"hvarva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr rovo hvarva."],"f":[]},{"a":"hvarva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se V. Jansson, Namn och bygd 26 s. 138 ff., särsk. s. 156, f., 170."],"f":[]},{"a":"hvarver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr solhvarver."],"f":[]},{"a":"hvarþing","b":[],"c":"","d":"","e":[" pron. L."],"f":[]},{"a":"hvas","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) acutus, hvass, skarp, skärande. mz huassom suärþom Bu 494 . GO 290, 1055 . hans kniffwa äro slio ok warda aldrig hwasse MD (S) 222 . mz hwassom flinto stenum Bil 370 . Bir 2: 3 . \" mz huassom nafwor \" ib 5 . \" the bitarlico hwassasto thornin \" Bo 195 . eth högth bärgh, hwilkit mykyt höght oc hwast war Lg 3: 652 . \" ä thäs höghre hon opp kom thäs hwassare wart bärghet, swa at henna föther alla söndher riffnadho ib. \"","2) skarp, genomträngande. \" iak hawir hwassare syn \" Bir 1: 213 . LB 5: 80 . \" sinap gör man hwast wit (sensus exacuit) \" ib 4: 344 . ib 2: 50 . ","3) genomträngande, stormande häftig. i eno hwasso wädhre MB 1: 186 . ","4) ifrig. \" een hwas kättare \" Bil 641 . \" gör mannen . . . hwassan j gudhz thiänist \" Ber 88 . ","5) asper, sträf. \" för känseln. päl som är hwast at tola \" MB 1: (Cod. B) 489 . hwassasta haarclädhe KL 334 . \" huas clädhe \" MP 1: 20 . kunugxens gardher lustas af blötum klädhum än christi kirkia af hwassom ok ödhmikwkom Ber 28 . \" letar biit andra yrt nakat huassa \" Bir 3: 118 . Lg 46 . - för smaken. hwassa brödhit KL 42 . \" lithet swart brödh, aldra huassast \" Lg 3: 401 . \" hwast oc kalt är watnit, wtan thz siwdz \" Bir 4: 63 . \" thera gärninga frukt äru onyttelica oc sura ok hwassa at äta \" MP 2: 191 . - skarp, sur. wm tw wilth thz hwast haffwa LB 9: 107 . i hwasse ätikio Gr 277 .","6) ojämn, oländig. \" aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan. hwassan ok obyggelican \" Bo 13 . \" til ena andra ökn, mykyt hwassa \" Lg 3: 388 .","7) svår, besvärlig. \" mädh ingho formaghom vi göra diäflenom hussare sorgha värkä \" MP 1: 45 . \" var ängxins värkir huassare \" ib 117 . the thing som hardh oc hwas ärw j reghlona VKR 63 . ib 10. Bir 4: 16 .","8) skapr, sträng, barsk. han war huas (rättadt från hardher) j prädikan Bil 659 . swa som kämpe. hulkin som är rädhelikin ok starkir ok hwas Bir 1: 200 . \" mz hwassom ordhom \" Lg 3: 198 . ib 287 . \" rädde mik mz wredhe syn oc hwasse röst Kl 200. \"","9) ? the ära bradha hwas som pläga kransas MD (S) 221 . - Jfr fulhvas."],"f":["was Lg 3: 287 . ","frf . ","vok . i änd. hvass-),"]},{"a":"hvas","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) acutus, vass, skarp, skärande. Gu C 20 s. 7. ib s. 22 . \" til ath skära lösa waxkakwrna skal wara giordher en enkalleliken hwas- ser kniffwer \" PMSkr 305 . 2) skarp, genomträngande. cauticus hwas ok harder a medicis rute vis cautica dicitur esse läkia säya hwas är rutho makth GU C 20 s. 90 . \" eldin är hwas oc hetir af sik \" SkrtUppb 267 . \" sywngas the mz höghe oc hwasse röst \" JMÖ 13 . - skarpsinnig? j wisdommenom är wndihirstansins ande, hälaghir, enslika . .. sandir söthir älskande goth hwas (acutus), manzlikin SpV 545 . 5) skarp, bitande (för smaken?). thätta saslith är hwassasth, oc halfastasth ath aandommen PMSkr 381 . 8) skarp, sträng, barsk. - ilske, argsint. stwndom wthledes (hundarna) oc rethes til ath bitas swa bliffwa the hwassaren thär aff PMSkr 223 . ib 248 . \" tw äst ey rätther domare, wtan en hwass motsegare \" Troj 95 . nom. 9 Sdw 1: 536 utgår. Jfr huva, v."],"f":["hwass GU C 20 s. 7 ; Troj 95 . ","frf . ","vok . i änd. hvass-),"]},{"a":"hvas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. Jfr vas."],"f":[]},{"a":"hvashet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["4) förmåga att genomtränga något, skarpsinne, (sinnets) skärpa. jak är alpha ok o, thän förste ok äpthirste, nar hogxsins hwaseth (acies) sik wträkkir, ekke findher hand gudz ords opbörilse dipwhet SpV 223 . i 440. 5) svårhet, besvärlighet. (Jesus) hwilkin hiit kom til jorderikis ath syndhirbrytha syndhinna hwasshet MP 5: 183 . ihesus . . . war härra hon tok sik vppa . . . hwashet oc hardhet j allo sino liffwärne SkrtUppb 267 . helias prophete oc iohannes baptista thwingadho sin krup mädh store hwashet thär the hafdho badhe i mat oc klädhom Hel män 165 . \" tolffte är syndabätringena hwashet JMPs 311. \""],"f":["hwass- )"]},{"a":"hvashet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hvasshet, skärpa, det som är hvasst. diursins swärdh oc huashet (det som på djuret är hvasst) skal äntighia böghias älla ingaa j diursins hiärta Bir 2: 5 . \" iak skal opp tigha a bärgxsens hwashet (det hvassa el. af hvassa ställen uppfylda berget) \" Lg 3: 652 . ","2) sträfhet. \" för smaken. aff brödzens husahet oc hardhet sargadhis hon jnwertes i mwnnen \" Lg 3: 401 . ","3) skärpa, stränghet. \" mz qwemmelike hwashet näpsas \" Bir 5: 8 ."],"f":[]},{"a":"hvaske","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvarte."],"f":["hvasken"]},{"a":"hvasleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvasshet, sträfhet. för känseln. ey gita tholt swa storan hwaslek KL 334 ."],"f":[]},{"a":"hvaslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) skarpt, strängt. \" hwat hälghan man finnom wi . . . haffwa liffwat swa sparlika, ok hwasligha til sins krops födho \" SpV 214 ."],"f":["-ligha )"]},{"a":"hvaslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ifrigt, häftigt. \" girnas kötit hwasselika mot andanom \" Ber 234 . ","2) skaprt, strängt. \" predikadhe huaslika \" Lg 659 . \" iak . . . affuite thom huasselica \" Bir 3: 57. ib 89 ."],"f":["hwasselika )"]},{"a":"hvaslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hvasshet, skroflighet, hårdhet. hardha golfsins huasselikhet Bir 3: 281 . ","2) austeritas, stränghet. \" pawin milladhe them reglonna hwaslikhet \" Bir 1: 361 . \" at hon taki nakra hwasselikhet j klädhabonadh \" ib 3: 208 . ","3) svårhet, vidrighet, bitterhet. atirgömde thik swa storan fatikdom. smälikhet oc hwaslikhet (asperitatem) Bo 35 . pinonna hwasselikhet ib 108 . \" sorghinna hwasselikhet \" Bir 4: (Dikt) 264 ."],"f":["hwasselikhet )"]},{"a":"hvasthiädhur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se vasthiädhur. Jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 94."],"f":["-tiäder GU C 20 s. 298), "]},{"a":"hvat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och konj. L.","1) huru. i dir. frågesats el. utrop. huat är ey thenne vdo som j gaar flengdes som een asinus ok j dagh är han störste philosphus J Buddes b 148 . hvat mera, vad mera (är). hwat meera (denique) thär finna pilagrima oc andra wäghfarande hospitalitatem bärghan oc tilflyilse Mech 130-131. huat mere hans snijle swa daghum mere ökädes at . . . J Buddes b 148 . - i indir. frågesat. och kwnnen j vel sielffwe merchie hwat mich stander aldeles alene at sware eder om nagor bebreffwingh MOn Dipl Sv 50 (1487). aff optendom vghnom ok huat vnderliga helge mennene aff thöm frelstes (överskrift) J Buddes b 83 . - hvat hälder, d. s. tho fan han sik wara i minom gardh, än kunne han ey fullelika vtskilia hwat hällir war Hel män 214. 5) hvat . . . äller, evad . . . eller, vare sig . . . eller, antingen . . . eller. hwat tw wilt nw hängia ällir stägla mik sade magnus ther fore ta giorde jak thet ATb 1: 82 ( 1458) . - hvat äller . . . äller, d. s. the trickte j mot troyaner swärliga och landstygo hwad eller the wille eller ey Troj 109 . ib 126 . hwad ellir han wille ellir eymatthe han aff hsäten oc tiill markena ib 129 . ib 161 . 6) såvida, om? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 254."],"f":["hwad Troj 109, 126, 129, 161) ,"]},{"a":"hvat","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. ","1) huru. i dir. frågesats el. utrop. hwat west tw thz Lg 3: 28 . ib 61 . \" hwat alurlica oc vislica hon swepte hans spädho limi \" Bo 5 . \" a hwat rädhelikit skal idhir vslom än thätta howdihit oppenbaras \" ib 195 . \" o hwat gärna hon han söfdhe \" ib 5 . \" o hwat säl iak ware \" Su 13 . \" o hwat wndhersam är kärlekxsins makt \" ib 14 . Ber 212 . Su 12 . MB 2: 174 . \" huat iak ville thz nöduger lata \" RK 1: 306 . - i indir. frågesats. skodha oc ämuäl hwat blidhelica varfrw gangir fore octhiänar Bo 60 . ib 5, 152 .","2) hvarför. i dir. frågesats. hwat (quid) höghfärdhas thu Bo 42, 124 . Su 170 . ","3) månne. \" i dir. frågesats. hwat (numquid) är jac nakar jwdhe \" MB 2: 379 . - hvat . . . älla, månne . . . eller. vm fadhir oc modhir gafwin sina dottir nakrom vngom man ok jomfrwn vilde haua han ok vnge mannin atspordhir suaradhe ey huat hällir han ville haua jomfruna älla ey huat vare jomfun fäst älla ey (utrum esset virgo desponsata vel non) Bir 2: 136 . - hvat hälder . . . älla, d. s. huat hällir (utrum) var thässa helsonna makt aff ersins styrk älla (ant) aff ormsins liknilse älla (ant) aff moisi godhlek älla (sen) aff lönlike gudz dygdh Bir 2: 113 . hwat heller wiltw fylgia mik eller wara konung attilia frilla Di 169 . \" hwat hällir hawir thu stadhgat i thino hiärta thiäna mik . . . ällir wtualde thu äpte manga pinor af ränas thässa blomstrandis lifweno \" Gr 274 . hwat nu burdhe hällir hans siäl j mina värio takas älla oc j thina händir gifwas Bir 3: 264 . - hwat eigh, månne icke. i frågor på hvilka väntas jakande svar. hwat ey (numquid non) spillis thz ok forfars som oskönighom oc othäkkom gifs Bo 153 . j hulko huse herran forsmas ok trällin hedhras hwat ey är thz ohöuislikit ok omanlikit Bir 1: 121 . KL 111, 112, 124, 138 o. s. v. Bo 14 . Lg 824 . Ber 57, 208 . Su 13, 14, 30 . 92. - månne väl. i frågor som innebära en ovisshet el. på hvilka väntas ett nekande svar. hwat ey son min giordhe iak thik nakat at mene Bo 26 . hwat ey äst thu större ok mere man än var fadhir abraham ib 153 . \" hwat munde ey varfrw läggia thz nidhir. ther thz var väl beurat \" ib 3 . \" hwat ey (numquid) är thz höuislikit at mannin äruodha af morghnenom ok til quällin ok hustrvn !SYNS_DÅLIGT? j enne stund alt thz som saman sankat war \" Bir 1: 121 . hwat ey tilbör swa ib 120 . Bo 9, 42 . Gr 291 . Bir 1: 352, 3: 194 .","4) om, huruvida. i indir. frågesats. eigh virþer iak huat alle þine guþa äru vreþe Bu 504 . Ber 249 . Su 195 . Di 136 . hvat . . . älla, om . . . eller. til thäs iak pröwar hwath i ärin falsara eller sanninda män MB 1: 241 . iäwghir . . . hwat han sculde borta ällas ey KL 43 . \" for thy at hon ey vndirstar hwat hon skal koma til huilo äptir rensilsin älla vm hon är fordömd \" Bir 2: 20 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Bil 126 . Bir 3: 419 . RK 2: 8881-2. Su 297 . Lg 3: 371 . - hvat hälder . . . älla, d. s. tha maga i se hwat heller jak är dwerg eller man Di 60 . at spöria, om the barn som tha hafdho warith föd, hwath hälder the hafdho hafft fulkomen krapt oc mäghin at styra sik eller ey MB 1: 112 . ib 110 . Bir 1: 279, 2: 136 . Ansg 205 . Di 112 . \" iäfwadhe hwat thät war häldir diäfwl hällas ey \" KL 3 . \" medh them som takas til brödhir scal wtskilias oc wthtrykkias hwat hellir the sculu blifua wtan fore til dödhra dagha j conuentsins thienist ellir vm än the sculu blidha eptir a in koma j inlyktith til conuentith, hellir vm the sculu minna book ellir ey \" VKR 10 . \" skal wtskilias aff conuentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for lekmänniskio ellir lärdha, ellir hon scal lära book, ellir wighias ellir blifua vtan clausuram til dödhin, ellir intaghas j inlyktith \" ib 44 . - hvat . . . hälder, d. s. sigh . . . huath thu godher hälder ilder är Iv 299 .","5) hvat . . . älla, ehvad . . . eller, vare sig . . . eller, antingen . . . eller. hwath han stod op eller lagdhis nidher tha skulle han sik iw bewara Al 9936 . Fr 954 . KS 21 (51, 22) . RK 1: 227, 2: 1538, 3364, 3565 . Ber 219 . LB 2: 67 . - hvat hälder . . . älla, d. s. scal oc hwar man hwat hälder han är riddäre äller swen, siäluer sin vapn vppa hawä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). hwat þän som gyuer, vill hälder i silf äller jorþ ib 479 . \" hwat han är hälþyr kolare allr smältäre allr af andre iþrät \" ib 637 ( 1347) . \" vända alt til gudz loff oc hedhir. hwat thz gaar hällir mz älla moot. ok hwat thz är hällir bliit älla strijt. got älla ont \" Bo 122 . Bir 1: 259, 2: 332 . Fl 786 . Al 10514 . Su 443 . Di 75, 82, 263 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275, 282. - hvat mera . . . älla, d. s. huat th meera äther ällir drykkir, ällir hwat hälzst thu gör, altidh liwdhe thenne röstin . . . j thinom örom Su 260 . ib 362 . ","6) så vida, om? huat jnnan er grind ok gardzlid warder man dräpin eller saar tha er thz ogilt huat han faar RK 1: 463 . - hvad, så vida icke, om icke. hwat hon war them sidhen wärre än han tha war hon inkte bätre PK 239 ."],"f":["hwatt RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275, 282. hwath MB 1: 110, 112, 241 ; Al 9936 . ","hwadh Lg 3: 61, 371 ; Di 263 ),"]},{"a":"hvat handa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hand."],"f":[]},{"a":"hvat stadh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hvater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. hvat, adv. Se Sdw 2: 1239."],"f":[]},{"a":"hvatländska","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hvatskona","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kon."],"f":["hvatskons"]},{"a":"hvatskyns","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyn."],"f":[]},{"a":"hvatvitna","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["hvad hälst, allting, allt möjligt, allt. som gör huat vithna (od. A alt 7) thz iak wil MB 1: (Cod. B) 527 . \" hui uitna thz (Cod. A hwilkith 45) nakar man gör swa nödhugher at han giter thz ey latith, for sit eghit liiff, thz gör han orskylloghan \" ib 532 . \" tha forfoors . . . huatuitna (Cod. A allahanda 170) thz gudh hafdhe skapt a iordhinne \" ib 544 . ib 531, 534, 535, 548, 554, 560 . vidh . . . huatna thet hånom kan tilkoma KS 32 (83, 35) . \" hwatna thz som öskia maa hafwer iak af thik \" Su 394 . \" huru han skal huatuitna til taka \" KS 22 (54, 24) . \" huatwitna redhas ib 23 (57, 25). thes mera huatna skils aff höfdes åldri, thes mera thz fördärvas \" ib 7 (17, 8). ib 26 (66, 28), 54 (138, 59), 71 (175, 78)."],"f":["hwit witna MB 1: (Cod. B) 531 . hui uitna (ack.) ib 532 . " huiuitna (nom. el. ack.) " ib 534, 535, 548, 554, 560 huat vena KS Fragm. 13 (två ggr). huatna KS 7 (17, 8), 26 (66, 28), 32 (83, 35), 54 (138, 59) . ","hwatna ib 71 (175, 78); Su 394 ), "]},{"a":"hvaþan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) hvarifrån (jfr af 1). a) i dir. frågesats. hwadhan komt thu Gr 278 . b) i indir. frågesats. spurþo . . . huaþan þe foro älla huart þe uildo Bu 523 . Bil 53 . c) i rel. sats. ödhmiukir man oplyptis til himerikis hwädhan högfärdoghir nidhir fiöl for sina höghfärdh Bir 2: 106 . LfK 47 . ","2) hvarifrån (jfr af 2). i rel. sats. nar the komo thijt i then stadh. hwadhan the gato äkke längir seet grafwena Bo 245 . ","3) hvarifrån (jfr af 6). i rel. sats. hart widh erarium, hwadhan han mönsterins gull och andra kosteliga haaffwor vth stulit haffde MB 2: 292 . ","4) svetoslav.marinovkam4atka9 hvaraf, hvarifrån (jfr af 8). i dir. frågesats. hwadhan hafdhe han swa mykith wit Mp 1: 93. ","5) hvarifrån (jfr af 9). a) i dir. frågesats. !SYNS_DÅLIGT? ärin i mine brödher the swara at the äre aff aran MB 1: 220 . b) i indir. frågesats. spurþo husþan þe varo Bu 23 . spurþe . . . husaþan han uar cumin (unde es tu). ok hans namn ok äþle ib 493 ; \" jfr 1. c) indef. rel. hvarifrån än. alle hans riddare och hans thäghna hwadhan the waro alla wäghna \" Al 10522 .","6) hvaraf, i följd hvaraf, hvarför (jfr af 11). a) i indir. frågesats. spurþe huaþan han fik þa dirue (qua presumtione andes). at calla þerra guþa diäfla Bu 493 ; \" jfr 4. b) i rel. sats. fa þäþan af dözsens sak hwaþan (unde) hon vänte sik helso \" KL 184 . ey hawir thu nakat kära vtan hällir hwadhan thu mat gudhi thakka af allo hiärta Bo 103 . \" hunden (unde) diäffwllin trodde sik främmias oc haffua framgang, tädhan skal han fordriffuas mz blygd \" Bir 4: 80 .","7) hvarmed (jfr af 13). i rel. sats. thz . . . huadhan andre maghin mäst hiälpas til siälinna Bir 2: 169 .","8) hvarest. i rel. sats. flygha j ökneth j sith rwm. hwadhan (ubi) hon födis om thyman oc tymana oc hälftena aff thimanom MB 2: 352 . ","1) hvarifrån (jfr af 1). a) i indir. frågesats. bildl. the skulu se j sinom vndhir standilsom hwadhan aff ordhin fram ginge Bir 1: 263 . b) i rel. sats. jngaa i sin stad oc j sith hws. hwadhan aff han vtgik MB 2: 53 . ","2) hvarifrån (jfr af 8). i indir. frågesats. the spurdho hona hwadhan aff hon hafdhe tholika makt KL 52 . ","3) hvarifrån (jfr af 9). a) i indir. frågesats. wart han aff honom fragdher hwadhan aff han komen war MB 2: 125 ; \" jfr 1. b) i rel. sats. ioseph wilde fara til bethleem sin stadh hwadhan han war aff föddir \" Bo (Cod. B) 343 . ","4) hvaraf, på grund hvaraf, hvarför (jfr af 11). a) i dir. frågesats. hwadhan af är thässin swa stor hughrädde Bo 120 . hwadhan af west thu thz Bir 1: 397 . ib 279 . \" hwadhan af höghfärdhas mannin er 208. b) i indir. frågesats. godhir man känne ey huädhan aff älla huru thäs hälgha anda sötme inbär sik j hans hugh \" Bir 3: 97 ; \" jfr 1. c) i rel. sats. at the skullo iomfrv födha hwadhan aff wärldinna helsa skulle fram gaa \" Bir 1: 22 . \" the thingh . . . hwadhan af gudh vil andelika lustas mz hälghe siäl \" ib 294 . ib 311 . \" hwat är thik mz kötino hwadhan af thu thol thässin thing \" Ber 206 . \" varfrw kärdhe vm at them brast vinit. hwadhan af vi finnom at hon var äkke af them vidh bordhit sato \" Bo 59 . KL 28 . Lg 3: 39 . \" insände diäfwllin siälinne glömsko oc ledho at göra thz godha . . . hwädhan aff hughin vardhir latir oc dul \" Bir 2: 145. ib 4: (Dikt) 218, 223, 224, 230. MP 1: 18, 21 . Bo 21 . Gr 302 . Bir 1: 10, 107, 2: 80, 239, 3: 39 . VKR III . Ber 41, 55, 56, 112, 154, 156, 165, 185 . Su 89, 108, 455, 458 . thädhan af (inde) skulum wi pinas, hwadhan af (unde) wi lustadhoms Ber 231 . \" hwadhan af thu fiölt lastena thädhan af pinas thu \" ib 124 . \" then thz gör är fatigher, hwadhan af han skulde wara riker (unde deluerat esse dives, fit pauper) \" ib 130 . ","5) hvarmed (jfr af 13). i rel. sats. bristir them äkke thz i thera licamma. hwadhan af (unde) the hiälpa them til got som äpte gudz foreskipan kallade äru hälaghe Bo 123 . "],"f":["hwädhan Bir 2: 106, 145, 3: 39 . ","huädhan ib 2: 80, 239, 3: 97), ","hvadhan af , ","hvadhan af hälzt , hvarifrån än (jfr af 2). hwadhan af hälzt iak ropas Ber 227 .","hvadhan fran , hvarifrån (jfr af 1 och fran 1). i dir. frågesats. hwadhan fran äst thu ther kommen Lg 3: 471 . ","hvadhan hälzt , hvarifrån än (jfr af 1). alle the thiit waro kallath hwadhan hälzt the hafdho wallath Al 3856 . ","hvadhan som , hvarifrån (jfr af 1). i rel. sats. eet ryghelica stort saar. hwadhan som wtflöt blodhir oc vatn Bo 207 . ","hvadhan som hälzt , hvarifrån än (jfr af 2). hwadhan som hälzt wädhärsins storma til blästo Bir 4: (Dikt) 217."]},{"a":"hvederum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egha oc bruca forscrifne stenhus meth iiij (4) kellare ena gadebodh et intecta stenhus belägen offuan pa forscrifne kellare oc nidhan fore et hwederwm two mälteboder et stegerhus SJ 343 ( 1468) ."],"f":[]},{"a":"hvederum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Sdw 1: 537. Se Vidha rum och jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93."],"f":[]},{"a":"hvekesysla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvikesysla."],"f":[]},{"a":"hvemleþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hves","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["1) om. hwes the widä at wor söns eller wor wilghä oc bwt är SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr., daniserande). afi wylle meg tilbyude hwes gode tidende i forfare FM 645 (1516, daniserande). BSH 5: 381 ( 1510) . ","2) såsom? hwar i wele mik hawa, ther wil jac wara, oc gör jac gerna hwes eder liufft är BSH 5: 423 ( 1510) ."],"f":["hwess )"]},{"a":"hves","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1239."],"f":[]},{"a":"hves","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["1) vad. i indir. frågesats el. lindef. rel. suts. Se Sdw 2: 1239.","2) som. \" alt hwes for:ne capella och prebendatum met rettha tilhörer \" Svartb (Skokl) 529 ( 1477) . alla the peninga oc gotz, löst och fasth, hwes hanom j arff til fallit är STb 3: 151 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"hvete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvete. \" ey komber hwetit j bondans binga vtan thz wardher för thryskit ok bart \" Bil 426 . ib 575, 576 . Bir 1: 385, 2: 64 . MP 1: 73, 77 . Ber 157 . I pund hwethe FH 4: 83 ( 1499) . !UDDA_TECKEN? karp huite BtFH 1: 231 ( 1509) . Jfr sumar-, vinter-hvete."],"f":["hväte L. "]},{"a":"hvete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vete. \" iönis i blaxsta oc herree äringizl . . . talada til per martensson . . . om penninga sinna for hweta \" ATb 2: 67 ( 1476) . thz sama hweta som wtloffwad war tilförena Troj 261 Jfr sädhis-, vinterhvete."],"f":["hweta )"]},{"a":"hvete aker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hveteåker. \" the yrth som wexer j hwethe aker \" LB 2: 54 ."],"f":[]},{"a":"hvete bundin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvetekärfve. \" fwl mz hwete bundom \" LfK 225 ."],"f":[]},{"a":"hvete byrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["börda af hvete. mz syna hweeta bördh LfK 226 ."],"f":["hweeta bördh )"]},{"a":"hveteaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["veteagn. GU c 20 s. 436."],"f":["hwethe- )"]},{"a":"hveteax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["veteax. JMÖ 5 ."],"f":[]},{"a":"hvetebrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hvetebröd. \" pläx at giuas herremen huete brödh oc almoghanom thz brödh som nakat är värra \" Bir 2: 64 . nybakath hwetebröd LB 1: 96 . \" krummona af hwyt hwätebröd \" ib 4: 314 . MB 1: 324 . Di 286 . SO 80 . ","2) hvetebröd, hvetekaka. \" tolff hwethebrödh \" TS 25 . \" ett liti hwetebröd \" LB 7: 314 ."],"f":["hwätebrödh . ","hwetabrödh SO 80 ), ","hvetebröds krumi"]},{"a":"hvetebrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vetebröd. \" item i höre för hw[e]tthebrödh HLG 2: 144 (1526). \"","2) vetebröd, vetekaka. \" cuneus skari wigge ok hwtebrödh \" GU C 20 s. 159 . \" huetabrödit schal her epter j thette köpit vege xx lodh \" STb 3: 190 ( 1494) . ib 375 ( 1498) , 4: 101 (1505)."],"f":[]},{"a":"hvetebunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags vetebröd, vetebulle? för hethebwnghar j ortugh HLG 2: 30 (1512)."],"f":["huethebwnghar ) , "]},{"a":"hvetekaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vetekaka, vetebröd. \" ffore v öre hvetekakor \" Skotteb 465 (1471-72, Kämn)."],"f":["-or . huethekakar HLG 2: 30 (1512)),"]},{"a":"hvetekly","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvetekli. \" tak . . . hwetekly \" LB 2: 67 . ib 7: 320 ."],"f":["hwete klii LB 7: 320 ),"]},{"a":"hvetekorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvetekorn. \" saa iak . . . j hwario flätino siw hwete korn saadh \" Bir 1: 384. ib 2: 137 . Bil 371 . Ber 157 ."],"f":[]},{"a":"hvetelever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vetebröd. vetekaka. - ss tillnamn. wlf hwtelef RP 2: 373 ( 1399) ."],"f":["-lef )"]},{"a":"hvetelever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvetebröd, hvetekaka. \" äta . . . en hel hwete leff \" LB 7: 316 ."],"f":[]},{"a":"hvetemiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvetemjöl. \" taka . . . hwetemiöl \" LB 1: 97 . ib 2: 64, 3: 169 . MB 2: 85 ."],"f":["hwetemiöl . ","hwetemyöl MB 2: 85 ; LB 2: 64 . hwethe myöl ib 3: 169), "]},{"a":"hveteskorpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["veteskorpa. \" iiij mark ffore hwete skorppar \" Skotteb 473 (1472-73, Kämn)."],"f":["-skorppar ) , "]},{"a":"hveteskyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. hveteskyl, hög af hveteskärfvar; hvetekärfve. bärendes manga hwete skylä (manipulos) a sin ryygh LfK 226 ."],"f":[]},{"a":"hvetesädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsäde af hvete. klint wäxir opta äpte hweto sädh (för hwete-) GO 740 ."],"f":[]},{"a":"hvetesädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsäde av vete. MP 3: 70 ."],"f":[]},{"a":"hvi","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L.","1) interrog. adv. varför. i dir. frågesats. haffwer thu fangit thz aff androm, hwi ällir hwar fore tha äras thu swa mykit SpV 533 . GU C 20 (hand 2) s. 16. - hvi sv a, d. s., hur så. the kundo thz ey gör' (svar) HWJ SWA SVKYRKOBR (LUCID B) 131. IB 158. hwij saa, haffuer thw fangit hwgh aff nakrom STb 2: 236 (1487). - hvi äkke, varför icke. vilde tu han dräpä ther pa at verlden sculde frelsäs (svar) jngaledis (fråga) hwj ekke SvKyrkobr (Lucid B) 158 . i indir. frågesats. mik thikke thik vara än vndirlik gek jak sigher thik som min hwj SvRimd 43 . thy skal enghen wndhra oppa mik, hwi iak til lägher mykla swänsko JMÖ 12 ."],"f":[]},{"a":"hvi","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","interrog. \" adv. hvarför. i dir. frågesats. hui þorf þu iþ diäuul stygias \" Bu 13 . Bo 40 . Bir 1: 352, 353, 2: 288, 291, 295 . RK 1: 178 . - i indir. frågesats. sighia hui þe höghtiþ kallas kyndelmässa Bu 8 . ib 491 . Bir 1: 73, 2: 288, 289, 293, 3: 302 . Fl 188 . RK 2: 1581, 3: 726, 2822 . hwat tro thu hwi (quid credis quare; hvad tror du är orsaken att) thässe twe tees thik Bir 1: 352 . - hvi som, d. s. i indir. frågesats. hwi som diwrin haua ey skällik vndirstandilse som mannin swarar jak thik Bir 2: 290 . ","2) rel. \" adv. havarför, för hvilken orsak. thz war adams skuld, hvi alt wart honom olydhokt \" KS 8 (18, 8) . ","3) kaus. \" konj. derför att, emean. nero snybde petro hui han rädes eigh s[i]monem \" Bu 103 . Bil 657 . KL 14 ."],"f":["huij RK 3: 2822),"]},{"a":"hvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr kringum hvika."],"f":[]},{"a":"hvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vackla, vara i ovisshet el. ängslan. han hwikadhe fast ä hiit oc thiit Al 8729 . \" alexander hwilkadhe rädder nw \" ib 5170 . hwikadhe aff en tanka oc til annan LFK 57. "],"f":["-adhe )","hvika undan , fly undan, vika tillbak. the hwikadho vndan som the gato Al 9337 . - Jfr hvinka."]},{"a":"hvikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orolig, ängslig el. vankelmodig person. girouagus . . . ostaduger ok hwekore GU C 20 s. 316 . \" vagus dicitur qui aliquantulum vadit de loco in locum hwikare \" ib s. 399 ."],"f":["hwekore )"]},{"a":"hvikesysla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oro, ängslan? hans hoger hade myken hwekosysla, som allas elskaras sedwänia plägar wara . . . han gth napligan soffwed for elskog Troj 179 ."],"f":["hweke- )"]},{"a":"hvikul wikun fel för hwikul gu c 20 s. 18 . nom. pl. hwilke fel för hwikle mecht 131 . jfr e. lidn festskr. t. h. pipping 1924 s. 321 f. k g ljunggren meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6 84 f. adj.","b":[],"c":"","d":"","e":["vacklande, sviktande; vankelmodig? altriplex cis hwilkun GU C 20 s. 18 . thär (ɔ i den hel. Bernhards orden) finna pilagrima . . . tilflytilse, the fatigha födhona hwilke widherqwekilse hungroghe oc törstoghe maaltidhena (ibi inveniunt peregrini hospitalitatem, pauperes sustentationem, infirmi recreationenm, esuientes et sitientes refectionem) Mecht 131 ."],"f":[]},{"a":"hvil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utvilad. SpV 466 . en trötther swetter oc löpande är ey lika moth then som är hwill PMSkr 151 . 2) som kännetecknas av, erbjuder el. innebär vila, vilsam, rofylld. at the ey atenast glädhias skulu, for thz at the haffwa fwnnith hwilan stadh (magnæ quietis litus), wthan for thz the haffwa wnflyth dödzsins wadha SpV 386 . \" alzskona näpst j thänno liffweno synis enkte haffwa aff glädhinne, wthan mykit aff sörhinne än här äptir tha giffwer hon (ɔ tålamodet) alla hwilastha (pacatissimam) rätuisonna fruct ib 403. \""],"f":["hwill PMSkr 151 . ","-astha SpV 403 ),"]},{"a":"hvil ad.","b":[],"c":"","d":"","e":["utvilad. \" tha han var hwil \" Iv 2615 .. Bir 2: 331 . RK 2: 8940 . the ok greca waro tha hwile Al 4523 ."],"f":[]},{"a":"hvila","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["hwillar JMPs 269. refl. hwilas ib 273. hwylas SkrtUppb 199 . ","hwylt Troj 111 ),","hvila sik , vila sig, vila. thänna fförsta dröthningh är ödhmyukten, hwilen sigh hwillar j thät konungxlika brudahwsith JMPs 269. - refl. hvilas, vila sig, vila. thenna drothningh som är andeliken glädhi, hwilas j thät konwngxlika brwdahwsidh JMPs 273. - vila, förvaras. när j komin thiit som thera helgadomor hwylas ällir äro SkrtUppb 199 . - part. pret. utvilad. nar han war worden hwylt, drog han wt mäd stranden Troj 111 ."]},{"a":"hvila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hvila. \" the ey mykit hwila \" RK 2: 4437 . ","2) låta hvila. sin hugh i gudhi hwila KL 327 . \" at hwila sina lime \" ib 336 . \" at hwilä idhrä hästä \" Va 13 . Lg 3: 312 . "],"f":["-te : hwiltis Bil 281 ; KL 102 ; Bo 141 ; MB 1: 462 ; ","huiltos Bu 71 ; ","hwiltos MB 2: 81 . - de: hwildis Di 92 . ","-adhe: hwilades MB 2: 81 . ","hwilatz Bo 42 . hwilas ib. imperat. hwila Bo 127 . ","hwils KL 97, 245),","hvila sik , hvila sig, hvila. þön huila sik en staþp a vaghenom Bu 19 . ib 416 . Bil 464 . Bo 127 . " alla mina astwndilse . . . hwilo (för hwila) sik o roas i ensampna skaparans frögdelika nythian " Su 110 . - uppehålla sig? hoo kan siik ther huila RK 3: 3995 . - refl. hvilas, hvila sig, hvila. þär þe huiltos Bu 71 . " þa þe vildo huilas vndi eno bärghe " ib. " hwils j fridhi " KL 97 . Bil 281 . Bir 2: 170 . KL 102 . VKR XIV . Lg 40 . Su 454, 455 . Di 92 . the starke j israel the hwiltos oc huilades (cessaverunt et quieverunt; voro overksamme och hvilade) MB 2: 81 . hvila, hafva sin hvila el. ro. maria som hwiltis i gudz ordhom Bo 141 . - hvila, sofva. han maa rolica hwilas oc gladhelica vakna Bir 2: 85 . - hvila, uppehålla sig, förblifva. owir hwem skal min andes hwilas (requiscet) vtan owir thän ödhmiuka Bo 42 . " äkke hafdhe thän hälghe ande owir hänne hwilas ib. " ib 43 . - hafva ro, vara i fred. altidh astunda syndena ok aldrigh mättas älla fyllas af hänne vtan altidh astunda ok aldrigh hwilas Bir 1: 287 . - med prep. af. at the latin idhir hwilas af (för) diäflanna mödho oc dröuilsom Gr 297 .","afhålla sig"]},{"a":"hvila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*hvilo kamare","-kammare )","hvilo rum","hwila- )"]},{"a":"hvila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvila, ro. hawande litla hwilo Bo 22 . gaffuó siik mz sorgh tiil hwilia RK 3: 3988 . \" ägha hughsens hwilo \" KL 245 . \" the ro oc hwila oc höghtiidh, som wi skulom . . . hawa mz gudhi \" MB 1: 499 . ib 462 . KL 247 . Bir 1: 43, 222, 3: 100 . Ber 147, 229 . Jfr höghtidhis hvila. "],"f":["hwiila )","hvilo dagher","hvilo rum","hwilarum Su 116 ), ","hvilo stadher","huilastader: -staden Su 143 ), ","hvilo studh","huilastudh )","hvilo time , "]},{"a":"hvilika lunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["hwilkalunda )"]},{"a":"hvilikaleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","interrog. \" huruledes, huru på vad sätt. i indir. frågesats. teer oc visar thiänaromen hulkaledhis the skulu rätta vppa \" Bo 60 . ib 33, 99, 142 . Gr 259, (Cod. D) 350. KL 346 . Bir 3: 355 . Ber 153, 171 . Su 416 . Lg 3: 41 . BSH 3: 294 ( 1470) .","2) indef. \" rel. hurledes än, på hvad sätt än. hulkoledhis thät hända kan \" SJ 1 ( 1420) . Jfr ä hvilkialedhis."],"f":["hwilkaledhis Ber 153 ; Lg 3: 41 . hwilka ledhis Gr (Cod. D) 350 . ","hwilkaledhes Su 416 . ","hulkaledhis KL 346 ; BO 33, 60, 99, 142; GR 259; BIR 3: 355. hwlkaledhis Ber 171 . ","hulkoledhis SJ 1 ( 1420) . " huilkenledes " BSH 3: 294 ( 1470)),"]},{"a":"hvilikelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egenskap, beskaffenhet. \" maria war ä sannelia aff äwärdhelikhetinne skikkat mz sonenom, ekke aff timans hwilkelikhet (temporis qualitate) ällir j hwilkom tima, wthan j gudz forewitandis skälom ok foresyn \" SpV 190 ."],"f":["hwilke- )"]},{"a":"hvilikin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L. Jfr W. Åkerlund, Studia germanica tillägnade Ernst Albin Kock (1394) s. 414 ff., E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 36: 39 f., Dens., Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil Olson (1936) s. 296 f., G. Lindblad. Relativ satsfogning i de nordiska fornspråken (1943) s. 118 ff., 132 ff. 1) indef. interrog. qualis, vilekn, hurudan. i dir. frågesats el. utrop. hwilkin war gudh til at se tha han war i iordhrike SvKyrkobr 104 . hwilkin war han til at se tha han foor op til himerikis ib 108 . i indir. frågesats. . . . jak ey kan vndersta mik sielfuän, hwi eller hulkan han mik skapade J Buddes b 159 . - n. huru. thässe xij gingo om stadin ok ranzsakado om stadzens grop hwar honm wa gil ällir ogill ok holkit hon skulle vm stadin ga ATb 1: 218 ( 1461) . ","3) interrog. vilken, vem. - i indir. frågesats. han . . . sende sidan hustrv ragnil ok hennis dotter til wagen och besee, huilen secken besth waar STb 3: 119 (1493) . . . at thu läth tässo ffolke see, hwilken han är som nw jngar JMPs 420. 4) indef. red. vilken, den som, vilken än, vilken som helst som. huilikin [e]y komber till hennä (ɔ mässan). böte een öre SvGust 67. SpV 545 tha scholo the pa bade syder hwar androm eth halff aar tilforen til segie, pa huilken sydan tet helst hend kan STb 3: 369 ( 1498) . hvilikin som, d. s. hwa eller hwilke, som thenna fornempa gardh wilia aterlösa aff klostreno, tha skal han giefua them fyra mark päninga SD NS 3: 606 ( 1420) . - hvilkin som hälzt, d. s. hwilken som hälsth wil läsa jomffru maria psaltara, han skal ffaa hiälp JMPs 433. 5) indef. rel. qualis, som (vid slavisk efterbildn. av lat. konstr.). hwilkin iak finder thik tholkin dömer iak thik SvKyrkobr 27 . 6) rel. qui, vilken, som. medh erchebiscopsens ok rikesens radh brefwm ok ärendom, hwilki os forelagdhdho oc aluarlika sagdho . . . Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . hundradha march penninga . . . fore hwolka hundradha march han mik quitan giordhe aff mit fengilse Gadolin Pants Bi 269 (1364). ib 272 ( 1368) . \" fore hwilkan kopar then sami bo jonsson skal oss gifwa korn oc nööt \" ib 273 ( 1370) . jak hawer saalt . . . mith ooz ii västathorpe . . . fore fämtighio mark penninga, hulka han mik . . . byreet hawer VgFornmt III 7-8: 149 (1470). Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). Vg Fornmt III 7-8: 155 (1378). til lhulkesins breffs mere visso oc stadhfästilse . . . SD NS 3: 256 ( 1447) . \" til hulgens breffs mere wisso . . . bedhis jac ärlika manna incigle \" ib 417 ( 1419) . ib 508 (1419), 595 (1420), 613 (1420). Beckman Stud 239 ( 1436) . ATb 1: 28 ( 1454) , 59 (1456), 150 (1461), 202 (1464). rafwidh . . . kärde och til bondan om eth swärdzdrägh och ekke om hemsokn som han hafde försth klagath til bondan hulkith vi borgamestara och radh spordom hanmom til lhwi han ville ekke fylgia the klagan om hemsoknena som han för hafde klagath ib 206 ( 1465) . ib 207 (1465), 238, 242, 244, 246, 251 (1466) lo. s. v. j abels rwm gaff gud hanom tridhie sonen seth aff hulkers slekt christus didhan föddes SvKyrkobr (Lucid B) 143 . ib 159, 178 . \" tu sätte mannenom stadgan hulkan han ey kan ouerga \" ib 201 . ib 219 . gudz son. wm hwilkan alt thz gudhi fdher offras, vpfar j högxsta thäknat Mecht 318 . ib 344 . J Buddes b 75, 85, 160, 161 . SJ 2: 111 ( 1488) . \" brödh mz hulkers störk han gik j xl dagha \" SvKyrkobr 290 . STb 3: 18 ( 1492) . GU C 20 (hand 2) s. 37, 56, 78. MP 4: 72 . UrkShist 1: 33 ( 1504) . . . . sinom tiänarom i huilkas hiärta oc siälom han siälffwer bodhe andelika JMÖ 25 . Hel män 180 . \" vtan före porthen göres en förborg jhwilkens jngangh wari hängiande galdror aff järn \" PMSkr 164 . STb 5: 48 (1515). - hvilkin som, d. s. strand oc grönsta . . . huilkin gooz som fiollo epter holmger jonsson SD 6: 335 ( 1352) . ATb 1: 206 ( 1465) , 289 (1468). - hvilkin thän, d. s. somlike synas människiom syndara, hwilkra thera inarmer wmganga är tho i himerike SkrtUppb 66 . 7) indef. vilken som helst. maria war ä sannelika aff äwärdhelikhetinne skikkat mz sonenom, ekke aff timans hwilkelikhet ällir j hwilkom ltima, wthan j gudz forewitandis skälom ok foresyn SpV 1890 . - hvilikin som häldzt, d. s. quicumque hwilkin som häslt GU C 20 s. 511 ."],"f":["huilikin SvGst 67 . ","hwilkin SvKyrkobr 104 ; GU C 20 s. 511 . hwilken JMPs 420, 433. huilken STb 3: 119 (1493). n. hwilkit SD NS 3: 613 ( 1420) ; SpV 545 . ","huilkt SJ 2: 111 ( 1488) . ","hwilketh GU C 20 (hand 2) s. 37, 56. hwelket Beckman Stud 239 ( 1436) . ","hwikith ATb 2: 287 ( 1486) . ","hulkit ib 1: 242 ( 1466) . ","hulkith ib 206, 207 (1465) . ","hulket STb 5: 48 ( 1515) . ","hulketh ATb 1: 289 ( 1468) . hwligith Vm Fornm Årskskr 3: 88 (1371). holkit ATb 1: 150, 218 (1461). gen. m. hwilkins Hel män 180 . ","hulkers SvKyrkobr (Lucid B) 193, 290. hulkars ib 178, 219 ; J. Buddes b 85, 160. f. hwikkens PMSkr 164 . ","hulkins Vg Fornmt III 7-8: 155 (1378). hulgens SD NS 3: 447 (1419). hulkesins ib 256 ( 1417) . ","hwilkom SpV 190 . ","holko MP 4: 72 . huilken STb 3: 369 (1498). hualke Hel män 251 . ","hualko ib. ack. m. hwilkin SD NS 3: 595 ( 1420) ; SvKyrkobr 27 . ","hwilkan Gadolin Pants Bi 273 (1370); Mecht 318 . ","hulkin ATb 1: 244 ( 1466) . ","hulken ib 238 ( 1466) . ","hulkan SvKyrkobr (LUcid B) 122, 159, 201; J Buddes b 75, 159, 161 . ","huilka Mecht 344 . hwelka Beckman Stud 239 (1437). hualka Hel män 251 . hvickæ UrkShist 1: 33 ( 1504) . ","holka ATb 1: 28 ( 1454) . pl. nom. m. hwilki Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . ","hwilke SD NS 3: 606 ( 1420) . ","huelke Gadolin Pants Bi 272 (1368). n. huilkin SD 6: 335 ( 1352) . ","hulken GU C 20 (hand 2) s. 78. gen. hwilkra SkrtUppb 66 . ","huilkas JMÖ 25 . ","hwilka ATb 1: 59 ( 1456) . ","hwilkio SD NS 3: 508 ( 1419) . ","hulka Vg Fornmt III 7-8: 149 (1370); ATb 1: 202 ( 1464) , 246, 251 (1466). ","hwolka Gadolin Pants Bi 269 (1364). huilkenne STb 3: 18 (1492). Se Sdw 2: 1239),"]},{"a":"hvilikin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","interrog. qualis, hvilken, hurudan. i dir. frågesats. el. utrop. huilke erlike riddara varo the RK 1: 1087m Bo 8 . \" huat ängxslikin är waar aatskilnadher, hwilkin swa söt oc lustelikin haffwer warit samwarilsen \" Su 248 . - i indir. frågesats. hauin i eigh hört huliken (qualis) dombar giuin är iui cristet folk Bu 518 . \" huxa hulkin iak war j mins sons dödh \" Bir 1: 108 . ib 3: 197 . MP 1: 184 . Ber 192 . Lg 32 . Gers Frest 50 . tha hertugh fräderik sa them makt hwilka dygdh ok hwilka krafft (näml. !SYNS_DÅLIGT? hade) Fr 918 . - hvilikin en, d. s. i utrop. hwilket eth vnderligt diur Va 25 . - i indir. frågesats. seen hwilket eth vnderligt diwr ther löper !SYNS_DÅLIGT? ","2) indef. \" rel. qualisvunque, hurudan än. hulka ok huru manga dygdhe nakan hawir vm han lustas j nare synd thäkkis ey han minom son \" Bir 3: 225. ","interrog. \" hvilken, hem. i dir. frågesats. hwilkin aff them thwem elska sin herra mer \" Bil 264 . huilken kwnne oc swa slyor oc kaldher wara Su 90 . huilken är then MB 2: 191 . - hvilken. i indir. frågesats. deldo huiliken mate för martir varþa än annar Bu 508 . \" baþ visa sik hulika lund þät vare möghelekt ib 140. \" Bil 108 . KS 76 (187, 83) . GO 684 . Fr 1708 . Al 8446 . Bir 3: 325, 415 . - hvilkin som, d. s. i indir. frågesats. badh säghia sik, hulkin hans gudh som hanom var vredhir Ansg 203 . - hvilkin en, hvilken hvem. i utrop. huilken en kwnne haffwa swa hart hiärta aff stale Su 90 .","4) indef. \" rel. hvilken, den som, hvilken än, hvilken som hälst som. hwilkin timä wir kallum saman wart riki til nokrä samtalu \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" hvilicä handä þe äru ib 5: 567 ( 1346). han skulde dö: huilkin dagh han ate forbuþna frukt \" Bu 20 . \" af huilkins þera vande blomstar vt spriggar . . . han skal fästa faghara iugfru \" ib 6 . \" hulkin människia thzta gither giort. hon scal rensas af allom sinom syndom \" Pa 10 . \" huilke men sin herra swa ärade the waro wärde godh löön \" RK 1: 4515 . huilikin (om någon) thät ey giör, tha skal iak bo thät mädh laghum forfölghiä BSH 1: 133 ( 1371) . RK 1: 147, 2: 4444, 3: 3611 . KS 10 (25, 11,), 33 (84, 35), 33 (85, 35) . LB 3: 48 . SO 18 o. s. v. hvilkin man här kumbär ok brve wil warda, han skal giua ena half mark til bvrägiälz SR 11 . \" hwilken warra wi älla testamentari thän rätten winder honum will oc skal jeppe til sta \" BSH 1: 192 ( 1387) . - hvilikin en, d. s. hwilkin en swa ärlik man ware ij wärline swa som thu . . . han skulle hafwa matelik käte Al 2928 . huilken en mik findher, han findher fridhen Su 18 . SO 51, 142 . - hvilikin . . . hälzt, d. s. i huilika mato thät mik helzt medh rätto a komit är BSH 1: 165 ( 1376) . mit goz i romwndälef, alt hwilkit þät hälzt är SD 6: 149 ( 1349) . hulkin han hälzst är Bir 2: 232 . ib 12 . \" j hulkom hälzst stadhga älla skipilse j ärin \" ib 3: 294 . Ber 105 . hvilikin som, d. s. hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til opernbarl striþ i þem timä wir ärum j landit. hawi the samu plikt sum fyrrä är (här) sakt vppi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwilkin som gör olyudh äpther ath werkmestara byrdha alla sithia böte thwa mark SO 24 . \" hwilkin brodher som wredher wardher j stempno gar han wredher wth w gilstwgw böthe ena mark wax ib. \" ib 19, 25 o. s. v. hulichin systir vtanfore som ey findz liggia vm natta tiidh j söpn hvseno medh androm . . . ondo lifuerne VKR 29 . \" hwilken man som (om någon) bryter nakrom (för nakrom) þässom styrkyom, þa scal lensmannen näfnä tolf astäþu män \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). huilkin lutar, sum (om någon lott) mishalldin er aff þessum, þa liggar asmoþaboþahult til jamkan fört ib 6: 180 ( 1350) . \" hulke som (om någre) sta j minom forsmäilsom iak skal läta mina rätuiso koma owir them \" Bir 1: 5 . \" skaltu sielffuer sigia at tw komt aldre i störrä nöd. eller oc aff hwilka tinä men som (hverr annarra þinna manna; hvilken hälst af dine män som) lyster tit fara \" Di 136 . - hvilikin en som, d. s. huilkin en broder som androm syrt rwm afftrenger i marcknadom han schal böte i embetet ena thunna ööll SO 151 . - hvilkin hälzt . . . som, d. s. hwilkin hälzst syster, som ingaar gynom thenna porten mz idhruga hiärta . . . hon skal faa nadhena j tässo liffue at främmias aff enne dygdh oc j andre Bir 4: 93 . - hvilkin som hälzt, d. s. hwilkin som hälzst (om någon) dirffuis til swa mykit ont . . . kännis hon thz siälffwiliandis, tha wmbäris mz henne Bir 5: 9 . - hvilikin som hälzt som, d. s. hulke som hältz som j thenna timanom äru j höxsto ok störsto skärslo eldz pino. skulu koma j med lasta pinona Bir 1: 174 . ib 3: 239 . - hvilikin swa som, d. s. hwilkin swa som nokrom sinom brodher giffwer ondh ordh . . . böthe ena mark wax SO 25 . ib 18, 19 . - hvilkin thär, d. s. hwilken ther winner, han skall eghä thess annars wapn Di 18 . \" hvilken broher ther senasth är jn vtj embetet komen . . . han beplichtok är alt embetet till sägia ath saman koma \" SO 78 .","5) indef. rel. qualis, som (detta bruk förekommer endast vid slafviskt öfversättning från Latinet). tolkin skal huar finnas fore gudz dom hulkin han hädhan gaar j sinom ytarsta dagh MP 1: 6 . \" war tolik androm hwilka thu öxke andra wara widh thik \" Ber 50 . ib 52, 103, 189. - hvilikin som, d. s. tholkit oc swa täkt loff, hwilkit som tha war änglanna loff Su 340 . ","6) regl. \" qui, hvilken, som. ängen toks vndan a huiliken han !UDDA_TECKEN?: lutren) fiöl \" Bu 490 (kan äfven föras till 4). ena taflu af trä. i hwiliche äru varra fru belätte oc sancti johannis ewangiliste SD 5: 564 ( 1346) . et kar af kristallo med dyrom stenom i hwilicu kari är spinea corona ib. \" hundradhä mark . . . for hwilicä päningä þe sculu wpbärä alt þet mit gödz skyldä \" ib 160 ( 1343) . \" hawa vp burith fyra hundradha markir . . . for hwlykt han hawyr sit gooz fore saalt \" ib 557 (1346, gammal afskr.) . \" sculu fyuru präste tiltakas . . . hwilkie preste daghlicä sculu messu sighiä \" ib 563 ( 1346) . ffor hulkit mik var dömt for hwarn mannen . . . een þrätylten eed at gangä FH 3: 6 ( 1353) . \" hwilcket godz iönisse panzarä war epter landz lagum ater tildömpt ib 7 ( 1369). härätzhöffdengenom j hulkis härädhe forscriffna godz liggiä \" ib 4: 73 ( 1459) . \" till hulkis ythermere visso ib. for holka forskrifna iord . . . ragnar gaff . . . husfrv lucia adhärton päninxland \" SD NS 1: 52 ( 1401) . for hwilka penningar jac honom oc hans arfwm til wissan pant säter min gardh ib 59 ( 1401) . \" til hwilks mera wisso oc stadhfestilse henger jac mit incigle fore thetthä breff \" ib 60 . \" diäfwlen fiol a knä tha gudz likame kom ther huilkit han nödhoghir giordhe \" KL 9 . \" andelica tara hulka ängin kan faa vtan gudhelica nadh \" Bir 3: 415 . \" fik han see ena bro owir hulka han sculde ändelica ganga \" Pa 19 . \" andre hälghe män . . . hulkra ben äpter blifwo \" Bil 212 . \" tak thin enga son hulkin iak offra thik \" Bo 8 . \" i brullöpeno. i hulko ma väl vndirstandas ihesu christi ok siälanna andelikin samanföghilse \" ib 1 . \" thänne daghin . . . i hulkom gudh wtualde göra swa stoor vndarlik thing ib. hulkit the stadhelica trodho \" ib. \" til hwilkens breff (för breffs) witnesbyrdh oc stadhfästilse hafuum wi wart incigle här fore hängdt fore thätta breff \" BSH 1: 193 ( 1387) . \" skal hon taka plikt oc bätringh äpther formanzsins ällir prästins skön til hwilkins skipan thz tilhörir hwilka näpst wm hon widhersigher at lidha tha driffuis wt aff idhro sälskapi \" Bir 5: 9 . Bo 13, 14 o. s. v. Gr 254, 275 . KL 17, 24, 25 o. s. v. Bir 1: 3, 63, 78 o. s. v., 2: 7 o. s. v., 3: 1 o. s. v. Pa 8 . VKR 13, 18, 21, 22, 25, 29 . RK 1: (sfgn) s. 183 . Lg 68, 217 o. s. v. - hvilikin som, d. s. en gudhlikin man hulkin som bödh sinne thiänistä quinno KL 9 . i iudhanna höghtidh. hulkin som stodh atta dagha vm kring Bo 24 . ib 22, 222 . Gr 276 . Pa 15 . KL 14, 29 o. s. v. Bir 1: 8, 162, 291, 331, 371, 2: 19 o. s. v., 3: 15 o. s. v. Lg 67, 217 . Al 376 . \" hulikin jordh som mick laghlika \" SD NS 1: 72 ( 1401) . hulkins wk som lint är Bo 108 . - hvilkin thär, d. s. indra dygdhanna hugnadhir. hulkin ther vi kännom medh wthrönilsom Bo 116 . Bir 1: 3, 5, 63, 162, 317, 371 . \" hwelkit ther hans retta panta ära \" SD NS 1: 61 ( 1401) . \" hwilca päninga swmmo thr vi kännomps os fult oc fast vpburet hafua \" ib 11 ( 1401) . - Jfr ä hvilikin."],"f":["hviliker , som dock ingenstädes förekommer. ","huiliken Bu 508 . ","hwlkin SR 11 . ","huliken Bu 518 . ","hvilkin SO 20 . ","hwilkin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); Bil 264 o. s. v.; Al 2998 ; SO 17, 19, 20, 21, 22, 24, 25 . ","huilkin SD 6: 180 ( 1350); SO 17, 18 . ","huilghin VKR 18 . ","hvilken SO 78, 79 o. s. v. ","hwilken SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); BSH 1: 192 ( 1387); Di 18 . ","huilken Su 18, 90 ; MB 2: 191 ; SO 32, 42, 49, 61 o. s. v. ","huilkan BGG 316 . ","hvelken SO 32, 111 . ","hulkin KL 9 o. s. v.; MP 1: 6, 184 ; Bir 1: 237, 371, 2: 232, 3: 197 ; SO 27 ; Ansg 203 . ","hwklin SO 19 . ","hulken KS 10 (25, 11) . ","holkin MP 2: 110 ; RK 3: 3611 . ","holken SD NS 1: 157 ( 1402) . ","hokken SGGK 108 . ","hulikin SD NS 1: 72 ( 1401) . ","hwilkin Bir 4: 3, 93, 5: 9 . ","huilchin VKR 29 . ","huilken Lg 217 . ","hulkin Pa 10 ; Bir 1: 108, 3: 415 ; Bo 22, 24 . ","holkyn Gers Frest 50 . ","hwilikit UplK K 14: 2. ","holikyt SD NS 1: 390 ( 1404) . ","hwilkit SD 6: 149 ( 1349); Su 340 . ","huilkit KL 9 ; KS 76 (187, 83) . ","hwilkidh Bir 5: 106 . ","hwilket Va 24, 25 . ","hwilcket FH 3: 7 ( 1369) . ","hwilkint Lg 3: 46 . ","hwelkit SD NS 1: 61 ( 1401) . ","hwelkit ib. ","hwelketh BSH 5: 485 ( 1511) . ","hulkit FH 3: 6 ( 1353); Bo 1 ; Bir 1: 331, 3: 175 ; Pa 8 . ","hwlkyt SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) . ","hulket MB 2: 191 . ","holkith BSH 3: 292 ( 1470), 293. ","huikkith BSH 5: 29 ( 1504) . ","huikedh FM 169 ( 1504) . ","hukkit BSH 4: 113 ( 1486) . ","hucket ib. ","hwghet ib 5: 24 ( 1504) . ","hwilkis SD 6: 158 ( 1350) . ","huilikins Bu 6 . ","hwilkins Bir 5: 9 ; Lg 68 . ","hulkins KL 28 ; Bo 108 . ","hulkens MB 2: 191 . ","hulkis Fh 4: 73 ( 1459). ","hulkers LfK 221 . ","hulkars ib 227 . ","hvilikrä SR 23, 27 . ","hvilcä SD 5: 567 ( 1346) . ","huilkinna SR 8 . ","hulkra Bo 69 . ","huilkes LfK 25 . ","hwilks SD NS 1: 60 ( 1401) . ","huilkx FH 5: 191 ( 1504) . ","hwilkens BSH 1: 193 ( 1387) . ","hulkins KL 24 . ","hulkens SD NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). ","hukens SD 6: 170 ( 1350) . ","hulkis FH 4: 73 ( 1459) . ","hulkars LfK 242 . ","hulikom Bu 208 . ","hwilkom Gr (Cod. D) 368 . ","huilkom VKR 29 . ","hulkom Bo 1, 69 ; Gr 276 ; Bir 3: 197, 294 . ","hulkum KL 24 . ","hwiiche SD 5: 564 ( 1346) . ","hvilke Ansg 221 . ","hwilke MB 2: 191 . ","huilke Su 18 . ","hulke KL 17 ; Bir 1: 63 . ","hwilicu SD 5: 564 ( 1346) . ","huilko Su 18 . ","hulko Bo 1 . ","holko MD (S) 208 . ","huilikin BSH 1: 165 ( 1376) . ","huiliken Bu 490 . ","hulikin ib 20 . ","hwilkin SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ","hulkin Bo 8, 116 ; Bir 1: 291, 3: 325 . ","holkin RK 1: (sfgn) s. 183 . ","holchin SD NS 2: 12 ( 1408) . ","huilkan SJ 342 ( 1468); Su 32 . ","hucken BSH 4: 113 ( 1486) . ","huilika ib 1: 165 ( 1376) . ","hulika Bu 140 . ","hwilka Fr 918 ; Bir 5: 9; Ber 50 . ","hwilca SD NS 1: 11 ( 1401) . ","hwelka FH 2: 130 ( 1441) . ","hulka Bo 222 ; Bir 1: 5 ; Pa 19 . ","holka SD NS 1: 52 ( 1401) . ","holgha ib. ","holga LB 3: 48 . ","hwilghen VKR 57 . ","huikken FM 170 ( 1504) . ","hwilike SD 5: 563 ( 1346) . ","huilke RK 1: 1087 ; 4515. ","hwilkie KL 143 . ","hulke ib; Bir 1: 5, 174 . 291. ","hulki Gr 276 . ","hulkie KL 131, 143 . ","holka Gers Frest 50 . ","hwilkin Bil 108 . ","huilken FH 5: 51 ( 1467) . ","huilchin VKR 22, 25 . ","hwolkin SD NS 2: 52 ( 1408) . ","hulkin KL 125 ; Bir 1: 162 . ","hwilke Bil 108 . ","hulkra Bir 1: 3, 78 ; Bil 212 . ","hulkars LfK 222, 225, 240 o. s. v. ","hulkers ib 248 . ","hwilkom Gerst Frest 50. ","huilchom VKR 21 . ","hulkom KL 131 ; Bir 1: 3, 291 . ","hwilicä SD 5: 160 ( 1343) . ","hwilegha DD 1: 29 ( 1357, nyare afskr.) . ","hwilka Ber 50 ; Di 136 ; SD NS 1: 59 ( 1401) . ","hulka Bir 1: 317, 3: 415 . ","hwilka Bir 5: 8 . ","huilgha VKR 13 . ","hulka Gr 276 ; Bir 3: 225 . ","hwolka SD NS 1: 680 ( 1407)) ,"]},{"a":"hvililse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvila. thäs äwerdelika huilelses aldra sötasta luste Su 140 ."],"f":["huilelse )"]},{"a":"hvilker","b":[],"c":"","d":"","e":[" (hwilke Mech 131), jfr hvikul."],"f":[]},{"a":"hviman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrsel. \" saa stor war hans (ɔ Menlaus) sorg . . . at han formatthe [ey] sta oppa syna fötther wthan aff hwyman oc wanmäktoghet störtte han om kwld \" Troj 71 ."],"f":["hwyman Troj 71 )"]},{"a":"hvims","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["virrighet? virrigt beteende? virrvarr? altid skwla the (ɔ gårdvarar) wara hwasse moth främadhom. ey skella äffther hwims (ɔ lek, toj el. dyl.?) äller jnthe PMSkr 248 ."],"f":[]},{"a":"hvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) grymtande? han bödh hwariom taka et swiin thz war thäs iw meer thz hwiin Al 5500 .","2) klagan, jämmer, nöd? opta är hwin vndher !SYNS_DÅLIGT? skin (sepe silet niuea sub pelle molestia seua) !SYNS_DÅLIGT? 892."],"f":["hwiin )"]},{"a":"hvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi (1936) s. 451."],"f":[]},{"a":"hvina","b":[],"c":"","d":"","e":["grymta. at the (svinen) skullo hwina fast Al 5505 . ib 9300 ."],"f":[]},{"a":"hvina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1239."],"f":[]},{"a":"hvinan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hvinande. \" for swsen ok blesen ok hwinan j ören \" LB 6: 105 . ","2) grymtande. \" swinanna hwinan \" LfK 64 ."],"f":[]},{"a":"hvinka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = hvika. han skal wara stadhughr ok ey huinkande i ordom ok rådhgärdh sinne RK 33 (83, 35) ."],"f":[]},{"a":"hvinska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hvinsku þiuver , "]},{"a":"hvinska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Wennströn, Tjuvnad och fornæmi (1936) s. 449 ff."],"f":[]},{"a":"hvirva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärde, lycka? de duabus areis dictis hvirwom SD 3: 195 (1315, gammal afskr.). de alia area dicta hirwo ib. \" in vna triente dicta wlgariter hwirfwo \" ib 5: 88 ( 1342) . - i ortnamn. in stenshwiruo SD 4: 616 ( 1338) . \" in predio dicto baggæhvirø \" ib 6: 202 ( 1350) . \" partem predii dictam baggahvirwo \" ib 214 (1350, gammal afskr.). in baggahvirwo ib 215 ( 1350) . \" skäriungshwirnor (för -hwiruor) ib \" NS 2: 94 ( 1409) . \" til krösonamwla hwirwor \" VAH 24: 326 ( 1377) . - Jfr qvärna hvirva."],"f":[]},{"a":"hvirva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg.: inhägnad, inhägnat område, gärde, lycka. Jfr V. Jansson, Namn och bygd 26 s. 148 ff. i hwirffwomen RP 2: 275 ( 1394) . then tyendin, som aff the huirfuo skulu ganga SD NS 3: 2434 ( 1417) . KTRb 66 (1431). ib. VKJ 248 ( 1447) . \" aff enne hwrffwo ibidem debet 1/2 marc got. \" ib 150 ( 1466) . ib 65 ( 1480) . \" synnan mölstadha ass ägher vlosrit ena hwirffwo \" ib 142 . Jfr härads hvirva."],"f":["huirfua . ","lhwirffwa . ","hwirffua )"]},{"a":"hvirvil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hårvirvel på en häst. cesonia e quedam calcula (fel för caruncula) in fronte equini pulli cum primum producit quuod (fel för prodit ex) aluo matris wlgariter hwyrwil GU C 20 s. 102 . - Jfr vatu-, vädher-hvirvil."],"f":["hwyrwil )"]},{"a":"hvirvil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hårhvirfvel på en häst. i huirflinum i liumscänum ib. \" skär wp hwirwilen j lywskanom \" LB 2: 68 . \" j hwirwilen j strypanom ib. \"","2) yrsel? for hwirwil tak abrothanum ok stampa mz swrth win ok haok ok giff them syyka drikka LB 2: 54 ."],"f":[]},{"a":"hvisk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hviskande. \" fly bakdantan kor hwisk ok thwsk \" Ber 59 . \" thwru länghe skal thz hwisket wara \" Lg 3: 690 ."],"f":[]},{"a":"hviska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hviska. \" iak hwiskar namnit j hans öra \" Bil 85 . KL 238 . Bir 2: 52 . - intr. han hwiskade laght ok matte ey tala Iv 5029 . Bil 471 . Fr 1982 . \" hwiska vidh sin gudh \" KL 336 . \" at hwiska j biscopsins öra \" Bir 1: 313 ."],"f":[]},{"a":"hviskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hviskning. \" Su 115. mz tekn ällir hwitzskan j öra \" Bir 5: 27 . ib 100. mz hwitzskan ib 83 ."],"f":["huiskan Su 115 . ","hwitzskan Bir 5: 27, 83, 100), "]},{"a":"hviskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["viskning. SpV 206 . "],"f":[]},{"a":"hviskare","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. hviskare, den som hviskar; örontasslare. gifh ey thit ör hwiskarom Ber 59 . ib 107 ."],"f":[]},{"a":"hvisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lväsande. etherlika owrens sweik doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo JMÖ 97 ."],"f":["hwitzlo ) , "]},{"a":"hvisla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vissla. Gu C 20 s. 276."],"f":["hwiizla )"]},{"a":"hvisla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hvissla. \" ont är at wara hwars manz hundh som hwizsla \" GO 275 . \" thz skal meer til hästin än hwisla \" ib 775 . PM 28 ."],"f":["hwizsla . ","-ar )"]},{"a":"hvislan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Lg 3: 299 . ib 457 ."],"f":["hwiislan Lg 3: 457), "]},{"a":"hvislan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väsande. Troj 21 ."],"f":["hwytzslan )"]},{"a":"hvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvitten, ett slags silfvermynt, i allmh. det minsta slaget af silfvermynt. span rog för fäm hwita tha monde gå RK 3: (sista forts.) 4592 . \" span korn iiij hwither eller en skilling galtt \" ib 4593 . \" ey mera än vi [6] hwita stod hwarth pund \" ib 4602 . \" före tolff mark swenska goda gamla huita \" BYH 1: 279 (1482, nyare afskr.) . LX mark danske hwita BSH 4: 218 ( 1497) . ib 266 ( 1501) . Jfr hviter pänninger under hviter."],"f":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"hvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Forsell, Hist. II 2: 33 (1513) och f.? L. vitten, det minsta slaget av silvermynt. Jfr Fr. v. Schrötter, Wb. der Münzkunde s. 748 f. Se Sdw 2: 1239. VKJ 4 ( 1479) . \" hwar som vil . . . föra danska hwita hiit i riketh \" STb 1: 180 ( 1478) . VKJ 111 ( 1480) . \" affradit är eth aarit 13 gutniska, thet är 1 1/2 huit, oc annat aareth 7 huita \" ib 139 . ho ther will ldanska hvitar införa . . . tha skal han them förtulla som annat god. och skall han (ɔ: mynet) gå här uppe . . . för iiij penningar Forssell, Hist II 2: 33 (1513). - Jfr hvitten."],"f":["-ar . ","huit VKJ 139 ) ), "]},{"a":"hvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr blyhvit."],"f":[]},{"a":"hvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hvitblakotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vitgul. \" jtem finnes och the olyan natwrliken j jordenne oc kallas napta, hwilken stwndom finnes hwithablakkoth, stwndom rödhblakkoth \" PMSkr 405 ."],"f":["hwithblakkoth )"]},{"a":"hvitbleker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["matt vbit? corinteus är sten hwithbleker PMSkr 469 ."],"f":["hwith- )"]},{"a":"hvite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvita (af ett ägg). tagha arwi oc hwitha aff äghit LB 5: 77 . taka . . . aloe oc huita ff äggit ib 1: 97 ."],"f":[]},{"a":"hviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L:","1) vit. \" man rensar hwsith oc bredher hwitan dwk a bordhith \" SvKyrkobr 33 . olibanus . . . hwit rökilse videlicet myrram GU C 20 s. 378 . \" talch är en stern . . . hwither som selff \" PMSkr 492 . - hviter pänninger, om olika slags silvermynt. . . . hwitan swenskan pänning fore ena örtugh RP 2: 174 ( 1389) . . . . hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska b. thre hwyte pännia göre än öre SD NS 3: 235 ( 1417) . thär a moth lagde han en hwitan päning thät är en räth arigh MP 4: 264 . - hvit mynta. Se Sdw 2: 1239. hvit vin, vitt vin. teth win som söth är j smakenom thet är twnhgth, hwith win PMskr 356. ib 358 . - n. hvit. ss subst. a) mjölkmat (tillåten vid visst slags fasta). Jfr H. Pleijel, Ark. f. NOrd. Fil. 58: 284 ff. . . . atj mage äthe hwit the dager i fastelagen Saml 9: 166 ( 1509) . b) vitt tyg. ena kaapa, fodrath vnder medh huitt STb 1: 395 ( 1482) . \" swaa mykit hwith engelst eller annat hwit om vj (6) öre alnen at the fanga theris kiedebonadh aff \" SJ 2: 106 ( 1487) . c) vitt smink el. dyl. göra hwith til qwinnors prydilse PMSkr 395. - Jfr miolk-, snio-hviter, ävensom blyhvit."],"f":["hwither PMSkr 492 . ","hwit Saml 9: 166 ( 1509) ; SJ 2: 106 ( 1487) . huitt STb 1: 395 (1482). hwith SJ 2: 106 (187); PMSkr 356, 358, 395 . ","hwyte SD NS 3: 235 ( 1417) ),","hvita manadagher , ","hvita sunnodagher","hwita svndagh ATb 1: 6 ( 1452) . hwite syndagh ib 3: 148 ( 1504) . hwitta sondagh ib 2: 282 ( 1486) ), ","*hvita tisdagher","hwita tiisdag ATb 1: 83 ( 1458) . ","hwitä tisdaghen JTb 97 ( 1513) . ","tisdagen efter hvita sunnodagher."]},{"a":"hviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) hvit. af hwite oc gröne färghu SD 5: 563 ( 1346) . \" aff hwit fluel \" ib. \" suepte ii huito kläpe \" Bu 25 . \" krakan är ey thy hwitare at hon opta badhar \" GO 490 . berilla godhe the skina hwite Al 4590 . \" bygt aff hwitom marmorsten \" ST 417 . \" aff silfwer reent ok hwiit \" ib 4639 . man saa ther marga brynio hwit RK 1: 1537 . the swarta ko molkar the hwito miolk GO 758 . af hwyt hwätebrödh LB 4: 344 . \" sion gik hwit \" RK 1: 1499 . hwit oc skärt trampnöl LB 1: 96 . huit wiin ib 97 . thz huita af eggit ib 7: 57 . ib 5: 77, 9: 115 . GO 514 . mz hwitte hand vredh hon hans baak Iv 1328 . hviter pänninger, penning af silfver, silfverpenning. thrätighi marcher godha hwita päningha SD NS 1: 478 ( 1405) . ib 314 ( 1404), 334 ( 1404) o. s. v. tw hundradha march redho huita thydzscha päninga ib 2: 127 ( 1409) . gifwa . . . hwitan swenskan pänning fore ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska FM 23 (1389, nyare afskr.). Jfr hvitpänninger.","2) hvithårig. \" thu skal opstanda mot hwitom karle oc hedhra !SYNS_DÅLIGT? \" MB 1: 367 . \" mit hwita huffwod \" ib 243 . \" min !SYNS_DÅLIGT? alder (canos meos) ib 249. - Jfr sniohviter. \""],"f":["hwiiter . ","hwiither LB 7: 79 . hwyter. hwitter: hwitte Iv 1328 ),","hviter kal , ","hviter löker , ","hviter mater , ","hvit mynta , ","hvita löker","hwiita lööker: -löök LB 7: !SYNS_DÅLIGT?), = hvitlöker. LB 7: 34, 201, 221 .","hvita manadagher","huite manedagher: -dagh DD 1: 30 ( 1358, nyare afskr.) ),","hvita sunnodagher","-sönnodager . ","hwite sunnadager),"]},{"a":"hvitgul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vit med skiftning i gult, gulvit. alabastrum är hwither sten haffwandis hwithgola strimor j bland PMSkr 460 . ib. ib 468, 484, 490."],"f":["hwith- . ","-gol . ","-goll )"]},{"a":"hvithet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f vit färg el. färgnyans. haffwer manen . . . jämtho sig som en annan skinande hwithen, merker störm PMSkr 292 . \" rödhethen haffwr hwithetena wndy segh \" ib 380 . ib 385, 488 . \" then andre leten är hwitheett \" ib 609 ."],"f":["-heth . ","-heett )"]},{"a":"hvitia","b":[],"c":"","d":"","e":[" dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe effter huitiom theris som vidher torff SD 6: 39 ( 1348, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"hvitkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*hvitkalfrö , "]},{"a":"hvitkalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vit kalk. thenna mwren a brogena war ey wthan tiill hwitmerad mz hwitakalk thy han war aller aff klaar marmorsten Troj 39 ."],"f":[]},{"a":"hvitklädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hvitklädd. \" Pa 16. \" Lg 486 ."],"f":[]},{"a":"hvitleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvithet. \" \" Bir 3: 314, 4: 143, 156 . MP 2: 22 . Ber 28, 43 ."],"f":[]},{"a":"hvitler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vit lera. creta te hwith leer GU C 20 s. 54 (jöjl. att fatta som två ord)."],"f":["hwith leer )"]},{"a":"hvitlim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvitrappning. \" hwitlimith war borthfallith \" JP 10 ."],"f":[]},{"a":"hvitliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vitfärgad, av vit hudfärg. konw[n]g agamenon war en lang oc resog man hwitleeth som miölk Troj 74 ."],"f":["hwitleeth )"]},{"a":"hvitlädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vitgarvat läder, vitläder. huithlädher för eth skün HLG 2: 31 (1512)."],"f":["huith- )"]},{"a":"hvitlöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvitlök. \" alleum, huitlök \" GU 6 . LB 3: 52, 67, 7: 59, 65, 149 o. s. v. vilder hwiit löök, som manga kalla griis löök ib 242 . ten vilde hwitlök som man kallar greslök ib 254 . Jfr hviter löker under hviter."],"f":["hwiit löök . ","hwyth löök LB 7: 59 ), "]},{"a":"hvitmater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölkmat. \" äta fisk oc hwit mat \" VKR 62 . \" ääta fiska oc hwit mat ib. Jfr hviter mater under hviter. \""],"f":[]},{"a":"hvitme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vithet. albicies ci huithme GU C 20 s. 14 ."],"f":["huithme )"]},{"a":"hvitmeradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vitmenad. Troj 39 . Jfr hvitminadher."],"f":[]},{"a":"hvitmeran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vitmening. konkret. takis winsten stötther som pwlwer oc en handh fwl mädh renth salth lika aff hwario, oc litith renth wathn rörandis samman oc sywdhande, oc thär j kastis the wthslagna materia glödgad oc thet kallas almenneliken hwithmeran PMSkr 515 ."],"f":["hwit- )"]},{"a":"hvitmering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hvitmeran. PMSkr. 411."],"f":["hwith- )"]},{"a":"hvitminadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vitmenad. \" we jdher som like ärin hwitmenadhom graffuom \" SkrtUppb 307 . Jfr hivmeradher."],"f":["-menadher )"]},{"a":"hvitminadher","b":[],"c":"","d":"","e":["hvitmenad. \" like . . . hwiit minadhom (delbatis) grafuom \" MP 1: 284 . \" een stoor chrona af trä huilthmeenat \" TK 270 ."],"f":["hwiit- . ","huiithmeenadher )"]},{"a":"hvitmos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags maträtt. Brasks Matordn 3 ."],"f":["huithmoos )"]},{"a":"hvitmyrker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråvit? kakabres är en sten liker cristallo men hwith mörker PMSkr 478 ."],"f":["hwith mörker )"]},{"a":"hvitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hvitna. \" wm . . . näsa framman hwitnar \" LB 3: 83 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"hvitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vitna. GU C 20 s. 14 ."],"f":[]},{"a":"hvitpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hviter pänninger under hviter."],"f":["hvitpänninga summa","huidh peninga summa )"]},{"a":"hvitrödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vit med röd nyans. rödaktigt vit. PMSkr 251 ."],"f":["hwith- )"]},{"a":"hvitskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvitt skinn, hermelin. klädhe . . . aff brwnt skarlakan ok vnder hwiitskin Iv 205 ."],"f":["hwiitskin )"]},{"a":"hvitskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vitt skinn, hermelin. Svartb 69 (1345=, avskr.). item biskops räth aff hwar konungx krok iiij hwith skin Beckman Stud 54 (slutet av 1400-t.). ib."],"f":["hwiit- . ","hwith- . ","-skiin )"]},{"a":"hvitskinande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vitglänsande. Mecht 353 ."],"f":["-skiin- )"]},{"a":"hvitskinande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hvitglänsande. \" i hwit skinande klädhom \" MP 2: 69 ."],"f":[]},{"a":"hvitskrivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hvitmålad, hvitmenad. o hwit skrifwath wäg KL 168 ."],"f":[]},{"a":"hvitten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Ê= hvit. (de) skulo giffua skipannone lön for therres arbeite . . . och danzska hwitten fore iiiij (4) peninga STb 1: 135 ( 1477) . Möjl. att föra till hvit."],"f":[]},{"a":"hvitvidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vitsippa, anemone nemorosa Lin. \" febrifuga hwidwidhe Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos th. M. Fries, ARk. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. \""],"f":["hwid- )"]},{"a":"hvitögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vitöga. Gu C 20 s. 14."],"f":["huith öga )"]},{"a":"hviver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dok, huvudkläde. \" hwiffwin saman bindhir harith \" SpV 117 . \" thu bant thina läppa mz rödhum hwiffwe \" JMÖ 139 ."],"f":["hwiffwer )"]},{"a":"hviver","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["hwifw VKR 58 . -ar), "]},{"a":"hvälfning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ivirhvälfning."],"f":[]},{"a":"hvälma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hvälper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["valp, hundvalp. PMSkr 222, 248 Jfr hunda hvälper."],"f":["hwelper )"]},{"a":"hvälper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvalp, hundhvalp. LB 1: 96 . \" jak är blindir vordhin swasom hwalpir föddir j blinde letande modhirna baklot \" Bir 3: 436 . \" som en hwalpir fa af smolomen ther fiöllo af bordheno \" Bo 111 . \" äta hwalpane (catelli) af thöm smul om som falla af thera herra bordhum \" MP 2: 58 . ib 59. Su 362 . Jfr bikiu-, biorna-, leona-hvälper."],"f":["hwelper: hwelp LB 1: 96 ; ","hwelpa MP 2: 59 . ","hwalpir Bo 111 ; Bir 3: 436 ; ","-ane MP 2: 58 ; Su 362 . -ar),"]},{"a":"hvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) välva, förse med valv, bygga med valv. tha skal han lata hwälffwa smidiane STb 1: 232 ( 1480) . \" twa kellara then ena hweldan ok then andre balkaden \" SJ 2: 93 ( 1483) . eth stenhws medh thwa hwalffda kelelra ib 110 ( 1488) . en gardh belegen i nesta hwelffda grenden ib 190 ( 1491) . \" then hwalffda stenboden sTb 3: 405 (1498). mwramesterne iiij mark at han hwalffde södra torn \" SSkb 155 ( 1505) . ","2) välva, stjälpa. strö thät (ɔ: pulvret) pa eth hwälff (fel för hwälfft?) haar sald tynth PMSkr 391 . "],"f":["hvälffwa STb 1: 232 (1480) . hwälffua ib 181 (1478). hwelffua ib 3: 215 ( 1495) . impf. hwalffde SSkb 155 ( 1505) . ","hwelth ib 76 ( 1481) . ","huelden STb 2: 228 ( 1487) . ","huälda ib 1: 405 ( 1483) . hwalffd(h)er: -an STb 2: 264, 282, (1488), 360 (1489); SJ 2: 114 (1488); -a ib 110 ( 1488) ; STb 3: 248 (1495), 405 (1498), 4: 144 (1507); hwalffdh STb 2: 309 (1488); SJ 2: 117 ( 1488) . ","hwaldh ib 121 (1488). Se Sdw 2: 1239),","*hvälva ivir , överbygga med valv. om än the vilia hwälffua offuer portin STb 1: 181 (1478). ther oleff haffuer begytn th hwelffua offuer for:ne kellera ib 3: 215 ( 1495) . Fallen äro möjl. att föra till det enkla hvälva. ","*hvälva saman , välva tillsamman. tak twa crital stena som ärw giorde jnwärtis hole oc kwnna hwälffwas samman PMSkr 527 . ","*hvälva umkring , stjälpa upp och ner. nar the (ɔ sjöjungfruarna) fornymma ath the äro sompnade j skipen oc skippen wanka wtan styreman hälffwa the them om kring Troj 295 . Jfr umkring hvälva. - Jfr be-, in-, kringum-hvälva."]},{"a":"hvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvälfva, vända sig. huru opta werldzens hiull huällfuer RK 3: 3019 . BSH 4: 252 ( 1500) . wåndher . . . ey hwartt lyckan hwelffuer RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269 . Jfr hvärva. - oper sonl. jak wander ey hwart thz hwelfwer MD 128 . iag acthade . . . aldriig wonda hwarth sedhen wille hwlffua RK 3: (sista forts.) 4214 . hwarth thz mone tha om siidher hwelffua ib 5001 . - Jfr undan hvälva."],"f":["-er )"]},{"a":"hvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hvälfva, förse med hvalf, bygga med hvalf. templum ällir mönstrit war ey hwälft ST 417 . \" loth hwälfwa thz !UDDA_TECKEN?: mönstir) mz säghil steen \" ib 139 . \" the skulu ganghin framman widh gatuna . . . hwälfua sua langt som gatubodherna räkkia \" SJ 138 ( 1445) . \" i thän hwälfdha källaren \" ib 53 ( 1434) . \" hwälffde twa källara \" PM LXVII . aff hwilkom IX camarom twa ärw hwälffde ib. hvälva sik, kullstjälpas. hwälffde sik ekyan ällar skepeth Lg 3: 392 . - refl. hvälvas, hvälfvas, stjälpas. en annar deghil hwälffwes affwan wppa PM 10 . Jfr umkul hvälva."],"f":[]},{"a":"hvär","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["se hvar."],"f":[]},{"a":"hvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr um hvärva."],"f":[]},{"a":"hvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. svänga el. vända sig i krets, vända sig om, vända sig kring. ","1) vända sig. ä hwarth thetta slaghit hwärffuer (huru än detta slag aflöper; för hwälffuer? rimmande med siälffuer) RK 3: 1063 . ","2) försvinna. \" diäuulin . . . huarf som rökar i väþrä \" Bu 8 . ib 145 . Bil 213 . hwärfwir han ginstan Bo 91 . Di 126 . Ber 127 . Su 264 . Lg 3: 653 . LfK 223 . \" huarf asnen af hans öghsyn \" Bu 173 . Bil 282, 715, 800 . Lg 3: 545 . \" hwarf han fran thera öghon \" MP 2: 24 . \" the !UDDA_TECKEN?: framfarlik thing) huärfwa alstingx fran hänna syn \" Bir 2: 99 . Fr 110, 113, 912 . \" annar som hwrwin (Cod. A borto 241) är (non est super; icke mer är till, är borta) \" MB 1: (Cod. B) 550 . - försvinna, gå sin kos, skingras. thz alexander monde forwärffwa äpter hans dödh monde thz hwärfwa Al 9702 . - hvärva bort, aflägsna sig, försvinna. hwarff han bort oc gik sin wägh Ansg 183 . \" hwarf han ginstan bort \" Pa 10 . ib (Tung) 30, 35. ST 309, 311, 428 . Va 11 . Su 75 . Lg 3: 670 Di 21 . \" hwarf han bort fran them \" Bo 239 . ib 241 . KL 337 . hwarf han bort w thera öghsyn Bo 234 . \" hwarf swa bort af hans öghsyn \" ST 294 . \" josep är hworwin mik bort \" MB 1: 243 . \" alexander hwarff them allom brat \" Al 2364 . Jfr borthvärva. - Jfr for-, kringhvärva, äfvensom siohurvin."],"f":["hwrwin MB 1: (Cod. B) 550 . ","hworwin MB 1: 243 ),"]},{"a":"hvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) försvinna. \" o lthu wärldh, har äru thina ffigure, hwilka swa storth ok stadogth loffwadhe, hworffna \" SpV 289 . \" tha hwarf the röstin \" Hel män 154 ."],"f":["hwärfuir Hel män 109 . imfp. hwarf ib 154 . ","worffna SpV 289 ),","hvärva bort , försvinna. Hel män 109 ."]},{"a":"hväsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hväsa. \" ormane hwäästo mot mik \" Su 434 ."],"f":["hwässa . ","-te )"]},{"a":"hväsa te","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väsa. Se Sdw 2: 1240. - med ack. the . . . gnizladho sina tänder, oc hwästo sina twngo offwer mik som ether orma (strindebant super me dentibus) Mecht 213 (möjl. att föra till hvässa)."],"f":[]},{"a":"hväsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hväsande. ormsins hwäsan Ber 159 ."],"f":[]},{"a":"hvässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hvässa. \" hwästo badhe händir oc tängir mot honom som hwassasto swärdh \" Bo 183 . at han huässe ey . . . swärdhit Bir 3: 378 . KL 265 . Su 161 . ","2) skärpa, göra skarp el. genomträngande. iaspis huässe synina Bir 2: 220 . LB 2: 56, 64, 3: 45, 163 . ","3) ägga, reta. \" skal ärian koma . . . hwästir (exacantatus) aff thom sniällasta \" Bir 2: 54 . \" tha han hwasser (för hwässer) sina wredhe \" ib 4: 98 . \" han hwässer hwart eth creatur til at hämpnas ower syndaren \" LfK 113 . - Jfr til hvässa."],"f":[]},{"a":"hvässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vässa. \" item en jernstangh hwesth och enmwrhacha hwest HLG 2: 62 (1518). \"","2) skärpa, göra skarp el. genomträngande. thät (ɔ brännvin) är goth them maledh vil förgha och hwesser thät Sex ekon tr 275 . wij haffwom giffwit warom fiendom läglighet tiill at reda siig oc hwässom thera synne oc wnderstand Troj 105 ."],"f":["hwessa . ","-er . ","-ter )"]},{"a":"hvässare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slipare. GU C 20 s. 7 ."],"f":["hwessare )"]},{"a":"hvätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slipsten. \" cos cotis . . . häl eller hwätia \" GU C 20 s. 152 ."],"f":[]},{"a":"hvätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hvässa. \" hwatte konungxens kniffua \" Di 44 . - bildl. the sin knif hwetia oc slipa paa waar . . . rygh BSH 5: 360 ( 1509) ."],"f":["hvatte ) , "]},{"a":"hvätie biärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skade . . . som the giort haffde wppo theris hwetie bergh BtFH 1: 166 ( 1508) ."],"f":["hwetie bergh )"]},{"a":"hy","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huj, hast. \" the gingo af stadh alle medh enom hyij \" Ansg 247 ."],"f":["hyij )"]},{"a":"hya hyia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utseende, färg, hy. \" o maria . . . thu war nesth jhesu christo . . . aldrafäghersta människia til thins krops licamligha liimj hyia ok sk[a]mat \" SkrtUppb 356 . Jfr hyr."],"f":[]},{"a":"hydda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hydda, skjul. \" mins fadhers hus skal kallas böna hws än j gören aff thy röffuara hus, oc hyddo \" SkrtUppb 302 ."],"f":[]},{"a":"hydda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glömma. \" y ihesu christi helga döde beskerma ok hydda tik \" Gers Ars b 3."],"f":["hydda ) , "]},{"a":"hydda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hydda, skjul. \" han hafdhe ena fatigha hyddo som han vndir laa \" ST 61 . ib 62 ."],"f":[]},{"a":"hyena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hyena. PMskr 476. 2) hyena är en dyr sten och finnes j ögonen aff eno dywr som kallas hiena PMSkr 476 ."],"f":["hiena )"]},{"a":"hyfþinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se höfþinge."],"f":[]},{"a":"hygge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr skogha hygge."],"f":[]},{"a":"hyggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eftertanke, förstånd. han loot stokholms stad at byggia mz dighirt with oc mykin hyggia RK 1: 511 . ib 2: 1117 . Jfr at-, bryst-, o-hyggia."],"f":[]},{"a":"hyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tänka, gifva akt. iämskt som en gömer aat androm oc hygghir (Cod. A thänker 54) MB 1: (Cod. B) 532 . iämsköt som hwar hyghir (Cod. A thänke 56) at androm ib. ib 537 . KL 384 . MB 2: 379 . \" hwar skall åth sinom lott och lagom hyggia \" MD 422 . a rikedoma mon thu all tiidh hyggia Al 6638 . \" til enkte gaghn tha wilin i hyggia \" ib 7016 . ","2) betänka, besinna. \" thz skulle tha transagoras hyggia \" Al 1632 . ","3) uttänka. som han wille siälfwer hyggia swa loot han sik waghnen byggia Al 9079 . \" tenkte vpa sina otukt som han haffde förra hugt \" RK 1: 4047 . ","4) tänka, mena, tro. huat hygar (annan läsart: thenkia Lg 1020 ) iþart harþa ok musa mäghin Bu 507 . iak hughþe þik vaa väldoghastan härra ib 498 . Bil 574 . MB 1: (Cod. B) 535 . \" hugde alt rikit ather faa \" RK 1: 853 . ib 4040 . \" the hughdo at ans lidhamot gingo al sundir \" Bil 871 . Iv 293 (Cod. B, C) s. 323. RK 1: 677, 711 . Al 9734 . \" swa monde han hyggia \" ib 3642 . - opersonl. swa later jak mik hyggia (så menar jag) MD 391 . ","5) tänka, ämna, hafva för afsigt. haffde ther hugt lenge at wara RK 1: 1037 . ib 431, 897, 2565, 2661, 2865, 3233, 3989, 4105, 4454 . the haffdo . . . swa howat som the haffde hukt i 2200. ib 1892 . han wiiste ey huat the hade hokt ib 2581 . - ämna, bestämma. then kost haffdo the til bröllops hokt RK 1: 2703 . ","6) göra modig, uppmuntra. thin wiisdoom skulle mik opta hyggia Al 8545 . ","7) vara modig? sidhan togho borgare bäder at hyggia (att vara vid bättre mod? bättre tänka sig för, blifva mera eftertänksamme el. förståndig?) RK 2: 2259 . - Jfr athyggia."],"f":["hyggir MB 1: (Cod. B) 537 . hygghir i 532. hyghir ib. ","hygir ib 535 . ","hygar Bu 507 . ","hugt RK 1: 1037, 2565, 2661, 3989, 4047, 4105 . ","hught ib 3233 . ","hukt ib 431, 897, 2200, 4454 . ","hogth ib 1892 . ","hokt ib 2581, 2703, 2865 . ","hyg KL 384 ; MB 2: 379),"]},{"a":"hyggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hyggilsa bref"]},{"a":"hyghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forhyghia."],"f":[]},{"a":"hyghinde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se höghinde."],"f":[]},{"a":"hyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med vatten fyld fördjupning, djup vattensamling, djup. til hafsins som är almennelik hyyl aldra watna MB 1: 124 . \" kome saman watnin the vnder himblenom äre . . . i een hyll som nw är oceanus haff \" ib 156 . ib 158. Jfr vatz hyl."],"f":["hyyl . ","hyll . "]},{"a":"hyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["staande skaden för thet som ther affbrändher i hyldhen HSH 19: 16 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"hylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hölja, överhölja, betäcka, skyla. med ack. han slo hanis . . . tu saar i howdit bade holde hattir oc hwa ATb 1: 187 ( 1463) . \" thänne hattin hööl thit hoffwdh \" SpV 117 . \" huru haffwer hon hoolt mz mörkridh (obtexit caligine) j sinne gälskio syons dotthir \" ib 128 . kärlekin hööl (operit) mange syndhe ib 179 . SvB 83 (senare h. av 1400-t.). skyl thik ok fiäla i hans sidha saars källo. hyldho ok thäkta mädh kärlexens klädhe SkrtUppb 21 . thokman skylde, älla holde alla iordhena SvKyrkobr 335 . SvB 88, 164 (börj. av 1500-t.). 2) dölja, glömma. paulus sigher christum wara gudz dygdh, ok gudz wisdom, j hwilkom alle öffra ok nidhra thinga widsomma äru holde (absconditi) SpV 523 . thz wärdogha sacramentit är holdt oc obegripelikit aff allom sinnom Mecht 129 . \" hööl mik wndhir thinom diwpa sarom, til thäs thin wredhe oc grymhet är owir farin \" SvB 80 (mo slutet av 1400-t.). hännas syndher waaro höldha oc lönta fför människiom JMPs 576. "],"f":["hölia SpV 179 . ","hööl SpV 117, 179 . impf. holde Atb 1: 187 (1463); SvKyrkobr 335 . part. pret. f. hyldho SkrtUppb 21 . ","hwlt SvB 83 (senare h. av 1400-t.). holt ib 88 (börj. av 1500-t.). holdt Mecht 129 . ","holde SpV 523 . ","höldha JMPs 576. supin. hoolt SpV 128 . ","höl SvB 164 (börj. abv 1500-t.). hööl ib 80 (mot slutet av 1400-t.)),","*hylia um , "]},{"a":"hylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hölja, öfverhölja, betäcka, skyla. med ack. huldo nästan alt änlitit hänna Bo 215 . \" änlitit ok skäggit var alt holt \" Bir 3: 272 . ib 2: 61, 177, 4: 11 . RK 3: (sista forts.) 5491 . \" näkte sin hemelikin thing hwlkin han hafdhe holt \" Ber 87 . Su 193 . \" hulde han sit hofwodh mz howudh dukenom \" Bil 127 . MB 1: 263 . Fl 1336 . Al 677 . Bir 1: 222, 2: 201, 243 . VKR 67 . LB 2: 9, 3: 181 . MB 2: 363 . herra . . . som hyl hymelen mz skymen. hyl min nakna krop KL 310-311. holde hona mz hwito klädhe. swa at hon syntes ey vm thre tima ib 311 . markin war mz dödha män huld Al 3361 . \" skepit holdis ok fylthis aff bölghomen (operiretur flucibus) \" MP 1: 67 . warda eldh glödar holda mz enasko LB 4: 341 . hvilkin som spiller vppa duken mer än han höl mz sinne hand SO 5 . ib 28, 70 . \" hvilken broder som ööll spiller meer än han kan hölie vnder sina hender \" ib 108 . [än han uarþär lyttär i anlite sua at] hvatte hyl hattär ällä huua SR 53 . ib 55 . \" om man stywdher henne (malört) j reenth watn ok skärer ok hölyer sidhan om en dagh \" LB 2: 45 . \" at thu !SYNS_DÅLIGT? mik oc holde nidhre i hälwitte \" LfK 112 . kyklinga . . . hulke som ämuäl glädhias än thot the formogho ey meer gripa än ena modhorinna fiädhir oc hylgha sik vndir hänne Bir 2: 87 . \" jak bidhir tik . . . at thu . . . höll mik wndhir thinom saarom \" ib 4: 201 . ib 208 . \" kärlekin hyl syndanna mykelikhet \" Bo 76 . MP 2: 75 . \" waar hugher han är först hulder i sik siälwom . . . oc sidhan än hulder vnder likamenom \" MB 1: 56 . - med två ack. hyll tik wäl hyldhen LB 2: 59 . \" thera kroppa huldo markena ful \" Al 9346 . - med prep. holde vppa them klädhin (höljde dem med kläderna) Bo 58 . \" huldo vppa han \" KL 71 . hylia for öghonin Bo 189 . MB 2: 191 . \" hyl vm öghonin hans \" Bo 181 . \" hyle offwir karith mz eth klädhe \" LB 1: 97 . ","2) dölja, gömma. \" huldo . . . hälaght trä vndir snionom \" KL 49 . \" vnder them (tecknen) är sannindin huld \" MB 1: 310 . \" liwsa the thng som hwld ärw wndi myrkeno \" Ber 149 . \" þär tel at minna moþor skam är hold \" Bu 136 . \" hylia cristona i sino hiarta \" ib 415 . Bo 117 . MP 2: 196 . Bir 1: 219 . \" huru . . . thins oc mins herra likame . . . kan innehallas oc hölia j thy klena ämpne, som tillhöre the werdogasta sacramento \" Su 268 . \" alt thetta ärandit höliade the swa hemelika \" ST (Cod. Asc.) 558 . - gömma, undangömma. swa at the (klosterfolk) enkte hylia älla hafwa af them thingom the hafdho i wärdinne Ber 133 . Su 200 . \" idhra synde huldo (absconderunt) hans änlite for idhir \" MP 1: 70 . \" thro hauer sik holt oc inne dolt j swa hardhan steen \" MD 393 . "],"f":["hylgha Bir 2: 87 ","hölia MB 2: 363 ; Su 193 ; ","-as Bir 1: 222 ; Su 268 . ","höie SO 108 . ","hölya VKR 67 . hölia, se aterhylia. ","hölghia: -ande Bir 2: 61 . ","hilya: hily LB 3: 181 . ","hiölia LfK 95 . ","hyölya: hyöly LB 2: 9 . ","höl MP 2: 75 ; Bir 2: 177, 201 ; Al 677 ; SO 5, 28, 70 . ","hölyer LB 2: 45 ; Su 73 . ","höls Bir 4: 11 . ","-o KL 49, 71 ; MP 1: 70 ; Bo 215 ; Al 9346 . ","holde KL 311 ; Bo 58 ; Bir 1: 219 ; LfK 112 ; ","-o MB 2: 191 . ","hylde: -is Bir 2: 243 . ","höliade ST (Cod. Asc.) 558 . part. pret. hulder MB 1: 56 ; ","huld ib 310 ; Al 3361 . ","hwlder: hwld Ber 149 . ","holder MB 1: 263 ; ","hold Bu 136 ; ","holda LB 4: 341 . ","holdher: holdh MP 1: 68, 2: 196 . ","hyldher: -en LB 2: 59 . ","hwlt Bo 117 . ","holt Bir 3: 272 ; Ber 87 ; Su 200 ; MD 393 . ","höldt RK 3: (sista forts.) 5491 . imperat. hyl KL 311 . ","hyll LB 2: 59 . ","höl Bir 4: 208 . ","höll ib 201),","hylia ivir , "]},{"a":"hylilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr ahylilse."],"f":[]},{"a":"hylilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hölje. operimen . . . högilse (sANnolikt fel för hölilse) GU C 20 s. 381 ."],"f":["högilse )"]},{"a":"hylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hylla. \" ketzslar oc gryther fwlle aff hyllerne \" RK 3: (sista forts.) s. 175 ."],"f":[]},{"a":"hylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra huld el. bevågen, bringa på sin sida, förmå till hyllning. thu lokkar waa riddara ok swena hyllar them mz stora gafwor Al 2105 . \" han hyllade almoghen \" RK 3: (sista forts.) 4371 . ib 5376 . FM 337 ( 1507) . - med tillagdt sik, til sik el. til sina hand. haffde . . . hyllat sigh riken mothe antiochum MB 2: 321 . \" hwilken til sigh hylladhe een mäktoghan man \" Lg 3: 347 . RK 3: 909 . al. moghen tiil sina handh hylla ib 2008 . - upptaga i sin tjenst el. i sitt skydd. frälste ok hylladhe alla fangha MB 2: 270 . - med tillagdt sik el. til sik. haffwa the sik hyllat otalighen moghna aff arabia MB 2: 234 . hulka jwdas fridliga til sik hyllade ib 233 . FM 489 ( 1510) . ","2) hylla, lofva tro och huldhet åt. !SYNS_DÅLIGT? hylla honum macedones alle Al 825 . \" at hylla mik ok lofwa tro \" ib 1675 . ib 867, 1665, 2032, 3942 . RK 1: (D, F, G) s. 170 (sfgn) s. 179, 2: 9540. ST 517 . Di 277 . j . . . haffue . . . keesth, koredh ok hylledh . . . her swanthe nielsson . . . ffor herre ok höffuetman offuer alt swerigis rike FM 162 ( 1504) . - underkasta sig. med prep. a. hylla a hans nadhe Al 2237 ."],"f":["hilla: -ade RK 1: (sfgn) s. 179, 2: 9540. ","hulla: -ade ST (Cod. Asc.) 560 . hulde ib. -ar, -adhe, "]},{"a":"hylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hylla. L. Jfr M. Eriksson, Hjäll och tarre (1943) s. 246 ff. han . . hög sönder bord och benke, döre och döre gaather och hiller STb 5: 66 (1515)."],"f":[]},{"a":"hylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) hylla, lova tro och huldhet åt. . .. oc skulu honom (ɔ kung Erik) igen hylda oc manskap göra oc raadh swäria Rydberg Tr 3: 161 ( 1436) . \" the gode verdege fäder, herrer ok gode men vppa nyt hullede hanom fore rikesins herre STb 3: 116 (1493). \""],"f":["hylda Rydberg Tr 3: 161 ( 1436)","hulda: -ath Lagerbring Saml 2: 266 ( 1464) ), "]},{"a":"hyllare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr härra hyllare."],"f":[]},{"a":"hylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sambucus, hyll, fläder. sambuca hille LB 7: 142 . \" sambuca hether hylle \" ib 2: 38 ."],"f":["hille )"]},{"a":"hylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. huldhet. - ynnest, nåd. thy fforbiudhom wij allom worum ffogethom . . . oc allom androm, hwem thee helst äre, starklika vnder wortt hylle oc nadh Priv f Sv st 53 (1368, avskr.) . - Jfr ohylle."],"f":[]},{"a":"hylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"hylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huldhet, trohet. \" thiänist oc hylle honum sworo \" Al 9631 . - ynnest, nåd. hawä hylle oc kärlek af oss SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). for. wärffwar thz mz sins herra hylle Al 2665 . ädlä herra giffuin mik . . . idhrä hyllä Va 23 . \" forbryþom oc vi vnþe varä naþyr oc hylle \" SD 5: 638 ( 1347) . biudha . . . widh sina hylle oc sina nadh Al 7799 . ib 3211 . RK 2: 6980 ."],"f":["hyllä Va 23 hylla (i rimslut) RK 2: 6980 ), "]},{"a":"hylle barker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyllebark, fläderbark. \" tak jnrynen af hylle bark \" LB 2: 32 ."],"f":[]},{"a":"hylle blomster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hylleblomster. \" aff them tingom som rensa flegma oc segha wäskor som är euforium, turbit, hylle blomster äller crocus ortensis \" LB 9: 114 . ib 7: 218, 240 . 9: 117."],"f":["hiide- LB 7: 218, 240), "]},{"a":"hyllelöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyllelöf, fläderlöf. \" siwdher man hyllelöff ok legger widh spinabyldh thz doger \" LB 2: 38 . \" then olyan ther man gör aff hyllelöff ib. \" ib 1: 97, 2: 9, 65, 3: 181, 7: 142 ."],"f":["hille lööff LB 2: 9 ),"]},{"a":"hyllerot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyllerot. \" siwd te vnga hiilda rötir j vatn \" LB 7: 247 . thå wexer fögha frucht på hylle roth RK 3: (Till. om Chr. II) 6298 ."],"f":["hylla rod RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6298. hiilda-), "]},{"a":"hylleträ blomster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläderblomster. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 49. olya aff hylle trä blomsther PMskr 402."],"f":[]},{"a":"hylling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hylling. . . . hwat hyllingh the gode men the hano[m] göre skulle her j staden STb 4: 131 (1506)."],"f":[]},{"a":"hylling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hylning. \" manskap oc hylling hanom alle byrda \" RK 2: 7673 ."],"f":[]},{"a":"hyllist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huldhet, trohet. \" philippus gaff hänne hyllist siin \" Al 735 . \" godh hyllest hade iag aff sweriges almoge \" RK 3: (sista forts.) 4641. vi . . . biudhom hardelika . . . wndir alla lydho oc hyllist SD NS 1: 415 ( 1405) . - ynnest, nåd. loffuar han (Kristus) them renliffuis människiom hiälp oc hyllist Bir 4: 40 . \" vndir gudz hyllist ok vinscap \" SD NS 1: 656 ( 1407) . ib 2: 110 ( 1409) . \" wi . . . biwdhom vnder wara gönst ok hyllist \" Bir 5: 112 . herra hyllist är ey halla langh GO 384 . swenin fik sins herra hyllist LG 3: 254. konungen fik sua stora wr edhe til hans, at han kunde sidhan aldre offtarmeer koma i hans hyllist Ang 237. RK 1: 2389, (sfgn) s. 188, 2: 121, 274, 983, 1785 o. s. v. SO 121 . MB 2: 197, 224, 260 . \" togho til fridh och hyllest alla them sigh til them laatha \" ib 240 . \" man kan ey thiäna thwem herran (för herrom) til hyllist (till behag; nemo facit dominis seruimina congrua binis) \" GO 554 . - Jfr ohyllist."],"f":["hyllyst SD NS 2: 110 ( 1409) . hyllest. hylläst Hels L J 17. hullest SO 121 . ","hyollest RK 2: 274), "]},{"a":"hyllist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huldhet. - ynnest, nåd. wm han wil ey wndher eens minsta gudhz höllist Mecht 342 . - Jfr ohyllist."],"f":["höllist )"]},{"a":"hyllistgava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåva ss bevis på ynnest. congriarium rii kesara hyllisth gaaffua GU C 20 s. 138 ."],"f":["-gaaffua )"]},{"a":"hylning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyllning, huldhet, trohet. tet göstaff erikson oc nogre med hanum . . . begynt haffue i moth then hwlningh, cristelige tro oc äre swerges lmoge sakt oc sworit haffue wor kereste nadigeste herre k(onung] c[ristiern] STb 5: 336 (1521, Kop). ib 340 (1521, Kop) ."],"f":["hwlningh . ","huldning )"]},{"a":"hylning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyllning, huldhet, trohet. \" then hyldning och eeder, som rijkesens män honom giordo och sworo vppa morasteen, then tijdh han til konug walder war \" BtRK 95 (1435, orig.) . thera eda och hyldning BSH 3: 121 ( 1558, nyare afskr.) . moth thera . . . trolofueede hylning ib."],"f":["hyldning )"]},{"a":"hylt dat. best. hyltenne atb 1 326 1470","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ATb 1: 326 ( 1470) . han hade roffuet . . . eth belte medh en hylta STb 4: 8 ( 1504) ."],"f":["*hylta , "]},{"a":"hylta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsdunge. i ortnamn. si qui miodhhyltu vel gydhningshyltu attinuisse vel attinere probarentur SD 3: 41 ( 1311) ."],"f":[]},{"a":"hyma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mörkna, svartna? meg misklikade oc hymmade (det svartnade för mina ögon?) ther iag satt dödzens språng fik meg tha fatt RK 3: (sista forts.) 5697 ."],"f":["hymma . ","-adhe )"]},{"a":"hymmerdagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se imber-."],"f":["-freadagher"]},{"a":"hymn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ymna."],"f":[]},{"a":"hymn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hymn. \" TK 273. \""],"f":["hympn )"]},{"a":"hynda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["hyndo miolk","hynda miölk )"]},{"a":"hynda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hynda. ss öknamn. \" jens . . . kalladdhe per olsson vpa brona pedher hynda \" ATb 2: 374 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"hyndsim","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hundsim."],"f":[]},{"a":"hyndsima","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hundsima."],"f":[]},{"a":"hynir","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[],"f":["hymer Di 256 . ","hymär ib 252, 253 (formerna med m bero troligen på missförstånd). hiner ib 247, 251, 252), ","hyna här","hyna land","hymalandh Di 225 . ","hymeland ib 235 . ","hymelandh ib 222 . ","hymmelandh ib 220 . ","himaland ib 271 . ","himalandh ib 247), "]},{"a":"hyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utseende, färg. \" \" alt thet ther var, thet !SYNS_DÅLIGT? olikamlikit, än thogh thet tykkis hafva likam!SYNS_DÅLIGT? hyy (speciem corporum habentia) \" Ansg 181 . thz watn hafwer vnderlik hy Al 2177 \" swa som himilen skipter sin hy \" ib 7147 . - särsk. om menniskor. utseende, ansigtsfärg, hy. han hauar liusan hy Bu 204 . \" han hauar sama hugh ok hy ib. \" Bil 879 . gör thät . . . fagran liith ellir hy LB 3: 58 . vnderlik räddogha han tha fik han omskipte badhe lit oc hy Al 8255 . MB 2: 287 . LfK 141 . - utseende, skapnad. genast alexander a hona sa honum thykte tha hans modher na swa waro the lika i thera hy Al 8145 . at qwinnor skulo sik faghra skapa aff faghrom bonadh the a sik taka mz margha handa klädhom ny at göra sik en annan hy än som naturan giordhe henne ib 6352 . \" i thy samu som hanom tykte at siälin var skild vidhir hans dödelica likama, fik siälin genstan annan aldra vänastan hy oc färgharsta skipilse (aliam pulcherriimam speciem corporis) \" Ansg 179 ."],"f":["hyy MB 2: 287, " den enda anträffade nominativformen. ack. hy. hyy), "]},{"a":"hyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ansiktsfärg, hy. (drycken) läker guttam oc skab görandis goth blod oc faghran hy PMSkr 584 . \" ty fälnade hans blidaktoga hyj \" Troj 179 . Jfr hya samt tvähyadher."],"f":["hyj Troj 179 ) , "]},{"a":"hyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anställa i sin tjänst, leja. borgamestarene skulo hyra skipmennene STb 1: 359 (1482). petter bysse skytte, som hans skreddere hyrde, xij marc Stock Skb 119 ( 1519) ."],"f":["-dhe )"]},{"a":"hyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullt uppp, i stor mängd. os är her nu äwintyre komin a hand ok full hyrä Fredrik ed Noreen 74 . \" aff tumber mästara dyre var ther ful hyrä (hds. ohyrä sannolikt ändrat från hyrä) \" Fredrik ed Noreen 1814 . (Jfr E. Noreen, Stud. rör. Eufemiavisorna 2: 20 f.). - Jfr ars-, hus-, husa-, skip-hyra."],"f":["hyrä Fredrik ed Noreen 74 . ","hure Stock Skb 284 (1491, Skip) ; obl. STb 2: 367 (1489), 3: 383 (1498)), "]},{"a":"hyrdha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hirdha."],"f":[]},{"a":"hyrdhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hirþe."],"f":[]},{"a":"hyrdränger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hirdhdränger."],"f":[]},{"a":"hyrn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörn. \" ena bratzsa som haffde fäm hörn ällir fäm ända \" Mecht 123 . Jfr Sdw 1: 544 (under hyrne) samt horn, hyrne. "],"f":["nörn )","*hyrna sten , "]},{"a":"hyrna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*hyrno gardher , "]},{"a":"hyrna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörn. \" brendhe fyra husins hörnor \" MP 1: 130 . Jfr en-, stokhyrna samt hyrne. "],"f":["hörna )","hyrno sten , ","hyrnu stokker , "]},{"a":"hyrnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fyra-, två-hyrnadher."],"f":[]},{"a":"hyrnbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnbod, vid ett gathörn belägen bod. SJ 2: 154 ( 1489) . Stock Skb 246 (1525-26). Jfr horn-, hyrngatu-bodh."],"f":["hörn- . ","-bod )"]},{"a":"hyrnbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hyrnebodh. hyrn boden vppa östra sydhona SJ 191 ( 1450) ."],"f":["hyrn bod )"]},{"a":"hyrne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörn. \" the skuldo senasta stenin läggia ofwarst j muren j eet hyrne \" ST 418 . \" stikkandes starkan eel oppa hwset i fira hörne \" Lg 3: 455 . ib 474 . \" oplyptis husit a fyra hörnomen \" KL 401 . MB 2: 395 . \" iak hörde ena röst wt aff iiij gul altarens hörnom (cornibus) \" ib 347 . saa petrus . . . swa som eet mykit linnit skinande kaar nidhir sändas af himmomin mz fyrom hyrnom (initiis) KL 151 . \" sighiande honom wara kläddan i purpura oc collobio, oc i allom hörnom sänkt mz pärlom \" Lg 222 . - gathörn. j hyrnit vidh brödhra trägardh Bir 5: 122. i hyrnet upa norre sidhonne SJ 72 ( 1437) . widh hörnit ib 83 ( 1441) . De anförda ställena, utom ST 418, Lg 3: 455, 474, kunna äfven föras till ett hyrn; till hyrna kunna föras KL 151, 401, MB 2: 347, 395, Lg 222 ."],"f":["hörne )"]},{"a":"hyrne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörn. \" tha läto the scriffwa siw handa bolkliste j threm hörnomen i hwseno Prosadikter (Sju vise m B) 176. haffdhe han sin sändebwdh kringom j wärldinna hörne (angulos) \" SpV 166 . widher höghre sidhonnas hörne säties slätte cohors PMSkr 136 . the ridhande . . . skwla skikkas på hörnen j spetzenom ib. ärw maanans hören hwas oc klar teknar renth vädher ib 172 . ib 315, 462 . - gathörn. ATb 1: 118 ( 1460) . \" en gard belegen j heluitit . . . vppa vestra norre hörnit \" STb 3: 297 ( 1496) . ib 330 ( 1497) . SJ 2: 312 ( 1497) . \" anund j hörnet \" Stock Skb 63 (1517-18). hustrv elin . . . j hörnet ib 256 (1525-26). - sköldhörn. thz hyrne som fiermer är hielmen Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . Vissa fall kunna ävern föras till hyrn. - Jfr aker-, akergards-, akers-, hus-hyrne, ävensom siäx-hyrnadher och fyra-, fäm-, thrä-hyrnter."],"f":["hörne )"]},{"a":"hyrnebodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnbod, vid ett gathörn belägen bod. näst hyrnebodhinne SJ 71 ( 1437) . Jfr hyrnbodh, ortbodh."],"f":[]},{"a":"hyrngardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gård belägen¬ i ett gathörn. STb 2: 314 ( 1488) . SJ 2 . 126 (1488). Jfr hyrno gardher."],"f":["hörn- . ","hiörn- )"]},{"a":"hyrngatubodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hyrnbodh. SJ 2: 183 ( 1491) . Jfr hornbodh."],"f":["hörn- )"]},{"a":"hyrnhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus beläget i ett gathörn. STb 3: 176 (1494), 5: 4 (1514). Stock Skb 223 (1324-25). elin j hörnhuset ib 238 (d:o)."],"f":[]},{"a":"hyrninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med horn el. med uppskjutande spetsar försedt föremål; med uppstående ändar försedt tvärträ? dretther, hyrninger, malat och sömath BSH 5: 529 ( 1513) . Jfr enhörninger."],"f":[]},{"a":"hyrnotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fyrahyrnotter."],"f":[]},{"a":"hyrnotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fyra-, thrä-hyrnotter."],"f":[]},{"a":"hyrnsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnsten. \" swa som hörn stenen j gudz mönsther samman bant bada mwrana j en JMPs 455. Jfr hyrna sten. \""],"f":["hörn- )"]},{"a":"hyrntorn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. hörntorn. ss detalj på möbel. enom domstol . . . prydder mz rödhom hörrom (för hörnom?) ällir hörn thorn (corneliis) Mecht 144 ."],"f":["hörn thorn )"]},{"a":"hyrsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hyrta er. hwrta as","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg.É stöta. 1) storma fram, spränga i väg. han rykker sit swärdh och hyrter her Fredrik ed Noreen 1023 . 2) refl.? hon kan hwrtas med herra biszanwm maxan hin daprastra H. Gadh (1506) enl. G. Carlsson, Hemming Gadh, s. 351."],"f":[]},{"a":"hyrte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. stöt; med stöt förenadt anlopp i tornerspel, häftig fart. \" mangt örss var ther a sidho röört swa at thz foor i sprung ok i yrte \" RK 1: 1440 ."],"f":[]},{"a":"hyrä","b":[],"c":"","d":"","e":[" , sannolikt för ohyre. full hyrä (Cod. A ful ohyre) Fr (Cod. B) 74 ."],"f":[]},{"a":"hysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hysa. \" at ingen skulle hysa elle hema the forrädara \" BSH 3: 285 ( 1470) . HSH 20: 294 ( 1510?) . \" the som halla ok hysa tholka j sinom husom \" Bir 3: 293 . VKR 43 . \" rent näste hyser ey tholikt wärdh som swa wil orenlika byggia \" Al 1630 . Jfr afhysa samt husa."],"f":[]},{"a":"hysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hysa. ATb 2: 2 ( 1473) . ath hon ecke hyste eller hemade tiwffwen STb 1: 279 ( 1481) ."],"f":["-te . "]},{"a":"hysikke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avträde. ATb 1: 29 ( 1454) . Jfr: vppa hyseko gatw (I Kalmar) KTb 73 ( 1436) ."],"f":["-eke )"]},{"a":"hysikke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afgräde, kloak. \" wordho . . . liffwandes i hysikke nidher kastadhä \" LfK 54 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 441."],"f":[]},{"a":"hysing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tresträngad hamplina. STock Skb 35, 37 (1517)."],"f":[]},{"a":"hyskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyska. Jfr I. Modéer, Den nord, ryssjans ursprung och ålder (1939) s. 112, 116 ff."],"f":[]},{"a":"hytman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hytto man. ss tillnamn Stock Skb 97 (1518-19)."],"f":["hit- )"]},{"a":"hytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hytta, smälthytta, byggnad för malmers smältande. hafwer noghor mester man minna i noghro hytto en attunda delen PfN 137 . \" hwar som nya hyttho [bygger] \" SD 4: 749 (1340, nyare afskr.). mansiones dictas hytto ib 5: 593 ( 1346) . ib NS 1: 153 ( 1402) . DD 1: 88 (1440, afskr.) o. s. v., 3: 190 ( 1395), 193 ( 1427) o. s. v. - I latiniserad form. vna cum hyttis in monte ferreo SD 4: 54 ( 1328, gammal afskr.) - hyttas nostras in monte ferri nericie ib 5: 511 ( 1345) . - Jfr iärn-, kopar-hytta. "],"f":["höttha: -on SD NS 1: 153 ( 1402); -ör DD 3: 208 ( 1476) . ","hitta: -om ib 230 ( 1490), ","hytto andbudh","-anbodh )","hytto bygning , ","hytto del , ","hytto hogh? een hyttostadh . . . med hytto hogh DD 1: 29 (1357, nyare afskr.) . ","hyttokämpe","hytta- )","hytto stadher","hytthe- DD 3: 199 ( 1440) . hytta-),","hytto strömber","hytta- . ","höttho- DD 3: 208 ( 1476) . hitte- ib 230 ( 1490)),"]},{"a":"hytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hytto del (hötto-. hötte-. -deel), ","*hytto man","*hytto redhskaper , ","*hytto ughn","-vgn )"]},{"a":"hyvel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hövel."],"f":[]},{"a":"hädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["håna, häda. \" then som hädhir (blasphemaverit) ihesu christi nampn \" MP 1: 35 . häddo christi iärtekne ib 94 . \" heddir ok slaghin oc sputtadhir \" ib 47 . \" wordho . . . fför hadh oc gab haldne, hädhne, slagne \" LfK 54 . \" en hädhir ok annar sputtar \" Bo 181 . blyghiandis for thöm som han hääddo ib 196 . ib 195 . KL 156 . Bir 1: 16, 134, 271, 2: 299, 325, 3: 59, 224 . ST 58 . MB 2: 245, 248 . Lg 586, 3: 79 . Al 1577, 2115, 2717 . 4413. war han aff poro hädder ib 5535 . thenna fäghrind är här hääd (försmädad, föraktad) swa ära wara qwvinnor ey kläd ib 6361 . \" hwar är swa hädher som han är klädher \" GO 315 ."],"f":["häädha . -ir, -de, -der. part. pret. hädher GO 315 . ","hedher Lg 3: 79 . ","hädhin: hädhne LfK 54 ; formen är emellertid utan tvifvel framkallad af det föregående haldne och det efterföljande slagne),"]},{"a":"hädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["håna, häda. \" om hon haffuir häth ellir gabbat gudz ellir helgha menniskio nampn SVKyrkobr 343. tha war han fangadher sputtadher aff ok hedher aff iudum vm midhia nath \" SkrtUppb 215 . j tolkom dröffwilsom kallade hon ey oppa gudh, wthan hädde gudz magestathis wal JMPs 407."],"f":["-ir SpV 150 . ","hädhä SvKyrkobr (Lucid B) 196 . impf. hädde JMPs 407. hädhe SkrtUppb 216 . ","hädo ib 293 . ","hedher ib 215. supin. hät ib 196 . ","häth ib 191 ; SvKyrkobr 343 . ","hädhäs ib (LUcid B) 196 . ","heddis SkrtUppb 388 ),"]},{"a":"hädhan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) härifrån, borta. \" thy hans broder war nw hädhen borthe \" Svartb 521 ( 1477) ."],"f":["-en )","hädhan af , 2) härifrån, från detta hållet, från det ena hållet (motsatt thädhan af). hädhan aff gik glömskan, thädhan aff dödhin (hinc negligentia illinc mors) SpV 198 . " hwilkin som thaghir omskiptelika sidher, hädhan aff (hinc) älskande, thädhan aff ldidhande, ok saa samnklämer j eth " ib 464 . ","hädhan fran (-fraan), hädanefter, härefter. SD 6: 343 ( 1352) ."]},{"a":"hädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bespottare, hädare. MB 2: 311, 325 ."],"f":[]},{"a":"hädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr guds hädhare."],"f":[]},{"a":"hädhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["håligt, snöpligt. \" far ey ädhon saa hädeliga \" Di 264 . \" saa hädeliga !SYNS_DÅLIGT? honum fara ib. \""],"f":["-liga )"]},{"a":"hädheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hånande, hånlig. \" thz war hädelikth \" MD 35 ."],"f":[]},{"a":"hädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. hån, smädelse, hädelse. dieflenom till skam ok hädhilse ok gudhi til hedher ok wrsägdh SvKyrkobr (Lucid B)137. Mecht 212 . - "],"f":["*hädhilsa ordh","hädilse- )"]},{"a":"hädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. hån, smädelse, hädelse. vardom wi til atlöghe oc hädilse allo folke MB 2: 152 . för theris bannor oc gudz hädilse ib 311 . LfK 12 . hädilsenna nampn MB 2: 352 . \" mz . . . löghe ällir hädhilsom \" Bir 5: 77 . "],"f":["hädhils tekn","hädilse- )"]},{"a":"hädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*hädhninga ordh","hädningha- )"]},{"a":"hädzla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häzla."],"f":[]},{"a":"häfdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) innehavande, besittning, bruk. Se Sdw 2: 1240. 2) hävdvunnen rätt. sades mattis laurensson kelleren til effther sin helffdh HLG 1: 132 (1490). forskreffne mattis haffuer ok jngen breff vtan retta heffden ib 134 ( 1491) . ib. PMBref 317 ( 1512) . Jfr for-, foräldris-, lagha-, ominnis-, til-, ur-, urminnis-häfdhd. ","2) jordbyte som avser endast brukanderätten (icke äganderätten). vitherlikit görum wi . . . os . . . giort haffua eet häffdhaskiffte meth liongx kyrkio SD NS 3: 552 ( 1420) . thet haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte aff herra nichlis VKj 269 (1447). - konkret. jordstycke som blivit föremål för dylikt byte. ibidem ägher clostridh eeth heffdaskiffte aff pella i hakaforss ib 49 ."],"f":["häffdh . ","heffdh . heffd: -en HLG 1: 134 (1491)),","*häfdha byte","häfdha skipte","häffdha- . ","heffda- . -skifte. -skiffte),"]},{"a":"häfdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) (på orättmätigt sätt) tillägna sig och tag i bruk. häfdha til sik, d. s. Se Sdw 2: 1240. RP 2: 323 ( 1397) . thij forbywdom vij varom äptherkommandom . . . at the jngaledis forscripna tomp[t] ellir jordh hyndra qwälia . . . ellir til sigh häffdha ellir tilägna Nio handl rör Vkl 230. 2) hävda, lägra, hava könsumgänge med (ngn). om fadhren häffdar sina dott´r äll´r sonen sina modh´r Beckman Stud 52 (1425-50)."],"f":["häffd(h)a . heffdha. -ar. -at),","*häfdha sik til , se Sdw 2: 1240. - Jfr fran-, til-häfha."]},{"a":"häfdhning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr forhäfdhning."],"f":[]},{"a":"häfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta sig i besittning af. kaytalabone gingo ofuer the fornempda !SYNS_DÅLIGT? jn wppa kutala boanna eghit oc häfniädho (för !SYNS_DÅLIGT? iädho? annan hds. har häfwiäldhe) met räto välde thet som thöm war gifuit til rätä kunnux täktä gerdh, oc thera foräldrä hafdho hona fore thöm häfniät (för häfuiät? annan hds. har häfwiät) oc farit FH 2: 7 (1374, nyare afskr.). Jfr hafning, hava."],"f":[]},{"a":"häfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) höja, lyfta, häfva, se häfla sik. ","pret. hävin, svullen. är modren häffwen LB 7: 29 . ","1) höja sig, lyfta sig. hans hiärta . . . häfuir sik ok hoppar Bil 652 . ","2) börja. ther hoff sik tha en digher ofridh RK 1: 4234 . ","1) lyfta upp, höja. hoff han vp sina hand KL 56 . ","2) börja tala, upphäfva sin röst. hoff vp mz höghe röst . . . ok sagdhe Gr 323 . MD 189 . \" hoff han wp oc las tässin ordh \" Su 263 . - Jfr up häfla. ","1) lyfta sig upp, höja sig, stiga. thin ande häfwer sik thäshöghra vp at thänkia aa gudh Ber 246 . \" tha modren heffuir sig swa op i quinonna \" LB 7: 31 . \" häffuir modren sig op \" ib. \" at hon !UDDA_TECKEN? modren) häffuir sigh op moth hiertat ib. \"","2) börja. \" tha hoff sik ather wp eth kiff \" RK 1: 4158 . - Jfr uphäfla sik. "],"f":["hävia: vphävia KS 62 (156, 68) . ","häfwia: vp häfwia Bil 861 . ","hooff MD 189 . ","hävin ) , ","häfia sik , ","häfia nidher , kasta ned. hoff han nider wnder sik RK 1: 3854 . ","häfia up , ","häfia sik up , ","häfia ut , kasta ut. häffuin wt tha bansatta nistuna AS 60 ."]},{"a":"häfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) höja, lyfta, häva. \" hector . . . war . . . offwer mattha föör tiill ath bära oc häffwa stora byrder \" Troj 77 . ","1) lyfta sig upp, höja sig, stiga. mädh thy sama ordena hoff sik thät bärgit vpp v jordena ok vpp j wädret MP 4: 224 . - Jfr uphäfla."],"f":["häffwa Troj 77 . ","häffer Thomas Varningsbref 4. konj. pl. 3 pers. häffue PMSkr 635 . impf. hoff MP 4: 224 . Se SDw 2: 1240),","häfia saman , häva samman, ösa samman. PMSkr 635 . ","häfia up , 1) lyfta upp, upphöja. hon (ɔ världen) häffer op och hon kaster nidher hwem hon wil Thomas Varningsbref 4 . ","häfia sik up , "]},{"a":"häfli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"häft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häpt."],"f":[]},{"a":"häfta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se häpta."],"f":[]},{"a":"häfta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se häpta."],"f":[]},{"a":"häfte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häpte."],"f":[]},{"a":"häftilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häptilse."],"f":[]},{"a":"häfþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) innehafvande, besittning, bruk. SR 5 . \" änkte se thet faghert ok lustelikt godz i ängiom ella öghiom ella androm stadhom ther ey skal åkoma wår häfd ok handawerk (som vi ej skola taga i besittning och bruka) \" KS 61 (151, 66) . \" meth swa längdh oc bredh som gambla häfdhin wt visar \" SD NS 2: 114 ( 1409) . SJ 109 ( 1441) . ","2) häfdvunnen rätt. att the måghe ee niutta theres gambla häffdh af the lappar, som ther boo och byggia, huilkett theres gambla förelder och tilförende hafft haffua HSH 29: 32 (1498, nyare afskr.). - Jfr alder-, forn-, guþsivia-, iorþ-, lagh-, lagha-, ominnis-häfþ. ","1) fördelning af rätten att innehafva och bruka egendom, för viss tid gjord fördelning af egendom. quod castrum lithosie . . . fijholm et thiust . . . titulo divisonis dicto hefdaskiptæ usque ad quinque annos integros a data presencium numerandos, nobis duci erico et nostris heredibus cedere debant pacifice et quiete SD 3: 228 (1315, nyare afskr.). simili divisione dicta hefdaskipfte ib.","2) jordbyte som afser endast brukanderätten (icke eganderätten). iak . . . hafuer vndt ok tilsagt . . . gunar gylto mitt gooz . . . till rätt häfdhe skipte, swa länge som oss badhom at nögier, för thet goos som han i wärande hawer SD NS 1: 228 (1403, nyare afskr.). til hulkins laghu ok häfdeskipte mere wisso ib. wi . . . kennoms oss hafwa giort eeth hefdhaskifte meth . . . heneke bekmanne swa ath wi hafwa lakt hanom ok hans dotter . . . een gardh i skärestadha sokn . . . fore en gaardh i myrasio, swa länge som oss ok them atnögher ib 2: 174 ( 1409) . FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) ."],"f":["häfþa eþer , ","häfþa mal , ","häfdha skipte","häfdhe- . ","helfdaskipfte . ","hefdaskipftä )"]},{"a":"häfþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. (på orättmätigt sätt) sätta sig i besittning af at kunungur medh sitt wald take ey älla häfdi sina vndidåna godhs KS 73 (180, 80) . \" huar som taker älla häfda annars godhs mote almoghans wilia, thz är rån älla tiufnadhr ib. - genom (orättmigt) innehafvande förhålla eller undanhålla. som them (godsen) her til vndan krononna skat hefdhat oc hollet hawa \" BSH 2: 46 ( 1397) . thet thenne gods och torp . . . wåro häredz jordh . . . och olaghlika häfdat från häredheno ib 65 (1399, nyare afskr.). thet var häradzins almenninge oc olaghlika hefdhat fran häradheno vnder wreta clostor i frelse ib 66 ( 1399) . \" at hon hafdhe thän forscrefna större gardhin . . . for klostreno häfdhat oc hindrat i swa langan tima \" SD NS 2: 236 ( 1409) . - Jfr af-, for-, lagh-häfpa."],"f":[]},{"a":"häfþan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hägbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häggbär. LB 10: 6 ."],"f":[]},{"a":"hägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hägg, prunus padus Lin.?"],"f":["häggia barker","hägge- )"]},{"a":"hägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr mishägha."],"f":[]},{"a":"häghdare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hushållare, förvaltare. \" wi skulum i thessom fafängelika thingom wara sanne hägdhara oc skiptara och ey gömmara ällir äghandz män (simus . . . in rebus tempralibus solum dispentorates et non possesores) \" Hel män 130 ."],"f":["-a ) , "]},{"a":"häghdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla tillbaka, spara. sidhan bestalningen är giordh häydes sparlika j förstonne all förtärning, som gammalth ord är at man skal häyda widher bredden oc ey widher bothnen PMSkr 141 . Jfr forhäghdha."],"f":[]},{"a":"häghdhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd. \" \" Bir 5: 130 ."],"f":[]},{"a":"häghdhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd. \" allom clostersins personis badhe innan oc vthen til mere gaghn ytermer bestandilse oc bätre föresyn häghdan oc foreskipan Bisk Nil´s vis-st 195. \""],"f":["häghdan )"]},{"a":"häghdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sparsamt, i små portioner. hwath swa är jnförth förtäres häydelika aff försto bestalningennas dagh PMSkr 165 ."],"f":["häyde- )"]},{"a":"hägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e."],"f":[]},{"a":"hägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häger. \" thz är onth at binda hägher i mees \" GO 49 . \" ä hwarth häghrin flygher tha fölgher honum stiärtin \" ib 50 . "],"f":["häghra hiärta","-hyertha )"]},{"a":"häghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. (Stb 3: 279 (1496)). L.","2) hägn, skydd. \" tha taghom wy klostret . . . vnder waara sunnerligha hegn fridh oc beskermilse Fyra handl rör Vkl 284. \" SkrtUppb 182 . qwinnan . . . takkade honom ödmiwkelica for sina hägn oc godgärninga MP 4: 68 . \" hustrv birgitte laterske scal anname garden j sin hegn pa barnana wegna \" STb 3: 279 ( 1496) ."],"f":["hägn . ","hegn )"]},{"a":"häghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) inhägnad, inhägnadt område. huruledhis the sculu vtan clostersins hägn ellir til landzherrana wt fara VKR 5 . ","2) hägn, skydd. gudh som henne . . . i sin eigen hägn ok foresyn tagit Lg 3: 552 . \" anamom vi for:da naadhandals clostre . . . j wara konungxligha hägn, beskärm ok syndherligha forswar \" FH 3: 124 ( 1448) . \" the fatighe brödher i crononas häghen och beskerm äre \" BSH 5: 540 ( 1514) . SD NS 1: 381 (1404, gammal afskr.), 2: 93 ( 1409). Bir 5: 110, 112 . Pm 1, 38. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. - Jfr forhäghn. "],"f":["häghen )","häghna skogher , "]},{"a":"häghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom stängsel el. dyl. freda, hägna. han (ɔ kålgården) är hägnadher meth enom stengardh VKJ 151 ( 1447) . didrik . . . sade til jönis . . . hägna om thenne stakkin ATb 1: 87 ( 1458) (möjl. att föra till ett *häghna um). ath i plath incthe täppen eller hägnen sancte clara deel i fornempda ström Uppl Lagmansdomb 108 ( 1493) . "],"f":["häghna in , 2) inhägna. hionagardin byggis . . . oc hägnis swa jn oc lykkis swa vm kring mädh enom bolgardh Nio handl rör Vkl 233 . ","*häghna sik til , se Sdw 2: 1240. - Jfr for-, in-häghna, ävensom ohäghnadher."]},{"a":"häghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom stängsel freda, hägna. ther groor som hängnas GO 377 . - (?) at wi . . . hafwom . . . afhent os oc wara arfua en gardh . . . holchin minna hustrv modher erfdhe epthe marcus booson oc en del hegnat SD NS 2: 12 ( 1408) . - afstänga. äghna häller hägna heller för hindhra mer än hälthen i öreswndh SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) hägna, skydda. \" än the wilia häghna thz (landet) oc wäria \" MB 1: (Cod. B) 545. iak wilh mit konungxrike fore thik heghna Al 615 . \" thera skiolda varo swa forslaghnä thz the matto thöm ey häghna \" Iv 4944 . \" heghna os mz thit wald \" MB 1: 354 . \" wil thu antigonum häghna \" Al 8447 . ib 10416 . RK 3: 1788 . Bir 4: 41 . ","3) bevara, iakttaga? särdelis lifwerne hafwer thu häghnath Al 5936 . "],"f":["hängna: -as (handskriftens läsart enl. uppgift af Dr. C. af Petersens; tryckta uppl. har hägnas) GO 377 . ","hänghna RK 3: 1788 . ","-ar , ","häghna sik , skaffa skg skydd. flyddo tha nordmen alla vegna huar tit han matte sik hegna RK 1: 3161 . häghna in, gifva skydd åt. häghna in til sik, skydda, försvara. the . . . aktade thz (Brunkeberg) in til sig hägna RK 3: (sista forts.) 4780 . Jfr inhäghna. - Jfr franhäghna."]},{"a":"häghnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) hägnad, stängsel. \" tha kalle til sig dannemen til vitnes . . . oc skoda hegnadan Arnell brask Biᴵ 16. 2) inhägnat område. aldrich schal jngen swa dana mordare eller mandrapere fridh haffua j closters hegnet \" STb 3: 396 ( 1498) . Jfr in-, kloster-häghnadher."],"f":["hegnet . ","hegnadan Arnell Brask biᴵ 16), "]},{"a":"häghnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd. \" hona ok alla hänna systra taka i sina värn ok hägnan \" KL 354 ."],"f":[]},{"a":"häghnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) hägnad, stängsel. \" wingardhanna gardher oc hägnadher är synderbrwtin oc skingradher \" Bir 4: 7 . SJ 169 ( 1448) . ","2) inhägnadt område. \" diurin wtgangande af häghnadhenom \" Bir 4: 293 . \" ynnan closters hägnät \" FH 4: 73 ( 1459) jnnan staden eller stadzsins hegnat eller äghar SO 159 . - i ortnamn. in . . . holmborghahegnæt SD 4: 417 ( 1335) . tokahægnat ib 5: 627 ( 1347) . ","3) hägnad, hägn, skydd. at wij haffuom takit j wara enkannelica wärn friidh, hegnat oc forswar ware frwe sancte anne oc sancte birgite closter j finland FH 4: 57 ( 1457) . haffde land j sinom hegnad MD 337 . - Jfr in-, oliva trä-häghnadher."],"f":[]},{"a":"häghnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["häghnils bref","häghnilse breff )"]},{"a":"häghre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Se Sdw 2: 1240. häger. häghren som ey symmer wathnith straffar PMSkr 192 ."],"f":[]},{"a":"häghþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. (Sv. dial. hägda. N. hegda. Jfr Isl. hegða] ","e":["eg. genom stängesel freda, skydda; spara. abs. rikar ärwþar ok quiþer at häghþ Bu 153 . - med dat. han radher ey älla hägdhar päningenum sik til gagn älla hedher Bil 965 . - Jfr forhäghþa."],"f":["-ar )"]},{"a":"hägome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåfänglighet, dårskap, dumet. \" þu far mz sighrom hägoma \" Bu 151 . \" þänna hägomma prädicaþe iþar guþ \" ib 138 . \" vende . . . ater af thesse hems heggoma \" Bil 800 . \" draghir til aminne. hwat häggoma hedhirgiri är \" Bo 96 . \" ey wiste han eller wyrdhe kunna allan häggumma \" MB 1: 93 . \" fore hans hemsko ok hägomma saka \" Iv 4219 . Bil 452 . MB 1: 119, 128, 237, 277, 312, 403 . - fåfängt prat, hams. talaþo manggen hägoma Bu 22 . \" sagþe þät alt hägoma vara \" ib 40 . \" them thotte thz wara häggumma oc kalz \" MB 1: 194 . ib 121 . Iv 1472 . - gen. med el. utan suff. art. i adjektiv bemärkelse: fåfäng. war herra han är nytteliker mästare oc ey häggumma MB 1: 93 . i häggomma ok fafängom thrättom Su 421 . \" mz hägummans losta \" MB 1: 145 . Jfr de följande sammansättningarna. "],"f":["häggome . ","heggome . hägomme: -a !SYNS_DÅLIGT? Iv 4219 . ","häggomme: -a Su 420 ; MB 1: 237, 277 . !SYNS_DÅLIGT? ib 121 ; ","-a ib 119, 128, 312, 403 ; ","-ans ib 145 . ","häggumme: -a ib 93, 194), ","hägoma drömber","häggoma- )","hägoma fulder","hägumma- )","hägoma leker","hägumma leeker )","hägoma lof","häggoma luf )","hägoma man","höggoma- . ","haghuma- KS Fragm. 15), "]},{"a":"häkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häck, af törnebuskar o. d. bestående hägnad? häck, på en hö- el. packvagn el. annanstädes ss hägnad och infattning anbragt spjälverk? som koto sek man kaster ower hek swa böria gumman grymtha MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"häkla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häckla, redskap för häckling (av lin o. d.). JTb 35 ( 1462) ."],"f":[]},{"a":"häkla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["häckla. \" exstupo . . . klyftha eller häkla liin ok hampo \" GU C 20 s. 246 ."],"f":[]},{"a":"häkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1240."],"f":[]},{"a":"häkta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) boja. \" vppa thät at ey städhis nakat oskälikit j bland closterisn hion tha vnnom wi oc stadhgom at the magha haffua kisto häktor oc jern. oc borghara rät \" Fyra handl rör Vkl 288 ."],"f":["-or ) , "]},{"a":"häkta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) häkte. \" sätiäs i vars foghatä häcto \" SD 5: 639 ( 1347) . j häkto säthia ST 361 . ib 371, 471 . EG 65 . Lg 952 .","2) det som fäster el. hvarmed något fästes; boja. alskona hektor lusnadho aff them fangom Lb 3: 230. - häkta. the hadhe smala stöffla oc mangh häkta RK 3: 1003 ."],"f":["hekta )"]},{"a":"häkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) trans. \" fästa, se häkta sik. \"","2) intr. \" hålla, hålla stånd, stå emot. ¨med dat. sa at hanum enchte hekte \" Di 11 . med prep. for. thz (svärdet) är sa hwast at enchte skall hektä fore thz Di 76 . \" iuthe harnisk häctadhe för honum \" ib 284 . ib 216, 257, 268 . PK 229 .","3) häkta, fängsla. sätter them i torn och häcktar them BtRK 78 ( 1434) . "],"f":["hekta . ","häkta sik , fästa sig, haka sig fast. kringom spente alt hans änlite mz sinom klööm oc häktadhe sik swa fastelika at engin kunde hona ther fran skilia ST 275 . - Jfr ater häkta."]},{"a":"häkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fästa. - med obj., prep. pa och efterföljande personbeteckning, lägga el. yrka ansvar på ngn. sades aff fore retta, tet quinnan aff arnön . . . jntet hechter pa helmick stadzscriffuere fore tet breffuit, som han medh dandemen vtgiffuit haffuer STb 3: 197 ( 1494) . \" sades fore retta, ath effther thet ath arffuit til staar hans . . . screddere bade tall och bymerket, ther medh kan arffuit jntet hecte pa hans her epter eller haffue hanom nagat till thala ther om ib 320 (1496). \"","2) intr. hålla, hålla stånd, stå emot. hans brönia kwnne jnthe häkta Troj 114 . - med prep. mot. var han j allom bookligom konstom swa krafftoger at hans mestäe ok alla andre häktäde jnthe moth e hans lärdom J Buddes b 148 . 3) trans. häkta, fängsla. nyonde pynan är brinnande bandh klädhor ok boyor mz hulkom vsla sielär häktäs ok bindhas SvKyrkobr (Lucid B) 213 . SpV 171 . \" han togx mz owirwälle, häktadhis j mörkastwffw ällir torne \" ib 215 . - innestänga. ey är stadhin swa lithin ällir trangir, at han formar häktha (concudit) tik SpV 476 ."],"f":["häktha . ","-adhe . hechte STb 3: 320 (1496). -er ib 197 ( 1494) . ","häktäde J Buddes b 148 ),"]},{"a":"häkte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häkte. \" hafuis kista häkte oc jern oc borghara rättir medh them ostyrughe äru oc brutlighe wardha \" VKR 39 . \" sath i sthokholms kerno j hektä \" RK 1: (LRK) s. 229 . \" vi aar jak ok fangen war j drötningh margretes hekte \" ib s. 230 . ib 2: 9498 ."],"f":["hägte RK 2: 9498 . ","hekte . ","hektä )"]},{"a":"häkte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? L.","1) häkte. tha vm sidhir satte riddarin them j sina hekthe MP 5: 141 .","2) hava häkte pa, ha i i sin besittning, förfoga över? matis pedhirson talade til pedhir haralson och sagde ath han hade loffwat sinom drängh ath köpslagha tha sagde pedhir haffir tw pa ena ɉ mark häkte ok annat tha vil iak sta tigh til en mädan thu haffuir swa mykit (för ey swa mykit?) tha kan iak ey sta tik til ATb 2: 8 ( 1473) ."],"f":["hekthe )"]},{"a":"häktilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" (MB 2: 266, 365) och f.? L. ","1) band, boja. \" hännas häktilse (vincula) är helsamleken bindnigh \" Su 15 . - bojor, fängsligt förvar. haffdho ionathan mz sik j häktilsom MB 2: 266 . ","2) häkte, fängelse. \" lykkias j clostirsin hektilse \" VKR 5 . Va 37, 40 . MB 2: 173, 270, 335, 365 . Lg 3: 274 ."],"f":["hektilse )"]},{"a":"häktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) band, boja. \" leeth han aff tagha alla boyor ok hektilsen aff the helga \" J Buddes b 86 . - bojor, fängsligt förvar. thän omilde mannen wilde . .. sätte honom j häktilsse ok mörkastuwo MP 4: 251 . \" hans stadde drengh war . . . setter oforwunin j jern och hectilse vtan alla laga doma \" STb 3: 250 ( 1495) . \" mangha ärw oc ffrälstha aff häktilsom, sedan the loffwadho at läsa thänna psaltaren JMPs 448. \" ib 586 . Fallen kunna även föras till 2.","2) häkte, fängelse. \" taska makaren . . . som . . . swa lenge haffuer jnne sittit j hechtelse \" STb 3: 286 ( 1496) . samma dach annamede fogitten aff stadzens hechtilsse en tiwff ib 322 ( 1497) . ib 475 ( 1500) , 4: 51 (1505), 121 (1506)."],"f":["hechtils(s)e . -els(s)e. pl. hektilsen J Buddes b 86 ),"]},{"a":"häktilsehus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häkte, fängelse. SpV 405 ."],"f":[]},{"a":"häl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr tiuþerhäl."],"f":[]},{"a":"häl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödsgudinna, dödsrike. - i häl, ihjäl, till döds. hans brodir högh ey een hest i hell for lauris ATb 1: 213 (1465. judana pynte han oc stente honom j hiäl MP 4: 36 . - i sht i förbindelse med sla. Atb 1: 241 (1466). pedhir olffson som niels iönsson oc andirs andirsson slogho i heel ib 272 (1467)."],"f":["hell ATb 1: 213 ( 1465)"]},{"a":"häl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hal, f. och m."],"f":[]},{"a":"häl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hälli."],"f":[]},{"a":"häl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häl. \" þolika varo hans knäskali som hans häla \" Bu 195 . KL 292 . Bir 2: 48, 268, 4: 10 . \" ondh quinna önskir bondans hääl (handskriftens läsart, tryckta uppl. har häl) wara wänt til gardh ok tä ij fraan \" GO 998 ."],"f":["hääl . ","-ar )"]},{"a":"häl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr fota häl, ävensom langhäladher."],"f":[]},{"a":"häl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödsgudinna, dödsrike (dessa både betydelser framlysa nämligen tydligt på flere af de i det följande anförda ställena), död. þän sami ihesus väldförþe vara drotning helena (ipam mortem, quæ regina nostra est, capivavit) Bu 207 . \" läste mz eldez bandom varn mästara helena husbonda (ipsum nostrum principem autorem mortis) \" ib. \" fara til bana ok helsa hälena \" Bil 476 (jfr Lg 1015). han laa ja banasoth jäm när häl som heme ib 110 . \" finna hwru manzsins siäl är fräls for hel (af senare hand ändradt til dödh) \" Bil 348 . \" thu rädhis dödh o häl \" Al 5806 . ib 9090 . \" han thorff ey rädhas nakra häl \" ib 9572 . \" aff enkte iärn faar thu thiin häl \" ib 7646 . \" frälse them aff äurdelikä häll \" Iv (Cod. B) s. 388. - til hälia, till döds, i hjäl. leion slet han tel hälia Bu 182 . \" folk ok fä slaar han til hälia \" Al 1163 . \" tha alrin slaar then gambla til hälia \" MD (S) 214 . \" hwi wilin ij mik til hälia pina A 3468. \" MD 47 . - i häl, i hjäl, till döds. han tyrfdo swear j häl Bil 738 . \" bardhe swenen i hääl \" MB 1: 164 . \" vil iak mik syrghia ij häl \" Iv 1107 . RK 2: 3801 ; 5797, 6727. Lg 32 . vij faar . . . som hans hundh beth ihiel BtFH 1: 298 ( 1509) . \" wart han stangadher aff en galin tiwr i heel \" PK 230 . - i sht i förbindelse med sla. slo . . . i häl hedhningan MB 1: 280 . ST 10 . Fl 329 . Al 2005, 3477, RK 2: 1290, s. 346, 3: 2815, 2821, 2830. FM 281 ( 1506) . at röffua, skynna, brenna och i helsa her i skären¨ ib 289 ( 1506) . \" j hälslaa alla theris owenir \" MB 2: 193 . - häl för i häl. thik darium siälfwan häl at sla Al 1176 ."],"f":["hääl . ","hel . ","häll Iv (Cod. B) s. 388; RK 3: 2821, 2830 ; MB 2: 305 . ","heel PK 230 ; RK 2: 6727 . " heell ib 5797. hiäl " FM 281 ( 1506) . ","hiel RK 2: 1290, s. 346; BtFH 1: 298 ( 1509) . ","hijell RK 3: 2815 . ","hyöl BSH 5: 302 ( 1508) ; de fyra sistnämda formerna i förbindelse med föregående prep. i gen. hälia Bu 182 ; Al 1163, 3468 ; MD (S) 214 . ","häliä MD 47 ), "]},{"a":"häladhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stridsman, kämpe, hjälte. \" the hälädhe varo badhe blidhe \" Fr 1803 . \" margh en häladh from \" RK 1: 837 . \" een hälade goodh \" ib 874 . \" ith hälade godh \" MD (S) 255 . Fl 1836 . Fr 1694, 1704 . Iv 695, (Cod. B, C) s. 352. Al 1712, 1772, 3352, 4558, 5022, 5044, 8936, 8991, 9933, 10566 . RK 1: 19, 102, 393, 675, 701, 793, 795, 837, 880 o. s. v., 2: 377, 2699, 3355, 3688. MD (S) 250, 261. Va 19 . helit hagen Di 142 . \" helte van hagen ib 152. han var . . . eet hälädhe aff sit eghit liiff \" Fr 1328 . \" han var eet hälith til sit liiff \" ib 3121 ."],"f":["helade RK 1: 1109 . ","hälädhe Fr 1328 ; Al 1772 o. s. v. häladh RK 1: 795, 837 o. s. v. hälädh Al 5044 . ","häläth ib 8891, 10566 . ","häled MD (S) 261 . ","heled RK 1: (LRK) s. 222 . ","hälith Fr 3121 . ","hellit Di 142 . ","helte ib 152 . ","l . ","häladha RK 1: 19, 102, 701 . ","hälada ib 675, 2: 377 . ","helade Iv (Cod. B) s. 532. häladhe Fr 1694 . ","hälade RK 1: 393 ; MD (S) 250 . ","helade RK 1: 961, 2: 3688 . ","hälädhe Fl 1836 ; Fr 1803 . ","hälede Iv (Cod. C) s. 352. helede RK 2: 3355 . ","hälädhe Al 1712 . " häläde ib 3352), "]},{"a":"hälagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se helagher."],"f":[]},{"a":"hälaghet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se helaghet."],"f":[]},{"a":"hälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skakhälda."],"f":[]},{"a":"hälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr böna-, ful-, sam-, up-, uppe-, väl-hälde."],"f":[]},{"a":"hälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hållande, iakttagande. \" thätta är högxta cristendoms hälde ok widher gango ath thu . . .fölger honom epter j gärningom \" MP 4: 50 . Jfr ater-, up-, uppe-hälde."],"f":[]},{"a":"häldeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr samhäldeliker."],"f":[]},{"a":"hälder","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. komp. och konj. och ","e":[" SD NS 3: 101 ( 1416) . heelsther Saml. 6: 167), superl. A) komp. L.","1) med mera böjelse el. lust, hellre, snarare. erik person staar ekke sin breff til hellir en han ware hängdir ATb 1: 289 ( 1468) . thäs hälder, desto hellre. samma dach gaff tess bayske skippere loff at skippa hwar thera xx lester lax, pa thet at the skole tess heller eth annat aar j gen koma medh bayen sTb 3: 257 (1495).","2) med mera skäl, snarare, mera. thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilioanom . . . är samaturlighin ymo, thz är hällir ok sannelika, alt samman thätta är en siäl SpV 509 . tänkiande sik wara lofflicarin hellir nw än j andrum timom ath drikka sik druknan MP 5: 56 . thog är thät ey thänkiande at the första är wthan söthma. häller än the andra är wthan glädhi SkrtUppb 31 . tha skole helge lychame brodher ware näst ath lösa thet hws före fwlle peninge heller en noghen annen HLG 3: 152 (1511). - förbindande en nekad sats med en föregående: också. engen skin ffar han heller paa nogre wara garda Arnell Brask Biᴵ 36. - egbentligen? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 549. hwo weyt huat heller er förrän än han röne EK 2263 . snarare, fast mer, tvärtom huilkit wi ok i then mate ikke tilstandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff SD NS 3: 472 ( 1419) . othulumodhit haffwer altidh sna pino mz sik, saa at thz minzskar hona ekke, wthan hällr ökar SpV 419 . - hvat hälder, se hvat. 4) vel, aut, eller. Gadolin Pants Bi 271 (1366). SD NS 3: 30 ( 1415) . \" allom mannom them som thetta breff see heller höra \" ib 96 ( 1416) . til then dagh thet hawer warit fore enom kwngz dom helder lamans dom ib 254 (1417?). ib 334 ( 1418) , 571 (1420). hwilkin som weth haa hällir hwat (quis aut qui) han är SpV 423 . MP 4: 195 . SvB 504 (börj. av 1500-t.). STb 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop). hälder . . . äller ok, antingen . . . eller (ock). Se Sdw 2: 1240. B) superl. L.","2) snarast, mest, i synnerhet. thagen mina siel i idaarth föölge ok heelsther thu käre herra Saml 6: 167 . \" at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne \" FMU 5: 24 ( 1481) . thy bediom wij alle dandemen först och frempst helst borgamestare och radh STb 3: 90 ( 1493) .","3) helst, än. \" i förening med hvar n. hvat, hvar n. hart, hvaris, hvilkin; se dess ord. - Jfr äller. \""],"f":["helder SD NS 3: 254 ( 1417?)","heldir Gadolin Pants Bi 271 (1366). häller SD NS 3: 108 (1416), 334 (1418), 571 (1420); SkrtUppb 31 ; SvB 504 (börj. av 1500-t.). hällir SpV 423, 509 ; Hel män 214 . ","hällr SpV 419 . ","hälär SD NS 3: 30 ( 1415) . ","heller ib 96 ( 1416) ; STb 3: 257 (1595), 5: 193 (1518), 337 (1521, Kop); HLG 3: 152 (1511); Arnell Brask Biᴵ 36. hellir ATb 1: 289 ( 1468) ; MP 5: 56 . Se Sdw 2: 1240), ","hälzt (hälsth JMPs 433. helzt FMU 5: 24 ( 1481) . heeltz J Buddes b 172. helst ATb 1: 354 ( 1471) ; STb 3: 90 ( 1493) . ","hilsth"]},{"a":"hälder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. komp. ","e":[" (med afseende på betydelsen sluter sig till dessa såsom positiv giärna) A) komp. L.","1) med mera böjelse el. lust, hällre snarare. the wildu sik tha hälder siälfua dräpa än swälta Bil 314 . \" hafþe häldra hindrat iuþa fra än tel hans döþ \" Bu 206 . KL 222 . Bir 3: 264 . Su 49 . \" iw hendhelegaren och snararen thet ske han iw heller iach och !SYNS_DÅLIGT? thet gerna sse HsH 19: 103 (1505). \"","om sa händher broder dräper brodher, ekke mz viliandess modhe heller mz vadha SEG 120 . \" förstärkande vid en komp. ey skal han hawa meer aff eno hälder än aff andro \" MB 1: 80 . sammaledes hade mig och sa gångit . . . och än heller werre RK 3: (sista forts.) 6089 . - thy hälder; för den skull snarare el. mer. än alt licouäl ok än thy hällir (immo multo magis) bödh var herra ihesus lypta af stenin Bo 157 . Jfr þytlder. - thy hälder at, för den skull att; om ock, om. korra ey älla del thy häldher at thik gifwas ful älla smälik klädhe, och thinne syser dyr (si præposita tua dederit tibi vile vestimentum, et soroi dederit pretiosum, de hoc non murmures) Ber 59 . - thäs häldeer, det aktadt. efter en föregående negation. fik aldre þäs häldar bötar Bu 513 . \" än thot iak gifwir thessom mina nadh ok the höra minna manilsa ordh tha vpsta the aldre thes häldir til liifsins wärma \" Bir 1: 149 . thentidh daniel thz forstodh läth han ey thes heldir aff hwan dagh at hedhra oc bidhia til sin gudh ST 15 . än tho at biscopin badhe badh oc straffadhe ey thes heller lät han aff sinom gambla owan Lg 3: 188 . ST 113, 331 . KL 98, 274 . MP 2: 237 . Bil 627 . Su 338 . MB 2: 267, 293 . Lg 3: 299, 415 . Jfr än thäs hälder under än. - i förening med en efterföljande negation. täss häller war han honum inthe hul RK 3: 1582 . - thäs hälder at oaktadt, ehur. at the til enkte got vptändas thes hellir at gudh sökte them mz sinne nadh MP 2: 127 . - eigh (eigh ok, äkke) hälder, icke mera, lika litet, ej häller. vanl. med föreg. negation. han skal hawa ängin friþ. antwiggiä i dalum. ällr a nokro bergheno . . . egh oc hälper berghännä. mällom SD 5: 637 ( 1347) . \" hwar som oc biltoghä varþär i nokrom androm þässom fornäfndum berghum ma äi halþyr friþ när iþär hawa. oc äi i wästrä aros biscops döme ib. \" Bir 3: 264 . VKR 42 . Lg 3: 194 . FH 1: 144 (1494, gammal afskr.). schal han och göre syn eedh ath han ecke smeltha shal rychesins mynt ock ecke heller thz til städia naghrom sin tiener eller ath göra SO 148 . - eigh hälder än, ej mer än, lika litet som. sagho han eigh häldar än (lika litet som om) þe varo blinde Bu 173 . \" huars snille ängin forma at gripa ey hällir än ösa hauit \" Bir 2: 216. ib 320 . - ängin hälder än, lika litet någon . . . som. fan ängen for sik häldar än för Bu 499 . - hvat hälder . . . älla, se hvat. ","3) neque, ej häller, eller. efter föregående negation. schal ock engen guldsmedh brucha embetet förre än han haffuer giort syn borghar edh . . . ok heller schal han förre ympa syt werck vyndöghe för än eedhen före them giorder är SO 148 . \" han tordhe aldrigh hans at bidha häller oppinbara moot honum strindha \" Iv 949 . RK 2: 2985 . BSH 4: 319 ( 1502) . - hvarte . . . hälder, se hvarte.","4) vel, aut, eller. \" siällan häller aldrigh \" Su 17 . allom obegripeliket är ther aff skriffua häller sighia ib 19 . ib 73. Lg 3: 113, 665 . SO 15, 24 . SGGK 103, 104 . SEG 112, 113 o. s. v. LB 7: 6 . RK 1: (sfgn) s. 182 . Gers Ars c 5. - hälder eigh, eller ej. aat spöriandes om the thz skulw halla som the loffwadho häldher ey Lg 3: 669 . - annat tväggia . . . häler, se annat tväggia. - hälder ok, eller ock. Su 49 . Lg 3: 624 . SO 158 .","5) eller, i annat fall, eljest, eller ock. jach vil honom her jn hielpa heller jach scal ther om stielpa RK 2: 5513 . ib 2808, 5595, 9926 .","6) nisi, utan, än. efter föreg. negation. engom androm höra eller swara heller thz budh han tiit sände RK 2: 5141 . B) superl. L.","1) häst. \" vilde iak thola aldra hälzt at twe brännande branda gingin ginom min öghon \" Bir 1: 104 . Se vidare under alder, adj. ","2) snarast, mest, i synnerhet. swaar at thz helst hittis a korseno Bil 213 . \" wilt thu wita mz hwario skörlifnadhin hältz atherhalz \" Ber 83 . \" lönlek samband ok hälst wälborna mannä \" SD 1: 669 (1385, gammal afskr.). ther hälst mäþ os äru ib. \" juþa ok hälzt þe försto ok þe visasto läto sik þät dighart angra \" Bu 197 . \" ohindrat för allom helzst waara ärfwingiä \" FH 5: 196 ( 1506) . KS 53 (133, 57), 54 (36, 58), 54 (138, 59), 55 (139, 59) . Su 51 . \" förstärkande vid superl. hälzst the bäzste (de allra bäste) i landith waro \" Al 7675 . RK 3: (sista forts.) 4500.","3) hälst, än. i förening med hvadhan, hvar n. hvat, hvar n. hvart, hvar, adv., hvilkin, nokor; se dessa ord."],"f":["häldar Bu 173, 206 . ","helder Bil 124 ; RK 1: (sfgn) s. 182 . heldir T 15, 113. hälþer SD 5: 637 ( 1347) . ","halþyr ib. " hälþyr ib. häller " Bil 627 ; MB 2: 267, 293 o. s. v. hällir KL 222, 240 ; Bo 9, 62, 92, 146, 157 ; Gr 274 o. s. v. heller RK 1: 2263 . ","hellir ib 178 o. s. v.; Bil 446 ; MP 2: 127 . ","haller GO 172 (handskriftens läsart; tryckta uppl. har häller). hellirs FH 1: 144 (1494, gammal afskr.)),","hälzt (hälzst. hälst. helst Bil 213 ; Rk 3: (sista forts.) 4500. halzt KS Fragm. 12. halzt ib 11 . ","hältz Bir 1: 174, 223 ; Ber 83 . ","hälstz Su 51, 66, 170 . ","hiedz BSH 5: 504 ( 1512) ), superl. "]},{"a":"häldogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr samhäldogher."],"f":[]},{"a":"häldre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. \" - n. adv. med mera skäl, snarare. gerna ma huar hälre biþa tel naþa ok tel bätra \" Bu 4 . - fast mer, tvärt om. KS 1(48, 21) ."],"f":["häldra KS 19 (48, 21) . hälre), "]},{"a":"hälfninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. \" aff allom halfningenom (ex . . . media parte) israel sona \" MB 1: 421 ."],"f":["halfninger . ","halninger L. ","halftninger L. ","hälmninger L.),"]},{"a":"hälft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. \" tha wnthe ok gaff jak them . . . the fämthigi mark som jgen stodho, hiälptena hwariom thera \" Svartb 411 ( 1444) . erik . . . tilpliktade sik til ath swara heltene for al gäl som her hinze burde vthgifua ATb 1: 215 ( 1465) . - hälften swa mykit, en halv gång så mycket. klokka wm thio besmara marker skal haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? ( 1 1/2) span, affwan wm kring hoffwodith hälfthena swa mykith PMSkr 569 ."],"f":["hälfth: -ana Svartb 364 ( 1438)","hälppt: -ena Svartb 411 ( 1444) . ","helfft: -enen (sic) STb 3: 203 ( 1494) . ","helt: -en HLG 2: 131 (1525). -ene ATb 1: 215 ( 1465) ; Uppl Lagmansdomb 107 (1491), 63 (1492). -enne HLG 2: 131 (1525). helth: -ena Arnell Brask Biᴵ 24. Se Sdw 2: 1240), "]},{"a":"hälft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälft. \" han hafuer the hälfthane (för hälfthena) wth lofwat . . . at berädhe \" SD NS 1: 16 ( 1401) . \" wj . . . säliom . . . helftena aff ynes \" FH 3: 17 ( 1442) . ib 4: 27 ( 1452) . \" medh hälfftine aff öleno \" VKR 37 . RK 2: 2175, 2176 . MD (S) 237 . MB 2: 57, 305 . SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). FH 4: 28 ( 1453) . \" äta . . . om afftonen hälfftena sa mykyt \" LB 7: 316 . "],"f":["hielffth: hielffthen FH 4: 28 ( 1453) . ","hälth: hälthen SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). halft: halftene MD (S) 237 (på två ställen)), ","hälftadel","helfthedel )"]},{"a":"hälgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["hälgha bardaghi , "]},{"a":"hälgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iula hälgh."],"f":[]},{"a":"hälgh hion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hälgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) helga, göra helig. gör iak þätta hus hälaghat (möjligen dock för hälaght) ok rent af diäfla sör ok inuaru Bu 208 . haua hällaghat ämbite thiänade gudhi Bir 2: 68 . var siälin hälghat (sanctificata est) mz likamenom ib 1: 23 . \" the stadhana. ther sandir gudh ok man hälghadhe mz sinom hälgho fotom \" KL 321 . - helga, inviga. gygdo owir hans graf fäghirsto kirkio oc hälghadho hona hans nampne Gr 324 . \" han skal wara nazareus, thz är hälogadher gudhi, aff synom barndom \" MB 2: 111 . ib 284 . ","2) fira. \" at han matte värdhelika helgha sins gudz födzlo högtidh \" MP 1: 4 . om viij dagha hälgade (celebravit) han templens wigningh MB 2: 284 . "],"f":["helgha . ","hälagha . ","hällagha . ","hälogha . -adhe, "]},{"a":"hälgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) helga, göra helig. hälgis (sanctificabor) thit namn SpV 547 . jak skal hälgas (sanctificabor) j them som mik nalkas ib 559. alla männsiskor . . . hwilka iak mz minne nadh hälghar (sanctifico) Mecht 242 . - prat. pret. hälghadher, ss subst.: gudom(sväsen). jndiges etis hälgadher GU C 20 (hand 2) s. 23. 2) fira. jnicior . . . börya hälga inledha oc offra GU C 20 (hand 2) s. 29."],"f":["hälga . ","-ar . ","-adher )"]},{"a":"hälgha ands hus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se and."],"f":[]},{"a":"hälgha klarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den heliga förklaringen. til hälge clarilsse alter KTb 95 ( 1478) . ib 96 ."],"f":[]},{"a":"hälgha kors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det heliga korset, Kristi kors.","1) korsmessa thz war j hösten om helge kors tidhe RK 2: 7316 . ","2) högtid som den 14ept. firades till minne af korsets upphöjelse och återförande til Jerusalem genom kejsar Heraklius. Bir 3: 307 . Jfr hälgha kors dagher."],"f":["hälgha kors aptan","hälgha kors dagher (helgha-. helge-. helie-), ","hälgha kors tidhir","helge- )"]},{"a":"hälgha kors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det heliga korset, Kristi kors. her jenis griis skal haffua helge korss altare STb 1: 150 ( 1478) . olaff capellanen, som sagde borgamestarene och radet tienist till helge korss nyia altaret ib 307 ( 1481) . "],"f":["helge korss )","hälgha kors aptan (-afftan), ","hälgha kors dagher (hälga-, helga-), ","*hälgha kors dags aptan","helie korsdagx affthen )"]},{"a":"hälgha lösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det. heliga lösandet (om Jesu nedtagande från korset). ss benämning på bild (skulptur) föeställande Jesu nedtagande från korset (och föremål för dyrkan i vissa kyrkor, främst i Svartbrödraklostret i Stockholm). Se Sdw 1: 816 och jfr SAOB: L 1948 och B. Strömberg, Magister Mathias och fransk mendikantspedikan (1944) s. 31 f. . . . ath hon hade stwlith fraa helge lösn eth liws STb 2: 127 ( 1486) . then hwnga brodhirrin . . . som hadhe stwlith j fron the helgha lösn the peninga som helghe lösn waro offradhe ATb 2: 350 ()1489). til helga lösn altare j sielakoren giffuer jach en kalk STb 3: 137 ( 1493) ."],"f":["helga . ","helg(h)e ), "]},{"a":"hälgha thräfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heliga trefaldighet. KTb 59 ( 1426) . "],"f":["*hälgha thräfaldoghet aptan","helghe treffalloghet aption )"]},{"a":"hälghadoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hälghedomber. när j komin thiit som thera helgadomor hwylas SkrtUppb 199 . \" ihesus affladhes i henne aff them hälga andha oc gömdes thär i ix manadha som wärdogasta hälgadoma \" JMÖ 135 ."],"f":["hälga- . ","helga- . ","-or ) , "]},{"a":"hälghadoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(blott i pl.) = hälghedomber. sancti serucaii hälgadomor Lg 3: 176 . \" tok mz sik thz drykke kareth, huilket honom ängellen fördhe, oc then nykellen som sanctus petrus honom gaff, mz mangha andra hälgadomor \" ib 167 . ib 172, 181, 182, 187, 289, 340, 454, 477 . \" wart thenna dyra oc wärdogha hälgadomor sancta anna hwffudh först oppenbarat oc fwnnit \" ib 722 . ib 725. "],"f":["hälghadomo kar , "]},{"a":"hälghaptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aftonen (el. dagen) före en helg. Reuterdahl Stat Syn 213 (sl. av 1400-t., nyare avskr.)."],"f":["helgaften )"]},{"a":"hälghaptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-apton )"]},{"a":"hälghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som helgar, gör helig. alla hälga manna hälghare (sanctificator) Mecht 225 ."],"f":[]},{"a":"hälghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) helg, högtid. SSkb 120 ( 1504) ."],"f":["helgd )"]},{"a":"hälghe gäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg.: den helige ande. helgeandshus. \" aa winstra handena tha som gangx til hälgha gäst \" KTb 3 ( 1430) ."],"f":["hälgha gäst) , "]},{"a":"hälghe likamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hälghe likame. - om åt Kristi lekamen invigt altare. magnus nicolai, canik j abo och helelicams prebendato Svartb 484 ( 1465) ."],"f":["helgelicams ) , "]},{"a":"hälghe likame","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. Kristi lekamen; det i den hel. nattvarden invigad brödet. = hälgha likama gilde. aff helgä likamä wäghna SD NS 2: 104 (1409, gammal afskr.). "],"f":["hälgha likama altare","hälge- )","hälgha likama aptan","hälgha likama dagher","hälgha likama gilde","hälgha likama kor","helge likame koor )","hälgha likam nat","hälgha likama tidh (helghe likama tiidh), "]},{"a":"hälghe likame","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["helghe- . ","helge- . ","-lechame . -likome),","hälgha likama aptan (helghe likomme apthom (sic)), ","*hälgha likama brodher","hälgha likama gilde (hälga-. helge-. -licame. -licamme. -gylle), ","*hälgha likama mässa","helge licame- )","hälgha likama tidh (helge lekame tiidh), "]},{"a":"hälghe þorsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hellige torsdag RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286 . oblik kas. hälgha thoorsdagh Bir 4: 135 . " helgha thorsdagh ib 149. hälghe thorsdagh " ib 3: 307 . ","helgetorsdag BSH 5: 276 ( 1508) . Ordet är icke träffadt i nom. utom möjl. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286), ","hälgha thorsdagh hälghdh , ","hälgha thorsdagh nat , ","hälgha thorsdags nat , "]},{"a":"hälghedagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helgdag. \" oppa them tymanum war en judhanna helgodaghir \" MP 5: 227 . "],"f":["helghodaghir )","*hälghadagha dagher","hälgadaga- )","hälghadags klädhe","-dagx- )","*hälghadags nat","helgho- . ","helge- . ","hällig- . -dagx-),"]},{"a":"hälghedagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hälgho dagh KL 395 . ","hälghodagh MB 2: 389 . ","hälga daghen MB 2: 325 . ","hälgho daghin JP 80 . ","olik kas. hälghu- L.","hälgho- VKR 72, 77, 78 . ","helgho- ib 22 . ","hälgha- Lg 3: 9 . ","hälghe- GO 1021 ), ","hälghadags brut","hälghadags klädher","hälghudagha bardaghi , ","hälghudagha brut","helgha dagha- )"]},{"a":"hälghedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heligt ting, i sht relik, helgons aflefva. at koma när hälghodomom MB 1: 508 . \" räddos gudh siälwan, oc hans hws oc hälghodoma \" ib. \" fördhe mz sik dighran del aff korseno ok naghlana ok arons wand ok manna ok mangha andra hälgho doma \" Bil 87 . \" for vars härra bref dygþ skyld ok sancti tome ok hans hälgo doma \" Bu 190 . \" hon grep handena ok gömde for hälghodoma i sina scöte \" ib 522 . \" lofuas väl ath hafuas vtan om hälghodoma gul äller sylf oc dyra steena \" VKR 78 . SD 5: 564 ( 1346) . gongin . . . om kyrkio medh heliedomom ib 6: 157 (1349? gammal afskr.). Bil 114, 539 . KL 241, 360 . Gr 290 . Bir 3: 220, 221, 238, 239 . Lg 3: 204, 235 . Di 294 . \" han laghdhe sin fingir a hälgio domana och swoor \" ST 65 . \" tha thu läggir thiin !SYNS_DÅLIGT? fingir oppa hälghodomen \" ib 64 . \" at thu ekke swär !SYNS_DÅLIGT? wislika oppa gudz hälghon ellir hälghodoma !SYNS_DÅLIGT? ib 457. hon fik häne hälghadoma thärä ther the !SYNS_DÅLIGT? skulde a swäria \" Iv 5523 . þätt . . . swäria a gyþ, hans hälghädomä oc þerä syälfrä iorþrikis heþär SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . \" swäria om gudh oc om hälgho doma \" MB 1: 333 . \" jak . . . bidher thik . . . ower alla hälgho doma at thu glöm thinna brödhra ondzskap \" ib 271 . - Jfr domber, helagher. "],"f":["hälghodoma KL 360 ; Bir 3: 238, 239 . ","hälgho doma. hälghodoma. hälghädomä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hälghadoma Iv 5523 . ","helghedoma Lg 3: 204, 235 . ","helgedoma Di 294 . ","helghudomum SD 5: 564 ( 1346) . hälghodomom hälghedomum Bil 52 . ","heliedomum SD 6: 157 (1349? gammal afskr.)), ","hälghodoma kar"]},{"a":"hälghedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. heligt ting, heligt föremål, relik. \" tha sadhe her twre thät han ville ekke swerie ath thät war laglika giort ok thär medh ladhe iak helghodomana fraa mik ok ville ey anama then edh \" Arfstv 46 ( 1461) . \" tha giorde jenis swerdskipare hustrv eedh pa helgedomane, ath hon ecke kallade joan . . . tiwff \" STb 1: 16 ( 1475) . "],"f":["*hälghodoma hus","helgha- )","hälghodoma kar (helgha-. helga-. helge-. heij- ATb 3: 114 ( 1501) ), ","*hälghedoms kar","helghadomps- )"]},{"a":"hälghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["heligt. \" hulkin som hälghelika ok ärofullelika hafdhe föt thera frälsara oc herra \" Bir 4: (Dikt) 272. ib 247 . \" som rätwitzslika oc hälgelika haffua liffuat \" Su 207 ."],"f":[]},{"a":"hälghemanz edher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ed vid helgon? med theris helgemanz eedh HSH 19: 20 ( 1504) ."],"f":["helgemanz eedher )"]},{"a":"hälghemän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. heliga män, helgon. best. (allhelgona)litanian. thänne bönen scal oc strax läsas effther styw psalmana oc helgemennana som erchebiscopen jaco [ulfsson] haffuer styctat SvB XLI 1(1500-t.). Jfr helagher 1."],"f":["helgemen )"]},{"a":"hälghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr manghälghi. "],"f":["hälghis bot , "]},{"a":"hälghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l: "],"f":["*hälghis mal","helgissmåhl )"]},{"a":"hälghilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= hälghilse 5. sua är oc vm afflösena oc gudz licamma oc annor (för andra; det här nyttjade genus är det som skulle ha kräfts af ett följ. hälghilse) kirkionna hälghilsor Bir 2: 82 ."],"f":[]},{"a":"hälghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) helgande, helgelse. Mecht 135 . \" nar iak them forwärffde synenna forlatilse siälenna hälgilse oc gudelika klarhet ib 238. \" ib 338 . SpV 561 . ib 481 . JMPs 497. 5) sakrament. the helgha kirkio sacrament, ok hälghelse hulken som jach . . . anamath SkrtUppb 375 . MP 4: 129, 137 . \" thtä förstha kirkiona hälgilsse thät är döpilsse \" ib 138 . \" thet war eth tekin til tet dyrasta helgilse som är döpilsin \" ib 5: 88 . ib 97 ."],"f":["hälgils(s)e . hälghelse. helgilse),"]},{"a":"hälghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) helgande, konsekration. thz brödhit som är a altano. hulkit visselika är brödh för än hälgilsinna ordh äru fram owir thz Bir 1: 281 . ","2) helgonförklaring. at än sculde j tilkomande tyma gudz vener läthä sik vordha vm hennes (Katatrinas) helgilse ok stadfestilse aff helga fadren pafuan som hon sik tha leth fulleliga vordha vm synnes helga modhers helgilse ok canonizacione Lg 3: 561 . ","3) heligt skick. thit hws bliffwande j thynne hälghilse MB 2: 161 .","4) heligt ting, helgedom. stridom för waan almoga oc waarom hälgilsom (sanctis) MB 2: 228 . \" all theris hälgilse (sanctum) war nidherslagen ib. \" ib 229 . ","5) sakrament. kirkionna hälgilse som är döpilse ok färmilse ok olning scriptamal hionalagh takas swa som for gab Bir 1: 205 . \" the hälgha kirkia ok cristnan hulkin som star af siw hälgilsom (sacramentis) \" ib 232 . ib 264, 373, 374, 376, 2: 40, 214, 234, 3: 41, 195, 198, 249 . MP 1: 23, 178 . JP 77 ."],"f":["helgilse )"]},{"a":"hälghodagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälghedagher."],"f":[]},{"a":"hälghodomber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälghedomber."],"f":[]},{"a":"hälghomässodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hälghon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helgon. \" magus . . . lade sina hand oppa bokena ok bad sig swa gud till hyuälp ok alhälgon at . . . \" ATb 1: 88 ( 1458) . giffuer jak sama nemis godzet wnder alla helgona altare j abo domkirkio Svartb (Sikokl) 530 ( 1477) . tha cläppe (klockaren) trem synnom til alle helgone korss messan ÅK 62 . - aldra hälghona aptan, aftonen el. dagen näst före allhelganadag. daghin näst fore alla hälghunna afftan SD NS 3: 196 ( 1416) .- aldra hälghona nat, natten till allhelgonadag. Hel män 265 . - Jfr forbudhhälghon. "],"f":["hälgon . ","helgona Svartb (Skolkl) 530 (1477). helghona ib 539 ( 1479) ; Hel män 265 . ","helgone ÅK 62 . ","helgonne Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). hälghuna SD NS 3: 196 ( 1416) . ","helgons Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). dat. hälghanom SkrtUppb 188 ; Mecht 133, 215), ","hälghona mässa","helgonemessa )","hälghona mässo dagher (helganmesso- ATb 1: 11 ( 1452) ), ","*hälghons edher","*hälghons man","helgans- )"]},{"a":"hälghon","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["helgon. \" j . . . gudz modhirs mö äro ok aldra hälghona wari thz alt giort \" Bil 836 . sighia mässor . . . aff allom hälghonom Bir 2: 335 sancte henricx och sancte eriex suergis patrones och alle gudz helghans forskuldan ib 6: 370 (1495, gammal afskr.). apostoli . . . hulke som varo hälghona hälghe män (sancti sanctorum) Bo 132 . KL 413, 414 . Bir 4: 22, 117 . Gers Frest 15 . Lg 3: 28, 35 . swa bidhir jak mik gudh til hiälp oc al hans hälghon Bir 5: 123 . \" swa hielppe meg gud oc alle helgon \" FM 230 ( 1505) . \" at thu ekke swär orätwislika oppa gudz hälghon ellir hälghodoma \" ST 64 . \" tha han laghdhe sin fingir a hälghonen (d. v. s. helgonens aflefvor) oc swor sik men \" ib. \" hulke thät sworo i hälghon mädh vpräktom fingrom \" SJ 148 ( 1446) . - aldra hälghona aptan, aftonen el. dagen näst före allhelgonadag. hans daghar cumbar alla hälghon apton Bu 532 . - aldra hälghona dagher, allhelgonadag. skipadhe alla hälghona dagh hälghan nouember manadh första dagh Bil 721 . ib 374, 621 . KL 335 . Bir 3: 307, 4: 32 . VKR 75 . \" aldra gudhs hälghona dagher, d. s. manadagen nest fore alla gudz helgona dach \" SO 87 . HSH 19: 103 ( 1505) . - aldra hälghona höghtidh, d. s. for alla hälgona högtidh Bir 4: 31 . \" alla helgona högh tyder \" SO 193 . - aldra hälghona tidh, tiden omkring allhelgonadag. oppa . . . alla helgona tijdh SO 188 . alla helghena tiidh RK 3: 3617 . - aldra guds hälghona tidhir, d. s. om alla gudz helgona tydher SO 199 . "],"f":["helgon . ","helghan Gers Frest 15 . ","helghen Lg 3: 35 . ","helgen ib 28 . ","hälghona . ","halghuna Bil 374 . ","helghena RK 3: 3617 . ","hielgans FH 6: 370 (1495, gammal afskr.). dat. hälghonom. hälganom Bir 4: 22, 117), ","hälghona dagher","hälghuna- )","hälghona mässa","helgona- RK 1: 4364 . ","helgene- SO 201), ","hälghona mässo dagher","hälghunamässu- )","hälghona mässo tidh","hälghona mässo time , "]},{"a":"hälghonar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = hälghon. ffore thins helge anlithetz aasyn . . . som lysir alla hälgona jäwärdhelica glädhi SvB 507 (1400-t.). kassstedhe the nerstadde vore luther offuer henne (ɔ: den sjuka) om xxx helgenner, och fel thet III reser paa sancte karlungh i rodhen Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) ."],"f":["hälgona SvB 507 (1400-t.) . lhälghene Arfstv 82 (1474?). helgana JTb 90 ( 1511) . ","helgenner Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) ), "]},{"a":"hälghonar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" = hälghon. alla gudz hälgonna j himmärik bidhin för hanom RK 2: 2697 . \" thu hälgher owir alla hälgona \" MB 2: 324 . \" konughen ropadhe paa alle the helgenä han kunde nämpna \" Lg 3: 29 . \" gudh til hether iomfrw marie sancte anne sancte birgitto oc alla helghena til loff oc ära \" FH 4: 64 ( 1458) ."],"f":["hälgona MB 2: 324 . ","hälgonna RK 2: 2697 . ","helghena FH 4: 64 ( 1458) . ","helgenä Lg 3: 29), "]},{"a":"hälghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) helighållande. \" sidhan martires thokos swa mange til hälgdh \" Bil 562 . \" til huat hälgd (destinationem; läst dedicationem?) thu skalt idhkelika halla thinna siäls öghon \" Su 259 . ","2) helg, högtid. thäs daghs hälgdh Bil 112 . \" alla wars herra högtidher oc hälgdher \" MB 1: 461 . \" swa som war herra bödh lögherdagx hälgdh, swa bödh oc han andra hälgdh \" ib 457 . Su 258 . - Jfr for-, hedhers-, hälgha thorsdagh-, kirkmässu-, löghardags-, man-, paska-, pinizdagha-, skärdags-, skärþorsdags-hä lghþ, äfvensom hälgh."],"f":["-ir )"]},{"a":"häli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr häl."],"f":[]},{"a":"häling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? rättika? raphanus hälingh LB 6: 284 ."],"f":[]},{"a":"häling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["-a PMSkr 203 ) , ","*hälinga frö , "]},{"a":"häll","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hal, f."],"f":[]},{"a":"häll","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hel, f."],"f":[]},{"a":"hälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häll, klippa. ower ena hällu (Cod. A hall 325) MB 1: (Cod. B) 559 . Su 182, 183 . Jfr iärn-, silf-hälla. "],"f":["hällo skora , "]},{"a":"hälla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se älla."],"f":["hella )"]},{"a":"hälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr til hälla."],"f":[]},{"a":"hälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr biärghälla."],"f":[]},{"a":"hälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) hälla, gjuta, utgjuta. \" ath lwthen kan hellas fran tyäronne \" PMSkr 353 ."],"f":["hella . ","-te )","*hälla sik , luta sig. the (ɔ kreaturen) githa ey ätith wtan standa oc fiämtha. loc synes som the hälto sigh jamligha paa andra sidhona PMSkr 232 . ","*hälla af , hälla av. sidan helles wathnith aff PMSkr 353 . - Jfr ater-, in-hälla."]},{"a":"hälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bringa i lutande ställning, hälla. naar man thz (kärlet) häller. tha vtlöper thz som ther inne är Ber 258 . \" tha the hälto j lätit at läta ther af j lampona: tha stodh skiärt oleum: starkt som sten swa at the gato ey mz fingrum draghit en drupa wt j läteno hälto \" Bil 211 . ","2) hälla, gjuta, utgjuta. hälla i them (de fördömde) brännande wätsko Su 126 . PM XXX . \" häl wppa aadrona sakta mz kalt watn \" LB 2: 91 . "],"f":["hiälla: hiälto Lg 982 . ","-ir , ","-te , ","-ter )","hälla nidher , hälla ned, utgjuta. hälto the nidher watnit wppa jordhena Su 368 ."]},{"a":"hälle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr mishälle."],"f":[]},{"a":"hällinger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hellinger."],"f":[]},{"a":"hälmninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. Jfr Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 3: 5."],"f":["hämpninger )"]},{"a":"hälmninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälfninger."],"f":[]},{"a":"hälraþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hälräþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hälräþum VGL I Md 3: 2), "]},{"a":"hälsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se helsa."],"f":[]},{"a":"hälse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsband. I ssg: brvdhilse GU C 20 s. 122 (artikeln brudhilse? s. 86 utgår). brodhelse PMSkr 223 . Jfr A. Sundqvist, Ark. f. Nord. Fil. 54: 240."],"f":["-helse PMSkr 223 . ","-hilse GU C 20 s. 122) , "]},{"a":"hälsinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Helsing. ss tilnamn. haquino helsingæ SD 4: 129 ( 1329) ."],"f":[]},{"a":"hälsinge och ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälsing. Jfr J. Sahlgren, Hälsingborgs historia 1: 153. erik balk war god för helsingen sTb 5: 123 (1516). ib 144, 160 (1517) . ss tillnamn. lsigwrd helsinge HLG 1: 11 (före 1421)."],"f":["hälsinger (hel-. pl. helsinge STb 5: 328 (1521), Kop)), "]},{"a":"hälsinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" bero helsinger \" SD 2: 400 ( 1303) . johannes helsinger ib 6: 185 (1350, gammal afskr.)."],"f":["-iar ) , "]},{"a":"hälsingsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hälsinsker )"]},{"a":"hälslaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ihjälslagen, dräpen. \" var han hälslaghin j stridhin \" MP 2: 187 ."],"f":[]},{"a":"hälsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsot, dödssjukdom. \" laa j sinne hälsoth \" ST 471 . \" fik sampson sin hälsot, oc bleff dödh \" Di 12 . ST 453, 495 . Ansg 207, 211 . RK 2: 584, 6433, 7068, 1: (Yngre red. af LRK) s. 258. Di 102 ."],"f":["hälsooth ST 453 . ","helsot RK 2: 6433 . ","helsott ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 258 . ","hielsooth ib 584), "]},{"a":"hälsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*hälsotta siäng","he(e)lsotte- . -säng, sang),"]},{"a":"hälta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hälta, halthet. PMSkr 230 . \" kombir hälthan til aff seno wärk \" ib 231 ."],"f":["hältha . ","helta: -o )"]},{"a":"hälta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se älta."],"f":[]},{"a":"hälti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hälvan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hälvite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["häluite MP 4: 86 ; ","-is SvB 249 (slutet av 1400-t.). hälwete SvKyrkobr 317 . ","hälwethe GU C 20 (hand 2) s. 26. hälwette SkrtUppb 333 . häluette SvKyrkobr 317 . ","heluite SJ 1: 199 (1451); -eno ib 217 ( 1452) ; ","-is SvB 64 (senare hälften av 1400-t.). MP 5: 208 . ","helwete: -et HLG 2: 47 (1516). hälffwite: -es SvB 62 (börj. av 1500-t.). hälffwitte: -es JMÖ 49 . hielffweth HLG 2: 50 (1516) (efter föregående prep. i). helwichit (fel för helwithit) ib 3: 152 (1510, avskr.) . Se Sdw 2: 1240),","*hälvitis bok","hälffwitis- )","*hälvitis diur","helffwitis- )","*hälvitis draki","hälffwitis drakas) , ","hälvitis elder (häluitis eeller), ","*hälvitis fughl","hälvitis gudh (häluitis-), ","hälvitis hunder (hälffwitis-), ","*hälvitis ughn","hälffwithis wngh )","hälvitis vägher (-väger), "]},{"a":"hälvite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det straff som efter döden drabbar de onde; helvete, det ställe hvarest de onde efter döden lida straff; också fattadt ss djäfvulens och de onde änglarnes boning, samt i allmh. ss dödsrike el. vistelseorten för de aflidne som icke kommit till himmerikets glädje. dömde guþ han tel häluitiz Bu 28 . prädicaþe . . . af himirikis gläþi ok häluitis elde (pænis inerni) ib 154 (jfr hälvitis elder). af þöm rika: som . . . förþes at iorþa tel häluitis (Cod. C jordhadis j heluite 965; sepultus est in inferno) ib 153 . \" giuas . . . for syndena vmskiptelica oc manga handa pinor j häluite (damnatis ad gehennam) \" Bir 2: 254 . \" hafdhe thän hedhningin . . . komit til mindre häluitis pino (monorem pænam inferni) ib 52. tedhe hanom hälwitis pino som judhomin äru redda \" KL 80 . \" thz myrka hws är hälvitis pina \" KS 64 (159, 70) . \" ledh til aminne rädheliko hälwitis plagho at hälwitis brändaghe och räddoghe skuli wtsläkkia sköralustans hita \" Ber 83 . \" the riffws ther oc slitws aff hälffwittes grymastom hwndom (jfr hälvitis hunder), leonom oc byörnom \" Su 126 . \" for skullandhe heluitis galgha \" MP 1: 53 . \" kommo the fram til heluites port \" Pa (Tung) 35 . \" han swara sik hedhin hafua warit ok innan häluiti (in inferno) wara \" Bil 403 . \" spurde hwat vndi hedhnu folke är j häluiti, han swaradhe at iudha oc nidherst vnder iudhum är falst cristit folk ok want \" ib. \" en hälagher man sa hans (Didriks) siäl siuda j heluits kätle ib 700. then kätilin i heluite weller \" RK 1: 337 . löön taker han i helwitis poot ib 2917 . Bu 8 . MP 1: 14 o. s. v. Bir 2: 12 . LfK 81, 112 . \" veeth ok seer sielen hwort han scal til himmerikis eller til purgatorium eller ok til helvitis \" ib 280 . \" börias somlicom här dödhin ok bliuir for vtan ända j häluite (in inferno) ok somlicom ändas dödhin j skärslo elde ok börias äuerdhelikin glädhe \" Bir 2: 279 . \" annar dödhin som är heluitis dödhir \" MP 1: 19 . ib 35 . \" maria talar vel dyävulen . . . far . . . niþir ii diupt häluite \" Bu 20 . þa han fiol af himirike ok tel hä[l]uitez ib 145 . \" j ihesu christi hedhir ok namn skulu böghias al knä. badhe j himirike ok iordhrike ok hälwite \" KL 3 . \" at thu ey atirlatär minä siäl j häluiti \" ib 134 . \" foor han !UDDA_TECKEN?: var herra ihesus) nidhir til häluitis til hälgha fädhrena \" Bo 220 . \" tha skal gudz son nidhir fara til häluitis oc wtledha thädhan thin fadhir adam \" KL 407 . häluitis höfdhinge ib 409 . \" o dödhir hwar är thin gaddir ok värkir. o häluite hwar är allir thin sighir \" ib 410 . lyste owir häluitis myrkir ib. \" alle häluitis porta lasa oc iärn grindir \" ib. \" bröt diupo häluits myrko stofuo \" ib 412 . ib 413, 414, 415 . \" bätzst är mik at dö, oc fara nidh til helwitis (in infernum) til min son \" MB 1: 232 . \" gudhlike män the ther doo fore wars herra byrdh . . . the foro alle til helwitis til then dagh ther gudz son foor nidher aff grafwinne oc til them i helwite oc frälste them än tho hafdho the ther änga andra pino, än at the sagho ey himerikis liws \" ib. \" ledhin i mit hwita huffwod mz mere sorgh til helwitis \" ib 243 . ib 249 . \" þätta siugs ok il heþnom (qvedium): at februus pluto tok mäþ wald een vänastan qvyne af manz hem tel häluitz \" Bu 9 . \" ss namn på en stadsdel i Stockholm. i mellan siela garden och gatuna som löper fra kirkio gardz hörnet och bort i heluitet \" SJ 239 ( 1454) . \" per olssen i helwite \" ib 345 ( 1468) . "],"f":["häluiti . ","hälwitte LfK 112 . heluite. haluite Bir 2: 12 . hälfwitte. ","hälffwätte: -es LfK 81 . ","häluit Bir 4: 144), ","hälvitis diävul , ","hälvitis elder","hälwittes eelder )","hälvitis guþ","häluetis- . ","haluitiz- )","hälvitis hunder","hälvitis vägher , "]},{"a":"hälzt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälder."],"f":[]},{"a":"hälädhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häladhe."],"f":[]},{"a":"hämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hämd. \" at eingin hämd äller forsaat göris thär fore \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). gaf guþi hämdena Bu 499 . KL 287 . taka hämd af artasira Gr 265 . \" tagha hämpdh owir syna owenir \" MB 2: 193 . - hämd, straff. skulu the siälana ropa hämpd (vindictam) owir orätuisan skipara ok styrare Bir 1: 316 . \" skal han känna domarans hand som är hans hämd ok rätuisa \" ib 72 . ib 4: 57 . han fik braþa guz hämd firi folsko derue Bu 15 . ey känne iak likahämd minna synd vindictam peccati mei) Ber 122 . Lg 3: 582, 583 . forbyuþande starklikä, vndi wara vreþe ok wara konungslekä hämd SD 5: 606 ( 1346) . ib 638 ( 1347) . \" forbjudhum wii höghlica widh waara konugxlica hämpdh oc vredhä \" FH 3: 32 ( 1443) . swo frampt som the wilia wara wredhe oc hempnd vntfly ib 4: 59 ( 1457) . - pl. straffdomar, domar. guz hemder Bil 313 . \" kununga . . . skulu ey afbradhe wara i händom sinom \" KS 36 (95, 39) . ib 47 (120, 51). "],"f":["hämþ SD 5: 638 ( 1347) . ","hämpd Bir 1: 316; Lg 3: 582, 583 . hämpdh Fh 3: 32 ( 1443); MB 2: 193. hempnd FH 4: 59 ( 1457) . ","s . ","hämps Bir 4: 57 . ","-ir ,","hämda dagher","hämpda- )","hämda giäld","hämdagäl ib 293 . ","hämdhagäl ib 196), ","hämda man","hämpda- )","hämda svärdh","hämpda- )"]},{"a":"hämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hämd, straff. \" vnder guz höghasto häfndh. \" SD NS 3: 430 ( 1419) . \" wiid riksens hämpd ok plikt \" Svartb (Skolkl) 529 ( 1477) . gudh hwilkin som är rätuis domare, han wträkkir sina handh til hämpnd SpV 408 . "],"f":["hämpd Svartb (Skolkl) 529 (1477). hämpnd SpV 408 . ","häfndh SD NS 3: 430 ( 1419) . heffndt STb 5: 323 (1521, Kop)),","*hämda gärning","hämpda- )","hämda svärdh (hämpda-), "]},{"a":"hämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hämnas, taga hämnd. med gen. för att betecknad den för vars skull hämnd tages: hämnas (ngn). ey atenast qwinnor borde hämpna hans (ɔ: Hector) wtan ämwäll all wärden Troj 239 . refl. hämnas, 1) hämnas, med gen. för att beteckna den för vars skull man hämnas: hämnas (ngn). warin mik lydoghe oc hämpnins minna manna Prosadikter (Karl M) 285 . ib 316, 319 . Se Sdw 2: 1240. - Jfr ohämder."],"f":["hämpna )"]},{"a":"hämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hämnas, taga hämd. med gen. för att beteckna den för hvars skull hämd tages: hämnas (någon). gerna wilia hans hemna Bil 233 . MB 1: 339 . \" synis mz nakre matto haua hämpt sin \" Bir 2: 88 . \" een dell war tha hertoganna hämpt (voro hertigarne hämnade) \" RK 1: 4396 . - med ack. för att beteckna den el. det för hvars skull hämd tages: hämnas (någon el. något), utkräfva hämd el. straff (för någon el. något). vilia hämna sin guþ Bu 189 . sin kompan leuiz tha hämpde han Fr 1662 . MB 1: 245 . guþ hämde sanvti iohannis döþ Bu 57 . \" then sin skadha hempna wil \" RK 1: 1359 . KL 287, 288 . Bir 2: 129 . RK 2: 5600 . Di 247 . \" vele the hepned (hämnas det) sielffue \" FM 612 ( 1514) . them (synderna) hämpner gudh MB 1: 348 . - med ack. för att beteckna den el. det för hvars skull man hämnas samt med prep. och nomen (el. pronomen) för att betecknad den hvilken hämden drabbar: hämnas el. taga hämd (för någon el. något på någon el. något). gudh ma mik a honum hämpna Iv 2866 . \" ij skulin aldrigh thz a mik hämpna \" ib 1227 . Bil 115 . Di 35, 72 . \" hans dödh ofwir iudhana hempna \" ST 363 . swa warder os war harm hempdher ower drötning phila Va 5 . - med prep och nomen (el. pronomen) för att beteckna den hvilken hämden el. straffet drabbar: hämnas (på någon), straffa (någon). vändo þe al ämne at hämna iui sanctum iacobum Bu 197 . \" rätuise domarin skal hämpna owir jdhir \" Bir 2: 86 . Bil 710 . Bir 3: 32, 366. ST 523 . \" war herra hämpde . . . ower sina sönir iwdhana oc plaghadhe sit folk fore thera synder \" MB 1: 15 . \" hämpna jfwer han fore thz at the brunno \" Bil 164 . ","1) hämnas. \" med gen. för att beteckna den för hvars skull man hämnas: hämnas (någon). iak forma hämnas min ok minna guþa \" Bu 508 . \" ham hämpdis sins fadhers \" Al 798 . Bil 328 . MB 1: 183 . - med ack. för att beteckna det för hvars skull man hämnas: hämnas (något). hafdho hämdz hans fadhirs dödh Gr 269 . \" vil tw ekke hempnas mith homodh tha hemps thz tek er siäluer sketh \" Di 227 . MB 1: 245, 2: 53 . - med ack. för att beteckna det för hvars skull man hämnas samt med prep. och nomen (el. pronomen) för att beteckna den som hämden drabbar: (hämnas (något på någon), utkräfva hämd el. straff (af någon för något). hämnas min harm a þina konu Bu 19 . MB 1: 245 . \" jak hämpnis foräldra synder aff söne oc sonasöne \" ib 332 . \" thu . . . hämpnes wan blodh öffwir them som boo j wärldhenne \" ib 2: 342 . ib 306 . - med prep. och nomen för att beteckna den som hämden el. straffet drabbar: hämnas (på någon), straffa (någon). tha monde gudh . . . hämpnas hardhelika ower sit folk MB 1: 417 . \" til thäs almogen haffde hämpnadz offwir syna siända \" ib 2: 28 . Bir 1: 134 . RK 3: 3434 . - med prep. och nomen (el. pronomen) för att beteckna den el. det för hvars skull hämd tages: hämnas (någon el. något). swa hämpnados the jonkare owir theris brödhers blodh MB 2: 247 . han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom firi gyästningh sinä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). abs. hämnas, straffa. Bir 2: 129 . \" hemps icke i thina wredhe \" ib 5: 141 . ","varda hämnadt, utkräfvas hämd. scall aldrigh . . . ther om . . . pa fornempa borgmestara raadhmen oc menigheten . . . eller theres medhallarom . . . wräckias eller hempnas BSH 3: 161 ( 1465) . Jfr ohämder."],"f":["hämpna . ","hemna . ","hempna . hepne: -ed FM 612 ( 1514) . ","hämpde . ","hämpnande: -ados MB 2: 247 . ","hempdher Va 5 . ","hämpt . ","hämdz Gr 269 . ","hämpnadz MB 2: 28 . ","hämpn ST 517 . hämpdh (i uttrycket hämpdh thz) Di 247 . ","hemps Bir 5: 141 ; Di 227 ),","hämna sik , "]},{"a":"hämnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hämnare. blodzens hämpnare MB 2: 53 . \" gudh . . . hwilken som badhe är syndenna domare ok hämnare \" Su 430 . swerdhit är vranglikhetz hämpnare MP 1: 220 ."],"f":["hämpnare )"]},{"a":"hämnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["hämnilsa dagher","hämpnilse dagher )"]},{"a":"hämnisgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som gärna vill hämnas, hämndlysten, med prep. vidher. the som omyldhe ok hempnis godhe äro, vidhir sin jamcristin MP 5: 59 ."],"f":["hempnis- )"]},{"a":"hämpninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hälmninger."],"f":[]},{"a":"hämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-te RK 1: (sfgn) s. 188 ; ","-to Bil 902 . hänta (oftast). henta RK 2: 7744 ; ","-at ib !SYNS_DÅLIGT? hentha ib 4265 . hanta, se up hämta. pres. -ir. ","-ter . ","hänt KL 266 ; Bo 163 ; MB 1: 213 ; Ber 220 ),","hämta in , hämta in, bära in. the hänto fore the herra in drykkia badhe miödh ok viin Fr 371 . - inkalla. han (konung Albrekt) satte ther effter alt sith sin förderua the honom hempte jn RK 1: (sfgn) s. 188 . - Jfr in hämta. ","hämta saman , ","hämta sik saman , samla sig, besinna sig. hänter samman allan sik innan LfK 194 . - Jfr saman hämta. ","hämta up , hämta upp, uppsamla. hempto hans blodh vp Bil 902 . " hänte vp the stykken " KL 55 . Jfr up hämta. - Jfr ater-, ut-hämta, samt ohämter."]},{"a":"hämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hemföra, hämta. - skaffa sig. nic. bagge skal hämpta bewisningh aff andres andresson STb 1: 234 ( 1480) . hans wisse skal hempte maktbreff pa minthemestren om theris gell ib 5: 136 ( 1516) . ib. 2) plocka, insamla (ax som ligga kvar efter den egentlig skörden); skörda (bär o. d.). calmare hämpta ax GU C 20 s. 66 . ysaie XVII° [:5] spicas leget han skal hämta ax ib (hand 2) s. 72. winbären . . . hentes oc stöthes laghen äller mosthen aff them PMSkr 323 . j tessom thidenom hemtas oc pärsas olyo bären ib 376 . Till detta nom. höra vissa av språkproven Sdw 1: 554. Möjl. urpspr. ett annat ord än hämta 1. Se N. Lindquist, Studia germanica t. E. A. Kock (1934) s. 458 f."],"f":["hämpta STb 1: 234 (1480) ; GU C 20 s. 66; ib (hand 2) s. 72. hempte STb 5: 136 (1516); -om MP 5: 132, -in ib 214 . ","hänta Troj 73 . ","hentha PMSkr 322 . ","hemtas ib 376 . ","hentis ib 345, 350 . ","hentes ib 323 . Se Sdw 2: 1240),","*hämta af , plocka av, skörda. somme hentha winklasana aff ör än the ärw moghne PMSkr 322 . ib 345. Jfr afhämta. ","*hämta bort , rensa bort, plocka bort. vilt thu ath wj ganghom ok hempthom borth w the mykla tyslana MP 5: 132 . PMSkr 350 . ","*hämta fram , hämta fram, taga fram. hemptin mik fram tet bästha par klädhir jak haffuir j mynom gardh MP 5: 214 . ","*hämta i gen , hämta tillbaka. the . . . aktade hänta drotning helin jgän Troj 73 . ","*hämta ur , plocka bort, rensa bort. hempthin w klinthin försth MP 5: 132 . - Jfr uphämta."]},{"a":"hämtare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fikona hämtare."],"f":[]},{"a":"hämtare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samanhämtare."],"f":[]},{"a":"hämtilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samanhämtilse."],"f":[]},{"a":"hämtning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samanhämtning."],"f":[]},{"a":"häna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se höna."],"f":[]},{"a":"hända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) mottaga, antaga. \" jak . . . anamadhe ok hende böter ok bäring aff . . . nissa \" SD NS 3: 384 ( 1418) . \" han hände lagin aff andhirsse \" ATb 1: 222 ( 1461?) . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 549 (1471). ATb 2: 29 ( 1474) . JTb 87 ( 1498) . Troj 17 . 6) hända, vederfaras. personl. el. opersonl. med dat. el. ack. SpV 256 . \" om os ey händhe (contigeret) mykit lankt gaa wt fran thy som wi haffwom böradh ib 438. non accedt tibi thetta skal ey hända tigh \" GU C 20 (hand 2) s. 17. - händelsevis vederfaras. swa som gudh sigx godhir, mildhir, ok rätuis, ey sigx thätta swa, at thz händhir (non accidentaliter) warom härra, thy at han är naturlika godhir, mildhir ok räwis SpV 509 . - med prep. huat händer vedher sielenä tha the skiliäs vedh there kroppa SvKyrkobr (Lucid B) 208 . 8) råka, komma att. med inf. Se Sdw 2: 1240. ffor alle dandemen, som thette breff hender fore koma STb 2: 195 ( 1487) . SJ 2 . 209 (1492). STb 3: 357 (1498). thet gotz som hände kastas j waadha PMskr 41. "],"f":["händha . ","henda . ","-ir . ","hände PMSkr 41 . ","-de . ","supin . ","-t ) , "]},{"a":"hända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. fatta med händeran. ","1) gripa, taga. thu tenkte a iudhä harde radh som tegh skulde hende mz spot ok hadh MD 31 . \" swa at dödhen matthe mik til sik hända \" Fl (Cod. B) s. 82. dödhin skal hända alla os Al 2014 . \" tha them skal dödhin hända \" Fr 3230 . - uttaga. skatten wille han än aff thöm henda RK 2: 815 . ","2) mottaga, antaga kännis iach . . . mich haffwa lika och böther hänth aff kätil hwässinge SD NS 2: 9 ( 1408) . \" jac . . . bekiennes . . . mic . . . hafue hänth ena sonan och like aff . . . herra nicles swarte \" ib 190 ( 1409) . \" han hände möghelica sona och böter \" RK 2: 5368 . \" cristendom henda \" ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 . ib 270 . ","3) mottaga, öfvertaga, tillegna sig. enghen kom szom thet (det åt närmaste fränder till lösen hembjudna jordagodset) hända willä SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). ","4) mottaga, få. tha puken the tidende hende RK 2: 3768 (möjl. dock att föra till 5; i hvilket fall tidende är subj. och puken obj.). ","5) träffa, nå. når mig thenne tidhende hende RK 3: (sista forts.) 6099 . ","6) hända, vederfaras. \" personl. och opersonl. med dat. (el. en form som kan vara dat.). at ey skulle vanlica nakat siälsynt hända varom herra ihesu \" Bo 172 . ib 10, 125, 207 . Bir 1: 119, 131, 2: 86, 280, 3: 117 . \" hwat hanum hafdhe hänt \" KL 43 . \" thz som honom var hänt \" ib 136 . \" hwat är thik hänt ällar widherfarit \" Lg 643 . \" alt thz honum war hänt \" ib 3: 210 . hwat honum hänt hafdhe ib 211 . MB 2: 3144 . \" taghar . . . them haffde al thera gläde hänt (det var slut med all deras glädje?) \" RK 1: 3913 . \" honum hände fly mz skam \" ib 3: 2162 . ib 3511, 3596, 3932 . \" hände thz honom oforurandis at han satte piken a konungxsins footh \" Pa 5 . \" som danieli prophete hände \" Bo 50 . Bir 2: 168 . - med ack. swa hände dottrena som helga modrena Lg 3: 525 . hwar skippin äller folkit händher ath wara (händelsevis äro) RK 3: 3689 . - med prep. äggilse ok ingiutilse gooz anda ok ondz äntiggia som händo (factæ) vm thöm älla thra radh giura älla thera vini til (ad) konugxsins siäl Bir 3: 439 . \" aktandes huat widh mik hände oc giordhes \" Su 189 . MB 2: 306 . hwru mz them hänt war (hade gått) Lg 3: 184 . - vederfaras, tillfalla. them händir wärldinna sälikhet ok hand gangir äptir thra wilia Bir 1: 39 . hända, påkomma. for syndenna skuld händir stundom licamlikin siukdombir Bo 69 . \" vtan onde thanka stundom mällan komin älla händin \" Bir 1: 291 . nar iak skodadhe nagla stadhana ok pinona som skulde hända ok koma j mins sons limom ok likama (quando considerabam in nembris ffilii mei loca clavorum et passionem ejus futuram) ib 280 . \" nar them hända dröuilse \" ib 118 . ","7) hända, inträffa. \" personl. och opersonl. thz som hänt var \" Bo 231 . Gr 321 . tha tholkin ting henda Mp 1: 15. Bir 2: 39, 155, 280, 3: 361 . \" af wars herra ihesu christi vndirs teknom som hände j hans födzlo tima \" Lg 65 . \" thz händ opta at han hafdhe piltin ihesum i sinom knäm \" Bo 6 . hända ma at thw vardhir kalladh ib 67 . ib 18, 97 . Bir 1: 373. "],"f":["henda . ","-t ) , ","hända sik , ","hända at , "]},{"a":"händelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till hands, nära. thet ligger mig hendelige vid bolstadhen BSH 5: 443 ( 1511) . \" iw hendhelegaren och snararen thet ske kan iw heller iach och mene radit thet gerna see \" HSH 19: 103 ( 1505) ."],"f":["hendelige . ","hendhelega )"]},{"a":"händeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":["thät händelikasta","-händeligasth )"]},{"a":"händeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ohändeliker."],"f":[]},{"a":"händer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr en-, lang-, tvä-händer."],"f":[]},{"a":"händer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr tvähänder."],"f":[]},{"a":"händermer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hanarmer, handarmere."],"f":["händermere"]},{"a":"händermer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se handarmer, handarmere."],"f":["händermere"]},{"a":"händilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["händelse. thet sigz wnderlika händhilse wider henne oc henna ffaders dödolika appgang Hel män 278 ."],"f":["händhilse )"]},{"a":"händis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr fulhändis."],"f":[]},{"a":"händogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. raskt, snart. hwi wij ey så hendochth komom til kalmarna BSH 5: 72 ( 1506) ."],"f":["hendochth ) , "]},{"a":"händogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bekväm, passande. \" honom . . . hart in til eder rykkia medh nogher then beleffningh, hanom hendog wara kan til gagn och bestand \" BSH 5: 305 ( 1508) . Jfr ohändogher."],"f":["hendog )"]},{"a":"hänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hänge? jtem for the henge som kom til ille retten ɉ mark Skotteb 44 (1460-61?). Jfr forehänge."],"f":["henge )"]},{"a":"hängedy","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hängdy, gungfly. RK 3: (sista forts.) 8042, 6045. FH 1: 109 (1492, gammal afskr.)."],"f":["hengedy )"]},{"a":"hängedy","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gungfly. then andra (ɔ: hästen) blef dödhir j eth hengedy j försto wppith watn ATb 2: 287 ( 1486) . Prosadikter (Sju lvise m C) 243 ."],"f":["henge- )"]},{"a":"hängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hänga (trans.). hängde brutin iarn iui sin hals Bu 168 . \" iak hängde sikil ii solgisl \" ib 101 . \" for thy hänghis ther wiin tekn at ther är viin inne \" Bil 82 . \" haffwe . . . nakra aff them hength ther widh (vid budkaflen) eth litith hywll \" BSH 4: 111 ( 1486) . hängher iak mit inscighle fore tätta breff SD NS 2: 2 ( 1408) . ib 1: 10 ( 1401), 15 ( 1401) o. s. v. hafuum wi wart incigle här fore hängdt fore thätta breff BSH 1: 193 ( 1387) . \" thet opna bref . . . som thetta mit bref är igenom hänkt \" SD NS 1: 574 ( 1406) . \" thesse tw brewin . . . som thetta waart breff er ginom hengt ib 589 ( 1406). - hänga i galge el. dyl. þe han hängdo \" Bu 26 . \" þe hängdo sonen \" ib 170 . ib 501 . Bil 871 . dömdes at annan þera skulde hangia (kan föras till 2) Bu 170 . wardh han . . . hängdir j een galgha ST 231 . at han skulde hängias ofwer ena handa watn, som illa war lwktandes Lg 3: 491 . ","2) hänga (intr.). þär han (ɔ: skil) hängde ii väþreno Bu 101 . ib 57. mangt eth gamalt fädernis swerd wart tha nidher aff naglom kränkt som ther haffde manga dagha hengt RK 1: 118 . Fr 1528 . \" ey är for thy viin j täwerne at ther hängher fore viin tekn \" Bil 82 . then kätil ouer alle henger Iv 396 . \" for vtan husith tha hängdhe eet bordh \" ib 185 . \" een ätir ödhla . . . hängde fast widh pauli hand \" KL 175 . \" meth sino opno brefue oc hängiande incighle \" SD NS 2: 139 ( 1409) . ib 1: 589 ( 1406), 2: 1 ( 1408). Bir 5: 125, 126 . at mith incighle . . . ey for thy brefweno henger FH 3: 91 ( 1446) . - hänga i galge, på kors el. annat döds- el. pino-redskap. widh korsens footh oppa huilkit min käraste herre dödher hängdhe Su 190 . tu dygn hängde han liuande ii cors Bu 141 . \" tha han hafdhe ther hängd i tre dagha \" Lg 3: 492 . Bu 26 . Pa 18 . Lg 3: 492 . - varda hängd, hängas. dömdo han til at henghia Bil 871 . \" deldo länge. hua för annan hängia skulde \" Bu 170 . \" stiäl man til ii öra päninga hänge fore \" MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . \" skall han hängiä her for berne \" Di 68 . ","3) hänga, bero. \" oppa thenna degtinghen . . . henger mangis mantz helse och welfart \" HSH 20: 206 ( 1507) . \" wärdslighe tingha lop oc ändelygt hänger myket opa mansens lycko (sub fortuna laborent) \" Ber 288 . j (in) thinne nadh oc godhet oc mildhet hängir (dependet) all waar helsa Su 360 . \" kärlekin är höxste got ok guz gawa j hulkum al budhordhanna skipan hängir \" KL 105 . "],"f":["hengia . ","henghia Bil 871 . ","hiängia: -as SD NS 1: 585 ( 1406) . hangia. ","henia: -andhess SD NS 2: 1 ( 1408) . ","hägde Bu 26, 141 . ","hängdt . ","hengt . hänkt. henkt SD NS 1: 315 ( 1404) . " hängkt ib ( 1404). henth " ib 2: 55 ( 1408) . ","hängd Lg 3: 492 . imperat. hänk Bo 195 ; Su 396 . ","henk MD 36 ), ","hängia up , ","hängia vidher , hänga fast, vara olycklig. somi hawa häl ok somi hängia widher (hiis fauor applandit illis opis hostia claudit) GO 409 . Jfr vidher hängia. - Jfr til-, ut-hängia samt hanga."]},{"a":"hängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hänga (trans.). Svartb 380 ( 1439) . \" hänk ena naal pa en traad \" PMSkr 482 . - avliva genom hängning. wordho the dömdhe til repith ok galagaräth ok wordho händhe JTb 58 ( 1457) . \" dauid esbiörnsson som sik sielff hengde i samma hws i en mörchan kammar \" SJ 2: 219 ( 1493) .","2) hänga (intr.). til thäss mera wisso ok stadhfästilse bidhiom wj hedherlika manna incighle at hängia fore thetta breff swasom herra olafs kanunx (o. s. v.) FMU 1: 436 ( 1392) . SvB 57 (mot slutet av 1400-t.). oppa thy hälgha korseseno händhe thu hardelika ib 69 (omkr. 1500). - varda nängd, hängas. rawid habde stoled mer än x matte hängia ATb 1: 29 ( 1454) . peder skomakare, som til forende hängde STb 1: 391 ( 1482) . \" hit ey swa at thu henger \" Linkbiblh (ny ser.) 3: 53. 3) hänga, bero. for then skulde at thet skal ey hengiä pa min fatige siel som mine foräldrä haffwa loffwad giffwe j gudz äre Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . SpV 301 . PMSkr 125 . the fatige . . . ganske klenlige . . . förmoge holle thesse skotter theris terning tiil förnögning, wtan henger jn pa oss, borgemestere oc raad t STb 5: 315 (1520, Kop).","4) om tvistemål, rättegångssak o. d.: vara oavgjord, hållas svävande. . . . och haffde thy samme sak i mong aar hänkt i trätthe them emellan HSH 16: 84 (1504, avskr.) . \" bleff ty thenne trätte hängende nogen aar them emellom till thess konung hans redh sine eeredzgatha \" ib 87 ( 1527) . "],"f":["hengiä Svartb (Skolkl) 530 (1477). pres. hängis SpV 301 . ","-er PMSkr 125 . henger Stb 5: 315 (1520, Kop). hengher HSH 17: 76 (1523, Brask). impf. hängde Prosadikter (Sju vise m) 157 ; Stb 1: 391 (1482). hengde SJ 2: 219 ( 1493) . hän[g]dhe SvB 57 (mot slutet av 1400-t.), 69 (omkr. 1500). part. pres. hängende HSH 16: 87 ( 1527) . ","händhe JTb 58 ( 1457) . ","hänkt HSH 16: 84 (1508, avskr.). heingth Svartb 380 ( 1439) . ","imper . ","hängh ATb 1: 248 ( 1466) . ","hänkt PMSkr 482 . Se Sdw 2: 1240),","*hängia nidher , se Sdw 2: 1240. ","*hängia saman , hänga samman, hänga ihop. wm swa waare thät (ɔ: massan) wille ey hängia samman, tha wärm thät nokoth litith widher elden PMskr 391. Jfr samanhängia. ","hängia up , upphänga, hänga. Prosadikter (Sju vise m) 157 . stiäl min piltir gräs tha hängh vp han i fändans nampn. ATb 1: 248 ( 1466) . Jfr uphngia. ","*hängia vidher , 2) hänga fast, hålla sig fast. thy ath han (ɔ Arvid Västgöte) hengher väll wedh (med belägringen) thet aldra likasta han kan HSH 17: 76 (1523, Brask) . - Jfr vidherhängia. - Jfr hanga samt uppehängia."]},{"a":"hängiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hängning (ss steraff). wm the fly . . . läggis ther widher eth hängiande äller stäghel PMSkr 144 "],"f":["hengendhe Vg Fornmt II 1: 22 (1521)), "]},{"a":"hängihäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hingst? equm meum dictum hænghihæst (trol. dock att fatta ss hästens namn) phaleratum SD 3: 286 ( 1316) . Jfr Rydqvist 4: 224."],"f":[]},{"a":"hängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. = hängiande. Prosadikter (Sju vise m) 155 . Jfr tilhängilse."],"f":[]},{"a":"hängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hängning; korsfästelse. haffe min siäl häldher wt walt hängilset mz honom Su 191 ."],"f":[]},{"a":"hänse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sällskap, samfund, förbund. - hänsen, Hansan, det stora förbundet af de Nedertyska handelsstäderna. segä ath thet skep är hemme i hensen HSH 20: 168 ( 1507) ."],"f":["hense )"]},{"a":"hänsestädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl Hansestäder, städer tillhörande Hansan. baadhe swänske danske och hönsestädher RK 3: 222 . \" flere hönsse städher \" ib 3403 . \" wiliom wij och ey tilstädhia at nakre köpmen aff hönse städhernä segla til yslandh \" BtRK 332 ( 1483) . \" haffue vij screffuit stedrne till danske konungsborgh oc the andre hensesteder \" FH 2: 147 ( 1495, gammal afskr.) . \" aff the hänsse städer her i östersiön ligge \" BSH 5: 208 ( 1507) . ib 3: 8 (1449, samt. afskr.)."],"f":["hänsse städer . ","hensesteeder . hönestädher. hönsse städher),"]},{"a":"hänsestädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hansestäder. STb 1: 38 (1475)."],"f":["hönska- )"]},{"a":"hänskhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" (hannsket FMU 5: 25 ( 1481) ), se härinskhet."],"f":[]},{"a":"hänta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hämta."],"f":[]},{"a":"hänter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr hardhänter."],"f":[]},{"a":"häpt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? (n. pl.? RK 1: 2822) m.? ","1) band, fängelse. \" lotho the gangen osmiddan ok vtan häfft \" RK 1: 1284 . \" latha han wt aff then häfft \" ib 2822 . ","2) hårdt lif, förstoppning. drikker man thz brwna walmogha oos medh win tha gör hon heffth (stringer ventrem) LB 2: 35 . \" fore häfft scal man taka kattaost oc siudha i söthe miölk mz späk oc äthi thz sidhan \" ib 1: 97 . - häpt a pissa, urinstämma, stranguri. fore häfft at pissa LB 1: 98 . - Jfr häpta, hapt."],"f":["häfft . heffth),"]},{"a":"häpt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? eller m.? Se Sdw 2: 1240."],"f":[]},{"a":"häpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) binda, fängsla, häkta. at häfta fatika starkarla Bil 117 . \" lät gripa sanctum petrum ok smidha han j iärn ok häptha (möjl. för häptho af häpta, f.) \" ib 111 . the helge män ther ware hepthe MD 17 . see likamans klena limi swa trhanglika hälfta i tholike vidhermödho Su 404 . ","2) afstänga, tillstoppa. \" dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe \" SD 6: 39 ( 1348, gammal afskr.) . ","3) stoppa, obstuera, hämna. at menniskian bindz och häfftas i liffwena LB 7: 78 . \" thz heftar lös bwk \" ib 138 . \" thz häptir blodhruna ib 3: 154. - Jfr inne-, lagh-häpta samt häkta. \""],"f":["heptha . ","häfta . ","häffta . ","heffta . ","-ter ) , "]},{"a":"häpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) stoppa, hämma. PMSkr 509 ."],"f":["hafftha )"]},{"a":"häpta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) band, fängelse. \" la fangin i häfftom oc iärnom \" MB 1: 1 . \" han j häptom hawa \" MEG (red A) 56 . \" mäþan þe sato i häptom \" Bu 184 . Bil 111, 118 (dessa fem ställen kunna föras till häpt). lät fanga han oc sätia födholösan j häpto ib 117 . ","2) hinder, förfång? i sua dana mynt en dandeman maa androm fult ok lika meth göra vtan hefta SD NS 1: 588 ( 1406) . ","3) förstoppnin. \" fordriuer . . . häpto \" LB 5: 80 . \" gör manne häfto \" ib 3: 116 . \" fore hepto \" ib 181 . for hefftho ib 2: 9 . - Jfr geta-, nöta-häptur, samt häkta."],"f":["hepta . ","häfta , ","häftha: häfthum Bil 111, 118 . ","häffta . ","hefta . ","hefftha )"]},{"a":"häpte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) band. \" löstis hans twngo häpthe ok band \" JP 24 . ","2) förstoppning. \" han (ɔ: walmoga) gör heffthe \" LB 7: 139 . for häffthe ib 67 . 2: 31, 64, 65. - urinstämma, stranguri. for heffthe (motsv. ställe: LB 1: 98 har häft at pissa) LB 2: 31 . Jfr häkte."],"f":["hepthe LB 2: 31 . ","häffthe ib 7: 67 . ","heffte ib 2: 64 . ","heffthe ib 31, 65, 7: 139), "]},{"a":"häpte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) förstoppning. PMSkr 274, 282 ."],"f":["häffthe . ","heffthe )"]},{"a":"häptilse","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["häptelse. häftilse L. "]},{"a":"häptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse. \" [ola]f hedmvndson lagde in i heftilsen en kloster swen \" ATb 1: 6 ( 1452) . \" han skal bliffua i stadzsins hefftilse \" STb 1: 85 ( 1477) . ib 5: 174 ( 1517) ."],"f":["hef(f)tils(s)e) ,"]},{"a":"här","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) här, på detta ställe. - här ok thär, se Sdw 2 under þär A 1. 2) hit. the ringer per suenson taldede om skole staa j rettin ther tiil erik andersson komer her STb 5: 62 ( 1515) . ","5) förstärkande vid pron. þänne . huilkin aff mynom äuringom thetta häär vilia hindra ällir kränkia . . . tha gudh aldzuallogher kränke han SD NS 3: 195 ( 1416) . \" innan thetta här och pinsdaga \" STb 1: 340 ( 1482) . ib 373 ( 1482) .","6) med efterföljande prep.-uttr. inlett av prep. (ut) af, härifrån. när gudhi täckes honnm (för honom) her aff werldene kalla Lagerbring Saml 2: 277 ( 1465) . \" her twre rymde här aff rykit \" Arfstv 4 (börj. av 1479-t.). Stb 1: 202 (1479). enge v (5) öres borghare fare här vth aff stadhin ok vppa landet innan thetta här ok xx (20) dag jwl STb 1: 373 ()1482). 7) i förbindelse med följande prep. har ordet samma betydelse som oblik kasus av pron. þänne.","2) härmed, i och med detta. lasse smet iii!UDDA_TECKEN? marck j gerningxlon; her med staden honum jnthet skyllog Stock Skb 81 (1519). "],"f":["häär SD NS 3: 195 ( 1416)","här a mot , 3) häremot, såsom bot mot detta. här a moth (ɔ människornas ondska) wtgöt ihesus christus sith blodh SkrtUppb 339 . ","*här for nidhan","her for nedhen )","*här for ovan","her for offwan )","*här i , häruti, i detta. lhär j foreteedhis hänne, at krankdomsins dröffuilse skulde snart hänne owerkomma Mecht 194 . ","här i mällom (heremellom), emellertid, under tiden, härunder. thesse radzstve dage heremellom skulle ware satte op for örlig och fienderne skulld STb 5: 265 ( 1520) . ","här mädh (her med), ","*här pa , se Sdw 2: 1241. ","här til , 3) härtill, däran. Se Sdw 2: 1241. 4) härtill, till detta. saken härtil äpterfölgher i texten JMÖ 24 .","här um","-om )","här ut af , 2) härav, av detta. här wille han fata wtaff ena starka beusning at . . . Hel män 196. ","*här ut i","-wthi )","här ut ivir (-ofwir), 2) härutöver, utöver detta. här wt ofwir gaff iak ion person x öre päᵍᵃ ATb 1: 140 ( 1460) ."]},{"a":"här","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) här, på detta ställe, i denna trakt, i detta land. vi viliom idher ena stund her bidha Fl 24 . \" vi ärum kompana iak ok han, halft är hans thz iak hafuer häre ok halfft är thz mit han hafuer thäre \" ib 771 . \" thetta hwalff, som thu seer häre \" ib 438 . \" han (Roland) giordhe ey mera mz sinne hand a runzefal tha han var thär än herra iwan giordhe här \" Iv 2354 . \" her i skeren \" BSH 5: 56 ( 1505) . her i thenne egnen ib 57 . \" här i hölbo hundare \" SD NS 1: 8 ( 1401). for bot aff landeno for thy at mik rädhis, at thu wardher wäldoghare än wi som her boom MB 1: 7 . - här, på jorden, i denna verld, i detta lif. här i iorþrike SD 5: 561 ( 1346) . han takar högmoþ här ok fordömelse annars hems Bu 153 . ","2) hit. \" hafþe þin kona här comit \" Bu 19 . ib 181. Fl 1285, 1429, 1505 . Iv 330, 1293, 2913 . ","3) här, nu, vid detta tillfälle. þe þingh vilium vi här af vare fru visa Bu 6 . \" thu skal thz göra iak bidher härä \" Fl 639 . \" högher skadhe är kärdher häre \" ib 1696 . ","4) snarast ss rimfyllnad. än tho the hafdho fäm aar häre, tha syntis thera växte mera vara än annar barn aff thera aar Fl 115 . ","5) förstärkande vid pron. þänne. thenne här Al 8822 . \" viste änkte aff thetta här \" Fr 2410 . \" then tridie saak er tesse häre \" RK 1: 2104 . \" thänna här bescrifning \" Lg 45 . mz thettha här Gers Frest 35 . VKR 12 . Ber 101, 117, 131 . MB 2: 162, 225, 233, 309, 374 . ","6) i förbindelse med följande prep. har ordet samma betydelse som olik kasus af pron. þänne. ","1) härpå (jfr a II 1). ij läggin idhra hand här a ij stadh Iv 5527 . ","2) härpå (jfr a II 7 a). nar iak thänker hära Su 427 . ","1) häraf, i följd häraf, af denna anledning (jfr af 11). här af worþo mange cristne Bu 134 . ib 9 .","2) härom (jfr af 22). här af sighia Bu 8 . ","1) häremot, i strid mot detta. hwa sum hyär gyor a moott SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwa som här a mot györ ib 606 ( 1346) .","2) häremot, i motsats härtill. här amot tholde han annor siu thing Bir 2: 216 .","1) här framför, härpå (jfr for II 2). sätir iak mit insighil heer til vitnes förä SD 4: 686 (1339?).","2) här förut (jfr for II 5). af hulkom som sigx nästa sundaghin här fore MP 1: 198 . ","3) härför, af denna orsak (jfr for I 12). här fore war herodes hans owin Bil 301 . MB 2: 19 . - här forinnan, före detta, dessförinnan, innan dess. bidha til morghons oc her forinnan lat alt thith folk saman koma ST 243 . ","1) inom denna tid, härunder. her innan vil iak huxa op a huath bäst til radha vardha ma Fl 1286 . ","2) häri, härmed. härinnan forstadz människonna stora tryzska ok läthi JP 56 . ","1) häröfver, härom. \" skulo wi her rätlika ower tala \" MB 1: 40 . letha här jfuer annan stadh Bil 264 . ","2) härvid, här tillstädes? som her ouer waro tha thetta skiptes SD NS 1: 94 ( 1402). ","3) härutöfver, dessutom. \" här ower faar han hedher oc ära oc äwärdelika skälighet \" Su 351 . LfK 265 . \" än här owir \" Bo 134 . ","1) härefter, efter detta. här näst af kläde han sik siäluar Bu 141 . Su 139 . ","2) härnäst, nästa gång. sua brat the fa här näst see thik Pa 20 . ","1) hittills. \" alt vart gooz j helghaa sum wi hertil raþit ok haft hawum \" FH 3: 5 ( 1353) . \" the vilia äkke längir swa skämmelica thiäna idhir hädhan fra. som the hawa giort här til \" Gr 261 . Bo 54 . Bil 216 . Bir 1: 116, 3: 50, 228 . Ansg 227 . VKR 37 . RK 3: 3743 . ","2) till el. jämte detta, dessutom. här til skipathum wir oc wilium at þät staþlikä hallis SD 1: 669 (1285, gammal afskr.).","1) härom, angående el. med afseende på detta. härvm at dömar BSH 2: 39 ( 1396) . \" gingo här til radh om \" Gr !SYNS_DÅLIGT? hwath här ma nw sant om wära Al 212 . ","2) hvarför, för den skull. her om motte swänske illa laatha RK 3: 2688 . ","3) härmed. \" hwre her om gangit war \" Di 162 . "],"f":["her . ","hiär SR 8, 46 . häre Fl. 115, 263, 438, 771, 1696, 1896, 1906, 2061; Iv 236, 330, 466, 963, 1293 o. s. v.; Fr 235 o. s. v.; RK 1: 2104 (på alla ställena i rimslut). härä Fl 639, 1203, 1745 ; Iv 151 ; Fr 220, 226 o. s. v. (på alla ställena i rimslut)),","här a , ","här af , ","här a mot","hyär a moott )","här fore","här fran , hädanefter (jfr fran 8). SD 5: 479 (1345, nyare afskr.).","här i mot , ","här i mällom","här in , ","här in i","här inni )","här innan , ","här inne , ","här ivir","-ower . ","-owir )","här mädh , härvid, i detta ögonblick, i det samma. här mz waknadhe brodherin Bil 258 .","här mällom","-mällan Ber 6 . -mellan),","här näst , ","här til","hertiil RK 3: 3743),","här um","-om )","här up a","här vppa )","här uppe","-vvpi )","här ut , ","här ut af , ","här utan fore , härutanför, utanför detta ställe. at iac här her wten fore RK 2: 3707 . ","här utan til , utom hus, med afseende på det yttre? stande han (gårdsmästaren) oc fore aakrenom oc städhinne här vtan til VKR 35 . " här ut innan, häruit, i detta, i detta afseende. här wtinnan fölgde han . . . moysi äptirdöme " Lg 3: 346 . SO 81, 84, 102, 115 . ","här ut ivir","här äptir"]},{"a":"här","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["här, krigshär. Se Sdw 2: 1240."],"f":[]},{"a":"här","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["här, krigshär. kom oppa them om nattina mz thräskiptom här MB 1: 181 . \" fa israels söne at se pharao konung oc allan hans här äpter sik farande \" ib 315 . \" for cristen här at vinna ierusalem \" Bu 496 . ib 16, 177 . Bir 2: 252 . Fr 452 . Al 1990, 2393, 2412, 5027, 5143, 7363, 7373, 7376 . RK 1: 159 . med iij (3) härer BSH 4: 248 ( 1500) . Jfr adhal-, bak-, heþninga-, hovudh-, huna-, hunda-, hyna-, skip-, stylda-här. "],"f":["härrin Al 7373 . ","herren RK 1: 159 . ","-ir ?),","hära födha , "]},{"a":"hära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grått hår. hafdhe . . . nakra häror Lg 987 ."],"f":[]},{"a":"hära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr grahära."],"f":[]},{"a":"häradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr SAOB: H 2072. 1) bygd, nejd. tha anworades sendeboden swar pa tet breffuit, ther bergxmennene aff kopperbergit, sölffbergit ok jernbergit hijt til oss scriffuit hade j stadin aff alle dalom och anner herrijt STb 3: 325 ( 1497) . ","3) härad. \" tha jak . . . laghthing hiölt meth almoghanum innan knista härädhe \" SD NS 3: 622 ( 1420) . Svartb 357 ( 1437) . - Jfr hundare och häradhe. ","2) person som på häradshövdingens vägnar dömde i hans ställe. sigge i komblom, häretzdomare i kobla häredhe SD NS 3: 81 ( 1415) . ib 559 ( 1420) . Jfr härads dömare.","1) dom utfärdad på häradsting. Se Sdw 2: 1241. 2) häradsrätt, häradets domstol. jak sath for häredzdom pa pedher karpelans wegna Svartb 492 ( 1468) .","3) domsrätt inom ett härad. hannus pedhersson, herridzdom jnne hauande j thet sinne FMU 3: 275 ( 1442) . ärlix mans jnsigle fugil jönisson a wapn harodz dom hafondhe ower thw hundars lärodhe Neuman Vokbal 78 ( 1452) . ","1) häradshövingsämbete, domsrätt i ett härad. päthar dyäken, häradzräth hafvande i aasboland SD NS 3: 107 (1416, yngre avskr.) . "],"f":["herrijt STb 3: 325 (1497) . dat. häredhe SD NS 3: 81 ( 1415) . härädhe Sd NS 3: 622 (1420). härodhe Svartb 357 ( 1437) ; Neuman Vokbal 78 ( 1452) . Se Sdw 2: 1241),","härads domare (häradz-. häretz-), ","härads domber","härdz- . ","herridz- . ","hardoz- )","*härads dömare , ","*härads foghate","häridzffogte )","*härads fästa","härezfesta )","*härads hvirva","heritz- )","häradshöfdhinge (häradzSD NS 3: 322 (1418). herädzhöffdinge ib 2: 352 (1411, gammal avskr.) . ","härätzhöffdhinge ib 3: 622 ( 1420) . ","härodhshöfdinge Svartb 357 ( 1437) . ","härisshöfthinga Gadolin Pants Bi 272 (1368). härishöffdinge Uppl Lagmansdomb 110 ( 1492) . ","herishöffdinge STb 3: 214 (1495), 357 (1498). herreshöffdinge ib 445 ( 1499) . häräzhöfthunge Hist Handl II 1 (1352). dat. best. häradzhoffdungianom SD NS 3: 373 (1418, samtida avskr.) . ","häräzhofinghe Gadolin Pants Bi 267 (1357). heärazhödinge SD NS 3: 254 (1417). häridzhöddinghe ib 331 ( 1418) . Se Sdw 2: 1241). ","*häradshöfdhinga domber","härädzhöffdinghe- )","*häradshöfdhinga mal","häräzhöfþinga maal )","häradshöfdhinger (häridz-. -höffdinger), ","härads iordh (häradz-. häraz-. herridzjord VKJ 177 ), ","*härads kirkia , ","härads man (härädz-. herris-), ","härads nämd (häradz-. hertez-. -nämpd. -nemd), ","härads rätter","häradz- )","härads strömber (häridz-), ","härads syn","häridz- )","härads thing (häratzthiing: -thiinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). häerdstingh Hist Handl VIII 1: 53 (1493). häredztingh Svartb 415 ( 1445) . ","härädztingh SD NS 3: 375, 376 (1418, äldre avskr.). herridzstyng: -tynge ib 74 ( 1415) . heristingh STb 3: 357 (1498)), "]},{"a":"häradhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) byggd, nejd. MP 4: 176 .","2) härad. \" tessen epterscriffna häride liggia j vpland \" Uppl Lagmansdomb 3 ( 1490) ."],"f":["härade MP 4: 176 . ","häride Uppl Lagmansdomb 3 (1490) ), "]},{"a":"häradhhöfdhinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häradshövding. \" j nerwarw . . . jönis benktsons, härodhöfdinge j masko härodh \" Svartb 357 ( 1437) . Jfr häradshöfdhinge, häradshöfdhinger."],"f":["härodhöfdinge )"]},{"a":"häradhhöfdhinger","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["härethöffdingh (ack.) BSH 5: 297 ( 1508) . häret höffdingh (nom.) ib, m. häradshöfding. BSH 5: 297 ( 1508) . Jfr häradshöfdhinger, häradshöfþinge."]},{"a":"häradhman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häradsbo, inbyggare i häradet. är thet all häretzmendz bön till edher BSH 5: 297 ( 1508) . Jfr häradsman."],"f":["häret- )"]},{"a":"häras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. Jfr grahäras."],"f":[]},{"a":"häraþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bygd, näjd. at thiin släkt maghe eghna sik thetta land, ther wi farom nw häradha mällan oc wtländis (terram peregrinationis tuæ) MB 1: 218 . \" waro faarahirdha i thz sama häredh (regione) \" Lg 33 . ","2) mindre område, socken. i ortnamn. ecclesie thumboherradh SD 2: 115 ( 1291) . ecclesie funbohered ib 124 ( 1291) . \" sacerdoti de funboa herethj \" ib 164 ( 1294) . \" jn skoboheredþi \" ib 518 ( 1307) . aff amnehäritz sokn BSH 2: 48 ( 1397) . \" kirken i amnehärith ib. \"","3) härad. \" quarta pars provinciæ vulgariter dictæ hærad \" SD 1: 592 (1281, nyare afskr.). in moaherath ib 737 (1260-70-talet). in moæ hæreth ib 2: 570 (1309?). væboahæred ib 25 ( 1287) . \" in prouincia albohæreth \" ib 96 ( 1290) . i warthofta herit i skara biscopsdöme liggiande BSH 2: 42 ( 1397) . j frökindzhärith ib 47 ( 1397) . \" aff wazstbo härith \" ib 48 . \" aff kindehärith \" ib 49 . \" aff wallehärith ib 50. al thenna fornempdä härith oc gotz i scara biscopslöme liggende \" ib. \" sex bönder wppa almughens wegnä aff huart thettä for[nemp]de härith ib. som byggie och boo i wäredh, i the x (10) häradzla(g) (Tiohärad, omfattannde Värend, Finveden och Njudung). calmarna leen och menige smalandh \" BSH 5: 33 ( 1505) . the som byggia oc boa i östkinda häradh VAH 24: 326 ( 1377) . \" härazshöfdhunge i mymingx häradhe \" ib 321 ( 1424) . \" aff norwnde heret (i Uppland) \" ib 324 ( 1473) . häretzhöffdinge j wemo häräde FH 3: 50 ( 1445) . \" häretzhöfdinge j masdco härede \" ib. \" härradhet ydhre \" SD NS 1: 16 ( 1401). ib 17 . \" i edsbergx häradhe \" ib 273 ( 1403) . taki andrä goþä män med sik af häraþeno SD 5: 481 ( 1345, nyare afskr.) . \" i manghum hundärum ällär häruþum \" ib 376 (1344, nyare afskr.). at skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundare huario KS 68 (168, 75) . RK 1: 4386, 445, 4514 . Jfr hundare.","4) härad, inbyggarne i häradet. alt menegha häridhit stodh thäs til SD NS 2: 37 ( 1408) . \" äpter thy som witnen ok nämpden for mik witnadho ok alt häradhit \" ib 38 ( 1408) . - Jfr häraþe ","1) domare öfver ett härad el. motsvarande område. wm swa händher ath . . . härathz domara bliffwa gripne til fangha PM 34 . ","2) den som å häradshöfdingens vägnar utöfvar hans domsrätt i häradet? forskäla man: jowan i hidhinxstum, häretzdomare SD NS 2: 229 ( 1409) . med waars heradz domara oloff perssons incigle BSH 3: 283 ( 1470) .","1) häradsrätt, häradets domstol. hwar sin gillesbrodher stempner aff gilleno til häredz dom SGGK 108 . \" sadh jak for häredz dom pa peder karpelanz weynen \" FH 5: 54 ( 1468) . vidh III marc for häredzdom ib 117 ( 1487) . niels krwmme haffuer iij heretzdom oppa dall BSH 5: 331 ( 1508) . ","2) häradshöfdings domsrätt? häräz dom hawande a ärlix manz wägna sten haraldsons SD NS 1: 38 ( 1401) . \" häradzhomhanande a erlikx mans vegna, herra niclis boson \" ib 55 ( 1401) . \" ib 473 ( 1405). \" VAH 24: 320 ( 1422) . \" jak bäinct niklisson häretzdomhawandhe i snäwingis hundhare \" SD NS 1:57 ( 1401). peder scriffuare heradzdom hawande j dale herade DD 3: 230 ( 1490) . ","1) häradshöfdingämbete. \" at i vele vnne honum idert samtycke oc breff pa thenne heredzret i vasboo \" BSH 5: 294 ( 1508) . ","2) häradets andel i böter. är han skyldogher badhe härätz rät oc konung wt at giälda MB 1: 459 . att the effter thenne tijd intet beware sig med häredz rätt eller häredz skylder, ytermera än sweriges lagbook wthwijser GS 49 ( 1444) . "],"f":["härat RK 1: 4386, 4445 . ","häräþ . ","häreth . ","häredh Lg 33 . ","hered SD 2: 124 ( 1291) . ","heret VAH 24: 324 ( 1473) . ","härith . ","herit BSH 2: 42 ( 1397), 5: 51 (1505). herradh SD 2: 115 ( 1291); BSH 4: 78 ( 1481) . ","härredh SD NS 1: 16 ( 1401) . " herret " BSH 5: 477 ( 1511) . ","häradhit . ","häridhit SD NS 2: 37 ( 1408) . ","härradhet ib 16 ( 1401) . ","häritz BSH 2: 48 ( 1397); jfr för öfr. de genitivformer som ingå i de i det herradhe SD NS 2: 59 ( 1405) . ","häräde FH 3: 50 ( 1445) . ","härede ib. ","herethj SD 2: 164 ( 1294) . ","heredþi ib 518 ( 1307) . ","häritthe ib NS 2: 218 (1409, nyare afskr.). ","hära þeno. häredheno BSH 2: 65 ( 1399, nyare afskr.) . ","lika med sing. herreter BSH 5: 427 (1510, samt. afskr.) . gen. häradha. dat. häräþum SD 4: 376 (1344, nyare afskr.). Af dessa former kunna nom. och ack. sing. med art., dat. sing., nom. pl. herreter. gen. och dat. pl. föras till häraþe), ","härads afgiäld","häredhz aaffgeld )","härads almänninger","häradz . ","häratz -. häredz-. häredhz-),","härads asyn","häraz- . ","häräz- )","härads boe","häradz- . ","heratz- . ","häretz .-. heritz- SD NS 2: 218 ( 1409, nyare afskr.) . ","-bo ib 1: 427 ( 1405) . 2: 219 (1409, nyare afskr.). -boo VAH 24: 322 ( 1442)), ","härads bok","häresbog )","härads bro","häräz- )","härads brofal","häredzbrofal . ","häredzbrofall )","härads domare","heradz- . ","härathz- . ","häretz- )","härads domber","heradz- . ","häradhzhäräz- . ","häredz- . ","häretz- . SD NS 1: 57 ( 1401) . heretz-. häraz doomber: -doom VAH 24: 320 ( 1422)), ","härads doms brut","heredzdoms brott )","härads gardher?","heradhz- )","härads gods","härässgodz häretzgodz )","häradshöftinge","häradzhöfdhinge . ","häradshöfdhinghe . ","härratzhäfdingä SD NS 1: 5 ( 1401) . ","herradzhöfdhinge: -anom SD NS 1: 22 ( 1401) . ","häratzhöftinge: -en BSH 1: 179 ( 1381) . härädz hofdhinge. ","härezhöffdhinge: -en SD NS 2: 55 ( 1408) . ","härizhöfdhinge: -a ib 37 ( 1408) . ","härishöfdinge: -an ib 34 ( 1401) . ","hereshöfdinge BSH 5: 195 (1507. höreshöfdinge ib (på två st). häraðs hyfþinge: -ä VGL I MD 1: 3 . ","häradshyfdhinghe SD NS 1: 12 ( 1401) . " häräz höfþonge: -a " MELL Kg 23: 4. ","häritzhöfdhonge: -omen SD NS 2: 52 ( 1408) . ","häritzhofdhinge DD 2: 7 ( 1388) . ","häradzhöfdhunge VAH 24: 321 ( 1424) . ","häritzhöffdhunge ib 323 ( 1454) . ","häritzhöfthunge: -a SD NS 2: 219 (1409, nyare afskr.): -ans ib. ","häradzhöfdinge: -ia ib 70 ( 1408) . ","häratzhöffninghe ib 1: 218 ( 1403) . ","heritzhöfninge: -anom ib 633 ( 1407) . ","heritzhöfthilie: -anom ib 634 ( 1407) . ","häradzhöfinge: -ia ib 2: 70 ( 1408) . ","härezhyfinghe: -a ib 1: 37 ( 1401) . ","härashöfunge: -ans ib 334 ( 1404) . ","harazhofunge: -ans ib 106 ( 1402) . ","ärashöfdyghe: -a ib 518 ( 1406)), ","häradshöfdhinga dombrut , ","häradshöfþinga döme","häräzhöþinga- MELL i var. häratzhöftigna-. häredz höffdinge-. KrLL. häratzhöftinga-. häredz höffdinge-. häreshöfdhingadömö), ","häradshöfdhinger","härazhöfdningher . ","härashöfingh )","häradshöfdhings döme","häredzhöfingxdöme )","häradshöfdhings pänningar , ","härads ingiäld","häredz ingeldh )","härads insighl","härads insighle","häris ensigle )","härads kista","häredz- )","härads luter","häräz- )","härads man","härädz- . ","heredz- )","häradsmanna mal","härads märke","heredz- )","härads nämd","hertiznämpd . ","häris nempd. herris nämpd),","härads piäkker","häräþs- )","härads ra","häredz- )","härads räfst","härads rätna","häredz- )","härads rätter","härads skogher","häradz- . ","härez- )","härads skyld","häredz- GS 49 ( 1444) . häräskyld),","härads skäppa","heritskeppe )","härads snäkkia","häräzsnekkia )","härads strömber","häretz strömer )","härads syn","heredz- . heretz- L),","härads synaman","heredz syneman )","härads þing","härradhztingh: -tinghe ib 2: 51 ( 1408) . ","härradzting: -tinge ib. heratzthing. häritzthing. härdis ting BtFH 1: 127 ( 1464). häres ting), ","härads thorp","häradzstorpp )","härads vatn","häretzwatn )"]},{"a":"häraþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bygd, näjd. \" kom fram gönom eth landskap som heeth sydom myt gönom eth häradhe som x köpstädher waro wtj och thär fore källadhis thz häradhit decapole \" JP 24 . ","2) härad. \" \" RK 1: 814, 3: 2009 . \" eet häradhe som kallas aasunda häridhe \" FH 1: 15 (1441, nyare afskr. ). atir anduardadhe jak konungenom sin häradhe (provincias suas) Bir 2: 335 . ","3) härads inbyggare. tha forsambles the besworne häredhe aff wärendh, möre ok gydinghe i skaane BSH 5: 402 ( 1510) . ","4) landskap. \" her vlff lagman ok hofdinge ouer alt närkiä härädhe \" Lg 3: 526 . - Jfr häraþ."],"f":["herade RK 1: 814 . häräþe L.","häradhis thing","häradhes- )"]},{"a":"härbamba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigstrumma, larmtrumma. här bläses j skalmeyo. j horn. äller härbamban gaar PMSkr 137 ."],"f":[]},{"a":"härbergherare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härbergare. \" huilken likare var enom qwättä karla ok skalka herbärgarera än dande manna \" Lg 3: 541 . - värdshusvärd. et köptörp ther herbergherara kröghara ok fodhermarska agha vtj wara FH 2: 131 ( 1441) . härbergheran"],"f":["herbärgerare . ","herbergherare )"]},{"a":"härbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"härbärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) trans. härbärgera, giva härberge åt, hysa. gud herberge hans siel met allom crisnom sielom j hymmerikis rike FMU 4: 314 ( 1459) .","3) få el. hava härbärge. Jfr E. Noreen, Festskr. t. H. Pipping (1924) s. 407."],"f":["herberga )"]},{"a":"härbärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) trans. \" härbergera, gifva härberge åt, hysa. ängin wilde them härbärgha \" Bil 266 . \" ij ärin nu herbärgadhe här \" Fr 1566 . Bil 565 . Bir 2: 40 . Fl 678 . Iv 4092 . var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii ioþ[r]ike Bu 15 . guþ härbärgiar ok firi domadagh eigh at emost hänna sial ok anda vatn ok licaman ib. ","2) upptaga el. uppfylla med gäster. thän store stadh var ouer all herbärghtath badhe bergh ok dall Fr 1522 . ","3) intrans. få el. hafva härberge, i sht natthärberge. maghom vi ij nat herbärghia mz thik Fl 732 . her bärghadho ther om the samo nat Iv 1582 . ib 4755 . Fr 1261, 1277 . \" mällan herra frederikx tiäl ok eet bergh herbärghadhe margher stolter dwärgh \" ib 2934 . ib 461, 2968 . - refl. härbärghas, bergas, gå med (om solen). solin härberghadhis (för berghadhis?) vm midhian daghin MP 2: 32 ."],"f":["härbergha . ","herbärgha . härbärghia herbärghia. ","herberghia: -ade Bil 565 . -ar, -aþe, -aþer),"]},{"a":"härbärghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härbergerande, gästfrihet. thera härbärghan (hospitium) oc gästabudh han ey forsmadhe Su 297 ."],"f":[]},{"a":"härbärghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härbergerare, gästgifvare, värdshusvärd. \" twe härberghärä skulu wara i köpstaþi hwariom \" SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . eet köpthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara FH 1: 17 (1441, nyare afskr.)."],"f":["härberghäre . ","härberghere )"]},{"a":"härbärghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som giver härbärge, värd. \" war nu . . . millir härbärghare oc thulughir lärare \" Hel män 146 ."],"f":["härbärgare )"]},{"a":"härbärghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ställe varest en främling mottages, härbärge, logi. GU C 20 s. 196. hwsith, ther skypperen lagh til herberge STb 4: 51 (1505). ib. 3) boning, bostad. wij gingom til her sten j hans häbberg FMU 4: 454 ( 1473) . ","4) förrådshus, visthus (utgörande en mindre, självständig byggnad). Jfr Sdw 2: 1241. (Abbedissan Margareta Haraldzdotter och klostet i Askaby utarrendera . . . en) ladha, (ett) nötahws (två) härbärghe RP 2: 338 ( 1398) . SD NS 3: 167 ( 1416) . thy han stall lolaff kokkinpoycas härbärgh j mangh aar FMU 4: 91 (omkr. 1455). ther näst kom martin jönsson, fougthe pa aabo och leth säthia konungx laas för eth milth häboärgh j sawstala om hymmurdagx sonnedagh for jwl och for myn herberg j halliala om mandagen ib 454 (1473). ib 455 ( 1473) , 458 (1476). kadrine bondä gaff henne en stwffuo oc nogrä herbergä thär till Uppl Lagmansdomb 105 (1490). . . . och kirkienes tiende innan tiugonde dagh jul i kirkiones herberge HIst Handl VIII 1: 65 (1514 , avskr. fr. sl. av 1500-t.). Jfr kirkio-, korn-, källara-, slänga-härbärghe."],"f":["härbärghis husfru","herbergis hustrw )","*härbärghis laghi","härbärgis- )"]},{"a":"härbärghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ställe, hvarest menniskor få skydd och tak öfver hufvudet. ","1) hospitium, ställe hvarest en främling mottages, härberge, logis. gik hon vrakin mällan härberghia Bil 805 . alle the ij herbärghith ärä Fl 571 . \" then herbärgith hördhe til \" Fr 1539 . \" honom war fulgot herberge j wanom \" RK 1: 1933 . \" thänk . . . huru the lagho vm nattena älla hwar the fingo härbärghe \" Bo 13 . \" hafdhe entidh takit härbärghe j enom by \" Bir 3: 195 . \" rädhis han at taka härbärghe j j häluite \" ib 2: 162 . \" ey vilia the taka mik j herberghe älla läna mik hws \" ib 1: 158 . \" biwdher them til härbärghis \" MB 1: 192 . \" ther war han nakra dagha til herbärghes \" Lg 3: 706 . å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp, ther som ey äru köpstadi, wäghfarande mannom til härberghia KS 65 (161,71) . ","2) kammare, rum, sofrum. var bort af härbärgheno Bu 183 . \" af barnsens härbärghe \" ib 525 . \" han haffde . . . sith herberge han skulle i soffwa \" RK 1: 1287 . Bil 715 . RK 1: 1418 . Fr 1568 . \" fyretighi herbärghe äre ther inne \" Fl 1004 . ","3) boning, bostad. tändo brand iui þera härbärghe Bu 134 . \" bröt viþ iorþ sit eighet härbärghe \" ib 207 . ib 13 . Bil 164, 238 . \" ath her göstogs thenara skoldä go sin weyg j sit herbare ellir anden stat och drickä for sina peningä \" FH 6: 47 (1457, daniserande). for sancte marie herbärghis dör Lg 38 . - Jfr bak-, biskops-, kirkio-, korn-, mat-, symn-härbärghe."],"f":["härberghe . ","herbärghe . ","herberge . härbyrghe L.","herbare FH 6: 47 (1457, daniserande). gen. pl. -ia Bil 805 ; KS 65 (161, 71, jfr tryckfelsförteckningen i Bures uppl.)), ","härbärghis husbonde","härbärghes- Bu 172 173 . ","härbärges- ib 171), ","härbärghis husfru","-hustru Bil 263 . herbärghis hustru),","härbärghis skaffare , "]},{"a":"härbärghera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["höärbärgera, tillhandahålla husrum (logi) åt främlingar. han vilde ey herbergere fremet folk STb 4: 30 (1504). tha warth per ffatmestara saaker iiij mark fför han ekke herbergereda ATb 3: 383 ( 1530) ."],"f":["herbergere . ","-eda ATb 3: 383 ( 1530) ),"]},{"a":"härbärgheran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härbergerande. Lg 3: 485 ."],"f":[]},{"a":"härbärgherare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som härbärgerar resande, gästgivare. \" tha sattis thenne dandhe men jn for . . . herberghara siwrd person jens japsson herbergera synnan a per mwramesthara \" ATb 1: 20 ( 1453) ."],"f":[]},{"a":"härbärghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? härbärge. JMPs 59."],"f":["-bärg- )"]},{"a":"härdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*härdha bladh","härdablad )","härdha bredher (häradabreder), ","*härdha drygher","*härdha luter , "]},{"a":"härdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hårdhet. \" bwndin . . . mädh swa myklo härdho, at thina signadha händer oc fingra swlnadho \" SvB 194 (börj. av 1500.t.). - Jfr ilhärdha."],"f":[]},{"a":"härdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) göra hård, förhärda, förstocka. JMÖ 32 . 4) göra svår, ansätta. tha härdher ok thränger langa sotthen SvKyrkobr 256 . 5) uthärda, hålla ut med. iste diu durauit han härder thz länge GU C 20 s. 204 . ib. - Jfr fram-, il-, mot-härdha."],"f":["härda . ","härdda . ","-er SvKyrkobr 256 ; GU C 20 s. 204 . ","-ar JMÖ 32 ),"]},{"a":"härdha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hirdha."],"f":[]},{"a":"härdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårdhet (i sinnet), styfhet. han forstodh hänna härdho (Cod. C härdzsko 1010) Bil 425 . \" knosa . . . swnder . . . idhra härdho (Cod. A härdzsko 377) \" MB 1: (Cod. B) 561 ."],"f":[]},{"a":"härdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr en-, il-härdhe."],"f":[]},{"a":"härdhelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se harþlika."],"f":[]},{"a":"härdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se harþer."],"f":[]},{"a":"härdhinger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr ilhärdhinger."],"f":[]},{"a":"härdhis lös","b":[],"c":"","d":"","e":[" , härdhi lös, se hirdhis lös."],"f":[]},{"a":"härdhla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hardhla."],"f":[]},{"a":"härdhning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr framhärdhning."],"f":[]},{"a":"härdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["härdad, förhärdad. \" tha the skildos at tha war ängin swa härdhogher ther ey grät fore then kärleek ther the hafdho saman hafft \" Prosadikter (Karl M) 265 . - härdig, ihärdig. perseuerans . . . härdoger GU C 20 s. 439 . - Jfr ilhärdogher."],"f":["härdoger )"]},{"a":"härdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["härdig. \" te män thr härdughe äru ok stadhugho \" KS 83 (205, 91) . Jfr ful-, il-härdhogher."],"f":["-ugher )"]},{"a":"härdska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. härdskas, förhärdas. tha härdhzskas thit hiärta SkrtUppb 40 . - Jfr ilhärdskas."],"f":[]},{"a":"härdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hårdhet (i sinnet), förhärdelse. fämpta (synden) är härdhska j ondo SkrtUppb 241 . \" thättta är ledhas j frestilse ondzkonna härdzska (perseveratione), ällir bliffwilse \" SpV 552 . \" at thu ffräls mik . . . aff hiärtans blinde oc härsko \" SvB 465 (omkr. 1520) - Jfr ilhärdska."],"f":["härdhska . ","härdzska . härska: -o)"]},{"a":"härdska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forhärdska. - refl. härdskas, förhärdas. Bir 2: 309 ."],"f":[]},{"a":"härdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hårdhet, fasthet. vinna diursins härzsko (duritiam) Bir 2: 226 (jfr diursins skin hulkit som är suasom flinta ib 230) . ","2) hårdhet (i sinnet), styfhet, känslolöshet, förhärdelse. o thu arghasta . . . hiärta. hardhare än siälf häradzscan Bo 174 . \" for sins hardha hiäart härdzsko \" Bir 1: 189 . \" siälinna häradzska til min älskogha \" ib 289 . pharanonis härdzska ib 238 . ib 71, 92, 115, 2: 83, 308, 309, 329 . MB 1: 377 . Lg 1010 . Su 298, 445 . ","3) hårdhet, stränghet. til rätuisonna härdzsko Bir 3: 166 . \" ib 1: 218, 252, 3: 22. - Jfr il-, iärn-, sten-härdska. \"","1) hård, fast. \" dyäfwlsins mynt är aff koppar oc aff blij aff koppa thy at hon hauir gudz (för gudz) liknilse oc är härdzskoful (habet duritiam) \" Bir 2: 58. ","2) hård, hårdsint. \" förhärdad. gammwl människia härskoful oc enbänd \" LfK 208 . \" at gifwa miskund ödhmiukom ok härdzsko fullom rätusio \" Bir 3: 336. göra . . . ondom oc härzskofullom (för härzskofullom) rätuisio ib 4: 295 . \" härdzskofulle iudane \" ib 1: 226 . ib 212, 238, 3: 80, 309, 451 . MP 1: 88, 152, 203, 2: 231 . - Jfr ilhärdsko fulder."],"f":["härdzska . ","härdhzsca . ","härzska . ","härska: -o Bir 1: 115, 252), ","härdsko fulder","härdzsko- . ","härsko- )"]},{"a":"härdskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ilhärdskelika."],"f":[]},{"a":"härdsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ilhärdsker."],"f":[]},{"a":"härdsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ilhärdsker."],"f":[]},{"a":"härf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räfsa. Se (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 1 ff. Jfr härva. "],"f":["*hiärva skapt","härffwa- )"]},{"a":"härfangin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"härfughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härfågel, upupa epops Lin. \" parafus . . . ondha lykko fogil scilicet här fogil \" GU C 20 s. 408 ."],"f":["-fogil )"]},{"a":"härfärþ f","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) härfärd, härnad. tha karlamagnus konunger for i härfärdh Bil 748 . SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). KS 83 (204, 91) . Gr 264 . Di 287 . ","2) härskara, här. \" sändis thit wespacianus . . . mz härfärdh \" Bil 308 . ib 310 . \" i iwda släkt herfärdh \" MB 1: 384 . ib 385 . \" sampnadhe han härfärd \" Lg 3: 345 ."],"f":[]},{"a":"härgreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härhöfvidsman, anförare, general. \" sände konungin vriam til hergreuan ioab \" ST 504 . thera höfwitzman oc hägrene wara ib 327 . ib 328, 340, 502 . MB 2: 78, 80, 135 . \" wp restis en annar härgreffwe som kalladsi sanghär \" ib 77 . - häfding. härgreffwa (duces) oc dommara MB 2: 23 . \" fäm härgreffwa (satrapas) aff landit philistiym \" ib 75 . ib 37 ."],"f":[]},{"a":"härgreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigshövitsman, anförare. JMÖ 98 ."],"f":["her greffue )"]},{"a":"härhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags stridsvapen, stridsyxa . . . här hambra ellir nogan annan skadelig wäria STb 2: 5 ( 1483) ."],"f":["-hambra ) , "]},{"a":"häri","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hari."],"f":[]},{"a":"häria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med här infalla, härja, göra härnad. Se Sdw 2: 1241. - anfalla, angripa i allm. SpV 235 . äptirdöme takom först j sancto petro, nekandhe härran, saulo häriande (persequendo) ib 295 . mildhetin är gudz dyrkan, hwilkin som gör milla, thz är them som älska, them som them häria (persequntur) ok hata ib 552 . 2) plundra, häraj . . . ath the hadhe bliffwit i skogen röffwat och skinath och härigath sith egith folstirlandh ATb 1: 333 ( 1470) .","3) fördärva. \" nu saa hämminghär dorrenä sundär stöttä ok sagdhi til þerä, ät þe skuldu hans tykki väriä [ok eigh] häriä E. Noreen, Fsv läseb 22 (1354). fordriff starklica minen siäls owini som mic wilia häria \" SvB 356 (1400-t.). (kan även föras till 19. - Jfr til-, ut-häria."],"f":["-ande . ","supin . ","härigath ATb 1: 333 ( 1470)"]},{"a":"häria","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) med krigshär angripa, göra anfall mot. iak wil thik aldre optare häria Al !SYNS_DÅLIGT? ib 4845 . - med prep. a. a rikit herya RK 1: 2825 . \" inghen scule aa annan härya \" ib 3: 3325 . - !SYNS_DÅLIGT? anfalla, angripa. hwilken ey kan värya, han kan ey härya PM 4 . ","2) med plundringståg anfalla, plundra, härja. häria ok ödha sancti iacobs land Fl 4 . Al 969 . \" häriar kirkior oc klärka \" MB 1: 385 . \" iordhrikis herskap ligger nw om kring kirkiona hälder at häria än at wäria \" ib 386 . thu haffwer röffwath häritath oc bränt Al 8293 . ","3) förderfva. han wille drotzeten häria RK 2: 3723 . tha dödhin komber oc wil han häria MD 99 . - Jfr forhäria."],"f":[]},{"a":"härian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fientligt anfall, angrepp, härjning. christus är . . . hwilan j sälffwe häriaenne (persecutione) ok owenanna twangh ok dröfwilsom SpV 149 . thy at han haffer enkte annadh j sinna owena härian (vastitate), ok alzskona thinga thwangh ib 314 . ib 402, 412."],"f":[]},{"a":"härians son","b":[],"c":"","d":"","e":["skökoson, djäfvulsson, niding. vanl. ss skällsord. heth han nere nequam som tydher en härensen (Bil wandwäter äller skalkelikin 307) \" Lg (Cod. C) 993 . \" kallar man annan tiuff. härinson. eller annat oquädhins ordh \" MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 63 . SO 25, 52, 79 . \" huilken brodher kallar annan onampn som är thiuff härinson eller skökinson \" ib 65 . \" kalla annan sin embetes broder horanson häranson tywff eller skalk \" ib 149 . - Jfr horanson."],"f":["härianson L.; EG 63 . häriansun L. härienson MEG (red. B) 59 . herriäns son L. häranson SO 149 . ","herransson ib 79 . ","härenson Lg 993 . ","härinson MEG (red. A) 54 ; SO 52, 65 . ","häriuson ib 25 . " herinson L. L.),"]},{"a":"härians son","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skökoson, djävulsson, niding, ss okvädinsord. tw felar them som en skalk ok en härinson swa radman som tw äst ATb 1: 116 ( 1459) . \" tw skulle sitia ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther dandemän sitia \" ib 220 (1461?). ib 243 ( 1466) , 260 (1467). Jfr horanson. "],"f":["härin- . ","heren- STb 1: 416 (1483) ), ","*härianssons ögha","härin- )"]},{"a":"häriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) angripare, förföljare, fiende. \" sancte paul lsom war grymmer cristna manna häriare \" SvKyrkobr 278 . SpV 165 . \" o war gudh hwar äru thinna endasta brwdz wäktara ok hänna ondzskofulla häriara (persecutores) \" ib 484 ."],"f":["-a ) , "]},{"a":"häriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hädare, försmädare. \" thenne mandraparen oc gudz häriare (blasphemus) \" MB 2: 308 . hedhningom oc gudz häriarom (blasphemis hominibus) ib 309 ."],"f":[]},{"a":"härilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. angrepp, förföljelse. swa som min fadhir sände mik, saa sänder jak idher . . . til härghilse (persecutiones) oc ey til kötzsins lustha fulkompnilse SpV 403 ."],"f":["härghilse )"]},{"a":"häringeband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunna så beskaffad som de i hvilka sill inlägges. ey heller schall någen effther thenne dagh dierffues till att sälie öl vth mz häringhebåndh eller sundisk trää, vthen mz the tynner som här i staden vthi ämbetedt giorde bliffue SO 224 . \" häringebåndh och sundisk trää hålle sex eller otto kanner mindre, än the tymer som här i staden göries ib. \""],"f":[]},{"a":"häringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grå häst. Se Sdw 2: 1241."],"f":[]},{"a":"härinskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondska,elakhet, nedrighet. göra all härensketh, the kwnno BSH 5: 225 ( 1507) . lather ekke eder bedragha med falskheth egh härenskeedh ib 483 (1511?). thet är ey anneth en lyngh och härenskedh ib 535 ( 1513) . Jfr härniskhet."],"f":["härensketh . ","härenskedh . härenskeedh),"]},{"a":"härinskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elakhet, nedrighet, skändlighet. \" fordrogo borgomästare ok radit . . . annon . . . the mötztökkio the hado til hänne om ryona ok spännit swa medh skäl ath finna the annan tiid nagra härinskhet medh hänne tha skal wara oppit nyt ok gamalt Atb 1: 86 (1458). kan jacxh väl merkä och thro och thar väl swärie ther pa, at then (hds. upprepar then) fatigh man hans hielp viste eigh heller aff theris hännsket eller scalkhet \" FMU 5: 25 ( 1481) . thet stora härinskedh . . . som niels pilth haffuir mik til lakth, i thy att han hafuer kallath mik en tywf ok min barn tiwfwngha, ok sagdhe att iak skuldhe hafwa stulith eth faath iärn aff honom 22/3 1483 (pappersbrev i Riksarkivet; avskr.). nephas . . . oloofflikhet ok härinskep (fel för härinskhet?) GU C 20 s. 348 ."],"f":["härinsketh ATb 2: 91 ( 1477)","hännsket FMU 5: 25 ( 1481) ), "]},{"a":"härinslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nedrigt. \" hwan stadh härinslica göra \" Bo 199 ."],"f":[]},{"a":"härinsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nedrig, skändlig, dålig. o härinslicasto (nequissimi) radhgifware Bo 160 . \" thässa härinslica wärldina etirblanadha skot ib (Cod. B) 342. war härnslikir oc omdir \" ST 91 . nero nequam, thz thyhir swa mykyt som skalkelikin ellir härinslikin oppa wart maal ib 357 . Jfr härnisli ker."],"f":["härinslikin )"]},{"a":"härinslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondska, nedighet. swa manga orätthir han gör godhom människiom, swa mangha samanbindhir han j sik ensamnom, for sina härinslighet SpV 70 . ib 104 . härinslikhetenna (nequitiæ) andelika gärninga ib 394 . \" hwar äru the ondzskofulla människionna härinslikhetir (argutiæ] \" ib 484 ."],"f":["-lig )"]},{"a":"härklädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["härkläda, ikläda rustning, utrusta till strid. räknadhe han oc härklädde sina hwardagx swema MB 1: 180 ."],"f":[]},{"a":"härlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["präktigt, härligt. \" hult han härlika mz sik siälfwom \" ST 372 . \" the gaa härleka prydhe \" LfK 98 . \" them at kläda oc härliga rykta \" MB 2: 182 . ib 179. eth hwss mykit herliga fagert LfK 242 ."],"f":["härliga . ","herliga . ","härleka )"]},{"a":"härliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ståtlig, präktig härlig. mz mykle äro oc härliko fölghe ST 379 . \" mz sa manghen herlyken fana \" RK 1: (sfgn) s. 191 . \" twa qwinno skoo, mykyt härlika \" Lg 3: 471 . \" härligit gästabudh \" MB 2: 183 . har vppe langha faallana aff hennes härliga klädhom ib 201. war han badhe härlighin oc rädelighen j synne vpsyn ib. ib 297 . \" een härlighen man (reverenda quædam persona) \" Lg 3: 367 . \" han var een härligin langer man \" Ansg 179 . ib 183 . MB 2: 326 . Jfr härreliker."],"f":["härlighin Ansg 183 ; MB 2: 201 . ","härligin Ansg 179 . ","härlighen MB 2: 297, 326 ; Lg 3: 367 . ","härligit MB 2: 183 . ","herlyken RK 1: (sfgn s. 191. best. form pl. dat. härliga MB 2: 201 ),"]},{"a":"härliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ståtlig, präktig, härlig. \" fordhom war en riddare . . . mykith helik oc erlik i siin wäpn Prosadikter (Sju vise m) 162. llauticia . . . herligen rätter oc kräselighen \" GU C 20 (hand 2) s. 69."],"f":["herlik Prosadikter (Sju vise m) 162. härligen Troj 265 . ","herligen GU C 20 (hand 2) s. 69),"]},{"a":"härlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) härlighet, prakt. JMPs 31."],"f":["-lig )"]},{"a":"härlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) härlighet, prakt. hyöldho the henne mz stor prydilse i dyrastom klädhom, oc til läggiandis gul oc dyra stena, oc alt thz härlikhet oc prydhelikhet war Lg 3: 480 . ","2) härlighet, förträfflighet, upphöjdt tänkesätt, redlighet. solen skal fore brista sin naturlig gang . . . en fabricus . . . wil ower giffwa sin herlighet MD (S) 265 ."],"f":["herlighet )"]},{"a":"härländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["inländsk. \" hiärländsk eller vtländsk \" SR 12 ."],"f":["härlänsker L. "]},{"a":"härma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["efterbilda, härma. effigio . . . göra beläte betekna beläte ok härma GU C 20 s. 209 ."],"f":[]},{"a":"härman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigare. \" KS 83 (205, 91), 84 (206, 92). \""],"f":[]},{"a":"härmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som härmar. \" histrio . . . skämdagester ok härmare \" GU C 20 s. 337 . representator omeliarum (fel för comediarum) härmare ib s. 439 ."],"f":[]},{"a":"härmelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se harmelika."],"f":[]},{"a":"härna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = här 1. i rimslut. fore the nadher ij ghordhin vidher mik härna Iv 877 ."],"f":[]},{"a":"härnisfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["elak, ondskefull. \" wredhis oc härnisfollir man opwäkker delo oc thrätto \" MP 3: 341 ."],"f":["-follir )"]},{"a":"härniske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = harnisk. vnum hærniskæ & vnum gladium SD 2: 130 ( 1292) . \" confero . . . vnum hærniskæ jta quod sacrista illud vendat \" ib 3: 286 ( 1316) . Jfr härniskia."],"f":["härniskä . ","härniskä )"]},{"a":"härniskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = härinskhet. vederfrestadhe the mz ouervoldh ok härnisket fulcompna thz the vilde Lg 3: 543 ."],"f":["härnisket )"]},{"a":"härniskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = harnisk. teþes allom härenom sanctus georgius i huito härnisko (ändradt från huitom härniskom, armis albis andutus) Bu 496 . \" vnum equm rubeum & herniskyn \" SD 2: 130 ( 1292) . \" conffero . . . meum hernisskio \" ib 603 ( 1310) . \" conffero . . . vnum herniskio ib. Jfr härniske. \""],"f":["herniskya . ","härniska )"]},{"a":"härnisliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = härinsliker. hans swikfulle oc härnislike brodhir ST 38 ."],"f":[]},{"a":"härogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråhårig. ther funnu the som grouo en gamblan karl sithia inne muradhan wänan man j änliti ok the härughan (Cod. C häroghan 904) Bil 318 ."],"f":["härugher )"]},{"a":"härold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härold. Prosadikter (Barl) 74 . the (ɔ artiklarna) skole oprobes j morgon aff wor kierste nadige herres herholl, her hans STb 5: 293 ( 1520) . - (dipolmatiskt) sändebud . . . och ther fore haffwr sin häroldh mester dauid arlige liggiandes hoss grotforsthen i rytzlandh Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) ."],"f":["häroldh . ","herol:-s Stock Skb 192 ( 1521)"]},{"a":"härop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härskri. \" alt herscapit thok han til konungh mz härop \" Bil 606 . Jfr härrop."],"f":[]},{"a":"härotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråhårig. nokot härutter (canis aspersus) Bil 250 . \" thässo härotta hofdheno \" Ber 29 . \" vnum equm hæruttan \" SD 2: 151 ( 1293) . Jfr grahärotter."],"f":["härutter )"]},{"a":"härotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr grahärotter."],"f":[]},{"a":"härpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämma, trycka, fasthålla, hålla? then höna är ondh june herpa som altidh wil sielff vthe werpa MD (S) 219 ."],"f":[]},{"a":"härpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingrodd orenlighet. \" gamwl härpa är ey godh at twa (vix lauat puram thecis antiquam liuionem) \" GO 1058 ."],"f":[]},{"a":"härra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) herre, husbonde, ägare. \" sälye jnthe aff afflenom wthan härrans with oc wilya \" PMSkr 205 . 2) äkta man. tha haffwer jach (ɔ: Ingeborg Thott) nu talidh ther om ltil min herre (ɔ: Sten Sture) Mon Dipl Sv 49 ( 1487) .","3) herre, härskare. om Gud el. Kristus. aarom epter herrens byrd medlxx pa thet förstha aareth Svartb(Skolkl) 505 (1471). särsk. i uttrycket var härra. war herre ihesus gik fram ath enom vägh MP 5: 30 . 4) herre, förnäm, man, adelsman, herreman. paafogla mädh sinne fäghrindh ärw härrom oc fatigom til losth PMskr 260. 5) ss titel (ofta i förening med namn el. annan titel). om el. till konung. herr konung vilt thu atirvinna thin son Prosadikter (Barl) 72 . \" then tiidh myn herss nadh konwngh giöstaff saath her fför rätthä \" ATb 3: 356 ( 1526) . - om el. till riddare. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 102. herre sten person tog aff honum i läst iärn for thetta ärindit for kongxsakena ATb 1: 78 ( 1458) . FMU 4: 459 ( 1476) . - om el. till andlig. scriut vndi ärlikä mannä insighle harrä ionnisä, kirkioharrä i kiäluästene SD 6: 358 ( 1352) . - om el. till helgon. thän gode härren sanctus gregorius MP 4: 196 . ib 204 . \" o hälhger härre sancte örian \" SvB 407 (görj. av 1500-t.). Kyrkohist Årsskr 20: 345 (1502). - Jfr arf-, frakt-, hus-, iunk-, kirkio-, lands-, skip-, skut-, slots-, sokna-, stuvu-, värulds-härra. "],"f":["härre SvB 407 (börj. av 1500-t.) ; -en MP 4: 196 . ","herre ATb 1: 78 ( 1458) ; FMU 4: 4359 ( 1476) ; MP 5: 30 o. s. v.; -en MP 4: 204, ss titel i omedelbar förbindelse med en annan titel (el. ett namn): herr Prosadikter (Barl) 72 . gen. harrä SD 6: 358 ( 1352) . ","herss ATb 3: 356 ( 1526) . ","härrans PMSkr 205 . ","herrens Svartb (Skolkl) 505 ( 1471) . dat. pl. härrom PMSkr 260 . Se Sdw 2: 1241),","härra barn (herra-), ","*härra bordh","herrabord )","härra dagher","härra domber , ","*härradoms tekn","härra döme","*härra fanter","herra- )","härra gardher (herra-. herre-. -gardher. -gaardher), ","*härra hof","herra hooff )","härra klädhe (pl. herra kläder), ","härra man","-men ) , ","härra möte","herre- )","*härra säte , ","*härra thiänare","herre tiänare )","härra öl (herreööl), "]},{"a":"härra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" som jdher forman är räkne sik ey aff herrande walle sälan wara, wtan aff thiänande kärlek \" Bir 5: 13 . - refl. härras, vara herre, herska. at han matte herras j minom stadh Bir 1: 123 . \" ib 3: 197 \" KL 414 . MB 2: 406 . \" i hulkom ey herras luste til at vara forman \" Bo 97 . - med dat. (el. en form som kan vara dat). hulkom diäfwllin herradhis opinbarlica Bir 3: 351 . \" som . . . sinom högfärdhogha hugh oc modogha köti herras \" Bo 31 . ib 78 . Bir 3: 115, 333. - med prep. ivir. han . . . böriade häras oc regera owir egypto rike MB 2: 219 . \" han herras owir hänne \" Bir 1: 89 . \" ondir ande til byriadhe . . . at herras owir han \" ib 399 . Gr 261 . MP 1: 94 . Bir 1: 13, 2: 106, 3: 351 . Lg 637 . MB 2: 95, 242 . Su 350 ."],"f":["herra . "]},{"a":"härra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. härras, vara herre, härska. o hwru osäl the riken ärw, j hwilkom oräthwisan härras JMPs 289. - komma till rätta med, övertyga. os är enkte rwm thär til, at wi kwnnom idher göra nakra hiälp, for thy fordhom kwnne idher ekke härras (dominari) nakors raadz skäl ällir bewisningh SpV 273 . - med prep. um. thänna konungxlega saphirus som är dominus tecum, kan aldrigh brytas älla smittas, wthan om honom skulu jomffru marie tiänara äwärdeligha härras JMPs 539."],"f":[]},{"a":"härra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) herre, husbonde, egare (i förhållande till tjenare, träl el. husdjur). hirþdränger thän som slikt talar a mot riddärä äller swenawapn . . . tha fyr än nokor hämd görez thär äptir. tha wilium wir at þät kunnukt göres han härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). är han inländär. latis bort vr sins härrä þiänist ib. friþbiuthum (för firi-) wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä ib. \" ey är tiänaren större ällir höghre än herran \" Su 350 . hemol herra gör otroen hioon GO 1037 . \" hundin skal thiäna herran ok katthin frwnne \" ib 111 . \" giptis han (trälen) sidhan han kom til sin herra \" MB 1: 335 . oxans herra ib 336 . ","2) äkta man. fruan thordhe ey sighia sinum herra (viro) hwat hon sa Bil 267 . \" met minom käre herre oc husbonda \" FH 3: 51 ( 1445) . ","3) herre, herskare. föde iosep egiptä lanz härra Bu 4 . vardha herra fran eno hafwi ok til annars Bil 775 . \" ey wil iak wara höffwidzman äller herra offwir idher \" MB 2: 95 . siälfwir diäfwllin är herra owir the försto fruna Bir 1: 89 . \" herra vtan dyghd \" KS 47 (118, 50) . \" huar som wil wara retter herra \" ib (119, 50) . \" huilke men sin herra swa ärade \" RK 1: 4515 . \" haffwer jach warith ner myn herre her sten \" BSH 4: 251 ( 1500) . - skämtsamt. jomfrw karin, myn herre och hosbondhe BSH 4: 258 ( 1501) . - herre. om Gud (Kristus). himerikis herra ok aldra thinga skapare Bir 3: 405 . \" then herrin, ther ey wil syndugh manz dödh tola eller see \" Pa (Tung) 28 . sidhän räkte wt herra gudh sina hand KL 413 . MB 2: 406 . \" herran gudh skal idher wara före en herra oc höffwidz man \" ib 95 . \" min härra (vok.) \" Bu 75, 76 . herra gudh (vok.) KS 2 (4, 2) . \" a herra gudh \" Iv 3332 . - särsk. i uttrycket var härra. war herra skapadhe at ophvowe oc opbyrilse himil oc iordh MB 1: 31 . thässkyns offer, som war herra bödh israels sönom i iwdha laghom ib 469 . \" var härra ihesus christus \" Bu 61 . vars härra vpfärþ tel himirikiz ib. \" þän tima var härra födes \" ib 63 . \" effte wars herra byrdh \" SD 6: 181 ( 1350) . \" sendyr . . . ewerþelikä heelso met warum herra !SYNS_DÅLIGT? 3: 5 ( 1353). vars herra pino forskyldan \" KL 43 . !SYNS_DÅLIGT? wan herra (gå till den heliga nattvarden) Lg 1004 . Bir 4: 82 . \" wan herra taka \" VKR 26 .","4) herre, förnäm man, adelsman. rämsco härra Bu 102 . \" hertoghin giorde at sina män bröllöp som herra plägha ok än \" RK 1: 2545 . \" thz er ädela herra sidh \" ib 2548 . \" herrarne gingo honom alle a hand \" ib 4508 . \" the swensko herra oc wälborne män ib (Albr) s. 209. mz sweriges herra hielp \" ib 3: (sista forts.) 5182 . pryska herra ib 2: 30 . \" nödhgades konungen aff allom sinom herrom oc radhe \" Lg 217 . laten siwnkä idhrä wredä, som j haffuin til then vnga herrin och högbornä Va 17 . \" herr knwt then edhle herre \" BSH 4: 258 ( 1501) . \" käre herrer ok besynderlige godhe wener \" ib 6 (1471, samt afskr.; Jacob Ulfsson till Sten och Nils Sture). werdoghe fädher ok herrer ib 10 (1471, skrifvelse till rådsherrarne i Stockholm). oppa then tiidh mange werduge gode fädher oc herrar waro stadde i jöneköpungh ib 77 ( 1481) . verdugiste, verduge feder, erlige herrer, strenge riddare, bröder oc synderlige gode vener ib 5: 11 (1504, Svenske rådsherrar i garnison i Kalmar jämte stadens inbyggare till Svenska riksrådet). ","5) ss titel tillkommer denna benämning (oftast i förening med ett namn, en titel el. en annan personbeteckning) konungen. höghburens herra oc första mins herra konung erikx domhafuande SD NS 1: 9 ( 1401) . \" innan mins herra konungens närwaru ib. \" ib 14 ( 1401) . \" myn herra konungen \" RK 1: 2485 . \" söte herra konung \" ib (Albr.) s. 214. nadige herre ib 2: 6920, 3: (sista forts.) 5162. riddare. pa thz the swenske skulle herra wara RK 3: (sista forts.) 5191 . \" aaf ärlikom riddara härra magnuse rötha \" SD 5: 557 (1346, gammal afskr.). härra göstaff magnusson riddare ib NS 1: 6 ( 1401) . \" ib 9 ( 1401). här bänkt lagman \" BK 195 . \" met minom käre herre oc husbonda her henric clausson riddare \" FH 3: 51 ( 1445) . \" käre her swanthe, son och besynnerlighe ven \" BSH 4: 243 (1499, Sten Sture till Svante Nilsson) . \" myn herre her sten \" ib 251 ( 1500) . kere her swanthe nielsson ib 320 ( 1502) . kere her marsk ib 259 ( 1501) . \" kere herre marskh \" ib 337 ( 1503) . vor kere herre fader her sten stwre ib 290 ( 1501) . käre herra bror ib 5: 6 (1504, Biskop Matthias till Svante Nilsson). tha var hemma en riddare god . . . han heyt herra joar blaa RK 1: 169 . \" then stolsse riiddare her tordh \" ib 3: 2 . ib 8 o. s. v. Lg 3: 523, 545 . \" ärlighen man ok riddare her götzstaff twesson \" ib 531 . \" aff thennä verdoga herren her jsrael ib. - (?) in hærræ arnolfs intæct in gyrgestorp \" SD 2: 289 ( 1299) . - andlige. Bir 2: 68 . \" incigle . . . herra niclissa clawssons kirkio herra i troso \" SD NS 1: 8 ( 1401) . insigle . . . herra eskilz kyrkioprästins i säglorom ib 14 (1401, nyare afskr. insigle . . . herra niclasa kyrkioherra i fiwilstadum ib 28 ( 1401) . mädh . . . herra niclisse biscope i lyncöpunge BSH 1: 131 ( 1371) . \" her hans bisschop i skara \" ib 3: 191 ( 1468) . \" war käre fadher her karl benedicti \" Lg 217 . \" herra !SYNS_DÅLIGT? sancte birgitte scriptafadher \" Bir 4: 54 . \" her niclis magni prester \" SJ 51 ( 1437) . \" kere her electus \" BSH 4: 280 ( 1501) . \" thet her doctor skulde komme ned till eder \" ib 254 ( 1500) . \" her doctor hans brask \" ib 5: 82 ( 1506) . - Jfr baner-, dom-, doms-, folklands-, hedhers-, hus-, ia-, iordhrikis-, iunk-, ivir-, kirkio-, kor-, kors-, lands-, läns-, rans-, skip-, sokna-, stads-, valds-, värulds-härra. ","1) herradöme, herravälde. \" som . . . engin herradom wildu thola \" Bil 300 . \" gaff honum herradom oc owerbudh ower alt babilonie rike \" MB 1: 15 . \" en ängla koor hawer herradoms nampn ower andra \" ib 102 . Bil 739 . MB 1: 157, 172, 332, 404, 469 . KS 28 (70, 30) . Al 10306 . LB 3: 175 . \" twänne hittas herradomar (Cod. A herradöme 102) oc twäskyns thiänist \" MB 1: Cod. B) 536. ","2) ss titel (gifven åt riksföreståndaren at han skal ider herredom wel tiene FM 251 ( 1505) . \" ati welgöre ok giffue ider herredoms samtyckie ok jaa ther til ib. \" ib 211 (1504, 260 (1506), 261. BSH 5: 51 ( 1505) .","1) herradöme, välde, herravälde. thit herradöme star oc blifwir vtan vanskilse Bo 230 . \" vndir jdhro herradöme vara \" Gr 261 . maktogha i vald oc herradöme ib. \" haffde herradöme offwir alla andra konunga j the landhen \" MB 2: 33 . af husbondans thiänist ok hustrvnna herradöme Bir 1: 120 . ib 136, 281, 319, 3: 62 . Gr 267 . MB 1: 102 .","2) område öfver hvilket någon herskar, maktområde, styrelseområde. ä hwar vi (konung Magnus och drottning Blanka) kunnom dö i varum rikum äller härrädöom SD 5: 562 ( 1346) . \" vm thu hafdhe thz herradömit oc thz höfdhinga dömit matte thw vara likir thinom fadhir \" Bir 3: 7 . \" j norghis konungx herradöme \" ib 4: 3 . \" wtanfore hans herradömdis land ib. \" ib 3: 80 . ","3) ss titel: gifven åt riksföreståndaren. som edher herredöme fortencker FM 107 ( 1498) . \" werduges eder herredöme vele vedhe, thet jach figh idre herredömes scriffuilse förste sonedagh j fastha \" ib 166 ( 1504) . \" the vilia liffua oc döö met edert herredöme ib 268 (1505). som iak screff iderth herredöme til \" ib 284 ( 1506) . ederss herrisdöme ib 351 ( 1507) . \" ider herredömss scriffuilse \" ib 456 (1510?). til ider herredöm ib. jac tacker eder herredöme kerlige BSH 5: 45 ( 1505) . ib 50 (1505) o. s. v. som edher werdwghe herredömö väl vetterlighith är ib 450 (15111). FM 211 (1504), 212. FH 7: 62 ( 1505) , 63, 67 (1505), 68, 70 (1505), 71 (1506), 72 (1506), 74 (1506) o. s. . edher verdighetz herredöme ib 78 ( 1509) . ib 79 ( 1509) . - i allmänhet åt riksrådets medlemmar, pl. vij fögom iders herredöme til vetandes BSH 5: 11 (1504, till Svenska riksrådet) . \" som ider herredöme ey wndra kwnne ib. alles iders herredömes swena \" ib. \" ath idhers herredöme sa hastuckth sig skynda willen \" ib 73 (1506?). at idhers herredöme alle werdes wilia nogeth fortöffwa ib. \" at ider werdughet ok herredöme wore tymelige fortenchte hurw thenne landz endhe . . . motthe bliffue forwaret \" FH 7: 64 ( 1505) . \" bedie wi alle ider verdugheter och herredöme \" ib 65 . \" epter ty ider !SYNS_DÅLIGT? dughetz herredömer ingen ffry sekeerheth vethe oss met fforwisse oc stadhelige tiilbiudhe betröster iag mig ecke ffulkomlighe edher verdughetz herredömers scriffuelse ffulfölge \" ib 87 ( 1511) . ","1) konungens omgifning el. följe. thz han (konung Christiern) sculde laatha see siith herra hoff RK 3: 636 . ","2) herremöte, möte af stormän. om möte för rättskipning. entidh wille kesar henrik samla eth herra hoff ällar en herradagh oc ther mz skepa allom lagh och räth LG 3: 195. . om möte för underhandling. mz frygdh aatskyldes thetta herra hoff RK 3: 3353 . BSH 5: 20 ( 1504) . "],"f":["herra . ","härre VKR 67 ; ","-in Bil 254 . ","herre KS 47 (118, 50) ; RK 2: 6920, 3: (sista forts.) 5162: LfK 89, Lg 3: 554 ; ","-in Pa (Tung) 28 ; Va 17 . ss titel i omedelbar förbindelse med ett nam el. en titel förkortadt: här SD NS 1: 61 ( 1401), 62 ( 1401) o s. v.; BK 195 ; RK 3: 2826, 2844 o. s. v. herr SD 6: 170 ( 1350) . ","her SD NS 1: 61 ( 1401), 62 ( 1401); RK 2: 2, 8, 18, 20, 21, 51 o. s. v.; Lg 217, 3: 545 ; SJ 51 ( 1437); FH 3: 51 ( 1445); BSH 3: 191 ( 1468), 4: 243 ( 1499), 254 (1500), 259 (1501), 280 (1501), 290 (1501), 320 (1502). gen s. härra. herres Lg 3: 523 . ","-ar . ","herrer BSH 4: 6 ( 1471, samt afskr.) , 10 ( 1471), 5: 11 (1504). gen. -a. herras BSH 4: 77 ( 1481) . ","herrars RK 1: (Albr) s. 212),","härra barn , ","härra brödh","herre- )","härra dagher","herre- )","härra domber","herradomber . ","-doomber . ","herredomber . ","herrandomber: -dom LB 3: 175 ), ","härra döme","härrädöme . ","herradöme . ","herredöme . ","häredöme: -es FM 212 ( 1504) . herredöma (ack.) BH 5: 51 (1505). herredömö ib 450 ( 1511) . ","herrisdöme . ","herredöm . ","häredöm FM 211 ( 1504) . ","herredomme: -es ib. ","häredome: -es ib. pl. -döme. herredömer FH 7: 87 (1511)), ","härradömilse","herradömmelse: -a (gen.) BSH 5: 590 ( 1517) , ","härra färdh , ","härra försla","härra gardher","herragorder . ","herregaardher )","härra hof","härrahyllare","herre- )","härra man","-mentz BSH 5: 288 ( 1508) ),","härra mot , ","härra möte","herremöte . ","herremöthe . ","herremöde FM 225 (1505)), ","härra namn , ","härraskipte","herre- )","härra släkt , ","härra stat","härra sven , ","härra ägha , ","härra öl"]},{"a":"härreliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["en herre tillhörande el. tillkommande, ståtlig. herilis, herrelikin GU 3 . thz härrelica fölghit (frequentia comitiæ) Bo 36 . eet förestlikit oc herrelikit demara säte Bir 2: 11 . härrelik (herilia) pallacia ib 3: 245 . \" härrelica gerninga (facta dominorum) \" ib 54 . \" alt theris regement oc herrelige stadh \" MB 2: 241 . Jfr härliker."],"f":["herreliker . ","herrelikin . ","herrelig )"]},{"a":"härrens subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*härrens par","herrens- )"]},{"a":"härrop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = härop. ropa nyffinga storth herrop Di 253 . \" med almänth herrop \" BSH 5: 368 ( 1509) ."],"f":["herrop )"]},{"a":"härse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Se Sdw 2: 1241."],"f":[]},{"a":"härskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigsväsen, det som hör till !SYNS_DÅLIGT?. spöriandes om örlöhge oc herskap LfK 164 . - krigsmakt, krigsfolk, här, folk. vi viliom gärna härscapet vt giuta tel roma rikes värio Bu 507 . \" af þöm staþ ok hans lande giorþos vt härscap tel kesarans garþ \" ib 508 . \" redde sik til stridh a mot jndie lanz härskap \" Bil 234 . \" rolwir ok alt hans härskap thok vidh cristindom \" ib 758 . \" at haua matelikit ok välskipat härskap \" Bir 3: 409 . \" vm konungin vtgaar mot hedhningom hawi foreskiptat härskaps tal (numerum populi præfinitum) \" ib. \" hofudz man for keysarins härscap \" KL 339 . \" skingradhis allir thän härscapin \" ib 340 . \" reddo the stort härskap at stridha mote konungenom artabano \" Gr 261 . \" drogh sik mz sinom härskap thädhan \" ib 267 . Bu 490 . Bil 310 . MB 1: 315, 325 . KL 154, 338 . MP 1: 329 . Bir 1: 279 . Iv 1679 . ST 543 . RK 3: (sista forts.) 5108 . \" konungxsens här oc härskap \" MB 2: 225 . \" römska radh ok herscap (senatus omisque populus) \" Bil 370 . härskara, skara. tilfödho sik liusins härskapi Gr 299 . änglana här skap ib 297 . Bir 1: 90 . \" thz skinande martyrum herskap \" ST 196 . \" thz säla herskapet \" Su 138 . härskapanna herra (Sabaot) Bir 1: 201 . thridhi skarin älla härskapit ib 2: 5 . \" hwart herskap äpter andro \" MB 1: 388 . ib 389 . \" sagho the mykit härscap koma til sik \" KL 123 . - Jfr diäfla-, himna-, himirikis-, ängla-härskap. "],"f":["herskapp )","härskaps mästare , "]},{"a":"härskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigsmakt, krigsfolk, här, folk. \" wilde han tha i thet andrä härskap ridha oc ther hylle älla sik til thiänistä komä \" Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) . ib. ib. MP 5: 121 ."],"f":["her- )"]},{"a":"härskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) herravälde, välde. \" heritudo . . . härskap \" GU C 20 s. 331 . 3) överhet. . . . at wi skulwm met rätta troscap wort herräscap oc wort rikesins radh . . . lydoga oc höroga ware Svartb (Skolkl) 368 ( 1439) . \" niels oc andirs andirsson skulle sitia i stazens iärn swa länge the kome budh til härskapit om klostirfriden \" ATb 1: 275 ( 1467) . ib 333 ( 1470) . Jfr värulds härskap. "],"f":["herrä- )","*härskaps foghate","-fowta ) , ","*härskaps resa , "]},{"a":"härskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) herravälde, välde. gaff honum thz bästa konungx rik, ther vnder alt hans herskap la Fl 1936 . \" mit herskap nakath bäter ökia \" Al 586 . \" swa bleff han thz hersskap (näml. konungavärdigheten) qwit \" MD (S) 270 . ","2) rike. \" the skulo hafwa til thiäniste lön all india herskap the äre skön \" Al 10288 . ","3) öfverhet. \" biudä tik j nokot forswar moth tith herskap \" Va 10 . \" som wi wiliom fore guthi antswara oc härscapeno bekände wara \" SD NS 1: 424 ( 1405) . ib 437 ( 1405), 438 (1405, nyare afskr.), 440 äpter herskapsins budh ib 2: 188 ( 1409) . \" a härscapsins wäghna \" ib 200 ( 1409) . !SYNS_DÅLIGT? oc herskapit hafwr rät til thässa jordegotz ib 218 (1409, nyare afskr.). FH 2: 56 ( 1422), 126 ( 1440). hindradher j marghom oc storom härskapins oc rikisins ärandom Bir 5: 125 . \" the som göra lycha och reth herscapeno ock stadenom \" SO 31 . ib 50, 51, 64 . VKR 54 . MB 2: 202 . MD (S) 256, 257. wi sändhom . . .. war myndug bud til romara herrskap MB 2: 263 . \" pa thz böndherne skulle falla till mick ock emoth sith herskapp (sina herrar el. husbönder) sättia siigh \" RK 3: (Till. om Christiern II) 6378 . ","4) herrskap, adel, förnämt folk, frälsemän. han (kon. Erik) war . . . af gudhi oc härskapena (principibus terræ) oc allom almoghanom myket käär Lg 3: 343 . bisper oc prelather wåre tha när mykit herskapp oc almoge war oc ther RK 3: (sista forts.) 5858 .","5) uppträdande som tillkommer en herre el. förnäm man, ståt, prakt? her erik foor aastadh mz herre staath mz herskap och mykin daath RK 3: 1361 ."],"f":["herskap . ","hersskap . ","herschap . ","herskapp . ","herrskap MB 2: 263 ; ","-edh ib 202), "]},{"a":"härskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus, hushåll, familj, slägt. \" omganga . . . mz thässo välsignadho härskarpino som är lazaro, martha oc maria \" Bo 155 . skipa soma ower alla ena släkt, oc soma ower hundradha herskap, soma ower halfft hundrath oc soma ower tio (constitue ex eis tribunos, et centuriones, et quinquagnenarios, et decanos) MB 1: 327 . \" ioseps härskaper \" ib 2: 48 . ib 71 . \" siätte lotten fwl oppa neptalim söner oc theris herskap (per familas suas) \" ib 51 . them andra härskapenom chath sönom leuites köns ärw tässe ägodela ib 55 . ib 52, 56 . \" dan släkte oc theris härskaper (familæ) \" ib 125 . \" samankallade härskapen thz är stidz männena aff abiezer hwse (convocavit domum Abieser) \" ib 87 (möjl. att föra till härskap, här, härskara). al þera släkt ok härskap Bu 155 . \" domarn (för domaren) tok viþ cristno ok alt hans härskap (domus) \" ib 136 .Bil 113, 325, 373, 468. thet härscap som qwärnena atte för än clostrit hona fik VAH 24: 322 (1422; möjl. att föra till föregående ord bem. 4). giorde änglana oc människiona til eth härscap MP 1: - omgifning, hofstat, hoffolk. pharao konunger glätz ther aff oc alt hans herrskap (familia) MB 1: 251 . \" skal . . . kunungr ok höfdinge haua före sik ok sit härskap al tarwa hus \" KS 41 (105, 44) . ib 61, (152, 67). Al 101 . Va 16, 17 . MP 1: 47 . ST 3 . Bir 4: 134, 147 . RK 3: (sista forts.) 4206, 4955, 6073. himerike ther han (Gud) är daghlika innan medh sit härskap KS 64 (159, 70) . - (?) han (Kristus) hafwir mik vthwalt til sith herskap ST 252 . - Jfr hvardags härskap."],"f":["häskaper VGL I, II ; MELL (den äldre formen, från hvilken härskaper genom inverkan af annat ord utgått). hasskaper ÖGL. hiskapir MELL i var. huskapper ib i var. pl. härskaper MB 2: 125), "]},{"a":"härskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härskare. ... om wy fatighe men ... maghom niwtha thz breff ther höxtha härskare haffuer oos vnth ock giffuth JTb 45 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"härsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["härsken. takes hwith wax . . . oc swa slaas j the hersko olyona PMSkr 341 ."],"f":["her- )"]},{"a":"härskiolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härsköld, sköld som bäres i fientlig afsigt (ss krigstecken gälde den röde skölden i motsats mot den hvite, som var fredens symbol). bildl. krig, strid. thre delana wärlz thänna . . . hafwer iak wunnith mz härskiold Al 4817 . \" ath jag monde stadhen mz hersköll få \" RK 3: (sista forts.) 5398 . \" iag in i danmark mz hersköll drog \" ib 5588 . \" reysa mz härskiold til eeth land \" ST 92 . vpstigha . . . mz här skyöl mote sina sambrödher MB 2: 60 . MD 375 ."],"f":["härskiold . här skyöl. hersköll. härsköll MD 375 ), "]},{"a":"härskiolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härsköld. bildl. krig, strid. MP 4: 162 . \" tytus ok vespasianus . . . belagade thän stadin jherusalem mädh härskiold \" ib 164 ."],"f":["-skio MP 4: 162 ) , "]},{"a":"härskip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"härskna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["härskna, bliva härsken. laat rökia thet flesk thuu vil ey hersna skaal Brasks Cal 273 ."],"f":["hersna Brasks Cal 273 . harskna. -nadh PMSkr 341 . Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 341),"]},{"a":"härskri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härskri. Se Sdw 2: 1241."],"f":[]},{"a":"härsnär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af järnringar förfärdigad el. med sådana besatt hufva. domo . . . unam plato unum lendener et unum hersner SD 3: 17 ( 1311) . Jfr kulder."],"f":["hersner )"]},{"a":"härspetz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spets el. främsta del av en uppställd slagordning; till strid uppställd här, härskara. grym oc rädheliken som wälskepadher härspedz i sin tiäl (castrorum acies ordinata) JMP 128."],"f":["-spedz )"]},{"a":"härstrata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsväg. \" härstratona skulin ij halla fri \" Al 3689 ."],"f":[]},{"a":"härtaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"härtoghdöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = härtogha döme. Al 3814 ."],"f":["härtugh döm )"]},{"a":"härtoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hertig. ss tillnamn. \" magnus härtoge \" Kumla kyrkas rb 44 (1478?)."],"f":["-toge )"]},{"a":"härtoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) dux, den som förer en här el. härskara, anförare, härförare, öfverste. þera forman ok härtoghe (dux) var mauricius Bu 508 . \" aurelius härtoghe \" ib 401 . \" en härtoghe (tribunus) sände !SYNS_DÅLIGT? tel nataliam \" ib 522 . Bil 112, 468 . \" war höfdhinge oc hertoghe ower sina släkt \" MB 1: 290 . !SYNS_DÅLIGT? heth hertugin aff babilonia (dux regis Babyloniæ) Bil 233 . \" o härtoghee aff bädhlem tha fulkompnadhe thu härtogha liuärne tha thu then stora skara aff myrke ok dröuilsom til äuerdhelica glädhi ledde \" Bir 2: 264 . ","2) hertig. \" härtogen aff norre india (för normandia; dux Normannorum) \" Bu 16 . hertogen aff brwnswik RK 1: 1151 . \" han wart hertoghe magnus yffuer sudermanna land \" ib 541 . ib 546, 548 o. s. v. Flere af de anförda ställena kunna föras till härtogher."],"f":["hertoghe . ","härtughe Bil 112 . hertuge),","härtogha dottir","härtiga dotter )","härogha döme","hertogadöme RK 1: 2008 . ","hertugadöme: -it ib 542), "]},{"a":"härtogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) = häroghe 1. konunger styrer ridderskap mz hertochom eller marskalk MB 1: 44 (kan föras till häroghe). ","2) = härtoghe 2. hertug aff sassan Bil 770 . \" hertigh j pomeren \" EG 67 . \" härugh bändikter af finlande \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . insighli . . . härtugh bändiks ib. \" wi waldhemar . . . hertoger j swerike \" ib 3: 215 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). I. librum de hærtogh fræntrik ib 4: 710 (1340?). ij normandi . . . vr een hertugh ther heet fräderik Fr 29 . hertogh fräderik ib 55 o. s. v. hertugh magnus RK 1: 652 . ib 790, 808 . hertugh erik ib 1446 . ib 1832 o. s. v. hertugh wallemar ib 1822 . \" hertugh rabod \" Bil 740 . \" görandis han til en hertogh oc herra \" MB 2: 253 ."],"f":["hertoger . ","hertogh . ","hertogch . härtugh. hertugh. hertigh),"]},{"a":"härtoghinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) en härförares el. öfverstes maka. komo . . . til cristindom claudium hertugha . . . ok härthoghinnena (Cladium tribunum . . . cum uxore ejus) Bil 468 . ","2) hertiginna. \" hertoghinna aff dyringa lande \" Bil 803 . KL 329 . Fr 2119 . RK 1: 3978 . Di 173 ."],"f":["hertoghinna . ","hertughinna Fr 2119 . ","hertwginna: -an Di 173 ), "]},{"a":"härtoghinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hertiginna, furstinna. ffrw elizabet, med gudz nade danmarkis, swerges, norges . . . drötningh . . . hertuginne j sletzwiik, holsten, stormarn oc ditmersken STb 5: 352 (1521, Kop). JMPs 393, 406. 3) härskarinna. j v härtoghinnor som alth mankönith. här til haffwen haffth j hardasthom bandhom JMPs 59. - Jfr äkerhärtoghinna."],"f":["hertuginne STb 5: 352 (1521, Kop)), "]},{"a":"härva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räfsa. GU C 22 enl. (V. Jansson i) Ordgeografi och språkhistoria s. 26 (återgivande Lat. rastellum). Jfr härf."],"f":[]},{"a":"härvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"härvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["steidsvapen. Prosadikter (Kar M) 290 ."],"f":[]},{"a":"härve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr anhärve."],"f":[]},{"a":"härvil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härvel, redskap för uppvindande av garn. alabrum härwil GU C 20 s. 13 ."],"f":[]},{"a":"härþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härd, skuldra. þin bla siþa ok bloþogh härþ Bu 73 . \" röra hofwodh ok härdha, \" Bil 104 . \" wider axlana härdana oc brystigh \" PM 14 . Bil 268 . Gr 263 . MB 1: 264, 2: 408 . Lg 3: 492 . Di 1, 12, 15, 83, 124 . "],"f":["-ar )","härdha bredher , ","härþa mantul","-mattul . ","-mantol )"]},{"a":"härþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra hård, härda. härde han swerdit Di 76 . ib 75 . härdha järn PM XLVIII . ib XLVIII, XLIX, L.","2) göra hård, stoppa. härdhe lösth liff LB 5: 80 . ","3) göra hård, förhärda, förstocka. mero härdher illan hugh Bil 126 . \" iak skal härdha (induarbo) hans hiärta \" MB 1: 286 . ib 292, 299, 433 . Bir 2: 115 . \" thu äst härdhir i ondzskonne \" Bo 175 . ","4) göra svår. thyngia ok härdha pinonnar Bir 3: 446 . ib 447 . ","5) uthärda, hålla ut med. taa kwnne i well thro, hwo lenge wij kwnno härdath BSH 5: 190 ( 1507) . - härpa sik, ","1) blifva hård el. sträng. at kunungslik räfst härþer sik SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). ","2) förhärda sig, förstocka sig. nar the . . . härdha sik at the skullin ey rädhas mik Bir 1: 92 . \" the härdho sik i ondskap \" Bil 236 . MP 1: 265 . \" som sik härda mot honum j ondho \" ib 333 . \" som härdha sik mot gudz ordhom ok vilia \" ib 87 . \" som sik härdha mot gudhi \" Bir 3: 82 . ib 1: 200. Su 427 . \" somlike härdhu sik . . . . gen hanum \" Bil 246 . - refl. härþas, göras hård, blifva hård, förhårda sig, förhärdas. härþes þa faþur hiarta viþ dottor Bu 504 . \" at hughin skuli ey härdhas j syndomen \" Bir 2: 51 . \" at theras hiärta skullo härdas j them \" MB 2: 33 . \" hans hiärta härdhis amot gudz ordom \" MP 1: 87 . \" hata oc härdhas mot gudhi \" Bir 2: 227 . \" ib 3: 460. hwi some härdhas suarar jak at pharao härdhis aff sinom last oc ey aff minom \" ib 2: 308 . "],"f":["härdha a , hårdt ådraga? later läggia a reep oc herda a fast RK 1: (Albr) s. 213 . ","härdha fram , fram härda. starker andhe härdher fram otrötter LfK 131 .","härdha ut , hålla ut. wi kwne herdath wth medh thöm BSH 5: 234 ( 1508) . - Jfr il-, samanhärdha, samt forhärdhas."]},{"a":"härþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härd, smält- härd; malm som på en gång smältes i en härd. hwar smältäre skal smältä hvriä syknä viku säx härþä oc fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ. i hwariom suluhärþ, nio barä. hwar þättä forsymär allr spillr en härþ meþ syalswiiliä. böte half mark SD 5: 637-8 ( 1347). Jfr sma-, sulu-härþer."],"f":["-ar )"]},{"a":"häs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stack. \" gräss ther bönder sla ok läggia i hääss \" RK 1: 2963 ."],"f":["hääss )"]},{"a":"häs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1241."],"f":[]},{"a":"häska","b":[],"c":"","d":"","e":[" thet haller i häskonne (fel för wäskonne) PMSkr 522 . Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. l52: 341."],"f":[]},{"a":"häskaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se härskaper."],"f":[]},{"a":"häsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hassel, hasselved. \" hugger lass aff raa häsle \" TB 76 . - hasselskog. i ortnamn. hesleby SD 1: 719 (1275-6). in kaluundæhæsle ib 5: 592 ( 1346) ."],"f":["hesle )"]},{"a":"häsle skogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"häsle yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hasselört, asarum europæum Lin. \" wlgago latin thz hetir . . . a thisko häsle yrth \" LB 3: 196 ."],"f":[]},{"a":"häsleaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hanblommor på hassel. IV LXXXIV (i ett Latinskt recept)."],"f":["hesleake )"]},{"a":"häslevander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hasselkäpp. Al 3242 . LB 2: 32 . Jfr hyllevander."],"f":["hesle- LB 2: 32 ),"]},{"a":"häst fyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"häst hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"häst klif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-klef )"]},{"a":"hästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. hästadher, försedd med hästar. nw är jach swa ille hästath jac haffu[er] ikke en hästh som iac kan ridha m[ed] x ell[]r xij mile GPM 2: 218 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"hästbaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästrygg. \" spannamaall . . . som pa hestbak jnföres eller medh sleder \" STb 3: 108 ( 1493) . Jfr hästa baker."],"f":["hest- )"]},{"a":"hästbaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästrygg. \" huarn t[i]ma kunugen stegh a hästbak \" Bu 401 ."],"f":[]},{"a":"häster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) häst, hingst. \" taker nokor . . . häst eller skyuth annärs mandz \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). bade hors och hästa RK 2: 4012 . ib 8088 . ","2) häst (ss slägtbegrepp). härtugh bändikter . . . hawe fiuretighi hästa SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). sik reþä . . . med häst oc wapn ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). sinä hesta eller vapn bort dobla MEG 55 . gaff her henric biidzce knut biidzce III köör oc II par wxe oc II hesta. then ena sza gode som VI marc, oc then annan sza gode som fäm marc FH 5: 229 ( 1516) . han skal hugga hästen i howina MB 1: 26 . \" en otamber häst \" Al 535 . \" er hästir istädhugir Hästläked. i \" AS 137 . \" biþar hana skyt sitia a häst \" Bu 19 . \" slo mz spurum hästen \" ib 156 . \" stegh a bak sinum häste \" Bil 374 . \" stegh nidher ater aff hästenum \" ib 375 . \" j hästins hami \" ib 732 . \" en man a hwitom häste \" ib 160 . häst blakkotther MB 2: 342 . \" han haffde en la skioll. ther i stod en blaklat häst \" Di 134 . \" thina dyro hästa \" Bir 1: 339. man skal ey giffnom häste i mun see GO 157 . gilz kännir häst at dragha ib 696 . \" folk til hesth \" FM 332 ( 1507) . - Jfr arvodhis-, fodher-, kin-, korn-, skiuts-, slädha-, sokna-, stodh-, tiuþer-, värkhäster. "],"f":["heisther: heisth SD NS 1: 39 ( 1401) . -ar), ","hästa ben","heste been )","hästa dyngia , ","hästa dödhe","häste- )","hästa foþer","hästa fodhring , ","hästa foter , ","hästa föþpa , ","hästa haghi","hestehage )","hästa hali , ","hästa hovudh","hesthe hwffwdh )","hästa korn","hästä- . ","hästhe- )","hästa kropper , ","hästa köp , ","hästa lop","hestalop . ","hestaa lop. hestaloop. hestelopp. hästalwp. hästälöpp),","hästa läkedomber","-doomber: -doom Iv XCII. hesthe läkedom LB 7: 102 ), ","hästa prang , ","hästa qvärn , ","hästa redhe , ","hästa skarn , ","hästa skipte , ","hästa sven , ","hästa vaktare , "]},{"a":"häster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) häst, hingst. tha hafer jac . . . vpburit först een rödhan hsät SDNS 3: 507 (1419) (kan även föras till 2). hwilken stoodh äller hesta wil lhalla PMSkr 219 . 2) häst (ss släktbegrepp). STb 3: 353 ( 1498) . - Jfr drifte-, er-, gräs-, hörro-, kin-, laghmanz-, legho-, palt-, qvärna-, skiut-, skiuts-, slädha-, stodh-, togh-, värkhäster. ","1) havre . . . forwtan annan skat . . . som war 1 nöt, 2 faar . . . 4 las höö, 2 thyni hästakorn VKJ 43 ( 1447) . HLG 3: 124 (1529)."],"f":["hester )","*hästa baker","hestabach )","*hästa bethäkning","hesta betäkningh )","*hästa biärghning","-bärningh )","*hästa brims","hestabrymss )","*hästa brodning","hestebrwdnyngh )","*hästa byte , ","hästbyte VKU 102 ( 1561) . ","hästa fodher (heste-), ","hästa fodhring","-fodring )","*hästa ganger","hesthagongher )","hästa haghi (häste-. -hagi), ","*hästha klädhe (pl. hestecleder Arnell Brask Biᴵ 35), nb. hästtäcke?","hästa korn","heste- )","*hästa krak","hesta- )","*hästa legha","hesteläge )","hästa lop , n. 1) hästlopp. jpodromus . . . stall enahonda pyna mörkt rwm hästa lop och hwalff hwss GU C 20 (hand 2) s. 43. 2) hästlopp, fodring som av allmogen lämnades (ss ett slags skatt) åt kungens el. hans ämbetsmäns hästar. ","*hästa lops korn , n. säd avsedd för hästlopp (se d. o. 2). Jfr V. Voinamaa, Finska Fornminnesföreningens Tidskrift 27 s. 145. ","*hästa lädher","heste lädder )","*hästa läkiare","hästeläkeren STb 5: 180 (1517)), ","*hästa lön","hesta- . ","heste- )","*hästa man","hesta- )","*hästa modhir","hesta moder )","hästa qvärn","heste qwerne Skotteb 253 (1466-67), ","*hästa rumpa","-rompa )","*hästa skip","hästha- )","*hästa skoning","*hästa skor","heste- . ","*hästa skrapa","*hästa skuta","-skudha GU C 20 (hand 2) s. 43 (daniserande)), ","*hästa stadher","hestastaedher Hist Handl VIII 1: 5 (1463)), ","*hästastadha pänningar , ","*hästa stalder , ","*hästa topper","hesta- )","*hästa thiuver","hestatiwff STb 1: 95 (1479)), ","*hästa uk , ","*hästa äng , "]},{"a":"hästfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästfot. \" trodh vndher häst fotum ena fatöka änkia son til dödh \" Bil 375 . Jfr hästa foter."],"f":[]},{"a":"hästhaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästhage. VKJ 13 ( 1447) . FMU 4: 8 ( 1451) . Jfr hästa haghi."],"f":["hesth- )"]},{"a":"hästhaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästhage. \" unum hästhaga \" SD 2: 153 (1293, nyare afskr.). Jfr hästa haghi."],"f":[]},{"a":"hästskedhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plats för hästkapplöpningar o. d.? ss ortnamn. Jfr E. Wessén, Namn och bygd 9: 103 ff."],"f":[]},{"a":"hästskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästsko. \" lath jac sla the hestsko, som i mich befälte \" BSH 5: 155 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"hästskor","b":[],"c":"","d":"","e":[" JTb 106 ( 1517) . Jfr hästa skor."],"f":["häsko"]},{"a":"hästskosöm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästskosöm. \" rykte fram een hamar oc dyro hesto söm (för hestskosöm? för hesta söm?) oc slogh een j hwan fotin \" ST 268 ."],"f":[]},{"a":"hätiskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hätskhet, hat. fa the til konung hätiskhet MD (S) 230 . Jfr hätskhet."],"f":[]},{"a":"hätskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med hätskhet, med fiendskap. haffeer hedzkelige ganget epter the . . . gode mens i radet . . . langlige skadeBSH 4: 226 ( 1497). vare ingom heskeliga vreder MD 420 ."],"f":["hedzkelige . ","heskeliga )"]},{"a":"hätskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hätsk. \" rigesins hetzskelighe fiendhe \" FM 441 ( 1509) . \" alles waress oc eders heskelighe fiendhe \" BSH 5: 175 ( 1507) . \" aff then heskelige almoge \" ib 559 ( 1516) ."],"f":["hetzskeligh . ","heskeligh . ","heskelig )"]},{"a":"hätskelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hätskhet, fientlighet. Se Sd 2: 1242. Fin Handl 7: 91 (1511). ther medh feck hans nade mykit gangn . . . ock oss ther emot bewiste hälskelighet, haat och ond wilia Rydberg Tr 3: 598 ( 1518) ."],"f":["hedzskelighet . ","häskelighet )"]},{"a":"hätsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hätsk. \" tiil at affuerie the hedzske rigsins fiendher \" FM 403 ( 1509) . ib 480 ( 1510) . 518 (1511). BSH 5: 205 ( 1507?) . HSH 20: 71 ( 1506) . Jfr ilhätsker."],"f":["hädzsker: -ske FM 518 ( 1511) . hedzsker),"]},{"a":"hätsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hätsk. \" hurw jon . . . hade ffarit . . . til rigsins och alle wore heske fiender oc owener \" STb 5: 226 ( 1519) ."],"f":["hesker )"]},{"a":"hätskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hätskhet, fientlighet, förbittring. \" medh store hädzheth oc wrede \" BSH 5: 303 ( 1508) . \" at the ey finge bruke theres hedzkhet ok skade \" ib 476 ( 1511) . ib 4: 66 ( 1479) . FH 1: 67 (1490?), 69 (1490?). Jfr hätiskhet."],"f":["häskheet BSH 4: 66 ( 1479) . ","heskhet FH 1: 67 (1490?). hädzheth. hetzhet FH 1: 69 ( 1490?) . hedzkhet),"]},{"a":"hätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hätta, kapuschong, mössa. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 290 ff. Atb 1: 171 (1462). swa mykit swarth amesterdampst ath hwarthera faar en kaapa och en hetta aff SJ 2: 106 ( 1487) . Jfr lin-, manna-, qvinno-, strut-hätta. "],"f":["hetta )","hätto brödher (hättebröder), ","*hätto haki","hätto klädhe","hetta- )","*hätto struter","hätte- )","*hätto timp"]},{"a":"hätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mössa. \" tha ewangelium wardhir läsith skal thu staa, oc skalt taka thin hath ellir hetto aff thino hofdhe \" ST 188 . göris en kappa äller hätta aff twädoblath skin äller lädher swa ath hon räkker nidher affwer axlana PM 13 . oppa hofdheno tha hafujn (näml. bröderne) ena graa hetto aff klädhe ellir wadhmal medh enom stakkutom strwt VKR 12 . \" alle prästene oc brödrene magho hafua en kughul af graa watmale oc hättan wari sömnadh vidh kughulin \" ib 70 . \" fforacarij scuu ekke hafua kufla vtan mantolin vtan ofuir kiortelin huilkom vari hettan tilsömath som andre reenlifuis män ib 3. naar the ärfuodha läggin aff mantolin oc hafujn for han hettona ther til skipadha som the aff sancti benardi oc benedictj ordin \" ib. \" til widhirkennilse tekn hafujn (näml. stechirhws quinnor) skaplara vtan hetto ib. \" ib 23, 43, 50 . Bir 4: 24, 101 . KL 84 . - bildl. han haffwer en dywpa hetthe i brysth radh BSH 5: 20 ( 1504) . - Jfr buigh-, manna-, prästa-, skarla!SYNS_DÅLIGT?. "],"f":["hetta )","hätto brödher","hetto- )","hätto klädhe , "]},{"a":"hätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["våga. med prep. til. ther thordhe ängin til at häta Al 1961 . \" wil ther til häta \" ib 9735 . "],"f":["häta (i rim med thrätta) Al 1961, 9735 . -te),","hätta viþer , "]},{"a":"hätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphöra. \" hät (håll; orig.: hættv) herre tala ekke sa \" Di 68 ."],"f":["hät ) , "]},{"a":"häva","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,"],"f":[]},{"a":"häver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dugtig. \" han vart häffuer mader \" MD 318 ."],"f":[]},{"a":"hävilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? svullnad. tz borttager then heffuilse LB 7: 29 . ib 246 ."],"f":[]},{"a":"hävir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr athäva, athävir."],"f":[]},{"a":"häzla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. löfte, på löfte grundad gåfva till kyrkligt ändamål? ath . . . herra niclis ärkebiskop j vpsala . . . a sinne kirkio vägna aff olaffs hädzloo ok lösth (för löfth) sancte olaffue giorde när edher ok ränta loffuade for hans hedher oc högtydelicana dyrkan jnnan varth rike eller vthan ökande oc wthiudandhe (för wthuidandhe) som honom synes nyttog wara maa skikka oc radha (de votis beati olauj regis et nartyris gloriosi, vobiscum prouentientibus, pro ipsius honore et clebriori cultu infra regnum nostrum vel extra ampliando, prout sibi videbitur expediens, ordinet et disponat) SD 3: 132 (öfvers.)."],"f":["hädzla )"]},{"a":"häzla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: löfte, på löfte grundad gåva till kyrkligt ändamål? item epther thz atth j almoghen j landena med vilio longligha giffued haffuen sancte olaffs hetzslo och än ghernna giffua vilin Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.). thå stadfestom wij thz viliandes att her epter å forscriffne sancte olaffs hetzslo väghna ey meer kräffuias schal än aff x män een halffuan mandtzluth ib."],"f":["hetzsla )"]},{"a":"häþan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) hädan, härifrån, bort (jfr af 1). gak häþan Bu 135 . af naturo. som alla hit födde ok alla häþan före iäm fatöka ib 153 . ib 19 . Bil 113 . Di 254 . hon skulle rasklica hädhan callas af gudhi til äuärdhelica helbrygdho KL 355 . \" ther til ath syndogh människia skal vitha huru wadlikit är hädhan kallas vthan scriptamal \" MP 1: 6 . \" tolkin . . . hulkin han hädhan gaar j sinom ytarsta dagh \" ib. \" aldre monde mik hedhan langa \" Iv 220 .","2) härifrån, borta (jfr af 2). veet man ey af för än han är hädhan Bo 91 . \" iak bygger hädhan ekke fiärre \" Al 8052 . \" han är ey hädhan ena mila fr 1587. \" RK 2: 3530 . "],"f":["hädhon Di 264 . ","hedhan Iv 220 . ","hadhen Di 254 . ","heden RK 2: 3530),","hädhan ok thädhan , från ena och andra hållet, från alla håll. alla andra som the kundo til sik dragha hädhan oc thädhan (hinc inde) a alla sijdhor Ansg 191 . ","hädhan af , hädanefter, från denna stunde el. tid (jfr af 3). thetta skal wara idher sidhwänia nw oc hädhan aff MB 1: 307 . Bir 3: 267 . Fr 2570 .","hädhan fran","hädhan i fran"]},{"a":"hö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hö. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). eet las hö BSH 1: 196 ( 1387) . räfsadho höö Ansg 247 . brände thet höödh alt i asko ib. \" thok litith aff höö \" Bo (Cod. B) 344 . \" vppa höno ib. \" Al 9325 . \" viisnadhir som hö \" MP 2: 260 ."],"f":["höö )"]},{"a":"hö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hö. Sv Kyrkobr (Luci B) 138. SpV 69 . \" pa same tijdh j war närwaru loth han slaa ther hödh wtoff met offuerhand oc woldzwerk \" Svartb 562 ( 1513) . \" jtem erik boxmonius en mark fför en tinä ssom han mistogh tha ssom hädh bran her i byn \" ATb 3: 273 ( 1513) ."],"f":["hädh ATb 3: 273 ( 1513) ), "]},{"a":"hö tiund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"höbiärghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höbärgning. PMSkr 372 ."],"f":["höö börgnyng )"]},{"a":"höbol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behäftad med bråck? än han är mwskögdher eller kroplytter eller höbol (si gibbus, si lippus, si albuginem habens in oculo, !SYNS_DÅLIGT? jugem scabiem, si impetiginem in corpore, vel !SYNS_DÅLIGT? MB 1: 370 ."],"f":[]},{"a":"höbos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höboss, boss af hö, groft hö (som ratas af boskapen). war ther jäta äller krubba bygdh huar asane ato w oc ther war vti litit af hö boos som annat stalz wrak huast oc groft som diurimim ofuer lop ther hadho ätit w Lg 46 ."],"f":[]},{"a":"hödys","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? höstack. boteck[t]e . . . hödösen med wat oclede BSH 5: 155 ( 1507) . ib 405 ( 1510) ."],"f":["-dös . ","höödöss B SH 5: 405 ( 1510) ), "]},{"a":"höfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"höfdhadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr tvähöfdhadher."],"f":[]},{"a":"höfdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["höfdhis alder","höfdes- )"]},{"a":"höfdhinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["princeps, hövding, furste. han (ɔ djuvulen) forsmadde at vara een ärligin hofdinge j hymmerikis palacio SvKyrkobr (Lucid B) 175 . \" siälffwir renleksins höffdhwnge christus \" SpV 97 . Jfr härads-, kättara-, mässodiäkna-höfdhinge."],"f":["hofdinge SvKyrkobr (Lucid B) 175. höffdhwnge SpV 97 . ","hoffdingä SvKyrkobr (Lucid B 222), "]},{"a":"höfdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= höfdhinge. \" huru konungir älla höfdhingir skal styra landh älla almogha \" KS Fragm. 14. haua kunung älla höfding enwaldughan KS 9 (22, 10) . Al 7994 . "],"f":["höfdhings man , "]},{"a":"höfdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr diäfla-, härads-höfdhinger."],"f":[]},{"a":"höfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hyvla. \" stadogth trää wäl släth oc jampth höfflath \" PMSkr 544 . Jfr hövel."],"f":["höfflath ) , "]},{"a":"höflika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hövelika."],"f":[]},{"a":"höflika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hövelika."],"f":[]},{"a":"höfliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se höveliker."],"f":[]},{"a":"höfman","b":[],"c":"","d":"","e":[" (höffman GU C 20 s. 166), se hovuds man."],"f":[]},{"a":"höft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? . . . tagit med sig länsmannen å konungens vägnar samt kyrkoherren i Wallby med tolf gode män och lagt höft aff thässom bighiom som här äpte nämpnas först i märdhastom. ena halft markland iordh RP 2: 402 ( 1400) ."],"f":[]},{"a":"höfþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hofþa."],"f":[]},{"a":"höfþinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["princeps, höfding, förste. \" fangaþo . . . kunugen af bene[m]arin ok hans son. maturgho quionnona ok andra flere höfþinga \" Bu 177 . högboren höfdhinge erik . . . swerikes danmarks noriges rika konunger BSH 2: 35 ( 1396) . ens landz höfthinge KL 75 . \" petrus war . . . apostolorum höfdhinge \" Bil 110 . \" war höfdhinge oc hertoghe ower sina släkt \" MB 1: 290 . \" um styrilse kununga ok höfdinga \" KS 1 (1, 1) . \" girughe ok odyghdelike kununga ok höfdinga \" ib 29 (74, 32). af enom girughom ok orättom höfdinga ib 30 (76, 32). ib 1 (2, 1), 5 (12, 6) o. s. v. Bo 58, 72 . MB 1: 227, 291, 383, 384, 385 . \" her vlff lagman ok hofdinge ouer alt närikä härädhe \" Lg 3: 526 . \" ey skal thu banna thinom höffdhingia (principi) \" MB 1: 339 . \" the omildo hyfdhingane (principes) oc pharisei \" Bo 182 . ib 195 . lät han (Herodes) sampna alla höffdhingia (principes sacerdotum) saman Lg 34 . \" een höfþinge (tribunus) baþ at hans hustru matte fa see han \" KL 184 . \" o sancte stephane, iak ser tik wara en storan höffdinga när thinom gudhi \" Lg 294 . \" figh . . . see märkrenna hoffdinge \" LfK 236 . ib 239 . \" saagh hon heluitis hoffdinga luciferum \" ib 237 . \" wredhinna höffdhinge \" Bir 4: 76 . thenna bygninganna höffdinga (föreståndare) ib. jfr diäfla-, flärþungs-, härads-, höghväldis-, lands-, prästa-höfþinge. ","1) = höfdhinga domber. Bir 1: 256. MB 2: 246, 308 . ","2) höfdingedöme, område öfver hvilket någon är höfding. Bir 3: 75 . "],"f":["hofdinge Lg 3: 526 . ","hoffdinge LfK 236, 239 ; ","-a ib 237 . ","hofthinge: -anom KL 75 . ","hyfþinge: - .in ib 184 . ","hyfdhinge: -a Bo 58, 72 ; ","-ane ib 182 . ","oblik kas. höfdinga. höfdhingia MB 1: 384, 385 . ","höffdhingia ib 227, 339 . pl. -ar. -iar: höfdhingia MB 1: 383, 385 ; ","höffdhingia ib 291 ; Lg 34 . ","höfdhingiom MB 1: 383 ), ","höfdhinga barn , ","höfdhinga domber","höfdhingia domber )","höfdhinga döme , ","höfdhinga lös , ","här höfding . Bir 3: 75 . ","höfdhinga lös , "]},{"a":"höghaltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högaltare. \" högaltaret j abo domkirkio \" FH 6: 20 ( 1449) . Jfr högha altare."],"f":[]},{"a":"höghaltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högaltare. HLG 2: 19 (1510)."],"f":[]},{"a":"höghbetrodder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["högt betrodd . . . af alle högbetrodde männ, som för lagh och rätth sitie FMU 5: 484 ( 1495) ."],"f":["hög- )"]},{"a":"höghborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högboren, högättad. \" allom scal gifuas liika godh prouenta höghbornom som laaghbornom fatighom som rikom \" VKR 16 . Bir 4: 36 . \" höghbornom qvinnom \" ib 3: 206 . \" swa mykykt rikare ok höghbornare thv äst swa mykyt hardhare rekinskap kräffs aff thik \" ib 2: 283 . thu äst höghborin aff godhe äät Al 10493 . \" fatighman höhburin är laghir i hedher \" GO 378 . laten siwnkä idhrä wredä, som j haffuin til then vnga herrin och högbornä Va 17 . \" e huru högburnir män þät äru hälst \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Ber 292 . \" aff hogbornom förstom konungom oc rikissens raadh j swerike \" Bir 5: 109 . \" höghborins (illustris) herra konungzsins i swerighe drodhsätte \" SD 6: 168 (öfvers. i vidim. fr. 1441). idher höghburnan herra oc första herra albrict . . . sweya oc göta konung helsom wi SH 1: 187 ( 1386)- höghboren höffdhinge erik mädh gudz nadh swerikes danmarks noriges rika konunger . . . oc höghboren förstinna . . . drotning margareta ib 2: 35 ( 1396) . \" höghburens herra oc första mins herra konung erikx domhafuande \" SD NS 1: 9 ( 1401) . ib 14 ( 1401), 400 ( 1405) o. s. v. EG 67 erligh och höyboren furstha och strenghe riddare her swanthe nigelsson sweriges rikes forstandare BSH 5: 197 ( 1507) ."],"f":["höghboren . ","höyboren . ","hogborin: -bornom Bir 5: 109 . höghburin),"]},{"a":"höghborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högboren, högättad. \" wor kere höuitzman högboren forste her sten stwre STb 1: 72 (1476). ib. fore högborna quinna frv ingeborges . . . bön skuld \" ib 262 ( 1480) . SJ 2: 57 ( 1480) ."],"f":["högboren )"]},{"a":"höghborinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högborenhet. ss titel. iders naadis höborenhet FM 97 (1497-1501)."],"f":["högborenhet )"]},{"a":"höghbyrdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högborenhet. ss titel. som edher högbördlegheth oc well betänckie kan BSH 5: 75 (1506, till riksföreståndaren) . eder her.redöme och högbördlegheet ib. \" hermed eder högbyrdeleghet then alzzmekteg gudh befalandes ib. \""],"f":["högbyrdeleghet . ","högbördlegheth . ","högördlegheet )"]},{"a":"höghbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högboren, högättad. Se Sdw 2: 1242. for thy han war stor stridz kämpe, högbordoghir ok rikir SpV 320 . \" o högbordoge konwng \" Troj 57 ."],"f":["högbordoghir SpV 320 . ","högbordoge Troj 57 ), "]},{"a":"höghbyrdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = höghybrdhelikhet. tala wiidh edra högbördigheet BSH 5: 75 (1506, till riksföreståndaren) ."],"f":["högbördigheet )"]},{"a":"höghbyrdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög börd. kötzsins högbyrdoghet (nobilitas carnis), är lastanna samanbindisle SpV 427 . Troj 34 ."],"f":["högbyrdoghet . ","högbordoghet )"]},{"a":"höghbälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gen. med adj. bem. prålande, öfverdådig. \" göra tholik högfärdhogh ok höghbällis thing \" Bir 3: 135 ."],"f":["-bälle MP 1: 284 ; Bir 1: 339 ; 2: 70, 3: 258. högbälle ib 4: 53, 54 . ","högbelle MP 2: 260 ; Bir 4: 80 ; MD (S) 243 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283), "]},{"a":"höghbälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. pompa, ståt, prakt. parate förtänkia rdha til skykka ok pryda . . . vnde apparatus tus tui höguälde (för höghbälde) ok kostnader GU C 20 s. 411 ."],"f":["höuälde )"]},{"a":"höghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) höjd, riktning uppåt, ovan marken varande rymd. (himmelens) höjd, Guds och de saligas boning. thz som j thänna härwarande liff är läth ok swa som eeth öghnablek, j dröffwilsom, owirmatta j hö[g]dhinne (super malum in sublimate), gör thz j os äronna äwärdelika byrdhe ok wigth SpV 399 . \" thjän wisdomen som kombir aff höghdhinne (de sursum) \" ib 498 . i himerikis högh SvB 353 (omkr. 1500). 3) höjd, högt belägen mark. - upphöjning i terräng? springa affwer dike mwra äller högdher skwla the sigh wänya PMSkr 127 . 4) det översta (av ngt). ith . . . huss . . . som tet nw fför öghom wpmwret staar aff grwnden och j högden STb 5: 3 ( 1514) . ib 126 ( 1516) . 6) i förbindelsen up i hökt, se hökt och jfr högher 4. - Jfr uphöghdh."],"f":["högd: -en STb 5: 3 (1514), 126 (1516). högt: -inne SkrtUppb 93 . ","högh SvB 353 (omkr. 1500)), "]},{"a":"höghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höjd, utsträckning uppåt. hundradha fampna hafuer han !UDDA_TECKEN? mwr) til höghe Fl 973 . (höghina MP 2: 149 \" är sannolikt en missskrifning; sammanhanget fordrar ett ord med betydelsen: jordagods, gård, Lat. villa, nyss förut återgifvet med by.) \""],"f":[]},{"a":"höghebemälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["om högt uppsatt person: bemälte, förutnämnde. ty hafwa höhbem:te konung och häredzhöfdinge dömbd mästar condradz arfwa bemel:te majila godz stadugt och fast att bruka FMU 44: 302 (1465-67)."],"f":[]},{"a":"höghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) högt. \" swa höghelica vpfara \" Bo 254 . \" vp lypte min son mina siäl . . . höghelikare allom androm \" Bir 1: 23 . \" iak sitir höghelika \" ib 89 . ","2) högeligen, i hög grad, mycket. som iþär myok höghelikä varþäþe SD 5: 636 ( 1347) . höghelika warna vm rikesins wärio ok fäste KS 74 (182, 81) . ib 71 (174, 77). thetta är them höghelicha forbudhit VKR 16 . ib 19, 33 . ST 97 . Va 17 . FM 215 ( 1504) . at huars eens hälga mans sinne oc wndirstandilse mykit höghelika (för höghelikare) owergaar hwars ens wisasta mästara wndirstandilse än mästaranna wndirstandilse owergaar hwars eens olärda oc fakunnoga manz wndirstandilse Su 270 . höghelikast godher Ber 15 . är renlikin höghelicast hallande (summe studentum est munditiæ) Bir 2: 106 . \" godhe kronas höghelika (sublimius) \" ib 1: 261 . ib 2: 38, 68 . \" han vt rönte högeliga sin wisdom (magnifice . . . sapientiam tractabat) \" MB 2: 284 . akthar thz högelikast (förnämligast; orig. har dock non quidem, hvilket kanske af öfversättaren blifvit orätt läst) j tässe book, them at lära, swa som fakwnnogha Su 2 . - mycket, ifrigt, innerligt. thz är thz iak höghelika bidher Al 3118 . Ber 286 . takkade hanum högeliga Di 198 . högheliga glädhiandis MB 2: 327 . - dristigt? thz skal iak saa högheligha waagha RK 3: 895 ."],"f":["höghelicha VKR 16, 19, 33 . ","högheligha RK 3: 895 . ","högheliga MB 2: 327 . ","högeliga ib 284 ; Di 198 . ","höghölika ST 97 . ","höghlika KS 71 (174, 77) . ","höglikä Va 17 . ","hoffig FM 215 (1504)),"]},{"a":"höghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) högeligen, i hög grad, mycket. han viste wäl at konungenom höghelighast bör lära sit folk rädhas gudh oc göma rätwiso Prosadikter (Barl) 87 . \" thet är mik högeligan i mothe Stb 1: 399 (1482). ib. 3) högt, högljutt? hulkit forᵈᵉ magnus höghelegha nekadhe \" ATb 1: 322 ( 1470) . SJ 2: 130 ( 1489) . MP 4: 55 ."],"f":["höglika MP 4: 55 . ","högliga STb 1: 399 ( 1482) . superl. höghelighast Prosadikter (B arl) 87 . Se Sdw 2: 1242), "]},{"a":"högheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["altus, excelsus, sublimis.","1) hög, högt liggande. föras i höghelicare stadh Bir 2: 22 . ","2) hög, upphöjd, ansenlig, utmärkt. höghelikin gudh ödhmyukadhe sik MP 2: 149 . \" til hans (Guds) höghelica thing (sublimia) formaghom vi ekke vpfara vtan mz ödhmiuktinne \" Bo 15 . \" swa höghelikit vald (majestati) \" ib 93 . \" iohannis höghelica värdhelikhet \" ib 82 . höghligh wärdughet MB 2: 195 . \" the högheliko kämpana \" Bo 246 . ib 187 . Bir 1: 48 . Lg 3: 44 . \" mz margha höghelik (kanske för hövelik) skara the ridderlika plägha fara \" Fr 1797 . \" mz manga högelica (kanske för hövelica) jomfruwor skara \" RK 2: 189 . \" swa höghelike (excellentes) for androm som fingrin j handinne \" Bir 1: 170 . \" bidhia for thänna höghelikasta ok hälgha stadhenom rom \" ib 381 . ","3) hög, upphöjd, högstämd.. hörande the högelico (excelsa) ordhin Bo 238 . - hög, högtrafvande. han astundar at lofwas aff mannom oc ey aff gudhi thy predicar han höghelik thing (sublimia) Bir 3: 91 . ","4) hög, stor, ansenlig. til swa höghelica fulcomlikhet Bo 31 . \" dygdhanna höghelica storlikhet \" ib 99 . höghelik lön Bir 1: 347 . Mp 1: 26. KL 106 . höghelikare dygþe ib 181 . MP 1: 40 . \" gudz höghelike kärlekir \" VKR XV . höghelik vadha Fl 476 . \" een höghelik skadha \" Iv 2855 . \" een höghelik lykkä \" Fr 1696 . \" eet höghelikt gaman \" ib 1793 . \" hafdhom vi äkke fangit hans höghelicasta gafwo \" Bo 254 . Lg 819 . \" han swoor tha een höghelik (dyr) eedh \" Iv 608 . ib 1192 . ","5) hög, vigtig. \" thzta wnderliga oc högelica ärande \" Lg 816 . MB 2: 195 . - Jfr iämhögheliker."],"f":["högelikin MP 2: 149 . ","höghelik . ","höghligh MB 2: 195 . " höglikin Mp 1: 40. n. höghelikt " Fr 1793 . ","höghelikit Bo 93 . ","höghelikin Iv 1192 . ","höglikin MP 1: 26 . ","högligh MB 2: 195),"]},{"a":"högheliker","b":[],"c":"","d":"","e":["6) högljudd? stodh war stoll brodhir . . . och manadhe hanom högeleghir om nokor ärindhe ATb 1: 256 ( 1467) ."],"f":["-leghir . ","höghokit MPFr 239 . n. pl. höggeligh FMU 4: 458 ( 1476) . ","höghliker: -a SvB 394 (omkr. 1520)), adj 2) hög, upphöjd, ansenlig, utmärkt. thu wasth ffagher j thinom höghlika jomffrudhom SvB 394 (omkr. 1520). - om ngt som härrör från en högt uppsatt person. offwer jder werdoghetz höggeligh forbodh . . . war honom enkte om FMU 4: 458 ( 1476) . "]},{"a":"höghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) höghet, förträfflighet. - om högt (upphöjt) väsen. alzwaldogzx maiestatis höghlikhet (alitudo infinitæ maiestatis) nidherbögde sik i ndhersta diwpet Mecht 119 . o obegripelikx wisdoms högheli[g] het (o vere altitudo inscrubabilis sapientiæ), o huru mykin är thin miskund ib 335."],"f":["hög- . ","-li [g]het)"]},{"a":"höghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = höghþ 1. thw formatte ey begripa bokastolsins langlikhet ok vidhleek oc ey diuplikhet ok ey höghlikhet Bir 3: 448. ib 2: 104, 3: 112 . Bo 78 . ","2) höghet, upphöjd ställning, förnämhet. redhobone äru the til hedhir ok kirkionna värdhelikhetz höghelikhet Bo 99 . Gr 281 .","3) höghet, förträffflighet. af hans (Guds) mangfalle dygdh ok höghelikhet Bir 1: 135 . ib 111, 3: 62 ."],"f":["höghlikhet )"]},{"a":"högher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) hög, sträckande sig långt i höjden, reslig. stegh up iui tornet. som þät var högst Bu 168 . \" ower högxsto bergen \" MB 1: 170 . \" högher at wäxe \" Bil 281 . \" a mykit hoghom häste \" ib 732 . huru lankt är fran thy hym(ilen är) höghaster (oc til) häluitis ib 213 . ","2) hög, af en viss utsträckning i höjden. med gen. the waro thriggia fota högh Al 8695 . thre telninga alna högha Lg 92 . ","3) hög, högt belägen. steg styre mannen opp i thz högxta (toppen) oppa skepet Lg 3: 694 . ","4) hög, ljudlig. \" mz höghom skälle latir Kl 186. mz makta högho rope \" Bo 204 . ropandis mz höghe rösth MB 2: 355 . ","5) hög, upphöjd, ansedd, förnäm. bäträ är godh lykka än högh byrdh GO 951 . \" aff höghe släkt \" Bir 2: 283 . \" afwnnande androm at the äru höghre än the \" ib 1 101 . höghum sum laaghum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.). MD (S) 229 . \" o högheste gudhz hiärta \" Ber 285 . thäs höxsta son Lg 32 . \" thz war höghre offer, ower all annor offer \" MB 1: 478 . \" thz högha altarit \" Bir 4: 83 ; \" jfr högha altare. waru ther höghasta (förnämsta) scola hösto connistä (scholæ liberalium artium) \" Bil 339 . höxsta (förnämsta) stempnor SO 71, 72 . ib 107 . \" högth (högt ansedt) är herra budh (jussio sweuit heri celsi sublimis haberi) \" GO 461 . - utmärkt, framstående. þe visto han wara . . . höghan i goþo liurne KL 189 . ","6) hög, stor, betydlig. högh iärtekne Bil 747 . \" högre lykka \" RK 1: 291 . \" til mere visso oc höghre beuaring \" SD NS 1: 99 ( 1402). ib 102 ( 1402) . \" tel thes höghra ok störra witrilse ok forwarilse ok stadhfestilse \" ib 2: 117 ( 1409) . til höghan wadha MB 1: 324 . \" högher skadhe \" Fl 1696 . RK 1: 1785 . \" en högre sorgh \" ib 4393 . \" the högha nödh \" Fl 2502 . \" een högh oskäl \" Iv 1422 . \" huru högh hans bruth the waara \" RK 3: 2874 . \" ödmiwk thiänist faar högh lön \" GO 934 . högha päninga Fl 1549, 1841 . Fr 176 . \" swa höga rikedoma \" Su 42 . \" thz höxta godha \" Ber 15 . \" een mästara han hafdhe a högha aliit \" Iv 5352 . - i thät högsta, i högsta grad. til gwdhi som är alsmechtogher ok y thz aller högxsta godher ok wijs Gers Ars A 4. ","7) vigtig. \" högh skiäl \" KS 59 (146, 64) . \" i allom höghom sakom \" ib 71 (174, 77), 72 (176, 79). Iv 5440 . RK 1: 2114 . Lg 3: 195 . ","8) svår. \" nar han hawir doma älla nakir högh (ardua) thing fore sik \" Bir 3: 304 . - n. adv. ","1) högt, högt upp, högt uppe. lypte swärþet hiögt i väþret Bu 57 . stoþ höght iui folkeno ib 196 . \" hans licame sitar högra än nokor himil \" ib 145 . \" örnin flygher fughla högist \" Bil 157 . höghst (öfverst) jnnan sancti marchi thorne ib 254 . han war hökth paa brunkabergh oppe RK 3: 2271 .","2) högt, på el. till en viss utsträckning i höjden. med gen. flughu twäggia alna höght fra iordhinne MB 1: 395 . !SYNS_DÅLIGT? högt, ljudligen. sungo sua höght Bu 14 . öpte !SYNS_DÅLIGT? ib 422 . \" hökt þiwtande \" KL 190 . Bil 110 . Di 11 ","4) högt, högeligen, mycket. som mik aldra högxt täkkias Bir 4: 71 . \" hwi rädhis thu nw swa höght \" Al 8283 . \" bidhiom wi thik mykith höght ib 6537. han kunde them ey högra trenge \" RK 2: 1773 . morghongawor . . . þär häghre löper än hundraþe marker silfs SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). allirigh mere älla höghra (för högre belopp?) thet wt sätia SD NS 1: 97 ( 1402) . - kraftigt. höghre betigha SD NS 1: 543 ( 1406) . - Jfr alna-, ful-, iäm-, knä-, of-högher."],"f":["hogher: hoghom Bil 732 ; ","hoghum SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). n. höght. högt Lg 3: 14 . ","hökt Bil 110 ; KL 190 . ","hökth RK 3: 2271 . ","hiöght Bu 422 . ","hiögt ib 57 . ","hogt Di 11 . komp. höghre. superl. högster. högxter. högxster. höxster. höxter. höster: höstä VGL II F. 39; hösto Bil 339 . ","höghaster ib 213 ; ","-asta ib 339 ; ","-ast MB 1: (Cod. B) 563 . ","höghester: -este Ber 285 . ","högister: -ist Bil 157), ","högha altare , ","högha kor","högekor )"]},{"a":"högher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög, kulle. stodh oppa enom högh ST 343 . Al 8558 . - i ortnamn. grimshögh SD 2: 133 ( 1292) . - Jfr asko-, dyngio-, glas-, iordh-, myra-, myro-, stena-, vidha-, ättahögher. "],"f":["högha byr , "]},{"a":"högher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","4) hög, ljudlig. - up i thät högsta, mycket högt. han ropadhe vp j thz höögxsta MB 2: 171 . Jfr hökt. 5) hög, upphöjd, ansedd, förnäm. änkostadghin hwilkin höghre är them första (ɔ hionalags stadhge), ok läghre them ythersta (ɔ jungfru stadhge) Spv 61. hon war aff höghe släkt JMPs 399. ss subst. görandhis sigh de[l] aktoghan j fförskullelse mädh höghom oc laghom JMPs 494. - om mening, betydelse: upphöjd.? anag[og]e ges hökth synne GU C 20 s. 22 . - superl. som har avseende på Gud. llatria trie idest seruitus que soli deo debet ex[h]iberi hösta obedhningh GU C 20 (hand 2) s. 67. 6) hög, stor, betydlig. vilde her ture latä scriffue the breff lwdhendis pa höghare swm Arfstv 94 ( 1461) . \" gudh som är thz högxtä godha \" SvKyrkobr (Lucid B) 134 . 7) viktig. ffik hon ffwlkomlika helbrigdho til sin lekama . . . hwilkid som war högxstha sak at hon gaffs j closther JMPs 398.","8) svar. \" vnder guz höghasto häfndh \" SD NS 3: 430 ( 1419) . hon (ɔ: christi pino aminnilse ok ahwgxan) wptänder thic til höghia thinga (ad ardua inflammabit) SkrtUppb 51 . - n. adv. 1) högt, högt upp. hon stegh swa höght oc stunde medh annan fot stegh hon nidh som thän a styltom gaar SvRimd 43 . \" jenis andrisson skall . . . vpp mwra vppa sama gambla mwren . . . swa högt som honom behoff görs \" SJ 2: 45 ( 1478) .","4) högt, högeligen, mycket. \" mange skipara lätha sin mwn för höyth op säyandis sith skip en triywng meer orka bära än santh är PMskr 51. thet som swmman löper höyre \" ib 77 . - långt (ut). then tiid anthenor war kommen högdt j haffwt j hemfärden tiill troyam Troj 46 . - Jfr balka-, bodha-, halfryggia-, husa-, iäm-, knäs-, nakka-, stuvuhögher."],"f":["höght . ","högt SJ 2: 45 (1478) . högdt Troj 146 . ","hökth GU C 20 s. 22 . höyth PMskr 51. hoght SvRimd 43 . ","höghia SkrtUppb 51 . komp. höghre SpV 61 . ","höyre PMSkr 77 . ","höghare Arfstv 94 ( 1461) . ","högxter . höster: hösta GU C 20 (hand 2) s. 67. höghaster: -asto SD NS 3: 430 ( 1419) . Se Sdw 2: 1242),","högha altare , ","högha kor","-koor . ","höge kören HLG 2: 47 (1516)),","*högha mälis ogärning","höga- )","*högha mässa","högamessa )"]},{"a":"högher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög, kulle. Se Sdw 2: 1242. xvb alna ouer all bergh ok alla hööghä SvKyrkobr (Lucid B) 32 . \" hwat är högfärdoghir wthan een högh aska ällir mwll hopir \" SpV 147 . - af hedhnom högh, från heden tid. Se Sdw 2: 1242; jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 998. Jfr hös. - Jfr gul-, mud-, skarn-högher."],"f":["-ar . ","hööghä SvKyrkobr (Lucid B) 232), "]},{"a":"höghfiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högt berg el. fjäll. alpis vel alpes högfiäl GU C 20 s. 17 ."],"f":["hög- )"]},{"a":"höghfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" alexandra närwarandhis (vid torneringen), mädh store högffärdh oc wärdzlike äro JMPs 437."],"f":["högfärd . ","hogferdh SvKyrkobr (Lucid B) 223 . ","hogferd: -ena ib 144 . ","höffärdh: -en SvKyrkobr 347 ; ","-in ib 352 . ","hoffärdh: -en ib 347. höyfärdh GU C 20 (hand 2) s. 32 (daniserande). höyferdh ib s. 3, 42), ","jomffrunne"]},{"a":"höghfärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. höghfärdhas, vara hgfärdig, högmodas. JMÖ 49 ."],"f":[]},{"a":"höghfärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["högfärdigt, med högfärd, med öfvermod. MP 1: 188, 2: 105 . Ber 112 . MB 2: 88, 288, 306 ."],"f":["höghfärdeliga MB 2: 288, 306 . ","högfärdeliga ib 88),"]},{"a":"höghfärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["högfärdigt, med högfärd. SvKyrkobr 345 ."],"f":["höffärdhelica )"]},{"a":"höghfärdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högfärdig. Su 226 ."],"f":[]},{"a":"höghfärdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högfärdig. SkrtUppb 97."],"f":["hög- )"]},{"a":"höghfärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högfärdig. MP 2: 211 . Al 6551 . Lg 3: 538 ."],"f":[]},{"a":"höghfärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högfärdig. GU C 20 s. 25 ."],"f":[]},{"a":"höghfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) högfärdig, övermodig. tha scal jak vsal nidherbögiä myn hogerdoga hals J Buddes b 162 . \" han spilte thät altsaman mdäh enom lislom högfärdigom tanka \" MP 4: 170 . ib 5: 137 . \" kärlekxfful människia tro oc hop pas all godh tinhg, lc är ey fhögffardogh älla hedergirogh JMPs 302. \""],"f":["högärd- . ","högfärdiger: -om MP 4: 170 . högffardogh JMPs 302. hogferdoger: -a J Buddes b 162 . höffärdugh SvKyrkobr 347. höferdogher GU C 20 s. 101 . ","höyfärdogher ib (yand 2) s. 32 (daniserande). höyferdogher ib s. 42 . Se Sdw 2: 1242),"]},{"a":"höghfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) hägfärdig, öfvermodig. mz ödhmiuktinna swärdhe dräpa höghfärdogha owinin Bo 31 . \" höghfärdhogha oc hoghmodogha oc ordhfulla quinnor \" ib 14 . ib 233 . Bil 602, 651 . Bir 1: 52, 2: 106, 239, 3: 228, 327, 4: 78, 79 . \" gifwa höghfärdoghe högh.färdhinna äpedöme \" ib 3: 135 . \" the som göra tholik högfärdhogh ok höghbällis thing \" ib. \" j höghfärdogho hiärta \" ib 1: 331 . \" mz höghfärdhoghum wilia \" KL 10 . !SYNS_DÅLIGT? liffwerne Al 6186 . högferdoghe, girughe, skörlifnadz ok bukfyllis älskara MP 1: 11 . ib 2: 32 ."],"f":["höghfärdhugher . ","höffärdogher: -oghe MP 2: 32 . ","hoghfärdogher: -ogha Bir 2: 106),"]},{"a":"höghfärdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l= höghfärdh 2. JMÖ 104 ."],"f":[]},{"a":"höghfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) högfärd, öfvermod. höghfärdhin är alra synda vphof Bo 33 . fallir hon ij hoghmodh oc höghfärdh ib 95 . \" for tryzko ok höghfärdh wilde han ey skripta sik \" KL 10 . Bir 4: (Avt) 179, 180. Bil 225, 383, 794 . KL 108, 186, 188, 189 . Bir 1: 51, 4: 80 . LfK 45 . ","2) ståt, prakt, prål. foor til borghenna mz mykle hoghfärdh Lg 3: 192 . \" aff store högfärdh oc onyttoghe \" Bir 4: 80 . \" koma til nakan hedhir älla wärldinna höghfärdh (mundi superbiam) \" ib 1: 90 ."],"f":["hoghfärdh Lg 3: 192 . ","hogfärdh Bir 4: 80 . " hogh färþe " ib (Avt) 180 . ","hofärþe ib 181 . " höghfärfe (för -färþe) " ib 180 . ","höffärþe ib 179), "]},{"a":"höghfärþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["högmodas. aff henne (dygden) högffärdha (för -as?) LfK 47 . - refl. höghfärþas, vara högfärdig, högmodas. abs. han höghfärþaþis Kl 185. hwat höghfärdhas thu Bo 42, 124, kan äkke höghfärdhas ib 89 . ib 105 . KL 189 . Bir 1: 90, 2: 239 . LfK 44 . - med prep. af. höghfärdadhos some aff sino myklo witi MB 1: 155 . MP 1: 17 . Bo 73 . Bir 1: 12, 301, 2: 127 . MB 2: 154 . Su 171 . - med prep. i . nar hon höghfärdhas j sine grymmelikhet Bir 3: 76 . Ber 51 . Su 440 ."],"f":["-ar , -aþe),"]},{"a":"höghfärþoghas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = höghfärþas. med prep. af. nakat . . . af hwilko iþir þikke at i maghen lowas älla höghfärþoghas aff Kl 189."],"f":[]},{"a":"höghgangande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som går högt (upp). altigradus . . . högh gangandhe eller högh sitiande GU C 20 s. 17 ."],"f":[]},{"a":"höghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = höghþ 1. i sinne längdh ällar höghet Lg 3: 456 . - bildl. wil aldra dygdenna höghet opstiga Su 180 .","2) höjd, högt ställe, hög trakt. bärgannas höghet MB 2: 99 . ib 100 . ","3) topp, spets. the som wilia haffua aff nakors högx trä fruct the wardha räkkia sik op äpter henne oc bögia sik äpter träsins höghet Lg 3: 14 .","4) spets, ände. fran höghhethenne (summiate) beskasta haffsens MB 2: 41 . \" dalens raphaim höghhet ib. \""],"f":["höghet . ","högheet MB 2: 100), "]},{"a":"höghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) höjd, utsträckning uppåt . . . at haffwedh skal sigh oplypta xv alna offwer alla bärgha höghet JMPs 563. 2) höjd, högt ställe. crepiodo . . . strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 . 3) det högsta (av ngt), topp, spets. frqn öffuerste mwrsens höghet j grunden STb 2: 279 (1488).","5) höghet, om högt uppsatt person. wor kiereste, nadigeste herres höghet STb 5: 357 (1522, Kop). Jfr thaka höghet."],"f":["hög- )"]},{"a":"höghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) höja, förhöja, öka. . . . ath gafw äkke olaf dertire !UDDA_TECKEN? lästh järn om franscismässo tha skal han höya sina ränto ATb 1: 37 ( 1455) . \" aff thy höghdhis thin ära i hans rike \" SvB 222 (börj. av 1500-t.). - föröka, låta tillväxa. Se Sdw 2: 1242. "],"f":["höya ATb 1: 37 ( 1455)","höghia up , upphöja. tha thin som högde tik wp owir alla ängla chora SvB 259 (omkr. 1500). Jfr uphöghia. ","*höghia sik up , upphöja sig. SkrtUppb 220 . MP 5: 135 . Jfr forhöghia."]},{"a":"höghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bildl. \" tha höghis min renlifuis krona mz thwäfaldom lönum \" Bil 557 . \" i kunnux rätviso höghis kunnux wald ok ära \" KS 48 (122, 52) . Fr 1673 . Bir 4: 142 . kiände han sit hiärta höghias Bil 785 . ib 112, 383 . höghe huargen sin hugh ella åthäue KS 49 (125, 53) .","2) upphöja. \" höia sik ok sina äät \" MD (S) 270 . \" ösgöta mik til konung högde \" RK 1: (LRK) s. 226 . "],"f":["höia . -ir, -dhe, -dher),","höghia sik , upphöja sig. at vi höghin os ey mera än skiäl säghia KS 36 (94, 39) . ey är siälenne skadeliket . . . hwrw mykyt hon nidhrar sik wndher sik, wtan thz är storlika wadhelikit, om hon i nakro högher sik ower sik LfK 45 . ","höghia up , "]},{"a":"höghian","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr uphöghian."],"f":[]},{"a":"höghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" upphöjande, uppresande. aff . . . kostelika mwranna höghelse Bir 4: 80. Jfr uphöghilse."],"f":["höghelse )"]},{"a":"höghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr for-, up-höghilse."],"f":[]},{"a":"höghinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyende, dyna. \" tätta är thet gooz äfftir hustrv cristine törbärgx . . . ij gamblahätto iij höginde en kista \" ATb 1: 227 ( 1456?) . the skattadhe en ryghio och eth hiinde for en ɉ march ib 2: 256 (1485). swa ärw the sinnen redho til at göra aff them althara prytdilse hyghinde, äller bonadha PMskr 540. Jfr boka-, gulskins-, siänga-, skinhöghinde."],"f":["höginde ATb 1: 227 ( 1456?)","höende ib 380 ( 1491) . ","hyghinde Inv cur Tynnelsö 5 ; PMSkr 540 . ","hyghindhe Arfstv 62 (1474-75). hyginde ATb 1: 237 ( 1466) . hyindhe ib 2: 219 (1483). hiinde ib 256 ( 1485) . hegendhe HLG 2: 147 (1523)), "]},{"a":"höghinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-it KL 334 . ","höghiande VKR 57 . ","högiende SO 112 . ","höijande FH 5: 237 ( 1524) . ","höiendhe ib 3: 101 ( 1447) . ","hygiandhe BSH 5: 529 ( 1513) . ","hyande: -om TK 274 . ","hygende HSH 19: 165 ( 1506) . ","hyghynde Lg 3: 445 . ","hoyandh ib 549), ","höghindis var","höghändeswar )"]},{"a":"höghkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högkor. \" i högkores bygningh \" FM 253 ( 1505) . Jfr högha kor."],"f":[]},{"a":"höghleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) höjd, utsträckning uppåt. vt räkke sik j höghelk ok vidhlek owir annor blomstir Bir 1: 392 . ib 3: 471 . ","2) topp, spets. sa han et trä mykith höght at thäs höghlekir togh op til himilen Lg 91 ."],"f":[]},{"a":"höghleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) höghet, upphöjdhet. \" thär syntis lydhnonna höghleker (celsitudo) \" SkrtUppb 43 . - om högt uppsatt person. . . . . ath thw emanuel elser mykit van höglek Prosadikter (Joan Prest) 345 ."],"f":["hög- )"]},{"a":"höghliudhande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["högt ljudande. mz höglyudhandhom röstom JMÖ 55 ."],"f":[]},{"a":"höghliudhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["högt och ljudligt. MP 3: 213 ."],"f":[]},{"a":"höghmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["höghmala balker , "]},{"a":"höghmodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högmodig. Bir 1: 348 . Jfr hoghmodher, hughamodher."],"f":[]},{"a":"höghmodhlogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högmodig. högmodogt ok stort hiärta Bir 1: 36 . Jfr hoghmodhogher, högmöþogher."],"f":[]},{"a":"höghmodhoghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermod. \" med högmodogheet kom han mz mykit bram \" RK 3: (sista forts.) 5661 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"höghmoþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = hoghmodh 2. försmå ängin medh höghmodhe ella vndrlatom tinom KS 25 (61, 27) . Bu 153 . ","2) = hoghmodh 3. gör honom . . . höghmodh, wäldh eller skada TS 24 ."],"f":[]},{"a":"höghmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högmäktig, stormäktig. i titlar. her abiärn högmätighe herris hertwge i sverighe hoffmäster SD 3: 121 (1313, afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). wor kerstie högmechtige herre (d. v. s. konung Hans) FM 107 ( 1498) . \" wij screffue eder nade högmektig til \" BSH 4: 223 (1497; till konung Hans)."],"f":["-igh . ","högmektig . ","högmechtig )"]},{"a":"höghmäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makt. myndighet. - ss titel. thet kredencie kar, som the skenkthe wor kiereste nadige herre til hans nades högmektighetz cröningh Stock Skb 301 (1520, Skip) . Stb 5: 315, 320 (1520, Kop), 348 (1521, Kop). eder froma oc ädela högmäktoghet är beweffwad j stor fare oc wådhe Troj 245 ."],"f":["hög- . ","-mektighet )"]},{"a":"höghmäktoghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makt, myndighet. aff hans nådz högmechtigheet FH 1: 188 (1498, nyare afskr.). - ss titel. ther eder höghmektighet werdigens wele sette fulkomlige tro til BSH 4: 223 (1497, till konung Hans) . \" hans nades högmectughetz fader (kon. Kristian) \" ib 231 ( 1497) . \" iders nadis högmäctoghet \" FM 96 (1497-1501). eder naadis högmectighett her med alzmectig gud befallendis ib 145 ( 1502) . ib 716 ( 1521) . BSH 5: 552 ( 1516) ."],"f":["högmectughet . ","höghmektighet . ","högmechtigheet )"]},{"a":"höghmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vigtigt mål el. ärende. the al höghmäle skulu wägha ok röna medh skiäl ok sannind KS 71 (174, 77) . "],"f":["höghmälis afganger","-affgaangir )","höghmälis balker","högmelis- BSH 4: 113 ( 1486) . ","högmalis- GS 47 ( 1441)), ","höghmälis hindring?","högmelis hinring )","höghmälis ogärning , ","höghmälis sak","höghmäles- )","höghmälis ärande"]},{"a":"höghmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*höghmälis huma mal","högmäles hwmma- )","höghmälis ogärning","hög- )","*höghmälis ordh , ","höghmälis ärande (hög-. -mäles-), "]},{"a":"höghmäleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som avser grovt brott. tha ma[n] fu[n]ne ingh[e]n höghmälik sak m[edh] hono[m] GPM 2: 235 ( 1506) ."],"f":["höghmälik ) , "]},{"a":"höghmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högmässa. item ii höre her bertil för ij hömesser ex parte corporis christi feria 5ta HLG 2: 125 (1524). ib 129 ( 1525) ."],"f":[]},{"a":"höghmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högmessa. \" för än höghmässan (summa missa) är sagdh \" Bir 2: 158 . \" tha högmessan war swnghin \" Lg 3 189 . \" han hult siälffuer hoghmessona sama daghen \" ib 380 . KL 65 . Bir 3: 204 . VKR 22, 48 . Ansg 255 . RK 2: 7342 . Lg 3: 25, 512 . \" i dag wnder höxmessan (för högmessan) \" BSH 5: ; 168 (1507)."],"f":["hoghmessa: -ona Lg 3: 380), "]},{"a":"höghmödha","b":[],"c":"","d":"","e":[" KS 44 (113, 48) . Jfr hughmödha."],"f":["högmod"]},{"a":"höghmödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) högmod, öfverdåd. \" hauer hugh ok wilia til godhz ok höghmödhe \" KS 48 (121, 52 ; kanske att föra till 2).","2) häftigt begär. hauin ey hugh ella höghmödhe til wärldzlik ting thöm the kunna ey få KsS 48 (121, !SYNS_DÅLIGT? - Jfr hoghmodhe."],"f":[]},{"a":"höghmödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["högmodigt, öfverdådigt. haldr sik höghmödhelika i hugh ordom ok äthäuom KS 48 (121, 51) ."],"f":[]},{"a":"höghmödhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högmodig. KS 48 (121, 51) ."],"f":["-en )"]},{"a":"höghmöþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högmodig. höghmöþoghe riddara Bu 508 . KS 36 (93, 38), 48 (121, 52) . Jfr höghmodhogher, hoghmodhogher."],"f":["höghmödhogur KS 36 (93, 38) . ","höghmödughr ib 48 (121, 52)),"]},{"a":"höghning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr uphöghning."],"f":[]},{"a":"höghre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. dexter, högra, höger. SpV 292 . \" pa the sidhonne som wither til the hoghre handena PMskr 510. myn siel haffuer ffölgt tig effther thin höger hand haffuer tagit mich \" SvT 9 . - f. höghra. ss subst. a) högra sidan. at wi . . . mattom tilföias them som staa oppa höghro (quos dextra locaueris) nar domaren är sighiandis, jte, venite JMÖ 58 . b) högra handen. swa som höghran (dextra). j christo . . . är wthan jämuärdogh liknilse SpV 292 ."],"f":["hoghre PMSkr 510 . ","höger SvT 9 )"]},{"a":"höghre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dexter, högre, höger. \" þär iorþaþes han ok tua (hans) döttrar, annur venstra vägh ok annur höghra vägh viþar han \" Bu 200 . \" sat a hans höghro hand \" ib 21 . aat höghra armenom Bo 199 . \" for wärk höghra sidhona \" LB 2: 9 . Bu 145, 197, 525 . Bil 719 . Ber 70 . han ägher staa j höghra choor Bir 5: 26 ."],"f":["höghdhre Ber 70 . ","höghore: höghoro Bu 197 . ","hoghre: hoghro Bil 179),"]},{"a":"höghsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["högt uppsatt. iohannes ewangelista . . . thu som är höghsattir i himerike SvB 416 (börj. av 1500-t.)."],"f":["-ir )"]},{"a":"höghsitiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["högtsittande? altigradus . . . högh gangandhe eller högh sitiande GU C 20 s. 17 ."],"f":[]},{"a":"höghsläktadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högättad. Bir 1: 88, 3: 59 ."],"f":[]},{"a":"höghsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högsäte. Jfr L. Carlsson, Rig 18: 65 ff. STb 2: 249 ( 1488) . \" hon scal lhaffua sith lyffs vppehelle . . . ok holles fore modher, sittie j höghsetit j sin tidh her epter som til foren \" ib 3: 318 ( 1496) . SJ 2: 309 ( 1496) . GPM 2: 35 ( 1511?) . han kleff jn i en gard oc slog bondan j sit ägit hogsäta och hög sönder bord STb 5: 66 ( 1515) ."],"f":["hö- . ","-säthe . -sete: -it STb 3: 318 (1496). högxsäte: -et ib 1: 397 ( 1482) . ","hogsäta ib 5: 66 ( 1515) ), "]},{"a":"höghsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högsäte. \" atilius konung . . . bad honum sitia när sik j högsätith \" Di 224 . \" konung atilius sath j sine höxsäthe mith för bordhit \" ib 244 . ib 226, 277 . the sätte honum (Sten Sture då han blef riksföreståndare) i höghsäthe RK 3: 1921 . BSH 5: 138 ( 1507) ."],"f":["höxsäthe )"]},{"a":"höghtalande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["högt talande. GU C 20 s. 17 ."],"f":["hög- )"]},{"a":"höghthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*höghthinga talare","högtinga- )"]},{"a":"höghtidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högtid, fest. 2) fest, gästabud. ther a mothe byriado the . . . ena bulrandhe högtiid medh fulum ok oloflikom danzsom, ok lekom MP 5: 184 . 3) fröjd. o huru osighlikin högtidh är i hemerike. thy at hwar glädz thär aff annars glädhi oc frygdh SkrtUppb 422 . ib. 4) ära, härlighet. gersoma . . . smidhadha oc giordha j mangfalda höghtidheligha gerninga äpter thy som hans konungxlika höghtidh oc hedher tilhördhe Prosadikter (Barl) 4 . \" han var en hedninghe oc dyrkadhe affgud oc giordhe thom hedher oc höktidh mz alle wyrdningh \" ib 5 . ib . . . at thu al wärldz thingh oc rikedoma oc konungxlika högthit ower gaf SvB 418 (börj. avb 1500-t.). - Jfr afgudha-, blomstragudhinno-, hedhninga-, lands-, väruldshöghtidh. "],"f":["högtiid MP 5: 184 . ","högthit SvB 418 (börj. av 1500-t.). höktidh Prosadikter (Barl) 5), ","*höghtidhar aptan","högtiidher affthna ),","höghtidhis dagher (hög-. hogtidhes-), ","höghtidhis mässa (högtiides messa), ","*höghtidhis nat","hög- . ","-tides- )"]},{"a":"höghtidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla högtidlig, fira. högtidhades (för -adho) hans hälga dagh Lg 3: 195 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"höghtidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla högtidlig, fira. JMÖ 151 . \" the tre gang daghana som hallas oc högtidhas i the hälge kirkio \" ib 158 . ib 181, 183 . MB 2: 270 ."],"f":["hög- )"]},{"a":"höghtidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) högtidligen. \" thz som han nw höghtidhelika lofuar \" Bil 897 . \" laso höghtidhelica til bordhz \" Bo 51 . ib 254 . Gr 266 . MB 2: 231 . RK 3: (sista forts.) 5429, 5623, 5783. fastaganx synnedagh, hwilkin wärdslika daara oc kötlike älskara högtidelika halla (fira) Su 374 . ","2) sirligt, präktigt. gaa höghtidhelica ok hedhirlica klädde Bir 3: 27. ","3) högeligen. \" gud sagh al the ting som han hafde skapat at the waro al högtidik (för -lika; motsv. ställe: 2: 47 höghtidhelika) godh \" MP 1: 74 . jwdit bleff högtideliga vphögt (magna facta est) j bethulia MB 2: 175 ."],"f":["högtideliga MB 2: 175 ; RK 3: (sista forts.) 5623, 5783. högtidelig ib 5429),"]},{"a":"höghtidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) högtidlig. \" seer thu hwat värdoghir oc höghtidhelikr thänne daghin är \" Bo 253 . ib 252 . Bir 3: 476 . MB 2: 328 . Lg 332 . \" högtidheliket bryllope \" ib 333 . \" for hans . . . högtydelicana (celebriori) dyrkan \" SD !SYNS_DÅLIGT? (öfvers.). thätta var höghtidhelikin oc !SYNS_DÅLIGT? märkelikin gärning (solemne festum fuit hoc valde) Bo 76 . \" lät sighia höghtidhelika mässo \" KL 32 . \" äradhe oc prisade . . . henna concepcionis högtidh oc prädikade allom henne hötidelika halla \" Lg 3: 59 (dessa båda ställen skulle kunna föras till höghtidelika, adv.). vars herra tilqwämda thime hulkin helghe fädhir . . . tilböriadhe at halla högtidheliken (helig) MP 1: 4 . ","2) härlig, utmärkt, präktig. thätta miraculum är mykyt höghtidhelikit Bo 155 . \" thänne naturardhin var mykyt höghtidhelikin (magnifca) \" ib 170 . \" the höghtidhelico vagnane \" ib 36 . Bir 1: 394 . Lg 3: 52, 471 . - fräjdad, ansedd, förnäm. alla sik höghtidhelikit nampn Bir 3: 76 . \" människionna son ärlikastir oc höktidhelikaste allom andrum \" Gr (Cod. D) 392 . \" mot swa höghtidhlikom gäst \" Su 440 . \" wt födh aff höghtidelikom föräldrom \" Lg 3: 51 ."],"f":["höktidheliker: -likaste Gr (Cod. D) 392. ","höghtidheliker: -likom Su 440 . ","högtideligh: -lighan MB 2: 328 . ","höghtidhelikin Bo 170, 252 . ","höghtidhelikin Bo 76 . ack. sing. m. högtidheliken MP 1: 4 . ","höghtidhelikit Bo 155, 252 . Bir 1: 394, 3: 76 . ","högthidelikit Lg 3: 52 . ","högtidheliket Lg 333 . ","högtidheliken ib 3: 471), "]},{"a":"höghtidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) högtidlig. cerimonialis . . . högtidhelighin tidhans man hälugher oc gudhilekan GU C 20 s. 100 . lögherdaghen . . . war . . . jwdhomen mykyt högtidheliken JMÖ 120 . - höghtidheliker dagher högtidsdag. for högtidelige dagha pa falla . . ringe bitidere ÅK 61 . 2) härlit, utmärkt, präktig. gersoma . . . giordha j mangfalda höhtidheligha gerninga Prosadikter (Barl) 4 . ib 10 . thänna härtoghen haffdhe eth högtideligastha sloth JMPs 413. the högtidelika drothninghe[n] sancta blanka ib 416 ."],"f":["högtideliger: -e ÅPK 61. högtidheliken JMÖ 120 . ","högtidhelighin GU C 20 s. 100 . ","högtidhelighare Prosadikter (Brl) 10 . superl. högtidelligastha JMPs 413),"]},{"a":"höghtidhian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högtidligförhålande, firande. \" hedningha ok affguda dyrkara hffwa op byriat the dyäffuolsins högtidhian (för höghtidhan?) \" MP 5: 183 ."],"f":[]},{"a":"höghvardhande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p.. adj. högviktig. Se Sdw 2: 1345."],"f":[]},{"a":"höghvaxter n. högwäxth","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["högväxt. Gu C 20 s. 487."],"f":[]},{"a":"höghvälde","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["högwälle . ","högwelle . ","hogwelle )","höghväldis höfdhinge","höghwällis- )"]},{"a":"höghvälde","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["höguäle GU C 20 s. 411) , se höghbälde."]},{"a":"höghvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["högvärdig. Se Sdw 2: 1242."],"f":[]},{"a":"höghvärdhoghet","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,. f. högvärdighet. ss titel. som edher höguerdogheet), wel fortencker om thet tal STb 1: 231 ( 1480) ."],"f":["höguerdogheet )"]},{"a":"höghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) höjd, utsträckning uppåt. hans högdh längdhen oc breddin waaro all lika MB 2: 367 . \" tha är thinna siäl vidhlekir tholkir som himilsins oc högdhin ey oiämpn \" Bo 78 . \" flöþe niþar at eno siaxtighi alna högþ \" Bu 168 . ","2) höjd (i motsats till djup), riktning uppåt, ofvan maken varande rymd, högre del af luftkretsen. en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena (tendebat sursum) Bir 1: 214 . \" rökilse röker vpfar j hökt \" MP 1: 50 . \" vpuändhe thit änlite j hökt \" ib 272 . \" rät vpp thit hierta j höght \" ib. \" hulke som . . . hauande spiwt j handom halla them op j höght \" Bir 3: 336 . käldo watnom vpspringandom j höght ib 4: (Dikt) 247 . ib 3: 435, 442 . ST 26 . Al 5051 . \" saagh op i högth epthe honom \" Lg 3: 13 . \" loot konungän han vp hängia j hökt \" Gr (Cod. D) 365 . \" örnin see aff högdhinne hua hans vnga vil skadha \" Bir 3: 222 . - (himmelens) höjd, Guds och de salige andarnes boning. gudh fadhir j himerikis högdh MP 1: 3 . ib 24 vm domicus fore nidhir af hymerikis högdh Bir 1: 357 . til the höghdhina ther ängin gitir begipit ändan j guddomsins valde ib 2: 268 . \" ära wari gudhi j höghdhinne \" Lg 69 . VNB 2 . ","3) höjd, högt belägen mark. the haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda KS 84 (206, 92) . ib 85 (208, 93).","4) det öfversta (af något), topp, spets. nar thu kombir j träsins högdh Bir 1: 270. hans (stegens) högdh (cacumen) hannadhe himilin Ber 143 . bärganna högdher Su 40, 164 . ","5) ofvanvåning, loft. lat raab männene vpstigha j sit loffte älla högdhena j sino huse MB 2: 6 . \" een fyrepiil kom i hödh (i slottets öfversta del) ther före the oppe waare komme i nödh \" RK 3: 613 . ","6) i förbindelsen: up i högdh, med hög röst, högt. Jfr Aasen, Norsk Ordb. høgd, bem. 5. thentidh thu thzta talade wp j högt Lg 636 . \" ropa op i hökt \" Su 44 . ib 63, 249 . LfK 215 . \" tywtha op i höth \" Lg 3: 152 . ib 387, 398 . lo vpj högth JP 10 . - Jfr biärgs höghdh."],"f":["högþ . ","höght MP 1: 272 ; Bir 3: 336, 435, 442, 4: (Dikt) 247; ST 26 ; Al 5051 . ","högt Lg 636 ; Su 249 LfK 215 . ","högth Lg 3: 136, 152, 398 . ","hökt MP 1: 50, 272 ; Gr (Cod. D) 365 ; Su 44, 63 ; Lg 3: 387 . ","högh KS 85 (208, 93) . ","hödh RK 3: 613 . -ir),"]},{"a":"högtiþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högtid, fest.","1) kyrklig högtid, högtisdag. annur vara fru höhtiþ Bu 8 . þe höghtiþ kallas kyndelsmässa ib. \" sanctus petrus hawir tre högtidher \" Bil 110 . \" skipadha höghtidhir \" Bir 3: 156 . sancti michels högtid ib 4: 14 . \" horna höghtidher oc ludhra \" MB 1: 498 . Bu 9 . Bil 111, 284 . Bo 243, 252, 253 . FM 606 ( 1513) . BSH 5: 10 ( 1504) . \" haldar kerkian þär af högtiþ \" Bu 6 . \" þän daghen haldar kirkian höghtiþ af hanom \" ib 166 . \" hallir högtidh aff androm henna högtidom som är henna födzla oc färdh til hymbla \" Lg 3: 46 . \" thzta gästabudhit var änkte vtan en syn af the höghtidhinne i himirike scal morghon var af thessom trem helghom konungom \" Bil 916 ; \" jfr 2. \"","2) fest, gästabud. til nakrä af þässom fornöfndom höghtiþom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ib 480 . \" tha wardh konungxsens höghtiidh, epter thy som han war födder (natalius) \" MB 1: 236 . \" gör hans fadher mykla höghtiidh a then dagh smaswnin wandis aff modher mielk \" ib 197 . ST 221, 226, 468 . Di 171 . - bröllopsfest, bröllop. the höghtiidh burdhis nu mz priis Iv 1554 . tha min höghtiidh skal vära Fr 2861 . ib 3013, 3035, 3094 . Iv 1574 . ST 454 . ","3) fröjd, ära, härlighet. o hwath stor högtidh iak faar Lg 3: 120 . \" thz er formykin högtidh ib. iak haffwer nogh hög tijdh alth lykwell ib. - (?) ther daghlecha haltz messa aff eenkannerlechom siw jungfrw marie höghtidhom (fröjder?) i hwarre wichu \" SD NS 2: 64 ( 1408) . - Jfr aflinga-, födslo-, iula-, kyndilsmässo- , paska-, pingizdagha-, samnadha-, skirsla-, tiälda-, utvälilsa-högtiþ."],"f":["höghtiidh . ","högtijdh . ","hyktiid FM 606 ( 1513) . ","hyctiid BSH 5: 10 ( 1504) . ","-ir ,","höghtidha blaster","höghtiidha bläster )","höghtidhis aptan , ","höghtiþpis dagher","höghthiþes- )","höghtidhis glädhi , ","höghtidhis hvila , ","höghtidhis klädhe , ","höghtiþis mässa","höghtiþes )","höghtidhis processio","höghthiþis siþer","hoghtiþis- )","höghtidhis stadhghe , ","höghtidhis time , "]},{"a":"högöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra hö, ansa slaget och till torkning utbredt hö. fan jak ther en jöns nilesson landboo . . . som höögiorde FH 7: 56 (1476?)."],"f":["höö- )"]},{"a":"höho","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höbåt, höpråm? gaff iach för iij sommarslaas höö vi öre och legdhe arbetskarla, som fördeth fra hööhoon, math och ööll HLG 2: 16."],"f":["hööhoo )"]},{"a":"höhtidhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se höghtidhian."],"f":[]},{"a":"höhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hölada. ATb 2: 277 ( 1485) ."],"f":["-hwss )"]},{"a":"höker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hök. - ss jaktfågel. Se Sdw 2: 1242. - Jfr slagh-, sparf-höker. "],"f":["höka PMSkr 268 ) , ","*höka slagh , "]},{"a":"höker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["hööker . ","höcher . ","högh Di 273 (ack.), 295. gen. s. ","högxsins Su 239 . -ar m. "]},{"a":"hökerneska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hökirska. om the hökernske oc om eg, smör oc fisk, hösns: ey skule the sitia pa fiskestrand wider iij (3) mark STb 1: 447 (1462, Burspr)."],"f":[]},{"a":"hökhandske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hökhandske, handske som betäcker jägarens hand då höken bäres på denna. II høkhantzskæ SD 4: 711 (1340?)."],"f":["-hanthzske )"]},{"a":"hökirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 190 f. hökerska, kvinna som drivier hökeri. the hökerskor, mongerskor och portruker skole ingen makt haffue effter thenne dagh meth theris hantheren huarke j portin eller pa bron STb 4: 320 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"höknippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. kadrin höknippan SSkb 17 (1501-02). erick höknippan nielsson ib 92 (1503-04)."],"f":["hööknipper HLG 2: 13 (1509) ), "]},{"a":"hökt","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr E. Wessén, Acta Philologica Scandinavica 1: 195 ff och E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 28. 1) upp, högt. thaa sprang han iii resor op j hökt Prosadikter (Sju vise M C) 234 . 2) med hög röst, högt. J Buddes b 58 . ib. 99. Jfr högher 4."],"f":["högt )"]},{"a":"hökunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hökunge. GU C 20 s. 450 ."],"f":[]},{"a":"hölas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hölass. \" \" RK 2: 723 . Lg 3: 556 . illa gnarra som hvnder a hölasse MD (S) 222 ."],"f":["hölass RK 2: 723 . ","höö lass Lg 3: 566), "]},{"a":"hölaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hölada. \" BtFH 1: 212 (1507). \""],"f":["-lade BtFH 1: 212 ( 1507) ), "]},{"a":"hölfter el.","b":[],"c":"","d":"","e":["hölster. \" corintus ti inpositorium sagittarii hörper (fel för hölster? el. hölfter? el. dyl.) ok kogar idest farethra \" GU C 20 s. 149 ."],"f":["*hölster? (hörpter) subst. "]},{"a":"hölia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hylia."],"f":[]},{"a":"hölter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["the flyga alle hölta (för höka?) mesth ther the finna a sith (sannolikt för asith) besth MD (S) 254 ."],"f":[]},{"a":"hömta man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"höna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höna. \" som kyklingane löpa äpte hönonne \" Bo 179 . äta aff ene fete höno ST 146 . \" hänt oos the hönona som nest sitir hanan \" ib. \" han hänte hönona oc hon wardh skaladh ib. \" Bo 67 . Bir 1: 231, 2: 28 . RK 1: (Albr.) s. 212. MD (S) 219 . LB 2: 60 . "],"f":["häna: -onne Bo 67), ","höno skarn","höna- )","höno äg","höna äg )"]},{"a":"höna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*höno hiärta , ","*höno kyklinger , "]},{"a":"hönefridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bediandes eder alle wele swa see oppa med i thenna hönefredh i then landzende ath ingen finge skade som för sketh är HSH 24: 117 ( 1518) ."],"f":["-fredher )"]},{"a":"höns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höns. \" . . . ath henne son . . . stekte sik en kapun et gamalt fet höns \" MP 4: 62 . - ss maträtt. Brasks Matordn 1 . \" gammelth höns i riis ib 11. \" ib 13 . - Jfr hema-, or-, pa-, ung-höns. "],"f":["*hönsa ben , ","*hönsa giäl","-gäl )","*hönsa hus , ","hönsa ister , ","hönsa kiöt","-köt )","*hönsa kräva","*hönsa mater , ","*hönsa skarn","hönssa- )","*hönsa vinge , ","hönsa äg (-ägh), ","*hönsa ägskal (-ägh-), "]},{"a":"höns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höns. \" mannin är . . . ey thy siidher falkans herra, at han giwer honum sit höns til födho \" MB 1: 98 . \" stakuth är höns flugh \" GO 265 . eet höns BSH 1: 196 ( 1387) . SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). Mp 1: 329. ST 146, 273, 274, 320 . Su 114 . RK 3: 2484 . Jfr aker-, rap-, ung-höns. "],"f":["hönsa fiädher","-fieder )","hönsa gräs","hönsa ister","hönse ijster )","hönsa kiöt","hönsaköth ib 2: 60), ","hönsa sudh","-sodh )","hönsa thräkker","hönsatrekker: -trek LB 2: 69 ), ","hönsa äg , "]},{"a":"hönsestädher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hänsestädher."],"f":[]},{"a":"hönsgalla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hönsgäll, den tid på dygnet då hanen börjar gala. stoþ han vp vm försto höns gallo (Cod. B giällo, Cod. C gällo 947) Bu 100 ."],"f":["hönsgälla . ","hönsgiälla )"]},{"a":"hönskastädher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hänsestädher."],"f":[]},{"a":"höpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösen som erlades för skatt som urspr. utgått i form av hö? jtem ɉ mark !UDDA_TECKEN? ortug höpeningar FMU 4: 19 ( 1451) . ib."],"f":["-peningar )"]},{"a":"hör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lin. PMSkr 202 ."],"f":["höör )"]},{"a":"höra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) höra, genom hörseln förnimma. - med dat. och ack. el. två ack. hans brodhir hörde ena människio syn skriptamalMP 5: 205. tha hörde sanctus dominicus honom sc rifftamal JMPs 421. - abs. at see, smaka, höra, taka, ok lwkta SpV 76 . 3) höra (på), lyssna (till). med prep. (up)a. han haffde . . . hörth oppa en litzlan fughil MP 5: 156 . 4) höra, erfara, få kännedom om. men, som thetta bref hera[!] ällir sä SD NS 3: 4012 ( 1419) . \" thät är siälsynt ok siällan hört ath thu gör nagra rätwisa \" MP 4: 212 . Troil 5: 318 . - med prep. af. quinner tygande . . . ath the aff swa dana rychte pa henne [ey] hörde STb 4: 5 (1504).","5) förhöra, rannsaka. \" om mens herre nadh tektis thet hörra heller skikka ter nakon til aff set radh \" ATb 1: 14 ( 1453) . - refl. *höras fore (-före), höra sig för, förhöra sig. hörs fore, hurw thet erendet haffuer sik STb 1: 400 ( 1482) . giffwen swar . . . oc hörens före wm han haffwer scriffwit til nokra herrar PMBref 319 ( 1512) . HSH 13: 116 (1524), Brask)."],"f":["hörra ATb 1: 14 ( 1453)","hörör FMU 4: 347 ( 1470) . pl. 3 pers. hera SD NS 3: 401 ( 1419) . ","hörde MP 5: 205 o. s. v. höde Atb 3: 176 (1505). herde ib 250 (1511). herdhä ib 254 ( 1511) . ","härdhä ib 250 ( 1511) , 257 (1512). part. pret. n. hört MP 4: 212 . supin. hörth ib 5: 156 . ","imper . hörs STb 1: 400 (1482). pl. 2 pers. hörens PMBref 319 ( 1512) ; HSH 13: 116 (1524, Brask). Se Sdw 2: 1241), ","*höra pa , höra på. Lg 39 . ","höra til , 5) tillhöra. ängho wndantakno the gozze til hörer häller til haffuer hörth aff aller SD NS 3: 334 ( 1418) . . . ath for:de äng och öö hörör rätteligha walmar diekness arwingia til FMU 4: 347 ( 1470) . ATb 3: 176 ( 1505) . ena skedh som herde tydeman i säby til ib 250 ( 1511) . ib. ib 254 ( 1511) , 257 (1512). "]},{"a":"höra","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","n . iac hördhe sakt af enom brodhor thät som mic ey thäkkis KL 270 . som thettä breff sea älla höra läsit SD NS 1: 352 ( 1404) . - med underförstådt obj. el. abs. kumbar af himirike röst !SYNS_DÅLIGT? at alle höra Bu 6 . \" þik är eg mer lofat at vita !SYNS_DÅLIGT? se oc höra andelika \" Bir 4: (Avt) 182. honum alt äpte þy þu hörþe at sigha ib. \" at the sculu höra oc ey vndirstanda \" MP 1: 84 .","2) höra, kunna höra, hafva hörsel, få hörsel. hörande öron MP 1: 84 . \" han lät döua höra \" ib 262 .","3) höra (på), lyssna (till). med prep. a (up a). som granlica a domin hördhe Bir 3: 262 . \" tha han hafdhe länge hört a thera graat \" Iv 4164 . haffwir iak . . . gerna ther oppa hört VNB 33 . ","4) höra, erfara, få kännedom om. the hördho at gudh war til Lg 89 . hon bätrade huart thz mall hon horde RK 1: 1240 . ib (Albr) s. 211. - med prep. til. sigh mik . . . hwath thu hafuer til then riddara hört Fr 2453 .","5) höra, förhöra (en lärjunge). han är ey föör them at höra Fl 192 . - förhöra, ransaka. ey kom än landz thingin älla radhstofwo daghin hwar the magho höras Bir 1: 74 . - (?) at höra (motsv. ställe i Danska texten har gøræ] rät Iv 4816 . ","6) höra, bönhöra. \" souin höre vtan iäff modherena \" Bir 1: 391 . ib 40 . Bo 166 . sancta birgitta är mykit hördh mz gudhi KL 320 . Ansg 253 . ","7) lyssna till, lyda. med dat. (el. en form som kan vara dat.). om thu wil mino radhe höra Al 2073 . RK 1: 3399 . \" engom androm höra ib 2: 5140. the som mic wilia lyda oc höra \" ib 5610 . ib 4884 . ","8) tillhöra, tillkomma. \" med dat. thz mik hörde aff rikit ok til retta borde \" RK 1: 764 . þolik present höre äke mik vtan þöm þänna hem älska Bu 206 . \" nöteno hörör at röta ok fareno at bräkia ok hästenom gnägia \" Bil 213 . \" höre thz kunungom ok höfdingom wara ödhmiukom \" KS 36 (94, 39) . Bil 81 . MB 1: 113, 120 . Lg 38 . ","9) höra (till), stå i sammanhang (med), syfta (på). med prep. til. med allom androm stökkyom til þe cläþin horä SD 5: 563 ( 1346) . the thing som höra til sannind ok höuiskhet Bir 2: 274 . kärlekin hafhwer thu budhordh eet hörande til gudhz kärlek ok annath til jämkristins älskelikhet Ber 15 . wi kunnom änga gerninga göra the til synda nakath höra Al 6326 . (hörande för görande) Su 342 ). ","1) höra på, lyssna till. rosade hanum noger annar, tha stodh han oc hörde till Di 2 . ib 8 . ","2) höra på, erfara. hören tiil . . . huru her erik axelsson hulth sina troo RK 3: 2588 . ib 2882 . ","3) höra efter. hör til hat honum lyster aat Lg 3: 20 . ","4) lyssna till, rätta sig efter, följa. med dat. the hördho til enom hans owini som heet knutir Bil 863 . ","5) tillhöra. \" med dat. tu par messu kläþa som prestenom hör til \" SD 5: 564 ( 1346) . ib NS 2: 33 ( 1408), 171 ( 1409). al annor landzskap som til hafdho hört chusaron Gr 266 . thz hördhe til vkunnughum gudhi Bil 340 . \" thz hörde swerikis rike thel \" RK 1: 4033 . ","6) tillhöra, tillkomma. \" med dat. (el. en form som kan vara dat.). mik hörer til at bidhia gudh ok tik hörer til at biwdha a gudz wäghna \" Bil 105 . \" jac scal hanom oppinbaa hwru mykit hanom höre til at thola for mit nampn \" ib 897 . mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin MB 1: 83 . ib 97, 113, 440 . KS 14 (34, 15), 21 (51, 22), 34 (89, 37) . Bo 109 . Bir 1: 40, 367 . ","7) opersonl. \" vara tillbörligt, vara i sin ordning. hörir först til at sighia, hwat judas giordhe för än the saman komo \" Bil 231 . \" thz hörir bäter til at en man thole dödh, hälder än alt folkith forefars \" MB 1: 261 . ib 61, 97 . Jfr til höra. ","1) höra till slut. hördhe vth alla messona ST 149 . ","2) förhöra, utfråga. hörer däkenen granth wth BSH 5: 168 ( 1507) . - Jfr ut höra. - Jfr be-, bön-, for-, fram-, up a-höra, samt ohördher."],"f":["hora Bir 4: (Avt) 182. horä SD 5: 563 ( 1346) . ","hera Bir 4: (Avt) 182. -ir, -þe, -þer. ","hörö KS 21 (51, 22) . ","höra a , höra på. sagdhe thom som hördhe a Bir 3: 420 . Jfr a höra. ","höra til , ","höra sik til , hra sig för, göra sig underrättad. höre siig till ock merke well RK 3: (Tillägg om Christiern II) 6275 . ","höra ut , "]},{"a":"höran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ahöran."],"f":[]},{"a":"hörande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ahörande."],"f":[]},{"a":"hörare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörare, åhörare. \" hafdhe jak manga fölghiara oc hörara \" Bir 2: 321 . ib 1: 351, 3: 89 . !SYNS_DÅLIGT? 256. jak hwilkin som är alla hiärta ranzakare oc alla ordha hörare Bir 4: 41 ."],"f":[]},{"a":"hörare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hörare, biträdande lärare. ss tillnamn. tha kom andres hörare broder fore rettin STb 1: 231 (1480). JTb 75 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"hördhinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hirþinge."],"f":[]},{"a":"hördränger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se jorþdränger."],"f":[]},{"a":"höredhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap för höbärgning Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 185. VKU 149 ( 1594) ."],"f":["-rede )"]},{"a":"hörf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se harf."],"f":[]},{"a":"hörfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linfrö. \" tercia pars skepe de hyrfrø \" SD 3: 759 ( 1316) . \" taka hörfrö \" LB 1: 97 . ib 7: 217."],"f":["hyrfrö )"]},{"a":"hörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) hörande. offtere börr konungenom ware vthe eblandh meniskiors vmgenge, giffwendes hörilsse vm rijckssens ärendhe PMSkr 705 (avskr.). 2) hörsel, hörelförmåga. SvKyrkobr (Lucid A) 99 . förlåt oss allt, det wij haffwe syndet med wårom hörelsom moth tijn helga willia Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). - Jfr be-, til-hörilse."],"f":["-iosse . ","-else )"]},{"a":"hörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hörande. \" wrang hörilse gör wrang framförilse \" GO 843 . ","2) hörsel, hörselförmåga. gaff . . . döfwom hörilse MP 1: 16 . hulkin al sin syn ok höris oc ordh lathir löpa lös ib 85 . jak hörde tik mz mins öra hörils ib 88 . syn, hörils, mal ib 241 . \" ther finga . . . döwe hörilse \" Lg 553 . ib 3: 385. "],"f":["hörils )"]},{"a":"hörliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr be-, bön-, o-, til-hörliker."],"f":[]},{"a":"hörn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se horn, hyrn, hyrne."],"f":[]},{"a":"hörnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr siäxhörnadher."],"f":[]},{"a":"hörnekengyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hornekengyllene. SSkb 232 ( 1507) ."],"f":["hörnecken gullene )"]},{"a":"hörninge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr enhörninge."],"f":[]},{"a":"hörogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hörsam, lydig. med dat. lydha ok höroghe vara at enasto enne romara kirkio Bir 4: 306 . \" at the them lydhoghe swiktoghe oc hörughe warin \" ib 5: 112 . ib 2: 167 . SD NS 2: 81 (1409, gammal afskr.). SO 192 . RK 3: (sista forts.) 4518 ."],"f":["-ugher . ","hö [r]ich SO 192),"]},{"a":"hörogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hörsam, lydig. med ack. ath ware . . . wor kereste nadege herre, kong hans . . . aldelis hörige och lydege STb 3: 344 ( 1498) . Jfr ivir-, o-hörogher."],"f":["-okth SvB 331 (börj. av 1500-t.) . höriger: -e STb 3: 344 (1498)),"]},{"a":"hörpter","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se hölfter, höster."],"f":[]},{"a":"hörra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frilla. \" hulke som . . . haua sina hörror (concubinas) oppinbarlica oc oblyghelica . . . j sinom sängom vm nattina \" Bir 2: 68 . the skodha sina hörror ganga mz thrudhmande quidh ib. - sköka. en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde Ber 290 . Bir 3: 8 . Ber 165, 166, 173 . MB 2: 295, 358, 360, 362 . Jfr almännings hörra samt hora. ","1) horkarl. \" sköra oc orena hörrohästa händir (manus meretriceæ) \" Bir 2: 92 . ","2) kopplare? äru tholke rätuislicare callande dyäfulsins hörro hästa (lenotes) än högxsta gudz vigdha klärka Bir 2: 69 ."],"f":["hörro anlite","hörra änlithe )","hörro bodh","hörra- )","hörro bonadher , ","hörro domber","hörradomber: -doms MB 2: 358), ","hörro döme","hörro hiärta , ","hörro hus , ","hörro häster , ","hörro klädhe , ","hörro krogher , ","hörro limber , ","hörro liverne , ","hörro skole , "]},{"a":"hörra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) frilla. - sköka. MP 4: 44 . \" ganea hörra ok hörro läthe \" GU C 20 s. 306. ib s. 425 . 2) kopplerska? llena ne horra oc rufferska GU C 20 (hand 2) s. 73. "],"f":["höra . ","horra )","hörro bodh , ","*hörro hampn , ","hörro häster","horra- )","hörro klädhe","hörro liverne","liiffuerne )","*hörro läte","-läthe )","*hörro rum , "]},{"a":"hörrari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["horeri, hor, otukt. \" girinna folstirfadhir äru wkirkarla, dublara . . . hörrari pläghara \" SvKyrkobr 354 ."],"f":[]},{"a":"hörsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hörsam. \" at vara hörsambir \" Bo 137 . - med dat. BYH 1: 180 ( 1377) . war mik hörsam Al 10273 ."],"f":[]},{"a":"hörsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hörande, åhörande, äfven det som höres thesse hörslin skal meer wägha j wägh skalinne än sköra thinga hörslin Bir 1: 237 . \" thins rädhelika doms hörsl \" ib 363 . \" af the hörslinne vpnyadhis min sorgh \" ib 31 . ib 351, 2: 37, 175, 3: 35, 54, 421 . \" glädhi oc frygdh är aldre borto aff minne hörssl \" ib 29 . Mp 1: 30. til nyttelica talan ok hörls ib 299 . \" foresaghe hänne ey längdan til . . . vtan j hänna närwarande hörsl (in faciem virginis) \" Bir 4: (Dikt) 262. vm wi ärum döwe. dröwms ey thy at wi mistom fanyta hörsl KL 263 . ","2) hörsinne, hörsel, förmåga att höra. hawer . . . hörsl oc syyn oc all fäm wit MB 1: 99 . KL 95, 345, 349 . Bir 1: 64, 174, 200, 237, 278, 2: 37, 3: 109, 182 . MP 1: 262, 2: 194 . Lg 3: 253 . \" gaf . . . döfhuom hörsl \" MP 2: 33 . \" thz hawir oc hörsl hulkin värlz lastir skal for gudhi äras \" Bir 4: 130 . \" gifh ey thina hörsl (gif ej dina öron åt, lyssna ej till) hwiskarom \" Ber 107 . vände ey sina hörsl (auditum) til þera KL 187 . fortakir ondh vätzska hörslena MP 1: 263 . \" fortakir groft liudh oc ängxlikit hörslena \" ib. \" fortakir oren licamans luste gudz budorhda lydhna oc hörsl ib. - Flere af de anf. ställena kunna föras till hörsle. \""],"f":["hörls MP 1: 299 . ","hörlls ib 30 . ","hörlz Bir 1: 174), "]},{"a":"hörsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hörsel, förmåga att höra. hon . . . nyttiar hälder sina helbrögda hörls ok öron til wärslika fafänga glädi MP 4: 178 . nar thu . . . gaff . . . döffwm hörsls ok lamom gangh SvB 40 (slutet av 1400-t.). SvKyrkobr 344 . JMPs 489, 552."],"f":["hörsl . ","hörsls )"]},{"a":"hörsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = hörsl 2. Lg 3: 263, 436 . Su 115 . \" är i theras asyn oc hörslo \" LfK 159 . ","2) = hörsl 2. Bir 3: 109 ."],"f":[]},{"a":"hörsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åhörande, hörsammande. \" lärandhes them ekke haffua ilhärsk hiärta i gudz budhorda hörslo \" JMÖ 18 ."],"f":[]},{"a":"hörsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = hörsl 2. mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt Al 7184 . \" gönom farandhes likamas öron oc hörsle \" Su 77 ."],"f":["hörsle )"]},{"a":"hörsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörsaga, hörsägen . . . nogen opröre j dalene aff göstaff ericsson oc hans parti, och befructandes aff hörsegen swadant flerestedz i landit aff för:ne göstaff ericsson oc hans parti förarbetes STb 5: 330 (1521, Kop)."],"f":["-segen )"]},{"a":"hörsämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hörsamma, lyda. med dat. badh them hörsämia sinom son salomoni Lg 94 ."],"f":[]},{"a":"hörsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörsamhet, lydnad. hioldho hörsemio j the helghä kirkio Pa (Tung) 39 . \" thöm kom ey i hugh . . . the hälgho kirkio hörsämio \" Bil 877 . ib 792 . Lg 1036 ."],"f":[]},{"a":"hörängiar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"hös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hedhinhös."],"f":["höss )"]},{"a":"hös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hufvud, hufvudskål. wroko starka ekespitir innan hans hös Bil 255 . \" stungo hanom vt öghon aff höse \" ib 133 . ib 736 . lät han skära them allom thungor aff höse ib 691 . GO 321 . \" slaen thz swiin ij hofwoth ok höös \" Al 4094 . ib 8676 . the swarade alle mz ein hös (med en mun) MD 36 . ","2) af hedhnom hös (jfr Fnor. frá heiðnum haugi; se Fritzner 1: 743 f.). från hedenhös, från urminnes tid. henna foräldra hafua thet i wärio hafwat aff hedhnom höös BSH 2: 73 ( 1399) . \" the halff v örtugland iordh . . . som aff hednomffwer prestha bordena til hörth \" SD NS 1: 185 ( 1402) . \" hulkit goz vndir frelse hawer warit aff heedhnom höös \" ib 212 ( 1403) . \" ib 2: 117 ( 1409). war gamalt frälsse wt aff heydhin höss ib 210 ( 1409). - Jfr örsa hös. \""],"f":["höss . ","höös )"]},{"a":"hösmölker","b":[],"c":"","d":"","e":["fnare avfall av hö (höfrö o. d.). gödhes änghen wäl, oc föris höö smölker thär wppa PMskr 203."],"f":["höö- )"]},{"a":"höstakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höstack. \" var elden komen . . . i en höstak \" BSH 5: 154 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"höstakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höstack. ATb 1: 87 ( 1458) ."],"f":["höö- )"]},{"a":"höstdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högtid, höst. \" sommaren är fast forlidhen ok höstdagen i henderne \" FH 7: 74 (1506, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"höster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höst. \" avgvstvs . . . 12 dagen böryas hösthen \" PMSkr 373 . j fiord om höst STock Skb 191 (1521). Jfr midh-, sidh-höstis. "],"f":["i höstas (j höstes FMU 5: 193 ( 1488) ; STb 5: 140 ( 1517) . i höstirs ATb 2: 8 ( 1473) ), i höstas, sistliden höst. oleff niclisson, som död bleff her j höstes STb 5: 140 ( 1517) ."]},{"a":"höster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se högher."],"f":[]},{"a":"höster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höst. \" atumpnus är hösther \" LB 6: 277 . vm hösten Bu 502 . Bil 284 . the sama födhgiwtor ypna halda höst oc waar VAH 24: 322 ( 1442) . \" höstin pläghar nw in ga \" Al 5650 . ib 5651, 5653. - i höstas (j hööstes. i höstres. i hösthers BSH 5: 187 ( 1507) ), i höstas, sistliden höst. som idher herredöme screff mik tiil j hööstes FM 222 ( 1505) . \" nw senasth j höstass \" ib 420 ( 1509) . bode nw och swa i höstres ib 488 ( 1510) . BSH 5: 187 ( 1507) . "],"f":["höstalön","höste- )"]},{"a":"höstfiske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiske om hösten. Arnell Brask Bi ᴵ 21. än om hösten fraan olavj skulu (fiskarna) wara paa höstfisket vid härskär ib 29 ."],"f":["-fische )"]},{"a":"höstfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisk som fängats under hösten. 2 tynnor höstfisk VKU 63 ( 1552) ."],"f":[]},{"a":"höstlax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lax som fångats under hösten. Svartb 402 ( 1442) ."],"f":["hösth- )"]},{"a":"höstnat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höstnatt. \" \" RK 2: 3304 ."],"f":[]},{"a":"höstresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["resa som företages under hösten. Stock Skb 287 (1489-1533, Skip)."],"f":[]},{"a":"höstsild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. \" sill som fångats under hösten. VKu 16 (1541). \""],"f":["-sil )"]},{"a":"höstsädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höstsäd. PMSkr 200 ."],"f":[]},{"a":"hösttidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. m. hösttid. thetta war om höst tiid hart jnne wiid wynteren Troj 277 ."],"f":["-tiid )"]},{"a":"höstvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg som (företrädesvis) brukas om hösten? olaff nielson och hans skiptisbrödher skulu haffua hwart attande tre ok olaff j böle ok hans granna hwart nionde trä i storä hermälax by skogh swa(t) at nywte ok bruke intiill höst wägen ok ey längre Svartb 524 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"höstþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höstting. \" på s. martini dagh, då war höst tingh i padasjoki sochnn i nystelä by \" BtFH 1: 26 ( 1487, nyare afskr.) . ib 37 (1486, nyare afskr.), 44 (1449, nyare afskr.), 45 (1484, nyare afskr.) o. s. v."],"f":[]},{"a":"höta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"höta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hota. med dat. kesaren . . . honum oc sagdhe swa Prosadikter (Sju vise m) 123 . - med ack. betecknadne det varmed hotet utföres. tha hötte her sten sin neffue fore her benct smalenningx kynbeen STb 3: 331 ( 1497) . - "],"f":["hött(h)e ),","*höta sik , "]},{"a":"höta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hota. \" med personens dat. och sakens ack. höte hanom manga pino \" Bu 140 . \" hötte þöm illan döþ \" ib 501 . Bil 266, 641 . KL 128, 187 . Gr 273 . MB 1: 134 . Bir 1: 122 . VKR XIV, XX . - med personens dat. och inf. höte hanom dö Bu 27, 166 . Bil 556 . med inf. römsca radh hötte at dräpa neronem Bil 125 . Gr 271 . - med personens dat. el. ack. och prep. mädh med nomen. han hötthe mik medh änglom Bil 103 . MB 1: 379 . - med personens dat. el. ack. hötadhe hanom Kl 94. MP 1: 339 . \" hötir honum \" Bir 3: 332. ib 135 . \" han hafwir mik mik höth \" ST 245 . jo fastara the the suensca höta RK 2: 2164 . ib 3579, 6557 . KL 138 . - med sakens ack. han hötir hardh thingh Bir 1: 112 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.). - abs. mz hötande ordhom KL 339 . har rykir swärdhit ok höter här Fr 1005 . han hiögh til hanom oc ey höte (utan att förut hota el. höta) RK 2: 2675 . - under hotelse förbjuda. hötom (comminemur) at the ey (ne) talin oftarmeer nokrom manne j thesso nampne KL 138 . - refl. hötas, ","1) hota. \" med personens dat. el. ack. och prep. mädh med nomen. ryzer oss hötass mz thera her \" RK 3: 4035 . \" med personen betecknad genom a el. viþ med nomen (el. pronomen). han . . . höttis a thöm \" Bil 895 . hötes simon viþ petrum Bu 103 . - med sakens ack. iak skötö enkte hwat thu hötis ST 107 . - med inf. gör thz i dagh som thu hötis tha vilia göra os Bil 598 . MB 1: 193, 2: 319 . - abs. ath the . . . trwges eller hötess inthet meer BSH 4: 317 ( 1502) . ","2) ängslas, qväljas? han skal . . . hytas j pinom Mp 1: 118. Jfr hota."],"f":["hötta: höttadhe VKR XX . hyta?: hytas MP 1: 118 . ","höte Bu 27 (kan fattas ss pres.), 140, 166; RK 2: 2675 ; ","-es Bu 103 . ","hötadhe KL 94 ; MP 1: 389 . ","höttadhe VKR XX . ","hötto KL 187 ; VKR XIV . ","hötadho KL 138 . ","höt . ","hööt SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . hötat Kl 128), "]},{"a":"hötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotelse. KL 138, 327 . MD 37 . äggia han. nw mz hötilsom, nw mz pinom Gr 267 . hördhe ther rädhelika doma ok hötilse VKR XIX . mz . . . pino hötilsom Bir 2: 231 . ib 3: 450 . MP 1: 56 . Ber 63 . Lg 3: 118 . "],"f":["hötilsa bref","hötilse- )"]},{"a":"hötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotelse. \" thätta är een hötilse \" SpV 72 . "],"f":["*hötilsa ordh","hötilse- )"]},{"a":"hötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"höträ","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) , subst. släde avsedd för hötransport? Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 448. item läg under tina sleda dröger höö träa oc andra alla tina sleda tha thuu them insäther Brasks Cal 265 ."],"f":["hööträa"]},{"a":"höva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som anstår. thy tillagdhe jak thänna gaffwor, skikkande äptir thäns hälga anda tknadh ok höffwo SpV 546 ."],"f":["höffwo ) , "]},{"a":"höva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trans. \" afpassa, måtta. thu kan thiin slagh swa väl höwa \" Iv 5050 .","2) intr. passa, öfverensstämma. bör til thz som äpte liknilseno är qwämelika höfwa (convenire) mz siälfwo liknilseno Ber 201 .","3) passa, anstå, höfvas, vara tillhörligt, vara tjenligt. byudha hwat som tha kan höfwa Ber 246 . - med dat. aflata tholkin darscap oc smälikin lifnadh. hulkin ey höfwir hänna släkt KL 327 . \" tholkin thing höfdho gudz syni \" MP 2: 39 . thz höwir mik ensampnom vita Bo 61 . \" gifwir öfryt. äptir thy som hwariom höwir \" ib 35 . \" vilde vara j androm stadhga älla liuärne än thik thäkkis- oc honum siäluom höfdhe älla nyttoght vare \" Bir 2: 80 . Gr 286, 317 . Bir 1: 35, 59, 168, 394, 2: 303, 3: 194, 218, 411 . Al 388, 8636 . RK 1: 1297 . VKR 33 . Ber 99 . Su 38 . - med sats inledd af at. ey höfwir . . . at saphirin . . . läggis j träk Bir 1: 303 . \" höfwir ey at liws vptändis blindom ib. -- \" vara lämpligt, vara erfoderligt, behöfvas. med prep. til. \" brödh oc dwk oc annat som ther til höfdhe toko the oc fördho varom herra \" Bo 51 . - refl. hövas, ","1) passa sig, passa, anstå, höfvas. mz ängo andro höfdhis bätir än mz ödhmiuktinna swärdhe dräpa höghfärdhogha owinin Bo 31 . ib 212 . - med dat. höghelicom höfwis at göra stoor thing Bo 187 . Al 1355, 5512 . Su 97, 100, 241 . Lg 809, 813 . MB 2: 179 . \" i the matto som han saa höfwas badhe stadh !SYNS_DÅLIGT? tima \" Bo 148 . - med sats inledd af at. Bo 64 . ","2) vara berättigad att vara, med rätta el. med skäl vara? thz kan wäl mz skälom pröffwas thz thu ma wäl en höffdhing höffwas fore alla alexandri män Al 7994 . i hwlko rättelika först höffwes oc haldher abotans förmanzsens ämbete LfK 29 ."],"f":["-at Su 38 ),"]},{"a":"höva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som anstår. thz war hans höfwa MD (S) 308 . \" giordhe han hänne wördhning äpther sinne höffwo \" BK 210 . ","2) den som passar el. anstår? then iomffru skal nw wara thin höffwa MD (S) 301 .","3) behof, omständigheter. \" lati antwardha thet ofuir är gaardzmästarenom . . . til at haalda oc forestaa folkit medh hwariom eptir sinne höfuo \" VKR 42 . Bir 5: 120 ."],"f":[]},{"a":"höva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trans. avpassa, måtta. complexionatus . . . höuader GU C 20 s. 131 . 3) passa, anstå, hövas. arrongancia thz är at lata sik höffua hedhir wald loff fordel oc wördning for alla adhra SvKyrkobr 353 . - med prep. til. lända (till). the tiil mäd hade hon eth lytet twnth aarr ellir som eth märke, mällon bada syna ögnabrår oc höffde hänne wnders mattho tiill fägrind Troj 74 . - refl. hövas, 1) passa sig, passa, anstå, hövas. hwat ey höffdhis thänna ädhla israels dotther (ɔ Susanna) ganga j tholikin lustelikin stadh, for sins krops twätz skuld SpV 82 . \" non decet illa legi que sunt contraria legi ey höffues the tingh läsis hulken twär ära laghen \" GU C 20 (hand 2) s. 78. - Jfr til-, väl-hövas."],"f":["höffua . ","höffde Troj 74 . ","höuader GU C 20 s. 131 . ","höffues GU C 20 (hand 2) s. 78 impf. höffdhis SpV 82 ),"]},{"a":"hövaþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hovaþer."],"f":[]},{"a":"höve","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se B. Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50: 265 ff."],"f":["höffwe PMSkr 192 )"]},{"a":"hövel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyvel. \" thaghin litz aff brädin mz höfvelin¨ \" Saml 24: 144 (sl. av 1400-t.). scobs bis skaffui eller höffuil GU C 20 s. 554 . \" leuiga ge skaff oc höffwil ib (hand 2) s. 77. \""],"f":["höfwel . ","höffwil . ","höffuil )"]},{"a":"hövelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett passande sätt, såsom det höves, såsom sig bör. honom bör alth thz som faghirliga ok höfflika (decenter) är giort, ok synis j konstinne SpV 205 . hon togh höfligha the bligdhena Hel män 210 . 3) mycket? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 502. hwlket tabernachell war ganska höffliga wänth mz fyra pelara aff bästa gwll begwnte Troj 187 . Jfr ohövelika."],"f":["höfflika . ","höflig(h)a ),"]},{"a":"hövelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett passande sätt, såsom det höfves, såsom sig bör. mz stime oc bange kan bönin äkke vardha höuelica Bo 45 . \" mankönsins atirlösn . . . kan äkke swa höuelica (decenter) vardha vtan blodzsins wtgiutilse ib 187. nar the äruodha höuelica (decenter) for sins fadhirs siäl \" Bir 3: 41 . \" j tässom mwrenom skulu wara thry hus höffuelica (decenter) bygdh \" ib 4: 87 . Ber 272 . han helsade konungen höuelika Rk 1: 2072. hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi ib 2069 . \" redde them höwelika till \" ib 3556 (de båda sistnämda ställena kunna föras till 2). til thera syslo oc embete. som the kunno ekke höflicha fulkompna oc göra vtan talan VKR 16 . ","2) skönt. \" haffdo gull kronor prydda mz dyrom stenom höffuelika smidda oppa sin hwffudh \" Lg 3: 460 .","3) mycket? eth hooff . . . swa höwelika wänt ok riikt RK 1: 1808 . - Jfr ohövelika."],"f":["höflicha )"]},{"a":"höveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) passande, tillbörlig, lämplig. licitus höfflekin GU 3 . \" ey är höwelikit at syndirskorne läpa siungin thit loff \" KL 73 . \" ey är thz höuelikit at iak lifwandis skuli afsätias rikeno \" Gr 263 . \" j sancti saluatoris clostrom . . . maa wara höfflichit oc lofflichit haalla oc hawa vtan for thera clostiris inlykke j bequemlichom oc höwizkum stadhum XL personas \" VKR 6 . \" iak skal giua thik klädhe oc höuelikin kost \" Bir 2: 165 . \" skipi först domkirkio i nakrom höuelicom (en annan handskrift har: quämelicom 3: 410; honesto et congruo) stadh \" ib 4: 370 . \" eet hus . . . hauande höuelica oc faghra höghelikhet (altitudinem decentem) \" ib 2: 104 . \" äruodhe han mz sinom handom the thing som höuelik varo (e quæ decentia erant] \" ib 3: 157 . \" höra höwelik gudz radh \" ib 348 . Bo (Cod. B) 344. Ber 29 . MB 2: 389 . \" man skal os ther plägha väl ok göra mang höffuelik skäl \" Fr (Cod. B, C, E, F) 1534. - med dat. ey är os höuelikt at göra nakat mot thik a varom höghtidhis dagh KL 395 . är os äkke lofflikt älla höwelikit vara osköniogha Bo 114 . \" som . . . hänne ensamme bewiser alla thiänist kärlekenom höffuelika (som tillkommer kärleken) \" Su 91 . - med prep. til. nytia jak swa huars ens samuit som höuelikit är (sicut expedit) til min hedhir Bir 3: 134 . ","2) skön, ståtlig, präkitg. höwelik klede RK 1: 2695 . \" en höwelik saal \" ib 2698 . eth kloster loot han mwra thär swa wänt ok swa höwelikt ib 1190 . \" eth höwelikit örss \" ib 3591 . ib 3535, 3564, 4439 . \" en höwelik skara \" ib 1445 . ","3) höfviskt, belefvad. han war swa höwelik dugande oc wiis RK 1: 234 . \" een stolt man ok höuelik \" ib 633 . ib 1161, 3271 . en höwelik danz ib 1168 . \" mangin höwelik dust ib 3595. höffuelich snach \" ib 2: 4149 . "],"f":["höfflekin . ","höffuelich . ","höwelikt . ","höwelikit . ","höfflichit VKR 6 . ","höuelikin Bir 2: 165),"]},{"a":"höveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) passande, tillbörlig, lämplig. competens . . . höfflegin ok leks goder GU C 20 s. 130 . decens . . . höfflighin ib s. 166 . höfflikit är (licet) fadhren tilbidhia j hymlomen SpV 66 . . . . ath han matthe här epter än nw hänne j höffliga ektescap mz hennes lyke samföga Troj 44 . "],"f":["höffliger: -a Troj 44 . ","höfflighin GU C 20 s. 166 . ","höfflegin ib s. 130 . ","höfflikit SpV 66, 445 . ","höffligh ib 109 . su+perl. höffweligaster: -a Troj 116 ),"]},{"a":"hövidsman","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hovuds man."],"f":[]},{"a":"höviska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) höfviskhet, höfviskt beteende, hyfsning, finhet. änkte är annat höuiska ella ohöuiska, vtan at ädhla ok dygdhelike män haua af åldr haldit före godha ella onda sidhi KS 54 (137, 58) . Fl 1894 . ","2) anständighet, värdigt beteende. hwat ey mon . . . vanlica thin höuisca vara thäkkare än marie renlekir Bo 42 . ib 116 . j . . . sidhanna höffwidzsko Bir 4: 66 . \" aldre kunne sees fäghre höuiska \" KL 350 . - värdighet, förträfflighet. thik brast ängin höuiska (honestitas) Bir 1: 390. ","3) höflighet, vänlighet, godhet, tjenst. hwilka höwitzsko hon giordhe widh honum MB 1: 205 . ib 483. Fl 1211 . Iv 3918, 4303 . \" huath hon matte honum til höfwizko gära \" ib 4370 . \" han forstoþ varra fru dygh ok höuisco \" Bu 24 . - Jfr hiärta-, !SYNS_DÅLIGT?-höviska."],"f":["höfwizka: -o Iv 3918, 4370 . ","höfuizka: -o ib 4303 o. s. v. ","höfuizska: -o Fl 1211, 1894 . höffwidzska. ","höwitzska: -o MB 1: 205, 483 . haweskä, se hiärta höviska),"]},{"a":"höviska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ohöviska."],"f":[]},{"a":"höviske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höfviskhet, höfviskt beteende. aff all the höfuizke man ther sa Iv 5204 ."],"f":["höfuizke )"]},{"a":"hövisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) eg. som tillhör hovet; hövisk, belevad. tha sanctus petrus kom först til room at predica the helgha troo, ware manghe höwiske mästare a mothe honum ok dysputerado medh honum j synne wantroo MP 5: 148 . llepidus . . . wiiss välthalande södh mälther höwisker oc leen GU C 20 (hand 2) s. 74. 2) honestus, anständig, sedig, dygdig. höffwiskastha jomffru maria MJPs 545. andromeda . . . aldra höffwest j bland qwinnor Troj 78 . - i titel. höffuidzker quinna, hustrv kaderin Svartb 482 ( 1464) .","3) anständig, passande. \" bödz thöm wijdh theris peninga pa bade syder haffue en höfuisk mwn STb 4: 25 (1504). \"","4) skön, vacker. \" o min hiärtans käraste iak wilde at iak kunne redha tik, aff mino hiärta aldra lustelikasta, oc aldra höffwidzgasta gaffuo (decentissimum . . . xenium) \" Mecht 222 . - Jfr ohövisker."],"f":["höffwiskasther : -a JMPs 545. höffwidzgaster: -a Mecht 222 . f. höffwest Troj 78 ), "]},{"a":"hövisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) eg. som tillhör hofvet; höfvisk, belefvad. han är een höfuizsk donde man Fl 857 . \" en höffuisk (korteiss) riddare \" Di 81 . Iv 2007, 4308, 4326, 5217 . Di 23, 38, 151 . ","2) honestus, anständig, ärbar, sedig, dygdig. ängillin ok een höuisk människia the hawa en atskilnadh mällan siin Bo 42 . \" fäste sik brudh . . . höuiska j sinom sidhom \" Bir 3: 78 . Bo 238 . Bir 1: 176, 267, 3: 22 . MD (S) 293, 294. SGGK 103 . SGG 128 . Lg 332 .","3) anständig, passande. \" thz är äkke höwizst blifwa här oflänge \" Bo 214 . prydh, mz höuiskastom klädhom Bir 1: 19 . \" höwiskt laat ok synne \" RK 1: 451 . Bir 2: 30, 3: 307 . Va 13 . MB 2: 298 . - lämplig. j bequemlichom oc höwizkum stadhum VKR 6 . \" i nakre höffwiske matho straffa mith othol \" Su 105 . ","4) ss tillnamn. \" boecius höwiske \" SD 5: 148 ( 1343) . - Jfr ohövisker."],"f":["hövizker: hövizk Iv 2007 . ","höfuizsk Fl 857 . ","höffwidzsker: -an Bir 5: 102 ; MB 2: 298 ; ","-asatom Su 202 . ","höuitzsker: -ast Bir 1: 22 . ","höffskir SGGK 103 . ","höwist ib 294 . ","höffuist Va 3 . ","höwizst Bo 214 . ","howist MD (S) 293), "]},{"a":"höviskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) höfviskhet, höfviskt beteende, finhet el. värdighet i uppträdande. lärä thokt och höffuiskhet Va 17 . Di 77, 230, 266, 280 . ","2) ärbarhet, anständighet. \" thäkkare for blygho höuiskhetina \" Bo 125 . Bir 2: 274, 3: 22, 187 . MD (S) 293 . - Jfr ohöviskhet."],"f":["höfwisheth Di 230 . höffuisheth ib 266. höuisheth ib 280), "]},{"a":"höviskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ärbarhet, anständighet. hedhningane ouergongandes naturens höffuezkhet, scamliga leefde mothe naturen SvKyrkobr (Lucid B) 151 . \" en aff klärkomen . . . fordarffwadhir j hogxsins blindhe, hälgha blyghetinna ok heffwikhetinna (honestatis), aldhra mäst sins eghins ordons ällir skikkilse glömande \" SpV 77 . bödz hanom the til wijd sit liff och gotz at twchta sin mwn til höffuithzheet STb 3: 448 ( 1499) ."],"f":["höffuezkhet SvKyrkobr (Lucid B) 151; J Buddes b 167 . ","höffuitzheet STb 3: 448 ( 1499) . höffwishet JMPs 545. heffwikhet: -inna SpV 77 ),"]},{"a":"hövisklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["höfviskt, med värdighet, på ett passande sätt. \" höfuizlika swaradhe herra gafuian \" Iv 5123 . \" thiäna idher höfuzlika \" Fr 1488 . Va 30, 43 . Di 31, 102, 163, 272 . \" huru the vyrdhelica oc höuisklica (reverenter et curialiter) standa. tala oc höra \" Bo 2 . \" höwislika prydh \" Bir 1: 7 . \" at liggiande fäit skulle höuisklica (honeste) oc tryglica gömas ib 2: 104. hafwin sina licamma höuisklica \" ib 3: 475 . Bo 51, 76 . Bir 1: 329, 2: 158, 3: 308, 5: 102 . ledh ihesum höuitzklica (cum moderatione) for mik MB 2: 374 . KL 378 . Jfr ohövislika."],"f":["höuitzklica MB 2: 374 . ","höwitzslika Bir 5: 102 . ","höfuizlika Iv 5123 ; Fr 1488 . ","höwislika Bir 1: 7 . ","höffuislicha Di 272 . ","höffuiskeliga ib 163 . ","höffuiskaliga ib 102 . ","höffweskeliga ib 31 ),"]},{"a":"höviskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ohövislkliker."],"f":[]},{"a":"höviskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) anständig, sedig, dygdig. alt wart liffwerne . . . skolom wi the hälogth oc höfwidzliket för gudhi LfK 72 . ","2) passande, tillbörlig, lämplig, i sin ordning. hafwa höuslik klädhe Bir 1: 102 . ib 3: 307 . \" visa mik höuislika matto (moderantiam congruam) \" ib 1: 310 . \" at höra höuislik gudz radh \" ib 396 . \" hwat ey är thz höuslikit at mannin äruodha af morghnenom ok til quällin ok hustrvn vpnötir j enne stund alt thz som saman sankat war \" ib 121 . Su 277 . - Jfr ohövisliker."],"f":["höuisliker: -lik Bir 1: 102, 396 ; ","-likan ib 3: 307 ; ","-lika ib 1: 310 . ","höffwidzliker: -likare Su 277 . ","höuislikit . ","höffwidzliket ) , "]},{"a":"hövisklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) honestas, höviskhet, ärbarhet, anständighet, dygd. JMPs 545. thy är radelikidh at anamma höffwislighetzsens klädebonadh, som är jomffru maria psaltara ib 577 ."],"f":["höffwislighet )"]},{"a":"hövisklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) honestas, höfviskhet, ärbarhet, anständighet, dygd. wanfrägdhadha vm sins iomfrudoms hövizslikhet KL 118 . alskons hedhirs oc höuislikhetz vitlös Bo 152 . var . . . lustelik höfwitzlikhet j thera sambyggilsom Bir 2: 301 . glömande höuizslikhet (honestatis) ok iämnadh ib 1: 397 . \" tapadhe hon höfwisklikhet och jomf udom \" Ber 82 . Bir 1: 22, 176, 237, 2: 138, 3: 22, 281, 4: 71, 5: 67 . Ber 6, 160 . Lg 3: 565, 568 . ","2) det passande, måtta. jak gaff mannenom al vidhir thorftelik thingh til höuisklikhet ok matto Bir 1: 183 . ib 3: 155 . ","3) skönhet, glans, ära. är konungxsins fäghrind ok höwisklikhet almoghans hedhir Bir 3: 307 . - Jfr ohövisklikhet."],"f":["höuisklekhet Bir 3: 22 . ","höuitzlikhet ib 1: 22 . ","höfwitzlikhet ib 2: 301 . ","höuislikhet ib 1: 237 . ","höfwislikhet Ber 6, 160, höwidzlighet Bir 5: 67 . ","höffwidzlighet: -hetz ib 71. hövizslikhet KL 118 . ","höuizslikhet Bir 1: 397. höffuetzlighet Lg 3: 565, 568), "]},{"a":"hövudh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hovudh."],"f":[]},{"a":"hözl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (de båda ställen, för hvilka detta ord upptages, VGL II Add. 7: 16 och ÖGL Eþs. pr., kunna föras till hözla). Jfr hozl."],"f":[]},{"a":"hözla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotande ord) . . . forma at atirkalla han af syndomen \" ib 1: .98 ey af latande at göra rätuisona for hödzlo älla obrygdilse ib 308 . \" skal thera hörzla ey skadha jdhir \" ib 2: 65 . späkiande hans grat mz hötzlom hulkin hödzla ey är wredhe vtan stoor miskund ib 316 . \" ängin dör aff hözslom \" GO 568 . \" ängin borþe sakta ällä sökia firi hözlum \" SR 57 . Bil 641 . KL 88 ; \" de fem sistnämda ställena kunna föras till hözl. Jfr hozla. \""],"f":["hötzla: -o KL 310 ; Bir 1: 98 ; -om ib 2: 316. hötzsla. hözsla Bir 2: 65 ; ","-o ib 54 . ","hödzla ib 316 ; -o ib 1: 308 . ","hödzsla: -om KL 88 . ","höxla: -om Bil 641), "]},{"a":"hözla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotelse. Prosadikter (Barl) 48 ."],"f":["hötzla )"]},{"a":"hözlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotelse. \" rädhis iak ey thina hödzslan \" KL 112 . \" mz store hämps hötzslan \" Bir 4: 57 . Lg 3: 491 . Jfr hozlan."],"f":["hötzslan . ","hödzslan . ","hödhzlan Lg 3: 491 ), "]},{"a":"hözlas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. hota. med dat. hözlandis hänne Gr 290 ."],"f":[]},{"a":"i","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" I. med dat., som dock stundom, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar, för att uttrycka ett varande i el. inom något, i det inre af något: i. fäm barä copar skulu vara i hwariom smahärþ SD 5: 637 ( 1347) . \" han laa ther i hedne jordh \" RK 1: 2510 . \" sat ii eno fasto huse \" Bu 7 . \" alla iuffru som uppfödes ii uz mönstar \" ib 5 . \" huarf som rökar i väþrä \" ib 8 . \" þu hafþe ii moþor live ful skäl \" ib 79l före þörran vand ii hände ib 6 . \" bätr är een fughil ij hände än fyre i skoghe \" GO 263 . \" i höfdom är hiärne \" KS 31 (80, 33) . hon (tungan) skal täfka i munnenom manz mat ib 55 (138, 59). alt thet i wärildene är ib 2 (4, 3). himil oc iordh oc haf oc al the thing ij them äru Gr 271 nw wardhe liwsen i himblinum . . . oc skine i himpnenom MB 1: 156 . \" han sitar höght ii himnom \" Bu 197 . lifþe . . . ii skoghe ib 18 . \" duo agri huar i sino giærþeno \" SD 2: 289 ( 1299) . \" hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz \" KS 60 (150, 66) . fiskning i haui ok i androm watnom ib 42 (109, 45). hafde sama strömen oa i sama strömenom standande VAH 24: 322 ( 1442) . \" ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen \" ib. \" a land älla i städhom \" BSH 1: 197 ( 1387) . \" skipa ok afftaka domara i häradhe ok hundrare huario \" KS 68 (168, 75) . \" apostoli predicadho hwar i sit landskap \" Lg 37 . \" i þem timä wir ärum j landit \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" haua thz hälzt til hof sidher i lande huario, thet sidher är . . . i thes kunungzgårdhe \" KS 54 (137, 58) . \" hans stauar ok stol var först ii östarlandom \" Bu 99 . \" treuer i þysco lande ib 200. iorþaþe iacobum viþ guz mönstar i ierusalem ib 198. behalla myn gardh i swdherby sokn ligiande . . . . . . oc myn äghodeel i waloberghe i wilskahäradh ligiande \" SD NS 1: 1 ( 1401) . \" jak gaff domkirkionne fem örisland jord ii ey ii skulptuna sokn ii norbo hundare \" ib 11 ( 1401) . \" wt aff stocholms hws eller stadhinom i stocholme \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" war en iuþe ioachim at manne i nazareth \" Bu 3 . \" konungr i suerike norike ok scane \" SD 5: 662 ( 1347) . \" mädh . . . herra niclisse biscope i lyncöpunge \" BSH 1: 131 ( 1371) . \" härädzhöfdhinge i hölbo hundare \" SD NS 1: 36 ( 1401) . wij proasta, domara och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151 (1449, orig.) . \" oppa almoghan j rikeno \" Bir 3: 466. jak sten sture i gripsholm BSH 4: 44 ( 1476) . ib 100 ( 1483). olafwer i skälby SD NS 1: 8 ( 1401) . the . . . innelykto han i thrangom mwr KL 395 . - i uttryck i hvilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet af ett varande på ett ställe: på. j þöm väghenom Bu 71 . \" i eno haui sighla mang scip \" ib 489 . j allom stadom Bir 5: 17 . Jfr de ofvan anförda Gr 271 ; MB 1: 156 ; KS 60 (150, 66) ; BtRK 151 (1449, orig.) ; BSH 4: 44 ( 1476) . - i uttryck som afse beskaffenheten af ett läge: i. at widher läggia hanum . . . swa got godz ok i swa godho läghe SD NS 1: 391 ( 1404) . - i uttryck som afse drägt el. rustning hvari någon är klädd: i. sueptar oc vafþar ii fatökom klute Bu 76 . \" sa jak ena fäghirsta jomfru . . . fördha j huitom mantol ok klenan kortil \" Bir 3: 279 . \" mz hundradha mannum väl kläddom j huitom klädhom \" Bil 428 . \" stodho twe män när them i hwitom klädhom \" KL 131 . \" hon gange in j natkiortlenom oc kwfflenom \" Bir 5: 39 . \" skulu soffua j sinom natnatkiortlom \" ib 42 . \" i wapnom wara \" KS 81 (199, 88) . - i uttryck som afse ställe, skrift el. dyl. hvarest något finnes sagdt: i. scrivas i bliblia Bu 49 . \" þätta sigus ok ii heþnom (qvedium) \" ib 9 . \" swå som six i gamblo ordquädhe \" KS 8 (17, 8) . - i uttryck som beteckna ett omgifvane el. en beröring med ett ämne: i. finna ther ensampna kroppen jnsweptan j syno blodhe MB 2: 170 . \" badha sigh j thera varmo blodhe \" Bil 565 . \" ath man badar och basar bwkin i varmo vathne \" LB 7: 80 . \" döpte howth dukin j blodheno \" Bil 128 . \" jak döpir j vatne \" MP 1: 22 . Jfr II. - för att beteckna ett ämne ss ingående el. förekommande i ett annat: i. skänkte hanom etar i vine Bu 494 . - i bildl. el. andl. mening: i, taker med walz wärkum aaf þöm i handum hawer, huuus, jorþ, vatn, ällär vatswärk SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . the (dygderna) äru summa i manzens skälum . . . ok summa äru i manzens hugh ok wilia . . . än !SYNS_DÅLIGT? alla äru i manzens sidhom ok åthäum ok hans na turalikom skipilsom ib 18 (45, 19). idhna i hugh tinom thz got ok dyghdelikt är ib 22 (53, 24). räkna sik enkte värdha i sinom hugh . . . än tho vilia the äkke swa vara älla räknas for androm i annars öghom Bo 4 . vaxste fatikdomsins astundilse i them ib 3 . \" vm vi vistom j (vid) hulkom (näml. underverk) wi skulum fästa os \" Bir 1: 383 . \" the infästas swa j fordömilsom ok fortappilsom \" ib 52 . \" alla thessa articlä ok hwarn therra i sinom stadh lowum wi . . . stadhughä ok obrutlikä haldä skulä \" BSH 1: 133 ( 1371) . \" at han skulde läsa the samma ordhen for hanom i hans stadh \" Ansg 257 . ","2) för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. sta for mik swa som j siw skipilsom älla trappom Bir 1: 163 . \" koma jämsköt diäfla j hunda hami \" Bil 103 . \" rädhelict diur. halft j manz hami. ok halft j häst like \" ib 404 . \" kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse \" Bo 231 . swa mykith war han vndersam i sina persona oc i sinom ham Al 7454 . \" wij . . . kunnom ey nw sielffue i wor egen persone komma til ider \" BSH 3: 148 ( 1463) .","3) för att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samling el. ett antal: i. som i therra fölghe äru BSH 1: !SYNS_DÅLIGT? ( 1371). ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne Bil 894 . - i bland. vpstodh paulus midhwakt j them KL 174 . \" thu äst ey minst j (in) iudha lanz hofwdstadhum \" MP 1: 44 . \" swa som een är androm högre j (in) godhom andomen swa är ok en androm wrangare ok värre j ondom andomen \" Bir 3: 199 . \" j thässom väpnarom syntis ok fandz een godh man ok min win hulkin som thänkte swa mz sik \" ib 366 . \" skal swa stor gudhelikhet vardha j hedhningomen \" ib 201 . ","4) för att beteckna ett varande inom ett förhållande, ett tillstånd, en ställning el. verksamhet: i. \" fore þe huar sin vägh þäþan i folks asyn \" Bu 208 . \" äru the j myrkiom \" Bir 1: 163 . \" kom . . . j myrke till rom \" Bil 724 . \" i stridh ok storm å haui, hua sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit \" KS 82 (202, 89) . i töm fallom, i bardagha kunno tima ib (203, 90) . varþ dräpin ii striþ Bu 174 . \" var hon atar ii bönom \" ib 5 . \" liggar þär . . . i faghrom heþar \" ib 54 . sagþe . . . hans häst: ok päniga biþa hans i fullom giäldom ib 173 . \" skalt thu när os bo äwärdhelika j frygdh ok faghnadhe \" Pa 23 . ho-. nom war thess mere nade j wanom RK 1: 2509 . \" the systra som liggia j storom oc hardom siwkdom \" Bir 5: 80 . thz wari j confessoris walde ib 20 . \" mädhan the äru hindrada j gudheliko ärffuode \" ib 81 . \" thera gerninga skulu standa j abbatissona skipan \" ib. \" ärffuoda . . . j handa gerning ib. liwär i rätto hionalaghi \" KS 3 (6, 4) . \" vari j sami boot \" SO 25 . \" siw nättir ägha scogha j fridhi standa \" TB 73 . \" skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä \" BSH 1: 133 ( 1371) . \" i sinne fulle mact bliua scolande \" ib 198 ( 1387) . \" öpte decius j giäld ok harme \" Bil 413 . \" the drapo mannen i sinne giäld \" MB 1: 261 . \" adam oc ewa gräto fore abels dödh hundradha aar i reenliwe \" ib 1 . ","5) vid tidsbestämningar för att hänföra något till en viss tid då det sker: i, under. varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum Bu 99 . \" i þem timä wir ärum j landit \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardä ok oganghlichä än ganglichä ok godhä \" ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). ther fåfängr ok olydhen liuer i sinne yngsko KS 46 (117, 50) . \" swa skolom ok vi göra i hans fran uaru \" Bo 94 . \" jak ffyk nw myna karlla op ffran smaalandh y tessa dagha \" FM 673 (1517?). en konung j gamblo laghomen (veteri testamento) six haua astundat ens manz vingardh Bir 2: 85 . \" haffwir nakor syster . . . orolikin laat j sömpnenom \" ib 5: 42 . \" sa ii symne sik vara ii vänasto mönstre \" Bu 11 (med afs. på de båda sistnämda ställena jfr 4). annat hwat är wir i (vid) skänningis samtalu skipathum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku \" ib 5: 564 ( 1346) . abbatissan skal göra räkinskap, eth siin j hwariom manadh Bir 5: 24 . wm räkinskapen kan ey göras j hwariom manadh ib. genstan i eno öghnablike stadhnar aan Kl 312. genstan i thy sammw uplypte han siin öghon til himmilin Angs 257. j thy (derunder, i det samma) reste falantin sik opp Va 25 . i thy (i det, i det samma som) männene komo for dörrenea Lg 3: 247 . \" hiogh mot diwret j thy som thz kom til honom \" Va 25 . \" j dy ath (under det att) mennisken menar haffwa vndher trykth höghfärdh ok fafänga äe swa weth hon ekke for en hon faller ther mith vthi \" Gers Frest 1 . thet radh, i lengdhen gangligith är BSH 5: 20 ( 1504) . \" the som ey bedhas j tima \" Bir 5: 11 . \" thetta gloria in excelsis matte engin böria j förstonne, vtan biscopa \" ST 188 . - i, på. nakan annan dagh i areno Bo 254 . \" i þrätiugunda are sancti iacobi biscops döme \" Bu 197 . \" arom efter gudz byrd, thusenda firahundratha aar i thet andre aret \" SD NS 1: 146 ( 1402). taki tha ey nakra födho wtan j skipnadhom tima Bir 5: 5 . \" bökrena bedhins hwar dagh j wissom timom \" ib 11 . \" swa wäl j högtidhis daghom som j söknom daghom \" ib 18 . \" til then dagh, j hulkom han vpfoor til himerikis \" KL 131 . \" j tessom daghenom fulkomnadhis thz som prophetin for sagde \" MP 1: 155 . hwilkit och i iij heredz tingh randzsakedh är FM 585 ( 1513) . - utan motsvarande ord i Nysvenskan. som när oss stadde waro i thetta sin BSH 1: 186 ( 1386) . änksins idhars lif älla heelbrygdha scal fortappas j thässo sinne KL 174 . \" dualde han swara them j thy sinne \" ib 170 . \" i thet sin (då) han sina erikxgatu redh \" SD NS 1: 9 ( 1401) . \" som iak screff idher till i sisth (senast) \" BSH 4: 299 ( 1502) . ib 5: 29 ( 1504) .","6) för att utmärka den tid något varar: i, under. i thessum daghinom ok thessin daghin ok forodh wt, skal konung magnus hederlikä ok myuklikä haldas BSH 1: 132 ( 1371) . \" rädhandis gudh i allom sin liifs timom \" Bir 4: (Dikt) 233 . \" j första psalmenom är sithiande, j androm standande oc j tridhia sithiande \" ib 5: 18 . Jfr II 8. ","7) vid tidsbestämningar för att beteckna något ss egande rum före en viss tidpunkt: inom, innan, före. fari bort af landi i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ath jak thet fornempda goodz egh igen löse i then fornempda wara fru dagh ib NS 1: 378 ( 1404) . ","8) för att hänföra en del till det hela; i, af. i westra thridhiungenom i närike SD NS 1: 273 ( 1403) . \" for een fämtadeell i ramstadhum \" ib 481 ( 1405) . \" vm then fiärda fiärdung i sama garden \" SJ 196 ( 1447) . Jfr 1. - för att beteckna delaktighet: i. aghä halfdelen i iorþinne SD 5: 637 ( 1347) . \" hans deell i een quarn \" BtFH 1: 79 (1485, nyare afskr.) . \" vi hafwom ämuäl lut ok deel j thässe siäl \" Bir 3: 88 . \" mädh allo thy han atte i lösörom \" SJ 3 ( 1421) . \" som i therrä dagthingan begrine äru \" BSH 1: 132 ( 1371) .","9) i uttryck som angifva hvaraf något består: i. mit goz . . . meth allom tillaghum i wato ok thorro SD NS 1: 18 ( 1401) . \" aller mäste rikedomber i them äwum var i faarom ok nötom \" MB 1: 220 . - för att betecknaf förhållandet mellan det hela och de mindre delar af hvilka det består: på. all annor saak skal wara äpther gutnisth tal, som är fyra gotniske i ären GS 40 . 10) för att hänföra en viss handling el. ett visst förhållande til den särsk. omständighet, med hänsyn till hvilken handlingen el. förhållandet utsäges: i hänseende till, med afseende på, i. i eno liknas olike simon ok sandar guz son Bu 102 . \" domaren kändes sik i allom lutum vara wnuen \" ib 511 . ey formattom vi i nakro honom hiälpa Bo 217 . \" skulu i allum sakum swa stadhug forordhin haldas som daghin sieluer \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" gören warn wilia oc skodhen wart bestand i thässom ärendom \" ib 185 ( 1386) . \" sik förgripa i onyttom ordom \" KS 55 (139, 60) . \" mykit troen i tidhindom vm ofräghd annars \" ib 25 (63, 27). the ther hofsämi haua i mat ok drik, i sympn ok i waku, i glädhi ok klädhom ib 19 (48, 21). synda världinna rike älskara fäm lundom j miscundh MP 1: 191 . \" skulo badhe j sik oc andrum haalda oc lätha halda badhe vtan oc jnnan fore thz som här epther fölgher \" Bir 5: 130 . \" giffue hanom sit i gen swa got j hwqr pening som han hanom fangit hade \" SO 114 . - till. jac oc min kompan warom twe cristne män i nampneno Lg 3: 213 . - på. rika giordhe them i gul oc silf oc i androm myklom äghom Gr 265 . \" äru fatikare j päningom \" Bir 2: 70 . 11) för att betecka medel el. sätt: med. swor i hälghom stafuadhom edhe SJ 72 ( 1411) . \" j hwaria namne thet hälst kan nämpnas \" FH 3: 155 ( 1450) . - i, med, genom. om then owilliä som war kommen mellom migh oc borgemesterna radit oc meneheten i stocholm i thet at myn kere hustru . . . war skwffen slagen oc niddertrengd til gathwne BSH 4: 100 ( 1483) . \" stundom bedröfuar fienden ganska mykith menniskena hogh i dy ath hankomber henne j the bedröwilse ok orättha tänkningh \" Gers Frest 45 . ib 52 . \" thär te warda äradhe i godhom lönom \" KS 82 (202, 89): tagher waar herra vndan domadagh i twem ordhom MB 1: 172 . hulkom han tedhe sik liffuande äptir sina pino j mangom prövilsom (in multis argumentis) KL 131 . \" hulkit väl beuisas i vndirsamlicom teknom \" ib 392 . \" engin vpfar til himerikis j sinne eghne makt vtan ihesus christus \" MP 1: 156 . \" vm han frestar thik j värlzlica manna vinskap \" Bir 3: 30 . \" säliä kläþe oc annät goz . . . i helom stykkiom oc halwm . . . salt i helom pundum allr halwm . . . smör oc fläsk helom skippundum allr halwm \" SD 5: 639 ( 1347) . ath beredha . . . i smör ällir i gäfwm hästum ällir i andrum wärdhum ib NS 1: 443 ( 1405); jfr 9. görandis idhra syslo, j gudz kärlek oc räddoga Bir 5: 89 . på. them (gärningarna) giordhe han i vndirsami matto Bo 29 . \" henna likama liknilse syntis j nakre matto (quodammodo) j minom likama \" Bir 4: 103 . \" kome i sialfsins kost \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - i Nysvenskan icke öfversatt. jäk är giäldskuldugher . . . þore raband, bymane i luthosia, i fyritighi marsch, attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . 12) för att beteckna öfvernstämmelse med: i, enligt. sworo at swa j sannindenne är FH 3: 44 ( 1444) . BSH 3: 174 ( 1466), 4: 299 (1502), 5: 73 (1506?), 215 (1507). II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af något: i. at vi gangom heem ij vart hws Bo 215 . \" j hwat hus ir gangin in \" SD 1: 668 81285, gammal afskr.). a warra i färþ i land ib. \" j een baat herra frederik gik \" Fr 2329 . \" hon sprangh i sängh \" GO 21 . \" lupu alle i skiul \" KL 394 . \" þa hon com ii väruldena \" Bu 10 . \" wpgangane i himenin \" KL 131 . \" ma hwar til annars i köpstadha ok annerstadz farä frilikä \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" komen alla j choren \" Bir 5: 18 . gaar thu j dans see hulikin thu ii hand takir GO 684 . lagdhe han i sina nyo stentro KL 394 . \" jnsät thin krok j buruna \" Bir 3: 428 . \" watn ledha i ta gropa \" KS 85 (208, 93) . \" han lypte svärþet hiögt i väþret \" Bu 57 . i kisto sätiäs SD 5: 639 ( 1347) . \" tha satto the eld i then by \" RK 1: 4130 . \" vm thet bläs mot töm i tera öghon \" KS 84 (206, 92) . \" vm solen skin mote töm i tera öghon ib. - i uttryck som afse drägt: i. þu gräst nykomen ii var kläþe \" Bu 76 . \" fara ii fatök kläþe ib 186. swepte han i hwit rent sindal \" KL 394 . - i bildl. el. andl. mening: i. kom eet leion ii fylghe mz þöm, Bu 71 . Bil 52 . \" tok . . . sinna moþor siäl ii sina händar \" Bu 14 . \" i thina händer andwardhar jak min anda \" Ansg 257 . \" huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa \" KS 10 (25, 11) . kennis jac . . . mik hafua anamat ok i mina wärio takit alt karl niclissons godz BSH 1: 178 ( 1381) . \" läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh \" KS 22 (54, 24) . \" skreff wiisdom i böker \" MB 1: 2 . \" än tho at þe se eigh för . . . i lagh satt \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). kom honom i hugh thz hälgha ordhit Pa 19 . ","2) för att beteckna inträde i en samling el. ett antal. ho i warth forbundh inträdhen äre BSH 5: 20 ( 1504) . ","3) för att uttrycka en riktning: i. !SYNS_DÅLIGT? i himinin KL 131 . \" en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta oc annor vp j högdena hwi halten j i twa dela (åt två håll, på båda sidor) \" ib 18 . ","4) för att uttrycka öfvergång el. förvandling till något: i, till. bran ämskyt ii asko Bu 22 . nidhirfiol en not kärne oc . . . wäxte vp vm sidhe j högt trä KL 24 . \" han skapaþe sik ii quinmanz ham \" Bu 143 . \" wändher kopar j gwl oc järn j selff \" PM XLI . brast afguþa bilätte alt ii sma stykke Bu 155 . thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . \" skipto thässa ätter wärdina i thre löter \" ib 174 . \" vi hafum skiptwort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti \" SD 6: 180 ( 1350) . \" hon skipte daghen ii þre tima \" Bu 5 . ","5) för att uttrycka inträde el. öfvergång i ett tillstånd: i. com mz mik ii guz gläþi Bu 18 . \" ga . . . i äwärdhelika pino \" Ber 210 . \" kmbir sik ther mz j storm ok stridh \" Bil 360 . fioll . . . ij ofuit Fl 372 . \" fallir hon i afwnd oc lat \" Bo 95 . han tyrfdo swear j häl Bil 738 . \" the haffdo . . . all annor rike oc theris konunga sigh vndir bögth oc j skat lagt \" MB 2: 241 . hon (jorden) war klostrena aff gangin mädh dom ok ii skat SD NS 2: 89 ( 1409) . \" vm the skatta jordher oc krononne ingiäld som kommen waro i frälse \" BSH 2: 67 ( 1339) . tu skalt . . . uarlika läggia tik i nokrom (för nokron el. nokorn?) wädha KS 23 (57, 25) . satter i höght werulzlikt wald ib 56 (140, 61). ","6) för att uttrycka ett utbytande: emot. köpa ok sälia ok skipta et godz i annat KS 42 (109, 45) . \" skipta thessa hems äro j äwinnelt himerike \" Bil 538 . \" byt iordhzlikit i himerike \" Bo 66 . \" hvilkit the tre förrenämpda bythede fast j fast \" FM 66 (1460-72). bödh jag them . . . at wetsele i swenske peninge ib 256 ( 1506) . ","7) vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. konungen är wid ingen magt mere (än) han hade till söös nw j somar FM 343 ( 1507) . i nat (senaste natten) vast thu fangin Bo 217 . Jfr III. - b) tillkommande: i. eet hws ther vi herbärgha ij nat (i natt, nästa natt) Fr 1261 . the borgh ok fäste ther vi ij affton (i afton, denna dags afton) skulu gästä ib 1268 . \" þik kombar i morghon (nästa morgon, i morgon) goþar kompan . . . tel hialp \" Bu 102 . \" vil (iak) them ider gerne flya i vinther \" FM 371 ( 1508) . - c) närvarande: i. withe thessä ffonger aff inge fflere skip till sööss nw j hösth FM 343 ( 1507) . the siäl som flcomlica älska varn herra ihesum. skulle meer glädhias i dagh än nakan annan dagh i areno Bo 254 . i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . \" the schole helfftene . . . giffue wt nw i jaar och the andhra aat aare \" BSH 5: 282 ( 1508) .","8) för att beteckna utsträckning i tid: i. iäc skal hava thettä sama goz j minä lifdaghä SD 5: 293 ( 1344). at clostrit then sama sudhra strömen hafuer frij hafft nw i eeth aar oc fyrtighi VAH 24: 322 ( 1442) . \" laa j thry aar vte for klostreno \" ST 271 . Jfr I 6. ","9) vid tidsbestämningar för att hänföra en handling till förloppet af en viss tidrymd: efter, inom. varþ dräpin . . . i fa dagha (post modicum) Bu 174 . 10) vid tidsbestämningar för att utmärka den tidrymd för hvilken en bestämmele gäller: för. ey ma konungin minzska älla annars göra rikesins krono vtan vanlica aff skällike sak j (ad) sina dagha Bir 3: 400 . \" än konungin hafdhe länt j sina dagha nakrom herra nakon !SYNS_DÅLIGT? ib. 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i och för. bygdo kirkio ii sancti iohannis heþar \" Bu 155 . SD 5: 562 ( 1346) . \" til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde \" KS 19 (48, 20) . \" i dräpin fä i thera loff \" Al 6745 . \" j thässa renlikhetsins tekn skäris först klärkiana haar \" Bir 2: 206 . \" bär hwart aar j min aminnilse eeth lyus til kyrkio \" ST 104 . skalt thu wetha hona tik gaghna i twägge handa hugnath Su 183 . \" þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr \" SD 5: 293 ( 1344) . \" then räntho . . . haffuom vij wtlakt i klockor oc i högkores bygningh \" FM 253 ( 1505) . \" i känne giffua ok opinbarlica förclara \" BSH 4: 282 ( 1501) . - i, till, såsom. fik hanum en gulring i wäd Di 37 . \" ffor xx twsant nobele stoth thz j pand \" RK 2: 53 . 12) för att vid superlativer beteckna sätt: på. bemannade wel thz feste oc bespisadet i thz beste RK 2: 3035 . ib 3621 . \" wil iac i thet raska (för raskasta) iac giter (d. v. s. så snart jak kan) koma thet for:da godz medh flerom withnom stadhfästa \" SD NS 1: 313 ( 1403) . - i. ware i thet nesthe alle framkompne in hendher jomfrwn BSH 5: 73 ( 1506?) . 13) för att beteckna grunden: i. gaf gul och self i guz namn Bu 415 . \" latin idher döpä i ihesu christi nampn \" KL 134 . \" vm j bidhin gudh fadhir nakot j mit nampn \" MP 1: 149 . 14) vid uttryck betecknande edgång: vid. swäriande i hälghon SJ 147 ( 1446) . \" ib 148 ( 1446). III. med gen. vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till förfluten tid: i. thet i screffue oss til i vinters (i vintras) \" FH 7: 73 ( 1506) . j sommars, som war FM 450 ( 1510) . \" sua som i sunnodax var sakt \" MP 2: 61 . \" j aftons (i går afton) . . . giordhe thu os storan thäknadh \" KL 6 . \" i morghons (i dag på morgonen) arla (näml. vast thu) anduardhadir domarenom \" Bo 217 . BSH 5: 215 ( 1507) . Jfr i höstas under höster. Jfr ock II 7 a. B) adv. inåt. swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhrin är i wänd (fit intus) GO 1015 . Jfr in-, innan-, inne-, up-, -ut-, þär-i. I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv. - i adhans, se adhans. ","1) = fran 2. franwendilse i fraa syn dene Lg 3: 71 . \" röffwa honom nogot i fraa \" BSH 5: 463 ( 1511) . \" thu togh mik blanzaflor ij fra \" Fl 1754 . byscop kätel doo honum i fraa RK 3: 12 \" ath . . . en anner skal hylla them mik i fraan \" BSH 5: 371 ( 1509) . ","2) = fran 6. standa them andra lit i fra Al 8468 .","1) emot, till mötes. konungin gik honum siälfuer ij geen Fl 324 . \" then riddare springer honum sköt ij geen \" ib 1849 . \" the lupo thz folk genast ij gen \" Al 5109 . Iv 1291, 1345, 1733, 1761, 3303, 3951, 4307 . Fr 140, 2889 . ","2) emot, i strid emot. om nakar mällir mik ij geen Fr 759 . \" huath han hafdhe giort hänne ij geen \" Iv 5500 . ib 3111 . RK 1: 2847 . \" thz war them allom digert i geen \" ib 3243 . ib 1217, 3873 . B) adv. ","1) igen, åter, till baka. ä som the villo vp w brunnenom tha thrykto diäflane thöm ä nidher i gen Pa 18 . thu scal än entidh mz likama oc siäl til världinna i gen ib 20. wilt thw j the snara j gen MD 390 . förmoder jak them ighen, för än jak far aff i dag BSH 5: 215 ( 1507) . \" skreff breff mz then samma igän \" Lg 220 . han helsar them blidhelika i gen MB 1: 246 . \" beder jack ati ghöre meg tesselikies i ghän \" BSH 4: 249 ( 1500) . tha läggis kirkia golffuit oc wmgangane til sin rätta stadga j geen Bir 4: 105 . \" thz wilde the haua j geen \" RK 2: 54 . \" thänna steen mik ij geen ater faa \" Iv 826 . \" at i ville . . . vnne myn syster anna dhen ottingen egiän, hon hade i synnerbo \" BSH 5: 515 ( 1512?) . ","2) igen, till baka, till ersättning, i stället. ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen FH 2: 13 ( 1390) . salde thet godzit bort j hwittis ok köpte et halft godz j gien j reso sokn ib 46 ( 1419) . \" thenne man haffwer ey meen thy sätten mik j järn j gen \" MD (S) 302 . igen, i utbyte, å andra idan. wilia wi oc skipä idher och idhra swa dana forwarningh i gen BSH 3: 9 (1449, samt afskr.) . ","3) igen, åter, å nyo. förr än noghar bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samthycht oc incighlat j sama stadhen j geen VKR 46 ; jfr 2. thz gör synen klar igen LB 7: 208 . warda the wnga igen ib 8: 50 . \" nw wil modheren tagha man igen \" Ber 293 . \" hielper hon oss andre ariidh ighen \" Lg 3: 61 . \" funnos ather j tälgia igen \" RK 2: 6365 . mötas i kalmarna midsommar igen ib 6837 . ","4) qvar. \" the danske behölle en deel gotz j gen \" RK 2: 7726 . \" ther blifuo ey monge jnne igen \" ib 5268 . \" vij [7] släcther j israel waro än j gän \" MB 2: 47 . \" thär skal enkte vara qwart i geen af til morghonen \" ib 1: (Cod. A 10) 555 .","1) = genom 1. thän wälsignadhe porten . . . igönom huilken ihesus, gik Lg 3: 617 . \" sköt langx at salen i gömon two dörrer \" Di 101 . ib 105 . LB 6: 105 . \" thet opna bref . . . som thetta mit bref är igenom hänkt \" SD NS 1: 574 ( 1406) .","1) mellan. om rum. j mällan twäggia röuara var han korsfästir Bo 221 . \" sua sum et rum var e mällan solinna oc stolanna \" Bir 4: (Avt) 177. han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käre Bo 113 . löp iswng konung oc sigord swen . . . i mellom them ok forlikte them Di 156 . - med underförstådt nom. el. pron. konung tidrikð sprang i mellom Di 113 . ","2) mellan. om tid. om broder siwnher heller kwäder j gilless stwgu i mellan minness karom SEG 122 . ","3) mellan. om ömsesidigt förhållande. oftast stäldt efter tillhörande nomen el. pronomen. al the stykke ther hans arfuom oc mik til thenna dagh hafua i mellom warit SD NS 1: 101 ( 1402) . \" epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla \" ib 611 ( 1407) . \" begyntes tha et stort orligh jmellom osanttrix oc aktilius konung. oc haffde manga trider sik i mellan \" Di 30 . at ther hallle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" wir läggium þät af therrä i mällin \" ib. \" än tho at the syndin ey sin i mäldan \" Ber 161 . thenna äranden . . . sik j mällan betraktandis Bir 4: 4 .","4) ibland. \" kunno the !UDDA_TECKEN?: godhe män) ey hrifwas j godho älla pröfwas vtan j mällan onda män \" Bir 1: 67 . B) adv. igenom, allt igenom. tha riffnade hans skip enda i mellom Di 175 . - Jfr thär i mällom. "],"f":["ii . ","ij . ","y . ","hi SD 6: 65 ( 1348)),","i bland , se bland. ","i fram , ","i fran","i gen","i genom","i hos","j hoss )","i mälle , ","i mällom","jmellom ib 30 . " i mällan " Bo 113 . j mällan ib 221 ; Bir 1: 67, 4: 4 . " e mällan ib (Avt) 177. i mellan " SEG 122 ; Di 30 . i mäldan Ber 161 . i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr). i mellin ib NS 1: 611 ( 1407)),","i när","ij- )","i sän","ij- )","i sänder , "]},{"a":"i","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ä."],"f":[]},{"a":"i","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pl. af þu, se detta ord."],"f":[]},{"a":"i","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. L. A) prep. I. med dat., som dock ofta utbytes mot ack. 1) vid rumsbeteckningar, för att uttrycka ett varande e el. inom något, i det inre av något: i. tygade guttorm . . . ad rawid sagde ad magus kak fan en mörding hi enne lasa twnno ATb 1: 29 ( 1454) . " magus kak stod jnne for mins härre nad hi maked pa örebro ib. lgaff honum fore the iordh . . . ok ena ferdinx orthog hi brunvalbodhum ok hi brunvalby ena ferdinx ortogh mina en ij ortogher " SD NS 3: 40 ( 1415) . ib. ","e":[" borgamesthare ok rodmen hii viborgh FMU 5: 53 ( 1482) . - i kuttryck i vilka för en senare uppfattning snarast framträder begreppet av ett varande på ett ställe: på. jak sten sture i gripsholm ridder SvSkr 1: 35 ( 1482) . ffulmyndug på sine moderss wegna och sine modersysters wegna, som hemme j landet äre STb 5: 48 ( 1515) . - med följande ordningstal i uttryck som avse punkt i uppräkning: för. (borgarna försäkrade) i thet forsta ath enga lösa borgara skulo halda oppen wndyga i bakgren.dher . . . framdeldes . . . ath . . . item ath . . . STb 1: 282 (1481). - i bildl. el. andl. mening: i. kunde her erich jensson bewise före rettin j hustrv annes ögön, ath . . . STb 5: 37 ( 1515) . ","2) för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt, en skapnad, en person: i. tha är jach nw then j myn egin person som betra schal STb 4: 79 ( 1505) . - i person, personligen. i!UDDA_TECKEN? ᶜ mark . . . som henne framlidne brodher . . . hade bekent j sith ytersta hans fossere skylloger ware, som han sielff j person bekendt hadhe fore rettin STb 4: 60 ( 1505) .","fiik birgel . . . ij marck, fore thet han war kogemestere j herredagen ib 81 (1519). ib 189 ( 1521) . lxxx march, som benct kogh med sich hade j findhlandz resan pa stadzsens wegne ib 287 (1489-1533, Skip). ve o ve os fförganghe thän dagen j hwilkom wi warom fföddhe JMPs 249. - utan motsvarande ord i nysvenskan. scal fornempde klärker j hwarie wiku ath halda thre messor KTb 4 ( 1430) . \" tornwekterene skole klappe ij reser j hwar thima om natten \" STb 5: 34 ( 1515) . 6) för att utmärka den tid något varar: i, under. haffuer then, som slog michel skreddere j häll, dagh j tre weker her effter STb 5: 121 ( 1516) .","8) för att hänföra en del till det hela: i, av. STb 4: 55 ( 1505) . jagh köpte icke mere än ij lispund j för:ne oxa ib 5: 32 (1514). gaffs monss persson vj marc pa matis bysseskyttes wegna, som matis war honum skyllig; sa myket skal quittes j matisse lön Stock Skb 80 ( 1518) .","hans kreffuitta . . . tackade fore godan klaran rekinschap j myndre och mera ib 43 (1504). - av. Se Sdw 2: 1242. 11) för att beteckna medel el. sätt: med. han skulle ey omaka hakon sadulmakare i ordh ellir gerninga ATb 1: 244 ( 1466) . \" ath j matte nempne thöm j nampn STb 4: 131 (1506). thän andra sonen het paris hwlken kallades oc j andro nampne alexander \" Troj 35 . - i, med, genom. j achillis makt motthe troyaner draga tilbakak Troj 183 . II. med ack. 1) vi rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre av något: i. - i bildl. el. andl. mening: i. han äggiar människiona . . . altidh til ondan wilis än hänne nödhga j syndinna ondzsko, haffwer han ekke makt SpV 575 . 3) för att uttrycka en riktning: i. ATb 1: 2 ( 1451) , 20 (1454). jngegher . . . oplodh . . . sin gardh . . . medh alle thil läghä hws jordh jnghe wndhen taknä fra ghatwnä och nidher i anä ib 25 ( 1454) .","4) för att uttrycka övergång el. förvandling till något: i, till. landsins hyfdhinga hulkin iak wtualde i min lim Nio kap ur Bir 30 . hon (ɔ skeden) war söndir i tw ATb 1: 141 ( 1461) . \" jon fimbo iij marc för han smidde it fat jern j piil \" Stock Skb 74 ( 1518) . ib 75 ( 1518) . gaffz jacob slotzmed v mark for it fat jern han slog i piill ib 157 ( 1520) . ib 159 ( 1520) .","6) för att uttrycka ett utbytande: emot . . . känne jac . . . mik hafua giort . . . eth jorda skipte fast j fast oc frälst j frelse Svartb 479 ( 1464) .","7) vid tidsbestämningar för att hänföra en handling el. ett tillstånd till en viss tid: a) föregående: i. - för . . . sedan. sit hus . . . som an fordom atthe ok han til foren j faa framliden aar stadenom solt hade STb 4: 63 ( 1505) . - utan motsvarande ord i nysvenskan. liggiende grvnd, som ärlige godemen henne tilskyfft och tilbyt hade j nagra faa dagha til forende STb 4: 96 ( 1505) . - b) tillkommande: i. FMu 4: 454 (1473). claus . . . schulle latha schatta hestana, som mwnchana atte, selie bort thöm strax eller j höst STb 3: 243 ( 1495) . ib 372 (1498). hinrik swart skal betale ten tysk femtigi mark nw oc l j wor STb 5: 66 ( 1515) . Stock Skb 34 (1517). 11) för att uttrycka ett ändamål: till, för, i oc för. swa som han är skyllogher oc skadhelighen som sändher spywth oc skoth i i annerss döödh GU C 20 (hand 2) s. 101. hinrik bryningh vnderuiste om sin gests gotz han hade och hade j sit yterste bidet giffue alt j gudz ere STb 3: 258 (1495). j then sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . - i, till, såsom. wardhscriffuaren schal haffua xxiij mark om aarit j sin lön STb 3: 422 (1499). ib 433 ( 1499) . SSkb 32 ( 1502) . Stock Skb 37 ( 1517) . \" anders worscriuere j mark skenkuning ib 41 (1518). \" ib 75, 78 (1518), 115 (1519) . gaffz lasse jensson . . . iij march j fract för ijᵐ tigel ib 118 ( 1519) . ib 121 ( 1519) , 158 (1520). ɉ mark, som swarte sauen han hade giffuit j skreddere lön ib 162 ( 1520) . her clauus boi lade wt xv mark för morten skinnere j hans skot ib 171 (1521-22). 15) för att beteckna det sista el. yttersta av något: intill. huilken . . . tompt han til sigh annamede fore . . . xxxv mark ok strax dagen ther epther then betahalede j sijsthe och mynsthe pening STb 4: 85 ( 1505) . xxij mark, som jon lauerensson hade vel til tacka vpborti j sista pening ib 123 ( 1506) . 16) för att uttrycka en bestraffning och styrande ett subst. som betecknar det varmed bestraffningen verkställdes. ty dömpdes the bade i swärd STb 1: 136 ( 1477) . III. med subst. utvidgat med (vokal och) s för att hänföra en handling el. ett tillståndd till förfluten tid: i. Se Sdw 2: 1242. sworo jens andersson och lasse hauerensson, ath the j wares eth aar forlidet . . . STb 3: 372 ( 1498) . i walburgamessas nest foreledin 'SSkb 36 (1502). j fast[es] GPM 2: 40 ( 1502) . i iwless ib 154 ( 1502) . i höstadz ib 162 (1503?). i torsdagx ib 207 ( 1506) . \" j jafftos ib 211 (1506). - med gen.? alder j myns liffs kende jak swa söthæ lukt \" J Buddes b 85 . I förbindelse med följande ord, särsk. partikel, bildar i uttryck som brukas ss prep. el. adv.","3) igen, åter, å nyo. sworo, ad the aldreghe lenger mintos helder igen kwnno spöria en eälgiwik hafde ligat wndi wigby SD NS 3: 254 ( 1417) . \" han wil riffue wp thät skipte j gen \" Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). STb 1: 396 (1482). Trolles Jb Bi 225 (1484, nyare avskr.). the ther uthen varet hafve, vele ingelunde uth igen Hist. Tidskr. 1: 398 (1508).","4) kvar. \" tw sade ney at tw äy hade korn (svar:) thet giorde jak for lthen skuld sade larins at jak wille gärna hafwa nagat i gen \" ATb 1: 82 ( 1458) . Stock Skb 300 (1519, Skip) . STb 5: 265 (1520). "],"f":["hi SD NS 3: 40 ( 1415)","stod rawid jnne for sitiande retten hi ärbogom ATb 1: 29 ( 1454) . ib. ib 30 ( 1454) . ib. ","vi","i fran","j fra )","i gen (j gän SkrtUppb 150 . j göen ATb 1: 233 ( 1465) ), ","i genom (j gönom PMSkr 524 ), ","i mot , se mot. ","*i mädh , ","i mällom (j mellom FMu 4: 94 (omkr. 1455). i mellam ATb 3: 206 ( 1507) . j lmellan ib 1: l42 (1455); FMU 4: 94 (omir. 1455). emellom SJ 2: 228, 239 (1493). i emellom ib 217 ( 1492) . ","emillom HSH 13: 114 (1524, Brask)), ","*i mällom at","*i nu , ","*i sunder , ","i sänder (j sändir) adv. L.","*i vidh","*i vidher? (j wedher), "]},{"a":"i fram","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i fran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i fran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i fran thrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tränga undan, avlägsna. . . . oc ey bliffue med swadant owerwold i fratrengd som nu gaar rykthet HSH 15: 27 (1526? Brask)."],"f":["i fratrengd )"]},{"a":"i fran vända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvända, förmå till affall. part. pret. med ack. i st. f. dat. (the wore aldelis riketh i frawendhe BSH 5: 124 ( 1506) . Jfr franvända."],"f":["i frawendha )"]},{"a":"i ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ingå. \" ij thz herbärghe han ij gär \" Fr 2595 ."],"f":["ij ga )"]},{"a":"i geen giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återgiva, återskänka. o maria thu igängiffuer mz thinne hälge affkömdh . . . thz som befröffdha ena borthogh JMö 121. gudh igängaff fridhen ib 178 . 2) giva ss ersättning, giva i utbyte. tha tilbindir jach mik . . . clostreno swa got gooz . . . j gin giffuo Neuman Vokbal 81 (1474). - Jfr giva i gen."],"f":["igänggiffuer JMÖ 121 . ","konj . ","igängaff ib 178. part. pret. igängiffwin ib 56 ),"]},{"a":"i gen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i gen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i gen anama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återtaga, återfå. \" atj honom behelplige äe then hans kirchie virmo j gen aname \" FM 272 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"i gen anama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återtaga, återfå. \" thy gör jac allom vterlichet . . . at abbatissan i i wazstena oc clostersens ämbitzman . . . sculu fulla mact haua the for:no vnöö igen annama \" SD NS 3: 146 ( 1416) . Jfr anama igen."],"f":["-annama )"]},{"a":"i gen andvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återlämna. SD NS 3: 129 (1416, avskr.) . Jfr andvardha i gen."],"f":["igeen antuardha )"]},{"a":"i gen andvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återlemna. \" oploot hon oc i gen anduardadhe klostreno thän fornämpda större gardhin \" SD NS 2: 236 ( 1409) . ib 357 ( 1411) . Jfr andvardha. i gen."],"f":[]},{"a":"i gen bezla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tygla, hålla tillbaka. min licama är som eth wilt oc otampt diwr som löpir . . . wtan thät wardhir igen bedzlat SvB 494 (början av 1500-t.). "],"f":["-bedzlat )"]},{"a":"i gen biudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) erbjuda att återlämna. SD NS 3: 129 (1416, avskr.) . 2) bjuda i stället el. i utbyte. SD NS 2: 741 ( 1413) ."],"f":["igeen budhne )"]},{"a":"i gen biudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["erbjuda att återlemna. ath han honum sina peninga laglige i gen bödh SD NS 2: 319 ( 1410, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"i gen bliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva qvar. swa at ganska faa j gän bliffwo mz triphone MB 2: 274 . Jfr bliva i gen."],"f":["j gän- )"]},{"a":"i gen byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) bygga igen, tilltäppa. at almännings farlidh war igen bykt a mote laghom AktKungsådr 4 ( 1399) . ib 5 . - Jfr bygia i gen."],"f":["-bykt )"]},{"a":"i gen byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Lg 3: 168 ."],"f":["i gän- )"]},{"a":"i gen bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bära tillbaka, bringa tillbaka. maria gudhi lydandis, swek owenen, gaff i gän ärona oc bortälte dödhen oc i gän baar liffwet (vitam reportauit) JMÖ 64 . Jfr bära i gen."],"f":["i gän baar JMÖ 64 ) , "]},{"a":"i gen böta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["laga. systrana som conuentz klädhin skulu skära söma oc j geen böta Bir 5: 102 . Jfr böta i gen."],"f":["j geen- )"]},{"a":"i gen dragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga tillbaka, draga bort. o söte ihesu, mina händir antwarda iak thinne mildhet . . . oc j geen dragh them ffran alle ondhe gärningh SvB 482 (ibörjan av 1500-t.). Jfr dragha i gen."],"f":["j geen dragh) , "]},{"a":"i gen driva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Bir 4: 53 ."],"f":["j geen- )"]},{"a":"i gen driva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkasta, upphäva, göra om intet. millaste herran ihesus wiliandhes nidhra oc igändriffua högfärdhena, ödhmyukte sik JMÖ 164 . - upphäva förvärvandet av el. besittningsrätten till (ngt). kan thet swa händha, at thetta for:da gooz kan igeen driwas meth lagh oc rättom domum SD NS 3: 194 ( 1416) ."],"f":["igändriffua . ","igeen driwas)"]},{"a":"i gen dämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dämma igen. . . . och sade, dhe hade igendämpt kungzådren Priv f Sv st 184 (1480, avskr.) ."],"f":["supin . ","igendämpt )"]},{"a":"i gen döma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter tilldöma, döma att återgå till. kännes . . . mich hafua igen dömpt ragnare i hakstum en gardh i löt liggiande, fran herra nicles boson riddara SD NS 1: 9 ( 1401) . ib 534 ( 1406) . Jfr döma i gen."],"f":[]},{"a":"i gen fa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återfå. \" sina päninger i gen fa \" SD NS 1: 89 ( 1401) . hauer lika mykit ok lika got godz i gen fongit ib 2: 125 ( 1409) . MB 2: 287 . Di 45 . DD 2: 14 ( 1459) . ","2) återgifva j gen faa . . . thz orättelika fangit är Bir 4: 90. hwilkom han skulde the illa fangen thing j gen faa ib. - Jfr fa i gen."],"f":["j gän faa MB 2: 287 . " egen faa: -faar " DD 2: 14 ( 1459)),"]},{"a":"i gen fa","b":[],"c":"","d":"","e":[" 1 pers jgenfinge, 3) få i gengäld, få som svar. eders nades gunstelige scriffuelsse och gode swar wij nw med wore . . . sendebud . . . aff eders nades högmektighet jgenfinge STb 5: 354 (1521, Kop). - Jfr fa i gen."],"f":[]},{"a":"i gen falla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["störtain, rasa samman. eder gruffue som igen fallen är HSH 19: 5 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"i gen fanga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. återfå. Se Sdw 2: 1243."],"f":[]},{"a":"i gen finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återfinna. \" reperio . . . vppa finna oc igen finna \" GU C 20 s. 523. . . . huilken gard tilforin vplatin war anno etc. xᶜ sexto, och kom jngen thera tette j hogh, at swa giort war, och hade baden forlömpt, at han war jnscriffuen, huilken vplatilse ther j gen fynnes til rantzzakan om corporis christi tijdh STb 3: 339 ( 1497) . SJ 2: 316 ( 1497) ."],"f":["-finnes . ","-fynnes )"]},{"a":"i gen fulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva ss ersättning. henne swa got godhz i geen fulla SD NS 1: 227 ( 1403) ."],"f":["i geen- )"]},{"a":"i gen fylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fylla igen. HLG 2: 11 (1509)."],"f":[" y geen filla )"]},{"a":"i gen föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" GS 40 ."],"f":[" i geen- )"]},{"a":"i gen ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå tillbaka. thet medh orätth är bort gangit tha ma thet medh rätto i gen dömas ok i gen ganga ATb 1: 105 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"i gen gava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gengåva. gudh gör allom gott, och ey tarffuer therföre någre igen. gåffwer eller löön PMSkr 670 (avskr. från senare h. av 1500-t.)."],"f":["igengåffuer ) , "]},{"a":"i gen giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) åter- gifva, återskänka. som honom än liffwit j gän gaff MB 2: 289 . - återlemna, återbetala. the fornämpda xxvj marker i gen gyfwa oc beredha SD NS 1: 200 ( 1402) . ","2) återgifva, gifva ss ersättning. honom ok hans arffwm swa goth godz for the for:da qwärn i gen geffwo (för -geffwa) SD NS 1: 27 ( 1401) . ib 156 ( 1402), 235 ( 1403), 317 ( 1404). - ersätta. til binder jak mik . . . for:da henrik ok hans arffwm allan then skadhan oprätta ok j geen giffwa FH 2: 90 ( 1432) . - gifva i stället, gifva i utbyte. haffuer mig igen giffuit twa delana i grimstorp SD NS 1: 274 ( 1403, nyare afskr.) . - Jfr giva i gen."],"f":["j geen- . j gän-. i gen gyfwa. i gen geffwa), "]},{"a":"i gen giälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återbetala, återgålda. min herra do fore rättan elskogx kärlekheet. fore thy skal iak honum thz sama i gen giälda Prosadikter (Sju vise m) 155 . Jfr giälda i gen."],"f":[]},{"a":"i gen giälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SD NS 1: 235 ( 1403) . Jfr giälda i gen."],"f":["i geen- )"]},{"a":"i gen halda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara återhållsam, försaka. then som byghinnar falla i armodh oc ey är alstings fallen, hanom är mindre blygd at i gen halda (absinere) än alstings falla Ber 288 . Jfr halda i gen."],"f":[]},{"a":"i gen hava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hafva till baka, få till baka, återfå. siins faders breff . . . igen hafua SD NS 1: 29 (1401, nyare afskr.). ib 156 ( 1402), 200 ( 1402) o. s. v. ","2) hafva qvar. hwadh the j gin haffua Bir 5: 131 . \" the enda faar älla laamb iak igänhaffde \" Su 161 ."],"f":["igän- . ","j gin-),"]},{"a":"i gen kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återkalla, taga tillbaka, förklara ogiltig(t). huilkit wi ok i then mate ikke tilstandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff SD NS 3: 472 ( 1419) . \" at ryggia oc igen kalla the breffue oc ärandhe i skriffuit haffuen till pawen \" BSH 3: 152 ( 1464) .","4) återkalla, kalla tillbaka. kesarins son war i gen kallath. oc mästarin byriadhe sit äwintyr Prosadikter (Sju vise m) 154 . ib. - Jfr kalla i gen samt oigenkallande."],"f":[]},{"a":"i gen kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) återkalla, taga tillbaka. ighen kalla (revocare) alth thet rikena kan koma til forfang SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). thetta gotzit i geen kalla ib NS 1: 73 ( 1401) . ib 182 ( 1402), 2: 93 ( 1409). ","2) åter bringa på tal? som repper eller i gen kallar . . . en aff thalet zaak SO 98 . ","3) återföra, bringa tillbaka (från). somlike hafdho han gärna medh allo ighenkalladh, oc atherdraghit (revocare) aff thom vilianom Ansg 187 . - Jfr kalla i gen."],"f":["ighen- . ","i geen-),"]},{"a":"i gen kasta","b":[],"c":"","d":"","e":["fylla igen. sades, ath tet (ɔ eth priueth och mack] skulle jg en kastas vtan alle hinder eller hielperede STb 4: 76 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"i gen koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återkomma, komma till baka. the som i gen komo Pa 11 . ib 18 . Di 34 . BK 210 . \" ther som effraym waro j gen kommaskolandis \" MB 2: 110 . \" äpther naghra dagha j genkomandis \" ib 114 . ","2) återkomma, återställas. \" epter thy . . . the !UDDA_TECKEN? thessa thry rike) . . . igenkompna ära i godhe gamble sambindelse \" FH 1: 39 (1458, nyare afskr.).","3) åter tillkomma, åter tillfalla. scal thet for:da gotz i geen komma til mik SD NS 1: 235 ( 1403) . \" ib 264 (1403, gammal afskr.), 265 ( 1403). . Jfr koma i gen. \""],"f":["j gen komma . i geen komma. igängkomma BK 210 ),"]},{"a":"i gen koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återkomma, komma tillbaka. om gudh vil mic swa kränkia at jac ey liuande igen comber aff thässe reso SD NS 3: 146 (1416). ib 328 ( 1418) . \" swekit gän kom (reversa est) til sin mästara \" JMÖ 97 . om k. christ. i gän komme HSH 15: 22 (1526, Brask). 3) åter tillkomma, åter tillfalla; återkomma till tidigare innehavare. strax epther thera afflydelse schal hwsith j gen komma vtan alla hinder och gensegelse til prebende ath vppeholle gudztienist medh fore thöm ok alla cristna siela STb 3: 466 ( 1500) ."],"f":["igeen- . ","i gän-),"]},{"a":"i gen köpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återköpa. SD NS 2: 752 ( 1414) . wilio for:dä iiij stenger jgen köpa til sigh siälffua ath ägha Svartb 497 ( 1470) . ib (Skokl) 527 (1477). SJ 2: 241 ( 1493) . tha skulde han tet j gen köpe epther gode mentz skattingh Jfr köpa i gen."],"f":["ighen- )"]},{"a":"i gen lata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lemna i stället, lemna i utbyte. hawer oss i geen laatidh siäx örisland jordh SD NS 2: 118 ( 1409) ."],"f":["i geen laata )"]},{"a":"i gen lifna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvarlämna. \" wii moghom ärwä warom foräldhrom efther there döötz timom huat the oss igin lifna \" SD NS 3: 166 (1416)."],"f":["igin- )"]},{"a":"i gen liggia ighen","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga kvar. wij . . . fatige karle lher ighen liggia BSH 5: 178 (1507, H: Gadh)."],"f":[]},{"a":"i gen liva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lefva qvar. sa lengie . . . en man igen liffwer BSH 5: 462 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"i gen lykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsluta, stänga. \" j gen lykte dörena \" MB 2: 167 . Jfr lykkia i gen."],"f":[]},{"a":"i gen läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva ss ersättning. them fornemdha philipusse ok hans arfum swa guth goos i ghen leggia SD NS 1: 59 ( 1401). ib 142 (1402, nyare afskr.), 203 ( 1403). Jfr läggia i gen."],"f":["i ghen leggia . i geen lägga SD NS 1: 142 (1402, nyare afskr.)), "]},{"a":"i gen läsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låsa. STb 4: 48 ( 1505) . Jfr läsa i gen."],"f":[]},{"a":"i gen lösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åter inlösa, återköpa. fora än the (godsen) ii geen löst äru SD NS 1: 97 ( 1402) . ib 234 ( 1403), 235 ( 1403), 378 ( 1404) o. s. v. at jac thet (godsett) i gen löst hafuer ib 2: 219 ( 1409) . Jfr lösa i gen."],"f":["ii geen- . i geen lössa: -lösser SD NS 1: 234 ( 1403)),"]},{"a":"i gen lösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) åter inlösa, återköpa. then waning, som hans . . . köptä aff stadin . . . skal stadin igen löse fför clxv mark STb 5: 28 ( 1514) . 2) återlösa, friköpa. bildl. iak haffwr mina siäl fförtapat som thu igen löste medh tith hälga blod SvB 34 (börj. av 1500-t.). han gaff wt sonen, til thäs at tiänaren skulle j gän lösas oc wardha qwitter SvKyrkobr 317 . - Jfr lösa i gen."],"f":["j gän- )"]},{"a":"i gen mura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenmura, åter tillmura. iblandh stenana ther holet i gän mwradhes mz Lg 437 ."],"f":["i gän- )"]},{"a":"i gen mäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lmäta tillbaka. j samma matto wi mälum wt andhrom, tha wardhir os betaldh, ok athir j gen mälth (mensura qua mensi fuimus remetietur nobis) SpV 570 ."],"f":[]},{"a":"i gen qvikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återkomma till liv. . . . ath han laagh langelica dödh medh henne och j ghen quechnade STb 4: 141 ( 1507) ."],"f":["j ghen- )"]},{"a":"i gen ropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SD 5: 678 (öfvers. fr. 1467). Jfr ropa i gen."],"f":["jghen- )"]},{"a":"i gen sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["resa invändningar emot (ngt). thy bidiom wij alle epterkomande konunga . . . tessen forlenilsse och vnnilse i jngen mathe j gen sigia eller forkrenkia Mon Dipl Sv 18 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"i gen skikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" MP 3: 42 (möjl. två ord; jfr i gen 3)."],"f":["j geen- )"]},{"a":"i gen skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återställa, återskaffa. \" at thu minom son j geen skipadhe sina hustru \" ST 528 ."],"f":["j geen- )"]},{"a":"i gen skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återskaffa. i tässe antiphone prisas iomffrun . . . för thz at hon igänskepadhe os wan arffwa deel li hymerike JMÖ 56 ."],"f":["igän- )"]},{"a":"i gen skriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrifva å nyo, skrifva i stället. oppa aattonda bladhino oc oppa the adhre sidhone är scrapath oc j geen scrifuat the ordhin til sik VKR 55 . \" oppa nionda bladhino oc försto sidhonne är scrapat tyswa oc j gen scrifuat thet ordhit garzmestarans ib. \""],"f":["j geen- . "]},{"a":"i gen sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå igen, slå till baka, gifva motslag. hwa i geen sla han brygger kiwith GO 808 ."],"f":["i geen- )"]},{"a":"i gen sla j geen","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå igen, slå tillbaka, giva motslag. thz första godha thinget som är at j geen sla owinin mz thz är rät tro MP 3: 98 . - återstråla? for thänna sakir hogsins öghom aff guddomsins klara sken mothe, ällir j gen slaghno (reverberatis ergo oculis mentis), liwsit wmfangit SpV 224 ."],"f":[]},{"a":"i gen standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" |Fdan. igenstande] återstå, vara obetalt. hwat som i gen stodh aff the päninga SD NS 1: 140 ( 1402) . \" tildömom wi . . . marghet til the fäm marcer i geen stodho aff huquon \" ib 410 ( 1405) . Jfr standa i gen."],"f":["i geen- )"]},{"a":"i gen standa ighen","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återstå, vara kvar. tha wil jak göra thz thu astwndar tilföghiandhe, thy som nw är sakth, thz som j gen standhir SpV 27 . - återstå att betala, vara obetalt. framdelis skulle i gen standa clxxij (172) marcker aff forscrifne suma som obethalade ware SJ 2: 112 ( 1488) . Uppl Lagmansdomb 19 (1490). SJ 2: 167 ( 1490) . iɉ ᶜ (150) march ssom tillförendh aff samma köp ighen stodh ib 234 (1493). ","2) ha kvar obetalt, vara efter med. en aars rentta han i gen stode aff the i!UDDA_TECKEN? (150) mark SJ 2: 232: (1493). - Jfr standa i gen."],"f":[]},{"a":"i gen stoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstoppa. then maath, som . . . i gen stoppar ynelffwanar LB 7: 78 . thee (!UDDA_TECKEN? aadronar) ärw igenstwppade ib. - åter tillstoppa. thet skal han lata i geen stoppa SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). - Jfr stoppa i gen."],"f":["i geen- . ","igenstwppa )"]},{"a":"i gen stoppa i gän","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstoppa. hans öron i gän stoppadhos SkrtUppb 338 ."],"f":[]},{"a":"i gen sända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återsända. at for:de herra beint scal joane lafrintsone thet pantzaret i gen senda SD NS 1: 484 ( 1405) . \" at . . beint thet pantzaret äy i gen sende \" ib. \" aat spöriande helyodore. hulen waare beqwämare än eth sinne j gän sända til iherusalem \" MB 2: 289 ."],"f":["j gän- )"]},{"a":"i gen sänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenfylla, sänka, stäna genom sänkning. hampnerne (näml. äro) igensenckthe BSH 5: 163 ( 1507) . FM 186 ( 1504) . Jfr gensänkia."],"f":["igän- FM 186 (1504)),"]},{"a":"i gen taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återtaga. \" hwilketh edere thro swena . . . igen togo \" BSH 5: 396 ( 1510?) . ","2) taga till baka, vägra fullgörandet af. wild engha lund sin ordh j gen taka Lg 1033 . - Jfr taka i gen."],"f":["igen taga )"]},{"a":"i gen taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) återtaga. ey wil ok hon . . . kiortillin aflagdhan j gen taka (recipere) SpV 74 . hulket gull borgemestara beffalthe honom ighen taga effter tompten ey opbuden är SJ 2: 246 ( 1493) . Saml 24: 148 (1488-90). - Jfr taka i gen."],"f":["igeen- . ","ighen- . ","-taga . ","-taghe )"]},{"a":"i gen tea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["visa till gengäld, bevisa, tillbaka. mädhan min herra do fore min kärlek skuld lthy wil iak thz sama honum kärlika i gen te Prosadikter (Sju vise m) 154 ."],"f":["-te )"]},{"a":"i gen thrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillbakatränga, dämpa, tygla. for . . j geen tränghiaskolandis !SYNS_DÅLIGT? stringendam) thera käthe, oc lusta som kathe äru Bir 4: 63 ."],"f":["geen- )"]},{"a":"i gen unna","b":[],"c":"","d":"","e":[" . v. låta få tillbaka, upplåta tillbaka. item kan thet oc swa falla, at for:de erik karlsson wil thet i gen lösa, tha skal thet wara aff kärlekx skuld honom thet i gen vnna fore sama pänina SD NS 3: 62 ( 1415) . Jfr unna i gen."],"f":[]},{"a":"i gen upfylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ersätta. \" kan thetta godzith . . . fore for:da frw katerine i nokra matto ath hindras, tha tilbindom wy oss . . . henne . . . thet igen wpfylla \" SD NS 3: 146 ( 1416) ."],"f":[]},{"a":"i gen vaxa","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,, v. växa åter. Se Sdw 2: 1243."],"f":[]},{"a":"i gen vinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återvinna. \" tw haffuer drengeliga thin häst igen wunnet \" Di 147 ."],"f":[]},{"a":"i gen vinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återvinna. Sd NS 3: 304 (1418). Jfr vinna i gen."],"f":[]},{"a":"i gen välia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["välja i stället. Se Sdw 2: 1423."],"f":[]},{"a":"i gen äskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återkräfva. haffuer her akä . . . ighen elskath (för ighen eskath) skyp och gotz BSH 5: 203 ( 1507) ."],"f":["ighen- )"]},{"a":"i genom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i genom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i genom stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomstinga. Se Sdw 2: 1243. Jfr stinga i genom."],"f":[]},{"a":"i genom stinga","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"i häl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häl, f."],"f":[]},{"a":"i häl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se häl, f."],"f":[]},{"a":"i lata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hälla i, ifylla. Se Sdw 2: 1243. karen j hwilkom oleonna filthme wardhir j lathen (infunditur) SpV 259 . - med obj. betecknadsne kärlet i vilket ngt hälles och prep. af. hwilkin kalkin wilt thu först aff thässo watne haffwa j läthnan SpV 63 ."],"f":[]},{"a":"i mot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mot. Jfr thär i mot."],"f":[]},{"a":"i mot bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jnfendo . .. möket imoth bryta GU C 20 (hand 2) s. 26."],"f":["imoth- )"]},{"a":"i mädh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i mällom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i. Jfr thär i mällom."],"f":[]},{"a":"i mällom at","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i nu","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i sunder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i svälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälja, sluka. \" han hade i swolgit en wapnan man \" Di 83 ."],"f":[]},{"a":"i sänder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insätta, infästa. \" skal hon hölya sit hofwth medh hwif biskopenom j sätyande nalena \" VKR 67 . Bir 4: 20 . - insätta, inympa. gör jak sua som godhir träplantare hulkin som i sätir (inserit) planto quist älla telong j thorran stok Bir 3: 65 ."],"f":[]},{"a":"i tända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["antända, sätta eld på. - tända, påtända. Se Sdw 2: 1245."],"f":[]},{"a":"i tända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["antända, sätta eld på. j tände han stadhen oc vpbrände MB 2: 220 . - antända, upptända, anlägga (eld). jwdas . . . j tändhe elden oc bräne alt j röther MB 2: 233 ."],"f":[]},{"a":"i vidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"i vidher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"ia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , interj. och subst. L. A) interj. 1) ja! tha swarade magnus dws martinne jaa wet jag swa hoo thet giorde ATb 1: 44 ( 1455) . \"ällir haw´r tw warid här för?\" \"ja, haw´r jak swa\" Beckman STud 87 (1461). lauris . . . badh hanom at han skulle läna¨ hanom een hesth pa bärgith ia sagde fasbiörn vil iak swa ATb 1: 207 ( 1465) . tha swar[e]dhe the alla jak m[ed] oprectha hendh[e]r GPM 2: 328 ( 1509) . - sighia ia, säga ja. Se Sdw 2: 1242. 3) ja! i sanning! nå väl! kadrin . . . sade först til lbörgemästaranna jaa thz lidir nw at nicolaus mässo ath i skolin sätia idart rad Beckman Stud 90 ( 1459) . B9 subst. n. samtycke, bifall. j skulin alle hawa et ja älli ney Hel män 113 . ib. - Jfr iakalla, -sighia."],"f":["jaa . ","jak )"]},{"a":"ia","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":[" L. A) interj. ","1) ja! wil thu fru at vi sighiom honum til? ja iak idher thz sama radha vil Fl 428 . \" hafwir iak thz oppa thik forthiänt . . . sonen swaradhe jaa fadhir \" ST 382 . \" o älskelika syster wilt thu wita mz hwario skörlifnadhin hältz atherhalz ja min käre brodher jak bidher thik at thu sigh mik thz \" Ber 83 . !SYNS_DÅLIGT? the swa LfK 267 . ib 276, 277 . sanctus germanus saghdhe hustru hafwir thu the gudhena nokontidh seeth, hon swaradhe iaa wel mangum sinom ST 31 . som ey ägher sik siälffwan, oc hwaske haffwer ne ällar jaa LfK 16 . - sighia ia, a) säga ja (till), lofva att lyda el. att uppfylla. sagþo ia viþ biskops buþi Bu 5 . röst com af hinnom ok saghþe ia viþ hans orþ ib 496 . b) samtycka (till). sighia ia gen färdhinne Bil 321 . sadhe ther till jaa RK 3: 3326 . c) gifva sitt bifall (åt) antaga, godkänna, erkänna. sighiom wi aldre ja til nokan annan BSH 1: 185 ( 1366) . ib 188 ( 1386) . \" sighi alt conuentit jaa mote (consentiet in) hänne \" VKR 63 . d) lofva, medgifva. sidhan henne är jaa sakt at ingaa j clostrit Bir 4: 16 . VKR 63 . ","2) jo! diäfwlen sagdhe ne ey ma thz wara . . . thänne sagdhe ia KL 58 . är ey ther a mooth noghor boot . . . jaa är swa LfK 276 .","3) ja! i sanning! nå väl! en min likame smittas gen hiärtans vilia ja tha höghis min renlifuis krona mz thwfäldom lönum Bil 557 . B) subst. n. samtycke, bifall. mäþ þera ia dömde guþ han tel häluilitz Bu 28 . vtan faders vitu oc ia MD 344 . \" meth minna nesta frenda ok wena ja, godhulilia ok samthykkio \" SD NS 1: 22 ( 1401). ib 29 ( 1401) . \" gaf ja at bryta belatit \" Bil 478 . \" sum här gawo sit ia til \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - samtycket till giftermål, jaord. hon . . . wilde sith ia enghalund hanum gifua Bil 682 . hwilkin möö a giptirmal ganger vtan fadhurs ja SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ."],"f":["jaa )"]},{"a":"iaa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["säga ja till, lofva. ath . . . dragara thz iaa säghia göra vylia SO 206 ."],"f":[]},{"a":"iadut","b":[],"c":"","d":"","e":[" , interj. o ve! GPM 2: 22 ( 1508) ."],"f":["jadhwth )"]},{"a":"iadut","b":[],"c":"","d":"","e":[" RK 2: 8982] o ve! perse flyddo ok vndan löpa iadwt ij hvario buska öpa Al 2858 . \" ropar iadwt widher \" ib 5302 . hebrica konung ropadhe iadwt thz han haffwer sin älgskogha mist ib 8044 ."],"f":[]},{"a":"iafliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäfliker."],"f":[]},{"a":"iagha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lägha."],"f":[]},{"a":"iaghan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäghan."],"f":[]},{"a":"iaghare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäghare."],"f":[]},{"a":"iahärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jaherre, herre som alltid samtycker. ja herre mon the wara alle MD (S) 202 . \" jdher jaaherra wil iak ey wara \" RK 2: 1898 ."],"f":["jaaherra . ","ja herre )"]},{"a":"iak","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. pers. ","e":["jag. \" iac skildhi fyr festnum \" SD 2: 279 ( 1299) . \" jak byrghe karlson vitna þet \" ib 4: 686 ( 1339?) . \" iak alexander thik helso tee \" Al 5930 . viþ moþor döþ gat iak fast gratet Bu 74 . \" jak þaka guþi ok sancto iacobo. at iak är frälsaþar fange ib 174. mädh allum thöm landum ok stadhum som jak bo inne hafdhe a mins herra konunxens wegnä tha han aff landeno foor, skal iak eller min wmbudh mik eller sik enkte bewäria \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" jak som i dagh jngik j tiidh hws \" VNB 16 . \" thin ängil oc jak fölgdhom thässe siläline \" Bir 3: 97 . \" thänne är suasom annar jak (alius ego) \" ib 70 . \" at iak forma hämnas min ok minna guþ \" Bu 508 . \" kommen . . . til min \" MB 2: 122 . RK 3: (sista forts.) 5691 . \" mik tel aflat ok lösn minna synda ofra iak . . . mit äruþe \" Bu 3 . þu köpte mik lif mäþ þinom döþ ib 75 . \" þa hon skulde mik tel dozens föþa \" ib. \" hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan \" ib 135 . \" at iak marten och pavall hafom latit skälicom manne, anderse garpp, vaart goz ii viarby . . . for sexthigi marker penningä, hwilico som vit kyännoms hava fulleleca opburit; ok fore thy affhendom vit os thet goz fornempdä \" FH 2: 9 (1374, nyare afskr.). bidom vit goda men . . . om thera jnsiglen ib. \" scolom vith (af senare hand ändradt till vi) badhe fädhgha lydha thera redhe (för radhe) \" Bil 619 . \" wil iak at agar födhe oker (Cod. A os 184) badhom barn \" MB 1: (Cod. B) 545 . hwar okar (Cod. A waara 196) ib 546 . \" vi ärum kompana iak ok han \" Fl 770 . \" vi biþiom þik var for oss alla tima biþiande \" Bu 18 . \" tha the eller wi viliom thessin forodhin vpsighiä \" BSH 1: 131 ( 1371) . \" wi riddara ok swenä ib 133. af bäggiä varrä väghnä oc swa af þess varrä som äfte lywer \" SD 5: 562 ( 1346) . \" annar wara skal dödher blifwa \" Iv 465 . ib 1601 . Al !SYNS_DÅLIGT? 6438, 7194, 8446. Lg 41, 3: 682 . MB 2: 120 . \" for bäggiä varrä syäl äller annars vars \" SD 5: 563 ( 1346) . \" varrä bäggiä äller annars vars liik ib. \" ib 565, 567, 568 . ängen waar Di 75 . ib 139 . \" om thens wor huffuod som tapar \" ib 100 . huars wara ytirste daghir Mp 1: 6. hwart varra SD 5: 564 ( 1346) . \" i hwars varrä artiip bäggiä \" ib 562 ( 1346) . for annadh warth som längxt liffwer ib 4: 129 (öfvers. fr. 1440). bäggia wara här Al 5317 . ib 5380, 5520, 7299 . til vaar Iv 2190, 2908, 4041 . Al 4344 . RK 1: 1691, 3681 . Ber 6, 154 . - med betydelse af sing. nyttjas pl., då den talande är en regent eller biskop. SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669, 670 o. s. v. biudhom vi konungh magnus MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . EG 67 . ui darius Al 1199 . \" se swa gyort sum a oss syälwän \" SD 5: 606 ( 1346) . ib 377 (1344, nyare afskr.). wi thordh mädh gudz nadh biscop i strengnes helsom ider BSH 2: 35 ( 1396) . - pl. förekommer äfven brukad, då den talande är en förf. þe mato vilium vi frammer vm al maal halda Bu 6 . \" vi suarum þär tel \" ib 8 ."],"f":["iach Gers Ars c 2; BSH 4: 243 ( 1499) o. s. v. ","jach PK 245 ; BSH 3: 173 ( 1466), 174, 4: 1 ( 1470) o. s. v. ","jack FM 534 ( 1511) . ","iag RK 3: (sista forts.) 4201, 4204 o. s. v. ","jagh BSH 4: 218 ( 1497), 276 (1501). ","jag ib 277, 5: 58 (1505). ","iäk SR 50 . ","iäc SD 5: 293 ( 1344) . ","jäk ib 6: 149 ( 1349), NS 1: 61 ( 1401); Bir 2: 8 ; MD 10, 14 . ","jäc SD 5: 293 ( 1344) . ","iek Di 15 . ","jek Bir 2: 3, 4, 6 ; MD 8, 10, 13, 14 . ","suffigeradt: -k vilik (för ville iak) RK 1: (LRK) s. 230 ; hadic (för hade iac) ib 231 . ","min . ","myn RK 3: (sista forts.) 5691 . ","mär VGL I ; ÖGL. ","mä VGL; ÖGL. ","mik . ","mik . ","mek (ack. el. dat.) SD NS 1: 61 ( 1401); BSH 4: 113 ( 1486), 5: 36 (1505); MD 61 . ","myk BSH 3: 172 ( 1466), 173. ","mich MD 168 . ","migh FM 210 ( 1504) . ","mig RK 3: (sista forts.) 4277, 4297, 4333. ","megh (ack. el. dat.) ib 4326 ; MD 8, 12 o. s. v. ","meg RK 3: (sista forts.) 4369, 4375. ","vit FH 2: 9 (1374, nyare afskr.; på tre ställen). ","vith Bil 619 . ","okar MB 1: (Cod. B) 546 . ","oker ib 545 . ","uir MB 1: (Cod. B) 532 . ","vir ib 533 . ","wir SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669, 670, 4: 407 (1335, nyare afskr.). ","wi ib 407 (1355, nyare afskr.), 5: 561 ( 1346) och ofta. ","vi Bu 6 och ofta. ","wii SD NS 1: 386 ( 1404) . ","wy FH 4: 25 ( 1452), 26. ","var KL 157 . ","war RK 1: 1691, 3681 ; SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 6: 180 ( 1350); KL 176 ; Ber 6, 154 ; Di 139 . ","vaar Iv 2190, 2908, 4041 . ","waar BSH 1: 131 ( 1371), 166 ( 1376); KL 234 ; Al 4344 ; Di 75 ","vor SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","wor Di 100 . ","vara KL 161 ; Iv 1601 ; MB 2: 120 . ","wara MP 1: 6 ; Iv 465 ; Al 4780, 5317, 5380, 5520, 6283, 6438, 7194, 7299, 8446 ; Lg 41, 3: 682 . ","waara MB 1: 196 . ","vora SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","varra ib 5: 564 ( 1346), 567. ","varrä ib 562, 563, 564, 565, 567, 568 vars (efter en föregående gen. på s) SD 5: 563 (1346; på två ställen). ","warth (efter föregårende adj. i n.) ib 4: 129 (öfvers. fr. 1440). ","os . ","oos KL 234 ; SD NS 1: 611 ( 1407); BSH 3: 146 ( 1463?) , 147. OSS SD 5: 562 ( 1346), 564, 565, 567, 568; BSH 1: 166 ( 1376), 186 ( 1386), 3: 146 (1463?); KL 182 . ","ws SD NS 1: 222 ( 1403), 233, 386 ( 1404); MD (S) 219, 244, 251, 271 (på sistnämda fyra ställen i rimslut). wss BSH 5: 445 ( 1511) ),"]},{"a":"iak","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. pers. L. ","e":["jag. \" tha fik han liff af stensins mact oc vit oc skiel sua hauikhört sakt \" Vis sten 3 . item köpthe jaa eth looss HLG 2: 47 (1516). hwi swegh thw megh GU C 20 (hand 2) s. 16. ty kan ey hans bön mäg hogfallas Troj 44 . \" thetta är omilda åtskillielsenes tekn j mällon tig oc meg \" ib 307 . \" mon k m k (ɔ Karl Magnus konung) koma mz här sinom ok hämpnas war aa thesso folke \" Prosadikter (Karl m) 319 . \" huilka suma peninga . . myn kere husbonde . . . och jach redeligan haffua opburet hälfftenä hwarth wora \" SJ 2: 23 ( 1476) . alla t9l lsaman skwlw ass . . . till aarlighit affgildh giffua viij mark Svartb (Skolkl) 295 (1422?). ib. oppa thenna domana och thetta dombreff bodhe the ass om stadhfestilse Svartb 358 ( 1437) . förlathe aas thessa iij syndher SvKyrkobr 90 . - pl. i st. f. sing. då den talande är en regent eller biskop. vi magnus, mäd gudz nad konunger SD 6: 343 ( 1352) ."],"f":["jaa HLG 2: 47 (1516)","myk Nio kap ur Bir 26 . ","meg Troj 307 . ","megh Beckman Stud 237 (omkr. 1400); GU C 20 (hand 2) s. 16. ","mäg Troj 44, 245, pl. ","vi SD 6: 343 ( 1352) . ","war Prosadikter (Karl M.) 319 . ","wora SJ 2: 23 ( 1476) . ","ass Svartb (Skokl.) 295 /1422?); ib; Svartb 358 ( 1437) ; ib (Skokl) 441 ( 1450) . ","aas SvKyrkobr 90 . Se Sdw 2: 1242 f.), "]},{"a":"iaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) jaka, säga ja, lofva. ville ängaledhis iaka Bo 167 . ","2) jaka, medgifva, erkännam med ack. med inf. thy at han sik hwazske nekadhe älla iacadhe vara gudz son Bo 48 . ","3) samtycka till. med ack. thz jachadhe alle nyffinga Di 254 . - med prep. til. ther will iak till särdelis iaka RK 3: (sista forts.) 4908 . ","4) gifva sitt bifall åt, antaga, godkänna, erkänna. med dat. monde honum alle iaka RK 3: (sista forts.) 4379 . \" wile i honum alle iaka \" ib 5757 . \" jak jaka thic aff alzwllogs gudhz vägna \" VKR 65 . ","5) vara af samma tanke el. vilja med el. som,, hängifva sin vilja åt. med dat. jak jakar mynom gudhi medh allom (för allo) hiärta VKR 65 ."],"f":["jacha . "]},{"a":"iaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) jaka, medgiva, erkänna. \" med efterföljande sats. thy at alt conuentit hafuer jakit at jac hafuer thera kärlek ther til nytat \" MB 1: 589 (1430-50). 3) samtycka. - med dat. och prpe. i ville hon jaka honom j äkteskap Troj 215 ."],"f":["supin . ","jakit MB 1: 589 (1430-50) ),"]},{"a":"iakalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samtycka till. med dat. hwilke boon (ɔ böön) jak sätte ok jakalladhum ok stadhfestum met thenno breffue Svartb 105 ( 1355) . ib. Jfr iasighia."],"f":["-adhe )"]},{"a":"iakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jakande, erkännande. \" efter theres jakan och edhe thå dömde jak . . . \" FMU 5: 88 (1484, "],"f":[]},{"a":"iakant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyacint. \" framman ij hans hiäme skeen een stolter liws karbunkil steen a hans nakka een iakant \" Fr 163 ."],"f":[]},{"a":"iakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som (gärna) jakar el. samtycker. \" assentaneus . . . iakare \" GU C 20 s. 40 . \" consentaneus a um rasker samtykkiare ok iakare \" ib s. 140 ."],"f":[]},{"a":"iakka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäkka."],"f":[]},{"a":"iakt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäkt."],"f":[]},{"a":"iakt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäkt."],"f":[]},{"a":"iam","b":[],"c":"","d":"","e":[" , iamn o. s. v. se iäm-, iämn o. s. v."],"f":[]},{"a":"iammerlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämmerlika, iämmerliker."],"f":["iammerliker"]},{"a":"iaorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jaord, samtycke. \" thesse säth dömer iak staþughan met bondannä jaorþee \" FH 3: 4 ( 1352). - samtycke, bekräftelse. at j then for:da bo knwtz son ja ord gifwen thil thet for:da häradzhöfftinga döme SD NS 1: 623 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"iaqväþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iarl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iärl."],"f":[]},{"a":"iarmark","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iärnmark."],"f":[]},{"a":"iarn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iärn."],"f":[]},{"a":"iarper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["brun? mik thyker tik fasta wara skarp och blek och mio och mager och arp MD 383 ."],"f":[]},{"a":"iartekn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iärtekn."],"f":[]},{"a":"iasighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samtycka till, godkänna, erkänna. . . . . huilket her niclis sielffuer jaa sade och stadffeste STb 4: 69 ( 1505) . Jfr iakalla."],"f":["jja- )"]},{"a":"iaspis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? jaspis. Fr 433 ."],"f":[]},{"a":"iasäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påstående, försäkran. \" vtan aala darotta iasägn (sine omni temeraria assertione) \" Bo 29 ."],"f":[]},{"a":"iat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iät."],"f":[]},{"a":"iata","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iätta."],"f":["iatta"]},{"a":"iava","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäva."],"f":[]},{"a":"iaþur","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iäþur."],"f":[]},{"a":"idh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["id, gärning, sysselsättning. \" thy är wärldin widh at hwar hawer sina idh \" GO 130 . \" hon plägadhe tholka sama iidh \" Fl 596 . hadhe the ridderliga ydh RK 3: 2047 . \" ib 1: (Albr.) s. 213, 2: 7365, 3: 520, 820 (sista forts.) 4222. \" GO 673 . MD (S) 241 . Lg 3: 263 . PM 1 . \" lägger aa sina fiende lythen iidh (bryg sig föga om) \" RK 3: 3898 . Jfr vadha idh."],"f":["iidh . ","ydh )"]},{"a":"idh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörtfisken leuciscus idbarus Lin., id. \" j pund idhe for iiij ortiger, ok j pund brassna for ij öre \" Skotteb 362 (1459-60, Kämn). - koll. jtem xx öre for vᶜ iidh Skotteb 472 (1472-73, Kämn). vɉ pund fisk, gädda, syk och ydh HLG 3: 111 (1529). "],"f":["iidh . ","ydh . ","idhe Skotteb 362 (1459-60, Kämn). ydhä ib 436 (1469-70, Kämn)), ","*idha fiske (iidhe-), "]},{"a":"idh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["id. gärning. Jfr idher samt bonda idh."],"f":[]},{"a":"idha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lida, bakvatten (i älv). Se Sdw 2: 1243."],"f":["*idho bänker","ide- )"]},{"a":"idha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["idha sik . Se Sdw 2: 1243."]},{"a":"idha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sysselsättning, yrke. \" the swara sik wara iudha . . . ok sina idhu ihesu christi thiänist \" Bil 234 . ","2) utöfning. \" aff . . . andelika liffuernes idhu äldher idkan \" Su 59 ."],"f":[]},{"a":"idha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra, hålla på med. thz bödh han swa länge idha MD 197 . ","2) idka, utöfva. liko wel at han äy idhe bergx bygning PfN 135 . - sysselsätta sig med, utöfva, uträtta. alla handa idha Al 7052 . "],"f":["-ir )","idha sik , öfva sig. vnge skulu sik idha badhe beka (för beta) ok barka GO 857 . - refl. idhas, idas latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufin kombir MP 2: 206 . ey idhandis ingaa ib 212 . - Jfr iþia."]},{"a":"idhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sysselsättning. \" thz war hans mäste idan \" Di 104 ."],"f":[]},{"a":"idhar","b":[],"c":"","d":"","e":[" idarth GU C 20 (hand ","pron. poss. L. eder. ma i¨ wethe . . . thet jak haffuer edhrot breff vndh[e]rstandth FMU 4: 153 ( 1450) . \" laten kalla edan son j gän \" Prosadikter (Sju vise m C) 238 . \" alla skola indswöpass i idarth orlogh \" GU C 20 (hand 2) s. 15. bidhen fför os, at wi matthom enkannelika ffaa . . . at komma i edhrat wärdzskap oc glädhias mädhe edher SvB 462 (omkr. 1520). huar med wii ider alle befale then alzmektig gud oc sancte eric till att besinnende eders oc idre effterkomande oc meninge suerges riges beste oc bestond j lengden STb 5: 337 (1521, Kop). oppfostren nw siälffwa edhan son JMPs 350."],"f":[]},{"a":"idhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ideligen, ständigt. \" om the äru ällre j klostreno oc i större werdhogheyt, oc plägha idhegha finnas i godhom oc helsamlighom radhom \" Abbedval i Vkl 85 . 2) enträget, ivrigt. ty biwder han eder jdeliagsth at j ofortöffwad wtan all dwale lägger här j fraa hans landh Troj 5 ."],"f":["-legha Abbedval i Vkl 85 . ","idhlica SkrtUppb 424 . ","idherlika SvB 330 (börj. ab 1550-t.). superl. jdeligasth Troj 5 ),"]},{"a":"idheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) mån. med prep. um. ehnom läkiare tilhörer . . . ware ideligen om then siwke PMskr 684."],"f":["-liken . ","ideligen )"]},{"a":"idheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) idelig, idkelig, ofta upprepad, ofta påkommande. äfte idhelika fasto Kl 197. var thz hans idhelik Bön Bil 830 . ib 868 . Al 3999 . \" at sömpnen wardher ey oflanger älla idhelikin \" Ber 251 . \" vatsnens natwr är blöt oc stenin är hardhir tho gynum bora idhelikin vatndrupi hardhan steen Kl 288. \"","2) trägen flitig. jdheliken a bönum Bil 885 ."],"f":["-likin . ","-likin )"]},{"a":"idhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flit, trägenhet. fore thera idhirlikheth j tynne tyänist MP 5: 81 ."],"f":["idhir- )"]},{"a":"idhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flit. Ber 292 ."],"f":["idhelighet )"]},{"a":"idher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["id, gärning, sysselsättning. \" hwlkas qwynnors oc jomffrwes (ɔ amazonernas) seder är oc mästa jdher ath öffwa siig j hoffwärk oc hwro the skulo lära siig ath strida \" Troj 24 . Jfr idh."],"f":[]},{"a":"idher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ånger. \" han skal ekke döö wthan scriffta mal och ydher ok aanger för syna synder \" Lg Manfr. 287. "],"f":["ydher )"]},{"a":"idher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ånger. allom som äru sannelika scrifftadhe mädh idher oc anghir . . . them gaff han alla thera syndha fförlatilse SVB 592 (början av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"idher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oidher."],"f":[]},{"a":"idhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1243."],"f":[]},{"a":"idhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["idog, flitig, trägen. - stor, stark. engin ärffuodha sit eghit ärffuodhe vtan alla idhra gärninga wardhen til almennelighit gagn oc nytto mädh mere idhn oc idhnare gladheligheet än om i ärffu[odh]adhen til idhra eygna nytta oc gangn FOVkl 215 ."],"f":["idhnare ) , "]},{"a":"idhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["idog, flitig, trägen. \" dröfwilse . . . gör oröntan man varughan ok idhnan \" Su 443 . the varo idhne j sino ämbete MP 1: 25 . \" the varo altidh jdhne j dygdhom \" Bir 2: 313 . ib 3: 160 . KL 83 . MP 1: 184 . VKR XIII . Ber 88, 136, 229 . idhin . . . a gudhlikom bönom KL 106 . \" war hon mykit idhin ok brännande a gudhelikom bönom \" VKR VII . \" idhin til fasto ok gudhelika böna \" ib XI . \" idhin til ärwodhe \" KL 290 . Ber 186 . the varo . . . idhna til at thiäna mik Bir 2: 139 . at fructsamo biin wardhin frvctsamre ok idhanre at äruodha ib 1: 258 . ib 361, 2: 128 . Ber 153 . Jfr oidhin."],"f":["idhnan Su 443 . ","idhna Ber 88 . pl. nom. m. idhne. f. idhna. komp. idhnare),"]},{"a":"idhisla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se edhizla."],"f":[]},{"a":"idhka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra, utföra. \" verkställa. huar thz idhka \" KS 43 (111, 46) . MB 2: 14 . Lg 3: 558 . \" at the helga messän j swa motto som her nw forescrifuit staar skal itkas ok holdas \" FH 5: 98 ( 1485) . ib 101 ( 1486) . \" hwilkin thing oc lärdom swa äru tämprat oc matat at enkte finz j them omögelikit . . . at göra oc fulkompna, wtan hwar en maa !SYNS_DÅLIGT? lättelika idhka oc öffwa \" Su 364 . skulu vngara . . . !SYNS_DÅLIGT? lek ok skemptan al thön åthäue, män plägha i stridh . . . halda KS 53 (136, 57) . ","2) utöfva, öfva. \" idkande sin lusta \" Bir 1: 196 . \" for mykit aterhald ok möclä fasto som hon altidh itkadhe \" Lg 3: 521 . VKR 1 . Su 58 . ","3) öfva, inöfva? ärffuodha ther om ath sämia oc gudhliken kärleker mätthe ökias, koren bätre idhkas tystan bätre haaldas Bir 5: 130 . ","4) öfva sig. skulu the idhka skiuta medh armbyrst ok handbugha KS 53 (136, 57) . ","5) sysselsätta sig med, öfverväga. tässen oc annor tolken hugsualande ord idka[n]de i sinom leeke Su 159 . \" o hanogx flytande ordh . . . alltid idkande (ruminadum) i gudhelikom hiärtom \" ib 179 . ","6) bemöda sig. iak idhkadhe at lydha minom son Bir 1: 130 . ","7) fortsätta. \" hanom idhkande sina snödha wägha \" Su 339 . \" ginghom wi moth öster idhkandes (oafbrutet) i x dagha oc c \" Lg 3: 456 . ","1) öfva sig. idhka sik i ängom gudhelikom åthäuom KS 50 (127, 54) . Lg 436, 3: 275 . \" som sik öffua idka (sannolikt har meningen här varit att ändra öffua till idka, ehuru båda orden hafva kommit att stå qvar; möjligt är äfven att ett ok mellan dem utfallit) i nakre gudhelikhet \" Su 2 . ","2) bemöda sig. idka tik hänne igodh gärningomen (trol. för: idka tik likna hänne (min pina). orig.: ei . . . studeas conformare; enl. annan öfvers.: likna thik hänne 400) Su 35 ."],"f":["itka: -adhe Lg 3: 521 ; 558; -as FH 5: 98 ( 1485) . ","jtka: -as ib 101 ( 1486) . ","jdhkia VKR 1 . ","idhka sik , "]},{"a":"idhka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra, utföra, verkställa. \" til thenne forscrifne messär wphälde, swa at the til äwige tiidh skulw idkas oc siwngande wphaldas tha haffuer jak . . . Svart(Skokl) 543 (omkr. 1480). 2) utöva, öva. gudh är . . . sinaps kornith for thy han war saa allir syndhir knosadhir j pinonne, ok läth han kännas sina makt, ydhkande hänne kringl om alla wärldena \" SpV 283 . \" huru thu skuli honom äpterfölghia, hans liffwrne idhkande oc fulfölghiande \" Mecht 336 . 3) öva. thäntidh teh ok wildo honm göra til konungh, gömde han sik, om margh annor äpthirliknilse, mz hwilkom brwdhgomen idhkadhe (exercuit) sina brwdhir SpV 274 . for thy . . . at . . . hebredzska twngan latinis okwnnok, skulde idhka ok bruka thera hogha, som stwdera wilia ok läsa hebredzska sdvrifftena (ubi hebraici idioma, latine lingue incognitum, mentes legentium magis exerceret) ib 577 .","8) ansätta, gripa. nw idhkas (exercetur) han aff glädhi, nw aff änxla, nw aff dröffwilsom SpV 409 ."],"f":["idka: -as Svartb (Skolkl) 543 (omkr. 1480). -adhe. Se Sdw 2: 1243),"]},{"a":"idhka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verksamhet? hwad hans regeringh eller idka (fel för idkan el. idkn?) war thz ey i scriffthen bewises eller star MD 434 ."],"f":[]},{"a":"idhkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) verkställande, utöfvning. andelika gerninga idhkan Su 219 . ib 257 . aldra dygdhanna idhn oc idhkan Su 251 . ib 260 . Lg 3: 572 .","2) arbete, sysselsättning, öfning. \" til födho höre fiura handa idhkan \" KS 42 (108, 45) . \" waars embetis vmsorgh oc idhkan \" VKR 6 . \" i faffangxsens idkan \" Su 2 . ib 115 . sik öffwadhe til gudelika böna idkan oc idkeliken kyrkiogangh Lg 3: 278 . LfK 66 . \" wm nakra gudelika bönir oc andra hälga idkan \" Su 373 . \" fore alla andra idhkan oc öffning \" ib 364 . \" aff wananom oc idkanen wardher thz söth oc lusteliket \" LfK 129 . ","3) brukade, bruk. \" ther scal wara . . . gudz ordha idhkan \" Bir 4: 60 . aff thäs sacramentius idhkan Su 298 . ","4) bemödande, ifver. mz hwat idhkan, oc mz hwat akt tik bör at läsa LfK 51 ."],"f":["jtkan Lg 3: 572), "]},{"a":"idhkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) brukande, bruk, förmåga att bruka (något). med objektiv gen. thär nässt sin lioffwasta öghon tilfögdhe han (ɔ Jesus) siälinne öghom giffwandis henne sinna hälghasta öghna jdhkan (exercitacionem) Mecht 11 . ib. ib 12 (på tre ställen).","4) bemödande, iver. impendium itkan GU C 20 (hand ","2) s. 14 - Jfr idhka?"],"f":["itkan )"]},{"a":"idhkare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , Jfr lagha lagha idhkare."],"f":[]},{"a":"idhke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se idhkin."],"f":[]},{"a":"idhkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ideligen, ofta, ständigt, ouphörligen. thy tilbör, ath hon ydhekeligha spegla ok beskodha sith änlithe j speglonom Mecht 270 . \" jactare fre a jacio . . . itkelica castha \" GU C 20 (hand 2) s. 4. impendio aduer itkelica oc mz athwakth ib s. 14 . \" ljntercurso as are itkelica mällom löpa \" ib s. 35 . \" jugiter aduer itkelika ib s. 49. llapso . . . itkelica skrida \" ib s. 64 . än the sigher iak ey at ytthermer wmgangan liknas ey idhkeligast widh the indre SkrtUppb 66 . MP 5: 162 sik fore honum ib 176 . ib 230 . \" stort rykte gik om hänne j staden för huilkyt han hänne idkelighan straffade \" Prosadikter (Sju vise m C) 244 ."],"f":["ydhekeligha Mecht 270 . itkelica (-lika) GU C 20 (hand 2) s. 4, 14, 35, 49, 64. idkelighan Prosadikter (Sju vise m. C) 244 . idkirlica (ydkir-) MP 5: 162, 230 . ","idkyrlika ib 176 . superl. idhkelighast SkrtUppb 66 . Se Sdw 2: 1243),"]},{"a":"idhkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) idelig, idkelig, ofta upprepad, ofta påkommande. mz mangom jnnerlikom ok idhkelicom konungxsins bönum Bil 752 . MP 1: 53 . Bo 45, 146 . Bir 1: 299 . VKR XV . SD NS 2: 10 ( 1408), 11 ( 1408). Lg 3: 279 . LfK 51 . Su 259 . Ber 136 . for . . . thina idhkelika siwkdoma ib 88 . - ständig, oafbruten. ther a moot skal vara idhkelikin stridh Bo 130 . \" til idhkelin (för -likin; continuum) dygdha thrifnadh \" Bir 1: 361 . \" nar gudh är siälinne sötir ok hans räddoghe idhkelikin j hughenom \" ib 2: 217 . Bo 28 . Bir 4: 34 . VKR 78 . ","2) trägen, flitig. var han idhkelikin a bönom Bir 3: 156 . ib 159 . \" waro idhkelikin a waku ok fasto ok bönum \" KL 53 . \" varo idhkelike i fasto oc vaku \" Gr 318 . Jfr ofldhkeliker."],"f":["itliker: -lica MP 1: 53 . ","idhkerleker: -leca SD NS 2: 11 ( 1408) . nom. sing. f. idkeleken LfK 51 . ","idkeliken Lg 3: 279 . ","idhkelikin KL 53),"]},{"a":"idhkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) idelig, ofta upprepad. interdius a um daglelghen oc itkelighen GU C 20 (hand 2) s. 36. jugis . . . itkelighen ib s. 49 . \" expers esse iugi veneris nequeo prece iugi jak ey kan vara lotlöss aff skörlöffnat mz itkelica bön ib. 2) trägen, flitig. \" SkrtUppb 177 . \" hwar skälin haffwa hiälp aff äpthirliknilsom, tha synis them enkte fattas som fraghne ällir idhkelike (discipline studiosis) wilia wara \" SpV 77 ."],"f":["jdhkelikin SvB 177 (senare h. av 1400-t.). itkelighen GU C 20 (hand 2) s. 36, 49. ack. f. itkelica ib s. 49 . nom. m. pl. idhkelike SpV 77 ),"]},{"a":"idhkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beständighet, ihållighet. \" komma til mins loffs idhkelighet oc obrytelikit framhald (ad indiruptam laudis meæ perseverantiam) \" Su 337 . \" hwilkin som syndar mz forakt ällir idhkelighet (assiduiate) \" Bir 4: 64 . - träget umgänge. hafwi enga idhkelikhet när thik (mullam tecum habeat assiduitatem) Ber 160 ."],"f":["idhkelighet )"]},{"a":"idhkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beständighet, ihållighet. jugitas . . . ithklegth GU C 20 (hand 2) s. 49. 2) trägenhet, bemödande, flit. studiositas thz [är] idhn ällir idhkelikhet Mecht 163 . \" än anamar han tha bönena . . . älskandis siälinna ydkelighet (animæ amantis erga), at hon gärna wäl wilde, oc kan ey aasstadh kmma \" ib 251 ."],"f":["ydkelighet )","ithklegth GU C 20 (hand 2) s. 49 (fäl fel för ithkelegeth)), "]},{"a":"idhkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["idkande, utövande. \" ey forma ok en fulhändis ok manlikin hoghir synda samptykkia mz langhom dwlska halla, hwilkom skälin hiälpa j dygdhanna atirhallilsom ällir idhkilse (cui ratio suffragatur in virtutum repletione) \" SpV 42 ."],"f":[]},{"a":"idhkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flitig, trägen. skal han wara idhken Su 113 . \" trättit oc idhkit ärwodhe ib. enträttan oc idken gärnigh \" LfK 129 . \" war thenne waar helghe konong idke (trol. för idken el. idhkin) i gudhelighom bönom \" Lg 3: 345 ."],"f":["idhken )"]},{"a":"idhkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flitig, trägen. war idken thär til at alle thine vndirane gömens i fridh oc rätwiso SkrtUppb 210 . \" impendiosus a um iidhkin ok skötin \" GU c 20 (hand 2) s. 14. - ivirg. siälenna mwn är een idhken (hans) astundan Mecht 124 ."],"f":["iidh- . ","id(h)ken ),"]},{"a":"idhkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skola idhkn samt idhka?"],"f":[]},{"a":"idhkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flit, ifver. MD 185 ."],"f":[]},{"a":"idhkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) göra, utföra. \" tess prestins som gudz thiänisto vppehalda ok idhkna skal i the sammo capalleno \" KTb 116 ( 1393) . wänth ey aater thär aff, vthan ydhkna thät än träteligha SkrtUppb 359 . \" hwilkin thessa bön gudhlika idhknar eth ar \" SvB 178 (senare h. av 1400-t.). 3) utöva, öva. ther til . . . gudz wredha mage leggias . . . ödmywkt vexa oc rätuisa yknas, gothar gambla sithvenior vptakas oc saninde fölgias Svartb 112 ( 1361) . thär til oc (för at) kärlikar maghe ater koma . . . f(r)iþ röktas ödmywkt vexa oc rätuisa yknas Vårfrup 130."],"f":["-ar . ","-a . ykna: -as Svartb 112 ( 1361) ; Vårfrup 130 ),"]},{"a":"idhkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sig, sträfva. \" idhkna at giöra alla thina giärninga fore gudhe \" Ber 275 . Bir 4: (Dikt) 275. "],"f":["-a ) , ","idhkna sik , bemöda sig. Ber 275 ."]},{"a":"idhn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1243. 3) strävande, bemödande, flit. studiositas thz [är] idhn ällir idhkelikhet Mecht 163 ."],"f":[]},{"a":"idhn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) verkställande, uträttande, till likamlika nyttelikhetz idhn Bir 1: 239 . - utöfvande. dygdha idhn Bir 1: 390 . Ber 123 . MP 2: 101 . öfuom os i androm dygdhanna idhnom Bo 35 . Su 251 . af lange idhn sinne ilzko Ber 234 . ","2) sysselsättning, öfning. munka oc nunno dhn oc äruodhe Bo 45 . varo i andelike idhn ib 130 . ib 28, 119, 139, 143 . Bir 3: 379 . äruodhande i alle andelike idhn KL 204 . - (?) blyghd är at sighia wnga quinno ok wärldzlika winnas j sinne idn ok ämbite nar mwnkana ok mwnnona astunda mer dyrlikhet j klädhwm än widhertorpteliket är Ber 29 .","3) studium, sträfvande, bemödande, flit, ifver. atwakte mz alle idhn ok atwakt Bir 1: 54 . \" at thu skuli mz alle idhn göma thit hiärta \" Ber 101 . ib 104, 106, 150, 153, 160, 192 . \" wm fanytta äro idhn \" ib 112 . \" brunno af osighlike hälaghetz idhn \" Su 456 ."],"f":[]},{"a":"idhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utöfning. \" j dygdha ydhno \" MP 1: 84 . ","2) öfning. \" idhnan gör thz oc äruodhit \" Bo 134 . \" vilin gör vanan. vanin gör idhnona idhnan konstena ib. - Jfr oidhna \""],"f":["ydhna )"]},{"a":"idhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1243. Jfr oidhna."],"f":[]},{"a":"idhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) idka, utöva, öva, bruka. then som älzskar renleken, han idhnar gudelika wakw JMPs 284. - refl. idhnas. 2) vara verksam. med prep. i. thu som idhnas i andelighe skodhan, ok thär hwilas (contempationi vacas) SkrtUppb 36. "],"f":["-ar . ","-as )"]},{"a":"idhnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utöfning. \" i godha gerninga idhman \" Bir 2: 58 . ib 108 . ","2) öfning, flit. \" änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike idhnan \" Bir 1: 275 . MB 1: 93 ."],"f":[]},{"a":"idhnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfning, sträfvande, studium. skalt thu sätia kring om thik . . . loflica idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte Bo 147 ."],"f":[]},{"a":"idhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ido, flitig, trägen. war idhogher GO 855 . idhoghare (paratio) at thakka gudhi Bo 125 ."],"f":[]},{"a":"idhrar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inelfvor, innersta. o mine inälffue oc idhra (o viscera mea) Su 210 ."],"f":[]},{"a":"idhrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ånger. \" med fullo ydrilse \" SD 6: 157 (1349? nyare afskr.). finge iak rät jdhrilse for mina synde Bir 2: 261 . \" mina synda jdhrilse \" ib 265 . Ber 34 . j fastho ok idhrölsa MP 1: 300 ."],"f":["ydrilse . ","idhrölsa (dat. sing.?) MP 1: 300 ), "]},{"a":"idhroghas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" känna sorg el. ånger, ångra sig, ångra. thu vest at i thässo lifwe ware mino hiärta änkte !SYNS_DÅLIGT? än at iak gate idhkelika gratit thina pino mz !SYNS_DÅLIGT? hiärta. vtan thy är vär. mit hiärta swa thört ok mz härdzsko bundet at thz idhrughas ey til hänna aminne swa som wärdhoght ware \" Su 445 . \" hwar en syndare forstar sik tha sökias af warwm härra nar han idhrwghas til tara \" Ber 33 . \" idhrughas for syndena \" Bir 3: 212 . vm han vili vanlica jdhrughas ok vmuändas ib 423 . tha idhughadhis ginstan vnge munkin. oc skriftadhe sik mz myklom tarom KL 259 "],"f":["idhrughas . -as, -adhis),"]},{"a":"idhroghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ånger. \" kan thu ey thär mädh faa fullan angher eller ydhrogha eller naghan ydhorangs eller gudlikhetz värma SkrtUppb 359. tha j vilin göra gudhi nokra bätringh j idrogha ok angir, fore ydra syndhir \" MP 5: 169 . ib 178 . JMPs 404."],"f":["id- . ","yd- . ","ydh- . ","-roge )"]},{"a":"idhrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ångrande, ångerfull. \" giff mik nämpt hiärta idhrukt oc ödmyukt \" SvB 10 (börj. av 1500-t.)."],"f":["idhrukt ) , "]},{"a":"idhrogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr synda idhrogher."],"f":[]},{"a":"idhrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ångrande, ångerfull. \" mz idhrugo hiärta \" Bir 1: 55 . ib 130, 233, 2: 337 . mz idhrugha hiärta Su 448 . \" aff idhrugha hiärta \" Bir 4: 69. idhrwgher ande Ber 169 . \" forlatir gudz miskund idroghom forsculdadha pinor \" MP 1: 210 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"idhrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 13 ff. yrke, hantverk. - färdighet, idrott. Se Sdw 2: 1243."],"f":[]},{"a":"idräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ska da, hinder. Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 25. alle thenne for:na articla och welkor . . . loffuar jach . . . obroteliga at halla . . . vtan allahanda gensegelse, hielpäräde eller nogra handa idrächt, antiggia meth ord eller gerninga Lagerbring Saml 2: 249 ( 1456) ."],"f":["drächt )"]},{"a":"idzskan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ilzka."],"f":[]},{"a":"ifara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ikläda sig. i fara brullöpis klädher Bir 2: 256 . VKR 66 . \" waro thz hans offers klädhe som iacob war nw i farin \" MB 1: 215 . kläda sig. jak är miskunninna modhir hulkin som sofwande dottir redhe klädhe ok jfarande (induenti se) dottir redhe kost Bir 2: 79 ."],"f":["j faara VKR 66),"]},{"a":"ifara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ikläda sig. nw mädhan swa är, at wart dödhelika skal j fara (induetur) thz odödhelika SpV 495 ."],"f":[]},{"a":"ifaruklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kläder, gångkläder. kropsins jfaruklädhe Mp 1: 9. styrkir oc hedhri äru hans jfaru klädhe ib 2: 78 ."],"f":[]},{"a":"ifylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ifylla. \" är han ä then sami hulkin som j fyllir (implet) ok af töme \" Bir 1: 347 ."],"f":[]},{"a":"ifärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uttåg, ankomst. \" a warra i färþ i land ok bortärþ af landi \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"iföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) ikläda. med två ack. pass. än han nw stadfester aff pafwanom ok pallium yförder lefde han . . . J Buddes b 148. - med personens ack. samt sakens beteckning föregången av prep. pass. hwilkin är thänna som tho är mz swa wndhirsamlighom klädhom j förandis (ornanda), thz är jomfrun SpV 582 . - med personens ack. och sakens dat. pass. JMPs 15. thän tridie drotninghen som j ffördh är klarasthom klädhom ib 16 ."],"f":[]},{"a":"iföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) föra i sig, hafva med sig? skipin j förande (motsv. ställe: 2: 115 förande) köpskt MP 1: 169 . ","2) bildl. \" nar han före sik ij mässo hakulin tha iföre diäfwllin han j vantro \" Bir 3: 13 . - med personens ack. och sakens dat. pass. iförde riffnom oc platadom säkkiom Su 143 . "],"f":["j fora: -e Bir 1: 309),","iföra sik , ikläda sig. med ack. nar the j föra sik presta klädhin Bir 1: 164 . ib 312, 4: 67 . MB 2: 149, 150, 160, 174 . - bildl. herran styrdhe oc i fördhe sik fäghrindena (decorem indutus est) Bo 231 . - med underförstådt obj. han häntir saman klädhin siin. nw eet oc nw annat. ok i före sik swa Bo 196 . - med prep. i och följande subst. j fördhe min son sik j sin klädhe Bir 1: 29 . " i thiin bäzsta klädhe lat thik i föra " Al 7908 . Mp 1: 121. MB 2: 186 . - bildl. j förin idhir j nyan man (induite novum hominem) MP 1: 126 . - refl. iföras, ikläda sig, iklädas. med ack. i fördhis han bäzsta klädhe Gr 291 . MB 2: 189 . " hafwin ey wmsorgh . . . idhrom krop hwath i skulin i föras " Ber 131 . " ifördhos lifsens wakn " Su 442 . - bildl. skulu the j föras (induentur) twäfalla skam oc blygdh Bir 2: 10 . " mz hwilke wi skulin i föras miskunnenna inälfwe " Ber 194 . - med prep. i och följande subst. bildl. til thes ij iförins owan til i dygdhena (induamini virtute) Bo 243 . " j föris han j hiärtans härdzsko " Bir 3: 12 . - abs. at han maghe klädhas ok j föras (tegi et indui) Bir 3: 44 ."]},{"a":"iförilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["iförilsa klädhe","j förilse- )"]},{"a":"iföroklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gångkläder aff idhrom i föro klädhom Bir 3: 259 ."],"f":[]},{"a":"igenkallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återkallande, ryggande. vtan alla igencallan oc aterlösn SD NS 2: 51 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"ighel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igel. \" tag blod aff yglar eller sniglar \" LB 7: 193 ."],"f":["yglar ) , "]},{"a":"ighelbit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igelbett. \" dwger for igil biith \" LB 7: 146 ."],"f":["igil biith )"]},{"a":"ighil igil gu c 20 s. 336 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igel. \" hirudo . . . igil \" GU C 20 s. 336 . \" sanguissuga ge egil ib s. 543. är igillen wppe j mwnnenom tha takis bort mädh handenne PMskr 236. \""],"f":["-len PMSkr 236 . ","egil GU C 20 s. 543 . ","eeghil ib s. 229 . pl. ack. jghla PMskr 236), "]},{"a":"ighul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igelkott. \" ss tillnamn enl. E. Hellquist, Xenia Lideniana s. 97. Jfr \" SD 1: 90 (1167-85). Beträffande en sidoform *iughul se B. Hesselman, Från Marathon till Långheden s. 67."],"f":[]},{"a":"ighulborster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igelkott. \" til han ware allir skötum fuller som ighelborster (ericius) \" Lg 1015 . \" thz !UDDA_TECKEN? hans leon) lagdhis tha nidher op a een pal som ighilbyrst han plägher at göra \" Iv 4463 ."],"f":["ighelborster . ","ighilbyrst )"]},{"a":"ighulkutta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ighulkutter. hulke som sik thynga mz klädhom swa som ighilkuttan (för ighilkuttin?) mz äplom Bir 3: 201 ."],"f":["ighilkutta )"]},{"a":"ighulkutter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igelkott. \" til han ware allir skötum fuller som jghulkuttir mz borstum \" Bil 479 . LB 3: 189 . "],"f":["yghilkotter: -kottin LB 3: 189 ),","ighulkutta skin"]},{"a":"ighulkutter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igelkott. högh bergh äro hyorthinom til flyningh, ok berghellir ygilkuttenum MP 5: 236 . \" jgelkotten är hwas hwart han sig vänder \" PMSkr 119 ."],"f":["yg(h)ilkutt(h)er: -kutthin MP 5: 236 ; -kuttenum ib. jgelkotter: -en PMskr 119. eghilkutther GU C 20 s. 113 . egelkotther ib s. 227. egeelkotter ib s. 337), "]},{"a":"ihald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["yhald )"]},{"a":"ihul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ihålig. Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 44. göris wax j holth jnwärtis oc täth oc tompth PMSkr 295 ."],"f":["j holth) , "]},{"a":"ihul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ihålig. \" är tannen i hul \" LB 7: 213 ."],"f":[]},{"a":"ihärdhinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , m. förhärdad varelse. j ilhärdhinga vee idhir vslum som här leen i skulin grata atir wändo Hel män 121 ."],"f":["*ilhärdhinger"]},{"a":"ikil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["istapp. \" swa som flytande vatn aff hws thakx yklom \" Bir 3: 145 . Jfr iskil.h"],"f":["ykil )"]},{"a":"ikke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äkke."],"f":[]},{"a":"ikoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) inkomma. \" j komen templens fatabur \" MB 2: 287 .","2) bringa i, föra i. af þräldom som farao kunug þöm ikom Bu 76 ."],"f":[]},{"a":"ikoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) inkomma. - tillkomma, inträffa . . . ok vitne til war, ath fritzskilling waar utgiffuen och annan forswmelse ykomen medh scruffueren STb 3: 206 (1495)."],"f":[]},{"a":"ikorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ikorne. Se Sdw 2: 1243."],"f":[]},{"a":"ikorne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ikorna pänningar , ","ikorna skogher","ykornä- )","*ikorna stiärter , ","ikorna täkt , "]},{"a":"ikorne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ekorre. \" aspiolus, ikorne \" GU 7 . - i ortnamn. ykurnahult SD 4: 595 ( 1338) . icornathorpp ib NS 1: 602 ( 1406) . "],"f":["ykorne L. ","ekorne L. ","ykorne )","ikorna hunder , ","ikorna skin","ykorna- )","ikorna skogher , ","ikorna täkt , "]},{"a":"ikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gikt. ST 269 . LB 2: 11, 3: 33, 5: 77 . iikth i fothom ib 7: 37 . \" ikt in pedibus ib. icth, thz ä ren soth som är i mellan hulleth och skynneth \" ib 52 . ib 127, 284, 285, 286. for ten flygande ickt som löper aff ene siido til te andra ib 338 . \" for ickt eller annan tor verk j ben eller andra lemmer \" ib 339 . - värk. ikth i öghen LB 6: 105 . "],"f":["iikth . ","yckth LB 2: 11 ),","ikta värker","ickte werker )"]},{"a":"ikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gikt, värk. Se I. lLindquist, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 125. "],"f":["ikta värker","jktha- )"]},{"a":"il","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["il, stormby. \" the styrto nidher fore swärdh ok piil rät som haghil wt aff et iill \" Al 5294 . Jfr äl."],"f":["iill )"]},{"a":"il","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotblad, fotsula. \" iwi henna ilia \" Bil 542 . \" kyste hona vndir sina ilia \" KL 331 . \" at fotanna yliom ok til howdzsins iässa \" Bir 1: 52 . MB 1: 362, 429 . Iv 2209 . Bir 1: 153, 328, 2: 94, 176, 3: 338, 435, 453, 4: 138, 140, 153, 158 . Su 39, 205, 404, 459 . Jfr fota il samt ili."],"f":["yl . ","il- . ill-: illia Bir 4: 140 . -iar),"]},{"a":"il","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotblad, fotsula. \" ffran hwffwodith oc in til iliana JMPs 245. \""],"f":[]},{"a":"ila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dröja, uppskjuta. Se Sdw 2: 1243."],"f":[]},{"a":"ila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dröja, uppskjuta. \" the plägha i theres raadh ey länge yla \" RK 3: 101 . \" han wille ey längre mz förrädhri yla \" ib 188 . ib 3985, 4087 . - dröja, rasta. saa motte th ther yla RK 3: 3987 ."],"f":[]},{"a":"ila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskof. \" thz motte wara wthan yla \" RK 3: 1444 . ib 1145 . - rast. gaffuo siik inga yla RK 3: 1771 ."],"f":["yla; öfver allt i rimslut med hvila )"]},{"a":"ila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ila, skynda. \" the danske fult snart at slotet ijla \" RK 2: 2186 . ib 3527, 8638, 8688, 8842, 9323 . Jfr undan ila."],"f":["ijla . ","yla RK 2: 9323),"]},{"a":"ilan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskof. at wij varde jw vndsatte i tiid oc tima medh thet aldra första wtan iljan eller skotzmaal BSH 5: 13 ( 1504) . at i wille oss sända wndsätning oförtöffrath wtan all ilan medh thet aldra första ib 190 ( 1507) . \" vil jach vthen alle ylen och forsymmelse komma til eder \" ib 241 ( 1508) ."],"f":["iljan . ","ylen )"]},{"a":"ilbraghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ilbrädska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (häftig) ilska, harmvrede. Troj 125 . \" achilles j jlbräsko rwsde tiill hectorem \" ib 185 . \" tha wardt achilles wred oc harmse oc opstod fräsande oc frwsande j ilsko oc forsatte tha j the jlbräsko polixene älskog \" ib 220 ."],"f":["-bräska )"]},{"a":"ilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","3) skadlig, fördärvlig, olyclig. tha kom ok swa ilt eth ar at badhe folk oc diwr haffde mykla armödha fore sylth Prosadikter (Sju vise m B) 216 . - dålig. the thre jlla gerninga . . . the gingo aff thy illo blodhe som thu haffuer j tik Prosadikter (Sju vise m B) 195 . 5) i sedlig mening: ond. godhe män vordho . . starkare ok hetare til godh thing oc ille (Bir onde) vordho bätre Nio kap ur Bir 34 . the thre jlla gerninga Prosadikter (Sju vise m B) 195 . - n. abs. ont. laat os äi ledhäs i frestelse. vtän frälsä os af illu SvB 3 (senare h. lav 1300-t.). frälsa os aff jllo ib 4 (slutet av 1400-t.). "],"f":["ilz öke? (ils öki Schlyter, Westmanna-Lagen 44), "]},{"a":"ilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ond, svår, smärtsam, obehaglig. dö ilom döþa Bu 526 . \" fingo alle illa gudhz hämdh \" Bil 734 . \" hans siäl vndirstar thz illa som j häluite är \" Bir 2: 163 . \" alt ilt haffwir iak fangith fore thässa kono \" Lg 90 . \" wäderith thz war ilt ok waat \" RK 1: 3613 . \" toldhe ther myket ilt \" Pa (Tung) 35 . som ilt hafua i hals sin KL 374 . \" for man ilth i öron \" LB 7: 4 . \" ilt är yffrith ont \" GO 930 . ilt skal moth ondo ib 1002 . \" ilt är ey goth for än wärra kombir \" ib 185 . \" hwi menin ij swa ilt (motsv. ställe: \" MB 2: 381 onth) at göra ihesu KL 386 . \" wardh hans husfrv !SYNS_DÅLIGT? fore (det smärtade så mycket hans hustru) \" MB 1: 194 . \" saa ylth giorde honum (smärtade honom, förbittrade honom) thz homodh \" RK 3: 882 . - svår, påkostande. mik thykker ilt fra hänna skilia Fl 209 . the liggia ok sofua swa sötelik, ij annars arm huar ligger sik, at man tykker ilt at väkkia them ib 1532 . ","2) svår, besvärlig. harder oc starker oc iller at widerfas Di 127 . \" ilt är siwkum at fäktas \" GO 80 . ib 546 . ther war ilt at standa i geen RK 1: 3087 . ","3) skadlig, förderflig, olycklig. þän fiken är a pänigen. takar tu il (onda ting) ok tapar i köpte tu goþ Bu 153 . jilum tima (i en olycklig stund) äst thu här komin Bil 326 . thz är ey for thera illo (för deras förderf el. olycka). vtan them til mere äro Bir 1: 188 . ","4) n. abs. svårt (att få), ondt (om). med prep. til. ther war ilt til stena RK 1: 3227 . \" itl är til vagn tha alle aka \" GO 539 .","5) i sedlig mening: ond. baþe goþe ok ille Bu 21 . engin man wänte han godhan ok rättfärdoghan wara thy at han war sielfuir ful ok ilder Bil 307 . \" ille män laghom spilla \" KS 67 (165, 73) . \" tw hin ille huundh \" Di 220 . ildar diäwl Bu 23 . \" fik . . . frälse af illom gäste (d. v. s. djäfvulen) \" ib 205 . \" som mykit ilt hauar giort \" ib 28 . alla vändo þät til illo (gåfvo det en ond tydning, vände det till det värsta) ib 30 . \" mädhan mannin rätte ey sit ilt mädhan han liuer \" Bir 3: 195 . \" the som härdha sik mot mik ok staa j sino illo \" ib 1: 200 . \" j girughet ilt klok (för j girughet ok ilt klok? för j girughet illok? ok swa swar \" MD (S) 308 . - hin ille, hin onde, djäfvulen. tha öpte hin ille som i elde laghe Bil 115 . MB 1: 276 . \" the bedhya hyn illa haffwa wart järn \" DD 1: 214 (1510? eft. aftr. hos Langebek).","6) ond (på), förbittrad, hätsk (mot). med dat. hwarce iller eller godher iwdho MB 1: 26 . \" war aldrigh godhom iljller \" RK 3: 3038 . \" attw wast mik ill oc ekke godh \" ib 1: 4391 . Iv 2728 . - arg, argsint. är ilder innan sik Fl 1022 . \" han är halla ilder ij sik \" ib 1163 . - Jfr ful-, iäm-ilder."],"f":["ijller RK 3: 3038 . ","ylder: ylth ib 822),","ilz döme , ","ilz fundogher","ildz- )","ilz öke?"]},{"a":"ildiärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djärf att göra det som är ondt. onde ok iidiärue renliues män Bir 3: 6 ."],"f":[]},{"a":"ilfund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) illfundighet, illistighet, svekfullhet. \" ware thet swa . . . at for:de skötningx breff . . . förfores i vatn eller j eldh eller noghor for ilfundh ok arghlist skuld vndan lönä widlhe \" Svartb 380 ( 1439) . \" ingeniositas p c ilfundh klokheth snilla \" GU C 20 (hand 2) s. 28. 2) illfundig handling, svek, bedrägeri. ingen . . . skal makt haffua . . . at sälia . . . bykt eller vpbykt . . . allom vilkorum j tesso matto vndan taknom helperädom oc ilfwndom Nio handl rör Vkl 225."],"f":["-fundh )"]},{"a":"ilfundelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["illistigt, svekfullt. \" han wort ther aff somlige her j rigit sweiklige och illfundelige bedragin \" STb 5: 159 ( 1517) ."],"f":["illfundelige )"]},{"a":"ilfunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ilfundig. \" aff koningh hans ilfunda tilskyndan \" BSH 5: 83 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"ilfundogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illfundig, listig. \" klokir oc ilfundoghir \" ST 359, Su 44, 153 ."],"f":["ylffwndoger: -ast Su 44 ),"]},{"a":"ilfundoghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["illfundighet. Lg 3: 414 ."],"f":[]},{"a":"ilfänas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. Jfr L. Levander, Sv. Landsmål 66-67; 207 f. eg.: vara illa till mods. väsnas, skrika, bråka, ilfänas. deflagro . . . brinna commvniter ilfenas oppenbara ok ilsko afflägia saktas eller saktmodhas GU C 20 s. 170 . - huttra? frigucio . . . idest subtiliter garrie behändelika ropa ok ilfenas aff köldh ib s. 293 ."],"f":["-fenas )"]},{"a":"ilgefund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ilfund 1. vtan alt argelist, [il]gefunder eller helperede BSH 5: 21 ( 1504) ."],"f":["-er )"]},{"a":"ilgärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ilgärdhis man","-gerdis- )"]},{"a":"ilgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["illgärning, ogärning, missgärning. \" hans ilgärnigga varo flere än hans golþgärnigga \" Bu 20 . hauar þu trägha þinna ilgärninga ib 141 . MB 1: 261, 271, 440 . KL 243 . "],"f":["ilgärnigg (frf. vok. i änd.)),","ilgärninga limber , ","ilgärninga man","ilgärningis folk","ilgernigis- )","ilgärningis man","-manz Bo 217 . ilgerningis man. ilgherningis man MB 2: 378 . ilgärniggis man; -män LfK 116 . ilgärniges man Bu 494 . " ilgernigis man: -men " ST 295 . ilgärniggis man: -män Lg 3: 391 . ylgernyngx man: -men ib 88), "]},{"a":"ilgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["illgärning, ogärning, missgärning. Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 100-t.). "],"f":["-ger- )","ilgärningis man","ylgerningis- . ","ildgärningis- )"]},{"a":"ilhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förhjärdad ( i det onda). MP 4: 132 . \" fyra handa människiona syndo laster . . . huilka hona ofmykit bära ok vppe halda ok jlhärdha göra \" ib 206 . JMÖ 35 . \" han war största syndare, oc swa ilhardher wordhen j syndenne, at allom synthis omögheligit. at han kwnne ffran hänne wändhas JMPs 419. \" ib 422 ."],"f":["-härd(h)er ),"]},{"a":"ilhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hård el. förhärdad i det onda, förhärdad. folkit var sua ilhart af sik Pa 9 . \" hiärtat tynges oc wardher kalt oc ilhart \" Su 108 . ST 384 . Su 286 . - hård, grym, ondskefull. pröuadhu at han war ilhärdhir Bil 300 ."],"f":["ill hardher: -hardhe ST 384 . ilhärdhir),"]},{"a":"ilhardhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhörda sig. obstinare iilhaardna GU C 20 s. 370 ."],"f":["iiilhaardna )"]},{"a":"ilhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondska, elakhet. \" falla j the sthora ylhethene ok onzsko som är awundh \" Gers Frest 32 ."],"f":["ylheth )"]},{"a":"ilhydhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ilthydhe."],"f":[]},{"a":"ilhärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra hård, förhärda. ofirmare iilhärdha prouerbiorum XIX (fel för XXI) jmpius procaciter obfirmat wltum suum expone sic omildher man jlhärdher traabeetlegha sith änlethe GU C 20 s. 275 . jndurare ilhärda ib s. 204 . \" tha skulen i ekke wilia ilhärdha idhwr hiärta mz olydhno \" JMÖ 18 . ib 30 . - refl. *ilhärdhas, förhärda sig. j lthinne pino saat oc thw . . . judam . . . oc jwdhana tik förradha röya oc antwardha hedhningom til dödhin oc thär mädh wanhopas oc jldhärdhas SkrtUppb 172 . \" likauäl ilhärdhis almoghen moth moysen \" JMÖ 18 ."],"f":["iil- . ","jld- . ","-härda . ","ilhärdher GU C 20 s. 275 . ","ilhärdhis JMÖ 18 ),"]},{"a":"ilhärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["ilhärdha sik , förhärda sig. j festin idhir ok ihärdhin mot kärlekenom Bir 1: 220 ."]},{"a":"ilhärdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhärdelse. pertinacia e ylhärda GU C 20 s. 440 . \" tha swarade then vsle mannyn j store högfärdh, medh dyäffuolsins trydzsko ok lilhärdo \" MP 5: 146 ."],"f":["ilhärda )"]},{"a":"ilhärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hårdhet, ondska. genom sielfs voldz ok jlherdes sulwna Lg 3: 538 ."],"f":["jlherde )"]},{"a":"ilhärdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ilhardher."],"f":[]},{"a":"ilhärdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ilhardher."],"f":[]},{"a":"ilhärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förhärdad, hård, ondskefull. ad thimoteos [!] 4 cauteriatam habentes conscienciam the haffua ilhärdoth ok fordärffuat samweeth GU C 20 s. 90 . \" obstinatus a um ylhärdoger \" ib s. 370. obstinax ylhärdoger ib. pertinax . . . ylhärdoger ib s. 440. hoghin osidoghir ok ilhärdoghir (pertinax) SpV 159 ."],"f":["-ir . ","-härdoger , n. -härdoth GU C 20 s. 90),"]},{"a":"ilhärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hård, grym, ondskefull. \" romara pröuadhu at han war ilherdogher (motsv. ställe \" Bil 300: ihärdhir) Lg 992 ."],"f":["ilherdogher )"]},{"a":"ilhärdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhärdelse, ondska. sywnde (girighetens dotter) är hiärtns idhärdska mote miskunnane warkunnan oc kallas aa latin jnhumanitas thz är omalighet SvKyrkob 355."],"f":["ild- . ","-härnzska MP 5: 236 )"]},{"a":"ilhärdska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förhärda. \" hwar människia nytie sin dagh . . . oc ilhärske ekke sith hiärta mothe ihesu christi budhordhom som thän gamble israels almoghe fordhom lgiordhe i öknenne \" JMÖ 31 . "],"f":["-härska . ","jlhärdzskädhe SvKyrkobr 214 ),","*ilhärdska sik , förhärda sig. som the här sik jlhärdzklädhe j ondzskonne köldh oc froste SvKyrkobr 214 . --- refl. ","*ilhärdskas , förhärda sig. med prep. i. i skolen ey ilhärskas i prophetomen, görandhes them owerwaldh (in prophetis meis nolite malignari) JMÖ 181 ."]},{"a":"ilhärdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhärdelse, ondska. \" for hugxsins ilhärdzsko \" Bir 4: 51 . MB 1: (Cod. A 3) 556. Su 127, 281, 299 . Lg 3: 141, 414, 418 . LfK 160 . "],"f":["ilherdzka: -o MB 1: (Cod. A 3) 556 . ilhärdzska. ","ildhärdzska: -o Su 127 . ","ilhärska ib 281 ; ","-an LfK 160 ; -O LG 3: 141), ","ilhärdskofulder","ilhärdszsko- )"]},{"a":"ilhärdskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hårdnackadt. \" stodho mothe henne ilhärskelika \" Lg 3: 413 ."],"f":["ilhärskelika )"]},{"a":"ilhärdsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förhärdad. engin är thär swa kaldher, oc yldhärskär j ondo Mecht 265 . hård, ondskefull. manghe thy wer wardha swa jlzhäfske ok dyälfflenom a handh gangne MP 5: 68 . war herre talar til enne ilhärsko menniskio, ok sagde ib 98 . 2) vred, ond. är thenne. almoge . . . wordne saa jl härdzske och wredhe pa the danske blodh GPM 2: 22 ( 1508) ."],"f":["yld- . ","-härsker . ilharzsker: -harzske MP 5: 234 ; ","-harzskom ib 79 . ","jlzhäfske ib 68 ),"]},{"a":"ilhärdsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förhärdad. \" bidh ey for tesso ilhärdzsko folkeno \" MP 1: 159 . \" wee wslom ilherdzkom (obduratis) syndarom \" Su 95 . ib 155 . Lg 3: 555 . LfK 8, 116 . JP 124 ."],"f":["ilhärdzsker . ","ilherzker: -herzk Lg 3: 555 . ","idhärsker: -härska Su 155 . ","ildhersker: -herske LfK 8 . ","ylhärker: -härske JP 124 ),"]},{"a":"ilhätsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illasinnad, arg. emot thenne openbare ilhedsche fiender BSH 5: 599 ( 1519) ."],"f":["ilhedsch )"]},{"a":"ili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotblad. fran ilia (planta pedis) oc vp til iässan Bo 205 . Jfr fota ili samt il."],"f":["kas . ","ilia ) , "]},{"a":"ilkloker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Bir 5: 100 . Su 426 . Lg 3: 300 ."],"f":["iil- Bir 5: 100),"]},{"a":"ilkloker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illslug, illistig. \" maliciosus . . . ontzskofuller ilclogher oc forsaathogher \" GU C 20 (hand 2) s. 112. murgissor oris jdest fallax et fallax murmurator swighelghen oc ildheclogher kaarrare ib s. 165 ."],"f":["ildh- . ","-clogher , superl. l-klokasther JMPs 561. Se Sdw 2: 1243),"]},{"a":"ilklokhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["illslughet. Lg 3: 475 ."],"f":[]},{"a":"ilklokhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["illslughet, illistighet. JMPs 259. snillen bortdriffwer swek, ffalshet oc ilklokhet ib 287 . ib 561."],"f":[]},{"a":"ilkloklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["illistigt, illslugt. GU C 20 s. 112 ."],"f":["-ligha )"]},{"a":"illa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) illa, på ett sätt som vållar obehga el. skada. haua illa luktande limi Bir 2: 114 . illaloktande madhka Gr 270 . \" ermetin thokte sik illa hafua stat langhan thima j armödo ok fa ey mera lön \" Bil 715 . hwi lönir thu mik illa wäl giort ib 277 . \" trugade fast mere ylla göre \" RK 2: 4554 . \" wille ingen (mot ingen) göra illa \" ib 3: 1040 . \" hwi giordhe thu sielff swa ila widh thik \" ST 41 . \" at brödhirne ellir hionin farin ey iilla oc oskötelicha medh sinom klädhom \" VKR 35 . \" han sa sina illa falla \" Al 5171 . \" drotzin ther om swa illa sa (tyckte så illa derom) \" RK 2: s. 350. han hafwer illa mot tik warit, MD 131 . \" toko sua jlla vidh sik (togo el. lade så illa vid sig, bedröfvades så mycket) \" Bir 2: 200 . \" wreder och illä hughom \" Va 9 . wardh illa (illa till mods, bedröfvad el. förfärad) wid sin misfälle Bil 245 . ib 771 . vardh han räddir oc illa vidhir Bo 23 . ib 92, 225 . Kl 100, 107, 230, 318. MB 1: 216, 247, 279 . Fl 1332 . ST 457 . Lg 46 . - illa, ömkligen. hon grät ok illa lät Bu 11 .","2) illa, svårligen, mycket. \" slo falantin diwrit illä \" Va 26 . \" sa them rädhas illa \" Al 5065 . \" illa snala \" ib 5129 . illa saar ib 2877 . BSH 5: 413 ( 1510) . jlla huggen RK 1: 715 . illa waat ib 577 . \" iak foor illa wil \" Bir 1: 11 . tha wart konungen illa vreder MD 333 . ","3) illa, på orätt sätt. han hafdhe sith goodz . . . ila oc owiislika forterth ST 24 . ","4) föga. \" the skipta the bradh illa iämpt \" Al 9697 . \" alt war sändir at hon war ila (knappt; motsv. ställe \" Bil 317: alla) mät, oc the bouane komo löpande ST 366 . - Jfr ful-, iäm-, of-illa."],"f":["iilla VKR 35 . ","ila ST 24, 41, 366, 457 . ","ildha Ber 289 . ","ylla RK 2: 4554 . ","ill Al 10426), "]},{"a":"illa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr oilter."],"f":[]},{"a":"illa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) illa, på ett sätt som vållar obehag el. skada. (han) gladdis ther af inan sin hogha at thöm tooc thz ilda at edhä Vis sten 5 . tilböghel[ig]hetena til at synda oc göra ilda SkrtUppb 178 . ob (ɔ obludere) illa leka GU C 20 (hand 2) s. 102. malefacere illa göra ib s. 112 . \" waro samuledh alla nunnonar illa hughum \" Hel män 216 . - Jfr ofilla."],"f":["ilda Vis sten 5 ; SkrtUppb 178 )"]},{"a":"illa viliaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"illabekoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["passa illa? dissido . . . mislundha illabekoma ok lmanga stadz sätia GU C 20 s. 194 ."],"f":[]},{"a":"illafangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["på orätt sätt erhållen. ath han förra offuir giffuir sin gudh ok sith hymerike, en illafanghna päningha MP 5: 68 ."],"f":[]},{"a":"illalika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["illa. \" nu manghin ij herra göra vidh mik hwath häller ij viin väl äller illelik (Cod. A ondelik) \" Fr (Cod. B, C, D, E, F) 2116."],"f":["illelik"]},{"a":"illaliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond, elak. är swa illalik Iv 4993 ."],"f":[]},{"a":"illalukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lukta illa. ffeto (fel för feteo) . . . illalukta GU C 20 s. 265. "],"f":["-loktande . ","-lwktandhis )","*illaluktande , "]},{"a":"illan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"illaskikkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["i dålig ordning, oordnad? ordinare skykka . .. componitur jnordin[at]us a um yllaskykkader ok otokteligin GU C 20 s. 388 ."],"f":["yllaskykkader )"]},{"a":"illasmakande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["illasmakande. GU C 20 (hand 2) s. 20."],"f":[]},{"a":"illat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ond låt, jämmer, klagan, tha mwn mäst oc wärst illaat (Cod. B illäte 554) wardha MB 1: 306 ."],"f":["illaat )"]},{"a":"illerskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinn av iller. märdskinna . . hillorskinna och andra tolgha småwärdha skinna tiendh Gummerus Synstat 36 (1425, avskr.). en swartan kiortil fodradan medh yllir skin ATb 1: 194 ( 1463) . Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"f":["yllir- . ","hillor- )"]},{"a":"illistogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illistig. J Buddes b 175 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"illistogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illistig. yllistoghe fienden Gers Frest 34 ."],"f":["yllistogher )"]},{"a":"illäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= illat. MB 1: (Cod. B) 554 ."],"f":[]},{"a":"ilning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskov. HSH 24: 122 ( 1518) ."],"f":["ylningh )"]},{"a":"ilradh","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" ondt uppsåt. war thetta mandrap giort mz awund oc illradhom MB 1: 425 ."],"f":["illradh )"]},{"a":"ilradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illrådig, illasinnad, som uttänker onda anslag. alt thzta onda woller hin ilraduge seueke Di 182 ."],"f":["-uger )"]},{"a":"ilskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondska. komber mannenom nakath krankt ellir ilt til. fore nakan illskap. wald ellir lykko. ellir fore nakath tholikt SvKyrkobr 112 ."],"f":["ill- )"]},{"a":"ilsnedhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["illslughet. HSH 24: 95 ( 1517) ."],"f":["ijllsnedughet . ","-ir )"]},{"a":"ilstridher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motspänstig, gensträvig. \" contumax . . . treezsker högfärdoger oräötwis ok ilstrider \" GU C 20 s. 145 ."],"f":["-strider )"]},{"a":"ilsträvogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motsträvig, genstörtig. almoghe[n] . .. som . .. nw ganzska moth edh[e] rth folk ilsträwoghe vordne ära GMP 2: 383 (1512)."],"f":[]},{"a":"ilthydhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dåligt folk, pack. fanta ok ilhyde (troligen för ilthyde) sputtadho hans knäfal Bil 582 ."],"f":[]},{"a":"ilvili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ond vilja, ondt uppsåt, ondskefullt sinnelag, illvilja. SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" cayn offradhe mz ilwilia sin tionda \" MB 1: 162 . \" dräpa . . . mz forlaghum eller ilwilia \" ib 335 . \" then som ilwilia hawer til thik \" ib 215 . före mannom som han hauer lönlikan ilvili (för ilvilia) å i hugh ok hiärta KS 47 (120, 51) . ib 5, (11, 6), 59 (146, 64). Al 6999 . \" aff hwilko komber hath oc jlwilye \" PM 31 ."],"f":[]},{"a":"ilviliande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ilviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illvillig, ondskefull. \" thäs helga anda snille skal ey inga j iluiliogha (malevolam) siäl \" MP 1: 132 . \" sagdho at en planete war godhwilioghare än annar . . . oc soma ilwilioghare \" MB 1: 416 ."],"f":[]},{"a":"ilviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["illvillig, ondskefull. GU C 20 (hand 2) s. 113."],"f":["ild- )"]},{"a":"ilvredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket vred. rancidus a um swr p c ok ilvreder GU C 20 s. 515 .,"],"f":["-vreder )"]},{"a":"ilvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondt el. fördefligt väder, förderfvad luft. annor siw ax syntis honum fordärfwath aff ilwädhre (percussæ uredine) MB 1: 236 . \" plagha thik mz . . . frost oc bruna oc ilwädher (aëre corrupto ac rubigine) \" ib 428 ."],"f":[]},{"a":"ilzka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ondska. \" mykin ilzska war i iordhrike \" MB 1: 167 . \" ilzka foruindir ey andra ilzko \" KL 282 . \" mz godhe gärning forvinna annars ilzke ib. \" Bir 1: 51, 3: 38, 4: (Dikt) 223. ther äptir af lät ey diäfwlin at orogha ok frestaa mannin än meer vtan gik til hans mz twem androm ilskom (malitiis) först insände han honom wantro annantidh wanhop ib 1: 252 . \" mz thorn kronadhis aff ilsko brädhe \" MD 66 .","2) vrede, raseri, grymhet. \" wredhe ok ilzska ij honum röt \" Al 4418 . \" vptändher j yldzsko \" MB 2: 319 . ib 358 . Su 453 . Lg 436, 3: 147 . \" riis vp j thin wärsta hugh ok allo pino ilzska \" Bil 472 . \" at oprifwa thässa gadzsins oc ormsins ilzsko \" Bir 3: 77 . \" bläste han (draken) . . . gen staþenom etar ok ilsco ´Bu 490. \"","1) ondskefull, ond. \" är han awns fullir ok ilskofullir \" MP 1: 45 . \" aff ilzskofullom mannom \" Bir 3: 217 . ilzkofulle thanka KL 282 . ib 182 . \" vi thänktom ilzsco fult radh a mote thik \" ib 400 . MB 2: 394 . MP 1: 80, 86, 87 . Bir 1: 189, 2: 158, 3: 393 . ST 148, 438 .","2) vred, förbittrad. \" wardh ilzko fullir oc wredhir \" ST 509 . "],"f":["ilzska . ","ilzsca: -o Bir 4: (Dikt) 223. ","iltzska: -o Su 453 . ilska -o MD 66 ; ","-om Bir 1: 252. ilsca. ","ilsska: -o Lg 3: 147 . ","yldzska: -o MB 2: 319), ","ilzko fulder","ilzskofulder . ","ilzsco fulder. iltzskofulder: -fult MB 2: 394 . ","ilskofullir . ","ilzscafullir Mp 1: 80; -fuldz ib 87 . ","ilzskafulder: -fult ib 86), ","ilzkofullelika","ilzkafullelika Ber 233 . ","ilzscofulleka Bir 4: (Dikt 223), adv ondskefullt. Bir 4: (Dikt) 223 . Ber 233 . ","ilzkohet","ilzskohet )","ilzkokloker","ilzscoklokir )"]},{"a":"ilzka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) vrede, raseri. hans vredhe vptändis hans awund oc ylzska bran thäs hetare Prosadikter (Barl) 7. "],"f":["ilzko fulder (iltzsko-. ilska-. -fuller. -fwld), "]},{"a":"ilzkas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. ondögras, förbittras, vredgas. ferocio . . . grymmas ok ylskas GU c 20 s. 262. ringo . . . vredgas ylskas gnorra oc lipa ib s. 527. malignare . . . iltzskas ib (hand 2) s. 112."],"f":["iltzskas . ","ylskas )"]},{"a":"ilzkas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ondgöras, förbittras. \" böriadhe folkit ilskas \" ST 18 . \" ilzkadhis j sinne höghfärdh \" ib 341 . \" jlzskandis mot sinom jamcristne \" Bir 3: 331 . \" jlzskas . . . ok afwndas mot valloghom gör forrädhilse ok opuäkke örlögh ok kiiff \" ib 77 . KL 141, 157 . Ber 39 . Lg 3: 147 . ilzskadhes han mz största wredhe ib 682 ."],"f":["ilzskas: -adhis KL 157 ; ","-adhes Lg 3: 682 . ","jlzskas Bir 3: 77 ; ","-andis ib 331 . ","ilzscas: -adhos KL 141 . ","ilskas . ","-as , ","-adhis )"]},{"a":"ilzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond, ondskefull. ilskir thräl MP 1: 339 . j sins ilsko (mali) hierta vranglikhet ib 68 . gudh . . . frälste tik aff waro iltzsko (maligno) radhe (motsv. ställe KL 400: af vara ilzsco radhe) MB 2: 394 ."],"f":["ilzsker . ","iltzsker . ","ilskir )"]},{"a":"ilzkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondska. \" tha haffe han (#x0254;: djävulen) medh synne ilzkhet ok forrädilsom hyndrat ok sänkat wärldhinna atirlösin \" MP 5: 74 ."],"f":["ilzsk- )"]},{"a":"ilzkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ilsken, (som lätt blir) ond. arg. colericus . . . jlskin GU C 20 s. 121 . jnuectiuus . . . träghandhe bagthalanda oc ildskindh ib (hand 2) s. 39. - om djur. hwarth sin the möttos, tha bythus the sina mälin, j the brännandhe pinonne, som twe ildzsne hwndha MP 5: 127 . 2) ondskefull, ondsint; elak. malignus . . . itzken GU C 20 (hand ","2) s. 112."],"f":["iltzken . ","lildskindh . ","jlskin . "]},{"a":"ilzkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ilsken. Di 122 . Su 166 ."],"f":["ildzsken Su 166 . ","ilsken Di 122 ),"]},{"a":"ilzklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med ondska. thu gik ilzsklica til gud MP 1: 70 . ib 185 . \" thu fram gikt til van herra ilzkelika \" ib 2: 70 . ib 143 ."],"f":["ilzsklica . ","ilzkelika . ","ilzlika MP 2: 143 ),"]},{"a":"ilzkliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ilsken, våldsam. om sinnesstämning. j ilskeliga wredhe swarade han Troj 44 . \" optändes han aller samman j stora jlskeligo bräsko ib 46. \""],"f":["jlskeliger )"]},{"a":"ilzkogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj ond, ondskefull. mz . . . ilskoghom fundhom Su 125 . "],"f":["ilskogher )"]},{"a":"iländer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1243."],"f":[]},{"a":"iläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det hvari något lägges eller ingjutes, förvaringsrum, kärl. the hälto j lätit Bil 211 . \" j läteno hälto \" ib. \" hwa som gooz wil köpa. han skal mer scudha, hwat j är j läteno (för är j j läteno) än i lätit siälft \" ib 236 . \" hiltungel äre liwsins iläte \" MB 1: 60 . liwsins iläte eller kar war giort för än liwsith ib 61. i thy owersto ilätino (canistro) MB 1: 235 . ib 236, (Cod. B) 549, 561. "],"f":["ilätis kar , "]},{"a":"iläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ilätis kar , ","*ilätis tunna","ilettztynor VKU 149 ( 1594) ), "]},{"a":"imberdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvatemberdag. iac haffwer (varit) . . . gyrwghir i orättom tyma om fastatydh hymerdagha ok forbwdna dagha SvKyrkobr 308 . "],"f":["hymer- )","*imberdags sunnodagher"]},{"a":"imberdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bil 389 \" samt utgifvarens anm. \" Lg 1146 . \" the fira nezsta synnodacha epter fira himberdacha \" SD NS 1: 551 ( 1406) . Jfr hovudhfastodagher."],"f":["himberdacher )"]},{"a":"imberfreadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredag näst efter en av kvatemberdagarna. hymmer friedagh fore julena SvKyrkobr 291 ."],"f":["hymmer friedagh )"]},{"a":"imbermanadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måndag näst efter en av kvatemberdagrna. om hinber mandagh ffeste niels . . . lagh ATb 3: 196 ( 1507?) . ib 199 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"imbersunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söndag näst efter en av kvatemberdagarna. om hymmor sonedaghen for jwlen FMu 4: 458 (1476). "],"f":[]},{"a":"impa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ympkvist. komber ther vtn vdj (ɔ ympskåran) tha ffordarffuas impan Sex ekon tr 264. läg . . . sidan cluta ytherst oc beläg thet medh traad sidan [oppa] thet ath väta ey til impona kobmer ib 205 . ib."],"f":["impane Sex ekon tr 265 . impona ib) , "]},{"a":"impa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ympa, inympa. är thet träd stoorth som thw skal impa wdj Sex ekon fr 264. quisten som thw viill impha skal thu impa j mars manade ib. PMSkr 319 . ib 320. alla lhanda trä magha jmpas hwart j annath ib 325. - bildl. diäfuolin frestradhe at impa thär in nakat aff sinne sädh Hel män 209 ."],"f":["impha . ","ympa: -ad PMSkr 330 )"]},{"a":"impa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. ympa, inympa.","1) insäta. \" blamans ben impaþes i sama staþen \" Bu 515 . - bildl. cristna thro falsara som kallas heretici impatu (för impathu) widha (Cod. C impdho widha bantzat blandh 1005) oc jnsätto innan hans bökir sina willu Bi 393. ","2) sköta (ett trä med ympning och annan vård), bringa till full utveckling. swa som eth blomstrande trää, tho oc ey än tilfulnadz ympat äller rotat (arbor frondosa necdum natura) Su 160 . ","3) plantera. \" pastinare, impa \" GU 8 . \" om än j ympadhin een qwist j idhan trägardh oc wm kring gerdhin han swa thrankt at grenana fingo ey waxa \" ST 384 . ey afflater at ympa ny trä (a plantione non desistit) Su 147 . en faghor oc nyy trägardher aff ärlikom trääm oc lustelikom blomstrom, huilken iak aff min barndom ympat (plantaveram) ok örkt haffde mz mykyt ärwodhe ib 162 . ","4) förädla? ted !UDDA_TECKEN? brenth wiin) ympar onth win oc gör onth win bäträ LB 7: 130 ."],"f":["ympa . ","-ar , ","-aþe . ","-aþer ),"]},{"a":"impan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ympning. jnsicio (för incisio) . . . ympan GU C 20 (hand 2) s. 32."],"f":["ym- )"]},{"a":"impare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ympare. Se Sdw 2: 1244. - ss tillnamn. lars impare RP 1: 479 ( 1380) ."],"f":[]},{"a":"impetrera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utverka. (nunna är ej valbar till abbedissa) om hon haffuir naghet jmpetrerath ellir burith wider at impetrera mooth reghlonne ellir lhenna skipan Abbedval i VIkl 99. en wäl bok lärder man . . . huilkin som kanikadöme mng hafde jmpitrerat j rom MP 4: 260 . PMBref 306 ( 1510) ."],"f":["jmpitrera: -at MP 4: 260 )"]},{"a":"impetrera in.","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utverka. \" friiheetir oc priuliegha, som the fornempde borgmestere oc raadhmen i stocholm . . . faangit. forworfuet eller impetrerat hafua af herrom och förstom \" BSH 3: 161 ( 1465) . \" ware thz och swa, ath nakor breff äller privilegia ther oppa ärw inpeterande äller inpeterath worde \" BtRK 321 (1483, orig.) ."],"f":[]},{"a":"impilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ympning, sätt att ympa. PMSkr 320 . \" len jmpilse är nar trädh sagas twärt aff oc stobben klyffz affwan oc thär j sätyas qwista aff androm träm \" ib 325 . ib (på tre ställen). 2) ställe (på trädstam) där ympning företagits. PMskr 320. läg feta jordh wm kringh wp til ljmpilsen ib 327 ."],"f":["ym- )"]},{"a":"in","b":["pp"],"c":"prep.","d":"prep. L. ","e":["dat.","1) = i I 1. ärw kläddhe jn äwerdelike clarhet Lg 3: 431 . ","2) = i I 4. in syne welmaght SJ 178 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"in","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) in. \" nödhdriff them in, thz är saa mykit, at wilia the ekke, tho skulu the nödhgas \" SpV 433 . \" jnuistes quinnan peninga miste jn vtj per olssons gardh \" STb 4: 41 ( 1504) . \" stande wijdh stocken pa torgit . . . och mester mannen schal haffue iiij peninga fore han leser hanom jn och vth aff hans egna peninga ij peninga vth och ij peninga jn \" ib 79 ( 1505) . - utan motsv. ord i nysv. lasse martinson . . . haffuer jntet ath sware om tet roffuerij, hans drengh giorde jn pa ware borger STb 3: 436 ( 1499) .","2) inne. \" lion släth sath in til pedhir i vppeby loc qwadh ena viso Tb 1: 260 (1467). the saato in til pedhir laurisson til öls \" ib 270 ( 1467) . stode hustrv birgitte halta martens ok til stode, at hon war jn pa slottit STb 3: 333 ( 1497) . ","6) för att beteckna en syftning: till, med avseende på, emot. Se Sdw 2: 1244. B) adv. in, inåt. jntro aduerbium loci indhtiil lvt iste introspexit han saa indtiil GU C 20 (hand 2) s. 39. - Jfr thär in til. ","2) inne på. the sculä thet mäth myndwgh bwth oc open bref wtierlikä opsighiä, thee af skane in op a kalmarnä hws, oc thee af swerike in opa lindholm Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) .","2) inne i. then samma lizsla tregardh ligiendes in vti grenden SJ 2: 101 ( 1487) . ib 126 ( 1488) , 164 (1490). per benctsson haffuer jntet tiltal til the godemen sit hade jn vtj hans skyb än alt tet beuisseligit är, som kastat är aff nödz wegna, gange offuer skyp och gotz STb 3: 320 (1496). "],"f":["*in a , ","*in af , ","in for","-fore )","in i , prep. I. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vi rumsbestämningar, för att uttrycka ett varande i el. inom ngt: i, uti. herra porsa geet ok hans hustru fru ingredhe siggadottor af finnedhe ok in i östirgötland RP 2: 123 ( 1386) . hwaria handa synd människian gör, tha är hon wthan om kroppin, än thän som liffwer skörligha, han syndar in j kroppenom (in corpus suum) SpV 240 . pröwadha areno . . . som i androm renlifwom pläghar vara in i klostreno Nunneinv 352 . 2) = i I 4. loffua mina modher in j (in) the trolikhet, j hwilka hon war mik trolikast ower alla lmänniskior j alla lsina dagha Mecht 173 . ","*in ivir","-over . ","-öfwer )","in mot , prep. med at. el. ack. inemot. " broades in mot gran by Saml. 6: l174 (1495). "","in pa , prep. med ack. 2) in på. haffuer han bygt sitt droprwm in pa nestboandom, swa thet gör them skada STb 1: 68 ( 1476) . 3) inne på. en sin tompth medh bögningen som hon nw sktander på pa stadzins vatn och eger SJ 2: 188 ( 1491) .","in til","indhtiil )","*in um","innom )","*in upa","*in up undir , ","in uti , prep. med dat. el. ack. 1) in i. vplot . . en halffuan¨ mwr fran öffuersta vestra gatan aff gambla mwren nydh öster in vit garden SJ 2: 146 ( 1489) . . . . riksins raadh honom inwist hadhe . . . in wit henrich wan deme buske huss ib 217 ( 1492) . ","*in vidher? Jfr i vidher."]},{"a":"in","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) inför. \" gik han jn före portin til konungxsens palacium (usque ad fores palatii gradiens) \" MB 2: 186 . ","2) innanför. \" at abbatissan hafui ellir intaki . . . fyra stechirhws systra in for poortin oc j systranna inlykte \" VKR 23 . ","1) intill, ända till. \" om rum. en högher mwr skal ganga . . . in til ändan a klärkanna gardh \" Bir 4: 82 . ib 83, 87 . iak lät . . . sargha mit köt alt in til rifwianna Bir 1: 100 . ","2) intill, ända till. om tid. bidha ful när in til middax tidha RK 2: 4304 . yn tyl des han ser beqwemen tydh Gers Frest 1 . ","3) till, i riktning mot, till öfvrenstämmelse med. vände in til gudh alla ybeniam Pa 4 . \" alla mina akt oc gärnigga intill thin wilia regera \" Su 85 . ","4) för att beteckna ett hänvändande till en person: till. dömom wy for:da herra boo dywra in til herra karls arfwa aff thöptom vm sin fulnadh oc vidhergield SD NS 2: 178 ( 1409) . \" dömom wy for:da herra bo dywra in til erik skötta oc til clawos karlsson vm sit vidhergiäld ib. \"","5) emot, till öfverbevisande el. fällande af. gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.).","6) för att beteckna en syftning: till, på. som lydha intil thenna daktinghan SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). med allom theras clausulis och articulis som dragha och lydha kwnna intill förnempda daktingan ib 213 . "],"f":["ind RK 3: (sista forts.) 4555),","in for","jn före )","in händer , ","in i , ","in i genom","-ginom )","in i mot , ","in mot , ","in pa , ","in til","yn- )","in uti , prep med dat. el. i dess ställe ack. i stadfester jn vtj embetet SO 145 .","in vidh","inwider )"]},{"a":"in","b":["pp"],"c":"prep.","d":"prep. L. ","e":["med dat. el. i dess ställe ack. 1) = i I 1. altiid skal messas jn kirkien ÅK 62 . 3) = i I 8. item kennis . . . iak . . . mic hawa vnt ok giwit . . . agnise . . . min deil (!) thessom forscrefna gozom SD NS 3: 70 ( 1415) . "],"f":["*in gen , "]},{"a":"in a","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in af","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in aka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"in andvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverlemna, insätta. \" tesso penninga skola in antwardass i domkirkiona \" SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). wi hawum . . . ingiwith ok inantwardhat wara kära dottir . . . in i sancti bernardi orden ok liwerne ib NS 2: 228 ( 1409). "],"f":["-antwardha . ","jnanwarda KrLL),","in andvardha sik , öfverlemna sig, hängifva sig. inne j clostromjn hwar the hafua sik gudhi in antwardhat til dötzins tiidh blifua sculande VKR 1 ."]},{"a":"in fa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inskaffa, indraga. hwre han skulle kong hans ind få RK 3: (sista forts.) 4990 ."],"f":["ind fa )"]},{"a":"in for","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in händer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in i","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in ivir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in kasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inkasta. \" med dat. än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä at \" SR 44 . - inkasta, insätta. med ack. lät eufemiam incasta þär (grymmasta le)on lagho Bu 512 . \" wardha the alle inkastadhe i mörkahws \" MB 1: 241 ."],"f":[]},{"a":"in mot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in pa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in riþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida, in. wilde in ridha gönum then port som war herra bar siälfuir korsit gönum Bil 723 . \" the opna sin poort lothon inrida \" RK 2: 1458 ."],"f":[]},{"a":"in til","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in um","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in up undir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in upa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in uti","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se in."],"f":[]},{"a":"in vita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vetta in el. inåt. läg thz pa speghil glasit pa then waghen som jnwither PM XLIII ."],"f":[]},{"a":"in vitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inåkare, införare, inkörare. Se Sdw 2: 1244."],"f":[]},{"a":"inanama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["intaga, mottaga. \" vpa hwad tiidh oc stadh han her inanamas schal \" BSH 4: 105 ( 1485) . Jfr anama in."],"f":[]},{"a":"inanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inandas (ngt i ngt). gudh . . . opreste j människionne mz inandande nadh (per inspirantem gratiam), thz han haffdhe giffwit människionne mz naturinne SpV 325 ."],"f":[]},{"a":"inbalka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["medelst plank avstänga, inhägna. som hon (ɔ: en kryddgårdstomt) nw intept och inbalkt är STb 4: 213 (1511)."],"f":["inbalkt ) , "]},{"a":"inbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" inbundin, 1) inneständgd, innesluten. . . . ok är then fyällin inbundhin mellan try dyke SD NS 3: 358 ( 1418) . - avstängd (medelst fiskbyggnad). the ther jnbondhen watn haffwa oc ey oppenbara hafstrand är Svartb 251 (1412-17). theris nothadrat mogho the haffua til samans hwar met androm j allom vtnäsiom so til almenningis vatn liggher, vndhantagno theris inbundna vika oc röwasaa ib 444 ( 1451) . ","2) invecklad, konstig, dunkel. \" swa lärde han honom pater nsoter oc aue maria, ey nämpnandhis ihesus christu oc maria, wthan mädh inbwndum ordhum JMPs 384. 5) förenad, införlivad. med prep. mädh. äru the swa inbundna mädh honum t the hafua enghin annan wilia än thät gudh vil \" Hel män 171 .","6) inristad? hopflätad? diket som löper fran ekene j holka standa ij gamal inbunden kors oc nidher i aana Brasks Kopeb 30 (1511). Jfr korsbundin. 7) invärtes, inre, inbördes. jutestinus jndbundhen jntestinum bellum indbundith kiiff scilicet intra muros ciuitatis jntestinum GU C 20 (hand 2) s. 38."],"f":[]},{"a":"inbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) innestängd, intäppt, innesluten. hon lösir inbundit wäder LB 3: 46 ib 2: 12 . \" en inbundhin (inclusus) kärleker \" Su 24 . othami oc fangadhe fogla hallas inbwndhne i dröffuilsom ib 174 . - afstängd, afdämd? alle thera gambla inbundhna wathen oc ströma SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). dömdom wi them aff lwfje thera inbwndan (för inbwndna) wijkor ok thera fiskä watin ok thera strom . . . frijt ok frels ok obworen FH 4: 3 ( 1420) .","2) invecklad, konstig, dunkel. \" wpfinner kloka saghur oc inbundna konsterlika predikan \" Su 228 . \" the jnbwndhna ordhen ällir spörsmalen \" MB 2: 115 . wppa sin jnbwnddna ordh ällir gaatha ib. ","3) invecklad, invefvad. j swa mangom wärlz ärindhom ok vmsorgh ther hon war inbunden for rikesins bestandilse Lg 3: 502 . ","4) införlifvad, rotfäst, hafvande vunnit insteg. han sa huru mektelica diäwlin war her inbundin Lg 3: 232 . - införlifvad med, ingrodd i. med dat. fatikdomen är swa jnfödher oc jnbwndhin människionna natwr LfK 23 . ","5) med prep. mädh. \" hwa som . . . kombir i gudz mönstir mz löso hiärta. hwarghin mz gudhi inbundno \" Ber 247 ."],"f":["inbinda sik , invefva sig (i), inlåta sig (i). inbindha sik i wärdzlikom ärandhom Su 64 . - part. pret. inbundin, "]},{"a":"inbindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbindning, inbindande. \" commissura . . . in bindningh ok in sätningh ok samon fögilse \" GU C 20 s. 128 ."],"f":[]},{"a":"inbiärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inberga, insamla. the (foglarne) jnbärgha ey j ladhor Mp 1: 290."],"f":["jnbärgha )"]},{"a":"inblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inblanda (ngt i ngt). solinna klarhet inblandat (immixtus) j thänna lithana Mecht 132 . saltet, som var inblandet falszt gotz STb 5: 283 (1520)."],"f":["-at . ","-et )"]},{"a":"inblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inblanda. \" j thy wineno kännes inblandat beskhet \" Su 204 . "],"f":["inblanda sik , befatta sig (med), deltaga (i). sik inblanda . . . mz likamlikom hugnadh Bir 4: 61 ."]},{"a":"inblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) uppblåsa. säth tik ekke j människo mwn, thti loff bärandhis ok withnandis, inblästom kinbenom, wthan hällir säth honom til thti withne SpV 264 . -b bildl. uppblåsa, göra stolt. sägh th, hwat är högfärdogh människa ok inblästh (inflatus), wthan qwiddhen fullir mz wädhri SpV 147 . sanneligha smaka, thz är wndhirstanda ällir inbläsas (inflari) thz är högfärdhas, är dödzsins bandh ib 426 ."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"inblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) inblåsa, ingifva med dat. och ack. onde ängla hulke som . . . inbläsa them thanka Bir 1: 102 . \" thw herra . . . inbläste mik the bokina ordh \" ib 3: 205 . \" thän hälghe ande inbläsir oc helghom ok hälaghom hiärtom allan sötma \" MP 2: 110 . \" inblästis (inspirabatur) prophetanom andelik inskiutilse \" Bir 1: 308 . - med prep. i. taladho swa som then helghe ande inbleste i thöm MP 2: 261 . \" al the helgha script af gudhi är inblest i helgha manna hiärta ib. - abs. thwärt amot inbläste diäfullin \" Bir 3: 433 . ","2) uppblåsa, göra stolt. mädhan manga aff them wärldzlikin wisdombir inbläse oc wtpöse (inflat) Bir 4: 70 . - Jfr blasa in."],"f":["-bläsa . ","-blesa )"]},{"a":"inblasilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ingifvelse. taladhe godhir ängil til konungsins mz sinom ibläsilsom Bir 3: 433 . \" suarar ond jnbläsilse \" ib 324 ."],"f":["-bläsilse )"]},{"a":"inblaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingifvelse. \" thäs hälgha anda inblästir \" Gr 300 . aff thäs hälgha anda raadhe ok inbläst Bir 3: 276 ."],"f":["-blästir )"]},{"a":"inboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innebo. - inboande män, inbyggare. som enom godhum . . . herra göra bör sins rikes älskelikum inboandes mannom BtRK 35 ( 1371) ."],"f":[]},{"a":"inbora tighl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegel vari hål borrtats, håltegel? koll. tygelslagaren i horn gaffs xi!UDDA_TECKEN? mark fore inbora thyghel SSkb 273 ( 1508) ."],"f":["-thyghel )"]},{"a":"inborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["infödd, inlendszskä och inborne sweriges men Priv f Sv st 181 (1474, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"inbrädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stryka in. stingas äller hwggas klöffwana tha tak bek. ysther oc brennesten . . . oc brädh thet förscriffna wppa fothen som saar är . . . än är sarith stwngith wndy fothen oc litith holith, tha tarfwas thet wpskära större oc jnbrädha thet förescrifna PMSkr 234 . Jfr bredha 1); det första språkprovet där bör rätteligen uppföras unde ett brädha (Jfr Sdw 1: 156)."],"f":[]},{"a":"inbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bo (i). allom bondhom allir inbyggiandhom (inhabitanibus) SD 3: 705 (öfvers. i hds. fr. 1400-talet). i rwmwm thöm . . . laglika tillskikkadhom . . . inbyggia ib. - bebo. säghen mik hwat folk thzta är som all tässen bärghen jnbyggher oc bemannar MB 2: 150 . swa länge hälge stadhenjnbygdis (habitaretur) j fridh oc rolighet ib 285 . \" hälga stadhen iherusalem sidhan jnbygdis aff hebreis \" ib 328 . ","2) bygga inåt. sidhan skal swdhin oc thakith inbyggias, at hon (arken) wardher ekke widhare owan än enna alna rwm MB 1: 168 . - bygga in i, bygga samman (med). hennes hws war inbygdh mz (hærebat) stadz mwren MB 2: 7 . - Jfr inne byggia."],"f":[]},{"a":"inbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) bygga in (ngt i ngt), bygga i. Se B. Hesselman, Språkformen i MBI. s. 39. 3) förse med åbyggnader, bebygga. ena tompt . . . som hon nw inbögdh är i bredh ok lengdh SJ 2: 176 ( 1490) .","4) inreda (ett hus)? alth husit offwan til som thet nw jnhögt är STb 2: 364 (1489). Jfr inbygning."],"f":["-bögdh . ","-bögt )"]},{"a":"inbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare, invånare, bebyggare. \" the siäl som hafwer christum inbyggiara \" SkrtUppb 114 ."],"f":[]},{"a":"inbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare, invånare, bebyggare. thässa husins inbyggiare hawir tw ond thing Bir 3: 196 . \" straffuadhe roms inbyggiara owirgangr oc synder \" ib 4: 57 . \" for romara stadz inbyggiara \" ib. \" rikesins inbyggiare elskadhe han \" RK 2: 2767 . Bir 1: 174, 224, 2: 9, 327, 328, 4: 91 . BSH 5: 57 ( 1505) , 163 (1507), 504 (1512). henna (jordens) inbyggiara Bir 4: 81 . \" aff hymerikes jnbyggiara wardha äwerdelika hälwittis träla \" LfK 118 . \" husin skulu atirlatas tom vtan jnbyggiara \" Bir 2: 76 . \" huar thän hälghe ande är inbyggiare, ther haffs allir värlzlikin lute ledhir \" ib 127 . Jfr innebyggiare."],"f":["inböggiare: -om BSH 5: 57 ( 1505) . inbiggere (pl. ib 162 ( 1507) . inbuggere (pl.) ib 504 (1512)),"]},{"a":"inbyggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? boning. jak sigher tik . . . gudh wara kärlekin, hatit dödhin, thit hiärta gudz mönstir ok bo ällir jnbygilse (habituationem) SpV 572 . SkrtUppb 115 . "],"f":["-bygilse )","*inbyggilsa hus","-ilse- )"]},{"a":"inbyggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boning. \" nar vredhin rörir hughin dröfuir hon thäs helgha anda ingygile \" MP 1: 280 . j thäs hälgha anda jnbyggilse (mansionem) Bir 2: 328 . at mit hiärta vari thik äwerdhelikit inbygilse ib 4: 210."],"f":[]},{"a":"inbyggirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggerska. \" thässa husins som var licammins byggirsca är siälin \" Bir 3: 181 . \" hymerikes borgerska oc jnbyggirska \" LfK 118 ."],"f":[]},{"a":"inbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inredning (i hus o. d.) samme huss haffue nw fförmindrene opbygt, mwret och fförbätred met all inbögning, mwrningh, fenster och alt thet the til behörendes wtan och jnnan STb 4: 360 (1514). item . . . . morten tymberman . . . for jnbyrgnyngh i her Per[s] hwss HLG 2: 53 (1516). ib 54 (1516)."],"f":["-bögning )"]},{"a":"inbyrdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["inbördes, jnbyrdeliken twädräkth förtakis PMSkr 141 ."],"f":["jnbyrdeliken )"]},{"a":"inbyrdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["inbördes, ömsesidig. jnbyrdhelikith kiiff PM 26 . ib 31 ."],"f":["jnbyrdelikth PM 26, 31),"]},{"a":"inbyrdhis","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. L. A) adv. 1) inombords, ombord. hoo ther annan inbyrdis dräper j saadan resa Arnell Brask Biᴵ 20. 2) inbördes, ömsesidigt, sinemellan. mutno . . . inbyrdis oc ymse GU C 20 (hand 2) s. 169. B) ","e":["inbördes, ömsesidig. \" jnbördes gudliga samtalan \" J Buddes b 75 ."],"f":["ind- . ","-byrdis . ","-bördes )"]},{"a":"inbyrþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. ","1) inombords, om bord. the hafdho godhan inbyrdhis sanctum marchum Bil 251 . \" sanctus marchus war inbyrdhis jnnan thera fylghe ib. \"","2) inbördes, ömsesidigt, sinsemellan, mellan hvarandra. fyra thing . . . som sik vndarlica hiälpa inbyrdhi Bo 44 . \" vm i hawin inbyrdhis mz idhir kärlekin \" ib 77 . \" at i skolin älskas inbyrdhis \" ib 177 . \" al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis \" Pa 16 . \" the munka som . . . ödhmiukas ey inbyrdhis (invicem) \" KL 225 . \" sagdho swa inbyrdhis \" ib 149 . Bil 897 . \" inbyrdhis aat hwart annath op \" Al 3958 . \" thz wi dräpom os här inbyrdhis \" ib 8439 . at . . . the hafujn sämio oc kärleek inbyrdhis mellan siin VKR 34 . \" maagha the tala sik inbyrdhis \" ib 15 . thöm som fara inbyrdes äpte tarvom ok ärandom sinom KS 65 (160, 71) . ib 1 (2, 1), 5 (10, 5), ib (11, 6) o. s. v. Bo 172, 174, 248 . Bir 1: 77, 261, 2: 144, 4: 119 . VKR 25 . Al 8685 . MB 2: 21§, 22, 24. Lg 437 3: 143, 300 . PM 19 . \" hwilken som styäl math äller hästa fodher jnbyrdis fran androm \" ib 28 . B) adj. inbördes, ömsesidig. han skal bära älskogha inbyrdhis helso hemelikit ärinde mällan brudhinna ok brudhgomman Bo 112 . \" til inbyrdhis kärlek ok hiälp \" MP 2: 160 . inbyrdhis älskelikhet Bir 1: 77 . \" jnbyrdis örlögh \" PM 28 . Bir 1: 79, 256, 2: 143, 3: 69, 158, 421 . MB 2: 171 . Su 366 . RK 3: (sista forts.) 4632 ."],"f":["inbyrdes . ","inbördhis Lg 3: 143),"]},{"a":"inbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) inbära, införa. lät jnbera . . . köt ok flesk Bil 772 . inbärin j clostrit baarena Bir 4: 22 . \" inbära the thing som inbärande äru j ämbitzhusen \" ib 5: 30 . ib 4: 100 .","2) ingifva. diäflomen tillhörir at inbära os ondh äggilse oc huxilse MP 1: 75 . ","3) tillföra, medföra. \" thz thik maghi inbära (imprtet) nokot manna lof \" Ber 277 . höxte wiisdoom loff inbär Al 6019 . ","4) innebära, betyda. änkte är thz i hans gärningom. thz ey hawir ä nakat inbära Bo 29 . ib 144 . ST 506, 532 . a swänsko hafwer thz swa inbära Al 5717 . KL 379 . Bil 428 . hwat wil thzta ärandhetz jnbära ällar bethyda Lg 670 . innehålla. bref . . . hulkin swa mykyt hafdho inbära Gr 311 . ib 315 . "],"f":["inbära sik , "]},{"a":"inbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) inbära, införa . . . ath the jnbare her bennctz kopper meesse vtj hans holste [skip?] in pa stekit STb 3: at han aldrig mer eller mynne ophar aff then mansboth än som han ther forelägger oc jnbär at betale them met FMU 4: 207 (1463, avskr.) . ib. hwad sölfwer iag hafwer opburit, thet skal hon efter lagen med swordnom ed inbära ib 5: 90 (1485, avskr.) . STb 4: 55 (1505). sama peninge swmma ijᶜ mark jubar for:de erick jngemwndsson j rettin ib 103 ( 1506) . SSkb 354 ( 1510) . \" ffredagin nest effter helge kors jnuentionis inbare skotherrena . . . stadzsins skot, som the j thette för:ne aar wpborit hade j skothusit \" Stock Skb 34 ( 1517) . ib 71 ( 1518) . - Jfr bära in samt inborin."],"f":["inbär FMU 4: 207 (1463, avskr.) . konj. jnbäre ib. jnbere STb 4: 55 ( 1505) . impf. sing. jnbar STb 4: 103 ( 1506) . ","inbare (jn-) STb 3: 210 (1495); SSkb 354 ( 1510) o. s. v.),"]},{"a":"inböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inböja, böja inåt. hanen wthwälyes . . . haffwandis . . . hwitasta öron. oc wndher kynningana hängiane hwith rödhe. swa som ljnbögdhe vidher PMSkr 251 . - bildl. thätta offwirgar människio naturs matto, thy inböghis thätta almännelika ordhit, aff sanno widherthörfft til enkannelikit kön (se ad speciem infecit) SpV 327 ."],"f":["-böghis . ","-bögdhe )"]},{"a":"indoppa duppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["doppa (ngt) ned i (ngt). conficio . . . induppa oc sacrera then häla likama GU C 20 s. 136 . juficio . .. skämma bort driffua induppa oc forgiffua ib (hand 2) s. 26."],"f":[]},{"a":"indragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) indraga, införa, insläpa. lät ater indragha agatam Bil 428 . - indraga, införa, inskaffa. vtlänske män the han hawer indraghit KS 63 (157, 69) . han vil .. . konungen her jn dragha RK 2: 5440 . ","2) intåga. \" härtogh crystiern . . . är här indragen i worth landh \" BSH 5: 434 ( 1511) . ib 439 ( 1511) . "],"f":["indragha sik , insmyga sig. haffde sik tywfflika indragith Su 51 . - Jfr dragha in."]},{"a":"indragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) indraga. - bildl. alla sins mandoms gärningha . . . hwilka fadhren swa indrogh (intraxit) i sik . . . som han haffdhe thz altt lidhit j sinne eghno persona Mecht 95 . \" först manadhe hon warfru wm the anamilse j hwilka hon . . . affladhe sin son oc honom j sik indrogh (intraxit) aff hans konungxlikom säthom ib 172. \" ib 253 . \" o söte ihesu, jak antwardha thinom kärlek mit hjärta, at thu thät in dragh i thit hiärta SVB 482 (börj. av 1500-t.). \" ib 234 (sl. av 1400-t.). införliva. tha indragher han sik swa siälena (sibi animam . . . incorporat) Mecht 240 . eth syndokt samwith . . . som syndenna träkkir är langhligha jndraghin ib 320 . - med prep. i. thänna hälgha siälen, allaledhis indraghin (transiens) j gudh Mecht 202 .","2) intåga, draga in. thes mera vaade sathen j edhan stad vtj om fianda indragha Saml 6: 175 ( 1495) . tattere som indrage i rijkitt PMSkr 699 . 3) föranstalta att (ngn) blir invecklad el. inblandad (i ngt). - indragha mädh sik, draga (ngn) med in i sina egna intressen o. d. . .. wiliom wi ther vppa a badha sidhor trolica mana, oc wiliom ther til lindragha medh oss herra oc wener, the wii kunnom ther til formagha, mot then delen som owertrædhande wardher Rydberg Tr 3: 164 (1436, avskr.). är thet sa, at ther äre nagra inkompne met arff, köp eller schiffte, tha skule the drage effter theris andel oc engen fremede ther met sik inloffua eller indrage FMU 4: 267 ( 1466) .","4) insupa, inandas. bildl. mz thän fförsta jngangen jndragher (intrahit) ths til sik mjn gudhelika anda, hwadhan aff thz liffuer Mecht 253 ."],"f":["-draghe . ","-dragher . ","-drogh . ","-draghin . ","imper . ","-dragh SvB 482 (börj. av 1500-t.) . )),"]},{"a":"indre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" A) komp. inre. gik . .. in i indra rumit KL 279 . kastadho vp hans quärna damp . . . badhe ytra damp oc indra hiulastw VAH 24: 320 ( 1422) . at indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghligha vtkastadh ib. \" j jndra hwsit \" MB 2: 186 . ib 187 . \" the aktadho yttra renlekin ok äkke indra \" Bo 115 . ib 116 . Bir 1: 292, 2: 180, 3: 170 . Ber 199, 230 . Lg 819 . B) superl. innerst. hauir sina siäl fala oc bortkastadhe sin innrsta ting (intima sua) MP 1: 135 . \" thu ät j mins hiärta innersta blode och innarster j minne siäl \" Bir 4: 45 . \" aff innarsta hiärta \" MB 1: 249 . af thera innärsta hiärta Bir 1: 17 . \" allir thera innarste thanke ok astundilse \" ib 80 . ib 113, 2: 133 . Ber 78, 103 . MB 2: 287 . - innerligast. siälinna innarste kärlekir ok astundan Bir 1: 186 . \" giuir hon hiärtano jnnarsta sötelikhetz brändagha \" ib 2: 46 . - n. adv. innerst. thenna mandom thwo han aldra innarsta (Cod. B renast 552. troligen rätta läsarten) i sinna modher blodhe, som han togh innärst, aff thy som hälgath war i henna modher liwe MB 1: 263 ."],"f":[]},{"a":"indre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. , och ","e":[" , superl. Se Sdw 2: 1244. A) komp. ","n. adv. Se Sdw 2: 1244. innarst i warom hiärtom SkrtUppb 92. - best. n. ss subst. them thingom som sannelika äru stoor, hallir hoon sins hiärta jnnersta (intima) altidh öptith SpV 161 ."],"f":["indhre: -a SpV 28, 399 . ","inra SJ 2: 114 ( 1488) . ","ynnare J Buddes b 172 ),","innarster"]},{"a":"indrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) låta indricka el. uppsuga. mal samman alth thet j kareno är pa stenenom, oc jndrik thär til mädh aff oleonne PMSkr 414 . - Jffr drikka 1."],"f":["imper . ","jndrik )"]},{"a":"indrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["indricka, dricka. \" wärra war coclanum ok mer wärkte thöm ok grätu sarare, tha the gafuo wt etherit än tha the indrukto \" Bil 236 ."],"f":[]},{"a":"indriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["driva in, tvinga in. tvinga in. GU C 20 (hand 2) s. 14. jmpulsus a um indhdriffwin ib s. 17 ."],"f":["indh- )"]},{"a":"indriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drifva in, tvinga in. jndrifuandes vsla sieler LfK 222 . aff wärldenna ophoffue haffuer gudeliken snille otalika syndara til sik draghit, iämwäl nödoghe oc genstridande mz dröffuilsom indriffuit i liffuet Su 169 ."],"f":[]},{"a":"indrypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drypa in, droppvis falla in. at nokor orenlikhet sculi ey mogha indrypa j hona (arken) Bir 4: (Dikt) 218 . \" onde thanka ok dyälfwlsins frestilse indrypa i the människio som lat ok oidhin är \" MP 2: 244 . \" huat ey känne nw thins hiärtats mwn oc läpa then himmilska sötman fullelika oc ympnelika jndrypa i thina siäl \" Su 181 ."],"f":[]},{"a":"infa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se SDw 2: 1345. 1) få in, bekomma. - få i sin makt . . . thet (ɔ: Tynnelsö hus) han med them på ändalykten infek HSh 17: 93 (1523? Magnus Sommar). - Jfr fa in."],"f":["infek ) , "]},{"a":"infalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlägga, ingifva. astunda at . . . bortföra tholka gudhelica lusta aff thino hiärta ok infalla (committere et implicare) andra lusta Bir 3: 244 ."],"f":["-falla )"]},{"a":"infalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bildl. \" kom til os thu som jnfallin är (illapsus est) i prophetannas hiärta \" JMÖ 69 . 3) anfalla, göra anfall (mot). med prep. til. haffwer påvern infallit thill tnrkenn (så!) bliffwer hans egitt fördärff Linkbiblh 1: 200 (1526, Brask) . 5) ansluta sig, förena sig. med prep. mädh. om j och then mene man tiltreder oc infalder med tom, ther sadant wradt och ogerningär begynt STb 5: 336 (1521, Kop). calcas byscop aff troya som war jnfallen mz grecana . . . oc offwergaff troyaner Troj 164 . 6) om gods el. egendom: tillfalla. med dat. then deel ther henne medh arff jnfallit är j hws, garda STb 4: 96 ( 1505) . - Jfr falla in."],"f":["indh- . ","infalder STb 5: 336 (1521, Kop). impf. infyöl SkrtUppb 329 ),"]},{"a":"infalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) falla in, infalla, nedfalla. ath . . . ögnö bran ei infallir LB 6: 105 .","2) falla in (i), störta (i), rusa blindt (på), råka ut (för jak inföl (irrui) ouarlica j thit sken Bir 2: 120. ","3) anfalla, göra anfall (mot). med prep. til. räddis at owinne sculdo först infalda til hans KL 49 . sabei . . . infollo (irruerunt) til thera MP 1: 197. - falla öfver, tränga på. som infollo hetelika til ihesum at höra hans kennedom MP 1: 212 . ","4) yrka. infalla the hart oppa haffue tesse sackz insetningh i theris hender HSH 20: 206 ( 1507) . - Jfr falla in."],"f":["infalda )"]},{"a":"infara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["kläda sig (i) ikläda sig. sidhan han war in faryn i syn clädhe Lg 3: 86 . - Jfr fara in."],"f":[]},{"a":"infara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fara in, falla in, rycka in. Se SDw 2: 12344. kerdhe til raguald siluastesson om eeth ödhess godz, som lkallas säxys by, at han hafde ther jnfarith mothe laagh ok räät ok gyort höö Svartb 470 ( 1460) . \" nar the kommo jn farande j staden \" Troj 253 ."],"f":[]},{"a":"inflykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flykt in i ngt. the motthe rymma jn j staden mz raska jndflykth oc j the jndflikt fyngo the margaritons lik jn mäd sig j troiana stad Troj 183 ."],"f":["jndflykth . ","-flikt )"]},{"a":"inflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inflyta, inströmma. \" strömen viliande jnga älla inflyta j nokot kar \" Bir 2: 330 . \" mins anda strömbir hafdhe jnflötid j hänna hiärta \" ib. \" nar fanytte thanka oc frestilse inflyta \" ib 126 . ib 1: 104 . Jfr flyta in."],"f":["jnflötid Bir 2: 330),"]},{"a":"inflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inflyta, inströmma. \" gudz hälgha threfaldoghet inflytande i hänne (eam influens) \" Mecht 121 . \" nar jak thätta gör, känne jak osigeliken söthma in fflytha j alla mina limi JMPs 394. Jfr aterinflyta \""],"f":["inflöth JMPs 468) , "]},{"a":"inflytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. ","1) inflöde. \" milhetzsins inflytilse (inundatio) opfyllir inäluen \" Bo 102 . opfyltis hon aff thäs hälgha anda ströms inflytilsom (decursu) Bir 3: 411 . \" ib 4: (Dikt) 237. \"","2) inflytelse, inverkan. \" the !UDDA_TECKEN? thin öron) stodho mot alla orena värlz thinga inflytilsom \" Bir 4: 143 ."],"f":[]},{"a":"inflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) inflytelse, inverkan. at engen del älla kraffth j tik skal wara, som ey skal känna andelikin inflytilse, antigghia til at glädhias äller dröffwas JMPs 25."],"f":[]},{"a":"inflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flöda in, öfversvämma. bildl. lyghnin ok mandrapp oc tiufnadhir oc hordombir jnflöddo ouir världenna älskara MP 1: 163 . Jfr flödha in."],"f":[]},{"a":"inflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) låta flöda in. än tho at han ey inflödher sin hwgnadh här swa som thär SkrtUppb 92."],"f":["-er )"]},{"a":"inflödhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inflödande. \" drwkin göras aff gudhelighom inflöilsom (influentia) \" SkrtUppb 29 . \" gudhz godhlex inflödhilse (influentiam) i minom iämcrisnom \" ib 66 ."],"f":["inflöilsom SkrtUppb 29 ) , "]},{"a":"infodhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["infordra, förse med (invändigt) foder el. (invändig) beklädnad? jlliminare troskil göra oc ynd fälla oc indh forä GU C 20 (hand 2) s. 86."],"f":["indh . ","forä )"]},{"a":"infota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anbringa foten el. nedersta delen (av något i något). en half mwr . . . j sith litzla stenhus . . . j huilkin mwr per suensson sith hwlaff jnfotade, som nw vpmwrat är STb 3: 224 ( 1495) . SJ 2: 270 ( 1495) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"infrakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["på grund av avtal om transport införa (gods på fartyg). ath hanis otte tunna . . . wordo ecke infrachtath i hans skip STb 1: 251 (1480). PMSkr 96 . \" köpmannen som gotxith haffde jnfraktath \" ib 97 . Jfr frakta in."],"f":["-frachta )"]},{"a":"infulghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"infund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["infall, påhitt? hwar äffther sinne jnfwnd oc arth PM 20 ."],"f":[]},{"a":"infälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) infälla, infoga. jlliminare troskil göra oc ynd fälla oc indh forä GU C 20 (hand 2) s. 86. 2) tillfoga. tha aather infälte (infixit) kärlekin eth stort saar i hänna hiärta Mecht 114 ."],"f":["ynd- . ","infälte Mecht 114 ) , "]},{"a":"infälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"infärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linfärd. \" jtem skall ingen . . . warä plictoghe tiil ath ffelle siith segl j infferdh eller wthfferdh ffor elffzborgh \" Priv f Sv st 179 (1474, avskr.) ."],"f":["-fferdth )"]},{"a":"infärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingång, intågande. MB 2: 394 ."],"f":[]},{"a":"infästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) infästa, göra fastsittande. the infästas . . . j fordömilsom ok fortapilsom Bir 1: 52 . aktom siälena wara . . . jnfästa i träkkenom LfK 44 . ","2) infigere, infästa, intrycka, instötta. nar förste spikin infestis honom Bir 1: 31 . \" thok swärdhit aff höghre ländhinne synne oc infäste j qwidhen \" MB 2: 76 . \" infäste blamannin ena klo j bäggias thera hiärta \" Bir 2: 100 . \" sät vppa thik mins sons pino braz swa som thänne sanctus laurencius in thrykte ok in fäste hona j sik \" ib 1: 286 . \" mins grymhetz swärdh . . . hulkit som skal ingaa owantil j howdhit ok swa diuplica ok maktelika infästas. at thz skal aldre vt draghas \" ib 127 . \" suasom otalike swärdz odda varin infäste vidh nakan stolpa \" ib 3: 72 . ","3) defgere, fästa, rikta. som . . . sins kärlex öghon altidh haffdhe oppa tik infäst Su 91 ."],"f":[]},{"a":"infödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - part. pret. infödder, ","2) medfödd. \" mäktogare är indföt onth än owanth got \" GU C 20 (hand 2) s. 30. ib. 3) infödd. GU C 20 (hand 2) s. 30. nager jnrikes jnföder man STb 3: 331 (1497)."],"f":["ind- )"]},{"a":"infödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - refl. infödhas, varda medfödt, i födelsen gifvas. at enkte matte infödhas mz rätwiso aff sinom fadher MB 1: 115 . - part. pret. ","1) född el. frambragt i. med dat. han lät gifua sik dryke til at hanum matte noot lifuandis inföt wardha Bil 308 .","2) medfödd, medskapad, någons natur el. väsende tillhörig, ingrodd. infödda (innata) ödhmiuktin Bo 206 . MB 1: 56, 2: 203, 297 . Su 331 . Lg 3: 343 . - med dat. som honum war natwrlikt oc inföt MB 1: 88 . jnföddir (adjuncta) war henne renlekx kärlekir ib 2: 175 . \" ekke är thz hänne . . . skapat ellir inföt \" ST 433 . af spitälsko sot, som hanum war länge infödh Bil 233 . eygelikhetzsens widhersäghnign är . . . jnfödh oc tilbwndhin closterliffwerne LfK 13 . ib 23 . - med prep. mädh och följande nom. el. pronom. ängelin hawer inskapadha oc infödda mz sik siälwom aldra thinga liknilse MB 1: 55 . ib 89 . ","3) infödd. \" i rike no in födar \" Bir 4: (Avt) 183. halden han swa som inföddan man MB 1: 367 . ib 246 . KS 63 (157, 69) . Bir 1: 229, 2: 259, 3: 333 . ST 329 . MB 2: 220 . BtRK 116 ( 1436) . - inföding, genom födseln tillhörande. med gen. war ey swärlikis infödher PM LX ."],"f":["infödder . ","infödher ) , "]},{"a":"infödhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inföding. swerges herrar och infödhinghar BSH 5: 133 ( 1506) . - i samma land (som en annan) född, landsman. ey at enast halp hon infödhingom, vtan allom ää hwadhan the varo Lg 3: 510 . ib 501 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"inföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) infoga, inpassa. \" jmpennare pänna insätia eller inhöghia \" GU C 20 s. 429 . \" j minom jnälffwm inföge (innava) een räthwisan andha \" SvT 45 ."],"f":["imper . ","inföge SvT 45 )"]},{"a":"inföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bereda, bestämma, beskära. med dat. ey skalt thu mote sighia at taka biscopsdöme. thy at thz är thik inföght (Cod. D inökt 403) af gudhi Gr 309 ."],"f":["inföght . ","infökt ) , "]},{"a":"införa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) införa. \" jndo . . insätta insända indplanta och indföra \" GU C 20 (hand ","2) s. 23. jnfero . . indföra ib s. 26 . engelbrecth van mönster giffue mannen sine peninga . . . epter han hade smaket winit och tet ladit jnfört och fylth STb 3: 425 (1499). o iomffru maria . . . dygdhena jnfer (infer) i wara hogha JMÖ 56 . - med dat. och ack. thu borth ält dödzsens mörker, huilket affwndzfulle fiandhen plägha jnföra (inferre)hoghomen JMÖ 46 . - låta inträda i besittningen (av). SD NS 2: 833 (1414) 4) ikläda. huilken . . . införde hona j menlöshetzsins klädhe Mecht 231 . GU C 20 (hand 2) s. 24. "],"f":["införa sik , 2) kläda sig (i). kroppane, huilka the sik ather jnföra swa som j klädhe Mecht 355 . - förvandla sig till. at christus . . . wil sigh införa swa ledhan thräl lok klädha ok prydha mädh sinom prydhilsom (servum vilissimum suis dignatur induere ornamentis vel lvestimentis) SkrtUppb 4 ."]},{"a":"införa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) införa. \" han war . . . opta wtländis for sänder for tronne skuld oc ä lönlika infördher ater af cristnom mannom \" Bil 390 . \" scal han mich genstan lata införa twa lester korn \" SD NS 1: 413 ( 1405) . \" thessa aterstudhur ok laglikin ingield skulu böndrene införa epter lensmannana budhum \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" alt annat som införis \" Bir 5: 117 . \" inbära thz som införandis är j ämbitz husen \" ib 4: 100 . ","2) påföra, tillfoga, förorsaka. med dat. och ack. jnför mik ekke större pino Lg 292 . \" the slagh thik konno jnföras \" Bir 3: 368 . ib 371. Gr 277 . \" ängin räddogha infördho the mik \" ib 294 . - med ack. och prep. med nomen. oppa rigith . . . noger merchelige skade äller forderff jnföre HSH 20: 188 ( 1507) . - med ack. infördho storan räddogha Gr 307 . ","3) påföra, påtruga? om the ey fa the dectingen thöm ynnir i nesta til komande möte om rysseran, the ackte införa pa swergis land til teress ramerce FM 565 ( 1512) . ","4) ikläda. \" iak infördhe han j then kiortelin \" Bir 3: 250 . ","1) ingå. \" then helghe ande införde sik j helgha siäla \" MP 1: 42 . ","2) kläda sig (i). inför tik j faghir dygdana klädhe (speciosis indure vestibus) MP 1: 122 . refl. "],"f":["införa sik , ","införas , ikläda sig. med ack. införoms liusins vakn MP 1: 335 . - iklädas. med ack. j stadhenom arac infördhis han bäzta klädhe Gr (Cod. D) 386 . - Jfr föra in."]},{"a":"införilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? invisning (i gäldenärs egendom)? haffu[er] iach och jnförilse i swa mangh goos som h[är] benth . . . ag[er] i halstada hä[rd] dh . . . ffor my[n] wpbörilse skadegel kosth ok täringh GPM 2: 402 ( 1500) . ib."],"f":[]},{"a":"inganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ingå, inträda. \" menaþe hanom inganga \" Bu 145 . \" in ganga i guz mönstar \" ib 195 . tha the ingingo at kyrkio duromin KL 41 . \" sa siuke mannin guz modhir inga til sin \" ib 63 . \" ginom the vindöghonin ingangir dödhin til vara siäla \" Bo 45 . \" suasom blästin ingaar oc vt at näsomen swa ingaar lifwit oc dödhin j sälina vm manzsins astundilse \" Bir 2: 229 . \" mins grymhetz swärdh skal inga (intränga) j thin likama hulkit som skal ingaa owantil j howdhit \" ib 1: 127 . \" hwar som gudz ande ingaar ther ingaar fadhorin mz thom hälgha anda \" ib 3: 415 . - ingå i, inträda i. med ack. ingik teridacius sin camar Gr (Cod. D) 379. systranna hws oc inlykke ingaanga VKR 24 . \" til thäs thu ingaar (ingrediaris) landhit emath \" MB 2: 36 . ","2) ingå, inträda, upptagas (i ett samfund). then som in gaar (inträder i gillet) SGGK 103 . SEG 117 . ","3) inträda i besittning (af). särsk. för att skaffa sig vederlag. giuir iak klostersins syslomanne makt . . . inga i mit gooz annarstadz oc annama thet som klostreno swa läghelikit är SD NS 2: 237 ( 1409) . ","4) ingå, börja. \" februarius som ingangar kyndelsmässo afton \" Bu 9 . - Jfr ganga in."],"f":["ingaanga . ","inga . ","ingaa )"]},{"a":"inganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ingå, inträda. Prosadikter (Barl) 92 . jncedo . . . inga oc gaa GU C 20 (hand 2) s. 18. intrare . . . indgaa ib s. 39 . \" medh tet kom domaren laurens j lydby jngandes j retten medh en annan bonde STb 2: 334 (1489). \" ib 4: 133 ( 1506) . - ingå i, inträda i. med ack. hwilkin som dirffwis inganga, ällir omkringh wändha gudhelika skipadha diwphet, ällir grwndoghet SpV 190 . \" swa skla lthik inga sannindin SkrtUppb 59. 2) ingå, inträda (i ett samfund o. d.). - tillträda. med prep. fore. her jngik nielss beesze fore fogith \" STb 4: 80 (omkr. 1505). 3) inträda i besittning (av). SD NS 2: 833 ( 1414) . \" vppa thet vort her confessor pa broder hanss vegne jngangende j halffua husit \" STb 4: 159 ( 1507) .","5) om inkomster, avgifter o. d.: inkomma, inflyta. skypmens lön jn gich j gaar STb 3: 243 ( 1495) .","6) gå in, ha plats el. utrymme. the karen som wathnith skal wara j haffwe holl affwan swa ath hofwdit (på duvan) jnganger PMSkr 259 . - Jfr ateringanga samt ganga in."],"f":["inga . ","indgaa GU C 20 (hand 2) s. 39. pres. jnganger PMskr 259. ingar STb 4: 133 (1506). refl. jngaars JMÖ 6 . ","ljngik STb 4: 80 (omkr. 1505). jn gich ib 3: 243 ( 1495) . ","jngangende ib 4: 159 ( 1507) . ","jngangandes ib 2: 334 ( 1489) ),"]},{"a":"inganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ingång, ingående, inträde. GU C 20 (hand 2) s. 19, 39. SkrtUppb 54 . - tillträde. at enghin thän manköns war, skulde faa ingangh j thera hemeligha inlykke SpV 79 . 3) avgift som erlägges vid inträdet i ett gille el. skrå. bertil kannagiwtare gaff til ingang ena stora tygn kanno HLG 1: 11 (14141421). iiij mark hans ingangir i hälgha likama gille ib 65 (1456).","husit . . . medh en frian hwelffdhan ingangh SJ 2: 136 ( 1489) . then gatabodh . . . östan portzsins ingangh ib 202 ( 1492) . STb 5: 18 (1514). benytandes bade porthane offuan och nedan med theris wtgong och ingong ib 75 ( 1515) ."],"f":["ingond ib 18 ( 1514) ), "]},{"a":"inganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ingång, ingående, inträde. beddis ingang for valentinianum kesare Bil 631 . \" faa ingang i landhit \" ib 234 . ey scal werlz folk ellir clostirsins thiänara nochur vmgengilse ellir ingang hafua j thera hws VKR 23 . the okunnogha iomfrum borth hwarff ginstan vidh hänna ingang ib VI . \" äruodhe är j ingangenom j wärldinne \" Bir 1: 237 . \" thäs hälgha anda ingang j hans hiärta \" ib 3: 414 . \" huru raskir ingangir är renom iomfrum til höxsta gudz radh hws \" KL 344 . ","2) inträde, upptagande i ett samfund el. en inrättning. thw hawir beez thässa renliuis ingang KL 255 . \" afeggiadho han aff klostris jngang (från att ingå i kloster) \" Bil 784 . skal han som broder vardher, i inganghen giffwa ii öre päninga gillena SEG 117 . \" hans hwszbonde giffue för honom i companit een öre penningar för hans ingang \" TS 25 (möjl. att föra till 3). ","3) afgift som erlägges vid inträdet i ett gille el. skrå. tha vorder ok hwstrw hans söster mz samma jngang SO 84 . \" tha giffue hon vtan nyan jngangh nw som för \" ib 88 \" ib 112. \" SGG 128, 129 . - afgift vid inträde i kloster. thera eghit breff . . . thär the hafua conuenteno giffuit vppa thera ingang ok medhgift FH 4: 43 ( 1455) . ","4) inträngande. alexander giordhe ther första ingang (trängde först in i fiendens slagordning) Al 5291 . \" vthen fiendherne faa noghen mothstand met förste ingangh \" FM 438 ( 1509) . ","5) intrång? vm han ware gudh alzualloghir tha hämpdis han owir tholikin ingang ok orät (transgressionem) Bir 1: 141 . ","6) ingång, ställe hvarest man går in el. får tillträde. j andre sidhonne . . . war inganger oc dör i archina MB 1: 168 . \" at the ängaledhis vppafunno ingang i mönstrit \" Gr 313 . scal han göra sin port oc ingank i i ginom sama nya husit ok laurenz ingang vppe SJ 207 ( 1451) . \" medh husins ingang ib. ower beggias thera inganga \" ib 264 ( 1458) jak stodh j vägha moteno älla j wäganna ingang Bir 1: 44 . hon (ön) hafwer til sik ängin ingang Al 4702 . ib 4704, 4769. ","7) början. \" i stridhinna ingang \" KL 49 ."],"f":["yn- SGG 129 . ","ingang . ","ingank SJ 207 ( 1451)), ","ingangs porter","ingangs pänningar","jngangx päningar )"]},{"a":"ingards","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) inom hägnad; å inhägnade ägor. atta örtogha skipaan j steensätri meth allo thy ther til liggar när by ok fiärran jngars ok vgars engo vndantaknu Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) .","2) inom gården. han (ɔ: gårdssmeden) äger smida til herrans behoff epther ffogtans befalningh oc inthe wtgardis; ey heller ingardis för nogon annan en til lherrans behoff Arnell Brask Biᴵ 27."],"f":["jngars . ","ingardis )"]},{"a":"ingards","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["inom hägnad; å inhägnade egor. \" iak hafwer honum gifwit min gaardh i nampnarwm . . . medh akrom ok ängiom, ingaardz ok vtangaardz \" SD NS 1: 252 ( 1403) . ib 478 ( 1405) . \" wtgardz ok ingardz \" ib 2: 10 ( 1408) . ib 11 ( 1408), 134 ( 1409). wtgardhz eller ingardz ib 53 ( 1408) . ib 64 ( 1408) . Jfr innan gards under garþer."],"f":["ingardz . ","ingaardz . ","ingaarz SD NS 1: 478 ( 1405)),"]},{"a":"ingedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ingedöme. stuffwn medh kledhe oc jngedom som hon star ATb 3: 1 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"ingedöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husgeråd, inventarier. alt thet s. ansgarius atthe, badhe i liggiande fä oc androm rikedomom, oc allom kirkione ingedömom Ansg 201 . hafuär bäggias thera ingedöme som ära en gulring en coperkätil . . . item (1) kätil oc ij (2) gryta . . . iij (3) tinkannor SJ 160 ( 1447) . gaff hänne . . . hwan thridhia päning aff allo sino godze rörliko ok orörliko . . . ok ther til i ingedömom swa mykit ok alt thät han hänne mädh stadzrät giffua maa. samwledhis gaff hon hanom i geen aff sino godze rörliko ok orörliko . . . hwan thridhia pänning ok ther til ingedöme swa mykit ok alt thät hon hanom til forene gifwa maa epter stadzrät ib 9 ( 1422) . ib 41 ( 1427), 42 ( 1428), 102 ( 1440). haffde thöm giffuit for ingedömana lösöra oc vtestandande sculdena . . . xlvj (46) marker ib 192 ( 1450) . \" loto the hanom forscrifna tompt källara gardh ingedöma lösöra oc vtestandande sculd vp fri oc quit \" ib 193 . \" alt thet wy eghom . . . ii husum ok yngedömom \" SD NS 1: 174 ( 1402) . \" kan ey finnas j rikesens göma huarken breff eller jngedöma \" RK 2: 535 . FH 2: 138 ( 1442) . alle hans howor, gull, silff, peningha och ingedömer BSH 5: 115 ( 1506) ."],"f":["ynge- . ","ingedöma SJ 193 ( 1450) . ","jngedöma RK 2: 535 (i rimslut, möjl. sing.). ","ingedömana SJ 192 ( 1450)), "]},{"a":"ingedöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["jngi- Svartb 400 ( 1442)","*ingedöma rum","-döme- )"]},{"a":"ingefär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ingefära. sinciber ingofär LB 6: 284 . ib 1: 97 . Fl 1107 ."],"f":["ingefer Fl 1107 ; LB 1: 97 . ","ingofär ib 6: 284), "]},{"a":"ingefära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingefära. Hästläked. i AS 137 . pipar ok komin ingefära ok galiga Bo 133 . Bo 133 . \" i [I] loodh ingheferra hwith \" LB 2: 11 . \" jngefär hon rensar bryst och gör klar ögon och styrker kaldhan magha oc smälther math \" ib 7: 58 . AS 60 . LB 1: 97, 2: 70, 7: 46, 47, 48 o. s. v., 10: 8."],"f":["ingefera: -fero LB 10: 8 . ","ingefere ib 1: 97 . ","ingheferra ib 2: 11 . ","ingifera: -fero AS 137 ), "]},{"a":"inger","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se hinker."],"f":[]},{"a":"ingerboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingermanlänning. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 265."],"f":[]},{"a":"ingerboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Ingermanländing. haffde . . . striit mz rytzka ok ingerboo RK 1: 494 ."],"f":["ingerboo RK 1: 494), "]},{"a":"ingesighel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = insighle. til witnisbyrdh setiom wy fornempdom war jngesegel fore thetta breff FMU 4: 8 ( 1451) ."],"f":["jngesegel )"]},{"a":"ingesin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ingesinne. byri fyrst pafin mz sik siälfum . . . þär näst skipi sit enga sin matelikit Bir 4: (Avt) 179. biudhom wi konung magnus allom them wart engasin är MEG (red. B) 61. aff waro engasin eller vtan ib. ib 62 ."],"f":["engasin MEG (red. B) 61, 62. enga sin Bir 4: (Avt) 179), "]},{"a":"ingesinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husfolk, hoffolk, folk i en herres tjenst. myn herre ok hans jngesinne MEG (red. A) 57 . \" konungin oc drotnigen oc alt thera engasinne \" ST 148 . Fr 218, 2193, 2420 . MD 27 . hans (Guds) höghre hand oc höghre armber haffwir frälst giort sit ingesinne MB 2: 407 . KL. 414. the som thz plägha göra äro diäfwlsins engasinne ST 153 ."],"f":[]},{"a":"ingin","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se ängin o. s. v."],"f":[]},{"a":"ingin","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se ängin o. s. v."],"f":[]},{"a":"ingipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ingivande, insättande ( i ett kloster), inträde; avgift som erlägges vid inträdande i klsoter el. gille. brodher kort clauus gudldsmidz il gifua sina ingript ok vara brodher for sith siälagagn skul HLG 1: 66 (1456). tet huss som hustrv margit ol[e]ff michelssons gaff til för sigh j inghifft j eskelstwnä STb 5: 105 ( 1516) . - det förhållande, att man inträder i en privatpersons hushåll för att där för framtiden få sitt uppehälle. ther medh haffuer hennis söner her epter jngen woldh . . . oleff eller hans hustru (till vilka modern \"ingivit sig\") till tla om forscriffne jngifft eller arff pa theris möderne STb 2: 472 ( 1490) ."],"f":["-gifft . ","-ghifft )"]},{"a":"ingipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ingifvande, insättande (i ett kloster), inträde; äfven betalning som vid detta tillfälle erlägges till klostret, inträdesafgift. lowadhe abbadisonne at göra fult for hänna jngift KL 67 . \" kennis jak . . . hafua fore mik ingifuit erlikom reenliues systrom innan sancti martins closter i skeninge allan min äghodeel . . . fore mina retta ingift \" SD NS 1: 22 ( 1401) . \" jak hauer . . . ghiuit klosterno i gudheem . . . före katerina niclasdotters proenta oc ingift, mit godz i näs sokn \" ib 275 ( 1403) . thet scal wara henna rätta ingift ib 466 ( 1405) . \" ib 580 ( 1406), 624 ( 1407). \" FH 3: 101 ( 1447) . ","2) ingifvelse, påverkan. aff hwars ingifft sadan skeer . . . äre wij gansth twiffwelatige BSH 5: 317 ( 1508) . - tillsägelse. HSH 20: 205 ( 1507) ."],"f":["ingift )","ingipta pänningar","ingifta päningar )"]},{"a":"ingiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ingjuta, hälla el. slå i. eg. och bildl. Mecht 315 . \" ware all astundan jngiwtin j ena människio \" ib 351 . \" ath the ecke hade plumpat eller fa[l]skat theris vyn, gubijn eller pöytho jngutith j rynzske vyneth \" STb 4: 140 ( 1507) . - med ack. och dat. ginstan wp brasth een stoor beeker . .. wth aff wars härra hälgha hiärta, jngiutandis sik, oc wpfyllandis hänna siäl offwermatto Mecht 254 . \" thän wälwilioghe härran . . . ingiwther (infundit) genstan äpther grathen the siälinne hwgnadh ok glädhi. som troligha ärwodha \" SkrtUppb 14 . 2) gjuta in, gjuta fast. för kool oc kedier oc stenhuggeren, som the bulter oc ringer om grabrödereholm ingwte och hugge, xxxij (mark) ij öre Stock Skb 193 ( 1521) ."],"f":["supin . ","jngutith STb 4: 140 (1507)),"]},{"a":"ingiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ingjuta. \" eg. och bildl. bant hans saar ingiutande j them til läkedom viin ok olio \" MP 1: 270 . \" gudz kärlekir är ingutin j war hiärta \" KL 104 . Bir 1: 252, 390 . \" jak ingiwtir siälena j kroppin \" ib 4: 102 . \" han !UDDA_TECKEN? thän hälghe ande) gifs oc ingiutz til helso \" Bo 110 . - med ack. och dat. pass. mit etir är ämuäl ingutit (infusum est in ) hans handom Bir 3: 430 . \" hulkaledhis ättika tilblandadh galla sculde ingiutas hans munne (ori infunderetur) \" ib 4: (Dikt) 260 . - ingiva. gaff siälwir gudh j pauans hiärta . . . annor lagh . . . ingiutande j hans hiärta at then sami paue skulle stadhga . . . at cristne preste . . . skullen ängaledhis liua j smittoghom hionalax kötz lusta Bir 3: 253 . - med ack. och dat. onde ängla hulke som them ingiuta (inspirant) ok lära thz the vilia nima Bir 1: 102 . - pass. wardh hänne vndarlika entidh ingutin fäghirsta bön aff wars herra ihesu christi pino VKR VIII ."],"f":[]},{"a":"ingiutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingjutare, den som ingjuter. o aldra äronna konungir oc alla snille ingiutare (infusor) Bir 2: 154. ib 3: 133 . \" o thu herra alla nadha ingiwtare \" ib 4: 104 ."],"f":[]},{"a":"ingiutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingjutare, den som ingiuter. JMÖ 187 ."],"f":["jngywtare )"]},{"a":"ingiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingjutande, ingifvelse. nadhanna ingiutilse MP 1: 100 . \" gudhelix raadz ingiutilse (infusio) \" Bir 2: 25 . thäs hälga anda ingiutilse ib 29 . \" aff thäs hälga andhas mz gifft oc jngywtilsom \" Lg 3: 396 . \" gynom mina pino oc gudelikx ingiwtilsa (inspirationis) krapt \" Bir 4: 102 . ib 2: 34, 68, 249, 3: 253, 439 . Su 266 . Lg 810, 3: 8 ."],"f":["jngywtilse . ","ingiwtelse Lg 810), "]},{"a":"ingiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) insätta, låta inträda (i orden el. kloster). kennis jäc . . . mic . . . hafua ingifuit i systra closter innan skeninge ena jngfrw SD NS 1: 466 ( 1405) . \" til ingift oc pruento ökilse the iomfrunne äline, som iak ingaff \" ib 624 ( 1407) . wi hawum . . . ingiwith ok inantwardhat wara kära dottir . . . in i sancti bernardi orden ok liwerne ib 2: 228 ( 1409). min dotther monde iag oc ther (i Vadstena kloster) ingiffua RK 3: (sista forts.) 4565 . part. pret. inträdd (i orden el. kloster), insatt. klostersins prio ther hans fadhur war ingiwin KL 32 . en brodhir nylika ingiwin swarta brödhra lifnadh ib 34 . thz sama klostir som hänna son war ingifwin j ST 287 . ib 383. Su 263 . RK 3: (sista forts.) 5527 . ","2) öfverlemna, vid inträde i kloster erlägga (ss ersättning för underhåll). kennis jak . . . mik . . . hafua fore mik ingifuit erlikom reenliues systrom innan sancti martins closter i skeninge allan min äghodeel . . fore mina retta ingift SD NS 1: 22 ( 1401) . \" kennumps vi . . . at hafwa ingifwit meth vare dotter birgitto I markland jordh \" ib 353 ( 1404) . \" hawom wi ingiwit vart jordha goz ok ägho meth os \" ib 565 ( 1406) . BSH 2: 80 ( 1399) .","3) ingifva, intala. the danske them jngiffua thera retta herre konung karl fordriffua RK 2: 8187 . - anmoda, tillsäga. then deel, som iag hanom jngiffuit haffdhe eder herredom wnderwise FM 566 ( 1512) . ","4) meddela, låta veta, säga. hwath deel jag nw haffwer ethers kantzeler her þether indgiffweth BSH 5: 211 ( 1507) . huat rigesins stadge ingiffuer om the landbor, som swa liggie wnder gode herrers oc mens garde ib 320 ( 1508) . offwerwäghe, hurw besth thöm skall ingiffwes medh bodh och scriffwelse then opresningh emot kung hans ib 402 ( 1510) . "],"f":["ingiva sik , gifva sig, inträda (i orden el. kloster). ingifwa sik j kloster VKR X . huilkins ordins reenlifue är swa skipath . . . at the persone som sik ther ingifua sculu blifua vndir äwerdheligho inlykkilse ib 1 . " mik ingifwa til renlifnadh oc lydhno til gudz thiänist i wazstena klostir " SD NS 1: 201 ( 1402). wi . . . hawom os badhen ingiwit til nydala clostre i rettan ordansins brodherskap ib 565 ( 1406) . " thz äw the som bära swiklika oc kylas wndher reenliffues hampn oc klädhebonat, än innan til ärw sköre oc slupandis wargha, tha the . . . skämma oc fördärffua andhra meenlösa som sik ingiffua wndher thera gömo " Su 57 . - sluta sig. til lhwilked for:ne broderskap iag migh och fulleliga ingifwer BtRK 353 ( 1494) . - refl. ingivas, inträda (i orden el. klsoter), insättas. ingaffs pilten j thz sama klostrit KL 39 . foor . . . til eet klostir . . . oc beddis thär ingifwas ib 251 . - Jfr giva in."]},{"a":"ingiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) låta inträda (i ordern el. kloster), insätta (i hlgeandshus, hospital el. dyl.). ath hon hade jngiffuit j sywkastwgen pa helgeandzholmen cecilia sina systerdotter och henne bonde anders, ok medn thöm hade hon giffuit helgeandzhusit en gardh STb 4: 15 (1504). - part. pret. inträdd, insatt. helen ionsdotter . . . nw ingiwin syster i eskilstuna kloster SD NS 3: 574 ( 1420) . kom . . . hustru anna . . . meth beradno modhe . . . och sins sons samtyckio som nw är ingiffwen till graabrödra SJ 2: 53 ( 1479) . STb 3: 209 (1495), 5: 3 (11514), 37 (1515).","3) ingiva, intala. HSH 13: 44 (1524?, Brask). 4) meddela, låta veta, säga. ähr almogen hårder och genstörtiger . . . thå bide . . . och lempelige ingiffwe almogenom, hwatt nytte ther aff kon komme PMskr 693 (avskr.). ","2) begiva sig in. siälen . . . inflöt och ingaff sik i siälffuan guddomen oc guddomen ather inflöt oc ingaff sik i siälena Mecht 111 . at inghen god man betrösther pa then leyde siigh ingiffue i malmö besochte thet tiilkomande möthe Rydberg Tr 3: 547 ( 1509) , avskr.). - refl. ingivas, = ingiva sik 1. item um hälandzhuset ok hälandzholman ok thet folk ther ingifs oc inne bygger niute stadhen oc bruke i alle mato UrkShist 1: 5 ( 1436) . varen thäs lättare vedher them som ingewas Saml. 6: 175 (1495). - Jfr giva in, gia sik in."],"f":["ingiva sik , 1) giva sig, iträda (i orden, kloster, hospital el. d.). RP 2: 48 ( 1384) . - inträda i privatpersons hushåll för att där för framtiden få sitt uppehälle. med prep. mädh och personbeteckning. ath hon sigh jngaff medh sin magh och dotter medh alt lsith j swa matte, ath the henne föde och klede schulle ltil dödra dagha STb 2: 472 (1490). "]},{"a":"ingivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillsägelse. \" epter minjn igiffuilse och befalningh \" HSH 24: 34 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"ingiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) inkomst. \" wilia hwarce ägha aker eller äng, eller nakar ingield \" MB 1: 410 . \" bödh han henne swa mykit ingield som hon matte födhas aff \" KL 70 . skipade henne . . . (särlikit) jngiäld til klädha ok födho oc til almoso som han viste rät fangit goz vara Bil 804 . war aarliken jngiäld vpp bära SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 377, 562 ( 1346), 563 o. s. v., 4: 466 (1335, nyare afskr.). MP 1: 133 . \" at kronan oc herscapet hafuer rät til thässa jordher, gotz oc ingiäld \" SD NS 1: 424 ( 1405). ib 427 . \" bödh hanum halft sins rikis jngiäld \" Bil 228 . \" rikesins ingiäl \" Bir 3: 441 . artaxerses gaff neemie . . . alt konungx ingiäld ower mang land til at byggia op mz ierusalem MB 1: 27 . ib 256 . KS 66 (163, 72) . \" huilkin herra ella höfdinge . . . förgör mera än hans ingiäld honom förskulda \" ib 61 (151, 67). at ey förminzkas älla förwardaa gamalt kronona godhs älla konunglikt ingiäld ib 73 (179, 80). at han ey förgiör . . . kununglik ingiäld ib 58 (145, 63). Bir 3: 305, 338. medh kronona ingeldom KS 58 (145, 63) . RK 2: 127 . \" kronona ingäld war minzskat \" SD NS 2: 172 ( 1409) . ib 209 ( 1409) . \" at . . . kronan hafdhe ekke lika i sinum ingeldum \" ib 173 ( 1409) . \" gamol jngiäd ok krononna goz ok the räntor som tillhöra konungxlicom fatabur \" Bir 3: 430 . BSH 1: 132 ( 1371), 194 ( 1387). biscops goz ok ingäld (bona episcopalia) äru siälanna gooz Bir 1: 316 . \" en nokot är þät ingäld, älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka \" ib 4: (Avt) 179 . minske af . . . þera ingälle ib 180. taki aff huariom thom sit ingäld (præbendam) som ey vil bätra si liurne ib 2: 92 . ib 3: 15, 257 . owerdhoghe klärka äru kompne til kirkionna ingiäld ib 457 . ib 2: 68 . KL 120 . \" sancte sighfrider vidher sagdhe miok riikt ingield \" Bil 839 . \" gaf rik ingiald vndir kir kiona (magnifice ipsam dotavit) \" Bu 168 . \" giui sua mykyt ingiäld (tantum de reddibus) til altarit at een prestir maghe ewerdhelica oppehallas aff thy \" Bir 3: 52. sancti saluatoris reghla sighir at systra oc brödhir sculu lifua aff aarlighe wisso rento oc ingielde VKR 41 . ib 75 . \" medh clostirsins aarligho ingielle \" ib 42 . afkastning, ränta. swa mykit gooz meth swa mykit ingel SD NS 1: 543 ( 1406) . ib 544 ( 1406) . \" hwat som þer iwi löpär af goþzens ingäldom \" SD 5: 563 ( 1346) . opbära godzsins ingiäld Bir 3: 124 . \" offre nakot clostreno for almoso, tho ey gotz ällir ingäldh ib4: 32. \" VKR 75, 76 . ","2) de som af någon uppbära inkomst el. lön, de som äro i någons tjenst, hushåll, hird, hof. Jfr Maurer, Hofrecht s. 33. biudhom vi konungh magnus allom them j waart jngiäld ärw (red. B allom them wart engasin är 61) MEG (red. A) 57 . j wara jngiälde eller räth (red. B aff waro engasin eller vtan 61) ib. - Jfr almännis-, fataburs-, häradsingiäld."],"f":["ingiald . ","yngiäld VKR 75 . ingäld. ingield. ingeld. ingiäl. ingel SD NS 1: 543 ( 1406), 544 ( 1406). dat. jngiälde MEG (red. A) 57 . ","ingielde VKR 41 . ","ingälle Bir 4: (Avt) 180. ingielle VKR 42 . ","ingeldom KS 58 (145 63) . ","ingeldum SD NS 2: 173 ( 1409) . ","yngäldom VKR 76 . ","ingiällom Bir 3: 338), "]},{"a":"ingiäldh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) inkomst. - avkastnig, ränta. ingen ma ärffwa ellir köpa ingeldh in i annars gardh vtan som lag tilsegia ATb 1: 335 ( 1470) ."],"f":["-geldh )"]},{"a":"ingrossera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrifva med stora och tydlia bokstäfver; renskrifva, utskrifva; expediera (en skrifvelse). jak lather nw strax ingrossera then membrane til wärendh FM 333 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"ingröpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["urholka, urgröpa. brädden skal wara jngröpadher alth wm kringh thär snörith skal j liggia PMSkr 505 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"ingärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ingärda, inhägna. \" eet stykke iordh, som prouastin haffde ingärt \" Svartb 307 ( 1423) . \" ena jngärdath ängh som kallaas lokke \" ib 442 ( 1450) . thet är ingert tiil längh VKJ 64 ."],"f":["jngärdath Svartb 442 ( 1450) . ","jngerdhat KTb 5 ( 1408) . ","ingert VKJ 64 . supin. lingärdath Svartb 562 ( 1513) . ","ingärt ib 307 ( 1423) ),"]},{"a":"ingärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ingärda, inhägna. \" til den hagan som han sielf ingärdat hafwer \" DD 1: 221 ( 1513, nyare afskr.) . i then haghä iach forre ingerth hadhe ib 222 ( 1515) ."],"f":["ingerth . ","ingärdat ) , "]},{"a":"ingärdhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["inom hägnad, å inhägnade ägor. RP 2: 125 ( 1386) ."],"f":[]},{"a":"ingärþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["inom hägnad, å inhägnade egor. extra septa agrorum et non intra, wlgariter dicto wthgerdis ok æi ingerdis SD 6: 9 ( 1348) . \" ingädis oc wthgärdis ib \" NS 1: 126 ( 1402) . ib 680 ( 1407), 2: 98 ( 1409). - Jfr innangärþis."],"f":[]},{"a":"ingöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anbringa till förvaring. thusende (10000) mark stocholmske som nw niels lmansson ok pedher mickelsson radmen kendes tha for retten redeligen annamet haffue epter radzsens befelingh ok ingömpt i stadzsens göme SJ 2: 139 ( 1489) ."],"f":["-gömpt )"]},{"a":"ingöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlämna, inleverera. \" foro lthe aff forscriffne sancti johannis soken til her sten til dagxberg hwar the haffdo jngiort for honom gengerd ma androm Neuman Vokbal 83 (1488). - ffigmen . . . idest figmentum composicio vel linuencio genitus [!] in giordher \" GU C 20 s. 269 ."],"f":["-giordher . ","-giort )"]},{"a":"inhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["innehålla, föreskrifva. \" som theris gamble dombreff inholder \" BtFH 1: 223 ( 1508) . Jfr innehalda."],"f":["-holda )"]},{"a":"inhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1244."],"f":[]},{"a":"inhaldilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" innehåll. epther war copies inhallilse BSH 5: 225 ( 1507) . Jfr innehaldilse."],"f":["inhallilse )"]},{"a":"inhalding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehåll. \" epter fredzbreffuitz och korskysningx inhollingh \" FH 7: 95 (1513, gammal afskr.)."],"f":["inhollingh )"]},{"a":"inhaldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehållande, tillbakahållande, förtigande. \" offtha gör fienden ath menniskian gömer ok döl swa dane mystankar j syna hiärtha ok haller thom ynne mz sik ath swa dane mistro aff tolka yhnlyngh skal wäxa \" Gers Frest 33 ."],"f":["ynhalnyngh )"]},{"a":"inhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inhugga. GU C 20 (hand 2) s. 19."],"f":[]},{"a":"inhvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omringa, inringa. the hwndrade striidzmän som hafdfdo jwneffwad oc jhnwälpdt hectorem Troj 128 ."],"f":["jnhvälpdt )"]},{"a":"inhysis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. inomhus, i hemmet. twädräkt inhysis (dessentionens domesticæ) SpV 377 . B) adj. linhemsk, i hemmet befintlig. ysaac ok iacob tyngdos j lange pelargrims reso, josep aff inhysis (domewticis) ok främadom härrom frestas SpV 402 ."],"f":[]},{"a":"inhysis folk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["inhysisman","inhyses- )"]},{"a":"inhäghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inhägna. \" wingardhin pläghar inhägnas mz sinom inhägnadh \" Bir 4: 41 ."],"f":[]},{"a":"inhäghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inhägna. \" lene kkolgards tompt medh thess bögning som hon nw star inhegnat och bygd är \" SJ 2: 238 ( 1493) . Jfr häghna in."],"f":["-hegnat )"]},{"a":"inhäghnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hägnad, gärdsgård. \" wingardhin pläghar inhägnas mz sinom inhägnadh (maceria) \" Bir 4: 41 ."],"f":[]},{"a":"inhäghnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) inhägnande, skyddande? konung ericx breff oppa konungx tomptena til closterisins jnhäghandh oc closterwadha Nio handl rör Vkl 226."],"f":[]},{"a":"inhälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hälla i. ginstan jntryste the j hans vsla lmwn brinnande orma ok paddor jn hellande ginstan effter vellende brendestens lugha J Buddes b 153 ."],"f":["-hella )"]},{"a":"inhämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1244."],"f":[]},{"a":"inhärads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["inhäradz . ","inhärqz . ","inhäräz )"]},{"a":"inhäraþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["häradet. \" nisi . . . pontes inhærdhis uel hæræzsnekkior de nouo contingat fieri seu eciam reparari \" SD 2: 52 ( 1288, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"iniorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) inkalla (inför rätta), instämma. leth . . . ärkebiscop jönis inkalla lubbrecht oc helika SD NS 3: 493 ( 1419) . \" odensdagen nest fore clementis tha jnkallades jöns j söderby jnnan lucta döra STb 2: 235 (1487). \" ib 3: 424 ( 1499) .","2) infordra. hwar som ther sin part deel vpber, skal tet lata vpscriffue j tenckieboken til amynnilse ok wijdh hwar hteris tro, äre och sannindh lata tet jn retten jn koma, om radit ther pa kalle wele, eller om swa behoff giordhes, at thet skulle jnkalles STb 3: 125 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"inkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inkasta. \" wil lthw them (ɔ bina) tha späkia jnkasta nokon sandh äller nokra söta wäsko \" PMSkr 300 ."],"f":[]},{"a":"inklädder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["iklädd ny dräkt (klosterdräkt)? samma dagh kom for rätthen olaff erichson, wngher ingiffwyn konwentz brlder i julita closther inklädder STb 4: 161 (1507)."],"f":[]},{"a":"inkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) inkomma. Atb 1: 14 (1453). huilke forscriffne godemen vtgingho ok jnkomo STb 2: 548 ( 1491) . \" ath the schulle lata jnkoma theirs fangamen hiit j byn til retta \" ib 551 ( 1491) . - inställa sig. han sculle jnkoma quasmodogenitj mandach j radzstuen medh clx mark STb 3: 422 ( 1499) .","4) komma i besittning (av). med prep. til. tha seghiom wi . . . at wi ey withom ok ey spyria kundom ath noghor ärkebiskopir inkommen är til vpsala kirkio annars en then som capitulum i vpsalum haffua siälue walth Troil 2: 370 ( 1432) .","5) ingå, börja. nar may manad war jnkommen Troj 59 . ","1) taga sig in (i ngt). ey kan jak sighia . . oppa hwilka sidhona ällir mz hwat konst han sik inkom, j christi jomfru sömpn hws SpV 78 . 2) ingivas utifrån? med prep. mädh. the samanläggia ey ällir affla, ällir wilia nakot thz som sik inkombir (se ingerit) mz them, hwat th hällir är mz thera opsalth, at thz kombir, älir lönligha, hällir oppinbarlika SpV 249 ."],"f":["-komma )","*inkoma sik , "]},{"a":"inkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inkommande, inträde. bedes inkomo Bu 144 . KS 79 (196, 87) ."],"f":[]},{"a":"inkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) inkomma. \" in koma i kirkiona \" Bu 30 . ib 144, 145 . \" tha the twe inkomo i kyrkiona \" KL 40 . \" inkoma j sith fädhärnis land \" Gr (Cod. D) 416 . \" aff then fatiga almoga, her dagliga indkomer \" BSH 5: 11 ( 1504) . \" enghin kwnne hwatzske in komma äller wt aff stadhen \" MB 2: 274 . ","2) inkomma, inflyta, inbetalas. at the samu päningha kunnu igh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, i vidim. af 1373) . BSH 4: 319 ( 1502) , 5: 233 (1508). FM 253 (1505), 256 (1506). ","3) införa. \" at han sculde in koma sina systir annan aff danzenom \" Bil 877 . \" wtkräwi oc inkomj aarlicha thet landbomjn bör wtgöra \" VKR 31 . - Jfr koma in."],"f":["ind- . ","in komma),"]},{"a":"inkomilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" inkommande. som öfwerwinneligen (för oförwinneligen) skade finge för hans inkommelse BtRK 389 ( 1501) ."],"f":["inkommelse )"]},{"a":"inkorporera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["arbeta samman, hoparabeta. tak tynth wthslaghith then, oc thet blanda jncorporendis mädh qwekselff PMSkr 425 ."],"f":["-cor )"]},{"a":"inkria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-at )"]},{"a":"inkrypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krypa in. viliande ther in krypa som han kröp wth ST 512 . af . . . ormom som ther waro . . . inkrupne KL 297 . Jfr krypa in."],"f":[]},{"a":"inkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inkräva, infordra. . . at . . . cristina scal jnkfreffuie och vpbere allae vthestande gieldh STb 2: 217 ( 1487) . \" skot som lthe sidan inkraffdo \" SSkb 29 ( 1501) . STb 4: 99 (1505), 158 (1507). - med personobj.: fordra att ngn infinner sig (ngnstädes). the spetelsche, som warda inkräffde oc ey wilia koma, böthi (o. s. v.) Hedqvist Kärleksv 146 (1471). - Jfr¨ kräfla in."],"f":["jnkräffya: -andis PMSkr 81 . ","jnkreffuie . ","limpf . "]},{"a":"inkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inkräfva, infordra. tha schall oldermannen thöm jnkreffuia SO 201 ."],"f":["jnkreffuia )"]},{"a":"inkrökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inkröka, inböja. \" skal thin tunga vtdraghas . . . ok thina tändir inkrökias (incurvari) \" Bir 2: 95 ."],"f":[]},{"a":"inköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inköp. \" item än anamande per mansson til stadzins inköp l mark \" SSkb 118 ( 1504) . ib 117 (1504). STb 4: 40 (1504?). SSkb 233 ( 1507) , 273 (1508). x mark til inköp hwat behoff är til staden til lfyllere oc kalkrörer ib 358 ( 1510) . STÄmb 161 (1507), 165 (1508), 168 (1509), 173 (1511)."],"f":[]},{"a":"inköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom köp insätta el. placera. forscriffne ewige rente skal ater igen inköpes i swadane faste liggiande grund och hws SJ 325 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"inköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genom köp insätta el. placera. . . . i huuilke badhstugu . . . helge licame bröder inköpt hade hundrade mark penningar HLG 1: 115 (1475). STb 1: 276 (1480), 2: 287 (1488). SJ 2: 124 ( 1488) . STb 3: 30, 31 (1493). then renta han almosen knköfftä ewge och aarliga in wti sins broders alexanders huss SJ 2: 245 (14934). ib. STb 3: 223 (1495), 4: 176 (1507), 235 (1512), 327 (1513). jtem än tighi march inköfft rentta ib 5: 304 (1513, Bil.) . 2) inköpa, anskaffa genoom inköp. mandagin . . . inköptes lx palar SSkb 74 ( 1504) . \" vijij havom unth ok tylstath . . . benkth gyllthe ynköppe ok ighen lösse thet gosz \" Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). ath han jnköpa skal ätanswaro som tarffwas PMSkr 81-82. ib 10, 112 . Jfr köpa in."],"f":["-köpte . ","-köpt . ","ynkyöppe Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). impf. inköfftä Sj 2: 245 (1443). part. pret. linköffft STb 5: 304 (1513, Bil.). supin. jnkofft ib 4: 2345 ( 1512) ),"]},{"a":"inköpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" knut jnköper \" Skotteb 241 (1466-67)."],"f":["jnköpere . ","jnköper pl. -ara)"]},{"a":"inköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["köra el. driva in. jmpello . . . inköra oc indruffua GU C 20 (hand 2) s. 14. Jfr köra in."],"f":[]},{"a":"inkörning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["indrivande, impuls. thz honom ingötz aff thäs hälgha anda inkörningh (impulsu) Mecht 131 ."],"f":[]},{"a":"inlags fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["inlagx- . ","-inlax- )","inlags pänningar . m. pl. L."]},{"a":"inlana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1244."],"f":[]},{"a":"inlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lås som är anbragt på insidan av ngt. ther til eth goth wisterhws bade met jnlooss oc wtlooss Svartb (Skolkl) 503 (omkr. 1470?). Jfr innanläse."],"f":["jnlooss )"]},{"a":"inlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) insläppa. \" tha sade han jgnom wilie jnlate j genom sina laasa \" STb 3: 313 ( 1496) . PMSkr 228 . 2) hålla el. lägga i. ath han (ɔ en apotekare) ey annat jnlote än som docteren hanom befalte eller hans vtscriffter jnneholle Stb 3: 309 (1496). sidhan härran oppstodh aff natwardhen, jnläth han watn i mwlöghena JMÖ 168 ."],"f":["-latha . ","-late . -läta: -is PMskr 228. -leta STb 3: 313 ( 1496) . ","-letha GU C 20 s. 39 . impf. jnläth JMÖ 168 . ","konj . ","jnlote STb 3: 309 (1496)),"]},{"a":"inlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insläppa baþ in lata goþan gäst Bu 145 . \" baþ munkin sik inläta i sin cella \" KL 185 . ib 279 . Bu 520, 521 . Bil 404 . Su 114 . - inlägga, införa. fan ther ena lönliga bärgx skrubbe. j hulko han inlät tabernaculum oc acram oc altarit MB 2: 283 . - Jfr lata in."],"f":["-läta )"]},{"a":"inlaþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inleda, införa. inledh oss ey j frestilse SvB 3 (14030-t.). ib 4 (senare h. av 1400-t). GU C 20 (hand 2) s. 23. jnicior . . . börya hälga inledha oc offra ib s. 29 . \" afstor sorgh inledher (inducat) störstan söthma \" SkrtUppb 51 . ib 63 . Jfr ledha in."],"f":["ind- )"]},{"a":"inledhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. ngt som leder fram el. in till ngt. a thina wäghna magho wara nakor inledhilse (inductiva) ok skipan til thässa gaffwuna SkrtUppb 79 ."],"f":[]},{"a":"inledhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = inländing. Se Sdw 2: 1244. . . . huilken konunx jnleding, som är fyratigi mark swenska Trolles Jb Bi 212 (1481, nyare avskr.). Jtr inledhning 2."],"f":["jnleding )"]},{"a":"inledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" 2) invändigt, i det inre. manzsins siäl hon rensas inledhis aff alle the synd thär människian födhis i mz the hälghe döpilse SvKyrkobr (Lucid A) 113 ."],"f":[]},{"a":"inledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["åt den inre kosan? skulde tiith beuäle sik inskäris met sodans skep ok farkosth som ther inleydis tienthe til FM 244 ( 1505) ."],"f":["-leydis )"]},{"a":"inledhis pänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" avgift som erlades, då brud \"leddes\" i kyrkan el. kvinna kyrktogs, inledning. inledspeninger, thä bruhd ledes i kirkio heller hustru efter barn \" Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.)."],"f":["inledespeninger )"]},{"a":"inledhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) inledande i kyrka av brud el. av kvinna som fött barn; avgift som erlades i samband härmed. ffore inledning epter barn j gangskin Svart 69 (1345?). ib 71 (1345?). prästä rätten i tawesta land . . . item liikstool bruda wigningh oc jnledhningh Beckman Stud 54 (slutet av 1400-t.). far hon (ɔ bruden) utsochns at bo, tage presten, ther hon kommer, för lenledningh om måndagen, som för är sagdt Hist Handl VIII 1: 67 (1514, nyare avskr.). 2) inländning. FMU 4: 86 (omkr. 1455). toch swa at then edzöre bruthit haffuer, ey inledhningh faa för en han haffuer forlicht sik met malsägandenum Svartb 465 ( 1457) . \" toch swa at wj eller wore embitzmen vpbära inledningen som laghen vthuiser ib. 3) inledning, vägledning till el. översikt över ngn vetenskap el. dyl. jsagoga . . . lärdom oc indhledhning i kännedom \" GU C 20 (hand 2) s. 46."],"f":["indh- . ","-ledning (h)"]},{"a":"inlevera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlämna, inleverera. \" tha inlefuerade erick tomptören \" Stock Skb 285 (1498, Skip) ."],"f":["-lefuerade ) , "]},{"a":"inlezla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["inlezlu lius , "]},{"a":"inlezn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inlezning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inleþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["införa. \" (thäntidh) the atir inleddos \" Bil 467 . \" inledh vidhirtorftogha . . . j thit hws \" MP 1: 98 . Ansg. 247. inledde leoncius gregorium i stadhin Gr 311 . \" iak in ledde idhir j thz land som iak lofwadhe idhrom for fädhrom \" Bir 1: 125 . lät vp for mik ok inledh mik j hwilo i 222. Jfr ledha in."],"f":[]},{"a":"inleþning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga inne (i ngt). jon jönsson . . . vploth . . . sit vpbögda stenhus . . . medh tw stenhus nedanwatu porten, som jnligger i garden STb 3: 237 (1495)."],"f":[]},{"a":"inlikning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se inlykning."],"f":[]},{"a":"inlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lova (ngn) att bli delaktig av ngt. är thet sa, at ther äre nagra inkompne met arff, köp eller schiffte, tha skulle the drage effter theris andel oc engen fremede ther met sik inloffua eller indrage FMU 4: 267 ( 1466) . ib 268 ( 1466) ."],"f":["-loffua . ","-loffwa )"]},{"a":"inlykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["instängning, instängt rum, inhägnad. thät stenhusith j hwilko som är brödhranna talaporther stande j brödhranna jnlykke Nio hand rör Vkl 233 (1450). SpV 75 . Jfr innelykke. "],"f":["*inlykkis tekn , "]},{"a":"inlykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["instängning, instängdt rum, inhägnad. engin aff renliffuis människiom ällir aff androm klärkom ingange j nwnnona closters inlykke (claustra monasterii monialium) Bir 4: 13 . \" al anwr clostirsins hiona rwm oc maak komj al ther vti eth enlykke \" ib 5: 122 . \" jnnan idhan poort oc inlykke \" VKR 3 . ib 6, 10, 23, 24, 25, 26, 39, 45 . Bir 4: 60 . Su 147 . kom jn i mins hiärta inlykke (reclusorium) ib 21 . Jfr innelykke."],"f":["enlykke )"]},{"a":"inlykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = inlykke. oppa systra oc brödhra jnlykkio (i Vadstena kloster) Nio handl rör Vkl 233 ( 1450) . \" hwar hatar ekke the inlykionna ypnadh (clausuræ apertionem) at hwilkom wth maa gas fran gudhi \" SkrtUppb 79 ."],"f":[]},{"a":"inlykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) innesluta, instänga. thetta breff, som inlukt och inläst är medh för:de synebreffue FMU 5: 213 (1488, äldre avskr.) . fran then palin ok medh them !UDDA_TECKEN? stenen, som palin jnlucker, är knwtz tompt xv!UDDA_TECKEN?:de alin jn til jngewal torstenssons balker STb 4: 77 ( 1503) . - Jfr innelykkia."],"f":["-lucker . ","-lukt )"]},{"a":"inlykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= inlykke. \" j thässe thrango inlykkionne Kl 328. ingingo mz makt i thära klostir ok inlykkio \" Gr 283 . -(?) j thera klädha bonadh jnlykkia oc adhrom helsamlichom vmsorghum blifua bewaradha VKR 6 ."],"f":[]},{"a":"inlykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) innesluta, instänga. wars herra blod war in lukt j henne (brynjan) Va 20 . \" j thässom stadhenom . . . inlykte sik sancta clara \" KL 328 . \" skulin i . . . göma them badhe (lammet och kidet) inlukt om fyra dagha \" MB 1: 307 . latho han inlyktan j fanga hwseth staa widh qwärn ib 2: 122 . ib 281 . - i bildl. el. andl. mening. y hans wärdoga dödh indlyk ok indswep tik Gers Ars b 3. thesse astundanin inlykke siälina j gudhi ok gudh j siälinne Bir 1: 296 . \" för än tron kom gömdoms wi inlukte i the tro, ther oppenbaras skulle \" MB 1: 443 . - innesluta i kloster. som inlykta äru j sancti saluatoris ordins clostrom VKR 1 . \" mendhan (för medhan) jak for alder skuld ey kan eller formagh ynne bliffua met ynlyctom syström \" FH 4: 72 ( 1459) . ","2) innesluta, innehålla. sigh thu mik . . . j hwat matto en spegil synderskurin j flere stykke inlykkis (för -ir, recipere possit) j hwan sin deel ällir stykke fulkomplika manzins beläte Su 268 . \" hwar en syndogh människia thär dödhelika synder haffwir giorth mothe gudhi och särdelis the dödhelik syndh haffwir som the alla andra haffwa sina vpbyrian aff och thäm alla inlykker mz sik Jp 49. - Jfr innelykkia. \""],"f":["yn- . ","indlykkia )"]},{"a":"inlykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som innesluter el. infattar (ngt). \" jnclusor oris . . . fääss indhlökchare oc dyre stena indhelöchiare vt aurifaber \" GU C 20 (hand 2) s. 20. ib."],"f":[]},{"a":"inlykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = inlykke. jngaa j systrana klosters inlykkilse VKR 60 . \" at engin maghe ganga wt aff inlykkilseno wtan sithia widh the windöga som ther til äru skipat \" Bir 4: 14 . ib 5: 133 . ","2) instängning, instängdt tillstånd. bliffua vndir äwerdheligho inlykkilse VKR 1 . - Jfr innelykkilse."],"f":[]},{"a":"inlykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inneslutande, omslutande, infattning. \" jncastratura . . . gröpningh oc dyrebara stena jndhlöning \" GU C 20 (hand ","2) s. 18. - inhägnad. konunghen . . . loth thz (ɔ: palatset) mz starke inlikningh bewara som han bädzst kundhe Prosadikter ('Barl) 13."],"f":["inlikningh . ","jndhlökning )"]},{"a":"inlypta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyfta in. hakan j medelby . . . som salt tunnan hade stolit pa brona och jnlöpt j bathen STb 2: 218 ( 1487) . ib 216 ."],"f":["jnlöpt )"]},{"a":"inläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) inlägga. \" badh han . . . ther inläggia gudz likama Kl 22. \"","2) inberga. \" thu skal mykit sa oc litith inläggia, thy at locusta skulo äta oc ödha thit sädhe \" MB 1: 429 . ","3) inlemna till förvaring, deponera. sagdhe sith gooz wara jnlaght mz benedicto Bil 697 . - Jfr inneläggia."],"f":[]},{"a":"inläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) inlägga. \" jenis andrisson maa och skal egha niwta och brwka fornempda halffua mwr och sin anckara och sparra ther inleggia swa myket honom behoff görs \" SJ 2: 45 ( 1478) . ib 270 (1495).","3) inlämna till förvaring, deponera. han sware skall . . . oleff, ltil tet saltet, som han inlagt hade ner hans broder j danske STb 4: 239 ( 1512) . ib 5: 311 (1520, Kop). ib. skal fodermarsken grannelige tilsee, ath hwar (ɔ varje häst) bliffuer, ther han warder inlagder Arnell Brask Biᴵ 33. 4) inlämna inleverera. huilke suma xxx (30) marcker han tha inlade fran sigh in vppa disken SJ 2: 128 ( 1488) . Jfr läggia in."],"f":["inleggia . ","-e . ","-lade SJ 2: 128 (1488) . part. pret. inlagder),"]},{"a":"inländer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som har rätt att vista i landet, som fått tillåtelse att återkomma i landet. konung waldemar war tha inledder RK 1: 1126 . ","2) inom landet född el. bosatt, som inom landet har sitt hemvist. är han vtländer. fari bort af landi . . . är han inländer. latis bort vr sin härrä þiänist SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"inländing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillåtelse att återkomma i landet. fore min inlemnigh SD NS 2: 55 ( 1408) ."],"f":["inlänning L. "]},{"a":"inländing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillåtelse att återkomma i riket; böter genom vilkas erläggande en edsöresbrytare fick tillåtelse att vistas i riket. thesse gingo lagh mz erich skynnerä for nokra penninga, som lindorm brwnssonskylthe honom fore, som han skullde honom haffwa loffwedh for konwnghx inlenningh, som var vi march swenske JTb 2: 88 ( 1510) ."],"f":["-lenningh )"]},{"a":"inländinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) inländing, inländsk el. infödd man, medborgare. wi ärum wtlänninga och han inlänninge (civis) Ber 234 . ","2) intagen ss medlem af ett klostersamfund? twe brödhir bygdho saman annar thera var inlänninge . . . annar thera war pelargrim KL 288 ."],"f":["-länninge )"]},{"a":"inländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inländing, inländsk el. infödd man, medborgare. inländsker man, inlänninger och infödder är alt eens BtRK 116 ( 1436) . \" at han skulle döma ok rät skipa inländningom ok vtländningom \" Bir 3: 467 . \" o ädlä romara höfdingä ok alle flere her när stadde ären badhe jnlennynge ok frömende \" Lg 3: 561 ; de två senaste språkprofven kunna föras till inländinge."],"f":["inlänninger . ","jnlennynger . ","inländninger )"]},{"a":"inländis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. inom landet. vm ey är inländes ympno födha til KS 74 (181, 81) . inländis älla wtländis BSH 1: 197 ( 1387) . AS 104 . VkR 33, 40. Lg 988 . B) adj. inländsk, inhemsk. saa vtländningis som inlendis folk MB 2: 23 ."],"f":["-ländes )"]},{"a":"inländis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. L. A) adv. inom landet. STb 5: 9 ( 1514) . kort ruth skal sware tiill all beuisligit och witterligit gell jnlendis och wtlednis ib 196 ( 1518) . ib 249 ( 1519) ."],"f":["-lendes . ","-lendis )"]},{"a":"inländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["inhemsk, inländsk. \" konung bör at fridha swa for wrangwisom inlänskom som for vtlänskom \" Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) ."],"f":["-länsker )"]},{"a":"inländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["inländsk, inhemsk. MB 1: 240, 275, 280 . ST 405 . RK 2: 252 . Di 66 . sculu badhe inlendske oc vtlenzke then fridh niwta GS 29 (1375, orig.) . \" är engen man inländsker i swerige vthan swensker man \" BtRK 115 ( 1436) . är enger (för engen) rättir inländksir i swerige, som ey är swensker ib. inländsker man, inlänninger och infödder är alt eens ib 116 ."],"f":["jnländzker: -ländzka RK 2: 252 . ","inlendzsker: -lendzskom Di 66 . ","nläntzsker . ","läntzskom MB 1: 240 ; ","-läntzska ib 275 ; ","-läntzskan ib 280 . ","inlensker: -lenskom ST 405 ),"]},{"a":"inläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låsa in. FMu 5: 213 (1488, äldre avskr.). iij onda gyllene . . . gangh kleder och böcher, alt ljnlest vtj ena kysta STb 3: 211 ( 1495) . . . . stande om dagin wijdh stupan . . . ok giffue mestermannenom . . . ij peninga om afftanen fore han jn och vth leste hanom ib 272 ( 1496) . Jfr läsa in."],"f":["-leste . ","-lest )"]},{"a":"inlödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lasta (fartyg). baathkarla, oc praamförara, och dragbara som huälpa jnlödha äller afflödha skip PMSkr 61 ."],"f":[]},{"a":"inlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlöpa, segla in. komme ther inlöpande nogre vtliggare i siön BSH 5: 505 ( 1512) . Jfr löpa in."],"f":[]},{"a":"inlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inlöpa. jncurrere inlöpa GU C 20 s. l61."],"f":[]},{"a":"inlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlösa. \" förstä han hawir thet for:de gotz in lööst aff for:de nissä krommä \" SD NS 1: 61 ( 1401). ib 104 ( 1402), 444 ( 1405)."],"f":["-löösa )"]},{"a":"inmana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) infordra, inkräva (skuld o. d.). skal . . . joan lyndorm vtkreffia ok inmana all vtestandande giäld STb 1: 394 ( 1482) . ib 2: 29 (1484), 404 (1489). widersade all gieldh bade vptilberende, jntilmanende och vt til giffuende ib 317 ( 1489) . SJ 2: 141 ( 1488) ."],"f":["-mane )"]},{"a":"inmana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inmana, uppfordra el. förpligta att stanna (ss fånge). myne swenne . . . grepä them oc äre the myne faanger, innanledhe her i thessä städer FM 127 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"inmura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inmura","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inmura. Svartb 428 ( 1448) . \" alth thet wägh fasth och inmwrath war thet skulle garden til höra \" ATb 1: 233 ( 1465) . \" anders swerdsliperes forfader hade niclis scriffueres dropparwm jn mwrath \" STb 3: 318 ( 1496) . eth stordt hästa hwffwd . . . aff marmorsten . . . jnfästh oc jn mwrad j mwren Troj 312 . Jfr mura in."],"f":["inmures PMSkr 628 ) , "]},{"a":"inna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete som det åligger innehafvare af jord att utföra för kronans räkning. omnes familie et persone in esidem bonis commorantes, quas . . . ab expedicionis grauamine impeticione exactoria jnnæ et stuth ceterisque solucionum grauamini-bus. ad jus nostrum regium spectanibus. liberas damus penitus et solutas SD 5: 363 (1344, urkund hvarigenom konung Magnus åt Johan Kristineson upplåter alla sina gods i Tokatorp, sannolikt beläget i Skåne el. Halland)."],"f":[]},{"a":"inna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) trans. \" hinna, upphinna. inthä honom \" Va (Cod. B) 59 . \" vth tröttho the alla som the kwnno inna \" MB 2: 172 . ","2) intr. \" hinna. kunde the [ey] ynna til höffueligit herberge \" Lg 3: 541 . ","3) komma till slut med, genomgå. litla stund jnne jak pino Bil","4) vinna, förvärfva? niutom os i wårn tima innan werilzlikt godz, ätum ok drikkom, lekom ok hawom alla wårn wilia ok glädhi (venite ergo et fruamur bonis. quæ sunt, et utamur creatura tanquam in juventute celeriter) KS 60 (150, 66 ; det har föreslagits att på detta ställe läsa inom för inna, se Landtmanson, Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga, s. 18, 118; jfr dock innan B II 8). - Jfr af-, nidher-inna samt half-, ut-inter."],"f":["ynn . ","hinna L. -ir, -te, -ter),"]},{"a":"inna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. lsv. ordforskn. 4: 6 ff. 5: 57 f. 1) trans. hinna, upphinna. the äru nw swa fiärre at wi gitom them ey int Prosadikter (Karl M) 285 . PMSkr 270 . 3) komma till slut med, genomgå. - fullgöra, utföra. faren nw oc innen thz i sagdhen. Prosadikter (Karl M) 259 . ib. ib 260 . ib. ","e":[" han ey sit äwintyr tha skal lhan halshuggas ib 261 . 4) Mom. 4) Sdw 1: 598 utgår. 5) tala, klaga= hon . . . klagade sik for hanom adh hon hafde enga pga tha swaradhe olaff giff tik ekke vär inna iak vil läna tik hundradhe mark denariorum ATb 1: 259 ( 1467) . - Jfr af inna."],"f":["inne . ","-er , ","-te , ","-ter )","inner"]},{"a":"inna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga i besittning. Se T: Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 10. sagdes fore retto, ath henrik zerkenso skal vtaff gaardin, ther han nw bysitter, och then vnghe mannen, som gaardin egher skal inne gaardin STb 1: 128 (1477)."],"f":["inne )"]},{"a":"innan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep. L. A) adv. eg. inifrån. 2)innantill, i det inre. - inne. epter at messen haffuer nw swa lenge warit nider lagdh, haffuer han forbodit rentan jnnen medh priwalk her epter STb 3: 378 ( 1498) . ","4) innanför, längre in. en jordstue och kelleren vnder stuen medh eth litet rwm jnnan swnnen stuenne STb 2: 573 ( 1491) . en tompt och bygning jnnan swannan samma forscriffne gardh ib. 5) förut, dessförinnan. KTb 26 ( 1412) . . . . ath han sigh giffthe skulle jannan STb 4: 55 ( 1505) . 6) in. tha skla clostrit gaa innan til wighilskrwff SD NS 3: 37 (1415, avskr.) . B) prep. I. med gen. el. i dess ställe dat. el. ack. 1) innanför, inom. kom marchus . . . in fore rettin innan lychtom doorom STb 1: 142 (1478). ib 229 ( 1480) . \" at tw klagage (fel för klagade) på mik för raadit jnnan luktä dör ib 5: 90 (1516). nicodemus vinman . . . scriffwen innan mwrss STock Skb 248 (1525-26). 3) vid tidsbestämningar: innan, före. innan thes ath . . . her sten komber heem \" STb 1: 333 ( 1482) . II. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande inom el. i lngt: inom, i. bade fore löst och fast innan stadh och vtan SJ 2: 190 ( 1491) .","8) för att hänföra ett visst förhållande till den särsk. omständighet, med hänsyn till vilken förhållandet utsäges: med avseende på. . . . at jac hafuer saalt . . . hannusse . . . alt mit godz . . . fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark . . . jnnan hwilkom päninger han girdhe mic lösan wid läppä diäkn, foghotha j abo, vm femptighi mark päninger a bo jonssons weghna FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) . - av. Se Sdw 2: 1244. 10) i uttryck angivande varav ngt består: i. fämtighi mark swenska jnnan redhom peningom KTb 2 ( 1402) . III. med ack. 3) vid tidsbestämningar för att beteckna utsträckning i tid: i, under . . . sculu oss vgiwa . . . allan halfuan sakören som innän tymän fader Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . - innan thät, härunder, under tiden . . . sculu oss vtgiwa halfdelen af allo thy som the samu förnämpd land oc städhi i them liggiände innän þät sculdä Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . - under det att. jnnan thz ottosanghin sangx (infra landes matutinales) . . . tha kom han . . . til lroresagdha jomfrunna sängh SpV 78 . 4) vid tidsbestämningar för att hänföra ngt till förloppet av en viss tidrymd: inom, inom loppet av, före utgången av. innan nath oc aar thär eptir Arfst 25 (1461). - innan . . . ok, under tiden från. . . . och till, mellan . .. och. linnan thetta ok xx:da (20:de) dagh jullä STb 1: 427 (1459), Burspr). peninga, som peder skytta skal anama . . . innan thetta här och pinsdaga ib 340 ( 1482) .","5) vid tidsbestämningar för att utmärka tidsgränsen inom vilen el. tidpunkten före vilken ngt sker: linna, före. han skulle faa lknwt . . . eth armbyrsth i geen inna (för innan) solasätir id sina iij mark ATb 1: 279 ( 1468) . \" tha wele wi giffua kidher hwndradhe mark . . . indhan worffw dagh natiutitatis \" FMU 4: 343 (omkr. 1470). ","2) s. 39. 2) innanför, längre in(ne). jnfra . . . indan tiil oc indanfore GU C 20 (hand 2) s. 27. thera hus . . . som tet nw staar medh gardhen jnnan fföre begge tathe mellom STb 4: 185 ( 1508) . _) prep. med dat. el. ack. 2) före utgången av. skipth skal alth wara redho giorth jnnan före sagdan dagh PMSkr 7 .","2) s. 2. jllido . . . innantiil oc myket skad ib s. 11 . ib. jntimas atis innan tiil bygandis oc indbyggare ib s. 38. jntus . . . innan tiil ib s. 39 . illu (för illucere) indan til lywsa oc fullelica lywsa ib s. l98. - delu (för delumino) fullelica innan til (utg.:s anm.: \"Man hade väntat ett adv. med betyd. \"nedåt.\" skyna lywss bort thagha oc mörka ib s. 103 . 2) innanför, länge in)ne). jnfra . . . indan tiil oc indanfore GU C 20 (hand 2) s. l27. "],"f":["jnnen . ","innän )","innan at , ","innan for (jnnan (f)före. linnan föra. indanfore), ","innan i , prep. med dat. inne i, inuti. - uggörrande den del av. for thy thz (ɔ talet sex) ensampth aff allom talom som äru jnnan j (inter) tio, aff sinom delom thz haffwer medio delin, ok tridhia delin ok siätta SpV 501 . Jfr innan uti. ","innan til (in nan tiil. indan til), ","*innan uti , "]},{"a":"innan","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":["A) adv. eg. inifrån. ","1) innantill, på insidan. thu skal göra i archinne flere rwm, oc brädha mz thy biki innan oc vtan MB 1: 168 . \" loot man han (salen) jnnan bredha med klede ok medh baldakin \" RK 1: 3537 . Di 8 . ","2) innantill, i det inre, invärtes. ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . ib 129 . \" sva rörþe diäwlin hans hugh innan \" ib 144 . \" þina böne bränna mik innan \" ib 205 . Bil 238 . Iv 3406 . Al 51, 6204 . jak är vndi vtan ok owan oc jnnan Bir 3: 54 . ","prep. I. med gen. el. i dess ställe ack. ","1) vid rumsbestämningar: innanför, inom. \" alt mit godz . . . warande innan gardz ok grindha \" SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). mit goz . . . mäþ allu þy þer til ligger . . . innän garz ok wttän ib 6: 149 ( 1349) . \" ib \" NS 1: 10 ( 1401) o. s. v. FH 2: 107 ( 1437) . \" innan gardh ok wtan \" BSH 1: 165 ( 1376) . bliffua vthe tech ynnan closters hägnät FH 4: 73 ( 1459) . skipit ther war owin är jnnan borz Bil 285 . innan mwrs BSH 5: 11 ( 1504) . \" ey tiäner thet eller wäl at löpe innan skärs medh, men wthan skers weth man ey, hwrw wädret wiil haffwe siig \" ib 583 ( 1517) . lagdhe hofwidhit innan bärggskoronna Bil 52 . ","2) vid tidsbestämningar: i, under. \" innan thäs, härunder, under tiden, emellertid. innan thäs haffde konungen reth sik wt a mot falantin \" Va 26 . \" jnnan thäs skippto the theras fädherne \" Lg 436 . \" innan thäs kom biscopin ib 3: 54. \" ib 241, 250, 518, 638 . Ansg 191 . MB 2: 243, 259 . ther äpther innan täss betänkte vrange män sin ondha radh ib 248 . - innan thäs at, under det att. inna thes ath sancta katerina laa i mörka stoffuona Lg 3: 125 . ib 136 . Ansg 177, 185, 213, 217, 223, 229 . \" innan thäs at the haffde thetta swa änt . . . tha haffde . . . gawin lakt sik ther allä win om, at han skulde komma j philäs kerlek (under des hadde ghawyn gheleghen alle synen syn an de konynghynnen) \" Va 34 . ","3) vid tidsbestämningar: innan, före. thet sker ey innan paske. innen tess (dessförinnan) skaffe wij war ffordell FM 134 (1502, gammal afskr.) . II. med dat. el. i dess ställe ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande inom el. i något: inom, i. the skulu see mina äro jnnan himilin (intra cælum) ok owan ok nidhan ok vtan himilin Bir 3: 38 . \" jak är innan al thingh (intra omnia) owir al thingh vtan al thingh \" ib 1: 146 . ib 225 . \" ligger thu innan (in) palacio \" Bil 267 . thän thina han laa fanghen innan häfftom oc iärnom MB 1: (Cod. B) 525 . \" ther fan han for sik mariam magdalenam jnnan ängla handum vplypta \" Bil 273 . \" eet mark landh jordh i daby (för dalby) sokn innan haghunda hundare \" BSH 1: 179 ( 1381) . \" medh rikesins radh oc män innan suerike \" ib 2: 39 ( 1396) . \" vpläsa kistona som korssit laa jnnan \" Lg 3: 517 . \" ther var oc en del aff thy landeno som hälghe likame liggir: som varo innan omilde män \" Bil 863 . \" the siäl som han (anden) boor innan \" Bir 1: 187 . then vaghnin ther the drotningin sat jnnan ib 3: 331 . thz landith ther waar herra byriadhe sina predikan innan MB 1: 264 . \" biskopin j ty biskops dömenom klostreth ligger yman \" VKR 63 . \" fordärffwa alt thz kötlikt liif f är innan \" MB 1: 168 . \" alt thz som föddis aff adam oc ewa tappadis innan (Cod. A i 2) noe flodh \" ib (Cod. B) 525. - i uttryck som afse drägt hvari någon är klädd: i. swepter innan silkis kyltum oc klädhum Bil 267 . funno hofwodhit swept jnnan har klädhe ib 52 . tha kom bartholomeus . . . jnnan pilagrims cledhum ib 212. ib 260 . - i uttryck som afse skrift hvarest något omtalas: i. än thot hwaro at moyses innan (Cod. A i 2) gensi talar enkte aff them MB 1: (Cod. B) 525 . egisippus witnar innan sinum bokum huru ängla lypta (för -o)) (hona) gen himum Bil 274 . - i bildl. el. andl. mening: i. hughin flögh aldär innan himomin Bil 264 . mathias waldis jnnan jude förrathera stath ib 243 .","2) för att beteckna ett varande el. ett uppträdande i en gestalt el. skapnad: i. fördhe hans siäl til himna innan duwu like Bil 277 . ","3) för att beteckna ett varande inom el. ett hörande till en samling el. ett antal: i. at sanctus marchus war inbyrdhis jnnan thera fylghe Bil 251 . ","4) för att beteckna ett varande inom ett förhållande el. tillstånd: i. thok innan thera asyn . . . wars herra likama Bil 273 . \" tha the sighldu raskan bör jnnan storme \" ib 251 . \" war ther jnnan lifs wadha \" ib 275 . \" hua innan stridh gör froma gärninga \" KS 80 (197, 87) . \" adam oc eua gräto abels dödh c aar innan (Cod. A i 1) renliffwe \" MB 1: (Cod. B) 525 . \" han fan hiälp i hwat vanskilsom han innan var \" KL 344 . ","5) vid tidsbestämningar för att hänföra något till en viss tid då det sker: i, under. jnnan samu stundh bundus hel saman handin ok armbrin Bil 255 . \" jnnan samu daghum stridda fa cristne män mz wtallecum hethum \" ib 260 . \" innan mästum högtidhum \" ib 248 . - innan thy at, under det att, då. jnnan thy at the swa vidher talados wurdho the salum hafdho fölght alle vndirs fulle Bil 896 . KL 147 . ","6) vid tidsbestämningar för att hänföra något till förloppet af en viss tidrymd: inom, inom loppet af, före utgången af. kyäre sik . . . innän nästu syäx vikum SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . Jfr III 4. ","7) för att hänföra en del till det hela: i, af. iak wissar ok oplater the fornempdo clostre okk conuente . . . halfdelin innan thissom ödhethorpom SD NS 1: 353 ( 1404) . ","8) för att hänföra ett visst förhållande till den särsk. omständighet, med hänsyn till hvilken förhållandet utsäges; i, med afseende oå, vid. ängin þän sakan gyorä saklös är, innän fornämdum brutum SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . \" mannin kiändis widh guthlikt wald innan bradhum bothum \" Bil 249 . \" niutom os i wårn tima innan werilzlikt godz \" KS 60 (150, !SYNS_DÅLIGT?); jfr inna. innan them rättom som fram !SYNS_DÅLIGT? tha rättis ä iämfult fore beniamin som fore andra twa MB 1: 246 .","9) för att beteckna medel el. sätt: med, genom? renser thz huuith innan manz niusan (motsv. ställe D Harpestr. s. 89: mäth nysän) LB 8: 51 . - i, på. innan swa matto SD NS 1: 358 ( 1404) . III. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af något: i. lagdhe ther hälagh ben jnnan scrin Bil 286 . - i bildl. el. andl. mening. skreff wisdom jnnan (Cod. A i 2) bökir MB 1: 526 . \" hon gaff sin anda jnnan gudz händher \" Bil 274 . \" känne han andhelikin hughnadh ok nadher sötleka drypa diupt innan hans hardha hiärta \" ib 277 . ","2) för att uttrycka öfvergång el. förvand ling till något: i. han ma thz omskipt innan nakot (Cod. A i 99) annor skipilse MB 1: (Cod. B) 535 . äptir thera thria släktir skiptes aller hemberen innan (Cod A i 3) thry ib 526 . \" venda . . . sorgh innan glädhi \" Bil 269 . ","3) vid tidsbestämningar för att beteckna utsträcknig i tid: i, under. ther äpther innan (per) atta dagha skal hon j enghe twang halls Bir 4: 22 . VKR 69 . - innan thät, härunder, under tiden. innan thz kom prästin KL 31 . LG 3: 200, 213, 239. emellertid. jnnan thz gik han i doctoris gamalielis skola (jnnan thz bör dock möjlighen här tolkas: under det att; i detta fall bör gik han ändras till han gik) Lg 293 . \" jnnan thz hördes oc syntes cristus lära oc predika oc göra järtekne \" ib. \" jnnan thz foor germanus se vm landzins nytta \" ib 3: 108 . ib 216 . \" under det att. jnnan thz hon swa laa \" Lg 3: 517 . \" innan thät at, under det att. jnnan thz at sanctus germanus war i rawenna \" Lg 3: 234 . - innan thätta, härunder, emellertid. jnnan thätta (interim) gik iohannes til varfrw Bo 190 . ","4) vid tidsbestämningar för att hänföra något till förloppet af en viss tidrymd: inom, inom loppet af, före ugången af. iak skal inna (stuntan) tima skilias widh likamän Bil 273 . \" innan stakkotan tima (parvo tempore) giordo the thär een pilta skola aff tolff piltom \" Ansg 191 . Lg 3: 718 . \" tha scal hwar syster oc brodhir vtan til innan xxx dagha -läsa ccc pater noster \" VKR 14 . höte hanom dö innan þrätighi dagha Bu 27 . Bil 111 . KL 155 . \" innan faa dagha skulin ij vpfyllas mz them hälgha anda \" Bo 243 . \" gaf hon thz innan (infra) faa dagha fatiko folke \" ib 3 . \" innan nat ok aar \" SD NS 2: 135 ( 1409) . them hafwom wi tildömt thera widher geld inan eet aar BSH 2: 79 ( 1399) o. s. v. innan thessin sama dagh ok forordh ib 1: 132 ( 1371) . Jfr II 6. inom, inom loppet af (närmast förfluten tid), sedan . . . til baka. at thenna forscripna jordh war vndan scat gangin medh skipte innan sex ar ok firtighi SD NS 2: 138 ( 1409) . ib 122 ( 1409), 123 ( 1409), 128 ( 1409), 135 ( 1409). - innan . . . ok, under tiden från . . . och till, mellan . . . och. at the skulu therra bewisning innan thätta (nu el. denna dag) oc sancti michaelis dagh lata fore koma fore jäppa BSH 1: 192 ( 1387) . at for:de herra beint scal joane lafrintsone thet pantzaret i gen senda innan thätta oc tyughunda dagh jwla nw näst koma SD NS 1: 484 ( 1405) . ","5) vid tidsbestämningar för att utmärka tidsgränsen inom hvilken el. tidpunkten före hvilken något sker: innan, före. scal han sik reþä innän þän daghen SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" komer thet folk her ned innen jwl \" BSH 5: 72 ( 1505) . - innan þät at, inna, förr än. at nakar frälses manz häst forderwas, innän þet at han vthdragher i rikesen þiänist SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). ","6) för att utrrycka ett ändamål: till, för, i och för. the päninga som the mik länt hafua innan mina tharf SD NS 1: 352 ( 1404) . - Jfr for-, här-, thär-, ut-innan."],"f":["innän . ","innen . ","inan BSH 2: 79 ( 1399), 84 ( 1399), 90 ( 1399) o. s. v. ynnan VKR 63 ; FH 4: 73 ( 1459) . ","ynnen ib 69),","innan a","-paa )","innan af , ","innan at , ","innan for","innan i , ","innan til , "]},{"a":"innan hundaris man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"innan konungsrikis man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"innan siänga drap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"innan sokna män","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"innan väfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["invefva, insnärja. \" andra fafängo i hulko människian ok nästan alt mankönit är othänkelica ok osighilica innan vaft \" Bo 141 ."],"f":[]},{"a":"innanbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["binda el. fästa vid insidan. göra nidher skorna sko ok innan bunna sko (skor försedda med band som bindas vid skornas insidor?) ok snöradha manna sko SO 19 . ib 16 ."],"f":["innan bunna SO 19 . ","ynnanbunna ib 16),"]},{"a":"innanboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara bosatt. habitare inneboo . . . inh[ab]itare innanboo Gu C 20 s. 326."],"f":["-boo )"]},{"a":"innandel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innerdel, det inre (av ngt). . . . det iag gifwit hafwer min k. hustru thenne halfwa innandehl efter min k. fader i kädbåhlstadz gårdh FMU 5: 90 (1484, avskr.) ."],"f":["-dehl )"]},{"a":"innandöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ingedöme . . . ath mattes sskal geffwa ssin stiwbarn xixᶜ mark . . . j ffädhernä och modhernä fför vtan ssielff och al innandiömä ATb 3: 323 (15419)."],"f":["diömä )"]},{"a":"innanföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ikläda. - refl. innanföas, ikläda sig. jnnanföroms liusins wakn MP 1: 83 ."],"f":[]},{"a":"innangärþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"innanlands","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["inomlands. wm nkor komber jnnanlndz äller wtanländes ther sic räknar nämreskyldan til arfs FH 2: 60 ( 1425) . \" innanlandz äller vtanlandz \" BtRK 321 (1483, orig.) ."],"f":["-landz )"]},{"a":"innanlitadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. färgad innantill. jnfucatus . . . innan lethadher GU C 20 (hand 2) s. 27 (möjl. snarare två ord)."],"f":["-lethadher )"]},{"a":"innanliusilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? uars hiärta härbärghe hälgas wm gudhz nadh och thäs hälgha anda innanliwsilse (för innanliwilse? inhabitationen) Ber 129 ."],"f":[]},{"a":"innanlivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? inneboende. Se innanliusilse."],"f":[]},{"a":"innanlysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lysa in i, upplysa (i det inre), genomtränga med ljus, genomstråla. aff the klarhetene vptändes oc innanlystes (illuminabatur) alle hälghe män i thera chorom Ansg 181 . \" at han innanlysir siälena oc manzins hug oc wndirstandilse \" Su 3078 . \" inna lyste folkit mz gudz budhordhum \" ST 110 . \" innan lysw war hiärta mz sinne nadh \" ib 211 . ","2) förklara, förhärliga. \" huru gud ährade han, oc innanlyste (clarificare), medh mangom dygdelicom godom gerningom \" Ansg 177 ."],"f":[]},{"a":"innanlysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upplysa (i det inre). jllu (för jllucidare) indan liwsa GU C 20 (hand 2) s. 99. - bildl. han var innanlyster oc lärdher aff thom hälghanda Prosaditer (Barl) 51. wptänder gudh nadhinna liws ok innan lyser wart hiärta siäl lok samwit SvKyrkobr 251 ."],"f":["indan liwsa )"]},{"a":"innanlysilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inre ljus, bildl. thässen innanlysilsen är ey annadh än gudhelikin kärlek SvKyrkobr 251 . \" i the fämte antiphona behis the hälgha kirkia . . . liws ok innanlysilse \" ib 326 ."],"f":[]},{"a":"innanläse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = inlas. eth looss . . . met vthläse och jnnanläse HLG 2: 47 (1516)."],"f":[]},{"a":"innanmuraqvarter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarter (i stad) beläget innanför murarna. ss namn på en stadsdel i Stockholm. Stock Skb 219 (1523-24)."],"f":["-mwre- )"]},{"a":"innanmurskvarter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = innanmurarqvarter. STock Skb 206 (1522-23), 234 (1524-25)."],"f":["jnnen mwres- )"]},{"a":"innanrikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. Jfr inrikis. ","e":[],"f":["innanrikis man , "]},{"a":"innanskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betrakta el. syna invändigt. jnspicio . . . innan skod GU C 20 (hand ","2) s. 32 (möjl. snarare två ord)."],"f":["-skoda )"]},{"a":"innanstädhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["inom ett område, i det inre. mo i vetha . . . at swo dant rykthe gik baade vtanstädes ok jnnanstädes at han war j rom Troil 5: 320 ( 1515) ."],"f":["-städes )"]},{"a":"innanträdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. intrampa. inprägla. inskärpa. jnculco . . . innanträdha oc oordh flerom sinnom intrökcha GU C 20 (hand 2) s. 21."],"f":[]},{"a":"innantända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upptända (ngt) invändigt. bildl. thit . . . hiärta . . . som innan tände oc liwste thän hälghe ande SvB 329 (börtj. av 1500-t.)."],"f":["-tände )"]},{"a":"innantäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = innetäppa. AktKungsådr 25 ( 1484) ."],"f":["innen thäppa )"]},{"a":"innarmer","b":["pp","ab"],"c":"prep.adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":["innanför. \" the skulo tagha aff lamba blodhino oc smita badhe inarmeer oc vtan sin thryskula \" MB 1: 307 ."],"f":["-meer . ","innermeer )"]},{"a":"innarmer","b":["pp","ab","av"],"c":"adv. prep. adj.","d":"adv., prep. och adj. ","e":[" A) adv. komp. länge in. thu haffwer mik aldra jnarst j thino hiärta swa ath enkthe kan jnnermer wara Mecht 80 . C9 adj. komp. inre. somlike synas männisiom syndara, hwilkra thera innarmer (interior) wmganga är tho i himerike SkrtUppb 66 . ib 85, 168. j allom thinom indhermer oc ythermeer likamlikom sinnom ib 173 . ib. ib 194, 340 . han wwar thän som oss skulle vpplysa, aff allas waara jnnermeers synna ok samwitz mörkre ok blinde SvB 266 (senare h. av 1400-t.). jntervlus la llum idest interior indermeer GU C 20 (hand 2) s. 38."],"f":["inner- . ","indher- . ","-meers )"]},{"a":"innarmere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["inre. \" maata köldena äpther innemera wärnanom \" Bir 4: 50 . innermeere siälenna . . . astundan ib 5: 10 ."],"f":["innermeere . ","innermera Bir 4: 50),"]},{"a":"innarmere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. \" inre . . . för thy at wy warum för j waaro samwithy ok jnnermere synnom mörke lok blindhe \" SvB 266 (senare h. av 1400-t.)."],"f":["jnner- )"]},{"a":"innarster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se indre."],"f":[]},{"a":"inne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) inhysesfolk. Se Sdw 2: 1244. 2) tjänstefolk. än thätta wndhra mik hwi thu takir sindonem thz granna ok klenasta klädhit wnan, ok . . . ey wttydher mz flerom prydilsom, hwilkit starka qwinnan wooff, ok mz twänne klädhabonadh klädde sit thiänsist ällir innis folk (domesticos) SpV 121 . ib 122 ."],"f":["innis folk , ","innis man , "]},{"a":"inne","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) inne, i det inre, inomhus. ta stodh rauedh jnne for wan stiande reth ATb 1: 6 ( 1452) . larens person war jnne arätan rastwo dagh . . . for wan sitiande räth ib 12 ( 1453) . \" tha wart jönis finne . . . sakir l mark for thet at . . . byffogotin tog hanum jnne när enne qwino \" ib 127 ( 1460) . \" sades fore retta, tet söluet schal bliffue wijdh sancte öriens gardh, effther ath quinnan war ther jnne til iij samfelt aar STb 3: 444 (1499). - hemma, i hemmet. hon skulle haffue henne jnne ner sigh j sin lyffs tijdh \" STb 4: 26 ( 1504) . inne (i häkte el. fängelse). walram skal vtgiffue fore tet edzörith han her til j hectilsse fore jnne sittith hauer xl marck STb 3: 80 ( 1493) . drengen, som jnne sath ib 205 ( 1495) . - på insidan, invändigt. nyklan till suderport vte oc jnna StÄmb 91 ( 1472) . ib. ","1) innanför. \" vplot albricht van lancken sit stenhus . . . inne fore portin vp moth gambla mwren vester aath \" SJ 2: 185 ( 1491) .","2) inför. thermedh döddes breffuet tha stragx inne fore rettin sTb 1: 91 (1477)."],"f":["jnna StÄmb 91 (172) . ib.),","innest ående. . . .. ath kirkioherren . . . skal anname the ijᶜ mark j oleff taffuaste hus . . . her anders suensson haffuer ther och jnne STb 4: 58 ( 1505) . bildl.? skal lthet . . . linthet varde förgätt heller än annen eder gode förskyllen i haffue inne med oss HSH 17: 70 (1523, Brask) . ","inne for (inne fore), ","inne i , prep. inne i, inuti. conculauit cor meum intra me expone mith hierta värmdis inne i mik GU C 20 s. 67 . ","inne mädh , prep. hos. - i (ngns) besittning el. förvar, innestående hos. Se Sdw 2: 1214. kom for rettin tyle busman ok besatte the peninga inne medh jacob gulsmid STb 1: 368 ( 1482) . . . . ok forbödh inne medh knwt gulsmid the peninga, som obittalade äro ib 404 ( 1483) . ","*inne vidh","jnne wiid )"]},{"a":"inne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus, hem."],"f":["innis folk","innis man , "]},{"a":"inne","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) inne, i det inre, inom hus. han syntes ok stundom baþe vara vte ok inne. þy at mäþan han var inne när [nero]nem. þa talaþe diäwl i hans hami vte viþ folket Bu 102 . \" hwar wte är stängdher han är inne glömdhir (est neglectus homo qui manet absque domo) \" GO 280 . \" tha the hade iij viker ynne (d. s. v. i fästningen) bit \" RK 2: 9573 . mendhan (för medhan) jak for alder skuld ey kan eller formagh ynne bliffua met ynlyctom syström tha vnne the mik vilkor ok fryhet bliffua vthe toch ynnan closters hägnät FH 4: 72 ( 1459) . \" at vare inne hos ider \" BSH 3: 296 ( 1470) . ib 294 . ","2) om tid: inne, för handen. i thesso areno, som nw är inne SD NS 1: 147 ( 1402). af thy aareno som ynne är VKR 75 . Bir 4: 31 . Lg 3: 347 . - Jfr for-, här-, thär-inne. "],"f":["ynne FH 4: 72 ( 1459); VKR 75 ; RK 2: 9573 ),","inne for","inne fore )","inne i","ynne j )","inne mädh , "]},{"a":"inne bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bildl. \" thu wil enkte ängom känna thiin wiisdoom wil thu inne bränna \" Al 5978 . - Jfr bränna inne."],"f":[]},{"a":"inne hava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innehafva. \" mädh allum thöm landum ok stadhum som jak bo inne hafdhe a mins herra konunxens wegnä \" BSH 1: 132 ( 1371) . RK 2: 9191 . \" claghadhe til her werner gest vm arff han skulde aff hänna wäghna inne hafua \" SJ 10 ( 1433) . \" skall fougtenn taga mantall aff thett läänn hann inne haffuer \" SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). konungx eriks dom offuir östirlandin i thetta sinn innehafuande ib 324 (1404, nyare afskr.). ib 398 (1405, gammal afskr.), 399 (1405, gammal afskr.), 400 ( 1405) o. s. v. Jfr hava inne."],"f":[]},{"a":"inne häpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["-häfta )"]},{"a":"inne lysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = innan lysa 1. the ynne lysthe mörka stuffona meth osäghelikin klaar heeth Lg 3: 125 ."],"f":["ynne- )"]},{"a":"inne mura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innemura. \" ther funnu the som grouo en gamblan karl sithia inne muradhan \" Bil 318 . ST 367 ."],"f":[]},{"a":"inne sitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lsitta instängd. - sitta i fängelse el. häkte. erich . . . huilken som jnne siteth haffuer offuer iij vekur fore samma thwa scheder STb 3: 196 (1494)."],"f":["-siteth )"]},{"a":"inne sitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta instängd. the ther j borgha murom jnne sitia Bir 2: 254 ."],"f":[]},{"a":"inne standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förestå, instunda. sädes timan, som nu inne står FMU 4: 136 (1458, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"inne takin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inne takin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["anträffad på bar gärning i lägersmål. än thoc at the vardha ecke inne takne med siäx mannom UrkShist 1: 6 ( 1436) . thz ärendit som mästar sigga hustru oppa rörir at hon wart jnne tagin mz enom gulsmidz swen Beckman Stud 55 ( 1461) . Jfr taka inne."],"f":[]},{"a":"inne vara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 1) vra el. befinna sig inne. med prep. i. j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning, j them jnne är (inest eis) obegriplikin wisdomsins ande SpV 159 . \" aff hulket huss eth windöga inne är i mogens kompans tompt \" SJ 2: 239 ( 1493) . - med dat. for thy at ondzskofulla hoghenom jnne är (inest) altidh kärlekin til at döma SpV 461 . - innestå. om han nagre ytermera peninge intagit hae i sama hwsset eller nagre rente inne war än the c (100)marcker SJ 2: 130 ( 1489) . ","2) om tid(punkt): vara inne. tiden ämwäl synes nw anameligen jnne wara at wij wändom wara händer tiill wapn Troj 42 . - Jfr vara inne."],"f":[]},{"a":"innebinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. *innebundin, innesluten, inre, hemlig. i fråga om allegoriskt uttryckssätt. thätta innebwndhna (quod clausum est) bidher jak oplathas, at thz maghe wardha kwnnokt SpV 192 . j thera lönligha ok innebwndhna märkilse (velamine suorum mysteriorum) kännedom, skodadho the wara tima fwlla mz sannindinna liws ib 374 . Jfr inbundin."],"f":[]},{"a":"innebliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbliva inne. . . . at hon . . . jnnebliffwe jnnan systrhrena jnlykke FMU 4: 352 (omkr. 1470))."],"f":[]},{"a":"inneboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innebo, bo (i). habitare inneboo GU C 20 s. 326 . \" jnambulabo jn eis et inhabitabo jak skla jnga j tehm, ok jnne boo j them \" Mecht 306 . \" högxsta fadhersens ordh som . . . är gudz son b[l]iffwer äwärdhelika quod lhuilkit innebodhe i iomffrulika quidzsens konungx gardhe \" JMÖ 44 ."],"f":["-boo . ","-bodhe )"]},{"a":"inneboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" inne bodde jupiter hospiatlis MB 2: 295 . \" tha wardher gudhi hedher, oc radhelikit them som inneboo \" Bir 4: 80 ."],"f":["-boo )","rwmet . ","hwaris"]},{"a":"innebyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bo (i). ther stodh än I hws i huilko sanctus seruacius haffdhe siälffwer jnnebygdh Lg 3: 174 . - bo, i vara i, hålla besatt. äuärdelighin stygger är inne byggiande (inhabiat) MP 1: 46 . han quäl thöm som han äghir ok innebygge ib 2: 59 . at han andelika innebyggis af dyäflenom ib 61 . - Jfr inbyggia."],"f":[]},{"a":"innebyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bo (i). gudhz son . . . skal jnnebyggia ok vmgangandhe wardha medh oss MP 5: 62 . - bo i, bebo. jncolo . . . innebygga GU C 20 (hand 2) s. 20. än thu skalt kallas min wili ok thin jordh jnnebykt (habitata) SpV 48 . ib. swa at hälghe stadhin ok thin hälgha ok wtwalda bliffwilse jnnebyggis (inhabitatur) swa aff tik, at han liffwe aff liffweno, lyse aff thino liwse ib 493 ."],"f":["-gyga . ","-bykt )"]},{"a":"innebyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = inbyggiare. menige innebyggere i wplanden BSH 5: 434 ( 1511) ."],"f":["-byggere )"]},{"a":"innebyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = inbyggiare. watzstena mädh allom sinom borgharom jnnebyggiarom och menighet Priv o skyddsbr 177 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"innedylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördölja, förtiga. nager the ärende som han hauer jnne dolt mz sick SO 103 ."],"f":["jnne dolt )"]},{"a":"innedöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ingedöme. hwad lössöre tet . . . helstz är, koper, silff . . . och andre jnnedömer STb 5: 27 ( 1514) . \" her emot beholt lucas alle jnnedomer (fel för jnnedömer?)) \" ib 5: 31 ( 1514) ."],"f":["jnnedömer ) , "]},{"a":"innegöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gömma, innelsuta. Al 7269 . o hälogh modher sancta anna äwärdelikx konnwgx arch, huilken i tik jnne gömdhe rika haffwor JMÖ 80 ."],"f":[]},{"a":"innehald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehåll. \" jach haffuer eders scriffuilse och myndelige befalinger . . . vel forstandhit i alle theris innehold och lydelse \" HSH 24: 35 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"innehalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) innehålla, innesluta, hysa inom sig. hörnhwsith . . . medh husena, grwndh ok kellara ok tompthens jnnehollende brwn STb 3: 176 (1494).","3) innehålla, hava till innehåll. STb 4: 56 (1505). . . . hulken copiä och stadsins thenkeok the tha dömbde widh sin fulle makt med alle theris jnnerhollende articla ib 5: 42 ( 1515) . bygdis ty . . . eth slott aff swenske men kallet landscrona som then gamble croneca inneholler HSH 16: 111 (1527, Brask). - föreskriva. folmer . . . gaff sina . . . hustru . . . alt halfft aff sin halffdeel loffuer hennis egin deel som mest lagen inne holle SJ 2: 109 ( 1488) . - utvisa. gaffs lambert masson xxɉ mark . . . för tet han wtlagt hade för stadin, som hans rekenskap inneholth Stock Skb 163 ( 1520) .","7) innehålla, hålla inne, förhålla. om hon länge haffwir inne hallith annars skul ällir gäldh SkrtUppb 197 . SvKyrkobr 350 . allom them som medh smälek ok hogmodh jnnehalla legho drängianna lön MP 5: 142 . 8) vidmakthålla, bevara. äpter thän herra os hafdhe at valda ok alla vara äro skulde inne halda Ivan ed Noreen 816. - Jfr halda inne."],"f":["-halla . ","-holle . ","inneholth Stock Skb 163 ( 1520) ),"]},{"a":"innehalda","b":[],"c":"","d":"","e":["1) innesluta, hålla innesluten el. instängd. lotho husith bestalla och mentho them jnne halla RK 2: s. 349. hälwittes häktilse jnne halla mik äwerdelika fördömdha Lg 3: 411 . ","2) innehålla, innesluta, inom sig hysa. huru . . . thins oc mins herra likame . . . kan innehallas oc hölias j thy klena ämpne Su 268 . ","3) innehålla, hafva till innehåll, föreskrifva. BSH 4: 105 ( 1484) . FM 252 ( 1505) . ordinis priuilegia . . . huilka jnnehalla, at then som wtgywther människio blodh . . . han ällar hon är i ban LfK 165 . böte för veldet, som lag inneholle BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . SO 157 . \" vpläsa . . . embetens skraa ok lagh bock huat hon jnne hollendes är \" ib 148 . thenna skraa . . . mz sina jnnehollendh (d. v.s. här förekommande) punckta ok articuli ib 77 . ib 141 . ","4) hålla (till handa). acter än nw tesse slot och lenn till förste opit vaten besittie och inneholle eder herredöme och suerigis krone thöm ther forinnan tilbörligen till honde HSH 24: 21 (152). ","5) hålla till baka. formatto the äkke längir hiärtans etir innehalda Bo 154 . ","6) afhålla sig från. erchebiscopen kunne ey ynne holle konungens wersta göra aff all sin wolle RK 2: 8309 . ","7) innehålla, hålla inne, förhålla. dyrffues naghen med tryske, kronennis afradh eller tionda bar med sig inneholle BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . - Jfr halda inne, äfvensom inhalda."],"f":["-halla . ","inneholle . ynne holle),"]},{"a":"innehaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehåll. \" epter schrana jnnehollelse \" SO 154 . BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . \" naar then dechtingan oc recesser . . . är swa fultfölgdt oc fultgiort i sina articla oc innehallilsse \" ib 4: 105 ( 1484) . Jfr inhaldilse."],"f":["innehallilsse . ","jnnehollelse )"]},{"a":"innehaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? innehåll. äpter then helge kyrkes rät inneholdelse Hist Handl VIII 1: 38 (1474). epter hans ottes rekinscaps boch jnnehollelse STb 2: 594 ( 1491) . ib 4: 88, 92 (1505), 5: 12 (1514), 136 (1516). Stock Skb 78 ( 1518) ."],"f":["-holdelse . ","-hollelse . ","-hollelssä )"]},{"a":"innehaldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innehåll. \" epter sweirgis lag och recessers jnneholningh \" HSH 20: 259 ( 1508) ."],"f":["jnneholningh )"]},{"a":"innehava","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["innehava. eghedeel, som han meth mik inna hauer vti bestaldhe SD NS 3: 167 ( 1416) . the c (100) marcker her erich andree ther inne hade SJ 2: 130 ( 1489) . Jfr hava inne."],"f":[]},{"a":"innekräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innesluta, instänga. \" mange . . . trodho goth wara jnnekräkkia fiendana annathwarth ther meenföe war. äller haffwande mykith folk wmkringh fiendana PMskr 157. \""],"f":[]},{"a":"innekätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instänga. \" när thee waaro innekättade i eth hwss i trawmynne \" BSH 5: 412 ( 1510?) ."],"f":[]},{"a":"innekätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["linstänga. PMskr 157."],"f":[]},{"a":"inneliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga, vara belägen. i jeenäkers heradhe, som godzet inneligger Trolles Jb Bi 204 (1480, nyare avskr.). ib 206 (d:o)."],"f":[]},{"a":"innelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) innerligen, af hjärtat, af hjärtans lust, med andakt, ifrigt. hulken han sculde haua innarlicast älskat MP 1: 135 . \" modhorin som han innärlicast älskadhe \" Bo 25 . ib 52, 164 . glädhiandis jnnarlicast (intime) Bir 3: 395 . \" innerliga bedröffwes \" LfK 216 . beddis jnnelika. at the mattu with como (för coma) at offra hanum Bil 251 . \" bidhia gudh innärlika \" ib 359 . ib 290, 652 . KS 39 (103, 42) . Fl 1207 . Fr 1445 . RK 2: 4364, 5492, 5582, 7875 . MB 2: 150, 327 . allom þem þätta bref höra ok see helsar jak . . . innerleka medh varom härrä SD 6: 1 ( 1348) . FM 13 ( 1376) . hät han innerlika a vara frw oc sancta magnus Bil 880 . tha hon war innerlika j sinom bönom Bir 4: 4 . han thakkadhe honum swa innirlik Fl 520 . ib 549, 1323 . Iv 1552 . RK 2: 5676 . \" the helsadho honum swa innirlik \" Fr 1914 . \" iak spordhe the fru swa innerlik \" ib 1433 . RK 2: 5586 . MD (S) 218 . \" the frugha mälte swa innirlik \" Iv 3487 . ropadho innarlica (motsv. ställe: KL 390 \" har iämerlica, trol. rätta läsarten) \" MB 2: 385 . \" skudha han . . . huru han them innerlica (affectuose) callar \" Bo 57 . innärlica (affectuose) thänkia thera fatikdom ib 6 . hwat innelica (cordialiter et intente) han gaf sik vin vm at lära thöm af kärlekenom ib 177 . \" innelica (viscerosius) vmfämpna i hughenom th som han tha sighir ok gör \" ib 243 . \" sik honom ödhmuiklica oc innelica (devotius) anduardha \" ib. \" thy monde belätit han swa innelika skudha \" ST 303 . \" tha vordho honum margh thusand pund presenterath innirlika \" Fr 2705 . förlater jagh mich ynnerlige ther tiil FM 568 ( 1512) . \" innerlika böria the kungöra (cordis lætitiam ostendere) mz lustelikom sangh mangskona röstir oc lustelika flykter j wädhreno \" Su 200 . henne ordh . . . meth hwlkom hon wara gwdha straffwadhe saa innerlika Lg 3: 129 .","2) uppmärksamt, noggrant, sorgfällit. \" huru opta oc huru innärlika (cuiose) hon skodhadhe hans änlite \" Bo 5 . \" jak skodhar thetta torn . . . swa innerlik \" Fl 1248 . Jfr fulinnerlika."],"f":["innarlica . ","innärlika . ","innerlika . innirlika. innurlikä L. ","innirlig ib 5676 . ","jnneligh MD (S) 218 (de fem sistnämda formerna i rimslut). ynneliga RK 2: 7875 . ","ynnerlige FM 568 (1512)),"]},{"a":"innelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) innerligen, av hjärtat, av hjärtans lust, med andakt, ivrigt. for hwat sak lowar thu oc thakkar swa inelika thin gudh Prosadiikter (Brl) 46. ey hafuir en hälghir man mere ällir mindre äro än annr, vtan swa mykit som hwar skodha gudh innelikare ällir mindre Hel män 176 . - hjäörtligt. the quaddo iosepy i breuett mikitt innerleca Saml 34: 280 (omkr. 1360-70)."],"f":["ine- . ","innarleca . ","innerlikare ) , "]},{"a":"inneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) inre. \" hon . . . gitandis ey längger lönt, ällir löna the innerlikasta nadher \" Mecht 317 . 2) innerlig, hjärtlig, ivirg, stark. alle . .. fingo storan hugnadh swa, at the thakkadho gudhi oc sancto iohanni . . . mädh innerlikom grat Hel män 237 . 3) innerlig. förtrogen. Se Sdw 2: 1244."],"f":["inner- )"]},{"a":"inneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) inre. \" en innarliken (internus) snillenna smaker \" Su 386 . gönom stingas the swa som mz swa mangh jnnerlika dröffuilsa swärdhom (gladiis intim cordis) ib 61 . ","2) innerlig, hjärtlig, ifrig, stark. mz mangom jnnerlikom oc idhkelicom konungxsins bönum Bil 752 . \" fik innerlica hiärtans sorgh \" Bo 74 . \" mz innelicaste glädhi oc hiärtans frygdh \" ib 251 . Bir 4: 43 . \" mz bränande astundan ok innarliko hiärtans vmfämmelsom fatar iak mik mällan thinna vträkta bara arma \" Su 415 . \" han innerlik hugh til blanzaflor fik \" Fl 689 . \" thu hawer en innerlig kerlek til then vnga mannyn \" Va 41 . \" hon stodh i innerlicom (häftig) graat \" KL 336 . \" tha . . . gudh giffwer tik jnnerlika tara \" LfK 67 . Lg 810 . \" war herra sände honum innirlikan sympn (soporem, djup sömn) \" MB 1: 89 . ","3) innerlig, förtrogen. \" dragh thik fran thinom innerlico vinom \" Bo 46 ."],"f":["innarliker . ","innarliken . ","innerliker . ","innirliker . ","innerlig )"]},{"a":"innelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innerlighe, andakt, iver. MP 5: 86 . \" wm the wilia hans hälghalifwerne skodha mädh innerlikhet \" SkrtUppb 136 . Hel män 162. - tillgivenhet, kärlek. med prep. ltil. en stoltir vngir man . . . hafdhe storea innelikhet (devotionem et fiduciam) til sanctum ieroniumum Hel män 222 ."],"f":["inner- . ","jnnir- )"]},{"a":"innelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innerlighet, andakt, ifver. \" bidiom wi . . . jder alle ödmywklighä met alla hiärthans jnnerlighet \" FM 60 ( 1457) . han war i sinom gudelika bönom oc hiärtans jnnerlikhet Lg 661 . \" loffuandes gudh oc honom takkandes mz störste jnnerlikhet \" ib 3: 179 . \" tha thu i thinom bönom wardher opplyfft til gudelika jnnerlikheth \" LfK 67 ."],"f":["jnnerlikhet . ","jnnerlighet )"]},{"a":"innelustas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" hava sin lust el. sitt nöje i (ngt). \" Su 3 ."],"f":[]},{"a":"innelykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) instängning, innestängande, instängdhet. thit jnnelykke (incusio) o theodora, hwilkit thu haffwer fore tik takith, for thän skuld, t thu wilt fly wärldinna orolikhet SpV 72 . ib. 2) inneslutet rum, inhäögnat område. conuentzsins bakostuffua . .. nidher widh siom vtan systranna jnnelykke Nio lhandl rör Vkl 232 (1450). - Jfr renlivis innelykke samt inlykke."],"f":[]},{"a":"innelykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innesluet rum, inhägnadt område. gik in j tämplens innelykke (intra ambitum fani) MB 2: 281 . \" i closters calusura ällar jnnelykke \" LfK 165 . jnga i systra jnnelykke ib. Jfr inlykke."],"f":[]},{"a":"innelykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) innesluta, instänga. \" sagdhe sik hafua ther sälan lifuat xl ar jnne luctan \" Bil 318 . wurdhu thwe gama löse som läste oc jnnelucte waro Lg 237 . läth hänne jnnelykkias i mörko hwse ib 333 . Bo 219 . Bir 1: 18, 388, 2: 276 . MB 1: 137, 336, 361, 362, 2: 275, 394, 395 . \" innelykte han j enne wra \" KL 32 . ib 395, 396, 397 . \" innelykte sik ij þrange hulo \" ib 186 . \" staar inneluktir j jodherliffwe \" Bo (Cod. B) 342 . som i . . . scriwen i then inneluchtä scrifft BSH 3: 158 (1464, samt. afskr.) . \" aff then vtscrifft her innelukt \" ib 4: 8 ( 1471) . - i bildl. el. andl. mening. innelykkia hughin Bo (Cod. B) 342 . - innesluta inom kloster. siþan han sik i klostre innelykte KL 184 . Ber 178, 179 . \" läöt sik innelykkia swa som ärmeta \" KL 35 . \" inuigdis ok innelyktis systrana \" VNB 36 . \" the sam jnnelykta persone \" VKR 1 . - innesluta, infatta. eet litit silf skriin innelokt i filsbeen KL 338 . \" ens lambs liknilse aff wax innelykt i silfwe \" ib 39 . - innesluta, innefatta jomfrv maria sighir huru alla dygdhe ok nadhe innelykkias (includuntur) j hänne Bir 1: 130 . - innesluta, sammansluta. gudhdomin innelykte (conclusit) mik j sik mz siäl ok likama Bir 1: 131 . ","2) omsluta, omfatta. \" himilin, oc the himbla, som omkring ganga alla himblana, the gita thik ey innelykt \" MB 1: 484 . Bir 1: 76 . ","3) innesluta, innehålla. med al thera wilkor och articula som the inne lykkia SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - Jfr lykkia inne samt inlykkia."],"f":["-likkia Ber 179 ),"]},{"a":"innelykkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) , vc. 1) innesluta, instänga. conclauis . .. lönlekit rwm ok innelökth GU C 20 s. 134 . \" septum ti inne lucht rwm \" ib s. 569 . \" alle thär innelikte ij te hwseno waren SVb 467 (mot s.. av 1400-t.). 3) innelsuta, innehålla. thät mena oc linnelykkia j sik the ordhin \" SkrtUppb 188 . - inbegripa. ok finnas wäl mang annor flere hinder . . . och jnnelykkias thogh j tehssom forscriffno priarans ordhom Abbedval i Vkl 98 . - Jfr inlykkia och lykkia inne."],"f":["-luchth . ","-lökth . ","-likte"]},{"a":"innelykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inneslutande, afstängning. wtqn huxsins innelykkilse (reclusio) dogher kropsens innelykkilse antigia liti älla enkte Bo (Cod. B) 342 . the skulu altidh wara j innelykkilsom oc alzstingix siälan sees aff wärdz folke Bir 5: 100 . Jfr inlykkilse."],"f":[]},{"a":"innelykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? = innelykke 1. lhwt nytta finnas kan j waro jnnelykkilse (inclusione) SpV 15 . ib 66 . han (ɔ Jesus) förmatrte ekke atherhallas i dödzsens jnnelykkilsom JMÖ 118 ."],"f":[]},{"a":"inneläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) inlägga. \" swasom mätskal vare framsat j hulke jak ey annat inne lagdhe än mit eghit hiärta \" Bir 2: 243 . ","2) innesluta. \" funno the ey iosep i myrkosstofuonne ther the hafdho han innelakt (för innelukt?) \" KL 396 . MB 2: 390 . - Jfr inläggia."],"f":[]},{"a":"inneläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["inneläsa, innesluta, instänga. \" hans ovini fingo han ok inne lästo \" Bu 25 . ib 133, 505 . jnne läster oc bunden Bil 123 . \" lät them inne läsa j eno stekara huse \" ib 485 . \" hwi läsin ij idhra porta swa . . . starke män plägha sik ey inne läsa \" Al 1547 . thro hauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr MD 394 . - inneläsa, förvara. i et hws ther genast mäst ther war the materia inne läst ther hon lät maala äpter han Al 8268 . - Jfr läsa inne."],"f":[]},{"a":"innermer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se innarmer."],"f":[]},{"a":"innermere","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se innarmere."],"f":[]},{"a":"inneräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inräkna, medräkna. \" hermedh inne reknat en trägard \" STb 1: 185 ( 1478) ."],"f":["-rekna )"]},{"a":"inneskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inskeppa, inlasta. han atte iij partin j holken och hade ther och rogh jnneskyppit til reffle sTb 4: 130 (1506). Jfr inskipa."],"f":["-skyppit )"]},{"a":"innestängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instänga, innesluta. \" laa görlika jnnestängdh j syno bönahuse \" JP 160 . \" ther ärin i swa inne stängde \" Al 7251 . Jfr stängia inne samt instängia."],"f":[]},{"a":"innestängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instänga, innesluta. PMSkr 249 . Jfr stängia inne."],"f":[]},{"a":"innetäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["instänga, innesluta. Prosadikter (Barl) 21 . tha . . . lot han j eno bärghe wt hugga ena diupa kulo oc inne täpte ther sin son ib 73 . Jfr intäppa."],"f":["-täpte . ","-täpt )"]},{"a":"innetäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["instänga, innesluta. ST 11, 518 . \" iosep huilkin j innetäptin j märkastoffwonne \" MB 2: 391 . ib 393 . Kl 3999. Jfr intäppa."],"f":["-teppa ST 11, 518),"]},{"a":"innevanare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = invanare. met ware stadz jnnewanere FM 107 ( 1498) ."],"f":["jnnewanere )"]},{"a":"innevanare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = invanare. StÄmb 172 ( 1510) ."],"f":["-wanere )"]},{"a":"innevärtis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["invärtes, i det inre. . . . oc förmode iak at seuerin skall wara ther till beneygh och innewertes befructa städernes makt HSH 13: 126 (1525, Brask) ."],"f":["-wertes )"]},{"a":"innoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innerlighet, andakt. tha haffuer pawe sixtus then fierde fore sine innicheet oc gudelicheet giffuet xj. tusende aar afflath SvT 69 . GPM 2: 40 ( 1502) ."],"f":["jnneg- . ","innicheet )"]},{"a":"innoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innerlighet, andakt. \" at thu hafwir innogheth oc granna athwakt j thinne bön \" ST 160 ."],"f":[]},{"a":"innätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snärja, fånga (i nät). jrretio . . . snärya hyndra och innäthya GU C 20 (hand 2) s. 45. ib."],"f":[]},{"a":"innöþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inoffra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlämna el. insaätta ss offer. mz the andra iomffrur ther waro jnoffradha Lg 3: 623 ."],"f":[]},{"a":"inplanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["plantera i; inplanta. \" jndo . . . insätta insända indplanta och indföra -GU C 20 (hand 2) s. 23. \""],"f":["ind- )"]},{"a":"inplanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["plantera i. med dat. gudhlikin kärlekir inplantadhir (inserta) thässe ärofulle iordh Bir 4: (Dikt) 248 . - plantera (i) sätta (i). med prep. i. dactil stenin som är mins doms grymlikhet ok mins waldz mäktoghet vm han inplantas j tholikin hugh Bir 1: 132 . - inympa. med prep. i swa som planto quistir vm han inplantas (inseritur) j thörran stok Bir 1: 60 . - inlägga, inblanda. med prep. i astunda han at insaa ok inplanta (plantare et inserre) nakot lastelikit ok smittogt j mit gul Bir 1: 235 ."],"f":[]},{"a":"inridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["in. SvB 40 (sl. av 1400-t.)."],"f":["-redh )"]},{"a":"inrikis","b":["ab","av"],"c":"adv.adv. adj.","d":"adv. och adj. L. A) ","e":["inrikes. \" at almoghen inrikes haui ok sina födho \" KS 74 (181, 81) . SD NS 1: 101 (1402, nyare afskr.). om swa hende ath naghra swena eller drengia aff wthrikis komo och budho thöm här i staden gudhsmedz embetes tyenisth heller ock jnirliks aff köpstädener här jnkomme i samma mathe SO 158 . \" inriges eller vtriges \" BSH 4: 282 ( 1501) . B) adj. inhemsk. ther bådhe mågho wäl til koma vtrikes män ok inrikes KS 66 (162, 72) . \" af inrikis mannom \" ib 75 (184, 82 .) MD (S) 257 . - Jfr innanriis. "],"f":["inrikes . ","inrijkes SD NS 1: 101 (1402, nyare afskr.). inriges),","inrikis man , "]},{"a":"inrikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. L. A) adv. linrikes. alle the godemen, inrikes bygie oc bo STb 5: 323 (1521, Kop)."],"f":["-es )"]},{"a":"inringia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ringa in, genom ringning tillkännagifva inträdet el. begynnelsen af. tha gille är inrynkth SGG 129 ."],"f":["-ryngia )"]},{"a":"inrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["häftigt draga in, rycka in. j fiärda (ɔ kyssen) wart hon inrykt oc intakin i gudz hiärta (intra cor dei rapta est) Mecht 106 ."],"f":["-rykt )"]},{"a":"inryme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det inre? tak jnrynen (för jnrymen?) aff hylle bark ok brädh medh smör j eenne panno LB 2: 32 . \" taka ale thrä ok skaffwa jnrymen ok brädha medh smör ib. \""],"f":[]},{"a":"inräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inräkna, medräkna. the c (100) marcker her erich andree ther inne hade och inrechnade äre i forscrifne summa SJ 2: 130 ( 1489) . Stock Skb 288 (1492, Skip) . SSkb 236 ( 1506) ."],"f":["-rechna )"]},{"a":"inrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framsätta (mat), servera. Lg 1036 ."],"f":[]},{"a":"inröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra in. immo (ɔ immouere) indh röra GU C 20 (hand 2) s. 158."],"f":["indh- )"]},{"a":"insa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["så i, plantera i, inplanta. bildl. fore thy at adam är then förste som rördhe människio natwro, til at öxlas, oc hwar sidhan, äpter thy han insadhe först, tha hawom wi syndena aff adam MB 1: 149 . - med dat. takin mz siäflike gudhlikhet idhir insaat (insitum) ordh MP 1: 88 . - med prep. i. lydhnan är the dygdh som insa j lönin alla andra dygdhe och göme them insadha Ber 67 . \" astunda han at insaa ok inplanta (plantare et inserere) nakot lastelikit ok smittogt j mit gul \" Bir 1: 235 ."],"f":["-saa )"]},{"a":"insa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["så (ngt i ngt). thu . . som aldra bsta dädhs hwete jnsadde i bästa iordh JMÖ 68 ."],"f":["-sadde ) , "]},{"a":"insamin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ensamin."],"f":[]},{"a":"insanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insamla. \" hwetith insankin j mina ladhu \" MP 1: 73 . ib 77, 80, 2: 214 ."],"f":[]},{"a":"insegul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldtråd. Se Sdw 2: 1345. GPM 2: 140 ( 1489) ."],"f":["jness(z)e- GPM 2: 204 ( 1506) . ib.),"]},{"a":"insighel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = insighle."],"f":["ingzegl FMU 4: 405 ( 1474)"]},{"a":"insighel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = insighle. at the hengie theres inciglä oppa myne weghne for thetta breff, medher claus bordhendrengz incigil til tygha SD NS 1: 173 ( 1402) . \" henger jak mit insigill fore thetha bref oc bedis jak hederlika mana insigil fore thetha breff \" ib 266 ( 1403) . \" til thetta breffs mere visso . . . tha hengher jach mit jnsigel vitherlighe nädhan fore thette breff oc bedher jac the godhe men som her vt offwer ware . . . at the hengia oc theris jnsigel her nädhan fore met mino \" FH 5: 21 ( 1463) . hans jncigell munde mz för dechtingen sta RK 2: s. 345. SD NS 1: 353 ( 1404), 520 ( 1406), 534 ( 1406), 535 ( 1406). FH 5: 87 ( 1482) . RK 2: 1686 ."],"f":["jncigel FH 5: 87 ( 1482) . ","jncigell RK 2: 1686 . ","insigil SD NS 1: 266 ( 1403), 353 ( 1404). insigill ib 266 ( 1403) . ","incighil ib 520 ( 1406) . ","incigil ib 173 ( 1402), 520 ( 1406). incighill ib 535 ( 1406) . jncigell. incigl SD NS 1: 534 ( 1406)), "]},{"a":"insighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försegla, förste med sigill. tha later iak thetta fornämpde breyf . . . fästa i mins . . . fadhers breef, intziglat meth mino eghno intzigle SD NS 3: 357 ( 1418) .","2) besegla, stadfästa. Jfr bonde sagde for rättin at hafwen i nokot b . . . (not: \"Bladets kant avnött\") insiglat i fadirskap thet veth iak inte af ATb 1: 257 ( 1467) ."],"f":[]},{"a":"insighla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , segla in. alle skip oc folk, som insegle till stockholm Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) ."],"f":["-segle )"]},{"a":"insighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försegla. \" skref þär iuir bref . . . ok fik diäflenom insighlat \" Bu 29 . \" bindha drakans howdh mz silke thradhe ok insighla mz kors tekne \" Bil 568 . \" eet breff . . . inciglat a ryggen meth gröno vaxe \" SD NS 1: 30 ( 1401) . breff . . . inciglat skäliga meth thera eghin incigle ib 77 ( 1401) . \" breffwin . . . jnciglados mz hans gulringh \" MB 2: 185 . Bil 718 . ST 27, 224, 228 . Lg 441 . MB 2: 192, 340 . \" waktadho griptina och haffdo hona incighlath \" ib 411 . ib 390, 391 . Ber 179 . \" hans oppet breff . . . til hwilkit thetta mit breff är til stungit ok inciglat \" SD NS 1: 78 ( 1401) . ","2) besegla, stadfästa. \" förr än nogha bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samtycht oc incighlat \" VKR 46 ."],"f":["incighla . ","incigla . ","inzigla SR 37 . -adhe, "]},{"a":"insighle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["insegel, sigill (oftast i bemärkelsen af sigallaftryck, men stundom i den af sigillstamp). jnsighlit brast Bil 771 . \" iak saagh . . . bokena . . . märkta äller insgladha mz vij insiglom \" MB 2: 340 . opläta bokena oc vplösa hennas insiglen ib. \" til stadhfästilse sätium wi wart jnsigle for thässä skript \" SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . ib 686 )1339?), 5: 293 ( 1344), 379 (1344, nyare afskr.) o. s. v. Bu 29 . \" ther til vitnisbördh bidom vit goda men, herra niclis ii tövesalo ok melevaltä ii särkeax om thera jnsiglen, ok the äro här föresat \" FH 2: 9 (1374, nyare afskr.). mz breff oc jncigella fore sätt RK 2: s. 345. takum þerrä inghli fore. sum här gawo sit ia til . . . oc vart inghli SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). til tyghi thessä sama forbvth, insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algvt bäncictsson þesso sama närvände breue är oppanbarleka tilhänd, myk insighle äigh hauande ib 5: 280 ( 1344) . \" hafuum wi wart incigle här fore hängdt fore thätta breeff \" BSH 1: 193 ( 1387) . \" til thes mere wisso . . . tha hengiom wi . . . waar incigle fore thetta breff oc bidhiom thessa for:do godho men . . . at the ok hengen siin incigle her foe til withnisbyrdh \" SD NS 1: 94 ( 1402) . \" til mere wisso bedhis iac erlica manna insigle . . . medher myno eghno hengia for thetta breeff \" ib 1 ( 1401) . \" thil tessins breffs mere wisso oc höghre forwaringh tha hafwom wij betz oppa eth satth landz thing landzens jncighle ath hängia fore thetta breff \" FH 2: 118 ( 1438) . \" bidher hon . . . hartich iäpson laghman i norfinna vm hans jncigle hängias vndher thetta breff . . . särläste för thy at for:de hartikx jncigle hänger för baadhan breffwen ther gifwin äru vppa heedha oc nyagardz gootz swa oc wi . . . hänghiom waar jnciglen vndher thetta breff \" ib 5: 19 ( 1462) . \" lata the thera cnuentz incighle medh theras witu oc allas theras samthykkio at hengias vndir ryggin til witnisbyrdh for thessa book \" VKR 46 at mith incighle . . . ey for thy brefweno henger FH 3: 91 ( 1446) . \" meth sino opno brefue oc hängiande incighle \" SD NS 2: 139 ( 1409) . \" tel hwilkis mere witnesbyrdh ok stadhfästilse tha bedhoms wi mz warom insighlom wars kyrkioprest insighle \" BYH 1: 183 ( 1379) . bidher iach erlix mans incighle finuit raualsons . . . for tetta bref SD NS 1: 3 ( 1401) . \" bider jak . . . biscop magons . . . och borgemesterne och radit j abo om teris secreth och jncegle medh mit egit incegle nedhen fore thette breff \" FH 5: 158 ( 1491) . \" gaffuo breff ok incigle ppaa \" RK 1: (sfgn) s. 173 . \" min scriuare oc mit jncigle later iac her qwaar \" ib 2: 5129 . þettä war giuit oc gört vndir mit inzighle SD 5: 160 ( 1343) . vnder alle waaris jndziglä oc secreter FM 300 ( 1506) . stenen veks for benom som vaks for insighle Bu 166 . \" loth gräffwa sinne hustrv modher[s] insegle \" SD NS 1: 358 ( 1404) . ib 359 . \" vm thw kant ey faa pauans incigle oppa aflatit vtan päninga tha är min signilse thik ympnyn til stadfästo . . . min modhir skal thik vara for incigle \" Bir 2: 248 . \" hiertans reenleekir som insigle är til kötsins oc lichamsins reenleek \" VKR 20 . Några af de anförda språkprofven kunna föras till insighel. - Jfr dom-, härads-, lands-, silver-, stads-insighle samt insighel."],"f":["jncighle . ","incigle Bir 2: 248 ; RK 1: (sfgn) s. 173, 2: 5143. inciglä SD NS 1: 173 ( 1402) . insighli. jndisgle FH 5: 94 ( 1484) . ","inzighle SD 5: 160 ( 1343), 293 ( 1344). jndziglä 300 (1506). ensigle, se härads insighle. insegle SD NS 1: 358 ( 1404), 359. incegle FH 5: 158 ( 1491) . " insygle " Bir 5: 111 . ","ingzigle SD NS 2: 12 ( 1408), 46 ( 1408), 112 ( 1409), 180 ( 1409). jncigla FH 4: 47 ( 1456) . ","incigillä SD NS 1: 5 ( 1401) . " incegellä " BSH 4: 68 ( 1480) . ","incegelle ib 101 ( 1483); VAH 24: 325 ( 1473) . ","insegale SD NS 1: 32 ( 1401) . ","jncigella RK 2: s. 345. jn geseyle FH 5: 55 ( 1468) . ","insiglen MB 2: 340 . ","jnsiglen FH 2: 9 (1374, nyare afskr.). inciglen ib 5: 31 ( 1465) . ","jnciglen ib 19 ( 1462), 24 ( 1464), 89 ( 1482)), "]},{"a":"insighle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["insegel, sigill (avtryck). thes til witnesburd oc tilstandelsa lather jac hengia myt jnsegla fore thetta breff FMu 4: 421 (1475). met for:ne myn kiere hwstrws oc mit begges vore indsegler till vitnesbyrdt FMu 5: 2 (1481, gammal avskr.). ath saa i sannyngh er thaa trykker ak myth ynxelle nedan thette breff Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). Jfr gildis-, lands-, sokna-insighle. "],"f":["jnsigelle STb 4: 127 ( 1506) . ","yndsegle FMU 5: 2 l(1481, gammal avskr., daniserande). jnsegla ib 4: 421 ( 1475) . ynxelle Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). pl. nom., ack. = sing. incighler SD NS 3: 613 ( 1420) . ","indsegler FMU 5: 2 (1481, gammal avskr., daniserande). Se Sdw 2: 1245), ","*insighla vax","jncigla- . ","jncigle- )"]},{"a":"insighlemakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sigillgravör. Troj 38 ."],"f":["jndcigle- )"]},{"a":"insighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["insegling (i el. till ngt). vnne wij them theres handell i alla motto med in- och vtsegling at hafwa oc niutha Priv J Sv st 69 (1421, avskr.). sckola och wtlednzskä men ffrii hampn och inseglingh haffwä ib 170 (1473, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"insighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inlopp. \" i enom stadh vidh siosiidhona, ther som insighling var, oc godh hafn \" Ansg 221 ."],"f":[]},{"a":"insior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["insjö? j tridhie deelin aff insyom (fluminum) MB 2: 345 ."],"f":["-syor )"]},{"a":"insior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["insjö. \" j skipeno tha thet är j älffwenne, äller jnsyö \" PMSkr 92 ."],"f":["jnsuyö ) , "]},{"a":"insitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innebo. \" theris huss ther the insate ok bodde \" SJ 2: 124 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"insiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inkoka, koka in, afdunsta genom kokning. tha vatnith er ner inswdit LB 7: 23 . \" latt tz insiwda !UDDA_TECKEN? fingers brett \" ib 329 ."],"f":[]},{"a":"insiunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunka in. näsan oc ögonen insiwncka LB 7: 257 . \" öghonen wmvändas oc insionka aat mik wslom \" Su 248 . - part. pret. insjunken. tha syntos . . . hans kindir in swnkna (submersæ) Bir 1: 31 . \" öghonin syntos vmuänd oc insunkin \" ib 2: 15 . ib 244 . MB 1: 361, 362 . Lg 3: 93 ."],"f":["-sionka )"]},{"a":"insiunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunka in (i ngt). thes dywpare jnsyuonker (immergitur) han j mik Mecht 278 ."],"f":["-syonka )"]},{"a":"inskaffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inskaffa, införa. \" jnskaffa aldrahanda ätandis warw \" PM 3 . konungenom borde inskaffwe och komme alskons ämbete rijkene till frome MD 484 ."],"f":["inskaffwe )"]},{"a":"inskapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["medskapad. \" ängelin hawer inskapadha oc infödda mz sik siälwom aldra thinga liknilse \" MB 1: 55 . ib 89 ."],"f":[]},{"a":"inskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) inskicka, insända. \" o menniskienne siel, bemerkt medh gudz bylette . . . aterlöst medh hans blodhe, jnskikkat (deputata) medh englomen \" J Buddes b 163 . 2) undervisa? hör alla the hälgha kirkio kännefädhra barn, hwilke tik haffwa framfostrat mz tronne, inskikkat mz gärninghiinne (insituerant per operationem), tik lärandhe höffwiska ok faghra sidhir SpV 90 ."],"f":[]},{"a":"inskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" BSH 5: 215 ( 1507) ."],"f":["-skikkia )"]},{"a":"inskina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instråla. solin jnskinandis (irradians) j nakat hws synis ey swa som hon är j sine fäghrind Bir 2: 280 ."],"f":[]},{"a":"inskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["göra (ett fartyg) klart till afsegling? hans skip la pa redhen och skulle inskepas BSH 5: 14 ( 1504) ."],"f":["-skepa )"]},{"a":"inskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7. 1) inskeppa, inlasta på fartyg. fintz thet ath han meera inskipper, tha skal thet gotzet bliffua forgiort STb 1: 67 ( 1476) . \" engin annar skla inskipa lagx än raadet \" ib 120 ( 1477) . ib 2: 152 ( 1486) . ib. lybske schippren vpskype laxen widh sine xl (40) marck, som han jnshipet hade ib 580 ( 1491) . samtyckhtes, ath rogen schal jntet vtföres her epter än the iij lestre, som jnschipade äre, bliffue jnschipet, thet andre bliffue i landit ib 3: 20 ( 1492) . ib 24 ( 1492) , 356, 397 (1498). skiparen är pliktogher göma oc bewara ath köpmannom . . . alth thet jnskipth är PMskr 11. ib 14, 19, 31, 42. - med obj. (i passiv form subj.) betecknande fartyget. hans skip la pa redhen och skulle inskepas BSH 5: 14 ( 1504) . ","2) inskeppa sig. om then schada ther forscriffne bazener fangit hade vppa schipper hans conradz schip medh flere köpmen, ther medh sith jnschipet hade STb 2: 464 ( 1490) . Jfr inneskipa."],"f":["inschipa: -ade STb 3: 20 (1492) ; -at ib 3: 356 ( 1498) ; ","-et ib 2: 464 ( 1490) , 580 (1491), 3: 20 (1492). inskippa: -er STb 1: 67 (1476); -at ib 2: 152 (1486)),"]},{"a":"inskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insätta. \" thässa fyra systor äru nu fordrifna . . . ok j thera stadh oc sätom äru fyra andra oäkta systir opsatto ok inskipadha (instituæ) \" Bir 3: 454. Jfr skipa in."],"f":[]},{"a":"inskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom skifte el. byte placera (kapital o. d. i ngt). tå skall nu min elsklige hustru . . .förenämda gårdh niuta ok tka annorstädz så myckin ränto, som iak ther inskifft haffuer Trolles Jb Bi 138 (1467, nyare avskr.). ib. alla mina ägodelar och rättogheet, som iak ok min hustru . . . haffuom oss inskipt, bytt eller köpt in i Edz gåprdh ib 182 (1477, d:o)."],"f":["-skipt . ","-skiffta: -skifft )"]},{"a":"inskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) inskjuta, ingiva, bibringa. thätta oradit insköt honom diäflin MP 4: 211 . inskiuth mik bequema matto swa giffua minom licama sina tarff SvB 500 (omkr. 1500). - med bisats, inledd av at. (djävulen,) hwilken som wil them hndra at the skulu ey scriffwa, iskywtandhis j theras hog, at the skulo rädhas syukdom oc wanskilse JMPs 502. 2) skjuta in sträcka sig in. SD NS 2: 485 ( 1412) . een deel aff haghanum, swa mykit, som in kiuther fore gorsunga boolstad ib 3: 451 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"inskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inskjuta, ingifva. manna loff. hwilkit diäfla inskwta i þan þanka KL 190 . MP 1: 160 . MB 2: 332 . \" gudh hulkin som in sköt (inspiravit) j thit hiärta at fram föra thessa helsona \" Bir 1: 391 . \" jnsköt i ens borghara hiärta . . . at han byggia wille staal oc hws sinom hyrdhom oppa thz för näpmdha bärghet \" Lg 437 . \" stundom inskiutir oc visar ämuäl gudh ondom godh thing \" Bir 2: 78 . \" j the daghlico bönine som min son thik insköt ok diktadhe \" ib 3: 163 . \" thu prydde thik suasom han (djäfvulen) thik thz insköt \" ib 2: 94 . \" thz min helghe ande inskiutir idhir \" MP 2: 107 . \" inskötz honom thanka \" KL 250 . Bir 2: 79, 3: 64, 4: 75, 126 . Su 6, 13, 15 o. s. v. äggir dyäfwllin oc inskiutir siälinne at göra nakat mot gudhi Bir 2: 145 ."],"f":[]},{"a":"inskiutilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f.? ","e":["ingifvelse. \" vm thu röris af thäs hälgha anda inskiutilsom \" Bo 46 . \" aff diäfwlsens inskiutilsom \" KL 13 . \" inblästis prophetanom andelik inskiutilse \" Bir 1: 3089 . Kl 61, 105, 158, 323. VKR XVIII . Bir 1: 225, 259, 314, 355, 368, 393, 2: 89, 94, 3: 32, 277, 4: 115, 116 . MP 2: 261 . ST 203, 451 . Ansg. 185, 229. Lg 795 . PM 57 ."],"f":["inskyutilse ST 203 ; ","-om ib 451 ; Bir 3: 277 . ","inskywtilse PM 57 ), "]},{"a":"inskiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? ingivelse. giiff mik enlikhet oc rolikhet for allom diäfwlsins inskyutilsom SbB 50 (mot sl. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"inskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrida in. jllabi indh scridha GU C 20 (hand 2) s. 56."],"f":["indh- )"]},{"a":"inskrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inskrivning (i en sammanslutning). JMPs 514."],"f":["jnscriffning )"]},{"a":"inskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) inskriven anteckning (i bok). sancta clara och hustv anne störiens. alibi inscifften STb 5: 191 (1518).","2) inskrift, skrift? opus inscreffth skrvbba barker ok syn GU C 20 s. 384 ."],"f":["-scrifft . ","-screffth )"]},{"a":"inskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" naghat minzska aff thy thiänista folkeno som i thy breffueno jnscriuat standher SVklE 168 ( 1448) . \" ath thet matte jnscriffues och vptechnes ordh wijdh [ordh] . . . j stadzsins tenckiebock STb 4: 31 (1504). her inskriffwe alle läkedome som göres aff sallt, wåre altförmykitt langt \" PMSkr 639 (avskr.). - inskriva (ss medlem i en sammanslutning). han oc alle the mädh honom waro scrifftadho segh fför sancto dominico, oc in scriffwadhos j bröderskapidh JMPs 424. sedhan thera sokna ffol[k] warth in scriffwadh j thätta bröderskap ib 514 ."],"f":["ath"]},{"a":"inskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inskrifva, upptekna. \" som j thässa reghlo skulu jnskrufua hwru brut skulu bätras \" VKR 81 . Bir 4: 39 . \" nokor gotz . . . som . . . ära ey inscrefuin i thetta breff \" SD NS 1: 439 ( 1405, nyare afskr.) . MB 2: 195, 197, 242, 279 . at the jnscriffwa oss bodhen i äwliga bönhald FH 5: 196 ( 1505) . \" pelargrimen skal ga til scriffwaren latande segh jnscriffwa \" PM XII . \" jnskrift j mith hiärta thyn blodogho oc diypa saar \" Ber 282 . \" til jhesum cristum huilkan hon aff synom barndom j syno hiertä jnscreffnan hafdhe \" Lg 3: 523 ."],"f":[]},{"a":"inskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inskjutande, anfall. \" idhkelik bön . . . är första dygdh amot frestilsa inskutum (tentationum incurtus) \" Ber 183 ."],"f":[]},{"a":"inskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inskjutande, ingivelse. thera wärnara som for mik stridha mot alla owinsins inskotom oc frestilsom Mecht 164 ."],"f":["-skot )"]},{"a":"inskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skära in. jncido . . . inhuggha o indhskäre GU C 20 (hand 2) s. 19. hwar som tarffwas meer jnskäras äller graffwas j stenen PMSkr 512 ."],"f":["indhskäre )"]},{"a":"inskäris","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["inomskärs. \" skulde tiith beuäle sik inskäris \" FM 244 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"insla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slå in, instöta. ey wth drogh han swärdhit vtan som han haffde thz inslagith swa lat han thz sta j kroppenom MB 2: 77 . Bir 3: 29 . - ingjuta, inspruta. lot swa vatn insla bak til i han Gr 278 .","2) med slag drifva el. jaga in. the rödha iudha . . . monde alexander ther in sla Al 4022 . ","3) slå in, lägga in, innesluta. schall ock engen j dragara embetet i meesan mera jnsla än fyra skyppundh SO 197 . ib 187 . - Jfr sla in."],"f":["-slaa: -slaasz SO 187),"]},{"a":"insla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slå in, instöta. med obj. betecknande resultatet. hötzlonna ok hogswalanna, höghra ällir winstra handinna känna, inslar (incutiat) ok ingiwthir räddina stiwngh SpV 292 . 2) driva in (ngn el. ngt ngnstädes). finnes gotz . . . aff haffweno jnslagith til strandena PMSkr 88 . 3) slå in, hälla. iij tömme tunnor ther som soldenäre spisinge jnslugx Skotteb 387 (1463-64, Kämn). - Jfr sla in."],"f":["jnslugx Skotteb 387 (1463-64, Kämn)),"]},{"a":"inslika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*inslika sik , smyga sig in. om onda oc fafänga tankanna röffwara kunna sik jnslika Mecht 341 ."]},{"a":"insluta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innesluta. \" wi fwnne thenne her inslotne copie \" BSH 5: 204 ( 1507) ."],"f":["inslotin ) , "]},{"a":"insläktis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" (in) till släkte. om andris balk wil thet (ɔ en egendom som testamenteras till Åbo domkyrka) lösa jnsläctis j gen for c mark ok fäm Svartb 470 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"insläppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insläpa. \" bidher oplatha oc sik insläppa \" Su 103 ."],"f":[]},{"a":"insmidder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["insnärjd, införlivad. Se Sdw 2: 1245."],"f":[]},{"a":"insnäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insnärja. \" at i skulin ey insnärias i thera syndom \" MP 2: 162 . \" the insnäria (implicant) sik nw thes meer j syndomin \" Bir 1: 64 . \" j syndenna mörkiom insnarde \" Su 210 . \" aktom siälena wara . . . jnsnardha aff lastom \" LfK 44 . ib 56 ."],"f":[]},{"a":"insnäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insjärja. \" jllaqueare indh snärya \" GU C 20 (hand 2) s. 64. gudz fadrs eendhe son . . . seandes henne (ɔ själen) nw vara jnsnarada j syndennä bandhom J Buddes b 165 . Jfr snäria in."],"f":["indh- . "]},{"a":"insoknis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["insockn es, inom socknen. SGGK 107 ."],"f":["-soknass )"]},{"a":"inspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) trans. \" springa in el. upp i. hans . . . brudgumma sänga war gryma oc hardhasta korset, huilka han swa gladhelika, oc mz brännande kärlek, jnsprangh (insilitit) \" Mecht 339 ."],"f":[]},{"a":"inspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["springa in, hoppa in. frödhin skal inspringa (insilet) j mit bryst Bir 1: 61 ."],"f":[]},{"a":"insprängder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["språcklig, melerad. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 318. en blaa jnsprenghd (ɔ blåmelerad) kiortil fore iij marck medh lamskyns foder STb 3: 163 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"installa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta (häst) i stall el. i rum som (för tillfället) användes ss stall. wi haffuom nw fwnnidh i thenna landzända maanga kyrkior oc kyrkiogardher oskira för then wanhedher, the dantzske gudi giorht haffwe med theris hesta, the haffua ther installdt BSH 5: 538 ( 1514?) ."],"f":[]},{"a":"installa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta (häst) i stall, abs. tha han herberge hade fangit . . . och hade jnstallet, wort han varsee myn herres swenSTb 2: 249 (1488)."],"f":[]},{"a":"installera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["installera, insätta i andligt ämbete. nu genast efftir thät abbatissa är installerath Abbedval i Vkl 80."],"f":[]},{"a":"installera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["installera, insätta i andligt ämbete. ath i willen werdas scriffwa til capitelith i linc[öping] for idher cappelan her erik swensson, däkin i linc[öping], ath the wille latha icke thet mynsta brysta, ath installera honum som honum bör BSH 5: 93 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"instanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förestå, instunda. for instandande (instantis) pinona hardha besklikhet Bir 3: 36 . nar sancti seruacii högtidh war jnstandandes Lg 3: 194 ."],"f":[]},{"a":"instigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stiga in, komma in. bildl. jndulgencia är annars brudz forlatilse, aff sinne eghne betractan instigane (descendens) ällir komande SpV 142 ."],"f":[]},{"a":"instigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bildl. \" ath !SYNS_DÅLIGT? alle i thet nestä waro saa harth medh honum instigne til hulskap och manskap \" BSH 5: 124 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"instikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppföra, inrätta? han sagde then borgena alla wara jnstiktad aff xij stenar, alabastrj Troj 178 ."],"f":[]},{"a":"instinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sticka in. trvelz ormsson zacer til liij marck, fore han vthdroch kniffuen, och iij marck, fore han hanom j gen jnstack STb 3: 339 (1497). smör thina hand wäl mädh olyo oc henne jnstik j arsen pa thet sywka fäth PMSkr 227 . ib 508 .","2) stinga. lbildl. om glömskan haffdhe ekke sik swa lönligha instwngit (subintrasset) SpV 216 ."],"f":[]},{"a":"instinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sticka in. instak et swärdh gynom hänna mun KL 126 . \" instak spiut j hans höghro sidho \" Bir 3: 274 . ib. 1: 62, 64, 3: 29. ","2) sticka, tända. \" for än for:ne skadelig eeld oc brand . . . paa stadzins hws oc ägedela instungen war \" BSH 4: 282 ( 1501) . - Jfr stinga in."],"f":[]},{"a":"instrument","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["instrument, urkund, aktstycke. tha gange ther om, som jnstrvmentit vtluder, som ther pa giort är, som her i rettin vplesith worth STb 4: 143 ( 1507) . her marthin johannis gaffs i sin notaria fore instrumentit han skulle göre . . . xiiij öre Sskb 39 (1502). PMBref 306 ( 1510) . \" hwath skepscriffwaren haffwer scriffwith skal wara stadogth oc giffwas troo meer än nokre jnstrumänth \" PMSkr 11 ."],"f":["jnstrumänth )"]},{"a":"instrument","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["instrument, urkund. \" wnder myndoga notarii instrumenth \" PM LXI ."],"f":[]},{"a":"instrumentera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppsätta i urkundsform. . . . oc thet hauom wi jnstrventerat etc. Skotteb 354 (1440, Borgm) . \" war stadz priulegia, som han (ɔ stadsskrivaren Helmik) . . . haffuer reformereth och jnstrvmentereth \" STb 3: 208 ( 1495) . togh fför:ne knvth scriwere . . . tw witne och tygh pa hans ordh . . . och loth thet instrvmentere wnder ens notarij handscrifft ib 4: 249 ( 1512) ."],"f":["-at )"]},{"a":"instunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instunda, förestå, vara att förvänta. hielp nw mik i min ithersta tima som lnw instundhar Saml 6: 167 . \" for then stora tilsökningh som nu instundar pa gyllena aarit af pelargrimomen thit äro komande her af rijkena \" Troil 2: 371 ( 1472) . Jfr stunda in."],"f":[]},{"a":"instunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instunda, förestå, vara att förvänta. domadag instwndar BSH 5: 274 ( 1508) . \" thette kri och blodz vtgiwtilsse . . . (näml. som) tess ver mer jnstwndar \" HSH 20: 103 ( 1507) . \" om all skath och vpbyrdh nw jnstwnder aff forscriffne raseborgh och tess leen \" ib 19: 91 ( 1505) . \" för vinther dage skuldh som nw jnstwndä \" ib 20: 198 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"instädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insläppa, låta komma in. var ther inghen instad lenghre, än til nötteborgh FM 667 ( 1517) . \" vorthe the icke lengre instadde, än til raan, oc sidan matte the komma ändelige tiil bacha igen, swa the ingelunde vilde nogre senningebud ther instädie \" ib 670 ( 1517) . \" ther fore the icke betröstede nogre senningebud ther instädie ib. \""],"f":[]},{"a":"instädhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"inställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["installera. \" anno diminj mdxxviijᵒ tha varth jak instelath i helganhwsset Uppl. Fornmt 46: 197. \""],"f":["linselath ) , "]},{"a":"instämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instmma, inkalla. \" widh nogra böndher, jak instämpdt haffwer \" BSH 5: 202 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"instämpla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instämpla, inprägla, intryck. bildl. huar the siäl som hauir gudz tekn oc biläte instämplat j sik (habet impressionem Dei) Bir 2: 58 ."],"f":[]},{"a":"instängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["instänga. \" instänkda j skärzloeldenom oc pinonna rwmom \" Su 371 . Jfr innestängia."],"f":[]},{"a":"instöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom stötning packa ihop. jtem ketilbiörn iij öre for iij halffue tunnor som smöret jnstöte oc for tilslande Skotteb 435 (1469-70, Kämn)."],"f":["-stöte ) , "]},{"a":"instöter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pådrifvande, tillskyndelse. lydde ther til aff ena handa manna thykkio ok braadhom instöt (impulsu) Bir 3: 318 ."],"f":[]},{"a":"insvepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insvepa, inhölja. PM XIV . finna ther ensampna kroppen jnsweptan (vvolutatum) j syno blodhe MB 2: 170 . - bildl. y hans wärdoga dödh indlyk ok indswep tik Gers Ars b 3."],"f":["indswepa )"]},{"a":"insvepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insvepa, inhölja. bildl. vestro prelio omnes implicab untur . . . alla skola indswöpass i idarth orlogh GU C 20 (hand 2) s. 15. PMBref 313 ( 1512) . - part. pret. insvpter, invecklad, dunkel? perplexus . . . radlöös ok inswepter GU C 20 s. 438 ."],"f":["indswöpass )"]},{"a":"insvepan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svepning, hölje. ljnuolurcvm . . . indusuepan äller indusuepelse GU C 20 (hand 2) s. l40."],"f":["ind- )"]},{"a":"insvepilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svepning, hölje. jnuolucrvm . . . indsuepelse GU C 20 (hand 2) s. l40. - bildl. osvep. llogium gii jdest rqcionnabile responsum swaar vtan inswepilse GU C 20 (hand 2) s. 95."],"f":["indusuepelse )"]},{"a":"insvälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälja, sluka. thik biudz diäful at thu skalt ey inga hona oc ey inswälgha hona j thik Bir 3: 106 . Jfr svälghia in."],"f":["-swälgha )"]},{"a":"insvälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälja. sluka. behaldhir hona swasom jn swigna j sith hyäörta MP 5: 116 ."],"f":["fem . jn swlgna MP 5: 116 ),"]},{"a":"insäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga el. stoppa (ngt) i säck(ar). saccus ci säkker vnde . . . jnsaccare insäkkia GU C 20 s. 535 ."],"f":[]},{"a":"insända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insända, inkasta, inströ. \" jndo . . . insätta insända indplanta \" GU C 20 (hand 2) s. 23. - insända, inskjuta, ingiva. med dat. och ack. alla them, som gudh haffwer jnsänth (infudit) sin kärlex anda Mecht 6 . \" jnsänt warom owinom räddogha oc wanmakt \" SvB 175 (mot sl. av 1400-t.)."],"f":["imper . ","ljnsänt SvB 175 (mot sl. av 1400-t.)),"]},{"a":"insända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insända, inkasta, inströ. at dyäfullin skal insända älla blanda nakar thing j thäs hälghe anda ordh Bir 2: 33 . - insända, inskjuta, ingifva. med ack. jac vänte änkte vara större ärwodhe. än aathughulika bidhia til gudh thy at tha insända diäflane mäste hindir KL 271 . \" at han ma insända wranga thanka \" Bir 3: 62 . - med ack. och prep. i med följande subst. insändande sin thräk j siälina Bir 1: 251 . ib 252 . äpter thy som gudh insände i hans hierta (Deo inspirante) Ansg 217 . - med prep. i med följande subst. samt sats inledd af at. jak insände (inspirabo). j thera hiärta som mik älska at the skulin göra godha gerninga minom vinom Bir 3: 223 . ST 399 . - med dat. och ack. insände (immisit) han honom wantro Bir 1: 252 . ib 2: 145, 3: 244, 468 . Su 385 . Jfr sända in."],"f":[]},{"a":"insändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ingivelse. skodha ok lthe enkannelika stridhena som job ok abraham lidhw, aff hwilkom annar thera warth wtröntir aff gudz enkannelikom forsökilsom, thän andhre aff owensins insändilsom (immissione), aff gudz tillat, ok hwat kärlek j them war SpV 574 ."],"f":[]},{"a":"insändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ingifvelse. tedhe gudh honum sina rädhelica doma oc insändilse (immissiones) oc frestilse vm onda ängla Bir 2: 39 ."],"f":[]},{"a":"insänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["insänkia sik , försänka sig. Mecht 185 . " thu skal tik inskänkia altidh j sanna ödhmuiktinna grund " ib 214 . ib 279 . Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 28 f."]},{"a":"insänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försänka. \" thäs sälikare wardher hon insänkt (försjunker hon) i thz obegrwndhelika haffuet gudelikx clarhetz \" Su 140 . "],"f":["insänkia sik , försänka sig. at iak allaledhis owergiffui mik oc insänkia (för -i) mik i osäla wanhopsens hälwite Su 44 . " taladhe sin ordh, hwilken . . . insänkte sik (inträngde?) i hiärtans lönkamara " ib 77 ."]},{"a":"insänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brodera, sira (med guld, ädla stenar el. dyl. som insys i tyg). j syno pawlune hwilkit alt war aff purpura oc gulle. jnsänkt mz smaragdus oc alla handa dyrom stenom MB 2: 163 . \" qwinnan var . . . jnsänkt mz gul oc dyrom stenom \" ib 359 . ib 361 ."],"f":[]},{"a":"insätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) insätta, sätta el. placera inne (i ngt). jmpono . . . insätta GU C 20 (hand 2) s. 16. judo l. . . insätta insända ib s. 23 . \" ltet mannen medh gedderne, som thöm solde, schal setie borgen fore sich, ath . . . göre skeel foe the stenana j fisken war jnsette STb 4: 135 (1506). sedhan toko the honom (ɔ påven) mädh störstha äro, oc leddho honom til sith palacium, insäthiandhis honom j lsith säthe JMPs 442. - insätta i fängelse. niels i asby . . . kered thil olaff skynare ath han haffe hanom jnset til wretthä i fanghehusit \" ATb 1: 21 ( 1454) . \" annamede fogitten aff stadzens hectilsse en tiwff, lhuilken som biscop bryniolffs swena aff schare haffde jnsath \" STb 3: 322 ( 1497) .","3) insätta, inlämna (till förvaring el. ss pant), deponera. wardh jon i broby for lacht at han skulde in sätia i rethen vij mark som han war skyldoger lasse sek ATb 1: 8 ( 1452) . STb 1: 9 ( 1475) . oleff . . . insattre lx (60) mark rede pening ai retten pa then gardh SJ 137 2: (1489). ib 156 ( 1489) . STb 3: 201 (1494). samma dach jacob . . . zacer til vj marck fore then fatiga quinnan han slogh, som han sielffuer fore rettin widerkendes, och sidan loth jnsettie ib 211 ( 1495) . ib 5: 11 ( 1514) , 267 (1520).","6) insätta (i innehavandet av egendom, av en ställning el. syssla). Se Sdw 2: 1245. säther iak edher aff edhrom ämbithom, oc insäther j samma stadh nyia drotningh JMPs 56. - insätta, förordna, antaga. her jens jonsson, som tha insat war för en ny borgemester Stock Skb 297 (1513-14, Skip). STb 4: 363 ( 1514) . wort oleff . . . jnsat fför en ffogthe pa nyt ib 5: 54 ( 1515) . "],"f":["-sätta . ","-satte . ","-satter . ","*insätia sik , sätta sig, placera sig (i ngt). sigh alla insäthia (immittunt) j thän äwärdelika eldin Mecht 141 . - Jfr stia in."]},{"a":"insätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) insätta. \" jnsät thin krok j buruna \" Bir 3: 428 . \" tha var krokin insattir ib. - bildl. vndrandes pa the stora nadh gudh hafde jnsäth j hennes läppä \" Lg 3: 536 . \" lydhna är the dygdh huilkin om alla adhra dygdhir insätir j menniskionna hugh oc insatta gömir \" VKR 31 . - insätta, inställa. pläghadho stundom ther in sätia sin frkost Lg 46 . - insätta i fängelse. lät kunugen fanga þöm baþa . . . ok þär myrkast var insätia Bu 184 . \" lät han insätia i ypoliti gömo \" ib 414 . KL 159 . RK 3: 2871 . han sagdhe sik wara joseph af arimathie som warn herra jordadhe ok ther fore insättan (näml. i stenmuren) aff iudhum. at han giordhe swa Bil 318 . ","2) påsätta. \" the konungxlica dyra kronan . . .. skulle änge qvinno jnsätias (imponi) vtan thik ensampne \" Bir 3: 316 . \" nar han insätir sik (imponit sibi) stolam \" ib 13 . - pålägga. jnsät (impone) snaru Bir 3: 429 . ib 435, 440 . ","3) insätta, inlemna (till förvar), deponera. deposita jnsät godz MB 2: 286 . ib 287. jnsätya the päningana ther the bliffwa trygge PM XIII . hafdhe insat . . . i kirkiona VI mark oc XX SD NS 2: 188 ( 1409) . ","4) tilldela, gifva. \" iak insätir (impono) hänne nu först helsonna nampn \" Bo 139 . \" fadhorin ok modherin insätia ok skipa sona quänne boskaps syslo oc äruodhe \" Bir 3: 205 . \" al obrygdilse ok al sorgh jnsätz them ok tilläx swa som diäfwls mannom \" ib 1: 16 . ","5) anförtro, öfverlemna, öfverlåta, hänskjuta. är all ting in sath til idhr herredöme BSH 5: 20 ( 1504) . HSH 20: 205 ( 1507) .","6) insätta (i innehafvandet af en ställning el. syssla). atj honom behelplige äre then hans kirchie virmo j gen aname och ther jnsäthie FM 272 ( 1506) . - insätta, förordna, antaga. haffue eder anamedh och in säth for en höffwidzman och forstandere ower swerigis righe FM 167 ( 1504) . \" hvilken som i staden komber ok arbeter mote embetet ok haffuer ey wnnit burscap . . . böte i companit eth halfft pund vax . . . vtan borgamestarana hanom jnsetter eller loff giffuer \" SO 81 . ","7) framställa? at wj scriffue ok insätte ffor edre mongfollelig käremal på . . . kong hans FM 132 ( 1502) . Jfr sätia in."],"f":[]},{"a":"insätning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f, öfverlemnande, öfverlåtande. haffue tesse sackz insetningh i theris hender HSH 20: 206 ( 1507) . "],"f":[]},{"a":"insökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söka sig in, infalla (i ngt). hwro the aff oskälien sak optände j hommod jnsökte j wart fädrne land Troj 41 ."],"f":[]},{"a":"insöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insy. \" han hafdhe insömat gudz likama vndir thäs hängda manzsens skin \" KL 23 ."],"f":[]},{"a":"intaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intaga, mark som hägnas til odling. in terra dicta intaku SD 4: 661 ( 1339) ."],"f":[]},{"a":"intaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) intaga, införa. engin systor dirffues til . . . noghot intagha äller wthsenda j trägaardhenom Bir 5: 133 . ","2) intaga, upptaga, antaga. intakas j clostrit Bir 4: 16 . beddis intakas i !SYNS_DÅLIGT? klostir Kl 249. som bedhis intaghas til !SYNS_DÅLIGT? Bir 4: 66 . \" the dwaldo länge at intaka han \" KL 251 . ib 253, 255 . ","3) intaga, mottaga ss gäst. wtgingo the mot honom. intakandis han i stadhin medh store glädhi Gr 291 . swa som wägfarande man stötande mangra manna dör at han skuli in takas Bir 1: 221 . \" hafdhe han budhit intaka tolf fatöka män \" Bil 715 . Bir 3: 16, 476 . \" wurdhu kärlika intakne \" KL 49 . \" han intok hona til sik \" ib 185 .","4) mottaga i landet, antaga ss konung. iag wille honum well in taga RK 3: (sista forts.) 5145 . ","5) intaga, bemäktiga sig. tha konung valdemar slotten j skane jntogh RK 1: (sfgn) s. 180 . \" at then holmen skulle intages nw for sönnedaghen \" BSH 5: 401 ( 1510) . - Jfr taka in."],"f":["-tagha )"]},{"a":"intaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) intaga, införa. huilken wynman, som wyn jntager j sin kellere ok tet vpstynger vtan fogatens och borgamesteres loff, haffue forgiort fatigh STb 3: 375 (498). - inlasta (i fartyg), taga ombord. forbödh skypperana aff lubecke nagat gogz jntake vtan the wele jnthagha suenske mentz gotz medh the tyskes STb 4: 85 ( 1505) . han . . . hade . . . intaghit j sith skip . . . ene !UDDA_TECKEN? lest lax ib 5: 96 (1516).","4) mottaga i landet, antaga ss konung. GPM 2: 372 ( 1511) .","5) mottaga, uppbära. Se Sdw 2: 1245. - uppbära ss lån (mot säkerthet i fastighet), mottaga (till placering i fastighet). SJ 2: 130 ( 1489) . the i!UDDA_TECKEN?c (150) mark han haffuer intagit aff folmer van lunden i sith hws ib 232 ( 1493) . tet iagh . . . haffuer anamet och intagit oc met tette mith opne breff welwilige anamer ok jntagher tre mark aarlige rento jn wdj mith stenhws STb 4: 327 ( 1513) . hulke peninge . . . herman ruge nw intagit haffuer i sith hus ib 5: 58 (1515). ib 169 ( 1517) .","7) mottaga, få. \" helder skal liak giwa wt stoor lhug eller lintaka ther til iak ligger fore thy at mine arma äru dömpde til dödha \" Prosadikter (Karl M) 268 . 8) intaga (jord), inhägna, el. avgränsa (jord). Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi s. l301. . . . vthan bliffwe vidh fornempde askaböle ok haffui frijt met the raa som thet aff aller intagith är Svartb 471 ( 1460) . - Jfr taka in."],"f":["-tag(h)a ),"]},{"a":"intaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Se Sdw 2: 1245."],"f":[]},{"a":"intakilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" intagande, mottagande. hwad jach giordhe for miju käre herre i hans intagilsse till swerigs riike BSH 5: 627 ( 1520) ."],"f":["-tagilsse )"]},{"a":"intaking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antagande? alla godha gambla sidhanna förlidhningh oc nyya osidhanna oc owananna intakingh Su 68 ."],"f":[]},{"a":"interdikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["interdikt. \" at mich skall komme han eller interdicht oppa \" FM 241 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"interesse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intresse, ränta. \" tha är thän kompanen pliktogher betala the läntha pänyngana, och okreth mädh sina äghodela, hwilkit kallas jnteresse \" PMSkr 82 ."],"f":[]},{"a":"inthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["träffa avtal om plats (för gods i fartyg). thet gotzeth som ey fördhes mädh the skipeno oc war jntingath som förscriffwith är PMSkr 21 . lib."],"f":["-tinga )"]},{"a":"inthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["intrycka, insticka, instöta. \" hafdhe ouarlica inthrykt en litin sten i sina näsa \" KL 348 . \" huru myklo meer mannin in trykkir (intruserit) spiutit j diursins in älfwe swa myklo meer in thrykke diurit sik siälff vppa spiutit \" Bir 1: 244-5. sät vppa thik mins sons pino braz swa som thänne sanctus laurencius in thrykte ok in fäste hona j sik ib 286 . - intrycka, inprägla, inrista. eg. och bildl. tok war herre aff malanrom hans linna klädhe oc lagdhe vidh sit änlite oc inthrykte j linna klädhit sins änlitis skapnadh Lg 232 . \" inthrykke han oc stämpla j människiona sina script oc tekn älla mot \" Bir 2: 57 . gudh inthrykte sit biläte j människiona siäl MP 1: 341 . skriffwo til them thässin äptirscriffwin ordh jntrykt j tafflor aff malm äller koppar MB 2: 242 . fornemda wyskypelse äre . . . swa yntrukth j swa dane menniske hiärta Gers Frest 15 . - med dat. o thu aldra kärlekx mästirska ower alla intrykt mino hiärta Su 21 . \" loffuen the thry som är lydhnan fatikdomjn oc reenlicheet äru swa thesso som allo adhro reenlifue infest oc inthrykt at j them maa eengin dispensera \" VKR 8 . - Jfr thrykkia in."],"f":["yn- )"]},{"a":"inthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["intrycka. eg. och bildl. enkte swa mykith intröktir oss i gudz kärlekx omfämpnilse som jdhkelikin . . . gudz godhgärninga betraktilse SkrtUppb 164. siälin . . . thog barneth jntrykkiandis honom til lsith hiärta Mecht 21 . \" lj thy wart hon alstingz intrykt (rapta) j gudhi \" ib 202 . \" medh en hast jntrykkäs huar helger man j sin lvngh J Buiddes b 84. impedo . . . indhtrökka \" GU C 20 (hand 2) s. 14. jmprimo . . . mere indhtrökka ib s. 16 . - med dat. thog hon barneth til sik, jnthrykkiandis barneno thre sötast kwssa Mecht 20 . - pass. thre sötasta kwssa aff hwilkom hon wardh swa mykith jntyrcht ok tilfögdh the hälgho trefalloghet ib. - intrycka, inprägla, inpränta. bildl. jnculo . . . inntradha oc oordh flerom sinnom lintrcha GU C 20 (hand 2) s. 21. satthe thu före sagdha figuras, ok liknilse, scrifftinne intrykkiande (imprimens) hwat betractaskolande är j högsins skälom SpV 351 ."],"f":["intröcha GU C 20 (hand 2) s. 21. indhtrökka ib s. 14, 16. pres. intrökkir SkrtUppb 164 ),"]},{"a":"inthrysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trycka el. pressa in. J Buddes b 153 ."],"f":["-tryste ) , "]},{"a":"inthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga in, draga fram, framskaffa, förhjälpa? hafdhe olaglica wtan dom oc allan rät inträngt pädher smedh til ad widher kännas for:da half öres landh iordh SD NS 2: 184 ( 1409) . \" nakon intränghia til kirkionnes ingeldh \" BtRK 321 (1483, orig.) . "],"f":["inthrängia sik , tränga sig in. herra iwan tho sik ther in thrängde Iv 759 ."]},{"a":"inthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) inpressa, inrycka . . . synnerlighe for then articul lintengd är i dagthings breffuet ved thette synne Rydberg Tr 3: 547 (1509, avskr.) ."],"f":["-trengd )"]},{"a":"intilföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ltillfoga. ljniungere intil föya oc befällä GU C 20 (hand 2) s. 51."],"f":["-föya )"]},{"a":"intrado","b":["nn"],"c":"subst.","d":"","e":["intrad, inkomst . . . förhopendes at eder erlighet ey vele tilstädie att för:de vor rättighet eller intrado i andeliges sakder skulle varde oss förhindqat i nogen motto HSH 14: 81 (1525? Brask)."],"f":[]},{"a":"inträdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inträda, ingå. \" thz holith ther han in tradh \" Al 9183 . - bildl. tenker til ho i warth forbundh inträdhen äre BSH 5: 20 ( 1504) . \" ath the lybske ära mere inträdne med kongen i rigesens ärende än the haffua befaling aff andra städer \" ib 224 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"inträdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["linträda, ingå. - bildl. linträda i besittning av (egendom). hinrik bisterfell skal ljntrede j arffuit medh sina hustrv STb 3: 391 ( 1498) . \" ath han medh sin hustru rade . . . hade intredit j sina barna hws ok grundh besittiende \" ib 4: 169 ( 1507) . - ansluta sig till (ngns sak). wii alle . . . met alla andre gode inföddhe swenske menn, met oss inträdie velie i tesse sack Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) . - Jfr trädha in."],"f":["trädie . ","-trede . ","-tredit )"]},{"a":"intäkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["intäkiu man","intekiu- )"]},{"a":"intäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) besittningtagande av jord (å utmark) för uppodling; intaga (å utmark). fframdelis om thera ängia, som när biscopens boolstadh liggia, gärde then som intäkter göra wil Svartb 417 ( 1445) . \" forbyudher jak fornempde olaff kyntäyä intekt at tagha eller hndra her epteher thom j sama vtmarken \" ib 471 ( 1460) .","2) inkomst, uppbörd. (ingen äger rätt att från klostret avyttra ngt) aff the egadela thär ligiandis ära j klosterwaldene vnder clostres intäkt Nio handlrör Vkl 225 (1390, avskr.). clostridh haffwer siälfft halffwan gardin til lintekt VKJ 225 ( 1447) . "],"f":["-tekt . ","-ir ) , ","*intäkta bodh","intaktaboodh )","*intäkta gardher","intäkto- )","*intäktis gardher","intäktis hus , "]},{"a":"intäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) intaga (å utmark). in hærræ arnolfs intæct SD 2: 289 ( 1299) . ","2) inkomst, uppbörd. Se följande sammansättningar. "],"f":["intäkta hus , ","intäkta man","intäkto man )","intäkta stenhus , ","intäktis hus , "]},{"a":"intäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgärda, omsluta. \" en wnganger skal wara kringom kirkiona innantil widher wägghiana intäppter (cicumsæptus) mz iärngaddrom \" Bir 4: 84 . Jfr innetäppa."],"f":[]},{"a":"intäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgärda. omsluta. som hon (ɔ en kryddgårdstomt) nw intept och inbalkt är STb 4: 213 ( 1511) . - instänga. sancti johannis tompt . . . som lknut pouelson haffuer intäpt med sin tompt ib 5: 252 ( 1519) ."],"f":["-täpt . ","-tept )"]},{"a":"invanare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["invånare, inbyggare. \" ath thet mene besthe, tesse iij (3) rikenes och inwaneres, jw matthe berames \" BSH 5: 72 ( 1506?) . \" mz menige rigsens inwoneres beste \" BtRK 379 ( 1501) . Jfr innevanare."],"f":["inwanere . ","inwonere )"]},{"a":"invanare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["invånare, inbyggare."],"f":[]},{"a":"invara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innevarande, inneboende. \" gör iak þätta hus . . . rent af diäfla sör ok inuaru \" Bu 208 ."],"f":[]},{"a":"invarþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"invarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"invaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intaga på allmänning. sua witt hans eghor landwasse oc inwadhi til räkker FH 3: 10 ( 1382) . ib 158 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"inventarium","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*invenarii bref , n. förteckning över inventarier. biudhom wj allom prestomen at the ey forsyme jnuentarij breff at thaga tha the widher kirkion , thaga Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. 1440) . ","*inventarii pänningar","inuentariä- )"]},{"a":"inveva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omsluta, omvärva. \" grecana striddo fast oppa hectorem oc wille fanga oc jnweffwa honom j syn häär \" Troj 127 . ib 128, 133 . the kwnne kringläggia oc jnweffwa troilum j syn häär ib 221."],"f":["jnd- . ","-weffwa )"]},{"a":"invidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husgeråd, lösegendom. \" ther medh bänkte frith och qwit at bihalla the invidhe han köpte medh gardhen \" ATb 2: 98 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"invidher","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr i vidher."],"f":[]},{"a":"invighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inviga. latha sik för jomffru jnwighia LfK 75 . \" thil then dagh hon wardher inwiigdh ok tagher wiil ok krono met systrom i sama clostre \" FH 4: 5 ( 1441) . \" inuigdis ok innelyktis systrana \" VNB 36 . inuigdis brödhrene ib. \" tridia aarith äpter the hälgha frw war dödh jnwigdhis conuentith oc siwndha aarith äpther ath conuenthin war jnuigth tha war canonizacio giordh ib. \""],"f":[]},{"a":"invisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SD NS 1: 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), ib ( 1403). - invisa, gifva rätt (att förfoga öfver något ss säkerhet för fordran). i hulkit ärffdhaskipte ingemar fornempder inwiister war SJ 27 !SYNS_DÅLIGT?. the wordho in viiste i theris liggende grund ok lösöra ib 192 ( 1450) . - Jfr visa in."],"f":["-wiisa )"]},{"a":"invisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["invisa, giva rätt (att förfoga över ng ss säkerhet för fordran). kännis . . . thet . . . jac meth rätta in wisther war aff radhit innan stokholm SD NS 3: 283 ( 1447) . SJ 2: 217 ( 1492) . ib. tha inuistes fförscrifne joan nielsson wti hustru walborge heyne bussens effterleffua huss ib 246 ( 1493) . STb 3: 266 (1495), 4: 173 (1507). Jfr visa in."],"f":[]},{"a":"invising","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. invisning (i säkerhet). stode hustrv könne . .. ok fulbordade then samma jnwisingen, som . . erick gislasson jnwist hade om for:ne vc maeck STb 3: 52 (1492)."],"f":[]},{"a":"invistar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? pl. L."],"f":[]},{"a":"invistar hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["invista- )"]},{"a":"invitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra veterlig, kungöra. huilket som langeliga tilforendhe medh dandemen jnwittredh ware medh bredff och skeel lj theris kera faders nerwarilse STb 4: 74 ( 1505) ."],"f":["-witthra )"]},{"a":"inviþar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" VML II Ä 12: 5."],"f":["inwiþär )"]},{"a":"inviþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["inwiþi VML I þg 5: pr.), "]},{"a":"inviþior","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L. husgeråd (eg. af trä), bohag, inventarier, tillbehör. quatuor marcheas denar. pro in (torde böra utgå) jnwidhium SD 3: 325 (1317, samt. afskr.). husin oc gardhin meth allom inuidhiom ib NS 1: 580 ( 1406) . skuþi sin egin garþ oc hans in viþio, sua sum är i gulle oc silfe, diurum oc kläþum Bir 4: (Avt) 179. thera äghor är licammans frälse ok världinna vmgangilse ok alla the inuidhio hänne til höra (cum omnibus sibi antinentibus) ib 2: 256 ."],"f":["in viþio . inuithiur L."]},{"a":"invrak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["invräk )"]},{"a":"invräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["in. wedhin inwakin (injecta) i eldon Mecht 115 ."],"f":["-wrakin )"]},{"a":"invräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["-vraka )"]},{"a":"inväfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["invefva, insvepa. \" skulu the falla mz sinne byggilse ok in wäfwias (involventuf) j stormenom \" Bir 1: 226 . - invefva, inveckla. jnväfrande (för jnväflande) ok nidirkastande sik . . . j grymmasta högferdhina ok girinna ok orena kötzens lusta bölghior MP 1: 76 . \" nar judha folkit forsmadho min budhordh ok inwafdho sik inblandhos (för ok blandadhos?) mz ondzsko ok omilhet \" Bir 3: 187 ."],"f":[]},{"a":"inväfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["insvepa, inveckla. bildl. swa är oc wanskelikit oc mykit höght ärande wärzlikom mannom, inwafdhum j wärldena wmsorgh oc lifwandom j kräselikhet Prosadikter (Barl) 37 ."],"f":["-walfdher )"]},{"a":"invägher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i det inre, invändigt. . . . att jorden är som ehn punct standandes inwägen i ehnom cirkill, hwilken cirkill himelen är PMSkr 603 (avskr.)."],"f":["-wäger )"]},{"a":"invälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["supin . ","jn welle STb 3: 453 (1499) ),","*invälda sik , med våld taga sing in (ngnstädes)? niels gregersson och oleff j helle . . . vellede sich jn vtj hwist vtan henne tack, huilket the haffde sich iij resar swa til lforin jn welle STb 3: 453 ( 1499) . Jfr välda sik in."]},{"a":"invändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["invändigt, i det inre. medh allo thy henne inwendelica til hörer SJ 178 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"invändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["linvändig. \" jntrorsus a um idest intrinsecus indhvändelighen \" GU C 20 (hand 2) s. 39."],"f":["indhvändelighen )"]},{"a":"invänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["inåtvänd. \" calaminaris . . . godher läkedom them som haffwa ögnabraa jnwenda äller ondha \" PMSkr 469 ."],"f":[]},{"a":"invärtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["invärtes, i det inre. theen och koper . . kunne ey fulbordelige blandes hwar j annen, inwärtelige PMSkr 609 ."],"f":["-lige )"]},{"a":"invärteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["inre, invärtes. selff j sinom inwärtelika warilsom är gwl PMSkr 384 . then inwärtelige wäskan skal tae the andre wäskona ib ib 608."],"f":["-liger )"]},{"a":"invärtis","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" A) adv. invärtes, i det inre. hwilkom aldirgh mer skal nakor owen hindra aff thino loff, ey människia, ey ängil, ey inwörtis (intermus) ällir wthwärtis SpV 490 (möjl. att föra till B). SvB 143 (omkr. 1500). lägh thär jnwärtis manga marka som skina j mörkeno PMSkr 527 . nar jason thetta alt samman hört haffde wart han aller opretther tiill wredhe oc hiärtens sorg jn wortes Troj 6 . ib 20 . B) adj. inre, invärtes. jak wpiinbarar tik all min inwyrtis thing Svb 141 (omkr. 1500). är thet swa ath kärnan wthga slätte swa ath jnthe aff jnwertis bäreno hengher widher them pMSkr 322. ib 527. j sinom v invwärtis s[n] nom, som är almänneliket sinne: betänkilse: gissan: owrwägilse oc minne JMPs 552."],"f":["-wertis . ","-wyrtis SvB 141 (omkr. 1500). -wörtis SpV 490 ; SvB 143 (omkr. 1500). jnwortes Troj 6, 20),"]},{"a":"invärtis","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":["invärtes, i det inre. ther tolkith dyrth gotz waare lönlika jnwertis (näml. i skeppet) lagth PM XIV . \" sagde mz sigh jnwärtis i sinom thankom \" Lg 822 . ib 292, 3: 278, 283, 405 . B) adj. inre. jnwertes ellen Lg 3: 406 . \" styrkya then inwertis verman \" LB 7: 184 ."],"f":["inwertis . ","jnwertes . ","jnwörtes Lg 3: 278 . ","jnuörtis ib 283 . ","jnuörtes ib 405),"]},{"a":"inälfmatker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inälvsmask. \" llumbricus . . . indälff oc lända matker \" GU C 20 (hand 2) s. 102."],"f":["indälff- )"]},{"a":"inälvar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = inälve. jntestina indelwa GU C 20 (hand 2) s. 38. mana norum idhälffua ib s. 108 . the dräpna diwrenas jmälffwa wåro lagde oppa altaren til loffers Troj 258 . ib."],"f":["jnälffwa . ","indhälffua . ","indelwa )"]},{"a":"inälvar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" = inälve. syntis som han ey haffde inälffwa i sigh Lg 3: 93 . \" i gen stoppar ynelffwanar \" LB 7: 78 . - i andlig mening. tha ropado endräktelika alla inälffwanna Su 204 . tha gladdos alla inälffwanna ib."],"f":["ynelffwar )"]},{"a":"inälve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inelfvor. \" tel inäluen teþos \" Bu 493 . \" lät fiura starka män sua han husþstryca at inälue mate synas \" ib 521 . \" gör mans inelffwe reen \" LB 7: 101 . Pa 17, 22 . KL 46 . MB 1: 307 . Bir 1: 3 . \" taki sidhan en hwelp ällir en vng kat ellir en hana oc klyffue mit sundher at ryggenom oc kaste bort inälffwin \" LB 1: 96 . \" for bwlin inelffwer \" ib 7: 101 . - i andlig mening. al hänna inälue gafwos ther widhir Bo 10 . ib 168 . \" thön som hona skodhar granlica af hiärtans grund oc allom inäluanna kraptom (totis viscerum medullis) \" ib 180 . \" aff allom minom inälffwom (viribus; af öfvers. läst visceribus, som kanske är den rätta läsarten) astwndar \" Su 92 . ib 216, 225 . \" i föras miskunnenna inälfwe \" Ber 194 . Några af de anf. ställena kunna föras till inälvar el. inälvir. "],"f":["innälwe KL 46 . ","inelffwer LB 7: 101 ),","inälva värker , "]},{"a":"inälve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inälvor. - iandlig menign. gudhz ordh . . . gynomgaar hona oplysande all henna jnälffwe (interiora) Mecht 267 . ib 345 . "],"f":["-älffwe )","*inälva blodh","inwälffue- )","*inälva spaman","jnelffue spaaman )"]},{"a":"inälvir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. pl.? = inälve. lthän som alla wärdlhena skapadhe, oc jnne haldher i sinne göpn, jnnelykto iomffrunnas jnälffwer JMÖ 91 ."],"f":["jnälffwer )"]},{"a":"inälvir","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och m. pl.? (Su 210, 274) = inälve. siwka inelffwer LB 7: 36 . ynelffwena hafwa swgit aat sigh groffwa och ondha vedzsko ib 78. grep han syna jnälffwer MB 2: 325 . - i andlig mening. tha gaffos alla wara inälffwer Lg 3: 116 . mine inälffue oc idhra skulde innerlikast röras at sörghia Su 210 . \" alla mina modherlika inelffwe gaffuos \" ib 213 . at . . . alle mine inälffwir kwnno nw sik böghia tik til loff oc ära ib 274 . ib 218, 240, 272, 278, 331 ."],"f":["inälffwer . ","ynelffwer: -ena LB 7: inälffue. inelffwe), "]},{"a":"inöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åtnöjas. opers. med dat. SD NS 2: 645 ( 1413) , 676 (1413). swa ath the . . . moghu them godzom styra . . . som them sielfoum wäl linögher, ohindradhe fore oss ib 3: 94 ( 1415) . ib 95 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"io","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iu."],"f":[]},{"a":"iomfru","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iungfru."],"f":[]},{"a":"iomfru","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iungfru."],"f":[]},{"a":"iordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) jord ss bearbetad och odlad, ss fruktbärande, ss mottagande och gömmande det som däri nedgräves. han laa ther i hedne jordh EK 2510 . \" förbywdz them at iordhas . .. i wigdhe iordh . . . wtan i hedhne iordh \" LfK 5 . \" tha skal hon vtan alla bön sätias pa sudre malm i jordene fore thet stulet är STb 1: 327 (1481). \" ib 392 ( 1482) . \" thy dömpdis hon quik i jordh. pie memorie \" ib 2: 349 ( 1489) . ib 409 ( 1490) . - med tänke på jorden ss de dödas vilorum, i fråga om begravning. lnar hon her aff verlden kallat är, tha schal oldermannen j samma gilde. . . lathe til ljorden komme met bröderne processio HLG 3: 151 (1507). ij mark, som han skal komma til jorda medher ib 28 ( 1518) . \" then tha allerman är skall henne lotha komma til ljorda erlige \" ib (1518) . ib 31 ( 1521) , 32 (1522).","abrahe , gak wt aff thinne jhordh (terra) ok aff thinne födzlo SpV 369 . - jordstycke, plats? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 379. konung birger war ther til riddara giord rät vpa the sama jordh ther thz kloster stander nw aa EK 1153 .","4) jord (i motsats till himmel och ss människornas boning). jac troor a gudh fadhur alzwaldughen. skaparä himins oc iordher SvKyrkobr 303 . 6) jord, mull. limus mi slemmog iordh GU C 20 (hand 2) s. 87. - Jfr aflinga-, arva-, buds-, frälse-, frälsis-, fädhernis-, födslo-, härads-, kloster-, köp-, land., ler-, lösinga-, mala-, panta-, rumpo-, sand-, skatta-, sma-, sädhis-, täliout-, ödhe-iordh. "],"f":["jord . ","jörd ATb 1: 173 ( 1462)","iol ATb 3: 294 ( 1515) . ","iordher SvKyrkobr 303 . ","jordhär SvSkr 1: 35 ( 1482) . Se Sdw 2: 1245), ","*iordha balker , ","iordha bok (-book SJ 2: 37 (1478); STb 1: 154 (1478)), ","iordha bref (iorde-. -breff), ","iordha byte","jorda- )","*iordha del","iordha dela (iorda-), ","iordha färdh , ","iordha fästa (iorda-. -festa), ","iordha gods","jorda- . ","-gotz . yordhägotz Sd NS 3: 607 (1420)),","*iordhagodsriker","iordagooz- )","*iordha guma","*iordha hakka","iorde- )","iordha köp (jorda-. -kööpp), ","iordha köpe , ","iordha mun","iorda- )","iordha skatter","iorda- )","*iordha skipt , ","*iordha skipta","jordhe- )","iordha skipte","jorda- . ","jora- Trolles Jb Bi 142 (1470, nyare avskr.)), ","*iordha skript","jorde schreffther Arfstv 55 (börj. av 1470-t.)), ","*iordha skötning , ","*iordha spadomber","*iordha spryngia","iorda springia )","*iordha säkker , ","*iordha torva","jordatorffue )","*iordha thrätta","jordäträta )","*iordha ägholuter , ","iordherike (jorde-), ","*iords darran","jordz- )","*iords äghande","jordz- )"]},{"a":"iordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["jorda, begrava. \" humare jordha jnde humatus . . . jordahder \" GU C 20 (hand 2) s. 2. - bildl. blygx skämandhes girwgh människia at iordhas i iordzlika tingha giri SkrtUppb 323. "],"f":["jorda . ","-adher )","iordha nidher , 2) nedmylla. PMSkr 315 . " skäre en gren aff hwaryo träno j rättom tidh oc binth them hardelika samman jordanis nidher ib 333. "]},{"a":"iordhalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["adv. hårdare jordlager under matjorden. när harda jord alffwen möther böyer rothen sig wp oc skiffthes swa j grena PMSkr 347 . "],"f":["jord- )"]},{"a":"iordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordande, begrafvning. Bir 4: (Dikt) 273 ."],"f":[]},{"a":"iordhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som jordar el. begraver. \" bustarius rii kroppa brännare ok kroppa iordare \" GU C 20 s. 64 (möjl. att fatta ss ett ord)."],"f":["iordare )"]},{"a":"iordhbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landthöjd? the watn som rinna aff paradiis käldo, the lykkias ater vnder iordhberghum MB 1: 124 ."],"f":["iordhbergh )"]},{"a":"iordhblandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["blandad med jord. MB 1: 82, 122 ."],"f":[]},{"a":"iordhbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordebok. \" i her oleff tatuästes jordh böker \" BtFH 1: 189 ( 1508) . Jfr iordha bok."],"f":[]},{"a":"iordhbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = iordha bref. Trolles Jb Bi 216 (1483, nyare avskr.)."],"f":["iord- )"]},{"a":"iordhbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordbär, smultron. BK 215 . mz iordhbäriom LB 10: 7 . distilera wathn aff jordbärom som wäxa försth wm sommaren ib 9: 114 . \" thak the jordbären moghen ib. \""],"f":[]},{"a":"iordhdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordstycke. \" giff mik thin wälsignilse som thu mik gaff iordelin vppa swdhra sydhona \" MB 2: 42 ."],"f":["iordel )"]},{"a":"iordhdyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordbäfning. \" vardh ginstan stor iordh dyn \" Gr 302 . \" jordhdyn ok thordhyn komo j samu stundh \" Bil 571 . Bu 526 . Bil 428 . KL 160 . Lg 427, 543, 3: 693 . MB 2: 342, 345, 350, 351, 358, 390 . Jfr iordha dyn."],"f":["iorddyn Lg 427 . ","iordyn Bu 526 ; KL 160 . " iordh dön " MB 2: 350 . ","iordhön ib 345, 351 . ","iordöön ib 358 . ","jordön Lg 3: 693 . ","iordon MB 2: 342 . ","jorddynnen Bil 428), "]},{"a":"iordheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jordisk. \" iordhelika thinga älskara \" MP 2: 200 . Jfr iordsliker."],"f":[]},{"a":"iordhföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begrav, jorda. hans döda lik skulle föras hem till persia rike, oc jordföras ther hederliga Troj 195 . ib 229, 243, 252 ."],"f":["jord- )"]},{"a":"iordhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gång i jorden. lönlika jordganga PM 12 ."],"f":[]},{"a":"iordhgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["girig efter jordagods. MP 4: 99 ."],"f":["jordgirwger )"]},{"a":"iordhgods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordagods, egendom i jord. vtan the morghongaffuo är giffuin j fasto iordh godz Arfstv 41 ( 1461) . Jfr iordha gods."],"f":[]},{"a":"iordhgraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grav i jorden. MP 4: 150 ."],"f":[]},{"a":"iordhgraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["graf el. grop i jorden. skal innan i husino stora jord grava göras KS 85 (209, 93) ."],"f":[]},{"a":"iordhgrop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grav el. grop i jorden. JMPs 361, 362. en man . . . hwilken som war dömder til dödh, oc kastadher j ena iordh grop j blandh orma oc paddor ib 584 ."],"f":[]},{"a":"iordhgruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grop el. hål li jorden. sommom stadom haffues jordgruffuer till att göra innan nitrum PMSkr 647 (avskr.)."],"f":["jord- )"]},{"a":"iordhguma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordegumma. the waro iordhgommor oc pläghadho wara när qwinnom tha the föddo barn ST 323 ."],"f":["-gomma )"]},{"a":"iordhhumble","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) backtimjan, thymus serpyllum Lin. \" thimus thet är jordhwmble \" PMSkr 296 . ib 355 . ","3) åkervinda, convolvulus arvensis Lin.? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7. colobium iord homblä GU C 20 s. 124 ."],"f":["iord- . ","-homblä )"]},{"a":"iordhhumble","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordhumle, betonica officinalis Lin. \" bethonica ior[d]humbla \" LB 6: 284 . \" betonica är iordhumble \" ib 3: 97 . \" jordh humblä swdin i wiin \" ib 7: 163 . \" jordhombla dygdh \" ib 8: 42 . \" jordhombla gör at pissa ib. \""],"f":["jordh humblä . ","iorhumbla . jordhomble. jordhombla),"]},{"a":"iordhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underjordiskt hus el. rum. gömde sik . . . wnder eno iordhuse (domum subterraneam intravit) Bil 314 . gatu fangit kistuna . . . mz benum ok ascu ok iordhadhu diupt j eno iordhhuse (cripta) ib 296 ."],"f":["iordhus )"]},{"a":"iordhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) jordhus. lbildl. om människans kropp. the siälin som tilfögha är jordhusejo SpV 359 ."],"f":["jord- )"]},{"a":"iordhhögher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordhög, jordkulle. \" hans graff är en iordhöger vid hoga swnd \" MD 316 . ib 314 ST 497 . MB 2: 33, 319 . BK 215 ."],"f":["iordhöger )"]},{"a":"iordhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["iordhilsa dagher , "]},{"a":"iordhkamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underjordiskt rum. Troj 299 . ib."],"f":["jord kammare )"]},{"a":"iordhkanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanna af jord el. ler. aff jordh kannom ok leer fath nöt han bade dryk ok math MD (S) 279 ."],"f":[]},{"a":"iordhkula","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . jordkula. lät kesaren athermwra iordh kwlona Lg 437 . \" silfweridh lagde iak j ena iordh kwlo \" MB 2: 19 . \" ther mwres en jordkwla starkelika som en oghn moth mwrenom \" PM 12 ."],"f":[]},{"a":"iordhkula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordkula. JMPs 407, 563."],"f":[]},{"a":"iordhkupa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordkupa, skansverk af jord. beskodhandis grannelika hwar fiendana kwnna haffwa tillfälle göra skadha mz bysso skoth, äller stegha, oc ther byggis j moth kiffwo näbba, jordkwpor, bolwärke, kärffwa, torn mz androm bygningom PM 4 ."],"f":[]},{"a":"iordhkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= iordhhus. \" gik j een iordhkällara \" ST 363 ."],"f":[]},{"a":"iordhkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i jorden nedgrävd källare. medh hwss jordh källare sten hwss inthä wndhan tagandes ATb 3: 378 ( 1529) ."],"f":[]},{"a":"iordhköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kontrakt om jord; köp el. byte af jord. dömdes then jord köp stadug och fast som nilis laurisson i niwa giörde med henric laurisson i hyrsyle . . . swa ath för: de nilis aff hende sigh iord mot jord BtFH 1: 136 ( 1507) . \" giorde en laglige jordh köp syne millan \" ib 150 ( 1506) . \" dömdes thz jord köpet swnder som jöns valdos giorde mz birgitta huitula ib 221 (1508). \"","2) genom köp förvärfvad jord. fore IIII stengher oc ther til xxx marc jordh köp (jord som köpts för 30 mark) som closter ägher j suxila by FH 6: 7 (1444, afskr.) . the sama IIII stenger med for:de xxx mark jord köp ib 60 ( 1469) . - Jfr iorþa köp."],"f":[]},{"a":"iordhköpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kontrakt om jord; köp el. byte af jord. dömdes then jord köpe swnder som lasse persson nemis giorde mz oleff jonsson linnas BtFH 1: 273 ( 1508) . ib 286 ( 1509) . Jfr iordha köpe."],"f":[]},{"a":"iordhlegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arrende. \" arrendeafgift. the VI marc som han thöm var skyllogh for jordh lego \" FH 5: 117 ( 1487) . Jfr iordha legha."],"f":[]},{"a":"iordhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det jordiska. om kroppen (i motsats till själen). jordhlikhetenne som är likamen redde han (ɔ Gud) til hwgnat iordhrikis paradys SkrtUppb 113 . 2) jordhalt. thett (ɔ salt) wärkas medh hietanom aff watstena, som haffwer i sigh groffua iordlighett. PMSkr 635 . Jfr iordslikhet."],"f":["iordlighett )"]},{"a":"iordhmadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i jorden levande mask, daggmask. jord marka krypa op merker kommande rägn PMSkr 295 ."],"f":["jord marka) , "]},{"a":"iordhmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = hiordhmark. . . . allan skoghin ok jordhmarkena oc andra wmäghom Svartb 343 ( 1434) ."],"f":[]},{"a":"iordhmun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordstycke, jordområde, jord. \" enghom iordmone . . . vndantakno \" SD NS 2: 120 ( 1409) . FH 3: 71 ( 1446) . S 85 ( 1438). paradiis är swa högher iordhmwn at han räkker op til maanans MB 1: 120 . \" paradiis är en stadher oc iordhmwn i iordhrike \" ib 121 . \" paradiis är . . . en wänaste iordhmwn oc lostelikaste ib. \" ib 123, 158, 2: 3 . \" ther war en iordhmon fwl ok leedh \" Al 3390 . vardha mik vitnisbärara alt til yttarsta iordhmonin (usque ad ultimum terræ) Bo 244 . \" i them iordhmonsens ända \" ib 131 . \" j norighe som är eet land som mykin jordmon hafwer begripit \" Bil 859 . \" ther war ey iordhmun älla rum at grafua wndi likino (præ duricia foveam non potuisset effodere) \" ib 269 . \" är ok jord munin suå skapadhr at han må graua (trol. för göra graua) älla gropa bredha ok diupa \" KS 85 (208, 93) . vm suä är jordmun skapadher, at man torf rädhas nokor stadh åt huseno sten kast aff blidhom ib 86 (210, 94; i de tre sista ex. synes betydelsen i viss mån närma sig den nyare: jordmån, jordbeskaffenhet). Jfr iordha-, iords-mun."],"f":["-mon )"]},{"a":"iordhmun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jordstycke, jordområde. GU C 20 s. 97 . \" centuaria rie är swa mykin lkiordhmon som tw hundrada par exa träda en dagh \" GU C 20 s. 98 . hinrik gulsmidh . .. pantsätte . .. ena bodh . .. liggiandis hwsith och iordhmunen för x mark AT 1: 336 (1470). ib 380 ( 1472) . ib. SJ 2: 152 ( 1489) . !UDDA_TECKEN? treboder j grenden, som stande p theris egna jordmon och tompt STb 3: 251 ( 1495) . ","- Jfr iordha mun."],"f":["jord- . ","-mon . ","-maan GU C 20 (hand 2) s. 77), "]},{"a":"iordhmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af jord uppkastad mur. KS 86 (210, 94) ."],"f":[]},{"a":"iordhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordande, begrafning. Lg 3: 151 ."],"f":[]},{"a":"iordhpadda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["groda? tag en jordpadda LB 7: 351 ."],"f":[]},{"a":"iordhpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penningar som erhållas för försåld jord, köpeskilling? larins ingemundason köpir II örtoghir . . . for half IX mark jordpäninga SD NS 3: 271 (417, nyare avskr.)."],"f":["jordpäningar )"]},{"a":"iordhrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jorderike, jord (i motsats till himmel och helvete samt ss människornas boning). wardhe þin wili här .i. iordh riki SvB 3 (senare h. av 1300-t.). - gen. framför ett subst. med mer el. mindre adjektivisk betydelse: jordisk. iak finge swa stora skam thz aldre iordhrikis qwinna finge meer Prosadikter (Sju vise m) 134 . jordhlikhetenne som är likamen redde han (ɔ Gud) til hwgnat iordhrikis paradys SkrtUppb 113 . \" hwa är the iordhrikis människia thär ey skal lskilias vidh kropsins byrdhe Hel män 104. - Jfr iordherike. \""],"f":[]},{"a":"iordhrinnande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["om vatten: som rinner fram direkt ur jorden. han visthe honum til eth jordhrinnande watn, ath twa sin öghon MP 5: 34 . Jfr iordhul."],"f":[]},{"a":"iordhriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spricka, remna i jordden. casma . . . hyatus terre iord reffuo GU C 20 s. 83 ."],"f":["iord reffuo )"]},{"a":"iordhröker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordrök, fumaria officinalis Lin. \" stöta jord rök \" LB 7: 297, 298 . ib 299 ."],"f":["-röök LB 7: 299 ),"]},{"a":"iordhröker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) damm som virvlas upp från marken. stat op oc se twa milor langt fram fore thik. tha man thu se mykin¨ iordhrök Prosadikter (Karl M) 285 ."],"f":[]},{"a":"iordhsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["jordad. \" \" Lg 3: 474 ."],"f":[]},{"a":"iordhskalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordskalv. JMPs 18."],"f":["iorskalff )"]},{"a":"iordhskalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordskalf. \" \" RK 3: (sista forts.) s. 175 ."],"f":[]},{"a":"iordhskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = iordha skatter, tyonde, tyondefisk, urdskat, som manapoli kallas Svartb 532 ( 1477) . FM 73 (1481, gammal avskr.) ."],"f":["jord- )"]},{"a":"iordhskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = iordha skipte. SD NS 2: 312 (1410, gammal avskr.). FMU 5: 168 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"iordhskiälfnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordskalv. \" kom . . . stor lygneldh oc iordh skiälffnadher JMPs 17. \" ib 563 ."],"f":["-skälffnadher )"]},{"a":"iordhskrubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordkula. \" apogeum . . . jordh skrubba \" GU C 20 s. 29 . ib (hand 2) s. 43."],"f":[]},{"a":"iordhskräppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1245."],"f":[]},{"a":"iordhskräppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kardborre, lappa Tourn.? buglossa iordskräppa (för thordhskräppa? D. Harpestr. har boglossa thorth skræppæ s. 105) LB 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"iordhskälfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordskalf. ST 115, 513 ."],"f":["iordh skielfning )"]},{"a":"iordhstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["av jord täckt el. (till ngn del) under jorden belägen stuga. myn gardh . .. meth twa stwgor ena jordstwgw nordast i gaardin och andra loffstugw östarst SJ 2: 93 ( 1483) . \" oleff jenson j jordstuen \" Stock Skb 20 (151617). hustrv cristin j jordhstwen HLG 3: 76 (1524)."],"f":["jord- . ","jor- STock Skb 28, 30 (1516-17), 186 (1521-22). -stuffue SJ 2: 195 ( 1491) . ","-stuffe: -en SSkb 346 (1509-10). -stuga: -w SJ 2: 93 ( 1483) ; ","-wn Stock Skb 256 (1525-26). stwge: -en HLG 3: 36, l37 (1516), 39 (1517). -stoge: -en Stock Skb 111 (1518-19). -stue STb 2: 573 (1491): -en ib 205 (1487); SSkb 14 (1501-02) o. s. v.), "]},{"a":"iordhtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordtal. bryster ther nogot aff for:ne jordtaal äller jordhen är ey swa god som medlunghe jord är j soknena Svartb 400 ( 1442) ."],"f":["jordtaal )"]},{"a":"iordhthak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tak av jord . . . lik enne andro yrth som wäxer paa jordtakommen j swärike PMSkr 559 ."],"f":["jordtak )"]},{"a":"iordhul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" MP 5: 31 . Jfr iordhrinnande."],"f":[]},{"a":"iordhvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordvall. Bir 4: 86, 87 ."],"f":[]},{"a":"iordhvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vall av jord. PMSkr 163 ."],"f":["jord- . ","-wallen )"]},{"a":"iordhväxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordens afkastning, gröda. thän daghen the ätith haffdo aff landzsins fruct oc iordh wäxst MB 2: 13 ."],"f":[]},{"a":"iordhäghande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Se Sdw 2: 1245."],"f":[]},{"a":"iordsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) jordisk, till jorden hörande. swa wardher jordlikin oc syndogher man opnyadher oc forbätradher Mecht 257 ."],"f":["jordzlikin )"]},{"a":"iordsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lik jord. hauande jordzlikin lit Bir 1: 350 . ","2) af jord. jak arm synderska . . . hwlkin som . . . hafer jordhzlikin grwndwal Ber 95 . ","3) jordisk, till jorden hörande. byt iordhzlikit i himerike Bo 66 . \" iordzlik thingh \" Bir 1: 205, 249, 329 . ib 164, 2: 7, 44, 3: 191 . MP 1: 14, 2: 84 . Bo 127 . Su 460 . \" mz iordzliko brödhe \" MP 2: 52 . thzta wsla, iordzlika hiärtat Su 42 . \" alla iordzlika glädher \" ib 193 . ib 336, 389 . \" tha taladhe gudz modhir maria . . . o min herra ok käraste son . . . thu hälghadhe mik som war eth iordzlikit kar (vas terrenum) mz thinne wärdhelikheth \" Bir 1: 14 (kanske snarast att föra till 2). hon yrke . . . iordzlica giri MP 1: 193 . - Jfr iordheliker."],"f":["iordz- . ","iordhz- . ","jordz- Bir 2: 7, 3: 191 ; Su 336 . ","jordhzs- . ","-likit Bo 66 ; Bir 1: 14 . ack. sing. m. -likin ib 350 ; Ber 95 . ","-likin Bir 1: 164),"]},{"a":"iordslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljordpartiklar, jord. \" tucia bränner bortt kopernom jordzligheten \" PMSkr 623 (avskr.)."],"f":["jordzlig- )"]},{"a":"iorþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) jord ss bearbetad och odlad, ss fruktbärande, ss mottagande och gömmande det som i den samma nedgräfves. tha thu ärwodhar iordhina MB 1: 163 . \" blomstirs iordhen mz grönt gräs \" ib 156 . \" huru iordhin ok trän bära fruct \" Bir 1: 184 . siþan han var döþar ok ii iorþ grauin Bu 7 . \" fa muldena iorþene sinne moþor \" ib 142 . \" är ey swa mykit folk aather, at ty gither til jorda kommit, som fraan stielper \" SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","2) jord, jordyta. sa sit bloþ a iorþenne flya Bu 134 . \" han felde mangen man till iorda \" Di 199 . \" grät oc iomfrw maria som han hafdhe först takit af iordh (quæ ipsum natum de terra levavit) \" Bo 83 . ","3) jord, jordegendom, åker. SR 1, 3, 4, 27, 33 . \" eet halfmarkand iorþ \" SD 5: 293 ( 1344) . \" äpte þy som þe jorþ är wäl wärþ ib 479 (1345, nyae afskr.). i skatskyldughum jorþum ib 377 (1344, nyare afskr.). godz ok jordher \" ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 30 ( 1401) . VAH 24: 326 ( 1377) . \" köpte garþa mangha ok iorþe \" Bu 19 . räkna . . . hurw mykith iordhin skyllar MB 1: 373 . lösir iordhin sik siälff ib. \" iordhinna herra \" ib. \" at engin fordäruar idhra iordz frukt \" MP 1: 256 ; \" jfr 1. \"","4) jord (i mots. till himmel och ss menniskornas boning). skapadhe gudh . . . himil oc iordh MB 1: 155 . huru lanckt är mällan himins ok iorþ Bu 145 . ","5) jord (ss fast land i mots. till vatten). kalladhe war herra thört land iordh, watntz hylina kalladhe han haff MB 1: 156 . ","6) jord, mull. \" tha syntis trägardhin mykyt fwl aff grafwomen ok aff jordhina (pulveris) ograuilsom \" Bir 3: 65 . - jord såsom ett af de fyra elementen. the fyra elementa som är vädher och vatn iordh oc eldher Pa 16 . är . . . watnith . . . höghra elementum än iordhin är MB 1: 72 . - Jfr aflinga-, aker-, akers-, almännings-, arva-, aterläghu-, buds-, bygninga-, en-, fasta-, frälse-, frälsis-, fäþernis-, fäst-, härads-, in-, kirkiu-, köpe-, landboa-, lös-, oþol-, panta-, skatta-, sma-, sädh-, sädhis-, um-, ut-, ärfþa ödhis-iorþ.","1) fördelning af jord. MB 2: 50 . ","2) jordbyte. \" SD \" NS 2: 220 ( 1409), 242 ( 1410). SJ 153 ( 1447) . FH 3: 28 ( 1443) . ","1) kontrakt om jord; jordköp. til stadfästelse ok mere wisso þässa iordaköps DD 3: 6 ( 1358, nyare afskr.) . \" the gyordho eeth jordha köp mellan sin i swa matho ad for:de ingewaller saldhe for:da lundhbyörna eeth öres landh jordh i lidhum . . . fore atta mark pänigha \" SD NS 1: 58 ( 1401) . ib 12 ( 1401), 577 ( 1406). thet jorthaköp gesta cristin . . . met . . . niclisse ingason giort hafthe FH 2: 14 ( 1392) . hvilke vm thet jordha köp . . . witnadho ib 10 (1380, nyare afskr.). thet jordhaköp fore olaff hindhra oc onyt göra SD NS 2: 81 ( 1409) . \" dömdes then jordhe köpet swnder som janus persson taurala giorde med per henricsson ibidem \" BtFH 1: 253 ( 1506) . - jordbyte. possessionibus allis quas ipse et vxor sua pro possessionibus suis in lagedhe titulo permutacionis wlgariter dicto jordhacøp acceptauerant SD 3: 521 ( 1321) . ib 4: 232 ( 1331) . ","2) genom köp förvärfvad jord. vm eet jordha kööp, ther andr. garp aff thomase kööpt hafdhe, j wialaby liggiändis, fore cxx mark FH 2: 10 ( 1380, nyare afskr.) . - Jfr iordhköp. "],"f":["-ir )","iordha arf , ","iordha bok","-book VKR 31 . ","jordebok SJ 382 ( 1471) . " jorde bock " ib 325 ( 1465)), ","iorda bevan","-bäwan )","iordha bref , ","iordha byte , ","iorþa dela","-deela FH 2: 57 (1424, afskr.)), ","iordha dyn","iordha dön )","iordha fasta , ","iorþa fastar , ","iordha färdh , ","iordha fäst , ","iordha fästa , ","iorþa gipta , ","iordha gods","-godz SD NS 1: 297 ( 1403) . ","-gotz BSH 2: 42 ( 1397), 47 ( 1397); RK 2: 1710 . ","-goz SD NS 1: 565 ( 1406); BSH 3: 298 ( 1471) . ","-guoz SD 2: 433 (öfvers.)), ","iorþa klandan , ","iorþa köp","-köpp SD NS 1: 577 ( 1406) . -kööp),","iordha köpe","iorde köpe )","iorþa lagh , ","iordha lagha , ","iordha legha , ","iordha luter , ","iordha läghe , ","iorþa lösn , ","iordha mun","-mon )","iordha mätare , ","iorþa ran , ","iordha rum , ","iordha räkning , ","iordha skatter , ","iorþa skipte , ","iordha skrubba , ","iordha stykke , ","iordha syn","jordhesyhn )","iorþa väþsätning , ","iordha värþ","iorþa värn , ","iordha ägha , ","iordherike , ","iords kula","jordz- )","iords mun","jordzmonnen ) , ","iords säkker","iordz säkkir )"]},{"a":"iorþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jorda, begrafva. \" böþ iorþa . . . moþer licama \" Bu 14 . maximilla . . . iorþaþe sanctum andream ib 142 . \" swa bundin oc sweptir som han var iordhadhir \" Bo 158 . \" syntis pafwin för vilia hona canonizera än hon var iordadh \" KL 360 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 562 ( 1346). Bu 51, 169 . Bir 2: 299 . Al 3389 . Lg 92, 3: 446 . johannes hans discipulus ok hans thwe compana gatu fangit kistuna vm nat mz benum ok ascu. ok iordhadhu diupt j eno iordhuse Bil 296 . \" förþes at iorþa tel häluitis (om den rike mannen) \" Bu 153 . \" jordhadhis j hälwite (likaledes om den rike mannen) \" Ber 85 . MP 1: 20 hans siel är jordhat nu när diäflomen j hälfwite ST 497 . "],"f":["yorþa SD 5: 562 ( 1346) . iarþe L. ","iordha Lg 92),","iordha nidher , "]},{"a":"iorþattare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iorþbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iorþhäfþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iorþrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jorderike, jord (i motsats till himmel och helvete samt ss menniskornas boning). här i iorþrike SD 5: 561 ( 1346) . ib 562 . alz iorþrikiz härra Bu 62 . \" var fru guz moþer härbärghiaþe guþ ii iorþ[r]ike \" ib 15 . \" hulkom swa mykin fatigdombir var j heluiti huru mykin ofuirflödlikhet här var j iordrike \" MP 1: 20 . \" var herra til redda twa kosta . . . en j iordrike oc annan j himerike \" ib 194 . \" hördhe jak aff jordhrike otalica thusanda röste \" Bir 3: 471 . mörkir ward offwir iordrike MB 2: 387 . - gen. framför ett subst. ofta med adjektiv el. nästan adjektiv betydelse: jordisk. til iordhrikis giri (ad terrenam cupiditatem) Bir 1: 315. himerikis dagher är en werdheliken vtan ända, bätre ower alla thwsanda dagha iordhrikis glädhi MB 1: 256 . \" mz iordhrikis gotz \" ib. \" j iordhrikis gärningom \" Ber 45 . iorþrikis heþär SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han giwer badhe iordhrikis helso oc himerikis MB 1: 254 . \" mista . . . sins iordhrikis herra winskap \" ib 51 . \" iordhrikis lagh oc rät \" ib 458 . \" the fa iordhrikis lön oc ey himrikis \" ib 276 . ST 324 . fördhe han aff iordhrikis paradiis til himerikis paradiis MB 1: 109 . ib 296 . \" jak akta ängte iorþrikes þing \" Bu 206 . MB 1: 67 . Bir 3: 245, 461 . SD NS 2: 53 ( 1408) . Ber 2, 6 . skil thik fra llom iordhrikis ärindom ib 148 . ib 206 . - Jfr iordherike."],"f":["iurþ- VGL IV jordhriche: -riches SD NS 2: 53 ( 1408), "]},{"a":"iorþägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordegendom. \" härrelik palacia hallande hws jordh ägha (för -o el. -or) Bir. 3: 245. Jfr iordha ägha. \""],"f":[]},{"a":"iorþäghande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["-eghandi )"]},{"a":"iorþäghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordegare. \" \" SD 5: 637 ( 1347), NS 2: 174 ( 1409) . GS 40 ."],"f":[]},{"a":"ipersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Ypern. ena kapo aff ypirst kledhe SD NS 2: 87 ( 1409) . . n. tyg från Ypern. ipärst oc kortrist ma oc skal gyäldäs fore half mark SD 5: 637 ( 1347) . \" tiio alna brwnt iperst ib \" NS 1: 255 ( 1403) . \" eet halft stykkä ypirst brwnt \" BSH 1: 182 ( 1381) . \" et halft stykke röt yperst \" SJ 27 ( 1425) . 1/2 stykke j pärst FH 5: 44 ( 1467) . 1/2 stykke yperst b."],"f":["iperst . ","ipärst . j pärst. yperst. ypirst),"]},{"a":"ippokras","b":[],"c":"","d":"","e":["hippokras, dryck av vin tillsatt med socker, kryddor m. m. \" at j motte lära laborare in apotheca göre confecth pillulas ipocras clarret marspan \" HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"f":["ipocras )"]},{"a":"ir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þu."],"f":[]},{"a":"irboteth","b":[],"c":"","d":"","e":[" hvadh jak haffwer irboteth föra sian jak for wth BSH 5: 216 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"irboteth","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se SDw 2: 1245."],"f":[]},{"a":"ireos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["violrot. tak (till saapa wäl lwktande) . .. yreos goth oc granth PMSkr 387 ."],"f":["yresos )"]},{"a":"irsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Irsk, Irlländsk. I blaueam kordhumblo yrska SD 6: 214 ( 1350, gammal afskr.) . - n. tyg från Irland. vnam tunicam de yrsth SD 3 .: 707 ( 1326). vnum par vestimentorum grenti irst ib 4: 2 (före sl. af 1327)."],"f":["yrsker . ","irst . ","yrsth ) , "]},{"a":"is","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["is. var hon (bron) sua haal som en halaste ijs Pa 19 . \" aldre kombir lughi af isenom \" Bir 1: 149 . \" at iis äla vwäther kunne them hindra \" BSH 1: 187 ( 1386) . Bu 489 . KL 101 . Iv 355 . Al 2181, 2184, 2185, 2200 . RK 2: 8072, 8090, 8095, 8655, 8657, 3: 1232 . LFK 229 SO 198 . \" isä mällum (ifrå våren till hösten isen läggs: Bure) \" SR 49 . "],"f":["iis . ","ijs . ","ys RK 2: 8655 ; . en ib 8072, 8090, 8095, -een So 198. yys LfK 229 ., ","hiis sen RK 3: 1232), ","isafulder","ysa- )"]},{"a":"is","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr grundis."],"f":[]},{"a":"isa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["isa, hugga up is, göra vakar. jtem dragerne j tunne öll, tha the isade vm kring staden Skotteb 380 (1462-63, Kämn). ib 387 (1463-64, d:o). Stock Skb 194 ( 1521) ."],"f":["yse . ","-ade )"]},{"a":"isa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["isa, hugga upp is, göra vakar. på aswndhen lath iag fwllwell ysza RK 3: (sista forts.) 6116 ."],"f":["ysza )"]},{"a":"isbilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["isbill. Arnell Brask Biᴵ 28."],"f":[]},{"a":"isbilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["isbill. VII yssbyllar FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["yssbylder )"]},{"a":"isbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["isberg. \" the stora jsbergen \" RK 2: 8076 ."],"f":["jsberg )"]},{"a":"isfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["isfogde, den som inom dragareämbetet i Stockholm valdes att hafva tillsyn öfver isen i hamnarna. huilken broder i embetet som aff mene brödanar vordher til yszfogit walder \" SO 198 . \" then som til yss fogit kester warder han schall dagelycha til see hure starcker yseen är \" ib. \" naar oldermannen yssz fogeten til segiende worder till ath weckia waken \" ib. \" skeer schada offuer waaken aff yss fogatens forsumelse ib. \" ib 188 ."],"f":["ysfogate: -ens SO 188 . ","yss fogate: -ens ib 198 . ","yssz fogete: -en ib. ","ysfogitte: -en ib 198 . De anf. formerna kunna dock föras till isfoghat),"]},{"a":"isgata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["isgata, is som bildar väg. thz watn hafdhe sina iis gato Al 2190 ."],"f":["iis- )"]},{"a":"isikil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GU 7 . \" tha ysykil hänger wte \" GO 1000 ."],"f":["ysykyl . ","issikil )"]},{"a":"islosning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["islossning. BSH 5: 124 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"islupin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["isbelupen, isbelagd. \" glacialis . . . frvsin ok ilsöping \" GU C 20 s. 316 ."],"f":["iislöpin )"]},{"a":"islösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lislossning. HSH 17: 76 (1523, Brask) . ib 98 (1523? d:o). för thenne yslösning oc onda fööre ib 13: l20 (1524?) d:o)."],"f":["iiss- . ","ys- )"]},{"a":"ismugs kläpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"isning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ugghuggande af is. at i komme sielff oc komme almoghen til brothningh oc isnyngh, som gamble sydwane BSH 5: 433 ( 1511) ."],"f":["isnyngh )"]},{"a":"isop","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ysop."],"f":[]},{"a":"istadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stigbygel. \" sidan stegh k m k (ɔ Karl Magnus konung) a hest sin ok hugin kesare hiolt j jstad hans swena hugisn hiollo i idzstad hans manna \" Prosadikter (Karl M) 303 ."],"f":["ystadh GU C 20 s. 550 . jstad Prosadikter (Karl M)","itzstädh ib (Sju ise m) 171), "]},{"a":"istadhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["istadig. \" er hästir istädhugir Hästläkedom i \" AS 137 . at hesten er ystadoger LB 2: 70 ."],"f":["istädhugir . ","ystadoger )"]},{"a":"istaþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stigbygel. \" hiolt . . . norgis konungh hans istadh nar han stegh pa sin hest \" PK 248 . sölghior ok izstadh varo aff gull Fl 535 . \" hioldo frvr och jomfrvr hans istädh \" Va 21 . \" sprang opp j sadin wtan stigläder eller istäd ib. \" Bir 3: 385 . Di 18, 59, 137, 293 ."],"f":["izstadh . ","y stad Di 137 . ","ystad: ystadit ib 18 . ","istädh . ","istäd . ","jstädh Bir 3: 385 . ","ystädh Di 293 ), "]},{"a":"istaþa man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["istadhä- . ","ista þu-),"]},{"a":"ister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ister. \" suþin i ullände oleo ok tiäru ok istre saman blandat \" Bu 532 . Bil 449 . Hästläkedom i AS 137 . MB 1: 476, 477, 2: 76 . Bir 1: 180 . LB 4: 354 .","2) isterhinna. \" loth han skära op sinth (för sin) buk ok windha ther istrith (istruna) wth \" Di 268 . - Jfr anda-, biorn-, biorna-, galt-, galta-, gasa-, hönsa-, mat-, räva-, svin-, svina-ister."],"f":["histir Hästläkedom i AS 137 två gånger. iister MB 1: 476, 477 . ","ysthir LB 4: 354 ), "]},{"a":"ister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ister. \" aruina . . . ysther \" GU C 20 s. 38 . 2) insterhinna. hon stak lasse holstenson j buken medh sin kniff sa thet isteret gik wth ATb 3: 173 ( 1505) . - Jfr hönsa-, mat-, met-ister."],"f":["yysther )"]},{"a":"isterlever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i ister bakad el. med ister smord brödkaka? han thänkir swiik som smör ystir loff (motsv. ställe i Danska texten: istherleewen 395; fraude quid emungit quicunque popisma perungit) GO 359 ."],"f":["ystir lover: ystir loff GO 359 ),"]},{"a":"isterlever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1245."],"f":[]},{"a":"istoria","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se historia."],"f":[]},{"a":"iu","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. ","1) alltid, beständigt. \" thänk io thin ända \" ST 523 . Al 3569 . \" om daghin är thra sidher swa thz the iw owan iordhina sta \" ib 9388 . \" thankin (näml. är) iw reen ok aldre onder \" ib 6444 . \" thyska fik jak land ok sloth ok hiolth swänska jo fore spot \" RK 1: (LRK) s. 230 . - alltid, vid alla fällfällen, hvar gång. nödh är iw enga koster Al 1969 . \" then wäkker iw brunnen ther först thyrste \" ib 2136 . ib 2007 . RK 2: 6489 . \" i allom tinghom oc görandhe ärandom. haff iw til föranna granna förhwxsan \" Su 70 . \" hwart thz sin hon skulde taka gudz hälgha licamma. tha vättis ioo först hänna kindir mz hetom tarom \" KL 344 . \" the fila ware tame swa at när man skulle til stidha ga tha waro the iw först til redho \" Al 4445 . \" swa idha thu hafwer örlögh drifwith thu hafwer iw widh sigher blifwith \" ib 9780 . hwat ofögha ther skedhe thz hafdhe io han giort ST 337 . \" oppa thz at ä naar pelargrima komo skuldo the ioo finna redha päniga \" ib 488 . Al 9937, 9943 . RK 1: (Albr) s. 212, (sfgn) s. 190. ä hwar han gönom rikit redh han hade mo manga hesta ib 2: 7194 . ib 8740, 9020. Va 28 . \" the danske skulle the iw taga till daga \" RK 3: (sista forts.) 5212 . \" han lagade thz iw hwre han kunde \" ib 5329 . - plenoastiskt: ä iu, alltid, hvar gång. ey hwart the vildo färdhas tha war ä jw herrans hand owir them MB 2: 73 . - iu altidh, alltid, hvar gång. the budho flere stadz a landet gaa öningia thom io altid aff sla RK 2: 9066 . ib 9141. ","2) allt jämt. thz diwr . . . stak iw genom folk ok häst Al 5166 . \" konungxsens sändebudh stodh jw ther oppa at thz skulle alt til konungen sändas \" MB 2: oppa at thz skulle alt til konungen sändas MB 2: 286 . \" mädher hans ysäld oc krandombir j hwarie stwndh jw ökadis \" ib 307 . \" tha hon sagh at han io hafdhe sama acht oc wilia \" ST 444 . ","3) vid komp. förstärkande: allt. jo !SYNS_DÅLIGT? the the suensca höta RK 2: 2164 . \" fik swar jo wärrä \" Di 117 . \" hans priiss woxte jo mer oc mer \" ib 159 . ST !SYNS_DÅLIGT? Lg 3: 678 . \" myn hwgh optändes iw tha mera \" RK 3: (sista forts.) 5246 . - iu thäs, dess, så mycket, allt. marsken trodhe honom jw tess bädher RK 2: 55559 . Lg 3: 637 . \" lifde jo hwar dag tess werra (för hvar dag allt värre) \" RK 2: 6475 . iu thäs . . . at, dess . . . iu. en stor flodh iw thäs min dhre wardher, at hon i flere äär äldher bäkkia skifftes Su 85 . \" til huilka hwar en ärffwinge joo sik thäs hetelikare skyndar, at han weth timan stäkre oc wadhelikare \" LfK 71 . - iu . . . iu thäs, ju . . . dess. VKR 44 . \" yw the til sängenna nämber kommo, yw thäs mera glädhi fingho the \" Lg 3: 608 . - iu . . . iu, ju . . dess. jw flere ther är när jw liwffuare mich thz är RK 2: 4766-7. jw för vij kwnne komme till sammens jw för kwnnom vij forwareth oppas alle sijder HSH 20: 210 ( 1507) . \" yw hon nämber stadhenom kom yw större skriandhet wart \" Lg 3: 646 . \" io förra io bätir \" ST 287 . - pleonatiskt: ä iu . . . ä iu, ju . . . dess. ä yw sparlekare wi wt sem ä yw wiskelekare LfK 144 . - iu . .. thäs, ju . . . dess. mig behagade thet iw mera tess werre (ju mer tiden led dess mindre, allt mindre och mindre) RK 3: (sista forts.) 4338 . - iu står vid första jämförelseledens komp. utan motsvarande ord vid den senare. bleff thz sedhen iw mere werre (ju mer tiden led dess värre, altt värre och värre) RK 3: (sista forts.) 5929 . - thäs . . . iu, dess . . . ju? thz war thäs (för thäs bäter?) iw meer thz hwiin Al 5500 . - vid super. förstärkande: allra. ther hafdhe han örlögh iw hardhast Al 9746 . the syrgdho alle ij hans här iw macedones först ok säär ib 2560 (möjl. att föra till 7). thz bläste iw then mäste storm ib 5623 (möjl. att föra till 2). han gaff them alt for stora gälde at han behölt iw sielffuer the minsto wälde RK 1: (Albr) s. 211 (snarast att föra till 1). konungen reedher siik mz manga hästa riddare oc swäna jw the bästa ib 3: 990 . ib 44, 442, 1102, 1357, 1548, 3670, 3970 . MD (S) 286, 288. - pleonastiskt: ä iu, allra. moth honum gingo . . . riddare ä iw the bästa RK 3: 642 . ib 2905 . - iu aldra (alla), allra. ther waare hofswäne mäste iw the alla bäste RK 3: 2148 . ib 1377 (möjl. att föra till 7).","4) distributivt: ju (dock vanl. ej ätergifvet i Nysv.). han gaff hwariom land oc mark hwariom iw sin sunderlik park Al 9710 . \" ther waro nio langa bänkia, jo then ene benk ofwir then andra \" ST 285 .","5) i alla händelser, bestämdt. skulo the . . jo leydhadhe oc feloghe wara BSH 1: 187 ( 1336) . lofwar jac . . . at for:de joan scal yo pantzaret älla penengana faa SD NS 1: 484 ( 1405) . \" hertog buggesleff sculle jo slotten fa vm konungen sieluer dödhe fra \" RK 2: 508 . ib 511, 3393 . \" tha var jw thz hans fulla akt \" ib 5570 . \" trodhe jw fullelica wara gudz vilia at konungen sculle fra riket skilia \" ib 5552 . \" j allom thessom fallom esth thu io pliktugh wara lydhugh thinom bonda \" ST 484 . oppa thz at then nyfödde konungen skulde io dräpas mz androm ib 370 . \" han wiste . . .at hwat man gudhi haffwer loffwat, at man thz yw halla skal \" Lg 3: 631 . bad them alla forwarat saa thz marsken jo aldre wyborg faa RK 2: 7071 . - i alla händelser, ju. wy wardom jo nogot fore taga RK 2: 5818 . \" then (kampen) skalt thu jw besta; thu kant ey mz mindrä komma ther aff \" Va 37 . - - bestämdt, ändtligen, nödvändigt. jösse erixsson hielper jo til rätta RK 2: 771 . ST 166 . bad thom alla i thz synne at the joo skulle däner finne RK 2: 9044 . \" huat han ville taga ppa tha skulle hans vilia jo framga \" ib 1: (sfgn) s. 178 . \" tha keysarin hördhe at thz skulle jo wara \" ST 450 . \" the hafwa wantrona at människionne skal io ofwirga thz henne är skapat \" ib 33 . ib 122, 473, 499 . \" war thz at hon yw matte döö \" Lg 3: 678 . \" wilin ij iw örlögh mz mik frästa tha fordärfwins ij ok blifwa dödha \" Al 4826 . ib 4802 . \" han ville jw wara ther tha \" RK 2: 5466 . ib 2279, 5502, 6179, 8456, 8744, 1: (sfgn) s. 189, 3: (sista forts.) 5216. ST 311 . Su 66 . Di 58 . - iu for visso (fore wisso, till wisse, wist), bestmdt, verkligen. thz han hafwer iw fore wisso seet Al 2746 . - helt säkert, helt visst. han menthe till wisse iw stocholm taga RK 3: (sista forts.) 6013 . bestämdt, ändtligen, nödvändigt. the sagde . . . att iag wille iw tha förrada honum wist RK 3: (sista forts.) 5926 . - iu ändelika, bestämdt, äntligen, nödvändigt. thz matte iw vara ändelica Pa 20 . thz skal honom io ändelika ofwirgaa ST 33 . \" thz är thik ekke swa skapat at thz skal io ändelika skee \" ib 48 . skal iak io ändelika döö, tha lat mik vthwälia hwat dödh iak wil ib 356 . \" keysarin sagdhe at han skulde thz ioo ändelika göra \" ib 449 . ib 149 . \" jädhan thu io ändelika wilt thz wita \" ib 464 . ib 337, 529 . \" han vilde io ändelica fara the resona fram \" Pa 16 . Fl 483 . Al 5484 . - iu stadhlika, bestämdt, afgjordt. thz hafdhe han iw stadhlika thänkt Al 10137 . - allaledhis iu (aldelis jw), bestämdt, ändtligen, nödvändigt. om i aldelis jw wilia sa ske skall BSH 5: 19 ( 1504) . ","6) i alla händelser, dock. ä hwre thz ganga kan. tha giffuen io konungenom sin skat Di 143 . \" hwath the swara ia eller ney thz är idher iw alt til ilt \" Al 6985 . \" huat konungen liffuer eller är i dödzins twang dectingen scal jo haffue framgangh \" RK 2: 3365 . \" hurw thz ginge skulde friden jo sta \" ib 8478 . \" skulle the än sökia thom a gotlande the skulle jo koma thom j wande \" ib 9046 . ib 6331. Al 2172 . - dock, åtminstone. kan han thöm (dygder och goda gärningar) ey alzstingis forkoma elle til inthe görä tha legger han sik jo alla vin at thöm forhindra Lg 3: 530 . \" skonin io minom kära son \" ST 244 . \" thu gör iw thz fore äro thiin \" Al 8054 . ","7) förstärkande uttrycket: i sanning, i själfva verket? emellertid? slotloffwan jo swa til gik RK 2: 507 . - tilläggande en närmare bestämining: (och) det, särskildt (T. zwar). han badh iobam leta ena fiädher ther iak ma mik hiälpa mädher oc iw full langa Al 10095 . \" han wil til gotland fara oc jo at marsken skulle mz hanom wara \" RK 2: 7209 . - iu allaledhis (aldelis), särskildt, specielt, framför allt. ath strax scriffwa danmarks radh til medh alle the godhe herrar, ther oppe äre, jw aldelis erkebiskoppen BSH 5: 19 ( 1504) . ","8) nempe, ju. hafwir thu reddogha for them cristo, tha är han iw mäktoghare än thu ST 117 . \" saghdhe at han war io engaledh hans eghin son \" ib 338 . \" hwi gör thu swa, jak är io thiin modhir \" ib 395 . \" wj mona jo konung erics thienare wara och wardom jo medher hanom holla \" RK 2: 2394-95. thetta är iw vnderlik läte Al 7198 . ib 7077 . RK 2: 2098m 2108, 7073, 9030. ST 313 . 397, 528. Va 27 . Lg 3: 3332, 600 . ","9) jo (i jakande svar på nekande eller med tvifvel framstälda frågaor, samt bekräftande efgter en nekande utsaga, hvilken icke innehåller fråga). oftast i förbindelse med ett el. flere andra bekräftande ord. hwat ey vil gudh miskunna os äpte swa manga giordha synde. gregorius swaradhe them. jw. ändelica Gr 295 . \" thu sighir wanlika thy thorff ängin predika for them. jw ändelika skal predicas for them (sed dices forte: ergo non est eis prædicandum? utique) \" Bir 1: 66 . \" huat ey hafdhe petrus . . . fangit gull vm han hafdhe vilit jw sannelica ändelica hafdhe han fangit thz \" ib 2: 150 . \" aat sprodho the sanctum ioachim om swa santh war som pighan för them sagdhe, han swaradhe yw sannelika ärw xvi dagha förlidhne \" Lg 3: 612 . Su 14, 48 . \" saa clärkin oppa hona oc sagdhe, iak haffuer enga syster . . . tha sagdhe jomfrun, jw wisselica \" Lg 3: 20 . \" äst thu ey atenast menlösa manna herra. hwat ey ok thera som läta angra sik sina synde ok sik vilia bätra. jw ok än (immo et) syndogha manna herra äst thu \" Su 414 . diäfwlen swaradhe ok sagdhe at han til hans enkte kände ok han aldrigh seet hafdhe riddaren swaradhe ju thu hawir mik wäl förra seet KL 7 . 10) efter en nekande sats: ju, ju icke. vnal. i förbindelse med ett föreg. at. ey är gest swa argh at hosbonden skal io hawa til forna GO 757 . \" är aldrei fridhren suå godhr at han hauer iu skadhan som liutär \" KS 79 (194, 86) . ST 165 . Lg 3: 132, 694 . RK 2: 9108, 1: (yngre red. af LRK) s . 267. loth ater bidhia drotzin . . . at han thz engalunde forlathe at han jw til sudhercöpung ridha RK 2: 5470 . Va 37 . engen embetz broder dyrffues ath bortha wara tha stadzins ärendhe a ferda ära vppa malmen at han jo strax redha är mz sit kexe SO 197 . \" thz rm war ey a hused tha thz war joo fult \" RK 2: 5188 . the laago ey til sa arm en man the fodrade jo ij [2] hest om j [1] span ib 6467 . \" them skal ey swa arbeyd behgag the skulu jw halla helga daga \" MD (S) 286 . \" thet mich dogh alz inthet twiffler i jo gerne göre \" FM 330 ( 1507) . - efter föregående utan: ju. hon ville aldre wara vtan swa at hon ödmiulika lydde iw nakrom j thy som hon skulle göra VKR XIII . the kwnno ey a naghra sidho fram fara. wtan at the skullo jw mith gynom stadhen MB 2: 235 . - Jfr ä."],"f":["iw . ","yw . ","io . ","ioo . ","yo )"]},{"a":"iu","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) alltid, beständigt. thage en soa aff främsta vörthenne oc slaa han til iij tynnor miöd oc swale jw wprthena at hon är som ny molket miölk Sex ekon tr 267 . 3) vid komp. loch superl. a) vid komp. förstärkande: allt. tha nokra gudhz nadhir haffwa lysth människionna hugh ok hyärtha, tha wexir henne til saman jo större dyäffuolsins frestilse MP 5: 139 . hulkit wij hoppes j oc her epter trolige oc jw yterligere beffuise skule STb 5: 340 (1521), Kop). - in thäs . . . at, dess . . . som. eldhin wäxir jo thes mer ath widhin bärs til saman MP 5: 129 . - in thäs . . . thäs, jn . .. dess. jo täs mer han them thät forbödh täs ytermer prädikade the aff honom MP 4: 177 . \" jw thäs ytermeer j jdhir thär til skipin . . . thäss ytermeer styrkir han jdhir oc ökir \" SkrtUppb 181 . ","5) i alla händelser, bestämt. som gudh forbiude ath sadant onth skal nogentidh koma eller skee och jo synnerlige so lenge wy leffuom Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464).","6) i alla händelser, dock. skal thät waktas at biscopen ey kallis eenkanneligha thär ffore til klostrit . . . än är thät swa widherthörfft at biscopen skal jw kallas Abbedval i Vkl 96 . giff mik thin wenskap jak hawir jngen ownskap medh tig sade magnus än tha gig dawid jw at magnusse ok bad hanum om wenskap ATb 1: 128 ( 1460) . hwat hellir man haffuir giffuit meer äller minne till morghongaffuo tha haffuer man io giffuit then pa rettan hinderdagh Arfstv 40 ( 1461) . \" sagdhe the swa ath viste engenthen sak medh hanom at han mathe iw withne bära \" ATb 1: 233 ( 1465) . . . . wtan lästen eller epistola ära nogot langa maa clokkaren bytidere ringe swa thät tiidgerdhen om matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar ÅK 60 . \" tha nagar grymber man draper kroppin tha är jo siälin niwthande ath sinom goda wilia \" MP 4: 24 . \" nw hafuer thu yuw naagra märkeligha sak til mik, mädan thu wil inthe tala til mik \" Prosadikter (Sju vise m C) 229 . desse for:ne kunne ey värie jngerwal, fore ath han joo dolt tet halffua timber marda vndan myn herre kongen STb 3: 420 (1499). - dock, åtminstone. nw tha alla röstenar äru swa saman scriffna aff twem ellir jw aff enne systor oc twem brödhrom thär til skipadhom Abbedval i Vkl 1123 . \" vpräkjn jdhra syndir oc jw the som j ey haffuin förra scriptat \" SkrtUppb 190 . aldrigh fanz swa troen wen, nokot sin, at han ey jw nokot litith swik giordhe Mecht 244 . bethänkin atskillilegha . . . alla ällir jw nakra c jw först oc främst jdhra dödheligha syndir SvB 109 (senare h. av 1400-t.). - in at minsto, d. s. lnu tha alla röstenar äru swa saman scriffna aff twem ellir jw at minsto aff enne Abbedval i Vkl 78 . \" mädh jhrom eyghnom syndom hwilka j haffuin oc annars äwärdeligha lidith jw at minzsto mädh flerom hälghom fädhrom j hälffuitis förborgh \" SkrtUppb 177 . 7) förstärkande uttrycket: i sanning, i själva verket? emellertid? thenne tompt forwilkorades joo swa ath hon schulle mwras epter hans ytersta macht SJ 2: 128 ( 1488) .","9) jo (i jakande svar på nekande el. med tvivel framställda frågor, samt bekräftande efter en nekande utsaga, vilken icke innehåller fråga). tha sade magnus til olaf, jak besätir thetta iärnit oppa minz herra wägna, lat warad magnus sade olaf tw far jnte aff thy jw sade magnus ATb 1: 133 ( 1460) . STb 1: 400 (1482), 2: 466 (1490). tha skal liak sighia thz idher. vtan i wyrdhin ey hwath iak sigher jw sagdhe kesarin Prosadikter (Sju vise m) 158 . ib (d:o B) 191, 196. thz göri gudh sagde keisaren, jw sagde mestaren ok gik borth ib 206 . \" hon swaradhe hwat är idher ther wm nw jw sagdhe han jak wil see thz \" ib 211 . SpV 310, 269 . \" haffwär thu ekke heman . . . yw haffwär jak swa JMPs 321. \""],"f":["iw . ","jw . ","yw . ","yuw . ","jo . ","joo )"]},{"a":"iubilera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jubla. \" jubilerande oc wywngande \" Lg 3: 621 ."],"f":[]},{"a":"iudhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jnde. MP 5: 111, 163 . Jfr äldris iudhe. "],"f":["iudha folk , m. judafolk. GU C 20 (hand 2) s. 48.","*iudha kirkio höfdhinge? (iwda kirkio höffdinge), ","iudha mal","iuda maal )","iudha moghe , ","iudha mästare","jwda- )","*iudha offer?","-affar )","*iudha sidher","-sedhor )","*iudha släkt , ","*iudha smasven , ","*iudha tunga , "]},{"a":"iudhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Judinna. Lg 294, 3: 442 ."],"f":[]},{"a":"iudhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["judinna. MP 5: 106 ."],"f":[]},{"a":"iudhisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Judisk. \" af iwdhiske slekt \" ST 12 . ib 13, 1 32, 323, 324, 325 . Lg 3: 60 . MB 2: 223 ."],"f":["jödisker: jödiske Lg 3: 60 . ","iwdasker: iwdaska (trol. skriffel) MB 2: 223 . n. iudhist ST 325 ),"]},{"a":"iudhisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["judisk. MP 5: 106 ."],"f":["judisker )"]},{"a":"iudhsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["judisk. aff jwdzska slekt J Buddes b 91 ."],"f":["jwdzsker )"]},{"a":"iudsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = iudhisker. aff jwdzska släkt MB 2: 190 . \" i 195, 303. fordärffwa jwdzska folket ib. \" ib 196, 220, 221 . 222, 242."],"f":["jwdzsker )"]},{"a":"iughul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ighul."],"f":[]},{"a":"iul","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. (RK 2: 5460; DD 1: 74 (1417, afskr.)) ","e":["jul, ursprungligen namn på den hedniska midvinterfesten, sedan öfverflyttadt på den kristna kyrkans nära samtidiga högtid till minne af Kristi födelse. hans förte höghtiþ är hans fözla: som män kalla iul ok fik þät nampn fö[r] än var härra födes. þy at iulius kunugar väldoghar ivi väruldena böþ allom halda þän daghen mz friþi ok frygh ok gläþi sik tel heþar ok kalla þät iula dagh af sino nampne som hät iulius Bu 61 . \" j thässe fözlonne som man kalla iulin \" Bo (Cod. B) 346 . \" hans ben funnus wm julin \" Bil 284 . \" han var vm iul mz keysar henrik ib 775. \" MB 1: 64, 65 . RK 1: 1841 . \" thz er mik last ath i vilin ey wara her jwlin all (yttras af konung Hakon, då hertig Erik nionde dag jul tog orlof) \" ib 1906 . sina jwl hiolt han täre ib 2: 5460 . ib 4663 . \" jwlen han j arbogha drak \" ib 4148 . ib 3: 3897, (sista forts.) 5689. BSH 4: 291 ( 1501) , 5: 313 (1508), a wareffru dagh mot juline DD 1: 74 (1417, afskr.) . \" wm annan dagh jula \" Bil 284 . \" hans (Sylvesters) dagher komber siwnda dagh jula \" ib 569 . \" hans (Marcellini) dagher är iij daghum fra attundadagh jula: thz är tolfte dagh jwla \" ib 466 . a þrättanda dagh iula Bu 72 . Bil 481, 572, 590, 602, 690, 915, 917 . \" xiii daghin äpte xx dagh iula \" ib 474 . lät han dräpa fämpta dagh iula ib 788 . RK 1: 1895 . nyonda dagh jwla ib 1902 . \" flerda dag iula \" ib 2: 7432 . a xiij dag iula ib 477 . \" daghen nest epter tiwgnda dagh jula \" SD NS 1: 6 ( 1401) . \" om xx dagh iula \" RK 3: 2542 . \" xx dag jwl \" ib 2: 6816 . \" ix dag jwl \" ib 8529 . xiij dag jwl ib 8533 . ","1) juldagen. \" \" Bu 8, 61 . vm min fötzlo dagh som faakonughe almoghin kalla jula dagh (in die nativitatis meæ) Bir 3: 307 . BSH 4: 257 ( 1501) .","2) dag i julen. om xiij jula dagh (trettonde dag jul) RK 2: 7324 ."],"f":["iull RK 3: 3897 . ","iwll MB 1: 64, 65 ; RK 3: (sista forts.) 5689 . ","jwll BSH 4: 291 ( 1501) ), ","iula aptan","-apton )","iula dagher","jwledagher: -dagh BSH 4: 257 ( 1501) ), ","iula friþer","iule- )","iula gava , ","iula hälgh","jwla helgh )","iula högtidh","-högtiid RK 3: (sita forts.) 5693. -höktiidh Lg 3: 511), ","iula luk , ","iula nat , ","iula otta , ","iula tidh","-tiidh . ","-tijdh . ","jwle tiid),","iula time , "]},{"a":"iul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jul. VgFornmt III 7-8: 149 (1372). til hwäria jwl draga noth til radzsins behoff STb 1: 142 ( 1477) . nw til jwlande ib 398 ( 1482) . ihesum christum . . . som the helgha kyrkia nw hallir sin sangh ok läsningh aff, j aduentith til julanna MP 5: 14 . \" vm tiughunda dagh jwla \" Gadolin Pants Bi 280 (1386). nästa odinsdagin äffter xx dagiul ATb 1: 139 ( 1461) . måndagen nest effter 13 dag jull Trolles Jb Bi 152 (1474, nuyare avskr.). mellan nilände dagin och tiändhæ daghin jwl ATb 3: 394 ( 1532) . ","1) juldag. Prosadikter (Sju vise m B) 194 . VKU 55 ( 1459) . "],"f":["jull . ","jwl . ","jwll )","i iulas , i julas, förra julen. jtem j pund vax lagde jak wth til koren j jwlas Skotteb 462 (1471-72, Känn). ","iula aptan","iula dagher","jwla- . ","ywla- )","iula fridher","iwla- . ","jwle- . -frider. -freder),","iula hälgh","-helgd )","iula tidh","jwla- )","*iula vist , "]},{"a":"iultidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jultid. \" the skula her epter komma vpa skothuset medh sit skot innan jull tiidh widher sine xij (12) marck \" STb 1: 451 (1463, Burspr). STock Skb 188 (1520-21). Jfr iula tidh."],"f":["jull- . ","-tiidh )"]},{"a":"iunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kniv, slidkniv? miswörde han radit medh ty th han kastade een iwnga i rättin för vädh ATb 2: 18 ( 1473) . . . . ath han ey stal grysen eller stack hanom medh jwngen STb 2: 289 (1488)."],"f":[]},{"a":"iunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i ssgn brunz junger, brunnsvind, brunnsstång. mergus . . . brwntz jwnger GU C 20 (hand 2) s. 136."],"f":[]},{"a":"iungfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) jungfru, ung ogift kvinna av hgöre börd. - ss titel för (unga) ogifta döttrar till konungar och andra furstliga personer, prinsessa. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 218 f., 294. EK 370 . \" then helge konung erik han haffde twa dödher epter sik thet ther ogipta waro ok jomfrw nampn baro \" ib 593 . wi wnnom oc forlänom ärligha oc welbordugha jomfruer, jomfrw margarete oc jomfrw magdalene konung karls döttere, swartasiö Lagerbring Saml 2: 259 (14557). 3) flicka, jungfru. vm paska dagh . .. togh hon (ɔ en änka) mädh sik sina jumfrur ok annor barn MP 4: 249 . \" ss titel omedelbrt före namnet. jomfrv elyn skypar eleffs sister dotter HLG 1: 69 (1455). jomfrv ingeborgh iöns magnissons piga \" ib 70 ( 1465) .","4) jungfru, mö, kysk, lintakt kvinna. a ällefouthusanda jomfruo dagh SD NS 3: 614 ( 1420) . Troil 2: 370 ( 1432) . gudhi til lhedher oc äro jucfrw marie oc sancte birgitte Fyra handl rör Vkl 283 . Mecht 145 . J Buddes b 73, 74 75, 76 . \" kallas ok thänna sama lithla book speculum virginum, thz är jomfrunnar speghil \" SpV 5 . theodora, christi jomfru ib. ib 205 . JMPs 455, 521. ällivu thusand iungfrur, elvatusen jungfrurs dag (den 21 oktober). fredaghen för XIᴹ jomfrv HLG 2: 17 (1510). tha wi sisth räkinskap giordom, som war om II twandh jomffrur VKU 80 ( 1555) . - Jfr: jomfrwr (avser sannol. dateringsdagen) vort fogaten, borgamestara ok radit swa ens STb 3: 122 ( 1493) .","6) tortyrredskap, ett slags tumskruv. fek bend clensmit iij mark for laas, handcleffuer, jonfrver etc. til stadzins behoff Skotteb 117 (1462-63). ib. J Buddes b 83 . . . . for huilken sack hon hade sitith j jern och hecthilsse pa slottit jt jempt aar ok pa hennis fingra swnder vredne twa jomfrwr STb 2: 248 ( 1488) . segenbo[r]gx dotter zack fore pigan hon loth bast, binda och pina medh jomfrw oforwunnen xl marck STb 3: 356 (1498). - om redskap av annat slag? tesse skattadhe pantha aath andirs . . . ena iomfrv for ɉ mark eth snödhre for ij öre ena kisto for ɉ mark ATb 1: 245 ( 1466) . \" skatthade eth par bögla och en iomfrv och eth flätwrskakka los ffor xxiiii örtog \" ib 2: 177 ( 1481) . - Jfr stekarahusingfru."],"f":["jucfrw Fyra handl rör Vkl 283 . ","iumfru: -frur MP 4: 249 ; ","-fruom J Buddes b 75 ; ","-frum ib 83 . ","ljnfrv Skotteb 117 (1462-63). iomfru: -fru HLG 2: 17 (1510) (pl.); -fruer Lagerbring Saml 2: 259 ( 1457) ; ","-frwr STb 2: 248 (1488); -ffrunor JMPs 425 (nom. pl.); -fru Troil 2: 370 ( 1432) (gen. pl.); -fruo SD NS 3: 614 ( 1420) (d:o); -frunnar SpV 5, 205 (d:o). jomdfru MJPs 521. jonfru: -frver Skotteb 117 (1462-63)), "]},{"a":"iungfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ung fru el. herskarinna. ","1) herskarinna el. matmoder som är ogift. hon !UDDA_TECKEN? hänna thiänisto mö) hafdhe enkte at iordha sina iomfru mz Bil 464 . ","2) jungfru, ung ogift qvinna af högre börd. eufemia uäl bur[i]n iugfru första manz dotter af römsca rike Bu 510 . \" haffuer tak jumfrv \" Di 95 . \" härtogh magnus haffde kär älskoga j tytzland til een jofrwa gambla grewa gertz dotter \" RK 1: 791 . ib 370, 420. haffdhe iomfrwn fämptan aar Fr 1500 . at the iomfru var swa inne ok henne thiänte ängin vtan qwinne ib 1945 . ib 1956 . \" skulu thässe riddara sik fordarfua fore thässa iomfrughor arfua \" Iv 4958 . \" jak sigher idher thz iomfrw nu ij skulin vara hänna frw \" ib 5283 . \" frwor oc iomfrwr the waro ther bliidh \" ib 44 . \" frwor oc iomfrwr oc höffwitzka quinna \" ib 68 . ib 509 . - ss titel omedelbart framför namnet. meth sinne dotter iomfrw greto SD NS 1: 162 ( 1402) . \" idher käre dotter iomfru ingiborgh \" BSH 3: 173 ( 1466) . jomfrw cristin ib 5: 75 ( 1506) . - tjenande el. uppvaktande ogift qvinna af högre börd, hoffröken. jomfru luneta mälte tha til sinna frw Iv 1388 . \" the iomfru mälte ok sagdhe swa miin kära frua ij thänkin ther a \" ib 1126 . \" nu kom een iomfru ridhande thär fra the fru som honum var kär \" ib 2005 . \" tolff iomfrwr toktelika göma the iomfrw rika \" Fr 1955 .","3) flicka, jungfru. \" böþ biscopen at alla iuffru som upfödes ii guz mönstar ok tel aldar varo komna skuldo hem fara ok mannom fästas \" Bu 5 . \" tua väna iugfrur \" ib 500 . \" än iomfrwr aff stadhenom koma her til brunnen \" MB 1: 204 . iomfrwan hon ganger thrifflika heem til sinna modher ib. han skal iomfrv fästa til husfrv, ey änkio ib 370 . \" är iomfrwn möö \" Di 168 . ","4) jungfru, mö, qvinna som bevarat sin kyskhet. iumfrun (Maria) var miok hungrogh Bu 71 . \" iomfrunna son \" KL 39 . \" jungfru sancta maria \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). war frw iomfru sancta maria Lg 36 . \" iomfrw maria \" ib 42 . RK 2: 2695 . ST 216 . af the hälgho iomfrunne sancte ripsimie Gr 282 . alla iuffrur af himirike Bu 25 . \" af ällyuu þusand iumfru \" SD 5: 563 ( 1346) . xiM [11000] iumfru dag RK 2: 6430 . \" byriadhe fatika iomfruor liuärne \" KL 361 . met fatighom iomfrwm ok brödhrum som ther ära til gudz tiänisth j clostre gifne FH 3: 123 ( 1448) han ville at hon skulle altidh blifwa jomfru Bo (Cod.) 340 . hwilkin som jomfrw var för oc bleff sidhan oc bliffwir äwärdelica Lg 66 . \" the gingo for jumfrvr och ware ey \" Pa (Tung) 33 .","5) ss tillnamn. \" petro dicto jvncfrw \" SD 2: 494 ( 1307) . \" martinum dictum jomfru \" ib 4: 445 ( 1335) . se ortnamn. framkompne in hendher jomfrwn ( Jungfrun, klipppö i norra delen af Kalmarsund) BSH 5: 73 ( 1506?) . - Jfr kloster-, renlivis-, thiänistaiungfru."],"f":["juncfru RK 2: 2695 . ","jvncfrw SD 2: 494 ( 1307) . ","iughfru Bu 510 . ","iugfru: -fru (pl.) Bu 5 ; ","-frur ib 500 ; ","-frum ib 11 . ","iuffru: -fru (pl.) ib 5: -frur ib 25 . ","iumfru: -fru SD 5: 563 (1346; ack. pl.); RK 2: 6430 (gen. pl.); -frun Bu 71 . ","liumfrw SD NS 1: 162 ( 1402) . " jumfrv " Fr 2344, 2370 ; Di 95 ; ","-frvr Pa (Tung) 33 . ","iumfrua: -an Bil 317 . iomfru. ","jonfru: -fruen SJ 359 ( 1469) . ","iomfrua Iv 195, 208 ; ","-fruor KL 361 . ","iomfrwa: -an MB 1: 204 ., iomfrugha Iv 1364, 2049, 2151 ; ","-an ib 2036 . pl. -fru. -frur. -fruor. -frughor),"]},{"a":"iungfru fäghring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfrulig fägring. myn iomfrv fägringh Lg 3: 141 ."],"f":["iomfrv- )"]},{"a":"iungfru hoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hop el. skara af jungfrur. ther ingik een stoor iomfru hopir KL 359 ."],"f":["iomfru- )"]},{"a":"iungfru kloster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfrukloster, nunnekloster. foreseare iuir eet iomfru klostir KL 298 . i iomfruklostirsins thiänist ib. Lg 218, 3: 281, 282 ."],"f":["iomfru- )"]},{"a":"iungfru kor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kor af jungfrur. them thedis . . . jomfru koor Bil 371 . \" fik han see ena wänasta klena iomffru i iomffru choren \" Lg 3: 284 . \" stodh i iomffru koren \" ib 450 ."],"f":["jomfru koor . iomffru kor. iomffru chor),"]},{"a":"iungfru liverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfruligt el. rent lefverne. thz han iomffru liffwerne wille i sina liffs dagha halda Lg 3: 633 ."],"f":["iomffru- )"]},{"a":"iungfru mantul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfrumantel, öfverklädnad buren af flickor. collobium är jomffru mantil sidher nidher oppa hälana Lg 222 ."],"f":["jomffru mantil )"]},{"a":"iungfru skare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfruskara, skara af flickor el. jungfrur. Lg 333, 3: 282 ."],"f":["iomffru- )"]},{"a":"iungfru spiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mökränkning. huat skörlifnadhin idhnas j . . . gudzsöfya spiälle älla iomfru spiälle MP 1: 318 ."],"f":["iomfru- )"]},{"a":"iungfrudomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfrudom. \" martirium at lidha, verldena ouergifua ok jnmfrudomen osmittadhan holda äru ekke gudz budhordh sed consilia ewangelica \" SvKyrkobr 209 . - ogift, kysk levnad. lhwa som ey wil lhalla iomfrwdom eller änkiodom han ma lofflika . . . sik husfru taka ib 65 ."],"f":["jumfru- . ","iomfrw- )"]},{"a":"iungfrudomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["virginitas, jungfrudom. \" hwat ey är hon thön som helom iomfrudom afladhe ok thik ospiälladhom iomfrudom födde \" Bo 61 . ib 33, 41 . MB 1: 397 . MP 1: 39, 40 . VKR n. Bir 1: 3, 375 . Lg 547, 814 . lowadhe at göma iomfrudom KL 52 . \" thz hon gudhi iomffrudom loffwat haffde \" Lg 3: 633 . - ogift, kysk lefnad. huar thän som . . . forethänkir stadhlica at blifwa j jomfrudom huat hällir han är man ällir qvinna Bir 2: 366 . ib 4: 93 ."],"f":["iumfrudomber: -dom MP 1: 39 . ","jumfrudomber: -dom Lg 547 . iomfrudomber. iomfrudombir MP 1: 40 . ","jomfrudombir ib 39), "]},{"a":"iungfruhuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huva som bars av jungfrur. amiculum li iomfrv huffua ok särker GU C 20 s. 20 ."],"f":["iomfrv huffua )"]},{"a":"iungfrukor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kor av jungfrur. JMP 86. "],"f":["iomffru chor )"]},{"a":"iungfrukränkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mökränkare. \" thetta war rawidz ordh oppa lafrins byörnsson ath han war en jomfrv kränkiare \" ATb 1: 42 ( 1455) . GU C 20 (hand 2) s. 19. the wåre dobbare, drinkare, horkarla, öffuerwällere, jungfru krenckiare PMSkr 666 ."],"f":["jomfru- . ","-krenckiare )"]},{"a":"iungfrukränkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? mökränkning. JTb 112 (15254) ."],"f":["jonffrv- )"]},{"a":"iungfrukyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfrustånd. större gärningh är at jomfru könit (sexum virginum) mz sinom renlek, lfor christi ihesu kärlek, owirgar naturenna lagh SpV 31 ."],"f":["jomfru könit )"]},{"a":"iungfruliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jungfrulig, kysk. aldra renste oc iomfrulicaste härra ihesu SvB 55 (mot slutet av 1400-t.). ganga tiill syn jomffrwliga cammare Troj 15 ."],"f":["jomffrwliger )"]},{"a":"iungfruliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jungfrulig, kysk. \" swa täktis jomffrulika renliffwis brudhgomma ihesu christo tik begraffwa mz häloghetzsens nadh \" Lg 3: 282 . \" jak föddis af iomfrvilke modhir \" Bir 1: 146. iomfrulikin licamme KL 334 . \" han (Kristus) pinadhis yfuir allan sin klena oc iumfrulica likama \" MP 1: 117 . hulkra iomfrulico spina thik söfdho (för sögdho) Bo 61 . VKR 11 . Bir 1: 178, 2: 249, 3: 204 . Lg 815 . MD 62 . jomfrulikin kärleker Bir 4: 104 . \" mz iomffrulikom renlek \" Lg 332 . ib 3: 282 . LfK 75 . \" mz iomffrwilke blyghet \" Lg 3: 633 ."],"f":["iomfruliker . ","iomfruliker . ","iomffruliker . ","iomfrulikin . ","jomfrulikin . ","iomffrwleker: -lekom LfK 75 . ","jomfrulig: -liga Lg 815 . ","jomfroleg: -legä MD 62 ), "]},{"a":"iungfrulikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfrulighet, kyskhet. j hänne sken först oc mäst största iomfrulikhetzsins fägrindh Mecht 177 . \" aldra renaste oc iomfrulicaste härra ihesu, iak vsull syndhirska, bidher tik for thina iomfrulikhet \" SvB 55 (mot slutet av 1400-t.)."],"f":["iomfru- )"]},{"a":"iungfruspiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mökränkning. \" affgudhum huilkra hedher oc loff är hordom mandrap jumfru spield, roff oc styld \" Prosadikter (Barl) 82 . SpV 341 ."],"f":["jomfru- . ","-spield )"]},{"a":"iungfrustadhge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfrustånd. \" hionalagx stadghin är godher, bätre änkio stadghin, aldra bäst jomfru stadghin \" SpV 31 . ib 61 ."],"f":["jomfru- )"]},{"a":"iungfrutilsnikkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prydnad för jungfrur. coragium gii heilp frydhe gaatha ok äwäntyr ok iomfrv til snikkilse (möjl. att fatta som två ord) ok danz öffuer dödom GU C 20 s. 148 ."],"f":["iomfrv- )"]},{"a":"iungsvin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ungsvin."],"f":[]},{"a":"iunkhärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ung herre, junker. domisellus . . . iunkare GU C 20 s. 199 . ihesus thän kåäsarlika jwnkaren (imperalis jurenculus) Mecht 338l han gik in for sin jnkhärra (ɔ: prins Josafat) Prosadikter (Barl) 27 . Jfr hofiunkare."],"f":["iunkare . ","jwnkare )"]},{"a":"iunkhärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ung herre, junker, ung ädling, adlig yngling (som ännu ej blifvit riddare), äfven i allmh. ung man. wälia sik husbonda aff allom frankarikis härrom ok jonkarum ogiptum Bil 731 . ib 570 . KS 135, 57), 53 (136, 58), 54 (137, 58) . RK 3: 1131, 3177 . MB 2: 173, 247 . Lg 3: 322, 323, 528 . \" iak se en vänastan ionkara (juvenem pulcherrimum) standa for þik \" Bu 414 . Bil 413 . LfK 218 . see . . . thän vnga stolta. ärlicasta. menlösasta. oc älskelicasta junkherran (juvenem; om Kristus) Bo 196 . \" vngkara olydhen ok fåfängr \" KS 46 (117, 49) . ib 38 (100, 41), 43 (112, 47). hennes (staden Jerusalems) vnghe oc frome ionkara (juvenes ejus) MB 2: 223 . -ss titel (utan bestämdt hänseende till ålder), oftast omedelbart framför namnet. junker karl (som af Folke jarl) RK 1: 242 . ib 262, 272, 301 . \" jonker vilin i mz oss stridha (yttrande till junker Karl) \" ib 302 . ib 321, 328, 343 . \" konung ermentrik kallade en aff sit rad till sik som junker sänken het. han war konungens hoffmestara \" Di 173 . ib 277 . - särsk. ss titel tilllagd en prins. jonker magnus (som af konung Birger) RK 1: 1666 . ib 4072 . \" jonkherra magnus ok herra benedictus \" ib 4181 . \" gaff han sina dotter bort jonker magnusse \" ib 3105 . \" at jocherran skulde fangin wara \" ib 4318 . ib 4066, 4309 . junkar hanis ib 3: 2842 . ib 2539 . wardha hans (konung Pipins) sons jwnkar kars fästemö Lg 3: 284 . ib 288, 289 . \" i ywnkar her kars bryste \" ib 286 . - ss titel tillagd adelsman af utländsk börd. jwnkar willam wan dem welde FH 1: 143 (1494, gammal afskr.). ib 144, 145 . - förnäm yngling i en furstes tjenst, page. the (näml. apostlarne) äru hans (Kristi) grefwa. ok the äru hans iärla. riddara. oc iunkherra (barones et comites sui domiceli et dextratores) Bo 166 . \" at hans vngara ok andra män sen sidhughe \" KS 42 (109, 45) . ST 25, 421 . - Jfr hofiunkare."],"f":["iuncherra (nom. pl.) ST 25 . ","jonkherra RK 1: 4181 . ","joncherra ib 4036 ; ","-herran ib 4309, 4318 . ","jonkher ib 4072 . ","junker ib 242 ; Di 173 . ","jwnker RK 1: 262 . ","ionker ib 321 . ","jonker ib 301, 302, 328, 1666, 3105 ; FH 1: 144 (1494, gammal afskr.), 145. joncker RK 1: 272 . ","junkare ib 3: 3177 ; ","-en Lg 3: 528 ; LfK 218 ; -a (nom. pl.) ST 421 . ","ionkare: -en Lg 3: 323 ; ","-a Bu 414 (ack. sing.); MB 2: 223 (nom. pl.). jonkare Bil 570 ; MB 2: 247 (nom. pl.); -en Lg 3: 322 ; ","-um Bil 731 ; ","-om MB 2: 173 . ","iunkar RK 3: 2543 . " junkar ib 1131, 2483, 2539. jwnkar " FH 1: 143 (1494, gammal afskr.); Lg 3: 284, 288 . ","ywnkar ib 286 . ","jonkar FH 1: 145 ( 1494, gammal afskr.) ; Lg 3: 289 ; Di 277 . ","vngkara KS 46 (117, 49), (gen. pl.) 43 (112, 47). 54 (137, 58), (ack. pl.) 53 (136, 58); -om ib 38 (100, 41)), "]},{"a":"iur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildsvin. li ortnamn? Se J. Sahlgren, Namn ocy bygd II: 33 f."],"f":[]},{"a":"iute","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["jwthe )","*iuta kona","jutekone )","*iuta salt","jwthe- )"]},{"a":"iute","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jeppe jwte \" BSH 3: 149 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"iutsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jutsk. the juska herrarss folk BSH 5: 334 ( 1508) ."],"f":["jusker )"]},{"a":"iuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jufver. \" altidh skal bätre sädh a sta a annars aker . . . ok större jwuer a annars fää en thz staar ok är a mino \" MD S) 288. XXX jwger HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["jwger )"]},{"a":"iuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["juver. \" geterna pröwas gode . . . när the hafwa stor jwffwer oc nogh myölk \" PMSkr 243 . ib 475 . - ss matratt. Brasks Matordn 3 ."],"f":["jwffwer )"]},{"a":"iuþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) Judisk lag. Lg 3: 60, 62 . ","2) Judalandet. KL 152 . ST 4, 5 . MB 2: 222, 410 . KL 418 ."],"f":["jodhe: -ane Bir 3: 3 . ","iodhe: -omen ST 518 ; -a ib. ","iodhe: -om Al 1066 ; ","-a ib 1068, 1103, 1133, 1138 . ","jodhe: -ä Lg 3: 61), ","iuþa biskoper , ","iudha folk","iudha höfdhinge , ","iudha kirkia , ","iudha konunger , ","iudha lagh","jödhelag ib 60), ","iudha mal","-maal )","iudha moghe , ","iudha mästare , ","iudha präster , "]},{"a":"ivinaxladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Se O. v. Friesen, Studier tillägnade Axel Kock s. 456 ff. och T. Wenström, Tjuvnad och fornæmi s. 531 ff."],"f":[]},{"a":"ivir","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. I. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande el. en verksamhet ovanför ett ställe: över, ovanför. oler . .. let gera hvaf (för hvalf) henna ifär gvnnvrv S. Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid s. 488 (1200-t.) (möjl. att föra till en bet.: efter, till minne av). - på. owir (super) moysi kännedoms stool sato scribe oc pharisei SkrtUpb 306. 3) för att uttrycka vakande över, närvaro vid o. s. v.: över; vid. tha woro tesse tilnempde ath sittia offuer then rekinskap STb 1: 328 (1481). desse ware offuer köpit tha tet stadfestes SJ 2: 115 ( 1488) . STb 3: 406 (1498), 5: 31 (1514). HLG 2: 117 (1523). ","7) vid rumsbestämningr: på andra sidan om, över. min tomp, liggiandess i wastenom på gropegatone iämpt äffuer gatone från the tompt iak ärffdhe Trolles Jb Bi 242 (1487, nyare avskr.). Jfr nedan II 10. 8) (på andra sidan) mitt emot. forbödz oleff hoppander at byggie medh tree twert offuer vrweder vtan medh steen STb 3: 297 ( 1496) . II. med ack. 1) vid rumsbestämninr för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. en ställning ovanför ett föremåls yta: öve. han . . . stodh op och ständgdhe hänne wthe och satthe sigh siäluer öwör dören j eth fönster Prosadikter (Sju vise m C) 238 . härtoghen . . . kastade . . . sith pater noster bandh offwer hans hals . . . oc satthe in ffot ower hans hals JMPs 413. - ivir ena sidho, åt sidan, avsides. tha nempdom vi xii men som thet skulle ranzaka . . . tha gengho the xii offwir ena sidho och funno thet for räth ath . . .ATB 1: 133 (1465). remo semo (ɔ remouere) aaffuer ena sio rör oc atskilya GU C 20 (hand 2) s. 158. 2) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse bort över ngt: över. kasta affwer skipbordhit gotz PMskr 26. längs. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 606 f. han .. . took ther fää far ok swin ok ville hwar deriffua hem til sin ouer berga stigh er en liten stwnd EK 3010 . 4) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den betecknade tidrymden: över, allt igenom, under. in til fornämpda pingxdaga offuer eeth aar Rydberg Tre 3: 255 (1453). nw fore ottho aar hade clemet, affwer then tiid mester mognus landbo landbo, stulit en häst Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) . hyberno . . . öffuer vinter boo GU C 20 s. 334 . . . . at then skrederen, som siter wnder her per fortis, skal sitie offuer wintern, om presten skal sitie offuer wintern STb 5: 123 ( 1516) . - ställt efter tillhörande subst. ther ginge the godemen til harnisk pa slottit och höllo all mattin offuer blancke som en spegil STb 3: 333 ( 1497) . \" her erich jensson borgamestere scal haffue och nywta kelleren fore x mark eth aar offuer \" ib 359 ( 1498) . ib 400 ( 1498) . han bleff the nattena ouer j gudhelikom bönom Prosadikter (Barl) 75 . SkrtUppb 265 . Stb 4: 94 (1505). PMSkr 269 .","6) för att beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el. sinnesstämning går ut över el. avser: över. . . . ath egh teras onda bön öwör edher kombär Prosaditer (Sju vise m C) 232. epter han swa war offuerenter medh malseinden, tha bödz fridh offuer hanom wiidh liff och gotz STb 3: 202 ( 1494) . ib 320 (1496). skypperen schall haffwa sin fracht. hwat skada pa grvndet skede, tet gange offuer schip och gotz ib 4: 12 ( 1504) . \" the haffwa loffwat ath wij skulle faa segerwinning affwer troyana stad ath ändalykten \" Troj 229 . - ställt efter tillhörande subst. thette betugede han henne offuer oppinbrliga STb 2: 238 ( 1847) . thu siger mich mynne än reth offuer ib 518 ( 1491) .","7) för att beteckna makt el. myndighet över: över. . . . ath jagh i min persone liiffs tiidh haffua skal wold öffuer same brwnd SJ 2: 256 ( 1494) . diacodos är en sten . . . han haffwer största kraffth affwer diäffla PMSkr 470 . 10) vid rumsbestmningar: på andra sidan om, över. eth . . . stenhus thwers offuer gatan fran tet andra for:ne hws STb 3: 238 ( 1495) . Jfr ovan I 7. II) vid uppgift om antal: över, mer än. geldith war betalad öwer ir ar til förende ATb 1: 6 ( 1452) . - stället efter tillhörande subst.- gaffz her eric jensson ix mark för en twnne smör, vog it pund öffuer Stock Skb 157 ( 1520) . 12) för att beteckna ett företräde: över, framom, framför, mer än. ihesus, aldra karskast ower alla mannanna söner Mecht 340 . vill henne arffua samma halffua grden j gen lösze . . . tha skole the meder lagen nemesth ware offuer alle andre hanom köpe wele STb 3: 195 ( 1494) . thätta är en bön ower alla andra böner SvB 97 (omkr. 1500). 13) för att beteckna ett tilläggande: över, utöver, jämte. . . . oc offuer al styckä gaff han mik VI mark peninga SD NS 3: 593 ( 1420) . \" gaffs helmich x mark offuer sin lön i tet aarit forledt är \" SSkb 74 ( 1503) . STb 4: 20 (1506). - med efterföljandes sats: utöver det att, utom att? kade rin . . . klagade til niclis persson om en kaapa, som han henne aff röffuede pa brona om lywsa dagen . . . och offuer han hade thagit kapan, tha hande han henne slagit, thet klagade hon aller mest STb 3: 117 1493). på, efter. Se sdw 2: 1245. 14) för att beteckna ngt ss icke möjligt att nås av ett annat: över. thz synis wara owir os j omskiptelike matto, älthas ällir wardha driffnom, ok ey röras ällir oroas (super nos esse videtur modis divisis nos impeti nec moveri) SpV 461 . 15) utöver, med överskridande av, emot. rauit . . . . gyordhe honom ower waldh ower lagh ok räth ATb 1: 14 ( 1453) . \" thet skiparen haffwer blygth affwer theras samtykkio oc förordan \" PMSkr 4 . - ivir sik, över måttan. the ware bade offuer sich drvchne STb 3: 131 (1493). ib 4: 138 ( 1506) . JMPs 349. III. med gen.? för att beteckna det som en verksamhet går ut över el. avser: över. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikker göra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . B) adv. 2) tillstädes. kennomps wy . .. ath wy a och offwer warom . . . wm then rätten SD NS 3: 208 ( 1417) . ib 349 (1418). sades aff fore retta, thet hustrv cristin clemitz schal haffue sit bud offuer eller forscriffuit om oleff pancermakeres smör han pa thaler eller fornögie hanom tet her jnnan olauj STb 3: 424 ( 1499) . ther var ii dande men offwer HLG 3: 54 (1525).","3) vid tidsbestämning: genom, alltigenom. the witnade och, ath the lage ther medh samma malt j twa daga offuer och bode thet her falt STb 3: 16 ( 1492) . ib.","4) över, till andra sdian. STb 3: 440 ( 1499) .","5) därutöver, mer. \" soma in toto ij skeppund minus l och ij lispund och it m[a]rkpund offuer \" STb 5: 7 ( 1514) .","6) ovan, ovanför, förut. \" som offwer sagdis \" Lg 822 .","7) på andra sidan. myn gardh . . . oppa köpmannagatho thwärt ywer fran her äwerth grefwaradz gardh SD NS 3: 283 ( 1417) .","8) borta. mattis jonsson, gud hans si[el] nade] , som nw nylian druncknade pa galten (ɔ en fjärd i Mälaren) offuere j meler STb 3: 103 ( 1493) . "],"f":["affwer Svartb (Skolkl) 533 ( 1477) ; PMSkr 4, 18, 26, 269, 470, 504 ; Troj 229 . aaffuer Gu c 20 (hand 2) s. 158. Se SDw 2: 1245),","*ivir al","-all . ","-alle )","*ivir alt , ","*ivir hovudh , se hovudh 1. - Jfr in-, ovan-, thvärs-, thvär ut-, up-, ut-ivir."]},{"a":"ivir","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" I. med dat. som dock ofta, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande el. en verksamhet ofvanför ett ställe, ett läge högre än ett föremåls yta (med el. utan beröring af denna): öfver, ofvanför. en heþers fru som standar ivir cristno altare Bu 22 . \" taflan war fäst thwärt ifuir stolpan ifuir ihesu hofdhe \" Bil 89 . \" tedhis henne sanctus petrus mällan twiggia blusa som ofwir hänne brunno \" ib 109 . \" hördus ängla siwnga iwi funkari \" ib 649 . giordhe kors tekn ower vatneno KL 46 . \" giordhe kors tekn owir karit \" ib. \" skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi vare grift tu staþlys \" SD 5: 563 ( 1346) . kronlyus . . . ywer oss lata gyorä ib. \" hiolt gudz likama owir hans hiärta \" KL 20 . \" täs flere barfridhi !SYNS_DÅLIGT? hauer jwi allom portom, hornom ok wikom \" KS 85 (208, 93) . som äru . . . iffwir iordhena oc vndher iordhena MB 2: 341 . \" arren teþes ensamen iui hans sarom \" Bu 172 . \" wada öuer foot i blod (d. v. s. i blod hvars yta står öfver foten) \" RK 1: 315 . - på. wi fitum ifuer eno fiöl Bil 351 . \" sath ofuir asnan \" MP 1: 6 . \" j skulin sta stadhelica owir (supra) jdhra fötir \" Bir 2: 88 . MB 2: 350 . \" äftir hans dödh syntos fäm roose ouir hans graff \" KL 66 . - vid (bordet el. måltiden). at the tala ey mykit iui borde sino (Fragm. widhir sith bord 14) KS 55 (139, 60). länge sitiande owir bordh (vid bordet el. till bords) Bir 3: 16 . Fr 557, 1986 . RK 1: 733, 2: 3992 . ST 76 . Di 10, 50, 67 . \" swa som the owir bordhit satho \" RK 1: 1678 . ib 988 . \" tha vi satom . . . ouer mat \" Fr 1114 . Iv 2844 . \" thet them fattas ofuir bordhe \" VKR 15 .","2) för att i tidsbestämnin uttrycka en följd: för. i uttrycket dagh ivir dagh, dag för dag, dagligen. jak far hommen aff danmakr ok norge dagh aaffwer dagh BSH 5: 485 ( 1511) . ","3) för att uttrycka vakande öfver, närvaro vid o. s. v.: öfver. wacto iuir hänne Bu 14 . \" las iui þöm siuko (Cod. Bil, Cod. D siukom 975) \" ib 185 . thu skalt enga handa beswernign ellir maning göra hwarte ofwir iern ellir nokot annat ST 33 . - vid. hon (Hagar) . . . wille ey wara ower barnsins dödh MB 1: 198 . hwilke owr thässo köpp waro SD NS 1: 156 ( 1402) . the dandemän ouir skipit waro ib 558 (1406, gammal afskr.). som ower asynenne meth waro ib 2: 70 ( 1408) . när vi (de båda domhafvande) ouir nämdh sathom ib 214 ( 1409). thesse tolf beskedhne män . . . the som öfuer nemþdene woro ib 230 (1409, nyare afskr.) . som affuir thera stempna sithia mz thöm SO 5 . \" affuir thässä endrakth ok stahfestilse til tesse försciffna skroo ware satho fore verkemästara biskedelika män \" ib 7 . stodh mykit folk owir (sysselsatt med) nokrom ärindom KL 4 .","4) för att beteckna makt el. myndighet öfver: öfver (vanl. med ack.). han herras owir hänne Bir 1: 89 . Jfr II 7. ","5) för att beteckna ett viljans förhållande, ett beslut el. en bestämmelse: öfver. i uttryckt ivir eno, öfver ens. the dragha hade owir ene Bo 146 . \" iak vil idher giärna göra ower ena \" Iv 3722 . \" äftir thy wi oos forlikadhom oc jvir eno vordhom \" SD NS 1: 69 ( 1401) . Se vidare under en. Jfr äfven förbindelsen ivir ens under ens. ","6) öfver, angående, om, med afseende på. thz . . . som sara hawer talath ower thinom on oc ower hans modher MB 1: 197 . \" hör hwat sanctus bernardus sighir owir thätta \" Bo 46 . \" vndarstanlikit samuit owir (supra) hiärnans natur \" Bir 1: 100 . \" är thins sons tholomodh mykyt ämuäl owir (super) wranga män \" ib 2: 84 . \" huat görande vare owir (super) tholka misthykkio \" ib 105 . lather jak . . . quittan tenne for:de päder offuer alla maningh SD NS 1: 232 ( 1403) . \" swäria the edha hwar androm ower fridh oc säät \" MB 1: 211 . miskunna thik owir mik syndoghom man Pa 16 . Jfr II 6, 8. II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. en ställning ofvanför ett föremåls yta: öfver. badh . . . prästin sätia gudz likama iwir sina sidho KL 20 . duua . . . sattes iui blomster quisten Bu 6 . hängde brutin iarn iui sin hals ib 168 . \" a swa höghom iordhmwn at han gik ower alt thz wädher ther stormar oc sky wardha i \" MB 1: 158 . \" gak thy owir ena sidho (afsides) \" Bo 46 ; \" se vidare under sidha. - på. leddo til hans asna modhirna ok asna folan ok lagdo sin klädhe ofwir them ok ihesus sättis ofwir asna folan ok redh \" MP 1: 3 . - i andlig mening: öfver. lypt thik vp owir thik siälua oc än owir änglana Bo 46 .","2) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse bort öfver, äfvensom en utsträckning öfver ett föremåls yta: öfver. var färiokarl fatöks folks iuir þät sundet Bu 498 . \" gik sidhan thörfötis jwi wathnit \" Bil 456 . \" lagdhe sith swärdh iwi bekkin \" ib 710 . archen flöt ower watnen MB 1: 170 . \" gaanga afwer dywpa älffwer \" PM 13 . gik . . . orädder jwi brona Pa 23 . han kom jwi ena järn bro in j eet biärgh Bil 710 . iwer land att riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). skal iak lata flödha watn ower iordhina MB 1: 168 . en biscopir aff kanturia farande farande til rom sagdhe thänna sith munkomin ther han foor iwir (under sin färd besökte, passerade) klostir KL 66 . \" han pinadhis yfuir allan sin klena oc iumfrulica likama \" MP 1: 117 . at thätta hallis egh iuir eet land at eno. utan iuir all þy iuir vart rikij är (för vart riki iuir är, öfver hvilka vårt herravälde är el. vårt rike sträcker sig? SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" stoor räddughe oc fasan gik aff honom offwir all landh oc städher \" MB 2: 148 . star hans rykte ouer alla wärldena Di 50 . ","3) för att uttrycka en rörelse genom något: genom. bild. os bör owir (per) mang dröuilse inga i himerikis rike KL 158 . - i. dyrwis han at . . . taka gudhz lagh och withne ofwär sin mwn (assumit testamentum ejus per os suum) Ber 237 . ","4) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den betecknade tidrymden: öfver, allt igenom, under. til at hiälpa rikeno ower siw aara sylt MB 1: 238 . \" födde iosep them ower oaaranith \" ib 256 . \" bestallado stadhen owir liij dagha \" ib 2: 311 . \" sitia . . . fore brödraschapit offuer thet aarit \" SO 107 . - stäldt efter tillhörande susbst. thw dygn owir brwno tornanna MB 2: 311 . aaret offuer SO 101 . ib 108, 194, 198 . ","5) för att uttrycka en riktning till vakande öfver el. närvaro vid: till narvaro vid el. hos. vorto nagre aff radit radit sende aff radzstuen offuer screddera ämbetz stempna SO 117 . \" swa at aarligan wardhe tilskikkadhe thwa radhmen . . . offwer smidha companiens höxsta stempnor \" ib 72 . \" äru alle brödher begärandhe thwa resor om aarith thwa aff radhit offwer höxsta stempnor \" ib 71 . wordho badhe kalladhe . . . jfwir een dödhan man Bil 104 .","6) för att beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el. sinnestämning går ut öfver el. afser: öfver, på. at hänna iui sanctum iacobum Bu 197 . jak skal . . . hans dödh ofwir iudhana hempna ST 363 . MB 1: 271 . \" iwer them att rättä \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). rätta ivi hvar then är brytur widh annan KS 9 (22, 10) . rätta . . . ivi brut manna ib (21, 9) . SD 5: 639 ( 1347) . \" lanzins rät lot han ouer them ganga \" Fr 3122 ; se vidare under ganga 10. bedes . . . dom iuir mannen Bu 21 . \" iui alt þit fölghe lysto þe ban \" ib 77 . \" laatin anghren oc bätringena gaa owir thz som brutit är \" Bir 4: 120 . \" miscunna thik owir mik syndoghan man \" Pa 15 . jak hawir miskund owir (med) moghan Bo 88 . \" bidhiandes honom om miskundh oc mildhet ower (med) the fangana \" Lg 3: 268 . \" var swa stoort haat ofwer cristna män \" KL 307 . hans blodh vari owir os ok vara affödho ib 384 . MB 2: 380 . Jfr I 6. ","7) för att beteckna makt el. myndighet öfver: öfver. justina gik yuer (besegrade el. öfvervann) han Bil 448 . \" thu . . . hawär han skipat iwi alt tit handawärk \" KS 2 (4, 3) . MB 1: 238 . \" wille danske män öffuer siik tagha \" RK 3: 592 . \" mista vald iuir väruldena \" Bu 206 . \" baþ þöm känna sik sin troldom. som iamuäl hauar crapt iuir hauet \" ib 514 . \" fik ey makt owir han \" Bir 3: 4 . \" haffdhe än diäfwllin hop at faa nakat (kanske för nakat vald) owir han )prævalere in eum) ib. radhir ofwir ängla ok all hymil twngil \" ST 109 . rädh owir thz som ther giordhis Bo 59 . \" wi styrdhom öffwir iordhena \" MB 2: 341 . \" at han ensamen skulle kallas oc wara gudh offwir allan then almogha \" ib 148 . foghodhe jwir all spania landh Bil 471 . \" är mannin herra . . . iui al werlzlik diur \" KS 28 (71, 30) . Jfr I 4. ","8) öfver, med anledning af. jak gläz meer owir en syndara hulkin som gör synda angir än owir nio oc niotio rätuisa som äkke thorfwo vidhir synda angir Gr 295 . - med anledning af, om. wardh oc dela ower thenna brunnen MB 1: 211 . - med anledning af, för. swa hämpnados the jonkare owir theris brödhers blodh MB 2: 247 . ","9) i eder och böner: vid, för . . . skull. jak manar thik iwi henna nampn som thik bötir gaff Bil 556 . \" swär ower himerikis oc iordhrikis gudh \" MB 1: 203 . \" swär iak ower gudz liiff \" ib 299 . \" jak bidher thik . . . ower all hälghon \" ib 192 . \" jak iacob bidher thik iosep ower alla hälgho doma \" ib 271 . \" bidher iak thik ower all häligh thing \" ib 354 . ib 347, 396 . 10) vid rumsbestämningar: på andra sidan om, bort om, bort öfver, öfver. hindradho ey thera land som bygdo j öghinomen oc owir (ultra) vatnin Bir 3: 399 . \" som boddho öffwir (trans) iordhans flodh \" MB 2: 12 . ib 39, 234, 260 . sändha sina dotter til en stadh ower ryneth liggiandis Lg 3: 436 . owär (vltra) iämpäbyergh hwgghe SD 2: 24 (öfvers.). - förbi. en prestir foor ther fram oc sa han oc for iuir han MP 2: 207 . - bildl. med förbigående af, utan att taga hänsyn till, utan att räkna? ivir hovudh, öfver hufvud, i allmänhet, i det hela, med ett ord. alt thz gwikt är, oxa kör geter faar, hästa oc camela offwir huffwodh alt thz wi aghom MB 2: 148 ; se vidare under hovudh 6. 11) vid uppgift om antal: öfver, mer än. ey öffwer hundradha väractuge BSH 5: 7 ( 1504) . fan nykyllen . . . som han ower xvij aar (för mer än 17 å sedan) haffde mz bwndhit oc läst (näml. Gregorius) widh stenen Lg 3: 339 . engin thera war ower sex aara (för aar; gen. föranledt af detta ords bruk i gen. vid åldersbestämningar) ib 22 . 12) för att beteckna ett företräde: öfver, framom, framför, mer än. haua han iui alt märan: iui faþor ok moþor liuvan ok käran Bu 74 . hafþe andream käran ok märan iui andra apostolos ok hälgha män ib 143 . \" swa är thu wän jfuir alla quinnor som margarita iwi alla stena \" Bil 541 . \" af þty goþze. guþ hawer oss . . . iwi andrä män . . . laant oc giwit \" SD 5: 561 ( 1346) . \" han var faghir owir (præ) alla människionna synir \" Bo 2 . \" thin ordh äru söt owir (super) honagh oc honagx dropa \" Bir 3: 315 . MB 1: 102 . Lg 37 . \" bätre ower alla thwsanda dagha iordhrikis glädhi \" MB 1: 256 . Bir 2: 285 . Su 175, 179 . mannen är ärlikast ofwer al creatwr KL 309 . \" som var aldra ärlicast owir alla \" ib 359 . \" fulatir owir (præ) alla \" Bir 1: 68 . ib 100, 235 . Fl 1308 . Al 6979 . RK 3: (sista forts.) 4225. Di 132 . Lg 3: 238 . \" thok han ifuir alla män mat ok dryk ifuer matto \" Bil 305 . \" hafdhe högdh owir annor blomstir \" Bir 1: 393 . \" thiin fingger ärens wfwir alla dyra stena \" ib 4: 157 . \" ower alt (super omnia) . . . haff iw til föranna granna förhwxan oc förwarilse \" Su 70 . \" ofwer al thing göm sämio mz allom ib 430. - (?) ther han til herra togh ouer (framför, med förbigående af, i stället för?) mik \" Fr 708 . 13) för att beteckna ett tilläggande: öfver, utöfver, jämte. hwat hanum gafs ifuir sina nerningh thz gaff han fatökum Bil 581 . \" ouir alla thenna willebradh skulde han daghlika hafwa x göda yxkn oc xx yxkn aff hiordhinne \" ST 421 . Bir 3: 159 . BSH 3: 146 ( 1463?) . FH 5: 89 ( 1482) . \" nu gör han mik suasom grat owir (super) sorghena \" Bir 3: 37 . \" göra nakat got thz man gititr owir budhordhit (se supra mandatum extendere) \" ib 2: 300 . \" framledhis owir thz sagdhe han \" KL 385 . MB 2: 380 . 14) för att beteckna något ss icke möjligt att nås af ett annat: öfver. trea !UDDA_TECKEN? dygdhe) äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe, ok äru iui al manzsens skiäl KS 18 (45, 19) . \" the ting som tik äru ofögh iui tina makt \" ib 22 (55, 24) . Su 153 . \" taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). 15) utöfver, med öfverskridande af, emot. ämuäl vatn oc bröþ vm þz taks mz giri iuir enkannelika viþirþorpt. þz är atirhalloghom kräselikin lastir KL 185 . hulke som snärias j tholkom thingom owir (ultra) gudz skiptan Bir : 2: 209 . MP 2: 57 . \" idher scal inthe skee öffuer lagh \" RK 3: 1233 . \" swaa ath the saffwer hans bodh ey göra \" PM 2 . \" thok han ifuir alla män mat ok dryk ifuer matto \" Bil 305 . \" watnin mäktadhos ower mato \" MB 1: 170 . \" til swa owir matto storan fatikdom \" Bo 126 . - ivir sik, öfver måttan. wardh han ith sin ofwer sik drukkin Lg 3: 15 . gangandis ower sik (super se ambularent; öfver sin förmåga?) j storom ok höghom tinghom Su 225 . - öfverdådigt? tha talar än synom ifwir sik Bil 103 . ST 130 . 16) efter, enligt? för thy at gudh ey til städher syndaren länge synda owir hans eghin wilia (ex sententa agere; öfversättningen beror trol. på ett missförstånd) MB 2: 296 . B) adv. ","1) deröfver. \" octouians bygde eet altare lät iui scriua liuandes guþ \" Bu 63 . ","2) tillstädes. \" ware the a oc öuer mädh fornempdom ludeke kaara tha fornempda kalzgardz tompt mäldis \" SJ 38 ( 1426) . \" vtoffuer thette fulle och faste köp ware när och offwir her birger jonsson . . . staffen störbek . . . algut gultsmit \" ib 318 ( 1464) . eskia twa gode men aff thöm som när ok offuer äre SO 154 . \" nar the gode men twa aff radit schulu i stempnan offuer (näml. vara) mz brödraner \" ib 143 . ","3) vid tidsbestämning: genom, alltigenom. swa bidhiandis j try dygn owir MB 2: 319 . ","4) öfver, till andra sidan. ran aat bekkonom ok vilde iwi Bil 710 . \" tho at the haffdona (näml. bron) alla bränt jak skal öwer \" RK 1: 2229 . hwa ower wil Al 5916 . \" the ropadho ower til thz folk ib 5893. atj kunne hitt wffortörffuet vpkomme och offuer strax till findland \" FM 182 ( 1504) . ","5) derutöfver, mer. \" vaxte bialken sua langar. at han var fulänna ok än iui \" Bu 417 . ","1) derutöfver, dessutom. \" jak lifdhe xv aar j världinne sidhan min son for op til himerikis oc swa langan tima owir at som är fran hälgha thorsdagh ok til min dödh \" Bir 3: 285 . \" en ower ath gaff for:de henrik mik XII mark peninga \" FH 2: 97 ( 1433) . ","2) till öfvers, qvar. vm een siäl vare owiraat Bir 3: 67 . \" giuin gudhi thz owir aat är \" ib 259 . - Jfr här-, ovan-, thvärs-, þär-, up-, -ut-, utan-ivir."],"f":["ivi . ","iwi . ","iui . ","liwer . ","ifuer . ","ywir SD 5: 639 ( 1347) . ","ywer ib 563 ( 1346) . ","yfuir MP 1: 117 . ","yuer Bil 448 . ","öffwir . ","öffwi . ","öwer . ","öfuer . ","öffuer . owir. ofwir. ower. ofwer. wfwir Bir 4: 157 . ","affuir SO 5, 7 . ","affwer PM XIII, XIV, 13, 25. aafwer BSH 5: 78 ( 1506) . ","aaffwer ib 78 (1506), 485 (1511); PM 2 ),","ivir at , "]},{"a":"ivir andvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverantvarda, öfverlemna. \" haffuer hanom kerlige offuer antwordet oc faat hans fäderne oc möderne \" SJ 345 ( 1468) ."],"f":["offuer antworde )"]},{"a":"ivir flödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flöda öfver. sidhan owir flödhe (superfluit) watnit Bir 1: 36 . ib 37 ."],"f":["owir flödha )"]},{"a":"ivir sa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v- öfver (det som redan är sådt). i thesso helgo läst nämpnas fyre först then som sadde godha sädh swa then som öfuir sadde (motsv. ställe MP 2: 47: iuir sadhe) ondha sädh, swa akirsins gömare ytirsta akirsins skärare MP 1: 73 . \" ouinlike mannin kom owirsadhe thizstillin \" Bir 3: 232 ."],"f":["öfuir- . ","owir- )"]},{"a":"ivir sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beskylla för. han hafwir mik thz falsklika mz orät ofwir sakt ST 457 ."],"f":["ofwir- )"]},{"a":"ivir sima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["simma öfver. the . . . wildo ofwir sima ST 525 ."],"f":["ofwir- )"]},{"a":"ivir sitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara aflägsen? then hauer annan som iwi sitter KS 79 (194, 86) ."],"f":["ivi sittia )"]},{"a":"ivir siudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjuda öfver. kätilin böriadhe ofwir syudha ST 21 . RK 3: (sista forts.) 4483 . Jfr siudha ivir."],"f":["offuer- RK 3: (sista forts.) 4483 . ofwir syudha),"]},{"a":"ivir ymningas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga öfverhand. vranglikhetin iuir ympningas iuir matto MP 2: 219 ."],"f":["-ympningas )"]},{"a":"ivirata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttligt ätande, fråsseri. wi älskom rät änga ower aato Al 6111 . \" vakten thz idhir hierta tyngis ey . . . aff ofuiratho oc drykkenscapp \" MP 1: 20 . vaktha sigh . . . for alla handha öffwer aatha oc dryckyo LB 7: 180 ."],"f":["ofuiratha . ","ower aata . ","öffwer aatha),"]},{"a":"ivirata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttligt ätande, frosseri. JMPs 585."],"f":["offweraatha )"]},{"a":"iviraxladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Se ivinaxladher."],"f":[]},{"a":"iviraxlaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["iwin- . ","ower . ","owor- )"]},{"a":"ivirbeskedha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestämma, fastställa. som offuertalit, forlicht ok offuerbeskedith war j dandemantz nerwaran STb 2: 442 ( 1490) . haffuer . . . hinrik forwylkoret sigh at föde och vppeholle beggis theris hustuer moder . . . som thera mellen offuerbeskedit är och offertalit i dandementz nerwaran SJ 2: 168 ( 1490) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirbetygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överbevisa. med dat. och ack. . . . ock offuerbetngedes hanom tet at han swa sacht hade STb 2: 579 ( 1491) . - med dat. och bisats, inledd av at. wytne, som hanom offuer betugade, at han hade sent budh til quinnan STb 3: 117 ( 1493) ."],"f":["offerbetuga )"]},{"a":"ivirbetygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverbevisa. med dat. och ack. worder hanom thz offuer betygat SO 151 ."],"f":["offuer betyga )"]},{"a":"ivirbevisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överbevisa. \" hulkit han kunde honum ingelund offuer bewise STb 5: 50 (1515). \""],"f":["offuer bewise )"]},{"a":"ivirbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) befalla, öva myndighet, regera. . . . at rätwise herra the owerbiwdha ey for giri, vtan for thiänist skuld MB 1: 103 . 2) befalla, pålägga. thu . . . nw mik offwirbödh (impunxisti), thetta ärffuodhe Mecht 279 ."],"f":["ower- . ","offwir- )"]},{"a":"ivirbliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara öfvrig, återstå. them androm sönomen chaath som waro leuite oc offwirbliffwo MB 2: 54 ."],"f":["offwir- )"]},{"a":"ivirblodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["översköljd av blod. han war aller offwerblodoger aff gresca manna blod (totus in occisorum sanquine cruentatus) Troj 128 . Jfr ivirvater."],"f":["offwerblodoger )"]},{"a":"ivirbläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blåsa (ngt) över (ngn). the makten som all tingh ouerbläsende sin helga andha thom wedherqwäker ok j liifwe holder hon kallas then helge andhe SvKyrkobr (Lucid B) 123 ."],"f":["ouer- )"]},{"a":"ivirbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bot för begången synd. MB 1: 284 ."],"f":["owerbot )"]},{"a":"ivirbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) erbjudande? sielffuer bödh erich sigh j retten offuerbodit at staa och plega hwariom reth, hwo hanom hauer til ath thale STb 2: 462 ( 1490) . Jfr ivir budhugher."],"f":["offerbod )"]},{"a":"ivirbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makt, myndighet. \" radha blodhe mz juirbudhi: ok mena likanum oloflican lusta \" Bil 353 . ST 47 . \" gaff honum herradom oc owerbudh ower alt babilonie rike \" MB 1: 15 . \" styrsl oc owerbudh til aldra thera gaghn som sins herra budh lydha \" ib 86 . \" at the magho nagher thing skapa, eller omskipta mz sit owerbudh \" ib 293 . Bil 249 . MB 1: 21 ."],"f":["jfuer bodh Bil 249 . owerbudh),"]},{"a":"ivirbudhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sig erbjudande, villig, redobogen. her waro the ouerbudhoghe sin rät göra til SJ 66 ( 1437) . ib 73 ( 1439). BSH 5: 471 ( 1511) , 538 (1514?), 556 (1516). FM 569 ( 1512) ."],"f":["ouerbudhogher . ","-budhoghe SJ 66 ( 1437) . ","öffuerbodugher: -bodugh FM 569 ( 1512) . ","ouerbödhugher: -bödhughe SJ 73 ( 1434) . ","offuerbödugher: -bödugh BSH 5: 538 ( 1514?) . ","öffuerbödigher: -bödigh ib 556 ( 1516) . ","öffuerbödiger: -bödige ib 471 (1511)),"]},{"a":"ivirbudhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sig erbjudande, villig, redobogen. stodh arwidh olsson . . . fore rettin oleydet ok ofelath fiärde tiidh offwrbögdog ath swara till retta STb 1: 14 ( 1475) . ib 72 ( 1476) . thesse efftirscriffne wara offuerbudhigh oc ginge lagh ATb 3: 14 ( 1493) ."],"f":["offerbudhigh ATb 3: 14 ( 1493) nom. pl. m.). ouerbodugh ib 2: 393 ( 1492) . ","offwerbögdog STb 1: 14 (1475), 399 (1482). öffuer bödich ib 2: 403 ( 1489) ),"]},{"a":"ivirbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bygga (öfver) bygga (på). bildl. lärandhes os oppa fatikdomsens grwndhwal owerbyggia alla andra dygdher LfK 25 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överbyggnad? påbyggnad på hus? . . . ther medh alth thet andra for:ne fryt och quit medh then offuer bögningen öster ath bögdh är fran kocha skorstenen STb 3: 237 ( 1495) . ib 238 (1495). eth opbygd stenhuss . . . medh smedie grund och öffuerbogningh SJ 2: 274 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"ivirbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överlåtelse (av jordegedndom) till annan släkt? \" iak . . . haffwer giort et iordhaskipte oc offwerbyrdh i rinkastom . . . meth hedherlikom manne herra jönisse bäinctzson \" SD NS 3: 537 (1420). ib 542 ( 1420) ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördraga, hafva öfverseende med. med ack. räddos ioseps brödher at iosep monde hawa ower borith thera ondzskap fore sins fadhers skuld MB 1: 271 . Jfr bära ivir."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirdadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverdåd, öfvermod. \" hommodh och öffuerdath \" RK 3: 1789 . - öfvermodigt el. fräckt beteende. war sthorä fauisko ok owirdadh. ther wi moth idher nadhe giort haffwm BSH 3: 176 ( 1466) . - öfverdådig el. omåttlig gamman. giordhe sik mykla frögdh oc glädhi oc mykyt owerdadh mz ätandhe oc drikkande oc danz oc frögdh Lg 3: 192 . ","2) ståt, prakt. \" han holth thetta staath mz moodh och stoort öffuerdath \" RK 3: 152 ."],"f":["owerdadh . ","öffuerdath )"]},{"a":"ivirdadhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["övermodigt, fräckt. flere klagemall, som han hade giort alt oerlige och offuerdadelige STb 5: 66 ( 1515) ."],"f":["offuerdadelige )"]},{"a":"ivirdadhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["övermodig, fräck. eptir sa dana offuerdadhogh ordh Arfstv 22 ( 1461) . gaffs oleff . . . liff fore then offuerdadige gerning, ssom han giort hade appenbarlica a lywsa dagen vtan lauerens guldsmetz gataboda fönster, ath han rychte han[s] sölff vth pa gatan STb 3: 192 ( 1494) . ib 237 ( 1495) . . . . at the eygh i ölsmatte medh offuerdaich ordh sich sielffue forbrythe i nagre matte medh ordh, taal eller gernynger Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . \" kom her eth rychte, thet k. h. (ɔ: kung Hans) hafver legt 4 overdagia schalka hit up til vor stadh Hist. Tidskr. 1: 400 (1509). - presumpcio . . . skamdierffua ok owärdaadoger (fel för owördaadoghet?) \" GU C 20 s. 483 ."],"f":["offuer- . ","-dadiger . ","-dadich . ","owördaadoger GU C 20 s. 483 . "]},{"a":"ivirdadhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överdåd, övermod. \" wi torffuom ey lenger effter epterdömilse sökä vthan konung e. som med offerdodoghet giörde huat han wildhe \" Thomas Varningsbref 7 . tha stande then ena zachen vpbruthen medh then andra for sina offuerdaadicheeth STb 2: 448 ( 1490) . ib 537 ( 1491) . . . . och ath the eygh i offuerdadicheet stycke eldh pa hwss eller byn, ther schad aff komma kwnne Ryberg Tr 3: 492 (1502). - överdådig el. övermodig handling. at nogre offuergeffne skalke . . . j dalane haffue them företaghit stor offuerdaghet STb 5: 324 (1521, Kop). - Jfr ivirdadhogher, slutet."],"f":["offer- . ","-dadighet . -dadicheet(h)"]},{"a":"ivirdadhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverdåd. DD 1: 237 (1521, afskr.) ."],"f":["offuerdadighet )"]},{"a":"ivirdagga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestänka (ss med dagg). hwlka (ɔ Brieseis) han (ɔ Troilus) j bland söthom kiilss mz gratande tarom offwerdaggadha Troj 169 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirdaghthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överenskomma. . . . at tet swa therra mellen forsletit wort och offuer dachtingat til len fulkomen ända bade om löst och om fast, alt quit thera mellen STb 3: 418 ( 1499) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirdarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket dåraktig. tha är alt wardt arffwode oc möda fafäng och offwer darligen Troj 255 ."],"f":["offwer darligen )"]},{"a":"ivirdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överdel. \" pilara ällir stolpa haffuandis hoffuodh ällir owerdela (capitella) aff klarasta saphir sten \" Mecht 152 . korsens owerdeel teknar min kärlek ib 193 . - på kjol. reno . . . wlgariter offuerdeel GU C 20 s. 523 . tesse skattade . . . een quinno kiortil för xij öre nidirdelin oc xii öre öffuirdelen ATb 2: 106 ( 1478) . - om högre el. längre upp belägen del av tomt. STb 1: 228 (1480), 2: 330 (1488)."],"f":["offuer- . ","ower- . ","öffuir- . ","-deel )"]},{"a":"ivirdela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dela, fördela. \" worth swa offwerdeelth och offuerlagt, ath fornempde laurens matssons deel är jteht hwseth \" STb 2: 141 ( 1486) ."],"f":["offwerdeelth )"]},{"a":"ivirdomare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överdomare. Beckman Stud 81, 82 (omkr. 1450)."],"f":[]},{"a":"ivirdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. ","1) öfverdragen, öfverhöljd omgifven. syntes alt änneth owerdragit mz blodh oc blanat Su 35 . \" wart hymellan snarlika owerdraghin mz mörkasta sky \" Lg 3: 304 . komo the til een rädheligan dall . . . ouerdraghnan mz dödzens mörkre LfK 220 .","2) [Jfr Mnt. overdragen] öfverensstämmande. medh enom godhom owerdraghnom wilya SD NS 1: 676 ( 1407) . ib 677 ( 1407) ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. ","1) överdragen, överhöljd, omgiven. \" obductus a um öffuer dragin \" GU C 20 s. 368 . "],"f":["ower- . ","öffuer- )","*ivirdragha sik , upphäva sig över. med dat. jak war swa mykit ödhmiuk aff minom barndom, at iak mik aldrigh owerdrogh ällir foresatte nakre creature (numquam me creaturare pratetuli) Mecht 136 ."]},{"a":"ivirdrykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttligt drickande. fore thenna offuirdrykkiona ok fyllona JP 99 . \" fultgöra for kräslica ato oc langa bordsatu oc ofuirdrikkio \" MP 1: 98 . LfK 200 ."],"f":["owerdrykkia: -o LfK 200 . ","offuirdrykkia . ","ofuirdrikkia )"]},{"a":"ivirdrykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttligt drickande. fore thenna offuir drykkiona ok fyllona, fforwarar os sanctus paulus MP 5: 53 . ib 56 ."],"f":["offuir- )"]},{"a":"ivirena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma över ens, avtala. j alla hande vort kirkian skyllogh hans attes arffuinga cxlvij (147) marck . . . ok ther medh swa ner offuer talit och offuerent STb 2: 595 ( 1491) . \" allaledes som vtskorne scrifften jnneholler ok wtluder, som the gode men ther offuer ware medh begges theris samtyckio thera mellen offuerenth \" ib 3: 175 ( 1494) . \" om theris fedorne war alt affskilth och ouerent tilforind som tenkeboken jnneholler \" ib 4: 286 ( 1512) . ","2) part. pret. om person: över ens, ense, förlikad. kendes the thöm pa alle syder ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden SJ 2: 192 ( 1489) . worto forscriffne erich ok hinrich swa offuer enthe och forlichte STb 2: 563 ( 1491) . SJ 2: 192 ( 1491) . STb 3: 61 (1493). epter han swa war offurenter medh malseinden, tha bödz fridh offuer hanom wiidh liff och gotz ib 202 ( 1494) . ib 250 ( 1495) . \" at the offuer ente ware medh en kerlige sämia och gaffue hwar androm hwan iij:e penning \" ib 255 ( 1495) . SJ 2: 282, 284 (1495). STb 3: 394 ( 1498) . \" ath the sina mellen vel offuerente ware til en fulkomen ända \" ib 4: 8 ( 1504) . ib 133 (1506).","3) göra till föremål för övrenskommelse el. uppgörelse. Se sDw 2: 1345. - refl. *ivirenas, komma överens. samma dach sades och offuerentes radit, swa ath . . . STb 4: 94 ( 1505) ."],"f":["offuer- . ","ouer- . ","ower- . ","-enter . -enther. -eenther),"]},{"a":"ivirfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["ouerffald )","*ivirfalz qvärn?"]},{"a":"ivirfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överfalla. \" är eij under att turken öfverfaller christendomen, när han höre them eij eens för thenne nye lere Linkbiblh 1: 200 (1526, Brask). \""],"f":["öfuer- )"]},{"a":"ivirfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öfverfara, genomfara. innan all the land thu ower foort Al 9776 . enghen wari the blomster ängh, huilka ey ower fari waar skörhet Su 74 . - öfverfara, fara omkring. saawith swm the offwer fore BSH 5: 445 ( 1511?) .","2) öfverfara, fara öfver (ett vatten). tha han ville owir fara flodhina eufraten Gr 313 . \" sat quar tha andre cristne herra iwir foro \" Bil 827 . \" swa ath frw jngeborgh ingelunde hedan offuerkomme for än hon met eder offuerfarer til hopa \" FM 182 ( 1504) . ","3) genomgå. thessa lifsins ände . . . hulkin alle skulu hafwa ok owir fara Bir 1: 216 . ","4) gå förbi. seer thu thins owins asna thröttan vnder byrdhe liggia, tha skaj thu ey för owerfara än thu lypter op byrdhe mz honum MB 1: 340 . - bildl. thera äghor är licammans frälse ok världinna vmgangilse ok alla the inuidhio hänne til höra ther skulu the mz vilianom owirfara ok aldre meer atir koma (aquibus tota voluante se debeant irremedialiter seperare) Bir 2: 256 . ","5) gå förbi, tillryggalägga, lemna bakom sig. wngdompsins aldher . . . hafuer thu nw rena owerarit Su 164 . ofwerfor thu nu . . . barnarät ib 435 . Lg 3: 467 . ","6) tanklöst rabbla up. all the halff ordh oc brutin som thesse brödhir ofwir fara oc forsuma j thra tidhum ST 162 . ","7) förbigå, underlåta att tala om. med prep. um. i nakrom besynnerlikom dygdom om huilka nw fläste tigiandhe owerfara Su 153 . - med ack. pass. hulkit ey vare värt ouerfaras mz glömsko Lg 3: 582 . ","8) förbigå, åsidosätta. tha han hanom haffwer, owirfar han wäl alt annat Su 287 . ","9) gå öfver, gå förbi, förflyta. at engin time skuli owir fara wtan gangn oc frukt Bir 4: 118. sidhan noe flodh var owirfarin ib 3: 422 . \" tha huxins retilse ok wredhe är owir farin \" ib 9 . \" snart owerfar thz som dröffuer \" Su 142 . 10) öfverträda, bryta. hulkin hans tio budord hauir opta brutith oc ouir farit MP 1: 244 . Bir 4: (Dikt) 230. Ber 38 . \" han hawir owirfarit döpilsins lofwan \" Bir 4: 344 . \" iuer fara þet som nu är sakt \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). II) besegra, öfvervinna. af hulkom nakar är ofuir farin oc foruunnin, hans thräl är han MP 2: 108 . ofwärfar (supera) mz thuliomodh thera hat Ber 116 . ib 119 . 12) vederfaras. alt thz honom war owerfarit Lg 3: 399 . - Jfr fara ivir."],"f":["iuer- . ","owir- . ","ower- . ","-farer FM 182 (1504)),"]},{"a":"ivirfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","9) gå över, gå förbi, förflyta. huilken peninge swmma the bekende thöm vel fornögde ware j fye termyn, huilem thermyn ey är mera [än] iij offuer faren ok swmman all är bethalit STb 4: 176 ( 1507) . 10) olovligen gå in (på annans område), göra intrång. Jfr Sdw 2: 1245."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirfarilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" öfverträdande. gudz budordha ouirfarilse MP 1: 342 ."],"f":["ouir- )"]},{"a":"ivirfaring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överträdesle, övervåld? viliom vy haffua honom . . . i war leyda felighet fridh häghn och beskermelsse for alla the gerninga och öffuerfaring som han giort hauer Mon Dipl Sv 8 ( 1441) . "],"f":["öffuer- )"]},{"a":"ivirflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga över. höghelighere offwer fliwhger (perrolat) hans hiärta guddomsens dipa lönlighin thing, offwer andra hälgha män Mecht 28 . - flyta över, höja sig över.- thu som swa frilleka wnkom oc owrflögh all förgangliken tingh Su 179 ."],"f":["ower- . ","offwer- . ","-fliwgha )"]},{"a":"ivirflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) flöda över. eg. och bildl. superfluere öffuer flyta GU C 20 s. 281 . thär som formykit war owiorflytande lastin, mz eue affgangh, war nw owirflytandhe nadhin mz wwinnonna forbätringh SpV 167 ."],"f":["owir- . ","öffuer- )"]},{"a":"ivirflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) flöda öfver; äfven bildl. öfverflöda, finnas i öfverflöd, vara ymnig. swa som thz kar ther staar vndir nakrom ström opfyllis aff vatneno ok swa som vatnit owir flytir (effluit) ok tho är karit altidh fult aff strömsins fluti Bir 3: 411 . \" aff owerflytandis tharannas watn \" Lg 3: 399 . \" thz fulstoppa oc owirflytande blodh hulkit thu vtgöt \" Bir 4: 209 . \" gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst och saman stöt ällir samanält ok jfwi flytande (supereffluentem) \" MP 1: 207 . \" lönin äru . . . rokadh oc yuerflytande \" ib 211 . \" her owerfflyter alt thz som kan astundas \" Su 137 . \" til tekn oc märke mins största kärlekx oc owerflytande mildhetz \" ib 186 . - öfverflöda, hafva öfverflöd (af). gudz modhir kungör huru hon är vpfylt kar, ok owirflytande mz nadh Bir 4: 371 . ","2) vara öfver, öfverskjuta. siäx stunder eens dagx som ower flyta MB 1: 63 . \" siäx owerflytande stunder eens aars, oc siäx annars aars, oc siäx thridhia aars, oc siäx owerflytande stunder flärdha aars \" ib 64 . \" i swa mangom aarom hafdho owerflotith niotighi dagha oc en dagher än ey gömids bisext \" ib 65 . - trans. öfverskjuta. nw hawom wi en dagh owerflytande wart aara tal hwart fiärdha aar MB 1: 64 ."],"f":["jwi- . ","yuer- . ","owir- . ","ower- . "]},{"a":"ivirflytelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i överflöd. Gu C 20 (hand 2) s. 17. han mätther them offwerflyteligha (affluenter) j äwärdhelighe frälse Mecht 52 ."],"f":["offuerflythelica . ","offwerflyteligha )"]},{"a":"ivirflyteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som flödar över? dilutus a um bortflytin jtem dilutus a um idest distrempratus otemprader ok öffuerflydelikin GU C 20 s. 188 ."],"f":["öffuerflydelikin )"]},{"a":"ivirflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. överflöd, ymnighet. här är hwitha lilianna renlekir här är andeligha äplanna owirflytilse (exuberandtiæ) SpV 120 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) överströmma (ngn med ngt), komma (ngt) att överströmma (ngn). tha skal offwerflödhas mik al lustelikhet SkrtUppb 20 . thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas mdäh alle luste[li]khet ib 26 . iak wil . . efwerflödhas i lustelikom thingom ib 82 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirflödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["öfverflödigt, i öfverflöd. nar vi hawm . . . brödh oc klädhe. äpte thy som tharfwin tilsighir. ey owirflödhelica Bo 35 . PK 221 . - i för stor mängd. oppa thet at ey hafuis ofuirflödhelicha folk j clostirsins brödh VKR 38 . Bir 5: 121 ."],"f":["öffwirflödhelica Bir 5: 121 . owirflödhelica. ofuirflödhelicha. öffwerflödelige PK 221 ),"]},{"a":"ivirflödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["överflödigt, i överflöd. . . . at thu . . . them skipt oc deelactogha göri owerflögdheliast (affluenstissime) allom siälom Mecht 5 . ib 119 . \" thän hälghe ande wpfylte honom swa sötelika oc swa owerflödelika \" ib 131 ."],"f":["offwer- . ","ower- . ","-flödelika . superl. owerflögdhelikast Mecht 95 ),"]},{"a":"ivirflödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) öfverflödig, onödig. gifuir sinom likama enkte ifuirflödhelikit MP 2: 77 . fly owirflödhelik thingh Bir 1: 144 . ib 1: 60, 358, 2: 44 . MP 1: 150 . ","2) omåttlig, öfverdrifven, allt för häftig. owirflödhelik glädi Bir 1: 154 . \" skule thin laatir eygh vara ofwirflödhelikin (excussus) \" Ber 270 ."],"f":["ifuirflödhelikin . ","owirflödheliker . ","ofwirflödhelikin )"]},{"a":"ivirflödhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) överflöd, omåttlighet, yppighet. Mecht 301 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirflödhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverflöd, ymnighet, rikedom. \" hulkom swa mykin fatigdombir var j heluiti huru mykin ofuirflödlikhet här var j iordrike \" MP 1: 20 . ib 92 . \" then som lös os quittir är af rikedoma thunga oc iwirflödhelikhet ib 2: 103. \"","2) öfverflöd, omåttlighet, yppighet. ouirflödhelikhet i mat oc dryk Bo 45 . ib 140 . MP 1: 22, 189, 260, 267, 311 . Bir 1: 12, 81, 120, 121, 132, 192, 239, 248, 289, 310, 369, 2: 75, 229, 238, 3: 84, 4: (Dikt) 248. ST 146, 392 . VKR 20 . LfK 20 . \" af klädha fanytte ouirflödlikhet \" MP 1: 187 ."],"f":["ifwirflödhelikhet Bir 4: (Dikt) 284. öwerflödelikhet LfK 20 . ","ouirflödhelikhet . ","ofuirflödhelicheit VKR 20 . ","ofuirflödlikhet MP 1: 20, 22 . ","ouirflödlikhet ib 187, 189 . ","ofwirflödhlikheth ST 146, 392 . ","ouirflodhelikhet MP 1: 260, 267, 311 . ","ofuirflödlikhet ib 92), "]},{"a":"ivirflödhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) omåttlig. \" jtem immunis dictur ventri indulgens fratzare oc offuer flödhogher \" GU C 20 (hand 2) s. 13."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirflödhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) öfverflödig, onödig. \" tha sampnas mikin ofwirflödhugh wetzska i kroppenom \" LB 3: 173 . ib 174, 175, 176 . owirflödogh ordh Bir 4: 74 . \" at ey haffwins nakat owerflödhwkt folk \" ib 5: 121 . ","2) öfverflödig, omåttlig, yppig. ath han ey wordhe off kaater oc ey ofuerflödugher af kräselikom kost VKR 79 . Bir 4: 36 . LfK 83 . Su 128 "],"f":["owirflödogher . ","ofwirflödhugher . owerflödhwgher: - flödhwkt Bir 5: 121. ofuerflödugher. ","offwirflödegher: -flödegha LB 3: 174 . ","el . ","ofwirflode (för ofwirflodoge?) LB 3: 174 ), "]},{"a":"ivirflödhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) överflöd, mer än behövligt förråd. oleum philosophorum . . . wärmer, smälther, lossar gönom gangher, förtärer öffwerflödhogheth PMSkr 405 . 3) överflöd, omåttlighet, yppighet. SkrtUppb 358 . \" hans största atherhaldh haffwer wpfylth alla mina offwerflödhoghet (intemperantiam) \" Mecht 71 . SvB 71 (senare h. av 1400-t.). GU C 20 s. 403 . JMPs 552."],"f":["offwer- . ","öffwer- . ","öffuer- . öuir-. -flödhugheyt. -flödighet),"]},{"a":"ivirflödhoghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverflöd, mer än behöfligt förråd. nar ofwirflödheth halz i gen moth naturinne lop som äro menstrua oc amoride LB 3: 173 . ","2) öfverflöd, ymnighet, rikedom. kärlekssens ympnoga owerflödoghet Su 82 . ","3) öfverflöd, omåttlighet, yppighet. gödha the sin krop mz yfuirflödoghet MP 2: 77 . alla retir han til iuirflödoghet ib 190 . \" han (Bachus) radher fore offwerflodogheet alla \" Al 6780 . ib 6957 . Ber 289 . Su 58, 239 . \" vtan ofuirflödhugheet j rynkiom oc storom faalom \" VKR 11 . \" af klädha fanyte ouirflödoghet \" MP 2: 132 ."],"f":["yfuirflödhoghet . ","owerflödoghet . ","ofuirflödhugheet . ","ofwirflödigheth . ","offwerflodhogheet . ","owerflodigheet Al 6957), "]},{"a":"ivirflöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["offuir- )"]},{"a":"ivirflöþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ivirflöds vatu","ouärflöþzofuerflodz- )"]},{"a":"ivirflöþe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfverflöd. \" þät þe lägia af . . . ald ifir flöþe \" Bir 4: (Avt) 180. alt þät är ifir flöpe, þär til ing sins gömis, vtan til höffärþe ib 179 . - gen. ivirflödhis (iwiflödhis. ywerflödhis Lg 468 . ","1) öfrig. mz manasses söner, them som offwirflodes (reliqui) waro MB 2: 45 . ","2) öfverflödig, onödig. \" predikativt. the rikedoma ther owirflödhis varo \" Bir 2: 259 . \" vm nakre (näml. tjenare) äru owirflödhis \" ib 3: 259 . \" bedhandis thz som iwflödhis är \" Ber 131 . Su 416 . \" finz nakot när tik owerflödhis, thz skel snarleka fran tik \" LfK 142 . - attributivt. owirflödhis atirhald Bo 137 . \" owerflödhis ordh \" LfK 195 . owerflödhis tanka ib 198 . \" owirflödhis thing \" Bir 2: 92, 184, 3: 124 . \" aff owirflödhis oc oloflicom thingom \" ib 2: 41 . \" al liuir flödhis thing Mp 2: 72. for ofwerflödhis tharfwa skuld \" Su 421 . \" taker ey fanytta oc ofwerflödhis (superfluitatis) gafwor af mannom \" Ber 169 . ","3) öfverflödig, omåttlig. \" attributivt. af ouirflödhis oc kräselico ato \" MP 1: 189 . \" j rika manna gardhom är ouirflödhis kostir \" ib 334 . \" j owier flödhis mat ok dryk (comessationibus) \" Bir 1: 397 . \" ofwerflödhis krase \" Su 457 . - öfverflödig, yppig. attributivt. af iwirflödhis (ornatis) klädhom KL 229 . MP 1: 187 . Lg 468 . Bir 2: 175 ."],"f":["owirflödhis . ","owerflödhis . ","ofwerflödhes Su 416 . offwirflodes), "]},{"a":"ivirforgylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgylla. aller campen j ahns sköld war offwrforgyldt oc gooll Troj 122 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfverfull. \" tha bwken är owerfuldher \" LfK 83 . \" himerikis glädhi är ful ok ofuirful \" MP 1: 29 ."],"f":["ofuir- . ","ower- )"]},{"a":"ivirfylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttlighet ( i mat och dryck). MP 5: 52 ."],"f":["offuirfilla )"]},{"a":"ivirfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverfarande. \" wars herra pascha äre oc hans owerfärdh (transitus), fore thy at iak skal the nat fara ower alt egipto land \" MB 1: 308 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfvermäktig? iak wardhir thik än owerfärdog (Cod. A öfrit 519) man ST (Cod. Asc.) 560 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra öfver (ett vatten). the mö, som iak her sniman ouer fördhe Fl 736 . \" warth strax öffuer fördher \" Di 301 . skal tik oskadda owerföra tässa flodhena Lg 3: 300 . Jfr föra ivir."],"f":["öffuer- . ","ower- . ","ouer- )"]},{"a":"ivirföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) föra över. wi mattom . . aff wärldhennas smittehelikhet ower föras til hymmelska tingannas asyn oc beskadilse JMP 139. mz födzlomen owirförir (transfert) han (ɔ visdomen) sik j hälgha siäla SpV 191 . - föra över (ett vatten). om the ouerkome kunne swadan olage köpmen, skola [the] them behindre oc ouerfföre hit til stocholm med skep oc godz STb 5: 328 (1521, Kop). 2) föra (ngn) över el. genom (ngt). hwar lucas christum wan härra twa oc siw tio forfädhir owirförde (per CXXVII patres transduxit) SpV 504 ."],"f":["owir- . ","ower- . ","ouer- )"]},{"a":"ivirgadde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överman? \" jngen aff grechan war hans (ɔ: Achilles´) offwergaddhe \" Troj 74 ."],"f":["offwergaddhe )"]},{"a":"ivirganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) gå över el. igenom (ngt). abs. thär man enkte omskiptas, thy at han är thär alla thima owirgangande (transcendens) SpV 583 .","7) gå förbi, förflyta. siex saker äru at forman ma skäligha epsäia sith ämbite . . . ok en tho at han ma atir welias nar the sakenar äru ouirgangna Abbedval i Vkl 99. äptir thet flodhin (ɔ syndafloden) war offuir ganghin MP 5: 160 . 8) överträda, överskrida. nakra the människio, som osidogh är, ok owirgangandhe mz sinom osidhom sinna eghna nathurs lopp SpV 125 . 12) övergå, överträffa. med ack. el. dat. skodhin lilionar j akrenom . . . huru the owrigaa konungxsins salomonis prydilse SpV 25 . \" the kraffthin ällir fägrindin, som naturlikin är j thingeno, är mykit owirgangande thz som görs aff människionna kosnt ib. ib 536, 576. mannighe syons dottere the sankade sigh til hope rikedoma än thä äst thom allene owerganghen (superata es) \" SvT 25 . JMPs 394, 403. - vara (ngn) överlägsen. tha komma troyaner tiill sig jgen, oc sökte swarliga j moth grechana oc giorde them storan skada nar konwng pollux thetta wart war th (troyaner el. dyl. sannolikt uteglömt) offwergyngo grechena (dum . .. prospicit aduersus suos Grecos preualere Troyanos) kom han . . . j striden Troj 28 . - abs. SpV 193 . afwndas människian thär widh, at iomkristin ofwerganger äller är mera framtakin än hon SkrtUppb 255 . än tha t hänna wranghet war stor, tha offwergik gudz miskundh JMPs 407. - part. pres. överlägsen, utomordentlig. jpersophia . . . owergongande wiisdom GU C 20 (hand 2) s. 43. anama tässa böner i them owrgangande kärlekenom, i hwilkom thu anamade al thins aldra hälgasta licoma vnder oc saar SvB 510 (börj. av 1500-t.). hwi min pyna war swa offwrgangandis oc osäliga stoor SkrtUppb 148 . äpter tinne offwärgangandhe milhet JMPs 263. ib 274 . 14) övervinna. SpV 37 . \" thär fore skullin the owirganga ((superabunt) kötzsins kärlek \" ib 334 ."],"f":["owir- . ","ouir- , offuir-. offwir-. owr-. ofwer-. offwer-. offwär-. owergonga: -ande GU C 20 (hand 2) s. 43. owirga: -gar SpV 25, 536 . ","offwergaa: -gaar JMPs 394. awirga: -gar SpV 576 ),"]},{"a":"ivirganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverträdande vthen dyns bodz offwer gango Gers Frest 52. ","2) upphöjdhet, förträfflighet. \" aff guddomsins owirgango (excellentia) \" Bir 4: 24 ."],"f":["owir- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","öfverflödande . nogh ömpnogh owergangandes (superbundans) synda both Su 187 . ib 331 . ","2) öfvergå (ett vatten). offwir gak tässa iordanis flodh MB 2: 3 . ib 4, 7 . \" gudh borttörkade vatnet j ware asyn til täss wi alle offwir ginghom \" ib 12 . ","3) genomgå, tillbringa. \" thiman . . . skälika owirgaa \" Bir 4: 61 . ","4) öfvergå, tillryggalägga. then (bron) skulde nicholaus vm ens iwi gangha Pa 23 . ","5) gå förbi, undgå. at owerga then oändelika dödhen Lg 3: 693 . ","6) öfvergå, förbigå, försumma. öfwerga (præterie) böna timan är glömska Ber 134 . \" tilböriar jak alla handa forgänglikin tingh owirgaa oc forsmaa \" Su 329 . ","7) gå förbi, förflyta. thän tidh nons time war iwirgangin Kl 229. ther skulo warä j fengilsse swa lenge then kampin är ower gan Va 37 . ","8) öfverträda, öfverskrida. \" mattona offwer ganga \" MD (S) 276 . \" girin hulkin som owir gar alla mato \" Bir 1: 194 . ","pres. öfverlägsen, utomordentlig. maria hafdhe ok owir gangande (excedentem) kärlek Bir 1: 393 . \" ä huru mykit renliffnadz ällir owirgangandis (supereminentem) liffwirne hon kan haffua \" ib 4: 72 . Lg 3: 38 . 13) öfvergå, vederfaras. med dat. el. ack. hanum er ymst ifuir gangit Bil 83 . \" thu som . . . mykin orättir är jwergangin \" ib 854 . \" hwi spadhe thu ey thinu lande ok frändum thz them nu ifuir ganger \" ib 314 . \" han vilde io ändelica fara the resona fram. honum owir ginge hwat honum owirginga (för -ganga) kunne \" Pa 16 . vm thu viste hwat thik skal owir ganga Bo 165 . \" at os i tänne reso einkte ofwerwald ällir tunge öfwergaadh är aff idher tiänara \" BSH 3: 180 ( 1467) . SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 379 (1344, nyare afskr.). Al 1073 . MP 1: 340, 2: 155 . MB 2: 140 . RK 2: 7191 . MD (S) 233 . - med prep. ivir. redhandis at them skulde ga swadanne oräth och offuerwoldh vtoffuer, som offuer then fatighe almoghe j sathegundän är offuergoth FM 548 ( 1512) . - abs. pestilentia skal offuergaa at mange garda öda staa RK 2: 6728 . - Jfr gang ivir under ganga 10, samt ganga ivir."],"f":["jwerganga . ","iwi gangha . ","owir ganga. owerganga. öfwerga. öuör gaa: -gaar MD (S) 233 . offuergaa. ","-gan Va 37 . ","-gaadh BSH 3: 180 ( 1467) . ","-goth FM 548 ( 1512) ),"]},{"a":"ivirgangare","b":[],"c":"","d":"","e":[" . Bir 4: 338 ."],"f":["owir- . ","öfverträdare"]},{"a":"ivirganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) överskridande av rätta måttet., omåttlighet. jak sagdhe j mins hogx owirgang (in excessu mentis meae), jak är borth kastadhir aff thinna öghna asyn SpV 46 . 2) överträdane, överträdelse. ebrietas är mz hwilko hoghin fallir j sina eghan glömsko, fore mattonna owirgangh j math ok dryk SpV 139 . 4) utomordentligt, förträfflighet. tha likowäl thänna hedhniska qwinnonar, aff naturlike dygdh ok owirgang (naturalis excellentiae respectu), höllo the oloflikit renleksins äro smitta SpV 334 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverskridande af rätta måttet, omåttlighet. thera ouirgangir j mat ok dryk oc vina budölom MP 1: 172 . ","2) öfverträdande, öfverträdelse. \" for naturlikx lagx owirgang \" Bir 4: 51 . \" affwitte oc straffuadhe roms inbyggiara owirgang oc synder \" ib 57 . MB 2: 58 . ","3) bortgång, död? biidhar hans owergang MB 1: 198 ."],"f":["owir- . ","ouir- . ","ower- )"]},{"a":"ivirgangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) överskridande. excessus sus offuergängilse GU C 20 s. 237 . 2) utomordentlighet, förträfflighet. mz trifolio wnderstodh hon betheknas the äraffwlla threfalloghetz offwer [gan]ilse (excellentiam) Mecht 83 . \" hwilkin är thän som forma wttrykkia thinna owirgangilse (excellentiam) ällir hälaghet \" SpV 482 . ib 543 . \" härrans röst j owirgangilsinne (vox domini in magnificentia) \" ib 551 ."],"f":["owir- . ","offwer- . ","offuer- . -gängilse),"]},{"a":"ivirgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som övergå el överträffar (ngt). med ack. pacienci är for äwärdhelighin hedhir, wälwillighin ok owirganglighin (insuperabilis) alla genwärdogha thinga lidilse SpV 143 . - med prep. ivir. thogh är mith guddoms hiärta swa offwergänglighit (supereminens) offwer thna siäl Mecht 80 .","2) utomordentlig. Jfr Sdw 2: 1246. ath loffwa hans offwergänglighin (inscrutabilem) wisdom Mecht 58 . SpV 554 . \" for the owirganghlica bitherlikhet, tw ledh \" SvB 57 (mot sl. av 1400-t.). ib 509 (d:o). min pina war swa offwergangligen oc säyliga stoor SkrtUppb 147 . \" o gudz wärdogha brudh . . . thin owergan[glika hälaghet gör mik glädhi \" SvB 395 (omkr. 1520). - Jfr ovirgangliker."],"f":["owir- . ","ower- . ","offwer- . -gangeliker. -gangligen. -gänglighin), "]},{"a":"ivirganglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ngt som övergår el. överträffar ngt annat, företräde. med prep. ivir. ena offwer gängelighet (eminentiam) haffwer han j allom sinom sinnom offwer andra hälgdha män Mecht 28 ."],"f":["offwer gängelighet )"]},{"a":"ivirgifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvergifvande, uppgifvande. thins eghens wilia fullelika owergiffningh Su 193 ."],"f":["owergiffningh )"]},{"a":"ivirgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket girig. alla ouergirugä okerkarlä LfK 223 ."],"f":["ouer- )"]},{"a":"ivirgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gjuta (ngt) över (ngt). Se Sdw 2: 1246. - övergjuta, begjuta. Se Sdw 2: 1246. min mando[m]ber, aller owergwthin mz blodh Mecht 332 . \" mädh hwat tharum ok grath thu offwergiwdhz \" SkrtUppb 28 ."],"f":["ower- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) öfverlemna, uppgifva. \" iag skulle them offuer honum giffua (för them honum offuer giffua) \" RK 1: (yngre red. af LRK) s. 279 . naar hon allan sin wilia owirgaff oc antwaradhe j mina händer Bir 4: 51 . ","2) öfvergifva, lemna. \" at städherne bliffwo öpne standandis oc offwirgiffne \" MB 2: 21 . - öfvergifva, draga sig från, försaka. som manlica owirgaf al thing for fatidomen Bo 3 . hulke som sannelica haua owirgifwit oc af sakt världinna Bir 3: 407 . ib 383 . \" nar the all wardzlikin thing hafua mz godhwilia owirgiffuit \" ib 4: 67 . \" at owirguffua tässa wärldinna fafängo \" ib 19 . \" alla iordzlika glädher oc nyttoghether owergiffwande \" Su 193 . \" swa offta thu oc thina kärasta wener oc frändher owergiffuer för thins frälsara kärlek ib. - öfvergifva, skila sig från. han villey tidzska öffuer giffua \" RK 1: (sfgn) s. 189 . öfvergifva, upphöra att egna sin hjälp el. kärlek åt. iak for lät ey them älla owirgaff Bir 1: 78 . \" gudh . . . som enghen owergiffwer som hoppas a han \" Lg 292 . ib 809. Bo 194, 196 . MB 2: 3 . \" huru iak aff allom owergiffuin ensammen tröstelika oc manleka gik til beskasta dödhen \" Su 193 . - öfvergifva, affalla från. hwi haffwen j ofwir giffwit herran israels gudh MB 2: 58 . - öfvergifva, afvika från, upphöra att rätta sig efter. at the skullo owrigiffwa gudz lagh oc theris förfädhers hälga sidher MB 2: 295 . - öfvergifva, aflägsna sig från, upphöra med. thin första kärlech haffwir thu offwirgiffwit MB 2: 335 . - afstå (från), upphöra (med). med prep. um. haffuer jak alstinges offurseet oc offergiffuit om then owillilä BSH 4: 100 ( 1483) . - afstå från, underlåta. gudz son . . . vilde när offvir giffwa människia at wardha Lg 69 . Ber oc ekke alstingx swa owirgifwa at vi skolom thz ey thänkia nar vi kunnom thäs atkoma Bo 54 . \" äkke vil iak ther stort af sighia ok tho ey alstingx owirgifwa \" ib 140 . ","4) upphäfva. \" öffwergiffwom wi oc ogillom (adnullamus) all the breff \" SD 3: 697 (öfvers.). ","5) öfvergifva, öfvergifva el. uppgifva hoppet, förtvifla. part. pret. öfvergifven, hopplös, förtviflad. grät hon ganzska bitherleka, oc war alzstingx owergiffwin Lg 3: 335 . - förtviflad, öfverdådig, tygellös. offuergiffuit örliges folch BSH 5: 434 ( 1511) . nogre offuergeffne skalke DD 1: 237 (1521, afskr.) .","6) ? hwilkom allom owirgiffwom (för owirgiffnom) hiölt [? halt] thetta ena for sannasta skäl oc reghlo Su 299 . "],"f":["öffwer- SD 3: 697 (öfvers.). öffuerRK 1: (sfgn) s. 189. owir-. ower-. offuer-), ","ivirgiva sik , gifva sig öfver, varda öfvergifven, uppgifva hoppet. then som them !UDDA_TECKEN? guz godhleek oc hugnadh] ekke takir, han skal ekke owir gifwa sik (non dejiciatur amino) Bo 11 . MB 2: 219 . Su 299 . refl. ivirgas, uppgifvas, duka under. hwilken . . . marfaldelika wanskadis oc maxan owergaffs mz allo Su 219 . " haffde thu tulumodh oc ledh för mit nampn oc ey offwirgaffs (defecesti) " MB 2: 335 . - Jfr giva ivir."]},{"a":"ivirgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) överlämna, uppgiva. STb 3: 387 ( 1498) . ","2) övergiva, lämna. linquere offuergeffua GU C 20 (hand 2) s. 89. wi wiliom athir ganga til thz wi haffwom owirgiffwit SpV 37 . STb 3: 460 ( 1499) . \" huilket alt offuer giffuit och fordragit er medh swa skel, at bruckar han swadana gerningh fremermer, stande tet ena ypit medh thet andra \" STb 3: 464 ( 1560) . ib 4: 73 ( 1507) . \" övergiva; skilja sig från. tha offuergaff han vara preblendamessa vÿdh höghaltareth HLG 2: 19 (1510). - övergiva, anfalla från. tha konungin hördhe at hans män forläto han oc awergafuo hans tro Prosadikter (Barl) 6. - övergiva, upphöra med. \" ATb 1: 109 ( 1459) . jntermitto . .. tiil en tyme offuer giffua oc oppe holla Gu C 20 (hand 2) s. 36. likauel oergiffuer hon aldrigh wara blindh JMÖ 195 . wor kiereste nadigeste herre högboren fförste haffuer jw offuerset oc offuergiffuit all owilie och ogunstighet ther j emot hans nade eder förset haffue sTb 5: 319 (1521, Kop). - avstå från. tha mane confessor the personam ssom wald är oc them som walt haffua, at the sin rät som the synas haffua ouirgiffuin Abbedval i Vkl 94 . the, ssom wilia magho ouirgiffua sina röstir . . . thogh magho the sidhan inte thät hindra som giorth är aff them andro ib 101 . \" pa thet han skulde offwergiffua kiöpet \" STb 1: 387 ( 1482) . PMSkr 18 . - avstå från, efterskänka. philippus offuirgaff . .. gingerd som thöm bordhe göra BYH 1: 244 ( 1439) . - avstå från, utelämna. nw andhrom äpriliknilsom, här owirgiffjnom (ut alia exempla omittam) SpV 416 . 5) part. pret. övergiven, hopplös, förtvivlad. han war vm sidhe swa owirgiwin, at han wille sich sielwan hafwa dränkt Hel män 215 . - förtvivlad, överdådig, tygellös. haffue wij oc förnummit, at nogre offergeffne skalke oc oförstondige men i dalane haffue them föetaghit stor offuerdadighet STb 5: 324 (1521, Kop). "],"f":["owir- . ","ouir- . ","offwir- . ","offuir- . ower-. offuer-. offwer-. awer- Prosadikter (Barl) 6 . ","aaffwer- PMSkr 18 ),","ivirgiva sik , giva sig över, bliva förtvivlad. läth hon som hon hafdhe sik alzstingx offwrigiffwit (diffdentia quadam quasi rebus desperatis simulata) SpV 163 then tiiden wij komom j syön, tha war skypperen then förste sigh offuer ghaff ok sath j schipet som en dwmbe STb 2: 465 ( 1490) . JMPs 565. christus . . . hwilkin lydhogher wille wara fadherenwm alth til dödhin enkte atherhallandis sik aff thy som eghin wilii pläghar at astwnda vthan offwer gaff sik (se exinanivit) til lfulz SkrtUppb 42 . Jfr giva ivir."]},{"a":"ivirgivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övergivande. övergivet tillstånd. nar hon j thänna owergiffuilsinne (desolatione) haffde warit j siw dagha Mecht 216 ."],"f":["owergiffuilse )"]},{"a":"ivirgivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvergifvande. \" thenna lustanna owergiffuilse \" Su 193 . wärldena owergiffwilse LfK 57 . - öfvergifvet tillstånd. opnyiar mina owergiffuilse Su 193 . ib 198 ."],"f":["owergiffwilse )"]},{"a":"ivirgiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som gifves utöfver (något). mz gudz owergäff ower natwrena (det som Gud gifver utöfver naturen el. de naturliga krafterna) MB 1: 43 ."],"f":["owergäff )"]},{"a":"ivirgruvelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["övermåttan gruvligt. tha bleff stort rop oc gald offwergrwffweliga önkelighet oc ängxliget aff them som störtthe oc slagne blyffwo Troj 115 ."],"f":["offwergrwffweliga )"]},{"a":"ivirhalder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" ? liggia the . . . i hälffwittes mörke owerhalde oc opfylte oc owerholde mz slitande madkom Su 129 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirhand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverhand, öfvermakt. \" sigh owir handhena manligha stridhandis \" MB 2: 252 ."],"f":[]},{"a":"ivirhand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överhand, övermakt. th[e]r är[e] s[m]me iiij (4) ell[e] r vj (6). so[m] offu[er] honden och fordelen haffue GPM 2: 11 ( 1504) . \" pa same tijdh . . . loth han slaa ther hödh wtoff met offuerhand oc woldzwerk \" Svartb 562 ( 1513) ."],"f":["offuer- . ","-hond )"]},{"a":"ivirhvälfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["valv. \" oppa hwario sydor om gatorna war mz pelara ganska otaliga mz hwalff bogar oc offwer hwalffnings oprestning mz hws offwan oppa \" Troj 37 ."],"f":["offwer hwalffning )"]},{"a":"ivirhvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå valv över. oleff mickelssons porth gang, som han haffuer offuer hwelfft STb 3: 404 ( 1498) . Jfr hvälva ivir."],"f":["offuer hwelfft )"]},{"a":"ivirhylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverhölja. at the swa som mygghit owirholdo alla iordena Mb 2: 147. slogh thz (vattnet) sigh atir tilhopa oc them alla . . . offwir huldhe ib 151 . \" offwirhuldo altaren mz haarklädhom \" ib 149 . ib 281 . \" liggia the . . . i hälffwittes mörke owerhalde oc opfylte oc owerholde mz slitande madkom \" Su 129 . \" offwirholde them ther wndher linskäffuor \" MB 2: 6 . - öfverskyla. bildl. wilia sina eghna ondzsko owerhölia mz annars broth oc syndher Su 71 ."],"f":["owir- . ","ower- )"]},{"a":"ivirhylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överhölja. sängh offwer hold mz hwitasta linklädhom Mecht 117 . ib 129 . - bildl. at dödzsens skugge skuli os ey owerhölia (cooperiat) JMÖ 63 ."],"f":["ower- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirhärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverherre? thu som wil nw ey for thina ädhlahet nakon ofwer man lidha älla ofwer herras (för ofwer herra?), ok iämwäl ey thina foräldra Lg 3: 482 ."],"f":["iwi- L. ","ofwer herra )"]},{"a":"ivirhörogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olydig, ohörsam. \" jac . . . var them alric offörhhörogh at leggie them theris deel oc räthigheeth vth \" Arfstv 16 ( 1461) ."],"f":["offörhörogh )"]},{"a":"ivirhörogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olydig. \" looth finne sik richsens radh oc richsens höffwitzman . . . genstörtigh ok offuerhörigh i manga matho \" BSH 4: 124 ( 1488) . \" ther riksens höffuismen haffue varid öffuerhörughe \" ib 5: 164 ( 1507) ."],"f":["öffuerhörugher . ","offuerhörigher )"]},{"a":"iviriärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fferro . . . smidha iärn sufferrare sko hesta tranferrare öff[u]er iärna GU C 20 s. 262 ."],"f":[]},{"a":"ivirkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kalla (ngn) att övervara el. närvara. med prep. j dandementz nerwaran, som the til loffuerkallade ware sTb 2: 588 (1491). ib 3: 280 ( 1495) . \" erich biörnsson och niclis akara . . . berette fore sittiende radit, hure the offuerkallade ware offuer ena forlichningk j mellen for:ne hustrv cristine lasse bagges epterleffue och hans arffua \" ib 246 ( 1495) . SJ 2: 268 ( 1495) . STb 4: 32 ( 1504) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirkapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kåpa, kappa. bildl. oppa thz ath anthenor skulle täsbätre forskila sith forräderij mz en forwänd offwerkåpa, begärade han aff grecomen ath konwng talcibius . . . skulle fölia honom jn j troya stad Troj 250 ."],"f":["offwerkåpa )"]},{"a":"ivirkast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överändakastande, kullkastande. MD 393 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kasta över. traii cere offuer oc ginöm kasta GU C 20 (hand 2) s. 3.","2) överhoppa. Se Sdw 2: 1246."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta öfver, kasta på, pålägga. al the thing iuirkastas af gudhi KL 260 ."],"f":[]},{"a":"ivirkloker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfverklok, mycket klok. klokir hawer tappath tha owerkloker kombir (callidus opprimitur dum calidior reperitur) GO 99 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirkläþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ivirkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) komma över, överstå, gå igenom. giff mik hiälp at jak matthe thätta liffuith oskat owerkomma SVB 392 (omkr. 1500). lather jomffru maria sina tiänara offwärwinna alla sina owäner, oc mädh store glädhi offwärkomma all sin dröffwisle JMPs 455.","7) överkomma, påträffa. the (ɔ: gässen) bitha alth thet the öfferkomma PMskr 263. 8) påkomma, vederfaras. med dat. the ömkelihet . . . som han före wiste owerkomma skulde stadhenom ierusalem JMÖ 144 . 11) part. pret. inrotad (i ngt), införlivad (med ngt). är thät swa at thu äst swa offwerkomen i thässom (inebriata es istis) at thu wilth them ey fran thik skilia SkrtUppb 59 ."],"f":["ower- . ","ofwer- . ","offwär- . ","öffwer- )"]},{"a":"ivirkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma öfver (i sht ett vatten) þ han iuir com Bu 499 . \" första han atar iui com ib. varia monde cristoforus vaþalös iui cuma \" ib. \" enkte raadh han ther til wiste huru han ower koma skulle \" Al 5460 . \" swa ath frw jngeborgh ingelunde hedan offuerkomme for än hon met eder offuerfarer til hopa \" FM 182 ( 1504) . \" paradiis är swa skilt widh manna byghning, fore haffs skuld oc bergha oc heta landa, at engin gat ther aldre owerkomith, sidhan adham war thädhan wt kastadher \" MB 1: 125 . - (?) tha konungsins makt all ower kom (kom fram genom skogen?) RK 1: 3246 .","2) öfverfara, genomgå. \" thz som förra syntis vansamt oc än omöghelikit. thz skal owirkomas oc vinnas (percurrantur) mz myklom sötma ok kärlex astundan \" Bo 132 . ","3) komma öfver, öfverstå. lowar . . . gudh, at han är ower komin wadhan MB 1: 261 . ","4) öfverhopa, nedtynga, besvära? slykkes thenne hite swa myklo meer at han wardher mera mödder mz owerkomande födho oc dryk MB 1: 108 . ","5) öfverväldiga, öfvervinna. om gudh mik the lykko an thz iak ower komber han Iv 3090 . ib 4421, 511, 5190 . at iätten skulde them ower komma mz sinä grymhet Va 42 . iak faar ey ofwerkomet ok wnnet thik KL 315 . hafdhe hon . . . owirkomit al världz thing ib 336 . \" af hulkins dygdh iak owir kombir oc foruindir thna gryma pinor \" Gr 278 . \" ey owir komas thina pinor mz koklara konst \" ib 279 . ","6) öfverbevisa. \" - part. pret. öfverbevisad försvunnen, fäld. thu skal ower komin vära alt foro thina vranga kära \" Iv 5269 . ","7) öfverkomma, påträffa. toge wth . . . all thet the offwer komme BSH 5: 445 ( 1511) . \" i hel sla alt thet the offwer komme \" BSH 18: 113 ( 1497) . MB 2: 248 . ","8) påkomma, vederfaras. med dat. annur ärlek þing hanom siþan döþom ivirkomo Bu 51 . \" hwat petro war ofwir komit \" Bil 117 . iak giter ey tholt widh alla the ysäld ther minom fadher ower komber, än han saknar smaswenin MB 1: 249 . ib 260, 2: 102 . Ber 50 . KL 164 . \" fförwaren idher at thz äwerdelika wee ey idher owerkomber (för komber) \" Su 132 . ","9) öfversända, öfverföra. \" wisthe iach jngen radh, hwro iach mith bodh offwerkomme kwnne \" FM 442 ( 1509) . 10) låta komma öfver. at han edher owirkomma skulle förbannilse MB 2: 64 ."],"f":[]},{"a":"ivirkomputera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överräkna. \" thenne forscrifne vthgifft är offuer computeret i all radzsins nerware \" SSkb 236 ( 1507) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirkosteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket dyrbar el. präktig. j thenna offwerkosteliga bigning Troj 40 ."],"f":["offwerkostelig )"]},{"a":"ivirlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olag, övervåld. GPM 2: 117 ( 1498) . "],"f":["offwer- )","*ivirlagha böter","öwer- )"]},{"a":"ivirlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kränkning af lag, olag, öfvervåld. ati vile myne fogoder, tienere och bönder . . . for all offuerlagh och orette försware FM 569 ( 1512) ."],"f":["offuerlagh )"]},{"a":"ivirlaghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överlagman, lagman (i motsats till undirlaghman). \" jagh bengdtt larson. öffuerlagman(?) i suerie \" SD NS 2: 245 (1410, nyare avskr.) . \" her götstaff karlsson, offwerlagman j vpland \" STb 2: 3 ( 1483) . ib 7 ( 1483) , 4: 314 (1513)."],"f":["ouer- . ","offwer- . ","öffuer- . ","-lagman )"]},{"a":"ivirlast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["för stor börda, för stort betungande. at thöm ey hereffther skedde nogen . . . offwerlasth BSH 5: 343 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"ivirlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utbreda över (ngt). ginstan saa hon bordhit reeth, oc hwitastan bordh dwk offwer lätman Mecht 204 ."],"f":["offwer läta )"]},{"a":"ivirledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1246. 1) föra (ngn) över. mz frögdh skolen i wtgaa, oc mz glädhi skolin i owerledhas (deducemini) JMÖ 163 . bidhiandes at han os hädhan samman ledhe, oc framledis lwerledhe til then sötman ib 193 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirlidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tåga över l. genom? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 624 f. dänomen took fast ower lidha EK 3238 . 2) lida, förgå, förflyta. - part. pret. förfluten. þa som þänne forlagder tyme är ifui liþin Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . FMu 4: 136 (1458, avskr.). tha jula helgdin war offuirlydhin MP 5: 80 ."],"f":["ifui- . ","öfver- . ","ower- . ","offuir- )"]},{"a":"ivirliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga ovan på el. över. twa kellara . .. ok boder offwan offwerliggiandes SJ 2: 93 ( 1483) ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirliugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ljuga (ngt) på (ngn). . . . huilkith thw mik haffuer skammelica offuerlogit som jngen godh karl STb 2: 267 ( 1488) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överleva (ngn). ware thet och swa, thet . . . hoon mich ower liuer SD NS 2: 801 ( 1414) . ib."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) däck. giffs ower skip ok owerlop MD (S) 290 . ","2) det som återstår el. är öfver. i uttrycket: vara til ivirlops, vara qvar el. öfvrig. äru än nw mangha släkther aff the hedhninga til offwir lops (supersunt) MB 2: 61 . ","adj. L. öfverskjutande, till öfvers, qvar. predikativt. om än swa mykit owerlöps är FH 3: 66 ( 1445) . - Jfr ivirlöpa. "],"f":["ifwilöp . ","offwir lop . ","owerlop . ","owerlopp )","ivirlops gods","öffuerlöps godz )"]},{"a":"ivirlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) däck. garneringen hade jngen schul j schipet, än all then schada som schipperen hade fangit, then hade han aff offuerlöpit fangit STb 2: 533 ( 1491) . PMSkr 51 . \" köpmän som sith gotz frakta jn paas nokoth skip som jnthe affwerlop hafdfwer \" ib 87 . 2) det som återstår el. är över, återstod. tha baro kämenärane vp aff langa niels öffuirlp aff skatten ATb 2: 139 ( 1479) . BtFH 1: 137 ( 1507) . - överskott. gyordhe borgmestare och radh rekenskap . . . ffor stadzens saköre och ffor all stadzens ingäldh och offwer loop ATb 3: 180 ( 1505) . tha war thet lyka pa bade syder bade opbörd och vt gyffwet sa thet ther war inkte offwer lööp ib 183 ( 1506) . - vara til ivirlop, vra kvar el. övrig. tha al swman war offer lagdh medh och kongx slat war alder wte tha war til offwer löp iiii mark ATb 3: 167 ( 1505) . ","3) överflöd. \" wart ouirlop skulm wi skipta them fatigha \" Hel män 130 . 4) överskrdiande, avvikande. sannelika kännedombir ok wisdombir äru thäs hälgha anda witnisbyrdh, aff hwilkom the första fortakir siälinna skadhelika owirlop ällir affgang ((noxios excursus animi restringit), j christi räddogha SpV 197 ."],"f":["owir- . ","ouir- . ","offwer- . ","offuer- . ","öffuir- . affwer- PMskr 51, 87. -loop. -löp. lööp)","ivirlops (ifwilöps), "]},{"a":"ivirlut","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["överljutt. tha kemmenterana bade hanom gha ther fore sade hans offuer ljwdh: then oreth j mik gören, then schole j . . . STb 3: 313 (1496). ib 390 ( 1498) ."],"f":["offuer lywdh )"]},{"a":"ivirlut","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" (Mnt. overlût] öfverljudt. ropar ower lwt Al 2550 . \" ropadhe höght ower lwt ib 8436. högt. hören var ärende offuerluth (öppet afhandls) \" RK 2: 4771 . \" sagdo offwerlwt \" MB 2: 390 . \" ath öffwer liwdh sägs i stockholm . . . ath jach mich bewisthe som en ereste forrädhere \" BSH 5: 625 ( 1520) ."],"f":["offuerluth . ","ower lwt . ","owerlyut . ","öffwer liwdh ),"]},{"a":"ivirlädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverläder. \" j sulum äller j owerlädhrom \" SO 20 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) belägga. \" all balyen är offuerlagt mz röt gwll \" Di 76 . ","2) pålägga? om syndhena skal nakor plikt owerläggias Su 54 . ","3) öfverväga, öfverräkna. nar iak thzta til samman owerlägher i mith hiärta Lg 3: 586 . RK 2: 9329 . ","4) öfverväga, öfverräkna, beräkna värdet af? fore thy at wi ald godzen beskedhelika ouerlaght hafwm alla stadz hwar the helzt liggia . . . eftir affgiellomen SD NS 1: 94 ( 1402) . ","5) beräkna, afse, bestämma. som offuerlagt war konung karl at twinga RK 2: 8446 .","6) öfverenskomma, aftala. \" the hade thz oc sa ofuerlagt at konung cristiern skulle draga mz magt strax ofuer holfwiden jn \" RK 2: 9199 . ib 6366 . MB 2: 58 Lg 218 . \" han hade oc mz danska offuerlagt \" RK 2: 7707 . ib 3: (sista fort.) 4289. Lg 3: 436 ."],"f":["offwir- MB 2: 58 . owerläggia. owerläghia),"]},{"a":"ivirläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) belägga. Troj 38 . gwlffwet war offwerlakt mz marga handa giroda materia ib 40 . \" nar skinnith är alth affwer lagth mädh selfbladommen \" PMSkr 534 . 2) lägga ngt på el. över (ngt). eg. erth gulbordh, och bordh duken offwerlagdher (desuper positum) Mecht 271 . 4) överväga, överräkna. . . . owrlagdhe alle vpbyrdh oc wtgift FMU 1: 392 ( 1384) . \" om philippi et joacoj tha rekinskap hioltz j radzstuffwne all ting reknat ok offuerlagd met pedher olsson \" Skotteb 474 (1473, Kämn) . vprechnade och offuerlade borgamestara och radet theris rekinscap pa stadzsens vegna, var staden til acters vel vijdh viᶜ march huansswijs STock Skb 287 (1494, Skip). STb 3: 253 ( 1495) . huilken rekinschap . . . wij samdrecthelige offuerwoge, offuerlade och forslogo ib 4: 32 ( 1504) . ib 136 ( 1506) . . . . moth huilken offuerlagdan rekinschap hartwick ey kunne mothe sighia ib. - värdera. the spisnengenä . . . huilka han til sik anamade ok bleff rekandh ok offuerlagd . . . for femtio ok vj (6) mark STb 1: 52 ( 1476) . ","6) överenskomma, avtala. \" tha vnderuiste the godemen swa ath the tet swa offuerseeth hade och tet swa offuerlade vppa bade syder thera mellen j venscap ok kerleck, at the schulle baden mwra thera bögningh STb 3: 218 (1495). the forscrufne gode men tet offuer ladhe formidlade ok fulkomplice stafeste retuiselige til en fulkomen ände \" SJ 2: 243 ( 1504) . STb 5: 149 ( 1517) . Troj 248 . \" ty gik ho till rådzs mz argiuis . . . oc offwerlagde saa mz them ath hon wille sända bod äpter diomedem \" ib 287 . \" the offwerlagde och ath the wille hem draga \" ib 267 . - komma överens om, träffa överenskommelse om (ngt). tha the dandemen thet forscrifne arff offuerlade och forlichte SJ 2: 243 ( 1504) . STb 4: 74 (1505).","7) överlägga, överväga, rådslå. . tha thu owirlägghir thänkiane at thu wilt synda (peccare cogitas) SpV 242 . Troj 116 . alla gresca herrar . . . råddes wid oc offwer lagde j manga mattho hwad lämpa the kwnne fynna ther tiill at the matthe dräpa oc forgöra hectorem Troj 151 . - Jfr läggia ivir."],"f":["owir- . ","ower- . ","offuer- . ","offwer- . affwer-. PMskr 534),"]},{"a":"ivirlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beläggning. cammara som mycket beprydda war mz malning oc wthwgningh mz forgilt offwerlägningh Troj 9 . 2) överenskommelse, avtal? kännis iak . . . at hafua giorth ena offuerlängh badhe i akirthegomen ok swa i eno tompntha skipte . . . meth . . . frv mechtilde Sd NS 3: 16 (1415)."],"f":["offwer- . ","offuerlängh )"]},{"a":"ivirländare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Jfr Mnt. overlant. a) överloppsjord (till by, hemman o. d.); b) benämning på Sydtyskland] ss. tillnamn. claus offuerlendere Stock Skb 28 (1516-17). ib 62 (1517-18)."],"f":["ouer- . ","offuer- . ","-lendere )"]},{"a":"ivirläng","b":[],"c":"","d":"","e":[" se ivirlägning."],"f":[]},{"a":"ivirläps äng öffuerläps","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . . . met alla tess godzens gambla tillaghur, besynnerlige met then öffuerläps änghen oc alla andra wmäghor Svartb (Skolkl) 522 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"ivirläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genomläsa, läsa. perlgere aawer läsa GU C 20 (hand 2) s. 72. 2) läsa över. rrepetere atherbedas ok öffuer lässa GU C 20 s. 442 ."],"f":["öfferu- . ","aawer- . ","-lässa )"]},{"a":"ivirläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomläsa, läsa. pauin siälffuir gat varla ifwi läsit brefuit for grate Bil 583 . enghin gate alla hans bökir scriat ellir iwi läsith ib 650. nar bokin är owir läsin Bir 1: 273 . \" hawir for sik swa som thry boka bladh hulkin som han owir läs perlegit) \" ib 338 . \" owirläsit breff syndir riffs j stykke \" ib 2: 252 . \" hwar som omsöker och offerläs gambla crönekär \" PK 219 . \" hwilken copie edert herredöme maa lata öffwerläsa \" BSH 5: 204 ( 1507) war idhin at oferläsa the hälgho skript Ber 153 . Bir 3: 229, 455 . VKR VII, 46, 54. Ber 192 . Su 264 . \" hälgra fädhrenna liffwerne oc collaciones patrum som thu daglika läs oc owerläs ib 167. thzta hon offta laas oc ower laas \" Lg 3: 625 . Jfr läsa ivir."],"f":["iwi- . ","ifwi- . ","öffwer- . ","owir- . ","ower- . offwer-),"]},{"a":"ivirläsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läsare. \" huar en troen oc idhen owirläsare \" Su 351 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirläsning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läsning. thäs hälga skrifftz idkeleken owerläsnigh LfK 51 ."],"f":["owerläsnigh )"]},{"a":"ivirlöp","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivirlop"],"f":[]},{"a":"ivirlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) löpa över, genomlöpa. for thän skuld, at wart liff owrilöpir ekke sina tima (tempora sua non peagit) wthan stridh SpV 575 . 2) genomgå (i tankarna) wilde hon . . offwirlöpa, och gudhelika bethnkia alla lihesu christi bitterlika pino Mecht 274 . SvB 123 (mot sl. ab 1400-t.). SpV 144 . 6) löpa över, öveskrida. näsadyrffwen owirlöpir (excurrit) rätta skikkilsinna lineam, ällir läng SpV 150 ."],"f":["owir- . ","offwir- )"]},{"a":"ivirlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) löpa öfver, fara öfver, löpa omkring, genomlöp. thu . . owerlöper flere wärdzens ändha LfK 123 . \" om thu än owerlöper alla wärldena, ey kan thu finna hännas widherlika \" Su 13 . \" swasom skip owirlöpande rinnande watn ib 236. \"","2) genomgå (i tankarne). owerlöpande flere wndherliken tingh Su 149 . \" owerlöp gudelika mina pino ib 183. nar jak tässa oc andra thina otalika godgerninga ower löpir oc tracterar j minom hugh \" ib 339 . - genomgå, genomläsa. thin snille jwirlpe atwaktelica thässa bok Ber 2 . ","3) löpa förbi, skynda förbi. bildl. kan ske at them stundom händir oc tilkombir nakra gudhelika tanka ällir nadhinna inskiwtilse, ther owirlöpa the snarlika oc glömslika Su 293 . ","4) vara öfvrig, vara till öfverlopps. stalz wrak huast oc groft som diurimim ofuer lop Lg 46 . \" gifwa widhirthorftoghum alt thz thöm ivir löpir \" KL 253 . \" mz thy smabruthna brödhe som ofuir lop them som atho \" MP 1: 97 . \" hwat som þer iwi löpär af golþzens ingäldom \" SD 5: 563 ( 1346) . thet som owir löpir aff fornempda gotzins räntho ib 4: 129 (öfvers. i vidim. af 1440). Bir 4: 30, 31 . VKR 75 . MB 2: 210 . ","5) öfverflöda. \" tha skal än glädhi ofuirlöpa \" MP 1: 29 . - Jfr löpa ivir."],"f":["iwi- . ","öfuer- VKR 75 . ","owir- . ","ofuir- . ower-. ofuer-),"]},{"a":"ivirlöpe","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["öfverflödigt, onyttigt. predikativt. mondo the hawa twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat owirlöpis (superflua) älla wtkorlica tilsat Bo 16 . iwdha offer war owerlöpsis sidhan MB 1: 378 . - Jfr ivirlop."],"f":["owerlöpe )"]},{"a":"ivirlöpse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["yue löpse . öwe löpse),"]},{"a":"ivirlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["öfverplagg. \" hon lagdhe sin skin för vtan thz tiald ower löös hon in for the herra gik \" Iv 2009 ."],"f":["ower löös )"]},{"a":"ivirmaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överman. . . . saa ath jngen man ellir qwinna j then tiiden kwnne fynnas hennes (ɔ Medeas) offwermake Troj 9 ."],"f":["offwermake )"]},{"a":"ivirmakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfvermakt. \" MD (S) 254. \"","2) makt, besittningsrätt? thessen panth haffuer hafft meth retthe offuerwalde ok offuermak i margh aar SD NS 1: 255 (1403, gammal afskr.)."],"f":["owermakt MD (S) 254 . offuermakt),"]},{"a":"ivirmakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) övermakt. fryyctther jach, ath offwermattchen er for stor VgFornmt II 1: 17 (1521)."],"f":["offwermactth )"]},{"a":"ivirman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förman, styresman, herre. sinom iuirmannom wil han jämnas KS 36 (23, 38) wara herra ok iwir män almoghans ib 18 (46, 19). godher thiänisto man han gör gladhlika sins owermantz budh oc wilia MB 1: 134 . Bir 2: 278, 4: 60 . Ber 246 . Su 257 . SO 121 . Lg 3: 482 . ","2) öfverman, besegrare. \" han var alla manna foruinnare oc owerman \" Gr 288 . Bil 595 . Va 12 . ","3) förtryckare? han !SYNS_DÅLIGT? fatöka män aff sinom jwer mannom Bil 884 . ","4) skiljedomare, medlem af kopromissnämd. the gafuas thöm aff radhit twa ouermän SJ 36 ( 1426) . \" ij (2) aff radhet som borgamestarne finge oss til öwermen ib 174 ( 1448). \""],"f":["jwer- . ","owir- . ","ower- . ","öwer- )"]},{"a":"ivirman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förman, styresman, herre. räthwisan giffwär hwariom enom thtä thonom til hör: offwärmannomen lydhno JMPs 289. 2) överman, besegare. iac funne näpligha nakan hans owirman Hel män 166 . JMPs 435. "],"f":["yfyer- Rydberg Tr 2: 247 ( 1357)"]},{"a":"ivirmata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övrmått. SkrtUppb 28 . \" swa som första offwrmathon (ebrietas) for mykla glädhi loth hona ekke hwilas \" ib 30 ."],"f":["offwermatta . "]},{"a":"ivirmatelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["öfver måttan. ropadho the oc skraladho owermattelika Lg 3: 300 . - i öfvermått, ymnigt. blodit wtflöt owermattelika Lg 3: 404 ."],"f":["owermattelika )"]},{"a":"ivirmatelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["över måttan. PMSkr 139 ."],"f":["affwer mattelika )"]},{"a":"ivirmatis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. A) adv. över måttan, högeligen. tå tilsporde . . . arwidh trolle . . . offermats i hwart haradh i allä menlika allmogenss närwara, om . . . Trolles Jb Bi 208 (1481, nyare avskr.)."],"f":["offuermats )"]},{"a":"ivirmatis","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" A) adv. öfver måttan, högeligen iffwir mattis illa MB 1: (Cod. B) 545. brännande är thit ordh . . . owermatis Lg 996 . ib 3: 549, 563 . Va (Cod. C) 59 . B) adj. öfver måttan stor. thän owermathas (tantus) kärleken Su 37 . \" haffue giorth här owermatis skade \" FM 441 ( 1509) . - Jfr ivirmätis, ivirvättis."],"f":["iffwir mattis . ","owermatis . ","ouermattes Lg 3: 549, 563 . offuer måttes Va (Cod. C) 59. owermathas),"]},{"a":"ivirmato","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mata."],"f":[]},{"a":"ivirmer","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. komp. ","e":[" A) adv. 1) högre upp. göris thet andra hwalffwith v spanna affwirmer affwer thet första PMSkr 562 . 3) längre fram, senare. Se Sdw 2: 1246. 4) ytterligare. hwath fornemda hws yffwer meer är werth, en thet jac haffwer thet saalth fore HLG 1: 114 (1473). ","5) bildl. \" aff thinom innermer oc yffuimer skälom \" SkrtUppb 173 . ib 340. kärlekenom oc sötmanom som ihesus christus tha haffdhe j sinom öwermer skälom ib 341 ."],"f":["yffuir- SkrtUppb 173 . yffwer meer HLG 1: 114 (1473). ower-. offwer-. öwer-. öffwer-. m. obl. öffwirme ATb 1: 295 ( 1468) . ","affwir- PMSkr 562 . Se Sdw 2: 1246),"]},{"a":"ivirmer","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. komp. ","e":[" A) adv. ","1) högre upp, upptill ofvantill. tedhe thz i räghnboghanom mz hans twem litom. som öwermeer är bla oc nidhre rödher MB 1: 195 . thet !UDDA_TECKEN? thetta samma rwm) liger öffuermere widh gatun, och then andre delen ligger nidhan fore SJ 319 ( 1464) . ","2) ofvanför, förut (i en skriftlig framställning). alt giordho the som the sagdho mz diäfuilskap, wm the matto öuermer är sakt aff sancto bartholomeo Bil 235 . \" swa som öwermeer i bokinne pröwas \" MB 1: 233 . \" som ower meer skriwas \" KL 167 . Bil 229, 320 . MB 1: 15, 292, 391, 448, 505 . Bir 2: 15, 27, 3: 458 . MP 1: 338 . ","adj. längre fram, senare. varfrw dagh ther ywer meer RK 1: 2540 . \" varfrw dagh . . . then öwermeer om höstin är \" ib 3577 . B) ","1) öfvre, högre belägen. himblane äre ä thy widhare, at the owermeer äre MB 1: 62 . \" thridhi stadhin är owirmeer (superior) \" Bir 2: 17 . \" nidhra koren skulu the !UDDA_TECKEN? haffua oc systranna koor ska wara owirmeer (superius) wndir takino \" ib 4: 23 . På dessa ställen kan ordet dock fatts ss adv. i bem. 1.","2) ofvanämd? huilkit öffuermer stenhus oc grund SJ 131 ( 1444) ."],"f":["ywer meer . ","öuermer . ","öwermeer . ","owirmee . ","owermeer . ","offuermere )"]},{"a":"ivirmodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermod. thit eghit ofwermodh. läghia Ber 263 . ib 245, 256 ."],"f":["ofwermodh )"]},{"a":"ivirmorghon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermorgon. \" om morghon eller offwermorghon \" Lg 3: 132 ."],"f":["offwermorghon )"]},{"a":"ivirmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfvermäktig. med dat. (el. i dess ställe ack.). at blandamär skulde honom wardä owermäktig Va 12 . tha warto the hednä the cristnä owermäktigä ib 19 . ib 33 . Lg 3: 290 ."],"f":["owermäktogher Lg 3: 290 . ","owermäktiger: -ig Va 12 ; ","-igä ib 19, 33),"]},{"a":"ivirmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["övermäkitig. \" wm swa händher affwermäktogher stoor storm thet hindrar PMskr 25. \" Troj 46 ."],"f":["offwer- . ","affwer- )"]},{"a":"ivirmänska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor frikostighet. o thu herra . . . thu wtgiwtir tik j os aff enne flytande owirmänzsko (superbundanti larigate) Bir 4: 104 ."],"f":["owirmänzska )"]},{"a":"ivirmärkis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utmärkt. the owirmärkis kryde RK 1: (Albr) s. 207 . ib 210 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirmätis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfverflödig, omåttlig. \" skalt tu alt lata thet iurmätes (i de til Bures uppl. fogade ²Errata² ändras ordet på detta ställe till iurvåtes, som, i fall å ej är felaktigt för ä, skulle föreställa ett tidigare iurvates; superfluum) är \" KS 23 (57, 25) . \" läg alt thet af, ther iuir mätes (ordet ändras i ²Errata² till iuiruätes) är \" ib 24 (58, 25). the owermättes kräselikhetzsens synen Su 138 . \" til iuir mätes (ordet ändras i ²Errata² till iuriätes) lusta \" KS 24 (58, 25) . Jfr ivirmatis, ivirvättis."],"f":["iuirmätes . ","owermättes )"]},{"a":"ivirnatur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högre natur. nar som mäniskian libbar ällir skämmer sinne oweirnathurs statum (statum superioris naturæ suæ) mz ondom lustha SpV 241 ."],"f":["owirnathur )"]},{"a":"ivirnäghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med hjälp a v spikar överkläda. Se Sdw 2: 1246."],"f":[]},{"a":"ivirnödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor nöd, vis major? . . . swa frampt storm lthem ey ath skylle eller offuer nödh thöm ey pa ginghe STb 4: 147 ( 1507) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirpasladhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överbelastning (av fartyg). fore hans (ɔ skepparens) offuer passz ladning schul köpmannen owitandes STb 2: 464 (1490). Jfr pas."],"f":["offuer passz ladning )"]},{"a":"ivirprydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smycka, pryda. nar hon (ɔ Helena) war all dyrliga offwerpryd Troj 69 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirransaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undersöka. , granska. rikesens tolböcher, som tha offuer rantzakede worde STb 2: 403 ( 1489) . \" swa lenge ärendet är j norrebotn offuer rantzakt \" ib 590 ( 1491) ."],"f":["offuer rantzaka )"]},{"a":"ivirredh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. ritt över el. genom ngt. litem hwat som war frw drotningene thiänere oc män . . . i thera ouer redh vp eller ndiher i riket . .. til hänne oc rikesens nytto oc gagn toko Rydberg Tr 2: 659 ( 1396) ."],"f":["ouer- )"]},{"a":"ivirrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flöda öfver, rinna ymnigt. the owerinnadhe nadhenna ströma Su 82 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nå utöfver. diurit . . . hafde ierntendir vpätande ok fordärwande alt thz som the ouirräkthe MP 1: 72 ."],"f":["ouir- )"]},{"a":"ivirräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["räkna över, räkna igenom. peder . . . sade sich wilie lata atnögie hwadh som dandemen offuerseth, offuerrechnath oc rantzakedh hade epter hans ottes rekinscaps boch jnnehollelse STb 2: 592 ( 1491) . ib 4: 136 ( 1506) . GPM 2: 253 ( 1507) ."],"f":["offuer- . ","-rechna . ","-räcknä )"]},{"a":"ivirrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfoga oförrätt, förorätta. förbiudendis allom, lehwo the helst äre eller ware kunne, för:de steen hendersson her vti athindra, mödha, qwäla, vmacka eller öffuerrättha FMU 4: 461 (1476, avskr.) . Jfr oforätta."],"f":["öffuerättha )"]},{"a":"ivirrätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvervåld, oförrätt. gör oss mykydh öffwerwal och öffwerrätth DD 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"f":["öffwer- )"]},{"a":"ivirrätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övervåld, oförrätt. STb 1: 72 (1476). om han jackrom hade offuer rette giort, tha schulle han hwar man staa til retta ib 2: 461 ( 1490) . preiudicium . . . offuer räth forfangh GU C 20 s. 478 . Jfr oforätter."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) överse, genomse. \" then rekinscap thera mellen waar, som dandemen tet offuerseth ok offuerlaght had sTb 3: 253 (1495). - överse, taga i betraktande, skärskåda. skulle dandemen offuerwar samma skad offuersea hwadan han hende \" SJ 2: 126 ( 1488) . STb 3: 218 ( 1495) .","5) förbise, icke fästa av seende vid. til togh han lenteliga ouergifwa . . . gudz moders radh . . . ourse syna eighna helso J Buddes b 148 . 6) avstå från, avlägsna, låta fara. samma dach offuersago och fordrogho fogaten, borgamestara och alt radit sten olsson . . . retten som han forschullat hade STb 2: 447 ( 1490) . ib 3: 207 (1495). offre in thil lthen helge herre sancte karlungh, ath han werdugas til ath offuersee edher store skingdom Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) . wor kierste nadigeste herre högboren fförste haffuer jw offuerset oc offuergiffuit all owilie och oguntighet STb 5: 319 (1521, Kop.). - med prep. mädh och beteckning för den, till vars förmån avståendet etc. sker . . . at the . . . wilde ofueerse met domkirkionne, hwad thet hälst rättighet the hafde til henne godz i brysaby Svartb 335 ( 1432) . \" borgemästrana ok the andre dandemän . .. fordrogo ok ofwrisago medh fasbyörne thenne forscrifna saköre \" ATb 1: 158 ( 1461) . - Jfr sea ivir."],"f":["ofwir- . ","offuer .- ofuer-. -se(e)"]},{"a":"ivirsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se öfver, se på. iak winder hwath iak ower see Al 4299 . - öfverse, öfverblicka. så granneliga hans her allan offwerså RK 3: (sista forts.) 4414 . ","2) hafva uppsigt öfver. sinom foghotom, oc them ther ower sagho gerninga MB 1: 288 . \" til thäs mantz ther iffwir saa (Cod. A owerstodh 234) mörkahwsith \" ib (Cod. B) 549 . ","3) öfverse, genomse. iij breff . . . hulche wij . . . opbrötte oc öffuersaghe FM 175 ( 1504) . - öfverse, taga i betraktande, skärskåda. i hulka book vi fwnnom oc granne lica öwersaagom nogor heradzmerke SD 3: 484 (1320, nyare afskr.). nar j haffue thet (brefvet) läsit oc offuersett FM 227 ( 1505) . ","4) förbise, förbigå. \" owerseddom (med förbigående af, för att icke nämna) allom androm gudz godh gärninggom \" LfK 114 . - förbise, visa förakt mot? tha som wi mz syndom haffuom wredgat strangasta domaran . . . owerseet alla hälga män Su 206 . ","5) förbise, icke fästa afseende vid. thz alt owerseer thu Su 98 . \" han owersee offta hans bön \" LfK 63 . \" atk för henna skuld owersaa alla andra, oc hona mik til brudh . . . anamade oc wthualde \" Su 160 . - förbise, öfverse, icke märka. alt thz ondha wi förglömom oc ower seem LfK 110 . - öfverse med, hafva öfverseende med. konungen öffuersaagh hans sak RK 3: 375 . ","6) afstå från, aflägsna, låta fara. vi . . . badhom at han skulle owirsee (transferet a vobis) thässa pinona Bo 187 . \" haffuer jak alstinges offurseet oc offuergifuit om then owilliä \" BSH 4: 100 ( 1483) . \" huat mistancka wii haffuä til nagon aff them i staden, wele vii aldelis milleligen offuersee \" ib 232 ( 1497) ."],"f":["öwer- . ","ower- )"]},{"a":"ivirsima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["simma över. GU C 20 s. 356."],"f":["öffuer syma )"]},{"a":"ivirsitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) sittande övervara, närvara. lögerdagen . . . stode erick thuresson for rette i radzstuen j nerware och offuersittiende her jwer gren, erick trolle (o. s. v.) STb 3: 12 (1492)."],"f":["offuersittia )"]},{"a":"ivirsiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjuda över. GU C 20 s. 205 ."],"f":["öffuer- )"]},{"a":"ivirskinande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["starkt skinande. maria äwinnelika liwsins owirskinande (perfulgida) portir, himilsligha palacii ära SpV 199 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överskrift. \" epigrama . . . öffuerschipth \" GU C 20 s. 223 . \" sigher ffulla tytulus oc owerscriffth, ihesus aff nazaret, iudha konunger \" SvB 465 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"ivirskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sända över (skriftligt meddelande o. d. från ett land till ett annat). om thet andra skal hans pulle offuer scriffue om sin rekinscap ok ther pullen setie borgen fore, at han scal swara hanom til alt hwadh hiith offuerscriffuit worder eller ghaa hanom fraa medh retta STb 2: 427-428 (1490). huilketh feyesack sade sigh then rekinschap her herman til lubeke offuerscriffuet haffue ib 4: 13 ( 1504) . ","2) skriva ovanför. til witnisbyrdh for thz:o öff:r scriwitt . . . DalHembfT 3: 75 (1452) (möjl. att fatta som två ord)."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirskyla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överskyla, överhölja, övertäcka. marken offerskywltes mz döda kroppa Troj 111 ."],"f":[]},{"a":"ivirskyma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skymma, fördunkla. \" fusco . . . öffuer skyma \" GU C 20 s. 303 . obumbrare öffuer skyma ib s. 371 ."],"f":["öffuer- )"]},{"a":"ivirskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) överskära (kläde). ix alma kläde krompit oc vffuerskurit Svartb 208 ( 1396) . \" tet kledit tonius ouerskar at honum STb 4: 234 (1512). - Jfr oivirskorin. \""],"f":["ouer- . ","vffuer- )"]},{"a":"ivirskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) öfverskära, med sax gifva ruggadt kläde en glänsande yta. mesther skördh mz offuerskeraom schal vara attha alna leyrsk krumpit klede ok thom schal then vgn bröderen offuerskera j sex stunder SO 105 . \" eth halft stykke kumist kupit oc ofuerskurit \" SD NS 1: 255 ( 1403, gammal afskr.) FH 5: 89 ( 1482), ","2) omskära. ouir skäras äptir moysi laghom KL 158 . MP 1: 31 . Bir 2: 291 ."],"f":["ouir- . ","ofuer- )"]},{"a":"ivirskärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hannus ouerskärare \" KTb 163 (omkr. 1449). hinrik öfwirskärare ATb 1: 277 ( 1468) . ib 321 ( 1470) . STb 1: 65 ( 1476) . "],"f":["yfwer- RP 1: 574 ( 1366)","*ivirskärara dränger","offuerskerer drengh )","*ivirskärara lön","offuerskiräare- . ","owerskärer- )"]},{"a":"ivirskärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" aff claus yferskärara \" SD NS 2: 218 . (1409, nyare afskr.). pether ouerskärare SJ 67 ( 1437) . "],"f":["yferskärare . ","ouerskärare . ","offuerskärare . ","offuerschärare . offue[r]skarare: offue[r] skarara SO 101 . ","offuerskerer ib 96, 105), ","ivirskärara flokker","öffwerskärara- . ","affwerskärara- )","ivirskärara ul"]},{"a":"ivirskäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ivirskärare. schreddara ok offuerschera companij SO 95 . \" schal offuerskera hafua oforborgat fyra saxar medh then redzschapp ther til höre \" ib 103 . ib 100, 105 . - ss tillnamn. jacob ouerskäre SJ 374 ( 1471) ."],"f":["offuerschere . ","offuerskare: -skara SO 100 . ","offuerskera . ","offuersskär SO 105), "]},{"a":"ivirskäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" thymme ouerskär \" Skotteb 110 (1462-63). ib 145 (1463-64). ATb 1: 250 ( 1466) , 2: 389 (1491). SJ 2: 272 ( 1495) . Stock Skb 62 (1517-18). "],"f":["ouer- . ","offuer- . ","öuer- . ","öfwir- . -skere. ouerskär Skotteb 110 (1462-63)), ","*ivirskära dränger","offuerskere- )","*ivirskära redhskaper","ouerskere- )"]},{"a":"ivirskärilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" omskärelse. gaf honom ouir skärilsä tekn KL 143 ."],"f":["ouirskärilse )"]},{"a":"ivirsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) i grund slå. thiin höghre hand owerslo (percussit) sin owin MB 1: 318 . ","2) öfvergå, förbigå? wiil jak thetta laatha staa och ther till öffuer slaa RK 3: 1842 ."],"f":["ower- . ","öffuer slaa),"]},{"a":"ivirsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) slå utöver vad som med rätta tillkommer en? i samma theghen mitt i engen hade henric larsson i taypala offuer slaghit itt fong höö FMU 5: 47 (1482, avskr.) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverhoppa. \" han matte thänna mur ey ower springa \" Iv 891 . Bir 1: 343, 345 . - bildl. enghen ordh ällar silabas ower springande LfK 69 ."],"f":["owir- Bir 1: 343, 345 . ower-),"]},{"a":"ivirstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stå öfver, stå bredvid. ängla . . . owersta os tha wi soffwom LfK 134 . ","2) förestå, vara föreståndare för. til thäs mantz ther owerstodh mörkahwsith MB 1: 234 . ","3) öfverstå, föra till slut. naar the !UDDA_TECKEN? dröffwilse) äro owerstanden oc owerwnnen Su 170 . \" swa lenge kampen 2är ower stan (genomkämpad, slutad) \" Va 37 . \" tha thz hoff war offuer standit \" Di 96 . ib 173, 286 . ","4) gå öfver, förgå, upphöra. swa länghe thin wredhe owerstodhe (pertranseat) LfK 112 . ","5) förestå, vänta. \" wnkoma then hardha domyn som tigh offwer standher \" Lg 3: 140 ."],"f":["öffuer- Di 286 . ","ower- . ","owersta . ","-stan Va 37 ),"]},{"a":"ivirstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stå över, stå bredvid. (the helga engla) owersta thöm tha the sik om nättherne hwila J Buddes b 170 . 3) överstå, föra till slut. tha thz är offwestandith (percato convetio) tha skilias the aath Mecht 84 . STb 1: 277 ( 1480) .","4) gå över, förgå, upphöra. naar thet (ɔ perlamentit) waar ner offuerstat, tha . .. STb 4: 160 ( 1507) ."],"f":["ower- . ","offwer- . ","offuer- . ","-sta . part. pret. n. -standith. -staat STb 4: 160 ( 1507) . ","-stadh ib 1: 277 ( 1480) ),"]},{"a":"ivirstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfvermäktig. \" med dat vm owin ok skadhaman är ey rikesins makt iwi starkr \" KS 75 (185, 82) wardh them ouir starkär KL 163 . \" han wart hedhningom owirstarker \" MB 2: 302 . Ansg 193 . FM 127 ( 1501) ."],"f":["iwi starkr . owir starker. ","owerstärker: -stärkä FM 127 (1501)),"]},{"a":"ivirstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stiga upp över, överväldiga. i morghin skal iak swa mykith ögra thz han skal mik aldre owerstigha Prosadikter (Sju vise m) 118 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirstopa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. överflöd, omåttlighet (i mat och dryck). stwndom tedde han honom mykin kräslikin math ok dryk ok rette honom till owerstoppa MP 4: 280 ."],"f":["owerstoppa )"]},{"a":"ivirstopa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) överflödande, ymnig, stor. \" jak bidher tik fför thit ömasta hiärta fwlstoppa (Cod. E: offstwppa; K: owirstupa) wärk, ok bitherlika stiwng \" SvB 200 (b. av 1500-t.)."],"f":["owirstupa )"]},{"a":"ivirstopa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) öfverflödande, ymnig, stor. ifwistupa rikedoma hans godhlex Ber 213 . ifwistupa glädhi ib 214 . \" owerstoppa lön \" Lg 3: 53 . ","2) öfverflödig, omåttlig. \" owir stopa fylle \" Bo 126 . Bir 1: 48, 154, 2: 175, 182 . MP 1: 7 . ouirstoppa (motsv. ställe MP 2: 213: iuistopa) fylle ok drukkinscapir ib 282 . \" wpfostras och styrkias alle laste j kroppenom mz ifwistopa fylle \" Ber 85 . \" halda sik af ifwistopa mat ib. \" ib 53, 86 ."],"f":["iuistopa . ","ifwistopa . owir stopa. ouirstoppa. ofuirstoppa MP 1: 7 . owerstoppa. iwistupa Ber 53 . ","ifwistupa . ","owirstupa Bir 1: 48, 154 . ","owirstuppa ST 539 ),"]},{"a":"ivirstoplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["högeligen. \" stadhfästes han owerstoplika i gudz oc iämcristens kärleke \" Lg 3: 263 ."],"f":["owerstoplika )"]},{"a":"ivirstor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket stor, ofantligt stor. i thz samma templed . . . war eth offwerstort belethe Troj 83 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) segra. \" han ok oueruan ok ouerstridde j tesso ärände \" Lg 3: 529 . ","2) genom strid besegra. til at offwir stridha (exqunaret) triphonem MB 2: 270 . ib 231, 232, 237 . Su 64 ."],"f":["offwir- . ","ouer- )"]},{"a":"ivirstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) besegra. \" alle . . . badho til gudh at han skulle radha all thera maal at ey skulde hughin kesare owerstridha them swa wredher som han war \" Prosadikter (Karl M) 259 . swa ofta naghor diefull vardher ouerstridder ok vunnen aff nagra rethuisa menniskio SvKyrkobr 204 . J Buddes b 196 ."],"f":["ouer- . ","ower- )"]},{"a":"ivirstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverstryka, släta öfver. bildl. skrympthe, späne, oc owerstryke hwar som wil, ällar hwru han wil LfK 13 . \" jnghen owerstyrke syndena \" ib 53 ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) överstryka, bestryka. \" johannes aat löff af them träm som varo owirstrukin af sik siä[l] fue mädh skogx honogh \" Hel män 100 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirstänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverstänkande. \" med tenna öwerstenckilse oc med tetta vidgevatn \" AS 108 ."],"f":["öwerstenckilse AS 108 ),"]},{"a":"ivirsummera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopsummera? giorde oleff eliffson rekinscap fore sich fore alt tet han hade vpborit och vtgiffuit . . . alt klarligan offuer summerat och affrechnet ok een deelz aff rekinscapz bokin offuer summeret Stock Skb 286 (1499 Skip)."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirsvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket svår. hon . . . sargade oc drap oc kwldrände myket aff them görande them offwerswåran skada Troj 238 ."],"f":["offwersvår )"]},{"a":"ivirsvämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["simma över. Se Sdw 2: 1246. Jfr svämma ivir."],"f":[]},{"a":"ivirsynas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" synas över el. ovanför (ngt). j ryngmwrens kringang war torn wid torn . . . som j skikkeligen högd offwersynstes ryngmwrena \" Troj 37 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillvistelse? saadana opinbara fortaal (för fortaal oc?) offwersägn till all ära oc rädheligheth aff wäria BSH 4: 282 ( 1501) ."],"f":["offwersägn )"]},{"a":"ivirsäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ursäkt. giorde store förstens offuersägt om thet möthe FM 305 ( 1507) . giorde han sin offuersägt ther om thet bäste han kwnne ib."],"f":["offuersägt )"]},{"a":"ivirsäktbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ursäktsbrev. Se Sdw 2: 1246."],"f":[]},{"a":"ivirsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sända över. delegare öffuersända ok gefäla GU C 20 s. 172 . \" transmitttere offuer sända ib (hand 2) s. 148. michel jensson . . . tilthalade mans biörnsson om vii!UDDA_TECKEN? skyppund kopper och ith lispundh, som han medh hanom offuersent hade til lubeke STb 3: 59 (1493). \"","2) förordan (ngn) till (ngt). mattis martensson och nic. mansson, radmen . . . vnderuiste om then beschatning, som the offuersende ware aff fogtten och radit medh flere dandemen STb 2: 6606 (1492). ib 3: 215 (1495, på 3 st.), 4: 58 (1505). huilke gode men offuersende ware aff sittiende radit . . . ath ware offuer kirkiona rekinschap ib 95 ( 1505) . ib 99 (1505), 143 (1507). med prep. ivir. almenningx grender schole bliffue, som the dndemen samtycht haffwe, som ther offuersende ware offuer synen at bygie hwar sin part STb 3: 271 ( 1496) . \" offuer huilket arff offuersende ware aff radit tesse forscrifne gode men \" SJ 2: 242 ( 1504) ."],"f":["offuer- . ","öffuer- )"]},{"a":"ivirsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pålägga. bära andra swa som jwirsatta sik byrdhe (onus superpositum) Ber 61 . - bildl. pålägga. förelägga, bestämma. uee wardher them för haardan dom gudh them owersäther i sinne hälge läst Su 57 . them wslom är oersat eth äwinelikit mörker ib 129 . ","2) öfverföra, föra. at kongen haffuer lathet offuersaat eth tal folch nw her i jwl til thet folch her i halland tilfören war BSH 5: 242 ( 1508) . "],"f":["ower- )","ivirsätia sik , sätta sig öfver, tillegna sig företräde framför. med dat. om thu i thinom tankom tik nakrom ower säther som sannelika är thin widherlike LfK 45 ."]},{"a":"ivirtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverläggning, öfverenskommelse. \" wi haffwom thz altara vplygt mz swa dana offwirtall os jnbyrdis oc mz sadhana tanka (cogitatione atque tractatu) \" MB 2: 59 ."],"f":["offwirtall )"]},{"a":"ivirtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) överenskomma, avtrala. hafdhe jac swa ouertalat medh abbatissan SD NS 3: 146 ( 1416) . STb 1: 362, 368 (1482), 2: 201 (1487) . . . ath . . . mans . . . haffuer jntet tiltall til . . . falkensten om sith möderne vtan allaledes quith ok offuertalit wiidh the skel och wilkor . . . ib 13 ( 1487) . ib 243 ( 1487) . SJ 2: 105 ( 1487) . \" haffuer hinrik forwilkoredh sigh ath föda moderen til dödra dagha, som offuertalit, forlicht ok offuerbeskedith war j dnaemantz nerwaraan \" STb 2: 442 ( 1490) . SJ 2: 168 (1490), 194 (1491). ib. STb 2: 548, 570 (1491) o. s. v. Hist Handl VIII 1: 53 (1493). STb 3: 368 ( 1498) . \" tha war thet swo ouertaladh medh en endrach oc kerleek . .. ath (o. s. v.) \" ATb 3: 79 ( 1498) . \" ath han hade offuer thalit . . . mera . . . än hanom til hörde ath thale STb 4: 173 (1507). bede wi . . . at thettte möte motte swa warda öfwertalt at swensche men motte komme til sin godz igän i danmark och i norge \" HSH 13: 69 (1524, Brask). ","4) tala över, diskutera, kommenera? sidhan wiliomwi samanhäntha mz thinna böna tilhiälp . . . ok mädhir tik owirtala ällir kwngöra om prydilsin (de ornamentis conabimur) SpV 107 ."],"f":["owir- . ","ouer- . ","over- . ","offur- . ","öfwer- . öffuer- -talat. -taladh -talet. -tali(h)"]},{"a":"ivirtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tala till slut, utföra. tha thzta var alt kungiort ok ouertalat mz faom ok gudligom oordhom Lg 3: 570 .","2) bilägga. zacher. som langelica offuertallade äre ok forente SO 118 . \" om dägtingen haffuer saa framgongh och opslagh skeer emällom riken skall vara en offuertalet sak med allom andeligom !SYNS_DÅLIGT? verdzligom ehwäss medhollere the vareth haffue \" HSH 19: 135 ( 1506) .","3) öfverenskomma, aftala. !SYNS_DÅLIGT? wii owir talath meth warum winum SD NS 1: 443 ( 1405) ."],"f":["owir- . ","ouer- . ","offuertalla )"]},{"a":"ivirtalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverenskommelse. \" samtykth haffwa . . . alla wänleka offwertalan och daktinghan (placiationibus) som giorde äre offwer förnemdpa articula \" SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":["offwertalan )"]},{"a":"ivirthighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtiga. Se Sdw 2: 1246. "],"f":[]},{"a":"ivirthäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1246. 2) övertäcka, hölja, bekläd. hiwlen waro . . . offwertäcktar mz klardt gwll Troj 120 ."],"f":["offwertäcktar Troj 120 ),"]},{"a":"ivirthäkkie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täckelse, hölje. \" thu omschipther thom saa som eth öffuerläkkie (opertorium) \" SvT 46 ."],"f":["öffuertäkkie )"]},{"a":"ivirthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfvertänka. med ack. nar iak thzta mz största wndher owertänker Lg 3: 587 . ib 411 . \" om hon . . . haffwer . . . ey owertänkt gudz wälgärninga när sik siälffwe \" LfK 163 . - med gen. at . . . wi thes wel ofuir thenkt hafuom BSH 2: 115 ( 1400) ."],"f":["owertänkia . ","ofuir thenkia )"]},{"a":"ivirtrodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverträda, bryta. offwirtrodhandis budhit MB 2: 15 . \" offwiertrodho gudz budhordh \" ib 17 . ib 19, 59 . \" j haffwen offwirtrudhit thän sambundhna fridh \" ib 62 ."],"f":["offwir- )"]},{"a":"ivirträdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överträda, bryta. \" skedde thet swa . . . at noghor aff forscreffne dela owerträdhe äller brute mot thässe dachtingen \" Rydberg Tr 3: 163 ( 1436) . \" mot then delen som owerträdhande wardher \" ib 164 ( 1436) ."],"f":["ower- )"]},{"a":"ivirtygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) styrka, bevisa. \" hvilken brodher som falszt vitne bär mote nakrom sinom embetz broder o thz med skälom ey offuertyges eller beuisas kan \" SO 79 . ","2) öfverbevisa. \" om. om ther äre fyra vitne til som hanom thet kunne offuer tyge \" SO 117 . at inghen idher schall sägia eller öffwer tyga mich awag skiöld fört haffua moth mijn rettha herra eller fädhernis rijke BSH 5: 627 ( 1520) ."],"f":["öffwer- . ","offuer- )"]},{"a":"ivirtygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) överbevisa om. STb 3: 295 ( 1496) . SJ 2: 299 ( 1496) . - Jfr tygha ivir."],"f":["offuer- . ","-töga )"]},{"a":"ivirvald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) makt, besittningsrätt? thessen panth haffuer hafft meth retthe offuerwalde ok offuermakt i marhg aar SD NS 1: 255 (1403, gammal afskr.). ","2) öfvervåld, våld. giorde mik offuerwald (våldtog) Di 174 . the willo göra offwir waldh owir honom (prope vim inferentes) MB 2: 92 . \" styrde hon sin likama skälika, at han skulde ey brytas aff nakre owirflödoghet oc owirwalle (violentia) \" Bir 4: 62 . \" rom thz ledh then offwer wal \" MD (S) 238 . \" wiliandhes honom mz owerwaldh wt aff kyrkionne dragha \" Lg 3: 690 . MB 2: 294 . - öfvermakt, våldsamhet, häftighet. thäs samma rörilsens owerwaldh Su 101 . ib 102 . - öfvervåld, orätt. göra mik tholikth ower vald Iv 3710 . \" adh dhe göre mik ikele !UDDA_TECKEN? icke] sadant avervaal \" BSH 5: 583 ( 1517) . "],"f":["offwir waldh . ","owerwaldh . ","ouervold . ","offwerwal . ","avervaal BSH 5: 583 ( 1517) . dat. sing. offuerwalde. owirwalle Bir 4: 62), ","ivirvalds dirve","ouervoldz dyrffwä )"]},{"a":"ivirvald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) övervåld, våld. dödzsins awirwald (mors violenta) wänkte ok styrkte scedaci dötthir SpV 342 . mik är lofflighit j swa matto at göra honom offwärwald (violentiam) SkrtUppb 12 . - övermakt, våldamhet, vis major. tha kom stoorm ok offuerwald STb 1: 105 (1477). - övervåld, orätt. gudz son j sinom guddom, är j alle matto jämlikir fadhrenom, hwilkom aff guddoms naturanna wäghna, är ey nakot affwiruald (rapinam) at wara jämlikom fadhrenom, än j mandoms naturanna mindre än fadhren SpV 541 . "],"f":["offuer- . ","offwär- . ","awir- . ","affwir- )","*ivirvalda gärning","offuervolle gerningh )","*ivirvalds gärning","offuerwaldz- )"]},{"a":"ivirvaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["genom övervåld. komber han j ander zach offuerwollelige her j staden . . . stande tet ene yppit medh tet andra STb 2: 560 (1491)."],"f":["offuerwollelige )"]},{"a":"ivirvaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som innebär övervåld, våldsam. vorde han her effter befunnen medh swa dana offuerwaldiga gerninga STb 2: 448 (1490)."],"f":["offuerwaldigher )"]},{"a":"ivirvaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["våldsam. äru violente, owersalloghe ällar trättelike LfK 41 . Jfr ivirväldogher."],"f":["oweruallogher )"]},{"a":"ivirvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara närvarande (vid) öfvervara. wi saghom, hördhom ok owerwarom SD NS 1: 151 ( 1402) . \" at wi owerwarom thän tijdh hustru cristin . . . gaff . . . pether olafsone sina brodher dotter \" SJ 79 ( 1433) . \" kännoms wi . . . os hörth haffwa oc offuer warith thet byte \" SD NS 1: 595 ( 1406) offwer wara stempno SO 24 . \" ther skulu ouer wara twa mestermän \" ib 30 . \" mz the godamen aff radit som ther offuarit (för offuerarit) haffue ib 117. mz twa aff radit offuer varend \" ib 194 . ","2) vara öfver. hittis thz owerwar rotith om morghonin MB 1: 323 ."],"f":["ower- . ","offuer- )"]},{"a":"ivirvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närvaro. medh dannemanne offuerware sTb 4: 203 (1511). "],"f":["offuerware ) , ","*ivirvaru man (offuer-. öffuer-. -ware), "]},{"a":"ivirvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara närvarande (vid), övervara. SD NS 3: 256 ( 1417) . epter thy at . . . konung eric hafdhe os . . mäktogha giort at ower vara aa hans oc krononna väghna eno jordha oc goza skipte SD NS 3: 262 ( 1417) . STb 3: 198 (1494), 421 (1499). vorto tesse effterscreffne til nempde ath offuerware och see, tha kopperen veges ib 453 ( 1499) . - med prep. ivir. offuer huilken synningk dandemen til foren haffue offuer warit SJ 2: 183 ( 1491) . KTb 107 ( 1492) . - med prep. um. .. . bekende thöm haffue offuerwarit medh flere godemen . . . om then forlichan STb 3: 405 (1498). - undersöka, besiktiga? om swa ware . . . at nagre aff desse tw husen annath thera schade giore, tha skulle dandemen offuerwara samma skada SJ 2: 126 ( 1488) .","2) vara över. Se Sdw 2: 1246."],"f":["ower- . ","offuer- )"]},{"a":"ivirvaring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsyn, tillsyn? med prep. ivir. j medllen gataboden . . . som biscop rogge j verie haffuer medh then byghningh och offuerwaringh offuer hinrik strobuckx stenussom STb 3: 211 (1495)."],"f":["offuerwaringh )"]},{"a":"ivirvarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = iviravring. emellan gatuboden . . . som biscop rogge i werie haffuer meth then gygning och owewarningh offuer henrich strabugx stenhusom och effue SJ 2: 263 ( 1495) ."],"f":["owerwarningh )"]},{"a":"ivirvater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles våt, genomvåt. achilles . . . bleff saa gåth som offwerwåther aff synom egen sweth Troj 167 ."],"f":["offwerwåther )"]},{"a":"ivirvatis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivirmätis."],"f":[]},{"a":"ivirvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["växa över, taga överhand. Se Sdw 2: 1246."],"f":[]},{"a":"ivirvikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["över. vikt, överskjutande vikt. HSH 9: 23 ( 1427) . item iij pund engilsth theen . . . for xij makr och ij öre for öffuervikth HLG 2: 55 (1516). fersk gös före xx mark med offuer wikt STb 5: 168 ( 1517) ."],"f":["offwer- . ","offuer- . ","öffuer- )"]},{"a":"ivirvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) övervinna, besegra. \" the . . . alla laster offweruonno wm kärleken \" Mecht 224 . SpV 160, 379 . eth blomster huilkit klädha skulle nakudha . . oc owerwonnom dödzsens galla os oppresa mz guddomsens häloga hanoge JMÖ 152 . \" han war saa när offer wondyn aff troyaner \" Troj 271 . - Jfr vinna ivir och oivirvunnin."],"f":["owir- . ","ower- . ","offwir- . ","offwer- . impf. offwan (för offuerwan?) JMPs 351),"]},{"a":"ivirvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) vinna, segra. \" han ok oueruan ok ouerstridde j tesso ärände \" Lg 3: 529 . ","2) öfvervinna, besegra. \" för än min son är offuerwunnen \" Di 155 . Lg 3: 47 . MB 2: 231 . \" hwilkin mz hiärtans renlighet mannelika bestridde, owiewinnande (debelabat) diäfwllen \" Bir 4: 98 . \" ä wardher han thäs ömare, hwru offtare han wardher owerwinnin (för -wunnin) \" LfK 102 . nar the !UDDA_TECKEN?: dröffwilse) äro owerstanden oc owerwnnen Su 170 . - eröfvra. owerwinna thetta riike RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264. gingo twärs in j stadhen oc offwir wnno honom MB 2: 16 . ib 27, 101 . - besegra, vederlägga. for kättara owirwinnas skolandis (confuntandis) Bir 4: 61 .","3) störta, fälla, bringa på fall. hurw the skulle marsken ofuer vinne RK 2: 5212 . ","4) fälla, öfverbevisa. at the honom medh rettha offuervinna RK 2: 4745 . ib 4827 . \" the wordho för kesaren klaghade oc owerwnne at the cristne män waro \" Lg 436 . - förebrå, klandra, tadla. toogh hon först fore sik helga fadren biscopen ok ouervan han mz dotterliga vördningh ok awitte vm nagra oskeliga fasto Lg 3: 570 . ","5) öfverträffa. \" fan han thär paulum, huilken stephanus owergik oc owerwqn, oc siälffwan gamalienem (för gamalielem) i konst oc wisdom \" Lg 293 ."],"f":["öffuer- RK 2: 4827 . ","owier- . ","offwir- . ","ower- . ","ouer- . ","ofuer- )"]},{"a":"ivirvinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besegrare. \" attalus ytalie offwiruinnare, ällir thän mannen som wan ytaliam \" SpV 319 . Troj 245 ."],"f":["offwir- . ","offwer- )"]},{"a":"ivirvinneliker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["öfwerwinneligen (ack. sing. m.)). adj. som öfwerwinneligen (för oförwinneligen?) skade finge BtRK 380 ( 1501) ."]},{"a":"ivirvinneliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr oirvinneliker."],"f":[]},{"a":"ivirvinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? övervinnande, besegrande. ottondhe är diäffwlsens offwerwinnilse JMPs 311."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirvinnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (kvinnlig) besegrare. gambla firdzstadhgans owirwinnirskonna (victriecem) ondzskona affdriffwande SpV 361 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) anvisa. \" arendt sprwngh til achter xxIIj marck v öre offuer viste peninga \" STb 3: 129 ( 1493) .","2) förordna (ngn) till (ngt). STb 3: 126 ( 1493) .","2) förordna (ngn) till (ngt). STb 3: 1236 ( 1493) . \" samma dach offueruistes tesse epterscriffne gode men til ath forlicha mauricius van dalen och hinrik fosserth om then geldh eller tretthe, the sine mellen ahde \" ib 265 ( 1496) . ib 4: 57 (1505). - med pep. ivir. hade arffuingen warit til talz j godementz nerwaren och seet gotzit ok hört gielden ok warit ther om for rette, offuer huilkit ther ware dandemen offuerwijste, som ware jacob moyse, nic. scriffuer och pelle persson sTb 2: 610 (1492). ib 3: 28 (1492)."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirvisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förordnande (av synemän, skiljemän o. d.=? . . . som skattade vare for lxxv mark epter borgamestere och radzsins offuerwisningk STb 4: 47 ( 1505) ."],"f":["offuerwisningk )"]},{"a":"ivirvitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överbevisa . . . huilkith forscriffne bonde jöns j swderby och martha henne offuerwitnada, at swa war STb 2: 237 ( 1487) ."],"f":["offuer- )"]},{"a":"ivirvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) överväga, betrtakta. tha ofwerugho the thet swa ath thet war omögheligith ath dräpa sigh til arfdz SD NS 3 . 343 (1418). Rydberg Tr 3: 122 (1434, samtida avskrr.) . Svarrb 350 (1435). STb 3: 241 ( 1495) . tha sade the gode for:ne men, ath the tet hade offuer vegit thet ena moth thet andra STb 4: 73 ( 1505) . JMPs 463. - undersöka. . . . tiil at see, skodha och offuerwägia om prestens sätrij j akas Svartb 546 ( 1483) . huilken rekinschap . . . wij samdrechtelige offuerwoge, offuerlade och forslogo STb 4: 32 ( 1504) . - överlägga. tha wort ther swa ouertalet ok offuer wägit them emellom STb 4: 219 ( 1511) . - med prep. um. vore thesse epter:ne gode men j radzstuen adh offuer wägä om stadsins ärende sTb 5: 278 (1520). - med idfir. frågesats. ty wiliom wij nw offwer weya hwro bäst wij kwnnom främia won wilia Troj 26 . ib 36 . 2) avväga. eua swikande adam, mannen thz är kötzsins girnilse swikande andhan, j hwilkom kamp är ällir öglögh, wthan skälin ällir wisdomen midlins ällir owriuäghins (moderetur), hwart thera mz the andhra, tha faar thz ena illa aff the abdra SpV 350 ."],"f":["owär- . ","of(f)wer -. offuer-. ofor-. -weya Troj 26 . ","imfp . ","-wyädhe ib 36 ),"]},{"a":"ivirvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverväga, betrakta. ofuirwäge rikesens bästa RK 2: 5215 . \" dechtingen the ther för sich togho oc all ärende öffuer wogho \" ib 1985 . \" til at bespeya oc offwir wägha !SYNS_DÅLIGT? oc folksens skipilse j thzta landhit \" MB 2: 39 . !SYNS_DÅLIGT? 133, 322. Su 185, 293 . Lg 3: 315 . besynne oc offuerweige hette orlog, som nw paa ferde er, at thet motte !SYNS_DÅLIGT? komme vdi en bedre made FM 334 ( 1507) . \" granlika öffwierwäghandis oc betraktandis alla puncta oc stykke j fornempda breffue \" Bir 5: 125. at wi skullom tha thz breffuith til oss thaka oc owirläsa betraktandis oc offwierwäghandis vm ther nakat jnnan funnis som droghe vt af ällir moth reghlonne ib. hwejka theras tilscriffning vndervisilse oc bön wij haffuum thäkkelegha hört ok grannelegha owerwäghit FH 2: 130 ( 1441) . \" hwilkit the met fullom skälom owerwogho \" ib 3: 105 ( 1447) . - undersöka. ath höre ransaka offuerwagie och athskilia en thräthe FH 1: 143 (1494, gammal afskr.). hwilkit the granneliga ransakde och offwerwoge DD 3: 218 ( 1484) . \" hwilked breff iak lade for the XII som i rätten satho oc the insigle ransakade oc offwerwogho at the breff ware i alle matto redelighe oc skälige utgifne \" ib 1: 138 (1487, afskr.). - öfverlägga (om). med ack. tha rikesens radh oweruoghä calmarana och nylödose degtingen HSH 18: 17 ( 1495) . . med prep. um. om nogre rigesens merkelige ärinde at forhandle och ofuerwigie medh rytzen pa suergis krona weghna FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). thet jach med . . . rigessens rad, teskeliges med . . . borgamestere och radit i stocholm haffwer öwerwägit om thän segling BSH 4: 330 ( 1502) . - med indir. frågesats. alle swerges herrar samnadess tha offwerwäga hvilken rikit skulle förestå RK 3: (sista forts.) 5512 ."],"f":["öffwir- . ","öwer- . ","öffuer- . ","offwir- . ","ower- . ","offuerweige . ","ofuerwegie . ","offuerwagie )"]},{"a":"ivirväghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övervägande. \" noe j archinne mz sonomen skildis fran hustrumen, teandhis thär mz äptir gudz doms owiruäöghan (ex consideratione divini judicii) \" SpV 308 ."],"f":["owir- )"]},{"a":"ivirväghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? övervägande, betraktande. hällir thz är ok hänna skipilse wthmärkilse, aff hwilkins owiruägilse (consideratione) nytian ällir äpthriliknilse, osynligha thinga dygdh skuli kwnnoghas SpV 175 . ib 335, 480 . \" j sinom v inwärtis si[n]nom, lsom är allmännelikhet sinne: betänkilse: gisslan: owägerwägilse oc minne JMPs 552. \""],"f":["owir- . ","ower-; -wägilse. -uägilse)"]},{"a":"ivirväghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvervägande. \" epter een gran rantzsakan och offuerwägningh \" FH 1: 61 (1489, gammal afskr.). BSH 5: 520 ( 1512) ."],"f":["offuerwegning BSH 5: 520 ( 1512) . offuerwägningh),"]},{"a":"ivirvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverväldiga, bemäktiga sig. wranghe män haffwa owir wällat (obtinuerunt) waaara förfädhers rike MB 2: 274 ."],"f":["owir wälla . "]},{"a":"ivirväldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsverkare. PM 14 ."],"f":["öffwerwällare )"]},{"a":"ivirväldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsverkare. . . . att the wåro doblare, drinkare, horkarla, öffuerwällere PMskr 666. ib 672, 676 ."],"f":["öffuer- . ","-wällare . ","-wällere )"]},{"a":"ivirvälde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n. ","1) öfvermakt. \" diäfwlen ropadhe ginstan nödhoghir sighiande o iuirvälde. gudz budhordh wtlärir mic \" KL 285 . ","2) våld, välde, makt. thu haffwir os frälsat aff madyans händher oc offwirwälde MB 2: 95 . \" leddo mik swa hannadhan i dödhzsens ofwerwälde \" Su 405 . ","3) öfvervåld, våld, våldsamhet. skalt thu göra kärleksins rike owiruälle. oc bekräkta thz Bo 78 . \" gör sik siälwom owiruälle \" Bir 3: 189 . Lg 3: 290 . Su 415 . \" thol hymerikis rike ofwerwälde \" ib 436 . \" nödhgas aff vidhir thorfft älla owieruälle at bortläta nakan kronona deel \" Bir 3: 400 . \" for vädhirsins makt oc owiruälle \" ib 145 . Lg 3: 315 . - öfvervåld, rättskränkning, orätt. i marghskona owerwälle i mothe kyrkionnas frihether Lg 3: 270 . \" the som staa j sinne ondzsko skulu plaghas swa som the som ingingo ok owiergälle giordho (ut invasores) \" Bir 1: 14 . \" jak skal hela ok läkia them som mz owiruälle (vi) äru nidhir thrytkte \" ib. \" them som owirwällit ok orättin giordho (violentis) skal iak gifwa fridh ok miskund vm the bedhas miskund ib. aftok honum vingardhin mz orätuiso oc owiruälde \" ib 2: 85 . säls nakat thing . . . for owiruälle oc orätuisa doma ib 163 . ib 3: 73, 463 . MP 2: 84 ."],"f":["iuiuälle MP 2: 84 . ","owiruälde . ","ofwerwälde . ","owirwälle . ","owiruälle . ","owerwälle )"]},{"a":"ivirvälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) övermakt . .. at war land hafwa oss här til vm langan tima warit aff thrängd aff wtlänzskom herrom fori thörra gie oc oworwälde skuld Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . ","3) övervåld, våld, våldsamhet. \" somliga aff them sidhan the haffdho lidhit owiruälit (ɔ blivit våldtgna), lagdho the hällir sälskap mz dödhenom, än mz liffweno \" SpV 342 . ib 102 . the som mädh offeruälle (violenter) taka himerikis rike SkrtUppb 12 . - övervåld, rättskränkning, orätt. Se Sdw 2: 1246. forbywdher iac allom . . . thetta for:da goodz oc gafwo for wadzsten closter hindra, qwälia älla meth nakrom fwndom älla öwerwälde aterkalla SD NS 3: 242 ( 1417) . . . . at them görs marghfalleligha openbara offwirwälde oc waalgästning i thera gardhom . . mothe lagh oc räth Nio handl rör Vkl 234 . STb 3: 274 (1496), 4: 54 (1505). ware fiendha som thär hemma göra ware clostre öffwer wälla oc oreth PMBref 307 (1512?). "],"f":["owir- . ","offwir- . ","offuer- . ","offwer- . owor-. över-. öffwer.-. -wälle. -uälle. -velle. öffwer wälla PMBref 307 (1512?). best. owiruälit SpV 342 ),","*ivirväldis arvodhe","owiruällis ärwodhe )","*ivirväldis man","owiruällis- )","*ivirväldis människia","offwirwällis- )"]},{"a":"ivirväldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["våldsamt, med våld. the formagha aldrigh blifhwa j henne (tron), af hwlkom hon ofweruäldigha wtkräfs Ber 2 . \" thak äptedöme af nyplantadha thrä hwilkins höghd wm nakar ifweruäldelica nidher thrykker thän thidh hon lösis, ämbrat wmuendis hon j thz hon war för \" ib. \" owiruällelica saman thrykkiande sik \" Bir 2: 15 . \" thz thu hafwir owir thina vidhirthorfft thz takar thw owriuällelica ok orättelica \" ib 284 . MP 1: 256 . MB 2: 7. Lg 3: 386, 451 . \" starlika oc owiruällika skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta \" MP 2 . 102."],"f":["ifweruäldelica . ","iuriuällelika MP 2: 203 . ","ouirväldelica ib 1: 256 . ","owieruällelica . ","owerwällelika Lg 3: 336, 451 . ","ofweruäldeligha . ","offwärwälleliga MB 2: 7 . owiruällika),"]},{"a":"ivirväldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfvermäktig, mycket stark. for konungh karlls offuerwäldughe macht FM 60 ( 1457) . Jfr ivirvaldogher."],"f":["offuerwäldugher )"]},{"a":"ivirväpnter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["beväpnad (med harnesk o. d.?) sedan steg konwng thelamon oc konwng peleus jason oc hercules til syna hästar mz theres hoffolk wäl offwer wänkta mz syn harnesk oc wapn Troj 27 . ib 106 ."],"f":["offwer wänkter )"]},{"a":"ivirväta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väta. \" drotning helin . . . offwer wätthe syna kynner mz ympeliga taara \" Troj 66 . ib 168, 231 ."],"f":["offwer- )"]},{"a":"ivirvättis","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":["A) adv. eg. på ett öfvervägande sätt. ","1) öfver måttan, ofantligt. eth owerwättes stort ball Va 36 . ","2) öfver måttan, omåttligt, i allt för stor mängd. än ey är ofmykith owerwätis takit MB 1: 145 . ","3) i ymnigt mått. gaff iordhinne alzscona fruct juerätis mz wild a vädhrum ok tima regnum Bil 257 . B) adj. ","1) öfveskjutande, som är tilll öfverlopps. tha människian är vng oc färsk, tha är natwran swa heet, at hon nöter swa mykin mat, at han fullar thz blodh som hiten nöter i liweno oc än swa myken owerätis at likamen wäxer äpter sinna natwra mylikheet MB 1: 108 . ","2) öfver måttan stor, omåttlig. bindoghe iviruätes luste (för lusta) tel mat ok öl Bu 185 . \" at han munde sot hafua fangit af ifewätis glädhi \" Bil 315 . ST 365 . \" thit korn wända til owerwättis winning \" MB 1: 375 . ","3) öfverflödig, obehöflig, onödig. han !UDDA_TECKEN? mantzenslikame) hawer ey öwerwätis hita eller kyld MB 1: 78 . \" trä kast siin owerwätis thing owan aff sik oc rensa sina natwra \" ib 83 . \" war herra skapadhe entke owerwättis i mantzins natwro \" ib 88 . ib 97, 482, 504 . ","4) öfverflödig, omåttlig. än mannin fordarwar ey siälwer sin likama mz öwerätis mat oc dryk MB 1: 78 . \" aff owersätis mat oc dryk \" ib 108 . \" forbiwdha owerwätis krasa \" ib 477 . - öfverflödig, yppig. bära a sin licama owärrättis klädhe fore synd oc häggoma skuldh Lg 1014 . Jfr ivirmatis, ivirmätis."],"f":["juernätis . ","ifwerwätis . ","iviruätes . ","öfwirwättis ST 365 . ","öwärwättis . ","öwerwätis . owerwättis. owerwättes. owerwätis),"]},{"a":"ivirymnungas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. överflöda, vara ymnig. Se Sdw 2: 1246."],"f":[]},{"a":"ivirände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övre ände. Se Sdw 2: 1246."],"f":[]},{"a":"iäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvifvel. \" hafuin ther ängin iäff op a \" Iv 2174 . \" vi throm wtan iäf \" Ber 54 . throdhe biscopin vtan ieff oc twäkan thz wara wist oc sant ST 94 . \" sagdhe visselika vtan alt iäff han vara lifwandis gudz son j himerike \" Bil 897 . \" foor han vtan iäff til hymerikis glädhi \" ib 855 . Kl 184. MP 1: 46, 49 . Bo 6, 42, 100, 138 . MB 1: 109, 439 . Bir 1: 391 . Ber 45, 63, 74, 90, 91, 100, 128, 133 . Su 413 . MB 2: 402 . är thz vtan iäff, at han hafdhe ey än seet gudh siälwan MB 1: 91 . ib 323 . - uttrycket utan iäf, for utan iäf, snarast ss rimfyllnad. alexander for vatn iäff wan them allom stridhenna aff Al 8879 . ib 9881, 10556 ."],"f":["iäff"]},{"a":"iäfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["tvifvelaktig. \" i owis om ok iaflikom tingom \" KS 71 (175, 78) . Jfr oiläfliker."],"f":["iafliker )"]},{"a":"iägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["jaga, förfölja, driva. han . . . iäradhe hanss drängia w hanss skipp och in pa brone Atb 2: 122 (1478). sten köpsuen zacer til xll makr, fore han jegede tydeman som hanom jnthet hade giort STb 4: 157 ( 1507) . hwilken en annan skal jägha han skal skyälffwer fasth löpa mädh PMBref 314 ( 1512) . PMskr 137. jägha thet (ɔ kreaturet) snarlika tw stenkasth ib 227 . STb 5: 37 ( 1515) . om han jeger sine dannequinne pa gater om nettertidh ib 89 (1516). - särsk. jaga el. förfölja vilda djur. han fölgdhe sinom herra een dagh til skogx at jägha diwr oc wdha Prosadikter (Barl) 14 . - Jfr bort iägha."],"f":["iäga . ","-adhe . jega: -er STb 5: 89 (1516) ; -ade ib 37 ( 1515) ; ","-ede ib 4: 157 ( 1507) ),"]},{"a":"iägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. jaga, förfölja. eet rädhelikit diur vnicornis jäghade en man wth a en musa Bil 614 . \" jagade the som flydde \" Di 22 . MB 2: 21, 22, 233, 236 . \" fran en stadh oc til annan jägadher \" ib 293 . \" thänne ängil ok jak äptefölghiom ok jäghom (insequimur, eftersträfva) eet thing os astundelikit \" Bir 3: 424 . - intrans. jägadhe äpther them Di 216 . ib 219 . \" een sa man lägha ok annan fly \" Fr 1869 . - särsk. jaga el. förfölja vilda djur. karls jäghare jäghade hindrena fram til ermetans hws Bil 751 . byggyntä til at iägi diwret Va 24 . \" at iägha wildyur j skoghenom \" ST 322 . \" swa som galne hwndha iägha oc skälla öm haara \" Su !SYNS_DÅLIGT? vnderwan the samo bradh ther owinin hafdhe för iäghath i them faghra paradiis skoghe MB 1: 262 \" jak läter thik ena stundh iägha mik ther til at iak gi(i) iäghat thik \" Bil 372 . - intrans. reedh ij skogh at iagha Fr 2770 . ib 60, 75 . Iv 1824 . iägha äptir, jaga efter, förfölja. alexander iaghadhe äpte mz sit folk ST 525 . 525. Jfr äptir iägha. - Jfr foriägha, oiäghadher."],"f":["iagha Fr 2770 ; ","-adhe ST 525 . ","iaga Iv 1824 . ","jaga: -ade Di 22 . ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"iäghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" hanum tedhis j jäghan en hiortir \" Bil 372 . \" ther han redh a jaghan \" ib 709 ."],"f":["jaghan )"]},{"a":"iäghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jägare skoghmän ok iäghara sendus wt at vedha leonit Bil 468 . ib 751 . MB 1: 282 . Bir 2: 54 . Fr 68, 2773, 2790, 2838 . "],"f":["iaghare )","jaghare: -in Bir 2: 54 ), ","iäghara hunder , "]},{"a":"iäghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jägare. Arnell Brask Biᴵ 8. - ss tillnamn. lasse jeghare KTb 148 ( 1432) . - Jfr utteriäghare. "],"f":["jägare . ","jeghare . med art. jäiaren VKU 5 ( 1539) ), ","*iäghara horn","jägara- )","iäghara hunder , "]},{"a":"iäkka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kort rock el. tröja, jacka. Jfr Hildebrand, Sv Medelt 1: 968. IIII jekkor Inv cur Tynnelsö 2 . \" tesse skattadhe pantha aath andirs . . . eena iäkko . .. twa iärnhatta \" ATb 1: 245 ( 1466) . ib 2: 38 ( 1474) . langa hängiande ärma, som riddara, oc härra plägha haffua oppa thera jäkkor Mecht 352 . dypolis (fel för dyplois) . . . jäkka GU C 20 s. 189 . "],"f":["-o . ","-or . jekka: -or. pl. jackar STb 3: 305 (1496)),","*iäkko stikkare","jekko- )"]},{"a":"iäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jakt, ett slags enmastadt, lättgående fartyg. en liten jackt BSH 4: 5 ( 1471) . en pram II jacther FH 4: 84 ( 1499) . \" han togh sina jäkt oc wille ey biidha \" RK 3: 1310 . \" kong cristiern . . . kom till stocholm . . . bådhe mz skepp iachter och holck ib (sista forts.) 6011. \" ib 5987, 5998 . \" the skip och iaktar \" FM 439 ( 1509) . ib 315 (1507), 534 (1511). Jfr rodara iäkt."],"f":["iakt . ","jackt . ","jagt FM 315 ( 1507) . - ir. -ar),"]},{"a":"iäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jakt, ett slags enmastat, snabbseglande fartyg. wor jakkt läliekniffwen Hist Tidskr 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). ib. ingemund sielff v:te xx öre för tet han öste jacterne op oc redde them til Stock Skb 77 ( 1518) . ib 115 ( 1519) . \" thet skal strax pa wägien j morgon med jecter oc espinge \" STb 5: 329 (1521, Kop). Brasks Cal 266 ."],"f":["ject . ","jact . ","jacht . ","jaktt . ","-ir )"]},{"a":"iäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jakt. Jfr diura läkt."],"f":[]},{"a":"iäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" redh konung pipping j jäkt \" Va 24 . ib 25 . Di 280 . Lg 3: 198, 283, 286, 687 . MD 447 . gaa swa som i jäkth äpther hwngren LfK 83 ."],"f":["iakt MD 417 ; Lg 3: 286 . ","iacht ib 283), "]},{"a":"iälra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väsnas, larma. \" bleff stort gny oc bwller j bland folket oc jälradhe hwar j moth annan \" Troj 58 . forsamladha folket frögades oc jälradhe j mönstriid ib 63 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"iämalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person af samma ålder. han är min inmalder Di 58 ."],"f":["iamalder )"]},{"a":"iämaldra","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämnårig, lika gammal med. med dat. honum iämäldra MB 1: 24 ."],"f":["iämäldra )"]},{"a":"iämaldre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lika ålder? "],"f":["iämaldris make , person af samma ålder, jämnärig person. gingo the ower alla thera iämaldris maka Lg 3: 502 ."]},{"a":"iämaldrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämnärig, af samma ålder. mz andhra sina iämdroghom skola systrom Lg 3: 279 . ib 523 ."],"f":[]},{"a":"iämber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) smärta, sorg. swa mykin iämbir fik han tha Fl 353 . hon haffde sorgh ok mykin jammer j sith hierta ok i sin hugha RK 1: 499 . Iv 4163 . ","2) elände. \" hade marsken sa there iember wist \" RK 2: 3188 . ST 184 .","3) jämmer, det som är ömkligt. saa är thet wt pockat, skattat oc gest i thenne tiid . . . thet jemer är at höra aff then fatiga almoga, her dagliga indkomer oc claga sin briist BSH 5: 11 ( 1504) . ","4) det som är hemskt och förskräckligt, järtecken. ropado innerliga til gudh. at swa vndirligit jämbir skulle them wändas j thz bätzsta (in bonum monstra converti) MB 2: 293 .","5) jämmer, klagan. \" ängin tunga fulsighia kan aff thz iämber ok aff thz gall \" Al 3339 . \" största iämbir oc önka war owir allan israels almogha \" MB 2: 233 . Iv 905 . MB 2: 269 . RK 2: 4029, 3: 2292, 2300 . the ropadhe baadhe jamber och wee ib 2424 . "],"f":["jamber RK 3: 2424 . ","jämmer ib 2992 . ","jammer ib 1: 499 . ","iämir ST 184 . jemer),","iämbers kära","jamers käre )","iämbers nödh , "]},{"a":"iämberlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["jämmerligt. \" han . . . sporde huad hon ther mz menthe ath hon saa jammerlighan gräth \" Prosadikter (Sju vise m C) 230 ."],"f":["jammerlighan )"]},{"a":"iämberlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ngt som är hemskt och förskräckligt. . . . oc skedhe tässen iämmerlikheten daghlika oc langhan tima JMÖ 159 ."],"f":["iämmer- )"]},{"a":"iämberstund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorglig stund. tha sagdhe margher man vali va ouer thenna iämir stunda thz han skal siwnka nidher til grunda Fr 2387 ."],"f":["iämir stunda (i rimslut),"]},{"a":"iämborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämbördig med, af lika god börd som med dat. hänne iamborit folk Bu 511 ."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jämra sig. the bönder jämbrade fast RK 2: 4026 . ST 449 . "],"f":["iämra: -ade RK 2: 6189 . -adhe),","iämbra sik , jämra sig. the jämradhe sich sara RK 2: 3997 . ib 6189 ."]},{"a":"iämbrat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och konj. Se B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildninar med temporal linnebörd 1: 293 f. B) konj. genast då, så snart som. jämbrat hon war bort gangin tok han swärdh j hand ST 465 . "],"f":["ämbrat )","iämbrat som , konj. genast då, så snart som. Bir 1: 146 ."]},{"a":"iämbrat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["eg. lika hastigt.","1) hastigt, plötsligt. \" ämbrat nar han vänte hallas veet man ey af för än han är hädhan (subito dum teneri putatur elabitur) \" Bo 91 . \" kom thaglan ämbrat var herra ihesus \" ib 222 . \" widher at iak swa badh innerliga til gudh. fik iac ämbraat see eth största sken \" Lg 815 . ib 808, 814 . ","2) hästigt, snart? the lagde åstadh oc komme iämbrått för thetta land till stekeholms slott RK 3: (sista forts.) 5949 . ","3) strax, genast. \" ämbrat (protinus) festos hans sinor \" KL 135 . ämbrat (confestim) tillburdh hänna wili at styra sin likama äftir thera bläst Bir 4: (Dikt) 251. j thy ordeno afladhis iämbrat (illicio) min son j mino lifue Bir 1: 28 . tha syntis ämbrat (illicio) sanctus iohannes baptista hänne ib 94 . \" ämbrat (statim) syntis een jomfru for domsins säte \" ib 2: 14 . \" the komo til hans iämbrat alle \" Al 3664 . \" tha han sa sancta margareta . . .. iämbrath girandis han til hona \" Lg 546 . KL 191, 193, 367, 391, 405, 417 . MB 2: 386, 398, 409 . Bir 1: 84, 3: 61, 280, 381 . MP 2: 36 . Al 5799 . LfK 143 . "],"f":["iämbrått RK 3: (sista forts.) 5949 . ","ämbrat KL 135, 191 ; Bo 91, 222 ; Bir 1: 84, 94, 366, 2: 14, 3: 61 280, 381, 4: (Dikt) 220, 251: LFK 143. ämbraat Lg 814, 815),","iämbrat som , "]},{"a":"iämbredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["j-mbred, lika bred. - n. adv. lika brdt. bredhlekin xvij !SYNS_DÅLIGT? jembreth offwon och nidan i breddhenne SJ 144 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"iämbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämbördig. med. med dat. the honum til släkt iämbyrdogh är Fl 165 ."],"f":[]},{"a":"iämbytter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["jämt fördelad. thet skal parteres . . . j twa jembygge dele medh lotter STb 5: 27 (1514). ib 28 ( 1514) ."],"f":["jem- )"]},{"a":"iämdaghi obl. jempnadagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utjämnande, utjämning? . . . ok beholda honum eller hans epterkomandom swa mykit ok swa got gotz ok j jempndagha läggia jnnan siäx wikur Svartb 497 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"iämdigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika stor. hwar thässe aln är iämdighir swa som vara ix alna MB 1: (Cod. B) 544 . difla giordhu jemdighra vro ther som för j rom Bil 303 . annat iemdighrit (för -dighirt) vndhers miraculum ib 289 ."],"f":[]},{"a":"iämdrygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika dryg. thz brödh war oc iämdrykt minna som mera MB 1: 324 ."],"f":["-drykt ) , "]},{"a":"iämdughande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika dugande, lika god. wy ärom ämdughande som i RK 1: 1018 . MB 1: (Cod. B) 544."],"f":["iämdoghandis MB 1: (Cod. B) 544. ämdughande),"]},{"a":"iämdygheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika utmärkt el. förträfflig. som med dat. comodus war [ey] ämdygdheliker sinum fadher marco wtan at han en tima stridde faghran sigher aff thydiscum Lg 385 ."],"f":["äm- )"]},{"a":"iämdyr","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iom- )"]},{"a":"iämdöghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagjämning. PMSkr 197 . marcivs . . . 25 dagen är jamdygn vm vaaren ib 369 . til thes höstens jamlynghn kombir ib 372 . ib 374 ."],"f":["jam- . ","-dygn . ","-dynghn )"]},{"a":"iämerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sorgligt, ömkligt, olyckligt. ändadho thera liiff iämärlika ST 372 . RK 1: 568, 3961 . ","2) förskräckligt, ohyggligt. \" syntis henna lykame swartir som kol oc iämerlika skaptir \" ST 142 . - förskräckligt, förfärligt, högeligen. läta hona iämmerlika ok sarlika flänghia ok slaa KL 315 . j haffuen brotith swa jammerligh widh wan herrä MD 9 . \" tha vardh han swa iämmerlika vreedh \" Iv 3437 . hans näff war swa lankt och iämmerligä hwast Pa (Tung) 35 . \" ropadho hökt oc iämirlika sara \" Al 10347 . gret hon iämmerligä sare Va 35 . ","3) jämmerligen, med el. under jämmer, bitterligen. iämerlika skre Fr 947 . iämirlika lata ib 1474 . Al 9490 . \" iämmerlika ropandhe \" Lg 661 . KL 390 . Al 10366 . \" tha öpte hon swa iämerlik \" Fr 1023 . \" the andro mondo i skoghin löpa oc swa iämirlika swa illa öpa \" Al 9350 . \" gräto swa iämmerlika \" Iv 2839 . \" grät hon iämerlica (amartissine) \" Bo 211 . \" badhe arma swa ok rika kärdhe them swa iämirlika \" Fr 1476 . \" hon reeff sit haar swa iämmerlik \" Iv 909 . (+) sik jämerliga (för innerliga?) ouer thöm barmande Lg 3: 560 ."],"f":["iämmerlika . ","iämärlika . ","iämirlika . ","iämmerligä . ","jämerliga . ","jammerlika RK 1: 568, 3961 . iämerlik (i rimslut) Fr 1023 . iämmerlik (i rimslut) Iv 909 . jammerligh (i rimslut) MD 9 ),"]},{"a":"iämerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ömklig. \" laa ther vtan andha oc iämmerlighen (miserabilis) \" MB 2: 83 .","2) svår, förskräcklig, förfärlig. \" then jammerlika nödh \" RK 1: 1786 . ib 1797 . MB 2: 219 . \" ther saa han rikt hof ändas mz iämmerlike striidh \" Bil 668 . \" fik thz leon . . . ena swa iämmerlika vnd \" Iv 3432 . Al 2778 . jemmerligt fordeff BSH 4: 14 ( 1471) . herren . . . giordhe stoor wndir oc iämmerligh thing (signa magna atque portenta) MB 2: 196 . \" sagho gämirlik qwinno flokka \" Al 5589 . ","3) jämmerlig, jämrande, klagande. venadhe sik mz iämerlik lata Fl 376 . \" hon öpte mz swa iämerlika graat \" Fr 949 . iämirlikt skri Al 5297 . ib 3411 . Fr 2390, 2393 . Lg 661 . - Jfr fuliämerliker."],"f":["iämmerliker . ","iämirliker . ","iämmerligh . ","jemmerlig . ","iämmerlighen . ","iämerligh: -ligha MB 2: 219 . gämirlik, iammerliker. ","jammerliker: -lika RK 1: 1786, 1797), "]},{"a":"iämfagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika fager. siunda daghen var hon iamfaghar ok fri som första Bu 511 ."],"f":["iamfaghar )"]},{"a":"iämfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hel, full. i tidsbestämningar. grät iäm fsta sex dagha Gr 289 . j the jamfasto try aaren PM LX . - n. adv. lika mycket. hon . . . frös iämfast som hon för bran Bil 543 . ib 80, 81. MB 1: 25 . Al 3302, 3892, 6734 . \" swa fast macedones sik gladde iämpfast stodho the persi rädde ib 3296. mädhan folkit ropar i iämfast \" MB 1: 402 ."],"f":["jam- Bil 80 ; PM LX . ","iämp- Al 3296, 3302),"]},{"a":"iämfatöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika fattig. af naturo. som alla hit födde ok alla häþan före iäm fatöka Bu 153 ."],"f":[]},{"a":"iämfromber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika förträfflig som. med dat. toco . . . vespasianum til römskan keysare . . . aff litlu folke föddan ok tho hwarium första jämfroman Lg 310 ."],"f":[]},{"a":"iämfrökin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["äm- )"]},{"a":"iämful","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika liderlig. hänna nyio döttrum jemfulum som thera modher Bil 425 ."],"f":[]},{"a":"iämfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika full, lika stor, lika mycken. togh iämfullan skiptis lot MB 1: 258 . innan them rättom som fram komo, tha rättis ä iämfult fore beniamin som fore andra twa ib 246 . ib 288, 289, (Cod. B) 559."],"f":["ämfuldhir MB 1: (Cod. B) 559),"]},{"a":"iämfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["full. SpV 182 ."],"f":[]},{"a":"iämfulkomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika fullkomlig. än þo at huaro at þe andre sen äldre at aldre ok iamfolcomne at dygh ok viti Bu 194 . \" aldre magho diäffla nakar thing iämfulkomen göra som gudh siälfwer \" MB 1: 294 ."],"f":["iämfulkomen . ","iamfolcomin )"]},{"a":"iämfulkomnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika fullkomligt. är mannen lottakande aff thässe fulkompnilse, tho ey iämfulkommelika som ängelin MB 1: 78 ."],"f":["iämpnfulkommelika )"]},{"a":"iämfädhra","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sin fader jämlik. thz är fadhers naturlik astundan, at som wardhe iämfädhra MB 1: 33 . ib 494 . Bil 84 . Lg 1027 ."],"f":["iamfädra Bil 84),"]},{"a":"iämfäghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika glad. han bodhe mz hänne j kotkarls gardhe jämfäghin som j riko fädherne Bil 617 ."],"f":[]},{"a":"iämfödder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika född, på lika sätt el. i lika mån född. alle äre iämfödde aff adam MB 1: 134 ."],"f":[]},{"a":"iämför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iämföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iämföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delning i jämgoda delar. by . . . dömpdher til iämföres oc rättha soolskipte FH 3: 112 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"iämföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delning i jämgoda delar. Se Sdw 2: 1246."],"f":[]},{"a":"iämförilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iämförsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämgamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika gammal. han är honom iämpn sinom fadher at guddominom, oc iämgamal MB 1: 19 . \" wärldina skapadhe han . . . gambla oc tho ängaledh iäm gambla som sik siälwan \" ib 33 ."],"f":[]},{"a":"iämgen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iam- . ","iom- . ","äm- )"]},{"a":"iämgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämgiärna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika gärna. wi thiänadum gerna (thinom) foreldrom . . . ok ingangerna thik en thu ware ey gudhi fragangin Bil 593 . MB 1: 179 . \" at han wille synda mz andre iämgerna, som wara mz sinne, än hon ware ey näär \" ib 330 . \" haffdo bade jamgerna seet at annar skulle radha som han \" RK 1: 2211 ."],"f":["iämgerna . ","iamgerna . ","jamgerna . ","iämgärna MB 1: 179),"]},{"a":"iämgladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika glad. MB 1: 430 ."],"f":[]},{"a":"iämgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) jämngod, lika god. SD NS 3: 216 ( 1417) ."],"f":[]},{"a":"iämgoþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) jämgod, lika god, lika förträfflig. lät annat !UDDA_TECKEN?: kar) göra iämgot at väkt Bil 579 . gudh skapadhe alla siäla sänder mz änglum, oc alla iämgodha MB 1: 76 . Bir 3: 96 . Al 6410 . \" födde gudh ewerdhelika vtan ophoff sin signadha son, iämgodhan som sik siälwan \" MB 1: 32 . ib 33, 112, 167 . ","2) lika god, lika värdefull. sadhe konungx dotter wara jämgoda som alt rikit Bil 732 ."],"f":["iom- L. ","iämp- MB 1: 112 ; Al 6410 . äm- L.; MB 1: 167 ; Bir 3: 96 . ","iämgot . ","ämgot Bir 3: 96 . ","ämgut SR 48 ), "]},{"a":"iämgudhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika gudfruktig. Bil 581 ."],"f":["jam- )"]},{"a":"iämgäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iämhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lika hård. hafdhe han iämhardha waror oc tungo som nw hawa annor diwr MB 1: 83 . ","3) lika hård, lika förhärdad. pharao war iämhardher som för MB 1: 304 . ib 297 ."],"f":[]},{"a":"iämhardhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika hård, lika svår. iak fik aldrigh ij minnä tiidh jäm hardelik en lithin stridh Iv (Cod. B, C) 5042."],"f":["jäm hardeliker )"]},{"a":"iämharmsfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika full af harm, lika harmsen. moþeren gik !SYNS_DÅLIGT? þäþan som þit Bu 504 ."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämhemelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika förtroligt. at gudh siälwer talar iämhemelika widh hopa som widh moysi MB 1: 397 ."],"f":[]},{"a":"iämhemeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika förtrolig, lika förtrogen. sins lifs pröuadhum ok forwinum (för forwunnum) forradharum gaff han . . . jemhemelikan winskap ok samwäru som för Bil 320 . - lika förtrogen med. med dat. fiska äre ey iäm hemelike oc ey iäm nyttoghe mannenom, som annor diwr MB 1: 474 ."],"f":[]},{"a":"iämhetelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika varmt. the älskadho han jamhetelica Bir 2: 137 ."],"f":["jamhetelica )"]},{"a":"iämhiärteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika hjärtlig. ij mina dagha iak aldre sa iämpn hiärtelik kär amur Fl 1528 ."],"f":["iämpn hiärteliker ),"]},{"a":"iämhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämn till sinnet, lugn. gör han jämhoghadhan (aninæquirorem) at thola tilkomande ok aliggiande ond thing Bir 3: 374 . ib 4: 333 . MP 2: 76 ."],"f":["jämhoghadher . ","iämpn hughadher: -hughadhan Bir 4: 333 ; Mp 2: 76),"]},{"a":"iämhughlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med jämnmod. jämnhughlika (æquanimiter) bärane thera vanskilse Su 444 . ","2) med lika sinnelag? halt iämhughlica oc alt ens lica i thinom hugh. thän som thik loua. ok thän som thik lasta (æquanimiter et æqualiter tene in amino tuo landatem et vitperantem) Bir 4: 418 ."],"f":["jämn- )"]},{"a":"iämhögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika hög, lika stor. iemhögelik ära Iv (Cod. B) s. CLX."],"f":[]},{"a":"iämhögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika hög, jämnhög, i jämnhöjd (med). til thenna altara wille ey war herra at wara trappor, eller opganger, vtan altaren skulle wara iämhögher (näml. med den offrande) MB 1: 494 . - med dat. sa en lugha ganga fra iordinne jamhöghan himnom Bil 602 . - med prep. vidh. hofdhergerdhin war iämhögh widh bulstrin Lg 3: 204 . - n. adv. ","1) lika högt. jämhökt haffuandes hwffudhet som fötrena Lg 3: 389 . - i jämnhöjd med. med dat. jamhöght bådhom muremen KS 86 (210, 94) . ","2) lika högt, lika högljudt. suarar iam höght som þe surþo Bu 197 ."],"f":["iam- . ","jam- . ","-höght . ","-hökt ) , "]},{"a":"iämhögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika hög, jämnhög. slätten är god när hon ey är alstngis jämpnhögh PMSkr 195 ."],"f":["jämpn- )"]},{"a":"iämilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika ond. thenne war iämpn ilder oc ogudhliker allan sin alder som hans fadher war tha han war vnger MB 1: 7 . \" mange ille män äre tho ey iäm ille, som andre wärre män \" ib 432 ."],"f":["iämpn ilder )"]},{"a":"iämilla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika illa. iosep rädhis, at the hawa giort iämpn illa widh beniamin som the willo för göra widh widh han siälwan MB 1: 243 ."],"f":["iämpna illa )"]},{"a":"iämiämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. iämlämt? (ämiamt), L."],"f":[]},{"a":"iämka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["5) fördela . . . som fflere synnom thet arff jemkade och bytthe STb 4: 241 (1512).","6) jämföra. \" iämkande talit af godhom oc illom finnas the mykit faa thär nakat got göra \" Hel män 221 . - refl. iämkas, 2) vara el. varda jämlik med. med dat. jac giordhe oc ämuäl orät änglomen . . . om orens mans andes ksulle iämkas (æquatur) them Nio kap ur Bir 34 . "],"f":["*iämka af , jämna av el. till. saagaren bör och jämka aff skogzsueddena Arnell Brask Biᴵ 27. ","*iämka saman , "]},{"a":"iämka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["eg. jämna, utjämna.","1) jämka, modera. \" wij . . . welja at fogtene häredzhöfdingane vi bönder oc vi landbo af hwart häredh scola jemka for:ne gerdh effter ty som hwar formaa \" BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . ","2) inrätta. \" alt sith liwerne iämkadhe hon2 swa matelika, at thz war allom til dygdhelikit äptedöme \" Lg 3: 501 . ","3) afpassa, bestämma. \" then timan skal abbatissan iämka oc maata \" Bir 5: 43 . ","4) öfverenskomma. iämkadhe iak met mynom magh andirs ath hwat han hadhe kosthwarth vppa mynne dottir . . . ther a mothe sculdhe han swa mykit meer behaldha i lösoromen FH 3: 100 ( 1447) . - uppgöra, afgöra, bestämma. hwad wi them j millan om forscr:ne godz midlande ok jempkande warde FH 5: 84 ( 1482) . \" tha wi thetta swa som forscriffuit staar offuerwegit ok jempkat haffdom \" ib 85 . ","5) fördela. \" at jänkä och skiffte det them millan som oskifft är \" BtFH 1: 135 ( 1506) . ath skiffte och jänckte them millan bad fast och löst ib. ib 142 (1507), 154 (1507), 163 (1508), 165 (1508), 174 (1506), 202 (1509), 233 (1510), 239 (1507), 249 (1506), 250 (1506), 255 (1507), 256 (1507), 259 (1507), 264 (1508), 269 (1508), 278 (1509), 282 (1508). at jänckä och skiffte theris wtmarker effter bryst jordh och krok tal ib 286 (1509). ib 298 ( 1509) . \" at skiffte och jänka them millan \" ib 299 ( 1510) . - refl. iämkas,","1) jämnas, utjämnas. iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa som heedh Gr 298 . ","2) vara el. varda jämlik med. med dat. hon wilde iänkas (coæquari) gudhi Bir 4: (Dikt) 232 . - Jfr oiämkadher."],"f":["jänka . ","jänkä . ","jäncke . ","jängke BtFH 1: 282 ( 1508) . ","jempka . ","iamka L. -adhe, "]},{"a":"iämkalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika kall. hon (källan) är ämkaald (Cod. B lämkald; Cod. C jäm kall) som annar iis Iv 335 ."],"f":["ämkaalder )"]},{"a":"iämkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) jämkning (af arfslotter). huilkin lutar, sum mishalldin er aff þessum, þa liggar asmoþaboþahult til jamkan fört SD 6: 180 ( 1350) .","2) bestämmelse. \" thän time wari j abbatisse oc confessoris iämkan ällir skipan \" Bir 5: !SYNS_DÅLIGT? ","3) uppgörelse, delning, skifte. göre ene kerlige sämie ok jempkan millan them. om wilke gard. nynäss . . . ok engelsby. huilke till thenne tiid haffue warit them j millan obytthe FH 5: 84 ( 1482) . ib 85 ."],"f":["jamkan . ","jempkan )"]},{"a":"iämkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppgörelse, delning, skifte. \" kom iak . . . till en iänkning ok venliget skiffte medh . . . erich åbiörnsson \" FH 1: 46 (1477 nyare afskr.). dömdes en reth jänkningh wtöffuer alle pickäierffui by om skogh ok wtmark som oinkat är them millan effter ret rekänskap och xiia ranzacan BtFH 1: 132 ( 1506) . \" dömdes en reth jänchningh imillan henric henricsson sexinemi och lauri henricsson kutila epter theris broder \" ib 152 ( 1507) . ib 227 ( 1509) . dömdes en ret iämkningh millan henric riduala och oleff eskilson kangis mz flere theris syskäne at skiffte broder broderdel och syster systerdel ib 229 ( 1509) . ib 258 (1509), 264 (1508). - Jfr skiutsiämkning."],"f":["iänkning . ","jänchningh )"]},{"a":"iämkristin","b":["nn","av"],"c":"adj. subst.","d":"adj. och subst. m. (afgjordt adjektiva former: obest. form ","e":["jämkristen, medkristen, medmenniska, nästa. thätta laghit (Moses lag) wisadhe hulkaledhis gudh sculde älskas ok iämkristin Bir 4: (Dikt) 239. älska . . . sin iämkristen swa som sik siälwan KL 105 . \" henne bör älska gud ouir al tiug oc sina iämcristna swa som sik siälwa \" MP 1 . 205. skal man alz enkte älsca vtan gudh oc sin iämercristin for gudz skuld Bo 65 . \" thz som thik oc thinom iämcristne är nyttelikit \" ib 103 . \" han hafdhe mykin kiärlekt til gudh ok rättan jämpnad til sin iämcristin \" Bil 862 . \" til wan nästa oc iämercristna äre wi skylloghe at hawa os wäl \" MB 1: 460 . \" til iämcristins (proximi) nytto \" Bir 1: 292 . han drap sin jämcristin (proxinum) owiliandis MB 2: 53 (öfvers. af Jos. 20: 5). sin iämkristin skadha Al 6316 (Dindimus till Alexander). ib 6405 . KL 238 . MP 1: 4, 23, 165, 2: 100 . KS 64 (159, 70) . Bo 139, 142 . Bir 3: 378, 5: 141 . ST 5 . Ansg 243 . L 833. Ber !SYNS_DÅLIGT? 15, 35 o. s. ."],"f":["iämp- . ","iam- . ","jamn- KS 64 (159, 70)),","jamcristnan Bir 3: 378 . ","iämkrisnan Ber 50 . ","iämcristna MB 1: 460, " hvilken form dock kan föras till en substantiv nom. iämkristne. afgjordt substantiva former: dat. sing. iämcristne " Bo 103 ; MP 1: 165 ; Bir 1: 238 ; St 5. iämpcristne P2: 100. iämkrisne Ber 50 . med art.: gen. sing. iämcristinsens Bo 142 . "]},{"a":"iämkristin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämkristen, medmänniska, nästa. MP 5: 8 ."],"f":["iämkristenom SkrtUppb 256 . Se Sdw 2: 1246. iamcrisnom MP 5: 26 ), "]},{"a":"iämkunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämkyrnis män","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["iam- . ","iämp- . ","iamp- )"]},{"a":"iämkär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lika kär. haf jäm kära thom som thik lofwa ok thom som thik lasta Bir 3: 460 . - med dat. mit bäzta barn. mik iamkärt som min öghon Bu 504 . RK 1: 369 . - lika kär som. med dat. hafdhe thre wini. en kärare än siälfuan sik. annan iämkäran sik. tridhia minna käran Bil 615 . ","2) lika kär (i) lika älskande. med dat. el. prep. at. han war them allom iämkär älzkadhe ey en fore annan säär Al 4918 . \" tha war engin bälde, vtan hwar iämkäär at androm som sik siälwom \" MB 1: 100 ."],"f":["iam- Bu 504 . ","äm- RK 1: 369 . iämkäär),"]},{"a":"iämlaghkomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["ämlaghkumin )"]},{"a":"iämlangde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämlange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. lika mängd, lika tidslängd; den tid eller dag på följande året efter det något skett, då lika stor del af året förflutit, som på den dag hvarifrån tiden räknas, årsdag; ett års tid. Jfr Schlyter, Ordbok s. 329. hawi han loff at lösa innan iämlanga MB 1: 374 . \" stander hwsith olöst ower iämlanga ib. sidhan iämlange var lidhin ok wtgangin fra hänna pinu dagh ok til hänna höghtidhis (rättadt af samma hand till: aartidha) dagh \" Bil 429 . - år. saturnus gör sin iämlanga swa langan som ärw war xxx aar MB 1: 65 . ib 66 . \" faar ey wärlden alla sina iämlanga fulla \" ib 313 . \" en tima om iämlangan \" ib 488 . \" siäx aar skal thu qwista thin wingardh, oc samansanka frwkt oc affwäxt a siwnda iämlanganom skal iordhin liggia qwar \" ib 372 . ib 383, 389, (Cod. B) 528, (Cod. B) 533, (Cod. B) 550 (på sistnämda tre ställen motsvaras ordet af ar i Cod. A). skal hon föra mz sik til gudz hws thäs iämlanga lamb(agnum anniculum) MB 1: 361 . - Jfr halflämlange. "],"f":["iämlanga dagher","iämlanga mot","iam- )","iämlanga offer","iam )","iämlanga þin","iam- )"]},{"a":"iämlanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. adv. lika långt. \" iämlangt är hon (jorden) hwars weyna fra himillin \" MB 1: 40 ."],"f":["iämp- )"]},{"a":"iämlanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika lång. ey ligge en klöff pa andro wtan warj jamlonge PMskr 218."],"f":["jamlonger )"]},{"a":"iämlika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jämna. med ack. och dat. jämlikade (coæquavit) thz iordhenne MB 2: 90 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"iämlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) jämnt, lika. - pa samma sätt? huru kombir solskenith j¬ the öghonen som äru rinnande (scar) jämpligha (æqualiter) som jak menar SpV 531 . 4) jämt, ständigt. . .. ath the jemmelige til see, ath the skelighe äre StÄmb 163 ( 1507) . ib 166 ( 1508) , 171 (1510). blandis alt saamman rörandis j tre thima jamlika PMSkr 386. swa bar iak idkeliga oc iämpliga the samma korssen pino j mit hiärta SkrtUppb 144 . Troj 96 . - Jfr oiämlika."],"f":["iämplig(h)a , jemnelig(h)a): -lige. jamlika. jämligan Troj 96 ),"]},{"a":"iämlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) jämt. \" lika. thetta likamlika syninna pund ok andelika syninna. . . . skal ey iämlika æqua lance) wäghas \" Bir 1: 237 . \" thet scal hon kärlicha oc iemlicha mellan thera skipta \" VKR 27 . Bir 3: 6 . MP 2: 110 . Lg 824 . MB 2: 22, 227 . ","2) billigt, rättvtist. \" tholikin mäle ey iämlika (æque) \" Bir 1: 239 . ","3) lika, lika mycket, i lika hög grad. aff jämlike mykle jordh FH 3: 161 ( 1450) . \" bredden xj (11) alna jempligha oppa badha sidhor \" SJ 232 ( 1454) . ib 241 ( 1455) . ey giffuis allom iämplika for thy at j ey alla iämlika widherthorffwin Bir 5: 3 . \" iak älskar idhir alla iämlika \" ib 1: 376 . \" huat thin dottir star hällir j jomfrudom älla j hionalghi thz är mik jämlica thäkkelikit \" ib 2: 138 . MP 2: 53 . Ber 14, 16 . ","4) jämt, ständigt. \" fyoghärtaan raþmän. som iämlikä skulu vara \" SD 5: 638 ( 1347) . \" the skulu jamlika i wapnom wara \" KS 81 (199, 88) . MB 1: 172 . RK 1: 3628 . Su 244 . PM XXVIII, LI, 1, 15. BSH 4: 345 ( 1503) . \" fatadhe hon i watn oc brödh fran hälga kors dagh om hösten, oc til paska dagh, oc thz giordhe hon i thry aar jämlika (på lika sätt?) \" Lg 3: 402 . \" alt iämlika, se alder, adj. \""],"f":["jämlike . ","iämplika . ","iämpnlika MP 2: 110 . ","jämpnlica Bir 3: 6 . ","iemlicha . ","iämligha MB 2: 227 . ","iämliga ib 22 . ","jämliga Lg 824 . ","jemliga SJ 241 ( 1455) . ","jempligha . ","jamlika KS 81 (199, 88) ; RK 1: 228 ; PM XXVIII, LI ; 1, 15. iamliga L.","jamlighe BSH 4: 345 ( 1503) ),"]},{"a":"iämlike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämlike, like. - Ang. Mecht 291 se iämmaki."],"f":[]},{"a":"iämlike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämlike, like. Su 173, 295 ."],"f":[]},{"a":"iämliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) jämlik, fullkomligt lika. iämlika äre twäggia hiona siäla om alla sina natwra MB 1: 131 . \" han skildhis aldrik fran gudhi fadher ok then helgha andha . . . vtan bleff jamliker i waldeno äronne ok nadhinne \" JP 159 . - jämlik, fullkomligt lika med. med dat. ville han thän sama iäm lican sik göra i sino rike Gr 264 . Su 88, 173, 288 . - (i sitt beteende) lika (mot). med dat. till at straffa syndhena war han allom iämliker Lg 3: 269 . ","2) billig, rättvis? thet som jämlichit ma wara FH 2: 124 ( 1440) .","3) ständig. \" jamliken skälffwo soth \" PM XXXVIII . Lg 3: 406 ."],"f":["jamliker . ","jamliken PM XXXVIII . ","iämlikt Su 173 . ","jämpnliikt ib 288 . ","iämliket Lg 3: 406 . jämlichit),"]},{"a":"iämliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) jämlik, fullkomligt lika, likadan. renliffnadin j änglomen han är naturlighin, j människiommen swa som marghongaffwa ok enkannelikin nadh . . . j motegangenom orörlikin, j framgangenom ällir sälikhetinne jämlighin ok moghin (in adversis immobilis, in prosperis eadem) SpV 161 . ib 250 . han skildhis aldrik fran gudhi fadhir . . . vtan bleff jamlikir j waldeno äronne ok nadhinne MP 5: 16 . . . ath hon hallir sina v[n]dhirdana smälika fortryktha ok latha sik altid bätre wara, än syne jamlike ib 26. iämlika ära (equalis gloria), iämäwärdhelik wärdoghet fadhrenom oc sonenom oc them hälga anda JMÖ 161 . - jämlikt, fullkomligt lika med. med dat. (el. i dess ställe nom.). han skal sätias wppa första grappona iämpliker änglomen Mecht 386 . MP 5: 21 . ära wari tik o hälga trefalloghet, iämliker en guddomber (equalis una trinitas) MMÖ 157. - med prep. vidh. thet äär gudhz budhordh, medh the högxta ok jamlykith vidh gudhz kärlek, skalt thu älzska thin jämcristin MP 5: 8 3) ständig. . . . at sämia oc gudhelikin jämlighin kärlekir matte ökias Bisk Nils´ vis-st 195."],"f":["iämpliker Mecht 386 ; ","-liko SpV 250 . ","jamlikir MP 5: 16 ; ","-likan ib 21 . ","jamlykith ib 8. jämlighin Bisk Nils´vis-st 195; SpV 101 ),"]},{"a":"iämlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämlikhet. \" liknilsen haffwer han (ɔ Gud) wnth os . . . jämplikhetena haffwer han wndhantakit \" SpV 491 ."],"f":["jämp- )"]},{"a":"iämlikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika. \" är sami tompten epter gambla almenne xxj (20 1/2) aln langh xiij (14) alna bredh jämpliges oppa badha sidhor \" SJ 226 ( 1453) ."],"f":["jämpliges )"]},{"a":"iämliklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika mycket. thy at han (ɔ den helige ande) eenskyldeliga ok jemlikliga vtgaar aff thöm badhom (ɔ Fadern och Sonen) SvKyrkobr (Luc B) 124."],"f":["-liga )"]},{"a":"iämlius","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika ljus. Bil 602 ."],"f":["jamliws )"]},{"a":"iämlänge","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika länge. Bil 604 . the thry ganga all iämlänge om kring hwar om sin himil MB 1: 62 . \" liffdhe aldre nakar man i thässe wärld iämlänge som adam \" ib 2 ."],"f":[]},{"a":"iämmaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jämlika. han smordhe thik mz glædhinna olie offwer alla thina jämlika (av utg. felaktigt ändrat från jämaka) Mecht 291 (jfr ib s. 372). J Buddes b 166 ."],"f":["jemmaka . ","jämaka Mecht 372 . Se E. Noreen, Meijerbergs rk. f. sv. ordforskn. 6: 29),"]},{"a":"iämmaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jämlike. \" mz minom iäm makom i aldre (sodalibus coæquis) \" Su !SYNS_DÅLIGT? ","2) make, äkta make. swa som turturdufuan, mystom synom jemmaka, alder befatar sik mz androm Lg 3: 536 ."],"f":[]},{"a":"iämmangir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika månge. beniamin gaff han särdelis thryhundradha stora silffpäninga oc fäm par klädher, oc iämpmanga peninga, oc par klädher sänder han sinom fadher MB 1 . 251. iämp mange föddos tha män som konor, oc iämp manga qwinnor som män ib 115 ."],"f":["iämp- . ","äm- L.),"]},{"a":"iämmarghir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iam- . ","äm- )"]},{"a":"iämmykin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. lika mycken, lika stor. iämpmykin wardher thiin affkömd MB 1: 182 . \" hawa iämpmykith wald som gudh siälfwer \" ib 51 . \" iämmykith war fore at göra frödhe som vsalt myg \" ib 296 . ib 112, 248, 334, (Cod. B) 551. Bir 2: 169 . Lg 3: 7 . "],"f":["iämpmykin . iam- L.","iom- L. ","ämmykin: änmykit (för ämmykit) Lg 3: 7 . ","ämykyn: ämykyt Bir 2: 169),"]},{"a":"iämmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika mäktig. the waro iämpmäktoghe som thu Al 1379 ."],"f":["iämpmäktogher )"]},{"a":"iämmälunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utmälinger. läto saman koma alla mästa iämmelungana (Co. Bil wt mälingia 235) Lg 985 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"iämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) jämn, slät. a jämpne jordh Bil 803 . \" han hauar . . . iamna näsa (nares æquales) \" Bu 204 . - i ortnamn. vltra montem dictum jampnæbiærgh SD 2: 23 ( 1287) . ","2) jämnhög med, i jämnhöjd el. jämbredd med. med dat. el. prep. viþ. tornet bögþe sik som burgha niþ tel iorþ. sua at baþe ända varo ianne iorþene (Bil jämne vidh jordhinna 972) Bu 173 . ","3) lika, enahand, of oföränderlig, samme. j alzsköna maalom skal wara iämpn domber ower wtläntzskan oc inläntzskan MB 1: 372 . widh iämpnan sidh wara Al 7136 . \" all tiidh !SYNS_DÅLIGT? 1: 372. oc sin som annor nöt \" ib 7137 . ib 7143 . \" ey lifwer länger en än annar swa är war dödher iämpn ok sanner ib 6152. wi hafwom thz ä wist ok iämpt \" ib 6147 .","4) lika, lika stor. skulu the . . . vpbära till iämpt skipte alla vtskyller DD 3: 237 ( 1496) .af allom guz apostolis. som hafþo iamt vald af guþi Bu 99 . \" haua ey alla jämpna (æqualem) pino \" Bir 2: 17 . ib 53, 3: 75, 451 ; 4: 36, 37. VKR 79 . \" värlz goz äghir allom vidhirthorftelicom vara almännelikit oc jämpt (Äqualia; lika mycket tillhörigt) aff kärlek \" Bir 2: 284 . - med prep. viþer. wi hafum gifit ware systor . . . fullan bro þur lut oc jamnan wiþar os SD 6: 180 ( 1350), sagdhe hans lön wara iämpn widh gregorij paua lön Bil 715 . MB 1: 257 . \" synda giäld fore adams synd war ey wäghin iämpn widh hans synd \" ib 140 . \" egh seer iak at vaar fatikdombir gitir varit iämpn (æquiparari) vidhir hans fatikdom \" Bo 128 . ","5) lika, jämlik, jämgod. takin atar gul ok stena iam (för iamn; jämgoda el. af lika värde med dem som) i guþi gauin Bu 153 . \" än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek \" MB 1: 100 . \" förste daghin oc siwnde the skulo wara hälgaste oc iämpne at högtiidh \" ib 308 . the äru alle ienne at waldum gudz apostoli Bil 295 . the thre persone waro ok äru j allom thingom iämna Bir 4: (Dikt) 215 . \" han skop oss alla iämpn ok liik \" Al 6402 . the gafwo ower herra sin wille iämpne wara alle som swiin ib 1592 . ib 6400, 6407 . Bir 2: 138, 3: 425 . ST 462 . öfvra thingin hafwer han til glädhi jämno thingin (æqualia) til kompanskap Ber 214 . atirgiälla jämpn (æqui pollentia) ordh älla värre Bir 2: 61 . - med dat. han föddis vp j fadhurs gardhe mz sinom brödher drotningena syni sic jemnum at aldre Bil 300 . thw äst gudz son jämpn (coæqualis) gudhi fadhir Bir 2: 319. ib 1: 167, 2: 289, 3: 300 . MB 1: 18 . Lg 588 . huat nw tässin wmwändilse syntis meere wara, än aldra tinga skapilse, ällir oc mindre, ällir oc allaledhis thenne iämpn Su 269 . - med prep. viþ. byghde wp stadhin swa godhan. at han dömdis jampn widh siälft rom Bil 569 . \" iämpn vidh sin fadhir \" Bo 184 . Bir 2: 323. - med prep. mäþ. jämpn arwinge (lika mycket ärfvande) . . . meth joan bondason SD NS 1: 103 ( 1402) . ","6) om ord: som gifver till känna jämlikhet, som brukas mellan likar. kunugen vredes viþar. at han ta[la]þe iamn orþ (de pari) viþar han Bu 189 . Bo 84 . \" thu wil . . . tala mz mik mz iämpnom ordhom ok wara min liik \" Al 2098 .","7) jämn, lika mot, opartisk, rättvis, billig. gudh ther wägher mz jempne wikt MD 386 . iämpn mälningh MP 2: 110 . \" läggiä vndyr iämpnä hand (i opartiske mäns vård) \" SD 5: 280 ( 1344) . \" iämpn domare skyldom oc oskyldom \" Lg 1003 . \" han skal . . . wara jämn ok rätwis i domom ok räpstom sinom \" KS 78 (193, 86) . Bir 2: 174, 190, 3: 6 . \" hurw är gudz domber iämpn om mantzens ärwodhe \" MB 1: 134 . syntis them thz badhom iämpt Al 8075 . \" thychte oss . . . rät likt oc jämpt wara \" SJ 54 ( 1441) . - tillbörlig. ey är os iämt at forlata guz ordh KL 142 . ","8) om sinnesstämning: jämn, lugn, sansad. formatto the ey mz iämpnom hugh (æquo amino) thola ordhin vm hans bortfärdh Bo 244 . ","iämt , adv. L.","1) jämt, i jämn ställning el. yta. then tiidh iampth ligger hoffuudh oc foth MD 19 . ","2) lika, på enahanda sätt. at liffwa som os lyster bäzst . . . oc ey swa iämpt som diwr the willo Al 7132 . \" ängin thera förra sa swa iämpt twa riddara mällan ga \" Iv 5000 . ","3) jämt, lika, lika mycket. skipta chanaan land iämpt mällan sik MB 1: 419 . ib 421 . \" ey ärwodha tho alle iämpt \" ib 134 . \" af himiltuglom. som allom skina iamt rikom ok fatokom mannom \" Bu 153 . \" alt thiänar honom iämpt swa lint som strijt \" Bo 66 . \" reth som jämpnt var dagh och nath (i skymningen; jfr lika , adv.) \" RK 2: 4926 . - med prep. viþ. godh gerninga hulka tho ey wogho iämt widhir syndena KL 85 . ","4) lika, i lika grad. thee göra iämpt offta vrätt som rätt SD 5: 383 ( 1344, gammal afskr.) ; jfr iämopta. ","5) rättvist, billigt, tillbörligt. mz wiisdoom han thz iämpnast dömde Al 4914 . ","6) på passande el. lämpligt sätt, lämpligt? hwilkin bäst weet . . hwad thöm nyttast oc iämpnast koma ma BSH 1: 188 ( 1386) . som for:de systra clostre betzt ok jampnast til nytto koma kan SD NS 1: 545 ( 1406) . ","7) med jämnmod, lugnt. thu skalt . . . lata thik iämt koma (æquaminiter sustinere) thz ont thik görs Su 416 . ","8) väl, noga? i haffwin ider ey jämt vmskudat RK 1: 2089 . \" thu thänk thik ginom förra iämpt hwru thu komber hingath swa at thu aff os ey skadha fa \" Al 4692 . \" thu skodha thik wäl iämpt ok liikt \" ib 4796 . ","9) jämt noga. hans höffuismansdöme wardher nw i aar som jämpnesth xi aar RK 3: 2465 . - jämt, precist; alldelses. hwlka atta march, som göra jämt ena lödhogha march FH 2: 37 (1414, nyare afskr.). loth vpp .. . sin eghadele i thet stenhus vpa swarte br ödra gathu . . . som war iempt helften som fornempde hinrek tillhörde SJ 294 ( 1461) . \" jempt halfft saa moket honom bör haffue \" ib 385 ( 1472) . 10) öfver allt, helt och hållet. at malata likn är gangith mz skinada lite iämpt fra iessa oc til ilia (operuerit omnem cutem a capite usque ad pedes) MB 1: 362 . 11) jämt, ständigt. himbla krapter wräker aldra weyna iämpt fra sik allan söör oc oren thing iäpt ok altidh Gers Ars b 3. alt iämt, se alder, adj. ","12) långs åt, ut med. \" dorgh iämpt the öö \" Al 8819 . "],"f":["iemn . ","iämpn . ","jempn . ","iamn . ","jampn . ","jäfn VKR 79 . ","iämt . ","iämpt . ","jämpnt . ","iamt . ","jampt . ","iapmth ) , ","iämt a , ","iämt af , ","iämt vidh , "]},{"a":"iämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) jämn, slät. pa jampno markenne PMskr 163. läggis paa jamna markena ib 361 . 2) jämnhög med, i jämnhöjd med. med prep. mädh. en nagle . . . gangandis wp gönom skiffwena jämpn affwan mädh henne PMSkr 504. 4) lika, lika stor. Se Sdw 2: 12446. par . . . liker ok jämpn GU C 20 s. 407 . hwadhan aff gaar thätta, mädhan for syndena hwilkin ekke är olika, tilhöre jämpn ok wiis (par et certa) syndarins pina SpV 449 . ib 466 . 5) lika, jämlik, jämgod. är han mik likir oc iämpn j äronne Hel män 176 . med prep. vidh. the (ɔ prästerna) haffwa ämbete iämpt mz apostlom oc störra än ängla SvKyrkobr 61 . han är iempn widh them j äronne Hel män 174 . med prep. jädh. han är hällir iämpn mädh them än mindre Hel män 175 . 9) jämn, full, hel (så att intet öveskjuter el. understiger). fran solbärgan wm hälgan apthan ok til soll säther vm hälgan dagh som är eth jämpt dygn MP 4: 60 . \" huilken nedhersta bodh som är j lengden viij alna jempna \" STb 3: 416 ( 1499) . - n. iämt, adv. L.","3) jämt, lika, lika mycket. jempt swa myket j alle matto ladhe hon til fru birgitto her abrams dotthers deel Arfstv 56 (b. av 1470-t.). . . . athe ey bätre ok jempnare kundo them i millom byta än som forrört är SJ 2: 31 ( 1477) . . . . at them war icke jämpt arff mellom skipt Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . - med prep. vidh. iak skal föra mith säthe ok rwm op iämpth widh gudhz säthe MP 5: 39 . j tesse helghe läst äro nokor tingh märkiane, först är thet ath josep nämpnes lika jämpt vid jomfru maria j the helgha script ib 72 . 6) på passande el. lämpligt sätt, lämpligt? . . . at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesens mannum ther mötä, som allo rikeno jamt kome Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) .","9) jämnt, noga. - jämt, precis, alldeles. jemth nidre widh qwernhusit Uppl Lagmansdomb 107 ( 1491) . (hon) saagh allan there helga jumfruna skaran, hulke jempt tusandh varo til hopa J Buddes b 76 . . . . at bredden aff thw swara jämp mädh holeno PMskr 562. 11) jämt, ständigt. MP 4: 247 . \" iämt ok samt, d. s. getha släkth skal wara wpfostrdh aff enom hop somjampth oc samth haffwa waridh wpfödh samman PMskr 216. 13) i jämnt antal. the (ɔ bina) ärw best . . . tha the haffwa jämpt prikkor litadhe pa sigh oc ey wlda \" PMSkr 296 ."],"f":["jämpn . ","iempn . ","jampn . jam,n. n. jämpnth. iämpt(h). iäpnth. ljämth. ljämp PMskr 562. jempt. jemth. jampth. jamt. komp. jempnare SJ 2: 31 (1477),","iämt a , prep. jäms med. gan hit til weggena jämpt a mina sängh MP 4: 194 . ib 195 . thön (ɔ den heliga familjen) komo iäpnth a the träno, tha lutthe sik trät nydhir MP 5: 77 . ","iämpt af , prep. i jämbredd med, vid sidan av. een qwerna ström, som ligger östan landz j tostafors jempt af the qwernenne, som . . . Bjärka-Säby 352 ( 1370) . MP 4: 42 . ib 5: 205. oleff . . . roffuade meh sich ena schedh bort jempt aff mattis gulsmedz bodh, för än han henne slepte STb 3: 192 ( 1494) . tompten, som han aff stadin köpte fore nager aar, tha han bodde jempt aff tompten ok henne köpte fore XXX marck ib 298 ( 1496) . SJ 2: 300 ( 1496) . ","*iämt ivir , ","*iämt til","iämtil )","*iämt vidher , "]},{"a":"iämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) jämt dela. librare vägha oc ieffna GU C 20 (hand 2) s. 82. tha skal tet skelige jempnas thera mellen STb 3: 455 ( 1499) . - dela på lämpligt sätt, avväga? proporcionatus iämpnader GU C 20 s. 495 . 2) göra jämn el. slät. trodha jordena wäl wm kringh jämnande henne PMSkr 310 . - tha the (ɔ stenarna) skwla jämnas äller slättas ib 504 . 3) utjämna (genom att avlägsna el. minska olikheter). recompenso . . . vederläggia ok jämpna GU C 20 s. 518 . swa at thesse fye skulu ware walgiptismän wara, oc mäktughe . . . mellom oss thetta skipte lika oc jämpna oc allaledhis ful[kompna] Bjärka-Säby 354 ( 1371) ."],"f":["jämpna . ","jempna . ","ieffna GU C 20 (hand 2) s. 82),"]},{"a":"iämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dela. \" effte allo þy warum winum oc warum frändum þykkir jamnat (kan fattas ss ack. sing. af iämnaþer, m.) wara mällan war \" SD 6: 180 ( 1350) . - refl. iämnas, ","1) jämnas, utjämnas. jordhin tok al til at jämnas oc vardha slät god med. med dat. sinom iurimannomwil han jämnas KS 36 (93, 38) . ","3) jämföras, förliknas (med). med prep. vidh. \" wardh swa mykin wäxter alzkoma korns, at iämpnas matte widh sande a haffstraninne \" MB 1: 239 . ib 296 ."],"f":["iämpna . ","jamna . iampna L."]},{"a":"iämnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) jämlikhet, likhet. SpV 436 . \" thuanda dödha som martyres lidho, kwnno enghin thän jämpnat göra (tale non equant meritum), at the magho tik liknas ib 587. 2) jämn el. lika fördelning. proporcio lonis befatningh ok iämpnader \" GU C 20 s. 495 . - jämkning (av arvslotter). them war icke jämpt arff i mellom skipt thy dömpde iac them alle til iämpnade . . . som ärffua skole Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . - Jfr o-, väghskala-iämnadher."],"f":["iämp(p)nader . ack. -at),"]},{"a":"iämnarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["iämpn- . ","iamn- )"]},{"a":"iämnarva","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iämpn- . ","iamn- . ","iampmn- . ","iamnärvi . iämpn ärwä),"]},{"a":"iämnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) jämlikhet, likhet. \" hwar som ängin forsmar annan mz oþbälde, ther är iämpnadher manna mällan \" MB 1: 100 . \" aff naturinna jämpandh skal huar forman ödhmiuka sik \" Bir 3: 148 . egheligheth hwilken . . . syndersliter almennelikin jämpnath VKR 74 . Bir 4: 29 .","2) jämn el. lika fördelning, sätt för utdelning. aff iämpnadhenom j matenom Bir 5: 31 . widh thenna fornämpda iämpnadh oc maato skulu oc brödhrene staa allaledhis ib 32 . ","3) jämt el. rättvist förhållande, rättvisa, rättfärdighet, billighet. the älska hälzt kärlek ok iamnadh i samwaru sinne KS 76 (188, 83) . \" thz kan ey giärnt warda kärlekr mällen rika herra ok fatökt folk, ty at ther är ängin iamnadhr (proportio) tera mällom \" ib (189, 84) . ib 19 (48, 21). annor rätvisa är thön han skal haua, thz är rättr jamnadhr manna mellom (justitia . . . æqualis est qædam v huar tu wmgångr medh iämningom tinom ella minutom mannom KS 25, (61, 27) . \" sina jamninga holdr han för änkte \" ib 36 (93, 38). kompana och iämnunga Ber 58 . Bil 295 . MB 1: 300, 318 . Al 9794 . - särskildt om kämpar af lika anseende. skulo wij heta hwars annars jamptninge Di 81 . äre the nw xi jampninge i bern ib 102 . \" tok hanum till sin iampunger (för iampunga) ib. - om Karl den Stores pärer. han wardh en af xij iamnunghum fremsto riddarom j konungx garhde \" Bil 747 ."],"f":["iämnadher . ","iamnaþer L. "]},{"a":"iämndagh","b":[],"c":"","d":"","e":[" se iämdaghi?"],"f":[]},{"a":"iämnfulkomnelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämfulkomnelika."],"f":[]},{"a":"iämnhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jämlikhet, liihet. parilitas atis idest equalitas iämpn (Hskr.: vämpn) heeth GU c 20 s. 410. 2) jämnt el. rättvist förhållande, rättfärdighet. hon stridher mote gudhz rättwiso iämphet SkrtUppb 254 ."],"f":["iämpn- . ","-iämp- . ","-heet )"]},{"a":"iämnhiärteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämhiärteliker."],"f":[]},{"a":"iämnhughadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämhughadher."],"f":[]},{"a":"iämnhughlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämhughlika."],"f":[]},{"a":"iämnhögher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämhöhger."],"f":[]},{"a":"iämnilder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämilder."],"f":[]},{"a":"iämnilla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämilla."],"f":[]},{"a":"iämnrengiärn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämrengiärn."],"f":[]},{"a":"iämnskipadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämskipadher."],"f":[]},{"a":"iämnskylder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämskylder."],"f":[]},{"a":"iämnstadhugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämstadhugher."],"f":[]},{"a":"iämnstarker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämstarker."],"f":[]},{"a":"iämnunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämlike, like. \" nw mädhan thin iämpningä aldre föddis. thy at thu war badhe gudz win oc manna \" Prosadikter (Karl M) 282 ey skulle nakor aff them görä sinä iämnongo oräth SkrtUppb 408 . Hel män 114 . - om Karl den stores pärer. tha sattis karl lkonung a then stool som war herra sat a. oc tolff iämpnunga mz honum . . . hwar sinom stool Prosadikter (Karl M) 251. ib 258, 266 . \" tha kom iämpninge en som thräl heter aff eno lande som heter salangis ib 267. \" ib 291 ."],"f":["iämnonge . ","iämpnunge . ","iämpninge . iämpningä pl. jämpnuga Prosadikter (Karl M 291), "]},{"a":"iämnunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämlike, like. louaþo guþ oc þöm iamnugga baja (näml. Joyannes baptista och Johannes evangelista) Bu 50 . \" rätuisonna dygdh. hulkin . . . gifuir . . . jämpnonga älskelikhet oc iämpnat \" MP 2: 78 . \" fore sätia sik sinom iämnonga \" Bo 38 . vänta sik vara gudz iämonga ib 105 . \" huar tu wmgångr medh iämningom tinom ella minutom mannom \" KS 25, (61, 27) . \" sina jamninga holdr han för änkte \" ib 36 (93, 38). kompana och iämnunga Ber 58 . Bil 295 . MB 1: 300, 318 . Al 9794 . - särskildt om kämpar af lika anseende. skulo wij heta hwars annars jamptninge Di 81 . äre the nw xi jampninge i bern ib 102 . \" tok hanum till sin iampunger (för iampunga) ib. - om Karl den Stores pärer. han wardh en af xij iamnunghum fremsto riddarom j konungx garhde \" Bil 747 ."],"f":["iamnunghe . ","iamnugge . ","iampnunge . ","iämnonge . ","iämpnonge . ","iämninge . ","iämpninge MB 1: 300, 318 ; ","-a Al 9794 . jamninge. jampninge),"]},{"a":"iämnyttogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika nyttig. fiska äre . . . ey iäm nyttoghe mannenom, som annor diwr MB 1: 474 ."],"f":[]},{"a":"iämnär","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["lika nära. jäm när häl som heme Bil 110 . MB 1: 349 ."],"f":["iom- L. ","äm- L.),"]},{"a":"iämnärvinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["iamn- )"]},{"a":"iämnätladher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämätladher."],"f":[]},{"a":"iämonder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lika svår. the äre badhin iämp ond at thänkia MB 1: 176 . ","2) lika ond. thän är jäm ondher som haldher som thän som slaar GO 710 ."],"f":["iämp- )"]},{"a":"iämopta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika ofta. þe gyora þäm offta (för iäm offta? en annan afskrift har iämpt offta) wrangt sum rätt SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). Jfr iämt 4."],"f":["-offta )"]},{"a":"iämoviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["llika ovillig. Se Sdw 2: 1246."],"f":[]},{"a":"iämredder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika rustad. med prep. mäþ. iak är äy nw jämredder mz tik Di 75 ."],"f":[]},{"a":"iämren","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iom- )"]},{"a":"iämrengiärn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika renfärdig, lika renlig. natwren war tha iämpn reengiärn som nw MB 1: 106 ."],"f":["iämpn reengiärn )"]},{"a":"iämrift","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. L."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämriker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika rik. MB 1: 394 . - (?) han groff them nidher all iämriik Al 4552 . \" mz lööff ok gräs the thäkkia sik en dagh som annan ä iämriik \" ib 6634 (iämriik synes dock på dessa båda ställen snarare vara adv. med betydelsen: lika)."],"f":["-riker . "]},{"a":"iämrädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika rädd. sagdhe at the giordho andra släkter iämrädda, oc owiliogha som sik siälwa MB 1: 422 ."],"f":[]},{"a":"iämrätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika rätt, lika riktigt, med lika mycket skäl. annath ma oc kallas wanwit, oc tho ey iämprätlika MB 1: 119 ."],"f":["iämprätlika )"]},{"a":"iämsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["likadan. orörlighin j jmothegang, j mädhgang jämsambir (inprosperis eadem SpV 161 ."],"f":["-sambir )"]},{"a":"iämsamt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" \""],"f":["iämsampt )","iämsamt mädh , "]},{"a":"iämsamt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) tillika, jämväl. \" ey al ena jdhir vthen iämsampt alla wärldena förnyghe han til en bätra . . . stadhga \" SkrtUppb 179 ."],"f":["iämsamt mädh , prep. tillsamman med, tillika med. ath jak matthe thik haffwa jämsampth mz them ena glädhi Mecht 87 ."]},{"a":"iämsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["likformigt sammansatt? nw for thy at omskiptelikin läsningh lustar hoghin, enfalloghir ok iämsatthir (uniformis et concinnus) tractatus . . . tynghir hans akt, som läs SpV 6 ."],"f":["-satthir )"]},{"a":"iämsidhis","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" A) adv. jämsides. taker nokor skipare märke aff annars ankar äller läther taka, som lighe jämsidis j haffnenne PMSkr 86 . mellen the jamsidis ga varj tre föther (ɔ tre fots avstånd) ib 137 . et stenhus ligia[n]des jempsides pa norre sidon op med forscriffne nils hinriksons hus STb 5: 148 ( 1517) . - runt omkring. synas cirkla jämsidhes vidher nokra stiärno, merker rägn PMSkr 293 . B) prep. utmed, parallellt med. haffues mångh kar ståndendes ther iämsides vgnen i ett huss PMSkr 643 ."],"f":["jemp- . ","jam- . ","-sidis . ","-sid(h)es ),"]},{"a":"iämskipadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med jämn skapnad, jämn, rak. en man som war krwkotter oppa ryggen, wart iämpn skepadher oc slätter oppa sin kropp Lg 3: 178 ."],"f":["iämpn skepadher )"]},{"a":"iämskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lika fördelning. giwum vi . . . allom gramunkaklostrum ji swerike oc i gotlande hundraþa mark penningä til jämsciptes SD 5: 565 ( 1346) . ib 566 . Jfr iämt skipte under iämn 4."],"f":[]},{"a":"iämskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lika fördelning. Svartb 425 ( 1447) . \" tha gaff jach them badhom tilsamans oc jamskiptis . . . \" ib 472 ( 1460) ."],"f":["jam- )"]},{"a":"iämskiäla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["iamskiala . ","iamskila . ","iomskila )"]},{"a":"iämskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["lika beslägtad med. med dat. mondo the thänkia at iämskyld war ewa adame som the waaro sinom fadher MB 1: 195 ."],"f":["iam- L. ","-iamn L. ","iämpskilder L. ","iamskilder L. ","iampskilder L. ","iamnskilder L.), "]},{"a":"iämskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["berättigad. \" varo the alla jamskyllugha (æque dignæ) at haua hans kärlek \" Bir 2: 137 ."],"f":["iämskyllogher L. ","jamskyllugher )"]},{"a":"iämskyt","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":["A) adv. ","1) lika snart. wardher han iämskyt drukkin som andre män MB 1: 25 . ib 31 . ","2) \""],"f":["iamskyt Bu 71, 152 . ","iamscyt ib 510, 526 . iam scyt ib 501 . ","ämskyt Bu 22 . ","iämsköt Bil 104, 248 ; Lg 3: 156, 269 . ","jämsköt Bil 87, 118 ; Pa 22 ; Al 5861 ; MB 2: 16 . ","jemsköt Bil 226 . ","iamsköt Pa 22 . ","jamsköt ib 7 ; RK 1: 4197 . " jamsköth ib 2739), ","iämskyt som , "]},{"a":"iämskyt","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[],"f":["iämskyt som , konj. så snart som. Se Sdw 2: 1246. - lika snart som, lika lätt som? Se Sdw 2: 1247, B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 294 f."]},{"a":"iämstadhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika stadig, lika fast. hafwande thik iämnstadhughan j sälom ok genwerdhoghom thingom Su 397 ."],"f":["iämnstadhugher )"]},{"a":"iämstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika stark, lika kraftig. sagdhe, at enkte thing ware iämstarkt som konunger MB 1: 25 . - lika stark som. med dat. meente vara them jämstark MD 367 . - lika stark, lika kraftigt verkande. om dryk. thz (vinet) är iämnstarkt som thz war för MB 1: 107 ."],"f":["iämpn- )"]},{"a":"iämstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika stark, lika kraftig. med prep. mädh. hwilken som tror sig ey wara jamstarkan mädh fiendommen PMSkr 161 ."],"f":["jam- )"]},{"a":"iämstor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika stor (till omfång el. växt). resa iämstore nästan som enachim släkt MB 1: 431 . - lika stor, lika betydlig. jämstor skat wille konungin haua som thz war lagt a första daga RK 2: 658 . \" jämstor stadga sculle the giffwa \" ib 655 . \" fore swärdh ok kniiff war jämstort fall \" Al 2782 . \" vm alle yrtagada kring vm alla wärldinna warin til fögdhe älla liknadhe vid rom. visselika rom ware iämstor aff them martirbus \" Bir 1: 385 ."],"f":["-stoor )"]},{"a":"iämsvarter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika svart. brände diäfwlin til alt hans änne wardh sswart som kol ok een gnista flögh aff blusino ok giordhe al hans klädhe iäm swart Bil 719 ."],"f":[]},{"a":"iämsyskine","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["-syskene )"]},{"a":"iämsäl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika säll. säl är alexandria . . . jemsäl är ytalia Bil 248 . \" iämsköt wi thänkiom waar wilia til waar iämsäl (Cod. B vaan iämsälan 533) win \" MB 1: 57 ."],"f":[]},{"a":"iämsärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika särskildt? then läster är skyllogher at hämpnas aff gudhi iämsärlika (kanske för iämsarlika, lika svårt, lika strängt) som gamul synd, tha hon war ny MB 1: 349 ."],"f":[]},{"a":"iämsöter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika söt. Bir 2: 9 ."],"f":["äm- )"]},{"a":"iämt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämn."],"f":[]},{"a":"iämte","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["med dat. el. i dess ställe ack. jämte, bredvid. komo iämte thäs riddarsens kappal Kl 85. iämpte thz hws han sik lagdhe Al 4988 . \" mädh tomptine näst owan fore som räkker up jampto gambla stadzmurenom \" SJ 106 ( 1441) . säth hona oppe iämthe hywlomen Lg 3: 143 . \" lagdhe han sik a iordhena iämpte them dödha \" ib 231 . ST 376 . Jfr thär iämte."],"f":["iämpte . ","jampto )"]},{"a":"iämte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämte. jämtlänning. ss tillnamn. dauidh skrädare stämpde olaf iämpta andra reso ATb 1: 241 ( 1466) . olaff jemthe ib 3: 120 (1501)."],"f":["iämpte . ","jemthe )"]},{"a":"iämte","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[],"f":["jämthe . ","iämpte . ","jämtho . ","jamtho . jampta),","*iämte sidhis , ","*iämte mädh , ","*iämte vidh , "]},{"a":"iämthunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika tung. bild. war än pharao hiärta iämpt thungt som för MB 1: 294 ."],"f":["iämp- )"]},{"a":"iämtröster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika säker. epte iämlanga dagh waro badhin hans been iamtröst Bil 424 ."],"f":["iam- )"]},{"a":"iämtsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämtsk, jämtländsk. fore VIII march iämpska SD NS 3: 305 ( 1418) . ib 387 ( 1418) ."],"f":["jämsker . ","iämpsker )"]},{"a":"iämtsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jämtsk, Jämtländsk. for xxx mark jemzka SD NS 1: 232 ( 1403) ."],"f":["jemzker )"]},{"a":"iämvaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika mäktig. war äm wallogher som hans fadher MB 1: (Cod. B) 529 . - lika mäktig som. med dat. christus fadhrenom iämualloghir MP 1: 78 . - Jfr iämväldogher."],"f":["-ualloghir . ","äm wallogher),"]},{"a":"iämvaldoghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lika makt. J. M. Yrtag. 3 (enl. Rietz s. 296)."],"f":["iämvalloghet )"]},{"a":"iämvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["iak tror i . . . ihesum christum . . . sannan gudh aff sannom gudhi, föddan oc ekke giordhan iämwarlighen fadhrenom (genitum non factum consubstancialem patri) JMP 178."],"f":["-warlighen ) , "]},{"a":"iämvidha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika vidt. änkte rike fräghadhis iämwidha i stakkit tiidh MB 1: 14 ."],"f":[]},{"a":"iämvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. adj. för visso? genast? \" alexander waknadhe iämwist \" Al 922 ."],"f":["iämwiis . ","ämuiis )"]},{"a":"iämviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika vis. at andre epterkompne äre äldre oc jämwitre Lg 978 ."],"f":[]},{"a":"iämväghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i vigt lika. thz sama silff hawom wi ater fört thik i händer at sälia, oc annath iämwäghith til wara köpa MB 1: 245 ."],"f":[]},{"a":"iämväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","3) lika väl, i lika hög grad. wet tu nakan then konung . . . som jämwäl höwe krono at bära som mik Prosadikter (Karl M) 290 . 5) jämväl, även. thiins ensams ära fulkomligheyt gaar ey at enast offwer alla hälgha manna äro vthan jamwell offwer alla hälgha ängla . . . äro SkrtUppb 374 . PMSkr 164 . bydher jak edher ok emvel bryudher alle myne lanboo . . . lath . . . Vg Fornmt I 8-9: 105 (1511)."],"f":["jamwäl . ","ljamwell . ","emvel . Se Sdw 2: 1247),"]},{"a":"iämväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) lika väl, lika bra, lika förträffligt. seia siþan iam väl som för Bu 502 . Lg 17 . \" han sagdhe them badhin hafwa väl anzswarat: oc tho möna ämuäl \" Bil 213 . ","2) lika väl, lika lätt, med lika mycket gagn. ma hwarce thera iämwäl wara fra andro som mz MB 1: 76 . ","3) lika väl, lika mycket, lika högt, i lika hög grad. hwar vnte androm iämwäl hans thärffwer som sik siälwom sina thärffwer MB 1: 110 . \" han vnte mik iämwäl som sik \" Fl 1655 . ","4) lika väl, så väl, på samma sätt. enkte war thz hws, at ey la naghar dödher i, jämwäl pharao älzste son, swa wäl som ambuta son MB 1: 311 . \" iämwel konungxsins elste son som ambata son \" ST 334 . ","5) jämväl, äfven. skodha ok ämuäl varafrw Bo 2 . \" ämuäl var them oc thz til dröuilsa at the skullo fara lankt bort i annat landskap \" ib 12 . \" eyg skulu oc färre syster jnledhas än ath the seen fulfööra til sit ämbite oc ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl ath siönga hwan dagh ämbitit af tymanom \" VKR 75 . Bo 54 . Bir 1: 11, 12 . Ber 13 . SD 1: 444 (öfvers.). giffwis thera kranklighet thz som them widhertofftelikit är, jämwäl om thera fatikdombir naar the wtan til waro, ey formatto sina widherthorfft finna Bir 5: 3 . sem (för wi sem) klenar, oc jämwäl wingha qwinnor, oc ämwäl gambla qwinnor, gaa, wandhra oc fulkomna langha oc wansamleka pilagrims resor LfK 129 . \" huruledes wij then gamble oc vnge herre jemwäl oc danmarcs raads beseglda leyder fangit hade \" BSH 5: 9 ( 1504) . mange . . . ey at enast af almoghanom vatn ämuäl af riddarskapino Kl 212. MP 1: 64 . \" mädh fridhsins möster nidherfal oc romuli beläge . . . oc ey atenast ther vtan ämuäl fiöllo nidher all annor margh aff gudh j hedhninga landom \" Lg 67 . SD 1: 445 (öfvers.). BSH 5: 571 ( 1517) . \" han scal ey at enast see oc skodha onda manna pino oc plagho vtan än iämuäl hälgha manna frygdh oc glädhi \" Pa 10 . \" the röra wppa clostirfolk . . . oc ey än ämwäl clostirfolk wtan huan en owir hoffudodh, som synderlika wil täkkias gudhi (trol. för ey at enast clostirfolk wtan än ämwäl . . ..) \" Su 263 . - äfven, till och med. aldar staþren vaknaþe viþ hans op. ok como tel hans iam väl valerianus foghate Bu 526 . \" baþ þöm känna sik sin troldom. som imauäl hauar crapt iuir hauet \" ib 514 . ib 522 . Bil 211, 264, 429, 714 . VKR 34 . Lg 814 ."],"f":["jämpwäll BSH 5: 571 ( 1571) . iam väl. iämuäl. ämuäl KL 212 ; Bo 2, 12, 25, 54 ; Bil 213, 831 ; Bir 1: 11, 12 ; VKR 75 ; Lg 67 . ","ämwäl Ber 13, Su 263 ; Lg 814 ; LfK 129 . ","ämuel Bil 211 . ","enwäl SD 1: 444 (öfvers.). 445. iämul (för iämuäl) MP 1: 164 ),","eigh iämväl","iämväl eigh )"]},{"a":"iämväldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lika väldig, lika mäktig. thenne nabogodonosor war iämwäldogher som hans fadher MB 1: 17 . Bu 63 . Bil 766 . MB 1: 175, 494 . ","2) enväldig. \" han stridde mz sinom twem brödrom til roma rike när öddis ok vardh jämuäldoghir (för enväldoghir? Cod. C en waldogher 1035) om sidhe \" Bil 755 . - Jfr iämvaldogher."],"f":["iamväldoghar Bu 63 . ","iämwällogher MB 1: 175 . ","jamuällogher Bil 766),"]},{"a":"iämvän","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika skön. - lika ståtlig. wet tu nakan then konung . . . som . . . jäm wän är j härwapn som iak Prosadikter (Karl M) 290 ."],"f":[]},{"a":"iämvän","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika skön. iäm väne som sool om morghin skin Fr 2950 ."],"f":[]},{"a":"iämvärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika värd. MB 1: (Cod. B) 545."],"f":["äm- )"]},{"a":"iämvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lika värdig, lika i värdighet el. anseende. SpV 292 . 2) jämförlig, värd att taga i beräkning. med prep. til. til (condignæ ad) kommaskolande ärona SpV 384 ."],"f":["-värdogher )"]},{"a":"iämvärþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lika värdig med. med dat. baptista är hanom iämvärþoghar at halda þät hanom bär tel äldre rät Bu 50 . - lika värdig, lika i värdighet el. anseende. þe äru väl iamvärþoghe ii himirike Bu 50 . \" j östra rwmeno som ey war iämwärdhikt \" MB 1: 491 . ","2) jämförlig, värd att taga i beräkning. med prep. viþ. ey äru iämwärdogha thässa världinna pinor vidh komaskolande äro som oppinbaras skal i os Gr 271 ."],"f":["iamvärþogher . ","iämwärdhikt MB 1: 491),"]},{"a":"iämäldra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iämaldra."],"f":[]},{"a":"iämärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med lika mycken heder, lika förträffligt, lika väl. androm giwer han änkte (näml. örs), som han wänter ey skal hawas iäm ärlika widh MB 1: 352 ."],"f":[]},{"a":"iämärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika förträfflig. siälin är sidhan iämärlik som för MB 1: 34 ."],"f":[]},{"a":"iämätladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika mycket ämnad. at ey ängelin oc mannen äre badhe iämpnätladhe til himerikis MB 1: 125 ."],"f":["iämpnätladher )"]},{"a":"iämävogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika evig. JMÖ 39 ."],"f":["-ewogh )"]},{"a":"iämävogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika evig. J. M. Yrtag. 75 (enl. Rietz s. 296)."],"f":["-evogher )"]},{"a":"iämävärdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = iämävogher. JMÖ 161 ."],"f":[]},{"a":"iäns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärd. \" bindha jänss wiidh siidha \" RK 3: 363 . ib 427, 889 ."],"f":[]},{"a":"iäns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags dolk. Se Sdw 2: 1247."],"f":[]},{"a":"iärfskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järvskinn. Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"f":["ierff- . ","jierffschin )"]},{"a":"iärfskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["iärfskinz fälder , "]},{"a":"iärl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jarl, höfding, innehafvare af högre adlig värdighet, förnäm man. the (apostlarne) äru hans (Kristi) greffwa. ok the äru hans iärla. riddar. oc iunkherra (barnets et comites sui domecelli et dextratores) Bo 166 . \" loto saman koma härtogha oc iärla. höfdhinga ok alla riddarskaps män \" Gr 308 . \" hertoghar iärlar greffw(ar) \" Iv 24 . \" konunga ok iärla komo ther \" Fl 1622 . \" gripun iärl \" ib 1337 . Gr 281 . Iv 2236, 2335, 2337, 2423, 2450 . Al 2486 . MB 2: 146 . Di 1, 2 ., 3 o. s. v. - i Norge och dess biland: höfding som i värdighet stod konungen närmast; titeln jarl af Orkenöarna innehades äfven af den svenske stormanne Erengisle Sunesson. greffwa oc ierla the villo at styria MD 314 . han (Harald hårfagre) fik järlom land oc län ib. \" hakons ladierls (Ladejarls) dotter \" ib 315 . swen iärl ib 327 . \" incighle . . . herra erengisla iärls \" BtFH 1: 456 ( 1362) . \" herra eringisl sonasson jerlin af orknöö \" GS 30 ( 1376) . \" her eringisll sonasson jerll \" FH 3: 83 ( 1446) . \" at boo joansson fik for:da gooz oc laxafiske . . . aff herra eringisll sonasson järll, oc at järlen hafde thet hafft . . . i mang aar för än boo fik thet aff honom \" ib 86 . - i Sverge under den äldre medeltiden; jarl, konungens högste ämbetsman (den siste innehafvaren af detta ämbete var Birger + 1266). litteras patentes domini magni regis filii birgeri jarls SD 4: 224 ( 1331) . \" han (Birger) . . ward en järl för än han doo \" RK 1: 84 . ib 261, 278 . birge jerl ib 175, 210, 244, 252, 354, 362, 456, 509, 522, 536 . \" birger jerl ib 191, 202. jon jerl \" ib 491 . "],"f":["iarl . jarl: jarlen Di 1, 2 . 3. 9. jarll ib 1, 9. ","jerlan ib 11 . ","jarlan ib 12 . gen. jerlans ib 4 . ","jarlans ib 10, 87 . ","-ar . ","jerlo MB 2: 146), ","iärls namn","jrls naffn )","iärla döme","jarladöme )"]},{"a":"iärl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jarl. Se Sdw 2: 1247. the sendu til war hederlikän fadher biscop niclis ii lincöpung ok herra äringils jarllen (av Orknöarna) medh herra throtta pätarsson Rydberg Tr 2: 269 (1359). Bjärka-Säby 353 ( 1370) , 354 (1371) (i båda fallen om Erengisle Sunesson). thenna fornempda gardh hafwer jach fangit aff karle holgersyni ok aff jerlsens arwm SD NS 3: 239 ( 1417) ."],"f":["jerl . ","jarll . Se Sdw 2: 1247)"]},{"a":"iärldöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jarldöme, område öfver hvilket en jarl styr. grippuns iärl döme Fl 1940 . Jfr iärla döme."],"f":[]},{"a":"iärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) järn (ss material); klump el. stycke järn av en viss vikt. Se Sdw 2: 1247. thär är oc 1 jernsmidhia, som jern görs vthy VKJ 204 . affradit 500 jern VKJ 219 ( 1447) . ATb 1: 52 (1456, på tre st.) . \" han hade opburid iᵉ järn \" ib 123 ( 1460) . Skotteb 366, 367 (1460-61, Kämn), 373 (1461-62, d:o) ","2) järn, järnstycke, av järn arbetat föremål. mölnaren skall halla qwärnena färdogha meht järn och stena VKJ 240 ( 1447) . HLG 2: 25 (1511). - järn för gräddande av bakverk, oblatjärn. ithem baka retterne med kyrkionna jernn Kyrkohist Årsskr 1920-21 s. 251 (omkr. 1498). 3) pl. järnfjättrar, järn vari fånge hålles bunden, bojor, fängelse. niels jönsson . . . loffwadhe han wth aff iärnen ATb 2: 2 ( 1473) . sama dach sades, tet he erich andree anname mandraparen och sla jern pa hanom pa halsin til leth aminnelsse STb 3: 213 (1495). - Jfr adhro-, axul-, bodhafenster-, brand-, branda-, byrdha-, dura-, eld-, fanga-, fot-, gripe-, gröpe-, gäfle-, half-, handa-, hugge-, kors-, lang-, loppe-, läse-, märke-, osmunds-, port-, porta-, pärmans-, rif-, skaf-, skardha-, skat-, skofl-, skorstens-, skuf-, slädha-, stenhuggara-, svedhe-, takko-, tanna-, tionda-, ughns-, vindögha-, vrak-, äg-iärn."],"f":[]},{"a":"iärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) järn (ss material). lät smiþa vaghn af iarn Bu 505 . jak skal skapa himilin ower idher som iärn MB 1: 377 . i haffwin ey iärn eller eer Al 7023 . \" skodha oc skilia giilt jarn aff ogildo \" PfN 138 . säliä . . . jarn heldom hundräþum oc halwm SD 5: 639 ( 1347) . ","2) järn, järnstycke, af järn arbetadt föremål. lät koma brinnande iarn hällo. ok lät thoman standa barfötan a brännanda iärne Bu 188 . \" skal thänne stadhin först rensas mz huasso jarne \" Bir 2: 104 . \" port luka . . . å iärnom gångande \" KS 85 (209, 94) . \" stötte iak a porten mz min foot sa at ianrnen brusto sunder \" Di 98 . j kistom, wäl bewarandom mz iärnom oc twem laasom Bir 5: 95 .","3) pl. järnfjättrar, järn hvari fånge hålles bunden, bojor, fängelse. hängdo hins händar ok arma ii väþreno. som hugga vilde: som þe varin iarnom bundne Bu 57 . varþ . . . bunden mz þrem iarnom ib 175 . \" brusto iarnen \" ib. \" lät gripa sanctum petrum: ok smidha han j iärn ok häptha \" Bil 111 . han hafdhe hona för sät j iärn ok myrkahws ib 743 . Bu 130, 168 . Bil 113, 125, 256 . Gr 279 . MB 1: 1, 241 . ST 373 . \" hafuis kista häkte oc jern \" VKR 39 . \" schole haffue ena kisto vel förwarit med tylbörlig richens jern, ther ogerningxmen innä schole forwares \" BSH 5: 512 . (1512, nyare afskr.). fangas oc sätias i kronones jern oc kijsta ib 513 . \" j idher torn och järn later mik bewara \" RK 2: 752 . \" läggis j järnen Pm 23. \" ib 28, 29, 31 o. s. v. - Jfr bor-, dura-, fat-, fiske-, hals-, hand-, hug-, kappi-, plogh-, rif-, rist-, smidhis-, stanga-, thvär-iärn."],"f":["iarn . ","jarn )"]},{"a":"iärn malmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnmalm. PfN 138 ."],"f":["jarn- )"]},{"a":"iärn tunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntunna. \" at han lagde thz dyra gotzith j the skymnesena, äller järn tynnorna \" PM XV ."],"f":["-tynna )"]},{"a":"iärn vigi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnvigge. \" mz järn wiggiom gönom boradhe \" LfK 54 ."],"f":[]},{"a":"iärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestå med järn. deferrare väl iärna eller iärn afftaga GU C 20 s. 169 . ib s. 262 . \" lassde smedh x marc fför it ffat piil och vij bysse han jernade \" Stock Skb 77 ( 1518) . "],"f":["iärnadher , p. adj. järnbeslagen. iiij jernath skofflor HLG 2: 50 (1516). - Jfr af-, ivir-, til-iärna."]},{"a":"iärnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["järnbeslagen, järnklädd. \" port luka järnadh (ferrata) \" KS 85 (209, 94) . j kirkionna iärnahdom (ferreo) wmgang Bir 4: 84 . nyo hwndrat iärnadha (falcatos) stridz waghnar MB 2: 79 . Jfr be-, o-iärnadher."],"f":[]},{"a":"iärnanbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnredskap. GU C 20 s. 263 ."],"f":["-bodh )"]},{"a":"iärnaxul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnaxel. PMskr 507."],"f":[]},{"a":"iärnband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnband bundos hans händir oc fötir mz iärnbandom Kl 250. Lg 546, 3: 230 ."],"f":[]},{"a":"iärnbiogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" m? järnring, järnkedja? smidha them sidhan thungum iärnbioghum (magno pondere catenarum constricti) Lg 343 ."],"f":[]},{"a":"iärnbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnberg, järngruva. Se SDw 2: 1247. "],"f":["*iärnbiärgs adhra","iärnbärgz ädrer) , ","iärnbiärgsman (jernbergx-), "]},{"a":"iärnbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnberg, järngrufva. \" han skal hawa ängin friþ antwiggiä i dalum. ällr a nokro bergheno. som är iarnbyärgh silfbyärgh. stalbyärgh \" SD 5: 637 ( 1347) . GS 31 ( 1380) . BSH 5: 511 ( 1512, nyare afskr.) . "],"f":["iarnbyärhg . ","jernbergh GS 31 ( 1380)), ","iärnbiärgs malmber","järnbärgs- )","iärnbiärgsman","järnbergs- BSH 5: 632 ( 1520) . järnbergx-),"]},{"a":"iärnblasare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["iarnbläsäre )"]},{"a":"iärnblägdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkil. haff en tynnan järn bläyda älle aff been, oc honom ganskans warlika driff mällen barken oc trädh PMSkr 326 ."],"f":["-bläyda ) , "]},{"a":"iärnboia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnboja. JMPs 331."],"f":["-boghiom ) , "]},{"a":"iärnboia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnboja. \" lagdhe han iärnboyor a hona \" KL 315 . ST 251 . Su 234 ."],"f":["-boya )"]},{"a":"iärnbolt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? järnbult. lösa järn bultar BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":["järn bult )"]},{"a":"iärnbolt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m? järnbult. stock meth jern bolter SSkb 34 ( 1502) . HLG 2: 51 (1516), 71 (1517). gaffz j march för ij jernbulte Stock Skb 124 (1520)."],"f":["jern- . ","-bult . ","-bwlth )"]},{"a":"iärnborþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnbord. Bu 501 . \" som aathe af iärnbordhe \" Bil 470 ."],"f":["iarn borþ Bu 501), "]},{"a":"iärnbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnbro. \" huru han kom jwi ena järn bro in j eet biärgh \" Bil 710 ."],"f":[]},{"a":"iärnbränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bränna medelst ett glödgat järn. han lot honom järn bränna oc märkia hart vppa mwnnen mädh et bränannde het järn MP 4: 226 ."],"f":[]},{"a":"iärnbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["iarn boghi )"]},{"a":"iärnbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: järnbåge. Kumla kyrkas rb 50 (1481)."],"f":["-bogana )"]},{"a":"iärnbuker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnbuk. \" drinkara hulke iern buk synas ath hafua \" MP 1: 72 ."],"f":[]},{"a":"iärnbyrþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iärnbänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnbänk. ST 121 ."],"f":[]},{"a":"iärndyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järndörr. RK 43: 4105 ."],"f":["jern dör: -dörer RK 3: 4105), "]},{"a":"iärndyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järndörr. Stock Skb 289 (1492? Skip). HLG 2: 79 (1518)."],"f":["jerndör )"]},{"a":"iärnfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fat innehållande el. avsett att innehålla järn. Skotteb 440 (1469-70, Kämn). STb 1: 250 (1480)."],"f":["jern- . ","ierne- Skotteb 361 (1159-60, Kämn). järne- ib 362 (d:o). Betr. de sistnämda formerna se under järn), "]},{"a":"iärnfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iärnfenster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fönsterbåge av järn? HLG 2: 53, 55 (1516). gaff jach mattis mwremestare, for han . . . mwreth jn iij jernfensth[er] ib 60 ( 1517) ."],"f":["-fensther . ","järne finster Skotteb 115 ( 1462) ), "]},{"a":"iärnfil","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"iärnforma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnform, gjutform af järn. II iern formor till hakabysse lodh FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"iärngadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? järngaller. läth them hestenom göra een stal aff starkom iärngaddrom ST 514 . han (ɔ: choren) skal kringom gärdhas mz iärngaddrom (gerris ferreis) Bir 4: 84 . \" en wmganger skal wara kringom kirkiona innantil widher wägghinana intäppter mz iärngaddrom \" ib. \" innan iärngaddran (infra ambitum ferreum) ib. \""],"f":[]},{"a":"iärngisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järngissel. \" mz hwasse järngisl \" Bil 793 . Bu 501, 524 . Pa 17, 22 . MB 2: 363 ."],"f":["iarn gisl: -gislom Bu 501, 524), "]},{"a":"iärngiurdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bälte av järn. han skulle eeth helt aar om kringh bära haar kläde, bwndhen om kringh mädh enne järn giord JMPs 372. ib 449."],"f":[]},{"a":"iärngnista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gnista från glödgat järn. flögh salught folk som järngisto v brunnenom Pa 22 ."],"f":[]},{"a":"iärngrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järngrepe, järngaffel. \" varþ . . . han ouan a mäþ iarn grepom (cum fucis ferries) þrängdar \" Bu 416 ."],"f":["iarn- )"]},{"a":"iärngrind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järngrind, järnbom. kastin offwer iärngrinda (vectes ferreos) sunderbröt han ib 403. heluitis porta laasa oc iärngrindher (insoluta vincula) gingo sunder ib. KL 409, 410 . - järngaller. wtan wm iärngrindena (extra . . . antibum ferreum) skulu altara byggias Bir 4: 85 . \" widh iärn grindenar \" ib 5: 39 . ib 27 . \" konung philippus läth them hestenom göra een sadel aff starkom jern grindom (texhandskriften: stal aff starkom iärngaddrom 514) \" ST (Cod. Asc.) 560."],"f":["-grynd: -grynda KL 409 . ","-ir . -ar),"]},{"a":"iärngrind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järngaller. \" gerre arum iärn grindh \" GU C 20 s. 314 . "],"f":["*iärngrinda makare","-makore )"]},{"a":"iärngrindadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med järngaller. gerratus . . . iärngrindader GU C 20 s. 314 ."],"f":["-grindader )"]},{"a":"iärngruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järngrufva. \" mz theem delom jak haffuer haffd j järn grwffwom ther om kring \" DD 3: 237 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"iärnhal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnplåt, järnskifva. \" dömde hänne skärsla at troþa fäm fota brännande iarn hal \" Bu 419 . troþ . . . vt iui alla iarn halla (Cod. C. iärnhälla Lg 1010) ib. \" sänkia brennande järnhälla j thera sidho \" Pa 22 . Lg 977, 1008, 1014 ."],"f":["iarn hal . iarn hall (jrf. vok. i änd.). iärnhäll (jrf. vok. i änd.)),"]},{"a":"iärnhalster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhalster. Lgf 3: 156. LfK 237 ."],"f":["järn haaster: -haastre LfK 237 ), "]},{"a":"iärnhalster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhalster. JMls 259."],"f":[]},{"a":"iärnhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhammare. MB 2: 80 ."],"f":["iärn hammar )"]},{"a":"iärnhand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" philiippus iärnhand (av utg. felläst för ierenhand) \" Skotteb 78 (1461-62). "],"f":[]},{"a":"iärnhandske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhandske. \" drogh en brinande järnhanzska a sina hand \" Bil 762 ."],"f":["järnhanzske )"]},{"a":"iärnharf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harv (med pinnar) av järn. Uppl. Fornmt 46: 203 (omkr. 1513). HLG 3: 100 (1528)."],"f":[]},{"a":"iärnhatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhatt, ett slags (enklare) hjälm. ATb 1: 206, 211 (1465), 246 (1466), 321 (470)."],"f":[]},{"a":"iärnhatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhatt, ett slags hjälm. mestärämannom louas þät at haua . . . iarnhat SD 5: 638 ( 1347) . järnhat ok hiälm ok päkilhuwa Al 3327 . RK 2: 8862 . FH 4: 84 ( 1499), 6: 48 ( 1457). iiij armbörst oc vj hiernhatte FM 76 (1457, daniserande)."],"f":["hiern- . ","iarn- )"]},{"a":"iärnhiul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhjul. Bu 510 ."],"f":["iarn- )"]},{"a":"iärnhiälmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhjälm. LfK 170 ."],"f":[]},{"a":"iärnhiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjärta af järn. bildl. hawande iärn hiärta KL 214 ."],"f":[]},{"a":"iärnholker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["holk el. hylsa av järn. PMSkr 541 ."],"f":[]},{"a":"iärnhovuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhufvud. ss tillnamn. \" de jacobo dicto jernhuuud \" SD 1: 739 (omkr. 1270-talet)."],"f":["jernhuuud )"]},{"a":"iärnhuggin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["iarn huggin . ","iarnhoggin )"]},{"a":"iärnhumble","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["humle som i skatt erlägges i stället för järn BtFH 1: 316 (1413, J Bures utdrag) ."],"f":["järnhumbla )"]},{"a":"iärnhytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*iärnhytto strömber"]},{"a":"iärnhytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hytta el. masugn hvarest järn smätes. jarnhyttonar a silbergheno PfN 136 . DD 3: 189 ( 1392) ."],"f":["jarn- . ","iärnhyta DD 3: 189 ( 1392)), "]},{"a":"iärnhälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = iärnhal. lät koma brinnande iarn hällo (Cod. C. iärnhällor 977; laminas ferreas) Bu 188 ."],"f":["iarn hälla )"]},{"a":"iärnhärdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhårdhet. o mins hiärta ohöghelika iärn härdzska (duritia ferrea) Su 408 ."],"f":["-härdzska )"]},{"a":"iärnkalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnoxid. PMskr 382."],"f":[]},{"a":"iärnkamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bu 530 . ib 422 . Bil 370, 902 ."],"f":["iarn- Bu 422, 530), "]},{"a":"iärnkamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkam. SkrtUppb 314 ."],"f":["-kombom ) , "]},{"a":"iärnkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkil. 1 iernkill FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"iärnklimper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnklump. J Buddes b 153 ."],"f":[]},{"a":"iärnklo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnklo. \" Gr 278. \" Pa 22 ."],"f":["iärn klom Gr 278 . ","järnklöm Pa 22 ), "]},{"a":"iärnklot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klot el. större kruka av järn. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 842. hulke som haffue nagre jernkloth, bere them pa slotthet wed pligt STb 5: 291 ( 1520) ."],"f":["jernkloth )"]},{"a":"iärnklovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handklove av järn. SpV 315 ."],"f":["-klufwar ) , "]},{"a":"iärnklubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnklubba. PMskr 628."],"f":["jern- )"]},{"a":"iärnklädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkedja. \" war han mz iärnklädhiom bwndhin \" Lg 3: 459 . leddo the mz sik wiwlff i ena jarnkläde (Cod. B iernklädia 313) Di 26 . \" sleet sunder jarnkläderna \" ib 28 . lath jak . . . göre en lithen järnkädhe til praamen BSH 5: 371 ( 1509) ."],"f":["järnklädhe . ","jarnkläde )"]},{"a":"iärnkroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkrok. \" rifwa hänna köt mz iärnkrokom mz iärnkrokom \" KL Pa 223 . Su 127, 128, 248 . \" mz stupagrefwom hafuandes brinnandes järn tywgor ok tregrenogha järn kroka \" LfK 221 ."],"f":[]},{"a":"iärnkrökter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med järnkrokar. mz iärn kröktom gislom (flagelis nodosis) Su 350 ."],"f":[]},{"a":"iärnkädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkedja. Stock Skb 194 ( 1521) ."],"f":["jern- . ","-kedie . "]},{"a":"iärnkätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkittel. \" smältis bly i enom iärn kätle \" Gr 279 ."],"f":[]},{"a":"iärnkäxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhake, järnkrok. faa mik iärnkäxset thz thu i thinne handh haldher Lg 3: 288 ."],"f":["-käxse )"]},{"a":"iärnlime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnspö. Lg 3: 124 ."],"f":[]},{"a":"iärnlodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnlod, järnkula,. gywtha järnlod til byssor PM XLVI . ib XLVII . BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"iärnlänkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkedja. JMPs 521."],"f":[]},{"a":"iärnlänkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkedja. \" hafdho bundit ena iärnlänkio vm henna hals \" ST 151 . \" gaffwo henne ena iärn länkia \" Lg 3: 723 . lot hans broder sla jarnlenkior oc bundo hanum mz Di 24 . \" the ridha fore the porta storä iärnlänkior varo ther bundna fore \" Fr 1536 . \" giordhe a murenom starka döra. hulka atirlyktos mz iärn länkiom \" Gr 305 . lät han göra een starkan korgh aff iärn mz langom iärnlänkiom ST 530 . \" fästin kistona mz starkom iärnlänkiom widh kyrkionna wäggia ok pilara \" KL 128 . Al 536 . ST 121 . Af de anf. ställena kunna KL 128 ; Gr 305 ; Al 536 ; ST 121, 530 föras till iärnlänkiar."],"f":["jarnlenkia )"]},{"a":"iärnlänkiar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["järnlänkar, ringar i en järnkedja; äfven järnkedjor. the slogo jernlenker a hanns hals MD 32 . gik . . . widwlff rese i starka jernlenker Di 109 . gripana til waghnen binda leet rät mz starka iärnlänkia Al 9097 ."],"f":["jernlenker )"]},{"a":"iärnmalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnmalm. SD 6: 481 (1354, avskr. fr. senare hälften av 1800-t). PMSkr 631 ."],"f":["jern- . ","jarn- )"]},{"a":"iärnmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännjärn. \" sone . . . mäkrte tynnoner pa laggen medh iärnmark \" ATb 1: 319 ( 1471) ."],"f":[]},{"a":"iärnmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännjärn. cauterium iarmark VGL XIII . Jfr Var. rer. voc. s. 134: ²Cauterium . . . iern som brennes merke medh, merke iern²."],"f":["iarmark )"]},{"a":"iärnmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnmur. MB 2: 313 ."],"f":[]},{"a":"iärnmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medelst brännjärn inbränt märke. sona märke stodh pa laggen (av tunnan) eth iärn märke iöns gulsmidhs märke stodh pa bothnen märkt medh bleko tha razakadhe the xij baden märken och gilladhe iärn märkit ATb 1: 358 ( 1471) ."],"f":[]},{"a":"iärnnaghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnspik. \" mz iärn naghlom ginom styngas \" Bir 4: 134 . ib 147 . Bil 528 . MB 1: 322 ."],"f":[]},{"a":"iärnnal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnnål. PMskr 509, 510."],"f":["-naala . -naalo PMskr 509 (sannol. fel för naala)),"]},{"a":"iärnnät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnnät. \" kläd mz jarn näti \" Bir 3: 215 ."],"f":["jarn- )"]},{"a":"iärnpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnpanna. \" gör ter een deeg vtaff oc baka honum . . . pa een jern panno \" LB 7: 190 ."],"f":[]},{"a":"iärnpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnpanna. PMSkr 637 ."],"f":["jern- )"]},{"a":"iärnpanzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnpansar. \" \" MB 2: 346 ."],"f":["-panzare: -pantzsara MB 2: 346 ), "]},{"a":"iärnpikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnhacka. PMSkr 139 ."],"f":[]},{"a":"iärnpinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnpinne. PMSkr 504, 508, 541 ."],"f":[]},{"a":"iärnpinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnpinne, järnspets. \" giordes i them rum med högom jernpinnom för storom vaxliusom \" TK 269 ."],"f":[]},{"a":"iärnpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnpipa, pipformigt rör af järn. PM XLVI . TK 270 ."],"f":[]},{"a":"iärnporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnport. \" KL 154. \""],"f":[]},{"a":"iärnporter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , järnport, järndörr. HLG 2: 55 (1516). 61 (1517)."],"f":["jern- )"]},{"a":"iärnraka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnraka. PMskr 561."],"f":[]},{"a":"iärnringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnring. \" tha fioll honum aff then iärnring han hafdhe om sina händer twa \" Fr 2578 . \" brynian är aff mangom iarnringom \" Bir 3: 374 ."],"f":["iarn- )"]},{"a":"iärnris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnris. \" han skal styra them j iärn rise \" MB 2: 337 . ib 351."],"f":["iärn riis: -riise MB 2: 351), "]},{"a":"iärnrist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnrist, järnhalster. lät feceninus stekia dyonisium a glödhum ifuir järn rist Bil 343 ."],"f":[]},{"a":"iärnrost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnrost. PMSkr 463 ."],"f":[]},{"a":"iärnroste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnrost. ferrugo er jern rwsthe siwdher man han j ätikio ok dryper j ören tha doger thz LB 2: 39 ."],"f":["jern rwsthe )"]},{"a":"iärnränta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i järn utgående ränta el. avgift. FO*Vkl 211. GPM 2: 396 ( 1499?) ."],"f":[]},{"a":"iärnsaffran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnsaffran, engelskt rött. PMSkr 413, 415 ."],"f":[]},{"a":"iärnsagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnsåg. \" axolen och naffuan a hywlemen the skulo wara beslaghin innan och wthen mz hwassom spykom, och iärn saaghom \" Lg 3: 143 ."],"f":["-saagh )"]},{"a":"iärnsidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnsida. ss tillnamn. \" kalladho han konung iärnsidho \" Lg 3: 498 ."],"f":[]},{"a":"iärnsidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnsida. - ss terrängbeteckning. en tompt j söderåkra sokn på järndsidhan frå almänne wägen och j siön Trolles Jb Bi 140 (1467, nyare avskr.)."],"f":[]},{"a":"iärnsili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sela av järn? betsel? HLG 2: 64 (1519)."],"f":["jernseela )"]},{"a":"iärnsiäng","b":[],"c":"","d":"","e":[" ATb 1: 63 ( 1456) ."],"f":["-säng )","järnsäng"]},{"a":"iärnsiäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnsäng. Bu 416 ."],"f":[]},{"a":"iärnskapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskaft. PMSkr 564."],"f":["jern skaffth )"]},{"a":"iärnskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskatt, skatt som utgår i järn. GPM 2: 171 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"iärnskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskatt, skatt som utgår i järn. RK 3: 1378 ."],"f":[]},{"a":"iärnskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskifva, järnplåt. Bir 2: 3 . \" flängdho thöm mz glödhetom iärn skifwom \" Pa 17 . \" sänkiande brännande iärnskifwor j thera sidhor \" ST 79 ."],"f":["jarnskiwä Bir 2: 3), "]},{"a":"iärnskofl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskofvel. tak ducata oc sla them wth j tynna skiffwor oc them lägh pa ena järn skoffwel PM XXXII ."],"f":["järn skoffwel )"]},{"a":"iärnskofl ljern. skoffuel mecht 185 . scowell hlg 2 71 1517. pl. skofflar pmskr 638. scofflor hlg 2 62 1518","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskovel. \" rörendes ther i medh iärn skofflar \" PMSkr 638 ."],"f":[]},{"a":"iärnskrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskrin. PMskr 483."],"f":[]},{"a":"iärnskrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskrin. ST 139 ."],"f":[]},{"a":"iärnsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" - part. pret. iärnslaghin (-släghen), järnbeslagen. II piilekoffwer iernslaget FH 4: 84 ( 1499) . \" ij (2) hywl, järnsläghen ok vi (6) sma hywl oijärnat \" BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"iärnsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["slå i järn (blojor). hon skulle jern slaass pa alsin och henderne STb 4: 108 (1506). quinnan fik nader och wort jernslagen och vist aff by ib 5: 45 ( 1515) ."],"f":["jern- )"]},{"a":"iärnslag","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subt. järnslagg. tak . . . nokoth litith aff sindher aff järnslag malith PMSkr 444 ."],"f":[]},{"a":"iärnslanga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnslanga, ett slags kanon. mi herre och morten stigson togo ij store jernslanger pa lumpans skep med iiii kambre STb 5: 235 (1519). Stock Skb 302 (1520, Skip) . ib."],"f":["jern- )"]},{"a":"iärnslef","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnslev. \" tak lena flata järn sleff som haffwer mang hol \" PMSkr 396 . ib 564 ."],"f":["-sle()ff ),"]},{"a":"iärnslef","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnslef. III iern sleffwa at stöpa lodh met FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"iärnsmidhe","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"iärnsmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnsmide. \" han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe \" MB 1: 164 ."],"f":[]},{"a":"iärnsmidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnsmedja. 1 jersmidhia, som jern görs vthy VKJ 204 ."],"f":["jern- . ","-smedyen Trolles Jb 58 )"]},{"a":"iärnspadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnspade. \" mz . . . järnspadom \" LfK 228 ."],"f":[]},{"a":"iärnspadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnspade PMskr 533."],"f":[]},{"a":"iärnspiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnspik. \" fäste starklica höghro handena til korsit medh enom iärnspik \" Bo 200 . Bu 532 . KL 117 . Bo 98 . Gr 276, 279 . MB 1: 326 . Bir 1: 244, 2: 15, 3: 271 . \" han lot thz glasith fulwäl giwta . . vtan til alt thz wäl beläggia mz iärnspika oc !SYNS_DÅLIGT? wäggia \" Al 9180 . ib 9189, 9196 . "],"f":["iarn- Bu 532 . ","jarn- Bir 2: 15, 3: 271), ","iärnspika stadher , "]},{"a":"iärnspiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnspik. PMskr 171."],"f":[]},{"a":"iärnspilare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som packar järn i laggad fat el. tunnor. StÄmb 133 ( 1497) , 136 (1497), 138 (1498), 141 (1499)."],"f":[]},{"a":"iärnspit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnspett. Inv cur Tynnelsö 6."],"f":["jern- )"]},{"a":"iärnstadhghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnskatt, skatt som utgår i järn. her komber inthe in aff matw häller aff iärn stadhgan BSH 4: 319 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"iärnstang","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) , järnstång. Stock Skb 82 (1519)."],"f":["jernstengher"]},{"a":"iärnstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnstång. \" lät fiura män röra vaghnen mz iarn stangom \" Bu 505 . \" the haffdho klöör ä swa langa som nakra stora iärn stanga \" Al 8710 . \" slot til falantin mz sinä iärn stang mangt eth slagh \" Va 51 . II iernstenger FH 4: 84 ( 1499) . Iv 3175 . St 99. Lg 472 . Di 26, 28, 33, 105, 138, 283, 299 . \" resten sköth til honum mz en järn stangh \" ib 293 ."],"f":["iarn- . ","jarnstong Di 28, 33), "]},{"a":"iärnstil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivstift av järn. . . . ath myn ordh skula vttrykass i bogh mz iernstila (stilo ferreo) GU C 20 (hand 2) s. 61 (citat från Job 19: 34). "],"f":["iern- )"]},{"a":"iärnstämpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stamp el. stämpe av järn. PMSkr 510 ."],"f":[]},{"a":"iärnstänge best. jernstanget","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnstaket? erick trolles hwss, som ligger offuer hwalfuit ther jernstanget vndoer är wijdh trappander j hörnit STb 4: 83 (1505)."],"f":[]},{"a":"iärnstängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnbom. \" wm portane oc dörenar j clostrena äru wäl atirlykta mz lasom oc iärn stänglom starklika stengda \" Bir 5: 86 ."],"f":[]},{"a":"iärnsumma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belopp af järn, vigtsumma af järn. at wi ärom gelskullöghe . . . fyoghortan fat järn . . . fore hwilca järn summo wi honom pant sätiom . . . tw marchland jord SD NS 1: 107 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"iärnsvipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järngissel. \" mz järn sweppom hwdhstrokne \" LfK 54 ."],"f":["-sweppa )"]},{"a":"iärntaggadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med järntaggar försedd. mz iärntaggadhom (falcatis) strdiz waghnom MB 2: 70 ."],"f":[]},{"a":"iärntagger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntagg. \" the iärn tagghane \" Lg 3: 143 . Su 35 . LfK 237 ."],"f":[]},{"a":"iärntan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntand. \" fiärda diurit . . . hafde ierntendir \" MP 1: 72 ."],"f":[]},{"a":"iärntang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntång. LfK 228 . Lg 3: 144 ."],"f":[]},{"a":"iärntang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntång. ATb 1: 129 ( 1460) ."],"f":[]},{"a":"iärnten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnten, smal järnstång. läggis stöt kol j kwpona, oc järn tenana wm kringh affwan kwpona MP XLVI ."],"f":[]},{"a":"iärnthradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntråd. \" beläggis bade deglana samman mz järn tradh \" PM 10 . "],"f":["iärnthradha ciril","järn traadha- )"]},{"a":"iärnthradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntråd. HSh 13: 113 (1524, Brask)."],"f":["-trad )"]},{"a":"iärntinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntagg, järnpigg. \" kötidh riffwis alth wth fran benomen mädh iärnthindom (dentibus ferries) \" SkrtUppb 98 ."],"f":["-thnde )"]},{"a":"iärntinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnnagel, järnspik? thz hälgha kors fästes genom henna adhror mz starkom iärn tinnom (Cod. A iärn naghlom 322) MB 1: (Cod. B) 558."],"f":[]},{"a":"iärntiuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järntjufva. \" the toko iärnthyufwor oc iärnstängir \" ST 99 . \" rördho waggona mz iärnthyughum \" ib 256 . \" brinnandes järn tywgor \" LfK 221 ."],"f":["iärnthyufwa . ","iärnthyugha . ","järn tywga),"]},{"a":"iärntorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torg för handel med järn. pa swdra jerntorgit STb 2: 506 ( 1490) ."],"f":["jerntorg )"]},{"a":"iärnvagga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnvagga. ST 256 ."],"f":[]},{"a":"iärnvaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnvagn. MB 2: 47 ."],"f":[]},{"a":"iärnvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapen af järn. bär järn wakn LfK 170 ."],"f":["-wakn )"]},{"a":"iärnvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapen av järn. aff järn waknom ällir anbudhom gönom slaghin SpV 231 ."],"f":["-wakn )"]},{"a":"iärnvidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnkedja. \" vtan adhalport skal wara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn widhiom \" KS 85 (209, 94) ."],"f":[]},{"a":"iärnvigger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iärnvägger."],"f":[]},{"a":"iärnvikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iärnvikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (STB 3: 464 (1499)). L. vägning av järn. STb 3: 375 (1498) (möjl. att föra till en bet-: järns vikt). anders, som lrympning giorde aff staden foe tet jern wicht han wighit hae ib 464 ( 1429) ."],"f":["jern- . ","-wicht . ","-wycht )"]},{"a":"iärnvinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rev av järn. PMSkr 507 ."],"f":[]},{"a":"iärnvindögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gallerfönster af järn. tali widh iärn windöghat Bir 5: 46 . ib 24 ."],"f":[]},{"a":"iärnvägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vigg (huggmejsel?) av järn. item en öre for en jervigh, som slogx swnder vid mwren HLG 2: 76 (1517)."],"f":["jernvigh )"]},{"a":"iärnyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) järnört, verbena officinalis Lin.? \" verbena jernörth \" LB 6: 284 . ib 3: 84 . \" then stora bla jern yrtens frö \" ib 7: 209 . \" the litzla iern yrtens bladh ib. stöt jernyrtt oc drick hennes lag \" ib 305 . ","2) järnrost. ferrugo jern yrth LB 7: 142 (tydl. genom missförstånd af Danska originalets iærnrwth)."],"f":["jern yrth . ","jernörth )"]},{"a":"iärnyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnört, benämning på olika örter, ss verbena officinalis Lin., cichorium intybus Lin. (bla iärnyrt), sannolikt även om gulblommiga, storväxta arter av släktena hieracium Lin., crepis Lin. Se Sdw 2: 1247 oc O. Gertz, Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 106 samt jfr SAOB: J 468 f."],"f":[]},{"a":"iärpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjärpe, jach sender tigh x jerper BSH 4: 335 ( 1503) . - nyttjadt för att återgifva Lat. coturnix. idhar gudh . . . gaff idhir iärpa köt KL 389 . MB 2: 384 . - ss personnamn. olaff jerp DD 1: 94 (1442, afskr.) ."],"f":[]},{"a":"iärpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järpe. jtem wilberad flr xij öre fugla, jerppa etc. Skotteb 410 (1466-67, Kämn). ib 425 (1468-69, d:o). Brasks Cal 266 . Brasks Matordn 2 . \" galree aff iarpar medh swart sodh \" Sex ekon tr 270 ."],"f":["ierpe . ","jerppe . ","iarpe .)"]},{"a":"iärtekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) järtecken, tecken, under. \" the städhirna j hwilkom han (ɔ Jesus) war pinter oc giordhe sin iärtekne SkrtUpp 387. miraculum . . . dicitur quod contra consuetum cursum fit nature vt partus virginis iertegn \" GU C 20 (hand 2) s. 144. järtekne skudo ske jj thenne threm hyrmiltunglom, som är solin maanyn oc styärnor MP 5: 14 . . . aff hwilko jerntekne theophilus wendis til cristna tro Svt 74. "],"f":["iertegn GU C 20 (hand 2) s. 144 (daniserande). järn(e)kn SvB419 (b. av 1500-t.). iärnthekn: -om ib 391 (d:o)), ","iärtekne (jerntekne SvT 74 . Se Sdw 2: 1247),","*iärtekna stadher","iärtekne- )"]},{"a":"iärtekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bekräftande tecken, tecken som bekräftar en utsagas sanning, bevis. halft lusit (för liuist) hiolt hon tel iartekn Bu 12 . \" jak är iosep idhar brodher, oc är thz til iärtekna, at i salden mik til egipto land \" MB 1: 250 . Lg 33, 3: 63 . Di 139 . screff frw ingeborgh migh til om then störe folan och sadhe sig haffwa honom köpt aff benkt for xx march örtuger, och sadhe til jertekne, ath han hadhe iii syö bladh pa lareth FM 210 ( 1504) . ","2) bevis, exempel. ther wil iak sighia thik eeth iertekne aff ST 49 . ","3) underbart tecken som bevisar el. bekräftar en religiös sanning el. någon persons helighet, tecken, under. min ordh skulu först kungöras ok höras ok sidhan skulu gerninga kom ok iärteknin VKR XX .. teþes ängen iärtekn för än iosep lypte sin fand som han lönte längho han bar blomstar a þörrom grenom Bu 6 . \" for stoþ guz iartighne hälghom domen ok giorþos mäþ mangh faghar iart[e]kn \" ib 12 . \" þe gouo þik ful ok smälek orþ firi manght got fartigne giort \" ib 77 . \" gudh tedhe for hans skuld stoor oc vndarlik iärtekne \" Bo 216 . \" han opuäkkir gamul iärtekn (antiqua miracula suscitans) ib 110. \" Bu 51, 135, 150, 166, 21§0. Bil 165, 363, 536 . KL 18, 39, 41, 52 o. s. v. Bir 1: 159, 3: 57, 282, 451, 452, 4: 133, 147 . MD 63 . MB 2: 353 . Su 195, 444 . Lg 3: 129, 147 . Gers Frest 25 . AS 104 . - berättelse om järtecken. j eno jertekne star scriwath JP 72 . ib 83 . Jfr helso iärtekn. "],"f":["järteekn Su 195 . ","iartekn Bu 12 . ","jarteken MD 63 . ","jerteghen Lg 3: 63 ),","iärtekne (Bo 216; KL 138 ; Bir 1: 159, 4: 133, 147 ; MB 2: 353 ; Su 444 . ","järtekne Bil 165, 536 . ","iertekne ST 49 . ","iertegne: -tegnum Bil 363 . ","iartekne Bu 135 ; KL 140 ; Bir 3: 57, 282, Di 139 . ","iärtikne KL 41, 52 o. s. v.; -tiknit ib 18, 39 . ","iärtigne Bu 12 . ","iertigne Bil 363 . ","iartigne Bu 77, 210 . ","iartighne ib 6, 51 . ","iärtigne AS 104 . ","iartingne Bu 166 ; ","-tingnum ib 150 . ","iartinghne: -tinghnum ib 6 . ","hjertekne Lg 3: 129 . ","hiärtekne Gers Frest 25 . ","hyärtekne: -teknith Lg 3: 147 ; några af dessa former kunna föras till iärtekn), ","iärtekna lös , "]},{"a":"iärver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järv. \" migale . . . animal quoddam iärffuer \" GU C 20 (yand 2) s. 141. ierff . . . lingua germancia vielefrass Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVIII c. 7."],"f":["iärffuer . ","ierff )"]},{"a":"iärver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr iärfskin."],"f":[]},{"a":"iässe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjässa aff iässens ällar benonna lokka oc til nidhersta thins fodz ylia äst thu wtan smitto JMÖ 185 . \" han slogh niclis dcriffueres drengh med en stongh offuer hans hiesse STb 4: 242 (1512). \""],"f":["hiese )"]},{"a":"iässe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjässe. \" fran ilia oc vp til iässan är enkte heelt i honom \" Bo 205 . \" alth fra hans hiesse oc thil hans tha \" MD 22 . \" fran hiesse oc til föther \" ib 35 . MB 1: 362, 429 . MP 1: 117 . Bir 1: 4, 52, 328, 2: 94, 176, 3: 338, 435, 4: 138, 140, 151, 153, 158 . Su 39, 405, 459 . Lg 3: 84 . LB 7: 5 ."],"f":["hiässe: -a Lg 3: 84 ","hisse MD 22, 35 ; ","-a LB 7: 5 ), "]},{"a":"iästadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr oiästadher."],"f":[]},{"a":"iäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jäst. \" tag iäst \" LB 7: 4 . tagh ferskan iesth ib 102 . ib 2: 69 ."],"f":[]},{"a":"iästoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genom jäsning afsöndrad ost, jäsmjölk? tak jest osth (kanske för jest ok osth; raden nedanför står oost hanog, troligen för oost ok hanog) ok binth thz wid LB 2: 58 ."],"f":[]},{"a":"iät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfte. \" mäþ nokre trolekre iaat \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). bryta sina iat viþ guþ sialuan Bu 5 . folcoma . . . sina iaat ib 18 . \" lowadhi gudhi sina iät \" MB 1 . 219. thz kötlica folkit vndirstodh oc ville haua alla thässe lofwanena oc jättena värlzlica Bir 2: 38 . mina jättir oc lofuan ib 3: 459 . MB 1: 139, 447 . Bir 1: 52, 78, 152, 2: 39 . Su 47 ."],"f":["iat . ","iaat . framför vok. i änd. iätt- Bir 1: 52, 78. jätt- Bir 2: 38, 39, 3: 459 . ","iäth- Su 47 . -ir),"]},{"a":"iät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfte. tak´r domarin muto j hand ell´r han went´r sik nokot thrä fore at faa fore nokra läth honom är gordh Beckman Stud 81 (omkr. 1450)."],"f":["iäth )"]},{"a":"iäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krubba. \" leth thu thik läggia i iatuna mällan diwranna \" SkrtUppb 73 . Jfr asna iäta."],"f":["iata )"]},{"a":"iäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krubba. \" vidh iätuna \" Bo 4, 6 . lagdho han i asna iätw Lg 33 . \" jäta äller krubba ib 46. \" KL 331, 345 . MP 1: 24, 38, 46, 247 . Bir 2: 294, 3: 279, 280, 282, 283, 4: 133, 140, 146, 153 . MD 11 . Ber 128,¨ 268. Lg 3: 454 . LfK 178 . VNB 1 . 2. JP 92 ."],"f":[]},{"a":"iätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lova, utfästa sig. en abote beddis enna jngfru en oc iacte scrinleggia hona j gulle Saml. 34: 276. - lova, försäkra. framleþis lofuum vi oc jattom trolicä, at . . . encte af varrä väghnä brytäs Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . Jfr: policeor . . . loffua in danico iätta GU C 20 s. 465 . "],"f":["jatta . ","iacte Saml 34: 276 . ","iäth . Se Sdw 2: 1247 och E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 36: 42 f.),","*iätta ut , "]},{"a":"iätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) säga ja till, lofva, lofva att utföra el. uppfylla. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. iataþo þem af hiarta huat þe bedos Bu 167 . \" iak . . . skal gaa oc fulcompna thz iak thik iättadhe \" Gr 265 . \" hon hafdhe thz konungin förra iät \" Fl 350 . \" huath han hafdhe iät sinne husfrugha \" Iv 2002 . ib 2004, 3019 . - med ack. thz som gudh iätte ok moyses skreff är fulkompnat Bir 3: 150 . swenin hiolt alt hath han iätte Iv 644 . mykith wardher iät oc litidh haldith ib 52 . \" lögh alt thz han iäth oc loffwadh haffdhe \" MB 2: 260 . \" göra amoot thy han hafwer iät \" Al 988 . - lofva, aflägga löfte om, genom löfte förbinda sig till. konung artws hafdhe thz förra iät at han ville thz eenkannarlika see huath äwintyr honum matte ther ske Iv 1583 . hon hafdhe thz for sin bonda iäät, tha han do hon skulde thiit fara Fl 34 . \" hwath iak hafuer gudhi iat \" ib 2051 . tha iätte iak gudhi . . . matte iak siäx vintre lifua mz ro, tha skulde iak sidhan ij kloster bo ib 2053 . \" lofva att hålla el. iakttaga. iomfrw maria, som försto sinne iättadhe gudhi renliwe \" MB 1: 134 . eenfalught liffwerne reent ok slät hafwom wi warom gudhi iät Al 6064 . \" the dechtingia han hafde töm jätt \" RK 2: 1881 . - lofva, utfästa sig. mz hanom iättar guþ signa vm siþe alla heþnona Bu 4 . \" han iatte guþi mz svornom eþe. aldre lypte svärþ älla dragha at cristnom manne \" ib 57 . \" äpte sva iatat ok svorit \" ib. \" iätte honum thiäna \" Fl 1285 . \" jätta at göra huat han wille \" RK 2: 2304 . rijkens raadh jätte them huldscap igen stadheligha holla vtan meen ib 2145 . Bil 653, 833 . RK 3: (sista forts.) 4901 . \" laghin waro giwin thy folke, som ihesus christus gudz son war iättadher at födhas \" MB 1: 453 . - lofva, försäkra, gifva löfte el. försäkran om. tha skal man honum iäta swa, at hon komber ater ij dagha twa Fl 199 . \" jättadhe hänne at the skuldo alle warda cristne \" Bil 535 . Bir 3: 282 . Iv 231 . iatte hanom rikare varþa Bu 18 . \" alzwaldogher gudh iätte minne släkt at eghna alt chanaan land \" MB 1: 257 . swa som gudh hafdhe iättath thera forfädhrom ib 448 . - lofva att göra. med två ack. iättar them lidugha MB 1: 299 . - lofva, lofva att gifva, lofva att få. med dat. och ack. iäte þöm rika gauo Bu 500 . then styreman badh flores braat gifua sik thz han hafdhe honum iaat F 670. han jätte allom them hanum trodo paradys Bil 726 . \" ormin taladhe til henna, oc iätte henne gudhlikt wit, än hon aate \" MB 1: 95 . ib 182, 184, 410, 447, 448, 462 . Fl 674, 1939 . Al 2805 . RK 2: 99, 3334, 6551 . Ber 170 . \" han jätte oc gaff them först världzlik thing \" Bir 2: 37 . \" jätte vplänzskoma mannom ofriid \" RK 1: 2869 . \" hwi war herra höte oc iättar kononne thz fore syndagiäld som henne war natwrlikt för än hon syndadhe \" MB 1: 134 . - pass. iates os lif äpte döþen Bu 489 . \" abraham waro iättadha gawor \" MB 1: 447 . Bir 1: 60 . RK 2: 489 . - med ack. han lofwir oc jattar stundom oc gifwir licamlik thing Bir 2: 37 . stundom jattir han kötlikin thing ib. - samtycka till att mottaga, förklara sig villig att mottaga. iak vil honum ater late häre . . . thz hertugha döme han förra atte otrik thz ödhmiwklika iate ok thakkadhe honum hiärtelik Fr 716 . - lofva, uttala (löfte el. ord som innehålla löfte). at war herra skulle fulkompna sina iät oc siin ordh, som han iätte mz swornom edh abraham, ysac, oc iacob MB 1: 447 . \" hwath ordh, som war herra iätte abraham thz wiisar os sanctus paulus ib. \"","2) lofva, helga, inviga, offra. thu skal ey lowa eller iätta diäfflom, eller nakrom affgudhom thz som födhis aff thik siälwom (de semine tuo non dabis, ut consecretur idolo Moloch) MB 1: 364 . (jatte trol. för atte RK 2: 6624 . - jath trol. för sat af sätia MD 114 ).","1) lofva, utfästa sig, förbinda sig. wi . . . jättum . . . oss thylikä storflockä . . . minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . \" iate sik aldre äta älla drikka. för än hon finge sina bön \" Bu 55 . Bil !SYNS_DÅLIGT? RK 3: (sista forts.) 5095. han haffde sik !SYNS_DÅLIGT? komaskolande til iordhrike MB 2: 410 . Kl 418.","2) hängifva sig, inviga sig. iata þesik (se devorens) sancto iacobo Bu 176 ."],"f":["jatta . ","iäta . ","iääta . ","iata . ","iaata . ","iättar Bu 4 ; MB 1: 134, 182, 299 . ","jattar Bir 2: 37 . jätter Bil, 113. jattir Bir 2: 37 . ","iates Bu 489 . imp. iättadhe Gr 265 ; KL 365 ; MB 1: 134, (Cod. B) 535. iättade RK 3: (sista forts.) 4901 . ","jättadhe Bil 535 ; Bir 3: 282 . ","iataþe Bu 176 . ","iätte Bil 653 ; Bir 3: 150, MB 1: 95, 182, 257, 447, 448 ; Fl 1255, 2053 ; Iv 644 (i rim med matte); Al 2805 . ","jätte Bil 653, 726, jethe RK 2: 99 . ","iatte Bu 18, 57 ; Fl 1939 . ","iate Bu 55 ; Fr 716 (i rim med atte). pl. iättadho MB 1: 410 . ","iataþo Bu 167 . ","iätthe RK 3: (sista forts.) 5095 . refl. sing. iättadhis Bir 1: 60 . ","iättadher MB 1: 453 . ","iättat KL 418 . ","iättath MB 1: 182, 184, 448, 462 . ","iättadh ib 2: 410 . ","iät MB 1: 410 ; Fl 350, 587, 674, 1664 (i rim med nat); Iv 52, 1583 (i rim med nat), 2002, 2004 (i rim med sat), 4846; Al 998, 6064 . ","jät RK 2: 3534 . ","iäth MB 2: 260 . ","jätt RK 2: 1882 . ","iäät Fl !SYNS_DÅLIGT?. jäät RK 2: 489 . ","iat Fl 2051 ; Iv 3019 . ","iaat Fl 670 . ","jaat RK 2: 6651 . ","iättadha MB 1: 447),","iätta sik , ","lofva sig"]},{"a":"iättan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfte. \" fulkopmandhe sina akt ok jättan \" Bil 833 . KL 131, 182 . Gr 263, 265 . Bir 2: 30, 38, 324, 3: 472 . Su 47 . Lg 819 . Ber 41, 170 . \" somlika iättan oc lofwan (quedam vota) ärw allom almännelike \" ib 169 ."],"f":["jattan Bir 2: 38), "]},{"a":"iätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jätte. Troj 102 ."],"f":["jätthe )"]},{"a":"iätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jätteslägt. aff enachym, thz är aff iätta släkt MB 2: 34 . "],"f":["iätta släkte"]},{"a":"iätttan","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. och n. (Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 17 f.) löfte. len vnghir wälborin man gaff sik j hans klostir, ok giorde genstan sina proffesionem, sith iättan gudhi ok stadughan handhgangh MP 5: 28 ."],"f":[]},{"a":"iätun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jätte. \" ss enkelt ord träffadt endast i pl. risar oc iätnar (Cod. A iätta 167) \" MB 1: (Cod. B) 544 . ib (Cod. B) 561 . Al 17, 7346 . - i ortnamn. jätundal Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 313 (urk. fr. 1483)."],"f":["iätnar ) , "]},{"a":"iäva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr oiävande."],"f":[]},{"a":"iäva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vara i ovisshet, tveka. iauþo huat þe häldar sculdo göra Bu 515 . ","2) vara i ovisshet, tvifla. ther skal ängin iäffwa oppa MD 186 . \" hwi rädhis thu ok iäfwar af minom ordom \" Bir 1: 11 . ib 189, 3: 152, 160 . \" abram iäfwadhe enkte om gudhlika sannind \" MB 1: 182 . ib 187 . \" ath ey yäfuas om hänne lifuerne \" VKR 63 . \" monde sara . . . iäwa om at hon skal gamul födha barn \" MB 1: 189 . \" ängin thorff iäfwa ther vm at the äru gudz gerninga \" Bir 1: 45 . \" jäffua ther encte vti \" Di 148, 191 . \" änghen iävaþe þär. at þät var eigh (att det var) howoþ sancti pauli \" Bu 130 . hon iäwadhe at j thy oflätino war ey sandir ihesu christi likame KL 9 . \" iäwande at thz ware ey sant kyt \" ib 14 ; or. det kan på de tre sistnämda ställena föras till 4. iäfwadhe at thz ware gudz likame i 18. iäfwadhe, hwath thz monde sant wara MB 1: 144 ; \" jfr 3. skalt thu ey iäfwagudz godhan anda wara mik thik \" Bir 1: 12 . \" skolom vi vara stadhoghe oc enkte iäfwa \" Bo 71 . \" prestin jäfuadhe oc twäkadhe \" Bir 2: 122 . ib 1: 401 . \" vm thet mål han wardr åtspurder är fast iauande (tvifvelaktigt) ok ouist \" KS 72 (175, 78) . - opersonl. med dat. el. ack. iävar mik ängte at han är sandar guþ Bu 155 . thik thörff enkte iäfwa. at engin dröfwilse lätir han sinom vinom komma vtan the äru them nytlikin Bo (Cod. B) 341. hwem ma thz iäfwa at i thänkin mästa ondzskap MB 1: 304 . \" os ma iäfwa om the thing ther wardha skulo \" ib 320 . \" honom iäfwadhe \" Bo 105 . ","3) vara i ovisshet, undra. man iäwadho om, hath han war man eller ängel MB 1: 207 . \" iäfwadhe hwat thät war häldir diäfwl hällas ey \" KL 3 . \" tok at iaua. huat han sanneleca var þän sami ällar eigh \" Bu 516 . ","4) frukta, misstänka. \" är eig sanpröuat til oc eingti vtan man iäuar vm þeem \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). iufuadhe storlica at han sculle alre väl koma owir the brona sik vtan skadha Pa 19 . är iäfwauade (intendum) at cristindomin forgaar rasklica Bir 2: 73 . VKR 30 . Lg 3: 304 . BSH 4: 14 ( 1471) . \" är them iäfwande ok mogho rädhas at the vmsidhe ey wanlika inbyrdhes forvardha \" Su 422 . iäwar (Cod. A rädhis 243) om them at the mondo skadha iosep MB 1: (Cod. B) 550 . \" jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik \" SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" jäwadhe han thz oc hänt wara illa \" Bo (Cod. B) 341 . \" iäwande at taka gudz likama \" KL 9 . \" iäuade huar thera om sik \" RK 1: 276 . ib 1305, 2432, 3023, 3776 . \" jak jäffwade thet nw för ögon är \" BSH 5: 113 ( 1506) . - opersonl. iäwar mic (timeo) at ondir ande skiwtir nakra höghfärdh i mit hiärta KL 213 . \" mik iäfwar at han vnder mik grafwer \" Al 1848 . \" at ider skal vm (för) konungin jäwa \" RK 1: 3685 ."],"f":["jewa: -endis BSH 4: 14 ( 1471) . yäfua. iaua. ","-ar , ","-aþe ),"]},{"a":"iävan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"iävughe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tvifvel. \" gik alder iäwghe v hans bryste \" Bil 648 . \" hade jäfuga vm hans vnder \" ib 802 . \" sagdhe han hänne til mere styrkilse ok minne jäfwgha sinna budhan \" ib 893 . \" hafuin ther ängin iafuogha op a at iak vil gärna göra swa \" Iv 640 . MB 1: 144, 408 . Bir 2: 86, 3: 247 . Ber 39 . ","2) ovisshet, undran. än jfafwghe är hwat häller the offradho thing ärw väl afladh älla jlla VKR 77 . Bir 4: 33 . ","3) misstanke. tok iäwgha Bu 516 . \" fik zozimas jäfwgha. at thz munde wara nokor ilder ängil \" Bil 455 . \" ther til at aller jäwghe owili oc mistronadher ganslika afläggis \" BtRK 39 ( 1383) ."],"f":["iäwghe . ","jäfwoghe Bir 3: 247 . ","iäffwoghe ib 4: 33 . ","jafwghe VKR 77 . iafuoghe. ","jäfwaghe: -agha Bir 2: 86), "]},{"a":"iävughe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) misstanke. . . . vm alla the twädrägt oc iäfwgha, som mällan kirkionna oc klärkdomen a ena sidhona ok oss oc kronona a adhra sidhona til thänna dagh warit hafua FMU 1: 360 ( 1376) ."],"f":["iäfwgha ) , "]},{"a":"iävugher","b":[],"c":"","d":"","e":["1) tveksam. \" med följande sats. iäwghir . . . hwat han sculde borta ällas ey \" KL 42 . ","2) tviflande, misströstande. ij thörfuin ey iäfuigh vära Iv 5601 . - med gen. iak finder at ij thäs iäwugha ärä Iv 2787 . - med prep. u.m. war jawgher wm sigher Bil 562 ib 589 . ","3) tvifvelaktig. \" blandadhis myrk thing oc jäffwogh (dubia) mz hugnelicom \" Bir 2: 39 . ib 147, 3: 311, 374 . MP 2: 165 . ST 537 . Ber 91 . Su 438 . \" är nagot mörckt eller jäfwugt i lagumen, thet bör them vthtyda som lagin satto och skipadh hafwa \" BtRK 116 ( 1436) . \" är nogot jäfwugt och twäkande i lagom, tha bör thet vttydas til thet bästa oc nyttasta. ib. \""],"f":["iäwghir . ","jäffwogher . ","jawgher . iäffuigh. n. jäfwugt. iäwokt ST 537 . ","iafwkt MP 2: 165), "]},{"a":"iäþur","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["jadhur . iadher, se gards iäþur), m "]},{"a":"iþar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["eder. \" iþar guþ \" Bu 138 . \" iþur orþ ok raþ \" ib 174 . iþart harþa hiarta ib 507 . \" j iþre laghsaghu \" SD 5: 606 ( 1346) . at i (konung Albrekt) . . . vnne thöm sama jäppa idhan godhwilia oc nadh til thätta laghmans döme BSH 1: 189 ( 1386) . wilie i (konung Kristiern) . . . kalla idherd folk thädhan ib 3: 8 (1449, samt. afskr.). i idhert beholdh ib 9 . \" at the tha hafwä makt aff idher oc idhras (för idhra; d. v. s. edert folk) at antwardhe oss thet slotith \" ib 8 . \" vtan fara oc ald argt for idher, idhra, oc alla the som for idhra skuld wilia oc skola göra oc late ib. 9. the mine skole vara edhers \" ib 4: 254 ( 1500) . \" till eders oc Smith folk \" ib 5: 290 ( 1508) . \" i och edra (edert folk, de med eder; tilltal til konung Hans) neppeliga till danmark komma \" RK 3: (sista forts.) !SYNS_DÅLIGT? idher nadhe BSH 3: 175 ( 1446) . idher nadh ib. \" eder ärlighet \" FM 534 ( 1511) . \" edher fadherligha werdhogheth Gers Frest Inl. - med gen. pl. ss appos. widher idhra bergxmanna XL marker \" PfN 138 ."],"f":["edher MB 2: 6 . ","edherss RK 3: (sista fort.) 5755 . f. idhur MP 1: 10 " jdhur " PfN 138 . idhir Mp 1: 15. idher BSH 3: 175 ( 1466) . ","edher Gers Frest Inl. n. (nom. och ack.) iþart idhert idherd. idheret BSH 4: 319 ( 1502) . ","edhert MD (S) 204 . ","ederth ib 203 ; Gers Ars b 5. eders BSH 5: 290 ( 1508) . ","iþrom Bu 204 . ","idhrom MB 2: 6 . edhrom ib. f. iþre SD 5: 606 ( 1346) . ","iþan KL 190 . ","idhan BSH 1: 188 ( 1386); MB 1: 188 ; VKR XII edhan MB 2: 6 . ","ederss BSH 5: 290 ( 1508) . ","idhra BSH 3: 8 ( 1449, samt afskr.) . ","edra MD (S) 203, 204. edher RK 3: (sista forts.) 4342 . ","eder FM 534 ( 1511) . ","idhers BSH 5: 36 ( 1505) . pl. nom. m. iþre Bu 138 . ","edra RK 3: (sista forts.) 5256. f. iþra KL 190 . ","edhers BSH 4: 254 ( 1500) . ","idhor ib. ","idhir ib 20 . ","idhar ib 8 . ","idhrom ib. ack. m. idhra MB 1: 188 ; MD 203 . ","iþra KL 190),"]},{"a":"iþelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ideligen, ständigt. bidhia gudh innärlika ok idhelika Bil 359 . ib 653 . Kl 53, 183, 188, 190 o. s. v. MP 1: 44 . MB 1: 500 . Bir 1: 338 . Fl 128, 153, 1023, 1024, 1223 . Iv 4026 . Fr 3117 . RK 2: 2954, 4851 . Lg 43 . \" ath jdhur kista scal . . . alt idherlek \" Lg 43 . \" ath jdhur kista scal . . . alt idherlekaa oppe haldas \" PfN 138 . Ber 13 . \" ganga nidher alt idhelik \" Al 5862 . ib 5766 ."],"f":["idilika Mp 1: 44. iþerlika KL 188 . ","idherleka PfN 138 . ","idherlika Bil 653 . jdhr-. lika Ber 13 . idhelik (i rimslut) Al 576, 5862 ; Fl 128, 1023 . ","ydhelika Iv 4026 . ","ydelika Fr 3117 . ","ydhelica RK 2: 4851 . ","ydeliga ib 2954), "]},{"a":"iþia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr idha."],"f":[]},{"a":"iþkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ideligen, ofta, ständigt, oupphörligt. baþ guþ iþeleka Bu 55 . \" iak war idkelika j gudhliko äruodhe \" Bir 1: 2809 . \" at mannin skulde älska mik swa myko mer ok idhkelikare (frequentius) aminnas mina godhgerninga \" ib 4 . \" swenske herrars godz idkeliga skatte \" RK 1: (Albr) s. 212 . Bil 752 . KL 83, 150 . MP 1: 41, 54 . Bo 92 . Bir 1: 134, 188, 279, 284, 3: 256 . Su 169 . Lg 636 ; 3: 530, 454, 550. LfK 238 . ","2) å nyo? vtan thu idhkelica oppinbara the synena thu seer Gr 290 ."],"f":["iþeleka . ","idkeleka: -lekast Su 169 . ","idkielikä KL 150 . ","idhekliga Lg 636 . ","jteliga Lg 3: 530, 545, 550 ; LfK 288 . ","idkelige . ","itklica MP 1: 54),"]},{"a":"iþna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) göra, verkställa, förrätta. the willo ey idhna nyttelikt ärwodhe MB 1: 135 . \" hon idhnadhe thz ä mädhan hon lifdhe \" Bil 901 . \" tilburdhe at idhna (frequentare) synda vidhirgango \" Bir 3: 40 . \" lönlico thingin idhnadhos (frequentabantur) oc scriptin fulcomnadhis vm van herra ihesum \" Bo 164 . - utöfva, utföra, verkställa. the höra oc see mina rätuiso hulka iak idhnadhe j pharone ok godomis Bir 1: 134 . - sätta i verket, låta komma till utbrott. idhnadhe swa sina wredhe mot mik Su 432 .","2) idka, utöfva, öfva, bruka. the som thruldom idhna Bil 370 . \" at idhna skyrdha skirsl \" MB 1: 501 . \" nar þe haua iþnat nokat litit afhald \" KL 185 . \" atirhallit är mykyt lofwande oc for thy fulcomlica idhnande \" Bo 134 . idhnadh dygdh ib 109 . \" lidhna bönina \" ib 101 . läti oc glömska til guz þiänist oc til för iþuaþa böne KL 188. jak idhandhe dysteran oc andra världinna fafängo Bir 2: 334 . \" skal thwangin idhns äkke til skadha \" Bo 139 . ib 91 . KL 127 . MP 1: 12 . Bil 82 . MB 1: 83, 309, 441 . Bir 1: 297, 310, 2: 25, 73, 129, 198 . idhnadhe mot mik ny dröfwilse Su 433 . - med dat. hafdho idhnat truldom ok diäfuuslikom konstom KL 163 . iakttaga föra. iþnaþe fulasta liuärne KL 186 . idhna andelikit lifwärne Bo 101 . ","3) bruka, nyttja. \" j them limumen. som the mäst idhnadho til höghfärdh \" KL 123 . \" jdhna thina limi i rätwiso ok hälaghet \" Su 417 . sagdhe sik aldre hafua idhnadh läkedom Bil 427 . at ey idhnins älla pläghins mange rätte Bir 3: 246 .","4) bruka, pläga. med inf. han war . . . köpman ok idhnadhe (hade till yrke?) föra dyra stena fra indie land til egyptum Bil 726 . ","5) sysselsätta sig med. idhnadhe han äkke swa sina prädican . . . som han giordhe sidhan Bo 56 . - sysselsätta sig med, öfverväga. huxa ok idhna i hugh tinom thz got ok dygdhe likt är KS 22 (53, 24) . - studera. the mästara som natwrlik thing idhna ok känna MB 1: 148 . ","6) sträfva, bemöda sig. med prep. til. vtan wi idhnom ther til mz myklo ärwodhe MB 1: 92 . - med inf. idhna iak (studeo) at hawa rent samwit KL 170 . hwar een iþna at finnas mildare ib 182 . \" idhna at fölghia minne ödhmiukt \" Bir 1: 131 . ib 2: 106, 119, 3: 170, 258 . VRR XV. Ber 29, 46, 48, 56 o. s. v. ","7) fortsätta. at . . . människian jdhne thz hon hauir illa byria t Bir 2: 48 . ","8) öfva, pröfva. \" hon skulle pröus oc idhnas j dygdhom \" Bir 3: 181 . \" idhnadhir j godhom gerningom \" ib 1: 185 . ","9) verka, vara verksam. gudz mykla valdz hand hafdhe idhnat mot them MP 2: 112 . "],"f":["iþna sik , öfva sig. idhanr sik i ödhmiukom gärningom Bo 33 . ib 44, 111, 125, 142, 143 . VKR VII . KL 321 . " iþnin iþir til alla dygþa " ib 190 . Ber 275 . - arbeta (för), vara verksam (för). allan sin aldir jdhade han sik til cristna tro värn gen vi(llo) ok vantro Bil 830 . - refl. idhnas, iadas, kunna förmå sig till. ey idhnadhis (motsv ställe: 2: 212 idhandis) inga MP 1: 280 ."]},{"a":"iþra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i sitt inre el. i sinnet uppgöras (öfver), känna sorg el. förtrytelse (öfver); ångra. tha togh dauidh konung idhra sina syndir Lg 93 . \" mz idhrande hiärta \" Bir 4: 90 . -refl. iþras, ","1) ångra. \" idhadhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa \" SD NS 1: 162 ( 1402) . siälin lysis nar hon idhras til tara Ber 34 . ","2) förbittras. \" idhradhis pylatus mz gryme wredhe \" KL 383 . MB 2: 378 ."],"f":[]},{"a":"iþroghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ånger. \" stunter och siälzsyn idhroghe (compuntico) \" Ber 229 . giordhe hon thz af idhrugha Bo 162 . \" mz fullom hiertans idrogha \" MP 1: 169 . \" hafwir thu angir oc idrogha \" ST 29 . \" fik mannen idhrogha oc starkan graat ib. om han vilde sik scrifta oc anger oc idhrugha fore hona (synden) hafua \" Bil 753 . \" at hon hafwe jdhrugha fore giordha syndir \" Bir 3: 325 . \" at hon hafwi idhrugha af giordhom syndom \" ib 4: 286 . \" tak idhruga ok bätringh for thina synde \" VKR XIX . \" johannes döpte folkit mz idroghans (pænitentiæ döpilsom \" KL 162 . \" vmuändis til iþrugha oc bättring (pænitentiam) \" ib 186 . ib 10, 18, 19 o. s. v. MP 1: 6, 7, 19 o. s. v. Bo 152, 211 . Bir 1: 19, 37, 49, 64, 3: 212 . VKR 66 . Ber 32, 33, 34, 35, 36, 38, 52 . Lg 669 . JP 130 . Jfr kärleks-, synda-idhroghe."],"f":["iddhroghe: -a Ber 36 . ","ydroghe: -a JP 130 . ","iþrughe: -a KL 186 . ","idhrughe Bir 1: 49, 64 ; ","-a KL 10, 18, 19o. s. v.; Bil 753 ; Bir 4: 266; Bo 162 ; ","-in ib 152 ; Bir 1: 19 . ","idhruge: - a ib 37; VKR XIX ; ","idhrwghe: -a Ber 33, 34, 38 . ","jdhrughe VKR 66 ; ","-a Bir 3: 212, 325 . ","jdhrwghe: -in Ber 35 . idhrwgha (nom.) ib 36), "]},{"a":"iþrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrke, handtverk. \" hwat han är hälþyr kolare allr smältäre allr af andre iþrät \" SD 5: 637 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"julep","b":[],"c":"","d":"","e":["julep, ett slags ss läkemedel el. läskedryck brukad lugnande och välsmakande dryck. \" at j motte lära laborare in apotheca göre confecth . . . marspan tersies iwlepp \" HSH 13: 115 (1524. Brask). "],"f":["iwlepp )"]},{"a":"kaap","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kabel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg, rep, särsk. skeppståg, kabel. \" kabellen slogh mennena offuer bordh STb 3: 286 (1496). han hade annamet en kabel aff per slatte \" ib 380 ( 1488) . ib ib 5: 137 ( 1516) , 139, 146, 164 (1551). (på en anordning för bestigande av murr är) eth langh reep j then andra ändan äller kabil PMSkr 169 . "],"f":["*kabla garn","kable- . ","kabelle Stock Skb 289 (1492, Skip). gable -ib 284 (1491, Skip)),"]},{"a":"kabel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg, rep. \" kastar kabel (Bu motsv. ställe: caþal 165) om hals iacobi \" Lg 968 . - kabel, skeppståg. PM XVII . BSH 5: 396 ( 1510) . \" fore borth til nils bosons skep och huggu kabelen vtaff \" ib 120 ( 1506) ."],"f":["kabbla BsH 5: 396 (1510),"]},{"a":"kabelgarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kabelgarn. \" ath köpe honum kabelgarn \" HSH 20 159 (15079 . FM 230 ( 1505) . BSH 5: 395 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"kabelgarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kabelgarn. ther fore sades her benct kabbelgarnit til, som aff kopperen wordet war, eller annat STb 2: 366 ( 1489) . ib. Stock Skb 289 (1400-t, Skip). STb 3: 223-24) (1495)."],"f":["kabbel- )"]},{"a":"kabelstränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppståg, kabel. 19 pund hapa till en kabelsträngh til skepith VKU 23 ( 1541) ."],"f":[]},{"a":"kabusa kal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvitkål. \" äta . . . kabwsa kaal Lb 7: 317. \""],"f":["-kaal )"]},{"a":"kadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kåda. resina, kadha GU 7 . \" ena j mark kaadho \" LB 7: 3 . ib 326 . Jfr grankadha samt qvaþa."],"f":["kaadha . kode, se grankadha),"]},{"a":"kadha . se sdw 2 1247.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kadho fulder","kaado fuller )"]},{"a":"kaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djup, hafsdjup, djupt vatten. springa a kaf, neddoppas i vatten. ss straff. springe a kaff EG 66 . Jfr Äldre Dan. sprynghe han i grafuen (d. v. s. i den vattenfylda grafven som omgaf borgen) Den gamle Gaardsret udg. ved Kolderup Rosenvinge s. 25. - Jfr qvaf."],"f":[]},{"a":"kafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den nedersta (något) förtjockade) delen av en klocka, slagring. klokka wm thio besmara marker skal haffwa windheth nädhan wm kring kaflan iɉ [1 1/2] span PMSkr 569 . ib."],"f":["kkaffle )"]},{"a":"kafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kafla bro , "]},{"a":"kafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kafle. \" stik en kaflä i nosinä Hästläkedom i \" AS 137 . LB 7: 103 . \" lade en kafla i hennes mun \" Lg 3: 359 . ib 360, 361 . - kafle nyttjad vid lottning. particione ac diusione hereditaria dicta wlgariter lut et kawlæ SD 3: 477 ( 1320) . Jfr Schlyter, Ordbok kafli, luter, Schiller-Lüben, Mittelniederd. Wörteb. kavele. - Jfr buþ-, hand-, lut-, svärdhkafle. "],"f":["kafla bro , "]},{"a":"kaia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kaja. \" födh kaio hon giwer thik skarn til lön \" GO 192 . ib 973 ."],"f":[]},{"a":"kaitalaboar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" inbyggare i Kaitala. kaytalabone gingo ofuer the fornempda ramerke jn wppa kutala boanna eghit FH 2: 7 (1374, nyare afskr.) ."],"f":["kaytala- )"]},{"a":"kaiuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kajuta. \" pretorium . . . litit radhus ok kayuta \" GU C 20 s. 483 ."],"f":[]},{"a":"kaka","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["p . ","koker ? PMSkr 656 (avskr.)), f kaka kakor oc eggiaosth Brks Matordn 4. ej ähr altidt giffuandes honung ock soker i ekedoms konst medh saffran och koker PMSkr 656 (avskr.). Jfr bitzara-, flat-, hunags-, vete-, ost-, pipar-, vax-, äggia-, öflätis-kaka. ","*kaku bakare , ","kaku dagher , ","*kaku läghe"]},{"a":"kaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dag då kakaor bakas. äkke är hwar dagh kaku dagh GO 722 ."],"f":[]},{"a":"kaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kåk, schavott. \" mediastinus, kaker \" GU 7 . OB 215 . ","2) kåk, fästning af ringa betydenhet. at wij motte faa en ände pa thenne förbannade kaak, wij belagt haffwe BSH 5: 139 ( 1507) . Jfr träkaker."],"f":[]},{"a":"kaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" wilde scriffua eth breff . . . och sla thet pa kaaen ib 275 ( 1480) . ther medh skal sama kannan (som befnnits \"orätt) spikas pa kaakin ib 279 ( 1481) . \" hanis kiärkow war vtptagin och skulde haffua staath på kaakin \" ib 234 ( 1481) . vijd almenningx torgit swnnan kaakin SJ 2: 154 ( 1489) . STb 3: 164 (1494), 310 (1496), 4: 15 (1504)."],"f":["kaaker )","hon"]},{"a":"kakil subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["kakelugn. \" eedem anno bygdes kakilen i nyyo stuugune Sv. rer. svec. I 1: 222 (1546). i 253 (1542). \""],"f":[]},{"a":"kakslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prson som dömts till kåkstraff. älseby sagde ath laris war een kaakslagare och een horison (ATb 1: 243 (1466)."],"f":["kaakslagare )"]},{"a":"kal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kål. \" bläd swa kaal at han ii geen wäxir \" GO 1069 . ib 249, 614 . \" yrter oc kaal \" MB 1: 172 . \" ato mz honom ran kal \" Bo 22 . LB 3: 128, 7: 61, 251, 317 . kaal dughir fore wärk i sinor hwar som hänna (bruket af feminint pron. synes vara föranledt af det nyss förut förekommande mot kaal svarande Lat. uttrycket caulis romana) warma oos takir wel opta ib 3: 126 . ätir man idhkelika grönan kaal (grönkål) ib. \" krosa grönan kaal mellan thina [tänder] \" ib 128 . \" stal kaal af minom fatöka kaalgardh \" KL 192 . - i allmh- stjälk och blad (af ätlig växt). taka kaal aff kath oosth ok siwdh !SYNS_DÅLIGT? sötha myölk LB 2: 32 . - kål, af kål beredd maträtt, kålsoppa. lät hon hänta sik gräs oc yrther . . . sik til kaal ällar födho Lg 3: 412 . \" om aftonen som the kal inbära \" RK 2: 9429 . \" nythien enna handa spadh, kaal ällir annat söpe \" Bir 4: 119. xvij (17) flesk til kaalss BSH 5: 268 ( 1508) . fäm (näm l. ägg) sudin i kale AS 60 . \" söpe aff haffra gryn, ällir aff äggiom . . . oc grönan kaal aff wmskiptelikom yrtom, tettä er idher nyttokt oc ey hwitan kaal (hvitkål) \" LB 3: 109 . \" gör thik kaal ällir vellingh aff fersko fiska sudhi ällir fersko köthsudhy \" ib 182 . malua hether kathosth äther man honum som kaal ib 2: 38 . sywdher man henne (ɔ) som kaal medh salt ätikio ok gryn ib 48 . Bir 5: 31. - Jfr aker-, gardh-, grön-, hovudh-, kabusa-, rovo-, skräppo-, spiki-, sylte-kal. "],"f":["kaal . ","kol LB 7: 61 ), ","kals aska , "]},{"a":"kal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kål. \" laktuca . . . planeris som \" PMSkr 351 . - kål, av kål el. liknande växt beredd maträtt. Brasks Matordn 7 . kaal groff ib 10 . (beta och målla) ärw godhe til kaall PMSkr 352 . - Jfr bla-, brudhlöps-, hovudh-, spiro-, sylta-kal."],"f":[]},{"a":"kal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppmaning. \" h[v]ilken broder som mynnesbeger faar ok oldermannen beder hanom vpsta gör han tz ecke mz första kall böte fyra peninga fore annat kall i artog ok thridhia kall ena marck vax \" SO 108 . Jfr ater-, gen-kal."],"f":["kall )"]},{"a":"kalamin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["galmeja. \" en sten som heter calamin \" LB 1: 97 ."],"f":[]},{"a":"kalbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålblad. \" tagh . . . kaal bladh \" LB 7: 218 . blaa kalblad ib 2: 71 ."],"f":["kaal- )"]},{"a":"kalcedonius subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["kalcedon, ett slags halvädelsten. eth rafbandh medh nokra calcdeonius ATb 3:6 (1493). Jfr kastidonien-, kaatidonius-sten."],"f":[]},{"a":"kalda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["feber, frossa. thän osighelika vrk swidha oc kalla som (ɔ: Kristus) tolde SvB 189 (omkr. 1520)."],"f":["kalla )"]},{"a":"kalda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kaldasot. for the kalo som kombir mz kild oc sidhan äptir mz hita LB 3: 100 ."],"f":["kala )"]},{"a":"kalda pis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kallpiss, stranguri. LB 7: 269 ."],"f":["kalle pis )"]},{"a":"kalda reste","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kalda roste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" åla resta (felläst) för rosta enl. E. Holmkvist Ark. f. Nord. Fil. 52: 340) ib 598 ."],"f":["k"]},{"a":"kalda siuke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kalda sot. haffuir kalda siwke LB 7: 255 . ib 215, 229 . aff heta kalla siwke ib 252 . ib 234, 235, 248 . for dagligin kalla siwke ib 289 . \" for fierde dagx kalla siwke \" ib 291 ."],"f":["kalla siwke LB 7: 229, 252, 289, 291 . ","kalla siwkä ib 235 . ","kalla sywke ib 248 . ","kallesiwke ib 215 . ","kalda syyke ib 234 ), "]},{"a":"kalda sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["feber, frossa. Jfr A. Kock, Ark. f. Nord. Fl. 36: 158. JMPs 431."],"f":["allosoth )"]},{"a":"kalda sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["feber, frossa. \" thwingadhis aff kallo soot \" KL 36 . \" fräls aff kallo sottinne \" ib. \" ib 43, 175, 349. driffuir hon bort th kaallosot som kallas febris acuta \" LB 3: 66 . \" för en kalda sot grypir man \" ib 4: 343 . ib 345 . \" hafdhe hardha kallosoot (magnis febribus tenebatur) \" Bo 70 . han är . . . kallo soot tholande thy at han hauir hita wtantil oc köld jnnantil Bir 2: 114. forlät kallo sotten han MP 1: 334 . LB 2: 47, 48, 64, 5: 80, 7: 1, 38 o. s. v. Lg 44, 3: 219, 231, 235, 254, 724 ."],"f":["kaldasot Lg 447 . ","kaalda soth LB 2: 64 . ","kalla sot Lg 3: 219 . ","kallasot ib 235 ; LB 4: 345 . ","kalla soth Lg 3: 724 ; LB 2: 47, 48, 7: 348 . ","kallasoth ib 5: 80, 7: 1 . ","kalla soot Lg 3: 254 . ","kaallasot ib 231 . ","kallosot KL 349 . ","kallosoot . ","kallo soot . ","kallo sott (frf. vok. i änd.). ","kaallosot )"]},{"a":"kalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kall. \" kald kälda \" Bu 188 . alt käldovatn ib 529 i kaldo bazstowo KL 121 . \" iuir kalde gryto ib 246. \" ib 249 . Al 2539, 2543, 2547 . LfK 221 . ST 21 . hiärnin som är aller kalder MB 1: 84 . \" ath maghen är kaller och kölder \" LB 7: 74 . tola . . . kalt jarn Di 32 . vm callo nättrina KL 352 . \" funno the han alzstingx dödhan oc kaallan \" Lg 3: 231 . \" tha kallast är vm alt arit \" Bo 13 . - med dat. the lögh war honum illa kaal Al 2541 . - bildl. iak är somlicom sua kallir at min väghir thäkkis thom ängaledhis Bir 2: 216. - kall. ss egenskap hos ett läkemedel. pwrlök är watir oc kalir LB 3: 52 . ib 54 o. s. v. - kall, som känner köld, som fryser. värma . . . thom som kalde äru Bir 2: 133. ","2) kall, kallsinnig, likgiltig, slapp. calla gerninga Bir 2: 162 the siäl som är kald j gudz älskogha ib 1: 371 . thera kärlekir är allir kallir til min ib 119 . ib 219, 3: 463 . \" som kallir är i kärlekinom \" KL 247 . LfK 163 . ängin är ok swa kallar af (frigidus ab) guds kärlek Bir 1: 24 . \" gör kalla fran gudhelikom kärlek . . . wranga män \" Ber 182 . ","3) fientlig, ond, fördeflig. \" cassander bär mot thik thanka kalla \" Al 9986 . wakna mz kalla dröme ib 1580 . \" kalt är qwinno radh \" GO 139 . - Jfr iäm-, of-kalder."],"f":["kaaldher MB 2: 338 . ","kaller LB 7: 74 ; MB 2: 338 . ","kallir KL 247 ; Bir 1: 119, 2: 216. ","callir ib 203 . ","kallar Bir 1: 24. ","kalir ST 21 ; LB 3: 52 . f. ","kald Bu 188 ; Bir 1: 371. ","kal ib 219 . ","kaal LfK 163 ; Al 2541 . n. ","kalt . ","kaallan Lg 3: 231 . ","kalde KL 246, 249 . ","kaldo ib 121 . ","kallo LB 3: 39 . ","kalde Bir 1: 371, 2: 123. ","kale LB 3: 46, 47 . ","kalla Al 1580, 9986 ; Ber 182 . ","calla Bir 2: 162. ","kaalla Al 2547 . ","kaalla Al 2543 . ","callare Bir 3: 463. ","kaldaster: -asta LfK 221 ; -asto ib. ","kallaster: -ast !SYNS_DÅLIGT? 13), "]},{"a":"kalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kall. fore harda thorna ok kalda kistor varde the (ɔ: de goda) jnsette j äuderlighin hymmerikis palacia Sv Kyrkobr (Llucid B) 130. märkiandis är ath gödhis akren jnthe tha är han förmykith kaller PMSkr 197 ."],"f":[]},{"a":"kaldesker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Kaldeisk. nam han ebrezsko thungo ok kaldesko (af samma hand rättadt till kaldeghsko) Bil 627 ."],"f":["kaldeghsker )"]},{"a":"kaldna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kallna. PM L, 12. - bildl. the som brännande waro til syndanna lusta kalnadho (refriquerunt) af hans reno lifwirne Bir 1: 329 ."],"f":["kaldhna PM L. ","kalna ib 12 ; ","-adho Bir 1: 329 . -adhe),"]},{"a":"kaldraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som transporterar kål? \" olitor . . . kaal dragore ok plantare ok dyngio dragae \" GU C 20 s. 379 ."],"f":["kaal dragore )"]},{"a":"kaldun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innanmöäte av slaktat kreatur. - ss maträtt. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 475. GU C 20 s. 304 . Brasks Matordn. 6."],"f":["kaal )"]},{"a":"kaldun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innanmäte af slagtadt kreatur. medh späk ok grönth kaaldwn (1506)."],"f":["kaaldwn . ","koldwn )"]},{"a":"kalfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålfat. \" rät meddagx tid som kålfated stod oppa bordet \" Troj 316 ."],"f":[]},{"a":"kalfboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Kalfbo, inbyggare i Kalf. aff forscrefne kalffbo HSH 24: 7 ( 1513) ."],"f":["ack.","-bo HSH 24: 7 (1513)), "]},{"a":"kalfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålfö. PMSkr 353, 355 . Jfr hvitkalfrö."],"f":["kaal- )"]},{"a":"kalfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålfrö. \" tag kaal frö \" LB 7: 254 ."],"f":["kaal- )"]},{"a":"kalgardher","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kalgards porter , ","kalgards rum , n. Se Sdw 2: 1247. kålgårdstomt. ATb 1: 170 ( 1462) . Jfr kalgardhrum. ","kalgards tomt (kaal-. -gardz-. -garz-. -garss-], ","*kalgardha tomt"]},{"a":"kalgardhrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kalgards rum. Svartb 439 (1449-58)."],"f":["-gaard- )"]},{"a":"kalgardhtomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kalgards tomt. ATb 2: 31 ( 1474) , 3: 208 (1507). STb 3: 84 (1493), 405 (1498)."],"f":["kaal- )"]},{"a":"kalgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålgård. \" stal kaal af minom fatöka kaalgardh \" KL 192 . rökta brödhranna kaalgardh ib 252 . SD 3: 112 . cum vno fundo ortuli wlgariter dicti kalgardh ib 604 ( 1323) . ib 748 ( 1326). SJ 7 ( 1437) o. s. v. - (?) som tha for rätthän sathä j kolgardhen nidher i forborghänne for abo sloth FH 4: 80 ( 1463) . "],"f":["kaal- . ","kol- . kalgaardher: -gaardh SJ 12 ( 1423)), ","kalgards rum","calgardz- )","kalgards tompt","kalgardz- SJ 37 ( 1426), 38), ","kalgardha krydde","-kridde )"]},{"a":"kalgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" at henta nagoth i kaalgrythene \" BSH 5: 147 ( 1507) ."],"f":["kaalgrythe )"]},{"a":"kali","b":["nn"],"c":"subst.","d":"","e":["sodaört, salsola kali Lin. \" lj rom och waland görs glas aff treskona materia som är . . . aff swarto akso som är brend aff enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa valsko soda \" PMSkr 559 . \" theyrthen kall wäxer ath enast vidr hafz, strandena ib. Jfr alkali (felaktigt tolkat s. 13). \""],"f":[]},{"a":"kalippe","b":["nn"],"c":"subst.","d":"","e":["dryck tillredd av en krydda. \" i noumembri manadeh . . . vakte teg fför kull tin drik skall väre canel ingefär calippe \" LB 14: 22 (s. 482))."],"f":["calippe )"]},{"a":"kalkbalia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalkbalja. STb 2: 287 ( 1488) . HLG 2: 71 (1517)"],"f":[]},{"a":"kalkband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murbruk. \" een mwr . . . j hulkom . . . skynw alla dyrästä stena, swa at theres kalk bandh syntes ey annat vara än dyrastä gullet (habere videretur aurum pro cemento) \" LfK 248 . "],"f":[]},{"a":"kalkbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg av kalksten. Saml 6: 177 ( 1495) ."],"f":["-bärg )"]},{"a":"kalkbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bod för förvaring av kalk. HLG 2: 48 (1516)."],"f":["-bod )"]},{"a":"kalkbräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalkbrytare, kalkkrossare. ss tillnamn. \" mathie kalkbræcare \" BSH 1: 99 ( 1365) ."],"f":[]},{"a":"kalkbrännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalkbrännare. ST 148, 149 ."],"f":[]},{"a":"kalkbrännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" simon kalkbrenae \" ATb 2: 231 ) (1484). ib 3: 80 (1498)."],"f":[]},{"a":"kalkdisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paten. item 3 lödigh marc ok 4 lodh wi fiugom aff brödromen; thät war 4 kalk diska VKU 36 ( 1542) ."],"f":[]},{"a":"kalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bägare, kalk. - på ljusstake. morten maalare for stakana han forgylthe i höge köen och giorde nyia kalkar ther vppa HLG 2: 47 (1516)."],"f":["bet . ","karlkin STb 5: 305 (1513, Bil), "]},{"a":"kalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bägare, kalk, nattvardskalk. \" en calcar af cristallo var i sancti laurenii kirkio \" Bu 417 . giffwens thrätighi kalka for hans siäl j hulkom ther gudz bloodh ma offras Bir 2: 22. prestä ok andre vigde men herliga orneradhe swa som til at syunga messo hafuandes klaka klädher ok all vedertörffteligin tingh LfK 242 . SD 5: 563 ( 1346), 564, 565, 566. Bil 409 . Bir 2: 335, 3: 125 . VKR XI . ST 192 . - bildl. om lidande: kalk. tak fran mik thänna bitarlica kalkin (calicem istum) Bo 185 . Jfr drövilsa kalker."],"f":[]},{"a":"kalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalk, kalksten. \" bygia mwr mz stenom . . . vtan liim oc kalk \" Bir 2: 230. Al 6412, 7694 . Lg 3: 242, 243 . LB 9: 108 . \" för then kalk som nilis michelson matiala staal aff sexemäki kirkiö \" BtFH 1: 231 ( 1509) . ib 258 (1509). för bälker bräder och kalk ib 171 ( 1506) . ib 146 (1506). tässa kalkana magha wppenb[a] rlika föras LB 9: 96 . \" allan kalk gör aather j sin stadga oc likamligheth aff hwilkom kalkana ärw giorde \" ib 113 . osläkther kalk PM 9 . ib 10, 11 . LB 7: 297 . Jfr gul-, mur-kalker."],"f":[]},{"a":"kalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*kalka rörare","kalke- . ","kalkä- . ","kalcke- . ","-rerare )"]},{"a":"kalkförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jöns werkestae kom jn forsitiandhe retin och sadhe ath pedher benktson kallade honom en fändens kalkförare (fd för kalkrörare?) ATb 2: 274 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"kalkkista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kista för förvaring av kal. HLG 2: 72 (1517)."],"f":[]},{"a":"kalkluk","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,m. lock till en kak. han . . . lagde sacramänit vppa kalk lokit MP 4: 84 ."],"f":["-lok )"]},{"a":"kalkmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som bereder kalk, tillreder murbruk o. d. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 190. laath kalkmakaren stöpa kalk Brasks Cal 266 . SSkb 337 (150910). Kumla kyrkas rb 96 ( 1512) . - ss tillamn. goskalk kalmaker Skotteb 142 (1463-64) ib 246 (1466-67), 271 (1487-68). Kumbla kyurkas rb 44 (1487?). SSkb 217 (1506-07)."],"f":["kalch- . ","-maker )"]},{"a":"kalkpakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som packar kalk. StÄmb 160 (1506)."],"f":[]},{"a":"kalkröra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap för omröring av kalk o. d., kalkraka. för tet hans . . . dreng . . . kloffuit honum handhem j tw med en kalk röre STb 4: 323 ( 1553) ."],"f":[]},{"a":"kalkrörare","b":[],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" michel kalkröres vxor STb 2: 194 (1487). ib. \" ib 324 ( 1489) . SSkb 12 (1501-02), 347 (1509-10). HLG 2: 24 (1511), 49 (1516). Stock Skb 31 (1516-17). - Jfr kalkförae. "],"f":["kalc- . ","-rörar . ","-rörer . ","-rörere )","*kalkrörara lön","-rörare- )"]},{"a":"kalkskuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skuta varpå kalk transporeras. Stock Skb 302 (1524, Skip) ."],"f":[]},{"a":"kalksla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kalkslå, rappa. \" tekin kirkione medh kalkslaget tygell \" STb 1: 113 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"kalksten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalksten. \" for slotzins bälker och kalk sten och bräder \" BtFH 1: 153 ( 1507) . \" for slotzens retoghet om kalksten balker och brädher \" ib 156 ( 1507) . ib 178 (1507), 182 (1507), 243 (1507), 255 (1507)."],"f":[]},{"a":"kalkstötare .","b":[],"c":"","d":"","e":["person som bereder kalk (till murbruk o. d.), kalkslagare. VKU 29 ( 1541) ."],"f":[]},{"a":"kalktrogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalktråg. HLG 2: 50 (1516), 71 (1517)."],"f":[]},{"a":"kalktunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunna för förvaring av kalk. HLG 2: 50 (1516), 71 (517)."],"f":["-wna )"]},{"a":"kalkughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalkugn. ST 149 . Lg 3: 243 ."],"f":[]},{"a":"kalkughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalugn. Nio handl rör Vkl 223 . ATb 1: 194 ( 1463) . PMSkr 360, 642 ."],"f":["-vgn . ","-oghn- -ogn),"]},{"a":"kalkvräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["peson som har till upgift att konrollera (salförd) kalk. StÄmb 172 (1510)."],"f":["kalch wrekere )"]},{"a":"kalkvällinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalkvälling, i vatten upplöst kalk. sywdhande kalwällingh PM 5 ."],"f":[]},{"a":"kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ropa på, kalla, tillkalla. eya hwat söth wardher hans röst kalllandis (vocantiis) Mecht 293 . - tillkalla, tillsäga att infinna sig. Se Ddw 2: 1347. tillkalla, förordna. tha haffde jac nämpt och kallat ena landzsyn wildoa Akt Kungsådr 18 (1478). - kalla för rätta, stäa, instämma. Se Sdw 2: 1247. ljtem gunnar jngwalson iij öre swarsöso didrik porsäl kalladen ATb 1: 68 ( 1457) . ib. ib 74 ( 1457) , 84 (1458), 179 (1462) 262 (1467). - infordra. med prep. a(pa). hwar som ther sin part deel vpber, skal tet lata vpscriffue tenckieboken til amynilse ok . . lata tet jn j retten jn koma, o radit ther pa kalle wele STb 3: 125 ( 1493) . _ hädankalla. mädhjän gud . . . haffuer all vaar käreste barn här aff werldenne met dödenom kallat FMU 4: 351 (omkrl. 1470). HLG 3: 28 (1518), 31 (1521), 69 (15234). STb 5: 313 (1520, Kop). 2) kalla, åkalla, anropa. - med pep. (a (upa). tha kallis först oppa thäns helgha anda nadh Abbedeval i Vkl. 76. jac kallar aa tik, härre gudh SvB 508 (1400-t.). 3) kalla, bjuda; mana. jnieo . . . kalla maa oc reda (ɔ: reta) GU C 20 (hand 2) s. 19. 4) säga, påstå. - tilllägga? med dat. och ack. thet förwunnende tywffwerij hon kallade honum STb 5: 254 ( 1518) .","7) kalla, benämna. \" sanctus iohannes ok andre gudhz wini som stora gudhz nad hafwa kallas paradiis SkrtUppb 115. - opersonl. kallas, heta. Se Sdw 2: 1247. - refl. lkallas, kala, benämnas, heta. niclis oloffson, kalladhis blymestre \" SD NS 3: 222 ( 1417) . thän andra sonen het paris hwilken kallades oc j andro nampne alexander Troj 35 . "],"f":["kalla ater , 2) återkalla, återtaga, återkräva. kan tät swa warda, att the sama messur eigh vppe hallaz . . . th ma han . . . thät fornämpda ullughagiall oc tompt oc kaalgaard aater at kalla Vg FornmtIII 7-7; 1457 (1384). Jfr aterkalla. ","*kalla fore . kalla för rätta, instämma (som vittne). hafwum wi . . kallat the fore, som llagmannin . . . haffde ämpt SD NS 3: 150 ( 1416) .","kalla hem , hemkalla . . . at wort folk skal hem kallis fran calmarna aff bestallingen STb 4: 9 (1504). ","kalla i gen , 1) återkalla, kalla tillaka. laten kalla edan son j gän Prosadikter (Sju vice m C) 238 . 2) återkalla, återtaga, återkräva. han . . . gik siden fran hanum oc til en annen oc kallade sina iord i gen Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . - upphäva. item kallo wi i gen ok affläggiom allan then toll . . . som vpkomen ok alagdher är Priv f Sv st 79 (1436). "]},{"a":"kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. ropa. ","1) ropa på, kalla, tillkalla. iuþa . . . calloþo huar annan Bu 14 . lät biscopen kalla þeophilum ib 29 . \" engelbert kalldhe sit folk \" RK 2: 2499 . \" han kallade them ther alla til hoopa ib 914. thu kalla mik min kantzcelära \" Al 10189 . kalladhe til sik the wisasta män som i iudea waro Lg 94 . tha þeer äru . . . firi os kallaþir mäþ wart bref SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer mäþ wart bref äller buþ ib. hafþen ii eigh hana callat tel hialpa \" Bu 23 . \" vm guþ wil oss baþin äller annat varrä kallä här af väräldynne \" SD 5: 562 ( 1346) . \" wet jac ey nar gud mik kalla (hädankalla) wil \" ib NS 1: 563 ( 1406). ib 2: 11 ( 1408) . med ack. och instrumental dat. el. i dess ställe at med dat. kallar waar herra abraham tyswar hans namne (vid hans namn) MB 1: 199 . gudz ängil . . . kallar abraham tyswar at nampne ib 201 . Jfr 7. med prep. a och ack. han kalladhe rasklika a sin sween Iv !SYNS_DÅLIGT? ib 4117 . - med prep. at och dat. kallar war herra at adame MB 1: 161 . Fl 1496 .","2) med prep. til med gen. el. ack. \" kalladhe han til gudh oc sancte olaffs konunghx: at the matto honom til hiälpa koma \" Bil 865 . \" calladhe han til sanctam claram. \" KL 386 . \" kalla til gudz hiälp \" MB 1: 455 . Al 6708 . MB 2: 324 . ","3) kalla, bjuda, mana. med prep. til. med följ. subst. thz kalla till (provocat) ödhmiukt Bir 3: 175. - med ack. samt pep. til med följ. subst. el. pron. pass. han blygdhis at vara ödhmiukir munkir ok sta j sine callan ok reghlo til hulka han var calladhir Bir 3: 188. ey varo mange kötlica sniälle älla ärlike först kalladhe til tronne MP 1: 114 . ","4) säga, påstå. kallaþe han falsara renliue louat Bu 27 . \" þe callaþo þik vara timbremanz son \" ib 78 . ","5) säga, uttala. lekfolket . . . callar kyndelsmesso fore candelmesso Bu 8 (möjligen är dock efter callar att underförstå höghtiþena, i hvilken händelse stället föres till 7). ","6) säga, framsäga. \" gik i mönstrith oc sina böner kalla \" Al 7502 . ","7) kalla, nämna, benämna. med två ack., af hvilka den ene är obj., den andre predikativ ack. bygdo þe mönstar ok vigþo þät friþi tel heþar ok kallaþo þät friz mönstar Bu 64 . \" thu skalt kalla han johannem \" Bil 892 . - med två ack. samt prep. at med dat. han kalladhu män at ädhla nampne wäräldinna blomster Bil 320 . - med två ack., af hvilka den ene är yttre, den andre inre obj. hwilken som annan kallar oqvädins ordh eller oqwäm SO 294 . SGG 127, 133 . \" hwat nampn kallom wy thz bäzst \" PK 242 . - stundom förekomma predikativ ack. och inre obj. koordinerade. kallar man annan tiuff. härinson, eller annat oquädhins ordh MEG (red. A) 54. ib (red. B) 59 . EG 63 . - med yttre obj. underförstådt samt predikativ ack. och inre obj. koordinerade. calle eigh vtroen. ok eigh liughärä. ok egh morðthärä. ok ängte vquäþins ordh annat SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med dat. och ack. kaller androm horansson SO 142 . \" om drengen kallar thz nampn sinom hosbonda ib. - opersonl. kallas, heta. viþ en staþ som callar carnotum \" Bu 16 (se Lg 931 ). ib 4 (se Lg 923 ), 54, 199. Bil 106, 894 . Lg 925 . - part. pret. kallad, benämd. i nichea. sua callaþom staþ ( i en stad som heter N.) Bu 136 . - vara kalladher, kallas, heta. är th watn kallath bärsabee MB 1: 199 . han war kallas (för kalladher el. kalladh; dock har Cod. B kalles) en middelma,, ty han war altiid bland store men Di 129 .","8) instämma till, hänskjuta till? tridhiungx thing kalla TB 73 . - refl. kalla,s kallas, benämnas, heta. han callas . . . vars härra broþer Bu 194 . \" lius a latin kallas (motsv. ställe i \" Bu har hete 8) candela Bil 925 . \" hui þe höghtiþ kallas kyndelmässa \" Bu 8 . \" callas höghtiþin candelmässa rät nampn (motsv. ställe i \" Bil har at rätto nampne 926, i Cod. C rätto nampne ib) staden jebus, hwilken andro nampne kallas iherusalem MB 2: 130 . ib 343 . iosep hulkin som andro nampneno kalladhis (cognominatus est) barnabas KL 139 . \" ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne han skulde kallas \" Bil 894 .","1) återkalla, kalla tillbaka. kalla ater thina thwa brödher KL 313 . ","2) återkalla, återtaga, upphäfva. at i . . . kallin ater (ad irritum perducatis) mina säät MB 1: 377 . \" hwi kalladhe thu ater mit budh \" KL 308 . - Jfr ater kalla. "],"f":["kalda SD NS 2: 11 ( 1408); -as ib. -ar, -aþe, -aþer. ","kalla ater , ","kalla fram , ","kalla i gen , återkalla, återtaga. om all siälarycht skal kallas igen SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). Jfr i gen kalla. kalla saman, sammankalla. callar eraton philosphus saman mykit folk Bu 151 . " lät tomas calla saman alt landet " ib 184 . ib 50 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 670. Bil 54 . SO 79 . Jfr saman kalla. ","kalla til , ","kalla ut , utkalla, uppbåda till krigstjenst utom landet. at thet föghe folk, som her är i landhet, kalledis swa mottelige wth FM 263 ( 1506) . "]},{"a":"kallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kallande (till ngt). skal thu loffua mik for mina wenlika kallan (vocatione) j hwilko iak them kalladhe til äroma rike Mecht 156 . sance andrea . . . hwilkin som at enno (hskr. K: enne) hans kallan . . . wärdhena ffasfängho ower gaff SvB 381 (omkrl. 1520). "],"f":[]},{"a":"kallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kallande, ropande. \" \" Su 22 . ","2) kallelse, kall. \" han blygdhis at vara ödhmiukir munkir ok sta j sine callan ok reghlo (vocatione) til hulka han var calladhir \" Bir 3: 188. MP 1: 114 . "],"f":[]},{"a":"kallare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr akallare."],"f":[]},{"a":"kalleliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr aterkalleliker."],"f":[]},{"a":"kallilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kallelse, kallande. paulus kräfwir ok bedhis wars hiärta oplysta öghon at wi matthom witha, hwikin hans kallisa hop (spes vocatiois) är SpV 298 . ib 514 . \" miskunna mik häre ihesu christe för apostlanna kallilse SVB 39 (slutet av 1400-t.). Jfr a-, gen-kallilse. \""],"f":[]},{"a":"kallilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kallelse, kallande. \" skudha han i thässom kallilsomen (vocationibus) \" Bo 57 . hällir löpi iak äpter enne mins skapara kallilsa röst Bir 3: 128. Jfr a-, ater-kallilse."],"f":[]},{"a":"kallirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr akallirska."],"f":[]},{"a":"kalmadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålmask. \" eruca kal madhkter \" GU C 20 s. 108 . ib s. 228. somme taka asko brända aff fikons trä ochströ pa kal markena PMSkr 355 ."],"f":[]},{"a":"kalmarna borghare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m borgare i Kalmar. STb 5: 140 ( 1517) ."],"f":["kalmere- )"]},{"a":"kalmarna esa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["i . ","-ressor Stock Skb 293 (1504, Skip)), f färd till Kalmar. Stock Skb 293 (1504, Skåp) ."]},{"a":"kalmarsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ltill stadsnamnet Kalmar(ne) lx calmarska spen korn Arfstv 62 (1474-75). - i best. form ss. subst. om person från Kalmar. kalmarske ib. d:t (ɔ: dedit) ij öre quit Skotteb 231 (1466-67). ib 260 (1467-68), 3+02 (1468-69)."],"f":[]},{"a":"kalmus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalmus, actorus calamus Lin. Se Sdw 2: 1247."],"f":[]},{"a":"kalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utkalning."],"f":[]},{"a":"kalrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rot af kål. brännir man thörra kaal rötir til asko LB 3: 128 ."],"f":["kaal- )"]},{"a":"kalstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålstock. PMSkr 354 . - ss tillnamn manus kaalstok ATb 1: 248 ( 1466) . ib 321 ( 1470) . dawid kaastoch ib 3: 114 (15400)."],"f":["kaal- . ","kall- ATb 1: 293 ( 1468) , 321 (1470)), "]},{"a":"kalstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kålstock. LB 1: 96, 7: 194, 220, 287 ."],"f":["kaal stocker: -stock LB 7: 220 ; ","-stocka ib 287 . ","kolstocker: -stocka ib 194 ),"]},{"a":"kalstrith","b":[],"c":"","d":"","e":[" sust. iak viil germa m[ed] forst moth drykke ed[ra] skol i kalstrith [etc] G_'2- 260 (1507)."],"f":[]},{"a":"kalva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr kälva."],"f":[]},{"a":"kalve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benkalf, vad. lot konungen skära sunder the synner som offwan hans kalffwa lago Di 52 . Jfr benkalve."],"f":[]},{"a":"kalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) kil p not, i vilken fisken stannar vid ppdragandet. pretedrea deffinetum fuit, quod de sagenis sigulis cardam, dictam kalff, habentibus detur curato vna pars, dicta maskuth Svarb 146 (1373). . . ath konungx gardhen i kwmo skal i fornempda sioom loch trskwm haffwa halff kalff met sio nöther ib 455 ( 1455) . - Jfr ben-, hiort-, not-, nota-, qvigho-, ren-kalver. "],"f":["*kalva haghi , ","*kalva holme , ","*kalva hovudh","*kalva mule , m. kalvmule, ss tillnamn. mattis kalwamwle ATb 2: 181 ). ib 191 ( 1482) ."]},{"a":"kalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kalf. \" dyrkado . . . kalua ok söde \" Bil 620 . han löper . . . til sinna fähiordh oc tagher ther en mörastan kalff MB 1: 189 . Bir sio-kalver. ","2) lös pergaments- el. papperslapp, innehållande fortsättning el. tillägg till en skrifvelse och vidfogad denna, postskriptum. hwad her for tiende er, fynen i vti en kalff her innelucht BSH 4: 314 ( 1502) . \" somen aff tessä oxer fyndes i thenne kalf ib 5: 400 (1510). i then kalff i breffuit laa \" FM 645 ( 1516) . HSH 24: 7 ( 1513) .","3) kil el. förlängning af en not der fisken stannar vid uppdragningen. Se nota kalver."],"f":["-ar )","kalva ben , ","kalva kiöt","-köt . ","kalffua köth),","kalva miärgher"]},{"a":"kalz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skämt, gyckel. \" jocus . . kaalz 'ller smak in singulari t me in plurali \" GU C 20 (hand 2) s. 41. lib."],"f":["kaalz )"]},{"a":"kalz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skämt, gyckel. \" them thotte thz ¨wara häggumma oc kalz \" MB 1: 194 . \" baadhe j kalze (joco) oc aluara \" Bir 2: 25. höfuizlikt kalz ok gaman Fr 1281 . \" thera gaman kals ok löghe Mp 1: 29. \" ib 27 . war herra far altidh mz aluara oc ekke mz kalze ST 72 . \" lät aff alt kalz oc fafänga älla fafänglikhet \" Su 232 . Bo (Cod. B) 345 . Bir 2: 218, 334, 3: 218. ST 157 . Ber 80, 176, 177 . Su 238 . LfK 160, 196 . - prat. a tholkith kalz vil iak ey lydha Iv 1155 . \" tholikt är rät skalka kalz \" Al 2692 . \" hans herra gitr han ful wäl hört swa länge han hafwer sit kalz wt fört \" ib 2708 ."],"f":["kalzs MP 1: 27 ; ","-e Bir 2: 218, 334, 3: 218. kals), "]},{"a":"kalza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skämta, gyckla, prata. sagdhe . . . swa som kalzande Bil 830 . \" the kalzadho marght ok giordhe sik gaman \" Fl 619 . ib 1421 . Fr 1070, 1378, 2132 . Iv 51, 1817, 3926 . KL 218 . MP 1: 249 . LfK 195 . tha thu kombir j kyrkiona skal thu enkte tala onyttelika, ey runa, ey kalza ellir snakka ST 186 . \" han kalzadhe mz hänne \" ib 305 . ib 72 . Ber 233 . Su 130 . diärflika til hans kalzsa ST 392 . \" ther vordho margh höfuizlik ordh kalzath \" Fr 2701 . ib 558 ."],"f":["kalzsa . ","kalsa: -at Mp 1: 249. -adhe, "]},{"a":"kalza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skämta, gyckla, prata. \" jocor . . . kaalä \" GU C 20 (han 2) s. 41."],"f":[]},{"a":"kalzin","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kalzlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skämtsamt. \" kalzlika älla alworlika \" Ber 274 ."],"f":[]},{"a":"kamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oc f.? (SJ 2: 156 (1489) och n, (i bet. 3).","1) kammae, mindre (eskilt) rum, sovrum . . . st juan . . . och hans hustrv christin skulu mich vppehaldhe mina wlfordhan meth maath . . oc en kammar jak liggher i SD NS 3: 49 ( 1415) . SJ 2: 62 ( 1480) . \" on skal haffua stugukammaren eller en andra kammer \" ib 156 ( 1489) .","3) kammae, den del av ett skjutvapen i vilken krutladningen antänes och vilken i början var ett särskilt stycke, som fästes vid tbössan. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 846, Dahlgren, Glossar s. 436. en stoor stenbössa met III kambra Inv cur Tynnelsö 2. Stock Skb 289 (1492? Skip), 40 (1518). asnamande erlig man seurein . . . en stenbysse med ith kammer ib 30: (1520, Skip). ib (d:o)). - Jfr bysso-, slänga-, skärpentina-, slagh-, spisa-, stenbysso-kamar."],"f":["kammar . ","kammer . ","lkamrer Stock Skb 289 (1492? Skip). kambra Inv cur TTynnelsö 2. kambe Stock Skb 40 ( 1518) , 302 (1530), Skip)),"]},{"a":"kamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (endast i bet. 3)","1) = kamare 1. brödhranna sömpnhws thet scal swa byggias at hwar brodhir scal hafua sin chamar oc sin cella VKR 43 . MB 2: 130, 311 . - klädkammare? skattkammare? j hans (konung Eriks) kaamar (en afskrift har fatabur, se Hadorphs uppl. s. 220 samt aftrycket i Scritp. rer. suec. s. 77) hafde han thiänt förre oc stundom tha wakte han hans dörre RK 2: 1950 .","2) kammarrätt. \" wii äre nw stempde i kesarens kammär \" HSH 20: 211 ( 1507) . ","3) = kamare 2. IIstore skerpentyner med II kamer hwar ther oc II andre store med et kamer hwar there HSH 19: 166-167 (1506). IIII andre smaa skerpentyner med II kamer hwar there ib 167 . skärpentijner medh lxiiij (64) kamra BSH 5: 506 ( 1512) . Jfr karm. Jfr böna-, lön-, slapo-kamar."],"f":["chamar VKR 43 . ","kamer . ","kammar MB 2: 120 . ","kaamar RK 2: 1950 . ","kamrar ) , ","kamars dyr","-dör )"]},{"a":"kamara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= kamare 1. thetta husit är ey thz kamara som jak sagdhe thik Bir 3: 237."],"f":[]},{"a":"kamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["cammare . ","kammare . ","caera SJ 2: 136 ( 1489) . kamere Skotteb.289 (1467 - 68)),","*kamara byssa","kamara dyr (kammare döör), ","*kamara las","-laas )","kamara mästare , ","*kamara nykil","camera- )","*kamara rätter","camare- )","kamara sven","camera- )"]},{"a":"kamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. hvalf.","1) kammare, mindre rum, enskildt rum, sofruim. gik varfrw i camara a sina böne Bo 25 . \" en litin kamare \" ib 34 . \" wtgik lönlica af camarenom konungsins \" Gr 260 . \" fik honom een kamera han skulde blifwa vth j \" ST 57 . KL 346 . Gr 298 . Bir 3: 190, 236, 237. VKR XX . ST 29, 59, 113, 137 . Lg 3: 511 . bygdho sik cellar oc smaa kammara, i wingardhom oc akrom LfK 22 .","2) kammare, den del af ett skjutgevär i hvilken krutladdningen antändes och hvilken i början var ett särskildt stycke, som fästes vid bössan. kamaren vtaff byssone sprang RK 2: 6112 (kan föras till kamar). - Jfr lönkamare, äfvensom kamar. "],"f":["kamere: -a Bir 3: 236; ST 29, 57, 113 . ","camere: -a ib 59, 137 ; ","-ran ib 113 . ","kamerä Bir 3: 237 . ","kammare: -ara LfK 22 . ","-ar ) , ","kamara dyr","-dörr (jrf. vok. i änd.)), ","kamara mästare","camera- )","kamara sven , "]},{"a":"kamarlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kammarlås. Hlg 2: 78 (1518), 69 (1520). Jfr kamara las."],"f":["kammar- . ","-laass )"]},{"a":"kamarmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kammarherre, öfverste kammarherre. the aff wort radh som slotzlofwen vppa tar, som är hofmästere, cantseler, camermästere, köghemästare, skenk ok fodhermarsk BtRK 146 (1441, orig., daniserande). ib 327 (1483, nrig.), 328. Jfr kamara mästare, kämmermästare. "],"f":["kamermestare: -en BtRK 327 (1483, orig.) . ","kammermestare ib 328 . camermästere),"]},{"a":"kamba kamma. v.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kamba aff , kamma av . . . thäs the (ɔ: rävens här) bliffwa brwn ath olyan kan kammas aff them PMSkr 403 ."]},{"a":"kambare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som har till yrke att kamma ull, ullkammare? ss tillnamn. \" johan kambae \" RP 1: 555 ( 1382) . "],"f":[]},{"a":"kamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) poeten, kam. jtem (bör honum [ɔ: kammartjänaren]) see til, ath bächin, kamb, skoo oc pantoffle ära ene Arnell Brask BiI 31. 2) crsta, kam. Schlegi o. Klingspor 212 (1480). hanen . . . haffwandis . . . bögan blodhrödhan oc standande kamb PMSkr 251 . 3) takås, ryggås. diäwlin . . . satte honu öwarst loppa mösterins aam eller ryggas MP 3: 94 . - Jfr hiälm-, iärn-, kirkio-, ulla-kamber."],"f":["kaam MP 3: 94 ),"]},{"a":"kamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) pecten, kam. \" war thän kambin hänne swa thungir \" KL 125 . gifwa mannom . . . kamba Ber 165 . \" kamba oc speghla ib. Jfr iärnkamber. \"","2) crista, kam, fjäderkam. han (fogeln Fenix) . . . hafuir camb a höfdhe Bil 306 . Al 7574 . ","3) takås, ryggås. Jfr kirkio kamber."],"f":["kambin KL 125 . ","camb Bil 306 . ","kaamb Al 7574 . ","kambar ) , "]},{"a":"kamel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamel. \" han lot . . . ther mz ladha een kameel \" Fr 2661 . hwar äru . . . hästa oc camela oc vlualla (equi et cameli, elephantes) Bo 36 . ST 475 . Bir 4: 46. MB 2: 84, 90 . "],"f":["chamel: -um ST 475 ; -ane ib. kameel. pl. -ar. cameler MB 2: 84 ), ","kamela har , "]},{"a":"kamelot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamlott, tyg af kamelgarn. sex telas de camelot SD 1: 633 ( 1283) . \" eth stycke swarth cameloth \" FH 6: 123 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"kamfer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamfer. \" LB 1: 97, 7: 259. j qwintin camfer omalitt \" ib 325 . "],"f":[]},{"a":"kamfer vatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamfervatten, vatten hvari kamfer är upplöst. PM L ."],"f":[]},{"a":"kamgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ivrig att hålla sig framme, påträngande, anspråksfull, äregirig. Se Sdw 2: 1247. lhon war ey kangryogh ällir offyärff, ath trösta oppa okra sina forskyllan MP 5: 209 ."],"f":["kangyrogh )"]},{"a":"kamilla bloma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se komilla bloma."],"f":[]},{"a":"kamos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags fartyg. en pram II jacther och II kamosser FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["kamosser ) , "]},{"a":"kamp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PMSkr 553] yta. giff lim pa campen (på ett skrin el. dyl.) mädh enom pinzil PSr 553. ib. aller campen j hans skiöld war offwrforgyldt oc gooll Troj 122 ."],"f":[]},{"a":"kampa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kämpa, strida i tvekamp. the skuldo ther badhe vm kampa ST 457 . iak . . . skal mz honom kampa ib 458 . \" gingo the sammans oc kampade \" Di 92 . \" haffua wij nog länge kampad \" ib 93 . ST 459 . Va 37 . Di 74, 75, 94, 113 o. s. v. Jfr kämpas."],"f":["-adhe , ","-at )"]},{"a":"kampa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kämpa, strida i trekamp. agonizare . . . certare kampa GU C 20 s. 12 . decerno . . . döma mena eller täkia otänkia stadga ok kampa ib s. 167 ."],"f":[]},{"a":"kampan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamp, strid. \" confcitus kampan ok stridh \" GU C 20 s. 137,"],"f":[]},{"a":"kampare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (envigs)kämpe, glaciator. campio . . . skirmare ok kampae -GU C 20 s. 70. duellator kampare ib s. 203 ."],"f":[]},{"a":"kamper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamp, strid. \" j thänna twägia manna kamp (in hoc duello) är bätra at winas än winna \" SpV 461 ."],"f":[]},{"a":"kamper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamp, strid. \" halda camp mz leonum \" Bil 370 . \" som the skullo en kamp bestaa \" RK 1: 4228 . ib 875 . \" drogho mote them trösteliga til kampin oc slagit \" MB 2: 238 . \" tröste han sigh ey sätia j kamp mot honom \" ib 323 . - om Kristi lidande. vtan stadhin hiolt han kampin ok stridhena swa som starkaste kämpe (tamqwam pugil fortissimus campum et pugnam detinebat) Bir 1: 392. ib 344, 2: 105 . - särsk. tvekamp, envig. !SYNS_DÅLIGT? kamp sik taka op a Iv 3684 . then kamp iak mz !SYNS_DÅLIGT? fäkta wil Al 5344 . iach wilde for thenne !SYNS_DÅLIGT? sak skuld ga mz ider j en kamp Va 9 . Iv 3691 . Va 10, 36, 37 . Di 58, 67 o. s. v. war han offtä badhä i stridh oc i kamp (hann framdi opt orrostur ok einvigi einn vid marga) ib 1 ."],"f":[]},{"a":"kamperman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags större fartyg. kom griipeklow med en camperman BSH 5: 532 ( 1513) . tog han till seeg then camperman och lot bereden till syös ib. then camperman bleff well häden skyldh ib 533 ."],"f":[]},{"a":"kamperman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Sdw 1: 643. skepp från den holländska hansestaden Kampen?"],"f":[]},{"a":"kampgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ifrig att hålla sig framme, påträngande, anspråks full, äregirig. som kam giroghe och näsadärffwe war o til ath sätia sik altiid frammarsth siälwe j bröllöpom och gästabudhom JP 87 . \" at j enne kamgiroghe hiärtans rooth (avara radie ambicionis) bränder nokor kärleksins sötme ib. \""],"f":["kamgirogher . ","kam girogher )"]},{"a":"kampgirugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1247 och jfr kamgirugher."],"f":[]},{"a":"kampning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamp, strid. JMPs. 437."],"f":[]},{"a":"kamuk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags siden. Jfr Du Cange, camoca, camucum; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 704. giwum vi . . . til sama altarä eet fult par kläþä grönt oc blat, ströt med dyurum af gul, at hawa i duplicibus. jtem eet par af röþu kamuk at hawa i apostlä messu daghum. jtem eet par cläþä grönt kamuk. at hawa i semiduplicibus SD 5: 563 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"kancelär","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kanceler L. ","canceler . ","kanseler . ","kantzeler BSH 5: 211 ( 1507) . ","cantseleer BtRK 146 (1481, orig. daniserande) . ","kansälär FM 380 ( 1508) . ","cancellär . ","canceller L. ","kanzälär L.), "]},{"a":"kancelär och ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kansler. \" h[ä]re hans my[n] s h[ä]ra biscopins kanseläre[e] GMP 2; 148 (1500f). \" ib 311 (1508?). "],"f":["kanceläre (kanseller. kanseläe. best. kanseleren Stock Skb 222 ( 1523) . seläre. best. kansleren Stock Skb 222 ( 1523) . gen. cancelärins HLG 1: 61 (1454)), ","*kancelära hus","canceläre- )"]},{"a":"kanceläre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kansler. \" var sanctus thomas först konungx cancaläre j englande \" Bil 787 . Al 10189, 10269 . RK 3: 691 ."],"f":["canceläre RK 3: 691 . ","kanzeläre Al 10269 . ","kantzceläre: -a ib 10189 . ","cancaläre Bil 787 ), "]},{"a":"kancelärska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanslerska, kanslerhustru. SJ 391 ( 1474) ."],"f":["cancelereska )"]},{"a":"kandelmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kandelmässo dagher , "]},{"a":"kandelmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kyndilmässa. Bu 8 ."],"f":[]},{"a":"kanefas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanfas, ett slags (grov) hampväv. Skotteb 340 (b. av 1430-t., Borgm.)."],"f":[]},{"a":"kanel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanel. sinamomum caneel LB 6: 284 . SD 4: 711 (1340?). LB 2: 53, 4: 346, 7: 151 . - hvit kanel. costus caneel LB 6: 284 . "],"f":["caneel . ","kanil LB 7: 151 ),","kanela barker","canellabark . ","canilla barker. kanelabarch LB 7: 99 ), "]},{"a":"kanelbarker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanel. \" cinamonum kanilbark han dwger for hostho \" LB 7: 58 . ib 75 ."],"f":["kanilbark . ","canilbark LB 7: 75 ),"]},{"a":"kani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre fartyg, båt. \" the sändo en man a en kana \" Al 5923 ."],"f":[]},{"a":"kankirlat","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" skratt? alla osidhi, som warda mz otämelikom latom, oc kropsins ällir hoffudzins aathäffuom, oc kankirlaatom oc löghe ällir hädhilsom (in cachinno seu derisone) Bir 5: 77. wphöghiandis sina röt j cankirlaat oc omatelikit löghe ib 82. "],"f":["-laat )"]},{"a":"kanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) kanna. ss måttkär el. mått. Jfr L. Former, De svenska spannmålsmåtten 44 ff. \" j kannua öll \" ÅK 64 . iiij kannar vÿn HLG 2: 22 (1511). ib 30 ( 1512) . item en höre for ii kanna ööl ib 116 ( 1523) . - Jfr draghara-, konvents-, kopar-, standa-, stekarahus-, tin-, trä-, vatu-kanna. "],"f":["-ar . ","kanno giutare (kanna-. HLG 1: 11 (före 1421). kanne- Stb 3: 315 (1426) o. ls. v. - giwtere. -giwter. -gutare. -gwtthare. -gytare. -gytere. -gyter), ","*kannogiutara magher","kannegiwtere- )","*kanno mule","*kanno stöpare","kannestöper )"]},{"a":"kanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanna, dryckeskärl (med handtag och lock). \" twa grytor oc twa kannor \" SD NS 1: 678 ( 1407) . \" tak ena kanno äller eth krws \" LB 10: 8 . \" hwar som bär kanno heller begare heller annath aff gillis stwgw \" SEG 122 . kanna offuer gardh oc amur i geen gör godhan winskap GO 36 . siex stora kannor mz wiin ST 16 . SO 66 . FH 6: 21 ( 1449) . LfK 12 . LB 2: 71 . MD 435 . ","2) kanna. \" ss måttkärl el. mått. om nogor är siwker medan gillit drikx ta bör hans grannom som gilbrödher äro hempta honom första dagen ena kanna ööll om ij stop \" SGGK 109 . \" nw kan gillesbrodhr sywker vara tha gille-drikx . . . tha skal allermann nämpna ii bröder som skulo honom ena kanno öl om första qwellen bära \" SGG 130 . SO 84 . hoo som spillar eth stop lö, böthä ena thunna öl . . . ho som (på dessa fyra ställen skulle ordet dock möjl. kunna föras till 1). thet (vinet) vttappa medh stoop, kannom hela aam eller halfwa aam GS 58 ( 1474) . tagh . . . ena kanno ström vatn LB 7: 48 . - Jfr iordh-, kopar-, provento-, tin-, trä-kanna. "],"f":["kannogiutare , "]},{"a":"kannika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kännika."],"f":[]},{"a":"kanonication","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. lkanonsering. iak . . hafuir . . . andwardhath . . . snäkona . . . halua til biscops niclasa . . . ok halua till hälgha ingridha i skeninge canionizaion SDNS 3: 249 (1417)."],"f":["canonizcacion )"]},{"a":"kanonicera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kanonisera. \" syntis pafwin för vilia hona canonizera än hon var iordadh. thz är at hon skulle af allom hälgah haldas oc til scrifuas hälgha manna tali i the hälgho kirkio \" KL 360 . \" hon är eyg canoniceret \" AS 104 . \" tha varth sancta birgitta canoniserat \" VNB 36 ."],"f":["cononisera . ","canonizera . ","-adher )"]},{"a":"kanonicera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kanonisera. JMPs 409."],"f":[]},{"a":"kans","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsigt el. möjlighet till framgång, tillfälle. \" i myn match är thet ecke länghre thenne kanzen oppeholla \" BSH 5: 236 ( 1508) . \" är radh then kansen forware i tiidh \" ib 402 ( 1510) ."],"f":["kansz )"]},{"a":"kansa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr bekansa."],"f":[]},{"a":"kanske","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kanske, till äfventyrs. huar een som eetzsynne thöm tilföges han skils alder ytermere fra thera ok helgra manna sälscapp, vthan kanske at (nisi forte) hon eller han är reen jumfru LfK 247 ."],"f":[]},{"a":"kanske","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kanske, till äventyrs. Jfr E. Noreen, Meierbers ark. f. lsv. lordforskn. 6: 29. kanzske at naghat orät ok ylla fanget goz eller peninga äru kompne j the bygningena Sv Kyrkobr 162 (Lucid B). swa som een leerkruka makare ämpnär ena kruko aff leere ok kanzske oe nagra saker hona ginsan slar swnde ib s226."],"f":["kanzske )"]},{"a":"kantabona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["cantäbonä )"]},{"a":"kantarakapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kåpa som bäres af den andlige hvilken leder korsången? [lego] . . . capelle beati erici inferiori . . . vnam kantæræskapo SD 5: 572 ( 1346) . giffwom wy . . . til fornempda kloster högha altarä . . . en mässo kakwl (för hakwl) med alla mässo redhe ok ena cantor kapo (unam cappam pro cantoe chori) ib 4: 129 (öfvers. i vidim. fr. 1440). "],"f":["cantor kapa )"]},{"a":"kantarakapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1248"],"f":[]},{"a":"kantarikor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lm..? sångkör. Se Sdw 2: 1248."],"f":[]},{"a":"kante","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörn, vinkel, kant? ss tillnamn. olauus kante BSH 1: 140 ( 1371) ."],"f":[]},{"a":"kanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörn, vinkel, kant. tornin wari rwnd äller mäd manga kanther mwradha PMskr 163. göris oc baas . . . mwrath firakanth hwar kanthen tre föther langer i 263. smirillius äther och formerar stenen mädh kanther äller slidor"],"f":["-er ) , "]},{"a":"kanter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fyrakanter."],"f":[]},{"a":"kanterlena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Mecht 228 . \" jak weth twa digahwlasta cantelemor JMPs 383. \""],"f":["canti- . ","cante- )"]},{"a":"kanterlena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sång. \" sötasta canterlenor (ymnos) sywnga \" Su 83 . \" siongade mik nakra aff syons wisom ällir canterlenom \" ib 280 . ib 21, 43, 82, 177 ."],"f":[]},{"a":"kanterlene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kanterlena. the qwädha viisor oc cantilenar effter mandrapp J Buddes b 45 ib 73 ."],"f":["canti- . ","cante- )"]},{"a":"kanterlene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kanterlena. sywngandes gudhi til loff sötasta canterlenar Lg 3: 430 ."],"f":[]},{"a":"kantnäsadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["spetsnäst? syma interpretatur curuum vnde sinus (fel för sinus, plattnäst) . . . kathhnesadher GU C 20. s. 580."],"f":["kanthnesadher )"]},{"a":"kantor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kantor, präst som vid en domkyrka bl. a. hade hand om ledningen av körsngen . . . att cantor, som lnu är eller framdeles warde kanu, skall dagelige holla tree prester, som i linköpig cor tiena skule Bjärka-Säby 359 (1384 ; asvskr. från b. av 1600-t). her jöns magister cantor i lincöping Troil 5: 314 ( 1505) ."],"f":["cantor )"]},{"a":"kanunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanik, domherre, ledamot af domkapitel. ängen man . . . ma flere gyäste byuþä än här näfnis. först en byscop oc þe kanunkä hanom fölghiä, twa andrä kanunkä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . ib 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) , 6: 129 ( 1349), NS 1: 5 ( 1401) 29 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 181 ( 1377, nyare afskr.) . SJ 318 ( 1464) . \" saghde thz an gustinum wara ok hans kanunka (cum suis canonicis \" Bil 652 . \" han vardh kanukir ok kanunka prouastir ib 793. \" Bir 1: 88, 321, 322, 323, 2: 68, 3: 258, 5: 47, 139. VKR 54 . Ber 22 . Lg 3: 56, 385, 569 . LfK 231 . "],"f":["kanunk SD NS 1: 69 ( 1401) . ","kanuniker L. ","kanuker: -uks SD NS 1: 668 ( 1407); ","-ugsins Bir 1: 332; ","-ukenom ib 321 ; ","-uka Ber 22 . ","kannuker SD 6: 129 ( 1349) . ","kanukir Bir 1: 88. ","canoker SD NS 2: 10 ( 1408), 11 ( 1408); -ok ib 1: 30 ( 1401); -oke ib 29 ( 1401) ","kanok ib 2: 16 ( 1408) . ","canocher ib 1: 30 ( 1401) . ","canoker: -oks BYH 1: 181 ( 1377, nyare afskr.) . !SYNS_DÅLIGT? -okkom Lg 3: 569 . ","kaniker ib 56 ; -ik (dat. VKR 54 . ","caniker: -ik (gen. i appositionsställning) SD NS 1 . 5 ( 1401); -ikana Bir 5: 47. kanik FH 4: 7 (1450. canick: -icker BSH 5: 261 ( 1508) . ","cannik SJ 318 ( 1464) . ","kaneker: -ek Bir 5: 139; FH 6: 123 . (1512). ","oaneker: -eka Lg 3: 385 . ","canekker: -ekkom LfK 231 . -ar -er BSH 5: 261 ( 1508) ), ","kanunka döme , ","kanunka giäld","canika geld )"]},{"a":"kanunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanik, domhee, medlem a domkapitel. kirkenne prelatis som äru hennes formen biscopa ok canokka SvKyrkobr 194 (Lucid B). her erick lauentij canick j vpsala STb 4: 87 (1505). Jfr mädj-, sam-kanunker. "],"f":["canick . ","canokka ) , ","kanunka döme (canoka- Bjärka-Säby 359 (1384, avskr.) . ","kanika- MP 4: 260 ), ","kanunka giäld"]},{"a":"kanzler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kansler. \" the wille ikke giffue cantzleren swa marga peninger han wille haffue \" FM 445 ( 1509) . \" skal konungen hafwa een öfwerst cantzler vthi hwart sit rijke \" BtRK 119 ( 1436) Jfr gardskanzler samt kancelär, kanceläre."],"f":[]},{"a":"kap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. kapp, strid; täflan, kapp. \" ränna a kapp \" Al 2454 ."],"f":["kapp )"]},{"a":"kapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","dalmatica , subtile twa capur antipendium ib. - munkkåpa. togh kappa ok mwnkaclädher oc gaff sik j ordhon mz them Di 291 . kastadhe kappana (kuflinum) ib 296 . een brodhir kastadhe kapponne oc lop bort aff ordine St 385. at bära kwffuel oc kappo Su 151 . \" skall hon vpa halle fornempde broder nigels alt thet han widher törffuer kappa cleadaning skoo \" SJ 311 ( 1463) . \" är jak jnthe äroloss mz thz jak bär kappom (för kappo) \" PM LXIII . ","2) hufvudbetäckning, kapuschong, mössa. göris en kappa äller hätta aff twädoblath skin äller lädher swa at hon räkner nidher affwer axlana PM 13 . ib 14 . - Jfr graskins- kan.tara-, kor-, mantol-, munka-, qvinna-, vadhmals-, ärma-kapa. "],"f":["kaapa FH 6: 21 ( 1449), 357 ( 1449); -o MB 2: 212, 385 ; ","-or Su 226 . ","kopa FH 6: 42 ( 1455), 43, 69 ( 1486), 357 ( 1449); -o Bil 779 . kappa (i sht i bem. munkkåpa)),","kapobanaþer","kapu- )","kapo ladher","-laader )","kapo lös , ","kapo säkker","kapeseck )"]},{"a":"kapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hela kroppen betäckande och ofta med huvudbetäckning försedd överklädnad (buren av såväl män so kvinnor) kappa, kåpa. Se Sdw 2: 1248 och jfr Branting, Textil skud 101 f. her jöänis grafff sinä dea katrina ena kope ATb 1: 24 ( 1454) . \" swa mykit svarth amsterdampst ath hwarthera faar en kaapa och en etta aff \" SJ 2: l106 (1487). - bildl. nw witt tw omwända tyna kåpo o mantell och radha thz som owyrdeliet oc ogagneliget [är] Troj 246 . - munkkåopa. oc är jak inthe ärolös mädh thet jak bär kappona PMBref 316 1512) . 3) spiskåpa, frökhuv? svenoni muramestare, som muradhe kapan vppa quinsydan ÿ bastughunne HLG 2: 12 (1509). - Jfr floghels-, graskins-, gulspang-, ivir-, klädis-, kor-, kragha-, manna-, opin-, quinno-, ridh-, skarlakans-, vadhmals-, vindskapa."],"f":["kape Skotteb 407 (1466-67, Kämn). kabe ib 388 (1465_66, d:o] 406 (1466-67, d:o). kaapa SJ 2: 106 ( 1487) . kope AT 1: 24 (14354). kåpa: -o Troj 246 . kappa ( i sht i ben. munkkåpa): -ona PMBref 316 ( 1512) . ","koppa: -o HG 3: 59 (1523). köpe: -en STb 5: 73 (1515)),","kapo bonadher , ","kapo ladher , m. Se Sdw 2: l1248. ","kapo lös , ","*kapo malia","kapa malyer ),","*kapo ringer","kapa- )","*kapo spänne","kapa- . ","kaapo- . ","-spenne )","kapo säkker (kape-. kapoa-. kaapa-), m kappsäck. STb 1: 34, 342 (1482), 4: 234 (1512). ATb 2: 371 ( 1490) . HSH 18: 264 (1525?)."]},{"a":"kapel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapell. \" haffde sakt mässo j cappelleno for henne \" Bir 4: 54. widh sancta anno cappal Lg 3: 10 . Iv (Cod B) 3230, 3234. Lg 3: 37, 53, 194, 195, 279, 673 . FH 6: 122 ( 1512) , 123. bygdho ther vp . . . et cappal oc et altare mit j hänne KL 11 . \" j the capällinne \" ib 14 . v cappellinne ib. \" j kappelline \" ib. \" ib 20, 26, 73. byggia faghra kappal \" ib 85 . \" aff the kappaleno ib. \" ib 109 . \" til helge kors cappel \" SJ 140 ( 1445) . Jfr träkapel."],"f":["capel Lg 3: 53 . ","capell: -elle Kl 20. -ellen Iv (Cod. B) 3234 . ","cappel SJ 140 (1445,) ; FH 6: 122 ( 1512) , 123; -elen Iv (Cod. B) 3230 . ","kappell: -ellino KL 26 ; ","-elline ib 14 . ","cappell Lg 3: 37 ; ","-ellinne KL 14 . ","-elleno Bir 4: 54; -ellet Lg 3: 194 . ","capäll: -ällinne KL 14 . ","capall: -alleno ib; -allit ib. " kappal " ib 85, 109 ; Lg 3: 673 ; ","-ale KL 73 ; ","-aleno ib 85 . ","cappal ib 11 ; Lg 3: 10, 194, 279 ; ","-alet ib 194 . ","cappall: -allit Kl 109; -allet Lg 3: 195 ; ","-allino KL 109 ),"]},{"a":"kapel cappel sins ktb 115 1393. capal alet saml 6 176 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["m. och f. kapell. Jfr siäla kapel."],"f":["kappal: -aleth SD NS 3: 265 ( 1417) . Se Sdw 2: 1248), "]},{"a":"kapeldiäkne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid kapell tjänstgörande djäkne. Arnell Bask BiI 28. Jfr kapella diäkne."],"f":["cappel- )"]},{"a":"kapella","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kapel. sancti yriens capelle huru thet bliffua regheras häffdas oc styras scal Uppland 191 s. 53 (1459). ib (passim.) forstendara til capellet a capellens wäghna ib s. 55 (1460). ib (passim). joki, hwilko biscops döme the skule heldre tilhöra sSvartb 155 (1375). scal aff hwario mederkirkio sokn och capelle tesskes (o. s. v.) ib 550 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"kapella","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kapel. la for altare sinna capellu Bu 11 . Iv 2639, 3915, 4381 . atirbyggia capallana Kl 109. ib 26 ."],"f":["cappalla )"]},{"a":"kapella präster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["präst som förr'ttar gudstjänst i ett kapell, kaplan. KTb 117 ( 1393) ."],"f":["capala- )"]},{"a":"kapellalas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lås till ett kapell. Stock Skb 159 ( 1520) ."],"f":["cappele las )"]},{"a":"kapellan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" petrus dictus kaplan \" SD 2: 515 ( 1307) ."],"f":["cappelan FH 6: 123 ( 1512) ; Lg 3: 177, 702 . ","cappellan ib 366 ; SJ 177 ( 1449), 178. cappelaner Lg 662 . ","kaplan SD 2: 515 ( 1307) . ","caplan Bu 27 . capplan),"]},{"a":"kapellan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["präst som förrätta gudstjänst i ett kapell; kaplan, hovpräst, huspräst, präst i en särskild persons tjänst, tjänande präst. her ragwald . . . sancte trinitatis capellan i abo domkirkio SD NS 3 578 (1420, avskr.). . . . ath her olaff johannis skal bliffua stadzins capellan och halda forsta messone, som honom retteligan tilbör STb 1: 4 (1474). SkrtUppb 160 . \" hwat kan nw höras ällir sighias slemare, än at . . . christi vicarius ällir capellan, slar sik lösan, farande mz barnalathom, käthe oc löshet \" SpV 238 . STb 3: 461 ( 1499) . Arnell Brask BiV 50."],"f":["capellan . ","cappalan )"]},{"a":"kapelle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kapella präster","cappala- )"]},{"a":"kapitel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kapiitel, huvudstycke i en bok el. skrift. som rönis j ärffdabalen j xv:de capitel STb 4: 102 ( 1506) .","2) kapitel, domkapitel. Trolles Jb Bil 129 (1453, nyare avskr.) . för:de werdwgesta werdugä ffäder ervhiebiscopa med theris hederlig och fförnompstigh capitill STb 5: 306 (1513, Bil). GPM 2: 292 (omkr. 1508). ib 369 (1511). "],"f":["cappittel . ","capitil (l). capital),","kapitels dagher (capituls-), ","kapitels hus (capitals-), ","*kapitula hus , ","*kapituli hus , ","*kapitulo-hus , "]},{"a":"kapitel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kapitel, hufvudstycke i en bok el. skrift. som skriffwat staar, iohannis i försto capitlom Lg 293 . \" som skran vtuiser ok jnneholler j femthiende capitel ock artickel \" SO 118 . ib 117 . ","2) kapitel, domkapitel. capitelith i linc[öping] BSH 5: 93 ( 1506) . capitelen . . . aff strengnäs oc vpsala RK 2: 9471 . capitell . . . aff skara ib 9537 . ärchebyscop jacob oc capetelith ib 3: 3657 . ib 2: 552, 601, 611, 9504, s. 334. MD 440 . FH 1: 57 ( 1486, gammal afskr.) , 59. HSH 18: 246 ( 1497) . \" hiid skicke en godh fornwmstogh man aff cappellet) (för capitlet) \" FM 411 (1509, gammal afskr.).","3) kapitelt, högtidlig sammankomst af medlemmar som tillhöra en orden el. ett kloster. om helghe likama tiidh war munka mooth swarthbrödhra capitell i stokholm stoodh RK 3: 630 . "],"f":["capittel RK 2: 552, 611 . ","capitell ib 9537, 3: 630 . ","capittel SO 117 ; ","-ellet RK 2: 601 . ","cappittell ib s. 334 . ","capital HSH 18: 246 ( 1497); -als FH 1: 59 ( 1486, gammal afskr.) . ","capitul ib 57 . ","capetal: -alsens MD 440 . ","capitlom Lg 293 ), ","kapitels dagher","capitals- )","kapitels hus","capitals- ST 285 . ","capetals- Lg 3: 449 ), "]},{"a":"kapitelbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manlig medlem av ett kapitel. GU C 20 s. 76 ."],"f":["capitl- )"]},{"a":"kapitelhus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , = kapitels hus. kom . . . herr otte i frösundhe for oss i capital huset j swäartbrödhre closter HSH 18: 248 ( 1497) ."],"f":["capital- )"]},{"a":"kapitelhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kapitels hus. GU C 20 s. 76 ."],"f":["capital- )"]},{"a":"kapitelval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af domkapitel förrättadt val (till biskop). han fik moth capitel wal lincöpungz kirkia til en commenda MD 507 ."],"f":[]},{"a":"kapiten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kapitenare. en kwngens capiten HSH 24: 104 ( 1517) . medh k. h[ans] capitener BSH 5: 272 ( 1508) . \" med nogne aff the yppersthe caputeyner och bonda kwnger \" ib 343 ( 1509) ."],"f":["caputeyn . ","-er ) , "]},{"a":"kapiten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1248."],"f":[]},{"a":"kapitenare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapten, höfvidsman, anförare för en afdelning soldater. capitenaren som regerar oc skikkar stridz folkith, han skal wara wthwaldher blandh twsanda yppasta män PM 1 . ib 2, 3, 4, 14, 20 o. s. v."],"f":[]},{"a":"kapitenare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapten, hövitsan. PMSkr 150, 153 . \" balzar myn kera frugis capitener \" Stock Skb 122 ( 1520) . \" the cappteynerer the slotthet oc landit haffue inne \" HSH 14: 91 (1526?, Brask)."],"f":["capitener Stock Skb 122 ( 1520) . pl. cappteynerer HSH 14: 91 (1526?, Brask)), "]},{"a":"kapitule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kapitel 2. mz waart elsklige capitules raadz (för raad?) fulbordan och godwilie FH 1: 57 ( 1486, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"kaplla diäkne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kapeldiäkne. läsin mäd jdhro capellano ällir capala diekna SrIååb 165. aff thz offer . . . ffaa smaswena oc cappelediekenen helfften moot capellenen Arnell Brask BiI 32."],"f":["capala- . ","capelle- )"]},{"a":"kapostokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rulle för upp och neddragande av båtar? vindspel? Jfr Meijerbergs ark. f. svensk ordforskn, 7: 17. ff. puluini dicuntur machine quibus naues deducuntur et subduncutur in portum kapostok ok vindhas G C 20 s. 502."],"f":[]},{"a":"kapp","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kap."],"f":[]},{"a":"kappa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Former, De svenska spannmålsmåtten s. 58 ff. jtem in cwruapää iii_tecken) stang ciera arum de s2 capper Sartb 377 (1515). Jfr kappi."],"f":["-er Svartb 577 ( 1515) ), "]},{"a":"kappa bodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bod, försedd me något slags huv eller överbyggnad (skyddstak)? bod där man försäljer \"kappar\", ett slags dryckeskärl? Jfr SAOB K; 483 och Meijerbergs ark. f. svensk ordforskn. 7: 19 ff. HLG 3: 1239, 135 (1529) (ib s. 143 förklarat som: bod med 'kappfönster', d. v. s. takfönster, taklucka; jfr SAOB: K 484)."],"f":[]},{"a":"kappara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["at the skulde vnna hanom en stadge aarliga vppo seppälä goz om skat oc alle andre alägher vndan tagno länsmanzens kappara FH 6: 45 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"kapparis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kaprisbuske. capparis skal sas thä för jordh är, oc mwras wm kring thär hon star PMSkr 352 ."],"f":[]},{"a":"kappi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett visst rymdmått (för järn). Se Sdw 2: 1248 och jfr L. Former, De svenska spannmålsmåttens 688 f. 15 marcas denaritorum in unum cappi jern SD 2: 153 (1293, nyare avskr.). Jfr: capi neu geeris indeciblinabile quedan mensura en mattha GU C 20 s. 74 . Jfr kappa."],"f":[]},{"a":"kappi iärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["15 marcas denariorum in unum cappi jern SD 2: 153 (1293, nyare afskr.)."],"f":["cappi jern )"]},{"a":"kappi iärn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , Sdw 1: 646. Artikeln ig¨r- Kfr kappåi."],"f":[]},{"a":"kapris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bock. \" vij sagom inga färska nötha klöff i wor mwn kom . . . wtan smaa caprissar \" BSH 5: 186 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"kaprätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kapprak. \" stodh han vpp kapräter sielfuer j mylögena \" Lg 3: 522 ."],"f":["-räter )"]},{"a":"kapsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ifrig, driftig. \" milder oc kapsammer \" Di 130 . \" fameloger oc kapsammer ib 131. \""],"f":["kapsammer . ","kampsamer Di (Cod. B) 330),"]},{"a":"kapun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kapun, kastrerad tupp. jak hawir en fetan kapun KL 110 . stekia kapunin ib. \" ffersk mat som er höns, capunar, kiid \" LB 7: 317 . ","2) snöping, kastrerad man. ängin man ma thiäna thärä vtan han sal kappvn (Cod. A snöpter) vara Fl (Cod. B) 1021."],"f":["kappvn . ","-ar )"]},{"a":"kar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det hvari något förvaras, kista, skrin. hofwodhit laa j lukto kari nidher grafwit Bil 53 . lagdhe han (den nyfödde sonen) innan thätasta car (fiscella) ib 244 . MB 1: 278 . SD 5: 564 ( 1346) . - kärl. tedhe hanum fighur car (calatos) thry af gul ok eth af silfuier Bil 283 . \" thera owirfödhelikhet j gul ok sylff oc karom ok klädhom \" Bir 2: 75. bäträ är thwnth öl än tompt kaar (bachus quam ciatus sicus prestat tenuatus) GO 78 . \" gamul mö slar aal karin syndir \" ib 150 . Al 4637, 4645 . Fl 289, 303, 311, 326 . - särsk. dryckeskärl, bägare. giorþe cors tekn for karino Bu 494 . \" skipadhe sit kar andrum swene (gjorde en annan till sin munkskänk) \" Bil 124 . MP 1: 124, 183 . \" drikker man mosth aff te yrth ther bwna hether hwar dagh ith halfft kaar \" LB 2: 31 . - bildl. kar, käril. han är mik eet wtualt kar Bil 897 . Bo 146 . Bir 1: 14 . Lg 3: 232 hon är renleksins kar Bir 1: 96. - (?) the sin ordh i mangh kar ladhe RK 3: 1153 . - Jfr altara-, bordh-, bro-, broa-, bryggio-, drykkio-, eld-, eter-, font-, fot-, glas-, gul-, hunags-, hälghadomo-, hälghodoma-, ilätis-, kopar-, krisma-, ler-, lögha-, malm-, minnis-, miödh-, miödha-, mässings-, nytio-, ost-, pino-, rökilsa-, saþul-, silf-, sten-, svamp-, tin-, trä-, vatn-, vax-, vidhio-, vighþa vatus-, yrta-, öl-, öse-kar. "],"f":["kaar )","karsyrt","-ört )"]},{"a":"kar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kar, kärl. llacus . . . kär oc kupa in qua vinum dcerrurit GU C 20 (hand 2) s. 59. sade thöm jntet arff haffua wylle, epter gielden swa stoor war, utan togo kop och kaar, hwath testamentarij kunne vmbore fore gielden, och gaffuo the theris testamentarios quit och fri STb 4: 151 (1507).","2) kar, av sjpjälor o. d. byggt rum för fångande av fisk. all kar ther i strömmen teslikes oc laner . . . äre all ny affueris HSH 14: 68 (1525? Brask). - Jfr abyrdha-, alabaster-, bi-, bref-, bryggio-, drykkio-, dyrbära smyrilsa-, dyrsmyrilsa-, döpilsa-, eld-, glas-, gripna-, gudhoms-, gudislikama-, gärdha-, hetevags-, hälghedoms-, hälghodoma-, ilätis-, -köt-, kredenzza-, krismolaxa-, läko-, minnis-, olio-, ost-, ovan-, pino-, rökilsa-, sakramenta-, salt-, salta-, sila-, silf-, slätta-, smiör-, smyrilsa-, sten-, tappa-, tin-, thva-, thvätto-, uphöghilsa-, vatu-, vighdha vatns-, vin-, yst-, ätikio-, öse-kar. "],"f":["kaar . ","lkär )","*kara prydhilse","-prydilse )"]},{"a":"karat subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["1) karat, viktenhet. tak aff musco karat 15, zibeto karat viij PMSkr 387 . 2) karat, beteckning för guldmängden i en legering (angiven i 24-delar av legeringens vikt). b[l]ffwer gwl lith til 18 carath PMSkr 416 ."],"f":[]},{"a":"karbadh n","b":[],"c":"","d":"","e":["karbad. \" loot eet karbadh göra \" Iv 1324 . ib 2318 . Va 27 ."],"f":[]},{"a":"karband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band omkring ka. VKU 81 ( 1555) ."],"f":[]},{"a":"karbunkule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["karbunkula sten","karbunkla- )"]},{"a":"karbunkule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karbunkel (ädelsten). karbuncula oc smaragda Al 8215 . ib 8675 . "],"f":["karbunkula sten","karbunchula- . ","karbunkala Di 59 . ","karbunkla- ib 129, 141), "]},{"a":"karbunkulsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = karbunkule. a hwar then knap ther var a standa karbunkul stena twa Fr 2948 . ib 162, 2957 . Fl 297, 988 ."],"f":["karbunkel steen Fl 297 . ","karbunkil sten: -stena Fr 2957 . ","karbunkil steen Fl 988 ; Fr 162 ), "]},{"a":"kardamomom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kardemumma. \" kardamomom oc näghlikor \" Bo 133 ."],"f":[]},{"a":"kardamomom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1248."],"f":[]},{"a":"kardemona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = kardamomom. the owirmärkis kryde . . . som är muskaat oc kardemoma RK 1: (Albr.) s. 207 . Fl (Cod. B C) s. 96. LB 8: 52 . tag . . . cardemome ib 7: 283. kordomoma skal tw ätha ib 86 ."],"f":["cardemome . ","kordomoma )"]},{"a":"kardh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skardh."],"f":[]},{"a":"kardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr klädhis kardher."],"f":[]},{"a":"kardinal","b":[],"c":"","d":"","e":[" , = kardinale. een cardinal heth vilhelmus ST 85 . \" her elziarius cardinal \" Lg 3: 554 . BSH 5: 185 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"kardinal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kardinal. \" han gaff paffwonom fämtyo twsandh ducata före ath wardha cardinal \" PMBref 334 (1519) ."],"f":[]},{"a":"kardinale","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kardenale: -a Bir 4: (Avt.) 180), m. "]},{"a":"kardinaler","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"karelar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Kareler. RK 1: 475, 515, 1345, 1697 . SD 5: 696 (1347, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"karena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fyrtio dagars fasta (ålagd som penitens); efterskänkande af dylik fasta. \" till henna (näml. bönen) gaff . . . vrbanus quintus vijc dagha oc iijc karenor \" Su 321 . VNB 13 ."],"f":["karina L),"]},{"a":"karena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fyrtio fasta. gaff alom them hänne läsa daghligha fäm hwndradha aar afflat oc vij kaenar SkrtUPpb 181. j haffwen stwndo alla sydha skwl aff gifth, stwndom flere och stwndomfärre aar oc carenor PMBref 328 ( 1518) . SvB 180 (okr. 1500)."],"f":["-or . ","-ar SkrtUppb 181 ),"]},{"a":"kargher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["karg, snål. \" han war bade karger oc asniken \" Di 22 . Jfr karughhet."],"f":[]},{"a":"karghet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. snålhet. . . . huro misthäkkelikin gudhi är kargheth MP 85 ."],"f":[]},{"a":"karl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) karl, (vuxen) mansperson, man. en dagh saa barnabas carla ok quinnä danza nakin Bil 296 . qwinde oc karla mz barnom oc fä MB 1: 299 . ib 433 . nu göme idher gudh badhe karl ok quinnä Iv 3095 . tak bokkaland karromon ath drikka ok quinnomon gethaland LB 2: 58 . \" grät iui blindom karle \" Bu 133 . han er en dugeligen karll BSH 5: 154 ( 1507) . fogthen sende vth two kara ib 41 ( 1505) . \" sloghoo thy i hiäl then ena karen \" ib. \" ib 196. (1507). en miok räþeleken karl \" Bu 18 . hin karl iatte hanom rikare varþa ib. \" sagþe karlen ib. grymbar karl \" ib 19 (på de fyra sista anf. ställena är djäfvulen åsyftad). ther styrte bådhe kar oc hest RK 3: (sista forts.) 4461 . ib 4807 . - särsk. om ålderstigen man: karl, gubbe (med el. utan föeg. attribut med betydelsen: ålderstigen). en aldrogar karl Bu 135 . \" var kunnaþe saloghom karle \" ib. \" at gamblan karl lyste leka ib 157. see gambla karls tyberij keysara dödh \" Bil 111 . sagdhe rikum karle tyberio keysare ib. \" tedhis honum en gamal karll \" ib 281 . \" komber ater godher carl gamaliel \" ib 283 . mz . . . gambla karlenom iosep Bo 4 . MB 1: 189 . \" thu skal opstanda mot hwitom karle \" ib 367 . gambla kärliuga oc kala PM 3 . \" ther pa sath gamalt folk, karll och qwinnor (seniores viri et feminæ) \" Pa (Tung) 40 . lifnar hughin i karlenom MB 1: 252 . ","2) fri enskild man, bonde. hawa badhe karl oc konunger rät ower then som bryter laghin oc är han skyldogher badhe härätz rät oc konungx wt at giälda MB 1: 459 . bätre är at wara karl like (för liker?) än konungh (par fore malo mei quam regis progeniei) GO 695 . - Jfr afrads-, aker-, aldin-, almännings-, bo-, boþa-, bonda-, dagha-, dala-, diura-, drafls-, dreve-, drifte-, färio-, gryta-, hor-, kola-, kot-, kroklo-, krökio-, ladhu-, gards-, legho-, mala-, nöta-, oker-, qvätta-, repa-, rods-, skäria-, staf-, stovu-, stubba-, synda-, trol-, þorpa-, vaghn-, ända-karl samt birkarlar, bruþkarlar."],"f":["kar BSH 5: 196 ( 1507) , 386 (1510); FM 408 ( 1509) ; RK 3: (sista forts.) 4461 . kare (i rimslut) ib 4807. kall L.","karen BSH 5: 41 ( 1505) . pl. karlar. karla. karra BSH 4: 337 ( 1503) , 5: 155 (1507), 515 (1512). kara ib 41 ( 1505) , 302 (1508). karer ib 599 ( 1519) ; FM 344 ( 1507) . kalla, se bruþkarlar. kala PM 3 . ","karromon LB 2: 58 . sing. träffas nyttjad äfven då plural betydelse åsyftas, se MB 1: 459 ; Iv 3095 ; Pa (Tung) 40), ","karla bo , ","karlavaghn , "]},{"a":"karl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) karl, (vuxen) mansperson, man. the same godhe kara wore her hoos mich FMU 5: 24 ( 1484) . . . at i skwlle rkkia then karlen harth in til edher BSH 5: 304 ( 1508) . STb 4: 253 ( 1512) . vm mark . . . som han är skyllig en kar j könsberg ib 5: 11 ( 1514) . höffuidzmannen . . . bör . . . hafua tilsyn, at the goda kara, houm fölgia, ära erdoge Arnelll Brask BiI 18. ib. ib 20. - Jfr almosa-, arbedis-, badhstovu-, bat-, biärgs-, but-, butna-, dagha-, dags-, dagsvärkis-, ffäl-, fore-, fä-. färio-, hiälpa-, hor-, kirki-, krykio-, laxa-, lego-, lögho-, mora-, märsa-, nöta-, oker-. oxa-, pram-, qvarters-, runo-, ryxa-, siäl-, siäla-, skäria., slattar-, släggi-, stubba-, stumbla-, sund-, sunda-, svingards-, sylto-, trol-, trägards-, ärio-. öla-karl. "],"f":["kar . ","*karla brodhir","karlla- )","karla vaghn (käla waghen), "]},{"a":"karlgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["ka-"]},{"a":"karlin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karolin, ett slags guldmynt. ath iach ecke hadhe mere än iij karliner FM 241 ( 1505) ."],"f":["-er ) , "]},{"a":"karlkyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kön, hankön. \" är annath thera karl kyn, oc annath qwinkyn \" MB 1: 85 . \" aff allo manadha gambla karlkyni leui släkt \" ib 386 . ib 87, 88 . - gen. af mankön, af hankön. lamb skal wara eens lita oc karlkyns MB 1: 307 . ib 169, 478 ."],"f":["-kön L.),"]},{"a":"karlman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kar- MB 1: 112, 228, 386, 407, 420 . carBu 100, 503, 521. karmaþer L.),","karlmanna kläþe","carmanna- )","karlmanz klädhe","carmanz- )","karlmanz namn","carmans nampn )"]},{"a":"karm","b":[],"c":"","d":"","e":[" \" IX stenbysser met XXXIX karmer (för kamer el. kamrer, se kamar 3) \" FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"karmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ram, infattning, uppstående kant. läggis paa jamna markena the osläkthe stenana (ɔ: kalkstenarna) . . . oc wm kringh them läggis en högher karm mädh sandh täth samman slaghen mädh skofflom PmSkr 361. eth bord som haffwer karma wmkringh seg ib 410 . ib 547, 562, 598 . "],"f":["*karma fat , n. fat med uppståede kant. göres ehn täst aff the förscreffone, wätandes henderne och askone, tryckiandes henne stadelige sammen, så att hon står som ett stortt karma fat worden PM-för j mark Uppl Skr 621."]},{"a":"karmslädhi","b":[],"c":"","d":"","e":[" VKU 133 ( 1549) ."],"f":["-släda ) , ","karmsläde"]},{"a":"karni","b":[],"c":"","d":"","e":[" taka . . . kyrsebära kärrna karni (för karui?) oc plomkärna LB 1: 98 ."],"f":[]},{"a":"karotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["krusig. \" hans har är suart oc karot (crispi) \" Bu 204 ."],"f":["karot ) , "]},{"a":"karp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karp, ett i Finland brukat rymdmått, motsvarane en fjärdeles tunna el. en halv spann. Se Sdw 2: 1345 och jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 751, SAOB K: 610 och (V. Voiaumaa mi) Nordisk kultur 30: 71. huar gerningxman, som ingte saar, göre presten om pascha ij tridunge, om han ensamer är; ära the tu saman, göre tha karp fullan Svartb 69 (1345? senare övers. från lat?) jtem fore liikstool ij karpa sädh, ffore brvdhawigningh j karp säädh ib (d:o). tho wilim wi oc sculu giffua hoom aff huariom prestekrok en karp korn och en tridhiungx karp rogh tiil hielp aarliga ib 400 ( 1442) . j kaap (fel för karp?) ärter FMU 4: 463 (1476, avskr) . - i latiniserad form . . . s[e]licicet vnam karp siliginis cumulatan Svartb 139 ( 1369) . "],"f":["karpa Svartb 69 ( 1345) ), ","*karpa fang","garpa- )"]},{"a":"karp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karp, ett i Finland brukadt rymdmått, troligen motsvarande en halfspann. Jfr Ahlqvist, De vestfinska språkens kulturord s. 176-7; Falkman, Om mått och vigt 1: 296. iij karp sädh BtFH 1: 217 ( 1507) . vij karp stampe myöl ib 216 ( 1507) . en !UDDA_TECKEN? [1/2] karp huite ib 231 ( 1509) . i [1] karp bönner ib. !UDDA_TECKEN? [1/2] karp arther ib 232 . j [1] karp silignis ib 359 ( 1511) . ij [2] karp silignis ib. \" iij modios & !UDDA_TECKEN? [1/2] k[arp] \" ib 406 ( 1516) . j [1] span oc j [1] k[arp] ib. \" ib 163 (1508) 205 (1509), 223 (1508), 278 (1509), 360 (1511), 365 ( 1469) 366 ( 1469), 367 ( 1469), 368 ( 1475), 369 ( 1478) o. s. v. \" FM 78 ( 1483) - i latiniserad form. due carpe ordei planate wlgariter dicte strucne carpe SD 4: 392 (1334, gammal afskr.). vna planta carpa auene ib. \" tributum nostrum de finlandia et alandia jn pellibus variis . . . ac carpo regio proueniens \" ib 739 ( 1340) . Jfr roghkarp."],"f":[]},{"a":"karpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karp, fisken eyprinus carpio Lin. ss maträtt. \" carpor medh swart sood \" Sex ekon tr 272 ."],"f":["-or ) , "]},{"a":"karpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" jtem karpanfisk för j mark Uppl Format 46: 195 (1517). - i latiniserad form . . . selicicet loco oblacinum et martyrdh vnam karpam siligiiuis cumulatam in iure ffnnocio Svartb 138 ( 1369) ."],"f":["karppa )"]},{"a":"karpland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karpland, ett i Finland brukadt ytmått betecknande så mycken jord som kan besås med en karp säd. mit rätte arffua godz 111 1/2 carp land i aker FH 5: 207 ( 1512) . \" dömdes knwt tewrolaynen i [1] karp land ffri med aarswexten aff lauirs kandaia \" BtFH 1: 131 ( 1506) . \" haffua vj karpland i vridialaby \" ib 146 ( 1506) . ib 51 (1477, nyare afskr.), 109 (1470, nyare afskr.), 156 (1507), 246 (1508), 248 (1508), 297 (1509)."],"f":["carpelandh BtFH 1: 109 ( 1470, nyare afskr.) . ","carpe landh ib 51 (1477, nyare afskr.)), "]},{"a":"karpland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 242."],"f":[]},{"a":"karse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lm. Jfr fiska karse och kas."],"f":[]},{"a":"karskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["duktigt. oppa tet ath hon tess karskelicarin skaal ätha MP 5: 186 ."],"f":["-arin ) , "]},{"a":"karsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" MP 4: 240 . Se Sdw 2: 1248), ATb 1: 94 ( 1458) . ","2) vacker, ståtlig. \" tha openbaradhe sik thär widh eldin en karsk jumfru . . . hullkin som eth karst swen barn hafde j siom fampne \" MP 4: 240 ."],"f":["karst"]},{"a":"karsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) dugtig, rask, liflig, munter, kry. hon haffdhe thre söner karsk Al 7699 . MB 2: 260 . Su 140 . RK 3: 3451 . \" födhe drotningen karskan oc faghran son LG 219. hans moodh war karsth \" RK 3: 39 . \" wngher karsker hogher (recens animus) \" Su 74 . dugtig, stark, styf, modig. han war en man til ordh swa karsk MD 338 . - duktig, kry, frisk. han wardh karsk röster ok säl Al 2633 . han vardh . . . karskír oc friskir af sik Pa 20 . \" om afthonen karsk om morgonen död \" RK 2: 3191 . \" hon war karsk oc helbrygdha oc all henna saar waro läkt \" ST 265 . \" karsch och swnd \" BSH 5: 503 ( 1512) . FM 350 ( 1507) , 492 (1510). Lg 3: 37, 252, 253, 273 . ","2) vacker, ståtlig. \" han var karsker oc resoghir i sino änlite (vultu decorus) \" Ansg 183 . han fik . .. kärlek til enna faghra oc karska iomfrw Lg 3: 58 . \" kom til hänna en mäktogher grewe, myndogher oc karsker man \" Lg 332 . \" han är wngher oc karsker \" ib 333 ."],"f":["karsch . ","karsth ) , "]},{"a":"karskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) välbefinnande, helsa. ath gudh thöm oc idher holle i all swnheet och kars[k]het BSH 5: 107 ( 1506) . ","2) skönhet. \" fik han se . . . ena wänsto pigho, aff huilkas karskhet han wart gripin i sith hiärta \" Lg 3: 64 . ib 294, 386 ."],"f":["karshet )"]},{"a":"karskleker.","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skönhet. \" forma me karslek ok fägringh \" GU C 20 s. 284 ."],"f":[]},{"a":"karskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vacker, präktig? mz frwom hawa the wärm klädhe oc fagher oc karsklek (Cod. A tharflik 135) MB 1: (Cod. B) 537 ."],"f":["-leker )"]},{"a":"karsyrt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under kar."],"f":[]},{"a":"karta naghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kartnaghl. LB 7: 115 ."],"f":["karta nagel )"]},{"a":"kartbiork","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björk med tjock bark. ther liggia stenmerken vthi en dall op widh een stoor kortbyrk Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"f":["kortbyrk )"]},{"a":"kartek subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["ett slags sidentyg."],"f":["*karteks mässohaki","kartegz mesze- )"]},{"a":"kartenspel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kortspel. \" PM 29. \""],"f":[]},{"a":"kartenspel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kortspel. \" huilke peninga . . . hade köpmannen forsamleth pa sky[p]sbardh aff theris tykörth j kortelspeel och wardhtaffuel \" STb 3: 883 ( 1498) .","2) uppsättning a spelkort, kortlek. ljöns . . . fick pa sin deel . . . eth kortensspeel STb 3: 445 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"karter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr birke-, eke-karter."],"f":[]},{"a":"kartis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kirtis."],"f":[]},{"a":"kartnaghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kartnagel. PMSkr 644, 653 ."],"f":[]},{"a":"kartnaghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kartnagel. \" kartnaghle lang \" Iv 271 ."],"f":[]},{"a":"kartog","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags stor kanon. PMSkr 165 ."],"f":["-er ) , "]},{"a":"kartog","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Mnt. katouwe. Jfr GrimmHildebrand, Wörterb. 5: 223] ett slags stor kanon. brwchede han sine kartoger och andhre swore skoth BSH 5: 364 ( 1509) . \" för södreportt i stocholms by giorde jagh medh kartoger stor gny \" RK 3: (yngre till. om Chr. II) s. 232 ."],"f":["-er ) , "]},{"a":"kartuse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kartusam. \" joan j steenhuset kartuse \" Stock Skb 170 (1521-22). "],"f":["*kartusa klostr","kartuse clöster )"]},{"a":"kartusian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kartusian . . . at the carusianer måtte bliffve vid Lindholm Linkbildh 1: 190 (1526, Brsk). Jfr kartyse, kartyser."],"f":["*kartusianer? m. "]},{"a":"kartusthiänare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . tjänae i ett kartusiankloster. STb 4: 234 ( 1512) ."],"f":["-tienere )"]},{"a":"kartyser","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kartuisan. \" eth miraculum aff en cartyser \" Lg 3: 691 . "],"f":["kartysa ordin","kartwse orden )"]},{"a":"kartyser","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kartusian . . . tet han sich . . . jngiffuit hade til crtyseren ath ware en tree j alla sine liffdaga STb 3: 131 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"karughhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snålhet. wi elskom ey nidhskap äller karugheet Al 6321 . Jfr kargher."],"f":["karugheet )"]},{"a":"karve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karv, kummil, curum carvi Lin. \" karffwa dygdh \" LB 8: 45 . dansth commin hether karffwa ib. Jfr karni."],"f":["karffwa )"]},{"a":"karve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre, lättgående fartyg. then stadh hafwer mist badhe folk ok karfwa Al 1767 . \" snäkkior ok karwa oc löge skutor \" RK 1: 3562 . OB 213 ."],"f":[]},{"a":"karve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , ett slags mindre, lättgående fartyg. Jfr Falk, Altnord. Seewesen 93 f., f. Skotteb 346 (1438, Borgm.) ."],"f":[]},{"a":"karve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kare, kummin. Se Sdw 2: 1248. _ "],"f":["*karva taska","karffwa- . ","-tascha )"]},{"a":"karver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korg. \" the haffdo nakra brotna brödh stompa i sinom karffwom \" Lg 3: 298 . Jfr korgher."],"f":[]},{"a":"kas","b":[],"c":"","d":"","e":["kasse, korg, låda. binth hönona (som skall gödas) j en kas PMSkr 257 . ib."],"f":["kassen ) , subst. "]},{"a":"kasi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värme, sängvärm? mos, gröt? \" thz synis wäl a kiu hwar kasi masaar (constat maxillis quantum quis mandin in illis) \" GO 142 ."],"f":[]},{"a":"kasi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 23: 1248."],"f":[]},{"a":"kasker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kaskland. swa är skipt j porkala: fförst faar olaff thawest v pund land pa hanu pedersons wegnä' j bryst jord ok xx las engh ok kasker iij pund land FMU 4: 86 (omkr. 1445)."],"f":[]},{"a":"kaskland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sved, svedjeland. jtem ante ravtiayn j span korn vpa !UDDA_TECKEN? stykke kaskelandh FMU 4: 85 (omkr. 1455)."],"f":["kaske- )"]},{"a":"kaskland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svedjefall, land der trän fällas el. blifvit fälda (för svedjande)? nystelä boar hade huggit kasklandh vthöfuer råån BtFH 1: 26 ( 1486, nyare afskr.) . om ther wore något kaskelandh, som the kunde bruka på både sijdor, thz skulle och inge there hindra huar annan, vthan dhe skulle taga rennewedh och näffuer ramattha flätha huar medh androm öfuer thenna råå ib 43 (1465, nyare afskr.) . \" huilken tere haffuer giort ogongh wppe then annars kaske land \" ib 261 ( 1508) . \" för owerk som han giorde pa raguald jonsson epaiala kaskeland ib. \""],"f":["kaske- )"]},{"a":"kaskstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1248."],"f":[]},{"a":"kaskstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäld stock? togho timber och kaskstockar öfuer vrajerfuis råår BtFH 1: 4 (1467, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"kasna vargher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mordbrännare. \" SR 41. \""],"f":["kasnä warghär SR 41 . ","kaxnä wargher L.),"]},{"a":"kasna vargher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se T. Wennströ, Tjuvnad och fornæmi 270 ff."],"f":[]},{"a":"kast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kast, kastande. \" jactus . . kast \" GU C 20 (hand 2) s. 3. pawal lringeres hustrv zack til xi marck fore kasstidjdh hon tillstode STb 3: 314 (1496) . . . at thu wärme mik oc göme . . . fföre, kast, oc stywngh SvB 502 (omkr. 1520). 4) kast, antal av fyra. S. Owen Jansson i Nordisk kultur 30: 38. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XIII c. 47, vid räkning av mynt. störbeskessde d:t vj mark for iii(sns dåligt)aar skot en kast minus quit Skotteb 200 (1465-66). x(1 1 1 ) kast gambla örtoger STb 1: 295 ( 1481) . - vid räkning av järn. jtem haffwa wij opburit v jerem ok ij kasth, som the stene ware vti Skoteb 379 (1462-63, Kämn). - Jfr ovan-, sten-kast."],"f":[]},{"a":"kast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kast, kastande. \" eth kast kastade han medh en sten \" BSH 5: 147 ( 1507) . kastning, stöt. thz (skeppet) kom i maangh kasth saa ath bandith aff eena twnna brasth RK 3: 255 . ","2) tärningskast. them faller fast sees j hwart kast MD 395 . - bildl. pröva kast, göra försök. the pröffua mz honum all kasth RK 3: 2960 . ib 2525 . \" han pröffuar all sin kasth (uppbjuder alla sina krafter) \" ib 1635 . ib 2776 . tha tw hadhe pröffuadh thz kasth (inlåtit dig i det företaget, företagit dig detta) ib 191 . \" huar sin kasth pröffuer (försöker sin lycka, får stå sitt kast) \" ib 3044 .","3) skalkstycke. \" the fore mz liisth och ondh kasth \" RK 3: 1617 . ","4) kast, antal af fyra. vid räkning af sill. vt parrochiani . . . jn myklaby xv kasth . . . jn myreby VII kast . . . jn myklaby VII kast . . . jn sandby VIII kasth . . . in gresgardh XV kast de quolibet reti cum alecia cepernit soluere teneantur SD 5: 620 (1346, diplom från Öland; gammal afskr.). - vid räkning af !SYNS_DÅLIGT? (fr Mnt. worp). vtaff tesse for:ne march wägnä skal han skrodha trätige firä kasth, en penningh mynnä HSH 19: 12 ( 1480) . vppa thenna wägna march skal han skrodhe femtigi och try kast ib. \" ib 14 ( 1497). - Jfr blidho-, fore-, guls-, ivir-, kapo-, koto-, sten-, vaþa-kast. \""],"f":[]},{"a":"kasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) kasta, uppkasta (i en hög el. dyl.). funno the thär gamul rör oc skäl kastad Uppl Lagmansdomb 16 ( 1490) . laath kasta teel lleer hvad som fattades i höstas Brasks Cal 266. ib 271 . 2) kasta, slunga. jacio . . . kasta GU C 20 (hand. 2) s. (syns dåligt)3. med dat. el. i dess ställe ack. betecknande den el. det som kastas. han wille kasta warom gulbal swa fast a borghamwren at . . . Prosadikter (Karl M) 3261 . swor jenis . . . ath han eeke kastae eldler slog olaff skomakare drengin STb 1: 56 (1476). twa wnge drrengä togo the bort met them och mörde, kastandes j syön STb 4: 262 ( 1512) . när tw kastar falkan aff handenne PMSk 285. - pass. thxz om sädhis timan takas twnge kärffwa, thz bör försth sädhinne wäl kastadha (bee jacto semine) SpV 406, en del aff thässo qwekeselffweno kastadher pa x dela kopar . . . wändhe thät j selff PMSkr 383 . med innehålsobjekt. jughemar skoare warth aff sakth xij mark foe et stenkasth han kastadhe i ärwastha gardh ATb 1: 12 (§453). 3) kasta (tärning, lott el. dyl.). - med prep. mädh. lkastade wi om kort medh en terning Arfstv 55 (b. av 1470-t.). 11) framlägga, erlägga. effther . . . jnghen sith wadh her j mot kastha wille FM 4: 347 (1470=. 15) kasta, gia från sig. än nokor kastar watn aff sik vp a g[il]dis weggenä SvGst 67 . \" tha bliffwer thät !UDDA_TECKEN? järn) stadogasth, oc ey kastar sin lith \" PMSkr 385 . 16) bortkasta, lbortlägga, övergiva. lhan ville lata kasta syna tiltaal och skyllinga som han til migh hade pa scriffter Arfvst 69 (1474-75). ","2) kata upp, kräkas. SkrtUppb 197 . \" hwarth tet sin hon tok gudz likama tha kastadhe hon tet op, ok kunne han ey behalla \" MP 5: 99 . 4) slå upp, leta rätt på (ställe i bok el. dyl.). sidhan !UDDA_TECKEN? sedan man sett efter i registret) kases wp captulum j thesso förscriffno book, oc ther ransake PMSkr 495 . - Jfr upkasta. "],"f":["kasta sik , 1) kasta sig, störta sig. for eth ömth, oc flath ordh kasta sik genstan j otholamodh, oc wredhe Mecht 326 . ","kasta fore , förebrå. beskylla. med dat. och ack. jste oblicit sibi furtum thenne kaster honom tywffri faare GU C 20 (hand 2) s. 3. STb 5: 134 ( 1516) . ","*kasta in , kasta el. slunga in. bildl. huilke äre the forredera edher tilscriffuit haffue, ath j matte nempne thöm j mampn ok ey kasta swa jn vtj hopen til oss alle STb 4: 131 ( 1506) . ","kasta nidher , 3) nedkasta, nedslå, störta. lhon !UDDA_TECKEN?världe) häffer lop och hon kaster nidher hwem hon wil Thomas Varningsbref 4 ( 1436) . - Jfr nidher kasta. ","*kasta sik saman , slå sig samman, sammansluta sig. torsdags om natt hafde kastat sig samman eth partii aff arby sogn oc gjorde hemsökning HSH 14: 88 (1526, Brask) . ","kasta um , ","plötsligt )","kasta sik um , (plötsligt) v'nd sig om. llifernes . . . kastadhe sik om oc hiog hoffweidhit aff enom hetugha Prpsadiker (Karl M) 275. ","kasta umkring , ","*kasta sik umkring , ","plötsligt )","kasta up , 1) kast upp, kasta i höjden. sa stor larins opp ok kastde opp sina kapo ATb 1: 82 ( 1458) . - bildl. för än man wisthe ordh aff skulle man formoghe sik xx eller xxx tusendh böndher til ath kaastha vp en engibricht riket offwer halsen HSH 18: 29 ( 1495) . - i fråga om skriftlig framställning. (hastigt) skriva ut. el. formulera. tha loth iag kasta en scrifft vp ludandis at . . . Arfstv. 70 (1474-75). ","kasta ut , 1) kasta ut. lPMSkr 28, 30. - stöta ut el. lifrån sig när falken kasar wth mathen gönom nasbwrorna PMSkr 280 . 21) utdriva, fördria. vnumquodque bonum non pelitur ante duonum eth goth kastar ey thz andra vth GU C 20 s. 204 . - Jfr utkasta. - Jfr bort-, fore-, fram-, genom-, hopa-, i gen-, in-, ivir-, mote-, pa-, saman-, til-, um kul-kasta."]},{"a":"kasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. kasta i hög? ","1) kasta, uppkasta, genom kastning åstadkomma (en hög). kastadho storan stena högh vpa thera hälgha likama Bil 850 . ","2) kasta, slunga. \" med dat. el. i dess ställe ack. betecknande det föremål som kastas. nu skiutär man spiuti. ällr kastär stene iwir hus !SYNS_DÅLIGT? M 4. the skulu ok sik wänia skapt skiuta ok sten kasta \" KS 53 (136, 58) . castadho stena Gr 307 . \" kastadhe han sin wand fore pharao koning \" MB 1: 293 . \" hwa som kastar bwlyxe at varom herra han kastar nydhio i geen \" GO 416 . \" lät kasta iudham j diupastan thörran brun \" Bil 87 ; jfr 8. þa castaþo män stora linor vm afguþa stok Bu 207 . - pass. þät (hufvudet) var kastat diup i en dal Bu 129 . - med föremålet som kastas underförstådt. han grep handom likbarenna ok vilde viþ iorþ casta Bu 15 . - kasta på, utsätta för kastning. med dat. betecknande det föremål som kastas och ack. för att beteckna den på hvilken man kastar. pass. stenum kastadher Bil 123 . samt med prep. mäþ och följande subst. för att beteckna det som kastas. han kaste hona mz första stenenom Bo 159 . ib 182 . ST 131 . MD 37 . RK 1: (sfgn.) s. 181. - med ack. betecknande den på hvilken man kastar. vändom atar at casta (d. v. s. stena) rätuisan man Bu 198 . - med ack. uttryckande det inre objektet samt med prep. mäþ och följ. subst. för att beteckna det som kastas. eth kast kastade ham medh en sten BSH 5: 147 ( 1507) . - med prep. mäþ och följ. subst. för att beteckna redskapet med hvars tillhjälp man kastar. han kan ekke finne på laget at kasta medh henne (blidan) BSH 5: 147 ( 1507) .","3) kasta (tärning, lott el. dyl.). terning kast offuer taffwellbord RK 3: (sista forts.) 5284 . \" j dublara husom hulke som thry öghon kasta a enne tärning (in domo taxillatorun, qui tres punctos super unum taxillum jaciunt) \" Bir 3: 26 . \" dws oc aas them kaster hon mäst \" MD 395 . kastadhe han loth Lg 3: 371 . \" at the skuldo kasta lutij uppa thera gudha, til thäs at the matto fa vita huru thom thäktis \" Ansg 229 . ib 223 . ","4) kasta ivir sik, kasta öfver sig, i hast taga på sig. petrus var nakin ok kastadhe ginstan owir sik kiurtilin Bo 240 .","5) kasta, sätta i rörelse (ngn af kroppens lemmar). rördhe oc kastdho hwffudhet Su 74 . - kasta händer a el. ivir, taga fatt på, gripa (ordagrann öfversättning af Lat. injicere manus). kastadho händär a them (injecerunt in eos manus) KL 137 . MP 2: 11 . kastadhe händir ouir aposlanä (injecerunt manus in apostolos) KL 140 . ","6) kasta, rikta. \" wm idher öghon kastas a nakon man fästis wppa engom \" Bir 5: 7.","7) kasta, lägga, låta komma el. utbryta. gudh kastade plagho oppa them JP 124 . \" kasta tina wrede uppa thz landzskap som inthe kalla oppa tik \" ib 163, hanom thykte som gudh kastadhe en storan räddhuga uppa alla hans oviner (erat in omnibus contumacibus terror divintius illatus) Ansg 251 . ","8) kasta, med våld !SYNS_DÅLIGT? lät han gripä sanctum petrum ok kastä !SYNS_DÅLIGT? KL 154 . - störta, bortdrifva. som thik kastade aff himerike KL 16 . \" kastdhe gudh fadhrin aff presta ämbite \" ST 381 . ","9) störta, bringa, förmå (till). hafdho han i synd kastat KL 210 . 10) bringa (under någons välde). med prep. undir. at kasta vnder (underkasta el. underlägga) han all riken MB 1: 22 . 11) framlägga, erlägga. hwilka penninga tha genistä thaldis oc kastis (för kastadhis; soluit adque tradidit) vti mynä närwara SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). han kastade sitt wadh emoott nempnden BtFH 1: 3 ( 1481, nyare afskr.) . olef bödz . . . att han skulle kasta sitt wadh mooth thenne tijo synemän förre än the sworo och han wilde ey ib 5 (1467, nyare afskr.). ib 11 (1484, nyare afskr.) . o. s. v. FH 5: 87 ( 1482) . 12) framkasta, anföra. kastadho (obijcientes) margh hardh käro maal mot hanom KL 171 . 13) kasta undir öghonen, förebrå. kastadhe honom wndher öghonen säffika thz han giort haffde Lg 3: 389 . 14) kasta från sig. han castaþe suärþe Bu 511 . 15) kasta, gifva från sig. kastha siith watn LB 7: 171 . SGG 130 . - kasta, framföda (genom förtidig börd). wardher henne (mjödörtens) blomsither ffangith qunno ath döma til. ther mz barn är tha kastar hon barnith LB 2: 42 . lwktar kona aa henne (mjödörtens) blomster som hafwande er, hon kastar döth barn ib 7: 45 . 16) bortkasta, bortlägga, övergifva. med dat. el. stundom ack. hon kastadhe wärldz klädhum Bil 109 . kastade biscops klädum ib 690 . \" thz hände at een brodhir kastadhe kapponne oc lop bort aff ordine \" ST 385 . kastadhe kappana Di 296 . \" ilth är kynom kasta \" GO 373, 388 . at kasta fädhernis sidhum Bil 453 . \" castaþo þe cristno \" Bu 199 . trone kasta Bil 1020 . Su 149, 150 . trona kasta RK 1: (LRK) s. 224 . PK 233 . MB 2: 297 . 17) uppkasta upprifva. skullo the bro kasta RK 1: 2284 . ib 2923, 2: 2504, 5925. ","1) kasta sig, störta sig. at thu ey kasta tik i otwlimodh Su 149 .","2) kasta sig, vända sig. strax katadhe sigh wädhret (contrarius ventus venit) Lg 3: 373 . ","3) vädja. \" the kastade sigh medh tirmola boar moott eena heredz syhn och vnder een landzsyhn \" BtFH 1: 107 (1468, nyare afskr.) . ","1) bortkasta. \" kaste bort inälffwin \" LB 1: 96 . \" aff thy thrä. som bort war kastat \" Bil 87 . kastin ey bort äwärdhelika krono ib 476 . ","2) bortkasta, upprycka, upprifva. the kastade bortt the 2 gamble råår och flytede opå annan rwm BtFH 1: 17 ( 1500, nyare afskr.) . ib 31 (1466, nyare afskr.) . ","3) fördrifva, utdrifva. kastadho hona bort aff barna fädherne Bil 804 . \" casta bort thänista qwinnonna \" MB 1: 197 . - Jfr bort kasta. ","1) kasta ned. kastade henne !UDDA_TECKEN?: klobbona) badhä opp och nidh Va 28 . ","2) kasta till marken, bortkasta. the kasta nu nidh thänna spadhan Bir 3: 89. ","3) nedkasta, nedslå. \" casta niþar hans märke \" Bu 206 . - Jfr niþer kasta.","1) kasta upp, kasta i höjden. kastadho muld wp i wädhrit KL 167 . \" kastade henne !UDDA_TECKEN?: klobbona) badhä opp och nidh \" Va 28 . \" þär een grop rensaþes. kastaþes vp houþet sancti pauli \" Bu 129 . ","2) kasta upp, kräkas. än man kasta gerna vp aff math LB 5: 80 . ","3) kasta upp, upprifva, upprycka. kastadho vp hans quärna damp VAH 24: 320 ( 1422) . the som kastade vp the gamble råår och giorde nyie råår BtFH 1: 75 ( 1467, nyare afskr.) . - Jfr up kasta. ","1) kasta ut. kastin wt nätit Bo 240 . \" vildo eigh þola þem (benen) i sino lande. vtan lagþo i blykisto. ok kastaþ vt i haf \" Bu 210 . ","2) utdrifva, fördrifva, störta. kastadhis mz vald vt aff paua döme Bil 768 . ib 769 . kastahdis wt fra mannom oc waldom MB 1: 17 . - Jfr utkasta. - Jfr for-, in-, ivir-, mote-, ordh-, saman-, sunder-, umkul-, undir-kasta."],"f":["-aþer )","kasta sik , ","kasta af , ","kasta ater , kasta tillbaka, förkasta. huat naþom þe castaþo atar Bu 154 . - bortkasta, förkasta, öfvergifva. sidhan kastadho göta atir cristindom Bil 738 . - Jfr ater kasta. kasta bort, ","kasta fore , ","kasta fram , kasta fram. mästarene kastadho sina wänder fram MB 1: 293 . Jfr fram kasta. ","kasta i gen , ","kasta niþer , ","kasta um , ","kasta umkring , ","kasta up , ","kasta upa , pålägga, hemsöka med. somliga haffwer gudh kastad kranedom oppaa BSH 5: 109 ( 1506) . ","kasta ut , "]},{"a":"kastale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kastel 1. Iv (Cod. B) 3602 . Jfr forkastale samt kastel, kastelle."],"f":["kastalä )"]},{"a":"kastalen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kastiliansk häst. hans örs var röt rät som eet blodh en kastalen räth öffrit godh Fr (Cod. B D E F) 108 ."],"f":[]},{"a":"kastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr um-, up-kastan."],"f":[]},{"a":"kastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bort-, fore-, frm-kastan."],"f":[]},{"a":"kastanee nut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib] kastanj, frukt av (äkta) kastanjträd. PMSkr. 333."],"f":["nyter ) , ","castanee"]},{"a":"kastare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr trokastare."],"f":[]},{"a":"kastel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kastell, borg, slott. war forman for ett torn ok castel Bil 314 . een kastel ther var badhe högh ok stark Iv 2802 . ib 2803, 4767 . Di 94 . ","2) by. gangin til thz castel (castellum) som fore idhir är MP 1: 3 . \" ihesus gik in ij kastelit \" Bo 143 . - Jfr kastele, kastelle."],"f":["kasteel . ","kastelit Bo 143 . ","kastellit Di 94 ), "]},{"a":"kastelle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kastel 1. een riddare . . . ij een kaställa (Cod. B eth kastalä) la Iv 3602 . ij thänna kastella ib 4217 . xv kastalla Di 185 . Jfr kastale, kastel."],"f":["kaställe . ","kastalle )"]},{"a":"kaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvast. \" stänk the askona . . . mz wathn mz enom kaasth \" PM 57 . - blomknippa? tagha costa aff rutha oc aff komiin oc thz hwitha aff äghit oc tömpra saman LB 5: 77 . - Jfr qvaster."],"f":["kaasther . ","coster . ","-ar )"]},{"a":"kaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvast. Artikeln Sdw 1. 650 utgår. Jfr koster."],"f":[]},{"a":"kaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög (af lik). aff hednom mannom mangen kast war ther saman dragen ok brender RK 1: 325 . \" wa drogh man saman them ther i kast \" ib 2964 . Jfr löf-, viþa-kaster."],"f":[]},{"a":"kaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög. - vedhög, vedstapel. laat hugga thin aars ved första barfrost . . . oc lägh i kaast Brasks Cal 272 . - Jfr vidha kaster."],"f":["kasaster )"]},{"a":"kastidoniensten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" == kastidoniussten. FMu 4: 341 (1470, avskr.)."],"f":[]},{"a":"kastidoniussten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bort-, fore-, nidher-, up-, ut-kastilse."],"f":[]},{"a":"kastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fore-, nidher-, um-, utkastilse."],"f":[]},{"a":"kastlaþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kastläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kastande, utkastande. !SYNS_DÅLIGT? 118."],"f":["-igh )"]},{"a":"kastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ra-, ut-kastning."],"f":[]},{"a":"kastöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kantyxa, yxa använd ss kastvapen STb 2: 5 ( 1488) . \" saa longth som man kan kast meth ena kastygxsse \" VKJ 116 ."],"f":["-yx . ","-ygx )"]},{"a":"kasul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kasula, mässhake. Jfr Branting, Textil skrud 93. (casula lithit hus ok kaswl messo hakul GU C 20 s. 84 . planeta casull ib s. 454 ."],"f":["casull )"]},{"a":"katarinamässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Katariamässa, den 25 nvember. millan martins mässo ok kadrina mässo ATb 1: 143 ( 1461) ."],"f":["kadrina- )"]},{"a":"kater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) yster, uppsluppen. \" juenilis . . . barna lättogher kaather darotther \" GU C 20 (hand 2) s. 53. 2) glad, lustig, munter . . . ath thätta gästabodhith . . . som är ymmerikis glädi oc äro magh väl sighins ok kallas stort . . . ok thär mädh rikt ok kath MP 4: 96 . ss tillnamn. laurens kaath laciuus (änderat till lasciuus) in latino HLG 1: 70 (1465).","3) självsvådlig, okunnig. . . . hwaris twa kotha prestä liggendis j sengena lasso theres natsangh mz gab ok löghe SvKyrkobr 220 (Lucid B). 5) utsvävande, lättsinnig. en man . . . war lös oc kater til sit liiff SvKyrkobr 71 . SpV 319 . 6) (alltför) frodig, kraftig. lJfr SAOB K: 3593. jtem skal thw oc aff hugga the quistana som vaxa paa stubbenom som impar är vdj oc swa aff limpane vm hoon kasth warder Sex ekon tr 265 ."],"f":["kaathe . ","kother . ","kaadher GU C 20 (hand 2) s. 65 (daniserande)),"]},{"a":"kater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) yster, uppsluppen. \" han rende catum heste \" Bil 375 . KL 276 . kaastom getom Bir 2: 149 . \" kötit vardhir stundom oskällica kaat ib 275. kaath röst \" Su 74 . ","2) glad, lustig, munter. at eigh sculu saloghe van hopa ok eigh säle ok cate trösta sik Bu 489 . \" the varo badhe gladhi oc kate \" Fl 53 . ib 68 . Fr 1055, 2514 . Iv 1967, 2837, 4209 . RK 2: 192, 3930, 5462 . Di 130, 131, 174, 203, 223 . \" the gingo til bordh ok giordho them kata \" Fr 376 . Al 8193 . RK 1: (sfgn) s. 186 . - med gen. thäs wardh iak badhe riker oc kater (gen. utan tvifvel framkallad af kater) Al 8424 . ","3) själfvsvåldig, okynnig. \" j geen tränghia skolandis thera käthe, oc lusta som kathe äru (petulantiam lasdiventium) \" Bir 4: 63. en ware the pa husit kate oc foro offuan wt oc jn mz sina bate RK 2: 6062 . ","4) yppig, veklig, vällustig. kastet (delicatus) man oc kräslika op födder MB 1: 430 . Bil 463 . om iak maa äldher törst at sighia, en widher oc kather älskare äst thu Su 88 . ","5) utsträfvande, lättsinnig. \" manga kata quiano . . . danzadho mz skörom latom \" KL 101 . \" sköra oc kata mwnnor \" Su 128 . kata qwinnor oc danzserskor ib. - Jfr ful-, of-kater."],"f":["kaater . ","kaather . ","koth Di 233 . ","kaat Bir 2: 275 ),"]},{"a":"kathet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ysterhet. vngdomsens käthe eller kootheet J Buddes i 164."],"f":["kootheet )"]},{"a":"katiza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["katsa. Se Sdw 2: 1248 och jfr. I. Modéer, Namn- och ordeografiska styudie 176, 179, Dens., Den nord. ryssjans ursprung o. ålder 152. PMSkr 364 .Arnell Brask BiI 16. catissan med iij band aff linför Brasks Cal 264 . "],"f":["catissa . ","-or . Se Sdw 2: 1248),","*katiza rum","kattisse- FMU 5: 374 (1492, (avskr.)), . plas för en katsa. the agä rethelicat alt thet fiske vathen, vasse, katzia rwm ok alt thet the kunnpo sik met fiskeri til godhä bruca FMU 4: 255 ( 1466) .","*katiz vidher","chatisse- )","katizo stadher? (kattzissor-), "]},{"a":"katiza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["katissa, katsa, i ett vattendrag anbragt och för fångande af fisk afsedd byggnad af spjälväggar, så anordnad att fisken på ömse sidor af en från land utgående sprötgård (landgård) lockas in i själfva byggnaden ur hvilken han derefter svårligen kan komma ut. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 212. gifwer jak oc wnner for:do clostre allan myn booskap ok jngedöme, badhe met fää ok sädh wppa aakrenom staar, katidzor, ok annat hwat thet hälzt kan wara FH 2: 138 ( 1442) . Jfr katize, katse."],"f":["katidza )"]},{"a":"katize","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = katiza. drogho the oc noth in i wikenne i blandh thera kattizzar mothe clostersens wilia FH 4: 15 ( 1451) ."],"f":["kattizze )"]},{"a":"katlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vekligt, vällustigt. \" mit köt är jlla oc kaatlica opföt \" Bir 3: 330. kaatlika oc kräselika liffwandis Su 129 ."],"f":["kaatlica )"]},{"a":"katse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lm. Se Sdw 2: 1248 och I. Modéer, Småländska skärgsnamn 178."],"f":[]},{"a":"katse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kasse, flyttbart säckformigt fiskredskap bundet af garn, bast el. vidjor och försedt med öppningar genom hvilka fisken kommer in men icke kan komma ut? the haffde sätth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fiske vatne BtFH 1: 132 ( 1506) . Jfr katiza, katize."],"f":["katze )"]},{"a":"katskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kattskinn. \" LB 2: 11, 3: 33. \""],"f":[]},{"a":"katta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) katta. - ss (del av) tillnamn. gertrdh hwia kattan SSkb 208 (1506-08). - pl. katter. kattor haffwa hwassa klöör SvKyrkobr 26 . ob- GI C 20 s- 87. PMSkr 13 . 2) ett slags fisk? Jfr katto hovudh 2. ","2) huvud at ett slag fisk (havskatt?). radiam är en swarther sten . . . somme seya ath han finnes j kattohoffdom som ganga j haffweno (in capite attis maris) PMSkr 488 . "],"f":["*katto hovudh","-hoffwudh )","*katto kiöt","-kött )"]},{"a":"katta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["katta. MD (S) 233 . Lg 1033 . - pl. katter. hunda kattor oc rottor ST 388 . \" tha ärw hans kattor flagna \" MD (S) 221 . - Jfr kätta."],"f":[]},{"a":"katter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["katt. \" tha fingo the quinnonar [se] när sik en swarthan kat \" MP 4: 204 . Jfr läkatter. "],"f":["*katta hiärne","-hierne )","*katta skalle , "]},{"a":"katter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["katt. \" hwat är mindra wärt j huseno än hundin älla kattin \" Bir 1: 141. hundin skal thiäna herran ok katthin frwnne GO 111 . \" gamal kather lapar ok miölk \" ib 469 . taki . . . en vng kat LB 1: 96 . \" then som haffwer katta fagra \" MD (S) 221 . Al 9680, 9683, 9695 . RK 1: (Albr) s. 212 . LfK 141 . Jfr lä-, skogs-katter. -katta oster,"],"f":["kather GO 469 . ","kath ib 724 . ","-ar katta Al 9680, 9683, 9695 ; MD (S) 221 . ","-ir: katte RK 1: (Albr) s. 212 (i rimslut)), ","katta skarn , "]},{"a":"kattoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kattost, malva Lin. \" malua vel valua katthost \" LB 7: 142 . ib 2: 38 . taka . . . katost ib 1: 97 . ib 7: 5, 321 . \" stampe kath osth mz olyo \" ib 2: 38 . taka kaal aff kath oosth ib 32 . \" malua kattosta sudne som kall oc ätne \" ib 5: 81 . Jfr katta oster. "],"f":["katoster . ","kathosther: -osth LB 2: 38 . ","kath osther . ","kath oosther )","kattosta frö","katostha- )","kattosta gräs","kattosta gres . katthosta gress. katosta gres),","kattosta rot","kat osta- )"]},{"a":"katughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr lönkatughet."],"f":[]},{"a":"kausa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , kåsa, ett slags dryckeskärl. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XIII c. 35. ib c. 38."],"f":["kosa )"]},{"a":"kausa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags dryckeskärl utan lock och utan fot. gifuer iak graa brödrom j vibort ena kawsa aff silff FH 6: 21 ( 1449) . gifuer iak . . . en kausa beslagna med silff ib 38 ( 1453). Jfr silfkausa."],"f":["kawsa )"]},{"a":"kaver","b":[],"c":"","d":"","e":[" huad ther offuer löper thet skal koma j the lawer (för gawer el. gawor?) som myn husfrv skal lota göra ffore myn fatiga siäl FH 6: 69 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"kaves","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags fartyg. the (Ryssarne) haffua forsamnath offuer xx och cm lydugior sneckior strwa jacther och kaweser at draga in mot thette rikit FH 6: 369 ( 1495, gammal afskr.) . Jfr det af Rosenborg, Bidrag till jordbeskattningens historia i Finland under medlet af sextonde seklet s. 91 omtalade kaffues korn, en afgift af korn som från hvarje fjärding i Savolaks hvart tredje år utgick för underhåll af slottets färjbåtar."],"f":["kaweser ) , "]},{"a":"kaxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hunda kaxe."],"f":[]},{"a":"kaþal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg, rep. \" casta caþal vm hals iacobi \" Bu 165 . \" romanus want honum brödh j kadals ända \" Bil 694 ."],"f":[]},{"a":"keikola boar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" inbyggare i Keikola. FH 5: 131 ( 1489) ."],"f":["keykola- )"]},{"a":"kennika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kännika."],"f":[]},{"a":"kerna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kirna."],"f":[]},{"a":"kertis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kirtis."],"f":[]},{"a":"kerva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kärva."],"f":[]},{"a":"kesa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) välja, utvälja, utkora, use. med ack. ATb 1: 367 ( 1472) . FMU 1: 332 ( 1381) . \" tha keistä the . . . hedhrilikin man äurke äurkess DalHembT 3: 71 (1400). Stb 5: 134 (1516). - pass. -. . ath ware och bliffue . . . kong hans, och hans nades epterkomara, kesta och samtyckta konunga j suerige, aldelis hörige och lydege STb 3: 344 (1498). - med två ack. pass. erick jonsson, huilken som olderman kester war i helge graffs gille \" SJ 2: 178 ( 1490) . - med prpe. til. samme tiid kestes michel niclisson och hans burmestare till höffuismen för folket, soml til stäket skulle STb 5: 129 (1516). - Jfr til-, ut-kesa."],"f":["keesa . ","keisa: -tä DalHembT 3: 71 (1400). impf. -te part. pret. -ter. Se Sdw 2: 1248),"]},{"a":"kesa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pröfva, anse. keste tha fore thz besta RK 2: 905 . - pröfva lämpligt, besluta. hans wenner th monde thz kessa loffua honum tiil stiernabergh eena reesa RK 3: 3472 . ","2) välja, utvälja, utkora, utse. med dat. och ack. at kesa kroppenom forgylta graffwa Al 6669 . \" kesa thöm een olderman \" SO 95 . - med ack. ij kesin thz idher synis bäzst Al 4855 . ib 6532 . \" hafuom wi keest warn lägherstadh i forscreffna klostre \" SD NS 1: 570 ( 1406) . RK 3: (sista forts.) 5785 . MD 491 . \" widh sama rwmet som for:de systror oc brödher . . . keesa therra closterstadh \" FH 1: 17 ( 1444, nyare afskr.) . \" badh han fornempde laurenz kesa oc wälia en deel af thässa twa, tha keste fornempde lauerenz stenhusit owan til \" SJ 103 ( 1439) . keys eeth thrä ST 355 . RK 2: 1782 . \" keysen en aff thenne wägänä \" Va 39 . \" j skulen engin man keysä för än han haffuer nokon mandom giorth \" ib 16 . kess thu sielffuer hwilka (näml. män) thu wil RK 2: 5613 . ib 1820, 7377. the hade hanom kest !SYNS_DÅLIGT? thz sinne af staa for rikit ib 7399 . \" kesa hwem oss lysthe ath slass mz \" Di 251 . \" the skuldo kesa hwar thera upa sina sihdo twa män \" SJ 36 ( 1426) twa gillisväriende välia ok kesa SEG 113 . \" een nyian höffuisman keesa \" RK 3: 1882 . ib 1904 . SO 10, 106 . MD (S) 215 . \" kesthe the ok korade VI friborne men ok VI bönder aff sama lagsagw som vpnemde ok ladhe i walet tesse epterscreffne III gode men \" FH 7: 70 ( 1506) . war . . . kesther j sins brodhers stadh MB 2: 266 .med prep. upa el. pa. keesa pa finlanda RK 2: 6662 . \" jac wil tik ffaa hwem tu sielffuer kesar vppa \" ib 5603 . kest pa them ib 7411 . - med två ack. the keste hans söner bade eric konung offuer suerige hakon offuer norges ryke RK 1: (sfgn) s. 178 . - med ack. och prep. til el. for med följ. subst. the keste tha til höffitzman engelbrecht engelbrechtis son RK 2: 800 . ib 3740 . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). SO 144 . haffue . . . keesth, koredh ok hylledh . . . her swanthe nielsson . . . ffor herre ok höffuetzman offuer alt swerigis rike FM 162 ( 1504) . ib 163 . \" wart kestir til högxste prest \" MB 2: 273 . \" huilken brodher til werkmestare keester wardher \" SO 68 . ib 22, 186, 194, 204 . kesadis hans lange til olderman BGG 299 . \" kesadis clawis buman for olderman \" ib. \" tha han sither a bänke i then stadh han är til keester (der han är genom val- berättigad att sitta?) \" SO 66 . - Jfr til-, ut-kesa, äfvensom kiusa, kora."],"f":["keesa . ","keisa: -te MD 491 . ","keysa . ","kesar RK 2: 5603 . ","kees Al 6532 kess RK 2: 5613 . ","keys ST 355 ),"]},{"a":"kesar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkejsare. lP 4: 259. Jfr kesare."],"f":["keyser )"]},{"a":"kesar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kejsare. \" kesar hinrich \" Bu 419 . kesar otte Fr 3202 . darius keysar Al 3497 . \" bliiff en keysar riik ok bald \" ib 3524 . \" war ther keyser \" Iv 11 . mz keysarins lofwi Bil 123 . Jfr kesare. "],"f":["keysar . ","keyser )","kesars klädhe","keysars- )","kesars krona","keysars- )","kesars rike","keysars- )","kesar säte","keysars- )","kesars vald","keysars- )"]},{"a":"kesare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" matis kesere Stock Skb 17 (1516-17). lib 56 (1517-18), 174 (1521-22). birgitta keysarens \" ib s203 (1522-23). "],"f":["kesere . ","keysare . ","käysare )","kesara döme , . 2) kejsardöme kejsarrike. PMBref 335 ( 1519) . ","*kesara gava , ","kesara lagh , n. pl. L. kejsarlag, romersk rätt. jak är biscop oc doctor j theologia , oc j kesara oc kyrkio laghom JMPs 395. ib 505 . ","*kesara lags mästare , "]},{"a":"kesare","b":[],"c":"","d":"","e":["1) kejsarvälde, regering ss kejsare, kejsarvärdighet. satte j ban fredhrik ok aff keysara döme Bil 828 . \" sidharsta at hans keysaradöm (för -dömes) \" ib 299 . Bir 3: 455.","2) kejsardöme, kejsarvälde, kejsarrike. foresat romara kesara döme Gr 282 . ib 321. Lg 45 ."],"f":["keysare )","kesara domber","keysare- )","kesara döme","kesare- Lg 45 . keysara-),","kesar gardher","käsara- )","kesara krona","keysare )","kesara lagh","kiäsärä- L.),","kesara rätter , ","kesara säte , ","kesara välde , "]},{"a":"kesarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) kejsarinna, härskarinna. jmperatrix käyserinna GU C 20 (hand s2) s. 14. om jungfru Maria, jomfru maria h(i)merikis drotningh wärlhena ffru oc kesarinna offwr helu ite SvB 236 (omkr. 1500). ib 332 (omkr. 1520). - om \"den sanna tron\". o san tro storth är tith loff, thu ästh the hälga kyrkios keserinna JMPs 295."],"f":["keser- . ","-kesär- . ","käyser- )"]},{"a":"kesarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kejsarinna, en kejsares hustru. raþegund kesarinna Bu 419 . Bil 768 . ","2) kejsarinna, herskarinna. \" om Jungfru Maria. til höxsto keysärinna kronadhe \" Bir 2: 267 . \" keysrinna owir alla drotninga \" ib 3: 316 . maria hymmerikis keisarinna Md 63. mariä keisarinna f hym merik ib 68 ."],"f":["keisarinna . ","keysarinna Bil 768 . ","keysärina . ","keyserinna )","kesarinno döme , "]},{"a":"kesarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kejserlig. SvKyrkobr 227-228 (LucidB). thet skedde syällan ath then kesilike stadin rom, war j frydi MP 5: 75 . \" om otalica wärlder waro ffwlla mädh dyrasta keeserlica rätther oc dyra drykkia JMPs 34. - om Guds rike, dn heliga trefaldigheten, Kristus o. s. lv. saa hon äronna konwngh khesum, j sdino käarligx wahz säthe Mecht. 53. \" ib 270 . ihesus thän käysarlika jwnkaen ib 338 . jak andhuardha mik i thins !UDDA_TECKEN?: faderns, sonens och den helige andes) keyserlika waldz händir SvB 25 (sl av 1400-t. j hymerike aw try keeserliken rike JMPs 45. ib 55 ."],"f":["käsar- . ","keser- . ","keysar- . ","käysar- . ","keyser- . -likin -liken. -ligin. kesiliker: -like MP 5: 75 ),"]},{"a":"kesarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kejserlig, kejsare tillkommande el. tillhörande, från kejsare utgående. görin kesara kesarlekan rät ok guþi guþlecan Bu 507 . \" hauar þin broþer takit uiþ kesarleco buþi \" ib 529 . thänk thz . . . keysarlica valdit vordhit man Bo 196 . Bir 3: 453, 455. mz eno keysarliko läte Al 3830 . \" sitiande j höghxsto kesarlico säte \" Bir 3: 343. Su 94 . \" thz kserlika palatz \" Su 136 . ib 88. MB 2: 218 ."],"f":["kesarleker . ","keserliker: -lika Su 94, 136 . ","keserleker: -leke ib 88 . ","keysarliker . ","keysarlig: -liga MB 2: 218 ), "]},{"a":"kesning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["val. \" \" SO 14 ."],"f":["keesningh )"]},{"a":"kessa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fartyg. en ängelsk kessze BSH 5: 108 ( 1506) ."],"f":["kessze )"]},{"a":"kide","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PMSkr 254 ."],"f":[]},{"a":"kidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kid. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 3833. ryke oc fatigh, hwilke ärin til saman i the hälgho kirkio, som farin i fara huseno, lamben mx kidhiomen SvKyrkobr. 336. swa skulu lamben skilias fran kindhen JMÖ 71 ."],"f":["kiddhen . ","kidhiomen ) , "]},{"a":"kidhlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lungt kid, killing. PMSkr 215, 243 . \" killingana äthes äller säljyes \" ib 244 . "],"f":["kedlingher GU C 20 s. 77 . ","killinger . ","kyllinger )","*kidhlinga kiöt","killinga köth )","kidhlinga skin (killinga-), "]},{"a":"kidhskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kidskinn. \" MB 1: 213. \""],"f":["kidh skinnith MB 1: 213 ),"]},{"a":"kif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . 1) streid, kamp, jntestinu bellum indundiith kiiff scilicet intra muros ciutatis jntestinum G C 20 (hand 2) s. 38. 3) ordväxling, tvist, träta, kiv. jurgium gii kiff oc slagh GU C 20 (hand 2) s 51. 5) oro, bekymmer, olycka? Se Sdw 2: 1249 och jfr R. Pipping Komentar t. Erikskrönikan 704, 600. EK 4331 . - Jfr lagha-, motekif."],"f":["kiff . ","kiiff )"]},{"a":"kif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) strid, kamp. \" jak kiuadhe got kiiff (ertamen) \" KL 207 . \" redde sik til kiiff . . . mote konungenom artabano \" Gr 262 . framgaa the til kiiff ib. \" ib 264. gafwo ther alexandro kiiff (inläto sig i strid med A.) \" Al 1023 . \" iak wil han ärlika winna ij kiiff \" ib 1281 . \" swa wan han them ok thz kiiff ib 1792. \" ib 1305, 1707, 2807, 3077, 3299, 4223, 4513, 5355 o. s. v. RK 1: 4016, 4158, 4331, 2: 4448, 5281, 6596, 6773, 3: 2196, 2346, 3169, 3843 . \" hwar al kifsins makt är \" Bo 108 . \" opuäkte örlögh ok kiiff \" Bir 3: 77. MB 2: 82 . utan kif, utan strid, i ro. hwa them wille til handa gaa ok cristin warda ok doop wntfa honom lotho the gotz ok liiff ok friid at liffua alt !SYNS_DÅLIGT? kiiff RK 1: 146 . \" rädh honom at han skulde far tith han matte liffua vtan kiiff \" ib 282 . ","2) kif, oenighet. \" alle wilia rådha, oc få wl göra, ok engin ret thola, vtan kif ok osemio \" KS 8 (19, 9) . \" koma sik i kif älla delo medh sinom wälbornom mannom \" ib 59 (146, 64) . swa matte förstyras trätta oc kijfwa (i rimslut med bliffwa) RK 2: 1892 . ","3) ordvexling, tvist, träta, kif. Bil 762 . fly all bakmaal, kiff oc trätta Lg 809 . \" thrätta oc kiif \" KL 234 . \" at en thom andra inkte kiff byria \" SO 4 . ä röris kiiff aff thz wärra hiwl (a peiore rota sepe sunt iurgia mota) GO 73 .","4) fientligt förhållande, stämpling? styrer tw ey thetta kiiff vist tha skal thz gälla tit liiff RK 2: 9435 . - Jfr enkif."],"f":["kiiff )","utan kif"]},{"a":"kiffulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af kif. Ber 72 ."],"f":[]},{"a":"kifsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trätgirig, trätlysten. Hel Män 146."],"f":["kiifsamir )"]},{"a":"kikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1249."],"f":[]},{"a":"kikarlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kikskratt, häftigt skratt. äffther then söthma och kikerlath kombir offta badhe wee oc grath PMSkr 120 ."],"f":["kikerlaath )"]},{"a":"kil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vinterkil."],"f":[]},{"a":"kil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr iärnkil."],"f":[]},{"a":"kilta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kiltispänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr: \"tiondeordnigen . . . var (I Finland) olika för olika landsdelar . . . än benämdes den (ɔ: avgiften) tionde, än \"näbbeskatt\" än \"bågapenningar\" och \"kiltispenninar\" Forsell, Hist. 1: 181 (cit. från omkr. 1156). Jfr gildis änninar."],"f":[]},{"a":"kim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söt. \" tak kym som är j smidyo ognenom \" PM L. Jfr ughns kim."],"f":["kym )"]},{"a":"kima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsmutsa me sot, sota ned? per karson knuadhe (not: eller kimadhe) per konung ATb 1: 290 ( 1468) . Jfr knoa."],"f":[]},{"a":"kimba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mioka kimba."],"f":[]},{"a":"kin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kind. \" gena ne kiin kyn \" GU C 20 s. 309 . "],"f":["kiin . ","kyn )","*kinnabakka blok","kynne- )","*kinna bughi (kynneboghi), "]},{"a":"kin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kind. \" sua var hans kindar som þe uaren brenda af tarom \" Bu 100 . \" hänne waxte skiäg a kinnum \" Bil 109 . kinnin blandadhe KL 346 . \" hon aktadhe änkte hwem hänna kin ware thäk vtan til \" Bil 109 . Bo 189 . Bir 1: 31, 68, 4: 11 . GO 673, 686 . RK 1: 626, 2109, 3957 . Iv 4147, 4719 . Fr (Cod. B) 973 . VKR 58 . Su 202 . Di 132 . - käke (på häst)? fori kirtläfnuk skiär vp vnde kinnum, mällum strupen oc adrinä, oc rensä väl vt kirtslänä oc þerä rötir Hästläkedom i AS 137 . "],"f":["kiin GO 673 . ","kinnin KL 346 . pl. kindar Bu 100 . ","kindir Bir 1: 31, 68; GO 686 . ","kinder Iv 4147 . ","kynder RK 1: 626 . ","kyndher Su 202 . ","kiiner Fr (Cod. B) 973 . ","kinnar Di 132 . kinna (i rimslut) Iv 4719 . ","kinnana Bo 189 . ","kynnener VKR 58 . ","kinnonar Bir 4: 11), ","kinna bakke","kynnebake )"]},{"a":"kinbakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käke, käkben, kindben. rwmeth som kallas kinbacka stadhen (locum maxillæ) ib 118 . Jfr kinna bakke."],"f":[]},{"a":"kinben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindben, kind. KTb 152 ( 1437) . torbiörn . . . slo hanom vidh kinbenith mdh eenne öxe ATb 1: 296 ( 1468) . \" han hiwh jöns monson eth blodz sar i kinbenith \" ib 2: 199 ( 1483) . \" om ofridh kommä j mellen riken, tha äre the (ɔ: ridderskapet) the samme som först skole vage kinbenet och liffluet \" HSH 18: 18 ( 1495) . \" tha hötte her sten sin neffue fore her benct smalenningx kynben STb 3: 331 (1497). \""],"f":["kyn- . ","kind- SkrtUppb 242 . kinnSTB 4: 226 (1511). kim- ATb 1: 135 ( 1480) 197 (1464). 2: 199 (1483); STb 5: 169 ( 1517) . kym- STb 1: 320 (1481). -been),"]},{"a":"kinben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindben, kind. ruthnadhe hans kinben Bil 253 . \" pusta han vidh kinbenin \" Bo 181 . \" idkeliga runne honom tararna på kinbenen \" TK 271 . Bir 1: 29, 69, 3: 281 . KL 237, 346 . Gr (Cod. D) 365 . MB 2: 119 . LB 7: 257 . Su 209 . \" skurith aff flykke kynben (demebrando genam de perna) \" GO 234 . ss tillnamn. magnus kinben SD 2: 358 ( 1302) . - Jfr asna kinben."],"f":["kinbeen . ","kiinben: -beneno Bir 3: 281. ","kynben . ","kimben: -benen LB 7: 257 . ","kinbän: -bänit KL 237 . ","kymbän Gr (Cod. D) 365), "]},{"a":"kinbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindben, käke. lechi som tydher kinboghe (maxilla) MB 2: 118 ."],"f":["-boghe )"]},{"a":"kinderdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" viil jach nödig haffus ed[er] jn i bijn i dag for til t[et] är kijnn[er]dagh GPM 2: 294 (1508, i brev från Metta Ivarsdotter, daerat tisdagen näst efter fastlagssöndag (7 mars?)."],"f":[]},{"a":"kinfeter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fet om kinderna. GO 63 ."],"f":[]},{"a":"kinhästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kindpusta. GU C, 20 s. 13."],"f":[]},{"a":"kinhästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kindpusta. LfK 102 ."],"f":[]},{"a":"kinhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindpust, örfil. gaff en kinhäst then sama dräng Al 1054 . SEG 119 . - i ortnamn. vppa kinhästa gatan SJ 185 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"kinhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindpust, örfil. Mecht 64 . qui bibit extremus erit intra verbera primus hwar som drikkir ytersta bekarin han faar första kinbästin GU C 20 s. 246 . STb 5: 113 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"kinlagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindent täckande flik af hufvudbonaden. systrana sculu hafua . . . eet hwit strik medh kinlaghu VKR 11 ."],"f":[]},{"a":"kinninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kind(flk) (hos höns). Jfr SAOB K: 966. githa the ey äthia tha skäris medh enom kniff j kinnigana PMSkr 256 . Jfr undirkinninger."],"f":[]},{"a":"kinpusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kindpusta. kinpustado mik Su 28 . ib 316 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"kinpusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kindpusta. JMPs 458."],"f":["-adhe )"]},{"a":"kinpustan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. pindpustande. SvB 19 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"kinpuster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindpust, örfil. SO 14, 26 . 69."],"f":["kynpusther: -pusth SO 26, 69), "]},{"a":"kinpuster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkindpust, örfil GU C 20 s. 13 . Svb 514 (b. av 1500-t.)."],"f":["-pusth . ","-bwsta ATb 2: 1§58 (1480)), "]},{"a":"kint","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. barn; adlig yngling i en furstes tjenst. \" swa marght eet stolt kint \" Fr 2910 ."],"f":[]},{"a":"kinxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrida, sträcka. med prep. mäþ. thu . . . kinxar mz thin hals LfK 141 ."],"f":[]},{"a":"kiol","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiöl."],"f":[]},{"a":"kiol","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiöl."],"f":[]},{"a":"kiortil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiurtil."],"f":[]},{"a":"kiortil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiurtil."],"f":[]},{"a":"kiot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiöt."],"f":[]},{"a":"kiot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiöt."],"f":[]},{"a":"kiphatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lek hvardvid hatten rycktes af hufvudet. leek hwat thu wilt ok ey kiphat sigher scorwoth man Go 748."],"f":[]},{"a":"kipla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka, gripa, bortföra, hänföra. wart hon opta gripin oc kipt (rapta). swa at hon hörde mangh thing j andelike syn Bir 4: 4. wart hon kipt j ena andelika syn ib 44 . Lg 3: 397 . \" wart jak mykyt rädher oc kipther aff min sinne ib 475. - Jfr upkippa. \""],"f":["-ter )"]},{"a":"kippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knippa, but? Jfr SAOB K. 969. fractillus li kippa GU C 20 s. 288 . Jfr basta kippa."],"f":[]},{"a":"kippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["rycka, gripa, bortföra, hänfra. \" tha schal thet (ɔ: gosdet) ey af konunges fogatte eller af nakrom androm ryckis eller krypes för än thet . . . aghvunnit är \" UrkShist 1: 27 ( 1494) . aff tolko wart paris myket krypther j elgskogens bronnogha Troj 62 . Jfr ukippa samt borkipter."],"f":["-ter )"]},{"a":"kippi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bildkippi."],"f":[]},{"a":"kirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","karlungskirkiu ib 2: 36 ( 1287) . \" aput köpungskyrkiu ib 3: 230 ( 1315). \"","2) kyrka, församling. \" raþa oc styra ierusalem kirkiu \" Bu 194 . \" johannes scriffwir til syw kirkior som äru j asiam \" MB 2: 333 . - till en stiftskyrka hörande församling med utsträckning till underlydande stift, biskopsdöme. kyrknä biscopä SD 5: 568 ( 1346) . \" the kyrkian bremen (Bremensis parrochia) var lydhkirkia undir ärkebiskopsdömith i colne \" Ansg 217 . skulde the kirkian i bremin vara oc blifua undir domkirkiona i hamborgh, oc the kirkionar (diæcess) skuldho aldri offtamer kallas äller vara thva kirkior, utan the skuldo badha blifua en kirkia ib. - kyrka, kyrkan, den kristna kyrkan el. församlingen. lijgge ogiljder badhe firi kirkiu ok konunge (d. v. s. dråparen vare fri från både kyrkligt och borgerligt straff) SD 4: 466 (1335, !SYNS_DÅLIGT? afskr.). haldar kerkian þär af höghtiþ Bu 6 . kirkin (för kirkian) siongir MP 1: 157 . som . . . kirkion siongir ib 243 . ib 247 . kirkian !SYNS_DÅLIGT? swa manga stora godhgärninga Bo 1 . \" kirkionna oc himerikis konungir \" ib. \" girin blomstradhis ok öktis j thynom tima j kirkionne \" Bir 3: 165. var herra giordhe twa koste . . . första i stridhande kirkionne i iordherike annan i sighrande kirkionne j hymerike MP 2: 146 . \" saulus fordarwadhä mykit guz kirkio \" KL 144 . \" hwa som far syndalös aff wärldinne oc the hälghe kirkio \" MB 1: 219 . \" gudz eller the helgha kerkyo bodh \" Gers Frest 20 . - Jfr afgudha-, by-, bya-, dom-, hovudh-, hundaris-, iudha-, konungs-, lands-, lydh-, modhor-, munka-, sokna-, stor-, tolftakirkia.","1) kyrkofrid, den kyrkorna tillkommande rätten att vara fridlysta områden. atir kalla kyrkio frelsins rät them til kyrkio ryma rädde for ilgerningom Bil 657 . ","2) jord hvilken ss tillhörande kyrkan är fri från utskylder till kronan. for the for:da x ortoghlandh iordh war giwit lika mikin iordh gammalt kyrkiofrelse SD NS 2: 145 ( 1409) . ","1) gärdsgård el. mur som omgifver plats kring kyrka el. kyrkogård. reuelacio hwilka sancta birgitta fik wm watzstena kirkiogardh huru han skal mwras oc säthias Bir 4: 86. ","2) kyrkogård, inhägnad plats kring kyrka, begrafningsplats. hulkin som vil vardha riddare skulle framga til kirkiogardhin (canterium ecclesiæ) mz sinom häst oc bonadh Bir 3: 387. skikkis kirkiogardhin innan stora mwren ther han qwämmelikast kan wardha, j hwilkom systrana iordhins ib 4: 105 . ST 142, 266 . han bygdhe thän kirkiu gardh som callas calixti ok manga hälgha martires liggia Bil 389 . - Jfr by-, bya-, dom-kirkiogardher."],"f":["kiirkia . ","kyrkia . ","kyrkkia . ","körkia BYH 1: 170 ( 1363); -ionne SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.); -ona ib. ","kerkia: -an Bu 6 ; ","-yo Gers Frest 20 ; -in (för -iu) SD NS 1: 53 ( 1401) . ","kiurkia L. ","kyrka: -onna Lg 3: 445 . ","kyrkna HSH 16: 5 ( 1369) . ","kyrknä SD 5: 568 ( 1346), ","kirkio bakke","kirkie- . ","kyrkio- )","kirkio balker","kirkyu balker L. ","kirkiu bolkär L. ","kirkebalker )","kirkio bol","kyrkiu- L.),","kirkio bols garþer","kirkiu bols- )","kirkio bonaþer","kirkiu- )","kirkio bro","kirkiu- )","kirkiobrytare","kyrkio- GS 48 ( 1442) . kirkiu kirkiu brytäre L.),","kirkio bygning","kirkiu- L. ","kyrkiu- L. ","kirke bygningh )","kirkio byr","kirkiu- L. ","kyrkio- SD NS 1: 378 ( 1404) . ","kirkiö- BtFH 1: 247 ( 1508) ), ","kirkio drap","kirkiu- )","kirkio drotin","kirkiudroten )","kirkio dyr","kirkiu- L. ","kyrkiu L. ","kirkiodörena KL 312 . kirkia dörena Di 165 . ","kyrkiodörinna VKR 26 . kyrkio dörrena ST 268 . ","kirkodörrena VKR 63 . kirkio dorena Bir 4: 16. kirkio dörran VKR 63 . pl. ","kyrkio duromin KL 41 . ","kyrkioduromin ib 102 . kirkio dwromen Bir 4: 16), ","kirkio friþer","kirkiu- . ","kirkia- . kyrkiu- L.),","kirkio frälse","kyrkio- )","kirkio fä","kirkiu- )","kirkio för , ","kirkio ganga","kirkiu- )","kirkio gangin , ","kirkio ganger","kirkiogangs öl","kyrkyo- SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)), ","kirkio garþer","kirkiu- . ","kyrkiu- L. ","kyrkio- ST 142, 266 . ","kirkiegordher: -en FM 554 ( 1512) .),","kirkiogards horn","kirkiogarz- )","kirkiogards mur","kyrkiogardzmur )","kirkio gif","krkiu- )","kirkio giäld","kirkio gods","-gooz )","kirkio gulf","kirkio gärþ","kirkiu- )","kirkio härbärghe","kirke herberg )","kirkio härra","kirkoherre FH 3: 137 ( 1449); SJ 341 ( 1467) . ","kirkiö herre: -en BtFH 1: 283 ( 1509) . ","kirkerherra SD NS 1: 108 ( 1402) . kyrkio herra. kyrkioherra L.; Lg 3: 383 . ","kyrkioherre ib 373, 377, 379, 381 ; -en ib 355, 359, 376. ","kyrkyoherre: -en ib 360 . ","kyrkiaherre: -en ib 362 . ","kyrkyaherre ib 360 . ","körkyoherra SD NS 2: 86 ( 1409), 87 ( 1409). ","kirkaherra: -ans SJ 282 ( 1460), ","kirkio iorþ","kirkiu- )","kirkio kamber , ","kirkio kläþe","kirkiu- )","kirkio lagh","kirke- )","kirkio landboe","kirkiu- )","kirkio lykil","kirkiu- )","kirkiomässo dagher","kirkiumässu- )","kirkiomässo fridher","kirkiömesse- )","kirkio nykil","kirkiu- )","kirkio prydhning , ","kirkio präster","(kirkiu- L.","kyrkio- SD NS 1: 14 ( 1401, nyare afskr.) ; FH 3: 111 ( 1447) . kyrkyo-. kyrkye-. kirke- FH 2: 101 ( 1436)), ","kirkio ran","kirkiu- )","kirkio rätter","kirkio sidher , ","kirkio skruþper","kirkiu- )","kirkio skuld","kirkiu- )","kirkio skärning","kirkiu- )","kirkio sokn","(kirkiu- L.","kirkie- . ","kyrkio- )","kirkio staþer , ","kirkio stigher , ","kirkio styrare , ","kirkio stämna","(kirkiu stämpna L.","kyrkio stämpna . ","kirkestempne )","kirkio stätta","kirkiu- )","kirkio tiund","kyrckio tijendh )","kirkio tiunde","kirkio thak","kirkio þing","kirkiu- )","kirkio þiuver","kirkio vigsl","kirkio vigsla spiäl","kirkio wighsla spield )","kirkio väg","kirkio vägher","(kirkiu- L. ","kyrkiu- L. ","kyrkie- ),","kirkio väriande","(kirkiu- L. iowärande. kirkiowerende. kirkiowerenddhe. kyrkiavärende. pl. -ar. -e. med participal form: kirkio weriandes Pa (Tung) 41),"]},{"a":"kirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kyrka, för (kristen) gudstjänst avsett hus. Svartb 333 ( 1431) . kyrka ss juridisk person. len tregaard . . . j helwitith emellen kirkionis huhussz oc helganshusene hussz HLG 3: 154 (1520). ganga i kirki, gå i kyrka (efter barnsbörd), kyrktagas . . . ath hon (ɔ: jungfru Maria) i kirkio gik äftir sin son a xl daghenom SkrtUppb 271 . SvKyrkobr 351 . - ganga til kirkio, d. ls. . . . tha the offra, oc gaa til kirki äpther brnom Mecht 170 . 2) kyrka, församling. i the fyrithhahl dhaghana hon (ɔ: jungfru Maria) . . . vtan kirkio stod SVB 50 (mot sutt av 1400-t.). SkrtUppb 277 . - kyrka, kyrkan, den kristna kyrkan el. församlingen. hwar som swa swornan eedh ey haller taghi scrifft som menedhare oc stande wtan kirkio swa länge han hona fäst eldler ouergiffuit hauer Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. från 1440) . aldra helgra manna samquendh som är the helga kirkiä SvKyrkob 232. thänna bönir . . . the sta opp[a] latino j hälge romarsco kyrkio bokom ib 272 . eclesia triumphans . . . thet är sighirfulla kyrkia MP 5: 63 . ib 64 . JMÖ 87 . \" tha ska han wäntha segh eth banz breff oc sätas wthan kyrkyo \" PMBref 301 ( 1508) . - Jfr hovud-, kloster-, klosters, lands-, ridh-, romara-, sokna-, stads-kirkia. ","1) gärdsgård el. mur kring kyrka el. kyrkogård. item xiii öra för kirkiogarden kiäradis Kumla kyrkas rb 54 (1485 . 2) kyrkogård, inhägnad plats kring kyrka, begravningsplats. cimiterium . . . kirgaardh GU C 20 s. 109 . ","1) kyrkolag. \" docktor . . . j kesara oc kyrkio lagho JMTs 395. 2) församling. jagh åke sack, dommare i kinnetou kyrkiolalgh \" FMU 1: 375 (1379, avskr. från 1600-t.). "],"f":["kyrkia . ","kyrkya . kerkia: -io SD NS 3: 406 (1419, äldre avskr.). kiorkia: -inne Svartb 333 ( 1421) ; ","-iona Hel män 213 . ","kirkiä SvKyrkobr 232 (Lucid B). kirka: -onis HLG 3: 154 (1520); -enis STb 4: 288, 289 (1512), 5: 271 (1530). kerka: -or Sv. ver. svec. I 1: 237. kerke STb 5: 303 (1513, Bil. Se Sdw 2: 1249), ","*kirkio bodh","kyrkia- )","kirkio bol (dat best. kyrkiobollene), ","*kirkio byggiare (kirkia bögger), m. kyrkobyggmästare?; person som reparerar kyrkor? SSkb 220 (1506-07).","kirkio bygning , ","kirkio byr (kerke-), m L.","*kirkio bänker , ","kirkio dyr","kyrkedör )","*kirkiodura vaktare","-doro )","*kirkio fadhir , ","*kirkio forstandare , ","kirkio frälse , ","kirkio ganger","kirkegongh )","*kirkiogangpänningar","kirkegonpengha )","kirkio gardher","kirkia- Svartb 380 ( 1439) . kirka- HLG 3: 71, 72 (1525). kirke- ATb 2: 93 ( 1476) . kyrkeArkiv för Norrländsk hembygdsforskning 19 18 s. 111 (1554). kerke- Prosadiker (Sju vise m C) 249, SJ 2: 256 ( 1494) . ","kirgaardh GU C 20 s. 109), ","*kirkiogards dyr","kirkegardzör )","kirkiogards mur , ","kirkio giäld (-gäld(h), ","kirkio godz , ","*kirkio hion","*kirkio hirdhe","kyrkieherde . ","kirk- )","*kirkio hunder","kyrkia- )","kirkio härbärghe , ","kirkio härra (kyrkya-. kiärkoFMU 1: 388 (1382). -härre. -harrä SD 6: 358 (1532)), ","*kirkiohärra arbeide , ","*kirkiohärra gardher","krky- . ","kyrke- . -herre),","*kirkiohärra hus","kyrkeherre- )","*kirkio häster (kyrkio-), ","*kirkio höfdhinge , ","*kirkio karl","kirkekar )","*kirkio knuter , ","kirko lagh (kyrkio-. laagh), n. pl. L.","kirkio landboe (kirke.- bo), ","kirkio mässa (kirkie-), ","kirkiomässo dagher","kirkie- )","*kirkiomässo lius","kyrkio- )","*kirkio mästare","kyrkio- . ","kiörkio- . ","-mäster . ","-mestir )","kirkio nykil , ","*kirkio porter , ","kirkio präster","-presters Sd NS 3: 69 (1415), 375 (1418, avskr.). Se Sdw 2: 1249),","kirkio rätter , ","kirkio skuld , ","*kirkiosokna man , ","*kirkio span","kyrchiospaan )","*kirkio spänare","*kirkiospänara gardher","*kirkio stomn","stompn )","*kirkio stuva","kyrkciostugn ) , ","kirkio stämna (-stempna), ","*kirkio sökning","-sokningh )","*kirkio talare , ","*kirkio tidh , ","*kirkio tiund , ","*kirkio torn","krkie- . ","kirke- . ","-kyrkio- . kyrke-. kirka-. -thorn. -törn),","*kirkiotornvaktare","kirkia- )","*kirkiothakbot","-takbodh )","kirkio thiuver (kirkia), ","*kirkio thiänare","kirketienare )","kirkio väg (kyrkio wegg (jfr. vok. i änd.)), ","kirkio vägher","kirke- )","*kirkio väktare , ","*kirkio värdh (kirkie-. kyrke-. -wääldh), ","kirkio väriande","kirkie- . ","kirke- . ","kerke- . -wäriende. -wärende. -werende. -verinde. -wärens Stock Skb 171 (1521-22). wärindh StÄmb 179 (1513). - werend ib 182 ( 1504) . -nerend ib 200 (1521), Stock Skb 201 (1522-23). -werindh StÄmb 199 ( 1520) . ","-weren Stock Skb 228 (1524-25), 2560 (1525-26). -ueren ib 229 (1524-1525)), ","*kirkio värie","kirkia- StÄmb 71 ( 1461) ; STb 4: 94 ( 1505) . kirka.- StÄmb 75 ( 1463) . ","kirke- ib 82 ( 1467) , 86 (1469). kirki- ib 77 ( 1464) . kyrke -ib 79 (1465). -wäria ib 89 ( 1471) . -wärio STb 2: 195 (1487). pl. -wärie ATb 3: 2 ( 1493) ), "]},{"a":"kirkmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyrkmessa, messa som hålles årsdagen af en kyrkas invigning. widh alem är kirkmesse sancte birgitte dagh BSH 5: 114 . (1506). - om högtid firad till minne af Jerusalems tempels invigning; tempelinvigningsfest. om kirkmässona (in festo encæniorum, id est in festo delicationis templi) Bo 154 . - Jfr kirkio mässa. "],"f":["kirkmesse . ","kirmässa L. ","kyrmässa L.),","kirkmässo dagher","kirkmessu- )","kirkmässo friþer","kirkmässu- )","kirkmässo hälghþ","kirkmässu- )","kirkmässo ridh?","kyrkmässa rydh )"]},{"a":"kirkmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkyrkmässa, ässa som hålles årsdagen av en kyrkas invigning. SvKyrkobr. 69. Mecht 158 . Kumla kyrkas rb 64 ( 1492) . eth vngt par folk, waro gestbudhin til kyrkmässo, til sancti sebastani kyrkio MP 5: 239 . Jfr kirkio mässa. "],"f":["kyrk- . ","kyr- )","kirkmässo dagher , "]},{"a":"kirkon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se krikon."],"f":[]},{"a":"kirna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kärna, smörkärna. \" I kirna \" SD 3: 759 ( 1316) . buterula kirnä VGL XIII .","2) hög och (jämförelsevis) smal byggnad, kärna, den innersta byggnaden el. hufvudbyggnaden af en fästning. sath i stok holms kerno j hektä RK 1: (LRK) s. 299 . konung magnus fördes till stokholm tha ok lotz j kärnen j thz sinne ib (sfgn) s. 187."],"f":["kerna . ","kärne )","kirno miölk","kerna- )"]},{"a":"kirna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kirno miölk (kermo-), "]},{"a":"kirnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["peson som kärnar? ss tillnan. pädhar chrnarne. RP 2: 211 ( 1391) ."],"f":[]},{"a":"kirsebär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körsbär. Skotteb 374 (146162). "],"f":["kissa- )","*kirsebära trä","kyrse- )"]},{"a":"kirsebär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körsbär. ther wäxer i swa marhg godh frwkt som frwr haffwa aff badhe smak ok lwkt som är äple päror oc kirsebär RK 1: (Albr) s. 207 . \" onth är äta kirsebär mz herra barnom \" GO 375 . cerusa kyrsebär LB 5: 82 . ib 7: 67, 181, 250 . "],"f":["kyrsebär . ","kyrsaber LB 7: 181, 250 . ","körsabär ib 67 ), ","kirsebära kadha","kirsebära kiärne","kyrsebära kärne )","kirsebära qvadha","kirzabära qwäda )","kirsebärs kiärne","kyrsobärs kärne )"]},{"a":"kirsedrank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körsbärsvin. \" miöd ok öll ok kersedrank oc wiin \" RK 1: 1412 . TK 275 . SO 207 ."],"f":["kirsedranck SO 207 . kyrsedranck ib. kerssedrank),"]},{"a":"kirsedrank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? körsbärsvin STb 1: 2 (1474)."],"f":["kyrsse- )"]},{"a":"kirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kersing, ett slags ylletyg. en alin af goþo kirsko SD 5: 637 ( 1347); detta ställe synes dock snarare böra föras till ett adj. kirsker."],"f":[]},{"a":"kirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kersing, ett slags ylletyg. Jfr Hildebrand, Sv Medelt. 1: 710."],"f":[]},{"a":"kirtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körtel; körtelsvulst (i pl.) skroffer. Jfr N. Lindqvist, Bidrag t. nord. fiol. tillägnade E. Olson 368. ff. scroffule dicetur qudam apostemata que solent nasci pueris in collo krizla GU C 20 s. 557 . "],"f":["kirzla ) , ","*kirtla fulder","-fuller )"]},{"a":"kirtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körte. Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 69 . "],"f":["kirtzlana LB 2: 69 ), ","kirtla fnuk , ","kirtla rot","kirtzla- )","kirtla värker","kirtzlä- )"]},{"a":"kirtis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? en hästsjukdom? fori kertis Hästläkedom i AS 136 . \" þa slaas vt kirtisen ib. ffore karthiis \" LB 2: 67 . \" the kunna wel thenna hesthen bötha ffore kathiis \" ib. \" som karthiis synes stik han wth mz en kniff \" ib. \" fore kathiis \" ib 68 . tha slos wth karthiisen och sedan tak glass och stöth wel smoth . . . och blanda med hanogh och leg j hwirwilen j strupanom oc skär wth ib. \" fore karthiis ib 70. \""],"f":["kertis . ","karthiis )"]},{"a":"kirvil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körfvel. trifolium (trol. för cerefolium) kirfwil LB 6: 284 . cerifolium kyruidh ib 5: 80 . \" cerefolium thz är kirfwil \" ib 3: 124 . ib 2: 64, 3: 125 . kyrwils dygd ib 7: 100 . \" varder kirwiil stampader mz olio \" ib. \" legger man kiruil vid mans ambud ib. tha skal kirwiil siwdhas \" ib. \" vngh kirwiil \" ib 179 . ib 8: 49."],"f":["kirwiil . ","kiruel LB 8: 49 . ","kyrwil . ","kyryildh )"]},{"a":"kirvil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körvel. Se Sdw 2: 1249. Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n 14, s. 7."],"f":["kiruild )"]},{"a":"kista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kista. Bu 25 . Bil 588 . Bir 4: (Dikt) 241. een budhk hon aff sinne kisto tok Iv 2187 . \" ängin hawer fridh å kistom älla godz sino \" KS 65 (161, 72) . mer lustadhis iak vm iak hafdhe nakot j kistonne än vm iak hafdhe nakot gifwit mz minne eghne hand Bir 1: 353. gaafwe kisto fulla mz gul fore toma kisto ib 3: 337 . BSH 3: 293 ( 1470) . - kista hvari dödas (särsk. helgons) ben förvaras. gatu fangit kistuna . . . mz benum ok ascu Bil 296 . \" gik eet stykke aff sancti thomosa benom fram aff kistone \" Bir 3: 240. the toko han wp aff then mark hans kisto ok swa hans ark RK 1: 2527 . ","2) fängelse. i kisto sätiäs SD 5: 639 ( 1347) . hafuis kista häkte oc jern oc borghara rättir medh them ostyrughe äru VKR 39 . \" ligge j stokkenom eller j kistonne (i mots. till innan tornenom) \" MEG (red. A) 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63, 64, 66 . PfN 136, 138 . jern ok kisto gesta. MD (S) 277 . - Jfr ala-, bly-, harniska-, härads-, krydda-, skip-, sten-, träkista. "],"f":["kysta: -o Bil 588 . ","kystha: -or BSH 3: 293 ( 1470)), ","kisto fä , ","kisto luk","-lok )"]},{"a":"kista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kista. lthenne räkenskaper scal j kirkione kistho gömas Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim. fr. l1410). 2) fängele, häke. een mektoger konunger opbygde han sik . . . ena probe eller kistho thz är thenä verldena SvKyrkobr (Lucid B) 128 . ib 180 . \" ena gatwbodh i eneköpine östan torget rätt östan fra kystone liggiandes \" SJ 2: 92 ( 1482) . ATb 3: 137 ( 1503) .","3) kista (för fångande av fisk). til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . myärda lana kisthor PMSkr 364 . - Jfr afats-, ben., brödh-, dara-, kalk-, kämmeära-, pänninga-, skut-kista. "],"f":["kistha . ","kysta )","*kisto dränger , ","*kisto makare (kistemaker), ","*kisto slädhi","kysta slee )"]},{"a":"kister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kista. \" thet bruna cledhet som ligger j kystenom \" FH 3: 66 ( 1445) ."],"f":["kyster )"]},{"a":"kita","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr stenkita Sdw 2: 502."],"f":[]},{"a":"kitla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kittla, klia. \" bildl. hulke som kla oc kitzlA (purientes) thera öron mz lustelicom ordom \" MP 1: 264 . ","2) kittlas, känna kittling el. retelse. at ey skoli vanlica fule bwkin taka til at kitzla mz snödhom lusta (usque ad titillationem pertingat libidinis) Bo 133 . han (kroppen) är . . . kitlande i lusta giri (puriens concupisentiis) Ber 207 ."],"f":["kitzla )"]},{"a":"kitla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kittla, klia, reta. bildl opteder han (ɔ: licamen) allan croppen, kitzlar opwkter til syndenne samtykki J Buddes b 173 . ","2) kittlas känna kittling el. retelse. huru han ((ɔ: licamnen) är . . . kizslande (pruviens) j olofligom lustom J Buddes b 164 ."],"f":["kitzla kiizsla )"]},{"a":"kitlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kittling, retelse. j likamans ällir limanna oloflikom rörilsom ällir kitzlan (så ändradt af utg. från handskriftens litzland, se s. 475) Su 341 ."],"f":["kitzlan )"]},{"a":"kiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortel, lifrock (hörande till så väl mans- som qvinnodrägten). vare fru kiurtel Bu 16 . \" johannes fik ar[i]stodemo sin kiurtel (tunicam) \" ib 155 . hans klädhe (var) en kiurtäl ok een enbyrdh kapa älla mantul Bil 947 . vföre sik hon ellir han aff sinom ytra klädhom oc stande j hwita kiortelenom oc confessor lägge ofuir honom graa kiortelin VKR 23 . gifuer jak . . herra clawsse sacriste min rödha kiwrtil fodhradhan medh mardhskinnom SD NS 1: 514 ( 1405) . thu (Birgitta) hafdhe för särk ok kiortil (tunicam) Bir 1: 19. sa jak ena fäghirsta jomfru . . . fördha j huitom mantol ok klenan kiortil ginum hulkin jak saa skärlica hänna jomfrulica licamma ib 3: 279 . \" kiortilin hulkin som fordhom rakto til fotanna forma nw näplica at hölia knän \" ib 2: 70 . at haua panzara oc annor vakn vndir sinom kiortlom ib. han sade sig haffwa herbärgiat v (5) stocholms borgara . . oc i blandh them wqr en medh en grön sidh kiortell BSH 5: 214 ( 1507) . \" myne kaper kiortlar oc annar gangh cläde \" FH 3: 65 (1445, Henrik Makerlands testamente). giwer jak . . . her synmoni nicolai en brunan kiortil aff yperst ib. \" myn bruna kiortil met räffskins benlingha giwer jak her tordh ib. gifuer iak her niels j nosis min swqrta kiortil foodrat met maardh \" ib 6: 21 ( 1449) . Bil 633, 723, 801, 834 . Bo 240 . KL 159 . MB 1: 231, 232 . Fl 1330, 1303 . RK 1: 196, 3848 . VKR 11, 12 . Di 49, 243 . Jfr hermelins-, manna-, nat-, qvinno-, reghlo-, skin-, stafkarls-, undir-kiurtil."],"f":["kiurtel . ","kiurtäl . ","kortil Bil 834 ; Bir 1: 19, 3: 279; RK 1: 196, 3848 ; Fl 1300, 1303 ; FH 3: 65 ( 1445), 6: 21 ( 1449); VKR 11 . ","kiortill Di 49 . ","kortiil BSH 5: 34 ( 1505) . ","kiortel MB 1: 231 . ","kiortell BSH 5: 214 ( 1507) . ","kiurtilin Bo 240 . ","kiurtelin VKR 12 . ","kortilin Bir 2: 70 . ","kiortelin MB 1: 222 ; VKR 12, 23 kiortelen MB 1: 232 . ","kiurtle Bil 723 . ","kiurtzle ib 801 . ","kiortelenom MB 1: 232 ; VKR 11, 23 . ","kiortelenom Bil 834 . pl. ","kiurtlar: -ä KL 159 . ","kiortlar FH 3: 65 ( 1445); skinkiortla VKR 12 . ","cwrtlar: cwrtla Di 243 . ","kiortlom Bir 2: 70), "]},{"a":"kiurtil","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kywrthil MP 5: 171 . ","kiortil SD NS 3: 536 ( 1420) . ","kiortildh Mecht 35 . kiörtil(l) ATb 1: 62 ( 1456) ; STb 5: 342 (1521, Kop). kyörtil ATb 1: 62 ( 1456) . kirtell STb 5: 342 (1521, Kop). kortil HLG 3: 66 (1522). kortill JTb 99 ( 1514) . ","korthel STb 5: 44 ( 1515) . med art. ki[o)rtilen Mecht 183 . ","kyörtillin ATb 1: 62 ( 1456) . dat. kiortzle RP 1: 336 ( 1382) . ","kyurtzla MP 5: 171 . ","kiorzla ATb 1: 203 ( 1464) . ","kiorsla ib 52 ( 1456) . kiortilar HLG 3: 18 (1552)), . . kjortel, livrock (hörande till såväl mans- som kvinnodräkt). skattado the en grönan kyöril for !UDDA_TECKEN? mark ATb 1: 62 ( 1456) . " thär äpther sythis härran jhesus . . . haffwande kiortildh aff grönum oc hwitthem lith Mech 35. swasom ki[o] rtilen är näst kroppenom " ib 183 . haar som haffwir twa kyurtxzla, han skal giffwa andrum kywrthil, som jnghin haffuir MP 5: 171 .-_fr barna-, biläte-, dokkers-, floghel-, gyllenstykkes-, kädhis-, lin-, loskins-, mardhskins-, qvinnoridh-, räfskins-, sarduks-, sidh-, skin-kiurtil. ","*kiurtla klädhe","kiortlä kläde )","*kiurtla knöpe","kiorzla- )","*kiurtla knöper , m. späne, knapp el. ldyl. ltill en kjortel. ATb 1: 209 ( 1465) . Jfr kiurtilknöpe. ","*kiurtla skal","kiortla- . ","kiortzsla- . ","-skaal )","*kiurtla spänne","*kiurtla ärm","kortle erm )"]},{"a":"kiurtilfalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortlfåll, klädfåll. segmentum kiortilffoller gee oc snippa GU C 20 s 562. MP 4: 265 . ib."],"f":["kiortil- . ","ffoller )"]},{"a":"kiurtilfalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortelfåll, klädfåll. \" togh a mins herra ihesu christi kiortelfald \" MB 2: 383 . KL 388 . Su 296 . Lg 3: 563 ."],"f":["kiortilfalder: -fald KL 388 ; Su 296 . ","kiortelfalder: -fald MB 2: 383 . ","kiortel foldher: -foldh Lg 3: 563 ), "]},{"a":"kiurtilklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käde till kjortel. SD NS 2 699 (1413) ."],"f":[]},{"a":"kiurtilknöpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kiurtla knöpe ATb 1: 332 ( 1470) . STb 2: 297 ( 1488) ."],"f":["kiortil- . ","kiortel- )"]},{"a":"kiurtilsköt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortelsköte, kjortelflik, kjortelveck. \" hwi tgx ormin i barm, hwi eldrin i kiortilstötidh \" Ber 161 ."],"f":["kiortil- )"]},{"a":"kiurtilsmidhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n (smit) kjortelspäne? STb 4: 237 ( 1512) ."],"f":["kiortel smide )"]},{"a":"kiusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förtrolla. lffacino . . . trwlla kiwsa oc swika GU C 20 s. 254 ."],"f":[]},{"a":"kiusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) välja. \" tha war han en herra korin \" Al 9647 . \" tha the han til konung koro \" RK 2: 251 . ib 1719, 1725 . af sucentore til biscop koren MD 500 . ib 498 . ","2) förtrolla. \" thz swarta kiws ey alth (non gerit atramen fatasmatis omse grauamen, jfr Peder Lolle 574: thet kyws eij alt, som soorth ær, motsvarande det Latinska: luridus aspectus non fascinat obvia quævis) \" GO 598 . hon är saa kusin i syna hiärta meth kokell och trwldom Lg 3: 138 gudh weeth om the swänske äre nw kyste RK 3: 4031 . - skrämma? han sa til mik swa rädhelik som han vilde kiwsa mik Iv 288 . - Jfr utkorin, äfvensom kesa, kora. "],"f":["kiws . ","koro RK 2: 251, 1725 . ","korin . ","kyster . Af de anf. formerna träffas koro, korin blott i bem. 1, de öfvriga blott i bem. 2),"]},{"a":"kiusaiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. laurenz kiusajärns tompt SJ 192 ( 1450) . laurenz kiusierns tompt ib."],"f":["kiuseiern )"]},{"a":"kiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) kämpa, strida. swa kifwadho the optelica Gr 262 . kifwom vi badhe ensampne ib 267 . \" the hafwa swa länge kifwath oc strit \" Al 9721 . ib 5369, 9715 . \" o herra gudh . . . starklikhät allra thera som for thit hälgha nampn kifwa \" Gr (Cod. D) 379 . \" mädhen the katta om hona kifwa \" Al 9695 . \" kifwa ey längir mz mik \" Gr 262 . kyfwa thy mannelika mz teridacio ib (Cod. D) 380 . ib 381. jac forma ok ey tha mot honom kifua RK 2: 6673 . jak kiuadhe (certavi) got kiiff KL 207 . ","2) tvista. twe kifua mällan sin Bir 2: 190. SO 14, 24 . MP 1: 92 . \" kiwa älla thrätta \" KL 234 . \" ey kiudahom wi älla deldom mällan os \" ib. \" wi pläghom ey kifwa äller thrätta \" Al 6277 . \" wi kifwom hwarte om iordh äller goz ib 6276. the kiadho vm siälina \" KL 89 . Iv 5155 . mik bör ey widher thik at kifua ib 125, 584 . \" thz är ey goth at kiwa wid sin domara \" GO 608 . tha stekaren kiwar ib 413 . - Jfr mote kiva."],"f":["kifwa . ","kyfwa ),"]},{"a":"kiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) tvista. jurgo . . . om lagh trätha kiffua straffa GU C 20 (hand 2) s 51. ib. tha worde the kifwande och arwidh gik w stugunne ATb 1: 242 ( 1466) . then iorden . . . som he sin i mellom kiffwande varo ib 2: 77 ( 1476) . - med pep. lupa. ingin kifwar vppa os äller delar. Prosadikter (Barl.) 49 ."],"f":["kiffua . ","lkif (f)wa),"]},{"a":"kivan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkiv, tvistande. SvKyrkobr 344 . -[] jtem kemneren bölte förste sin i kiwan STb 5: 194 (1518)."],"f":["kiffwa )"]},{"a":"kivo nakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trätgirig människa, kverulant. causarius kiffua nakke ok saker GU C 20 s. 89 . cntensus . . . qu non recte aliquid sed sola pertinacia contendit träto dryher ok kiffuo nake qui semper contendit ib s. 144 ."],"f":["kiffuo- . ","kiffua- )"]},{"a":"kivo näb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. ett slags skansverk av trä utanför huvudfästningen. Se A. Schück, Arkel. stdier tillägn H. K. H Kronprins Gustaf Adolf s2132 ff. tymbermennennene, som hugge kiffueneben op i watnid pa heleansholmen Stock Skb 123 ( 1520) . - om anordning på el. lvid fartyg. först oc främst skickade grecana hwndrade skip . . . som väl forbygda waro mz skermar oc kiffwa näbbar, the skulle löpa främst for allan hopen Troj 106 ."],"f":["kiffue- . ","kiffwa- . ","-ar ) , "]},{"a":"kivo näb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags skansvrk af trä som af de försvarande uppfördes till ytterligare skydd utanför hufvudfästningen. gawgnelikith är ath capithenaren gangher wth wmkringh stadhen äller slottith . . . beskodhandis . . . hwar fiendana kwnna haffwa tillfälle göra skadha mz bysso skoth, äller stegha, oc ther byggis j moth kiffwo näbba, jordkwpor, bolwärke, kärffwa, torn mz androm bygningom PM 4 . \" brendhä op kiffwenäbbeth \" HSH 20: 124 ( 1507) . \" som skulle haffue brutit op the kiffuinebber som han oppa alle sider om slottit hade bygt emot mich och sweriges almwge \" ib 24: 85 ( 1516) . haffwe . . . thee pa slotteth intageth allt then wed och kyffwenäbber wtan slotteth waare ther nest om kring BSH 5: 139 ( 1507) . oss hopis, ad then kiffue neeb skall fornimme tidene ib 154 ( 1507) . engin vedhen är her inkomen eller tymber, ey heller nogen blockhwss eller andre kiffwanebber opbygdhe ib 237 ( 1508) ."],"f":["kiffuinebb (frf. vokal i änd.). kiffue neeb. kiffwanebb (frv. vokal i änd.). kyffwenäbb (frf. vokal i änd.). pl. -ar. -er),"]},{"a":"kiäbbe","b":[],"c":"","d":"","e":[" STb 2: 57 ( 1484) . samtyc(t] es aff mestan delin aff radit edh fogatten, ath kebbe schal vtan hinder bliffue wiildh macht . . . är han borta, öte j (1) öre kommer han sent, böte !UDDA_TECKEN? öre ib 486 (1490=."],"f":["keble )"]},{"a":"kiäfia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cimbia orum enahandha drikkekar kyeffwio GU C 20 s. 108 ."],"f":["kyeffwio )"]},{"a":"kiäke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käk. \" hölth hoom j sin käka (manu, sannolikt läst malo el. maxilla) fasth \" MD 304 . \" nar man haffuir sadana böldh vnder kekan \" LB 7: 219 ."],"f":["käke . ","keke )"]},{"a":"kiälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biorn kialki VGL IV . 14: 2."],"f":["kälke . ","kelka )"]},{"a":"kiälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kälke. \" vpa kelka hafde marsken byssor thäre \" RK 2: s. 347. Jfr harva-, harvu-kiälke. "],"f":["kelke )","kiälka drät"]},{"a":"kiäpte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käft. fiskgäl. GU C 20 s. 61 . - Jfr fiska kläpte."],"f":["käpte )"]},{"a":"kiäpter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ss tillnamn. \" bero kiepter \" SD 2: 378 (13039. ","2) svalg, gap, klyfta. jordin rifnadhe . . . ok vpleth sin käfth MP 1: 131 . \" heluit vplät sin köpt \" ib 2: 105 . ib 1: 158 . ","3) pl. käftar, våld. dragha them til siin wt w ouinan käptom (faucibus) Bo 148 . Bir 2: 74. Su 149 . - Jfr asna-, nidher-kiäpter."],"f":["käpter . käfter: käft MP 1: 158 . ","käffter: käfft TK 273 ; ","käfftana Bir 5: 5; käfftom Su 149 . ","käfther: käfth MP 1: 131 . ","keffter . ","-ar )"]},{"a":"kiäpter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) käft, käke. tannaköt oc käffer som ärw sargade läker thet (ɔ: stött korall) PSkr. 465 han wndrade a hennes tände som . . . jämlika satho j hennes fagra käffte som en syrkell Troj 62 . - ss tillnamn erik käfft KTb 162 (omkr. 1449). ","2) svalg, gap, klyfta. \" ffaux . . . käffter \" GU C 20 s. 258 ."],"f":["käffter )","*kiäpta byld","käfftaböldh )"]},{"a":"kiäpthardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stor i truten. han öpte siluestrum yfrit ordoghan vara ok kiäpt hardan, ok enghin til nokra gerninga Bil 85 ."],"f":[]},{"a":"kiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kärr. lOl. Magnus Hist. de gent. septemtr. l VII c. 15. - Jfr frödha-, mys-, äle-kär. "],"f":["keer )","*kiärra rot","käära- )","*kiärra vidhia","kärra- )"]},{"a":"kiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kärr. \" kär (paludes) oc sioa \" MB 1: 294 . \" änkte är skapat vtan sak ok nytto . . . ey kär (lacus) oc ey diwr \" Bir 2: 315. mos ok kär Al 4136 . the . . . söchte bade skogh oc kär RK 2: 3926 . ib 1: 718, 3012 . Su 247 . Lg 3: 458, 459, 472 . MB 2: 246, 247 . \" widh iebusei kär äller mosa (orig. har latus, som väl blifvit läst lacus) \" ib 49 . j kärrit (stagnum) fult mz brännande elde oc brännestens ib 364 . ib 365, 406. - i ortnamn. exceptis tantumodo quibudsam paludibus dictis miskær SD 6: 185 (1350, gammal afskr.). ","2) vinpress. \" ängillen . . . vpbörgde iordhena wingardh oc sände j stora kärrith (lacum; tydl. har öfversättaren ej känt ordets betydels. här) gudz wredhe \" MB 2: 356 . \" blodit wt gik aff kärreno ib - Jfr pors-, rös-, äle-kiär. \""],"f":["kär . ","käär RK 1: 718 ; Lg 3: 472 . " frf vokal i ändelsen: kärr-. kaar (för käär) " Lg 3: 458 ),","kiärra yrt","kärrä- )","kiärslykkia","kärs- )"]},{"a":"kiärfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av kärr(marker)., GU C 20 s. 402 ."],"f":["kärfuller )"]},{"a":"kiärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttaga kärnen el. inkråmet af. thak i [1] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twärt ok ände lankt LB 3: 199 ."],"f":["kärna )"]},{"a":"kiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nuta-, pära-, äpe-kiäre."],"f":[]},{"a":"kiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nuleus, kärne (i en frukt). ätir äpilsins kärna Bir 1: 37. ib 131, 2: 328 . Lg 92 . kernen aff hassla nytter LB 7: 32 . \" litith är vm een noth ok än minna än kärnin är w \" GO 861 . the hafdho skalena oc ey kärnan Bir 2: 106. nw hawom wi brutith skalina nw wiliom wi äta kärnan MB 1: 309 . - kärne, det inre af sädeskornet, säd. korn oc kärne MB 1: 300 . GO 450 . MD (S) 282 . - medulla, kärne, märg ( i ett trä). wanadir hulkins kärne (medulla) . . . bleff i himerike Bir 4: (Dikt) 243. ib 244 . - Jfr kirsebära-, kirsebärs-, mandol-, mandola-, nut-, nuta-, piona-, plom-, valnuta, äple-kiärne."],"f":["kärne . ","kerne . ","kerna MD (S) 282 (i rimsl.), "]},{"a":"kiäryrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1249."],"f":[]},{"a":"kiäryrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["poterium sangiusbora Lin.? pipinella kerörth LB 6: 284 . \" baldimonia käryrth ib 5: 81. käryrth dygdh \" ib 8: 44 . \" keryrth swm graffwen äre om voren i tielgongen för en leggen wpvexer aff henne ib. Jfr kiärra yrt. \""],"f":["kerörth )"]},{"a":"kiöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köl. \" tälghia bordhwidh til skip oc köll \" MB 1: 445 . \" skip herra hulkin som latir watnit ingaa gynom kölin \" Bir 1: 36. Jfr flatkiol."],"f":[]},{"a":"kiöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) höglät områe mellan (bebyggda) dalar. e. låglandsområden? ödemark, utmark? ss ort- namn. Se C. Lindberg, Terrängordet köl (khäl, kielas) 6 f., 268 ff., Des., amn och bygd 31: 108 ff., D. Strömbäck ib 29: 150 ff., N. Ahnlund, Svenskt och nordiskt 19 ff."],"f":[]},{"a":"kiöl svarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["kiol suarf . ","kiolsuarf )"]},{"a":"kiölar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. (Skotteb 477), se kögler."],"f":[]},{"a":"kiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kött (på en kropp). þa bet eigh sten älla skoghar huarce hans kiöt ok eigh hans kläþe Bu 176 . \" grep eet stykke af sino bloþogha kioti \" ib 504 . \" wäxer bolde a köte eller a hwdh manne \" MB 1: 362 . \" the skulu haua . . . hart kiöt ok litit \" KS 80 (198 88) . \" kindirna varo mattelica fulla mz köt \" Bir 2: 135. han är wth swllin innan kytino oc hwllit är blöth LB 3: 180 . \" thz thörka wp wetzkona som standir mellan hwdhinna oc kötit ib. \" Bu 505 . MB 1: 361 . KL 16 . MP 1: 29, 201, 2: 151 . ST 249 . thetta been är aff minom benom, oc köt aff mino köte MB 1: 159 . \" han är waar brodher, oc aff samo köti födder ib 231. kött af ett slagdtadt djur och ss födoämne. raat köt \" KL 231 . \" fisk köt oc fläsk \" VKR 33 . ääta köth ib 62. Bir 5: 31. - kött, kropp (i sht med afs. på könsförhållandet), sinlighet. the nödh oc oro, som mannen hawer aff kytino, oc likamenom MB 1: 496 . fik han köz frestilse Bil 679 . Ber 253 . \" the som hittas j ondo kötzsins liffwirne \" Bir 5: 52. af . . . kötzsins samblande (commixtione sexus) ib 1: 77 . ib 6 . for thins kötzhugnat MP 1: 34 . - kött, sinliga varelser. hulkin som math gifuir allo lifuandhe kyti MP 1: 79 . ib 2: 260 . ","2) kött, den inre, mjuka delen af frukt. kyrsebär kötit aff te[m] LB 5: 82 . - Jfr biorna-, bukka-, diura-, dödh-, dödha-, fara-, fughla-, gasa-, hara-, hönsa-, kidhia-, ko-, kyklinga-, lamba-, nöta-, saltavatns-, so-, svina-, tanna-, thiura-kiöt."],"f":["köt . ","kiot MP 1: 29 . ","kyt KL 16 . ","kötz . ","köz Bil 679 . ","kötzsins Bir 1: 77, 5: 52. kytsens KL 231 . ","köti MB 1: 231 ; MP 1: 201 ; Bir 1: 44, 5: 31 . ","kioti Bu 504 . ","köte MB 1: 159, 362 . ","kyti Bu 505 ; MP 1: 79, 2: 151 ; Ber 253 . ","kyty ST 249. kythy LfK 178 . ","kytino MB 1: 496 ; LB 3: 180 ), ","kiöts luste","kötz- . ","kötz löste),"]},{"a":"kiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kött (på en kropp). hans hul oc köt var alt twänat oc bort twingat Prosadikter (Barl) 50 . SvKyrkobr (Lucid B) 166 . \" kött av ett slaktat djur oc ss födoämne. item . . . viii mark keth ok j skinka HLG 3: 97 (1528). i sticks fersk köuth j kalen \" ib 125 ( 1529) . - kött, kropp, sinnlighet. tha jak lifdhe äpte kytino thiänandis syndens Prosadikter (Barl) 48 . ib. aff syndannas bandh, aff flandemom, kyleno oc wärldennes fräls os o maria JMÖ 188 . - Jfr buldra-, buller-, geta-, grisa-. hönsa-, katto-, kidhinga-, ko-, lamba-, nöt-, oxa-, tanna-, thör-, yxna-kiöt. "],"f":["köt . ","kööt . kyth HLG 3: 137 (1529), köuth ib 125 ( 1529) . keth b 97 (1528). dat. med art. kyteno JMÖ 188 ; ","-ino Prosadikter (Bard) 48 . Se Sdw 23: 1249),","*kiöta öx","kitthahixsa ) , "]},{"a":"kiötata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["köt ata )"]},{"a":"kiötbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttbod. \" tha badh han sin kögemestare gaa til kötboden ok köpa sik färskt köt \" MP 4: 216 . SJ 2: 140 ( 1488) . HLG 2: 82 (1366), 84 (1517)."],"f":[]},{"a":"kiötbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttbod. RK 2: 2245, s. 341."],"f":["köt- RK 2: 2245 . ","köth- ib s. 341), "]},{"a":"kiötbulde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böld på el. i köttet. for andra kött boldar LB 7: 324 ."],"f":["kött bolde )"]},{"a":"kiötfasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasta som består i återhåll från köttmat. MB 1: 171 ."],"f":["köt- )"]},{"a":"kiötfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kötttfull, lrik på kött (muskler). han (ɔ: stridsmannen) skal . . . rättan hafws halsen, bredha bredha härdhana ok köthfwlla axla PMSKr 125."],"f":["köthfuller )"]},{"a":"kiötfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["köttfull. var . . . ey mykyt kötfullir vtan j sinum ok benom bäzst skipadhir Bir 2: 135."],"f":["kötfullir )"]},{"a":"kiötgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kättjefull, fräck. lata coma tel hänna stora män ok kiötgirugha ok nöþa hänna licama ok lif af hänne (petulantes juvenes . . . qui tamdiu eam illuderent donec fatigata deficeret) Bu 511 ."],"f":[]},{"a":"kiötgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttgryta. ther (i Egypten) saatom wi ower wällande kötgryto MB 1: 322 . Bir 3: 54, 414 ."],"f":["köt- )"]},{"a":"kiöthiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kötthjärta, hjärta af kött. til thäs sten hiärta vmuändis j kötlikit hiärta oc köthiärta j andelikit hiärta Bir 2: 200."],"f":["köt- )"]},{"a":"kiötkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttkar. VKU 134 ( 1569) ."],"f":["köt- )"]},{"a":"kiötkorver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttkorv. \" nyrökta feta kötkörffua Brasks Matordn. 6. \""],"f":["kötkörffua ) , "]},{"a":"kiötkorver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttkorf. kötkorffue och meister HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["köt- )"]},{"a":"kiötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["köttsligen, lekamligt, sinligt. \" kötlika saman bo \" Bil 468 . Bir 1: 23. holga quinno han ta kötlika kennir LB 3: 48 . \" hulkin ther thu kötlica älskadhe owir alla \" Bir 2: 252. Bo 62 . - på ett köttsligt sätt, i köttslig el. sinlig mening. som kötlica vndirstodho laghin. hulkin gudh ville at andelico skullo h allas Bo 87 ."],"f":["kötlika )"]},{"a":"kiötliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som är av kött. carneus a um kötlaghin ok fether GU C 20 s. 84 . \" jak weth ey bätre thät som kötligit är än twngen \" MP 4: 216 . 2) köttslig, naturlig. hennis kötxligen fadher STb 1:8 (1475). ","3) lekamlig, sinnlig, materiell. \" gudh . . . är thän som allom kötslikom creaturum giffuer sina födha \" MP 4: 19 . \" kthlighin människia wnderstar ekke thässin gudhz snillis lönlik thing \" SkrtUppb 39 ."],"f":["kötsliker: -om MP 4: 19 . ","köthlighin SkrtUppb 39 . ","kötligit MP 4: 216 . ","kötzligen STb 1: 8 ( 1478) . ","kötleghin GU C 20 s. 81),"]},{"a":"kiötliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som är af kött, lekamlig. jak siälwir gudz son ville kötlikin vardha (incarnari) Bir 3: 187. ib 1: 201, 330, 3: 224 . \" swa tok iak mandom ok kötlika natur \" ib 1: 3 . ib 44 . \" ihesu kötzlika mandoms takilse \" MP 2: 153 . \" fordärffwa alt thz kötlikit liiff är innan i wärldinne \" MB 1: 168 . alt thet som kötligith och liff actogt är FH 1: 108 (1492, gammal afskr.). 2köttslig, naturlig. vtan kiötlikan faþur Bu 11 . Al 512 . kiötleke bröþar Bu 513 . Bil 231 . RK 1: 3657 . FH 5: 11 ( 1481) . \" vm sina kötlico frändir \" Bo 62 . ","3) lekamlig, sinlig, materiell. stundom jattir han kötlikin thing (carnalia) j hulkom han vndirstar oc menar andelik thing Bir 2: 37. ib 38, 39 . ","4) turen. twefal snille kötlikin ok andelikin Bir 1: 273. kötliker älskoghe MB 1: 358 . \" i kötlikom syndom ib. kiötleka[r lu]ste \" Bu 4 . KS 33 (86, 36) . - köttsligt sinnad. kötlike älskara Su 374 . \" thz kötlica folkit \" Bir 2: 38 ."],"f":["kötliker . ","kötzliker: -lika MP 2: 153 . ","kötlikin Bir 1: 201, 330, 3: 187, 224. kötliken FH 5: 11 ( 1481) . ","kiötleker . ","kiötelekar [r]. ","kiutliker: -lika KS 33 (86, 36) . ","kötlögh RK 1: 3657 . f. kötlikin Bir 1: 273. n. kötlikt. kötlikit Bir 2: 38. kötligith FH 1: 108 ( 1492, gammal afskr.) . pl. nom., ack. n. kötlik Bir 2: 38, 39. kötlikin ib 37 ), "]},{"a":"kiötlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sinnlighet, kött. skälighin dygdhnne framganghir j människionn pröffwas wara ködzikhetinne genwäroghir SpV 367 ."],"f":["ködz- )"]},{"a":"kiötluste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttslig lusta. for hans kötlosta MP 1: 48 . kötlusten nidhirkastadhe manga sargadha mz syndom ib 65 . ib 2: 245, 260 . ördriffwer kötlystha LB 8: 43 . Jfr kiöts luste."],"f":["köt- . ","kötloste . ","kötlysthe )"]},{"a":"kiötmadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttmask. eymex . . . kiöth madhker GU C 20 s. 108 ."],"f":["kiöth- )"]},{"a":"kiötmangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. HLG 1 30 ( 1431) 48 (1440), Skotteb 397 (1455-66, Kämn). STb 1: 21892 ((1479). HLG 2: 53 (1516) 3: 72 (1527), 92 (1527). "],"f":["köt- . ","keth- HLG 3: 72 (1522). -mongare ib. -moggar ib 92 ( 1527) . ","man . ","gres Skotteb 397 (1465-66, Kämn). pl. -mangara. -mangare ATb 1: 4 ( 1450) , 5 (1452)), ","kiötmangara bodh (köt-), ","*kiötmangara dränger (köt-), ","*kiötmangares sven (kötmangres-), "]},{"a":"kiötmangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) köttmånglare, slagtare. \" SR 18. engin kötmagare slacte paa opinbara gathur \" SO 52 . ib 51. MD (S) 291 . Lg 3: 724 . ","2) bödel. \" bödh han at kötmangara mz gislom . . . skuldo flängia hona \" KL 310 . \" thola sins licamma kötmangara (carnifices) \" Bo 118 . \" kallas tha almohsens köthmangher \" RK 3: 848 . Al 6854 . LfK 278 ."],"f":["kötmangare . ","kötmangäre SR 18 . ","kötmaangare . ","köttmaangare SO 51 . ","köthmaangher . ","-mangara . ","kötmangra MD (S) 291), ","kiötmangara bodh","kötmangara- )","kiötmangara ämbete","kötmaangare )"]},{"a":"kiötmater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttmat. \" aldere at han kiöt mat \" Bu 194 . \" forbödh hanum kötmat \" Bil 696 . KL 76 . MB 1: 169 . ST 388 . Bir 4: 15."],"f":["kötmaater: -maat Bir 4: 15), "]},{"a":"kiötsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr kiötsäre. "],"f":["kötsar . ","kötsaar )"]},{"a":"kiötsidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttsida. \" binda ten feta köt sida til föterna med skynnet \" LB 7: 287 ."],"f":["köt- )"]},{"a":"kiötstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttstycke. \" Bil 717. vil iak byggia j thino hiärta. hulkit som tho är ey vtan et litit köt stykke \" Bir 1: 93. ib 2: 264 ."],"f":["kötstykke Bil 717 . köt stykke. kötsticki L.","kytstykke: -stykkit Bir 2: 264), "]},{"a":"kiötsudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afkok af kött, köttsoppa. \" aff . . . fersko köthsudhy \" LB 3: 182 . \" tag röne bark och aspe bark, siwdh tiil saman som köth sodh och stenck oppa kaalin \" ib 7: 162 ."],"f":["kötsudh . ","köth sodh . köth soth)"]},{"a":"kiötsudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avkok av kött, köttsoppa. Sex ekon tr 267 ."],"f":["köth sodh )"]},{"a":"kiötsunnudagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["kötsunnu- . ","kiotsunu- . hözunnu- för közunnu-),"]},{"a":"kiötsäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttsår, sår som går in i köttet, men ej är af den svåraste beskaffenhet, att det är fullt sår. Jfr Schlyter, Ordbok s. 367. [han] slog niclis jonson kalaxi i [1] kötsäre BtFH 1: 169 ( 1506) . ib 130 (1506), 210 (1506), 211 (1507). Jfr kiötsar."],"f":["köt- . ","kötsare BtFH 1: 130 ( 1506) , 210 (1506), 211 (1507)), "]},{"a":"kiöttunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttunna. StÄmb 166 ( 1508) ."],"f":["köt- )"]},{"a":"kiötvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttmat. \" tha them lyste at kötwist (Cod. B til kötuisins 561) \" MB 1: 391 . ib 350, 393 ."],"f":["kötwist MB 1: 390, 391, 393 . kötuist),"]},{"a":"kiötvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttsida (på hud el. skinn). gnidhes affwan paa kötwaghen aff skinneth mädh enom kaffla PMSkr 538 . ib 429 ."],"f":["köt(h)wag(h)er )"]},{"a":"kiötvälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afkokning af kött. tak hyortha horn ok skaff aff ok sywdh j wathn thre köth wella ok lath sudith ridha gynom jth kläde LB 2: 57 ."],"f":[]},{"a":"kiþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blod af kid, killingblod. patriarche litadho ioseps kiortel i kidhia blodhe MB 1: 253 . "],"f":["kyt L. ","keed LB 7: 231 . ","keedh HSH 19: 168 ( 1506) . ","kidhia . ","kydia ) , ","kidhia kiöt","-köth )"]},{"a":"kiþlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-unger L. ","kidhinga blodh , ","kidhinga skin , "]},{"a":"kla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gnugga, riva. Prosadikter (Sju vise m) 122 . \" mz andre handinne klo han swinith swa länge at thz sompnade \" ib 123 . ib (sju vise m C) 237 . GU C 20 s. 292 . \" j thet samma hon henne twagh ok rychtade j bastuen ok klogh henne pa sin rög STb 2: 236 (1487). \" Hel män 225 . PMSkr 224 . när the (ɔ: fåren) börya klaa sigh mädh hornommen ib 239 . ","3) med besvär skaffa, skrapa ihop. then förste ssom inthett annet achter. vthen huru han kan meste penin- gerne klå PMSkr 681 . (avskr.)."],"f":["klaa . ","klo Prosadikter (Sju vise m) 123 . ","klogh STb 2: 236 ( 1487) . ","clade Prosadikter (Sju vise m B) 184 . Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. S: 137),"]},{"a":"kla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bildl. \" hulke som kla oc kitzla (purientes) thera öron mz lustelicom ordom \" MP 1: 263 . ","2) röra vid. hwo badh tik then muren kla Fl (Cod. C) s. 98. ","3) skafva, med besvär skaffa. alth theth jach kan fla och kla til hopa, thet fortäres i idhers thienst BSH 5: 234 ( 1508) ."],"f":["klaa )"]},{"a":"klabbadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["groft arbetad, otymplig? win j flaskor gambla oc klabbadha osynliga förstötta oc pluggada (utres vinrios scissos atque consutos) MB 2: 24 ."],"f":[]},{"a":"kladhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klåda. LB 1: 96, 97, 2: 36, 65 . 5: 77. 80, 7: 2, 10 o. s. v., 10: 7. Gers Frest 47 . \" flyr ffran honum skorff ok kladha \" LB 2: 53 . \" then swedhen oc orolike kladen \" PM 19 . opta kombir swidhi äpta sötan kladha (post joca pruritus vredo sepe fit multus) GO 739 . Jfr handa-, o-, örna-kladhe."],"f":["kladha . ","klaadhe: -a LB 2: 36 . ","klaade: -a ib 7: 10 . ","klodhe: -a ib 5: 77 ), "]},{"a":"kladhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klådig, hehäftad med klåda el. skabb. GU C 20 s. 498 . scabidus . . . kladoger oc skabotter ib s. 549 . "],"f":["kladoger )"]},{"a":"klaffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala illa (om ngn). med prep. pa. en lather bonde pa sin aker klaffar PMSkr 192 ."],"f":[]},{"a":"klaffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. slamra, prata högljudt; tala ondt (om någon). \" aa theras rygh at klaffa \" MD (S) 260 ."],"f":[]},{"a":"klaffare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktalare. \" then klaffuer han är swa vndherlig alt mz sin falska tungha \" MD 172 l. for then klaffers rad ib 172 m. thz är then klaffers vilia ib. een klaffer led ib 515 . \" fför klaffer kan syk ykkä värriä ib. \""],"f":["klaffer . ","klaffuer )"]},{"a":"klagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) klaga, anklaga, anföra klagomål (mot). med prep. j teh rettha daghe thil fornä som pädher redhersson haffde til fornepde nielssa claghit ATb 1: 23 ( 1454) . STb 1: 339 ( 1482) . pass. thu thär wast leddher bundhin fför annam biskop, oc thär klagadher SvB 74 (omkr. 1520). JMPs 458.klaga över, framställa klagomål över. med ack. Se Sdw 2: 1249.med innehållsobjekt. han ville ekke fylghia the klagan om hemsoknena som han för hafde klagath ATb 1: 206 ( 1465) .med prep. iak klagar om eth swärzdragh ATb 1: 206 ( 1465) . anklaga (ngn för ngt). med sakens ack. och personens beteckning före- gången av prep. rafwidh --- kärde och til bondan om eth swärzdragh och ekke om hemsokn som han hafde försth klagath til bondan ATb 1: 206 ( 1465) . item mons olsson iiii march for hoor hans hustrv clagade til honom JTb 112 ( 1525) . med såväl sakens som personens beteckning föregången av prep. kom magnus skagx hustrv ... ox kladadhe (för klagadhe?) til rawidz om ena brygge panno ATb 1: 233 ( 1465) . kom ... arwidh ... och klagadhe til swartha erik om eth saramal ib 242 ( 1466) . anders ... klagadhe paa ... peder ... om een j mark land iord Wm Fornm Årsskr 3: 90 (1469). Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . clagade herman till mickelle om nager pening vtleg- ning STb 3: 198 (1494). ","4) göra anspråk (på), väcka tvist (om). Se Sdw 2: 1249. tha klagade michel niclisson effter xj mark, som hans ... war honum skylligh STb 4: 196 (1511). "],"f":["-ar , ","-adhe , ","-adher )","klagha sik , beklaga sig. ATb 1: 259 ( 1467) . hwi klaghrar (för klaghar?) christi jomfru sik swa som owirgiffna SpV 46 . Jfr be-, pa-, til-klagha. ävensom oklagadher."]},{"a":"klagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klaga. \" abs. thera korran, som klagha \" Su 145 . - klaga, yttra (klagan el. klagande ord). thin klangamal, som thu för nakra dagha swa grötelika klagadhe Su 145 . - klaga, klaga öfver, beklaga. thz ma ängin sidhan klagha Al 1356 . RK 2: 268 . \" ffor thik klagar jak mina nödh \" Su 282 . Lg 3: 189 . BSH 5: 24 (1501, daniserande) . \" for gwdi klagath \" DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langbek) . ","2) klaga, anklaga, anföra klagomål (mot). med prep. sidan komo mange a marsken klaga RK 2: 7054 . \" wille oppa honum för rikesens raadh klaga \" ib 3: 756 . ST 173 . klagadhe han paa them om theris förrädilse MB 2: 310 . ib 243, 257 . om nagar . . . klagada pa nakrom i embetet SO 100 . \" klaghade oppa sik för nakra syndher \" Lg 3: 400 . alt folkit klakadhe ofwir han ST 337 . ib 144 . Lg 3: 195 . \" clagadhe til her werner gest vm arff han skulde aff hänna wäghna inne hafua \" SJ 10 ( 1433) . - med ack. wart thän foghotten mykyt wredher moth them böndher som han klagha willo Lg 3: 195 . ath inghen skulle them för skalkhet klaga RK 3: (sista forts.) 5844. - pass. the wordho för kesaren klaghade Lg 436 . - klaga öfver, framställa klagomål öfver. med ack. pass. skal thz klaghas for radhit SO 50 . ib 53 . klaga för (något på någon), anklaga (någon för något). med sakens ack. och personens beteckning föregången af prep. thz mena the nw pa mik clagha RK 2: 6679 . \" iak skal thz ower tik klagha om doma dagh \" Lg 667 . ","3) förkunna, tillkännagifva, förklara. erchbyscopin oppa bursprak monde thz klagha RK 3: 621 . - utropa? kommer åldermannen ey til stämpno för än try mål äru klagat (af käranden framstälda?) och framtaladt TS 19 . ","4) göra anspråk (på). klaghade a j [1] gardh . . . ther hanom laghligha pantsättir var SD NS 1: 268 ( 1403) . "],"f":["klaka: -adho ST 144 ; ","-adhe ib 337 . ","klaffwe BSH 5: 24 (1504, daniserande) . ","klagha sik , beklaga sig. iak ma mik sarlika fore idher klagha Iv 774 . " wilandis sik klagha ower kesarans omila fogotta " Lg 3: 195 . " tha klagada jak m ik nagor ordh for herre sten twreson " DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek). - Jfr be-, for-, fore-klagha."]},{"a":"klaghamal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) klagomål, anklagelse, käromål. jönis ... sporde mästar sigga at ... än han hade nagwr klaghamal til then mannin här star ATb 1: 142 ( 1461) . ib 206 ( 1465) . andirs raulson stodh fullelegha til om klaghamalen om sina oxa ib 333 ( 1470) . \" hade han hugit marcus gilswen swa ner axlen aff, ther med en drager och flere klagemall, som han hade giort alt oerlige STb 5: 66 (1515). \" ib 254 ( 1519) ."],"f":["klaga- . ","klage- . ","-mall )"]},{"a":"klaghamal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klagan, knot, klagande el. knotande ord. hwii öker thu tha thin klaghamal, som tik nakot nyth oc ohörlikit hänt haffdhe Su 121 . ib 145 . ","2) klagomål, anklagelse, käromål. han hörde . . . klagha maal om sina söner LfK 147 . \" samtykkiandis hans falska klagamaal \" MB 2: 322 . \" kom ber ther klagamal vtjnnan pa nokrom broder \" SO 82 . ib 83, 113, 114, 206 . \" som klagamaal haffuer til nagan vtj embetet fore gieldh \" ib 115 ."],"f":["-maal . ","klagamaall SO 113 ),"]},{"a":"klaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) klagomål, anklagelse, käromål. iak oc mine arffua skulum sta alla fara om alla the klaghan ok akäro, som noghor aff minne äller thera släkt gör SD NS 3: 373 (1418, äldre avskr.) . ATb 1: 206 ( 1465) . med prep. til. hinrik gulsmidh sakir iij mark för thet han ekke fulfolde sin klaghan til matis gulsmidh ATb 1: 270 ( 1467) . med prep. pa. ... fore han ey folfolgde sina klaga (för klagan?) pa fangan han jnsatte i siszkabwrit STb 3: 19 (1492). Jfr forklaghan."],"f":["klagan )"]},{"a":"klaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klagan. \" Su 116. \" Lg 3: 183 . ","2) klagomål, anklagelse. \" ST 338. mz käromaal oc klagan \" Su 354 . \" käre sin klagan \" SGGK 104 . ","3) rätt till klagan, rätt att väcka anspråk. ath wi . . . skelo til förnempde landh alrik här epther haffwa nakon klakan heller tiltal SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - Jfr naklaghan."],"f":["klakan )"]},{"a":"klaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagare. söndagen nest effter clagare påuals dag, som kallas conuersio (ɔ: 25/1) FMU 4: 222 (1464, avskr. från 1500-t.). Jfr anklaghare."],"f":["clagare )"]},{"a":"klaghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["under klagan, med klagomål. ... at henrich spith oc niliss andersson ... haffua opta klagelige kärt fore oss om then storen orätthen FMU 3: 302 (1443, samtida avskr.) . ib 5: 484 (1495)."],"f":[]},{"a":"klaghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Rydberg Tr 3: 326 ( 1473) ."],"f":["klageliger )"]},{"a":"klakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr biärgs klakke."],"f":[]},{"a":"klakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr biärgs klakker."],"f":[]},{"a":"klakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr biärghklakker."],"f":[]},{"a":"klambra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krampa, klammer. \" then andre änden fästis nidher gönom bordith stadelika mädh enne klambro \" PMSkr 504 . ib 505 ."],"f":[]},{"a":"kland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smädelse, förtal, klander. \" säther last och kland (ponit scandalum) mot sinna modher son \" Ber 237 . - (?) aff galilea ok thil iudhe landh haffuer han farith mz swik ok klandh MD 33 . - smädelse, smälek, skymfö. the fiölle a kne ok giorde honom kland MD 35 . - Jfr lagha kland. klandalöst, adv. L."],"f":[]},{"a":"klanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) klandra, väcka tvist om, genom rättegång söka tillegna sig. mit fäthärnes gooz . . . nokrolethes at klande ällär afuärkiä SD 5: 280 ( 1314) . þet gozit, sum prouast mattis hauir klandat ib 6: 169 ( 1350) . thet godzet, thär thordh skytta klandadhe ib NS 2: 70 ( 1408). nu klandas firi þöm þighat havär SR 46 . - genom klander af hända. aff lenkala klandades een fiärduger FH 5: 43 ( 1467) . ","2) anklaga? wil os landzherran wäffwia oc klanda (bringa på fall? ut devolvat in nos calummiam) oc döma os sik til ewerdhelika thräla MB 1: 245 . ","3) göra till föremål för anmärkning el. klander. alla stadz ther eek klandas ellir annat thz scoghenom är scadhelikit TB 77 . - Jfr ater-, fran-, lagh-klanda, oklandaþer, äfvensom klandra."],"f":["-adhe , "]},{"a":"klanda","b":[],"c":"","d":"","e":[" ATb 2: 320 ( 1487) ). v. L. ","1) klandra, väcka tvist om, genom rättegång söka tillägna sig. jak klandade thät pa kalmarna radstughu Arfstv 10 81470) . then bondhan, som hade klandat hestin fore jenis STb 1: 11 (1475). thenne ... hestin war först klandhir i jöns andhrisons hendhir ... och han ledden fron sik Atb 2: 320 (1487). STb 3: 392 (1498). Jfr ater-, pa-klanda."],"f":["-adhe . ","klandhir"]},{"a":"klandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr iorþa klandan, äfvensom klandran."],"f":[]},{"a":"klander clander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, yrkande att utfå viss egendom. SJ 252 ( 1456). \" ath . . . herr jöns matte . . . forbywdas göra nokoth clandher wppa hwsith \" PMBref 318 ( 1512)."],"f":[]},{"a":"klandra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) klandra, genom rättegång söka tillegna sig. som vil klandra then för:da hesslobogardhen SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). hindra mödha clandra äller qwälya then sancte birgitte hwss PM LXIII . ","2) anföra klander el. anmärkning (mot). at jngen haffue makt noghen tiid her epter ytermera tala. klagha eller klandra pa fornempde jempkan FH 5: 85 ( 1482) . - Jfr oklandradher samt klanda."],"f":[]},{"a":"klandra adhe","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.1) = klanda 1. tesse godhe men . . . sworo pa bokene at eth hyginde een barna kiortil eth onth lakan eth hanklädhe tilhörde hans krokfoth oc hans deya klandradhe thet ATb 1: 256 ( 1467). ib 347 ( 1471). SJ 2: 198 ( 1496). med ack. och personbeteckning föregången av prep. thet swärdh som iöns dän klandradhe til per haralndson ATb 1: 282 ( 1468). 2) anföra klander el. anmärkning mot. the ij tunnor lax per mongson clandrat för ogille twunnor STb 5: 255 ( 1519). ","3) tvista. \" är mykit förunrende, hw[i] swerigis herrer wilia sigh bekymbra och klandre medh them \" PMSkr 704 (avskr.) - Jfr upaklandra samt oklandradher."],"f":[]},{"a":"klandran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, försök att tillegna sig, tvist. uthan alt qwaal, klandran eller nagorlunda ydermehra tilltlalan SD NS 1: 615 ( 1407, nyare afskr.) . Jfr klandan."],"f":[]},{"a":"klang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klang. \" aff bambor ok basunar mykith klang \" Fr 1784 . Jfr örna klang."],"f":[]},{"a":"klanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr oklnkadher."],"f":[]},{"a":"klapholt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klapppholtz, tunnstav j skwta ful m[ed] klapphult ok m[ed] butnar GPM 2: 289 ( 1508) , Jfr knarholt, knipholt."],"f":["-hult )"]},{"a":"klaplika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"klappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klappa, bulta, stöta. med två ack. tag raa egge blomor oc klappa tom smaa LB 7: 282 . - pulsare, klappa (för att gifva hörbart tecken el. ljud), bulta, knacka. klappadhe fast oc beddis jn koma Bil 212 . hawir idhkelika clappat ok bidhit for miskunnina por tom Bir 3: 268. klappar for portenom ST 462 . MB 2: 170 . \" klappadhe a dör \" Iv 2975 . ST 51 . EG 68 . MB 2: 131 . Di 180 . \" klappadho a the taflo som man pläghar klappa mz for tholkom syukom mannom \" ST 462 . rynger eller klapper til lyudz SO 108 . - klappa fängilse (fängsl), förbinda sig att inställa sig i fängelse, lössläppas mot förbindelse att inställa sig i fängelse? wnner honum til goda, at han klapper fängilse och nyter sama velkor, som andre fonger BSH 5: 503 ( 1512) . klappede fengsell ib 484 ( 1511) . \" holpe tiil ath jac bleff än tiil liffs oc motte klappe oc wisse fängelsse ib 594 (1517). \"","2) palpitare, klappa, bulta, slå. at hiertat klappar och böstar LB 7: 79 . ","3) palpare, klappa, smeka. klappar thu bondan GO 1090 . kysto . . . ok klappadho hans föter Bil 119 . ib 165, 350 . Lg 3: 23 . - (?) hwilkit som wi klappum nw här skrymtande ( quiquid hic dissimulando palpanus), thz skal alt hämnande lughin ther bränna Ber 204 ."],"f":["-adhe , "]},{"a":"klappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klappa, bulta. sidhan thet (ɔ: skinet) är klapppath mädh gwlfärgonne PMSkr 529 . klappa (för att göra hörbart tecken el. ljud), bulta, knacka. klapin oc idher skal oplatas SvB 150 mot sl. av 1400-t.). tornwkterenne skolæ klappe ij reser j hwar thim om natten STb 5: 34 (1415=. 4) åstadkmma handsag. - klappa handlyfte. SeSdw 2: 1249. - klappa fängilse, genom handslag förbinda sig att inställa sig i el. kvarstanna i fängelse. Jfr J. Palmér, Studier tillegnade Es. Tegnér 155 ff. suerin klappede olaff biörsson fför sitiande rettin ith witterligit fängelse STb 4: 262 ( 1512) . i 5: 203 (1518), 260 (1519)."],"f":["klaa . ","imf . klappede STb 4: 262 (1512)),","*klappa pa , medelst klappande pålägga (ngt). klappes twa resor lithen pa PSkr 559. ","*klappa ut , bulta ut (till större yta el. tunnare form). swa som fathakwr plägha klappas wth j dalommen, oc norghe PMSkr 538 . ib. ","- Jfr hand-, saman-klappa."]},{"a":"klappa trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klapptrrä. \" han sog erik hansson medh klappaträdh Stb 1: 130 (1477). \""],"f":[]},{"a":"klappan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klappande, smekande. om hon haffuir haf[t] skör athäfue j famtakan oc kysan älla klappan SvKyrkor 346. then som älzkar renlighet, han hatar skörhet . . . ffrsma kyssan oc klappan JMPs 243. ib 585 . Jfr handa klappan."],"f":["kagn )"]},{"a":"klapper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kläpper."],"f":[]},{"a":"klapursten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klappersten. koll. HLG 2: 7, 12 (1509)."],"f":[]},{"a":"klar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hvita, ägghvita. stampar man rökilse ok temprar mz clar aff ägh LB 4: 339 . Jfr glaz."],"f":[]},{"a":"klar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) klar, ljus, strålande, glänsande. en klarasta stiärna Lg 664 . fik iac . . . see eth största sken, mykit clarare oc skär aktoghare än thänna werlenes sool hon är j sigh ib 815 . solin . . . skinande j clara skiällana aff gull. silffwir oc alzskons malm MB 2: 237 . \" amatiste ok robine the klare varo \" Fr 166 . Bir 4: 105. tha wardh iac war ene mullögh aff gul swa klaar Iv 391 . Al 4638, 9813 . sände han konungxlikin klädhe sömadh mz silke oc sat mz gulle ok syluir ok alskona dyrom stenom . . . at hon i klarasta klädhabonadh skulle til hans koma Gr 286 . en vngir man mykyt faghir oc klaar (om en ängel; kanske snarare att föra till 7) ib 290 . - bildl. at ey skulde orena världinna muld smitta hänna hux clara spöghil KL 325 . - klar, ljus, fri från mörker, moln el. dimma. thän nattin wardh clar oc liws Lg 67 . \" sidan wart thz ater clart som för \" RK 2: 6618 . - klar, skär, genomskinlig. hans klädhe varo sua klaar at the görlica sagho likaman allan vara blodhsughan Bil 916 . \" clarare cristal man aldrey saag än then ysen for honom lagh \" RK 2: 8089 . Lg 3: 461 . \" at drykin skuli klar synas (clavescat) \" Bir 2: 55. röth win klarth PM XXVIII .","2) klar, ren, oblandad. aff clart (i mots. till snöfyldt) watn hon (älfven) ey frisa kan RK 2: 8073 . \" gik strax ater elfuen claar (fri från is) \" ib 8102 . aff foresagdho elementis swa renom oc clarom Bir 4: (Dikt) 217. haffwandis mz sik en skiöl aff clara gulle MB 2: 272 . \" aff clarasta myöl taaren \" ib 13 . clarasta myöl moos ib. watn, som lith haffde som hwitasta myölk, oc wi i sannindh trodhom thz wara clarasta myölk Lg 3: 461 .","3) hvit. \" tz klara aff eggit \" LB 7: 71 . ib 2: 48 .","4) ren, obesmittad. \" osmittat oc klar iomffru \" Lg 3: 478 . klaran iomfrudom Bir 4: 158. at thin iomfrudombir war gömaskolande alt til thin dödh swa claar ok reen. at engin synda smitta skulde mogha myrkia han ib (Dikt) 219.","5) klar, ren, ljus, lugn, blid. klar i änliteno (vulto serno) Bo 222 . \" som hafwa klar (serenos) öghon ok liws \" Bir 1: 234. ib 235 . ST 172 . mz klarom (mundatis) hiärtans öghwm Ber 18 . hwat klar (serena) oc blidh hon (ɔ) bönin) är Bo 104 .","6) glättad, putsad, prydlig. skulu wmgangane . . . läggias mz clarom oc renom stenom (lapide polilo et mundo) Bir 4: 105. ","7) skön, härlig. födde een son swa klaar Fl 96 . the stolta frua klara Fr 327 . ib 1285, 2667 . Iv 664 . \" i halden hona (Minerva) faghra oc klara j iouis hoffwdh födde wara \" Al 6752 . \" all war clara ädelighet \" MB 2: 224 . ","8) klar, ljudlig. mz clare röst Lg 294 . ","adv. klar, klart seende. klar ögon LB 7: 68 . ib 207 . \" fik klara syn \" KL 106 . Bir 3: 338. MP 1: 90 . owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka Bo 92 . 10) klar, tydlig, noggrann, redig. en klar gudz vidhirkänna Bir 3: 197. göra kompanommen klaran räkenskap aff skipsens räntho oc wthgiffth PM XVL . n. ","1) klart, ljust. \" nar solin skin clarast \" Lg 46 . ","2) klart, tydligt. \" seer thy klarare gudz valdz mykenlikhet \" Bo 89 . Bir 3: 381. ","3) öppet, rent ut. borgarene siga klarth, i förlente thöm alth thet ther gar aff länith BSH 5: 252 ( 1508) ."],"f":["klaar . ","claar )"]},{"a":"klar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) klar, ljus, strålande, glänsande. änglane hulke som haua klarne öghon än liusit är Nio kap ur Bir 24 . - bildl. nw äru hälghe männene fladhe klare aff alzkona rwsth SpV 588 . patronculus war . . . myket klaar j godom sedom Troj 123 . 2) klar, ren, oblandad, obemängd. wth aff the högre kyrkio weg ginne vtran klarth watn MP 5: 88 . \" göra klarth win aff hardo vine \" PMSkr 359 . 4) ren, obesmittad. j klaar oc reen jwmfru äria Hel män 262 . 10) klar, tydlig, noggrann, redig. lade for:ne jacob oc hans nagat mera vth än xvj marck om arith, thet skulle scriffues vp al til claran rekinschap vtan alt ocker STb 3: 259 (1493). 11) i god el. vederbörlig ordning, avgjord, uppgjord. swa sagde hustrv margit at war ting äro al klaar os i mellom ATb 1: 258 ( 1467) . anno domini medlxxjj tha all ting woro klar ok affreknat met swen helsing ok clemit benctsson Skotteb 466 ( 1479) , Kämn). ib. ib 480 (1473, Kämn.) . Stb 1: 340 (1482). hwar göre sin bock klaar ib 3: 451 ( 1499) . n adv. 2) klart, tydligt. wpbar och anamade sone stensson pa samma c march l march, swa at stadin är honum inthe mere skylkig en 1 march, sidhen them emellom klart affalt Stock Skb 297 (15113, Skip). Jfr genom-, o-klar."],"f":["klaar . ","klarane Nio kap ur Bir 24 ),"]},{"a":"klara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klara, göra klar el. ren. tha klaras blodit LB 3: 17 . ","2) klara, göra klar el. klart seende. klaarer swrblindh ögon LB 7: 68 . \" tz klarar thom (ögonen) mykyt \" ib 207 . thz klarar öghonin ib 3: 154 . ib 49 . - Jfr forklara."],"f":["klaara . ","-ar )"]},{"a":"klara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forklara."],"f":[]},{"a":"klarera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra klar el. ren, klaa, rena. klarerra tiärw PMSkr 353 . \" exebenus ä en hwither sten fagher mädh hwilkom gwlsmedher pläha karrera gwl b 472. 2) genom rening borrtaga. Se Sdw 1: 60. \""],"f":[]},{"a":"klarera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom rening borttaga? aff röth win klareras mera drägh än aff the hwitho PM XXVIII ."],"f":[]},{"a":"klaret","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. ett slags kryddat, med honung el. socker el. lmjöjd blandat vin . . . at j motte lära laborare in apthca görre confecht pillulas i picoras clarret HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"f":["clarret )"]},{"a":"klaret","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kryddadt, med honing blandat vin. klareet ok marat Fr 373, 845 . klarheth oc most ST 422 . \" clarhet win myöd ok mwst \" RK 2: 5169 . "],"f":["klareet . ","klarheth . ","clarhet )"]},{"a":"klarflytande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["karflytade. GU C 20 s. 214 ."],"f":["klaar- )"]},{"a":"klarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klarhet, glans. liusins clarhet KL 332 . \" stiärnan är ey vtan klarheth ok sken \" Bir 1: 188. ib 332, 3: 365 . - i sht öfvernaturlig, himmelsk klarhet. ginstan kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them at ekke kunne liusare wara middagx tima nar solin skin clarast Lg 46 . \" vi bidhom helaran wan herra ihesum christum hulkin vpnya skal wan ödmiuka licama liknadhan sinom klarhetz (claritatis) likama \" MP 1: 15 . var herra ihesus tedhe sins ärofulla licamma klarhet Bo 119 . gita nalkatz gudz ok himerikis thinga fino klarheet ib 127. vndarlik ok obegripelik klarhetz sken Bir 1: 90. ib 126, 3: 443 . Ansg 181 . ","2) glans, härlighet. \" fik see . . . hans clarheet j gull oc j sylffwir \" MB 2: 276 . \" nidhirthrikkias af vaalzins oc clarhätunna (för -inna) äru \" Ber 269 . - himmelsk, gudomlig härlighet. at the skulin see mina klarheet Bo 178 . MP 1: 204, 2: 97 . MB 2: 244 . ","3) klarhet, renhet. \" han war ok swa som saþir j fingir gulle j frägdh ok lifwirnesins klarhet \" Bir 1: 303. framgar bönin frälsare mz mere clarhet (liberior exit purirque oratio) Bo 104 ."],"f":["-heet . ","claarhät )"]},{"a":"klarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klarhet, glans, stenen topasius . . . äpther fölgher oc mannanom hade j clarhet oc mörkhet JMPs 551. 2) glans, härlighet. - himmelsk, gudomlig härighet . . . swa at jak maa . . äpther min dödh thit sinande änlite oc sötasta wnda klärhet j thinne äro at skodha SvB 163 (b. av 1500-t). 4) klar vätska. nectar . . . est dulcis [liquor] . . . et vinum pigmentatum commvnlter honax dropi ok klaarheth GU C 20 s. 347 . \" thär j läth \""],"f":["klaar- . ","klär- )"]},{"a":"klarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) klart, tydligt. \" lfasbiörn ollfson var hanom swa mykit skyllogir som klarlegir oc lyuselegir j hans räinskap stodh scrifuat \" ATb 1: 197 (14764). . . huilka for:de messär met sine colectis äre klarligen scriffne j for:de gudz helgons dagliga messä book Svrtb (Skokl) 543 (omkr. 1480). . . . som scla clarigan fynnes appenbarlica i tencieboken SJ 2: 83 ( 1482) ."],"f":["-ligen . ","clarlighan Prosadikter (Sju vise m C) 226 . clarliger Ni handl rör Vkl 224. klarlegir ATb 1: 197 ( 1464) ),"]},{"a":"klarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) klart, ljust. \" eet lius. ther clarlica skal lysa världina \" KL 322 . \" solenne clarlka skinande \" Su 93 . ","2) klart, tydligt. \" skodhar likamlik thing . . . klarlika \" Bir 1: 104. RK 3: 2823 . Lg 3: 364, 598 . clarlika liwda Su 327 . \" mädhan thu oppenbarleka sannindena swa klarleka kwngör \" ib 177 . MB 2: 299 . FH 2: 124 ( 1440) . BSH 5: 402 ( 1510) ."],"f":["klarlicha FH 2: 124 ( 1440) . ","klarleka Su 177 . ","klarligha RK 3: 2823 . claarligha L 3: 364. clarlega MB 2: 299 . ","klarlige BSH 5: 402 ( 1510) . ","clarlikan Lg 3: 598 ), "]},{"a":"klarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klar, tydlig. giffwa edert herredöme en san wndruisning och klarlig förwarningh BSH 5: 318 ( 1508) ."],"f":["klarligh )"]},{"a":"klarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) klar, glänsande. än alt goth aff fralidhom ltimom, tinom hälghom. mannom lskikkat war, swa klarlighit j liffwande rikeno (sic in regine virorum caruerunt) SpV 495 ."],"f":["l-lighit ) , "]},{"a":"klaröghdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klarögd, som lhar klara (glänsande) ögon. andromeda . . . war . . . klarögd mz röda kyder Troj 78 ."],"f":["-ögder )"]},{"a":"klasalöst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"klase","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klase. Al 7496 . \" ther wäxer a godh wiinbär hwar en klase swa stoor är thz ängin ma swa starker wara ther en klasa orkar at bära \" ib 8108-8110. swa som een jdhen ok nööff by hembärändes til sin bystok ympnogha helghetzens ok helgadomanna klaasa Lg 3: 568 . Jfr smaragada-, vin-, vinbära-klase."],"f":["klaase . klasse, se vinklase),"]},{"a":"klasi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fikona-, vinbära-klasi."],"f":[]},{"a":"klavi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klave, ett slags bindsle som anbringas kring halsen på kreatur. jtem houm bör hlolla ferdigt . . . klaffuar och fäbandh Arnell Brask Bil 24 . Jfr klovi."],"f":[]},{"a":"klavi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["klävi )"]},{"a":"klavikordium","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kavikord, ett äldre slags klaver. lher peder i skanald (testemerar jag) mit claauicordium Liber eecl. Vallentumenis 65 (1515)."],"f":["claauicordium )"]},{"a":"klef","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 4: 698 ( 1340) . j spyntho kleff FH 2: 57 (1424, afskr.) ."],"f":["klewaquern"]},{"a":"klef","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se klyf."],"f":[]},{"a":"kleia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["känna klåda. hwar skal then kla som ey kleiar GO 975 . - opersonl. klia. man skal ey klaa ther som ey kleyar GO 625 ."],"f":["kleya . ","-ar )"]},{"a":"kleia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["känna klåda. pvrio . . . klya ok leddas GU 20 s. 498. fooor swllen oegon oc watn fvl oc mykit kliya tagh fäniculo roter Saml 27: 107 . - opersonl. klia. lhon kan liggia oc plokka sigh mädh näbbenom wm henne klighyar PMSkr 257 ."],"f":["klya . ","kliya . ","klighya )"]},{"a":"klema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klena. PMSkr 199 . swa kemes leer wm holith ib 230 . ib 426 . \" twa krwkor hwarya täth klemda pa andra \" ib 440 . Jfr ater-, til-klema."],"f":["klem PMSkr 429 . ","klemda ib 440 ),"]},{"a":"klema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klena. \" stötis alth samman wäl oc lätis j en deghil , oc klemes täth mz lwto sapientie bebwndith \" PM 10 . ib 7 . "],"f":["klema saman , klema samman, limma i hop läth thz j mällen tw lerkar klemandis them wäl samman LB 9: 96 ."]},{"a":"klen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. glänsande. ","1) fin, nätt, prydlig, förträfflig. sofwa i swa kleno maki Bo 144 . \" i somlikom stykkiom är lofflikit at göra klena oc faghra gärning ib 18. aff klenä värk tha var han giördh \" Fr 151 . \" i dyrom oc klenom klädhom klädda \" Su 80 . span klenasta klädhe oc sömadhe KL 344 . \" fördha j huitom mantol ok klenan (subiltem) kiortil ginum hulkin jak saa skärlica hänna jomfrulica licamma \" Bir 3: 279 (kan föras till 7). sik hölia mz klemasta linno hwito oc skinande MB 2: 363 . \" aff klemasto wax drupum \" KL 11 . giff hänne kleynare (delicatorem) kost Bir 3: 113. Lg 3: 512 . \" rent ok clent brödh \" Bil 379 . \" en span klenasta hwetemyöl \" MB 2: 85 . \" klok ordh siktat oc tämprat swasom klenast miöl (här likom i närmast föreg. ex. har ordet kanske betydelsen: finmalen) \" Su 225 . \" thz menlösa kötit. klena oc faghra. ther kötzsins ok alz mandomsins natwr blomstir är \" Bo 193 . ängin hafdhe swa klenan (delicatum) likama som han, thy at han war af twem bästom naturom gudhomin ok mandomin Bir 1: 111. gör thz (soflet) klenare (delicatiorem) köt ok bätra blodh ib 284 . - fager, tjusande. o kleen, stoltir oc ärlikin piltir (o puer egregie ac delicate) Bo 21 . kleen (delicata) fagher ok älskeliken brwdh Su 384 . Bir 3: 281. ","2) fin, lätt. \" medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno som raskast är (summitates ventorum, id est, partes illæ, quæ præcedunt et veloires sunt) \" Bo 249 . liwdhit aff hans wingon, slaandis klena (levem) wädhrit Su 236 . - lätt, lättsmält. klen mathir LB 1: 96 .","3) fin, veklig. klenasta frwgha MB 1: 430 . en klen oc kräseliken stridzman äst thu, som swa mykyt rädhis mothegangilse Su 120 . ","4) ömtålig. \" änge limi äru klenare ok sarare än öghonin \" Bir 1: 104. sua uar thin licamme klen ok ömbir owir ala licamma ib 2: 268 .","5) klen, svag. \" modhorin som klen (tenera) var oc alstingis vng \" Bo 13 . \" focarie sculu hielpa systromjn j sinom embetom oc thiänist them som klena äru oc mindra formaa \" VKR 24 . \" för syna klena spädheet oc vanskandes cleenhet \" MB 2: 201 . \" ey gitandis siälff bara äller oppehalla sin klena likama ib. \" Su 160 . kleen i tronne Bo 131 . - svag, föga stark, föga sträng. wintren är klen oc weker BSH 5: 144 ( 1507) . ","6) späd. \" af thy klena barneo \" KL 345 . MB 2: 23 . i sinom klema barndom Lg 3: 394 . \" en klen röst \" KL 339 . ST 118 . ","7) fin, tunn. \" mz klene saagh \" KL 47 . hawir . . . klenan (gracilem) vd Bir 1: 392. hiärtat owir hulkit een klän hinna är ib 2: 212 . \" ysin är ganzska kleen \" RK 3: 3105 . ib 3112, (sista forts.) 4626 (ordet kan på de tre sistnämda ställena föras till 5). - (?) hans hofwdh panna slo han swa klen RK 2: 2686 .","8) liten. \" tak lagherbär oc stöt kleen \" LB 10: 7 . ij gull äller dyra stena badhe stora swa ok klena Fr 842 . \" alla klena städher (oppida) \" MB 2: 31 . ib 46 . humme hin clene Di 291 . ib 290, 294, 298 . Jfr heyme de kleyne ib 73 . Se vidare ib 380-381. Jfr ock Storm, Sangkredense om Karl den store og Didrik af Bern s. 149. - liten, ringa, knapp? klen, föga närande? at hon ey aat wtan ganzska lithet oc klent Lg 3: 402 . aff then klena mathen ib."],"f":["kleen . ","kleyn . ","klän )"]},{"a":"klen kleen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" 3) fin. veklig. rike oc högfärdoghe redskaps män, oc klena oc kräseligha qwinnor . . . skulo tha pinas j eel oc brännestens logha JMPs 580. 5) klen, svag. en . . . greffwe . . . haffde ena ffäghersta dotther . . . hwilken mykydh len oc swklegen war til sin lecama JMPs 397. 6) späd. j then klena alleer som han war tha han opfostradhis mädh jmfrugleghom spönom JMs 266. 8) liten. ringa, knapp, obetydlig. lhan . . . viderkendes fore retin henne deel kleen wae SJ 2: 199 ( 1491) . efter thy wil fornymme, at her komber en klen siglas aff stadernä STb 5: 347 (1521, Kop). - i så förhållanden levande. Se Sdw 2: 1249."],"f":[]},{"a":"klenat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) smycke, dyrbahet, klenod. \" item gifwe wi wår k. son karl karlsson . . . några wåra klenodier \" FMU 4: 340 (1470, avkr.) . (Hist. Tidskr. 63: 25 enl. samtida avskr.: nagra wora clenodia). 2) klenät, ett slags bakverk. uethemjöl til klenath HLG 2: 26 (1511). ib 25 (1511). -Jfr klenät, klenäte."],"f":["klenath . ","klenoth LG 2: 25 (1511). pl. klenodier FMU 4: 340 ( 1170) , avskr.)),"]},{"a":"klenat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fint arbetadt föremål, smycke, dyrbarhet, klenod. tha gaff konung malnrit slin klenot toktelika the andra herra rika Fr 3075 . \" mz gul ok klenat manga handa \" RK 1: 1949 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Fr 417, 2647, 2662 . Fl (Cod. B) 1994 . RK 1: 644, 3573 . GO 881 . Va 4 . PK 221 . RK 1: (yngre red. af LRK) s. 276."],"f":["klenadh L. ","klenät SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ","cleynät ib. ","klänat Fl (Cod. B) 1994 . ","klänaþ L. ","klenet Fr 417 . ","klenot ib 2662, 3075 . ","klänot ib 2647 . ","kleenodh L. ","clenodh PK 221. ","clenod: clenodum Va 4 . pl. ","clenodier RK 1: (yngre red. af LRK) s. 276 ; denna form utgår sannolikt från det latiniserade clenodium),"]},{"a":"klenefoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lien fot? ss tillamn. KTb 157 ( 1443) ."],"f":[]},{"a":"klenhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svaghet. för langliken krankdom oc clenhet Su 108 . ib 160 . MB 2: 201 . ","2) litenhet. \" Su 124. \""],"f":["cleenhet MB 2: 201 ),"]},{"a":"klenhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klenmodig. \" störkte oc tröste them som klenhugadha waaro \" MB 2: 236 ."],"f":[]},{"a":"klenlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["4) litet. . . . at the fatige . . . ganske klenige betröste them eller förmoge hole thesse skotter theis terning ill förnögning STb 5: 315 (1520, Kop)."],"f":["-lige )"]},{"a":"klenlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) fint, lätt. \" tok hans naghla (för nafla) klenlica (subliter) mz sinom fingrom \" Bir 3: 281. KL 260 . ","2) ömt. \" jac älska swa klenlica thessa salugho siälana \" MP 2: 199 . ","3) svagt. klenliga draghandes andhan LfK 216 ."],"f":["klenliga )"]},{"a":"klenliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj fin, späd. bändir oc föter som klenlikin waro SkrtUppb 268 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"klenlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) finhet. wilt thu nw nakot aff thäns (ɔ: wndhirstandzins anda) mästerlighet ällir klenlikhet ok smidoghet wita (vis nunc de sublitate eius aliqua cgnoscere?) SpV 508 . 2) finhet, spädhet, vekhet. klena qwinnan ok karska, hwilkin ey formaa wtganga oppa jordhena, ällir fästha sins fotz supr for mykla klenlikhet (teneritudinem) ok blödhet SpV 314 ."],"f":[]},{"a":"klenodium","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se klenat."],"f":[]},{"a":"klensmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jhanni kleesmyd HLG 1: 18 (1422). \" ATb 1: 277 ( 1468) . STb 3: 218 (1495)."],"f":["kleen- . ","kene- . ","-smyd . ","-smet . klentz smet Stock Skb 218 (1523-24)), "]},{"a":"klensmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klensmed. \" ss tillnamn el. ingående i ett sådant. jac jngemundh klenasmismagh \" DD 3: 192 ( 1425) . \" lot vp olaff andrissone cleensmidh eth steenhws \" SJ 145 ( 1446) . laurenz clensmid jöns clensmid ib 232 ( 1454) . \" loth forscrifne niels mangson klensmith synne hustrua stiwffadher mikel klenasmith vpp allan then erffwedeel som hans hustrua tilfallin war \" ib 402 ( 1473) . forscrifne mikel klenesmith ib."],"f":["cleen- . ","klene- . ","klena- )"]},{"a":"klenvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klensmide, finsmide?? ther foe scal han (ɔ: hans syeremaskaren) frith arbeyde jn til passcha oclandret aff smederne oc ey annat arbedh än klen werk STb 2: 232 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"klenät","b":[],"c":"","d":"","e":["kenät, ett slags mindre, flyttyrkokt bakverk. Hagganum (fel för laganum) . . . klemeth GU C 20 (hand 2) s. 39. til afftenen . . . äplemoos swineryg clenäthe Brasks Matordn 4 . ib 12 . Jfr klenat."],"f":["kleneth )","*klenäte (clenäthe), n.? "]},{"a":"klevakalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. enar cleuakalfr SD 1: 247 ( 1225) ."],"f":[]},{"a":"kleverbladh .","b":[],"c":"","d":"","e":["klöverblad, klöver, trfolium praatense Lin. LB 7: 200 ."],"f":[]},{"a":"kli","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kly."],"f":[]},{"a":"klif","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klyf."],"f":[]},{"a":"klif","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klyf."],"f":[]},{"a":"klifse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög, hop, bundt, klunga. denge thöm mz hambrom alla j eeth brinande klyffse LfK 233 ."],"f":["klyffse )"]},{"a":"klikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klena, anbringa i klickar. tha tais aff them gwl litheom . . . oc strykis thär oc hwar swa som klikkandis pa skinnen PMSkr 538 ."],"f":[]},{"a":"klimpadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["klumpar bildande, samlad i klump el. klumpar. tarmana oc ynelffwena the ärw ofylthe mz klympade och ginomhärde orenligheeth LB 7: 79 ."],"f":["klympader )"]},{"a":"klimpas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. klimpa sig, bli klimpg. qwecksölfritt tager gullit til sigh och klimpes som smör PMSkr 599 (avsjr,(, ub, "],"f":[]},{"a":"klimper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klimp, klump. orena klimpa ST 395 . \" syntos vara som en klimpir \" MP 1: 325 . Jfr eld-, gul-klimper. "],"f":["klimpa smör , "]},{"a":"klimper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klimp, klump. Jfr R. Liljefors, Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson III ff. PMSkr 556 . . . . ther the gullitt grofwo vpaff jordene klart och reentt och så stor stycke i ehnom klimp, wogh xij"],"f":[]},{"a":"klinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kinga. Se Sdw 2: 1249. koper, och jern gifua klingande lidh aff sigh PMskr 618 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"klinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klinga. \" swärdh ok niiff lata the klinga \" Al 2441 . ib 3320, 5333 . RK 1: 1735, 3031 . gull a hänna mantil klang Fr 352 . klingadhe skällo JP 149 . baswner clinggado MB 2: 15 . naar baswrne lwdher j mynne handh tha klinghen (clangite) oc j ib 91."],"f":["klang Fr 351 ; Al 5353 . ","klwngo RK 1: 3031 . ","klingado ib 1735 . ","clinggado MB 2: 15 ),"]},{"a":"klingra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se kringla."],"f":[]},{"a":"klinka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagbom? GPM 2: 122 ( 1508) . . . thet i welä wärdhens finnä raadh til swadane penningä hith at sändä med thette budh swa framth at i weliä ickä haffuä eth ödhä sloth ch jach skal lensammär sithä wedh klincken i 331 (1509). "],"f":["*klinka las","clinncha- . ","-laas . ","-los )"]},{"a":"klinka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klinga, givaett klingande ljudifrång sig. trachius är en swarther sten oc klinkar kastadher PMSkr 492 ."],"f":[]},{"a":"klinka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagbom? maa i vethe . . . som i skriffwe mich til, ath jak skal vel för vara klinken, taa twiller ther inthet oppo, nästh gudhs hiälp, jak vill saa för varane, ath hon skal komme ider til nytthe ok ganghs BSH 5: 66 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"klinka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bygga (ett fartyg) på klink. mektog skip . . . klinkes häller oc byggis mädh kopar spika än mädh järnspika PMSkr 171 ."],"f":[]},{"a":"klinkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. jöns klinkare Skotteb 287 ( 1478) ."],"f":[]},{"a":"klinker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr rs-, bakstaks-klinker."],"f":[]},{"a":"klinta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1249."],"f":[]},{"a":"klinta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klint, agrostemma githago Lin.? \" lolium vel nigella klinta stöt mz piperroot \" LB 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"klinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klint, agrostemmu githago Lin.? \" tha . . . kom thera owin oc saddether offwan j tystil ok klinth, ok annor ogräsan \" MP 5: 132 . \" dwdhra frö äller klinth stöth j pwlwer PMSk 226. \""],"f":[]},{"a":"klinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klint, klippa. ss tillnamn. \" magnus klinter \" KTb 141 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"klinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klint, klippa, höjd. \" han ledde hana högh vp a eet bärgh ok vilde hana þär for vt sciuta for en clint \" Bu 516 . RK 2: 7829, 7857 . Su 427 . MB 2 . 149, 155. collis dicti clint SD 4: 550 ( 1338) . Jfr biärgh-, biärgha-, biärgs-, halla-klinter."],"f":[]},{"a":"klinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" lolium klinther kola idem \" LB 6: 284 . blanda mz . . . liinfrö oc klint ib 7: 297 . \" klint wäxir opta äpte hweto sädh (post frumenta sata fit sepe nigella renata) \" GO 740 ."],"f":[]},{"a":"klippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämta. \" morgen ok aften naar jomfrw maria loff ringis eller klippis SvtT 97. Jfr kläppa. \""],"f":[]},{"a":"klippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = klippapänninger. item iiii basiwgeqinor, for the twe[o]dd thet fatige folkith, hwrtera en klippa, thet är ijij öre HLG 2: 100 (1521)."],"f":[]},{"a":"klippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr blinda-, hafs-klippa."],"f":[]},{"a":"klippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klippa. \" läta hafskärin oc klippona bluna \" Bir 2: 84. alle the andra öyra, skär, klippor oc holma, som liggia i thesso for:ne häritthe SD NS 2: 218 ( 1409, nyare afskr.) . MB 2: 273 . Su 104 . Jfr biärgh-, biärgs-, blind-, haf-, skäria-, sten-klippa."],"f":[]},{"a":"klippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klippa. \" swa som lambith thigher fore them som thz klipper \" MB 1: 201 . KL 146 . Bir 3: 109, 4: (Dikt) 263. klipt lamb ib 2: 329 . \" gardh kona skal klyppa kwidh wl ok ey bogh vl \" GO 24 . klipte . . . hänna haar KL 343 . \" klyppa eller taga aff sith egit haar \" LB 7: 195 . "],"f":["klyppa GO 24 ; LB 7: 195 ; ","-ir Bir 4: (Dikt) 263. -ir, -te, -ter), ","klippa af , "]},{"a":"klippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klippa . . . vidha swäria mz lenar for the pänina, ath han aldrig klipthe them for lynghe malare JTb 72 ( 1481) . \" tak tyna kopar skiffwor oc klip sma som päninga PMSk 451. \" ib 566 . "],"f":["-te )","*klippa bort , ","*klippa til , tillklippa (tyg o. ld.). magha skinnen klippas til för n the klistras pa stokken PMSkr 542 ."]},{"a":"klippare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klippare, mindre ridhäst. for en klippare at forlegghia mz vj stampeskoo een öre SO 73 . \" for een lithen klippare (näml. at forlegghia) mz hans eghin skoo ok sööm iij öre \" ib (på dessa ställen förekommer klippare i motsats till häster)."],"f":[]},{"a":"klippare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klippare, den som klipper. Su 55 ."],"f":["klyppare: -anna Su 55 ),"]},{"a":"klippepänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" klippinger. iiij mark en klippepening mydre HLG 3: 14 (1521). Jfr klippa."],"f":["klipp- )"]},{"a":"klippinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klipping, klipt fårskinn. loffwar honom en halfwan dikker klippingia SO 18 . \" siäl klippingh äller siälskin äller märskin for nöthskin \" ib 19 . göra änglisko aff klippningh ib. \" wnköpär bark äller lädher äller klippninga \" ib 21 . GS 51 ( 1450) . "],"f":["klippings lask","klippinx- )"]},{"a":"klippinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" nils klippningh \" KTb 126 ( 1471) . SSkb 118 (1503-04)."],"f":[]},{"a":"klippinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klipping, ett slags genom klipping tilverkadt mynt af fyrkantig form; förekommer äfven ss binamn tillagdt Kristiern II, som låt slå det. RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. B) 6313, 6315. "],"f":["klippings mynt","klippingx- )"]},{"a":"klippinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lklipping, ett slags tidigast under Kristian II 1519-23 genom klippning tillverkat mynt av fyrkantig form. Se F. v Schrötter, Wb. der Münzkunde 310. HLG 2: 101 (1522). vii klupninar för vÿn Kumla kyrkas rb 115 (1523) lib 116 (1524). fek jak c mark klippiga niles . . . oppo nogan gambla gel HLG 2: 114 (1523). i 116 (1533). ATb 3: 345 ( 1524) . \" eptter thet eu stoor deel aff almoen haffde taget krkones sölffuer pa klippinge \" HSH 13: 38 (1524?), Brask). Ol. Magnus Hist de gent. seqtenur l. VI c. 18. - koll. iv!UDDA_TECKEN? mark klipping HLG 2: 111 (1522). ib 112, 115, 3: 66, 75 (1523). - Jfr klippa. "],"f":["klyppinger . ","lklippin HLG 2: 112 (1533). klippig ib, ib 115, 3: 66 (1523); -a i 2: 114 (1523)), ","*klippings pänninger , "]},{"a":"klister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klister. \" sidhan takes klisthe oc strykes thär och hwar pa köthwaghen aff skinneno \" PMSkr 541 ."],"f":["klisther )"]},{"a":"klister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PMSkr 228 ."],"f":[]},{"a":"klistera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["giva (ngn) lavemang. . . . at motte lära laborare in apotheca . . . brenna alla lhonda vatn klistera HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"klistra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klistra. \" stokken som skinneth er wppa klistrath \" PMSkr 541 . ib 542. "],"f":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"kliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) kliva, klättra upp. scandere klyffua GU C 20 s. 550 . sedhan han forman, jak wille ecke late jwther kiäffwa mik pa hwffudhet BSH 5: 381 ( 1510) . - trans. klättra upp för el. . Se Sdw 2: 1249. matis smidh feste lagh . . . ath han ey kleff anno stubs hws ATb 1: 337 ( 1470) . - Jfr nidher-, up-kliva."],"f":["kliffwa . ","klyffua: imf. kleff )"]},{"a":"kliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) klifva, uppklättra. vildo þe kliva i huset Bu 134 . RK 3: 3803 . \" vilia the mz stigha klywa \" Bir 2: 254. ","2) klyfva. ther worder mangen skiold broten oc hielm kleffuen Di 2 . "],"f":["klywa Bir 2: 254. imfp. cleff Di 283 . part. pret. kleffuen Di 2 ),","kliva in , klifva in. kliffue in mz liste RK 2: 7622 . ","kliva up , klifva upp, klättra upp. at kliffwa oppa (d. v. s. up a) valdzsins bärgh Bo 97 . " klifwa vp a hwarn lostelikan kulla ok klint " Su 427 . Di 283 . Jfr up kliva. - Jfr klyva."]},{"a":"klo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klo. the !UDDA_TECKEN?: wärulzlik diwr) haua . . . hwassa klor KS 4 (7, 4) . MB 1: 82 . ST 125 . Su 128 . swa som nakor fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näff Bir 1: 24. ib 51 . KL 81, 231 . Fl 300 . Al 8709, 8717 . Ber 153, 157 . kath wil hawa fisk ok wil ey wäta klona (pisci catus hiat nec wlt quod pes madeflat) GO 724 . han (björnen) groff hona vp mz sinom klööm ST 266 . \" een stoor rädhelikin padda . . . kringom spente alt hans änlite mz sinom klööm \" ib 275 . \" slogh draken sik nidher pa konungen ok fik honum mz clörna \" Di 233 . \" j diäfla klom \" Bil 749 . Pa (Tung) 35 . Bir 1: 24, 2: 100, 3: 427, 438. Ber 205 . - bildl. the willo ey koma i thera klo RK 1: 4178 .","2) dryckeskärl med i metall infattad klo ss fot. III clør SD 4: 2 (före sl. af 1327). I. kloo ib 3 . cum vna vngula deargentata dicta klo ib 5: 571 ( 1346) . vnum cornu dictum kloo fabriatum cum argento ib 191 ( 1343) .","3) kolik. ffor kloon (contra coliam) LB 7: 38 . ffor klon ib 53 . Jfr kloref. - Jfr gams-, grips-, iärn-klo."],"f":["klona GO 724 . ","klon LB 7: 53 . ","kloon ib 38 . ","klör Pa (Tung) 35 ; Bir 1: 24, 2: 96, 100. clör SD 4: 2 (före sl. af 1327). klöör MB 1: 82 ; Fl 300 ; Iv 272 ; Al 8709, 8717 . ","klö Bir 3: 427, 438 ; Ber 153, 157 . ","klöö Bir 3: 65. klor KS 4 (7, 4) . ","clörna Di 233 . ","klom Bil 749 . ","klöm KL 81, 231 ; Bir 1: 24, 51; ST 125 ; Ber 205 ; Su 128 . ","klööm ST 226, 275), "]},{"a":"klo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klo, kater hafffwa hwassa klöör SvKyrkobr 26 . en örn .. . . tog mz syna hwassa kloor alla jnälffwenar Troj 258 klöv. dauid sigher thz thäkkis härranom offra wngha kalfwin framdraghande hornin ok klönar (ungulas) SpV 35 . _ bildl. lä hua som han (ɔ: stenen) vil vacta ätana ey coma i dyawlins klo Vis sten 6 . Idre wenner frykta fore ath dwälges j nogot j kloon pa them . . . ath j lathe ider om wända GPM 2: 35 ( 1511?) . 2) ett slags dryckeskärl. lJfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 357. ","3) kolik. \" colica passio en siwka j jnälffwe dicitur klo \" GU C 20 s. 121 . saphirus . . . drwken ädh myölk saktar bwkreff oc klona PMSkr 488 . 4) klo (på segel). prpes . . . funis qua pedes veli alligantur kloo GU C 20 s. 493 . - Jfr gas-, räva-, örnaklo."],"f":["kloo . ","klöna SpV 35 ),"]},{"a":"klobba","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klubba."],"f":[]},{"a":"klodiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med hvassa klor försedt djur. slita sundar alt hans huld af hanom mz clodiura ramum ok fotom Bu 493 . ib 504 ."],"f":[]},{"a":"kloflöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvitlök, allium savitum Lin. \" alleum är klofflök \" LB 3: 51 . allium kioflögh ib 6: 284 (förut alium hiuter löker). alleum, klofflök uel hwitlök ib 7: 149 . \" fore heso scal man taka klofflök oc skära han sman \" ib 1: 97 . ib 2: 31, 49, 3: 161, 5: 77, 7: 11, 64, 66, 68, 10: 6 . Jfr hvitlöker."],"f":["klofflöök LB 7: 64, 66, 67 . - lögh,)"]},{"a":"kloflöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vitlök, alium satium Lin. \" alium kloflff Växtförteckn. fr. sl. a 1400-talet hos Th. M. Fries, Avk. f. Bpot. Bd 3 n 14 s. 7. \""],"f":["klklofloff )"]},{"a":"klofna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klufna."],"f":[]},{"a":"klofryggiadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["om hst som är så fet att den ha en fördjupning längs ryggen: med kluven rygg. Jfr E. Smeedberg, Peder Månssons landmansskap 57. när föiith . . . (är) kloffryggiat och jgnomlwndhom rygataffla wpastandandis Pskr 220.,"],"f":["kloff- )"]},{"a":"klofsadhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lklövsadel. ATb 1: 62 ( 1456) ."],"f":["-sadi )"]},{"a":"klohamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klohammare. Se Sdw 2: 1249."],"f":[]},{"a":"klokas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra sig klok, komma med spetsfundiga påståenden. nw maa nakor klokas som manghe göra thy wär, thz the töras ey siälffwe haffwa ällar hantera, thz sätia the jn til förmannen LfK 11 ."],"f":[]},{"a":"klokbetalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning för klocka. dömdes anders laurisson mälse ij m: oc ij öre deninger wt aff oleff niclisson sittala som han lade wt for hanom j klock betalningh innan iij wickur BtFH 1: 151 ( 1507) ."],"f":["klock betalningh )"]},{"a":"kloker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kunnig, skicklig, klok. clokir j bokum Bil 352 . han . . . war mykit i laghen klook RK 3: 3193 . ij elgskogx bragdhom war han klook Al 172 . sa clokan hiölt han sig ther aa RK 2: 8860 . \" wardh sinom mästara yffrith klook \" Al 446 . \" hans kloko tungo gifwer thu priis ib 6626. - (?) han lots tha wara kloka \" RK 2: 5981 .","2) klok, förståndig, vis. \" christus uar clokare än han \" Bu 206 . \" thän herra var badhe viis ok klok \" Iv 1777 . mik tykte the svenska ey wara kloke tha the henne til höffdinge toke RK 2: 13 . ib 6928 . \" at hafwa kloka snille \" Bir 2: 306. klok vndirstandilse ib 321 . klokare nämne ok vndirstandilse ib. Ber 84 . \" thu skal nu . . . läggia mik fore nakar radh mz thina kloka lista \" Iv 5443 . \" ey är tolkin qwinna . . . j ordhanna cloka synne \" MB 2: 165 . ","3) slug, listig. \" koklare en klokar \" Bu 101 . ib 196 . kloke (callidus) ouinin Bo 136 . ormin war klokaster aldra diwra MB 1: 160 . Bir 2: 40. war . . . klok (astuta) mot diäfwlsins frestilsom Ber 152 . aff diäfwlsins kloke fund Bil 536 . \" diäfullin forma at vndirstanda mang komaskolande thing aff sine kloko natur \" Bir 3: 396. thänkia oc finna kloka funde ib 469 . mz klokom ordhom vil thu mik swika Iv 1211 . kloka forsator Ber 153 . \" mz thera kloka swekligheet \" MB 2: 203 . \" fore idhra kloko lista \" Iv 4874 . ","4) konstfärdig. \" jak är icke kloker (fatt kannec at gera i hagleic) \" Di 46 . ib 47, 107 . ","5) konstfull, konstig. \" han hitte först iärn smidhe oc eersmidhe oc alzkoma kloka gärning \" MB 1: 164 . ","6) subtilis, djupsinning, svårfattlig. suara tel cloka pröuelse (quæstio satis gravis) Bu 144 . \" talande klok ordh (subtilizando verba) \" Bir 3: 175. konstelica disputera aff swa klokom thingom (subtilibus) ib 197 . ib 3: 229 . \" nam aff honum mang klok thing \" MB 1: 175 . Lg 3: 715 . Su 223, 228, 231 . langt oc klogt ware ther aff släghia ällir scriffwa MB 2: 179 . - spetsfundig. vtan alla kloka ranzakan MB 2: 331 .","7) vacker, ståtlig? tapper? fin, belefvad? (jfr Mht. kluoc) en stolt riddare skön ok klook RK 1: 1041 (kan föras till 2). - Jfr il-, ilzko-, ivir-, laghakloker."],"f":["klook . ","klog Di 107 ),"]},{"a":"kloker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kunnig, skicklig, klok. scribe oc pharisei, om waro clokasth j laghen JMPs 510. ty waro thenna landz jnbyggara myket kloka mz gafwen oc hand bpgar oc annor skooth Troj 102 . Jfr il-, lagha-, mang-kloker."],"f":[]},{"a":"klokhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skicklighet, konstfärdighet. \" weland . . . wart prisat ouer alla land for sin klokhet skuld \" Di 57 . ","2) klokhet, förstånd. till klokhet var ey tha henne lyke RK 1: (sfgn.) s. 187 . ib 3: 5 . ","3) konstgrepp, råd, medel. iach wet än swa manga handa klokhet (vunt) at iach skal befinnä sanhetena mz henne Va 8 . - Jfr ilklokhet."],"f":["-heet RK 3: 5 ),"]},{"a":"klokhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skicklighet, konstfärdiget. ingeniosoitas . . . ilundh loketh silla GU C 20 (hand ","2) s. 28. thätta klädhit haffwwer ekke wärds högfärdh ok klikht saman sömath (vestem istam non arrogantia secularis disciplinä contezuit) SpV 179 . 2) klikhet, förstånd . . . at hon haffwer offta . . . syn skäll oc sinne til wärdzlika bekymbren ok klokhet (rtonem swam ad tereman sapientiam curiose transferendo) Mecht 247 . - Jfr ilklokhet."],"f":[]},{"a":"klokilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ilklolika."],"f":[]},{"a":"klokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) klocka, ringklocka. Se Sdw 2: 1230. 2) klocka, bjällra. eet silfbälte met clokkom FMU 3: 289 ( 1442) .","3) klocka, ur. \" ltha klokkan var vedh sex om orghonen J Bddes b 76. fran vij klockan och til vij om quellen \" STb 3: 106 ( 1493) . - Jfr daghmässo-, gul-, hand-, prim-, prim-, vrfrua-klokka. ","2) ekorrskinn, gräverk, ith timber hermelin för vj mark et stymper j klockewerke ij mark STb 5: 127 ( 1516) . "],"f":["*klokko giutare","klokko kläpper","klochaca- )","*klokko stokker (klock-), ","*klokko stova","klokko stränger","klokka- )","klokko time (klokka), ","*klokko torn","klokka- )","klocktorn GU C 20 s. 70 . ","*klokko tyghil","*klokko värke","klokna odhinsdagher","klocka )"]},{"a":"klokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) klocka, ringklocka, i sht kyrkklocka. nar een klokka gödz Bir 3: 15. sancte pätars kirkio klokkor ib 211 . \" i klokkan slaa \" RK 3: 1728 . \" wppa thakino a conuentz stuffuonne skal skikks en klokka, mz hwilke som skal ringhias til bordz oc strängin skal nidherlastas gynom eth litit hool in j conuentzstuffuona \" Bir 5: 70. äptir thet at klemptath är marie clokko (efter aftonklämtningen genom hvilken man påmintes att läsa Ave Maria) VKR 15 . ","2) klocka, bjällra (omtalad ss under senare hälften af 14 årh. tillhörande de förnämares drägt). hwilkin fram kom mz skällo eller klokko RK 1: (Albr.) s. 209. han skulle haffwa skällo oc gylta klokko ib 210 . BK 208 .","3) klocka, ur. tha klokkan slo vij RK 2: 7021 . ib 3: 465, 2859 . FM 57 ( 1457) . \" tha klokkan sla \" PM 8 . ib 9 . Lg 3: 471 . \" then tiid klokkan är wiid VIII \" FH 1: 54 ( 1485) . - Jfr bordh-, gul-, radhstuvu-klokka. "],"f":["klukka L.),","klokkogiäld , ","klokko kläpper","klukku klappir )","klokko köp , ","klokko liudh , ","klokko sträner , ","klokko stund","klocka stund )","klokko time","thyme: -a LfK 216 . klokka thyme: -a ib 244 . klokke tijme),","klokna hus , ","klokna oþinsdagher"]},{"a":"klokkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" anti klukkare \" FH 2: 107 ( 1437) . paual klukkare ib. "],"f":["klokare . ","klukkare L.; FH 2: 107 ( 1437); -en ST 57 ), ","klokkara gardher","klokhara giäld","-giald )","klokkara mali , ","klokkara stova"]},{"a":"klokkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. STb 5: 14 (1514), 86 (1515). hustrv karin klockars LG 3: 20 (1532). "],"f":["klokkere . ","kluckere Stb 5: l56 (1515). klucker ib 14 ( 1514) . klackare HLG 2: 124 (1524). gen. klockhars ib s3: 20 (1522)), ","*klokkara bol , ","*klokkara dränger","klokare- . ","klakare HLG 2: 128 (1524), 1329 (1525). kluckere.),","*klokkara döme , ","*klokkara husfru","klokkare- . ","-hustru , f. klockarhustru. Kumla kyrkas rb 80 (1507?) HLG 2: 94 (1519). HSH 14: 88 (1526, Brask). ","klokkara stova","klokker- )","*klokkara ämbite","klok )"]},{"a":"kloklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) skickligt, konstrikt, konstmässigt. \" j kloclica talande (elquentes) mästarom \" Bir 2: 231. Al 6435 . \" biit är litit ok kan tho kloklica honagh samanbära aff mangom yrtom \" Bir 2: 315. hafde thz sa klokeliga giort Di 55 . RK 3: 3781 .","2) fint, skickligt, varsamt. \" o äwärdeliken oc höxta snille, huru klokleka oc länteleka thu nw frestar mina ofulkomlikhet \" Su 105 . ","3) slugt, listigt. \" MB 1: 215. huru gabonite folk clokliga wärnadho sith liff \" ib 2: 24 . \" tänkto the kloklika (callide) \" ib. \" synden swiker mannen kloklika \" Su 454 . Ber 228 ."],"f":["klokleka Su 105 . ","clogliga MB 2: 24 . ","klokeligha RK 3: 3781 . ","klokeliga Di 55 ), "]},{"a":"klokskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 2) illisthgt, list. engin sätis til forman mädh maghra handa owiruald, klokscap ellir tilkskyndilse Abedval li Vkt 75."],"f":[]},{"a":"klokskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skicklighet, konst. giordhe mz klokskap at folke syntis reghna gönum thornit, tha han wilde Bil 722 . \" mästarens konst oc klokskaper \" Su 81 . ib 224 . Di 45 . \" af ensamnom boklika konsta klokskap \" Bir 1: 331. ","2) slughet, list. diäwlin . . . lette allan sin clokskap (tota calliditate se contulit) at koma hanom tel oquemelek þing Bu 143 . \" vndirstanda diäfwlsins klokskap \" Bo 101 . ib 159 . KL 189 . MB 1: 160, 296 . Bir 1: 53, 2: 34, 114, 143, 188, 3: 413, 469, 4: 89. wilia mz siin klokskap swika rikit Bil 235 . wlfwa . . . hulkra röst ok klokskapir skadhlikin är faromin Bir 1: 303. ib 3: 309, 401 . MP 2: 253 . Va 34 . MB 2: 96 ."],"f":[]},{"a":"klokstapul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klockstapel. \" dömdes anders laurisson sin lön wt för klock stapulen som han bygdhe wpp \" BtFH 1: 217 ( 1507) ."],"f":["klock stapul )"]},{"a":"klokstränge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. klocksträng. ij före for en klokstrenga Skottb 362 (1445-60, Kämn). Jfr klokko stränger."],"f":[]},{"a":"kloref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kloref, kolik. tenna siwkdom i tarmana oc j sydorna kallas colica passio, klo reff, eller vred i qwid LB 7: 256 ."],"f":[]},{"a":"kloster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kloster. \" gafs i clostar \" Bu 7 . \" han kom them alla til klostirs \" Bil 784 ingingo mz makt i thära klostir ok inlykkio Gr 283 . \" kyrkio ok kloster giordhe han rika \" Fr 3106 . Bu 22 . Bil 627, 631, 649 . Fl 2055, 2081 . Fr 3139, 3169 . SD 1: 520 (öfvers. ), 2: 433 (öfvers.); 5: 479 (1345, nyare afskr.), 562 ( 1346), 563, 565, 566, 567. VKR 1, 2 o. s. v. Bir 4: 13 o. s. v., 5: 3 o. s. v. - i ortnamn. in gamblacløster SD 2: 608 ( 1310) . in parochia gamblakloster ib 3: 465 ( 1320) . in clræclostir ib 4: 225 ( 1331) . - Jfr brödhra-, frua-, grabrodher-, grabrödhra-, gramunka-, iungfru-, manna-, munka-, nunno-, qvinno-, systra-kloster, äfvensom klostre. "],"f":["klöster L.; FH 6: 376 (1504-1514). ","clöster SD 2: 608 ( 1310), 3: 216 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). ","klösther FH 5: 122 ( 1488), 6: 122 (1512); Lg 3: 61 ; SEG 120 . ","klöstir . SD 1: 520 (öfvers.); ","-irsins Bir 5 : 113), ","klosters gods","klosters klädhabonadher","closters klädhebonat Lg 3: 310, 450), ","klosters lifnadher , ","klosters lyft","-lypt )","klosters lyfte","clostirs lypte )"]},{"a":"kloster","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["clostrins VKJ 49 . Se Sdw 2 1280), lm. L. kloster. item til clostherhins gardh i motahala ligga 4 lyckor VKJ 26 . ib. ","- Jfr brödhra-, grabrödhra-, hovudh-, katrysa-, konvent-, predikarordhins-. svartbrödhra_, systra-kloster. ","*klosters kirkia (closthers-), ","*klosters thiänare , ","*klosters valder","klösters- )"]},{"a":"kloster vigsl","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. L."],"f":[]},{"a":"klosterbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jungfru som intages el. intagits i kloster. for eth kloster barn, som hetir systor cristin jönesadottir SD NS 1: 161 ( 1402) . \" thet iach gaue nakta klosterbarn in i thet sama klostrith \" ib 2: 310 ( 1410) ."],"f":[]},{"a":"klosterbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bok i ett kloster, bok med anteckningar o. d. rörande ett kloster. om thessa twa syster kommo til hionlagx ffinnis ey i wao closterbook Hel Män 277."],"f":["-book )"]},{"a":"klosterfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterfolk, munkar och nunnor SkrtUppb. 248."],"f":[]},{"a":"klosterfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterfolk, munkar och nunnor. klärka oc klostirfolk Bir 2: 71. ib 75, 76, 3: 279, 4: (Avt) 178. VKR 21 . Ber 22, 245, 248 . Su 429 . LfK 3 ."],"f":[]},{"a":"klosterfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterfrid, fred och trygghet som tilkomer person som tagit sin tillflykt till) kloster och i vissa fall även andra ställen. ATb 1: 275 ( 1467) , 2: 93 (1476), 248 (1484). niclis jnthe . . . gaffs dack til laurensij om drapit j sigtuna giordes och haffuer sidan legat j closter fridh ibidem STb 3: 434 ( 1499) . \" tha lyses oc om clöstefridh, at huar som slaren karll j häll oerlige .. . haffue fredh huarke j kirke eller clöster ib 5: 272 (1520). - område inom vilket klostefrid härskar, asylomrråde. closter fridhin är ju til graffwena vidh biscopsins stalgardh oc thädhan fran (o. s. v.) \" Nio handl rör Vkl 223 ."],"f":["klostir- . ","clöster- . ","clöstir- )"]},{"a":"klosterfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterfrid, fred och trygghet som tillkommer kloster och i vissa fall äfven andra ställen. thet her steens godz closteherffrid eyniutha motte FM 133 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"klosterfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nunna. KL 354 . ST 305 . VKR III ), BK 199 . med ekonimibyggnader, bostäder för bröder och systrar ²ab extra², tjenstefolk m. m. the systor vtan fore bliffuandes som wardhir funnen gaa nidh j byn vm dagh ellir nat nochat langht wt fraan clostirgardhenom VKR 29 . honom (gårdsmästaren) scal antwardhas clostirgardhin medh allom embetzhusom oc thiänista folke ib 34 . \" abbadissan oc conuentit hafwa mic lofwat kost oc klädhe til dödhra dagha . . . swasom andra syster oc brödher hafwa, ther wtan til ära ii clostergardhenom \" SD NS 1: 369 ( 1404) . FH 1: 35 (1457, nyare afskr.)."],"f":["klostor fru VKR III ),"]},{"a":"klostergata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gata som leder til el. förbi ett kloster. Nio handl rör Vkl 229."],"f":[]},{"a":"klostergivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som givit sig i kloster. clostergiffuit folk SvT 51 ."],"f":[]},{"a":"klostergivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som gifvit sig i kloster, tillhörande kloster. han är en klosther giffuen man FM 519 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"klosterhäghnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inhägnad kring ett kloster; ett klosters inhägnade (och fridlysta) lområde. then rwdhodammen, som ligger vidh biscapardhen aff skara i closterhagnanom VKJ 7 ( 1470) . . . . om änhan (ɔ: minister i clostred) will giffua loff till ath tagha bödhelin vth [ur] closter hägnadh STb 1: 205 ( 1479) ."],"f":["-hagnaom VKJ 7 (1470?)), "]},{"a":"klosteriordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord tillhörig ett kloster. VKJ 99 ( 1480) ."],"f":[]},{"a":"klosteriungfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterjungfru, nunna. closter iomffrwm som gudhi til wigdh oc til enadha ärw LfK 73 . \" aff iomffrwlekom renlek som godha closter iomffrur skulw älska \" ib 75 ."],"f":["-iomffru )"]},{"a":"klosterkirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterkyra. SVklE 169 . Jfr klosters kirkia. "],"f":["*klosterkirkio gardher , "]},{"a":"klosterklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterdräkt. Hel MÄn 227."],"f":["closir )"]},{"a":"klosterlifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterlefnad, lefnad i ett kloster, munk- el. nunnelefnad. wi haffuom os fore takit clostirliffnadh at gudhi thiäna Bir 5: 45 . - munk- el. nunne-orden. aff enom klostir lifnad, som hetir duniacensis (för cluincensis) Bil 845 . \" giwas i kloster lifnath \" MB 1: 453 . - Jfr klosters lifnadher. "],"f":["klosterlifnads klädhe","klosterlifnaz- )"]},{"a":"klosterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klosterlig, kloster tillhörande. clostrliga jumfrur . . . skemmä ok bekrenkiä J Buddes b 147 ."],"f":["l-liger )"]},{"a":"klosterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klosterlig, kloster tillhörande. the som closterlika näffst oc stranghet wilia wnfly Su 71 . Lg 3: 394 . closterliket liffwerne ib 453 . ib 583 . \" thin closterlika professio (klosterlöfte) \" Su 155 . ib 257 . closterliken klädhe LfK 7 . met closterleco inlykke FH 2: 128 ( 1441) ."],"f":["closterleker: -leco FH 2: 128 ( 1441) . ","closterlig: -ligo Lg 3: 583 . ","closterliket Lg 3: 453 . ","p . ","closterliken LfK 7 ),"]},{"a":"klosterliverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterleuad. JMPs 446."],"f":["-leffwärne )"]},{"a":"klosterliverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterlefnad, mun k. el. nunnelefnad. ödhmiukt oc lydhn är klostir liurnis (religionis) fulfompnilse Bir 2: 193. som . . . haffua . . . bundit sik til strengt closter liffuerne FH 2: 128 ( 1441) . VKR 63 . LfK 13 . - kloster. til closter liffuärnes förstandhara Su 57 ."],"f":["klostir liurne . closter liffuärne),"]},{"a":"klosterlovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterlöfte. VKR 63 ."],"f":[]},{"a":"klosterlyft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= klosters lyft. naar som closter lyfften är giordh Bir 4: 68."],"f":[]},{"a":"klosterlöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som lupit bort från el. öfvergifvit ett kloster, förlupen munk el. nunna. thu ower gaf thz hälgha lifwernit thu vast i komin oc äst en closter löpare Bil 598 . \" han är renlifwis man ok munkir j klädhabonadh ok sinne vidhirgango ok klostir löpare j sidhom \" Bir 1: 401 . Bu 23 . Bil 597 . Bir 3: 178, 189. Su 60, 406 ."],"f":[]},{"a":"klosterman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munk. \" gaf sik ii guz þiänist ok guz moþor allan sin aldar mäþ clostarmannom \" Bu 27 . \" j sancti petri clostre war en sälughir closter man \" Bil 116 . Bu 194 . Bil 344 . MB 1: 135, 451, 452 . KL 236 . Bir 2: 76, 3: 117. VKR 21 . Pa (Tung) 33 ."],"f":[]},{"a":"klostermunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munk. Lg 116 ."],"f":[]},{"a":"klostermur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostermur. widh clostermuren SJ 161 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"klostermänniskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menniska som lefver i kloster, munk el. nunna. VKR 15 . Ber 243, 245, 256 . Su 59, 354, 429 . LfK 3, 4 ."],"f":[]},{"a":"klostermänniskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["människa som lever i kloster, munk el. nuna. JMPs 446."],"f":[]},{"a":"klosterne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kloster. \" meth thy pafwans oc klosternis (för klosterins el. klostersins?) offre \" SD NS 1: 415 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"klosterosidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oseded i kloster. Se Sdw 2: 1259."],"f":[]},{"a":"klosterreghla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lklosterregel. SkrtUppb 228 ."],"f":["clöster reghola )"]},{"a":"klostersidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostersed. \" tha han vard giordir til munk, oc var tyktadher oc lärdhir medh klostersidhom (tonsurtatus atque in monasticis disciplinis positus) \" Ansg 177 ."],"f":[]},{"a":"klosterstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe för kloster. keesa therra closterstadh innan for:da hälghaa gaardz äghodeelom FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) . ib 2: 136 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"klosterstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe för kloster. . . . en almenniliken tiänst til vare fru closterstadh oc bigningh i vastenum Svartb 112 ( 1361) ."],"f":[]},{"a":"klosterstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterstuga, stuga el. sal i ett kloster. RK 2: 4471, 5286, 5288 ."],"f":["kloster stwa RK 2: 4471 . ack. sing. ","closter stwffn ib 5286 . closter stwffwn ib 5288 ), "]},{"a":"klostersven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostertjänae. ATb 1: 6 ( 1452) ."],"f":[]},{"a":"klostersystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostersyster, nunna. Bil 110 ."],"f":[]},{"a":"klosterthiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostertjuf, person som stjäl från ett kloster. Su 56 ."],"f":["closther tywffuer: -tywffua Su 56 ), "]},{"a":"klosterthorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torp som tilllhör el. har tillhört ett kloster. jak hauer giwith henne . . . klosthirtorpit meth allum tillaghom som jak thet köpte SD NS 1: 215 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"klostertomtöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tmtöre till kloster. lHSH 13: 130 (1325? Brask)."],"f":["clöster- )"]},{"a":"klostertorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till klosterbyggnad hörande torn. STb 3: 417 (1489)."],"f":[]},{"a":"klostervadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterområde. \" huruledhis oc j huat matto the skulu wtan closterwadhan (motsvarande ställe \" VKR 5: clostersins hägn) ällir til landzherra wtfara Bir 4: 96. han lagh her i closter vadhenom (för -anom) TK 271 ."],"f":[]},{"a":"klostervadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterområde. Nio handl rör Vkl 225, 226."],"f":[]},{"a":"klostre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kloster. at warefrwbergha clöstre oc renlifwes jomfrwar ther sama staz atto thessom jordha guoz SD 2: 433 (öfvers.). at hindra dröfwa älla tingia fornempda clöstre ällas jomfrwar offwar tesso fornempda goze ib. afeggiadho han aff klostris (kanske skriffel för klostirs) jngang Bil 784 ."],"f":["clöstre )"]},{"a":"klot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klot, kula. \" Jfr blyklot. \"","2) svärdsknapp. \" bade hielt oc klod oc handfang (hiolt hans oc meðalkafli) \" Di 76 . ib 71 . sloo mz clotith för hans brysth ib 274 . Jfr svärdhklot."],"f":["klod )"]},{"a":"klot","b":[],"c":"","d":"","e":["3) ett slags stridsordning. en annar stikkilse är som kallas saargh oc gaar före spetzenom, en annar som kallas kloth PMSkr 155 . Jfr iärn-, svärds-klot."],"f":[]},{"a":"klovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenare (hos en rid dare), vapensven? ss tillnamn. hermanus clouæri SD 4: 603 ( 1388, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"klovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klyfta, stenklyfta. \" i ortnamn. clovasten \" SD 1: 688 (1210-16, nyare afskr.).","2) klufven gren el. stång; hop fisk som fästes i en sådan, ett visst antal fisk; hundra el. hundratjugo fiskar Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 453. II klofue spiitfisk HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["klova hug , "]},{"a":"klovi best. clwffuen sex ekon tr 270. obl. klöffua stämb 175 1511 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) kluven gren el. stång. smaa ploccat oc wel blötth begira fisk suden medh clwffuen som ferska fiska medh sood oc ther j good söööth olia är j god räth Sex ekon fr 270. - hop fisk som fästes i en klove; ett visst antal (100 till 240) fisk, näver m. m. ss måttsord. Se (S. Oven Jansson i) Nordisk lkultur 30: 38. vj öre for ij klowe fisk Skotteb 387 (1463-64, Kämn). xxx(30) kloffuer flat fisk STb 1: 360 ( 1482) . ib 3: 22 ( 1492) , 407 (1498). xvi kloffua spetffysk GPM 2: 288 ( 1508) . iiij klofuar näfuer HLG 2: 17 (1510). ib 36 ( 1512) , 48, 53 (1516), 106 (1521). StÄmb 175 ( 1511) , 178 vndhir alzkona piner, for gudz skuld, hwat thz hällir war häkttilsehws, korsins dödh, boior ok kloffwar SpV 405 . - Jfr hand-, iärn-, lang-, näverklovi samt klavi. "],"f":["klawa Uppl Fornmt 46: 192 ( 1515) . ","klaua ib (1504?), HLG 2: 120 (1524)), ","*klova fisker , ","*klova trä","klofwaträä )"]},{"a":"kloza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*klozo makare","closse- )"]},{"a":"kloza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yttersko, träsko? patena, kloza GU 6 ."],"f":[]},{"a":"klubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klubba. \" mina händir äru swasom klynda älla klubba \" Bir 3: 139. studdes sik vidh sina klubbo Iv 284 . Va 28, 30, 32, 33, 36, 38 . MB 2: 292 . Jfr träklubba. "],"f":["klobba: -an Va 28 ; -ona ib; -o ib 28, 30, 36), ","klubbo här"]},{"a":"klubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lklubba. Se O. v. Friesen Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson 319 ff., V. Jansson, 200. Jfr iärn-, trä-klubba. "],"f":["*klubbo bärare (-barore), ","*klubbo siäl , "]},{"a":"kluddogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klumpig, grof, simpel. groft oc kluddoght oc ofannokt äru ödhmiuktenna födha (rudia et grossa sunt humiliatis fomenia) Bo 17 ."],"f":[]},{"a":"klufna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klyfvas. \" thz skiolin klofuar (för klofnar) sunder ij twa \" Fl 1847 . \" axeelen han kluffnadhe widher \" RK 3: 2701 ."],"f":["klofna . "]},{"a":"klufväghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"klukka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klokka."],"f":[]},{"a":"klukkare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klokkare."],"f":[]},{"a":"klumper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klump. Jfr R. Liljefors, Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson 111 ff. eth annath starkth järn . . . j androm ändanom haffwj en klwmp aff sigh syälffwo PMSkr 505 ."],"f":[]},{"a":"klumpotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lklumpig, klimpig. warda lywsa brandana klwmpotte, thet merker rägn äller snyö PMSkr 294 ."],"f":[]},{"a":"klumse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["namn på en kreaturssjukdom, trumsjuka. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 60 f. PMSkr 227 . . . . tässen sywkdommen som kallas paa swä[n)sko klwmse, tha swäller bwken stoor. oc görs värken jnvärtis. oc jnthe gither ätith. oc röthar. loc ey gither standith en stadz ofta lägger sig oc wräker hoffwidt, oc winkar rwmpona ib."],"f":[]},{"a":"klunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klunka, klunkvis sätta i rörelse, gurga sig med. klwncka tz op nider i halsen LB 7: 216 . ib 218, 219, 220, 221 ."],"f":[]},{"a":"klunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klup. \" eth annath starkth järn . . . j androm ändanom hafwj en klwmp aff sigh syälffwo . . . oc ena hwlw jn j then klwnken pa the sidhonne som nidher skal witha \" PMSkr 505 . "],"f":["*klunka foter , "]},{"a":"klus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eremitboning. \" en hälagh iomfru j eene klus \" ST 155 ."],"f":[]},{"a":"kluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klut, lapp, litet ygstycke. Se Sdw 2: 1250."],"f":["*kluta palter","klwtha palth )"]},{"a":"kluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klut, lapp, litet tygstycke. sueptar ok vafpar ii fatökom klute Bu 76 . \" hawa widh nidhersta sööm sinna klädha rödha klwta \" MB 1: 403 . \" hon aktadhe sua mykit mina handa saar swa som thyndir klutir syndir riffwos (si pannus gracilis rumperetur) \" Bir 3: 56. Bil 236 . KL 302 . GO 162 . Iv 4153 . Al 10124 . Jfr har-, harklädhis-, klädha-, lin-, silkis-, vamba-kluter."],"f":[]},{"a":"klutra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr oklukltraþer."],"f":[]},{"a":"klutra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lJfr okluutradher."],"f":[]},{"a":"kluva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["belägga med handklofvar. stockade och klufde them RK 2: 671 . ib 695, 1019."],"f":["kluffuade RK 2: 1019 . kluffade ib 695. klufde ib 671 ),"]},{"a":"kly","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kli. \" cantbrum . . . kiii ok hwnda brödh \" GU C 20 s. l72. ffurfur . . . sada . . . ok klyy ib s. 301 . \" ij spän klÿ ath hönsen HLG 2: 39 (1512). Jfr biugmiols kly. \""],"f":["klyv . ","klii )"]},{"a":"kly","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kli. \" sadher ok kli \" Lg 3: 491 . Jfr biug-, hvete-kly."],"f":["kli )"]},{"a":"klyf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["klif )","klyfla häster","cläffuia hesther )"]},{"a":"klyf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klöv, klövjebörda. Sr. rev. svec. III. 2: 265. - ss måttsord. taghe kesarin i morghin fyra kliff bly Prosadikter (KarlM) 237 . fyra kluwar bly ib (Karl M D 3) 332 . \" eth fiiskerii vidh orholma, thär görs aff 8 kleff näfwer \" VKJ 219 ."],"f":["kliff . ","kliff Prosadikter (Kal M) 237 . ","kleff VKJ 219 . kluwar Prosadiker (Karl M D 3) 332),"]},{"a":"klyf försl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["klif- )"]},{"a":"klyf försla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["klöf- . ","klif- )"]},{"a":"klyfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = klyva? som klyffia sina klöuffua (Cod. A: som kloffna hawa klöwa 359) MB 1: (Cod. B) 560 ."],"f":[]},{"a":"klyfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["clyuika . ","klyfwia . ","kliwia . ","cliuia )"]},{"a":"klyfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mjlig att klya. fissills . . . klffegin ok brakth GU C 20 s. 276 ."],"f":["klöffegin )"]},{"a":"klyfsadhul","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"klyfsaþul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klöfsadel. I clifsaul SD 5: 416 ( 1345, nyare afskr.) ."],"f":["clifsaul )"]},{"a":"klyft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skåra? somme ympandis skära badha ändana aff winqwistenom som sma wiggia och sätya j köftena PMSkr 230 . ib 343 . \" tha thw vil ima . . . skär quisten paa sidor oc säth han swa j clyftena \" Sex ekon tr 265 . vacta vel . . . ath ey komber vatn j clyptan ib 264 ."],"f":["klöfft . "]},{"a":"klyfta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" GU C 20 s. 246 ."],"f":["klyftha )"]},{"a":"klynda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klubba. Se O. v. Friesen, Bidrag till nord. fiol. tillägnade E. Olson 319 ff., V. Jansson, Ark. f. Nord. Fil. 55: 163."],"f":[]},{"a":"klynda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klubba. \" mina händir äru swasom klynda älla klubba \" Bir 3: 139 ."],"f":[]},{"a":"klysnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eremit. ss tilnamn. \" hanis klysnare \" ATb 1: 69 ( 1457) . ib 97 ( 1459) , 112 (1458)."],"f":[]},{"a":"klyva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["klya. hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc . . . klyfwa skiola oc riffwa brynior Prosadikter (Karl M) 277 . ib 282 . kluffwen äg medh ätikia Brasks Matordn. 11. PmSkr 504. ij öre the som kluffue lindweden Stock Skb 123 ( 1520) . "],"f":["lkloff . ","klöffdhe SkrtUppb 318 . klyva impf. köff. klöffdhe SkrtUppb 318 . pl. kluffue Stock Skb 123 ( 1550) ). klöffuo Prosadikter (Karl M D 3) 338. part. pret. kluffwen. clofuen Sex ekon tr 270 ),","klyva sunder , sönderklyva. Stb 1: 117 (1477), 4: 210 (1511). - Jfr sunderklyva samt två-, thrä-kluvin."]},{"a":"klyva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klyfva. \" diwr oc fä som kloffna hawa klöwa (habet divisam ungulam) \" MB 1: 359 . \" hwath som drypiar oc ekke hawa klofna klöwa (habet ungulam, sed non dividit eam; motsv. ställe Cod. B: klyffuir ey sina klöff 560) ib. alt thz som klofna hawa klöwa (motsv. ställe Cod. B: som klyffuir sina klöff 560), oc ey druypia \" ib. \" han klyfwir vilians rot \" Bir 3: 62. klyfwa thina hiälma Al 620 . hafdhe han alexanders hofwdh kloffwith ib 2821 . \" klöff ij midhio hans howdh gawil \" ib 5364 . Di 3, 10, 72, 73, 170 . klyva sunder, sönderklyfva. klööff sundir ij tw hans stora höös Al 652 . taki . . . en hwelp . . . oc klyffue mit sundher at ryggenom LB 1: 96 . "],"f":["klööff . ","klovin . ","klöffwen Di 10 ),"]},{"a":"klädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. . 1) kläda, bekläda, smycka. med ack. och prep. mädh med följ. subst. lianna natur är swa skipat, at thwem sinom m arith, thz ä mz thwenne blomstir, lklädhir (estiant) hop sin bood SpV 24 . kläda, pryda. bildl. lmed ack. mädhan iak thänna rensilse ekte widhertorffte klädde (excornait) thän kirkkogangen mina hälaghet Mecht 170 . ","e":["med ack. och prep. mädh med följ. subst. Se Sdw 2: 12350. - kläda, överdraga. med ack. jtem bör honum (ɔ: klickaen) oc klädha ok affklädha högha altaret Å 59. - pass. tornen hwilken ware så hög at the kläddes oc skiwltes aff skymen Troj 29 . - betäcka, bekläda. i uttr. klädha stäghl, bli steglad. han skulle haffua sakt, at skulle han klede iiij stegel, the skulle icke en thaa jn ghangha j genom hans lassa eller dörer STb 3: 313 (1496). ","2) kläda förse med kläder, giva kläder åt. sic enim dictum est regi christophero: swrike skal edher födha: norike skal edhr klädha; medh danmarck skole j stridha Scr. rer. svec. II 1: 130. 3) kläda, anstå. deceo . . . höffuas ok wäl kläda GU C 20 s. 166 .","5) med objektväxling: anbringa (klädesplagg). med ack. och prep. pa och följ. subst. then som klädher then (ɔ: kläder doppade i vatten md \"sal armonicum\") pa segh bliffwr strax sywker PMSkr 437 . - bildl. utgöra måltavla för. nar iak stodh bwnden widh studhena thär klädde iak for tik oc anamada j mik alla thina owina skot oc pila Mech5 258. "],"f":["kläda . ","klede Stb 3: 313 (14696). pres. jfr -ir. impf. klädde. part. pret. klädher GU C 20 s 111),","klädha sik , käda sig; hålla sig med kläder. Se Sdw 2: 1250.","*klädha kringum , svepa omkring. circunamictus . . . kädher kringhom ex omni parts GU C 20 s. 111 . - Jfr afklädha, ävesom grön-, in-, svartklädder."]},{"a":"klädhbonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= kläþa bonaþer. han hafdhe lekara laat ok clädhbonadh Bil 307 ."],"f":[]},{"a":"klädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kläde, tyg. Se Sdw 2: 1250. gaff jac 6 marc gut. for groffth clädhe VKJ 282 (1466, Bil) . Stb 3: 397 (1488). skoren clede ib 469 ( 1500) .","2) kläde, duk, tygstycke. llascinia (för lalcinia) . . . reffuet och åiältoth clädhe GU C 20 (hand 2) s. 58. 3) klädnad, klädesplagg. lhwilkit är thz klädhit (vestis) wthan hwilkitengin kan koma til tith brylöp Mecht 299 . - vanl. i pl. kläder. lho scal haffua sith lyffs vppehelle, öll och math, klede ok föde j sin lyffs tidh STb 3: 318 (1496). hafua the clädhen eller blifwa nakne SvKyrkobr 214 . \" jtem aff vptaghen oc forbudena cledera, guld et graskin \" Skotteb 399 (1465-66), Kämn). . . . laagh vnder bordit och kom ey aff sine (detta ord tillskrivet i marginalen) klederen, swa lenge honther slag STb 2: 236 (1487). hemptin mik fram tet bästha par klädir jak haffuir j mynom gardh MP 5: 214 . ","1) klädebonad, dräkt, skrud. \" thå bröt han sig wtaff clostersins jern och fförswar och gaff sig pa nyt ffran sanctum dominicum och hans ordens clädebonat \" STb 4: 263 ( 1512) . - Jfr synda klädhabonadher. ","2) hus för förvaring och besiktning av kläde. fförst at stadhin stockholm haffue ok äghe till äurdelikian tijdh . . . waghena oc klädhe- husit Priv f Svst 79 (1436). ib 94 (1442, avskr.) .","2) s. 58. "],"f":["klede . ","lclede . ","lpl . klede Stb 3: 318 (1496). klädhir MP 5: 214 . ","cledera Skotteb 392 (1465-66, Kämn). clädhen SvKyrkobr 224 (Lucid B). bet. lklederen *STb 2: 356 (1487). Se Sdw 2: 1250), ","*klädha bonadher","klädebonada MP 4: 96 . ","clädebonat STb 4: 263 (1512) cledebonat ib), ","*klädha fulder","klädafuller )","klädha hus (kläd(h)e-), ","*klädha kona","klede . ","-konne . ","-kune )","*klädha litare","kläde )","*klädhalitares kunnist? (klädhe letare kosnt), ","*klädha madhker","klede- )","*klädha quaster","cläde- )","klädha stang (kläde staangh), ","*klädha sälirska (clederselerse), ","klädha thiänista? Artikeln Sdw 1: 667 torde böra utgå Se Sdw 2: 1250. ","*klädha thvaare","kläde twaare )","*klädha vaskare","kläda- )","*klädhis fulda","clädis folla )","*klädhis hosa","klädhes husr),","*klädhis kapa","klädhis kiurtil","klädis- . ","kledis- . ","kledes- . -kiorti),","*klädhis kordher","klädis kaarder )","*klädhis litare","klädes- )","*klädhis pakke","klädis- . ","kledes- )","*klädhis panter","klädes- . ","kledes- )","*klädhis svamper","klädis )","*klädhis vepa , "]},{"a":"klädhefärgha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäg på kläder. i fråga om uniform el. ämbetsdräkt. Se L. Carlsson, S:t Eriks årsbok 1934 s- 102 och (G. Carlsson i) STb 2: 629. stode erich laurensson . . . ok begerede at ware mesterman her j staden ok badh radit vnne sich tet och merkie sich medh stadsens klede ferga STb 2: 577 (1491)."],"f":["klede ferga )"]},{"a":"klädhestykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tygstycke. pecia, klädhestykke GU 6 ."],"f":[]},{"a":"klädhing cläding kledingh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klädning, klädnad. \" ware ryttara . . . schole medh thöm haffue j kleding och rede peninga vij marck \" Stb 3: 243 ( 1495). redeswens löön . . . ära sex mark o[c] j cläding aff marborst Arnell Brask Bi1 29, - klädutrustning, klä- der. STb 3: 387 ( 1498) . \" gaffs oleff galle til kledingh x mark \" SSkb 39 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"klädhnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klädnad. \" MB 1: 335. \""],"f":[]},{"a":"klädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klädning, klädnad. - klädesutrustning, kläder. Skotteb 390 (1463-64, Kämn). . . . wille thom . . . aname haffue och besörgie tiil thera welfordran medh mat och ööll och kledningh wtan huserwmaet SJ 2: 279 ( 1495) . STb 5: 28 (1514) Stock Sk 161 (1520)."],"f":["kläd- . ","kled- . Se Sdw 2: 1250),"]},{"a":"klädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klädning, klädnad. \" skall hon vpa halle fornempde broder nigels alt thet han widher törffuer kappa cleaning skoo \" SJ 311 ( 1463) . - omhölje, öfverdrag. görandis twa äller tre klädhninga ther wppa the ballana PM 6 ."],"f":["cledaning . ","-ar )"]},{"a":"kläfia häster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klyfla häster."],"f":[]},{"a":"kläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förslå, räcka till. the fortärde there spisning mädhan hon räkte tha hon thöm ey lenger kläkte til konungin the tha ganga RK 2: 429 . \" huat som öled ther ey klachte wäter thom tess bäther ragte \" ib 9241 . thöm klecker icke litith BSH 5: 252 ( 1508) ."],"f":["klecker BSH 5: 252 ( 1508) . impf. kläkte RK 2: 429 . ","klachte ib 9241 ),"]},{"a":"kläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förslå, räcka till. the sorghin käkke entkte til lthät som sörghande wa Hel män 217 ."],"f":["kläkte ) , "]},{"a":"kläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kläcka, utkläcka. PMSkr 262 . - abs. rwm thär honorna skwla wärpa äller liggia och kläkkia PMSkr 252 . -Jfr saman-, ut-kläkkia."],"f":[]},{"a":"kläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kläcka, utkläcka. tak äggiskal som kyklingin är aff kläkter LB 3: 34 . tak ägiaskal the som wnga äre aff kläkte ib 166 ."],"f":["-ter )"]},{"a":"kläma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut? tha togh thän hertugh aff normandi j siin hand en klämo (sannolikt oriktig form beroende på felläsning, möjl. i förening med godtycklig ombildning; Cod. A gläfuio) Fr (Cod. F) 100 ."],"f":[]},{"a":"klämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) redskap varmed man trycker; stort sigill. Spegel Skrbev 65 ( 1481) . haffue wij witterliga hent sweriges clemma och alless wara secretis och jncigle medh stockholms stadh jncigle nedan fore tette . . . wort apne breff STb 3: 345 ( 1498) . HSH 13: 128 (1525, Brask) . 2) klämma, betryck, trångmål. Se Sdw 2: 1250."],"f":["clemma )"]},{"a":"klämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["|Fdan. klemme] stort sigill. lathe wij alle weterlighä hengiä rigisins klämmä med nokrä vore jnsigle och secrete paa allis voris vegnä nedhen vedh thette breff HSH 19: 55 ( 1505) . ib 110 ( 1505) , 113 (1505), 120, (1506), 131 (1506). wndher rikesens klämma BSH 5: 360 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"klämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämma, trycka, pressa. \" the j försatten ärw slaa pa ryggen aff fiendan oc klämme them swa \" PMSkr 159 . ib. 404. Jfr samanklämma."],"f":[]},{"a":"klämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämma, trycka. \" thöm klemmer han \" LfK 238 . \" ysälden gaar mik nu swa när ok klämmer mik swa hardelika \" Su 411 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"klämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämta. \" äptir thet at klemptath är marie clokko \" VKR 15 . \" genstan klämptat är til aue maria \" Bir 5: 37 . Jfr kläpta."],"f":["klämpta . ","klempta . "]},{"a":"kläppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämta. . . . at her epther här j landet scal . . . kleppas warfrv loff Gummerus Sytat 45 (1440). Reuterdahl Stat syn 213 (sl. av 1400-t. nyare avskr.). jtem ör honom (ɔ: klockaren) kläppa til warfrw loff ÅK 59 . ib. ib 62 . per fywmbo zacher til vj march fore kloickan klepte fore hans forswmelse schl STb 3: 265 ( 1495) . Jfr klippa."],"f":["lklepte ) , "]},{"a":"kläpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr klokko kläpper."],"f":["klapper )"]},{"a":"kläpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr klokko kläpper."],"f":[]},{"a":"kläpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Artikeln Sdw 1: 688 utgår. Se Sdw 2: 1250."],"f":[]},{"a":"kläpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = klämta. for ena dödha quinno waar kläpt siälaringning Lg 3: 355 ."],"f":["kläpter ) , "]},{"a":"klärkbeläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. \" bild af klerk; religiös bild. var målat tu kleerk beläter, christi och sanctæ birgittæ \" TK 270 ."],"f":["kleerk- )"]},{"a":"klärkdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lärdom, lärda ting. kununga ok höfdinga skulu umgånga medh klerkdom i mångom sakom KS 51 (130, 55) . ","2) kleresi, presterskap. märkiande mz them pafwan ok klärkdomin Bir 1: 122. ib 385, 2: 73, 149, 3: 188, 258, 472 . Al 1157 . Su 94 ."],"f":["-doomber: -doom Al 1157 . klerdomber),"]},{"a":"klärkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["till kläker: kyrklig. andlig. cleralis . . . klärkelikin GU C 20 s. 116 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"klärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) klerk, prest, andlig (äfven den som icke fått presterlig invigning utan innehar endast ett lägre kyrkligt ämbete). klärchä ok leekmän SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . \" tha scal lagmannen koma met klärkom oc tolff mannom aff almoghänom \" BtFH 1: 455 ( 1362) . \" lagman met klärkiom oc almogha \" ib 456 . magho swa lekmän koma til himerikis, mz almännelikom rät, som klärker mz särdelis rät MB 1: 451 . skal . . . ängin af reenlifuis mannom älla androm klärkom jngaa j systrana klosters inlykkilse VKR 60 . togho the mz sik präste, biskopa ok klärka, the ij landith varo bäste Fl 2073 . \" loot her erligha beganga mz klerka the han kunne fanga K 1: 62. en klärkar (clericus) vare fru giärna þiänande \" Bu 17 . kirkiona klärkom ib 56 . ib 27 . MB 1: 135, 385 . MP 1: 234 . Bir 1: 320, 3: 258. Pa (Tung) 41 . VKR 66 . Iv 914, 918 . Fr 2688 . Fl 147 . RK 1: 359, 4407, (sfgn) s. 173. LfK 216 . PM 21 . the klärkia (clevici) som ville vighias til gudz ämbite Bir 2: 68 . mädh . . . riddarum ok swenom. klerkum. köpmannom. bondum ok bokarlum BSH 1: 131 ( 1371) . at nagre bönder eller klerker mage the iakt bruke ib 4: 125 (1488, nyare afskr.). - Judisk prest. thine clärka (sacerdotes) äru giordhe til graat MB 2: 229 . - andlig som går biskopen till handa och fullgör af honom gifna uppdrag. biskopen visaþe hänne tel sin klärk (pönitentiali suo). som hans vald hafþe at lösa ok binda Bu 143 . \" martinus bödh klädha mannin sin klärk (archicidiacono) ok klärkin dwaldhe \" Bil 633 . kom biscopin mz sinom klärkom Lg 3: 54 . bödh han sinom klärkom faka henne lönlika ower ena sidha ib. trodhe han klärkana wara legdha mz päningom ib. ib 55. - andlig af lägre ordning, diaconus; äfven djäkne, yngling som undervisaf för det andliga ståndet och biträder vid messan. prest ok klärka (presbyteris et diaconibus) Bil 229 . \" biskoper thänker at wighia en klärk til prest \" MB 1: 215 . \" skikkado nazareos oc leutias. thz äru clärke them til lagho aldher waaro kompne \" MB 2: 229 . \" sa hon þär näst tua vänasto klärka (juventes) byria mässo sangh \" Bu 11 . ib 26 . ","2) studerad man, lärd. wäl borin man oc godher klärker Bil 245 . ib 647, 759 . Bir 1: 101. ","3) skrifvare? josias en iuþa klärkar (scriba; skriftlärd?) Bu 165 . ib 166. - Jfr kättara-, lands-, parisa-, skola-, vigslo-, värulds-klärker. -klärka altare, n. til warfrva altare som kallas klärka altaret FH 6: 42 ( 1455) ."],"f":["klerker . ","kläreker: -a MP 1: 21 . ","kläriker: -a ib 234 ; ","-ä Pa (Tung) 41 . ","cläriker: -ä LfK 216 . ","-ar . ","klärkia Bir 2: 68. klerkia RK 1: (sfgn) s. 173 . ","klärker MB 1: 451 . ","klerker BSH 4: 125 (1488 nyare afskr.). clärke MB 2: 229 . ","kläricker FH 1: 61 (1489, gammal afskr.). cläricker ib; -ene ib 50 (1478, gammal afskr.). dat. klärkom. klerkum. klärkiom Bir 3: 258), ","klärka kor","klärikke chor )"]},{"a":"klärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kläriker: -änä J Buddes b 77 . ","kläreker: -enom Svartb 180 ( 1383) . ","clarker: -en Skotteb 446 (1470-71, Kämn). klaricker: -a Thomas varningsbref 5 (1436)), ","*klärka domber","klärkedomber )","*klärka dränger (klerke-), ","*klärka gardher","klärkia- )","*klärka gods , ","klärka kor (klärika koor), ","*klärka sak","clerche- )"]},{"a":"klärkeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kleresi, prästerskap. nw gaar th vu [ɔ: uppå] kirkene prelata och klarikritt Thomas Varningsbref 5 ( 1436) . \" mz tolkom falskom ok swikligom jerteknom drager han (ɔ: Antikrist) til si alt clarkryet SvKyrkbr (Lucid B) 222. \""],"f":["klrckierij Svartb 545 ( 1483) . clercherij STb 5: 290). med art. clärkryet Sve- Kyrkobr (Lucid B) 222. clärkeryet ib. klärikrith Thomas Varningsbref 6 ( 1436) . ","klarikritt ib 5 . ","klarkriit JMÖ 73 ),"]},{"a":"klärkeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klerisi, presterskap. \" at ey warde klärkerino (clero) nakot formeen \" Bir 4: 104. alt klärkeriet i vpsala byskopsdöme BSH 3: 180 ( 1467) . RK 3: (sista forst.) 5827 . Lg 3: 266, 362, 389 . SD 1: 208 (öfvers. i ung hds.). 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). vanwörde kirkens formän. biscopa prelata ok theris clärkerii FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) . \" hans kirker och clärkerii ib. at i wele haffue oss oc wart clerherj i edra gudelige böner \" ib 6: 90 ( 1496) ."],"f":["clercherj . ","klärkiari SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). clärickerii FH 1: 50 (1478, gammal afskr.) . ","klärkerit Lg 3: 389 . ","klärkeriet ib 362 ; BSH 3: 180 ( 1467) . ","klärkeriid RK 3: (sista forts.) 5827 . ","klärcheriidhet SD 1: 208 (öfvers. i ung hds.). klerkerithet Lg 3: 266 ), "]},{"a":"klärkkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = klärka kor. warfru altare som kallas klärkkorr, j abo domkirkio Svart 435 (1449)."],"f":["-koor )"]},{"a":"klärkman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"klärkskap","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kläsn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1250."],"f":[]},{"a":"kläþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) kläda, bekläda, smycka. med ack. wi klädhom hwarte hand äller foot Al 6168 . - pass. sa hon präst klädan (d. v. s. i sin skrud] Bu 11 . med ack. och instrumental dat. - pass. sände sin swen kläddan konungx klädhum Bil 696 . thedhis wänaste smaswen koma gulle klädher ok silke ib 428 . þe sagho . . . smasuena r[i]þa som ridara gulle kläda Bu 152 . - med ack. och prep. mäþ med följ. subst. lät han atar cläþa mäþ ridara cläþom Bu 422 . - pass. kläder mz gulwäflum Bil 112 . \" klädda mz solinne liwse \" ib 107 . klädde mz hwitom klädhom Pa 15 . \" the ther sungho ware badhä män och qwinnor, och klädh mz dyrom klädhom \" ib (Tung) 38 . - med ack. och prep. i med följ. subst. - pass. mz hundradha mannum väl kläddom j huitom klädhom Bil 428 . - med ack. och prep. af med följ. subst. - pass. iak helsa þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui oc sua klät af hans limum. som þu vare sat mz dyrastom stenom (ex membris ejus tamquam margaritis ornata) Bu 140 . - kläda, pryda. bildl. med ack. och prep. mäþ med följ. subst. at klädha trona mz kärlekx gerningom Bir 1: 116. war herra . . . klädde hwria natwr mz sinne dygdh oc krapt MB 1: 36 . - kläda, öfverdraga. med ack. lätin . . . alla vägiana kläþa vm cring Bu 501 . med ack. och prep. mäþ med följ. subst. man haffde wäggiana alla klät mz päll ok medh sindall RK 1: 3543 . \" kleda stugunne mz högiende om bencianer \" SO 112 . ","2) kläda, förse med kläder, gifva kläder åt. döþ är drusina . . . som os kläde ok föde Bu 151 . han skal hänne bad clade och föde til döder dag BtFH 1: 232 ( 1509) . 236 (1506). kläddo thera riddara alla aff ny mz tw par klede oc soma mz try RK 1: 3498 .","3) kläda, anstå. \" jldha klädher en wng man at wardha drocken aff wiin \" Ber 291 . - med dat. thz (högmod) . . . illa herrom klädher MD (S) 270 . ","4) kläda hugg (för), utsätta sig för anfall (af). med prep. for. amelias . . . klädde for weland Di 49 . \" ren till mik . . . iak will kläda for tik \" ib 70 . "],"f":["kleda . ","clade BtFH 1: 232 ( 1509) , pres. -ir. ","kläde Bu 151 . ","klädade Di 79 . ","kläder . ","klädher . ","klät ) , ","klädha sik , kläda sig. at han skulde sik klädha tha ij stadh Iv 2980 . klädade [the] sik i gwll oc silke Di 79 . haffde sik klät mädh sin ridderleka skrudh BK 208 . - refl. kläpas, kläda sig. han badh them klädhas thaghar ij stadh Fl 1616 . - med instrumental dat. kläþas vighþom kläþom Bu 398 . - med prep. mädh och följ. subst. wi klädhomps mädher löff ok gräs Al 6169 . ","klädha af , "]},{"a":"kläþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kläde, tyg. \" III. sorkot de rathklathe militium \" SD 4: 711 ( 1340?) . \" loot man han (salen) jnnan bredha med klede ok medh baldakin \" RK 1: 3538 . mz . . . enom mantle af grouasta klädhe KL 334 . skipadhe ey at hafwa klädha bonadh af bäzsto klädhe ok ey aff smälikasto Bir 1: 361. aff rödho klädhe ib 4: 11 . VKR 58 . \" thet bruna cledhet \" FH 3: 66 ( 1445) . marenborst kledhe SO 115 . \" vlenst klede ib. \"","2) kläde, duk, tygstycke. suepte (näml. Kristubilden) ii huito kläþe Bu 25 . ib 49 . Bil 163, 302 . \" lägge thz j et klädhe \" LB 1: 97 . \" lägge thz j et tunth litit klädhe linnit ib. lagdho the eet faghirt klädhe (panum vel tapetem) framman fore piltin ihesum \" Bo 2 . \" vm then thranga skaplaren som hawir et klädhe (paliolum) framman j brysteno ok annat bak til \" Bir 1: 356. reghlonna sänga redhe warin aff halm oc owir halmenom haffwin tw klädhe (toralia) aff watmal ib 4: 9 . ","3) klädnad, klädesplagg. fördhe han varn herra i eet hwit klädhe (veste) Bo 192 . \" fara i thz klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe \" MB 1: 365 . annat klädhit (vestimetum) som är skinkiortillin Bir 1: 287. linna klädhit (indumentum) hulkit quämelikit är vidh bara kroppin ib. ib 281, 286, 288, 289, 3: 373 . - vanl. i pl. kläder. hon hafþe siin kläþe saalt Bu 11 . \" föris var herra af klädhomen \" Bo 193 . \" fördhe iacob i esau bätzsta klädher \" MB 1: 213 . \" the drogho the rikasta klädher a \" Fr 1591 . \" alla hans cledhrä \" SJ 318 ( 1464) . bad cläde och föde BtFH 1: 163 ( 1508) . ib 167 ( 1508) , 233 (1510). skulu mic wppehaalda met födho ok klädhe FH 2: 138 ( 1442) . ib 4: 68 ( 1458) . Bu 76, 100, 141, 186, 398 . Bil 386, 428, 648 . Bo 194, 196, 199 . MB 1: 206, 231, 234 . Bir 1: 281, 286, 288, 2: 132, 3: 373, 374 . Fr 964, 1994, 2512 . Al 6337, 6344, 7063, 10543 . RK 1: 611, 644, 1296, 1298, 1320, 2582, 3430, 3495, 3588 . Pa 15, (Tung) 37, 40, 41. Va 26, 27 . VKR 49, 66 . Lg 3: 559 . \" riddara the hans klede baro (d. v. s. voro i hans tjenst; en furste hade att förse sin hofstat med kläder, ²hofkläder²) \" RK 1: 999 . par klädhe, se par. ","1) klädebonad, drägt, skrud.. amictus, klädhabonadh GU 1 . saghþe . . . manzens kläþabonaþ KL 184 . \" i fördhe han gulleboin klädhabonadh \" Gr 269 . \" aff klädhabontzens stranghet \" LfK 108 . Bir 1: 81, 143, 309, 355, 3: 24, 4: 29, 30. Al 6336 . LfK 162 . \" j fördos äronna clädebonat \" MB 2: 271 . ib 174.","2) väggbonad. \" wäggiaua klädda innan til mz fyra litadhom klädha bonadhe \" MB 1: 495 . - Jfr glädhis-, manna-, munka-, nunno-, prädikara-, renlivisklädhabonadher, samt klädhbonadher. "],"f":["klathe SD 4: 711 (1340?), se vidare yrtahandkläþe. kledhe. cledhe. klede. pl. kläþe. clade BtFH 1: 167 ( 1508) . ","klädher MB 1: 213, 234, 251 ; Fr 964, 1591, 1994, 2512 ; FH 4: 68 ( 1458) . ","kläder RK 1: 1320, 2582, 3430, 3588 . ","cläder Va 26 . ","cledhrä SJ 318 ( 1464) . ","klädhen Pa (Tung) 40, 41. clädhen Lg 3: 559 . ","kläden Pa (Tung) 37 . cläden Var 27),","kläþa bonaþer","kläþa bonaþ . ","klädhabonadh . ","klädhebonath Al 6336 . ","klädhebonat MB 2: 174 ; LfK 162 . ","klädebonat Bir 4: 29, 30. clädebonat MB 2: 271 ), ","kläþa falder , ","klädha hamber","klädhe- )","klädha hus","kläde- . ","kladha- L.),","klädha hätta?","klädie hätta )","klädha kamare , ","klädha kluter","klädhe- )","klädha lös , ","kläþa lösa","klädholösa: -löso MB 1: 160 ), ","klädha par","klädhe- )","klädharif , ","klädha sidher , ","klädha sköt","klädhe- )","klädha stang , ","klädha säkker","klädhe- )","klädhasäks sadhul , ","klädha thiänista","klädhe tienste )","klädhis falder","-fald . ","-faaldh . ","-fallom Su 81 ), ","klädhis hus , ","klädhis kiurtil","-kiortil )","klädhis köp","klädhes- )","klädhis lösa , ","klädhis rynkia , "]},{"a":"klöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klöv. - ganga köf um el. lmädh klöf, i fråa om kreatur som tillhöa olika ägare men gå i bete på samma betesark. skal ga klöff vm klöff af badhom biomen oc i badha haghana SD NS 3: 452 ( 1419) . \" tha dömde jak . . . yxona saman gang j skoghum ok klöff mot [k]öffwe j fämarkom til oatskipto \" Svartb 332 ( 1450) . ","2) klo. \" misther falken klöffwana \" PMSkr s284. -Jfr oxa klö."],"f":[]},{"a":"klöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klöf. \" all the diwr oc fä som kloffua hawa klöwa \" MB 1: 359 . Gr 304 . Al 8697, 8715 . - med klöf försedt djur, boskapsdjur. swa at en klöff (ungula) bliwer ey epter mz thik MB 1: 305 . - Jfr geta-, nöta-, svina-klöf. "],"f":["klöva vägher , "]},{"a":"klöftroþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"klöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svag, icke sark, mild. tha bliffuer thz en löch oc weech vinter LB 11: 9 (s. 472)."],"f":["klöch )"]},{"a":"klökler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lera av viss beskaffenhet. jtem bothvidh iie järn för han trodhe ler och rönsadhe clöger (utg:s anm.: eller thögler) Kumla lkyrkas r 93 (1510)."],"f":["clög- )"]},{"a":"klöster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kloster."],"f":[]},{"a":"klöstre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se klostre."],"f":[]},{"a":"klövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" I. försedd med kövar. cornipes . . . hoffuader ok klöfnader GU C 20 s. 150 ."],"f":[]},{"a":"klövaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"knaggoter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med knaggar. dumare idest spisare törnekth eller knaggoth göra GU C 20 s. 203 ."],"f":[]},{"a":"knaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knaka. \" hördhis swa som knaka ok eet liudh i hans benom \" KL 366 ."],"f":[]},{"a":"knap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr handknap."],"f":[]},{"a":"knape","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. gosse, yngling; yngling i tjenst hos en furste el. förnäm man, ung man som går en riddare till handa, vapensven; man tillhörande adelns lägre klass i värdighet kommande närmast efter riddarne. tha komo wt knapa oc stogare wilde bäria mik Di 98 . \" är han knape eller skytta (mots. till hyrdränger eller annar minne man samt smaswen) \" MEG (re. A) 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63, 66, 68 . riddarom knapom (armigerorum) äller klärkom SD 4: 427 (öfvers. i hds. fr. början af 1400talet). hoffman oc knape war han i stad RK 1: (Albr) s. 213 . \" friborne knapar och andra flere \" ib 3: 2010 . PM 34 . meth. . . . benctte magnussoni . . . knapa SD NS 1: 8 ( 1401). ib 36 ( 1401), 77 ( 1401) o. s. v. BSH 5: 304 ( 1508) . \" är han ridder, eller ridhermans man, knape, frijboren man eller swen \" ib 625 ( 1520) . "],"f":["knapadränger","knape- )"]},{"a":"knape","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["knappe )","*knapa husfru","knape hustruv )"]},{"a":"knaphofdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss binamn. ragualdus knaphöfdha (tillagdt af yngre hand) VGL IV . 15: 10. \" [ragwald] knaphoffde Pk 235. Jfr knaphovudh. \""],"f":["knaphöfdha )"]},{"a":"knaphovudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss. binamn. ragwal knaphoffwdh RK 1: (LRK) s. 226 . Jfr knaphofdhe."],"f":[]},{"a":"knapnal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["twsen knapanale GPM 2: 215 (506)."],"f":["-naale ) , "]},{"a":"knapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. knut? skötin aff ärmene vidher handena bindis matelika til armen medh enom knap (nodo; motsv. ställe i Regula Savatoris: knöpa Bir 4: 10) swa som andra ärma VKR 58 . - knapp, rund topp. på ett torn. ofuan a tornith een knapper star Fl 982 . - på ett tält. knapin var aff gullith rödh Fr 469 . \" the knappä owan pa them (paulunerna) stodho \" Va 44 . Di 141 . \" a hwar then knap ther var a (på tältet) standa karbunkul stena twa \" Fr 2947 . ib 2955 . - på locket af ett kärl. knappin var karbunkel steen Fl 297 . ib 299 . - kapitäl. saa iak . . . owir studhinne eet litit howdh älla knap af sky Gr 298 . \" owan a studhomen varo satte knappa ok owan a knappomen varo sat skinande kors ib. pessulus, rigel, bom. bad töm setia knap fore lada \" RK 1: (LRK) s. 229 . - Jfr bly-, gul-, trä-knapper."],"f":["knapir L. ","knap Di 141 . ","knap . ","knappin Fl 297 . ","knapin Fr 469 . ","knappin Fl 299 . ","-ar ) , "]},{"a":"knapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr pärlo-, sadhul-, trä-knapper."],"f":[]},{"a":"knaptiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tält med kanpp på tältstången? vnum langtiald grossum. jtem I. knapitald. jtem I. skyttætiald. jtem I. tentorium ad fiscum regis. jtem I. tentorim ad capellam regis SD 4: 711 (1340?)."],"f":["-tiald )"]},{"a":"knapögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. marghit knap ögha KTb 155 (1439?)."],"f":[]},{"a":"knar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr käftio knar."],"f":[]},{"a":"knarholt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunna ekbräder. ij art. lfor knarreholt till bathin Skotteb 449 (1470-71, Kämn). Jfr klapholt."],"f":["knarre- )"]},{"a":"knark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? knot. ath the äre lydoghe hör[u]ge och folgactige, wtan skotzmall eller knark BSH 5: 138 ( 1507) . \" falla j otulekheth ok knark moth gudhi Gers Frest 16. \""],"f":[]},{"a":"knarka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knota, knorra. \" j gudz mildha näpsth tha skalt thu ekke knarka (non murmures) \" SpV 456 ."],"f":[]},{"a":"knarka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knota. \" the knarkadhe ganst fasth alle saman \" BSH 5: 80 ( 1506) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"knarra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knarra, gnissla. \" kärro hivlit hwilkit som bär högt oc knarra widher \" Bir 5: 73."],"f":[]},{"a":"knartogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knölig, kvisslig. \" contilomaticus . . . blemoger skatbother ok knartoger \" GU C 20 s. 135 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"knek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"knekehals","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som sträcker på halsen, högfärdig? thz skal een knekehalz koma i hugh at gasen luter undher väg (di recolat mancer valvis curuat caput ancer) GO 418 ."],"f":["-halz )"]},{"a":"knekehals","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1250."],"f":[]},{"a":"knekt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dräng. TS 24 ."],"f":["knechte TS 24 ),"]},{"a":"knekt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss redskapsbeteckning. kärl för förvaring av (armborst)pilar. Se Meijerbergs akr. l. lsv. ordforskn. 7: 22 ff. XI knikta medh stickade pila Inv cur Tennelsö 2. -Jfr fot-, krigsknekt, "],"f":["knikt )"]},{"a":"knifdragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utdragande af knif (för att anfalla någon); knifhugg. om knyff dragh SO 142 . ib 157 ."],"f":["knyff- )"]},{"a":"knifdragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utdragande av knvi, knivhugg. ATB 1: 10 (1452). per larisson finne wart sakir vj mark for knifdrag ib 165 ( 1462) . STb 1: 45 (1476), 132 (1477). Jfr kniva dragh, knifsdrgh."],"f":["kniff- . ","-drag )"]},{"a":"knifskapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knivskaft. eth silfbodeth kniffskapt ATb 1: 226 ( 1468) ."],"f":["kniff- )"]},{"a":"knifskapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knifskat. Di 53 ."],"f":["kniff skafft )"]},{"a":"knifskidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knivslida. \" skattade oleff gulsmet en kniff skyde aff syälfff \" ATb 3: 151 ( 1504) ."],"f":["kniff skyde )"]},{"a":"knifskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knivfodral? STb 1: 331 (1482)."],"f":["kniff skoo )"]},{"a":"knifsmidher","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. knifsmed. ss tillnamn. lot up lagha knifsmidhi . . . eth källara rwm SJ 60 ( 1436) . Jfr kniva smidher."],"f":[]},{"a":"knifsmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knivsmed. ss tillnamn. Stock Skb 20 (1516-17). Jfr kniva smidher."],"f":["-smet )"]},{"a":"knifstyng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knifstyng. \" [for] hwar kwijnstyngh (ɔ: knijwstyngh) \" SD 4: 749 (1430, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"knifstynger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1250."],"f":[]},{"a":"knipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se knippare."],"f":[]},{"a":"knipholt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" klapholt jtem art. tha jak skuld lathe brnnä the fath oc thet kniphold Skotteb 435 (1469-70, Kämn)."],"f":["-hold )"]},{"a":"knipkärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kärra med der på hvilande skjutgevär? i hwilken spees marggrewens fok enskiljth skicket var med knipekerror hellebarder och lwranger HSH 20: 201 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"knippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["binda i knippor el. buntar. engen landzman knyppe höö innan bomen eller pa malmana STb 1: 493 (1452, Burspr)."],"f":["knyppa )"]},{"a":"knippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr höknippa."],"f":[]},{"a":"knippare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som binder (hö el. ärn?) i knippor el. buntar. Se Meierbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 24 f. ss tilnamn. \" arend knippere \" Stock Skb 11 (1516-17). ib 49 (1517-18), 93 (1518-19), 133 (1519-20), 170 (1521-22), 249 (1525-26)."],"f":["knipare . ","knip (p)ere. lknip(p]er] ,"]},{"a":"knippe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knippe. \" j eth wälluktande bunden ällir j blomstrande knyppe \" Su 202 ."],"f":["knyppe )"]},{"a":"knippe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. knippa, knippe ffs[s]ciculus lithin börde oc lithin knippe G C 20 s. 254. ib s. 255 . - ss måttord. iije knippar näffier HLG 2: 5 (1509). för xxxij knipper höö ij denarios knippan ib 23 ( 1511) . \" ffye knippe gedder STb 4: 278 (1512). vij knipper gedder \" ib 279 ( 1512) ."],"f":["-a HLG 2: 5 (1509). -er ib 23 ( 1511) ; STb 4: 279 (1512). knippe ib 278 ( 1523) ), "]},{"a":"kniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knif. \" nar han bedhis knifwin sättir han äkke. vtan brytir hällir sundir brödhit aat honom \" Bo 103 . lät . . . huþ fla af hans limum mz kniuom Bu 209 . Bir 3: 36. gifuer jak myna syster gertrudh II silff bonade kniffua forgyltte FH 6: 25 ( 1451) . \" gifuer jak her henric martini en silff bonadh kniff \" ib 26 . \" eth par knifua beslagna oc forgylte ib 43 ( 1455). - ss vapen. dragha swärhd äller kniiff \" Al 626 . \" swärdh ok kniiff lata the klinga \" ib 2441 . ib 2782, 3319 . Lg 3: 2317 . \" then lete lith, thr liten hauer kniwen (som har små stridsmedel el. krafter) \" KS 82 (204, 90) . - Jfr bitzara-, bordh-, har-, lang-, mat-, plato-, sten-, stämmitza-, trä-, tälghe-kniver. "],"f":["knivaduker","kniuä- . ","knywa- . ","knyua- )","kniva smidher","kniuesmid . ","kniuesmit SJ 339 ( 1467)), ","knis holker","knyffs- )","knifs udder , "]},{"a":"kniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kniv. \" underblisser bör om lögerdaxafftenen bisserakuiffua oc blisseraduk, gaffell, qniff oc skeed \" Arnell Brask Bi I. - ss vapen. han oc hans dreng droga kniff aaath hanis dingxstad STb 1: 28 (1475). -Jfr banda-, bitzara-, har-, lang-, skrif-, skär-, sma-, tälghe-kniver. "],"f":["kniff ) , ","*kniva dragh","kniffua- . ","-drag )","kniva duker , lm. duk med vilken bordsknivar avtorkas? RP 2: 321 ( 1397) . ","kniva smidher (knif(f)ua-. knifwa-. kniwe-. smid. -smidt. -smet), ","*knivasmids dränger","kniffua- . ","kiffwa- , m. knivsedsdräng. STb 1: 173 (1478), 283 (1481), 330 (1482).","*knivasmids son","kniffwa- )","*knifs bladh","*knifs dragh","kniffs- . ","knifz- . knifx- -drag),","knifs holker","kniffs- )","knifs udder (kniffz-), ","*knifs äg","kniffs ägh )"]},{"a":"knoa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"knodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knåda. \" bröz deghir skal starklica knodhas oc äruodhas \" Bir 2: 64. j thy at deghin knudz oc äruodhas ib."],"f":["knudz Bir 2: 64), "]},{"a":"knoe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knoge. condilus . . . knoe GU C 20 s. 135 . \" tha strykes pa knoghan aff höghre handemans twmmänelfingher \" PMSkr 512 ."],"f":["knoghe )"]},{"a":"knoka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knota, benknota. \" bondin hawir . . . stinna knokor \" Bo 134 . KS 80 (198, 88) . MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"knol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? karled? owan vid knolana Hästläkedom i AS 136 . Jfr knula, knyla."],"f":[]},{"a":"knopnal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knappnål. \" LB 7: 336. \""],"f":[]},{"a":"knoppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skott, knopp. the hambrana (ɔ: hammarliknande sticklinga a vinranka) sätyas wäl dywpth j jordena . . . swa ath the haffwa affwan jordena tre knoppor som skwla waxa wth PMSkr 309 . ib 314. thär nokor knoppa sither pa träno ib 325 . Jfr löf-, pors-knoppa."],"f":["-or ) , "]},{"a":"knopper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knopp. \" vm wareno tha som äplerä äller päraträ giffua w knuppen Sex eko för 266. \""],"f":["knupper )"]},{"a":"knopper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knopp. \" tagh birkelöff ther som try löff äre wekxt aff en knop eller af een stielka \" LB 7: 158 . \" tag knoppana aff palma trä, nar te först vtga om waren \" ib 240 . \" taga knopperna ff palama trä ib 250. taga purlöök, med blad knoppar oc hwffwd \" ib 271 . tag blomstren oc knopperna aff spine korn som oc kallas bwksmäcke ib 296 . Jfr hallaknopper."],"f":[]},{"a":"knor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorr, knot. JMÖ 75 . . . . fförsmade theris ret meth knor och mor STb 4: 225 ( 1512) . ib 5: 75 (1515)."],"f":[]},{"a":"knor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorr, knot. \" knor oc korran \" Lg 3: 317 . knor oc morran ib 455 . \" höra mor äller knor \" PM LXVIII ."],"f":[]},{"a":"knorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra, knota. kny äller knorra moth israels synom MB 2: 29 . ib 140 ."],"f":[]},{"a":"knorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra, knota, om hon haffir knorrat j mothgang oppa päninga ällir wena wäghna SkrtUppb 196 . SpV 105 . JMÖ 75 . Jfr genknorra."],"f":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"knorran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= knor. \" morran oc knorran \" Lg 809 ."],"f":[]},{"a":"knosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr snderknosa."],"f":[]},{"a":"knosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) krossa. \" knosadhe (contrivit) han allan i dofft \" MB 1: 346 . ST 9, 65, 27 . LB 2: 42 . PM XLIV . - söndergnugga. huru apostoli knusadho axin oc ato Bo 125 . ","2) hårdt stöta, slå. stötis thy vinstre sidhan ok knosis (tundatur) Bo 109 . then thu lättelika vplypte knussar (allidis) thu osaktelika Su 410 . "],"f":["knusa: -adhe ST 9, 65 ; ","-adho Bo 125 . ","knwsa: -as LB 2: 42 . ","knussa: -ar Su 410 . ","-ar , -adhe),","knosa sunder , "]},{"a":"knosan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sunderknosan."],"f":[]},{"a":"knosilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. lf. Jfr samanknosilse."],"f":[]},{"a":"knostnadher","b":[],"c":"","d":"","e":["förbereddelse (till strid)? procinctus . . . stridh högbälde knostadher ok stridh GU C 20 s. 487 ."],"f":["-ader )"]},{"a":"knot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knott, liten mygga. muggor oc knoth fördriffwas mädh brennestens rök PMSkr 356 ."],"f":["knoth )"]},{"a":"knugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr undir knugha."],"f":[]},{"a":"knugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forknugha."],"f":[]},{"a":"knula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knöl (på en växt), utväxt, skott. thre wiinträs knwlor oc qwist (propagines) thydha thre dagha MB 1: 235 . - knöl, fotknöl. vndhir knwlunne innan a fotenom LB 1: 98 . Jfr knol, knyla."],"f":[]},{"a":"knuter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) knutigt uppsväld led (på en stjälk), knöl. mz rättom stiälk bul ther änga knwta älla wranglikhet hafdhe Bir 1: 175. ib 176. ","2) knut. \" fiol . . . gulringin vt af knyttu bande ok vlöstum knute \" Bil 289 . \" hwassasta haarclädhe samanbundit mz knwtom af grofuo hästa taghle \" KL 334 . en linda mz thrättan knwtom hafdhe hon . . . näst sinom bara licamma ib 346 . \" store knuta varo ther a (på gisseln) \" Iv 3049 . ","3) knut, husknut? lote the vpp . . . ena tompt hart widh stenhuset nidhan for som är xxvj (26 1/4) alne lang meth knwtan oc et quarter och xj (11 1/4) alne bredh meth et quarter ok meth knwtan SJ 345 ( 1468) . - Jfr pänninga knuter."],"f":["knuta band , ","knuta bälte , ","knutarum , "]},{"a":"knuter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1 förtjockning, knut klump . . . j ens kranz liknilse hwilkin fuller war mz silwalwom knöpom ällir knwthom Mech 150.","2) knut. - bildl. knut, problem, svårighet. om thu ey lösir thänna knwthi (nodum), tha äst thu mz thäno argumentis thz är mz thäniom skälom om enkte SpV 520 . \" thu far letande äptir kntenom, hwar enghin är (nodum in scirgo queris) ib. 3) knut, husknut. niels . . . badh them byggia väll in til sin hws knwt moth kwt swa ath swinen kome ther ey i melom \" ATb 1: 324 (470). . . huilken gardh sm är lengden xx(21) alen medh knwtana widh ghatan nidh ath grenden STb 2: 207 ( 1487) . SJ 2: 98 ( 1487) . oleff kochx gardh och then anda ware samanbygda medh en knwt ib 145 ( 1489) . ib 201 ( 1492) . STb 5: 156 (1517?). 4) tillknuten penningpung. Jfr R. Pipping, Kommentar till Erikskrönikan 122 f. antwaradhade jak marqwardhe skerff besighilt vti enom knwt medh abbatisse jncigle, xij (12) oc c (100 rinska gyllene Konsthist. sälsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). -_fr hus-, husa-, kirko-, ladhu-, stalz-knuter. "],"f":["-ar )","knuta bälte , n. bälte ed knuta (för späkning). JMPs 425. ","*knuta lös , "]},{"a":"knutogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , zadj. lknutig, ful av knutar el. lknölar. är thz (ɔ: palmträdet) knwtogth (nodosa) ok mykit oliikt, at thz skal nakon tidh wardha fruktsamlikit SpV 222 . J Buddes b 78 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"knutogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knutig, full af knutar. han bardhe siälfwir sin bak mz knutogho repe Bil 801 ."],"f":[]},{"a":"knutsmässa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f Knutsmässa, den 7 januari (Knut hertig) och den 10 juli (Knut konung). HSH 13: 76 (1524? Brask)."],"f":[]},{"a":"knutöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yxa för klyvning av hårt, kotig trä? mölnaren skal haffua sin eghen ökia . . . med . . . lina och berieiärn oc goda knutyxe Arnell Brask BilI 26."],"f":["-yxe ) , "]},{"a":"kny","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knysta, mucka. \" kny äller knorra moth israels synom \" MB 2: 29 ."],"f":[]},{"a":"knyla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knöl (på en växt), utväxt, skott. mik syntis . . . eet wiinträ fore mik oc thre knylor a wiinträno som thre wiin qwista wäxsto wt aff oc giordho blomster (tres propagines crescere paulatim in gemmas) MB 1: 235 . - karled? fore skinko wider nyklona LB 2: 68 . \" offwan wid knylona (motsv. ställe i Hästläkedom i \" AS 136 har knolana) ib. - Jfr larknyla, äfvensom knol, knula."],"f":[]},{"a":"knyppel","b":[],"c":"","d":"","e":[" knöplom. knopom). m. knölpåk. swa han dengen medh knwtogom knoplom J Buddes b 78 . ib 79 . Jfr träknyppel."],"f":["pl"]},{"a":"knyppel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knölpåk. \" bödh han sla mz kryuplum \" ST 103 . ib 113 . Bil 1023 ."],"f":["knyplom ST 113 . knyplum),"]},{"a":"knyppelskytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 1: 670 s. v. knäppelskytta och 2: 1250."],"f":[]},{"a":"knyst","b":[],"c":"","d":"","e":[" II knysther FH4: 84 ( 1499)."],"f":[]},{"a":"knyst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , Art. Sdw 1: 670 utgår. Jfr knyster."],"f":[]},{"a":"knyster subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["stor slägga, knoster. II knysther FH 4: 84 ( 1499) . sidan slå the then steen malmen sönder medh hambrom och knystor (felläst för knyster enl. E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 340) PMSkr 598 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"knyta","b":[],"c":"","d":"","e":[" Troj 308 . kyter G C 20 s. 456: best. lobl. lknuyta ib knytten STb 3: 315 (1496). knwt Stb 5: 64 (1515). supin. knyth SpV 335 ), v 1) knyta, slå en knut el. knutar. nodo das dare knyta ok knöpa GU C 20 s. 358 . ","2) knyta, knuttimra. \" engin träbyghningh skal knytas höge än iij (8( alna \" STb 1: 21 ( 1475) . - förena, sammanbygga genom knuttimring . . . en gardh . . . belegen nest oleffs egin ardh . . . ok knytten är medh samma hans egin gardh STb 3: 315 ( 1496) . SJ 2: 308 ( 1496) . . . . med en bod ostan til . . . knwt med per suensson od STb 5: 64 ( 1515) . 3) sammandraga, hoptrycka. lhanis smith . . . sagde swa . . . tw lögxt, och knitte näfwan STb 1: 173 ( 1478) . claudere manus knytha näfuon GU C 20 s. 456 .","4) innesluta. \" än hwat han haffdhe thz war alzstingis litith, han matthe thz wäl haffwea knyth (concludi) j sinom näffwa \" SpV 325 . "],"f":["knytha . ","knitte STb 1: 173 ( 1478) . part. pret. knytter SJ 2: 308 (1496); best. lobl. knytta ATb 1: 88 ( 1458) ; ","knyttha","*knytter nävi , knytnäve. larins däkin slo fasbyörn medh knytta näfwanum for mwnnin ATb 1: 88 ( 1458) . complosus . . . samon knter ok samon fögder vi laurencius percussit petvm manu complossa laris slo päder mz knyta näffuonom GU C 20 s. 456 . thelganus . . . wandt op syn knyttha näffwe oc sloo en aff wäknarna oppa halsen Troj 308 . ","*knyta fore , knyta för. läth thet alth j en posa . . . trykkandis harth samman oc täth före knytandis PMSkr 289 . - Jfr saman-, til-knyta."]},{"a":"knyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" knytter, ","1) knuten. \" af knyttu bande \" Bil 289 . ","2) innesluten. \" then som nakot hawir knyt (clausum) j sinom näua \" Bir 1: 373. ","3) full af knutar. sönderslitne ok sarghadhe mz knyttom gadda flängiom (flagellis nodosis) Su 451 . - Jfr saman knyta."],"f":[]},{"a":"knytbygning","b":[],"c":"","d":"","e":[" (, f. - knyto byging STb 4: 109 ( 1506) ."],"f":["-bögning )"]},{"a":"knyte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr pännina knyte."],"f":[]},{"a":"knyting","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se lmutmomg."],"f":[]},{"a":"knytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) knytande, mexio . . . bindnigh ok knötnigh GU C 20 s. 348 . "],"f":["knytningk . ","knötnigh (utg:s anm.: "Eller: knötingh") GU C 20 s. 348), "]},{"a":"knyto bygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus som på visst sätt är förenat, \"knutet\", med närliggande byggnad. Se (G. Carlsson i) Stb 2: 629. STb 2: 286 (1488). Jfr knytbygning och knytning 2."],"f":["knytha bögningh )"]},{"a":"knyto klädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudkläde som knyutes fast om huvudet. enga qunnor, som beryctadhe äro, bäre gwl, silff, korell leller graasin . . . haffue sielffue skadhan, om the mysadh, ok gane medh knytaklede STb 1: 459 (1476, Burspr). . . . ath engin löös quinna skal . . . draga annan dräth än näek och alisk i theres klädher . . . och engin dwlk annath än eth knithecläde ib 125 ( 1477) ."],"f":["knyta- . ","knithe- . ","-cläde . -klede),"]},{"a":"knä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) knä. \" the . . . lesi (bönerna) hema ij sno herberhe a kneum \" SkrtUppb 219 . 2) knä, vinkelformit stöd (av trä, ss detaj i takkonstruktion). item ii kara, som gode knän och mwlreflana til, ii höre HLG 2: 138 (1526). "],"f":["kneum SkrtUppb 219 . nom, ack. med art. knän HLG 2: 138 (1526). Se Sdw 2: 1259),","*knäs högher","-höger )"]},{"a":"knä","b":[],"c":"","d":"","e":["knä. \" kiortilin hulkin som fordhom rakto til fotanna forma nw näplica at hölia knän \" Bir 2: 70. om somarin skulu the hafua lagha skoo oc syklinga högha all til knään om vintrin högha skoo alt til knäna VKR 58 . \" wi standom faste alt til knäs i dywpom dya \" LfK 203 . \" fiol a knä \" Bu 8 . ib 501, 522. MB 1: 227 . Al 1099 . fiöl . . . a sin knä Bo 184 . \" fiollo for kne iohannis (ad pedes apostoli) \" Bu 154 . \" the standa a knäm fore honom \" Bo 2 . ib 174 . knä, sköte. teþes hänne . . . eet kronat suenbarn ii hänna knä (in gremio) Bu 63 .¨"],"f":["kne . ","knään . ","knäm Bo 2, 174 . ","knämen PM 58 ), "]},{"a":"knäa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","knäa sik , knäböja. ther knäade han sik fagherlika aa RK 1: 4426 ."]},{"a":"knäböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" knäböghia sik, knäböja. med prep. for. knäböya sik ödhmywklika för iomffru maria beläte Lg 663 ."],"f":["-böya )"]},{"a":"knäfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knäfall, knäböjning. las þikla hänna helso värs mz knäfallom Bu 26 . offraþe christo knäfal ok böne ib 503 . ib 204 . MB 1: 227, 490 . Bo 181 . Bir 1: 154. VKR VIII . XIII."],"f":["-fall MB 1: 227 . ","frf . ","vokal i ändelsen -fall),"]},{"a":"knäfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knäfall, knäböjning. SvB 454 (senare h. av 1400-t. ib."],"f":["kne- . ","knee- . ","-faa )"]},{"a":"knäfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knäfalla. GU C 20 (i hand 2)s. 28."],"f":[]},{"a":"knäfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knäfall. \" fan hans likama. . . knäfalin \" Bil 405 . - med dat. knäfaldar christo Bu 503 . MB 1: 239 . - med prep. for. knäfalla for sin son Bil 797 . \" hwi knäfol thu fore then biskop \" Al 1106 ."],"f":[]},{"a":"knähögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"knäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knäck, slag, hugg. \" bygangol höna faar antigia korn älla knäk i nakka (sepe vagans victum reperit galina vel ictum) \" GO 883 ."],"f":[]},{"a":"knälimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköte. \" aff tässa hälffwitis modhers knä lim älla proth wtgik swa stor slemheth oc ond lwkth JMPs 244. \""],"f":[]},{"a":"knäpe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . SE knöpe."],"f":[]},{"a":"knäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" knäppa saman, knäppa samman. med dat. knäp litla stund saman handomen Su 386 ."],"f":["knäp ) , "]},{"a":"knäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knäppa. bildl.? ytirmer sagde han the sithia oc knäppa ther inne ATb 2: 100 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"knäppe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knäppe, spänne (på ok). palearium dictur pellis que sub collo bouis fluitat . . . palearia dictuntur queda partes iugi que sus illa pell clligantur knäppe GU C 20 s. 399 ."],"f":[]},{"a":"knäppelskytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med knölpåk beväpnad skytt; illa beväpnad man; värnlös man? forderffwa mik fatig knäppelskyttha BSH 5: 134 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"knäpper","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr stovu knäpper."],"f":[]},{"a":"knäs","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["knäsän Prosadikter (Sju vise m C) 223), se under knape 1."]},{"a":"knäskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knäskål. \" þolika varo hans knäskali som hans häla \" Bu 195 ."],"f":[]},{"a":"knästokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"knästöflar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöflar som nå upp till knät. höga stöfla half mark swenske, knä stöfla for 2 öre GS 51 ( 1450) ."],"f":[]},{"a":"knävil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kort pinne, tvärslå? fragus . . . knäuil ok knä GU C 20 s. 288 . poples . . . knäskaal lok knäuil ib s. 468 . 2) husknut. item breddin (på tomten) fran matissa owersta kueflom litet nidhan brvnnen oc intil tregardhin xix alna Sd NS 3: 554 (1420. - Jfr husa-, stovu-nävil."],"f":["kneflem SD NS 3: 554 ( 1429) ), "]},{"a":"knävärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värk i knäna. Se Sdw 2: 1250."],"f":[]},{"a":"knöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" GU C 20 s. 358 . Jfr tilknöp, ävensom fyraknöpadehr."],"f":[]},{"a":"knöpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knyting? bära ofstung älla oflang klädhe mz knöpan älla snöran MP 2: 133 ."],"f":[]},{"a":"knöpe","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. och knöper, m. (pl. ack. knäpa STb 1: 236 (1480.) knapp; knut. lJfr Hildebrand, Se. Medelt. 1: 970. tesse skattade hustv getruvdhe panta . . . knöpa oc spänne ATb 1: 247 ( 1466) . ib 2: 8 ( 1473) odellus li lithin knuter oc lithin knöper GU C 20 s. 357 . \" nodus di knuther ok knöpe ib. jnterdoium dii rwm mällom knöpa \" ib (kand s2) s. 37. j ens kranz liknilse . . . hwilkin fuller war mz silwalwom knöpom ällir knwthom Mecht 150 . v (6) forgylta knöpar j kiortla STb 2: 298 ( 1488) . Jfr axla-, bryst-, gul-, kiurtil-, silf-knöpe el. knöper."],"f":[]},{"a":"knöpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knapp, äfven knut. gifuer jak til sancta anna altare VII knöpä forgylte FH 6: 25 ( 1451) . ib 42 ( 1455) . \" skrädare taki for manna kiortil oc qwinno kiortil medh XXX knöpe 1 öre \" GS 51 ( 1450) . \" hafwin sina licamma höuisklica at the skulin ey synas . . . miörre älla klenare for nakir band älla knöpa älla tholka flöghe (per aliquas ligaturas vel similia artificia) \" Bir 3: 475. skötin nidher hängh iande widh handena bindhins matelika til armen mz enom knöpa (nod; motsv. ställe VKR: kanp 58) ib 4: 10. han radher sik en treköpadhan pwngh, at nakor bedhes aff honom pänig, strax känner han oppa then första knöpan, om han är wäl tiköpadher, oc swa then andra oc thridhia LfK 143 . \" skalt thu tilköpa thin mwn mz tre knöpa, som är twa läpar, oc tan för twngo ib. Flere af de anf. ställen kunna föras till knöper. Jfr träknöpe. \""],"f":[]},{"a":"knöper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr träknöper. "],"f":[]},{"a":"knös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["troll, förskräcklig menniska. een ilder knös Iv 257 . foor at klawse them onda knöös Al 651 ."],"f":["knöös )"]},{"a":"knös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdew 2: 1250."],"f":[]},{"a":"ko","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kohud. \" lägia rakor huder (för ra kor huder; orig. nautahuðer, rablauatar) oppa ärther \" Di 250 . Jfr kohudh."],"f":["koo . ","kör MB 2: 148 ; BSH 5: 114 ( 1506) , 491 (1511). köör SD NS 1: 167 ( 1402); BSH 3: 144 ( 1463?) ; MB 1: 236, 2: 146 ; Al 4957 . ","koor FH 3: 66 ( 1445) . ","köna Ber 23 . ","köm Bir 3: 214), "]},{"a":"ko","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1251. - Jfr drifte-, galda-, legho-, milka-ko."],"f":["koo . ","qo ATb 2: 261 ( 1485) . ","quo ib 1: 38 1455). koa Kumla kyrkas rb 79 ( 1505) . ","kö Vg Fornm I 4-5:: 66 (13890). med art. könar PMskr 218. qöör ATb 2: 255 ( 1483) . ","kor Vrml skatteb 91 . ","qwor ATb 3: 382 ( 1530) . Se Sdw 2 1250 f.),"]},{"a":"kobas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kobås. PMSkr 266 . . ."],"f":["koo baas )"]},{"a":"kobeba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kubeber. Växtförteckn. fr. sluet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n 14 s. 6. Jfr kalippe."],"f":["cobiba . ","cuiba )"]},{"a":"kobeba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kubeber, frukt af piper cubeba Lin. \" cobeba kobeba \" LB 6: 284 . tak . . . cobebo ib 5: 82 . tak . . . cobebar ib 7: 155 . cobeba gör mans hwg gladhan ib 162 . ib 8: 45 . \" slikt aff yrter man hafua vil ther är alla hand til: muskata ok thera bloma, ingefer ok galiga . . . kobeba badhe stora ok sma (Cod B: kobeba ok sidde fär) \" Fl 1108 . VIII. pund cobebur SD 4: 711 (1430?)."],"f":[]},{"a":"koben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koben. \" tag ko ben oc bren \" LB 7: 291 ."],"f":[]},{"a":"kodder","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kudder: -a LB 3: 122, 127 . -ar)? m. "]},{"a":"kodyngia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kodynga, koträck. \" taga . . . koo dyngio \" LB 7: 245 ."],"f":["koo- )"]},{"a":"kofart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handelsfartyg? haffuer han eij mer en XVIII skep smaa och store med koofarter all sammen HSH 20: 188 ( 1507) ."],"f":["koo- . ","-er ) , "]},{"a":"kofart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Meierbergs ark. f. sv. ordforskn. l7: 25. f. 1) handelsjöfart? samtyckt[t]e radith, at stadzsens skyp skal löpe for kofart til lubeke STb 2: 377 (1489) möjl. att föra till 2). ","2) hndelsfartyg Se ovan unde 1 och Sdw 1: 671.","3) handelsvaror, varor? ännu gifwer iak henne (ɔ: min hustru) allan järnan, koftar (möjl. fel för kofart; jfr koft) och bolagstyg, hwad det hälst kan nämnas, som här är FMU 5: 89 (1485, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"kofna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gräfvas. \" the quäfwias älla kofna \" Bir 3: 244 . ib 261 . ST 146, 274 . Lg 3: 399, 724 ."],"f":["kufna Bir 3: 261. "]},{"a":"kofna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l. kvävas. Se Th. Hjelmqvist, Stud. i nord. filol. IV 3: 36 f. kom fwl oc snödhaste dön i min näsa, swa från at iac nästan k[r]ompadhe (r felaktigt insatt av utg. Hel män 218 ."],"f":[]},{"a":"kofoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kofot. ss redskapsbeteckning. Uppl Format 46: 203 (omkr. 1513)."],"f":["koofoth )"]},{"a":"kofra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphjälpa, befordra. thör thrä kofra latan eldh GO 52 . "],"f":["-adhe )","kofra sik, repa sig . the koffrado sik ey än i dagh RK 1: 269 . - Jfr forkofra."]},{"a":"kofra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["kofra sik , förkorvr sig, tillväxa, frodas. sua som eldin kofar sik oc växir aff thy at widhin vppa lägx Prosadikter (arl) 9 . man vatnar trä ok örther mädhen the ära lithen sedhan kofra the sig siälff Saml 6: 176 . - refl. @kofras, förkovra sig, frodas . . . vppa the theras by mage byggas oc förbättras, oc the sielfwe thess bättre kofras oc bestande blifwa Priv f Sv st 69 (1421, avskr.) . - Jfr forkofra."]},{"a":"kofring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upphjälpande, förkofran. for stadhsen i wyborgh kofringh bestandilse och bätringh skul FH 1: 8 ( 1387) ."],"f":[]},{"a":"koft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett till mansdräkten hörande överplagg Se Meijerbergs ark. f. s. ordforkn. 7: 25 ff. ännu gifwer iag henne allan järnan, lkoftar (möjligen fel ör kofart; jfr kofart 3) och bolagstyg hwad det hälst kan nämnas, som här är FMU 5: 89 (1484, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"kogge el.","b":[],"c":"","d":"","e":["kugg. hug ämpue trä til träller väler kogger oc hiulved Brass Cal 267. "],"f":["*kogger? m. (pl. kuggar Arell Brask BiI 26) ","*kogga vidher , "]},{"a":"kogger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags större fartyg af bred, oval form. tha loth konungin skip til redha kogga stora ok butzor bredha ´RK 1: 4191. ib 4239, 4240 . \" finge swa mangen kogh och holk \" ib 2: 369 . ib 420, 7307, 7778. - i ortnamn. i kogga haffu SO 188, 198 ."],"f":["kog RK 2: 7778 . ","kogh ib 3569, 420, 7327 . -ar),"]},{"a":"kogger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kogg, ett slags större fartyg. Se Sdw 2: 1251. "],"f":["*kogga bom","*koggabomnykil","*kogga bro , ","*kogga hamn","-haffn )"]},{"a":"kogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koger. \" kogar idest farethra \" GU C 20 s. 149 . \" erick matsson kendis anammet pa sin deel eth armeborst, haa, bete, kogher STb 3: 445 (1499). Jfr stralkogher. \""],"f":["kogar )"]},{"a":"kogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koger. tog iij pyla aff sit koger Di 54 . \" ath then som skytta är hafwer arbost färdogith oc xxx pila ällersläktor j koghreno \" PM 24 . Jfr pila kogher."],"f":[]},{"a":"kogherbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= kogher. \" fik han eena kogerbysso oc pilja vti \" RK 1: (Albr) s. 212 ."],"f":[]},{"a":"kohudh","b":[],"c":"","d":"","e":[" GS 51 ( 1450) . Jfr kor hudh."],"f":["koo- )","kohud"]},{"a":"kohudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kohus. Arnell Brask BiI 28. HLG 3: 110 (1529)."],"f":["koo- . "]},{"a":"kojekkerska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss. ltillnamn. kadrin kojeckerska SSkb 97 (1503-04). Jfr korkirska."],"f":[]},{"a":"koka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["koka, genom kokning bereda el. tillaga. wi viliom til redha äller koka tik eth kiidh MB 2: 113 . them som lifwa vislica ok sobrie är öfryt kokat salt ok bröth oc hungrin Bo 133 . \" frokoster skal hallas mz iij räthe mz skinkom grythastek ok (trol. att underförstå: köt) kokith mz salth a watn \" SO 16 ."],"f":[]},{"a":"koka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koka, jordkoka. \" en aker fwl aff kokor \" MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"kokel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trolldom, förtrollning. \" hon är saa kusin i syna hiärtha meth kokell och trwldom \" Lg 3: 138 ."],"f":["kokkell )"]},{"a":"kokelskaper","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kokil- . ","kokul- Gr (Cod. D) 371), m.? kokelskap? n.? "]},{"a":"kokelspel","b":[],"c":"","d":"","e":["trolldom. MP 3: 128 . then steen (ɔ: elitropus) brwkas til kokelspel oc troldom PMSkr 4712 ."],"f":["kokil- )"]},{"a":"koker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kokia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. = koka? ","e":[],"f":["kokia ater , jäsa, sjuda? upphettas? solinna giisla the slas ater op aff iordhinne som kokiar (Cod. B kolmar 537) ater aff mwr oc berghe MB 1: 122 ."]},{"a":"kokirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SSkb 53 (1502-03). margit kockerske ib s297 (1508-09). Stock Skb 6, 30 (1516_17), 240 (1524-25), 265 (1525-26)."],"f":["kokarska )"]},{"a":"kokiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kokött. Prosadikter (Sju vise m) 125 . Stock Skb 284 (1490-98, Skip)."],"f":["koo- . ","-kyt- . ","-köt )"]},{"a":"kokiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kokött. TS 26 . \" ii pund koköth oc faaraköt \" BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . \" eth skipund kokött \" ib 5: 268 ( 1508) . XII tunnor saltgrönth kokyth HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["koköth . ","kokött . ","kokyth )"]},{"a":"kokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kock. \" till kocken i stegherhws gik \" RK 3: (sista forts.) 4417 . ib 4419, 4423. 4424, 4432. Jfr mästarkokker."],"f":[]},{"a":"kokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" bennckt kogh \" StÄmb 113 ( 1487) , ib 115 ( 1488) , 117 (1489). oleff köch STb 4: II (1504). - Jfr gards-, mästar-, skip-kokker. are, "],"f":["kooch . ","kogh . ","köch )","*kokka dränger"]},{"a":"kokla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trolla. \" prestigiare kogla oc syn vändha \" GU C 20 s. 482 ."],"f":[]},{"a":"koklan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rolldom. G C 20 s. 482."],"f":["koglan )"]},{"a":"koklan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trolldom. Bil 461 . ST 37 ."],"f":[]},{"a":"koklare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trollkarl. \" var i ierusalem koklare en klokar. hät sinom magus \" Bu 101 . ib 196 . Bil 225 . KL 144, 226 . Bir 1: 61. ST 37, 45 . Ber 156, 157 . MB 2: 374, 381, 410 . ","2) gycklare. een kloklare (motsv. ställe i Bu: goliardus 497) lekte een dagh for konugxsins bordhe ST 116 . LfK 215 ."],"f":["kloklara galder , "]},{"a":"koklare kokklae. koglare. cöglare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trollkarl. Se Sdw 2: 1251. the visasta aff caldea oc iuda som finnas kundo j hans rike, cöclaa oc spamän Prosadikter (Varl) 63 . \" prestigiator koglare oc synvändae \" GU C 20 s. 482 . 2) gycklare. om hon onytteligha haffwir skingrat sin thing ellir gooz j bland kokklara daara skämdagästom SvKyrkobr 350 ."],"f":[]},{"a":"koko hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kokhus. StÄmb 291 ( 1541) . VKU 78 ( 1554) ."],"f":["koke- )"]},{"a":"koko skorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kokspis, köksspis. \" lot vp jössä swiin ena muradha gatubodh mädh enom koko skorsten \" SJ 145 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"koko skorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorsten till kokspis; kokspis. . . . gardh . . . medh . . . en kocha skorsten offuan thakit Stb 3: 459 (1499). ib 4: 77 ( 1505) . pedher murarmestare, som . . . muradhe ärlien til kokaskorsthen och lagadhe kokaskorsthenen när iohan kannagiuthare HLG 2: 37 (1512)."],"f":["koka- . ","kockha- . ","koke- )"]},{"a":"koko sten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkokspis, köksspis. the litzsla stwfwn, som i trägardin är, och windhen ok kokastenin STb 1: 69 ( 1476) . ib 2: 179 ( 1486) ."],"f":["koka- )"]},{"a":"kol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kol. \" swart som kol \" Bil 719 . Bu 208 . Al 9367, 9474 . Lg 3: 377 . \" hans ryggir är swa som bränt kool \" Bir 1: 68. hans bakir är swa som kol. hulkin som tho skulle wara swa som fils been ib 70 . 71, 188. tha kolin äru vpnöt ok malmin flytir j eldenom ib 328 . ib 2: 161, 162 . \" hwa som androm afhände kul \" SD 5: 638 ( 1347) . pläghar kooll ath bränna RK 3: 3023 . Di 121, 123 . för än thz war brunnit alt i koll ib 66 . \" i the faghro sermone . . . ther fullir är mz sötmans ok älskoghans kulum \" Bo 176 . "],"f":["koll Di 66, 123 ; Lg 3: 377 . ","kool . ","kooll RK 3: 3023 . ","kul SD 5: 638 ( 1347); -um Bo 176 ; ","-in Bir 2: 162 . ","cul Bu 208 . ","kwll Di 121 ), ","kolabrännare , ","kolakarl","kula- )","kola vidher","kolawedh )"]},{"a":"kol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kol. \" xvi stigha koll \" ATb 1: 257 ( 1467) . \" vij tunnor kol \" Stock Skb 73 ( 1518) . PMSkr 626 (avskr.). Jfr linda-, sten-kol. "],"f":["kll . ","lkooll )","kola brännare (kolebernare), ","*kola mila","-myla )","*kola skogher","koola- )"]},{"a":"kola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kola. ATb 2: 340 ( 1488) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"kola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kola, bränna kol. theres kolre skulu kola IIII mila för v kipsund DD 1: 168 (1499, gammal afskr)."],"f":[]},{"a":"kolare","b":[],"c":"","d":"","e":[" kolas,), . lkolare. ss tillnamn. lerich kolere Stock Skb 33 (1516-17). ib 70 (1517-18), 179 (1521-22). hustrv elin jkolas HlG 3: 9 (1518). Jfr kölare."],"f":["kolere . "]},{"a":"kolare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolare. SD 5: 637 ( 1347), 638. Bir 2: 161, 162. DD 1: 168 ( 1499, gammal afskr.) . BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . "],"f":["kolara dräner","kolare- )"]},{"a":"kolbergs salt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt utskeppat från Kolbeg. lhan salde kolbergx salth for traffwn salth ok j traffwen twnna STb 2: 106 ( 1485) ."],"f":["kolbergx )"]},{"a":"kolbränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolbrännare. \" ss tillnamn. amund kolbrenna \" RK 1: (LRK) s. 224 . folk kallar mik kolbrenna ib. PK 255 (i var.). Jfr kolabrännare."],"f":["vulbrenna L.),"]},{"a":"kolbrännare","b":[],"c":"","d":"","e":[" Vm Fornm Årsskr 26: 83 (1360, senae avskr.) . Jfr kola brännare och korbärare."],"f":["lkolbränare"]},{"a":"kolder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kulder."],"f":[]},{"a":"kolegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oc serdelis kirkio oc henne embtzmannom at the ey läner aff koolegho thagi än hon j iffue är Gummers Syn-stat 43 (1425, vidim. fån 1410). Kumla kyrkas rb 3 (1421). ib (1422) . ib 15 (1443, 32 (omkr. 1442 - 72?). VKU 134 ( 1569) ."],"f":["koo- . ","-lega , ","-leka . ","-or ) , "]},{"a":"kolelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koleld. \" oppo een sakt kool eld \" LB 7: 326 ."],"f":["kool- )"]},{"a":"kolelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koleld. PMSkr 405 . Jfr värmis koleder."],"f":[]},{"a":"kolhuppadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se Sdw 2: 1251."],"f":[]},{"a":"kolhuppadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? ","e":["tha äter herra abote fäm eg stekt och fäm sudhin och fäm giord i gryto och fäm i panno och fäm sudin i kale och fäm kolhuppad (annan läsart: kolfhufwdh; för kallhovudh?) AS 60 ."],"f":[]},{"a":"kolin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kulen, frusen, af köld hopkrumpen. nordhan wädhrädh hwilkit som är kalt och gör man kolnan och walin (in frigore constringit et torpents facit) Ber 182 ."],"f":[]},{"a":"kolke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolk, ett slags mot not utan kil, nyttjad i fiskebyggnader Se Sdw 2: 1251. . . . at the dame men som kolkä och nodh haffuä ther i elfwennä Akt Kungsådr 21 (1470-86). gaff . . . synom barnom en halff korck lagxafiske STb 1: 372 ( 1483) . tydeke hansson loth kasta hennis fyrskedhe vppa landet vtaff sama or:a halffwa korcka ib s373."],"f":["korcka Stb 1: 373 (1482)) och ","kolker (obl. korck Stb 1: 372 (1482)),"]},{"a":"kolker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i laxfiskebyggnad nyttjad not utan kil. Se Rietz s. 378 f. forfiske göra med kolkwm näthiom eller nothom SD 5: 729 ( 1347, gammal afskr.) . hade . . . screfuet ther wti nodh for kolcke FH 1: 52 ( 1484, nyare afskr.) . ther som scrifuet är nodh for colcke ib. \" ib 5: 11 ( 1453). med lippo nooth kolk fara \" ib 8: 9 (1463, afskr.) ."],"f":[]},{"a":"kollas","b":[],"c":"","d":"","e":["kalas, festmåltid. \" jtem til collas bacada munka beströdda suceher \" Sex ekon tr 271 . - bildl. lhwat dellas (felläst för collas enl. fil. licl. S. Gustafson) pa all holl BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) ."],"f":["collas )"]},{"a":"kollations bref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kolle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kulle."],"f":[]},{"a":"kollekt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kollekt[bön). HLG 1: 124 (1481). GPM 2: 390 ( 1491) ."],"f":["-er ) , "]},{"a":"kollekta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kollekt, bön som i messa läses el. sjunges näst före episteln. then andhrä collectan skal wara aff jomffru marie bedröfwelse then tredie af sancte birgittä then fjärde aff allhelgon then fämte fore liffuandes ok dödha FH 1: 54 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"kollekta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kollekt(bön). Se Sdw 2: 1251. JMÖ 138 ."],"f":["-or ) , "]},{"a":"koller","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsbeklädnad, till rustningen hörande, af tjockt läder förfärdigad betäckning för halsen och bålens öfre del, kyller. partes cuisdam armature videlicet . . . coleer SD 3: 287 ( 1316) ."],"f":["coleer )"]},{"a":"kollotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kullotter."],"f":[]},{"a":"kolman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolare? ss tillnamn. arwidh kolman VKU 103 ( 1561) ."],"f":[]},{"a":"kolmule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gadus melanostumus Nilss. \" I vorde kwimwle \" HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["kwl- )"]},{"a":"kolmule","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kolna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kallna, slockna. eg. coh bildl. alle mins sons limi harandho ok kolnahdo j dödhenom Bir 1: 268. ib 85, 2: 244, 266 ; 4: 135, 148. Lg 3: 517 . fothen kwlner LB 3: 83 . \" för än han !UDDA_TECKEN? likamen) ware alstingx kolnadher \" KL 317 . then man som kolnahde j allom limom Bir 3: 36. kolnadhe mannin aff räddogha ib 2: 287 . \" smidhin glödgar the thing som slionadh oc kolnadh äru \" ib 4: 99 . ib 3: 173 . hänna hiärta kolnade ok sloknade j thinne thiänist ib 1: 105 . \" huru thera hiärta kolnar swa \" ib 149 . skörlifnadhz luste kolnahde i hanom KL 210 . \" mangra manna kärlekir är kolnadhir \" Gr 301 . Bir 1: 314, 2: 33, 59, 3: 64. Su 260, 381 . \" thänne gudelike kärleken haffuer swa kolnat i mangha manna hiärta \" ib 2 . han . . . kolna allir i gudz kärlek Bir 2: 52. ib 1: 394, 2: 113 . al thin makt skal kolna oc forgaa ib 37 . \" togh han nokot litit . . . kolna i sine gudhelikheet \" Ansg 177 . innan thäs at han sva kolnade i gudhlikom kärlek ib. hon (själen) kolna af wrangom lusta (d. v. s. den onda lustans eld dämpas i henne) Bir 1: 371. iak slionahde och kolnadhe aff bönanna och taranna hita Ber 231 . "],"f":["kulna Lg 3: 517 . ","kwlna: -er LB 3: 83 . ","kolna ater , "]},{"a":"kolna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kolnä )"]},{"a":"kolna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kallna, slockna. eg. loch bild. wathu . . . som är swdith ädh renth salth ok kolmath PMSkr 337 . ib 353 . nw be- gynthe then frome troli kärlig slögna ok kolna j¨ hennes hog oc hiärta Troj 173 ."],"f":["-adher . ","kaaldna PMSkr 42376 ),"]},{"a":"kolnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Kölnisk. gifuer iak herra biörne . . . min könescha klädhesäk SD NS 1: 514 ( 1405) . \" wägen kolnisk mark \" HSH 19: 14 ( 1497) . \" ij kolneske pennighe wekt \" LB 3: 191 . \" iij ok xxx tusandh lödugha mark j könisk vikth \" RK 1: (sfgn) s. 172 . \" ath betala j kolnisk wikt fryi iijM [3000] lödhogh mark ok femty ib. lotodh j kölnisk vykt betala \" ib s. 173 . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), NS 1: 59 ( 1401). Jfr Schiller-Lübben kollensch gwwicht. "],"f":["kolnesker: -eska SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet); -eske LB 3: 191 . kölnisker. kölnescher. ","kölnossaker: -osska SD NS 1: 59 ( 1401)),"]},{"a":"kolorter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolort. trysta lagin aff een kooloort LB 7: 295 ."],"f":["kooloorter )"]},{"a":"kolsesker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Cochester (i England). n. tyg från Colchester, stycke a dylikt tyg, vij alna kolsästh Atb 1: 263 (1467). mans tolk til schattat eth graat koolseth for xxv marck STb 3: 127 (1493) ib 130 ( 1493) . Jfr Sdw 1: 672 s. v. kolsesters lakan och Sdw 2: 1251."],"f":["kolsästh . kolset koolseth),"]},{"a":"kolsesters lakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["etɉ (1/2) kolsesters laken SJ 191 ( 1450) ."],"f":["-laken )"]},{"a":"kolsvarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["kol suarff . ","kulsuarf . kul suarf),"]},{"a":"kolunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ko-lunga? kastade honom mz rothna kolungha RK 1: (sfgn) s. 181 ."],"f":[]},{"a":"kolver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pil (utan spets). \" war hans häst rispa sa snart ther ouer. som kolff i skute (sem kolvi scyti) \" Di 90 . \" han flögh för stangena som en kolff for eth arborsth \" ib 298 ."],"f":[]},{"a":"kolver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som talar sluddrigt och slarvigt? \" opico . . . -. gnaga ok mynska . . . opici dectur balbudicentes läspe jtem opicus dicitur quimque alerius genus li(n)gue corrvmpit wlgarier kolffuer \" GU C 20 s. 432 . -_fr bolta kolver."],"f":["kolffuer )"]},{"a":"kolön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ersättning för skötsel av ko(r). jtem ii öra klokkarehvstrune för . . . kolön Kumla kyrkas rb 80 (1507?)."],"f":[]},{"a":"kolösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lbrist på kor. här (ɔ: i Östergötland) äre oc om vintren flera samqwemda huilka som göre bonden kolösa ökelöse och herrene landolöse Saml 6: 176 ."],"f":[]},{"a":"kom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? Jfr akom."],"f":[]},{"a":"koma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"koma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. \" kunugen var fäghin þera como \" Bu 184 . ib 54, 71, 139, 156 . Bo 22, 234 . MB 1: 233 . Al 1520 . RK 1: 621, 2: 3689, 8038 . Di 66, 110, 111, 286 . Lg 38 . LfK 148 . \" war them daghir gifuin til anzswara til keysarens komo ater \" Bil 433 . \" jadus gik moot alexandri koma \" Al 1087 . "],"f":["komma: -o LfK 148 ),"]},{"a":"koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" fläsk ok kolöt weth jak ekke for wist huru mykit the affwa tagit för en jak komb til husit FMU 4: 91 (omkr. 1455). . . . huilkit han ey wille til swars koma pa radstuen Stb 2: 209 (1487) . . . affh segia een reeth . . . mellom erik bondha och hans stiwffmodher . . . som ther koma ffor rettha om thet arff ATb 3: 224 (1510=. - koma til iordha, bliva begraen. then tha alterman är skall lhenne lotha komma til jorda erlige HLG 3: 28 (1518). ib. i 31 (1521). 32 (1522). - koma, föras bringas, egl. och bildl. eptehr thet äth förnempde bandser haffwer aldrig kommeth fran wpsala domkirkio sedha thet war ther försth inkommkth SvSkr(SS) III (1495). dömpdes hon til jorden qik graffwes . . . ffor henne kom wor keresta nadege frves drötning cristines bön STb 3: 412 (1449) . . . huilket hw är til arfs komit jan jönssons hustr STb 4; 15 (1504), en klokkasträngh, som kom til vara prÿmkloka HLG 2; 21 (1511). thet gulet, som kom til en alk ib. lom then arboge borgeren, sm haffuer opburit noget oz effter en död man kom STb 5: 136) (1516). - koma i hugh. Se Sdw 2: 1251 och jfr hugher 5. 2) komma till el. över (på något särskilt, vanl. fientligt, sätt). med dt. tha sagdhe roland (till fienderna) jak komber idher än bäter. foe thy at i hafwin orät oc wi haffwom rät at astanda mz warom gudz laghom Prosadiker (Karl M) 275. - med prep. (ut) ivir. hwar jach kan koma vtoffuer stockhlms borgaa . . . tha skal [jach] hempnas vppa them Stb s1: 139 (1477). - med prep. at. war granneligha omskodhande oppa alla sidhor hwat aat tk kombir, at thu maghe kwnna aff gudz nahd swara allom festisom SpV 454 . 3) komma (tlll), komma (ät), nå. med prep. li. fraan sooman, som aan komber i sion och swa langt offwan qwernena, som . . . VKJ 98 (14457) . - bildl. komma (åt), bekomma. Se Sdw 2: 1251. med prep. til. . . . hwru the (ɔ: tidigare ärkeb. biskopar) ti vpsala kirki hafwa komith äller kompne äro Troil 2: 370 ( 1432) . . . . ath wor kere höuitzman komber engte til hans xl /40) marck eldler hans gotz Stb 1: 345 (1482). . . . ath han orettelica oc falskelige komen war il tet breff han hade fangit aff tingit ib 3: 414 (1499). - med prep. vidh. findz jngen breff eller skeltilaffforscreffne ille, huru the äre wiidh hanum (ɔ: en källare) komen HLG 1: 134 (1491). ","hwa som twaass aff then dödhe oc kommer vedh then döde igen hwat dogher hans twogningh GU C 0 (hand 2) s. 68. . . . ath jach hanom högh eldler staack . . . eller om jak nagat kom wijdh hanom Stb 4: 79 (1505).","6) komma(vid), hava betydelse (för), röra, angå, ha att gör amed. med prep. vidh. ho (ɔ: en äng) är offwe the 15 atthwngha i bynom äro oc komber enkte widher bysens ägjp VKJ 11 ( 1447) .","8) komma (i ett stillstånd). effther thet ath stadin är komen wel till forende . . . tha skal hwar borgamestre haffwa til löna om aareth xviij (18) marck STb 1: 246 ( 1480) . \" täs bäther är han siälffuer komin \" MP 4: 160 . - komma (undan), slippa (undan). dömpdes hon til jorden quik graffwes . . . ffor henne kom . . drötning cristines bön och kom sin wegh Stb 3: 412 (1499).","9) koma til sik, komma til sig, komma till sans. ther äpther kom sancte dominicus til sigh j gen, oc ffwlkommade mässona JMPs 266. - kommma i bätte skick må i vette att vår saltpanne kommer till sig, så att vi förmå med tiden at brukana och hollana uthen vår skade Linkbibl 1: 196 (1526, Brask). - koma af sik, bliva ifrån sig, förlora fattningen. the gingo . . . sokkande ok sörghindde, kalla ok allaledhis aff sik kompa, skäffwande ok darrande SpV 276 . 10) komma (till), bringas (till). opersonl. thänna . . . vitne sigha swa, at the vildo thet fula ok fölghia medh sinom dhe hvar thet komber, at enar . . . blef först dödher SD N 3: 193 (1416. senare avskr.). - med prep. til. dömpdes jngewal . . . til swerdh epter war keresta nadege herres nade, ath thet thet til kom fram repit, som hans florskullan war STb 3: 419 ( 1499) . komma (till), bliva tid (till). med prep. til. gamblom ängiom kombir til ath the ey kwnna bära gräss PMSkr 203 . - med prep. at. tha aat them dagh kom thär thän hedhrirsame ensuebius skulle lhäde lidhas Hel män 185 . 13) komma, uppkomma, uppstå. eg. och bild. SpV 142 . \" jak spör thy, hwadhan kombir thänna omwardhanen ällir omoghin (cura unde dicta sit) \" ib 520 . 14) komma, uppkomma, uppstå, inträffa, bliva. thz är kommane ath grchans skullo blyffwa segerwynnara offwr troyaner Troj 84 . - komma, infalla. tha marknade koma STb 1: 139 ( 1477) . 15) komma, bliva, varda. genast kom alt hwsith fult mz hälghom mannom SvKyrkobr 54 . - med prep. til. Se Sdw 2: 125§. . . . oc rentan minskis oc snarliga komber til inthe Arnell Brask BiI 17. - med prep. ivir. koma ivir eno. SeSdw 2: 1251. 16) tillkomma, tllfalla med dat. thette her komer oss baden at betale Skotteb 440 (1470, Kämn) ib. 17) på komma, träffa, överfalla. josaplat spordhe om tholike siukdoma kma allom mannom jämligha Prosadikter (barl) 23 . 19) lända. - bekomma, passa. hwar jordhin ok sädhin mz them som saar draghir owir eno, swa at hwart kombir wäl thy ando, the opgaar thär lustelikin fruct SpV 421 . 20) trans. komma, låta komma, föra, briga, skaffa. med dat. el. ack. lsidhan kwnne hona ey fadher äller modher mz thrw[gh] äler lwkan thädhan koma Mech 8. herr thue kom icke the breff här j retten Arfstv 103 ( 1473) . \" haffuer gudh satt them ther in i radzxstuffue, han kome them ther vth Stb 1: 16 (1475). \" ib 358 ( 1482) . UpplLagmansdomb 32 (1490). tolff konunga hafwer iak komith vnder mik Prosadikter (KarlM) 252 . \" han kmi hänne thät i hwgh ok minne \" SkrtUppb 249 (jfr hugher 5). . . . ath skypper pawal ey kom sin handh vijdh per kock, som hasteliga döde j skyppet Stb 4: 141 (1507). then tysk, som haffuer komit hustrv margareta . . . i tet rygget, skal . . . ib 5: 61 ( 1515) . \" nar hon haffde alth kommith j godha matto JMP:s 409. grecan kommo diomedam ather oppa häsen jgän \" Troj 149 . ib 201 . - komma, förmå. med ack. loch prep. til. olya aff dil hon är god til at komma menniskiona til ath swettas PMSkr 401 . ib 582, 583 . en . . . konwgher . . . hwilken som wille koma alt sith ffolk til at läsa jomffru maria psaltara JMPs 415. - göra (till), förvandla (till). med prep. i. fat järn, som jach fore xxj öre i piiil kom Skotteb 414 (1467-68, Kämn.). ","1) komma. annor (synd) är at komma sik älla falla j samma syndena mädh androm SktUppb 241. för än the komo sik til lexkx, ympadhis jordin Hel män 219 . *koma af stadh (a stasdh), 1) åstadkomma, förebringa. tha han skulle edin gaa ta kom han the xij män äy a stadh AT 1: 35 (1455). Stb 1: 231 (1480). kan han jcke koma ord aff stad tha förgöte them med peninga UpplLagmansdomb 32 (1490). STb 4: 52 (1505).","2) få(ngn] i väg. primatus . . . kom them ((ɔ:krigarna) stragx samma astad tiill wägzs Troj 56 . ","1) komma bort, försinna. Ab 1: 72 (1457). VKJ 276 ( 1466) . \" ath the ena tunnan i tolbodene kom bortt STb 1: 326 (1481). fangan, som skylther war for skipperen aff gotlandh, som ort komen är \" ib 3 ; 130 (1483).b ib 131 (1493). PMSkr 63 . 2) avägsna , , , tet koma 411 PMSkr 203 . - med prep. at. tha aat them dagh kom thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas Hel män. 185. 13) komma, uppkomma, luppstå. eg. och bildl.SpV 142. jak spör th, hwadhan kombir thänna omwardhanen älir omsorghin (cura unde dicta sit) ib 520 . 14) komma, uppkomma, lupstå, inräffa, bliva. thz är kommande ath grechana skullo blyffws segerwynnara offwer troyaner Troj 84 . - komma, infalla. tha marknade koma STb 1: 139 ( 1477) . 15) komma, liva, varda. lgenast kom alt hwsith fult mz hälgom mannom SvKyrkobr 54 . - med prep. til. Se Sdw 2: 1251. . . . oc rentan minskis oc snarliga komber til inthe Arnell Brask BiI 17. - med prep. ivir. koma ivir eno. SeSdw 2: 1251. 16) tlllkomma, tillfalla. med dat. thette her komer oss baden at betale Skotteb 440 (1470, Kämn) ib. 17) påkmma, träffa, överfalla. josaphat spordhe om tholike siukdoma koma allom mannom jämligha Prosadikter (Ba) 23 . 19) lända. - bekomma, passa. hwar jordhin oc sädhin mz them som sasar, draghir owir eno, swa at hwart kombir wäl thy andro, tha opgaar thär lustelikin fruct SpV 421 . 20) trans. komma, låta kmma, föra, bringa, skaffa. med dat. el. ack. sidhan kwnne hona ey faher äller modher mz thrw[gh] äller wkan thädhan koma Mecht 8 . \" herre thure kom icke the breff här j retten Arfsv 103 (1473). haffuer gudh satt them ther in i radzstufune, han kome hem ther vth STb 1: 16 (1475). \" ib 358 ( 1482) . Uppl Lagmansdomb 32 ( 1490) . \" tolff konunga hafwer iak komith vnder mik Prosadiker (Karl M) 252. han komi hänne thät i hwgh ok minne \" SkrtUppb 249 (jfr hugher 5). . . . ath skypper pawal ey kom sin handh vijdh per kock, som hasteliga döde j skyppet STb 4: 141 ( 1507) . then tysk, som haffuer kommit hustrv margareta . . . i tet rygtet, skal . . . ib 5: 61 ( 1515) . \" nar hon haffde alth kommidh j godha mattho JMPs 409. grecana kommmo diomedam ather oppa häste jgän \" Troj 149 . ib 201 . - komma, förmå. med ack. och prep. til. olya aff dil hon god til at komma menniskiona til ath swettas PMSkr 401 . ib 532, 583 . en . . . konwgher . . . wilken som wille komma alt sith ffolk til at läsa jomfru maria psaltara JMPs 415. - göra (till), förvandla (till). med prep. i. j fat järn, som jach fore xxj öre i piiil kom Skotteb 414 (1467-68, Kämn). - koma sik,","1) komma. annor (synd) är at komma sik älla falla j samma syndena mädh androm SkrtUppb 241 . för än the komo sik til lekx, ympadhis iordhin Hel män 219 .","2) få(ngn) i väg. primus . . . kom them (ɔ: krigarna) stragx samma dag astad tiiil wägzs Troj 56 . - at, 1) komma åt, nå. solen maathe komma aath ten nyäxta tällingän Prosadikter (Sju vise m C) 231 . - Jfr atkoma. - koma bort,","1) komma bort, försvinna. ATb 1: 72 ( 1457) . VKJ 276 ( 1466) . . . . ath the ena tunnan i tolbodene kom bortt STb 1: 326 (1481). fangan, som skyther war for skipperen aff gotlandh, som bort komen är ib 3: 130 ( 1493) . ib 131 (1493). PMSr 63. 2) asvlägsna . . . tet cleff elefson schal lata bort koma tet tygel ok bögning STb 4: 10 (1504). - Jfr bortkoma. ","1) komma fram, infinna sig. skulo the koma fore vthan alla gensign ok hielperede Sb 1: 85 (1477).","3) förebringa, åvägabringa. \" äpter thz ath thän stalne hästin fandz i hans wärio oc kunne ey kmma sin fonga man fore \" JTb 29 ( 1460) . STb 1: 91 ( 1477) . 4) åstadkomma, tillfoga . . . fore theres kär broders siäl, jsse olofsons, som mik fatigom mannä hände koma scada fore Svrtb 426 (1477). - Jf forekoma. ","1) komma in. - införas, inlastas . . . ath i hans skip komo ecke in meer än v (5) este järn STb 1: 216 ( 1480) . - Jfr inkoma. ","3) påkomma. - hända, vederfaras. med dat. el. i dess ställe ack . . . sa at inthet effter tal skal . . . komme hustrv anne til STb 5: 163 ( 1517) .","5) komma till, bliva til. mz minne samthykkio soff han när mik. oc swa kom pilten til Prosadikter (Sju vise m) 125 . 6) komma til, komma åt. med prep. mädh. menelaus . . . menthe han skulle tha bästa komma til mz ath dräpa honom Troj 155 . ","1) sammankoma. - träffa samman, mötas. bitalassum foot spoor ok ythr ii haff koma tilsaman GU C 20. s. 57.","1) komma till, komma åt, få tillfälle. PMSkr 79 .","4) angå, drabba. \" komber swen siwdarson nogath wiidh aff then skadan \" STb 1: 221 ( 1479) . anamade anund och birge it skip aff erik kesere. kome tet noget wid, tha skal anu[n] d swara ther till oc birge och inen anner STb 5: 73 ( 1515) .","5) trans. komma (ngt) till stånd, få till stånd. pass. tha spurdhe jak nempdina . . . om thx var almennauxbro oc ther laghliga vidhir kommen oc vidhir sworen Uppsprv 14 (1454). "],"f":["komma . ","cumma Saml 24:280 . pres. komber. kombir. lkomer Skotte 440 (1449_70, Kämn). konj. lkome Stb 1: 16 (1475). komi SkrtUppb 249. impf. ko. komb FMU 4: 91 (omkr. 1445). cum Saml 34: 279 . ","komo Hel män 219 ; Troj 110 . (1510). cummu Saml 24: 280 . ","pes . ","kommande Troj 84 . ","komen . ","komin . kommen Uppsprusv 14 (1454). pl. kompne Troil 2: 370 ( 1432) ; ","-a SpV 276 . ","komith Troil 2: 370 ( 1432) . kommidh JMs 409. kommeth SvSkr(SS) III (1495). imperat. kom STb 2: 236 ( 1487) . Se Sdw 2: 1251 och jfr Hj. Lindroth, Jeijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 116. ff.,","om","koma sik , ","koma at , 1) komma åt, nå. solen maatthe komma aath ten nyuväxta tälingän Prosadiker (Sju vise m C) 231. - Jfr atkoma. ","koma bort , ","*koma af stadh","a stadh )","koma fore , ","koma fram , 2) komma fram, framträda. forda fasbiörne dömpdis iii mark af at han ey kom fram medh sinne lagagärdh ATb 1: 197 ( 1464) . HLG 1: 133 (1480). tha kom forscriffne hustru kadrinä fram med eth skiptes breff Uppl Lagmansdomb 37 ( 1492) . - komma fram, komma i dagen, bliva känd. he j mot loth mikell kegetys oc hans kompana koma fram eeth annad bref Svartb 424 ( 1447) . - komma fram bliva betalad. hwar som är kronone toll skyllogher, late then koma fram, epter xiij (14) daga äro forlidne STb 1: 473 (1479, Burspr.]. 4) komma, färdas (fram). matte jak swa undfangin vära, mik thykte thet vara en höghelik ära hwar iak i wärldin komber fram, som han var här aff mangen man Fredrik ed Noreen 2805 - 2808. - Jfr framkoma. ","*koma hem , komma hem. STb 4: 10 ( 1504) . Jfr hemkoma. ","koma in , ","koma saman 4) sammanföra, samla. thär komber han saman fä fore (ɔ: i stället för annad i penningar) oc drifuer thet til watzstena VKJ 59 ( 1466) . -Jfr saman koma. ","koma til , 1) komma till, komma tillstädes. Se Sdw 2: 1251. STb 5: 58 (1515). ","*koma sik til , komma till sans, sansa sig. grecaua komo siig tiiil jgkän j vlixis tillkomman Troj 110 . ib 160, 184 . j langha stwnd ther äpter kom achilles siig tiiil jgän ib 225. - Jfr tilkoma. ","koma til saman , ","*koma umkring , fullborda sitt kretslopp, gå til ända. Se Sdw 2: 1251. ","koma up , 2) uppresas, uppföra, uppbyggas. Se Sdw 2 1251) ","*koma sik up , komma upp, taga sig upp, resa sig . . . for än han kom sik vp igen STb 1: 3986 ( 1482) . - Jfr upkoma. ","koma ut , 4) utgå, utetalsas. Se Sw 2: 1346. 5) komma ut (med ngt), betala, erlägga. med prep. mädh. jak kan inthe fför kome wt her med STb 5: 7 (1514). - Jfr utkoma. ","koma vidher , ","koma sik vidher , 3) göra sitt bästa? Se Sdw 2: 1251. - Jfr vidher koma. - Jfr af-, be-, for-, ful-, i-, igen-, ivir-, kringum-, mällom-, nidher-, ny-, undan-, unt-, upa-, äptir-koma, ävensom a-, näs-, til-, äptr-komande, a-, af-, ful-, näst-, sen-, väl-komin."]},{"a":"koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","part . för att uttrycka sättet för kommandet. sanctus iakobus com löpande Bu 172 . sanctus georgius com þär riþande fram mz sinom ib 491 . Val 11, 37. tha sagho the ther koma farande meer än twsende lädior alla warande (motsv. ställe i Hadorphs uppl. s. 62 och Script. rer. svec. I II 22 lyder: tha sago the ther komma fara meer än tusend lodior i en skara) RK 1: 1522 . - med inf. för att uttrycka sättet för kommandet. tha kom joan karlsson til stokholm rida RK 2: 2851 . RK (Had. uppl.) s. 62. - komma, hinna. tha the komo swa lankt fra thera här som xxx viko sio lankt är tha waro the ey halwäghis kompne tiith RK 1: 1496-98. - begifva sig, gå. biwdher honom koma lönlika fran thöm munkomen mz hofdheno Bil 52 . - komma, föras, bringas. eg. och bildl. þaghan þät kumbär innan staþzins vaþa, ok þät kumbär i bymannägä ägho, havi ängin vald ät klandät SR 14 . \" com eldar af himnom \" Bu 495 . kumbar af himirike röst ib 5 . \" then signaadhe dagh ther jak nw se aff hymelin at komä \" MD 172 c. kom en röst swa som en thordyn KL 409 .","2) med prep. up a. \" kom oppa them om nattina mz thräskiptom här \" MB 1: 181 . - med prep. ivir. skal guz vald koma ouir thik ok skalt thu nu vara blindir ena stund KL 156 . ","3) komma (till), komma (åt), nå. med prep. at. \" thän gamble strudzin . . . saa sin vnga oc kunde ekke ath honom koma \" ST 417 . - bildl. komma¨ (åt), bekomma. koma lätlika at godho lande MB 1: 422 . han !UDDA_TECKEN?: mannen) hawer flästa natwrlika dygdher oc komber tho sent at them ib 127 . ib 394 . ","4) komma (till), hinna, uppnå (ålder el. krafter). med prep. til. \" alla iuffru som . . . tel aldar varo komma \" Bu 5 . \" som ey äru til arä kumin \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.) människan . . . komber senast til sit mäghin oc natwrlikt wit MB 1: 127 . ","5) komma (vid), röra (vid). med prep. viþ. kom nakar vidh mik Bo 72 . kom vidh klädhin ib. - komma i beröring (med), komma i erfarenhet (af). med prep. viþ. jngen är abel nw om sidher vtan han komber onskon widher (ille non potest esse Albel, quem Kain mallatia non exceret) MD (S) 286 .","6) komma (vid), hafva betydelse (för), röra, angå. med prep. viþ. lat som thz ey wid tik komme Va 37 . ib 11 . ","7) komma (för), bringas till (någons) kännedom. med prep. for. þet er for oss komit SD 5: 605 ( 1346) .","8) komma (i), råka (i). med prep. i thw kombir j skadha (incurres damna) Bir 3: 131. - med prep. til. wij äre kompne till kriigh och örligh medh koningh hans BSH 4: 302 ( 1502) . - komma (från), slippa (från), befrias (från). huru iach her bäst aff komma kan Va 37 . \" thu kant ey mz mindrä komma ther aff ib. \"","9) koma til sik, komma till sig, komma till sans. som han kom til sik i gän Lg 3: 679 . ","10) komma (till), bringas (till). opersonl. med prep. til. \" om icke til opslag komber \" BSH 5: 7 ( 1504) . - komma (till), blifva tid (till). med prep. til. kom ther til at gudz likame sculde brytas KL 30 . 11) komma, följa. saa kom erik seger säle MD 319 . 12) födas. komber oc ey barn þerrä mällän SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). aff enos kom caynan MB 1: 2 . ib 5 . \" aff iaphet koma (härstamma) alle the som bo i swerike ib 3. fläst all europa är komin (härstammar) aff götom \" ib. \" ib 4. är aldre manna almoghe kumin aff enom mann thz är adam \" KS 8 (17, 8) thu . . . som näst är kommen (är närmast beslägtad) MB 2: 212 . 13) komma, uppkomma, uppstå, härröra. eg. och bildl. stiäl een man korn oc saar thz, alt thz ther aff kombir bör honom atirgifwa ST 430 . \" af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl \" Bu 183 . \" hulkit som kombir aff thy at vtgangin är atirlyktir \" Bir 2: 131. 14) komma, uppkomma, uppstå, inträffa, blifva. tha kom en storm RK 1: 1500 . \" then tiid böör matte ey koma ib 1650. komber thordön \" LB 6: 282 . siþan cristnan com Bu 61 . \" kom swa dygher braddödhe j lombardia \" Bil 481 . \" at twädrekt matte komma \" MD 388 . then owiliä, som i mellen . . . konungh hans och them komen waar BSH 4: 231 ( 1497) . - komma, inträda. arla vm morghonen daghin kom RK 1: 1422 . vm sancta martyns dah som nu kombyr här näst SD 5: 558 ( 1346, gammal afskr.) . \" hans daghar cumba (för -ar) a sancte katerine apton \" Bu 489 . \" än kombir thän dagher koon thorff sin stiärth vidher \" GO 112 . - part. pres. komande, kommande, tillkommande. komade thing Al 7526, 7534 . - komaskolande, d. s. af hans komaskolande pino Bo 119 . Se vidare under skola. 15) komma, blifva, varda. eldir kom lös KL 126 . Bil 872 . kom torpet fult mz strokröffwarom ok qwättäkarlom Lg 3: 541 . 16) tillkomma, tillfalla. med dat. mang goodh thing koma them som göma gudz budhordh ST 545 . 17) påkomma, träffa, öfverfalla. med dat. com þik þässä likama qual Bu 175 . \" ther aff komber mannenom alder oc siwkdomber \" MB 1: 108 . thy (näml. lifvet) ma koma nakor genwärdha wtna til lib 126. Bo 25 . Bir 1: 139, 2: 279 . \" them kom et galith wädher \" Al 5621 . them kom the mörka nat ib 8997 . \" a hwat stor räddoghe thöm kom tha i hiärtat \" Bo 179 . Jfr 2. 18) hända. thet må koma, at tu wil thet lowa tu hauer förra lastat KS 21 (52, 23) . ib 83 (204, 91) . 19) lända. thet forhandla och beslutta, som riken matte komma til gagn oc bestand BSH 5: 9 ( 1504) . \" til hierta sorg thz konungen kom \" RK 2: 6343 . \" thz idher ma koma til ära \" Iv 5448 . ib 5654 . 20) trans. komma, låta komma, föra, bringa, skaffa. med dat. el. ack. sanctus iacobus com þöm nöþogha for vara frv Bu 172 . bödh koma sik gregorium Gr 270 . \" koma han i hans fadhers händer \" MB 1: 230 . \" skal landboin koma kornet i hws \" SD NS 1: 363 ( 1404) . \" wille koma smaswenen lönlika aff brunnenom M 1: 231. engin gat them af stadh comit \" Bil 275 . Gr 313 . MEG (red. A) 57 . Lg 41, 46 . SO 150 . \" iak ecke mere kwnne her til hope komme \" FM 607 ( 1513) . \" kommo them oppa helsonna wägh \" Lg 3: 392 . \" kwnnom wi komma thik ther oppa (på stenen) ib 337. hwar then karman som the komo händer widher (som de fingo tag i) \" MB 1: 420 . \" han kom phila kniffuin j handenä \" Va 34 . \" som ider haffuä komit j thenne nödh ib 47. koma tik i winskap mz attilia konung \" Di 195 . han . . . com þem þär mz i villo Bu 203 . MB 1: 296 . han . . . komber opta soma aff them i fwla synder ib 277 . koma thom j wande RK 2: 9046 . \" koma idher til nakan vadha \" Fr 898 . Al 6436 . \" huru han kunne komma them vth aff wäghin (rödja den ur vägen) \" MB 2: 278 . i haffuen . . . kommit oss aff treldom RK 2: 6802 . fresta om the kunde komit i thz besta ib 5759 . jak wiil oss komma tiil dagha ib 3: 115 . \" hennis dödh komber mik aff sinne mina \" Fl 382 . \" hwat ther brast i lät hans hustru . . . mz store win fulkompna oc til ända koma \" Lg 3: 261 . \" goda frägd sik komma til hand \" MD (S) 265 . \" han vilde vuermagha goz mz suikum vndi sik coma \" Bu 176 . \" wilde alt riket vndir sik komma \" MB 2: 278 . \" sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma \" KS 11 (26, 12) . \" koma han til dödha \" ST 171 . þa iohannes hafþe komit mästa del af asia tel cristendoms Bu 154 . Bil 124 . - komma, förmå. med dat. at koma hanom tel oqumelek þing Bu 143 . Gr 267 . MB 1: 433 . han kom them all til klostirs (förmådde dem alla att gå i kloster) Bil 784 . \" at thu vil mik koma ther til älska thän man ther iak ey vil \" Iv 1222 . \" komber han thöm til, at hwar thera inbyrdis annan förderwa \" KS 63 (157, 69) . komo the . . . romara ther til at the forläto hedhna högtidh Bil 114 . ib 228 . \" koma hänne til at bryta gudz budhordh \" Bir 3: 176. ib 2: 158 . \" thu skalt koma preste til ok andelikit folk at synda mz thik \" ST 288 . mz huilket radh han manghom kom til at tiäna sancta anna Lg 3: 686 . \" at hon kome thöm androm til äta \" Bo 217 . - åstadkomma, åvägabringa. tå han hawer missämio kumit inbyrdes tera mällom KS 63 (157, 69) . ther gitr han änga bätring å komit ib 82 (202, 90) . 21) ?saa at alla bröder höra ock lywdh giffua huadh bröderne tilforen kompne äro i theris siitiende SO 107 . ","1) komma. \" kom thik ater a thridhia dagh här \" Fl 1285 . Iv 4473 . - gå, begifva sig, laga sig. kom sik mz godhe fund jwer til en thän bäzste stadh som hethir beneuentum Bil 211 . \" kom sik a skip \" ST 57 . claus kom sich vppo elaholm snart RK 2: s. 343. komma segh til thz landh pa hwilka är cristir folk PM XIII . kom sik lönleka til presten Lg 3: 436 . kom thik hädhan i sama stund oc far thit som thu enge människio kan göra skadha ib 212 . ST 56 . Lg 3: 101, 395, 440 .","2) intränga, uppkomma, uppstå. \" inbyrdhis hath . . . haver komith sik mällan brodherliken kärleek \" Su 422 .","3) gifva sig, bringa sig. huilken sik til prästa ämbethe komber Lg 3: 330 . \" at jak skulle ey koma mik i mang giäld (contraherem debita) \" Bir 2: 325. koma sik i ikf älla delo medh sinom wälbornom mannom KS 59 (146, 64) . kom sik siälffwan i mykla oro RK 1: 2855 . \" kom sik ther mz til lisa \" ib 2: 7649 . som . . . engaledhis kwnno sik til tara komma Su 216 . ","4) bete sig. skal han sik suå koma som han se i höghom wådha KS 22 (55, 24) . koma a, komma att tillhöra, komma i (någons) ego. ä huru hon är idher komin a Fl 1603 . Jfr a koma.","1) komma till, hiinna till, nå. opersonl. thänkia at aat är komith ytersta daghenom MB 1: 317 . ","2) komma åt, få tillfälle, kunna. bidha ther til vi komum aat at hämpnas Bo 12 . \" the koma äkke nat (nom possunt) nalkas honom \" ib 192 . \" ä hwar the kunno koma aat ther plägha the göra sina nat \" Al 5725 . - med gen. thu kombir thäs äkke aat Bo 47 . Al 2684 . - Jfr at koma. koma ater, ","1) komma tillbaka, återkomma. kome aldrigh ater SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). för än hanom kom buþit atar mäþ stauenom Bu 101 . \" iohanes kom atar tel staþen \" ib 156 . SD 5: 638 ( 1347) . MB 1: 178, 181 . ","2) återföra. \" com þem atar tel cristendom \" Bu 200 . - Jfr ater koma. ","1) komma bort, försvinna. hon kombir borth BSH 4: 305 ( 1502) . ","2) aflägsna. \" kom bort alla willo aff sinne äät \" MB 1: 178 . hon kommer . . . bort waartir aff handom LB 3: 78 . \" koma sik bort, laga sig bort, smyga sig bort. kom sik lönlika borth aff laneno \" ST 88 . - Jfr bort koma.","1) komma till, infinna sig? tha kom hans modhir fore oc halp (statim ipsa sucurrebat ei) mz bönom oc godhgerningom Bir 3: 265. ","2) komma för. med dat. kom honom tholikin thanke ffore Bir 1: 337. Su 18 . \" kom thz honom före i dröm \" Lg 3: 714 . ","3) förebringa, åvägabringa. komma sina bewessning . . . före SD NS 1: 101 ( 1402, nyare afskr.) . - Jfr forekoma. ","1) komma fram, komma till målet. han kombir ok fram mz vxom akir GO 88 .","2) komma fram, framträda. komo fram hunda Bil 103 . ST 305 . \" thäntidh amelius saa bericanos koma fram aff skoghenom ridhande \" ib 455 . - komma fram, komma i dagen, varda känd. huart got kläþe ok väl litat hauar sit lof. tel bätra ok bätar litat kläþe kombar fram Bu 49 . - komma fram, yttras. taladhe the iomfru nakath ordh . . . tha kom thz fram swa tolkelik Fr 1987 . ","3) trans. \" framdrifva, befordra. hakyrt drokin komber fram lönlik siukdom \" LB 5: 81 . - få fram, få uttala. the swensko herra oc wälborne män the koma siin ordh nw ängin stadh fram fore the starka thydhiske tungo RK 1: (Albr) s. 209 . - få fram, genomdrifva. the willo koma thera vilia fram RK 1: 3758 . \" j komben thz ingelund fram ib 2: 8064. jak skall komma mit ärinde fram \" Di 117 .","1) komma in, slippa in. sua brat som han var komin in ginum dörrin Pa 15 . Bil 117 . ","2) komma in i, vinna inträde i, intagas i. om han embetet oc bröderscapit verder är jn ath koma SO 145 . ","3) komma in, inflyta, inbetalas. koma thee fornämda pänninga yn vm sancta martyns dagh SD 5: 558 ( 1346, gammal afskr.) . ","1) komma samman, samlas. komo saman yspanie kunugar. ok portugalie kunugar Bu 177 . \" kommo rikens men i arboga saman \" RK 2: 6752 . Va 45 . ","2) sammanträffa, förena sig. þre natura komo saman ii guz son Bu 63 . ","3) sammandrabba. rytza fingo ther storan skadha swa som the fanga ok alla stadha huar vplenzske koma saman ok the RK 1: 1372 . \" ther kom tha saman en harder leek ib 1: 906. \"","4) sammanföra. \" juþen com þöm saman diavulin ok þeophilum \" Bu 29 . iak . . . kom folkit saman ath kifwa ST 305 . \" hon kom samon leon panther ok hwita biörna \" Di 232 . - samla, anskaffa. gingo maria magdalena oc en annor maria at koma saman dyr krydde Bo 219 . - Jfr saman koma. ","1) öfvrraska, öfverfalla, anfalla. han komber honum swa rasklika til Iv 2386 . ","2) påkomma, komma i sinnet. med dat. thz hoghmodhit, som honum kom til MB 1: 144 . \" honom kom swa mykyn räddoghe oc fasi til \" ST 304 . - hända, vederfaras. med dat. thz kom them foghlom til dighert qwal (kan äfven öfversättas: det lände foglarne till el. det vållade foglarne stort qval) Al 940 . hånom kombr alt owarandis til KS 22 (53, 23) . \" hwadan kom mik the glädhin til \" Bil 894 . Bo 12 .","3) komma till, hända, ske, inträffa. opersonl. thz kom swa til at en cristin klärkir . . . delde vidh en hedhin dan Bil 762 . MB 1: 70, 197, 301 . vtan thz kan swa koma til thz ij kristin vardha vil Fl 2506 . \" han spordhe huru lund thz kom til \" ib 345 . Iv 3657 . Fr 1992 . \" kom ther samuledh til mz abimelech . . . som för timde mz pharao \" MB 1: 196 . thz kom til aff iomfru mario dyghdh ST 198 . \" thz kom swa til (förhållandet var det) \" ib 510 . RK 2: 1525 . huru komber tha thz til (huru kommer det sig) at thenne kamaren cy opbrennes aff sama eelde LfK 284 . - Jfr til koma. ","1) sammankomma, samlas. nar the möttos ok koma til saman Bo 248 . moth mydsomar komo the til saman RK 2: 7462 ","2) passa till samman? komma öfver ens? komo the wel badhe til saman ST 88 . ","1) komma upp. fiol . . . j stridhastan strööm . . . ok kom vp heel ok oskaddir KL 85 . \" huädhan han kombir aldre op som thit kombir nidhir \" Bir 2: 218. ","2) uppkomma, uppstå, blifva till. kom opp een stoor eellir Lg 3: 382 . ","3) åvägabringa, genomdrifva. \" han kom thz opp at konungh läth sancte anna beläthe göre offuer alth siith riike \" Lg 3: 32 . - Jfr up koma.","1) påkomma, träffa. \" nar honom kom nogor bedröfuelse pa \" RK 2: 9352 . påkomma, öfverfalla, öfverraska. til thäs at natten kom them pa Va 34 . ","2) ansätta, ifrigt begära, söka öfvertala. kom han them mz böön vppa RK 2: 1778 . ","3) öfverbevisa om. the kommo hanom engen sak oppa RK 2: 6931 . - Jfr upa koma. ","1) komma ut, befrias (från). til thäs at han komber wt aff sinä nödh Va 45 . ","2) komma ut, varda känd. swa kom thz vth at alle fingo wita at iwdas war ekke konungxsins son ST 87 . ","3) utföra, afföra, aflägsna, bortskaffa. pederslya . . . komber wth döth barn aff qwid LB 7: 140 . ib 2: 35, 4: 343 . \" kommer wt ont wädir aff inelwonom \" ib 3: 68 . komber wth wärk aff brysth ib 2: 37 . - Jfr utkoma. ","1) komma till, komma åt, få tillfälle, lyckas. ä hwar wi kunnom koma widh Al 6417 . RK 43: 108, (sist forts.) 6144. kom wid at wärio sik Di 83 . - med gen. ä hwar the kunno koma thäs widh Al 4384 . ","2) förebringa, anföra. \" med dat. tha kome then aftäkt giordh ingo duli widhir \" TB 78 . ","3) framleman, betala. \" lotho sik tha gerna nöghia at the komo thera sölff tha widh at the wordo ey brende i grundin nid \" RK 1: 4354 .","1) komma åt, få tillfälle? edher nåde thöre the göra samma odygd når the komma sig well wedher RK 3: (sista forts.) 5161 .","2) företaga sig? en qwinna kom sik widher at tagha bort hänna sko Lg 3: 245 . - Jfr vidher-koma. - Jfr be-, for-, ful-, hem-, i-, mot-, mällom-, när-, ovan-, um-, und-, äptir-koma, äfvensom nästkomande, ful-, kär-, lagh-, na-, ny-, o-, rät-, väl-komin."],"f":["komma RK 3: 115 ; Val 37; MD 388 ; Di 117 ; MB 2: 128 o. s. v. kuma Bu 205 ; ","-um SD 5: 639 ( 1347) . ","cuma Bu 489 . ","komba: komben RK 2: 8064 . ","kombar Bu 102 . ","lkommer LB 3: 68 . ","kumber SR 13 . ","kumbär ib 13, 14 . ","kumbar Bu 5, 183 . cumba (för cumbar) ib 489 . ","kummer FH 3: 66 ( 1445) . ","imperf . ","kom . ","kam Bu 102 (jfr s. 948); RK 2: 4914, 7483 . ","kaam ib 8991 . pl. komo. kommo RK 2: 6752, 6931 ; Va 45 ; Lg 3: 392 ; MB 2: 284 . ","cumo Bu 500 . ","cvmin Bu 205 . ","cumin ib 493 . ","kumin SD 5: 476 (1345, nyare afskr.), 563 (1346; KS 8 (17, 8) . ","kommen MB 2: 212 . ","kompne BSH 4: 302 ( 1502) . ","cumne Bu 420 ),","koma sik , ","koma af , komma undan. om ena nath kom han aff RK 3: (sista forts.) 5044 . Jfr afkoma, afkomande, afkomin. ","koma at , ","koma ater i gen , komma tillbaka. han kom ater rasklika ij geen Fr 2266 . ib (Cod. B) 2313 . RK 1: 50 . koma bort, ","koma fore , ","koma fram , ","koma sik fram , smyga sig fram. annar komber sik fram fore honum swa kloklika, at han wardher känder fore hin at nampne MB 1: 215 . " hin som sik komber fram mz fals ib. - Jfr fram koma. koma i gen, återkomma. " SD NS 1: 425 ( 1405) . the komi i gen Pa 10 . Di 42 . Jfr i gen koma. koma in, ","koma sik in , gå in, smyga sig in. paulus kom sik bahde in oc vt lönlika Bil 117 . " kom sik in for pawan " ST 71 . - Jfr in koma. ","komma ivir , komma öfver. abs. weet jak ey huro tw komber öwer RK 1: 2296 . " tha halp them gud at the komo ower vpa thz andra land " ib 2314 . - med ack. at han sculle alre väl koma owir the brona (möjl. bör dock ivir här fattas ss prep.) Pa 19 . - Jfr ivir koma. ","koma nidher , komma ned. komber pharao konungx dotter oc henna iomfrwr nidher til strandina MB 1: 277 . " huädhan han kombir aldre op som thit kombir nidhir " Bir 2: 218. Jfr nidherkoma. ","koma saman , ","koma til , ","koma til saman , ","koma undan , komma undan. simon kom vndan mz coklara const Bu 102 . Bil 52 . Jfr undan koma. ","koma up , ","koma upa","pa )","koma ut , ","koma vidher , ","koma sik vidher , "]},{"a":"koman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kommande, ankomst. konwngen hörde theras komman Tro 8. lib 101. Jfr ater-, ti-koman."],"f":["komman )"]},{"a":"koman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kommande, undkommande. \" glädhiandis . . . j mynne komman (evasione) \" MB 2: 168 . Jfr tilkoman."],"f":["komman )"]},{"a":"komare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr äptirkomare."],"f":[]},{"a":"komare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr äptirkomare."],"f":[]},{"a":"komaskolande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se koma 14."],"f":[]},{"a":"komentyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kontur, peson som innehade gods tillhörande en andlig riddarorden och som tillika var styresman över ett kringliggande område. incighle ärwerdughs manz herra reyneke van dem wolde, komentyr jnnan arsta Gadolin Pants 281 ( 1389) . - Jfr komtur."],"f":[]},{"a":"komenya","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"komilla bloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kaomilblomma. PMSkr 401 ."],"f":["kamilla blomma )"]},{"a":"komilla bloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamomilblomma, matricaria chamomilla Lin. \" comomilla thz är commilla bloma \" LB 3: 140 . \" taka ena yrth som hethir komella bloma ib 1: 96. lagin aff komilla blomor \" ib 7: 291 . ib 5: 82, 7: 32, 33, 155, 178, 304, 337 ."],"f":["commilla- . ","komella- . ","komela- LB 7: 155, 178 . ","komella- ib 33 . kamello- 5: 82),"]},{"a":"komilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr inkomilse."],"f":[]},{"a":"komilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, hem-, saman-, tilkomilse."],"f":[]},{"a":"komin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. och n. kummin. wee jdhr som görin tionda, aff mintonne oc anis och kunienne, oc forlatin thät störa är j lagomen SkrtUppb 307 . kuminum kumlin Växtförteckng fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s 6. somme läggia fikonen halfför j fiärdynga ströandis j mellen hwarya flodhena stötta kwmyn PMSkr 332 . Jfr piparkomin."],"f":["kumin . ","kumiin )"]},{"a":"komin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kummin. \" cyminum kwmmyn \" LB 6: 284 . carni (för carui) er dansth komyn ib. dansth commin hether karffwa ib 8: 45 . swänzk kwmyn ib 7: 10. ib 147 . \" ciminum thz är thydzk komin \" ib 3: 148 . cjminum är tyster kwmin ib 2: 44 . \" pipar ok komin \" Bo 133 . SD 4: 711 (1340?). Bir 4: 101. LB 1: 96, 97, 2: 65, 5: 77, 7: 23, 32, 250 . Jfr brödh-, gardh-, pipar-, spisa-komin. "],"f":["komiin LB 1: 96, 5: 77 . ","komyn ib 6: 284 . ","commin ib 8: 45 . ","komen ib 7: 23, 250 . ","kwmin Bir 4: 101 ; LB 2: 44, 7: 147 . ","kwmyn ib 10 . ","kwmen ib 32 . ","kumyn ib 2: 65 . kwmyn i 6: 284),","komina bloma","commina- . ","commena- . ","commyna- )"]},{"a":"komina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kummin. \" tagh vinruta lagh oc kwmina stötta . . . och smör gon mz \" Saml 27: 107 . PMSkr 249 . \" tak stafsagriam oc kwnino lika wikth \" ib 258 . ib 337, 338 ."],"f":["kwmina )"]},{"a":"komiolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["komjölk. LB 7: 11, 8: 47 ."],"f":["-miölk LB 7: 11, 8: 47), "]},{"a":"komirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forekomirska."],"f":[]},{"a":"kommenda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andligt ämbete hvars inkomst för viss tid är anslagen åt person som icke förvaltar det. \" i rom war han en cardinal, tha han fick moth capitel war lincöpungz kirkia til en commendea \" MD 507 ."],"f":[]},{"a":"kommise","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["forverffuä pawens breff paa then commissä, som her hemmingh heem sendhe HSH 18: 22 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"kommunicera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kommunicera, göra delaktig af altarest sakrament. thaghan var herra ihesus hafdhe communicerat discipulos Bo 177 ."],"f":[]},{"a":"kompakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverenskommelse, förbund. \" at ther er giort noghen compacth mellom kwnghen oc the lybzske \" BSH 5: 442 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"kompakt n","b":[],"c":"","d":"","e":["överenskommelse, avtal. \" lnar the fornwmmo sadant slempt compakt giordt war j mällom troyander oc grecana \" Troj 259 ."],"f":[]},{"a":"kompan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund, förbindelse. \" tholff män sorne j kompanaskap \" Bil 877 . Jfr kompanaskap."],"f":["kompen GO 495 . ","kompon: -ona ib 712. ","kumpan: -ana Bu 129, 508 ; Di 90 . ","cumpan Bu 507 ; ","-ane ib 204 . ","koppan: -ane BSH 5: 358 ( 1509) . -ar),"]},{"a":"kompan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamrat, följeslagare. Atb 1: 260 (1467), 326 assicus cli kompon (hskr.: kompom) ok säk man GU c 20 s. l40. Ps 583. _ bolagsman. mellan pakula by ok thera kompanom ok benkt michelson ok hass kompanom SD NS 2: 251 (1410, gammal avskr.) . - delägare i fartyg. tha likowäl ärw ey skiparens kompana mera pliktoghe thär j betala PMSkr 51 . ss tillnamn. ATb 3: 236 . (1510). Jfr drykio-, mädh-, rövara-, skyrdha-, -strids-, ärandis-kompan, ävensom burskaps-, o-kompanar."],"f":["kompon . ","kumpan Svatb 150 (1374). konpan ATb 3: 226 ( 1510) ), "]},{"a":"kompani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samfund, förbund, skara. \" alt konung artws komparni \" Fr 553 . thz komparni af thz sihwalfua bordh ib 1233 . ib 19, 1625, 1795 . \" aff hertugh fräderikx komparni \" ib 1583 . matius ketilmundason ok hans kompani RK 1: 1652 . rytzanne kompani ib 1586 . ib 3797 . - skrå. huilkin skomakare som hafwer giorth lyka ok räth här j kompanino SO 17 . ib 5, 6, 13, 23 o. s. v. j alla embetez kompani ok sellscapp ib 77 . \" vidher eth pundh wax i kompanith (vid bot af ett pund vax till skråets kassa) ib 16. äpther ath han kompani wan (vann ledamotskap el. upptogs i skrået) ib. 17. nar han haffuer wnnith sigh i companith \" ib 62 . ib 61, 66 . TS 26 . Jfr skomakar-, smidha-kompani. - festligt samqväm inom ett skrå. tha kompani drix SO 26 . ib 27 . nar som brödrana holda theras kompanj ok theras retta gildes dryck ib 205 . "],"f":["komparni Fr 19, 553, 1233, 1625, 1795 . ","compnij SO 101 . ","koppani ib 77 ), ","kompanis brodhir","companijs- )","kompanis budh","companijs- )","kompanis mässa","companijs messa )","kompanis rätter","companijs reth )","kompanis skra","compani skra )","kompanis systir","companijs- )"]},{"a":"kompani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samfud, förbund, skaa. - skrå. STb 3: 466 (1500)."],"f":[]},{"a":"kompani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1251."],"f":[]},{"a":"kompani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" FM 383 (1508, daniserande)."],"f":[]},{"a":"kompanimordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillf. \" vppa kompanj slagit ok mordit ther giordhes aff myntz herra ryttara (överskrift) Stb 3: 262 (1495). \""],"f":[]},{"a":"kompanislagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillf. Se föregående artikel."],"f":[]},{"a":"kompanliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj kamratlig, bderlig, vänskaplig. mins mandoms lioffhet som mik giordhe allom älskelighin ok kompanligin (sociabilem] Mecht 26 . "],"f":["-lighi )"]},{"a":"kompanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kamratlig, broderlig, vänskaplig. kompanlikin til iämcristin ib 214 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"kompanskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["societas; sällskap, gemenskap. thy är the alle fförömilsena söner som ffredenhatha, astwndis hällr onda andana kompanskap, som örlögh opwäkia, än ängla komponskap, hwile ffreden bwladh wärldene JMPs 248. ib 552. hoo henne (ɔ: boken) lääs heller lather läsa j kompenscap nar lostogdt folk forsummad är Troj 315 ."],"f":["kompon- . ","kompen- )"]},{"a":"kompanskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["societas; sällskap, gemenskap. \" drogh sik fran manna kompanskap oc vmgango \" Bo 29 . ib 45 . MB 1: 141 . Bir 1: 293, 374, 2: 209, 3: 79, 339 . Ber 27, 71, 115 . han astundade daglika wart kompanskap Bir 1: 318. fly samhälde ok kärlekx kompanskap ib 260 . thu . . . äst komin j tal ok kompanskap mz diäflomen ib 124 . ib 202. MB 1: 265 . \" j ondo kompanskapi \" Bir 1: 302. hwat kompanscap (consortii) är thic mz hälgahum munkum KL 227 . - samfund. thera kumpanscap sculde ökias aff thy Bir 4: (Dikt) 274. ib 3: 381 . \" lät mik ey skilias af thinna hälgha manna kompanskap \" KL 309 . hulkin som änglana oc människionna giordhe til eth kompanscap MP 1: 35 . - förbund, förbindelse. then härin aff wrango kompanskapi som thänkt haua at fara til mins sons graff Bir 2: 252. görandis kompanskap til ath skena oc röffwa PM 14 . \" at bindha ewighan fridh oc kompanskap mällan jwdhana oc romska herra \" MB 2: 242 . - kompani, bolag. byggia skep j kompanskap PM XI . - Jfr hionalags kompanskap, äfvensom kompanaskap."],"f":["kumpanscap Bir 4: (Dikt) 274), "]},{"a":"kompas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kompass. \" ath regera skipith j stormenom äffter kompassen \" PM 58 ."],"f":["kompaass (jfr. vok. i änd.)),"]},{"a":"kompas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1251."],"f":[]},{"a":"komper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skål, kum. kom jäs äsbiörnsson tre resor for rättin . . . ok krafdhe sit gen, som michel hafe aff hans . . . harkniff ok komper JTb 16 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"kompleter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullbordad. \" huilken bock som completer ok besegeldh war vppa sancta margareta afftan \" SO 117 ."],"f":[]},{"a":"komplex","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["komplexion. \" then tiidhen öffuir sigh thenna complexen colera, tz är hethan \" LB 7: 180 . then tiidhen frödgder sig iw mer och mera thenna complexen melancholia ib 182 ."],"f":[]},{"a":"komplexie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = komplex. tz som thenna complexien formera kan LB 7: 182 . ib 183."],"f":[]},{"a":"komptare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kumtare: -aren BSH 4: 349 ( 1503) . ","kuntere: -eren HSH 18: 13 ( 1495) . ","kwnktere: -eren FM 347 ( 1507) )? = komptur. komptaren aff räfla HSH 22: 57 ( 1495) . " mesteren oc kuntaren i reffle " BSH 4: 349 ( 1503) . HSH 18: 13 ( 1495) . FM 347 ( 1507) ."]},{"a":"komptur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kometyr. Stb 3: 17 (1492)."],"f":["contwr )"]},{"a":"komptur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kommendör, kontur, innehafvare af ett ordensgods, föreståndare för ett område inom en andlig riddarorden. \" j stocholm munde en prytherra wara . . . then komptur lotho the suensca förstanda huru konungen hafde giört them wanda \" RK 2: 1642 . ib 1644, 1652, 1669 . HSH 18: 13 ( 1495) . FM 347 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"komputera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ivir komputera."],"f":[]},{"a":"komykil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genus, slag. endast i gen. sing. i förbindelse med ett föregående adj. el. pron.","1) allsköns, allt slags, alla slags, allahanda. vthan altxkons vphoffs och arffs synd SkrtUppb 355 . "],"f":["-a (för -ar) och -s),","alzkons","*fämskona , fem slags, av fem slalg. bukfylla är fämskona Sv Kyrkobr 356. ","hvatskons","hwadhskons )","mangskona","mans- )","margskona","mars- )","nakorskons","nakra- )","*siuskona","swsköna )","*thräskona","*änskons (enscons. enskuns), intet, ingenting. han lot rät äuscons bristä Vis slep 4. han (ɔ) ma tha enskuns göra thik ilt ib 7 . ib 8 ."]},{"a":"kon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MB 1: 58 . alzsköna (sammanblandning med kyn (kön) ib 372 ), ","1) allsköns, allt slags, alla slagas, allahanda. han lät . . . alscona biläte lee Bu 101 . ib 107 . MB 1: 58, 372 . lydha modhir abbatisse jalzchona thingom VKR 22 . ib 23, 48, 54 .","2) något slags. öghano wtan swedha oc alzkona skadha Lg 3: 269 . ","3) allt möjligt. öpnaþes iorþen ok sualgh alskuna Bu 495 . - alzkons (RK 2: 3540. alskons. alzskons. all scons Bil 413 ), ","1) allsköns, allt slags, alla slags, allahanda. hötte han mannom ok alskons grynum diurom Bu175. ib 102 . Bil 413 . Bo 104 . VKR 6 . Fr 2842, 3001 . RK 1: 2, 2: 3540 . ","2) något slags. vtan alzkons smittilse Bir 2: 267. ","3) allt möjligt. hawir . . . alskons hundradha falt Bo 117 . - annarkons (annar skons), ett annat slags. Bil 114 . - enskona, ett slags. enskona ormber är then, ter stander op rätter MB 1: 160 . ib 168, 209, (Cod. B) 487. - enskons, d. s. aff enskons skalfiskom MB 1: (Cod. B) 487 . Bil 109 . - hvatskona (hwaskona), hvilken hälst. alskona frihether som them aff konungom hertogom eller hwaskona (quoscunque) höffdingom . . . vnt oc giffuen ära SD 3: 415 . - hvatskons (hwatzskons Su 77 ), ","1) hvad slags än. j huatskons hlezt nödh the stadde äru Lg 3: 574 .","2) hvilket som hälst slags, något som hälst slags. aldregh kan oc nakor sötasta röst äldher lywdh aff hwatzskons lekara anbodh . . . swa mykyt lina äldher blidhka wngha älskarans öron, som thz lywdh . . . som wth gaar aff mino nampne Su 77 . - margskona, många slags, mångfaldig. aff margskona krankdom Lg 332 . - mangskona (manzskona Su 276 . mångskina (sammanblandning med kyn) KS 17 (45, 19)), många slags, mångfaldig. Bir 4: 54, 56, 59. Lg 67 . \" märk her innan manzskona gudz skipan \" Su 276 . \" äru dyghde månge ok mångskina \" KS 17 (45, 19) . - mangskons (mangskungx), månget slags. mangskungx (Cod. A marghskyns 35) creatura MB 1: (Cod. B) 530 . - nakorskona (naghorskona MB 2: 59 ), något slags. MB 2: 59 . - nakorskons (nokor skons), d. s. Bil 84 . - tväskona (tuäskuna KS 79 (195, 87)), två slags, af två slag, tvåfaldig. hafwir min herra twäskona rät til himerikis Bil 786 . Lg 3: 447 . pors är twäskona LB 4: 353 . \" nu är tön wärn tuäskuna \" KS 79 (195, 87) . - tvåskons, d. s. MB 1: (Cod. B) 489 . thräskona, tre slags, af tre slag. hwlyrth hon är thräskona LB 3: 118 . - thäskona (thäskyna (sammanblandnig med kyn)), sådan. mz thälskyna krpat MB 1: 90 . - thäskons (thäskuns), d. s. thäskuns nödh Bil 543 ."],"f":["alzchona VKR 22, 23 . ","alscona Bu 101 . ","alskonna ib 107 . alskuna L.; Bu 495 . ","alzkonas"]},{"a":"kon","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr apinio kon."],"f":[]},{"a":"kona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) qvina. \" män ok kono \" Bu 3 . kuna gialle all bruth siin sum madher SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . \" af krisnum manne äldir kono ib. en kona gaff oleo til sancti batholomei kirkio \" Bil 211 . enghen kono (för -a) var mera grathen j hymelandh Di 225 . \" kona vtan blygdh \" KS 46 (118, 50) . nödh kännir nakoth kona at spinna GO 569 . Bil 10 . MD 388 . MB 1: 84, 85 o. s. v. Di 5, 15, 36, 86 . LB 3: 62, 76, 77, 7: 10, 136, 145 . Di 247 . ","2) hustru. \" þu ok þin kona \" Bu 4 . \" mz sinne cono ok barnom \" ib 172 . ib 137, 138, 520 . KL 210 . MB 1: 87 . Di 14 . MD 82 . ath tolffara pilther sig kono bidher ib (S) 242 . \" sigh kwnu bidhia ib. \"","3) frilla. \" AS 59. - Jfr aþal-, almännings-, brodhor, frälsis-, fränd-, fäste-, galder-, gardh-, gipta-, gran-., hema-, hor-, hus-, legho-, lif-, miskunna-, naþ-, nokka-, port-, sif-, sio-, skiptis-, skyldar-, skynia-, sona-, spa-, trol- väf-, öl-kona, äfvensom qvinna. \"","1) qvinnofrid, fred och säkerhet som en qvinna är berättigad att åtnjuta. quinna fridh halda KS 49 (124, 53) . ","2) fred för qvinnor, frihet från att ofredas af qvinnor. epther then gamble hollandz sedh huar man nöth icke qvinna fredh (red. B: ther men niwta ey för qvinfolk frid) RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6286. - Jfr qvinno friþer."],"f":["kuna SD 4: 408 (1335, nyare afskr.); -u KL 210 ; MD 82 ; ","-or LB 3: 62 . ","kwna: -u MD (S) 242 . gen. pl. quinna Bil 10 ; se för öfv.r sammansättningar. ","quinnanna Lg 927 ), ","kono miolk","-myolk )","qvinna arf , ","qvinna bänker , ","qvinna friþer , ","qvinna kapa","qwynna- )","qvinna klädhe","quinnä- )","qvinna krankdomber , ","qvinna likame , ","qvinna miolk","quinnä miölk )"]},{"a":"kona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. 1) kvinna. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 772. anamede cristiern bage bade komen och karliin til sich, som schedin hade stolit STb 3: 388 ( 1498) . er thz kona, som bakar, thaa äger hon twa klädher Arnell Brask BiI 25. 2) hustru. mit goz ii ulwagrawom . . . hulkith iak mz mine kono viwlle fik Vg Fornmt III 7-8: 154 (1378-80). ib (1378) . - Jfr adhal-, badhstovu-, brodhor-, fä-. fäste-, hor-, hus-, iuta-, klädha-, leghp-, prästa-, ryttara-, sapo-, sona-, stovu-. sylta-, sylto-, syte-, söm-, söma-, thvätta-kona. "],"f":["konis JTb 111 ( 1525) ), ","*qvinna band","-bondh )","*qvinna fora , ","qvinna kapa , ","*qvinna sidha , "]},{"a":"kondicie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stånd. \" hwad staat, grad eller condicie han är eller ware kan \" BSH 5: 625 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"konfederat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bundsförvandt. \" then waar broder oc confedrath vndsäthninger görä \" HSH 19: 10 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"konfederation","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. \" aff theris sworna broderscap ok confedration \" FM 133 (1502, samt afskr.) ."],"f":[]},{"a":"konfirmation .","b":[],"c":"","d":"","e":["konfirmation, stadfästelse, bekräftelse (på ämbete, privilegier o. d.). . . . till at faa mi confiration af helge fader pawe pa upsala ake-biscopsdöme Lagerbring Saml 2: 285 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"konfirmatz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekräftelse (som en utkorad biskop i sitt ämbete får af påfven). i willo lathä fwlöge eder confirmatz i rom HSH 20: 27 ( 1506) . \" hindrade saa hans confirmatz \" MD 505 ."],"f":[]},{"a":"konfirmera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bekräfta, stadfästa, antaga. \" äpte thz at han hafdhe thöm breff fangit al confirmeradh äpte sinom vilia \" Bil 895 . \" confirmerade arrii wantro \" ib 589 . sanctus petrus confirmadhe the läst. at läsa jnnan the hälgho kirkiu wm alla wäarldena ib 248 . \" badh pauan confirmera sik oc sinom brödrom predikara lifnad \" ib 791 . förbödh annan biscop confirmera (scripsit . . . ne . . . successorem aliquem ordinarent) Lg 660 ."],"f":[]},{"a":"konfirmera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bekräfta, staffästa, antaga. Bisk Nis vis-st 194."],"f":["-adhe )"]},{"a":"konfäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konfekt. \" koka ok samman blanda eth confäkt ällar smörilse \" LfK 85 . \" eth sötasta confäkt \" ib. \" ätandis försth eth stykke confäkth giorth ok kallas dimargariton \" LB 9: 107 ."],"f":[]},{"a":"konfäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konfekt. J Buddes b 91 . SkrtUppb 55 . \" swa somwi samman stötom nakot conffekt aff mangshkona bästa yrthom \" JMÖ 124 . thässin yrtag[ard]her bär kräselikom människiom, j sinom affväxt, omskiptehelikin confäkt, thz är friidhzsins ok rätwisnna frukt SpV 10 . Stock Skb 192 ( 1521) . laborare in apotheca göre confeeth pillulas iporcas clarret marspan HSH 13 115 (1524, Brask). confect pa ingefära Sex ekon tr 271 ."],"f":[]},{"a":"konglig","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se konungliker."],"f":[]},{"a":"konkordera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara el. blifva enig. om the ey concordera BSH 5 254 (1508?)."],"f":[]},{"a":"konsekrering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["invigning (till biskop). for then store kostnadh och vtlägningh vij haffue hafft j waar romske rese och consecreingh FM 397 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"konst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kunnist."],"f":[]},{"a":"konstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) konstrikt, konstmässigt, konstigt. munde varfrw thz hon sömadhe. älla annat thz hon giordhe. göra thz konstelica älla mykyt behändelica Bo 16 . \" hafdhe han hwazske sudhin älla konstelica reddan mat \" ib 85 . \" ena borgh konstelik bygdh \" Al 4439 . ib 7767 . VKR VI: MP 2: 103 . MB 2: 179, 274 . Lg 3 . 522, 548. konstelica (sophistice) disputera aff swa klokom thingom Bir 3: 197. ","2) med konst, med list. the vndan flyddo konsteliga skrymtandis MB 2: 136 . Ber 234 ."],"f":["konstelik Al 4439 . ","konsteliga MB 2: 136, 179, 274 . ","könsteliga Lg 3: 532, 548),"]},{"a":"konsteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skicklig, sinnrik. \" loot them hänta . . . ther slöghe waro oc konstelik \" Al 9075 . \" bödh han thaghar göra sik en waghn mz konstelik bragdh \" ib 9077 . ib 4608 . \" mz konstelik sin \" ib 9108 . \" är ödhmyuktin konstelik \" MP 2: 103 .","2) som röjer kunskap el. skicklighet. kant thu stundom nokot thz som konstelikit är bätir än somlike andre Ber 258 .","3) konstmässig, lärd. \" wpfinner . . . inbundna konsterlika predikan \" Su 228 . ","4) konstmässigt arbetad? j . . . alla handa konsteligom haaffwom MB 2: 173 . \" mz androm konstelighom smörilsom \" ib 182 . mz . . . alskons könsteligom hedhen stykkiom Lg 3: 524 . nidherslogh . . . allan konstelighin skrudh som dawid oc salomon haffdho leefft j templet MB 2: 219 . ib 223, 275, 276. Lg 3: 548, 549, 550 (på de anförda ställena står dock trol. konsteligom o. s. v. för kosteligom o. s. v. att hänföra till kosteliker, dyrbar, präktig). ","5) högtidlig? tillredde han könsteligasta processionem (cum solemni processione) Lg 3: 569 . kösteliga priuilga ib 562 . \" könsteligin ledha breff ib (uppenbarlegen står dock äfven här könsteligasta o. s. v. för kösteligasta o. s. v. att hänföra till kosteliker i betydelsen: högtidlig). \""],"f":["konsterliker . ","konsteligh . könstelig. n. konstelikit Ber 258 . ","könsteligit Lg 3: 550 . ","konstelighin MB 2: 219 . n. pl. könsteligin Lg 3: 562 ),"]},{"a":"konsteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skicklig, sinrik. gud wndhirstandh är sanneligha mykit mästirlikit ok konsteliit SpV 508 . 4) konstmässigt el. konstrrikt arbetad konstelygh (hskr.: konstygh) kar GU C 20 s. 28 . - Jfr kynsteliker."],"f":["-lygher )"]},{"a":"konstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kunnig, skicklig. then älzste . . . som rikaster war ok konsoghare oc wäl talandhe Prosadikter (Sju vise m B) 175 . - med gen. bilinguis . . . twegia mala kostoger ok twetaloger GU C 20 s. 56 ."],"f":["-oger . ","-are ) , "]},{"a":"konstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kunnig, skicklig. \" mykit konstoghir j striidh \" Bil 865 . Al 9954 . \" han var mykyt konstoghir at skiuta \" Gr 263 . \" ey waro män taghir swa konstoge (Cod. A: köne 3) til skip oc at göa dromunda oc sigla \" MB 1: (Cod. B) 527 . \" een dyyr läkirska mykyt constogh oc wiis \" ST 447 . ib 526 . Ber 261 . Lg 3: 503, 565 . ","2) konstmässig, konstrik. \" sath hon widh konstogha gerning \" VKR v. then mästare . . . som gör wäl konstoga (Cod. A wäl oc kostelika 75) gärning MB 1: (Cod. B) 534 . swa offta . . . thu seer nakor konstogh (för kostogh?) ällir priselikin thing oc fagher, swasom fagran oc lostelikan skog ällir heed, nakra ängh fulla mz fäghersta blomom Su 342 . konstrikt sammanfogad, klyftig. j alzwaldogx öron lydher sötelikare huar en gudhelikin tanke oc hiärtans länktan än dyr ällir konstogh ordh, fframfördh wtan aatwakt Su 332 . ","3) konstig, svår. \" swa är oc äwerdelika hanom enkte omöghelikit, enkte konstokt ällir wansamlikit \" S u 269 ."],"f":["konstigh Al 9954 . ","könstogher: -ogha Lg 3: 565 . ","konstokt Su 269 ), "]},{"a":"kontemplera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betrakat, skärskåda, tänka. \" han war subitlis ath contemplera \" MD (S) 208 ."],"f":[]},{"a":"kontrakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kotrakt, överenskommelse. STb 5: 91 (1516)."],"f":[]},{"a":"kontrakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kontrakt, öfverenskommelse. hwilkä contrakt oc sämyä . . . giordes oc tingliwses paå forsvreffne ting SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). en copei aff en contracht som the hade giort med k. h[aus] BSH 5: 285 ( 1508) . \" som töm bebreffwedhe och med contracter loffwedhe och tilsagdhe waare \" HSH 19: 20 ( 1504) . \" ath saadane contracter giordis ib. her sten stwris breff och contracter ib. varth swadan en contracth och wenligh foreningh giorth ib 21 (1504). ath thennä contracht och foreningh ickä bliffwer swaa haalen och fwltgiordh som forescriffwit staar \" ib 23 . ib 95 ( 1505) . söfwerin norby, jwncker willem och jyrien kok giordhe nogen dag. tingen och contrachter mellen sigh, calmarna borgere (och) the bönder, som boo j möre och pa öland, hwilchen dagtingen och contracht . . . otte rwth ecke hölth, vthen grep the fatige men, som pa then dagtingen och contracht gafwe sig til ölandh FM 386 (1508, samt. afskr.) . \" then recess oc contracht, som giordis paa helsingborge \" ib 458 (1510, samt. afskr.) .","2) kontrakt, prosteri. \" i borgha contracht \" FH 1: 108 ( 1492, gammal afskr.) ."],"f":["p .- -er),"]},{"a":"konunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l. 1) konung. Se Sew 2: 1251, O. v. Friesen, Saga och sd 1392 s. 15 ff. O. lHeinertz, Acta Thilologica Scandinavica 10: 145 ff., R. Ekblom, Studia Nephilogicia 17: 1. ff. oppa kong karls wägna ATb 1: 109 ( 1459) . lxij mark wart gab sajur . . . benadir oppa iiij kongxens ok stadzsens deel ib 163 ( 1462) . . . . hurw thet kungen kom . . . til vpsala Reuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?) jach ian presth . . . som är koningher offuer alla koningha Prosadiker (Joan Pret) 345. . . . eder ber med gud oc sancte eric kug til ewig tiid befalendes GPM 2: 151 ( 1501) . \" jnge wiss tydinge äre här aff konigh hans \" ib 9 ( 1502) . -om Krists. lkommen oc hedhren änglanna konungh, thz är ihesum JMÖ 49 . ib. ","1) konungs gård, kungaänglarnas herra brytzsens (för brystens) konungx gardh i thinom hälgasta jnälffwom JMÖ 132 . 3) kungsgård, konungen och kronan tillhörig gård. i kunno sokn i kokunz gardhin Svartb 415 ( 1445) . STb 1: 332 (1482). ","2) konungsteding. Se Sdw 2: 1346. Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Musieförening 1916 s. 91 (1384). "],"f":["koningher Prosadikter (Joan Prest) 345 ; ingom SvB 130 (omkr. 1500). konungh JMÖ 49 . konnogh ib. konigh GMP 2: 9 (1502). konger: kong(h) ATb 1: 109 ( 1459) ; GPM 2: 155 ( 1502) ; ","konughen GU C 20 (hand 2) s. 18; kongxns ATb 1: 121 (460); kongxens ib 163 ( 1462) ; ","kongens GPM 2: 13 ( 1504) . ","kuninger GU C 20 s. 5231 ; kuninghen Arfsv 100 (1472.) kunger: kung Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?), GPM 2: 151 ( 1501) ; ","kungen Reuterdahl Kyrkohist III 2: 544 (1471?). Se Sdw 2. 1251), ","- styresman, herre. ara konunger ivir sin landbo. Jfr Schlyter, Jur. Afh, 1: 52 (2 uppl.), C. G. Björling, Om bötesstraffe 78, Hilderand, S Medelt. 2: 195. 2) vise, bidrottning. konwngana ärw större än the andro bin oc onge PMSkr 300 . fr fughla-, fädhernis-, orma-konunger. ","konunga bok , f. lkonungabok (i bibeln.) JMÖ 33 .","konunga döme","koninghe )","*konunga klädhe , ","konunga namn , ","konunga synir , m. pl. L konungasöner, prinsar. SkrtUppb 62 .","*konungs bo , ","konungs bref , ","*konungs del","konungs domber , ","konungs döme , ","konungs fiske , n. kronofiske. AktKugsådr31 (1530-t., senare avskr.).","konungs fodhring , ","konungs foghate , ","*konungs forbudh , ","konungs fridher , ","konungs gardher (konkunz), ","*konungsgards gömare","-gaarxz )","konungs giäld","kongx- . ","kwngx- . -gel(l], n. kungligt gäll, regalt pastorat. GPM 2: 172 ( 1504) . thee ij [ɔ: 2] lwmgxeöö ösprimda pc gaswmge ob 209 (1506?).","*konungs hofsind","konugs hoffuosynne )","konungs hus","konungs- )","*konungs kravel","-kraffel )","konungs kroker , m. i Finland: jordområde av visst omfång. . . . swa at the göre aff war konungx kroch iij prestkroka Svartb 546 ( 1483) . ib (Skolkl) 586 . ","*konungs köp , n kungli rätt till förköp . . . skal them inen hinder göre wthan eller inan width elfzborgh medh konungsköp eller noken annan ny twungo Priv f Sv st 170 (1743, avskr.) . ","*konungs lan , ","*konungs lapper , ","*konungs las , ","*konungs lax , ","*konungs man","koningx- )","*konungs resa","*konungs rikedomber","konuwgx- )","konungs rätter , ","*konungs sak","konuns skater , m skatt som gives konugen, kronoskatt. GU C 20 s. 275 . ","*konungs skrudher , m Se Sdw 2: 1252.","konungs spira , f. konungsspira, kunglig spira. JMPs 282, 291 Jfr konungspira. ","*konungs tekn","kongx )","*konungs tomt","-tompt )","konungs thiuver , ","konungs thridhiunger (konung tridhwngh) m 1) konungen tillkommande tredjedel av böter GS 28 (1375, origi.) . ","konungs utgärdh","konunx vtgiördh )","konungs utskyld , ","*konungs äng","konunx engh )"]},{"a":"konunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konung. \" kvnungx sakøri \" SD 3: 236 ( 1315) . lijgge ogijllder badhe firi kirkiu ok konunge ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . \" tha wi til konung wäliäs sculdom \" BtFH 1: 455 ( 1362) . \" hwaria sinne konunger wälias scal tha scal lagmannen koma met klärkom oc tolff mannom aff almoghänom oc konung döma aff aldz almoghens wägna j österlande ib. hawa badhe karl oc konunger rät ower then som bryter laghin, oc är han skyldogher badhe härätz rät oc konungx wt at giälda \" MB 1: 459 . \" bätre är at wara karl like (för liker?) än konungh \" GO 695 . \" komo saman ypsanie kunugar ok portugalie kunugar \" Bu 177 . sweä kononger ok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). wi magnus konunger . . . swerikis. norikes oc scane ib 5: 561 ( 1346) . herodes konunger Bil 111 . \" swerikis konunger olafwer \" ib 840 . \" konughin aff änglande ib 841. sampson är nw konung ouer alt salernä oc alt thz rike som at haffde brwnsten konung \" Di 7 . vm styrilse konunga ock höfdinga KS 1 (1, 1) . hwi almoge thorf kunung hava ib. \" kunungär hauär nampn aff kyni sino \" ib 5 (12, 6) . \" en är konunger ok wise i bisuerme hvariom \" ib 7 (16, 8) . är thz . . . huariom ädhla ok byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa, heta ok wara stafkarla kunungur ib 77 (191, 85) . a þrättanda dagh iula . . . komo þri kunuga tel hans mäþ sino offre Bu 72 . \" helgha three konunga dach (trettondedagen) \" SO 201 . \" pa helga trkonunga affton (trettondeafton) \" LfK 285 . - om Gud guþ siäluar. som är kununga kunugar Bu 188 . \" þiäna þinom domara alsvaldoghom kununge \" ib 138 . \" thiäna konungenom aff hymerike \" Bil 841§. - kejsare. constans kunogar Bu 56 . ib 54, 62, 149. - styresman, herre. ath ridderscapet och then helge kerkie, och theres wndersathe scwlle nywtha och behalle theris friiheth oc reth, saa ath hwar är konwngh offuer sine landbo BSH 4: 80 ( 1481?) . prädica . . . otrösta tro. som kunuga (romani principes) buþu mik fordärua Bu 138 . - Jfr ar-, barka-, bonda-, dana-, dvärgha-, greka-, huna-, iudhakonunger. ","2) åttonde boken af Bigittas uppenbarelser (kallad: himerikis keysara book til konunga ok höfdhinga i öfverskriften). leta j konunga bokinne som är saman sat oc hänt vt aff allom reuelacionibus Bir 2: 3. ib 1: 379, 2: 8, 43, 85, 89, 141, 194, 3: 53, 112 .","1) dom utfärdad af konungen el. af den som utöfvar hans domsrätt. wy (d. v. s. konungens domhafvande och lagmannen) . . . forbiudhom huariom man the eng eller then delen i akren optemer at hindra eller quälia . . . amot hessom warom dom widh xl march for konungs domen ok vj march for laghmanz domen SD NS 2: 115 ( 1409) . vidher xl mark fore konungx dom ok vj mark fore lagmanzdom ib 123 ( 1409). ib 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) o. s. v. 2: 129 ( 1409), 131 ( 1409) o. s. v. ","2) konungs domsrätt. som konungx dom oc laghmanzdom hawa skula BSH 2: 35 ( 1396) . jfr domber 9.","1) konungens gård, hof. om mwnken är gärna i konwngx gardhern LfK 159 . \" the som j konungx gardhomen thiäna \" Bir 5: 103. ","2) kungsgård, gård som utgör konungens residens då han vistas på den ort der gården är belägen. konungen (konung Karl vid sitt besök i Trondhjem) . . . j konungs gorden herberge togh RK 2: 8032 . ","3) kungsgård, konungen och kronan tillhörig gård (åtminstone stundom bostad för en kunglig tjensteman). the lyggia aa konungxgaardin i satagunna RK 3: 3903 . ib 429 . \" en fisker aff hwaria fira oc tynghu fiska som takas i laxa karino hafuer aff alder lighat til konuns gardhen etagh \" BSH 2: 73 ( 1339) . FH 3: 85 ( 1446), 88. DD 3: 16 (1390, nyare afskr.).","1) en inom hvar lagsaga utsedd och af tolf män bestående nämd hvilken det tillhörde att å konungens vägnar ransaka och afgöra mål rörande vissa inom lagsagan förekommande brott (särsk. brott mot konungens rätt) äfvensom att utmäta böter för olydnad mot konungens dom. Jfr Ödberg, Om den svenske konungens domsrätt, II, s. 7 f., 22 f., 72 f., samme förf., Om svenske konungens domsrätt (Hist. Bibl. IV) s. 20 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 88 f.; Lehmann, Der Königsfriede s. 94 f. hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konungs näfnd . . . som vt skulu fölghiä all þe þing maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru, ok gywom wi þem tolf. som skipaþe äru j jþre laghsaghu . . . fult wald ok makt af vara veghnä, sannynd j þolicum malom ok sakum vtletä, þe hawin ok fullan warn dom, þär vm dönnä, ok rättä äfte landzlaghum rikesens rät. ok varom stafghä SD 5: 606 ( 1346) . \" ä hwar som ey halder konungs dom, þa scasl konungs näfnden hem fara til hans oc myteä vt af hans gods konungs dombrut oc hwaryom sin rät \" ib 480 (1345, nyare afskr.) . giter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne ib 481 . vnnom . . . wi konungs näfndinne firi þerrä arwþe oc þerä kost þriþiungen af dombrutumen ib. \" skal och en konungz nempd wara i swerighe i hwaria lagsagha, som lagen wtuiser, som fulfölge alle doma och dombroth som thz sik bör \" BtRK 325 (1483, orig.) . ","2) nämd som anställer ransakning och afgifver utlåtande å räfstetng. hvilket. . . . godz herra beinchte vndan gangit är for enne rätte konungx nempd SD NS 1: 534 ( 1406) . FH 4: 31 (1453, nyare afskr.) . \" fore thässe for:ne sager sättes i dag her poo tinghet en hertitznämd . . . och en konungx nämpd medh gode friborne frälsemän \" BSH 4: 159 ( 1493); jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 94 f. ","1) konungasäte, konungatron. lät thik et konungx säte göra Al 7907 . \" han ville sik siälom göma konungx sätir \" Gr 264 .","2) konugasäte, kungligt residens, kunglig residensstad. asor war gamalt konugx säte MB 2: 33 . Jfr konunga-, konung-säte. "],"f":["konungr SD 5: 662 ( 1347) . ","konnvng MD (S) 233 . ","konwger: -om LfK 98 . ","konuggar Bu 54 . ","kononger SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). koning SD NS 2: 62 ( 1408); Di 20 ; Pa (Tung) 37 ; BSH 5: 97 ( 1506) ; ","-ingom KL 148 . ","koningh MD 52, 54 . ","koniger: -ig BSH 5: 97 ( 1506) ; ","-igens RK 1: 385 . ","konwnker Ber 127 . ","konger: kong BSH 5: 97 ( 1506) ; ","konga MB 1: 328 ; ","kongen BSH 5: 107 ( 1506) ; ","kongens ib 79 ( 1506) . ","kununger KS 11 (26, 11) ; kunung Bu 184 . ","kvnunger: -ungx SD 3: 236 ( 1315) . ","kunungär KS 5 (12, 6) . ","kunungur ib 74 (182, 81) o. s. v. kunungr ib 10 (25, 11), 32 (82, 34) . ","kunugar Bu 149, 177 o. s. v.: i Bir 4: (Avt) 177. kunogar Bu 56, 62 . ","kunger: kungsens ib 184 . ","kwnger: kwng BSH 5: 71 ( 1505) ; kwngen ib; kwngens ib 23 ( 1504) ; ","kwngenss FM 273 ( 1506) . ","kungar Bir 4: (Avt) 185. -ar), ","konunga barn , ","konunga bok","konuga- )","konunga bref , ","konunga dottir , ","konung döme , ","konunga hus","kununga- )","konung lös , ","konunga makt , ","konunga namn","-nampm )","konunga rike","konunga släkt , ","konunga släkte , ","konung son","kunge- )","konunga säte , ","konunga vald , ","konungs adher","-aader )","konungs adhra","-aadhra )","konungs balker , ","konungs bondadher , ","konungs bordh , ","konungs bref , ","konungs domare","-domere BSH 2: 52 ( 1397), 55 ( 1397). -domar ib 39 ( 1396), 41 ( 1396), 46 ( 1397)),","konungs domber , ","konungs dottir , ","konungs döme","konungs fiskeri , ","konungs fodhring","koningzfordringh . ","koningz fodryngh. kwninghss fodringh: -fodringhen BSH 5: 322 ( 1508) ), ","konungs foghate","konungs fors","kononxfors )","konungs friþer , ","konungs garþer","-gaardher . ","konungs gordher . ","koningx gardher: -gardhen BSH 5: 172 ( 1507) ), ","konungs giäld","konungx gäldh )","konungs gästning","konungs hedher , ","konungs hus , ","konungs hälfdh , ","konungs kirkia","konungs klädhe , ","konungs kroker , ","konungs krona","konungs lidh , ","konungs luter","kunungsluter )","konungs lös","konogs- )","konungs namn","konungs nämd","konungs rike","konungs räfst","kunungs- )","konungs räfsta dombref","-doom breff )","konungs rätter","konungs röker , ","konungs skatter , ","konungs släkt , ","konungs släkte , ","konungs son","konogxson Lg 3: 347 . konung sön Di 76 ), ","konungs spira , ","konungs stamn","konunxstam )","konungs strömber , ","konungs syn","konungs thiuver","kunungx- )","konungs thridhiunger","konungs utskyld","kunnunx- )","konungs val , ","konungs vatn","kunnungx- )","konungsväria","-wäre BSH 4: 113 ( 1486)),"]},{"a":"konunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koning, origanum vulgare Lin. \" origanus konungh \" LB 6: 284 . origanum kunnungher ib 5: 81 . \" origanus thz är konunger \" ib 3: 131 . \" mz enne yrt som hether origanus som kallas konungher oppa swänsko \" ib 4: 340 ."],"f":["kunnungher )"]},{"a":"konunginna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drottning. SvRind 50. jomfrw maria hymerikes konungynna SvT 62."],"f":["koninghia )"]},{"a":"konunginna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drottning. \" waldhe han tich til köningghinnä \" MD 54 ."],"f":["köningghinnä )"]},{"a":"konungliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["konungslig, kunglig, en konung tillhörande el. tillkommande. aff allum narlikum konunglikum wtskulum SD 4: 407 ( 1335, nyare afskr.) . \" hauer kununglikt wald \" KS 10 (24, 11) . \" vnder war konunglige nepst \" SO 122 . kongelig match RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . kongelig eedh ib 3: (Till ll. om Chr. II, red. A) 6211. then tiid hans konunglige maiestat kry och örlig förde FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) , 467. BSH 1: 194 ( 1387) . KS 11 (26, 12), 14 (34, 15), 15 (36, 16) o. s. v. FM 636 ( 1515) ."],"f":["-licher: -lich SD 4: 467 (1335, nyare afskr.); -lichum ib 466 . ","konunglig: -lige FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . ","konnunglig: -lige SO 122 . ","konungeliker: -likom BSH 1: 194 ( 1387) . ","konunglig: -lige FM 636 ( 1515) . ","konglig RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6211. kongelig ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . ","kongeliig ib 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6211. ","kunungliker: -lik KS 27 (68, 29) ; -likt ib 10 (24, 11), 11 (26, 12), 27 (69, 29) ; -liko ib 14 (34, 15), 15 (36, 16). ","kununliker: -likan ib 66 (163, 72)),"]},{"a":"konungliker kongliger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" konungslig, kunlig. ty stadfäster jac tiig tiil herrä oc konwng . . . bärande krona oc konwng spyra epter myn dödh j wologa kongliga mäktoghet Tro 99."],"f":[]},{"a":"konungsak","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f = konungs sdak. Se Sdw 2: 1252 STb 2: 225 (1487)."],"f":[]},{"a":"konungslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["konungsligt, på ett sätt som anstår en konung. halt thit ämbite ok stadhga konungxlica (regaliter) Bir 3: 321."],"f":[]},{"a":"konungsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) kunglig, av kunglig värdighet. . . . bärande j sinom famnp them konw[n]hxligha pilthin jhesum Mecht 46 ."],"f":["-ligher )"]},{"a":"konungsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lik en konung, i kunglig värdighet, kunglig. bäträ är wara könlik än konunghxlik (af yngre hand rättadt från konunghlik; stirpi malo pari quam regibus assimalari) GO 935 . - konungslig, af konungslig natur el. värdighet. min licamme som är konungxlikit (regale) offär Bir 3: 52. konogxlike propheten dawid Lg 3: 276 . ","2) konungslig, kunglig, en konung tillhörande el. tillkommande. kunungslik räfst SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). hedrade hwar thera annan mz konungslekom gafwom Bil 840 . \" thakkadhe mykyt hans konungxleka waldo \" ib 844 . at fly konungxlikin hedhir Bo 94 . \" göma ok wäria . . . gamblan kunnuxlikan rät \" KS 58 (144, 63) . medh alle konungslike renta oc rettogheeth BSH 4: 77 ( 1481) . for thina konugxlica släkt Bir 2: 27. satte han sik a sin konugxlika stool ST 517 . SD 5: 606 ( 1346), 638 ( 1347). Bir 3: 305, 316. Fl 1596, 1610, 1680 . Al 8057 . Su 176 . MB 2: 241, 274 . SO 123 . FM 250 ( 1505) ."],"f":["konunkxliker: -lika Fl 1610 ; ","-lik ib 1680 . konungxlikin (ack. sing. m.) Bo 94 ; (nom. sing. f.) Al 8057 ; ","-likit Bir 3: 52; MB 2: 241 .konungxligin ib 274 . ","konungxlig: -lige SO 123 . ","konungsleker: -lekä SD 5: 606 ( 1346): -lekom Bil 840 . ","konungsxleker: -leka ib 844 . ","konugxliker: -lika ST 517 . ","koningxlig: -lige BSH 4: 44 ( 1476) . ","konnogxliker: -like Su 176 ; Lg 3: 276 . ","kongxlig: -lige FM 250 ( 1505) . ","kunungsliker: -lik SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","kununxliker: -likä ib 638 ( 1347); -likan KS 58 (144, 63),"]},{"a":"konungspira","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = konungs spira. Troj 99 . ib. - bidl. riket skule blifwa wid syn konwng spiras makt till en oändelig äwigx tiid Troj 40 ."],"f":[]},{"a":"konungsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = konungs syn. FH 8: 8 (1463, afskr.) ."],"f":["kwnnwngh syn )"]},{"a":"konungsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= konungs säte 2. att konwngsätitt skulle bliffua i gamble wpsale RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . Jfr konunga säte."],"f":[]},{"a":"konvent","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konvent, samling el. samfund af till ett kloster hörande munkar el. nunnor. alt conuentit vard väl mät Bil 794 . wtan förmanzens loff oc conuentzens samtykkio Su 56 . tilghanr jak thet försagdho sancti martins closter ok conuente SD NS 1: 22 ( 1401) . ib 230 ( 1403), 379 ( 1404). i risaberg clostir ok conuent ib 2: 228 ( 1409) . meth synne couent staa ok liwa i gudz thiänst ib. wndir risaberg clostir, abbatissa ok couent ib. \" at the haffuen bäggias conuentzins witnis byrdh \" Bir 5: 24. wardh thet antwardhat confessori oc couentenne j watzstene VKR 13 . ib 1, 3, 25, 26, 63, 73, 76, 77 . Bir 5: 71. Lg 3: 245, 582. Ber 60 . LfK 4, 5, 52 . FH 4: 42 ( 1455) . Jfr renlifnads konvent. "],"f":["konvents bok","konvents bordh","konvents drykker","conuentz- )","konvents klädhe","conuentz- )","konvents stova","conuentzstuffua: -ona Bir 5: 70 ; ","-onne ib 71 . conuentz stugha),","konvents systir","counuentz- )","konvents öl","counuentzööl )"]},{"a":"konvent","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konvent, samling el. samfund av till ett kloster hörande munkar el. lunor. desse ginge till doctoren och prieren medh mene conuenit: her anders (o.s.v.) ST 4: 78 ( 1505) . VKU 20 (1541§). "],"f":["conwentes STb 1: 137 (1447)), ","*konvents bref?","*konvents brodhir","convänsz- SpV 593 . ","conuentis SD NS 3: 44 ( 1415) ), ","*konvents gärning , ","*konvents kanna","counxz- )","*konvents källare (conwens-), ","konvents stova (obl. -stugu), ","konvents systir (conuens-), "]},{"a":"konventa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["konvento stova"]},{"a":"konventa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2)"],"f":["konvento stova (conuente stuffw), "]},{"a":"konventstova","b":[],"c":"","d":"","e":[" , (-stuga), s. = konvents stova. sätthom wij ör rätta i convent stugune i skäninges closter Trolles Jb Bil 183 (1477, nyare avskr.) ."],"f":[]},{"a":"kopar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppar. \" fäm barä copar \" SD 5: 637 ( 1347) . \" som nokot fals gyor i kopar \" ib 639 . \" hwa som falsän kopar säl. haui forgiort koparen \" ib. \" xx pund älla viktir kopar \" Bir 3: 432. kopar smordhir mz guld synis allir saman guld ib 433. twa (näml. lyusastakä) af kopar sylwwäräþä SD 5: 564 ( 1346) . \" tafflor aff malm äller koppar \" MB 2: 242 . Bir 2: 58. Fl 1068 . Di 279 . BSH 3: 145 ( 1463?) . PM 7 . Jfr afrads-, fäghe-kopar."],"f":["koppar SD NS 1: 153 ( 1402); Bir 2: 58, 3: 432; MB 2: 242 . ","koper BSH 3: 145 ( 1463?) . ","kopor Di 279 ; SJ 166 ( 1448) . ","koppor ib 222 ( 1453) . ","koparenom Bir 3: 433; PM 7 ), "]},{"a":"kopar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och nu. (HLG 1: 90 (börj. av 1500-t.); ATb 3: 234 ( 1510) .] L. koppar. kopareth vogh v mark myder en ii!UDDA_TECKEN? pund gamal koppar HLG 1: 20 (börj. av 1500-t.). . . . skwlllä ATb 3: 234 ( 1510) . \" somblige kalle thett (ɔ: ärgen) koparens blomster \" PMSkr 625 (avskr.)."],"f":["koppar . ","kaapar ATb 3: 234 ( 1510) . ","koper: -ens PMSk 625. kopper HLG 2: 118 (1523). köpper ib. kopor Kumla kyrkas rb 17 ( 1503) ), "]},{"a":"koparbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparberg, koppargrufva. GS 31 ( 1380) . "],"f":["kopparberg )","koparbiärgsman","koperbergxman . ","copparbergxman )"]},{"a":"koparbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["koparbiärgs man (koper. -berg(x), "]},{"a":"koparbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blad (tunn skiva) av koppar."],"f":[]},{"a":"koparbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hylsa (blockhus) av koppar? item !UDDA_TECKEN? mark for en viindsklyffwa met en koparbyssa oc en jernbwlth HLG 2: 51 (1516)."],"f":[]},{"a":"koparbäkken","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rund el. avlåg skålav koppar. Stock Skb 156 ( 1520) ."],"f":["koperbäkin )"]},{"a":"kopardraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparbärare. Stb 2: 425 (1490). - ss tillnamn. mikel koppardragare STb 2: 15 (1483) ib 200 ( 1487) ."],"f":["koppar- . ","kopper- . ","-dragare )"]},{"a":"kopardraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparbärare. SO 202 ."],"f":["kopperdragare: -ana SO 202 ), "]},{"a":"kopargryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppargryt. PMSkr 430 ."],"f":[]},{"a":"koparhytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hytta för smältning av kopparmalm. DD 3: 189 ( 1392) . PMSkr 192 . "],"f":["koper- )","*koparhytto ughn","koper- . ","-vgn )"]},{"a":"koparkalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparoxid. PMSkr 441 ."],"f":[]},{"a":"koparkanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparkanna. \" HSH 9: 23 ( 1427). \" FH 6: 20 ( 1449), 34 (1452, afskr.)."],"f":["koopar- FH 6: 20 ( 1449)), "]},{"a":"koparkanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparkanna. ATb 1: 165 ( 1462), 245, 246 ( 1466), 345 (1471). Jfr thräpännings koparkanna."],"f":["koper- . ","köpar- HLG 3: 96 (1528)),"]},{"a":"koparkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparkärl. Stb 4: 35 (1504), 98 (1505)."],"f":["koppekaar )"]},{"a":"koparkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparkärl. SD NS 2: 74 ( 1401) . VKR 38 . MB 2: 15 . LB 2: 11, 10: 7 . BtFH 1: 160 ( 1507) ."],"f":["kopparkar MB 2: 15 . ","koperkar FH 3: 99 ( 1447) . koper kar BtFH 1: 160 ( 1507) . koper kaar LB 2: 11 ), "]},{"a":"koparkiätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparkittel. \" siwedher man henne i een koper kätil \" LB 7: 126 . en coperkätil SJ 160 ( 1447) . XIIII kopar ketzlar FH 4: 83 ( 1499) ."],"f":["koper- . ","coper- )"]},{"a":"koparkors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kors av koppar. JTb 112 ( 1525) ."],"f":["koper- )"]},{"a":"koparkringla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med hål försedd liten rund el. oval kopparskiva. PMSkr 510 (med till.)."],"f":[]},{"a":"koparkupa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kpparskål? VKU 155 ( 1595) ."],"f":["kupper- )"]},{"a":"koparkätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparkittel. ATb 1: 226 ( 1456?) 132 (1460), 345 (1471). Inv cu Tynnelsö 7."],"f":["koper- . ","kädhil JTb 11 ( 1458) ), "]},{"a":"koparmalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparmalm. PMSkr 554 ."],"f":[]},{"a":"koparmes","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkopparpacke. STb 2: 215 (1487). . . . ath the jubare her bennetzz kopper messe vtj hans holste [skip?)] ja pa stekit ib 3: 210 (1425) (kan också föras till koparmese Sdw 1: 683)."],"f":["koppermeess )"]},{"a":"koparmese koppermese","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparpacke, packe innehållande koppar. dragara lön fore kopper mesan som tilslaas skall SO 187 ."],"f":[]},{"a":"koparmortare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkopparmortel. PMSkr 388 . b 650 (avskr.)."],"f":["koper- )"]},{"a":"koparmynt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparmynt. \" smidha . . . kätla oc grytor aff koppar mynteno \" Bir 2: 154 ."],"f":["kopparmynt )"]},{"a":"koparnaghl","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kope- . ","kopär- . .-naghel. ss tillnamn. swän koärnaghel RP 2: 149 ( 1388) ."]},{"a":"koparnaghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparspik fasbyörn gaff hanum aldre i kopernagha ATb 1: 98 ( 1459) ."],"f":["koper- )"]},{"a":"koparnävi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" andres scirffuare slog peder skreddare dreng medh en kopper näfwa i hoffwdhet \" STb 1: 361 ( 1482) ."],"f":["kopper- )"]},{"a":"koparpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparpanna. FM 76 ( 1483) ."],"f":["koper panne )"]},{"a":"koparpinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lien stång el. sprint av koppar. PMSkr 513 ."],"f":[]},{"a":"koparpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pipa af koppar. PM 7 ."],"f":[]},{"a":"koparpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["piga (rör) av koppar PMSkr 179 ."],"f":[]},{"a":"koparpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparpenning. PMSkr 636 (avskr.)."],"f":["-peninger )"]},{"a":"koparröker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) orent (virtriolhaltig) svavel, som lbildats vid rostning och smältning av kopparmalm. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 56. PMSkr 605 (avskr.)."],"f":["koper röck )"]},{"a":"koparröker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparrök, kopparvitriol. \" flos eris thz är koperröök \" LB 3: 154 . taka salt oc koporrök ib 1: 97 . flos eris. tz är koperrök hether oc tör ib 7: 11 . \" thag huithan kopparröök oc lath han j skeed \" ib 63 . \" tagh huithan koperrök oc maal eller stöth honum smaan som myöl \" ib. \" ib 162, 334, 336, 339. taagh . . . eth lodh hwith koperryk ib 2: 11. thag . . . !UDDA_TECKEN? lod hwit koperrök \" ib 71 . koperroks dygdh ib 8: 46 . \" koperrögh nöther död köth ib. \""],"f":["-rööker . ","koperryker . ","koporröker . ","koperröker . ","koperröök . ","koperroker . ","koperrogh )"]},{"a":"koparskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparskifva. Bir 4: 85 . PM 7 ."],"f":["koopar- Bir 4: 85), "]},{"a":"koparskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparskiva. STb 2: 480). SSkb 315 ( 1509) . PMSkr 363, 412, 505, 624 (avskr.)."],"f":["koper- . ","kopper- )"]},{"a":"koparslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparslagare. ss tillnamn. \" herra olaff koperslaghare \" SD NS 1: 371 ( 1404) . SJ 64 ( 1436), 65 ( 1437), 134 ( 1444), 140 ( 1444), 149 ( 1446), 160 ( 1447)."],"f":["koper- . ","kopper- SJ 134 ( 1444), 140 ( 1444). kopor- ib 149 ( 1446) . ","copperslagere SJ 160 ( 1447) . ","koperslagher ib 149 ( 1446)), "]},{"a":"koparslaghare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["koper- . ","kupar- SD NS 3: 49 ( 1415) . kupper- ib. köpper- STb 4: 11 ( 1504) . ","kaper- KTb 127 ( 1472) . ","-sagare . ","-sager . -semykth bwller widher qwärna smidhior oc koparslagare PMSkr 269 . ","*koparslaghara dränger","kopperslagare )","*koparslaghara smidhia","kopperslagara smidiar),","*koparslaghara sven","koperslgaa- )"]},{"a":"koparsmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smidesarbete av koppar. STb 1: 46 ( 1476) ."],"f":["koppersmide )"]},{"a":"koparsmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparslagare. ss tillnamn. RP 1: 373 ( 1376) ."],"f":["kopparsmit )"]},{"a":"koparsmidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparslageri. STb 1: 154 ( 1478) . SJ 2: 37 ( 1478) ."],"f":["koppar- . ","kpper- . ","-smidia )"]},{"a":"koparspang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparsiva, kopparspänne. PMSkr 696 (avskr.)."],"f":["kopper spenger ),"]},{"a":"koparspiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppåarspik. \" thy ärw mektog skipo byggiandis oc klnkes häller oc byggis mädh kopar spika än mädh järnspika PMSk 171. \""],"f":[]},{"a":"koparstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (ljus)stake av koppar. Kumla kyrkas rb 23 (1461)."],"f":[]},{"a":"koparstop","b":[],"c":"","d":"","e":[" ATb 2: 18 ( 1473) . \" thet forgitta kopper stopet Stb 1: 175 (1478). \""],"f":["kopper- )","kopparstop"]},{"a":"koparstykke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 2) kopparstycke. PMSkr 513, 515 ."],"f":[]},{"a":"koparstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= kopartyr. \" ther ligger eet kopar stykke op a \" Fr (Cod. C, D; F) 535."],"f":[]},{"a":"koparstämpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämpel av koppar. Stock Skb 79 ( 1518) ."],"f":["kper stempil )"]},{"a":"kopartapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tapp av koppar? hana wthaf en kuperap VKU 155 ( 1583) ."],"f":["kuper- )"]},{"a":"koparthing","b":[],"c":"","d":"","e":[" (-ting), n. föremål av koppar. PMSkr 419 ."],"f":[]},{"a":"koparthradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkoppartråd. PMSkr 428 ."],"f":["-traadh )"]},{"a":"kopartina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (större) kopparkärl. VKU 155 ( 1595) ."],"f":["kupper- )"]},{"a":"kopartratter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppartratt. VKU 155 ( 1595) ."],"f":["kupper- )"]},{"a":"kopartygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= kopartyr. \" iak hafuer ij minne hand thz bästa örs aff marghin hand . . . ther ligger eet kopartygh op a thz är aff orma hudher twa \" Fr 535 . badhe kopar tygh ok tasteer RK 1: 2347 ."],"f":[]},{"a":"kopartyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? hästtäcke. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 556. Fredrik ed Noreen 1603 ."],"f":["koper- )"]},{"a":"kopartyr","b":[],"c":"","d":"","e":[" SD 2: 280 ( 1299) . \" dono sibi armaturam cum coportur patris nostri \" ib 3: 16 ( 1311) . \" equm meum meliorem cum cella. freno et copertuyr \" ib 4: 201 ( 1331) . Jfr kopartygh."],"f":["copertuyr . ","copörtur . ","cuparthyr )"]},{"a":"koparughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ugn i kopparhytta. PMSkr 633 (avskr.)."],"f":["koper vgn )"]},{"a":"koparvanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stort, grunt kopparkärl. I bradepanna oc en koprvanna vnder steck tha hon stekis Inv cur Tynnelsö 6 ."],"f":["kper- )"]},{"a":"koparvikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparvikt, viktsystem använt vid vägning av koppar. Se (S. Owen Jansson i) Nordisk kultur 30: 10. ith skepund koper wikt Stock Sk 297 (1513, Skip)."],"f":["koper- )"]},{"a":"kopel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppe. \" jägeren schal anamma . . . ij par stöffwara medh kopel och jägarhorn Arnel Brask BiI 23. \""],"f":[]},{"a":"kopel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" koppel. the löpande hunda hulke som först ledhas älla föras j koplom älla simom Bir 2: 54. PK 244 ."],"f":["koplom Bir 2: 54; PK 244 ), "]},{"a":"kopie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskrift. \" fich jach the gode herrers scriffuilse . . . aff huilke jach sender eder en copie \" BSH 5: 285 ( 1508) . sende bisp mattis mich en copie aff en contracht ib. som i faa see copighorne, huadh breffuen lyddo ib 537 (1513). som the breff jnneholle ther oppa giffne äre ock jag haffuer sänt eder copier vdaff FM 238 ( 1505) . tesse inlycthe copier ib 531 ( 1511) . \" the copier aff the breff eder herredöme fich \" HSH 20: 141 ( 1507) . en kopijä aff edhers nades breffs lidelse ib 24: 59 ( 1516?) ."],"f":["copier . ","copigher ) , "]},{"a":"kopiera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr exkopiera."],"f":[]},{"a":"kopis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koruin. \" med ko piss \" LB 7: 245 ."],"f":["ko piss )"]},{"a":"kopla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["binda, fjättra. \" tiluandir til syndinna oc kopladhir (fascinatus) i hänne \" Bir 2: 54 ."],"f":[]},{"a":"koppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["koppa, genom koppning uttömma blod. är got sla adhror oc swa koppa blod LB 3: 43 . ib 45 . \" koppa är ganska goth \" ib 7: 91 . ib 3: 37, 40, 7: 93, 96 ."],"f":[]},{"a":"koppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bägar- el. kupformig varblåsa, koppa. for koppor LB 7: 318 . tz läker vel koppor ib 319 . ","2) genom koppning uppdragen blåsa, koppa. latha sig blodh medh kopper LB 7:88 . ib 6: 282 . \" torff tu endelika wider blodlath ta lat mz koppom \" ib 3: 41 . ib 180 ."],"f":[]},{"a":"koppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr eterkoppa."],"f":[]},{"a":"koppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1252."],"f":[]},{"a":"koppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) varblåsa, koppa. paulua . . . mäslinger ok koppa Gu C 20 s. 407. saphirus . . . stryks han wm ögonen tha wärnas the för koppar PMSkr 488 . _ Jfr barna-, spinne-kopa. "],"f":["*koppo läkir","koppe- . ","-läge . ","-lege )"]},{"a":"koppan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppande. LB 7: 52 ."],"f":[]},{"a":"koppare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"koppare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). kopparbygdh ib 314 ( 1404); första sammansättningsleden i dessa namn hör dock möjligen till föreg. ord."],"f":["kuppare )","kopparthorpp"]},{"a":"koppare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man som har till yrke att koppa och utföra dylika operationer, fältskär. sender jak edher then abbetekaen, som i scriffue epter, ok ten jörpan kopparen BSH 5: 429 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"koppare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som har till yrke att koppa o., fältskär. Se L. Calsson, Rig 1947 s. 133. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1252. ATb 1: 176 ( 1462) . STb 3: 83 ( 1493) . \" gegers koppere j södre bastue \" ib 168 ( 1494) . ib 424 ( 1499) . arend kupper b 5: 186 (1518). ib 189 ( 1518) . 277 (1530). HLG 3: 20 (1552). Jfr latare. "],"f":["koppere . ","kopper . ","lkupere . ","kupper )","*koppara hiälpare","kopperhielper )"]},{"a":"koppe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - koppa, f. Se Sdw 2: 1252."],"f":[]},{"a":"kopper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopp, liten skål, bägare. then kop som han anamadhe af arwidh hano antwordadhe han ion heling ATb 1: 216 ( 1465) . . . . sade thöm jntet aff haffua wylle, epter gielden swa stöör var, vtan togo kop och kaar, hwath testamenterij kune vmbere foe gielden, och gaffuo the theris testamentorius quit och fri STb 4: 151 ( 1507) . Jfr blodh-, raso-kopper."],"f":[]},{"a":"koppirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som sysslar med koppning o. d. Se L. Carlsson, Rig 1947 s. 133. ss tillnamn. ragnill kopperske SSkb 172 (1502-06). Stock Skb 204 (1522-25). Jfr latirska."],"f":["kopperske )"]},{"a":"koppofunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kopälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapell, flat skål el. ldyl. för polering av metaller Jfr SAOB K. 428. sidhan tak thät blyth sätiandis pa copällan som är en tästh giordher aff bränd oc granth stöth wädha horn PMSkr 412 ."],"f":[]},{"a":"kor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pröfning, afgörande, förfogande. sculle hon (ɔ: slotloofwan) sta til rikens kör RK 2: 1790 . ","2) val. \" j thät kor oc wal \" BtFH 1: 455 ( 1362) . \" at wällia thz kor vppo rikesens besta \" RK 2: 2992 . \" thz kor the tha swa finna \" ib 2926 . MD 438 . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). FH 3: 20 ( 1442) . frit kor BSH 3: 113 ( 1458, nyare afskr.) . om noger stadfestilse paa k. hans kor och vall til richith HSH 19: 135 ( 1506?) . - val, utväg. wij haffuom nw ekke kor (kostir) vtan tw Di 180 . - (?) skulde lubbert fornempder giffua forscrifnom coorte tijo (10) marker til fore korit SJ 13 ( 1423) . - Jfr drotsäta kor."],"f":["koor SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). kör), "]},{"a":"kor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . 1) kor, kör, skara owir all thig lägh tik win om, at halla endräktena, for thy at gudz koor (chorus) är en wili j maghom them som älska endräktena ok eth hiärta j the som goth är SpV 456 . 2) kor (i kyrka o. d.). jtem skal klarkin ganga til koor om sönnedagha KTb 118 ( 1593) . . . aff her martine som konung karls koor haffuer Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). (prebendaterna) wari pliktoge oc tilbundna at gaa til koors i vpsala domkirkio . . . til alla stora thiider Uppland 1941 s. 54 (1459). Trolles Jb Bil 242 (1487, nyare avskr.) . kirkiowerinde schole haffua kirkiona liwss fala j sancta anna och stora warafrw koor, igeriuss som vtj andra kora j kyrkin STb 4: 174 ( 1507) . \" j vareffru oc sancta anna korer ib. - i allegorisk framställning. häne (ɔ: kärlekens) klädhin . . . waro fwl mz smam chorom (cancellis) aff gulle loc i hwariom choronom sath eth konungsx beläte Mech 93. - Jfr apostla-, borghamästara-, högha-, iungfru-, klärka-, midhia-. rads-, radh-, siäa-, sokna-, ängla-kor. \""],"f":["chor . ","koor choor. pl. obl. lkorer STb 4: 174 (1507); -a ib),"]},{"a":"kor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorr, knorrande, knot. \" hwar kärlekin är thär är engin afwnd, engin hedhirgiri, ey kur, ey bakmaal \" Hel män 137 . \" fförbannad wari thu, oc thän tik lärdhe thätta korrid oc morridh JMPs 582. Jfr motkor. \""],"f":["kur )"]},{"a":"kor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) prövning, avgörande, förfogande. . . . oc at slotloufan igenkalles, som star till annars manz hand, ower alt riket, oc warde här äpter sat och antwardat vppa rikessens kor Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) . ","2) val. Se Sdw 2: 1252. tha sculin j witha, at wi holde aff idher kor enkte i thenna mathe, och idher prowest for engen electus eller erkebiscop meth alle Lindblom Äbval 7 (1432). . . . at riket skulle warit fallith honom till ey atenast med korr utan med arff HSH 13: 128 (1325, Brask) . - rätt att välja först (vid skifte o. d.). . . . at the godz wordne screffue pa twa schreffther . . . oc kastade wi om korit medh en terning och her twre wan korid oc tog then screfti honom tektis oc jak behölt then annan Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). tha bytthe the gardhen räth i tw tha skipt var tha vnthe hustrv ingegerdh sinom magh pedhir jönsone korith ath kesa tha kesthe pedhir then westre delin ATb 1: 367 ( 1472) . "],"f":["korr )","*kora rike , n. valrike. HSH 13: 128 ( 1525) , Brask)."]},{"a":"kor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorr, knorrande, knot. MB 1: 402 . Ber 52, 59 . LfK 162 . Jfr gen-, mot-kor."],"f":["kur MB 1: 402 ),"]},{"a":"kor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kor, kör, sångkör, sångarskara, särsk. de i koret under gudstjensten samfäldt sjungande andllige (el. afdelning af dessa), skara. sa hon . . . tua vänasto klärka byria mässo sangh ok allan koren sotlika siugha tel offortorium Bu 11 . \" höghre koorin läsi först eet aue maria oc böghe sik diypt androm koorenom \" VKR 59 . Bir 4: 11, 12 . \" en chorin stande äptir thy som want är oc qwämmelik skipan hwar mot androm \" ib 5: 60 . hwilkin syster som wiil faar j chorenom sionghande ällir läsande orät ib 52 . \" them thedis waknum jomfru koor aff himmom ok agnes thera dotter j midiom korenum \" Bil 572 . voro malade tva chora, annor medh systrom och annor med brödhrom TK 270 . \" han fulcomnar thera jämnunga choor (i st. f. choor har ursprungligen stått hrotta, som utskrapats) \" Lg 295 . ","2) kor, för sångarne bestämd plats i en kyrka, en kyrkas innersta och afsöndrade del hvarest de andlige hafva sin plats. för än kirkiän äller koren af förnöfndu klostre varþer fulbygder SD 5: 562 ( 1346) . \" mit a gulwenu i korenom \" ib. \" gik fram j koor (cancellum introivit) \" Bil 220 . (halda) officium j chorenum ib 653 . \" som til koorss tiidelige nia ghange, predike ok anner tiidgerder vppholda \" FM 251 ( 1505) . thet ny koor, som the nw wpbigget haffue ib 256 ( 1506) . kyrkian . . . hauer en fagran liwsan koor RK 1: 1193 . loth ther (i Vadstena) byggia en nya koor woorfru koor man hanom kalla skönare war ey th j !SYNS_DÅLIGT? alle ib 2: 8400 . \" giik i wpsala i koren in ath staanda för sancte erikx scrin \" ib 3: 420 . annor dörrin . . . gönom hulka brödhrine skulu ingaa j sin kor Bir 2: 337. nidhra koren skulu the (klerkerna) haffua oc systranna koor skal wara owirmeer wndir takino ib 4: 23 . priorissa . . . hwilkin som skal wpfylla ällir wppehalda all abbatissonna ämbite j chor oc refectori ib 5: 26 . priorissa skal staa j winstra chor ib. \" han !UDDA_TECKEN? confessor) ägher staa j höghra choor \" ib. \" ib 2: 69, 89, 4: 82, 83, 84, 85. \" VKR 69 . RK 1: 2536, 2: 2938 . TK 269, 270, 271 . Lg Mecht 300 . \" sancti martens koor \" SD NS 2: 163 ( 1409) . (koor) för kaar. han . . . ökadhe alla hälaghetir hälagh koor oc kirkionna skrudh stodho j äro (sancta glorifcavit, et multiplicavit vasa sanctorum) MB 2: 271 ). - Jfr hälgha likama-, högh-, högha-, iungfru-, klärka-, siäla-, ängla-kor."],"f":["chor . ","koor . ","choor . ","kör RK 2: 2938 . -ar),"]},{"a":"kora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kora, välja. \" wort anderss hinriksson kest och endrektelige karet tiil en ffumectug borgemestere Stb 5: 159 (1517). Jfr til-, ut-kora. \""],"f":["prt . ","lkorrad Troj 287 . karet Stb 5: 159 (1517)),"]},{"a":"kora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kora, välja. \" een boren konung är bätra ffor wist en een korad medh arga listh \" MD (S) 215 . tha han war saa erliga koreth RK 2: 138 . konung erik . . . som wy haffuom alle hyllath och korath ib 5511 . haffua swa endrectelige keesth koredh ok hylledh ider FH 7: 58 ( 1504) . \" kesthe the ok korade VI friborne men ok VI bönder aff sama lagsagw som vpnempde ok ladhe i walet tesse epterscreffne III gode men \" ib 70 ( 1506) . \" kaaradhe honom sik til koningh \" SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ib 208 . \" huilke the hafua til drotzzsta korat \" RK 2: 1824 . haffue . . . keesth och koredh ider for rikesens herre och höffetzman FH 7: 58 ( 1504) . FM 162 ( 1504) , 163. Jfr utkora, äfvensom kesa, kiusa."],"f":["kaara: -adhe SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet); -ade ib 208 . ","-adhe , "]},{"a":"korbärare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m peder j helijanganshusset korberare (för kolberare el. kolberrne? jfr kolbrännare) HLG 3: 61 (1523)."],"f":["-berare )"]},{"a":"kordel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Mlat. cardella] tåg, tross. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 194. Skotteb 187 ( 1464) . SSkb 38 ( 1502) ."],"f":["-deel )"]},{"a":"kordha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värja. \" engen broder bäre nagar bana vapen med sick til gildes som är yxe korda eller langh knyff \" SO 205 ."],"f":[]},{"a":"kordhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värja. eth swerdh ok en korde Stb 3: 305 (1496). item !UDDA_TECKEN? mark taladhe til en lödisse borgare för en kordha JTb 106 ( 1518) . . . . kuffuid honum hofuedet söndher meeth en dragin korder heller bart swerd STb 4: 210 ( 1511) ."],"f":["korde )","*kordher , "]},{"a":"kordhumbla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags klädesplagg. confero . . . margarete blaueam kordhumblo yrska SD 6: 214 ( 1350, gammal afskr.) . Jfr thordumbla."],"f":[]},{"a":"kordhumbla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags klädesplagg. Se Sdw 2 1252."],"f":[]},{"a":"kordiäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kordjäkne. \" her hannis kordiekne STb 4 solidos quit \" SSkb 109 (1503-04)."],"f":["-dyekn )","*kordiäkne , (-diekne-), "]},{"a":"kordiäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kordjäkne, i kortjenst deltagande djäkne. siwngadhe ärlika vidh altaridh j for:da cappale eller chore . . . medh IIII vicariis eller prestom eller korfdiäknom oc IIII smaam korpilthom SD 3: 166 ."],"f":[]},{"a":"kordyr","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["kordörr. \" sta j korduromin \" KL 79 ."],"f":["-duromin ) ,"]},{"a":"kordyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1252."],"f":[]},{"a":"korel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korall. \" aff korel malno \" PM XLIX . ib XLII . Jfr kori."],"f":[]},{"a":"korel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korall. \" her bremer bödh vp pant, sölff iij rese och korel \" STb 3: 65 (14593). brytha korelith, fran rotenne ther thet wäxer PMSkr 517 . \" röth kore stöth \" ib 578 . "],"f":["*korela band","korele- . ","korelle- SJ 2: 301 ( 1496) . korelo- Atb 1: 152 (1461), 165 (1462). korale- ib 2: 410 ( 1482) . ","korille- Skotteb 360 (1459 -60). karilio- JTb 72 ( 1481) . karylia- ib),","*korela sten","corilla- )"]},{"a":"korelband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korallband. \" eth korill band \" FH 5: 229 ( 1516) . om thet korelbondet ib."],"f":["korelbond . ","korill band )"]},{"a":"korelband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = korela band. item gifwe wi wår k. som karl karlson . . . wårt kårlband, som äro på nagra hwita rafstenar agerbring Saml 3: 259 (1470, avskr.) . ATb 2: 38 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"korelsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkorall. GU C 20. s. 148."],"f":["koorel- )"]},{"a":"korfstykke","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"korförstare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kurfurste . . . sa at iak skal giffwa hans nadh thy tusende god gäwe rinske gyllene aff the fira (för fria?) körförstere mynt Lagerbring Saml 2: 248 ( 1456) ."],"f":["körförstere )"]},{"a":"korganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. gång i koret; sång i koret? han hawer vut och giffuet . . . fem (5) mark ewige arlige rente till koregonk i bykirkona SJ 325 ( 1465) . \" vm saa kunno falle sik ath thenne korgangen afflades nom nw vptagen är ath then blifwa icke saa fulkomelige \" ib 326 ."],"f":["koregonk )"]},{"a":"korghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ATb 1: 184 ( 1463) ."],"f":["korgare )"]},{"a":"korgher","b":[],"c":"","d":"","e":["korg. \" syndir lösa the korgha (sportellas) som han hafdhe förra saman bundit oc annan tima saman binda \" KL 201 . ib 251 . \" lagdhe köt j korgen (canistro) \" MB 2: 85 . \" twa korgha mz fikom \" ST 426 . ib 328, 385. lät han göra een starkan korgh aff iärn . . . oc satte sik sielfwan j korghin ib 530 . Jfr bak-, brödh-, matu-, ris-korgher, äfvensom karver."],"f":["-ar )"]},{"a":"korgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korg. PMSkr 354 . item iii köria, som skal bära tegeleth met, för !UDDA_TECKEN? mark HLG 2: 120 (1524). Jfr mat-, tighlkorgher. "],"f":["korgia Arnell Brask BiI 29. köria HLG 2: 120 (1524)), ","*korgha mästare","korgemestare )"]},{"a":"korgolf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korgolf. wp wndir systranna chor gwlff Bir 4: 84. ib 85 ."],"f":["chor gwlff )"]},{"a":"korhaldsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["s . . . att her Karl till den nya stifelsen afstått sin chorgosse (\"koorhalswen\"), RP 2: 356 ( 1399) ."],"f":["koorhalswen )"]},{"a":"korhärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korherre, kanik. Lg 3: 172 ."],"f":["koor- )"]},{"a":"koriander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koriander. \" blanda ter tiil nagon stöttan coriander \" LB 7: 267 . \" dricke fröeth aff coriander \" ib 272 . ib 1: 98, 7: 297 ."],"f":["cariandar LB 1: 98 ),"]},{"a":"kork","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böke trä oc suber thär kork aff taks PMSkr 349 ."],"f":[]},{"a":"kork","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["korka barker , "]},{"a":"korkapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korkåpa. \" vnam cappam dictam koorcapo \" SD 5: 191 ( 1343) . FH 4: 84 ( 1499), 6: 40 ( 1453). Lg 3: 501 . TK 272 ."],"f":["koorcapa . ","choor kapa FH 6: 40 ( 1453) . ","koropa ib 4: 84 ( 1499)), "]},{"a":"korkapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korkåpa. Se Branting, Textil skrud 102. RP 2: 390 ( 1399) . Skotteb 352 (1440, Borgm.) . Arkiv för norrländsk hembyggsforskning 1918 s. 106 (1517). "],"f":["choor- . ","-kaapa )","*korkaps spänne , "]},{"a":"korke och","b":[],"c":"","d":"","e":[" ib 373 ), se kolke och kolker."],"f":["*korker? (korck STb 1: 372 ( 1482) . ","korcka"]},{"a":"korkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss. tillnamn. STb 1: 404 (1484). SSkb 53 (1502-03), 96 (1503-04)."],"f":["korkarska )"]},{"a":"korklärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - korpräster. Svartb 348 ( 1435) . . . . at clärikana altiidh hafua eeldh j eld pannana oc samulundh koor klärken j panna pa hwario koor . . . swa mykyn koll so korcelariken behöfua j attesanghen ÅK 64 ."],"f":["koor- . ","-cariken . ","-clärika )"]},{"a":"korkärling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. STb 3: 400 ( 1498) . hustv anna chorkring HLG 3: 64 (1523)."],"f":["chor- . ","koor- . ","-kerling . ","-kering . ","-kergin . ","-kerrin )"]},{"a":"korl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. = korel. hoo som ydkelica stryker sin ögon med röth korl Lb 7: 206. stöter man rött korl smaa oc gnider tenderna ther mz tz pwluer, tha förgas werkin oc the bliffwa hwiita, oc tz styrker tenderna ib 214 . \" bynder man korl om hennes laar: han aff sin natur hielper at föda sakteliga och snart ib 277. \""],"f":[]},{"a":"korliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr utkorliker."],"f":[]},{"a":"korn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) frumentam, säd. Se Sdw 2: 1523. 3) hordeum, korn. thär malz clöstersins mäld frij om aareth, rogh oc korn VKJ 26 . HG 2: 107. 4) havre? item !UDDA_TECKEN? pybd jirb til hesthen HLG 2: 46 (1516).","5) (frö)kärna. acinus . . . kornith i winbäreno GU C 20 s 7. 6) viktsenhet (Ost, ort). tak eth korn gwl, oc try korn qwekselff PMSkr 430 . ib - Jfr afrads-, dudhra-, finapärlo-, grisa-, gryn-, gul-, humbla-, hästa-, hästalops-, paradis-, rogh-, rökilsa-, sand-, sädhe-, sädhis-, vin-, vinbärakorn."],"f":[]},{"a":"korn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) granum, korn, sädeskorn. sadhe hona fulla mz reno hwete swa thrankt at ey ware atskilnadhir mällan korn ok korn Bir 1: 382. ib 2: 9 . \" the wridhu kornit w axomen \" Bo 50 . aff hvilkom thianda han ey vilde upbära til sit behoff eth minzsta korn Ansg 245 . ","2) frumentum, säd. \" han skar mära korn \" Bu 101 . \" gryn kwärn maal alla handa korn \" GO 154 . stiäkä korn Pa (Tung) 30 . MB 1: 256 . ","3) hordeum, korn, bjugg. korn ok roogh RK 1: 2086 . ib 2: 3839 . MD (S) 286 . taka . . . aff korneno til malt VKR 41 . ib 36 . SD 5: 637 ( 1347), NS 1: 36 ( 1401). BSH 4: 318 ( 1502) . I pund rogh oc II pund swensk korn FH 6: 34 (1452, afskr.) . MB 2: 210, 342 . RK 3: (sista forts.) 4593 .","4) hafre? haffua vi wt giffuet xxxi twnnor korn for hesta loop BSH 3: 146 ( 1463?) . - Jfr bland-, dudhra., fodher-, frö-, hafra-, hvete -, hästa.-, mäþal-, paradis-, paradisa-, paris-, pipar-, salt-, sand-, sinaps-, spitals-, sädhe-, sädhis-, vädher-korn."],"f":[]},{"a":"kornand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bjuddand, den tid då kornet skördas. MD 424 ."],"f":[]},{"a":"kornar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["år med hänsyn till grödan, årsgröda, äring. tz teknar godh korn ar LB 7: 83 . ib 6: 281, 7: 86 ."],"f":["-aar LB 7: 86 ),"]},{"a":"kornax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kornax, sädesax. \" som agna i kornaxom sundirkrosas j trysningh \" MP 1: 140 ."],"f":[]},{"a":"kornbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kornbod, spannmålsbod. VKJ 8 ( 1447) . HLG 3: 136 (1529)."],"f":[]},{"a":"kornbränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korbrand, av vissa svamparter alstrad sjukdom hos säd. arrugo . . . soth ok korn bränna GU C 20. s. l38. rubigo . . . rosth oc korn bränna ib s. 530 ."],"f":[]},{"a":"kornbyrdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["börda säd. mz enä korn byrdhä Pa (Tung) 31 ."],"f":[]},{"a":"kornfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags hästsjukdom. fori vatenfal oc kornfal Hästläkedom i AS 137 . \" for korn och watn fal \" LB 7: 103 . \" for watnfal och kornfal \" ib 2: 67 . \" tik skader ey mera thetta korn fal \" ib. \" for watnfal och kornffal \" ib 69 ."],"f":[]},{"a":"kornfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av såd, rik på säd. frventosus . . . korn fuller GU C 20 s 295."],"f":["-fuller )"]},{"a":"korngilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["inbringande spannmål i arrende! i korngildom byiom SD NS 1: 297 ( 1403) . \" i korngilla jordh \" FM 40 ( 1420) ."],"f":[]},{"a":"korngilder adj","b":[],"c":"","d":"","e":["som giver fullgod avkastning i säd, fullt tjälnlig till sädesodling? Se Sdw 2: 1252, 1346. quator solidos terre in villa comenteni wlgariter dicta korngildhä SD 6: 342 ( 1352) . \" eth mark landh . . . i korn gildom bym \" RP 2: 89 ( 1536) ."],"f":[]},{"a":"korngiäld","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n . L. !SYNS_DÅLIGT? som erlägges i spannmål? SD NS 3: 66 (1415, nyare avskr.) . tha ga for:de skering sinne syster . . . fäm thyn korngeldz i lindh birkebergha sokn ib 532 (1420, avskr.) . Jfr kornpänninar."],"f":["-geld )"]},{"a":"korngiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning för säd. MB 1: 245 ."],"f":[]},{"a":"kornhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sädeslada. \" granarium, kornhus \" GU 2 . SJ 117 ( 1443) ."],"f":[]},{"a":"kornhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spannmålsbod. - bod för förvaring av korn. jtem (bör \"redesvennen\") staa fore visthws, kornhuset oc roghuset Anell Brask Bil 29 ."],"f":[]},{"a":"kornhärbärghe","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-härbere . ","-herbiärghe )","*kornhärbärghis vaktare?","-herbärgis watare )"]},{"a":"kornhärbärghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sädeslada. \" \" Lg 3: 381 ."],"f":["-herberghe )"]},{"a":"kornhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häst som fodras med säd. ss tillnamn. misit fatrem mathiam dictum cornhest SD 2: 453 ( 1305) ."],"f":[]},{"a":"kornladhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kornlaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sädeslada. \" SD NS 2: 47 ( 1408). \" RK 1: (Albr.) s. 212 ."],"f":["koorn- SD NS 2: 47 ( 1408)), "]},{"a":"kornlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan säd, i saknad af säd. nw ärom wi päninga löse oc fälöse oc än kornlöse MB 1: 256 ."],"f":[]},{"a":"kornnek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sädeskärve. gelima me korn meek GU C 20 s. 308 ."],"f":["-neek )"]},{"a":"kornpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arad som erägges i spanmål? affradit är 8 mark ok 2 öra (med ynge hnad:) ok 7 öra kornpägha VKJ 154 ( 1480) . ib 154, 155, 157, 160 . Jfr korngiäld."],"f":[]},{"a":"kornskamma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr kornskämma."],"f":[]},{"a":"kornskyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyl, sädesskyl. \" lagdhe sigh til sömpns widh korn skylen (acervum manipulorum) \" MB 2: 211 ."],"f":[]},{"a":"kornskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kornskämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr kornskamma."],"f":[]},{"a":"kornspander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kornsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säck med säd. Pa (Tung) 30 ."],"f":[]},{"a":"korntegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lsädesteg. Se Sdw 2: 1252."],"f":[]},{"a":"korntiund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"korntiunde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kornuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskarinna. \" mz oloflikom kärlek til bwndhin enne sinne kornuto \" Su 14 . \" tha iak iämwäl mangha kornwtor haffdhe \" ib 87 . LfK 218 ."],"f":[]},{"a":"kornuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskarinna. J Buddes b 101 . \" elskarynnor oc chornwtor \" Troj 174 ."],"f":["chornwta )"]},{"a":"kornute","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskling, älskarinna. \" saa nakon wärdzlikan älskara bära sins cornuta (sponsæ) tekn ällir nampn j sinom klädom \" Su 367 ."],"f":[]},{"a":"kornvaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vagn astad med spannmål. mångh swin löpa effter en korn wagn wenta ther aff falla både ax och agnn PMSkr 655 (avskr.)."],"f":["-wagn )"]},{"a":"kornvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avkok av korn (ss läkemedel). \" \" GPM 2: 175 ( 1504) ."],"f":["-wathn )"]},{"a":"korompa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kosvans. Bir 3: 137."],"f":[]},{"a":"korper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korp. \" en hematambir korpir \" KL 25 . ib 26 skodhin korpana MP 1: 294 . \" swartare än korpir ib. skulu lifwande korpa . . . slita them \" Bir 1: 197. ib 16, 2: 208. korpana galandho Su 119 . "],"f":["korpa unge , "]},{"a":"korper","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ar )","*korpa bo , ","*korpa gäld","-gäldh )"]},{"a":"korpilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korgosse. SD NS 3: 407 (1419, samtida avskr.)."],"f":[]},{"a":"korpilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korgosse. \" medh . . . IIII smaam korpilthom \" SD 3: 166 ."],"f":[]},{"a":"korporale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"korporale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. L. Se Branting, Textiul skrud 39 f."],"f":[]},{"a":"korpräster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["präst tjänstgörande vid domkyrka såsom vikaiie el. medhjälpare . . . att cantor . . . skall dagelige holle tree pestr, som i linköping coor tiea skule som andre coor prester Bjärka-Säby 369 (1334, avskr. fr. 1600-t.). jacob erikson, korpepresther i vpsaa i syklakorenom SD NS 3: 103 ( 1416) . ib 611 ( 1430) . kirkio sysleman skal faa klokkarenom iiij mar wax til qwindil messo til prelata cannika prebendata oc koorprästa behoff ÅK 58 . Jfr korklärker."],"f":["chor- . ","-koor- . -prest(h)er),"]},{"a":"korpräster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Isl. kórprestr] kanik? tha kor prästene gingho til ottesanghen Lg 3: 172 . - vid domkyrka såsom vikarie el. medhjälpare tjenstgörande prest. gongandes moth henne . . . mz helgedomen ok allan clärdomen canokkom prebendatis choorprestom munkom ok deghnom Lg 3: 569 .SD 3: 166. MD 491 ."],"f":["choorprester )"]},{"a":"korpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utgiffut: worddscriuere hustrv ij marc kopringene etc. Stock Skb 78 (1518)."],"f":["-penninge )"]},{"a":"korra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra, knota. \" iudas forradhare dantadhe oc korradhe ther af \" Bo 162 . \" ey korradho the mot gudhi \" KL 106 . ib 142 . MP 1: 78 . \" thu korrar ey mot 401. \" ib 411 . \" korra oc morra \" KL 292 . VKR 28 . om hon haffwer currat ällar mwrrat om dryk LfK 161 . Bir 2: 233, 306, 5: 17 . Al 9687 . MB 2: 26 . Lg 3: 317 . Jfr gen-, mot-korra."],"f":["kurra MB 1: 401, 411 ; Bir 5: 17. curra: -adho MB 2: 26 ; ","-at LfK 161 . ","-at )"]},{"a":"korra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) knorra, knota JMPs 511. en annar ilzoffuller genstridare korrar j moth thätta bröderskap ib 514 . 2) millra, sorla. synes haffwith standa stilla j hampenne oc kora j the, thet merker ädher PMSkr 294 . - Jfr mot-, motekorra."],"f":["-ar )"]},{"a":"korran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorrande, knorr, knot, klagan. murran ok korran Bo 147 . \" folksens knor oc korran \" Lg 3: 317 . Bir 5: 26 . Su 134, 145 . \" baktalan oc korran skalt thu mykla haffua aff thinom owenom \" ib 31 . Jfr gen-, mot-korran."],"f":[]},{"a":"korran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mot-, mote-korran."],"f":[]},{"a":"korrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr genkorrare."],"f":[]},{"a":"korrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gen-, mot-korrare."],"f":[]},{"a":"korrofulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knorrande, knotande, klagande. Su 453 ."],"f":[]},{"a":"korrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knorrande, knotande, klagande. \" the satto wäl tysto thinom korroga mwnne \" Su 166 ."],"f":[]},{"a":"korrol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr motkorrol."],"f":[]},{"a":"korromal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klagomål, knot. Ber 249 ."],"f":["-maal )"]},{"a":"kors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kors. \" \"","1) kors ss pinoredskap; särsk. Kristi kors. the bittara pyna han ledh vppo korssens galga Bir 5: 140. guz son ðolde döð a corseno Bu 139 . \" räddes iak corset ða vare iak eigh cors prädikare ib. andreas . . . öpte tel corset þär han sa þät upräst iak helsa þik hälgha cors. som vikt är af vars härra iui \" ib 140 . \" þrädicaþo a corseno \" ib 141 . at frälsa andream af corse ib. \" han forredh ihesum til corsith \" Bil 87 . helena . . . fördhe mz sik dighran del aff korseno ib. \" helena hitte vars herra cors \" ib 88 . huru thz hälgha kors hittis först ib. \" scal . . . syungas . . . en messä aff þy hälghä korse \" SD 5: 564 ( 1346) .","2) krucifix, kors med bild af den korsfäste Kristus (stäldt på kyrkans högaltare). en iudhe j constantinopoli grep eth kors (imaginem Christi) aff sancte sophie kirkio ok laghdo mz swerde gönum strupan Bil 724 . ib 800 . KL 48, 117 . \" för hellige kors messade tha en prest \" RK 3: (sista forts.) 4749 . \" aff korsit nedherkom en drope blod ib 4753. syntes hänne, at hälga kors beläte äptherfölgdhe henne oppa alla sidhor \" Lg 3: 478 . wträkte korsset ena sina handh ib. ","3) kors ss tecken, korstecken, korsformig figur. sagþe cors vara eet valdelekt tekn Bu 139 . \" sagþe cigh mogha calla cors tekn. vtan pino \" ib. \" bödh constantinus at korsit sculde ey wara ilgerningis manna pina. vtan kesara baner \" KL 49 (med afs. på de två sistnämda språkprofven jfr 1). hafdhe . . . bortält diäflana mz korsens tekne ib 48 . sa han i sympne korsens tekn ib. \" the hawa thäs hälgha kors tekn skriwat j sinom hiärtum \" ib 50 . funno korsens tekn skriwat j hans hiärta ib. \" þär cors (crucem) stoþ a väghenom \" Bu 498 . \" hänne halp huarce cors älla vikt vatn \" ib 23 . \" sagdhe cors ok belate vara oloflik \" Bil 704 . \" stodh eth kararss i thet baner the förde oc edert wapen i iiij hyrnä wedh korsit \" FM 337 ( 1507) . petrus giordhe kors a biuglefue Bil 103 . giorþe cors for sino änne Bu 497 . \" giordhe kors owir thy \" KL 47 . ib 51, 52. giordhe kors for sik ib 48 . ib 50, 51, 52, 53 . alle cristne män skulo mz korseno signa sik, oc sin wardhnath, oc war her först teknath kors signilse mz hand MB 1: 259 . \" lägger sina händer ower kors (i kors, korsvis) \" ib 258 . \" jacob lägger sina händer a kors, tha han wil signilse giwa \" ib 259 . \" dröpa j kors . . . mz kyndolmesso lywsit \" LB 2: 61 . (lagdhe sik nidher) a korss lundh (i korsform, med utsträckta armar) for altara (cum multa fide et revecentia se prostravit) Bil 290 . \" kors ss ordenstecken i Birgittiner-orden. aa thera mantol sculu jemwäl systrana oc alle brödhir bära eet röt kors när hiertano \" VKR 12 . \" aff tässom fyrom som korsit bära (korsbröder; se korsbrodhir) \" Bir 4: 96. VKR 9, 29, 37 . \" bära j sinom !SYNS_DÅLIGT? winstra wäghin eth röt kors aff kläde sömat widh !SYNS_DÅLIGT? \" Bir 4: 24 . - ss korsfararnes tecken. thok vidh kors (antog korsets tecken för att deltaga i korståg) til thz helgha land Bil 827 . predika kors (d. v. s. korståg) ofwir hedhin land ib 779 . - Jfr gul-, hälgha-, silf-kors."],"f":["kaarss FM 337 ( 1507) . ","körs: körseth MD 38 ), "]},{"a":"kors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kors. 1) kors ss pinoredskap; särsk. Kristi kors SvKyrkobr 36 . \" aff them siw ordmen som ihesus christus taladhe a karsens galga \" SvB 205 (börj. av 1500-.). JMPs 294. gökgga jirs tudgur SkrtUppb 165 . 2) krucifix. bidher jak om suna haquoson thet sama korsit läta göra oc thet sama korsit läta bära foro mino like kringom domkrkione Svartb 131 ( 1336) . \" thädhan til korsit i tw wägaskyl \" SD NS 3: 619 (1420, avskr.) . th päninga . . . for the tomptinne rawid hawir wid korsit ATb 1: 124 ( 1460) . pant j kros Skotteb 27 (14760-61). then garden vidh korsit liggir ATb 1: 324 ( 1470) . \" almennix gathen som op til korssith löper \" SJ 2: 247 ( 1493) . (I vissa av exemplen skulle kors i stället kunna tänkas ha en betydelse: gatukors, vägkors). 3) kors ss tecken, korstecken, korsformig figur. thär man gap[ar] tha gör man a sik kors SvKyrkob 20. the siäx korsin som prästin gör för än gudz likame op lyptis ib 83 . prosten her peder i nordungaradh lagde sina händer i kors på sina consientia hem til sin . . for the asyna män som aff hans sokn vore nämpde . . . oc sagde swa Arkiv för Norrländsk hembygdsforsning 1923 s. 3 (1489). - taka korsit, taga korset (vid anträdande av korståg el. pilgrimsfärd). at sancti dionisj kirkio . . . tok karl konung kors oc allä hans riddara Prosadiker (Karl M) 250. ib 264 . - Jfr hälgha-, kopar-, silf-, sten-kors."],"f":["kars: -ens SvB 205 (börj. av 1500-t.). körs JMPs 294. kros Skotteb 27 (1460-61). Se Sdw 2: 1346), "]},{"a":"korsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) korsa, märka med korsets tecken. sik siälf korssa mz handenne Lg 3: 267 . ","2) förse med kors? lät bredha hans kamara mz korsadhum täpptetom KL 53 ."],"f":[]},{"a":"korsbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en af de fyra bröder ab extra hvilka hade att biträda abbedissan i ett Birgittinerkloster i förvaltningen af klostrets verldsliga ärenden och buro ett rödt kors ss ordenstecken fäst vid sin drägt (hvilket icke var öfvriga bröder ab extra medgifvet); om dessa se Bir 4: 94. f. samt VKR 9, 29, 37 (jfr kors 3). wj ärwm faa til taleth, oc mange secte, som är prästbrödher dyaconi lekbrödher korsbrödher focaril oc än eth annath slagh medh brödher wthan före PM LXV ."],"f":[]},{"a":"korsbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korsbåge. \" i the crononne voro LXIII lampor satto prydeliga med bläck skällor badhe i nidhra cirklenom och så i kors bogana \" TK 270 ."],"f":["-bogi )"]},{"a":"korsbundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med kors? . . . the äng . . ligiande mellom joan karsons lykkia oc klosters ägor j tunland ther atskils j noresest wid the korsbundna ekena Brasks Kopie 31 (1514). Jfr inbundin 6 (s. lv. linbida)."],"f":[]},{"a":"korsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkorsmässa. mandägain mesth epther korss dagh (om inventio crucis den 3 maj) ATb 3: 349 ( 1525) ."],"f":["korss- )"]},{"a":"korsfästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korsfästelse. Bil 369 ."],"f":[]},{"a":"korsfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["korsfästa. han kombir ey medh korsfestno ihesu christo til paradis MP 5: 27 ."],"f":[]},{"a":"korsfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["korsfästa. \" then stadhin a korseno hwar hans fötir skullo korsfästas \" Bir 3: 271 . \" iuþa drapo han ok corsfästo \" Bu 138 . corsfästo han: þy at han prdicaþe corsfästan guþ ib 200 . ib 207. Bil 80, 106, 368 . Bo 81, 171 . Bir 1: 91. MP 2: 16, 17, 19 . Lg 96 . \" scalt thu vita . . . thic skula vara döthan värlinne oc allom hänna gärningom. oc vara korsfästan värlinne \" KL 255 ."],"f":[]},{"a":"korsfästan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korsfästelse. Bo 180 ."],"f":[]},{"a":"korsfästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) korsfäst person. om Kristus. SkrtUppb 144, 145 ."],"f":[]},{"a":"korsfästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korsfästare, den som korsfäster. gaf sik allan i korsfästaranna vald Bo 200 . ib 202 . Bir 1: 30, 2: 132, 3: 271 . Su 192 ."],"f":[]},{"a":"korsfästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sing. och pl. samt f. korsfästelse. thz som hände i vars herra pino oc korsfästilsom Bo 180 . thz som hände i korsfästilsinne och dödhenom ib 198 . ib 202, 205. han bär . . . i sik . . . mins korsfestilse beläte Su 192 ."],"f":[]},{"a":"korsförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korsriddare, medlem af orden Maria de mercede. Se Duranti mot 5 till Revelationes S. Birgittæ lib. 2, cap. 19. the korsförarene (cruciferi) sculin wara tholik byi Bir 1: 264."],"f":[]},{"a":"korshärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korsherre, korsriddare, medlem af af Tyska orden. Lg 3: 564, 565, 567 . \" then tiid hans konunlige maiestat kry och örlig förde och hade medh korsherrene i prytzen \" FH 1: 120 (1493, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"korsiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järn smitt i korsform. item korsssjernit til fe[n]steret ij öre HLG 2: 69 (1520). ib 68 ( 1520) ."],"f":["kossjern )"]},{"a":"korskryssa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["till bekräftande a en överenskommese o d. kyssa ett kors (enligt grekiskt katolskt bruk). the skulle korskysse them j mellom, oc the skulle gaa then rosen epter konungh jöriens breff oc konung magnus breff Rydberg Tr 3: 360 (1462. avskr.). ib 362 (1482, avskr.)."],"f":[]},{"a":"korskysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyssande af korset. FH 7: 78 ( 1509) . \" her är giort fredh och korskysningh mellan boden landhen \" FM 410 (1509, samt. afskr.) . mener theris stare försthe skulle holde syn breff och karskysningh widh makth ib."],"f":["kars- )"]},{"a":"korskysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kysande av korset till bekräftande av en överenskommelse o d. (enligt grekiskt-katolskt bruk). . . . hwilken fridh än nu stonder epter gambe korsskyssning in til wår frw dag assumptionis nästkommande Rydberg Tr 3: 292(1468, avskr.). ib 361 (1428, avskr.) ."],"f":["korsskyssning )"]},{"a":"korskyssilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kyssande af korset. thet jach sworith hawer pa kors kyssilse BSH 5: 118 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"korslagdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["korslagd. mz korslagdom handom Su 287 ."],"f":[]},{"a":"korsmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korstecken. \" giordho the kors märko mz fingromen a sinom tungom \" KL 404 . MB 2: 398 ."],"f":[]},{"a":"korsmärkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["märkt med kors. hittis annar sten vndi hanum ok corsmärkter Bil 708 ."],"f":[]},{"a":"korsmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alla hälghona korsmässa, mässa till alla helgons och Kristi kors ära? (klockaren skall) ej ringa til prim messan för än j näste messen är vphöghet oc tha hon är vphögt tha cläppe trem synomen til alle helgone kors essan pa thät at altiid skal messa jn kirkien ÅK 62 ."],"f":["korss messa )"]},{"a":"korstekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1252."],"f":[]},{"a":"korstekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korsets tecken, korsmärke. gat aldre tholt at kors tekn laa vndi fotum manna Bil 708 . \" syntis war herra ihesus christu hanum mz kors tekne \" KL 49 . \" giordhe kors tekn owir karit \" ib 46 . \" signadhe sik mz kors tekne \" ib 50 . ib 54 ."],"f":[]},{"a":"korsträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kors (af trä). binda hanom händar ok fötar viþ cors trä (cruci) Bu 140 ."],"f":[]},{"a":"korsvis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["korsvis. läggiande händrina korswis for brystit Bo 206 . Su 316 ."],"f":["-wiis Su 316 ),"]},{"a":"korsvis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["korsvis. - med utsträckta armar? han . . . gik ginstan j sit härbärghe oc fiöl korsviis vppa iordhena Prosadikter (Barl) 88 ."],"f":["korswiis )"]},{"a":"korsvis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läge i kors. josep wille omskipta sins fadhers händer aff korswisinne MB 1: 259 ."],"f":[]},{"a":"korsvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läge i kors. iak räkker swa mina händer a korseno, som thu räkte nw thina a korswiso (korsvis) MB 1: 326 . \" leggya iiii bandh j korswisa (korsvis) \" LB 2: 61 . fira (näml. lampor) sattes i nidra cirklenom i korsvijso huart moth andra TK 270 ."],"f":["-vijsa )"]},{"a":"korsyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["senecio vulgaris Lin. \" ienesion (för senesion) siue cardo benedictus thz är korsyrth \" LB 3: 197 ."],"f":[]},{"a":"kort","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kort. \" jnnän koorthä tidh \" FM 186 ( 1504) . \" innan korten tiidh \" ib 333 ( 1507) . jnnan en kort tiid RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6388. i en kort tid BSH 5: 227 ( 1507) . \" huilket mich omögeligit var i sa kort tiidh at göra \" HSH 20: 151 ( 1507) . tidhen är kort FM 363 ( 1508) . \" tidhen är ganze kort \" BSH 5: 325 ( 1508) . \" med korthom ordhom (i korthet sagdt) \" ib 4: 252 ( 1500) . - n. adv. kort, tvärt. fulle te gode män ther vtii korth DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek). segie wii medh thette wart breff korth ney moth konwngh hans BSH 4: 220 ( 1497) . ib 5: 153 ( 1507) , 463 (1511). FM 687 ( 1517) . - Jfr for korter."],"f":["kort . ","korth . ","koorth FM 687 ( 1517) ),"]},{"a":"korta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avkorta, kvitta. Stock Skb 295 (1510 Skip), 306 (1553, Skip). så kortades medt honom j hans lön for ij är, som honom stodh til bake xxxvj march me hans tomp[t] öre ib 307 (1553, Skip) . "],"f":["-adhe )","*korta af , - kota, thå kortades the 1 mark aff, som han war til achters j sitt kemenerj Stock Skb 304 (1529, Skip) ."]},{"a":"korta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["korta in , draga in? wij haffwe kortath promen in harth wnder litzla holmen BSH 5: 272 ( 1508) . - Jfr af-, for-korta."]},{"a":"korteis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["belefvad, artig. \" marghin stoltan franzeis ther frome äro ok korteis \" Fr 1230 ."],"f":[]},{"a":"korter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kort. \" ther fore görer thet korth oc goth oc gyffuer ider aff henderna pa [them] \" GPM 2: 35 ( 1511?) . \" j karttan tiid drap han xv grecar \" Troj 1237 . - n. adv. kort, tvärt. talade in forgutte mik ganzske korth til, oc spwnde hwadh werff iach . . . ther hade GPM 2: 410 ( 1502) . - tvärt, hastigt, . . . ok at then hielp ej kan swa kort utkomma är intet i myne volde, hulke iak doch förmoder pa tiid och stunder wel utkome skole HSH 13: 32 (1524? Brask). - n. förkort, för kort, för liet. Se T. Johannison, Verbal och posterverbal partikelkompsosition i de germ. språken 270. ara i cander utaff arfvinganar hvilkom i samma fundation forkortt skett är HSH 15: 15 ( 1526) ."],"f":["kortt . korth),"]},{"a":"korthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korthet, knapphet. \" för tijdzens korthett Linkbibl 1: 141 (1523, Brask). \""],"f":["-hett )"]},{"a":"korting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr tidhkorting."],"f":[]},{"a":"kortrisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Kortrijk (Courtray). - n. i Kortrijk tillverkadt el. efter denna stad benämd tyg. XVI vlnas panni dicti kortrist SD 5: 152 ( 1343) . ib 493 ( 1315), 583 (1346-50). VII vinas kortrisk ib 573 ( 1346) iþärst oc kortrist ib 637 ( 1347) . \" decem et ecto vlnas boni panni kortrist \" ib 6: 143 ( 1349) . lego . . . ingemundo quinque vlnas kortist pro kapa ib 219 ( 1350) ."],"f":["kortrist . ","kortrisk . ","körtist ) , "]},{"a":"korver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korv. GU C 20 s. 36, 253. talgh till korffuar Hlg 2: 26 (1511). stechte korffuar Brasks Matordn 6 . Jfr kiötkorver."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"korver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korf. \" man skal äta korwin män han är heether \" GO 226 ."],"f":[]},{"a":"korygger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korygg. II tunno korygh HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"kos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["val, önskan, sträfvan? lopp, väg? til röweri stod alt hans koos MD 212 ."],"f":["koos )"]},{"a":"kos","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kus."],"f":[]},{"a":"kosidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kosida. gild koosida GS 51 ( 1450) ."],"f":["koo- )"]},{"a":"koskarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koträck. LB 7: 245 ."],"f":[]},{"a":"koskarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koträck. PMSkr 303 ."],"f":["koo- )"]},{"a":"kosmiör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smör. Forsell HIst. 1: 181 (omkr. 1456)."],"f":["-smör )"]},{"a":"kosta","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) pröfva, sätta på prof, anstränga, kost på. thz kostar been at ridha aa staaff GO 159 . ib 472 . - medtaga, skada, försvaga. iacob kostadho sinnuor tha han brotadhis mz änglenom MB 1: 227 . - opersonl. med ack. togh han swa starklika, at thz kostadhe sinonar swa at iacob haltadhe MB 1: 226 . ","2) kosta. \" med så väl personens som sakens ack eth belate . . . som hans fadher kostadhe cc pund gul \" Bil 478 . \" thässkyns trä waro hwariom manne til redho i iorsala lande oc mintzst kostadhe fatigha män \" MB 1: 499 . \" thz kostade summa men gotz oc liiff \" RK 1: 4159 . \" thz kostar thit liiff \" Fl 944 . Fr 2523 . Va 17, 47 . ","3) kosta, bekosta. \" för allan kostath ok bygning, som han thär a kostar \" SD NS 1: 448 (1405, nyare afskr.). ","4) utgifva, använda. \" the haffuer them (penningarne) kaastadh pa thi store klocker oc then bigninge, som the haffue nw haffue nw hafft \" FM 256 ( 1506) . \" ther sagdhe the then (för the) haffde kaasthet alle kirkione peninge wppo ib. \""],"f":["kaasta kusta L. ","kosta sik , ansträga sig, bemöda sig. ää huru mykyt thu thrängir ok kostar thik Bo 128 . ib 186 . - med inf. som . . . litit töma sik sidhan eller kostha daghtinga for hanum mz almosom ok messom Bil 615 . - Jfr bekosta."]},{"a":"kosta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . 3) kosta, bekosta. förnöes alt tet som kostah waar pa ytersa nörre törnith SSkb 39 ( 1502) . . . . ecke heller the ärige gode quinner, ther nagat haffue j then oor kostet, naget forfangh ast göre STb 4: 175 ( 1507) . - utyrusta? . . . at skypperen och köpemennene lathe til hopa koste och kome skyppth hiit fore bryggien Stb 2: 391 (1489). - Jfr akosta."],"f":[]},{"a":"kostan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kostnad, utgift. bethale firw annä sinä kostan igen FH 5: 214 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"kostelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) kosteligen, kostbart, präktigt. hawande hwaske manga rätte älla kostelica redda Bo 34 . \" kostelka var thz (slottet) forthäkath \" Iv 1753 . thässe twa ther här swa kösterlika fara ib 1985 . the them kösteliga begaffua RK 2: 7164 . Bir 3: 246. Fl (Cod. B, C) 710. Va 11, 20 . RK 2: 271, 7224, 7413, 3: 1062 . Di 25, 27, 29, 225, (Cod. B) 320. - på ett kostsamt el. slösande sätt. hwi haffuer thw sa kosteliga fortäret i fa dagom Di 100 . ","2) förträffligt. \" hielper kostteliga ther före \" LB 7: 67 . - (?) ath han redher sigh kosliig til örligis HSH 22: 23 ( 1496) . \" herscapit oc almoge j swerige scriffwe oss jo sa kosteliges till \" FM 62 ( 1467) . ","3) högtidligt. beseglde ther kosteliga breff oppa RK 2: 7796 ."],"f":["köstelka Fl (Cod. B, C) 710. kösterlika Iv 1985 . ","kosteligha RK 3: 1062 . kosteliga ib 2: 7413; Di 25, 29, 100, (Cod. B) 320. kostteliga LB 7: 67 . ","kösteligha Di 225 . ","kösteliga RK 2: 7164, 7224 . ","kösteligä Va 11, 20 . ","kostelige Di 27 . ","kosteliges FM 62 ( 1467) . ","kosliig HSH 22: 23 ( 1496), "]},{"a":"kostelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) förträffligt. elaborare kostelica göre oc ärffu[odh]a GU C 20 (hand 2) s. 37. ","4) ivrigt. Se Sdw 2: 1252."],"f":[]},{"a":"kosteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kostlig, dyrbar, präktig. sumpuosum köstelikt GU 2 . \" huru runt oc kostelikit hans palacium war \" Bil 307 . byggia thinom son högha kirkio ok kostlika (sumptuosas) Bir 1: 362. the skulde sik ärligä til redhä mz klädä, clenodum och annan köstelig ting Va 4 . \" se enä kösteligä borgh \" ib 15 . kostelikin (subtilis) graffning Bir 4: 85. MB 1: 75, 2: 288 . Fl 1065 . ","2) utmärkt, förträfflig. \" ther varo ok lekara kostelikä \" Fr 2648 . \" kempar. the som kosteliga äre \" Di 147 . ib 110 . ","3) framstående, förnäm. \" ryzer tha misthe . . . een kostelighen man \" RK 3: 3881 . Di 25 . ","4) betydande, vigtig. \" kosteligh groff erende \" BtRK 231 ( 1464) . ","5) högtidlig, dyr. \" the kosteliga ede oc löffte som j oss flere synne sworit oc lofwad hafwa \" BtRK 253 (1469 orig.). - Jfr kosteliker."],"f":["kostelikin (nom. sing. f.) Bir 4: 85; -likit Bil 307 . ","kostliker: -lika Bir 1: 362. ","kosteligh: -lighom MB 2: 288 . ","kostelig: -liga Di 110, 147 ; ","-ligä ib 25 . kostelighen (ack. sing. m.) RK 3: 3881 . ","kösteliker . ","köstelig )"]},{"a":"kosteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kostlig, dyrbar ,präktig. engin skal föra kosteligare hästa wtländes än til viij (8) marck STb 2: 133 ( 1486) . ","2) utmärkt, förträfflig. \" arte laborate mergentur in equore pup- pes kostheligen oc mz ärffwodhe giordh skip widher siwnka i haffweno \" GU C 20 (hand 2) s. 57. - Jfr ivirkosteliker."],"f":["köstelikith MP 5: 63 . ","kosthelighen GU C 20 (hand 2) s. 2) s. 57. komp. kosteligare STb 2: 133 (1446),"]},{"a":"kostelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" maghin j betrakta . . . j bland jdhra rätthir oc iämväl j blandh andra thenna wärldinna kräslighet oc kostelighe the fäm rättena som ihesus cristus . . . smakadhe j sinne hälgha pino SkrtUppb 184 ."],"f":["kostlight )","konket . ","tha"]},{"a":"kostelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prydlighet. \" gulsmedhen giordhe thz honom war budhit mz alle aatwakt oc kostelikhet \" Lg 3: 187 . spängrena oc sölghio thornen skulu wara . . . engaledhis aff silff ällir nakre kostelighet Bir 5: 40."],"f":["kostelighet )"]},{"a":"koster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvast, knippa. Se Sdw 2: 1252 f. Jfr qvaster."],"f":[]},{"a":"koster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ett af de ting mellan hvilka någon har att välja, vilkor. mik lagþos tue andre costa. antingia at giptas älla þiena vfräls Bu 143 . \" iak valde þän þriþia costen \" ib. \" nödh är iw enga koster (d. v. s. då man tvingas, har man blott ett val) \" Al 1969 . ","2) tillhörighet, ting. \" a therrä hion äller koste \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ä hwat j thakin aff mik liff äller liufua koste Bil 487 .","3) sak, förhållande, omständighet. \" hunger oc thörst oc andra kosta frost oc nödh ysäld oc kyld \" Al 7096 .","4) ett af de sätt mellan hvilka man har att välja; sätt, se annarkost. - (?) alth affguda offer som dreptess tha lath iag almoghen ätha, iag giorde oc saå diwrablodhen mz samme kosth lath iag them dricka som äplemosth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279.","5) kostnad, utgift, omkostnad, bekostnad. the watn som han oc hans fadher hafdho grawith mz myklom kost MB 1: 210 . \" fore änga creqtwr lagdhe gudh swa dyran köst wt, som fore mannen, tha han löste han sidhan mz sinom signadha sone \" ib 75 . hade jngan onytta kost RK 1: (sfgn) s. 171 . FM 300 ( 1506) , 303, 306 (1506). firi skam: at han ängen kost gat haldet (icke kunde bestrida några omkostnader, icke kunde ²representera²) Bu 18 . þiäna . . . guþi a kirkiona koste ib 144 . lät alexander . . . vp byggia vänasta mönster a sin kost Bil 285 . \" oppa warn kost \" SD 5: 566 ( 1346) . \" all thera kost ther ladis oppa \" RK 2: 7238 . \" at vart folk þyngis eigh af kost \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" kome i sialfsins kost ib. firi þerrä arwþe oc þerä kost \" ib 5: 481 (1345, nyare afskr.) . \" alle the ij herbärghith ärä the the skulu a flores koste vära (d. s. v. undfägnas på Flores´ bekostnad; kan föras till 7 \" Fl 572 . ","6) tilrustning, utrustning? loto thera kost mz ärom redha Iv 1892 . Fl 566 . foor . . . mz fögha kosth RK 3: 1369 . \" mykin win war ther a laakt a kost (präktig tillrustning? möjligen att föra till 8) ok a werdelikheth \" ib 1: 3584 . ","7) underhåll, kost, spis, föda. SD 5: 637 ( 1347) . \" at j hiälpen tel kost oc foder oss \" BSH 2: 35 ( 1396) . \" tha fingo the kost i godha liit \" RK 1: 2731 . \" hiolt dighran del warom herra kost \" Bil 263 . \" grefuin aff manförd hiolt thera kost \" ib 791 . enom pilagrim . . . brast costar Bu 174 . vara a kost mz sinom brodhor KL 272 . \" j stranne är ängin nytta mannenom til kost \" Bir 1: 101. nytiadhe han . . . kostin (victualibus) til sit vppehelle ib 204 . aat . . . nakan growan kost Bo 70 . ib 34, 133, 189 . Bir 1: 303, 308, 361, 3: 60 . KS 35 (91, 38) . Al 6577, 7040 . RK 1: 452, 1957 . Lg 668 . \" snöö storm och storth froosth war them een harder koosth \" RK 3: 3700 . ","8) gästabud. þän kost skal haldä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.) ib 480 . \" giorde mykin kost (cænam] \" MP 1: 192 . til redde twa kosta ib 194 . \" giordhe twa kost \" ib 2: 146 . \" the giorde ihesu kost \" ib 1: 194 . \" tha loot hertogh magnus redha koost \" RK 1: 809 . \" hiolt sin kost \" ib 2690 . jak haffuer ey scet en vänare kost än ther war ib 2694. ib 1178, 2: 5128, 3: 131 (sista forts.) 5863. MB 2: 115 . SO 48, 80, 81, 87, 117, 118, 186, 213 . (kost för konst Al 9109 ). - Jfr an-, ars-, bruþlöps-, brödhra-, far-, fasto-, föþo-, hvardags-, läke-, doms-, mata-, morghon-, mästar-, paska-, ryttara-, räfsta-, skyrdha-, snidha-, syna-, vits-, vägha-koster. "],"f":["kuster L. ","köster: köst MB 1: 75 . ","-ir : koste Bil 487 ; MP 2: 146 . ","-ar: costa Bu 143 . ","kosta MP 1: 194 ; Al 7096 ),","kosta havor?","kostehaffuor )"]},{"a":"koster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) tillhörighet, egendom Se T Wennström, T,jvnad och fornæmi 61 ff. 3) sak, förhållande, omständighe. (?) haffuer jach . . . varedh j vpsala och och [!) lyktadh all myn thingh saa när som ytherste kosthen GPM 2: 282 ( 1507) .","7) underhåll; kost, spis, föda. (rubrik:) aff hans siäl som stiktadhe kost thera kloster Mecht 347 . \" jte pedhe akare xiij wykur kust, wykum iij öre \" Skotteb 457 (1471-72, Kämn). i 459. skiparen oc scriffwren skwla haffwa frin kosth til math oc drykaff skipeo PMSkr 10 . ib 43 . - undfägnad. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 328. EK 809 .","8) gästabud. STb 2: 181 ( 1486) . . . . en vng hman . . . som iach holt en litinkost at, til hans presteöl GPM 2: 166 ( 1503) . - Jfr an-, aptan-, far-, mad hka-, nistinga-, nämda-, syna-, viku-, vinter-, vägha-, ätansvaru-koster."],"f":["kooster: koost EK 809 . ","kuster: kust Skotteb 457 (1471-72, Kän); -en ib 458 ),"]},{"a":"koster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kaster."],"f":[]},{"a":"kostgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärd som utgöres i lifsmedel. hiit skickandes swen knutson medh spisning oc kostgerdh BSH 5: 8 ( 1504) . ib 31 (1505), 113 (1506). wij haffwe lagt en kostgierdh öffwer alt kalmarna län ib 130 ( 1506) . ib 235 ( 1508) . thwaa kostgerder haffue the alle rede giort offuer alth landit HSH 20: 202 ( 1507) . \" skatten kostgerderne och peningene \" ib. \" ib 203, 267 (1508), 296 (1510?). \""],"f":["-giärd BSH 5: 113 ( 1506) . -gierdh),"]},{"a":"kosthald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kosthåll. \" til thera födho oc kosthald \" VKR 42 . Bir 5: 120 . HSH 19: 72 ( 1505) . \" for then store kosthwld \" BSH 5: 24 ( 1504) . \" ath vij kwnne fa nagra losningh oppa thet stora kosthald, vij haldom innan then tiidh ib 296 (1508). \""],"f":["-haald . ","-hwld )"]},{"a":"kostlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på kost el. lifsmedel. for kosth löso skull BSH 5: 268 ( 1508) . ib 11 ( 1504) , 191 (1507)."],"f":[]},{"a":"kostnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kostnad, bekostnad, omkostnad. i thy lande är . . . mykin kostnahder at grawa epter watn MB 1: 199 . allan kostnat til hälga offret wppe halla ib 2: 307 . lati byggia eet altare j nakra kirkio . . . aff sinom eghnom kostnahd Bir 3: 52. VKR X . ST 431 . SO 96 . 2 kostnad, utgift. for then store kostnadh och vtlägningh vij haffue hafft FM 397 ( 1509) . - Jfr brudhlöps kostnadher."],"f":["kostnadh . ","kostnat MB 2: 307 ; ST 431 ; SO 96 ), "]},{"a":"kostnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bekostnad, omkostnad. Gummerus Syn-stat 43 (1425; vidi. 1440). schal hon haffue pa sin eghin kostad en man til sancte jacob til compostelle STb 3: 249 ( 1495) .","2) kostnad, utgift. \" jmpendium dii kostadher \" GU C 20 (hand 2) s. 14. vtan skada och kostnet STb 4: 81 ( 1505) . - Jfr umkostnadher."],"f":["kostnad . kostnet Stb 4: 81 (1505)),"]},{"a":"kostning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fdan. kostning] kostnad, utgift. hwad tärning ok kostning han . . . kostwärge på thet gdz Trolles Jb Bil 172 (1476, nyare avskr.) . Jfr bekosting."],"f":["kastning STb 5: 129 (1516)), "]},{"a":"kostogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) konstig, utmärkt, god. thässe äru angislika starke oc kostoghe men Prosadikter (Karl M) 261 ."],"f":[]},{"a":"kostogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fallen för att göra kostnad el. utgift, slösaktig. mäst war han skadhliker oc custogher a bygningh Bil 307 .","2) kostlig, utmärkt, god. \" thz kostoghasta land i chanaan landom \" MB 1: 264 ."],"f":["custogher )"]},{"a":"kostrezla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anskaffande af underhåll. at almoghen se oþyngder vm þolikä kost rezlu SD 5: 606 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"kostvärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = kostväria 2. jach haffuer kostwärdhet pa sendeningebudh . . . vtoffuer xiiijc ( 1400) marcher FM 411 (1509, samt afskr.) ."],"f":[]},{"a":"kostväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bekosta, kosta på, nedlägga kostnad på, bestrida omkostnaden för. haffwir hon henne (boken) kostwart badhe mz gull oc ffärgho MB 2: 370 . hafdhe han thz j nokro kostwart ellir förbättrat ST 431 . \" behallir han godzit längir oc kostwär thz ib. kostwardhe thz swa at the (fångarne) skullo alle vardha löste \" Lg 3: 510 . \" aa rätzsins wäghan ägher han husit som päningana atte oc thz kostwarde mz ärffuodheno (laborem expenderat) \" Bir 4: 76. will jak en kostwärgie ith wiist bwd wtloffuer BSH 5: 463 ( 1511) . ","2) bekosta, kosta (på), utgifva, uppoffra. kostuardhe mykyt a läkiara KL 365 . giffwa hanom igen ä hwat heyne framo vpa rwmit kostwärt hawer SJ 290 ( 1461) . hwat . . . sten beinctzson . . . kostwär vppa at byggia thenna forscepna godz SD NS 1: 257 ( 1403) . ib 400 ( 1405) o. s. v. thz han kostwardhe ther aa matte han atirbedhas ST 431 . som wille kostwaria en päning wppa ath winnath jgen PM LXIII . \" hwath wastena closter haffwer här nw j förlydhen aar kosthwarth ath winnath j gen \" ib 59 . gaff thöm till then synekosth som han ther om kostwarth haffdä FH 5: 214 ( 1513) . allt thet . . . som han hawir goozet til bethringh giort och kostwarth SD NS 1: 624 ( 1407) . ","3) med uppoffring el. ansträngning åstadkomma? idhnadh dygdh är klarare oc ä thäs fromare at hon är mera kostwardh (quo offiosior) Bo 109 ."],"f":["-wärgie . ","-waria )"]},{"a":"kostväria kusthwärie arfstv 17 14561 impf. wärdhe mecht 393 .","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bekosta, nedlägga kostnad på, bestrida omkostnaden för. Se Sdw 2: 1253. Mecht 393 . tässa book haffwer . . . syster margith nilzza dotther ätidh scriffwa, och hafwer . . . j allo mattho kostwarth JMPs 588. - part, pret. påkostad, utsmyckad. the hafdho oc badhe hwit oc skinande klädhe, dyrlika kostwordh mädh gull oc gärsäme Hel män 175 . 2) bekosta kosta (på), utgiva. Arfsv 17 (1461). . . . thät jak jnthe wille kostuerie pa her eric turessons be- grauilse ib 4 ( u börj. av 1470-t.). Stb 1: 224 (1479). HLG 2: 57 (1517). gaffz lasse larensson xii!UDDA_TECKEN? mac fför thet han kostwert hae pa bade puluerquernene Stock Skb 158 (1520)."],"f":["oret . ","-wordh Hel män 175 . ","supin . ","-wart [h). -wert Stock Skb 158 ( 1520) ), "]},{"a":"kostvärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = kostväria 2. wil . . . iach . . . ther oppe kastwärne al then deel gud haffuer migh forlanth FM 389 (1508, samt afskr.) ."],"f":["kast- )"]},{"a":"kostöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öl som drickes vid måltid, spisöl. kosth ölith wid bordhit BSH 5: 268 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"kota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kota, benknota; tärning."],"f":["koto kast , ","koto säkker , "]},{"a":"kota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kota, benknota. \" alla kotonar i handomen oc fotomen skildos oc lossadho \" SkrtUppb 337 ."],"f":[]},{"a":"kothräkker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m koträck. PMSkr 274."],"f":["koo träkker )"]},{"a":"kotkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. karl som bor i hydda; husman, fattig el. ringa bonde, man af den ringare klassen, arbetskarl. \" the spurdho en katkarl ätha a sinum akre \" Bil 470 . män vento han wara kutkarl ib 632 . \" han bodhe mz hänne j kotkarls gardhe jämfäghin som j riko fädherne \" ib 617 . \" kotkarl kalladhe til sin swening ib. \" MB 1: 11, 136, 139 . \" kotkarls som hawer änga sorgh aff thy, at han ärwer ey rike mz konungx söne \" ib 232 . han skal wardha en grymber kotkarl (ferus homo) ib 185 ."],"f":["kut- Bil 632 ; MB 1: 11 ), "]},{"a":"kotter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. sueno kootter BSH 1: 138 ( 1371) ."],"f":["kootter )"]},{"a":"kova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gräfva, förqväfva. \" owirwätis wäta . . . koffuar thz aff likamens wit som thiäna skulle siälom til skäl oc vnderstandilse \" MB 1: 120 ."],"f":[]},{"a":"kovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lön-, svina-kovi."],"f":[]},{"a":"kovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kammare. \" fyre suarte blamän reddo fyra kamara gönom hulka siälin skulle fara . . . nar siälin for ginom then thridhia kofwan kände hon värsto lokt \" Bir 3: 191. Al 9555 . - särsk. sängkammare, sofrum. the gingo i säng sidhan at sofua huar ij sina kofua Fl 1232 . \" alexander gik tha i sin kofwa ther han pläghadhe inne sofwa \" Al 10089 . ib 8219. Iv 4189 . \" hon ledde han ij een lönlik kofua ib 836. - cell, eremithåla. funno the for hans kofua mang diur \" KL 370 ."],"f":[]},{"a":"koxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["koxa, titta. \" ä koxar duwa mädhan bughi bändis \" GO 46 ."],"f":[]},{"a":"krabba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krabba. craba, cancer VGL XIV ."],"f":["craba )"]},{"a":"krabbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = krabba. ther rees en krabbe i haffwith op Al 8835 . ib 8839 . \" af krabbom äller kräffwittom som ärw j bäkkiom \" LB 9: 118 (kan föras till föreg. ord).","2) ett slags ankare (jfr Norska krabbe, ankare af trä med infattade stenar)."],"f":["krabba sten","krabbesten . ","krabbesteen )"]},{"a":"krabbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) krabb; kräfta. cancer . . . krabbe ok eth tekn GU C 20 s. 70 . \" en hop mädh sma krabba läth leffwandis eth leer kar \" PMSkr 355 . "],"f":["-ar )","*krabba tekn , "]},{"a":"kraden","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Fdan. lkrodhen. Fnor. kraden. lJfr Mnt. krodenvuel, krodensorne. Jfr SAOB K: 2859] i kraftuttryck, ung.: djävulsk, förbannad, ond. Se Meijerbergs ark. f. lsv. ordforskn. 7: 29 ff. . . . at andhirs kallede hänne ena kradin horoATb 1: 35 (1455). larins stub then kradin tiwfin han wardir nw radan ib 113 ( 1459) . ib 129 ( 1460) . \" magnus skaak hade giort mot hanum smen kradin skalk \" ib 144 ( 1461) , 2: 180 (1481). molka kradan skökia Linkbiblh (ny ser.) 3: 53."],"f":["kradhen . ","kradan . ","kradin )"]},{"a":"kraden","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djäfvulsk, förbannad, ond. \" kraden (quade) forrädare äst thu \" Va 30 . som een falsker kradan skalk MD (S) 262 ."],"f":["kradan )"]},{"a":"kradendövel","b":[],"c":"","d":"","e":["i kraftuttryck och hotelser, ung: svår olycka, svårt ont. ath gaa manin imak/wana i kradinfywil äst tu hans malsman ATb 1: 151 ( 1461) . \" eric klockara winadhe ath olaff footh sagde till lhustrv jngeorgh hinrik sonessons gaff hey till gamble fyendens hora thet thu fikt et kradhendyffwell oc taak thin hora kregh till wara \" ib 3: 66 ( 1496) ."],"f":["krafdhenyffwell . ","kradindyfwil )"]},{"a":"kraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr akraf."],"f":[]},{"a":"kraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krav. Se Sdw 2: 1253. STb 2: 101 ( 1485) . tha giffuer jach henne och alla hennes arffua . . . löse fore alt ytermera tiltal kraff eller namaningh om forscrifne vjº marcer SJ 2: 158 ( 1489) . ib 197 ( 1491) . STb 4: 17 (1504), 5: 157 (1517), 267 (1520)."],"f":["kraff . ","kraffue STb 5: 267 (1520)), "]},{"a":"kraft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , krafter o. s. v., se krapt, krapter o. s. v."],"f":[]},{"a":"kraghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hals. \" fik dwergen i kragen (fær þiðrekr tekit sinni hendi yfir hans hals) \" Di 14 . ","2) halsen skyddande betäckning, krage. SD 4: 710 (1340?), 6: 214 (1350, gammal afskr.). en kraga haffde han först aa Fr (Cod. B, D, E, F) 87. - Jfr maliokraghi."],"f":[]},{"a":"kraghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lhals. - kräa. kenner wm kraghen är tombir PMSkr 257 . 2) halsen skyddande betäckning, krage, ofta ss del av rustning. JTb 19 ( 1459) . \" skattade hinrik biörson oc esbiörn skaugh een lärath een sköl een kraga for xx öre \" ATb 1: 208 ( 1465) . ib 355 ( 1471) , 3: 131 (1502). STb 1: 295 (1481). - Jfr panzara-, trölo-kraghi."],"f":["kragi . ","kragha HLG 1: 86 (1486). obl. kraffwa JTb 19 ( 1439) ), ","*kragha kapa","kraga- )"]},{"a":"krak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hästa krak."],"f":[]},{"a":"kraka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kråka. \" rampn oc roka oc kraka \" MB 1: 359 . \" krakan är thy ondh at hoon gaal opta sandh \" GO 151 . \" krakan är ey thy hwitare at hon opta badhar \" ib 490 . KL 127 . Al 9633 . Di 1 . \" han kan saa well som kraka gaala \" MD (S) 242 . Jfr vändilkraka. "],"f":["krager Di 1 ),","krako ögha","kraka- )"]},{"a":"kraka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kråka. Prosadikter (sju vise m) 167 . \" krakan twar sig merke kommande rägn \" PMSkr 295 . "],"f":["-or )","*krako gul"]},{"a":"kraka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kräka."],"f":[]},{"a":"kraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kraker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krake, stång, stör? ytirmer sagde han ath ekke ära flere dande quinnor i arbogha en han tröste bära them alla i sendhir vth aff byn pa sinom krak (utg.sanm. \"osäkert\"; möjl. fel för krok?) ATb 1: 330 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"kram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kräm."],"f":[]},{"a":"kram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kram, handelsvaror som säljas i minut. mz noghro kram äller adhrum tholikom thingum som j torghblodum pläghas sälias . . . a bergheno sitia PfN 137 . SD 4: 748 (1340, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"krama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krama. \" wilde honom haffua kramad och rifuit j häll \" Va 25 . ib 27 . \" kramade han swa, at hans hiärtä reffnade j hans buk \" ib 43 . Jfr ut krama."],"f":[]},{"a":"krama","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v krama. hologher bliffuer osthen nar han ey krammas wäl j ysthningene PMSkr 245. ib 423 ."],"f":["kramma )"]},{"a":"krambodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krambod. \" instita, krambodh \" GU 6 ."],"f":[]},{"a":"kramfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["större tunna för förvaring och transport av kramvaror. STb 1: 304 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"kramp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kramp. \" PM XXXIX. \""],"f":[]},{"a":"kramp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kramp. PMSkr 281 . "],"f":["*krampa dragh , "]},{"a":"krampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krampa. SSkb 39 ( 1502) . \" för iärn och krampar til bälghaxlana HLG 2: 31 (1512). jon fimbo iiij mark för lenker och för kramper Stock Sb 76 (1518). \" ib 159 160, 163 (1520) ."],"f":["kramppor HLG 2: 69 (1520). kramp[p)er Skotteb 414 (1467-68, Kämn) o. s. v. (kan även föras till krampe)), . ","*krampe (pl. -ar (SSkb 34 (1502): HLG 2: 31 (1512)), "]},{"a":"krampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["krampo sot","-soth )"]},{"a":"krampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["krampodragh , ","krampo sot","-soot . ","-sott frf. vok. i änd),"]},{"a":"krampa sild","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["karpa- ib 127 ( 1529) . ","-syl . ","-siil [l], f. sol- el. lufttorkad strömming. effter thz att landit haffuer mz viliia pågongit at göra her effter aff lagx kramasild och siäl rätta tiend Gummerus Syn-stat 40 (11425, avskr.). krampasiil eller flundror medh löök Brasks Mtordn 8. Linkbilh 2: 210 (1323). HLG 2: 106.ib 3: 105 (1528), 110, 116 (1529)."]},{"a":"krampe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krampsjuka. \" forgik hanum crampasot \" Bil 315 . fordriffwer krampa soth LB 7: 136 ."],"f":["krampa sot ,"]},{"a":"krankas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"krankdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . 1) sjukdom. min saar . . . borthdriffwa alla siälenna krankdoma Mecht 326 . äru somlighe haffwandis soffwandis krankdom (dormitatem paralsim) ib 327 . . . . om han nw [i] thenne sin krancdom aff fylle STb 3: 326 ( 1497) . ib 4: 31 ( 1504) , 84 (1505), 117 (1506). ","3) skröplighet, ringhet elände. SkrtUppb 90 . \" pater noster är änge n auemarian, oc fför almoghas krandom oc läthi skuldh sätz thär fflere aue mario än paternoster JMPs 463. \" ib 355 . jomffru maria . . . dragher . . . til sigh straa thät är wsla syndara, räknadhis thera krankdom wara sin ib 540. - Jfr siäla krankdomber."],"f":["kranc- . ","kranck- . krangSkrtUpp 90),"]},{"a":"krankdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) svaghet. \" took vppa sik kötzsins krankdom \" Bo 98 . \" hiälpir oc styrkir varn krankdom i allom frestilsom \" ib 110 . ib 16 . Bir 1: 9, 45, 251, 279, 288, 361, 2: 297, 3: 322. ","2) krankhet, sjukdom. \" som böld faar j strupa älla annan krankdom \" Bil 903 . aff enne soth ällar krankdom, som kallas paralisis Lg 3: 421 . Bir 5: 6. Ansg 191 . MB 2: 307 . Su 296 . Lg 332 . FM 640 ( 1515) . \" for thän krankdomin (näml. stammandets) skuld \" KL 56 . ","3) skröplighet, ringhet, elände. vilia ey at andre vita thera krankdom oc vanskilse Bo 4 . \" vilde andra lata vita sin krankdom (sua vilia patere voluit) ib. - Jfr brutfällis-, qvinna-krankdomber. \""],"f":["krang- FM 640 ( 1515) ), "]},{"a":"kranke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr halm-, har-kranke."],"f":[]},{"a":"kranker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) sva till hälsan, krank, sjuk. jfimo . . . krankan göra GU C 20 (hand 2) s. 27. 4) dålig, usel, svår, ond. somen gifwer han krankare lön oc soom bäte SvKyrkobr (Luci A) 110 . - skadig. Se Sdw 2 1253. 6) dålig, ond, oselig, liderlig. krankom mannom ma enkte got til koma. och godhom manno ma enkte ont till koma SvKyrkobr '(Luci A) 111."],"f":[]},{"a":"kranker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) svag, skröplig. \" vänte han ängte han vara vtan cranka mäniskio \" Bu 206 . \" gudh hulkin ey vtwalde stark thing vtan krank ok wanmaktogh \" KL 37 . thik thykkir mik wara litin ok krank Al 619 . Bil 157 . MB 1: 113 . Bo 134 . Bir 2: 113, 198, 3: 322. Su 362 . \" varo miok kranke kesare ok romarom änkte til (värio) for lumbardum \" Bil 758 . \" var romara rike swa krankt vurdhit at thz skattadhe vm sidhe mang aar vnde vngarin \" ib 757 . thz kranka (fragile) karit som vi bärom Bo 43 . \" swarde mz kranka makt \" RK 2: 2669 . krank aliit Al 4288 . Iv 4039, 4791 . \" krank at lita op a \" ib 98 . - svag, matt, föga hörbar, låg. mz kranka röst Va 7 . ","2) svag til helsan, krank, sjuk. om iak är krankir oc vanmaktoghir ma iak drikka litit äpte apostolins radhe Bo 133 . \" hafua krank öghon \" Bil 611 . \" siwker oc krankir \" Lg 70 . \" alt krankt folk som til tik komber, faa sina helso \" ib 331 . \" hänne tarffuas bäther wara krank än helbrigdha ib. \" Al 9012 . Bir 5: 6. Ansg 191 . ","3) ful, vanstäld. \" iärnhat ok hiälm ok päkilhuwa . . . nw wntfärghas the ok wardha krank \" Al 3330 .","4) dålig, usel, svår, ond. är thetta liffwerne krangt Al 7120 . \" reedh krankan vägh \" Iv 655 . the haffdo en krank jwl RK 1: 2751 . \" the fingo tha ena kranka soot \" ib 1676 . kranc luct MB 1: 492 . for kranko (corruptivo) ok storm fullo wädhre Bir 1: 276. ","5) ond, ondskefull, illvillig. at ängin oren älla krankir (malignus) ande matte när hans licamma vara Bir 3: 264. drogh huar wid annan strug mz krankan vilia ok ondan hugh RK 1: 275 . hafdhe hogha kranka til honum Al 9930 . \" han hörir ängin i hughin kranka \" ib 6710 . \" at þhilippus war mz false krank ib 2612. \"","6) dålig, ond, osedlig, liderlig. af thylikum kranckum gerningum ok sidhwännium ib 467 . ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) , 378. krank ordh MD 100 . til kranka män ib. \" krankar ok skör tel sin limnaþ \" Bu 28 . \" en krank koma stals j hans sängh \" Bil 784 ."],"f":["grangh BSH 5: 34 ( 1505) . ","krankt . ","krangt Al 7120 ),"]},{"a":"krankhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skröplighet, svaghet. jnualtiduo .. . krancheth c vanmakt GU C 29 (hand 2) s. 39."],"f":["krancheth )"]},{"a":"krankhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skröplighet, svaghet. \" SD NS 1: 435 ( 1405). \" Su 254, 362 . ","2) krankhet, sjukdom. \" FM 131 (1502). en god arst, som haffuer förstand oppa allehande kranhett \" ib 347 ( 1507) . allahanda kracheeth i liffwena LB 7: 133 . \" for manga handa krancheter ib 134. \"","3) nöd, betryck, sorg. j storä bedrffuilsse och krankhet Va 6 . ib 9 ."],"f":["krankhett . ","krancheeth . ","-ir )"]},{"a":"krankleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svaghet, skröplighet. \" tröste ey sinum cranklek at thola \" Bil 403 . MB 1: 113, 114, 115, 442 . ","2) krämpa. \" wita enkte aff thera (qvinnornas) nödh som the thola i barnbyrdh oc androm natwrilkom kranklekom \" MB 1: 135 ."],"f":["-leeker: -leek MB 1: 113, 114, 115), "]},{"a":"kranklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["illa, med missnöje. kranklika tholande (ægre ferens) ordhin Bir 1: 321 ."],"f":[]},{"a":"krankliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svag. \" for thy at mennisko natur kranklighin är \" VKR 4: Bir 4: 94. ","2) svag til helsan, krank, sjuklig, sjuk. tz barn tha födis tz vardher . . . kranckeligit aff sigh LB 7: 92 . niels rawalson är nw ganzke kranckelig BSH 5: 37 ( 1505) . hade jach ecke warith krenckelig i mith bristh ib 625 ( 1520) .","3) ond. krankelikt kiiff MD 30 ."],"f":["krankeliker . ","kranckelig . krenckelig. kranglikin Bir 4: 91. krangklighin. n. krankelikt. krancheligit), "]},{"a":"krankliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svag, skröplig. \" ffragilis . . . kranklekin \" GU C 20 s. 298 . 2) svag till hä'lsan, sjuklig, sjuk. STb 4: 257 (1512)."],"f":[]},{"a":"kranklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svaghet. Bo (Cod. B) 341 . Bir 2: 287, 5: 3 . Su 266 ."],"f":["kranklighet Bo (Cod. B) 341 ; Bir 5: 3 ; Su 266 ), "]},{"a":"kranköghdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har svaga el. dåliga ögon. war mykyt kranköghdir, oc tho ley alstingx blindir ST 110 . \" hon är aldrogh quinna, oc krankögdh \" Lg 3: 8 ."],"f":[]},{"a":"kranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krans. \" giordhe en kranz aff rödhum rosum älla hwitum \" KL 59 . ib 60 . offra afgudhirskonne arthemidi gröna kranza oc krono af laghir trä Gr 270 . RK 1: (Albr) s. 209 . Va 21 . MB 2: 296 . Lg 3: 621 . - såsom smycke buren krans af guld el. silfver? 1 kranssz fore IIII march FH 5: 169 ( 1495) . gifuer iak (Lucia Olofsdotter) til iomfrv maria altare j virmo min kranz ib 6: 357 ( 1449). - Jfr blomster-, gul-, halm-, rosen-kranz."],"f":["krantz Va 21 ; -en ib; -a MB 2: 296 . ","kranzs: -en Lg 3: 621 . ","kranssz . ","-ar )"]},{"a":"kranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . 1) krans. sertum är kranz sadana som vnkt folk pläghar sik göra aff yrther ällar af roser JMÖ 108 . \" herranom ihes giordhes kranzer ekke aff yrther ällar lilio ib. - kransformigt huvudsmycke av guld el. silver \" ATb 1: 16 ( 1453) , 222 (1461?). tesse skattadhe een kranz xiij stykke och spänne for örtog oc xj mark ib 243 ( 1466) . ib 279 (1468), 343 (1471), 2: 38 (1474), . . . at han henne waltagit hade j brunnen her paa torgit . . . tha hennes krans föl av hoffudit STb 5: 30 ( 1514) . ","2) i kransform byggt pålverk. Se H. Hansson. S;t Eriks årsbok 1945 . 159. ingan leggia sit togh vpa bomen äller krantzen widh sie xij (12) marck STb 1: 438 (1460, Burspr). olaff mickesson . . . skall läse then bom till kransen westan till StÄm 86 (1470). ib 90 (1471) . - Jfr rosenkranz. "],"f":["krantz . ","krans . ","kranx ATb 1: 279 ( 1468) . ","kranzer JMÖ 108 ),","*kranza silver (kranzsa-. krantzsa-), ","*kranza stykke","krantzsa- . ","kransa- . ","kranse-stökke . ","-styke )","*kranza värk","kransza verk )"]},{"a":"kranz silf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - kranzasilver. tha skattede maensnieson oc olaff gulsmidh eeth krans sylff för brutidh sylff ATb 3: 93 ( 1499) ."],"f":["krans sylf )"]},{"a":"kranza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kransa, bekransa. som pläga kransas MD (S) 221 ."],"f":["kransa )"]},{"a":"krapsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krafsa. \" kom en leebardh . . . och krapsade pa them mz sinä klör \" Va 14 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"krapsa kraffsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krafsa. \" ruspor . . . kraffsa more gallinarum \" GU C 20 s. 534 ."],"f":[]},{"a":"krapta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["kraffta . ","krapta sik , stärka sig, stärkas. krafftadhe sik i thäs hälga anda dygdh oc krafft Lg 3: 284 . - refl. kraptas, herska, råda. thz ena kraptas ofwir thz andhra mz sinne makt LB 3: 176 ."]},{"a":"krapta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stärka, göra kraftig. tha kom vppa henne oc jhenne,en kraptande oc ginom gangande dygd Hel män 261 . - refl.kraptas, 2) stärkas, bia kraftig. . . . ath al bebinningh mellan tenna tw riken tha skal ythermera krattas, stadfestas ochfulbordas Rydberg Tr 3: 188 ( 1441) ."],"f":["krafta )"]},{"a":"krapteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kraftig, verksam. \" alla creaturanna kraptelika dygdher \" Su 197 . ib 304 . MB 2: 145 ."],"f":["kraffteliker: -lica MB 2: 145 ; !SYNS_DÅLIGT? Su 304 ),"]},{"a":"krapter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kraft, styrka. \" at likamens kraptr ok fäghrind mera thöm förlatr \" KS 45 (116, 49) . \" konstin giwir kraptena i allo äruodhe \" Bo 134 . dödhin, hulkin ängin kämpe formatte vndkomma mz nakre krapt ib 16 . \" manz krapter gat ey tholt \" Bil 272 . vanskas oc tappir sin styrk ok kraptir Bir 3: 328. bydhiande gudh ödhmiuklica at han läti thom ey frestas owir thera krapte ib 167 . \" naar the sina krafftir faa j gen \" ib 5: 6 .","jfr Lg 975 . MP 1: 240 . \" siälin hawer thre krapte, skäl oc losta, oc arädhe \" MB 1: 461 . ib 80 . Bir 4: 4. en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer . . . thz är skälen KS 7 (16, 8) . \" han fan ok scref af himnum ok himna gange ok thera naturlikum craptum ok gangum \" Bil 382 . \" fyra elementa krapta \" ib 614 . MB 1: 78 . \" mz mannans krapt \" ib 70 . \" saturnus hawer kalda krapt oc thörra \" ib 71 . ib 85 . \" enkte etir blandat ma lifua älla krapt hafua a irlande \" Pa 6 . mister hwart etir sina (af skrifvarens hand ändradt från sin) kraft ib. gifua vateno gudhlikan (rättadt till gudhlika) krapt mz sino döpilse Bil 83 . \" vtan nakan skirslo krafft \" MB 1: 441 . ","3) vis, copia, styrka med afseende på krigiska företag (såväl hvad manskap som förråd vidkommer; jfr Mht. kraft). han beemannadhe stokholm . . . mz mykit folk och stora kraffth RK 3: 1092 .","4) fullmakt, bemyndigande. \" konungen gaff thom sa dana krafft \" RK 2: 8148 . ","5) kraft, giltighet. hwat hans radh hade loffuat skal bliffua wid kraft RK 2: 8300 . - Jfr diävuls-, födslo-, lifs-, sädhiskrapter."],"f":["kraffter . ","-ir . -ar: krapte Bil 614 ; MB 1: 78, 80 ; MP 2: 193 ), ","krapt (kraft), "]},{"a":"krapter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) kraft, makt, förmåga, förmögenhet, egenskap. \" honm athergiffwas the krafhemer som han miste aff bortlängdainne \" SkrtUppb 96 . SpV 28 . - Jfr läkedoms-, stridskrapter."],"f":["kraffter . ","krapt , "]},{"a":"krapthardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stark, dugtig? han öpte siluestrum . . . thurughan wara ok kraffth hardan (trol. felaktigt; kiäpt hardan Bil 85, hvarest dock ordets första del är skrifven öfver utskrapde bokstäfver) Lg 945 ."],"f":["kraffth- )"]},{"a":"kraptleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraft, styrka. thu fördhe thit folk mz thinom krafftlek (fortiudine) MB 1: 318 ."],"f":["krafft- )"]},{"a":"kraptogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kraftig, stark. - framstående. var han j allom bookligom konstom swa krafftoger at hans mestäre ok alla andre häktäde jnthe mothehans lärdom J Buddes b 148 . ","3) kraftig, ägande kraft e. giltighet, bindande. Abbedval i Vkl. 91. fins thät laghlighit ok kraffoght wara til at göra thät walit til inte ib 120 ."],"f":["krafftoger )"]},{"a":"kraptogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kraftig, stark. \" thän ther helbrygda oc starkir är oc kraptogher \" Bir 4: 119. swa at hon (själen) wardhe kraptogh ST 1 . \" engte thing hawer krapt ower krapogare thing än thz är siälfft \" MB 1: 46 . \" hughin kraptogher at smygha \" ib 56 . aff nakre andre krapoghare dygdh ib 104 . \" een kraptugh makt \" ST 77 . - stark, väldig, betydande. mz en storan kräftftigh skip här RK 1: 2903 . - väldig, imponerande. en stolt krafftogh ridhan RK 1: 1121 . ","2) stark. om dryck. om tz (ölet) krafftokth är LB 7: 127 . - kraftig, kraftigt verkande. om läkemedel. hon är ey swa kräptugh LB 3: 146 . ","3) kraftig, kraft el. giltighet egande, bindande. mz krafftoghare . . . rät Bir 4: 75 . - kraftig, bindande sträng. är altidh saadana bodh ällar förbodh swa krafftoght, at alle som gas ällar göra amoth ällar ower thz bodhet, tha syndas dödelika hwan tidh LfK 155 ."],"f":["krafftogher . ","kraptugher: -ugh ST 77 . ","kräptugher: -ugh LB 3: 146 . ","kräfftigher: -igh RK 1: 2903 . ","krafftogth LfK 155 . ","krafftokth LB 7: 127 ), "]},{"a":"kraptoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kraft, styrka. \" kroppsens helbrigdho oc styrk oc krafftoghet \" Lg 3: 420 . ","2) kraft, kraftig verkan. af brennewins dygder oc krafftogheet LB 7: 134 ."],"f":["krafftoghet . ","krafftogheet )"]},{"a":"kraptoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kraft, styrka. o iesu christe liker fadhrenom, ifö thik likamsn sighe, stadhfestands wars likama wansklikhet i ävärdhelike kraftoghet SvKyrkobr 333 ."],"f":["krafftoghet )"]},{"a":"kras","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" N. kraas, f.] eg. fett kring ett djurs inelfvor. ","1) fett el. kött (styckadt i soppa)? for thy wardher aller mather ätin at somi äta kalen ok somi krasen (hiis olus hiis oleum sapit ergo vasta fit esca) GO 407 . Jfr gasa kras. ","2) kräslighet, läcker rätt, läcker mat. then (gåsen) skulom wij i apton haffua til kraas RK 1: (Albr) s. 213 . - vanl. i plur. som hon ware budhin til krasa (ad equlas) Bil 426 . \" awite han for rika krasa \" ib 694 . \" ey hafwins mango kraase ok mykyt kostelica redde \" Bir 3: 216. forbiwdha owerlätis krasa MB 1: 477 . Bil 412 . KL 124, 185 . Jfr glädhis krasir.","3) njutning, nöje, ljuflighet. pl. mina krase (delicæ) ok allir min luste är at vara mz människionna sonom Bo 107 . kärleksins krase ib 117 . \" til söta oc äwärthelica paradiis krasa (paradisi deliciis) \" KL 221 . Bo 93 . Bir 1: 358, 2: 9, 100, 130, 3: 320 . Ber 174, 238 . Su 135, 394 ."],"f":["kraas . ","-ir . ","-ar )"]},{"a":"kras","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) njutning, nöje, ljuvlighet. Se E. noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 30. delcie mee esse cum filiis honium thz är min högxsta kras sigher war härra at wara mz människionnasönom Mecht 240 . - Jfr gasakras."],"f":[]},{"a":"krasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krossa. \" kroppen hennas krasadhes ömkelika \" Lg 3: 311 . \" saluia kraasath styllar blod i saar \" LB 7: 11 . \" diil kraasth sma \" ib 164 . - Jfr sunder krasa, äfvensom krosa."],"f":["kraasa . -adhe, "]},{"a":"krasa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v Jf sunderkrasa."],"f":[]},{"a":"krasliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljuflig. \" skal thu siälwer kallas till wars herra kraslika (delicatum) ro \" MB 1: 462 . Jfr kräseliker."],"f":[]},{"a":"krasmäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kräslig mat, kräslighet. girnas ofmykit äpte krasmäti ok dyran mat KS 43 (110, 46) ."],"f":[]},{"a":"krasmäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kräslig mat; kräslighe. GU C 20 s. 160 . dapes .. . kräsmäte ib s. 164."],"f":["kräsmäe -mäthi )"]},{"a":"krassa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kraza."],"f":[]},{"a":"krasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krasse. \" jak känne wäl krassan sagdhe bondin han aat odhyrtena \" GO 1028 . LB 7: 3, 70, 98 . narstutium krasse ib 141 . ib 2: 37, 3: 137, 138, 4: 354, 8: 52. "],"f":["krassa frö","krassa os","-oos )"]},{"a":"krasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krasse. . . . tha gaff jach vt for persilia, pwrlök, krassa och thet, som kom til sallath, vij ortugh HLG 2: 94 (1519). "],"f":["krassa os , "]},{"a":"kratta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["riva, kösa, sönderkösa. Prosadikter (Sju vise m) 116. rechte lasse mansson handena for vi (6) marck pa sine hustrues wegna for thet hon krattade dragaren j ögonen Stb 2: 244 (1487)."],"f":["-adhe )"]},{"a":"kratta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rifva, klösa, sönderklösa. MD (S) 273 . \" hon reeff sit änlite ok sit haar thz henna änlite krattet var (Cod. C, D, E, F swa ath thz alth blodokt war) \" Fr 2402 . krattet vnder ögnen FM 215 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"krava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraf, fordran. hafuer mik oc minne syster oc wara arfua latit lädukga oc lösa fore alle ytermer krafuo, maningh eller til talan SD NS 1: 17 ( 1401) . ib 156 ( 1402), 172 (1402, gammal afskr.), 243 ( 1403), 244 ( 1403), 245 ( 1403) o. s. v."],"f":[]},{"a":"kravel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fartyg af lång och smal form. her steen hadhe stora kraffuela tree RK 3: 3487 . \" paa een kraffweel waare skärpentymer meer än c try \" ib 3492 . \" han hadhe een kraffweel som heeth gripundh . . . paa honum var vc [500] skerpentiner oc än meer \" ib 3197 . \" nils bosons folch lopo in i kalmara svndh medh hans kraffuel \" BSH 5: 120 ( 1506) . sidan kom kraffuchen paa en sten och fick ther eth stort holl och dreff sidan til sjös, och sank medh byssor och värio ib. \" her niels bossons krafell ligger senkth i swndith \" FM 286 ( 1506) . \" kom her nw i tiisdagx skepper tothe met en krafftell aff lybecke ib. ib 273 (1506). \""],"f":["kraffell . ","kraffweel . ","kraffuela RK 3: 3487 . ","krawele FM 273 ( 1506) ), "]},{"a":"kravel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karave. Se Sdw 2: 1253. STb 3: 229 ( 1495) . \" jngen ax schal mera vtföres än medh stadzsins kraffwel \" ib 393 ( 1498) . Hfr' konungs krvel."],"f":["kraffuel . ","kraffwel )"]},{"a":"kravelspiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spik hvarmed timmerstockarne i ett fartyg hopfogas, stor och grof spik. jach weth mik inghen radh for the swara bolt, genom tymberith sta skule, och andhra knaffwel spika BSH 5: 249 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"kraz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? motsägelse, srid, gräl. första (vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz SeKyrkobr 353. han flydde kiiff oc kråz Troj 74 ."],"f":["kradz . ","kråsz )"]},{"a":"kraz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse, strid, anfäktning. \" tholde thässa vnog människionna hugher tholika thinga kradz ok frestilse (talium cogitationum diversa certamina) \" Su 390 ."],"f":["kradz )"]},{"a":"kraza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" PMSkr 453 . 2) kiva, träta. lwi kiffwm ok kratzom fast vm thet gotz SD NS 3: 612 ( 1420) ."],"f":["kratza . ","krassa )"]},{"a":"kreare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krejare, ett slags mindre lastfartyg. Se Sdw 2: 1253. Skotteb 454 (1471-72, Kämn)"],"f":["kryare )"]},{"a":"kreare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kriare."],"f":[]},{"a":"kreare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre fartyg. v oc xl holka oc creara RK 2: 8803 . II kongens skep en kreijere och en jagt FH 7: 76 ( 1507) . F M 462 (1510)."],"f":["kredijere . ","kregere FM 462 ( 1510) ), "]},{"a":"kreatur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(Bu 17; KL 261 ; Bo 105 ; Bir 1: 12, 76, 393) och n. (MB 1: 35, 106, 283; Ks 2 (4, 2); KL 309 ; Bir 1: 50, 130; Lg 547 ) ","1) skapelse, skapad verld, natur. þik louar al creatur (omnis creatura) Bu 17 . \" kreaturin kändis vidh sin skapara \" Bo 105 . \" war herra skapadhe alt sit vreatwr \" MB 1: 35 . ","2) skapad varelse. ärelekare creatur äst þu än noket þät biläte älla skript. þu huar lätit göra Bu 188 . \" hon är andelikt creatwr \" MB 1: 106 . \" thu oroadhe ok omakdhe ympnit thesso gudz creature \" Bir 1: 50 . Bil 604 . KS 2 (4, 2) . KL 261, 309 . Bo 18 . MB 1: 35, 75, 283 . Bir 1: 12, 76, 130, 393. Lg 67, 547 ."],"f":[]},{"a":"kreatur","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. (SkrtUppb 39) och n. (SpV 220, 568). ","1) skapelse, skapad värld, natur. j thy är al creatur w2ärdhog at loffwas. at hon är skapadh aff gudhi SkrtUppb 39 . 2) skapad varelse. thätta kreaturit ällir thätta diwrit är fingirslankt, hwilkit fran nästa hafwemo kombir oppa markena mz wädherno SpV 220 ."],"f":[]},{"a":"kreatura","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= kreatur 2. ödhmiuke herran tok . . . thässon styrkilsin af sinne kreatura Bo 187 . han hafdhe fordömt luciferum swa faghra creaturo KL 14 ."],"f":[]},{"a":"kredenz subst. se hildebrand sv. medelt. 2 248 1484.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kredenz kar"]},{"a":"kredenza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kredensa. \" lot bidze oc credenze for hanum \" Di 7 ."],"f":[]},{"a":"kredenze","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kreditiv, fullmakt (för ett sändebud)? om then credenze oc werff som hertigens sendebod aff lettogen haffde HSH 18: 44 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"kredenzebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Jfr T. kredenzbrief] kreditiiv(brev) . . . at jak haver idhert kredensebreff . . . kä[rliga] ok wenliga allaledhis wäl forstandit FMU 3: 97 ( 1436) . Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) ."],"f":["kreense- . ","credentie- )"]},{"a":"kredo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trosbekännelse. Se Sdw 2: 1253. MP 5: 98 . \" hwarie människio tibör ath kunna j credonne läse gudhi til hedhir ok sylinne till gagn \" ib 207 ."],"f":[]},{"a":"kredo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trosbekännelse. \" för en credon kom til ända \" Lg 1040 . framsäthia . . . vredona ällir thronna stykke (symbolum fiedi] Bir 4: 74."],"f":[]},{"a":"krehaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se krihaki."],"f":[]},{"a":"krez","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) krets, cirkel, om krets. exacomta är en sten haffwandis pa enom ithlom kretz lx athselda lither PMSkr 472 ."],"f":["kretz )"]},{"a":"krez","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) krets, cirkel. \" skreff een kreez mz sinom fingir \" KL 194 . \" ga iwir thän krezin ib. scriffwa mz stafwenom een kredz \" ST 78 . \" sprang swa mit i kredzin fram \" MD 195 . ","2) för riddarspel el. trekamp inhägnad el. afskild krets, stridsplats. the giordho krezin vidha tha the hälädhe saman ridha Fr 1703 . \" tha thu komber j kreysen mz falantin \" Va 37 . tha the komma til samans j kreytzen ib. \" rende in j kreytzen til honom ib. \""],"f":["kreez . ","kredz . ","kreys . ","kreytz )"]},{"a":"kri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skri. \" ther är ey rop eller kry \" Lg 3: 134 ."],"f":["kry )"]},{"a":"kri","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krigh."],"f":[]},{"a":"kria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) anstränga sig, sträfva, arbeta. \" kong hans tog tha att kria oppa hwre han kwnne thetta riikit få \" RK 3: (sista forts.) 4939 . eth recess i calmarna monde stå ty kridde kong hans the offtha oppa ib 5088 . ","2) kriga. \" krydhe iag pa swerige \" RK 3: (sista forts.) 4320 . \" annars hade iag ey pa thetta riikit kriitt \" ib 4348 ."],"f":[]},{"a":"kria","b":[],"c":"","d":"","e":[" [e]r. v. 1) anstränga sig, sträva, arbeta. krigher iak oc dughelighe oppa skatten oc spannemalen sw ath innen tomas messa scal han redheligha vt komme GPM 2: 322 ( 1508?) . -"],"f":["krigh"]},{"a":"kria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ropa, utropa. \" bödh at en skulle ropa fore iosep oc kria \" MB 1: 239 . \" mz kriande röst \" KL 378 . Jfr kriera."],"f":[]},{"a":"kriamborst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armborst med krihake. Inv cur Tynelsö 2."],"f":["kry armbost )"]},{"a":"kriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utropare, härold. \" sände han nakra sua som kreara (i samma betydelse ropara strax efteråt) ropande ok sighiande \" Bir 3: 94. sagdhe sinom kriara (præconi) ib 2: 125 . ib 3: 470 . han (Johannes är . . . gudz sons kreyiare Bo 82 ."],"f":["kreare: -a Bir 3: 94, 470. kreyiare), "]},{"a":"kriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utropare, härold ss tilnamn. per kreäre ATb 3: 267 ( 1513) . Jfr krierare."],"f":["kreäre )"]},{"a":"kridla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pimpenella saxifraga Lin pipinella bakkaroth . . . kridla Växtförteckning fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n 14 s. 7."],"f":[]},{"a":"kriera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ropa, utropa. lät til redha oc kriera eet stoort hoff ST 460 . han loot öpa ok kriera RK 1: 1110 . ib 817 . Jfr ut kriera, äfvensom kria."],"f":["kriära RK 1: 817 ),"]},{"a":"krierare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - kriare, hafwin j ey hört vart almenlica budh. oc mina krierara opinbarlica ropa Posadikter (Barl) 19."],"f":[]},{"a":"krigh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ansträngning, bemödande, motstånd tha vildo rytzane ä halla sith krii RK 1: 1556 . ","2) strid, krig. \" wthan kry och swärdh slagh \" SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). med oppinbarth kry och örlögh ib 211 (öfvers. fr. sl. aff 1400-talet). i thet kryg och örlug, som skede pa brwnkebärg BSH 4: 231 ( 1497) . \" wij äre kompne till kriigh oc örligh medh koningh hans \" ib 302 ( 1502) . blodzw wtgytillse, kri och örlog ib 5: 73 ( 1505?) . \" then tiid hans konunglige maiestat kry oc örlig förde och hade medh korsherrene i prytzen \" FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). med krigh och öligh (för örligh) HSH 22: 14 ( 1492?) . \" twyngde honwm örligh oc mykith kry \" MD 440 . \" wexste ther aff stortt krij oc mord \" RK 3: (sista forts.) 5914 . \" i krij och örlig fwlwell tröst \" ib 4442 . ib 4590, 1: (Yngre red. af LRK) s. 262, 269. Di 9 ."],"f":["kriigh BSH 4: 302 ( 1502) . ","kryg ib 231 ( 1497) . ","vanl . ","kri . krii. krij. kry),"]},{"a":"krigh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) strid, krig. "],"f":["*krigs folk (krigz-. krigx-. krygs-. kriigs- HSH 16: 8 ( 1526) . kryges- i 14: 31 (1525). kryss- ib 29 (1525?)), ","*krigs knekt","kriiges- )","*krigs man , "]},{"a":"krigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kriga, kämpa? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönia 329. hertogh magnus loot kriär (hskr. T: wille krigha) EK 817 ."],"f":[]},{"a":"krihaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fdan. kri[gs)hage. Jfr Mnt. krich, ett slags vindspel] (i bälte fäst) hake vari armborststrängen fästes, då den spändes medelst ett vindspel. Jfr SAOB K: 2716. JTb 15 ( 1459) . \" tesse skattade eth bryt een kribaka aath staffan slipare för x örtog \" ATb 1: 317 ( 1469) . Vrml skatteb 100."],"f":["krii- . ","kre- STb 1: 295 (1481)), "]},{"a":"krikon","b":[],"c":"","d":"","e":["krikon, prunus insitita Lin. \" prunus kirkon Växtförteckning fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. B d 3 nr 14 s. 7. \" GU C 20 s. 498 . krikon oc plomon PMSkr 341 . ib 342 . "],"f":["kirkon )","*krikona trä , "]},{"a":"kring","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["omkring. \" alth köth och annan maath lather thät vatneth (ɔ: brännvin) smelta och ekke rotna, första man thät thär mädher stenker kringeth \" Sex ekon tr 273 . VKU 73 ( 1553) . "],"f":["kringh )","kring um (kringom. krinkom Mecht 184 . gringh om SkrtUppb 208 ), "]},{"a":"kring","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["omkring. \" gangandes kringh kyrkiona \" Lg 3: 427 . ","1) omkring, rundt omkring. gingo kring vm romara borgh Bu 9 . sa . . . siu ängla standa cringh vm smasuenen ib 526 . \" han skickade sin här i iij parte kringom slottit \" Di 201 . \" sätia kring om thik alskons godha gerninga blomster \" Bo 147 . ib 172 . MB 1: 62, 158 . Bir 1: 90, 342, 4: 11, 84, 85, 87. Lg 91 . LfK 246 . Di 187 . \" läth väspacianus byggia krink om allan stadhin \" ST 363 . - stäldt efter det beroende ordet. som alla wäghna boo oss kring om MB 2: 218 .","2) omkring, omkring öfver el. i. letto äpte klädhomen hans som kastadh varo kring vm husit (sparsim in domo projecti fuerant) Bo 194 . \" likir them madk som liggir j äpleno hulkin som först äptir äpilsins kärna . . . . ok gar kring vm (pergavatur) alt äptit \" Bir 1: 37 . \" jak siälffwir skal lägghia kringon (circa) hanom (vingården) götzsena oc fitman \" ib 4: 5 . \" risthe the bolstern vp ok !SYNS_DÅLIGT? fiärdherne flygha kringhom allan gaardhen \" BSH 3: 293 ( 1470) . \" alt mit goz . . . som . . . är III stenger ena halffua alin mindre kringom allan byen \" FH 2: 70 ( 1430) . \" thz rycthe som nw gor kring om landet \" ib 1: 66 (1490-talet). kringom rikit alla stadhe RK 2: 4094 . Ansg 245 . ","3) med afseende på. o huat wndherliken är kring om os (circa nos) thin mildhetz wärdeghet Su 172 . B) adv. rundt omkring. bärghin ära alt kringom brant Al 4037 . - Jfr um kring."],"f":["kring ivir , ","kring um"]},{"a":"kringeldriver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringstrykare, snyltgäst. ä kombir kringildriff mz hwas kniiff ok toom bwk GO 508 ."],"f":["kringildriff )"]},{"a":"kringer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt, snabb. thin öghon varo kring oc rask til at see skör thing oc lustelik Bir 2: 235 . \" herra falantin han war swa kring (Cod. A giru 22) til them \" Va (Cod. C) 59 . - Jfr mula-, ordha-kringer."],"f":[]},{"a":"kringer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt, snab. \" agilis . . . kringer \" GU C 20 s. 12 . - flink, ivrig, idog. nawus . . . lärder wis idkin förnymster kringer ok treffuyn GU C 20 s. 346 . industris . . . fighen kringher ib (hand 2) s. 24. j swa manghom ok magfallelikom lustisom flytandhe, som hon (ɔ: siden) kringaren ok fraghuaen är j himerstighom ärandom (tot deliciis flutens, quot studisis celestibus stadens) SpV 154 ."],"f":["-aren SpV 154 ),"]},{"a":"kringganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lvandra omkring, överfra. Se Sdw 2: 1253."],"f":[]},{"a":"kringganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rundvandring, kringandring. amiits . . . kringganger GUC 20 s. 19. 2) konkret. rundgång. lj rynghwmrens kringgang wr torn wid torn roj 37."],"f":["kringanger )"]},{"a":"kringgangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rundt omkring uppgången? rundt omkring omgifvande? thesse äre rätte kringgångne råår BtFH 1: 115 ( 1465, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"kringgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgiva från alla sido.r med prep. mädh. cicu[m]data varieate, kring[g]liffwin mz dyghdena margfallelighet Mecht 324 ."],"f":[]},{"a":"kringhvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omringa, omgifva, omsluta. the kringhworfdho (för kringhworfwo) han Al 8931 . hon (ön) är kringhworffin (kringfluten) mz en flodh ib 4709 . eld oc widher the liknas oc widh himpna natwr, thy at the äre kringhwrfwen (rundt om kring el. åt alla sidor utbredande sig?) oc genom skäär MB 1: 41 ."],"f":[]},{"a":"kringla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ring, krets. vardher aff honum (jordhumle) giordher en kringla eller krans om fula orma, ther the liggia . . . tha tor ormen aller krypa öffuir then ringhen LB 7: 164 . thridhia himpna natura . . . skiptes i atta kringlor MB 1: 41 ."],"f":[]},{"a":"kringla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ring, krets. \" the aar thär owir äru them räkna i tesse kringlo (ɔ: en figur i hskr.) byriandis opp!SYNS_DÅLIGT? widh orsit \" SvB VIII . - rund skiva, trissa. j thet stoa twärholith skwla swarffwas twa kringlor aff bosbon PMSkr 508 . 2) kringla, ett mer el. lmindre ringformigt bakerk. bödhz baarana vijdh hwrs theris vj marck ath forbetra theris brödh och kringlar j vychten STb 3: 145 ( 1494) . \" item ij ortugh y kÿnghrar. item j ortugh j huetbrödh HLG 2: 38 (1513). \"","3) sammanvriden ring av bast el. lin. el. dyl. ss måttbestämning !UDDA_TECKEN? mark bärnd för ij krynglor ftrat Skotteb 452 (1471_72, Kämn). i 454, 461 (d:o). vij örtoger fore ena kringla bastha taath ib 470 (1472 -73, Kämn). SSkb 37 ( 1502) . - Jfr koparkringla."],"f":["kryngla . ","kringlor . ","kringlar STb 3: 145 (1494). kryngeler SSkb 1: 37 ( 1502) . klÿnghrar HLG 2: 38 (1513). klingher Skotteb 461 (1471_72, Kämn)), "]},{"a":"kringlagor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lpl. omkringliggande ting, ting som finnas i närheten av ngt. (Medea) beskådande hans wäns ansit oc täs krinlagor (faciem et circumstamtias faciei) hans gola haar hans kråp och lymar Troj 10 ."],"f":[]},{"a":"kringlotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rund. \" kringlutter nädhan som eet hiwl \" Iv 4458 . thz (brödet) är kringhluth Bir 1: 146 . \" eet kringlot nysta \" ib 2: 101 . kringlotta glas cirkelin ib 3: 426 . \" päningen som kringluttir är \" MP 2: 48 . \" kommo the fram til en krungultan (möjl. skriffel för kringlutan el. kringluttan) mur \" Pa (Tung) 40 . Lg 1002 . \" jak är ämuäl kringluktir (habeo etiam rotundiatem) hwar ey fins ände älla vphoff \" Bir 1: 146."],"f":["kringlutter . ","kringulter . ","kringluktir )"]},{"a":"kringläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kringgå, kringränna. Se Sdw 2: 1253. MB 2: 18 . \" gaan oc kringh lägren staden ib 14. \" ib 30 . \" kringladho tyhe mörkahwset \" Lg 3: 456 . polidamas war kringlagdz mz mangom gecom Trj 134. ib 194, 221. 2) omgiva (ngn med ngt). litha pigha ariam . . . huilken anamadhe . . . högxsta kougxsens son . . . oc kringh lagdhe honom mz makthennas harnisk JMÖ 66 . "],"f":["kringh- . ","kryng- . ","-lagdhe . -lagdo. -lagd),","*kringläggia sik . lägga sig omkring. med. med prep. um. blamännene kringh lagdho sik om hset LG 3: 455."]},{"a":"kringlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa runt. nar wi aff warom frestilsom idhelika fallom, swa som styrtande wt aff kringlöpande hiwl SpV 432 ."],"f":[]},{"a":"kringmura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mura runt omkrig. war han (ɔ: staden) aller kring mwrader mz star oc hög mwr och fast torn Troj 276 ."],"f":["-ader )"]},{"a":"kringskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lomskärelse. MP 4: 34 ."],"f":["kringhskörd )"]},{"a":"kringskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) omskära. \" jak var föddir oc kringskorin \" Bir 2: 213. - bildl. iak är ey kringskorin (incircumcisus) i minom ordhom oc ey wäl talande MB 1: 290 . \" han hafdhe ey kringskorith maal (incircumcisis labiis) \" ib 291 . ","2) rundklippa. \" brödhrene kringskaro hänna haar \" KL 326 . \" tok af sino hofdhe som kringskorit var \" ib 337 . \" han loot them lära sik badha raka ok swa kring skära \" MD (S) 289 . - Jfr kringum skära."],"f":[]},{"a":"kringsliunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omringa, omhvärfva. \" wiliom wi han oc hans här kringslionga oc beläggia \" ST 243 ."],"f":["-slionga )"]},{"a":"kringslängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["kringslängia sik , slingra sig omkring. een rädhelikin orm, hwilkin . . . kring slängde sik vm hans hals ST 274 ."]},{"a":"kringstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå omkring. Se Sdw 2: 1253."],"f":[]},{"a":"kringsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) omgifva, omringa. kommo täss stadzsens män . . . oc kringsatto (circumlantes) gamla manzsens hws MB 2: 131 . \" stodh iouse bitidha vp . . . oc gik wp mz the älzsta män främst j spetzen j härin, kringh satther mz stridzmanna hiälp \" ib 21 . ","2) rundt omkring besätta. thän yrtagardhin war . . . kringsattir mz ärlikom thrän som een skoghir ST 420 . - Jfr kringum sätia."],"f":[]},{"a":"kringsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) omgiva, omrina. ltha the hafdho länge sökt, oc kringslat badhe bärgh oc dala mz sino folke Prosadikter (Barl) 56 . han . . . böd them akta oppa konung menom j slagede oc kringsätia honom Troj 295 ."],"f":["supin . ","-sat )"]},{"a":"kringulter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kringlotter."],"f":[]},{"a":"kringum binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lombinda, omsluta, krigssnärja. Su 234 ."],"f":[]},{"a":"kringum bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja runt omkrig, bryta i vinel. amfractus . . . krinomm brvthin ok winkil GU C 20 s. 23 . ib"],"f":["krinombrytha . ","krinom- ],"]},{"a":"kringum byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringbygga, omgifva (med bygnad). MB 2: 269 . LfK 133 ."],"f":[]},{"a":"kringum bälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgjorda. GU C 20 s. 110 ."],"f":["kringhom ältha )"]},{"a":"kringum dragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga om- kring. aff iomfrumen kringhom droghos (circumducebuntar) hälghra änglanna hiärta Mecht 145 ."],"f":["kringhom )"]},{"a":"kringum fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringfara, färdas omkring. MB 2: 149, 155, 260, 264, 2378, 308, 365 . hymelsins windhlek kringhom foor iak ensam Mct 224."],"f":["kringhom- )"]},{"a":"kringum fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringfara, färdas kring på. thu . . . kring om ffaar mangh haff LfK 123 . Jfr umkring fara."],"f":["kring om- )"]},{"a":"kringum flygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga om kring (ngn). alle ängla otalika thusandh kring wm flugho the ärlikasta fruna Mecht 118 ."],"f":[]},{"a":"kringum fämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omfamna. Mecht 189 . GU C 20 s. 21 ."],"f":[]},{"a":"kringum ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rundt omring omgifva. thesse för:ne råår äro kringomgångande om then jord BtFH 1: 19 ( 1465, nyare afskr.) . Jfr umkring ganga."],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringum ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) g omkring (ngt), gå i krets. circueo . . . kringom gangha GU C 20 s. 111 . 2) runt omkring omgia, omgia på alla håll. Se Sdw 1: 63. 3) gå omkring, vadra omkring. ambire kiriongaa ok aastunda hedher GU C 20 s. 19 . ib s. 111, 112. girouagari kringhom gaa ok krinom hweka ib s. 3126. ib s368. - med obj. for thy swa som han skapade wthan ärffwodhe, hxz som skapat är, saa hallir ok han thz samman, opfyllir ok kringomgar (ambit), wthan mödho SpV 520 . 4) rör sig runt omkring (en medelpunkt axel el. dyl.). hymmilen kenner gudh j thy at han effter hans bodh alder stadhnas vthan sik äuerdeliga rörer ok cringomgaar SvKyrkobr (Lucid B) 127. - Jfr ganga kringum."],"f":[]},{"a":"kringum giuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gjuta runt omkring. swa som . . . paperith watufulth wthsläkkir oleonna mykin kringomlagdhir fitme, ällir kringomgwthin (circumfusus) SpV 300 ."],"f":["kringomwthin )"]},{"a":"kringum giva","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kringum giva sik , "]},{"a":"kringum giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringhvärfva, omgifva. \" cringomgifuit hafwa mik dödzsens graata, heluitis sorgher cringomgauo mik \" LfK 218 . Jfr umkring giva."],"f":["cringom- )"]},{"a":"kringum gnagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnaga runt omkring. abesus . . . kringhom gnagin GU C 20 s 2. ib s. 8, 23."],"f":["kringh)omgnaga ),"]},{"a":"kringum grava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gräva runt omkring. Gu C 20 s. 545."],"f":["kringom graffua )"]},{"a":"kringum gärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringgärda, omgifva, innesluta. han !UDDA_TECKEN?: choren) skal kringom gärdhas (circumsæptus sit) mz iärngaddrom Bir 4: 84. Jfr umkring gärdha."],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringum gärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringgärda, omgiva, innesluta . . . thera widha wägir kringom gärdhadhir aff thino tyrne SpV 452 ."],"f":["kringom- . ","-adher . ","-gärdher GU C 20 s. 112),"]},{"a":"kringum hvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vackla omkring, vanka omkring. girouagari kringhom gaa ok krinom hweka GU C 20 s. 316 ."],"f":["krimom hweka )"]},{"a":"kringum hvälva krinhom hwälffua","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*kringom hvälva sik , vända sig om. sagh hon aff gudz hiärta en ludher wtgaa til siälena hiärta oc ather fran siälinne kringhom hwälffua sik i gudz hiärta (cirumvolvebatur ad cor Dei), mz hwilkom ludh wnderstars gudz loff Mecht 184 ."]},{"a":"kringum koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lkomma runt omkring. Circumenio kringomkoma trängia lasta ok swika GU C 20 s. 112 ."],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringum läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga runt omkring. SpV 300, "],"f":["kringom )"]},{"a":"kringum löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa omkring. Mecht 212 . min atundilse, j hwilkom jak j allom minom liffs daghom ärffwodhadhe ffor människionna hilso, oc krinkomlop (curcurri) mz törst oc sweth ib 246 . GU C 20 (hand 2) s. 103."],"f":["kringhom- . ","krinkom- . -lop),"]},{"a":"kringum planta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["plantera runt omkring. GU C 20 s. 572 ."],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringum sea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*kringum sea sik , se sig omkring. Su 273 ."]},{"a":"kringum sitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta runt omkring. GU C 20 s. 561 ."],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringum skodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se sig omkring. cicumspicio . . kringm skodha GU C 20 s. 112. "],"f":["*kringum skodha sik , se sig omkring. Mecht 213 ."]},{"a":"kringum skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omskära. \" alle jwdzska qwinnor som fwnnos at kring om skära theris söner lät konungen genstan dräpa. swa oc them som barnen kringom skaaro \" MB 2: 222 . ib 296. Jfr kring-, umkring-skära."],"f":["kringom- . ","kring om-),"]},{"a":"kringum springa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppa omkring. cicumsilire kringom springa GU C 20. S. 539."],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringum spänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omspänna, rundt omkring gripa fast i, grip om. sprang vth aff kistonne een stoor rädhelikin padda . . . oc kringom spente alt hans änlite mz sinom klööm ST 275 ."],"f":["kringom spenna )"]},{"a":"kringum standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå omkring. Se Sdw 2: 1253. J Buddes b 120 . lughi . . . hulken . . . cringomstondandes trä . . . smelte j asko ib 153 . \" tha cringomsta ok eflänä \" ib 163 ."],"f":["cringom- . ","-stonda . ","-sta )"]},{"a":"kringum stytta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta stöd omkring; förstärka, befästa. Se Sdv 2: 1253."],"f":[]},{"a":"kringum sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta omkring, omgifva med. naar han kringom satte (circumdabat) haffweno sina ändha Su 78 . Jfr kring-, umkringsätia. "],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringum sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta omkring, omgiva, kanta. the spiwten waro all kringhom saath (circumcompositæ) mz smam gulklokkom Mecht 164 . ib 326, 339."],"f":[]},{"a":"kringum taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga runt omkring (ngt). cicumpcapere krinom taga GU C 20 s. 75 .."],"f":["krinom taga )"]},{"a":"kringumbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omkringboende . . . som oss oc tess (ɔ: slottets) kring om byggaress engd oc skada vitha ville HSh 17: 93 (1523?)."],"f":["kring om byggere )"]},{"a":"kringumbärilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" kringbärande. aff . . . hälga archinna kringombärilse Bir 4: 78 ."],"f":["kringom- )"]},{"a":"kringumganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omkringgående, gående runt omkring (ngt). circutius . . kringom gangher GU C 20 s. 111 ."],"f":["kringom gangher )"]},{"a":"kringumgangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Se kringumgivilse."],"f":[]},{"a":"kringumgivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. ambicio . . . kringom giuffilse (för ganglise?) ok hedhers gyri GU C 20 s. 19 . Jfr kringum ganga 3."],"f":["kringom giffuilse )"]},{"a":"krinisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. ett slags tyg. vi alna krinist (för kunist?) JTb 17 ( 1459) . Jfr kumisker."],"f":[]},{"a":"krisma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. helig olja. han skipadhe wighia crismo hwaru (för hwarn) skiär thorsdagh Bil 394 . ib 669 . Bir 1: 316. sidhen man hauir crisman (vid dop el. konfirmation) fangit MD 87 ."],"f":["cristma: -mo Bil 689 ; Bir 1: 316), "]},{"a":"krisma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smörja med helig olja. SvKyrkobr (lucid B) 251. krönth och crismadt konung Rydberg Tr 3: 576 (1512, avskr.) ."],"f":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"krisma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*krismo kar , ","*krismo pänningar , "]},{"a":"krismale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - krismo kar. j crismale af silff oc annat til olning Skotteb 353 (1440, Borgm.) ."],"f":[]},{"a":"krisming","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smörjelse med helg olja. . . . ath . . . beswta om högboren förstes her christierns . . . cronine oc crisminhe Rydberg Tr 3: 623 ( 1520) ."],"f":["crisminghe )"]},{"a":"krista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trycka, kämma, krama. trans. lkrama, utpressa . . . ath skärwathen kristhas wäl fran osthenom PMskr 245. -_f saman krista."],"f":["kristha )"]},{"a":"krista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trycka, klämma, krama. intrans. thz skiin wtan hwar innan kryster GO 428 . iosep . . . vidhir frestar dragha wt spikin af the handinne. än han kan äkke väl atkomma . . . vtan han kriste ok kome offast vidhir handena vars herra Bo 210 . \" krista wid riff (preme costas) \" GO 958 . - trans. thän fughil är rath krysther som i handom haffs GO 209 . \" krystä honom j häll mz sinä hender \" Va 24 . \" kryste han henne finger \" Di 94 . iosep . . . widerfrestadhe ath draga wth spiken aff the handena än han kunde ey wäl ath koma . . . wthan han crysten oc kom mykit fasth widh henderna aa warom herra Lg 3: 97 . - krama, utpressa. iak togh wiinbärin, oc kriste mostin i karith MB 1: 235 . - pressa ostkar ther ostin skal wti kristas (formabitur) Bir 1: 102 . "],"f":["krysta . ","-a GO 958 ),","krista ater , trycka tillbaka. diäfla krysto thom atir nidher j brunin Pa 22 . - Jfr utkrista."]},{"a":"kristal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kristall. PMSkr 529 . \" han wtsänder sith cristal (crystallum) som brödbitha: hwo schal lida saa storth frost \" SvT 33 . "],"f":["frf . ","vok i änd. -all),","*kristalla glas","vristala- )","*kristalla kalker , ","*kristals sten , "]},{"a":"kristal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kristall. \" j eno kari aff kristal \" KL 18 . syntis allum . . . vt gynum kristallin ib 19 . \" clarare cristal man aldrey saag än then ysen \" RK 2: 8089 . j qwämmeliko karl aff cristal ällir saffer Bir 4: 103. Fr (Cod. B, C, D, E) 369. - kristallkärl. sättiandes honom !UDDA_TECKEN? sanctæ katharinæ haka eller käfft) i een crystal TK 273 . togh s. catharinæ haka, som var satt i cristallenom ib."],"f":["crystal . ","cristall Fr (Cod. B, C, D, E) 369. frf. vok. i änd. -all-), "]},{"a":"kristalla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kristall. \" första gnistan är vt draghin aff cristallo (formen kan dock betraktas ss Latinsk) \" Bir 1: 371 . "],"f":["kristallo qvister , "]},{"a":"kristalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kistall. en cristale beslagin medh silff STb 1: 395 ( 1482) ."],"f":["crostale )"]},{"a":"kristalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kristall. \" aff cristalla ok gimsten \" Al 4635 . \" the vindogh vare aff [christ]alla (Cod. F varo aff kristalla, Cod. B, C, D, E: ware aff cristall allä) \" Fr 369 ."],"f":[]},{"a":"kristalline","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kristall. \" aff smaragda ok cristallina \" Al 4641 ."],"f":[]},{"a":"kristalsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kristall. cristal stenin. hulkin som är kaldir ok skör Bir 1: 371."],"f":[]},{"a":"kristalsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kristall. PMSk 231. thz wi matte fa cristelik dödh"],"f":[]},{"a":"kristelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kristligen, på kristligt sätt. cristelica (catholice) vidhir quäkias Bir 3: 410 . Jfr okristelika."],"f":[]},{"a":"kristeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kristlig. \" allo lekfolke tel cristeleken kännedom \" Bu 3 . halda . . . sina kristelika tro Fl 77 . kristelikin dödhir Bir 2: 81. han var alra cristelicastir man Gr 321 . \" en cristelig förste \" BSH 4: 223 ( 1497) . ib 5: 261 (1508). Jfr okristeliker."],"f":["-likin . ","-leken . ","cristelig )"]},{"a":"kristeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-likin . ","kriställiker . cristhligher, adfj. kristlig. hz wi matte fa cristelik dödh SvKyrkobr 21 . " hoffwom ok beplikthe os oppa ware äre samyndh k kristelia godha tro ath . . . SvSkr(SS) ___ (1495). " SvRimd 46 . " ärna mi aff thinomsom ihesus christe minne cistlighe oc rätto tro " SvB 295 (börj. av 1500-t.). ib 329 (d:o) JMÖ 22 . Brasks Kopieb 20 ( 1514) . Jfr okristeliker."]},{"a":"kristin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kristen. \" thz ij kristin vardha vil \" Fl 2057 . varþ cristen Bu 15 . siþan rom var cristet ib 9 . \" yspanie kunugar ok portugalie som baþe äru cristne \" ib 176 . \" guz ouen ok cristna kirkio \" ib 401 . \" sa cristet folk þola pino \" ib 510 . at leta mera cristit folk til pino Bil 423 . han lönte sik cristin wara: ther til at han gathe swa myklo hemelikare mz godhe fortalan tröst cristit folk ib 475 . fik witha sin son kristin ib 618 . \" cristnom mogha til tröst \" SD NS 2: 134 ( 1409) . kristne män Bir 2: 232. af krisnum manne äldir komo SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). cristamännä taal . . . öktis KL 140 . vaxte crisna manna taal ib 142 . \" saman kalladho allan crisnan mogha ib. badhe aff crisne och crisne fiender \" FH 7: 78 ( 1509) . oppa cristedh blodh FM 96 (1497-1501). han forbödh . . . at göra nocot meen nokrom cristnom manne, for cristna thro Bil 377 . \" mz rätte cristne troo \" ib 860 . kierdo tha a christaum at the wrdho träla cristne, som iordrikis herra waro hedhe Bi 646. flyþo þe cristno Bu 177 . \" syntes þöm cristno sanctus iacobus ib. the hedno tappado the crisne wnno \" RK 1: 142 . Jfr iäm-, o-kristin."],"f":["cristen . ","cristit . ","cristet . ","cristedh FM 96 (1497-1504). ack. m. kristin. crisnan KL 142 . ","cristna Bil 377 . ","cristna Bu 404 . ","cristnom Bil 377 ; SD NS 2: 134 ( 1409) . ","krisnum SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). f. cristne Bil 860 . ","cristno Bu 401 . ","kristne . ","cristna . ","crisna KL 142 . ","cristna Iv 18, 5054 . ","cristne FH 7: 78 ( 1509) . ","kristna Fl 97 . ","cristno Bu 177 . ","crisno RK 1: 129 . ","crisne ib 142, 149 . ","cristne Bil 108 ), "]},{"a":"kristin","b":[],"c":"","d":"","e":[" . cresen HLG 2: 102. best. form sing. f. ack. cristina Saml 6: 166 . SvSdw 2: cristin throo Sam 6: 166. gud alles teris siel nade met alle cresne sielar HLG 2: 102. Jgr half-, iäm-, o-kristin."],"f":["lf"]},{"a":"kristindomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) dop. \" är sidhan forlidihit wel XXXV aar for:de her knut hult fo:rde elseby til cristendom \" Svartb (Skok) 530 ( 1447) . stadughir grundhwal, til alt cistinompsins renlikith liffwirneMP 5: 208 . . . at oss alle swerges riges inbygiere nw fred oc krligheth möter öffuer all cr[stendomen, ä hwar wij komme STb 5: 322 (1521), Kop.)."],"f":["cristnedombr: -dom Svartb (Skokl) 530 ( 1447) ; -domps ib 531 ( 1477) , med art. gen. cristinompsins MP 5: 208 ), "]},{"a":"kristindomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kristendom, kristlig tro. aflaþe þär kristendom Bu 149 . \" petrus war äldre at cristindom än paudus \" Bil 110 . \" wände manga andra til kristindom \" KL 80 . Bil 689 . Di 279 . \" swa sigher oss cristindom ok helag ord \" RK 1: (Cod. B) 340 . alla dygdh ther watnith hawer at thwa siälina aff synd i fontkare, oc giwa henne rättan cristindom MB 1: 87 ; jfr 2. ","2) dop. \" fulcommoþo mz þöm cristendom (cos baqfizaverunt) \" Bu 129 . beddus cristindom Bil 86 . Lg 689 . \" gifwa cristindom thera synom \" ST 452 . MD 86 . at thet (barnet) döpelse oc christendom matte faa Lg 3: 358 . MB 1: 341 . ST 451 . \" haffde han hallit til cristendom \" RK 1: 2427 . ib 2: 6963 . ST 452 . ","3) kristenhet. \" hafs mangom stadhom höghtidh i cristin domenom oc aminnilse af thöm hälghom trem konungomen annan daghin äpter trättanda dagh iula \" Bil 917 . ib 368, 384 . Bir 1: 44, 262, 2: 67, 3: 453, 454 . RK 1: 4521 . ST 309 . Su 437 . Lg 3: 431, 568 ."],"f":["kristen- . ","cristedomber: -doms Lg 3: 568 . ","cristindoomber: -doom MB 1: 87 . ","cristendoomber: -doom ib 341 ), "]},{"a":"kristinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = kristindomber 1. skreff han om gudh oc cristenhetena mangha stora böker Lg 675 . ","2) = kristindomer 3. bätra riddarskap jak ey wet jnnan all cristenheth RK 1: 2719 . Su 166 . BSH 4: 201 ( 1496) . FH 7: 78 ( 1509) ."],"f":["crisnehet: -hetzens FH 7: 78 ( 1509) ), "]},{"a":"kristinhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" (kristen-. crist-), f. 1) kristindom, kristlig tro. thy gaff jak honom mz menslösonne kristenhetinne (christianittis) döpilse Mech 33. 2) kristenhet. foe synne siels ok alla christhetzens gagn ok nytto SvKyrkor (Lucid B) 167."],"f":[]},{"a":"kristmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["julmessa, messa som läses vid julhögtidens ingång. thentit prestin skulde byria cristmessona ST 142 ."],"f":[]},{"a":"kristna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L ","e":["kristna, döpa. SvKyrkobr 4."],"f":["-adher )"]},{"a":"kristna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kristno rätter","cristna- )"]},{"a":"kristna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) = kristindomber 1. prädicaþe cristno Bu 101 . ib 61, 183 . ","2) = kristindomber 2. faar rätta cristno MB 1: 341 . klärka som os cristno gifwa MD 80 . \" vnder kristno ga (kan äfven föras till 1) \" Fl 2078 . ","3) = kristindomber 3. qualdis oc möddis . . . cristnan ok kirkian j franz Bil 380 . \" hiälpande fyrom ärlicom systrom j cristen none \" Bir 3: 453. ib 1: 232, 2: 125, 3: 253 . "],"f":["cristonna: cristonnone Bir 3: 453), ","kristnu rätter , "]},{"a":"kristna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kristna, döpa. cristnaþos ällevo þusand män Bu 185 . \" at han haþe . . . . kristnat folk \" ib 184 . \" hon lät cristna sina thwa syni. nyfödda \" Bil 689 . \" döpir ok cristnadhir \" Bir 1: 389. Bu 414 . Bil 119 . Gr 310, 321 . Fl 2061, 2063, 2070 . SD NS 2: 170 ( 1409). Lg 1001 . Ansg 213 . Di 279, 290 . Jfr ny-, o-kristnaþer."],"f":["krisna Di 290 . ","crisna ib 279 . ","-aþe , -aþer),"]},{"a":"kristnamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-nam )"]},{"a":"kristne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dop. \" beddis cristne (af senare hand ändradt till cristindom) \" Bil 689 ."],"f":[]},{"a":"kristning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"krobba","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krubba."],"f":[]},{"a":"kroghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["kroghara hus","-huss )"]},{"a":"kroghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krögare. ss tillnamn. \" nigels krogare \" VKJ Bi 226 (1480). Scr. re. svec. I 1: 201 (1492). Jfr kröghare."],"f":["krogre )"]},{"a":"kroghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kräva. PMSkr 209 . \" när tw seer falken swällr j kroghanom \" ib 280 ."],"f":[]},{"a":"krogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krog. \" SO 6. \" GS 36 (1413, orig.) . Jfr hörro krogher. "],"f":["krogha hus","-hwss )"]},{"a":"krogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krog. cendopium (för cemdocium). . . kroger ok spetal GU C 20 s. 95 . \" inho löse qwinnor skule nogra pigha til sin taghi i kroghen STb 1: 446 (1462, Burspr). \" ib 111 ( 1477) , 474 (1478, Burspr). han skull lyggia quar j wastena j en krog ATb 3: 191 ( 1504) . \" om honhafwir waridh j krogh ellir danz \" SvKyrkobr 357 . JMP 369."],"f":["kroger . ","kroogher . med art. ack. kroon JMPs 343. krugan STb 1: 452 (1463, Eurspr)), "]},{"a":"kroka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gripa el. fånga med krok. ath han ey krokadhe auris hanssons hest ATb 1: 336 ( 1470) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"kroka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gripa el. fånga med krok. fuller mz . . . krokom till at kroka ok dragha til sik vsla sieler LfK 237 ."],"f":[]},{"a":"kroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) krok, hake. - fiskekrok. MP 5: 116 . PMSkr 364 . - (?) tillnamn. magnus krokir KTb 143 ( 1424) . ib 149 (11422), 152 (1437), 161 (1449) .","2) krok, årder. - krokland (endast i Finland förekommande benämning). Se Sdw 2: 1251. en haffuer kroker, lighiande j pysw Svat 163 (1378). ib 173, 174 .(1380). alla röka oc kroka oc bool sculu jämpkas sokna j mellan ib 353 ( 1486) . - Jfr brunz-, fäste-, konungs-, mat-, prästa-, um-, ärio-kroker."],"f":["krokir . ","*kroka tal","kroketaal )"]},{"a":"kroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) krok, hake. \" thän krokis arla som godher kroker skal wardha \" GO 179 . thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom (uncinus) oc a thöm krokom varo människor vphängdha Pa 18 . ib 22. haua kroka j handom Bir 2: 65. opfylla oc atirtäppa alla väghana mz stokkom oc krokom oc fotaanglom ib 143 . - dörrhake. Bir 2: 90. - krok ss fångstredskap, i sht fiskkrok. eg. och bildl. fiska takas mz krok MP 1: 324 . \" diäfwllin sätir ther krokin huar minzst vaktas \" Bir 2: 199. the lagdo for marsken manga kroke RK 2: 7037 . \" then gedde gar ey mellen calmarn oc thette ther flere kroke äre fore sette \" ib 3157 . thu ser mik vara komin som faar ij blant vargha oc gripin som fisk a krok Lg 546 . KL 12 . GO 108, 393 . Su 147, 237 . - i allmht föremål af krokig form. om dryckeskärl. vnum cornu dictum krok SD 3: 673 (1235, gammal afskr.). - (?) ss tillnamn. nicolai croc SD 3: 128 (1313, nyare afskr.). ","2) krok, årder; så stort stycke jord som med en krok och ett par dragare kan på en dag ärjas? jordstycke af den storlek att till dess brukande en krok och ett par dragare behöfvas? krokland (en endast i Finland förekommande benämning). quod de iugis boum dictis vobiscum krokæ que quisquam vestrum vltra ea que nunc habent (för habet) . . . superlucari potuerit per quatuor annos continuo obsequentes nullas penitus soluciones iuri nostro debitas exhibebit SD 4: 366 (1344, gammal afskr.). tre krock jordh ib NS 2: 757 (1414, afskr.). skulde hwar rök göre fäm marker oc hwar krok ij marker ok hwarth bool x marker ib 865 (1414, gammal afskr.) . thenne förnempde godz till samman rächnet hafwa gifwit till skadt ahrlika här XVII mark och swa myckit göra fyra röke och tree kroka i finlandh FM 39 (1417, nyare afskr.). ved VIII kroka j tawastaland FH 4: 55 ( 1457) . BtFH 1: 305 (1413, Joh. Bures utdr.), 306. Jfr tantum femi de tribus aratris quantum de vno aratro ad castrum dari et !SYNS_DÅLIGT? solet SD 4: 392 (1334, gammal afskr.). Se Styffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 233, 324; Falkman, Om mått och vigt i Sverige 1: 135 f. Jfr fiärdhungs-, konungs-, prästa-, thridhiungs-kroker, äfvensom krokland. ","3) krok, krökning. grwffwan ganger j manga kroka PM LI .","4) krok, knep, listigt påfund. lagh äru rätsins budh ok kroka forbudh GO 6 . \" at wäria sik mz lagha krok \" Ber 184 . - Jfr al-, ala-, albogha-, dura-, iärn-, mete-, timber-kroker."],"f":["krooker: krook GO 108, 393 . -ar),","kroka fiski , "]},{"a":"krokfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krokfot, krumfot. se tillnamn. SJ 2: 172 ( 1490) . \" hans laurssons krochfot \" SSkb 134 (1504-05)."],"f":[]},{"a":"krokhand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krokhand, krumhand. ss tillnamn. \" curiam conradi quondam dicti krokland \" SD 2: 459 ( 1305) ."],"f":[]},{"a":"krokhand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krokland, krumhand. ss tillnamn. \" hustru cristine krochlandh STb 2: 162 (1468). \" ib (1487) Sj 2: 178 (1490)."],"f":["kroc- . ","krock- )"]},{"a":"krokharpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags musikinsrument. Mecht 146 ."],"f":[]},{"a":"krokharpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags musikaliskt instrument. mz alla handa lekara anbudh orghom ludhom baswnom harpom fidhom skalmeyiom ok krokharpom (in canticis et citharis et cingris et in cymbalis) stötto swngho oc discanterado MB 2: 230 ."],"f":[]},{"a":"krokia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krökia."],"f":[]},{"a":"krokland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krokland. \" hafua wy vnt ok vnnom honom frälse oppa saa mykla iordh som kaan köpa oppa een kroklandh iordh \" FH 3: 139 ( 1449) . Jfr kroker 2."],"f":[]},{"a":"kroklokarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr krökio karl."],"f":[]},{"a":"krokna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krokna, krökas. annor handin var kroknadh KL 363 ."],"f":[]},{"a":"kroknäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kroknäsa. \" ss tillnamn. ærlando kronæf \" SD 2: 468 ( 1306) ."],"f":[]},{"a":"kroknäsotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kroknäst GU C 20 s. 32 ."],"f":["-näsoder )"]},{"a":"kroknäsugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kroknäsig. Di 132 ."],"f":[]},{"a":"krokotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["krokig. \" dura krokane äru ut räkte þät längsta þe magho, oc äru ingte krokute \" Bir 4: (Avt) 178. fara mz likeno langa wägha ok krokotta MB 1: 270 . Iv 262 . Al 1221 . Lg 219 . hafdhe . . . krokotta fötir ok gik altidh krokottir KL 366 . \" thom som iac giordhe blindha halta krokotta \" MB 2: 401 . Lg 3: 178, 411 ."],"f":["krokoter: -ota Al 1221 ; ","-otan Lg 219 . ","krokuter: -ute Bir 4: (Avt) 178. krokokter: -okta Iv 262 . ","krwkotter Lg 3: 178 ), "]},{"a":"krokotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["krokig."],"f":["krokede Skotteb 99 (146263),"]},{"a":"krokra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke som utvisar en krökning af rågången. hadhe thöm tha skäligen raa imellan först ut af rund . . . och swa räth aat skogen . . . swa ath inthet krokraa skwlde vara eller finna paa nogen sidho i mellan thöm DD 1: 172 (1449, afskr.) ."],"f":["-raa )"]},{"a":"krokrep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"krokskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["BtFH 1: 319 (1413, Joh. Bures utdrag)."],"f":[]},{"a":"krokskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinn som erlägges som skatt för ett krokland jord? j land thenne skat scullo the göre fore theris kroksin j öe peninga fore hwrt hwit ski Svartb 546 ( 1483) . ib (Skokl) 586 . prästä rätten i tawesta land aff hwariom prästa kroken . . . thy spiutä fangh höö j kroksin Beckman Stud 54 (sl. a 1499-t.]."],"f":[]},{"a":"krokstaver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["krumstaf, biskopsstaf, kräkla. Bil 846 ."],"f":[]},{"a":"kroktal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antal krokland. at jänkte them i mellan hvar epter theris kroktal BtFH 1: 154 ( 1507) . ib 207 ( 1506) . 229 (1509). dömdes en reth swensk skifft wtöffuer all vhinemiby effter theris krok tal och andel ib 235 ( 1506) . ath jäncke och skiffte the ängher effter krock tal och aker theghe ib 269 ( 1508) . ib 278 ( 1509) , 282 (1508), 286 (1509)."],"f":["krock tal BtFH 1: 207 ( 1506) o. s. v.),"]},{"a":"krompin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krumpin."],"f":[]},{"a":"krona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) krans, krona. \" siäffwer gudh är iomfru mariia serdelis krona (saureola) Mech 150. - krona ss en konungs el. drottnings värdighetstecken. wndäk hans nade lagliga sweriges rikes krona med swärd, spie, äpe och alt annet stadz ok werdugheyt \" Rydberg Tr 3: 464 ) (1497). - krona i svenska risvapnnet. Se Sdw 2: 1346. - krona ss sjymbol för det förnämsta el. yppersta av något slag. thu herre gudh som är een crone alle konunga SvT 66 .","2) krona, konungadöme, regering, stat. Se Sdw 2: 1523. Lindblom Abeal 7 (1432). tha swarade her sten . . . at cronen sculle thöm tet vidergielle STb- 3: 342 (1497). ib. ib 343 ( 1497) . STb 5: 322 (1521, Kop). 6) hjässa. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 587 f.","8) ljuskrona? halff setidhe markc för ena krono Kumla kyrkas rb 54 ( 1484) .","9) kromliknande fjäderbuske på fågelhuud. pahanna vilya . . bitha wngna swa länge ti thes the fa kronona so the haffwa PMSkr 263 . 10) i utrr- franzesk krona [Jfr Fr. conuronne d' écu `à la coutronne] benämning på vissa slags i Frankrike präglade, guldmynt. Se Fr. v. Schrotter, Wb. der Münckunde 115. fem ok tråtighj fräncenskä crnor j gull Svartb 332 (1431 . jfr kronare 11) sigill (med bil av en krona)? at giffue them ther breff paa effter thenkebokene jnneholle[l]sse wnder stadzins krone STb 4: 305 ( 1513) . 12) capitesensus (för -census) sus sui krona jdest taxaci pos[ses)sionum kronogodz GU C 20 s. 76 . Jfr biskops-, blomster-. gul-, martilsa-, rosen-, sighers-, silf-, spino-, thorna-, thörne-krona."],"f":["krone )","*krono bonde","crone- )","*krono landboe","krona- )","krono lius (krona-], n. kronljus. för v!UDDA_TECKEN? pund vax til konalius och gillenislius och lius ath prinmmessan HLG 2: 26 (1511). i 27 (1511). ","*krono makare","kroona- )"]},{"a":"krona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bekransa, kröna. eg. och bildl. kronadho petrum mz alskonna blomster Bil 107 . \" kronom han som en konung \" Bo 194 . en vän kronaþar kunugar Bu 183 . ib 63, 128 . MP 1: 28 . Bo 246 . Bir 2: 167. Fl 1132 . RK 1: 1820, (LRK) s. 228. snarare kan eth cronath (med krönt öfverhufvud el. med konung försedt) rike sigh foe koma, än thre fatige men BSH 4: 238 ( 1498) . \" han konadhis vm sidhe martirio \" Bil 875 . godhe kronas (d. v. s. belönas) höghelika for onda manna ilzsco skuld Bir 1: 261. Jfr gul-, thorn-kronadher, äfvensom kröna."],"f":["-aþe . ","-ter RK 1: (LRK) s. 228),"]},{"a":"krona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) krans, krona. \" stephanus thz är swa mykyt som krona oppa gresko \" Lg 291 . \" een krona aff gul war ower hänna haar \" Iv 1765 . Fr 355, 2956, 2960 . swa fasth stak krönan (törnekronan) hans helga hwfwdh Lg 3: 90 . - krans el. krona ss belöning el. utmärkelse, segerkrans, hederskrans, hederskrona (i religiös mening: om det eviga lifvets krona, om martyrkronan). hwar hardhare stridh är. thär aflas ärlikare krona KL 207 . þit bloþ scal þik standa for döpelse tel himirikes crono Bu 496 . \" wtgik the hälagha siälin af licammenom. takaskolandis äuärdhelica äronna lön ok krono \" KL 359 . \" gudh latir sina vini mödhas mz dröfwilse, oc komo j frestilse them til större krono \" Bo (Cod. B) 341 . mädh martyrii krono Bil 851 . ib 538 . - krona ss en konungs el. drottnings värdighetstecken. slo hanom kronona af hofde Bil 773 . \" j thässom daghom skal han bära krono \" Bir 3: 307. en jomfru (d. v. s. Maria, himelens drottning) . . . hauande dyra krono a sit hofwodh ib 299 . \" the krona var reed the drotning hulkin meer kärlek hafdhe til mik owir alla \" ib 313 . aff hänna (hennes som var härligast i jungfruskaran, tydl. Marias) krono som hon bar a sino hofdhe. hulkin vindöghon hafdhe swa som rökilsa kar KL 359 . - krona¨ i Svenska riksvapnet. huat i baneren malat äre iij cronor skulle joo mädher wäre RK 2: 8610 . ","2) krona, konungadöme, regering, stat (i sht med afseende på egendom och finanser). at wy (konung Karl Knutsson) skulle koma oc anama then crona oc rikit friit FM 62 ( 1467) . \" kronän i suerike \" SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). i kronunne þänist ib 478 . fra þöm dagh wi til kronunnä i swerike forman waldoms ib 561 ( 1346). BSH 2: 38 ( 1396) o. s. v. om the jordher wndhan krononne gagna ära SD NS 1: 136 ( 1402) . ib 424 ( 1405), 425, 426, 437 ( 1405). vara suerikes krono undirdanoghe Ansg 233 . \" vildo landit vinna oc bethvinga undir danmark x krono \" ib. \" at j . . . kronona honum op andwordhin \" Bir 2: 260. thz kronan hauir mist ib. landit til vara krono mz rät halda ok krononna ouinum skadha göra ib. \" äptir krononna ingiäldom \" ib 149 . rikesins krono äghor oc rikedoma ib 4: 113 . gamalt kronona godhz KS 58 (144, 63) . \" war aff krononne wel belänter \" RK 1: 1137 . \" sporde nogra aff almogen, huem the skulle göra krwnones räntho \" BSH 5: 500 ( 1512) . Bir 3: 398, 400. KS 58 (145, 63), 60 (150, 66), 73 (179, 80) . RK 1: 2003, 2: 127, 132, 3496, 3: 3196 . Lg 3: 192 . BSH 4: 77 ( 1481), 78. ","3) biskopsmössa, mitra. \" hawer biscoper twähörnadha krono tha han sigher sungna mässo \" MB 1: 355 . the sagho ärchebiscopin kläddan j sin scrud, swa som är krokstafwer ok krona Bil 846 . ib 814 . ","4) krona, af Birgittiner-nunnorna öfver slöjan midt på hufvudet buren hufvudbindel af hwitt lärft med stycken af rödt kläde. ofwer wilit sätis een krona af hwito lärifte oc j the krono skulu sömas fäm stökke af rödho klädhe swo som fäm rödhe droopa VKR 58 . Bir 4: 10, 11. TK 270 . \" thil then dagh hon wardher inwiigdh ok tagher wiil ok krono met systrom i sama clostre (Nådendals kloster) \" FH 4: 5 ( 1441) . ","5) tonsur, rakad rund plätt på hjässan (inom den katolska kyrkan utmärkande dem som tillhöra det andliga ståndet). petrus . . . lät fraa thöm tima raka sik krono Bil 119 . bödh klärkom . . . haua kronglutta krono. rakadha Lg 1002 . brödhrene hafuin swa tonsuram oc krono som pläghas j androm klostrom VKR 71 . Ber 299 . \" brödhrene the ther präste äru skulu haffwa widha kronor oc trinna, äpther thy som andre clostermän haffua \" Bir 5: 41. ","6) hjässa. \" huggo hanom hofwodh ok krono sundir j kors lund (kan äfven föras till 5) \" Bil 831 . \" ater kom han med rödhe krwnu (d. v. s. med blodlig el. sårad hjässa) \" RK 1: 2783 . ib 4137 . ","7) ? naar hiärtan sik inbyrdhis . . . äptir kropsins begärning lustas aff hwars annars krona Bir 5: 7 .","8) ljuskrona? mina bonadhe ok een krona hänger i hans stuffwu BSH 3: 293 ( 1470) . TK 269, 270 . - Jfr asua-, biskops-, gul-, hedhers-, konungs-, martilsa-, martirs-, renlivis-, thorn-, thorna-, thörne krona."],"f":["kruna L.; -ona BSH 2: 51 (13979. ","krwna: -u RK 1: 2783 ; ","-ones BSH 5: 500 ( 1512) . ","kröna: -an Lg 3: 90 ), ","krono gods","krono ingiäld , ","kronoklädhe , ","kronolius","kronulyus )"]},{"a":"krona adh adher","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bekransa, gaff, kronadhe iak mik SkrtUppb 396 . ib 421 . - Jfr thornkrona."],"f":[]},{"a":"kronare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - krona 10. j cronuare ij arniska gylle[n] HLG 1: 24 (1426-27). ib 37 ( 1438) , 41 (1499(. at the gulleno jak ther til fik graff iak wt for arran pa stadhsins weyna en cronare oc ij lätta gyllenä Skotteb 355 (1440, Borgm.) ."],"f":[]},{"a":"kronika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nika. \" thz sigher kronika \" MD 193 . \" romara kroneka ib (S) 214. Jfr krönik, krönika. \""],"f":["kroneka )"]},{"a":"kronika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krönika. - thän gamla kroneka, Erikskrönikan. bygdis ty i k. eric lespes oc birge ierls tiid ther inne eth slott aff swenske men kalle landscrona som then gamble croneca inneholler HSH 16: 111 (1527, Brask). Jfr krönika."],"f":["croneca )"]},{"a":"kronilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kröning. skulw ther messär siwngas om . . . tordaghana aff wars herre helge cronelse Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480). Jfr thornkronilse, ävensom krönilse."],"f":["cronelse )"]},{"a":"kronilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" kröning. FM 60 ( 1457) . Jfr krönilse."],"f":["-älsse )"]},{"a":"kroning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kröning. HSH 16: 122, 123 (1527, Brask). Jfr kröning."],"f":[]},{"a":"kropas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kroppås, övrst på gavelspetsra vilande stock, i vilkenk taksparrarna fästas. doma atis . . . kroppas tak GU C 2 s. 199 . \" festum ti högtidh ok kropasas \" ib 264 . . . .ath forstanderen ath sancte örien . . . matte sancte öriens kropaas och vnderslagh jnleggie !UDDA_TECKEN? (1/2 steen ju vtj hans mwr ST 2: 204 ( 1487) . SJ 2: 115 ( 1488) . Jfr kroppa as."],"f":["-aas . ","lkropass . ","kroppas )"]},{"a":"kropfylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråsseri. \" för . . . wälpläghan oc kropfyllo \" LfK 53 ."],"f":[]},{"a":"kroplytter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["puckelryggig? än han är nwskögdher eller kroplytter eller höbol (si giblus, si lippus, si albuginem habens ib oculo, si jungen scabiem, si imptiginem in corpore, vel herniosus) MB 1: 370 ."],"f":[]},{"a":"kroppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruda, cyprinus carsattius Lin. Se Smedberg. Peter Nord. Fil. 52: 347. \" ther dyy bothn är tirffwas wäl kroppor oc athwhara \" PMSkr 363 . "],"f":["*kroppo damber","kruppodampn )","kroppa damber , "]},{"a":"kroppeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kroppslig, köttslig. j nahgen kroppelighen siwkdom Gers Frest 31 . \" wendes andelighä kärleker j en kropleghen sköran kärlek \" ib 39 ."],"f":["kroppelighen . kropleghen),"]},{"a":"kropper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kropp. \" jillcebra . . . kropsins loste oc anner olaghlegh lose \" GU C 20 (hand 2) s. 11. thaa böthe then mz kropp, som ey haffuer koo Arnell Brask BiI 35. - om död krpp lik. bustarius rii kroppa brännare ok kropp iordare GU C 20 s. 64 . - aviden människa. Se Sdw 2: 1253. 3) människa, varelse. Se Sdw 2: 1253. - Jfr hardhets-, männikio-kropper."],"f":["krupper: krup Hel män 165 ),","*krops luste","-lusthe . ","-loster )"]},{"a":"kropper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*kroppa as","kroppeaass )"]},{"a":"kropper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körtelsvulst. \" ss hästsjukdom. fori krop Hästläkedom i \" AS 137 ."],"f":[]},{"a":"kropper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kroppa damber , "]},{"a":"kropper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kropp. \" böte han kropp ey agher ko \" SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" til vors krops fordhan oc vppehälle \" Bir 2: 4. nar siälin skils fran kroppenom ib 1: 63 . Bo 133 . KL 231 . Ber 17, 19, 126 . MB 2: 225, 287 . Lg 3: 225, 232, 406 . FH 3: 64 ( 1445) . - kropp ss dödlig och underkastad förvandling; äfven död kropp, lik. til at hon faar eet sin lakt af sik olänkelika kropsins byrdhe Bo 91 . \" skal thin wsl kropper wardha diwra mater oc fughla \" MB 1: 428 . Bir 1: 170, 171. bäzt loktande balsam. mz huko nar döädho kropane smörias gömas orötelike Bo 43 . \" wt fördhes ens friborens smörias gömas til graffwa \" Lg 294 . haffde . . . iordhat mangha hälga martyres kroppa oc likama ib 399 . KL 84, 93, 107, 407 . MB 2: 350 . Lg 3: 213, 235 . ","2) kropp, bål. \" huggo swa hwdit fran hans krop \" RK 2: 4185 . - Jfr diura-, fara-, hästa-kropper."],"f":["krupper: kruppir KL 84 ; ","kruppenom ib 231 ; kruppa ib: FH 3: 64 ( 1445); krupp Lg 3: 225 ; ","kruppa ib 213 . ","krops . ","krofths Ber 17 . ","krofsins Ber 126 . ","krofhsins ib 19 . ","krupsins Lg 3: 232, 235 . ","-ar ) , "]},{"a":"kropper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körtelsvulst. om struma. gibbus bi idest strvma kropper GU C 20 s. 315 ."],"f":[]},{"a":"kroppotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hullig, kopulen. cleptus . . . stulin ok kroppotther GU C 20 s. 116 . gibbosus . . . kroppother ib s. 315 . - i best. form. ss tillnamn jap jensson kroppte STb 1: 144 (1478). ib 2: 259 ( 1488) . jacob jönsson . . . som tha kallades kroppotta jap SJ 2: 156 ( 1488) . STb 3: 296 ( 1496) . I dessa fall har ordet kanske snarasat betydelsen: puckelryggig, krokryggig. Jfr SAOB K: 2933."],"f":["-otther . ","-ot [h]er ),"]},{"a":"kroppotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hullig, korpulent. kroppot giri MP 1: 83 ."],"f":[]},{"a":"kropstor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hullig, korpulent. twe fete brödhir oc krustore (corpulenti) KL 294 ."],"f":["krupstor )"]},{"a":"kros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se kors."],"f":[]},{"a":"krosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krossa. \" ormsins hwfwdh throdz nidher och krosas \" Ber 103 . full . . . en stor sten pa hennes hofudh ok swa hardeliga hennes hoffudh krossadhe Lg 3: 552 . \" thz krwsat är ja man ok swndher slithet \" LB 2: 49 . "],"f":["krwsa: -at LB 2: 49 . ","krossa: -as Bir 2: 329 ; se vidare sunder krosa. ","krosa sunder , "]},{"a":"krosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krossa. \" fan han en man liggiande . . . (hawnde en saran foot bitnan oc krusadhan aff diwrom \" Prosadikter (Barl.) 14 ."],"f":["krusa )"]},{"a":"krot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högmod, skryt. \" olifernes . . . fälde han dödhan a iordh. oc sagdhe swa. ondeher höffdhinge litith war thit kroot wärt Prosadikter (Karl M) 271. \""],"f":["kroot )"]},{"a":"krotas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. högmodas. SE E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 32. then licamen j hulkom tu nw högferdäs ok korthas (inquitatem opertur) J Budds b 164."],"f":["krothas )"]},{"a":"krotas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bråka? wil . . . wsle mannen krootas oc opphögias her ower iordhena LfK 44 ."],"f":["krootas )"]},{"a":"krubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kruba. Mecht 25 . Jfr asna krubba."],"f":["krobba )"]},{"a":"krubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krubba. \" jäta äller krubba \" Lg 46 . een krubba aff sten ST 182 . ib 217 . Lg 3: 617, 642 ."],"f":["krobba: -an Lg 3: 642 ; ","-onne ib 617 ),"]},{"a":"kruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krukomakare. LB 9: 111 ."],"f":[]},{"a":"kruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kruka. MP 4: 189 . Jfr ler-, matkruka. "],"f":["krukomakare (kruke.-. krvchaSTb 3: 96 (1493)), ","*krukomakirska (krukamakerske), "]},{"a":"krukotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krokotter."],"f":[]},{"a":"kruma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr brödhkruma."],"f":[]},{"a":"kruma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inkråm (i bröd), inre och mjuk del (af bröd]. . . . krummona af hwyt hwätebrödh LB 4: 344 . Jfr brödh-, bröds-kruma."],"f":["krumma )"]},{"a":"krumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kruma. tagh aff groffth rogbrödh kraamen LB 7: 173 . tag kramen aff blöt bröd ib 200 (båda dessa ställen böra dock kanske föras till ett krumber, m.). Jfr hvetebröds krumi."],"f":["krame . ","kraame )"]},{"a":"krumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inkråm (i bröd). PMSkr 577 . "],"f":["lobl . ","kroman ) , "]},{"a":"krumpin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) hopdragen, krökt, krumpen. han hade . . . huggit . . . lasse . . . j ffingren, saa at the krompne woe STb 4: 226 ( 1511) .","2) krympt. \" ix alna kläde krompit oc vffuerskurit \" Svartb 208 ( 1396) . - Jfr krympa."],"f":["kropmin )"]},{"a":"krumpin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) hopdragen, krökt, krumpen. en quinna som war krompin swa at hänna fötir waro krompne vidh hänna licamma Bil 868 . \" en krompen qwinna \" Lg 3: 178 . \" hafdhe iak han j mino knä swa som krompnan (contractum) man j allom limmom \" Bir 1: 33. fingrane ok armane hulke som waro swa som krumpne vträkto sik ib 84 . \" annat larit var swa krompit at han ey gangit gat \" KL 363 . \" them war krumpet hand oc fot \" RK 2: 3182 . \" for krompnom lymom \" LB 7: 10 . \" han gaar krumpin (curvus) vndir korseno \" Bo 197 . \" gik allir krompin \" ib 189 .","2) krympt. \" leysk krumpit klede \" SO 105 . FH 5: 89 ( 1482) . - Jfr krympa, äfvensom krypa."],"f":["krompin . ","krompen )"]},{"a":"krumpliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förkrympt, vanskapt. ss subst. krympling? \" ty han slog en krwpliken Stb 1: 171 (1478) krumpliken möjl. att fatta som objektiv predikasfylnad: \"fördävad\".). \""],"f":[]},{"a":"krumpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sammandragas, hopdragas, krympa samman. tha krumpnadhin (contraherentur) sinuna Bir 2: 30. min inälue varo al thör oc krumpnadh ib 244 . ib 4: (Dikt) 261 . ST 365 . Su 248 . Lg 3: 260 ."],"f":["krompna )","-adhe ST 365 . ","-aþe , ","-aþer ) , "]},{"a":"krumpna krompna. adhe","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["samman- dragas, krympa samman. - blia förkrympt. han krompadhe ij allom lidhamotum SkrtUppb 218 . k[r]ompadhe Hel män 218 . Jfr kofna."],"f":[]},{"a":"kruna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krona."],"f":[]},{"a":"krupper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kropper."],"f":[]},{"a":"krus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jf lerkus."],"f":[]},{"a":"krus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krus, cylindriskt kärl. LB 7: 308, 10: 7, 8 . PM LI . Jfr lerkrus."],"f":["krwss LB 7: 308 ),"]},{"a":"krus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? i uttrycket: i krus, i kras, i stycken. sla thz sunder alt i krws Al 10376 . \" borger brusto sunder i krus \" MD 17 . Jfr krosa."],"f":[]},{"a":"krusa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krosa."],"f":[]},{"a":"krusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krusa, göra krusig. part. pret. krusig. thera haar waar gwlt oc krusat ST 421 . han hafdhe krusat haar oc sidha lukka krusadha som een lebardh ib 513 . Ansg 179 . RK 1: (Albr) s. 212 . Di 12, 13, 128, 130, 131, 133, 135, 296 ."],"f":["-at . ","-et Di 12 . ","-it ib 13 ),"]},{"a":"krusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krusa, ocka. \" lhan . . . kursadhe sith haar \" MP 5: 115 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"krusalokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-lok )"]},{"a":"krusamynta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["krysamynto vatn","-myntha- )"]},{"a":"krusera","b":[],"c":"","d":"","e":[" , krusa, göra kusig el. räfflad. thär till ((ɔ: till \"gravering\" av skinn) haffwes mangskona stämpla aff järn . . . j androm ändanom krwserade oc wthgraffue . . . oc mädh them stemples oc krwseresskinnen PMSkr 539 ."],"f":["-adr )"]},{"a":"krusogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["krusig, räffad. \" haffwas oc mangskona former aff kopar krwoge jnnan til \" PMSkr 566 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"krussa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["krussu foter , "]},{"a":"krut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ört, läkande ört, läkemedel. eet krud for te ögon som är tiok hwd oppo LB 7: 334 . ","2) krut. \" salpether och krwdh \" BSH 4: 314 ( 1502) . \" sändha meck kruth ib 5: 197 (1507). jek haffwer lod byössor och inthe til kruth \" ib. \" krwth fatas her \" ib 249 ( 1508) . ib 273 ( 1508) . lodh ok kruth ok byssa skytter ib 480 (1511?). 1 tunna lööst krwt FH 5: 237 ( 1524) . Jfr körna krut"],"f":["krud . ","krwdh )"]},{"a":"krut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) krut. SE Sdw 2: 1254. STb 5: 65 (1515). -Jfr bysso krut."],"f":[]},{"a":"kruthus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kruthus. \" y krwt hussed \" FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":["-huss )"]},{"a":"krydda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krydda. condire, krydda GU 3 . krydadha drykkia ST 53 . \" math som är kryddath mz pöper eller med andra heta kryddher \" LB 7: 181 . \" wel krydadan mat . . . äta ib 3: 18. \""],"f":["kryda . "]},{"a":"krydda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krydda. \" vm klädhe oc krydo \" SD NS 1: 561 ( 1406) ."],"f":["kryda )"]},{"a":"kryddanär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som handlar med kryddor och läkemedel, specerihandlare, apoteare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1254. herman krydener STb 3: 3439 (1499). ib 442 ( 1499) . c8irstin kryddamers SSkb 16 (1501_02)."],"f":["krydener . ","kridener . ","kryddaner )"]},{"a":"kryddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kryddanär. Se W. Åkerlun, Arkiv f. lNord. Fio. 48: 75 f. conditor . . . örtare krydare GU C 20 s. 135 . cristin krydderens SSkb 97 (1503-04)."],"f":["krydare )"]},{"a":"krydde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örter, kryddor. \" pipar ok komin ingefära ok galiga. kardamonom oc näghlikor. paradiskorn ok än hiärtans frygdh, ok annor thera handa krydde \" Bo 133 . \" at koma saman dyr krydde \" ib 219 . \" salomon bescreff natur oc skipilse . . . aff allom yrtom oc krydom \" ST 416 . \" j nidharsta stenhuseno gömdos yrtir oc ädhla dyyr kryde \" ib 420 . \" manga byssor mz manga handa kryde oc läkedom \" ib 153 . \" ther wäxir i the owirmärkis kryde som wäl smakar i bikar oc gryte som är muskaat oc kardemona \" RK 1: (Albr) s. 207 . \" mz thässe owirmärkis kryde som wäl smakar i bikara oc gryte \" ib 210 . MB 1: 244 . LB 1: 98, 7: 181, 10: 8 . ST 216, 422, 423 . Bir 4: 49, 101 . Su 138, 203, 204, 205 . MB 2: 182 . FM 202 ( 1540) , 350 (1507). Jfr kalgardha krydde. "],"f":["kryde RK 1: (Albr) s. 207, 210; LB 10: 8 ; ST 15, 216, 420, 422, 423 . ","krydhe L. ","kryder FM 202 ( 1504) , 350 (1507). ","krydher Su 138 . ","kryddher LB 7: 181 . ","krydom ST 416 ), ","krydda gardher","kryddegardher: -gardhen PM LXVII ), ","krydda kista (krydakista), "]},{"a":"krydde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örter, kryddor. Mecht 256 . \" tär som kaal skal sätias äller annor krydde PmSkr 350 . . . hwadan aff midihetinna ok athirlhalsins aromat, thz wälwktande kryddet drper \" SpV 120 . "],"f":["ryde SkrtUppb 55 ),","*krydda bodh , ","krydda gardher (krydde-), ","*kryddagards mästare","kryddegardz mestere )","*kryddagards tomt (krydegards tompt), ","*krydda sikte","krydde- )","*krydda siäng","kryda- )"]},{"a":"krykia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["staf, krycka. \" en qwinna gangandhes mz twa krykkior \" Lg 3: 723 . en krympling . . . som i ix aar haffde oppa krykkior gangit ib 725 . \" mange pa krykkior ginge \" RK 2: 3181 . stodde sich widh sinna krykke ib 2665 . ib 2677 . "],"f":["krykkia . ","krykke (ack.) RK 2: 2655, 2677 . ","krijcke . ","kriche )","kräkla . ","ware biscops skrwer och kricher FH 7: 79 ( 1509) . " for war biscops hat och krijcken " ib 80 . Jfr biskops krykia. ","krykio karl"]},{"a":"krykia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["krykio karl","krykkia- )"]},{"a":"krykla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krökia."],"f":[]},{"a":"kryl","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? ","e":[" Jfr harkryl."],"f":[]},{"a":"kryla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krulla, krusa. calami(i]stratu . . . then krylat haar haffuer GU C 20 s. 66 . ib ffilatus . . . dictur a filum kräther ib s. 271 . "],"f":["-adher . ","*kryla saman , krulla samman. crispare kryla samon stöta rista ok skiuta GU C 20 s. 155 . goth koo släkthe merkes swa 219.a . . . mykit haar j rwponne krylath samman PMSkr 218 ."]},{"a":"krylhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krusig hår. comatulus li kryl haar GU C 20 s. 126 ."],"f":["-haar )"]},{"a":"krylnal","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f redskap att krusa håret med. calamistrvm tri krylmal GU C 20 s. l66."],"f":[]},{"a":"krylogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["krusig crispus . . . kryloger GU C 20 s. 155 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"krylotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["krusig, krusad. \" ondha lwktin skal wardha for sötha lwktena . . . for krylotta (crisparti) harith flinskallan \" SpV 106 ."],"f":[]},{"a":"krympa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopdraga ond vätzska ok heet atirdraghir oc krymper tungona MP 1: 264 . ib 2: 205 . hwart thera (näml. finger) . . . räkte sik vt oc war ginstan färdhuct badhe at räkkia oc krympa Lg 3: 224 . Jfr krumpin."],"f":["krömppa: krömppe MP 2: 205 . -ir),"]},{"a":"krympa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopdraga. \" distendo . . . wt räkia ok krympaa \" GU C 20 s. 195 . "],"f":["krympaa )","*krympa sik saman , draga sig samman. triofolium the yrthennas ladh krympa sig samman, merker storm PMSkr 295 . -Jfr samankrympa."]},{"a":"krymplinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= krymplinger. \" enom krymplinga gaff han bötir \" Bil 753 . Jfr krymplinger."],"f":[]},{"a":"krymplinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krympling. \" gaf enom krymplinge lif (bör väl vara ganga i enlighet med \" Bil 947 ) Bu 100 . \" xl män somi blinde ok somi krömplinga foro til rom \" Bil 653 . ib 108, 463, 634, 830. ST 319 . Su 297 . Af de anf. ställena kunna Bil 463, 653, Su 297 föras till krymplinge."],"f":["krömplinger: -linga Bil 653 . ","krimplinker: -linka Su 297 . ","kryplinger: -linge Bil 947 . ","kröplinger ib 634 ; ","-lingom ib 463 ; ","-lingx ST 319 . ","kriplingher Bil 108 . -ar),"]},{"a":"krymplinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krympling. MP 4: 74 ."],"f":["krymb- )"]},{"a":"kryna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kröna."],"f":[]},{"a":"kryning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? [1] par grend laghen met kryning FM 76 (1483, daniserande) . i [1] par syängte laghen met kryning ib."],"f":[]},{"a":"krypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) krypa, kräla. om ormar, maskar o. d. modhorin känne orm vnganom krypa Bir 3: 76. orma som krypa quidhenom ib 26 . \" sa han en orm krypa om thz sama träth \" Lg 91 . \" krypande iordhinna madhka \" KL 151 . tha kropw vtaff hans näsa och öron . . . swa manga lööst at the huldo allan hans likama PK 247 . creatwr . . . ther kryper a iordhinne MB 1: 157 . - krypa. om menniskor. han (Alexander) kröp a badha händer oc knä Al 10128 . han (Alexander) wille i flodhina hafwa kropith ib 10135 . Bir 3: 135 . Al 2231, 10131 . Lg 670 . Di 282 . - bildl. krypa, smyga. syndena ok lastena krypa stundom vndir rätuisa män (subrepunt justis) Bir 1: 260. ","2) krypa i hop, hopdragas, krympa? part. pret. krympt? eth halft stykke kumist krupit (för krumpit?) oc ofuerskurit SD NS 1: 255 ( 1403) . "],"f":["krop Di 282 . pl. krupu. kropw PK 247 . ","krupin: -it MB 2: 171 ; SD NS 1: 255 ( 1403) . ","krwpin: -it Lg 670 . ","kropin: -ith Al 10135 ),","krypa af , krypa bort, släpa sig bort, långsamt aflägsna sig. sotthin slippir til ok krypir aaff GO 719 . ","krypa bort , krypa bort. saghdhe sancta cristina til ormanna, jak byudhir idhir . . . at j krypin bort j idhra skrubbor ST 259 . krupu the (ormarne) borth thera wägh ib. ","krypa in , krypa in. ther op kröp en litin madhker . . . ok wille swa krypa in ij han Al 380 . the (mannen och qvinnan) . . . krupu in vndir ena hälla skuru KL 297 . Jfr inkrypa. ","krypa up , krypa upp. kröp romanus sidhan mz nödh wp til hans Bil 694 . Jfr upkrypa. ","krypa ut , krypa ut. aff äggeno kröp vth een draki ST 512 . myssena haffwa krupit wt aff theris skrubbom MB 2: 171 . alexander . . . bordhe at krypa a goluith wt Al 10123 . KL 298 . Jfr utkrypa."]},{"a":"krypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) krypa, kräla. om ormar, maskar o. d. iordhen mz alla creatur a henne kryppandhe JMÖ 133 . - krypa. om människor. om tu framgar j dygdom eller kryper til ryggiä J Buddes b 170 . . . ath jöns . . kripp ginom hans windhögha ATb 2: 209 ( 1483) . - Jfr utkrypa."],"f":["kryppa: -andhe JMÖ 133 . ","kripp ATb 2: 209 ( 1483) ),"]},{"a":"krysolit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krysolit, guldsten. \" en gulring medh en crisolith His Tidskr 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). \""],"f":["crisolith )"]},{"a":"krysta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krista."],"f":[]},{"a":"kräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med sakens ack. och personbeteckningen föregången af prep. af. \" thetta fornempda härredh ydre aff fornempdan herra beincte eller aff hans arfwom krefla eller taka \" SD NS 1: 17 ( 1401) . - pass. hwat skal tha kräfwias af mik badhe oslom oc höghfärdoghom Bo 125 . theras blodher, thz är theras syndher, the kraffias aff os oc warom siälom LfK 66 . - med saken betecknad genom sats inledd af at och med personbeteckningen föregången af prep. af. gudh han kraffwer ey at enast aff cristne människio, at hon at enast flyr thz onth är, wtan iämwäl at hon öwar sik i godho LfK 49 . \" med sakens ack. var kunungar kräuar fasto \" Bu 498 . ther forböz allom primatom nokot taka älla kräfuia for palium Bil 734 . \" han kraffde thz sölff han honom atte \" RK 1: 823 . ib 826, 1285 . PfN 140 . Di 64 all vrenlik thing som naturen krafde Lg 305 . likamin oc kötith krafdhe sin losta oskäligha MB 1: 132 . ib 146 . - pass. a þingum kräuis rätter Sd 1: 669 (1285, gammal afskr.). - med prep. a (up a, pa). altiidh a thz sama kraffde RK 2: 4119 . \" vppo slottet krafde \" ib 1305 . ib 1431, 5752. the kraffde ther pa ib 3421 . marsken kraffde fast oppa oc badh sig alle slotten fa ib 3380 . - begära, reqvirera. delzleff forsmadde at kraffwia matt aff slottit Di 97 . \" mik tyckte langt wara at ga hwar dag atkraffwia matt aff konungens stekara hwss \" ib 98 .","2) bedja, begära af. med personens ack. och saken betecknad genom sats inledd af at. mz graat ok bön hon marskin krafde at hon matte gaa til sinna modher MD (S) 267 . ","3) anmoda, uppfordra. \" naar han ther til a clostreno kraffdher wardher \" FH 4: 34 ( 1453) . \" ther vil jac göre min reth oppe, ee huar jac vardher for retthä kraffdher \" BSH 3: 144 ( 1463) . ","4) bjuda komma, kalla. sin endha son han til sik kraffde MD (S) 297 .","5) mana, ägga. \" kreffwer os gwdh ok rätther kerleker til wan iämcrisman til ath haffwa enkanneligha omsorgh om siwka människo helso Gers Ars a 2. ther skal man offtha kräfwia han til ib b 7. scal abbatissan . . . ey wara seen til at faa them thera nödhthorfft tha hon wardhir ther til krafdh \" VKR 12 . \" hänna aldir ok skipilse krafdho hona til andra gipto \" Bil 109 . \" then loste kräwir mannin til dödhelika synd \" MB 1: 146 . ib 221, 392, 452 . \" tha naturlikin luste krafdhe kötit \" Bil 885 . MB 1: 391 . \" som naturens kerlek honom kraffde \" Va 33 . "],"f":["kräwia MB 1: 452 . ","kräfuia Bil 734 ; SD NS 1: 150 ( 1402) . ","kräfwia: -ias Bo 125 . ","kraffia: -ias LfK 66 . ","kraffwia Di 97, 98 . pres. kräwir MB 1: 146, 392 ; GO 1085 . kreffwer Gers Ars A 2. kräuar Bu 498 . kraffwer Lf K 49. refl. kräfs, se utkräfla. ","kräffdhe MB 1: 221 . ","kraffdher FH 4: 34 ( 1453); BSH 3: 144 ( 1463) . ","kraffdh VKR 12 . n. krafth BSH 5: 104 ( 1506) . ","krapt PfN 140 . ","kräfft RK 1: 1285 ),","kräfla ater , återkrävfa återfordra. kräff han ater aff mik MB 1: 244 . Jfr ater kräfia. ","kräfia i gen , ","kräfia in , inkräfva, !SYNS_DÅLIGT?. lathe kräffuie jn crononis skath FM 354 ( 1507) . Jfr inkräfia. ","kräfia ut , "]},{"a":"kräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) kräva, fordra. . . . giorde ther eth köp medh . . . skypper oleff . . . swa ath the hanom halffdelin aff köpte och medh hanom jnköpe j hans nya kraffwel fry for alt tet yxen jnnen ordhz kreffuie kan (i händelse av sjönöd?) Stb 3: 223 (1495). ib 229 ( 1495) . -kräva, fordra, erfordra. Se Sdw 2: 1254. "],"f":["kraft PMSkr 81 ),","kräfla ater , återkräva. Nunninv 359. ","kräfla i gen , återkrävla. hans dinxstede zacher til xjij marck, fore tet han gaff sin broder . . . fienden i heluite ok kraffde hanom aldre i gen STb 3: 124 ( 1493) . - med två ack. jak hafuer antuardh tik myn skat och ik kräwer jak han j gän Prosadikter (Sju ise m C) 43 . ","kräfia in , inkräva, infordra PMSkr 81 ","kräfia ut , utkräva. Vg Fornmt I 10: 30 (1480, avskr.). - Jfr in-, til-, ut-kräfla."]},{"a":"kräflare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utkräflare."],"f":[]},{"a":"kräfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr utkräfning."],"f":[]},{"a":"kräfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraf. quitta, ledhogha och lösa . . . for alle ytermeer maningh hella krefnyngh SD NS 1: 540 ( 1406) ."],"f":["krefnyngh )"]},{"a":"kräfta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stärka, bekräfta. at all bebindningh mellan thenne tw rijken skal ta yttermehre kräfftas, stadhfästas oc fulbordas BtRK 142 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"kräfter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. underjordiskt hvalf; fängelsehvalf. \" latha han wt aff then hälfft ok aff kwmmerlikom kräft \" RK 1: 2823 ."],"f":[]},{"a":"kräfter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underjordskt valv. Se Sdw 2: 1254. *kräk, subst. Jfr horo kräk."],"f":[]},{"a":"kräftigher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krapogher."],"f":[]},{"a":"kräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krypa. \" wardhe liffwandes creatur, badhe the som kräka (så ändrat efter en annan afskr., Cod. A 10; Cod. A 3 har kraka) j watneno, oc the som flygha j wädhreno \" MB 1: (Cod. A 3) 542 . - krypa fram, smyga sig fram. siwkdom ok aller kraka til by GO 453 ."],"f":["kraka )"]},{"a":"kräkias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["känna benägenhet att kräkas, känna äckel. begynner vänias och kräkias LB 7: 257 ."],"f":[]},{"a":"kräkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? benägenhet att kräkas, äckel. tz hielper for vämilse oc kräkilse LB 7: 242 . han hielper for kräkilse oc golielse til spy ib 243 . aff kräkilse eller aff tz onda j mangan er ib."],"f":[]},{"a":"kräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr innekräkkia."],"f":[]},{"a":"kräkla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr gröta kräkla och krökia."],"f":[]},{"a":"krälter","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["krälther GU C 20 s. 271), se kryla."]},{"a":"kräm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kramvaror. GPM 2: 214 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"krämare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" wibal kramæri \" SD 2: 231 ( 1297) . curiam magni dicti kræmære ib 459 ( 1305) . ib 5: 429 ( 1345) . "],"f":["krämäre . ","kramäri )","krämara bodh , "]},{"a":"krämare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" her boluin krämer HLG 1: 10 (föe 1421). \" KTb 160 (1545?). otta kremere STb 4: 207 ( 1511) . StÄmb 177 ( 1512) , 180 (1513). StockSkb 14 (1516-17), 86 (1518-19). "],"f":["krämara bodh , "]},{"a":"krämeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kramvaror . . . thz han aldrik staal thz krämi ifran swen JTb 28 (1458?). STb 1: 366 (148). ib . . . thet han förde till silfbergit iiije (400) marck til ath köpslaga mäder for wtan krämerie ib 2: 4 ( 1485) ."],"f":["krämerie . ","krämir )"]},{"a":"krämirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krämerska. institrix, krämirska GU 6 ."],"f":[]},{"a":"krämmakäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ysterhet, uppsluppenhet? ä thäs störra krämmakätin är thäs mera skipa hon mäniskione til vredhe MP 1: 351 ."],"f":[]},{"a":"krämpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krämpa. Su 244 ."],"f":[]},{"a":"krängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["draga, rycka, mangt eth gamalt fädernis swerd wart tha nidher aff naglom kränkt RK 1: 117 ."],"f":["kränkt ) , "]},{"a":"kränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försvaga fördärva förstöra. om gudh vil mic swa kränkia at jac ey liuande igen comber aff thässe reso SD NS 3: 146 ( 1416) . gudh adzualloher kränke han badhe til liijff ok siäl ib 195 (1416). eth sinne kränkis hon aff hardasta hoffuodh wärk alt jämt, meer än en manadh Mecht 216 . tho brast hanom eth huilkit hans gädhi munde mykit kränkia Prosadikter (Barl) 4 . thå alle andr warde kränckte medh ondsko galnisko, eller lasteligher PMSkr 679 (avskr.). swa dant oplop oc obestond her j riket . . . aff hulkit them . . . menige köpmans näringh oc bergningh krengt oc betagen är STb 5: 322 (1521, Kop). 2) fördärva, förffara, förleda tha tillfäste iak mik alla the siäla, oc kränkte sm iak äff äwärdeliko haffwer beskärat ti äwärdelika brudher Mech 288.","4) göra kraftlös göra ogiltig, vederlägga. frith vilkor . . . thz hafde mannen frälst oc friit j paradyso än nw är thz kränkt ok forhiat SvKykobr (Lucid B) 175. 5) kränka, bryta, överträda. SD NS 3: 195 ( 1416) . thu hafwer . . . thyna tro och ära thu hafde mik lofuadh opta kränkt och spilt Prosadiker (ju vis m C) 239. -Jfr be-, for-, undir-kränkia, ävensom o-, ofor-kränkter."],"f":[]},{"a":"kränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) försvaga, förderfva, förstöra. han krencker kraffthena i kroppenom LB 7: 76 . tha gudhi thäkkis them kränkya met soth FH 4: 42 ( 1455) . ängin soot ma os kränkia Al 6121 . alexandri liiff . . . kränkia ib 10024 . \" om thu wil os ä kränkia \" ib 4784 . mz starka iärnlänkia som the griipana kunde ey kränkia ib 9098. kränkia the (ɔ: wärldinna drykkia) ok wanmakta howodhit . . . ok kränkia (evertunt) alla limina Bir 1: 43. vakn kränkiande oc vanmaktande hwarn ouin ib 2: 125 . \" ey til bör . . . idher mz manghom psalmum at kränkia idher sinnen \" LfK 67 . \" ey at enasto kränkias (infirmari). vtan än alstingx vanskas oc foruardha i mik siäluom \" Bo 107 . \" mine fötir wanskas ok kränkias vm iak far vppa biärghit \" Bir 1: 273. ib 311, 2: 48, 129, 276 . \" kränkes oc nidhergaar all andelikx husens bygningh \" Su 54 . \" the kränktos fast aff mykin thörst \" Al 4965 . \" ij kränkin ey idhra ära \" ib 1258 . thy at the äntiggia skadha sina jamcristna liiff älla kränkia thera hedhir (derogare honori) älla göra them skadha j thera gooz ällir winom Bir 3: 325. krenkia stadzens mena besta MD (S) 261 . ","2) corrumpere, förderfva, förföra, förleda. offstort hiärta haffwer thik kränkt Al 8300 . \" lata sik fore änga gafwor kränkia ib 2126. \"","3) kränka, förföra, skända. at eugenius abote vilde hona (waldtagha oc hänna) hedher oc äro kränkia Bil 386 . \" kränkte hänna iomfrudom \" ST 456 . smitta ok kränkia hona Bir 1: 375. Lg 3: 65 . kräncker jomfrur och gode qwinner BSH 5: 439 ( 1511) . ","4) göra kraftlös, göra ogiltig, vederlägga. engin forma ath kränkia älla atirwräka then domin MP 1: 220 . jak matade ok ämuäl swa min ordh at mine owini for matto ey at kränkia (infirmare) them Bir 1: 185. ib 3: 216, 217, 4: 91. ","5) kränka, bryta, öfverträda. ath war rätter kränkis ellir minzkas EG 66 . um nokor wil thöm (artiklarne) äller nokon therra kränkia, bryta eller til enckte göra BtRK 34 (1359, orig.) . hwa som thesse gafwo oc testament minskar ella kränkir SD NS 1: 527 ( 1406) . sin dom . . . kränkia MD (S) 234 . sins herra dechtingen burdhe hanom ey krenkia RK 2 . s. 345. - Jfr af-, be-, for-kränkia, samt okränkter."],"f":[]},{"a":"kränkian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kränkande, förförelse, fördärv. \" jugin lastir stridher moth naurinna fylsko, swa mykit som kötxsins kränkian (corputio) ällir skörhet \" SpV 96 ."],"f":[]},{"a":"kränkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som kränker e. förför el. fördärvar. SpV 216 . - Jfr fränko-, iungfru-kränkiare."],"f":[]},{"a":"kränkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iungfrukränilse."],"f":[]},{"a":"kräptugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kraptogher."],"f":[]},{"a":"kräsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpläga. \" hon aat till at bärgha lifwit ok ey till at kräsa kroppin \" Lg 3: 513 . offmykyt kräster LfK 82 . Jfr käsa."],"f":["-ter )"]},{"a":"kräsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpläga. \" lthiänaen vil in fulmätir oc krästir \" Hel män 123 . Jfr fulkräster."],"f":["-ter )"]},{"a":"kräse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njutning, nöje. SE E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 30. fämpe (skörlevnadens dtter) är älska sik j allo the som kropsins kräse wt kräffwir SvKyrkobr 355 . - ljuvlighet. j gaar war han nidherst fore heluitis porte nw j dagh j paradyses kräse J Buddes b 177 ."],"f":[]},{"a":"kräselika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) kräsligt, yppigt, överdådigt. altidh wara lika kräseliga mätthir MP 5: 174 . 2) ljuvligt. widh hans hälgha häria älskelikast oc kräselikast (delicatissime) sik hwilandis Mecht 120 ."],"f":["-likast )"]},{"a":"kräselika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) kräsligt, yppigt, verkligt, vällustigt. lifwa kräselcica (epulari) Bo 107 . aat kräslika (deliciose et splendide) KL 226 . MP 1: 20 . \" at han mykyt kräslica (delicate) födde sin krop \" Bir 3: 101. kräslika op födder MB 1: 430 . \" föödh tit folk mz grofuom maat. oc ey kräsligha \" Ber 289 . Bir 2: 58, 117, 144, 3: 16. VKR VIII . Al 6580 . \" ey höffues ther thiänarenom kräselika lätias (deliciari) huar han see herran swa manlika stridha \" Su 30 .","2) ljufligt? tik haffuer iak swa kräselika (delicate) jnlyktan i mins hiärtas lönkamara Su 99 ."],"f":["kräslika . ","krägligha )"]},{"a":"kräseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kräslig, yppig. \" predikadh . . . gen thera kräselicom lifnadh \" Bil 782 . KL 121, 256 . Bo 45 . Bir 2: 84. hafdhe han hwazske sudhin älla konstelica. reddan mat. ey oc kräselican mat Bo 85 . KS 81 (200, 89) . MP 1: 20 . Bir 1: 103, 2: 36, 197, 3: 260, 4: 100. VKR VIII . Al 6040, 6109 . Di 286 . Su 194 . \" tämplet var fult mz skörhet oc kräsliga fratzan \" MB 2: 295 . kräselikin lastir (deliciarum vitio) KL 185 . - fin. naar the hänne sagho i konungxlekom klädhom oc kräseleka i sidhom Lg 218 . - Jfr ofkräseliker, samt krasliker."],"f":["kräselikin . ","kräsiliker: -lik Al 6109 . kräseleker -leka Lg 218 ; ","-lekasta Su 194 . ","kräsliker: -like MP 1: 20 . ","kräslikin: -likit KL 356 . ","kräslig: -liga Di 286 ; MB 2: 295 ), "]},{"a":"kräseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kräslig, yppig. \" hälgha iomfrur . . . nythi gudh swasom serdelis theras eghin sötasta brudgumma mxzk kräselikae enskyllohet (deicittori familaritet) \" Mecht 151 . gal[at]ciosus . . . kräslegin GU C 20 s. 304 . i (hand 2) s. 69. jak haffwer . . . warith kräslighin i math ok dryk SvKyrkobr 308 . ib s350. hon . . . laa i böthe ok kräselike sängh SpV 213 . - fin. llatus . . . twaghen oc kräselighen GU C 20 (hand 2) s. 69. ib. 2) kräsen, nogräknad. delicatus a um kräsleghin GU C 20 s. 172 . (möjl. att föa till 1.) . . . hwilkins närffwara är the siälinne som kräselighin (delicate) ä, j andelighom thigom ok ärandhom thän lushe ok gädhi som adrig tildömes ällir minzskas SpV 465 . 3) ömtålig, bortskämd? rike och högfäfädoghe redarspas män, och klena och kräseliga weinnor . . . skulo tha pinas j eel och rännesen logha JMP 350."],"f":["kräselikin . ","kräseligher . ","-lighin . ","-lighen . ","kräslighin SvKyrkobr 308 . ","kräsleghin GU C 20 s. l172. kräseliegin ib s. 304),"]},{"a":"kräselikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njutning, yppighet, kräslighet, vällust. hwi letadhe thu kräselikhet j skapadhom thingom KL 120 . \" leta kätzsins kräselikhet (deliciosa carnis) \" Bir 3: 196. Bil 263 . \" vordho rike aff hennes kräselighetz dygdh (virtute deliciarum) \" MB 2: 360 . var j kräselighet ib 361 . - njutning, nöje, ljuflighet. min kräselikhet (deliciæ) är at wara mz mannanna sönom Su 79 . \" mins kärlekx högelika kräselikhet \" ib 84 . the owermättes kräselikhetzens synen ib 138 . mik t ykker som jak nw inbygghiare ware j kräselighetzins paradyso ib 202 . \" wälluktande mandragore j kräselikhetzsins yrtagardh plantadhe \" ib 203 . \" i tik haffuer iak . . . kräselikheter (delicias) \" ib 22 . lägh borth alla owerflödogha oc oskälika likamans kräselikheter ib 37 . ib 63 . - kräslighet, läckerhet. ey täkkes mik oc konungxligha rätther äller kräseligheter MB 2: 200 ."],"f":["kräselighet . ","kräslighet . ","kräslihet Bil 263 . -ir),"]},{"a":"kräselikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njutning, yppihet, räslighet, vällust. delice . . . kräs legheth GU C 20 s 12. . . at tw skulle här ey . . . mera ympnog bliffwa j rikedoma oc kräselighet än tw förra var Troj 67 . - ljuvlighet. o hälogh födhirska thu äst giordh faghor oc söth i iomffrudomsens kräselikhet JMÖ 76 ."],"f":["kräselihet . ","kräselegth )"]},{"a":"kräsemäteliverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yppigt leverne. MP 4: 87 ."],"f":["kräsmäthe iffuerne )"]},{"a":"kräsleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yppighet, kräsighet thu skalt sighia mädh prophetanom, at nattin är mith liws i minom kräslek hwilkit os wärdhoghis giffwa ihesus cristus SkrUppb 26."],"f":[]},{"a":"krätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bekräftta."],"f":[]},{"a":"kräva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hönsa kräva."],"f":[]},{"a":"krävet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" STb 3: 305 (1496) 1) kräfta. om tu . . . kryper til ryggiä som kräweta j laste ok syndom J Buddes b 170 . - ss tilnamn . . . sinom swoigh herman kreffueta SJ 2: 69 ( 1481) . ","2) bröstharnesk, pansar. ATb 1: 120 ( 1460) , 2: 38 (1474), 233 (1484). HLG 1: 86 (1486). jtem iiij aremborsth och iij kreffuitter STb 3: 305 ( 1496) . HLG 3: 10 (1519). 3) kräfta, kräftsvulst. hwar thät (ɔ: brännvin) drikker . . . thät fördriffuer fräthen Sex ekon tr 273 ."],"f":["kräveta , f. och ","krävete , m. (kräfftha HLG 1: 85 (1486). obl. kreffeuta SJ 2: 69 ( 1481) . ","kräffitta ATb 2: 38 ( 1474) . ","kräwitto ib 1: 120 ( 1460) . kräwethe HLG 3: 10 (1519). med art. kräffthen Sex ekon tr 273 . ","kreffwitor ATb 2: 233 ( 1484) . ","kreffuitter","*kräveto bryst","kräffwitto brysth )"]},{"a":"krävet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och krävete,","1) kräfta. \" aff krablom äller kräffwittom som ärw j bäkkiom \" LB 9: 118 . \" quinta essentia aff kräffwittom ib. \"","2) pansar. \" XVI kräffwätter \" FH 4: 84 ( 1499) .","3) kräfta, kräftböld. thed fordriffwer kräffwethen. som oppo latina hether cancer LB 7: 128 . \" bliffwer nakon fiistel eller kreffuita oppo brysted som icke vil läkias \" ib 232 . tz dräper fiistel eller kreffuit ib. \" oppo kreffweten eller fiiestelen \" ib. \" ib 233, 294, 295, 296. \""],"f":["kreffuit ib. kräffweta ib 296. kräffwäte ib 294 . ","kräffweten ib233. kreffweten ib 232, 295 . ","kräffwethen ib 128 . pl. nom. kräffwätter FH 4: 84 ( 1499) . ","kräffwittom LB 9: 118 ) "]},{"a":"krävilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. Jfr utkrävilse."],"f":[]},{"a":"kröghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" pawal kröyare \" ATb 1: 28 ( 1454) . ib 36 ( 1455) , 208 (14659 o. s. v STb 1: 88 138 (1477, 291 (1481). symon kröger STb 3: 181 (1494)."],"f":["krögare . ","krögiae . ","krögyare ATb 1: 28 ( 1454) . ","kröyare GU C 20 (kand s2) s 55. kröare ATb 3: 103 ( 1499) . ","kröger STb 3: 181 (1494)), "]},{"a":"kröghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gästgifvare, krögare. eet köpthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara som pilegrimom oc wäghfarande folke skulu skipa therra bergning til sich oc sina hästa fore therra päninga FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) . ib 2: 131 ( 1441). Jfr korghare."],"f":["-äre )"]},{"a":"kröghirska","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["krögerska . ","krögherscha . ","kröiska ATb 3: 124 ( 1501) ), f L. gästgiverska, krögerska. KTb 150 ( 1433) . " ganearia e krögerska " GU C 20 s. 306 . "]},{"a":"krökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kröka, böja. \" ängin forma han (ɔ: min arm) krökia (incurvare) ällir böghia tha han är vt räktir \" Bir 1: 11. ib 3: 380 . \" naar armin krökis \" GO 683 . thu . . . kröker thina näsar LfK 141 . \" thän krokis arla som godher kroker skal wardha \" GO 179 . ","2) kröka, gå i krok. rymde diäwlen räddar ok crökte vm cring corset stenogha stigha ok þranga Bu 498 . \" krökte diefwllin af wäghenom \" ST 117 . "],"f":["krokia: krokis GO 179 . ","-ir , te),","krökia sik nidher , böja sig ned. the krökia sik nidhir KL 380 . Jfr nidher krökia. - Jfr in-, ut-krökia, samt iärnkrökter."]},{"a":"krökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kröka, böja. MP 4: 204 . - Jfr til-, tilbaka-krökia."],"f":["krykia GU C 20 s. 162),"]},{"a":"krökio karl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se krykio karl."],"f":[]},{"a":"krökla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkrumstav, kräkla. VKU 122 ( 1556) . Jfr biskops kryla och gröta kräkla."],"f":["krykla )"]},{"a":"krökla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krumstaf, kräkla. ss värdighetstecken för en biskop: biskopsstaf. \" lagdhe sin biscops skrwdh som war kröklan oc ringhen oppa warffrw altara \" Lg 3: 160 . \" bort taka then ringhen ällar kryklona ib. tok suarlika ringhen oc kröklona ib. Jfr biskops krökla. - ss värdighetstecken för en abbedissa. abbatissonne wälsignilse oc wigxsle skal warda som sidhwänia är abbatissom, at wighias j sancti benedicti orden, wtan staffwen ällir kröklana oc gulfingrit \" Bir 4: 73. ib 5: 21 ."],"f":["krykla: -o Bir 5: 21; -ona Lg 3: 160 ), "]},{"a":"krömta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grymta. \" glunio . . . krömtha \" GU C 20 s. 319 ."],"f":["krömtha )"]},{"a":"kröna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kröna (till konung el. drottning). konung erich och tha kryntis MD 499 . \" jac j vpsala crönter var \" RK 1: (LRK) s. 231 . ib 2: 7528 . PK 237 . erchebiscopen krönte henne tha RK 2: 7532 . Lg 3: 92 . Jfr krona."],"f":["kryna . -te, -ter),"]},{"a":"kröna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kröna (till konung el. drottnig). . . . ath . . . her sten krönadhes til konwngh j swärlika PMBref 335 ( 1519) ."],"f":["-adhe: -adhes PMBref 355 ( 1519) . krönther:-krönthe STb 5: 340 (1521, Kop)),"]},{"a":"krönik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krönika. \" gambla crönekär \" PK 219 . \" aff gambla foreldrena krönekar \" ib. \" j mangom androm götha krönekom \" ib 226 . \" j mangom androm krönikom \" ib 228 (båda dessa ställen kunna föras till krönika). j danska krönikinne ib 227 . danske cröneker ib 230. Jfr kronika, krönika."],"f":["krönek . ","crönek . ","-ar . ","-är . ","-er ) , "]},{"a":"krönika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krönika. \" thz ärendet gör krönikan mykit lankt \" MD 337 . \" i rekesens cröneka och tänckkebock \" BSH 5: 318 ( 1508) . Jfr kronika, krönik."],"f":["cröneka )"]},{"a":"krönika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krönika. GU C 20 s. 155 . Jfr kronika."],"f":["-eka )"]},{"a":"krönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["krönilsa dagher","krönilse daagher )"]},{"a":"krönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. kröning. alt tät som iak leedh . . . krönilse hwdffängelse SkrtUppb 147 . SvB 19 (börj. av 1500-t.). Jfr thörnekrönilse."],"f":[]},{"a":"kröning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kröning (till konung). BtRK 376 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"kröning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röning. Rydberg Tr 3: 623 ( 1520) . Stock Skb 301 (1520-3, Skip)."],"f":[]},{"a":"kröpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krympa, hopdraga. - part. pret. hopkrympt, hopdragen, trång. thera ärma äru nu thranga oc kröpadha hulka fordhom varo vidha Bir 2: 70. - krumpen. medh halte, kröpta och lampe BSH 5: 7 ( 1504) ."],"f":["-ter . "]},{"a":"kuf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hot, tvång. \" exorare per[orare] . . . til kuffs sätia ok trätta mz prydande ordom \" GU C 20 s. 392 . Jfr kuvotter."],"f":["kuff )"]},{"a":"kughul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kuvul."],"f":[]},{"a":"kukuvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man som bedragea a sin hustru, hanrej. kukuwaller almanice haneri GU C 20 s. 162 . ss tllnamn. per kukuwal ATb 2: 120 ( 1478) ."],"f":["-waller . ","-wal )"]},{"a":"kul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kol."],"f":[]},{"a":"kula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kula, knöl. \" ryggin var mz kulom sät \" Iv 270 . ","2) kula, metallkula. \" mz glödoghom kulum \" LB 1: 98 . \" i glödhaghom kulum ib 3: 184. - Jfr elds-, sadhul-kula. \""],"f":[]},{"a":"kula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kula, jordkula, håla, fördjupning. skodhado the hälga män i kwlonne sitia Lg 441 . \" giordo dyup hool oc lönliga kwlor j bärghen \" MB 2: 84 . \" nidan vnder kular (för kulor) män j sta \" RK 2: 2198 . \" ther wardh een dyup watnlös kula ellir brun j iordhinne ther wardh \" ST 78 . \" the hafdho sprungit ena kulo j jordhena alt vp til belte stadhin ib 143. Jfr biärgh-, biärgs-, iordh-, leona-, stenkula. \""],"f":[]},{"a":"kula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kula, knöl. PMSkr 240 . Jfr iordh-, sand-, sten-, styrto-, ärmit-kula."],"f":["-or ) , "]},{"a":"kulde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köld. \" Bil 614. sik wäria fö . . . hita ok kulda \" KS 40 (105, 43) ."],"f":[]},{"a":"kulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) topp, hkjässa, huvud. - i uttrycket um (om) kul, om kull, över ända. Se Sdw 2: 1254. han hade skothit henne om kul widh gathen STb 5: 29 ( 1514) ."],"f":["lkul ) , "]},{"a":"kulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kull, samtliga i ett och samma äktenskap föda brn. Arfstv 32 ( 1461) . \" the andro thua kulla vare bade synderkulla \" ib 33 ( 1461) . ib s34 (1461). slikth ärffue kwlll lsom kwll ib 51 ( 1461) .","2) kull, samtliga under samma fortplantningsperio föda el. utkläckta ungar. förste kwllen (av hynda) . . . kastes bort thy han dogher jnthe PMSkr 248 . . . . läggiadhis hwar kwllen wndy the samma gasena som them haffwer worpith ib 264. - Jfr sam-, sunder-kulder, ävensom sunderkulla."],"f":["kwll Arfstv 51 ( 1461) . ","kullen PMSkr 248, 264 . ","kul . med art. kullan Arfstv 32 ( 1461) . ","kulla ib 33 ( 1461) . ","kulle ib 93 ( 1461) ), "]},{"a":"kulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kolder )","kullar arf","kollar- )","kullaskipte","kolla- )"]},{"a":"kulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) topp, hjässa, hufvud. oppo hiessan oc kwllen LB 7: 333 . - i uttrycket um (om() kul, om kull, öfver ända. rädh hanum ey drykka aff lönte flasko vtan kasta wm kol (Cod. C: sla hona om kwl 1032) Bil 697 . \" starkir brändaghe !SYNS_DÅLIGT? om kul människiona \" Bo 140 . \" slo han om kull \" Al 784 . ib 5276. MB 2: 288, 293 . \" hafdhe maxau fallit vm kul \" Pa 19 . Di 149 . Al 2430 . RK 3: 1282 . \" at thz moxen gik om kulld \" Di 82 . ","2) en vid brynjan fäst, af järnringar förfärdigad el. med sådana besatt hufva, hvilken ss ett slags kapuchong drogs öfver hufvudet (syntes hafva varit ungefär detsamma som Franska coife, Mht. hersenier, se Schultz, Höf. Leb. 2: 41 f.). dedinus loricam vnam cum capuido quod dictur culder SD 1: 634 ( 1283) . Jfr härsnär."],"f":["kul . ","kull Al 784, 2430, 5276 ; RK 3: 1282 ; MB 2: 293 ; Di 149 . ","kulld Di 82 . ","kol Bil 697 ),"]},{"a":"kulfiski","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kulfiski","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 50: 60 ff."],"f":[]},{"a":"kulfiski vatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kulgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryta utan fötter. 1 par kwlgritor aff xii!UDDA_TECKEN? lispund oc XX SD NS 2: 699 ( 1413) . 11 stora kwlgryte FH 5: vällust. hwi letadhe thu kräselikhet j skapadhom thingom KL 120 . \" leta kötzsins kräselikhet (deliciosa carnis) \" Bir 3: 196. Bil 263 . \" vordho rike aff hennes kräselighetz dygdh (virtute deliciarum) \" MB 2: 360 . var j kräslighet ib 361 . - njutning, nöje, ljuflighet. min kräselikhet (deliciæ) är at wara mz mannanna sönom Su 79 . \" mins kärlekx högelika kräselikhet \" ib 84 . the owermättes kräselikhetzsens synen ib 138 . mik tykker som jak nw inbygghiare ware j kräselighetzsins paradyso ib 202 . \" wälluktande mandragore j kräse ins paradyso \" ib 202 . \" wälluktande mandragore j kräselikhetzsins yrtagardh plantadhe \" ib 203 . \" i tik haffuer iak . . . kräselikhether (delicias) \" ib 22 . lägh borth alla owerflödogha oc oskälika likamans kräselikheter ib 37 . ib 63 . - kräslighet, läckerhet. ey täkkes mik oc konungxligha rätther äller kräseligheter MB 2: 200 ."],"f":["-grita . ","-gryde )"]},{"a":"kulgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryta utan fötter. HLG 2: 106."],"f":["-grita )"]},{"a":"kulla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr dalakulla."],"f":[]},{"a":"kulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svart häst? Se Sdw 2: 1254."],"f":[]},{"a":"kulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kulle. \" j allom kullom ok dalom \" Bir 3: 38. MP 2: 19 . \" a hwarn löstelikan kulla ok klint \" Su 427 . - i ortnamn. in hellaculla SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). - (?) ss tillnamn. sigge colli SD 1: 461 ( 1272) . johannes kulli ib 2: 616 ( 1310) . - Jfr biärghkulle."],"f":["kulli . ","colli )"]},{"a":"kulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kulle. \" bärghen oc smaa kullane \" JMÖ 163 . Jfr birkekulle."],"f":[]},{"a":"kullotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) kullig, utan horn. bokken som kwlotter är wardher nyttogaren PMSkr 243 ."],"f":[]},{"a":"kullotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kullrig, kupig, hvälfd. thz hws war alth kulloth Pa (Tung) 37 . ","2) kullig, utan horn. kulloth ko (bos cornibus orba) GO 1079 . \" at the skulo . . . ey . . . stanga kollot diwr \" MB 1: 355 . ","3) utan hår, med afklippt el. kortklippt hår. elizabeth lät henne skiära haar aff hofde oc sagde aldre gaar thu i danz mz thänna lokkom ok helder seer jac thik nw kulutta en min son kronadan keysara Bil 806 ."],"f":["kullutter . ","kollotter )"]},{"a":"kullsvarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["kuld- )"]},{"a":"kulmule","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kolmule."],"f":[]},{"a":"kulna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kolna."],"f":[]},{"a":"kulra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rulla. \" mädh the järneo fangenne kwlrandis thet järnith pa the träno som bwndith är pa laarith \" PMSkr 565 ."],"f":[]},{"a":"kulrotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kupig, välvd, konvex. coriuna är en sten . . . aflanger och kwlrotther pa andro sidonne PMSkr 467 ."],"f":["kwlrotther )"]},{"a":"kulränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ränna omkull. the drapo myket folk for diomedem sargade oc kwlrädhe Troj 231 . ib 238 ."],"f":["kwld- . ","-rände )"]},{"a":"kulsighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["segla omkull. STb 2: 311 (1448)."],"f":["-segilde )"]},{"a":"kulsvarf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kolsvarf."],"f":[]},{"a":"kulter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kylter. ad edificium sancte katerine ad frateres minores scaris . . . uestes meas scarlaticas & alias blauias cum uno cult & purpura una & casula purpurea dignum duxi tribuenda SD 1: 395 ( 1259) ."],"f":[]},{"a":"kulvärpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta omkull. delabor eris labi kul wärpa fornötha vtgiffuo affskrida ok ödelägia GU C 20 s. 171 ."],"f":[]},{"a":"kulvärpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omkullstörtande. excidium dii fördärffuilse fulwärkilse (utg-s anm.- \"troligen hörfel för kulwärpilse\") ok faal GU C 20 s. 237 ."],"f":[]},{"a":"kuma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se koma."],"f":[]},{"a":"kumbel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (komble), susbst. kummel, om råmärke.? Se K. M: Nielsen, Danske Studier 1941 s. 33 ff. änn war ter och vpsatt stenröse nordna vpå twem stadom som komble wppå tå twem högom stenom nyliare vpsatt, som vatn lende förre warit hade FMU 3: 196 (1440, som avskr.) . - pl. ss ortnamn. Se s. Olsson Nordberg, Fornsvenskan i våra latinska originaldiplom före 1300 1: 76."],"f":["*kumble?"]},{"a":"kumbel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bokumbel."],"f":[]},{"a":"kumber","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["komber Iv 602, 2808 ; Al 7314 ) m. (RK 1: 1695, 3959) och n. (Iv 602, 2208; RK 1: 2539 ; Al 7341 ) "]},{"a":"kumber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 495."],"f":[]},{"a":"kumberliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår, besvärande, obehaglig. \" latha han wt aff then häfft ok aff kwmmerlikom kräft \" RK 1: 2823 ."],"f":["kwmmerliker )"]},{"a":"kumbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr okumbradher."],"f":[]},{"a":"kumbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr okumbradher."],"f":[]},{"a":"kumin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se komin."],"f":[]},{"a":"kumina","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se komin(a)."],"f":[]},{"a":"kumisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Comen i Flandern?`Se Sdw 2: 1254. I stykke kumbist clädhe SD NS 3: 62 ( 1415) . ib 3: 536 ( 1420) Jfr krinisker."],"f":["kumbisker )"]},{"a":"kumisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kumisk, från Kum (i Persien)? \" en kumeskan kiwrtil \" SD NS 2: 699 ( 1413) . 1 kwmeska hätto ib. eeth halff stykke kumist cledha ib 1: 96 ( 1402) . xvj alna cumist clädhe ib 2: 86 ( 1409) . ib 159 ( 1409) . x alna kwmest klädhe FH 2: 84 ( 1431) . ib 4: 14 ( 1451) . XI alna kumest kläde ib 6: 60 ( 1469) . - n. tyg från Kum? eth halft stykke kumist krupit oc ofuerskurit SD NS 1: 255 ( 1403) . ib 323 (1404, nyare afskr.) . eth hättoklädhe aff kvmist ib 594 ( 1406) . ib 2: 46 ( 1408), 48 ( 1408). eet stöche kumisch ib 52 ( 1408) . vij alna kumist ib 160 ( 1409) ."],"f":["kumesker . ","kumist . ","kumest . kumisch),"]},{"a":"kumpan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kompan."],"f":[]},{"a":"kuna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kona."],"f":[]},{"a":"kunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kunnig, känd. Jfr Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 7 f. tha var mik annor tidhande kund Fr 1490 . - vardha kunder, varda till del, vederfaras. thik vardher sidhan väl äwintyr kun Iv 363 . - Jfr iäm-, o-, valin-, van-kunder."],"f":["kund . ","kun ) , "]},{"a":"kungöra","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kwngyra: -gyry Su 73 . ","kongöra: -gör Bir 3: 455), "]},{"a":"kungöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["kungöra, förkunna, tillkännagiva, uppenbara. \" jak . . . kungör höwizska oc gudhligha systor syster N os til modher oc abbatissam \" Abbedval i Vkl 79 . tha scal confessor . . . thät walit kungöra til jnte wra ib 94. jntimo . . . openbare the oc kundgöra GU C 29 (hand 2) s. 38. her [e]net smalenninge . . . kungiorde om thet arffua schriffte han medh for:ne husrv ragnilde giorth hade STb 3: 416 ( 1409) . SvB 319 (börj. av 1500-t.] . änglomen är !UDDA_TECKEN?: Maria) najtiggareb , , , lönlighin aff prophetomen, kungiordh j judakirkionne (a prophetis ostensa) SpV 200 ."],"f":["kund- . ","-giordhe . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kungörare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förkunnare sannindina kungörare Bir 3: 161 ."],"f":[]},{"a":"kungörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ey sniälla presta kongyrilse MP 2: 262 ."],"f":["kongyrilse MP 2: 63, 221, 262), ","undervisning . ","forsma"]},{"a":"kunktere","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se komptare."],"f":[]},{"a":"kunleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kunskap, kännedom. \" giffwa mik nakan kunaleek aff miskunnÿìena olio \" Lg 90 . \" göra honum nakan kunleek aff miskunnena olio \" ib 91 ."],"f":["-leeker )"]},{"a":"kunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr mis-, var-kunna."],"f":[]},{"a":"kunna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kynna."],"f":[]},{"a":"kunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) känna, veta. \" med ack. at män kunno ekte thaghar ledhena ower hawith \" MB 1: 3 . \" sagdhe sik kunna eeth gudz nampn \" Bil 85 . Bir 1: 99. än tho at vi kunnom ther äkke somlike skön aa Bo 233 . MB 1: 75 . Di 189 . - kunna, förstå, förstå sig på, hafva färdighet i. med ack. for . . . tel eet annat land ok staþ. som han cunne eigh tungo Bu 499 . Bil 850 . \" thom som swensko kunna ok ekke lathine \" Gers Frest Inl. ii biscops hus som klärkom burþe sitia. skal ängen in coma vtan han kunne väl bok Bu 144 . Bil 82 . - med ack. samt prep. til med följ. subst. en som enkte kan til gärning MB 1: 75 . med prep. til macedones kunno til örlöghx bäst Al 855 . han skal wara wäl kunnande til sit bokwit KS 53 (133, 57) . - med prep. vidh han kunde wäll wid skiöll oc swerd Di 131 . \" wid mak ok nadher thu bäter kan \" Al 78 . \" thän kan best widh wandan som ängin hawer \" GO 774 . - med prep. mädh. som well kan mz riddarskap Di 145 . - kunna, vara skicklig, vara i stånd. med inf. utan at vtan han kunne väl bok ok suara tel cloka pröuelse Bu 144 . \" änga andra mässo kunne han sighia \" ib 27 . ib 181 . \" nar maria kan (scit) ey äruodha älla gitir (potest) ey \" Bir 3: 168. - med inf. med at. hwat kant tw at ickä Di 108 . Då kunna står förenadt med inf., kan denna betydelse ofta ej strängt skiljas från den följande, hvilken kan anses i viss mån ingå äfven i de anförda ex. - abs. offuer them tha kunde tu wel MD 28 . ","2) kunna, vara i stånd, förmå. vi ey kunnom älla gitiom lifwat vtan thik Gr 318 . - med inf. utan at. engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan Bu 146 . \" än thot iak kan alla (för älla) maa ey sörghia \" Bir 3: 119 . \" hwa hafdhe thz kunnit tro \" Bo 1 . hon kunde äkke längir töghiat ib 212 . tå kunno barn ok ugur magha kununga warda KS 10 (25, 11) ; jfr 3. - med inf. med at. almoghe kan sköt at finna . . . huad han redhis gudh . . . ella ey KS 15 (37, 16) . - med inf. utan at i förening med en superl. ungen lot sik sidan lidha alla raskasta han kunne ridha RK 2: 7091 . sagde them at han wildhe til honom fara thz ärligästä han kunde affstadh koma Va 4 . - med underförstådd inf. oftast i förening med en superl. kastadhe wth j syon som han längsth kwnne Di 302 . \" at fölia mz wapn ok häst vtan dwalu som ij kunnin bäst \" Al 832 . Di 145 . komma til them thz raskast han kunde RK 2: 7694 . rände som han kunde fasth ib 3: 1636 . - kunna, kunna finna sig i, kunna beqväma sig till. med inf. med at. modhorin kunne ängalund at lata forkoma honum MB 1: 277 . ","3) kunna, vara möjlig. med inf. utan at. ther af kan honom ängin frome tiluaxa Bo 88 . \" i töm fallom, i bardagha kunne tima \" KS 82 (203, 90) . \" thz kan ok ey wara, at thz barn hauer ey frender älla hulla vini äpte fadhur sin \" ib 10 (26, 11) . - med inf. med at. the kunno längher at gömas LB 4: 353 .","4) för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nu kan nokor seghia thet uaghat waro KS 10 (25, 11) . \" kan nakor naklaghan koma offwer han \" SO 15 . SD 5: 377 (1314, nyare afskr.), 662 ( 1347). vm kununger kan warda autiggia nidhingr ella vrgytia, suå är vgritia bätre än nidhingr KS 35 (90, 37) . vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunnigh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). kunne þät swa vara ät han vilde þär af fara ib 637 ( 1347) . \" er thät ok swa at iak kan hännä liwe länger liwä \" ib 4: 389 ( 1334?) . \" c i hwat land i vart rike wir kumum i komä \" ib 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . hwor thet !SYNS_DÅLIGT? liggiä kan, oc hwor han thet spöriä kan ib NS 1: 5 ( 1401). j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan MD (S) 288 . \" alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war i eno ällaz adhro ällaz hwat thet hälst wara konde \" SD NS 2: 240 ( 1409) .","5) lära, undervisa. med dat. och ack. mästara the wäl moghu thera barnum kunna (Bure och Scheffer: känna) mz ordhum ok athäwum digdh oc snille KS Fragm. 11. then som konunga ok höfdhinga barnum skal kunna (Bure och Scheffer: känna) wisdom ok digdhelighin athäwe ib. - Jfr frorkunna."],"f":["kan","kant . ","kan . ","kunnom . ","kunnum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ","kunnin . ","komnin PM 2: 64 . ","kunno SD 5: 377 ( 1344, nyuare afskr.) ; LB 4: 353 ; KS 10 (25, 11), 82 (203, 90) ; Al 838, 855 ; Bir 5: 93. ","kwnno Su 270 ; BSH 4: 352 ( 1503) . ","kunnu SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). ","konno ib 662 ( 1347) . ","kunna Bir 1: 99; Gers Frest Inl. ","kwnna Su 177 . ","kunne Bu 144 . ","kunne Bu 7, 27, 146 ; Bo 225 ; MB 1: 277 ; RK 2: 7091 . ","cunne Bu 499 . ","kwnne Di 302 . ","kunde Bo 212 ; RK 2: 7964 ; Di 131, 189 ; MD 28 . ","konde SD NS 2: 240 ( 1409) . ","kunno MB 1: 3, 349 ; MD 345 . ","kundo Bil 850 . ","kunne Bu 181 . ","kwnne Su 178 . ","kunde Va 4 . ","kunnit Bo 1 . ","kunnith Gers Frest 1 . ","kwnnidh BSH 5: 296 ( 1508) ),"]},{"a":"kunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr mis-, var-kunna."],"f":[]},{"a":"kunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr fa-, van-kunna."],"f":[]},{"a":"kunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) känna, veta. med ack. likawäl tho formagha the thz ekke aff thera studeran a stadh komma, at the maghin smaka thz som the kwnn (ut sapiunt quod sicrent) SpV 522 . ib 523 . - kunna, förstå förstå sig på, hava färdighet i. med ack. lhon kunne alla konsther til stridh JMPs 351. - kunna varra skickig, vara i stånd. med inf. utan at. aldrigh kwnne (scivit) hon annath wthan ymninga göra wslom ok syndoghom mannom SkrtUppb 12 . - abs. Se Sdw 2: 1254.","2) kunna, vara i stånd förmå. tha kunne jac enge mor[gen]gaffuer vnnit Arfstv 37 ( 1461) . - med inf. utan at. jtem kan jak ängom lunom formogha at koma til idher noor jnnan butin FMU 1: 350 ( 1374) . huazske the eller there effter komande naghatsyn hafde maghet eller kunnet synda SvKyrkob (Lucid B) 139. jngen människa konde wä tiäna twem husbondom MP 4: 199 . - med inf. med at. Se Sdw 2: 1254 och R. Pippping, Kommentar t. Erikskrönikan 270. i ther fallom er thz the ej sälfue konoo op at koma DalleembT 3: 71 (1400). . . . sagdo for rettin, athe engalund kundo ath wäria honom foe tiwfath STb 1: 41 ( 1475) . - med underförstådd inf. oftast i förening med en superl. Se Sdw 2: 1254 och R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 220 ff. then articulum stadgadho the swa ([som] the kwnno, oc ey swa som the skello äller tarfftelikith war PMBref 335 ( 1519) . \" wm hösthen skwla bothana jnsäthias som nästh the kwnna til honagxkakwrna \" PMSkr 304 . 3) kunna, vara möjlig. med inf. utan at. eth jomfrulikit liffuirne war han[s] liff oc vmgangha som ey kome annars wara MP 5: 54 . 4) för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan äller the her innan taga komo SD NS 3: 104 ( 1416) . ib. m swa konne fynne, at nogher wille segh forbrytha ther wppo JTb 85 ( 1505) . - med inf. med at. mynne och mera hwadh thet helst kan ath ware SJ 2: 96 ( 1487) . - part. pres. lkunnande, kunnig skicklig. Se Sdw 2: 1254. - Jfr fokunna."],"f":["ind , 1, 3 p. kan. pl. 3 p. kwnnw SkrUppb 34. konno SD NS 3: 104 ( 1416) . kono DalHembT 3: 71 (1400). kwnna PMSkr 304 . impf. sing. kunne Arfstv 37 ( 1461) ; SkrtUppb 12 . konne MPÅ 5: 54; JTb 85 ( 1505) . ","konde MP 4: 54, 148, 199 . ","kondhe SD NS 3: 104 ( 1416) . pl. 3 p. kwno PMBef 335 (1519). kundo STb 1: 41 ( 1475) . supin. kunnet SvKyrkobr (Lucid B) 139 . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fakunna."],"f":[]},{"a":"kunna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kynna,"],"f":[]},{"a":"kunnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr välkunnadher."],"f":[]},{"a":"kunnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mis-, var-kunnan."],"f":[]},{"a":"kunnare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr miskunnare."],"f":[]},{"a":"kunnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr varkunnilse."],"f":[]},{"a":"kunnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) kunskap, insikt, färdighet, vetenskap. fa mi thin som jak skal känna honom mina konnistok minna kompana jnnan siw aar Prosadikter (Sju vise m B) 175 . \" hon kunne alla konshrer til stridh JMPs 351. - konst, vetenskap. manghe äro the som boklika konstir ok wisdom haffua fanghit, aff gudz nadhom \" MP 5: 135 . ib 146. - fri kunnister (konster), se under frir 2. _ Jfr bonda-, bygings-, fri-, glas-, gulskins-. himbla-, äkiara-, maara-, människi-, räknara-, silfskins-, spadoms-. svarta-, säthervärks-kunnist. "],"f":["konnist )","kont MP 5: 146 ; ","-ir ib 135 ; ","-er Troj 9, 78 . ","konsth: -er JMPs 351. kondst- -er Troj 5 ), ","*kunnista rum","konsta- )"]},{"a":"kunnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) visdom, förstånd. i aldrir oc konnist maktoghast Gr 259 .","2) skicklighet, förmåga. vanin gör idhnona. idnan konstena. ok konstin giwir kraptena i allo äruodhe Bo 134 . Bir 1: 299 . \" te skulu hava konst (aptiudinem et industriam) sik at wäria ok andra slå \" KS 81 (201, 89) . kunist til at göra thz hånom är åfåt ib 28 (71, 30) . ey haffde hon konst til at simma Lg Lg 3: 387. iak . . . haffwer giört thenna bok som kallas oppa latine ars moriendi. ok är nyttogh allom crisnom människiom til ath faa kwnsth ok lärdom til at kwnna wäl döö Gers Ars A 2 (möjl. att föra till 3). hafwer han konst at wndhersta gudh (cognoscendi facilitatem) Ber 212 . ther til at swara wardher wäl skäcket om konsten nakraledhis at räkthe (si facultas adesset() Su 78 . j them daghom bör huariom eptir sinne konst ok makt minnas a gudz godgerninga MP 1: 316 . BSH 5: 422 ( 1510) .","3) kunskap, insigt, färdighet. hon (själen) skapas i barnsins likama vtan alla konst oc hawer gudh siälwer giwith all andbudh oc redho til at fa mz konster MB 1: 55 . \" födhas mz allom konstom \" ib 118 . aff wanwitino komber at mannin hawer ey alla konster ib. konst styrer man til at göra rät ib. \" är thz mannenom natwrlikt at han faar konst mz öghom oc örom ib. om hans konst oc wit \" ib 119 . ib 78, 92, 93 . MP 1: 240 . afla visdom ok konste til gudz hedhir oc cristna tro värio ok til godhra manna styrkilse ok villa farande rättilse Bir 3: 242. - konst, idrott. sannaþe han vara bästan ok wisastan mästara þere const (strax förut heter det att det sökes efter þän mästara dicta kunne ok göra þolict palarium som standar i römsko borgh) Bu 181 . \" iämskyt som the sagho eller hördho nakra konst oc lagdho sin hugh til at nima, tha hadhe the nwmith the list ther the willo \" MB 1: 119 . - konst af magisk art, trollkonst, svartkonst. matheus sagdhe til coclaranna. hwar är nw idher list ok konst Bil 226 . Bir 3: 158. som kunna nakra handa manilse älla konste at vt köra älla wt mana diäflana ib 1: 99 . then konstenä magin j her forsökiä Va 43 . \" at jak hafdhe giort thz aff ille konst (arte maligna) Bi 2: 299. the swarta konstin \" ST 22 (se vidare svarter). - konst, vetenskap. waru ther höghasta scola hösto connistä Bil 339 . \" ij them skolom ga wi ey til book ther mästara göras ij konsten klook \" Al 6446 . ib 6449, 6450, 6457, 6459 . smälle j boklike konst Bir 1: 101. min ther til boklica konste at thw maghe callas mästare ib 3: 241 . Lg 535 . - konst, konstfärdighet. han lät ok guthna hästa aff gul dragha mz konst silf waghna Bil 722 . ij eet torn är aff konster giort Fl 710 . sinne konst monde han tha at nyta Al 4453 . ","4) det som är uttänkt och utfördt med insigt, maskin swarlige stormande met swore bösser och andra konster FH 6: 85 (1495, afskr.) . ","5) konst, list. \" mz konst oc swik \" Al 9949 . - Jfr diälvuls- koklara-, spadoms-, stridskonst."],"f":["kwnnist MB 1: (Cod. B) 534. kunnisth BSH 5: 422 ( 1510) . ","kunist KS 28 (71, 30) . ","konnist Gr 259 . ","connist: conistä Bil 339 . konnest L.","kwnsth Gers Ars A 2. konst. pl. kunnisthir MB 1: (Cod. B) 568 . konster. konste),"]},{"a":"kunnista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kunskap. \" kalladhis kunnistu (Cod. A wiisdomsins 158) trä gotz oc iltz \" MB 1: (Cod. B) 543 . \" vtan aller kwnistur (Cod. A alla konst 55) \" ib 532 ."],"f":[]},{"a":"kunnogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förkunna, kungöra, omtala, uppenbara. - omtala på ett ofördelaktigt sätt, \"skrika ut\". jak finder altzinthe vthan twerheth ok alle kunnigha mik fore klärkia och lekmen som widh tik tala Thomas Varninsbref 4 (1436). - lysa, förklara (på ting o. d) Se Sdw 2: 1254. framdelis kynnogardhe the aff kiwla wpa sama ting at . . . Svartb 325 ( 1429) . - med pre. um. kom fore [mik] andris mikelsson . . . ok kunde ghädhä aa satthe tinghä om eth jordhe skypth ok köp FMU 3: 258 ( 1412) ."],"f":["kunnigha . ","kynnoga . ","kundeghädhä FMU 3: 258 ( 1442) . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kunnogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkunna, kungöra, omtala, uppenbara. \" at ir wilin walldz gerninger ok the them görä firi oss oppenbarä ok kunnughä oss \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . vi . . . konugham allum mannum. at vi allum þem. som . .. bo . . . i syrby dömum . . . fullan alanna vägh ib 662 ( 1347) . ib 6: 156 (1349? gammal afskr.). konoghade hwar androm thänne vndrirlik thing Bil 851 . \" tro himerikis ordhom som thik äru kunogadh aff gudhi \" Bir 3: 450. agher oc konunger allom mannom . .. kunnighä, här han vill þöm samu fornöfnd rätträthing hawas SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . \" kunnighä þet i hwarye landzskapino \" ib. \" skulu the thet oppenbarlika kunnungha \" BtRK 34 (1359, orig.) . iak . . . kunnoghadhe thina sannind til människionna helso Bo 185 . miraculu skulu kunnoghas for annars gagn skuld ib 73 . thätta radhit vardh kunnoghat oc vitirlikit ib 160 . kunnoghadho hanom at hans forradhara varo dräpne Gr 266 . thätta vardh kunnoghat artasire persara konunge ib. hulkaledhis världzlikin lykka ok sälikhet fik omskipte mz them. oc huru the forforos thz skal frammarmeer kunnoghas ib 259 . Bil 894, 900 . Bir 1: 3, 3: 282, 4: 130. Fr 330 . RK 1: 1666, 3415, 2: 3261, 7429 . Pa (Tung) 42 . \" swa som vi kunnoghe vardhum mannom om ordh älla giärninga. swa ändelika kunnoghoms (varda kände) oc vi vbigriplaka andanom om thankana \" Ber 268 ."],"f":["kunnugha . ","kunnighä . ","konnugha . ","kwnnunga: -wm SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ","konnogha: -ade Bil 851 ; ","-adus ib 894 ; ","-ado ib 900 . "]},{"a":"kunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["om personer: känd. med dat. Prosadikter (Sju vise m) 143 . \" jak skal gaa oc wardha kwnnogh alla wärldene JMPs 350. - om saker: kunnig, känd. med dat. gör iak tet allum annum kunnot \" SD 6: 271 ( 1351) . Vg Fornmt I 4_5: 65 (1390). SvKyrkobr (Lucid A) 103 . SpV 474 . - Jfr namn-, o-, van-kunnogher."],"f":["kunnot SD 6: 271 ( 1351) . ","kunnok SpV 474 . Se Sdw 2: 1254),"]},{"a":"kunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["om personer: känd. han drap kunnugha ok vkunnugha män Bil 299 . KS 78 (193, 86) . - med dat. han skulde vppinbar wardha oc kwnnoghor människiom j wärldene Lg 68 . Bil 340 . - om saker: kunig, känd. med dat. hans dagher är hwariom manne kunnogher Bil 634 . MB 1: 79 . SD 6: 65 ( 1348) . KL 176 . MP 2: 57 . Bir 1: 12, 74, 2: 240. at þä kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" gör iäc thet allum kunnukt ib 5: 293 ( 1344). at þet se allum mannum kunnukth ib 6: 180 ( 1350). thet skal allom mannom vetherlekith wara ok konught \" ib NS 1: 26 ( 1401). vy . . . görom allom mannom witerlikt oc kunnokt BSH 1: 186 ( 1386) . ib 197 ( 1387). han gör thz kynnocht brödrom ok systrom SO 205 . \" giorde hon sinom fader kunnogt om phila \" Va 15 . \" them war tha wäl kunngt ther \" ib 52 . - känd, allmänt känd. ther wppa haffwer thu nog wpinbarlika hälga fädhrenna kwnnoghan lärdom Su 303 . Jfr fa-, namn-, o-, van-kunnogher."],"f":["kunnugher . ","konnogher: -ogh Bir 2: 240 ; MP 2: 57 . ","kunnogt . ","kunnokt . ","kunnoth SD 6: 65 ( 1348) . ","kunnukt . ","kunnukth . ","konnught BSH 1: 197 ( 1387) . ","konught SD NS 1: 26 ( 1401). konnoght Kl 176. kynnocht SO 205 ),"]},{"a":"kunnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fa-, o-kunnoghet."],"f":[]},{"a":"kunnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kännande, känsla . . . epter jac honom oc ey han eg j nagon wenskaps kändsla ellir kwnnoghet samförd är Troj 44 . Jfr okunnoghet."],"f":[]},{"a":"kunskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kännande, kännedom, erfarendhet . . . at iak . . . mz höghre kynskap (maciori cognitione) nytiar has hälgasta trefadoghet Mecht 180 . . . . at iak oc swa thina siäl wpfyle mz tronna oc gudz kunskaps liwse ib. ib 181 . \" primum diuinum et maximum mandataum est cognicio atque confessio diuintatis . . . thät är första ok största gudz budhordh ath människian [haffuer] gudhompsins kyndskapp ok wider känningh \" MP 4: 222 . 4) bekantskap, (förtroligt) umgänge. hon pröffuas dygdhafullare wara oc gudhi dyrlikare astundandis oc aldra mäst i gudhelikom köndskap oc kärlek (familarissima deo) Mecht 121 . \" the haffua aff gudhi . . . enkannelika gudz könzskap (familaritatem) ib 150. jak haffuer engin kynskap mz nokrom manne \" MP 3: 518 . \" jomfru maria födde sin welsignadha son . . . ey aff mandz samanblandhan ällir aff kyndzskap ib 5: 62. 5) meddelande, underrättelse, upplysning. . . . sade sigh hade fangit eth kunskap wt aff landet, hure . . . \" STb 5: 355 (1522, Kop). 6) sva stoor kundscaper (cognatio, trol. läst cognitio) är mellan gudz son ok oss at han är faders bylät ok vidherliknilse ok vj ärum giorde effter hans liknilse J Buddes b 160 ."],"f":["kunskaper (kundscaper J Buddes b 160 . ","kynskapper: -sdkap Mecht 180: MP 3: 518 . ","kyndskapper: -skapp MP 4: 322 . ","kyndzskaper: -skap MP 5: 62 . ","könskaper: -skap Mecht 181 . ","köndskaper: -skap ib 121 . ","könzskaper: -skap ib 150 ), "]},{"a":"kunskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kännande, kännedom, erfarenhet. til guddomsins kwnskap Su 23 . ib 8 . \" komma til gudelika tingha skodhan oc kynskap \" ib 23 . \" komma til guddomsins känzslo ällar kynzskap \" ib. \" mädhan jak thäs kynskap haffwir \" ib 270 . \" see mz huat wppinbarlikom kynskap thäs sacrentzsins lönlika nadher giffuas at känna oc wndirstaa \" ib 292 . ib 341 . ","2) kännedom, bekantskap. gifs them nampn, mz hwilko the koma j kunskap (varda kände) fore folke Lg 3: 497 . ","3) bekantskap, igenkännande, erinring. jak är allom aff kynskap gangin, oc mik kännir her nu engin ST 57 . Lg 585 . ","4) bekantskap, umgänge. \" swa kom han i köpscap mz them. oc vardh them hemelikin \" Bo 53 . nar the komo i kyndskap mz honom ib 57 . jak hadhe . . . swa mynkin kynskap oc hemelighet mz gudhi oc hans änglom Lg 812 . ib 3: 577 . \" at hafwa manga manna kynzskap oc winskap \" ib 487 ."],"f":["kundscaper: -scap Lg 3: 577 . ","kwndhskap Su 8 . ","kynskaper: -skap ST 57 ; Su 23, 270, 292, 341 ; Lg 585, 812 . kyndskaper. kynzskaper: -skap Su 23 ; Lg 3: 487 . könscaper),"]},{"a":"kunta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cunnus. ss öknamn. kom knwth gwlsmidh jn for sittiande rettin och sade ath jöns larisson kallade honom knwth kwnta ATb 2: 342 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"kuntere","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se komptare."],"f":[]},{"a":"kununger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se konunger."],"f":[]},{"a":"kupa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skål, skålformig fördjupning. gör en oghn som haffwer ena kwpo mith j segh aff leer, och aff kwponnas bothu säties en järn pipa, tha likowäl ey swa ath hon gar gönom jn j kwpona PM XLVI . - kupa, skanskupa. lather oss ffa en stocker och riiss till at forbätre vore skanzer och kwper met FM 310 ( 1507) . Jfr iordhkupa."],"f":[]},{"a":"kupa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skål, skålformig fördjupning. llacus . . . kär oc kupa in qua vinum decurrit GU C 20 (hand 2) . 59. - kupa, skanskupa. godhe stridzmen skwla wara förstandoge til ath byggia skerma j man[g] skona mattho mädh groper törffwal oc kwpor PMSkr 130 . - beklädnad (av lera, stygge och sand) i nedre delen av en kopparsmältugn; det av deylik beklädnad avgränsade rummet i ugnen. Se E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 59 f. PMskr 627, 628, 629, 630 (avskr.). Jfr koparkupa."],"f":["-or )"]},{"a":"kupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra skanskupor o. d.? the pa stegeborg kwpa oc rede fast till HSH 14: 46 (1525? Brask)."],"f":[]},{"a":"kupartyr","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kopartyr."],"f":[]},{"a":"kuppare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se koppare."],"f":[]},{"a":"kur","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kor, n.?"],"f":[]},{"a":"kura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta stilla; stå (ss jagtterm). thz är ilt at känna gamblom hundh at rwka (sannolikt för kwra; motsv. Danska ordspr. har kuræ; vix canis aptetur vetus vt residendo joctur) GO 1061 ."],"f":[]},{"a":"kura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kuttra. \" tha qwitra the !UDDA_TECKEN?: fughla) oc sionga, oc some kwra oc gala \" MB 1: 36 . Jfr kurra."],"f":[]},{"a":"kura","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 1: 703 utgår. Se E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 75 f."],"f":[]},{"a":"kure","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väktare, tornväktare. \" synin hulkin som skal vara swa som godhir kure (speculator) hulkin som skal granlica see ok skodha mällan komande ouini oc vini \" B ir 3: 182. thän kwre öpte a sin tinnä Iv 4059 ."],"f":[]},{"a":"kure","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väktare, tornväktare. ss tillnamn. \" heredibus hermanni dicti curä \" SD 2: 293 ( 1299) ."],"f":[]},{"a":"kurir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kurer. ther satt landboar opå förra än kuorer och wänder giorde thet i öde SD NS 2: 244 (1410, gammal avskr.) ."],"f":["kuorer )"]},{"a":"kurisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kurisk. \" succinum . . . är fore qwada oc finnes nogh paa kwrisko strandenne \" PMSkr 489 ."],"f":[]},{"a":"kurra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se korra."],"f":[]},{"a":"kurra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qväka. \" huat ey frödhin oc mangskona madka, fiödde aff träk oc sleeme, loffua tik, currande j träkom oc dyghiom \" Su 330 . Jfr kura."],"f":[]},{"a":"kus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyss. Mecht 20 . \" swa manga sötha kwssa bödh jak thera siälom \" ib 66 . SkrtUppb 15 . \" the fulkomligha glädhina, som thin ärofulla siäl fik j them sötasta kossenom, som gudomen gaff hänne \" SvB 314 (omkr. 1500). ib. . .. kiiss mz gratande tarom offwerdaggadha Troj 169 . Jfr vina kus."],"f":["kos . "]},{"a":"kus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyss. \" swasom jude kus hulkin mz thom kussenom forrädh aldra manna helara \" Bir 3: 257. hon minte hans mwn mz thusand kos Al 10167 . Bo 189 . MD 42 . Su 314, 317, 406 . Lg 3: 476 . Jfr frids kus."],"f":["kos MD 42 ; Al 10167 . ","frf . ","vok . i änd. kuss-),"]},{"a":"kusi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som ingifver fruktan och vördnad, husbonde, herre. \" ilth är i hwse som ängin är kwse \" GO 264 . ib 297 . \" thz är ok ont ij thy hwse ther ängin är rätzl äller kwse \" Al 1888 ."],"f":["kwse )"]},{"a":"kusi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som iviger fruktan och vördnad, husbonde, herre. \" äptir sancti ieronimi dödh som i sinom liiftima war kättarom en fultaka kuse \" Hel män 181 ."],"f":["kuse )"]},{"a":"kusin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiusa."],"f":[]},{"a":"kusk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvång, trug. \" þrolyndar oc þryscar gen cusek \" Bu 494 . \" hans fadher gat mz änkte kusk wänt hans hugh \" Bil 467 ."],"f":[]},{"a":"kuska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tvinga, nödga, truga. \" vänte han gita luccat þän han gat eigh cuscat \" Bu 494 . \" han kuskaþo frändar at giptas \" ib 26 . ib 154, 199 . Bil 804 . \" skal thu ey kwska them til gisla (Cod. B ey hardelika kuska them til atirgälda 560) \" MB 1: 339 . - tvinga, kufva. herradoom som kwska andra men vnder sik MB 1: 102 . ib 174, 297. - truga, ansätta. foronungh karlls offuerwäldughe macht, som wi wardhom tiit oc optha kuskadhe mäder FM 60 ( 1457) . ","2) slå. \" lät hana fast kusca mz pustom langa stund (alpis durissime creditur) \" Bu 511 . "],"f":["-aþe , ","-aþer )","kuska sik , kufva sig, styra sig, hålla sig inom skrankorna? hwar räthwis man stydher ok kuscar sigh widh hop ok räddogha Ber 4 ."]},{"a":"kuskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"kuster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se koster."],"f":[]},{"a":"kutala boar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare i Kutala. kaytalabone gingo ofuer the fornempda ramerke jn wppa kutala boanna eghit FH 2: 7 ( 1374, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"kutkarl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kotkarl."],"f":[]},{"a":"kuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr undirkuva."],"f":[]},{"a":"kuvotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hotfull? ther medh wistes the til forlichan och skulle göre niclis scriffuere en bön fore sin kwffuette ordh han hade giffuit hanom STb 3: 208 ( 1495) . ib 4: 80 ( 1505) . Jfr kuf."],"f":[]},{"a":"kuvul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapuschong; kåpa med kapuschong. cucullus li vestis capuciata kogwl GU C 20 s. 157 . ib. ib."],"f":["kogwl . ","kogil . ","cogill )"]},{"a":"kuvul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapuschong; kåpa med vidfäst kapuschång (tillhörande munk- och nunnedrägten). munkanna kufla KL 105 . i egypto lande hafwa alle munka sina kwfla badhe dagh oc naat ib 251 . \" trwd sin kuwl vndir sina fötir ib 285. munkenom biudz at hafwa kuwlin (cucullam) \" Bir 1: 383 . \" han gang in j natirkiortlenom oc kwfflenom ib 5: 39. fari aff kwfflenom oc lägge han fore sik wppa knän \" ib. \" thera kwffla skulu oc haffua qwämmerlikin skapnadh oc höffwidzskan, ey off sidher, ällir offwidher wtan matelika til jordhenna, oc engaledhis länger \" ib 1032 . \" then ene abote hafdhe op a swartan kuffuul the andre gra \" Fr 3142 . \" at bära kwffuel oc kappo \" Su 151 . \" hans gango klädhe war en kuwel oc en kiortil \" Lg 3: 203 . han !UDDA_TECKEN?: herra abota) haffuer fyrä scapplara och fyra kuffla AS 59 . \" systrana gangklädhe skulu wara . . . een kiortil af graat watmale oc een kwghul oc ärmane af kwghlenom skullu ey länger räkkkya än ytarst vppa längsta fingrith \" VKR 57 . Bir 4: 10. alle prästene oc brödrene magho hafua . . . een kiortel af graa watmale oc en kughul af graa watmale oc hättan wari sömadh vidh kughulin oc offuer kughulin een mantol af graa watmale VKR 70 . Bir 4: 24. ffocarij sculu ekke hafua kufla vtan mantolin vtan ofuir kiortelin VKR 3 . ib 58, 66 . Bir 4: 19, 101. LfK 14 ."],"f":["kuwl . ","kughul . ","kwghul . ","kwffwol LfK 14 . ","kwfful Bir 4: 10. kuwel. kwffuel. kwffwel LfK 14 . ","kuwlin . ","kughulin . ","kwffuolen Bir 4: 24. kwffwolin ib 19 . ","kwfflenom . ","kwghlenom . ","kuflar . ","kufflar ) , "]},{"a":"kuvulfalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fålle el. veck af (till munk- el. nunnedrägen hörande kåpa. kaste kwuelfallin wppa hoffuodhit Bir 5: 39."],"f":["kwuel- )"]},{"a":"kuvulfliker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flik el. veck af (till munk- el. nunnedrägten hörande) kåpa. lägge kuffeuelfliken owir hoffuodhit Bir 5: 39."],"f":["kuffuel- )"]},{"a":"kv","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qv-."],"f":[]},{"a":"kyke hosta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kikhosta. \" for kyke hosto som barn offtast haffua \" LB 7: 224 ."],"f":[]},{"a":"kyklinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyckling. \" swa som kyklinga plägha rinna äpte häronne \" Bo 67 . ib 179 . Bir 2: 42, 87. stäkta kyklinga LB 3: 19 . ib 7: 314, 315 . "],"f":["köklinger: -lingin Bir 2: 42. ","kyllinger: -ing LB 7: 314, 315 . -ar), ","kylinga kiöt","kyllinga köt )"]},{"a":"kyklinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" joan kykling \" KTb 149 (143 (1433) . - Jfr höno kyklinger."],"f":[]},{"a":"kyla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kyle? ss tillnamn. lolaff kyla KTb 162 (1449?)."],"f":[]},{"a":"kyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köld. \" skälwande for köld skuld \" Bo 194 . \" citrit gör oro ok kyld j kroppenom \" Bir 3: 440. ib 1: 276, 288, 289, 2: 18, 3: 74 Pa (Tung) 29 . MB 1: 39, 73, 84 . KL 105, 350 . MP 1: 15, 131 . GO 548 . Lg 674 . - kylskada. for köldh och bläst i ögon LB 7: 57 . ib 3: 36 . - Jfr fota-, vinter-kyld."],"f":["kylt ib 3: 36 ), "]},{"a":"kyle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knöl, knuta, puckel? feste anders persson medh kylen lagh . . . ath han ey slogh quinnan pa malmen STb 2: 283 ( 1488) . ib. "],"f":["nders pedher medh kylan ib 289 ( 1488) . ib. ","anders pedher medh kylan ib 289 ( 1488) . ib 418 ( 1490) . ","*kyla sot","-sooth )"]},{"a":"kylsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kyla sot. porrige . . . swina soot skaber ok snok commvniter kölsoth GU C 20 s 469."],"f":["kölsoth )"]},{"a":"kylt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ,"],"f":[]},{"a":"kylte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , m. (fodrat) sticktäcke, sängtäcke. Se Sdw 2: 1254. jtem j kylte oc ij teppedhe Skotteb 353 (1440, Borgm) ."],"f":["kylter"]},{"a":"kylter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Mnt. kolte. Mht. kulter, kolter, kulte, kolte. Ffranska coultre. Mlat. cultra, cultrum. Lat. culcita, culcitra] stoppadt sängtäcke (som bredes närmast öfver bolster och dynor)? lego . . . domino olano sacriste vnum kylt nouum . . . jtem haquino vnmn kylt SD 3: 579 ( 1323) . lego . . . domino laurencio sacriste . . . vnum kylth, vnum cornu, et vnum cocliar argentum ib 287 ( 1316) . lego . . . eisdem (ɔ: quinque filiis cecilie filie mee) . . . quinque culcredras cum totidem cussinis, quator lectisternia, I kylt, vnum banacle, VI linthiamina duo mensalia ib 402 (1319, gammal afskr.). lego . . . ad augemtacionem prebende quam fundavi . . . v culcedras et III:or fulcra VI pulninaria bona. cum vno supellectile dicto thækan et vnum kylth . . . jtem successori meo . . . v: que culcedras IIII fulcra VI puluinaria bona vnum spelectile dictum thekan I kylt III mensalia II manutergia ib 673 (1325, gammal afskr.) . lego . . . vnum kylth de albo serico ib 5: 191 ( 1343) . Jfr silkis kylter, äfvensom kulter."],"f":[]},{"a":"kylva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kluba. \" nokor vapn bära som man na nokon skapa med gyora. som är stekamäz. bughi. köluä. spyut. swärþ. allr bredygs \" SD 5: 638 ( 1347) . \" the salighe bönder . . . skäpto thera kölwor \" RK 1: 2790 . huath han mz the kylfuo slaar Iv 4447 . ib 4445, 4529 . "],"f":["kölwa . ","köluä SD 5: 638 ( 1347)), ","kylvo hug","köluo hwg )"]},{"a":"kymbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forkymbra."],"f":[]},{"a":"kymbring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nöd, trångmål. \" haffue the lathit richet i sadane kymring \" HSH 20: 220 ( 1507) ."],"f":["kymring )"]},{"a":"kymbring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) bekymmer. . . . för then dagelige umsorg oc kymbring ther eder nade haffuer hafft oc än haffuer för thenne lange örlig HSH 14: 67 (1525? Brask). - Jfr bekymbring."],"f":[]},{"a":"kyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) släkt. - avkomma, ättling, son. högxsta lyusens kön (genus superni luminis) thz är christus . . . framgik aff iomffrunnas wälsignadha qwidh JMÖ 89 . 2) slätke; slag. . . . at j enu liknilse kön (quodam genere similitudinis), skulin the (ɔ bokens lärdomar) minnas, huru the skula finna the thing, som osynlikin äru SpV 5 . \" jak bidher thik, at thu sigh oss aff thänna lilii naturs skikkan, mädhan hon är . . . swa som hon ware eth nyth naturs kön \" SpV 25 . ib 138, 448 . - slag, beskaffenhet. for än thänna frestilsins kön (genus) gar längir fram, bidher jak tik at thu mik sigh, j hwat hon ekke jnledhir SpV 573 . 3) kön. haff altidh mistankan om thins krops wanskile, ok om thit eghit kön (sexus) SpV 447 . ib 465 . - i beskrivande gen. han fan otalligan skara aff . . . clärekom renlifues begbgers köns personis J Buddes b 77 . 4) utseende, sken? . . . at mange wardha swikne wadhrir hälaghetinna kön (specie), ällir hampn SpV 391 . - Jfr iungfru-, man-, qvin-, synda-kyn."],"f":["kön )"]},{"a":"kyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) slägt. \" han älskadhe forfädherna oc walde thera kön äpter \" MB 1: 448 . \" aff adams köniBir 2: 262. kunungär hauär nampn aff kyni sino, at äy må kunungär vtan af godho kyni komin wara \" KS 5 (12, 6) . sigh mik thit kön Lg 550 . \" ther är litith at köni (slägten har icke mycket att betyda) tha knän liggia i askonne (non placet ex genere qui jacet in cinere) \" GO 588 .","alskens Bil 632 ; MD 19 ), allsköns allt slags, alla slags, allahanda. hafua mz sik alskyns läkedom Bil 427 . ib 426, 632 . MB 1: 504, 505 . Fl 1298 . Iv 53 . MD 19 .Di 169. alzskyns höka kön MB 1: 359 .","1) ett slags (i motsats till ett annat slags, ett tredje slags o. s. v.). skapadhe . . . enskyns creatwr äpter annath MB 1: 35 . \" thu skal ey läta eenskyns fä blandas widh annath köns fä \" ib 365 . \" nw hawer mannen thränne wit kännas widh nawarande thing \" ib 81 . ","2) ett slags, samma slags, enahanda. alt war enskyns bläster til högtidha oc färdha MB 1: 389 . ","3) ett slags, en viss. enskyns fughel som kallas koturnix MB 1: 322 . ib 321.","1) hvad slags. li indir. frågesats. vnderstanda hwarce gudz ordh eller hwarskyns hedher wi görom korsom eller belätom MB 1: 331 . ib 293. ","hwatzsköns ib 299 . \" hwath köns ib), \"","1) hvad slags, af hvad slag. i indir. frågesats. manna, som wi witom ey hwatzskyns thz är MB 1: 389 . ib 299 . ","nakarssköns ib 366 ), något slags. nakarssköns hold MB 1: 366 . \" fölghia nakarsskyns spadome \" ib. \" ib 431, 507. - tvåskyns (twässkyns. tväsköns. twässköns \" MB 1: 398 . twq kyns LB 3: 149 ), två slags, af två slag. klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe MB 1: 365 . ib 398 . \" waro the twässkyns som mannin matte miskipa fra gudz dyrkan \" ib 506 . \" cardamomum är twa kyns \" LB 3: 149 . - thrännekyns (thrännoköns), tre slags, af tre slag. aristologia hether hwlörth hon er thrännoköns LB 2: 40 . - thräskyns (thrässkyns), tre slags. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom MB 1: 495 .","3) kön. \" tedhe jomfrun thom nazlikit barnsins kön \" Bir 3: 283 . olikt kön Ber 161 . \" man ok qwinna ärw olik i kyni (per naturam) \" ib. \" swa manga bägghia köns människior \" Bir 4: 70. Su 51, 60, 66 o. s. v. Lg 3: 434 . \" closter folk badhen köns \" ib 451 . - Jfr diura-, diäfla-, diävuls-, duvo-, eter-, fara-, fiska-, folka-, folks-, fughla-, karl-, lekara-, man-, manna-, manz-, orma-, pino-, qvin-, trol-, trols-kyn."],"f":["vanl . ","kön . ","kiön KL 161 . ","kyns . ","köns . dat. kyni. köni GO 588 ; Bir 1: 45, 2: 262. köne Al 4609 . ","kyniom Bir 4: (Bir 4: (Dikt) 227), ","aldra kyns","annars kyns","annarsskyns . ","annorsskyns MB 1: 472 . annars köns ib 294. annath köns ib 365 ),","flura kyns","fyra köns )","fyrsta kyns","förstekyns )","hwarkyns LB 3: 120 ), ","thäs kyns","thässkyns MB 1: 353, 359, 360 o. s. v. thäsköns ib 294 . thässköns ib 359),"]},{"a":"kyn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kön."],"f":[]},{"a":"kyndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) underbart, förunderligt. stuwan war giord kyndeliga Prosadikter (Karl M. D 3) 331 (jfr: hallen som keaaren atte war jnnan til gird vnderlika ib (Karl M. B) 294). nw äru mange illa lyte (Cod. D 3: kyndeligh lihger) Prosadikter (Karl M. B9 314, 335.","2) listigt, slugt. \" ypocrisis är kyndeligha (callide) skyla jnnelyktan lasth wndhir dygdhanna skrymtingh \" SpV 141 . \" hustrun owiruogh ok wändhe thän smälek kyndelika (callide) j sino hiärta \" ib 317 ."],"f":[]},{"a":"kyndhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. = kyndoghet? . . . allä them som awndhsywke äro . . . ey villande forlatha synom jamcrisna . . . cthan nythia alla sina kyndheth, ther til ath han moghe göra honum skam ällir skadha MP 5: 58 ."],"f":[]},{"a":"kyndil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["kyndilsmässa","kyndilsmässo dagher","kyndelssmessä- BSH 5: 35 ( 1505) . ","kyndersmässa- RK 3: 3917 . kynders mässaFH 4: 79 ( 1462)),","kyndilsmässo tidh"]},{"a":"kyndil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyndelsmässa. \" [15 januari 1466] . . . iöns radh vanth burskapp dagh til kyndilz (sannolikt korrupt för kyndilzmesso) \" ATb 1: 236 ( 1466) . "],"f":["kyndils mässa","kyndelsmissa SvT 86 . ","kyndilzmessa: -messo ATb 1: 236 ( 1466) . ","kyndersmessa: -messo Stock Skb 211 ( 1522) . ","könderssmässa: -mässona GPM 2: 406 ( 1502?) ), "]},{"a":"kyndilmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyndelsmessa, högtid till minne af Jungfru Marias kyrkpgång (purificatio Santæ Mariæ], firad den 2 Febr. sighia hui þe högtiþ kallas kyndelmässa ok hui folk plägar þa vm kirkio mäþ liusom ganga Bu 8 . \" lius a latin hete dandela ok þär äfte callas högtiþin candelmässa rät nampn: sua som a þyþisco lict missa vtan lekfolket som eigh forstar sik callar kyndelsmesso fore candelmesso \" ib. \" fran iula dagh oc til kyndilmässo \" Bo 6 . ST 211, 212 . MD 53 . SD 5: 398 (öfvers. i ividim. fr. 1416). RK 2: 1641, 3: (sista forts.) 5880. BSH 5: 442 ( 1511) . Jfr kyndilsmässa, kandelmässa. "],"f":["kyndelmässa . ","kyndelmassa: -masso Bu 8 . ","kyndhermässa RK 3: (sista forts.) 5880 . ","kyndermesse BSH 5: 462 ( 1511) . ","quindilmässa L. ","qwindelmessa: -messo RK 2: 1641 . ","qwindelmässa: -mässo SD 5: 398 (öfvers. i vidim. fr. 1416). ","quindil mässa MD 53 ), ","kyndilmässo aptan","kyndilmässo dagher","kyndelsmässo- Bu 11 ; Bir 3: 236. kyndel messo-. kindilmessu- VGL II Add. 4: pr. kyndermesso Lg 3: 61. kwindelmesso- FH 3: 158 ( 1466), ","kyndilmässo höghtidh","kyndel messo- )","kyndilmässo lius","kyndolmesso lyws LB 2: 61 . kyndermessa liws. quinner messa lywss), ","kyndilsmässo tidh","kyndhermissa tijdh )"]},{"a":"kyndilmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyndelsmässa. Se K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 84 ff. odhensdagh nest äpther kyndemessä tha stempde henric timberman per finnä ATb 1: 21 ( 1454) . \" olaf smidh dag til kyndilmesso \" ib 2: 65 ( 1475) . "],"f":["kyndermessa: -messe ATb 3: 194 ( 1506) . ","kyndermissa: -missä Uppl Lagmansdomb 36 (1491). kyndemessa: -messä ATb 1: 21 ( 1454) . köndil missä SvRimd 49 . ","köndhermessa: -messe ATb 3: 360 ( 1527) . quinne[r] messa: -messo Arfstv 21 ( 1461) . Se Sdw 2: 1254),","kyndilmässo dagher (kynnelmässo- JTb 90 ( 1511) . kynddhermessaATb 3: 345 (1525). kindilmösso- SD NS 3: 10 ( 1415) . ","kindelmesso- ib 542 (1420, avskr.) . Se Sdw 2: 1254), ","kyndilmässo lius (qwindil messo-), "]},{"a":"kyndilþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid kyndelsmessotiden hållet ting och i förbindelse dermed stående marknad. in nundinibus dictis kyndelthing SD 2: 251 ( 1298) ."],"f":["kyndelthing )"]},{"a":"kyndogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anmäla, angifva? inkalla, instämma? han scal appenbaris ok kyndiges fore borgamestarana ock radith SO 147 . Jfr forkyndogha."],"f":["-ige )"]},{"a":"kyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kunnig, kännande, erfaren. alle the som ey kyndoge waro vppa (noverant) cananeorum stridher äller örlöge MB 2: 74 . styremen . . . som kynnoge wore i ledhen tiith FH 7: 66 ( 1505) . ","2) slug, fyndig. calidus, kynogher GU 1 . \" thu skalt swa wara kindogh at thu wardher ey syndogh (sic eris astutus quod non delicta sectus) \" GO 910 . Lg 3: 182 . kyndigh ordh MD 97 . \" them skolin j dräpa mz nokre kyndoghe list \" ST 323 . ","3) näsvis, fräck? almenningis qvinna är kyndogh ok diärff j ordhom (proax in verbis) Bir 3: 27. - Jfr for-, ful-kyndogher."],"f":["kynoger . ","kynogher . ","kindogher . ","kyndigheter )"]},{"a":"kyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kunnig, kännande, erfaren. pharisei som wara judana mästara ok kyndoge j moisy lagom MP 4: 258 . - vis, förståndig. alle the han hördo vndrade oppa hans stora viisdom ok kyndugh swar MP 5: 101 . 2) slug, fyndig. hans ouini lagdho ther vin oppa huru the sculdo stennin af hanum fa . . . mz list oc radh oc kindogh par Vis sten 3 ."],"f":["-ugher . ","kindogher )"]},{"a":"kyndoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slughet, list. thy wil ey diäflin fly bort fran honom vtan ärwoder thär vm mädh sinne onda kyndichet MP 4: 268, . hwat är gambla hwgormenom starkare j ondzskonna, ok kyndoghetinne (astutia) snidoghare, hwilkom alla thänna forescriffna gälniskor äru widherhängiande SpV 161 . Jfr kyndhet."],"f":["kyndichet )"]},{"a":"kyndoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slughet, list. ST 489 . at han . . . spurdhe ther um . . . for nokre kyndoghet sculd (propter astutiam) Ansg 187 ."],"f":[]},{"a":"kyndskaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kunskaper."],"f":[]},{"a":"kyniaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fulkyniaþer."],"f":[]},{"a":"kynliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lik sin slägt. bäträ är wara könlik än konunghxlik (stirpi malo pari quam regibus assimilari) GO935."],"f":["könliker )"]},{"a":"kynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkunna, kungöra, tillkännagiva. STb 2: 229 ( 1487) . \" lauris persson radhman i arbogha . . . kunnadhe thet fore borgamestara oc radhit ath han . . . \" ATb 2: 363 ( 1490) . \" tha gik fogitten ok borgamesteren än vth och screff en owildh nempdh, huilket for:ne alt sades och kyndades nempden STb 3: 348 (1498). \" ib 437 ( 1499) . ib 4: 24 ( 1504) , 181 (1508)."],"f":["kunna . ","-adhe . kyndede STb 4: 26 (1504), 99 (1505)),"]},{"a":"kynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkunna, kungöra, tillkännagifva. \" thet breff . . . hwilketh wij . . . kynnade och läthom läse for then almoge \" BSH 5: 32 ( 1505) . innan XII dage epter thette breff är kommit och kynnit for thöm HSH 18: 149 ( 1497) . \" epther then tijdh thenne frijdh them bewislika kynadher är \" BtRK 173 ( 1450) . kynede alle sine sake RK 2: 3733 . \" thz skal försth kynnes (anmälas) ok appenbares fore sittiende radit \" SO 117 . at i wele i alle predichen kynnä för almogen sadana gudelighet, oc i hwat wada then fatige landzende ffindland oc cristendomen vtsatte är FH 6: 90 ( 1496) . kunnade honom aff then ende som rikesens men mz honom giort haffde RK 2: 6811 . \" them var kynnath illa (de hade fått svåra underrättelser) \" ib 4706 . - lysa, förklara. nödgoms wij kynnä for:de her sten och alle hans medhielpare i gudz strenge wrede och ban HSH 18: 167 ( 1497) . - Jfr be-, for-kynna."],"f":["kunna . ","-adhe . ","kynnath RK 2: 4706 . ","kynnit HSH 18: 149 ( 1497)),"]},{"a":"kynne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["natur, art, beskaffenhet. \" är thz gudhlikx hugx kynne, at rädhas ther lönlika synd, som han finder ey mz sik oppenbara \" MB 1: 391 . engin weth hans kynne swa ytirlika som thu ST 354 . naturlekit kynne (complexio) kärlekenom beqwämmelikit Su 87 . - egenskap. lofudadhe sin häst gäuan for thry godh kynne Bil 732 . - sed, vana. ther sag han sa mang manz kynne RK 2: 8583 . \" han hafdhe thz til kynna at hwan tima han danzadhe tha hät han innerlika a vara frw oc sancta magnus \" Bil 880 . ilth är kynnom kasta GO 373, 388 . - Jfr hem-, o-kynne."],"f":[]},{"a":"kynne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["natur, art, beskaffenhet. \" än tha ath tilförna standher aff oxa oc koo släkth scriffwit, likewäl är witandis ath theras kraffth oc dynne (fel för kynne). haar oc lither (habitum corporis et ingenium animi et pili colorem) offtha ärw oc bliffwa jt hem äffther hymmelsens kraffth som jngiffz aff planetommen \" PMSkr 223 . Jfr okynne."],"f":[]},{"a":"kynnil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["satureja hortensis Lin.? \" kynnils dygd \" LB 7: 352 . äter quinna kynnil ta drager hon wt döt barn aff quinno ib. dricker man kynnil med glöd wiin, ta dwger hon for bwkwerk ib."],"f":[]},{"a":"kynnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förkunnande. vtan mana kynilse Bir 4: (Avt) 182."],"f":["kynilse )"]},{"a":"kynnogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kunnogher."],"f":[]},{"a":"kynskaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kunskaper."],"f":[]},{"a":"kynsteliker kystelegh för kynstelegh atb 1 383 1472","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklig, märklig? Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 11. var byfougth är en kystelegh man ATb 1: 383 ( 1472) ."],"f":[]},{"a":"kyrieleison","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["från Grekiskan lånad böneformel med betydelsen: Herre, förbarma dig! messans första del (närmast efter introtius). tha kyrieleyson är lyktat Bir 5: 63."],"f":["-leyson )"]},{"a":"kyrsebär","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kirsebär."],"f":[]},{"a":"kyske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr okyske."],"f":[]},{"a":"kysker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kysk. \" MD (S) 303. Jfr okysker. \""],"f":[]},{"a":"kyskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyskhet, sedesamhet. mz kyskheyt tokt ok ädhla sinnä Iv 1796 . \" swa frälste gudh then menlösa man som okyskhet mz kyskhet wan \" MD (S) 305 . ib 219 . Jfr okyskhet."],"f":["kyskheyt Iv 1796 ; MD (S) 219), "]},{"a":"kysklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr okysklika."],"f":[]},{"a":"kysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr korskysning."],"f":[]},{"a":"kysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr korskysning."],"f":[]},{"a":"kyssa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kyssa . . . at monghen kysser then handh han swaghe [ɔ: saaghe] gernä wara af GPM 2: 315 ( 1508) . \" nar the haffdho offradh, tha warth swa som eth milth kiff mällan them, hwilken thera fförst skulle kysa prästhens hand JMPs 391. haffde hon gerna rwsad j hans fangne oc flere synnom kiist honom \" Troj 23 . - (enligt grekisktkatolsk bruk) kyssa (ett kricifix el. en helgonrelik) ss bekräftselse på ett löfte el. en överenskommelse. ther pa hafwem wii . . . räkt wora hand ok kyst ther ib 362 (1482, avskr.). tha skal her sten stwre . . . och menige rikisens raad, som ekke haffua kyst korset tilforenna, kysse korsit i warth (ɔ Vassilis) senningabodz näruarilse ib 580 (1513, avskr.) . Jfr korskysning. - i vissa uttryck för förargelse, förakt, indignerat avslag el. dyl. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 19 ff. far for iᴹ (1000) falladeffwel och kyss mikk röffwenä STb 1: 58 ( 1476) . \" tha stodh ther margith finsko piltir tha sagde pedhir til hanom helsäl ion finska tha swarade pilten kyss ion finsko baak \" ATb 2: 122 ( 1478) . - Jfr korskyssa."],"f":["kisthe JMPs 243. supin. kyst. kiist Troj 23 . ","imper . ","kyss ) , "]},{"a":"kyssa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. kyssas, kyssas, kyssa hvarandra. \" kystos opta sin i mällan \" Gr 311 . \" faghnadhe hwar androm oc kystos \" MB 1: 287 . Fl 1493 . MP 2: 82 . Di 271, 274 ."],"f":["kössa Bir 2: 164. ","köste Bo 5, 188, 229 ; Bir 2: 186 ; Fr s. 148 . "]},{"a":"kyssan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyssande, kyss. mz tätte kyssan Su 215 . fridzins kössan Bir 3: 257."],"f":["kössan )"]},{"a":"kyssan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyssande, kyss. \" then som älzskar renlighet, han hatar skörhet . . . fförsma kyssan ok klappan JMPs 263. \" ib 585 ."],"f":["kössan SkrtUppb 194 )"]},{"a":"kyssande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyssande. Su 378 ."],"f":[]},{"a":"kyssilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kyss. \" gifwandis hwar androm kärleksins kyssilse \" Gr 312 . \" pa korsens kysselse besegld breff mellom grottfursten aff rytzeland ok hanum loffuit ok giffuin äre \" FM 133 (1502, samt. afskr.) . Jfr korskyssilse."],"f":["-else )"]},{"a":"kysteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" se kynsteliker."],"f":[]},{"a":"käbbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se kiäbbe."],"f":[]},{"a":"kädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kädhia. mattis . . . haffuer ath sware lasse . . . til kedeth oc annat, hwat han haffuer mattis til at tale STb 4: 27 ( 1504) ."],"f":["ked )"]},{"a":"kädha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kedja. \" skattae michil gulsmid . . . eth kors medh käldiom \" ATb 1: 70 ( 1437) . \" til käden oc windebron \" StÄmb 83 ( 1467) . \" han skal latha koma ena kädho i rettin \" ATb 1: 344 ( 1471) . \" eth helgadoma kar medh kädho \" ib 2: 70 ( 1476) . \" eudoxia figh sancti peders kädhor eller boyor \" SvKyrkobr (LUcid B) 201 . ib 213 . J Buddes b 83 . \" thil swdra port nykiolen ok kedan \" StÄmb 174 ( 1511) . per fiskere, som ahde slagit sönder stadzsins kiedie STb 4: 272 ( 1512) . - Jfr gul-, iärn-, silf-, sko-, stokka-kädhia. "],"f":["-or . ","kede STb 3: 143 (1494) . med art. kedan StÄm 174 (1511). käden ib 83 ( 1467) . ","keden ib 143 ( 1500) ), ","kädhia 8obl. kiedie STb 4: 272 (15123). med art. keien STÄmb 203 (1522). pl. dat. kädiom ATb 1: 70 ( 1457) ), ","*kädho lidh","kede- . ","käte- . ","käthä- )"]},{"a":"kädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kedja. \" en wildher byörn . . . i enne kädhio bwndhin \" Lg 3: 196 . tedde them ena kädio äldher boyo aff trä Su 153 . jak fik see . . . ena gulskena ällir klädhio MB 2: 19 . ib 122, 364. Jfr gul-, hals-, iärn-klädhia."],"f":["kiädie (ack.) MB 2: 364 . kädhe, se gul-, iärn-kädhia),"]},{"a":"käfio knar käffwia knar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten båt, eka? cimbia . . . copula (för pocula) ad smilitudinem käffwia knar GU C 20 s. 158 (möjl. att fatta som två ord)."],"f":[]},{"a":"käfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kort (mer el. mindre cylindriskt) trästycke. Se T. Wennström. Tjuvnad och fornæmi 138 ff., Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 66 f. PMSkr 511, 512, 513, 546 . Jfr dun-, trä-käfle."],"f":["käffle )"]},{"a":"käfli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" VGL II þ. 30. Jfr käfti."],"f":["kiäfli )"]},{"a":"käflinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*käflings häster"]},{"a":"käfsir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["kiäfsir . ","kiäpsir . ","käpsi )"]},{"a":"käft","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) f.? iij oc xl käffter FM 76 (1483, daniserande) ."],"f":["käffter"]},{"a":"käfte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. L. Se T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 138 ff."],"f":[]},{"a":"käfter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiäpter."],"f":[]},{"a":"käfti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" VGL I þ 5: pr. (utan tvifvel för käfli; motsv. ställe i VGL II þ. 30 har kiäfli). Jfr Fritzner, Ordb. 2: 270."],"f":[]},{"a":"kägla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["käglo slagh","kägglo- )"]},{"a":"käke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiäke."],"f":[]},{"a":"käkis sätins ko ma til rom guþi käkis","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"kälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källa, eg. och bildl. \" thit kors jhesu christe är en käldha til al welsignilse \" MP 5: 182 . ib 183 . maria magdalena, thu som mädh taranna käldo kom til miskunnena källo, ihesum christum SvB 429 (börj. av 1500-t.). - Jfr tara-, salt-, vatns-, värmsla-kälda. "],"f":["käldha . ","källa . ","kella )","*käldo adhra?","*käldo fulder","källo- )"]},{"a":"kälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källa. \" þär brast up kald kälda \" Bu 188 . \" brast wp wällande kiälda \" Bil 361 . \" engin kälda eller watn war i ödhemarkinne \" MB 1: 198 . Bu 12, 71, 100 . MB 1: 181, 321 . Bo 85 . KL 193, 195, 245 . Bir 1: 173, 2: 31, 3: 149. Iv 341, 348, 354, 356, 385 . Lg 220 . \" bidhir jak thik aldz godhlex oc miskunna kelda \" Bir 2: 112. liffsins käla ST 183 . oidhnan är källa oc somper til alla läster LfK 161 . - i ortnamn. in hallinæ owæn widh odhens kyældu SD 2: 23 ( 1287) . in grimskeldo ib 133 ( 1292) . widher ramskiældu ib 3: 146 ( 1313, gammal afskr.) . - brunn. graffwa en faghran brwn äller källo Lg 822 . ib 823 . - Jfr blodh-, blods-, lielso-, oleo-, vatns-kälda, äfvensom kälde. "],"f":["iälda Bil 361 ; ","-u SD 3: 146 (1313, gammal afskr.). ","kyälda: -u ib 2: 23 ( 1287) . ","kelda Bir 2: 112 ; ","-o SD 2: 133 ( 1292); -or Bir 2: 31. källa LfK 161 ; ","-o KL 245 ; Bo 85 ; Lg 220, 822 . ","käla ST 183 ; ","-o KL 195 ), ","käldo munder , ","käldo stadher","källo- )","käldo vatn","kellowatn ib 40 . kella vatn ib 7: 310 ; ","-vatnith ib 47 . " kelle vatn ib), "]},{"a":"kälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kälda. brast wp wällande kiälda swa at bredher beckir ran wt aff klädinne Bil 361 . \" han wiiste henne kälde \" MB 1: 198 ."],"f":["kiälde )"]},{"a":"kälde","b":[],"c":"","d":"","e":[" thässe sworo mz jönis hokonsson for käldhe (för bälde?) som honom war til sagt JTb 11 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"kälin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klemig. \" hwi blifuir thu här qwar kaat oc kälen (in deliciis equleris) \" Bil 463 ."],"f":[]},{"a":"kälke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiälke."],"f":[]},{"a":"källare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källare. \" eth stenhus . . . medh en vnderliggiende keller och stenbodh innan porten \" SJ 2: 108 ( 1488?) . HLG 2: 68 (1520). Jfr balka-, hvalf-, iordh-, konvents-, spiso-, thiuva-, vin-, ödhiskällare. ","2) källarhals, tibast, daphne mezerum Lin. Se Sdw 2: 1254.","3) koloqvint, citrullus colocynthis Schrad? Se Sdw 2: 1254 f. "],"f":["keller . ","källara dyr (källarä-. kellere-. -dör), ","*källara fenster","kellera- . ","kellare- . ","-fönster )","*källara ganger","kellere- )","*källara grund","kellere- )","*källara haki","kellare- )","källara hals (kellere-), ","*källarahalshus","kellare- )","*källara hus","källare- . ","kellare- )","*källara hvalf , ","*källara härbärghe","källare- )","*källara las","källare- . ","kellare- . -looss),","*källara lön","källare- )","*källara mur","kellera- . ","keller- )","*källara rum","kellare- )","*källara stova","kellerstwge ) , ","källara sven","källare- . ","kellare- . ","kellere- )","källara systir , ","*källara trappa","kellare- )","*källara vindögha , ","*källara ämbite , "]},{"a":"källare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källare. \" tha rymdo the crismo aff then wära ok jnnan en kellare ok wardho sik thäre \" RK 1: 1763 . ib 1779, 1783, 1788 . \" a källara war ther full got wall \" ib 3545 . tombir källare gör galna deghio GO 635, 771 . \" war herra skal giwa sina signilse . . . ower thin källara (cellaria) \" MB 1: 427 . \" rökta them aff wisthws oc källara thet them tharfuas \" VKR 28 . ib 42 . Bir 5: 97, 98. SGG 132 . RK 2: 7157, 3: (sista forts.) 5403, 5651. Jfr for-, iordh-, trä-, spise-, vin-källare. ","1) källarhals, från gata el. gård till källare ledande nedgång med deröfver anbragt tak. twa källara mädhe en källarhals SJ 68 ( 1437) . ","2) koloqvinst? källarhals, daphne mezereum Lin.? \" ätha kellar hals \" LB 7: 246 . \" colloquintida thz er kellara hals cucudum idem ib 6: 284. \""],"f":["kellare . ","kellar RK 2: 7157 . med art. källaren RK 1: 1779, 1783 . ","källren SGG 132 ), ","källara dyr","-dör )","källara hals","kellar hals )","källara sven","källara systir , "]},{"a":"kälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kälta, enträget begära el. yrka. kälta äpte meer än noogh (importune superflua quæritare) Bo 137 ."],"f":[]},{"a":"kältan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr akältan."],"f":[]},{"a":"kältande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr äkältande."],"f":[]},{"a":"kälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kalfva. \" kiälfdhe qui(gha lamb) for guz altara \" Bil 311 . Jfr kalva."],"f":["kiälva . ","-dhe )"]},{"a":"kämba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" the hans köt mz iärn kambum Bil 901 . \" lät han kämba hans limi ok lif \" Bu 493 . kämba þöm alt kiöt fran benom ib 524 ."],"f":["imperf . ","kämpde Iv 1330 . ","kämde KL 125 . ","kiämbado Bil 901 ),","skrapa . ","kiämbado"]},{"a":"kämba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kamma. \" carminare vel carminari visor ok dikth göra ok kämba wl \" GU C 20 s. 81 . ib s. 413. Jfr atger-, nidher-kämba, ävensom okämbadher."],"f":["kämbader GU C 20 s. 443 . kämbder ib),"]},{"a":"kämmenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) till en furstes närmaste omgifvning hörande hoftjenare af lägre eller högre rang, kammartjenare, kammarherre. han var een kämmenäre (säges om den dvärg, som håller fram handfaten åt hertig Fredrik) Fr 413 . \" swena stekara kämmenära \" ib 2911 . the fiugo honom (konung Valdemar) smaswena ok känneära the honom skullo til thiänist wära at sätia hans diisk ok bära hans kaar RK 1: 1288 . ST 232, 342, 343, 344 . \" margrefuen aff brandborgh: keysarans kemmener ok pall(as) greue \" Bil 770 . \" war renlifuis man wäldugher kiämener blamanna drotningx (eunuchum Candacis reginæ) ib 225. \" ib 227 . KL 145 . ST 222 . ","2) den som förestår skattkammaren och räkenskapsväsendet, skattmästare, kamrer. hos en furste. Bil 159 . - inom ett skrå. hwilkin thil wärkmestara keestär war . . . äller til kämmänere SO 22 . \" gar j källare wthan wärkmestara loff äller kämenera luff \" ib 28 . - kamrer el. kämnär i en stad; i sammanhang med uppbörden och redovisningen af stadens inkomster hade detta ämbetes innehafvare sig ålagdt att hafva uppsigt öfver hvarjehanda handels- och handtverksförhållanden, att vaka öfver beifrandet af alla förbrytelser af hvilka någon inkomst tillföll staden samt att i första hand upptaga och slita smärre tvister eller förlika dem; se Odhner, Bidrag till Svenska stadsförfattningens historia, i Årsskrift utg. af K. Vet. Soc. i Upsala 2: 180. engen wtlensker man skal wara . . . kämener . . . i nakon köpstadh BtRK 326 (1483, orig.) . skall oldermannen i scomagara kompany stadzens kemmanerom till seia ok appenbara huar the (skor som en borgare håller till salu vppa sit gataboda vyndögha) fala ere ok the thöm till retta forhindra epter laghen SO 32 . ib 110, 115, 116, 197, 199, 204, 205 ."],"f":["kiämmenär: -nären Bil 159 . ","kämmener ib 227 ; ST 344 . ","kämenär: -nära RK 1: 1288 . ","kämener BtRK 326 (1483, orig.) ; ","-nera SO 28 . ","kiämener Bil 225 . ","kemmener ib 770 ; ST 342 ; ","-nera SO 110, 199 ; ","-neras ib 115 ; ","-neres ib 116 ; ","-neromen ib 204 . ","kemmaner: -nerom ib 32, 205 ; ","-nerana ib 197 . ","kembaner: -neromen ib 204 . ","kammanär KL 145 . -ar),","kämmänere SO 22 . ","kämenere: -nera SO 28 . Hit kunna för öfvrigt räknas flere af de till kämmenär hänförda formerna), "]},{"a":"kämmenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kammartjänare, kammarherre. \" hoffmästarin äller kämmerin \" Prosadikter (Barl) 26 . J Buddes b 77 . 2) skattmästare, kamrer. - kamrer el. kämnär i en stad. . . . ath kemmenarene skulo sigia swen helsing til och biwdha honom viidh hans iij (3) marck, at han ecke bygde brwnnen, annars än som stadzsins jordabok tilsiger STb 1: 77 ( 1476) . . . . ath kiemmenäraren skulo forbiwda malmbona . . . ath eelda badzstuffwnen viidh therres iij (3) marck ib 90 (1477). ib 107 ( 1477) . \" komber nager i staden strax i gen, som affwyster är, skal kembenera lata bödellen setia thöm wijdh stupan \" ib 3: 106 ( 1493) ."],"f":["kämener: -in Prosadikter (Varl) 26. kämmanär ATb 1: 66, 67 (1456). kämbener HLG 3: 78 (1524). kämbbänär: -in ATb 3: 256 ( 1512) . ","kemmenär STb 1: 91 (1477); -arene ib 107 ( 1477) . ","kemmener ATb 1: 5 ( 1452) ; STb 1: 32 (1475); -era ib 3: 284 (1496). kemenar: -en STb 2: 165 (1486); -ene ib 1: 77 ( 1476) . ","cemmaner: -omen STb 4: 65 (1505). kembenär J Buddes b 77 . ","kembener: -a STb 3: 106 ( 1493) . ","kiemmenär: -ane STb 1: 90 (1477)),","kämmenäre (Flera av de till kämmenär hänförda formerna kunna också föras hit), ","*kämmenära asker","kemmenera- )","*kämmenära bok","*kämmenära edher","kemmenera- . ","-eedher )","*kämmenära kista","kemmernera- )","*kämmenära räkinskaper","kem(m)enere- . kemeneri-. kemmener-. -rekenskaper. -regenskaper. -renskaper),","*kämmenära tidh","kemmenera- )","*kämmenära upbyrdh","kemmenera- . ","kemmanera- . ","-vpbördh )","*kämmenära utgipt","*kämmenära villa","kemmenere- )","*kämmenärs fridher","kemeners fred )"]},{"a":"kämmenäri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utövande el. förvaltning av) kämnärsämbete. Skotteb 29, 41, 45 (1460-61). ib 115, 118 (1462-63). tha bliffuer tyle xiiij öre til akter in all aff sina kämenerij ib 404 (1465-66, Kämn). Stock Skb 302 (1524, Skip) ."],"f":[]},{"a":"kämmere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattmästare, kamrer, kämnär. \" röpeka jtem iij öre kämmera \" ATb 1: 32 ( 1455) . "],"f":["*kämmera räkinskaper","kemere renskaper )"]},{"a":"kämmere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattmästare, kamrer. \" inom ett skrå. ey magh wärkmestara äller kämmera for noghon lofwa then som kompanith windher \" SO 23 ."],"f":["kämmera )"]},{"a":"kämmeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kämmenräri. STb 1: 7 (1475). the pantta, som the hado faath i sith kiämmeri fore stadzsins zaköre ib 17 ( 1475) . ib 212 ( 1579) . 247 (1480), 2: 443 (1490), 3: 58 (1492). anders helsingh aff sit kemmerij til achters lxij march Stock Skb 289 (omkr. 1490, Skip) o. s. v."],"f":["kem(m)eri(j) . kemmerie, kiämmeri STb 1: 17 (1475)), "]},{"a":"kämmermästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kammartjenare. \" the kämmermästara äru ey frie the kärdho . . . at the matto ey finna the klädhe konugin skulde dragha op a \" Fr 2614 . Jfr kamar-, kamara-mästare."],"f":[]},{"a":"kämpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kämpe. \" äre the wist two kämpor (kappar) \" Di 90 . Jfr kämpe."],"f":[]},{"a":"kämpas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. slås, strida. at strida oc kämpas mote israels almogha MB 2: 134 . ib 135 . Jfr kampa."],"f":[]},{"a":"kämpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kämpe, stridsman. - jtte. knwng philimenis som war ganska stor och groff j syn waxt som en kämpe ellir jätthe Troj 102 . "],"f":["*kämpa stridh","kämppa- )"]},{"a":"kämpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kämpe, stridsman. \" sagþe han liggia när androm sigharlösom kiämpom \" Bu 128 . starkir kämpe skal fromlica stridha oc mykyt lidha Bo 18 . starkir som kämpe Bir 2: 44. Bo 16, 31, 83, 137, 246 . MB 1: 318 . Bir 1: 51, 52, 167, 200, 3: 407, 408. GO 86, 729 . Fl 1783 . Iv 28, 94 . Al 2824 . ST 2 . Di 74 . - (?) i ortnamn. kempaboll SD 2: 561 ( 1309) . - Jfr hytto-, strids-kämpe, äfvensom kämpa. "],"f":["kiämpe )","kämpa bok , "]},{"a":"kämpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid, kamp. \" agon onis stridh ok kämpe \" GU C 20 s. 12 . - wndra thäsin kämpin (duellum; fel för kampin?) ok j honom thän almännelika, som j honom wndhirstars SpV 574 ."],"f":[]},{"a":"kämpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamp. JMPs 351."],"f":[]},{"a":"käms","b":[],"c":"","d":"","e":[" f? famn full, fång (hö). Se Sdw 2: 1346."],"f":[]},{"a":"käms","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 3 kämser hö BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"f":["kämser ) , "]},{"a":"känna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta veta el. känna, visa, undervisa lära. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. hon kan minnas huat henne wardher lärt ok känt MP 4: 75 . . . . kenna them nokot thet the skula gudhi medh tyäna, som är pater nsoter ib 5: 98 . - med dat. (ack.) och inf. utan el. med at. . . . enum okirkarl, huilkin som haffde twa synir, then ene sonynom kende han okra MP 5: 127 . - med dat. och följ. sats i torghin fra honum (ɔ min son) maalith oc känden honum thz hanskullle dräpa mina husfrw Prosadikter (Sju vise m) 146 . 2) känna, igenkänna. med ack. . . . ä thäs mere jak ökäs at kennä mik sielfuän J Buddes b 159 . \" jak menar at thz (ɔ lambit, Lat. agnus) sigx aff agnoscendo, thz är kännaskolande \" SpV 204 . - med utelämnat objekt. thz war han for hwlkom han mysthe syn fånga oc kände görliga oppa syn wakn oc plåttha Troj 130 . - med prep. til. känna till. tha mogen i vthe kere venner at vi kennom inthet til lthen clärk ey eller vithum om hans vixle lärdom HSH 17: 167 (1523? Brask). 3) veta, känna. - i förbindelse med giva. jak giffwer edher känna hwath mik synes wara til rolek PMBref 325 ( 1516) .","4) känna, förnimma, märka. . . . en fulan ok illa luktandhe athol . . . ok jnghin githir känth medh synom näsom MP 5: 187 . \" kenna och hanna mädh handom och allom limom \" SkrtUppb 161 . apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka thz samma . . . thz samma kännandis ällir menandis, enkte mädhir kiff ällir trätto SpV 456 . 5) erkänna, kan oc nakar man föra orþ for oss, som varom son aganga oc missämiä ma af koma . . . þa scal efte þolike säga äncti gioras för än þän som saght hafuer forikomber i bäggiäs varä närwaru oc hafuer sin orþ kient Rydberg Tr 2: 247 ( 1357) .","6) hava (köttsligt) umgänge med. thänna qwinnor kände män, haffwande samblandh mz them for the ensampna sak, at thera släkthir skuldo wtluidhs SpV 164 . 7=) tillerkänna, tillägna, tillägga. - ägna, helga. - Se Sdw 2: 1255. - beskylla, tillvita. . . . at pancermakere drengen viderkendes, ath han skyller hanom intet ok sade, ath han hade kent vilth, och bad hanom giffue sigh tet til, at han hade vith[net] hanom tet orettelige STb 3: 175 (1494).","jak är wäl kiändher medh honom STb 1: 397 ( 1482) . MP 4: 114 . tha sporde the mych til omjach war kändh medh ider GPM 2: 18 ( 1506) . - bekant, förtrogen (och därför gynnad). nw tykkir os (ɔ drottning Filippa) at andre äru bätir kände mädh idher (ɔ klosterfolket i Vadstena) än waar nadoghe härra ellir wi Nio handl rör Vkl 227 ."],"f":["kenna . ","kiänna . ","-ir . ","-de . ","-der . ","känz Gadolin Pants Bil 275 ( 1378) . ","kenndes ATb 1: 7 ( 1452) . ","kiendes STb 1: 23 (1475)),","känna sik , 2) = känna 4. epter hon sigh jngen lyffs waaningk kenne kunne STb 4: 84 ( 1505) . - refl. kännas, 7) kännas vidher sik, känna sig själv, ändra sitt sinne, bättra sig. han kändis widh sik sielwan, oc grät sina syndir Hel män 229 . 8) känna, betänka, förstå, inse, märka. th at jak kännis ey hafwa thiänt thik som jak skuldhe SvB 320 (börj. av 1500-t.). (möjl. att föra till 10). 9) erkänna, erkänna ss riktig, erkänna ss sin. med prep. vidher. jac eriker fornempde kännis opernbarlika widher alla thässä dakthingan, som thättä breff wtuisar FMU 1: 383 ( 1381) . 10) erkänna, bekänna. vi magnus . . . kännoms mäd thesso . . . breue os haua til dömpth hustru ingridhi . . . een haluan attungh iordh SD 6: 343 ( 1352) . . . . ad jak erlend matisson kännis meth thetta mit opna bref hawa wnt min son rona ij waxtorp soghn wt ad sätia meth sith goz ij syn fängilse Gadolin Pants Bil 266 ( 1356) . ib 275 ( 1378) . ATb 1: 7 ( 1452) . " kiendes hustrv birgitta . . . ath synnedagx almosan hauer inne i hanis ottes hws aarliga rentta ij (2) marck peninga " STb 1: 23 ( 1475) . giffue förnämpde hustru eline swa mykit han kännis at ware henne skyldig Uppl Lagmansdomb 8 ( 1490) . - giva till känna. kendes her johannis arnaldi . . . ath han myste xxvj (26) stycke gyllena STb 1: 23 (1475). - medgiva, tillstå. ljjak star tilkännandis (fateor), enghom . . . wara loflikit ällir höfflikit at liffwa widher enkannelikin lagh SpV 445 . 12) göra anspråk (på), tillägna sig. med prep. vidher. tha kendis jak widh beggis thera (ɔ ett par tjuvars) jordh FMU 4: 91 (omkr. 1455). nw meden jngen aff thöm (ɔ de närmast arvsberättigade) jgen är, tha kennes the wijdh sith arff ok wele jngelunde tet ghaa lata j bck arff STb 4: 28 ( 1504) . ","känna at , känna efter MP 4: 4 . " takes oc kännes ath wm thee (ɔ gässen) haffwa äg PMskr 264. "","*känna til , känna efter. tha bewaris hönorna j stallenom, och kennes til lmädh handenne när the wilya werpa PMSkr 261 . Jfr tilkänna. - Jfr aterä, be-, fore-, ful-, til-, tör-, vidher-känna, ävensom akännas samt bäter-, ödh-känder."]},{"a":"känna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr viþerkänna."],"f":[]},{"a":"känna","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) låta veta el. känna, visa, undervisa, lära. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. greuen . . . baþ þöm känna sik sin trol dom Bu 514 . \" þe þu kände goþ siþi ok raþ (dativen ligger här i det framför þu underförstådda rel. pron.) \" ib 77 . kännin thöm väghin til himerikis Bo 239 . tera barnom känna medh ordom ok åthäuom dygdh ok snille KS 53 (133, 57) . Bu 521 . KS 15 (35, 16) . Fr 243, 2891 . Iv 1220, 5058 . Al 1238, 2089 . RK 2: 5639 . VKR VI IX . Su 424 . Lg 90 . \" kände hänne book (lärde henne läsa) \" KL 299 . SD NS 1: 628 ( 1407) . \" kän wlff pater noster \" GO 969, 1082 . - pass. thz them war til örlöghx känt Al 4508 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och inf. utan el. med at. kände tomas folke . . . älska kirkio heþra präste ok sökia prädican Bu 187 . känner nödh nakne kono spinna Al 2920 . Bil 164 . Bir 3: 76. Ber 127 . \" han kände sik wara mykith froom \" Al 452 . han kände sik springa ok kasta steen ib 453 . ib 6435 . math kännir man tala GO 254 . ib 825 . \" the skulle kenna hanum at smida \" Di 42 . \" swa kände os war mästare at löna wäl jlum \" Lg 104 . \" kän mik at älska thik \" Bir 1: 366. nödh kännir nakoth kona at spinna GO 569 . ib 548. MB 1: 162, 259 . Bir 1: 355, 3: 73. - med dat. och följ. sats. kände . . . aristoteles . . . alexandro kununge, at han skulde sik göma i allom sinom åthäuom, at han skulde änkte thet göra han wiste gudhi å mot wara KS 14 (34, 15) . \" them wil iak känna hwath iak weet \" Al 5975 . - med ack. höxste mästarin som dygdhemar skulle framledhis känna Bo 29 . Bu 138 . Bir 1: 101, 318, 3: 366 . - med inf. utan el. med at. eigh kände min mästare sua for sma väruldena Bu 152 . the känna (docent) at rädhas rättelika. älska millelika astunda hymerikis thingh sniellelika Bir 1: 243. - med prep. af ther af allo kännir (docens de omnibus) Bo 118 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). wordho mästara oc kändo folkeno MB 1: 394 . at känna os ok lära Gr 320 . ib 317 . LfK 195 . \" badh then mästara känna them badha \" Fl 137 . - pass. opersonl. sagdhe som honum var känt Pa 16 . - abs. var herra ihesus sat ok kände i eno huse Bo 68 . \" byriadhe förra göra än känna \" ib 31 . ","2) känna, igenkänna. \" med ack. jac kiänner (novi) diäfla lund \" Bil 164 . \" sa ok kände gamblan karl \" Bu 156 . Iv 3461, 3463, 5174, 5177 . ST 375, 406 . Di 34 . \" mattw kenna hanum ther vpa \" ib 92 . ib 272. näplica kan oc nw munkin kännas af sinom klädhebonadh Bir 2: 70. uant var at känna en for anna (känna el. skilja den ene från den andre) Bu 193 . þe kändo eigh christum firi iacobum. sua vore þe like ib. Bil 211 . KL 318 . ST (Cod. Asc.) 558 (jfr s. 459). Di 131 . \" ey kenner han the far til himerikis löna (känner så att han gifver himmelsk lön) \" MP 1: 136 . tolka kenner var herra ey thil godha löna ib. - med ack. med inf. känne iak (cognosco) the farin wara min Bir 1: 357 . - med prep. til. the känna alzänkte til (igenkänna) honum MB 1: 240 . ST 376, 406 . \" han ey stort til hans kände (kände till honom) \" Iv 2082 . ","3) veta, känna. i bedyranden. känne gudh BSH 5: 217 ( 1507) . thet skal gudh kenne ib 292 (1508?). - i förbindelse med giva och föregånget af at, til el. i (jfr Mnt. to kennende geven äfvensom to kenne geven). pa thet at han scal ath k[ennä] gywä eder, hwru thet hawer segh medh wor keresthe nadhygä herrä BSH 4: 249 ( 1500) . \" hwadh som han wordher eder til kennä gywyndes \" ib. \" i känne giffua ok opinbarlica förclara ib 282 (1501). \"","4) känna, förnimma, märka. med ack. kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom Bu 14 . Bil 53 . sagho suenen . . . eghte brinna älla men af elde känna Bu 22 . siin eghin saar han äkke kännä Iv 3457 . \" söta lockt kiende folk \" Bil 274 . \" engin thäff kiände han \" ib 785 . kändo the kötzsins giri ok lusta Bir 1: 77. kändo (experiebantur) mörkir ok tho ey pino ib 243 . skal han känna mina rädhelicka rätuiso ib 3: 53 . ib 1: 64 . wm . . . han känner sik mins anda inskiwtilse närwaru (ubi . . . attactum spiritus mei solitum sibi adesse senserit) ib 4: 115 . \" kenner tu ey ath eldhen bränner tik \" Di 286 . - med prep. til. än han kände nakath til (hade känning el. känsla af) sin likama mädhan han soff MB 1: 90 . han . . . änkte vätta til armin kände (hade ingen känsla af el. i armen) Iv 4530 . \" ther kände aldrian inte til \" Di 286 . Lg 3: 667 . hon kände enkte til siin (quasi insensibilis facta) Bo 204 . \" tha han kende til sik sielff igen ((åter kom till sig, återfick sin sans) \" Va 25 . - känna sig, befinna sig. strax kände iac bätre Lg 3: 378 . ","5) erkänna. \" the honum för sin herre kände \" RK 3: (sista forts.) 4938 .","6) hafva (köttsligt) umgäne med. holga quinno han ta kötlika kennir LB 3: 48 . ","7) tillerkänna, tillegna, tillägga. med dat. och ack. hwi eghna thu thik ok känne thik the thingh som ey äru thin Bir 1: 357. hwariom lime sin gudh känna Al 6748 . \" wi liffwom ey swa i wärldinne thenna thz wi os hona ewerdhelika känna \" ib 7218 . \" alexandri nampn är mik ey känd antigonus swa är iak nämpd \" ib 8263 . - egna, helga. tholika gudha som iak haffwer nämpt i haffwin them idhart liffwerne känt Al 6900 . - tillägga, tillskrifva. han kännir mik thz han hafuer giört Iv 5196 . - beskylla för, tillvita, göra påstående om (något) emot (någon). huath hafua the idher at känna Iv 2661 . ib 2723. them som gäld kännis MEG (red. B) 60 . ","8) döma? gudh läte mik för a bale bränna än nakar skuli thz a mik känna (ådöma mig?) at thu skulde een päning fa Iv 4866 . (känna för hänna ST 144 .) part. pret. känder, ","1) känd, bekant, beryktad. ther warder tw wäll känder aff Di 92 . thry hundradha riddara mz ära känd Fr 1616 . ","2) känd, bekant, som har bekantskap. han war wäl mz alexandro känder Al 9996 . ","1) recipr. känna hvarandra. om the kennäs inbyrdes Pa (Tung) 34 . ","2) igenkänna. \" med prep. viþer. petrus . . . kändis vidh paulum \" Bil 117 . \" kändis vidh han a röstinne \" Bo 226 . Su 411, 412 . ","3) kännas (vid). med prep. viþer. förste winin är thässa hems äghor som ey kennas lenger widh mannin en han skal for gudhz dom Bil 615 . ","4) gifva sig till känna (för). med prep. viþer. \" wildu the thre brödher kiännas widh sin fadher (vellent in eum irruere et rem aperire) \" Bil 353 .","5) känna, lära känna. med prep. viþer. kännas widh (cognoscere) them, hanum matte ensamin sigher gifua Bil 234 . - lära känna, varda bekant (med). med prep. viþer. kennas wid fränder sinä Di 91 . \" iak wil ey läggia landin ödhe, för än thu kännis widh landin \" MB 1: 342 . ","6) känna, förnimma, uppfatta. med prep. viþer. enskyns wit hawer mannin, oc annor diwr. at kännas widh nawarande thing, swa som mz örom oc öghom, oc androm fäm wita andbudhum MB 1: 81 . ","7) kännas viþer sik, känna sig, med afseende på sig känna. war herra later stundom godha män falla i synd, the til at the . . . kännas widh sik, at the waro för godhe, ey aff sinne dygdh, vtan aff gudz nadhom MB 1: 444 . \" tha matte hwar man kännas widh sik, at han hafdhe änga tröst aff sino enradhe \" ib 454 . - känna sig själf, gå till sig själf, ändra sitt sinne, bättra sig, omvända sig. at han (ɔ: mannen) matte kännas widh sik, oc bedhas aff gudhi nadher MB 1: 444 . \" gaff them himerikis waan, sidhan the kändos widh sik \" ib 15 . \" at the kännins vidhir sik (cognoscant se) j sorghinne mädhan the glömdo sik j glädhinne \" Bir 2: 211. iudha kändis ey än widher sik (converterentur) Bil 312 . \" som umuändas ok kännas vidher sik (convertentur ad cor) \" Su 415 . MB 1: 297 . St 98. ","8) känna, betänka, förstå, inse, märka. domaren kändes sik i allom lutom vara wnnen Bu 511 . \" kändis huart han komin var \" Fr 853 . ib 111 . med prep. viþer. þa kändes domaren viþ guþlekt vald ok varra fru naþer Bu 31 . ib 145 . \" nar ki kännoms swa vidhir (cognoscentes) vara ysäld \" Bo 11 . kändos the widher thz propheta hafdho spaat Lg 34 . ","9) med prep. viþer. \" giwer iak fulla makt förnämpnda mattise ath kännas widh thässen forscrefna godhz \" SD NS 1: 51 ( 1401) . \" sua länge han älla hans arfua koma igen oc kännas widh sit \" ib 425 ( 1405) . ib 2: 227 (1409, i vidim. fr. 1413) . \" haffwer bispen kendz widh röne \" BSH 5: 541 ( 1514?) . ","1) recipr. \" igenkänna hvarandra. ij thän sama riidh vi kändoms vidh \" Iv 5185 . ","2) känna, betänka, förstå, inse, märka. kändis ey vidh sik dödhelikan Bil 112 . \" kändes viþ sik vara döp[l]ekan \" Bu 62 . \" at han skulle aminnas oc kännas widh at han ware dödhliker aff sinne natwro \" MB 1: 129 . alle kändis wäl widh at sanctus marchus war inbyrdhis jnnan thera fylghe Bil 251 . Fl 237 . Iv 929, 3817, 5323, 5677 . Fr 1040 . MB 2: 395 . ","3) erkänna, tillstå. \" känz widh han wara miskwnsaman och thik syndogha, han sannan och thik liwghara \" Ber 169 . - med gen. wi . . . kännoms thäs widher MB 1: 245 . Iv 1421 . ","4) medgifva, lofva. om ij thz siälfue kännis vidher Iv 4620 .","5) påstå, förklara. med gen. thäs kännis iak vidher Iv 5536 . - Jfr viþer kännas. - Jfr af-, be-, rät-, san-, tör-, ut-känna, äfvensom o-, ödh-känder."],"f":["kiänna . ","käna Lg 3: 667 . ","-ir , ","-der","kän ) v. ","känna sik , veta till sig, hafva medvetande. näplica kände hon sik fore sorgh ok bruna oc brändagha Bo 25 . - Jfr känna 1, 7. - refl. kännas, ","känna at , känna efter. hol . . . gönom hwilkith the jnstinga handena oc känna aath wm oghnen är ekke förmykith hether LB 9: 112 . ","känna sik til , tillegna sig. han wille meer kenna sig till än honom borde BtFH 1: 115 ( 1464) . ","kännas viþer , "]},{"a":"känna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kännedom, kunskap. \" the . . . drogho oc lokkadho syndara til lgudz känno \" Mecht 176 . altidh var hon j bönom. oc gudz lagha känno SkrtUppb 408 . hwar thu . . . haffwer smakat gudz ordha känno (cognitionem), j andhelikom omfämpnilsom SpV 66 . ib 204, 229. thy at j hans (ɔ Christi) asyn j hans guddoms känno (agnitione), är himlanna rike ib 281 . ib 292, 474. sannelika scrifftinna känna (notitia) är adams biltlagdoms lykta ib 497 . ib 500, 513, 515, 546 . Jfr vidherkänna."],"f":[]},{"a":"kännan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = känna. SpV 423 . sapicencia . . . är wisdomen, är äwärdelika thinganna wndhirstandelika kännan (cognitio) ib 521 ."],"f":[]},{"a":"kännan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vidherkännan."],"f":[]},{"a":"kännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läare. \" en falskir kännare är swasom twä äggiat swärdh \" Hel män 108 ."],"f":[]},{"a":"kännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärare. \" mestara och kennara \" PK 219 . Jfr bekännare."],"f":[]},{"a":"känne","b":[],"c":"","d":"","e":[" aldra wärdhogasta jomfru, som j hwantidh war redhobboen, at anama gudz nadh ok aldrigh känne (för hänne) fran thik hindradhe SvB 234 (mot slutet av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"känne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kännedom. \" hans känne (kännedom om honom) vilde iak gerna hafua (d. v. s. ville gärna veta hvem han är) \" Fr 1186 ."],"f":[]},{"a":"kännedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) lärdom, kunskap. \" jsagoga . . . lärdom oc indhledhningh i kännedom \" GU C 20 (hand 2) s. 46. thin signadha thungha som¬ kändhe judhom thiin helga ordh. oc rättan kännädhom SvB 84 (senare h. av 1400-t.). "],"f":["kännädhom SvB 84 (senare h. av 1400-t.) ), ","*kännedoms stol , "]},{"a":"kännedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) undervisning, lärdom, lära, predikan, tal, ord. allo lekfolke tel cristeleken kännedom Bu 3 . som hans kännedome lyddo ib 151 . ib 153, 186 . Bil 393, 565 . KL 155, 162 o. s. v. MB 1: 210, 211, 410 . Bo 132 . Bir 1: 100, 311, 2: 32, 99, 3: 130 . \" fore kännedoms skuld (för att visa el. lära), at mannin skulle stundom ensamen wara \" MB 1: 85 . \" kännedombir oc lärilse \" MP 2: 101 . \" thz war hans ordh j hans kännedom scrifuat \" Bil 368 . \" diktade dagh ok nath gudlikis kiennedoms bökir ib 649. tha ther läsis oc siwngx thera kännedomber \" MB 1: 264 . \" hwilkin som mik älska han skal göma min kännedom (sermonem) \" Ber 41 . hällax kännedoms (admonitionis) ordh ib 1 . \" manna som är gudhlix kännedoms (verbi) koster \" ib 24 . \" i wars kännedoms (narrationis) vphoue \" KL 181 . \" aff thera stora ära . . . läs thu nogh faghra kännedoma \" LfK 75 . ","2) lärdom, kunskap. jeronimus scrifuar han höght flugha j kännedom ifwi alla mästara som örn jfwi alla fughla Bil 650 . ib 341 . \" sändebudi mannum til helsu kiännadom ib 355 (på dessa tre ställen kan dock ordet möjligen föras till 1). \""],"f":["kännedoomber: -doom MB 1: 210 . ","kiännedomber Bil 393 ; ","-dom ib 341 ; KL 162 . kiennedomber. ","kiännadomber: -dom Bil 355 . ","kiändombir KL 155 ), ","kännedoms ordh , "]},{"a":"kännefaþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärare. \" sagþo þolikan man myclan oc mildan ok goþan kännefaþur eigh vara värþan dö for goþär[r]niga \" Bu 141 . \" aldra manna mästare oc kännefadhir (magister et doctor) \" Bir 2: 45. ther varo samansankadhe pharisei oc mange laghanna kännefädhir Bo 68 . KL 155, 177 . Bil 380, 393 . MB 1: 496 . KS 53 (133, 57) . MP 1: 51, 56 . Bir 1: 97, 141, 2: 77, 141, 3: 150, 451, 4: 23. VKR 69 . Al 3907 ."],"f":["kiännefadher (ack.) Bil 380 ; ","-fädhir KL 155 . ","kiännafadhir: -fadhurs Bil 393 ), "]},{"a":"kännelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr okännelika."],"f":[]},{"a":"kännelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr vidherkännelika."],"f":[]},{"a":"känneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) igenkänlig. \" tedhe han sik kännelikan \" Bil 245 . Iv 2142 . ","2) känslig. \" siälinna krafte äru starkare oc kännelikare (sensibiliores) til kännaskolande oc thola skolande ont älla got än kropsins krafte \" Bir 4: (Dikt) 262. - Jfr bekänneliker."],"f":["kännirlik Iv 2142 ),"]},{"a":"känneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr be-, o-känneliker."],"f":[]},{"a":"kännepilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärjunge, lärling. \" ey skal swennen vara ofwer härran ok ey kännepilten ofwer mästaran \" Ber 246 . SO 16 ."],"f":["känna- SO 16 ),"]},{"a":"kännespaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kännaspak, i besittning af förmågan att lätt igenkänna. Bo 119 ."],"f":[]},{"a":"kännespan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? exempel, föredöme. at thz ey draghis til högfärdogha människor känne spaan (exemplum) hwilkit guddomsins makt haffwir for besynderlika saak tilstaat Bir 4: 79."],"f":["-spaan )"]},{"a":"kännespan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1255."],"f":[]},{"a":"kännesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärjunge. JMps 522."],"f":["kännäswän )"]},{"a":"kännesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärjunge. \" känne svena petri ok pauli \" Bu 129 . ib 99, 140, 208 . Bil 106, 247 . MB 1: 75, 309, 443, 469 . KL 142, 146 o. s. v. MP 1: 3 10 o. s. v. Bir 2: 106, 115, 116, 3: 58, 92, 451, 4: 48, 138, 151 . VKR 70 . Ber 127 . Su 3 o. s. v. MB 2: 377, 392, 411 . LfK 20, 195 ."],"f":["kiänne swen: -swenom Kl 146. kännaswen Bil 247 . ","kennaswen: -swena MP 1: 3 . ","kännosuen: -suenom Bir 3: 58), "]},{"a":"kännika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (mindre) kanna. jtem ij keniker jtem iij kannor FMU 4: 95 (omkr. 1455)."],"f":["keniker ) , "]},{"a":"kännilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. 2) kännedom, bekantskap, kunskap. han haffuer giffuith tik naadh ok sina kännilsä Saml 6: 164 . cognicio sui, thät är hafwa sina eghna kännilse SkrtUppb 118 . JMÖ 142, 152 . \" jak haffwer alla konsta oplysilse oc kännilse JMPs 33. Jfr be-, vidher-kännilse. \""],"f":[]},{"a":"kännilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) känsel, känsla. \" potencia sensitiua kennilsens eller vnderstandelsens krafft \" LfK 274 . ","2) kännedom, bekantskap, kunskap. paradiis är . . . langt fra manna byghning oc kännilse MB 1: 124 . ","3) kännetecken. \" thz tridhia känsins kännilse är aff hitanom \" LB 3: 178 . ib 179 . - Jfr be-, vidherkännilse."],"f":[]},{"a":"känning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) igenkännande. togho the känningh vidh twngomaledh aff enom vnghom man (agnoscentes voctem adolescentis) MB 2: 126 . ","2) känsel. \" i . . . hannan älla känningh \" MP 2: 230 . \" hafua ena kennyngh tha thöm görs ylla \" LfK 274 . - Jfr vidherkänning."],"f":["kennyngh )"]},{"a":"känning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) kännedom, bekantskap, kunskap. \" rättfärdogh gudz tro, hon är wihdirgangha ok kennyngh thess helgha trefallegheth \" MP 5: 208 . \" hwa idkelika hafuir edh i munne i honum är litin gudz kärlekir ok känning \" Hel män 189 . sender jak honom nu til eder ath han skal gyffwa eder thed i känning GpM 2: 350 (1509). - Jfr be-, land-, vidher-känning."],"f":["kennyngh )"]},{"a":"kännirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärarinna. tholomodhsens kännrirska Su 442 ."],"f":[]},{"a":"kännirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärarinna. SpV 160 ."],"f":[]},{"a":"känsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1)kännedom, kunskap. scribe oc pharisei, som waro clokasth j laghen oc bästh lärdhe j the hälga script, fforo wille j gudz käntzslo oc wordho alzstingx blindhe gio[r]dhe JMPs 510. ib 521 . \" wil ljac nagod giffwa eder tiil mynne oc kändzslo \" Troj 57 . 2) bibringande av kunskap, undervsning. . . . ath jac (ɔ: Medea) som okwnnog är mz tiig (ɔ Jason) dyrffwas nagod tala eller jac mz nagra ohöffwiska akt skyndar meg tiill tyn kändzslo (ad tui notitiam) Trom 12. - Jfr vinskaps känsla."],"f":["kändzsla . ","käntzsla )"]},{"a":"känsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kännedom, kunskap. \" komma til guddomsins känzslo ällar kynzskap \" Su 23 . Jfr vidherkänsla. "],"f":["känzsla )"]},{"a":"käppas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl.","1) kappas, tävla. \" isti currunt certatim the keppäs til ad löphe \" GU C 20 s. 101 . 2) kiva, tvista. altercare . . . vel alercari . . . käppas ok kiffua GU C 20 s. 17 ."],"f":["keppäs )"]},{"a":"käppe","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. ett slags hake. infantem . . . cunis aqua repletis inherentem cum vnco, qui käpe (fel för käxe?) dicitur, attraxit Scr. rer. svec. III 2: 277."],"f":[]},{"a":"käpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käpp, stav. \" hon tykkis sik stydia widh en käpp aff rör \" MP 4: 146 . Jfr gango-, hirdha-, rö-, rör-, skuru-, thvär-käpper."],"f":[]},{"a":"käpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käpp, staf. \" skal thw haua käp j handom for fingirgul \" Bir 3: 334. käppen älla stafwen Su 426 . ena ondha husfru maa man bäter näffsa mz skiup än mz käpp Ber 290 . KL 215, 216, 217, 249, 365 . Al 693 . Ber 234 . RK 3: 3221 . \" ginghe till vpsale meth hwide käppä \" BSH 5: 484 ( 1511) . - ss värdighetstecken tillkommande en marsk. konungen fik hanom en hwiten kep oc marskens ämbite ther mz RK 2: 1867 . ib 1853, 1856 . - Jfr gango-, slipostens-, thorn-käpper. "],"f":["kepper: -en RK 2: 1856 . ","käpp . ","käp . ","kep RK 2: 1867 . ","keep ib 1853 . -ar), ","käps hug"]},{"a":"käpsi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se käfsir."],"f":[]},{"a":"käpter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiäpter."],"f":[]},{"a":"kär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) kär, älskad. \" wor kere höuitzmans her stens breff STb 1: 277 (1480). her bencht smaleninga wor kiere stadz borgemestere \" SJ 2: 297 ( 1496) . högboren förste, alder kierste nadugesta herre STb 5: 356 (1522, Kop). - nästan substantivt, vanl. i best. formen pos. el. superl. m. el. f. käre, älskade, älskling. siälen all smältes in til sin käresta (dilectum) Mecht 109 . o mins hiärta käraste, fförsma ey . . . SvB 488 (omkr. 1520). - Jfr hiärta kär."],"f":["ker: -e STb 1: 277 (1480) , 332 (1482). kier: -e SJ 2: 297 ( 1496) . ","lkäraster . ","-aste SvB 488 (omkr. 1520). kärester: -esta Mecht 109 . ","kierster: kierste STb 5: 356 (1522, Kop)),"]},{"a":"kär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) med prep. af. \" han war . . . af gudhi oc hiärskapena oc allom almoghanom myket käär \" Lg 3: 343 . - nästan substantivt, vanl. i best. formen pos. el. superl. m. el. f. käre, älskade, älskling. miin hiärta kär Fl 913 . thz var hänna hiärte käre Fr 975 ; se vidare under hiärta. kom atir käre min Bo 93 . \" fölghia sinom alra kärasta \" ib 92 . ib 74 . Al 10145 . - f. älskarinna, käresta. han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käro (delectum et dilectam) Bo 113 . Fl 1328 . MD (S) 301 . \" om han forglömer kärestä sinnä \" Iv 1932 . iak bidher thik aldra kärasta miin Al 10152 . \" at thu matte hona faa tik til kärasta \" Su 12 . ib 18, 20, 21 . - älskade, väninna. m in kära (så kallas Blanzeflor af Klares) Fl 1457 . ","2) älskande, kär (i). med prep. at konur at thrälum kiära Bil 353 . \" ysaac han war kärare at esau \" MB 1: 208 . Di 68, 165, 205, 221, 296 . Lg 3: 331 . - med prep. til philippus är til henna kär Al 345 . - Jfr ful-, iäm-, o-, of-kär."],"f":["kärre : -e (n.). MD 11 ; -a (n.) Bu 74 . ","kärare Bu 27 . 74, 140; MB 1: 208 . superl. ","käraster: -asta Bo 74, 92, 93 ; Al 10152 ; Su 12, 18, 20, 21 ; ","-astan Bir 1: 379. kiäräster. ","kärester: -esta MB 1: 310 ; ","-estä Iv 1932 . ","kärister: -iste Al 3467, 10145, 10502 ; MB 2: 322 ; ","-ista ib 331 ; MP 1: 39 ),"]},{"a":"kär","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiär"],"f":[]},{"a":"kära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) yttra sorg el. missnöje, klaga, beklaga sig. abs. kunugen kärþo (för kärþe) for sinom frända Bu 187 . Bo 200 . Fl 805 . - klaga, klaga öfver, beklaga sig öfver. med ack. kärþe sina nöþ ok siala vaþa for andree Bu 135 . \" moyses kärdhe sin wanda fore waarom herra \" MB 1: 321 . Bir 1: 265. Fl 1434 . Iv 2157, 2467, 3586 . RK 2: s. 364. hwar ömdhe ok keredhe sin saar deell BSH 5: 68 ( 1505) . - med sats inledd af at. kärþe at hans dare hafþe andra kärare än hana Bu 27 . Bir 1: 72, 111, 379 . Fl 737 . RK 1: 2735 . \" kärdhe fore mik oppa satto tingge, härädzmannom närwarandom oc ahörandom, at hans swära, husfru raghnilla, sysloman, halden i wiby, giordhe eet falst iordha skipte meth henne \" SD NS 1: 36 ( 1401) . - med ack. och inf. nero kiärdhe sik dighran scahda vara (giordhan) Bil 105 . - med prep. um. varfrw kärdhe vm at then brast vinit Bo 59 . \" ij thofuin ey meer ther om kära \" Fr 1369 . Fl 1315 . - med prep. ivir. kärdhe ouer hans nödhä Fr 973 . - med prep. äptir. kärdhe äpter flores alla sinnä, at hon skulle honum aldre finna Fl 908 . - yttra sorg el. saknad öfver, klagaöfver. förlusten af. med ack. uttryckande ett personobj. hon kärdhe han tha swa sara mz gratande beska tara Fr 1409 . ib 2419 . Iv 2073 . ","2) med prep. a åtföljd af personbeteckning samt ack. uttryckande det inre objektet. pass. \" hördhe huru lygn a thik kärdhis (mendacia tibi objici) \" Bir 4: 134. - med prep. a åtföljd af ett ord betecknande det som anklagelsen gäller el. det hvarpå genom anklagelsen syftas. thera liiff man kärir a Fl 1698 . - med prep. ivir åtföljd af personbeteckning. the sculdo thitt koma at kära owir han KL 171 . - med prep. ivir åtföljd af sakens beteckning. pass. lofuade at ther aldre meer ofuer kiäras skal BSH 1: 166 ( 1376) . - med prep. til åtföljd af personbeteckning. pass. han . . . . som kyäres til SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). - med prep. til åtföljd af en personbeteckning samt ack. uttryckande anklagelsens innehåll. kiärde til henne swa dant mordh Va 35 . \" kära mang thing til hans \" Bo 192 . RK 1: 2132 . - pass. haffuer min syster giort thz mord, som thz til henne käres Va 7 . - med prep. til åtföljd af personbetckning samt med sats inledd af thät. kärde for oss . . . sten benictsson riddare til esbiorn diekn . . . thet han hafdhe honom aff takit mädh wälde . . . fierdhadelen aff laxa fiskerino i swedh aa BSH 2: 73 ( 1399) . - anställa rättegång. med prep. til åtföljd af personbeteckning. han kärde till påffwall och han wille meer kenna sig till än honom borde BtFH 1: 115 ( 1464, nyare afskr.) . - anställa rättegång (om), väcka tvist (om), göra påstående (om), göra anspråk (på). med sakens betecknng föregången af prep. a (up a). kierþe i vara (konungens) närvaru oppa þessin gozen SD 6: 125 ( 1349) . \" kärdo a ät arff \" ib NS 1: 31 ( 1401). ib 297 ( 1403) . \" kärdhe vppa een attungh jordh \" ib 568 ( 1406) . \" kärdhe for ws aa satto thinghe niclis swensson wppa ädlaby \" ib 386 ( 1404) . - med sakens beteckning föregången af prep. a (up a) samt med sats inledd af at. kärde . . . wppa v öresland jordh i swalistom . . . ath the skullo wara wndhan skatth gangnä SD NS 1: 136 ( 1402) . - med sakens beteckning föregången af prep. til. kärde . . . til en brodhers del SD NS 1: 414 ( 1405) . ib 402 (1405, gammal afskr.), 2: 35 (1408, gammal afskr.). - med sakens beteckning föregången af prep. a (up a) samt med personens beteckning föregång en af prep. til. kerdhe . . . swen kämpa magher . . . tel anbiörna i lööth oppa en ängia tegh SD NS 1: 273 ( 1403) . - med sakens beteckning föregången af prep. um samt med personens beteckning föregången af prep. til. kerde for os pädher i symastom til slaueca wm d!UDDA_TECKEN?: dimidium) marchlandh jordh i täby SD NS 1: 140 ( 1402) . kerdhe hustrv elseby til sancte henric om een fyerdungh i hidhenuaio godz ib 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) . ib 400 ( 1405), 402 (1405, gammal afskr.) o. s. v. - med sakens beteckning föregången af prep. a (pa). kerde thomas möllare pa her gerlagh vm xx laass ängh SD NS 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) . ","1) beklaga sig, klaga. kerde . . . sik syrghiande at han trodhe a christum corsfästan Bil 80 . the . . . kiärdhu sik sarlika widh mariam magdalenam hwi hon lät sin thiänisto man vpskriptadhan döö ib 275 . \" kärdho sik mz thässom ordhom \" MB 1: 288 . \" kärir sik saara \" Iv 3681 . MB 1: 256 . Bir 2: 265. Iv 2259, 3621, 3460 . Al 1341, 2506 . RK 2: 4068 . GO 361 . VKR XIX . ST 444 . kärdhe them (beklagade sig) swa iärmirlika Fr 1476 . ","2) framställa anklagelse, göra åtal. kjäre sik at hanum þrughäs SR 35 . \" kyäre sik a helghom dagh nästom vpenbarleka for soknämannom oc nagrannom, swq oc a förstä þinge laanz, hundäris äller fyrþäungs \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . "],"f":["kiära: kiärdhe Bil 105 ; ","kiärdhu ib 275 ; ","kiäras BSH 1: 166 ( 1376) . ","kjära: -e SR 35 . ","kyära: -äs SD 5: 377 (1344, nyare afskr.); -es ib 480 (1345, nyare afskr.) . ","-är GO 361 . ","käradhe: -o MP 2: 49 . ","keredhe BSH 5: 68 ( 1505) . ","kärit Di 206 ),","kära sik , ","kära a , anklaga, göra åtal. röstin hörþis kiära a Bir 4: (Avt) 177. Jfr akära, akärande. - Jfr be-, for-, ful-, mote-, til-kära, äfvensom okärþer."]},{"a":"kära","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) yttra sorg el. missnöje, klaga, beklaga sig. Hementari graada sörgha ok kärä Gu C 20 (hand 2) s. 60. thät se tha fore gudhi kärt ath jak ma jnga nader faa MP 4: 123 . 2) klaga, yttra missnöje, anföra beskyllning (mot). jnsimulo . . . käre oc straffa GU C 20 (hand 2) s. 31. - kära, klaga, anklaga (någon för något). med ack. uttryckande det inre objektet och prep. mot följa av personbeteckning. nar thu hördhe thins son(s) owini ropa oc kära fals lwitne moth honom SvB 342 (börj. av 1500-t.). - med ack. uttryckande personobj. pass. thär wast thu . . . kärdher mädh lygn oc falskom witnarom SvB 99 (omkr. 1500). o härra gudh thär wärdhoghadhis . . . for annam, chaypham, pilatum oc herodem ledhas oc meenlös aff falsom witnom käras SvB 102 (omkr. 1500). - med ack. uttryckande anklageslens innehåll. thz war vm eth roff, som for:de jon kärdhe til jönis hokonsson JTb 11 ( 1458) . . . . swo ath hon skal käre syne eghen synder (vid skriftermålet) SkrtUppb 438 . - med prep. til åtföljd av personbeteckning och sarts inledd av at. thässe sato nämpd . . . vm thz ath hans kärdhe til for:da swen, ath han hafdhe woltakit hans hustru JTb 11 ( 1458) . - Jfr af-, be-, fore-, lagh-, pa-, til-kära, ävensom a-, äptir-kärande."],"f":["käre GU C 20 (hand 2) s. 31. kärä ib s. 60 . impf. kärdhe JTB 11 (1458). part. pret. kärdher SVB 99 (omkr. 1500). n. kärt MP 4: 123 ),"]},{"a":"kära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) klagomål. - anklagelse, käromål. gaff iak thär lasth ok kära oppa innan nat ok aar Arfstv 54 ( 1461) . \" han skal fulfölgia ther om sina kära oc väria sik ther fore innan xiij dagha \" ATb 1: 266 ( 1467) . "],"f":["käro mal (kero-), ","käro sunnodagher (käre-. kär-. kiere-. -synnodagher. -söndag(h)er), "]},{"a":"kära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sorg, qval. \" mit folk thz är alt ij kära \" Fr 806 . \" lifua for vtan käre \" Iv 1482 . \" han frälste ängland aff hardhe kära ib 12. drothninga war thz sore kere \" RK 2: 213 . ","2) klagan, knot. vtan meen ok käro (sine querela et offensa) varom vi i bland andra Bo 212 . \" gif ey käro j godhwm thingom \" Ber 39 . hwilkit han . . . tholde oc vmbar vtan käro Lg 586 . RK 1: (Albr) s. 213 . fore thera kur oc käro MB 1: 402 . ib 404 . ","3) klagomål. \" hafwom wij stora och höga käro forstanded \" GS 31 ( 1380) . thin kära är min kära Bir 1: 73. ib 218 . \" the haua en deels then sama kera \" RK 2: 243 (kan äfven föras til 1 el. 2). - anklagelse, käromål. jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild Sd 5: 376 (1344, nyare afskr.). för olaga kiäru BtFH 1: 78 ( 1482, nyare afskr.) . ib 115 (1464, nyare afskr.). vthan the seen wider nampn til tingz stämpde, sakum eller kärom att swara GS 31 ( 1380) . \" findhir diäfwlin ängo kära (för änga käro) moth oss \" MP 1: 5 . \" aff rädhelike käro oc dom owir ena siäl \" Bir 2: 11. ib 189 . \" til marsken han stora kära lagde \" RK 2: 6926 . \" thz är thil hans war höxte käre \" MD 14 . \" hwem käran gaar op a \" Fl 1704 . ib (Cod. C) 1693, (Cod. B, C) 1696. "],"f":["kiära )","käro fulder","kärofullir )","käro mal","kiärumaal SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ","käramal: -malom MB 2: 323 . ","käremal Su 121, 123 ; ","-malin Bir 2: 189; -malom Su 349 . ","käremaal MB 2: 253, 388 ; Su 121 ), ","käro sunnodagher","käro sunnedhager . ","käresöndager )"]},{"a":"käralde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr träkäralde."],"f":[]},{"a":"käran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käromål. \" delatura . . . käran oc forradilse ok bakmal \" GU C 20 s. 171 . Jfr akäran."],"f":[]},{"a":"käran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr akäran."],"f":[]},{"a":"kärande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr akärande."],"f":[]},{"a":"kärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagare, åklagare. \" actor görare wärna[re] formyndare ok kärare \" GU C 20 s. 7 . delator . . . kärare ok vppenbarare ib. s. 171."],"f":[]},{"a":"kärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åklagare? falska kärara (vittnen?) the sik reddo ST 171 . Jfr akärare."],"f":[]},{"a":"käreliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["anklagande. skal thät (ɔ skriftermålet) vare accusans kärelict swo ath hon skla käre syne eghen synder SkrtUppb 438 ."],"f":[]},{"a":"kärkomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kärkommen. \" the spurdho clementem hwat quinna thz ware som hanum swa kärcomin är \" Bil 351 ."],"f":[]},{"a":"kärlband","b":[],"c":"","d":"","e":[" (FMU 4: 340 (1470, avskrift), = korelband."],"f":[]},{"a":"kärleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kärlek, tillgifvenhet. \" \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 375 (1344, nyare afskr.), 378, 478 (1345, nyare afskr.). BtFH 1: 455 ( 1362) . aff mere kiärlek Bil 264 . \" mz brännande gudhlikum kärlek ib 265. trea äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe . . . thet är hop tro ok kärleker \" KS 18 (45, 19) . fyre kärleka (caritates) finnas Bir 1: 386. kärleker (caritas) är älskelikhet (dilectio) mz hwilke gudh älskas for sik Ber 15 . \" wtan kärlexens älskogha (amore caritatis) ib 17. mz kärlex älskelikhet (cum amore et dilectione) ib 42. medh fullom godhwilia ok kärlek \" KS 37 (98, 40) . \" effter marskens kärlig gaa \" RK 2: 5859 . \" all gönst oc kerlig iag honum betedde \" ib 3: (sista forts.) 5170 . for then godha vilia ok kärlik edher värdoghet haffdhe til honum FM 687 ( 1517) . mz kärlekom (för kärlek?) bönom oc komaskolandom ämbite wmwändo (caritate, precibus, et mutatione officorum futurorum) Bir 4: 79 . \" j them är . . . ängin siäla kärlekir (animarum caritas; kärlekt till själar) \" ib 1: 227 . \" göri thz for hans mästa kärlek (propter maximam caritatem ejus) ib 296. gudz oc jämkristens kärlek \" Lg 823 . thz teknar kärlek til (caritatem ad) gudh ok jamcristin Bir 3: 131.","2) kärlek, älskog, könsdrift. \" rwta äthin aff manne minsker i honom sköran lusta, ok quinonne tha ökir hon kärlighin \" LB 3: 66 . ","3) endrägt, öfverenskommelse. \" wy beltarana j stokholme warom affuir ena mz warom swenom . . . mz ena sämia ok enom kerlek \" SO 5 . ","4) samtycke, medgifvande? myn samthykkia ok kerlek ok gothuili er tel komyn ath clostridh skal thet sama forscrefna gotz behalla SD NS 2: 117 ( 1409) . - Jfr hor-, väruds-kärleker, äfvensom kärlikhet."],"f":["kiärleker: -lek Bil 264 ; BtFH 1: 455 ( 1362) . ","kyärleker: -lek SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","kärleeker: -leek KL 182 . kärleech (ack.) SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . kärlik (ack.) FM 687 ( 1517) . ","kerlegh MD 65 . ","kärligh: -lighin (ack.) LB 3: 66 . kärlig (ack.) RK 2: 5859 . kerlig (nom. och ack.) ib 3: (sista forts.) 5170, 5177, 5439; BSH 5: 9 6 ( 1506) o. s. v. -ar),","kärleks arvodhe","kärlex äruodhe )","kärleks astundan , ","kärleks band , ","kärleks bevisning , ","kärleks brander , ","kärleks bref , ","kärleks bruni","kärlegx broni )","kärleks brändaghe , ","kärleks bön , ","kärleks elder , ","kärleks famn","kärlekx fampn )","kärleks fikt , ","kärleks fulder","kärlikxfulder: -fult Su 12 ),","kärleks gnista , ","kärleks godhgärning , ","kärleks godhvili , ","kärleks gärning , ","kärleks hop , ","kärleks idhroghe , ","kärleks lovan , ","kärleks lughi , ","kärleks länktan","kärlegx längtan )","kärleks lös , ","kärleks ordh","käleeks- VKR 28 ), ","kärleks prädikan , ","kärleks sorgh , ","kärleks sötme , ","kärleks tekn , ","kärleks thanke , ","kärleks värme , ","kärleks ämbite , "]},{"a":"kärleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kärlek, tillgivenhet. MB 1: 589 (1430-50). Vårfrup 130 . för thän stora kärlighin skuld medh hwilkom tw älskadhe människionna kön SkrtUppb 174 . FMU 4: 343 (omkr. 1470). . . . huar iach kan war[e] id[er] til wilie kerlig och bestond GPM 2: 91 ( 1499) . SvB 35 (börj. av 1500-t.). STb 4: 24 (1504), 53 (1505). SpV 159 . honom skilde tw j fra meg som meg war j kärlig tilbwnden j oforlöslig begärelses bånd Troj 165 . ib 166, 184. 3) endräkt, överenskommelse. han war medh kerlogh franskildir fran sinna hustrv arfwom ATb 1: 231 ( 1465) . \" tha wort swa recknat med kerlich och wylie frt pa alle syder och quith at samma kraffuell . . . hörer stadin ok oleff haflff til, hwar thera sin deel \" Stock Skb 285 (1499, Skip) . 4) samtycke, medgivande? Se Sdw 2: 1255. . . . ath thet war fulleleca gudhlögha thyrghylsadotters godher wilie, kerlek och samthykt thet henna bonde bäynckt thörnesson saalde . . . en therrans gaardh SD NS 3: 9 ( 1415) . ib 91 (1415), 236 (1417). thenne sämiä ok gaffwe giordis met samtykiä ok kerlik pa badhe sidher FMU 4: 153 ( 1459) .","5) stark böjelse el. lust (för något). girinne, huilken som är oskäliken kärleker at haffwa SkrtUppb 341 . \" for thy at ondzskofulla hoghenom jnne är altidh kärlekin til at döma (amor . . . judicandi) \" SpV 461 . "],"f":["kerlek SD NS 3: 9 ( 1415) . ","kärlikar Vårfrup 130 . ","kärlighir: -lighin SkrtUppb 174 . ","kärlig Troj 166 . ","kärleek SD NS 3: 91 ( 1415) . ","kärleik ib 236 ( 1417) . ","kerlik FMU 4: 153 ( 1459) . ","kerlick Stock Skb 285 (1499, Skip) . kerligk STb 4: 53 (1505). kärleg(h) SvB 35 (börj. av 1500-t.); Troj 184 . ","kärligh FMU 4: 343 (omkr. 1470). kerlegh ATb 1: 231 ( 1465) . kerlig(h) GPM 2: 91 ( 1499) ; STb 4: 24 ( 1504) . Se Sdw 2: 1255 och B. Molde, Sprog og Kultur 16: 107 ff.),","*kärleks bok","kärlekx- )","kärleks fulder","*kärleks gava","kärlekx- . ","kerligx- )","*kärleks gärning","kärlex- )","kärleks lughi (pl. kärlekx logha), ","kärleks ordh (kärlekx-), ","*kärleks sar","kärlex- )","*kärleks skut","kärlekx skoth )","*kärleks tar","kerlekx thar )","kärleks tekn (kärlekx-), ","*kärleks thiänsit","*kärleks tholomodh","kärlekx thujlumodh )"]},{"a":"kärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) kärligen, kärleksfullt, med kärlek. han vpföddis kiärlika mz hänne Bil 244 . afwite . . . kärlica andra sina brödhir Bir 3: 248. hwar hon kärleka war wnfanghin Lg 221 . \" thz iak swa langlika oc kiärleka mz tik talar \" Su 154 . MB 1: 198 . Bir 1: 300. Su 37, 42, 103 . Lg 3: 642 . SO 163 . \" alle the godhe män som thetta breff see äller höra helsar iak . . . kärlika meth gudh \" SD NS 1: 6 ( 1401). ib 1 ( 1401), 8 ( 1401) o. s. v. ","2) innerligt, varmt, kraftigt. infestos ihesu christi pino wärkia swa hetelika ok kärlika j hänna hiärta VKR v. älskar iak swa kärlika (carivatve) thina siäl Bir 1: 5. ib 32, 267, 2: 143, 3: 68 . \" vij tacke eder ganske kärlican \" FM 134 ( 1502) . \" o thu hiärta . . . thäs mera oc kärlekare är thu mz mik (tanto magis meum es), huru thu mera hans är, huilkom oc iak til höre \" Su 103 . - innerligt, ifvrigt, enträget. astunda änkte kärlicare Bir 3: 96. ib 2: 285. VKR XX . epter thz . . . hon thes kerligare stadgat hafde j room at stonda mz synne modher Lg 3: 536 . \" ther han kärlica vardhir vm bidhin \" KL 344 . kärligha bidhiandes gudh MB 2: 301 . \" bider idher ker ligä \" Va 23 . ib 28 . FH 5: 28 ( 1465) . BSH 5: 320 ( 1508) . Lg 218 . Di 197 . RK 3: (sista forts.) 5917, 5920. - ifrigt, begärligt. som hans predikan swa kärlekan hörde Su 154 ."],"f":["kiärlika . ","kärligha MB 2: 301 . ","kerliga Di 197 ; RK 3: (sista forts.) 5917, 5920; -ligare Lg 3: 536 . ","kerligä Va 23, 28 . ","kärleka Bir 1: 32; Su 37, 103, 154 ; Lg 218, 221 ; ","-lekare Su 103 . kärlelika (trol. skriffel) Bir 1: 267, 300. kärlican FM 134 ( 1502) . ","kärlekan Su 154 ; Lg 3: 642 . ","kerligan SO 163 . ","kerligen FH 5: 28 ( 1465); BSH 5: 320 ( 1508) ),"]},{"a":"kärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) kärligen, kärleksfullt. \" ena nath thaa hon saa kerlighan när kesaren laagh \" Prosadikter (Sju vise m C) 225 ."],"f":["kerlighan )"]},{"a":"kärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kärlig, kärleksfull. \" bekennes jac . . . giort hafwa et kärlict oc ewinnelict godzaskipte \" SD NS 3: 35 ( 1415) . \" meth warth samtikio loch kerlikan wilia \" ib 246 ( 1417) . \" fore joan jönssons kerligha bön gaffs tet ath offuer STb 4: 173 (1507). \" ib 5: 336 (1521, Kop) . 2) kär, älskad. biskop andirs i(n) strengnes, min kärlegh win SD NS 3: 334 ( 1418) . \" han haffde sik swa wäl . . . at han wart allom mannom kärlikin \" Prosadikter (Sju vise m B) 215 . 3) kär, ljuv. alt thotte thik thät wara läth ok kärlighit (amabilis) SkrtUppb 33 ."],"f":["kärlikin Prosadikter (Sju vise m B) 215. kerliker: -likan SD NS 3: 246 ( 1417) . ","kärlighin: -lighit SkrtUppb 33 . ","kerligh: -ligha STb 4: 173 (1507). kerelig ib 5: 336 (1521, Kop) . ","kärlegh SD NS 3: 334 ( 1418) ),"]},{"a":"kärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kärlig, kärleksfull. thera kärlike formindare Bir 4: 38. ib 39 . VKR 81 . wari . . . kärlikin (caritativus) räddoghe at han ey mistis älla bort gange Bir 1: 296. thin kärleka ordh Su 89 . SD NS 1: 623 ( 1407) . MB : 203, 251 . RK 2: 2849 . \" broderlig kerlig helsa altid försent med gud \" BSH 4: 194 ( 1495) . ib 198 ( 1495) o. s. v. ","2) kär, älskad. iac hafuer . . . wplatet . . . minom kärlichom win oc syslinghe biörn pätherson et markland jordh SD NS 1: 337 ( 1404) . \" at the sculu wara gudhi hemelichin oc kärlichin \" VKR 12 . Su 51 . ","3) kär, ljuf. \" mik kwnne enkte i tässe wärl kärlikare skee \" Lg 3: 341 ."],"f":["kärlicher: -lichom SD NS 1: 337 ( 1404) . ","kärlikin Bir 1: 296, 4: 39. kärliken Su 51 . kärlichin (n. pl.) VKR 12 . ","kärlig: -liga MB 2: 203 . ","kerlig . ","kärlighen (n. pl.) ib 251 . ","kärleker: -leka Su 89 . ","kerleker: -lek RK 2: 2849 . ","kärlekin VKR 81 . ","kärlegh: -leghe SD NS 1: 623 ( 1407)),"]},{"a":"kärlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kärlek, tillgifvenhet. \" fore enä jomfrva skuld ther iach hawer kerlighet til \" Va 40 . ib 16 . \" didrik konung ok hagen ladha sin ärm hwar om annars halssz j kärligh[et] \" Di 244 (troligen dock att föra till kärleker). fore then kärlegheth och goduilia som han mik optha beuisth haffuer j mynom siwkdom FH 5: 141 ( 1490) . wtaff rätt kerligheet iag thz menar RK 3: (sista forts.) 4256 .","2) kärlighet. \" ss titel el. tilltalsord. skwlde waar mödha gerna wara eder kerligheth tiil redho nw och altidh \" BSH 5: 217 ( 1507) . ","3) innerlighet, ifver. \" ther honum bidher mz kärlikheet \" MD 186 ."],"f":["kärlikheet . ","kerlighet . ","kerligheet . ","kärlegheth )"]},{"a":"kärliksamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kärleksfull. . . . at han wtualde ödhmyuka iomffruna os til kärliksamma modher JMÖ 59 ."],"f":[]},{"a":"kärling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barn födt af en gammal qvinna. Bu 4 . "],"f":["kiärling . ","kiärlingh . ","kärlig: -ligen ST 374 . ","-ar : kärlinga PM 3 ), ","kärlinga drömber","kärlinghä- )","kärlinga smör","käringesmör )"]},{"a":"kärling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" joan käringh \" ATb 2: 174 ( 1481) . ","2) hustru. \" thet hus är komet aff hans keringenes börd och jcke aff mongses STb 4: 241 (1512). - Jfr kor-, trol-kärling. \""],"f":["kerng: -enes STb 4: 241 ( 1512) . kerngh HLG 3: 17 (1521), ","*kärlinga bön , ","*kärlinga skrop , "]},{"a":"kärna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiärna."],"f":[]},{"a":"kärne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiärne."],"f":[]},{"a":"kärpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rista, skaka? kom til os en flygandes dwffwa oc kärpte sina fiädhra hwasselika, som hon wille os oppwäkkia oc trösta til wägx Lg 3: 458 ."],"f":["-te )"]},{"a":"kärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärra. biga ge kerra GU C 20 s. 55 . \" carruca ce kärra \" ib s. 82 . plaustrvm kärra ib s. 457 . llectica . . . kärra och sparlaghen oc sängh ib (hand 2) s. 70. hwar anakre haffui sina kiärro for sin döör wiidh sina iij (3) marck STb 1: 432 (1459, Burspr). Kumla kyrkas rb 44 (1478?). STb 3: 291 (1496). Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. (1513). Jfr dyngio-, sand-, skut-kärra. "],"f":["kerra . ","kiärra )","*kärro axul","kerraaxel )","*kärro drivare","kerra driffuare )","kärro hiul (kärra-), "]},{"a":"kärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärra. \" akura schalu haffua theris hestha eller kerrar standande vppa torgit \" SO 204 (kanske snarare att föra till ett kärre, m.) - ett slags stridsvagn. han hafdhe kärror aff staale giort al 4465. alexander hafdhe . . . tolff hundradha waghna lang ok stoor . . . fyretighi kärro stoor ok riik (quadringentas quadrigas falcatas et MCC bigas) ib 4941 . en kärra war tio waghnom liik ib 4942 . ib 4943 . - kanonkärra. xi stycke pa hywll och kerror BSH 5: 119 ( 1506) . Jfr knipkärra. "],"f":["kärro byssa","kärro hiul , "]},{"a":"kärre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kärra."],"f":[]},{"a":"kärreborre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kardborre. \" at thu mik swa som tiisteel äller kärreborra alstingx förglöme oc försmar \" Su 88 ."],"f":[]},{"a":"kärsunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = käro sunnodagher. ATb 2: 200 ( 1483) ."],"f":["kär sondagh )"]},{"a":"kärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["karfva, göra inskärning i, hacka, sönderskära, sönderhacka. han (Engelbrekt, då han mördades) wart keruat som then fisk som stekara leggia a sin disk . . . han fik vti sik wel xx skutt MD 387 ."],"f":["kerua . "]},{"a":"kärve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärfve, knippe. \" hans älskogha fasciculus är mindre än kärue (non fascem sed fasciculum) \" Bo 108 . saman bindhin them (tistlarne) j kärfua (fasciculos) MP 1: 73 . ib 76, 77 . \" kärue wäl luktande (fasciculus myrrhæ) \" Ber 43 . ib 269 . Bir 1: 318. Jfr blomster-, mirra-, mirrams-kärve. - faskin, knippe (af ris e. d.) hvarmed hål på fästningsmuren tillstoppas. PM 4 ."],"f":["kiärfwe: -a Ber 269 ),"]},{"a":"kärve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ebbe kärfwe \" KTb 149 ( 1432) . ib 157 ( 1443) ."],"f":["kärf(f)we ),"]},{"a":"käsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpläga? at the ey göddhe oc käste (för kräste?) sina kroppa i allom theras olofflika lwsta (non fecerunt curam carnis in desideriis) Su 61 ."],"f":["-te )"]},{"a":"käsia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags spjut. Se Sdw 2: 1255. - ss tillnamn. swen käsia KTb 148 ( 1432) ."],"f":[]},{"a":"käsia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags spjut. riste käsio (lanceam) mz afle Bu 492 . \" slo mz käsio (gladium) goþan karl ginum liuet \" ib 189 . \" haffde käsio j sinne hände \" MD 366 ."],"f":[]},{"a":"kätas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. vara el. bliva yster el. uppsluppen el. kättjefull. thy bidher iac thik iomfru maria at min licamme wardhe bedzlather igen. swa brat han kätis SvB 494 (börj. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"käte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ysterhet, yrket. \" faar . . . hulka miolk onyttogh är ok thera käte (lascivia) mykit ostyrogh \" Bir 1: 360. at ey skulu godho faren dröfwas af ondo faranna ostyrogho käte ib. Su 74, 237 .","2) glädje, munterhet. \" löghe ok käte \" MP 1: 351 . käte ok fafäng glädhi ib. \" forsmadhe världinna käte \" Gr 319 . for owir matto glädhi älla käte Bir 1: 67. owir matto latir ok löghe til ledher owir matto käte (lætitiam) ib 301 . at the thik gifwa sorgh fore käte Al 2717 . \" the glädhias alle aff käte stoor \" ib 9157 . \" the ato ok drukko mz godh käte ib 3860. the drogho ther fram i stora käte \" RK 2: 9255 . \" mz stoor sorgh och inge käthe \" ib 3: 1922 . ther öfdes oc sa mongahande käte ib 2: 5181 . skulin i kasta bort gamalt fore nyyt, fore kätils skuld (för nöjes skull, för ro skull) MB 1: 376 . ","3) lättsinne, själfvsvåld. flydhe hon al löslat ok käte VKR VII . fly wärldinna glädhi ok lätlikhet ok ostadhoghet älla käte Bir 1: 248. han syndadhe mangfallelica j sino käti ib 3: 53 . \" enga lönlika widhertalan hafdho the mz mannom, ok enkte käte \" Lg 3: 501 . Bir 3: 10, 149. Al 1642, 2936, 7197 . ","4) veklighet, vällust. mz ouirflödelikhet i mat oc dryk oc kräselico liuirne oc käte oc orkolöso dughir bönin litit Bo 45 . \" kötzens lwste och käte (delectatio carnis) \" Ber 137 . skörs lusta MP 1: 311 . - Jfr barna-, krämmakäte."],"f":["käti Bir 3: 53), "]},{"a":"käte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ysterhet, yrhet. \" lasciuia kädhe oc skörheth \" GU C 20 (hand 2) s. 65 (möjl. att föra till 3). 2) glädje, munterhet. - glatt liv, goda dagar. Se Sdw 2: 1255. 3) lättsinne, självsvåld. käthin (lascivia) omskipthir ok söndhir lösir SpV 149 . sardonix . . . späker mykna käthy oc löslathy PMSkr 490 . - Jfr forvitis käte."],"f":["käthi . ","kädhe GU C 20 (hand 2) s. 65 (daniserande)), "]},{"a":"kätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kittel. \" j eno stekara huse som kätla oc grytor stodho inne \" Bil 485 . \" thz wäller som en kätil siwdher \" Al 1943 . \" then källa väller swo som then kätil ouer elle henger \" Iv 396 . \" thz blodhit val ij thera saar som thän ketil ower ellin staar \" ib 5014 . Bil 486 . MB 1: 293 . Bir 2: 154. SD NS 1: 514 ( 1405) . GO 1008 . RK 1: 337, 2: 666, 1006, 1518, 1958, 3: (sista forts.) s. 175. FH 3: 99 ( 1447), 100, 5: 238 (1524), 6: 21 ( 1449), 34 (1452, afskr.), 35, 39 ( 1453), 357 ( 1449). BtFH 1: 154 ( 1507) , 235 (1506), 246 (1508). BSH 5: 529 ( 1513) . Jfr bryggio-, humbla-, iärn-, kopar-, mässingskäil. "],"f":["ketil Iv 5014 ; FH 6: 357 ( 1449) . ","kiätel MB 1: 293 . ","kädel FH 6: 21 ( 1449) . ","kethel ib 39 ( 1453) . ","kedil BtFH 1: 235 ( 1506) , 246 (1508). kedhl FH 6: 34 . (1452, afskr.), 35, 39 ( 1453). kedel FH 6: 21 ( 1449); BtFH 1: 154 ( 1507) . ","kätilin GO 1008 ; RK 1: 337 . ","kätlar . ","kätzslar FH 3: 100 ( 1447) . ","käzslar ib 5: 238 ( 1524) . ","kätzla RK 2: 666, 1006 . ","ketzslar ib 3: (sista forts.) s. 175. kätzller ib 2: 1518, 1958 . ","ketzler BSH 5: 529 ( 1513) . ","katzlar FH 3: 99 ( 1447)), ","kätla bötir","ketla böter )","kätlasmidher","kietla- )"]},{"a":"kätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kittel. . . . tha medher thöm äuerdeliga nidhersenkäs j heluitis kädhell SvKyrkobr (LUcid B) 220. han dräghir syälana, tha the äro skyldha vidh kroppin, til lheluitis kätil MP 5: 116 . llebes . . . lithen kätil Gu C 20 (hand 2) s. 69. tässe vi godemän skattado henrik strakabens gooz . . . for half tiginde mark päᵍᵃ for vtan kätzlar ok grytor ATb 1: 226 ( 1456) . . . . ath höra enna qvinnno ordh vm en kädhil, som han gaff til wora bnykyrkio JTb 17 ( 1459) . Jfr asko-, fiskara-, kopar-, mässings-, salpeter-, sten-, tin-, tiäro-, vighdavatns-, ösekätil. "],"f":["kädhil JTb 17 ( 1459)","ketzlar SJ 2: 2 (1474); ack. kelzla ATb 2: 39 ( 1474) (för ketzla?). kessla HLG 3: 95 (1528). karsla ib 2: 147 (1523). ib), ","*kätla byggiare","käsla- )","*kätla bötare","kkäthla- . ","ketle- ATb 2: 398 ( 1492) . ","kälxla- ib 1: 199 ( 1464) (för kätxzla- ?). kädzsla- ib 3: 202 (1505(. kesle- Stock Skb 15 (1516-17)), ","*kätla gripi","-grepe )","*kätla gryta , f. kittel. Arnell Brask Bil 29.","*kätla haki","ketzle- )","*kätlahaka as (ketzle-), ","*kätla ringer","kätla smidher , m. kittelsmed. RP 2: 199 ( 1390) . ","*kätla stoman , ","*kätils ringer , "]},{"a":"kätilbotn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kittelbotten. \" swartir som kätil botn \" Bil 486 ."],"f":[]},{"a":"kätilgripi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kätla gripi. swor for:ne sigeridh . . . til sin kätil gripen JTb 36 ( 1473) . ib 70 ( 1479) ."],"f":["-gruypa JTb 36 ( 1473)"]},{"a":"kätilhödh","b":[],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" bernadus kietilhot \" SD 2: 504 ( 1307) ."],"f":["kätilhöt . ","kiätilodh . ","kietilhot )"]},{"a":"kätilhödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. stormhuva, hjälm. Se Sdw 2: 1255."],"f":[]},{"a":"kätilringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = kätla ringer. Arfstv 19 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"kätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klaga. \" hafwa for os kättat (för kärat?) at klostrit takar skadha \" SD NS 1: 414 ( 1405) ."],"f":["-at )"]},{"a":"kätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["katta. \" sagdhe han mera elska sina kietto (cattam) en gregorium sina rikedoma \" Bil 716 . Lg 3: 140 . Jfr trolkätta."],"f":["kietta: -o Bil 716 ),"]},{"a":"kätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fara kätta."],"f":[]},{"a":"kätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr innekätta."],"f":[]},{"a":"kätta","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["kätha . ","kätta inne , "]},{"a":"kättare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kättare. \" constancius konunger smittadhis aff hans (Arii) willo ok wardh kättare \" Bil 587 . ib 588, 692, 694, 790, 829 . MB 1: 331 . KL 191 o. s. v. Bir 2: 59, 61, 3: 248, 4: (Avt) 185. Su 146 . \" war en kiättare gen helghum corsum ok belatum \" Bil 733 . "],"f":["kiättare . ","kättery (nom. pl.) Su 146 ),","kättara biskoper","kiättara klärker","kiättara- )","kättara mästare","kiättara- )","kättara smitta","kättere- )","kättara villa","kiättara- )"]},{"a":"kättare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) ss tillnamn. \" symon ffulmyundig pa erich kettares wegna STb 5: 109 (1516). - Jfr hovudh kättare. \""],"f":["kettare )","*kättara bref , ","*kättara höfdhinge , "]},{"a":"kätteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kätteri. \" ther fordömdos alla willor ok kiättarie \" Bil 734 . halle . . . ey nakat kätteri Bir 3: 249. oppran stor willa oc kätteri i the hälge tro Lg 437 . KL 215 . Bir 1: 401, 3: 248. MB 2: 290 . Lg 3: 508 ."],"f":["kätterij Lg 3: 508 . ","kättari KL 215 ; Bir 3: 248 ; MB 2: 290 . ","kiättarie Bil 734 . ","kättri Bir 1: 401 ), "]},{"a":"kätteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kätteri. \" i tässe ympno nidherslas oc atherdriffuas fira kätteri \" JMÖ 47 . ib 182 . 2) om vissa slag av sexuell förvillelse, särsk. blodskam. thet kätteri, som henne war tillaght, swa ath hon ok hennis dotter skuldo badhin haffua ligath medh en man STb 1: 111 ( 1477) . war kätteri (incestui) SpV 309 . ib 316 ."],"f":["kättari SpV 316 )"]},{"a":"kättersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kättersk. . . . at monge utlendzsche men . . . komma här in i stiktet med för:de kätterska böker oc läror HSH 13: 53 (1524? Brask)."],"f":[]},{"a":"kätti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr gorkätti."],"f":[]},{"a":"kättirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om kvinna som gjort sig skyldig till vssa slag av sexuell förvillelse, särsk. blodskam. hon hade kallath ragnilde graagaas kiätteska, swa ath hon ok hennis dotter skuldo banden haffua legat medh en man STb 1: 111 (1477). ib 112 ( 1477) . . . . ath thu haffuir ligath när per knwtsons hustrv och thu är henne frände oc ty är iw thu een kättare . . . tesse vitnade ath andirs skrädare sagde ath per knwtsons hustrv var een käthirska ATb 2: 116 ( 1478) ."],"f":["ktterska . ","kiätterska )"]},{"a":"käxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krok, hake, båtshake. \" mz iärnkrokom oc käxsom \" Su 128 . LfK 222, 235 . \" vthrekendes syyn käxen ok järn kroka \" ib 236 . \" tha han fik käxset (som en timmerman hade i sin hand) \" Lg 3: 288 . ngen embetz broder (i dragarnes skrå) dyrffues ath bortha wara tha stadzins ärendhe a ferda ära vppa malmen at han jo strax redha är mz sit kexe SO 197 . ib 192 . mz kexe drog han sik til palana vnder RK 2: 1257 . vilia the mz stigha klywa (näml. upp åt muren för att intaga fästningen) tha hauir jak käxsw til redho (furcis eos retrudo) Bir 2: 254. Jfr iärnkäxe."],"f":["käxse . ","kexe . ","-en LfK 236 ),"]},{"a":"käxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krok, hake, båtshake. ATb 1: 85 ( 1458) . Jfr hunda käxe samt käppe."],"f":[]},{"a":"käxel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= käxe. opplyffte käxelena Lg 3: 289 ."],"f":[]},{"a":"köfrän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten hund, knähund. \" huru eth lithit köffrän forfärädhe manga starka män \" Lg 3: 543 . kom eth lithit köfrän ib. Jfr kövärne."],"f":[]},{"a":"kögel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg av linne. säther köghil och garn Kumla kyrkas rb 14 ( 1442) . ib 43 ( 1473) . \" jtem xij öre fore kiölar til standarene \" Skotteb 477 (1472-73), Kämn). ii!UDDA_TECKEN? höre för !UDDA_TECKEN? andra alin bloth köwel HLG 2: 142 (1527)."],"f":["kög(h)il . köwel),","kögler (kiölar), "]},{"a":"kögler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags särsk. ss foder användt tyg. iij täghen met gwlskynd met bla kögler wnner FM 76 (1483, daniserande) ."],"f":[]},{"a":"kök","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prat, skämt. Se E. Lidén, Ark. f. nord. filol. 42: 301 ff. huaris äre nw, all theres, lösä kiok J Buddes b 166 . \" j kyök kalz ok löghe framleder jak myna dagha \" ib 172 ."],"f":["kyök . ","kiok )"]},{"a":"kök","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? motsägelse, knot? skal mwnnen atherhallas aff alt skuladher, thz köök oc löghe aff komber LfK 106 ."],"f":["köök )"]},{"a":"köka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr gen-, mot-köka."],"f":[]},{"a":"kökan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr genkökan."],"f":[]},{"a":"kökentygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köksredskap. \" alt wort dagliga kökentygh som wij pläge färdas medh vm somaren Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). \" Arfstv 63 (1474-75)."],"f":[]},{"a":"kökentygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köksredskap. \" kiökentygh i stegerhwset \" HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":["kiöken- )"]},{"a":"kökia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kök. \" gaa j kökiona \" Bir 5: 30 ."],"f":[]},{"a":"kökomästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) köksmästare, den som har inseendet över förplägnad och servering o. s. v. vid ett hov el. i ett större hus el. dyl., hovmästare. architriclinus . . . hoffmestare eller kökemestare GU C 20 s. 33 . jap torstinsson, som war kökemestare pa bardzssone STb 1: 32 (1475). tha badh han sin kögemestare gaa til kötbodena ok köpa sik färskt köt MP 4: 216 . her erkabiskope[n] kömester GPM 2: 335 ( 1509) . per scriffuer haffuer cocchen sware vthen kögemesteren Arnell Brask Biᴵ 36. ib. - riksköksmästare, innehavare av ett av de höga hov- och riksämbetena. dapifer kögomester . . . commvniter dicitur drosäthe GU C 20 s. 164 . 2) person, som framsätter el. betjänar med mat och dryck (vid mer el. mindre festliga tillfällen). . . . at larins sade magnus skak hafwir warid min kögomästare ij resor lär han the tridia tha skal han faa eth fallendöfwil ällir ok mik ATb 1: 82 ( 1458) . ss tillnamn (möjl. att föra till 1). clauus kökemeistere STb 2: 243 (1487). ib 272 ( 1488) , 3: 80 (1493). ATb 3: 225 ( 1509) . Stock Skb 11 (1516-17) o. s. v."],"f":["köke- . ","köche- STb 3: 80 (1493) . kögo- ATb 1: 82 ( 1458) ; GU c 20 s. 164. köge- MP 4: 216; SSkb 30 ( 1510) ; Arnell Brask Biᴵ 7, 36. köye- Stock Skb 11 (1516-17). köie- Stock Skb 199 (1522-23). köyi- HLG 3: l10 (1519), 27 (1517). köije- Stock Skb 250 (1525-26). kö- GPM 2: 335 ( 1509) . -mestare. -mestere. -mester. -meistere. -meyster),"]},{"a":"kökomästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. den som förestår köket, mästerkock. ","1) köksmästare, den som har inseendet öfver förplägning och servering samt i allmh öfver den ekonomiska förvaltningen vid en furstes el. annan förnäm mans hof, hofmästare, hofmarskalk. senascallus, köghamästare GU 5 . marskens kögemester RK 2: 3549 . ib 3527. antworde jach eder köchemester sander ena tunna skanska sil FM 108 ( 1498) . hans (konungens) köko mästare Gr 288 . archebiscopens kiökmästare TK 275 . gifuer jak . . . marquardhe, mins herra ärchebiscop sens kökemästara, thre yxer oc try laas SD NS 1: 514 ( 1405) . JP 83 . \" köyamestaren tog at kära at folk haffde ey förtära \" MD 354 . ib 338 . - riksköksmästare, innehafvare af ett af de höga hof- och riksämbetena. her jöns duwes wor hofmesters ok her andris olefsons wor koghemesters incigle SD NS 1: 264 (1403, gammal afskr.) . \" ware hoffmestare herra jönis duwa ok köghmestare her andris olafson \" ib 265 (1403, samt. afskr.) . the aff wort radh som slotzlofwen vppa star, som är hofmästere, cantseleer, camermästere, köghemästare, skenk ok fodhermarsk BtRK 146 (1441, orig.) . her mattis köthilmundason war konungx kögemestare (dapifero) SD 3: 414 (öfvers.). ","2) den som framsätter el. betjenar med mat och dryck. iätten war sielffuer theres kögemästare Va 41 . ib 54 ."],"f":["köghamästare GU 5 . ","kögamestare MD 338 . ","köyamestare . ","kökemästare . ","köghemästare BtRK 146 (1441, orig.) . ","kögemästare Va 41, 54 . ","kögemestare SD 3: 414 (öfvers.). kiökmästare TK 275 . ","köghmestare SD NS 1: 265 (1403, saml. afskr.) . ","kögemester RK 2: 3549 . ","köchemester FM 108 ( 1498) . ","kogamestare MD 338 (jfr 378). kogemester RK 2: 3527 . ","koghemester: -ers SD NS 1: 264 ( 1403, gammal afskr.) ),"]},{"a":"köl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiöl."],"f":[]},{"a":"köla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra kall, kyla, af kyla. swa som starkt wädhir ok stormade stötte ok mödhe mannin aldra wäghna ok köle (infrigidat) han Bir 1: 276. lactuca skal man ätha tha mykin hiti är for ty hon kölär mannen LB 7: 4 . ib 68 o. s. v. 8: 52. dogher hon (örten) sudhin mz rägnwant . . . oc sua köldh ib 5: 80 . - förkyla. ath maghen är kaller och kölder LB 7: 74 . Jfr forköla."],"f":[]},{"a":"köla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kyla, svalka. - läska. sänt mik hit lazarum vppa thät ath han matthe . . . köla mina twngo MP 4: 86 ."],"f":[]},{"a":"kölare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hanis kölare STb 2: 23 (1483). \" ib 41, 43 (1484) . - Jfr kolare."],"f":["kiölare STb 2: 43 (1484) ), "]},{"a":"kölna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kölna, ugn för torkning av malt lm. m. engin skla haffua kölna i trähws eller i stalla STb 1: 433 (1459, Burspr). . . . at ewert pancermakare . . . schulle haffue . . then hwalffda stenboden . . . ok ther medh en hwelffdh kölne offuan pa stenhusit ib 3: 405 ( 1498) . ib. "],"f":["kiölnä STb 1: 413 (1483) ), ","baro tigel vtaff kölnan, som var y stegerhusset HLG 2: 10 (1509). STb 4: 346 ( 1514) . Jfr träkölna. ","kölno hus","kölna- )","*kölno mur","kölna- )","kölno stova , "]},{"a":"kölna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kölna, torkhus. SJ 94 ( 1439) . "],"f":["kölnobodh","kölna- . ","kölne- )","kölno hus , ","kölnstova , "]},{"a":"kölnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mältare, malttorkare? ss tillnamn. vth aff hennika kölnare FH 3: 61 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"kölnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mältare, malttorkare? ss tillnamn. per iohannes kölnärä, ciuem aboensem Svartb 150 ( 1374) . STb 2: 421, 441 (1490)."],"f":["kölnere . ","kälnärä . kiölnare Tunberg, Sv. medeltidsreg. 28 (1434)"]},{"a":"kölnisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kolnisker."],"f":[]},{"a":"kölnoklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags ylletyg (från Köln?), stycke af sådant tyg. I. cilicium dictum kølnoclædhe SD 4: 400 ( 1334) . ib 658 ( 1339) ."],"f":[]},{"a":"kölpo drykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häftigt el. våldsamt drickande? versus filum filare debes et non ocreare tu skal spinna liin ok ey stöffla her mz märkis kölpodrykkia GU C 20 s. 273 ."],"f":[]},{"a":"kölsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se kylskot."],"f":[]},{"a":"kölva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kylva."],"f":[]},{"a":"kömd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. Bu 186 . Jfr af-, til-, äptirkömd. "],"f":[]},{"a":"kön","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyn."],"f":[]},{"a":"kön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kunnig, skicklig, klok. \" en köön gerningis man \" MB 1: 31 . \" är gudh aldra könaster \" ib. \" hebreiska konor äre könare (Cod. A klokare 276) än nakra andra quinnor ib (Cod. B) 552. israels folk war aldra könast til alzskona gärning \" MB 1: 275 . ib 3 . \" then kyn är til godha rådha (som kan hitta på goda råd) \" KS 5 (12, 6) . ","2) skicklig till strid, stridsduglig, tapper, modig (jfr Mnt. kone). wilioght folk ok lytit, thet want ok könt är i stridh ok bardagha KS 80 (197, 87) . \" han wardh then könaste iak hafwer aff hört \" Al 457 . \" tiwghu riddara godh ok kön ib 5083. waro hertogans men swa köne \" RK 1: 2262 . ib 2: 875, 4963, 5632, 9087, s. 333. Va 31, 44 . - djärf. iach wil besee om nokor är her swa kön (kone), ther henne wil brennä til orättä for awndh skuld Va 9 . Jfr fulkön. ","3) höfvisk? vacker, intagande? fan ther qwinnor faghra ok sköna mykith raska ok mykith köna Al 5604 . \" medh sin egen drotning kööna \" Fr (Cod. F) 3135."],"f":["köön . ","kyn KS 5 (12, 6)),"]},{"a":"könhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tapperhet, mod. jak loffuar then häladh for sin könheet RK 1: 1626 . MD (S) 241 . Va 22, 23 . ","2) stolthet? min könhet är swa stoor at iak förma ey at fölia idhro radhe Lg 3: 329 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"könlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tappert, modigt. \" sagho wi aldrik nokon man swa rättä könligä ib 33. \""],"f":["-ligä )"]},{"a":"könskaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kunskaper."],"f":[]},{"a":"köp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) handel, köp, skifte el. annat kontrakt om egendom. Se Sdw 2: 1255. jap jenson . . . kerdhe thel . . . larens basse ath han saldhe honom eth fath järn ok gik sidhen til en annan ok sthaddhet en annan til köps ATb 1: 27 ( 1454) . \" jtem hawer jak talad til köpes met her jöns böst om hans deel, helfttena, som han hawer j sama godzet FMu 4: 90 (omkr. 1455). rauidh . . . bödh hanom stufwone til köpz \" ATb 1: 216 ( 1465) . ib 233 (1465), 257 (1467). for:ne frederik giorde köp medh honom om klede STb 1: 86 ( 1477) . ib 2: 285 ( 1488) . desse ware offuer köpit tha tet stadfestes i mellen hustru gunnil och suen SJ 2: 115 ( 1488) . ib 234 ( 1493) . STb 3: 278 (1496). niclis manson vrweder scal bliffue wijdh tompten, som hon skattat war fore xl marck, epter han henne först klandrade til lköps ib 311 ( 1496) . - tillfälle till köp. kööp cläde naar swa är kööp Brasks Cal 263. vij siecker humble, som woge 9 1/2 skippund, skippundet for xxj march ortuger, som mik thet stodt i förste köb pa thenne tidt wtlagade peninge STb 5: 350 (1521, Kop). 2) betalning, köp, pris. hwar tunnabindare . . . giffue köp effter tidhen, nw pa thenne tiidh fore v (5) marck leste sääl fath, och framdeles bätre k.p, om the kunno tygeth STb 1: 168 (1476-1478). läkerskan skal förnöie then swennen iiiɉ mark för then leke dom han köptä aff henne. köpet var vij mark, och ther fantz flerd j ib 4: 277 ( 1512) . scomagere skole haffue redelig köp paa theris sko STb 5: 87 ( 1515) .","3) köpt egendom. hwilkit köp iac margith lagliga schötte a kirkiostempnona i wlfsby vndan mik . . . vnder clawus lydkeson SD NS 3: 440 ( 1419) . . . . at han aldre salde . . . läroft ällir nagat annat . . . wtan thet hans rätta köpta kp war ATb 1: 134 ( 1 460) . SJ 2: 176 ( 1490) . - ss (senare led i) otnamn. Se J. Sahlgren, Hälsingborgs historia red. av L. M. Bååth 1: 135 ff. - Jfr for-, fä-, gardh-, gardha-, gen-, hopa-, hovudhlösa-, hus-, husa-, in-, iordha-, konungs-, lands-, lidh-, malma-, rogh-, sam-, stenhus-, tidha-, tomta-, vidher-, ängia-, äptir-, ärve-, öl-köp."],"f":["kööp . ","köpp . köb Stb 5: 320 (1521, Kop)"]},{"a":"köp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . ","1) handel, köp, skifte el. annat kontrakt om egendom. köp gyora SD 5: 638 ( 1347) . thz köp han giordhe mz sinom brodher MB 1: 214 . lagdhe köp ib 164 . \" jordhin skal aldre mz köp eller salw bort ganga ändelika fra sinom herra (non vendetur in perpetum) \" ib 373 . \" til wara köpa \" ib 245 . af þy köpeno SR 6 . \" dömdes then köp swnder som oleff person i tartila giorde med anna ibidem \" BtFH 1: 183 ( 1507) . \" omnia bona sua . . . per festæ & köpæ secundum leges terre appropriari fecit \" SD 2: 276 ( 1298) . notum facio . . . me commutacionem quandam legalem cum festom & køpom fecisse cum . . . sororibus ib 289 ( 1299) . totum prædium, quod in rosslöso habui, dilectæ vxori meæ legaliter cum festum et kiöpum contuli ib 300 (1299, nyare afskr.) . anundo rørikxson duodecim oras terre . . . faciendo secum iuxta quendam morem patric vulgaliter dictum køp oc skipte, dimitto et assigno in perpetuum possidendum ib 4: 204 ( 1331). bonorum . . . tam legale cambium quam empcionem wlgariter dicta kööpp et skippte . . . ordinatimus et feccimus ib 557 ( 1337) . \" gyor skipte äller köp \" ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" vart goþ vgleem i vtlandum, som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget \" ib 562 ( 1346) . - i köpe, på köpet. þän fiken är a pänigen takar tu il ok tapar i köpe tu goþ Bu 153 . ","2) betalning, köp, pris. saghþo . . . vara skyldogha vtan köp giua þät oköpes var giuit Bu 513 . \" hafwir min herra twäskona rät til himerikis som är fadhers arff oc sins bloz köp (merito passionis): hafwi siälfwir arfwit ok gifwi mik köpit \" Bil 786 . \" war oppa alth annatt som tha war falth besthe köp man wille haffua \" RK 3: (sista forts.) 4595. ","3) köpte egendom. nytia ok bruka the sama äng fore sit eghit köptha köpp FH 4: 5 ( 1441) . - Jfr almännings-, ater-, bol-, byrþa-, dura-, flärpa-, for-, fä-, hästa-, iordh-, iorpa-, klokko-, klädhis-, lands-, liþ-, lösöra-, mantul-, mark-, marka-, siänga-, strätis-, tiþa-, torgh-, þranga-, väggiar-, ärvis-köp. "],"f":["köpp . ","kööpp . ","kiöp . ","köpä SD 2: 276 ( 1298), med ä tillagdt på grund af sammanställning med föreg. festä, se Schlyter, Ordbok, under köp), ","köpa fastar , ","köpamal , ","köpa vin , ","köpa vitni , "]},{"a":"köpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) handla, afsluta köp. han köpte nadhelika widh them MB 1: 256 . \" rike män skulo ey hardhelika köpa widh fatigha ib. \"","2) köpa. \" abs. thänkia thry thing som scrifwas j almoghans laghom, eet kallas at ägha annat at sälia thridhia at köpa \" Bir 2: 163 . \" han sum kopt hawär \" SR 1 . a þän uizorþ sum köpte ib 5 . \" är swa fast þän þyuuer som kopyr som þän som styäl \" SD 5: 638 ( 1347) . - med ack. hvar som kpte jord eller säl SR 1 . \" at han köptet a sträte \" ib 7 . riddaren . . . köpe garþa mangha ok iorþe Bu 19 . \" at köpa korn \" MB 1: 240 . heem at föra the födho som i hawin köpt ib 242 . ib 243, 334. KL 77 . Bir 2: 163. FL 280. - med ack. och dat. konungin köpte hona siäfuum sik Fl 745 . at köpa sik födho oc tharwer MB 1: 240 . \" köpen os waara tharfwer \" ib. \" at köpa os födho \" ib 241 . ib 243, 244 . - med priset betecknadt genom prpe. mäþ el. for. the hafdho ey silff meer at köpa mz korn aff honum MB 1: 256 . cöpten iþar þär mäþ iorþ ok äghor Bu 152 . þu köpte mik lif mäþ þinom döþ ib 75 . \" köper iosep alla iordhina i egipto lande vnder konungin fore korn \" MB 1: 256 .","3) lega, betala, aflöna. \" dwergana angradä tha at the skulde hanum sa dyrt köpa (kaupa hans þinasto) \" Di 42 . ","4) betala, erlägga ss böter? the miste thera huffuud ey mindre köpa RK 2: 8355 . "],"f":["kopyr SD 5: 638 ( 1347) . impf. köpte. köfthe SJ 329 ( 1645) . ","köffte ib 351 ( 1469); BSH 5: 400 ( 1510) . ","köfter: köft KL 77 . ","köffter: köfft SJ 263 ( 1458), 351 ( 1469); BSH 4: 277 ( 1501) ),","köpa sik , genom köpa skaffa sig tillgång el. inträde. kunno the . . . mz wal ok oreth höia sik ok sina äät eller sik köpa til högwelle MD (S) 270 . " förre än han haffuer köpt sigh i ämbetedt vpå nytt " SO 222 . köpa ater, återköpa, återlösa. förlösa. skal iak . . . köpa idher ater (redinam) vnder mik mz höght oplyptom arme MB 1: 289 . Jfr ater köpa. ","köpa sik in , genom köp förvärfva delaktighet (i). i then deelen tha hadhe een köpt sigh in SD NS 1: 365 ( 1404, nyare afskr.) . Jfr in köpa. - Jfra af-, bort-, for-, und-köpa, äfvensom oköpter, oköpande, oköpis."]},{"a":"köpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) handla, avsluta köp. swa var thet plat forbodit oss fatige men ath köpende ther Hist. Tidskr. 1: 398 (1508). - med innehållsobjekt. kännis iak . . . at thenne . . . hafwer köpte eth laghlighit iordhaköp SD NS 3: 21 ( 1415) . - köpa fran sik. avhända sig genom försäljning. hustrv ingeborg . . . köpte arffuet fraa sik STb 1: 179 ( 1478) .","2) köpa. abs. part. pres. medelst köp. the som köpande ffaa prebändor ok kyrkior JMPs 252. - med ack. ATb 1: 301 ( 1469) . om hon andelikin thing haffwir nakraledhis köfft ellir borghat SvKyrkobr 349 . \" ther skopthe jak eth par oxsse me solutum est HLG 3: 113 (1528). ib. \""],"f":["kiöpa SD 6: 344 (1352, gammal avskr.) . impf. köpte. kopt(h)e HLG 2: 45, 46 (1516). (?) skopthe ib 3: 113 ( 1528) . ","köppethe ib 2: 131 ( 1525) . ","köffte STb 5: 13 ( 1514) . ","kofftä SJ 2: 239 ( 1493) . supin. köpt. kiöpt STb 1: 204 ( 1479) . köfft SvKyrkobr 349; STb 4: 228 (1511); Stock Skb 156 ( 1520) ),","*köpa i gen , ","*köpa in , genom köpa bringa in. tha magho hans frändir thät saklöse kiöpa in vnde frälse Sd 6: 344 (1352, gammal avskr.). Jfr inköpa. ","*köpa up , "]},{"a":"köpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpenskap. Priv f Sv st 168 (1473, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"köpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr for-, in-, lands-, siäl-, siäla-, torgs-köpare."],"f":[]},{"a":"köpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpare. \" wara siäla aterlösare oc köpare (Bil: aterköpare ok lösare 455) \" Lg 1012 . Jfr ater-, for-, gen-, lands-köpare."],"f":[]},{"a":"köpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köp. FMU 4: 137 (1458, avskr.) . dömpde jak there skötning, skiffte oc köpä stadugt oc fast Svartb (Skolkl) 495 ( 1469) . FMU 5: 132 ( 1486) . "],"f":["köpä )","*köpis bref","köpensbreff )","*köpis lever?","*köpis man , ","*köpis vitne , "]},{"a":"köpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köp. \" for olage köpe \" BtFH 1: 225 ( 1509) , 273 (1508). Jfr iordh-, iordha-köpe. "],"f":["köpis gods","-godz )"]},{"a":"köpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1255. ss tillnamn. hemminger köpe SD NS 3: 78 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"köpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) köpare. \" tala köpin ti vinanna sina \" SR 1 . ","2) köpvitne. \" presentibus testibus veredicis . . . qui fuerunt in predicta empicone festæ et kkøpæ \" SD 2: 442 ( 1305) . \" presentibus festum et køpum \" ib. \" discreti viri dicti fastær et cøpær \" ib 4: 558 ( 1337) ."],"f":[]},{"a":"köpe iorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. köpejord, köpt jord. thet war köpe jordh ok eygh ärfdha jordh SD NS 1: 274 ( 1403) . BtFH 1: 233 ( 1510) , 291 (1510), 297 (1509), 298 (1509). Jfr köpiordh."],"f":["kope jord BtFH 1: 291 ( 1510) . ","köpi iorþ L. ","köpo iorþ L.),"]},{"a":"köpe äng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpt äng. wnno the köpe ängenne vndan haga gard met rätta FH 4: 53 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"köpebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpebref. \" äfter thy köpobreff ok fastobreff vth wisar \" SD NS 1: 127 ( 1402) . ib 277 ( 1403) . FH 4: 14 ( 1451) . SJ 242 ( 1454) ."],"f":["köpa- FH 4: 14 ( 1451) . köpo-),"]},{"a":"köpebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpebrev. STb 5: 26, 127 (1516), 271 (1520)."],"f":[]},{"a":"köpedel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpt andel (i något). . . . loth vp . . . jens gudmundsson allan sin köbedeel j thet hwsit forscriffne jöns gudmundsson nw utj boor STb 2: 331 (1489)). ib. SJ 2: 132 ( 1489) ."],"f":["köbedeel )"]},{"a":"köpegods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpegods, köpt gods. garþen kunungnäs medh allom landboum, jorþom oc köpuodzom . . . takum vi vndan Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . Arfstv 19 ( 1461) ."],"f":["köpa- . ","köpu- )"]},{"a":"köpegods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpegods, köpt gods. BSH 1: 166 ( 1376) . \" för min deel i allo köpegodze äffter min hossbondha \" SD NS 1: 110 (1402, nyare afskr.) . waar köpegodz ib 170 (1402, gammal afskr.) . \" thässe min rätto eghin aflinga oc köpo gooz ib 231 ( 1403). \" FH 4: 33 ( 1453) . \" badhe köpe gotz ok pantha gotz \" SD NS 2: 49 ( 1408) . ib 50 . badhe fädherne ok mödherne ok köpo goz ib 54 ( 1408) . wart retta köpa gotz FH 2: 77 ( 1431) . ib 3: 38 ( 1444) . af allom minom godzom badhe köpö godzom oc ärffda godzom ib 114 ( 1447). Jfr köpis gods."],"f":["köpegodz . ","köpe gotz . köpe gooz FH 4: 33 ( 1453) . köpö godz FH 3: 38 ( 1444) . köpa gotz. köpogodz. köpo gooz),"]},{"a":"köpehus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpte hus. STb 3: 338 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"köpel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käpp. \" sloo mik mz köpellen (för knöpellen el. knypellen af knyppel?) \" Lg 3: 186 ."],"f":[]},{"a":"köpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som kan köpas, fal. empticius a um köpth ok köpeligit GU C 20 s. 217 .","2) värd att köpa? Se R. Pipping, Ark. f. nord. filol. 58: 238 ff. alt är karle köpelicht GO 442 ."],"f":["-ligin )"]},{"a":"köpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som kan köpas, fal. alt är karle köpelicth (instat grandeuis emptiue querere qvesis) GO 442 . Jfr oköpeliker."],"f":[]},{"a":"köpemalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malm som köpes. Se Sdw 2: 1255."],"f":[]},{"a":"köpestadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*köpestads gods","kiöpestadz- )"]},{"a":"köpevitne","b":[],"c":"","d":"","e":[" . n. = köpvitne. the fornempde köpewitnen FH 2: 11 ( 1380, nyare afskr.) . Jfr köpa-, köps-vitne."],"f":[]},{"a":"köpfangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["genom köp förvärfvad. for syn enghin köptfangin godz FH 4: 65 ( 1458) ."],"f":["köpt- )"]},{"a":"köpfastar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr köpa fastar."],"f":[]},{"a":"köpfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"köpfäst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"köpgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"köpgiri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (stark) köplust. emacitas . . . köp giri GU C 20 s. 215 ."],"f":[]},{"a":"köpgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["köplysten. emax nagoth köp giroger GU C 20 s. 215 ."],"f":["-giroger )"]},{"a":"köpgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsluta el. uppgöra köp. köpgöre met edre herredöme hwath edre verdugheth tyctis giffua ther fore FM 318 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"köpgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avsluta el. uppgöra köp. eigh heller än jach thet viste anners än thet war rätferdight eller rätfanged thet the köpgiorde FMU 5: 25 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"köpinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) handelsvaror, varor. . . . swa ath the hans for:ne lösöre, kopenscap, giel loch eger til thöm köpte fore ena swmma peninga STb 3: 394 ( 1498) . ib 5: 340 (1521, Kop) ."],"f":["köpen- . ","kopen- )"]},{"a":"köpinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) handels, handelsföretag, affär, köp. ey kunne the annen köpenscap göra RK 2: 2099 . ","2) handelsvaror, varor. fördho köpinskap (mercimonia) til annar land ok rike Bir 3: 366. at föra alzskona köpenskap til skipa MB 1: 264 . ib 244 . KL 313 . Lg 3: 684 ."],"f":["köpen- )"]},{"a":"köpinskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) handel, köpenskap. Se Sdw 2: 1255. . . . . at enga fogata drenge . . . oc andre effter thy laghen forbiuthe, scula nogher köpenschat drifwe a lande wider pligt oc boot Priv f Sv st 97 ( 1444) . STb 1: 45 (1476). engin skal haffua noghan kiöpänskatt sancti thomasse dagin, som är i morgon, vppa torgeth ib 493 (1482, Burspr) . 2) = köpinskaper 2. ey skal thän köpenskatten höra them til som skipt fwnno PMSkr 107 ."],"f":["köpen- . ","kiöpän- . ","-schatter )"]},{"a":"köpinskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) = köpinskaper 1. til tholkin köpinskat (negotiotionem). hwar thu mat bata hundradha af eno Bo 116 (jfr 327). ","2) = köpinskaper 2. fördho köpinskat til annor rike Bir 4: 325 . PM XIV . \" the som fooro mz köpinskat \" MD 370 . \" jak behiolt min köpenskat (varulager) \" SD NS 1: 678 ( 1407) . GS 57 ( 1474) . Jfr köpskatter."],"f":["köpen- )"]},{"a":"köpiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpejord, köpt jord. Svartb 491 ( 1467) ."],"f":[]},{"a":"köpiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = köpe iorþ. gaff sine soner . . . all syne kop jord och lösöre BtFH 1: 167 ( 1508) . ib 226 ( 1509) , 232 (1509), 248 (1508), 283 (1509), 294 (1509)."],"f":["kop- BtFH 1: 167 ( 1508) , 294 (1509)),"]},{"a":"köpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köperska, genom köp förvärfvande. dröfwilse är . . . äwerdhelikx sälikhetz köperska (comparatrix) Su 442 . ib 175 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"köplagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"köpmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr köpamal."],"f":[]},{"a":"köpman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpman. \" han klädde sik som köpman . . . ok sagdhe sik hafua fala dyra stena \" Bil 611 . ib 173, 250 . Fl 263, 274, 310 . Al 3683 . thz hwar man ma felugh fara ok ohindrath allan wäghin wara köpmän ok bönder at köpslagha ib 3693 . the fatige köpmän j svenska städer RK 2: 614 . ib 624 . 625, 632. mädh . . . riddarum ok swenom. klerkum. köpmannom. bondum ok bokarlum BSH 1: 131 ( 1371) . - i ortnamn. vici dicti køpmannagatu SD 3: 600 ( 1323) . ib 5: 429 ( 1345) . - Jfr landsköpman, samt köpu man. "],"f":["köpmanna skip , ","köpmanna vara , ","köpmanz skip","köpmantzskep )","köpmanz spil","köpmans spill )","köpmanz vara , "]},{"a":"köpman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) köpman. STb 1: 72 (1476). - koll. gylles stuffwna, ther menoga kiöpmannen plegher gaa till STb 1: 315 ( 1481) . - ss tillnamn. nils köpman ATb 1: 87 ( 1458) . pedher kopman SJ 2: 12 ( 1475) .","2) köpare. \" en . . . badh hanum wiisa sek en köpman til then samma kopar \" ATb 3: 28 ( 1494) . "],"f":["kiöp- . ","kop- )","*köpmanna gods , ","*köpmanna liknilse , f? köpmansgestalt. kom sacntus ieronimus i köpmanna liknilse Hel män 223 . ","*köpmanna ämbite , ","*köpmanz gardher","kopmans gordher )","*köpmanz gods","köpmans- )","*köpmanz handel","köpmans- )","*köpmanz sälskap","köpmans- )","*köpmanz sälskaps handel","köpmans- )","köpmanz vara","köpmandz . ","köpmantz- . ","köpmans- )"]},{"a":"köpmanskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handel. FMU 4: 179 (1461, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"köpmanskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handel. bruka theras kiöpmanskap FH 1: 209 ( 1512, nyare afskr.) ."],"f":["kiöp- )"]},{"a":"köpruf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"köpsate","b":[],"c":"","d":"","e":[" SR 18 ."],"f":[]},{"a":"köpsate subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[" ."],"f":["köpsatter"]},{"a":"köpsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ense om köp. Se Sdw 2: 1346. tha wart olaf skrädare ok nils i skärvik köpsatte om nilsa deel lsom han ärfde i tägnars gard for vj mark jnne for rättenom ATb 1: 106 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"köpskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) =köpinskaper 1. KS 42 (109, 45) . \" en köpman förer slädhan i köpskaps wis \" BSH 4: 352 ( 1503) . ","2) = köpinskaper 2. KS 66 (162, 72) ."],"f":[]},{"a":"köpskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= köpinskaper 2. löt skip mz dyrom köpskat (mercimoniis preciosis) Bir 3: 177. föra alzkona köpskat til egipto landz at sälia MB 1: 231 . ib (Cod. B) 550, 552. SR 20 . MP 1: 169 . Jfr köpinskatter."],"f":[]},{"a":"köpsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["eg. genom handslag stadfästa köp; uppgöra köp, träffa öfverenskommelse (rörande köp). köpslo met mik j dandemannis närware . . . met sa skel, ath han skwlde selff vdöffuer met samme skep och köpgöre met edre herredöme FM 318 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"köpslagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["köpslå, handla, driva handel. ATb 1: 122 ( 1460) . \" han köpslagade wid pädhars dräng ib 123 (1460). \" ib 166, 171 (1462), 183 (1463) . tesse waro när then tiidh ion favbiärnson oc krokfot köpslagadhe om een hesth ib 281 ( 1468) . \" olaf laurisson feltis til xl mark at han köpslagnade for han warth borger \" ib 2: 59 ( 1475) . SpV 268 . - köpa. engin tagi gesta peninga til sik ath kiöpslaga gestom nogat gotz til handa STb 1: 373 (1482). - avtala. arwidh skulde haffua dag pa alth thet han hade medh honom köpslagat STb 1: 86 (1477)."],"f":["kiöp- . ","-slaga . ","köpslago GU C 20 s. 349 . pres. köpslaghir SpV 268 . impf -adhe. supin. -at),"]},{"a":"köpslagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. genom handslag stadfästa köp; handla, drifva handel. som ther köpslaghadho MP 1: 246 . Al 3693 . Fl (Cod. B, C) 752. BSH 4: 318 ( 1502) . \" wakte at the ey köppslaghe som jwdas, som oc staal eth klädhe aff almenneliko apostlanna eygon, oc gaff stiälandes wtan loff enom sinom frändha \" LfK 17 . - göra byte. the tre wilde ändelighe met henrik fynkenbärhg kööpslaga FH 7: 52 (1460-72)."],"f":["köpp- . ","kööp- . ","-adhe )"]},{"a":"köpslagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handel. \" köpslagha är mykyt thung oc wantsam at hantera vtan synd \" ST 487 ."],"f":[]},{"a":"köpslaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) handel. \" niels botnakarl sakir iij mark för olagha köpslagan \" ATb 1: 270 ( 1467) . MP 5: 60 . andeliga tinga köpslagan JMPs 254. 2) handelsvaror, varulager. the mogha wth sighla aff wara köpstadher meth therris godz ok köpslaghan hwar the hälsth kunno fa skip ath leghie for therra päninga SD NS 3: 258 (1417, nyare avskr.) . STb 3: 394 ( 1498) . halffua hwsit medh tess jngedömer . . . sölff och köpslagfen etc. ib 4: 36 ( 1504) ."],"f":["-slagan . ","-slag (h)en SkrtUppb 353 ; STb 4: 36 ( 1504) . ","-slagon GU C 20 s. 43, 349), "]},{"a":"köpslaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) handel. \" all the stykke oss hafwa mällan farit om wara köpslaghan \" SD NS 2: 13 ( 1408) . \" thu skalt aff thinne köpslaghan oc aff allom thingom göra räkinskap for gudz dom \" ST 487 . \" aff orätte köpslaghan \" ib 494 . RK 2: 623 . MP 1: 252, 2: 241 . fals köpslaghan PM 32 . ","2) 292. torgh i härenom til köpslaghan PM 32 .","2) handelsvaror, varulager. anthwardadhe jach hanom alla myna köpslaghan, humbla, psalt, klädhe . . . katzlar, oc grythor, myndre oc meer, thet min köpslaghan war FH 3: 99 ( 1447) . \" jngen dirffwes til ath taka nokra köpslaghan til segh j härenom för än thz är förth jn pa torgith \" PM 32 ."],"f":["köpzslaghan MP 2: 241 . ","köpslagen RK 2: 623 ), "]},{"a":"köpslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som handlar. achiron hulket j sik slukar . . . falska köpslagara (dem som handla falskt) LfK 223 ."],"f":[]},{"a":"köpslaghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handelsvaror. rijssen haffva varith j norrebotn met köpslagningh j sommor FM 434 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"köpstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpstad, stad. thät (ɔ: Vadstena) schall een köpstadher bliffua oc wara mädh stadz boock oc köpstadzs rät oc laghom Priv o skyddsbr 177 (1442?). Uppspriv 17 ( 1491) . \" j tälie köpstat \" STb 4: 93 ( 1505) . "],"f":["köpstat STb 4: 93 (1505) ), ","*köpstads folk , ","köpstads man","köpstas- )"]},{"a":"köpstadhrätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadslag. Svartb 351 ( 1435) ."],"f":[]},{"a":"köpstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ställe hvarest handel idkas, handelsplats; köpstad, stad. aa rättum torghdagh, i köpstadhi nästä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). a rättom torghsdagh i nästä köpstaþ i b 5: 375 (1344, nyare afskr.). twe härberghärä skulu wara i köpstaþi hwariom ib. köpastaþä. goþ oc garþa ib 562 ( 1346) . \" baþe i köpstaþum oc swa vtan \" ib 565 . \" sökiä allä köpastaþa \" ib 638 ( 1347) . \" tordagher skal wara tyswär i hwarre viku . . . med allo frälse þy som alle andre köpastaþa haua. þe som fri torgh haua \" ib 639 . lata . . . alla köpstdhi wäl ok hedherlika byggia ok tilsätia KS 59 (147, 65) . badhe a lande ok i köpastadhe BSH 2: 102 ( 1399) . baadhe a lande ok i köpstadh SD NS 1: 200 ( 1402) . \" at her i wadzstena maa wara oc blifua en köpstadh medh swa dana stadz bok oc stadz rät som i andra köpstedher ära her i landet \" BSH 2: 116 ( 1400) . \" i ekesiö köpstadh ib 5: 249 (1508). helsinga borgh er en köpstader \" RK 1: 1227 . \" vm kring sion (Mälaren; näml. ligga) siw köpstäde \" ib 518 . ib 436 . BSH 1: 132 ( 1371), 4: 299 (1502). KS 65 (161, 71), 66 (163, 72) . Bir 1: 190, 4: 58. SO 158 . Di 301 . FM 501 ( 1510) . "],"f":["kiöpstadher: -städher FH 1: 209 ( 1512, nyare afskr.) . ","kyop- BSH 4: 299 ( 1502) . ack. ","köpstan FM 501 ( 1510) ), ","köpstadha gods","-gotz )","köpstadha man","köpstade- )","köpstadha manna bref , ","köpstads lagh , ","köpstads man"]},{"a":"köpsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["representant för köpman, utländsk köpman med viss, begränsad handelsrätt. Se Hildebrand Sv. Medelt. 1: 352 f., 675. HLG 1: 53 (1448). ib 85 ( 1474) . \" är her nogher köpman eller köpswen jach haffuer giorth offuerrätt \" STb 1: 72 ( 1476) . vordscriffuaren skal scriffua mantalet på köpswenane ib 85 (1477). ib 277 ( 1480) , 3: 277 (1496). "],"f":["kiöp- . ","köpp- )","*köpsvena bok , "]},{"a":"köpsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpman. Bil 800 . en kiöpswen, som kom fra tyskland oc hiit til abo met win FM 215 ( 1504) . kom her et skep af danske medh köpswäne BSH 4: 293 ( 1501) . ob 5. 107 (1506) o. s. v. FH 1: 68 (1490-talet). - ss tilnamn. haquom köpsuen SD NS 1: 69 ( 1401) ."],"f":["kiöp- . ","köpswän )"]},{"a":"köpthorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handelsplats. \" tha gik then stekarin wt aff hwseno til eth köptorp litit \" MP 5: 185 ."],"f":["-torp )"]},{"a":"köpthorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe hvarest förnödenheter mot betalning hållas (särskildt resande) til handa, saluplats. å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp, ther som ey äru köpstadi, wäghfarande mannom til härberghia, huat te widh torva, nat älla dagh, at the tär fån köpa för sina peninga sik ok sinom hästom födho, ok huat annat wäghfarande män widh torvo KS 65 (161, 71) . widh sama rwmet . . . skal oc maa byggias eet köpthorp, ther härberghere, kröghäre oc fodhermarska aagha wti wara som pilegrimom oc wäghfarande folke skulu skipa therra bergning til sich oc sina hästa fore therra päninga. oc the borghara ther inne byggiande wardha, maaghä haffwa hwmlba, salt, järn, klädhe oc andra köpmannä warä FH 1: 17 ( 1441, nyare afskr.) . the for:de borghara maaghe nywta oc brwka köpstadz rät oc laghbok, frihet oc privilegia som andre köpstädher oc köpthorp i rikeno nywta oc brwka i alla maato. oc scal for:de köpthorp meth allom thäs borgharom och inbyggiarom göra sin skat oc alla konungs-. lika rättighet for:dom systrom ok brödhrom ib. \" ib 2: 131 ( 1441), 3: 31 ( 1443), 32. \""],"f":["köptörp FH 2: 131 ( 1441) på tre ställen), "]},{"a":"köpu eghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"köpu man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr köpman."],"f":["köpaa- )"]},{"a":"köpunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handelsplats, stad, köping. i ortnamn. Se Namn och bygd 25: 99 ff. "],"f":["*köpungs borghare","kiopwnghz- )"]},{"a":"köpunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. saluplats, handelsplats, stad, köping. i ortnamn. in norkøponge SD 1: 620 ( 1283) . nyköpungs hwss RK 1: 541 . j jöneköpung ib 3226 ."],"f":["köponger )"]},{"a":"köpvitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpvittne, vittne vid köp (och skifte). Svartb 384 ( 1441) . "],"f":["köpt- )","köpvitnis man (-vitnes-. vitnas- SJ 324 ( 1463) . ","-widnes- ib 375 ( 1471) ), "]},{"a":"köpvitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpvittne, vittne vid köp (och skifte). at han . . . sik vnder siin köpwitne loot FH 2: 10 ( 1380, nyare afskr.) . lagleghen köp witno foe gingo ib 111 ( 1437) . ib 3: 45 ( 1444) . SJ 406 ( 1473) . Jfr köpa-, köpe-, köps-vitne. "],"f":["köpvitnisman"]},{"a":"köpöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"köpþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["köpþinga friþer , "]},{"a":"köpþräl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpt träl, träl. þu est min härra, iak är þin köptþräl (servus) Bu 181 ."],"f":[]},{"a":"köra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) driva, driva fram, köra. han hadhe körth een hesth hanom owitande ATb 1: 395 ( 1472) . hälogh astundilse oc länktan som köra siälena til gudh Mecht 203 . 4) köra (vagn o. d.). en karll . . . som kärran kyrdhe HLG 2: 53 (1516).","5) köra, forsla medelst åkdon. hwar man köre xiij lass vidh till strandhena VKJ 217 . 6) intrans. röra sig hastigt. j samo watne waro mykle fiska, lekande oc körande (se agitantium) sin j mällom Mecht 203 . "],"f":["-dhe . ","*köra in , inköra, driva in. swinen skulo köres in vppa stadzsins tompt STb 1: 173 ( 1478) . ","*köra up , medelst åkdon forsla lupp. j höre honom, som kördhe vp timbreth HLG 2: 122 (1524). Jfr upköra. ","köra ut , utköra, utdriva. ATb 1: 46 ( 1455) . Jfr utköra. - Jfr bort-, hem-, in-, til-, utafköra."]},{"a":"köra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vända? alle the thin viisdom hördhe aff blygdh oc wnder fran thegh körde MD 28 (möjl. dock att föra till föreg. ord, der i sådant fall under 3 skulle upptagas äfven betydelsen: gå)."],"f":["-dhe )"]},{"a":"köra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) drifva, drifva fram, köra. thera kroppa kördhos af stormenom vppa landet KL 317 . latan skal man fast göra GO 17, 960 . Su 175 . Al 5826 . the älto han ok kördho ok drogho Bir 1: 30. som . . . älte thom ok köre fram at gaa ib 3: 10 . jeronimus fik thy (lejonet) syslo at göma clostirs asna leon gömde oc at syslo thinum them hem kördhe Bil 627 . en legho swen kördhe for waghne yghns ib 424 . körde sin swin hiit wth pa aallenskog BSH 5: 214 ( 1507) . folk oc fää hwat them war före thz the strax pa huset körä RK 2: 2094 . ib 4015 . \" huath the matto aff landith köra the loto thz alt til skipin föra \" Fl 11 . ","2) köra (bort), fördrifva, aflägsna. kördho the han fran sik KL 46 . \" kördhe thän godhe mannin them thädhan \" ib 48 . \" wi hawm han aff riket kört \" RK 1: 4481 . \" wille hwar annan aff sino köra \" Al 9720 . aff sinom aruj henne kördhe ib 10261 . \" köre spolorma aff liff \" LB 5: 81 . köör . . . äkke mik fran thik Bo 75 . Bir 3: 10. ödhmiuktin köre badhe fran sik oc androm dygdhom hänna gröma herradöme Bo 44 . ib 221 . Bir 4: 133. abs. aff lande köra Bir 2: 261. ib 4: (Avt) 185 . ","3) intrans. köra, åka, fara. bätra är at köra än dragha Bir 1: 352 . \" marsken strax til nycöpung körde \" RK 2: 5690 . \" her erik axelsson een annan wägh körer \" ib 3: 1397 . "],"f":["kööra . -ir, -dhe, -dher),","köra bort , köra bort, fördrifva. körir them bort aff gardhe fra sinom son MB 1: 207 . kördho han bort obitadhan BO 15. vilt thw köra bort fanytta thankanna flughur ib 101 . ib 51 . " körer borth alla handa ether " LB 2: 59 . ib 5: 80, 81 . Jfr bort köra.","köra ut , "]},{"a":"köran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bortköran."],"f":[]},{"a":"körespö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spö att driva på med. aculeus lei ena handha pina virke oc körespe GU C 20 s. 7 . \" agulus ii körespödh \" ib s. 12 ."],"f":["-spödh . ","-spe )"]},{"a":"köresven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körsven. þe !UDDA_TECKEN?: þiura) gingo rättan vägh vtan leddhara ok köresuen Bu 168 . \" thäs vagnsins köreswen \" Bir 3: 327. ib 330, 331 . GO 478, 534 . är skällikhetin . . . dygdhanna käroswen (auriga) Bo 140 ."],"f":["köro- Bo 140 ),"]},{"a":"körevander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["staf hvarmed boskap pådrifves. en plog han (åkermannen) haffwer j sinne handh j the andra en köre wandh medh plogen skal han träda jordh mz wanden driffwa sina hiordh MD (S) 282 ."],"f":[]},{"a":"körilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bort-, ut-körilse."],"f":[]},{"a":"körilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bortkörilse."],"f":[]},{"a":"köring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körning (av gods). akrana gaffs iiij mark for köring SSkb 275 ( 1508) . Stock Skb 119 ( 1519) . Jfr körning."],"f":[]},{"a":"körna krut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kornigt (d. v. s. vanligt) krut. \" 1 tunna lööst krwt 1/1 tunna körna krwt \" FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":[]},{"a":"körnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med korn? stwndom hendher ath jordhen giffwer aff sigh salta äller beska vesko tha sädhen gaar j ax oc sidhan bliffwer thet jnthe körnth PMskr 200."],"f":["körnth ) , "]},{"a":"körning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = köring. Stock Skb 73 ( 1518) , 116 (1519), 157 (1520). Jfr in-, ut-körning."],"f":["körningk SSkb 276 ( 1508)"]},{"a":"körting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr tidhkörting."],"f":[]},{"a":"köt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiöt."],"f":[]},{"a":"köva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedtrycka, nedpressa. tå then röken och dambitt haffwer sså lenge gångitt op och kan ey alstinges komma vtt, thå köffwes han och wender sigh, gångendes åther nider igen PMskr 603 (avskr.). ib 604 (avskr.).","2) kräva. \" adf ängelnom them onda . . . köffdhir, opgaff han sin anda \" SpV 78 . - undertrycka. siälff människionna skälikhet wndhirgiffwin köthino, köffdho, kötino, kastadh j pinona ib 368 . - Jfr nidherköva."],"f":["köffwa . ","-dhe . ","-dher )"]},{"a":"köva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr nidher köva."],"f":[]},{"a":"kövel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kögel."],"f":[]},{"a":"kövärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten hund, knähund. hunda älla köffwärne Bir 5: 45. Jfr köfrän."],"f":["kywerne L. L.),"]},{"a":"ladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr pramladh."],"f":[]},{"a":"ladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss prydnad bruktadt band, galon, bräm. the spunno gul och vafuo ladh Iv 4135 . kläder . . . aff rikt zamzit mz rikä lad ib (Cod. B) s. 216. - särsk. hufvudband, hufvudbindel? hans brede timp thz war hans lad RK 1: (Albr) s. 213 . tijt . . . som ladet brast ib. - Jfr gulladh samt ladher."],"f":[]},{"a":"ladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss. \" prydnad brukat band; bård; bräm; »brickduk». Se Sdw 2: 1255 och V. Sylvan i Fornvännen 19021 s. 217. legamus eccleise nostre vpsalensi . . . sex pecias de serico preciosas cum quator rotulis dictis ladhum deauratis \" SD 6: 298 ( 1351) . ornamenta pro vestibus altaris dicta ladh Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 689 (ur handling från 1366). Jfr pärlo ladh."],"f":[]},{"a":"ladha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) onerare, lasta. \" siw hundradha wlwalla lot han ladha mz gul oc silff \" Prosadikter (Karl M) 250 . \" röffuara som hade röffuath skutan aff fatige bönder, ladda medh rogh \" STb 2: 355 ( 1489) . jngen skip skole lades vtan bomen ib 5: 186 ( 1518) . nar thetta mäkta skipped . . . laath war mz fetalia ympneligha Troj 4 . - om fartyg. intaga last, lasta. löp barzsan wth epter rogh i skeren och ladde ther som fatiga menicheten foreboden war STb 3: 21 ( 1492) .","3) ladda. bildl. thw thän dyre ängil, som fullir är mädh liws fulkomplikin i dygdhom, ladhin mädh viisdom SvB 355 (omkr. 1500) möjl. att föra till 2). Jfr beladha."],"f":["ladhin SvB 355 (omkr. 1500). laden STb 3: 26 ( 1492) . ","ladder: -a STb 2: 355 (1489); Troj 25 . ","laath ib 4), "]},{"a":"ladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låda. STb 1: 132 ( 1477) . - lavett. i!UDDA_TECKEN? ( 1 1/2) pundh kopper som ladan aff götz til skeprenina lodh SSkb 36 ( 1502) . - Jfr bref-, soker-ladha."],"f":["lada . ","-ar STb 1: 132 (1477) , "]},{"a":"ladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lada. aker, liggiandes nordhan ladhuna i hundaberghe SD NS 3: 341 ( 1418) . tesse skattade ena lädho i olaf swensons gard ATb 1: 280 ( 1468) . \" per karsson stall hans ladho som een tiwff ib 288 (1468). ib. jtem skall klockeren leghia presthins korn i hans ledhu \" FMU 4: 441 (ovisst år; avskr. fr. senare h. av 1400-t.). - i ortnamn. Se Sdw 2: 1255 och D. O. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar 24 ff. - Jfr tighladha. ","2) avelsgård, utgård (under kungligt el. kyrkligt slott). tw godz mädelby ok kakunes, som nyliga äru lagh[da] til ladhugardhen wäldhä, (!) här vthan fore stokholm Svartb 365 ( 1438) . \" skal hwar bondhe [göra] viij dagxwerkä . . . til ladhagardhzsins vphälda \" ib (Skokl) 441 ( 1450) . thomas screddere, som nw är j ladagarden forstandere STb 4: 110 ( 1506) . \" huat biscop ther kommer, wil han boo j ladhegorden tha magh han radha. män sloth eller mwradher gardhe skule the jcke sätye them wppa \" GPM 2: 22 (1508, A. Siggesson) . fiskerene stadzins skole ingen förfong göre jn i sundet med theris note warp eller in för lade garden STb 5: 70 (1515). - till avelsgård hörande jord. inthet war heller saat j ladegarden GPM 2: 333 ( 1509) . "],"f":["lädha: -o ATb 1: 280 ( 1468)","ledha: -u FMU 4: 441 (ovisst år; avskr. fr. senare h. av 1400-t.). Se Sdw 2: 1255), ","*ladhu gafl","ladhogaffl )","ladhu gardher","ladugar ATb 1: 1123 ( 1459) . ","ladagarder: -garden STb 4: 110 ( 1506) . ","ladhagordher: -gordhzsins Svartb (Skokl) 441 ( 1450) ladegarder: -garden GPM 2: 333 ( 1509) , STb 5: 70 (1515). ladhegorder: -gorden GPM 2: 22 ( 1508) ),","*ladhugards häster","ladhe gardz- )","*ladhugards man","ladegardz- )","ladhu golf , ","*ladhu hus , ","*ladhu knuter","ladho- )","ladhulas , ","ladhu lidh , ","ladhu loe (ladu-. lade-. loo), ","*ladhu rum","ladu- )"]},{"a":"ladhbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Uppl Fornmt 26: 103, E. Wessén, Upplands runinskrifter 1: 170 f., D. O. Zetterholm, Dialektgeografiska undersökningar 25] lastbrygga, lastkaj. ATb 1: 24 ( 1454) . \" thet salt som mistis pa ladhbronne \" ib 250 ( 1566) . olagha bygningh pa ladhbronne ib 261 ( 1467) . lib 2: 368 (1490), 3: 383 (1530)."],"f":["lad- )"]},{"a":"ladher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr kapo ladher samt ladh."],"f":[]},{"a":"ladhika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten låda. läg thz j laadikor PM 59 . göm i ladikor ib."],"f":["ladikka . ","laadikka )"]},{"a":"ladhika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten låda. tha war j ledeken vti et linclede xxvj postelaske gyldene Skotteb 2 (1460-61). i laadheke med glasöghen GPM 2: 215 ( 1506) ."],"f":["laadheke . ","ledeke )"]},{"a":"ladhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["last. huru saadane skep losses skole ath the her motte faa lading utaff landet igän HSH 16: 69 (1527, Brask). Jfr ladhning."],"f":["lading )"]},{"a":"ladhisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vårlig, hörande til våren. Se Sdw 2: 1255 f."],"f":[]},{"a":"ladhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laddning, last. \" eth skyp . . . med sin ladningh \" BSH 5: 202 ( 1507) . Jfr kornladhning."],"f":[]},{"a":"ladhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ivir pasladhning och ladhing."],"f":[]},{"a":"ladhstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lastplats, lastbrygga. ATb 1: 148 ( 1461) . \" nidre wid ana . . . wid lad stadin liggir thenne gardin \" ib 173 ( 1462) . ib 175 (1462), 261 (1467). Jfr Bergström, Arb Kr 128 ."],"f":["ladstader )"]},{"a":"ladhsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. tunga, stora stenar. PMSkr 166 ."],"f":[]},{"a":"ladhsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunga, stora stenar. \" huat the gatho slagit eller stöth ok kastat nider med ladhsten \" RK 1: 3086 ."],"f":[]},{"a":"laf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1256. lichen, lav. capillamentum lokka ok laaff GU C 20 s. 74 . asbeston är en sten . . . han haffwer ena wnderlika natwr swa som han ware laff äller wll PMSkr 460 ."],"f":["laff . ","laaff )"]},{"a":"laggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" nigels laggare \" DD 2: 14 ( 1459) ."],"f":["laggere )"]},{"a":"laggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laggare, person som tillverkar laggkärl. ss binamn. Se Sdw 2: 1256. \" laurinz laggare \" RP 2: 70 ( 1385) . SD NS 3: 454 ( 1419) . ATb 1: 203 ( 1464) , 2: 45 (1474). Kumla kyrkas rb 92 ( 1509) ."],"f":["lag(g)ere STb 5: 171 ( 1517) . ib. ","lagger Stock Skb 62 (1517-18). lakkgare ATb 2: 358 ( 1489) ), "]},{"a":"lagger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kant på laggkärl? sone . . . märkte tynnoner pa laggen medh iärnmark ATb 1: 349 ( 1471) . skipmennenä kastade hakane pa laggin aa thet fatidh, som spiltes STb 1: 55 ( 1476) ."],"f":[]},{"a":"lagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Se Sdw 2: 1256. 3) läge, ställning, tillstånd. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 717. 6) överenskommelse. - koma til lags mädh, komma överens med, komma till rätta med (ngn). jak är swa bekymbradher nw pa thenna tidhen mädh myuklo oroligheth til ath komma til lagx mädh jnquilinis PMBref 307 (1512?). 8) lex, lag, vanl. pl. epter fornwm oc nyum wädzzgötzkom laghom RP 2: 223 ( 1391) . sa with som norbergxh lagh wisa SD NS 3: 202 ( 1417) . epter thy som vaar vesgösko lagh vth vissa ib 372 ( 1418) . mädhen j laginne är flera stadom forwaret (är) at thet skal bliffua fast oc stadukt som landzynen göör Svartb 424 ( 1447) . \" skier och en swa at the sak gaar j laghinnen a liiff, liim eller krop \" ib 465 ( 1457) . JTb 24 ( 1460) . folmer . . . gaff sina . . hustru . . . alt halfft aff sin halffdeel offuer hennis egin deel som mest lagen inne holle SJ 2: 109 ( 1488) . llegalis . . . thz laghom tilhöre GU C 20 ( hand 2) s. 71. - lagbestämmelser, i lag föreskrivna formaliteter. Se SDw 2: 1256. - (gudomlig) norm för religion och gudstjänt. sidhan apostoli waro war ängin bätre i cristnom laghom oc them oppe halda än thu Prosadikter (Karl M) 282 . thänne samme starke ok mäktoghe . . . gik in j wärldinna egiptum . . . gambla ormsins laagh (iura) ok lroff tok han, och skingrade thz som skingrande war, ok gömde thz som gömande war SpV 516 . förbund, testamente. the archin som var i gamblo laghomön Nio kap ur Bir 31 . 9) ed i rättgångsmål; edgång. Se Sdw 2: 1346. somlikom dömde jak lagh som sighia wilie sig enhga äwärkan giort haffua j for:da skogha Svartb 434 ( 1449) . \" tär hauer gunnar fest lagh forre medh xij men \" ATb 1: 20 ( 1453) . Beckman Stud 87 (1461). ATb 1: 222 ( 1461?) . \" staffan nielsson zaker iij (3) mark, ty han var laghin nidherfellog STb 1: 14 (1475). stodo tesse eptescriffne fore rettin redhaboe ath gaa lagh medh per olsson \" ib 15 ( 1475) . ib 47 (1476). ib 79 ( 1476) , 132 (1477). giorde hustrv birgitta . . . lagh, swa ath hon war lydeke krögare ecke meer skyllogh än xv!UDDA_TECKEN?Z (15 1/2) markck och vij (7) solidi ib 138 (1477). mattis . . . feste lag sielf vje (6:e), ath han ecke loffuade fore them, som herman messeman war skylloger ib 141 ( 1477) .. tesse . . . satha lagh vm mikel nilsson JTb 72 ( 1481) . STb 3: 439 ( 1499) . - Jfr aker-, balka-, biärgs-, brudhlöpiis-, brudhlöps-, fylgis-, födslo-, guds-, hiona-, hionalags-, hiärta-, hovudh-, kesara-, kirkio-, lands-, magh-, ordha-, skip-, skiptis-, skäpno-, snäkkio-, sparra-, strids-, tungo-, thing-, things-, thydhi-, vidher-, vinde-, ända-lagh. "],"f":["lag . ","lach STb 3: 439 (1499) . laagh SpV 516 ),","*lagha aterlösn , ","*lagha bref","lagho breff )","lagha böter , f. pl. L. böter enligt lag. lUppspriv. 14 (1454).","*lagha edher , ","lagha far","lagafor )","lagha fulkomnilse","lagha gärdh","*lagha hus","laga- )","lagha häfdh","-häffd )","*lagha idhkare","-itkere )","*lagha kafle","laga- . ","-kaffle ). m. trästycke använt som lott vid lottdragning; lagenlig lottdragning medelst »kavle». kennoms wy . . . oss giort haffue eth . . . skipte meth loot oc lagha kaffla . . . wm alt thet afflinga gotz SD NS 3: 504 ( 1419) . ib 505 ( 1419) . Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). Trolles Jb 230 (1485, nyare avskr.) . " tha togo sigh xij men före ok gick ok lothe kaste them loth ok laga kaffla sin i mellom afflinga gotz " SD NS 3: 504 ( 1419) . ib 505 ( 1419) . Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). Trolles Jb 230 (1485, nyare avskr.) . " tha togo sigh xij men före ok gick ok lothe kaste them loth ok laga kaffla sin i mellom Uppl. Lagmansdomb 82 (1493). "","*lagha kif , ","lagha kloker","*lagha lysning , ","lagha man","laga- )","*lagha sighiare","-sighare )","lagha skipte , ","*lagha stängil","laga- )","*lagha tidh","lage tiidh )","lagha thing (laghe tingh), ","*lags stadhge","lags stadge )"]},{"a":"lagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liggande; läggande; det som lägges el. är lagdt. ","1) stöt, styng. \" thz första han thz laghit kände \" Iv 3129 . ","2) lag, rätt ställning, ordning. engin timberman gat thy sama thrä fanghit rät lagh Bil 88 . \" hiulet gik af laghi \" Bu 510 . tänia swndher hänna liiff ok limi aff laghi Bil 330 . \" vm ey ware gudh tha gingin al thesse thingin wanskiplika ok af laghi \" Bir 1: 45 . ib 2: 236 . \" riket kombir aller til laga \" RK 2: 6796 . ","3) läge, ställning, författning, tillstånd. var flodhen ok strömen j syno gambla laghi Lg 3: 561 . \" the möttos ther . . . i godhom tyma ok godh lagh \" RK 1: 4449 . \" fögha thz j swa danth lagh ath thz matte sta j dagh \" ib 2: 3966 . \" röntes swänske män een annar lagh \" ib 3: 2593 . \" finge the danske ett annath lag ib (sista forts.) 5400. kommat wtafh thet laghet \" FM 359 ( 1508) . \" for än han komet i thz lagh \" RK 2: 5208 . kom tha jnnan eth miwkare lagh i b 1: 941, 2383. riigha kom i godh lag ib 3: 2889 . \" ath riikit skulle komma i bätre lag \" ib 3: (sista forts.) 5422 . \" wille the lägge j sichtwne en dagh ther kome hanom thz wel j lagh \" ib 2: 1627 . thz kom tha saa i lagh ath the alle fatadhe een nyan dagh ib 3: 3551 . \" thz fyöl sik tha sa i lagh \" ib 2: 5199 . ib 6484 . \" thz fyöl mongom wäl j lagh \" ib 7325 . ","4) beskaffenhet, art, sätt. thu west wäl brännande kärleksens lagh, at han ey haffwer matho i maleno Su 88 . fik sinom ordhum eet annat lagh ST 402 . didhen satte marsken j en dag mz them aff husit i tolkit lag RK 2: 6219 . \" herrana grype ther ett annath lag \" ib 3: (sista forts.) 4276 (möjl. att föra till 6). äffwentyrara som fresta hwat lagh thz tagher (hvad utgång det tager, huru det skall gå) PM XXVII . ","5) hänseende? hwath doom är wärre i alla lagha än wara ofräls i sina dagha Al 7309 . ","6) öfverenskommelse. \" the ramado tha vti eth lagh thz sculle sta fäm daga j dagh \" RK 2: 1122 . the grijpu toch thz j lagh at thz sculle standa j dagh ib 2585 . \" satte thz sa j et lagh \" ib 8843 . \" ib 1: (sfgn) s. 191. giorde iag mz them ett lag om ett sölfberg som fwnett war \" ib 3: (sista forts.) 5694 .","7) bestämmelse, vilkor? fonga gaff han dagh och screff them there lagh RK 3: 2421 . ","8) lex, lag. \" som wesgözkt lagh vt wisar \" SD NS 2: 844 ( 1414) . thätta laghit (Moses´ lag) wisadhe hulkaledhis gudh sculde älskas ok iämkristin Bir 4: (Dikt) 239. ib 1: 143, 144, 3: 152, 252, 46§1, 4: 51§, 65. MP 1: 165 . Ber 48, 50 . Su 321 . MB 2: 148 . - i denna betydelse vanl. pl. thän sum lagh forsmaar agher af laghum wära forsmadher SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). mädh laghum ok laghä doomom skal man sijtt kräffiär ib. ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). kan þen gozen fa atir wnit meþ laghum (lagligen) ib 6: 170 ( 1350) . \" huilkin thät ey giör, tha skal iak bo thät mädh laghum forfölghiä \" BSH 1: 133 ( 1371) . \" then wält quarn . . . som hemingx jonsson haffde olaglige bygt wtan lag och dom \" BtFH 1: 224 ( 1508) . ib 242 ( 1507) . \" sum lagh sighlä \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). swa sum lagh tilsighiä ib. \" i lagh satt ib 1: 68 (1285, gammal afskr.). äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh \" ib 669 . \" äpter rättom värmpskom laghom ib \" NS 2: 711 ( 1413) . \" mz guz laghum \" Bu 3 . som moysi lagh buþu ib 8 . \" han diktade ok giordhe the lagh at almoghin som cristin var sculde ey vara vndi thöm träldom som han för var \" Bil 862 . förderwilse lagha och landa KS 10 (23, 10) . \" kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh lagh ok rätwis \" ib 66 (164, 73). godh lagh skulu hawa thessin try: thön skal wara rätwis, tarflik ok möghelik ib. \" än the gamblo moysi lagh waro godh \" MB 1: 439 . \" ängin lagh äre godh, vtan the biwdha godh thing \" ib. \" gaff han ey thy lagh eller rät som natzins wit matte styra til godha sidha \" ib 454 . \" med the lagh som tha waar \" RK 1: 87 . Bil 726, 847, 860 . KS 31 (79, 33), 67 (165, 73), 68 (167, 74), 74 (180, 81) . MB 1 365, 377, 440, 441, 442 . 443, 444, 445, 446, 447, 450, 451, 453, 455. Bir 1: 143, 144 . 3: 152. 252. RK 2: 149, 581, 520, 523, 7672 . Su 321 . - med tydlig plural betydelse. thry lagh äru eet är kirkionna annat kesarens thridhia almoghans Bir 2: 204 . \" tha gaff birge jerl the lagh ther sidhan haffua standit marghan dagh \" RK 1: 456 . - rättslig ställning. äghär tawernes husbonde . . . i bonda friþ oc laghum att vara SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; jfr friþer 5. - af Gud stadgad norm för religion och gudstjenst (under framhållande af motsatsen mellan tiden före och efter Kristus), förbund, testamente. jak skipadhe nyolaghin ok gamblo (novam legem et veterem) Bir 1: 46 . ib 162 . var härra ihesus christus var försto nyio lagha prästar ok paue Bu 61 . \" han ville at gamblo laghin oc thera offär skulle ändas. ok at nyo laghin skullo byrias (volens fnem dare legabilus institutis et scarificis et novum incipere testamentum) \" Bo 175 . \" tesse tolff brödkorgha . . . tekna tio gudz budordh j gamblom laghumen . . . och sidhan tugh gudz budordh j nyo laghumen \" MP 1: 102 . ib 174 . \" mz gamblo älla oc nyo guz lagha vitnom \" ib 2: 262 . \" j gamblom laghom war thässkyns offer \" MB 1: 475 . \" en konungir j gamblo laghomen (veteri testamento) six haua astundat ens manz vingardh \" Bir 2: 85 . \" han fölgdhe thera godha konungha äpte döme som j gamblo laghomen varo \" Bil 884 . Bo 138 . MB 1: 476, 481, 497, 501, 505, 506 . Bir 3: 14 . ST 200, 201, 209, 220, 240, 380, 381, 436, 538, 540 . \" i moysi laghum (då Moses lag var gällande, d. v. s. i gamla testamentet) þa iuþa ensamne þiänaþo guþi \" Bu 3 . ","9) L.","1) laga dom, enligt lag gifven dom. äptir . . . laghä doomum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). meth laghom (för -a) domomp äller räth ib NS 1: 96 ( 1402) . som . . . hänna bonde . . . salde fran hänne vtan lagh oc lagha doma ib 568 ( 1406) . \" haffuer myn fogde nogot taget vthen lagedome \" FM 636 ( 1515) . \" rätvisa i laghen ok i lagha domom \" KS 31 (79, 33) . ","2) laglig domstol. falklikhet pinas af laghadomwm (humano judicio) Ber 104 ."],"f":["lach SJ 282 ( 1460); se vidare stadslagh. laach SO 191 . ","lak BSH 5: 498 ( 1512) . ","laugh MD 89 . ","laughumen MP 2: 227, 235, 238 (jfr 272)), ","lagha alder","lagho- MB 2: 229 ), ","lagha ar","-aar )","lagha balker , ","lagha brut , ","lagha buþ , ","lagha bygning , ","lagha böter , ","lagha dagher , ","lagha dagsvärke , ","lagha domber","lagedomber . ","laghä doomber),","lagha drykkia , ","lagha fal , ","lagha fang","laghafaang . ","laghufang )","lagha far , ","lagha fast?","lagha fastar , ","lagha forfal","-forfall SO 29), ","lagha fulkomilsa","-folkommilsa )","lagha fulkomnilse (-fulkompnilse)), ","lagha fäst , ","lagha fästa","laghäfästa )","lagha gengärdh","laghagingärdh )","lagha giäld , ","lagha gärþ , ","lagha hamn","laga hampn )","lagha häfp , ","lagha kar , ","laga kland , ","lagha kloker , ","lagha luter","-loter )","lagha läghe , ","lagha lös , ","lagha lösn","laghälösn )","lagha mal , ","lagha nöt","-nött . ","laghä nöth . laghänöt),","lagha os","-oos )","lagha skatter , ","lagha skillinger , ","lagha skipt , ","lagha skipte , ","lagha skirsla , ","lagha sokn","laghasykn SR 36 . ","lagha söknir SML þy 6: pr.),","lagha spiäl , ","lagha stämna , ","lagha stämning","-stämpning )","lagha sökning , ","lagha tilmäle","lagu tilmäla )","lagha tiltala","laghä- )","lagha þing , ","lagha umfärdh , ","lagha utgärdh","laghävtgerdh )","lagha vin , ","lagha yrkir , "]},{"a":"lagh häpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["-häfta )"]},{"a":"lagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga försåt för. \" pläghar diäfwlin listelka lagha prediakra \" ST 155 ."],"f":[]},{"a":"lagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) laga, ställa, ställa till, foga, ordna, inrätta. han lagade oc ordinerade xxvj skockar och härar Troj 122 . - lämpa, avpassa. laghes oketh swa ath the dragha mädh halsenom oc ey mädh hornommen PMSkr 196 . thär the (ɔ hönsen) skwlw ätha aff laghes swa ath enasth kan hoffwedhen jn komma ib 253. ib 311, 339, 506, l509, 552. hörens . . . före huad stycket gelder de missalibus the som trycktes parisilis pro ecclesia lwndensi at vj motte laga vort kööp ther epter HSH 13: 116 (1524, Brask). SpV 211, 268 . \" sannelika räddoghin ok kärlekin laghar (componit) fulkomplika sonen äptir fadhirsins wilia \" ib 558 . - ordna, avtala. om drotning panthasilee krop wardt saa lagad mz philimene oc troyaner ath han skulle ey jordföras foren freden satther war Troj 252 . 3) uträtta. swa fara the offta til härra dagha thär the skwllo rikesens ärande lagha PMskr 193. 4) laga, reparera. gaffz vj mark timbermennene för trysser the lagade pa Sudermalm Stock Skb 75 ( 1518) (möjl. att föra till 2). per bok ij öre; the lagede ene bysse i skultes grendh ib 160 (1520). "],"f":["laga . ","-adhe . ","supin . ","lagit HSH 13: 40 (1524? Brask)),","*lagha sik , lämpa sig anpassa sig. i speghlenom synis ok thäns biläte, som ser j honom . . . thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn oppa thz han astwndar, ok thär äpthir laghar han sik inwärtis (ad id quod appetit intuentis informatur aspectus) SpV 5 . " jnbediencia är ilhärdogha hoxins hardhet, ey sik lagha wilande äpthir formanzsins bwdh " ib 141 . ib 189 . ","*lagha tilsaman , föra tillsamman. takes fira äller fäm färska qwista aff manskona winträ . . . oc lages täth til samman PMSkr 321. ","*lagha um , anbringa omkring, svepa om. sannelika tha synis thu lagha om tik badhalakaneth (theristra corpori coaptare videris) SpV 121 . - Jfr af-, for-, til-lagha."]},{"a":"lagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga, sätta, ställa? \" thera byssor the ther j laghede (kanske för laghde af läggia) \" RK 2: 2263 . ","2) laga, ställa, ställa till, foga, ordna, inrätta. som skapadhe himil oc iordh oc alt thz som är. ok thz styre ok laghar swa at enkte gar afskedhis Bo 176 . \" laghar han oc skikkar strängiana äpther allan sin wilia \" Lg 811 . hwar herre wil jw rikit styra oc lagha PM 19 . når alth war laghath epther theres wilie RK 3: (sista forts.) 5515 . ib 5505 . \" han lagade thz iw hwre han kunde \" ib 5239 . \" wille i swerige annerledes lagha ib 4933. the lagh som ware orätt them lagade iag till gätre sätt \" ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . ther äpther lagadhe hon sina maltidh oc sin sömpn oc all annor stykke Lg 3: 451 . \" han lagade sticthen effther sith säth \" MD 432 . - lämpa, afpassa. ä huru tymbirmennene han (bjälken) laghadho ST 298 . huru tilredh bygning bliffue standande oc droghis ällir laghadis (reducerentur) til ödhmikuktinna oc ensampna widhertorfftinna Bir 4: 81 ."],"f":[]},{"a":"lagha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Se sammansättningarna lagha afraþ o. s. v. under lagh. Jfr ag-, o-lagha."],"f":[]},{"a":"lagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) läge. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 181 (1429).","3) snara, försåt. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 497. "],"f":[]},{"a":"laghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1256."],"f":[]},{"a":"laghas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr vidherlaghas."],"f":[]},{"a":"laghbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagligen hembjuda (jord åt släktingar). kennis jak . . . mik hawa giwit. . . giisle azxurason fulla makt ath laghbiudha mit gooz gireem . . . a härazthiinge, stämpnum oc laandzthinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). loto vp . .. karll ingeualssons gaard . .. lagligan lagbodman oc lagstandin SJ 2: 24 ( 1476) ."],"f":["lag- . ","-bodin )"]},{"a":"laghbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagligen hembjuda (jord åt sina slägtingar, innan hon säljes). cum possessiones meas omnes in brusathorp omni legum plenitudine venales eo modo qui patrie legibus laghbiudha nuncupatur, prebuissem omnibus quibus jure propinquitatis preberi debuerunt SD 4: 584 ( 1337) . ib 5: 57 ( 1341) . \" haffvum wi lagbiudhit thetta for:dha goodz warom arffwum ib \" NS 2: 364 ( 1411) . \" thänne . . . eghiodeel lagbiudhyn oc laghstanden äpter allom landz rät \" ib 1: 11 ( 1401) . \" huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war \" ib 15 (1401, nyare afskr.). ib 58 ( 1401), 574 ( 1406), 577 ( 1406), 2: 245 (1410, nyare afskr.). loth vpp . . . sin gardh . . . lagligan lagbodnan ok lagstannan SJ 400 ( 1474) . ib 327 ( 1465), 361 ( 1469), 407 ( 1473). at the (godsen) skulu lagbiwdas FH 5: 137 ( 1490) . \" at lagbiwda sköthe och skäla for:de godz ib. \" DD 1: 85 ( 1438, nyare afskr.) ."],"f":["laghbudhin . ","laghbudhyn . ","lachbudin SJ 327 ( 1465) . ","lagh bodhin SD NS 1: 577 ( 1406) . ","lagbodin: -bodnan SJ 400 ( 1474), 407 ( 1473). ","lagbiudhin: -it SD NS 2: 364 ( 1411)),"]},{"a":"laghbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagberg, å Värmlands tingsplats (Tingvalla) belägen plats hvarest tinget hölls. fäästhin war giordh a lagberghe i thingwallom SD NS 2: 404 ( 1411) . Se vidare Stuffe, Skandinavien under Unionstiden, 2 uppl., s. 153."],"f":["-bergh )"]},{"a":"laghbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagbok. \" las fore them wars herra laghbok \" MB 1: 435 . ib 490, 491 . epter thy i laghbookinne bescriffuit staar SJ 1 ( 1420) . sweriges lagbook BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) som laghbokin oc rikesins stadge vtwiisar VKR 32 . SD NS 1: 103 ( 1402), 646 (1407, gammal afskr.). RK 2: 517 . SO 50 . \" hade jak töm antwardad igeen teress labook ok sakth mik ifra häredzhöffdingadömid \" BSH 5: 460 ( 1511) . \" thenna effterschriffne schraa ok lackbock \" SO 141 . ib 191 ."],"f":["-book . ","lackbock . ","labook . ","laag booch SO 191), "]},{"a":"laghbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagbok. Se Sdw 2: 1256. Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . \" nw pa torsdag skal stadzsins lagbok läsas for menoghetenä \" STb 1: 366 ( 1482) . ffogothen . . . schal . . . haffua the lagbook til fögdidh höre Arnell Brask Biᴵ 22."],"f":["lag- . ","logh- Saml 34: 281: -book. labok: -in Akt Kungsådr 9 (1431). laboch: -ens STb 2: 487 (1490)), "]},{"a":"laghborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lågättad. \" VKR 16. \""],"f":["laagh- )"]},{"a":"laghbrytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagbrytare. GU C 20 s. 483 ."],"f":[]},{"a":"laghbundin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se laghbinda."],"f":[]},{"a":"laghbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["boþ )"]},{"a":"laghbuþin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se laghbiuþa."],"f":[]},{"a":"laghböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghböter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["laghbota sokna","laghböte- )"]},{"a":"laghdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laga dom. ath the . . . fortöffrin ey ellir länger framdraghin rättin oc laghdoma Priv o skyddsbr 179 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"laghdöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["Se Sdw 2: 1256. 4) låg, ringa, oansenlig. med allom räct swa söm med the högesto ok lagesto KTb 116 ( 1393) . \" mädh höghom oc laghom JMPs 494. kan thok sik hustru aff lääghe släkte \" Hel män 275 . änkiostadhgin hwilkin höghre är them första, ok läghre them ythersta, far sin loth äpthir sinne forskullan SpV 61 . - lägra (för höghra: dextra) delin är gudz kärleker winstre thulimodh m motgangilsom Mecht 133 . är thät swa at thu haffwer laacht (infirmum, möjl. läst infimum) hiärta ok iordhzlighit SkrtUppb 34 ."],"f":["laacht SkrtUppb 34 . ","lääghe Hel män 275 (för lääghre?) . komp. läghre. superl. lagester: -esto KTb 116 ( 1393) ),"]},{"a":"lagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vätska, saft, dekokt, lag. wäta mz laghi (succis) thör thing Bir 4 . 63. lagher aff sipol LB 10: 6 . laghin aff malyrtinne ib 3: 34 . \" mz lagenom aff malyrtene ib 72. \" ib 36, 64 o. s. v. wardir henne (örtens) lager lathin i saar ib 63 . ib 4: 353, 5: 82, 7: 24, 33, 48, 57 o. s. v. Jfr fänikals-, malyrta-, pors-, rosa-, rosen-, ruto-lagher."],"f":["läghir LB 3: 160 ; ","-in ib 159), "]},{"a":"lagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vätska, saft, dekokt, lag. Arnell Brask Biᴵ 25. Jfr bark-, vinruto-lagher."],"f":[]},{"a":"lagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) låg, af ringa höjd. lagha trappor Bir 4: 96 . \" en lagher galghe \" Lg 334 . lägre hws PK 246 . \" med lagha skoo \" RK 1: 3614 . VKR 70 . Bir 4: 10 . \" han var en liten oc laghir man (statura brevi) \" Ansg 179 . ","2) lågt liggande. thz första hemanet som war oc lägre Su 223 . ","3) låg, sakta. om ljud. mz lage röst MD 67 . - (?) hwilra systra sanger skal ey wara dwl ällir dofftuen, ey brwten, ey löslatogher, wtan höffwitskir oc laaagher (gravis) Bir 4: 54 . ","4) låg, ringa, oansenlig. aff laaghe släkt Bir 2:283 . \" höghe oc laaghe \" MB 2: 241 . KS 63 (158, 70) . Ber 263 . MD (S) 229 . \" fatighman högburin är laghir i hedher \" GO 378 . - n. adv. ","1) lågt, på låg punkt, i lågt läge. bildl. ödhmiwkx mantz bön som laagt ligghir a iordhinne smygher himblana MB 1: (Cod. B) 556 . ","2) lågt, med låg röst. hwiska laght Bil 471 . \" laght läsin \" MB 1: 316 . Bir 5: 62 . ","3) ringa oansenligt. lät rifua wara grafuer, ther vi liggium laght, ok os vetis engin wirdhning (indecenter despecto loco reconditi sumus) Bil 282 . - Jfr oflagher."],"f":["laagher . ","laght . ","lagt Bir 5: 62 . ","laagt MB 1: (Cod. B) 556 . komp. läghre. superl. läghster L.),"]},{"a":"lagherbär","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se laverbär."],"f":[]},{"a":"laghfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bristande i edgång. dömdes lasse olson taliala sak til 3 m. for lagffal han feste lag och kwnde them icke gera BtFH 1: 155 ( 1507) . ib 132 ( 1506) , 139 (1507), 150 (1506), 163 (1508), 172 (1506), 179 (1507), 217 (1507), 234 (1510), 235 (1506), 243 (1507), 245 (1507), 250 (1506), 254 (1507), 280 (1510). Jfr lagha fal."],"f":["lagfall BtFH 1: 132 ( 1506) . ","lagfaall ib 235 (1506)), "]},{"a":"laghfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha fang."],"f":[]},{"a":"laghfangin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förvärfvad. \" for laghfanghit oc rätfanghit \" SD NS 1: 575 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"laghfangin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["förvärvad. SD NS 3: 88 (1415)."],"f":[]},{"a":"laghfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lagfara. \" holkin gardher som var laghlica opbudhin ok laghfarin epter thy stadz rätther wtuisa \" KTb 63 ( 1429) . ib 65 ( 1430) ."],"f":[]},{"a":"laghfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lagfara. \" förscrifna gardh tompt och träbygningh . . . haffwa och bruka nitia och behaalla för sith rätta egit . . . epter thet at thet är lagfaret och kungiort \" SJ 232 ( 1454) ."],"f":[]},{"a":"laghfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["giltig. \" ok um nokor komber meth skälike bevisning innan nat ok ar uppa rätta arfvingia väghna, at thet vari sva laghfast, som rätter arfvinge siälfver kommen vare \" UrkShist 1: 5 ( 1436) ."],"f":[]},{"a":"laghfrir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke underkastad lagens bestämmelser, priviligerad. preuilegiatus a um lagh fry GU C 20 s. 485 ."],"f":["-fry )"]},{"a":"laghfrälse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" frihet från skyldigheten att iakttaga lagens bestämmelser, priviligium. preuilegium gii laghfrälse GU C 20 s. 485."],"f":[]},{"a":"laghfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lagenlig, laglig. Se Sdw 2: 1256."],"f":[]},{"a":"laghfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lagenlig, laglig. \" tilbinder jac mic . . . beincte niclisson . . . all thänno forskrifna godz oc ärfdhaluti, laghfull (ss laglig egendom?) oc frii athalda oc allom lundom hemola \" SD NS 1: 72 (1402, gammal afskr.). -- "],"f":["laghfult , "]},{"a":"laghfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagligen förfara med. at laghfölghia ok sälia hans tompt SJ 5 ( 1422) . \" greghers rymelandz huss, hulkit som laghlica war upbudhit ok heembudhit, laghfölght ok skattat aff skyldenäranna wäghan \" ib 52 ( 1433) . \" the hade then forscrifna gardh laghfölgdh oc fornempdom andris hembudhit \" ib 137 ( 1455) . \" thet är mit retta fäderne oc möderna oc lachfolgt meth allen ret \" ib 382 ( 1471) . thet (köpet) är laghföld oc lagstandet effter sueriges lagh ib 348 ( 1468) ."],"f":[]},{"a":"laghfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagligen förfara med. SJ 333 ( 1466) ."],"f":["lachfölget ) , "]},{"a":"laghfylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghfälder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["lagligen dömd, sakfäld. STb 4: 149 ( 1507) ."],"f":["lagfelte ) , "]},{"a":"laghfälder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghfäster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagskipare? urange domara oc alle falske laghförara oc onde förmän Su 127 ."],"f":[]},{"a":"laghgangin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghgipta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-gifta )"]},{"a":"laghgipter","b":[],"c":"","d":"","e":["gift, äkta. \" mz sinne laghgipte kono eller mz sinom laghipta manne \" MB 1: 330 . Bil 756 . Bir 1: 233, 325, 2: 68 . \" the syster som ey födh är aff lagh giffte säng \" ib 4: 71 ."],"f":["lagh giffter )"]},{"a":"laghgipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["gift, äkta. Prosadikter (Sju vise m) 156 . erik person . . . stodh fore rettin ok kendes, ath han hade twa laghgiffto hustrvar STb 1: 60 ( 1476) ."],"f":["-giffter )"]},{"a":"laghgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagstiftare. tolfthe erikir laghgiffvare Scr rer. svec. I 1: 18."],"f":["-giffware )"]},{"a":"laghgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha giäld."],"f":[]},{"a":"laghgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["edgång. \" thesse xii men ginge en laghgerdh med laris jänson ath . . . \" ATb 2: 204 ( 1483) . ib. Jfr lagha gärdh."],"f":["-gerdh . ","lagärdh )"]},{"a":"laghgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha gärþ."],"f":[]},{"a":"laghgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagligen göra, fullgöra i lag föreskrivna formaliteter, särsk i fråga om överlåtelse av egendom; lagligne överlåta. Se Sdw 2: 1256. pedher swensson laghgiordhe thette sylff vppa for ⁿᵉ olaff nielsson)s) wegna ATb 3: 15 ( 1493) . \" han hade lag iort een trä gaard som han haffde till pant aff niels skobo för vij mark peninga \" ib 97 ( 1499) ."],"f":["lag- . ","-giordhe . ","-giort )"]},{"a":"laghhiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghhäfþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lagha häfþ."],"f":[]},{"a":"laghhäfþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr akra-, fylghis-, fä-, sam-, siänga-, skiptis-, värna-, ängia-laghi."],"f":[]},{"a":"laghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fylghis-, fä-, härbärghis-, magh-, sidho-, siänga-, skiptis-, vamba-laghi."],"f":[]},{"a":"laghkallaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["instämd. hioldo eth laghcallat tryiunxting FH 2: 98 ( 1433) ."],"f":[]},{"a":"laghkland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lagha kland."],"f":[]},{"a":"laghklanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghkloker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lagklok. \" til the laghkloka judhanna \" JP 80 . Jfr lagha kloker."],"f":[]},{"a":"laghkomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr iämlaghkomin."],"f":["-kumin )"]},{"a":"laghkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghkära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lagligen åtala. ok hade . . . henrik lagkärth honum ATb 3: 96 ( 1499) ."],"f":["lag- )"]},{"a":"laghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lagligen, lagenligt, rätteligen. \" till thäs thet varþer laghleka ördelät \" SD 5: 280 ( 1344) . \" vm han warþer þär laghlikä till wnnin \" ib 375 (1344, nyare afskr.). ib 376, 6: 6 ( 1348). thetta godzet haffuer iak laglika salt ib NS 1: 13 (1401, nyare afskr.). ib 6 ( 1401) o. s. v. BSH 2: 39 ( 1396) . \" vm thesse min nya brudh är laglika (legitime) min \" Bir 1: 103 . VKR 71 . MB 2: 53, 107 . Lg 3: 565 . \" laghlica stridha \" KL 207 . Jfr olaghlika."],"f":["laghleka SD 5: 280 ( 1344) . lagleka ib NS 2: 74 ( 1408) . ","laghligha ib 1: 149 ( 1402) . ","lagligha MB 2: 53 . ","lagliga Lg 3: 565 ; MB 2: 107 . ","laghlegha FH 3: 97 ( 1447) . ","lagliger SD NS 1: 519 ( 1406) . ","laglighan SJ 407 ( 1473) . " lagligan ib 361 ( 1469), ( 1474), 403 ( 1473), 408 ( 1474). laghelich " BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.)),"]},{"a":"laghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["lagligen, lagenligt, rätteligen. thet testament war laklika gifuit SD NS 3: 329 ( 1418) . mikel . . . vplät . . . biörn timbirmanne een gard . . . lagleghir a arbogha radhstughu laghbudin for xxx mark ATb 1: 251 ( 1466) . \" jorden är lagelica soldh epter the dombreff bönderner haffue \" STb 3: 230 ( 1495) . Jfr olaghlika."],"f":["laglikan SJ 2: 18 (1476) . laklika SD NS 3: 329 ( 1418) . ","lagleghir ATb 1: 251 ( 1466) . ","laglegir ib 233 ( 1465) , 246 (1466), 268 (1467). laghlia ATb 2: 192 ( 1482) . ","laghelika SD NS 3: 342 ( 1418) . ","lagelica SJ 2: 99 (1487); STb 3: 209, 230 (1495). lageliga ib 209 ( 1495) . ","lageleca SJ 2: 114 (1488)),"]},{"a":"laghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lämplig, nyttig. \" war ey thz mannenom laghlikt (Cod. B gagnelikit 537) \" MB 1: 136 .","2) laglig, berättigad, tillbörlig. eth laghlicht iordhaskipte SD NS 1: 1 ( 1401) . ib 377 ( 1404) . halla sina snille fore laghlika rätuiso Bir 1: 226 . \" for nakra laghlica (legitmam) vidhirthorfft \" ib 3: 248 . \" wtan lagleka sak \" LfK 158 . \" thessa aterstadhur ok laglikin ingield \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" for laghelijk forfald skuld \" BtRK 107 (1436, orig.) . \" thär war enkte arrledhis äller meera bygt än laghlighit är \" VAH 24: 323 ( 1454) . - laglig, äkta. laghlik hionalax samföghilse Bir 3: 69 . \" iak hawir laghlica (leginam) hustrw ib 55. - laglig, laga, mogen. om ålder. til laglikin aldir \" Bir 1: 253 . ib 3: 25 . Jfr lagha alder. - Jfr olaghliker."],"f":["lakliker L. ","lagleker: -leka LfK 58 . ","laghlikt . ","laghlicht . ","laglikit SD NS 2: 74 ( 1408) . ","laghlighit . ","lageligid FH 3: 128 ( 1448), 130 ( 1448). ","laglikin Bir 1: 253, 3: 25 . nom., ","laghlik . ","laghelijk BtRK 107 (1436, orig.) . ","laglikin BSH 1: 132 ( 1371)),"]},{"a":"laghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) lämplig, passande. nar hon war kommen til lagliken aller, war hon aff ffadher oc modher giffwen j mans wal JMPs 393. 2) laglig, berättigad, tillbörlig. llegitimus . . . lagleghen och äktha GU C 20 (hand 2) s. 71. - Jfr olaghliker."],"f":["lagliken . ","lagleghen )"]},{"a":"laghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lågt belägen, som finnes el. eger rum på en låg punkt. ödhmiwkx mantz bön som laghlik är (Cod. B laagt ligghir 556) a iordhinne smygher himblana MB 1: 316 ."],"f":[]},{"a":"laghlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laglighet, ordning. \" skicka all ting wedh lageliigheet \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257."],"f":["lageliigheet )"]},{"a":"laghlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) lagenlig förmån? om prestens sätrij j akas oc om tess tillighwr (i) aker, äng, skog, wtmark och fiskewatn och om all androm laglighet som bönder pläga göre syne kirkiherrer her i landit Svartb 546 ( 1483) . \" brvka oc niwtha all laghlighet som anderstadz sidhw'nie är öffuer alt landit ib. ib. \""],"f":["laglig- )"]},{"a":"laghlysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagligen lysa el. kungöra. SD NS 3: 383 (1418)."],"f":[]},{"a":"laghlysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagligen lysa el. kungöra. laghlyst SR 50 (på tre ställen). läk laghlyste ib. gifver iach thom fulla macht. . . thessa föreskreffna fyra tompta lagbiudha, laghlysa fastfahra och heemott (för -olt) göra DD 1: 85 ( 1438, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"laghlysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr lagha lös."],"f":[]},{"a":"laghlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laglöshet, olaglighet. taciturnitas iuris et cessacio laga oc rätz tytztha äller laghlösa vnde laghlösa köpungh (ɔ staden Köping el. del av Vadstena; jfr Hj. Lindroth, Fornvännen 13: 213 ff., A. Schück, Studier rör. det sv. stadsväsendets uppkomst o. äldsta utveckling 155 f.) GU C 20 (hand 2) s. 53."],"f":[]},{"a":"laghmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha mal."],"f":[]},{"a":"laghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lagman. Svartb. 176 (1381). SD NS 2: 806 (1414, gammal avskr.) . \" niglis diäkn som är stadder. j laghmans stadh \" FH 2: 68 ( 1428) .","3) edgärdsman. STb 2: 322 (1489). stode anders winter rede boen att göre lagh medh sine laghmen, at . . . ib 493 ( 1490) . desse äre pawal scredderes lagmen fore tet kledit han schulle salt lib 523 (1491). ib 567 ( 1491) , 3: 458 (1499), 4: 285 (1512). Jfr lagha man. - Jfr ivir-, undir-laghman.","1) dom utfärdad av lagman. iak skulde . . . lagmans dom vpa giffua vm thet ärendet SD NS 3: 451 ( 1419) .","3) lagmans domsrätt. jac beinct diekn, lagmanz-domhawande i suridmannalande SD NS 3: 197 ( 1416) ."],"f":["lag- . ","lach- STb 2: 567 (1491) ), ","laghmanz domber","lag- . ","lamans- Sd NS 3: 254 (1417?)),","laghmanz dombrut","lagmandz- )","*laghmanz häster","lagmanshester )","laghmanz nämd (laghmantznämpd), ","laghmanz pänningar (lagmandz pen(n)ingar), ","laghmanz thing (laghmans-), "]},{"a":"laghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lagman. \" skipa i huart landskap witra ok rätvisa laghmän älla landzdomara \" KS 68 (168, 75) . \" lagman skal alla säkt vpbära for alla atgiäldhir biorna oc warhga \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). af laghmannum ok minnä domärum ib 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). BtFH 1: 455 ( 1362), 456. BSH 1: 185 ( 1386), 188 ( 1386). RK 2: 9547 . \" wijsa oss lagen swa laghman oc häradzhöffdinga ey fy vtan the waro medh lagum wolda ib 519. at lagmannen finge rikens erende eller nogra andra merkelica forfall, swa at han ey kwnne tingh hollä i hwart herede \" DD 1: 273 ( 1480, nyare afskr.) . israel birghirsson. laghman aff vplandom SD 5: 160 ( 1343) . \" knwt iohanson drotste a konuxsins wäghna i swerike, ok laghman i östergötlandh \" ib 4: 312 (1333?). lagman i westergötland ib NS 1: 6 ( 1401) . \" bändicts ösgöta laghamans . . . alguz wäsgöta laghmanz \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" knuter wesgötä lagman . . . jsrael byrghersson. lagmadher \" ib 4: 390 (1334?). ib 5: 280 ( 1344) . BSH 2: 38 (139) o. s. v. otte poghwisch. höuidzman oppa castalholm henrik goreyslaghen laghman j aland ok knut jönsson domare samastadz. hioldo eth laghcallat tryiunxting vtan for castalholm FH 2: 98 ( 1433) . \" sune sunason lagman offuer norfinne oc matis martinsson lagman offuer sudherfinne \" ib 106 ( 1437) . sone sonisson laghman y norfinne oc aland ib 110 ( 1437) . sone sonasson laghman j nordfinna, mattis marthenson laghman j sudherfinna ib 111 ( 1438) . \" jak swini sonasson laghman j nörfinna laghsaghu \" ib 3: 26 ( 1442) . \" laghamanz dom hafwande a ärlikx manz väghan herra thordz bonda i vestmanna lande \" SD NS 1: 100 ( 1402) . \" a langgmanz wegna \" ib 103 ( 1402) . \" sigilla . . . kanuti lagman et eluai andresson \" SD 2: 521 ( 1308) . \" sigillum domini kanuti laghman \" ib 522 ( 1308); jfr sigiillum domini kanuti dicti legiferi ib 521 ( 1308) . - bildl. iak är the äwärdelika snillen . . . gudz fadhirs son, miskundena bwdhbärare, mildhetzsens härtoghe oc nadenna laghman Su 45 .","2) lagklok man. pharisei oc laghmännene Bo 69 . ve idir false laghmen ok parisei MP 2: 225 . - Jfr undirlaghman.","1) dom utfärdad af lagman thet bewiste han . . . med ij (2) lagmandsdome, honom gifne waare i westhergöslandh BSH 5: 187 ( 1507) . \" han talade wppo lagma[n]s dom \" BtFH 1: 198 ( 1509) . \" stadhfästom wi medh wan dom oppa . . . konugxsins wäghan ath anghin aptir thenne dagh til dyrfuis at byggia j fornämdhe aa, amot thessom warom doom widhir sina fyritighi mark ok siäx mark for laghmans doom \" SD 4: 313 ( 1333?) . wy (d. v. s. konungens domhafvande och lagmannen) . . . forbiudhom huariom man the eng eller then delen i akren optermer at hindra eller quälia . . . amot thessom warom dom widh xl march for konungsdomen ok vj march for laghmanz domen ib NS 2: 115 ( 1409). ib 1: 398 (1405, gammal afskr.) o. s. v., 2: 123 ( 1409), 129 ( 1409), 131 ( 1409) o. s. v. widher xl marck konungx ensak ok siex mark för lagmanz dom BSh 2: 63 ( 1399). ib 66 ( 1399), 68 ( 1399) o. s. v. ","2) lagmannens domstol, lagmansrätt. päötar thomasson for laghmandzom sitiande i östrogötlande a . . . herra yuars niclissons veghna BSH 2: 66 ( 1399) . Jfr undirlaghman. ","3) lagmans domsrätt. som konungx dom oc laghmanzdom hawa skula BSH 2: 35 ( 1396) . Jfr domber 9.","1) lagmansdöme, lagmansämbete. vnne thöm sama jäppa idhan godhwilia oc nadh til thätta laghmans döme BSH 1: 189 ( 1386) . ib 185 ( 1386) . ","2) lagmansdöme, lagsaga. österland thät är eth biscops döme oc eth lanmanzdöme BtFH 1: 455 ( 1362) . \" annor biscops döme oc lagmanzdöme ib. \""],"f":["loghamn: -mans Sd 5: 280 ( 1344)), ","laghmanz bref","laghmanz domber","laghmandz- . ","lagmantz- SD NS 1: 398 (1405, gammal afskr.). lagmanss-. laghmans doomber), ","laghamnz dombref","lagmans- )","laghmanz dombrut","lagmans dombrot )","laghmanz döme","laghmans- BSH 1: 185 ( 1386), 189 ( 1386)), ","laghmanz nämd","laghmanz pänningar","laghmanz skyld","lagmanskyld )"]},{"a":"laghmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-male )"]},{"a":"laghmälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lågmält. Troj 76 ."],"f":["lågmälther )"]},{"a":"laghmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästare el. lärare i lag. llegista . . . lagh mästare oc lagh itkere GU C 20 (hand 2) s. 71. JMÖ 180 ."],"f":["lagmestare )"]},{"a":"laghmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästare el. lärare i lag. iudha biscopa preste ok laghmästara KL 377 . MB 2: 373 ."],"f":[]},{"a":"laghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Se laxlaghn."],"f":[]},{"a":"laghnöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha nöt."],"f":["laghnöts pänningar"]},{"a":"laghsagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. framsägande af lagen, lagföredrag; lagsaga, lagmansdöme, landskap. i wäsgäzko äldir wärinsko laghsaghu SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . ib 559 ( 1337), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 376, 475 (1345, nyare afskr.), 480 605 ( 1346), 606 BSH 2: 39 ( 1396) o. s. v. RK 2: 7672 . laghman j nörfinna laghsaghu FH 3: 27 ( 1442) . landskap i Norge. viij lagesager (åtta fylkja þing) han saman stempde MD 352 . \" herra oc lärla fordo han in toko han til konung j thz sin alla lagaswr sagde jaa (var hann þar til konungs tekinn á hverju lögþingi) \" ib 369 ."],"f":[]},{"a":"laghsagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagsaga, lagmansdöme. \" swa viliom vj at abo biscopsdöme skal altiidh her epter bliffua skipth oc lagth i twa lagsaghur \" Svartb 350 ( 1435) ."],"f":["lag- . ","laxaga: -or GPM 2: 425 ( 1509?) ), "]},{"a":"laghsatter","b":[],"c":"","d":"","e":["lagligen satt, lagligen hållen, laga. paa lagxsätt häresting SD 4: 585 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":["laagxsätter )"]},{"a":"laghsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghskikkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["i lag bestämd. förutbestämd? ath han (ɔ Jason) war begärande at forsöka siig med then wäderen som gyllena wllen haffde oc staa allan then faro ther tiill lagskickat war (et aurei uelleris ordinata discirmina secundum statua legis imposite humiliter temptare deposcit) Troj 9 ."],"f":["lag- )"]},{"a":"laghskila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghskilder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghskillinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha skillinger."],"f":[]},{"a":"laghskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha skipt."],"f":[]},{"a":"laghskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["dela. SD NS 3: 612 ( 1420) ."],"f":["-schipta )"]},{"a":"laghskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha skipte."],"f":[]},{"a":"laghskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghslit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghsokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha sokn."],"f":[]},{"a":"laghstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagstå, stå i laga tid, förblifva oröd el. iklandrad under viss i lag bestämd tid. hennes godz äre laglica vpbudhne och hafua lagstandhit FH 5: 137 ( 1490) . - part. pret. lagstånden, som stått i laga tid. thänne . . . eghiodeel laghbudhyn oc laghstanden SD NS 1: 11 ( 1401) huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war ib 15 (1401, nyare afskr.). ib 58 ( 1401), 179 ( 1402), 180 ( 1402), 183 ( 1402), 268 ( 1403), 519 ( 1406) o. s. v. SJ 77 ( 1438), 327 ( 1465), 348 ( 1468), 361 ( 1469), 362 ( 1469) o. s. v. loth vpp . . . sin gardh . . . lagligan lagbodman ok lagstannan ib 407 ( 1473) . \" sidhan the for:no peninga waro swa laghstandhne \" SD NS 2: 188 ( 1409) ."],"f":["lach- SJ 328 ( 1465)),"]},{"a":"laghstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stå i laga tid. epter thet jak haffwer myn säthia gord . . . lagliga vpbudit oc latit thet sidhan lagstonda oc engin aff mynom nästbornom winom eller frändom vilde thet tiil syn lösa Svartb 339 (1432?). - part pet. lagstånden, som stått i laga tid. SD NS 3: 559 ( 1420) . äre the bodhir laghlighan wpbwdhna och lagh stonna ok hembwdhna nestom fresndom ATb 2: 332 ( 1488) ."],"f":["lagstonda . ","lagstadhna ST NS 3: 559 (1420). nom. pl. f. lagh stonna ATb 2: 332 ( 1488) ),"]},{"a":"laghstämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" köpsuen lagstempd larens olson STb 4: 198 ( 1511) ."],"f":["gregers"]},{"a":"laghstämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghsurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghtafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tafla på hvilken lagen är skrifven. ther waro oc laghtafflor (lagens taflor) MB 1: 493 ."],"f":[]},{"a":"laghtakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagting, laga ting, ordinarie ting. - av häradshövdingen hållet laga ting. SD NS 3: 622 ( 1420) . - Jfr lagha thing. "],"f":["laak- SD NS 3: 89 ( 1415)","*laghthings dagher","-tinghz- )","laghthings manadagher (lagtings mondag), "]},{"a":"laghthinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hålla laga ting. Se Sdw 1256."],"f":[]},{"a":"laghus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laga hus. Se Sdw 2: 1256. Jfr lagha hus."],"f":[]},{"a":"laghvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghvarþnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - part. pret. genom rättegång lagligen öfverbevisad och fäld. SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). han war lag wnunen til en ful tiwff BtFH 1: 246 ( 1508) ."],"f":["laghwnnin SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . lag wunen), "]},{"a":"laghvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lagklok, lagkunnig. \" helena kom til rom mz cxl laghisom iudhom \" Bil 80 . en laghviis man KL 141 . ib 137, 384 . MB 2: 380 . Bo 87 . MP 1: 43, 216, 269, 321 ."],"f":["-viis )"]},{"a":"laghväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - part. pret. lagligen befriad från ett mål el. en anklagelse. vari hin laghwarþär sum eþen skal ganga SR 13 ."],"f":[]},{"a":"laghvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghvärnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"laghþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagting, laga ting, ordinarie ting. - laga ting som af lagmannen hålles med landskapets inbyggare. quod ego . . . in placito dicto laghtingh post michaelis constitutus . . . ezstridi . . . omnia bona . . . per mortem rangburgis . . ad ipsam jure hreditario legitime deuolutura . . . adiudico SD 6: 142 (1349; utf. af lagmannen i Östergötland). constare volumus . . . petrum de fornhusum filio suo . . . erico . . . duas curias suas skænningie nordan aa sitas et omnia predia sua in høklinge . . . in communi placito, dicto laghtyng, et postea in presencia nostra . . . legitime contuisse ib 3: 204 (1315; utf. af lagmannen i Östergötland). quod alicca albriczdottor. in pretorio dicto laghthing . . . manifestauit et recognouit, se filio suo johanni agrum quendam . . . contulisse ib 4: 282 (1332; utf. i Linköping). wreta closters dombref som thet fik i fiordh i lyncöpunge vppa laghtingit vppa sancte agnetis dagh BYH 1: 248 ( 1446) . - (?) a placito dicto laghthiug proximo precedente festum sancti johannis baptiste SD 3: 521 (1321; från Småland). ib 4: 232 (1331; från Småland). attento quod predicti dominus karolus et laurencius in primo lagali placito dicto laghting aut palcito prouincali secundum leges sibi vendicerat !UDDA_TECKEN?: vindicent] predia supradicta (gods i Skrumstad och Åby, åtminstone det förra beläget i Nerike) ib 5: 641 (1347, nyare afskr.). engin wilde ther mote wädhia älla wilde lata sina bewisning fore komma, antiggia vppa laghthing, landzthing älla heratzthing SD NS 1: 427 (1405; från Östergötland). antiggia vppa lagthing landzthing älla häartatzthing älla nokor stadz ib 438 (1405; från Östergötland). ib 440 (1405, nyare afskr.; från Östergötland), 2: 219 (1409, nyare afskr.; från Östergötland). - af häradshöfdingen hållet laga ting. tha lag ting war i malunge DD 1: 74 ( 1417, nyare afskr.) . ib 109 ( 1459), 122 ( 1468), 135 (14859. tha laghtingh hiölz ij mora sokn j strandgyggia sextunge ib 92 ( 1440) . thenne for:de landzmanamän fingo aldre afsägha laghligha oppa lagthingom eller häratztingom som laghen wtuisa ib 95 (1442, nyare afskr.). tha jak !UDDA_TECKEN?: jngell jönisson heridzhöffdhinghe j dala) lagthingh hiolt met almoghanom vidh syöö j leghsandh sokn ib 105 ( 1450) . ib 112 ( 1462) . \" tha jak !UDDA_TECKEN?: jönisson härizhöffdinge j dala) lagtingh hiolt mz almagnom j mora sokn j klokare gardin \" ib 106 ( 1457) . ib 111 (1459, afskr.). tha som jach !UDDA_TECKEN?: jngel jönisson riddare och häredz höffdinghe j dala) laghtingh hiölth i husaby klokkare godhe ib 2: 16 ( 1472) . \" then tijdh wij !UDDA_TECKEN?: nigels cristiernsson ridder oc höffwitzman pa wästrararos oc dala och jngäl iensson ridder oc härätzdom haffuande j dala) laghting hwldom j twna sokn j dala \" ib 13 ( 1459) . \" söker eig husbonden vt för:de saaköre innan thomamesso, söke tha häradzhöfdingen a laghtingom effter jwl \" GS 57 ( 1474) . Jfr lagha þing. "],"f":["-thyng )","laghthinga timar , ","laghþings manadagher","lagdhingsmanadager )"]},{"a":"laghþinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lahga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liggande; det som ligger el. lägges. ","1) läge. \" j . . . godha laghä \" FM 40 ( 1420) . \" j swa godho laghä ib. \"","2) tillhörighet, tillhörande område? lagde ther wnder (under klostret) fiske sio brytia ok qwerna ok landbo ok andra manga godha lagha (Messenii uppl. har tilagha s. 38, Hadorphs: tillaga s. 51; möjl. är tillagha den rätta läsarten) RK 1: 1182 . ","3) snara, försåt. \" thu skal läggia laghor fore henna föter (insidiaberis calcaneo ejus) \" MB 1: 161 . \" laghdu hanum länge laghor fore \" Lg 987 . RK 1: 1722, 2467 . - (?) läggia honum dötzins lagho MD 197 . \" the wisto aff enga andra lagho \" RK 1: 1714 . ","4) bestämmelse, öfverenskommelse. \" til hulkins laghu ok höfdeskipte mere wisso \" SD NS 1: 228 ( 1403, nyare afskr.) . "],"f":[]},{"a":"lak","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["läck, otät, gisten. . . . som skulo skoda skipper cristoffers skip, om än thet är swa lakt, ath thet maa löpa til sios eller ey STb 1: 320 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"lak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fel, brist. thz (vinet) hafdhe ey lak (i rim med drak) Al 2282 . Jfr laker."],"f":[]},{"a":"lak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr linlak."],"f":[]},{"a":"lak","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["läck, otät, gisten. \" skyffwith bleff offwer motis laick \" FM 384 (1508, daniserande). skiffuet wor offwermotis layckt ib."],"f":["laick . ","layckt ) , "]},{"a":"laka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ryglaka."],"f":[]},{"a":"laka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["laka, (gm övergjutning med vatten) utdraga. laka lwth mädh heth wathn PMSkr 424 . ib 638 ."],"f":[]},{"a":"lakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["duk, tygstycke; lakan. \" eth par lakan \" SD NS 1: 514 ( 1405) . tu (2) leydist laken SJ 211 ( 1452) . lakan, bolsther, hygiandhe BSH 5: 529 ( 1513) . FH 3: 101 ( 1447), 5. 237 (1524). FM 76 (1483, daniserande). - lakan hvari lik är svept, svepduk. lakanit som then dödhe war sweptir j ST 266 . ib 267 . Lg 3: 679 . - Jfr badh-, bänkia-, lang-, langa-, lin-, lädher-, ryg-, silkis-, skar-, spar-, vadhmals-lakan."],"f":["laken . ","laghen FM 76 (1483, daniserande)), "]},{"a":"lakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["duk, tygstycke; lakan. RP 2: 273 ( 1394) . Kumla kyrkas rb 2 (1420-t.). ATb 1: 256 ( 1467) . han stal . . . i par lakon JTb 68 ( 1475) . jtem (bör camarswen halla) hwar lögerdag reen och wel twagen lacan Arnell Brask Biᴵ 30. Jfr badh-, listo-, mäkils-, spar-, svepe-lakan. "],"f":["-on ) , ","*lakana siäng","-säng )"]},{"a":"lakare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lekare."],"f":[]},{"a":"laker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskaffenhet, art? han (hästen) hafdhe allan godhan lak (i rim med bak) Al 9507 ."],"f":[]},{"a":"laker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. Jfr lak, n.?"],"f":[]},{"a":"laker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dålig. \" barszen wor ganska laak \" FM 343 ( 1507) ."],"f":["laaker )"]},{"a":"laki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr saltlaki."],"f":[]},{"a":"laki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hästelaki."],"f":[]},{"a":"laki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" øiaro laka \" SD 3: 199 ( 1315) ."],"f":[]},{"a":"laki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lota vulgaris Cuv., lake. item j öre för vi lakka HLG 3: 117 (1529). ib. Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. xxx c. 13. VKu 69 (1553)."],"f":["lake . ","lakke )"]},{"a":"laki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*laka tratter , "]},{"a":"lakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättstjenare, exekutor? \" at engin foghet, ämbitzman eller lakkere eller lensman . . . hauä macht til at leggä thöm ydermer nokor scat eller gingiärdh eller thunä til \" SD NS 1: 248 ( 1403, nyare afskr.) , Jfr lekare."],"f":["lakkere )"]},{"a":"lakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättstjänare, exekutor? ath honum staar inge mere peninge ther fore til wtläggende. än !UDDA_TECKEN? (1/2) marc then lakeren skal haffua GPM 2: 30 (1511, A. Siggesson) ."],"f":["lakere )"]},{"a":"lakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["baktalare. diu[i]siosius . . . missemio görare commvniter lakkare GU C 20 s 196. plagiarius ii et plagiator . . . idest venditor hominum vel deceptor hominum annars tiänare döghiare (trol. fel för: töghiare) ok lakkare ib 454 . \" ati jnthet wile aktha eller troo the lackare oc liwgare \" GPM 2: 241 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"lakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belackare, baktalare? \" ath jach heter inthet wtan een herehyllare och lackarä aff thm \" BSH 5: 42 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"lakrisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 1: 764 s. v. likrisa."],"f":[]},{"a":"laktuk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laktuk, salaväxt. mz beskom lactucum (lactucis) MB 1: 307 . "],"f":["laktuka bladh , ","laktuka frö , "]},{"a":"laktuk och","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laktuk, salaväxt. \" the . . . atho thät mädh wille laktuko \" SkrtUppb 309 . PMskr 351. "],"f":["*laktuka","lathekä GU C 20 (hand 2) s. 59), ","laktuka bladh , ","*laktuko frö , "]},{"a":"lama","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr farlama."],"f":[]},{"a":"lama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara el. varda ofärdig. benwerk i knä oc androm lymmom, sa at man lammar LB 7: 282 . ib 320 . Jfr forlama."],"f":["lamma . ","-ar )"]},{"a":"lama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forlama."],"f":[]},{"a":"lamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lam. \" tu grym leiom (för leion) som þaghar wrþo bliþ ok spark som lamb \" Bu 529 . bruthu them vnder sik som leon bither lamb Bil 260 . MB 1: 307, 339 . \" faa giwa dumba lamb \" GO 26 . sen guz lamb Bu 55 . ib 140 . MB 1: 201, 2: 343 . - ss tilnamn. anundus lamb SD 2: 532 ( 1308) . - Jfr givi-, gumar-, paska-, vax-, vädhur-lamb. "],"f":["lamba blodh , ","lamba kiöt","-köt )","lamba lunga , ","lamba pis","-piiss )"]},{"a":"lamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lammtunga. GU C 20 s. 318 . 2) en äxt (av släktet plantago, groblad?). aruaglossa (fel för arnaglossa) herba wl[gariter] lambatwnga GU c 20 s. 36."],"f":["*lamba hampn , ","lamba kiöt","lämeköt )","*lambakiöts sudh","-kötzsodh )","*lamba rygger","-righa )","*lamba stek","lambesteek )","*lamba tunga , ","*lamba ul , "]},{"a":"lamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) utmattad, uttröttad, svag el. styf i lemmarne. han la . . . lambar af möþo ok huilte sik Bu 499 . \" han var swa lambir oc thröttir. at han orkadhe äkke längir bära \" Bo 198 .","2) lam, ofärdig. \" wi . . . görum them swa lamma, at engin gither fot af stadh rört \" Bil 235 . \" hänna husfru wardh . . . numin j flerum limum ok la länge lam j sotta siängh \" ib 347 . \" oför ok lamber \" ib 476 . KL 378 . MB 2: 374 . Fr 2528 . jak är . . . j allo godho mykit laam MD 161 . ","3) lamslagen, förlamad? han vardh huarce lam äller saar Fl 1852 . Iv 2395 . - Jfr forlamber."],"f":["lam . ","lam . ","laam . ","lama KL 378 . ","lamma Bil 235 ; MB 2: 374 . ","lampe BSH 5: 7 ( 1504) ),"]},{"a":"lamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) utmattad, uttröttad, svag el. styv i lemmarna. taa är han lam ok haffwer onth j sin ögon han gither ikke ridith GPM 2: 313 ( 1508) ."],"f":["lam )"]},{"a":"lambliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lamskepnad, skepnad a lam. syntes henne ihesus cristus i lamb liknilse Lg 3: 394 ."],"f":[]},{"a":"lambrygger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lammrygg. HLG 3: 124 (1529). Jfr lamba rygger."],"f":["-righa )"]},{"a":"lambskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lamskinn. \" fodradher, ey mz kostelikom skinnom, wtan mz lambskinnom ällir mz faarskinnom \" Bir 4: 10 . ib 24 . VKR 12, 70 . GO 709 ."],"f":["lamskin L.; GO 709 . ","lambskyn: -skynnom VKR 70), "]},{"a":"lambskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*lambskins fodher"]},{"a":"lamför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lam. \" han war lamföör j sin arm \" STb 3: 117 ( 1493) ."],"f":["-föör )"]},{"a":"lamhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skröplighet, svaghet. \" allerdomsens lam¨beth äller krankdom \" PM LXVII ."],"f":[]},{"a":"lami","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr leþungs-, þings-lami."],"f":[]},{"a":"lami","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ledhungslami"],"f":[]},{"a":"lampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llampas . . . vel lampada . . . lampa GU C 20 (hand 2) s. 61. "],"f":["*lampo tran , "]},{"a":"lampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lampa. \" tändo mang lius ok lampor \" Bu 14 . Bil 211, 650, 699 . KL 310 . Bir 3: 311 ."],"f":[]},{"a":"lamsiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lam, borttagen. \" baro i sänginne en lamsiukan man (paralytico) \" Bo 68 ."],"f":[]},{"a":"lan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lån, lånt sak, lånt el. ss försträckning lämnat gods. Svartb 430 ( 1448) . \" then batin jacop garp tog aff jon fasbyärnson wtan laan ok lego \" ATb 1: 76 ( 1457) . ath jak . . . togh til laans xxiiij (24) rinska gyllene Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). tha olaff jönsson fick olaff henricksson viij (8) mark peninga til lana STb 1: 12 ( 1475) . ib 4: 83 ( 1505) . \" togh jach til landz . . . c mark \" ib 153 ( 1507) . HLG 2: 105 (15231). guds lan, Guds lån. om mat el. dryck. vort peder bagere zacher til xviij mark foe fisken ok gudz laan han giorde vanheder STb 4: 166 ( 1507) ."],"f":["laan . "]},{"a":"lan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["laan )","lana (pl. -or Breasks Cal 264), ","lani? m. Se E. Lidén i Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 11 ff. lana, ett slags nät med kil mellan träramar vilket utsättes i strömmar. (hela sin ägodel) j skinhusolan, som är half lanen Dipl Norcop 63 ( 1383) . ib 158 (1453, vidim. 1604), 241 (1512). jtem mölnarenom bör binda wädelingh . . . och vakta lanena widh quernena oc förwara Arnell Brask Biᴵ 26. ffogten äger faa honum ökia, liwsta, lan oc litzla noth ib 27 . lanor oc miörda Brasks Cal 264 . " til ath taka fiska ärw mangskona kosnther oc snille som är mädh . . . kroka. myärda lana PMskr 364. - i ortnamn. in daxlaan " SD 4: 181 ( 1330) . - Jfr konungs lan. ","*lana läghe","laana- )"]},{"a":"lan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) commodatum, mutuum, lån, lånt sak, lån el. ss försträckning lemnadt gods. han som them (penningarne) tok til lans KL 22 . han bidher them sända sik til lana (i rim med vnderdana) fyra hundradha riddara ok swena Al 1528 . forfars nakakth laan honum närwarande som wtlänte, tha skulo fore thz engen giäld ganga forfars laanith sidhan han är ey när som wtlänte, tha skal laan atergiälda MB 1: 338 . þät goz hauar þu nu fanget som þa första hialpar: þär ängen af androm fa lan älla gauor Bu 519 . - guds lan, Guds lån. om mat el. dryck, äfven om föda för boskap. bödh war herra offra gudhi brödh til aminnilse gudz laans MB 1: 480 . \" thakka gudhi for sitt laan tha the gaa fraan bordhe \" VKR 15 . \" the gylla sik swa aff gudz lane \" Al 6131 . MP 1: 72 . SO 83 . \" gräss och höö var trampat mz thz tycthe konungen vara illa at the saa gudz laan skulle spilla \" MD 364 . ","2) öfverlåtande, förläning. konung wara aff wart laan Al 1425 .","3) förläning, län. \" þet häraþit som þe hawa til lans aff os \" SD 5: 565 ( 1346) . \" hawa . . . konungsens hyllist ok hans gawa hans klede ok hans gotz til laan fore thera tienist \" RK 1: 2390 . \" iadus vntfangar af honum laan \" Al 1104 . ","4) besittning? swa margh en land ok margha städher folk ok goz ok borgher ther mädher iak (näml. Darius) hafwer wunnith til mit laan Al 2897 . \" konatus gifwer iak oc et laan thz stora trangia til vnderdaan \" ib 10278 . \" wi spöriom enkte störra laan \" ib 6103 . - Jfr lane samt län. "],"f":["laan )","lans fä , ","lans vitni , "]},{"a":"lan fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lans fä."],"f":[]},{"a":"lana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låna, utlåna, lämna såsom lån el. försträckning. tha sagde tywfwen ath hans hustrv klokkarens hade faath hanom skedhene oc han skulle lanth henne p ᵍᵃ pa henne ATb 2: 14 ( 1473) . \" hwat fatigho folke giffs thet räknas fore gudhi laanth \" MP 5: 172 . thee ijᶜ . . . mark . . . som iach honom lonthe GPM 2: 311 ( 1508?) . HLG 2: 77 (1517. HSH 17: l186 (1524, Brask). hon lanthe twa mäktogha greffwa otalika päningha JMPs 403. 2) förläna, förunna. gudh haffwer them lanth (contessit) at wäfwias i them thingom som wthantil ärw SkrtUppb 67 ."],"f":["laana . ","lona . ","laanth MP 5: 172 . ","lanth ATb 2: 14 ( 1473) ),"]},{"a":"lana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) commodare, mutare, låna, utlåna, lemna ss lån el. försträckning. forfars nakath laan honum närwarande som lanadhe (Cod. A. wtlänt 338) MB 1: (Cod. B) 560 . \" forfars laanith sidhan han är ey när som lanadhe (Cod. A wtlänte 338) \" ib. \" han lant mik xxx renska gyllene \" PM LXI . RK 3: 543 . - låna, upplåta, medgifva begagnandet af (fast egendom). huus laanä them sum bedhäs SD 4: 465 (1335, nyae afskr.). lante fatikom herberghe ST 284 . ","2) förläna, förunna. \" af þy goþe. guþ hawer oss . . . laant oc giwit \" SD 5: 561 (vi hawum þer til (åt Ås kloster) lant SD 5: 566 ( 1346) .","4) låna, taga lån. the wile legge sik ther alle störsthe vinningh om ath lona ok borhga FM 369 ( 1508) . \" betalede vel thet the hade lonth \" ib 554 ( 1512) . - låna, taga ss lån. mz lantum asna Bil 173 (kan föras till 1). - lana in, inlemna ss lån. her lonte jak sädhen in FM 554 ( 1512) . Jfr in lana. - lana ut, utlåna, utlemna ss lån. looth lone vth then säädh FM 533 (1512). Jfr ut lana. - Jfr forlana samt läna."],"f":["laanä . ","lona . ","lone . ","lante ST 284 ; PM LXI . ","lanthe RK 3: 543 . ","lonte FM 554 ( 1512) . ","-ter ) , "]},{"a":"lana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(den enda i lagarne förekommande formen lanum ÖGL Vaþ 39: pr. kan emellertid föras till lani)."],"f":[]},{"a":"lanardrotin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lan-, land-, lands-drotin."],"f":["lanärdroten . ","lönär droten )"]},{"a":"land","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) land (i motsats till vatten), i sht strand. tha kerde the aff farza by pa the mwnka aff pades, ath the stodho pa farzaby land och haffnade farzaby watn i forzen SD NS 3: 219 (1417, gammal avskr.) . laxekaar . . . som konungen haffuer them wnt widh konungs land ib. ib. Svartb 251 (1412-17).","2) jord, jordegendom. - (jord)område. Se Sdw 2: 1526. ällofwa örtoghxland jord i ekeby liggiande widh wästersta landet i gambla vpsala sokn SD NS 3: 72 (14159. japer i mädilby . . . loot . . . katerine jenissadotter I öreslandh jordh i mädilby, lvij öre nämaren östra landit ib 103 ( 1416) . ib. ib 167 ( 1416) , 508 (1419).","4) landskap. Jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 556. EK 2352 . Jfr lande. 5) land, de i landet boende. Se Sdw 2: 1256. biscopen i abo haffde thet godzit fangit laglika oc skällika eper ty han ther bewisthe meth eno opno breffue landzens i alande och foghtens, som tha ther war SD NS 3: 328 (1418, avskr.) . \" en stor ssamquemd aff al menighe landhen \" GPM 2: 129 ( 1511) .","6) land, landsbygd. \" twa bröder bygde j enom lby ltil saman vppa landena \" MP 4: 277 . \" the skulo aff by ok vppa landet hielppa bondanom \" STb 1: 365 ( 1482) . \" ath han ecke förde olaga kiöpmen medh sik vp i landeth \" ib 378 ( 1482) . bödhz anders sartor, aff landh kom, fornöye kemmenerana jnnan solseth wiidh sine iij (3) marck ib 2: 526 ( 1491) . - (?) j gamlbablötha . . . ägher clostrit ena stongh oc 5 1/2 alin; affradit är eth aarit 13 gutniska, thet är 11 1/2 huit, oc annat aareth 7 huita. thet är 1 gard för eth landh VKJ 139 . - Jfr aker-, biskops-, dagh-, for-, fädhernis-, födslo-, gränz-, halfmakra-, karp-, kask-, mark-, markskat-, punda-, pänninga-, snesa-, span-, spanna-, sädhis-, tun-, tunno-, thynia-, ängia-, ödhe-, öris-, örtogha-land. ","1) lantman, lantbo. GU C 20 s. 534 . 3) person från samma land som ngn annan. än thy then bertil war ey swärlikis jnfödder man lydde han sinom landz mannom tyskom. loch fyäffwlsens jnskywtilse PMBref 310 ( 1512) . Jfr landman. ","2) landsrätt, överdomstol för Finland; sammankomst med denna. then tiid vij lanz rätten hullom i abo a högborens forste weghna SD NS 3: 51 ( 1415) . \" at ther i landhit (ɔ:Z Finland) skal haldas en tiidh vm äreth en mene rätgang som ma kalla landz räth \" Svartb 350 ( 1435) . Jfr landrätter. "],"f":["*landa beskrifning , ","*landa beskrivare , ","*landa boe , ","landa märe","*landa skil","*lands boe","landzboo )","*lands bonde","landz- )","lands bygdh (landz-. -bygd. -biugd: -enn Priv F Sv st 214 (1494, avskr.). -bögd: -en STb 1: 494 (1482, Burspr), ib 2: 496 ( 1490) ), ","*lands bygning","landzbigningh )","lands del","lans- )","lands domare (landz-. lans-), ","lands foghate (-fogte. med art. lanssffoothen ATb 3: 293 ( 1515) ), ","lands folk (landz(s)-), ","*lands forradhare","landz forrädare )","landsförrädare GU C 20 s. 412 . ","*lands fästa","landz- )","*lands gilde","lanssgylldhe )","*lands giäld","landzgel )","lands gods","*lands helagher","landzheligt ) , ","*lands husfru","lands härra (-here), ","*lands höghtidh","landz högtiid )","*lands höghtidhis dagher","landzhögtidis- )","lands insighle","landtzincigle )","lands kirkia (landz-), ","*lands knekt","-er ) , ","lands köp (landz-. lanz-. -köpp. -kiöp), ","lands köpare","landz- )","lands lagh","lanz- . ","laanslaag )","lands luter (lanzluther), ","lands man (landz-), ","*lands miärdhre","landzmiärdre )","lands nämd (landhznämpdh), ","lands provaster","landz prouast )","*lands resa , ","*lands rygger?","landzrygga )","lands rätter","landz- . ","lanz- )","*lands sidha , ","*landssidhis ände? (landz sidhes-), ","lands sidher , ","lands skra , ","lands syn","landz- )","lands thing (landz-. -ting(h). -thiing), ","*landsthings vitne","*lands äghodel , ","lands ände (lanz ändhe Se Sdw 2: 1257), "]},{"a":"land","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) land (i motsats till vatten), i sht strand. rast at lande, viku at vatne SR 59 . \" til land eller watn \" BSH 1: 132 ( 1371) . thört land MB 1: 156 . \" þe baro a land hälaghan licama \" Bu 166 . \" swa länge skipit fore fra lande \" Bil 350 . komo när landeno ib 853 . \" forom wi . . . ok han (forsen) meth reep fra land til land thwers öffwer mältä \" SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). ägher kroner !UDDA_TECKEN?: kronen) enskylth badhen landhen DD 1: 175 (1500, eft. nyare aftr.) . \" fingo see eet skip a andro landene \" ST 156 . Al 2346, 2347 . \" gangen op a landith \" MB 1: 172 . foor til landz ib. \" the lagdho til land \" Fl 8 . \" loto thera örss föra til landa \" RK 1: 1655 . \" sende budh til stranda at wisa huar bezst wara koma til landa \" ib 2: 2660 . sill ok fiisk kom yffrith til landa ib 1: 1278 . ","huetelandum ib 89 ( 1290) . ","3) land, landsträcka. som bodheo nordh i landit j bärgen oc rwna landeth. oc j slätta landit (in montanis et in planitie) MB 2: 32 . \" j slätta landhen widh moab (in cmpestribus Moab) \" ib 38 . - land, ett folks område, rike. gaf þöm land Bu 77 . \" gik opta vm kring landet \" ib 12 . \" tha han aff landeno foor \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" com tel indie land \" Bu 203 . \" sancti iacobs land (Spanien) \" Fl 4 . \" til hedith land \" RK 1: 95 . \" all landen om kring mällan alandz haff oc iorsala haff \" MB 1: 3 . \" äru swerike oc götland älzsta land oc bygdher thenna wägh iorsala haff \" ib. \" the ödhemarka som mällan landanna lagho \" ib 279 . \" thz war sidher i them äwum oc i them landom \" ib 208 . \" vil . . . winna idher ok idher land \" Al 123 . \" huru kunungur älla höfdinge skal styra land ok almogha \" KS 56 (140, 61) . nv är kununger til landa (d. v. s. till regering) kumin ib 12 (29, 13). wil han haffua landh ok län MD (S) 242 . hwar ärlig herre oc godh man som land och län haffuä aff ider naade BSH 4: 268 ( 1501) . \" octouianus lete anzsuar af afguþum huar äpte han skulde landom raþa \" Bu 63 . RK 1: 208 . \" flere calla här ilandom hälgha þors dagh: en vars härra vpfärþ tel himirikiz \" Bu 61 . - hemlandet. i uttrycket til landa. hem til landa fara Bil 285 . MB 1: 225 . Va 3, 52 . \" han vilde fara heem til landa \" Iv 1834 . ib 4704 . RK 1: 299, 2912, 4206 . ST 473 . Va 23 . \" han wille ok ey hem til landa \" RK 1: 937 . \" thz fördo the mz sik hem til landa \" ib 645 . reed swa thädhan ok hem til landa ib 1938 . ib 3314 . sigelde han til landa heem ib 3108 . \" sända han wel til landa heem \" ib 1936 . ib 3429, (LRK) s. 221. St 4. komma heem till landa RK 3: (sista forst.) 4514 . ib 4553 . kom aldre meer atir til landa Bil 351 . \" huru the komo mz liue til landa ib. \" Fr 1427 . \" til landa fara \" ib 2668 . Al 332, 5403 . RK 1: 3162, 4026, 4172, 4362 . til landa ridha Fr 1246 . Iv 1918 . \" senda bud til landa \" RK 1: 1685 . \" hon war vänlika förd til landa \" ib 428 . ib 1948 . sigildo til landa ib 1660 . \" took hertogh erik langa til landa \" ib 2972 . \" hwi wilin ij til landa nw lata war här skilias ij tw \" Al 4205 . ","4) landskap. \" e i hwat land i vart riki wir kunnum i komä \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). a förstä þinge laanz, hundäris äller fyärþungs ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). mädh allum thöm landum ok stadhum som jak bo inne hafdhe BSH 1: 132 (13719. lanzsins laghman ib 188 ( 1386) . ib 185 ( 1386) . menegha landith samthykte ib 3: 282 ( 1470) . \" j eet land som hetir värand \" Bil 844 . \" sculle engelbert vm landen fara \" RK 2: 2228 . ib 2231, 2336 . \" warder konunger a morasten walder med alla landa vilia \" ib 1: 4458 (landa skulle dock här möjl. kunna föras till lande, m.). ","5) land, de i landet boende. lät tomas calla saman alt landet Bu 184 . ","6) land, landsbygd. \" städher eller land \" MB 1: 86, 2: 33 . SO 13, 18 . Lg 3: 719 . \" baadhe a lande ok i köpstadh \" SD NS 1: 200 ( 1402) . BSH 2: 102 ( 1399) . aff landit toko the swin ok nöth RK 1: 2944 . - Jfr attungs-, blamanna-, bya-, fadhur-, flanda-, fiälla-, flata-, flut-, folk-, folster-, foster-, fädher-, fädhernis-, fädhrinis-, grekara-, halfattungs-, halfmark-, halfmarka-, halförtogs-, huna-, iudha-, karp-, kask-, krok-, mark-, markar-, mäghin-, mälis-, ovan-, pund-, pänning-, pännings-, siättunga-, siättungs-, siö-, spanna-, sudher-, ut-, vin-, äghodelis-, ärfdha-, ö-, ödhe-, öris-, örtogh-, örtogha-, öster-land, samt innanland.","1) landtman, landbo. \" GS 57 ( 1474). \"","2) inbygggare i landet. vildo alle lanz män väria iohannem Bil 659 . MB 1: 414 . - inbyggare i ett landskap. tolf män . . . tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). - Jfr landman.","1) landsrätt, landslag. a) i land el. rike gällande rätt. hawom thet til lagha ok lanzrät wi sielue wiliom KS 61 (151, 66) . Bil 847 . MD 15 . \" han nödhgadhis mz lanz rät \" KL 22 . \" vili är ey landz räth \" GO 64 . ib 766 . b) i landskapet gällande rätt. a þingrum kräuis rätter äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh SD 1: 659 ( 1285, gammal afskr.) . c) i riket på landet gällande rätt, landsrätt. thänne forscrepne eghiodeel laghbudhyn oc laghstanden äpter allom landz rät SD NS 1: 11 ( 1401) . \" meth lagh eller lanzrät \" ib 2: 46 ( 1408), 112 ( 1409); alla tre ställena kunna föras till a). ","2) landsrätt, öfverdomstol för Finland. Jfr Styffe, Skandinavien under Unionstiden 2 uppl., s. 323; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 92. alla the ther biggia oc boo vnder ten landzrät war naadh haffuer skipat i abo SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). varä eskeliga (för elskeliga) gode men, ther vy haffua befolth sitia offuer landzrättin i österlandh i abo ib 865 (1414, gammal afskr.). pa landzrätten FH 1: 41 ( 1467, nyare afskr.) . ib 5: 101 (14486). then thidh wi niclis olaffson aff särkilax konungx doom haffwande j thetta sin a . . . konung erics vegna sone sonasson laghman j nordfinna, mattis marthenson laghman j sudherfinna fore landzretthen saathum j abo ib 2: 111 ( 1438) . ib 112, 5: 72 ( 1476), 127 (1488, nyare afskr.). then tiidh . . . her sten stwre swerigis rikis forstandere landz rätthen hiölt j abo ib 125 ( 1488) . ib 6: 65 (1476, nyare afskr.).","1) en som röfvar i landet. est tw her landes röffware och förrädere FM 554 ( 1512) . ","2) våldsherskare, tyrann. \" Bil 267. \"","1) landsände, landsgräns. \" foor maxencius fierren til lanz endha (extra regionis confinia) \" Bil 537 . MB 1: 210, 264 . Bir 3: 399 . MB 2: 59 . thera ordh gingo wt til världinna landz ända Gr 300 . ","2) landsände, område, land. the korsförarne . . . hwilka ther iak skypadhe oc satte j thöm landzändomen (finibu terrarum) Bir 1: 264 . \" vtgangande aff them landz ändom som heter tyrus (de finibus Tyri) \" MP 1: 262 . \" hvem han matte sända i the lanzändanna (partes) \" Ansg 191 . \" som hans lanz ändha skinnadho \" Lg 219 . Al 1503 . \" i thom lanz ändanom blifwa \" SD NS 1: 554 ( 1406) . ib 676 ( 1407), 677 ( 1407). sancte eric. som then lanzända (Findland) kom först til cristindom BSH 4: 196 ( 1495) . \" j then lanzenden vesthergötlandh \" ib 5: 117 ( 1506) . \" om thenne lanzändha möre \" ib 145 ( 1507) . staar her alstinges well tiill i thenne landzände, swa oc her. paa slotthet (Vesterås) ib 161 (1507) ib 8 (1504), 467 (1511). - Jfr landände. "],"f":["landa fäghir , ","landa lagh , ","landa märe","landemäre RK 3: (sista forts.) 5436 . landemär (i rimslut) ib 4366, 5595), ","landa märke","landaredh","-reed )","lands almänninger , ","lands asyn , ","lands bok , ","lands bro , ","lands bygdh","landz- )","lands byr","landzby )","lands del","landz- )","lands domare","lands drotin","landzdrotin . ","lanz droten L.),","lands farare","landz- )","lands flyktogher","landz- )","lands foghate","lansfoghate . ","landzfoghote . ","landzfogote FH 5: 16 ( 1462); -fogotene BSH 5: 420 ( 1510) . ","landzfoguthe: -fogutha ib 168 ( 1507) . lanzfogute. landzfoghodhe. lanzfoogthe BSH 5: 498 ( 1512) . landzfogtde),","lands folk","landz- )","lands fridher","landz- )","lands fru","lands förste","landzförste )","lands förstinna","lantz fforstina )","lands ganger","landzganger )","lands godz","lands gräns","landzgränss )","lands härra","-herrom ib 339 . ","landisherra: -herra (pl.) RK 2: 7733 . " landes herre " BSH 4: 251 ( 1500) ), ","lands höfdhinge","landz- . ","lanz- Lg 266 . ","landis- ST 228 . ","landz höffdynge: -höffdynga PM 14 ), ","lands insighle","lans- )","lands kirkia","landzkirkia )","lands klärker","landzclerchier BSH 4: 150 ( 1491)), ","lands köp","landzköp . ","-kiöp )","lands köpare","landz- )","lands köpman","landz- )","lands lagh","landz- . ","lanz- . ","lans- )","lands luter","landzluter . ","lanz","lwther: -lwthenom SD NS 2: 88 ( 1409) . landzloter. ","landhzlotter: -lottin DD 1: 170 ( 1499, nyare afskr.) ). ","lands löpare","landz- )","lands mal","lanz mal )","lands man","landz- MB 1: 414 . lanz-. laanz-. lanzmaþär L.),","lands märke","landz- )","lands nämd","landznempd )","lands provaster","lands präster","landz- )","lands rätter","lands rövare","lands sidher","landz- )","lands skräddare","landz- )","lands skyld","landzskyld . ","lanzskyll (frf. vok. i änd.).landzsculdh),","lands syn","-landz- . ","lanssyn )","lands synaman","landzsyne- . ","landz syune- BtFH 1: 140 ( 1507) . ","landzsine- FH 5: 213 ( 1513) . landz synis-),","lands tiäld","landz- )","lands þing","landzthing . ","lansthing . ","landzthngh )","lands vist","lans- )","lands vägher","lands ägha","landzägha )","lands ände","landz- . ","lanz- . lanz endhe. lanssendhe BSH 5: 8 ( 1504) . ","lansende: -enden ib 467 (1511)), ","lands änding","landz ändihing )"]},{"a":"land","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bukta-, geta-land."],"f":[]},{"a":"landa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lända, anlända, komma. \" gudh lathi honum i hymerike landa \" RK 3: 1938 . Jfr lända."],"f":[]},{"a":"landbodöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jncolatus . . . landbo dömme GU C 20 (hand 2) s. 20."],"f":["-dömme )"]},{"a":"landboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) landbo, arrendator. thet göstaff stwre och nilss stensson röffuade mik och mine lambo [ɔ: landbor] Thomas Varningsbref 6 ( 1436) . noghra jordh ther han haffde sath lambo wppa Svartb 416 ( 1445) . VKj 10 (1447). en fiärdhiongx attungh i wathneno, som hether golsio, landbomen til fiskerij ib 60 ( 1447) . ib 169 (1480). wii . .. helse ider alle fribörna frelsesmän, bönder, landbo oc meniga almoga Uppspriv 15 ( 1488) , thät war en riker man som hafde en sysleman ower sit godz ok sina landbo MP 4: 153 . thär näst war han (ɔ abrtaham) lanbo (colomus) j philistinorum landh mangha dagha SpV 377 . 2) = landboa bol. jak hawer saalt mith gooz, liggiande i hoornboro, hulkin sum bredhe garden heter, ok een landbo ther vnder Vg Fornmt III 7-8: 154 (1378). tha sätiom wi thy . . . closte til pant all war godz . . . wndan takit lökestadha oc the landbo ther wnderliggia Rääf Ydre här. 1: 202 (1391). - Jfr landa boe, lands boe sam frälse-, kirkio-, krono-, ärkebiskopslandboe."],"f":["lanbo SpV 377 . ","lanbona ib 169 ( 1480) . ack. landbogha Svartb 417 ( 1446) . ","lamboa ib 416 ( 1445) . landbo Rääf Ydre här. 1: 202 (1391); Uppspriv 15 (1488). landboo Priv o skyddsbr 183 ( 1442) . ","lambo Thomas Varningsbref 6 ( 1436) . ","landbor MP 4: 154 ),","landboa bol , ","*landboa byr","landbo- )","*landboa foghate","landbofoughte )","landboa gardher (landbo-), ","landboa godz (landbo-. -gotz), ","*landbolösa? (landbo-), "]},{"a":"landboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) landbo, arrendator. \" i ärin mine landboa (coloni) \" MB 1: 374 . \" han skal wara mz thik swa som laeghoswen eller landboe (quasi mercenarius et columus) \" ib 375 . Bil 373 . \" bondom och landbom \" SD NS 1: 623 ( 1407) . FM 23 (1389, nyare afskr.), 501 (1510). BSH 1: 142 ( 1373), 2: 35 ( 1396). RK 2: 4063 . MD (S) 284 . PfN 137 . VKR 31, 36 . Bir 5: 114, 117 . Lg 3: 195 . GS 41 . ","2) = landboa bol. fik honom huat han torffte widh alden skogha ok fiske sioa brytia qwerna ok landbola RK 1: 219 . ib 1181 . SD 4: 389 ( 1434), 5: 562 ( 1346). wllaui oc rötne medh ennum kuernnaström oc tuuem landbom oc löppanäs medh ennum landbo ib 6: 180 ( 1350) . all the godz badhe landbo oc thorppara thär wnder liggia ib NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). twa landbo, som herra thomus van vitzin til pant hafthe fore lx marker thidhisca peninga, item I thorp, en landbo oc tw thorp ib 2: 101 ( 1409) . \" ij landbo som ligge i gardh by sokn ib. - Jfr almännings-, bonda-, frälsis-, kirkio-landboe. \""],"f":["landbo Bil 373, FM 23 (1339, nyare afskr.); SD NS 2: 101 ( 1409) . dat., ack. landboa BSH 1: 142 ( 1373) . ","landboä SD 5: 562 ( 1346) . ","landbo ib 6: 180 ( 1350); VKR 36 ; Bir 5: 117 . ","lantbo MD (S) 284 . ","landbor BSH 4: 99 ( 1483) . ","landboor ib 293 ( 1501) . ","lanbor Lg 3: 195 . ","landbo BSH 2: 35 ( 1346) . 3: 46 ( 1452). ack. landboa RK 1: 219 . ","landbo ib 1181, 2: 4063 . ","landbor BSH 5: 110 ( 1506) . ","lanbor ib 4: 241 ( 1498) . ","landboum SD 4: 389 ( 1334), 5: 562 ( 1346). landbom ib 6: 180 ( 1350), NS 1: 623 ( 1407); MD (S) 284 . ","lantbom ib. " lanbom " BYH 1: 183 ( 1379)), ","landboa bol","landbobol )","landboa böle , ","landboa gardher","landbogardher . landbogaarder: -gaarda SD NS 1: 126), ","landboa gods","landbo goz )","landboa iordh","landboiordh )","landboathorp","landbothorp )"]},{"a":"landbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= landboe 1. GS 31 ( 1380) . FM 227 ( 1505) . \" her erich abramssons landböndher \" BSH 5: 535 ( 1513) . Jfr frälsis landbonde."],"f":[]},{"a":"landbundin","b":[],"c":"","d":"","e":["landfast, sammanhängande (med). salde . . . sin äghadeel i bierkö som ligger landbwmen widh swärkisiö SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) ."],"f":["-bwnnen )"]},{"a":"landbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsby, by. \" aff huilkes mandz vangömslo elder löss vardher oc thimar ther aff schadho han scal kastas sielfwir j eldin än han vardher takin widher färska gerning än han är j gardhenom ellir j köpstadh . . . görs thz j landby böte xl mark \" EG 66 . Jfr lands byr."],"f":[]},{"a":"landdrotin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lan-, lanar-, lands-drotin."],"f":["land droten )"]},{"a":"lande","b":[],"c":"","d":"","e":["landsman. Se R. Pippng, Kommentar t. Erikskrönikan 717. warder konunger a morasten walder med lla landa vilia ok lagha Ek 4458 (möjl. att föra till land 4)."],"f":[]},{"a":"landfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. landfast, gränsande (till), sammanhängande (med). wlkanus biärgh . . . (var) land fast vidh lipparis öö Bil 216 ."],"f":[]},{"a":"landfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["landfast. een öö, som kallas brändö, huilkin lanfast liggr opsidhis vidhr kirkiobolit i lulo Nordberg, En gammal Norrbottensbygd 38 (1409). ib 39 ( 1491) ."],"f":["lan- )"]},{"a":"landflykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsflykt. aff enee landflikt Troj 270 . - bildl. huilken (ɔ Jesus) til liordherikis komen war, at frälsa os aff ware twnge landflykt JMÖ 112 ."],"f":["landh- . ","-flikt )"]},{"a":"landflyktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsflykt? til lthäs ihesus kom oc atherlöste os aff sadana biltoghet oc thz kallas här twngh landh flytan (för flyktan?) JMÖ 112 . Jfr: aff ware twnge landflykt (a gravi . . . exilio) ib."],"f":[]},{"a":"landflyktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["landsflyktig. at [wy] warum förra dryfftande ok landflyctoghe här j thessom synda dall SkrtUppb 368 . SpV 67 . \" aff sino fädhirnis landh wtgingo the (ɔ amasonerna), swa som landhflykogha, ok in j europam ok asiam \" ib 164 . SvB 98 (omkr. 1500). Troj 253 ."],"f":["-flyktog . ","-flygtogher )"]},{"a":"landflytan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se landflyktan?"],"f":[]},{"a":"landfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lands folk. Troj 61 ."],"f":[]},{"a":"landfäringe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringresande man? hoppes ingen landfäringhe vara; thy jac haffuer arff oc eygit i riket, jach ey achter fly i fraa BSH 5: 556 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"landfäringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som far el. farit i flere land, vidberest man. herbrand . . . som somma kallade widferning ty athan war en landfägring Di 103 ."],"f":[]},{"a":"landfästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"landfästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landfäste, fäste vid land. strax skipit komber tith thet kastar ankar, äller faar landfästo PMskr 91. Jfr lands fästa."],"f":[]},{"a":"landfäste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"landganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå i land. hvar the ther landginge wete wi icke HSH 14: 26 (1525, Brask) ."],"f":["-ginge ) , "]},{"a":"landganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landgång, landstigning (i fientligt syfte). HSH 14: 26 (1525, Brask)."],"f":[]},{"a":"landganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landgång, landstigning (i fientligt syfte). \" göra landgong \" RK 2: 7571 . \" giorde landgang ved pathe \" BSH 5: 96 ( 1506) . \" giordo landgang in pa systra holm \" ib 167 ( 1507) . Jfr lands ganger."],"f":["landgonger )"]},{"a":"landgilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = landgiäld. änkte afsla i langdgillit SD NS 1: 478 ( 1405) . opbära langildit ib 114 (1402; om gods i Småland). skulo the fornempdo abote ok conuente the fornempdo goodz hawa i therra wärio ok lydhno ok opbära affradh, langilde, sakaboth ok ärwadhe ok hwath aff thy kan falla ib 379 (1404; om gods i Småland). ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille ib 435 (1405; om gods i Vermland). antighi i redhom päningom ällir landgilde ib 443 (1405; om gods i Östergötland). giefua klostreno ena mark (päninga ther aff hwart aar till landgilde ib 570 (1406; om gods i Småland). ib 547 (1406; om gods i Vestergötland), 2: 36 (1408; om gods i Småland), 55 (1408; om gods i Vestergötland). BSH 5: 209 (1507; om gods i Blekinge."],"f":["langilde . ","langylde BSH 5: 209 ( 1507) . landgille),"]},{"a":"landgilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = landgiäld. Se Sdw 2: 1257. ad the . . . ente aflas (för afslas) ij langille huat the gozin skylla kwnne Gadolin Pants 266 (1356 ; om gods i Småland). SD NS 3: 303 (1418; avskr., om gods i Södermanland). VKJ 102 (1466 ; om gods i Småland). han . . . baar thär op aff welleliga landgille oc al annor rettogheth Arfstv 62 (1474-75; om gods i Småland). oc sa thär tiil 800 spitfisk oc 3 1/2 fiärdongh spitfisk landgeelle VKJ 149 (om gods på Öland). JTb 107 (1522 ; om gods i Småland). Arnell Brask Biᴵ 17 (om gods i Linköpings stift). 3 1/2 fiärdungh spetfisk langello (för lagelle?) VKj 151 (1480). Jfr lands gilde."],"f":["landgille Arfstv 62 (1474-75) . langille Gadolin Pants 266 ( 1356) ; VKj 215 (1480). landgelle Arnell Brask Biᴵ 17. landgeelle VKj 149. landgälle ib 102 ( 1466) ), "]},{"a":"landgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landgille, landskyld, arrendeavgift. Se Sdw 2: 1257. pro pensione dicta landgiald SD 6: 294 (1351; om gods i Västergötland). RP 2: 370 (1399; om gods i Östergötland). at han ma thet besithia swa lengi han liffuer oc göra ärchidegnenom i abo til arlikit landgäld v marc peninga Svartb 299 (1422 ; om gods i Finland). ib (Skolkl) 295 (1422? d:o). ib 403 (1442 ; d:o). for ty rättharin . . . plägher köpa fisk for thet landgällit i twisth är VKj 67 (1466). ib 99 (1466 ; om gods i Småland), 65 (1480; om gods i Östergötland), 34 (d:o). alt vnder eth landhgeel eller affrad ib 147 (om gods i Småland). Arnell Brask Bi 16 (om gods i Linköpings stift), ib 23 (d:o). "],"f":["-gield RP 2: 370 ( 1399)","-gäld Svartb 299 ( 1422) . - geldh ib (Skolkl) 295 (1422?), ib 403 ( 1412) . -gäl VKj 99 (1466); Arnell Brask Biᴵ 23; -gällit VKJ 67 ( 1466) . ","-gel: -gellet Arnell Brask Biᴵ 16. -geel VKj 147. -geell ib 34. langil ib 65 ( 1480) ), ","*landgiälds pänningar","langels- . ","langelz- . ","-päninga )"]},{"a":"landgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landgille, landskyld, arrendeafgift. \" de . . . censu dicto lanðgiald \" SD 4: 582 (1337; om gods i Småland och Östergötland). skulu wara mäktoghe vp at biära skat ok landgield aff thesso for:do goze . . . ok änkte af slas af huvwdh summonne i landgieldet ib NS 1: 104 (1402; om gods i Småland och Östergötland). op bära landgiäldet ok thiänist ok alt thet for:da gooz skylda kan ib 225 (1403 ; om gods i Vestergötland). ib 488 (1405; om gods i Småland), 2: 238 (1409; om gods i Östegötland). FH 5: 51 ( 1467) . BYH 1: 286 ( 1512) . lati . . . alt landgiäl inkoma j intäktomanzins wärio VKR 37 ."],"f":["-gäld SD NS 2: 238 ( 1409) . -giald. -giäl. landgel BYH 1: 286 ( 1512) ), "]},{"a":"landgods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llantgods, egendom på landsbygden. xxx mark . . . som . . . per rawalsson och pawal kyle hado jnsat pa eth landgotz som gardin (ɔ St Örjans hus) langelica hafft hade STb 3: 447 ( 1499) . ATb 3: 235 ( 1510) ."],"f":["-godz . ","-gotz )"]},{"a":"landgods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landtgods. \" et landgodz gribu vpa alsnöö liggande \" SJ 353 ( 1469) . FH 3: 99 ( 1447) . Jfr lands gods."],"f":["-godz )"]},{"a":"landgöma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"landi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"landiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkerjord, åker. vplet oc till leghnadhe . . . jens yuersson . . . her knudh . . . östwna qwern . . . och ther medh iij öris landiordh liggendis j forsby samma stadh oc än ther till ij örtug landiordh liggendis i hökestadh torpestadh. thenne . . . östwne qwern oc landiordh som förscriffuit staar. tha vpleet . . . jens ywersson jon bonda . . . vppa her knudz wegna till ewerdeligha eghä ATb 3: 4 f. (1493). olaff . . . talede til joan wnder skoff om en ortug landiordh Uppl Lagmannsdomb 70 (1493). en örtug landh . . . fornempde örtug land jord ib 70 f. l(493). ib 72, 73, 74, 76, 78, 81 o., s. v. (1493). med mynnä en han finge til segh löse then !UDDA_TECKEN? [1/2] marc landiordh ib 92 (1494). Jfr Sdw 2 s. v. öre 3, öris land, örtogh 2, örtogha land, örtogs land, örtoghland."],"f":["-jord )"]},{"a":"landkänning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landkänning; landsträcka som erbjuder landkänning. the komma jn tiill phrigiam tröya borgds rikes landkänning Troj 5 ."],"f":[]},{"a":"landköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lands köp. Se Sdw 2: 1257."],"f":[]},{"a":"landluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordott. \" i vesterstha landlothenom i bynom \" SD NS 1: 497 ( 1405) . Jfr lands luter."],"f":["-lother )"]},{"a":"landlöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landstrykare. pedhir . .. kalladhe hakon sadulmakare een mordare och een landhlöpare ATb 1: 244 ( 1466) . STb 1: 132 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"landlöpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landstrykerska. tuttorm hade kallad törkils hustrv horo ok landlöpirsko ATb 1: 121 ( 1460) . ib 313 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"landman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) landsman. \" togh . . . drängin fram . . . een dalapill fram w hyltenne och sagde til hustrunne kännir tw thenna här thet är thin landhman han skal iak sätia i ans hiärta \" ATb 1: 326 ( 1470) . GU C 20 s. 130 . \" ther mäd skräpper tw saa myket mz achillem äpter han war thyn landman \" Troj 223 . - Jfr lands man."],"f":["lan- )"]},{"a":"landman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) landsman. KL 363 . Lg 3: 510 . ","2) lagman? wthi frid blifwer konuner, landh och lammader (kanske skriffel) MD 423 . - Jfr lands man."],"f":["lanmader )"]},{"a":"landredh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["landredspänningar","landzredzpäningar )"]},{"a":"landridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = landredh. vm gestri oc landrid GS 53 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"landridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = landrech (se Sdw 1: 732). thenne hälpena görom wi medh swa forskäl ath walgästning ok thenne orätlika landhridhin affläggis Reuterdahl Kyrkohist III 2: 529 (b. avb 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"landrotin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lamar-, land-, lands-drotin."],"f":["landroten )"]},{"a":"landrätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i land el. landskap gällande rätt. tha skal wart godz clingisbodha i skedhwi sokn them sama bo oc hans arfwm rätlika tilfallit oc giäldguldit wara . . . meth allem laghum oc landrät Gadolin Pants 274 (1370). Jfr lands rätter."],"f":[]},{"a":"landsidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landssed. \" thu skalt land sidh fölia äller land fly \" GO 7 . KS 67 (166, 74) . Jfr lands sidher."],"f":[]},{"a":"landsidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landssed. \" riddaren . . . hafde kläth hona hedherlika äpther adrom landsit \" Prosadikter (Sju vise m B) 212 . Jfr lands sidher."],"f":["-sit ) , "]},{"a":"landskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) i landet gällande sedvana? Se Sdw 2: 1257. 2) landskap, land. MP 5: 98 . swå at ther skall aldre ingen effter thenne dagh ytermere på then skade omtale, antige claus, hans wener eller frender jnrikes eller wtrikes eller hwad landskap the helstz komme kunne STb 5: 100 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"landskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landskap, land. SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . \" j allom thännom forsagdhom häradhom oc landzskapom \" BYH 1: 178 ( 1377) . nidhri fiollo al thäs landzskapsins (provinciæ) afgudh Bo 13 . kom i thz landzskapit som calladhis cesarea philippi ib 118 . \" the skullo fara lankt bort i annat landskap (in terram longiquam) \" ib 12 . \" i landzskapi thy som parthia heter \" Gr 259 . \" i syria rike ärw flere lanzskap \" Lg 217 . Bil 590, 594 . KS 57 (142, 62), 68 (167, 75), 68 (168, 75). KL 156, 162 . RK 1: 2979 . Al 3926, 5708, 7667, 8757, 8790, 9535, 9618 . Lg 37, 45 . MB 2: 32 . - nation folk? swa är hwar honum kär oc thäkker i hwarie släkt oc landzskape (in omni gente) som han är gudhlikin oc hawer gudz rätzl MB 1: 446 . \" sidhan the wordho swa marghe, at the matto heta et folk oc et landskap \" ib 455 . \" tädhan fore the til eth landzskap som kallas gens scitarum \" ib 2: 317 . KS 57 (143, 62), 63 (157, 69), 75 (185, 82) . - Jfr lands lagh."],"f":["landzskap . ","lanzskap . ","landskapp Bil 590 . ","lika med sing. lanzskpaer Lg 45), "]},{"a":"landskapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landskap. \" thentidh the hafdho länge wandrat oc mang landskapa ffarit \" ST 282 ."],"f":[]},{"a":"landskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) landskyld, arrendeafgift. \" . landskildhen ok hwqt aff gozit vpbärs skal egh affslas i howdgeldhit \" SD NS 1: 20 (1401; om gods i Småland). ib 65 (1401; om gods i Vestergötland), 88 (1401, nyare afskr.; om gods i Småland). hwath the före:do godz skyllo kunna med landskyld, affradh ok alle andre tiänist ib 448 (1405, nyare afskr.; om gods i Vestergötland). skal han vpbära affradh, landskyl, daghzwärke, hwat helzt ther plegher aff gaa ok änkte aff sla aff peningomin ib 597 (1406; om gods i Östergötland). ib 519 (1406; om gods i Vestergötland), 2: 136 (1409; om gods i Vestergötland). ","2) landskyld, afgift för besittning af intaga å landets el. landskapets allmänning. quod nos omnia bona domini arnwidi . . . a iuribus istis. videlicet skoghaskyld. landskyld &lagmanskyld. libera in perpetuum penitus reddimus &exempta SD 1: 453 ( 1270) . - Jfr lands skyld."],"f":["landskild: -skildena SD NS 1: 65 ( 1401) . ","landskildh: -skildhen ib 20 ( 1401) . ","landskyll ib 519 ( 1406) . ","landskyl ib 597 ( 1406)), "]},{"a":"landstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["landstiga. om krigstrupp. Troj 107 . vlixes . . . lath folket tysteliga landstiga ib 297 ."],"f":["-stiga . ","-styga . ","-stege HSH 14: 63 (1525? Brask). part. pret. m. pl. -stygne Troj 106 ),"]},{"a":"landstighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landstigning. Troj 107 ."],"f":["-stygningh )"]},{"a":"landsöka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söka sig till land (i fientligt syfte). otalig mang skip kommo dragande som wille landsöka Troj 106 ."],"f":[]},{"a":"landtiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. tält som slås upp på land (i motsats till det som slås upp om bord på fartyg); restält, lägertält. \" lot . . . taga op alla sinä land tiäll \" Di 190 . Jfr lands tiäld."],"f":["land tiäll )"]},{"a":"landtvidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under landsþing."],"f":[]},{"a":"landvasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samling av vass utmed strand. Se Sdw 2: 1257."],"f":[]},{"a":"landvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landväg. \" for siälfuir landh wäghin til rom \" Bil 315 . Su 119 . Jfr lands vägher."],"f":[]},{"a":"landväghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på landväg, till lands. MB 1: 3 . \" foro landväghis längir in i landit \" Ansg 233 ."],"f":[]},{"a":"landvärn","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","huru landit skulle settias i landwern HSH 18: 34 ( 1496) . ","2) det som tjenar el. nyttjas till landets försvr, försvarsmedel. annor landwärn äru borghe ok godh fäste KS 84 (207, 93) . ","3) fäste, fästning. med al sloth och land wernar (municionibus) SD 5: 207 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). med al theras sltoth och landh wärner ib 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"landvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) försvar för landet. tha satte han äpter sik i landwärn ther landamären koma til saman . . . thässa men Prosadikter (Karl M) 265 ."],"f":[]},{"a":"landvärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = landvärn 3. förnempde land och hwarth thera för sik serdelis med theras slotthom och landh wärnor (för -ar, -er el. -om?) SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). förnempde land . . . med sloth landhom wärnor (för landh wärnor? för landh wärnar el. -er?) godz och gaardha ib."],"f":[]},{"a":"landände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lands ände 1. mz thän landändhanom (termino) som sik wändher til ioppen MB 2: 52 ."],"f":[]},{"a":"landände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lands ände 2. ath . . . forswara stadhen (ɔ Kalmar) och thenne fagre landendhe BSH 5: 273 ( 1508) ."],"f":["-endhe )"]},{"a":"lane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lån? \" till loness \" FM 364 ( 1508) . Jfr lan."],"f":["lone )"]},{"a":"langa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långa, gadus molva Lin. \" longor oc göös medh olia \" Brasks Matordn 9 . ib 12 . för langor oc annan (?) skarpan fisk VKU 2 ( 1539) ."],"f":["longa )"]},{"a":"langa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långa, gadus molva Lin. \" langa murenula \" VGL XIV ; jfr Lorenzen, Gld. glosser s. 72. thenne ferske laange BSH 4: 259 ( 1501) ."],"f":["laange )"]},{"a":"langa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["längta. \" opersonl. med dat. el. ack. drotningenne took ok dygert langa \" RK 1: 1063 . honom böriade longa MD 169 . ib (S) 202 . aldre monde them thädhan langa Fl 1441 . Iv 220, 492 . \" honum hafwer thiit länge langath \" Al 1819 . \" frwr ok iomfrur monde langa kärlek aff then mannen fanga \" MD (S) 305 . sagdhe sik thz hafua fangit som han länge til langadhe Bil 472 . \" mik hafuir läne langat mz astundan til tholica crasa \" ib 412 . Iv 3150 . RK §: 2971. Bir 4: 142, 155. fara . . . til de käldo honum monde til langa Iv 5369 . ib 975 . \" tho at idher mykith äpter han langa \" ib 1102 . RK 1: 2683 . MD 68 . thz äwintyr . . . ther mik daghlika äpter langar Iv 649 . ib 1172, 4990, 5730 . Fr 1375, 1556 . Al 2421 . (Bil 472; RK 1: 2971 ; MD (S) 305 ; Bir 4: 142, 155 kan dock konstruktionen fattas ss personl.) - lata sik langa, längta. thz thu loot thik ther at langa Iv 4174 . \" lat thik äpter enkte langa hwath thu for ma ekke fanga \" Al 4329 . Fl (Cod. C) s. 84. i skule edher låtha ey långa (ej vänta) RK 3: (sista forts.) 5721 . - Jfr forlanga samt länkta."],"f":["laanga MD (S) 202 . ","longa MD 169 . ","-ar , -adhe, -at),"]},{"a":"langa fasta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , langa fredagher, langalakan, lang pipar, se under langer."],"f":[]},{"a":"langdan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på långt håll. then lwkt the kände longdan ath aff the åslar aa markena lågo Troj 315 . 2) långt borta. war han ey wiid hand wtan bortha moth syn faders fyender longdan ath mz en stor häär Troj 34 . - Jfr längdan."],"f":["longdan )","*langdan at , "]},{"a":"langdom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långt förut. han skulle sändha wärrldhinne the atirlösin, som han langdhom haffdhe loffuath MP 5: 50 . ib 83 . thet skedde äptir thy longdom war spaat, aff gudz munne ib 148 . Jfr längdom."],"f":["longdom )"]},{"a":"langdräkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lång, långvarig. \" hector . . . länktade wiid langdräktiligen hwyla \" Troj 124 ."],"f":["-tiligen )"]},{"a":"langdräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" MB 2: 14 ."],"f":[]},{"a":"langdräktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långmd, tålamod. sanneligha, andans fruct är kärlekin . . . langdräktoghet (longanimitas), godhet, mildhet SpV 133 . ib 156 ."],"f":[]},{"a":"langdvala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppskov, dröjsmål. compendiucio (fel för compendinacio) langdwalo GU C 20 s. 130 ."],"f":["-dwalo )"]},{"a":"langer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) om rum: lång, långsträckt. en styärna ledde tre hedniska konunga, östan äptir aff longhom wäghom MP 5: 94 . wedh longa östre almenninx gathe SJ 2: 217 ( 1492) . - längste finger, långfinger. hans längxste finger, äller midhlaste Mecht 337 . 2) om rum: lång, av en viss längd. längdin a källarwmeno i qwarter minnan än ix alna medh lange almene ATb 1: 43 ( 1455) .","3) lång, långvarig. - som förefaller lång, tråkig. Se Sdw 2: 1257. om en langan fredagh Mecht 206 . Jfr langa fredagher. ","adv. på längden, längs. - at langs, på längden. stadz mwren göris runder wm kringh oc ey ath langhx PMskr 163. "],"f":["long(h)er . superl. best. m. längxste Mecht 337 . Se vidare nedan),","*lang? (longh), ","langha MP 4: 78, 157), ","*langs mädh","langs ut","langx- )","langa fasta (longa-), ","langa freadagher (lange-. longa-. freedagher: -freedagh SkrtUppb 149 . ","-freydagher: freydagh ib 147. -fridagher: -fridagh SvB 208 (b. av 1500-t.)), "]},{"a":"langer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) om rum: lång, långsträckt. sanctus cristoforus uar vm þän tima manna längstar Bu 497 . the funno qwinnor halla manga stora ok thiokka ok mykith langa Al 5536 . \" swa ledhir som han var langir \" Bo 30 . \" spikin är badhe thiokkir ok langir ib 210. myo ok lange varo hans läggia \" Iv 274 . vaxte bialken sua langar. at han var fulämna Bu 417 . \" hwar thässe alniin war längre än waara siäx alna \" MB 1: 168 . \" gongande longan vägh \" LfK 220 . MP 2: 241 . cum vna pecie panni brygist langth SD 5: 420 ( 1345) . ss tilnamn. domini magni långer SD 1: 636 (1283, nyare afskr.). asmundi dicti laangh ib 2: 572 ( 1309) . magni quondam dicti laanga ib 3: 135 (1313, nyare afskr). - i ortnamn. jn torrente . . . langafors SD 2: 51 ( 1288) . ","2) om rum: lång, af en viss längd. med gen. hon (arken) skal wara thryhundradha alna lang MB 1: 168 . hon (lansen) var väl thriggia alnar lang Fr 182 . the (qvinnorna) waro rät siw fota lang Al 5605 . LfK 237 .","3) om tid: lång, långvarig. epther langan alder Bil 53 . \" swa langer time \" ib 434 . \" j längrom tima \" Bir 1: 247 . waro langatima for laghin gifwin moysi ey witande huru the sculde styra sik ib 4: (Dikt) 238 . i longa stwnd Di 23 . \" i länge bidhan \" Ber 151 . \" til langä visu \" SD 5: 562 ( 1346) . ","4) om tid: lång, under hela utsträckningen af en angifven tidrymd. ij thetta mörker siw dagha langha mondo the badhe ridha ok ganga Al 5437 . \" wi danzsom oc drikkom daghin lang \" ib 7190 .","adv. om framställning: lång, långsam, vidlyftig. fore . . . langa domfna ok slioa böner Bir 3: 304 . tholik stykke oc annor mang wardha mik at skriffwq lang Al 7180 . \" ther aff är lankt at säghia \" OB 212 . - for lango (förlonga. förlonge RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6294), för länge sedan. szom spätt är förlonga (red. B longa) RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6424. ib (red. A o. B) 6294 . - at längsto, till det längsta, längst, på sin höjd, senast. swa lankt the päninga kunno at längsto räkchia SD NS 2: 48 ( 1408) . ath the engolwnde wildo ther länger liggia än tiil som nw war i maandax äller tisdax ath aldra längxsto BSH 5: 109 ( 1506) . - n. langt (lankt. laknt Bo 20 . komp. längra Bir 3: 24 . ","1) långt, på långt afstånd, lång väg. gar laknt äpte Bo 20 . \" þe äru langt borto \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). eigh langt fran galghanom Bu 26 . \" wräk hona lankt fran thöm \" Bo 200 . \" stodho lankt fran honum \" MP 1: 278 . \" hwilkin som langt bygde wt i ödhkninne \" KL 253 . \" ganga längher fram \" Pa 16 . \" tha gik thu längra fram \" Bir 3: 24 . ","2) långt, af en viss längd, på ett visst afstånd. huru läanckt är mällan himins ok iorþ Bu 145 . - med gen. han redh tha mz henne som thz kunde warä widh enä milä wägx lankt Va 44 . ","3) om tid: långt. lanct þär äfte vilde constans kunogar bryta lo[n]gobardos vndi rom Bu 56 . \" som iak hafdhe lankt förra tilreet \" Bir 3: 282 . \" ärwotha langt fram a quällin \" KL 206 . \" thz var lankt a nattene tha \" Iv 3567 . ","adv. sva langt, så långt, så vidt som, så mycket som. afhändom . . . wi os . . . thän for:da half attongin ok til eghnom han . . . thy for:da altare oc capelle visitacionis thöm samw gudz modhors messom til störchilse ok oppehälde i wiin ok offläte, swa lankt the litla jordhinna afradh kan arlecha här epter räkchia SD NS 2: 64 ( 1408) . \" ib 48 ( 1408). - ","1) långt, mycket. \" i förening med en komp. lango för \" Bu 64 . SD NS 1: 212 . ( 1403). Bo (Cod. B) 346 . MB 2: 385 . ","2) för länge sedan, långt förut. hafþe iak lango lypt þino raþe Bu 494 . \" saghe sik jnnan skipbruti langu hafua tapat vngan husbonda \" Bil 347 . ib 211, 806, 853. Pa 7 . Bo 62 . Bir 1: 74, 3: 282 . MB 1: 3 20, (Cod. B) 550. SD NS 1: 546 ( 1406) . Iv 159, 1859, 2894, 3078 . Al 3391, 7734, 8512 . RK 2: 4396 . ST 44 . Su 57 . Lg 3: 6, 199 . Di 260 . OB 215 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6424. las han swa som thyt han hafdhe lango numit bok (quasi olim jam sciens litteras) KL 197 . - lango at, länge sedan, länge sedan som, för lång tid sedan som. thet är eigh langho at een hoop war sedher her i skären SD NS 1: 348 ( 1404) . \" longo är at världinna howodh som är pafwans gardhir blidhcadhe gudh mz liurnesins hälaghet \" Bir 2: 54 . \" thz monde langa vära at thölin riddare var komin häre \" Iv 235 . ib 3866 . Ber 1 . \" böriadhe han spöria huru lango thz war at hon kastadhe barnith j märith \" ST 89 . BSH 4: 266 ( 1501) . - lango sidhan, för länge sedan. som enom ey longo sidhan hände Su 154 . Lg 3: 147 . - länge sedan. thz är ey longho sidhan iak honom saa Lg 3: 341 . ","adv. på längden, långs. loot hona (heden) sökia langx ok bredh äpter all the dödha liik Al 5406 . watnith . . . rördhis hwarte langx äller thwärt ib 5824 ."],"f":["laanger . ","longer LfK 237 ; ","-an ib 220 ; ","-a Di 23 . ","länger: länge (trol. skriffel) Ber 151 . ","langt . ","lankt . ","längre . ","längrom Bir 1: 247 . ","längster . ","langaster: -an MP 2: 241 . Se videare de nedanför under for lango, langt, lango, langs anf. formerna), ","langs at , A) ","langs genom","langs up mädh , ","langs ut","laangx- )","langa fasta","langa freadagher","-fredagher . ","- frädagher. ","laangafriiadagher: -friiadagh VKR 16), ","langa freadags nat","langafredax- )","langalakan , ","langa pipar , "]},{"a":"langfasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = langa fasta. longfastan som bätringene timme är, skal haldas fore pascha daghen MP 3: 119 ."],"f":["long- )"]},{"a":"langgangsöm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags hästskosöm? Linkbibl 2: 211 (1513)."],"f":["långgång )"]},{"a":"langhalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jönsse longhalm \" Uppl Fornmt 46: 190 ( 1517) ."],"f":["long- )"]},{"a":"langhalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långhalm. \" byggiande huffwodh städher aff leer oc langhalm (in luto et latere) \" MB 2: 151 . GS 72 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"langhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längd. \" haffde (näml. svärdet) ey stora langhet \" MB 2: 76 ."],"f":[]},{"a":"langhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längd. Mecht 18 . \" skal hon thär haffua äwärdelikin grat for pinonan langhet skul \" MP 4: 241 ."],"f":[]},{"a":"langhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uthållig, ståndaktig. \" fulkompnar han . . . langhoghadhan (longanimem) j hopi \" Bir 3: 374 . \" langhughadir oc städhughir j hälagho hopi \" ib 2: 45 . MP 2: 76, 128 ."],"f":["-hoghadher )"]},{"a":"langhäladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klumpfotad? scautus (fel för scarus) . . . langhäladher GU c 20 s. 551."],"f":[]},{"a":"langhänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långhänd. \" artaxerses longimanus, thz är at sighia langhänder \" MB 1: 26 ."],"f":[]},{"a":"langhätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hätta med lång strut ss tillnamn. esbiörn langhetta STb 2: 500 ( 1490) ."],"f":["-hetta )"]},{"a":"langiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap el. dyl. bestående av ett långt järn. Jfr SAOB: L 1428 och Kalkar, Ordb. 2: 749, 5: 649. ij longdhjern til vngxje[r]n HLG 2: 78 (1518). item eth skorstensjern och et longjer for iij öre ib 67 ( 1520) ."],"f":["long- . ","longdh- . ","-jern )"]},{"a":"langkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långkniv (nyttjad ss vapen). och redh eptir arbeites mannen och hade en longkniff STb 1: 334 ( 1482) . ATb 3: 398 ( 1532) . "],"f":["*langknifs balia , "]},{"a":"langkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långknif, ss vapen nyttjad knif. bana vapen . . . som är yxe korda eller langh knyff SO 205 . sijtter med swerd ixe langkniff eller daggare SGG 131 . dömdes lasse nilisson . . . sin longh kniff ffri och igen eller och swa mange deninger som longh kniffuen är wärt BtFH 1: 138 ( 1507) . \" meth dragen swärdh ok dragna lanknifa \" DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"f":["langh knyff . longh kniff (ack.). lanknifer),"]},{"a":"langlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= langalakan. vnum mantellum blauium, langlakan SD 6: 219 ( 1350) ."],"f":[]},{"a":"langledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lång väg, långt bort. \" kom langledhis j okunnogt rike \" Bir 1: 396 . ib 66, 3: 317, 349 . KL 167, 251, 252 ."],"f":["-lädhis KL 1679,"]},{"a":"langleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) längd, utsträckning i rum. han mälte tornith huru viit thz är, langlek oc bredhlek ther op a Fl Cod. B, C) 1240. Bir 1: 384, 2: 11, 3: 299, 425, 471 . satte tha diäfullin konungxsins hiärna mällan sin knä . . . oc samanthrängde starklica j langlek ok vidhlek ib 445 . MD 38 . ","2) längd, utsträckning i tid. hwilkin som thässa lifsins langlek skodhar Ber 184 ."],"f":["-leeker: -leek Bir 3: 471 . ","-liker: -lik ib 2: 11 ; MD 38 ), "]},{"a":"langleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) längd, utsträckning i rum. RP 2: 261 ( 1393) . (+) hulkin tompt som är xiii!UDDA_TECKEN? alin longh ut med gaten oc xv alne lönleken (fel för langleken?) it quarter mindre STb 5: 170 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"langlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) länge. ith stenhus, som lhon sielff langelica vtj both haffuer STb 3: 318 (1496). ib 401 ( 1498) , 4: 41 (1504). for messevün, som longelige stodh obetalath HLG 2: 56 (1516).","2) för länge sedan, långt förut, . . . hwilikä iordh som iak hafdhe hanum langlikä pantsäth Gadolin Pants 270 ( 1366) . lukt, som gik aff dödhom ilgärningis manna kroppom badhe sniman oc langhligha för dräpnom SkrtUppb 171 . Vårfrup 142 ( 1461) . STb 2: 195 (1487), 341 (1489). SJ 2: 111 ( 1488) . hade . . . harthwijck hafft gberdt nagat til ath thale, tha haffe han hanom langeliga tilthalit ffor then schul han hauer her gangit fore hans öghon j stadin nw j i!UDDA_TECKEN? aar STb 3: 254 (1495). ib 449 ( 1499) , 4: l10 (1504), 75 (1505), 5: 140 (1517). JMPs 250."],"f":[]},{"a":"langlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) länge. \" bötte han . . . enom langlica siwcom \" Bil 750 . Bir 2: 189. bliffw the longliga j gudligom bönom Lg 3: 524 . ib 568 . VAH 24: 324 ( 1473) . ","2) för länge sedan, långt förut. zacher, som langelica offeurtallade äre ok forente SO 118 . ib 121 . FH 6: 355 ( 1449) . SJ 174 ( 1454) .","3) noga, med uppmärksamhet? ville langlica (morose) see sin son Bo 211 . ","4) tåligt, ståndaktigt. \" bidha gudz jättan langlica (longanimiter) ok tholomodhlica \" Bir 2: 324 ."],"f":["langelica SO 118 . ","langligha SJ 174 ( 1454). ","langhligha FH 6: 355 ( 1449) . ","langlige VAH 24: 324 ( 1473). ","longliga Lg 3: 524, 568 . ","longelighe SO 121),"]},{"a":"langliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["lång, långvarig. \" skilia the langlica twädräkt aat \" VAH 24: 323 ( 1454) . \" een longlik twädräkt oc thrätta ib. som longlig owilie haffua til mych \" BSH 5: 42 ( 1505) . longliget bestand ib 37 ( 1505) . \" til longligit gagn ok bestand \" FM 157 ( 1504) . \" medh langlikom wtrönilsom \" VKR 80 . laanglighir siukdombir ib 26 . JP 22 . Su 108, 172 ."],"f":["longliker . ","laanglighir VKR 20 . longlig. langliken (ack. sing. m.) Su 108 . longlekin (nom. sing. f.) JP 22 . ","longligit FM 157 ( 1504) . ","longliget BSH 5: 37 ( 1505) ),"]},{"a":"langliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["lång, långvarig. \" konungen fik en langlikin natta dröm väl fyra nätter ath slagh \" MP 4: 147 . thet är bätre en kort sorg en longlig STb 5: 232 (1519). gaff jak vnge lasse smid . . . for longeligen hestebrwdyngh HLG 2: 68 (1520)."],"f":["langlikin . ","langaliger: -liga SJ 2: 146 ( 1489) . ","longliger: -lig STb 5: 232 ( 1519) . longeligen. lonliger: -ligit STb 5: 319 (1521, Kop)),"]},{"a":"langlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1257."],"f":[]},{"a":"langlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) längd, utsträckning, i rum. vm nakor määlte hundradha foto iordh j langlikhet Bir 1: 382 . ib 3: 112, 448 . ","2) längd, lång utsträckning i tid. wars härra rädoghe . . . skal gifhwa glädhi ok frygdh ok daghanna langlikhet Ber 9 . ib 17 . ","3) tålamod, ståndaktighet. j hoxens langlikhet (in longamimitate) Ber 53 ."],"f":[]},{"a":"langliva","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långlifvad. \" MB 1: (Cod. B) 559. \""],"f":[]},{"a":"langlivadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långlifvad. MB 1: 333 ."],"f":[]},{"a":"langning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se forlangning."],"f":[]},{"a":"langpipar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långpeppar. \" LB 9: 107. Jfr langa pipar. \""],"f":["long peper )"]},{"a":"langpopirst","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. i Poperinge tillverkadt el. efter denna stad benämdt tyg som på något sätt (möjligen derigenom att de i handeln förekommande styckena hade en större längd) skilt sig från det som helt enkelt benämnes popirst (jfr Mnt. lankwant). lego . . . haquino . . . XIIII. vlnas panni langpopyrst. thordoni. x: cem vlnas panni langpopyrst, andree de brunne. x:cem vlnas panni langpopyrst, sigmundo duas vlnas de popyrst SD 5: 126 ( 1342) ."],"f":["-popyrst )"]},{"a":"langsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långvarig. \" läkia mina langsama sot \" Bil 231 . MB 2: 227 . Su 182 . Lg 3: 404 . - n. adv. långsamt. at stegeborgh bliffuer nagoth langsamth bestallet BSH 5: 584 ( 1517) . - komp. at systrana nakaraledhis langsamare än brödhrene . . . skulu matta sin sangh Bir 4: 51 ."],"f":["frf . ","vok . i änd. langsam- Bil 231 ; Bir 4: 51 . ","langsamm- Su 182 . ","langsamth BSH 5: 584 ( 1517) . ","langsampt MB 2: 227 . ","lanktsamt Lg 3: 304),"]},{"a":"langsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långvarig. - n. adv. långt, vid lyftigt. mykyt meer skriffua doctores aff psaltarans dygdh oc priis, hwilket langsamt ware at skriffua JMÖ 7 ."],"f":[]},{"a":"langsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) länge. haffuer iag forständit, att the haffua aktad giffua for:da godz vnder nådendals clöster . . . huilkit oc jag longsamliga tilforende haffuer aktad att göre FMU 5: 264 (1490, samtida avskr.) . SvB 476 (b. av 1500-t.). JMÖ 19 ."],"f":["long- . ","-samliga )"]},{"a":"langsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) länge. \" biddo the äller töffwadho swa langsamliga at the blygdos ther widher \" MB 2: 77 . Su 85, 115 . ","2) långsamt. langsamlika läsa ST 161 . ib 162 . Bir 4: 53 . PM XLVII . \" lenteliga ok longsamliga \" LfK 251 . ","3) noga, uppmärksamt? skalt thu väl skudha hona ok langsamlica (morose) thänkia hänna gudhelikhet Bo 75 ."],"f":["-leka Su 85, 115 . ","-liga MB 2: 77 . ","longsamlika: -likare Bir 4: 53 . ","longsamliga LfK 251 ),"]},{"a":"langsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långvarig. \" wm nakor syster finge langsamlika soot \" Bir 5: 47 ."],"f":[]},{"a":"langslädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långsläde. Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)."],"f":[]},{"a":"langtiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långt tält? vnum lantiald grossum SD 4: 711 (1340?)."],"f":["-tiald )"]},{"a":"langtrininger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som tar långa steg. \" gressutus . . . storfötther ok klangh triningher scilicet qui magnos habet pedes vel magnos facit gressus \" GU C 20 s. 323 ."],"f":[]},{"a":"langtrinugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som tar långa steg. passutus . .. langh threnoger GU C 20 s. 415 ."],"f":["-threnoger )"]},{"a":"langvaxin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lång, reslig, långväxt. Troj 75 ."],"f":["-wäxsen )"]},{"a":"langvräkin","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["langwreken Di 133 . ","longwreken ib 131), adj "]},{"a":"langvräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långsinthet. \" gudz rätuiso, som . . . ey vredgas mot honum mz ilsko mz jangwräkt \" MP 1: 217 ."],"f":[]},{"a":"langvräkter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långsint. \" thy äghom wi ey langwräkte wara vtan wardher os orät giort tha skulum wi thz gärna fore gudz skuld lthola \" SvKyrkobr (De sju sakr) 17 ."],"f":[]},{"a":"langvägha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långväga. \" aff the longwäge herres tilkommen \" BSH 5: 393 ( 1510) ."],"f":["longwäge )"]},{"a":"langväghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) eg. långs vägen; framstupa. lagdhis hon langwäghis (Bil lagdh(e hon sik ad) veniam (ss randtillägg: fram lutta) 274) for guz altara Lg (Cod. C) 990 . ","2) långväga, långt bort. af thöm ledhungenum sum giörs langwägis SR 21 ."],"f":[]},{"a":"lani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1257, E. Lidén i Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 11 ff. och jfr lan."],"f":[]},{"a":"lani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lana, ett slags nät med kil mellan träramar hvilket utsättes i strömmar. Jfr Rääf, Beskr. öfver Ydre härad 2: 50. om han fanger nagon aal eller annen fisk i the laner BSH 4: 336 ( 1503) . Jfr lana. "],"f":["lanaläghe , ","lanarum , ","lanavirke , "]},{"a":"lani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lantaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låntaga. \" the firitighi (40) marker som jak nw i thätta sin upburit haffuer ok laantaghit hafuer \" SJ 78 ( 1436) ."],"f":["laantagha )"]},{"a":"lantaka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v låntaga. for thet iak hawer af honum lana takith Gadolin Pants 270 ( 1366) ."],"f":["lana- )"]},{"a":"lapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lapa. \" gamal kather lapar ok miölk \" GO 469 ."],"f":[]},{"a":"lapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["llapa. \" llambo . . . laba \" GU C 20 (hand 2) s. 60 (daniserande)."],"f":["laba )"]},{"a":"lapideston","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. off thy (ɔ silke) göra quinnor oss klädhe thz vi (i »India land») kallom llapideston Prosadikter (Joan Prest) 347 ."],"f":[]},{"a":"lapmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Lappmark, af Lappar bebodt område. i lapmarken BtRK 344 (1490, orig.) . i lapmarkom HSH 29: 27 ( 1424, nyare afskr.) . ib 30 (1420, nyare afskr.), 31. Jfr lappa mark."],"f":[]},{"a":"lappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lappa, laga. Se Sdw 2: 1257. ij öfre for wadmall at lappe segell met Skotteb 450 (1570-71, Kämn). pannan ü stegherhusset lappadhis HLG 2: 37 (1512). ib. lib 62 (1518). gaff jach sama mwremestare oc en öre, for han lappat en skorssten ib 71 ( 1521) ."],"f":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"lappadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lappad, lagad. \" j gambla lappadha säkkia \" MB 2: 24 . Jfr läppadher."],"f":[]},{"a":"lappari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagning, reparation. \" uorder nogher mwramestere til beden om nogat lapparij at göra til nagrom manne \" SO 87 ."],"f":["-arij )"]},{"a":"lappari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagning, reparation. HLG 2: 58 (1517). mwreth jn iij jernfeensth[er] och vindzdören och anneth lapperi ib 60 ( 1517) . ib 63 ( 1518) . mwremsta[re] j ore for lappari hem i hwseth ib 70 ( 1521) ."],"f":["lapperi )"]},{"a":"lappe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" eskillus lappe \" FMU 5: 361 (1492; om tiggare)."],"f":[]},{"a":"lapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Lapp. \" redder någor lappafara någon lap \" HSH 29: 27 (1424, nyare afskr.). - vanl. pl. quod homines siluestres et vagos vulgariter dictos lappa in suis venacionibus nullus debeat impedire, nec eciam . . . birkarlaboa ad eosdem lappa accedentes SD 4: 73 (1328, nyare afskr.). rysser ok lappar BtRK 347 (1480, orig.) . HSH 29: 27 ( 1424, nyare afskr.) , 28, 32 (1454, nyare afskr.) o. s. v. - Jfr konungs-, spa-lapper. "],"f":["-ar ) , ","lappafari","lappefare . ","lappafara )","lappa foghate","lappeffogete . ","lappefogede . ","lapppefougte )","lappa man , ","lappa mark , ","lappa skatter","lappe- )"]},{"a":"lapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["lappa stövel , "]},{"a":"lapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lapp. och ther met bliffue olärde j the helge crisne tro oc leffwa som annan lapper oc hedninge Svartb 556 ( 1504) . ss tillnamn. Jfr B. Åkerblom, Lapp-mannen i Finland 9. nils lappar FMu 1: 334 (1370). ib 2: 83 ( 1409) ; 3: 26 (1431), 6: 535 (1508). "],"f":["-a Svartb 197 ( 1390) ), ","*lappa gädda"]},{"a":"lapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr boka-, bref-lapper."],"f":[]},{"a":"lar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*lara sulme (laara-), "]},{"a":"lar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cumera, lår, binge. \" wpfyllen idhra laara \" Su 242 . \" thz är ey meer liknande widh sannindena än . . . eth sädhes korn moth helan drossan ällar laaren \" LfK 125 ."],"f":["laar . ","-ar )"]},{"a":"lar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lår, binge. SvKyrkobr (Lucid B) 172 ."],"f":["laar )"]},{"a":"lar","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lår på menniska. alla adror a lor och ben LB 6: 283 . \" söker hon annars lar \" MD (S) 222 . \" thok hans brända ben ther thz laa. ok satte ater widh larit \" Bil 424 . - på häst. sla vp tua adro mällum lara Hästläkedom i AS 137 . \" screff frw ingeborgh migh til om then störe folan . . . och sadhe til jertekne, ath han hadhe iii syö bladh pa lareth \" FM 210 ( 1504) . ","2) ben (från höften till foten). på men niska. en sot af hanom annat laret (crus) Bu 515 . gat han sik ey (mz) fotum fram fört ok ey larum (ambulandi usum crura cum pedibus simul prohibebant) Bil 272 . \" bödh hanum bryta lar (crura) ok föther aff hugga \" ib 255 . \" sundir bryta larin (crura) a thöm korsfäst \" Bo 205 . \" at i hans laar älla hans been (crura) sundir brytin \" ib 206 ."],"f":["laar Bo 206 ; LB 8: 51 . ","lor ib 6: 283),"]},{"a":"larben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lårben, ben. \" takum hans larben \" Bu 515 . \" siuca manzens larben (coxam) \" ib 516 . \" böp bryta aldra þera larben (fractis . . . cruribus) mz slägiom sundar \" ib 522 . \" brände larbenit (carnibus et nervis tibiæ et cruris consumtis ossa paterent et ipsa tandem tibia a sua compage penitus solveretur) aff swenenom \" Bil 424 ."],"f":[]},{"a":"larknyla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lårben. then werk som stor i lorknylernä LB 6: 107 ."],"f":[]},{"a":"larlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan lårben, utan ben. huar sculum vi fa annat lar. at giua þänna larlösa varom ven Bu 515 . funno liket larlöst (coxam mauri præcisam) ib 516 ."],"f":[]},{"a":"larsmässa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se laurens mässa."],"f":[]},{"a":"larvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lårvärk. \" hielper for laarwärk \" LB 7: 11 . - af lårvärk plågadt ställe på kroppen. tempras hennes roth och legz widh lorwerk LB 8: 50 . ib 7: 141 ."],"f":["laar- . ","lorwerker )"]},{"a":"las","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lass. \" twägia lassa ängh \" VKJ 83 . Jfr aker-, an-, gren-, somar-, somars-las. "],"f":["laas ATb 1: 35 ( 1455)","*lassa tal","lassetaal )"]},{"a":"las","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låt. \" läste vp . . . lasom \" Bu 25 . lästos vp laas Bil 462 . \" lät göra aat hänne ena starka dör oc ther mädher badhe laas oc nykil \" Pa 10 . ey kunno dörrin . . . läsas vtan lasa Bi 1: 295. lasin hafwir innantil mengadda ib. \" aff staale et las \" Al 5160 . mz starkan lass ib 9102 . \" loss ok nyklä \" FM 609 ( 1513) . Bu 128, 511 . Bir 1: 340, 2: 188 . SD NS 1: 514 ( 1405) . RK 2: 2110 . ST 17 . MB 2: 268, 391, 403 . Lg 3: 701 . vider al the tingh som . . . himmelin i laass haffuir LB 7: 20 . Jfr in-, ut-las. "],"f":["laas . ","laass . ","loss . ","-ar ) , ","lasasmidher , "]},{"a":"las","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. Se Sdw 2: 1257. L. lås. jak . . . haffuer . . . giffueth . . . thil clostrith . . . myna aaboodh . . . badhe meth laas oc nyckle, som hon staar SD NS 3: 416 ( 1419) . tha sade han jngom wilie jnlate j genom sina laasa STb 3: 313 (1496). tha läste han husit hardelika j las MP 4: 194 . \" vnder sin lass och nykil \" STb 4: 72 ( 1505) . - ss rättssymbol. Se T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 73. - Jfr bodha-, forstovu-, gul-, in-, kamar-, kamara-, kapella-, klinka-, konungs-, källara-, port-, porta-, skap-, smälle-, springe-, stekarhus-, stokka-, taska-, tasko-, trä-, ut-las. "],"f":["laas . ","lass . ","loss GU C 20 s. 571 . ","-ar . lasz: lasza (ack. pl.) SSkb 2345 ( 1508) ), ","lasa smidher","*lasa taska","laase- )"]},{"a":"las","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lass. \" \" Bu 168 . Bir 2: 291 . RK2: 4013. lös vndan þunga lase Bu 141 . \" opta stiälpir litin thuwa storo lasse \" Al 22 . \" lifwith war stort som las aff hö \" ib 9325 . \" thry las höös \" DD 2: 3 ( 1384) . FH 3: 22 ( 1442). ena ängh aff XII lass höö ib 134 ( 1449) . een äng som gar af tiugu lass höö SD NS 1: 28 ( 1401, nyare afskr.) . \" xvj laass eng \" ib 264 (1403, gammal afskr.). IX lass äng ib. ib 398 (1405, gammal afskr.). DD 2: 6 ( 1385), 6 ( 1386), 7 ( 1387) o. s. v. enä sex las eng FH 3: 8 ( 1377) . Jfr afrapa-, aker-, döþviþa-, döfviþa-, hö-, ofäflis-, stena-, störa-, vaghn-, vinter-las."],"f":["lass Bir 2: 291 ; DD 2: 8 ( 1391), 11 ( 1399); SD NS 1: 28 (1401, nyare afskr.); FH 3: 22 ( 1442), 134 ( 1449). laass. läs L. ","las- Bu 141), "]},{"a":"lasi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*lasa tunna","laasa- )"]},{"a":"lask","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr klippings-, länkia-, märskins-, siälskins-lask."],"f":[]},{"a":"laske layske subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["spöpåle, skampåle. \" ty skal han [mysta] hwdene widh laske ok mysta annat örath STb 2: 59 (1484). komber hon sidan j stadin, tha skla lhon staa widh layske \" ib 64 ( 1484) . ath mester lauerens skal staa widh layske loch mester heming skal slita riis pa honom ib 126 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"lassa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lassa, lasta. \" lät lassa gul ok self iui vlualda \" Bu 205 . Jfr lässa."],"f":[]},{"a":"lassa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lassa, lasta. tha hade laris lassat pa ii!UDDA_TECKEN? las hö ATRb 2: 74 (1476). ib."],"f":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"last","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ballast."],"f":[]},{"a":"last","b":[],"c":"","d":"","e":[" tha brasth thz bandh som för war fasth millan swänske och norghes män lasth RK 3: 2547 ."],"f":[]},{"a":"last","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se laster."],"f":[]},{"a":"last","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måttsord vid räkning av sill el. strömming. numero vaal, last, & cast halecum comprehenduntur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XIII c. 47."],"f":[]},{"a":"lasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lasta, klandra. GU C 20 s. 89 . jmpone . . . insätta lasta tilläggga oc swicha ib (hand 2) s. 16. ib s. 51 . 3) skada. at wi thesse breff hauä seet ok hört met the gothä menz . . . vissä oc helä ok lhengände insiglä, ey skrabathä ok ley lastathä i nogor thärrä deeld FMU 1: 424 ( 1389) . - refl. *lastas, genom sin skuld el. förskyllan ådrag sig el. vålla att man drabbas av (straff). Se SDw 2: 1257. - (?) han togh swa til wara sina goda dagha ok lastadis j them j thänna stakkota liffs thinanom at han forglömde sinn siäll MP 4: 88 ."],"f":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"lasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lasta, klandra. \" orsäkte hona ther andre lastadho \" Bil 265 . \" vm maria lastas dröuis ey \" Bir 3: 175 . rögdher mz lygn til vanfregdh oc lastadher Lg 123 . \" thet må koma, at tu wil lthet lowa tu hauer förra lastat \" KS 22 (53, 23) . \" halffgiordh gerningh skal man hwaske lowa älla lasta \" GO 966 . Bo 190 . Bir 1: 297, 2: 157, 221, 3: 117, 460 . KS 21 (52, 23), 24 (60, 26) . Fl 473 . RK 1: 3785, 2: 3814 . \" thz lastadhe alle the thz spordo \" ib 5501 . ib 3: 2610 . - (?) scriwa huru sancta margareta stridde mot diäwlenom oc lastade thässa värild Lg 545 . ","2) beklaga, ömka. \" thz lastade mange at han skulle döö \" RK 1: 1245 . ib 162, 523 . gudh laste then högha skada ther hende ib 1785 . \" gud laste at thz skulle skee \" ib 3703 . ib 3641 . MD 170 . Di 190 . - Jfr belasta samt olasthder, äfvensom lastra."],"f":["-adhe , "]},{"a":"lasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bar-, for-lastadher."],"f":[]},{"a":"lastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lklander, lastande? skymf, vanära? probrum[s]straffan lastan ok wan heder GU C 20 s. 486 ."],"f":[]},{"a":"lastare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtalare. best. om djävulen. saa är gudz rike dygdhanna samansankilse, ok diäffwilsins rike är lastanna östir, bäggias thera rike är j lthänne wärldinne, frälsarins ok lastarins (criminatoris) SpV 563 . ib."],"f":[]},{"a":"lastbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtalare. \" thu skal ey wara lastbärare (criminator) \" MB 1: 365 ."],"f":[]},{"a":"lastelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["på ett klandervärdt el. skamligt sätt. tha giordhe han lastelika mismon manna mällan MB 1: 449 . \" lastelika (culpabiliter) räkke then sina händher til gudh \" Ber 135 . han haffwer . . . lastelika giort marghin fald Al 8028 . Jfr olastelika"],"f":["lastlika L.),"]},{"a":"lasteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) klandervärd, brottslig. jac rädhis at iac finz lastelikin (culpabilis) när gudhi KL 224 . \" swa myklo lastelikare (culpabiles) ärwm wi \" Ber 55 . ib 77, 166 . \" o orenaste oc lastilikaste (flagitiomissime) man \" KL 186 . \" at han skuli atirbliua j sine lastelike (vitiosa) sidhunäio \" Bir 2: 40 . \" är idhart liffwerne lastelikt \" Al 7055 . KS 21 (52, 23), 24 (60, 26) . JP 119 . \" mannin hwilkom som är lastalikit wphofh (homo, cujus conceptus culpa) \" Ber 208 . ","2) otillbörlig, förkastlig. tha nokor höghfärdogh människia främmande kombyr j en köpstad äller sokn mz enom osidoghom och siälsynom klädhabonadh . . . the sidhwänian är thäm allom wäl kommin ey är hon swa wanskaplikin älla lasterlikin JP 51 . ","3) skändlig, skamlig. \" ware thz lasterlikt at höra än iak skulle han ey helan föra ater til alexandri sal \" Al 8427 . \" mins sons blyghelika ok lastelika näkt \" Bir 1: 83 . ","4) felaktig. \" insaa ok inplanta nakot lastelikit ok smittogt j mit gul \" Bir 1: 235 . ","5) förhatlig. \" dygdin war them lastelik (odiosa) \" Bir 1: 250 . - Jfr lusteliker."],"f":["lastelikin KL 224 ; ","-likit Bir 1: 235. ","lastalikin: -likit Ber 208 . lasterliker. ","lastirliker: -lica JP 119 . lasterlikin (f.) ib 51 . ","lastliker: -likt KS 21 (52, 23), 24 (60, 26) ; -likaste KL 186),"]},{"a":"lasteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) klandervärd, brottslig. \" ära the husbönderna j storom siäla wada som ey wil sina thiänista folke styra ok näfsa fore thera lasterlika odygda \" MP 4: 210 . \" hwat lonth ällir hwat lastirlight ok saa storo ondho kan nakon tidh liknas (quid mali quid vicii tanto malo valet unquam assimilari) \" SpV 238 . 2) otillbörlig, förkastlig. smädande, (äre)kränkande, förgriplig. olaff rytter . . . zaker xl (40) marck fore thet lasteliga tal, som [han] hade hafft til andres jonsson radman fore sittiande rettin STb 1: 344 ( 1482) . \" thin signahdä öron som hördho the smälek oc lasthärlik ordh \" SvB 85 (senare h. av 1400-t.)."],"f":["laster- . ","lasthär- . ","lastir- . ","-lig(h)er ),"]},{"a":"lastelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fel, synd, brott, last. höffwer att konungen bliffwer stadiger i rättwissenes kraff. ähn thå alle andre warde kränckte medh ondsko galnisko, eller lasteligheter PMSkr 679 (avskr. från senare h. av 1500-t.)."],"f":["lasteligheter ) , "]},{"a":"laster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) klander, tadel, lastande. utan last ok åmälo Ks 1 (2, 1). ey akta manna thykkio älla loff älla last oc mottalan Bir 2: 184 . \" thän som latadhe gudz vin j thine näruaru aff huars last thu dröfdhis meer än aff thinom eghnom \" ib 221 . ib 3: 174, 460 . Su 18 . \" sighi last ofwär thk \" Ber 119 . - (?) hällahger kärlekir hafwer ey last (scandalum) Ber 47 . ","2) skymf, vanära, skam. vpbära andelikin vanhedhir ok last Bir 3: 221 . ib 4560 . \" at han göri thöm lst ok blygdh vm husfruor ok systir ok dottr thera \" KS 33 (85, 35) . \" giorde sik siälfwm mykin last \" RK 1: 4053 . \" then last ok oära mik var giorth \" Fl 1682 . ther honum war mere laster än ärä Iv 79 . \" iak skal thin last wäl ärlika hämpna \" ib 531 . \" rymde ther mz last oc skam \" RK 2: 6031 . \" thz göra them må wara vtan last i tera äptersta tima \" KS 46 (117, 49) . \" thz är otholande at kunungr älla höfdinge se nidhingr, ty at thz last är ok blyghd ok mykil ofräghd \" ib 35 (90, 38). han hauer ther af last ok synd ib 58 (145, 64). Fl 1694, 1721, 1766 . Iv 499, 603, 706, 1507, 2329, 4063 . Fr 798 . Al 1540, 3278 . RK 1: 324, 3: 1510, 1700 . \" the wardho han länge vtan last \" Al 1555 . RK 3: 1688 . ","3) skada, förtret, olycka. gudh gifui thöm badhe last ok skam Iv 4440 . han . . . görer them myken lasta RK 2: 3793 (båda dessa ställen kunna föras till 2). fore then last i gio[r]dho mik häre Iv 466 . \" fore them do marght hälädhe rast some saara til ondan last \" Al 9334 . - sorg. thz er mik last ath i vilin ey wara her jwlin all RK 1: 1905 . ","4) skada, fel, brist, lyte. eet breff . . . obrutit ok vtan last SD NS 1: 30 ( 1401) . \" þu äst blomstar huit op röþ . . . for vtan last \" Bu 75 . \" lytis löss ok kasta ok als hindris \" Bil 255 ; \" jfr lasta lös. ä män likamen hauer sit huwdh helt ok helbrigdho vtan last ok lyte \" KS 32 (82, 35) . \" hawer nakan likamens last (maculam) \" MB 1: 370 . ib 371 . ","5) fel, synd, brott, last. jak aktar ey at straffas för diktans oc maalsens laster, om iak kwnne bätthra rättha oc förbätthra siälinna laster mz mino male Su 3 . \" baþ mik tel fulan last \" Bu 136 . som hana löse ok rensa af syndom ok lastom ib 186 . \" syndena ok lastena krypa stundom vndir rätuisa män \" Bir 1: 260 . \" sagdho wara last at kasta fädhernis sidhum \" Bil 453 . \" hånom må peninga ok godz at winnas huru han thöm hälzt förgör, medh dygdh ella last \" KS 35 (90, 37) . \" alt wt hwaria last aff thinne siäl \" LfK 175 . hwa som slaar sin thräll eller sina amboot til dödh, han är saker til dödhlikan last (criminis reus) MB 1: 336 . last a them begaa RK 1: 3833 . \" thz är vadhelicaste lastir oc odygdh \" Bo 16 . \" thöm lastenom (omåttlighet i mat och dryck) fylghe giärnt en fulare lastr, at man fylghr of mykit sinom kötlikom lusta \" KS 33 (85, 35) . Bil 116, 214, 353 . MB 1: 101, 117, 348, 349 . KS 42 (109, 45), 43 (110, 46), 43 (111, 47) . Bo 45, 96, 133 . Bir 1: 111, 3: 259, 328 . RK 3: 370 . LfK 161 . ","6) fel, skuld, förvållande. pharao härdhis aff sinom last (culpa) oc ey aff minom Bir 2: 308 . \" at faa äru the som vidhirtaka ok tro himerikis ordhom . . . thz är ey gudz lastir vtan mannanna \" ib 3: 450 . - skuld, brottslighet. man maa them giffwa tho lenga last (= er them engen skuld at giffua 2968) RK 1: 2965 . \" hulkit honum sculle komma i större lasth \" ib 3: 2789 . ib 2665, 2901 . thin läst är meer MD 99 . - Jfr drykkio-, hovudh-, lönda-, malata-, värulds-laster. ","1) lastfull, lastbar. \" lasta ful siäl \" Bir 1: 133 . Ber 72 . ","2) vederstygglig? svår? smittsam? tha ware the lasta fulla sotten lättelika böth Su 153 ."],"f":["läster MB 1: 348, 349 . ","läst MD 99 . ack. last Bu 136 ; Bil 353 ; MB 1: 370 ; Fl 1766 . ","laast Su 18 . lasta (i rimsl.) RK 2: 3793 . ","laste Fl 1721 . ","laster Fr 798 . ","läst Iv 603 . ","last MB 1: 371 . ","lastenom KS 33 (85, 35) . gen. lasta Bil 255, 353 (kan dock på båda ställena fattas ss gen. pl.). pl. nom. lasta MB 1: 117 . ","lastena Bir 1: 260 . ack. laste Bo 133 ; MB 1: 101 ; KS 24 (60, 26), 42 (109, 45) ; Bir 3: 259 . ","laster Su 3 . ","läster LfK 161 . ","lasta Bir 3: 328 . ","lastana Bil 214), ","last , ","lasta fulder , ","lasta gäld , "]},{"a":"laster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" STb 1: 415 (1483)), L. ","1) klander, tadel, lastande. gaff iak thär lasth ok kära oppa innan nat ok aar äpther then tidh her thure thuresson giorde thät skipte med mik Arfstv 54 ( 1461) .","2) skymf, vanära, skam. Prosadikter (Karl M) 260 . hon hadhe gifwit pawal thima winskap for then lastir han hade henne giorth medh eth barn ATb 2: 221 ( 1483) .","3) skada, förtret, olycka. \" marsilius konung hafwer last fangit thrätighi sinnom. thy at thrätighi aff hans kompanom waro a mote enom hwariom warom oc lagdhis a iordhina oc do swa \" Prosadikter (Karl M) 282 . \" lhenrik zerkinso zaker xxiiij (24) marck for the lastene, som han giorde arwid olsson i stadzsins erendom STb 1: 415 (1483). o quam detestabilem vicium etc. o huru fordömelikin then lästin är som lydhnonne är genwerdogher \" Saml 34: 293 . - Jfr synda laster."],"f":["lästin Saml 34: 293 . Se Sdw 2: 1257) , ","last , ","lasta fulder , adj. 1) lastfull, lastbar. SpV 139 . - Jfr lastfulder."]},{"a":"lastforekastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebråelse för last. mz . . . nakra handa lastforekastilsom (criminis objectu) sarghar ällir bedröffwir andra Bir 5: 12 ."],"f":[]},{"a":"lastfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"lastföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) lasta, klandra. fämpta (avundens dotter) är at nakan lastöra openbarligha SvKyrkobr 353 ."],"f":[]},{"a":"lastföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kränka, skända. \" amon konung dauidz son, hulkin som waltok oc lastfördhe sina systir thamar \" ST 542 ."],"f":[]},{"a":"lastlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ren, okränkt. Prosadikter (Karl M) 260 ."],"f":[]},{"a":"lastlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obesmittad, ren. göm mina siäl ok likama hela ok lastlösa Bil 464 . ST 47 . Jfr lasta lös."],"f":[]},{"a":"lastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klander, tadel. \" bwkfyllis dötter äru fäm . . . fiärdhe är mangtalan [j] bakmaal lastning oc adhrom fafängom ordhom \" SvKyrkobr 356 ."],"f":[]},{"a":"lastogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = lasteliker 2. then daren . . . som sa dyrffweligha mz hogmodog oc lastog ord forfäres ey sarga edert högmäktoga maistath Troj 94 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"lastra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) klandra, lasta. \" med dat. straffa ok lasthra gudhi \" Gers Frest 16 . ","2) göra felaktig, förderfva? lastra ok vordarffwa (för fordarffwa) godha gernyngh Gers Frest 1 . - Jfr lasta."],"f":[]},{"a":"lasur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? lasursten, lapis lazuli. PMSkr 437 . \" zemech är en sten hwithgoll . . . annar är warandis blaa oc aff honom görs bla larzwr \" ib 493 . "],"f":["lazur )","*lasura färgha","lassura färga )"]},{"a":"lasur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lasursten, lapis lazuli. the (ormarne) födhas widh laswr oc piper hwiit Al 8679 . ib 8882 ."],"f":[]},{"a":"lasursten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lasur. PMSkr 554 ."],"f":["lazwr- )"]},{"a":"lat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1257. Jfr adhro-, af-, barna-, for-, kikar-, lös-, o-, sorgha-, til-lat."],"f":[]},{"a":"lat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) förlust. Jfr blodh-, fä-, lifs-lat. ","2) eftergifvande, tillåtande. Jfr for-, til-lat. ","3) åtbörd, skick, sätt, beteende, later. ängen (gat han) mz lek älla nokrom latom comit at le Bu 395 . \" skapaþe hänna lit ok lat sva vän \" ib 144 . \" ii hans husfru ham baþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom \" ib 19 . for smaþe hans lat ib 157 . \" läto coma tel hans ensamna mö diärua tel odygh at fresta mz listom ok fulom latom hans licama tel vloflikan lusta \" ib 402 . \" swa at gudz riddare finge enga ro for diäfwls andbudh som engin lat blygdhis \" Bil 402 . \" han hafdhe lekara laat ok clädhabondadh \" ib 307 . ib 212, 329, 350 . Al 291, 1418, 2683, 2813 . \" han omskiptis thusand fall . . . i sinom skälom oc allom latom \" ib 7177 . \" saa blid war hon aff tal oc lat \" RK 2: 8380 . \" almenningis qvinna är . . . lös j latom (levis in moribus) \" Bir 3: 27 . \" mz sinom lösom latom \" ib 76 . KL 351 . VKR VII . Ber 270 . thiin fagher laat RK 1: 2496 . ib 3666 . \" fagnade them mz fagher laat \" ib 3748 . \" then biskop badh mz fagher lata at alle iödha nyta mata thera lagh \" Al 1137 . \" höwisk laat ok synne \" RK 1 . 451. ib 2: 5074, 3: 2093 . Bir 4: 141, 154 . mz bliid laat RK 1: 2639 . \" hänne laat the varo swa vnderlik \" Iv 1022 . ib 2338 . Al 5956 . RK 3: 1867, 3663 . hon hafuer swa stolta lata Iv 3075 . \" olaff loo oc gassz vell aath at sigword togh ey verra laat \" MD 320 . thz är olika laate en leer ok annar grather GO 592 . man hafuer ey seet swa ömkelik graat älle tholik osakta laat Fr 2406 . Jfr 5. ","4) beteende, handlingssätt. \" transagoras tok op sin gambla laat \" Al 1621 . \" the kunno tha hwarken lat (rätt beteende el. handlingssätt) eller lempe \" RK 2: 6501 . - beteende, behandling, bemötande. the ey skyldoss aat fore osämyo eller ond laat (beteende mot hvarandra) RK 1: 2423 . \" bewisas gestom swa godh laath \" ib (Ny början af Gamla Krönikan) s. 163. folkit fik tha sa onda laat them brast baade dryk ok math ib 2: 8715 . ","5) beteende sådant det framträder äfven i ljud; i sht ss uttryck för sorg: låt, klagan, jämmer. haffwir nakor syster . . . orolikin laat j sömpnenom Bir 5: 42 . \" wm nakor syster gytir ey hört tholkin orolikin j sömpnenom \" ib. \" önkelik tha varo hänna laat for sorgh ok iämber ok mykin graat \" Iv 904 . \" tha han hafdhe länge hört a thera graat ok thera swa ömkelika laat \" ib 4165 . Fr 950 . \" venadhe sik mz iämerlik lata \" Fl 376 . \" hans sorgh hans graat hans hardha laat \" Al 2881 . \" wardher ther tha swa mykith roop, grater oc ond laat ower alt egipto land \" MB 1: 306 . ib 390 . ST 59, 391 . ","6) ljud, klang. \" hördho baswna laat (sonitum) \" MB 1: 334 . - Jfr blidh-, blygh-, il-, kankir-, liuf-, lös-, skör-, undir-, öghna-lat, äfvensom later, läte."],"f":["laat . ","laate GO 592 (i rimsl. m. grather). lathe RK 2: 5074 (i rimsl. m. mattha). lata Fl 376 (i rimsl. m. grata); Iv 3075 (i rimsl. m. mata); 5627 (i rimsl. m. strata); Al 1137 (i rimsl. m. mata), 2813 (i rimsl. m. mata), 5956 (i rimsl. m. mato)), "]},{"a":"lata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) släppa, leman, låta gå. hänne syntes sik vara sua fägna liuseno at hon vilde ägolþes þät fran sik lata Bu 12 . lät (dimisit) fran sik sina sötasto oc alrakärasta modhir Bo 28 . \" han lot ther aldre herra ena ther han ey gaf gul äller stena \" Fr 3077 . \" matte honom jngen aff tornet lätha \" RK 1: (sfgn) s. 187 . \" sit eghith watn han ot sik fra \" Al 4970 . - lyfta, taga bort. at hon nakot wilde lata (relevaret) sina hardasta haand aff mik wslom Su 161 . - aflägsna, bortdrifva, utdfrifva. läti (removeat) han fran sik Bir 1: 311 . \" the ondo (näml. bina) skulu lätas vtan bisokkin \" ib 258 . \" loth han fran sik w sinom gardhe alla the qwinnor ther waro \" ST 306 . lät nu w thino hiärta alla rädde Su 396 . - afskeda. latis vr hans þiänist SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - släppa, utsläppa (på bete). hwar som will hästa ellir nöt a grönagarn letha TB 79 . ","2) insläppa. herre tord oc hans hofuesin pa axwold latha RK 2: 9386 . ib 9524 . \" laath ekke räffuen i örthagaardh ib 3: 2756. \"","3) släppa, kasta (ned i). läto han (Josef) . . . j brunnen ST 397 . lata . . . hona (Kristina) j then brännande vghnen ib 258 . \" lat han (hästen) i kalt vatin Hästeläked. i \" AS 137 . - kasta, innesluta (i fängelse) loot them jnnan thz nidarsta rwm RK 1: 3936 . konung magnus . . . lotz j kärnen ib (sfgn) s. 187. släppa, föra, leda. hwart skal liak nu hona (lejonet) lata Iv 4487 . \" läta laurencium for dom \" Bu 415 . \" the lotho the jumfru och ther pa (på skeppet) \" Fr (Cod. B) 2370 . hwat skulom wi göra aff tässom klärkom äller hwart skulom wi them lätha ällir ledha MB 2: 229 . ","4) lägga. the toko bort min herra oc iak veet äkke hwart the hawa latit han (ubi poserunt eum) Bo 225 . hwat the (kryddorna) lätas hällir i mat älla salso Bo 133 . \" lät stöttä ingifero vp i scapin Hästläkedom i \" AS 137 . \" läto asko paa sin huffwodh \" MB 2: 362 . - lägga, sätta. i andlig el. bildlig mening. gudh skal latha (apponet) paa honom the plaghor här staa jnscriffne MB 2: 369 . \" til thik min herra . . . later (Cod. B sätir 552) iak mina astundan oc mina aliit \" ib 1: 265 . \" bör wisom regera thz spiill the wnga latha ther könheet tiil (deri inlägga el. visa) \" MD (S) 241 . ","5) hälla, gjuta, slå. han lat vatnit i ena steen mullögh Bo 174 . \" thz fath ällir kar ther balsama skal j latas \" ST 203 . Bil 211, 327 . Bir 1: 290 . RK 1: 1317 . ST 168, 256, 297 . Su 313 . PM 61 . lathe ther aa siudhande vatn LB 2: 9 . \" läther brodher vtaff sin begare ok i annarss \" SEG 123 . - hälla (i) blanda (med), sätta (till). drikken ekke watnith eensampt latin ther litit wiin til ST 154 . \" lather man honag i malörth \" LB 7: 2 . \" lather man honagh widher malyrt \" ib 4: 350 . ","6) låta, låta rinna, tappa. lata blodh, tappa blod (ur ådrorna), öppna åder, åderlåta. at lata blodh LB 5: 292 . ib 2: 62, 3: 42, 7: 83, 84, 85, 86, 87 . \" thw skal latha blod twärth moth ther wärken staar \" ib 1 . \" ey mikit blod lata \" ib 3: 36 . - lata sik blodh, tappa sit blod, åderlåta sig, låta åderlåta sig. i tessom dagom skal man ey laatha sig blod heller sith fä LB 7: 1 . \" ey skal tw latha tig blodh \" ib 83 . ib 84, 85, 86, 87, 88, 90 o. s. v. the systra som tarffuas laata sik blodh Bir 5: 44 . hulchen menniskia sik lather aadro blodh LB 2: 64 . - l ata adhro, öppna åder, slå åder, åderlåta. ta skal man ey lata adhro LB 3: 45 . ib 2: 62, 63 . lwnga adran är tha god ath latha ib 7: 85 . ib 6: 105, 106, 107 . - lata sik adhro, åderlåta sig, låta åderlåta sig. tha skal tw latha tiik hoffwdh adran LB 7: 88 . ho sigh lather adro ib 91 . ib 95 . - lata, öppna åder, åderlåta. in marcio ta skal tu ekke lata wtan oppa sancta gertude dagh LB 3: 38 . ib 2: 62 . \" torff tu endelika wider blodlath ta lat mz koppom \" ib 3: 41 . - åderlåta (menniska el. djur, äfven kroppsdel). nakor the som laaten är Bir 5: 44 . \" thy (näml. är) wmskiptandis mz laatnom (minutis) wanskafullom oc aff bradhe soot begripnom \" ib 4: 64 . \" hwilkin som ij thessom fornämpdom daghom människia eller fää laatz \" LB 5: 292 . \" armanne skwla lastas for moltiidh \" ib 6: 107 . lata sik, åderlåta sig, låta åderlåta sig. thän saa lather sik han wordher wel lothän LB 6: 108 . äre tesse tima aldra besth wm arith ath latha sik wthi ib. huilkin som sik lather a winstro armänom ib 5: 292 . \" ta man tu lata tik \" ib 3: 36 . ","7) framställa, framlägga, framföra. lata alt firi hugh thin, thet til må koma KS 21 (52, 23) . \" i lius lata alt sit hierta och hemelik ting \" ib 16 (41, 18). ","8) taga (på), röra (vid). lät vm hans mun mz sinne hand Bil 868","9) släppa, låta vara, gifva (lös el. fri). läta lösa patroclum ok barnabam Bu 129 . \" torde hanum ekke löss lata \" Di 26 . \" lat mik liþughan af hans gömo \" Bu 142 . Bil 87 . släppa, leman, låta vara (fri från straff). at biscopin skal ey . . . lata them opinadha hulka han forma ok skal näfsa Bir 1: 317 . - låta vara, gifva, förklara (fri från kraf, qwitt). wi . . . latum han lösan aff allom thet hindra wil SD NS 1: 37 ( 1401) . \" later jak han ok hans arfua allaledhis qwitan, lidhughan ok lösan for mik ok minom arfuom for alle ytermer maning \" ib 38 ( 1401) . \" loto the hona oc hennes ärffuingia for sik oc sina ärffuingia alzstingis fri quit ledugh oc lös for hendermer maning \" SJ 201 ( 1451) . ib 200 ( 1451), 202 ( 1448). 10) qvarlemna. try hundrad folk lotho the ther aa RK 1: 1640 . \" them som swa thrifs i dygdhomen at han kombir vppa höxsto trappona latz än nakat af the fösto (aliquid ei de primi gradus imperfectione relinquetur) \" Bo 41 . - efterlemna. alla the löösöra ok hawr . . . som iak äptir mik leuer ok latir SD NS 1: 411 )1405). 11) släppa, lemna från sig, gifva. hwilkin kärth vil hawa han skal liwffth lata (donet amorosa qui wlt desideriosa) GO 221 . Al 1810 . HSH 18: 41 ( 1496) . lemna, öfverlemna. siälfwm pauanom lät han befuit Bil 583 . - lemna, förläna iak lot honum land Fr 681 . öfverlåta, aflåta, afyttra. at iak haffuer latit . . . niclisse benedictsyni alt mit godz leribo . . . firi fira sin tiwgu mark ok hundradha SD 4: 646 (1339, nyare afskr.). huilka jordh jyries philipsson haffpe andrise martinsson . . . latit ok giuit ib 6: 19 ( 1348) . \" ib \" NS 1: 31 ( 1401), 99 ( 1402), 108 ( 1402). at han hona (qvarnen) . . . sälia, skypta, gifua älla androm lundom lata ma hwem han wil ib 552 ( 1406) . \" them han thet säll eller fra sigh latir \" ib 430 ( 1405) . - öfverlemna, öfverlåta, afstå, uppgifva. läät han . . . härra stene allan thän rät ok tiltalu SD NS 1: 200 ( 1402) . \" än thu later mik the wyrdhning som thik bör til, for thy at thu wast för födder aff modher liwe \" MB 1: 209 . \" at läta honom thz swa \" Bil 865 . \" lata gudhi hämdena \" KL 287 . \" lata (relinquere) gudhi sin äghin vilia \" Bir 1: 273 . \" latar (dimiserit) sin vilia j gudz händir \" ib 3: 222 . ib 1: 159 . - lemna, låta få, gifva. alle apostoli läto (fecerunt) hanom þän heþar Bu 195 . \" hon gaf hanum enga roo för än han lät hänna sina thrätta \" Bil 268 . \" at lata huariom thet hans är \" KS 19 (48, 21) latha andrum halffua gerningh mz sigh SO 62 . \" loth honum tiänare til handh \" Di 285 . suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman later sinomvndidånum KS 50 (126, 54) . 12) lemna, öfverleman (någon så att han får följa sin böjelse el. reda sig själf). gudh lät mik mik siäluom Bir 2: 8 . \" the latas (dimittuntur) j sit eghit wald ok vilia \" ib 1: 109 . ib 3: 255 . \" före iak mina miskund fran honum ok latir han j the pino som honum är redha a rätuiosona väghan \" ib 46 . 13) öfverlemna, anförtro. hwem wilin j os lata Lg 476 . \" lata the thingh androm j hand at göra (committere aliis ad faciendum) \" Bir 1: 317 . \" lät til honom alla thina omsorgh \" Su 170 . iak later (näml. denna sak) til gudh ij himerik Fr 1000 . 14) öfverlemna, öfverlåta (att göra). hwilkit wi . . . leffuom oc lätom til hwariom enom Su 355 . - öfverlemna, hänskjuta. hwilkith wi laathom (för laathom til) nä[m]dinna ransakan SD NS 1: 136 ( 1402) . \" hwilkit som iak . . . läät . . . til nämpdenna \" ib 36 ( 1401) . ib 2: 122 ( 1409), 123 ( 1409), 135 ( 1409) o. s. v. BSH 2: 102 ( 1339) . lät (retulisset) thz ärindit til menoghetena MB 2: 323 . - abs. gifva sig, vända sig? thu kanth tegh aldregh thil hans (Gud) lathe j nokor tingh medh nokor mathe swa mykith lather (för lather segh?) han til thin oc lokker tegh thil nade sin MD 24 . 15) lemna i besittning af, låta behålla, gifva, skänka. han later mek well mit liiff Di 58 . 16) öfvergifva, lemna, låta vara. ey lätz (relinquitur) nakor creatura vtan mina miskund Bir 1: 380 . 17) öfvergifva, lemna, draga sig från. läto väruldena Bu 152 . Bir 1: 262 . Ber 23, 32 . \" at thu skuli aldre nunno lifwärne lata \" ib 72 . alre skal iak lata hona (Jungfru Maria) Bo 216 . 18) lemna, åsidosätta, afstån från, försaka. riddarin lyste þöm (messorna) alla höra ok ingha lata Bu 24 . görande sin vilia ok latande min vilia Bir 1: 183 . ib 366 . licamlikit gagn skal man lata for kärlex skuld Bo 87 . KS 23 (57, 25) . 19) lta vara, låta bli, underlåta. lae (Cod. F ladhe verä) hua thz ey tro vil Iv 5736 . \" lata aller gyorä \" SD 5: 568 ( 1346) . \" þätt egh lata \" ib 376 (1344, nyare afskr.). lat thz ilt är ok gör thz gut är KS 50 (127, 54) . han giter thz ey latith MB 1: 45 . \" hwat som latande är älla görande \" Bir 1: 189 . \" kan hn sit spot ey lata \" Iv 116 . \" rät ridderskap her lata \" ib 1893 . \" ath thet maghe engaledhis latas \" VKR 71 . Bir 1: 327, 2: 173, 175, 3: 125 . Iv 3396, 4110, 4814 . Fl 1442 . Fr 1242, 1270 . Al 2907, 6790 . RK 1: 172, 3743, 4006, 2: 7501, 3: 2199 . Va 37 . Di 195 . - (?) han wille inthe laatha RK 3: 3194 . - med inf. eigh lät iohannes at prädica Bu 149 . ib 8 . KL 61 . Bo 102 . Iv 2491 . Lg 3: 5 . upphöra med. lather (recedit a) syndena Ber 10 . lad tinä stora ord Di 138 . - med prep. af. ey skulle man vm sunnadaghin lata af godho oc kärlekx gärningom vtan af syndinne oc thräla äruodhe Bo 87 . Bil 753 . Bir 1: 185, 194, 3: 419 . Al 3472 . ST 155 . MB 2: 161 . Ber 146, 147, 191 . Su 232 . \" the äru jlzskofulle ok lata aldre aff hänne (pleni malitia sunt, et ab ea numquam cessant) \" Bir 3: 393 . 20) mista, förlora. at hertugh erik sith liiff swa loot RK 1: 4415 . \" ib 3: (sista forts.) 5021, 5118. \" Di 218 . \" lata wij wart rike \" ib 181 . skolo hymär lätha mongan man ib 254 . 21) låta vara, antaga, förutsätta. laatom (posito) swa at thz ware, som omögelikit är, at all wärldinna bärg oc stena waaro i eno bärge Su 133 . \" lat swa at han är ey skör af sigh ok ey mistanka fulder \" Lg 3: 483 . 22) anse, tycka, tro. thu läst mik thäs wärdhan Bil 612 . eth kapoklädhe, swa got som han läte sin hedhir vara SD NS 2: 31 ( 1408) . \" latandhes mera loffwärdokt wara LG 3: 263. 23) låta, tillåta. lät mik eigh liuande niþar koma \" Bu 141 . \" lät þöm äghte fa vita huat hanom teþes ib 27. thu leezt vort land ödhe leggias aff hedhnum manum oc vette os enga värio \" Lg 210 . \" han latir (sinit) han ey at skodha älla grata sina synde \" Bir 3: 13 . \" onde latas ok städhias at lifwa godhom til pröfwilsa \" ib 1: 66 . ib 260 . jak latir (patior) mik kallas af them ib 182 . hwi läst thu han älla stadde honom at ganga til thik ib 220. ey latir ällir städhir min rätuisa at swa mykyn klarhet skal sees aff swa store kranklikhet ib 2: 287 . manzins fal foreuistis ok lätz vardha aff gudz rätuiso ib 288 . \" latin os gambla hema wara \" Al 835 . \" at þe latin wara vnderana i friþi wara \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). at þe laten sik egh finnäz wrangä domä györa ib 606 ( 1346) . \" han lot binda sik \" Di 147 . 24) låta, förandleda. med inf. hwat sum wir . . . latum scriuä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). lät roua alla þe þär fram foro Bu 7 . \" lät at hanom leta \" ib. \" läta han vte läsa \" ib 145 . \" baþ neronem läta dräpa sik \" ib 102 . lät kunugen bal göra ib 188 . \" ärlekare creatur äst þu än nokot þät biläte älla skript. þu hauar lätit göra ib. hillebrand lot springa äfftir hanum \" Di 67 . hafwm wi latit waar incigle viterlika hängia för thetta breff SD NS 1: 30 ( 1401) . \" latin see hwat man han är \" ST 306 . tha han (Gud) let hona födha Iv 671 . hann (Gud) loth sik tha aff henne födha MD 71 . \" wilde sik aff enne iomffru födha latha \" Lg 3: 586 . \" loot hon sik opresa \" KL 344 . latin idher köpä ib 134 . \" iudhin . . . löth sik döpa \" ST 306 . \" lether ther rädhas som ekke gors behoff \" Gers Frest 20 . \" hon lät sik oc lära aff tempelsens prestom myosi lagh \" Lg 3: 624 . - pass. huru sancti eriks baneer leetz aff opsala föra (man lät föra) RK 3: 3660 . \" med dat. och inf. lat huarium haua sit eghit ok huarium thz hånom bör til rätta, spakum mannom fridh ok frelse . . . tiuuom ok ilgärninx mannom skam ok förderuilse äpte brutum tera \" KS 31 (80, 33) . lätar (honom; kan här vara ack.). känna þa pino Bu 188 . \" loot allom see hwat hänt war \" LfK 147 (möjl. att föra till 23). - med ack. och inf. läto brinna lius Bu 9 . kunungen lät koma brinnande iarn hällo ib 188 . \" lot hornboge springa sin häst \" Di 67 . \" ther lät han alla sitia \" Bo 174 . \" loto modhrian . . . ensampna hema vara \" KL 345 . \" loot hon thöm . . . äruodha \" ib 350 . gudh hulkin som . . . latir hona (menniskan) wardha sins guddoms luttakande VKR II . \" latir han oc radhir göra skadha sinom jamcristn \" Bir 3: 463 . \" som . . . huaria ena giruga människio läther oc twingar at känna sig siälffua (sepisum magis faciat cognoscere) \" Su 174 . lät han (kom honom, förmå honom) veta uarom guþum heþar Bu 188 . - med ack. och pass. inf. latom alla stadhi synas tekn ok äptedöme af wårre frygdh KS 61 (151, 66) . \" lät sik födhas \" MB 1: 267 . \" scal huart aar sighiä eller sighias latä fira messor vm arit \" SD NS 1: 551 ( 1406) . \" later jak mith incigle witerlica hengias fore thetta breff \" ib. \" läta mödhas (vexcari) thöm \" Bo 105 . \" lät iak han hudhstrykas \" KL 418 . MB 2: 411 . \" lithu wan herra ihesum bindas hendher aather om baken \" Lg 3: 81 . 25) låta. i förening med en följ. inf., i sht af ett opersonl. verb, uttryckande en omskrifning. läto sik þät dighart angra Bu 197 . \" hwi lost thu thzta tik ey minnäs \" Pa (Tung) 31 . - särsk. 1 pers. pl. imperat. (jfr Rydqvist 1: 374-77). latom os nöäghia aat them MP 1: 150: se vidare under nöghia. lätom oss nw til hopa sanka RK 3: 2312 . 26) bete sig, tå till väga. swa som the lätho mädhan the varo alle saman swa lät sidhan hwar särdelis Bil 879 . \" nar riballa oc skalka fa lata som the vilia \" Bo 190 . \" at tu flikre ella faghert late före hånom \" KS 24 (60, 26) . \" iak viste ey huru iak skulde lata \" Fl 1347 . 27) låtsa. laten see om j ärin swa grymmä som j lathä Va 51 . thu . . . lathar thz tik enkthe wardhar Su 104 . \" lät sik villan fara \" KL 185 . \" lata änglane som the wilia ängaledhis thiggia hans budh \" MB 1: 193 . lät än stundom som han ville längir bortgaa Bo 92 . ib 93, 233 . MB 1: 194, 242 . Bir 1: 71 . KL 14, 323 . Iv 1524, 2256, 3461 . RK 2: 1881, 8306, 3: 2235 . Va 32, 37 . Di 10, 79, 174, 193, 220 . 28) genom åtbörd el. ljud gifva till känna. swa gerna som marsken henne haffwa vil tha lotho (gåfvo till känna, visade) henna frendher vilia ther til (möjl. bör dock lata här föras till 12 och lotho . . . vilia öfversättas: gåfvo samtycke) RK 2: 5078 . - lata väl, yttra välbehag, visa vanlighet, smeka. med prep. um. iohannes lät väl vm han (fogeln) ok läk mz ii handom (eam quasi demulcendo tangeret et contrectaret) Bu 157 . \" hon . . . lather swa wäl om oss oc klappar oss \" Lg 3: 23 . \" fik see ena faghra quinna sitia när sinom dötrom oc latha wäl lom them ib. \"","1) begifva sig, störta sig. han lot sik tha wti thz haff Al 9205 . ","2) sluta sig (till). lata sik til vars herra discipulos Bil 898 . \" tillfögh thik oc lat thik til them \" Bo 67 . \" ib (Cod. B) 342. \" ST 457 . Su 365 . MB 2: 241, 249, 251 . Lg 3: 542 . \" läth sik in til keysarns frända \" ST 372 . - vända sig, hängifva sig. gudelika oc innerleka sik latha til hans hälga pino Su 184 . tegh . . . thil hans (Gud) lathe MD 24 .","3) tycka sig, anse sig, tro sig. lata sik þem ey alla haua af guz naþ vtan af sinne forscullan oc äruoþe (non totum Deo sed suis laboribus ac studiis deputat) KL 185 . \" later sik aldrei sikran wara sins lifz \" KS 63 (157, 69) . \" lät sic haua gripit goþan (fanga) bonum obsidem . . . habere quadens) \" Bu 25 . diäfwlin lät sik hafwa fangit mikla badhe skam ok skadha Bil 115 . ib 631 . Ber 249 . RK 3: (Till. om Chr. II) 6349. maximianus lät sik forsmaþan Bu 508 . paschasius lät sik skendan Bil 556 (möjl. att föra till följ. bem.). ","4) visa sig. thin rosn som thu läst thik wara godhan mz (qua te aqud homines jactanter exaltasti) Bil 116 . \" lät sik allan wara wredhan \" ib 283 . - låtsa sig, låtsa. drotnigen lät sik bliþa vara for þöm Bu 167 . \" han lät sik uara bästan georgii ven ib 494. \" Bil 485 . Bo 136 . MB 1: 162 . Bir 1: 195, 2: 129, 230, 3: 91, 179, 213 . KS 15 (36, 16), 47 (120, 51) . Va 11 . thz (djuret) latir sik (finxit se) stundom suasom thz see dööt Bir 2: 128 . ","5) säga sig. han leeth siik (kan äfven tolkas: låtsade sig) wille waka öffuer alla RK 3: 189 .","6) låta sig. i 1 pers. pl. och omskrifvande denna person af imperat. (jfr Rydqvist 1: 374-7). Jfr lata 25. lathom os nw sywngha Lg 3: 613 . ib 656, 694 . - Se vidare lata 6, 23, 24. refl. ","1) antaga, förutsätta. laatz swa som thz ware (supposito) . . . at min siäl ware nw j häluite Su 334 . ","2) anse sig, tro sig. vi . . . latoms ey gita tholt litin orät Bo 83 . \" om än iak nakot laatz (putabam) haffwa lidit \" Su 168 . \" jak wsal latandis haffua min kärasta \" ib 273 . lätos wara wise oc fundoghe Lg 3: 503 . RK 3: (sista forts.) 4726. MD 330, 339 . ","3) låtsa. \" lätz vara ganst gudhliken \" Bil 597 . Bo 99 . \" jag lädz (säde mig?) ther wilia bida mz makth \" RK 3: (sista forts.) 5339 . Al 9999 . LfK 94 . RK 2: 3131, 3168, 3402, 5981, 9193 . lädz han at han giordhe alt räth Bil 597 . ","1) skicka från sig, afskeda. SO 49 . ","2) afstå (från), upphöra (med). loot ey aff för han han sa Iv 3972 . lat af thin fule anda af thinne orena talan Lg 550 . - med inf. han hiolt vppe oc lät af at äta Bo 76 . ib 102, 142 . Bil 900 . MB 1: 234 . KL 268 . Ber 38, 41 . laten af illa göra KS 50 (127, 54) . Jfr aflata samt lata 19. ","1) föra tillbaka. lät adriantum atar smidan i mörkohus (in carcerem redu ditur) Bu 521 . ","2) tillsluta. \" lätir atir öghonin \" Bo 93 . - abs. lät ather om sik Lg 3: 15 . ","3) qvarlemna. läto han ensamin athir a önne Lg 215 . - Jfr ater lata. ","1) bortföra, aflägsna. \" at ij latin henne honum bort j fra \" Fl 176 . \" lät thit leon genast bort \" Iv 4485 . - afskeda. latis bort vr sins härrä þiänist SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). latäs bort af warre thiänist ib. ","2) afyttra. \" thz bort är latit \" Bir 4: 358 . ","3) lemna, afstå från, försaka. fadher och modher och ther til land later iach bort aff minne hand Fr 2296 . - lemna, lemna å sido, upphöra att tala om. iak vil thän hägoma läta bort Iv 1472 . lemna, lägga bort. lathe borth alth hadh oc trugh MD 14 . \" lät bort alla bedröfwadha thanka \" Ber 259 . läth thy nw borth barnaleken Su 167 . ib 92 . - afstå (från), upphöra (med). med prep. af. lata bort aff sine ondzsko ok härdzsko Bir 3: 81 . - Jfr bort lata. ","1) släppa till, lemna. matto lata til liffwit MB 2: 292 . \" latin j vilian til (adhibete) oc jak skal op tända jdhran vilia mz minom kärlek \" Bir 2: 141 . ","2) tillsätta. \" lath tiil vindesteen \" LB 7: 72 . \" latir man honogh til \" ib 3: 75 . ib 2: 60, 4: 346 . - Jfr til lata. ","1) upplyfta, låta uppresa sig. lat vp thin foot af minom hals Lg 550 . loth hillebrandh honum op Di 268 . ","2) öppna, upplåta. med dat. lät vp lucum Bil 404 . - med ack. lät op portin Iv 4119 . ib 3576, 3835 . RK 3: 197 . \" lätho sik vp siälfue alle portane \" Bil 723 . \" lät vp sin öghon \" ib 117 . lät han vp breuet Bu 169 . \" lät wp bokena \" Bil 648 . - abs. lät scyt vp Bu 520 . \" lät vp for hanom ib. \" Bir 4: 49 . ","3) upplåta, öfverlåta. \" lotho honom wp bade borger ok land \" RK 1: 4509 . \" latom . . . vp honom oc hans arfwom allan then rät ther wi . . . ther til hafdhom \" BSH 1: 182 ( 1381) . \" latum wi vp, til eghnum oc hemolum . . . biurunga qwärn . . . ärkediäknenum i strängenäss \" SD NS 1: 552 ( 1406) . \" ib 185 ( 1402), 378 ( 1402), 2: 26 ( 1408). lot upp pether priwalke halfft thät steenhusit \" SJ 4 ( 1422) . ib 2 ( 1420), 5 ( 1422) ","1) släppa ut, låta komma ut. the willo . . . latha han wt aff then hälfft RK 1: 2882 . lather swin wt a grönagarn TB 79 . \" the vilia äkke läta wt thera bulghin ordh \" Bo 233 . - aflägsna, afföra. the andra materia ta gör hon blöta oc lätir henne wth LB 3: 52 . ","2) sända ut. konungen lather wth skiip saa mangh RK 3: 957 . - Jfr ut lata. "],"f":["laata . ","lota Fl 182 ","läta Bu 102, 129 ; 145; KL 76 ; Bo 2, 40, 105, Bil 767, 865 ; Fr 2527 ; Iv 1472 ; ","-as Bo 133 ; Bir 1: 258, 290 . ","lätha RK 1: (sfgn) s. 187 ; MB 2: 229 . ","letha TB 79 . Jfr leta. ","laather RK 3: 957 . ","läter Bil 54 . ","lätir Bo 51, 93 . ","lätar Bu 188, 189 . ","läther SEG 123 . ","lether Gers Frest 20 . ","late Iv 5736 . ","läti Bir 1: 311 . ","lat . ","lad Di 138 . ","laath RK 3: 2756 . ","lät Bu 188, 520 ; Iv 4485 ; Su 170, 396 ; Ber 259 . ","läät . ","leth Bil 234 ; Lg 3: 542 . ","leet Iv 671 ; MB 2: 411 . ","leeth RK 3: 197, 2129, 2235 . ","lot Gr 308 ; Fl 202 ; Iv 2557 ; Fr 681, 3077 ; Al 4970, 9205, 9206 ; RK 2: 3103, 3104 ; SJ 2 ( 1420) o. s. v.; Di 67, 79, 147, 193 . ","loot KL 344, 350 ; Iv 1524 o. s. v.; Al 9250, 9251 ; RK 1: 3065, 3936, 2: 1881 . ","loth Di 285, 303 ; ST 247, 306 ; RK 1: 60, 2: 69 . ","löth ST 247, 306 . ","lat MD 352 ; Lg 3: 202 . ","lath RK 3: (sista forts.) 5118, 5486. ","laat Al 10426 . ","läst Bu 206 ; Bil 116, 612 ; Bir 1: 220 ","lääst KL 268 . ","leezt Lg 210 . letzth, se forlata. lost Pa (Tung) 31 . ","losth MD 28 . ","läto . leto: atirleto Bir 3: 256 . ","loto KL 345 ; Gr 308 ; ST 297, 306 ; Fl 12 ; SJ 8 ( 1422) o. s. v. lotho Fr (Cod. B) 2370 ; RK 1: 1640, 4378, 4406 . 2: 5064, 5078. latho Fl (Cod. B) 12 . ","litw Lg 3: 88 . lithu ib 81 . ","lytw ib 80 . lytho, se forlata. konj. läte Bu 8 ; SD NS 2: 31 ( 1402) . " lote " Fr 1242 ; Al 2907 . ","loto Di 195 . ","laatin . ","laaten Bir 5: 44 . ","lothän LB 6: 108 . ","lätin: -it Bu 188 . refl. ","laatz Su 168 ; LB 5: 292 . ","lätz Bir 1: 380 ; Su 313 . ","lätis Bir 3: 225, 4: 22 . ","lätz Bil 597 . " lädz ib; " RK 3: (sista forts.) 5339 . ","leetz ib 3: 3660 . ","lotz ib 1: (sfgn) s. 187, 2: 3131, 3168, 3402. lathz MD 339 . ","ladzs RK 3: (sista forts.) 4726 . ","lästz LfK 94 . ","laatz Su 334 ),","lata illa","lata sik , ","vända sig","till )","gifva sig","till )","latas , ","lata af , ","lata ater , ","lata bort , ","lata for , spänna för. kasta . . . likstókkin a vaghn älla slädha ok läta for otam nöt älla asna Bil 767 . ","lata fram , ","framsätta . ","at bordh lätz fram AS 59 . - framlägga. wi . . . lätom fram brödhren som kallas panes proposicionis MB 2: 280 . - framräcka. han vardher sin hals ther läta fram Fr 2527 . ","lata i , slå i, hälla i, ifylla. en läggir fore han brödhit oc annar lätir ij fore han (servit ei . . . de vino) Bo 51 . Jfr i lata. ","lata in , släppa in. han tok sit leon . . . ok loot thz swa ij kofuan in Iv 4492 . han . . . badh sik gänast ther lata in ib 4056 . " han thorde han ey in til sik lata " ib 2130 . ib 2976, 3571 . KL 279 . RK 2: 8902, 9556 . Jfr in lata. ","lata nidher , nedfälla. latin nidher the vindebro Iv 3807 . ib 4121 . ","lata saman , låta komma i hop, sammanföra. lät saman steen ok järnstangh GO 214 . - blanda. om man lather nardus ok malyrt saman LB 4: 349 . ib 2: 31, 45 . ","lata til , ","lata sik til , lägga sig till, lägga under sig, tillvälla sig? företaga sig? at frälsemän lata sic til, vnder sic eghna oc oss aff hända bryttämarkina SD 3: 323 (nyare afskr.). ","lata um , låta rinna, uttappa? tak människios blod som bardskärara läta wm aff aadrom aff wngom oc helbrigdom människiom PM XXIX . ","lata up , ","lata ut , ","lata vidher , ","lata äptir , "]},{"a":"lata","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["2) insläppa. ath han fforlate mik mina syndher . . . oc later mic j syna äwärdelica glädi SvB 239 (1400-t.). ","3) släppa, föra, leda. \" gudhelikx ande sötme . . . til hwilka thu astunda[n]dhe lätz thin öghon (ad quam . . . oculos eleves) \" Mecht 204 . \" til thätta hans finger skal oc thu lätha (apponas) thit lithla finger \" ib 336 .","tha lith han sig ä'n tha ekke nögie Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). latin idhir ey vndirlikit synas, at j tholkit badhe seen ok hören Hel Män 173. lhon (ɔ jungfru Maria) lather sigh wardha om them, som hänne tiäna j hänna psaltara JMPs 556. 27) låtsa. läth hon som hon haffdhe sik alzstingx offwrigiffwit SpV 163 . 28) låta illa, jämra sig. - yttra mishhag. MD 350 . 29) giva ifrån sig ljud, låta. tha hördhe hon hans hälgha ssar putra oc laata swasom ena hetasta oc owerisiwdhande gryta Mecht 190 . - utlåta sig, tala. o christhna människor, om än jnw (ɔ vid yttersta domen) hörden hymel oc jordh ffiska oc ffogla oc all annor dywr swa laatha som the skulu tha laatha, hwad willen j tha göra JMPs 569. ","4) visa sig. rädandes är att månge furster ähru ähn nuhu, som lathe sigh tyckie ware skam sitia och höra annars klagemååll och ährende, såsom biscopen lather sig tyckia ware skam, predike för almogen PMskr 705 (avskr. från senare h. av 1500-t.). - refl. latas, 2) anse sig. - anse. jak laatz at ia wille hafwa stor lön oc enkte hawir iac äfrwodhit Hel Män 201. 3) låtsa. han lääs wara kär ath jason Troj 1 . ib 22 . \" lääs ty wara heller glader än sörgiande oc lääs som tw passar här jnthe oppa thetta som giort är \" ib 72 . ib 207 . ","2) tillsätta. \" latis meer salt til \" PMSkr 354 . 3) tillåta, medgiva. item vil loc . . hr akes venner giffua eller selia hanom höö eller korn . . . thet lather jac oc till Mon Dipl Sv 38 ( 1464) . min stora godhet hon lather ey til ath nakoth thz som enthroen siäl astwndhath haffwer, ok ey forma siälff ath fulkompna ath thz for lthy bliffwe ofulimpnat Mecht 61 . STb 1: 193 (1479). ","4) uppenbara. \" ängaledhis skalt thu fa himerikis rike miskunna modhorin thigdhe ok lät ey vp (aperuit)sina miskund \" Nio kap ur Bir 21 . 5) efterskänka, befria från (edgång). tha loth for:ne olaff . . . hustrv peder olssone edhin vpp STb 1: 16 ( 1475) . ib 51, 79 (1476), 2: 141, 162 (1486) o. s. v. "],"f":["latha . ","lathe Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502)","ladhä Akt Kungsådr 21 (1470-86, daniserande). 3 pers. lätin JTb 81 ( 1495) . imperat. lat Hel Män 161. lath ATb 1: 211 ( 1465) ; GU C 20 s. 93 . ","läth PMSkr 354 . pl. 2 pers. latin Hel Män 105. impf. lät. lot SvKyrkobr (Lucid A) 105 ; Prosadikter (Sju vise m) 1 41; ib (B) 212 ; ATb 1: 143 ( 1461) ; STb 2: 237 (1487); MP 4: 148, 254 o. s. v. loth Svartb 173 ( 1380) ; ATb 1: 257 ( 1467) , 309 (1469); STb 1: 15 (1475), 51, 79 (1476), 193 (1479), 2: 141, 157, 162 (1486); SJ 2: 208 (1482); MP 4: 28, 185, 195 o. s. v. loot RP 1: 583 ( 1377) , 585, 587 (1378). looth Svartb 104 ( 1355) . ","lott RP 1: 587 ( 1378) . ","laat ATb 1: 68 ( 1457) . ","laat ib 37 ( 1455) . ","lith Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). 2 pers. läth SvB 91 (b. av 1500-t.). leest ib 86 (senare h. av 1400-t.). lätz Mecht 204 . ","lost SkrtUppb 272 . pl. 1 pers. letom ATb 1: 41 ( 1455) . ","latom ib 3 pers. loto Prosadikter (Karl M) 270 . part. pret. latin: -it SD NS 3: 411 ( 1419) ; STb 3: 79 (1493). -ith MP 4: 61 . - et Rydberg Tr 2: 662 ( 1396) . ","ladin: -ith Bjärka-Säby 352 ( 1367) . refl. pres. latz VKj 149 (1447). laatz Hel Män 201. ladhz SkrtUppb 79 . ","läs Troj 207 . lääs ib 1, 22. ledz VKJ 98 ( 1447) . lotz STRb 3: 334 (1497). imperat. lääs Troj 72 . Se Sdw 2: 1287), ","lata sik , 1) begiva sig. vm didher lot han sik til en gudlikan ärmäthe ok sprode honom til radz MP 4: 148 . 2) sluta sig (till). - vända sig, hängiva sig. tha skal han j allo syno hiärtha mz synne makt latha sich til gud, oc til the helge kirkio SvKyrkobr 279 . - försita sig (på). thet lather idher fulkomplige til BSH 5: 20 (1504, H. Gad) . vända sig (till el. från), vädja (till el. från). jec vil lata mic thär om til lagen Arfstv 27 ( 1461) . jac vil engoledis latha mic fra hans eghendoom ib 28 ( 1461) . ib 28, 49 (1461), 68 (1474-75). tha loth . . . benct sik therom fulleligan till rikisens tolbok, teslikes ok til dragarene, som kopparen hado handterath STb 2: 152 (1486). ","lata af , 2) avstå (från), upphöra (med). jtem . . . skal han (ɔ: klockaren) ringa . . . mellem iij oc iiij oc lata aff tha iij slaar Åk 61. JMPs 512. ","lata ater , 2) tillsluta, stänga. timme . . . gik swa til mästa sigga härbärge ok lot dörena atir äfftir sig ATb 1: 143 ( 1461) . ","lata bort 3) lämna, lägga bort. latin bort thenna fafänga gratin Hel Män 105. ib l161. ","*lata sik fram , luta sig fram. tha fik hon see ath thät litla wars härra bilätit loth sik fram bort w modrena sköthe ok räkte bada sina arma ok lhänder til henne MP 4: 28 .","*lata igen , ","lata in , 2) överlämna i kompaniskap. at . . . olaff andirsson latit hawer sith fädherne oc mödherne in meth for:da jönes pädherson i löst oc fast SD NS 3: 411 ( 1419) .","lata nidher , ","*lata sik saman , sluta sig. thär epter loth sik ather wäggin saman MP 4: 195 .","lata til , 1) släppa till, lämna. affradh 4 thöni biwghmiäl, 1 feeth swin, clostridh skal lata til swinith VKJ 29 ( 1447) . " thy lot gudh sin wilia til at hans eghin son skulle thola dödh " SvKyrkobr (LUcid A) 105 (jfr 3). - giva uttryck för. stod vp . . . laris iönson . . . och tok i pedhir swensson handh och loth sin godhwilia til ath han matte forscrifna gardh bihalla ATb 1: 309 ( 1469) . ","*lat sik um , eftersträva, söka? Se Sdw 2: 1258. ","lata up , 1) lyfta upp, uppresa. nw äru the bone til bardagha oc satto sit folk. oc loto op siin baner Prosadikter (Karl M) 270 . 2) öppna, upplåta. med ack. til lhwilka thu astunda[n] dhe lätz thin öghon oc lät wp thin mwn Mecht 204 . SkrtUppb 79 . 3) upplåta, överlåta. martin lempois loth honom wp nyo lass ängh j lempois by rorre vj marc peninga Svartb 173 ( 1380) . ATb 1: 37 ( 1455) . SJ 2: 208 ( 1482) . Stb 4: 44 (1505). ","*lata ut af , avstå (från), upphöra (med). med dat. thän sami riddaren skämdis widh sik siälffuan ok lot vt aff sinom oloflika wilia MP 4: 254 . - med ack. MP 4: 260 . - abs. sotten kastade sik vm kringh ok loth vth aff a siwnde timanom MP 4: 244 . - Jfr af-, ater-, be-, bort-, for-, fram-, i-, in-, ivir-, pant-, saman-, til-, up-, ut-lata."]},{"a":"lata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blodhlata."],"f":[]},{"a":"latande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åderlåtning. Se Sdw 2: 1258."],"f":[]},{"a":"latare later","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åderlåtare. birete laters Skotteb 145 (1463-64). ib 180 (1464-65). Jfr blod-, for-latare samt latirska."],"f":[]},{"a":"lateka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se laktuka."],"f":[]},{"a":"later","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (MD 128) ","1) leende. \" the hånom giua later ok ännelof \" KS 58 (145, 64) . - löje, skratt, munterhet. tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr KS 24 (59, 26) . äpter alt offmykin fafäng later komber opta en sörghelikin grater Al 1795 . \" dario gaar bort löghe ok later \" ib 2049 . ib 5064 . KL 122 . Bir 1: 301 . ST 466 . Ber 80, 174, 175, 176, 177, 210, 233, 258 . LfK 196 . \" han gör sik ther aff storan later \" Al 3067 . \" thz gaar os aff allom laat (all vår munterhet försvinner, vi blifva mycket bedröfvade)ib 10368. thz gik herra iwan tha aff later \" Iv 780 . \" thz är mik kommit til enkte later \" MD 128 .","2) det som väcker el. är värdt löje, löjighet, narri. hwat man sagdhe aff sancto olafuo thz sagdhe han änkte wara vtan latir ok löghe Bil 867 . \" teby halla thz fore leek ok later \" Al 1533 . - Jfr glädhis-, skälle-later."],"f":["latatir Ber 258 ; LfK 196 . dat, ack. later. laat Al 10368 . ","laters (i ssättn.)),","laters ämne","-ämpne )"]},{"a":"later","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slapp, trög, lat. segnis lattär VGL XIII . \" thör thrä kofra latan eledh \" GO 52 . \" vp väkkia sin lata lusta til gudz thiänist \" Bil 157 . äru . . . lati älla kalle j thinom kärlek Bir 1: 175 . ib 43, 234, 257, 310, 311. KL 191, 293 . Al 5477, 6123 . JP 119 . Ber 137, 138 . lat (remissa) dylska ib 229 . \" var han latir j munnenom til gudhelica böne \" Bir 3: 100 . \" ib 1: 154. the wardha lati honum at thiäna \" Al 6132 . Bir 1: 235, 272, 3: 367. Jfr farlater."],"f":["lattär . läter: läti Bir 1: 154 . ","lat Al 5477 . ","lath MP 119),"]},{"a":"later","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skick, beteende, later. Se Sdw 2: 1258."],"f":[]},{"a":"later","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. leende. - löje, skratt, munterhet. vm renlifuis människa är ey raskir älla redoboen til lat oc löga SkrtUppb 228 . \" thän kerling fik än lathir hon lo at mik \" SvRimd 44 ."],"f":["lathir SvRimd 44 . ","lat SkrtUppb 228 ) , "]},{"a":"later","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slap, trög, lat. \" jgnauus . . . ladher daratther oc fawitsker \" GU C 20 (hand 2) s. 9 (daniserande). lentus ladher veker oc deffuer ib s. 74 (d:o). Jfr genomlater, ävensom farlati."],"f":["ladher )"]},{"a":"later","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lat 5. grather ok ilder later Lg 984 . ther war margha handa later then ene pipar then andre grater Al 5299 ."],"f":[]},{"a":"latilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. thes mehre alle vndersåter wilia konungenom wara loffligh, tess strängare skall han wara mot sigh sielffuar, ähn tå att alle gladeligha samptyckte honum thett eller thett haffwe eller göre. sigh till latilsse (in te ipsum sis severior, quo magis indulgent omnes, ipse tibi sis censor acerrimus, etiam cum applauserint omnes) PMSkr 669 (avskr. från senare h. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"latin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["lathin )","*latins ordh","latyns- )"]},{"a":"latin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Latin. lius a latin hete candela Bu 8 . ib 166 . KS 27 (69, 29) . "],"f":["latins mal","latiins maal )","latins tunga , ","latins värs","-vers )"]},{"a":"latina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["latino bref , "]},{"a":"latina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = latin. iak forstar ey latino swara mik athytzsko SvKyrkobr 44 . SpV 514 ."],"f":[]},{"a":"latinabok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bok på latin. en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona äpter latina bokena Saml 6: 174 ."],"f":[]},{"a":"latine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = latin. priulegia, som lagathen stadfeste bade pa latine och senske Stock Skb 81 ( 1519) ."],"f":[]},{"a":"latine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = latin. ekke allene thom som lathine kunna. vthen ok thom som swensko kunna ok ekke latine Gers Frest Inl. til swenske wända aff latine Al 10573 (kan föras till latin)."],"f":[]},{"a":"latine tolker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tolk som öfversätter till och från Latin. kom hiit til viborg store förstens senningebud . . . oc hade met siigh then samme latine tolck, som met honum war j stokholm FM 305 ( 1507) . "],"f":[]},{"a":"latinsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["latinsk, romersk. \" latinor aris latin tala oc latinz mantz sedh haffua \" GU C 20 (hand 2) s. 66. ib."],"f":["latinz GU C 20 (hand 2) s. 66),"]},{"a":"latirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åderlåterska; hustru till åderlåtare. Se L. Carlsson i Rig 1947 s. 133 f. ss tillnamn. \" birgete laterske \" Skotteb 23 (1460-61). ib 57 (1461-62), 66 (1461-62). birgitta lathirska dotthir ATb 2: 193 ( 1482) . ib 3: 81 ( 1498) , 205 (1507), 277 (1514). STb 1: 187 (1478). cecilia laterska ib 2: 129 ( 1486) . ib 3: 279 (1496). forbödz cristin laterska stadin och stadzmarker fore tet spetzerij medh henne fandz STb 3: 340 (1497). SSkb 63 (1502-03). ragnil laterske ib 173 (1505-06). marit laterske Stock Skb 176 (1521 -22). - Jfr forlatirska samt latare."],"f":["lathirska . ","laterska . ","laterske . ","latterska STb 1: 187 (1478)), "]},{"a":"latogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr barn-, ful-, lös-, siäf-, spak-, stor-, til-latogher."],"f":[]},{"a":"latoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr siäflatoghet."],"f":[]},{"a":"laurentii","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. Larsmässa (den 10 augusti); marknad vid Larsmässa. li lödösa kööp baggafisk om lauerncii Brasks Cal 269 ."],"f":["laurencii )"]},{"a":"laurenz mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Larsmässa (den 10 augusti). Brasks Kopieb 16 ( 1508) ."],"f":["larenssmessa )"]},{"a":"laurenz mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Larsmessa, till den hel. Laurentii minne firad högtid, den 10 Augusti. om larsmessone Lg 3: 350 ."],"f":["lafrinzs mässa L. "]},{"a":"lavarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lavendel vatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lavendelvatten. LB 7: 216 ."],"f":[]},{"a":"laverbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*laverbära krona , ","*laverbära löf","laffwer- )","laverbära trä","lagerbära- )","*laverbärs qvister","lagerbärs- )"]},{"a":"laverbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagerbär. bacca thz är laurber LB 3: 154 . lauribacca laurber ib 6: 284 . ib 2: 32 . \" nagor faa lagerber \" ib 7: 29 . lagerbär dwgha for siwka liiffwer ib 99 . \" tagha . . . laffwerbär \" ib 178 . \" et halfft qwinter lauerbär \" ib 289 . ib 1: 98, 2: 36, 3: 40, 53, 184, 7: 102, 8: 46 10: 7 . "],"f":["laurbär LB 3: 40, 53 . lawrber ib 184. laurber ib 154, 6: 284 . ","laghurbär ib 1: 98 . ","lagherbär ib 2: 36, 10: 7 . ","lagerber ib 7: 29 . 8: 46. lagerbär ib 2: 32, 7: 99, 102), ","laverbära olia","lagerbära- )","laverbära trä , ","laverbärs olia","laurbärs- )"]},{"a":"laverbär bladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagerbärsblad. \" LB 7: 277. \""],"f":["laurebär blad )"]},{"a":"laverbärolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = laverbära olia. smöri om kring örat mz lagurbär olio LB 1: 96 . \" smör sigh om weka liffwit mz lagerber olio \" ib 7: 80 . ib 72 . Jfr laverbärs olia."],"f":["lagurbär- . ","lagerbär- LB 7: 72 . laberber-),"]},{"a":"laverbärträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagerträd, lager. GU C 20 (hand ","2) s. 68."],"f":[]},{"a":"laverolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagerolja. \" tag . . . iiij lod laurolyo \" LB 7: 308 ."],"f":["laur- )"]},{"a":"laverträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lagerträ, lager. offra afgudhirskonne arthemidi gröna kranza oc krono af laghir trä Gr 270 ."],"f":["laghur- Gr (Cod. D) 361 . laghir-),"]},{"a":"lavi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr badhstovu-, mälte-lavi."],"f":[]},{"a":"lax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lax. affradit är 1 tynna lax VKJ 186 ( 1447) . ATb 1: 258 ( 1467) . \" the som kiöpa lagx ellir sääl aff botnakarllom \" STb 1: 373 ( 1482) . ss tillnamn. niclis lax KT b1523 (1437). henrik lax GPM 2: 242 ( 1507) . - Jfr butn-, butna-, höst-, nörrabutn-, somar-, spiki-, sur-lax. "],"f":["lagx )","*laxa fors , ","laxa kar (-kor), ","*laxakars stödhe (-stöde), ","laxa karl (laxe-), ","*laxa miärdher","-miärder . ","-märder: mä[r]derom Svartb 363 ( 1438)","*laxa pakkare , ","*laxa pakning , ","*laxa stiärter , ","*laxa tilganger , ","*laxa tol (-tool. -thol. -thool), ","*laxa tunna (laxe-), ","*laxa värke","laxewerke )"]},{"a":"lax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lax. \" xviij tunnor lax \" FM 280 ( 1506) . han äter . . . fiska geddo och lax och braxn AS 59 . LB 1: 96, 7: 76 . Jfr spikelax. "],"f":["laxa fiske","-fische: -fischet SD NS 2: 803 ( 1414) . -phischi),","laxa fiskeri , ","laxa garþer , ","laxa kar","laxe kaar FH 1: 10 (1417, gammal afskr.)), ","laxakarl , ","laxa kista , ","laxa not , ","laxa nät , ","laxa virke","laxe verke )"]},{"a":"laxfiskerätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rätt till laxfiske Svartb 296 ( 1422) ."],"f":[]},{"a":"laxlaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laxnät. Svartb 457 ( 1455) ."],"f":[]},{"a":"laxmiärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":["-märdhe: -märdhom Svartb (Skolkl) 364 ( 1438) ), "]},{"a":"laxmiärdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = laxa miärdher. Svartb (Skolkl) 364 ( 1438) . ib."],"f":["-merdher )"]},{"a":"laxpakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = laxa pakkare. StÄmb 147 ( 1501) ."],"f":["lagx packare )"]},{"a":"laxtol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = laxa tol. Svartb (Skolkl) 402 f. (1442)."],"f":[]},{"a":"laþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) struere, lägga i hög. komber elder i gardha oc bränner sädh eller ladhit korn (acervos frugum sive stantes segetes in agris) MB 1: 337 .","2) onerare, lasta. \" ladha siin skip \" Fl 18 . ib 1992 . komo skip ladhin mz hwete Bil 575 . ib 275 . Fr (Cod. B) 2339. RK 3: (sista forts.) 4992 . BSH 5: 296 ( 1508) . han lot ok ther mz ladha een kameel Fr 2660 . Fl 491 . ST 411 . \" ladhadho sik mz myklo gul ok sylf \" Gr (Cod. D) 355. ladhadhan mz thungom stenom ib 365 . ib 404 . swa ladhadhan oc bundman ib 365 . ","3) ladda (jfr Mnt. laden). medh theris ladde bissor BSH 4: 219 ( 1497) . - Jfr af-, be-, in-, kast-laþa."],"f":["ladde RK 3: (sista forts.) 4292 . ","ladhadhe: -adho Gr (Cod. D) 353 . part. pret. ladhin Fr (Cod. B) 2339 ; (n. pl.) Bil 575 ; -it ib 275; MB 1: 337 ; ","ladhna Fl 491 ; ST 411 . ","ladin: ladna . BSH 5: 296 ( 1508) . ","ladder: -e ib 4: 219 ( 1497) . ","ladhadher: -adhan Gr (Cod. D) 365 ; ","-adha ib 404), "]},{"a":"laþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["lädha: -or MB 1: 240), ","ladhu dyr","ladadör )","ladhu gardher","ladhugaardh . ","ladhw gorder: -gorden FH 5: 238 ( 1524) . ladho garder. lagda gorder: -gorden RK 2: 6950 . ladagårdher: -gårdhen ib 3: (sista forts.) 5989, 5993. ","ladegarder: -gard ib 2: 3836 . ","ladhgorder: -gordhen FH 4: 84 ( 1499)), ","ladugards karl , ","ladhulas","ladulaas . ","ladhalas )","ladhu loe","ladha loo )","ladhu äng","ladha engh )"]},{"a":"laþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr anlaþi."],"f":[]},{"a":"le","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lie. \" swa som gräs fore enom lee a badha sidhur swa falla the \" Al 5295 . ib 3354 . \" skäpto thera kölwor ok thera lee \" RK 1: 2790 . Jfr lie."],"f":["lee ib 5295 . pl. ack. (i rimslut) lee RK 1: 2790), "]},{"a":"le","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lie. Jfr lie. "],"f":["lea GU C 20 hand 2) s. 78. pl. obl. leia VKU 81 ( 1555) , 94 (1559)), ","*lea bryne","leia- )"]},{"a":"lea","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leia."],"f":[]},{"a":"lea","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se läa."],"f":[]},{"a":"lebardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , m. 1) leopard. GU C 20 (hand 2)s. 74. 2) i Lübeck slaget mynt med en leopard i prägeln. lebardha Ant. av E. Hildebrand i handl. fr. 1452."],"f":["leghebordh GU C 20 (hand 2) s. 74), ","lebardhe"]},{"a":"lebardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leopard. x lebardha (äru mik tilfögdhe) Bil 369 (språkprofvet kan dock föras till lebardhe). diurit var likt lebarde hulkin manglitadhir är MP 1: 72 . \" kom en leebardh gangandes \" Va 14 . Al 7680 . ST 513 . Di 5 . "],"f":["lebard Di 5 . ","leebardh . ","-ar )","lebards lybisker","lebardz lybsker )"]},{"a":"lebardhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. = lebardh. dywrit . . . war likt leebardha MB 2: 352 ."],"f":["leebardhe )"]},{"a":"leccion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? een mästare j theologiä ok j leccionum(?) LfK 255 ."],"f":[]},{"a":"leccion","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f? Artikeln Sdw 1: 743 utgår"],"f":[]},{"a":"ledestiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledstjärna. liknas hon (ɔ jungfru Maria) widh ledhestiärnona JMÖ 137 ."],"f":[]},{"a":"ledh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) färd, resa, väg. - korsa, stråt, väg. jac . . . kom langdt j fraa them w ledena oc bort j ena ökn Troj 52 . 2) sätt. Se Sdw 2: 1258 och K. G: Ljunggren, Objekt och adverbial 62 f. - nokra ledh. Se ib. - änglaledh (ingaled. ingalede Vg Fornmt III 7-8: 151 (1373)), på intet sätt, ingalunda. tha wille tu lkingaled Prosadikter (Karl M B) 319 . - Jfr hafs-, sam-, vägha-ledh, ävensom andra-, annor-, fram-, huru-, in-, margha-, ryg-, samu-, siäng-, änga-ledhis"],"f":["led )"]},{"a":"ledh se lidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["led."],"f":[]},{"a":"ledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) leda, föra. (kejsaren) lot han lädha til at darwas Prosaditker (Sju vise m B) 181. GU C 20 (hand 2) s. 15. ib s. 39 . 2) leda, föra. om väg el. gräns. intransn. swa ära helsinga raa, som byrias i via träöske ok ledher epter isina (för isma el. ysma) Svartb 154 ( 1374) . Jfr Holmbäck-Wessén, Svenska landskapslagar Ser. 3: 408. 4) giva lejd åt. Se leidha. 5) leda, bringa. laat os äi ledhäs i frestelse SvB 3 (fr. 1300-t.). 8) med prep. um. utvisa. och the sagdho oc vithnade ath swa var oc hafde aldre nokot vissare hörth ther om än somthetta (ɔ ett dombrev) ledher om Svartb 358 ( 1437) . "],"f":["lädha . ","ledde . ","-er ) , ","*ledha sik , leda sig, föra sig. ledhe sigh (feratur) til hans mädh jnnärlighom kärlek SkrtUppb 7 . ","ledha fram , 2) framleva, tillbringa. rike män ledha fram oc lifua i gotz oc i glädhi i alla sina dagha Hel män 137 . ","ledha in , inleda, föra in. ledhen mik yn fore konungen J Buddes b 169 . - Jfr in-, ivir-, mote-, saman-, til-, unt-, ut-, väghledha, ävensom oledder."]},{"a":"ledha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) leda, vämjelse, avky. en riddare . . . sloo ok drapp hans ända som fore kiff ok ledo skul som the thera mällan hafde MP 4: 256 . Jfr matledha. ","1) kännande leda el. vedervilja. ok sigher jak idher foräldromen warin ekke ledasam eller owermatta wredh idrom barnom MP 4: 123 . Jfr ledhsamber."],"f":["leda )","ledhosamber (leda-), "]},{"a":"ledha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) leda, vämjelse, afsky. \" thänne matin gör ey styg älla ledho them af honom äta \" Gr 272 . \" sötme vtan ledho \" Bir 2: 328 . ib 1: 28, 3: 330 . \" hafdhe styg ok ledho vidh värzlik thing \" ib 179 . ib 2: 114 . KL 340 . MB 1: 495 . haffwandis . . . ledho til alt got Su 377 . hafdhe hwart thera ledho moot andro KL 296 . \" liifsins ledha (tædium vitæ: leda vid lifvet) \" Bir 1: 37 . ib 313 Su 263 . LfK 101 . \" lifwit hafs tha j ledho (tædio habetur) \" Bir 1: 133. ib 237 . \" iak . . . i ledho hiölt han \" Su 41 . \" al världina lustelik thing varo mik j ledho (fastidio) at thänkia \" Bir 3: 374 . MB 2: 291 . Su 44, 352 . \" all likamlikin födha kombir j ledho \" ib 353 . \" all creatur oc skapat thing warda hanom til ledho oc pino ib. Jfr matledha. \"","2) fruktan, ängslan. \" haff engen lede \" RK 2: 3536 . baare för erchebyscopin inga leedha ib 3: 458 . ib 350 . jak skal vpresa thän som fallir j stridhinne til thz som ey hawir vanskilse ällir ledho (antixatem) Bir 2: 125 .","3) ledsnad, sorg. \" thu gör thinom skriptafadher ther mädher storq ledho \" Ber 253 . \" taghen för idher inga leedhe (var icke ledsen) \" RK 3: 1455 . ib 2981 . ","4) skada. waro sinom herra til ledho RK 1: (Albr) s. 211. thz reff är them gangit til leda ib 212 . Iv 3305, 4884 . ","adj. trötthet, slapphet. \" the siäl som idhkelica surkar ok bidhir vtan ledho (sine intermissione; utan att tröttna) \" Bo 112 . \" mz huxsins leedho \" ib 180 . ledhosamber (ledhesamber Su 108 ; ","1) kännande leda el. vedervilja, ohågad, ovillig. thz en människa är olydogh och ledhesam j gudz thiänist JP 31 .","2) motbjudande, vedervärdi, ledsam, tråkig. thän ledhesamme smaken Su 97 . \" tholkit fölghe kunne äkke vara ledhosampt (non poterat in tali coniatu tædium commentibus generari) \" Bo 64 . \" hwar som nokot ärande är oflankt oc ledhosampt \" ST 6 . ib 180 . Su 108, 272 . hwar som . . . ledhosampth thikker wara thär dwälias j gudz thiänist JP 33 . - med dat. andelikit liurärne är honum ledhosampt Bir 3: 33 . MP 1: 173 . Su 102 . altidh war thz för honom swa ogenth oc ledesamt (för ledosamt), som wansmakande mather ib 6 .","3) ? at han (ɔ: kännedombir) . . . är ledhosambir ällir letzlikin at wndirsta oc lustelikin at höra Su 346 . Jfr ledhsamber."],"f":["leedha . ","lede . ","leedhe )"]},{"a":"ledha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kosa, stråt, väg. män kwnno ey taghir ledhona offwir haffwit MB 1: (Cod. B) 527 .","2) ledning, ledsagande. \" sända mz them ängla ledho \" MB 1: 349 . \" ib (Cod. B) 537. \""],"f":[]},{"a":"ledhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ledare, förare. \" almoghen är swa som blind man som widherthörff en godhledhara \" SvKyrkobr 61 . 4) person som lämnar ledning, förebild? au[c]tor oris ökiare ok ledare GU C 20 s. 43 . - Jfr ater-, utledhare."],"f":[]},{"a":"ledhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ledare, förare. \" þe (ɔ: þiura) gingo rättan vägh vtan leddhare \" Bu 168 . ","2) ledare, ledsagare, vägvisare. görande sik han til ledhara Bo 185 . hafwi ledhara (ductores) hulke som hona skulu ledha til sins brudhgoma säng Bir 1: 271 . \" at haua kännefadhir ok ledharar at han skulle gaa fore thom mz ordhom oc gärningom \" ib 3: 451 . Bil 215, 276 . MB 1: 318, 319 . Bo 64 . Bir 3: 406 . ","3) anförare. \" alra gudz härskaps mogha ledhara \" Bo 219 . ib 246 . MB 2: 266 . Jfr himna-, vägh-ledhare."],"f":["leedhare MB 2: 266 . leddhare),"]},{"a":"ledhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L. ","2) ledas, känna leda el. ledsnad. personl. leedz äkke vidh tik syälffua swa ath thu hallir tyna syäll ffore lytith MP 5: 147 . sonin . . . fik ey atir komit til clostridh, som han lädz Hel män 226 . "],"f":["lädz Hel män 226 . ","leedz MP 5: 147 ),","ledhas vidher , känna leda. SpV 428 ."]},{"a":"ledhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledare. \" MB 1: (Cod. B) 556. \""],"f":[]},{"a":"ledhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förskräckligt. \" stoodh han (muren) ledhelika riffnadher \" Su 52."],"f":[]},{"a":"ledher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liþer."],"f":[]},{"a":"ledher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vedervärdig, obehaglig, motbjudande, förhatlig. han sulle iffue hanom hyre, hwat tet ware hanom let eller lywfft STb 3: 383 ( 1498) . \" tha bär träd leda frucht Sex ekon tr. 265. hwnden, hwilken sigh wmwändher til lthät ledha han wth kastadhe JMPs 308. - Jfr fulledher. \""],"f":["leder . ","let ) , "]},{"a":"ledhestang lede. leda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledstång. nordan hwalfuit wiidh ledastangen STb 2: 471 ( 1490) . tomas wijd leedstangen StÄmb 206 ( 1524) ."],"f":[]},{"a":"ledhestaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ledande staf, vandringsstaf; ledare, förare. \" lädughet hon är . . . til odygd en leyde staff \" MD (S) 206 ."],"f":["leyde- )"]},{"a":"ledhestiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledstjärna, stjärna som visar vägen. bildl. \" thz (ɔ: gudz nampn) är . . . een ledhe stiärna allom ellendum oc främadhom \" ST 77 . \" är iomfru maria een ledhestiärna \" ib 209 ."],"f":[]},{"a":"ledhesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledsven, ledsagare. Bil 741 . - bildl. tha retwisan är henne ledeswen MD (S) 245 ."],"f":[]},{"a":"ledhesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledsven ledsagare. bildl. swa skal syndogh människia göra, haffue gudhz ordh ok kennedom fore syn ledhoswen MP 5: 34 ."],"f":["ledho- )"]},{"a":"ledhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr framledhilse."],"f":[]},{"a":"ledhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? Jfr ater-, in-ledhilse."],"f":[]},{"a":"ledhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr inledhning."],"f":[]},{"a":"ledhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledarinna. \" o . . . sancta anna . . . beskärma them, oc war thera ledherska swa länge the leffua \" Lg 3: 678 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"ledhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledarinna. \" war thera ledhirska til the hälga troo \" SvB 435 (b. av 1500-t.). at naturen är en hedhirska til the thing, som osynlikin äru, haffwr ey sanctus paulus forteghat SpV 29 . ib 33 ."],"f":[]},{"a":"ledhis man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledare, ledsagare. \" gudz ängil war thera ledhis man \" ST 335 . Jfr leidhaman."],"f":[]},{"a":"ledhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd, lejd. \" tha sagdhe millasta modhren maria kom til mik tryggelika wndher mina ledningh oc feloghet \" Lg 663 . \" wnne mik fri led-. ningh til ok fra ok i mit fri beholdh ighen \" BSH 5: 555 ( 1516) . Jfr inleþning."],"f":["ledhnigh )"]},{"a":"ledhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ducatus . . . härtoga döme och ledningh Gu C 20 s. 202. - Jfr inledhning."],"f":["ledningh )"]},{"a":"ledhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med lejd. magnis . . skal koma til swars ledog ok felog om ¬mandedag STb 1: 345 ( 1482) . \" i äre ledoge ok feloge bade til och fraa i edhert behald igen \" ib 397 ( 1482) ."],"f":["ledoger )"]},{"a":"ledhsagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ledhsaghu man , "]},{"a":"ledhsagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vägvisning, lotsning. ath enaasth hade the syn rätilse oc ledsaga aff thenna tessaliska mannen philote som viste hymmels löpen oc stiärnornas gang Troj 5 ."],"f":[]},{"a":"ledhsaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lasse lendzzaghare \" SD NS 3: 423 (1419, avskr.) . ib."],"f":[]},{"a":"ledhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = ledhosamber 2. med dat. gör han mannenom världinna söta oc kära ok himerike ledhsamt (facit . . . cælesti fastidire) Bir 2: 60 . ärther oc bönor . . . ärw ledh sam wärldzlikom manne LfK 84 . \" at thik skule eygh vara leedhsamt altidh at bidhia \" Ber 272 ."],"f":["ledhsampt . ","leedhsamt Ber 272 ),"]},{"a":"ledhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motbjudande, ledsam, tråkig. MP 4: 106 ."],"f":["led- )"]},{"a":"ledhugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lidhugher."],"f":[]},{"a":"ledhunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ledhungslami (ledungx-. ledungx-. lethungx-. -lame. -lama), "]},{"a":"ledsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leda, ovilja. \" the som kalffwa, faa ledzo ath ätha wthan the faa goth höö PMskr 219. \" ib 272 . - med prep. til. faaren fanga oc stwndom ledze til ath ätha ib 238 ."],"f":["ledza . ","-e )"]},{"a":"ledse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ledsen, utledsen, trött. \" wart the frwn letzse widh gudz thiänist, tykkiandes tidhagärdhena wara alt offlangha \" Lg 3: 185 . nar iak nakra litla stwndh sitith haffde i gudz tidhagärdh tha wart iak ledzse ib 186 ."],"f":["ledzse . ","letzse )"]},{"a":"ledse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ledsen, utledsen, trött. är fää ledze ath ätha PMskr 214. ib 227, 272 ."],"f":["ledze )"]},{"a":"ledsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr inledsla."],"f":[]},{"a":"ledsn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledning. \" the komo ther mz ängla ledzn \" MB 1: 127 . Jfr inledsn. "],"f":["ledsna fal","ledsna forfal","ledsna vitni","lezna- )"]},{"a":"ledsn fal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["leznfall )"]},{"a":"ledsna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leda, olust. \" accidia är änxlegha hogxsins fafäng orolikhet, komen aff oskäliko leesnanna (tedii) lasth \" SpV 140 . \" mykit tholkit finz j scriptinne, aff hälgha manna ledzno (tediosa peregrinatione), hwilka the haffdho här j wärdhinne \" ib 375 ."],"f":["ledzna . ","leesna: -anna SpV 140 )"]},{"a":"ledsnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ledsna. jämcristins ledzman (tedium prozimi) ällir änxlan SpV 159 ."],"f":["ledznan )"]},{"a":"leena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejoninna. \" \" MB 1: 415 . Jfr leona."],"f":[]},{"a":"leena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejoninna. JMPs 404."],"f":[]},{"a":"lef","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lif."],"f":[]},{"a":"lef","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lemning, qvarlefva. \" sualgh . . . alla levana (af en senare hand ändradt till: atirleuonar; Cod. C har: läwonar 1018) \" Bil 1018 . Jfr aterlef."],"f":[]},{"a":"lefning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aterlefning."],"f":[]},{"a":"lefra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lifra."],"f":[]},{"a":"legha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lega, aftal; aftal om rätt att mot ersättning använda el. bruka annans egendom. hugger vtan loff ellir legho TB 80 . taker nokor vten lof eller legho häst eller skyuth annärs mandz SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","2) lega, bruka af annans egendom (särsk. jordegendom) mot öfverenskommen betalning, arrende. hafui bonde wald a tridhia tinge a legh (för legho) at sälia (öfverlåta bruket af ållonskogen) hwem han will som han dyrast githir TB 74 . wi . . . hauom . . . a legho lathit (utarrendarerat) wan gardh rakkaby . . . erike ärländzsson SD NS 1: 230 ( 1403) vi . . . hafwom latit legho (för a legho?) . . . herra yfware niclison riddara the öna ib 414 ( 1405) . FM 77 ( 1483) . ","3) L.","1) lejd arbetare. thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia mz thik til morghins MB 1: 364 . MP 1: 133 . Bir 2: 72 . ","2) arrendator? 4 läje män BtFH 1: 303 (1413, Joh. Bures utdr.) . \" läjemän som godz hafue af bönder \" ib 316 ."],"f":["legho dagsvärke?","leghodränger","legho folk","legho fä , ","leghu fäster , ","legho ganga , ","legho gods","legha gotz )","leghohion","lege- DD 1: 130 (1480, afskr.)), ","legho karl , ","leghokona","leukuna L.),","legholata , ","leghomal","-maal )","legho man , ","legho oxe , ","legho pika","leeghapigha . ","leghe pigha),","legho pänninger","-päninger )","legho qvinna","leghu ruf , ","leghostämna","legho sven , ","legho sälia , "]},{"a":"legha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lägha."],"f":[]},{"a":"legha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lega, avtal: avtal om rätt att mot ersättning använda el. bruka annans egendom. then batin jacop garp tog aff jon fesbyärnson wtan laan ok lego ATb 1: 76 ( 1457) .","lather nokor skipare androm sith skip til legho PMSkr 57 . 3) lega, betalning för bruk av annans egendom el. arbete. tho swa at han them fria matte hafwa oc wtan legho VKJ 3 ( 1436) . ib 4 ( 1346) . han sagde thet han gaff hans törn leyghen aff gardhen ATb 1: 21 ( 1454) . Arnell Brask Biᴵ 22. taker nokor skipare tynnor til legho til ath föra win äller ööl mädh före päynga, oc pa resonne komma tynnorna borth, tha är skiparen pliktogher betala lleghona som han loffwade PMSkr 63 . ib 66 . - Jfra ars-, bats-, bodha-, gards-, bardha-, hus-, husa-, hästa-, ko-, oxa-, pram-, skip-, skogh-, skogs-, smidhio-, ängia-legha."],"f":["leegha . ","lega . leyghe: -en ATb 1: 21 ( 1454) ), ","legho dr'nger","legho gods","-gotz )","*legho häster","lege- )","*legho klärker","legoklerker )","*legho ko","legha koo )","legho kona","legha- MP 5: 141 . ","-konna ATb 1: 17 ( 1453) ), ","*legho lös","leghalöss )","legho man , ","*legho nam","lego- )","legho qvinna (lege-), ","leghostämna , "]},{"a":"leghat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . HSH 16: 7 ( 1526) ."],"f":["legat . ","-ar . Se SDw 2: 1258) , ","leghate (legate), ","vx . ","gerdrud legatens d:t ij öre quit ib 63 (1461-62). wij jens medh gudz nade erchebiscop j lund, swerigis förste och pauens legate STb 2: 555 (1491). ib 3: 88 ( 1493) . Stock Skb 80 (1518 -19). eit sylffstop, som legaten fik effter radetz befolning fore priuilegia, som legathen stadfeste bade pa latine och swenske ib 81 ( 1519) . ib. ","lib"]},{"a":"leghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["legat, sändebud, fullmäktig, ställföreträdare. konungx bwd ok hans legata (vicarii seu legati regis) äro the ower hans vnder satha MD (S) 258 ."],"f":[]},{"a":"leghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) conducere; lega, hyra (ett ting), arrendera. leghþe . . . scip Bu 523 . RK 2: 7923 . \" legdho the sik nakat litit hws \" Bo 14 . ST 295 . SO 206 . \" huilkin man skipan leghir \" TB 74 . \" hästa äller oxa köpa eller leya \" PM 33 . \" at hawa leght aff . . . her bendict piik . . . en gardh \" SD NS 1: 61 ( 1401) . ib 456 ( 1405), 2: 99 ( 1409).","2) lega (en menniska till arbete el. någon gärning). leghþe tel (dertill) ma[n]gha gärniges män Bu 417 . legdhe ärfuodhis män at ärfuodha j sinom vingard MP 1: 77 . Bil 316 . \" legdhe han fatigha oc lösa män \" MB 2: 97 . MP 1: 82 . PfN 137 . SO 86, 2034 . \" legdhe sik hirda \" Bir 1: 204 . \" hulkin som leghie sik gerningis man til at äruodha \" ib 2: 66 . \" hwa sum byuther androm manne äller leghir til at sla, sargha ällä dräpa \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). leghia mz päningom tua män at dräpa sin magh Bu 30 . "],"f":["legha: -as MP 1: 82 . ","leygia SO 86 . ","leya MP 33 ; SO 203, 206 . ","leghie Bir 2: 66. ","legdhe . ","lägdhe: -is Bil 316 . ","legt SD NS 2: 99 ( 1409) . ","leygt ST 295 . lekt ib PfN 137 . ","leekth SD NS 1: 456 ( 1405) . leget SO 203, 206),","leghia undan , lega el. hyra till förfång (för någon). med dat. legher vndan androm gardh SO 66 . ib 100 (på båda dessa ställen kan dock undan fattas ss prep. med dat.). legher androm sinom broder hws vndan ib 206 . Jfr undan leghia. - Jfr samleghia."]},{"a":"leghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) leja, hyra (ett ting), arrendera. VKJ 9 ( 1447) . \" thogh leys thet (ɔ hemmanet) for 3 pund smör om aret \" ib 173 ( 1466) . ib 184, 185, 276 (1466), 65 (1480). wiil . . . hans brabender samme hussz legie fför licha som en anner tha är hans nest tet at haffua fför skäligheth om aarit SJ 2: 272 ( 1495) . then, them (ɔ gårdar el. bodar) leier, antwarde them saa ferdiga jghen Arnell Brask Biᴵ 22. PMSkr 66, 70 . \" j skipeno hwilkith köpmännena haffwa leyth äller fraktath \" ib 76, ib 94, 95 . 2) leja (en person till arbete el. någon gärning). lassa kelka drängir sagde at lasse kälke hade lekt hanom til at böta ATb 2: 134 ( 1479) . \" oss haffuir inghin legh[t] ällir stath til ärwodis \" MP 5: 157 . 3) hyra ut. ATb 1: 328 ( 1470) . \" ath han ecke legde olaff andersson gaardin meer [än] eth halfft aar \" STb 1: 150 ( 1478) .","4) tinga, träffa avtal om? olaff mölnare legde kosth eth aar omkring aath sancte öryans for x (10) marck STb 1: 70 (1476). item ij mark for högmessor, som jach legde HLG 2: 100 (1521). ib. främmer meer än prästins eghin wili är som kirkiona skal leghia RP 2: 272 ( 1394) . "],"f":["legha ATb 1: 8 ( 1452)","leya STb 4: 14 (1504); PMskr. 66, 94. leje STb 4: 212 ( 1511) . ","lgias VKJ 276 ( 1466) . pres. leier Arnell Brask Biⁱ 22. pass. leghis VKJ 9 ( 1447) . ","legis ib 185 ( 1466) . ","leyis ib 184 ( 1466) . ","leys ib 173 ( 1466) . ","legd (h)e ATb 1: 41 ( 1455) ; STb 1: 70 (1476), 150 (1478); HLG 2: 100 (1521). supin. legh[t] MP 5: 157 . ","lekt ATb 1: 328 ( 1470) , 2: 134 (1479). legiat VKJ 65 ( 1480) . ","leyth PMSkr 70, 76, 95 . Se Sdw 2: 1258), ","*leghia ut , 1) hyra utn arrendera ut. StÄmb 42 ( 1446) . " at niils biil legdhe aldre wth hwazske bodhir ällir annwr hws " ATb 1: 41 ( 1455) . STb 4: 14 (1504), 212 (1511). - Jfr utleghia, ävensom oleghdher."]},{"a":"leghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["commendaticius qui de suo nobis dat vt res eius habeamus in nostra tutela wlgariter legiare GU C 20 s. 127 ."],"f":["legiare )"]},{"a":"legist","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leidhisker."],"f":[]},{"a":"leia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["le, skratta. - ss uttryck för glädje, tillfredsställelse el. bevågenhet. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 641. en man war aldreg swa illa grötter at hans hierta matte ey lee swa waro the wäna a at see EK 3508 . - bildl. Se Sdv 2: 1258."],"f":[]},{"a":"leia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["le, skratta, han lät . . . alscona biläte lee Bu 101 . - ss uttryck för glädje, tillfredsställelse el. bevågenhet. leiande ok bliþo änlite Bu 416 . \" tha sagdhe diäfullin swa som leande oc glädhandis \" Bir 3: 66 . \" lo alder i sino hiärta \" MB 1: 187 . \" tha ma thera hiärta aff glädhi lee \" Iv 2380 . luneta tok tha hemelika lee ib 1280 (möjl. att föra till följ. afd.). en leer ok annar grather GO 592 . Al 1794 . \" sanctus johannes j sinne modher liffue logh mz frygdh \" MD 50 . ib 56 . \" laurencius þakaþe guþi. ok lo þär han la \" Bu 414 . MP 1: 249 . MB 1: 197 . RK 2: 7177 . \" herra gawian tha swa hiärtelika loo \" Iv 1811 . \" loo fastelika ok giorde sik gaman \" RK 1: 3915 . \" mz thino fagherprydda änlite ok leyande öghnalatom . . . fikt thu darat mit hiärta \" Su 409 . \" allom swarade han leiande \" Di 1 . \" han loo ey blidhelica mot hänne \" Bir 2: 167 . \" han . . . lee mz munnenom til (ad) sina giri \" ib 3: 119 . \" tha war adam mykith gladhir oc lo aat \" Lg 92 . - bildl. leer naturin mot thy hänne är naturlikit (arridet naturalibus) Bo 134 . - ss uttryck för uppfattning af ngt ss komiskt el. för begabberi. sara . . . thykker löghlikt at thera ordhom . . . oc for thy leer hon lönlika MB 1: 189 . \" th byriadho the wiso herrane til at lee oc huldo thz for gaman \" ST 415 . Di 165 . \" lo clemens for vnder \" Bil 350 . suarar mz spot leiande Bu 494 . \" tha alexander kom the logho höght \" Al 1785 . \" lo at domaranom \" ib 532 . \" som förra at honom logho \" ST 415 . \" logho apostoli at thera lyngh \" Bil 234 . Fl 1349 . Iv 1697 . RK 3: 2109 . Di 140 . log hon att (deråt) ib 165 . - trans. le åt, bele. jac wondar ey . . . ha thz grather eller leer RK 2: 7288 . - Jfr til leia."],"f":["leya: -ande Su 409 . ","lea: -ande Bir 3: 66 ; KL 261 . ","le MB 1: 189 . ","lee Bu 101 ; KL 261 ; Iv 1280, 2380 ; ST 415 ; RK 3: 2109 . ","lee Bir 3: 119 . ","loo Bir 2: 167 ; Iv 1697, 1811 ; RK 1: 3915 ; Al 1794 ; MD 56 . ","low Di 140 . ","logh MD 50 . ","log Di 165 . ","logho Bil 234 ; Fl 1349 ; Al 1785 ; ST 415 . ","leet MP 1: 249 . ","leed RK 2: 7177),"]},{"a":"leidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) följe (av skyddsvakt). o ihesu giff oss änglana godha oc trygga leygdh til äwärdeligx liiffs frögdh SkrtUppb 179 ."],"f":["leygdh )"]},{"a":"leidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["leydh . ","leyd . ","leygdh . ","legdh )","leidha bref","leydha breff PM 37 . ledha breff Lg 3: 562), ","leidha man","leydaman: -men ib 1659 . " leyde man: män ib 6983), "]},{"a":"leidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["följa, giva säkert följe el. lejd åt, förse med lej. item at engin lejdes eller felighes in i stadhen utan borghamästarna ok radzins samtyckio UrkShist 1: 5 ( 1436) . \" war them thett for rätta sacht at the ware . . . feledhe ok lägde Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). - särsk. ltillförsäkra fred under viss tid för fordringssägres krav. STb 1: 61 (1476). leygdade och felade fogodin . . . giärhd . . . i tw aar . . . fore gestatz \" ib 121 ( 1477) . ib 123 ( 1477) . leyde lok felade fogodin, borgamestarene ok raadet storbiörn . . . fore gestagotz eth aar om kring ib 70 ( 1476) . ib 261 ( 1480) . \" eodem die ledade och felade fogedin . . . borgamestarene ok raadet benct korg j vi (6) wikor til ath forlika sik \" ib 2: 192 ( 1487) . - Jfr oleidhadher, oleidher."],"f":["lejde . ","leda . ","leyg(h)dade STb 1: 121, 123 (1477). leyde ib 70 ( 1476) . ","ledade ib 61 ( 1476) , 2: 192 (1487). ledage (!) ib 1: 261 ( 1480) . part. pret. pl. lägde Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). Se Sdw 2: 1258),"]},{"a":"leidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejd, säkerhet. \" wiliä riddara oc swena älla hofmän ridhä nokor til annan i thenna fridh, tha sculde the leghdho älla förara bedhas \" Rydberg Tr 2: 453 ( 1381) . STb 1: 139 ( 1477) . kendes, ath han iij (3) resar bröth fogodins . . . leyda, i thy ath han slog frederik . . . i hans eghin bodh . . . i sama leydane ib 262 (1480). ib 379 ( 1482) . - särsk. för viss tid given fred för fordringsägares krav. STb 1: 380 ( 1482) . meneka stenbrynck skal fore sin fatigdom skuld lniwta leyda och fela fore gield, som han är skylloger gestom, eth aar om kring ib 381 ( 1482) ."],"f":["leghdha . ","leyda . leygda Se Sdw 2: 1258),"]},{"a":"leidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["leydha )","leidho bref (leydho breff), "]},{"a":"leidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["följa, gifva säkert följe el. lejd åt, förse med lejd. lij leins os om stunda frestä mällan ängland oc britan op a een halla fagher plaan Fr 1244 (öfriga hdskr. hafva j leydhos (för ij ledin os), hvilket torde vara rätta läsarten; leydhos torde böra fattas ss ett ortnamn). vthan han hanom leyde män sendhe som hanum leyda oc forwara j frid for hans owener fara RK 2: 6984 . \" han lot sich leydha til hanom \" ib 2603 . ib 1636 . \" han leeth siik leygda mz breff och troo ib 3: 523. skulo the . . . leydhadhe oc feloghe wara atta dagha ther äpter at the ära kompne i thera felogha behald \" BSH 1: 187 ( 1386) . ib 186 . \" ath wi . . . haffwa leijdet och feleth och medh thettta vorth oppe breff leide och fele . . . her niels booson . . . hiit in i swerige, til stocholm eller annerstadz, hwar han sig till alle eller nogre aff oss benale kan, frij, feledh och leidjet, hiit in at komme . . . her frij, feledh och leijdet at blifwe in till tiwgende dag jwll . . . sedhen frij, feledh och leydet vdi siit frij behold till borcholm ligen komme \" ib 5: 207 ( 1507) . HSH 18: 72 ( 1497) . Jfr leþa 5."],"f":["leijde . ","leydha . ","leygda . ","legda: -om HSH 18: 72 ( 1497) . "]},{"a":"leidhbref","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"leidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lej. - särsk. för viss tid given fred för fordringsägares krav. fogeten, borgamestare ok rad gaffuo ein . . . kopman leide tiill michels messe STb 5: 56 ( 1515) . ib 95 ( 1516) , 313 (1520, Kop)."],"f":["leide . ","legde . ","legide )"]},{"a":"leidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejd, af öfverhet gifvet löfte om personlig säkerthet under resa. friliga pa hans leyde fara RK 2: 6989 . \" han bödh thom starka leyde tha ib 9139. mz leyde hädhen fara \" ib 7035 . ib 9481, 3: 2961 . ord eller leyde hylstz ingom man ib (Till. om Chr. II, red B) 6169; konungen thom leyde screff ib 2: 9484 . fulgde ther med kongens legdhe HSH 19: 106 ( 1505) . huilken breff och leygdhe jach sender eder herredöme ib. jach är benämpdh i then legdhe ib. \" en vdsvriffth aff konghens leygdhe \" BSH 5: 58 ( 1505) . thenne nye leijder ib 9 ( 1504) . \" then gamble leyden \" ib. \" wij haffwe lowat oc tilsagt . . . her eric turesson med hans tiänear frij oc felige leyde \" ib 22 ( 1504) . \" fich leyde till lund \" ib 63 ( 1505) . \" the hade giffuit honum leyde ib. tidrymd för hvilken lejd blifvit gifven. til tess legdhen war när forlöpin \" BSH 5: 83 ( 1506) . - Af de anf. ställena kunna dock några föras till leidh. - Jfr leidha. "],"f":["leijde . ","leyde . ","leygdhe . ","legdhe . ","-ir ) , ","ledhis bref","leydesbreff . ","leyyvdhys bref L. ledhis bref L.","legdis breff L.),"]},{"a":"leidhebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejdebref. \" \" RK 2: 4453 . BSH 5: 63 ( 1505) . FH 7: 95 ( 1513) . Jfr leidh-, leidha-, leidhis-, leidho-bref."],"f":["leyde breff BSH 5: 63 ( 1505) . leigde breff FH 7: 95 ( 1513) . ledhe bref L. ","leghde breff RK 2: 4453), "]},{"a":"leidhisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Leiden. om kläde el. klädesplagg. eth par legirska husor ATb 1: 256 ( 1466) . ib 2: 35 (1474), 323 (1488). STb 3: 222 ( 1495) . SJ 2: 269 ( 1495) . - i tillnamn. leyske lasse ATb 3: 183 ( 1506) . ib 184 (1506). Stock Skb 93 (1518-19). mariet legerska laken ib 172 (1521-22). - n. kläde från Leiden. Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . \" ett stycke lesk och ett stycke alsk ib 151 (1474, d:o). \" SJ 2: 56 ( 1480) . \" eth stycke brwnth leysk \" ib 57 ( 1480) . \" eth stycke swartt leysk; x (10) alna brvnth leysk; vj (6) alna swartt leysk STb 1: 391 (1482). mattis . . . bekende sigh haffua vntfangit tet leysket aff anders \" ib 4: 109 ( 1506) . ib 5: 210 ( 1519) . Stock Skb 73 ( 1518) . - stycke av leidiskt kläde. ath vtgiffua aff alder fförst xij öre aff hwart leydest ok amesterdamst KT b 1. Skotteb 352 (1440, Borgm) . tw alisk och eth legisk Atb 1: 391 (1472)."],"f":["leisker . ","leysker . ","leyesker . legisker: -a ATb 2: 35 ( 1474) . ","legersker: -a Stock Skb 172 (1521-22). legirsker: -a Atb 1: 256 (1466). n. leydest. ledzsth. leydisch. leidiske. leisk. leysk. lesk. legi(i)sk. legisth Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ),"]},{"a":"leidhisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Leiden. en brwn leysk kiortel och en brwn leysk kopa FH 6: 69 ( 1486) . \" eet stykke leiest klädhe \" SD NS 1: 30 ( 1401) . \" atta alna kledhe leyst \" SO 96 . \" attha alna leysk krumpit klede \" ib 105 . \" tu (2) leydist (för leydisk) laken \" SJ 211 ( 1452) . - n. tyg från Leiden. thet stykke leiest SD NS 1: 30 ( 1401) . et stycke leydisk aff thet bästa SJ 257 ( 1457) . \" tio (10) alna leydist \" ib 126 ( 1444) . 1 1/2 annen alin swart leydzsk FH 6: 123 ( 1512) . \" stykke lädisk gäller reedhe j stocholm xxx marcher \" FM 487 ( 1510) . BSH 5: 535 ( 1513) ."],"f":["leydisker . ","leysker . ","leydist . ","leydisk . ","lädisk . ","leydzsk . ","leysk . ","leyst . ","leiest . ","legisth BSH 5: 535 ( 1513) ),"]},{"a":"leidhisktkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortel av leidiskt kläde. en swarth leysth kiortil HLG 3: 15 (1521)."],"f":["leysth kiortil )"]},{"a":"leidhogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. L. Jfr oleidhogher."],"f":[]},{"a":"leidhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med lejd. kom han leydigh och feligh til swars FH 5: 203 ( 1510) . Jfr oleidhogher."],"f":["leydigh )"]},{"a":"leka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hastigt röra sig; hastigt gripa. \" leker han handom i glödhina \" MB 1: 279 . ","2) röra sig, glida? ä lekir tunga a tanne sarast (obsequitur denti superambula lingua dolenti) GO 637 . ","3) fladdra, hvirfla. \" om eld. lughin läk (exsilens) vndir huileno ok brände fäm þusand män \" Bu 505 . \" lughin läk blodh blandadher \" Bil 473 . \" läk lughnande brennestens baal swa som stridhaste strömber \" Pa 23 . ","4) hoppa, dansa, leka. sa huru diäflane leko for thöm . . . swa som sma blamän KL 227 . \" lekarin lekir alt vm vinningena (est mimi natur propter lucara propria totus) \" GO 271 . ","5) leka, roa sig. fik sea hwar barnit sat ok lek a strandh j sandhe Bil 270 . \" mange män ok quinnor läko ohöwelika \" KL 51 . \" at thu mz them pläghar leka mz tolkom lekom (hujusmod ludo ludere soleas) \" Su 122 . hon . . . läk medh androm iomfrum VKR VI: iohannes lät väl vm han (fogeln) ok läk mz ii handom Bu 157 . sat pharao konunger oc lekte mz smaswenenom MB 1: 278 . \" ysmael leker widh ysaac \" ib 197 . ","6) leka, öfva täflingslek, öfva idrott, täfla (i idrott). alle läko Bir 2: 36. Di 100 . \" om tw tor mz mik leka \" ib 101 . ","7) strida. \" the wilia alle widh os leka \" Al 10370 . \" swa länge lekto at xxx M laago dödhe \" MB 2: 316 . ","8) spela (sällskapsspel). goth är at leka när wäl fallir GO 496 . skaktafuill leka Fl 1177 . ib 1251 . RK 1: 710 . \" dobla äller leka mz tärningh \" PM 29 . \" for vtan päninga leek ey vidh han \" Fl 1180 . \" halffdelen af päningommen wm hwilka the lekto \" PM 29 . ","9) spela, musicera. \" läko oc sungo \" MB 1: 314 . \" ib 2: 123. hwat kant tw at lekä \" Di 108 . läk söta noto i pipo Bu 182 . \" lekto . . . i sinom harpom oc tympanis oc manga handa leek \" Bo 251 . MB 1: 164, 2: 108, 148, 173 . Su 134 . ther oppa (på psalterium) leka ib 158, 19 . \" bsner harpaleker ok alskons leekara anbudh leektos \" Lg 3: 569 . 10) spelas, ljuda. hördhe hon . . . vrghonar leka KL 345 . Su 327 . eth lekande anbodh (instrumentum quoddam musicale) som kallas psalterim ib 158 . - Jfr saman-, til-leka."],"f":["leeka . ","-ar Di 100 . ","läk Bu 157, 182, 505 ; Bil 473 ; Pa 23 ; VKR VI . ","lek Bil 270 ; MB 1: (Cod. B) 552, 2: 123. leek RK 1: 710 . ","lekte MB 1: 278, 2: 108 . ","läko KL 51 ; MB 1: 314 ; Bir 2: 36 . ","leko KL 227 . ","lekto Bo 251 ; MB 2: 316 ; PM 29 . ","leekto: -os Lg 3: 569),"]},{"a":"leka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","5) leka, roa sig. godh amma hugnar barnit ok lekir för thy mädh äple äller pärw SkrtUppb 270 . - med innehållsobj. wi skulum wan lek leka til ända Hel Män 219. 7) strida. llaniare (fel för lancinanre el. lanciare) mz spyudh lega oc mz spyud slaa GU C 20 (hand2) s. 61 (daniserande). 9) spela, musicera. Skotteb 8 (1460-61). bödilön skal gaa fore ok leka i horn STb 1: 148 ( 1478) . \" per lekare schal haffue stora organer ok huilen som wil lata leka pa thöm til preste . . . ööl och til brvllop, giffue vth vj öre STb 3: 408 (1498). HLG 2: 125 (1524). tolke prädicara ärw like them man, som wille lära aasnanom leka j harpo JMPs 486. 11) om fiskar: leka, para sig. then tiid fisken leker \" VKJ 27 . 12) hantera, handskas med? bildl. än tha mannen wil ekke bära sin dröffwilse, wthan kastar sik j othulomodh ä thäs mera han thz läker (tracta), nw thär wm taland, ok nw thänkiande, thäs thyngre, ok bäskare wardha the Mecht 315 . - Jfr bort-, fore-leka, ävensom samlekin."],"f":["läke Skotteb 8 (1460-61) . pres. -er. -ir. läcker Mecht 315 . ","likthe HLG 2: 125 (1524)),"]},{"a":"leka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekyster, väninna. varo til saman lekor badha Fl 1355 . \" miin kära leka \" Iv 3773 . kalla snillena thima leko Su 384 . MD (S) 216 ."],"f":[]},{"a":"leka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leksyster, väninna. SkrtUppb 264, 265 ."],"f":[]},{"a":"lekalon","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se läkalon."],"f":[]},{"a":"lekame","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se likame o. s. v."],"f":[]},{"a":"lekan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) leksak. \" thz täkka lekanet (jocale) \" Su 103 . \" til kärleksens lekan ib. \" ib 118 . ","2) lek. Jfr barna-, dara-lekan."],"f":["leekan Su 118 . lekon? se dara lekan),"]},{"a":"lekan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1258 och jfr vädherlekan."],"f":[]},{"a":"lekana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leksak. \" barnit bedhis oc gratir äptir thänna lekano \" SkrtUppb 270 ."],"f":[]},{"a":"lekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekare. \" spelman, gycklare. vil bruþen sin kläþe gywä, þa scal hon þem til kyrkiu äller kloster gywä, oc ey lekärom \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ängen ma . . . sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars ib. \" han hafdhe lekara laat oc clädhabonadh \" Bil 307 . \" giuer thet lekarom ok lyddarom \" KS 58 (145, 64) . ib 49 (124, 53). MB 1: 135 . \" the lekara fingo ther dyra hawo \" RK 1: 1828 . \" lekara mz söte tona \" Fr 287 . \" voro och basuner och leekare i the proccesione \" TK 274 . \" lekarin lekir alt vm vinningena (est mimi motus propter lucra propria totus) \" GO 271 . Bo 36 . KS 39 (101, 41), 55 (139, 60) . Iv 1746 . Fr 217, 1598, 2648, 3001, 3021 . Al 3309, 3314 . RK 1: 1391, 2194, 2: 5162 . ST 53 . Di 106, 107 o. s. v. iomfru marie lekare (om en goss, hvilken hans moder lärt att dagligen i kyrkan ²helsa iomfru mariam swa dyrlika at alle vndraho the som thz hördho² KL 93 . Jfr harpo lekare. "],"f":["leekare . ","lakare: -a KS 49 (124, 53) . pl. ","lekarna Di 106 ), ","lekara anbudh","lekara andbud: -budom MB 2: 148 . " lekiara andbudh " Bir 2: 187), ","lekara kyn","-kön )","lekara sanger , "]},{"a":"lekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättstjenare, exekutor? lekare och länzmän, som vndho (för ondhe?) waro vslom spakom mannom mz orätthom laghom Pa (Tung) 34 . Jfr lakkare."],"f":[]},{"a":"lekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" willam lekiare STb 1: 166 (1479). \" ib 312 ( 1481) , 349 (1482). SJ 2: 254 ( 1494) . \" lange kwnzste lekare zacher til xviij marck fore sin stalbrodher, litzle örien lechare \" STb 3: 350 ( 1498) . SSkb 12, 24 (1501-02). ATb 3: 302 ( 1516) . Stock Skb 55 (1517-18), 203 (1522-23). - Jfr horn-, munharpo-, orgho-, skalpino-, stads-, strängia-, tafl-lekare. "],"f":["lekiare . ","lechare . ","lecher Stock Skb 203 (1522-23)), ","lekara anbudh","-anbodh )","*lekara ämbite","-ämbete )"]},{"a":"lekatter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se läkatter."],"f":[]},{"a":"lekbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekbroder. Mecht 305 . \" wartyh han leghbrodher j prädicara ordhen JMps 372. \""],"f":["leg- . ","-brodher )"]},{"a":"lekbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekbroder, i ett klosters brödraskap upptagen lekman. LfK 247 . - särsk. i Vadstena kloster hvarest funnos jämte 13 prester och 4 messedjäknar 8 lekbröder. ware brödher, brodher hanis borquardzsson prester ok brodher joan magnusson leekbrodher BYH 1: 248 ( 1446) . FH 3: 80 ( 1446) . VKR 14, 70 . Bir 4: 23, 24, 5: 37, 39, 134 . PM LXV . TK 270, 272 ."],"f":["legh- TK 270, 272 . ","leek- LfK 247 ; FH 3: 80 ( 1446); BYH 1: 248 ( 1446); VKR 14, 70 ; Bir 4: 24, 5: 37, 39 . ","läk- ib 134), "]},{"a":"lekbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekkamrat. \" Su 386, 387. \""],"f":[]},{"a":"leker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fiske-, fughla-leker."],"f":[]},{"a":"leker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) lek, ras. \" ffore the ffram bätre jn pa holmen och hade sin lek ok löst Stb 4: 290 (1513). \"","3) lek, idrott, tävlingslek. \" ther gar alt skäige til meth the leker the barn pläge haffua ther inne \" Saml 9: 166 . sagho them enga andra lekier eller aathäffwe ath haffua ther, än the skäligin och swarlighen woro, och ath engin broder . . . hade ther sperbräkan eller torneghian, som them war offuersagt STb 1: 340 ( 1482) . - i ortnamn. Se E. Wessén, Namn och Bygd 9: l103 ff., 10: 157. 5) lek, spel, det som företages av ngn el. händer ngn. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 676 f. lmynnes jder nakot aff hatwna leek EK 3864 . vart swa stoor thordön . . . at tridhiungen aff stadhenom nidherfull . . . än marcianus halffdödher draghin wr lekenom . . . tooh ok han een vslan ädnhä J Buddes b 87 . 6) spel. - spelparti. Hel Män 220. ib. 8) spel, spelande, musik. - misikstycke, melodi. organum ni alla handa siwngade lekär ok enkanneliga orga leker ok viso sanger GU C 20 s. 390 . tha smakar gästomen kosthin saa myklo sötaren, at öghonen see hwsith prydhelika tilsath öronen höra lustelika leka SpV 285 . - sång? Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 246 f. danz ok leker ok fagher ordh hörde man bade vte ok jnne EK 449 . 10) skämt, gyckel, narri. SvKyrkobr 9 . röffwaren . . . som giordhe leek aff christio ib 28 . \" nar thänna wnghe swännen haffde thätta hört, loo han oc giorde lek aff hans ordhom JMPs 429. - mädh lek, på skämt. thet sade han medh lek \" ATb 1: 42 ( 1455) . - Jfr barn-, dobls-, fasto-, fisk-, fiske-, harop-, kär-, orgho-, orghovärks,- riddara-, vartafls-leker. "],"f":["leeker . ","-er Saml 9: 166 . lekier STb 1: 340 (1482). -är GU C 20 s. 390), ","*leka ringer , ","leka systir","*leks godher","-goder )"]},{"a":"leker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillhörande folket el. menigheten (i motsats till det andliga ståndet), tillhörande lekmännens klass. baþe firi lekom ok lärþom (lekmän och prester) Bu 50 . Bil 360 . KS 70 (173, 77) . DD 1: 273 ( 1480, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"leker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hastig rörelse, kringilande. han sa ther vnderlik fiska leek Al 9218 . aff thera (fiskarnes) leek (collusione) skulu paddona ok frödhene nidhirfara Bir 2: 9 . ","2) lek, ras. \" wil thu i leek gaa tha skalt thu loek halda (si ludum queris ludi legem pariceris) \" GO 898 . \" manadhe them at atirwanda aff ohöwelikum lek \" KL 51 . ","3) lek, gymnastisk lek, idrott. kunne bäter alscons leca oc var thrifnare til handh ok häst Bil 300 . \" snar oc rasker i alla leke \" Di 1 . - lek, spel, täflingslek. jak saa vndarlikin leek (ludum) a banunne Bir 2: 36 . - om dans och kamplek som utföres af en björn. kan tij biorn ecke flerä lekä Di 108 (möjl. att föra till leka, v. 6). han kan alla handa leka ib. \" bad osanttrix konung athan matte se flera lekä aff ysungs biorn oc wilde sla sinä weda hunda til hanum \" ib. \" skulde skola thenne leek \" ib 109 .","4) kamp, strid. \" the haalla thaghar ympse leek \" Al 1761 . ther kom tha saman en harder leek RK 1: 906 . \" mynnes jder nakot aff hatwna leek \" ib 3864 . \" wy haffuom wunneth thenna leek \" ib 3: 1514 . ib 1633, (sista forts.) 6000. ","5) lek, spel, det som företages af någon el. händer någon, företag, gärning. böriar tu en ondhan lek Di 226 . \" mz skam monde han then leck spilla \" RK 3: 1786 . \" gyptamaall gör thenna wiilla och optha godhan leek för swänskom spilla \" ib 2641 . \" tw försagh een godhan leek tha tw fraa konungh karl borth week ib 1791. iak wil ider sadan lek kenna \" ib 2: 3650 . han hafuer thik nu een annan leek känt Iv 1673 . ","6) spel. skaftuels lek MD (S) 201 . \" leksens tauil ib. pa höghre gield än som huar bär redho med sik til leeks eller ok til bordhit \" MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 .","7) spel, spelbräde. tafulith (näml. var) halfft aff robiin . . . thän annan leek aff iaspis var Fr 433 . ","8) spel, spelande, musik. pipara baswnara och altskens leek man ther omneth höre fik RK 2: 190 . ib 5155 . söter sanger ok leker gör gladhan gladhare ok stundom dröfdhan dröfdhare Su 431 . ib 159, 163 . Bir 4: 54 . iak kan alla the lekä som i wilcinä land äre bade a harpor oc fidlor oc alsköns strenglek (ec kann sla harpv oc draga fiðlu oc gigiv oc allzkonar strengleica) Di 108 . - musikstycke, melodi. swa optha han hörde nakra sötha canterlenor älla sötha leka (cantilenas amorosas vel similia) Su 21 . \" alla wärldzlika lutelikasta leeka (terrestes melodiæ) \" ib 327 . \" owergaar alla änglana sötasta sangha oc all the sötasta lekara anbudh oc wäl ludande leka (instrumenta musicalia et symphonias) ib 83 (kanske snarare att föra till 9). \"","9) musikaliskt instrument. lekto for varom hera i sinom harpom oc tympanis oc manga handa leek Bo 251 . \" maria . . . tagher sik leek (tympanum) i hand \" MB 1: 321 . loth koma til hans frwr oc iomfrur oc manga handa lustelika leka (seyttenspil) ST 113 . ib 53, 420 . 10) skämt, gyckel, narri. j leen, thz ey är lekir, mik rädhis widh aluara Bil 234 . \" alexander war thetta litin leek \" Al 631 . \" ängin leker honum ther mz war \" ib 978 . MD 364 . \" thässa quinnonar haua callat mik aff sinom leek \" KL 334 . \" sagdho the i sinom leek \" ib 342 . - munterhet, glädje. hon war mz sorgh oc ey mz leek Fl 87 . \" thz gik fiälskarpe tha aff leek (F. miste sin glädje) \" Iv 3142 ; jfr gaman, later. - gyckel, begabberi. giordhe han leek ther aff Lg 636 . \" giordho leek oc daar aff honom \" ib 586 . ib 3: 87, 90 . Al 4400 . 11) föremål för skämt el. gyckel. [m]angher haller annan for leek MD (S) 241 . - Jfr barna-, dokto-, glädhis-, harpo-, hägoma-, orgho-, strängia-, tavelleker."],"f":["leeker . ","-ar . ","leka systir","leeka- Lg 3: 522), ","leks systir , ","leks visa","lekx- )"]},{"a":"lekfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekmän llaycus . . . idest popularis legfolk jnde laicalitas . . . leegh folk GU C 20 (hand 2) s. 60 (daniserande)."],"f":["leg- . ","leegh- )"]},{"a":"lekfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. \" menniskor tillhörande folket el. menigheten, menniskor icke tillhörande det andliga ståndet, ostuderade menniskor, lekmän. lekfolket som eigh forstar sik callar kyndelmesso fore candelmesso \" Bu 8 . ib 3 . Bir 2: 71, 4: (Avt) 178. hwaske klärka älla lekfolk JP 40 . ib 41 ."],"f":[]},{"a":"lekfughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fågel att leka med. bildl. likerwisth som the willo haffwa oss för sin lekfoghil PMBref 301 ( 1508) ."],"f":["-foghil )"]},{"a":"lekirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkvinnlig lekare (musikant). at thu sigh mik, hwa thänna wngha lekirskonar (timpanisthæ) äru SpV 38 . ib 39 . Jfr strängia lekisrska."],"f":[]},{"a":"lekirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lekmännniskia. FO vKl 209."],"f":["läkirscor ) , "]},{"a":"lekman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekman. \" klärchä ok leekmän \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). clärca sörgdho ok lekmän illa läthu Bil 252 . \" antiggia lekmän äller lerdhe \" Al 3760 . \" sanctus hylarius war först lekman. giftir bonde ok sidhan munkkir \" Bil 590 . \" var lekman (esto lacius) takande thik hustru \" Bir 3: 241 . SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) , 567 ( 1346). BSH 1: 188 ( 1386) . Bil 286 . Lg 360 . MP 2: 189, 200 . Bir 1: 122, 124 . Fl 147 . Fr 2688 ."],"f":["leek- . ","läk- MP 2: 189, 200 ; BSH 1: 188 ( 1386)), "]},{"a":"lekman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekman. \" allom them som biggia ok boa j abo biscopsdöme klekrkom oc läkmannom \" Vårfrup 129 ."],"f":["läk- )"]},{"a":"lekmänniskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laica, qvinna icke tillhörande det andliga ständet; tjenande syster i ett kloster. naar noghar personacal göra sina professionem ellir lofuan tha scal wtskilias aff conuentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla. hwat hellir for lekmänniskio ellir lärdha VKR 45 ."],"f":[]},{"a":"lekmänniskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laica, kvinna icke tillhörande det andliga ståndet, tjänande syster i ett kloster. (person är valbar, till abedissa) om hon är j banne . . . ellir aff kirkio lyst, leekmenniskia . . . Abbedval i Vkl 98 ."],"f":["leekmenniskia )"]},{"a":"lekobana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plasts för idrottslekare. diludium . . . lekoban ok atskilder leker GU C 20 s. 188 ."],"f":[]},{"a":"lekolemakare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se läkalonmakare."],"f":[]},{"a":"leksystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["soror laica, klostersyster som icke sjunger i koren, tjenande syster i ett kloster. \" leekbröder eller syster \" LfK 247 . \" aff leeksystranna läsningh \" Bir 5: 36 . Jfr systrana som ekke kunno sionga ib. the systra som ey kunno psaltarin ib."],"f":["leek- )"]},{"a":"lekter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["tillhörande lekmännens klass. Priv o skyddsbr 184 ( 1442) ."],"f":["legdir ATb 2: 198 ( 1482)"]},{"a":"lekter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. = leker, adj. lekte oc lärde Su 371 . baadhe millan leektom och lärdom RK 3: 2813 . ib (sista forts.) 4748, 4916, 5527, 5577, 1: (Yngre red. af LRK) s. 262. MD (S) 201 . Lg 3: 535, 567 . LfK 141 . SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). BSH 3: 284 ( 1470) ."],"f":["leekter . ","legth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 262, 3: (sista forts.) 4916, 5527, 4748 (ack.). ","lächter: -e SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)),"]},{"a":"lember","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se limber."],"f":[]},{"a":"len","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lena o. s. v. se lin, lina o. s. v."],"f":[]},{"a":"len subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["sluttning, lid. i ortnamn. Se I. Lundahl, Falbygdens by- och gårdnamn 109."],"f":[]},{"a":"lenmus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lidhmus."],"f":[]},{"a":"leo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejon. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 230 f. Ivan ed Noreen 2721 (C) o. s. lv."],"f":[]},{"a":"leon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejon. \" kom eet leion ii fylghe mz þöm \" Bu 71 . \" bruthu them vnder sik som leon bither lamb \" Bil 260 . leon, hulkin andra diura konungir är MP 2: 86 . \" riutande leon \" KS 29 (72, 31) . \" thän leon hiälpa \" Iv 2490 . Bu 182, 512, 526 . Bil 343, 627, 628 . MB 1: 98 249, 415, 2: 114, 115, 116 . MP 1: 130 . Bir 2: 79, 80 . Iv 248, 2481, 2482, 2484, 2501, 2503, 2513, 2518, 2519, 2528 o. s. v. Al 4124, 9672, 9675, 9679, 9681 . ST 16, 18, 19 . Su 166 . Lg 3: 155 . Gers Frest Inl. konungsins baner war ther vtstikkat eth gylt leon mz tre hwita bara RK 1: 1398 . Di 128 . "],"f":["leion Bu 71, 182, 512, 526 . ","leyan Su 166 ; MD (S) 205 . ","läyen Gers Frest Inl.), ","leona gardher , ","leona hvälper","leona hwalper )","leona kula , ","leons riddare , "]},{"a":"leon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["m. och f. swa frälsedhe mwsen leyändet med lislä makt och godhom wilia Thomas Varningsbref 3 ( 1436) . haffuer jak vnt och giffuit honum til wapn och hiemltekn een swart swalä vtinnen ith röt fiäld och pa hielmen halffdelen aff lit blat leon SvSkr 1: 36 ( 1482) . "],"f":["leghon Prosadikter (Joan prest) 345). best. leyändet Thomas Varningsbref 3 ( 1436) ), ","*leona liknilse , ","*leona släkte , "]},{"a":"leona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = leena. Su 161 ."],"f":[]},{"a":"leonhovudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lejonhuvud. \" medh skiäldh och hielm, som ähr et leijonhufwudh medh een vthräckt tunga \" FMU 4: 462 (1476, avskr.) ."],"f":["leijonhufwudh )"]},{"a":"ler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ler. \" läto them bära leer oc tighel \" MB 1: 276 . \" thz ämpne älla formo som han giordhe af lereno \" Bir 1: 229 . \" at nytia kaar aff leer \" MD (S) 278 . Bir 2: 244, 3: 377 . KL 210 . MB 1: 288, 2: 151 . Iv 1664 ."],"f":["leer )"]},{"a":"ler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lera. item karren, som lereth trampade och halp mwremestare[n] en öre HLG 2: 62 (1518). ib. gööd lerana tiokt oc sanden tunt Brasks Cal 267. PMSkr 620 (avskr.). Jfr bla-, hvit-, klök-, mo-, spik-, späk-, tigh-ler samt bla-, spik-lera."],"f":["leer . ","lär Skotteb 402 (1465-66, Kämn) ), ","*lera , "]},{"a":"lerarbeide","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete med lera. Se Sdw 2: 1258."],"f":[]},{"a":"lerbakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["backe med lerig jordmån. PMSkr 334 ."],"f":[]},{"a":"lerfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerfat. \" MD (S) 279. \" LB 9: 111 ."],"f":["leer fat: -fatith LB 9: 111 . leer fath MD (S) 279), "]},{"a":"lergha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 65 och E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 346, 348. lergha, saand, oc swarthmwllena fetha, hwrw hwar skal brwkas är konsth vetha PMSkr 19 2 ."],"f":[]},{"a":"lergiutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krukomakare. \" snieller leer giwtare hulkin som thz ämnpe älla formo som han giordhe af lereno slar thz sundhir ok nidhir trodhir nar han seer at thz är ey nyttog (för -ogt) älla qämelikit til thz som han wil \" Bir 1: 229 . MP 2: 14 . MB 2: 337 ."],"f":["leer giwtare . ","lergywtare: -ens MB 2: 337 . ","leergyutare: -a MP 2: 14), "]},{"a":"lergraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grav ur vilken lera uppgräves. domkirkionne lergraffuar Svartb 309 ( 1423) . ib 563 ( 1515) ."],"f":["leer- )"]},{"a":"lergryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lergryta, lerkärl. \" MB 1: 312. \" MP 2: 90 . GO 1009 ."],"f":["leer- MB 1: 312 ; GO 1009 . ","läer- MP 2: 90 ),"]},{"a":"lerhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus med lerväggar. i bild. sannelika syndinna aldra wärsta lustilse . . . wnflyr thu ekke, saa länge thu jnnebyggir leer hwisth ällir jordhkulona, thz är thin krop SpV 563 ."],"f":["leer- )"]},{"a":"leriordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerjord. \" stark lerjordh bär gärna rogh PMskr 200. \" ib 333, 342 ."],"f":["leer- )"]},{"a":"lerkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerkärl. \" äta ok drykka aff tinkarom ok leerkarom oc träkarom ok glaskarom \" Bir 3: 259 . PM XLVI ."],"f":["leerkar . ","leer kar PM XLVI ),"]},{"a":"lerkruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerkruka. GU C 20 (hand 2) s. 69. MP 4: 189 . "],"f":["leer- . ","-krukka . ","-or ) , ","*lerkruko makare","leerkruka- )"]},{"a":"lerkruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerkruka. \" JP 45. \" PM XLI, 5. 12."],"f":["leer- JP 45 ; PM XLI, 5, 12), "]},{"a":"lerkrus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerkrus. \" PM LI. \""],"f":["leer krws . ","leerkrwss )"]},{"a":"lerkrus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerkrus. GU C 20 s. 294, 541."],"f":["leer- )"]},{"a":"lerlöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lermark. Svartb 308 ( 1423) ."],"f":["leer- )"]},{"a":"lerogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lerig. Gu C 20 s. 95."],"f":["leroger )"]},{"a":"lerpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerkärl, lerkruka. PMskr 561, 625."],"f":["leer- )"]},{"a":"lerpotta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerkruka. \" j ena leer pwtto \" LB 7: 310 . i en leerpotte ib 3: 198 ."],"f":["leerpotte . ","leer pwtta )"]},{"a":"lerputz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lerpöl. GU C 20 s. 3, 16."],"f":["leer- . ","-puz . ","-pus )"]},{"a":"lertrampare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["persom somm älter lera medelst trampning. HLG 2: 12 (1509), 25 (1511)."],"f":["leer- )"]},{"a":"lertäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"leta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se sig om el. efter, leta, söka, söka att finna. med gen. läto gallus ok valerianus hans leta Bu 398 . ib 498 . Iv 851, 2077, 3380 . - med ack. leta barþolomeum Bu 205 . \" iak lette väldoghastan väruldenna härra \" ib 497 . ib 181 . Bil 410 . MP 1: 44 . KS 52 (132, 56) . hwi letin ij then lifuande mz thöm dödha Bo 224 . \" leta the boior som sanctus petrus war smider mz j rom \" Bil 113 . them til hiälpa leta (söka dem för att få hjälp) A 6851. letto . . . tilfälde . . . at dräpa en riddara KL 40 . - med dat. och ack. letadhe sik sl.öghan mästara KL 46 . - med prep. at lät at hanom leta Bu 7 . Fl 918, 1262, 1772 . \" letar at tholka flerä \" Fr 2008 . \" iak thän ey veet ther . . . ij at letä \" ib 196 . med prep. äptir. han lette ok epte wars herra naglom Bil 87 . \" the leetto äpte piltenom \" Bo 11 . ib 27, 224, 225 . KL 252, 293 . MP 1: 51 . \" han . . . ther min hugher äpter leter \" Iv 5486 . ib 1702 . - abs. lete þär har som vil lvita Bu 6 . ib 143, 205, 512 . Bir 1: 379, 2: 3 o. s. v. - söke upp, finna. swa manga som iak hafuer leet Iv 4067 . - söka upp, besöka, träffa. hwa them wil leta Al 3978 . ","2) söka, söka att skaffa el. förvärfva. med dat. och ack. forbödh min herra mik at leta sinum sone kono i thy lande MB 1: 205 . Fl 164 . gudz nadh är balsamus thy lätar hon sik renasta kar MP 2: 126 . sik hielp . . . leta RK 1: (sfgn) s. 189 . - med ack. the leta . . . then hitan ok älskogha som sköt skal forganga Bir 1: 80 . ib 3: 92 . VKR X . \" letin först gudhz rike \" Ber 131 . \" äwintyr at leta \" Iv 237 . alle leta (d. v. s. söka uppfyllandet af) sin eghin vilia ok faa leta min vilia Bir 1: 379 . - med prep. äptir. nw letar gudz hämpd epter (utkräfver) hans blodhe MB 1: 242 . ","3) söka, söka att få veta, undersöka, efterforska, utforska. med ack. läta gudz ansuar Bu 5 . ib 63, 64 . faa witha alla the sannindh han wilde leta Bil 272 . \" at leta skriua ok tydha bref ok mangfald ärande ok räkninga (leta skulle dock här möjl. kunna fattas ss en sidoform till lata, med bem. 24) \" KS 51 (130, 55) . - med indir. frågesats. leta än mik thordhe nakar bestanda Iv 162 . letto hwath thässe frygdh matte wara Lg 41 . Bir 3: 428. KS 6 (13, 6) . - med sats inledd af at. hafdhe . . . widha leet at thetta folk dreff tholik last Al 3980 . - med prep. at. latin mik ey längre leta at idhart nampn Fr 1187 .","4) undersöka, rannska. \" the letto thz hws ij alla vra \" Iv 896 . ","5) söka, försöka. \" med inf. lätadhe at afskiära henna tungu \" Gr (Cod. D) 382. - söka, anstränga, uppbjuda. med ack. lette allan sin clokskap at koma hanom tel oquemelek þing Bu 143 . Bil 447 . ","1) uppsöka, söka finna. med ack. alla ackt oc williä hawa upp at leta oc openbara . . . aller (för alla) þe almoghan ofriþa SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) letha thz wp j förscriffno tafflo PM xxxv. 2) uppsöka, söka förskaffa, med dat. och ack. at leta them vp mat Bo 85 . - Jfr up leta. - Jfr at-, ut-leta."],"f":["leeta Iv 3380 . ","läta Bu 5 ; KL 252 ; MP 1: 44 . ","leta KS 52 (132, 56) . ","lätar MP 2: 126 ; Iv 2077 . ","letir Bir 3: 92 . ","leter Iv 5486 . ","lätadhe Gr (Cod. D) 382. lette Bu 143, 497 ; Bil 87, 410 ; MD 12 . ","lete Bu 63 ; Fl 1772 . ","lethadom MP 1: 51 . ","lettom ib 2: 42 . ","lettin ib. " lethin ib 1: 51. leettin " Bo 27 . ","letaþo Bu 205 . ","letto ib 64 ; MP 1: 51 ; KL 40 ; Iv 851, 896 ; Lg 41 . ","leetto Bo 11 . ","leto Bu 512 . ","lätto KL 293 . ","lettat ib 143 . ","leetadher: vpleetat Bir 3: 428 . ","leetter: leet Bo 27 ; Fl 1262 ; Iv 1702, 4067 ; Al 3980),","leta sik , begifva sig. engilen segh aff himilen lette nider til iosep MD 12 .","leta up , "]},{"a":"leta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) leta, söka, söka att finna. med ack. flyddhe hon ensammen . . . til skoghen . . . lätandis nakodh lönlikidh rwm j hwilko hon matthe sig skyla JMPs 406. - med prep. äptir. jomfru maria haffde tapat sin soon j mönstreno oc lett äfftir hanom mädh störste sorgh SkrtUppb 278 . - med prep. um. letha framdelis pa xxv (25:) bladit om flere arffuinga STb 2: 542 ( 1491) .","2) söka, söka att skaffa el. förvärva. med ack. tha wisthes per redhersonne oppa tinget ad letha sen räth medh skatninges mannomen ATb 1: 18 ( 1453) .","3) söka, söka att få veta, utforska. med ack. ma ok bör k[ongen] letha sannend om allärende Arfstv 48 ( 1461) ."],"f":["letha . ","läta: -andis JMPs 406. supin. lett SkrtUppb 278 . ","letha STb 2: 542 (1491); PMSkr 298 . Se Sdw 2: 1258),","leta sik , 2) se sig om (efter). med prpe. um. är sidh halle honum (ɔ kocken) til hielp en dreng, oc han sig om then lete, honum behager Arnell Brask Biᴵ 36. ","leta up , 1) uppsöka, söka finna. PMSkr 298 . - Jfr ater-, saman-, up-, ut-, äptir-leta."]},{"a":"leta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lita."],"f":[]},{"a":"letan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr atletan."],"f":[]},{"a":"letare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se litare."],"f":[]},{"a":"leter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liter."],"f":[]},{"a":"letholemakare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se läkalonmakare."],"f":[]},{"a":"letliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oletliker."],"f":[]},{"a":"leva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lemna, lemna qvar, lemna öfrig, låta vara. ther enkte leua aff MB 1: 307 . \" lewis ther nakath aff ib. thz ödher . . . alt thz haghel oc lyghnor leefdho ib 303. \" ib 304 . RK 1: (Albr) s. 212 . \" leeff wthe alla lösa oc fafängha tankanna buldher \" LfK 68 . - med dat. och ack. nar människian enkte leffwir (relinquit) sik siälffue aff sik wtan wtwidher sik til alla dygdh oc fulkomplighet Bir 4: 98 . - pass. annar (ɔ: lother) lefdhis prestom til thera gaghn oc ärwodhis lön MB 1: 476 . - med två ack. af hvilka den ene är ett adj. leua engin guz riddara liuandis Bu 509 . \" iak lefdhe tik dörena öpna \" MB 2: 338 . ","2) lemna, efterlemna. \" lefdhe som epter sik \" Bil 230 . \" lefde epte sik dödhan . . . iij peninga \" ib 717 . SD NS 1: 411 ( 1405) . \" þät goz huarte lefþe þik faþir älla moþer \" Bu 519 . Bil 305 . SD NS 2: 44 ( 1408) . Lg 3: 235 . \" lefdhe sinom son äptir sik mykyt goodz \" ST 234 . \" lefde han gul ok görsama mere än firi hanum funnus \" Bil 381 . \" allan konstelighin skrudh som dawidh oc salomon hafdho leefft j templet \" MB 2: 219 . minom äptherkommandom leeffuer iak ävärdhelika amynnilsä Su 12 . \" onth äptherdöme som han androm giffwer oc elena lefde ater aff wrs herra korsse \" Bil 722 . haffde appollonius lefft atir til ryggia bak them lönliga M män MB 2: 255 . Jfr aterleva. "],"f":["-ir . ","lefþe . ","lefdhe . ","lefde . leffdhe, leefdhe. leffuade? RK 1:(Albr) s. 212; jfr lifna. part. pret. leffder: -e MB 1: 379 . ","left Lg 3: 235 . ","lefft . ","leefft . ","leeff LfK 68 ),","leva äptir , lemna qvar. the som äpter wardha leffde i landeno MB 1: 379 . Jfr äptirleva."]},{"a":"leva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liva."],"f":[]},{"a":"leva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ater-, äptir-leva."],"f":[]},{"a":"leva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L 1) lämna, lämna kvar, lämna övrig, låta vara. tha leeff ok stenhg vtan fore, alla lösä thanka J Buddes b 170 . aff thet gamble skotthet j föraaret leffdes Stock Skb 114 ( 1519) . \" thät är alt til wärlz lewa, höghfärdh oc rosn Hel Män 131. - Jfr ater-, bort-leva. \""],"f":["leffdes Stock Skb 114 ( 1519) . imperat. leeff J Buddes b 170 ), "]},{"a":"leva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = lef. sualgh . . . alla läwonar Lg 1018 . Jfr aterleva. ","2) person som efterlemnas. Jfr äptirleva."],"f":["läva )"]},{"a":"levas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["opers. behaga. nar idher lewes mik atherkalla HistTidskr 1916 s. 48 (1498, Gadh)."],"f":[]},{"a":"leve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ätta leve."],"f":[]},{"a":"leve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ät-, ätta-leve."],"f":[]},{"a":"lever","b":[],"c":"","d":"","e":["bröd, brödkaka. \" tag honagh baka ther aff en leef \" LB 7: 4 9 . \" teþes hanom i ogne en levar \" Bu 417 . thre leua brödh Bil 456 . \" aff fäm lewom brödhz \" MB 1: 90 . \" fäm lewa brödz \" ib. \" göra renasta brödh . . . aff thriggia lewa miöl (tria sata similæ; så mycket mjöl som erfordras till tre brödkakor) \" ib 189 . exhibicio cibariorum que dicitur maskut, ter in anno fiat, singulis vicibus de vno pane & edulio, id est leff & læffs suuæll SD 2: 237 ( 1297) . Jfr biug-, brödh-, hvete-, ister-lever. "],"f":["leff . ","leeff . ","-ar ) , ","lefs sufl"]},{"a":"lever","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kär, älskad. \" ith toktelikit änlit gör henne leff \" MD (S) 227 . \" huru paris skulle hafva fru elena leff \" ib 297 . \" thässa werldenna älskogha. hwilke som thola mang hardh thing ok pinliken for sinom lefwom \" Su 387 ."],"f":[]},{"a":"lever","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liver."],"f":[]},{"a":"lever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[")kaka). Se Sdw 2: 1259. Jfr hvetelever."],"f":[]},{"a":"levera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = leverera 1. stadzsins böss oss (för bosso huss?) lyweret til lhande igen Stock Skb 302 (1524?) Skip). Jfr inlevera."],"f":["lywere )"]},{"a":"leverera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1259. ","1) leverera, lämna, överlämna. \" lhans gulssmet . . . lefferadä och oplot . . . jth sith stenhus STb 5: 4 (1514). \" ib 5 ( 1514) , 38, 42 (1515). leffrerade och oploth . . . clauss raadke . . . sith hussz och liggiande grwnd HLG 3: 153 (1512). ib 154 ( 1520) , 157 (1528).","2) leverera, utföra."],"f":["leffrera . ","-adhe )"]},{"a":"leverera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. leverera, lemna, öfverlemna; leverera, utföra. leffrere eth anrennan BSH 5: 134 . (1506)."],"f":["leffrere )"]},{"a":"leverne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liverne."],"f":[]},{"a":"levisärän","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n? ett slags vapen. septem leuisæræn SD 4: 710 ( 1340?) ."],"f":[]},{"a":"lexe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se läkze."],"f":[]},{"a":"lezn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ledsn."],"f":[]},{"a":"leþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) färd, resa, väg. do a leþenne Bu 100 . \" funnu the sik wara komna for et öland a sina ledh \" Bil 251 . \" til sudercöpingh war hans leedh \" RK 2: 2376 . \" foor sina leedh \" MB 1: 225 . - kosa, stråt, väg. är idher kunnungh väl the leedh Fr 1257 . \" män kunno ekke thaghar ledhena ower hawith \" MB 1: 3 . \" hwi the foro ey sina rätta leedh \" ib 270 . - väg på hvilken man färdas (till lands el. vatten). han thädhan reedh krankan vägh ok myrka leedh Iv 655 . \" harstekit lot han atersenkia thz lot han göre fore thy thz marsken sculle the ledena fly \" RK 2: 3105 . \" ther wart ater en godh ledh til bata diwp oc offrit bredh \" ib 3120 . - väg, väglängd, väg sträcka. riþa . . . langa lät Bu 19 . RK 1: 4081 . reedh lönlik stiigh ok skamma leedh Iv 643 . fämtan dagha leþ riþu þe Bu 169 . \" hitto män hans ben xx dagha leed nidher kastadh \" Bil 749 . MB 1: 200 . \" reedh op til franz the genasta leedh \" Fl 2033 . Fr 944 . Al 963, 3937, 4131 . RK 3: (sista forts.) 5046 . \" the watn som rinna aff paradiis käldo the . . . löpa först langaleedh vnder iordhinne \" MB 1: 124 . \" thz matte höras swa langa leedh \" Fl 1567 . - led, håll, sida, at fyenderna te wille leggia sigh in wppo räffuelska ledhen FM 394 (1508+9. - bildl. i särsk. uttryck. koma ledh, åstadkomma, uträtta. för än hon matte thz koma a leedh Iv 2602 . - ganga a ledh, gå, lyckas. honom gik ther ey a leedh (han fick der ingen framgång) RK 1: 3999 . - fram a ledh, framdeles. thz maghin i höra fram a leed RK 1: 2674 . - för framtiden, i framtiden. hawer forbrutiht mz thässe olydhno tholikt nadhabudh fram aleedh MB 1: 292 . wy hopom göra rikeno gangn ok mykin froma fram a leed RK 1: 4468 . - framgent, fortfarande. än the ökia sik swa fram a leedh (Cod. B framledhis 552) MB 1: 275 . \" han see fore konungenom fram a leed \" RK 1: 2002 . ib 2102, 3346 . - vidare. oc swa fram a ledh (Cod. B framledh 533) MB 1: 63 . ","2) sätt. swarade a tessa leedh RK 1: 760 . \" nu någom wi mannen threfaldelika understånda: ena ledh, swå som han liknas widh ängla och andra ledh swå som han liknas widh södhe, ok annor wärilzlik diur, ok thridhia ledh som är nåkot aff sik siälwom \" KS 3 (5, 3) . - alla ledh, på allt sätt, helt och hållet, alldeles. solen är allaledh the sama MB 1: 38 . \" jak är then som allaledh är \" ib 282 . \" the skulo . . . ey allaleedh thänkia eller akta sit mykla wald \" ib 355 . \" sagdhe honum alla leedh huru honum var ij skoghin skeet \" Fr 1297 . RK 1: 2049 ."],"f":["leedh . ","lät Bu 19), ","andra ledh","androledh Bir 2: 174; Lg 438), annorlunda. at thu ey andraledh göre Bir 1: 248 . ib 2: 174 . Lg 438 ","hvilkia ledh","hwilkaledh ST 467 ; Ber 2 . huilka ledh. hwlkaledh Ber 2 . holkaledh), a) på hvilket sätt huru. i dir. frågesats. j hwat matto oc hoklaledh skal iak thik hielpa bära ST 167 . - i indir. frågesats. hwilkaledh han hafwir thz giort thorfwom wi ey widhir at spöria ST 467 . KS 18 (46, 19) . Ber 2 . b) med följ. hälzt: på hvad sätt än, huru än. huilka ledh thet kan hälzt warda KS 72 (176, 79) .","manga ledh","mangeled RK 2: 3547 ), på många sätt. mangaledh (multifarie) oc mangom lundom taldhe war herra til os i prophetum MB 1: 445 . RK 2: 709, 3547, 7099 . - marga ledh, på många sätt. kärdhe sik swa margha leedh Fr 1354 . the (bönerna) skulu wara marghaledh ST 320 . - nakra ledh (nokora ledh KS 86 (211, 94) . nagraledh), på något sätt. som . . . nidhra nakra ledh kirkionna rät MB 1: 385 . KS 86 (21,, 94) . Iv 4076: - i någon mån. giordhe gudh . . . maanan . . . at liwsa nakraleedh nattina MB 1: 156 . ib 392 . " naghraledh vttydha . . . bokena " ib 2: 331 .","samu leþ","samaledh Lg 533 . ","samoleth Bir 2: 336. sannnnnnnnmaleed RK 1: 3648), på samma sätt, sammaledes. en annar man som samuledh hafdh[e] mist sit mal Bil 868 . " thz är samuledh mz mik " Bir 3: 66 . SD 5: 565 ( 1346), 566, 639 ( 1347). Bil 372 . Gr 262 . Bir 1: 84, 131, 214, 2: 336 . Iv 4132 . RK 1: 3648, 2: 4261, 4311 . Lg 553 .","tholika ledh","tholka- )","ängaledhe Al 1255 (i rimsl.). engin ledhe ib 7060 (i rimsl.). ingom leedh MD (S) 213), på intet sätt, ingalunda. hon vilde ängaledh (nullo nodo) höra han Bir 1: 169 . skulu the ängaledh (nullo nodo) höra han Bir 1: 169 . 46 (118, 50). MB 1: 33 . Lg 585 . Fr 1270 . Al 1255, 7060, 7619 . MD (S) 213 . - Jfr almanna-, annor-, bata-, dags-, skip-, skipa-leþ, äfvensom a-, af-, alla-, andra-, annor-, fram-, haf-, huru-, hvaria-, hvilika-, lang-, manga-, margha-, nakra-, rät-, samu-, sin-, sina-, sio-, skip-, skogh-, sva-, sär-, tha-, tholika-, thäs-, thässa-, ängaleþis."]},{"a":"leþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. komma att gå, bringa (någon) till att gå. ","1) leda, föra. \" þe leddo han tel guz mönstar \" Bu 197 . ib 25 . Gr 266, (Cod. D) 379. Bir 2: 328 . \" firi þöm þu ledde iui þört haf \" Bu 77 . Bil 115 . \" ledes . . . for guz dom \" Bu 20 . ib 28 . MD 65 .","2) leda, föra. \" om väg. trans. findir thu en grönan wägh. oc han ledher thik til paradiis \" Lg 90 . - intrans. han gik fram aat thöm vägh som ledher til himerikes Bil 884 . Bo 215 . \" then wäghen som ledher adhor (ducit ador) \" MB 2: 267 . ","3) leda, anföra. \" skipadhe han them världinna hyfdhinga them ther fore skullo ganga oc ledha alla trona kristna män i andelike stridh \" Bo 58 . ","4) gifva lejd åt. haffde iak ider ey hingat leet RK 1: 2138 . \" villo them felugha til sik ledha \" ib 255 . Jfr leidha. ","5) leda, bringa. \" trans. lätha þöm af fäþersens siþum \" Bu 9 . \" han skal ledha til inkte (tillintetgöra) alla the thik dröfwa \" Gr (Cod. D) 378. - intrans. then vilin som hon för hafdhe ledhe til häluitis Bir 1: 49 . \" kropsins luste ledhe til (adducit) huxins ostadhlikhet \" ib 301 . Jfr 7. ","6) hänföra, återföra. alt thz hans hugh mötte . . . alt ledde (reducebat) han thz thiit hwadhan alt got komber Su 392 . - (?) thz alt gladelika gör oc ledher mik korsfästom til äro oc äptherfölgnigh ib 192 . ","7) medföra? tässe liffsens ondh tingh ledha oc fram dragha graat LfK 204 . Jfr 5. ","1) framleda, framföra. \" lede fram tua ri[]ka suena \" Bu 151 . Bo 181 . MD 15, 65 . ","2) framlefva, tillbringa. leddo fram sina dagha i lusteliko lifwärne Ber 209 . Jfr framleþ. "],"f":["lätha Bu 9 . ","lädha: -as MD 66 . pres. -ir. ","lede Bu 151 . ","leidde MD 15 . refl. ledes Bu 20 . ","leddo . ","leeddo . ","ledo Bu 25 . ","leedo Gr 266 . ","läddo MD 65 . ","lädo Gr (Cod. D) 379 . ","leiddo MD 66 . ","leeder: leed Bir 2: 328 . ","leet RK 1: 2138 . ","leeth Su 122 ),","ledha ater , leda tillbaka. ledha presten ater til värlenna KL 319 . " waar herra ledde ater watnen ower them " MB 1: 319 . Jfr ater ledha.","ledha ater ok fram , leda el. föra fram och till baka. ledhis sidhan atir oc fram Bo 181 . ","leþa fram , ","ledha in , inleda, införa, föra, gifva anledning. dröuilse ledha in (inductivæ sunt) til godh thing andelik Bir 2: 146 . Jfr inleþa. ","ledha ut , leda ut, föra ut. leeddo the han wt Bo 197 . Bil 257 . " som os ledde wt af vanronna myrkir " KL 373 . MD 66 . Jfr ut ledha. ","ledha ut ok in , leda ut och in. ledha them wt oc in MB 1: 420 . - Jfr be-, bort-, for-, ivir-, til-, und-, up-, vägh-, ätleþa, äfvensom oledder."]},{"a":"leþas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) varda led (för), väcka leda el. ledsnad (hos). þa ald liþ ande (för liþande) þing sniällaleka leþas Bir 4: (Avt) 179. - med dat. j frygdh ok glädhi som aldre liiz ok engom ledhis Bil 216 . \" al värlzlik thing ledhas (vilescunt) thom som gudh är samelica sötir \" Bir 3: 222 . ","2) ledas, känna leda el. ledsnad. opersonl. med dat. hanum leddis vnder löst j langum qualum (nimio afficeretur trædio) Bil 256 . \" thzta är sorgh at wngom aldre ledhis widh lifuit \" ib 476 . \" vm thik ledhis vidh thz mange astunda \" Bo 47 . GO 339 . Bir 1: 119, 279, 2: 249, 3: 419. ST 276 . Fr 3047 . RK 1: 1011 . bondomen took tha wider (dervid) at ledhas ib 2778 . lät thik äkke ledhas vidh at thänkia, thz som herranom leddis äkke at thola Bo 183 . \" ledhis hänne bidhia \" Bir 3: 167 . - personl. smaswenin thok at länkta wm sidhe ok leddis at sithia enom stad Bil 610 . \" vm hon lätis älla ledhis . . . j bönine ok j ärfwodheno \" Bir 3: 168 . \" siälen ledhis widh twnga liffuet \" Su 108 . han . . . ledhis widher at liffua ib 353 . Lg 3: 539 . at ledhas vidh at känna androm KL 282 . "],"f":["leedz RK 3: 1844 . ","leddis . leeddes (pl.) Lg 3: 539),","ledhas vidher , känna leda, varda trött, tröttna. badhe the som flängdo han the thröttos. ok the som sagho vppa leddos vidhir (tam tortoribus quam inspectoribus fatigatis) Bo 193 . " saa aptha han ther meder finnes kan. böte saa i embetet ther til hanom ledes vidjdh (d. v. s. till dess han upphör) " SO 110 . " aff mangom ordom leedz een man widher " RK 3: 1844 . Jfr vidher ledhas."]},{"a":"leþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vedervärdig, obehaglig, motbjudande, förhatlig. ledher rökir Pa 22 .hulkin som vatnit gör let oc stygt til at drikka Bir 2: 130 . \" hawir them ledha (detestando eas) \" ib 1: 363 . \" mädh liowo eller ok ledho (med godo el. ondo) \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . \" the skulu hawa allan arff sidhan, badhe ledhan ok liowan ib \" NS 1: 288 ( 1403) . - med dat. conungin . . . wardh hwariom manne ledher Bil 230 . \" hans kiännedombir var thöm ledher \" ib 863 . thöm ath thiäna war honom leet MD (S) 236 . ib 256 . Bil 104, 409 . Bo 124 . Bir 2: 180 . Al 1654 . Su 86 . \" lät sik thz opta ware leet hanum war liuft ok thz ledhast honum war liuwast \" Bil 299 . \" ä hwem thet är lyffth eller leth \" BSH 5: 123 ( 1506) . Va 28 . RK 2: 8664 . ","2) led, ful, stygg, vederstygglig. fik bradha banasot fula oc ledha Bil 112 . leedh fradha Bir 2: 99 . \" eet röt silkis klädhe leet oc gamalt \" Bo 194 . \" swa ledhir som han var langir \" ib 30 . saa hon diäfwllin rädhelika ledhan. styggan ok wanskapadhan VKR VI . \" teþes hanom fagher skuge ok talaþe tel þän leþar i blamans like \" ib 208 . leþe diawl ib 189 . thän ledhe gramin Bo 49 . - vederstygglig, skändlig. hawir hört thera ledha oc oqämelica gärninga Bo 80 . j theth leidh (för leidha) iudhe glam MD 15 . ","3) som väcker ledsnad el. sorg, smärtsam. med dat. honum var thän iomfruo skadhi leedh Iv 3015 . Fl 1694 . thz er mik leet vm idhen dödh RK 1: 2489 . herra iwan var leet . . . thz herra gafuian sagdhe swo Iv 5193 . Al 350, 673, 1328 . RK 2: 4726 . \" thz war honom leth ath henne skulde swa stor wider mödhä til komma \" Va 39 .","4) ledsam, tråkig. \" ängin stund är längre oc ledhare, än the som man siter orkolös \" MB 1: 128 .","5) förbittrad, vred. med dat. macedones aff rätte wredhe wordho alxeandro ledhe Al 4150 . ib 5644 . ","6) ledsen, illa till mods. rikens radh wardh tha leedh RK 2: 94 . - Jfr hvemleþer."],"f":["leedher . ","leidher . ","let . ","leth . ","leet . ","lith MD (S) 256 (i rimsl.)),"]},{"a":"leþsaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledsagare, vägvisare, ledare. \" helsona ledhsaghare (dux salutis) \" Bil 107 . \" han ytarsta ledhsaghare aff tässe wärld til gudh fadher j himerike \" Su 307 . MB 2: 79 . - särsk. vägvisare för sjöfarande, lots. fluþo . . . iui haf ensamme vtan leþsaghara ok styre Bu 166 . ib 133, 523 . Bil 251 . ledsaghare äller pilotus PM 59 ."],"f":[]},{"a":"leþsaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lots. \" leghär skiphärrä leþsaga \" SR 47 ."],"f":[]},{"a":"leþsund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"leþunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härnadståg med dertill hörande utrustning. SR 21 . for j härfärdh . . . mz wt budhnum alla landa ledhunge Bil 374 . \" badhe hans syni vt budhis vt i ledhungh ib. lot han biudha en ledhung a \" Al 3922 . MD 330, 343, 344, 352 . \" til hedhna manna vmstridhilse ok ledhong \" Bir 3: 311 . "],"f":["ledhonger )","leþungslami","ledhongs- SD 2: 408 ( 1305), 5: 89 ( 1342). ledhongx-. ledongs-. ledonx SD 1: 550 ( 1279) . ","ledhogx- ib 586 ( 1281) . ledhux ib 2: 139 ( 1292) . ledhuns. ib 408 ( 1304) . ","ledhunxlamme ib 218 ( 1296) . ledingslame), ","leþungs skin , ","ledhungs timber","ledingz- )"]},{"a":"libba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläcka, besudla. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 33. wm wäggiana äru nakoth skadhadha äller libbadha (infecti) Mecht 80 . \" nar som människian libbar (foedaverit) ällir skämmer sinne owerinathurs statum mz ondom lustha \" SpV 241 . - förgifta. et lyblad skaatt Troj 155 . - Jfr eter-, for-libbadher."],"f":["lygga . ","-ar . ","-adher )"]},{"a":"libbeskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["giftpil. item sco[r] pio dicitur sagitta venenata lybbeskoth GU C 20 s. 555. Jfr libba."],"f":["lybbeskoth )"]},{"a":"lidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälp, undsättning. \" jhesus . . . görandis mellen alla sämyo oc fred at wi skwllom wara hwar annars led \" PMSkr 120 ."],"f":["led )"]},{"a":"lidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed Troj 117 ."],"f":["leed )"]},{"a":"lidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["clivus. Se Sdw 2: 1259."],"f":[]},{"a":"lidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sida. \" the hiollo hwar widh sina liidh \" Al 2427 . \" sagho the opa the andra liidh et watn badhe breet ok langt \" ib 5020 . (lidh för ridh el. tidh MD (S) 240 .)"],"f":["liidh )"]},{"a":"lidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öppning i gärdsgård (jämte tillhörande stängsel). item presbiter . . . emendabit episcopo ius regium et eciam prouinciale, preter byiarbygningä, id est, lidh, garþa . . . Gummerus Syn-stat 64 (1278-1317, avskr. fr. förra h. av 1400-t.). öppning i vattendrag (fiskebyggnad). om ther bordhadhe nokoth farwägh oc lydh wara i thet swndit AktKungsådr 12 (1442). - Jfr ladhu-, mosa-, vagh-, vagha-lidh."],"f":[]},{"a":"lidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = liþer 2. hwart hennas ledh fran andhro skeldes Lg 3: 681 . \" for qweso stryk treakyle om kryng ledhen, swa flyr hon i annath led \" LB 7: 159 .","2) led, rad af i jämbredd uppstälda personer. xxiij lidh for thz baneret äre RK 2: 8604 ."],"f":["ledh Lg 3: 681 . ","led LB 7: 159 ),"]},{"a":"lidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå, fara. Prosadikter (Sju vise m B) 182 . - bortgå, fara hädan (ur världen el. livet). för en iak aff thesse världinne lidhir SvB 291 (omkr. 1500). - lidha af daghum el. daghenom, gå hädan, avlida, dö. FMU 4: 95 (omkr. 1455). epter thet ath the bodha are afff daghnom ledne och liggie badhe jordadhe Svartb 472 ( 1460) . hedner tet och saa, at han tess for jnnan aff daghom lydj STb 3: 151 (1494). - lida, gå, fara, begiva sig, komma. opersonl. med dat. Se Sdw 2: 1259, R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 624 f. 2) om tid, tillstånd el. förhållanden: gå, lida. heel war ära j thässo hardho liffweno, som är fallande oc rasklika hädhan lidhande SvB 190 (b. avb 1500-t.). - lida, förgå. tha toc hans sorgh at lidha Vis sten 5 . - opersonl. lida, framskrida. med personens dat. om them siwka lidher fast til dödha SvKyrkobr 263 . - med personbeteckningen föregången av prep. mädh. thät war ok tha swa lidit mädh honom ath han skulde haffwa bliffuit dödher MP 4: 244 . - opersonl. (med personens dat.) och personl. gå till ända, taga slut, upphöra. ibland them tycker oss alle werst ware wor fadderss siukdom förhoppendes at honom skal liide som fasten liider HSH 14: 45 (1525? Brask). - abs. Se Sdw 2: 1259. 3) övergå, draba? Se Sdw 2: 1259. "],"f":["lida . ","liide HSH 14: 45 (1525? Brask) . pres. lidher. lidhir SvB 291 (omkr. 1500). liider HSH 14: 45 (1525? Brask). pl. 3 p. lida MP 4: 131 . pres. konj. lydj STb 3: 151 ( 1494) . ","ledh . ","led FMU 4: 95 (omkr. 1445). konj. lidhi SkrtUppb 352 . ","ledne Svartb 472 ( 1460) ),","lidha sik , lata lidha sik, skyndsamt begiva sig åstad, skynda sig, skynda. thermedh skal han oc oförtöffrad lata lida sik her aff stadin STb 1: 202 ( 1479) . - refl. lidhas, 2) avlida, dö. tha aat them dagh kom thär thän hedhirsame eusebius skulle hädhen lidhas Hel män 185 . ","*lidha af , ","lidha fram , 1) förflyta. tha nakor time lidher fram, tha faar thz (ɔ: trädet) öff, blomstir oc fruct SpV 222 . 2) avlida, dö. tha the lida fram ok blifua döde tha haffua the all sin lön vpburit MP 4: 131 . - Jfr framlidha. - Jfr bort-, for-, ivir-, umkring-, ut-lidha, ävensom franlidhnande och halflidhin."]},{"a":"lidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lida, utstå, vara utsatt för, erfara, röna (ngt obehagligt). alt thz thu ey vil lidha aff androm gör thz ok jnghom SvKyrkobr (LUcid B) 186 . SpV 483 . MP 5: 15 . thetta radhit forsma alle lthe som jngha wärlz genwärddho vilia lydha ib 25 . ith breff, ludendes om len mantz döde, som hans arffui[n] ghe skole haffue döden ledh STb 4: 259 (1512). - med prep. mädh. swa at abboten ledh stora nödh mädh honom (ɔ en munk med sinne för frosseri) thy ath han wilde altidh haffua bätre kost än andra brödher MP 4: 97 . - lida, tåla, underkasta sig. finna sig i, fördraga. alle the pynor som ledhna äru ouer alla verldena ok lidhas sculu jn til domen SvKyrkobr (Lucid B) 220 . \" han wille tola ällar lidha läggias i läthw \" JMÖ 96 . ib 10 . herre ihesu criste ffor then bitterhet then thu lest pa corset . . . fforbarme tigh offuer myn siäl SvT 68 . - abs. hon . . . sändhe hith sin forfaldz withne . . . medh fwllo makth liidha ok wngälla, som haon siälff när ware SD NS 3: 343 ( 1418) . - uthärda, utstå, stå ut med. lhans maghi formatte inghin maath lydha MP 5: 52 ."],"f":["lydha MP 5: 15, 25, 52 . ","liidha SD NS3: 343 (1418). impf. ledh leedh MP 5: 52 . 2 p. lest SvT 68 . ","ledhna SvKyrkobr (lUcid B) 220 . Se sdw 2: 1259),"]},{"a":"lidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","lidh mz tolomodh Su 50 . - uthärda, utstå, stå ut med. huru skal jak lidha oc thola olidhelika pinona Su 251 . \" huru skal jak lidha brännande eldzsins besklighet \" ib. \" haa kan lidha äller thola tolkit liffwerne ib 122. - stå ut med, komma ut med. bondin kan ey bade lidha plöia ok wel til hoffwa ridha \" MD (S) 255 .","2) lida, tåla, fördraga (en person). kunna conuentz systrana hona ey liidha VKR 26 . ST 273, 274 . MB 2: 296 . Su 85 . - tåla, fördraga (något af någon), hafva öfverseende med (någon för något). med ack. samt prep. mädh. thzta ledh sancta anna mz henne tolomodhelika nakon tidh Lg 3: 720 . ","3) tillåta. \" engaledis wille han them lidha (passus est) vara j stadhenom \" MB 2: 101 . \" som ey wilde lidha at ärffwingha skullo birsta j thino folke \" ib 213 ."],"f":["liidha . ","lijdha . ","lidher . ","lydher Lg 3: 83 . ","ledh . ","lädh Lg 3: 34 . ","lidhu . lydho RK 3: 2949 . ","-ith ib 168 . ","lydin: -ith RK 1: (sfgn) s. 189), "]},{"a":"lidhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lidande. ss straff. \" oc jnnan for:ne tiid haffue ider tarff hus affbrothne oc nedertagne oc alle lidre skorstene tesliges wed högxte lyden STb 5: 316 (1520, Kop). Jfr lidhilse. \""],"f":["lyden )"]},{"a":"lidhare","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. Se lidheliker."],"f":[]},{"a":"lidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["drägligt, på ett drägligt sätt. \" nar wi . . lidhelika frestoms \" LfK 102 ."],"f":[]},{"a":"lidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr forlidheliker."],"f":[]},{"a":"lidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dräglig. \" omskiffta langha oc olidelika skärslo eeldz pino i tässa wärldz pinor, som stakotta oc lidelika äro \" Su 185 . ib 110 . LfK 88 . alt thzta ware mik än lidelikit fram för thz at iak wsal thith fadherlika oc älskelika änlithe wredhgadhe Su 42 . Jfr olidheliker."],"f":["-likit Su 42, 110 . ","-liket LfK 88 ),"]},{"a":"lidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr framlidheliker."],"f":[]},{"a":"lidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) dräglig, uthärdlig. Se E: noreen, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 6: 33. annars ondzko owiruindher thu mz thino thulumodh, for thy thz är lidheligharen (tolrabilius), at eth är onth än thu SpV 452 . J Buddes b 21 . ib. JMPs 252. jak segert eder sannelika, at lideligare waare edher, at wara wthan atherwändho j blandh swa mangha orma oc paddor, at the stodo offwer hwffwodhit: än at enast wara mädh enne ffördömde människio ib 584 . - (?) mykit lidhare (för lidhelikare?) är här nakot thola, oppa sin licamma än til siälinne SvKyrkobr 262 . 2) som lider, utsatt för lidanden. han (ɔ Jesus) var lideligin thz är sculande at ldiha pynor SvKyrkobr (Lucid B) 155 . \" effter syn natura var han olidheligin ok odödheligin än effter syna gudliga makt vilde han vara badhe lideligin ok dödheligin \" ib 156 . Jfr olidheliker."],"f":["lide- . ","-ligher . ","-ligen . ","-ligin )"]},{"a":"lidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l: 1) led (på kropp). at höghre armen af lidhi droghx SkrtUppb 293 . 2) lem. ware en lidher aff människionne huggin han kome henne ey til hiälp SvKyrkobr 85 . 3) släktled. var ther forsumath ath legge liid fran liid uppa for:ne ericx faderss möderne . . . oc ladhom liid fran liid uppa . .. ercix faderss möderne VgFornmt I 8-9: 102 (1505). ib. 4) led, del av en större helhet (ett system). tolf apostala . . . diktade credo . . oc ä hwar thera laghda en articulum til som ma kallas en lidher. oc thy tändis tolf lyws ij kirkio vigilse. oc the tolf äru trone lidhi SkrtUppb 224 . - Jfr handlidher. "],"f":["liider . ","lidhi SkrtUppb 293 . ","lidhi ib 224),","lidha mot","lida- . ","leda- )"]},{"a":"lidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lider, (enklare) uthusbyggnad av trä. eth ffägwss och tw lidher ATb 3: 397 ( 1532) . ib. Jfr halmlidher."],"f":["lydher )"]},{"a":"lidhesamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långmodighet. perseuerancia är th som fulkompnar hoghin sik forbätrandhe mz enne fwlbrodhan for lidhesamlikhetena (longanimitate) SpV 146 ."],"f":[]},{"a":"lidhgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utrustning af krigshär, krigsrustning. possessiones eccleise . . . beate marie saba attinentes . . ab omni iure regali. videlicet exacitionibus procuracibonius vel allis collectis liberas semper concedimus & exemptas. nisi exppecidionem, que vulgariter dicitur lidgærdh euocari. continat SD 1: 549 ( 1279) . Jfr ib 435 ( 1266), 550 ( 1279)."],"f":[]},{"a":"lidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Pl.? Jfr framlidhilse."],"f":[]},{"a":"lidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. ","1) lidande. \" ther är . . . odödhelikhet wtan lidilse \" LfK 128 . \" aff nakrom christi lidilsom \" Su 8, 28 . ib 34, 117, 165, 167, 169 . ","2) uthärdande, fördragande. aff mothegangsens lidilsom (tolerantia) Su 61 . ib 251 . \" tholomodh är en blidh oc sigherliken lidilse alla genwärdogha tingha \" LfK 100 ."],"f":[]},{"a":"lidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr aflidhilse."],"f":[]},{"a":"lidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lch f. 1) lidande. - ss straff. bidhiom wi ider allom . . wiid höxte lidilse oc wiidh bantzmal Svartb 551 ( 1486) . Jfr lidhan."],"f":["lidilse )"]},{"a":"lidhisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["thz merkis a dauid then lidiska (för lidzsla?) swen han slog goliam med slyngo steen MD (S) 254 ."],"f":[]},{"a":"lidhköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpskål. - om gåva i samband med köp. ath herre magnus . . . salde didrik . . . iiij tunnor smör ok tha the hado köpslagat tha tog herre magnus didrikx strahat ok giff mik lkhan til lidköp ia herre sade didrik swa giffwin mik idra hätto i gen ATb 1: 171 ( 1462) ."],"f":["lid- )"]},{"a":"lidhmot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lidhamot 2. MD 121 ."],"f":[]},{"a":"lidhmus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i en led förekommande rörlig, broskartad kropp som framkallar krampaktiga muskelryckningar. for icth, tz är en soth som är i mellan hulleth och skynneth och röres som en lemws LB 7: 52 ."],"f":["lenmws )"]},{"a":"lidhnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aflidhnadher."],"f":[]},{"a":"lidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lidande. SkrtUppb 125 ."],"f":[]},{"a":"lidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forlidhning."],"f":[]},{"a":"lidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lidande, uthärdande. om mangra handa genstridelse gladelika lidhnigh (perpessionem) Su 50 . Jfr mädhlidhning."],"f":["lidhnigh )"]},{"a":"lidhstämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se H. Jägerstad, Hovdag och råd under äldre medeltid 96 ff."],"f":[]},{"a":"lidhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ledig, lös, fri (att röra sig). Se Sdw 2: 1259. - fri, befriad (från skyldighet el. tjänst). med prep. af. hwilken (ɔ Vadstena klosters sysloman) wy quittan lithyghan oc lösan giffuom aff alle tiänist som hanom bördhe oss oc crononne göra Priv o skyddsbr 182 ( 1442) . \" ath the for:da prestabol j alandh skolo bliffua lädigh aff allom skatt ok vtskyllom \" Svartb 437 ( 1449) . - med ack. gör thik herra lidoghan oc qwitta thina suldh Saml 6: 157 .","3) fri från käromål el. ansvar. SD NS 3: 301 ( 1418) . - med prep. for(e) och följ. subst. ss sakdens beteckning. STb 1: 213 ( 1479) . \" then tijdh marthin jönsson . . . loth syna kera moder hustru cristina lyduch och löössz fore alla löszööra \" SJ 2: 208 ( 1481) . thermeth loth han them a ty wegna lödoga ok lösa for alth hendhermera tiltal til euig tidh STb 2. 95 (1485). goffue matis larensson aldelis quit, ffrii, ludugh och löss fför at tet them erffua borde STb 4: 285 ( 1512) . - med personens gen. och prep. lum och följ. subst. ss sakdens beteckning. swa at jac wart thes sama jäppä lädhugher oc löös vm then saköre oc vm brut, ther jac medh honom ändat hafde FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.). 6) tom. Kula lkyrkas rb 8 (1427)."],"f":["lidogher: -oghan Saml 6: 157 . ","lithygher: -yghan Priv o skyddsbr 182 ( 1442) . ","lydwgher: -wgh ATb 2: 258 ( 1485) . ","lyduch SJ 2: 208 ( 1481) . ","leddog ib 213 ( 1479) . ","lädhogher: -ogha SD NS 3: 301 ( 1481) . ","lädoger: -oga Skotteb 456 (1472, Kämn) . ","lädhugher FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) . lädigh (n. pl.) Svartb 437 ( 1449) . ","lödoger: -oga STb 2: 95 ( 1485) . ","ludugher: -ugh STb 4: 285 (1512)),"]},{"a":"lidhughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledighet, sysslolöshet. MD (S) 205, 206."],"f":["lädughet MD (S) 205, 206. lädwghet ib), "]},{"a":"lie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = le. Se Sdw 2: 1259. viliom wi skipa tiil booskap och jngidöme prestebolena . . . ij lya, ij skärwr och eth aarder Svartb 400 ( 1442) ."],"f":["ligie GU C 20 s. 250 ; ","-a ATb 2: 36 ( 1474)"]},{"a":"lie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = le. swa som gräs af slghit ok af huggit mz lia Bir 1: 190 . ib 2: 200 . III lijgiar FH 3: 66 ( 1445) ."],"f":["lijgiar FH 3: 66 ( 1445)), "]},{"a":"lif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lif. \" hawi forgyort sitt lijf \" SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" handenna lif af hofþeno flytar \" Bu 74 . \" gaf lif tabite \" ib 100 . \" tok diawlin lif af hanom \" ib 142 . \" tok lhan sik sialuar af liue \" ib 172 . \" han tapar þässa lis dygþ \" ib 153 . \" prädica sälare liif annars hems \" ib 14 . \" j andro liffue (in futuro) \" Su 289 . thiänte hanom . . . j allom sins lifs tima KL 125 . ib 280 . \" hiälp thino liwe (animam) oc ryym \" MB 1: 194 . \" öffuer vara lyiff ok lemmer magen j rade \" RK 1: (sfgn) s. 183 . \" at wij beholda liiff oc limer \" Di 62 (de två sistn. ställena böra kanske föras till 3). forbiudom hardeliga widh liijff oc godz BtRK 194 (1457, orig.) . RK 1: (sfgn) s. 182 . bönderne äre ther wälwelioge til med liff och makt BSH 5: 141 ( 1507) . \" at tw äst i luffue \" Di 200 . liifs trä (lifvets träd i paradiset) MB 1: 99 . \" lifsens trä bär andis xij frwcter j hwar manadh \" ib 2: 368 . \" thän som wil taghi liffsens watn til giffwins \" ib 369 . liffsens vathn (aqua vitæ; af vin el. vissa andra ämnen beredt destillat) PM XXVIII o. s. v. - lif, lifstid. liffuande liffue (i lifstiden) SJ 215 ( 1452) . lifuandis lifue Sd NS 2: 34 ( 1408) . ib 236 ( 1409) . \" i beggis thera welmacht och liffuande liffuä \" SJ 318 ( 1464) . liwer hon minu liwe länger SD 4: 389 (1334?). ib NS 1: 156 ( 1402), 411 ( 1405). SJ 42 ( 1428) . FH 6: 6 ( 1443) . han war . . . fromaste riddar sins liifs (på sin tid?) Bil 606 . \" thz förlänger mykith liffwith \" PM XLV . ","2) själ. \" simon sagþe tel mariam . . . þit lif som hans suärþ skal ginum gangha (tuam ipsius animam petransibit gladius) \" Bu 73 . ","3) kropp. \" þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui ´Bu 140. thz (håret) hulde alt hänna liiff \" Bil 570 . (lys oc madka wulo flokkom) . . . aff vslo lifue ib 112 . MB 1: 299 . han saþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio ok takit mz þöm þera guþ ii sit liif (cum iis communicasse) Bu 22 . \" aldre var föt een (för eet) renare liiff nakar tima aff modher liiff \" Fr 1349 . \" then gud i hymmerike boor take hans siäl i sin wäre fore thz kwmber liffuit tolde häre \" RK 1: 2539 . \" til liiff oc siäll LG 44. \" ib 3: 215 . - kropp med särsk. afseende på dess kraft el. förmåga. i ropen höght alle i sän som i orken aff liffwith mäst (så godt i orken) Al 7381 . ","4) lif, bål; äfven midja, buk, malsmältningsorgan. þännia þerra limi ok lif Bu 514 . \" hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi \" RK 1: 2070 . liff (växt) oc anlith hade hon e oc the skönaste hender man wille see ib 2: 83783 . \" slo mz käsio goþan karl ginum liuet \" Bu 189 . Bil 303 . Al 2808 . Di 15 . war han small i sit liiff ib 12 . \" wi pläghom ekke swa at äta äller wart liiff swa fylle läta \" Al 6114 . \" lifwith (näml. på de djur som kallas sinphili] war stort som las aff hö \" ib 9325 . \" stak sik . . . gönom weka liwit \" KL 90 . ST 357 . PM 13 . \" köre spolorma aff liff \" LB 5: 81 . rosa . . . binder löst liff oc ofmykyth hart gör hon wekth ib 80 . \" gör vekt liff som är harth \" ib 81 . ","5) moderlif, qved. hauande mäþ guz son ii sino liue Bu 6 . thins hälgha liifs fruct Bil 894 . \" gladdis barnit j mino lifue ib. \" Bo 61 . Bir 4: 175 . - Jfr himirikis-, modhor-lif."],"f":["liif . ","lijf . ","lijff . ","lyiff RK 1: (sfgn) s. 182, 183), ","lifs biärghan","-bärghan )","lifs daghar","leffs- Lg 3: 691, 718), ","lifs far","lyffs faar )","lifs fare","liiffz- )","lifs frukt","liiffs- )","lifs födha","liiffs fföde )","lifs giäld","liffs giäld )","lifs hiälp","liiffs- )","lifs krapt","liiffs- )","lifs lat","liffslaath )","lifs livande","liiffs liwandis )","lifs mäghin","liiffs- )","lifs nöþ","liifs nödh )","lifs siukdomber , ","lifs tekn","liiffstekn Lg 3: 362, 379 . ","lijffstekn ib 368 . ","lifztekn ib 357), ","lifs tidh","lifs time","liiffs- . ","lifs timme: -timma Bir 2: 96), ","lifs tharvir","lifz- )","lifs vaþe","-wadha Bil 615 ; KL 313 ; VKR IX ; ","-wadhä Va 27 . ","lifzwade: -wada Lg 3: 357), ","lifs van","liiffswaan ib 366), ","lifs ände , ","liva daghar , "]},{"a":"lif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) liv. Se Sdw 2: 1259. tha skal hon mysta liffuet STb 1: 329 ( 1482) . - liv, livstid. vti hans liffuendis liiff SD NS 3: 68 ( 1415) . \" om lhan liffwer hennis liffue länger STb 1: 245 (1480). \" ib 2: 575 ( 1491) . \" the äre alle än nw j leffuende liffue \" ib 3: 198 ( 1494) . SJ 2: 253 ( 1494) . STb 4: 56 (1505), 5: 194 (1518), 278 (1520).","2) själ. Se Sdw 2: 1259.","3) kropp. SD NS 3: 195 ( 1416) . \" erich thalade til hanom, ath han schulle giffue then onde mehd liff och siel ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek \" STb 3: 13 ( 1492) . MP 4: 196 . SvB 325 (b. av 1500-t.). BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . Hel Män 163. ware trotienste til huilke wij wele iders herredöme holle saa lenghe liff oc siel är til hope GPM 2: 369 ( 1511) . - Jfr renlif. ","1) livsdagar, livstid. STb 2: 469 ( 1490) .","2) levnadsdag. \" a mins ythersta liffs dagh war mik til hiälp oc hugnat \" SvB 236 (b. av 1500-t.). - Jfr liva daghar. ","2) livgivande föda. o huru mykin sötma hon (ɔ scrifftinna känna) flyther til thera hogha, som liffs födhona bedhas SpV 497 . "],"f":["liff . ","liiff . ","lijff )","*lifs biärghning","lifs dagher","liffs- . ","liffues- )","*lifs fara","lyffs faara )","*lifs fräst","liffs frest )","*lifs frästilse","-frestilse )","lifs födha (liffs-. lyffs-. -föde), ","*lifs helsa","liiffs- )","*lifs hop , ","lifs livande (liffz-), ","lifs nödh","liiffs- )","*lifs skadhi","liffs skade )","lifs tidh (lyffs-. liiffs-. -tiidh), ","*lifs uppehälde","lifs van","liiffs won )","*lifs vaning","lyffs waaningk )","liva daghar","liiffue- )"]},{"a":"lif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. läkemedel; trollmedel, trolldom. \" incantiones, liff \" GU 6 . \" troande a truldom och liff ok galra \" MP 1: 17 . ib 146 . \" af diäfwlslik liff ok galdra truldom \" ib 224 . \" mz . . . lifwom troldom oc dyäfwls galdrom \" ib 2: 85 . \" tro nokrom truldom, lifuiom, galdrom \" ib 1: 224 . \" j liflom oc galdrom \" ST 535 . lata thik mz liff böta ib 32 . MP 1: 314, 2: 164 . swa dogher leff som lönt är (sortilegi fatum valet t sit dona luctratum) GO 914 ; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 108 f."],"f":["leff . ","lifiom MP 1: 314 ; ST 535 . ","lifuiom MP 1: 224 . ","lifwom ib 2: 85 . ","lifuum ib 164), "]},{"a":"lifaktogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra levande. nar dödhen slaghin war, liffaktoghade (viuificat) os christus JMP 17."],"f":["liff- . ","-ade ) , "]},{"a":"lifaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lefvande, lifaktig. \" i like matto giorde gudh mz mynne siäl oc liffaktoga sanda \" Lg 811 . \" alt thet som kötligith och liff actogt är pa iordhena i watn och wädher är alt forengeligit och dödeligith \" FH 1: 108 (1492, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"lifaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) levande. \" thänne dödhin kallas j thänne wärldhinne mors vitalis, thz är liffaktoghe dödhin \" SpV 382 . ib 491 . wtgiffuandis sik j beskan dödh, wppa thät at han wilde oss liffaktoga göra SvB 244 (sl. av 1400-t.). ib 328 (b. av 1500-t.). JMÖ 178 . JMPs 297, 531, 549, 567. 2) livlig, livskraftig. the (höns) som ärw hwite äller dragha mykith til hwitan lith ärw ey frwktsamme äller liffaktoghe PMSkr 251 ."],"f":["liff- . ","-aktogher )"]},{"a":"lifaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lifaktighet. \" kände qwinnan ena liffaktoghet i handenne, huilken förra war alzstingx dödh \" Lg 3: 266 . ib 267 ."],"f":[]},{"a":"lifaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livaktighet, livlighet. jnteligencia är nä[r]warande thinga staath ok skipilse owirwägha mz sniälle lifatoghet (viracitate) spV 144."],"f":[]},{"a":"lifande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livsande. \" han gaff syn ytersta liff ånda op \" Troj 125 ."],"f":[]},{"a":"lifarst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livsläkare. STb 3: 427 (1499)."],"f":["lyff- )"]},{"a":"lifdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lifstid. \" i hans lifdagh \" SJ 3 ( 1421) . - vanl. pl. lifdaghar, lifsdagar, lifstid. at iäck skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä SD 5: 293 ( 1344) . KL 286 . Bil 356, 768, 870 . Bir 3: 190 . RK 1: 1246 . Va 49 . Jfr lifs-, liva-daghar."],"f":["liiff- KL 286), "]},{"a":"lifgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra levande, uppliva. animare liffgiffua ok trösta GU c l20 s. 25."],"f":["liffgiffua )"]},{"a":"lifgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lifgifvare. \" \" Bil 215 .lll"],"f":[]},{"a":"lifia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löfja, genom trolldom bota. thu skalt ey lata thik mz liff böta ellir annan lifia ST 32 ."],"f":[]},{"a":"lifkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfjerska, qvinna som genom trolldom botar sjukdomar, klok gumma, signerska. han wrak fran sik siwkir lifkonu Bil 783 . \" fordärua aff rikeno ok landino trolkonor ok lifkonor ok spa konor älla spamän \" Bir 3: 395 ."],"f":[]},{"a":"liflat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlust. Se Sdw 2: 1259."],"f":[]},{"a":"liflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i livstiden. Se Sdw 2: 1259."],"f":[]},{"a":"lifliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["till livet hörande, livs-. han skop mannin af oreno iordhene oc gaff hanom lifflighen anda Prosadikter (Barl) 61 ."],"f":["liffligen )"]},{"a":"lifliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["till lifvet hörande, lifs-. a winstro sidona, hwar lifflikir ande (cordis vitalis pulsus) sik mäst brukar oc wistar Su 367 ."],"f":[]},{"a":"liflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livlighet. liv. hiertatt . . . aff hwilko altt blodh och lijfftigheett komber i alla lemmarna PMskr 679."],"f":["lijffigheett )"]},{"a":"lifländare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Lifländare. medh the lifflender FH 1: 67 (1490-talet). om the lifflendere acthe nogith forbwndh göre medh eder herredömä HSH 19: 30 ( 1504) ."],"f":["lifflendere . ","lifflender ) , "]},{"a":"lifländare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livländare. STb 1: 114 ( 1477) ."],"f":["liiff- )"]},{"a":"liflös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["liflös, död. \" swa tok cyrus sin ända som manga hafdhe giort liifflösa \" ST 340 . ib 344, 347, 354, 355, 357, 373 . \" swa framt at han ey lifflös wardha skulle \" Lg 219 . - liflös, utan tecken till lif, utan lifsyttring. drogho han op liiflosan oc baaro han in i eth hwss, ther laagh han i twa dagha oc ena nat som een dödher wtan alla rörilse eller sinne Lg 3: 353 ."],"f":["liff- ST 355 ; Lg 219 . ","liif- ST 344, 347, 357 . ","liiff- ib 340, 354, 373 . ","liiflos: -losan Lg 3: 353 ),"]},{"a":"lifmak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makligt lif, goda dagar. miste . . . thz sakta liifmakit ST 53 . \" hänna modhir hafdhe alt sit liifmak, oc swa godha lykko \" ib 269 ."],"f":["liif- )"]},{"a":"lifna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["A) intr. 1) lämnas kvar, bli kvar. ey eeth haar aff mandzsens hoffde bort glömes eller lempnar SvKyrkobr (Lucid B) 226. lempnade ey mera aff j ᵐ än fyra hwndrad Troj 260 . 2) komma till lliv ligen, få nytt liv. hedhir wari thic min iomfru maira, fore at thin licame saa oc kände tya han äpte dödhin liffuadhe (för liffnadhe) SvB 223 (b. av 1500-t.). B) trans. ","4) lämna, överlämna. \" j vithen ikke hwem i lefnen thz \" Saml 6: 175 . - Jfr i gen lifna."],"f":["lefna . ","lempna . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"lifna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lemnas, efterlemnas. \" ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana \" Lg 3: 235 . - lemnas qvar, lemnas öfvrig. the welie ga landhet släth offuer, at ther skall inthet lympna BSH 5: 462 ( 1511) . hwar the kommo i bondans huus the leffuande (på motsv. ställe i Messenii uppl. står ther leffuade; rätta läsarten är trol. ther leffnade; jfr Ihre 23: 58) hwarken maat eller lius RK 1: (Albr) s. 212 . ","2) komma till lif igen, få nytt lif. limnaþe þän döþe Bu 171 . ib 101, 155, 419 . Bil 434, 724 . KL 86, 99, 240 . Bir 4: 142, 155 . Lg 116, 3: 380 . - bildl. vil iak som ny synis som madhkir liffna oc tee min rädhelica dom Bir 2: 187 . \" lifnar hughin i karlenom \" MB 1: 252 . lifnade synde ib 439 . ","3) blifva vid lif, tillfriskna. Bir 1: 398 . Lg 3: 358 . refl. "],"f":["liijfna: -ade Lg 3: 358 . ","leffna: leffuade (trol. för leffnade RK 1: (Albr) s. 212 . ","limna Bu 419 ; ","-aþe ib 101, 171 ; ","-aþo ib 155 ; ","-adhe KL 275 ; Bir 4: 142 ; " se vidare under ater lifna. lympna " BSH 5: 462 ( 1511) . ","-ar , ","-aþe ),","lifnas , komma till lif, få nytt lif. at hans asko lifnas annar fenix Bir 2: 171 . " af thinom kärlek . . . skulu the lifnas som dödhe äru j syndomen " ib 1: 175 . ","lifna ater , återkomma till lif. limnadhe ena stund atir äfte KL 275 . Jfr ater lifna. ","lifna vidher , få nytt lif. vardh hon swa fäghin som hon al lifnadhe vidhir Bo 27 ."]},{"a":"lifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samlifnadher."],"f":[]},{"a":"lifnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som . . . sumi sigia varom härra vara licastan at änlitis siþum ok limnaþe (sätt att skicka sig) Bu 193 . - sätt att lefva, lefnadsställning. räknas thrighia handa manna lifnadhär här i wärildene KS 3 (5, 3) . ib (6, 4) . Bir 2: 23 . MB 1: 45 . \" the wälia sik aff hwariom liffnadhe thz som lättast är \" ib 135 . tha skal sighias thera wigxler oc wald eller lifnath ib 301 . \" tha skipto the thera lifnada ther \" Fl (Cod. B) 2088. ","2) klosterlefnad, förening af dem som lefva i samma kloster el. efter samma klosterregel, orden. för än klostret är börlät, äller lifnäþrin är þiit kumin SD 5: 563 ( 1346) . ib 565 . \" han (Dominicus) war a bönom . . . at hans lifnadher matte styrkias \" Bil 794 . \" i swarta brödhra limnadh \" KL 21 . ib 34 . war priare j cistersiensi limuadh (ordinis cistericensis) Bir 1: 38 . \" swa byriadhis sancti benedicti lifnadhir \" ib 371 . aff sancti bernardi lympn (för lympnadh) Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 200 (urk. fr. 1449). Bil 784, 791, 795, 797, 829 . KL 124, 313, 332, 354 . Bir 1: 350, 3: 88, 89, 90, 208, 277, 278, 294, 413, 4: 366 . VKR 71, 76 . Lg 3: 576 . Ber 57, 58, 60, 246 . bör thik hafwa thäs baadhe akt ok godhan vilia. at halda lifnadhen i thinom tyma. som han är halden fore thin tyma ib 248 . - Jfr dygdha-, ensätu-, kloster-, klosters-, manna-, ren-, renlivis-, sam-, skör-, värulds-, ärmita-lifnaþer. "],"f":["limnaþer: -aþ Bu 2, 8, 418 ; -at ib 194; -aþe ib 193 . ","limnadher: -adh KL 21 ; Bir 1: 38, 3: 90; -adz KL 354 ; ","-az Bir 1: 350 ; ","-adzsins ib 3: 89, 208 ; ","-adhsins ib 88 ; ","-adhenom ib 278 ; ","-adhom ib 4: 366 . ","limpnadher MB 1: 473 ; ","-ath ib 414 ; ","-adh Bir 3: 277, 294 . lympn[adher] Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 200 ( 1449). ","limfnadher: -ath MB 1: 50, 496 ; ","-adha ib 45 . ","leffnadher: -adhom Lg 3: 576 . ","-aþ Bu 28, 195, 418 . ","-adh Bil 784 ; Bir 3: 90, 277, 294 . ","-ad Bil 791, 795, 797, 829 . ","-ath MB 1: 496 ; Fr 3110 . ","-at Bu 194 ; KS 20 (50, 22) . ","-aþe Bu 8, 193 . ","-adhe MB 1: 135, 415 . ","-aþ Bu 194 . ","-ath MB 1: 50 . ","-ad Bil 797 . ","-ir : liffnadhir MB 1: (Cod. B) 532 . ","-ar: limfnadha MB 1: 45 ; ","lifnadha Bir 2: 23, 3: 413 ; ","lifnada Fl (Cod. B) 2088), ","lifnadha mästare , "]},{"a":"lifpund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lifspund. jn buytro LX liifpund SD 3: 272 ( 1316) . ib 273, 274. jn buytro octingenta LXVII liiffpund. que faciunt XXXVII skipund cum XI lifpund (för lifpund). computatis XXIII lifpund pro vno skipund ib 275 ."],"f":["liiffpund ib 272, 273, 274 . ","liijffpund ib 272, 274), "]},{"a":"lifra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["leffra: -atz PM XXX ; -ado ib. -adhe, ","lifras , lefra sig, löpma, tjockna. blodhin . . . lifradhis (coagulatur) Bir 1: 268 . " sidhan thz (blodet) haffwer standith oc leffratz " PM XXX . Jfr saman lifras."]},{"a":"lifra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" -part. pret. levrad, tjocknad, stelnad. haffwis tynth lim so[m] swdith är aff reno pärman, oc kalth warandis som leth galre leffrath PMSkr 533 ."],"f":["leffra )"]},{"a":"lifsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["livssak, brottmål som gäller livet. Arnell Brsk Biᴵ 17."],"f":["liifsaak )"]},{"a":"lifspund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. Liviskt pund; livspund. butirum ii skippund IX lipsund cum dimidio BSH 1: 64 ( 1365) . ib 65 o. s. v. SD 5: 541 ( 1346), 563 ( 1346), 637 ( 1347). RK 1: 3947 . SO 71 . SJ 122 ( 1443) . BtFH 1: 403 ( 1515) . Jfr lifpund."],"f":["liszpundh SO 71 . ","lipspund SD 5: 637 ( 1347); BtFH 1: 403 ( 1515) ; BSH 1: 64 ( 1365) o. s. v. lijspund SJ 122 ( 1443) . ","liistpund SD 5: 541 ( 1346)), "]},{"a":"lifspund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lspund. \" vnum lyspund cere HLG 1: 8 (före 1421). ath enga lösa borgara skulo halda oppen wndoga i bakgrendher ok ecke sälia ther alna tal och lispundom \" STb 1: 282 ( 1481) . j (1) stycke koppar, wogh vj (6) lyspundh ib 2: l192 (1487). SSkb 30 ( 1502) ."],"f":["lis- . ","lys- . lixpunt HLG 1: 37 (1438)"]},{"a":"lifspundgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryta vägande ett lispund. kämmenärane skulo ecke dyrare anama lispund grytar än xiiij (14) öre STb 1: 234 ( 1480) ."],"f":["lis- )"]},{"a":"liftapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"liftime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lifstid. \" hwario människio liftime är stakkotir \" MP 1: 5 . Bil 52 . Lg 956 . SD NS 1: 435 ( 1405) . Jfr lifs time."],"f":[]},{"a":"lifvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-vakn )"]},{"a":"ligam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halt, lödighetsgrad, lod. \" blanda ther j swa mykith selff som tw wilt haffwa ligam til \" PM 59 . thz bliffwer selff hwith til wiij ligam ib. \" bliffwer goth selff till X ligam \" ib 60 ."],"f":[]},{"a":"liggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ligga. \" han fiol nidher a iordh ok la \" Fl 354 . hon . . . la for altare sinna capellu Bu 11 . \" öpte och gal som han ii elde laghe \" ib 8 . \" uitus la ensamen i siäng \" ib 525 . \" blötlika liggia älla sitia \" KS 81 (200, 89) . skyndar sik til thz herbärghe konungin ij la Fl 1501 . huart ij annars fampne la ib 1492 . \" at . . . han matte skilia fa hua ther var när henne la \" ib 1547 . \" tha han them sofuande liggia sa \" ib 1520 . \" ligger a sotäsyängh \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). logh j sin barn sängh FM 555 ( 1512) . \" log pa sin barn sängh \" ib. \" hon laa vakin a bönom \" Bil 831 . \" tha iak hafdhe ligath ena stund ij dwala \" Iv 424 . Fl 359 . \" hafdhe . . . lighat i vatnsoot \" KL 349 . \" la maalös j rädhelike strupans ok alz halsins böld \" Bil 830 . \" liggiandhe för dödhenom (moriturus) \" Su 38 . - liggia hos el. mädh, ligga hos, hafwa samlag med, besofva. hon lot en aff syna trälä liggia hooss sik Di 118 . \" at han skulde haffua ligat mz länzmannens dotter \" BtFH 1: 28 ( 1508) . ","2) trans. ligga, genom liggande bringa. lagh hon sit barn j hel ST 415 . ","3) ligga, ligga dräpen, hafva stupat. liggi ogijllder SD 4: 466 (1335, nyare afskr.).","4) ligga begrafven. ligger j bononia Bil 799 . ib 863 . liggir scrinlagdher ok hälagher j aken ib 749 . ","5) lägrad, uppehålla sig. ther la maxencius mz myklom skipher Bil 564 . \" lagho wid kindhws \" RK 1: 2654 . \" darius mz sinne makt thil redho la \" Al 2764 . \" gingo strax thiit härin la \" ib 7361 . \" han thaladhe til them a husit la \" RK 2: 2343 . \" the laago (lågo el. gästade) ey til sa arm en man the fodrade jo ij [2] hesta om j [1] span \" ib 6466 . \" jach hawer legod redo och biith effter ider svriffwelse lenge \" BSH 5: 501 ( 1512) . ","7) ligga, vara orörlig. om saker. liggiande grund, se under grund 3. liggianda fä, se under fä 3. - ligga gömd. liggiande, gömd. tel viþargango ligianda goz Bu 415 . haffwer fwnnit liggiandhe haffwor oc godz i iordhenne Lg 439 .","8) ligga, vara lagd, vara placerad, befinna sig (på ett ställe). om saker. en . . . sten la a hans gulfue Bil 708 . \" kors tekn laa vndi fotum manna ib. \" Di 283 . \" hwilkit breff her logh j retten fore oss \" FH 5: 203 ( 1510) . \" hans skip la pa redhen \" BSH 5: 14 ( 1504) . \" the löbeske skepen ther loge \" FM 428 ( 1509) . - bildl. nu liggia lagh j spyutstangx ända GO 5 . ib 477 . ","9) ligga, befinna sig. thet (godset) ligger ganska ilda j ödo FM 391 ( 1508) . 10) ligga, vara belägen. a þe heþ som bufera hete ok liggar mällan tua staþa Bu 176 . \" allt þet, sum i wästra häräþe i niuþungge liggar \" SD 6: 180 ( 1350) . \" nazareth som ligher j gallilea lande \" Lg 45 . \" med . . . allom tillaghum, fyärrän äller när lyggiandum \" SD 5: 562 ( 1346) . \" en pööl ful mykit oreen mällan thera beggia laa \" RK 1: 3974 . - om väg el. dylikt: sträcka sig, leda, gå. ouer eet bergh ther väghin la Fl 25 . \" foor . . . then genasta vägh til yrland la \" Fr 3100 . ib 1893 . \" toko then wäghin til norigis laa \" RK 1: 2218 . ib 2221 . Bir 1: 214. KS 50 (128, 54) . Di 43, 96 . \" red thhen genaste wäg at slottit lag \" ib 144 . \" gangin vt vppa brona som hiit ligger til stadhin \" Lg 3: 243 . 11) ligga, vara vänd (åt), vara riktad (åt). hans ärende . . . tiit liggia (han har ärenden dit) RK 2: 2329 . \" aff androm lekum som giri liggir til \" ST 486 . 12) höra (till), lyda (under). med allu þe þer til liggir SD 5: 293 ( 1344) . ib 562 ( 1346), 6: 149 ( 1349), 180 ( 1350). thet godhz i aaby, som liggir til hafuir annar aattung iordh ib NS 1: 602 ( 1406). alla the almenninga til roklöso liggia oc lighat hafwa af alder VAH 24: 326 ( 1377) . \" thz land ther til husith la \" Iv 2805 . RK 1: 814, 992, 4386 . alth thz rike som til rom laa Di 279 . ib 20 . \" honom husit faa ok stadhin vnder husit laa \" RK 1: 4005 . \" thessin . . . land som wndit husit lighat hawä \" BSH 1 133 ( 1371). alt thz som vnder hetugadömit laa RK 1: 542 . 13) liggia til, tillhöra, tillkomma. aff allom brut päningom som äpte lanz laghum lagho til konungx fatabwr Bil 884 . \" sighiande sik ey magha aflösa thom for somlica synde thy at thz liggir til biscopana \" Bir 3: 1932 . Ber 275 . \" all þön maal. . . skulu liggyä til (vara un derkastade yttrandet af) förnämpdo tolf manna \" SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . ib 478 (1345, nyare afskr.). ligge thz till xij manna nämpd EG 65 . - tillkomma, vara pligt för. är thz swa at thik synis thz til thin liggia at afwita Ber 274 . 14) bero (af el. på). med prep. til el. up a. wars herra hedhir ok folksins helsa liggir (pendet) mäst til os Bir 1: 192 . \" at iak matte faa see min kära son, som aff mik är föddir, oc all min thröst til liggir \" ST 60 . \" the hälgha script vppq hulke siälinna helsa oc thröst liggir \" ib 4 . Lg 3: 323 . 15) vara bestämd, vara uppskatad (till ett visst jordatal). med prep. for. hwilkit . . . goz . . . ligger fore (är satt till) 1 mark land jord oc II örtugs land jord SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). kännomps . . . os sält hafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld, som kallas ät lodhfal af bolbynom köpt oc ligger fore half fämte örtogh ib NS 1: 11 ( 1401) . \" han (gården) ligghär fore fyra sättungha \" ib 59 ( 1401) . min gardh . . . som ligger fore thry marclandh jordh ib 60 ( 1401). ib 171 (1402, gammal afskr.), 466 ( 1405), 2: 209 ( 1409). aller byn liggher for XII attinghe Urk. fr. år 1492 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). liggia sik, ligga. ij annars arm huar liger sik Fl 1531 . Fr 2075 . RK 1: (Albr) s. 212 . "],"f":["ligia Bu 19, 205 ; GO 477 ; ","-anda Bu 415 . ","lyggia RK 3: 3693 (i rim med byggia); -andum SD 5: 562 ( 1346) . ","ligga Su 331 . ","ligher Lg 45 . ","laa Bil 708, 831 ; RK 1: 542, 992, 2218, 2291, 4005, 4265 ; Di 279 . ","loo ib 283 ; BSH 5: 386 ( 1510) . ","lagh Bo 49 ; ST 415 ; MB 2: 235 . ","lag Di 43, 96, 144, 165 . ","laagh MP 1: 186 . ","logh FH 5: 203 (1510); FM 555 ( 1512) . log ib. pl. lagho Bil 884 ; Fl 1518 ; RK 1: 2654, 3983, 4386 . ","laago ib 2: 6466 . ","lage Di 20 . ","la RK 2: 2343 (i rimsl.). loge FM 428 ( 1509) . konj. laghe Bu 8 ; Bir 1: 214 . ","lighat KL 349 ; BSH 1: 133 ( 1371); VAH 24: 326 ( 1377) . ","lighath Fl 359 . ","ligat BtFH 1: 281 ( 1508) ; Pk 244. ligath Iv 424 . ","leghat Lg 3: 648 . ","legat FM 308 ( 1507) . ","legath BSH 5: 370 ( 1509) . ","legad Di 124 . ","legod BSH 5: 501 ( 1512) . ","legit Di 118 ),","liggia a , hänga öfver, tränga på, förestå, vara för handen. hwar al stridhinna byrdhe liggir aa (imminet) Bo 108 . laa mykit örlogh aa RK 1: 1465 . Jfr a ligia. ","liggia ater , ligga qvar. skapthet laa ather PK 244 . Jfr aterliggia. ","liggia undir , ligga under, duka under, besegras. lagh här thän snödhe manz banin vndir (succubuit) Bo 49 . Jfr undir liggia. ","liggia viþer , vara bestämd. ligge samä plaghä wiþer SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). - Jfr firi-, til-, umkring-, äptir-, liggia, äfvensom härligggiande."]},{"a":"liggia liggie stb 4 148 1507 .","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","att the tyske liggere her liggie år och dag Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) .","- om väg, jordområde el. dyl.: sträcka sig, leda, gå. Fredrik ed Noreen 2842. vppa näsit som ligger fran lybichogardh oc i almenningen oc fran gatwnne och till anne RP 2: 185 ( 1390) . \" sunnan almanna väghen, som ligger aff wazstene oc til granby \" SD NS 3: 448 ( 1419) . ib 550 ( 1420) . ATb 1: 2 ( 1451) . \" o herra gudh . . thyne lönlike stygha lyggia j dywpo watne \" MP 5: 124 . thet liggher fran fiälestadha äng oc in tiil härbeta gerdhe VKJ 50 . 11) ligga, vara vänd (åt), vara rikta (åt). thy skulle hwar cristen människia nytia sik i tima oc ey mykith a wärlz fiikt liggia SvKyrkobr 21 (De sju sakramenten). 12) höra (till), lyda (under). myn gardh och myn quärn . . . meth allom tillaghom . . . och alt hwat som häzlst ther nw wndher ligger och lighiät hauer af aldher SD NS 3: 89 ( 1415) . ib 96 ( 1416) , 342 (1418). thet scal liggia enkannelica til warfrw altaträ ib 610 ( 1420) . Neuman Vokbal 78 ( 1452) . \" til siluastorpp ligger 1 torpp oc kallas stubben VKj 33 (1447). 14) bero (av el. på). - vara att påräkna el. vänta (av). med prep. a. Se Sdw 2: 1259. 15) vara bestämd, vara uppskattad (till ett visst jordatal el. till viss avgift). med prep. for. ena ängh; liggher för ena 5 alna staangh oc ena fiärdwngx staangh VKj 56. - med prep. til. haldinstorp ligger til sama landgälle \" VKJ 102 ( 1466) . - (?) krakarum ligger mot allom bondabinom oc är odelby Arfstv 76 . 16) ligga kvar, bliva liggande. sades, ath holken schal lliggie, epter the tinde nw a färde äre STb 4: 148 ( 1507) . 17) trans. ligga på (ägg), ruva. PMSkr 263 . ljngen gaas ligger wäl annars äg ib 264 . \" tha kalth wädher är tarffwas gaasa ägh liggias xxx dagha ib. lib 468. \" ligga, vara, orörlig. om saker. wi skulom sanka oss saman liggiandhe rikedoma j hymerike MP 5: 178 . almosor som räknas människionne fore ligghiandhe fää ok rikedoma j hymerike ib. - liggiande grund, se under grund 3. 8) ligga, vara lagd, vara placerad, befinna sig (på ett ställe). om saker. tha jach haffuer liij resar gangit ansylis om kirkiogarden, j ij:e resa tha forwaren edher, som edher makt pa ligger STb 3: 333 ( 1497) . \" gaffz v mark hinrik barberare pa renskap, som läkte michel ner per ericsson; ligger pa renskap j läkerelön \" Stock Skb 161 ( 1520) . 10) ligga, vara belägen. RP 2: 380 ( 1399) . jngeher . . . oplodh . . . sin gardh lyggendis pa closter, gadhen ATb 1: 25 ( 1454) . ib. "],"f":["ligga GU C 20 (hand 2) s. 2. pass. lliggis PMSkr 468 . ","ligger . ","liggher VKJ 50, 56 . ligher Sd NS 3: 96 (1416); ATb 1: 2 ( 1451) . pl. 3 p. lyggia MP 5: 124 . ","lyggie STb 4: 7 ( 1504) . ","la Fredrik ed Noreen 2842. laa ATb 1: 259 ( 1467) . ","lagh ATb 2: 154 ( 1480) , STb 4: 51 (1504); Kumlal kyrkas rb 95 (1512). part. pres. liggiande. liggiende STb 3: 394 ( 1498) . lygiande Stb 4: 163 (1507). liggindis ATb 1: 25 ( 1454) . lyggendis ib. supin. lighat JTB 23 (1460). ligat(h) ATb 1: 53 ( 1456) . 2: 135 (1479). lighet SD NS 3: 342 ( 1418) . ","ligit STb 5: 77 ( 1515) . ","lighiät SD NS 3: 89 ( 1415) . ","ligodh Neuman Vokbal 78 ( 1452) . leghat(h) SD NS 3: 96 ( 1416) ; STb 1: 73 ( 1476) . ","legat Prosadikter (Sju vise m C) 225 . ","läghath ATb 2: 266 ( 1485) . Se Sdw 2: 1259), ","liggia ater , ligga kvar. PMSkr 22 . ","*liggia til . (?) myntemester[e]n kome med sin tyg om tet han haffuer ligit jacob bone til leffter hans broder STb 5: 77 (1515). - Jfr tilliggia. "]},{"a":"liggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liggare, köpman el. ombud för köpman, som under ngn (längre) tid uppehåller sig på annan ort för att handla el. göra uppköp. Jfr Hildebrand Sv. Medelt. 1: 675. kiöpswenane, som här äro aff städerne fore liggiara STb 1: 227 (1480). ib 248 ( 1480) . \" ath han ecke kiöpte then kledes packan . . . aff tesse liggiarene pa skipbotnen \" ib 267 ( 1480) . \" ath han ecke kiöpte 91 (1505). the tyske liggere her liggie år och dag \" Linkbiblh 1: 194 (1526, Brask) . Jfr slots liggiare."],"f":["liggiere . ","liggere )"]},{"a":"liggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr tilliggilse."],"f":[]},{"a":"ligherstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begrafningsplats. MD 434 . Jfr lägherstadher."],"f":[]},{"a":"lighra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr läghra."],"f":[]},{"a":"lighre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr grava., vasa-lighre, äfvensom läghre."],"f":["lighris bot , ","lighris villa , "]},{"a":"lik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. kropp. ","1) skepnad, hamn, liknelse. teþes þöm en leþar i blamans like Bu 208 . rädhelict diur . . halft j häst like Bil 404 . \" thän hälghe ande j duwo like syntes \" Bir 2: 295 . \" thw saat thäs dödha munksins siäl . . j stiärno like \" ib 3: 84 . Bu 102 . Bil 792 . KL 54, 55, 57 . Bir 3: 92 . MB 1: 226, 2: 403 . ST 115 . Lg 31, 46 . \" wil iak mz honum til thik ga i antigoni like (d. v. s. så att jag föreställer A.) \" Al 7924 . ib 7974 . På alla dessa ställen, hvarest like föregås af prep. i, bör det kanske föras till ett like, n.; jfr Isl. líki. ","2) utseende. \" ii hans husfru ham bþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom \" Bu 19 . \" vardh han var eet litith fotspor alt äpter manna likä (af samma utseende som menniskors fotspår) \" Fr 127 . funno . . . alla daggena falna j cors like (i gestalten el. formen af ett kors) Bil 318 . funnu the . . . blodh(z) dropan falin j kors like ib. gudh then riike tegh skop äpter sine liike (bild) MD 20 . De fyra sistn. språkprofven kunna föras till ett like, n.","3) lik. \" lik . . . jorþä \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). ib 562 ( 1346), 563. varþe þera lik ospiällaþ Bu 527 . ib 14, 124, 151, 166 . Bil 473 . Iv 906 . RK 1: 4430 . Al 3407, 3595 . - Jfr gasta lik. "],"f":["liik SD 5: 562 ( 1346), 563; RK 1: 4430 ; Al 3407 ; ST 115 ; ","-e MD 20 . ","lyck: lycket SO 84 . ","lych: lychsens ib),","liks klädhe","liikx- )"]},{"a":"lik","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["liksom, i likhet med. med dat. han ma ok skal . . . haffua oc bruka forscrifna stenhus oc tompt nidher i syön sua lankt han thet bruka mz liik hans grannom SJ 126 ( 1444) ."],"f":["liik )"]},{"a":"lik","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = lika 4. göra liik ok räth fore sik j swenena kompanj SO 6 . \" göra lik ok räth mz hwsbondhemän j kompanid ib. \""],"f":["liik )"]},{"a":"lik","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["liksom, i likhet med. med prep. vidher. är lengden aff samma gardh . . . xviij alen och eth quarter, bredhleken sigher sielff til twenna frya grenda mellen lojk böggiende wijdh enom androm pa bredden STb 3: 197 ( 1494) ."],"f":["lijk )"]},{"a":"lik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) lik. GU C 20 (hand 2) s. 53. "],"f":["*liks sto","likxstoo )"]},{"a":"lik","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = lika 4. göra liik ok räth fore sik j swenena kompanj SO 6 . \" göra lik ok räth mz hwsbondhemän j kompanid ib. \""],"f":["liik )"]},{"a":"lika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","- justera (mått el. vikt efter likare). til span oc bisman at lika StÄmb 4 ( 1419) . - refl. likas. 1) bliva, el. vara lik. Se Sdw 2: 1259. . Jfr for-, til-, vidher-lika, ävensom olikahder."],"f":[]},{"a":"lika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behaga. med dat. Se SDw 2: 1259."],"f":[]},{"a":"lika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra lik. med dat. wardher (näml. något) opta olikum likath MB 1: 43 . ","2) anse el. säga vara lik, likna, förlikna, jämföra. med ack. och dat. man matte thz enom keysar lika Al 7488 . ib 9672 . - med ack. och pep. vidh. likar hans bökir widh semblo brödh Bil 650 . MB 1: 182, 321, 343 . KS 31 (80, 33) . - opersonl. thz tafelsmidhe ma wäl lika widh et gantzk konungx rike Al 2277 . ib 3659 . - med prep. mädh. opersonl. vndir thino eghno banere ther lica man mz thinom kärleke Bir 2: 268 . - anse (lik), säga (vara lik). med dat. thetta likar sanctus augustinus likt sanno MB 1: 91 . \" man ma thik lika widher skä´l gudha iämpninga wara wäl \" Al 9793 . ","3) förliknas, komma i jämförelse (med). med dat. ma thu hänne wäl lika Al 1420 . \" tha ey han eller nakar then ther födder är eller födhis än styre swa wäl nakath rike thz the magho thik at lika \" ib 1048 . - med prep. vidh. the matto ey vidh thesse bordh lika Fr 396 . Hit kunna äfven föras de under 2 anförda ställena: Al 2277, 3659 ; Bir 2: 268 . ","4) afpassa. \" hafwande väghskaal j sine hand matande ok likande ","5) förlika, försona? alla them som ater vilia koma lika ok satta göra vidher min fadher Su 405 . thz skulle wara liikt oc ther mz än RK 1: 945 (lika i förra och liikt i senare ex. fattas dock möjligen rättat ss adj.). ","6) öfverenskomma, bestämma. \" wille ey haffwat som thz war likat \" RK 1: 854 . \" swa som faderen haffdit likat \" ib 539 . ","1) göra sig lik, söka likna. med dat. skal han ropa til gud . . . oc lika sik honom j dygdhom MP 2: 143 . Bir 2: 328 . - varda el. vara lik, likna. med prep. vidh. han . . . lika sik ey åtenast vith onda män . . . vtan likar ok sik vidh grym oc fwl diur KS 29 (72, 31) . MB 1: 50 . ","2) förlikna sig, förliknas, komma i jämförelse. med prep. vidh. lika sik fatikan widh gregorium rikan Bil 716 . ma man ekke finna bland fruor ok stolta qwinna aff the ij världine lifua ma ther sik vidh hänne lika ma Fr 2012 . ib 260 . \" tholik hedher mik ekke bör at lika, mik widh nakan gudh \" Al 3895 . ","3) lämpa sig efter rätta sig efter. med dat. lica thik (conforma te) thinom jamcristne Bir 2: 283 . \" han ville ey lika sik minom gudhelikom vilia \" ib 308 . ib 3: 76 . \" like sik sinom kraptom ok timom \" ib 328 . refl. ","1) varda el. vra lik, likna. med dat. thz är owerdigh at jac likes (Bil liknas 107) minom herra Lg 950 . \" han likas mera södhe än manne \" KS 13 (31, 14) . ib 48 (121, 52). wilde ängelin likas gudhlikom limfnath MB 1: 50 . \" ib (Cod. B) 534. \" Bir 1: 185 . - med prep. vidh. war värdogher wrdin likas widh gudhz son Bil 582 . MB 1: 44, 87, 110, (Cod. B) 534. KS 3 (5, 3), 13 (31, 14) 28 (71, 30), 69 (170, 76) . - få utseende. skapa the (änglarne) sik tha liknilse aff wädhre oc göra thz swa thiokt at thz licas epter thera wilia MB 1: 190 .","2) med prep. \" mäþ þe ra hiärta . . . þär likas mz bränne stens elde \" Bir 4: (Avt) 181. "],"f":["liika . ","likat RK 1: 539, 854 . ","-ter: liikt ib 945),","lika sik , ","likas , ","lika saman , jämföra, sammanställa. tha the likas badhe saman MB 1: 47 . - med ack. och prep. vidh. räkna oc lika twa synder saman, ena widh andra MB 1: 139 . - Jfr for-, iäm-, sam-, til-, um-, vidher-lika."]},{"a":"lika","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oftast n. ","1) jämlik. \" med dat. wil nokor rätta anner them lika är \" KS 9 (21, 9) . ","2) lika, lika stor, enahanda. onde ok godhe hafwa ey lika gagn älla fulkomnilse af minom likama Bir 1: 150 . \" ib 2: 122. \" MP 2: 53 . \" hans högdh längdhen oc breddn waaro all lika \" MB 2: 367 . \" fik lika lön mz apostolis \" MP 1: 41 . ib 78 . Ber 77 ; de tre sistn. ställena kunna äfven föras till liker. thz vare ey lica vidh thässa ognins mykla brändagha oc hita Bir 2: 16 . KL 204 . ","3) motsvarande, i rättvist förhållande (till), lämpad (efter). vi optakom lön lica äptir varom ondo gärningom KL 392 (kan äfven föras till liker). - n. motsvarande el. fullt värde. then del oppa slottet är offwer jnuentarij forbetringh . . . haffwer then gode fru loffwat edert herredöme scal bliffue til hande for lycha at betale geldhen met FM 496 ( 1510) . \" ssäl thit korn tha thu faar ther lika fore (cum satis valet) \" Ber 289 . \" skule wij haffua lika for wort liiff (skalltu oss dyrt kaupa) \" Di 177 . hafwer lika (ersättning) fore sin skadha GS 28 (1375 ; orig.). SD NS 2: 123 ( 1409) . \" fore fult oc lica \" ib 318 ( 1410) . \" hafwer iak af hänne ther foro opborit fult ok lica \" ib 1: 580 ( 1406) . \" kännis iach . . . mich haffwa lika (godtgörelse el. upprättelse) och böther hänth aff kätil hwässinge och hans brodher byörne fore mina hustrw brodher . . . hwilkin the aff daghum togho \" ib 2: 9 ( 1408) . \" jac . . . kekiennes . . . mic . . . hafue hänth ena sonan och like aff . . . herra nicles swarte skanung . . . fore then skadha som hans swene giordho oppa mic \" ib 190 ( 1409) . - giva lika, gifva ersättning, ersätta, godtgöra. ther wil iak . . . honom like fore giwa RK 2: 3671 . SO 86 . - göra lika (lika ok rät, fult ok lika), ersätta, godtgöra, betala. thil thäs the hawa giört klostreno lika SD NS 1: 415 ( 1405) . ib 2: 84 ( 1409) o. s. v. Bir 4: 90 . \" hwar som hafdhe stulit thz farit han . . . sculde göra lica ther fore \" Pa 7 . \" större godhgärning värdoghandhis gudh at göra mz mik i dagh än himil älla iordh kunno ther lica fore göra \" KL 356 . \" hans arfwom ther lica oc rät före göra (satisfacere) \" Bir 3: 267 . \" honum oc hans arfuom fult oc lka ther fore göra \" SD NS 1: 451 ( 1405) . \" jac veth mic . . . gudhi oc hans sighnadha modher marie ey sua lica haua giort af värzlico goze, som mic til rätta burdhe göra thöm fore thän stora kärlech, som the mic giort haua \" ib 2: 86 ( 1409) . the wnno then stad oc honom brende lika giordo the ther fore tha (måste till fullo betala det, fingo dyrt köpa sin framgång) RK 2: 9071 . - godtgöra, gifva upprättelse åt, försona. retthom malzagandhe for sijn bruth lika göra SD 4: 748 (1340, nyare afskr.). göra tik lika Di 38 . \" göra gudhi lika fore sina synde oc alt sit tappadha lifuerne medh graat oc tarom \" Ansg 245 . huilken . . . ey haffde lika giort (condignam satisfactionem . . . non explevisset) här i wärldenne til tusanda delen för ena syndh Su 184 . \" nogh opfylla oc lika göra för all war broth oc alla syndher ib. - tillfredsställa. at gita lika giort af them (ex his satisfacere) enom sighoghom ok väl tämpradhom bwk \" Bo 134 .","4) rätt, billig. \" vtan at jordhäghandene wilia lösa ok köpa them aff heyna, som thera winom a badha sidhor thykker lica wara \" SD NS 2: 174 ( 1409) . \" thz är lika at honum swidher som vndher migher \" GO 410 . - göra lika ok (äller) rät, fullgöra sin skyldighet, särsk. med afseende på stadgade afgifters erläggande. hulkin skomakare som hafwer giorth lyka ok räth här j kompanino SO 17 . ib 16, 84 . \" gör ey lijke eller rätt medh oss \" TS 27 . \" göra lycha ockreth herschapeno ock stadenom \" SO 31 . ","1) lika, i lika mån? jag war wälvillig alle till liika RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 . ","2) i motsvarighet. läggia til lika, ställa det ena i motsvarighet till det andra; särsk. göra metriskt motsvarande, bringa i metrisk el. rytmisk form. tha een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher flutter oc thydder a rytza tungo tha giter man ey the same ordh lakt til lika a andra tungo, som för fiöllo wäl saman MB 1: 319 . \" mz fagher wers oc mz wäl fäldom ordhom oc til lika lagdhom \" ib. \" gat ey . . . gömpt wärsa natwra mz samanfäldom ordhom oc til lika lagdhom ib. \"","3) rättvist. \" han skipte thz goz mz them til lika (vel ok rettliga) \" Fl 69 . - lagligen. hoo ey wil swara til like eller retthe RK 2: 2816 . (?) sware ingom brodher huaske til lyka eller räth SGG 134 . ","4) på en gång, på samma gång, samtidigt. swa skalt thu vaxa til lika vp mz honom Bo 6 . \" hafwa fyra laghgipta hustrur til lika \" ST 138 . spisning wart tha nog opfört mz c ökia til lika RK 2: 3674 . \" saa fördreff han them alla till lyka \" ib 1: (sfgn) s. 182 . ib 3: 1749, 3808 . MB 2: 392, 398 . Lg 3: 672 . \" thz enghen i sändher kan tiäna twem herrom til lika \" ib 688 . \" the steidha ok storma wäl til lika (på en gång, å båda sidor?) \" Al 3347 . - Jfr olika."],"f":["liika RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275, 3: 1749, 3808. lijka BtRK 149 (1442, orig.) . ","lyka SO 17 ; SGG 134 . ","licha . ","lycha SO 31, 84 ; FM 496 ( 1510) . like),","mädh lika","til lika"]},{"a":"lika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behaga. \" med dat. þen väliä þem licar \" SD 5: 567 ( 1346) . \" at thän riddare matte idher väl lika \" Iv 1197 . Al 2246, 8552 . annarstaþ þer þöm þykker oc licar SD 5: 567 ( 1346) . \" om idher siälfuum thz likar swa \" Iv 827 . \" gör mk huath thik mon lika \" ib 319 . \" ar thik bort ä huart thik lika ib 4672. \" Fr 1153 . \" thzte likade allom well \" Di 198 . ib 240 . konungenom togh thz illa lika, at han älskadhe henne swa hiärtelika Fl 151 . RK 1: (LRK) s. 226 .. thänk . . . huru thöm tha likadhe (huru de kände det Bo 191 . \" thän mätte weth ey huru thöm hungrugha likar \" GO 590 ."],"f":[]},{"a":"lika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) lika. \" framför följ. adj. el. adv. i lika godho lghe meth lika mykyth affgiäld \" SD NS 1: 657 ( 1407) . ib 2: 165 ( 1409) o. s. v. taka piper oc bertram lika mikit aff hwario LB 3: 168 . \" tw fingir gul badhin lika skapt \" ST 329 . the waro .. . badhe lika gamble ib 451 . Bir 4: 85. VKR 16 . MD (S) 257 . ärmana hafin . . . lika wiidha. the ärmana som (trol. för som the armana) systir oc brödhir hafua jn j clostreno VKR 12 . lwpu the lika fast sidhan som för Lg 3: 696 . \" ängin the tingh som väghas . . . äru lika värdh vidhir atirhallogha siäl \" MP 1: 49 . \" hafdhe konugen een äkta son lika gamblan widh pylatum \" ST 358 . MB 2: 145 . \" the wore lika gambla mz thitmar \" Di 205 . wari . . . mik ok minum arfwm lika mektoghir (lika berättigad som jag och mina arfvingar) at opbära . . . the päninga summona SD NS 2: 53 ( 1408) .","2) likamed, liksom. \" med dat. ther vm stande han sijn äuentyr lica enom androm \" SJ 17 ( 1432) . ","3) lika mycket. som dag oc nat war like (i skymmningen) RK 2: 3694 ; \" jfr iämt 3 under iämn. \"","4) rakt. \" blestet ther lika fra \" RK 2: 2256 .","5) rätt, väl, gynnsamt? han haffwer stor hog som ey wil wika hwat thz gaar wrankt eller lika MD (S) 290 . "],"f":["liika )","lika som , ","lika vidh , ","lika vis , se likervis. ","lika väl , se likoväl. - Jfr iämlika."]},{"a":"lika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","3) lika mycket. rechnade wij med oleff scriffuer om alle lhans vpbördh och vtgifft . . . swa at rekinschapen löp lycha Stock Skb 292 (1501?, Skip). jomffru maria . . . sagde . . . jak skal läghia min psaltara j wägskalena moth alle thinne synda bätri[n] ghÉ nar thätta war giorth, wogh psaltaren lika moth allom them goda gärninghom JMPs 427. 6) alldeles, precis. thå finge wi henne lika halfdelen af alla the lössöra wi tå åttom FMU 4: 340 (1470, avskr.) . . . . ok hiog stragx till them lika effter pannene STb 1: 396 (1482). yxen drogh lyka epter sarith lykit hade ib 3: 411 ( 1498) . \" josep nämpnes lika jämpt vid jomfru maria j the helgha script \" MP 5: 72 ."],"f":["lyka . ","lycha Stock Skb 292 (1501?) , Skip)),"]},{"a":"lika","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oftast n.","2) lika, lika stor, enahanda. . . . goz igen, som thy läghlica hafdhe lighat til llica afgiel til et rät häfdha skipte i mina lifsdagha SD NS 3: 146 ( 1416) . alt . . . skal bliffue fast ok staduch, swa ath licha är pa bade syder STb 3: 398 ( 1498) . \" mz jämpno löffthe ok lika (pari voto), skal jomfrun halda sik wärldinne forsmädhelika \" SpV 466 . - n. lika mycket. will . . . hans brabender samme hussz legie fför licha som en anner tha är hans nest tet at haffua fför skälighet om aarit SJ 2: 272 ( 1495) . STb 3: 235 ( 1495) . Saml 24: 144 . 3) motsvarande, i rättvist förhållande (till), lämpad (efter). - lika mot, i proportion? troyas omgång j längden war tree dagxleder oc lykamoth (ocequalis) j wydden Troj 37 . - n. motsvarande el. fullt värde. kännis jak . . . haffwa saalt . . . joan pädersson . . . mina jordh . . . som är en lithin grdh, for lika som badhom a samdhe, for xv mark pänigha SD NS 3: 193 ( 1416) . \" tha thil bindher jäk mik . . . for:de thordhe . . . en annan ström . . . i gien ath widherlegiä ok likä for hans byngynger \" ib 575 ( 1420) . STb 3: 354 (1498). StÄmb 143 ( 1500) . \" anders scriffuere scal koma til stadzsins j sancti nicolaj port om arit for licha medh then skeel, ath ah skal skolen vppeholle STb 4: 85 (1505). \" ib 177 ( 1507) , 5: 338 (1521, Kop). - giva lika, giva ersättning, ersätta. STb 4: 174 ( 1507) . göra lika, ersätta, gottgöra, betala. lauris iönson skal göra enom manne lika for fisken ATb 1: 263 ( 1467) . - halda vidh lika ok rät, låta vederfaras vad billigt oh rätt är. Se Sdw 2: 1259. - mädh lika, med rätt, på rättmätigt sätt. gör saa mykit i dag som thu kant med likä och äre swara i morghen Thomas Varningsbref 7 ( 1436) . ib 8 . ","3) rättvist. - lagligen. Se Sdw 2: 1259. - Jfr al-, o-lika."],"f":["lijcka StÄmb 143 ( 1500)","lyche ib 4: 177 ( 1507) ), ","til lika , "]},{"a":"likaaldrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lika gammal, jämnårig. GU C 20 s. 120 ."],"f":["-aldroger )"]},{"a":"likadugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara likvärdig. GU C 20 s. 226 . equiuleo . . . likadoga ib. "],"f":["-doga )"]},{"a":"likadughande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["likvärdig. GU C 20 s. 226 ."],"f":["-dogande )"]},{"a":"likaens","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lika mycket. jak weeth thätta forwisso, at hwar en människia lika ens (indifferenter) astundar thz goth är SpV 421 . ib 448 ."],"f":[]},{"a":"likagodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämgod. med dat. them gör thu oss lykagodha j lönemyn, som haffwom totlt storan heta MP 5: 158 ."],"f":["lyka- )"]},{"a":"likahughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med jämnt sinne. equanimis . . . vel equanimus . . . lika hogoder ok tuluger GU C 20 s. 225 ."],"f":["-hogoder )"]},{"a":"likam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = likame 1. tz . . . är lichamit goth til mangh tingh LB 7: 170 . forderffua alt lichamit ib 262 . \" smörs om lekamith ib 2: 36. \""],"f":["licham . ","lekam )"]},{"a":"likamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["licammin Bo 208 . ","licammen Bil 116 . ","lekamen LfK 31 . ","med art. likamsins. likamsens. lekamzsens LfK 32 . dat. ","lekamenom MB 1: 76, 77 . ","lichamenom LfK 247 ; de två sistn. formerna böra kanske föras till likame),","likams luste , ","likams lös , "]},{"a":"likamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hälghe likamber."],"f":[]},{"a":"likame","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","hulkins likame som tholde mykin wärk ok plagho ok tho war hans siäl gömd ib 1: 109 . \" til likamans ok siälinna nytto ib 237. i siälinne är all likamans makt \" MD 96 . spöria, än adams siäl war för skapath. än hans likame MB 1: 76 . mantzins likame är ärlikast likame ib 77 . \" medh värilzlikom diurom hawär han !UDDA_TECKEN?: mannen) lif ok likama \" KS 3 (5, 3) . \" hwar man agher fridh a sino godze ok þäningum hawä, ok särlichä aa siäfsins lichamä ok liwe \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). iak är siutighi ara gamal synda karl. oc skörs likama Bu 135 . hawa vidhr saght . . . allan likamans lusta KS 3 (5, 3) . til . . . sins egins likamlystilse (för likama lystilse el. likams lystilse) Bir 4: (Avt) 180. - guds likame guds hälghe likame), Guds lekamen, det i den hel. nattvarden invigad brödet, altarets sakrament. swerya . . . vpa thz helga brödh gudz likame for oss tholde dödh RK 1: 2833 . \" ha swor sik alzstingis meen . . . a gudz likama ok a hans blodh \" ib 2848 . LfK 216 . for ther fram vm en prästir mz gudhz likama til en siukan man ok klokkan ringde for gudz likama KL 3 . taka gudz likama ib 9 . ib 4, 5, 8, 10 o. s. v. som karit bar ther gudz likame war j ib 9 . \" for gudz likama kar ib. höxte altare hafwi . .. eet gudhz likama kar (unam pyxidem pro corpore) \" VKR 77 . \" them . . . gifua the helgha sacramenta som är olning oc gudz helgha lichama \" ib 18 . \" sua är oc vm afflösena oc gudz licamma oc annor kirkionna hälghilsor \" Bir 2: 82 . ib 1: 234, 2: 21 . - vars härra likame, d. s. at taka vars herra licama Bil 779 . ","2) lekamen, kropp ss död, lik. hans (kon. Eriks) hälghe likame Bil 887 . \" þe bara a land hälaghan licama \" Bu 166 . böþ iorþa . . . moþer licama ib 14 . hwar äru thera hälghra iomfrunna licamma hwilka swa grymelica vordho dräpna Gr 292 . ","3) kroppp i motsats till hufvudet el. benen, bål. vändes likamen tel huwþet ok fästes houþet viþ likaman Bu 130 . \" full vapn, baþä at likamä oc benom \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ","4) kropp, för den sinliga uppfattningen förnimbart ting. är himilin ärlikaste likame MB 1: 77 . - Jfr döds-, guds-, hälghe-, qvinno-likame. "],"f":["lichame LfK 219, 256, 276, 277 ; LB 7: 14 ; ","-a VKR 5, 18 ; LfK 216, 246, 251 ; ","-ä SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) ; ","-es LfK 216, 276 . kiomi L. ","ligome: -oma MD 172 i, 172 k. licamme Bir 2: 266, 267, 3: 19, 85; -a KL 328, 334 ; Bo 207 ; Gr 292, 293, 294 ; Bir 2: 21, 82, 267, 3: 19, 286 ; ","-an Bo 208, 211, 212 ; ","-anom ib 210, 212, 213 . ","lichamme: -a LB 7: 14, 16 . ","lekame: -a Su 28 ; -.as ib 94 . ","lecame: -ans Bir 5: 104), ","likama lös , ","likama qval , "]},{"a":"likame","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L 1) lekamen, kropp. thöm gifs ey licamans (Bir: likamansins) pina Nio kap ur Bir 25 . SkrtUppb 45 . jncarno . . lekome äller mandom thagha GU C 20 (hand 2) s. 18. min licome warder som ffulasta ass SVB 36 (b. av 1500-t.). giff mik renlekhet badhe siälinna, oc likomans ib 10 (b. av 1500-t.). - guds likame el. hälghe likame, Guds lekamen, det i den hel. nattvarden invigda brödet, altarets sakrament. hwar som thessa epterscriffna bön lääs tha som gudz lychama vphögis SvB 167 (senare h. av 1400-t.). - hälgha likama aptan, aftonen före Helga lekamens dag (torsdagen efter trefaldighetssöndagen). hwilkin ther wil löse en syn wen . . . aff skärssäldhz pijne tha skall han faste . . . helie likommes affthen SvKyrkobr 298. - hälgha likama altare, altare invigt åt Kristus´ lekamen. HLG 1: 108 (1410). - hälgha likama kor, jfr föreg. HLG 1: 106 (1420). - hälgha likama gilade, gille helgat åt Kristus´lekamen. HLG 1: 54 (1449), 111 (1467) o. s. v."],"f":["-an SkrtUppb 45 . likome (licome) SvB 36 (b. 1v 1500-t.); -ans ib 10 (b. av 1500-t.). likomme: -es SvKyrkobr 298 . lykkome HLG 2: 111 (1522). lychama SvB 167 (senare h. av 1400-t.). lekome Gu C 20 (hand 2) s. 18; -a SvB 197 (omkr. 1520)), "]},{"a":"likamen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = likame 1. sua som twe licam (Bir: likamana) badhe saman fögdhe, huat en licamen taker thz takär ok annar licamen . . . Nio kap ur Bir 27 . \" nar hector war död, oc hans döda lecaman war jn kommen j troyana stad \" Troj 185 ."],"f":[]},{"a":"likamen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = likame 1. hon (själen) war likamensins frv Bir 1: 23 . vptakin til guddomin mz siäl ok likamen ib. ib 109, 110 . saa tak hans likamen slaghan ok flängdan ib 29 (jfr 403). j mancz lekamen LB 2: 38 . \" at diäfwllin far vald af mik owir godha manna likamana \" Bir 1: 13 (jfr 403). gudz lekamen . . . till siig finge RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6248. för höghe altaret, som gudz wärdogaste lekamen pastunder BtRK 187 ( 1455) ."],"f":[]},{"a":"likamlika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-leka Bu 15 . ","lekamlika Lg 3: 393 . ","lekamlicha FH 6: 117 ( 1509) . " owir likammelika adv. [isl. líkamliga] lekamligen, kroppsligen. thrifwas . . . ey mindra andelica än licamlica " Bo 240 . Bu 15 . Bir 3: 286 . Lg 3: 393 . FH 6: 117 ( 1509) . owir likammelika dödhan MP 2: 198 . " näffes likamlika " PM 23 . ib 29 ."]},{"a":"likamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lekamlig, kroppslig, köttslig, sinlig, materiel. nekaþo christum haua sannan licama. vtan synas licamlican som skuga Bu 200 . \" aff gudhz likamleke födzlo \" Bil 82 . \" hänna licamlikin syster \" KL 356 . \" mange grata likamlikn skadha, ok ey siälinna dödh \" MP 2: 198 . \" faa nakot likamlikit gagn \" Bir 1: 160 . \" andelikin smakir wäghi mer än likamlikin \" ib 237 . ib 236, 238, 239, 240 . VKR 1 . MB 1: 34, 37, 38 . MD (S) 207 . \" som fly ok försägher . . . allan likamlikan lusta \" KS 14 (31, 14) . Su 106 . \" wndy stränga likamlika näffzth \" PM 26 . \" aff likamlikom krankdom \" Su 118 . likamlika (materiali) solin Bir 1: 221 . \" een licamlik vaghn ib 3: 327. tyktis thera wägir ey vara nokor likamlekin wägir \" Ansg 179 . licamligin eelder LfK 283 . i hvario lekamleko clostre ib 29 . Jfr olikamliker."],"f":["likamliker: -lika Bir 1: 239 . ","likammeliker: -lik MD (S) 207 . ","likamlikin . ","licamligin . ","likamleker . ","ligamlekin . ","lichamligh: -lighom VKR 1 ; -ligha ib. lekamleker. ","likamlik Bir 1: 210 . ","likamlikin ib 238 . ","licamlikin KL 356 . nom., ack. n. likamlikt MB 1: 38 . ","likamlikit Bir 1: 160, 239 . ","licamligit LfK 283 . ","likamlikan . lekamlekan Su 106 . likamlikin. pl. nom., ack. n. likamlik MB 1: 34, 37 ; Bir 1: 238 . ","likamlikin ib 239),"]},{"a":"likamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lekamlig, kroppslig, köttslig, sinnlig, materiell. j allom thinom indhermer oc ytermeer likamlikom sinnom SkrtUppb 173 . skörhet oc andra liamlika syndher Mecht 356 . carnalis . . . likamleghin ok then krops losta fölgher GU C 20 s. 81 . \" gudhz son j hymerike är lykamlikin wordhin \" MP 5: 62 . \" thät första martirium som var lekamligit \" SkrtUppb 146 . 2) sinnevärdlen tillhörande, som har sinne blott för det kroppsliga. Se Sdw 2: 1259. 3) värdslig, värdsligt stånd tillhörande. Se Sdw 2: 1259. - Jfr olikamliker."],"f":["likamleghin . ","lykamlikin . lekamligin: -it SktUppb 146. likomlighen GU C 20 (hand 2) s. 33),"]},{"a":"likamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["naturlig beskaffenhet. allan kalk gör aather j sin stadga oc likamligheth aff hwilkom kalkana ärw giorde LB 9: 113 ."],"f":["likamligheth )"]},{"a":"likan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr for-, vidher-likan."],"f":[]},{"a":"likan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godtgörelse. \" giorde jak ey fulla likan verdogaste trefaldoghetene fore thöm (näml. synderna) \" LfK 269 ."],"f":[]},{"a":"likare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forlikare."],"f":[]},{"a":"likavis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se likervis."],"f":["likavist )"]},{"a":"likavägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["balansera, jämföra. \" än thu ey gither thätta (ɔ att andra syndare stundom vända sig till Gud) thänkt mädh fullo hiärta tha räkna thik aff thy samo aldra höghfärdoghasta thy at qwämeligha kanth thu thässe thinne högfärdh ey likawäghä äller andra manna wranga atwndilsom \" SkrtUppb 25 ."],"f":["-wäghä )"]},{"a":"likaväl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se likoväl."],"f":[]},{"a":"likbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["likbår. \" bära likbarena \" Bu 14 . ib 13 . Bil 731 ."],"f":["likbaar Bu 13 . ","liikbaar Bil 734), "]},{"a":"likbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["likbärare. GU C 20 s. 463 ."],"f":["liik- )"]},{"a":"like","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["like, jämlike, make, den som är lik el. jämgod. om personer. en iomfrv liike (en som var lik en jungfru) MD 8 . siäldhan finz nu hans like Bil 884 . \" hon hawer änga frw sin lika \" MB 1: 397 . \" thu star nu som thik ok thinom likom höfwis \" Bo 190 . \" til örlögh är ängin thin like \" Al 2053 . \" til byrdh matte hon ey vara thin likä \" Fl 446 . MB 1: 159, 238 . Bir 2: 267, 289, 3: 85 . Iv 1125 . RK 1: 3435 . Al 1601, 2070, 2098, 3586 . Lg 293 . MB 2: 245 . \" bade riddare ok riddare like \" RK 1: 90 . mange riddara ok riddara like ib 2797 ; \" jfr note, viþerlike. - om ting. likamen . . . [aflar] aff sik om sidher sinna natwra lika \" MB 1: 108 . \" the kapor varo dyra ok vnderlika man finder äkke thera lika \" Fr 2994 . ib 2990 . Al 8134 . \" swa stor iordöön wart. hwilkars like aldrigh var sidhan folk kom paa iordena \" MB 2: 358 . ib 245 . \" seen hwilket eth vnderligit diwr ther löper. thäslike hawer iach aldrik förre seet \" Va 24 . - Jfr iäm-, viþer-like."],"f":["liike . ","lik (i rimslut) Fr 2990 . liik (i rimslut) Al 2070, 2098, 3586, 8134), "]},{"a":"like","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) like, jämlike.","2) make, äkta make. Se Sdw 2: 1259. - Jfr vidherlike."],"f":[]},{"a":"liker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lik. \" polarabundus . . . granatandhe liker \" GU C 20 s. 459 . - med prep. äptir. Se Sdw 2: 1259. - superl. n. best. thät likasta, adv. så likt som möjligt. jtem wiliom vi . . . at brödhirne hafuj ordinarium oc alla sina tidher thät licasta the gita äpter domkirionne Bisk Nils´vis-st 200. Hel Män 192. 2)jämlik, jämgod. med ack. swasom han war mik likir i liffwerno oc heligheten, swa är han mik likir oc iämpn j äronne Hel Män 176. 9) rak? - superl. best. n. ss adv. . . . ok högh epter hans hoffwudh thet lychasta han kwnne STb 2: 200 ( 1487) . - Jfr iäm-, o-liker."],"f":[]},{"a":"liker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lik. med dat. maþar är manne likastar Bu 145 . ängt änlite är andro sua lict. at eigh är huart andro nokot olikt ib. \" likare asna än mästara \" Bir 1: 331 . Bu 193 . Bil 112 . Bir 1: 51, 2: 108 . Va 40 . hwar är sinne gawo likeer GO 259 . ib 218 . \" thätta oc tholkit mera thässo likt \" Bo 15 . \" ey är alt thz sant ther sanno är likt \" KS 21 (51, 22) . \" är ey thz lika sanno, at swa hawer warith \" MB 1: 88 . ib 94 . Bir 2: 260 . köpto the twa tutil dufwo. älla twa swo vnga . . . ok . . . är väl sanno likt at thz varo dwfwo vnga Bo 6 . \" synis oc väl sannolikt at han annorledhis saa sik fore i thässe maltidhinne än miraculo \" ib 50 . ib 23, 241 . - med prep. vidh. mine vini äru like vidh bij Bir 2: 169 . ib 1: 293, 3: 427 . \" eth belethe lyk (för lykt) wiidh mik . . . i allom lydhamothom \" Lg 3: 120 . med prep. til. ther likare var til trol än man Iv 679 .","2) jämlik, jämgod, lika stor, lika betydlig. med prep. vidh. jwdhana . . . loffwar han nw lika (æquales) göra wedh atheniensos MB 2: 307 . \" at hon (ɔ: thins änlitis grymhet) lik synes widh hälffwittis pinor \" Su 96 . drukinskaper . . . räknas lik widh mandrap hordom och skörlifnadh Ber 87 . ","3) lika, enahand. \" mz like nyttelikhet (endem effectu) \" Bir 2: 114 . \" vi hanom . . . lican smak \" ib 3: 68 . \" till gifua ok sälia äru the likä (lika berättigade) \" TB 72 (kan äfven föras till lika, adj.).","4) lika mycken , motsvarnde, i samma proportion. hwar man . .. scal likt vpbära hwart aar äfte þy. som hans huwuþgäld tilsigher SD 5: 562 ( 1346) . - göra likt, gifva godtgörelse (för), försona. göri likt fore siin brut PfN 138 . \" ther til han hawer likt giort ib. \"","5) rättvis, tillbörlig. \" än swa þykter likt \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" thykte thöm thät allom rät ok likt wara \" SJ 36 ( 1426) . \" thz är likt thoktigh wptaka som han wtgiwer \" GO 793 . \" hwar bonde göre widh annan liikt \" TB 71 . \" göre sinom thingom rät ok likt (uppfylle sina pligter) \" Al 2732 . - rättvis, redlig. som like höwidzmän SD NS 1: 297 ( 1403) . ","6) sannolik, liklig. thykker mik thz waa liikt MD 100 . \" thz är likt at han är malata \" MB 1: 361 . \" ey är ther liikt til \" ib 408 . tha war ok likare til friidh ´RK 1: 3407. sagdhe sik engin then wita j sinom gardh, ther til ware likir (hvilken det kunde antagas gälla) ST 59 . mik tykker thik vara ther til lika (det synes mig, att sådant kan väntas af dig) Iv 1210 .","7) lämplig; ändamålsenlig, god. sigh thz mik hwath likst här om tha thykker tik Iv 5438 . Al 10234 . BSH 4: 10 ( 1471) . ","8) = iämn 9? alla wra bopäninga, the rörans ärw, licha halfua (jämt hälften af alla våra rörliga bohagsting?) SD NS 2: 12 ( 1408) . - n. likt, adv. väl, noga? skodha thik wäl iämpt ok liikt Al 4796 . \" gathe jak thetta wäghit swa liikt at engin sagde at jak haffde vreth \" RK 1: 1809 . "],"f":["liiker . ","lyker: lyk Lg 3: 120 ; ","lykest BSH 4: 10 ( 1471),"]},{"a":"likervis","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":["1) på lika sätt, på samma sätt, likaså. ämbitzmän skulu lhanom hörroghe wara oc hans radh standa i allom sakum som oss tilhöra likowis HSH 16: 3 ( 1369) . - likerwis som, på samma sätt som, liksom, såsom. wi wiliom biscopana oc klärkana ther til hiälpa, at thetta scal schee liker wiis som oss siälwom aff them, som thet giort hawa Rydberg Tr 2: 659 ( 1396) . ATb 1: 268 ( 1467) . - liksom om. saa matthe han wara myn som likuist (fellöst för likeruist) som han hafde legat wid mit hiärta Prosadikter (Sju vis m C) 225 ."],"f":["-wiis Rydberg Tr 2: 659 ( 1396)","likowiis HSH 16: 3 ( 1369) . likuist (fellöst för likeruist enl. Th. Hjelmqvist, Stud. i Nord. Fil. IV 3: 27) Prosadikter (Sju vise m C) 225 . Se Sdw 2: 1260), "]},{"a":"likervis","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":["1) på lika sätt, på samma sättl likaså. likervis som, på samma sätt som, liksom, såsom. lichrwiis gik tha om thz fäste som förra om thz andra näste RK 2: 1300 . \" thenna bokena wil iak samana hämpta af manga handa bokum, likarwiis som bitith draghir honaghit af manga handa blomum \" ST 5 . ib 6 . SO 150 . \" likerwis som han giorde ebron oc lebna oc theris kring om (för konungom) swa haffwir han oc giort konungenom aff dabir \" MB 2: 31 . ib 118 . the wndfaa alla the gudhelika madher som giffuas mz the werdogasta sacramento, likerwis som prestin som thz likamlika anamar Su 302 . Lg 3: 62, 382, 621 . PM 37 . withe theras beste liggerwisth som myth egeth BSH 4: 279 ( 1501) . - liksom om. skiffter jach gerna mz honom thz bästa hwat jach haffuer . . . likerviiss som han min fadher ware RK 2: 5436 . \" sleth han the bandhen snarliga likerwis som nagher swndherslite en noppotradh \" MB 2: 120 . SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.) o. s. v. PK 226 . SO 85, 107 . Su 305 . \" sva likervis som, d. s. gäldhe halffh skoth swa lkauisth som han drykkith haffuer \" SGG 129 . - likervis sva som, på samma sätt som. Gers Frest 60 . \" thz hon mik i sith hiärta stadhfäster likerwis swa som (lika fast som) solen i hymelsens firmamente sither oc stadhfäst är \" Lg 3: 627 . ","2) liksom, såsom. \" han ma thet nywta, sälia eller byta likerwiis sith eghit \" SD NS 1: 391 ( 1404) . ib 430 ( 1405) o. s. v. sade samma tiidande . . . likerwiss her erich scriffware mik bekenna gaff BSH 5: 370 ( 1509) .","3) liksom om. likerwiis iak thet sielfuer giordhe SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 420 ( 1405) o. s. v., 2: 12 ( 1408). lika wiss jac sielfuer när stadder ware BSH 1: 179 ( 1381) . ib 5: 318 (1508), 545 (1515). FM 205 ( 1504) ."],"f":["likerwis BSH 5: 318 ( 1508) ,","likerwiis SD NS 1: 391 ( 1404) . ","likerviiss RK 2: 5436 . ","likerwiiss FM 205 ( 1504) . ","likirwiis SD NS 1: 51 ( 1401 ) . ","licherwiis . ","lyckheruis SO 107 . ","lycherwys ib 150 . ","likar wiis SD NS 1: 372 ( 1404) . ","likarwiis ib 480 ( 1405); ST 5 . ","lukarwiis 336 ( 1404). ","likawis MB 2: 118 . ","lika wiss BSH 1: 179 ( 1381) . ","lika wiis SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ","likawiis ib 527 ( 1406) . ","lika wiiss HSH 16: 6 ( 1369) . ","likowiis ib 3 . ","likerwist Lg 3: 621 ; BSH 5: 545 ( 1515) . ","likerwisth PM 37 . ","liggerwisth BSH 4: 279 ( 1501) . ","lika wisth Gerst Frest 60. ","likauisth SGG 129 ), "]},{"a":"likes","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oafbrutet, allt jämt, fortfarande. \" likss wäl thaa i swerige staar \" RK 3: 670 . bleff liiks gooth tiil een tiidh ib 672 . \" stodh i swerige likes tiil motta \" ib 3383 ."],"f":["liiks . ","likss )"]},{"a":"likfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["likfärd. \" af marie döt ok hänna likfärþ \" Bu 16 ."],"f":[]},{"a":"likilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr forlikilse."],"f":[]},{"a":"likilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. bild. giorde ena likilse sa skafft som then mannen war Di 47 . \" fik han se likilsen \""],"f":[]},{"a":"likklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" KL 401 . MB 2: 395 ."],"f":[]},{"a":"liklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oliklika."],"f":[]},{"a":"liklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["likformigt. \" strängiana i harpom iämt oc likeleka (proportionabiliter) wthande \" Su 173 . Jfr oliklika."],"f":["-leka )"]},{"a":"likliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["liklig, sannolik, rimlig. \" är ey thetta vtan en likligh wända \" MB 1: 313 . Jfr olikliker."],"f":[]},{"a":"likliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rättvis, skälig, rimlig. \" alla wärldena förnyghe han til en bätra oc likligharen oc ärofullaren stadgha \" SkrtUppb 179 . 2) sannolik, rimlig. Se Sdw 1: 762. 3) som har gott utseende, vacker? Se Sdw 2: 1260. - Jfr olikliker."],"f":["-ligher )"]},{"a":"likmadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["likmask, frätande sår. fordriiffwer kräffwethen . . . oc liikmadken LB 7: 127 . ib 190 ."],"f":[]},{"a":"likn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? (Al 2161, hvarest dock ordet äfven kan fattas ss n. pl.) och n. (Al 119; se äfven malata likn) ","1) skepelse, skepnad, skapnad, form, utseende. han stodh i antigoni likn Al 7953 . \" ij miin likn skal thu klädhas ib 2161. thz (belätet) war äpter keysar teres giort ij hans likn \" ib 2378 . Jfr manna-, munka.-likn. ","2) bild, afbildning. the skrifwo et likn äpter alexand Al 1191 . ib 1188 . ","3) liknilse, jämförelse? wiliom wi eet exemplum til likn lägnia (Cod. A til likne sighia 352) MB 1: (Cod. B) 560 . ","4) likhet, sätt som liknar? thu alexander mz röfwara likna (i likhet med röfvare, på röfvares vis) äpter land ok städher mon thu fikna Al 4277 (likna här möjl. dock att hänföra till likna, v. 1) ","5) liknilse, det som liknar el. synes vara (något), märke, tecken, spår. Jfr malata likn. - Jfr likne."],"f":["likna Al 4277 (i rimsl.)), "]},{"a":"likna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) efterlikna, avbilda, bilda (efter), dana till llikhet (med). swa haffwir tw mik liknath äptir thenna thinne liknilse SkrtUppb 167 . ffiguro . . . tänkia ok lykna GU C 20 s. 270 . \" diffigurare mangaledis likna \" ib s. 271 . defigurare . . . fulkompneliga likna ib s. 271 . 4) likna, förlikna, jämföra. comparre köpa ok lykna GU C 20 s. 411 . - med ack. och prep. vidh. ey liiknade forscreffne abbet war nathug herre konung widh kesar nero Sd NS 3: 275 (1417). - refl. liknas, ","2) anses lik, sägas vara lik, förliknas, jämföras. med dat. alla the pinor som i världinne äru, kunno egh the rädhelike syninne liknas Hel Män 186. med ack. at the magho tik liknas SpV 587 . - Jfr til-, um-, vidher-likna."],"f":["liikna: -ade SD NS 3: 275 ( 1417)"]},{"a":"likna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) likna, var lik; anses lik, komma i jämförelse med. med dat. \" til skönhet jac idher ey likna maa \" RK 2: 6923 . ","2) göra lik. med dat. nakraledhis gudhi liknadhe (deiformes . . . effecti) Su 112 . \" hulkin vpnya skal wan ödmiuka licama liknadhan (configurtatum) sinom klarhetz likama \" MP 1: 25 ; \" jfr 3. - med prep. vidh. liknadis henne widh then hälogha herran sancte iouse \" Lg 3: 305 . ","3) efterlikna, afbilda, bilda (efter), dana till likhet (med). thu skalt oc ära thin hymilska fadhir j hans liknilsom, thz är j belätum som liknat äro äptir honom ST 294 . ib 295 . \" j guddomenom är änkte kötlikit älla kötlica liknat (effgiatum) \" Bir 2: 320 . ","4) likna, förlikna, jämföra. med ack. och dat. liknadhe os hästom ok mulom Gr 274 . hwem skal iak likna them (cui eos similabo) Bir 1: 156 . ib 173, 391. ey thy at thu äst bätre än the älla them liknade (eis comparand) ib 247 . \" aff them stadhenom iericho hwilkin jak liknade stahenom tässins closter \" ib 4: 81 \" nar hans menlösa . . . liknath gudhelike menlöso synis änkte wara \" Ber 189 . - med prep. vidh el. prp. mot liknar han them widher stiärnor MB 1: 182 . Bir 1: 175 . Be 123. liknadh widh liwsit, fins hon större oc fromaren Su 12 . \" thz är ey meer liknande widh sannindena än en minzste drwpi moth alt haffwel ällar eth sädhes korn moth helan drossan ällar laaren \" LfK 125 . 59 lämpa, rätta (efter). med ack. och dat. liknadhe hon allaledhis sin wilia gwdhlikom wilia Bir 4: (Dikt) 268. ","1) afbilda sig, framställa sig. jak liknahde mik for moysi j tekne (similavi me prius Moysi in figura) Bir 1: 157. ib 162 . ","2) göra sig lik, taga till föredöme. med dat. likna thik ihesu christo warum herra ST 1 . thän som . . . likna oc andwardha sik mik ok fölghe mik Su 402 . ","3) göra sig lik, likställa sig (med), lämpa sig (efter), rätta sig (efter). med dat. likna (conformare) sik enfalloghom mannom Bir 2: 184 . ib 1: 106. huru forma siälin likna sik gudz vilia ib 3: 185. han liknir sik allom j klädhom oc gerningom ib 23: 117 . \" han likna sik värlz manna sidhum ib. liknande sik . .. minom wäghom \" Su 457 . huru hon skulde sik andelika likna (efterlikna) cristi pinom ib 382 . ib 400 . refl. ","1) göra sig lik, göras lik, varda lik. med dat. wi . . . liknoms ther mz hwndwm Ber 30 . \" thz är owärth at jak liknas minom mästara \" Bil 107 . \" bör oss swa lifua at wij lik. nins them treem konungom Mp 1: 49. huru iak skal liknas thik i thinom pinom \" Su 402 . ib 416 . KL 250 . \" thenne liiknadhis abrams lydhno (blef lik Abraham i lydnad) \" ib 253 . - likna. med dat. han liknas änglenom mz siälinna MB 1: 78 . - med prep. vidh. jdhur glädhi liknas widh (skrt glas) Bil 459 . ib 612, 613. MB 1: 78 . KS 3 (5, 3) . MD (S) 242 . - recipr. likna hvarandra. i eno liknas olike simon ok sandar guz son bu 102. ","2) med prep. vidh. \" höghfärdoghe liknas vidh fiädhol \" Bir 2: 206. liknas tholke tara väl vidh haghil ib 160 . \" ib 1: 51. - med prep. mädh. gudz ordh. . . . som liknas mz tränna löfwom \" Bir 3: 317 . \" mz snaronne limnas (betecknas) sorghin (laqueus significat delorem) som siälin skal haua äptir dödhin \" ib 2: 255 . ","3) komma öfver ens, stämma öfver ens, förlikas? huru saman dragha sik älla liknas iomfrulikin licamme ok swina klädhe KL 334 . "],"f":["liikna . ","likna sik , ","liknas , ","likna til saman , "]},{"a":"liknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samanliknadher."],"f":[]},{"a":"liknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vidherliknan."],"f":[]},{"a":"liknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr for-, saman-, vidher-liknan."],"f":[]},{"a":"likne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bild, beläte. \" thz gudz likne war swa litith wärdh \" MD 104 . ","2) liknilse, jämförelse. \" wiliom wi eet exemplu til likne sighia \" MB 1: 352 .","3) liknelse, tecken, spår. Jfr malat likne. Jfr likn."],"f":[]},{"a":"liknelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oliknelika."],"f":[]},{"a":"likneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr olikneliker."],"f":[]},{"a":"liknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) likhet, överenstämmelse (med ngt). Mecht 256 . GU C 20 (hand 2) s. 22, 32. o j män älskin edhra qwinnor . . . ekke j girnilsenna pino, j liknilsom mz hedhningomen (sicut et gentes), hwilken enkte witha aff gudhi SpV 329 . \" liknilsen haffwer han (ɔ Gud) wnth os . . . jämplikhetena haffwer han wndhantakit \" ib 491 . SkrtUppb 63 . 2) utseende, gestalt, skepnad, hamn. kom jomffru maria til them (ɔ fångarna), oc lösthe them aff theras ffängilsom. oc satthe j theras stadh oc liknilse twa diäffla JMPs 577. 3) efterlikning, bild, avbild. eehn helsosamb konungh är ett leffuandes gudz lieknilsse PMskr 670 (avskr.). 4) liknilse, sinnebild, tecken. SpV 37 . \" mädhan thu litit for satthe oleona wara hälgha meningenna liknilse (typum), wndhirstar jak ey hwi thu säthir hänne här lärlekxsins liknilse \" ib 265 . ib 437 . 5) liknilse, bildligt tal. parabel. thy teknar bokinna nampn thänna äranda fulkomplikhet, som här äpthir fölghia, at j enu liknilse kön (quodam genere similitudinis), skullin the minna, huru the skulu finna the thing, som osynlikin äru SpV 5 . ib 28. jhesus christus som tässen ordhin siälff talade ok likni(l)sset giorde MP 4: 95 . 6) exempel. som i liknilse at sighia SkrtUppb 253 . 7) like, det som är likt. tappadho the borth wäghin swa at the kunno finna liknilse hwarte til folk ällir fää Hel Män 205.","8) likhet, jämförelse. \" manas hon at atwakta j liknilsom, widh thz som är äwinnelikit (respectu eternorum) äru thänna wärdzligha thingin ey mykit räknandhis \" SpV 3 . lib 9, 399. j liknilsom widher qwinnorna ondzsko, tha är all ondzska swa som lenghin ib 418 . til thz som är oändelikit, är öghnablikit lithin ällir enghin liknilse (comparatio) ib 579 . ib 587 . at twsandafalt onth ve, swidha ok wärk . . . är enkte j liknilsom at see tik sin skapara, ok j tik liffwa äwärdhelika ib 588 . j liknilse til thänna guddomlica mariam räknar jak mik enkte wara wtan eth ffagert creatur JMPs 32. - Jfr duv-, for-, köpmanna-, o-, orma-, paddo-, prästa-, sparf-, spok-, vidher-, äpitrörna-liknilse."],"f":["lyknilse . ","liknilse FMU 3: 56 ( 1433?)"]},{"a":"liknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) likhet, öfverenstämmelse. i olikom thingom skal man leta liknilse oc i likom thingom skilnath MB 1: 397 . sighir sanctus paulus han var frestadhan i allo for liknilsens skuld (pro similiudine) vtan synd Bo 49 . \" i liknilse widh (med) människom \" Lg 3: 617 . - likhet, utseende. kors. samansat til liknilse swa som vars herra kors Gr 298 . \" thin athäwe hafwin ey lösa lata lignilse \" Ber 30 . fiöl somlikt (ɔ: haghgel) som hafdhe enna iomfru liknilse Lg 70 . \" en ny stiärna . . . hwilkin som haffdhe liknilse äptir eno wäno swän barne \" ib 67 . ","2) utseende, gestalt, skepnad, hamn. takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse Bo 32 . \" kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse \" ib 231 . \" alder gudhombrin, widare en wäruldin . . . thes nu daghlika litin vndi bröz liknilse \" Bil 537 . Gr 303, 325 . Bir 3: 220 . Lg 436 . huru bliuir liknilsit älla skuggin atir Bir 2: 218 . ","3) efterlikning, bild, afbild. äpte thy liknilse war waar swa som gudz födzla war vndirsam j sik, swa var hon i mangom vndirlikom teknom oc liknilsom vidharla vppinbarat j wärldhinne Lg 66 . ","5) liknelse, bildligt tal, parabel. som prophetin sigir mz enna handa liknilsom Bo 124 . \" sagdhe them liknilsin (parabolam) af vingardha örkiaromen \" ib 148 . Bir 1: 13, 61, 205 . ST 488 .","6) exempel. \" ther wil iak säghia thik een liknilse aff \" ST 31 .","7) like, det som är likt. fwnno the . . . en skönan dyrleka loktandes qwist, ällar gröna gren, huilkens liknilse finnas ekke när os Lg 3: 172 . ","8) likhet, jämförelse. hawir ängin liknilse (comparationem) vidh (kan icke jämföras md) nakor wärldinna söt thing älla lustilse Bir 1: 11 . \" ängin liknilse är thessa andelika lustans glädhi til hans (nulla est compratio istius delecationis spirtualis ad eam i) ib 97. thesse wärldin är swa som fult hirda skiul älla swina stia j til syn ok liknilse widh thz palacium älla borgh j hulko gudh byggir \" ib 400 . \" al fäghrind aff clementis älla nakre andre klarhet oc fäghrind är suasom skugge i hans liknilsom (ad comprationem ejus; i jämföresle med honom) \" ib 3: 3 . \" thz är änkte vidh thera liknilse \" Su 438 . \" prydda vtan liknelse (incomparabiliter) mz allom nadhom \" ib 387 . \" vtan liknelse fulkomlikare \" ib 392 . - Jfr afgudha-, fughla-, o-, qvinno-, svina-, vidher-, ängla-, äptir-liknilse."],"f":["liiknilse . ","lignilse Ber 30 . liknelse),"]},{"a":"likning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. liknelse, bildligt tal. MD (S) 244 . Jfr vidherlikning."],"f":[]},{"a":"likoväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["likaväl, icke dess mindre, det oaktat, dock. Troj 2 . - tho likoväl, d. s. - tho likoväl thät, ehuru, fastän. togh likauel thät jec ey haffde varit plikotgh til at fara vthrikis Arfstv 24 ( 1461) . Jfr al-, alt-likoväl."],"f":["likauel Arfstv 24 ( 1461)"]},{"a":"likoväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["likväl, icke dess minre, det oaktadt, dock. komo konungane och hedradho han storlica. ok likouäl blef han quar i stalleno Bo 10 . \" äru the ok ärlike ok bälborne. likouäl gabbas the ok vardha forsmadhe \" ib 129 . \" förwärffwande . . . starka bwllas aff paffwanom oc hwsith til sina hand oc styrzlo ok likwäl alt lönlika \" PM LXI . the haffde stridh . . . oc likawäl andra beröffwandis. fördo the siälffwe enkte bort (et tamen nihil tulere pradantes) MB 2: 82 . \" cananens bodho midhwakt j effraym aff kömdh til thenna dagh likawäl wndher skat \" ib 45 . än togh dala rodhin oc menugha sweriges landh hadhe konungh karl gangit tiil handh likawäl warth stokkholm belakth RK 3: 1228 . \" än tho at kranker oc wanmäktogher til min likama, likowäl heel oc wälmäktogher til minna skäla oc fäm sinna \" SD NS 1: 514 ( 1405) . Bo 18, 116 . SO 5 . RK 2: 7990, 8849, 3: 2033, 3306, 4096 . Di 2 . PM XV, XVII, 20. "],"f":["lekowäl PM 20 . ","likaväl SO 5 ; RK 2: 4849 . ","likawäl VKR 45 ; Bir 4: 60 ; RK 3: 1228 ; MB 2: 65, 39, 45, 82 o. s. v; Su 60, 108, 116, 155, 195 . ","likawel ST 10 . ","likauel SO 5: RK 2: 7990 . ","lijkawel SO 48 . ","likawäll Di 88 . ","likkawäl Su 155 ; LfK 23 ; Lg 438, 3: 163 . ","likkauäll RK 3: 4096 . ","lykawel ST 4 ; RK 2: 6731 . ","lekawäl ib 3: 2119 . ","lekawäll ib 2033 . ","leekawäll ib 3306 . ","likewäl MB 1: 172 ; RK 2: 8849 ; Va 15 . ","likewel FM 426 ( 1509) . ","lichewel ib 421 . ","likewäll Di 2 . ","likewell FM 425 ( 1509) . ","lekewell ib 594 (1513); RK 3: (sista forts.) 6113 . ","likwäl ib 2: 9290 ; PM LXI . ","liqwäl FM 118 (1500); BSH 5: 471 ( 1511) . ","ligwäl FM 429 (1509, gammal afskr.) . ","ligwel FH 1: 109 (1492, gammal afskr.). lykväl SO 5 . ","likwell RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268 . ","lykwell Lg 3: 1230 . ","leqwäl BSH 5: 379 ( 1509) ),","alt likoväl , ","alt likoväl for thy , ","än alt likoväl , a) men likväl. formatto the äkke längir hiärtans etir innehalda. vtan gripo til sten ok villo stenkan. än var herra ihesus taladhe alt licomäl blidhelica Bo 154 . " fik iak stora glädhi. än alt likouäl räddis iak " ib 157 . " än altikomäl. ey for thy forlät ödhmiuktinna mästare at han sik ey alradiupast ödhmiukadhe (sed non propfetera dimisit humilatitis magister, quim profundissime se humilaret) " ib 39 . b) likväl, icke dess mindre, det oaktadt, dock. om gärni gin är swa vis at hon kan mz änge omslät orsakas. thänk än alt likouäl mz thik siälue ok sigh. stark var thässin frestilsin ok alt oflardh Bo 123 . ","tho likoväl , likväl, icke dess mindre, det oaktadt, dock. mz thessom giordhe gudh stoor vndarlik thing, tholikawel owirgafwo the han opta ST 10 . hänna dotter . . . tok thänna forsvrefna gardh i gen . . . tho lciouäl liuandis lifwe oploot hon oc i gen anduardadhe klostreno thän fornämda större gardhin i madhunge SD NS 2: 236 ( 1409) . " i dödhenom taker ey tän rike meer mz sik hädhan än then fatighe oc thogh likawäl wild enghen swa fatigher liffwa, som han badhe födhis oc döör " LfK 23 . " lowar iak idher köt, tho likowäl vtan blodh " MB 1: 172 . " än tho at han hafdhe mykit otalikit folk mz sik tho likouäl tapadhe han stridhena " Bil 595 . " än thog at hwarist at got oc söth är at höra orgher . . . thog likawäl skulu the engaledhis haffuas j minne modhers clostre " Bir 4: 60 . än thok at hon aktade thz enkte, thok haffde han likewäl kerlek til henne Va 15 . " än tho the finnas nw i storo tali . . . oc (trol. för the) likawäl at widherlika them thera tali, som ondhe omwändhe ärw fran allo godho, ärw tässe mykyt färre " Su 60 . VKR 45 . Bir 4: 45, 55, 58, 63 . Su, 168, 204, 271. LfK 36 . FM 118 ( 1500) . ","tha likoväl , ","tha likoväl om , om blott, dock med det förebehåll att. wari var siäl . .. för idher j dödhen tha likawäl om (si tamen) thu ey fortappar oss oppenbarandis os MB 2: 6 . ","tho alt likoväl , ","tha alt likoväl , så . . . likväl, dock. wiltw ekke tha skall iak allt likawäll fara Di 88 . ","än tho likoväl , ","än tha likoväl , men likväl. seggia te som honom (vinmusten) haffwa smakat, ath han dogher inthe. en taa sender jak eder leqwäl eth aam ther wthaff BSH 5: 379 ( 1509) . " samffögdes guddomen allaledes mandomenom, än tha likawäl stadde guddomen likamenom göra oc tola thz hans egit är " Su 195 . ","än tho alt likoväl , ","likoväl at , ","alt likoväl at , a) ehuru, fastän. alt likouäl at the varo mange. vardho the sik ey Bo 120 . b) utan att, fastän icke? iak haffwer nogh högtijdh alth lykwell ath alle (för alle ey?) skulo nigha mik Lg 3: 120 . - Jfr allikoväl."]},{"a":"likran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"likris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = likrisa. tak likriis LB 2: 31 ."],"f":["likriis )"]},{"a":"likrisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) växten glycyrrhiza glabra Lin. \" licherica likrizza Växtförteckn. fr. slutet av 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot., Bd 3 nr 14 s. 6. \""],"f":["likrizza )"]},{"a":"likrisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lakrits. lucrisia lucrisa LB 6: 284 . \" liquiriza thz är likridza \" ib 3: 149 . \" taga kikriso \" ib 7: 124 . ib 1: 97, 3: 168. sywd likrissa ib 7: 216 . \" lacrisa dygdh \" ib 8: 48 . lacrisa hon duger för hostha ib. ib 3: 11 ."],"f":["likrissa . ","lucrisa . ","lacrisa . ","kikridza LB 3: 11, 149 ; ","-o ib 168 . ","likrisse ib 1: 97), "]},{"a":"liks väl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["competens . . . höfflegin ok leks goder item compententer aduerbium qualitatis liks wäl GU C 20 s. 130 ."],"f":[]},{"a":"liksamber liksom","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samma lika? som sanctus thomas sägher, at större lön bör giffwas för större kärlech, swa som een människia giffwer en päning j gudz hedhir, aff största kärlig, hon förskullar större lön, än thän som giffwer hundrada päninga, mädh liksom kärlek SkrtUppb 154 ."],"f":[]},{"a":"liksten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gravsten. STb 2: 168 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"liksten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grafsten. \" välte likstenin af grafuinne Kl 396. \" MB 2: 390 ."],"f":["liik- )"]},{"a":"liksto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = likstol. atth prester haffua schal lichstho epter huan dödan Gummerus Syn-stat 37 (1425, avskr.). VKU 18 ( 1554) . Jfr liks sto."],"f":["lichstho )"]},{"a":"liksto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr likstol."],"f":[]},{"a":"likstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måttstock? hulken mästersuen will arbete för sigh sielff, han skall först gå till åldermannen, och ther tage lijckstock, märckebast, ändemåth oc brännemärcke SO 222 ."],"f":[]},{"a":"likstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopp, hål (på lik). bödh han . . . (lata skära sid lidh fran lidh) ok kasta sidhan likstokkin a vaghn älla slädha Bil 767 ."],"f":[]},{"a":"likstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["likstol. \" dömdes then helge kirkiö iij m. wtaff erich luntia for clin ibidem legerstadh och presten !UDDA_TECKEN? [1/2] m. för sin likstol aff henne trediunge \" BtFH 1: 137 ( 1507) . Jfr liksto."],"f":[]},{"a":"likstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":["liik- . ","-stool . ","liikstaal Svartb 71 (1345?). lykstaal ib 352 ( 1477) . ligstor Kumla kyrkas rb 70 (1496). pl. -ar),"]},{"a":"likstola","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["likstol. \" jtem fore liikstool ij karpa sädh \" Svartb 69 (1345?) bodhe tyone, tyondefisk, jordskat, . . . lykstaal, inledningh ok alle andre andelige vpbyrder ok wtgifft ib 352 ( 1477) . \" alle liikstolar skulo blifua standandes \" STb 2: 110 ( 1485) . Beckman Stud 54 (slutet av 1400-t.). thet är myn likstola i skaa Uppl Fornmt 46: 187 (omkr. 1519) ib 188 (d:o), 189 (1517)."],"f":[]},{"a":"likstomässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"likstomässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mässa. \" schal och präster fore sochn lysa när han lijcksto messor sighia vil \" Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"f":["lijcksto messa )"]},{"a":"likta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lysa. \" þu äst blomstar huit ok röþ þu liktar lust (för liust) ok riukar söt \" Bu 75 . Jfr lykta."],"f":[]},{"a":"likta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = lykta. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 231."],"f":[]},{"a":"likthorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liktorn. Se Sdw 2: 1260. PMskr 632."],"f":["lichtorn )"]},{"a":"likthra sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" |Fnor líkprásótt] spetälska. for likra soth LB 7: 6 ."],"f":["likra soth )"]},{"a":"liktmissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Tysk benämning på kyndelsmässa. callas högtiþin . . . a þyþisco lict missa Bu 8 ."],"f":[]},{"a":"likvist","b":[],"c":"","d":"","e":[" SE likervis."],"f":[]},{"a":"likvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg till kyrkan avsedd (bl. a.) att fra lik p. ath the för bygda oc förtogha . . . thomas syn kirkia wägh tingx wägh oc likwägh Akt Kungsådr 12 (1442)."],"f":[]},{"a":"likvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"likvärdhinga sar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår af spetälska. rensar likwardinga saar thz är sptälsko saar (motsv. ställe i D. Harpestr. har lykwærthing saar, Macer har: lepras) LB 4: 345 ."],"f":["likwardinga saar )"]},{"a":"likvärdhingsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälska. \" dughir . . . fore . . . likwerdhin sooth \" LB 3: 144 ."],"f":["likwrdhin sooth )"]},{"a":"likvärdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälska. \" thz ärgoth for likwärdhningh \" LB 3: 127 ."],"f":[]},{"a":"lilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lilja. Se Sdw 2: 1260. vpa hielmen (skal vara) en swort lylia vti et hierta Bergius Nytt förråd 191 (1421). - bildl. the vänästä liliän basililssa J Buddes b 74 . \" o ihesu christe faghre grönskandis lylia \" JMÖ 60 . - Jfr gullilia. "],"f":["lylia . ","liliar SpV 25 . ","*lilio bloma","lilia- )","*lilio rot , "]},{"a":"lilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lilja. \" lilium er lilia \" LB 6: 284 . \" växte vänast lilia up af hans graf \" Bu 7 . Bil 107, 227 . Bir 1: 94, 95, 384 . Iv 210 . "],"f":["lilio blaþ , ","lilio blomster , ","lilio rot","lilio vander","lilia- )","lilio älskoghe , "]},{"a":"lim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = limber. thz liim ther frost är i LB 5: 81 ."],"f":["liim )"]},{"a":"lim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lim. \" bitumen . . . ena handa stark lyym \" GU C 20 s. 57 . gluten . . . spekler lym eller haarpös ib s. 319 . 2) kalk; murbruk. han . . . fan thät til järtekne a wäggena thät hwitha limet war bort fallit swa with vm kringh som houodit tok MP 4: 168 . - Jfr fughla lim."],"f":["lym . ","lyym )"]},{"a":"lim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lim, klibbigt ämne brukadt ss bindemedel. limar thz (ɔ: widhiokar) innan mz thäskona lime som noe linde sina arch mz MB 1: 277 . PM 14 . - fogellim. blifwa the (foglarne) ther faste af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet Bir 1: 51 . ","2) kalk, murbruk. ey skal limit (cæmentum) til ludha stenomen Bir 1: 128 . \" the hälga kirkia . . . ther . . . iak muradhe ok samanfögdhe mz mins kärlekx lime ok bande \" ib 15 . \" byggia mwr mz stenom vm vintrain vtan liim ok kalk (sine cæmento) \" ib 2: 230 . \" stuppa hans strupa fullan mz lim (calcem) \" Bu 532 . \" the iordh hafdho the for liim (pro cæmento) \" MB 1: 175 . - Jfr fiska-, hvit-lim."],"f":["liim )"]},{"a":"lima","b":[],"c":"","d":"","e":["1) limma, fastlimma, fästa (med lim). honom wardh hans hand onyt: ok lodde widh karit som lindh ware Bil 54 . \" när the kappan säthz pa baran kroppen tha limes tättelika wider axlana härdana oc brystith mz tätta limith \" PM 14 . - limma, öfverstryka (med lim). limar thz (ɔ: widhiokar) innan mz thäskona lime som noe linde sina arch mz MB 1: 277 . ST 325 . ","2) med murbruk hopfästa, mura. hans ben the vprpfpis v linde stentro Bil 799 . "],"f":["-adhe ST 325 . ","lima PM XVIVII] , v. ","lima saman , "]},{"a":"lima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["piska, gissla. lath iag mith folk sig scriptha och lyma RK 3: 4746 . latum alle waar bak at lima MD 383 ."],"f":["lyma )"]},{"a":"lima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) limma, fastlimma, fästa (med lim). glutinare lyma GU C 20 s. 319 . limen ekke permansbladhit til brädit Saml 24: 144 . ib. "],"f":["lyma )","*lima til , "]},{"a":"limber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","within j ekke at idhre limma äru thäns hälgha anda mönster, hwilkin j idher är SpV 240 . ib 268 . - bildl. Mecht 253 . ib. 2) led (i större sammanhang el. system). wild j enne böns siw limmom (nembris) ällir clausulis, samansäthia alt thz wi impetrera skulum, til lwara helso SpV 556 . - Jfr knä-, sam-limber, ävensom hardh-, spär-, stor-limadher. "],"f":["leemer J Buddes b 172 . ","lymer SvKyrkobr (Lucid B) 227 . ","limma SpV 240 . ","lyma Mecht 257 ; Sv Kyrkobr (LucidB) 164. lyme Mecht 257 . ack. limma SpV 268 ; SvB 334 (omkr. 1500). med art. limenar SkrtUppb 317 . ","lymmom Mecht 253 ),","lima lös (leema-), "]},{"a":"limber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lem, kroppsdel. \" en är ok limber af mansens limmom, then rådher ok styrer allom manzens limmom ok hans likama, thz är hiertat \" KS 7 (16, 8) . \" all sancti pauli ben ok limi funno cristne män vtan hans howþ \" Bu 129 . \" hamblaþe sik niþro lima \" ib 172 . \" hamblaþe sik först nipärsto limi \" ib. \" skilde lim wid lim \" Di 294 . skulfwo alle limmene Bir 1: 33 . \" öua limi ok likama \" KS 81 (200, 88) . \" at wij beholda liiff oc limer \" Di 62 . lughin swedh ey at eno hans lidhi ok limi (vtan til utan iämwäl) al inäluin Bil 473 (jfr Lg 1014). ib 52 . Pa 22 . MP 1: 5 . Bir 1: 28, 32, 43, 3: 93 . RK 1: (sfgn) s. 183 . MB 2: 247, 281 . LfK 31, 99, 228 . Di 128 . PM XLV . LB 3: 167 . \" j hänna naturlica hemelcia lim \" Bir 3: 29 . blygdhos . . . sinna natwrlika lima MB 1: 160 . - bildl. sculu the inbyrdhis alle wara lim j aat eno hofdhe VKR 20 . hans (Kristi) lymer är hwar en cristen människa LfK 99 . \" winna diäfwls lim gryman grefua \" Bil 543 . the diäffwlslighe lymmana MB 2: 132 . - Jfr barna-, frö-, hörro-, ilgärninga-, manz-, sam-limber. "],"f":["lymber MB 2: 247 ; LfK 99 . ","lymer ib. ","lymmor PM XIV . ","lym LB 7: 320 . ","lim . ","leem LfK 238 . ","limi Bir 1: 43, 3: 29 . ","limj VKR 20 . ","lime MB 1: 264 . ","limme LB 3: 123 . ","lymme LfK 99 ; LB 3: 46, 47 . ","limmene Bir 1: 33 . ","lymmana MB 2: 132 . ","limi Bu 129, 172 ; Pa 22 ; LB 3: 167 ; KS 81 (200, 88) . ","lime MB 1: 264 . ","limmi Bir 1: 28 . ","limer Di 62 . ","lemmer RK 1: (sfgn) s. 183 . ","lymmer LfK 31 ; LB 7: 264 . ","lima Bu 172 ; MP 1: 5 . ","lyma MB 2: 281, 300 ; LfK 228 . ","lemar Di 128 . ","limina Bir 1: 43 . ","limmana ib 32 . ","limum Bil 52 ; MB 1: 477 . ","limom ib 33 ; Bir 3: 29 ; LB 3: 167 . ","limmom KS 7 (16, 8) ; Bir 1: 32 . ","lima MB 1: 160 . ","limma Bir 1: 28), ","lima lagh , ","lima lösn , ","lima löster , "]},{"a":"limdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestryka med lim. PMskr 533."],"f":[]},{"a":"lime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ris, spö (ss straff- el. tuktredskap. bödh hudhstryka mz limum ok bäria mz stangom \" Bil 472 . \" hafdhe slaghit them mz lima \" ib 879 . \" iak wil honum näpsa mz liima ok riis \" Al 1353 . \" lime gör goth barn \" GO 16 . \" man gör opta lima til sin eghin baak \" ib 885 . MB 1: 15 . KL 14 . MP 1: 52 . Bir 2: 103, 123, 3: 135 . Fr 2079, 2081 . VKR VI . Ber 78 . Su 442, 443 . Lg 547 . - slag med ris. wm fastona . . . skulu systrana taka disciplinas, j tholika matto som wärldz folk plägha tak lima Bir 5: 38 . - bildl. ris, tuktan, straff. är limin hänne vidhirthoftelikin Bir 1: 36 . \" skal nectabus mz enom lima ater koma \" Al 128 .Jfr iärnlime. "],"f":["lime . limme: limmom Lg 547 . " lyme L.), ","lima näpst , ","lima plikt , ","limaslagh , "]},{"a":"lime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ris, spö. Jfr fiärdhungs-, hampolime. "],"f":["lima plikt","lyma- )","lima slagh , n. slag av spö el. ris. JMPs 307."]},{"a":"limlästadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lemlästad, stympad. Se Sdw 2: 1260."],"f":[]},{"a":"limna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lifna."],"f":[]},{"a":"limnaþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lifnaþer. "],"f":[]},{"a":"limpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["limpanna. STb 2: 276 ( 1488) ."],"f":["liim- )"]},{"a":"limsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalksten, kalk. \" skal hans mundir vpfyllas mz hetom limsten \" MP 2: 140 ."],"f":[]},{"a":"limughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalkugn. \" þät kunugen bal göra i limoghe (formax) \" Bu 188 ."],"f":["-oghn )"]},{"a":"limvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llimvatten. \" gaffz för limwatn oc bleke til södre torn ij march \" Stock Skb 121 ( 1519) . PMSkr 545 . ib."],"f":["lym- )"]},{"a":"lin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) linne, linnekläde. \" alba . . . är gör aff liin . . ok liinith som först war aff linne natwr vtan faghran lit thz wardher mz ärffwodhe skinadne oc hwiit som snio \" SvKyrkobr 60 . - Jfr hand-, hovudh-, mässo-lin."],"f":["liin )"]},{"a":"lin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lina. dragha ena lin = dragha ena lino. ey hadhe byscopin saa snarth kommeth in hade the alle draghit eena lyn RK 3: 568 . ib 2637 . \" dragha ivir ena lin, d. s. ey drogho the alle öffuer eena lin \" RK 3: 160 ."],"f":["lyn RK 3: 568 (i rim med in), 3637 (i rim med syn), "]},{"a":"lin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) len, fin, mjuk, slät. lenis . . . slätther oc leen GU C 20 (hand 2) s. 73. i thässo waggona lägh linth oc myukt höö äller blötan halm SkrtUppb 270 . 4) saktmodig, stilla, mild. delinio . . . blidka ok leman göro GU C 20 s. 173 . deses remissus maker ok leen ib s. 178 . ib (hand 2) s. 73, 74."],"f":["len . ","leen )"]},{"a":"lin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lin. \" wl eller liin \" Bil 84 . \" med noger hamp och lin \" BSH 5: 529 ( 1513) . ","2) linne, linnekläde. \" Jfr hand-, hovuþ-lin. \""],"f":["liin )"]},{"a":"lin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) len, fin, mjuk, slät. aller likamen skal wara blöter oc lin at föla mz MB 1: 79 . hon (ɔ: rosin) är . . liin at hanna (lenis tactu) Bir 1: 66 . \" at haua thz klädhe näst kroppenom som lät är ok lint \" ib 3: 373 . ib 1: 43, 223, 287, 2: 100 . \" mz syna lyna händer \" Lg 3: 564 . esau är alder lodhin oc iak hawer linna (Co.d B liman 547) harund MB 1: 213 . - smidig. alt ridderskap skal man them känna tha the ära vnga ok lina Al 4753 .","2) uppmjukande? behaglig? smorþes äpte saran värk mz sötom smyrilsom ok linum Bu 515 . ","3) mild, lindrig, lätt. mz blidhom ordhom oc linom MB 1: 271 . Bir 1: 98 . \" mz line til talan \" ib 5: 100 . \" vardhir sorghin nakat mindre ok linare \" ib 2: 255 . \" gör linare thina hardha doma \" Bil 125 . \" hwilkins wk som lint är \" Bo 108 . \" alt thiänar honom iämpt swa lint som strijt (tam adversa quam prospera) \" ib 66 . \" kände the godha systren . .. syna sooth lynare \" Lg 3: 582 . Su 32, 38 . ","4) saktmodig, stilla, the ärw . . . rolike linj (lenes) sävi KL 182 . \" the äru lini (lenes) j tholomodhena \" Bir 1: 67 ."],"f":["liin . lyn: lyna Lg 3: 561 ; ","lynare ib 582 . ","len: lenare Su 32, 38 . ","linna MB 1: 213 ),"]},{"a":"lina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hovudhlina."],"f":[]},{"a":"lina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lina, rep, tåg. SkrtUppb 293 . SSkb 76 ( 1503) . mölnaren skal haffua sin egen ökia . . . lina och berieärn Arnell Brask Biᴵ 26. vi øra ortoga för bast til lynona Kumla kyrkas rb 125 ( 1527) . Jfr bogh-, lisse-, thradha-lina."],"f":["lyna: -onna Kumla kyrkas rb 85 ( 1508)"]},{"a":"lina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släppa efter, lossa (på). med dat. badh haurenciuma lena simom bandum Bil 423 . ","2) mildra, lindra, gifva lindring åt, lätta, stilla. med dat. el. ack. þe (näml. þing) at linä som ofthung waro SD 5: 476 ( 1315, nyare afskr.) . \" at thu lina hans pino \" Bo 201 . at han matte sorgh sinne lina Gr 289 . han lenar frestlilse oc alla andelika sorgh Su 307 . KL 352 . Bo 212 . Lg 3: 91 . Su 40, 159, 344 . \" hans hiärta dröfvilse skuldo ther aff lenas oc vprättas \" Ansg 185 . lena wart wee Lg 3: 650 . \" tz lynnar tanna werk \" LB 7: 60 . ib 235, 236. lenar örnawärk ib 2: 38 . \" linar gamblan sywkdom j magh ai 50. ympna oc blodogha saaren lynande (leniebam) mz tätte kyssan su 215. som idhra länktan maghi lena \" ib 113 . \" sin hunger ok törst hon mwnde sa lena \" MD (S) 267 . - abs. ted lenar oc läker LB 7: 236 . - gifva lindring åt, vederqvicka. med dat. el. ack. thz thu . . . ey . . . thino eghno hiärta linadhe Bir 2: 208 . lena oc blidhka sin anda tröttan aff dröffuilsom Su 158 . engen war then mik läkte ällir i nakro linadhe ib 196 . ib 172 . \" ä swa offtha the wsle wilia sik nakot lena \" ib 127 . - abs. vär sant tholomodh j frestilsom oc lina ok lisar j dröuilsom Bir 2: 233 . ib 3: 116 . ","3) hjälpa, bistå? andra ey j retthen lener MD (S) 291 . ","4) lätta, upphjälpa. linar thz röst ok löthir (vocales venas . . . lenire) LB 4: 345 . ","5) smeka. \" lina äldher blidhka wngha älskarans öron \" Su 77 ."],"f":["lena Bil 423 ; MD (S) 267 ; Su 40, 98, 113, 127, 158, 159, 172, 344 ; Lg 3: 650 ; ","-ar LB 2: 38, 7: 235, 236 ; Su 307 ; ","-er MD (S) 291 ; -as Ansg 185 ; Su 172 . ","lenna: -ar LB 7: 236 . ","lyna: -ande Su 215 . lynna (pres. konj.) Lg 3: 91 ; ","-ar LB 7: 60 . ","lener MD (S) 291 ( i rime med wenner). impf. -adhe),"]},{"a":"lina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lina, rep, tåg. \" capastaþo män stora linor vm afguþa stok \" Bu 207 . ST 220 . Bir 4: 134, 147 . - i bildl. uttryck i förening med dragha. han lismar oc smickrar mz twnghen siina oc dragher tha likwell på en annan liina (handlar i annan riktning) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268 . \" om tw mothe swerige dragher tolka lina (handlar på sådant sätt) \" ib 3: 3435 . \" dragha ena lino, hålla till hopa, vara enig (jfr Mnt.eina line tên). wille mz flere en lina draga \" RK 2: 7486 . \" the drogho alle eena lyna \" ib 3: 698 . - Jfr haka lina samt lin."],"f":["liina . ","lyna RK 3: 698 ( i rim med pyna), "]},{"a":"lina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppmjuka. Se Sdw 2: 1260. 2) mildra, lindra, giva lindring åt, lätta, stilla. med dat. lel. ack. the . . . lynadho sinne sorgh ok räddugha medh thronne hugswalilse MP 5: 181 . - giva lindring åt, vederkvicka. med dat. el. ack. thät (ɔ brännvin) lenar människio för manga handa krankheth Sex ekon tr 275 . 6) göra slapp, förslappa. abs. lusthin lenar (emollit) ok lwkkar SpV 149 . - Jfr uplina."],"f":["lyna . ","lena . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"linan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lindring, lättnad. Mecht 316 ."],"f":[]},{"a":"linan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lindring, lättnad. \" til theras sorgx oc dröffuilsas lynan \" Su 159 . ib 161 . - lättnad, vederqvickelse. för ens dröffwelikx hiärtans lenan (refrigerationem) Su 116 . lidande likamen kände i sinne hardaste pino nakra linan äller lättilse ib 195 ."],"f":["lyna Su 159 . ","lenan ib 116, 161), "]},{"a":"linblar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" linbär. en göpn ällar näffi klenasta lyyn blaar (de stipula lini) Su 46 ."],"f":["lyyn blaar )"]},{"a":"lind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lind liudh är them (ɔ: bina) ondh PMskr 296. - lindträ. börk. lind. oc pila trä ärw godh til wthskyrdh PMskr 349. "],"f":["*linda kol","*linda trä","linde- )","*linda vidher","linde- . ","-wiider )"]},{"a":"lind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" petri lind \" SD 4: 597 ( 1338) . - i ortnamn. linderaas SD 2: 603 ( 1310) ."],"f":[]},{"a":"lind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linda, obrukad åker, trädesåker. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 65. Se Sdw 2: 1260. alt godzit j aker, ängh, skogh, fäämarkom, qwernstadhom, torpom ok lindher eller hwat heltz wara kan Svartb 482 ( 1464) . \" om thet wore vpgiorth, som ligger j lyndher \" ib (Skokl) 534 (1477?). fethe akra oc linder som länhge holla wäskona PMskr 198."],"f":["lyndh . ","-er ) , ","linda , f. L."]},{"a":"linda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omvira, omlinda. \" ffascio . . . lyndha \" GU C 20 s. 254 . \" fore huart thät sin thu hannadhe thin wälsighnadha son, löghadhe, swepte, lindadhe \" SvB 327 (b. av 1500-t.). "],"f":["lyndha . ","adhe )","*linda um kring , anbringa i flera varv, omlinda. är horn affbrwith tha takes eth linneth klädy . . . och lindes wm kringh PMSkr 234 ."]},{"a":"linda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linda, obrukad åker, trädesåker. dedimus sibi medietatem agrorum nostrorum cultorum . . . medietate illorum cum omnibus aliis wlgariter dictis lindhum ad vsum nostrum et eccelesie retenta et resedruata SD 2: 385 (1303, gammal afskr.). at wj . . . vnt oc giffuit hawum ena halwo täkt liggiande a lindune sum kallaz smidz aff, vndir prästa bolit j wikum DD 1: 80 ( 1432) ."],"f":[]},{"a":"linde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" lätlika j linda älla tano sins litla ssons händir oc fötir Bir 4: (Dikt) 260. ib 3: 281 . - Jfr gul-, skin-linde."],"f":["lynde: -om SD 5: 563 ( 1346)), ","linda . ","bindande"]},{"a":"linde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band el. bindel varmed kroppen el. någon kroppsdel omgives. ffascia e halz doker oc lyndhe GU C 20 s. 254 . ib. - till den prästerliga dräkten hörande bälte. Se Sdw 2: 1260 och jfr Branting, Textil skrud 79, 81. thy skal lmässo särker mz linda bindas SvKyrkobr 60. - linda. thär eptir suepande the velsignadho kleno limena i kledhe oc bindande mädh linda SvB 290 (omkr. 1500)."],"f":["lyndhe . ","lynda GU C 20 (hand 2) s. l62), "]},{"a":"lindormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lindorm. ss tillnamn. \" joan lyndorm \" STb 2: 507 ( 1490) .","2) benämning på ett föremål (kanon?) i Stockholm. tw men som hulpa lyndormen leggie wijdh bastuen SSk 31 (1502).- lasse smedh fore lydnormen inlagdes i sin stock ib 34 (1502). ib. ib 80 ( 1504) ."],"f":["lynd- )"]},{"a":"lindormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" her martin lindorm \" SJ 211 ( 1452) ."],"f":[]},{"a":"lindstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trädesåkerstycke? är thet sath widh findstade oppa eth lindh stykke BSH 4: 335 ( 1503) ."],"f":[]},{"a":"lindvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = linda vidher. Stock Skb 123, 125 (1520) ."],"f":["-wid . ","-wed )"]},{"a":"linfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linfrö. LB 2: 9, 3: 172, 5: 81, 7: 166, 232, 233, 297 . PM XLIV ."],"f":["liinfrö LB 3: 172, 7: 166 o. s. v. liin frö ib 5: 81 . " lyn frö " ib 2: 9), "]},{"a":"linför","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? benämning på visst slags (mjukt och smidigt?) furuvirke. catissan med iij band aff linför Brasks Cal 264 ."],"f":[]},{"a":"lingiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["blidkad. \" delintus a um blidkader ok leengiorder \" GU C 20. s. 173."],"f":["leengiorder )"]},{"a":"linhatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hatt av linne. STb 1: 331 (1482). ATb 3: 75 ( 1497) . HSH 18: 263 (1525?)."],"f":["lyn- )"]},{"a":"linhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lenhet, mjukhet. sängaklädhinna linheet Su 251 . ","2) mildhet, godhet, saktmod. mz mildheet oc lenheet (leniate) styra owir wara vndirana MB 2: 197 ."],"f":["linheet . ","lenheet )"]},{"a":"linhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) mildhet, godhet, saktmod. \" delinicio blidkan ok lleenheth \" GU C 20 s. 173 ."],"f":["leenheth )"]},{"a":"linhosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benklädnaf af linne? BS 36 ."],"f":[]},{"a":"linia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rad (i skrift). owan försto linionne VKR 56 . ib 55 . ","2) hjuleker. \" fyra linior (lineæ) hulka som synits vara j hiwleno \" Bir 3: 441 . ib 427, 435, 442 ."],"f":[]},{"a":"linia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hjuleker. ribbba, list. regula linea oc fiäll GU C 20 s. 521 . 3) linje, kontur. ther (ɔ på stocken) limesnokor figwra . . . wppa . . . oc swa skäris wth then stokken ther äffther latandis linyorna sithia ather PMskr 544. Jfr färgho-, tröle-linia."],"f":["linea . ","linyor ) , "]},{"a":"linilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lindrande. SvKyrkobr 251 ."],"f":[]},{"a":"linilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lindrande. for hans sorghx linilse skuld MB 2: 400 ."],"f":[]},{"a":"linin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["linne-, av linne. hostiam . . . offwerhulda mz hwito linno kläde Mecht 129 . \" liinith som först war aff linne natwr vtan faghran lit SvKyrikobr 60. chelidonius är en sten . . . then som hwither är bäris j lenneth renth klädy \" PMSkr 464 . - n. linne. (gårdsfogden) lathe göra wammal oc linnet thil löna legofolchit Arnell Brask Biᴵ 28."],"f":["linno Mecht 129 . Se Sdw 2: 1260),"]},{"a":"linin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["linne-, af linne. stryca þin sar mäþ linno kläþe Bu 414 . \" tok war herre aff malaranom hans linna klädhe oc lagdhe vidh sit änlite oc inthrykte j linna klädhit sins änlitis skapnadh \" Bil 232 . hon hafdhe mz sik tw renasto linin klädhe ok tw vllin hulkin hon tok tha fram viliande swepa j thom barnit som födhas skulle ok annor tw litin limin klädhe at swepa ok binda owir barnsins hofwodh Bir 3: 380 . \" slita . . . vllen klädhe oc ey linnen \" VKR 43 . \" hafdhe hon aldre linin klädhe vidh sin likamaib XIV. läta swepan ij linnom klädhom \" Bo 210 . \" mang limin klädhe \" Gr 303 . \" binda eth linit clädhe for sin öghon \" Lg 549 . MP 1: 49 . Bo 174, 224 . Bir 1: 33, 281, 286, 287, 2: 132, 3: 142, 274, 281 . ST 235 . KL 378, 391 . MB 2: 374, 385 . LB 2: 46 . PM 9 . föra idhir j linna särkia ST 105 . \" grep the linno särkiana \" ib. \" j hänna linna dok \" ib 360 . \" lägge thz in j en linnan klwt \" LB 1: 97 . KL 151 . Bir 1: 321 . PM 7 . - n. linne bissus är enskona linneth MB 1: (Cod. B) 487. klädde jhwit oc rent lynnet (lyssino) ib 2: 363 . \" sik hölia mz klenasta linno (lyssino) hwito oc skinande ib. - thät. linna, det linna, linnet. thz lynna (byssinum) äru hälge manna rätwishether \" MB 2: 363 . - Jfr linne."],"f":["linnen PM 7 . nom., ack. n. linit Bir 1: 33, 2: 132; Lg 549 . ","linnit KL 151, 391 ; Bir 1: 281, 286 . ","linnith MB 2: 385 ; PM 9 . ","linneth MB 1: (Cod. B) 487. lynnet ib 2: 363 . ","lindhit LB 2: 46 . ","linan ib 1: 97, ","linnom Bir 2: 21 . ","linno Bu 414 ; Bo 174 ; Bir 3: 142, 274 ; MB 2: 363 . pl. ack. m. linna ST 105 . ","linnin Bir 1: 287, 3: 280 ; Gr 303 . ","linnen VKR 43 . ","linnom Bo 210 ; Bir 3: 281 ; MP 1: 49 ; ST 235 . ","linna Bil 232 ; Bir 1: 287 ; KL 378 ; MB 2: 374 . ","lynna ib 363 . ","linna ST 360 . ","linna Bir 1: 321 . ","linna Bir 3: 281),"]},{"a":"linker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som haltar el linkar? ss tillnamn. paual linke KTb 123 (före 1465)."],"f":[]},{"a":"linkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortel av linne. JTb 71 ( 1480) . ATb 3: 202 ( 1507) ."],"f":["-kiortil . ","-kyrtel ATb 3: 202 ( 1507)"]},{"a":"linkluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linneklut, linnelapp. LB 7: 204 ."],"f":["liin- )"]},{"a":"linklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) linnetyg, linne. \" sängh offwer hold mz hwitasta linklädhom \" Mecht 117 . hon (ɔ mjölkdejan) ägher holla renth handclede, duchar oc annat lincläde Arnell Brask Biᴵ 37.","2) linneklädnad, linneskjorta. bödhsanctus dominicus synom sacriste, ath anturarda honu sin wärlz klädhe j gen, badhe linklädhir oc annor MP 5: 28 . Arnell Brask Biᴵ 26. cameraswen bör oprreda sins herra säng oc halla hans cläder reen bade gangeklädher oc linclädher ib 30 . (?) sweptom wi han i linklane (linteo) oc lagdhom i ordhena Hel Män 156."],"f":[]},{"a":"linkläþe","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) linnetyg, linne. scapa corporale aff reno oc wlitadhu linclädhe Bil 380 . ","2) linneklädnad, linneskjorta. \" aldre com . . . oleym viþ hans licama älla lincläþe \" Bu 195 . \" skipte han linkläde j haarkläde \" Bil 793 . skal iak edher giffwa XXX lynkläde (sindones) MB 2: 115 ."],"f":["lynklädhe )"]},{"a":"linladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se lymladint."],"f":[]},{"a":"linlak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = linlakan. VKR. 57."],"f":["lem- VKR 57), "]},{"a":"linlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linnelakan. \" gifuer jak . . . hans hustrv helgho eth thäkkan oc eth par lenlakan \" SD NS 1: 514 ( 1405) . \" haffui inlakan aff lärifft \" Bir 5: 42. Bil 632 . VKR 11 . Bir 4: 10 ."],"f":["len- SD NS 1: 514 ( 1405)), "]},{"a":"linlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , L. adv. ","1) lätt, sakta. Mecht 60 . distringo . . . margha ledis trängha wtwidhaa oc lynlegha strykaa GU C 20 s. 195 . tak thet hwitha aff äggeno . . . oc thär mädh wispa gärningena lenlika PMSkr 554 . 2) milt, saktmodigt. han . . . taladhe linligha til hanom oc badh han lioflika taka vidh rikit Prosadikter (Barl 94."],"f":["lyn- . ","len- . ","-ligha . ","-legha )"]},{"a":"linlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) lätt, sakta. \" stryka thin sar ok limi linlika mz linno clädhe \" Bil 413 . KL 331 . Su 76, 210, 410 . LfK 218 . ","2) mildt, saktmodigt. \" straffadhe han linlika mz saktom ordhum \" ST 384 ."],"f":["lenleka Su 76 . ","lenliga LfK 218 ),"]},{"a":"linliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lätt, svag. \" löfwin a trämen gawo lustelikit oc faghert liwdh aff sik . . . tha hwart rördhe annat aff linligha wädhersins bläst \" Prosadikter (Barl) 79 . 2) mild, saktmodig. j sith hälgha thulomodh oc lenlika dröffuilsinna tholningh Mecht 176 ."],"f":["len- . ","-ligher )"]},{"a":"linlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mildhet, saktmod. \" win härdzsko mz linlikhet \" Ber 119 ."],"f":[]},{"a":"linlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mildhet, saktmod. \" lenicio ouis lenligheth \" GU C 20 (hand 2) s. 73."],"f":["lenligheth )"]},{"a":"linne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hovudh-, mässo-, rök-linne."],"f":[]},{"a":"linne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linne. \" hulken offwirthäkther war mz lynne (bysso) \" MB 2: 361 ."],"f":["lynne )"]},{"a":"linolia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , F. LINOLJA. HLG 2: 31 (1512)."],"f":[]},{"a":"linolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linolja. LB 7: 284 . PM 6 ."],"f":["liin- LB 7: 284 ),"]},{"a":"linskärvor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linskäfvor. \" offwirholde them ther wndher linskäffuor (stipula lini) \" MB 2: 6 ."],"f":[]},{"a":"linskävor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linskävor. GU C 20 s. 342 ."],"f":["lyn skäffuor )"]},{"a":"lintionde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tionde av lin. lijnn tiende oc hampa tiende Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"f":["lijnn tiende )"]},{"a":"linvräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som har att kontrollera lin som skall utskeppas, linvräkare. StÄmb 51 ( 1451) ."],"f":["-wrakare )"]},{"a":"linvävirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linneväfverska. \" huilkit fordom lywowerskan atte \" SJ 182 ( 1449) ."],"f":["lynowerska )"]},{"a":"lioe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = lior. bildl. thu är lyoe (lepidus) MB 2: 338 ."],"f":["lyyoe )"]},{"a":"liof","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liuf-."],"f":[]},{"a":"liomadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ljummad, ljum. \" ij liomat vatn \" LB 5: 80 . ätikia . . . liomadh ib 81 ."],"f":[]},{"a":"liomber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljum. \" ycke het vthan lywmt \" LB 7: 27 . ib 29, 202 . twa sik . . . ik henna sudh ta thz liömth är ib 5: 81 . \" ib 9: 110. af flitande watn ära ta liom \" ib 3: 23 . \" drikkir thz lyomt \" ib 100 . \" mz lyomum wälling \" ib 77 . \" lyomt wiin ib. \" ib 126 . \" mz henne lagh lymum \" ib 80 . ib 123 . \" göre thz liwnth \" ib 189 . \" mz lyome komo myolk \" ib 4: 339 . med lywm honig ib 7: 295 . - bildl. äru . . . hiärtan liom (tepida) Bir 4: 63 . - n. adv. ljumt. taa är ey got oc (för at) bada heth wtan liomt LB 3: 14 . takin . . . siex skedhir ällir syu lyomt ib 114 ."],"f":["lyomber . ","lywmber . ","liomt . ","lyomt . ","lyompth LB 9: 110 . ","lywmt . ","liomth . ","liwnth LB 3: 189 . ","lyomum LB 3: 77, 80 . ","lyome ib 3: 123, 4: 339 . ","lywmma ib 7: 202),"]},{"a":"liome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljumhet. \" at then litle varmin oc liomen j mik är maghe meer optendas \" SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"liomhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljumhet. tepor, liomhet GU 4 ."],"f":[]},{"a":"liomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljum. \" twas mz kirwil liomin \" LB 3: 126 ."],"f":[]},{"a":"liomskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. bliva ljum, svalna. giff mik nad at jac ey skuli aff miklom sompn liomskas i thinne tienist SvB 500 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"liomsker . adj.","b":[],"c":"","d":"","e":["lömsk, opålitlig, falsk. falske apostla, liomske (suboli) ärffwodhis män, sik omskiptande j christi apostolos SpV 252 ."],"f":[]},{"a":"lionkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljum. Se E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 346. fira äller fäm löka stötes sma, oc sywdis mädh hongah oc smör, oc lyonkith älth jnlätis mädh eth klister j arsen PMSkr 228 . ib 231 . \" twättis j lyonkit wathn \" ib 288 ."],"f":["lyonkin . ","lywnken: -eth PMskr 340),"]},{"a":"lior","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljum. \" thz liot är (tepiditas) \" Bo 132 . \" liot thz kallas vara fowit som hwazske är heet älla kalt ib. Jfr lioe. \""],"f":[]},{"a":"lipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvrida ansiktet, grimasera (för att uttrycka missbelåtenhet o. d.)? ringo . . . vredgas ylskas gnorra ok lipa GU C 20 s. 527 ."],"f":[]},{"a":"lipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grimas. \" rictus . . . lipan oc mwn gapan \" GU C 20 s. 526 ."],"f":[]},{"a":"lippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = läpe. Se Hj. Lindroth, Festskr. t. K. F. Söderwall 138 f., A. Bengtson, Nils Raqvaldi 145, 234. nadhen är gwtin i thina lippa JMÖ 180 . han wndrade oc a hennes rosena mwn oc hennes lyppor Troj 62 . Jfr magha lippa."],"f":["lyppa )","lippe (pl. -ar: -a JMÖ 180 ), "]},{"a":"lippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = läpe. sagho lippona röras Lg 3: 303 ."],"f":[]},{"a":"lippe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = läpe begynnadhe lippana rodhan Lg 3 . 267."],"f":[]},{"a":"lira","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lyra. "],"f":[]},{"a":"lisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skona, spara. - giva lättnad el. lindring (åt). med dat.? for thet wtbodet i haden i fiord tha lisade han ider Priv f Sv st 133 ( 1456) . \" tha haffwom wi . . . lisath them och belateth therrass aarligha skat wppa lx mark swenska \" SvSkr (SS) I (1464)."],"f":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"lisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva hvila el ro (åt), skona, spara. med dat. sinom häst wille han litith lisa Al 2158 . \" at han . . . i engho stadde mik at liisa minom kroppe \" Su 38 . \" swa hafdhe thu badhe lisat thik siälfwom af swa storom värk ok os af swa mykle warkunnan \" ib 398 . \" gifva lättnad el. lindring (åt). med dat.? j them stykkiom som the ey mogha them wtj liisa ellir dispensera \" VKR 44 . \" b 17. - med prep. mädh. medh them som thafuas liisa oc dispensera \" VKR 44 . ib 7, 8, 45 . - als. hafua formännene enga makt at liisa ellir dispensera j them (i de punkterna) VKR 45 . vär sant tholomodh j frestilsom oc linar ok lisar j dröuilsom Bir 2: 233 . - gifva (lindring el. eftergift). for al then sisning, edert herradöme haffuer os fatega män giorth oc lisat BSH 5: 438 (15111). - lisa, lindra. med dat. thinom werk . . . liisa MD 68 . thet lysadhe hennes sorgh FM 491 ( 1510) ."],"f":["liisa . ","lysa . ","-at )"]},{"a":"lisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängsmark av visst slag? ss ortnamn. Se C. I Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge 391 ff. »Liso» RP 1: 133 ( 1359) ."],"f":[]},{"a":"lisagöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beredea lisa el. hjälp. remedior. . . lisagöra GU C 20 s. 522 ."],"f":[]},{"a":"lisboms olia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Lissabonsolja, bomolja. Se Sdw 2: 1260."],"f":[]},{"a":"lise","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvila, ro. faa the (menniskorna) ey stundom lisa: tha vardha (the) thagher vlostugha ok thunga j gudz thiänist Bil 157 . \" haua fatike äruodhis män ey meere lisa (quiete) vm hälgho daghana än vm sökno daghana \" Bir 2: 73. MD 79 . \" thu wakta här qwar ok haff liisa \" Al 2079 . ther er nw . . . mere liise ok mere roo RK 1: 1332 . jag gaff mig tha inghen liiza ib 3: (sista forts.) 6115. hafdhe ängin lisa Bo 27 . \" ängin är brändaghans hwila älla lise (requies ardoris) j henom \" Bir 1: 89 . thz var ther for vtan lisa (utan rast, oupphörligt) Iv 5392 . - lugn, stillhet, beqvämlighet. mz klostermannom hawa the frälse oc liisa MB 1: 35 . \" mädhan the wilia hawa mästan liisa mz mannom, tha skulo the hawa mäst ärwodhe mz diäfflom \" ib 136 . - hugnad, fägnad, undfägnad, vederqvickelse. idher ok them ful wäl spis mz kost ok dryk ok allom lisa Al 3098 . \" thz som thom herre eggerd spiise war tha thera bästa liise \" RK 2: 9234 . \" giorde siik godhan liisa \" ib 3: 2216 . - vederqvickelse, lisa, lindring, lättnad. ängin liisa älla hugnadh gato the halft af sinom älskelica herra oc mästara Bo 202 . \" grät oc fälte tarin vtan lisa (flebat . . . lacrymis irrenmedialibus) \" ib 2310 . \" hawa hugnadh ok lisa j dödhenom \" Bir 1: 91 . \" faa swala ok lisa \" ib 277 . ib 3: 108 . \" staar thz idher fore ängin lisa \" Al 7018 . \" kende han lijsa af allan wärk oc siukdom \" Lg 3: 351 . \" fa liisa oc lättilse aff thy thunga diäwls walde \" MB 1: 264 . \" til hans sorgx lisa \" KL 406 . - lindring, lättnadn hjälp. petrus gaff them fult biscops waldh ok siäla rökt j sinum daghum. sic til lisa Bil 357 . \" the (djuren) thiäna honum (menniskan) til liiffs hiälp oc lisa \" MB 1: 98 . \" gudz nadher oc liise ib 329. giorde han lisa (afkortning) mz flerom \" MP 1: 240 . them nokon lysä göre SD 5: 696 (1347, gammal afskr.). - förskoning. later os engen liisa RK 2: 3646 . the haffde ey manga aar thess (derifrån) lijsa ib 419 . - hjälpmedel. mot thessom twem gaff gudh annantidh andra twa lisa (remedia) Bir 1: 252 . ib 65 . - Jfr sorgha lise."],"f":["liise . ","lijse . ","liisze . ","lyse )"]},{"a":"lise","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lvila, ro. , STb 5: 304 (1513, Bil). - bekvämlighet, vederkvickelse. hwilken bastue hustrw marigt beholle schal sigh til roligheeth ok lysa j sin lyffs tijdh STb 4: 144 ( 1507) . - lindring, lättnad, hjälp. med prep. um. atj motten wardha niwtande then stagda, nadher oc liisa om ider skat oc andra aarliga wtskylder Svartb 399 ( 1441) . - med prep. af. giff . . . allom them, oss böre före bidia, frelsa och lijsa aff skerseldz pino Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). - hjälpmedel. remedium ii lyse ok läkedomer GU C 20 s. 522 ."],"f":["liise . ","lyse )"]},{"a":"liskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spottkladd. \" han sath och sputtade hanom igen liskien j ögoen \" STb 3: 211 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"lisma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lisma, söka ställa sig in (hos). med prep. mädh. eehn tyrann pleger så tractere almogen . . . som han haffde oskäligendiur, stundom reetandes them stundom strykandes och lesmandes medh them PMSkr 693 (avskr.)."],"f":["lesma )"]},{"a":"lisma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lisma, söka ställa sin in (hos). med prep. mädh. lisma mz them loffuande them wärldzliken hedher oc framgangh oc likamans lusta Su 155 . MB 2: 259, 300 . - med prep. for. mz store falskhet lismadhe före anticolum MB 2: 318 . ib 292 . MD 97 . LfK 53 . - genom lismeri el. installsamhet vinna. at the ecke kwne lisme och hylle almoghen tiil sigh FH 7: 81 (1509, afskr."],"f":["-adhe )"]},{"a":"lisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lismande. thenkte han at forwinna han mz lisman oc sötum ordhum ST 126 . Su 43, 58, 130 . LfK 47 ."],"f":["lysman Su 58 ),"]},{"a":"lismare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lismare. SpV 460 ."],"f":[]},{"a":"lismare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lismare. \" een lismare hawer silke thungo ok blagarns bak loth \" GO 970 ."],"f":[]},{"a":"lisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lisa, lindring, eftergigt. \" for al then lisning, edert herradöme haffuer os fatega män giorth och lisat i allo handa mottho \" BSH 5: 438 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"lispund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lifspund."],"f":[]},{"a":"lissegate subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[" Skotteb 482 och jfr SAOB: L 857] ett slags snörmakeri, lits, kordong? bård, bräm? jtem iij ort. for yllet garn til llissegateSkotteb 400 (1465-66), Kämn)."],"f":[]},{"a":"lisselina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lina varmed segel fästes (»litsas») till stag, lejdare, rundhult el. vid annat segel, litslina. ij öre for lisselyner Skotteb 401 (1466, Kämn) ."],"f":["-lyner ) , "]},{"a":"list","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) list, kant. eth wardafuill war och thärä . . . listen (hs. A: listan) sat medh smaragdä grönä Fredrik ed Noreen 433. 2) = bordhlist? jtem lista groffwa HLG 3: 96 (1528). - Jfr altara-, bordh-list. "],"f":["-a HLG 3: 96 (1528) ), ","*lista lakan?"]},{"a":"list","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? (Fr 1537) ]Isl. lsit] ","1) skicklighet, färdighet, konstfärdighet, konst. thz tiäl var giort mz list ok sinne Fr 2944 . \" iärnlänkior varo ther bundna fore mz mykith list ok fögha sin \" ib 1537 . Iv 350 . Al 4588, 4068 . \" giordh mz fögho list \" ib 3400 . ib 4579 . Fl 1009 . Fr 386 . \" wil jach en mz listh ok maneth thegh winna \" Di 259 . - pl. then sten war thiit mz listom förth Iv 339 . \" iak vil mz lister fögha thz swa \" Fr 2129 . \" hafuer iak thöm mz lister fangith \" Iv 315 . viker vndan mz fögha liste thiit han hertughin halda viste Fr 577 . ","2) konst, idrott, lärdomsgren. tha hafdho the nwmith the list ther the willo MB 1: 119 . \" i alzskyns gerningom oc listom oc konstom ib 445. marha lister (Cod. A konster 456) oc smidhe hörir til hwsa gärdh \" ib (Cod. B) 563 . wardh . . . wis mästare j allum listum Bilö 348. ","3) klokhet, list, svek, konstgrepp. oftast i pl. mz sinne list var härra dref atar diuulen mz sinne list (ars diaboli deluditur arte Christi) Bu 206 . MB 1: 223 . \" eigh war läät lätha þöm af fäþperssens siþum vtan mäþ listom \" Bu 9 . \" thu skal . . . läggia mik fore nakar radh mz thina kloka lista \" Iv 5443 . ib 4874 . \" han fresadhe til mz alla lista \" Al 5459 . \" frestadhe han mz allom listom \" MB 1: 425 . Lg 34: 451 . \" thz var tho komith til aff listä \" Fr 1992 . \" fore sina falska lista \" ib 692 . \" vtan alla argha liste ok al hielpä redä \" SD NS 1: 61 (140+1). hans liisth war full mz swik RK 3: 3267 . \" mz swik och liisth är jak beesnardher \" ib 1452 . - (?) jach kom ey her at tolik liste thz jac menar sa mykit mista RK 2: 7032 . ","4) utväg, sätt? han tok sik n een annan list Iv 2398 . \" tenkte the the liste \" RK 2: 3192 . - Jfr bok-, boka-, läkedoms-, natura-, snille-, troldoms-list."],"f":["liisth . ","-ir . i rimslut: lista Iv 350, 4874, 5443 ; Fr 662 ; Al 4579, 5459 . ","listä Fr 1992 . liste ib 577; RK 2: 3192, 7032 . Af dessa former kan dock merednels icke bestämdt slutas hvilken numerus är åsyftad),"]},{"a":"list","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list, kantband. Jfr pärlo list."],"f":[]},{"a":"list","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) konst, idrott, lärdomsgren. sidhan toko the till at känna honum the siw lishte Prosadikter (Sju vise m B) 176 . \" han forstodh si fultwäll i siw arom i siw boklika lista ib. 3) klokhet, list, svek, konstgrepp. han raddis en falsca listä \" Vis sten 4 . körande fran mikk . . . diäffwlsins falska lister Mecht 181 . prestigium suek lyst ok trvldomer GU C 20 s. 482 ."],"f":["lyst . ","listä Vis sten 4 (i rimslut) . pl. -er. obl. -a Prosadikter (Sju vise m B) 176 . Se Sdw 2: 1260),"]},{"a":"lista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list, kant. - list, långt och smalt trädstycke, bindis moderen (ɔ: hönan) thär mädh enne longe listo wm fothen PMSkr 262 . "],"f":["listo lakan","lyste- )"]},{"a":"lista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hovudhlista."],"f":[]},{"a":"lista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list, kant. the listur (näml. på hjälmen) varo aff gull hint rena Fr 158 . listan (näml. på spelbrädet) var mz smaragd gröna ib 429 . \" ther som brädhin oc taflonar samanfögdhos waro bredha listo \" ST 418 . - kantband, bård. gifuer iak til iomfrv maria altare sokn altaret III sänktä lystor FH 6: 357 ( 1449) . ib 25 ( 1451) . - Jfr pälz lista. "],"f":["lysta )","listolakan , "]},{"a":"listelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med slughet, med list, listigt. \" foor ther swa listelika mz at hon fik alla sannindena wita ff honom \" ST 28 . ib 87, 514 . Va 34 . \" han liistligha fraa them week \" RK 3: 1634 . \" är mik listeliga hardher \" ib 1453 ."],"f":["listeliga . ","liisteligha . ","listeligä Va 34 )"]},{"a":"listelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list. STb 3. 399 (1498)."],"f":["listeligheyt )"]},{"a":"listelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list. \" med lystelighet drage oss rikeseens fiende he in \" HSH 18: 99 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"listerboar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Listerbor, gingo ther hanom til handa belingesfara oc iisteboo HSH 14: 47 ( 1525?) Brask)."],"f":["listeboo )"]},{"a":"listogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skicklig, kunnig, trollkunnig. thz som görs mz diäffla krapt eller listogha manna MB 1: 293 . ","2) listig, svekfull. \" i . . . listoga syndenna orsakan \" Su 54 . tholke listoghe edha ST 65 . ib 66, 242 . Gers Frest 1 . BSH 5: 395 ( 1510) . Jfr illistogher."],"f":["listigh (n. pl.) Gers Frest 1 ; BSH 5: 395 ( 1510) ),"]},{"a":"listogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) listig, svekfull. Prosadikter (Barl) 62, 70. - Jfr illistogher."],"f":["-ugher )"]},{"a":"listoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list, svek; knep. \" offta betänkia the vtanföre liggia listogheth, oc latas fara bort fran the bestalningenne \" PMSkr 170 . wille han (ɔ abboten) mädh enne häloghe listoghet komma systrana til santh reglo hal JMPs 401."],"f":[]},{"a":"listoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list, svek. \" bedroff han al syn ärende met the plässkoge alt met listochet \" FM 451 ( 1510) . - list, knep. met alle syne listogheter FM 313 ( 1507) ."],"f":["listochet . ","-ir )"]},{"a":"lit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch n. 2) lit, förtroende. Se Sdw 2: 1260. sät til lhans (ɔ Gud) thin lit thit hop Vis sten 7. sedhen sloge almogen foga lyth til ider eller ider son GPM 2: 13 (1504, A. Siggesson) . - Jfr vidher-lit."],"f":["lyth )"]},{"a":"lit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["coh n. (MD 114) ","1) det hvarmed man kan vara nöjd. i godhe godha lit (jfr Isl. til goðrar hlítar, at goðri hlít), tillräckligt, i ymnighet, rikligen han fik tha folk i godha liit RK 1: 3261 . fingo . . . örss ok gangara i gode liit ib 3516 ib 1950, 2731 . ","2) lit, förtroende. \" a ängin man tha hafdhe han liit \" Iv 2474 . \" alle the konunga thu hafuir aliit (för a liit) \" Fr 2872 . \" enä jumfrv kallar hon til sik ther hon hafdhe liith pa \" ib 2303 . \" fik sit land aff hände enom herra ther . . . han hafdhe godha liit op a \" ib 3097 . \" ther sether fulkompna lith oppa \" BSH 4: 252 ( 1500) . \" ther sether och fwl thro och lith till ib. \" HSH 20: 111 (1507), 121 (1507). hade thu . . . ey tith liith thil wärldenne jath (för sath?) MD 114 . till them iag satte myn största liith RK 3: (sista forts.) 6133 . Jfr alit."],"f":[]},{"a":"lita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) färga. \" litat klädhe är wi eller liin för än thz litadis \" Bil 84 . Bu 49 . MB 1: 80 . Su 225 . Bir 3: 340 . PM 60 . \" wij skule lita war swerd i theris blod \" Di 32 . \" litadho ioseps kiortel i kidhia blodhe \" MB 1: 253 . \" litadho wars herra likama mz thy blodhe ther han togh aff waare natwro ib. \" ib 231 . Bil 248 rödhwädhra skin litadh mz iacincto MB 1: 356 . ib 482. MD 39 . \" at litas mz bäzstom lit \" Bir 2: 247 . ib 3: 288. litat lärift mz aldra fäghirste färgho ib 1: 385 . jordhin litat mz rödhe färgho ib. \" godher blodher scal wara mangalechis littadher \" LB 5: 293 . ","2) pryda, smycka, försköna. han lita (colorat) sina siäl mz alle fäghrind Bir 3: 125 . \" blith änlete, oc sötelikhet i ordhom, litta mykyt oc prydha kännswenzsens lydhno \" LfK 192 . - Jfr en-, flughur-, fyra-, mang-, mis-, o-, rödh-, tvä-litadher."],"f":["lytha: -at Bil 248 . ","litta LfK 192 ; ","-adha Su 225 ; "]},{"a":"lita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nöja sig (med), åtnöjas (med), med prep. at. at the lytto at the legho Bil 455 . MB 1: 257 . Iv 4277, 5279 . RK 1: 3213, 3471 . MD 423 . ","2) rätta sig efter, lyda. med prep. a (up a) el. til. hwa a os äller rikesens radh eigh lita wil skal mista wara ok alla rikesens manna astand ok hielp i sinom rät BtRK 33 (1359, orig.) . \" om ämbetz persona . . . hardelika talar til them som skulw litha oppa hennas ämbete oc före syn \" LfK 162 . \" thäs ytermer skal thz koma them til nyt ok froma som ther skulu a lita \" Ber 261 . \" stämpna at håla om the styckier och ärende som stadenom och companino äro nyttighe och allom them gnglighit som thet (för ther?) skulu å lytha \" TS 19 . \" ath han skulle ekke til romara lita \" MD (S) 236 . (?) at . . . wij alle skadh til idher lite Al 1894 (trol. förderfvad läsart). ","3) nöja sig (med), anlita, använda. med prep. a. thera swärdh the matto tha ey bita the vilde ey längre a thöm lita Iv 4922 . - anlita, vara hänvisad (till), bero (af). med prep. up a (pa) el. til. thz (d. v. s. lifsmedlen) kunde thom tog litid forsla the waro sa monge ther litte pa RK 2: 9240 . thz mon io engen mandom wäre at wi oppa wara swena lythe ib 2838 . \" liitto til thera faders nadhe ib 1: 209. - anlita, tag sin tillflykt (till), anförtro sig (åt). med prep. a el. til. vi litum gärna a idhra nadhe \" Iv 2996 . \" iak liter nu til thinna radha \" ib 5475 . \" ey vil iak ok til nakan annan lita \" Bo 75 . - lita (på), hafva förtroende (för el. till). med prep. a (up a) el. til. een man . . . thän ij litin mäst op a Fl 500 . thän tho är krank at lita op a Iv 98 . MD 170 . \" ther maa i fwlkommelig lythe oppoo \" BSH 4: 279 ( 1501) ther kan man tiil liitha (derpå kan man lita) RK 3: 3623 . lita sik, förlita sig (på). med prep. a (up a). litha sik ther wppa meere än the skuldo Su 258 . "],"f":["liita . ","lyta . ","lytha . -ir, -te),","lita at , nöja sig, vara nöjd. badh mik . . . liita swa at MB 1: 435 . Jfr atlita. - Jfr alita."]},{"a":"lita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nöja sig (med), åtnöjas (med). med prep. at. han wndradhe ther dighirt a for thy thz (ɔ ringen) war likt thy fingergulleno som riddaren haffde wm sidhe huxadhe han widh sik at mangt war andro likt ok litä sidhan the at Prosadikter (Sju vise m B) 211 . 3) anlita, använda. - anlita, taga sin tillflykt (till), anförtro sig (åt). med prep. a (up a) el. til. thät fornämpda abbatissa eldler hännas ämbetzman kunno til oss litha om fornämpda offuirwälde etcʳᵃ thy . .. Nio handl rör Vkl 235 ( 1445) . the oss gagnelikit är til wara syäl, ther wj äwärdelica skulom litha oppa MP 5: 103 . "],"f":["litha . ","liitä Prosadikter (Sju vise m B) 211),"]},{"a":"lita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) färga. swärd wor ärw god [the] skolo littas i blode frankis manna Prosadikter (Karl M) 308 . coloro as letha GU C 20 s. 124 . \" tha litar thät (ɔ silver) qwekselff hwith PMskr 382. \" ib 554, 555 . christen människia skal lenkte ätha älla drikka, wthan thät som letadh är j christi blodhe JMPs 322. - Jfr gul-, innan-, mang-, margh-, rödh-litadher."],"f":["litta: -as Prosadikter (Karl M) 308. littha Mecht 276 . ","letha GU C 20 s. 124, 296, 298. leta: -adh JMPs 322. letta: -ade Troj 38 . ","-ar . ","-adhe )"]},{"a":"litare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr klädhis litare."],"f":[]},{"a":"litare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färgare. Troj 38 . Jfr klädha-, klädhis-litare."],"f":["letthare )"]},{"a":"liter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utseende. \" skapaþe hänna lit ok lat sva vän \" Bu 144 . \" äpte allom licamans lit ok limalaghum \" ib 193 . \" at wända mannum syn ok änlitis lyt \" Bil 355 . \" kiände hans naturlikan lyt ib. omskipthe hon sith wänasta änlite i mangha handa fägirsta lither oc mattor \" Su 19 . \" han hafdhe oppa hoffwdh sit en kaamb äpter pafughla lit \" Al 7574 . hon (apan) hafwir människo anlite ok allan annan lit ok ham diurlikin (speciem reliquam belluinam) Bir 1: 334. waart signahda sacrament hawer thäff, oc lit, oc mykelek aff brödh oc aff wine MB 1: 310 . ","2) färg. \" ögxstenin hawer ängin särdelis lit, oc for thy känner siälin mz honom alla liti \" MB 1: 80 . \" än et glaskar är enlitath mz särdelis lit, tha synes engxins drykx liter genom thz \" ib. \" i räghnboghanom mz hans twem litom som öwerm eer är bla oc nidhre rödher \" ib 195 . lamb skal wara eens lita ib 307 . \" ey skulin i märkia idhert köt mz lytom (Cod. B litom 561) eller ärrom (neque figuras alquas, aut stigmata facietis vobis) ib 367. haffwandis j sinom klädhebonath fira lither, som är blaath, hwith, swarth, oc röth \" PM 2 . \" glas windoghonen skulu engin leeth haffua, wtan hwitan ällir golan \" Bir 4: 85 . \" topacius hauir lit som gul \" ib 2: 221 . at iak ey fanytlika äris af muldinna färgho ok liti (de colore pulvereo) ib 1: 309 . Bil 84 . MB 1: 57, 324 . Bir 1: 287, 2: 130, 169, 3: 288, 339, 381, 424, 448, 449, 4: 110 . Su 6, 75, 117 . Di 128, 129, 130, 132, 303 . LfK 244 . TK 269 . LB 5: 293 . ","3) ansigtets el. kindernas färg, hy. hans litir var allir huitir oc röth blandadhir Bir 2: 135 . \" tha miste han sin faghra lit \" Fl 371 . han omskipte badhe lit oc hy Al 8255 . \" rödh ok bleek ok manga lita fik hon a siin väna kynder \" RK 1: 625 . ib 4211. LB 2: 40, 7: 248 . MB 2: 153 . ","4) färg, färgämne. \" offradho . . . alzskona dyyr klädhe oc liti \" MB 1: 356 . flädalsins litir är thokkir ok lodhir vidhir händrana änkte atir latand j handomän vtan swa som asko Bir 1: 349 . ib 347, 348 . \" tak ena wikth aff lithenom \" PM 60 .","5) utseende, ståtligt utseende, prakt. kärlekin. ödhmiuktin oc renlekin the hawa ängin litn (mullius decoris sunt) Bo 42 . \" hwat skal jak sighia af sälwm klädhabonadhivm j hwlkom som nw letas egh wärmin älla hitin wtan letin \" Ber 29 . thz (palatset) var . . . byght mz kostelika lit (trol. för flit; andra hds. hafva flith, flyth) Fr 2698 . - Jfr guls-, malato-, mis-, rosen-liter, äfvensom enlita."],"f":["liiter: liit Bir 3: 424 . ","liither: liith LB 2: 40 . litther (ack. pl.) Su 6 . ","lyter . ","leter : let Di 130, 132 ; ","letin Ber 29 . ","lether: leth Di 303 ; Su 75 . ","leeter: leet Di 128, 129 (nom.); LfK 244 ; LB 7: 248 ; TK 269 . ","leether: leeth Bir 4: 85 . ","-ar : lita MB 1: 307 . ","-ir : liti ib 1: 80, 356 ; Bir 3: 381 ; " lite ib 339; lither " Su 19 ; PM 2 ; ","litther Su 6 ; ","litina Bir 3: 424 . ","-ar: lita (i rimsl.) RK 1: 65, 4211 ; ","lithane Bir 4: 110), "]},{"a":"liter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["af el. med färg, färgad. halsen litter som gul Lg 992 . Jfr en-, svart-liter."],"f":["litter )"]},{"a":"liter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["av el. med färg, färgad. STb 1: 262 ( 1480) . achta the hesta som scole gaa med stoden ath the äro oförderffvede vel skaffte oc little Brasks Cal 266 . Jfr hvit-, rödh-, tvä-liter."],"f":["litter . ","leeth Troj 101 ) , "]},{"a":"liter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) färg. Mecht 132 . \" malaren han älskär alla handha färgho eller litha \" SvKyrkobr (Lucid B) 174 . \" swa som här äru marga handha wänä litha j blomom ok blomstrom \" ib 234 . ib. PMSkr 459, 474 . ","4) färg, färgämne. PMSkr 555 (på tre ställen). Jfr golf-, gul-, himils-, himna-, o-, purpura-, rosa-, rosen-, saffrans-, vädhers-liter."],"f":["lither . ","lether: ack. leth PMSkr 459 . pl. litha SvKyrkobr (Lucid B) 234 (nom.), ib 174 (obl.). med art. lithana ib 234 (nom.); Mecht 132 (obl.), "]},{"a":"litigera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvista. \" PM LX. \""],"f":[]},{"a":"litigera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvista, föra rättegång. then andre bleff j rom oc litigeradhe ath winna hwsith j gen PMbref 309 (1512). ib 310 ( 1512) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"litil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Se Ark. f. Nord. Fil. 58: l47 ff. ","liten , kort. om tid o. d. - kortvarig, flyktig? han spilte thät altsaman mädh enom listlom högfärdigom tanka MP 4: 170 . - i förening med egennamn el. ss tillnamn. litzsle hanis smidh SJ 2: 55 ( 1479) . jacob lysle STb 2: 200 ( 1487) . \" lissle jacob ib. \" ib 225 ( 1487) , 3: 268 (1496). undrar mik . . . hwi tw haffwer sten lylla fran skola Kyrkohist Årsskr 20: 346 ( 1500) . ath ider elskelige kere sön her sthen lillä är swndt och wäl til pass GPM 2: 154 ( 1502) . HLG 2: 36 (1512), 3: 8 (1518), 14 (521). STb 5: 67 ( 1515) . Stock Skb 240 (1524-25). i lisze thomas hws HLG 2: 136 (1525). ib 3: 72 (1526), 83 (1525), 84 (1526), 88 (1527). 2) liten, ringa, obetydlig, l(i antal, mängd, grad, värde, stånd o. s. v.). stratos dydonis litle konunghir (regulus), ällir ämbitzman SpV 332 . \" huilket thera liffuer effter thet annet skal behalla alla peningana liit oc myket vtan alt arff skipte \" KTb 92 ( 1475) . \" tha kastade per jensson hanom (som hade tagit en kjortel och en kåpa) hetthan epter offuer garden: effter thu hauer tet mera, tha thagh . . . thet litzla medh \" STb 3: 117 ( 1493) . tha komo til honom x spitälske män vt aff enom lislom köpstadh MP 4: 190 . - litel rättin, se rätter 4. - n. then rekinscap . . . j leelo älla storo, ängo vndan takno FMu 1: 392 (1384). SkrtUppb 34 . - litit ok got, ss tillnamn. eodem die feste litid och gott vj (6) manna lag, ath hon ecke hade (o. s. v.) STb 2: 163 (1486). ib 165 ( 1486) . \" cristin litet och got ib 215 (1487). - litet, något. i symonahult ägher clostrid litet aff jordh VKj 73. - n. adv. 1) litet, kort. om rum. lty böd han them lytet tilbaka dragha \" Troj 29 . 2) litet, föga. - litit ok litit, i små portioner, småningom. läth thär j pwlwereth aff koommen, oc marka myölena litith oc litith j sändher PMSkr 389 . \" tha böryas til ath lätha aloe j olyona ä litith oc litith \" ib 536 . 3) något. somme (stenar) ärw oc litith bleke til see PMskr 462. Troj 29 ."],"f":["lithen GU C 20 (hand 2) s. 9, 24. n. (nom. och ack.) litith PMSkr 389, 462, 536 . llitidh SkrtUppb 34; STb 2: 165 ( 1486) . ","litid ib 163 ( 1486) . litet ib 215 (1487); VKj 73. lithet GU C 20 (hand 2) s. 25. lytet Troj 29, 215 . littet HLG 3: 4 (1516)=. liit KTb 92 ( 1475) . ","lm . ","lislom MP 4: 170, 190 . f. lithle VKJ 57 ( 1447) . lithne ib. n. leelo FMu 1: 392 (1384). pl. ack. m. lilla Trolles Jb Bil 182 (1477, senare avskr.) . best. form, sing. nom. m. llitle SpV 332 . ","litslä Prosadikter (Sju vise m B) 181 . ","litzsle SJ 2: 55 ( 1479) . ","lytzle STb 2: 225 ( 1487) . lisle HLG 2: 36 (1512), 3: 8 (1518); STb 5: 67 (1515); Stock Skb 240 (1524-259. lissle STb 2: 200 (1487), 3: 268 (1496). lysle ib 2: 200 ( 1487) . lisze 2: 136 (1525). lize HLG 3: l83 (1525). lyssä ib 84 ( 1526) . ","lyssze ib 88 ( 1527) . ","lyzse ib 72 ( 1526) . ","lillä GPM 2: 154 ( 1502) . ","litla Mecht 237 . ","litzla STb 3: 117 ( 1493) . lysslä HLG 3: 93 (1528). ack. m. lytzla STb 3: 282 ( 1496) . ","lizsla SJ 2: 101 ( 1487) . lyzsla ib. lissla STb 3: 282 (1496). lysla ib 2: 228 ( 1487) . ","lilla Troj 181 . lylla ib; Kyrkohist Årsskr 20: 346 (150). f. lizla ATb 1: 86 ( 1458) . ","lisla ib 45 ( 1455) , 73 (1457). gen. m. lisle HLG 3: 14 (1521). dat. m. litla KTb 75 ( 1437) . Se Sdw 2: 1260),"]},{"a":"litil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) ss tillnamn. \" henichino litla \" SD 4: 554 (137, gammal afskr.). - i ortnamn. in litla hagaby SD 1: 706 (1258-82). in prato dicto litloæng ib 5: 290 (1344, nyare afskr.). ","2) liten, ringa, obetydlig (i antal, mängd, grad, värde, stånd o. s. v.). hua som sikr wil stridha, han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit KS 80 (196, 87) . \" the skip wardha toom ok folkith lit \" Al 1764 . \" släkte balet mz litlo vatne \" Bu 134 . \" thz haffuir lille naturliga wäsko \" LB 3: 58 . \" mz lithlom eld \" PM XLIV . \" te skulu gita tolt litla ok almänninx födho \" KS 81 (200, 89) . \" litsla licamans twingh ok ärfuodhe \" MP 1: 46 . \" aff litin suik \" GO 638 . \" aff litlo brädhe \" Al 10013 . \" godher win är senfången, ok han må medh litlo (af ringa anledning, lätteligen) tapas \" KS 37 (97, 40) . \" hans daghar cumbar tuem daghum for litlo (för litlom) gangdagh \" Bu 496 . \" mz litzlom pynom \" MB 2: 301 . j gudz dome är jngen syndh titil eller nadeligin som mz forakt jdnas LfK 252 . Su 428 . \" til litins wärdhan by \" Bil 215 . \" vithia mik litit värdhan \" ib 110 . \" litla äro kan wärlin gifwa \" Al 25 . \" the äru litle j kärlekenom \" Bir 1: 224. af litlo kompne a byrdhinna vägna Bo 58 . ib 5, 39 . \" ey sparande litlom älla storom \" Bir 1: 342 . MB 2: 353 . \" at nakat af thetna fornämda goz, lith älla dygharth, wordhe hindrat \" SD NS 1: 127 ( 1402) . \" the hafw i gen halla lit \" Al 9722 . \" vnge daara wita lit \" ib 864 . \" fri ok frälse hwar nyte sit badhe stort smaat ok lit \" ib 5388 . - liten, någon. tha litil verme kendes a vinstre sidhona LfK 216 . tha han thz vndfanget hafde ok lithet smakat aff wyne ib. litidh aff äple LB 1: 96 . - n. adv. ","1) litet, kort. \" om rum. betlehem som litith är fra ierusalem \" Lg 33 . foor ther lit i fra Al 8665 . ib 8468 . - om tid. litit for pingisdagha RK 1: 2512 . \" lit ther eftir \" Di 173 . ib 174, 178, 237. ","2) litet, föga. \" litet bok lärþar \" Bu 27 . ij örlögh mono the litith dogha Al 4532 . \" om thin winskap aktar iak lit \" ib 2122 . ib 8914 . Jfr fullilit.","3) något. \" mote hiärtano var han litet varmber \" KL 317 . at . . . risabergha closters ägho litet (för ägho luter?) var bätre än waar SD NS 1: 656 ( 1407) . hadhe the lithet saktaren farith RK 3: 803 . - dat. sing. n. adv. litet, föga. med följ. komp. litlu minna Bil 405 . - Jfr of- ämne-litil."],"f":["liten Bu 79 . f. litil Bil 349 ; LfK 252 . ","litin Lg 319 ; Al 18, 22 . ","lijten TK 273 . n. (nom. och ack.) litit Bil 110 ; RK 1: 2512 . ","litith Fr 126 ; Al 4352 ; Lg 33 . ","litidh LB 1: 96 . ","litid RK 2: 9239 . ","litet Bu 27 ; KL 317 . ","lithet RK 3: 803 ; LfK 216 . ","lithz Di 237 . ","lytit KS 80 (196, 87) . ","lit Iv 4862, Al 846, 1764, 2122, 4320, 4555, 4640, 5388, 8408, 8665, 8890, 8914, 9722, 10016 (på de flesta af dessa ställen i rimslut); Di 173, 174, 178 . ","lith SD NS 1: 127 ( 1402) . ","litin Fr 129 . ","liten Bu 79 . ","litlan Lg 982 . ","litzlan ib 3: 360 . ","litla Bu 30 ; KS 81 (200, 89) ; Pa 19 ; Al 25 ; Di 185 . ","litzla MP 1: 140 ; RK 2: 8108 ; MB 2: 183 . ","litzlä Va 29 . ","litsla MP 1: 46 . ","liizsla RK 3: 4000 . ","lisla MP 1: 67 . ","liisla RK 3: 913 . ","lille LB 3: 58 . ","lithlom PM XLIV . ","litzlom MP 1: 140 . ","litle Su 428 . ","litlo Bu 134 ; Bo 5, 39, 58 ; KS 37 (97, 40) . ","litlu Bil 405 . ","litins ib 215 . ","litle Bir 1: 224, 332 . ","litzle MB 2: 353 . ","litla Bir 2: 135 . n. (nom. och ack.) litin RK 1: 3079 ; O 638. ack. m. litla Ansg 199 . ","litla MP 2: 121 . " litzla ib 1: 173. dat. litlom " Bir 1: 342 . ","litzlom MB 2: 301 . gen. litla Bil 360 . ","litle Bo 1 ; Fr 186 . ","litla ib 350 ; MB 2: 195 . ","litla Bu 7 . ","litzle SJ 198 ( 1450) . ","lithla PM 60 . ","lissla TK 273 . ","litlo SD 5: 290 (1344, nyare afskr.). lissla TK 273 . ","litla VKR 60),"]},{"a":"litosten likosteen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färgsten. \" rubrica . . . likosteen (för lito-) \" GU C 20 s. 530 ."],"f":[]},{"a":"liua","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedraga, bedrifva svek el. underslef? wilia the nokot mz androm liwfua tha hänge them ofwer alla tiwfwa MD (S) 307 ."],"f":[]},{"a":"liudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) det som höres, ljud. lat thy höra j enne litle wttydhning, huru the thing som lik äru j liwdheno (coce similia), finnas olik j sinnomen SpV 521 . - röst. SpV 159 . härrans liwdh (vox) nidherslaandis öknena ib 549 . ib 557 . - Jfr basuna-, mis-, o-, saman-, stena-liudh samt ludh."],"f":["liwd )"]},{"a":"liudha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lydha."],"f":[]},{"a":"liudha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lydha."],"f":[]},{"a":"liudha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lyþa."],"f":[]},{"a":"liudhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr oliudhan."],"f":[]},{"a":"liudhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ljudligt, högt. \" vj . . . lothom liudhelica läsa . . .ærchebiscops jönissa haquonsson . . . stadga oc stillabreff \" Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . Jfr ludhelika och högh-, mis-liudhelika."],"f":[]},{"a":"liudher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljudlig, högljudd. \" öpte mz liwdhe röst \" MB 2: 383 . - n. adv. ljudligen, högljudt. the blästo j lwdher oc öpte liwt MD 66 . sagdho liwt KL 396 . \" siongande liwt op alleluya \" MB 2: 407 . Jfr ludher."],"f":["liwt ) , "]},{"a":"liudher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljudlig, högljudd. - n. adv. ljudligen, tydligt, uttryckligt? som tha strax in för the gode erlige friborne frelssis men . . . liwt och skelige bewist wort Stb 5: 158 (1517). - Jfr ivirlut."],"f":["liwt ) , "]},{"a":"liudhgudhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1260, J. Sahlgren, Namn och bygd 6: 28 ff.-, Dens. i Hälsingborgs historia, red. av L. M. Bååth 1: 147 ff., Dens., Sydsv. ortnamnssällskapets årsskr. 1925 s. 25 ff., J. Palmér ib s. 19, Dens. i En bok om Skåne 1: 131 f."],"f":[]},{"a":"liudhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ljudligen, högljudt. Lg 949 . Jfr ludhelika."],"f":[]},{"a":"liudhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lyssnande, gifvande ljud, tyt, stilla. tha bör alle lyndsamme vare SO 108 ."],"f":["lyud- . ","-mm- ) , "]},{"a":"liudhsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ljudligen, högljudt. ropadhe lywdsamliga MB 2: 99 ."],"f":["lywdsamliga )"]},{"a":"liufhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kärlek. \" for liofheet iak bär til thenna frugha \" Fr 1208 . - ömhet. mz modherlika lioffhet (affectu) Su 209 . ","2) mildhet, vänlighet. mz mykin liofheet hon han vntfik Iv 1319 . prydda mz miskwndh oc liofhet (clementia) Su 100 . MB 2: 81 ."],"f":["lywffhet MB 2: 81 . ","liofheet Iv 1319 ; Fr 1208 . ","lioffhet Su 100, 209), "]},{"a":"liufhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kärlek. nar nakar älskar ont oc haffwir thär til lywffhet SvKyrkobr 354. 2)mildhet, vänlighet. at abbatissan . . . mädh lioffheet höre alla teh som widh hona wilia tala FOVkl 212 . \" lyoffhet oc mildhet öker oc gömer fridhen \" JMÖ 164 . mulcedo . . . lywgheth GU C 20 (hand 2) s. 159."],"f":["lywff- . ","lioff- . ","lyoff- . ","lywg- GU C 20 (hand 20) s. 159. -heet), "]},{"a":"liuflat","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" vänlighet. af wärldinna swikliko smeekningh ok lioflatom Bir 1: 326 ."],"f":[]},{"a":"liuflata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vinna genom vänlighet, licka. liofflatadhe folkit aff leneno til sik mz gafwom oc sötum ordhum ST 359 ."],"f":["lioff- . ","-adhe )"]},{"a":"liuflatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vänlig. \" säwir oc liwfflaatughir widh clostrisins hion \" VKR 31 . ib 34 . Ber 246 ."],"f":["liufflaatughir VKR 34 . liwfflaatughir. ","lioflatogher: -latogha Ber 246 ),"]},{"a":"liufleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ljufhet, behag. \" födhas oc thrifwas i hans asyns oc ordha lioflek (amænitate) \" Bo 178 . ","2) mildhet, godhet. \" skodha thy nu vars herra ihesu kärlek oc liofleek (benignitatem) \" Bo 174 . ib 238 ."],"f":["liofleker: -lek Bo 178, 238 . liofleeker),"]},{"a":"liuflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kärleksfullt, ömt, vänligt. \" seer lioflica (cum benigniate) vppa thik \" Bo 55 . \" hugnadhe thöm lioflica \" ib 169 . \" thiänte lioflica af alle ödhmiukt \" ib 240 . \" hwat lioflica the gaa badhin saman \" ib 63 . Lg 3: 316 . Su 170 . \" thakkar honum lioflik \" Fr 3087. lioflika (familariter) widh hänne tala Su 19 . hon kalladhe han swa liofuelik Fl 435 . \" vplypte them lioflika \" ST 476 . \" huru lioflica han tok iohannis discipulos \" Bo 79 . Lg 852 . \" han var vntfangin liofuelik \" Fr 2755 . Iv 5712, (Co. B, C, D) s. 216. ST 405 . helsar hwar annan liofuelik Fr 2831 . \" kyste han lioflica \" Bo 27 . ib 245 . Iv 5710 . Fl 550, 1964 . Fr 1198, 2024 . the omfingos ther lioflika tw Iv 5571 . \" tok han liuffigä j sin fampn \" Va 24 . ib 43, 55 . \" lioflika rädhas thera (änglarnes) närwaru \" Ber 255 . (Sannolikt för lioslika: jak gudh hulkin som lioflica (clarius) seer oc veet komaskolande thing Bir 3: 326). - Jfr fulliuflika."],"f":["lioflika Iv 5170, 5172; ST 405, 476 ; Ber 255 . ","lioflica Bo 27, 55, 63, 79, 169, 240, 245 ; Lg 852 . ","lioflika Iv 5571; Su 19 . ","lyofflika ib 170 ; Lg 3: 316 . ","liwfflik Iv (Cod. B, C, D) s. 216. lioflik (i rimsl.) Fr 3087 . ","liofuelik (i rimsl.) Fl 435, 550, 1964 ; Fr 1198, 2024, 2755, 2831 . ","liuffligä Va 24, 55. ","liuffligen ib 43),"]},{"a":"liufliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ljuvlig. SpV 124 ."],"f":["liuffligen )"]},{"a":"liufliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) älsklig. han . . hadhe en som heeth procopius skön oc liwffwlek Lg 3: 33 . ","2) ljuflig. \" mot hennas (solens) liwflika wärma oc klarhet \" Su 200 . \" thik lofwar thz lioflika (för lofflika? landabilis) prophetanna tal \" ST 196 ."],"f":["liwffwler: liwffwlek Lg 3: 33 . ","lioffliker: -lika St 196),"]},{"a":"liuflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) älsklighet. \" \" Lg 3: 33 . ","2) mildhet, vänlighet, godhet. hulke han beuiste . . . swa stora lioflikhet (familiaratem) Bo 72 . \" sagdho the . . . mz store glädhi ok lioflikhet (cum magna jucundiate) \" ib 248 ."],"f":["liwffwelekhet Lg 3: 33 . ","lioflikhet Bo 72, 248), "]},{"a":"liuflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) mildhet, vänlighet, godhet. Mecht 232, 341 ."],"f":["lioffi- )"]},{"a":"liufmälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som talar milt el. vänligt? delinificus . . . kloker radgiffuare ok sötmälther eller lioffmälther GU C 20 s. 173 ."],"f":["lioffmälther )"]},{"a":"liufsamhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärlek, mildhet, vänlighet. hans hogxswalan är mildhet och lyoffsamhet LfK 31 ."],"f":[]},{"a":"liuftalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljuvt tal. tha flye quinno hemelikhet oc lioftalan Hel Män 134."],"f":["liof- )"]},{"a":"liugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["falskligen beskylla (för) med prep. til. \" lughin til lasta \" Bil 256 . - genom falsk beskyllning beröfva. med prep. af. lughin aff sinne ära Iv 3270 . - underlåta uppfyllandet af, bryta. lögh (mentitus est) alt thz han iäth oc loffwadh haffdhe MB 2: 280 . "],"f":["lywgha . ","lyughir ST 439 . lyffwer HsH 19: 174 (1511). impf. lögh Bil 346, 386, 576, 726 ; KL 62 ; Al 6438 ; ST 38 ; MB 2: 260, 267 ; Di 226 . ","lughu Bil 227 . " lugha (för lughu) " Iv 3274 . ","lughi Bil 81 ; MB 1: 96 . part. pret. lughin Bu 30 ; Bil 256 ; Iv 3270 . ","lughit Bir 3: 81; Di 120 . ","lughet ib. ","lwgith MB 2: 121 . ","lwgit BSH 5: 625 ( 1520) ),","liugha sik , genom lögn gifva sig utseende el. sken (af)? med pep. til. öffwer myna syäll haffwer thw ingha makt wthan thw wilth lywgha tik ther til Lg 3: 139 . - Jfr beliugha."]},{"a":"liugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ljuga, tala osanning. tw loght i fändens nampn ATb 1: 171 ( 1462) . \" tw lögh som een hora \" ib 381 ( 1472) . . . . och sagde swa . . . tw lögxt, ocknitto näffwan STb 1: 173 (1478). - med prep. a (up a). fordrogh jönis . . . qwinnonne rättin . . . som appo honom hafdhe lughet JTb 7 ( 1456) . ib 89 ( 1510) . - ljuga, uppdikta, falskeligen föregiva. med ack. samt prep. a (up a). en hoffman . . . trugadhe hänne til ok lokkadhe, ath hon skulle liwgha thässa stora for:da lygn appo JTb 7 ( 1456) . "],"f":["lywgha . ","lughet JTb 7 ( 1456) , ","liugha sik , 2) genom lögn lyckas komma (ngnstädes). tesse . . . lugo thöm vthan bom men . . . och fore wth medh ena thoma skuto STb 4: 14 (1504). ","*liugha af , genom lögn frånhända (ngn ngt). bonden ville lywgha hano hedir oc äro aff ATb 2: 62 ( 1475) . ","*liugha ivir , "]},{"a":"liughare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljugare, lögnare, bedragare. \" tw skulle sitia ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther dandemän sitia \" ATb 1: 220 ( 1461?) ."],"f":[]},{"a":"liughare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ljugare, lögnare, bedragare. o liwghare oc sannindenna owin KL 227 . \" tholkin liwghare är ey nw til \" Iv 2018 . SD 1: 689 (1285, gammal afskr.), 2: 264 (1298, gammal afskr.). SR 9 . Bu 170, 172 . Bil 105 . Bir 1: 31, 92, 2: 133, 3: 154. Jfr hovudhliughare."],"f":["lyughare ST 496 ),"]},{"a":"liughlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lögnaktigt, falskt. \" om hon haffwir onytteligha swikelika lywghlika sworidh \" SvKyrkobr 357 ."],"f":["lywgh- )"]},{"a":"liughna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ljunga, blixtra. Prosadikter (Sju vise m) 148 . GU C 20 s. 298 ."],"f":["liwnga . ","lyghna: -adhe )"]},{"a":"liughnelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljungeld, blixt. \" eelden ok fröstet sin j mellan opväkkiä störstä storma haghell ok lyungh eeldh \" SvKyrkobr (Lucid B)228. thänna stenen (ɔ margarita) dogher fför manghra handa sywkdhom: tordön oc lyngh eel JMPs 535."],"f":["lyngeld SpV 250 ; (obl.) SvB 173 (omkr. 1500). lynghd eld JMPs 18. lyngh eel ib 553 ),"]},{"a":"liughnelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljungeld, blixt. \" slo lyghn elder aff himnum \" Bil 424 . \" do for lygn eld \" ib 464 . \" tha hördhis wars herra baswner rädhelikir thordyn oc blusande lyghnelder \" MB 1: 330 . \" lyngh ellen tändhes i hans ladhw \" Lg 3: 703 . Bil 238, 250 . KL 39, 40, 54, 72, 127 . Gr 316, (Cod. D) 379. MB 1: 122 . Bir 1: 221, 263, 3: 145 . Iv 5393 . Al 419, 10335, 10338 . RK 2: 7366 . ST 115, 126 . MB 2: 311, 339 . Di 78, 132 . MD 338 . Jfr lyghne-, lyghno-elder."],"f":["liugn elder: -eldin Bir 1: 221 . lyugn elder: -eld ib 263 . " liung elder: -eldenom " Bil 238 . ","liwngelder: -el RK 2: 7336 . " liwng eld " Di 78, 132, liwngelld MD 338 . ","lyungeldir ST 115 . ","lywngeldher: -eldha MB 2: 339 . " liongn eld " Al 10335 . ","liongneld ib 10338 . ","lyongeldir ST 126 . liongh elder: -eld MB 2: 311 . ","lyghnelder ib 1: 330 . lyghn elder Bil 424 ; MB 1: 122 ; ","-eld Iv 5393 . lygn eldir Gr 316 ; ","-eld Bil 464 ; Bir 3: 145 . ","lygneldir KL 54 ; ","-eld ib 39, 72, 127 ; ","-eldenom ib 40 . ","lyghneel Al 419 . " lynghn elder " Bil 250 . ","lyngh elder: -ellen Lg 3: 703 . ","lyngäldir Gr (Cod. D) 379), "]},{"a":"liughublikan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blixt. PM Skr 293."],"f":["lygn blekan )"]},{"a":"liumber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liomber."],"f":[]},{"a":"liumske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljumske. i liumscänum Hästläkedom i AS 136 . Jfr liuske."],"f":[]},{"a":"liung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ljung. mirica liungh Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 ne 14, s. 8. GU C 20 (hand 2) s. 144. lywngh tiänar them (ɔ: bina) wäl ath dragha honagh aff PMSkr 296 . - ljungbevuxen trakt, ljunghed, i ortnamn. Se Sdw 2: 1260."],"f":["lywngh )"]},{"a":"liung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljung. \" \" han skal vara liongh (myricæ) a ödhmarkom hulkit som är dyura födha oc eldz matir Mp 2: 75. \" ib 1: 255 . \" legger man lywng i kläder \" LB 7: 161 . \" dricker man liwngh (dekokt på ljung) medh wiin ib. \""],"f":["lywng . ","liong MP 1: 255 . " liongh ib 2: 75), "]},{"a":"liunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se liugha."],"f":[]},{"a":"liungthuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se lysungthuva."],"f":[]},{"a":"liunkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se lionkin."],"f":[]},{"a":"liuri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liurskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 1: 772 utgår. Se B. Lindén, Nam och bygd 20: 180."],"f":[]},{"a":"liurskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog i hvilken hygge eget rum? \" om there skoghe och uthwägar i sma liur skogom \" DD 1: 46 ( 1386, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"lius","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) ljus, lysande, klar. om lywsan dagen klockan j mellen eth och tw Stb 3: 10 (1492). GU C 20 (hand 2) s. 87. 3) ljus, klar, klart seende. loffuar han them liwst samwith, at the maghen witho hwat gudhi är täkkelighid SkrtUppb 351 . - Jfr genmlius."],"f":["lyws: -an STb 3: 10 (1492) ),"]},{"a":"lius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ljus, klarhet. kom lius af himmom ok sken vmkring han som sol Bu 142 . \" sagdhe gudh . . . wardhe liws \" MB 1: 155 . \" skilde war herra liwsith fra myrkeno ib. aff solinna liwse \" ib 157 . \" gudh hulkin som är äwerdhelikx skens lyws ok klarhet \" VKR II . \" komber thz liws aff thy lywse som siälin hawer aff gudz asyn \" MB 1: 355 . \" han är owis i sith eghit liws staar (står sig själf i ljuset) \" GO 633 .","2) ljus, fackla. \" liua a latin hete candela \" Bu 8 . \" vm kirkio mäþ liusom ganga ib. läto brinna lius \" ib 9 . \" tändo mang lius ok lampor \" ib 14 . at fornnäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til rökker vpphaldz þy sama storä lyuse SD 5: 564 ( 1346) . \" han war . . . swa som lius sat owir liwsa staka \" Bir 1: 303 . iii lyws BSH 3: 146 ( 1463) . - om ljus som sättes i en döendes händer. fa mic lywsed nw ändes myn wonda RK 2: 6582 . ","3) lysande himlakropp. wardhe liwsen (luminaria) i himblinum MB 1: 156 . \" giordhe gudh störsto liws sool oc maana ib. - Jfr altara-, bak-, dags-, font-, fram-, himbla-, himna-, himirikis-, inledslu-, kyndilmäss-, morghon-, paska-, skridh-, stadh-, staf-, vax-, vigninga-, vigsla-lius. \""],"f":["lyus . ","lyws )","liusa brander , ","liusa krona","liwse kronä )","lius pipa , ","liusa pänningar","liusa staki","lyusastaki . ","liwso staki Bir 1: 339 . ","liuso staki: -staka ib 390 . ","liwse staki: -staker FH 4: 83 ( 1499) . " liwsse staki: -staker " ib 84 . ","lyusestaki: -staka MB 2: 334), ","liusa stiälker , ","liusa stodh , ","liusa stolpe","liwsostolpe )"]},{"a":"lius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? the holla ey mere tro än en liuss RK 2: 5891 ."],"f":[]},{"a":"lius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ljus, klarhet. \" siätta sannelika liwseno (lucte) skalt thu ey twäka liffwande siälena ok människiona, til gudz biläthe ok liknilse wara girodha, at hon skulde wäxa ok ökias wälsignadh \" SpV 379 . 2) ljus, fackla. liwsit sattte hon oppa wäggena . . . ok timme skulle släkkia skaran oppa liwsena ATb 1: 143 ( 1461) . \" om then gode herren domproasten wil lata brinna lwss for min siäl \" Svartb (Skolkl) 502 (omkr. l470?). Hist Handl VIII 1: 67 (1514, nyare avskr.). item v ortog, för lwse gwttes för primmesser HLG 2: 112 (1522). item klokaredre[n] ggen !UDDA_TECKEN? mark, för han skwradhe stakana och optendhe lwssen ib 125 (1524). - om ljus som sättes i en döendes händer. tha thän siwke thager sik liwsit j sin ytersta tiidh SvB 506 (1400-t.). war ther ok en groo brodher hos honom som honom bölth lijws ij handh j hans ytherssta GPM 2: 318 ( 1508) .","4) ljus, belysning. Se Sdw 2: 1260. - Jfr alleluia-, blusa-, boka-, elds-, gildis-, kirkiomässo-, krono-, kyndilmässo-, myrka ottosangs-, paska-, pännings-, staka-, öghna-lius. "],"f":["lijws GPM 2: 318 ( 1508)","liusa brander (lywsa-), ","*liusa bärare , ","*liusa garn","*liusa gärning","liwsegernyngh )","*liusa nöpa , ","liusa staki (lyusa-), ","*liusastaka stolpe","liwsastako- )","*liusastaka studh","liusa stako stödh )","*liusa veke , "]},{"a":"lius","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) ljus, lysande, klar. arla om morghin dagher var liws Fr 83 . \" a liwsom dagh \" MB 1: 337 . munde husit j liwsan lugha sta RK 2: s. 333. Bil 241 . MB 1: 492 . \" gwz ängel kom . . . lius som sol \" Bu 4 . MB 1: 355 . han (vägen) är . . j ändanom slättastir ok lyastar oc sötastir Bir 2: 197 . ","2) klar, tydlig, uppenbar. hulkins synd iak vppinbaradhe ok bepröuade for thik mz liuastom ok vissastom teknom Bir 1: 98 . at hans dygdh wardhe liws oc oppenbar MB 1: 199 . äre thässe liwsast thera skäla ib 472 . \" ma nw wara hwariom manne liwst, som thetta läs \" ib 71 . ib 279, 450 . liwsastodhin aff gulle thydher oppernbarlika snille oc wiisdom, som scriwath waro lönlika i taffllone, än allom mannom liws giordh mz liwsom logha ib 492 . thässo tio budhordh wars hera, the skulo liwsare göras (närmare förklaras) nidher meer ib 451 . ","3) ljus, klar, klart seende. tha hawer mannen mäst mäghin oc liwsast skäl MB 1: 388 . \" klar öghon ok liws \" Bir 1: 235 . ","4) berömd, fräjdad? hon gaff sigh in i eth liwst (orig. har möjl. haft clarum e. d.) klösther Lg 3: 61 . - n. adv. klart, tydligt. þu liktar lust Bu 75 . \" gudh siälwer han seer en samin liwsast hwars mantz hiärta \" MB 1: 408 . wiliom wi liware wisa daghanna nampn ib 67 . \" a moot the som wtskorith oc liwst oc oppenbarlika saght är ib 48. \" ib 140 . (lyusasta karom trol. för lyusa stakanom: the förre renlifsens skipan är stadhen som vppa biärghet var satter. som lästen sigher af. ok lyktan lyusasta karom (lucerna super candelabrum locata; efter lyktan torde vppa böra underförstås) Su 428 .) - Jfr iämlius."],"f":["liust . ","lust Bu 75 . ","liusare . ","liusaster . ","lysastar Bir 2: 197),"]},{"a":"liusa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lysa."],"f":[]},{"a":"liusa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lysa."],"f":[]},{"a":"liusare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lysare."],"f":[]},{"a":"liusblar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljusblå. PMSkr 488 ."],"f":["lyws- )"]},{"a":"liusförande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som för med sig ljus. lucifer . . . hwilkit nampn swa mikt tyddhe swasom lius förandhe, ällir androm lysandhe MP 5: 38 (möjl. att fatta som två ord)."],"f":[]},{"a":"liusgisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljusstråle. MB 1: 355 ."],"f":["liwsgisla: -giislor MB 1: 355), "]},{"a":"liusilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lysilse."],"f":[]},{"a":"liuske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljumske. Se E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 57. Troj 185 . "],"f":["liweska GU C 20 (hand 2) s. 10. liwffske), ","*liuska värker","lywsko- )"]},{"a":"liuske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = liumske. skär wp hwirwilen j lywskanom LB 2: 68 . \" eykte är thz skin ey hawer twa liwsla (est pellis nulla que non habet ilia (Chr. Pedersen; inguina) håna) \" GO 266 ."],"f":["lywske )"]},{"a":"liuslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) klart tydligt. fasbiörn olfson var hanom swa mykit skyllogir som klarlegir oc lyuslegir j hans räkinskap stodh scrifuat ATb 1: 197 ( 1464) ."],"f":["lyuslegir )"]},{"a":"liuslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ljust, klart. \" tändis thz (ɔ: liwsit) vp oc bran liwsligha \" Lg 3: 245 . fatikdomen . . . hulkin ther swa liuslika skeen i varom herra Bo 126 . ","2) klart, tydligt. \" \" KL 349 . seer liwslika Bir 1: 235 . \" som annur var breff . . . lyuslicä sighiä \" SD 5: 562 ( 1346) . \" vi vilium thet allum mannum liuslikä kunnukt görä \" ib 6: 158 ( 1350) . iak sagdhe . . . eth liuslikare ok vppinbarlikare ok annat myrklikare Bir 1: 297 . \" tha lydde en röst renlica ok liuslica (clare et lucide) \" ib 3: 398 . \" at hans vpstandilse skulle beuisas oc pröuas liuslica mz skälom \" Bo 237 . Bir 2: 7 . Su 56 . MB 2: 331, 332 . LfK 3, 15 . Jfr liuflika."],"f":["lyuslicä . ","liwsleka Su 56 . ","lywsleka LfK 3, 15 . ","liwsligha Lg 3: 245 . ","lyusligha MB 2: 331, 332 . ","lyslika SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)), "]},{"a":"liusliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ljus, klar. \" hälghe män magho oc manas wm the ärlighasta liwsligasta frä[l]slighasta tilredhningh \" Mecht 157 . nitrum . . . är tynt som skiffuor liussligitt till see PMSkr 646 . 2) klar, tydlig. SpV 565 . \" kwngör än atskilligharen thz som thu sigher, at bäggias atskilnadir maghin liwslikarin wardha (patent apertius) \" ib 568 . 3) lysande. llucibilis . . . quod aptum est vt luceat Cu C 20 (hands 2) s. 99."],"f":["liuss- . ","likin . ","-ligin . ","-are . ","-aster )"]},{"a":"liuslös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liusna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ljusna. \" alt mörksens molen är lywsnat \" Lg 3: 588 ."],"f":["lywsna . "]},{"a":"liusrödher","b":[],"c":"","d":"","e":["ljusröd. \" LB 4: 342. \""],"f":["lyws röödher: -rööt LB 4: 342 ),"]},{"a":"liusstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljusstake. ÅK 57 . Jfr liusa staki."],"f":[]},{"a":"liusstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = liusa staki. MB 2: 219, 230, 334, 335 . FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":["lyussatik: -staka MB 2: 335 . ","lyus staki: -staka FH 5: 237 ( 1524) . ","lyusstaki: lyustaka MB 2: 219 ; ","lyustakana ib 230), "]},{"a":"liusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["lyster VGL II Fr 7, 8 ; Dr 39. lystär ib I S 4: 5; B 4. lister ib II Fr 6 . part. pret. lustin ib I K 12: 1; II K 25; HelsL. Kg 10 (1609 års uppl),"]},{"a":"liuster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljuster. \" fhar medh moot, näät eller liuster å fiskeleek \" SO 300 . FH 4: 84 ( 1499) . Jfr liustra."],"f":["lywstrar FH 4: 84 ( 1499)), "]},{"a":"liustra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr liuster."],"f":[]},{"a":"liustra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljuster. \" mölnarn skal haffua sin eghen ökia . . . med . . . liwstra och brandiärn Arnell Brask Biᴵ 26. \" ib 29 ."],"f":[]},{"a":"liuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) få genom lott, få på sin lott. iherusalem som löt i skipte beniamins släkt MB 1: 267 . ","2) få, lida, ljuta. gör hände men þät hovoþet liutar Bu 74 . \" som skadan löth \" RK 1: 473 . Iv 763 . \" hafuer huar skadhan som liuther \" KS 9 (21, 9) . ib 79 (194, 86). dödhen liwtha RK 2: 2687 . Al 8960 . MD 17, (S) 226. ","3) nå. alexander näplika landith lööt Al 2347 . ","4) få, komma (att). med inf. then som är thridhi planeta äpter honum mz omgangina räkning om kring, han liwter ater byria oc nämpna äpter sik siäwom nästa daghin MB 1: 71 ."],"f":["lyta L. ","lööt . ","lutith " Al 8960),"]},{"a":"liuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) få på sin lott. - erhålla, bekomma. en ring af gul luttin til pant JTb 9 ( 1456) .","4) få, komma (att). med inf. Se B. Hesselman, Språkformen i MB1 36."],"f":["luttin ) , "]},{"a":"liuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra bevågen, locka. \" mz storom gafwom liofwar them \" Al 2120 . \" at i skwlle . . . liwffwan \" BSH 5: 304 ( 1508) . - locka, förmå. them liowadhe hon mz modherlikom radhom . . . til bätring oc cristelikin lifnadh Lg 3: 505 ."],"f":["liowa . "]},{"a":"liuve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lust, fröjd. \" hwath hiärta liofue göra ma \" Fr 2100 ."],"f":["liofue )"]},{"a":"liuver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) kär, täck, behalglig, ljuv. Jfr R. Pipping, Kommentat till Erikskrönikan 306. thz war summum liwfft ok sumum leet EK 651 . \" han skulle giffue hanom hyre, hwat tet ware hanom let eller ljwfft \" STb 3: 383 ( 1498) . llepos . . . lywff thalan GU C 20 (hand 2) s. 75. 3) mild, vänlig god. tho är thu liwir them thic älska oc astunda Hel män 143 . \" humanus liwgher spagher miskunsamber \" GU C 20 (hand 2) s. 1. ib s. 80 ."],"f":["liwffuer . ","liwir Hel män 143 . ","liwg(h)er GU C 20 (hand 2) s. 1, 159),"]},{"a":"liuver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) kär, älskad. \" han är hanom liuvar ok kär \" Bu 74 . \" haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran \" ib. \" hwi hafwin j dödhin swa liwan \" Bil 476 . Fr 3130 . RK 1: 1030, 3688 . \" säl äastþu mit liuua lius (lumen meum) \" Bu 521 . Fl 377 . \" the liofua hion twa \" ib 2088 . Iv 5544 .","2) kär, täck, behaglig, ljuf. hvru vare fru buþsk[a]ps värs är hänne luuar ok värþogar Bu 6 . \" saþe hans pilagrims färþ haua varit sik länge liuua ok þäka \" ib 171 . Bil 109 . Bir 2: 274 . ST 325 . Fr 2096 . RK 1: 1985, 2: 4767 . Va 4 . \" lät sik thz opta ware leet hanum war liuft ok thz ledhast honum war liuwast \" Bil 299 . \" ä hwem thet är lywffth eller leth \" BSH 5: 123 ( 1506) . \" hwad eder lyfft är \" ib 4: 294 ( 1501) . är þin älskoghe sua liuuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt (finner dig ljuf) Bu 140 . (stodh) a liuum (dock trol, i öfvernensstämmelse med anm. s. 936, att läsa linum) lown ib 26 . \" brast wt mykit beskir (anger) for liwan synda lusta \" Bil 455 . \" hwa lioft wil hafwa skal kärt lata \" Al 1810 . GO 221 . HsH 18: 41 ( 1496). ","3) mild, vänlig, god. benignus, thz tydher mildher, ällar liwffwr Lg 3: 302 . \" thu som allom är väluiloghr oc liofwir \" Bo 191 . \" uar liofwe herra ihesus \" ib 73 . Ber 256, 259 . \" var i thino änlite blidher ok lyofwer \" ib. \" hans anlite war liofft \" Lg 3: 219 ., mz liofwom ordhom Bo 15 . Al 3465 . VKR 34 . \" han sände breff til gamorin mz liofuo budhskap sin \" Fr 2158 . - mädh liuvo, med godo. vm hedhningane vilia ängaledhis taka vidhir thera radhom oc maning mz liofwo Bir 4: 357 . med lyuwo äller med loþo (med godo el. ondo) SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . - n. adv. gärna. komp. hällre. lät annan liouare biscop varþa Bu 28 . - Jfr oliuver."],"f":["lyuwer . liwer: liwan Bil 455, 476 . ","luuar Bu 6 . ","liofwr . ","lyofwer Ber 259 ; -a ib 256. n. liuft Bil 299 . ","liwft ib 109 . ","liufft Va 4 . ","liwffth GO 221 . lijwfft HsH 18: 41 ( 1496). lywffth BSH 5: 123 ( 1506) . ","liwpt RK 1: 1985 . lioft Bu 140 . ","liofft Fr 2096 ; Al 1810 ; Lg 3: 219 . ","lyofft ST 325 . ","liöfft Bir 2: 274 . ","lyfft BSH 4: 294 ( 1501) ),"]},{"a":"liuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lyssnande, uppmärksamhet, tystnad . fik vm sidhe liwdh Bil 104 . \" tala ey thr tu ey hauer liudh \" KS 54 (137, 58) . \" tha bödh han wardha liwdh j almoghanom \" MB 2: 385 . \" liwdh halla (iakttaga tystnad) \" SEG 122 . - giva liudh, lyssna (till), gifva akt, vara uppmärksam, vara tyst. gawo hanom liudh KL 167 . \" badh sina men giffua sik lywth \" Di 211 . höra ock lywdh giffua SO 107 . \" bödh allom almoghanom giffwa liwdh (fieri silentium) \" MB 2: 168 RK 1: (Albr s. 207. är lusteligit at hörä hwo ther wil giffuä liudh och akt pa Va 3 . - bedhas (bidhia um, begära) liudh, begära tystnad, äska ljud. beddos armenie höfdhingia liudh af allom moghanom Gr 312 . Kl 167. SO 7 . Lg 3: 561 . \" badh . . . om liudh \" Al 365 . hvilken olywdh gör meden verckemestara talar . . . ok är lywd begärende SO 83 . - klappa liudh, genom klappning el. slag äska ljud. om lywdh tha klocka rynges eller lyudh klappas SO 97 . - klappa til liuds, d. s. klapper til lyudz SO 108 . - sla liudh, d. s. åldermannen slår liudh SO 21 . ","2) det som höres, ljud. fik han ginstan höra eth aldra grymasta liudh Pa 16 . Gr 297 . \" fidhlarin gör söta liudh \" Bir 2: 187 . giuir thz aff sik sua stort liudh ib 263 . MB 1: 14 . Lg 41 . - röst. for ens mins mundz ordh ok liudh bort g ik diäfwllin Bir 1: 210 . \" ropadhe mz högho liwdhe \" Lg 3: 226 . - Jfr hambra-, harpo-, klokko-, lofs-, o-, sam-liudh."],"f":["lyudh . ","lywdh )"]},{"a":"liuþer","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["lyuþer . lyðer)? m. L. Se Lind, Om rim och verslemningar i de svenska landskapslagarne s. 35 f."]},{"a":"liuþguþi","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["lyþ- . ","lud- . ","lwdgodi )? m. "]},{"a":"liva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) leva, hava liv, vra vid liv. samma dach swor gudmwndh j aspundh en baath til sich medh sin leffuende witne, swa ath han miste batin j fiordh STb 3: 397 ( 1498) . \" at the tet hörde aff henne leffuendes mwn \" STb 4: 56 ( 1505) .","4) leva (på visst sätt), föra (liv el. levnadssätt). skörligha leffua GU C 20 (hand 2) s. 24. - med dat. at thu maghe syndenne döö, ok gudhi liffua SkrtUppb 369 . - med ack. tha scal fordömas . . . ok alt thät thu lifdhe hulkit som ey var styrt till gudz wilia MPFr 242 . - part. pres. 5) med pass. betydelse: som leves. vti hans liffuendis liiff SD NS 3: 68 ( 1415) . SJ 2: 253, 262 (1494). the äre alle än nw j leffuende liffue STb 3: 198 (1494).","6) part. pres. i livet ådagalagd el. uttryckt? tha haffuer iach mik nw thet pa tagith, epter hans lyffuende begär och then goda troo han sielff til mik hafde, at hans gafwor och testemetn . . . skulle bliffue orygget och widh makt hollit GPM 2: 389 ( 1491) ."],"f":["liffua SkrtUppb 369 ; SvT 71: -ande SJ 2: 262 ( 1494) ; ","-endis SD NS 3: 68 ( 1415) ; -endes STb 5: 23 (1514). lyffua: -ende GPM 2: 389 ( 1491) . ","leffua GU C 20 (hand 2) s. 24; -ande SJ 2: 253 ( 1494) ; ","-ende STb 3: 198 (1494), 397 (1498); -endes ib 4: 56 (1505). impf. lifdhe MPFr 242 . Se Sdw 2: 1260),","*liva fram , ","*liva äptir , leva kvar. MB 1: 195, 196 . - Jfr af-, ut-, äptir-liva, ävensom half-, lifslivande, renlivandis, renlivadher och refnlifdher."]},{"a":"liva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. vra qvar. ","1) lefva, hafva lif, vara vid lif þänte guz moþor ä män han lifþe Bu 20 . \" et menlöst lamb som liuar ok är helt \" ib 140 . at iak liuar äpte döþen ib 128 . \" spordhe os, än waar fadher lifdhe, oc än wi hafdhom nakan brodher liwandis hema \" MB 1: 244 . \" liwer hon minu liwe länger \" SD 4: 389 ( 1334?) . ib NS 1: 411 ( 1405) . hafþe liuat XC ar Bu 4 . hälghe män . . . dö swa wärldinne at the lustas lifhwa ensamnom gudhi Ber 21 . \" än i thonom daghom skal höras lifwi (vivat) pädhars ämbiz man \" Bir 2: 9 . \" lifwer iak (vivo ego; så sant jag lefver), all lwärldin skal fyllas mz gudhlike äro än foe thera kur oc käro, tha liwe iak swa, at ängin thera nw liwer aff allo thässo folke, skal koma liwande til chananan land \" MB 1: 402 . wtan alla twäkan tagher jak tilk til mik swa liffwi gudh (vivit Dominus) ib 2: 212 . - med dat. liffwa likamliko liffwe LfK 89 . \" hans kroppir lifde vslo lifue \" MP 1: 160 . ib 277 . Jfr 4. - med prep. mädh. han skal lifwa mz lifweno (jfr vita vivet Ezech 18: 21 i Vulgata) ok äkke döö Gr 295 . - lefva, uplefva, genomlefva. owir alla the dagha iak liffwat haffwir MB 2: 167 . ","2) lefva, vrara, vistas (någonstädes el. med någon). j thy rikeno scal änkte thz diur gita varit älla lifuat som är etirfult af sik Pa 5 . \" ensammen leffwa oc wistas \" LfK 19 . \" liua ok wara medh flerom i bland och samuaru \" KS 5 (9, 5) . ","3) lefva, befinna sig (i ett tillstånd). sanctus iacobus baþ han helan liua (vara frisk) Bu 165 . - ss afskedshelsning: lif hel, var lycklig, lef väl, far väl. hirdhin badh mik fara väliak swaradhe honom liff häl oc säl Iv 379 ; se vidare under hel, adj. 3. ","4) lefva (på visst sätt), föra (lif el. lefnadssätt). söst lowa (för lewa) GO 467 . \" bönder liffdo widh räth ok skäl \" RK 1: 2019 . \" huru illa fiendena lefdhe ther i vinthers \" BSH 5: 451 ( 1511) . huilke . . . liffdho i största gudelikhet oc renlikhetzsens liffuerne Su 53 . - med dat. sagdhe sina syni lifua sälare lifue oc rikare rike (lefva ett sällare lif och med mäktigare välde) Bil 689 . \" aldrygh skal iac optermer lifua sälo lifua \" MP 2: 75 . \" lifþe hälagastom lifnaþ \" Bu 194 . hiulke . . . i allo enfalloghet oc gudhelikhet liffdho theras liffärne Su 53 . ","5) lefva, lifnära sig (af). med prep. vidh. at liwa widh andra diwra huld MB 1: 98 . ib 210, 214. Bil 271 . Iv 2102, 2583 . Fr 1108 . Al 7030 . han lifwer widh hans land ib 1340 . - med prep. af. rätfangit godz som j mattin badhin aff liwa ST 484 . med prep. i ey lifwir. mannen ij (in) eensampno brödheno. vtan ij hwario gudz ordhe KL 193 . ","6) gå till väga, handla. med prep. mädh. hwj han swa hardheligha wille mz them liffwa RK 2: 2154 . \" thz man swa liffuer mz then arma \" ib s. 338 . ","7) lefva, vara qvar. em eld. eg. och bildl. then eldhin gither länge lifuat LB 4: 341 . \" lifþe än nokor guz naþ gnista ii hans bryste \" Bu 130 . - part. pres. ","1) lefvande. \" af liuande guþi \" Bu 63 . \" liuandes guþ \" ib. \" leuandis guz son \" Pa 21 . kom vndan lewandis MB 1: 5 . ib 244, 402 . \" alla the lösöra ok hawr i gulle ok silfre ok hwario thet helzt kan wara, liuandes ok dödho, som iak äpitir mik leuer ok latir \" SD NS 1: 411 ( 1405) . ","2) liflig. \" haua liwandes öghon \" KS 80 (198, 88) . ","3) lefvande, rinnande, frisk. om vatten. liuandes vatn (fons vivus) rindar vndan altarano Bu 492 . MB 1: 210 . ","4) lefvande. \" om eld. han (elden) gyter blifuit ther j lifuandis wäl eet aar omkring \" LB 4: 341 . ","5) med pass. betydelse: som lefves. myn syste liiffuandes dagh (lefnadsdag) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . "],"f":["liifua: -andes RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265. ","lewa: -andis MB 1: 5 . ","leua: -andis Pa 21 . ","lefwa Su 453 . ","leffwa LfK 19 ; Lg 219 . pres. liwer. lifwer. liffuer. lifwir. liuir. liuar. impf. lifþe. lifde liffdhe. liifdhe RK 3: (sista forts.) 5785. libde SD 6: 1 ( 1348) . " lefdhe " BSH 5: 451 ( 1511) . ","liuat Bu 4 ; KS 76 (188, 83) ; se vidare saman liva. liwat, se framliva. lifuat Pa 5 ; LB 4: 341 . ","liffwat MB 2: 167 . liffwith PM XXVI ),","liva saman , lefva till saman. om äkta makar. lifdo saman mang aar RK 1: 88 . Jfr saman liva. ","liva til , finnas till. then liffuer ey j werlden till ther iach then stenen vnna will Iv 1935 . Fr 1916 . - Jfr af-, ater-, fram-, i gen-, ut- äptir-liva, äfvensom lifs-, o-livande och o-skam-livadher."]},{"a":"livandegöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra levande, ingiuta liv i. gudhz sons sniille lifuandhe göre mik SvB 26 (omkr. 1470-80)."],"f":["liffuandhe- )"]},{"a":"live","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1260. Jfr renlive."],"f":[]},{"a":"liver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lever. GU C 20 (hand ","2) s. 9. Sex ekon tr 274 ."],"f":["lewer . ","leffuer )"]},{"a":"liver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lefver. \" fore bolne liffwir \" LB 1: 97 . lib 7: 78, 82, 237, 238, 239. Al 6785 . \" herra iwan monde hiortin fla ok tok alt thz ij honum la lifuer ok lungo ok hiärta ok blodh \" Iv 2559 . LfK 231 . Bir 4: 137, 150 . Jfr fara-, fiskaliver."],"f":["liuar Bir 4: 137 . ","med . ","art . ","liiffren LB 7: 239 . ","liiffryn ib 78, 82 . ","liifren ib 239 . ","liiffren ib 237, 238 . ","leffrena LfK 231 ), "]},{"a":"liveradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vena hepatica; en åder på högra armen. Se Sew 2: 1260."],"f":[]},{"a":"liverbrun","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["leffwirbrwn: -brwnt MB 2: 361), adj. lefverbrun, rödbrun. - n. tyg af lefverbrun el. rödbrun färg. qwinnan var kringom giffwen mz purpura oc lifwerbrwnt (cocino; coccineum förekommer nyss först återgifvet med röthbrwnt) MB 2: 359 . ib 361."]},{"a":"liverbrun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["leverbrun, rödbrun. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 33 f. benkt . . . ok niils . . . skattado i lifwirbrwnan kiortil ATb 1: 63 ( 1456) . nar jak swa opta omskipte min klädhe, nw i hwit nw j purpura kläde oc nw j cocinea som är liffwerbrunt Mecht 238 . SvKyrkobr (Lucid B) 152 . ib 153 . J Buddes b 19 ib."],"f":["liffwer- . ","lifwir- . ","lefuer- . ","-bryn )"]},{"a":"liverbyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lefverböld. \" fordriffwer liffwr byldh \" LB 7: 131 . ib 2: 65 ."],"f":[]},{"a":"livergräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsippa, anemone hepatacia Lin? een yrt som hetir liiffwergräss LB 7: 237 ."],"f":[]},{"a":"liverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) leverne, levnad, levnadssätt. MP 5: 56 . - Jfr kräsmäte-,renlivis-, skalka-, ängla-, ärmita-liverne."],"f":["liiffurne )"]},{"a":"liverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lif. \" fulkompnade väl sit lifwerne til han ändade thz mz hederlico martirio (ormans et implens dies suos usque ad consummationem vitæ per illustre martirium) \" Bil 884 . \" hulkins lifwrirne som än var mykyt thorftelikit kirkionne \" Bo 131 . \" liff och leffwerne velie wij woge för edert herrdöme HSh 20: 138 (1507). \"","2) lif ss föremål för beskrifning, lefnadshistoria. som vi finnom i hans liurine oc gärningom Bo 11 . \" sancti bricci hälga lifwerne \" Lg 635 . ib 437, 586. ","3) lefverne, lefnad, lefnadssätt. mz sino hälgha lifwerne Pa 4 . fulkomlikit lifwerne KL 183 . hulkins lifwirne vi vikliom först oc främst fölghia i dygdhomen Bo 130 . \" thän som i andelico liuärne är ib 28. vmuände sik aff . . . kötzsins lustelica lifnadh til andelikit ok fulkomplikit liuärne \" Bir 3: 276 . thässe thry liuernin jomfrudomsins änkiodomsins oc hionalagsins ib 2: 102 . \" at bäggias liffwernen badhe a actiue oc contempaltive skälika böner täkkias gudhi \" Su 316 . Bil 883 . KS 3 (6, 3), 4 (7, 4), 13 (30, 13), 14 (31 14), 14 (34, 15) . Al 6531 . Bir 1: 303, 304, 254, 366, 3: 27, 407 . Su 71, 252 . Lg 44 . Gers Frest 28 . ","4) förening af dem som lefva efter samma klosterregel, orden. äst thu intakin i thetta liuärne KL 255 . \" renliues män aff flerom liuärnom \" Bir 3: 407 . \" sancti bernardi orden ok liwerne \" SD S 2: 228 )1409). - Jfr arvodhis-, dygdha-, ensätu-, hionalags-, hörro-, iungfru-, kloster-, manna-, munka-, nunno-, ren lifnads-, renlive-, renlivis-, riddarskaps-, södha-, ängla-liverne."],"f":["liurine . ","lifwrine . ","liwarne: -et KS 3 (6, 3) ; -eth ib. ","liuärne KL 255 ; Bo 28 ; Bir 3: 27, 276 ; ","-om ib 407 ; ","-et KS 3 (6, 3) . ","lifwärne KL 183 . ","leffwrne Gers Frest 28 . ","lefuerne KS 3 (6, 3), 13 (30, 13) . ","leffwärne: -et Su 71 . ","lifwirnesins Bir 1: 303 . ","lifwärnsins ib 351 . " liffwersins för liffwernesins " Su 252 ), "]},{"a":"liversot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lefversjukdom. then thridie (näml. ådern) heter [median] . . . hon skal slos ffor liffuesoth ok quidsoth ok sido wärk LB 2: 62 . ib 7: 154, 237, 238 ."],"f":["lyffwer sott LB 7: 237 ),"]},{"a":"liveryrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsippa, anemone herpatica Lin. \" hans klädhe waro al lwmkringh sath mz liffwer yrth, som kallas triphollium \" Mecht 83 ."],"f":["liffwer yrth )"]},{"a":"livgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lgöra levande, uppliva. jnnan til skal liak wara liffgörandis (vinificans) tik Mecht 206 ."],"f":["liff- )"]},{"a":"livilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr innanlivilse."],"f":[]},{"a":"livirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr äptirlivirska."],"f":[]},{"a":"liþ","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["liidh . ","liid . ","lidha Al 599 (i rimsl.) liida RK 3: (sista forts.) 5609 (i rimsl.) pl. lidha Iv 166 ; RK 1: 12 ; MD 172 d (på alla tre ställena i rimsl.)), f. "]},{"a":"liþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr bar-, far-, gards-, kirkiogards-, konungs-liþ."],"f":[]},{"a":"liþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälp, undsättning. then lete lith, thr liten hauer kniwen KS 82 (204, 90) . Jfr gango-, o-lidh."],"f":["lith )"]},{"a":"liþ skep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå, fara. \" the a hender nyköpung lidhu \" RK 1: 3707 . ib 3: 549, 921 . - bortgå, fara hädan (ur verlden el. lifvet). wi skulum alle af thenna werld lidha SD NS 2: 117 ( 1409) . \" döö oc aff wärldenne lidha \" MB 2: 218 . MD 18 . Lg 3: 656 . \" bisp larens i aboo är ledhen aff thenne syndoge verlden \" FM 286 ( 1506) . - skynda. nw manga swänske syna hendher wridhe thz her steen saa lithet kan liidhe RK 3: 4064 (kan fattas ss opersonl.). - lida, gå, fara, begifva sig, komma. opersonl. med dat. el. i dess ställe ack. honum lidher fast til persia land Al 1166 . MD (S) 210 . \" ä thes mere sielenne leedh nidhereffter \" LfK 232 . \" leedh dänom saa snarth tädhan \" RK 3: 292 . ib 2419 . \" honom kunde tog ey sa snart lidha \" ib 2: 9029 . tiil danmark och gotlandh them wäl leedh ib 3: 570 . saa wäl monde honum liidha ib 496 . ib 2433 . \" i wäghen honum saa kosteligha liidher \" ib 1062 . \" han wiisthe wäl . . . hwath norges män leedh \" ib 36 . - lata lidha, låta (det) gå, begifva sig åstad, skynda. tiil warffrubergha thee laatha liidha RK 3: 454 . ib 510, 601, 626 . \" waren redho ok latin lidha \" Al 1702 . - skynda, hasta, raska på. bödh kesaren lätha lidha ath hywlith wordhe redho Lg 3: 144 . ","a hänne (min makt) aldre ängin ände lidher (tager det aldrig något slut) Al 1436 . - gå vidare, framskrida. han lot sina sampning lidha Al 3131 . lida, närma sig. med prep. at. daghin leedh tha fast at qwälde Iv 490 . ib 2407 . Fr 263, 1103, 1273, 2591, (Cod. B) 2271. Al 3346 . - lida, framlida, förlida, förflyta. fra adam ok tel vr härra födes liþu fäm þusand aar ok þrätighi aar Bu 70 . \" för än tu ar varo liþin \" ib 184 . MB 1: 20 . Bir 4: 23 . \" swa langer time leedh \" MB 1: 275 . ib 284 . Lg 32 . - opersonl. lida, närma sig. med dat. han viste at timanom ledh at hans fästemää skulde födha (sicret instare tempus partus suæ conjugis) Bo (Cod. B) 343 . - med prep. at. nu liþar at licamans lifs ända Bu 489 . \" ledh fast at them tima at iudha skullo wardha frälse \" MB 1: 20 . tha aat thy leedh at brullöpit skulle ändas Bo 60 . ib 32, 164 . KL 347 . Lg 3: 100 . \" thz lidhir aat quällenom \" Bo 208 . \" at thz fast leedh at hans fadhers dödh \" MB 1: 257 . Iv 380, 2553, 4785 . Fr 820 . Rk 2: 1261, 3278. Lg 45 . - med prep. til. tha han kände lidha til dödhen MB 2: 325 . \" thz liidher nw sökt (för sköt) til ända thin \" Al 9864 . \" honom (den återstående stadsdelen) leedh fast til fördäfuilse \" Su 52 . - med prep. i mot. thz ledh i moth afftonen Lg 3: 673 . - lida, aflägsna sig. genast tha aff middaghin lidher swa taka trään ganga nidher Al 5589 . - fortgå, framskrida. med personens dat. el. ack. ä som faderenom leedh scrifua hennes helga liffuerne, swa leedh hans longliga syuka dotter til lhelsona Lg 3: 583 . - med personens dat. och det föremål. med afseende på hvilket ett framskridande är i fråga, betecknadt genom prep. mäþ. scriff mik til hwat töm lidher medh then. masth och tesliges medh qwärnen BSH 4: 336 ( 1503) . gå till ända, förlida. med dat. tha som daghenom leedh (appropinquante . . . hora vespertina) Bo 231 . - med ack. nw liidher abrahms dagha MB 1: 207 . \" swa langan tima leedh fra thy ther ysac war födder oc til thz aar hans släkt war wäldigh ower thz hälgha land \" ib 183 . - med prep. at. tha ther leedh at hans daghum MB 1: 257 . - personl. gå till ända, taga slut, upphöra. abs. liuit öskis at lidha (vita loptatur ut pereat) Bil 476 . \" fran allo (för allom) þem þinum þär äru liþande \" Bir 4: (avt) 179. þa ald liþ ande (för liþande) þing sniällaleka leþas ib. om tid, tillstånd el. förhållanden: gå, lida. äpter thässa wärldinna skipilse, ther all ganger oc lidher mz siw daghom MB 1: 504 . \" all wärlden liidher mz siw daghum \" ib 69 . "],"f":["liidha . ","lijdha RK 2: 1403, 2461 . ","liidhe MD 18 ; RK 3: 4064 . ","lijdhe ib 2: 2539 . ","lydha Lg 3: 99 ; RK 3: 428, 448 . ","lidhir . ","liidher . ","leedh . ","liþu . ","liiz . ","ledz ) , ","liþa sik . lata lidha sik skyndsamt begifva sig åstad, skynda sig, skynda. at hon skulle läta lidha sik Bo 212 . Lg 3: 99 . RK 2: 2461 . läth tik lidha (festina) MB 2: 190 . ST 455 . Su 194 . lathin idher thess bäther lidha RK 1: 3734 . ib 2: 3003 . " lät sik thädhan lidha " Al 8973 . ib 9477 . RK 2: 1038, 2389, 2539 . snarth leeth han siik aff slottet liidha ib 3: 42 . ib 428, 448. lät han sik lidha til assisium KL 364 . RK 2: 389, 1084, 1128, 1403, 3538, 5323 . Lg 3: 381 . " han lot sik at dala lida " RK 2: 4403 . ib 5064 . - refl. ","liþas , gå, förflyta, framskrida. om ltid el. tillstånd. alle siw wärldinna aldra ganga oc lidhas a siw daghum oc siw nattom MB 1: 302 . " gifs eigh viþ pinor som litla stund liþas (räcka) " Bu 521 . - förlida, taga slut, upphöra. fa häluitiz pino som aldre lidz Bu 182 . j frygdh ok glädhi som aldre liiz Bil 216 . tha liwsith ledz Lg 967 . ","lidha fram , "]},{"a":"liþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) led (på kropp). binda handena widh lidhin Bil 255 . \" limalösn i hwarium lith \" ib 369 . haffde i alla sina lidher swa hardha sot oc werk at han eyngaledhis formatte röra sigh aff sängena Lg 3: 355 . ib 636 . \" lata skära sik lidh fran lidh \" Lg 767 . M 2: 281. honum skalff hwar hans lidher Al 8608 . MB 2: 287 . Lg 3: 687 . lughin swedh . . . hans lidhi ok limi Bil 473 . Bir 3: 93 . \" twa ledhen ther med \" LB 7: 133 . som sig haffua forriikt i lidomen ib. \" gar naghor liider aff i barnom eller brister aff lidhi (ur led) \" ib 100 . \" om nagor lym er vtaff liid, eller wriden \" ib 320 . \" ted som lenge haffuir varit aff lidy oc är kommit j leed j gen ib. halsin war brutin aff lidhi \" Lg 244 . ","2) lem. \" war han bade a hender oc föther skapader wel al alla lidhi \" RK 1: 560 . hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi ib 2070 . \" smör liiden som verker \" LB 7: 282 . (?) fra halsen oc til länderna nidher war siäx fota hwar en lidher Al 9468 . \" öpna lidher (för öpna lykt saar?) \" LB 2: 38 . - Betydelsen: lem tillkommer ordet möjl. äfven i några af de under 1 anförda ex., särsk. Lg 3: 355, 636 ; Lg 767 ; MB 2: 281 . ","3) slägtled. \" han war en ledh nemere \" BSH 5: 187 ( 1507) . - Jfr lidh, ","1) ledfogning, led. \" hans lidhamot gingo al sundir \" Bil 871 . \" af allom licamns licom oc lidhamotom \" Bo 193 . at alla thina lima lidhamot (compagines) skullin syndirlösas Bir 2: 236 . \" laarin syntis vtan lidhamot (juncturis) \" ib 3: 65 . ib 2: 222, 243, 3: 128, 294 . Su 107 . RK 3: 712 . ","2) lem, kroppsdel. \" stor ben ok lidhamot \" KS 80 (198, 88 ; kanske att föra till 1). swa som goodh lidhamoot böghia sik eptir thera hofdhe VKR 20 (kanske att föra til 1). iak . . . ey . . . samanfögde hwars edhers lyma ällir lidhamot (singulorum membra non ego ipsa compegi) MB 2: 300 . \" ib 131§. eth belethe lyk wiidh mik . . . i allom lydhamothom \" Lg 3: 120 . liff och andha som thw skall säthia i the ledhamoth ib. faar man stor werk j armana, millan herdan, j ryggen j lenderna oc oppo andra kropsins lymmer oc lidamot LB 7: 264 . ib 263, 282, 283 . Jfr lidhmot."],"f":["liider . ledher: ledh MB 2: 281 ; BSH 5 ; 187 (1507); ledhen LB 7: 133, ledher (pl.) Lg 3: 636 . ","leeder: leed LB 7: 320 . ","lith Bil 389 . ","lidhi Lg 244 ; LB 7: 100 . ","liidy ib 320 . ","-ir ) , ","lidhamot","lijdamot: -motit LB 7: 282 . ","lidhamoot VKR 20 . ","lidhamooth RK 3: 712 . ","lydhamot Bir 2: 222 . ","lydhamoth; -mothom Lg 3: 120 . ","ledhamoth ib),"]},{"a":"liþköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckesgille med anledning af afslutadt köp. drikka liþöp SR 47 ."],"f":[]},{"a":"liþskiul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liþstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liþstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liþstolpi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liþstämna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till bestämd dag utsatt sammankomst då krigskären skall samlas, bestämd tid för krigshärens samlande. är wir kallum samän warä män til lidstämpnu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.)."],"f":["liþstämpna L. "]},{"a":"liþtäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"liþugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ledig, lös, fri (att röra sig). wþu hans arma hanom liþugh Bu 57 . \" han gat ängalund liþughar älla lös wrþet \" ib 15 . - fri, löpande utan hinder, om vatten. funno at konungs adhran war lidogh oc frii oc enkte aater täpt VAH 24: 323 ( 1454) . - fri, ss fri hafvande makt att bestämma sitt handlande, hafvande frihet (att göra något). med inf. ij ärin lidhughe bort at ridha IV 2655. MB 1: 244 . \" wara lädhugher tiäna gudhi \" Gers Frest 30 . - fri (från träldom). hon skal fara lidhigh oc fräls mz honum MB 1: 335 . - fri (från fångenskap el. tvång). lauencius liþughar vorþen Bu 415 . RK 1: 1072 . \" biþia hana giua sik sin son atar liþughan \" Bu 25 . Bil 103, 111 . \" lät them lidugha \" ib 87 . MB 1: 284, 286 o. s. v. beddes aff honum fangana lidhugha ib 181 . - fri, lösgjord (från band). med prep. af. wrdhu the ledhugha af bandum Bil 369 . - fri, befriad (från skyldighet el. tjenst). med prep. af. lat mik liþughan af hans gömo Bu 142 . \" gaf alla romar liþugha af allom vt giäldom \" ib 65 . - med prep. undan. göra hwem han wil lidughan vndan sinom laghom MB 1: 464 . - med ack. tha är lerjungen eller suennin the tienisten lydogh ock löss SO 85 . ","2) ledig, fri från göromål, sysslolös. then som läduger gerna gaar MD (S) 206 . \" en arwodis man som lydhoger war ok jnthe giordhe \" JP 118 . \" vara lidoghir oc fafängir \" Bo 141 . \" göre sik allan reho ok lidhoghan (exoccupet se totum) \" Bir 3: 305 . \" thu kan thik ey lidhughan göra mit breff alt til ända höra \" Al 6049 . ","3) med prep. for och följ. subst. ss sakens beteckning. \" kwngörom vi . . . oos hafua lädhughan ok lösan latidh . . . phililippus vlphardzson for thet han slogh i hääl ragnars son i eeke \" SD NS 1: 270 ( 1403) . \" loto eric sigudzsson . . . quit lidugh oc lös for thet drapit han giordhe thera dödha brodher \" SJ 202 ( 1448) . vnnom wi oc gifwom . . . jeppa oc alla hans vmbudzmän oc swena ledhugha oc qwitta for all the brwt. käromal oc sculd. vppa han älla them koma kunno BSH 1: 195 ( 1387) . - särsk. fri från fordringsegares kraf. later iäk fornempa vlaff niclesson . . . for mik och minom arffwom kwittan, lädhoghan och lösan SD NS 2: 240 ( 1409) . - med prep. af, for el. um och följ. subst. ss sakens beteckning. ären i ok skwlen varä lethoghe ok löös ok omanathe aff allä the lauan ok brewom FM 25 ( 1389) . \" wi hafuom . . . jäppa . . . oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta . . fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni \" BSH 1: 197 ( 1387) . \" loto the hona oc hennes ärffuningia for sik oc sina ärffuingia alzstingis fri quit ledugh oc lös for hendermer maning \" SJ 201 ( 1451) . ib 200 ( 1451). for huilka forskrifnä fämtighi marc jak . . . qwita, ledugha oc lösa later froscrifna hustrw ermegardh SD NS 1: 244 ( 1403) . ib 17 ( 1401) o. s. v. later iak for:da herra clauus lidhughan ok lösan allaledhis vm thet vidhergäl ib 30 ( 1401) . \" later iak . . . påhillippus ledhukan och lösan wm the for:da xxix mark \" ib 532 ( 1406) . \" wm huilka for:da siw marcer iac gifuer han oc hans arfua quita lidhugha oc lösa \" ib 503 ( 1405) . ib 245 ( 1403) . FH 2: 15 ( 1392) . SJ 203 ( 1451) . DD 3: 9 ( 1391) . ","4) ledig, till fritt förfogande, obesatt. lät thz lidhukt fatighum mannom MB 1: 364 . wart tha lidhog en prebändha ällar räntha Lg 664 . ","5) fri från foster; icke hafvande. then lönlik manatz soth som ledoga quinnor plegha ath haffwa LB 6: 106 . ","6) tom. \" ii viin fat lidhugh \" SD NS 1: 678 ( 1407) . - Jfr olidhugher."],"f":["lidhoger: -oghan Bir 3: 305 . ","lidhoghir Bo 141 . ","lidhoger: -og Lg 664 . ","lydhoger JP 118 ; ","-ogan SD NS 2: 90 ( 1409) . ","-lydogh SO 85 . ","lidhigher: -igh MB 1: 335 . ","ledhugher: -ugha BSH 1: 195 ( 1387); SD NS 1: 245 ( 1403); Bil 369 . ","ledugher: -ugha SD NS 1: 244 ( 1403); -ugh SJ 200 ( 1451), 201 ( 1451), 203 ( 1451). ","ledhuker: -ukan SD NS 1: 532 ( 1406). ","lethogher: -oghe FM 25 ( 1389) . ","ledoger: -oga LB 6: 106 . ","lädhugher Gers Frest 30 ; ","-ugha DD 2: 9 ( 1391); -ughan SD NS 1: 270 ( 1403); Bil 111 . ","läthugher: -ughan FH 2: 15 ( 1392) läduger MD (S) 206 . ","lädukger: -ukga SD NS 1: 17 ( 1401) . ","lädhogher: -oghan ib 2: 240 ( 1409) . ","-ught MB 1: 286 . ","-ukt ib 364), "]},{"a":"lo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sank äng, vid vatten liggande äng, låg strand nedanför en hjöjd. Se Stuffe. Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. XIII. i ortnamn. de lohäredh SD 3: 148 (1314, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"lo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lo, lodjur. meth maardh oc loo MD 485 ."],"f":[]},{"a":"lo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1260."],"f":[]},{"a":"loddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gycklare. Jfr Rydqvist, Nordens äldsta Skådespel s. 14 f., Ljunggren, Svenska Drama s. 116. f. some hittas the som . . . hälder plägha nakan ondzskap som lekara oc luddara (Co. B loddara 537) MB 1: 135 . \" thet är kununglik rätvise . . . ey elska ok födha löddara ok lakara \" KS 49 (123, 53) . giuer thet (ɔ: kronona ingiäld) lekarom ok lyddarom (Fragm. lodhrarum 15) ib 58 (145, 64)."],"f":["lodhare . ","luddar . ","yddare . ","löddare )"]},{"a":"lodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. bly; af bly el. metall gjutet föremål.","1) lod, kula, gevärskula. lod eller piil LB 7: 291 . \" pil oc lod \" ib 292 . \" pwlwer oc lod \" PM 24 . bleff iag skwtthen mz ett lod RK 3: (sista forts.) 6126 . ib 4797, 4819, 6127 . BSH 5: 11 ( 1504) , 214 (1507), 480 (1511). PM 4 . III iern sleffwa at stöpa lodh met FH 4: 84 ( 1499) . ib 83 . ","2) lod i ett ur. swa som hängiande loodh (perpendiculum) vidh orlogium nalkas til sit tekn Bir 3: 425 . ","3) vigtlod. \" en wäxskal mz sin lodh (pondere) \" MD (S) 306 . ","4) lod. \" ss vigtenhet. ena sylffskeedh om fyra lodh Sd \" NS 1: 6 ( 1401) . \" swa got mynt at wäghna markin halder halff fiortonde lodh silffuer \" SJ 3 ( 1420) . lodhit (d. v. s. ett lod silfver) för X skilingia gik RK 3: (sista forts.) 4598 . \" skal hwarth hwetebröd wäga tolff lodh \" BS 35 . ib 34 . SO 168 . FH 5: 166 ( 1495) . FM 75 (1483, daniserande), 201 (1504), 202. LB 2: II, 71, 7: 219, 221 o. s. v. PM XLII, XLIII o. s. v. ena V lodha skedh BSH 3: 145 ( 1463) . \" ena iiii lodha skedha ib. - Jfr bly-, fiärdhungs-, hakabysso-, iärnlodh. \""],"f":["loodh . ","lot FM 75 (1483, daniserande)), "]},{"a":"lodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. bly. 1) lod, kula (till eldvapen). eth faat jern han smydde i dalapijl lodh och terninger SSkb 32 (1501-02). ","4) lod. ss viktenhet. \" en iiii lodha sked \" JTb 28 ( 1460) . STb 1: 42 (1475). ib. as assis tolff loda wikth GU C 20 s. 38 . \" huilket arff som skyfft waar stycke wijdh stycke, lodh wijdh lodh Stb 4: 120 (1506) (möjl. snarare til luter). \" Stock Skb 189, 192 (1521-22).","5) lod (för mätande av vattendjup). bolis . . . skipmanna lodh submittentes bolidem jnuenervnt passus xx the kastadho lodhit ok fwnno xx famn diwp GU C 20 s. 59 - Jfr bly-, muramästara-, skipmanna-, skärpentina-, sten-lodh."],"f":["lod . ","lodt Stock Skb 189, 192 (1521-22) ), "]},{"a":"lodha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se luþa."],"f":[]},{"a":"lodhbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lodbössa. Se Sdw 2: 1260. Inv cur Tynnelsö 3 . STb 3: l10 (1492). GU C 20 (hand 2) s. 108."],"f":["loodh- . ","-bössa )"]},{"a":"lodhbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lodbössa. \" i blandh swänske waare lodhbyssor VC [500] än meer \" RK 3: 3997 . \" iiij kammarebyssor . . . item vj loodhbyssor Stuffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl. s. 285 ( 1444). vj lot bysser \" FM 76 (1483, daniserande) iij lotbysser ib 77 . BSH 4: 296 ( 1501) , 5: 480 (1511)."],"f":["loodh- . ","lotbysse )"]},{"a":"lodhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lodja, ett slags bland Ryssarne nyttjad båt med platt botten. rytenis . . . deducentibus expensas mercatorum de koggonibus ipsorum ad novogardiam tribus ad majus in qualibet navi dicta lodhia securitatem conferimus SD 2: 184 (1295, eft. nyare aftr.). Jfr ib 645 (omkr. 1230, eft. nyare aftr.). Jfr lydhia, lydhughia, lädhia."],"f":[]},{"a":"lodhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1260. Jfr lydhia."],"f":[]},{"a":"lodhin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ludhin."],"f":[]},{"a":"lodhrare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se loddare."],"f":[]},{"a":"lodskin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se loskin."],"f":[]},{"a":"loe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loge. \" lhwsith . . . skal wara swa bygth ath thet haffwer eth täth oc släth golff som en logha PMskr 388. \" ib 339 . Jfr ladhu loe. "],"f":["logha )","*loa folk","loge- )"]},{"a":"loe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loge. \" gak swa j loan (aream) \" MB 2: 211 . \" hon gik pa loan ib. Jfr lahdu loe. \""],"f":["loa MELL B 30 var. lo ib 30 . loo, se ladhu loe. ","loan MB 2: 211), "]},{"a":"lof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bifall, tillåtelse, lof. bedes lof af kunungenom Bu 187 . \" vil iak tel ierusalem fara mz þino loui \" ib 193 . SD 4: 465 (1336, nyare afskr.). taker noker vten lof eller legho häst eller skynth annärs mandz ib 466 . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). Bil 123 . Bir 4: 61 . \" wthan wärkemestara loff äller kämenera luff \" SO 28 . \" ey magh hustru äpther bondha syn halda gerningh äller swena mera än j [1] ar wthan sin (för sit?) loff (utan att hafva fått särskild tilllåtelse) \" ib 17 . \" for än oldermannen haffuer stempna loff hem giffuit (hemförlofvat, upplöst) \" ib 118 . \" mz idert loff will iak spöria ider hwat idert naffn är \" Di 143 . mz tith loff (med förlof) at sighia Su 119 . gafuo hanum loff at fly Bil 127 . Bir 2: 154 . \" iak tok tha loff at ga til sänga (tog godnatt; Cod. B: iach tok orloff och gik til sengia) \" Iv 240 . togo loff (tillåtelse att fara, afsked; tecr . . . orlof) Di 111 . - tillåtelse att hafva frihet från arbet el. tvång, ledighet. mahgom wi vnderstanda mz siw dagha lowe ewinnelikt frälse MB 1: 302 . - Jfr for-, hem-, or-lof. ","2) löfte. \" the thry lofuen som är lydhna renlicheyt oc fatichdombir \" VKR 44 . ib 8 . \" brytandhe sattan dagh. breff, loff oc lyffte \" PM 14 .","3) bifall, beröm, pris, lof, ära. man faar oppta loff for litith GO 392 . \" ofrestadh af thera lof ok smikir \" Bo 104 . \" afunna androm lof eller godha frägdh \" KS 25 (62, 27) . \" at the haui sielue lof ok äro \" ib 26 (66, 28). huart got kläþe ok väl litat hauar sit lof Bu 49 . äru . . . alle hälghe män got lof värþe ib. \" gvþi tel heþer ok hans moþor mariu mö ok sancto dominico ok allom halghom mannom tel llof \" ib 3 . ib 503 . Bil 124 . MB 1: 137, 318 . \" til guz lof \" Bu 29 . ib 530 . MB 2: 269 . - med gen. thäs. thäs gafwo honum marghe loff Al 354 . thäs hafwi alexander loff ib 676 . ib 3822 . \" gudh wardhy täss hafwi alexander loff \" ib 676 . ib 3822 . \" gudh wardhy täss loff \" RK 3: 3352 . - lofsägelse, lofsång. gafws tha gudhi thu lof ok thakkir for thu iärtighne sender (giordhos) Bil 253 . \" sungo twenne gudz loff \" ST 14 . siwnga eth ware frwa loff, som heter o florens rosa etc. SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.). lofwande gudh mz lofwom oc sangom (hymnis et anticis) Bir 2: 11 . ib 3: 299 . - Jfr hägoma-, manna-, ängla-, änne-lof."],"f":["luf L. ","luff So 28. ","loui Bu 193 . ","lofwi Bil 123 . ","loffui Bir 4: 61 . ","lowe SD 4: 465 (1335, nyare afskr.); MB 1: 302 . ","lufwi SO 18 . ","luffwi MB 2: 269 ), ","lofs eþer","lufs- )","lofs glädhi , ","lofs liudh , ","lofs mässa , ","los offer","-offor )","lofs röst , ","lofs vitni , "]},{"a":"lof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sida från vilken vinden kommer, lovart. - löpa til lof, lovera, kryssa. PMSkr 12 . lovning, kryssning. mädh swa skäl ath han . . . weth hwath looffwith kan främya oc forda PMSkr 12 ."],"f":["looff )"]},{"a":"lof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sida från hvilken vinden kommer. löpa til lof, lofera, kryssa. löpa til looff til baka PM 60 ."],"f":[]},{"a":"lof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bifall, tillåtelse, lov. ATb 1: 285 ( 1468) . - mädh idhart lof, med förlov (sagt). herra mz idhart loff min herra do fore rättan elskogx kärlekheet Prosadikter (Sju vise m) 155 . 2) löfte. the gode men, som oppa eder naadis tro, loffwe och äre för eders nadis egin persone tiill giszlen aff mich vtskickede Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) . ib. 3) bifall, beröm, pris, lov, ära. the badhen framleddo j gudz luffwi helgom bönom J Buddes b 75 . hedhningande vmvendos til gudz luffwj SvKyrkobr (Lucid B) 153 . GJ C 20 (hand 2) s. 69. STb 4: 31 ( 1504) . JMÖ 127 . - med gen. thäs. STb 3: 191 ( 1494) . jnge tydinge are här pa ferde annen än godh gwdh tess loff haffwe GPM 2: 134 ( 1508) . \" ath her star ganske vel til gudh tesloff haffw \" ib 130 ( 1511) . - lovsägelse, lovsång. ey kan hon pröffwas thz loff (canticum) mz andhrom loffwa SpV 31 . - Jfr for-, hem-, o-, or-, änne-lof."],"f":["loff . ","luffwi J Buddes b 75 . luffwj SvKyrkobr (LUcid B) 153. lwffui JMÖ 127 . Se Sdw 2: (1261), "]},{"a":"lofgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva lof, tillåta. loffgiffwa äller tilstädya nokrom fanga lösa segh före päninga PM 35 ."],"f":[]},{"a":"loflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) lofligen, på ett lofligt el. tillåtligt sätt, med lof el. tillåtelse, fritt, utan hinder. biscuper rujdhe loflichä iwer land till war mädh XXX hästum SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1314, nyare afskr.), 480 (1345, nyare afskr.). ey . . . swa ilt at han an thz ey mangom sinom godhom winom loflika at agha MB 1: 253 . \" hulkin som ey forma älla vil wara iomfrv han ma tha loflika wara j hionalghi \" Bir 1: 114 . naar . . . tholkin time är, at the (klostersystrarna) magho loflika ärffuodha ib 4: 35 . KL 105 . PfN 137 . Bir 1: 78, 364 . VKR 78 . \" at . . . skört liuärne (näml. skulle) thäs loflicare (med så mycket större frihet) jdhnas \" Bir 3: 468 . Jfr oloflika. ","2) på ett lofvärdt el. berömligt sätt. vilia . . . ey loflica (laudabiliter) lifwa Bir 2: 230 . ib 1: 346, 3: 321 . Ber 206 ."],"f":["loflichä . ","lofleka PfN 137. ","loflekä SD 5: 480 (1345, nyare afskr.)), "]},{"a":"loflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) på ett lovvärt el. berömligt sätt. hon gaff mik thätta, swa loffika (laudabiliter) Mecht 352 ."],"f":["loff- )"]},{"a":"lofliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lovlig, tillåtlig. \" lhans hiertä . . . som sik ey gafwe til lögligit licamanna samblandh J Buddes b 73. samdrykkian, ok wärlz högtidh är lofflikin aff gudi \" MP 5: 96 . \" nar thu haffwer nakot at spöria aff scriftinne, tha spör thän som lofflikin är, badhe aff aldir ok aff sino hälgho liffwerne (quem vita commendat et ætas) \" SpV 454 . 2) berömvärd, lovvärd, prisvärd. swa som huar eenkesare är lofligin j thy at han väl aterlöner syna trona riddara swa är ok han ey myndre . . . lofuande j thy at han röfwär . . . dömer ok dräper SvKyrkobr (Lucid B) 174 . 3) som ger lov el. tillåtelse? thes mehere alle vndersåter vilia konungenom wara loffigh, tess strängare skal han wara mot sigh sielffuer (in te ipsum sis severior, quo magis indulgent omnes) PMskr 669 (avskr.). - Jfr olofliker."],"f":["loffligh . ","lofflikin . ","lofligin . lögliger: -ligit (ändrat från logligit)"]},{"a":"lofliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) loflig, tillätlig. \" dömdo belate loflik \" Bil 680 . \" war thz vel loflict \" ib 357 . thz skulu lagh halda lwfikt är KS 68 (167, 74) . i somlikom stykkiom är loflikit at göra klena oc faghra gärning Bo 18 . \" är os äkke loflikit älla höwelikit vara osköningha \" ib 114 . ib 219 . SD 5: 568 ( 1346) . Bir 1: 44, 304 . Lg 219 . \" til en stadh ther thik är ey loflikin at vita \" Bir 1: 216 . Jfr olofliker. ","2) berömvärd, lofvärd, prisvärd. gudh är . . . mykit loflikin Bir 1: 379 . ib 2: 230, 282, 3: 300 . Su 13 . vndirstanda sancti anastasij loflika thulomodh KL 220 . - lofvärd, aktningsvärd, god. loflica (laudabilium) idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte Bo 147 . \" hans lofliko sidhi \" Bir 1: 335 . \" mot loflicom rikesins stadhgom \" ib 3: 306 . ib 1: 303, 373, 3: 318 . \" än tho at hälghra manna wmganilse ärw loflikin (probalitis) i manna asyn \" Ber 151 ."],"f":["lufliker L. ","loflikin Bir 1: 216, 379, 2: 282, 3: 300, (n. pl.) Ber 151 . lofliken (f. sing.) Su 13 . ","loflict Bil 357 . ","luflikt KS 68 (167, 74) . ","loflikit Bo 18, 114, 219 ; Bir 1: 44, 304 . ","loffleket Lg 219),"]},{"a":"loflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr oloflikhet."],"f":[]},{"a":"lofordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) lovord, pris. MP 4: 151, 5: 29 ."],"f":["loff- )"]},{"a":"lofordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tillåtlse, medgifvande. Lg 3: 200 . ","2) loford, pris. \" \" Al 4180 ."],"f":[]},{"a":"lofsangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som sjunger ngns lov. GU C 20 s. 404 ."],"f":["loff saangare )"]},{"a":"lofsanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lofsång. \" siongom honom nyan lof sang \" Bo 231 . ST 14 . Lg 68, 93 . Jfr lofs sanger."],"f":[]},{"a":"loftakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["prisad? saa ware wj alle lofftagne Lg 3: 31 ."],"f":[]},{"a":"loftakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 8. at jagh ok alle mine effterkomande . . skole worde delaktige och lofftagne (väl fel för lottagne; jfr luttakin) aff alt tet goce, som sker och görss j för:ne clöster STb 5: 132 ( 1516) ."],"f":["lofftagin )"]},{"a":"loftis vidher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lopts vidher."],"f":[]},{"a":"lofvitni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lofs vitni."],"f":[]},{"a":"lofvärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lovvärd, prisvärd. Mecht 306 GU C 20 (hand 2) s. 68. om the sniällelika oc rättheliga döma, tha äro the loffwärde JMPs 287."],"f":["loff- . ","-wärder )"]},{"a":"lofvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lofvärd, prisvärd. Lg 3: 263 ."],"f":["-okt ) , "]},{"a":"logha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lugha, lughi."],"f":["loghi"]},{"a":"loghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se loe."],"f":[]},{"a":"loghokarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. niclis loghokarl SJ 120 ( 1443) . Jfr löghokarl."],"f":[]},{"a":"lok","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se luk."],"f":[]},{"a":"loka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se luka."],"f":[]},{"a":"loka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":["locha )"]},{"a":"loka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se luka."],"f":[]},{"a":"loke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loka. Skotteb 367 (1461, Kämn) . instrumenta cornibus, pectorique, quibus hyuemalia plaustra (rangifer) trahit, imposita, rancha & locha patrio sermone vocantur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVII c. 26."],"f":[]},{"a":"lokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["smeka. med prep. vidh. är thät swa at thu wilth lwkas (blandiri) widh mik wthan slagh, tha skal iak sta stadhogh ok taka thna lwkkan SkrUppb 60. "],"f":["locha . ","lwkka . ","-adhe . ","lockedhe STb 3: 3823 (1498)),","*lokka bort , locka bort. ATb 1: 332 ( 1470) . STb 3: 383 (1498). Jfr bortlokka. ","*lokka up? j thänna yrtagardh . . . brindher ekke lastanna ok kötlika rörilse nätla. wthan hällir ltho lokkar (möjl. urspr. loktar) thz opp blyghetinna roos (verecendiæ rosa redolet) SpV 493 . - Jfr til-, vidher-lokka."]},{"a":"lokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["locka, draga. \" þu luka salogha dara fra sinom rättom härra mz falsom iattom \" Bu 21 . \" hwi lokkar thu mina riddara thinum konunge til handa \" Bil 125 . \" at lokka til sik somlica mz blidhe lofwan \" Bir 3: 76 . MB 2: 278 . \" at myn drengh skulde haffua stulit ok lockat honom tedhan fron ider \" FM 488 ( 1510) . \" om min drengh hade honom luckat eller tubbat \" ib 489 . - locka, påä¨ ett vänligt sätt förm+ el. öfvetala. vänte han gita lucat þän han gat eigh cuscat Bu 491 . ib 501 . gatu luccat oc mutat thwa preste som gömde sancti marci skrin at the läto them lönlika föra sancti marci ben til wänachi Bil 250 . \" lokkadhe han altidh till wärra (ad deteriora semper instigans) \" Bir 1: 252 . ib 2: 249 . - locka, på ett vänligt sätt söka förmå el. öfvertala. lukaþe þöm först biþom orþom Bu 524 . Bir 1: 338 . lukkadho han först blidhum ordhum them a hender ganga Pa 21 . \" tok at luka felicianum tel afguþa dyrk \" Bu 528 . \" til iomfrudomin lokkas thu (invitaris) oc til ödhmiuktinna nödhgas thu \" Bo 41 . \" lukka han til skörlifnadh \" KL 62 . Bu 511 . "],"f":["lukka KL 62 ; MB 2: 278 ; LB 5: 81 ; ","-adho Pa 21 . ","lucca: -at Bu 491 ; Bil 250 . ","lucka Bu 511 ; ","-at FM 489 ( 1510) . ","lukca: -at Bu 501 ; ","-aþe ib 524 . ","luka Bu 21 ( ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","lokka fram , framkalla, framdrifva. hon (ɔ: dill) . . . drukkin lokka fram watn (Macer: provocat urinas) LB 5: 80 . lukka fram lönlik siukdom ib 81 . Jfr fram lokka.","lokka ut , locka ut, förmå att gå ut. sändo the twa mölia til kirionna at lokka wt hona til thera Bil 877 . Jfr utlokkka. - Jfr til-, und-lokka, samt olokkadher."]},{"a":"lokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lockig. Se Sdw 2: 1261. Jfr harlokkadher."],"f":[]},{"a":"lokkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lockande, lock. \" \" vändas fran sannind mz lukkan \" Bu 528 . \" mz lokkan älla hozlom \" Gr 285 . \" for lukkan älla for thrughan \" Bir 4: 137 . Bil 619 . RK 1: 4050 . KL 352 . Bir 1: 357, 3: 308 . Gr (Cod. D) 379 ."],"f":["lukkan Bu 528 ; Bil 619 ; RK 1: 4050 Bir 4: 137 . " lokan L.), "]},{"a":"lokkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) smekning. tha skal iak sta stadhogh ok taka thina lwkan (blandimenta) SkrtUppb 60 ."],"f":["lwkan )"]},{"a":"lokke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spindel. \" möror ok lokka hulke kloke ok jdhne äru ltil at erfuodha \" SvKyrkobr (LUcid B) 138 ."],"f":[]},{"a":"lokke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["lokka eter","lukka- )","lokka nät","lukka- )","lokka väver","lwkka- )"]},{"a":"lokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lock, hårlock. \" \" them hängde a halse siidher lok \" Al 9302 . - ss tilnamn. petrus lokker SD 3: 758 ( 1315) . - vanl. pl. hår (koll.). lät hana uphängia mz lukom Bu 511 . \" vträkto lokkane (capilli protensi) \" Bir 1: 94 . \" thit hofwidh var som skinande gul ok thina lokka swasom solgislor \" ib 3: 313 . VKR 63 . \" swa sidhe waro therä lokka aff thera hofwth til thera täär \" Al 5590 . ib 5610 . - Jfr har-, hara-, hars-lokker."],"f":["lukker L. ","lwkker , se harlokker. ","luker: lukom Bu 511 ; " se äfven harlokker. -ar), "]},{"a":"lokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l. lock, hårlock. - vanl. pl. hår (koll.). GU C 20 s. 109 JMÖ 167 . \" mz sins hwffudz lokkom torkadhe hon, oc kyste hon hans föther \" ib 170 . - Jfr kursa-, qvino-lokker."],"f":[]},{"a":"lokkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smekningar. \" tha skulu the lioffwa lokkilsen (banditiæ) sargha mith hiärta \" SkrtUppb 60 ."],"f":[]},{"a":"lokkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlederska. SpV 40, 448 ."],"f":["lwkirska )"]},{"a":"lokt","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se lukt o. s. v."],"f":[]},{"a":"lokusta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräshoppa. \" landith vpfyllandis swa som locustor \" MB 2: 84 . \" locusta är eth flwgo kön ib. Jfr \" ST 263, 333 ."],"f":[]},{"a":"lokuste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lokusta. locusta skulo äta oc ödha thit sädhe MB 1: 429 ."],"f":[]},{"a":"lom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"lom sak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lom, simfågel av släktet colymbus Lin. \" flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc tränom tyande högth wp. merker klart väder PMskr 295. \""],"f":["lomma ) , "]},{"a":"longer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se langer."],"f":[]},{"a":"lop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lopp, språng. \" the waro swa raska ij thera lop \" Al 5607 . ib 9358 . \" at höra ok skodha hundana lopp ok diuranna \" Bir 3: 275 . ib 4: (Dikt) 274. Al 7364 . \" war thz et dighert lop, tha gudz son kom aff högxsto himerike nidher i iordhrike i eno öghna bragdhe \" MB 1: 266 . ","2) lopp, gång, rörelse. thw lot swa drikka nilum flodh at hon aff sino lupi stodh Al 6664 . \" aff bldozsens lup \" LB 5: 293 . manans lup ib 292 . \" stiärnarne bliffwanis j sith lopp oc skipilsom (in ordine et cursu suo) \" MB 2: 82 . ","3) lopp, förloppn utveckling, förhållande. jak atnwardha i tina hendher mith liiffs loph oc vthgangh VNB 15 . \" wärlslighe tingha lop oc ändelygt \" Ber 288 . wärdlenas lop PM XXVI . - Jfr for-, fram-, gatu-, hästa-, ivir-, ut-, vatn-, vädhio-lop, äfvensom löp."],"f":["loph . ","lopp . ","lup LB 5: 292, 293 ; ","lupi Bir 4: (Dikt) 274; Al 6664), "]},{"a":"lop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1261."],"f":[]},{"a":"lop lopp skrtuppb 356 361 spv 347 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) lopp, gång, rörelse. vathnen som nw ok äuerdeliga hafua varit j itekliga lupy ok rörningh SvKyrkobr (Lucid B) 233 . \" tha är thz swa som thu nakraledhis äpthirölghir creaturanna skikkan, mz laghliko loop (per cursum legitimum) \" SpV 29 . . . . och rwm j mellen them (ɔ vingårdaran), swa ath wädhrith haffer sith lop PMskr 316. hymmelsens lop haffwer sigh j tolke matto oc plnetannas ib 367 . ","3) lopp, förlopp, utveckling, förhållande. thinom foräldhrom enkanneligha ower naturena lopp af gudhi giffwin aue maria SkrtUppb 356 . ib 361 . SpV 142 . the som j kötzsins lustha, fara omkringh som hiwlidh äptir timanna lopp ib 347 . ib. 4) lopp, omgång. thillägh än siwnda skikkelsen, at wi maghom see siwnda lopith, fulth j siwfalle gaffwo SpV 552 . 5) bana. dicitur orbita quam orbis iter idest via wlgariter solenas lop ok holspoor GU C 20 s. 387 . Jfr a-, af-, ater-, blodh-, for-, fore-, gen-, himils-, hästa-, ivir-, mot-, til-, up-, ut-, vädhio-lop."],"f":["loop ib 29 ; GU C 20 s. 161 . ","lup: -y SvKyrkobr (Lucid B) 233 . ","lwp: -it SpV 142 . ","löp GU C 20 s. 161 . ","löpp SpV 347 ), "]},{"a":"lopiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Skotteb 1: 332 (1468-69)] = loppa iärn. Skotteb 464 (1471 -72, Kämn)."],"f":["lup- )"]},{"a":"loppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*loppo fulder , "]},{"a":"loppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten järnsmälta ar visst slag, lupp. Se SAOB: L 1208. - ss anordning på spjäll. smeden, som spielleth ferdathmet nyia loppar HLG 2: 44 (1515; ib s. 155 förklarat som »järn i vilka ett sjpjäll löper?»). "],"f":["*loppe?","loppa iärn","luppa- STb 1: 250 ( 1480) . loppeib 447 (1462, Burspr)),","loppo iärn , n. klump av ofullständigt renat el. utsmitt järn. koll. järn i dyl. mndre klumpar. Se E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 63. loppe järn (får ej läggas) ibland annit smat järn vdi et fat STb 1: 447 (1462, Burspr). Skotteb 115 (1462-63). ATb 1: 340 ( 1470) . erik andersson . . . zaker xl (40) marck, ty han lagde loppa järn i fatidh medh annat järn STb 1: 21 ( 1475) . ATb 2: 69 ( 1476) . " han salde osmundz iärn blandath medh loppo iärn fatath " ib 93 ( 1476) . HLG 2: 8: (1509)."]},{"a":"loppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loppa. \" LB 5: 80. \" LfK 141 . "],"f":["loppo bit","loppa beth )"]},{"a":"loppa iärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järn i mindre klumpar sådana de kommit från härden och sedan genom slägga el. hammare befriats från slagg. Jfr Stuffe, BSH 4: CXXVIII; Rinman, Bergverks Lexicon 2: 47 f., 235; JOhansson, Om Noraskog 2: 326. sende !UDDA_TECKEN? (1/2) lest loppe jern ower bode til bolther thil thet ny skip oc til slotz bohag FM 216 ( 1504) . lontthe mich 3 1/2 fath löppe järn at holla hytterna oppe med tiil moremessä DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langbek) . \" osmwdz järn thiäner ecke vel ath smelthe medh, om loppe järn kan foos ib. 3 lester loppe järn ib. \""],"f":[]},{"a":"loppogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har laoppor, full av loppor. GU C 20 s. 501 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"lopt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se M. Eriksson, Hjäl och tarre 89 ff. 1) solarium, loft, övervåning. . . . ena bodh medh eth lofth KTb 57 ( 1426) . \" thär medh skal han hafwa oc färdhogh halda al loften offwer fäm bodher \" VKJ 9 ( 1447) . arwidh gik w stugunne och vp i eth lopth ATb 1: 242 ( 1466) (möjl. att föra till 2). GU C 20 s. 328 . ","2) loftsbyggnad, byggande med övervåning. Se Sdw 2: 1261. ther haffwer clostridh ena stora bodh, ena stwffwo, et lofft oc et stkarhws VKj 8 (1447). ib 57 ( 1447) . ATb 1: 45 ( 1455) . älin . .. pantsattre . . . !UDDA_TECKEN? tomptena i sinom gard ok the bodena östan lucuna ok loftit medh ib 108 ( 1459) . ib 380 ( 1472) . STb 4: 93 (1505).","- Jfr forstofs-, forstovu-, luku-, undir-lpt. "],"f":["loft . ","lofft (h)","*lopts vidher"]},{"a":"lopt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) solarium, loft, öfvervåning. fallen af lupte (de solario) Bu 173 . \" stodh dauidh oppa sino somar lopt ther han pläghadhe sofwa j oc sagh twärt ofwir fran sik j eno andro lopt (ex adverso super solarium suum) ena faghra qwinno \" ST 502 . \" the som waro offwan j loffthen oc vppa takit (tecto et solario) \" MB 2: 123 . ","2) loftsbyggnad, byggnad med öfvervåning. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 157, 420, 428; Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2: 203. f. han hadhe sielfuer bygt ther uppa een lythen stughu och ith lofth hardt vydh gatuna SD NSD 1: 365 (1404, nyare afskr.). ","3) upphöjning, upphöjd plats, tron? han (konungen) skal sithia j konungx loffth (solio, läst solario?) MD (S) 209 . hon (ɔ: ödmykt) sätther een man j äro lofft ib 269 . Jfr sumarlopt."],"f":["lofft MD (S) 269 ; -e Lg 971 . ","loffth MD (S) 209 ; -en MB 2: 123 . lupt),","lopts gardher","lofz- )"]},{"a":"lopte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = lopt 1. lat raab männene vpstigha j sit loffte älla höghdena j sino huse (in solarium domus suæ) MB 2: 6 . ","2) = lopt 2. haffuer jac vnt henne 1 stwfwe eth lwffthe eth wiisthwss 1 kellare oc eth stalle FH 5: 212 ( 1512) ."],"f":["lofte . ","lwffte )"]},{"a":"loptradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1261."],"f":[]},{"a":"loptstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loftstuga, loftsbyggnad. \" didrik . . . gaff sinne hustrv geso the nya loftsuguna medh boder ok iord \" ATb 1: 170 ( 1462) . myn gardh . . . meth twa stwgor ena jordstwgw nordast i gaardin och andra lofftstugw östarst SJ 2: 93 ( 1483) . jacob j kofstuen Stock Skb 23 (1516-17)."],"f":["loftstuga: -una ATb 1: 170 ( 1462)","lofstue: -en Stock Skb 23 (1516-17). loffstue: -en ib 61 (151718), 145 (1519-20) o. s. v.), "]},{"a":"lorter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr harlorter."],"f":[]},{"a":"lorter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr folka-, geta-, hara-, ko-, musa-, svina-lorter."],"f":[]},{"a":"loskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lodjursskinn. Se Sdw 2: 1261. . . . en rödan kiortil fodradan medh räfskin ok brämadan medh looskin ATb 1: 94 ( 1458) , STb 1: 211 ( 1479) . "],"f":["loo- . ","lod- STb 2: 107 (1485) ), ","*loskinna tiond","looskinna tiendh )","*loskins kiurtil","looskyns kiortill )"]},{"a":"loskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["garfvadt skinn? v betthe loskyn FH 6: 123 1512)."],"f":[]},{"a":"losna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lossna, lösas, lösgöras. spikane losna Bir 2: 172 . ST 76 . \" lusnadho fangas bandh \" Bil 697 . KL 160 . losnadhe thz bandit som vm hans tungo war ib 57 . \" hans thunga losnadhe \" Bil 894 . \" fyra hans framtändher lösnade aff thz lod \" RK 3: (sista forts.) 4811 . Lg 3: 84 . hans tarma wara losnadhe Di 268 . ib 43 . MB 2: 247 . ","2) upplösas, söndersprängas. när solin takir skina losna isin Bir 3: 122 . \" likamen losnar oc sunderlöses i mold oc madhka \" MB 1: 34 . \" þa licamen lusna \" Bu 489 . hänna limi lusnaþo ib 504 . \" lusna han (resolvitur) alder til tara af . . . glädhi \" Su 431 . "],"f":["lusna (pres.) Bu 489 ; Su 431 ; ","-ar LB 3: 176 ; ","-aþo Bu 504 ; ","-adho Bil 697 ; ","-adhe ST 76 . ","lösna: -ade RK 3: (sista forts.) 4811 . ","löstan: -ade Lg 3: 84 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","losna sunder , "]},{"a":"losning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) lösande, inlösande. \" gifuer iagh them fulla macht them (ɔ godsen) anama, styra och rådha . . . och allledes skipa til min skulld, gåfwo, och testamentz lossningh Bjärka-.Säby 358 (1384, senare avskr.). 3) avlösning? lösen? iak forbywdir tek föra folkit aff markenne vtan them som losningh haffuir för seg \" ATb 2: 93 ( 1476) . - Jfr islösning samt lösning."],"f":["lossningh )"]},{"a":"losning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlossning, befrielse. \" vij fingha inga losningh tes mer \" BSH 5: 295 ( 1508) . \" ath vij kwnne fa nagra losningh oppa thet stora kostahaldh \" ib 296 . Jfr for-, is-losning."],"f":[]},{"a":"lossa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lossa, lösa, lösgöra. tha lät han til ga (ɔ till den stupade Roland) fäm sina bäzsta riddara at hwar thera skulde losa sin (ɔ Rolands!) finger oc tagha thz (ɔ: svärdet) swa Prosadikter (Karl M) 287 . MP 4: 62 . slaggitt . . . loses warlige så att wäggierne ey förmykett saarges PMSkr 628 (avskr.). nar käthinna, offwirflödoghetinna, ok kräselikhetinna besildh, thz är samtykkian losas (laxantur), tha resas the op SpV 217 . oleff . . . badh lossa batzffestone STb 4: 210 ( 1511) . ","2) lösa, göra minre hård el. mindre tjock. PMSkr 444 . röris räth ath alle lklipa lossas ib 536 . - bildl. hwilkin är thän saa hardhir är j hiärtano, at han ey losas ällir knosas, thz är wäghir ok fallir til ödhmiwkt, nar han hörir dödzsins tilqwämd SpV 277 . 4) urlasta. med obj. betecknande varor. hwar thet skipith lossar oc wpskipar thet gotzeth PMSkr 27 . - med objl. betecknande fartyg. PMskr 44. thaa han komer tith han lossar skipit ib 100 . \" huru saadande skep losses skole \" HSH 16: 69 (1527, Brask) . Troj 85, 106 . "],"f":["losa Prosadikter (Karl M) 287: -as SpV 217, 277 . ","-ar . ","-adhe )","*lossa sunder , "]},{"a":"lossa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lossa, lösa, lösgöra. lusadhe tungona Lg 3: 352 . \" lossadhis strax hennes tungabandh \" ib 361 . ib 385 . ","2) lösa, göra mindre håprd el. mindre tjock. lossa onda wäsko LB ) . 106. lossa oc tynth göra ib 105 . \" odhyrth lossar swarlika j segh, män mykith meer thaa al groffheth ware ensath fran henne \" ib 94 . \" takes quinta essentia som lossar \" PM XXXVIII .","3) intrans. \" lossa. om fartyg. then (vedskutan) haffuer lössed \" FM 311 ( 1507) . - Jfr forlossa."],"f":["lussa . losa, se forlossa. lössa. -ar, -adhe, "]},{"a":"lossan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlossning, befrielse. \" ath vij skullom haffua lossan om paska tiidh \" BSH 5: 295 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"lossbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1261."],"f":[]},{"a":"lossing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forlossing."],"f":[]},{"a":"lost","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se lust o. s. v."],"f":[]},{"a":"loter","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se luter o. s. v."],"f":[]},{"a":"loterdrank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryck beredd af vin med kryddor, örter och honing. Jfr W. Wackernagel, Kleinere Schriften 1: 104 f. miöd ok öll ok loterdrank (Cod. A kerssedrank) RK 1: (Cod. B, C) 1412."],"f":[]},{"a":"lova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gifva lof, tillåta. \" han (köttmat) war ekke lowadher foe noe flodh \" MB 1: 169 . \" the (näml. djuren) äre lowath at äta \" ib 359 . \" the hionalagh som pafwane lofuadho samanföghias \" Bir 3: 240 . \" thz war förre lafwet af rikens raadh at sigha ther jn \" RK 2: s. 339. lowa nakrom manne mot thässom laghom MB 1: 465 . \" lowm wir theem wakn at bärä \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" luua hänna liua ii renliue \" Bu 5 . \" honom lofwas at opbära godzsins ingiäld \" Bir 3: 124. badho apostolos loua ormana at dräpa coclarana Bil 236 . - lova hem, hemförlofva, lemna tillåtelse att begifva sig hem. j dagh loffuar jak ider alle hem MD 14 . \" alla the andra wil iak lowa heem, at föra the födho som i hawin köpt (möjl. hör dock heem, oaktadt interpunktionen, samman med följ. at föra; abite, et ferte frumenta quæ emistis, in domos vestras) \" MB 1: 241 . ","2) lofva, utlofva (att utföra el. uppfylla), genom löfte förbinda sig till. \" om hon lofuer ath hon vil thet haldha \" VKR 63 . \" jättin thz (oc) lofwin for idher, at j widher sighin diäfla dyrk \" Bil 236 . \" at the skulle loffwa for henne til sancto eric at matte hon faa bätre ta skulle hon gaa sina pelargrims färdh til sancte eric \" Lg 3: 384 . \" vi . . . luwoum . . . at halda . . . al förnäfnd stökke . . . i sinne makt \" SD 5: 568 ( 1346) . \" louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þänist \" Bu 3 . \" engelbert lafde hanom thesligis igen af hanom eller hans ey finna meen \" RK 2: 2623 . \" han lofuadhe sik aldre mere läsa hedhna bökir \" Bil 628 . louaþe hanom tro ok hans raþe lyþa Bu 18 . \" louaþe guþi renliue \" ib 5 . \" louaþo huar androm þiänist \" ib 169 . \" lögh alt thz han iäth oc loffwadh haffdhe \" MB 2: 260 . \" thz lofuade oc sworo the biscopana bade \" RK 2: 9509 . \" ä huat . . . oss wardh mz decthingen jätt bebrefuet oc lafuet \" ib s. 342 . hauä so lauat ok daghthingat met war frw, drotning margretä FM 24 ( 1389) . \" gelle honum ather om sama dagh han honum lofwde \" SO 23 . \" thz thu lofwa (hotar) skötum wi ey meer än swa mykyt wädhir \" ST 20 . - lofva, lofva att gifva, lofva att få. han hafwir oss lofwat äwerdhelikit liiff St 20. thu skal ey lowa eller iätta diäfflom . . . thz som födhis aff thik siälwom MB 1: 364 . \" hanom lofwaþis full viþergiäld \" SD 6: 129 ( 1349) . louaþe for en fanga sit lif for hans liif. än han sluppe Bu 56 . \" han lofwir oc jattar stundom oc giwir licamlik thing \" Bir 2: 37 \" j thz lofwadha landit St 10. - lofva, göra (ett löfte). lowadhi gudhi sina iät \" MB 1: 219 . loffwa honom noghot lyffte Lg 3: 354 . ib 358, 360, 367, 368, 377, 380, 384 . - göra löfte för. at the skulle loffua han til sancte eric (ut votum pro eo facerent ad Beatum Ericum) Lg 3: 369 .","3) ansvara, gå i borgen. \" the hafde laffuet ther föra at konungen sculle them ey orätt göra \" RK 2: 2162 . \" wi lofwum . . . fore päningana \" SD NS 1: 34 ( 1401) . \" hafua thesse sägx dande män lofuat meth mich fore the samw vfregdh \" ib 678 ( 1407) . two riddara loffuade for amelias. konungen loffuade fore weland Di 46 . \" her beynct lafde för sin son oc sich at dagen sculle standa vtan swich thz lafwede mz hanom andra twa \" RK 2: 2619-21. thz (för det, för uppfyllandet häraf) lafwedhe oc för hanom twa ib 2627 . \" lofuade for hona tha konungen i stocholm ater faa (att hon skulle åter inställa sig hos konungen) \" ib 9165 . \" lofuade tha for bade biscopana täre a konugens wärste aldre mer at wäre \" ib 9504 . \" ey magh wärkemestara äller kämmera for noghon lofwa then som kompanith windher ok ingha handha sak (ej för någon ting alls) \" SO 23 . ","4) lofva, prisa, berömma. med ack. \" loua þin guþ \" Bu 165 . \" louaþe varn härra \" ib. \" louaþo guz moþor \" ib 26 . \" lib 17. \" Bir 2: 11 . RK 3: 2406 . Lg 3: 156 . tu skalt ey loua tik sicluan KS 25 (62, 27) . Iv 1605 . loffwin i idhra mykla osäld Al 7257 . \" jomfrudomin är mykyt lofwande (lofvärd) dygdh \" Bo 41 . - med dat. lofuadhe gudhi Bil 270 . - med gen. thäs. thäs skulum vi alle lofuande vära Fr 3156 . - med ack. och gen. þäs. louar iak þäs guþ at i ärin guþi lyþoghe Bu 509 . gud se thes loffuat Di 189, 190 . - prisa, utmärka, förläna heder åt. siälwir dödher lofwar (commendat) rätwisa manna ända Ber 185 . - lofva, tacka. med dat. matte bonden gui loffua at i swerige war kommen then sid RK 1: (Albr) s. 213 . - Jfr at-, ater-, be-, for-, fore- fram-, ful-, tro-, ut-lova, samt olovadher, olovandis."],"f":["luua Bu 5 . ","luwa: luwum SD 5: 568 ( 1346) . ","lawa: lawm HsH 16: 4 ( 1369), 5. ","laffua RK 3: 2406. ","-aþer . ","lovat . ","lauat FM 24 ( 1389) . ","laffuet RK 2: 2161. ","lafuet ib s. 342. ","laffwrt ib s. 339. "]},{"a":"lova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se lugha."],"f":[]},{"a":"lova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","stode kirkioherren och prestin och loffuide fore fogitten och borgamestarana medh radit, at the wille swa skycket, ath . . . ib 3: 324 ( 1497) . \" som j skirifve om the oxar clerene oss loffde vilie hielpe vor nadige herre tha hafwom wi . . . \" HSH 13: 75 (1524? Brask). ib 14: 88 (1526, d:o). lova, lova att giva, lova att få. jdhir maghe thät vidhir fara som han loffuor them SkrtUpp 164. sagdes for retta, tet jon kötmangere skal giffue lasse timberman thet han hanom hauer loffuit och antworde hanom sin nykil STb 2: 275 ( 1488) . \" loffuande mich domeren for myna lagmandz peningher iij march \" Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . ledhandhe . . . til thät loffwadha landhit, som är til äwärdeligha äro JMPs 521. - lova, göra (ett löfte). for thz hälgha lypte som the loffwat haffwa, haffwa the wnfath hälgha nwnno nampn SpV 109 . SJ 2: 239 ( 1493) . \" ath the skulle wndkomma tolken wade loffwande the mang liffte gwdomen \" Troj 46 .göra löfte för (ngn om pilgrimsfärd o. d.). tha hade han lithet fanget . . aff forsagde siwke, loffwadhe jak honum strax til sancti erik konungh och helge doctor erik GPM 2: 175 ( 1504) . \" atj haffue loffuet eder til sanctam birgittam hiit ned i landet \" HSH 17: l177 (1523, Brask). 3) ansxara, gå i borgen. ther til at alle tessa for:na articla skulu swa haldas wtan all gensegen som forsriffuat stander, tha haffua wi bidith loffwa for oss xii men aff hwario sokn som her epther nämpnäs Svartb (Skokl) 369 ( 1439) . nighils . . . ok anders . . . hafua lofuat for päningana HLG 1: 66 (1456). ATb 1: 22 ( 1454) . JTb 10 ( 1456) . \" at wi haffua loffuat . . . konung karl . . . for älloffwa hundrade rinska gyllene Lagerbring \" Saml 2: 244 ( 1457) . ATb 1: 239 ( 1456) , 2: 2 (1473). ath han skulde haffua loffuat for en, som kallades henrick pilth STb 1: 35 ( 1475) . Svartb (Skokl) 533 ( 1477) . \" peder jwl loffuade fore peningane och ecke fore mannen \" STb 1: 329 ( 1482) . ib 3: 112 ( 1493) . fideiubeo . . . for annan loffua GU C 20 (hand 2) s. 48. HLG 2: l18 (1510). - ansvara för utbetalningen av (ngt), åtaga sig att betala. Se Sdw 2: 1261. her holwidh lofwde iij mark for een finna ATb 1: 245 ( 1466) .","4) lova, prisa, berömma. \" tha sautho iutha . . . att ioseph ma hittas louasse (ɔ lovadh se) guth \" Saml 34: 280 . \" at han altiidh . . . thän daghin loffui oc wphöghe gudz lof (dominum laudibus extollat) \" Mecht 125 . thz mäst lofwandis är honom (laudabilissimu deo), som hon kan göra ib 296 . GU C 20 (hand 2) s. 68, 69. - med innehållsobj. ey kan hon pröffwas thz loff mz andhrom loffwa (nec canticum illud collaudare probatur) SpV 31 . "],"f":["lofwa . ","loffwa . ","lofua . ","loffua . ","-ar . ","loffuor SkrtUppb 164 . ","lafwer Trolles Jb Bil 215 ( 1482) . pl. 1 pl. leyffwm Svartb 429 ( 1448) . konj. loffui Mecht 125 . ","-adhe (-ade). loffuide STb 3: 324 (1497). loffde HSH 13: 75 (1524? Brask), 14: 88 (1526, d:o). part. pret. -adher. n. loffuidh Stb 2: 223 (1487). loffuit ib. supin. -at. loffwet ATb 1: 22 ( 1454) . ","loffuet HSH 17: 177 (1523, Brask). loffuit Stb 2: 275 (1488), 4: 155 (1507). loffuot Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 35 (1457-59)),","*lova ut , genom borgen befria. med prep. af. niels jönsson . . . loffwadhe han wth aff iärnen ATb 2: 2 ( 1473) . Jfr utlova. - Jfr af-, for-, fore-, in-, sam-, tro-lova samt olovandis."]},{"a":"lovalös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke håller gifvet löfte, löftesbrytande. met sadant loffuelös folck FM 226 ( 1505) ."],"f":["loffua- )"]},{"a":"lovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) loven, utlovande, löfte. loffwaren är throliken, loffwanen (sponsio) är san SpV 65 . 3) ansvar, borgen. säther iak mädher mik til lofwan ok til borghan thessa godha män SD NS 3: 375 ( 1418) . STb 3: 303 ( 1496) . 382 (1498).","4) förtroende, förtröstan, tillit. Stb 5: 312 (1520, Kop). om nogre oss noget annet rykte wille paföre för ider, säter then igen tro eller loffuen tiil STb 5: 323 (1521, Kop). ib 326, 329 (1521, d:l). 5) lov, pris. llaudacio . . . loffuan GU C 20 (hand 2) s. 69. - Jfr for-, slots-, tro-lovan. "],"f":["lofwan . ","loffwan . ","loffuan . ","loffuen STb 3: 382 (1498), 5: 312, (1520, Kop), 323, 326 (1521, Kop) loffue (för loffuen) ib 329 (1521, d:o)), ","lovans man (lofwanzATb 1: 163 (1462). lofvads- Hist Handl VIII 1: 39 (1474). loffuas- GU C 20 s. 267 . loffwedz- STb 2: 257 (1488). loffuedz- ib 3: 383 ( 1498) . ","loffuis- SJ 2: 300 ( 1496) . ","lofwis- ATb 2: 350 ( 1489) . loffuidzSTb 2: 216 (1487), 4: 82 (1505). loffwiidhz- ib 2: 218 ( 1487) . ","loffuitz- ib 2: 496 ( 1490) , 3: 7 (1492) o. s. v. loffwiz- ATb 2: 3 ( 1473) . ","loffwons- GU C 20 s. 480. loffuodz- ATb 3: 106 ( 1500) . ","lawas- JTb 72 ( 1481) ), ","saköra: giord targwtsson xii öra lawas man targwt JTb 72 ( 1481) . " lauerens botnekarl var loffuitzman fore alt etertaal a henne partz wegna " STb 3: 280 ( 1496) ."]},{"a":"lovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tillåtelse. \" medh hans lofin \" VKR 63 . \" met hans lufin oc samthykt \" FH 3: 86 ( 1446) . ","2) lofven, utlofvande, löfte. \" wenda hona fra gudhlike lofuan \" Bil 230 . \" bröt sina lofuan \" ib 254 . \" löste sina lofuan sancto marcho \" ib 256 . at thu fulcomna mina lofwan Bo 250 . \" skulu mina jättir oc lofuan haldas thom ok fulcompnas \" Bir 3: 459 . KL 116 . MB 1: 422 . Bo 127 . Bir 1: 3, 152, 153, 195, 366, 2: 38, 164, 3: 472, 4: 109 . VKR 44 . Iv 4670 . lofwamin (d. v. s. löftests uppfyllande; promissio) drogx fram ena stund Bir 1: 395 . \" hafwa framd draghit lofwanena fyrtighi aar \" ib . somlika iättan oc lofwan ärw allom almännelike, ok somlika särlika Ber 169 . särlek lofwan är nar nakor lofwa at wardha mwnkir äller nwnna älla nakot tholikt ib 170 . \" hwru skal then taka gudhelika lowan (acripere bona quæ ei Deus promiserit) hwilkin ey wil wtgifwa sina lofwan (reddere bona quæ vovit ei) \" ib. \" athergälda sina lofwan ib. halda sina lofwan \" ib. \" hallir ahn sina lofwan mz mik tha skal iak halda mina lofwan mz honom \" Bir 1: 346 . \" wi hafwm een fadhir j hymerike, äptir hans lofwan bidhum wi \" ST 20 . ","3) ansvar, borgen. \" fik laurencius þrigia dagha frest vndir ypoliti louan \" Bu 415 . \" iak togh ah i mina lowan (fidem; jag åtog mig ansvaret för honom) \" MB 1: 249 . \" iak tok han a mina ansvaret för honom ) \" MB 1: 249 . \" iak tok han a mina lofwan \" ST 409 . \" skal han sathia thwa brödher thil lofwan fore sik ath han wil göra lika ok räth \" SO 16 . ib 27, 70, 81, 146 . \" the satte loffuan for sik \" Di 46 . ären i ok skwlen varä lethoghe ok löös ok omanathe aff allä the lauan ok brewom, thär i forskrefno bo ionssons arwingä ok wxsequtoribus pliktoghe ällä skyldoghe varen FM 25 ( 1389) . - Jfr aterhalds-, for-, kloster-, nunno-, renlivis-, slot-, slots-, trolovan."],"f":["lauan FM 25 ( 1389) . ","loffwen SO 146 . ","lofin VKR 63 . ","lufin FH 3: 86 ( 1446)), ","lovans man","lofuanzman . ","lofwandz man. lööuentzman SD NS 1: 540 ( 1406)), lofwands man. löuentzman SD NS 1: 540 ( 1406)), löftesman, borgensman. SD NS 1: 540 ( 1406) . PM 23 . affdhe (för haffdhe) engin lofwandz man honom säthia ST 65 . tha konungen . . . hafdhe takit xxx lofuanzmän, som sina hand räkto ther vppa, at thet skulde blifua stadhugt oc gilt, som tha var taladh Ansg 235 ."]},{"a":"lovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lofvare, den som lofvar el. förbinder sig. under för:da lofwares jnsigla BtRK 109 (1436, orig.). ","2) lofprisare. \" \" Bir 2: 67, 4: 56 . LfK 77 . - Jfr for-, til-, tro-lovare."],"f":[]},{"a":"lovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lovare, den som lovar el. förbinder sig. SpV 65 . - Jfr for-, mädh-lovare."],"f":["loffware )"]},{"a":"love","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["insida. \" heel lihesu christi vinstre loffwe \" SkrtUppb 177 . MP 5: 183 . jnuoluo . . . stiäla oc j loffua lägga jnflyghia GU C 20 (hand 2) s. 40."],"f":[]},{"a":"love","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["insida. \" onth är at plukka haar aff loffwa \" GO 848 . \" läg eldh a lowa ib 972. \" Bu 26 . Bil 273, 870 . SO 28, 70 . Lg 3: 224 . Jfr handlove."],"f":[]},{"a":"lovilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr trolovilse."],"f":[]},{"a":"lovilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfte. SvT 63 . Jfr aterlovilse."],"f":["loffuilse )"]},{"a":"lovits man","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lovans man."],"f":[]},{"a":"lubesker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lybisker."],"f":[]},{"a":"luddare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se loddare."],"f":[]},{"a":"ludh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = liup 2. the fingo tha een annan lwdh (förut heter det: the kwado fast ok giorde sik katha) RK 1: (sfgn) s. 186 ."],"f":[]},{"a":"ludh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) lydelse. Se Sdw 2: 1261. epter breffens lwdh Svart 397 (1441)."],"f":[]},{"a":"ludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr vidherludha. - ludha saman (lode samen), hänga samman. PMSkr 629 ."],"f":[]},{"a":"ludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ljuda. \" ludhanda malmbir \" MP 2: 129 . \" her ludha himerikis orghor \" Su 137 . MB 2: 91 . \" hwilkra ysäld j jordhrike ropadho til min oc lwdde j minom örom \" Bir 4: 77 .","2) lyda, innehålla. \" eet breff . . . swa ludhande ordh äpter ordh \" SD NS 1: 30 ( 1401) . breff . . . swa ludhande ord fran ord ib 77 ( 1401) . \" ib 100 ( 1402), 2: 190 ( 1409). thz (brefvet) ludde swa \" Al 2094 . ib 1197, 3044, 3139, 3680, 4273, 5297, 7331. RK 2: 1159, 6235, 6259 o. s. v. ST 187, 519 . SJ 205 ( 1451), 206 ( 1451) o. s. v. swa som thin ordh the höras oc ludha at swa är sannelika Su 136 . thz (brefvet) lude thz riken sculle samman bliffwa RK 2: s. 336. ib 5542 . BSH 5: 128 ( 1506) , 298 (1508). äpter thy the gambla brefuen ludha SD NS 1: 31 ( 1401). redhe wara . . . pa then stad hans [breff] luder RK 2: 3755 . - med prep. up a. swa som thätta brefwit . . . ther oppa ludhar SD NS 1: 525 . ( 1406). ib 2: 28 ( 1408) . - innehålla, åtegifva innehållet (af). med pep. ut af. thenna besiglda copie ludendis vtaff nogre ffrw ingeborgx scriffuilser FM 197 ( 1504) . ","3) med prep. mädh. \" thetta breffwith ludde honum mädher \" Al 1154 . - Jfr sam-, til-, ut-ludha, äfvensom lydha."],"f":["ludher LfK 131 . ","lwdher SD NS 1: 100 ( 1402); MB 2: 91 . ","luder RK 2: 3755 . ","ludhar SD NS 1: 102, ( 1402), 525 ( 1406), 2: 28 ( 1408); ST 187 . ","lude RK 2: 1159, 5542 . ","ludhadhe ST 519 ),","lata ludha"]},{"a":"ludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) lyda, innehålla. \" gisle hawer niclissa martinsson gooz ii gireem epter niclissa brewe, sum thät ludher . . . lagliga vpbudit Västerg Fornmt III 7-8: 152 (1374). \" FMU 1: 392 ( 1384) . \" han hafde scrifuet eeth breff . . . ludende moth war nathuge herre konung \" SD NS 3: 275 ( 1417) . Rydberg Tr 3: 165 ( 1436) . KTb 79 ( 1441) . \" skute the pa thenne uyman, ath han war theris höffuitsman j then zachen, och thet ludde och the gode herris borgamestara och radz breff j lubecke \" STb 3: 454 ( 1499) . - med prep. upa, pa. som biskoana breff vpa luddar Sikotteb 349 (1440, Borgm). thet breff .. . som ludhde pa then arffua forlichan STb 4: 23 (1504).","3) syfta, lhava avseende (på), handa (om). med prep. ltil. the swarade ok sagde ath thät (ɔ myntet med kejsarens bild ocvh inskrfift) ludde til keysaren MP 4: 258 . - Jfr sam-, utludha, ävensom lydha."],"f":["ludher . ","luddar Skotteb 349 (1440, Borgm) . impf. ludde. part. pres. ludhande. ludandes STb 2: 191 ( 1487) . ","ludende SD NS 3: 275 ( 1417) ),"]},{"a":"ludhblasare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lurblåsare, basunblåsare. GU C 20 s. 72, 115."],"f":["lwd- . ","-bläsare )"]},{"a":"ludhblasirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lurblåserska, basunblåserska. GU C 20 s. 72 ."],"f":["-bläsiska )"]},{"a":"ludhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ltydligt, klart, öppet. kännomps wy . . . ludlika met ware breffue, ath . . . Svartb 180 (1384?). - tydligt, med tydlig och hög röst. samio breffuit war läösit luderlica pa landzrättin Svartb 422 ( 1447) . - Jfr liudhelika."],"f":["ludelica . ","ludika )"]},{"a":"ludhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tydligt, klart, öppet. \" kännes jac . . . ludhelica meth thesso mino opno brefue \" SD NS 1: 546 (1406, gammal afskr.). Jfr liudhlika."],"f":[]},{"a":"ludher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. ? ","e":["n. ljudligen, högt, högljudt, öfverljudt. alexander thakkar then keysar lut Al 2887 . \" sagdho thz twt at hwar man thz hördhe \" ib 3134 . \" rögred kom i staden lutt \" RK 2: 8963 . Al 5517, 10059 . RK 2: 5253 . Jfr ivir-, sam-lut, äfvensom liudher."],"f":["lut . ","lutt ) , "]},{"a":"ludher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr snor-ludher."],"f":[]},{"a":"ludher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lur. Gu C 20 (hand 2) s. 93."],"f":[]},{"a":"ludher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lur, trumpet, blåsinstrument med långt, rakt rör. lata bläsa ludhe (tuba) Bil 612 . \" första min lwdher (buccina) höris \" MB 1: 328 . \" hördhis sua som ludz (tubæ) röst \" Bir 2: 13 . \" the haffdo oc ludhar (tubas) oc orghor oc harpor \" ib 4: 59 . \" lwdhar ällir baswnar \" MB 2: 89 . \" dödhrin bläse ey i ludh for sik \" GO 604 . MB 1: 388, 389 . Bir 3: 334 . MD 37 . Di 92, 114, 180, 187, 190, 215 . MB 2: 172, 173, 229, 230, 327, 345, 346, 347, 350, 362, 363 . Jfr silfludher. ","2) lur, språkrör. \" jeronimus var som ludhir ginom hulken then hälge ande taladhe \" Bir 3: 161.","3) pipa, rör. \" göris pipor äller lwdha swa tiokka som en arm \" PM 6 . \" göris aff sammo lädreno en trwmba äller lwdher sömath täth \" ib 13 . ib 14 . "],"f":["lwdher MB 1: 328 ; PM 13 . ","ludhir Bir 3: 161, 334 . ","lud Di 92 . ","lwdrin MB 1: 388 . ","lwdren ib. ","lwdhen PM 14 . ","luder MD 37 ; Di 92 . ","ludh Bil 612 ; GO 604 . ","lwdhren MB 2: 345, 347 . ","luderen Di 92 . ","ludhin Bir 3: 161 . ","lwdhen PM 13 . ","ludhre MB 2: 345, 347 . ","lwdhre ib 345, 346, 350 . ","ludhe Bil 612 . ","lwde MB 2: 334 . gen. ludhers ib 339 . ","ludz Bir 2: 13 " med art. lwdzsins " ib 3: 334 . ","ludzsins ib. ","ludhens MB 2: 363 . ","lwdhra ib 345 . ","lwdhar ib 89 . ","lwdha PM 6 . ","lwdhrane MB 1: 388 . ack. lwdhra ib 389, 2: 345 . ","ludra Di 114, 180, 187, 190 . ","ludhan ib 215 . ","ludhanr Bir 4: 59 . ","ludhrom MB 2: 327 . ","lwdhrom ib 1: 388, 2: 173, 346 . ","ludhom ib 229, 230, 362 . ","lwdhom ib 172 . ","ludhra ib 1: 498 . ","lwdhranna ib 389),","ludhra blaster","-bläster: -bläst MB 1: 388, 499), "]},{"a":"ludher blaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ludhra blaster. MB 1: 388 ."],"f":["-bläster: -blästin MB 1: 388 ),"]},{"a":"ludhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" lyselse. epter then dagtinges breffs ludelse BSH 5: 21 ( 1504) . ib 298 ( 1508) . FH 1: 187 (1498, nyare afskr.). FM 268 ( 1505) . Jfr lydhilse."],"f":["ludelse BSH 5: 21 ( 1504) ,"]},{"a":"ludhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lydelse. epter sith makt breff ludelse STb 3: 294 ( 1496) . Jfr lydhilse, utludhilse."],"f":["ludelse )"]},{"a":"ludhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["luden. \" lodhin som bukker \" MB 1: 208 . \" een ludhin ormbir \" Bil 830 . \" man skal ey swidha alt thz som lodhit [ÿÿär \" GO 612 . KL 334 . Gr 292, 297 . MB 1: 82, 213 . A5577, 7419, 9366."],"f":["lodhin MB 1: 208, 213 ; Al (n. pl.) 5577 ; ","-it MB 1: 82 ; GO 612 ; Al 9366),"]},{"a":"ludhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["luden. Se Sdw 2: 1261."],"f":[]},{"a":"luf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lof."],"f":[]},{"a":"lugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låga, brinna. hans mundar lughaþe ok rök som brännesten Bu 208 . \" hans händar lagho bundna a bak lughnadne bndom ib. lughande glödher \" Bil 370 . \" elder loghandhe \" ib. \" wlkanus biärgh som altidh lughar \" ib 216 . \" the wtwaldasta modhoren liknas qwämelika loghande buskanom hulkin moyses sa loghande oc ey scadhas aff loghanom \" Bir 4: (Dikt 254. lughande (ardens) glas ib 3: 65 . ib 1: 286, 3: 113 . Di 4, 15 . - bildl. scal liak . . . göra them loghande af minom kärlek MP 1: 101 ."],"f":["logha: -ande MP 1: 101 ; Bir 3: 113, 4: (Dikt) 254; -andhe Bil 370 . ","loga: -ande Di 4, 15 . -ar, -aþe),"]},{"a":"lugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låga, brinna. \" jgnio . . . verma oc loffua oc opthendha \" GU C 20 (hand 2) s. 9. MP 5: 41 . "],"f":["loffua )","*lugha up , "]},{"a":"lughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låga. sender han (ɔ kyrkoherden) ej fram loge och lius, få thå ej utan halfva vigningapeninger, och halfva then klerker, ther hon vigdes Hist Handl VIII 1: 67 (1514,nyare avskr.). ib. Jfr eld-, kärleks-lughi. "],"f":["loge )","*lugha bärare","logo bärore )"]},{"a":"lughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låge. \" lius ok hiti skilias aldre widh lughan \" Bil 81 . \" stak han . . . en fingir i lughan \" KL 279 . Bu 22, 505 . Bir 4: (Dikt) 254. sompt brann i rödhom lugha Ansg 201 . \" aff then lögho (för logha) ok rögh bleff han dödh \" Di 260 . j hel. uitis ligha MP 1: 239 . \" som thu seer ifuer (öfver hvilka du ser) liusan lugha \" Bil 211 . \" munde huist j liwsan lugha sta \" RK 2: s. 333. mz liwsom logha MB 1: 492 . - bildl. släkte . . . kötliks lusta logha KL 279 . - Jfr brännestens-, elds-, himnalughi."],"f":["loghi: -a KL 279 ; MP 1: 239 ; MB 1: 492 ; ","-anom Bir 4: (Dikt) 254), "]},{"a":"lughn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lugn, stilla. om vind och vatten. giuar han . . . lunct väþar äpte storm Bu 489 . \" vardh ginstan mykyt lunkt \" Bo 71 . ib 105 . ST 133 ."],"f":["lunght Bo 105 . ","lunkt ib 71 ; ST 133 . ","lunct Bu 489),"]},{"a":"lughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lugn, vindstilla, ward lughn epte stridhan storm Pa 22 . \" the foro aff haffuit oc vp i mäle bade i lugne ok swa i äle \" RK 1: 477 . \" swa stoort lugn wardh i watneno \" Lg 3: 258 . Bo (Cod. B) 341 . Bir 2: 61 . RK 1: 1513 . Lg 1016, 3: 48, 214, 357 . ","2) lugn, ro, fred. skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä BSH 1: 133 ( 1371) ."],"f":["lugn RK 1: 1513 ; Lg 1016, 3: 214, 258, 357 . ","lungn Bo (Cod. B) 341 . ","lwnghn Lg 3: 48), "]},{"a":"lughn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lugn, stilla. \" om vind och vatten. Se K: G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv 108 f. tha som lwgn vädher är \" PMSkr 294 ."],"f":["lwgn )"]},{"a":"lughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lugn, vindstilla. tha lwgn är PMSkr 294 . ib."],"f":["lwgn )"]},{"a":"luin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"luk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) lock. \" len kista medh plat lok \" ATb 1: 227 ( 1456?) . - Jfr bytto-, kalk-, lönda-, öghna-luk."],"f":["lok )"]},{"a":"luk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. \" det som tillsluter. \"","1) rigel, bom? läste vp lukum ok lasom Bil 25 (lukum kan äfven föras till luka, antignen i samma betydelse som den här angifna (jfr Isl. loka) el. i den luka annars tillkommande). ","2) lock. vnum diushorn cum argento factum et vnum look argenteum SD 4: 710 (1340?). j hans skrine. hwars look hängiande war swa som vppa fyrom axlom Bir 1: 61 . \" thz kaar som enkte loket haffwer \" LfK 210 . Fl 293 . Ber 258 . LfK 220 . PM 12 . XV solff beekere met ij loock FM 75 (1483, daniserande9. en sölff bolle met eth lock ib. Jfr kisto luk. ","3) lucka. \" han gööt een höst aff eer storan oc innan til holan oc giordhe eeth hol a hans sidho som een man matte in krypa ther war eeth luk foe aff eer \" ST 354 . ","4) slut. Jfr iula luk."],"f":["lok Ber 258 ; LfK 210 ; PM 12 ; ","loket LfK 210, 220 . look Sd 4: 710 (1340?); Bir 1: 61 ; LfK 220 . ","lock FM 75 (1483, daniserande). loock ib), "]},{"a":"luk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräs, gräsbete? cum pascuis peorum que wlgartier dicuntur lof of luk SD 1: 567 ( 1279) . quod . . . vsfructum habeant in eidsem !UDDA_TECKEN?: siluis). videlicet lof oc luuk ib 581 ( 1281) . \" nos . . . lok et löph lingna quam subertus (trol. för lignaque subtus) iacentia, et pascua pecorum, libere concessisse \" ib 2: 181 ( 1294, nyare afskr.) . \" quod religiosi viri . . . ad siluas eorum . . . liberum accessum cum pecoribus meis et wlgartiter dicta løff ok luuk et vndi vidhu . . . mihi benigne contulerant \" ib 5: 430 ( 1345) . Jfr Schlyter, Ordbok s. 401 f."],"f":["luuk . ","lik L.; SD 2: 181 (1294, nyare afskr.)), "]},{"a":"luk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräs. Se O. V. Friesen, Nysv. studier 20: 81 ff."],"f":[]},{"a":"luka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L: Jfr tilluka."],"f":[]},{"a":"luka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) port, dörr. the bodhen som näst ligger lwkunne östan fore jn til hans bötkers lwku KTb 62 ( 1428) . Nio handl rör Vkl 233 .","2) lucka (i fartygsdäck). läggher skiparen nokoth köpmans gotz j skipith affwan pa lwkorna PMskr 51. - Jfr borgha-, vagh-luka. "],"f":["-or ) , ","*luku lopt","-lofft )","*lukuman , "]},{"a":"luka","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["loka L. ","loca: -ur Bil 256 ; ","-om ib 404), f. "]},{"a":"luka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr aterluka."],"f":["loka )"]},{"a":"lukadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med lock? xij siölff stobe, huert wti annet, thet xiijde war loget FM 75 (1483, daniserande) andre xij stobe, huert oc i annet . . . oc then xiijde war lokot. jtem xij stobe, huert wit annet, xiijde war loket . . . jtem vij stobe, vijde loket . . . jtem vij sma stobe, viijde loket . . . jtem xij stobe. xiijde loket . . . jtem v stobe, jte loket ib (ordet bör dock möjl. fattas ss artikulerad form af luk, lock)."],"f":["lokot (för -adh el. -at?). n. loket. loget),"]},{"a":"lukaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["BtFH 1: 324 ( 1463)."],"f":[]},{"a":"luker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lock? item för en luk til bryghehusid VKU 102 ( 1561) ."],"f":[]},{"a":"lukka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lokka."],"f":[]},{"a":"lukka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lykka."],"f":[]},{"a":"lukkan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lokkan."],"f":[]},{"a":"lukke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lokke."],"f":[]},{"a":"lukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . se lokker."],"f":[]},{"a":"lukt","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["lokt . ","locht . ","lok GU C 20 s. 375 ; jfr E. Noreen, Sakkunnigutl. rör. lediga porf. -ämbetet i svenska språket vid univ. i Lund (1939; stencilerad skrift) 155 f.), 2) odor, lukt (som ngt sprider). jac takkar tik for . . . the fule lokt som thu luktadhe j asna stalleno SvB 48 (slutet av 1400-t.). 3) iduratus, lukt, luktsinne. aff hymmelskom eeld e hafuer han synena . . . aff nidhro vädhreno lichtena SvKyrkobr (Lucid B) 135. - Jfr fota-, rökilse-, stek-, väl-lukt."]},{"a":"lukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) luft. \" han släpte them (ɔ: griipana) lösa i lukt \" Al 9100 . the fördho han höght vp j luktena ST 131 . \" för en i gaa wt i luchten \" FM 202 ( 1504) . \" liida lweten eller vädriit \" LB 7: 316 . \" forware sig wel med kläder tiil tess han vens vider lwcten ib. \"","2) odor, lukt (som något sprider). rökilsens lokt takx ey älla hannas vtan hon kännis atenast ok synis Bir 1: 155 . \" han hafdhe hugnadh aff hans (vinqvistens) lukt oc syn \" ib 2: 135 . \" lustelica thinga lokt \" ib 3: 183 . Al 6501, 7340 . \" hans yrtta loka skal flyta \" Ber 182 . \" the villo at ämuäl skulle ey loktin koma vidh hans näsa \" Bo 157 . \" kände fadherin loktina aff klädhomen \" MB 1: 215 . \" dactilus hawir vndarlika lokt \" Bir 1: 132 . slo ther vt sua ärlikin lokt Pa 20 . \" af thöm gik sua dyyr oc ärlikin lokt \" ib. \" for the dyro loktena som han kände \" KL 103 . \" tha wthgangher en yppasta lwkt \" PM XXIX . \" kände faþeren sötasta luct vt ganga af barnsens härbärghe \" Bu 525 . \" annan laghþo þe ok nakin bundnan i blötasto siäng þär (fughla) sungo i sötaste lukt \" ib 402 . \" sööt lokt dragx lutelica til hiärnan gönom näsana \" Bir 2: 99 . Bil 87, 251, 274, 283, 285 . KL 42 . Lg 468, 473 . Bir 1: 151 . Al 5867, 6832 . LfK 244 . giwer aff sik godha lokt oc rök MB 1: 480 . ib 126, 214 . Bo 37 . Bir 1: 66 . \" atirtäpto sina näsa for ondo luktinne \" KL 126 . \" kände hon . . . onda lokt \" VKR XVIII . Bil 468 . Gr 280 . Pa 20 . KL 22, 278 . mz . . . wärste lokt ib 58, 121 . ib 126, 226 . LfK 182, 219, 229 . widh rothna lukt Bil 316 . Gr 273 . \" wt af thöm brunnenom gik en rädhelica stor rökir oc aldra fulasta lokt \" Pa 18 . rutit wädhir hulkit som mz sinne fulo lokt vtsläkke ofta mangra manna liijff Bir 4: (Dikt) 249. rutit köt hulkins fulo lokt ängin format at thola Bir 1: 71 . KL 23, 62, 87, 259, 278, 291 . Lg 473 . Ber 207, 211 . thu . . . format ey thola hans anzstygga lokt ib 80 . \" kranc luct \" MB 1: 492. smittadh mz nakre röto älla onde lokt Gr 292 (jfr 424). MB 2: 307 . - bildl. äre godha manna bönir brinnande i gudz älskogha i thera hiärta, oc giwa gudhi söta lokt MB 1: 370 . \" thera strupe är vppen graff aff hulkom versta gudlica ordha lokt vprykir \" MP 1: 19 . hälgra manna äptedömis godh lokt Bir 2: 125 . tha siälin hän kännir fatikdomsins lokt Bo 116 . \" goz lifwirnis lokt \" Bir 1: 179 . ib 386 . \" minna dygdhalwkt \" Ber 8 . \" gudhi vardhin thakke hulkin . . . oppinbara sinna vidhirkänno lukth (odorem) vm os \" MP 2: 116 . androm ärum wi dödzsins lokt (odor) . . . ok androm ärum vi lifsins lukt ib. ","3) odoratus, lukt, lutsinne. haffuir tw misth lwthena LB 7: 78 . \" thra lokt mz hulke the loktadho wärldinna lustelik thingh \" Bir 1: 151 . aff likamins sinnom, som äre syyn oc hörsl, lokt, smak oc hannan MB 1: 42 . \" mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt \" Al 7185 . \" tha wardher siällfwer gudh . . . loktenne sötasta balasmus LFK 127. \" Ber 232 . - Jfr vällukt."],"f":["lucht . ","lokt KL 22, 23, 42, 58, 62, 87, 121, 126, 226, 278, l291; Bo 37, 116, Gr 273, 280, 292 ; Bil 87 ; Pa 18, 20 ; MP 1: 19, 2: 116 ; VKR XVIII ; Bir 1: 66, 71, 132, 151, 155, 179, 386, 2: 99, 125, 3: 183, 4: (Dikt) 249; Lg 473 ; Al 6832 ; MB 1: 42, 214, 370, 488 ; Ber 80, 182, 207, 211 ; LfK 182 ; ","loktin Bo 157 ; Ber 232 ; ","loktina MB 1: 215 ; ","loktena KL 103 ; Bo 157 ; " loktenne " LfK 127 . ","loct Bil 274), "]},{"a":"lukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) olere, lukta, sprida lukt. - stinka. GU C 20 s. 259 . ffedldius rwtin ok loktande ib s. 265 . 2) odorari, lukta, känna lukt. GU C 20 s. 375 . \" fäm äru menniskionna yterme[r] sinne som är . . . lukta mz näsomen . . . \" SvKyrkobr 343 . SpV 76 . - med ack. tu luctadhe mädh thinom hälgha näsom margskona onda lukt SkrtUppb 171 . - med prep. hwilken genstan tok hänna hiärta i sina händher oc luktadhe thär wppa Mecht 205 . - Jfr illa-, väl-lukta, ävensom dyr-, illa-, söt-luktande."],"f":["lokta GU C 20 s. 375 ; SkrtUppb 161 ; ","-andhe GU C 20 s. 265 . ","-ar . ","-adhe . Se Sdw 2: 1261)"]},{"a":"lukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) olere, lukta, sprida. lukt. rosin loktar sötelika Bir 1: 66 . miödyrta blad, som . . . lwcta vel LB 7: 288 . bäzst loktande balsam Bo 43 . Lg 92 . \" som fulika lokta \" Bir 1: 335 . \" han loktar illa \" ib 157 . Va 39 . MP 1: 72 . illa loktande Bo 146 . KL 226, 278 . Bir 1: 68, 199 . j värstloktande oc fulasta (torn) Bil 468 . Bo 182 . wärst loktande thräkkir Bir 4: (Dikt) 249. - lukta, dofta mz dyrasta luktande smörilse MB 2: 162 . - bildl. hans siäl loktar mz dygdhelike frägdh ewerdhelika ower alla wärldina MB 1: 272 . \" nim at lwkta af godho lofwi (flagrare bono præceonio) \" Ber 57 . Bo 147 . lukta, stinka. foro hans saar illa oc luktade fast Di 192 . ib 193 . - bildl. hans thanka ok astundilse riuka ok lokta j minne asyn swa som rutit köt Bir 1: 71 . thera vmgangir ok liuräne liktar j mine asyn suasom almänningis qvinna ib 3: 27 . ","2) odorari, lukta, känna lukt. mz . . . twem näsom luktandhe MP 1: 197, the hawa näsa oc skulu ey lokta Gr 273 . thera näsa lukta ey Lg 3: 208 . - med ack. the skulu ey lokta the söto loktena j mino rike Bir 1: 151 . thera lokt mz hulke the loktadho wärldinna lustelik thing ib. ib 2: 196, 3: 93 - med prep. apinian . . . lokta at them thingom som fulika lokta Bir 1: 335 . luctha aa rökilse LB 7: 67 . liktha . . . oppo welloktande yrthär ib 78 . \" ther oppa lokta \" ib 1: 98 . - Jfr välluktande."],"f":["lokta Gr 273 ; Bir 1: 71, 151, 335, 2: 196, 3: 93 ; LB 1: 98 ; ","-ar Bo 157 ; Bir 1: 66, 3: 27 ; MB 1: 272 ; ","-adho Bir 1: 151 ; ","-ande Bo 43, 146, 182 ; Bir 1: 68, 199, 4: (Dikt) 249; Bil 468 ; Lg 92 . loktha (imperat.) LB 7: 78 . "]},{"a":"luktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odoratus, lukt, luktsinne. hwru jhesus christus ledh sina hälgha pino oc dödh til sina luctan oc näsom SkrtUppb 170 . Mecht 240 . \" annath vnderstandilse är luktan \" SvKyrkobr 17 . MP 4: 159 . SvB 105 (senar h. av 1400-t.). Jfr välluktan."],"f":[]},{"a":"luktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ) = lukt 3. Bir 1: 151 ."],"f":[]},{"a":"luktar þing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lukter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lykkia."],"f":[]},{"a":"luktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) =luktan. olfatus . . . loktilse GU C 20 s. 378 ."],"f":[]},{"a":"luktilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" = lukt 2. the yrte som giua af sik godh loktilse Bir 4: 144 . (luktilse för luttakilse MP 2: 71 .)"],"f":[]},{"a":"luktsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["välluktande, doftande. forthy äst thw thet luktsama balsama faat SvRimd 46 ."],"f":[]},{"a":"luku dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (biskop Olof medgiver innehavaren av Kumo gård viss rätt att deltaga i fisket i Kumå å, b. a.) twa daga vppa for:de holmen, som här kallas luku daga, som ära sacnte olaffs dag oc warefrvdag assumpiconis Svartb 446 ( 1453) ."],"f":[]},{"a":"lum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lumbardhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Longobarder, Lombardr. gik til olio präs ther lumbardha ärwodhadho at vtthrykia oliona KL 46 . \" varo miok kranke kesare ok romarom änkte til (värio) for lumbardum \" Bil 758 ."],"f":[]},{"a":"lumbardsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. Lo ","e":["mbardisk. I par maliotygh lumbarzt SD 4: 710 (1340?)."],"f":["lumbarzt ) , "]},{"a":"lumber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags maträtt (blodpölsa el. svartsoppa?). Se H. Hildebrand, Vitt.-ak:s måndadsblad 1885 s. l17 f. Jfr SAOb: L. 1183. skinka oc lumbär Brasks Matordn 3 . \" groffmath oc lumber \" ib 4 ."],"f":["lumbär )"]},{"a":"lumma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eka, skalla, runga. Troj 21 . stordt skråll oc gald wardt j grecana . . . lägre saa ath thz lummadhe j marken oc j wäderidh margfalleliga hwlket lwmmande liwd hördes j achillis paulon ib 219 ."],"f":["-adhe . ","-ande )"]},{"a":"luna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. måne, månskifte.","1) tidpunkt, stund. \" hertoghin kom rät i then luna som konungin wile til bordz gaa \" RK 1: 2577 . \" ey reedh han wt i bäre lunw än ater kom han med rödhe krwnu \" ib 2782 . ","2) sinnesstämning (fattad ss skiftande och ombytlig), infall. \" nw ära gudha ij the lwn at the wilia hämpnas a os \" Al 5638 . en tyma fiöl them en then luna at the brändo wp sightuna RK 1: 480 ."],"f":["luno fal","luna- )"]},{"a":"lund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sinne, sinnelag, sinnesart, lynne. jak gifwir tik . . lätta lundh vidh them tik illa hanna Bil 214 . \" hon kom sin fästa man gryman som leon til lamba lundh \" ib 390 . jac kiänner diäfla lund: tha the wordho wredhe ib 164 . ij laten aff idhre fule lwnd Al 3472 . \" at the starke hunda a them swinom bryta sina onda lunda \" ib 4098 . ","gafuo thöm drikka manga lund Iv 3597 ."],"f":["-ir )","margha lund","marghin lund )"]},{"a":"lund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) sätt. - i ack. sing. med föreg. adj., räkneord el. pron.: på . . . sätt. Se K. G: Ljunggren, Objekt och adverbial 124 f. - the lund, på det sättet MB 1: 466 . - i ack. pl. med föreg. adj. el. räkneord. oc wardher nokor mallös threnne lunder MP 3: 341 . - alla lundir, alldeles. bekende them allelunde wel til tacke fförnogde wara STb 5: 15 ( 1514) . - andra lundir, annorlunda, på annat sätt. om tet icke andrelunde kunde fförlikes STb 4: 249 (1512?). - i dat. pl. med föeg. adj. räkneord el. pron.: på . . . sätt. - allom lundom, på alla sätt, alldeles, helt och hållet. SD NS 3: 95 ( 1415) . - ängom lundom, ingalunda, på intet sätt. JMPs 422. - Jfr harmlund, ävensom huru-, änga-lunda och annorlundom."],"f":["-er )"]},{"a":"lundan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr harmlundan."],"f":[]},{"a":"lunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lund. \" vpfoor j en lund. hwar faa trä waro \" Bir 1: 231 . ib 232 . \" ij een grönan lwnd \" Iv 2080 . ib 2478. RK 1: 3011 . \" kroppana hengdis j en lithen lwndh när mönstret \" PK 225 . ib 236 . MB 2: 148 . - i ortnamn. in lundby SD 1: 722 (1275-92). de lund ib 2: 21 ( 1287) . curiam fröslundir ib 49 ( 1288) . \" in predicta curia frøslundum ib. Jfr ekelunder. \""],"f":["-ir . -ar: lwndha MB 2: 148), "]},{"a":"lunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lund. \" fordhom war her i landith en stoor lunde (för lundder?) mz godhom träim \" Prosadikter (Sju vise m) 122 . GU C 20 (hand 2) s. 101. Jfr aska lunder "],"f":["*lunda legha","-leyga )","*lunda lön . f. = lunda legha. GU C 20 (hand 2) s. 98. ","*lunda salvia","lunde- )"]},{"a":"lundisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Lund, tillverkad i Lund? thoch kongens folk utaff skeppet iiii (4) stykke lwndesk oc XXX (30) BSH 5: 94 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"lundisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från London el. Lynden, tillverkad i London el. Lynden (Lynn) i England. om tyg. Se Sdw 2: 1261. om tyg. ATb 1: 157 ( 1461) . . . . en blan ludiskan (sannol. för lundiskan) kiortil ib 169 ( 1462) . j (1) brun lundesk kiortil STb 2: 253 ( 1488) ."],"f":["-esker . ","-ersker: -ersk STb 4: 341 (1513)),"]},{"a":"lunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" andreas jäcobsson alias lunga \" KTb 27 ( 1412) . "],"f":["lungo adhra , f. lungåder; vena basilica, åder på (vänstra) armen. Se Sdw 2: 1261. ","lungo gräs , ","lungo sot , "]},{"a":"lunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lunga. \" tz helar lwnghan \" LB 7: 230 (trol. att föra till lunga, f.)."],"f":[]},{"a":"lunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["a) lunga, hvar och en af de två delar af hvilka andedrägtens vigitigaste i brösthålan inneslutna verktyg består. taki . . . ena heta lungo aff en wädhir LB 1: 96 . \" taga en lwngo aff itt swinn \" ib 7: 195 (båda ställena böra dock kanske snarare föras till b). - pl. pl. hans lifuer ok lungur ok hiärta root Iv 3407 . \" in til leffrena oc lungonar \" LfK 231 . b) lunga, sammanfattningen af nämda båda delar. tok alt thz ij honum la lifuer ok lungo (Cod. B har dock lunghor; äfven lungo kan möjl. fattas ss pl.) ok hiärta oc blodh Iv 2559 . \" ath böldh vexer oppo lungona \" LB 7: 230 . \" som hafwa bolda i lungunne \" ib 3: 106 . \" thin wälghiandhe maghi liuar ok lunga mz al annor inuäleue \" Bir 4: 137. ib 150 . - Jfr fara-, hara-, lamba-lunga. "],"f":["lungo adhra","lwnga- )","lungo grös , ","lungo sot","-sooth LB 3: 119 . lwngo sooth ib 2: 34 . lungho soot ib 5: 81 . " lunga soth " ib 7: 143, 230 . lwnga soth ib 229 . " lwngha soth " ib 67, 230), "]},{"a":"lungadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lungo adhra. Se Sdw 2: 1261."],"f":[]},{"a":"lunnar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lynnar byrþi."],"f":[]},{"a":"lunnastor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lunnende. Se Sdw 2: 1261."],"f":[]},{"a":"lunnastor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lunnende. alla thenna forscrifna gotz gardha. jorder oc hws . . . medh allom lunnastom oc tillaghom BSH 2: 46 ( 1397) ."],"f":[]},{"a":"lunnende","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["till jordegendom hörande förmåner. vart goþ vgleem . . . med allom þen lunedum þer til liggia SD 5: 562 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"lunnende","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till jordegendom hörande förmåner. jäc . . . afhendher domkrianne i skarom stalbierghet . . . meth allä lunnendä, som ther ti hafwer lighet Sd NS 3: 57 (1415)."],"f":["-endä )"]},{"a":"lunta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lunta. \" PM 8, 9. medh theris ladde bissor . . . och ytende lwnther \" BSH 4: 219 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"lupini vatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avkok på lupin(frö). PMskr 258."],"f":[]},{"a":"lura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lura, ligga på lur. Lg 3: 540 . the acthe ad lue epter the skip, som lupe fran stockholm BSH 5: 165 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"lura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lura, ligga på lur. seen til at then presten her lurar ok seer alla vara lönliga raadh . . . at han ey vndkomber J Buddes b 154 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"lurangel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljurångra, pik, spjut med långt skaft. Jfr Röding, Krigskonstens tillstånd i Sverige i K. Gustaf I:s tid, VAH 1: 161 . \" latha nidherfalla j sändher alla sins folks hellebarda oc lwrangla \" PM 2 . Jfr lärde them göra sigh spetzer, them the på then tiden plägade kalla liurängra eller liurångerstenger P. Svart, Krön. s. 23. "],"f":["lurangels ände , "]},{"a":"lurangel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pik, sjpjut med långt skaft. Jfr Hildebeand, Sv. Medelt. 2: 638. schal och ingen wäria aff föres . . . ey heller harnisk . . . lwranger, hillebardar eller nagat annat gotz Rydberg Tr 3: 491 (1502). HSH 20: 201 ( 1507) ."],"f":["lwranger ) , "]},{"a":"lurker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lus. smör en wlnan traad thär mädh oc binth wm halsen aff falkanom swa dö lwssena PMskr 281. Jfr väggia lus."],"f":["löss SvKyrkobr (Lucid B) 137. lwss GU C 20 s. 575 ; -ena PMskr 281),"]},{"a":"lus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lus. \" lus är litil ok hafuir vj föther \" Bil 349 . \" lys oc madka wullo flokom . . . aff vslo lifue \" Lg 112 . Bir 3: 3 . PK 245, 257 (i var.). LB 7: 195 . PM 60 . Jfr väggia lus. "],"f":["lys . ","lyss LB 7: 195 . ","löös PK 247 . lwss (möjl. sing.) LB 7: 195 . ","lyssoner PK 257 (i var)), ","lusa bit","lusabeth )"]},{"a":"lusna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se losna."],"f":[]},{"a":"lusogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lustig. PMskr 281."],"f":["lwsugher GU C 20 s. 575) ,"]},{"a":"lust","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lust, begär, böjelse, håg. satte äpter sins hiärta lost sina dighro stang fore sit bryst Iv 1654 . \" margh glafuia aff hiärtans lyst thryktis ther fore thera bryst \" Fr 1799 . seglde tiil sweriges mz stora losth RK 3: 1128 . ib 1368 . longhen wägh att fara war meg ey löst ib (sista forts.) 6141 . the sagde iag giorde thz mz onda lyst ib 5925 . ","2) lust, njutning, nöje. likamans lust (delectatio fallax mundi) Bil 614 . \" stridhom wi mot wärlzins lost \" Al 6172 . thetta thrykkir mik vara lust (juncundum) at thänkia af änglomen Bo (Cod. B) 347 . \" ther lost var at se op a \" Fr 1906 . Va 55 . Di 292 . \" är thz ingen loosth \" RK 3: 334 . ib (sista forts.) 6064 . Di 280 . \" i försthene komber hon (lyckan) som sommar mz löst ther epther som winther mz köld oc fröst \" RK 3: (sista forts.) 5797 . for lust skuld Va 7 . \" glädi oc löst \" Di 8 . RK 3: (sista forts.) 5282, 5437. at then ene skal blifua med thöm andhra i nödh oc lost OB 214 . \" huärece j nödh ällir löst \" Bir 3: 328 . ib 23 . Iv 1853 . Al 9797 . RK 3: 45, 1: (Yngre red. af LRK) s. 256, 265. thz är nödh ok ekke lost Al 1499 . - Jfr vällust, samt luster."],"f":["lost Bir 3: 23 ; Iv 1654, 1853 ; Fr 1906 ; Al 1499, 6172, 9297 ; OB 214 . ","losth RK 3: 1128, 1368 . ","loosth ib 334 . ","lyst Fr 1799 ; RK 3: (sista forts.) 5925 . ","löst Bir 3: 328 ; Di 8 ; RK 3: (sista forts.) 5437, 5797, 6064, 6141. lösth Di 280, 292 ; RK 3: 45, (sista forts.) 5282, 1: (Yngre red. af LRK) s. 256, 265), "]},{"a":"lust","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1261. 2) lust, njutning, nöje. ffore the ffram bätre jn pa holmen och hade sin lek oc löst STb 4: 290 ( 1513) . - Jfr brudhlöps-, hionalags-, väl-lust."],"f":["löst )"]},{"a":"lusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hava lust el begärelse till. allo thy, som nokot syn lustas, äller astundas kan Mecht 244 . - opersonl. med dat. sidhan han hafvda the helgha gafwa. tha lust hanom egh lenghar j wärld lwära SvRimd 49 . \" o tu hymmeriki . . . alt thet j tik hafuandes thet nagrom kan lysta \" J Buddes b 168 . ","2) förlusta, förnöja. \" ffager tingh losta hoghen JMPs 505. - (?) ther j bland stodo kosteligen belethe aff sten, ther man see oc skoda losta matthe (que intuentium apectibus alludebant) \" Troj 39 . - refl. lustas. !) hysa lust el. begär. the (ɔ bina) ätha thär aff swa förgiorogth swa lostandis äffthe winthren PMSkr 301 .","2) förnöjas, finna lust el. nöje med inf. gether lostas bitha skoghen oc qwista Pskr 217. oxa oc kör lostas mästh ätha thär skogher är oc byske ib 218 . Jfr for-, väl-lusta."],"f":["-as PMSkr 217, 218 ; ","-andis ib 301 . ","lysta J Buddes b 168 . impf. lust SvRimd 49 ),"]},{"a":"lusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hafva lust el. begärelse till. han thörstir oc lustir kötzsins lysta (sitit voluptatem carnis) Bir 2: 115 . ","2) förlusta, förnöja. \" thän lusten som thik lustadhe \" KL 86 . \" hulkin som lutsta hans öghon \" Bo 42 . skal thik enkte swa mykyt lusta ok lät thik aat ängo swa mykyt lusta som at vara när varom herra ib 102 . lusta the (kryddorna) smaken ib 133 . \" änkte lustade thik vtan gudh \" Bir 1: 177 . \" jak gaff thom frälst siälfs vald oc vilia at vtuälia huat thom lustir (delectat) \" ib 2: 127 . \" mer lustadhe mik at läggia synda byrdhe til synda än läta syndena mz bätyringh \" ib 1: 354 . \" sangin i kirkionne . . . lystar ostadhwgha och thwnga \" Ber 139 . Bo 134 . Bir 1: 47, 139, 251, 338, 357, 2: 47 . Ber 127, 141 . Su 392 . - abs. dactilus hwars sötme mykit lustar Bir 1: 179 . ib 301, 2: 328. ","1) hysa lust el. begär. lustas iak äpte thy han värdoghas mik gifwa Ber 200 . - opersonl. med dat. honum ledhi vidhir gudhelikit äruodhe ok lustas til sit licamlikit gagn Bir 2: 249 . ","2) förnöjas, finna lust el. nöje. mer lustadhis iak vm iak hafdhe nakot j kostonne än vm iak hafdhe nakot gifwit mz minne eghne hand Bir 1: 353 . \" han gat ey lustaz j skörlimnadh \" ib 2: 179 . lustadhis . . i sinom orenom thankom Kl 209. vm thu lustas i nakro andro än thinom gudhi Bo 47 . ib 2, 102 . Bir 1: 37, 2: 314, 3: 225 . VKR IX . MD 131 . Ber 101, 139, 141, 165, 166, 168, 172 o. s. v. tha var konungen alzthingx gladhir oc lostadhis i sik, badhe afff hans gafwon, oc sua aff hans liofva oc stora kärlek Ansg 227 . \" lustadhis mykit aff thera sang \" KL 117 . then som lustas af hedhrenom Bo 94 . Bir 1: 6 . Ber 231 . mz hulko siälin lustas suasom af bäzsta kost Bir 2: 119. lustadhos at thula them ib 1: 274 . ib 3: 127 . lystas (delecatur) at lifwa ensammom gudhi Ber 114 . - Jfr forlusta, samt vullustande, äfvensom lysta."],"f":["losta: -in Ber 127 ; ","-as Bir 2: 314 ; ","-adhe Su 392 ; ","-adhis Ansg 227 . ","lysta Fl 1370 ; ","-ar Ber 139, 141 ; ","-as Bir 3: 127 ; Ber 144 ; ","-oms ib 139 ; ","-adis MD 131 . ","lustir Bir 2: 115, 127),","lusta sik , förlusta sig, roa sig. thu thik mz blomster lysta ma Fl 1370 . refl. ","lustas , "]},{"a":"lustan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lust, njutning, nöje? hon haffwir hafft orena . . . thanka witandis oc siälfwilliandis mz lustan oc samthykkio SvKyrkobr 346 ."],"f":[]},{"a":"luste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cupiodo, libido, lust, begär (vanl. till ngt otilbörligt). Se Sdw 2: 1261. woluptas lustin är olofligha hogxsins ok skämmeligha mz skörom sötma, til thz som oloflikit är een tilbögilse SpV 138 . jllicebra . . . kropsinss loste oc anner olaghlegh loste GU C 20 (hand 2) s. 11. ib s. 33 . 2) delectatio, lust, njutning, nöje. SpV 158 . - Jfr krops-, mat-, mata-, van-, väl-luste. "],"f":["lost(h)e ),","*lusta fulder","-fullir )"]},{"a":"luste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) cupido, libido, lust, begär; vanl. begär till det som är otillbörligt och särskildt till vällust, lusta. lusta the (kryddorna) smaken oc vptända lustan Bo 133 . \" i allom losta haffwin i atirhald \" Al 7073 . ib 7095 . \" lätter ok lös til allan lusta \" Bil 116 . \" ber 231. späk tin lusta \" KS 23 (57, 25) . ondr luste ib. \" til fulan lusta \" Bil 263 . \" tha naturlikin luste kradhe kötit \" ib 885 . \" släkte naturlikan losta ib. kötlikir luste \" ib 922 . KL 86 . \" iak . . . fulkomnadhe min sköra lusta \" Bir 1: 354 . (släkto) huars mans syndoghan lusta Bu 10 . \" af giri ok lusta likamans ib 183. \" ib 142 . KS 3 (6, 3), 13 (31, 14) . återbrytr i mannenom allan huxens ok liamens girughan ok qumelikan lusta ib 19 (48, 21). iviruätes luste tel mat ok öl Bu 185 . \" licamens oquämelike loste til skörlifnadh \" MP 1: 13 . \" sidhan människonne drghir lust til hedhrin \" Bo 95 . \" luste til at vara forman (domindandi libido) \" ib 67 . \" han hafdhe swa mykin losta til thera blodh oc dödh \" MB 1: 268 . \" viste sidhan aldre hwat luste var til synd \" Bil 794 . \" visdomsins luste oc astundan (scintiæ appeitus) röfwadhe af mannenom odödhelikhezsins äro \" Bo 97 . bran til qvinnona lusta (in concupiscentiam femellæ) Bir 3: 75 . \" i lusta weruldlika tinga \" KS 19 (48, 21) . ","2) deletacio, lust, njutning, nöje. guz orþä äru sialenna föþa. som hänne giua himirikes lusta (nos cælestium amore delectat) Bu 186 . \" äuärdhelikin hughandhir ok luste äru i thinne höghro hand \" Bo 230 . \" hawer fulkomin losta oc glädhe \" MB 1: 74 . ib 128 . \" är mik lute at wara mz rene människio \" Bir 1: 219 . Bo 88 . Bir 1: 250, 274, 278, 2: 51, 183 . \" at them änkte bristir til thera nytto ok losta (voluptatem) \" ib 3: 328 . \" thin gudhelike luste (delectatio) \" ib 1: 177 . Su 392 . \" alz lusta glädhi fulstoplikhet (plenitudo omnis delecationis) \" Bir 1: 95 . \" värildz goz luste (temporalium bonorum delecatio) \" ib 2: 217 . haua . . . syndena j lusta (in delectatione) Bir 3: 96 . - voluptas, sinlig el. kötslig lust, vällust. lustin (voluptas) är mörkastofwan . . . lystilsen (oblectamentum) pinona Ber 231 . \" atir hallir sin licamma af matz oc druks lusta (voluptate ciborum) \" Bir 2: 62 . stunthir är skörlifnadzsins loste MP 1: 311 . saman komo the kötlika ey af nakors lusta giri (ex concupiscentia aliqua voluptatis) Bir 1: 23 . \" lustin (voluptas) war dödhir j them \" ib 22 . \" forsmande kötsins lusta (voluptatem carnis) \" ib 2: 62 . ib 1: 6, 278, 2: 115 . licammans luste som ändas mz (sorgh) Bil 109 . - Jfr buks-, hedhers-, kiöt-, kiöts-, mat-, qvinno-, skör-, synda-, värulds-luste. "],"f":["lvsta (nom.) MD 1243 . ","loste MP 1: 13, 112, 311 ; ","-a Bil 885 ; MB 1: 74, 128, 268 ; Bir 2: 51, 3: 328 ; KS 13 (31, 14) ; Al 7073, 7095, Su 392 . ","lyste: -a Bir 2: 115), ","lusta gardher","losta- )"]},{"a":"lustelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med lust, med nöje el. välbehag, villigt. skudhar thera handa lustelica Bo 17 . ib 112 . Bir 2: 25, 38 . \" han hördhe lustelicare oc hällir världinna godhuilia oc älskogha än gudz älskogha \" ib 3: 106 . ib 275 . ","2) på ett förnöjande el. behaglit sätt, angenämt, ljufligt. hwat fulcomlica. gudhelica ok lustelica han läre thöm Bo 178 . \" glädhias oc frygdhas i the höghtidhinne lustelica oc älskelica \" ib 223 . thin ordh . . . smaka lustelika j munnenom Bir 1: 267 . ib 3: 237. MB 1: 366 . - Jfr olustelika."],"f":["lostelika MB 1: 366 . ","lystelica Bir 2: 25 ; ","lystelicare ib 38), "]},{"a":"lusteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) deletcabilis, ljuvlig, angenäm. gudh j sinom sötma, hwilken som swa lwstelikon är badhe skodha oc tänkia SvB 346 (b. av 1500-t.). - Jfr vällusteliker."],"f":["-likon . ","losteliker: -aste JMÖ 134 . ","löstelighen GU C 20 (hand 2) s. 91),"]},{"a":"lusteliker","b":[],"c":"","d":"","e":["1) cupidus, hysande lust el. begär, begärlig. lystelikare til iltz MB 1: (Cod. B) 532 . ","2) delectabilis, som väcker lust el. njutning. ljuflig, angenäm. giuar han þik . . . lysteleck (för lysteleckt) lius for nata mörk Bu 489 . \" in ga j thän lustelika stadhin som kallas paradiis \" Pa 21 . äta . . . lostelikan mat MB 1: 112 . \" i losteliko badhi \" KL 316 . \" hwat lostelikit ok lioft var thz ordhit \" Bo 76 . \" forsma thässa wärdinna lastelik (för lastelik) thing (prospera mundi) \" Ber 126 . MB 1: 33, 160, 366, 434 . KS 27 (67, 29), 41 (106, 44), 60 (150, 66), 60 (151, 66) . MP 1: 28 . Bo 126 . 134. Gr 275, 276 . Bir 1: 26, 35, 43, 101, 151, 267, 278, 290, 337, 397, 2: 84, 3: 49, 275, 391 . Fl 1372 . Va 3, 11, 24 . Lg 811, 812 . Ber 166, 167 . MB 2: 327 . Lg 3: 710 . Su 392 . \" sööt är liwsith oc lostelikt öghom at se solina \" MB 1: 130 . \" hulka iak skapadhe . . . mik lustelika \" Bir 1: 62 . - Jfr olusteliker."],"f":["lustelikin MP 1: 28 ; Ber 200 ; Bir 1: 267, 290, (n. pl.) 3: 49; -likit Bo 134 ; Bir 1: 278, 2: 84 . ","lusteligh: -lighom MB 2: 327 . ","lustelig: -ligast Lg 812 . ","lusteligin: -ligit Va 3 . lusteligen (ack. sing. m.) ib 11, 24 . ","losteliker: -likt MB 1: 130, 160, 434 ; ","-likan ib 112, 336 ; ","-lica Gr 276 ; ","-liko KL 316 ; MB 1: 112 ; ","-likasta ib 1: 434 ; Lg 3: 710 . ","lostelikin: -likit Bo 76 ; Su 392 . ","losterliker: -likt MB 1: 33 . ","lysteliker: -lik Fl 1372 ; ","-likare MB 1: (Cod. B) 532 . ","lystelecker: lysteleck Bu 489 . ","lystelikin: -likit Gr 275 ; Bir 3: 391 . ","lysteligen: -ligeth Lg 811), "]},{"a":"lustelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lust, njutning, liflighet, det som är ljufligt el. angenämt. öghonin see änkte vtan licamlica lustelikhet (coluptuosa) Bir 2: 245. om hon ey förbwdhi likammans lwstelikhet (delicias corporales) Su 13 . höra . . . världinna lustelikhet (delectabilia mundi) Bir 3: 106 . ib 4: 41 . söth lustelikhet Su 19 . ib 392 . \" thu äst alla lustlikhetz rosengardher \" ib 100 . - nöje. thz gör han sidhan rasklika mz mykle lostlikhet (delectatione) Su 455 . - Jfr värulds lustelikhet."],"f":["lustelighet Bir 4: 41 . ","lostelikhet Su 392, 455), "]},{"a":"lustelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lust, njutning, ljuvlighet, det som är ljusligt el. angenämt. astunda kropsins lystelikhet Prosadikter (Barl) 38. o aldhra losteliasta lostelikhet är at tänkia, gudhfadher omffämpner brudhena JMÖ 134 . ","2) lystenhet, lusta, begär. SktUppb 354. thu haffwer j sälinne tre naturas, oskälikhetena, lustelikhetetena (concupscibiliatem) ällir begriplikhetena, ok skälikhetena SpV 502 . \" for lthy at hans natur war wthan alla manzlika lustelikhetz girnilsa smitto (sine omni humanæ concuiscentiæ macula) \" SpV 540 . - Jfr vällustelikhet."],"f":["lusteligheyt SkrtUppb 353 . ","lostelikhet JMÖ 134 . ","lystelikhet Prosadikter (Barl) 38), "]},{"a":"luster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lust, benägenhet. \" nödh är iw enga koster annath är wili ok annath är loster \" Al 1970 . ","2) lust, nöje, njutning. thu giffwer thino liffwe allan lost Al 6578 . \" jämbradhe sich sara aff engin lost \" RK 2: 3997 . - Jfr lust."],"f":[]},{"a":"lusthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nöje. \" för losthet skuld ällar fafänglikhet \" Lg 3: 279 ."],"f":[]},{"a":"lusthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ljuvlighet. \" at gudh plantadhe lustehetinna paradiis som är jomfru maria \" SkrtUppb 115 ."],"f":[]},{"a":"lustilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" .. 1) begär, begärelse. fforlat mik mina synder, hwilka jak saman drogh, mädh kötlikom astwndilsom oc lwstelsom SvB 163 (b. av 1500-t.) (möjl. att föra till 2). 2) förlustelse, lust, njutning, nöje, fröjd. wärdlena lystilse oc högtidh fwlnadhe j hans öghum Prosadikter (Barl) 25 . ib 35, 37 . - Jfr vällustilse."],"f":["lystilse Prosadikter (Barl) 25, 35), "]},{"a":"lustilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) begär, begärelse. \" vakta sik fore vanskipadhom lustilsom \" Bo 18 . ","2) förlustelse, lust, njutning, nöje, fröjd (med betydelse af så väl sing. som plur.). skildir fra värlinna oroo oc allom likamlikom lustilsom Kl 225. thänkir ey siin lustilse ib 256 . faa . . . lustilse (alleviationem) j hiärnanom Bir 2: 51 . j mins gudhoms armom hwar ängin kötz luste är vtan andans glädhi ok lustilse (delectatio) ib 1: 6 . \" takir iak thik mik til brudh ok j min eghin lustilse \" ib 7 . \" nar the sagho thin lustilse j thik til gudh (delectationem tuam in te ad Deum) \" ib 177 . \" lustilse j dröuilsom \" ib 3: 178 . himerikis lustilse ib 245 . \" at han (kroppen) vari starkir mot lustilsom ok frestilsom (contra delectamenta) ib 181. wärldinna lustilse ok girilse (delectationes et cupidiates) \" ib 1: 301 . ib 11, 43, 285 . MP 1: 22 . Ber 24 . kötzsins lustilse (delectabilia carnis) Bir 1: 342 . MP 1: 23 . Ber 89, 90 . \" af skörlifnazens lustilsom \" ib 79 . j tholikom vslom lustilsom Bir 1: 221 . \" lustin (voluptas) är mörkastofwan, räddoghin pinaren, lystilsen (oblectametum) pinona, hwlka swa manga skulu wardha, huru mang lustilsen waro \" Ber 231 . ","3) behag, välbehag? the skulu mera ther til äruodha at gudz vili fulcomnadhis äptir hans lustilse än for sina eghna thorfwe ällir vilia Bir 2: 256 ."],"f":["lostelse: -om MP 1: 22 . ","lystilse: -en Ber 231 ; ","-om ib 89, 90 . ","listilse: -om Ber 24 ), "]},{"a":"lustmäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lystmäte. \" ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik äpte wilia sinom \" KS 83 (204, 91) ."],"f":[]},{"a":"lustogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) hysande lusta el. begär, lysten, begärlig. lustuger at hänna likama Bil 425 . \" lostoghare til iltz \" MB 1: 46 . Bir 1: 116 . ","2) villig, redobogen. ther af warda the lätte ok lustughe til andra åthäua KS 42 (109, 45) . \" redhoboin at thola oc vndirgaa al thässe thing mz lostoghom vilia (libenti voluntare) \" Bir 3: 344 .","3) glad, vid godt mod, liflig. lostoghe män oc wäl hele MB 1: 128 . \" war mykyt kater oc lystogher man \" BK 207 . JP 43 . \" vnge oc lustughe män \" Lg 3: 197 . \" ärafwl och lwstog i äwärdhelikom hwgnad \" Ber 124 . \" gladhare oc lustoghare \" Su 279 . lostoght (vividum) hiärta ib 385 . Ansg 251 . LB 7: 178 .","4) ljuflig, behaglig, angenäm. \" gladh ok lustogh (jucunda et delectabilis) var vaar vmgang \" Bo 212 . än thot thänne wä´ghin är nakot thunger j vphoweno tho är han . . . lustoghir j framgangenom Bir 1 . 43. lostugh hwila ib 3: 367 . \" j feta och losogha hiordmarka \" MB 2: 408 . GO 881 . Su 339 . Ber 278 . ","5) lockand, förförisk. swiklik oc lustogh (illecebrosa) giri KL 193 . "],"f":["lustugher: -ughe KS 42 (109, 45) ; Lg 3: 197 . ","lustuger Bil 425 . ","lustig LB 7: 178 . ","lostogher: -oghe MB 1: 128 -ogha Bir 1: 116 ; MB 2: 408 ; ","-oghan Su 399 ; ","-oghom Bir 3: 344 ; ","-oght Su 385 ; -ot (för -oght) Ber 278 ; ","-oghare MB 1: 46 ; Su 399 . ","lostugher: -ugh Bir 3: 367 . lystogher),"]},{"a":"lustogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["4) ljuvlig, behaglig, angenäm. \" at jumffru maria matthe honum naghra the böön känna som hänne ware lustugh ok täkkelichen ath höra \" SkrtUppb 350 . mitus ti löstogher äwäwäntyrlegh GU C 20 (hand 2) s. 149. preconissus är er sten blaa . . . löstoger til skodha PMSkr 487 . hänne fader . . . bad henne . . . epter jomffru sed snacka lostog ord mz jasone Troj 11 ."],"f":["-ugher . ","lostogher . ","löstoger )"]},{"a":"lustoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lust, ljuflighet, nöje. \" satte mik j lostokhetzins stadh \" MB 2: 408 . Jfr vällustoghet."],"f":[]},{"a":"lustoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vällustoghet."],"f":[]},{"a":"lustriker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rik på fröjder, ljuvlig. at j haffwin . . . idhan . . . lwstrikasta (+) wnghdoms aldir, thrudhit wndhir idhra föther SpV 3 ."],"f":[]},{"a":"lusyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delphiniun staphysagria Lin. \" staphiagria lwssyrt \" LB 7: 195 . lwsyrth som kalles staphisagria ib 216 . ib 219 ."],"f":[]},{"a":"lut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lut."],"f":["ludh GU C 20 (hand 2) s. 91), ","*luta balia , ","luta ho (lutha hoo), ","*luta trumba , "]},{"a":"lut","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ludher, adj."],"f":[]},{"a":"lut f","b":[],"c":"","d":"","e":["lut. \" lwt faar ondan thäff aff asko som hon siilas genom \" MB 1: 321 . \" bren asko aff vedbende som vexer på trä oc gör lwth aff \" LB 7: 32 . hon loot honum lwt ok karbadh göra Iv 2318 . Hästläked. i AS 136 . lB 2: 68, 7L 31, 193, 8: 50. PM XLIX ."],"f":[]},{"a":"luta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) med prep. till. \" böghdho sik oc lutto all til hänna \" ST 396 . böja sig (under), vara undergifven el. underdånig. med prep. undir. skulom wi luta (Cod. A bugha 229) vnder thit wald (subjiciemur, ditioni tuæ) MB 1: (Cod. B) 549. - (?) i ordom leetha the opta luthe RK 3: 3002 .","2) trans. \" luta, böja. hafdhe iak ey swa mykit . . . at iak matte mit hofwdh . . . stydhia älla luta til \" Su 401 . luta . . . örat til min ok akta mina bön Bo 184 . "],"f":["lutte Bo 7, 152 . ","lwtte ib 173 . ","lwthe Lg 3: 74 . ","lwtadhe MB 1: 188 . ","lutade Di 249 . pl. lutto ST 396 . ","lutadho MB 1: 230, (Cod. B) 490. part. pret. lutter, se framlutter, nidherluta. imperat. luta Bo 184),","luta sik , luta sig, böja sig. lwtte sik vidhir brystit a varom herra Bo 173 . " lwthe sig til wars herre brysth " Lg 3: 74 . " han sik til hänna lööt " Al 183 . " lutad sik öffuer bordith " Di 249 . - bildl. the til nadh ok miskundh segh wiliä luthe MD 42 . luta nidher, luta ned, böja ned. the sta oc luta nidhir howdhin Bo 178 . ","luta sik nidher , luta sig ned. lutte han sik nidhir Bo 7 . ib 152, 174 . Jfr nidherluta. - Jfr framluter."]},{"a":"luta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) genom lottning anvisa el. tilldela. Se Sdw 2: 1262. 3) få på sin lott. bildl. thy är thz ekke wthan sam, at christus hwilkin som är gudz dygdh ok wisdom. lothar (sortitur) ällir takkir thz som han är til nampn SpV 505 ."],"f":["lotha )"]},{"a":"luta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se luto."],"f":[]},{"a":"luta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["luta. \" han höörde alla sötästä lekranna jnstrumenta orghor harpor luthor skalmeyer giighor feedlor \" LfK 246 . "],"f":["luto stränger , "]},{"a":"luta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lotta, kasta lott, draga lott. ther lotadho the vm ST 122 . ib 364, 435 . \" the lotha hwa thz wara skal \" MD 188 ."],"f":["lota ST 364 ; ","-adho ib 122, 435 . ","lotha . ","löta L. ","lutta L. ","-adhe )"]},{"a":"luta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intrans. luta, böja sig. cernuus luthenne versus cernuus incedat cui bassam ianua se dat han ska lwthenne gaa som lag dör haffwer GU C 20 s. 100 . \" är thz swa t hogxsins fägrindh lidher owirwälle aff skadhelighe samtykkio, tha luthar (inclinatur) gänstan äpthir ok smittas jomfrudomsins stadge \" SpV 102 . \" när människian är stadh mith i mälan diäffwllin ok ena onda människio, til hwilkin delin hon luthar (cujus parti cesseit), wndhir thäns härradöme bliffwer hon \" SpV 431 . luta, avvika från lodrät riktning. nwra som böriade lwta HSH 13: 115 (1524, Brask). - luta, avvika från vågrät riktning. hwisth thär olyan skla göras j skal wara swa bygth ath thet haffwer eth täth oc släth golff som len logha aff steen oc wara lwtandis til ena sidho PMSkr 338 . - Jfr nidher-, til-luta."],"f":["-ar . "]},{"a":"luta bodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se löta bodh."],"f":[]},{"a":"lutan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lottning. MD 188 ."],"f":[]},{"a":"luter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lott (som brukas vid lottkastning). kennoms wy . . . oss giort haffua eth . . . skipte meth loot oc lagha kaffla . . . wm alt thet afflinga gotz SD NS 3: 504 ( 1419) . ib 505 ( 1419) . Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). AktKungsådr 21 (1470-86). tha togo sigh xij men före ok gick o lothe kaste them loth ok laga kaffla sin i mellom Uppl Lagmansdomb 82 (1493). Jfr kafle. 2) lott, del, andel, arvedel, arvslott, det som tillfaller el. tillkommer ngn. kiännis jak mik haua vplatit . . . pätäre klämäzsoni min lutt i toläbro quärnum SD 6: 358 ( 1352) . \" wplitom honum alla lwth och dela, hwar äpther thy som han är äghende oc arfftagande äpter katerina \" Svartb 186 ( 1385) . ärna mik . . . luth aff iorderikis godhz, swa mykith jak maa mith liff mädh bärgha SvB 309 (omkr. 1500). 3) lott, ställning, öde. tho hafdhe then hedhne wärre lotin i thy widher skipte Prosadikter (Karl M) 271. thu gafft oss thinna äwinnelikhetz looth ok del SpV 479 . 4) lika del, lott (hälft, tredjedel o. s. v.). tha (ɔ efter Adams brott) tappadhe solen sina siäx lytir oc thän siwnda behiolt hon SvKyrkobr 81 ., - thiäna til luta, tjäna mot andel i avkastningen av ngt. taker skiparen batzmännena mädh sigh til ath tyäna j skipeno til lota, swaa ath the skwla haffwa del aff skipsens winnigh PMSkr 89 . \" latha skip til lotha ib. \" ib 90 . 5) del, stycke, avdelning. - stycke, bit. jak wil fly edher lyyter aff mässingstraadh äller naglar til ath fästa remana mz (på ett bokband) Saml. 24: 144. 8) gång (för att uttrycka ett mångfaldigande). nw sa olofernes här myklan som hundrada lutum waro snarare än diwr thz som reen heter Prosadikter (Karl M) 321 . - Jfr attund-, fiärdha-, fiärdhungs-, fämta-, lands-, manz-, siätta-, siäxtande-, skiptis-, systor-, thridhiiungs-, up-, ägho-, äng-, ärfdha-, ärve-luter, ävensom halflutis, tvälutis."],"f":["lut . ","lutt SD 6: 358 (1352) . loth Uppl Lagmansdomb 82 (1493). lodh AktKungsådr 21 (147086, daniserande). loot SD NS 3: 504 ( 1419) . ","looth Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). med art. lotin Prosadikter (Karl M) 271 . pl. ack. lwth Svartb 186 ( 1385) . ","lytir SvKyrkobr 81 . ","lyyter Saml 24: 144 . ","lot (h)a PMSkr 89 f. Se Sdw 2: 1262), ","*luta by","lota bij )","*luta skip","lota- )","*luts fal","lutz fal )"]},{"a":"luter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj. Jfr härdha luter."],"f":[]},{"a":"luter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lutad. \" bögher oc lwther \" Lg 3: 74 . han staar lwther aa synom knäm ib. Jfr fram-, nidherluter, äfvensom luto."],"f":[]},{"a":"luter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lott (som brukas vid lottkastning). som lutar viste tel Bu 490 . \" fiol ä luten sua \" Ansg 229 . ib 235 . fiol loter yfuer mathiam Bil 243 . \" kastadhe han loth hwadh hans offer oc löffte skulle göras til sancte eric eller sancte olaff eller sancte nicolaus oc lotten ful tre resor oppa sancte eric \" Lg 3: 371 . \" at the skuldo kasta lutij uppa thera gudha, til thäs at the matto fa vita huru thom thäktis \" Ansg 229 . ib 233 . tha the hafdho kastath luter ib 235 . \" at the skuldo kasta lutijr \" ib. \" laghdo loot a hwat hwar skulde hafwa af them \" MP 2: 19 . \" giordho loth mällan siin \" Bil 850 . iak haffwir alt landith mz loth skifft idher j mällan MB 2: 61 . \" in quatuor partes subscriptas inter se particione ac diuisione hereditaria dicta wlgariter, lut et kawlæ, equaliter diuiserunt \" SD 3: 477 ( 1320); jfr kafle. ","2) lott, del andel, arfvedel, arfslott, det som tillfaller el tillkommer någon. at war son . . . fa þenna sama luttin SD 6: 180 ( 1350) . þen lutin wildin vi, at war dotur ingeborgh hafþe ib. huilkin lutar, sum mishalldin er aff þessum ib. säliä sin lut (jordlott) hwem han vil ib 5: 637 ( 1347) . äghir huar sinom luth (lott i skogen) radha TB 74 . togh engin lot eller arff epter iacob MB 1: 257 . then oskälike sonen som wt krafdhe sins arfs luth af sinom fadhir Bir 1: 66 . \" huat äru klärkane vtan gudz lutir oc almossomän (pauperes et elesmosynarä Dei) \" ib 2: 149 . \" byridadhe gudh fäghirsta kirkionno skipan mz fatikom fiskara ok satte han j sin stadh at han skulle liua aff gudz lot (sorte) j världinne ok ey aff arfwe \" ib. \" the satto sin lut j glädhi j gudhi \" ib 151 . \" maria vtualde bäzsta lutin \" ib 3: 180 . \" vi hafwom ämuäl lut ok deel j thässe siäl \" ib 88 . \" hawir jak lot j hans siäl \" ib. \" hulkins otrokx folkx luttir skal vara . . . i brännande eldz slo mP 2: 240. skal idhir lutir vara i forbannilsom \" ib 174 . \" ij ängom syndom haffwom wi lut \" Al 6303 . \" haua lut mz honom \" Bo 174 .","3) lott, ställning, öde. \" han lät illa vm sin lot at han eptir laa \" Bil 160 . \" tha hafde tw faat then werra lutt (blifvit besegrad) \" Di 80 . ","4) lika del, lott (hälft, tredjedel). alt þät guþ þöm at ägha skipto þe þrem lutum Bu 3 . \" alla saker ägha tweskiptas taki en luth huitzman oc annan synomen wernamen oc tridhiwngxmän alle \" TB 79 . \" þär af taka en lutt vi, annan maalsäghandin oc þriþä näfnden \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). en lutin takin wi ib. \" ath iak scal vntfrii honom the thwälyti aff thy fornämpnda herra bänkt niclisson swa wäl the thwälyti, som thän thridhiungen ib \" NS 1: 443 ( 1405) . \" tagi konungen twelutine \" SO 296 ; \" jfr tvelyti. dömdes barns fader broder twe lut oc moder fadern en tredingh \" BtFH 1: 183 ( 1507) . ib 300 ( 1510) . ","5) del, stycke, afdelning. annar loteren af hänna licama Bu 418 . \" then första (för förste) lutren af hiärnanom \" KS 31 (80, 33) . mestha lothrin aff ty folk, som var i them landom, som vesthan vor land liggiande ärw SD 6: 156 (1349, gammal afskr.). badhe hiärtans luthi waro vppa spiuento Bir 1: 268 . \" klöff hielmen oc huffuodit hans swa at hwar lyt fiöll seer \" Di 90 . ib 15 . \" skipto thässa ätter wälrldina i thre löter \" MB 1: 174 . ib 258 . war thz siälfft gudz hws skipat innan twa löte ib (Cod. B) 487. KL 19, 30 . MP 2: 21 . \" thre lyte rätta scriptamaala \" MB 1: 284 . ","6) sida, parti. \" manghe bliuu döþe af baþom lutumen \" Bu 177 . ","7) del, stycke, ting, afseende. domaren kändes sik i allom lutum vara wnnen Bu 511 . \" vm mangä þe lyti som iþär myok höghelikä varþäþe \" SD 5: 636 ( 1347) . PfN 135 . ","8) gång (för att uttrycka ett mångfaldigande). siw lotom liwsare än solen MB 1: 355 . ib 88 . Bir 2: 237 . Fr (Cod. B, C, D, E, F) 398. - Jfr arf-, arva-, atta-, attunde-, bak-, bonda-, bos-, broþor-, bya-, byrþ-, eghana, flärdha-, flärdhungs-, fundar-, fämta-, hovuþ-, härads-, iordha-, konungs-, lagha-, land-, lands-, malsäghanda-, manz-, siätte-, skipta-, skiptis-, skogs-, tolfte-, þing-, ägho-, ärfdhaluter."],"f":["luttir MP 2: 240 . ","loter Bil 243 . lother ib. lyt Di 90 . ","lut . ","lutt SD 5: 378 (1344, nyare afskr.); Di 80 . ","lot Bil 160 ; MB 1: 257 ; Bir 3: 88, 149. loth Bil 850 ; Lg 3: 371 . ","loot MP 2: 19 . ","lutren KS 31 (80, 33) . luteren ib (80, 34). luten Ansg 229, 235 . ","loteren Bu 418 . ","lothrin SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). lotten Lg 3: 371 . ","lutin . ","luttin SD 6: 180 ( 1350) . pl. nom. löttir MB 1: (Cod. B) 487 . ","lutir Bir 2: 149. luthi ib 1: 268 . ","lyti SD 5: 636 ( 1347); KL 19, 30 ; MP 2: 21 . ","lyte MB 1: 284 . ","lyter ib 258 . ","löte ib (Cod. B) 487 . ","löter MB 1: 174 . lotte ib (Cod. B) 544. lutij Ansg 229 . ","lutir ib 233 . ","lutijr ib 229, 235 . ","lute ib. " lut (eft. föreg. kard. räkneord) " BtFH 1: 183 ( 1507) . lwt (eft. föreg. kard. räkneord) ib 300 ( 1510) . ","lutum Bu 3, 511 ; PfN 135 . ","luthum Fr (Cod. B, C, D, E, F) 398. lutom MB 1: (Cod. B) 487 ; Bir 2: 237 . ","lotom MB 1: 88, 355 . med art. nom. lutterna Di 15 . ","utternä ib. dat. lutumen Bu 177), ","luta sädha , "]},{"a":"lutera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lutera, täppa med kitt, öfverdraga med kitt. j glaseth som är luterath wp til halsen LB 9: 110 ."],"f":[]},{"a":"lutera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lutera, täppa med kitt, överdraga med kitt. PMSkr 419 ."],"f":[]},{"a":"lutersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["adj. till Luther, lutersk. hvad i fremmede land handles om then lutterske wille ther theswärr monge tilfalle HSH 16: 42 (1526, Brask). ib 125 (1527, d:o)."],"f":["luttersker )"]},{"a":"lutfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urfjäll. SD NS 3: 25 ( 1415) . Jfr luts fal."],"f":[]},{"a":"lutfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urfjäll, jordstycke som särskildt tillhör någon och icke ingår i den mellan byns delegare gjorda fördelningen af jorden? kännomps . . . os sält hafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld, som kallas ät lodhfal af bolbynom köpt SD NS 1: 11 ( 1401) . eet lutfal i ängeno ib 2: 315 ( 1410) ."],"f":[]},{"a":"lutkafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l: kavle som nyttjas vid lottning. . . . syn andel j dalby . . . som looth oc lotkaffuel honum gaff j räth byte epter synne mdoer Svartb 511 ( 1472) . Stb 5: 168 (1517)."],"f":["lot- . ","-kaffle . ","-kaffuel )"]},{"a":"lutkafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kafle som begagnas vid lottning. med loth oc lothkafla BSH 5: 529 ( 1513) . som han haffuer faat mz reth lutkafle BtFH 1: 248 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"lutkast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lottkastning, lottning. haffua giort ett lagliget skiffte ok lotkast medh . . . erich åbjörnsson om the godz wij finge medh arff FH 1: 45 ( 1447, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"lutkäfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lutkafle. Se Sdw 2: 1262."],"f":[]},{"a":"lutlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. utan del (i), i saknad (af), fri (från). med gen. skäla lutlös (expers rationis) Bo 152 . \" lutlös hwaria synd \" Bir 4: (Dikt) 226. hans blodher vari offwir hans huffwodh oc wi skulom thäs lotlösa (nos erimus alieni; utan skuld dertill) wara MB 2: 7 . - med prep. af. vardha lotlös af thy gudh hafhe oppinbarat Gr 302 . \" lutlöse af allom ilzkofullom þankom \" KL 182 . ren oc lutlös . . af hwarre smitto ok syndh Bir 1: 29. biscopin warhir ey lutlöös af (immunis a) hans synd ib 311 . ib 62, 177, 2: 88, 125, 239, 4: 54 . ST 208 . MP 1: 13, 28 . Ber 21, 31 . Su 175, 260 . äst thu fräls oc aff allo kirkionna bandom lotlös (immunis) Bir 4: 16 . \" jac wil vara meenöös oc lötlöös aff tässa rätwisa mantzsins dödh oc blodh \" MB 2: 379 . KL 384 . hon är lotlös ok skild vidh al wärldzlik astundilse Su 410 . - abs. oanstastd, icke lägrad. om hon lotlöös (immunis) slipper fraa honom MB 2: 166 ."],"f":["lutlöös . ","lotlös . ","lottlös: -löse Su 260 . lotlöös. ","lötlös: -lösa Ber31),"]},{"a":"lutlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. utan del (i), i saknad (av), fri (från). med gen. temeritas är skälinna lootlös (rationis expers) näsodiärfs hogxsins osidhelika wtlop SpV 140 . - med prep. af. rena böner som wtgaa aff reno hiärta oc äru löthlöse aff syndom Mecht 352 . GU C 20 (hand 2) s. 15, 17, 49."],"f":["lot- . ","loot- . ","löth- . ","-löss . -löös(s)"]},{"a":"luto","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lutad, lutande, nedböjd. stande fore altare trappone lwtho Bir 5: 51 . ib 52 . \" lwtha oc krumpyn gyk han vnder korseno \" Lg 3: 86 . Jfr framluto."],"f":[]},{"a":"lutra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["luttra, rena. Jfr SAOB: L 1256. XV (15) lödigh march lyttreth silffuer SJ 2: 233 ( 1493) . \" gaffz för saltpeter lytrad, v pund xix marc \" Stock Skb 121 (1519-20)."],"f":["lytra . ","lytta )"]},{"a":"lutran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lutskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lutskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"luttakande","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["ludtakande Bir 2: 292 . ","lutakande Ber 115 . ","luttachande VKR 14, 21 . ","lottakande . ","lottaghande MB 2: 204 . ","lottagande Su 323 . ","lottakandis ib 362, 364), p. ajd. "]},{"a":"luttakande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["delaktig (av el. i) med ack. swa manga som creature ärw finnas margfalla sakar at lwttakandis wardha gudhz godhlek SkrtUppb 64 ."],"f":["-takandis )"]},{"a":"luttakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["deltagare, som är delaktig. han hawir nio brödhir som äru nio ängla kora thy at han skal wara thera luttakare ok kompan j äwärdheliko lifw (eorum particepes et socius erit in vita aterna) Bir 1: 377 . skälsins lottakare (rationis particepes) Ber 206 . MP 2: 67 ."],"f":[]},{"a":"luttakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["deltagare, som är delaktig. med gen. thy vardh han wärdugher vardha luttakare hymerikis äro oc gafwo Prosadikter (Barl) 106 ."],"f":[]},{"a":"luttakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delaktighet. \" vtelykkias af ihesu christi likama gudhelik dygdh ok luktilse (för luttakilse) \" MP 2: 71 . Su 111, 362 . thes helgha anda luttakylse MP 2: 122 . ib 123 . oskälik diwr hawa nakath lottakilse aff witi MB 1: 99 . \" hauande luttakilse mz ängomen \" Bir 2: 316 . \" han !UDDA_TECKEN?: kroppin) . . . hauir luttakilse mz allom elementis ib 3: 181. \""],"f":["luttakyle . ","lottakilse )"]},{"a":"luttakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sing och pl. delakitighet. JMPs 488."],"f":["lot- )"]},{"a":"luttakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) particeps, delaktig,. med prep. af. almoghen skal wardha lottaghin aff gudz likama SvKyrkobr. 38. - med prep. i. wj magom wara lottagna j trone ok glädhine mädh honom j hymmerike MP 4: 56 . - Jfr lotakin."],"f":["lottag(h)in ),"]},{"a":"luttakin","b":[],"c":"","d":"","e":["1) particeps, delaktig. med gen. wardha lottakin idhra löna Bil 360 . MB 1: 320, 387 . \" lottakne hans tro ib 507 (här kan dock det beroende ordet fattas ss dat). - med dat. wi ärom lottakne the (Cod. B thera 538) syndoghe natwrinne \" MB 1: 142 . - med prep. af. vtan han är lottakin aff syndinne mz honum MB 1: 142 . SD NS 2: 10 ( 1408), 11 ( 1408). VKR 77 . Su 304 . ","2) mottagen ss något hvari man är delaktig. thässe fulkompilse hon är lottaken aff änglom d. v. s. af henne äro änglarne delaktige) MB 1: 78 ."],"f":["lottakin . ","lottaken . ","lottaghin Su 304 ; ","-taghna SD NS 2: 10 ( 1408)),"]},{"a":"lutter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ren, oblandad. xv lödige marck lutters sölffuer STb 3: 72 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"lutäghande","b":[],"c":"","d":"","e":[" ib 273 ( 1508) , p. adj. innehafvande lott, delaktig. med dat. som the äre lutägände bolbymen swa skulu the skiffte wtmarken BtFH 1: 298 ( 1509) . - med prep. i. ath skiffte wtmarken effter ty som the är lutägande j gamble bryst jordh BtFH 1: 209 ( 1506) . ib 273 (1508), 278 (1509), 294 (1509). thesse effterne byra äre låttägande i det fiskiewatnet ib 7 (1474, nyare afskr.)."],"f":["lutägände BtFH 1: 278 ( 1509) ,","luttägende"]},{"a":"luva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mössa. FOVkl 216 . ATb 2: 66 ( 1476) . iii!UDDA_TECKEN? 3 1/2] dwsijn dwbladhe lwuor GPM 2: 215 ( 1506) . Jfr qvinno luva."],"f":["luffwa )"]},{"a":"luva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mössa. \" [lego] . . . decem pelles mandrinas cum vno (för vna) luwo \" SD 5: 572 ( 1346) . \" mz hath eller lwffwo \" SGG 131 ."],"f":[]},{"a":"luþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låda (vid), hänga (vid), vara fäst (vid), följa (med). med prep. vidh. \" wardh hans hand onyt: ok lodde widh karit \" Bil 54 . \" filädalsins litir är thiokkir ok lodhir vidhir händrana \" Bir 1: 349 . \" som har jodhande widher manzens hwfwdh \" Ber 97 . \" got är mik ludha vidh gudh (adhærere Deo) \" Bo 107 . \" ludhir jak vidh (adhæreo) thera skip \" Bir 2: 172 . "],"f":["lodha . -ir, -de),","ludha saman , "]},{"a":"ly","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lä, skydd, lugn. haffdo fore räghn ok wäder ly RK 1: 2319 ."],"f":[]},{"a":"lya","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"lya","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (svin)stia. äffther x dagha magha möderna (ɔ suggorna) wthga aff lyonne ey langth borth fran grisommen ath bitha PMSkr 218 ."],"f":[]},{"a":"lybbestikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["libsticka, levisticum officinale Koch. LB 1: 98, 2: 31, 39, 3: 15, 36, 5: 81, 7: 27, 179 . "],"f":["libbestikka LB 2: 39 ; ","-o ib 31 . ","lybistikka: -o ib 1: 98, 3: 15 . ","libystikka: -o ib 36. lybbestycke ib 7: 27, 179 . ","lybherstikka ib 5: 81 ), ","lybbestikko frö","lybbestycka- LB 7: 255 . lybestyckaa fröö. lwbesticka fröö),","lybbestikko löf","libistikko- )","lybbestikko rot","lybestykka- . ","lybestykka rooth. libirstikko root),"]},{"a":"lybisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Lybsk, från Lybeck. före threttiwghw libyska mark SD NS 1: 61 ( 1401) . BSH 5: 25 ( 1504) . clxxv (175) marker lybischa SJ 49 ( 1430) . \" thet lybiske skipith \" BSH 5: 14 ( 1504) . ib 388 ( 1510) . FM 428 ( 1509) . HSH 18: 42 ( 1496) . \" the lybeske köpmen \" ib 20: 96 ( 1507) . thet lubzke sendebud BSH 5: 220 ( 1507) . the lybske ib 224 ( 1507) . ib 117 ( 1506) . FM 428 (1509), 486 (1510), 596 (1513). - n. tyg från Lybeck. vnam cappam lybist grath SD 4: 105 ( 1329) . \" en aln . . . grat lybist \" GS 51 ( 1450) ."],"f":["libysker . ","lybesker: -eske HSH 20: 96 ( 1507) . ","lybbesker: -eska BSH 5: 388 ( 1510) . ","löbesker: -eske FM 428 ( 1509) . ","lubesker: -eske HSH 18: 42 ( 1496) . ","lubescher: -esche BSH 5 117 (1506) . ","lyskber: lybske ib 25 (1504), 224 (1507). ","lubzker: -e ib 220 (1507); FM 486 ( 1510) . ","lübzker: -e ib. ","libzker: -e ib 596 ( 1513) . ","lybist SD 4: 105 ( 1329); GS 51 ( 1450)),"]},{"a":"lybisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags i Lybeck slaget el. efter Lybeck benämdt mynt. sexton danska lybska for I. örtog GS 52 (1453, orig.) Jfr lebards lybisker."],"f":["lybsker . ","-ar )"]},{"a":"lybisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lybsk, från Lybeck. firatigi lybiskä gyldene Svartb 190 ( 1385) . c (100) mark lybiska Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 34 (1457-59). JTb 40 ( 1463) . testament . . . effter tybz lagh SJ 2: 192 ( 1491) ."],"f":["lubesker: -e SSkb 117 (1503-04) . lybz (n. pl.) SJ 2: 192 (1491)),"]},{"a":"lyddare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se loddare."],"f":[]},{"a":"lydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ljuda, höras. \" gif mik räät maal oc wäl lydhande i min mun \" Gr (Cod. D) 379 . \" liudde oc hördhis diäfwlsins röst \" Bir 4: 363 . \" hördhis ok lydhe en röst for mik \" ib 1: 244 . vm thessa twa röstena liuden nw ok hördhins ok ropadhin j wärldinne ib 359 . ib 2: 5, 3: 393 . \" liwdhe thin röst i minom örwm \" Ber 140, 141 . Bir 3: 35 . \" at the psalma ymno ok sanga . . . liwdha sötelika i gudhz örwm \" Ber 140 . \" huru sötlikast ok aldra bädzst thässa orghor lyudha i hiärtans öra \" Su 441 . \" enfallugh predican är sötelica lydhande j gudz asyn \" Bir 2: 231 . \" huat sötelika oc hugnelika lydha tässa orhgor i dröffuelikom oc sörgelikom nanzens örom \" Su 172 . \" lidhir thz som man sloghe oppa enna flasko \" LB 3: 176 . ib 178 . vtaff marskens mwn munde thz (brefvet) lywda (d. v. s. det var affattadt i marskens namn) RK 2: 5137 . höras, spörjas. laater edra frägd j godo liuda MD (S) 204 .","2) lyda, innehålla, hafva innehåll (så el. så beskaffadt). thesse beff äro tw ens lydande ordh fran ordh BtRK 99 (1435, orig.) . eth . . . breff . . . swa lydandhe Lg 219 . \" lasse pederssons . . . wppit breff, hwilkit swa liwdhe, at han war mäktoger och myndoger . . . at hämoldha . . . her olaue magnusson . . . VI öres landh iordh \" SD NS 2: 215 ( 1409) . BSH 4: 279 ( 1501) . \" lethin ok pröfwin vm the (orden) lydha miskund ok ödmiukt atwaktin vm the lydha älla känna at älska näruande thingh älla koma skolande (sonant præsentia an futura) \" Bir 1: 263 . ib 3: 42 . \" som lagen lyda \" RK 2: 7672 . - med prep. up a. eptir thy reuelaciones oc thessin eptirscreffna theras reghla ther oppa lydhe VKR 9 . - med prep. til. the (ɔ: min ordh) lydha til rätan dom (judicium rectum sonat) Bir 1: 210 . ","3) betyda. \" kalladhe sin son bartolomeum som lydher filius suspendentis aquas \" Lg 221 .","4) syfta (på), hafva afseene (på, handla (om). med prep. up a. \" ordh . . . som lydha oppa the systrana oc brödhirna \" VKR 13 . ib 54, 55 . Bir 4: 48, 117 . Su 8, 97 . Lg 3: 591 . \" thz vj capitulum lydher oppa hwat dagh sancta anna war födher \" ib 597 . - med prep. til (in til). thz lydher til sacramenten LfK 142 . \" göma alla daktinghan breff och besegilse . . . och besyndherleca the som lydha intil thenna daktinghan och wänleca endrekth med allom theras clausulis och articulis som dragha och lydhna kwmna intil förnempda daktingan och tessa wänlek sämia \" SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet) - Jfr sam-, saman-, van-lydha, äfvensom sötlydhande. Jfr och ludha."],"f":["liuda MD (S) 204 . ","liwdha Ber 140 . ","lyudha Su 441 . ","lywda RK 2: 5137 . ","lydhir Bir 3: 35 . ","lydher Lg 221, 3: 597 ; LfK 142 . ","lidhir LB 3: 176 . ","lidir ib 178 . " liwdhe (möjl. impf.) " SD NS 2: 215 ( 1409) . ","knj . ","liwdhe Ber 140, 141 . impf. lydde Bir 2: 5, 3: 393 . ","lydhe ib 1: 244 . ","liudde ib 4: 363 . konj. ","liuden ib 1: 359 . part. ","lydhandis VKR 55 . ","lyandes BSH 4: 279 ( 1501) . lyuendhe ib),"]},{"a":"lydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) lyda, hörsamma, rätta sig efter. med dat. el. ack. om tu ey lyudher hans raadhom J Buddes b 170 . - med prep. til. stadfäst j thino hiärta, ath gärna wilia lydha til alt thet, thik aabyrwdhsz Mecht 280 . GU C 20 (hand 2) s. 79. STb 4: 33 ( 1504) . - lydah til, lyda under, vara underkastad, höra under. salemina som lydde till grecam Troj 24 . ib. ib 59 . - refl. *lydhas til, lyssna, höra efter. lät swa op dörna oc gik til brunnen, oc lyddis til än hon ware ther Prosadikter (Sju vise m) 132 . \" är ty rad att lydes till i tiid huad ende then secta will tage eller then andra \" HSH 14: . 62 (1525? Brask)."],"f":["lyda . ","lyde . ","lydes HSH 14: 62 (1525? Brask). pres. lyder Troj 24 . ","lyudher J Buddes b 170 . ","lydde Troj 24 . ","lyddis Prosadikter (Sju vise m) 132),"]},{"a":"lydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ljuda, höras. \" guz fadhurs röst liude sighiande honom \" Nio kap ur Bir 20 . - ljuda, skalla. reboare liwdha GU C 20 s. 517 . - trans. låta ljuda el. skalla. mädhan thätta ordhit canticum lydhir altidh loffwit (laudem semper resenet) SpV 30 . 2) lyda, innehålla, hava innehåll (så el. så beskaffat). som wor besegelda breff . . . ludha HIst Tidskr 1943 s. 22 (1470, samtida avskr.; FMU 4: 338: liuda). skriffwelse sa lijandes GPM 2: 227 ( 1506) . \" priamus lath oc bygga en saall lika lydande j längden och bredden \" Troj 40 . - med prep. vidher. Se Sdw 2: 1262. 3) betyda. Se Sdw 2: 1262. jpsum auidite, thz är swa lydhandhe, hören honom Mecht 33 . 4) syta (på), hava avseende (på), handla (om), gälla. med prep. (in)pa. rekinskapin, som lidher pa helge licame gylle STb 1: 66 (1476). breffuit schal lyda jn pa hans hws, ther han vtj boor, och pa hela grenden STb 3: 85 ( 1493) . (?) stridz konst lyder ey pa personlikit wärff PMSkr 121. - med prep. til. thz han sigher at the haffdho sik lösligha, mz sinom handhom ok moghnom staath thz lydhir badhe til eth sinne (ad eundem sentum respicit) SpV 109 . \" alla the widhertörfftelikhetir, som lydha til likma ok siäl \" ib 550 . - Jfr a-, pa-, sam-, saman-, til-, ut-lydha, ävensom höghliudhande, mis-, mädh-, sam-, sman-, söt-, thäs-lydhande och ludha."],"f":["lyda . ","liwdha GU C 20 s. 517 . pres. lydhir SpV 30 . lyder PMskr 121. lidher STb 1: 66 (1476). pl. 3 p. liuda FMU 4: 338 (1470, avskr.) . ","liude Nio kap ur Bir 20 . ","lydhande . ","lydande Troj 40 . ","lijandes GPM 2: 227 ( 1506) ),"]},{"a":"lydhaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lydigt Troj 42 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"lydhaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lydaktig, lydig. \" en lydactog, tro oc wälweligh almwge \" BSH 4: 268 ( 1501) . \" at i äre lydhachtoge edra biscopper \" GS 70 ( 1491) .","2) förpligtad, förbunden. äre samma guldzmetz companij beplichtige ok lydhachtige at wara tess tienistachtige SO 156 ."],"f":["lydhachtogher . ","lydhachtig )"]},{"a":"lydhaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1262."],"f":[]},{"a":"lydhaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lydnand. STb 5: 263 (1520)."],"f":["lydaktighet )"]},{"a":"lydhaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lydnad. \" wele wij . . . holle och fwlt göre forscrefne war kere herre och höffwitzman thet hwlcsap troscap wenscap och lydachtoghet som wij honom lofuad och sakt hawe \" DD 1: 160 ( 1497) . ib 161 ( 1497), 162 ( 1497), 163 ( 1497), 1764 ( 1497). GS 67 ( 1491) ."],"f":["lydaktoghet DD 1: 162 ( 1497), 163 ( 1497). lijdaktoghet ib 161 ( 1497) . ","lydachoghet ib 160 ( 1497); GS 67 ( 1491) . lydacighet ib 164 ( 1497)),"]},{"a":"lydhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mislydhan."],"f":[]},{"a":"lydhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tillydhare."],"f":[]},{"a":"lydhbiskoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lydbiskop. Hel män 182."],"f":["ludh- )"]},{"a":"lydher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr olydher."],"f":[]},{"a":"lydheväver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ylletyg? tyg väfdt af vårull? \" manipulum de lydewef \" SD 1: 708 (1258-82)."],"f":[]},{"a":"lydheväver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (ylle)tyg. Jfr S. T. Kjellberg, Ull loch ylle 41 ff."],"f":[]},{"a":"lydhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lodhia. \" then försten aff mwscowen halfwer swa mange c.m lydier ligiendis widh narffwen \" FH 6: 375 ( 1496) . Jfr lydhughia, lädhia."],"f":[]},{"a":"lydhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["lydja . ","-or ) , ","*lydhio man","lödio- )"]},{"a":"lydhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" lydelse, innehåll. epter slotz bökerne lydhelsä FM 610 ( 1513) . effter then wtkastning lydilse HSH 19: 116 ( 1506) . Jfr utlydhilse."],"f":[]},{"a":"lydhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" lydnad. biwdhom wy ider allom och hwariom strengeliga oc wiid högxta lydilse. och wiid bandzmaal FH 1: 58 (1486, gammal afskr.). om vij ecke velie giffwe oss vnder hans handh och lydelse FM 455 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"lydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lydelse, innehåll. STb 5: 160 (1517). Jfr sam-, til-, ut-lydhilse."],"f":["lydelsse )"]},{"a":"lydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lydnad. item, saa monga, som konung cristiern nw haffuer i norge oc hanum lydilse oc manskap tilstanda, bliffue i sama frid oc dägtingelse Rydberg Tr 3: 255 ( 1453) ."],"f":["lydilse )"]},{"a":"lydhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lydig. \" haua lydhän ok vilioghan almogha \" KS 56 (142, 62) . ib 78 (192, 85). med dat. warin lydhne allom förmannom KS 64 (159, 70) . ib 15 (37, 16), 77 (190, 84), 77 (191, 84). - Jfr olydhin. "],"f":[]},{"a":"lydhkirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lydkyrka, underlydande kyrka, underlydande församling, underlydande stift. the kyrkian bremen var lydhkirkia (parrochia suffraganea) undir ärkesbiskopsdömith i colne Ansg 217 . minzska sinne domkirkio hedhir oc rättoghet, som hon hafdhe til the lydhirkirkione i bremin ib."],"f":[]},{"a":"lydhn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1262."],"f":[]},{"a":"lydhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lydnad. Val av Conf gen 114. beuise ha:m suadana troskap och lydene som i os . . . plictoge äre Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). - the . . . som her fulcompna lydho (för lydhno) holda synom formannom J Buddes b 176 . Jfr olydhna."],"f":["lydne: -en STb 3: 313 (1496) . lydene Reuterdahl Kyrkohist III 2: 537 (1464). ludna: -o SkrtUppb 226 ),"]},{"a":"lydhnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr olydhnan."],"f":[]},{"a":"lydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*lydhninga man","lydninga- )"]},{"a":"lydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lyþna. Lg 3: 485 ."],"f":[]},{"a":"lydhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr samlydogher."],"f":[]},{"a":"lydhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr samlydhogher."],"f":[]},{"a":"lydhughia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lodhia. the (Ryssarne) haffua forsamnath offuer xx och cm lydugior sneckior stwra jacther och kaweser FH 6: 369 (1495, gammal afskr.). Jfr lydhia, lädhia."],"f":[]},{"a":"lyft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. 2) = lyfte 1. at barnsens fadher skulde ryggia modhrenna lifft Mecht 354 . - utfästelse, förbindelse. Se Sdw 2: 1262. 2) = lyfte 2. JTb 7 ( 1456) ."],"f":["löft: -ena SvB 420 (mot sl. av 1400-t.) . löfft Svartb (Skolkl) 539 ( 1479) . ","löpt JTb 7 ( 1456) . ","lifft Mecht 354 . Se Sdw 2: 1262),"]},{"a":"lyft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (RK 3: 1926) = lyfte 1. skalt thu enga lyft gudhy lofwa vtan thu wilt thz stadhlika halda ST 68 . \" aff threm löfftom som the sculu lofua \" VKR 9 (kan föras till lyfte). nagra löfft görä Lg 3: 581 . \" offrado the alle sith offer oc löfftir (vota \" MB 2: 174 . \" bryta the löftena (sponsionem) som hon lofuat hadhe jesu christo \" Ansg 211 . fulkompnadhe sina lyffe LfK 126 . \" for the lyptena latir iak idhir qwittan oc lösan \" ST 145 . Lg 3: 580, 582, 583 . RK 3: 1926 . MB 2: 199, 289 . LfK 66 . Gers Frest 6, 7 . -på löfte grundad gåfva? aff olaffs hädzloo ok lösth (för löfth) sancte olaffue giorde (de votis beati olauj regis) SD 3: 132 (öfvers.); jfr häzla. - Jfr kloster-, klosters-lyft."],"f":["lypt: -ena ST 145 ; se vidare klosters lyft. ","löft: -ena Ansg 211 . ","löfft RK 3: 1926 ; Lg 3: 580, 581, 593 ; ","-om VKR 9 . " lösth för löfth " SD 3: 132 (öfvers.). lofft Lg 3: 582 . ","lyffter LfK 66 . ","lyffther MB 2: 289 . ","löfftir ib 174 . ","löffther ib 199 . ","lyffte LfK 126 ), "]},{"a":"lyfta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lypta."],"f":[]},{"a":"lyfte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? L.","raul nielson bilaten pa j mark för lyffte ellir och karlen i rättin om odnzdag ATb 2: 23 ( 1473) . ib 27 ( 1474) . skulo the staa i for:na liffte till pinsdaga STb 1: 87 ( 1477) . sagdo hanis hogben, claus kökemestare . . . sik vtaff lyfftidh ib 105 ( 1477) . ib 188 ( 1478) , 398 (1482), 2: 347 (1489). thenne gingo i löffte for drengen JTb 79 ( 1490) . Stb 2: 530 (1491), 3: 80 (1493). ix fat jarn som forna anders och jeppe ginge raffwall swantes foghete j lyffte fore ATb 3: 1 ( 1493) . STb 4: 182 ( 1508) . "],"f":["lyffte ATb 1: 304 ( 1469)","lypte ATb 2: 27 ( 1474) ; SpV 109 . ","löfte: -it Prosadikter (Barl) 93 . ","löffthe JTb 79 ( 1490) . ","lufthe Saml 24: 148 . lupt(h)e STb 2: 347 (1489), 530 (1491), 3: 80, 110 (1493), 4: 182 (1508). liffthe STb 1: 87 (1477), 188 (1478), 398 (1482); Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) ; Troj 46 ; ","-ed ib 259 ), ","*lyftes silver?"]},{"a":"lyfte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) löfte. \" lofua . . . thry lyffte \" VKR 6 . \" jlla hiölt han sit löfte tha \" RK 2: s. 345. ib 5893, 1: LRK s. 231. MB 2: 25, 108 . PM 14 . juthe löpthe (d. v. s. hållande af gifvet löfte, ordhållighet) ok inghen saan findz nw sköt medh nagan man MD (S) 265 . ","2) ansvar, borgen. \" jak säther mik i lyffe för tässa siälena \" Lg 3: 414 . \" war gudz tiänirska mykyt omsörgheliken om the siälena som hon gik i lyffte före ib. - Jfr hand-, hionalags-, klosters-lyfte. \""],"f":["lyffte VKR 6 ; MB 2: 25, 108 ; PM 14 ; Lg 3: 414 . lypte, se hionalags-, klosters-lyfte. löfte RK 2: s. 345. löffte L.; RK 1: (LRK) s. 231 . ","löpthe MD (S) 265 . ","loffte RK 2: 5893), "]},{"a":"lyftilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfte. \" annor jomfruligha löfftisenna (professionis) trappor är widhersäghia alle wärdzliko högbälle, kötlikom lustha \" SpV 465 ."],"f":["löfftilse )"]},{"a":"lygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lögn. \" thu skal fly alla lygdh \" MB 1: 340 . Bu 78, 101 . Bil 336 . MB 1: 10, 276 . Fr 620 . MD 193 . Al 2596, 2736 . RK 2: 4266 . Jfr ly ghn. "],"f":["lygh Bu 78 (i rimsl. m. bygd), 101. lyg RK 2: 4266), ","lygdha röst , "]},{"a":"lyghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["diktad dröm. Bil 353 . "],"f":["lygn . ","lyngn MP 2: 171 ; ","lyngninna ib 66 ; ","lyngena LfK 106 . ","lygn ib. ","lyngh Bil 234 ; LfK 157 ; BSH 5: 535 ( 1513) . ","liughn: liughnina MP 1: 148 . ","lygner BSH 3: 284 ( 1470); RK 2: 3802 . ","lygnär Su 192 ), ","lyghna mal"]},{"a":"lyghn","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["lönghn GU C 20 (had 2) s. 132.)f. 1) lögn. Se Sdw 2: 1262. han sagde swa til bärtil tw far medh draffwil och thet är fädens lign ATb 1: 391 ( 1472) . JMPs 515, 558. Troj 281 . 2) fåfänglighet, dumhet? thy älska the (ɔ fåfänga jungfrur) gärna spegla sik, ok j speglomen skodha ok brwka sinna lyghna (nugarum) löshet SpV 350 . ","*lyghna diktare","lyngna dyktare )"]},{"a":"lyghna","b":[],"c":"","d":"","e":["1) lugna, göra lugn. sedo . . . lynghna oc blidka GU C 20 s. 561 . 2) opers. lugna, bliva lugn. len strax tet lijgnner viil jach ganskä gernä komme i nath eller i morgen tiil messä GPM 2: 300 ( 1508?) ."],"f":["lynghna . ","lijgnner GPM 2: 300 ( 1508?) , v. "]},{"a":"lyghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se liughna."],"f":[]},{"a":"lyghna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= liughnelder. \" haghel oc lyghna oc thordyna bräster \" MB 1: 302 . ib 304 . \" haghel oc lyghnor \" ib 303 . "],"f":["lyghno elder","lyghnu- . ","lygnna- Bir 3: 29 ), "]},{"a":"lyghnaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lögnaktigt, osant, falskt. FM 233 ( 1505) ."],"f":["lyngaffteligen )"]},{"a":"lyghnaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lögnaktigt, osant, falskt. STb 3: 11 ( 1492) ."],"f":["lygnafftelige )"]},{"a":"lyghnaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lögnaktig, osann. \" sätther enghen tro til naaken lögnachoghä rycthä \" FM 214 ( 1504) . lygnaffige articulos BSH3: 284 ( 1470). lögnacktigh rickthe ib 5: 63 ( 1505) . löngacktig tidende ib. \" lyngaffigh tall \" ib 137 ( 1507) . FM 503 ( 1510) ."],"f":["lygnafftig . ","lyngagtidh (n. pl.; för -igh) FM 503 ( 1510) . ","lyngafftig . ","lögnachtogher . ","löngacktigh . ","löngacktig )"]},{"a":"lyghnaktogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , dj. lägnaktig, osann. STb 5: 319 (1521, Kop)."],"f":["-aktiger )"]},{"a":"lyghnaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lögn, osanning. \" tha fara the thil . . . erchebiscopen . . . och beföra mik med swadana lögnactoghet \" GPM 2: l117 (1498)."],"f":["lögn- . ","lignacogheth GPM 2: 144 ( 1500?) ), "]},{"a":"lyghnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lögnare. GU C 20 s. 266 . sTb 5: 319 (1521, Kop)."],"f":["lygnere . ","lignarä )"]},{"a":"lyghnare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["lyngnare . ","lyughnare MP 1: 320), m. lögnare, ljugare. MP 1: 320 . Al 2688 . SO 79 . en witherlig oppenbar lyngnare och förrädhere FM 233 ( 1505) ."]},{"a":"lyghnblandadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blandad med lögn, osannfärdig. lyngblandat (ficta) skiptamal Ber 229 ."],"f":[]},{"a":"lyghnblikan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se liughnblikan."],"f":[]},{"a":"lyghnbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som far med lögn. STb 5: 319 (1521, Kop)."],"f":["lygnberare )"]},{"a":"lyghne elder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljungeld. \" þa kom lygne eldar af himnom \" Bu 136 . ib 185 . Jfr liugh-, lyghnoelder."],"f":[]},{"a":"lyghnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lögnaktigt. JMPs 578."],"f":["lynghneliga )"]},{"a":"lyghnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lögnaktigt. \" aff thiufuom draparom horkarlom oc lyghnelica män swäriandom ok affgudha dyrkarom \" MP 1: 265 ."],"f":[]},{"a":"lyghneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lögnaktig. mz blidhom lyngnelikom ordhom MP 2: 255 ."],"f":[]},{"a":"lykes silver lykes silffuer stb 4 287 1512","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se lyftes silver."],"f":[]},{"a":"lykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr arkar-, kirkio-lykil, äfvensom nykil."],"f":[]},{"a":"lykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyckel. Se J. Brøndum-Nielsen, Acta Philologica Scandinavica 6: 171 ff., 8: 90 ff-, R. PIpping ib 8: 78 ff. och jfr L. Carlsson, Rig 1942 f. 81 ff."],"f":[]},{"a":"lykka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fatum, fortuna, öde, lycka. sade oleff sich wilia anname skypit j aboo . . .. ok vill stande sine lycke ther medh STb 3: 329 ( 1497) . jnfortunium nii motgonger oc ond lykka GU C 20 (hand 2) s. 27. swa gaff gud til lycke, at . . . STb 4: 210 (1511).","2) lycka, framgång, medgång. swa at ider skal ske lycke oc salighet nest gudz hielp STb 5: 316 (1520, Kop). - Jfr föghlara-, godh-, o-lykka. "],"f":["lycke )","*lykko pänninger? (-pä'ninger), ","lyckosamber (lykkasamer GU C 20 s. 379 . ","lickasamt Troj 34 ), ","*lykkosamlika","lyckesambligen )","lykko säl , adj. Se Sdw 2: 1262."]},{"a":"lykka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fatum, fortuna, öde, lycka. all thing styras af skyäpne ok hwar man aff ödhno ok lykko ok siälfsins blodhe Bil 352 . \" rekna vara aff lykio ok skäpno (fato etiam, id est fortunæ, imputant) thz genuerdhoght som hände \" Bir 3: 121 . ib 196, 198, 2: 81 . \" thera lykka ganger nu om kring \" Fl 1446 . om thz ville gud ok lycka walla RK 1: 685 . \" dödhrin är kär thöm lukkan är saar \" GO 1077 . \" see hwath lukko jak kan tha haffwa \" JP 83 . \" for onde lyccu \" Lg 347 . ib 352 . ST 41, 46, 89 . \" hadhe swa harda lykko \" Lg 3: 558 . Ber 292 . före tholka ginwärdogha lykko (propter adveros casus) MB 2: 296 . - lyckans afgörande vid lottning lott. hwat ey ären j til äffwentyrs boandes j naghet hwilkit os mz loth oc lykke til höre (quæ nobis sorte debetur) MB 2: 24 . ","2) lycka, framgång, medgång. lykkan alt mz honum gaar Al 1840 . \" thet är gammalt ordquädhe giärnt fylghe lykka godhre männo \" KS 83 (205, 91) . \" om gudh the lykko an \" Iv 376 . \" thee helge thre konwnga oc lökkan bliffwer hoss eder \" BSH 5: 147 ( 1507) . \" þässa hems lycca ok genvärþa \" Bu 489 . lätlat(ugher) j lykku, tholamodhuger j gewnwärdhu Bil 245 . \" världzlikin lykka ok sälikhet \" Gr 259 . MB 1: 432, 475 . Fl 1851 . Iv 516 . Fr 50 . Al 9146, 9692, 9790 . ST 481 . RK 2: 8541, 9006 . \" gudh gaf thoch them thes (dertill) engen lykke \" ib 2036 . \" haffuer iach nw her till ingen lykke ther hafft till (det har icke lyckats för mig) \" FM 198 ( 1504) . til . . . honom matte högre lykka henda RK 1: 291 . \" gud gaff ther konungen gode licke \" ib 2: 9394 . mz godhe lycko oc mädgangh MB 2: 62 . \" sääl lykka \" Su 118 . "],"f":["lykke (ack.) Fl 1851 ; RK 2: 2036 ; MB 2: 24 ; FM 198 ( 1504) . ","lykkia: -o Bir 3: 121 . ","lökka: -an BSH 5: 147 ( 1507) . ","löcka: -o Fr s. 148 . löcke (ack.) RK 2: 9006 . ","licka: -o ib 8541 . " licke (ack.) " ib 9394 ; FM 403 ( 1509) . ","lukka: -an GO 1077 ; ","-o JP 83 ), ","lykko dagher","lykke- )","lykkosamber","lykkasambir Su 352 . lyckä.- lycke- BSH 5: 123 ( 1506) . lyche-. frf. vok. i änd. -mm- BSH 4: 267 ( 1501) ),","lykkosambliker (lyckesamligh), ","lykko siäl","lyccu- )"]},{"a":"lykkas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lyckas, utfalla, slå ut, gå. med dat. mik lykkadis then andra stridh bäter RK 1: (LRK) s. 228 . - opersonl. thz wilde enkte wäl lykkas mz honom ST 481 . \" thz ma än lykkes at thz bäter gaar \" Di 58 . - med dat. erik konunge lykkadis tha bäther RK 1: 53 . ","2) lyckas, utfalla med framgång. nokot folk hafwer sik sampnat af nokrom handhom ok mena wilia fara in i nyn . . . ok i thera ather färdh mena tho einghan spara vm thet kan thöm lykkas SD NS 1: 348 (1404?)."],"f":[]},{"a":"lykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: Jfr Richert, Tidskr. f. Filol., N. R. 4: 27 f. Jfr in-, inne-lykke."],"f":[]},{"a":"lykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr in-, inne-lykke."],"f":[]},{"a":"lykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr olykke."],"f":[]},{"a":"lykkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["af en slump, tillfälligtvis. the saker som lykkelika (casu) hända Su 168 ."],"f":[]},{"a":"lykkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["av en slump, tillfälligtvis. forttuitu . . . lykkeliga GU C 20 s. 287 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"lykkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lycklig. \" een lyckelig ändelycth MOn Dipl Sv 54 (1486). 2) tillfälligt, av slumpen bestämd. fortuitus . . . lykkeligin \" GU C 20 s. 287 ."],"f":["-liger . ","-ligin )"]},{"a":"lykkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka, framgång, medgång. thz är et wist fordömilse tekn idhelik omgangilse oc lykkelikhet i wärlz godho SvKyrkobr 52 ."],"f":[]},{"a":"lykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lycka, stänga, tillsluta. \" byfogotin tog mästar sigga qwinno jnne medh timma gulsmid wndhir loktom dwrum \" ATb 1: 144 ( 1461) . jofuan darre . . . fiik oss eth lwkt breff til rikens radh Arfstv 99 ( 1472) . ib 57 (1474-75). Trolles Jb Bil 206 (1480, nyare avskr.) . HLG 1: 134 (1493).","2) innesluta, innestänga. \" min sons sötasta hiärta, hwilkit j sik lykkir oc wppehaldher all creatur \" Mecht 123 . o söte herre isesu christe, som alt liorderijke lycker i tijne hand Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1488). 4) part. pret. höljd, betäckt. Se B. Hesselman, Språkformen i MB1 36. tith skinande anlithe . . . lykth oc hwl mädh kläde thic till hadh oc smälek SvB 83 (senare h. av 1400-t.). 5) betyda? Se Sdw 2: 1262. 6) sluta, avsluta. här lykker gudz ängil sina predican aff iomffrunnas wärdogasta wärdoghet JMÖ 124 . ","2) innesluta, inbegripa. \" jtem lykkes här jnne en modus legendi \" SkrtUppb 350 . \" högfärdin the dödelika synden som alla the andra lykker jnne j sik \" MP 4: 191 . - Jfr innelykkia. "],"f":["lykkir . ","lykker . ","lykkes SkrtUppb 350 . ","lukter . ","luckter . luchter: -e HLG 1: 134 (1493). lokter: -om ATb 1: 144 ( 1461) . ","lykth SvB 83 (senare h. av 1400-t.). imperat. lyk SkrtUppb 16 ; SvB 85 (senare h. av 1400-t.). Se SDw 2: 1261),","lykkia ater , tillsluta. lyk thöm (ɔ mina öron) athir for allom fafänggom ordhom SvB 85 (senare h. av 1400-t.). Jfr aterlykkia. ","lykkia inne , ","*lykkia ut , ","lykkia ute , utestänga, utesluta. Vis sten 7 . Jfr utelykkia. - Jfr saman-, til-, up-lykkia."]},{"a":"lykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lycka, ögla. ansa se gripi ok lykkia GU C 20 s. 25 . 2) lycka, inhägnad åker el. äng. RP 2: 132 ( 1387) . swa margha spän korn äller thyni, som sas wppa for:da likior viii penninge for ene lycko JTb 102 ( 1516) . - Jfr gärdhe-, in-lykkia. "],"f":["lykia: -o RP 2: 132 ( 1387)","lycka: -o JTb 102 ( 1516) . Se Sdw 2: 1261), ","*lykkio pänningar","lyckopenninge JTb 102 ( 1516) , m. pl. arrendeavgift för en el. lera lyckor. SD NS 3: 448 ( 1419) . JTb 49 ( 1548) , 102 (1516). Jfr lykko pänninger. ","*lykkio ref"]},{"a":"lykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lycka, stänga, tillsluta. luktum durum Bu 183, 205 . lyktom lasom ib 128 . \" j lukto kari \" Bil 53 . bergit war lukt Di 43 . luktom öghom MB 1: 136 . ib 416. ey lykkir han them sina hand Bo 89 . \" ij lukte hand \" Iv 822 . ST 59 . \" j luktum näua \" Bil 583 . \" thz upnar sweboromar som for hade warit lucta \" LB 3: 68 . öpnar lykt saar ib 2: 38 . \" hade bwdit nogen lwkthe breff \" BSH 5: 527 ( 1513) . \" marghin lukt brynia \" RK 1: 907 . XI:ta paria luctasco (tillslutna skor; i motsats till de strax efter omtalade vthugnæsco) SD 4: 711 ( 1340?) . - med dat. lukte sinom port for ambrosio Bil 611 . - abs. grawer man brun oc lykker ey owan MB 1: 337 . ","2) innesluta, instänga. \" lät ater indragha agatam ok lykkia wndi lase \" Bil 428 . mykit illa hannadho the han ok luctu i myrke huse ok lästu ib 245 . \" lykkias j clostirsins hektilse \" VKR 5 . han luktis tha i iomfrw marie lifwe Bo 252 . lykto ther i them säkkenom hälgha manzsins howdh Gr 277 . \" wars herra blod som j henne (brynjan) war lukt \" Va 25 . tagh roffor . . . oc ij lodh anis . . . oc ena kanno ström vatn oc siwdh lwkt LB 7: 48 . ib 2: 92, 7: 46, 47 . \" lukte scriptena j sinne hand \" ST 58 . Lg 586 . Fr 911 . - infatta. them loffwas at haffua gull oc siilff, thz som hälgadoma lykkias wti Bir 5: 98 . ","3) afstänga, utestänga. swa waro wi fra fryheet lykke RK 2: 903 .","part. pret. höljd, betäckt. \" all bärghen vnder himpnenom wordho lukt (operti) vnder watnomen \" MB 1: 170 . ST 388 . - sammansluten, höljande, betäckande, öfversvämmande. loptis op doggin, som för la lwkt ower gudz hwse MB 1: 389 . ewerdhelika ganger lukt haff ower ib 194 . \" flödde hawet lukt ower pharao konung \" ib 317 . \" gik hafuit luct badhe ifuir skipit ok folkit \" Bil 253 . \" sion gik tha luctir ifuir allan wäghin jn til lanz \" ib 362 . MB 1: 156 . ST 389 . ","5) gå ut (på), syfta (på), betyda? med pre. at henna namnp (ɔ: blanzaflor) at hwita blomor lykker Fl 104 . lykkia ater, tillsluta. lukte atir dörrin Bo 216 . MB 1: 193. Iv 781 . Jfr ater lykkia. "],"f":["lykia Di 253 . ","aterlykte RK 2: 3699 ; " j gen lykte " MB 2: 167 . ","lychte TK 273 . ","likte: vtelikte Bir 1: 368 . ","lukto . ","luktu Iv 781 . ","luctu Bil 245 . ","lykto Gr 277 ; MB 2: 281 . ","lykter: lykt LB 2: 38 ; ","lyktom Bu 128 ; ","lykte RK 2: 903 ; atir lykt Bir 1: 84 ; ","atirlykt ib 3: 78 ; ","atirlykto ib 1: 100 ; ","inlykta VKR 1 . ","lykther: lykth LB 7: 46, 47 . ","lökter: atir lökt MP 2: 240),","lykkia i gen , ","lykkia saman , ","lykkia up , ","lykkia ute , "]},{"a":"lykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lycka, ögla. \" ther han menthe lösa lykkiona giordhe han knwthen \" PM IXVI . ","2) lycka, inhägnad åker el. äng. cum agris et pascuis . . . wlgariter dictis lykkiur SD 4: 5 ( 1327) . \" jak hawer hanum vnt . . . halua mina lykko vidher brödhra kloster oc halua mina lykko vidh sukkabergh \" ib NS 1: 678 ( 1407). ib 2: 25 ( 1408) . - i ortnamn. cum duobus agris, dictis syøabolls lykkia SD 4: 378 (1334, nyare afskr.). - Jfr in-, kiärs-lykkia."],"f":["lykkyo SD NS 1: 678 ( 1407)), "]},{"a":"lykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr inlykkiare."],"f":[]},{"a":"lykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ater-, in-, inne-, ute-lykkilse."],"f":[]},{"a":"lykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? slut. at jak vil tencke . . . huru ostadigh och lösactigh begynnilsse mothe fanghe en bestandigh ende och lijkälsse Vg Fornmt II 1: 23 (1521). Jfr innelykkilse."],"f":["lijkälsse )"]},{"a":"lykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr inlykning."],"f":[]},{"a":"lyksaloghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka, framgång, medgång. STb 5: 339 (15421, Kop)."],"f":["-salig- )"]},{"a":"lykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jr ändalykt."],"f":[]},{"a":"lykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slut. \" thz war alt wel komit til lykt \" RK 1: 1175 . ib 2979, 2905 . - (?) thet tyckes them ingelunde radh eller lykt wara BSH 5: 89 ( 1506) . - Jfr ändalykt. "],"f":["lygt RK 1: 2905 . ","likt L. ","lökt , se ändalykt),","lyktar vitni , "]},{"a":"lykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lysa. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 231."],"f":[]},{"a":"lykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) lykta, sluta, fullborda. med dat. at hon näppleka gath läsit oc lyktat lätzcenne Mecht 189 . \" nar thu lykta tidhenne sigh swa SVB 489 (s. av 1400-t.). - med ack. mädh thässom ordom liktha gärna thina bön \" SvB 509 (mot sl. av 1400-t.). - abs. lhan suldhe byria ath löna them som sydarst komo, lok lyktha oppa them första MP 5: 158 . göra slut (med ngn). huru illa hon (ɔ världen) lyktar mz sinom vinom Prosadikter (Barl) 40 . tha skal iak nw tilbyria. af haffwa ängla liffwärne . . . ok thy lykta (concludi) swa mädh diäfflenom SkrtUppb 13 . - refl. lyktas, sluta, upphöra. al wärdlhinna glädhi ok belle likthas tik medh sörgh ok dröwilse MP 5: 128 ."],"f":["-ar . ","-adher . ","likthas MP 5: 128 . ","liktha SVB 509 (mot slutet av 1400-t.). Se Sdw 2: 1262),"]},{"a":"lykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["L ","1) tillsluta. haffuer tw friiheet j thinne hand tw lykt wel til oc bint om band MD 392 . ","2) lykta, sluta, fullborda. med dat. hafdhe lyktat sinne talan Gr 296 . \" nar thu lykta tidhenne \" VNB 33 . - med ack. sidhan änglane hafdho lyktat sin sang Bo 248 . ib 179, 183 . Bir 4: 11 . Lg 94 . TK 273 . \" för en iomfrwn haffdhe lifftath thenna ordh \" Lg 3: 145 (jfr 728). tha mässan war lyktadh KL 74 . ib 96 . VKR 74 . \" för kirken blef licktadh \" MD 503 . \" alla the ther hws hafwa byrit byggia oc ey waro lyktat til ända, jtem . . . alla the ther wingardha hafdho byriat plata oc ey waro lyktat til ända \" ST 346 . \" ä nar thz warder lykt \" RK 1: 1203 . som thässa hems mödho lyktar mz glädhi Bil 109 . - med inf. han lyctadhe tala MB 2: 225 . ","3) fullborda, uppfylla, bringa till fullbordan el. uppfyllelse? ihesus christus gudz son . . . wisade en tima all thera tekn oc lyste, oc lyktade them MB 1: (Cod. B) 490 (kanske snarare att föra till följ. ord, som i deta fall här skulle hafva tetydelsen: belysa, sprida ljus öfver, förklara). refl. "],"f":["lychta: -adhe TK 273 . ","lickta: -adh MD 503 . ","lökta: -adh VKR 74 . ","lyffta: -is FH 6: 85 (1495, afskr.) . ","liffta: -ath Lg 3: 145 (se s. 728). -ar, -adhe, ","lyktas , "]},{"a":"lykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lysa. \" minna liws lyktar (cod. B lyser 556) ey, sidhan mera liws skiin \" MB 1: 314 . - synasd, visa sig. at the (tingen) lykta, swa som genom speghel MB 1: 55 . - Jfr likta, äfvensom föregående ord."],"f":[]},{"a":"lykta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lykta. MP 4: 219 . fastan vtan almosor er som en lyktha vtan lyws MP 5: 186 liktonar, som bäras for sacramenteth HLG 2: 20 (1510). PMskr 398. "],"f":["*lykto makare","lykte- )"]},{"a":"lykta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lykta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lykta. \" johannes han är brännande oc liusande lyktan \" Bo 82 . \" liusit beuaras äkke swa väl i abskonse som i lyktonne \" ib 99 . \" at the lyktan matte tändas \" KL 280 . ib 211, 261 . Bir 1: 392, 4: (Dikt) 245, 246, 247. Al 8574 . ST 529 . thit ordh . . . är lykta minom fotum Ber 136 ."],"f":[]},{"a":"lyktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (MP 5: 50; se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 17. &: 34.) slut. Se Sdw 2: 1262. MP 5: 50 . en spelghil är syhwalffuir aff sik vmkringh, vtan lyk[t] an oc byrian ib 65 . STb 5: 336 ()1521, Kop)."],"f":["lykthaan GU C 20 s. 196) , "]},{"a":"lyktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slut. Su 29, 318 . Lg 3: 582 ."],"f":[]},{"a":"lyktaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söva under (sakt)sång. godh fostirmodhir swepri sith barn oc lägghir thät i waggo. lyllar thät oc sönir thät SkrtUppb 270 . ib 271 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"lyllo sanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaggvisa. SkrtUppb 271 ."],"f":[]},{"a":"lymber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se limber."],"f":[]},{"a":"lymladint","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. item för lymaladint [!] (ɔ: linladhit?) ok . . . rökilskarit Kumla kyrkas rb 59 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"lynde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr lät-, skapr-lynde."],"f":[]},{"a":"lynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1262."],"f":[]},{"a":"lynnar byrþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lunnar."],"f":[]},{"a":"lypta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyfta, upplyfta, höja. \" lypte svärþet hiögt i väþret \" Bu 57 . ib 6 . Al 3881 . löpte hona ängla högth gen himnum Bil 271 . lypte händer til himils ib 159 . MB 1: 181 . \" lypot hännä aff sin häst \" Iv 4833 . \" han loth sich lyfta til häst oc fra \" RK 2: 2640 . Di 29 . \" hulke som lypta mina hyrdhe \" Bir 1: 47 . tha han (presten) lyfte gudz likama KL 30 . ib 31. tha som lypt war (d. v. s. då hostian upplyftes) j messonne St 71. Lg 3: 25 . - bildl. lypte pafen sins kärlex lusta fran allo þem þingum þär äru liþande Bir 4: (Avt) 179 . "],"f":["lyfta RK 2: 2640 ; ","-as KL 26 . ","löpta: oplöpta Bir 1: 264 . ","lypter MB 1: 122 . ","löpter ib 181, 302 . ","lyfte KL 30 ; ","-is ib 31 . ","lyffte: -is Lg 3: 25 . ","löpte Bil 271 ; MB 1: 188, 248 ; Iv (Cod. B) 3175 . ","löffte Di 29 . ","lopte: -is MB 1: 389 . ","lypto löpto Al 3881 . ","lypter . ","lypt Bir 3: 460 . ","löpte ib 2: 242 . ","löpth LB 2: 67 ),","lypta af , ","lypta bort , ","lypta in , lyfta in, bära in? vtan for the kyrkio som han hördhe först gudz likama lyftas in j KL 26 . ","lypta up , "]},{"a":"lypta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lyfta, upplyfta, höja. \" liffte hon sekin vppa min bak \" SvRimd 44 . jtem . . . bör honom (ɔ klickaren) ringe . . . tha messen lyffthes ÅK 61 . \" thaa thz vaare lift i varfru mässa \" Saml 6: 176 . j mässone nar gudz likame är lypther SVB 166 (b. av 1500-t.). "],"f":["lyftha ÅK 61 . ","löpta Prosadikter (Karl M) 256 . lifftha HLG 2: 9 (1509). pres. lyffther PMSkr 536 . ","lyffte SvT 8 . ","lyffthes ÅK 61 . liffthes PMskr 541. impf. löpte Prosadikter (sju vise m) 135. liffte SvRimd 44 . ","lypther SvB 166 (b. av 1500-t.). lyffter: -o ÅK 62 . ","lift Saml 6: 176 ),","lypta up , upplyfta. Prosadikter (Sju vise m) 135 . Jfr uplypta. ","*lypta sik up , höja sig, stiga. om vatten el. vätska. förwara ath aloe sig ekke lyffther wp oc löper affwer bräddana PMSkr 536 . SvT 8 . Jfr uplypta sik. - Jfr inlypta."]},{"a":"lyptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr uplyptan."],"f":[]},{"a":"lyptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr uplyptilse."],"f":[]},{"a":"lyptinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lyptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lyftande. xxij paala, som kommo badhe til liftning oc annat Skotteb 355 (1440, Borgm) ."],"f":["liftning )"]},{"a":"lyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lyra. \" mz harpor oc liro \" Lg 3: 687 . ","2) ? malgra kraghar, lyror och noghre skörthor meth eth pantzer FH 4: 84 )1499)."],"f":[]},{"a":"lyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ett slags harnesk. eth pantzar, en lyra, eth skörth och en kragha . . . för hvilkin fyra stykke harnisk vi siälaröght halda skulu for nissa jacobssons siäl Inv Cur Tynnelsö 2 (1438). ib. FMU gq4n)4: 95 (omkr. 1455). ATb 1: 85 ( 1458) , 137 (1460), 355 (1471)."],"f":[]},{"a":"lysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lucere, lysa, skina. \" dyra stena . . . hwars klarhetz skenaktoghet oc liws liste om natthen som dag \" Troj 187 . 4) illuminare, lysa, upplysa, giva ljus åt. eg. och bildl. lucifer . . . hwilkit nampn swa mikit tyddhe swasom liusförandhe, ällir androm lysandhe MP 5: 38 . \" tina helgo sidho saare . . . aff hwilko vt gik watn oc blodh oc liyste longen blindha ögon \" SvB 86 (senare h. av 1400-t.). hwilkin idhra som astunda see godha dagh kome lhiit oc han skal wardha lystir (illuminetur) Hel män 107 . 5) lägga i dagen, uppenbara, tillkännagiva, förkunna, lysa. äpthr thet at han ey hafde sin lagha lysninga vithne om forᵈᵃ hesth oc ey lyst hanom pa radhstugw ellir vidh kirkio som lagen gifwa tha ville the xii ekke väria honom ATb 1: 266 ( 1467) . lysa bursprak STb 2: 9 (1483). om hon haffweri stulin thing witandis köpt gömt oc ey lyst, om hon haffuir tappat thing behallith oc ey lyst SvKyrkobr 359 . JTb 85 ( 1505) . - lysa el. kungöra överlåtandet av (ngt) åt (ngn). med ack. och dat. Se Sdw 2: 1262. ragul bänktson . . . vpläth lyste och heladhe bänkt skrädare een gaardh här i arbogha ATb 1: 244 (14669. ib 291 ( 1468) , 311 (1469), 2: 163 (1481). - lysa, avkunna lysning (till äktenskap). at enghin läghre äller j sängh ganghe mz sinne festhe kwnu forän laghlica for them lyst är, oc the wiigd äru Gummerus Syn-st 44 (1425, vidim. från 1410). ÅK 62 . HSH 16: 102 ( 1527) . - lysa, offentligen förklara. med ack. och prep.-uttr. huilken thz forsumar eller ey göra wil then scal presther aff kirkio lysa ther til han sina thiend införthauer Gummerus Synstat 42 (1425, vidim. från 1410). Abbedval i Vkl 98 . . . . lyste them i ban Nio handl rör Vkl 235 ( 1445) . thet breff som erchebispen lyser her sten til both och betring och hans medföliare for thet banndz mol som han giorde in pa the prestegardar HSH 18: 147 (1497?, gammal avskr.). ellimatu lysther aff kirkio Gu C 20 s. 206. HSH 14: 88 (1529, Brask) . - med två ack. tha lyste ingenuall stadsscriffuare syth ingsile ogilth STb 1: 276 (1480). ib 4: 142 ( 1507) .","6) stadga, påbjuda. \" jndico . . . lysa oc oppabiwdha edicunt reges indicit festa sacerdos \" GU C 20 (hand 2) s. 22. ib. - refl. lysas. 2) få ljus, upplysas. - opers. här hafuir iac warit blindir, nu lysis mik Hel män 141 . - Jfr fore-, genom-, innan-, lagh-, thing-, up-, upa-lysa."],"f":["liwsa GU C 20 (hand 2) s. 98; -as ÅK 62 . pres. lyser. impf. lyste. liste Troj 187 . ","listhe ATb 2: 163 ( 1481) . ","liyste SvB 86 (senare h. av 1400-t.). part. pret. lyster. part.pres. lyandhe MP 5: 38 ),"]},{"a":"lysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lucere, lysa, skina. eg. och bildl. kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them Lg 46 . \" wptänd lykta liuse i mörko huse \" KL 261 . \" johannes han är brännande oc liusande lykta (lucerna lucens et ardens) \" Bo 82 . \" fatikdomin liuste (relucebat) i thera maltidh \" ib 70 . \" han (ɔ: then hälghe ande) liuse ämuäl j alle matto til renlikhet (lucet etiam puritate modestiæ) ok mörkir ey hughin mz ilzsko \" Bir 1: 368 . - med dat. wäl toktat ok tämpradh sin at liusa varom vinom (ad lucendum amicis nostris) vtan til Bir 1: 295 . ib 68, 3: 113 . MP 2: 111 . KL 308 . ","2) börja lysa, gry, dagas. thän hälaghe höghtidhis daghin lyste (iiluxit) os Bo 230 . ","3) göra lysande. prydha thina lampo mz godhwm sidhwm och liwsa mz hälghom dygdhom Ber 76 . ","liusande lius (lux illuminans) Bir 2: 122 . Bu 11 .","at ther a alexius eufeminitani son dödher Bil 583 . \" öpte ok lyste sins fadhurs synde \" ib 230 . ib 256 . \" os hörit til at orsaka menlösa oc ängin sacan lysa (nocentes prodere non decet) \" ib 237 . \" iui alt þit fölghe lysto þe ban \" Bu 77 . MB 1: 412 . \" jak lisuir thic j ban \" KL 118 . \" the vita sik vara lysta j ban \" Bir 2: 73. ib 1: 38 . RK 1: (sfgn) s. 173 . \" thu lyser gudz signilse ower them \" MB 1: 415 . \" han lyste them friidh \" MD 43 . - lysa, offentligen förklara. med två ack. skal prestin döma oc lysa han skiran MB 1: 362 . som äradhe äru mz jarteknom ok hälghe lyste (canonizati) aff pafwanom Bir 3: 288 . - lysa, efterlysa. med prep. äptir. han lyste mangom sinom epte eno stolpo fare Pa 7 .","6) stadga, påbjuda. \" lät han lysa lagh \" Bil 566 . \" gaf han lagh oc lät lysa at ihesus skulde dyrkas for sannan gudh ib. \" ib 567 . refl. ","1) blifva lysande el. skinande. mörcohus lystes som middax sol (immenso lumine coruscavit) Bu 526 . ","2) få ljus, upplysas. öghonen lystos Lg 3: 232 . \" lystos ny öghon (ögonen fingo nytt ljus) \" ib 215 . \" thäs mera lysis hänne samutit \" Bo 89 . \" at war hiärta maghen liusas til gudhz widhir känno \" KL 294 . Ber9. at . . . the liusins som blinde äru Bir 1: 304 . ","3) gry, dagas. \" j dagh lystis (illuxit) os vara atirlösno daghir \" Bo 230 . - opersonl. sannandhis hans ordh tha som lystis Bil 254 . \" alt til thäs som lystis for androm dagh \" KL 292 . ","4) uppenbaras, göras kunnig. thzta liwstes oppinbarlica Bil 917 . wilium wir . . . at hwat sum wir skipum thär iuir. ok latum seriuä. at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - Jfr af-, ban-, innan-, inne-, lagh-, þing-, up-, up a-, ut-, ögh-lysa, äfvensom olyster."],"f":["liusa Bil 214, 927 ; MP 1: 120 ; Bir 1: 246, 295 ; ","-as KL 294 ; ","-ande Bo 82 ; Bir 1: 371, 2: 122 . ","liwsa Ber 76 ; ","-as ib 9 . ","lyusa Bir 1: 68 . ","liuse ib 261 ; Bir 1: 368 . ","lyuser KL 308 . konj. ","liusins Bir 1: 304 . impf. lyste. lyiste Bil 583 . ","liuste Bo 70 ; Bir 1: 307 . ","liwste Lg 3: 494 ; ","-es Bil 917 . ","lyuste Bir 1: 45 ; ","vplyuste ib 383 . ","liustir MP 2: 257 ; ","liuste KL 106 ; Bo 255 ; ","liust ib 2 ; Bir 1: 172. lyustir ib 38 . ","lyusther . ","lyusth MP 2: 257 . imperat. liws Bil 453 ; MB 1: 412 ; Bir 1: 227), ","lysas , "]},{"a":"lysare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som gifver ljus t el. förklarar. jättana liusare (illuminator) Bir 2: 39 . Jfr uplysare."],"f":[]},{"a":"lysare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som giver ljus åt el. förklarar. SvKyrkobr (Lucid B) 172 . SvKyrkobr 324 . Jfr up-, lysare."],"f":[]},{"a":"lyse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 111 f. Jfr uplyse."],"f":[]},{"a":"lyse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tran. traan, aut lyse Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. II c. l17 (belägget avser norska förhpållanden)."],"f":[]},{"a":"lysebrander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ljusstake. \" en dyr lysebrander, aller aff gulle \" MB 1: 492 . ","2) kungsljus, verbascum Lin. \" lysibranz röter \" Iv LXXXIV . Jfr liusabrander."],"f":[]},{"a":"lysilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr innan-, up-lysilse."],"f":[]},{"a":"lysilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" upplysning. thäs hälghe anda lysilse j huars manz hiärta Bir 2: 25 . ib 1: 333, 2: 27, Ber 34 . Jfr innan-, up-lysilse."],"f":["liwsilse Bir 1: 33 ; Ber 34 ),"]},{"a":"lysing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr thinglysing."],"f":[]},{"a":"lysing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*lysinga vitne"]},{"a":"lysirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr uplysirska."],"f":[]},{"a":"lysirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som giver ljus åt (ngn). jomfru maria, blinda manna lyserska SvB 287 (b. av 1500-t.). Jfr uplysirska."],"f":["-erska )"]},{"a":"lysliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr uplysliker."],"f":[]},{"a":"lysn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kungörande, lysning. \" medher lysn och faast \" SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). alla fornämpa iordher fastfara oc lysn a gifua ib NS 1: 133 ( 1402). ib 336 ( 1404), 552 ( 1406). Jfr thinglysn."],"f":[]},{"a":"lysn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lysning. Se Sdw 2: 1262. lbydher iak ärliken man häradzhoffdingian i sama häradhe giffwa lysn oc fasthor . . . wppa thässa gaffuo SD NS 3: 448 ( 1449) . \" gaff thär med fornempde däkin och hustru birgttä hwar androm tystn paa forscripna iord \" Uppl Lagmansdomb 114 ( 1493) ."],"f":["lysen SD NS 3: 48 ( 1415)"]},{"a":"lysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lysning, belysning, upplysning. at fornäfnt goþ . . . egh . . . til räkker vpphaldz þy sama storä lyuse oc lysning SD 5: 564 ( 1346) .","2) kungörande, lysning. \" thässa iordh . . . fastfara oc lysning a gifua \" SD NS 1: 109 ( 1402) . Jfr lagh-, thing-, up-lysning. "],"f":["liusning L.),","lysninga dagher , ","lysninga vitne , "]},{"a":"lysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) kungörande, lysning, gifuer jac . . . häratzhöfdinganom . . . fulla macht . . . fastföra thessa sama ordh ok lysning agöra SD NS 3: 72 ( 1415) . ib 145 ( 1416) .","3) gryning. \" j första lysning morghon arla vil jac cristin vardha \" Prosadikter (Barl) 78 . GU C 20 s. 85 . \" diluculum li lysningh ib s. 188. \" SpV 174 . "],"f":["lysninga vitne (lyslingaATb 3: 198 (1506)), "]},{"a":"lyst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lust."],"f":[]},{"a":"lyst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kungörande, lysning. \" laffrens birgirsson gaaff lyyst a fernäbo thi(n)ghe mäd fastum oc fullum skälium . . . jone läresmidhi Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). \" SD NS 3: 559 ( 1420) . Trolles Jb Bil 141 (1468, nyare avskr.) . NMU 1: 57 ( 1508) ."],"f":["lyyst . ","liist )"]},{"a":"lyst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kungörande, lysning. gaff lyyst vpa thinghu pänings land jordh i brälinge brödhrom oc clostreno i vpsalom SD NS 1: 252 ( 1403) . ghifuir iach häraz höfdingianom fulla makt oc wal at gifua . . . olaue haralssone liyst oc fasta oppa thet forscrepna goosdh ib 3 (1401. gaff lyst ok fasto a sätto thinge . . . niclisse pädhersson . . . a eenne prouento wägna . . . opa eet markland ok eet örtuglandh jordh ib 78 ( 1401) . ib 95 ( 1402), 108 ( 1402), 139 ( 1402)."],"f":["lyist . ","lyyst )"]},{"a":"lysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) väcka lust, behaga, förnöja, lysta. opersonl. GU C 20 (hand 2) s. 79, 80."],"f":["lösther ) , "]},{"a":"lysta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liusta."],"f":[]},{"a":"lysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med ack. samt prep. til. \" lyste pylatum til äple \" Bil 244 . \" första mannenom war enkte faat, thz godhan wilia lyste til \" MB 1: 91 . \" lyster likamen til margh stykke \" ib 46 . \" at mangha ey fa thz man lyster til \" ib 113 (de två sistn. ställena kunna föras till 2). som ängla aff himerike lyste til at se ib 407 . - med dat. henne tymade ok thz mangom lyster RK 1: 76 . \" jak giorde sidhen som darom lyster ib (LRK) s. 228. thz tik siälffwom lyster \" LfK 26 . hwar aat swa mykyt honom lyste Bo 90 . - med dat. samt inf. hänne lyste hwaske tala älla läta sik see (non delectatur loqui ine videri) Bo 2 . \" thingh som honom lyste at göra \" Bir 1: 325 . ib 331 . \" thz lyste konungenom wäl ath see \" RK 1: 3969 . - med dat. samt prep. at. faghir äple . . . at hwilkom honom mykyt lyste ST 88 . \" mykith är thz siwkom at lystir \" GO 1036 . \" han tok ther in badhe dryk oc mat oc annath thz honum lyste at \" Al 9186 . - med dat. samt prep. til. ther är änkte nakrom afat, som honum ma lysta til MB 1: 400 . - med en kasusform som kan fattas ss antingen ack. el. dat, stundom åtföljd af inf. el. af pep. at. göra huat thom löste (eos delectat) Bir 2: 70 . ib 75 . \" lät them dragha fast mädhan them löste \" Bil 359 . \" gör . . . alt thz thik lystir . . . ok forlat thz thik ey listir at göra \" Bir 3: 431 . \" ey lyste (delectabat) mik at göra thz som iak androm lärdhe ok saghde \" ib 1: 354 . \" lyste mik at göra thz som the gräto ib. \" ib 3: 53 . Iv 1201 . Fr 3178 . RK 2: 4360 . Di 218 . Ber 110 . MD 172 k. os lyster at ängom mat älla dryk Bil 916 . MB 1: 391 . \" ther lysther myk mykith ath \" Di 261 . \" läti sik lysta at þem staþenum \" Bir 4: (Avt) 179 . \" lät thik aat ängo swa mykyt lysta som at vara när varom herra \" Bo 102 . ","2) hafva lust (till), hafva begär (till). med inf. riddarin lyste þöm alla höra ok ingha lata Bu 24 . \" tomas lydde ok lyste at lyþa þät guþlekt var \" ib 182 . \" iag lysthe ey bidha Rk 1: (Yngsta redationens till. till Gamla och Nya Krönikans sfgn) s. 203. - med prep. til. hvar man lyste tel at se han bliþan \" Bu 62 . - med prep. äptir. the swenske efter the däner löste RK 2: 9057 (möjl. att föra till 1). - Jfr lusta."],"f":["lystir . ","lyster . ","lyste . ","löstir Bir 3: 53 löster Di 281 ; MD 172 k. löste Bir 2: 70, 75 . ","listher RK 2: 4360 . ","löste Bil 359 ; RK 2: 9057 ),"]},{"a":"lysta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lusta."],"f":[]},{"a":"lyste","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lysten. \" wart hon lyste äpther iordhbär \" BK 215 ."],"f":[]},{"a":"lysteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lusteliker."],"f":[]},{"a":"lystogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lustogher."],"f":[]},{"a":"lystra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liustra."],"f":[]},{"a":"lysungthuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (gränsen går) swa i birkemyr uthi ena lyswngtuffwa (för lywng-?) mith i madhen Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"f":["lyswngtuffwa )"]},{"a":"lyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfoga lyte, göra lytt. then eene wille then andra lytha RK 3: 3863 . Jfr lytter."],"f":[]},{"a":"lyta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liuta."],"f":[]},{"a":"lyte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vanskaplighet, lyte. \" arren teþes ensamen iui hans sarom vtan al lyte ok saröka \" Bu 172 . \" bundus hel saman handin ok rmbrin. swa lytis löss ok lasta, ok als hindris. at han war iämuäl för mz hänne som för \" Bil 255 . \" arrit ensamit syntis lyta löst \" ib. \" limanna lyte ok wanskaplikhet \" Bir 1: 214 . \" mz engo lyte waro the (qvinnorna) mängd \" Al 8800 . ","2) fel, beskyllning för fel. gåffwe mig tha så mong lythe RK 3: (sista forts.) 4282 . meg straff oc lyte giffua (klandra och lasta) ib 4403 . Jfr fingers lyte."],"f":["lytis bot","liutes- )"]},{"a":"lyte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vanskaplighet, lyte. \" gud . . . kan . . . hwan lyma eller lidha moot aaterförgiä, vthan alt lyyte eller vanskapan huan j sin stadh \" SvKyrkobr (Lucid B) 226 . \" dömpde iac hanum fore saramalit XIX marc aff oc fore lytit xx marc \" Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . - Jfr byte. "],"f":["lyyte )","lytis bot (lytitz-), "]},{"a":"lythuggin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lytter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["vanskaplig, lytt. JTb 61 ( 1462) . \" hemming wart huggin wt offuer sina näsa swa thät han är lytter \" Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . STb 3: 383 (1498)."],"f":[]},{"a":"lytter dj. l.","b":[],"c":"","d":"","e":["vanskaplig, lytt. \" sagdhe sik haffwa dottor lytta \" Bil 113 . ST 337 . \" lyttr til sin likama \" KS 43 (112, 47) . \" thet gör manzens änlite lyt ok afskapat \" ib 44 (112, 47). Jfr krop-, o-lytter."],"f":[]},{"a":"lyver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varg? som figur pläga honug fölia ok fisken fölgher haffsens bölia lywen aas (cadavera lupi) MD (S) 295 ."],"f":[]},{"a":"lyver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1262."],"f":[]},{"a":"lyzn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lyznu varþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lyþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lyssna, lyssna till, höra, höra på. tomas lydde Bu 182 . - med dat. el. ack. suena. som hans kännedome lyddo Bu 151 . \" hwa hänne (boken) lyster lydha \" Fr 3224 . at lyþ þät guþlekt var Bu 182 . \" hwar som thz vil lydha \" GO 509 . \" än i wilin miin ordh märkia oc lydha \" RK 1: (Albr) s. 209 . \" a wart maal som wi lydhom almännelika \" MB 1: 368 . - med prep. a (up a). iak lydde swa länge a thera sang Iv 440 . ib 139, 1155, 1491 . med prep. til. at skodha oc lydha til min bwdh Su 82 . \" iak bidher ok alla ther til lydha \" Iv 153 . ","2) akta, bry sig om. med dat. el. ack. enga handa fäghrind lydha Al 7062 . \" i wilin ängo godho lydha \" ib 7204 .","3) lyda, hörsamma, rätta sig efter. diuulin lyde nöþoghor Bu 8 . \" hällir liudha än biudha \" Bir 3: 176 . ib 261 . - med dat. el. ack. hafþe iak lango lyt þino raþe Bu 494 . ib 18 . Bir 3: 466, 468 . MB 1: 213 . ey skal thy lydha (acquieces) flera manna saghu a mot sannind ib 339 . \" ey wiliom wi höra ällir lydha tässen konungsens budh ällir ordhom (non audimus verba regis) \" ib 2: 225 . \" vi ärom alle redhobone at lydha idhro valle oc budhi. oc vndir idhro herradöme vara \" Gr 261 . \" lydha gudhelikom ret \" KS 15 (36, 16) . liudhir¨ meer sinom frestilsom än skälomen Bir 2: 144 . jak biudhir ok al thing liwdha mik ib 293 . diäfwllin skiliande the siäl som honum lydhe (consentientem sibi) fran gudhi ib 3: 42 . \" lydha enom höffdhingia \" MB 1: 37 . \" lydh minom son ok rädz han \" Bir 1: 115 . liudha herranom ib 2: 100 . ib 7, 3: 261 . KS 15 (34, 16) . Al 46 . St 120. Di 249 . \" at alle skulle böghia sik honom oc liudha \" Bir 1: (Cod B) 351. hade honom lyd oc sätt RK 1: (Albr) s. 211 . lydha keysaran Bil 410 . bristilse, som allthing her lydha (äro underkastade) Su 359 . - med prep. at. hwat han lydher eller ey at thera radhe RK 2: 8224 . - med prep. äptir. jag lydde epther theras råde RK 3: (sista forts.) 5363 . - lydha undir, lyda under, vara underkastad, höra under. lydha vnder hasn kesare döme Lg 45 . \" wita huru mang land oc städher oc män lyddin vndher en herra ib. thz lydher vnder sin skapaara \" MB 1: 37 . \" all the thing som lydha nakralund vnder et \" ib 36 . ","4) samtycka. \" lydde (consenit) renlekx lofwan \" Bir 3: 318 . \" lydde ther til ib. refl. \"","1) lyssna, höra, höra på. lydh at hwat iak mana Ber 179 . ","2) åtlyda, lyda. \" haffde tw lid mit rad att \" Di 145 . \" han lydde them tha enkto aath \" RK 2: 3918 . Jfr atlydha. "],"f":["lidha ST 120 . ","liudha Bir 1: (Cod. B) 351, 2: 7, 100, 3: 176, 261. liwdha ib 2: 293 . ","lydhe Bir 3: 42 . ","liudhir ib 2: 144 . ","liudhin , se atlydha. ","lyde Bu 8 . ","lödde Di 249 . ","lyt. lyd RK 1: (Albr) s. 211. lid Di 145 . ","lydh . ","lyydh MB 1: 213 . refl. lydz Bir 3: 345 ; Ber 106 . ","lyz Bir 3: 466 ; Ber 8 . ","lyyz Bir 2: 242 . ","lyytz LfK 264 ), ","lydhas , lyssna (till). med prep. at lydhins . . . at minom ordhom Gr 261 . ","lydha at , ","lydhas at , lyssna höra på. lyyz at mz thinom örom Bir 2: 242 . ib 3: 466 . MB 2: 171 . " lydz aat oc atuakta granlica hwat jak sighir " Bir 3: 345 . Ber 8, 106 . " lyytz nw aat, til thy jak thalar " LfK 264 . Jfr atlydhas. ","lydha pa , höra på, lyssna. hon stod ther när och lydde pa Iv 84 . ","lydha til , lyssna, höra på. the lyddo til ok hördho op a Iv 4970 . " griupun iärl badh lydha til " Fl 1737 . Jfr til lydha. ","lydha up a , höra på, lyssna. hon stoodh ther när ok lydde op a Iv 2638 . ib 2710, 3660, 4324 . - Jfr undir lydha."]},{"a":"lyþbiskoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. folkbiskop; lydbiskop (i motsats till ärkebiskop). patriarcha, ärkebiscopa, lydhbiscopa SD NS 2: 284 ( 1410) . hwi haldin j mina syni tha värdoghare som äru mina lydbiscopa. en mik som fadherin er ok ärchebiscoper Bil 588 . \" tha han (ärkebiskopen af Köln) hafdhe gifuit sitt ja ther till . . . oc alle hans lydhbiskopa (suffraganei) medh hanum Ansg. 217. varo the alle lydh biscopa vndi bisop(in af brämen) \" Bil 738 . Gr 315 . Bir 3: 294 ."],"f":[]},{"a":"lyþna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lydnad. \" thin lydhna som thu thiänadhe mz thinom formannum \" Bil 116 . Bo 145, 184 . Bir 1: 59, 94, 330 . för lydhonna (för lydhnonna) skuldh Lg 3: 263 . \" konungen bödh vid lydeno \" RK 2: 9545 . vara honom til lydhno (vara honom lydig el. undergifven) Bil 849 . KS 15 (34, 16), 15 (35, 16), 60 (149, 66), 78 (194, 86) . SO 85 . \" vndi þerra lyþno (lydnad för dem) \" Bu 507 . \" at the äru upfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans \" KS 10 (25, 11) . KL 273 . iak . . . vil alre optar meer ganga fran thinne lydhno Bo 75 . \" vm maria är vndirgifwin lydhno liui äptir sins formanz lydhno ok budhi \" Bir 3: 168 . \" gudz budhorhda lydhna \" ib 2: 35 . Bu 141 . Bil 745 . Su 257 . Lg 3: 242 . som androm hioldo lydhno KL 239 . \" holda kompanjs lydna (underkasta sig skråets ordning) \" SO 113 . holda brödherschaps lydhna ib 199 . Jfr olydhna."],"f":["liþna L. ","lydena: -o RK 2: 9545 ), "]},{"a":"lyþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["med prep. til. \" lydughe skulom wi vara til all hans budh \" MB 2: 65 . ib 224, 285 . - Jfr olyþogher."],"f":[]},{"a":"läa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upplåta (till nyttjande). tha haffde konung magnus honom läät eth hwss RK 1: 971 . ib 986, 2253. gathin i mik wardbergh läth ib 2404 . Jfr ut läa."],"f":["lä BjärkR 1: 1; (pres. ind. pl. 3 p.) SML M 13: pr. var. part. ","pr . ","leande MELL Kp 5: 1. leandis KrLL Kp 8: 1. leände UplL Kp 6. leyande MELL Kp 5: 1 var. ","läth ib 2404 . ","läät ib 971, 986),"]},{"a":"lädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läder. \" hiälmin bughanr som eet lädher \" Iv 4513 . \" systranna oc brödhranna bälto sculu wara aff swart lädhir \" VKR 12 . ib 3 . Bir 4: 101, 5: 40 . Lg 994 . SO 16, 19, 20 . Jfr arm-, gen-, hovudh-, ivir-, stighlädher."],"f":["ledher Lg 994 . ","läddher SO 16 . dat. lädhre VKR 3 ; Bir 4: 101, 5: 40 . ","läddhre SO 16, 19 . ","läthere ib 20), "]},{"a":"lädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läder. - föremål av läder. lär thöm kan jak ikki faa faal GPM 2: 169 (1502 el. 1503?). - Jfr hvit-, hästa-, ra-, ryss-, stigh-lädher."],"f":["lär )"]},{"a":"lädherbälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läderbälte, bälte af läder. ST 366 ."],"f":[]},{"a":"lädherhatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hatt av läder. galerus ri läder hatther GU C 20 s. 305 ."],"f":["läder hatther )"]},{"a":"lädherlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läderlakan. 1 gamal lädher lakan FH 5: 237 ( 1524) . FM 76 (1483, daniserande). HSH 19: 165 ( 1506) ."],"f":["-laken HSH 19: 165 ( 1506) . ","leerlaghen FM 76 (1483, daniserand)), "]},{"a":"lädhermakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnberedare, garvare. GU C 20 s. 149 ."],"f":["lädermakore )"]},{"a":"lädherskodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inom skomakreskrået vald ämbetsman hvars åliggande var att hos skråets medlemmar undersöka lädrets beskaffenhet. SO 22, 24 . Jfr skoskodhare."],"f":[]},{"a":"lädhersylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lädergjord. \" en ny lädersylia . . met nyia tampor och ij ryngar HLG 2: 45 (1516). \" ib 64 ( 1519) ."],"f":["läder- . ","-sylia . ","-silia )"]},{"a":"lädhersäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lädersäck. Inv Cur Tynnelsö 4. Skotteb 386 (1463-64, Kämn). STb 2: 551 ( 1491) . GU C 20 s. 158 ."],"f":["lädhir- . ","ledher- . ","leder- . -secher),"]},{"a":"lädhertömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lädertöm."],"f":["lederthöma Skotteb 367 (1460-61, Kämn), "]},{"a":"lädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags bland Ryssarne brukligt fartyg. sagho the ther koma farande meer än twsende lädkor alla warande RK 1: 1523 . Jfr lodhia, lydhia, lydhughi."],"f":[]},{"a":"lädhika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se ladhika."],"f":[]},{"a":"lägben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr läggia ben."],"f":[]},{"a":"lägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lä´gg, ben. myo ok lange varo hans läggia Iv 274 . fore throtna läggia LB 1: 98 . ","2) rotstock. \" kärräyrt som opgraffwen er om waren i tyäledragit, for en läggen vpwexer \" LB 7: 163 . - Jfr arm-, ben-, bunu-, oxa-, ät-, ätta-lägger."],"f":["läggia ben , "]},{"a":"lägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) släkt. \" then andra leeygin \" Bergqvara 93 . - Jfr armlägger."],"f":[]},{"a":"läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta ligga, bringa i liggande ställning, lägga. decius böþ fram bära iärnsäng ok lägia laurencium at huila sik Bu 416 . \" lagdhe (en spitälskan) man j sina sängh \" Bil 775 . \" födde hon sin son . . . oc lagdhe han i iätu \" MP 2: 36 . - lägga (ett lik i jorden). lagþo apostoli guz moþor i graf Bu 15 . Bir 1: 33 . ST 164 . ","2) lägga, placera, anbringa. han lagþe . . . brenet a hans altare Bu 169 . \" johannes fik ar[i]stodemo sin kiurtel. ok baþ han läggia iui þe döþö \" ib 155 . \" las þ saman al stykken. ok laghþe iui altara \" ib 417 . \" af huget lät prästren sundar scära i sma stycke ok lagia viþ alscona siukdom \" ib. \" tu huwuþ a ällyuu þusand iumfru lagþ i tu trähwuþ \" SD 5: 563 ( 1346) . lagdhe en sten vnder sit howodh MB 1: 218 . wälthe eth limit klädhe . . . oc lägge thz kring om ännith LB 1: 96 . \" scal man takar arffua oc thz huitha aff äggit . . . oc läggia thz offwir öghonin \" ib. \" korsit . . . läx vppa axlana hans \" Bo 182 . \" nw är äxin lagh (posita; satt) til trät \" Bir 1: 244 . \" fan . . . alla spananana lagdha a bokstaua lundh \" Bil 775 . \" lagde en skytta en piil vpa (näml. bågen) \" RK 1: 3901 . \" alle syna byssor han lagde oppa (näml. tillhörande ställningar?) \" ib 2: 6608 . harnisk aa siik ladhä ib 3: 1150 . ","3) lägga, sätta, föra, kasta. aff mörkastuffuonne oc them ther skulu j läggias Bir 5: 52 . \" mörka stuffwo skal wara j clostreno j hwilke skulu läggias alle the ther märkelika äru olydhoge oc genstridohe ib. \" PfN 136 . PM 23, 28, 29, 31 . ","4) lägga, förlägga. \" lagdho ther sin tiäld stadh (castrametati sunt) \" MB 1: 423 . \" wii haffue lagt alle ware baathe oc skip i wintherläghe \" BSH 5: 324 ( 1508) . - lägga, postera. leggie her pa garden gode, tro karlle BSH 5: 62 ( 1505) .","5) lägra sig, slå sig ned, fatta fast fot. konung cristiern hade i lödesa lagt RK 2: 9106 . ","6) lägga, låta komma, låta blifva, låta vara. gifwir sik ther stora vin vm ok läggir sik thz när (använder omsorg derpå) Bo 18 . - låta blifva liggande el. hvilande, låta inträda, låta komma sig till last (med afseende på). ä som han lagde nagra glömsko ok forsumelse pa syna löfft Lg 3: 583 ; \" jfr 14. \"","7) lägga, genom läggande åstadkomma. gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan GO 882 . ","8) komma (något) att lägga sig, dämpa. the baado drotningena ga thera bud at leggia konungenom stora hugh MD 333 . ","9) göra liggande, belägga med is. vinterin haffde siona lakt RK 1: 2919 . - intrans. lägga sig, isbeläggas. the sma swnd mellem stäkit oc her begynne nw til at läggie BSH 5: 324 ( 1508) . ib 325 ( 1508) . 10) belägga, betäcka, öfverdraga. lagdher mz gull Fl 1066 . RK 1: 1194 . Al 8216 . Di 53 . Lg 3: 230 . \" gulfwit . . . war skakkerat oc lakt mz dyrom stenom \" ST 220 . skulu wmgangane . . . läggias (sternendi sunt) mz clarom oc renom stenom Bir 4: 105 . \" at kirkio gwlffuidh oc wmgangane skulu lägghias mz clarom oc renom stenom ib. förse. leggia bugha mz adror (arcus intendere nervis) \" PK 224 . 11) inlägga, insmälta. lat skriua å steinmur ok läggia meth gylta bokstaua thässe siu torpara ok sin höuisk åthäue KS 44 (113, 47) . 12) nedläggan använda. lagdhe han stora win oc makt oppa bökir ST 4 . \" mykin win war ther a laakt \" RK 1: 3583 . \" all thera kost ther ladis oppa \" ib 2: 7238 . - intrans. nedlägga möda el. arbete. hulkin som astunda mit gul tha lägge mer vppa (vinlägge sig mer om) andelika gerningh (appendat plus spirituale qus) . . . än likamlika gerningh Bir 1: 238 . 13) rikta, vända. lagdho sin hugh til at nima MB 1: 119 . KS 22 (54, 24) . thin hugh thin thanke ok thiin akt hafwer thu ä til örlögh laght Al 6052 . \" lagde alt sith hiärtä och sinnä til henne \" Va 15 . \" thz j leggin kerlighet til mik \" ib 16 . ib 49. ladhe paa theres skiip all sin akth RK 3: 914 . ib 3218. 14) lägga i dagen, visa. mykin thiensit ok fager ord war tha yffrit fore them lakt RK 1: 3764 . lägghia dylzsko widher at sik rätta ällir bätra Bir 5: 49 . 15) erik lagde ther ey ath RK 2: 2846 . - läggia at sik, låta bekomma sig, visa tecken till oro el. klagan. smaswennin lägger enkte at sik, vtan thiger oc tholl MB 1: 201 . 16) sätta i rörelse. lagdhe han fran sik ( usträckte) the konungxlico armana Bo 200 . 17) sätta sig i rörelse, begifva sig, tåga. ladhe a wäghen Lg 219 . \" the suensca fra slottet lade \" RK 2: 1269 . - särsk. i fråga om rörelse i krigiskt syftning: göra anfall, storma, tåga. mötto thom sioröfvara, oc lagdho til thom Ansg 193 . \" alexander lägger til thera porta \" Al 1507 . \" the lagde norden vppo thz slot \" RK 2: 1244 ; jfr läggia up a 3. lagde vnder the vinda bro ib 1250 . ath örabro han lagdhe ib 1304 . \" som the jn mot broton lade \" ib 9259 . \" efter däner leggia (d. v. s. förfölja) badh \" ib 9036 . \" tha han jn j rytzalandh lagde \" ib 1: (sfgn) s. 176 . \" ladhe her steen aastadh \" ib 3: 4022 . ib 3696. - om färd till sjös: fara, lägga (till el. ut; jfr Mnt. leggen). the laghdo til land Fl 8 . \" the . . . lagdo til landz \" RK 1: 3578 . Lg 3: 10 . \" the crisno lagdo the til hampna \" RK 1: 129 . \" vid colmard lagde the til strandh \" ib 2: 8507 . \" konungen lagde til walmassöö \" ib 6872 . \" ib 1: (sfgn) s. 181, 183. at the skullo läggia thiit \" Lg 3: 250 . \" the danska lagde tha aff stadh moth wisby \" RK 2: 7660 . \" ib 3: (sista forts.) 5949. the ather at dammac lade \" ib 2: 7669 . \" the til gotland lade \" ib 9089 . \" tha the vt aff sverige lagde ib 423. \" ib 1960 . \" aff köpmahafn han lagde saa \" ib 1490 . ib 1: (sfgn) s. 181. mz sin skip strax j haffnen lagde ib 2: 7824 . \" mz bläsendhe wädher . . . ladhe konungen alth i thz haff \" ib 3: 494 . \" lagde til syoos \" Lg 3: 531 . till siöss i morkrett lagde han then genaste leed liika ath gotland RK 3: (sista forts.) 5045 . \" ä hwarth the sedhen mz skeppen lade \" ib 5967 . \" mz baata the teden lade \" ib 2: 9077 . \" lagde the tädhen \" ib 3: (sista forts.) 5972. lagde hon a stadh til swerige Lg 3: 567 . 18) stöta, sticka. med vapnets el. redskapets beteckning i dat. (el. ack.) el. föregången af prep. mäþ el. underförstådd och det träffade föremålets beteckning föregången af prep. gen, i genom el. til. läggr gläuio gen dracanom Bu 492 . \" mz sit spiwt han til mik laghde \" Iv 473 . honum thykte kassandru koma brat oc et swärdh hafdhe i sinne hände i genom hans hiärta thaghar lagdhe Al 9980 . - med ack. uttryckande det inre objektet och med personens beteckning föregången af prep. a swa manghe . . . hugg äller styungh a han lagþu SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . - med personens beteckning i ack. lagdhe them badhin saman til dödh MB 1: 418 . - intrans. tränga (till), träffa. med prep. til. tha värkin af hwario sareno til hiärtat lagdhe (crudeliter pertransibant) Bir 4: 135 . ib 148 . ","1) ) lägga, tillägga. þa bot skal giptamaþren intaka ok til omynd läggia SR 52 . 20) lemna, gifva. hanom swa goth gotz i stadhen läggia SD NS 1: 20 ( 1401) . ib 163 ( 1402), 297 ( 1403), 2: 73 ( 1408). FH 2: 13 ( 1490) . \" leggium wij thet samma gooz fraan skötwiz kirkiu oc til formemda folka magnusson \" SD NS 1: 138 (1402, nyare afskr.). ib 73 ( 1401) . kännis iak . . . mik hawa lalth (ɔ: lakth) mino . . . sysköno barne thorberg kärlingh en gardh i tholandum . . . fore twa gardha ib 626 ( 1407) . \" hawir iak laakt then fornedmdho gard tholand fore thet skipte \" ib. \" hawer laght kronunne frälsis jordh fult oc fast fore the schatta jordh \" ib 2: 70 ( 1408) . ib 174 ( 1409) . - lägga, gifva, anslå. lagde ther wnder fiske sio brytia ok qwerna ok landbo ok andra manga godha lagha RK 1: 1180 . \" thet är laght ok utgiuit af almoghans wäghna kununge ok hans härskap til uphäldes \" KS 58 (144, 63) . kununglik ingiäld the hånom äru laghd til vphäldes ib (145, 63). - byta. jac hawer lagt goz medh gudhema klostre SD NS 1: 494 ( 1405) . - erlägga, betala. leggie strax ena marck vax SO 115 . \" skal all toll i sweriges rike leggias äpther silftal, och leggis til at halla myntit oppe meth \" BtRK 324 (1483, orig.) . 21) gifva, meddela. läggin til radha Fl 1407 . \" farä siden hwart gudh legger them til radha \" Va 10 . \" gudz hälghe män j himerike . . . laghde hwar thera til hans hugnadh aff sinom forskyllilsom \" Bir 3: 268 . 22) pålägga (ss utgift el. skatt). ladhe een nyian olaghligh skat RK 3: 674 . \" lagde mark sölff a hwan plogh \" ib 1: 3316 . \" vm noghor hiälp kan läggias til bergx mennena \" PfN 136 . 23) lägga, förelägga, sätta, utsätta, fastställa, bestämma. mik lagþos tue andre costa Bu 143 . \" symon lagdhe siälwir forlaghin \" Bil 104 . joseph heth thän som innan wal war lagdher mz hanum ib 243 . \" jä k . . . oc min brodhi . . . hauom lakt enä äwirdelighä jordälagho meth . . . thobergh kiärling \" SD NS 1: 620 ( 1407) . \" alt thz skäpnor the hafwa lakt \" Al 7636 . \" swa war thz lagt \" RK 2: 1425 . marsken thz sa lade ib 3435 . \" vpa then dagh man haffde them lakt \" ib 1: 3891 . \" a þem dagh som konunger hanom lägger \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). dagh leggia TB 74 . \" j forsagdhom thima som werkmästara lakt haffwa \" SO 23 . \" lagde et rad sig i mellom \" Di 171 . alexander . . . sin thanka genast thaghar lagdhe (bestämde, fixerade?) Al 7611 . - ordna, anodna, ställa. the gatho lakt thz swa at konung erik loot sik nöghia vpa RK 1: 948 . 24) lägga, underlägga, bringa (under sig). aktilius wan hanum alt hans land aff, oc lagde thz op vnder sik Di 29 . 25) lägga, försätta, bring (i ett visst förhållande). gorden bleff . . . ganska ilda lakt j ödho FM 391 ( 1508) . 26) lägga, göra. med två ack. hvaraf den ene ett adj. lägger ödhe (ödelägger) badhe hws ok land Al 1338 . \" ther ther stodho mote mz qwal the fingo aff mik nidherfal jak lagdhe them ödhe gööt thera blodh \" ib 1663 . - lägga, förklara, döma. laghe alla hans fränder wtlägha Bil 788 . ib 659, 660 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). han lagde fridlösan grefua aff lippoldh Bil 771 . \" lagdhis ok dömdis hädhn oc ful mz vantro \" KL 15 . ","1) lägga sig (till hvila). \" gik han oc lagdhe sigh til sömpns \" MB 2: 211 . ","2) lägga sig, slå sig ned. kom han bort oc lagde sik i skoga i konung ermentriks land Di 182 . - lägra sig, fatta posto. karl lknutzson . . . lagde sig hard at the reysa pala RK 2: 1252 . ","3) sätta sig i rörelse, begifva sig. oppsprangh iämsköt en störste grymber fysker aff dywpet oc lagdhe sik til landit Lg 3: 301 . lagdhe sik til en genstigh ib 309 . \" vestgöta sig alle fra honom lagde (skilde sig från honom) \" RK 2: 9163 . tåga. greca konungir . . . lagdhe sik til en stadh Gr 267 . - lägga sig, begifva sig. om fientlig rörelse till sjös. om rigzens fiende wildhe . . . läggie sigh for reffle FM 389 (1508, samt. afskr.). at fyenderna te wille leggia sigh in wppo räffuelska ledhen ib 394 (1508?). ","4) inlåta sig (i), bfatta sig (med). med prep. i. \" läggia tik i nokrom wådha \" KS 23 (57, 25) . läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt ib 22 (54, 24). läggr han sik i medh nokrom tera vp å annars fördervilse (i förening med någon inlåter sig i sådant som går ut på en annans förderf) ib 63 (157, 69). ","5) företaga sig. med prep. til. hans frender lagde sik til at röua MD 352 . ","6) hängifva sig (åt), egna använda. med prep. til. lagdhe hon sik til stora omsorgh at hiälpa henne Lg 3: 415 . ","7) arbeta (för), vara verksam (för), vara behjälplig (till). med prep. um. thz iag epther myn fadher till welle kom bärgsmän lagde sig mästh ther om RK 3: (sista forts.) 5806 . ib 5469 . refl. ","1) lägga sig, försätta sig i liggande ställning. fore hans föter hon (lejonet) lagdhis tha Iv 2613 . lägga sig (till hvila). iacob . . . lagdhis wt a markena sidhan sool war sat MB 1: 218 . ","2) lägga sig, slå sig ned, lägra sig, slå läger. tha sägilde thera hoffwod här vtan amynnit ok lagdis ther Rk 1: 1647. tha lagdis hertogin a axawal ok med honom hans rothe all ib 3882 . \" thädhan foro the oc lagdhos i depheta \" MB 1: 423 . ib 424 . Iv 1981 . Al 4557 . ","3) lägga sig, frysa till. om is. ysen lägs ther ofwon aar RK 2: 8072 . ib 3: 2897 . - lägga sig, isbeläggas. frychter jach, at the sma swnd skole leggias BSH 5: 326 ( 1508) .","4) upphöra. \" at hänna lughin vanfrägdh matte läggias oc läkias (Cod. C: offrägdh matte läggias 398; motsv. ställe i \" Bu har vfrägh matte lläias 30) Bil 938 ; jfr läghia. ","5) begifva sig, fara, lägga ut. för än skipit ladhis fran lande ST 43 . ","1) lägga af, aflägga, bortlägga, aftaga och lägga från sig. lagdhe aff sin hwita mantol Bir 3: 280 . \" the laghdo aff sina hiälma \" ib 404 . Di 204, 223 .","2) taga af, taga bort, borttaga, aflägsna. han lagdhe aff the klädhe Fl 1564 . ","3) lemna å sido, utelemna. thukkir thik thz wara offlankt, tha läg een deel aff ST 165 . ","4) bortlägga, upphöra med. lägia af syndena Bo 151 . \" lagdho sidhan aff allan ohöwlikin leek ok danz \" KL 101 . Bir 4: (Avt) 180. KS 24 (58, 25) . Al 3177, 3391 . Ber 278 . Lg 3: 508 .","5) afskaffa. \" suerd ock spiuth lade iack åff \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6317. haffue wij oss tagit ffore aff at leggie sodane onytteliget gangn oc osämie SO 121 . \" hwat som war mote the helghe kirkio skipan, thz skulle swa af lysas ok läggias af, at aldrigh skulle thz vp nyas \" Lg 3: 509 .","6) bilägga. \" fyr än wir läggium þät af therrä i mällin \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - Jfr afläggia, samt läggia ut af. ","1) föreläga, framlägga (till kännedom). j thesse eptirscreffino reghlo j huilke lägs hwariom fore helsonna wäghir VKR 8 . ","2) förelägga, bestämma, utsätta. the lagdho fore en wissan dagh Al 637 . MB 2: 286 . SO 80 . \" kommo ey tha som fore war lagth \" RK 2: 7998 . - Jfr foreläggia. ","1) lägga fram. lagdhe fram thän fingergulsins deel a bordhit KL 83 .","2) erlägga, betala. \" han legge fram fyratighi markar hinum, sum ekke wilia ryua \" SD 6: 181 ( 1350) . ","3) framlägga, framställa. \" lagde the thz ärende fram \" RK 2: 8303 . - uppgifva, namngifva. han badh them . . . leggia the forrädhara fram RK 2: 4907 . - Jfr framläggia ","1) lägga in, inlägga. lägge thz in j en linnan klwt LB 1: 97 . ","2) begifva sig in, segla in. lagdo sidan in till helgaa MD 345 . lagde in til agdo sidho ib 352 . - Jfr inläggia. ","1) lägga ned. laghdo han nidhir a iordhena Bo 210 . \" lagde han jomfrvn nid \" Di 167 . - lägga ned (ett lik i jorden), begrafva. ther ij lagdhin hänne nidher Fl 336 . ","2) lägga ned till förvaring, gömma. läggia thz nidhir. ther thz var väl beuarat Bo 3 .","3) nedläga, nedtaga. \" j . . . läggin nidhir min baner oc oprätin ouisins baner \" Bir 3: 390 . ","4) lägga ned, kasta ned, föra ned. riddara lagdos i tornit nidh RK 1: 3892 . ","5) lägga ned, lägga af, aftaga och lägga från sig. lagdo thera vapn nid RK 1: 258 . siin eghin klädhe lagdhe han nidh Al 2812 . \" hon lagdhe nidher sin glädhis skrudh \" Lg 3: 235 . ","6) bortlägga, upphöra med. leggia slikan darskap nidh RK 1: 3336 .","7) nedgöra, fälla. \" iiii tusendh ryzer ladhis ther nidher \" RK 3: 3650 . ","8) nedslå, lufva, dämpa. legge nid hans stora hogmod Di 61 . ","1) lägga sig ned (till hvila). hon . . . lagdhe sigh ther nidher MB 2: 211 . \" lagdhe han sik nidhir at sofwa \" Bo 71 . ","2) lägra sig, slå sig ned. konung birge lagde sik nidh j jäneköpung mz riddara ok swena RK 1: 32256 . refl. ","1) lägga på sig, påtaga. i leggen idhert harnisk pa RK 2: 3654 . ","2) gifva, medgifva, unna. thz iach legger mik nokon roo eller hwilä pa Va 48 . ","3) pålägga (utgift el. skatt). lagdo myket pa fore wäldh skuldh Pa (Tung) 33 . - Jfr paläggia, samt läggia up a. ","1) lägga samman, lägga i hop. lagdho sin änlite saman hwart vidh annat Bo 222 . \" tha han hafdhe lakt saman bokena \" ib 56 . \" han skal . . . läggia thiin öghon saman mz sinne hand \" MB 1: 254 . \" lagde the sina hender saman, oc loffuade hwar annan sinä tro \" Di 167 . ","2) förena, samla. circus . . . oc darius . . . lagdho sik oc sit herskap saman a mot baltazar oc babilonem MB 1: 19 . - samla, hopa. at läggia samman rijkt RK 1: (Albr) s. 212 . Ber 236 . ","3) sammansätta, uppfinna. \" lagdho the radh saman at swika han lönlica \" MP 1: 340 . ib 2: 5 . - Jfr saman läggia. ","1) lägga till, tillägga, öka. opta vpnyadhis thöm sorghin ok altidh lagdhis hänne ä nakat til Bo 202 . ","2) tilllägga, ytterligare säga. lagdhe han thätta til sighiande Bo 186 . Bir 4: 105 . \" läg än til et ordh \" ib 1: 345 . lagdhe han til KL 312 . ","3) tillägga, tillskrifva, lägga till last. hon är orsaka for then gerning som thu legger henne til Va 36 . ib 32 . MB 2: 256 . ","4) vända, rikta. \" hwar som the läggia sin hugh til oc godhwilia \" MB 1: 49 . - tillägga, rikta (mot), göra. dömdes niis persson heynus ffri for then til tal som oleff nilis[son] lade honom til at han skulde haffua slagit hans hustrv BtFH 1: 277 ( 1509) . ","5) försöka. \" lagde tha til mz daghtingan \" RK 1: 1066 . \" bid honum leggia til thz besta \" MD 332 . ","6) göra anfall (till sjös). lagdho the annat sin til, oc sloghos med thom Ansg 193 . ","7) gifva, lemna, meddela. j läggin til raadh oc päninga oc iak läggir til thwru oc manlikit hiärta Bir 2: 261 . \" taghar them war faat tha lagdin them till \" RK 1: 231 . \" allom lagde hon goth til (förskaffade, beredde) \" ib 2: 8375 . ","8) pålägga (utgift el. skatt). att leggä thöm ydermer nokor scat eller gengiärdh eller thungä til SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr.). - Jfr til läggia. ","1) lägga upp, utbreda. et täpete af silke som vpp scal läggiäs yui all cläþen SD 5: 564 ( 1346) . ","2) framställa, säga. \" lägger opp (proponit) mark vmskiftelikin thing \" Ber 278 . - Jfr upläggia ","1) lägga på sig, påtaga. lagde sin wapn vpa Di 182 . lagde sit harnisk vpa ib 4 . ib 6, 60, 79 . ","2) pålägga (utgift el. skatt). lagde mykin skat vpa RK 1: 4085 . läggia oppa thunga skatta Bir 4: 311 . ","3) anfalla, angripa. at han sculle leggia sunden vppo RK 2: 1246 . beerman badh alla läggia vppo ib 2359 . Jfr läggia 17. - Jfr läggia a, läggia pa. ","1) lägga ut, erlägga, betala. skal han lägghia en öre wth SO 16 . SEG 123 . ","2) vända, uttyda. \" hwat hon goth gör, lägher han alth vth tyl ondho \" Gers Frest 31 . ","3) begifva sig ut, begifva sig bort. lagdho wt oppa sina reso Lg 3: 296 . ","1) = läggia af 1: lagde han sit harnisk wtaff Di 78 .","2) bortlägga, låta fara, icke bruka. giordis aldrigh bäter behoff ath leggiä strenghet och owilliä wtaff än nw HSH 18: 11 ( 1494) . ","3) = läggia af 5. sverd oc spiut lagde iak vt aaff RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6317. "],"f":["lägia Bu 416 ; Bir 4: (Avt) 180; SD NS 1: 113 ( 1402); Di 223 . ","lägya: widher lägya SD NS 1: 234 ( 1403) . läghia, se aläggia. liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) . ","lagia Bu 417 . ","lägx: aa lägx PfN 136 . ","läx Bo 182 ; RK 3: 2897 . ","lagdhe . ","lagde . ","laghþe . lägdhe: til lägdhe Lg 3: 389 ; ","-is Bir 4: 135 . ","läghde MD 51 ; ","-is Bil 600 . ","ladhe RK 3: 494, 674, 914, 1153, 3507, 4022 ; Lg 219 ; ","-is ST 43 . ","lade RK 2: 1269, 3435, 7669, 9077, 9089, 9259 . ","ladhä ib 3: 1150 . ","lagþer L. ","lägder: vid lägder LB 5: 81 . laghaþer L.","lägh RK 3: 3218 ; Su 37 . ","läk PM XLIX ), ","läggia sik , ","läggias , ","läggia a , pålägga. han böriar nw leggia skatten aa MD 369 . Jfr aläggia. ","läggia af , ","läggia bort , bortläggan upphöra med. lägh borth alla owerflödhogha oc oskälika likamans kräselikheter Su 37 . ","läggia fore , ","läggia fram , ","läggia genom , ","läggia i gen , lemna från sig, mista. som alle ladhe liffuit i gän Rk 3: 3506. Jfr i gen läggia ","läggia in , ","läggia nidher , ","läggia sik nidher , ","läggias nidher , lägga sig ned. lagdhis thaghar ij löpin nidher Fl 1333 . " lagdis annar thera nidher widher wäghin som dödher ware " Bil 659 . lagdhis thager ater nidher ib 275 . " the lagdhis alla sofua nidher " Fr 2057 . " lagdhis sidhan nidher a thän muld ok hwite sik op a sin skiold " Iv 2573 . - Jfr nidher läggia. ","läggia pa , ","läggia saman , ","läggia til , ","läggia up , ","läggia up a , ","läggia ut , ","läggia sik ut , lägga sig ut, sträfva, arbeta, vara verksam. iag mig fast wth för rikit lagde RK 3: (sista forts.) 4942 . - Jfr ut läggia ","läggia ut af , ","läggia vidher , gifva ss ersättning. hanom oc hans arwom annat staz swa mykith goz ii gen widher at lägia SD NS 1: 113 ( 1402) . Jfr vidherläggia. - Jfr at-, ater-, be-, bo-, for-, inne-, ivir-, kast-, radh-, skat-, skrin-, sköt-, sten-, um-, umkring-, und-, undir-, ödhe-läggia, äfvensom gul-, kors-lagdher."]},{"a":"läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lägga, bringa i liggande ställning. Se Sdw 2: 1262. 2) lägga, placera, anbringa. Se Sdw 2: 1262. the ladho sina händir oppa bokena ok bado sig swa gud til hyälp at swa waro hänna ord ATb 1: 113 ( 1459) . han stal iij (8) alna leysk, som . . . fogodin loth leggia i rettin pa disken STb 1: 26 ( 1475) . GU C 20 (hand 2) s. 23. lasse smidh . . . hadhe en nü skoo HLG 2: 17 (1510). gaffs bro thore xxx mark fför ancharen han lade j södre torn Stock Skb 38 (1517-18). jak skal läghia min psaltara j wägskalena moth alle thinne synda bätri[n] gh JMPs 427. - mer el. mindre bildl. the waldo ok lado tässa iij walid ATb 1: 218 ( 1461) . STb 4: 36 (1506). giorde per mansson . . . rekinschap fore sit kemmerj. tha wort hans vpbördh lagdh mote hans vtgift. tha alth aff rechuet vort, staden hanom tenetur xxviiɉ march STck Skb 295 (1509-10, Skip). tha lade her erich jensson hans renskap i radzstuen, thå anner renskaps lades ib 1510-11, d:o). 4) lägga, förlägga. jtem öre batan leggiaSkotteb 289 (1467-68).","ey skulum wi war astwndilse ofmykith til nokors läggia aldrigh är han swa godher SkrtUppb 91 . 17) sätta sig i röresle, begiva sig, tåga. - om färd till sjöss: fara, lägga (till el. ut). bwdo honom opdraga syn ankar oc lägga tiill slös Troj 7 . \" tha grecana lagde j fra thenedom ib 104. \" ib 278 . 1() stöta, sticka; slå. mins thet at första mot iak mötir tik tha skal iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla ATb 1: 271 ( 1467) . 20) lämna, giva. tilbinder jak mik . . swa got godz i goen ath lägge SD NS 3: 209 ( 1417) . ib 372 ( 1418) . item bör honom göra liwsen . . . och läggia sielfuer wekan til liwsomen FMU 4: 436 (omkr. 1475?). lägga, giva, anslå. then ägniän . . . hon är nw lagd til clöstersens gardh i follinge VKJ 27 . \" thet är lagt landbonom tiil hiordhangh \" ib 62 . ib 155 . - byta. kungör jach . . . myn quärn lakt ath ha uä i luthra . . . meth böskedhine nissä päthersson . . for en gardh i fastäthorp SD NS 3: 89 ( 1415) . iak hafuer laght oc laghlica skipt meth . . . torsten . . . swa at han fik af mik twa gardha ib 414 (1419, avskr.) . - lägga ut, lämna ifrån sig. tha han bordhe at leggie thät skipte, begeredhe jec thät han skulde leggie rewelstadhe Arfstv 22 ( 1461) . \" pa then tijd her twre böriade at leggia the godz som jak fik på min hustru del it 54 (börj. av 1470-t.). 22) pålägga (ss utgift el. skatt). Se Sdw 2: 1262. tässe xij lade skattin i ar \" ATb 1: 228 ( 1456) . ib 218 ( 1461) . \" at the ey lägga uppa them dagsverke, skat, saköra eller annan tunga \" Hist Handl VIII 1: 39 (1474). tesse godemen äre aff radit tilsatte ath leggie tomtöre aff stadzsins tompter her vestan til STb 3: 369 (1498). 23) lägga, förelägga, sätta, utsätta, fastställa, bestämma. jtem xij skulo legha rotherna oc spisningh som til siös skulo i myns herra ressa ATb 1: 8 ( 1452) . \" är mannenom lagh at liffwa . . . ja aff gudhi är honom lagh at liffwa \" SvKyrkobr (Lucid A) 117 . \" wii ransakadhe ok owerwoghom lag[d]hom och sagdom for rätta \" Arfstv 94 ( 1461) . athe . . . lagdo them swa i millom, ath skipper synom skal . . . STb 1: 140 ( 1477) . \" en gamall skattebook . . . som . .. war skriffwen och lagdh före 61 åhr sedan \" Trolles Jb Bil 242 (1488, nyare avskr.) . SJ 2: 133 ( 1489) . \" tha lagde iach hanom epte rlagen at werriä segh sielff artende \" Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . STb 3: 439 (1499). tesse . . . ware nempde ath leggie mantalit om the iijᵐ mark staden haffuer loffwijd ath lene . . . her swante ib 4: 6 ( 1504) . HSH 15: 4 (1526? Brask). - ordna, anordna, ställa. högfärdhin är största willo ande, lägghir thu sälskap mz hänne (cujus si comes fueris), thu wntflyr ekke styrkakulona SpV 147 . ib 342, 407 . han . . . sändhe . . . tiill drotning heccuba oc lath henne bedia ath hon skulle wnna honom syna dotther j äktescap . . . oc ath hon skulle läggia ther tiill ath han matthe faa henne Troj 198 . - med personens ack. och prep. fore. michel . . . skla wtleggia the ij mark han är lagd ffore j rotan STb 5: 143 ( 1517) . 25) lägga, försätta, bringa (i ett visst förhållande). thet ödlisgotzet . . . som heter hulhu, ok war lagt wtaff rötetall fore l aar Svartb 338 ( 1432) . \" hon är ey än lagdh til räntho; tho ma hon wäl läggias for 6 march \" VKJ 8 ( 1447) . är . . . harabro en tidh lagher i ödhe fore fornempda ström oc bygningh Uppl Lagmansdomb 108 ( 1493) . thet är ey lagdh jordh VKJ 33 ( 1447) . \" at läggia thetta rike tiill ödemark \" Troj 210 . 26) lägga, göra. - lägga, förklara. döma. tha giordhes nadh mz honom, ath han . . . behiölt öronen och lagdis aff bynom JTb 15 ( 1459) . 27) hänskuta. tha lägdhe jak thet till the xij men j nempdenä sato FMu1: 397 (1385). 28( lägga av, lägga bort, lägga ned. sagdes for retta, ath ragnil staswens skal leggia dandequinno dräth och sin gatubodh epthir thenne dagh STb 2: 80 ( 1485) .","4) lägga in, sätta in (i häkte). [ola]f hedmvndson lagde in i heftilsen en kloster swen ATb 1: 6 ( 1452) . - Jfr inläggia. "],"f":["leggia . ","leggie . ","lägia VKU 74 ( 1553)","lägga GU C 20 (hand 2) s. 86; Troj 7 . ","läggha ib 43 . ","lägge SD NS 3: 209 ( 1417) . ","legge Arfstv 60 (1476?); HSH 15 ; 4 (1526? Brask), 16: 89 (1527). legha ATb 1: l8 (1452). pres. lägger. läggir. läggher. lägghir. pl. 1 p. läggiom Troj 106 . 2 p. leggin Lindblom Äbval 7. 3 p. leggie HSH 13: 100 (1524, Brask). lägga Hist Handl VIII 1: 39 (1474). konj. legge STb 3: 89 (1493); HLG 3: 153 (1513). pass. läggs SkrtUppb 235 . impf. lagdhe. lagde. lägdhe FMU 1: 397 ( 1385) . ","ladhe ATb 1: 17 ( 1453) ; Arfdstv 10 (börj. av 1470-t.); KTb 105 ( 1484) ; HLG 2: 17 (1510). lade ATb 1: 166 ( 1462) , 224 (1461?) o. s. v.; SJ 2: 96, 102 (1487); KTb 105 ( 1484) , Uppl Lagmansdomb 86 (1493); STb 3: 347 (1481; JTb 84 ( 1505) ; Stock Skb 9 (1516-17), 38 (1517-18), 208 (1522-23), 295 (1510-11, Skip). lathe Prosadikter (Sju vise m) 239 . pl. 1 p. ladhom Arfstv 53 ( 1461) . 2 p. lagdhen Saml 6: 175 . 3 p. lagdho. lagdo. lagde Troj 105 . ","lado ATb 1: 218 ( 1461) . ib. ","lade ib 228 ( 1456) . pass. lagdis JTb 15 ( 1459) ; Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) . lades STb 3. 460 1499). ","lagdher . ","lagt . ","lagth . ","lakth ATb 1: 165 (1462. ladder FMU 4: 361 ( 1471?) . ","lagher Uppl Lagmansdomb 108 ( 1493) . ","supin . ","lagt . ","laght . ","lakt SD NS 3: 89 ( 1415) . ","lact Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . ","lacth HSH 13: 98 (1524, Brask) . lacht SATb 4: 136 (1506). (+) legit ib 101 ( 1505) . ","läg PMskr 405. pl. 2 p. läggir Hel män 131 . Se Sdw 2: 1262), ","läggia sik , 4) inlåta sig (i), befatta sig (med). med prep. i (ut i). genstan adam syndadhe lagde iak mik thär genstan wti (me intronisi), oc thok the syndena til mik Mecht 201 . 7) arbeta (för), vara verksam (för), vara behälplig (till). med prep. um.. hon lägghir sik säffwin om hwsins ok gardzsins prydilse, om sin eghin prydilse SpV 306 . Troj 43 . lhon haffde saa myket lagkt siig om ath achilles skulle faa jaa oppa plixenam Troj 221 . - refl. läggias, 1) lägga sig, försätta sig i liggande ställning. finder iak mina syster tha skal thu aldre läggias mellan henna armläggia Prosadikter (Karl M) 278 . 4) lägga sig, lugna sig, upphöra. thär til. . . gudz vredha mage leggias Vårfrup 130 (1361, avskr. fr. 1400-t.). ","*läggia af stadh","astad )","läggia bort , bortlägga, upphöra med. med prrep. af. läggir bort af alla ilzsko Hel män 131 . Jfr bortläggia ","läggia fore , 2) förelägga, bestämma, lutsätta. Abbedval i Vkl 92 . Arfstv 53 ( 1461) . " om än nogher hade lagt them fore, thet the skuldo ryma reketh om olagha köpslagan STb 1: 248 (1480). tha lagdis them fore at huar thera skulde lösa til sig xvj ortug land jord " Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) . ib 86 ( 1493) . JTb 84 ( 1505) , 91 (1511). - (?) hinrik skytte scal ware hanom alt fordragit, som han haffuer legit clostret fore STb 4: 101 ( 1505) . - Jfr foreläggia. ","*läggia sik fran , fria sig från (beskyllning o. d.), vederlägga. oc sagde ther ower wilie sig legge thetta fraa HSH 16: 89 ( 1527) . ","läggia i gen . 2) lämna i utbyte. at jac sxulle haua lagt clostreno annarstadz goz ligen SD NS 3: 146 ( 1416) . ","*läggia i mällom , avkunna ss skiljedom. . . . ath hwat the (ɔ de tvistande) lathe sigh ath nöia oc tha ladhe thesse . . . them sa j mellom at . . jösse . . . skal hawa halwan garden . .. oc halwan . . . larens KTb 105 ( 1484) . ","läggia in , 1) lägga in, inlägga. the komma them till ath stryka syn segel oc läggia jnd syna åror Troj 295 . 2) begiva sig in, segla in, styra in. ath geflebone legge jn medh theris jern jnnan bomen sTb 3: 89 (1493). mäd nödtarff lagde wij här jn Troj 6 . 3) inlämna till förvaring. !UDDA_TECKEN? läst järn som in war lakth j nigils andhirssons gard ATb 1: 165 ( 1462) . ","*läggia i tu , dela li två delar. tha skulo lthe leggia eth snöre twers offuer begges therres bygning ok leggia sama snöreth j tw STb 2: 166 (1486). ","*läggia ivir , ","*läggia sik mot , sätta sig emot. at edre embetzmän mycket leggie sik moth then helige kyrkes frihet j wor saköre HSH 13: 100 (1524, Brask).","läggia nidher , 2) lägga ned till förvaring, glömma. the for:da päninga skla iak . . . antwardha for:da birghe . . . ok äy annarstadz nidher at säthia äller läggia SD NS 3: 207 ( 1417) . - Jfr nidherläggia. ","*läggia sik när , lägga vid sig, taga illa vid sig, känna sig upprörd (över). Se Sdw 2: 1263.","läggia saman , 2) förena, samla. - lägga tillsamman, skjuta ihop. tha lagde rothen saman v mark ATb 1: 284 ( 1468) . ","läggia til , 1) lägga till, tillägga, öka. ty vaare raad at j lagdhen prestomen naagot til at the sungo thes veliogare tidherna Saml 6: 175 . 3) tillägga, tillskriva. hanom (ɔ Guds son) läggs enkanneligha til alzskons wisdombir SkrtUppb 235. - tillvita, lägga till last. Lindblom Äbval 7. ATb 1: 17 ( 1453) , 224 (1461?). han lagde per karson ful rofri til for sitiande radhe ib 211 ( 1465) . ib 266 ( 1467) . JTb 11 ( 1456) , 20 (1459). STb 1: 116 ( 1477) . teslikes lagde klokkeren i hosby hanum til. thät förnämpde niels haffde tagit hans wid Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . ib 14 (1490). STb 3: 347 ( 1498) . " än thär til mädh magha the läggia honom förrädilse til PMskr 53. ib 66 ff, 87. 6) göra anfall. for glömskona skuld lägghir owenen saktelika til, ok gör skadha oppa honom, som ey är war om sik " SpV 397 . 7) giva, lämna, meddela. han lagdhe til akt oc gaff honum biugbrödh at äta Prosaditker (Sju vise m) 134. - Jfr tilläggia. ","*läggia um kring , lägga omkring, omgiva. skogh . . . met raar och röör omkringh ladder FMU 4: 361 ( 1471?) . Jfr umkringläggia. ","läggia up , 1) lägga upp, utbreda. sidhan läg them (ɔ tegelstenarna, som legat i olja) wp lätandis them törkas j skwgganom PMskr 405. - lägga upp, stapla upp. beta heelsuden lagd op i hoop Sex ekon tr 272. 2) framställa, säga. ty offwergaffwo the thz raded, oc lagdo mang annor rad op hwar for sig Troj 105 . 3) betala, erlägga. mattis nielsson lade vp sin fridz skylling som stadz lagh vtuisa SJ 2: 102 ( 1487) . - Jfr upläggia. ","läggia up a , 1) lägga på, anbringa (ngt) på (ngt). tha lade han oppa aspan wtan til ATb 1: 144 ( 1461) . agapis . . . han är moth scorpionis ether lagdher wppa PMSkr 459 . - Jfr upa läggia. ","läggia ut , 1) utsätta. Se Sdw 2: 1263. tha skwla the . . . swa läggia wth sin ankar ath . . . PMSkr 62 . 2) lägga ut, erlägga, betala. ATb 1: 72 ( 1457) . item (fick) golhskalk ii kö for i oxa, som han lagdhe wt, tha drotningen war här JTb 22 ( 1459) . Arfstv 16, 21 (1461) . " at her thure skulde legie the orgengaffuo vth " ib 36 ( 1461) . tha ladhe her twre mik nagher godz wt ib 10 (börj. av 1470-t.). sama dagin wan aswid larins burskap ok lade vt burgällid ATb 1: 166 ( 1462) . Skotteb 462 (1471-72, Kämn). SJ 2: 96 ( 1487) . HLG 3: 153 (1513). Stock Skb 9 (1516 -17), 208 (1522-23). 5) lägga ut (mark till ngt), iordningsställa? ath han skwlde rijffwa syna gordar wp ok leggie wt sam almenth är Svartb 562 ( 1513) .","läggia sik ut , lägga sig ut, sträva, arbeta, vara verksam, fälla ett gott ord (för ngn). thet i saa offta hafua lacht eder uth för honom tha han sik med mongen utbnrutit haffde HSH 13: 98 (1524, Brask). - Jfr utläggia. ","läggia ut af , 1) lägga av, lägga bort. bad honom . . . läggia syn wakn wtaff Troj 181 . - Jfr utaf läggia ","*läggia ut ivir , överlägga, rådslå. j miken lost oc frigd lagde the wtaffwer hwro the skulle aff draga lönliga Troj 23 . ib. 105. ","läggia vidher , 2) lägga (ngt) till (ngt), tillfoga. tha lades wylkor vijdher, ath funnes oleff hansson rettelige . . . tha skulle zachen ypen standa STb 3: 460 (1499). - Jfr vidherläggia ","*läggia äptir , "]},{"a":"läggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gatu-, saman-, sten-läggiare."],"f":[]},{"a":"läggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr gatu läggiare."],"f":[]},{"a":"läggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr til-, ödhe-läggilse."],"f":[]},{"a":"läggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilläggilse."],"f":[]},{"a":"lägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) liggande. \" swa länge skal sofwas at kroppin af lägho ledhis \" Bir 4: 129. haffdo the ther skamma lägho (lågo el. voro lägrade der kort tid) RK 1: 2652 . ","2) läge. \" swa goot gooz ok j swa godha legho \" FH 6: 17 ( 1447) . - Jfr aterlägha."],"f":[]},{"a":"lägha","b":[],"c":"","d":"","e":["3) liggplats (för ruvande fågel). när the (ɔ gässen) leta äffther läghor PMskr 264."],"f":["läga . ","läghia: -o Trolles Jb Bil 137 (1466, nyare avskr.) . pl. -or. -ur), L. f. 1) liggande. thik wari loff, for alt thit ezska lifwärne, oc thina hardha läghu thär thu toldhe SvB 52 (mot sl. av 1400-t.), 157 (475). archiuium pa grwnd oc äghwr thär breffwen scriffwos oc gotzens läghwr PMSkr 193 . "]},{"a":"läghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr löskaläghare."],"f":[]},{"a":"läghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) liggande, sängläge. Se Sdw 2: 1263. 2) läge, belägenhet. herra nichlis boosson . . . vitherleggia swa goth goz igen oc i swa godho leyie, som thettha ligger SD NS 3: 7 ( 1415) . ib 8 . ib 104 ( 1416) . ","3) liggplats (för människa el. djur). pilen . . . warder holl swa at paddor ok orma haffua sina wist ok läghe j honom MP 4: 150 . kärlingen drog aff sydes . .. til siith läghe Troj 15 . - bildl. liggiande j syndena läge MP 4: 207 . ib. ib 266, 275 . - Jfr altara-, falka-, kaku-, lana-, löska-, nat-, nota-, siäng-, til-, ut-läghe, ävensom af-, siäng-läghis."],"f":["läge . ","leghe . ","leye SD NS 3: 8 ( 1415)"]},{"a":"läghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) läge, belägenhet. widerleggia clostrena swa got goz j swa godha läghe SD 5: 166 (öfvers. i hds fr. början af 1400-talet). biscop knute swa godha iordh foreläggia ii swa godho läge som honum at nöhger ib NS 1: 34 ( 1401) . \" ib 92 ( 1401), 99 ( 1402) o. s. v. \" BYH 1: 187 (1381, nyare afskr.), 195 ( 1385). ","2) ställe hvarest fartyg ligga förtöjda, ankarplats, hamn. til läghis komen RK 2: 6617 .","3) läger, fältläger. \" droghe än nw vtoff til theris lägho igen \" FH 6: 85 (1495, afskr.). - Jfr altara-, ankaris-, bodha-, bryggio-, falka-, fiska-, fiske-, hamna-, hia-, iordha-, lagha-, lana-, löska-, siänga-, skalla-, skipa-, til-, ut-, viþer-, vinter-, väl-läghe."],"f":["läghie SD NS 1: 543 ( 1406) . " legie ib 544 ( 1406)), "]},{"a":"läghe n","b":[],"c":"","d":"","e":["ved af liggande el. kullfallna trän. taka läghe thz till inga fanga nythir TB 75 ."],"f":[]},{"a":"läghenhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhållande, omständigheter. \" hwath lägenhet her paa ferdhä är \" BSH 4: 267 ( 1501) . Jfr läghnighet."],"f":[]},{"a":"lägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läger, fältläger. ther loth han bade plancka oc grafwa som han ville thär läger haffua RK 2: 8904 . Jfr borgha lägher."],"f":[]},{"a":"lägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr löndar lägher, äfvensom läghre."],"f":["läghers bot , "]},{"a":"lägher barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lägherbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr läghers bot, läghre bot."],"f":[]},{"a":"lägherböte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1263."],"f":[]},{"a":"lägherstadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lägherstaþer. 3. jak wil thar hawa met leger staadh FH 3: 64 ( 1445) ."],"f":["leger staadh )"]},{"a":"lägherstadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","3) gravställe. SD NS 3: 146 ( 1416) . giffuer . . . for mine foräldress syäler oc for min salighe krops lägerstadha malgha godz Svartb (Skokl) 539 ( 1479) . "],"f":["läger- )","lägherstadher (l. legrästädher SvKyrkobr (Lucid B) 207), ","*lägherstadha rum","-stad- )","*lägherstads gava , "]},{"a":"lägherstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) liggplats, sofplats. skiptis them oc rwm hwar the sculu äta oc sowa. oc hafujn läghristadh sik siälfuom VKR 5 . ","2) gömställe. stodho snarliga vp aff synom lönligha rwmom äller lägherstadhom MB 2: 137 . ","3) grafställe. \" þer vi baþin välyom varn läghurstaþ \" SD 5: 562 ( 1346) . til varrä grift oc läghurstaþ ib. ib 563 . Bil 745, 867 . MB 1: 202, 268, 315 . SD NS 1: 72 ( 1401), 227 ( 1403) o. s. v. RK 3: (sista forts.) 5785 . Lg 3: 319 . LfK 165 . ","4) afgift för grafställe och begrafning. dömdes then helge kirkiö iij m. wtaff erich luntila for elin libidem legerstadh och presten !UDDA_TECKEN? m. för sin likstol aff henne trediunge BtFH 1: 137 ( 1507) . - Jfr ligherstadher."],"f":["läghirstadh . ","lägher staadh Bil 745 . ","lägherstat SD NS 1: 72 ( 1401) . ","lägherstadher RK 3: (sista forts.) 5785 (i rimsl.). lähurstaþ SD 5: 562 ( 1346) . " läghrustadh " ib NS 1: 465 ( 1405). läghurstad ib 2: 86 ( 1409) . ","laghurstaþ SD 5: 563 ( 1346), "]},{"a":"läghestadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lägherstadher 3. Se Sdw 2: 1263. Svartb 376 ( 1439) ."],"f":["leghä- )"]},{"a":"läghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. göra låg, sänka; minska, stilla. \" slikan wanda lägde han \" RK 1: 508 . \" thit eghit ofwermodh läghia \" Ber 263 . ihesus lägde hafsins storm MP 1: 71 . ib 72 . refl. "],"f":["läia . -ir, -dhe),","läghias , minskas, stillas, upphra. lägdis lughin Bil 429 . tha läghis wredhin j hiärtano Bir 3: 176 . " at hänna lughin vfrägh matte läias " Bu 30 . Jfr läggia. (I constantinus lägde läkedom Lg (Cod. C) 1026, hvarest på motsv. ställe Bil 565 " läses lette, insatt af senare hand öfver något bortskrapadt, synes lägde vara felaktigt.) ""]},{"a":"läghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägel. lechitum (för lechitus) . . . läghil GU C 20 (hand 2) s. 70. skinnsäck (för förvaring av vätska). II stora lggla aff lädher Inv Cur Tynnelsö 7. GU c 20 s. 39. Jfr drykkio-, vatn-läghil. "],"f":["läghill . ","läögla ) , ","*läghla makare","leghla- )"]},{"a":"läghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägel, kagge, aflångt kärl. loth göra hwariom thera eeth baswn j sina höghro hand oc een toman läghil (lechelin; Vulgata, hvarifrån stället är hämtadt, har lagenas; motsvarande ställe MB 2: 90 \" har en thoma flaska ällir eth tompt kar j the winstro \" ST 347 . j hwariom lägheno war een brinnande lampa ib. \" j par læglæ \" BYH 1: 166 ( 1357) . \" eth par läghla \" SD NS 1: 514 ( 1405) . LB 4: 346 . Jfr byrdha-, redhs-, spisläghil."],"f":[]},{"a":"läghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lägligt, lämpligt. swa godt godz, som honom swa läglika ligger SD NS 1: 109 ( 1402, nyare afskr.) . ib 498 ( 1405) . BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) , 195 ( 1385). FH 3: 20 ( 1442), 22 ( 1442) o. s. v."],"f":["läglika . ","läghligha FH 3: 20 ( 1442), 22 ( 1442) o. s. v. läghelika BYH 1: 187 (1381, nyare afskr.). läghelica ib 195 ( 1385) . ","legelicha SD NS 1: 498 ( 1495)),"]},{"a":"läghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lägligt, lämpligt. SD NS 3: 56 ( 1415) . \" tha tilbynder jach mich . . . swa goth goz i swa godha leghe ther thet honom lägelicha liger i geen giffa \" ib 104 ( 1416) . \" vid lägligt tillfälle. the andra xxvj (mark) staa igen them leglig at betale innan medsomar \" Brasks Kopieb 21 ( 1515) ."],"f":["läghelika . ","lägelicha . ","leglig . ","superl . ","leghelist SD NS 3: 375 ( 1418)"]},{"a":"läghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr be-, til-läghliker."],"f":[]},{"a":"läghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["läglig, lämplig. \" hanom . . . swa got godz ii geen läggia, swa läghalikat \" SD NS 1: 203 ( 1403) . ib 2: 95 ( 1409). ther thet hänne läghelikit är ib 1: 297 ( 1403) . \" hwad hanom besth lägligit är \" SGGK 104 . paa en legligh tidh och stadh SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). i godho oc läghlico widhergielde ib NS 2: 134 ( 1409). Jfr beläghliker."],"f":["legligh . ","lägligit . ","läghelikit SD NS 1: 297 ( 1403), 2: 95 ( 1409). läghalikat), "]},{"a":"läghlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belägenhet, läge, beskaffenhet. thät godz skulle ware betre aff le[g]lighet Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). Svartb (Skolkl) 544 ( 1481) . STb 4: 85 (1505), 189 (1508), 251 (1512). jon . . . hade . . . wnderuist them (ɔ: rikets fiender) alle lägligheter pa broter, skoger oc wäger STb 5: 226 ( 1519) . - ställning, förhållande, omständigheter. thij han weth myken leglighet och monge ärende ider wnderuise. som tesse saker pa röre GPM 2: 13 (1504, A. Siggesson) . for en wii yterligherghe [sic] faa forfare then leglighet, ther paa fierde är STb 5: 345 (1521, Kop). ib 347 (1521, d:o), 358 (1522, d:o). Troj 163 . - tillfälle. jn til thes wy fram deles . . . kwnne hawe thiit oc leylight til forrordhe ärine . . . at atskilia Mon Dipl Sv 31 ( 1461) . Arfstv 107 ( 1474) . - bekvämlighet. . . . at iak . . . mik thill legligheth haffue giort et ewigt iordaskipte med . . . Brasks Kopieb 10 ( 1521) . - pl. (goda) möjligheter. jtem oc icke glömes at betekne om stadzens nytto oc legligheter til minnes STb 5: 290 ( 1520) . ib 331 (1521, Kop). - Jfr beläghlikhet."],"f":["leygelighet Arfstv 107 ( 1474) . ","liegligheth: -er STb 5: 347 (1521, Kop)),"]},{"a":"läghlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belägen het, läge, beskaffenhet. at besee oc förmärkia landzins skipilse oc läghelighet MB 2: 5 . \" til at bespeya oc offwir wäghia läghlighetena oc folksens skipilse \" ib 39 . ställning, förhållande, omständigheter. lämpä siith tall . . . effter lägeligheten HSH 19: 112 ( 1505) . epter sadane läglighet BSH 4: 317 ( 1502) . \" faar man taga syne ärende epter landzens läglighet \" ib. \" lägligheten som nw tilstonder kräffwer thet \" ib 5: 89 ( 1506) . gud goffue, ider leglighet ware sa, thet i syälfwe komme här til tals medh them ib. \" kan han edert herredöme wnderwisa om alla lägligheter, her pa färde äre \" ib 137 ( 1507) . ib 198 (1507) o. s. v. FM 213 ( 1504) . gud giffue, attet vore i eders ädelhets legligheter attj matthe snarlige finnes krsk, swnd oc helbrögdä pa bodhä sidher ib 494 (1510). - tillfälle. om ther finnes kunne lempelig leglighet til FM 486 ( 1510) . - läglighet, lämplighet. at the rytzer holle then dagh som the finne legligheten til FM 486 ( 1510) . - beqvämlighet ffore ena ängh . . . hulken som liggher wndher kailaby . . . badhom oss til mak ok läghlikhet FH 3: 22 ( 1442) . BYH 1: 267 ( 1469) . - Jfr beläghelikhet."],"f":["läghlighet . ","läglighet . ","leglighet . ","läghelighet . ","-ir )"]},{"a":"läghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aläghn."],"f":[]},{"a":"läghnighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägenhet, förhållande. \" ad forhöre hennes vilie oc begnighether \" BSH 5: 62 ( 1505) . \" for thenne legnighet ib. Jfr läghenhet. \""],"f":["legnighet . "]},{"a":"läghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["läghras , = läghias. lughin läghrandhis ST 90 . Lg 472 ."]},{"a":"läghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägra, inqvartera. \" vi haffue legred folkit ij thenne ij (2) bir \" BSH 5: 156 ( 1507) . "],"f":["legra . -adhe, -at),","läghra sik , lägra sig, slå läger. tha sik hafdhe läghrat thän här Fr 473 . läghradho sik alle ther Al 5661 . ib 928 . RK 2: 4189 . refl. ","läghras , lägra sig, slå läger. Al 5618 . Jfr beläghra, äfvenson lighra."]},{"a":"läghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) lägra, hava olovligt könsumgänge med (ngn). magnus hade lägrad olafs hustrv ATb 1: 59 ( 1456) . STb 1: 13 (1475), 156 (1478). ath han gik fra sina lagh giffta hustrv ok lägrade sidan longa bardzstone ib 181 ( 1478) . ib 251 (1480). "],"f":["lägra . ","legra . ","-adhe . ","-at )","läghra sik , 2) = läghra 2. med prep. mädh. clitemestra hade lägrad sig mz en annan man j agamenons frawaro Troj 252 . - Jfr beläghra sik."]},{"a":"läghre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) läge, belägenhet. \" j ortug land ordh myndre en x ore liggendis i suderby i liij leggrä i byn \" Uppl Lagmansdomb 81 ( 1493) ."],"f":["leggrä )"]},{"a":"läghre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) läger, liggplats. \" Ber 273. \"","2) läge, belägenhet. hanom . . . et annat swa goth godz widher lägya i swa godho leggere, som tätha ligher SD NS 1: 234 ( 1403). ib 390 ( 1407), 457 ( 1405). - Jfr lägher, lighre."],"f":["leghre SD NS 1: 390 ( 1404) . leggre),"]},{"a":"läghre bot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lägherbot, läghers bot, äfvensom lighris bot."],"f":[]},{"a":"läghþo rätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) handlingen att lägg ngt, läggande. pa thet (ɔ ett papper) läggis . . . selffbladh . . . oc är nokorstadz ey tättelika bladhen samman fögath j läggningenne, tha skäris aff selffbladommen remma oc läggis thär som fattas PMSkr 534 . 2) föreläggande, bestämmande. viderlegge thä preste thz med thz ärffuode han kan skäliga effter twäggia presta oc twäggia soknamanna lägning Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.) . Uppl Lagmansdomb 9 (1490). STb 4: 352 (1514), 5: 206 (1518). - Jfr af-, be-, bilt-, fore-, ivir-, pa-, sten-, til-, ut-, vidher-, ödhe-lägning."],"f":["läggning . ","legning )"]},{"a":"lägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr a-, af-, for-, nidher-, pa-, til-, undir-, ut-lägning."],"f":[]},{"a":"lägnät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läggnät. HSH 14: 71 ( 1479) ."],"f":[]},{"a":"läka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) läcka, vara otät. PMskr 64. wm skipith läkker ib 87 . - Jfr utläka."],"f":["läkker ) , "]},{"a":"läka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["läcka. drypa. vatnitt läcker tr wt idkelica LB 7: 354 ."],"f":["läcker LB 7: 354 ),"]},{"a":"läkalon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kagge, kutting. \" jtem iij öre en lechalon eticke \" Skotteb 418 (1467-68, Kämn)."],"f":["lechalon )"]},{"a":"läkalonmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som tillverkar mindre laggkärl (kaggar o. d.). ss tillnamn. staffen letholemaker (för lechole-) Skotteb 22 (1460-61; ib 487 översatt med: stopmakare)."],"f":["letholemaker )"]},{"a":"läkatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["läkatta skin","lecatta- )"]},{"a":"läkatter lekat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekatt, hermelin. bestiis, dictis vulgariter lekat, vel hermelini Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XVIII c. 20."],"f":[]},{"a":"läke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = läkir. haffdin med sik en läkia RK 1: 2947 (i rimsl. m. räka)."],"f":["läkia ) , "]},{"a":"läkebladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkeblad, groblad, plantago major Lin. \" tak läkeblad \" LB 2: 58 . Jfr läkis bladh."],"f":[]},{"a":"läkebok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkebok. \" swa mykin wisdom som j läkebokenne scriffuas \" LB 2: 60 . Jfr läkiara bok."],"f":[]},{"a":"läkedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) läkande, botande, bot. hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþna läkera Bu 513 . \" ey är än läkedoms time (tempus samitalis) \" Bir 1: 398, 3: 350 . \" swa lang läkedoms dwala (mora samitatis) \" ib 1: 398 . ib 3: 350 . ","2) läkedom, läkemedel, botemedel. behas af guz ängle til läkedom oleum aff miskunna thrä Bil 88 . \" hänne munde engin annar läkedombir dgha \" ib 109 . ib 255, 427 . Bo 96, 104, 232 . MB 1: 60, 108, 299, 453, 454 . Bir 2: 175, 269 . taka läkedom ib 5: 46 . \" taka läkedomen \" ib. \" rönte sik gagnlöst manga läkedoma \" Bil 289 . \" man skal smöria tom med lekedoma oppo naflan \" LB 7: 254 . läkedom ffor byld ib 2: 60 . ib 59, 7: 296 . \" at sighia thik läkedom til thinna sooth \" ST 464 . LB 7: 293 . \" cant thu mik läkedom wisa vidh thenna sot \" Bil 312 . \" mot thy andra är tholkin ödhmiukt bäzste läkedombir \" Bir 2: 158 . mot thz första gifwir iak thik tre läkedoma ib 1: 65 . LB 7: 270 . ","3) läkekonst, läkarekonst. \" mär mästare til läkedom \" Bil 382 . \" mästare j läkedom \" Bir 2: 269 . ther i läkadom konstigh war Al 9954 . \" ath stwdera läkedom \" PM XXVII . \" the som läkedom idhna \" MB 1: 71 . vm nakir idhna läkedom for mina skuld Bir 2: 269 . idhna läkedoma for värlz atirlön ib. - Jfr bonda-, drykkis-, helso-, hästa-läkedomber. "],"f":["lekedomber: -dom MB 1: 453 ; LB 7: 270 ; ","-doma ib 254 . ","läkadoomber: läkadoom Al 9954 . ","-ar ) , ","läkedoms doktor , ","läkedoms drykker , ","läkedoms gava , ","läkedoms koster","lekedoms- )","läkedoms list , ","läkedoms lön , ","läkedoms smyrilse","-smörilse )","läkedoms yrt , "]},{"a":"läkedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) läkande, botande, bot. \" medela le läghedom \" GU C 20 (hand 2) s. 126. synda bätringh är . .. wärldena läkedomber JMPs 306. 2) läkedom, läkemedel, botemedel. GU C 20 (hand 2) s. 127. thin hälge licame wari läkedo(m)bir til allan min andhelikin siwkdom SvB 150 (mot sl. av 1400-t.). JMPs 581. - Jfr öghna läkedomber."],"f":["läkä- . ","läkyä- . ","läghe- . ","-dombir )","läkedoms drykker , ","*läkedoms krapter","-krafft )","*läkedoms rädhe , ","*läkedoms sten , "]},{"a":"läkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oläkeliker."],"f":[]},{"a":"läkelön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning för läkarevård el. våprd om en sjuk. STb 4: 337 (1513), 5: 34 (1515). ath . . . knut . . . skal med sin swen claus förnöie sone ix mark i lekelön för then sarmale claus giorde pa sone ib 62 ( 1515) ."],"f":["lek- )"]},{"a":"läkeplaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkande plåster. LB 7: 326 ."],"f":[]},{"a":"läkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["läka, hela, bota. \" han loth sik koma läkiara ok sagde se vm thu math mik läkia \" Prosadikter (Sju vise m B) 191 . thu lägh hona !UDDA_TECKEN?: själen) aff margom syndom mz tins sons pino SvKyrkobr 265 . \" mester berends tienare haffuer henne lekth som en draffuels man STb 1: l405 (1483). är ok the spitälska sotthen swa oblötzlikin ath hona kan jngen bötha eller läkia \" MP 4: 193 . ib 5: 82 . SkrtUpb 51."],"f":["läkia Prosadikter (Sju vise m B) 191 . ","leekte J Buddes b 87 (möj. rättat till lääkte). supin. lekth STb 1: 405 ( 1483) . imper. lägh SvKyrkobr 265 ),"]},{"a":"läkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["läka, hela, bota. \" han . . . läkte siuka \" Bu 100 . \" nw läkir thänne här a varom höhtidhis dagh. lama män. halta. döfua. blinda. limalösa. spitälska. ok thöm ther bilagdhe äru mz diäflom \" KL 378 . MB 2: !SYNS_DÅLIGT? Bir 1: 14, 2: 6, MD 349 . Di 191, 192, 193 . \" i symonis huse hwilkin som ihesus hafdhe läkt af spitälske soot \" MP 2: 5 . (sanctus petrus) . . . läkte . . . mangha salogha sial ok siuka likama Bu 101 . \" läkia siälenna sar \" ib 186 . \" jak styggis ey at hanna ok smöria ok läkia the saarin \" Bir 3: 230 . \" ingen kunne thenne (värken) läka \" RK 3: 2526 . \" blomster . . . (lact) jfuir siuka läkte them aff alskona sottum \" Bil 288 . far nagor frost j föterna skal han smöria tom med biörna iister ted läkir tom LB 7: 288 . \" ted läkir podagel \" ib. \" stöt alt tetta til saman, oc smör pa hwad saar tw vil ted läker ted snarlica \" ib 293 . \" hon (askan) biter ted onda wtt oc läker saritt \" ib 295 . \" tz drager tz onda wtt, oc läker fistelen oc kreffwtern \" ib. \" ib 5: 80, 81, 82, 7: 294, 296, 301. tz hielper ok läkir inwertis \" ib 281 . \" te (ɔ: feneka rötir) hela oc läkya \" ib 304 . ted läkir mykit ib 297 . \" hon (örten) helar ok läkir mykyt vel \" ib 299 . ib 301, 302, 304 . te (ɔ: roffuor) läkia oc hielpa fför köld i föterne ib 288 . \" ginstan hon är läkt oc vidhir fangitz tha leer naturin mot thy hänne är naturlikit \" Bo 134 . - bota, godtgöra, försona. at iak nakraledhes kwnne fförwärffua then helsamma läkedomen, til at bötha oc läkia mina synder (in remedium peccatorum meorum) Su 187 . läk mz tarom wtan atherwändo thz thu hafwer ofwer fareth nakra puncta thinna reghlo Ber 38 . refl. "],"f":["lekia MD 349 ; Di 191 . ","läkya LB 7: 301, 304 . ","läkkia: läkkias KL 287 . ","läka RK 3: 2526 . ","lekä Di 191 . leke ib. ","lekte Di 192 . ","läkias , botas, blifva. frisk. en man qwaldir af diäfwlenom fördhis til en hälaghan munk at han matte läkkias KL 287 . Bir 1: 397 . " han skal faa mina nadha olio mz hulke alle hans limi skulu läkias " ib 2: 186 . läkia ater, läka, hela. läkte atir sarit ST 474 . Jfr aterläkia. - Jfr saman-, til-läkia, äfvensom oläkter."]},{"a":"läkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkare. \" o hälgste ängil, sancte raphael gudhelikin läkiare \" SvB 352 (omkr. 1500). - Jfr doktara-, hästa-, mästar-, pokko-, siäla-läkiare. "],"f":["lekere: -en STb 3: 272 (1496) . läikare: -a Prosadikter (Sju vise m B) 191), ","*läkiara anbudh","liäkiara- )","läkiara bok","-book )","*läkiara byssa , ","*läkiara finger , ","*läkiara hus","läkäre huss )","*läkiara kunnist","-konnist Prosadikter (Sju vise m B) 185 . ","-konsth GU C 20 s. 11), ","*läkiara lön","*läkiara pänningar","lekere- )"]},{"a":"läkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkare. \" varo goþe lächiara \" Bu 513 . \" hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþua läkera ib. likamans läkiara the blyghias widh sit nampn, för än the nima gräsanna krapt, o än mvho the meer blyghias, som wilia wara siäla läkiara, oc kunne ey wars herra budhordha krapt, oc the hälgho script \" MB 1: 291 . huar siukir man är j huseno vm mästirlikin läkiare jngaar til hans vndirstar han rasklica aff yttro teknomen siuka manzsins siukdom Bir 2: 269 . \" jak är swa som godhir läkiare ok yrta blandare \" ib 3: 127 . the sökia opta . . . läkiarins hws ib. \" hans doctores som kallas medici ällar natwrlika läkiara \" Lg 3: 314 . thu äst läkiare (medicus) ok wilt hawa vtwaldan kost KL 79 . \" alexander badh philipnum kalla sin läkiar mäster fore alla (vocavit ad se medicum suum nomine Philippum . . . erat . . . medicus ille . . . in omni arte medicinæ perfectus) \" Al 2566 . Bil 109, 215, 255, 426, 605 . MB 1: 453 . GO 653 . KL 362, 365 . MP 1: 26 . Bir 1: 351, 396, 397 398, 2: 175, 5: 46. Al 2469, 9953 . Su 224 . Di 261 . - Jfr himirikis-, sara-, siäla-läkiare, äfvensom läkir. "],"f":["lächiare Di 261 ; ","-a Bu 513 . ","läkäre Bil 605 ; ","-en MP 1: 26 . ","läkere: -a Bu 513 . ","lekare: lekara Su 224 . läkiar (ack.) Al 2566), ","läkiara bok , ","läkiara fä","läkäris- )"]},{"a":"läkiokar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ffictilia vasa läckio kar ok guthin kar GU C 20 s. 266 ."],"f":["läckio- )"]},{"a":"läkir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkare. \" badhe siäla läkkir ok likama \" Bil 259 . ib 312, 313 . Lg 1010, 1028 . Bir 2: 269 . Al 2568, 2609, 2616 . MD (S) 264 . Jfr läke. "],"f":["läkär MD (S) 264 . ","läkirin Bir 2: 269 . ","läke Lg 993, 1010 . ","läkir Bil 312 (på två ställen), 313 (s. 312 på det ena stället samt s. 313 af samma hand som skrifvit det öfvriga rättadt till läkiara). dat. läke Al 2568, 2616), ","läkis bot","läkers- )","läkis gipt","-gift )","läkis giäf","läkirsgäf L. ","läkiärs gäf L.),","läkia mästare , "]},{"a":"läkir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkare. \" tagher edher tilware for the leker tha the bebindhe edher \" GPM 2: 179 ( 1504?) . eth hws, ther . . . erick plegade ghanga til leche STb 4: 51 (1505). "],"f":["läke GU C 20 (hand 29 s. 127. pl. läkia GU C 20 s. 90 . ","leker GPM 2: 179 ( 1504?) . leche STb 4: 51 (1505)),","*läkisbok","läkes- )","*läkis byssa , "]},{"a":"läkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkerska. \" them som sywke ärw äst thu läkerska \" JMÖ 102 . STb 4: 51 ( 1505) . sades, at läkeskan skla förnöie then swennen iiiɉ mark för then lekedom han köptä aff henne ib 277 ( 1512) . JMPs 23. ss tillnamn. jöns kadrin lekerska SSkb 249 (1507-08)."],"f":["läkerska . ","läkärska . ","lekerska . lecherske),"]},{"a":"läkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkerska. ST 447 . Su 207 ."],"f":[]},{"a":"läkisbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läkeblad, groblad, plantago major Lin. \" taagh . . . läkis bladh \" LB 2: 10 . Jfr läkebladh."],"f":[]},{"a":"läkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr murläkt."],"f":[]},{"a":"läktar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = läktor. blandh flere them clostrerbördrna war en goder klerker oc prädikare . . . allas thera läkata ok lärafader MP 4: 97 . ib."],"f":["lechtar ATb 2: 364 ( 1490)"]},{"a":"läktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["läktara dyr (dat. läcktaradorom), "]},{"a":"läktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läspulpet, i en kyrka på gränsen mell. kor och låghus befintlig upphöjd plats hvarifrån föreläsning ur den hel. skrift egde rum samt offentliga tillkännagifvanden gjordes. jerngrindär lectare oc helie licame kor lodh han göra MD 441 . "],"f":["läktara dyr","lectara- )"]},{"a":"läktor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lektor, lärare i klosterskola. KTb 103 ( 1483) . \" broder lauerens beronis lector och priar i swartbrödra conuent \" SJ 2: 169 ( 1490) . ib 306 (1496). lectoren her i westherars closter GPM 2: 200 ( 1506) . ib 203 ( 1506) . STb 5: 40 ( 1515) ."],"f":["lector )"]},{"a":"läkza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = läkze 2. laaso vigilias mz IX lezsor jn til laudes LfK 256 . med tre lexor DD 1: 207 81508, eft. nyare aftr.). ","2) undervisning. the mina ey mina läkzo älla min visdom Bir 1: 101 . - lärdom, lexa. bildl. the kende honom tha ena lexa ny RK 2: 5639 ."],"f":["lexa . ","leczsa )"]},{"a":"läkza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = läkze 2. GU c 20 (hand 2) s. 70. lib."],"f":["lecza )"]},{"a":"läkze","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stycke ur den hel. skrift el. ur annan religiös bok vilket reciteras vid gudstjänst el. i ett kloster under måltid. Jfr Geete, JMÖ 289 . capitula som läsas i allom tidhom, kallas oc lexer JMÖ 13 . lectrix som läsa skal llexenar, skal staa hökt ope som en predikare ib 14 ."],"f":["läxe: -en JMÖ 125 ; ","-inne SpV 398 . lecxe -er STb5: 305 (1513; Bil.); -erne SvKyrkobr (Lucid B) 203. lexe: -en JMÖ 14 ; ","-enne ib 15 ; -ena ib; -er ib 13 ; Stb 5: 305 (1513; Bil); -enar i b 14. lätze Mecht 189 . lätzcenne ib. lätzte ib 145),"]},{"a":"läkze","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) läsning, det som läses. gudz läkze (d. v. s. gudlig läsning) aktas ey Bir 2: 107 . \" hör the läzce jak wil for tik läsa \" Su 262 . ib 263. ) stycke ur den hel. skrift el. ur annan religiös bok hvilket föreläses el. sjunges vid gudstjenst el. i ett kloster under måltid. se huru ödhmuiklica han las sina försto läkze Bo 56 . \" j leczomen oc responsoriis magha sithia hwilka som wilia \" Bir 5: 18 . ib 60, 61 . \" tha man läs pater noster fore lexomen \" ST 194 . \" mädhan lexena läsa \" ib. \" astundadhe at wita vm gudhz modhor thäktis at han lät siunga nyio läkze j hänna ottosangom \" KL 96 . \" i myne modher jomfrw marie wirdnyng skulu söstrana sionga hwar dagh höghtidheliaka hänna tidhe medh treem läkzom \" VKR 59 . Bir 4: 11 . \" for hwars thera siäl som döör aff them sculu haffuas thre messor . . . oc thre vigilie hwar thera medh threm leczom j brödhranna choor \" VKR 14 . j thenna aminnilse läsi huar syster wigilias mz ix lecze Bir 5: 93 . \" nar nakor persona, syter ällir brodher dör, tha göris full thiänist mz ix leczer for then dödha oc thre psaltara \" ib. \" tha manadhin är framlidhin, tha haffuen manadha mot, som är wigilias mz ix leczer ib. j nio läcze hötidh (in festis novem lectionum) \" Bir 4: 101 (jfr Du Cange festum). skulw . . . sighias twa vigilie aff ix lecciom i hwario wikw SD NS 1: 73 ( 1401) . maa abbatissan . . . sighia systromen nakot til hugnadh aff the leczena Bir 5: 35 . ","3) läsning, lektion, undervisning. thw nampt j dagh j thine läkxe gamalt ordhquädhe Bir 2: 141 . - Jfr bordhläxe."],"f":["-om VKR 59 . läcze (gen. pl.) Bir 4: 101 . ","lecze ib 5: 61 ; ","-er ib 60, 93 ; ","-ena ib 35, 60 ; ","-om VKR 14 . ","läcze: -om Bir 4: 11. läkxe ib 2: 141 . ","lexe: -ena ST 194 ; -omen ib. ","leccie: -om SD NS 1: 73 ( 1401) . " läzce " Su 262 . ","lätzce: -ena ib 263 . ","-er FH 1: 54 . ( 1485); Bir 5: 60, 93 ; -e ib. ","-enar ib 60 . ","-ena ST 194 . ","-enar Bir 5: 61), "]},{"a":"lälla","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"lälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" brädy som standa langs ath lithith lällandis (för hällandis, af hälla, som då skule här hafva den annars i medeltidsspråket ej anträffade bemärkelse: hälla, luta?) PM LI ."],"f":[]},{"a":"läma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["lämu gildri , "]},{"a":"lämber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags giller, flake? Se J. Sahlgren, Namn och bygd 8: 160 f., 164 f. decipula . . . fälla ok läm ok giller GU C 20 s. 167 ."],"f":["läm )"]},{"a":"lämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå, mörbulta. \" lot han . . . lämias oc hudhstrykas (plumbatis cædi) \" Bil 444 ."],"f":[]},{"a":"lämmar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lämmel, gnagare tillhörande någt av släktena myodes Pall. el. lemmus Geoffr. in . . . helsingia, atque vicinis prouincuiis diœceis vpsalensis euenit . . . vt bestiol? quadrupedes, lemmar, vell lemmus dictæ, magnitudine soricis, pelle varia, per tempestaes & repentinos imbres e cälo decidant Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVIII c. 20."],"f":["lemm- )"]},{"a":"lämpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anordna, inrätta. teckis idert herredöme oc lempe thet breff swa then gode herren erchebiscopen kwnne thet oc besegle FM 496 ( 1510) . \" kunnä han mikit lämpä siith tall aff then fornwmpst gudh haffuer honum giffuit effter lägeligheten \" HSH 19: 112 ( 1505) . - foga, ställa. will jach . . . fynne rad och synne at lempet i en god matthe BSH 5: 447 ( 1511) . - Jfr belämpa."],"f":[]},{"a":"lämpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lämpa, lämplit el. passande sätt att gå till väga el. skicka sig. the kunno tha hwarken lat eller lempe RK 2: 6501 . ","2) varsamhet, försigtighet. mz lämpe sig sa fra konung karl drager RK 2: 9195 . \" stoor lempe skall der till finnes \" BSH 4: 271 (1501, nyare afskr.) . \" wil ther dragess lämpo til och longh tiidh, sa ath hastighet icke merkes i nogen matho \" ib 317 ( 1502) . - försigtighet, förställning. thenne saak och flere skal man ytermere betänke med lämpe och smedikheter, än med rättfärdighet BSH 4: 317 ( 1512) . \" med listh lämpä nyäfwnder eller hiälpäradhä \" HSH 19: 10 ( 1501) . ","3) utväg, sätt. kunnä väll raadh och lempä finne till ath i bliffwa thet kymber qwith HSH 19: 67 ( 1505) . huat foga oc lempa the tiil finnas kan BSH 5: 26 ( 1504) . ib 173 (1507). vppa thet gudh . . . ville giffwe oss noegen lempe tiil at aff stillo swadana forderff ib 208 ( 1507) . gud geffuer oss licke och lemper tiil at affuerite the hedzske rigsins fiendher FM 403 ( 1509) . \" hwadh lempe eller radh ther til kunne finnes sadant at betagha \" BtRK 451 ( 1520) . \" medh nogrä andre lemper och gode foger ställä tessä twisth \" HSH 20: 109 ( 1507) . haffwe wij . . . medh alla lempor och fogor . . . bönfalne warith BSH 5: 317 ( 1508) .- sätt, vis . drapp konwng isyng oc hans söner nyo . . . fasxhålt och dethleff mz samme lempa (likaledes) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . sätt, afseende. vi . . . lofwe . . . i alle lämpor och sager saa skickat BSH 5: 359 ( 1509, nyare afskr.) . Jfr olämpa."],"f":[]},{"a":"lämpa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["lemp(p)e , f. 1) lämpa, lämpligt el. passande sätt att gå till väga el. skicka sig. gudeaktigemen, som snille och lempe haffue tale lmed almogen STb 5: 331 (1521, Kop). 2) varsamhet, försiktighet. STb 5: 355 (1522, Kop). 3) utväg, sätt. tänkte mz huad list och lämpa han maathe dräpa then galten Prosadikter (Sju vise m C) 237 . STb 5: 327 (1521, Kop)."]},{"a":"lämpelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med lämpor, på ett fogligt sätt. ähr almogen hårder och genstörtiger thill thet konungen will haffwe fram, thå bide, och haffe fördragh thill ehn tidh, och lempelige ingiffw almogenom, hwatt nytte ther aff kan komme PMSkr 693 (avskr.). 2) bekvämligen, lätt. som thet bäzst kan ske oc lempelihgast tilga Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) . ","3) skickligt, konstfärdigt. \" j mwr wäggen . . . war sath manga handa stena hwar mz syn leeth saa skickelige oc lämpeliga ath the thz sago for wndrade siig ther oppa \" Troj 37 ."],"f":["lämpeliga . ","lempelige . ","lempelighast Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) ),"]},{"a":"lämpelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med lämpa, på ett fogligt el. lämpligt sätt. thet gik lempeliga til FM 130 ( 1502) .","2) beqvämigen, lätt. \" huru han och hans partii lempelighasth kunde oss förderfwe \" BtRK 379 ( 1501) . ib 451 ( 1520) ."],"f":["lempeliga )"]},{"a":"lämpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lämplig, passande, tjänlig. \" bödz thöm allom vijdh theris vj marck ath göre betre forwaret och lempeligere gerningh, än the her til giort haffue \" STb 3: 210 ( 1495) .","2) sinnrik, illfundig? ath han ey wndy nagon lämpeligen liist (sub alicuius dolositatis machina) aktar ath swika oc forråda oss Troj 200 ."],"f":["lämpeligen . ","lempeligere STb 3: 210 (1495)),"]},{"a":"lämpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lämplig, passande, tjenlig. mång lempelighen stycker han moth them fan RK 3: (sista forts.) 5566 . ar thedt lempeligest BSH 5: 10 ( 1504) . \" om ther finnes kunne lempelig leglighet til \" FM 486 ( 1510) . Jfr olämpeliker."],"f":["-lig . ","-lighen (n. pl.)),"]},{"a":"lämpelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? illistighet, list? mz myken lämpelighet (sagacibus machinacionibus) dorg hon (ɔ Briseida) for diomedem oc for halade hans hop Troj 179 ."],"f":[]},{"a":"lämu gildri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"län","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lån. warur, som han bekende sig haffua borghat eller läne taghit aff for:de andris Svrtb (Skokl) 443 (1451). togh her nic. person stadzsins altare sten [til?] läna aff fatbwreth STb 1: 355 ( 1482) . taker nokor til läns tygh oc takel PMSkr 65 . 2) län, förläning. Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . . . . ena quern, som frw cecilia . .. hafdhe til lläns aff wzstena clostre SD NS 3: 615 ( 1420) . til . . . nakra wara gode men, som war sloth äller län hafua oppa thiänist äller i panth Rydberg Tr 3: 381 ( 1483) . \" til lwara fogotta, som sloth och län hafua oppa rekenskap ib. the gode men, som läner inne haffwe, lthe olaglige hampner wdi ligie \" Uppspriv 17 ( 1491) . \" j thwna len \" STb 2: 543 ( 1491) . - om kyrkligt ämbetsområde. patriarcha . . . patriarchatus . . . hans verdogheth ok län GU C 20 s. 417 . plebanatus . .. plebani dignitas vel districtus kirkioherra värdoghet ok län ib s. 457 . - Jfr gruvo län."],"f":["lään Rydberg Tr 2: 452 ( 1381)","länsman (länz-. lendz- STb 4: 361 (1514)), ","*länsmans döme , ","*länsmans giäld , ","läns präster , "]},{"a":"län","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lån. \" at the take sik gulkar oc silfkar oc godha gärsmio at läne aff egipto landz folke \" MB 1: 306 . ib 307, 311, 312 . beddis brödhit til läns Bo 151 . \" aff hwem han then pilthen thil läns bädhes \" SO 16 . \" hwat ey skal jak taka päninga til läns opp mina tro til nakan vissan tima \" Bir 3: 125 . ","2) län, förläning, af konung åt en underlydande till förvaltning och nyttjande öfverlemnadt område. än konungin hafdhe länt j sina dagha nakrom herra nakan krononna deel ok konungenom dödhom then herran oc hans äptirkomara behiollin thz länit (concessa) for sit eghit Bir 3: 400 . \" län ok goz vil iak idher gifua \" Fr 727 . \" taghin badhe land ok län \" ib 730 . wil han haffua landh ok län MD (S) 242 . hwar ärlig herre oc godh man som land och län haffuä aff ider naade BSH 4: 268 ( 1501) . RK 1: 545 . Al 9544 . han gaff ok länte marghan län ib 3799 . \" mz konung karls län the folkit sampnad hade \" RK 2: 9153 . \" aff kronana hadhe han mykit län \" ib 3: 3196 . \" togh han her iwarss län all \" ib 3203 . \" i hwarth län iag giorde oc sa \" ib (sista forts.) 5208 . \" the län tyust, kind oc ydhre \" SD NS 1: 17 ( 1401) . \" aff thy länena, svm iak haffuer aff miins herra konvngxens naadh, som heter mädhilpadha \" ib 642 ( 1407) . \" beholle kronenis len rekerne \" BSH 5: 298 ( 1508) . \" annan thet stykke län, i hanom tilbwde \" ib 317 ( 1508) . \" sidan staden och läneth ighen taghet war . . fran [fien]da hender \" ib 318 . \" eder herredömes breff pa calmarna län \" ib 352 (1509) all annan skat her aff stokholms län quit ok fry ath haffua ib 493 (1512). skall thw strax kennis vedh stäkeholm och tess len HH 19: 163 (1506).","3) ämbete, tjenst. \" han war först soknare oc swa foor han epter höghrom länom til han wardh römsker keysare \" Lg 1003 . the hafua ok th til läna, at twa aff thöm skulu konungin thiäna eet aar Fl 1016 . ib 1359 . ","4) tillåtelse. \" min signede gwd . . . giffwe mik ther til loff oc leen \" LB 3: 195 . - Jfr borghlän."],"f":["lään Al 9544 . ","len . ","leen LB 3: 195 (rimmande med ringben)), ","läns härra , ","länsman","lääns- . ","länz- SD NS 1: 256 ( 1403); Pa (Tung( 34; BtFH 1: 141 ( 1507) , 212 (1507), 217 (1507), 218 (1507) o. s. v. länsmaþer L. ","länsmander L. ","länsemennena ib. ","lensmennena FM 358 ( 1508) . ","lensmennene BSH 5: 148 ( 1507) , ","länspräster , "]},{"a":"läna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) commodare, mutuare, låna, utlåna, lämna ss lån el. försträckning. STb 1: 235 ( 1480) . XXX (309 marck lentta peninga ib 307 ( 1481) . - låna, upplåta, medgiva begagnandet av (fast egendom). at en del off samma quern . . . staar oppe biscops bordzens een odeell ther staden haffuer till ingen retth nogrom laana eller leyna HSH 17: 186 (1524, Brask).","2) förläna, förunna, giva. \" tijn helga tungo, som lände apostlomen och iudarna helgan kennedom Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). - särsk. om gudomliga gåvor. rikedomom som gud mik länt oc wnt hauer \" KTb 115 ( 1393) (kan även föras till 2). 3) förläna, överlåta ss län el. förläning. skulu oc . . . ängen län länäs äller panta sätiäs Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . Bjärka-Säby 358 (1384, avskr.) . then attwnde landboen . . . är länther herra gotskalk bänchson i hans dagha VKJ 10 ( 1447) .","4) låna, taga ss lån haffuir olaff . . . nogra peninga länth soldenärome, tha kräffui them igen aff them som läntto STb 1: 235 (1480). "],"f":["leyna HSH 17: 186 (1524, Brask) . impf. lände Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). pl. 3 p. läntto STb 1. 235 (1480). part. pret. länt(h)er. lentter. supin. länt. lendt Trolles Jb Bil 225 (1484, nyare avskr.)),","*läna bort , låna bort, låna ut. hans hustrv hade länth borth kiätilin STb 1: 121 ( 1477) . - Jfr for-, ut-läna."]},{"a":"läna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) commodare, mutare, låna, utlåna, lemna ss lån el. försträckning. länte hanom sin asna Bu 173 . Bo 21 . Di 79, 112, 144 . \" konungen länthe them aff pryzen mykit gull \" RK 3: 537 . Bir 3: 432 . - öfverlåta, lemna (menniskor till bistånd). bidher konungin sina dotter, at hon wille läna moysen sino folke til forman, hon länte honom moysen nödhugh epter mykla bön MB 1: 279 . \" thz folk han hade honom länt \" RK 1: 824 . Di 34, 206 . - låna, upplåta, medgifva begagnandet af (fast egendom). the hawa oss länt thässe therra goodz SD NS 1: 317 ( 1404) . \" löste thesse forsagdho gozen i geen til siin, som han länt hafdhe for:da folka karlsone til godo i hans lifftima \" ib 371 ( 1404) . \" länte them en gard \" RK 1: 4384 . \" länte them eth hwss \" ib 2240 . hus läna þöm sum beþäs med gooþ wiliä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ey vilia the taka mik j herberghe älla läna mik hws Bir 1: 158 . \" at thw vili läna hanom sällan til sunnadagx \" KL 217 . \" them herbärghe läna \" Lg 3: 725 . ib 336, 714 . MB 1: 188 . KL 105, 239 . ","2) förläna, förunna, gifva. ther tholka gafwor thör at läna Al 2316 . \" iak bidher thik läna os nakath radh her til \" Fl 417 . \" biscops skrudhin skal ey länas (concedi) androm for manna vinskap \" Bir 1: 317 . - särsk. om gudomliga gåfvor (hvarvid dock äfven bet. 1 kan anses ingå i ordet). han (ɔ: gud) oer welduger ouer them bade !UDDA_TECKEN? all jorderikis frygd ok hymmerikis nade) at giffwa ok läna hwem han thz an RK 1: 5 . \" han vannytiadhe thz som honum var länt (concessis) \" Bir 2: 198 . världz thing äru mannenom länt til vidhirthorfft ib 229 . ib 275, 3: 45. herran gudh haffwir mik länth liffwit . . . än til närwarandis dagh MB 2: 40 . ","3) förläna, öfverlåta ss län el. förläning. än konungin hafdhe länt (concessisset) . . . nakrom herra nakan krononna deel Bir 3: 400 . \" thz (ɔ: landit) var ey honum länt ok ey pantsat \" ib 401 . \" om j [1] dag länte han wäl iij et län \" RK 2: 7366 . \" konungen lenthe hanom . . . badhe oland oc norundh \" ib 7522 . SD NS 2: 81 (1409, gammal afskr.). Al 3799 . RK 1: (LRK) s. 216 . \" hertoghen lente them gotz ok wald \" RK 1: 885 . \" foghtedöme monde han honum läna \" ib 3: 178 . ","4) låna, taga lån. bögynner k cristiern borgha och läna tiil ath löna sina swäna aff somme c [100] mark och somme tw RK 3: 675 . - låna, taga ss lån. lente ther harnisk aff en bondä Di 89 . "],"f":["lena . ","-ar Lg 3: 336 . ","-ter ) , ","läna sik , öfverlemna sig. läna sic atar ihesu, christo vndi cristno tro Bu 29 . - Jfr be-, bort-, for-, ut-läna, samt lana."]},{"a":"länd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["länd. \" \" läg thina hand vnder mina länd (femur) oc swär \" MB 1: 203 . \" lagdhe swennen sina hand vnder sins herra länder ib. \" ib 257 . \" skulin i giordha idher om länderna (renes) \" ib 308 . \" bar honom eth klädhe mz hulko han gladlika sina lände (verenda) hulde \" Bir 1: 30 . ib 2: 132 . \" signadh vari thin länd (lumbi) \" ib 4: 138 . \" wälsignadho warin thina . . . benedidho lände ib 151. \" MP 1: 49, 277 . Iv 3060 . Al 9465 . Lg 725 . MB 2: 76, 96 . "],"f":["ländir MP 1: 277 . länder. lände. ländä Iv 3060 . ","ländirna MP 1: 277 . ","länderna . ","ländena MP 1: 49 . " ländänär ib), ","lända värker","lindhä- LB 6: 106 ), "]},{"a":"länd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["länd. GU C 20 s. 118 . "],"f":["*lända sot","-sooth )"]},{"a":"lända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma till land, landa. j calmarna tenkte han at lende RK 2: 7247 . \" vid grabrödra holm the forst lände \" ib 5157 . \" han seglar aastadh och wiil i ryzelandh lända \" ib 3: 4121 . \" her ländehä oc nokre aff kongenss parthy met iij skib ythersst i skeren \" FM 126 ( 1501) . ","2) lånda, anlända, komma. then herran som ther lände Al 607 . \" widh thz östra haffwith monde han lända \" ib 8804 . \" sidah han j wärend lende \" RK 2: 8755 . ib 2438, 3: 2683, 2957, 3581, 3942 . sidhan han (pilen) ländir j maalit Su 236 . - Jfr landa."],"f":["lenna RK 3: 3581 . ","lenne ib 3942 . pres. -ir. "]},{"a":"ländastaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"länder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Se E. Hjärne, Namn och bygd 35: 19 f. Jfr sidh-, vatn-länder."],"f":[]},{"a":"länder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ländinär","b":[],"c":"","d":"","e":["till rustningen hörande gördel kring länderna. SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). meum lendæner quod est kraxta ib 2: 165 ( 1294) . \" armaturam meam cum torace platæ et lædæner (för lændæner) \" ib 338 (1301, gammal afskr.) . domo . . . unum lendener ib 3: 17 ( 1311) . confero . . . vnum lændinær ib 287 ( 1316) . lumbare dictum lændænær ib 4: 400 ( 1334) ."],"f":["lendener . ","lendäner . ","ländänär )"]},{"a":"länds","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gängse. som aff ålders lends warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . Jfr in-, ut-ländis."],"f":["lends )"]},{"a":"längd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) längd. \" i rum. tedhe han mik längd oc bred hwar jac schulde gudz mönster byggia \" Bil 846 . Fl 1240 . Al 7327 . hänna längd war siäxtighi fota ib 4925 . \" haffua qwämmelika formaa j länkdinne \" Bir 5: 45 . \" gak ower alt rikith a längd oc bred \" MB 1: 180 . \" oplatit hafua . . . wan gardh . . . a breddena vidhir gathuna xxx alna, östan xliiij alna, a lengdhena lxxxiiij \" SD NS 1: 34 ( 1401, nyare afskr.) . \" holken aker halder a sina lengd atta stenger oc fämtighi oc a bredleken atta \" ib 157 ( 1402) . ","2) längd. \" i tid. ledhas widher . . . längd (talets el. predikans längd) \" Bir 4: 74 - i längdinne (i längdene. j lengdenä. i längdin), i längden. han (den nye seden) wil thok lithet froma j lengdenä Va 46 . \" han kan wäl mynnes ther pa i längdene \" BSH 4: 317 ( 1502) . \" gud lathe mik thet . . . i längdin niwthe til godo \" FM 189 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"längd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) längd. li rum. lengden aff hussit . . . xii!UDDA_TECKEN?ᵈᵉ (12 1/2) alin SJ 2: 102 ( 1487) . \" wäxte oc öktis länghdom j nio manadha \" SvB 48 (mot sl. av 1400-t.). ib 50 (d:o). qwistha . . . brythes langth wppe aff til halffz ath the kwnna wäxa pa tiokhetena oc ey pa längdena PMskr 313. - näsadyrffwen owirlöpir rätta skikkilsinna lineam, ällir längd SpV 150 . - Jfr husa längd."],"f":["lengd . ","lengh STb 3: 375 (1498) ), "]},{"a":"längdan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) från långt håll, fjärran. somlike af them äru längdan (de longe) hijt kompne Bo 88 . ib 89, 188, 230 . MP 2: 182, 185 . Bir 4: (Dikt) 266. ST 143 . \" likir godho bij hulkit som . . . flyghir til faghra yrt hulka thz see längdan (a longe) \" Bir 3: 118 . ","2) på långt afstånd. fölghia honom längdan äpte Bo 193 . the brudher, som fiärran oc längdan äru stadda, fran sinom äghom oc eghno Bir 4: 67 . Lg 3: 464 . ","3) om tid: långt förut. foresgadho thz längdan swa skulde warda Lg 3: 39 . ","4) efter hand, småningom? tree sola hwilka som längdan (paulatim) saman kommo Lg 68 . af längdan, från långt håll, fjärran. hwru the aff längdhan komme waro Lg 3: 641 . ","1) från långt håll, fjärran. som längdan til (e longinquis regionibus) komo KL 183 . ib 283, MP 1: 223, 225 . han saa abrahma längdan til (a longe) ib 186 . ","2) på långt afstånd. stodh längdan til MB 1: 285 . \" thön fölghia honom längdan til äpte \" Bo 192 . \" war längdan til at see oppa som een forgyltir skoghir \" ST 419 . ","3) om tid: långt förut. thän rätwise synom foresagdhe hänne ey längdan til som andre proheta. vtan j hänna närwaranda hörsl Bir 4: (Dikt) 261."],"f":["längdan til , "]},{"a":"längdan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) på långt avstånd. wthan forskullan giffs innebyggiaromen miölkin, ok all j fran är längdan ysälhetin Sp'V 583. ","2) långt bort. (Skeppet Arg) seges wara thz första skipp som mäd segel oc all skiptiig lop längdan ath i siön Troj 4 . - Jfr bortlängdan och langdan."],"f":["longdan Troj 34 )","*längdan at , 1) från långt håll, långt bortifrån. wm the (ɔ bina) ärw längdan ath komme PMskr 298. "]},{"a":"längdom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långt förut, sedan länge. thu vndirstodh längdom mina thanka SkrtUppb 225 . Jfr langdom."],"f":[]},{"a":"längdom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långt förut. \" sua som ysias längdom spaþe \" Bu 71 ."],"f":[]},{"a":"länge","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["länge. \" thet han faar hemd foret först heer oc swa ther han skal llenget (för lengest?) wara \" FMU 3: 501 (omkr. 1450). om han liffwer hennis liffue länger STb 1: 245 (1480). - länge sidhan, b) för länge sedan. elliges skulle vor fadder lenge siden faat the ärther (för örther) wi henne loffuat haffue HSH 14: 70 (Brask, 1525?). - sva länge, till dess. at eder nade motte geffue them legde, swa lenge wor nadigeste herre komer op igen STb 5: 313 (1520, Kop)."],"f":["lenge . ","lengie Stb 4: 117 (1506)"]},{"a":"länge","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["länge. \" boþe lägge barnlös \" Bu 4 . flygher han ey länge swa höght Bil 157 . \" mat thu länge sofwa fram a daghin \" Bir 4: 129 . \" liwer hon minu liwe länger \" SD 4: 389 (1334?), twem aarum länger ib 5: 565 ( 1346) . \" þry aar länger \" ib 566 . lifþe var härra sax manaþom þässa hems längar än iohannes baptista Bu 71 . Pa 11 . \" han qualde þem eigh längar \" Bu 203 . \" lifdhe längst aff allom apostolis \" Bil 158 . Bu 103 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.), 479. MB 1: 402 . Fl 1871 . Bir 4: 129 . Su 73 . MD 319 . LB 4: 352, 353 . - huru länge. i dir. frågesats. lucifer sagdhe, länge wast thu ther ofwir, han swaradhe j x dagha ST 305 . - i indir. frågesats. tha man them (ɔ: rikedoma) hafwir weth man ey länge man them behaldir ST 482 . - länge fran, från långt håll, på långt håll. saa hon lenghe fran enä liusä stiärnä komma til siin Pa (Tung) 28 . - länge sidha, under lång tid derefter. länge sidan war orligh mellom osanttrix konung oc aktilia konung Di 41 . ib 103. - sva länge, a) så länge, så länge som under det att. böghþe sik trät tel hänna . . . sua länghe mön at sik mätta af þäs frukt Bu 71 . sua lenge han lifdhe Bil 52 . \" swa länge þe äru saman vm disk oc duk \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). swa längi þet räkker ib 563 ( 1346) . \" will iach halda en stadugh frid mz ider swa lenge, iach liffuer \" Va 47 . MB 1: 169 . Lg 3: 66 . BSH 5: 283 ( 1508) . b) till dess. han sökte swa länge han fan een trulkarl ST 26 . slo diwret . . . swa lenge (so langhe dat), thz fioll a sin knä Va 26 . \" han skal hwart aar affsla . . . thre marker päningha . . swa länge han hafwer fullelika sina päninga ok iärn ater fangit \" SD NS 1: 136 ( 1402) . sua länge rätte arfua finas ib 425 ( 1405) . \" sua länge rätte arfua koma \" ib. \" thet dömis kronan til sua länge han älla hans arfua koma igen oc kännas widh sit \" ib. \" at thu gömde mik . . . swa länghe (donec) thin wredhe owerstodhe \" LfK 112 . RK 3: 1263 . Va 17, 37 . Di 241, 285 . Lg 3: 141 . SGG 131 . PM 12, 35 . MD (S) 203, 206. LB 2: 11 . - sva länge . . . at (sva länge at), så länge . . . att, så länge . . . till dess, till dess. swa länge lifdhe iohannes at han war eno are minna än hundradha ara gamal Bil 158 . \" skal thin siäl .. . swa länge pröfwas ok rensas j likamonom. at siälin ok likamin sämia sik wäl owir eno \" Bir 1: 102 . \" swa länge skal sofwas at kroppin af lägho ledhis \" ib 4: 129 . hallen tysto swa länge at j läsin (donec legeritis) the böner som ider äru satta ib 118 . \" bärä ful vapn swa länge. at þe sätin almoghän til rättä \" SD 5: 638 ( 1347) . duades þär firi sua längge. at roneament var änt Bu 24 . ib 138 . Bir 4: 81 . VA 22, 36, 39, 50. Di 114, 153, 154, 185 . MB 2: 208 . Su 350 . - sva länge thät, till dess. ther haffwer iack altiid sedhen hollet oppå så lenge thz (red. B till tess) gud togh mick riikit frå RK 3 (Till. om Chr. II, red. A) 6172. - sva länge . . . som (sva länge som), a) så länge som. sua länge lifþe nicholaus siþan. som han fulkomaþe sina fasto Bu 135 (möjl. att föra till b). ä swa länge som han swa innerlica badh . . . flöt hans . . . licamma . . . blodh hwan stadh vm allan licammen Bo 186 . swa länge som siälen är y thinom krop sa taka ok ära iämpt ok altidh gwdhi Gers Ars b 3. b) till dess. halda them (ögonen) swa länge saman som aue marian är läsin Lg 3: 26 . - sva länge thär, så länge som. swa länge ther i liffuin Lg 3: 26- sva länge til thäs, till dess. foro the swa länge til thäs nio manadha waro lidhne Lg 33 . \" tigdho the quarre . . . saa lenghe til thes the mottho faa see . . . hwath endhalikth iomfrwn finghe meth synne pino \" ib 3: 142 . - Jfr for-, iäm-, of-länge, äfvensom längo."],"f":["längi . ","lägge Bu 4 . ","länghen Lg 3: 66 . ","lengie BSH 5: 283 ( 1508) . ","länghia SO 18 . ","lengha Lg 3: 134, 141 . ","längar Bu 71, 103, 203 . ","länger SD 4: 389 (1334?), 5: 478 (1345, nyare afskr.), 479, 565 ( 1346), 566; MB 1: 402 ; Ansg 253 . ","längher Pa 11 . ","lenger MD 319 . ","läggher LB 4: 353 (jfr s. 163). längir Bir 4: 129 . ","längre Pa 11 ; Fl 1871 . ","länghre Su 73 . ","lengre Va 39 . ","längst Bil 158),"]},{"a":"längermer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. ytterligare yttermera. latir jac . . . her bo dyure oc hans arfwa . . . quitta fore mic . . . fore alle längermer tiltalan SD NS 3: 113 ( 1416) . \" vtan alla neysäningh oc lengremer fortöffringh \" Svartb 334 ( 1431) ."],"f":["lengremer )"]},{"a":"längia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förlänga. llongare längha illa äller dröya GU C 20 (hand 2) s. 96. "],"f":["längha . ","längder ) , ","*längia bort , ","*längia sik bort , avlägsna sig. at han skuli ekke annathsin längia sik borth fran hänne SkrtUppb 20 . - Jfr for-, fram-längia."]},{"a":"längia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förlänga. \" han vil äfte sinum skipaþum dom al þing hafa langiä älla stäkia \" Bir 4: (Avt) 185. ib 2: 261 . \" han länger sit lif \" KS 54 (138, 159) . Gr 294 . sompninn längia Bir 4: 129 . \" längdhe swa dödhin mz beskelikhet \" ib 1: 32 . \" lib 2: 244, 3: 273. \" MP 1: 99 . ","2) fördröja, upskjuta. siin antswar gat han ey länger längt Al 215 . \" sina reso loot han äkke längia \" ib 9106 . ","1) förlänga sig, göra sig längre. een stol twa dwärgha bära tha her mz längde sik thän litle man Fr 309 .","2) aflägsna sig. vm thu länge älla flärkar thik fran os Bir 1: 223 . \" wärldinna thiänar längia sik (elongant se) fram honom \" ib 271 . refl. ","1) förlängas. äpter henne (solens) gang längias daghane eller stäkkias MB 1: 66 . ","2) aflägsna sig, aflägsnas. swa myklo längra längis han fran gudhz älskogha Ber 166 . - Jfr bort-, for-, fram-längia."],"f":["längiä Bir 4: (Avt) 185. -ir, -de, -der), ","längia sik , ","längias , "]},{"a":"längilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr forlängilse."],"f":[]},{"a":"längilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr forlängilse."],"f":[]},{"a":"längo","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["länge. \" lypte sin vand som han lönte längho (skriffel för länghe? Cod. B, C: langa stundh 924) \" Bu 6 ."],"f":[]},{"a":"länia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköka. \" ä sower länia (leno; i den Danska samlingen: lena) til solin skiin synnan in \" GO 102 ."],"f":[]},{"a":"länilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr forlänilse."],"f":[]},{"a":"läning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*läninga godz","-gooz )"]},{"a":"länkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr olänkeliker."],"f":[]},{"a":"länker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kedja, länk. smidha langa länkia Al 1953 . Iv 358 . Jfr gullänker, iärnlänkiar. "],"f":["länkia lask?","länkä- )"]},{"a":"länker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kedja, länk. vij öre for krampper oc lenke til bomen Skotteb 414 (1467-68, Kämn). gaffz jacob smed iij mark fför it fat jern j lenker STock Skb 157 (1520-21)."],"f":["lenckier SSkb 157 (1504-05) . lengiar ib 155. länker Stock Skb 77 (1518-19), 157 (152021). lenker ib 76 (1518-19), 157 (1520-21). lenke Skotteb 414 (1467-68), Kämn)), "]},{"a":"länkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = länker. Mecht 79 . ib Jfr bro-, iärn-länkia."],"f":["med art. länkionar Mecht 79 ) , "]},{"a":"länkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= länker. \" mz ene lange länkio \" ST 530 . \" han hafdhe länkior lätith göra \" Al 9197 . ib 9201 . MD 65 . - kedja som på ett fartyg skiljer framstammens främsta del från det öfvriga fartyget. wardher skiparen wredher löpandes aath batzmannenom, tha skal han fly vndan honom j framstaffnen affwer länkiona, oc löper jn wm länkiona skiparen äffther honom, tha maa batzmannen värya segh PM XIII . skiparen ma ey jnga affwer länkiono ther fredhin är satther allom som thit fly ib XIV . - Jfr iärnlänkia."],"f":[]},{"a":"länkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längtan. \" jac hafwer sua mykla länkt fangit til hymirikis t iac gither hwargins gangit \" Bil 917 ."],"f":[]},{"a":"länkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["längta. \" smaswenin thok at länkta vm sidhe \" Bil 610 . RK 2 . 5182. sukkom oc länktom af alle makt til vart fädhirnis land Bo 255 . \" ey länktom wi älla astundom til komaskolande thing som os äru owis \" Bir 1: 398 . Su 13 . \" epther wtlänsk herre sulle the ey lenckte \" RK 3: (sista forts.) 5346 . \" thän vin han länge äpter länktadhe \" Lg 426 . \" thzta sigher han til hwaria ena häloga siäl som hans kärlek länktar oc astwndar \" LfK 58 . \" tok han at länkta gudz sanna kärlek \" Ansg 179 . falantin war gantzka bedröffuader, och lenktadä myket at see sinä moder Va 50 . (Bil 610; RK 2: 5182 ; Lg 426 kan konstruktionen fattas ss opersonl.) - opersonl. med dat. el. ack. länktadhe honom hem til landa ST 329 . \" til sin här honum tha länkte \" Al 9140 . them lengter at tolkit spil RK 2: 6217 . \" mik lenkter sare effter then wisä \" Va 55 . Al 10288 . - Jfr langa."],"f":["lenkter Va 55 . ","lengter RK 2: 6217 . ","länktar LfK 58 . ","lenktadä Va 50 . ","länkt Al 10228), "]},{"a":"länkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["längta. - opers. med dat. el. ack. honum länktadhe mykith ther äptir MP 5: 176 . - refl. *länktas, längta. opers. med dat. el. ack the skole fördriffw timenn att them skall ey läncktas PMSkr 706 . - Jfr äptir länkta."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"länktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längtan. \" al hänna astundan ok länktan var äpter himerikis brullöpe \" KL 324 . \" länktan oc astwndan til hans beskasta pino \" Su 5 . \" mz enom aldra sötasta smaak, oc älskogans länktan \" ib 12 . ib 18, 19 o. s. v. LfK 67 . föremål för längtan. at thz maghe finna tik sina endha länktan Su 100 . ib 89 . - Jfr kärleks länktan."],"f":[]},{"a":"länktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längtan. STb 4: 57 ( 1505) . JMPs 259."],"f":["lengtan )"]},{"a":"läntelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) småningom, efter hand. bör thik läntelika thz klostreno j gen gifwa ST 481 . \" hon liknas widh en niderfallande stadh ällir bygningh, hwilkin bradelika nidherfallir, ällir oc daghom meer läntelika nidherskridher the til han fallir mz allo \" Su 353 . mannen . . . skal tilböria aff nidhra tingom, at swa läntelika opgangandis maa han komma til gudelika tingha skodhan oc kynskap ib 23 . ST 394 . VKR 23 . Bir 4: 43 . Su 281 . MB 2: 136, 303 . LfK 251 . - alt läntelika, d. s. l äth alt läntelika smaam och smaam aff sino ghdliko stränge lifwerne ST 155 . \" symon oc hans häär drogho alt länteliga äptir ä hwart the foro \" MB 2: 267 . ","2) varligen, varsamt, i smyg. huru klokleka oc länteleka thu nw frestar mina ofulkomlikhet Su 105 . henne läntelika gripa Lg 3: 308 . \" kom han sik läntelika fran thz folket \" ib 309 . ib 467 ."],"f":["-leka Su 105 . ","länteliga MB 2: 136, 267, 303 . ","lentelicha VKR 23 . ","lenteliga LfK 251 ),"]},{"a":"läntelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) varligen, varsamt, i smyg. Se A. Bengtson, Nils Ragnvaldi 158. JMÖ 99 ."],"f":[]},{"a":"länteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lugn, stillsam, varsam. läntelighin (lenta) sälhet tilredhir hoghenom trygghetena SpV 410 ."],"f":["läntelighin )"]},{"a":"länz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lans. \" mz . . . ländzom \" MB 2: 239 . Jfr fyrlänz."],"f":["ländz . -ar, se fyrlänz),"]},{"a":"länza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["länsa, segla med vinden rätt akterifrån. the lato lenze i same stund RK 2: 3290 ."],"f":[]},{"a":"läpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läpp. Se Sdw 2: 1263. llabrum nidhra läba oc manna läba llabium bli quinno läba oc öffra läba GU C 20 (hand 2) s. 57. Jfr manna-, qvinno-läpa, ävensom lippa."],"f":["läba )"]},{"a":"läpe","b":[],"c":"","d":"","e":["6), läpp. annar kinbensins ok läpans deel Bir 1: 69 . \" thäk ordh skulu vara j minom läpom \" ib 3: 34 . ib 1: 10, 68, 2: 15, 3: 136 . MP 1: 197 . LB 2: 69 . Jfr lippe. "],"f":["läppe: -om MP 1: 197 ; ","-omen Bir 1: 68 . ","leppa: -anar LB 2: ","läpa dyr","-dör )"]},{"a":"läpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läpp Se Sdw 2: 1263."],"f":[]},{"a":"läpia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["läppa på, lapa. the män som läpia (lingua lambuerint) watnet som hwndhane plägha, thz är at the kasta watneth mz händerna wp j mwnnen MB 2: 89 . \" som läpiadho watneth ib. Jfr lapa. \""],"f":[]},{"a":"läppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med (tyg)lappar. Se E. Lidén, Namn och byd 23: 132. läppa the (ɔ scribe oc pharisei) mangfaldelika sina klädis falla oc wtuidha SkrtUppb 306. Jfr läppadher Sdw 1: 803."],"f":[]},{"a":"läppadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["sammansatt af (olikfärgade) lappar? hafuande matelik klädhe ey mykyt lang oc siidh mz qvinno sidh ok ey mykyt stunt mz skämda gästa sidh ok ey läppadh älla onyttelica syndirskorin (nec sissuras velfsuras vestium dispendioas et vanas et inuiles) Bir 3: 475 . Jfr lappadher."],"f":[]},{"a":"läpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lapp. Se E. Lidén, Namn och bygd 23: 132 och jfr papirs-, pärmans-läpper.","2) läpp. Se Sdw 2. 1263. llabellum ii lithen läpper GU C 20 (hand 2) s. 55. ib s. 56 . - lithin läpper (fel för lithit läsper) GU C 20 s. 551 . - Jfr stor-, söt-läppadher. "],"f":["*läppa giäld , "]},{"a":"lära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) docere, lära, undervisa. abs. huru iohanes . . . lärþe Bu 49 . - med sakens ack. visaþe han ok lärþe himirikis up gang at tolf dygþa trapom Bu 185 . \" war herra lärdhe oc kände sielfwir pater noster \" ST 319 . - med personens ack. thu hafwir thina dottir ekke wäl lärth ST 267 . MP 2: 262 . - pass. at mannen skulle först läras mz nturlikom laghom Bir 2: 323 . - med personens och sakens ack. lärde paulum moysi lagh Bil 282 . \" läär thin son gudhlanna dyrk \" ST 113 . KS 53 (134, 57) . - med personens ack. och sakens dat. lära hänna son godhum sidhum KL 62 . - med personens ack. och inf. bad hanum at läre sinä söner at skirmä Di 162 . - pass. änghte lärþar läsa älla siugga Bu 7 . - med personens ack. och sakens beteckning föregånge af prep. lärdho han til rätta tro KL 30 . \" huru christus läre sina brudh til (de) tholomodh \" Bir 1: 115 . ib 2: 323 . Ber 136 . - pass. lärdhir af barndom i spadoms konst Gr 259 . läras af (informari de) ödhmiukt ok fatikdom Bo 9 . Su 438 . - med personens dat. the skullo mera wita som androm skullo lära MB 1: 348 . Lg 3: 658 . \" at han matte ther lära oc känna androm \" Ansg 185 . - med personens dat. och sakens ack. lärir här konungom nya matto huru the skulu göra riddara Bir 3: 386 . ib 1: 354 . ST 319 . Al 6905 . MD (S) 261 . Su 185, 227, 376 . Lg 3: 429, 434 . - med personens dat. och inf. lärde hon allom systrom . . . lydhnonna holda Lg 3: 552 . ib 715 . - med personens dat. och följ. indir. frågesats. thw haffwer . . . allom människiom lärth hwru the skulw fram gaa mz sannom oc fwlkomlikom kärlek til gudh Lg 3: 653 . ib 714 . ","2) discere, lära, lära sig. barnet haffde haart näme oc lärdhe illa Lg 662 . \" lära ok nima wit ok snille \" Al 6011 . \" lära book \" VKR 45 . \" mattan läris (addiscitur) mz pröffuan \" Bir 4: 37 . Su 227 . the vnga fru lärdhe . . . hwath hiärta liofue göra ma Fr 2098 . aff minom mästarom hafwer iak lärt at enkte wit är mykith swa kärt at iak skal thz ensamen wita Al 5971 . ond löön at fa thz haffwin i lärt ib 6904 . \" lära at stridha \" MB 2: 75 . \" vtletha oc lär (disce, underrätta dig, utforska) aff honom j hwaria han haffwir the stora starkhetena \" ib 120 . - lära, genomgå läroår. hwar läriunge som här lärth haffuir SO 3 . \" hwar han tient oc leert haffuer sin leraar til ända \" ib 145 . "],"f":["läära . ","leera . -ir, -þe, -þer),","lära sik , lära sig, utbilda sig. lära sik i dygdhomen (informando virtutibus) Bo 142 . part. pret. ","lärþer , L. "]},{"a":"lära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lärd. \" jtem bör hanom (ɔ klockaren) sielffwan mädh rökeliin wara j alla preocessior om han är lärdher \" ÅK 58 . \" scribe oc pharisei, som waro clokasth j laghen oc bästh lärdhe j the hälga script JMPs 510. - tillhörande det andliga ståndet. ath ingen hwaske legdir ällä lerdhir thim ther wth drifwa \" ATb 2: 198 ( 1482) . - Jfr utlära samt half-, o-, ut-, väl-lärdher."],"f":["-er JMPs 490. -dhe, -dher) , "]},{"a":"lära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lära, lärdom, undervisning. - lära, lärosats. alle the falsche article oc lääror som han (ɔ Luther) i fraa sig gifvet hafva HSH 13: 53 (1524? Brask)."],"f":["läära: -or HSH 13: 53 (1524? Brask) ), "]},{"a":"lära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - pes. lär, torde. ler iak ekke komma til tith bröllöp BSH 4: 195 ( 1495) ."],"f":["ler BSH 4: 195 ) ( 1495)),"]},{"a":"lära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lära, lärdom, undervisning. iak wil idher känna ena lära Al 2089 . ST 22, 267 . thz (ɔ: gudz nampn) är alla cristna människio kännedom oc lära ib 77 . ","2) lära, undervisning i ett yrke. til läro thiano (för thiana) SO 18 . TS 25 . jntage nagan drengh eller pilt til lära SO 141 . nar nager pilt til lära komber ib."],"f":[]},{"a":"lärar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läroår, lärlingsår. hwar läriunge som här lärth haffuir ok siin lär ar haffuir här hallith ok eth halfth aar här thiänt äpther siin lär aar SO 3 . \" haffuer ey tient sin larar \" ib 81 . han scal tiena fyra aar ffor lärar ib. ib 84, 85, 105, 113, 142, 145, 147, 159 . Jfr läre ar."],"f":["läraar SO 81, 84, 105, 113 ; ","-aarom ib 85 . lär aar ib 3 . ","leraar ib 142, 145, 147 ; -aaren ib 84. läär aar ib 159), "]},{"a":"lärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr barna lärare."],"f":[]},{"a":"lärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärare. hednigganna lärare Su 146 . ib 148, 180 . Ansg 185, 187 . Lg 3: 521 . Gers Frest Inl."],"f":["läräre Lg 3: 521), "]},{"a":"lärdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lärdom, lära, undervisning. Prosadikter (Sju vise m C) 224 . j thridhia delenom finnas lärdoma, badhe the som höre til gudhz hedher ok loff, swa ok til människionne siäla helso Mecht 6 . jsagoga . . . lärdom oc indhedhningh i kännedom GU C 20 (hand 2) s. 46. 3) lärdom, kunskap, skicklighet. swa som är om lärdommen, thäs mera nakor lärer a[n] nan thäs wisare wardhr han siälffwär JMPs 490. - Jfr nylärdomber. "],"f":["frf . ","vok . i änd. -domm- JMPs 490. pl. -doma Mecht 6 ),","*lärdoms skript","-er ) , "]},{"a":"lärdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lärdom, lära, undervisning. thänkia thz os är til lärdom Bo 11 . thz mz scriptinne beuisa älla mz hälghra fädhra lärdom ib 29 . \" äst thu ey quäm til lärdom \" ib 130 . \" for bäzsta lärdom skuld som han hafdhe numit af sinom vngdom \" Gr 319 . \" mz lärdom oc kännedom at sik sua haua \" Bir 2: 32 . \" aldirdomin takir ey lärdom \" ib 3: 228 . \" naar the äru ey j . . . läsning ällir lärdom \" ib 4: 35 . \" en lärdom enfalloghom skreffta fädhrom \" LfK 151 . hwru thänna book oc lärdobmer först opböriadis Su 4 . the thenna hälga book lärdom läsa, scriffua, ffulfölghia oc androm läre ib 376 .","2) lärdomsgren, vetenskap. \" aff lärdomanna (doctrinarum) . . . wndirlika margfaldeligheet \" Su 223 . \" aldra handa konstanna oc lärdommara (för lärdommana) doctores ib. \"","3) lärdom, kunskap, skicklighet. hulkom hon allom owergik i lärdhom Lg 3: 598 . \" tiene for lön epter hans lerdom epter twa goda brödra segn \" SO 81 . - Jfr bohags lärdomber."],"f":["frf . ","vok . i änd. -dom. -dommSu 223),"]},{"a":"läre ar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = lärar. SO 146 . TS 26 ."],"f":["lära aar SO 146), "]},{"a":"läre dränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärling, handtverkslärling. om läre drengia til sätiende ath tiene eth aar SO 34 ."],"f":[]},{"a":"läre pilter","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["lära pilther SO 18 ; ","-pilthe ib 19), m. lärling, handverkslärling. SO 13, 18, 19 ."]},{"a":"läre span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = kännespan. Bir 4: 78 ."],"f":["lära spaan )"]},{"a":"läre thunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = läriunga thunna. SO 17, 106, 146 ."],"f":["lära thunna: -thunno SO 17 . ","läratunna ib 106 ; ","-tunno ib 146), "]},{"a":"lärefadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärare. \" hälghe mästara oc lärefädher \" MB 1: 42 . ib 2: 285 . Su 146, 150, 152, 293, 298, 336 . LfK 26 . - den som undervisar en handtverkslärling, mästare. til then tijd han (guldsmedslärling) . . . hafwer sin hosbondes och lärefaders godwillig minne och orlof SO 162 ."],"f":["lärafadher: -fadhersins Su 298 ; ","-fädhrinna ib 223 ; ","-fädherana ib 336), "]},{"a":"läremästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läromästare, lärare. hennas läramästare Lg 3: 416 . \" äpterhfölia himerikes läramästara \" LfK 49 ."],"f":[]},{"a":"läremästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läromästare, lärre. Mecht 12 ."],"f":[]},{"a":"lärepika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig lärjunge. GU C s. 191."],"f":["-piga )"]},{"a":"läresmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smed som undervisar andra? ss tillnamn. jone läresmidhi (dat.) Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) ."],"f":[]},{"a":"läresven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärjunge. \" ärw the diäfwlsens läreswena oc äptherföliara \" LfK 49 ."],"f":[]},{"a":"lärikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1263."],"f":[]},{"a":"lärikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärka. \" Su 331. - i ortnamn. lärikyu scoghär \" VGL IV 11: 1."],"f":[]},{"a":"lärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärdom, undervisning. \" änkte är thz i hans gärningom. thz ey hawir ä nakat inbära os til lärilsa \" Bo 29 . ib 64, 161, 233 . Bir 2: 35, 123 . MP 1: 79 . kännedombir oc lärilse ib 2: 101 ."],"f":[]},{"a":"läript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärft. \" jak gufuer thic wäl nokot aff läruft at swepas j tha thu äst dödher Prosadikter (Barl) 40. ty han saalde klede ok lerwff vth epter alna tal som andre borgare \" STb 2: 24 ( 1483) . item viij alna läreth . .. til eth röklin HLG 2: 126 (1524). 30 alna trighiaskapta läriff VKU 79 ( 1554) . Jfr mönsters-, skiurto-, säghl-, särkia-, tunno-läript. "],"f":["lärith Kumla kyrkas rb 25 ( 1464)","lärotte JTb 79 ( 1490) . ","lärakth ib 73 ( 1481) . läruft Prosadikter (Barl) 40. lärt HLG 3: 138 (1529). leroth Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . lerwff STb 2: 24 (1483). lerveth (lerueth) Uppl Fornmt 46: 179, 180 (1502); HLG 2: 142 (1527). laruch Kumla kyrkas rb 63 (1491)), ","*läripts bolt","lärefftssbult ATb 3: 386 ( 1530) . ","läressbvlth Kumla kyrkas rb 108 ( 1520) . ","lärofftisbult: -a VKU 7 ( 1540) . lereptz bolt: -er STb 2: 213 (1487)), ","*läripts gata","läriptz- . ","lärifs- )","*läripts tunna","läriffs- )"]},{"a":"läript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärft. \" siw serkia aff smat läript \" Bil 902 . \" fäm alna blekt läropt \" SD NS 1: 378 ( 1404) . litat lärift Bir 1: 385 . \" wil af swarto läripte \" VKR 58 . \" af hwito lärifte ib. \" SD 5: 563 ( 1346), 637 ( 1347). MP 2: 234 . VKR 11, 57 . Bir 4: 10, 11 . LfK 220 . FH 1: 58 (1486, gfammal afskr.), 3: 99 ( 1447). FM 76 (1483, daniserande) . PM XLVII, 6, 7, 8. Jfr repaläript. "],"f":["-e VKR 58 . ","lärift SD 5: 563 ( 1346); MP 2: 234 ; Bir 1: 385 ; ","-e VKR 58 . ","lärifft Bir 4: 10, 11 ; VKR 11 . ","lärept L. ","läreft VKR 57 . ","lärefft FH 1: 58 (1486, gammal afskr.). ","läräfft LfK 220 . ","lärupt L. ","lärwfft Bir 4: 10 . ","läropt SD NS 1: 378 ( 1404) . ","läroft VKR 57 . ","lärofft FH 3: 99 ( 1447) . ","läroffth PM XLVII, 6, 7, 8. ","lerit FM 76 (1483, daniserande)), ","läripts thradher","lärofs- )"]},{"a":"läripthosor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärfbenskläder, lärftsstrumpor. Se Sdw 3: 1263."],"f":[]},{"a":"lärirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärarinna. Bir 4: (Dikt) 267. Su 19, 49, 174 ."],"f":["läriska Bir 4: (Dikt) 267 (jfr 529). lärerska Su 174 ), "]},{"a":"lärirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärarinna. JMPs 296."],"f":["-erska )"]},{"a":"läriunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunna öl hvrmed ett skrås medlemmar undfägnades vid handtverkslärlings antagande. SO 62 . Jfr läre-, pilta-thunna."],"f":["leriunga (nom.) SO 81 . " läre junghe: -a " MD (S) 203), "]},{"a":"läriunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärjunge. \" wy wiliom waan wnga herra och läreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom \" Prosadikter (Sju vise m C) 224 . ib 227 . GU C 20 s. 91, 186. discipularis . . . läreiunghe ib s. 191 ."],"f":["läre- )"]},{"a":"lärkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["namp på ett klädesplagg. capam cum tunica lerkiu SD 4: 128 ( 1329) ."],"f":[]},{"a":"läsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) plocka, samala. \" alla them . . . som läsa (legentes) blomstren \" SpV 461 . 3) läsa. lästin som läsin war j dagh MP 4: 3 . GU C 20 (hand 2) s. 70. ib. lib s. 71, 72. - läsa, framsäga (böner, formler o. d.). en brodher hulken som hwan dagh plägodhe läso . . . the . . . fäm psalmana SkrtUppb 350. läsande messor ÅK 62 . - läsa, förelåsa över. haffuer han (ɔ mag. Petrus Astronomus) . . . epter nogre vnge mens begär läsit her för them spheram materaialem Annerstedt Ups Univ hist Bih I 8 (1509, gammal avskr.). - Jfr af-, fore-, ivir-, up-läsa."],"f":["läso SkrtUppb 350 . ","lläsis GU C 20 (hand 2) s. l78. part. pret. lasin MP 4: 3 . supin. läsit Annerstedt Ups Univ hist Bih I 8 (1509, gammal avskr)),"]},{"a":"läsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) plocka, samla. \" the liggia fläste alle dödhe som nakar las ij margha hopa \" Al 5307 . Jfr läsa saman, ut läsa. ","2) plocka (trådar under väfskeden), utföra i figurväfnad. vj lesne dwge FM 76 (1483, daniserande). en ny duk läsen vnder skedh HSH 19: 165 ( 1506) . ","3) läsa. aff hulkom ther the laaso j sinom bokom Bir 2: 301 . \" sagdhe sik thz hafua läsit j cristnom bokom \" Bil 541 . \" thak bok ok läs \" ib 648 . \" läsa hedhna bökir \" ib 628 . Bu 190 . Bir 3: 26 . - läsa, uppläsa. las brevet . . . firi biscope ok allo folke Bu 29 . \" hans böker oc epistole lasus for nerone \" Bil 124 . \" hördhe gudhz läst lesna \" ib 445 . \" äptir þät wart (för war) bref . . . äru läsin a almänningx þingi \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). the sama ordh som wnge mannen haffde hanom fförra läsit wt aff the gamble bookinne Su 265 . läsa, framsäga, (böner, formler o. d.). sina bönir las Al 1608 . \" las hon tidher \" Fl 1469 . Bir 4: 118 . \" at han ängha andra mässo läsa kunne \" Bu 27 . \" han las hänne daghleka tel heþar ok tel hughnaþ . . . gaude dei genitrix \" ib 17 . \" han formate . . . eigh mer nima: än aue maria. þät litla orþ han kunne ensamen läsa þät gik hanom aldregh w minne: vtan las þät baþe naat ok dagh \" ib 7 . \" alle the brödher, som ther varo, lase laso letanias oc andra psalma, som the pläghadhe läsa ofuer thom som genstan skulde siälas \" Ansg 255 . ib 257 . Bir 5: 60 . \" symon lass . . . galdra \" Bil 104 . KL 226 . \" las iacob gudhlika signilse . . . ower effraym \" MB 1: 258 . Pa 20 . - läsa, göra bön, bedja. las (oravit) iui þöm siuko Bu 185 . \" laso . . . til bordhz \" Bo 51 . äpther at j haffuen läsit fran bordhe Bir 4: 118 . \" lag hon i sin stoll oc lass \" Di 165 . (läsa trol. för lösa: baþo hana disputera mz gäste pröuelse ok läta han vte läsa än han vil þär i hus koma Bu 145 .) "],"f":["läs Bu 190 ; Bir 5: 60 ; Ber 185 . impf. las. lass Bil 104 ; Lg 3: 582 ; Di 165 . ","laso . ","lasu . laaso. laase Bir 3: 26 . ","konj . ","lase ib. part. pret. läsin. lesin),","läsa bort , läsa bort, genom läsning el. besvärjelse fördrifva. tha man vil läsa enom hest matken bort LB 2: 20 . ","läsa fram , ","läsa ivir , ","läsa saman , sammanplocka, samla, hopsamla. las þa saman al stykken Bu 417 . " han läs saman lilior " Ber 185 . Jfr saman läsa. ","läsa ut , "]},{"a":"läsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","- med ack. STb 3: 58 ( 1492) . tha läste han husit hardelika j las MP 4: 194 . 2) fastlåsa, fästa med lås. läste stora hunda widher sin port MP 4: 90 . - innelåsa, innesluta, fängsla, fjättra. tha wart thän vsle mannen en sin gripin widh styld ok hardelika läster MP 4: 65 . ib. "],"f":["lässaa GU C 20 s. 571 . lesze STb 3: 58 (1492). pres. leser ib 4: 79 ( 1505) . ","läste MP 4: 90, 194 . ","leste STb 3: 264 ( 1495) . ","läse des Skotteb 284 (1467-68). part. pret. läster MP 4: 65 ),","läsa i gen , låsa, stänga med lås, tillsluta. med dat. tha skal han viij (8) daga her eptir läsa kötbodene jgen STb 2: 161 (1486). Jfr igen läsa. ","*läsa in , låsa in, innesluta i låst rum o. d. cxxiiij mark, som läsedes in (för in?) skaapet Skotteb 284 (1467-689. STb 4: 79 (1505). Jfr inläsa. ","läsa up , låsa upp, öppna. med ack. STb 3: 264 ( 1495) . Jfr upläsa. ","*läsa ut , utsläppa ur låst rum o. d. med dat. STb 1: 424 (1496, Burspr). tha stande wijdh stocken . . . och mester mannen schall haffue iiij pening fore han leser hanom jn och vth ib 4: 79 ( 1505) . Jfr utläsa. - Jfr til-, ute-läsa."]},{"a":"läsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) läsa stänga med lås, tillsluta. med dat. läste locom Bil 404 . - med ack. taghar the haffdo portin beest RK 1: 3793 . \" läste han tornit ful fast \" ib 4052 . \" hwilkin leconna (för -anna) munna hafwir . . . läst \" ST 16 . - pass. ey kunno dörrin . . . läsas vtan lasa Bir 1: 295 . \" kom . . . in til henna lästum durum \" Bil 426 . \" war stadhin full wäl läster \" Al 8919 . - abs. läste wäl om them Lg 93 . \" han . . . läsir sidhan thz bästa hna kan \" Iv 4493 . ","2) fastläsa, fästa med lås. a the strand stodh een steen ther var ij läst eet horn aff been Fl 726 . - inneläsa, innesluta, fängsla, fjättra. grep barnet v hänna knä ok bar hem tel sin . . . ok läste väl (Bil lukte 935) ii sinne kisto Bu 25 . \" later sik ey läsa ij nakor mwr \" Al 1868 . ä mädhan thu giter honum läst ib 7756 . \" thz hws ther hästin stodh läster \" ib 562 . \" wurdhu thwe gama löse som läste oc jnnelucte waro \" Lg 237 . \" läth han hona j ena mörkda stowo läsa \" ST 23 . \" han hanom läste \" RK 2: 8351 . \" läste mz eldez bandom varn mästara \" Bu 207 . mz starkom iärnlänkioom war han läst Al 536 . ib 2384 . ST 493 . hafde . . . latit hanom basta ok binda ok lästan til thingx föra SD NS 2: 197 ( 1409) . \" wardh satter vppa een hest ok hans föther vnder bukin läst \" RK 1: 2461 . ","3) öppna, upptaga? tvem brödrom läsandes (trol. felaktigt; för up läsandes?) grafstenen och honom nederfällandes TK 273 . "],"f":["lesa: -te ST 17 . ","leesa . ","-ir , ","-te , ","-ter )","läsa ater , tillsluta, alle portane lästos ater OB 214 . " the . . . läsa atir owir mik at iak skuli ey vtga " Bir 1: 163 . Jfr ater läsa. läsa i gen, tillsluta. läste poorten igen RK 2: 2085 . läth konungin läsa j gen mönsterit ST 17 . ","läsa inne , ","läsa saman , "]},{"a":"läsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ivirläsare."],"f":[]},{"a":"läsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som läser. \" annath wigxle heter lector. oc är swa mykith som läsare \" SvKyrkobr 56 . GU C 20 (hand2) s. 70."],"f":[]},{"a":"läse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr innan-, ut-läse."],"f":[]},{"a":"läsehaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hake till hänglås? HLG 2: 61 (1517)."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"läseiärn","b":[],"c":"","d":"","e":[" (läsajern), n. järn varmed man låser. item läsejernith for porten . . . met ij vingor HLG 2: 61 (1517). ib 77 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"läsepunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som tillsluter pungen. spordhe ärmethin at hwat theras (djäflarnes) nampn war . . . then tridhie sagdhe jak hether lesepungher jak gör menniskior giroga ok nidzkafuola JP 140 . ib 132 ."],"f":["läsepungher JP 132 . lesepungher),"]},{"a":"läsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["läslig. hon (skriften) är än ospilt oc läslik som första dagh MB 1: 123 . SD N S 1: 151 ( 1402)."],"f":[]},{"a":"läsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["läslig. GU C 20 (hand ","2) s. 71."],"f":["läslighen )"]},{"a":"läsning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läsning. - liturgisk läsning. SvB 241 (sl. av 1400-t.). - stycke el. verk som läses. som the helgha kyrkia radhir oss j synne läsningh, minz oppa människia ath (o. s. v.) MP 5: 35 . hwarfföre thänna läsningh kallas psaltare aff dauidz psaltara JMPs 452. - Jfr böna läsning."],"f":[]},{"a":"läsning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läsning. \" nar bokin är owir läsin wardhir badhe bookin ok läsninghin til änkte \" Bir 1: 273 . \" j tholka boka lesning \" ST 2: Bir 2: 158 . Su 10 . LfK 67 . - särsk. liturgsk läsning. iordhadho han . . . mz myklom hedhir oc sang ok läsning som ther är til skipat Gr 324 . forbödh sangh eller lesningh j thera kirkio Bil 658 . ib 116 . KL 215 . Bir 1: 38, 2: 19 . Su 59 . LfK 163 . - stycke som läses till ett helgons ära. fik han . . . honom ena läsning aff sancte eric antiphonam versiculum et collectam som han skulle ikeligha läsa Lg 3: 370 . \" hedhra sancte eric mz ena läsning aff honom \" ib 380 . - föreläsande, undervisning. vm the läsning, ther idhelica haldas scall vidh upsale domkirke Stuffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl.; s. 277 ( 1444). - Jfr bordh-, ivir-läsning."],"f":["lesning . ","lesningh . ","läsnigh Su 10, 59 ; LFK 67, 163), "]},{"a":"läspa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" oc läspandhe twngha wardher wältalandhe Su 110 . \" swaradhe pilten mz rent ok clart maall som til förenne taladhe alt ther til läspände som barn pläghä \" Lg 3: 579 ."],"f":[]},{"a":"läsper","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["läspande, icke talande rent. GU C 20 s. 382 . Jfr läpper."],"f":[]},{"a":"läsper","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["läspande, icke talande rent. brände nakath swa aff sinne tungo, oc wardh fore thy sidhan läsper at maale MB 1: 279 . sT 327. erik konunger80 var nokot swa läsper wid RK 1: 67 . \" ib (Ny början af Gamla Krön.) s. 165. eric ericsson lespe \" ib (LRK) s. 228."],"f":[]},{"a":"lässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lassa. PMSkr 297 ."],"f":["-ter )"]},{"a":"lässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lassa. \" mz matsäkkia mang las the läste \" RK 2: 4013 . Jfr lassa."],"f":[]},{"a":"lässi stang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"läst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. e L. Former, De svenska spannmålsmåtten 78 ff., S. Owen Jansson, Sjöhist. årsbok 1945-46 s. 29 ff. 1) läst. ss viktbestämning. Se Sdw 2: 1263. köpmannen leyandis före tryhwndrath skeppund äller lästher PMSkr 16 . 2) läst. ss rymdmått. xij lest rogh Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . faar clokkaren . . . ena finska lästh rogh ÅK 63 . affrad . . . halff annor lästh rogher VKJ 240 ( 1447) . ib. tywgw lästher stikkada pila satta j tynnor PMSkr 165 .- i latiniserad form. Se Sdw 2: 1263. "],"f":["-er . ","-e STb 1: 1237 (1477) . lest Svartb (Skolkl) 505 (1471)), ","*lästa siälfat","leste sääl fath )","*lästa tal","lesta- )","*lästatals","lestatalz )","*lästa tunna","leste- )"]},{"a":"läst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det som läses.","1) stycke ur något af de fyra evanglierna hvilket föreläses vid gudstjensten, evangelisk text, evangelium. war läsin läst j mässo som sigher huru en fru fik böther af sama soth mz thy at hon kom när wars herra klädhum Bil 555 . \" j tesse helghe läst \" MP 1: 4 . ib 16, 22 o. s. v. Bil 115 . Bir 4: 26 . ","2) evangelium, från den äldre kristna kyrkan härstammande skrift som berättar om Jesu lefnad, död och uppståndelse. þe lästen . . . sanctus marcus skref Bu 99 . ib 209 . \" i iohanis ewangeliste läst \" MB 1: 479 . KL 45 . Su 326 . \" j läst nichomedi [nichodemi] \" Bil 88 . ","3) evangeliebok, sammanfattning af de evangeliska texter som läsas vid gudstjensten, äfven evangelisk historia, sammanfattning af de dyra evangelierna. iak hauar opta takit tel tröst guþleka läst (evangelium; jfr motsv. ställe Postula sögur s. 392: guðspiallabok) a min licama Bu 135 . at guþlek läst va[r] ii mino fölghe ib. \" gudz son kallas i lästinne gudz lamb \" MB 1: 201 . the, som scriffwadho lästina, oc apostoli ib 211 . \" swa som scriwas aff i lästinne, at epter wars herra pino tha ypnadhos grawana oc riso mange hälghe män op aff dödha mz honum \" ib 268 . \" at ihesus i lästinne kallar moysi lagh gudz budhordh, ther som han qwiiter iwdha, at the halda ytermeer manna sihwänio, än gudz budhordh \" ib 413 . \" the hana lästena oc prophetanna kännedom \" Bir 2: 77 . MB 1: 391, 392, 469 . KL 44 . Bir 1: 329, 3: 123 . Ber 2 . Lg 70 . \" tässe äru ekke the fatighe, som jak wtteknadh hafwir j minne läst \" Bir 4: 52 . VKR XX . Af de anf. ställena kunna några föras til 1. ","4) evangelium, budskapet om Kristus och förlossningen genom honom, Kristi lära. at vara redho til lestinna predikan Bil 796 . \" predikä guz nadha läst \" KL 165 . then same gudz son gaff först the gamblo laghin mz moyse oc sidhan lästna MB 1: 493 . \" aff lästinna ällir ewangelii sannindh \" Bir 4 . 97. nar han wakta laghsins budordh ok göme lästinna raadh ib 1: 377 ."],"f":[]},{"a":"läst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vaþa-, vilia-läst. "],"f":["lästar bot , "]},{"a":"läst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) läst. \" ss vigtbestämning. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 376 f. hon (ɔ: barza) . . . bar väl lxxx [80] läster svar \" RK 2: 1763 . \" om han vpsette skal eth skip om c ( 1400) lester iɉ (150) eller ijᶜ (200) lester \" FM 181 ( 1504) . \" ena snecke snarlige til rede är om xx lester \" ib. \" iiij lester smör \" RK 2: 9237 (kanske att föra till 2). een läst gull äller twa ib 3: 1165 . \" for half andra lest jern \" SD NS 1: 211 ( 1403) . ib 305 ( 1403), 589 ( 1406). SJ 5 ( 1422), 174 ( 1454). ","2) läst. \" ss rymdmått. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 307 f. xvj lester öl \" RK 2: 9236 . säliä . . . korn at minsto helom thyniom allr lästum SD 5: 639 ( 1347) . een gardh . . . som skyllar ena halfua läst korn ib NS 1: 46 (1401, nyare afskr.). twa lester korn ib 226 ( 1403) . ib 353 ( 1404), 431 ( 1405), 2: 118 ( 1409). RK 2: 7196 . \" twa lester korn ok atta pund \" SD NS 1: 413 ( 1405) . \" fyra pund ok ena läst korn \" ib 625 ( 1407) . \" j läst rog och jx pund ij span minne \" BtFH 1: 356 ( 1464) . j läst rog ij span minne ib. \" v läster og vij pund rog iɉ span minne \" ib. \" v lester myöll, v lester malth, II lester haffwra . . . 1/1 lesth saltfisk .. . VII lester herre öll, 1 lesth humbla öll, 1 lest spiisöll, 1 lest VIII tunnor spiisbrödh \" FH 4: 83 ( 1499) . \" ij läster öl \" FM 193 ( 1504) . \" een lästh rogh, een lästh malth een ɉ [1/2] lästh salth \" BSH 3: 293 ( 1470) . j [1] lest myöl oc j [1] lest malt RK 2: 6540 . - i latiniserad form. siligo dimidia læsta vi thyn cum ii modiis BSH 1: 63 ( 1365) . annona iiiɉ (3 1/2) læste ib. ib 64, 65 o. s. v."],"f":[]},{"a":"läst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det som läses. 1) stycke ur ngt av de fyra evangelierna vilket föreläses vid gudstjänsten, evangelisk text, evangelium. MP 4 . 3. wardhir läsith ewangelium thät är lästhin, hurw jwnfru maria gik til höghtidhine j gerusalem Hel män 260 . 4) evangeliu., budskape om Kristus och förlossningen genom honom, Kristi lära. wttydde for hanom . . . the hälgha läst, oc apostlana radh oc kännedom Prosadikter (Barl) 51 . - Jfr brevera-, de domino-, sunnodags-läst. "],"f":["*lästa stol","lesta- )"]},{"a":"lästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skada, stympa, förderfva. \" läster them tan eller ögha \" MB 1: 336 . \" lan diwr oc läst at limom \" ib 475 . \" är . . . i limom lästad \" ib. \" wighia nokon til präst limum lästan \" Lg 645 ."],"f":[]},{"a":"lästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fullgöra, betala, lemna. thoko saman aff landeno goz ok päninga som thz matte tha lästa Bil 854 . \" biwdher han idher . . päninga ok goz mädhan han ma lästa \" Iv 2455 . \" ey matte darius mera lästa \" Al 2770 . \" han lot the läta ther a fästa ä swa margh han kunne lästa \" ib 4468 . ib 4962, 8858 . MD 189 . ","2) uträtta? iak haller aff idher bätre en . . . än nakra ti ok darij bäzsta thy kunno the enkte widh os lästa Al 2026 (kan föras till 3). ","3) bestå, tåla jämförelse. widh persipolim ängin jästa matte Al 3442 . ","4) förbinda sig till. huar sculle thz mz eedhom lästa at wällia thz kor vppo rikesens besta RK 2: 2991 ."],"f":[]},{"a":"läster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hosu-, sko-, skoaläster. "],"f":["*lästa makare","lesta- )"]},{"a":"läster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se laster."],"f":[]},{"a":"lästing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr florlästing."],"f":[]},{"a":"lästir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr af-, fäar-lästir."],"f":[]},{"a":"lästis bot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lästar bot."],"f":[]},{"a":"läta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lata."],"f":[]},{"a":"läte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beteende, sätt att skicka sig, later. herra vadoyn hadhe önkelik lätä tha han flydde aff thz sträte Iv 748 . \" ther var badhe glädhi ok läte (trol. för fagher läte i enlighet med Cod. B) \" ib 1997 . ryghelik läte MD 98 . \" nokor oblyugh läte \" Ber 256 . swa läna the thik thin smälik läte Al 2118 . \" thetta är iw vnderlik läte \" ib 7198 . \" älskade . . . sinna skumpan oc fafängo läte (discursibus inanibus atque jocis) \" Ansg 177 . yttre uppträdande, utstyrsel, utseende. satte sik a sins keysars säte mz eno keysarliko läte Al 3330 . ptolemeus sat tha i hans säte alt äpter alexandri läte ib 7946 .","2) beteende sådant det framträder i ljud; låt, läte. \" hördhe han . . . mykith bang ok angizslik läte \" Iv 2479 . ","3) tillstånd, förhållande? engen länchte i tolken läte RK 2: 5182 . \" beclagandes . . . the ömkelige läthe i schara är oc i domkirkien \" BSH 5: 435 ( 1511) . - Jfr barna-, blidh-, bloþ-, blygh-, i-, il-, lös-, o-, til-, undir-läte, samt lat."],"f":[]},{"a":"läte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. 1) beteende, sätt att skicka sig, later. nutus . . . nikkan vily samtykkia lähte ok teeknan GU C 20 s. 367 . - Jfr bova-, hörro-, lös-, piko-, smiker-läte."],"f":["läthe )"]},{"a":"läthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lätthet. \" fore kropzins lätheth skuld \" LB 3: 38 ."],"f":[]},{"a":"läthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lätthet. GU C 20 (hand 2 s. 78. 2)lättnad. konungen skall . . . hellr medh tiden förlege almogenom medh någre lättheett för the hielpene som the honum giordhe PMSkr 695 (avskr.)."],"f":["lättheett )"]},{"a":"läti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättja. \" himerikis glädhi rensandis siälena aff alle läthinna syndh \" Mecht 51 . ib l71. J Buddes b 163. JMPs 463."],"f":["läthi )"]},{"a":"läti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättja. \" nw är annor likamlik läti ok annor andelik \" Bir 1: 240 . \" som ey wildho til kirkio gaa for läthi skuldh \" Pa (Tung) 34 . KL 79, 188, 209, 229 . Bo 232 . Bir 1: 108, 149, 154, 261, 284, 2: 46, 3: 100, 334 . Al 6122, 7057 . VKR VII . SO 49 . Ber 229 . LfK 129 . Gers Frest 9 . "],"f":["läte Bir 3: 334 . ","lethi Gers Frest 9 . ","lathi: -inne LfK 129 ), ","lätisfulder","-folder )"]},{"a":"lätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["lädhia )","*lätio fulder , "]},{"a":"lätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. försumma? them som wardh latte TB 74 . - refl. lätias, vara lat el. trög. hwru länge wilen j läthias idher förswmandis MB 2: 47 . - varda lat el. trög, tröttna. the äru j äruodhe dagh ok nath ok kätias ey Bir 1: 47 . \" skulu gudz vini ey lätias j gudz thiänist ib 2: 52. \" ib 233, 250, 3: 168, 413 . Ber 244 . \" lätz at fulcompna got byriat \" MP 1: 309 . \" gudz vini skulu ey lätias at tala gudz ordh \" Bir 2: 124 . ib 126 . - tröttna, blifva slapp el. natt. nar hans röst nidhirthryktis nakat oc lättis (attediabatur) tha oplypte jak hona höghra Bir 1: 86 . - vara trött, ledas. nw läthias iak at liffwa Lg 92 ."],"f":["latte . ","lätias Lg 92 . "]},{"a":"lätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["läthia . ","*lätia sik , vara lat el. trög el. ovillig. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them skämis älla blyghis, aff thera fall näpsas, ok läthia them älla ledhis widher, at rättas SpV 428 . - refl. lätias, 1)bliva lat el. trög, tröttna. desidere est a proposito deistere atras ok lätias GU C 20 s. 178 . SpV 107 . " jak bidher tik at thu ey läthias (pigeat) än ytherlagharin wttrykkia, om thänna madhkin ällir diwrit " SpV 220 . " ey skal jak än läthias at säthia här liwslikaren thz saman " ib 385 . engehn twnga skal tighia ällar lätias til gudz loff för tässa mykla äro JMÖ 126 . " thy the lätyados bära pa sig harnisk PMskr 130. - tröttna, bliva slapp el. matt. somligha systrana läthias (pigritanes), oc soffua j korenom " Mecht 268 . " lätias ekke at sompna (ɔ så att du somnar) fran waggona " SkrtUppb 271 . - opers. bliva lat el. trög el. ovillig. lläthias os ok ledhis os widh, at tänkkia oppa thz SpV 272 . 2) göra lat el. ovillig el. olustig? tha läthias tik, ällir tik wardhir ledhosambir thänne ondho fridhin (tunc primum perversæ pacis pigebit) SpV 246 ."]},{"a":"lätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= läti. Bir 3: 266 . \" ath thu wärdoghas vpfylla mina glömsko, lätio oc forsumilse \" VNB 18 ."],"f":[]},{"a":"lätikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laktuk. SpV 403 ."],"f":[]},{"a":"lätikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["laktuk. mz lätekio (lactucis) ällir androm beeskom yrtom MB 1: (Cod. A 10) 555 ."],"f":[]},{"a":"lätilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" tröghet, dåsighet? hon (ɔ: bastzstwffwin) tager borth lettilse LB 2: 12 . hon (ɔ: bazstoffuan) takir borth lättilse ib 3: 46 ."],"f":[]},{"a":"lätlater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lätlatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ödmjuk. \" hälagher ok lätlatugher (magnæ humilitatis) \" Bil 108 . \" lätlatugher j lykkn (in rosperis non elatus) \" Lg 245 ."],"f":[]},{"a":"lätleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lätthet. \" aff thnglek eller lätlek \" MB 1: 44 ."],"f":[]},{"a":"lätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) lätt, med lätta steg. gak lätlika oc tomlika Ber 275 . ","2) lätt, sakta, varsamt. satte iomfruna lätlika a iordhena KL 308 . Bir 3: 126 .","3) lätt, lindrigt. \" rasklikare fulkompna hona (ɔ: pimo) ok lätlikare (levius) \" Bir 1: 88 . \" riddare lätlika slaghin j stridh \" ib 242 . ","4) lätt, lösligt, ytligt. swa stoor ok biterlik vars herra ihesu pina skal ey swa lätlica trakteras Bo 163 .","5) lätt, saktmodigt, med mildhet el. öfverseende. the thola lättelika (leniter) ordh. at the maghin kallas godhe ok sniälle Bir 1: 193 . ","6) lätteligen, med lätthet, utan svåprighet. opfara the lätlika ok vansamlica nidhir fara the Bo 99 . \" koma lätlika at godho lande \" MB 1: 422 . KS 86 (210, 94) . Gr 304 . Lg 3: 528 . MB 2: 203, 285, 286, 33 . LfK 101 ."],"f":["lätzligha: -lighare MB 2: 203 . ","lätzliga Lg 3: 528 ; MB 2: 286 ; ","-ligare ib 285 . ","lättelika Bir 1: 193 . ","lätelica ib 3: 126 . ","lätteliga MB 2: 333), "]},{"a":"lätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) lätt, sakta, varsamt. tha säth tem (ɔ: bina) lettelika jn j stokken PMskr 300. 4) lätt, lösligt. ytligt. defunctorie . . . framlidelika rapligha ok lätzligha GU C 20 s. 170 . 6) lätteligen, med lätthet, utan svårighet. alla tara, hon swa läthlika hafwer wthguithit Mecht 328 . \" huru mykit got vi forswmom thet vi läteliga görä mattom \" J Buddes b 163 ."],"f":["läthlika . ","lätzligha GU C 20 s. 170 . läteliga J Buddw b 163. lettelika PMSkr 300 ),"]},{"a":"lätliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt, ej svår, ej vällande möda. lättelikit oc möghelikit är manga män owir winna mz faam mannom MB 2: 226 . \" letzlikin at wndirsta \" Su 346 ."],"f":["lättelikin . ","lezlikin )"]},{"a":"lätlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["5) lätthet, förhållandet att ngt icke innebär ngn svårighet. ffr thy at renliffuis människor mädh största wansamlighet halla thät j jorderike: hwikidh änglana halla mädh störstha lätelighet j hymerike JMPs 313."],"f":["lätelighet )"]},{"a":"lätlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lätthet. \" flyghir han höght j vädhrit for sina lätelikhet \" Bir 2: 207 . \" wädhrisins lättlikhet \" ib 1: 263 . ","2) mjukhet, behag. gudh . . . lustas ey i röstinna lättrelikhet (lenitatem) wtan i hiärtans mildhet Ber 228 .","3) mildhet. \" gudz modhirs miskunnelika lätlikhet (lenitas misericordiæ) \" Bir 1: 72 . \" lärin tholkin i lättelikhetz (lenitatis) anda \" MP 2: 262 . ","4) lättsinne ostadighet. fly wärldinna glädhi ok lätlikhet (levitatem) Bir 1: 248 . \" lättelikhet j ordhom oc sidhom \" ib 3: 309 . KL 255 . KVR VI. bortkasta alla sina förro synde ok fafängo ok lättelikhetir (levitates) Bir 3: 458 ."],"f":["lättelikhet KL 255 ; Bir 3: 309 ; Ber 228 ; ","-hetz MP 2: 262: -hetir Bir 3: 458 . ","lättelikheth VKR VI . ","lätelikhet Bir 2: 207 . ","-ir ) , "]},{"a":"lätlynde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? vänlighet, saktmod. liff i späkt ok lätlynde Ber 263 ."],"f":[]},{"a":"lätna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["varda lätt, varda lindrig. hwat hälst her synes twnkt oc olidhelikit, thz lätnar alt samman LfK 115 ."],"f":[]},{"a":"lätna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bliva lätt. Brasks CAl 264."],"f":[]},{"a":"lätnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["litanisk. \" thät hände j lottogan . . . ath twa präste en cristen ok annor lätnisker som hedin war the wordo trätande \" MP 4: 9 . ib."],"f":[]},{"a":"lätsinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt till sinnes, munter, glad. achilles wardt lätsynnog aff the ordom oc myket glad (verborum spes eius exhileravit animum) Troj 199 ."],"f":["lätsynnog )"]},{"a":"lätsynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt att sima över. nabilis . . . abilis (= habilis) ad nadum läthsyndher GU C 20 s. 341 ."],"f":["läthsyndher )"]},{"a":"lätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lätta, göra lättare el. mindre tung. eg. och bildl. GU C 20 (hand 2) s. 77. christus som drogh ionam prophetan oppa törra iordh . . . lättandhis modhrena (matrem . . allevians), borttagher all dröffuilsen JJMÖ 149. wm the ey wthkasta gotzeth lättandis skipith PMskr 29. thär aff lättas arbedes folkith j hoghenom ib 316 . - göra mindre stark, försvaga. Se SDw 2: 1263. "],"f":["lätther Mecht 90 . ","lätthe MP 5: 126 ),","*lätta up , lyfta upp. wm thän ene bär ena thwnga byrdhe ginstan thaker thän [andre] wnder byrdhena ok lätther wp wnder mz honom Mecht 90 . " qwärn stenen kan lagas oc lättas wp swa at stenana j bärwmmen malas ey söndher PMskr 339. "","*lätta uppe , lyfta upp. then wel kan syma, han skyutir watnit fran sik, badhe handhom ok fothom ok ther medh lätthe han oppe kroppin, ok huyälpir sik til landith MP 5: 126 ."]},{"a":"lätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lätta, göra lättare el. mindre tung. eg. och bildl. ä lättis mata byrdhe GO 503 . \" som honom warkunnade ok lätte hans byrdhe \" Bir 1: 280 . ib 2: 215 . \" lätto (aaleviabant) the skipit \" KL 174 . the (tårarne) tynghia ekke huffudhit wtan häller lätta thz Lg 3: 400 . \" mer lustadhe mik at läggia synda byrdhe til synda än läta (alleviare) syndena mz bätringh \" Bir 1: 354 . ","2) lätta, upphjälpa. \" linar thz röst ok lätthir (vocales venas . . . lenire) \" LB 4: 345 .","3) lätta, underlätta, lindra. \" kärleksins storlekir lättir ärfwodhit \" Bir 2: 326 . ib 1: 293 . \" at ens rikes fruktsamlikhet skulle hiälpa ok lätta annars landz ok rikis fatikdom \" ib 3: 366 . \" thu som hwars manz nödh lättir \" Bo 35 . \" lätta mina sorgh \" Su 406 . \" tz lättar lunga soth \" LB 7: 143 . saluia . . lether hoosta ib 2: 64 . laather (för lääther) sukikilse (suspiria sedat) ib 50 . skal thera hörlz lätas (de skola få lindring med afseende på det som de måste höra) Bir 1: 174 . \" giuir var herra hugnahdin til at lätta os (bereda oss lättnad, vederqvicka oss) mz hopino \" Bo 11 . ","4) lyfta, aflyfta. \" at bärghit skuli minzskas oc thwngin lättas aff honum som vndir liggir (ut eo citua a subjacente mons removeatur) \" Bir 3: 126 . - lyfta, höja. the matto thera arma ey letta Iv 5010 . - Jfr undir-, up-lätta."],"f":["letta . ","läta . ","lätthir . ","lätte Bir 2: 215 . ","lether . ","laather (för lääther). lättar. impf. lätte),"]},{"a":"lätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättnad, lindring. \" fa liisa oc lätta \" MB 1: (Cod B) 552 ."],"f":[]},{"a":"lätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flöte på fiskegarn. SO 292, 302 ."],"f":[]},{"a":"lätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flöte på fiskegarn. Se Sdw 2: 1264 och C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge 209."],"f":[]},{"a":"lätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lätt (till vikt). GU C 20 (hand 2) s. 77. ib. - om mynt: som har mndre guldhalt än normalt. SE Sdw 2: 1264. thässe skattadho . . . arböst oc bryst och skiölla . . . for viii lätta gyllenna JTb 13 ( 1458) . ffem oc firatigi lette gylden FMu 4: 207 (1463, avskr.). Jfr gyllene 2) lätt, föga berusande. göra starkth win aff lätto vine PMSkr 358, 5) lätt, obetydlig, ringa, svag. thy iac wil ey halda myna fiende swa lätta som iac hauer för giort Reuterdahl KyrkohistIII 2: 534 (1486).","6) lätt at fördraga, lindrig. - billig. hwad rogen vare dyr eller letter köp, tha schulle han haffua rogen STb 3: 115 ( 1493) . \" desse dandemen skattade kapan for xx (20) öre j aller lettaste STb 2: 421 (1490). \" PMSkr 38 . \" finder köpmannen skep före lättta ren legho \" ib 100 . STb 5: 350 (1521, Kop. 8) facilis, lätt (göra). Se Sdw 2: 1264."],"f":["letter . ","läther GU C 20 (hand 2) s. 77. ","läth PMskr 38. komp. lättaren ib 100 ),"]},{"a":"lätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) lätt (till vigt). lypto hana lätta fran grundom Bu 505 . \" hon (ɔ: gran) är läät \" Lg 92 . \" swa som eth sky vpfoor j hymillin ok lät wädhir (levis aär) gik fore thy \" Bir 1: 263 ; \" jfr 7. \"","2) lätt, som åstadkommer ringa tyngd i hufvudet, föga berusade. drykkir han stundom af medel vineno som lätare är ok ey altidh af thy bätra ok starkare vineno Bir 1: 247 . \" läth win \" LB 2: 39, 7: 10 . ib 11 . ","3) lätt, som lätt afbrytes el. upphör. sompnadhe han lättum ok söthum sompne Bil 258 . ","4) lätt, ledig, rörlig. armane skulu vara läte oc bögelike Bir 2: 170. han är läthere oppa föther än fadheren Di 270 . kände the godha systron sik läthäre ok syna sooth lynare swa at hon ynnan faa dagha sielf lass syna tidher ok gik til at messo höörä Lg 3: 582 . ","5) lätt, obetydlig, ringa, svag. lät (levis) synd ok litin Bir 1: 104 . ib 3: 226 . Su 428, 429 . LfK 4 . tha ware forsmälisin lättare Bir 1: 47 . \" mz lättan eld \" PM XXX . ib XXXII. os wämiarköt widh thässa lätta (levissimo) födho MB 1: 411 . \" wilin ij thässo budhi ey säta tha wil iak koma ok göra idher läta \" Al 1682 .","6) lätt att fördraga, lindrig. alt äruodhe j fasto älla waku älla j nakro anro äruodhe . . . thz är honom swa lät swa som dwn Bir 1: 43 ; \" jfr 1. the thing som för syntos omöghelikin at thola wardha sidhan aldra lättast ib. nyttelik thing til sälinna helso ok likamans ok lät at bära \" ib 45 . \" känne thy lättare likamlikin dödh \" ib 74 . \" j the lättasto pinonne \" ib 174 . \" til läta skärslo eldz rensilse \" ib 347 . ","7) mild, blid. \" jak gifwir tik . . . lätta lundh vidh them tik illa hanna \" Bil 214 . lät ordh älla lin (lenitas verborum) Bir 1: 98 . hulkin som ey är hardhir vtan lättir j allom thingom ib 269 . seer iak thina lättasta miskund ib 3: 47 . \" thessin miskund är swa lät (lenis) swa som lättasta (lenissimus) wädhi j tholomodhe ok blidhan \" ib 1: 263 ; \" jfr 1. \"","8) facilis, lätt (att göra). eigh war läät lätha þöm af fäþerssens siþum Bu 9 . \" änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike ldhnan \" Bir 1: 275 . ","9) lätt, enkel, klar. thz är alt lät (plana) Bo 84 . 10) lättsinning lättfärdig. lätter ok lös til allan lusta Bil 116 . \" scriptadhe hon sik . . . ämuäl aff lätom thankom ok ordhom \" VKR XIII . - n. adv. lätt, lindrigt. thz dömis lättaren Bir 4: 64 . - Jfr o-, of-lätter."],"f":["läter: läte Bir 2: 170 ; ","läta ib 1: 347 ; Al 1682 ; " lätom " VKR XIII . ","lät Bir 1: 104, 263 ; Su 429 . ","läät Lg 92 . ","lät Bo 84 ; Bir 1: 43, 275 . ","läth LB 2: 39, 7: 10, 11 . ","läät Bu 9 . ","lättare . ","lätare Bir 1: 247 . ","läthäre Lg 3: 582 . ","läthee Di 270 . ss adv. lättaren Bir 4: 64 . ","lättaster ) , "]},{"a":"lättilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" lättnad, lindring, vederqvickelse. for licamlikit mak ok lättilse (corporali alleviatione) Bo 119 . \" til likamsi s lättilsa ok helso \" Bir 1: 312 . \" fingo the lisa ok kätilse af sinne wärlzlike sorgh \" ib 2: 135 . \" faa lisa ok kättilse j frestilsom \" ib 337 . ib 1: 205 . 2: 201, 3: 89, 4: 92, 5: 84. MB 1: 264 . VKR 4 . Su 195 ."],"f":["lätilse Bir 2: 135), "]},{"a":"lättilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättnad, lindring, vederkvickelse. SvB 516 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"lättoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["litauer, lett. MP 4: 9 ."],"f":["-oge )"]},{"a":"lättoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Litauer, Lett. en här aff lättugha RK 1: 293 . \" jak gör ä nokon lettugha oblid \" ib 305 . \" aff rytza lättoga ok tartar ib (sfgn) s. 177. \""],"f":["lättughe . ","lettughe )"]},{"a":"lättogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lättoghe. ss tillnamn. \" aff päther lättogh \" SD NS 1: 388 ( 1404) ."],"f":[]},{"a":"lättogsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Litauisk, Lettisk. vidh lättogesskä gränzen FM 589 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"lätverk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lätt arbete. alle the som läthwärk traktera som qwinnom tilhörer skwla aldrigh anamas j stridh PMSkr 125 ."],"f":["läthwärk )"]},{"a":"lätväpnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lätt beväpnad. PMSkr 161 . - ss subst. haffwi mith före spetzen läthwäpnadha oc skyttor PMskr 161."],"f":["läth- . ","-wäknader: -ada PMSkr 161)"]},{"a":"läxe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se läkze."],"f":[]},{"a":"läþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lada. \" SR 42. \""],"f":[]},{"a":"lödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löda. \" mz hwath malme han (ɔ: absintiton) wardher lödder \" Al 4031 . Jfr samanlödha."],"f":[]},{"a":"lödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lasta, packa, lägga. j roosenkrantz loth han thz lödar RK 2: 1501 . ","2) onerare, lasta. \" lödha oc frakta \" PM 61 . swa mykith som skipith tarffwas lödhas ib. ligger skipith nokorstadis löth mz köpmans gotz ib. hauande löt skip mz dyrom köpskat Bir 3: 177 . \" löddo sik mz myklo gul oc silf oc allom androm dyrom hawom \" Gr 264 . ib 310 . \" alla veghna lööd mz helgra manna benom ok helgadomom \" Lg 3: 567 . \" then som mz väraldz thingomen är löddir \" Bo 64 . - Jfr aflödha, äfvensom laþa."],"f":["imf . ","lödde . ","lööd Lg 3: 567 . ","löt . ","löth ) , "]},{"a":"lödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" skipit är löth swa mykith som thet tarffwas PMSkr 16 . ib. ib 99 . tha floten löfdis oc tha han drox op her hema VKU 77 ( 1554) . - Jfr af-, for-, in-, up-lödha."],"f":["löda . ","löth PMskr 16),","när"]},{"a":"lödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löda. alle ande (vare) opfylte löödde ok persädhe j järn boyom handhklofwom J Buddes b 83 . \" hwilkin mästare en rätfärdhoghan spegil vil göra, han skal lödha glasit annan weghin medh bly \" MP 5: 64 . \" ther wppa skwla lödhas smaa kopar kringlor \" PMSkr 510 . "],"f":["löder PMSkr 649 . ","lödde J Buddes b 83 ),","*lödha saman , löda samman, löda ihop. swartt bly kan ey lödhas saman vtan medh hwitt bly och olio PMSkr 616 . ib 617, 649 ."]},{"a":"lödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bjuda, inbjuda. tha man er liithz löder til hoffuä Iv (Cod. D, som är skrifven i Norge och företer stark inverkan af Norskt tungomål; se s. XCIII f.) s. 218."],"f":[]},{"a":"lödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se bats lödhe."],"f":[]},{"a":"lödhemark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lödig mark. löde marc sölff tha man för viij marc fik RK 3: (sista forts.) 4597 . \" monge löde mark sölff iag honum skenkte \" ib 5887 . Jfr löþogher."],"f":[]},{"a":"lödhemark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lödig mark. hwilkit for:de gothz ärlend stwd haffdhe wthsat for viij löthwmarch SD NS 3: 140 ( 1416) . ib 288 (1417, avskr.). i lödhemark silff Kumla kyrkas rb 111 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"lödhetighl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ballasttegel? HLG 2: 50 (1516)."],"f":["lödetygel )"]},{"a":"lödhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. lödning. PMSkr 477."],"f":["lödilse )"]},{"a":"lödhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lastning (av fartyg). them skal betalas före thera arbedhe swaa som them war loffwat före lödnyngena PMSkr 62 . 2) last. PMskr 31. för än skipith haffwer sina fwlla lydnyngh ib 41 . - ballast. saburra e sandhsteen ok ander stena hoper oc lödningh scilicet ne nauis sit vacua GU C 20 s. 535 (möjl. att föra till ett stena lödhning.)"],"f":["lödningh . ","lödnyng (h)"]},{"a":"lödhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lödning. PMskr 608."],"f":[]},{"a":"lödhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["lödig, fullviktig, innehållande full halt av ren metall (silver). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 938. swa thet halff atonda march göra ena lödhogha SD N 3: 283 (1417)."],"f":[]},{"a":"lödöseborghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare i Lödöse. JTb 106 ( 1518) ."],"f":["lödisse borgare )"]},{"a":"löf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["folium, löv, blad. \" prästen . . war klädder ok redder mz sama thräsins löffwa (foliis) \" Mecht 62 . Jfr balsamträ-, böke-, granris-, laverbära-, rönde-, vinbära-löf."],"f":[]},{"a":"löf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["folium, löf, blad, palmquistär äpte stoþ grön sialuar: ok löuen skinu lius som stiärnor Bu 13 . - frons, löf. koll. i vinträno som hauar þe þry. bol ok löf ok frukt Bu 185 . Bo 165 . Bir 1: 371, 3: 317 . \" cum pascuis pecorum que wlgariter dicuntur lof ok luk \" SD 1: 567 ( 1279) . quod . . . vsufructum habeant in eisedem (ɔ: siluis). vidolicet løf oc luuk ib 581 ( 1281) . \" lok et löph \" ib 2: 181 (1294, nyare afskr.). løff ok luuk ib 5: 430 ( 1345) . - blad, bladsamling. thenne yrt (näml. ysopus) hon haffuie sina makt i blomstrena ok löweno LB 3: 69 . - Jfr birke-, eke-, hylle-, lybbestikko-, löna-, nätlo-, pila-, vidhe-löf."],"f":["lööff Bir 3: 317), "]},{"a":"löfkaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"löfknoppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bladknopp. PMSkr 331."],"f":["löff- . ","-or ) , "]},{"a":"löfqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvist med löv. PMSkr 216, 287 ."],"f":["löff- )"]},{"a":"löfqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvist med löf. thu tedhe mik som faare grönan löfquist (ramus viridis) Su 410 ."],"f":[]},{"a":"löfsal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löfsal. \" the hafdho giort ofer sik en löffsal fore solene hita \" Ansg 205 ."],"f":[]},{"a":"löfskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lövskog. Svartb (Skokl) 474 ( 1462) ."],"f":["löff- )"]},{"a":"löfstakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"löft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lyft."],"f":[]},{"a":"löfte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lyfte."],"f":[]},{"a":"löftstuva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se loptstuva."],"f":[]},{"a":"löfvirkinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"lögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bad. \" alre com han i lögh älla i bastouo \" Bu 195 . \" i pläghom ey elska lögh äller badh \" Al 6389 . \" the lögh war honum illa kaal \" ib 2541 . \" the willo ij watnith haffwa lögh ib 5042. - bad, badvatten, till badning el. tvagnng nyttjad vätska. löögh aff hänne (malört) giordh dogher moth kladha (puruitus . . . jwat ejus decotio fotu) \" LB 5: 80 . - Jfr mullögh. "],"f":["lögha kar","löghokar MB 1: 502), ","löghar dagher","-daghenom SD NS 2: 320 ( 1410) . lögherdagher. löghir dagher. löghirdager. löghurdagher: -daghen SD 5: 606 ( 1346) . ","löghordagher: -dagh KL 76 ; ","-daghin ib 75, 76, 86 ; Ber 281 ; ","-daghana KL 60, 96 . ","löghädagher: -daghin SD 5: 639 ( 1347) . ","löghodager: -dagin ib NS 2: 145 ( 1409) . ","löffwerdagher: -daghen BSH 4: 159 ( 1493), ","löghardags fasta","lögordax- )","löghardags hälgdh","lögherdagx- )","löghardags nat","lögherdax- Lg 3: 69 . ","löghirdax- KL 347 . löghordagx-),"]},{"a":"lögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvagning, (kall)bad. Jfr R. Pipping, Studier i nordisk filologi 35. 3: 79 ff. Jfr mulögh."],"f":["löghar dagher","lögudager: -dagen ATb 1: 215 ( 1465) , 391 (1472), 2: 6 (1473). löärdager: -dagin ib 3: 259 ( 1512) . ","löffwerdager: -dagen FMU 5: 1 (1481, gammal avskr., daniserande). loghedager. -dagin SJ 2: 319 ( 1472) . ","logerdager: -dagen Arfstv 105 ( 1474) ; HLG 2: 104 (1519). logärdager: -dage[n] HLG 2: 125 (1524). Se Sdw 2: 1264 och J. Brøndum-Nielsen, Acta Philologica Scandinavia 5: 29 ff.), m. ","*löghardags aptan","lögerdax- . ","-affton . ","-afften )),","*löghardags nokturn","lögherdagx- )","*löghardags qvälder","lögherdags- )"]},{"a":"lögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["lögha sik , två sig, bada. komber pharao konungx dotter oc hännar möiar nidhe til strandina at lögha sik (Cod. A oc löghadhos 278) MB 1: (Cod. B) 552 . " löghe sik ther vti " LB 1: 97 . refl. ","löghas , = lögha sik. som först löghadis j watneno Bil 89 . MB 1: 278 ."]},{"a":"lögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mullögha."],"f":[]},{"a":"lögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löja, fisk av släktena alburnus Lin. el. coregonus Lin. VkU 141 (1570). "],"f":["löga- . ","-or )","*lögho sköte","lögesköther ) , "]},{"a":"lögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["två, tvätta. godh fosthirmodhir lögha oc badha gäran sitt barn SkrtUppb 268 . SvB 327 (b. av 1500-t.)."],"f":["-adhe )"]},{"a":"löghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) leende, löje, skratt. at hafwa löghe j munnenom Bir 1: 301 . \" owir matto latir ok löghe til ledher owir matto käte ib. \" ib 3: 225 . MP 1: 27, 29 . Lg 3: 405 . Al 2049 . \" läsom wi . . . hwat ware foräldra hafwa giort tha gratom wi thz är wart löghe \" ib 6469 . ","2) ord som väcker löje, muntert el. skämtsamt ord. tala . . . löghis ordh LfK 174 . Lg 3: 407, 408 ."],"f":[]},{"a":"lögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["löjlig, lustig. \" sara . . . thykker löghlikt at thera ordhom \" MB 1: 189 . \" skör ordh ok oquämelik älla löghelik \" Bir 1: 237 . ib 23: 165 . \" glädhiandis ok lustandis j hans galno ok löghlico athäfwom \" ib 334 ."],"f":[]},{"a":"lögho karl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badare? löjfiskare? Jfr R. Brieskorn, Bidrag till den svenska namnhistorien 140 f. ss tillnamn. andres löyekarl] Skotteb 6 (146061).- jacob löyakarll StÄmb 97 ( 1476) . oleff lögerkarl STb 2: 540 (1491)."],"f":["löge- STb 2: 202 (1487) , 352, 373 (1489), 3: 415, 423 (1499); SJ 2: 149 ( 1489) . löger. STb 2: 540 (1491). löya- STÄmb 97 (1476), 99 (1477), 100 (1478); STb 1: 94, 130 (1477). löye- Skotteb 6 (1460-61), 51 (1461-62), 88 (1462-63), 125 (1463-64); STb 2: 32, 33, 37, 42 (1484). löke- SJ 2: 241 ( 1493) . leya- STb1: 170 (1478)),"]},{"a":"löghokarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badare? hustru katrina löghokarls ärwe SJ 226 ( 1453) . Jfr loghokarl."],"f":[]},{"a":"löghotrogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badbalja. labrum trogh oc löyo trogh scilicet quo pedes vel infantes lauantur GU C 20 (hand 2) s. 57."],"f":["löyo- )"]},{"a":"löker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lök. \" rödher lökker wäxer aff fröno \" PMSkr 352 . - koll. jtem öre for löck Skotteb 425 (1468-69, Kämn). - Jfr klof-pur-, skapta-löker. "],"f":["löck Skotteb 410 (1466-67, Kämn) . ib 425 (1468-69, d:o), 441 (1469-70, d:)), ","*löka frö , ","*löka rot , "]},{"a":"löker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lök. \" porrus löker \" LB 5: 82 . porrum lokir ib 6: 284 . alium huiter löker ib. \" cepo rödher löker \" ib. \" aff rödom lök \" ib 3: 189 . \" alzkona krydde oc löka \" MB 1: 389 . han hafdhe hwarte yrter älla löök Iv 2090 . Jfr gris-, hus-, hvit-, hvita,-, klof-, pur-, rödh-löker."],"f":["lööker . ","lokir . "]},{"a":"lömska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lömskhet, list. \" haffdo ey trugh eller lömsko widh sin iämcristin \" Pa (Tung) 40 ."],"f":[]},{"a":"lön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönn. \" vnum plaustrum platani, dicti lön \" SD 6: 145 ( 1349) . "],"f":["lönalöf"]},{"a":"lön","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. (Lg 3: 235; Su 288 ) ","e":["lön, vedergällning. \" at taka lön mz mik. þolik iak hauar þiänt \" Bu 142 . fingo baþe . . . annars hems lif oc lön for vtan ända ib 166 . \" huat lön vänten i iþar annars hems \" ib 518 . \" þe lön guþ giuar sinom mannom \" ib. \" thin lön äru mykin mz mik \" Bil 344 . \" thär nest fik ok nero sin lön \" ib 108 . \" hwat wardhir os til löna \" Bir 1: 153 . nar gudz rätuisa wijil tagha tijil löna RK 3: 2843 . äpter trolighit ärwodhe bödh han (Gud) honum til löninna Lg 3: 235 . \" ey älskandes ensampna kärlekin wtan nakra hans löner oc gaffuor \" Su 288 . Bil 446, 536 . MB 1: 163, 221, 311 . Bo 11, 135 . Bir 1: 132, 2: 66, 3: 11 . KS 64 (159, 70), 80 (197, 87) . KL 211 . Lg 40, 44 . Ber 211 . MB 2: 369 . - lön, arbetslön. tha sla husbondhe aff lönom hans SO 21 . \" gifwi swenenom ful lön ib. maga suena tiena hwem thöm lyster ther mesta arbeyde görs for lön ib. \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 637 ( 1347). (lön trol. för nödh Bil 556 .) - Jfr ars-, arbeidis-, arvoþis-, ater-, dags-, draghara-, fordhe-, frö-, funda-, fähirdha-, gärnings-, husa-, hösta-, käkedoms-, pänninga-, skip-, skogh-, svena-, träþis-, thiänista-, viku-lön. "],"f":["löön Lg 40 . ","-ir ) , ","löna lös , ","löna time , "]},{"a":"lön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lön, vedergällning. \" war lön j hymerike hon är mykin \" MP 5: 154 . - län, arbetslön. niclas schriuer . . . v mark pa reknskap vti sith lön Skotteb 186 (1464-65). helmick pa sin löön x mark SSkb 276 (1507 -08). - betalning, pris. värde. Se Sdw 2: 1264. Jfr akara-, ammo-, ars-, arbeidis-, ater-, badhstovu-, bakara-, bata-, biärghara-, blus-. bodh-, bodha-, dagha-, dags-, fodher-, for-, foro-, frakt-, frö-, föres-, förslo-, gärning-, gärnings-, hus-, husa-, hästa-, ivirskärara-, kalkrörara-, ko-, källara-, läke-, läkiara-, malara-, manadha-, mura-, muramästara-, murmästara-, mätara-, pakkara-, pilstikkara-, qvärna-, ringiara-, sigher-, sighers-, sighervinnings-, skip-, skipara-, skrivara-, skräddara-, skyrdha-, skär-, skärara-, smidha-, smidhara-, smidhio-, smidhis-, solderi-, spuna-, späna-, stkara-, stkarahusa-, svena-, sömara-, timbermans-, tiäro-, tomt-, tomta-, thiänista-, thryskiara-, viku-, vinterhus-, vräkara-, vägha-, väghara-lön."],"f":["löön SSkb 276 (1507-08) ), "]},{"a":"lön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["löna porter , "]},{"a":"lön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lönn. platanus lyn Växtförteckn. fr. medlet av 1400-talet hos Th. M. Fries. Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 7."],"f":["lyn )"]},{"a":"löna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["dölja. med dat. sanno dugher ey at löna Prosadikter (Karl M9 288. - lönsa sik, dölja sig, gömma sig. JMÖ 96 . - refl. lönas undan, gömma sig undan. somlike löntos vndhan oc gömdho sik j skogum oc ödhmarkom Prosadikter (barl) 7 . - Jfr undanlöna."],"f":["lönte JMÖ 96 . "]},{"a":"löna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["löna, vedergälla. - löna, avlöna STb 4: 116 (1506). gaffz lambert matson vj marc at löna folket med Stock Skb 120 (1519-20). - jngratus . . . otächer oskönyogher oc lönther (trol. fel fr olönther) GU C 20 (hand 2) s. 28. - Jfr ater-, olönter."],"f":[]},{"a":"löna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dölja. \" med dat. ingo lönä \" MD 14 . - med ack. lypte sin vand som han löne längho Bu 6 . löna . . . sina blygh ib 498 . \" hua som . . . löne sannind \" KS 69 (170, 76) . Bil 251 . Bir 1: 70, 4: (Avt) 184. Fl 1410 . Iv 5658 . VKR III . RK 2: 8783 . MB 2: 188 . Su 393 . Di 54, 117 . \" ij lönin mz os (dölj oss el. vårt förhållande? hjälp oss att dölja?) \" Fl 1407 . \" laa ther hwrium manne lönt \" Bil 52 \" som . . . löne thz for androm \" Bir 1: 373 . \" ib 3: 451. \" Fl 898 . Di 74 . \" han lönte sik cristin wara \" Bil 475 . hon lönte opta sik hafwa gambla sko VKR XIII . - part. pret. dold, fördold. gudz doma äru for människionne löntä Bir 3: 120 . "],"f":["lena Bir 4: (Avt) 184. -ir. -te, -ter), ","löna sik , dölja sig, gömma sig, förborga sig. simon . . . lönte sik þere dagha Bu 102 . han !SYNS_DÅLIGT? sik ok gik wt w mönstreno Bo 153 . hwi lönte tha thik swa länge fore mik ib 226 . Bir 2: 302. ey är thän sik kan löna af (abscondere a) hans hita Bo 110 . Bir 1: 249 . refl. ","lönas , dölja sig, dölja sitt tillstånd. thäntidh hon war thungför oc kunde ey längir lönas ST 512 . Jfr undan löna."]},{"a":"löna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löna, vedergälla. \" med personens dat. och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom winom lönir iak lydhno oc älskogha mz miskund \" MB 1: 332 . hånom hans gif löna KS 70 (112, 77) . gudh löne henne sin stora kärlek Lg 807 . KL 296 . han honom thz ille lönte RK 2: 3459 . - pass. thz kan thöm aldrigh vardha lönt Iv 4959 . - med personens dat. och ack. betecknande det som gifves ss lön. honum löna synda giäl Al 2329 . - med personens dat. them löne RK 2: 3216 . \" löna wäl jlum \" Bil 104 . \" iak lönir hwariom enom äptir sinne forskullan \" Bir 1: 381 . MB 2: 369 . \" om honum skwlde saa wordhe lönth for hans langlige . . . trotieniste \" BSH 4: 220 ( 1497) . - löna, aflöna. them som ey löna sino ärfuodhis folke rättelica MP 2: 111 . \" löne . . . af thy sama sinom piltom oc tiänarom \" Bir 5: 115 . ib 116 . \" sinom soldenärom skulu the ey vara pliktoghe antiggia harnisk. kost äller fordenskap til land ällir watn. ey oc gull äller päninga til them at löna \" MB 2: 242 . ib 243 . - betala. badh löna sik Bo 14 . - belöna. war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plicta synde Bil 458 . "],"f":["lönar Bil 458 . ","lönir MB 1: 332, Bir 1: 381 . ","löne: atir löne ib 40 ; ","atirlöne ib 2: 89 . ","lönther: lönth BSH 4: 220 ( 1497)),","löna i gen , "]},{"a":"lönardrotin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lanardrotin."],"f":[]},{"a":"lönare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönare, vedergällare Bu 142 . Ber 19 . Jfr aterlönare."],"f":[]},{"a":"lönare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aterlönare."],"f":[]},{"a":"lönbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemlighus, avträde? Stb 3: 228 (1495). SJ 2: 270 ( 1495) ."],"f":["-bögning )"]},{"a":"lönd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemlighet. \" - i löndom, i löndom, i hemlighet. hwath jach scriffwar idher til i þöndhom \" BSH 5: 157 ( 1507) . "],"f":["lönda laster , ","lögdar lägher","lönþär läghär )","lönda porter","lönde- )","lönda skript , "]},{"a":"lönd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemlighet. - i löndo, i löndom, i hemlighet. han . . . sändhe j löndho syn canceleer tiill drotning heccuba Troj 198 . "],"f":["*lönda dyr","lönndörr Troj 262 . ","*lönda grop , ","*lönda kamare , ","*lönda luk","-lock )","*lönda mal","maal )","lönda porter , ","*lönda rum , ","*lönda värke","önde- )"]},{"a":"löndskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lön-, lönda-skript."],"f":[]},{"a":"löndyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löndörr. \" wptäpto the ena lön dör \" MB 2: 281 . kom wt gönom en löndörn Di 28 ."],"f":["lön dör . ","löndörn Di 28 ),"]},{"a":"löne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönrum, gömställe. - i löne, i lärdom, i hemlighet. nectanabus är hans fadher ij löne Al 523 ."],"f":[]},{"a":"löneporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lönporter. åth en löneporth pa slotit weth strömen lå RK 3: (sista forts.) 5128 . Jfr löna-, lönda-, lösn-porter."],"f":[]},{"a":"lönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr aterlönilse."],"f":[]},{"a":"lönkamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönkarre, enskildt rum. haffde sigh bygt en lönkamar (secretum cubiculum) vppe j syno hwse MB 2: 157 ."],"f":[]},{"a":"lönkamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönnkammare. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 34. J Buddes b 172 . Jfr lönda kamare."],"f":[]},{"a":"lönkamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lönkamar. \" i hiärtans lönkamara (trilicinum) \" Su 77 . ib 99, 104, 278 . Jfr löns kamare."],"f":[]},{"a":"lönkatughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyckel, drift (med ngn)? cauilla le lönkaatoghet ok kiff GU C 20 s. 88 ."],"f":["-kaatoghet )"]},{"a":"lönkovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönnkammare. \" penates . . . domus interiores lönkoffua \" GU C 20 s. 427 . ib s. 428."],"f":["-koffui . ","-kwffui )"]},{"a":"lönlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["hemligen, i hemlighet. är här noger . . . jak i nogan motto haffuer oforettadh eller lönligan besagt STb 1: 354 ( 1482) . SpV 139 ."],"f":["-ligha . ","-ligan STb 1: 354 (1482) . -lig Stock Skb 297 (1513, Skip) . ","-leghir ATb 1: 263 ( 1467) ),"]},{"a":"lönlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lönligen. \" hemligen, i hemlighet. iak är lönlika fäst ihesu christo tel renliues \" Bu 143 . \" at fly faþur ok frändar lönleka ib. brödhit war honom lönlika burit \" Bil 103 . SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . Bu 30, 102, 503 . Bil 52, 251, 556 . MB 1: 189 . KL 41, 293 . Bir 1: 196, 318, 2: 301 . Al 8537 . RK 3: 1484, (sista forts.) 4243. MB 2: 281 . Ansg 183 . BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.) . Lg 436, 3: 599, 600 . LB 5: 81 ."],"f":["lönleka Bu 30, 102, 143 ; Ansg 183 . ","lönleca Bu 503 . ","lönliga MB 2: 281 ; RK 3: 1484 . ","lonlega ib (sista forts.) 4243 . ","lönlikan Lg 436 . ","lönlekan ib 3: 599, 600 . ","lönglighe BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.)),"]},{"a":"lönliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lönnlig, hemlig, fördold. Mecht 217 . ändade hon sith liff mz löndligen dödh Troj 24 . - lönlik sot, menstruation. SkrtUppb 17 . 3) förtrogen, intim? jntimas atis inan tiil bygandis oc indbyggare lönligan wen oc lönss godher GU C 20 (hand 2) s. 38. - Jfr sanlönliker."],"f":["-ligher . ","-ligin GU C 20 s. 569 . ","-ligan ib (hand 2) s. 38. löndligen Troj 24 ),"]},{"a":"lönliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) lönlig, hemlig, fördold. lifdhe länge mannum lönliker Bil 404 . \" hopadho at thät sculde gudhi lönlikit vara \" ib 850 . \" halda . . . lönlikit thet han . . . hörer \" KS 72 (177, 79) . lönlek samband SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" tok af präste script ok lönleka lösn \" Bu 30 . \" baþ höra sin lönlek skripta mal ib 143. lönlica syndir \" Bir 2: 307 . \" hedhir giri är . . . lönlik soot \" Bo 96 . - lönlik thing, hemligheter. lönlico thingin (mysteria) idhnadhos Bo 164 . \" sighia hanum sin lönlik thing \" KL 41 . \" opinbaara . . . clostirsins lönligha thing \" VKR 20 . KS 72 (177, 79) . - hemliga lemmar, könsdelar. om mans lönlig ting LB 7: 268 . ib 269 . - lönliker siukdomber, qvinnosjukdom, sjukdom i qvinlig könselar, äfven menustration. dogher moth lönlek siukdom (morbis muliebribus) LB 5: 80 . dogher mot lönlik siukdom (fluxum matricis . . . stringit) ib. \" lösör lönlik siukdom (menstrua . . . resolvit) \" ib. \" rensa människio aff lönlik siukdom (menstrua purgat) ib. \" ib 81 . Jfr manads sot. ","2) undangömd, enskild, privat. skyndadhe sik fra them bort, oc in i lönlikare herbärghe (introiens cubicculum) MB 1: 246 . til nokon lönliken stodh Su 393 . \" kom i mins hiärta lönlika bwr ib. (lönlikom trol. för löghelikom: af lönlikom thingom (cachinnis) halt thik af altidh \" Ber 278 .)"],"f":["-leker: -lek Bu 143 ; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); LB 5: 80 ; ","-leka Bu 30 . ","lönlikin: -likit Bil 850 ; KS 72 (177, 79) . lönliken (ack. sing. m.) Su 393 . ","lönligh: -ligha VKR 20 . lönlig (ack. pl. n.) LB 7: 268 ),"]},{"a":"lönlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hemlighet. \" framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdha lönlikhet \" KL 323 . \" myns mandoms lönlighet (mysterium) \" VKR 70 . Su 233 . ","2) det som hålles undangömdt el. doldt, hemlig kroppsdel. vi flöt inälffwennas orenlighet gynom natwrliga lönlighet (per secreta naturæ) MB 2: 77 . ","3) afskild el. inre afdelning. then tijd the varo komne gijnom i himmelsens lönlikhet Ansg 183 ."],"f":["lönlighet VKR 70 ; Su 233 ; MB 2: 77 ), "]},{"a":"lönlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hemlighet. \" wppenbarade mildaste härran hänne sin lönlkehtz wnderlika nymäre (mira secretorum suorum) \" Mecht 217 ."],"f":["lönlekhet )"]},{"a":"lönmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemligt märke. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 448. laath brenna föl skuut oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul Brask Cal 266."],"f":["-merke )"]},{"a":"lönporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löport. \" kom han aff gönom en lönporth \" RK 3: (sista forts.) 5044 . Lg 3: 309 . Jfr löna-, lönda-, löne-, löns-porter."],"f":[]},{"a":"lönporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönnport, HSH 20: 201 (1507?). "],"f":["*lönports nykil , "]},{"a":"löns kamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lönkamar. Su 357 ."],"f":[]},{"a":"löns porter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= lönporter. MB 2: 77 . Jfr löna-, lönda-, löne-porter."],"f":[]},{"a":"lönsgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tystlåten. godhr rådhgiui skal wara troen ok lönsgodhr KS 72 (177, 79) ."],"f":[]},{"a":"lönsgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tystlåten. secretarius ii lönsgoder GU C 20 s. 559 . ib (hand 2) s. 38. MP 4: 17 . JTb 94 ( 1513) ."],"f":["-goder )"]},{"a":"lönskaläghe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se löskaläghe."],"f":[]},{"a":"lönskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lönd-, lönda-skript."],"f":[]},{"a":"lönskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemligt el. svekfullt skott? dolum wlgariter lönskoth lönswärdh ok lönswärdzbalia GU c 20 s. 198."],"f":["-skoth )"]},{"a":"lönsvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemligt el. dolt svärd. GU C 20 s. 198 . - i bild. repedere idest iterum suppedere visa (hörfel för fisa) quod ornate loqui volentes dicunt draga lönsuärdh GU C 20 s. 424 . "],"f":["*lönsvärds balia , "]},{"a":"lönträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönn. JMÖ 144 ."],"f":["löön- )"]},{"a":"löp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["the kifwa aff thins blodz löpe (trol. för köpe) Bir 2: 190 . Jfr at-, bruþ-, ut-löp, äfvensom lop."],"f":[]},{"a":"löp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr barklöp."],"f":[]},{"a":"löp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr brudhlöp."],"f":[]},{"a":"löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) låta löpa, låta segla. at kungen mtte löpa sijn skijp til baka Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). 4) avskala (bark el. näver). Jfr L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 82 f. thär löpä landbone näffwer VKJ 104 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"löpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr uplöpa."],"f":[]},{"a":"löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) löpa, springa. \" skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok ränna hästom, löpa å fot ok flöghia fram ok äter \" KS 53 (136, 57) . skofwo hah. at han skulle rasklica gaa at the nöddo han nästan at löpa Bo 223 . \" huru sancte pätar oc sancte iohannes lupu til grafwinna \" ib 224 . \" lop . . . tel domaran \" Bu 511 . \" lop en iuþa smasuen mz cristnom smasuenom tel kirkio \" ib 22 . \" lopo riddara oc swennä till thera wapn \" Di 125 . \" vm the saghin sin vin vanhedhras ok dröuas the löpin alt til döthin (currecent usque ad mortem) at thera vin skulle vi takas aff dröuilsom \" Bir 3: 168. vactura lupu äpte (näml. honom) atar gripa han Bu 173 . \" hon lopp äftir thöm \" KL 275 . \" han lop a mark ok vilia heedh \" Iv 2071 . the lopu . . . ij flodhena Al 5586 . \" hon wardh rädh ok lop til sinna säng \" VKR VI . \" the slogho thera hunda ok loto them löpa \" Fr 67 . \" latir lösa sina löpanda hunda (canes venaticos) \" Bir 3: 274 . - med inre obj. löpe gatulup SD 5: 638( 1347). - i fientligt syfte springa, rusa, anfalla. kom een löpande mz mästo gäld Bir 3: 274 . diäwlen lopp mot (occurrit) sancto machario KL 237 . \" löpo diäflanne mot hänne mz bräzsko \" Bir 3: 370 . \" liop at walter \" Di 170 . \" han löp till sintram mz sin skioll sa fast at sintram fioll om kwll \" ib 150 . - skynda, skyndsamt begifva sig. lup . . . i ödhninna KL 213 . - begiva sig. lop (leif) til pariis ST 291 . - löpa, rymma. thee finner och andre, hädan lopo BSH 5: 333 ( 1508) . hwi han war swa lupin fron ider FM 488 ( 1510) . löpa, gå omkring. sonin lop om brödh oc man wel sina book j skola ST 291 . - löpa, gå i bete el. för att få foder. om hästar. vil jach nw strax lade löpe mina hesta tith indh til ider . . . som scole löpe for thette aaridh BSH 4: 152 ( 1492) . för thet han ey wille holle eder heste, som ther nw för kongs gästning löpit haffue ib 5: 320 ( 1508) . läthe hestene löpe ther ib 323 ( 1508) . \" läther löpe them (hästarne) i fodringhen ib. - bildl. löpa mot, möta, sätta sig emot. löpe (occurrat) thy godhwilin amot afwndinne \" Ber 107 . - möta, träffa. thol genwärdhwgh thing och godh thing hwar the löpa mote (occurrunt) thik Ber 119 . - komma för, falla in. thanke löpir mik mot (occurrit) Bir 2: 52 . ","2) löpa, löpa omring, göra sitt omlopp. saa lopp thz hiull om sidher thz förre war opp thz kom tha nidher RK 3: 3698 .","3) löpa, gå. om fartyg. the skip, som lupe fran stocholm BSH 5: 165 ( 1507) . \" löpo all skepen nör wth \" ib 168 ( 1507) . lopo thee sin wäg inhändher skäggianäss ib. \" the äre lupne nw aff skeren ok södher wth pa \" FM 308 ( 1507) . ved sandhaffn är nämpst at löpe vdoffuer till reffle ib 316 (1507). maa the löpe fram bärre hender nogeswndh ib. skeparen ther oppaa (på skeppet) . . . haffde actedh segh löpte till gotlandh med thy HSH 20: 90 ( 1507) .","4) löpa, flyta, rinna. ther vnder lop een digher aa IV 2383. the watn som rinna aff paradiis käldo . . . löpa först langlaeedh vnder iordhinne MB 1: 124 . \" löpande vatn \" Bir 2: 17 . \" dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe \" SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). lupu hänna tara Lg 3: 242 . \" lopp . . . aff öghomen som en klen blodh källa \" ib 268 . \" se löpa hänne [blodh] af hänne licamma \" Lg 549 . MD 67 . - förrinna, utrinna. eth tima glas . . . huilkit som synes när wara lwpit BK 213 . ","5) löpa, sträcka sig. en mwr . . . hwilkin som skal löpa fran brödhranna chor, oc in til then mwren, som ligger när siönom Bir 4: 83 . ib 85, 86, 87, 88 . ","6) gå, förflyta. om tid och förhållanden. huru tyman löper och om gaar RK 3: 3390 . saa löper thenna riidh ib 4037 . \" tå werilzlik ting hånom mz löpa (d. v. s. då har har medgång) \" KS 49 (125, 53) . ","7) löpa, fara, bäras. om ord el. rykte. om swa hende eder noget löst tall lope eller fördes i mellen BSH 5: 117 ( 1506) . ","8) förefalla? al annor stykke som lypp mellum thäs sama kortz ok hans thiänera a ena sidhona. ok mellum waar ok alla andra som medh oss waro . . . a andra sidhona BSH 1: 136 ( 1376) . ","9) (jfr Mnt. lopen) bedöpa sig (till), uppgå (till). morghongawor gywä þär höghre löper än hundraþe marker silfs SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). hulkit som löper en mark mynne en xl ok xiiijc mark FM 280 ( 1506) . \" swa marga päningga athirgiffwa prebendone . . . som löpa ther wppa, som henne wndangiik \" SD NS 1: 295 ( 1403) . \" kan thet löpa vpa ena ɉ mark eller ok höghre \" SO 49 . \" swa ath thet lupe til fyra peninga \" ib 205 . \" nogre lagmans peninga . . . som lop vidh vj marck ok xxx march \" FM 279 ( 1506) . \" löper mykit mere pa landtborn en skattebondren \" ib 501 ( 1510) . ","1) löpa, störta sig. komme the bönder ather löpande alle i sender och lopo them sielffue i sank FH 6: 84 (1495, afskr.). ","2) belöpa sig till, uppgå till. swmmen . . . löper sigh xlix gyllene FM 240 ( 1505) . ","1) löpa in, skynda in. lop in i staþen Bu 170 . - be gifva sig in. äre the löpme in oppaa kalmarna sloth äller anderstedz HSH 20: 136 ( 1507) .","2) löpa in, segla in. ath tet (fartyget) skal löffuä ynd i ffynskä skären FM 384 (1508, daniserande). ","3) flöda in, strömma in. watnit lup in ower mato Lg 3: 251 . - Jfr inlöpa. ","1) vara till öfverlopps, vara öfrig. lupu them iwir manga brödhskal fulla Bo 90 . \" thet som hwariom löpir ofuir aff hans prouento \" VKR 21 . ","2) genomgå, genomläsa. \" löp owir (scrutare) scriptena \" Su 252 . - Jfr ivir löpa.","1) löpa samman, samlas. Bo 182 . ","2) löpa, koagulera. \" blodit tioknar i menniskione oc löper ta samman Lb 3: 22. - Jfr saman löpa. \"","1) springa fram. Di 155 .","2) gå igen, tillslutas. sagho the at dörren lop snarlika til oc war ginstan lääst Lg 3: 248 . - Jfr til löpa. ","1) störta mot hvarandra, braka i hop. al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis. oc lupu til saman som the skuldo sla sik i thusanda stykke sundir Pa 16 . ","2) koagulera, ysta. \" löpir han (blodet) sköt tilsamman \" LB 5: 293 . ","1) löpa upp, springa upp. lop vpp þar iacobus stoþ Bu 196 .","2) springa upp, uppstå, uppkomma. för blemom. som lopa op wedh ögon LB 7: 70 .","3) springa upp, hinna upp. ängin häst lop them op Al 5608 . Jfr up löpa. "],"f":["löppa FM 490 ( 1510) . ","löppe ib. ","lopa LB 7: 70 . ","löffuä FM 384 (1508, daniserande). ","loop Bir 4: 85 . ","lup KL 213 ; Lg 3: 251 . ","löp Bir 2: 8 (se 339), 3: 86; MD 40, 67 ; RK 2: 2086 ; Di 15, 28, 33 o. s. v. lypp BSH 1: 166 ( 1376) . ","liop Di 124, 170 . ","löpthe Fl (Dod. B) 279 . ","lupu Bu 173 ; KL 275 ; Bo 90, 182, 224 ; Pa 16 ; RK 1: 891 ; Lg 41, 3: 242, 243 . ","lupo Lg 41 ; " nidhir lupo " Bir 1: 309 . ","luppu RK 2: 2084 . ","luppe BSH 5: 323 ( 1508) . ","lopu Al 5586 . ","lopo Di 44, 124, 125 ; FH 6 . 84 (1495, afskr.), JP 86 ; BSH 5: 168 ( 1507) , 333 (1508). loppo RK 2: 437 . ","löpo Bir 3: 370 ; BSH 5: 168 ( 1507) . ","lwffwä FM 383 (1508, daniserande; på två ställen). ","lupe SO 205 . ","lope BSH 5: 117 ( 1506) . pl. löpin Bir 3: 168 . ","lupin FM 488 (1510); wp lupin MB 1: (Cod. B) 560 ; ","lupne FM 308 ( 1507) . ","lwpin: -it BK 213 . ","lopin: -ith Iv 2079 . ","lopen: wt lopet Lg 3: 647 . ","löpin: vtlöpen BSH 5: 162 ( 1507) ; ","löpit ib 320 (1508), 532 (1513); löpne HSH 20: 136 (1507); bort löpne BSH 5: 168 ( 1507) ; borth löpnä FM 442 (1509)),","löpa sik , ","löpa af , ","löpa ater , springa tillbaka, skynda tillbaka. lop atar tel hälgho martires Bu 521 . " the . . . lupu atir in " KL 275 . " han löpir atir til ryggia (recurrit retro) " Bir 1: 265 . ","löpa bi , segla åt sidan? lwffwä wy nyöystä by FM 383 (1508, daniserande). ","löpa bort , löpa bort, löpa undan. Di 44 . JP 86 . Jfr bort löpa. ","löpa fram , löpa fram. Bu 173 . Bir 3: 86 . Iv 2039 . Jfr fram löpa.","löpa i gen , begifva sig tillbaka. haffuer oc myn ffrw mik nw til saacth och befallat ath löppa tiil bwnnen ighän FM 490 ( 1510) . ","löpa i , ","löpa ivir , ","löpa nidher , löpa ned, strömma ned, falla ned. watnit lop nidhir j iordhina KL 24 . " smälte fitmin lop nidhir j eldin ok eldin lugadhe " Bir 1: 286 . tararne lupu nidher i hänna skööt Lg 3: 243 . " sodit liop nider i halsen " Di 124 . " losnade vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä, oc löp nider vppa risen " ib 43 . Jfr nidher löpa. ","löpa saman , ","löpa til , ","löpa til saman , ","löpa umkring , löpa omkring, gå i kretsform. hon (ɔ: snille) löpir vmkringh swa som cirkil Bir 1: 272 . ","löpa um kul , springa om kull. thera swena lupu hwar annan vm koll RK 1: 891 . ","löpa undan , löpa undan, löpa bort. Iv 2078 . Jfr undan löpa. ","löp up , ","löpa ut , löpa ut, springa ut, ila ut. hon lop ginstan wt KL 247 . MB 1: 405 . Lg 41 . " watn och blodh ta löp ther wth " MD 40 . ib 67 . löpa ut. om sjöfarande och om fartyg. lwffwä wij strax wd til syös och allä skiffwenä met FM 383 (1508, daniserande). wor skep, som gerne haffde löpit wt effter theris retta berningh BSH 5: 532 ( 1513) . " idher verdughets skep luppe vth " ib 323 ( 1508) . - Jfr ut löpa. - Jfr be-, for-, mote-, saman-, um-, und-löpa, äfvensom ostlupin."]},{"a":"löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) , i bet. 1). ","2) lysa, uppbjuda? thessom forscrepna jordh är laghligh vpbudhin ok löpt (för lyst?) a tröbo tinge SD NS 2: 102 ( 1409) . - Jfr bark-, bort-löpa."],"f":[]},{"a":"löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) löpa, springa. mäden drengin lwp effter honom STb 1: 264 (1480). hwat ganghn är ok thz at haffwa löpit owir thia makt, om th ekke formatte skedhit halla fram til ändan mz flerom SpV 467 . \" för än thu hafuir thit skedhe lupit \" Hel män 170 . \" hwilken en annan skal ljägha han skal syälffwer fasth löpa mädh \" PMBref 314 ( 1512) . - löpa, rymma. for hi ath han lap fra rättin vtan minne . . . ok ath skoghenom J'tb 12 (1458). ATb 1: 267 ( 1467) . \" vm huwstrwn ey war lwpen fran honom \" PMSkr 40 . - fly, taga sin tillflykt. lopp (confugit) hon til wana läkedomen höxsta läkiaren . . . ihesum christum Mecht 195 . - löpa, gå i bete el. för att få foder. om hästar. Arnell Brask Biᴵ 24. jtem lote (jägaren sin håst) löpa paa kyrkionnes ägor och ey aa krononnes vthan medh mynne ib. - mer el. mindre bildl. per . . . sade til jönis . . . styr thinne hustrv mun ok ath hon latir äkke löpa borgemästarana oppa sinne twngo ATb 1: 86 ( 1458) . \" han sade ey annerrs än the forwunnena graskyns horer j stocholm the haffue nogh löpe medh mik (ɔ springa och skvallra om mig?) som then kaderin rodehose och tolke flere STb 2: 250 (1488). at ey är waldhit j människionna wiliande ällir löpande (ɔ ävlan, strävan), wthan j gudhi miskundh görande (non est volentis neque currentis sed miserentis est dei; jfr Rom 9: 16) \" SpV 147 . ","2) löpa, löpa omkring, göra sitt omlopp. thet (ɔ: ett järnstycke) skal halla tridzona oc hon skal ther j löpa PMSkr 505 (med ill. 506). 3) löpa, gå, segla. om fartyg. Se Sdw : 1264. STb 3: 40 ( 1492) . tet skyppeth, som haffuer lupit pa niclis scriffueres ewentur ib 329 (1497). för än thet (ɔ skeppet) haffwer lwpith til syös PMskr 8. - om skeppare o. d. SSkb 76 (1502-03). STb 4: 142 (1507). ATb 3: 370 ( 1528) . skiparen maa ey löpa mädh skipeno jn j n[o] kra haffn. vthan köpmännennas ja oc samtykke PMSkr 30 . skiper oleff ericsson, som lop med snöreualen anentid til danske Stock Skb 157 (1520-21). 4) löpa, flyta, rinna. aff henna graff löepr olea SvKyrkobr 73 . förwara ath aloe sig ekke lyffther wp oc löper affwer bräddana PMSkr 536 . \" blodit löp tik tyl dödh \" SvT 102 . - förrinna, utrinna. mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge PMBref 336 ( 1519) .","5) löpa, sträcka sig. halff delen aff them gardhenom, som fran twärgardhenom löper swder meth källonne oc in til renenna SD NS 3: 452 ( 1419) . \" östan fore thöm almenningen som nidhr til helgans gilstufwu löpir \" ATb 1: 245 (466). SJ 2: 213 ( 1492) . STb 3: 364 ( 1498) . ib. ib 397 ( 1498) .","9) belöpa sig (till), uppgå (till). thz löpir jn summa, v m iiic oc lxxv pater noster Mecht 354 . \" tha lop summan femtio sex marck aff thet som han dolde \" STb 1: 32 ( 1475) . FMU 5: 146 ( 1466) . SJ 2: 105 ( 1487) . \" huilken fierdhe part arff lopp i thusende (1000) mark stocholmske \" ib 139 ( 1489) . ib 174 ( 1490) , 194 (1491). STb 3: 188 (1494), 368 (1498). ytermer tilstode han ath ware framledne her erick jonssons arffua swa mykit [skylloger] kunne löpe pa vj lester jern ib 380 ( 1498) . ib 420 ( 1499) . rechnade wij med oleff scriffuer om alle hans vpbördh och vtgifft . . . swa at rekinschapen löp lycha Stock Skb 292 (börj. av 1500-t.,Skip). ib 293 (1503_11, Skip). STb 4: 21 (1504), 75, 95 (1505), 103 138 (1506). tha rechnades stazins schot, tha löp skottit the aarit . . . til suma löp xii!UDDA_TECKEN?ᶜ xxviij mark SSkb 271 ( 1508) . ib 313 ( 1509) . ATb 3: 240 ( 1510) . STb 5: 140 (1517). Stock Skb 34 (1517-18, 71 (1518-19), 114 (1519-20), 155 (1520-21), 187 192 (1521-22). scriffwaren ma taka panth aff hwaryom köpman oc kompan, som är swa godher som skiplönen äller frakten löpa PMSkr 10 . ib 17 . Arnell Brask Biᴵ 29. thz folk . .. lop wiid xxxijᴹ Troj 103 . - belpa, komma (på ngn el. ngns andel). Se Sdw 2: 1264. swa ath then skat äller twnge ther kwnne paa löpa, skolom wy . . . sielffwe dragha SD NS 3: 265 ( 1417) . \" tha löp pa fornempde cristines deel ther vtinnan ii!UDDA_TECKEN?ᵉ (250) marcker ok xii!UDDA_TECKEN?ᵈᵉ (12 1/2 öre \" SJ 2: 104 ( 1487) . Uppl Lagmansdomb 38 ( 1492) . pa hwaria marck löper xi!UDDA_TECKEN? solidi STb 3: 328 ( 1497) . ib 369, 385 (1498). gaffz bysseskytterne xxiiij mark; j the iiij oc xx mark löper xviij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j samme peninga j theris lön Stock Skb 161 (1520-21). 10) trans. springa uppför el. över. en alstingis slätter mwr tre föther högher swa ath ydhlor äller andre kwnna honom ey löpaa PMSkr 297 . - löpa sik, 2) belöpa sig (till), uppgå (till). mina widerthorpter . . . ther sich löpir opa fäm march oc fyrethighi redho penninga Sd NS 3: 612 (1420). FMu 5: 146 (1486). STb 2: 264 ( 1488) . tha löp sigh tet han til acthers war cxxx march vij öre och x penninge Stock Skb 288 (1498, Skip) . ena summa peninga som löp sich til lv marck stocholmske STb 3: 172 ( 1494) . SJ 2: 302 ( 1496) . STb 3: 302 (1496), 389 (1498), 421, 438, 456, 458 (1499), 4: 83 (1505). swa at thz aflat löpir sigh til samen xl. twsande sar. xl aar. oc xlvj dage SvT 67 . Stock Skb 306 (1533, Skip) . komma på (ngn el. ngns andel). jtem ɉ mark peninga, ther aff löper sik ij öre pa akern FMU 4: 84 (omkr. 1455). "],"f":["löpa STb 2: 250 (1488) , 3: 40 (1492), 380 (1498). löppa ATb 3: 370 ( 1528) . ","löper . ","löpir . ","lop STb 1: 32 (1475); Kula lkyrkas rb 44 (1478?); FMU 5: 146 ( 1486) ; STb 2: 334 (1489); SJ 2: 194 (1491); Stock Skb 34 (1517-18), 71 (1518-19), 155, 17 (1520 -21), 187 (1521-22), 306 (1533, Skip); Troj 103 . ","lopp Mecht 195 ; SJ 2: 139 ( 1489) . ","lwp STb 1: 264 ( 1480) . ","löp SJ 2: 105 (1487), 135 (1489), 174 (1490); Stock Skb 288 (1489, Skip), 292, 293 (börj. av 1500-t.), Skip), 114 (1519-20); STb 3: 172 (1494), 368 (1498) o. s. v., Kop). lopo ib 4: 103 ( 1506) . ","lwpen PMSkr 40 . ","löpin ATb 1: 267 ( 1467) . ","supin . ","lupit STb 3: 329 (1497); Hel män 170 . ","lwpith PMBref 336 ( 1519) ; PMSkr 8 . Se Sdw 2: 1264),","löpa af , 2) begiva sig åstad på bete el. för att få foder. om hästar. (den 21 december) löpa hestana aff ath senesth uti fordringena Brasks Cal 274. 3) rinna av, rinna bort. athdywpa forer göras affwer akren ath wathnith kan löpa aff PMskr 199. - Jfr aflöpa. ","löpa bort , löpa bort, löpa undan. Kumla kyrkas rb 44 (1478?). STb 3: 202 ( 1494) . Jfr bortlöpa. ","löpa saman , 1) löpa samman, samlas. tak yrthena filicem . . . oc brän samman, oc the askan thär aff löper samman, stöth granna PMskr 425. ib 560 . 2) löpa, koagulera. löper hon (ɔ mjölken) samman mädh löpe aff kalffwom kiddom äller lambom PMSkr 245 . - Jfr samanlöpa. ","löpa til , 3) tillfalla. med ack. tha löp kirkiona xxx (30) marcker til aff samam gardh SJ 2: 135 ( 1489) . - falla på ngns lott. satte oleff seck sin gardh til panta fore then skaden . . . swa mykit hanom til löper STb 4: 25 (1504). - Jfr tillöpa. ","löpa um kring , löpa omkring, rotera, rulla. Se Sdw 2: 1264. en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh PMskr 504. - Jfr umkringlöpa. ","*löpa sik um kul , löpa el. springa omkull. tha gaff karlen sigh til rymningh och löp sigh om kull . . . offuer en watw saa STb 4: 216 (1511). - löpa up, 4) rinna upp. wathn som heth löper wp aff jordenne PMskr 208. - Jfr uplöpa. - löpa ut, 2) skjuta ut, springa ut. om knopp o. d. löpa wth nokra sma grena nidre pa träno PMSkr 336 . - Jfr utöpa. ","*löpa ut af , löpa sin väg, begiva sig bort. tha te aaleninge lupe wtaff STb 5: 359 (1522, Kop). - Jfr ater-, for-, fore-, fram-, genom-, hem-, in-, ivir-, kring-, kringum-, nidher-, um-, unt-löpa samt islupin."]},{"a":"löpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bark-, barka-löpa."],"f":[]},{"a":"löpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löpande, rinnande. vathnen . . . blifua tha stilla ok staduga vthan alla rörning eller nagra löpän SvKyrkobr (LUcid B) 233 ."],"f":["löpän )"]},{"a":"löpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr barklöpan."],"f":[]},{"a":"löpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) landstrykare, rymling. FMU 3: 169 ( 1439) . ","3) löpare, sten varmed färgstoff o. d. rives på en häll. PMSkr 546 . - Jfr fore-, land-löpare."],"f":["med art. löperne FMU 3: 169 ( 1439) , "]},{"a":"löpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) löpare, ilbud, kurir. breffwin . . . vtsändhos mz breffdragharom oc löparom (cursores) MB 2: 185 . - löpare, hos en förnäm man anstäld tjenare hvilken löper framför vagnen, går årenden o. s. v. KL 378, 380 . MB 2: 374, 375, 376 . ","2) landstrykare. \" \" SO 297 . - Jfr fore-, kloster-, lands-löpare."],"f":[]},{"a":"löpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr saflöpare."],"f":[]},{"a":"löpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löpe, enzym i magsaften nyttjat vid ostberedning o. d. coagulum li löpee Gu C 20 s. 118 (jfr ib (hand 2) s. 57). löper han (ɔ mjöken) samman mädh löpe aff kalffwom kiddom äller lambom PMskr 245. ib 615 ."],"f":["löpee )"]},{"a":"löpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korg. \" vardh han vtlätin vm murin j enom löp (sporta) \" Bir 3: 169 . köpa margha stora ok sma löpa Fl 1297 . ib 1302, 1307, 1329, 1333 . - ss mått- (el. vigt-)bestämning: löp. hundradha löpa (cados) olio MP 1: 240 . \" pliktom wi os tel ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille \" SD NS 1: 435 ( 1405) . \" en war gardh som skyllar en löp smör \" ib 2: 51 ( 1408) . 9 löpa smör BtFH 1: 313 (1413, Joh. Bures utdr.) . 1 löp smör ib. - Jfr säþa löper. "],"f":["löper","löps bol"]},{"a":"löper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korg (av bark e. näver). Se Sdw 2: 1264. - ss mått- el. viktbestämning. Se Sdw 2: 1264 och L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 81 ff. - Jfr smiörlöper. "],"f":["löps bol (löpz-. -bool. löpadå ordets förra del har plural bem.), "]},{"a":"löpeskuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags snabbgående mindre fartyg. snäkkor ok karwa oc löpe skutor RK 1: 3562 . Jfr löpande skuta under skuta."],"f":[]},{"a":"löpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr forlöpilse."],"f":[]},{"a":"löping","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr saflöping."],"f":[]},{"a":"löpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forelöpirska."],"f":[]},{"a":"löpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr landlöpirska."],"f":[]},{"a":"löpis eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"löpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. ","e":["1) löpna, koagulera, torka, hoptorka. \" bliffwer ather j glaseno löpnath som golth smör \" LB 9: 110 . ath löpna oc törkas PM 61 .","2) låta afdunsta, utsätta för afdunstning, hoptorka. löpna thz wathnith pa saktom eldh PM XLI . löpna thz (ɔ: salth) pa askonne heto ib. salth swa giorth . . . löpnar qwekselff görandis thz harth ib. \" tha löpnar thz qwekselffwith j pwler \" PM 61 . "],"f":["löpna saman , löpna, torka samman. tha hardhnar selffwith oc löpnar samman LB 9: 113 . Jfr ater löpna."]},{"a":"löpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1)löpna, koagulera. strax hon är löpnadh myölken wptakis osten oc läggis j ostkarith PMSkr 245 . - torka, hoptorka. thett hwita som ätikan så vtdrager aff blyett är qwechsölffwitt som war löpnatt i blyett PMSkr 615 . 2) låta avdunsta, utsätta för avdunstning, hoptorka. vm hetaste sommeren löpnar thett (ɔ nitrum) watnit som huit salltt PMSkr 646 . - refl. *löpnas, 1) löpna, koagulera. somme taka yrter och stötha oc wridha wäskona j mölkena för än hon löpnas PMSkr 246 . ","2) släppa (näver el. bark)? lossna? tridye jmpilsen är görandis tha trön löpnas barken (ɔ \"då träden släppa barken\" el. \"då barken lossnar på träden\") PMSkr 325 . "],"f":["-ar . ","-adher )","löpna saman , 1) löpna, torka samman. til thäs thät löpnar samman som en degh PMSkr 399 . 2) komma tt löpna el. torka samman. såssom ett litedt stycke löpe löpnar saman mykin miölk, så haffwer brennestenen löpnatt qwechölffrena saman, och wärkat ther aff bly PMSkr 615 . - refl.","*löpnas saman , löpna, torka samman. sila thet (ɔ i vatten kokta fiskben) sätiandis til ath löpnas saman PMSkr 523 . " alle malmer störkna och löpnas samann aff köldene " ib 607 . - Jfr samanlöpna."]},{"a":"löpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löpande. löpning (discursus) wt aff cellan Su 263 . Jfr utlöpning."],"f":[]},{"a":"löpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löpande. \" gaff jagh puel stadztiener, han haffuer hafft altid stör (för stor) löpning dagh oc nath, x !UDDA_TECKEN? \" Stock Skb 194 (1521-22)."],"f":[]},{"a":"löpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr barka-, bast-, näfra-löpning."],"f":[]},{"a":"löpstigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"löpt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1264."],"f":[]},{"a":"lös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lös, obunden, fri, befriad. lös, fri (från förbindelse el. det som medför särsk. förbindelser). med ack. är han nw sin borgan löss ok haffue loff ath ware hemma STb 3: 182 ( 1494) . STb 5: 270 (1520)), 334 (1521, Kop). - fri (från fordringägares krav). SD NS 3: 301 ( 1418) . pa then tiidh hustrv birgitta . . . gaff lös the besetningh, c (100) mark STb 1: 2 ( 1474) . ib 3: 269 ( 1496) . med prep. fore. then tijdh marthin . . . loth . . cristina lyduch och löössz fore alla lözööra SJ 2: 208 ( 1481) . - med prep. um betecknadne saken och vidh betecknande personen. . . . jnnan hwilkom päninger han giordhe mic lösan wid iäppä diäkn . . . vm femptighi mark päninger FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) .","2) lös, oheejdad, som far fram utan hinder. eg. och bildl. Se Sdw 2: 1264. j them som j dryk slaar sik lösan (ex soluta patanis indulgentia) SpV 217 . at . . . christi vicarius ällir capellan, slar sik lösan (dissolvitur), farande mz barnalathom ib 238 . 3) lös, lösker. alth thet löst folk, som her är i stadin STb 1: 365 (1482). ib 3: 106 ( 1493) .","5) lös, icke inpackad i förvaringskärl. i skepund löss kopar Kumla kyrkas rb 17 (1507-36). 7) lös, rörlig. vploto har thera andro hwar ilje (3:e) peningh j losso och fasto jnnan stadh ok vtan STb 2: 189 ( 1487) . ib 484 ( 1490) . \" alt the hwar androm giffue maga pa bade sydor j lösto och fasto vtan stadh och jnnan \" ib 487 ( 1490) . \" bödh per biörnsson kemeneren vp löss pant 3 \" STb 4: 85 ( 1505) .","8) lös, mjuk, ej hård, ej fast. SE Sdw 2: 1264. 12) lös, ledig, disponibel. när domkyrckione i rijkene löse worde Spegel Skrbev 33 ( 1432) . fförbiwdhom wi . . . at nokre persone loffuis nokoth rwm för än thät löst är Bisk Nils´vis-st 199. bödh joan swensson vpp lös pantt iij:e (3:e) tiidh STb 1: 31 ( 1475) . ib 2: 161 (1486). 14) lös, opålitlig, oviss. haffde thär jngen skel til vtan it löst tal Uppl Lagmansdomb 15 (1490). 15) lös, lösaktig, lättsinnig. hon fik anger ok idroga fore sina synder huilkin til förendhe war en lös farändä qwinna MP 4: 28 . - Jfr barn-, barna-, bota-, butn-, bältis-, finger-, fridh-, grund-, gräs-, hals-, hamna-, hand-, handa-, harniska-, haands-, knuta-, last-, legho-, lima-, lut-, makt-, men-, minnis-, modhor-, nampn-, natvardha-, ordh-, pino-, qvista-, radh-, radha-, rumpo-, rät-, sak-, sinna-, skadha-, skiäl-, skiäla-, skuld-, skäg-, sorgho-, tanna-, tomo-, thak-, thiänista-, thiänisto-, thörne-, vana-, vit-, värn-, värdh-, värio-, ämbitis-, ända-, ärfdha-, äro-, ärvingia-, öghna-, öra-lös."],"f":["löss Kumla kyrkas rb 17 (1507-36); STb 3: 182 (1494), 4: 85 (1505), 5: 184 (1518); (ack. sing. f.) ib 3: 269 ( 1496) . ","löös: -e (nom. pl. f.) Spegel Skrbev 33 ( 1432) . ","lööss GU C 20 (hand 2) s. 69. löössz (ack. sing. f.) SJ 2: 208 ( 1481) . ","losso STb 2: 189 (1487). lösto ib 487 ( 1490) . ","lösta ib 484 ( 1490) ),"]},{"a":"lös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lös, fri (från förbindelse el. det som medför särsk. förbindelser). med prep. aff. \" äst thu fräls oc löss af allo kirkiona bande swa som är hionlagh klosterlofuan oc ban \" VKR 63 . - fri (från käromål el. ansvar). med pe. for. loto eric sigurdzsson . . . quit lidugh oc lös for thet drapit han giordhe thera dödha brodher SJ 202 ( 1448) . - fri (från fordringsegares kraft). latom vi han allaledhis lidughan ok lösan SD NS 1: 468 ( 1405) . med prep. um el. for. kännis jak . . . mik hawa lidughan ok lösan latit . . . herra vlff bänzson riddara . . . vm alt thet han vpbar aff vart goz SD NS 1: 468 ( 1405) . \" giwer jac . . . domkirkinna oc henna formen quitta oc allaledhis lösa oc oorsaka vm thessa sama penninga \" ib 519 ( 1406) . SJ 203 ( 1451) . wi hafuom . . . jäppa diäkn . . . oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta . . . fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni BSH 1: 197 ( 1387) . \" loto the hona oc hennes ärffuingia for sik oc sina ärffuingia alzstingis fri quit ledugh oc lös for hendermer maning \" SJ 201 ( 1451) . \" ib 200 ( 1451). \"","2) lös, ohäjdad, som far fram utan hinder. eg. och bildl. kom eldir lös Bil 872 . KL 126 . \" aff huilkes mandz vangömslo elder löss vardher \" EG 65 . ellen var löss om daghen BSH 5: 573 ( 1517) . jak . . . sloo lösan (för lösa) mins kätis bogh limer (för bogh linor) Su 237 . vm konungin . . . slar sik lösan (dissolverit se) mz honom Bir 4: 291 . ib 3: 332 . \" gifwa sik lösan til kötlika synda tilfälle (laxatio freni minis libera) \" Su 453 . \" ther sampnadhis til margh räkke röst som giordho thera liiff alt löst \" Al 9724 . - löst lif, löst lif, utsot. härdhe lösth liff LB 5: 80 . - lös buk, d. s. stämna lösan bwk PM XXXV . LB 2: 24, 48 . ","3) lös, lösker, som ströfvar omkring utan att vara fäst vid viss boningsplats. legdhe han fatigha och lösa (vagos) män MB 2: 97 . ","4) lös, lösgjord, upplöst, fritt hängande. thera modher . . . kom löso hare Bil 475 .","5) lös, icke inpackad i fastate el. förvaringskärl. lööss bayan SO 190 . ib 202, 207 (möjl. bör ett sammansatt ord: lösbaian antagas; jfr baian).","6) lös, som lätt lösgöres el. lossnar. festher han (alun) lösa tendher LB 2: 41 . ","7) lös, rörlig. \" badhe i fasto oc i löso \" SD NS 2: 114 ( 1409) . \" hwar som annan sloge död hans löst oc fast vore konungx ööd \" MD 369 . \" lösth oc fasth som the äga \" PM 25 . SD NS 2: 23 ( 1409) . SJ 208 ( 1451), 209 ( 1451). PM 27, 32, 38 . huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) , NS 1: 611 ( 1407) . ","8) lös, mjuk, ej hård, ej fast. blöta ok lösa swa som bly Bir 3: 215 .","9) fin, pulveriserad. 1 tunna lööst krwt 1/2 tunna körna krwt FH 5: 237 ( 1524) . 10) lös, upplöst, flytande. faster som cristllus oc ey löös eller ostadhugher som watn MB 1: 57 . 11) upplöst, upphäfd, annullerad. vndradhe at prestins dombir swa hardher var löös Bil 880 . \" al the geld oc skuld . . . ära qwita, dödha oc lösa \" SD NS 1: 474 ( 1405) . 12) lös, ledig, disponibel. nar her bliffue nokoth (näml. härad) lösth BSH 5: 64 ( 1505) . - ledig, obesatt, otillsatt. är sancti sigfridj prebende löööss her widh wore domkirkie FM 251 ( 1505) . 13) lös, fri från, i saknad af. med gen. lytis löss ok lasta ok als hindris Bil 255 . \" arrit ensamit syntis lyta löst \" ib. \" lasta lös ok vlofiks lusta \" ib 353 . swenbarnit thränktadhe at modher spina . . . födhu löst ok alz hugnat ib 268 . Jfr de vid artikels slut anf. sammansättningarna. 14) lös, opålitlig, oviss. om swa hende eder noget löst tall lope eller fördes i mellen BSH 5: 117 ( 1506) . \" then löse degtingen, ther skedde os til äwerdeligh skade \" ib 127 ( 1506) . - oviss, osäker? thz är löst hemloff liff hel bonde RK 2: 5577 . 15) lös, lösaktig, lättsinnig. jak är ostadhogher lather och lös (dissolutus) Ber 230 . \" lätter ok lös til allan lusta \" Bil 116 . \" mz lösum likama til fwlan ok oloflikan lusta \" ib 455 . \" almenningis qvinna är . . . lös j latom \" Bir 3: 27 . \" lösa qwinnan (meterix) raab \" MB 2: 15 . ib 16, 290. i lösom latom beuisas lös astundan KL 351 . VKR VII . \" wänt tik aff slikom lösom bannom \" LfK 141 . - n. adv. löst, fritt. dammen skulle eyg hefftes . . . vthen löst löpe SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). Jfr agha-, akäro-, anbudha-, anda-, arf-, arva-, arvodhis-, bark-, barn-, blodh-, blomster-, bota-, broka-, brödhra-, butna-, doma-, dyghdha-, eþ-, faþur-, far-, fata-, fodher-, forfalla-, friþ-, fä-, fängsl-, fätil-, födho-, gaghn-, garþ-, garþ-, giäf-, grund-, hand-, handa-, har-, havands-, heþer-, hirdhis-, hof-, hovudh-, hudha-, hugh-, hus-, husa-, husbonda-, höfdhinga-, ivir-, iärtekna-, kapo-, klanda-, klasa-, klädha-, konunga-, konungs-, korn-, kärleks-, lagh-, lagha-, lar-, last-, lasta-, lif-, likama-, likams-, lima-, lius-, lova-, lut-, löna-, lösna-, makt-, mal-, mat-, men-, moþor-, mäghin-, mäghins-, möþo-, namn-, nödh-, orþ-, orko-, pino-, pänninga-, qvala-, qvidho-, radh-, rät-, sak-, sigher-, skapa-, skam-, skiäl-, skiäla-, sona-, sorgh-, svara-, sydna-, tom-, tro-, tungo-, tharf-, tharva-, þiänisto-, þrang-, þranga-, thäf-, undir-, vaþa-, vanda-, vapn-, varþ-, vatn-, visa-, vit-, vitne-, vitu-, väþia, värio-, värk-, värn-, ägho-, ärolös. "],"f":["löss Bil 54, 255 ; EG 65 ; VKR 63 (f.); BSH 5: 573 ( 1507) ; Di 26 (ack. sing. m.). lössz SO 190 (ack. sing. f.). löös. lööss SO 190, 207 ; FM 251 ( 1505) . ","löössz SO 202),"]},{"a":"lösa","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lösa, lösgöra. böþ iohannes . . . lösa liket Bu 151 . \" lösin jdhra hiä,a (lösgören edra vid rustningen fastgjorda hjälmar) \" Bir 3: 403 . \" haffdo thera plator aff sik lööst \" RK 1: 869 . \" hans tungo band löstos och han taladhe rätlica \" MP 1: 262 . \" hon (tungan) lystis (solvebatur) til mang fanyt ok squalrogh ordh \" Bir 3: 215 . - lösgöra, skilja. styrit lösis sköt Bir 2: 171 . \" marghom resa . . . är nw hofwudh fra halse löst \" Al 9432 . \" löste mangen sten af grundh \" RK 2: 3119 . - lösgöra, befria (från band el. fängelse.) löste guz ängel han af iarnom Bu 100 . moþer . . . baþ guz moþor . . . lösa sin son fangen vndan bandom ib 25 . Jfr 12. ","2) förlösa, befria från foster. sudhit aff hänne . . . drukkit . . . löse quinno i barn fangh LB 5: 81 .","3) lösa, aflösa (i kyrklig mening). swa som war herra löste sanctum petrum aff bande: swa gaff han hanom vald at lösa os aff warum syndum som wi ärum aff barndom j bundne Bil 115 . \" gudh gaff hanum wald badhe binda ok lösa \" ib. \" sände var härra mz guþleko valde sina präclicara lösa ok binda \" Bu 206 . Bir 4: 44 . ","4) förlossa, frälsa, befria. af þöm (näml. döden) löste ihesus alla goþ män mz sins likama döþ Bu 21 jfr 12, 13. löste salogha kono af qualum ib 135 . wilde siik aff stora nödh lösa RK 3: 1881 . \" lösa mik vidh sorgh ok mödho \" Fl 392 . \" hopadis warda there qvidja löst \" RK 2: 805 . \" han skuldhe . . . lösa swa mangghan krop aff hwlwithe vp som dombdher war nidher til pino \" MD 45 . - frälsa, undsätta the nordmen . . . willo husit haffwa löst RK 1: 3352 . ","5) (jfr Sv. dial. lösa) hjälpa, gagna. thz löste almogen togh enkte wetta RK 2: 780 . ","6) lösa, upplösa (band). löse iak þin band Bu 208 . \" löste thera skothwengia \" Bil 805 . MP 1:22 . \" ther han menthe lösa lykkiona giordhe han knwthen \" PM LXVI . ","7) öppna, upplåta. hwath folk haffwer wara porta löst Al 8010 . - yppa, låta komma fram? hans tunga wtlöser alt thz som hans samwit löser Al 6630 . ","8) upplösa, utreda, tyda. gästren löste pröuelse Bu 145 . \" thätta lösis swa \" Bil 318 . MB 1: 57, 67, 69 . \" at j ekke kwnnen lösa äller rätteligha swara til myna gaatho \" ib 2: 115 . ","9) lösa, göra lös, öppna, laxera. hon . . . löser quidh LB 7: 2 . ib 2: 10, 45 . lösör buk ib 4: 314 . ib 2: 50 . - abs. thz löser snarth LB 2: 10 . - lösa framdrifva. lösör lönlik siukdom LB 7: 80 . - fördrifva, aflägsna. pipercommin löser ond blesth oc ond verk i maga LB 8: 45 . 10) upplösa, sönderdela. löstes i sma muld som malin vare Bu 505 . smeltha oc lösa matern i veder LB 7: 74 . 11) upplösa, upphäfva, göra slut på. at þu lös þe villo folk är i comit Bu 197 . \" lös wara nödh \" Bir 1: 190 . hans vaþe ok vande var löstar Bu 29 . \" lösa . . . allan min vanda \" Iv 2672 . RK 1: 1325, 2261, 4495, 3: 1112 . Al 8032 . \" lango varo löst rät all miin qwala \" Iv 2894 . ther idhan anger väl lösa kan ib 2942 . ib 3244, 3286 . Fr 1104 . \" han hafuer löst lunete qwidhe \" Iv 3452 . ib 3636, 3668, 3986 . \" mz tässe starka trösth war byscops sorgh mykith lösth \" RK 3: 1465 . \" thz kunne ey marghom thörsten lösa \" Al 4908 . \" at han sculde ey hawa löst sina fasto i nakro litlo \" KL 258 . thryhundradha mark, som iak hans fängilse löste meth SD NS 1: 51 ( 1401); jfr 12, 15. 12) lösa, inlösa (med betalnings erläggande). lössä thern for: dä garth til sigh SD NS 1: 5 ( 1404) . - fäkreatur som å annans område blifvit påträffadt. TB 73 . - pant. äfter þy. som þet öst varþer af þöm mannom. som þöm hawa nu til pant SD 5: 562 ( 1346) . ib NS 1: 61 ( 1401), 62 ( 1402). sverigis radh . . . förnempda panta till kronene löste RK 1: (sfgn) s. 172 . - (på grund af bördsrätt) lösa el. återköpa försåld egendom. faar han ängeledh ämpne at lösa hona (jorden) MB 1: 374 . \" hwa som säl androm hws innan borgha wägh eller stadz mwr, tha hawi han loff at lösa innan iämlanga \" ib. \" lösir iordhin sik siälff fore swa mykit iordhin skylladhe (d. v. s. lösningspriset utgöres af jordens afkastning under den tid som ligger emellan försäljandet och jubelåret) \" ib 373 . \" riddarin hans gömare löste mykit til sin aff gozeno \" KL 76 . \" alth hans godz . . . som han (förmyndaren) hafdhe til sik löst \" ST 235 . wnthe jak . . . her birghe trolla thet lössa, epther thet ath jak konnä thet ey siälwer lössa SD NS 1: 519 ( 1406). dömdes jons oleffsson nwdala ij [2] lwt at lose effter sin broder son BtFH 1: 300 ( 1510) . - lösa dokument för hvilket lösen bör erläggas. PM LXVII . - lösa, lösköpa, friköpa. ur träldom. hon löste os til frälse aff thräldom Bil 354 ; \" jfr 4. - från tjenstskyldighet. bödh han israels folke sidhan at lösa hwart första barn mz offer aff gudhi siälwom \" MB 1: 386 . \" hwi lät war herra alla första sönir lösa mz andre släkt sönom \" ib 387 . - ur fångenskap. agher konunger han lösä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). ä mädan thera frender lösa matte RK2: 697. plägahdhe han opta at köpa oc lösa fore sina päninga the fatigha män, som sato i fängilsom, oc tha han hafdhe thom lööst, gaff han thom frii oc frälsa fore engen päning Ansg 243 . \" tilstädya nokrom fanga lösa segh före påninga \" PM 35 . Jfr 1 - ur segrares våld. vn mik lösa huffuod frända myns Di 101 . \" lösa myn herris wapn oc hästä oc hans tiänare ib. - från lifsstraff. sit lif lösä \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). 13) återlösa, (i religiös mening). jhesus christus löste hwart thz modher barn som a han tror MB 1: 386 . ängin wardher swa wärdhogher födder, at han thörff ey lösas mz gudz sona dödh ib 387 . \" ware cristne män dyrka en gudh som alt skapade ok ihesum hans son som alt lözste \" Bil 620 . \" af þinne hände taki ham mik. som mik löste af döþa mz þik (qui per te me redemit; Andreas´ ord till korset) \" Bu 141 . Jfr 12, äfvensom 4. 14) betala. dokmirkiän j strengnes scal lösä thinghu markär penningä viþ bröþenä SD 5: 293 ( 1341) . ib 567 ( 1346) . \" bitala oc lös minda skuld oc giäld \" Bir 3: 411 . ib 456 . \" giff them i clostir oc iak wil lösa thera prouento \" Lg 3: 24 . ib 25 . \" hwat iordhen ey lösir (d. v. s. den del af summan, till hvars betalande jorden ej förstår), tha lofwar iak . . . at beredha \" SD NS 1: 34 ( 1401) . - återbetala. thz sylffuer skulle wel warda löst RK 1: 4025 . 15) friköpa sig från. löste äuinnelikan dödh mz stakkottom dödh Bil 879 . - försona, godtgöra. sin brut medh peningom lösa KS 70 (171, 76) . 16) fullgöra, uppfylla. löste sina lofuan Bil 256 . \" swa wardher thik thin wili löst \" Al 7608 .","2) återlösa, återköpa, friköpa. \" thogo the ware kwinnor ok barn ok fördhe töm mz sik til ryssalandh, hwilka wij fatighe män hafua lösth, ok än skule lösa töm igen för stora summa penningha \" BtRK 344 (1409, orig.) . theres kwin nor ok barn som äkke hafua makth til ath lösa töm igän ib. - befria. swa löste han sina modher ij gen Al 796 . - Jfr i gen lösa. "],"f":["lössa SD NS 1: 519 (1406, på två st.). löösa. lose BtFH1: 300 (1510). -ir, -te -ter. ","lystis Bir 3: 215), . ","lösa af , 1) lösa af, lösa. löös aff thina sko MB 1: 281 . 2) aflösa (i kyrklig mening). wardh presten ilda widh oc löste aff mölaren Lg 3: 7 . Jfr aflösa. ","lösa ater , 1) igenlösa, återköpa. SD NS 1: 97 ( 1402) . " alra thinga skapare oc herra lösis atir (redimitur) swa som thräl fore fäm siclos " Bo 8 . " riddarin löste mesta delin aff godzeno atir til siin " ST 234 . " löse äghande athir j scoghe foe iiij päninga huart hoffwdh (om fäkreatur som påträffasts å annans område) " TB 73 . 2) återlösa (i religiös mening) var herra . . . löste os atir mz sinne makt oc godhlek oc snille Bo 58 . - Jfr ater lösa. lösa igen, 1) åter inlösa, återköpa. lösir jak hona (jorden) ey ii geen SD NS 1: 34 ( 1401) . ib 61 ( 1401) , 89 (1401). SJ 5 ( 1422) . ","lösa niþer , lösa ned, taga ned. lösto han niþr (näml. från galgen) menlösan Bu 170 . BtRK 345 (1490, orig.) . Jfr nidher lösa. ","lösa sunder , ","lösa ut , 1) släppa ut. guz ängel com ok löste þöm vt Bu 167 . 2) frälsa. mz thenna dryk hafwer iak löst honum wt aff alle han soot Al 2628 . 3) friköpa. han löste manga the som fangadhe varo w af thera fängilsom mz sinom egnom päningom Pa 3 . - Jfr utlösa. - Jfr for-, hem-, in-lösa, samt lima-, o-löster."]},{"a":"lösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bladh-, födho-, havand-, havands-, ko-, men-, qvinno-, salt-, skadha-, svar-, svara-, svars-, thak-, vatn-, vatu-, ökia-lösa."],"f":[]},{"a":"lösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lösa, lösgöra nar nakor fafänglikhet löse, oc ostadugt gör (dissolvit) thit hiärta Mecht 212 . GU C 20 (hand 2) s. 64. vi (äruodhadhe?) alla thessa nat fing(o)m enkte ä(än) äftir thino ordhe skal iak lösa nätin MPFr 250 . hon takir wp barnit oc löse aff tanona SkrtUppb 265 . 8) upplösa, utreda, tyda. the spörsmal, hwilkin wäl magha lössas aff them som sinne haffwa SpV 520 . 10) upp lösa, sönderdela. tak thet hwitha aff raa ägh . . . läth j eth glas, oc risth swa länge the lösas som wathn PMSkr 524 . 12) lösa, inlösa (med betalnings erläggande). kännoms vi . . . olaue varn goþwilia ok fult vald haua giut þe iorþ . . . at lösa vndir sik SD 6: 271 ( 1351) . Svartb 546 ( 1483) . \" then som oppa godzit sither som jorden wthi ligger löse the jord til sig \" Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . - (på grund av bördsrätt) lösa el. återköpa försåld egendom. . . . oc gozit skal sik skälft lösa äpter thy thet arlica forma at skylla. meth alle afskyld Gadolin Pants 283 ( 1396) . VKJ 9 ( 1447) . - lösa, lösköpa, friköpa. ur träldom. Se Sdw 2: 1264. - från livsstraff. michl gulsmid hade löst henrik gulsmid fra galganom medh iij mark ATb 1: 175 ( 1462) . 14) betala. gaam til tornith oc graffwom ther thz wi mattom in koma oc fa nakath aff thz gullith oc lösa war giäl mz Prosadikter (Sju vise m) 127 . han löste (solvendo) thollin diäffwlsins thiänarum SkrtUppb 43 . ath . . . pedher . . . skal beholda xv (15) marck . .. ath lösa thermeth sina pilagrims resa, som han loffuade j stoor nödh STb 2: 151 (1486). 15) försona, gottgöra. hans offwerflödhogha mänzska löser alth thz jak haffwer syndath j giri äller nizskap Mecht 71 . \" synden kunne ey läsa (för lösas) (dissolvi) älla betalas wtan gudz blodh \" ib 201 ."],"f":["lössa: -as SpV 520 ; PMSkr 524 . lösse STb 2: 282 (1488). losa Arfstv 34 ( 1461) . ","lassär STb 3: 252 ( 1511) . ","-te . ","-ter . ","lösande Skotteb 25 (1460-61)),","lösa ater , 1) igenlösa, återköpa. SD NS 3: 340 ( 1418) . - Jfr aterlösa. ","lösa i gen , 1) åter inlösa, återköpa. Gadolin Pants 272 ( 1368) . item lösande han en gryta igen for iij öre Skotteb 25 (1460 -61). STb 1: 396 ( 1482) . 2: 282 (1488). SJ 2: 74 ( 1490) . - Jfr igen lösa. ","*lösa in , ","lösa up , upplösa, veckla ut. - abs. tha modheren haffwir löst wp om barnit SkrtUppb 266 . - Jfr uplösa. ","*lösa ut af , avlösa (i kyrklig mening). brodherin löste hona wt aff ok sätte henne wärlzlica bätringh fore syna syndhir MP 5: 205 . Jfr af-, for-, sunder-, utlösa samt olösande, olöster."]},{"a":"lösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) löst lif, utsot. thz är och goth för mykin lösw LB 8: 45 . \" duger för lösw ib. 2) förlust, saknad, brist. Jfr boi-, byr-, byrs-, friþ-, havands-, hiälp-, kläpa-, klädhis-, kost-, men-, modhor-, mägh-, in-, mäghins-, näfst-, skapa-, symn-, vatn-, vit-lösa. \""],"f":[]},{"a":"lösaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["opålitlig, oefterrättlig. \" han tijcker honum vara ganske lösactigh i siith tall \" FM 299 ( 1506) ."],"f":["lösactigh )"]},{"a":"lösaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) lösaktig, lättsinning, lättfärdig, sedeslös. iblandh lössactigheste quinner och pigor PMSkr 661 (avskr.). Troj 17 . 3) lös, lösdrivande. at nogre offuergeffne skalke . . . sig haffwe förbruthit emot wor kierste nadige herre . . . dragandes flere lösaktige karle til sigh ST 5: 324 (1521, Kop) ."],"f":["-oger . ","lössactiger: -este PM Skr 661 (avsr.)),"]},{"a":"lösan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösgörande, frgörelse (från ngt?) hwat thz wara kan som thu wilt nu framföra ällir ok framdelis, thz är thwäklikhetinna lössan (cunctationis absolotionem) Sp V 65. Jfr svarslösan."],"f":["lössan )"]},{"a":"lösare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlossare, återlösare. \" wara siäla ater-. köpare ok lösare \" Bil 455 . Jfr ater-, gen-lösare."],"f":[]},{"a":"lösbiui","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ungsto? VII iumenta wlgariter dictum løsbiukh (för løsskiut?) cum pullis si qui fuerint SD 2: 318 ( 1300, gammal afskr.) . Jfr lösskiut."],"f":[]},{"a":"löse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1264."],"f":[]},{"a":"lösekarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösdrifvare. MB 2: 105 ."],"f":[]},{"a":"lösfradha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lös fradga, lätt skum. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordorskn. 6: 34. J Buddes b 164 . Su 237 ."],"f":["lööss- )"]},{"a":"lösfärdhoger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lösaktig. mz lösfärdhoghom ordhum ST 237 ."],"f":[]},{"a":"lösgiordher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som lossnat i fogningarna, sprucken, otät? är the (ɔ: winflaskanor) gistne oc lösgirdha (rupi sunt et soluti) MB 2: 25 ."],"f":[]},{"a":"lösgiurdhardher","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["lös, osäker? \" jak haffwer läsith hwrw afflath böryades försth oc är lösgiordhadher grwnd än penitencia thz är tryggastha wäghen \" PM LXVI ."],"f":["lösgiordhardher . ","lösgiordader L.)"]},{"a":"lösgiurdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["med upplöst gördel. discinctus . . . lösgörder slaker ok osyduger GU C 20 s. 191 ."],"f":["-görder . ","liöösgiordh GU C 20 (hand 2) s. 19),"]},{"a":"lösgiurþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med upplöst gördel. lösgiurþer ok barfötter SR 44 ."],"f":["lösgiorþer: -ir VML I ð 7. losgyrþer: -e ib II M 30; 1. lösgyrþer: -e ib (Cod. C), "]},{"a":"lösharaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"löshet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lättsinne, själfsvåld. Bir 5: 34, 79 . Lg 3: 394 . hogxsens lööshet LfK 69 . 2) löshet, löst lif, utsot. stoppar han ten lösshet i liiffuit LB 7: 252 ."],"f":["lösshet . ","lööshet . ","lösheet Bir 5: 34 )"]},{"a":"löshet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lättsinne, självsvåld. \" thy älska the gärna spegla sik, ok j speglomen skodha ok brwka sinna lyghna löshet (levitates) \" SpV 350 . ib 452 . JMÖ 106 . the försynen skal göras ey mädh lösheth, wthan häller mädh ytersta athwakth PMSkr 144 . JMPs 402."],"f":[]},{"a":"löshäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löshäst. \" mz then lööshäst wakt här qwar \" Al 2197 . ib 2353 ."],"f":["löös- )"]},{"a":"lösilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ater-, sunder-lösilse"],"f":[]},{"a":"lösilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr aterlösilse."],"f":[]},{"a":"lösin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lösn."],"f":[]},{"a":"lösing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfra ater-, ben-lösing."],"f":[]},{"a":"lösingadränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lös dräng, dräng utan (fast) anställning? ST b 1: 298 ( 1481) ."],"f":["löswnga dreng )"]},{"a":"lösingafolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löst folk. STb 2: 159 (1486). ib. stadztienarene skulo gaa kringom stadin ok lata koma til hopa alth löswnga folk, som engin tienist haffuir ib 160 ( 1486) ."],"f":["lpswnga- )"]},{"a":"lösingakarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lös arbetare? Se Sdw 2: 1264."],"f":[]},{"a":"lösingaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lös arbetare? \" inge [flere] dage karle eller lösingemen schole städer ther, en grwffwonne behoff görs \" BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . Jfr lösinga karl."],"f":[]},{"a":"lösiorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. fri jord, jord hvartill eganderätten ej är förenad med besittningen . . . pedher niclisson ett öresland lössiordh, then före:da war kryckia atte innan wplö . . . innan östbo SD NS 1: 491 ( 1405, nyare afskr.) ."],"f":["lössiordh )"]},{"a":"lösirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jr aterlösirska."],"f":[]},{"a":"löska","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som ej har viss boningsplats, kringstrykande. löska man SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). ib 5: 638 ( 1347) .","2) lösaktig. wardher nokor löska qwinna fwnnen . . . j härenom PM 30 . - Jfr löskaman, lösker."],"f":[]},{"a":"löskaläghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som gör sig skyldig till lönskaläge (lägersmål mellan ogifta). \" huar en lönskaläghare . . . far aldre lot eller arwadell j gudz rike \" MP 4: 66 . ib 5: 115 ."],"f":["lönska- )"]},{"a":"löskaläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönskaläge, lägersmål mellan ogifta. \" han haffde saa fagra jomffru oc wälbyrdoga anaad siig ey tiill ektescap wthan tiill löska läghe \" Troj 34 ."],"f":["lönskalege: -it STb 3: 189 (1494) . lönsko- SvKyrkobr 34 löske- Atb 2: 81 (1476). lösko- Troj 41 ),"]},{"a":"löskaläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönskaläge, lägersmål mellan ogifta personer. kiöz bindoghe af her ok löskaläghe Bu 185 . \" wardher prestadottor gripin i löskaläghe \" MB 1: 370 . Bu 171 . MB 1: 139, 193, 221, 329 . MP 1: 318, 2: 188 . födder i Jönskoläghe (ex fornicatione) MB 2: 377 . \" födder j nakro lönskaläghe ib. \" KL 381, 382 . Lg 3: 636 ."],"f":["löskoläghe ib 139 . lösko läghe Lg 3: 636 . ","löskoläghi MB 1: 329 . ","löskioläghe KL 381, 382 . ","lönskaläghe PM 1: 318, 2: 168 ; MB 2: 377 . lönskoläghe ib),"]},{"a":"löskaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-maþer )"]},{"a":"lösker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lös, ledig, ringsrykande. \" en del aff thz the stulith hade, fans i johanna . . . och enne andre löske konis gömo \" JTb 111 ( 1525) ."],"f":[]},{"a":"lösker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lös, ledig, kringstrykande. löskyr man SD 5: 637 ( 1347) . magho äy legho drengia eller legho konur löösk ganga PfN 136 . lösker man ella kona ib. ib 138 . BSH 5: 512 (512, nyuare afskr.). 2) ogift. sover man mz löske kono MB 1: 365 . Bu 171 . - Jfr löska."],"f":["löösker )"]},{"a":"löslalika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lättsinnigt. Su 237 ."],"f":[]},{"a":"löslat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. lättsinniga åthäfvor. flydhe hon al löslat ok käte VKR VII . Ber 30 . \" löslat i chorenom \" LfK 208 Bir 5: 67, 73 . - lättsinne hwar som ey är räddoghin ther är lifhwernsins löslat (dissolutio vitæ) Ber 10 . \" for löslath sculd \" Lg 3: 538 . ib 547 . - Jfr lösläte."],"f":["-laat Bir 5: 67, 73 ; Lg 3: 547 )"]},{"a":"löslat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. lättsinniga åthävor. all löslat äru flydh ffran mik JMPs 430. - lättsinne. mer thäkkis honom höffwisklikhet än löslath SkrtUppb 69 ."],"f":[]},{"a":"löslatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lättsinning själfvsvåldig. hans sidhi (näml. äro) värlzlike oc löslataughe Bir 2: 40 löslatoga athhäffwer Su 74 . Bir 5: 73, 104 . at the . . . warin ey osidhoghe älla löstughe Ber 78 . MP 2: 191 . LfK 161 . \" hwilkra systra sanger skal ey wara . . . löslatogher \" Bir 4: 54 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"löslatogher ugher. löössladoger gu c 20 hand 2s. 98","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lättsinnig, självsvåldig. SkrtUppb 69 . JMP 37. JMPs 428."],"f":[]},{"a":"löslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) lättsinnigt. thu skalt ekke löslika (ficte) wthan sannelika (veraliter) thänkia thik sta i gudhz asyn SkrtUppb 70 . \" thy är ey löslika aktandis hwilke som wthwälyas thär til PMskr 125. \"","2) löst, icke fast. thet war got rogmyöl wtan thet war lözliga pakkat ATb 1: 147 ( 1461) .","3) löst, ostadigt. \" ey thorff thu swa vndra a mik hwi jak (ɔ: en gamal käring som gick \"som thän a styltom gaar\") swa löslik staar \" SvRimd 43 ."],"f":["lözliga ATb 1: 147 ( 1461)"]},{"a":"löslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lättsinnigt. \" at klarkina lifdhin swa skörlica ok löslica (dissolute) som the nu lifwa \" Bir 3: 252 . Su 54 . LfdK 153."],"f":["lösleka: -lekare LfK 153 )"]},{"a":"lösliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som kan lösas el. upplösas. Jfr olösliker. l2) lättsinnig, själfvsvåldig. vakta thit hoffwdh oc andra thina lymme fraan löslikom rörilsom Ber 275 ."],"f":[]},{"a":"lösliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. Jfr olösliker."],"f":[]},{"a":"löslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättsinne själfvsåld. hans athäfwa löslikhet Bir 1: 219 . ib 284, 3: 176, 214, 225 . LfK 72 ."],"f":[]},{"a":"lösläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättsinnigt beteende, lättsinne. FOVkl 217 . \" sardonix är en sten . . . han späker mykna käthy oc löslathy \" PMSkr 490 ."],"f":["-lathy )"]},{"a":"lösläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättsinnigt bettende, lättsinne. at haffwa nakor lösthe ällar fafängha glädhi her i wärldenne LfK 202 the (ɔ: siäldsyn oc wndirsam diwr oc fwghla) äru lösläta wpwäkilse Bir 5: 45 . \" at the haffuen engin !SYNS_DÅLIGT? ordhom, teknom ällir öghna lätom \" ib 77 . hans !SYNS_DÅLIGT? lösläte ib 1: 335. han far näplica atiruändo af lösläte MP 1: 352 . Jfr löslat."],"f":["-late )"]},{"a":"lösmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönskaläge? hoorkarla ok hoorquinnor, j lööss maall ligende lyughare meneedhäre hädhäre . . . alle thesse fölgio dieflenom til heluitis SvKyrkobr (Lucid B) 215 ."],"f":["lööss maall )"]},{"a":"lösman","b":[],"c":"","d":"","e":[" lösdrivare? Se Sdw 2: 1264."],"f":[]},{"a":"lösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["haffue giffuit thera ɉ (1/2) stenhus . . . till the helga lösen oc warfrw oc sancte anne altare i predica bröder closter SJ 297 ( 1461) . at tw wille latie synoge en messe fore sancte jörien och annen fore the helge lössn BSH 4: 336 ( 1503) ."],"f":["lössn . ","lösen )"]},{"a":"lösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["11) betalning. i the adhre antipohona beddes the hälgha kirkia thässens gäldhzens lösn SvKyrkobr 325 . GpM 2: 342 (1509). - Jfra af-, ater-, pänninga-, skadha-, ut-lösn."],"f":[]},{"a":"lösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösen, lösenord, igenkänningstecken. när fiendana blandas j sridenne känner jngen annan wtan haffwa ord säyandis hwath är lösn. oc han som weth teknith . . . nämpner thet säyandis. gwd. mari. jhe sus. konwngen. fläsk. bröd PMSkr 143 . Arnell Brask Biᴵ 19. ib 20 ."],"f":[]},{"a":"lösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösen, igenkänningstecken. \" the lösn och märke aa ladhe \" RK 3: 2222 ."],"f":[]},{"a":"lösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) frihet. \" taka orloff vndan wars herra budhordhe oc lösn \" MB 1: 463 . 2) frigifvande (ur fångenskap). the päningana som giffwas före hans lösen PM 35 . the päningana . . . hvilka swa anamades före fangans lösn ib. 3) förlossning, frälsning. lyste sina lösn af nödh Bil 256 . lösn aff äwerdhelikin dödh MD 187 . 4) lindring, lättnad? tiil lösn ffor ffebres LB 2: 53 . \" thz gör godh lösn ib. 5) aflösning (i kyrklig mening). tok af präste script ok lönleka lösn \" Bu 30 . \" tel aflat ok lösn minna synda \" ib 3 . \" faa nadh oc lösn aff warom syndom \" Bil 115 . 6) upplösning, skiljande. hionalaghsins lösn (solutio) Bir 3: 318 . 7) lösning, förklaring. raadh ok hiälp til lösn j hardhom ok thungom thingom oc myrkom at vndirstonda (solutionem mysteriorum) Bir 3: 311 . 8) lösande, friköpande. läta them til lösn MB 1: 387 . - friköpande, återlösning (i religiös mening). ängin wardher lottakin thera lösn, vtan then ene som sik halder wärdhelika til gudz nadha MB 1: 387 . 9) lösen, lösenpenning, det som erlägges för friköpande ur fångenskap. warþer . . . þyuwer laghwnnin oc dömder til lif at mistä, hwa sum taker lösn for han siþan, gyälde os lösn SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . \" matte eigh lösn taka for hans liiff \" ib NS 1 : 9 (1401). iak bedhis til lösn kono ok barn mit rike mit silff ok alt mit gull bödh iak honum fore them til tull Al 3064 . - från skyldighet till tjenst. wille war herra . . . taka leuit il lösn fore israel MB 1: 386 . - från död, från dödsstraff el. annat urbota straff. böþ vt gul ok self . . . tel lösn hänna Bu 490 . \" än thz wardher honum laght til lösn (quodsi pretium fuerit ei impositum) \" MB 1: 336 . thz skal giäldä idert liff. ther skal och engen lösn fore ga Va 51 . Di 190 . \" taker oc nokor lösn fore han (tjufven) \" SD 5: 638 ( 1347) . 10) inlösen skal thet honom til lösin standa for the for:da 1 mark SD NS 1: 470 ( 1405) . 11) betalning. til lösn varrä gyäldä SD 5: 561 ( 1346) , 567. gör broderen ey lösn SO 201 . 12) afföring, öppning. tulkin drik gör natwrlika lösn LB 3: 20 . \" fersker netle kal wel swdin gör lösn i quidh \" ib 75 . ib 2: 41, 4: 352. lylya hielper til lösn ib 7: 60 . for formykin lösn dwger bleka ib 66 . ib 250, 251 . - för mycken afföring, löst lif, utsot, äfven i allm. för stark el lsjuklig afsöändring ur kroppen. LB 7: 251, 252 . thz doger ffor myken lösn ib 2: 44 . \" doger hon mykith ffor lösn ok heso \" ib 35 . ib 49 . \" thz stillir lösn som kombir aff hitha \" ib 3: 62 . \" porsyrth er godh ffore blodhrinna ok ffor annan lösn \" ib 2: 42 . 13) lösande medel. stöth tetta alt saman oc blanda mz honag, tz er god lösn LB 7: 151 . - Jfr af-, ater-, banda-, gengärdha-, iorþa-, lagha-, lima-, skapa-, skripta-, sunder-lösn. "],"f":["lösin SD NS 1: 470 ( 1405)","lössen ib 252 . löns L. lööns L.), ","lösna lös , "]},{"a":"lösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Sdw 1: 816 sp. 1-2). Se hälgha lösn."],"f":[]},{"a":"lösna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aterlösna."],"f":[]},{"a":"lösna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se losna."],"f":["löstna )"]},{"a":"lösna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aterlösna."],"f":[]},{"a":"lösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lösande, inlösande. \" är och i sama godze for vars kereste modher moders . . . lägerstadh oc testament xxx marker som han (för hon) gaff sitjh yterste ärfuingom til losningh \" FH 3: 126 ( 1448) . hafuer . . . jac . . . vpbudit oc lyst mynom nästom arfuom myna jordh j viala til lösningh ib 5: 110 ( 1487) .","2) lösen, lösepenning. skal . . . engen fogeth eller ämbetisman tha hafue makt ath taga före toll clädhe, salt, humbla äller nakra andra wara äller annan lösningh, wtan silff BtRK 324 (1483, orig.) . - Jfr af-, ben-, for-, husa-lösning."],"f":["losningh )"]},{"a":"lösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) lösande, förlossning, befrielse. \" äpther lösningena ok wtledhningena af mörkastwfwnne, thär mankönet warit hafdhe wäll i fäm tusanda ar ok än mer \" SvKyrkobr 326 . - Jfr ater-, ben-, islösning. "],"f":["*lösninga iordh","löösningha- )","lösninga karl","lösninge- )","*lösninga smältare , "]},{"a":"lösninga karl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lös arbetare? han mötthe mik . . . medh en hop, xl (40) lösningha karla BSH 5: 578 ( 1517) . Jfr lösingaman."],"f":[]},{"a":"lösordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löst el. lättsinnigt tal. thy at al swa dana lösläte . . . oc lösordh som dragha til gifftomaal ällir wärdzlighin tidhande . . . skal ffyas FOVkl 217 ."],"f":[]},{"a":"lössa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lossa, lösa."],"f":[]},{"a":"lössinnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättsinne obetänksamhet. oppa thyn konwngs lössynnoghet forwndrar jac myket (de tui levitate regis admiratione multa commoveor) Troj 44 . ib 56 ."],"f":["-synnog- )"]},{"a":"lösskiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungsto? vectigalia mea dicta löskiut SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). Jfr lösbiuk."],"f":["löskiut )"]},{"a":"lösskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["affyra. han loth them (ɔ: byssor) löss skiwta alla RK 2: s. 347."],"f":["löss skiwta )"]},{"a":"lösskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skära (ngn)lös, medelst skärande befria. at han för var for tiwffnat grepin ok var lösz skorin STb 2: 558 (1491) (möjl. att atta som två ord)."],"f":[]},{"a":"löst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lyft."],"f":[]},{"a":"lösvittinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Holmbäck-Vessén, Sv. landskapslagar 5: 49 f."],"f":[]},{"a":"lösvittinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"lösöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösegendom. \" min tridiungh aff lösöran att haffua \" FH 3: 52 ( 1445) . \" tridiunghen aff lösöran ib. alt sit fasta godz oc sina thwadeela aff lösöranib. mista llan sin lösöra \" PM 33 . FM 391 ( 1508) . - pl. lösören. mädh allo thy han atte i lösörom SJ 3 ( 1421) . hulke . . . haffwa lakt oc giffwit sin godz wndher clostrit oc somlika lösöra LfK 66 . \" mobilibus aliis løsøre dictis \" SD 3: 173 (1314, nyare afskr.). bona dicta løsara (för -øra) ib 4: 596 ( 1338, gammal afskr.) . \" af hans lösörum \" ib 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ib 6: 125 ( 1349) . \" alla the lösöra ok hawr i gulle ok silfre ok hwario thet helzt kan wara, liuandes ok dödho, som iak äptir mik leuer ok latir \" ib NS 1: 411 (1405). giffuer iach henne alle mijnne lösörer FH 6: 124 ( 1512) . "],"f":["löösöre )","lösöra arf , ","lösöra köp , ","lösöra panter , ","lösöra ran , "]},{"a":"lösöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösegendom, losöre. \" kendes the thöm . . . ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden \" SJ 2: 149 ( 1489) ib 284 ( 1495) . "],"f":["lösör STb 4: 224 (1511) ), ","*lösöra ärve","*lösöris äghodelar","lössöres ägedeler )"]},{"a":"löt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["löth . ","-ir -er)","*löta bodh"]},{"a":"löt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mark, fält. cum quodam alio spacio terre wlgariter dicto löt SD 2: 385 ( 1303, gammal afskr.) . ib 3: 682 (1325, gammal afskr.) . \" i pläghin dräpa fä oc nöt oc offren them a wilia löt idhrom gudhom \" Al 6677 . \" owir slätter oc stora oc wida lööther (per loca humilia) \" MB 2: 238 . Jfr fä-, gen-, hiorþ-, hiorþa-löt."],"f":["lööth . ","-ir )"]},{"a":"löta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se luta."],"f":[]},{"a":"lövend","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalgång. tha the hafdo svva svvorit ine a radzstufvonne, tha lyste the thet före allom almoghan vvppa löfuendene OB 214 ."],"f":[]},{"a":"lövogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med löv, lövrik. GU C 20 s. 283 ."],"f":["löffuoger )"]},{"a":"löþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lödig, fullvigtig, innehållande full halt af ren metall (silfver). han haffde aff lödukt sölff en staff RK 1: 3601 . \" som the alt j lödhugt sylff vth gaffuo \" ib (sfgn) s. 173. ib s. 171 . SO 141, 144 . viliom vi idhir gifua ena mark lödhukt silfuer, for huan then man som i stadhenom är Ansg 235 . \" alt thet hans biskopsdöme räntadhe hanom i lödhugho silfuer oc redhom päningom \" ib 245 . \" trettam markir lödhut siluir \" SD 6: 65 ( 1348) . \" pro XXII marchis lødhogha \" ib 5: 27 ( 1341) . böte . . . ena halfua lödiga mark sölffuer ib 145 . böthe . . . ena halffua lödigha mark sölffuer ib 147 . ib 146 . \" een lödhogh mark silffuer \" Lg 3: 382 . \" swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc \" SD NS 1: 11 ( 1401). saa godh mynth ath atthe mark görä en lödogh mark sölff ib 519 ( 1406) . ib 3 ( 1401) o. s. v. swa got mint som nw gar ok gäft är i stokholme thät IX (8 1/2) mark päninga göra j mark lödhugha SJ 38 ( 1426) . \" gaff wt söllff a badha hender thusende lödugh mark i sender \" RK 1: 3179 . \" ib (Albr) s. 210, 211, (sfgn) s. 172, 173. the loffuade hanom M lödigmarch \" ib 2: 8733 . \" hafuer ther inne fäm (5) lödhugha fiärdhunga äuerdhelica ränto \" SJ 36 ( 1426) . \" böthe . . . een lödich fierdungh \" SO 149 . ib 147 . \" böthe een dyerdingh löduch \" ib 149 . Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 342 f."],"f":["-ugher . ","-igh . ","-ig . ","-uch . ","-ich . ","lödhught RK 1: (sfgn) s. 173 . ","lödut ib s. 171 . ","lödhukt Ansg 235 . ","lödukt RK 1: 3601 . ","lödhut SD 6: 65 ( 1348) . ","lödict SO 141 . ","lödicht ib 144), "]},{"a":"löþosa fari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["löþosä- )"]},{"a":"maagh","b":[],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 (and2) s. 136. Se maker."],"f":[]},{"a":"maamel","b":[],"c":"","d":"","e":[" GU c 20 (hand 2) s. 152. Se mandel."],"f":[]},{"a":"macedon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Macedonier. han war en macedon liik Al 2828 . \" swa giordho perse ok macedona \" ib 2787 . ib 254 4, 2835, 2892 . han foor ij macedons klädha sidh ib 2811 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"madh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mad, sank äng. Se Sdw 2: 1265. SD NS 3: 52 ( 1445) . llendex . . . änger som är i madh GU C 20 (hand 2) s. 73."],"f":[]},{"a":"madher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mask. Se E. Lidén, Arkiv f. Nord. Fil. 36: 43."],"f":[]},{"a":"madher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mask. \" ledh han stora pino aff madhom j sinom hälga magha \" HSH 9: 4: - bildl. forlath mik snödasto oc owärdoghasto syndersko slemastom math oc träk alt thz jak tik haffwir mote brwtith VNB 17 ."],"f":[]},{"a":"madher el. ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) människa. \" ängin creatur ey ängil ok ey man (Bir människia) var ödhmiukare än ika \" Nio kap ur Bir 27 . christus är man wordhen Mecht 233 . jnde mannen som är sielen SvKyrkobr (Lucid B) 145 . SpV 325 . all lthänna wärldzligha wälbyrdoghetin är hällir tillggiande gambla mannenom än them nya (magis vetusto homini quam novo) SpV 426 . Prosadikter (Barl) 48 . SvB 329 (b. av 1500-t.). the hälga kyrkia, thz är allas cristna mannas samqvämdh JMÖ 87 . all kar ther i strömmen . . . äre all ny affuerke oc ey warit aff alder ower manne minne HSH 14: 68 (1525? Brask, möjl. att fatta som ett ord). - vuxen el. till mogen ålder kommen människa. Jfr under 2. the til the (ɔ barne) komo til mantz elle the sungo theris första messo STb 2: 302 ( 1488) . \" giffue barnomen ther affh xvi (16) mark tiil kosth hwarth aar thil the komma til manna fförstondh och synne \" SJ 2: 285 ( 1495) . STb 5: 77 (1515). - åtföljt av ordningstal betecknande den ordning i vilken människor räknas vara besläktade med varandra. swmme lagböger vdtrycke, at fyärdhe man skal ärve met syskyne BSH 5: 101 ( 1506) . ib 228 (1507, nyare avskr.) . - led, generation. gregress andersson . . . war en man nämare en the andra ärffuingen epter benkt michelson Svartb 513 ( 1472) .","2) man, karl. \" i motsats till kvinna. om thu astwndar människio äller manna älsknad \" SkrtUppb 83 (möjl. att föra till 1). jdeus är en sten . . . vordhen som en mannes twmme PMskr 478. - man, till mogen ålder kommen. lJfr under 1. algot . . . war ey än tha komen thil man älla forstandisle SD NS 3 . 226 (1417). - man i mera allmän betydelse (icke alltid med säkerhet att skilja från 1), även man ss medlem av ett samhälle, krigare, bonde o. s. v. Se Sdw 2: 1265. jtem salaiärwj iiij mans skogä FMU 4: 94 (omkr. 1455). jtem sarejärwj skoga iij mans deel ib (jfr manz del). erligh och welfornwmpstog man her niels pedersson borgamestare SJ 2: 54 ( 1479) . \" hwa annerledis ffordrar . . . ware swa man som then sins herre versta vi vetha \" Arnell Brask Biᴵ 33. - man, person. Se Sdw 2: 1265. - sing. koll. i förening med adj. menogher. före meniga mans oc rikesins besta PMskr 134. ib 138 . - man, med framhållande av begrepp som kraft, duglighet, anseende. mykin bläst hafwer thz hornith . . . thz walder at man (B dränger) halder a thy Prosadikter (Karl M) 279 . \" ey är thu (ɔ Jesus) större man fore tik än war, forfadhir abraham, ällir prophetane \" MP 5: 233 . \" lathe mik gudh aldrigh döö wtan ath jach matthe wara man fforskulla thet och alth annath som i mik bevisth haffwin H. Gadh (1500) enl. G. Carlsson, Hemming Gadh s. 329. 3) äkta man. tho hon wart manne giffuin \" Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . til hon til manna . . . eller til brödz kommo kunne SJ 2: 182 ( 1491) (möjl. till 2). nar hon war kommen til lagliken aller, war hon aff ffadher oc modher giffwen j manz wal JMPs 393. ib 408 . 4) tjänare, tjänsteman, man. var elskelich radh och man her karll knutsson Mon Dipl Sv 13 ( 1441) .","5) om helig man, helgon. jak thror . . . ok a helgra manna samwäro MP 5: 208 . - i eder. om hon haffwir sworidh om helgha men SvKyrkobr 357 . - män viti, för isso, i sanning. sonen swaradhe witi män thz weth jak wäl hwat the sighia Prosadikter (Sju vise m B) 215 . - hälghe männen, (allhelgona)litanian. Jfr hälghemän. nar som hälghe männene (litania) läsas Mecht 307 . Jfr aker-, alder-, alders-, almoso-, arbeidis-, badhstovu-, baner-, baners-, banz-, bats-, biärgs-, bo-, borghanz-, braxna-, brudhlöps-, buds-, bugha-, bur-, byggianz-, byggis-, byrdhogh-, bysätis-, bäzte-, böna-, dagsvärke-, dagsvärkis-, dagsvärks-, daghthingis-, drafls-, enlöpis-, fanga-, fiske-, flätio-, folska-, for-, forseo-, forskiäl-, forskiäla-, fortalu-, frakt-, franka-, frankis-, frillo-, frälsis-, fästa-, fästo-, gards-, godh-, gärnings-, hedhers-, hispana-, hiälpis-, hof-, hovuds-, hugningis-, humbla-, hus-, hyt-, hytto-, hälghons-, härads-, härra-, höf-, ilgärdhis-, ilgärningisinnis-, ivir-, ivirvaru-, ivirväldis-, iärnbiärgs-, kirkiosokna-, konung-, koparbiärgs-, krigs-, köp-, köpstads-, ladhugards-, lagh-, lagha-, land-, lands-, lek-, lovans-, luku-, lydhio-, lydhninga-, läns-, mal-, mala-, mals-, midhalders-, mosa-, mälingis-, mälis-, mälnings-, mästar-, mätis-, mäts-, nämdar-, nämningis-, närvaru-, ogärnings-, ogärnings-, ondlivis-, osanningis-, osta-, otro-, oäro-, pram-, prophete-, qvarters-, rads-, radh-, radha-, rans-, renlifnads-, renlivis-, riddara-, rodhirs-, saghu-, sanninga-, sanningis-, sigher-, sighers-, silfbiärgs-, sio-, siättungs-, skat-, skatninga-, skatnings-, skattings-, skedhis-, skip-, skipbrut-, skiptis-, skiäl-, skiäla-, skiäls-, skodhara-, skut-, skyldar-, skyrdha-, skötning-, skötninga-, skötnings-, slots-, släkt-, sokna-, soknabo-, spa-, spetz-, spil-, spila-, spis-, späk-, stads-, styre-, stämninga-, sudher-, svina-, syn-, syna-, syslo-, sädhis-, sämis-, talu-, tavärnis-, tidhans-, tilseo-, tilsynis-, timber-, tro-, trädhis-, trägards-, thiänisto-, thrätto-, umfarnings-, umfärdha-, uplatnings-, utgardhis-, valdgiptis-, vardh-, vidher-, vidherbygningis-, vidherdelis-, vidherdelo-, vidherlags-, vidhervaru-, vin-, vitnis-, väldis-, värio-, värulds-, yrtagards-, äghandis-, ällis-, ämbitis-, ärandis-madher el. man, ävensom fästo-, hälghe-män. "],"f":["man","mans . ","mannes . PMSkr 478 . ","mantz STb 2: 302 ( 1488) . ","manne . ","mannehom Prosadikter (Barl) 48 . ","män . ","men SvKyrkobr 357 . ","menne STb 5: 60 ( 1515) . ","männene Mecht 307 . ","manna . ","manne FMU 4: 170 (1461, avskr.) . ","mannas JMÖ 87 . ","mans FMU 4: 94 (omkr. 1455). ib. Svartb 587 ( 1515) . ib. ","mennes STb 5: 207 ( 1519) . Se Sdw 2: 1265) , ","*manna gardher","manne- )","*manna har","-haar )","manna hätta , f. manshätta, kapuschong till mansdräkt. ATb 1: 313 ( 1469) , 2: 34 (1474). ","*manna kapa","-kaapa )","manna kiurtil","-kiortil . ","-kiortel )","*manna läpa","-läba )","*manna minne? (manne-), ","*manna mällom","mannemellom )","manna natur , f. Se Sdw 2: 1265. 1) människonatur MP 1: 155 . 2) semen virile. Bir 1: 60, 2: 16, 3: 93 . ","*manna vuxin (-woxen), ","manz alder (manss aller), ","manz bot (mandz-. -boot(h)), ","manz del (mantzdeel), ","*manz diup","manss- )","*mans drap , ","*manz dödhe","mans- . ","mandz- . ","mantz- . ","-döde . -dödä), ","*manz dödher","mandz- )","*manz ganga , ","manz luter (mandtz-. mantz-. lother), ","*manz mordh","mans mord )","manz ordh (mans-), ","*manz part","mantz- )","manz slagh (mandz-. mantz-), ","*manz släkt , ","*manz slätte (mans-), "]},{"a":"madhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1)mask; även insekt el. annat djur av lägre ordning. Se T. Ljunggren, Nysv. studier 12: 149 ff. johannes baptista . . . liffdhe widher skogx honagh ok sma madhka, som kallas locuste SpV 208 . ib 219 . guddomyn skyltis vndhir mandomenom som hwasse jarnkrokin vndhir blötha markenom, ther fiskin wardhir medh swikin ok grypin MP 5: 193 . \" mädhan jak är jnthe wtan mädker oc mwl \" SvB 163(b. av 1500-t.). thät (ɔ brännvin) är goth them thär marken haffuer i bakenom, och for hoffdeno . . . thät är goth them marken haffuer i hareno Sex ekon tr 273 . \" marka bitha röterna aff (på säden) PMskr 201. muggor äller annar marker gör them (ɔ fåren) ey sidhan omak \" ib 24 . ffiärelle och andre marka ib 303 . \" ärw the marane fiärelle \" ib 304 . lägh thär (ɔ i kristallerna) jnwärtis manga marka som skina j mörkeno ib 527 . - koll. cledher (o. s. v.) . .. som aff maal och matk forderffues kunno STb 4: 72 (1505). dyra balsma . .. som krafft haffde ath bewara nagoth tyngh wtan rötha oc onda lwkt oc mark oc annan wanskelse Troj 188 . - Jfr bäria-, eter-, iordh-, kal-, kiöt-, klädha-, mete-, silkis-, skafls-, slem-, trä-, vidhga-madhker. "],"f":["-a SpV 208 ; ","-omen ib 219 . ","mådker SvB 163 (b. av 1500-t.) . matker: matk STb 4: 72 (1505). marker PMSkr 214 ; ","mark Troj 188 ; ","-en Sex ekon tr 273 ; ","-enom MP 5: 194 ; ","-a PMskr 201, 303, 462; best. -ane ib 304 ; ","-om ib 303 ; ack. -a ib 527 ; ","-ane ib 304 ; ","-om ib 303 ; ack. -a ib 527 ; ","-ana ib. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 54)),","*madhka fulder","madka fulder )","madhka ganger","marka- )","*madhka koster","marka- )","*madhka miol","*madhka skal","mathka- . ","matka- . ","marka- . ","-skall . -skaal),","*madhkaskalsten","mathka- . ","-steen )"]},{"a":"madhkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["maskäten. \" ath frwkten skal ey falla aff markogh \" PMSkr 342 ."],"f":["mark- )"]},{"a":"madhkätas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" förtäras av maskar. aff thenna smöria höldzs hectoris krop wiid makt saa ath han ey kwnne . . . mark ätas \" Troj 188 ."],"f":["mark- )"]},{"a":"madhäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["madäng. Sd NS 3: 52 (1415)."],"f":[]},{"a":"magalippo subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["koll. ett slags körsbärskärnor (av prunus mahaleb Lin.) använda till parfymering. \" tak (till ett slags såpa) magalippo wäl granth vj lod \" PMSkr 387 ."],"f":[]},{"a":"magd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. Se maghdh."],"f":[]},{"a":"magha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) valere, må, befinna sig. med kvalitetsadverb. modhorin spordhe at hwru hon matte Prosadikter (Sju vise m) 140 . \" jak oc myne mädhbrödher. . .maghom wäl gwdy warj thes loff \" PMBref 320 ( 1515) . \" o maria vale pulcrum magh wäl, ällar faar wäl, wänasta lilia \" JMÖ 135 . 3) förmå, kunna, vara i stånd till. med inf. utan at. änghen stath mughu ui ih´m (ɔ Jesum) spöria Saml 34 . 280. hwi scoopp gud thöm (ɔ Adom och Eva) ey tolka at the ey matthe syndä SvKyrkobr (Lucid B) 139 . ib. - med underförstådd inf. oppa thz at han (ɔ Johannes döparen) matte (posset) thz som hanwilde, tok han aff honom som alt formatte SpV 215 . - kunna, ha tillfälle. med inf. föregången av at. kärlek, som thu maa (potes) at akta j hwarie enne modher som haffwer dotter sik ganzska kära Mecht 106 . - ma väl ske, kanske möjligen. Se Sdw 2: 1265. 6) må, vara berättigad, ha rättighet el. tillåtele, få. med inf. utan at. hustra anna maagh och skal . . . haffua . . the öffre stuffwna SJ \". 54 (1479). samma dach sades, tet hinrik lenssingh mag brucha sit macht breff sTb 4: 47 (1505). ib 111 ( 1506) , 183 (1508).","7) må, böra. \" wil tw haffwa skinnith alth förgylth, tha maghe thet sätias mädh stokommen \" PMSkr 539 . 8) vara nödsakad, måste. med inf. utan at. thet är mik tekkäre . . . än tu vare swa godher ok helger, at tu dagliga sculde matthe oplyfftäs medh sancte paual lopp j tridhie hymmilen J Buddes b 182 . Troj 177 . - med underförstådd inf. hwad ellir han wille ellir ey matthe han aff hästen oc tiill markena Troj 129 . ib 161 . 10( i bisatser, i sht i dådana som uttrycka vilaj, avsikt el. bemödande, följd: må. med inf. (av ett verb, vars konj. sålunda omskirves). jak bedhis hänne siälinna ok licamsns miskund at hon moghe (Bir maghe) här i världinne bätra alla sina synde Nio kap ur Bir 26 . ib 37 . SkrtUppb 16 . \" görin mik thet kunnoght, oppa tet ath iak moghe ok koma ok lbidhia til honum \" MP 5: 90 . beegärande, ath thette . . . . breff matthe her inscriffwitz i war stadz tencke bok STb 4: l163 (1507). - part. pres. 2) myndig. til thes barnith wordher moghande man STb 1: 154 ( 1478) . til thess han komer til mogande man och haffuer swngit sine förste messe ST b 5: 17 (1514). - Jfr formagha."],"f":["matthe J Buddes b 182 . ","ind . sing. 2 pers. maa Mecht 106 . 3 pers. magh STb 4: 111 (1506), 183 (1508). mag ib 47 ( 1505) . ","maagh SJ 2: 54 ( 1479) . pl. 1 pers. maghom PMBref 320 ( 1515) . ","mughu Saml 34: 280 . ","konj . ","maghe PMskr 539. maghie SkrtUppb 16 . ","moghe Nio kap ur Bir 26, MP 5: 90 . pl. 3 pers. moghin Nio kap ur Bir 37 . imperf. matte Prosadikter (Sju vise m) 140, SpV 215 . ","matthe Troj 129, 161, 177 . ","maghet SvKyrkobr (Lucid B) 139 . part. pres. moghande STb 1: 154 ( 1478) . ","mogande ib 5: 27 ( 1514) . ","magh JMÖ 135 . Se Sdw 2: 1265),"]},{"a":"magha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  L. ","1) valere, vara stark, hafva styrka el. makt, förmå. christum ma mer än þu (potentio te est) Bu 498 . Bil 234 . \" thu skalt se at iak ma mera (plus posse) . . . som pinas, än thu som pinar \" ib 472 . cirpianus sände annan diäfwl som mera matte (fortiorem) ib 446 . \" thera thriggia elementorum krapte for darwar hwar annan, som bäter m \" MB 1: 73 . tha matte analech bäter (superabat, hade öfverhanden) ib 325. Di 151 . \" konungsins folk matte ther mynna \" RK 1: 698 . \" engin war fiendom hardhare ä nädhan the matto nakath mot honum oc ängin man war sinom fiendom madhighare sidhan the matto minna än han \" MB 1: 7 .","2) valere, må, befinna sig. med qvalitetsadv. jacob spör hurw laban ma MB 1: 220 . Bil 384, 604 . RK 1: 3650 . Va 6 . Di 118 . sagdhe, huru mat thu, han . . . . swaradhe ginstan, jak ma wäl KL 92 . \" the moghe . . . weel \" FM 201 ( 1504) . ib 337 ( 1507) . BSH 4: 194 ( 1495) . \" aff then drykkin matte han wäl \" Al 2634 . \" tha skulle han thäs bäter magha (hafva det så mycket bättre) \" ib 3029 . RK 2: 7663 . \" the magho thäs wär \" Al 9030 . ","3) förmå, kunna, vara i stånd till, med ack. diäwlen suarar . . . sik ängte mogha for andrea Bu 134 . - med inf. utan at. ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . \" bätar ma andreas hänne hialpa \" ib 134 . \" iak ma eigh länge liua \" ib 174 . \" sagdho hanum wara bäthra radh . . . kännas widh them, hanum matte ensamin sigher gifua \" Bil 234 . \" om thu mat tafflith vinna \" Fl 1182 . än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä SR 44 . \" o ihesu som maat biudha at alla sotte läkias \" MP 1: 19 . \" at magha vpfara \" ib 2: 101 . \" wäl mat thu hiälpa mik vm thu wilt \" KL 98 . \" ma iak ey signilse aterhalla \" MB 1: 415 . \" the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man \" KS 6 (14, 6) . \" j forsom älla flotmosom, å utnäsiom widh haf älla sioastrand, ther ängin må vndi grundwal grava, ok tär ängin må ty huse watn mena \" ib 85 (208, 93). triggia (för triggia handa) ledh må man håldano hus winna ib 86 (211, 95). land ok rike mågha almogha mista sidhst ib 76 (187, 83) . \" jak är nw sar oc siwker iak mag ey ganga eller standa \" Di 193 . \" han är then raskaste riddare ther häst mag rida \" ib 2 . - med inf. föregången af at. forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra Bir 2: 78 . - med underförstådd inf. (ofta i förening med en superl.). göme sik þät bästa han ma for sinum owinum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). the skyndadhe sik huar som mäst ma Fl 51 . \" slät foor som mäst han matto \" Lg 92 . \" kommo tiil häst tiil kalmara som the motte bästh \" RK 3: 3546 . ib 3618 . the thakkadho honum huath the matä Iv 5291 . the . . . sigildo swa hwat skipen thäden fara ma Fr 2372 . man ma ther ey in (näml. koma) Fl 1087 . - med part. pret. n. (jfr gita). vm thu hafe mat mote standit minne pino Bir 1: 58- kunna, kunna finna sig i, tåla. han matte alre see diäknan älla diäknin han ok droghos opta oc bardos Bil 776 . - kunna, hafva tillfälle. swå sum wi måghom see medh romarom KS 9 (21, 9) . \" här mat thu (potes) märkia mang nyttelikin thing \" Bo 10 . \" mag tw winna her sa mykin siger som tw ther tapade \" Di 75 . \" thzte slot mughe j bade beholda om i skilias wener att \" ib 66 . \" tha mag i se hwat heller jak är dwerg eller man \" ib 60 . \" sa är jak hiit komen som i maga höra \" ib 35 . - kunna, kunna tänkas, hafva möjlighet för sig. med inf. utan at. fiurum lundom ma maþar varþa ok cig flerom lundom Bu 62 \" hauar þu trägha þinna ilgärninga. þa mat þu fa än naþe \" ib 141 . \" ma ängin fa godhan dödh, vtan han se stadder i godhom lifnath, tha han skal dö \" MB 1: 414 . \" matto the saate boa oc liwa saman \" ib 110 . \" enghin ma guz win wara vtan han är rätuis \" Bil 82 . \" thw äst then höffuiskasta riddare som wara mag \" Di 38 . ib 40 . \" j them skapadh som the gita ok mogho sees (videri . . . possunt) vtan vadha \" Bir 2: 287 . \" täs mere skadha må få, te bådhe bak ok före . . . stridha \" KS 85 (208, 93) . thz må en haua rönt i åthäuom manna, som ey hauer annar ib 72 (176, 79). vm thet ey må warda ib 71 (175, 78). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib 21 (52, 23). må thet wara sant ib 7 (15, 7). må thet bätras ok bot å rädhas ib 82 (202, 89). at tär se ängin annor högh suå när, at tär m´å eld älla stenkast af blidhom rädhas ib 85 (208, 93). windabro, ter vp må windas ib (209, 94). manna åthäue mågho wara ill älla godh ib 71 (175, 78) . medh . . . allum ingieldum. affgieldum ok rääth som thär aff gaar. ok aff ganga magho BSH 1: 165 ( 1376) . wi . . . pröffuom oc troom at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir VAH 24: 322 ( 1442) . sagdhe enkte epte vara. thz gifua mathe (som man kunde gifva, som var möjligt att gifva) Bil 7123 . \" thessa stora ogerningena ville gudz rätvisa ey lata ohämda vara, som pröfvas magh medh thy, at alle the som varo i the gerninge vurdho alle plaghadhe \" Ansg 203 . \" som mykit matte aff säghias \" ib. \" hwru ma thetta wara \" Lg 32 . \" ma väl ske han hawir thäs mera mz thik \" Bo 146 . \" var alre swa stor höghtidh oc swa höghtidhelik pasdcha haldit. o ma uäl ske alrigh vardhir \" ib 252 . \" som ma wäl skee at idher mening war \" VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr maske.","4) för att uttrycka ett antagande: kunna. med inf. utan at. nw ma man spyria, hwi koman war skapath aff mannenom mB 1: 86. nw ma spyrias, hwi koman wardh aff mantzens siidho oc riwi ib 88 . Bir 2: 78 . \" i förening med ett pron. el. adv. med allmän och obestämd betydelse: kunna, må, månde. thz ware nw ä hwa som ma (hvem det vara månde, hvem som hälst) \" RK 1: 3016 . \" vynna eller tappa huat heller maa (hvilket man kan, hvilket än må ske) \" ib 4229 . \" ganga (för gange) sidan hwre thz mag \" Di 145 . ","5) för att uttrycka en förmodan el. sannolikhet, äfven ett påstående i hofsam form: må, torde, månde. thu mat vara een donde man Fl 1250 . \" mat thu tha vidherkännas at min konungher hafwir wald badhe juer lifuit ok dödhin \" Bil 126 . \" ma thz synas först at thäskyns sambland hafdhe aldre warith, än ey waare synden \" MB 1: 110 . här ma vnderlikt thykkia, hwi war herra skapadhe himiltungel fiärdha daghin ib 60 . \" i maghin a them beganga eet mord \" RK 1: 3815 . \" thz magha flere lasta än loffwa \" ib 3785 . \" iak ma thz sighia sannelik \" Fr 1825 ; jfr 6. tha faar iak hans . . . wredhe oc magh swa for idhra skuld fa badhe skam oc skadha ST 13 . \" mag tw tapa en (näml. häst) ther till \" Di 144 . \" sla wij her didrik i häll. tha mwga wij wenta oss ofrid aff attila konung \" ib 197 . \" mattw (þu mant) wara riker i thit rike \" ib 38 . \" ma väl dagher vara \" Lg 3: 540 . \" tess werre motte köpemennene lata \" RK 2: 7311 . ib 7844, 3: 2318, 2321, 2330, 2332 . hardh striidh maagh walla thy kan her straange danabrok ey halla ib 2322 . - i dir. frågor: kunna, månde. hwar mogh min son nw wara MD 62 . ","6) må, vara berättigad, hafva rättighet el. tillåtelse, få. med inf. utan at. þöm klostrum . . . väraldz goþz hawa oc mugha agha SD 5: 566 ( 1346) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.), 477 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347), NS 1: 10 ( 1401), 23 (1401, gammal afskr.), 24 ( 1401) o. s. v. SR 46 . BSH 1: 132 (1371, 187 ( 1386). thykkir oss oc wiliom, at the sämia som giord war ma wäl oc skal blifua standande VAH 24: 322 ( 1442) . \" alt thet the huart andro epter laghen magho giffua \" SJ 186 ( 1450) . ma han (permittiur ei) hafwa mattelikin hugnadh ok vidhir talan Bir 1: 310 . \" jwdha matto ey fa himerike, vtan the gömdo the gamblo laghin \" MB 1: 450 . mag iak rad tha skall her fara fram ho ther lyster Di 66 . \" lekarna mwgo wäll fara mellom stora herra. än thz ofrid är \" ib 106 . \" giffuer iak hanum tik. at tw matt hanum dräpa eller latan till lösn eller huat tw will \" ib 190 . \" bidia oss loff, at wij maga rida vtan toll ib 62; jfr 10. iak maagh ey länger dwälias när tik \" Lg 3: 101 . \" wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghannum \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med inf. med at. þa magha riddarä oc swenä med flere hestä att riþä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). - med underförstådd inf. sporde än the suensca matto (näml. koma) jn RK 2: 2074 . - må, kunna, få. thz ma väl vara sigher han (det må väl gå för sig) Fl 1175 . \" the sagde thz matte wäll wara \" Di 62 . - kunna, hafva skäl el. anledning. ware gudh os nakath skyldogher, tha mattom wi kära ower han MB 1: 351 . \" nw hawom wi änkte thz wi maghom nakath skylla honum mz \" ib. \" the mogha sarlika jäwa om sik som forraddo hertogh erik \" RK 1: 3776 . thu matte bätir äta vm langa fredagh köt ok fläsk: en daghlica äta thins brodhirs köt mz afwnd Bil 772 .","2 pers. närmande sig en omskrifning af imperat. i maghin ey last a them begaa RK 1: 3833 . i maghin ider bäter besynna ib 3825 . \" mattw wänte mik hem till tik \" Di 26 . \" thz mat thu väl ledha (redige) til enna thänkilsa \" Bo 88 . \" thu mat thänkia (meditare) af thy äpter thy som gudh giuir thik nadhe \" ib 90 . \" huruo han foor thz maghin i höra \" RK 1: 3005 . nw maagh tw thz lära ib 3: 1779 . \" ma thw veta, at swantas hustrv är död \" BSH 4: 195 (14959. ib 194 . maa j widhä, ath iach fich nw ider scriffwelsä FM 115 (1497-1501). ma j vetha, at ffrv metthe är ecke än komen till swarthesiöö ib 196 ( 1504) . mai vithe . . thet her staar alt wel (til) ib 222 ( 1505) . \" mwä j fwlläigä forlathä ider in til tessä godhä herrer \" ib 115 (1497-1501). hwicketh i mwä fwlkommelige sättä troo til ib. ","med betydelse af presens. hwan then tidh iak seer korsith matte iak fly ST 117 . vi vardom ok matthom thom offwerigifwa Gers Ars A 4. - måste, måste antagas. huru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle Lg 3: 225 . \" huru trötther matte han wara. som aldrigh gaff sik hwilo ib. \"","matte iak entima se guz apostulum för iak doe Bu 151 . \" slikt mate guþ likan älskogha tända \" ib 75 . 10) i bisatser, i sht i sådana som uttrycka vilja, afsigt el. bömödande, följd: må. med inf. (af ett verb, hvars konj. sålunda omskrifves) þe första (näml. bön) är þesse at alle mine bröþar apostoli mate när mik vara Bu 13 . \" þär tel at han mate sin heþar ok vald atar vinna \" ib 29 . \" thär til at män mattin þät gömä wir skipum \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þär til at þer mughi sigherlikä þit komä oc þäthan ib. \" at vi maghom honom . . . fulcomlica äpte fölghia (imitemur) \" Bo 116 . \" tee mik thit änlite, at iak maghe känna thik \" MB 1: 350 . \" skalt tu . . . älska gudh, at tu måghe älskas af hånom \" KS 25 (64, 27) . \" han wil thes liua at han måghe äta, ok ey äta til thes at han måghe liua \" ib 43 (111, 46). thesse vj riddara will iak giffua tik at wij mattom tess bätre wenner worde Di 198 . at (på det att) the gönom watn oc eeldh matthe oc skuldhe inledho wardha i hwilona Su 122 . \" i then acht och mening, ath sämie, kerlig oc endrecht motthe bliffue richen emellan \" BSH 5: 96 ( 1506) . \" baþo guþ giua sik þät barn hanom mate þiäna \" Bu 3 . \" at han hindra medh alle sinne makt, at ängin måghi nima bok ella wisdom . . . ty at han rädhes ä at nokor måghe hans wålskap fördriva \" KS 62 (154, 68) . skipa han . . . medh alla sinne makt, at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh ib 11 (26, 12). skalt tu . . . lata alt firi hugh thin, thet til må koma, suå at änkte må thik badhlika tilkoma ib 21 (52, 23). the ädhla frua ey vilde sik . . . skilia vidh mik för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga Fr 1157-8. - part. pres. ","1) stark, mäktig, betydande. ciprianus sände annan diäfwl som mera matte . . . ciprianus kalladhe then tridhia mest moghande Bil 446 . - med gen. wardher thin brodher fatigher oc at litins moghande (infirmus manu) MB 1: 374 (jfr prep. at 21). mz swa krankom oc litins moghande (ringa, obetydliga) thingom ib 297 . ST 332 . ","2) mogande, myndig. \" til thes han vardhir moghande man \" SD NS 1: 628 ( 1407) . tijil fullkomelse maghanda ara thera SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). sidhan han tiil maghandha (enl. annan afskr. moghanda) aara kombir ir. BSH 1: 196 ( 1387) .","3) i stånd. med inf. utan at. the skulu wara wiliande ok moghande tula mykin tunga ok äruodhe KS 81 (199, 88) . VKR XI . - med inf. föregången af til at. ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl ath siönga hwan dagh ämbitit af tymanom VKR 75 . - Jfr formagha."],"f":["mogha Bu 134 . ","mugha Bil 234 . ","ma Bu 4, 62, 134, 174, 498 ; Bil 82, 472 ; MB 1: 73, 220 ; KL 92, 98 ; för öfr. den vanl. formen. maa RK 1: 4229, 3: 2063 . ","magh SD NS1: 10 ( 1401); ST 13 ; Ansg 203 . ","mag Di 2, 38, 40 66, 193, 194 . ","maagh VKR 11 ; Lg 3: 101 ; RK 3: 502, 2073 o. s. v.; FH 7: 55 (1476?). mogh MD 62 . 2 pers. mat Bu 141 ; Bil 126 ; KL 92, 98 ; Bo 10, 88, 90, 103 ; Fl 1182, 1250 ; Di 37, 116, 157 . ","math MB 2: 105 . ","matt Di 190 . ","maat MP 1: 19 . ","moth LB 2: 58, 62 . ","ma Bil 472 ; BSH 4: 194 ( 1495), 19. mag Di 75 . ","maagh RK 3: 1779 . " med suffg. pron. mattw " Di 26, 38, 74, 75 . ","maghom Bo 51, 115, 116, 131 ; MB 1: 112, 117, 118 . ","maaghom RK 3: 2072 . ","moghom Su 449 . ","mogom BSH 4: 194 ( 1495) . ","måghom KS 9 (21, 9) . mågom ib 3 (5, 3). maam Bo 106 . ","maga Di 62 . ","mwga ib 197 . ","maghin RK 1: 3005, 3815, 3833, 3835 . ","maghen SD 5: 638 ( 1347) . ","mage Di 70 . ","mogen RK 2: 3582 . ","mughin Bil 234 . ","mughe Di 66 . ","ma FM 196 (1504), 488 (1510), 489. maa ib 115 (1497-1501). mwä ib. ","maga Di 35, 60 . ","magho SD 5: 638 ( 1347), 639; BSH 1: 165 ( 1376); MB 1: 117 ; Al 9030 ; SJ 186 ( 1450) . ","mågho KS 6 (14, 6), 6 (15, 7), 71 (175, 78) . ","magha SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 638 ( 1347); MB 1: 50 ; RK 1: 3785 . ","maagha RK 3: 3618 . ","mågha KS 76 (187, 83) . ","moghu SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), NS 1: 182 ( 1402). mogho Bir 2: 287 ; SJ 69 ( 1437) . ","mogha RK 1: 3776 . ","mugho SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), NS 1: 138 ( 1402); BSH 1: 187 ( 1386) . ","mwgo Di 106 . ","mughu SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). mugha ib 5: 566 ( 1346). nwä FM 337 ( 1507) . ","moghe ib 201 ( 1504) . ","ma Fr 2372 . ","maghe MB 1: 350 ; SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) ; Bir 5: 112, 114 . ","måghe KS 22 (53, 24), 25 (64, 27), 43 (111, 46), 63 (156, 69) o. s. v. moghe Bu 18 . ","mughi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). imperf. mate Bu 3, 13, 29, 63, 75 ; Va 4, 6 . ","mathe Bil 712 . ","matte Bu 10, 151 ; Bil 234, 446, 776 ; MB 1: 325 ; Iv 4242 ; Fr 318, 1557, 1558 ; RK 1: 6978 ; Al 2634 ; Di 62, 118, 151 . ","maatte MB 2: 293 . ","motte RK 2: 7844, 3: 1262, 2318, 2321, 2330 ; MD 170 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . ","madhe SD NS 1: 24 ( 1401) . pl. 1 pers. mattom MB 1: 351 ; Di 198 . ","mato Bu 50 . ","mattu Bil 348 . ","matto MB 1: 7, 110, 117, 118, 2: 292 ; Fr 317 ; RK 2: 2704 . ","mattä Iv 5291 . ","motto Di 223 . ","motte RK 2: 7311, 7647, 3: 1509, 1530, 2332, 3546 . ","mattin SD 1: 688 (1285, gammal afskr.). ","mat Bir 1: 58 . ","maat ib 2: 78 . part. ","-a SD 4: 408 (1335, nyare afsrk.). moghande Bil 446 ; MB 1: 297, 374 ; KS 81 (199, 88) ; VKR 75 ; SD NS 1: 628 ( 1407); -a SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ; BSH 1: 196 ( 1387) . ","mughande ST 332 ),"]},{"a":"magha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmåga, krafter. \" skalt thu mz alle thinne magho (loto posse tuo) vidhir fresta at fölghia thinom brudhgomma ihesu christo \" Bo 47 . \" owir licammans magho ib 135. äpter sinne moghu \" Ber 260 . \" iak vil idher thiäna mz alla mina ugha \" Fr 1207 . ib (Cod. B) 3193 . \" iak vil mz makt ok mugha säta han vidh sina husfrugha \" Iv 5507 . thiäna war herra mz makt oc mogha MD 105 . epter minne makt ok magho SD NS 2: 11 ( 1408) . \" han kunne aldre fa the fögho ey mz makt list eller mogha \" Al 9926 . \" lagdhe ther a makt oc mogha \" ib 9808 . \" thäs haffwer iak makt oc mogha alla \" ib 8591 . - Jfr formagha."],"f":["mogah . ","mugha Iv 5507 ; Fr 1207 ),"]},{"a":"magha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmåga, krafter. \" allan stads rät vppe halda efftir mynne mogho (det första o möjl. ändr. fr. a, det andra o möjl. ändr. till a) \" KTb 1 . \" tha gwdh giffuer mik . . . makt ok mogho \" SD NS 3: 92 ( 1415) . Jfr for-, väl-magha."],"f":["mogha )"]},{"a":"maghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr väl-maghan."],"f":[]},{"a":"maghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr formaghan."],"f":[]},{"a":"maghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenstflicka, tjenarinna. hon (Judit) tok mz sik ena magdh ST 342 . ib 343 502, 507. SO 22, 68 . TS 24 . (magd för magh Su 357 .) Jfr thiänista maghdh."],"f":["mägd TS 24 . ","mäghdhir ST 507 . ","mägde TS 24 ), "]},{"a":"maghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1266."],"f":[]},{"a":"maghdh","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. maiferst. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. j them stadenom (ɔ Troja) oppa fwnnes alra handa lekar oc speel skafftaffwels leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz, hoffwark spärbräkning magd (maluma) oc myket annad som the haffde losth wtaff Troj 39 ."],"f":[]},{"a":"magher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["maghar arf , "]},{"a":"magher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l. 1) manlig frände i följd av giftermål. - särsk. a) måg, svärson. ss tillnamn i förbindelse med en föregående gen. av ett personnamn el. av en personbeteckning. knwth annamogh ATb 2: 252 ( 1484) . - b) svåger. Se Sdw 2: 1266. var magher . . . sum vara sistur ägher RP 1: 64 ( 1354) . - Jfr panzarmakara-, pipara-, prästa-, ringiara-, skinnara-, svarvara-magher."],"f":["mogher . ","mågh ATb 3: 210 ( 1508) . ","maech ib 207 ( 1507) ), "]},{"a":"magher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mager. \" han tok synas blekir ok maghir \" KL 39 . \" alexander war . . . alzstingx magher \" Al 5334 . \" siw köör fwla oc maghra \" MB 1: 236 . Bir 3: 14 . ST 13 . Lg 3: 187 ."],"f":["magerth Lg 3: 187 . ","maghre Bir 3: 14 . ","maghra MB 1: 236 . komp. maghrare ST 13 ),"]},{"a":"magher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ager. \" om levande varelse. afectus . . . vndader ok magagiorder (trol. fel för mager giorder) \" GU C 20 s. 10 . - om jordmån. är ther feeth jord som thw vil sätia trääd tha grääff tweggia fota diwpt, är hoon maager tha gräff footh diupth SEx ekon tr 263. PMskr 308."],"f":["maager )"]},{"a":"magher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) manlig frände i följd af giftermål. meth . . . olaff niclesson, min magh, ther mina fränko . . . ägher SD NS 2: 240 ( 1409) . \" at han gaf ok hafdhe gifuit sinom magh jon gözstafsone til mädhgifft mädh sinne systerdotter stenhusit \" SJ 38 ( 1426) . \" han (Antonius) war adriani keysare magher (gener) \" Bil 381 ; \" jfr gener hos Du Cange. - särsk. a) måg, svärson. hans magher, som hans dotter hauer \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). at sväran monde haua maghen sua käran Bu 30 . Bil 288 . MB 1: 193, 2: 129, 130 . Fr 3066 . RK 1: 1058 . SD NS 1: 36 ( 1401) . minom maagh, som mina dotter haffuer ib 59 ( 1401) . \" huat är jak thäs at jak är wordhin konungsins magd (för magh) \" Su 357 . - ss tillnamn i förbindelse med en föreg. gen. af ett personnamn el. af en personbeteckning. andrea stabba magh Sd 3: 36 ( 1311). jon martins mager ib 37 ( 1311) . \" johanne pauelsmagh ib 250 ( 1316). \" ib 251 ( 1316) . \" thorstanus giullomaghir \" ib 584 ( 1333) . \" af jon daghfintzmagher ib \" NS 1: 574 ( 1406) . mellan andrissa ermundhamaxs oc . . . herra laurens gaard ib 2: 78 ( 1409) . \" jac jngemundh klenasmismagh \" DD 3: 192 ( 1425) . Jfr bakaramagher. b) svåger. maricanus theodosii magher Bil 681 . SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) . RK 1: 96, 262 . Di 229, 238, 247 . ","2) frände, slägting i allm. (jfr Mnt. mtâch)? thänk a thna fränder oc magha Al 10177 . \" han är min magh oc min oom \" ib 10283 . \" thz matte oc een man hafwa fyra lagh gipta hustrur til lika, the matto oc taka sna magha oppa thz maghskapit blifwi thes fastare \" ST 138 ."],"f":["maagher . ","mogher Di 238 ; mogh ib 229; mogha ib 247 . -ar),","maghs ämpne , "]},{"a":"magherhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["magerhet. GU C 20 (hand 2) s. 107 f."],"f":[]},{"a":"maghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["magi )","*magha gröte , ","magha horn","maga- )","*magha rif","-reff )"]},{"a":"maghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mage. \" huat ey äru fiädhrana vamula j magbanom (stomacho) \" Bir 2: 40 . \" matin smältis j maghanom \" ib 212 . ib 3: 136, 4: 137, 150 . MB 2: 130 . LB 2: 35, 44, 45, 47, 5: 80, 7: 1, 2 o. s. v. maghin aff wlfwenom thörkadir ib 3: 171 . ib 2: 9 . Jfr svalo-, svina-maghi. "],"f":["magan LB 7: 241 ),","magha hof , ","magha horn , ","magha sot","magha vämilse","-wemelse )","magha värker , "]},{"a":"maghlagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svåger. Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 306 f. stodh vp j retten erich gyslasson radhman medh sin magh lagh hinrik fan deme bwsken STb 2: 563 ( 1491) . anders screddere . . . medh mans biörnsson, sin mag laga ib 3: 121 (1493). ib 4: 207 ( 1511) , 284 (1512), 298 (1513). 5: 4 (1514)."],"f":["maaghlagh STb 4: 4 (1504) . molag SJ 2: 192 ( 1491) . ","maglagx STb 4: 304 (1512). moglax ib 298 ( 1513) ), ","*maghlaghi (mag-. mog(h)-. -lagi. -lage), "]},{"a":"maghskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mågskap. aff thy at . . . siälffwir then hälgaste konungin oc himerikis kesare sina enda oc älskelikasta snille gaff mik til brud, hiölt bryllopit, oc mik tolkin oc swa owerdogan thok til sith manzskap (för maghskap; me quodammodo suum generem fecit) Su 357 .","2) svågerskap, slägtskap som uppkommer genom giftermål. för skyldskap, maghskap, vinsämd SD 5: 377 (1344, nyare afskr.; kan föras till maghskaper). säthia venskap oc sambindningh j maghskap mz them mz hio[na] lagxskap (cum eis misere connubia, atque amicititas copulare) MB 2: 62 (kan föras till maghskaper). ","3) slägtskap? the matto ok taka sina magha oppa thz maghskapit blifwi thes fastare ST 138 .","4) slägt, ätt tässen är arffdelen släkthennes zabulon mz sith magskap oc äptirkommandom (per cognationes suas) MB 2: 50 . \" halffdelin aff manasse sönom äptir theris släckt oc maghskap (juxta cognationes suas) ib 38. \" ib 42, 44, 52, 54 (de fem senaste ställena kunna dock äfven föras til maghskaper)."],"f":[]},{"a":"maghskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slägt, ätt. \" tässe ärw äghadelana beniamyns söners mz sinom ändom vm kringh alla hans magskapa oc släkt (familias suas) \" MB 2: 49 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"maghsläkte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = maghskaper. thzta är ägadelena effraym söners släkte oc theris magxsläkte (possesio tribus filiorum epharim per familias suas) MB 2: 45 ."],"f":["magx- )"]},{"a":"maghsämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svågerskap, slägtskap som uppkommer genom giftermål. þätt egh lata for fränzsämio, maghsämd, winskap, rädde äller nakara wild SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 606 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"maghsämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"maghsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"magnet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["magnet(sten). adamas . . är twärt mot magneten förmenadhis honom draga järn PMskr 457."],"f":[]},{"a":"magnifikat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? med ordet magnificat börjande lovsång (jungfru Marias lovsång vid besöket hos Elisabeth enl. Luk. 1: 46-55). tha magnificat j ap[tan] sangen oc benedictus j ottesangen swngit är ÅK 58 ."],"f":[]},{"a":"mai","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Maj. xviij daghen i may RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286 ."],"f":["may )"]},{"a":"mai","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr maghdh."],"f":[]},{"a":"maie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["maia manadher , ","maia mandas smör","mayamanat smör )"]},{"a":"maiestat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["majestät. \" thet en kong j syn maiestät sielff personlige brände ider gaardh \" FM 127 ( 1501) . - i den kungliga titeln. then tiid hans konunglige maiestat kry och örlig förde FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). hans nadis maiestats breff ib 223 ( 1520) . wndy wara maisostatz [oc swärikes] rikes krono PM 41 ."],"f":["maiestät )"]},{"a":"maimanaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smör som kärnas i Maj månad. tag got may mandz smör \" LB 7: 227 ."],"f":["may- )"]},{"a":"maio manadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maj månad. PMSkr 351 ."],"f":["mayo manadh )"]},{"a":"maio smör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mai manads smör. mz mayo smör LB 2: 9, 3: 172 ."],"f":["mayo- )"]},{"a":"maistat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["majestät. - i den kungliga titeln. at göre konungxligit [mai]estat hielp oc bistond STb 5: 312 (1520, Kop). ib. lo högbordoge konwng epter jac är fwller och aller när edert maiestat j trohetzsens kärlig optänd Troj 5 . ib."],"f":[]},{"a":"mak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" vila, bekvämlighet. hionagardhin . . . hägnis swa jn oc lykkis swa vm kring mädh enom bolgardh swa wiit al al hionjn haffuin thär jnnan före nat oc dagh siin maak Nio handl rör Vkl 233. thy är thänne sömpnin krpsins dödhir, än sömpnings tilbörgilse är thäns tronna mak (vis languoris) som ältar kroppin til dödhin SpV 268 . thet lather jach sa besta til lidhers tilkompth nar idhers (så!) besth til maks koma kan ath i hiith komen H. Gadh enl. G. Carlsson, Hemming Gadh 349 (1500). ","6) gemak. \" j wors nadoghe herre konung karls mak paa stokholm \" FMU 3: 497 ( 1450) . magus kak stod jnne for mins härre nad hi maked pa örebro ATb 1: 29 ( 1454) . Arfstv 52 ( 1461) . \" til thäs hon kom bir j herrans manch (atria) \" SpV 430 . 7) avträde, hemlighus. Skotteb 409 (1466-67, Kämn), 453 (147172, d:o). STb 1: 15 ( 1475) . 244 (1480). ATb 2: 222 ( 1483) . haffuer . . . staffan it mack ok preweth aff sith forrörde huss in vti hwffuendalz grundh och bögningh SJ 2: 126 ( 1488) . STb 3: 220 ( 1495) . SSkb 118 (1503-04), 158 (1504 -05). STb 4: 76 ( 1505) . \" ath makit scal komma vpseth pa samma stadin j gen, som tet förre stodh \" ib 106 ( 1506) . ib 319 (1513). HLG 2: 58 (1517).","9) maiestats . .. werdugheth mach oc hedher GU C 20 (hand 2)s. 111. - Jfr omak."],"f":["maak . ","mack SJ 2: 126 (1488) , STb 4: 76 (1505). mach GU C 20 (hand 2) s. 111. maach SpV 430 ),","-"]},{"a":"mak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mak, ro, lugn. mäþ mak ok ro Bu 65 . fingo . . . roo oc got mak Bo 105 . \" äkke är badhe ens at väria sin hedhir mz storo äruodhe ok ägha han i godho maki \" ib 109 . \" wara inbyrdhis mällan sik trona samdräkteghe oc swa spaka vtan kiiff oc lifwa i maka \" Al 10394 . \" bleff han . . . mz maka \" RK 2: 811 . sitia mz mak i sit rike Di 159 . \" haff thik i maki \" Lg 3: 226 . \" i görin osämio mällan herra ther gerno willo i make wära (var i fred) \" Al 6588 . \" tok han mönä som j quinnä cläden war clädh och skimpade mz henne . . . tha sagde rosenund til nampnlös: herra, latin mina husfr warä j mak \" Va 54 . - hvila, beqvämlighet. farom nu heem thit vi mak finna Fr 76 . thz mak skullin ij aldre thiggia Al 1874 . \" hafua mak \" Iv 4017 . liggin här nu ok hafuin maka ib 842 . ib 4803 . Fr 1219 . Al 78, 6177, 6419, 10081 . \" läsa. sofwa. älla annat sit mak hafwa \" Ber 250 . Lg 46 . \" skipadhe honum rät alzskyns maak \" Iv 1329 . ib 2319, 2828, 3956, 5296 . Fr 1933 . giordhe honom thz besta mak han kunde ST 284 . Iv 5020 . thz hänne matte koma til maka ib 3552 . \" the som leeta äpte licamlico maki \" Bo 35 . ib 119 . \" läät han sik vardha vm thera mak oc hwilo \" ib 188 . Bir 1: 359, 3: 142, 324, 326 .","2) ro, orubbadt skick. skermar oc wäria the ther haffua thz skulde alt j mak wara RK 2: 5880 . ","3) njutning. maria fölgdhe mäst likams mak (deliciis corporis) Bil 263 . Suj 402. ","4) nytta, gagn. \" människio helso til maka \" Al 4008 . \" ther hanom matte wara (Co.d C komma) til maka \" Fl (Cod. B, C) s. 99. äpter thet . . . knwt boson . . . mic for kärlek oc til mak vnt hafuer the godz SD NS 1: 446 ( 1405) . ","5) beqvämlighet, tillfälle. \" swa ma hwar holla (ɔ: jomffrw maria fastho) för sigh som hwar haffwer mack oc best förmaa \" Lg Manfr 288.","6) ställe hvarest man har ro el. hvila, kammare, rum, gemak. sofwa i swa kleno maki Bo 144 . \" kom til hanum vtj hans mak \" RK 2: 7077 . \" giorde ther the sköneste mak \" ib 7298 . VKR 39 . Va 24, 34, 52 . Di 174 . ","7) afträde, hemligt hus. gik han wth sith ärande appa sith maak JP 89 . ","8) tarf, naturbehof. \" haffwer icke giort sith maak \" LB 7: 251 . \" haffuir stor vanda oc pina göra sig mak \" ib 261 . - Jfr lif-, o-, väl-mak."],"f":["maak . ","mack Lg Manfr 288. maka (i rimsl.) Iv 842, 2319, 2828, 4803, 5020, 5296 ; Fr 1219, 1933 ; Al 10394 ; RK 2: 811 ; " i uttrycket til maka (i rimsl.) " Iv 3552 ; Fl (Cod. B, C) s. 99; Al 4008), "]},{"a":"maka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fiskemaka."],"f":[]},{"a":"maka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra, göra i ordning, foga, sätta. makadhe en port för cellan Lg 666 . "],"f":["-adhe )","maka til , arbeta, göra arbete (i grufa)? hender naghen forsymma sin eldh, tha honom bör, thet par ther nest gar make tijl sacklööss BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) . Jfr til maka."]},{"a":"maka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra, göra i ordning, foga, sätta. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegenareit s. 59. - makakt radh, efter samråd giord (hemlig) överenskommelse. tet schulle bonden, fryllan giort medh eth makat radh sina mellan STb 2: 501 (1490). "],"f":["-at )","maka til , se SDw 2: 1266. - Jfr o-, saman-, up-maka."]},{"a":"makabol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beqvämlighet. eders herrädömä allä och oss til ytermere makäbooll HSH 19: 73 ( 1505) ."],"f":["maäbooll )"]},{"a":"makare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bikara-, bly-, bunt-, fat-, filt-, flasko-, glas-, grinda-, gryto-, harnisk-, harniska-, hatta-, hiul-, insighle-, iärngrinda-, kalk-, kisto-, klozo-, krono-, kruko-. lerkruko-, lykto-, lädher-, läghla-, läkalon-, lästa-, panzar-, panzara-, patin-, patina-, patino-, potto-, pulver-, pumpo-, pung-, punga-, pälsa-, pärman-, pärmans-, rödhleska-, sadhla-, sadhul-, seghiara-, skedha-, skidho-, skin-, sko-, slidho-, stopa-, stry-, ställinga-, sämisk-, taskara-, tasko-, tena-, välvings-makare."],"f":[]},{"a":"makare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr pulver-, pung-, sadhla-, skiolda-, sko-makare."],"f":[]},{"a":"makdyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörr till avträde. HLG 2: 58 (1517)."],"f":["-dör )"]},{"a":"make","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mås, fiskmås. Se Sdw 2: 1266. mergus . . . maagh GU C 20 (hand 2) s. 136. ib."],"f":["*maker (maagh), "]},{"a":"maker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["maklig, lat, bekväm. deses remisus maker ok leen GU C 20 s. 178 . piger . . . later seen ok maker ib s. 445 ."],"f":[]},{"a":"maki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) socius, kamrat, bundsförvant. \" skorpionens ok thässe draka sälladho sik saman til maka \" Al 5062 . ","2) make, like, jämlike. ä findher kaka sin maka GO 20 . näpliga fantzs hans maka Di 131 . ib 134, 136, 137 . Lg 3: 609 . \" i skule sökia efther annan makan ower rikith blandh idhre godhe men \" BSH 5: 138 ( 1507) . halda . . . nakan fore sin maka Al 8304 . \" han finder ther wäl sin maka \" Iv (Cod. B) s. 255. - make, det som är likt. jach will göra thöm eth bondasous . . . ath the aldrig sago makan BSH 5: 132 ( 1506) . ","3) conjux, make, maka. at tu skulde ey hafwa hona til maka Fl (Cod. B) 444 . - om djur. al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka KS 33 (86, 36) . MP 1: 40 . ST 215, 216, 509 . Ber 37 . \" ormin oc hans qvinköns maki \" Bir 3: 73 . ","4) älskare? frw tha wardher han thin make Al 266 . - Jfr iämmaki."],"f":["maka Di 131, 137), "]},{"a":"maki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) socius, kamrat, bundsförvant. \" ath han aldregh var tywff ellir tiwffz make \" ATb 1: 354 ( 1471) . \" hänna leka ällr maki (ɔ den andra mön), läggir barnit j vaggo \" SkrtUppb 264 . 2) make, like, jämlike. patrimes faders machi ok faders lyke GU C 20 s. 417 . - om föremål av samma slag och beskaffenhet som ett annat. the andre makar wildh then skalen j retten staar fich joan ner erich philpusson tha j gen STb 2: 263 ( 1488) . - Jfr ivirmaki."],"f":["machi . ","make )"]},{"a":"makirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bikara-, fat-, kruko-, panzar-, punga-makirska."],"f":[]},{"a":"makkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr utmakkadher."],"f":[]},{"a":"maklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sakta, långsamt. \" han tok nu maklica til gaa tha han var thröttir \" Bo 84 . ib 22 . KS 42 (108, 45) . Iv 2601, 4823 . Fr 1974 . RK 1: 1587 . GO 168 . Bir 5: 77 . - varsamt. lyffte maklegha klädhen op Lg 3: 378 . - Jfr omakalika."],"f":["-leka GO 168 . ","-legha )"]},{"a":"maklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["sakta, långsamt. \" hon . . . saangh maklika widh sik siälwa \" Prosadikter (Sju vise m B) 209 ."],"f":[]},{"a":"maklive","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maklifgt lif. hwat är at hwilas vtan at hafwa kötzsins hwilo ok mak lifwe Bir 1: 346 . Jfr lifmak."],"f":[]},{"a":"makning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilmakning. "],"f":[]},{"a":"makning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbetslön? en örtog tijl making skal huar grwffue dreng haffua BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"makrel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makrill, scomber scombrus Lin. PMskr 294. - ss maträtt. Brasks Matordn 6 ."],"f":["makreel Brasks Matordn 11 )"]},{"a":"makt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) makt, förmåga. \" jättum . . . oss thylikä storflockä waar land ödhä, mädh warre macht minne skulä görä \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ey doghir min ödmiukt thänkiande hona vtan the fölghia hänne äptir mz sinne makt Bir 1: 279 . KS 15 (37, 16) . \" the stodho a mot hanom mz alle makt \" Bil 861 . KL 61 . Bir 1: 376 . RK 2: 901 . \" iak vil idher thiäna mz all min makt \" Fr 1888 . KS 11 (26, 12), 13 (30, 14), 17 (44, 19), 26 (65, 28), 30 (76, 32), 52 (131, 56), 62 (154, 68) 77 (191, 84) . VKR IX . \" iak vil mz makt ok mugha säta han vidh sina husfrugh \" Iv 5507 . MD 105 . \" dauid sprang af alle makt (totis viribus) for gudhi \" Bo 251 . \" sukkom oc länktom af alle makt (lotis conatibus) til vart fädhirnis land \" ib 255 . \" varkunna them af alle makt (toto posse) \" ib 155 . Bil 609 . \" rende till aff alla makt \" Di 145 . \" hiog heim aff all syn makt \" ib 19 . \" woro hanom moth af alle makt \" RK 2: 7999 . \" skal han try enkannelika huxa ok främia äpte makt sinne \" KS 12 (29, 13) . the mågho sik . . wäria äpte makt ok försea tera ib 76 (188, 83). hedhra then som thik hedhradhe äptir sinne matto ok makt Bir 1: 302 . ib 284, 299, 339, 2: 195, 4: (Dikt) 223. KL 136 . Va 20 . SD NS 2: 11 ( 1408) . VKR XV, 64. sik eptir henne styra . . . eptir thera bäzsta makt ib 55 . huiilkit wi gerne göre wile epter ty i wor match är FM 263 ( 1506) . \" ey är j thinne makt at for biudha annat \" Bir 1: 364 . \" thäs haffwer iak makt oc mogha alla \" Al 8591 . \" han haffde thäs engen makt \" Va 11 . Fl (Cod. C) 1792. Di 93 . Lg 3: 648 . Gers Ars b 2. PM 15 . \" äptir thy sum gvdh gawe oss ok warum raadhgiwm macht till \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). om han haffde ther til makt RK 1: 3695 . \" the hafua ther til huarte makt äller sinne \" Iv 1137 . RK 3: 157 . hafwa diäflane änga makt thik antighia pina älla plagha Pa 20 . \" the sculle ey haua makt hter moth at sta \" RK 2: 513 . KS 38 (101, 41) . KL 62 . \" lä tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt \" KS 22 (55, 24) . ängin gik owir sina makt KL 352 . \" thz atirhald thäkkis ey mik som är owir naturinna älla likamansins makt \" Bir 1: 103 . \" thwinga thik owir thina makt \" ib 2: 48 . at fasta owir sina makt ib. \" thz som är owir thina makt oc krapte \" ib 49 . ib 65 . \" vilia fölghia fulcompnin thing sinne eghne makt oc krankdom oskodadhom ib 48. gudh giuir maktena oc vilian \" ib 49 . \" ey räkker myn makt til thetta \" VKR 69 . \" lagdhe ther a makt oc mogha \" Al 9808 . ","2) förmögenhet, tillgångar. \" \" SD 5: 479 (345, nyare afskr.). haua sina thiänara tal äptir sins rikis ingiälda makt (facultatem) Bir 3: 466 . \" at then som rikir är gifwi fatikom mannom swa mykit som hans makt (facultas) til sighir \" ib 1: 239 . \" som machten och empnen i kirkiomen är til \" FM 207 ( 1504) . \" om then fatiga hielp, som wij haffuom nw vtgiort äpter wor fatige makt \" BSH 5: 151 ( 1507) . \" wore makten större, tha wildom wij gerne göra ythermere flere peninga ib. han hafdhe ey makt (råd), at lta nakur liws brinna owir henna dödha \" Lg 3: 4 . ","3) tillfälle, utväg. \" huar ey är makt at vndan fly (ubi non erit fuga) \" Bir 2: 82 . at hon skulle ey gifwa diäflenom makt at fresta sik VKR VII . \" thz hust war them swa lakt at then landen haffdo enga andra makt än the skullo sik ther vnder giffua \" RK 1: 1699 . \" jach vil fara lönliga jach haffuer ey annars match \" Di 264 . \" the danske ackte göre noget angrip in wppo march oc kynd oc annerstadz in i landet, huar the mackter oc tillfälle haffue \" BSH 5: 413 ( 1510) .","4) tillåtelse. \" mange viliande illa göra faa ey thäs makt (non permittuntur) \" Bir 2: 314 . far diäfwlin stundom makt at dröfwa han (permittitur ei turbare eum) ib 1: 24 . Jfr 10. ","5) makt, kraft, styrka. han stridhe swa länge som nakar makt älla wäzska är j honom Bir 1: 129 . \" ey meer makt hafde han tha han loth sich lyfta til häst oc fra \" RK 2: 2639 . \" mz kranka makt \" ib 2669 . \" for kropsins helso ok makt \" Ber 121 . \" for sökiä om iach haffuer nokon makt eller starkhet \" Va 19 . RK 1: 1097 . \" binder sidhan mik swa skämelik vidher eet trä mz sinne makt \" Fr 1119 . forgangin var al thera makt Iv 5011 . fore vintirs makt ib 351 . \" the som allä limannä makt hafdho mist \" KL 144 . \" äftre stamnin syndir löstis aff bylghionna makt \" ib 175 . \" thz som wardha ma mz gräsa krapt oc nakra frwkt ther är naturlik makt i \" MB 1: 107 . all naturlik makt KS 8 (19, 9) . \" medh lek ok skemtan göra sik hus ok fäste, ok tilstorma medh makt ok konst sinne \" ib 53 (136, 58). framgik han af grafwinne mz sinne eghne makt Bo 221 . \" hafdhe swa mykla makt aff gudhi at hwar the siuk människia fik helso som han lagdhe sina hand vppa \" KL 46 . ib 52 . \" hawir scriptamalin swa stora makt \" ib 113 . \" at maria gudz son af thäs hälga anda dygdh oc kraft oc makt födde \" Lg 65 . - kraft, egenskap. then thridhi sten hafuer swa mykla makt Fr 893 . \" tha hertugh fräderik sa then makt (näml. hos stenen) hwilka dygdh ok hwilka krafft \" ib 918 . \" mädhan the sama makten (virtus) vare j thom (ɔ: yrte) \" Bir 2: 114 . Ber 216 . synapper . . . haffuir tessa mact LB 3: 53 . - styrka (hos dryck). aff ölsins makt Bir 2: 60 . ","6) makt, välde, inflytande. at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . \" idhro lifwe hafwa the änga makt \" Al 6842 . \" fingo makt (efter andra handskrifer rättadt fr. mat) owier han \" Bir 1: 251 . ther mästa makt haua i stadhom älla landom thöm KS 9 (22, 10) . \" swenska sculde aldregh koma til makt \" RK 2: 26 .","7) makt, kraft, verkan. än thot ordhin hördhos tha hafdho the ey makt (vim) ok styrk j sik Bir 1: 253 . \" än thot mins kärlekx ord äru scriwat ok skulu bäras j wärldinna tha formagha the ey hafwa makt för än the koma j fullare lius \" ib 254 . - makt, kraft, eftertryck, besked. slogho them oc owir wnno j store magt (plaga magna) MB 2: 231 . \" tha wart i stokholm howat aff makt \" RK 1: 1148 . \" thu spö ther äpter mz alle makt \" Al 6593 . \" astunda ok ärfwodha mz alle maght \" Su 419 . ","stridskrafter . gudh som mz enom wilia alla maktir (vires hostium) owir winner MB 2: 317 . ","9) våld. \" ingingo mz makt i thära klostir ok inlykkio \" Gr 283 . grep styrit mz makt (violenter) Bir 3: 177 . PfN 140 . Al 10374 . \" the forwinna idher mz makt oc list \" ib 10506 . ib 9926 . \" wart phila förd for rätten mz stora makt och awnd \" Va 8 . watnet . . mz idkeliket affal gnagher oc gröper harda stena oc bärgh, ey mz maktenne, wtan mz framhalzens jdkan oc idhkelikhet LfK 129 . 10) makt, myndighet, bemyndigande, rätt. hawa fullä makt aff bäggiä varrä väghnä . . . þem landom oc jngäldum fyrise SD 5: 562 ( 1346) . ib 568, 639 ( 1347). gywom wi þem tolf . . . fult wald ok makt . . . sannynd j þolicum malom ok sakum vtletä ib 606 ( 1346) . ghifuir iach härazhöfdingianom fulla makt oc wal at gifua . . . olaue haralssone lysit oc fasta oppa thet forscrepna goosdh SD NS 1: 3 ( 1401) . ib 22 ( 1401) o. s. v. VKR 3: haffue thaa verchmestara . . . fulle makt the skoo mz vitnom bort thaga SO 32 . \" nar biscopin haffwir giffuit hanom makt binda oc lösa \" Bir 4: 26 . VKR 71 . \" gaff han them fulla makt \" RK 2: 1684 . ib 8147, 1: (sfgn) s. 179. aff alla dala scullo the haffua makt ib 2: 4688 . \" kom sanctus briccius j gen til sit biscops döme mz pawans makt \" Lg 638 . \" aff hwas makt ällar orloff ginghen i her wt \" ib 3: 190 . \" aff thäs makt oc bodh ginghom wi ther wth som silff hwffudhet war äpther giort ib. talar jak aff the hälghe thräfallelikhetz makt ok dygdh (ex virtute . . . Trinitatis) \" Bir 3: 337 . 11) makt, gällande kraft, giltighet, bestånd. at halda. styrkyä oc göma vskad oc fulkoma al förnäfnd stökke oc hwart þerra särdelis i sinne makt SD 5: 568 ( 1346) . \" skulu the breff . . . sina fulla magt hafua a badha sidhor \" BSH 1: 192 ( 1387) . ib 193, 198 ( 1387), 2: 116 ( 1400). som sighia almenneleca widhirsigilse inghen match haffwa (non valere) SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 144-talet). at huat wy göra skal blifua vid magt RK 2: 5230 . at gamble väghin ok laghin . . . skulle til ryggia gaa oc mista sina makt Bir 2: 295 . SO 53 . 12) makt, vigt, betydelse. af allom thänkilsom liggir os mäst makt (vis) a thässom Bo 171 . \" ther them badhom laage stor makt oppa \" RK 2: 7002 . ib 5795 . VKR 33 . Va 10 . Di 165 . SO 48, 153 . \" om the stykke ok ärendhe them waarda ok makt vpa lighia \" ib 47 . \" pa en manath myndre eller meer ther är ekche makth vppa \" ib 34 . RK 3: 1019, 2344, 3028 . \" aff scriffwarom ligger mykit makt om the haffwa godha akt \" MD (S) 291 . om hans liiff är mik ängin makt Fr 711 . lithin makth är vm then hedher änghin dygdh fölgher GO 269 . laghdhe han stora win oc makt (macht) oppa bökir j the helgho script ST 4 . - Jfr ful-, ivir-, konunga-, troldoms-, van-, väl-makt. "],"f":["magt BSH 1: 192 ( 1387), 193; RK 2: 5230, 8147 ; MB 2: 231 . ","maght SD NS 1: 22 ( 1401) o. s. v.; Bil 602 ; Al 2055 ; Su 449 . ","macht VKR 3 ; Di 92 ; Gers Ars b 2; SO 153 ; SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 465; -en FM 207 ( 1504) . -ir),","maktalös","macthe- )","makts bref , "]},{"a":"makt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) makt, förmåga. tha gwdh gifuer mik . . . makt ok mogho SD NS 3: 92 ( 1415) . STb 3: 158 ( 1494) . \" tha jach haffuer iij resar gangit ansylis om kirkiogarden, j iij:e resa tha forwaren edher, som edher makt pa liggor \" ib 333 ( 1497) . offuir syna makth ok räta matto drikka ok swelgha MP 5: 53 . Hel män 239 . \" at hwar man skall fförware sith huss med saa monge karre, som han hauer makten til \" STb 4: 199 ( 1511) . ib 5: 314 (1521, Kop) . 2) förmögenhet, tillgångar. gregers swarade at han hadde jngen match at löse then iordh (som hembjudits åt honom) til sigh Uppl Lagmansdomb 89 ( 1493) . STb 4: 237 (1512).","4) tillåtelse. med prep. mädh. at the hökerskor . . . skole ingen makt haffue effter thenne dagh meth theris hantheren huarke j portin eller pa bron STb 4: 320 ( 1513) .","5) makt, kfraft. styrka. hwar thz loffwar hwar dagh . . . han faar magth ath standa moth diefflenom SvKyrkobr 89 . \" hade tw lyt oc säth hectoris rad . . . tha haffde thän mäktoge . . staden troya blffwit wiid makt \" Troj 59 . 6) makt välde, inflytande. näkthir gabbadis han (ɔ Noe) aff sinom son, j hwilkins barn forbannilsa fruchtin tok sina makt (prævaluit) SpV 308 . 8) makt, härsmakt, krigsfolk. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 438, 470, 536. wnderuist them (ɔ rikets fiender) alle lägligheter pa broter, skoger oc wäger oc hwad makt och almwge ther var på ferdom STb 5: 226 ( 1519) . - pl. stridskrafter. gudz dygdh är wredh oppa edher alla, fför thy jakser cl macter wtsända aff christo oc jomffru maria JMPs 17. - i bildl. SpV 398 . 10) makt, myndighet, bemyndigande, rätt. hon . . . sändhe hith sin forfaldz withne . . . medh fwllo makth liidha ok wngälla, som hon siälff när ware SD NS 3: 343 (14§18). thy forbiudhom wi a guwdz oc pawans makt oc wara egna wägna Nio handl rör Vkl 235 . 11) makt, gällande kraft, giltighet, bestånd. Arfstv 27 ( 1461) . \" then edh borde at bliffue viidh makt \" ib 48 ( 1461) . \" athe wildo halda widh magt alth thet the ens worda medh borgamestarene STb 1: 282 (1481). tha samtycktes och sades fore retta, tet tenckieboken schal blifue wijdh macht om . . . priwalkx kellere gangh \" STb 3: 401 ( 1498) . \" jnga makth äller stadoghet skal thet lyffteth äller föreningen haffwa, wthan skipith laghe j haffn \" PMSkr 91 . ib l702. Troj 54 . - Jfr apostla-, ivir-, strids-, van-, väl-, värulds-makt."],"f":["mact . ","macht (t)"]},{"a":"makta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , A) adj. stark, väldig, mäktig, stor. en machtha kämpe Di 280 . \" kom en makta stormbir \" Bo 71 . B) adv. mäkta, mycket. mz makta högho rope Bo 204 . - Jfr mäkta."],"f":[]},{"a":"maktas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl.","1) mäkta, förmå. \" ey maktas min sin til at skilia älla scodha mällan beezst ok söt \" MP 2: 230 . ","2) stärkas, få kraft, vinna styrka. liwsande ok brännande lughe j hulkom . . . vptändh liws maktas (convalescunt) Bir 1: 175 . ib 3: 25 . ","3) vara mäktig, regera. han skal . . . maktas (vigebit) i äwärdhelikhet Ber 212 . ","4) få makt, få öfverhand. skal . . . osämia ökias ok maktas Bir 3: 429 . \" at . . . dyäfwlen . . . maktas (prævalere) swa storlika när mangom \" Su 427 . - Jfr vanmakta samt mäkta."],"f":[]},{"a":"maktbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bref som innebär ett bemyndigande el. medgifver en rättighet, fullmakt. RK 2: s. 340. BSH 4: 106 ( 1484), 5: 531 (1513). HSH 19: 113 (1505), 116 (1506), 140 (1506). - i allmh. urkund som bekräftar el. intygar något. SJ 299 ( 1462) . - Jfr makts bref."],"f":["machtbreff SJ 299 ( 1462) . ","macht breff HSH 19: 113 (1505), 116 (1506), 140 (1506)), "]},{"a":"maktbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (skriftlg) fullmakt. Rydberg Tr 3: 161 ( 1436) . Trolles Jb Bil 202 (1480, nyare avskr.) . STb 2: 543 (1491), 4: 31 (1504), 194 (1511), 261 (1512), 5: 15 (1514). anderss . . . skal tet goz aname effter tonius maktbreff jnnehollelsse STb 5: 136 (1516). - i allm. urkund som bekräftar el. intygar mågot. besilgde borgemester och raadit tw beuisinge och makt breff . . it om xc mark och annet om i!UDDA_TECKEN?c gyllene STb 5: 33 ( 1515) . ib 52 ( 1515) ."],"f":["macht- . ","-breff )"]},{"a":"maktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med makt, med kraft, mäktigt, kraftigt, väldeligen, våldsamt, häftigt, högeligen. huru maktelica (potenissime) han giordadhe sik mz thässo swärdheno Bo 32 . \" maktelica väriande thom \" Bir 2: 88 . huru waldelika oc maktelika hon radher oc bywdher ower alla ängla oc människor Su 139 . ropadho maktelika (valenter) Bir 1: 243 . ib 3: 430 . \" bläste starklica oc maktelica \" ib 446 . \" feste spiutit j hans sidho swa maktelika at thz gik när ginom andra sidona \" ib 1: 33 . ib 127, 2: 5, 3: 274 . \" slogho han j anlitit swa hardhelika ok maktelika \" ib 1: 30 . \" thrykiande korset maktelika nidher a mina axla \" Su 395 . hans händer ok arma ok alle andre limine wordho maktelika utthande ok draghne ib 414 . \" maktoghe ok valloghe skulu maktelica thola brändaghan ok pinonar \" Bo 96 . Jfr mäktelika."],"f":["maktlica Bir 3: 274),"]},{"a":"makteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["myndig, kraftig. \" framsätia syne articler och maktelighe befalning \" BSH 5: 521 (512). Jfr mäkteliker."],"f":["-ligh )"]},{"a":"maktgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["befullmäktiga. \" sedan swa är giort machtgiffuer iak häritzhöffdinganom j samma häradh thetta skipte fastfara med sina öpna breffue \" Brasks Kopieb 10 ( 1521) ."],"f":["machtgiffua )"]},{"a":"makthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se mäthet."],"f":[]},{"a":"maktlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ogiltig. \" them (ɔ: breff) gör jak dödh ok mactlöss \" SD NS 1: 102 ( 1402) . ib 474 ( 1405) . BSH 2: 116 ( 1400) . Jfr maktalös."],"f":["mactlöss )"]},{"a":"maktlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ogiltig. FMU 1: 392 ( 1384) ."],"f":["maght- )"]},{"a":"maktlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maktlöshet, brist på stridskrafter. saa wij engen tillfele haffua i nogra motta her lengre duelias för macktlösa sculd BSH 5: 11 ( 1504) . för makthlöse skuld HSH 20: 198 ( 1507) . ib 207 ( 1507) ."],"f":["makthlöse . ","macht lösa HSH 20: 207 ( 1507) ), "]},{"a":"maktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mäktig, egeande förmåga, i stånd (att). med inf. thu äst maktoghir värna mic KL 288 . Bo 221 . \" maktoghir . . . at göra alt thz han vil \" Gr 293 . ","2) mäktig, kraftig. \" fore maktoghom konungom \" Bo 4 . \" maghtoghar guðdombar \" Bu 63 . ib 495 . gudhlikt liws oc maghtokt Bil 232 . \" bödh sik i enwighe mz hanum til maktogha gerningh ok sagdhe sik kunna eeth gudz nampn swa maktukt at biärghin springa en thz nämpnis \" ib 85 . \" kallado han . . . maktoghasta kiättara sleggio \" ib 650 . \" er . . . all dyghd ok all nturlik makt thes starkare ok thes maktugare at hon er all sik saman: swa er ok almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare, at hon (för han) er alder sik saman \" KS 8 (19, 9) . - mäktig, mättande. teþes hanom . . . en levar . . . sua dryghan (för dryghar) ok mactoghan (för mactoghar). at han war allom gärniges mannom tuo dagha tel fulla föþo Bu 417 . ","3) mäktig, betydande, stor. bygdhe sik maktoghan stadh Bir 1: 191 . ib 3: 80 . \" ther helde iudhe eith maktokth tingh \" MD 32 . - väldig, stark, häftig, stor. mz tarom ok matogho rope Bo 166 . maktoght oc skadhelikit vädhir Bir 3: 292 . \" sion gik swa maktugher \" Bil 268 . ","4) mäktig, betydande, inflytelserik. thänne piltin är mykyt maktoghir mz gudhi Bo 9 . ib 22. - Jfr of-, van-maktogher samt mäktogher."],"f":["-ugher . ","maghthoghar Bu 63 . n. maktoght. maktokth. maghtokt. maktukt),"]},{"a":"maktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mäktig, ägande förmåga. Saml 6: 157 . - med gen. haff miskund ower mina syndher, som thu ympnith thäs maktogher är SvB 152 (omkr. 1500). 2) mäktig, kraftig. om vin. maktogasta (dulcissimum) wiin aldra wärdoghasta guddomsins Mecht 168 . 3) mäkitg, betydande, stor. skal enghen til dyrffwas at ransaka gudz maktogha gärningha, och hans lö[n] ligha doma JMPs 472. 5) befullmäktigad, bemyndigigad. SE SDw 2: 1266. "],"f":["-ugh )"]},{"a":"maktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makt, välde. \" all min bristilse oc wanskilse antwarda thinom hälgasta wilia oc thine fulkommelikaste maktoghet \" Su 156 . Jfr mäktoghet."],"f":[]},{"a":"maktsmyrilse","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["mackt smörilse )? n. pl.? kraftig salfva? ted är god mackt smörile (för macktogh smörilse?) LB 7: 321 ."]},{"a":"makuleran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makulerande, överstrykande. \" llitura . . . idest delecio uel feditas literrarum booghstaffua aff skrapan oc maculeran \" GU C 20 (hand 2) s. 93."],"f":[]},{"a":"mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mål, talförmåga. fik han atar mal Bu 174 . \" miste hon eigh malet \" ib 506 . Bil 235, 853 . KS 2 (4, 2) . MB 1: 95, 291, 413 . MP 1: 241 . Bir 3: 435 . VKR IV . Va 48, 49 . Lg 3: 366 . ","2) mål, röst. \" ysaac iäfwar än for maalsins skuld \" MB 1: 214 . \" tror hälder handomen än maaleno ib. \"","3) användande af taförmågan, tal, talande. at han forbudhi thik malit Ber 253 . ","4) tungomål, språk. a vart mal Bu 17, 25, 55 . MB 1: 22, 219, 225 . Bo 56 . Fr 3209 . \" epter waro gamblo maale \" MB 1: 68 . \" a hebrezko male \" Bu 189 . \" wäl talandhe badhe innan latino ok grescu male \" Bil 377 . swenst maal Bir 3: 227 . \" the talado aldra handa maal ok aldra handa thungo \" ib 1: 198 . \" war tha et maal i iordhrike \" MB 1: 175 . \" at ängin vndestander annars maal ib. \" ib 242 . Bir 1: 102 . Fl 275 . RK 2: 8585 . Di 103 . kunde han genstan fugla maall ib 124 . ib 136 . ","5) sätt att tala, framställningssätt, stil. vndrado the mykyt a hans ordh ok vältalande maal Bil 847 . \" straffas för diktans oc maalsens laster \" Su 3 . ","6) tal, det som talas, utsaga, ord. thz ordh war sidharst mal sancti stephani Bil 288 . ib 893 . MB 1: 31 . KL 237 . Ber 105, 299 . Su 88, 91 . gudlikit maal MP 1: 187 . \" thetta är hart mal (sermo) \" ib 2: 134 . \" tagher thz först til maal (omtalar det) \" Fr 2585 . \" hans läst är ok sottast mal af allum \" Bil 259 . \" gif mik räät maal oc wäl lydhande i min mun \" Gr (Cod. D) 379 (med afs. på de båda sista ex. jfr 5). ","7) ord, aftal, förbindelse. jak sigher thz rät a mit maal Al 2699 . \" ästu ekke meer skyldogher at göra at thy maale (non tenebris juramento) \" MB 1: 203 . ","8) det som göres till föremål för åtal, mål, sak, rättegångssak. þa jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib 378, 480 (1345, nyare afskr.), 605 ( 1346), 606. at tolff mannä nempd thennä maal oc ärinde . . skelica oc granlia wt ranzsagethe BSH 2: 54 ( 1397) . ib 39 ( 1396) . pröfuadhe malit Bil 375 . \" maalith letadhis fore wisom domarom \" MB 1: 223 . \" radh stowo daghin . . . j hulkom vina ok owina maal skulu ranzsakas \" Bir 1: 340 . \" iak hafuer eet maal fore idher at kära \" Iv 3992 . iak vil mit maal ey op gifua ib 4981 \" ib 3629, 4871. \" RK 2: 4983 . Va 7 (kan föras till 9). ","9) L. Jfr malatti. ","1) den som förer el. är berättigad att föra någons talan. warþen . . . egh syalfs sins malsmän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","2) målsman, förmyndare. cum consilio . . . filiorum meorum . . . proloqutorum dictorum maalsmænn SD 4: 234 ( 1331) . fratruelis mei primus testis dictus malsman ib 612 ( 1338) . mädhan . . . iak rättir maalsman aa minna barna veghan är ib NS 1: 603 ( 1406) . \" kärde . . . karl eriksson a philippus bossons barna wegna, som han malsman är aat \" ib 2: 212 ( 1409) . \" en vngar man brände gärþe ok akra sins molz manz (tutoris) \" Bu 176 . \" bonden är hustrunz målsmans \" TS 27 . \" säghia the siik vare hennes maalsmän ythermere än mik til swa dana ärindhe ok giffthermaall \" FM 687 ( 1517) . \" at göra hionalagx fästo fore fadher oc modher oc mästo winom oc malsmannom \" Lg 999 . - god man (för enka). härra johans due, som min maalsman är SD NS 1: 173 (1402, gammal afskr). iak eller min malsman ib 2: 10 ( 1408), 12 ( 1408). ib 44 ( 1408) . ","3) beskyddare. han nämde eigh cosman ok damianum hänna malsmän ok gömara Bu 516 . ","4) målsegande. \" saffdä ath haddä han thet en giort tha ware thw eyg molsman ther till \" FH 6: 47 ( 1457) . - Jfr malman. ","1) rättighet till talan ss målsegande. hwaar sum . . . giwer mallseghändä rätt fra sik SD 4: 466 (1335, nyare afskr). then sum mallseghändä rätt thiggär ib. ","2) målsegandes rätt till andel i böter, böter som tillfalla målseganden. SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). malsäghiande rättin i thänna sak wiliom wj thet the fornempde tolff sculu hafwa PfN 135 . "],"f":["mall RK 1: 1240 ; Va 7, 48, 49, 55 ; Di 136 . maal. maall MB 1: 413 ; Di 103, 124 ; Lg 3: 366 . moll Di 280 ), ","mals maþer","malsman . ","maals- . ","mols- . ","molz- )","malsäghande","maalsäghände . ","malsäghiande SD NS 1: 435 ( 1405); -andanom BSH 1: 195 ( 1387) . ","malsägiande: -um SO 22 . ","malseghande: -enom GS 28 (1375, orig.) . malseghiande. målseiande: -is TS 24 . ","malsigende BtFH 1: 276 ( 1509) . ","maalsigende: -ena FH 5: 109 ( 1487) . " malsiende " BtFH 1: 130 ( 1506) ; ","-en ib 159 (1507), 183 (1507)), ","malsäghanda luter","-loter )","malsäghanda rätter","mallseghändä- . ","malsäghiande- . ","malsedhande- SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ),","malsäghanda sak"]},{"a":"mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mal. \" han som lägger malörth i syn kläden, them skär ey maalen \" LB 7: 2 . fordriuer hon (malört) möl ib 5: 80 . the ting som ey skule skades aff mwk ellir mal ib 3: 73. wär hon them for moth oc mal ib 95 . ib 101 . Jfr mar, m."],"f":["maal . ","möl )"]},{"a":"mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) punkt, märke, fläck (jfr Mnt. mål). haffuir maghon maal eller blicke pa ögath LB 7: 208 . ","2) märke, punkt mot hvilken en rörelse el. verksamhet riktas, mål. kunugen böþ han binda viþ stulpa ok af fiughur hundraþ riddara sciutas som tel mals Bu 502 . \" lät sauinianum binda widh stolpa ok skiuta som at male \" Bil 462 . ib 479 . \" piil wtsändir til forelakt maal ällir rwm \" Su 236 . annar wägher til thetta maal MB 1: 117 . \" the lotha hwa thz wara skal ther wt skal sändas til thz maal \" MD 188 . ","3) tidpunkt, gång (jfr Mnt. mål). haffuer jach mik rosteret nw ij [2] maal, först til at ridhe och swa met aacheredzskap FM 291 ( 1506) . - a nyo male (a nyt mal, pa nyt mal), å nyo. vurdho the, som ther varo kristnadhe, annan tidh a nyio malde prästlöse Ansg 213 . \" togh han a nyio male (iterum) vardha brinnande aff thom hälgha anda \" ib 221 . \" sampnade han paa nyt maal annan storan här \" MB 2: 234 . \" a nyt maal belagde sama thornen \" ib 310 . ib 243 . Su 158, 365 . LfK 233 . \" städya skipith pa nyth maal \" PM 61 . ","4) tidpunkt då föda intages, måltidstimme. skulu hafua millan maala ena fyra penningx kanno conuentzööl FH 4: 42 (1455; kan likväl föras till följ. afd.). - intagande af föda vid en viss tid, föda som vid ett visst tillfälle intages, måltid. teþes hanom . . . en levar. þo eigh mere än uinnas matte þrem mannom at male (vix ad umius prandii esum tribus personis sufficere videretur) Bu 417 . \" lata sik at nögha at eeno maale vm daghin \" Bir 2: 72 . \" matt at sälliä . . . till ens malls \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). sum saman äru vm maal oc matu ib 376 . Bil 405 . MB 1: 307 . Iv 3144 . Al 5230 . \" maal dragher annath fram \" GO 193 . ","5) mål, mått, mätning. i wikt oc maal MB 1: 367 . Bir 2: 30 . eo modo, qui in lgibus patrie dicitur reep oc ræt mal SD 3: 112 ( 1313, nyare afskr.) . ","6) afmätt jordstycke. quod ipse sweno et heredes sui post ipsum deberent habere perpetuo quoddam spacium wlgariter dictum maal de agro ipsius prepositi SD 3: 138 (1313, gammal afskr.). agrum attongi sexte partis separatim iacentis videlicet in duobus maloom . . . contulisse ib 5: 89 ( 1342) . \" alt þet iac agher i baþum malomen \" BYH 1: 170 ( 1363) . \" terram meam ibidem in decem et septem mensuris terre dictis malum siue humppum Falkman, Om mått och vigt 1: 237 (urk. fr. 1354). iak . . . hawer giwit . . . ena flaat nor ij wimarka engh ok ij fäm maalom ij ringundhatorpa engh \" SD NS 1: 572 ( 1406) . Jfr aker-, bya-, for-, hovuds-, mat-, otto-, spanna-, stör-, tomta-, vaþ-mal. "],"f":["maal . ","maall Al 5230 ; LfK 233 . mall),","mals mater , "]},{"a":"mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) punkt, märke, fläck. thät (ɔ brännvin) . . . fördriffuer blandadh i öghon och alla handha mal i öghon SEc ekon tr 274. ib. 2) märke, punkt mot vilken en rörelse el. verksamhet riktas, mål. meta te alicuius rei finis uel terminus maal GU C 20 (hand 2) s. 138. 3) tidpunkt. gång. aff thöm päningom, som thy geffwas i stormwnom, som är tij mark äller mer aff enne menniskio äller i eno maale sender, skall inte skingras SD NS 3: 265 ( 1417) . \" then wnge härre . . . screff biscop karl gansze wenlige tenne maal til \" GPM 2: 20 ( 1508) . - (up)a nyo malae, ä nyo. thän stadhgin som . . wj . . . nw vppa nya male j thässe visicatione ransakth oc stadhfäst haffwom äbisk Nils´vis-st 196. - af nyo male, d. s. tha lot husbonden bredhs dwk aff nyo male ok hempta mat Prosadikter (Sju vise m B) 195 . 6) avmätt jordstycke (av viss storlek?) Jfr N. Ödeen, Studier i Smålands begynnelsehistoria 372. . . . terram meam ibidem in decem et septem mensuris terre dictis malum siue humppum RP 1: 58 ( 1354) . (en . . . half attung i Kulstad, och dertill i Norra Haga så mycket) som er halff annor stangh i hwario mahle lib 277 (1369). ib 362 (1375). til skädhwi liggia 2 mal, som ärw thwe aakra daghlandhom VKJ 270 ( 1447) . - Jfr aker-, helags-, hälghis-, spanna-, vadh-, ända-mal, ävensom ändamals och male."],"f":["maal )"]},{"a":"mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mal. koll. cledher, benckia, dyner, bonada och andra jngedömer, som aff maal och matk fordherffues kunno STb 4: 72 ( 1505) ."],"f":["maal )"]},{"a":"mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) mål, talförmåga. \" jdeoma . . . proprietas loquendi in qualibet lingua wlgariter mool \" GU C 20 (hand 2) s. 7. thät (ɔ brännvin) är goth them maledh vil förgha och hwesser thät Sex ekon tr 275 . 4) tungomäl, sråk. han tholde dödhen for allom thz är fore naghrom aff alla handha folke allom aalom eller thungom SvKyrkobr (Lucid B) 197 . (hebreiska) är thz första maal, som adam oc eva taladho JMÖ 11 . 5) sätt att tala, framstälningssätt, stil. j gudz asyyn hulkens anlith är aldravänästa at see, maalet (eloquium) alder sötästä J Buddes b 168 . 6) tal, det som talas, utsaga, ord. somlikom giffs wisdomsins mal (sermo) j himlomen somlighom j wärldinne SpV 521 . 9) mål, sak, ärende, fråga. ath huilka köp jach war foreskäläman, oc särdelsi ooth huario moleno vm sik, oc samalund tessa tolff som fasta waro Svartb 173 ( 1480) . - Jfr biltogh-, böna-, duls-, döds-, falz-, folsko-, giptar-, gipto-, hor-, hovudh-, hugs-, huma-, häradshöfdhinga-, iudha-, klagha-, käro-, lönda-, lös-, modhor-, rätta-, sar-, sara-, skripta-, skuts-, slags-, sorgha-, tro-, tväko-, thrang-, thranga-, värio-, öls-mal. ","4) målsägande. \" anders . . . och olaff . . . med theres medbrödra som malzmän ware pa eth mandz slagh Uppl Lagmansdomb 86 (1493). morthen . . . stodh sin magh henrick pwngemager tel lom en skedh han togh och giorde honom tel malzman \" ATb 3: 219 ( 1509) . - Jfr malman. ","2) målsägandeskap. \" tha stood the qwinnonna bonde som lasse finne sloo jnne for rätenom ok girde magnus benktzson . . mäktogan ok antwarade hanum malsmantz döme som lagin gifwa om lassa finna \" ATb 1: 40 ( 1455) . - Jfr malmanz döme. "],"f":["maal . ","mol: -eno Svartb 173 ( 1380)","mals madher (malz-. maals-. mols-), ","*malsmanz döme , ","mals äghande (malseende: -es STb 2: 397 ( 1489) . ","malseiande: -en ib 587 ( 1491) . malseinde Sb 2: 494 (1490), 4: 175 (1507); -en ib 3: 202 ( 1494) ; -eyendemen ib 2: 519 (1491). malsigiande ib 1: 337 ( 1482) ; ","-en ib 3 ( 1474) ; ","-in ib 328 ( 1481) . ","molsäyande Svartb 547 ( 1484) . ","molsigende: -en STb 5: 57 ( 1515) . ","molsigiende: -en ib 69 ( 1515) ), ","*malsäghanda del","malsyande- )","malsäghanda rätter (maalsäghianda-. malsigiande-), ","*mals äghare","malsäiare )"]},{"a":"mala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) måla, färga. \" didrik konungs skioll war malat mz röda ferga \" Di 128 . - (?) II maladhe blws FH 5: 36 ( 1466) . ","2) måla, afmåla, afbilda. maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte Gr 282 . ib 283 . thz maladha korset a the wägginne KL 38 . \" ey skal nakat vara scrifwat ällir malat a kirkionna väggiom vtan at enast christi pina ok hälghra manna biläte \" Bir 2: 337 . \" at see huat scrifwat ok maalat är a väggene \" ib. \" maladhe nectanabum ij en sten \" Al 137 . ib 1187, 7997, 7800, 7802, 7806, 7813, 7819, 8269, 8272. RK 2: 8594, 8603, 8609 . Lg 232 . VKR XVI . Bir 4: 17 . - Jfr be-, ut-mala."],"f":["maala . -adhe, "]},{"a":"mala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mala, krossa till smådelar el. pulver. GU C 20 (hand 2) s. 151. sod aff malin rogn Brasks Matordn 14 . tak cenober oc mal mädh lin olyo PMSkr 431 . ib. "],"f":["malz VKJ 26 . impf. mools Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) ),","gwl malith mädh qwekselff ib 436 . ib 471, 481 . - särsk. mala (säd) till mjöl el. gryn. mölna wwärn . . . thär mals clostersens mäld VKJ 11 ( 1447) . " v ortoghar för malt som mools " Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) . VKj 26. HLG 3: l110 (1529). ","mala saman , mala samman. PMskr 405. Jfr ssman mala."]},{"a":"mala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["molte ) , ","*mala af","imperf . ","maalte )","*mala til , genom mätning tillerkänna. tha molte the . . . margit til . . . xi!UDDA_TECKEN? alin ved gaten STb 5: 191 ( 1518) ."]},{"a":"mala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mala, krossa till smådelar el. pulver. baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld Bu 209 . \" at þu bryt ok mal i miöl þätta bilätte \" ib 189 . stamper man sinap mz lithet watn eller mal LB 8: 51 . ib 4: 345, 346 . - särsk. mala (säd) till mjöl el. gryn. gryn kwärn maal alla handa korn GO 154 . rog som väderqwernen mol BtFH 1: 338 ( 1463) . rogh latha mala BSH 4: 318 ( 1502) . \" mals ey kornit \" Bir 2: 183 . GO 798 . \" sta vidhir quärn och mala \" MP 1: 276 . \" thera thräla barn ther mall widh qwärn \" MB 1: 306 . - i andlig mening. jak (lgnatius) är ihesu christi hwete korn jak skal malas vnder leona tannom Bil 371 . MP 1: 347 . \" mala säd till (bröd). hans daghs födha war groft biwgbrödh oc thz redde han sielwer oc mool \" Lg 3: 203 . "],"f":["mal LB 8: 51 mall MB 1: 306 . ","maal GO 154 . ","mool Lg 3: 203 . ","malin Bu 209 ; MP 1: 347 ; LB 4: 345 ; ","-ith GO 798 . imperat. mal. maal. ","mals Bir 2: 183),","mala saman , mala samman. maal saman saffran och thz huita af eggit LB 7: 57 . ib 3: 35 . Jfr omalin."]},{"a":"mala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) måla, färga. SSkb 235 (1506-07). sidan maala mädh the wathenno j hwilko tw molth gwlbadhen PMSkr 431 . - förse med målade bilder el. mönster. en gamal stiöärnobonadir en maladir bonadir ATb 1: 226 ( 1456?) . ib 137 ( 1460) .","2) måla, avmåla, avbilda. - måla (inskrift el. dyl.). at hon skulle lmaala oc scriffwa alt om kri[n]gh j sinom sälla, gudeleghen kännedhom JMPs 399. läth han mala älla scrifwa jomffrw maria psaltara alla wäghna kringh om slothet, j allom hwsom oc rwmmom ib 414."],"f":[]},{"a":"malaharnisk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se malio harnisk."],"f":[]},{"a":"malan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målning, afbildning. \" hon wille alexandrum se eller hans malan \" Al 7822 ."],"f":[]},{"a":"malare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målare. \" han hafdhe när sik thera handa malara at nar the maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte. tha syntis thz ey vara biläte, vtan mz fulle sannind siälft thingit som thz var äpte malat \" Gr 282 . ib 283 . Al 7796, 7801, 7803, 7810 . Lg 232 . \" haffwe bod äpter mester hans, malaren i swdhercöpwng \" BSH 5: 147 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"malare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målare. ss tillnamn. \" olaf malare \" ATb 1: 68 ( 1457) . KTb 123 ( 1465) , 166 (1483?). SSkb 21 (1501-02). Jfr mästar malare. "],"f":["molare ib 1: 77 ( 1472) , ATb 2: 184 ( 1481) ), ","*malara dränger , m. målaredräng. STb 3: 162 ( 1494) .","*malara husfru","-hustr )","*malara kunnist","*malara lön","maler- )"]},{"a":"malat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["thz är aff gamalt (Cod. B offgamalt 561) malat aff natwro draghit MB 1: 362 ."],"f":[]},{"a":"malata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. opasslighet, sjukdom; spetälska. \" thz war skabber oc ey malata \" MB 1: 362 . \" henna köt war halfft ätith aff malatu \" ib 398 . "],"f":["malato likn , ","malato liter , ","malato tekn , "]},{"a":"malata","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" MB 1: 33] spetälsk. han är malata MB 1: 361 . \" döma han sannelika malata \" ib 362 . ib 363, 371, 396, (Cod. B) 553."],"f":[]},{"a":"malata folk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälska menniskor. malata folk skulle bortkastas aff manna samfund MB 1: 396 . ib 507 ."],"f":[]},{"a":"malata laster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skymf el. lyte som spetälska medförer. hafdhe thiin syster fangith malata last oc blygdh aff sins fadher blodhe MB 1: 396 ."],"f":[]},{"a":"malata likn","b":[],"c":"","d":"","e":[" . n. liknelse el. tecken till spetälska. finder prester at malata likn är gangith mz skinanda lite iämpt fra iessa oc til ilia MB 1: 362 . \" finder prester malata likn mz inswnkith köt om kring ib. Jfr malato likn. \""],"f":[]},{"a":"malata likne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= malata likn. seer prester malata likne a hans lwdh MB 1: 361 ."],"f":[]},{"a":"malata mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tecken till spetälska. MB 1: 362 ."],"f":[]},{"a":"malata plagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälska. MB 1: 361, 362 ."],"f":[]},{"a":"malata sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälska. MB 1: 469, 507 . LB 2: 59 . Jfr malatsot."],"f":["-soot MB 1: 469, 507 . malatus soth LB 2: 9 ), "]},{"a":"malata stadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälskt ställe, af spetälska angripet ställe på kroppen. seer prester . . . malata stadhin meer inswnkin än annath köt om kring Mb 1: 361."],"f":[]},{"a":"malata tekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tecken till spetälska. MB 1: 362 . Jfr malato tekn."],"f":[]},{"a":"malatin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = malata, adj. nw är henna halwer likame malatin MB 1: 396 ."],"f":[]},{"a":"malatman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälsk man. leo lagdhe mallat (senare ändradt till en spitälskan) man j sina sängh Bil 775 ."],"f":["mallat- )"]},{"a":"malatsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälska? hysteri? sinaps rökir . . . sigx wara godher fore malath soot ok fore krampo soot (steræ causas sicando jware) LB 4: 345 ; jfr Rydqvist 3: 284. Jfr malata sot."],"f":["malath soot )"]},{"a":"malatti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr malsatti."],"f":[]},{"a":"malde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["molla, chenopodium Dumort. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. atripex malde Växtförteckn. fr. slutet af 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. atriplex herba quedam maalle GU C 20 s. 42 beta saas vm sommaren oc flytz oc wathnas wäl, tesliker oc maalle PMSkr 352 ."],"f":["maalle )"]},{"a":"male","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en viss avgift till präst (i ställt för tione). Jfr K. G. Ljunggrens i Ark. f. Nord. Fil. 65. famulus sive ancilla serviens alieni pro mercede tenetur dare maala Reuterrdahl Stat syn 191. Jfr paska-, sar-, span-, spanna-male."],"f":["mala man , "]},{"a":"male","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (bebyggd) intaga å utmark, nyodling, torp. Jfr Sdw 2: 1266, N. Ödeen, Studier i Smålands bebyggelsehistoria s. 344 ff-, särsk. s. 367 ff. och K. G. Ljunggren i Ark. f. Nord. Fil. 65. (12 öres) skipan (I Bosabodha) maala RP 1: 353 ( 1375) . (gränsen går) fraan tiälrone oc i maalan VKJ 88 . - ss ortnamn. tiil nyordholt är 1 torp oc hether male VKJ 76 . - Jfr ödhemale."],"f":["maale )"]},{"a":"male","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. aftal, öfverenskommelse; öfverenskommen afgift; en viss afgift till prest. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 289, 293. pro pensionen . . . dicta maala mercennarius quilibet soluat sacordoti duas vlnas tele SD 2: 237 ( 1297) . soluat sacerdoti intergrum maala ib. \" prepositus vpsaliensis habuit . . . pensionem dictam male scilicet duos denarios de quolibet rustico in tiundia \" ib 5: 304 (1344, gammal afskr.). ib 305 . - Jfr hiona-, klokkara-, offer-, smör-, spanna-, öds-, öxa-male. "],"f":["maale )","mala karl , ","mala man , ","mala ruf , "]},{"a":"male","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib. \" i malaboþum \" ib 170 ( 1363) . \" waan hoffwdgard, som kallas tangby, oc eth torp ther vndir liggir som hetir jngolffsmaale \" ib 267 ( 1469) . - Jfr ut-, ödhe-male."],"f":["malle . ","maale )","giälaxmalä"]},{"a":"maledia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbanna. \" förbannadhe och maleciedhe (för malediedhe?) badhe stäkit och erchebispen \" HSH 24: 103 ( 1517) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"maledian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbannande. gräselig(?) malediden Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1506."],"f":["-diden )"]},{"a":"malia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malja, om ringar av olika slag. - ss detalj i kvinnodräkt? Jfr SAOB: M 128. vpburit vij öre for sma knöpe oc mälier Skotteb 428 (1469-70, Kämn). brycsius . . . til stodh ath haffua stolit eth sölff span . . . medh nagre malior och selff nalar STb 3: 185 ( 1494) . Jfr kapo-, silfmalia. "],"f":["malyör STb 1: 246 (1480) . mallier Skotteb 428 (1469-70, Kämn)), ","malio harnisk","malli- )","malio kraghi","malghio- . ","malye- )"]},{"a":"malia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["madja, ring i en panskarskjorta el. i en pansarlik betäckning."],"f":["malio harnisk?","malaharnisk )","malio hosor","-huso )","malio kraghi","maliotygh , "]},{"a":"mallös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mållös. \" vardh klättrar kärkir thaghar mallös \" Bil 831 . ib 830 . Al 2545 . KL 290 . Bir 2: 198 . Lg 546, 3: 362, 366 . FM 522 ( 1511) ."],"f":["malös: malöse Lg 546 . ","maallös: -lösan KL 290 . ","maallöss Lg 3: 366 . ","maallöös Al 2545 . ","maalös Bil 830 . ","maalloss Lg 3: 362 . ","mollööss FM 522 (1511)),"]},{"a":"malman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målsman, förmyndare. \" han giorde sich til malaman fore drengen STb 2: 591 (1491). \" STb 3: 253 ( 1495) . \" hustv birgitte laterske scal anname garen j sin hegn pa barnana wegna, epter hon är neste malamn ther til \" ib 279 ( 1498) . Jfr mals madher. "],"f":["maal- )","*malmanz döme","molmansn . ","rättighet till talan ss målsägare. hans . .. anamede et malmans döme aff en bonde at tale hans bestä pa ene ödes tompt STb 5: 261 ( 1519) ."]},{"a":"malman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målsman, förmyndare. \" brände . . . akra sins maalmanz (Bu molz manz 176) \" Lg 973 . Jfr mals naþer."],"f":["maal- )"]},{"a":"malmar skrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marmorskrin. hans malmar skriin gifuir olei swetta Bil 578 ."],"f":["-skriin )"]},{"a":"malmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marmor."],"f":["malmara sten , "]},{"a":"malmarsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marmorsten. Prosadikter (Karl M) 284 . Jfr marmor-sten."],"f":[]},{"a":"malmarsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-steen . ","malmur sten Bil 361), ","malmarstens graf","malmorstens- )"]},{"a":"malmasi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. Se malvasia."],"f":[]},{"a":"malmbadhstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badstuga på någon av Stockholms malmar. STb 3: 24 ( 1492) ."],"f":["-bastuer ) , "]},{"a":"malmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. stoft, sand. ","1) sandig mark, sandfält. ss namn på förstad vid Stockholm. brat aat malmen rympde the RK 2: 8960 . \" the beeladhe badhe malm oc bro ända \" ib 3: 955 . ib 968 . \" vp a malmen \" SJ 53 ( 1433) . SO 187, 196 . \" pa badha malmarna \" ib 31 . ib 98, 110, 158, 197 . \" oppa norra malm \" RK 3: 2225 . SJ 37 ( 1426) . a sudhre malm ib 48 ( 1430) . \" juxta syndræ malm \" SD 2: 56 ( 1288) . in syndramalm ib 57 ( 1288) . \" ad plagan borealem dictam nyrramalm \" ib 94 ( 1290) . \" pa sydher malm \" RK 2: 4416 . ","2) malm. \" opta finz gul j hardhom malm \" Bir 2: 151 . ib 3: 6 . \" ett sölfberg . . . ther malmen war mykit fyn oc klar \" RK 3: (sista forts.) 5696 . - metall. hwar gul ok görsama ok alscona malm latir vaxa j jordhinne Bil 534 . \" mällan al the thingh som iak skapadhe äru min ordh . . . wärdogast swa som gul owir alla malma \" Bir 1: 235 . \" aldra handa malma kön \" ib 3: 245 . ib 133, 279, 333, 4: 157 . MB 2: 238 . - malm, brons, koppar. thässa materiam lätu romara mesterlika göra mz stöptum malm Bil 375 . \" smältir ginstan swa som malmbir (æs) \" Bir 1: 89 . ib 2: 17 . \" aff malm ok eer \" Al 4025, 4454 . koper, messing, malm, tin oc bly GS 51 ( 1450) . \" mz silffwir oc gwl oc malm (ære) oc järn \" MB 2: 57 . \" taflor aff malm äller koppar (tubulis æreis) \" ib 242 . ib 272 . \" wäl liwdhande malmer \" Su 225 . ib 227 . - bildl. thänne paue är aff bätre malm (ære) än then som fore honum var Bir 2: 247 . - Jfr iärn-, iärnbiärgs-malmber."],"f":["malmer Su 225, 227 . -ar),"]},{"a":"malmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. stoft, sand. 1) sandig mark, sandfält. - ss ortnamn, särsk. ss namn på förstäder vid Stockholm. cum . . . monte, qui dicitur malm, ac toto terre spacio ad occidentem dicti, malm (vid Stockholm) SD 2: 15 ( 1286) . . . . ena tompth vppa nörra malm liggiandis SD Ns 3: 266 (1417). at engin utan borghara moghe byggia hästa stalla i stadhenom ok eigh utan til uppa malmana UrkHist 1: 14 (1436). the som löpa pa malmen ok göra forkiöp STb 1: 369 ( 1482) . ib 2: 562 ( 1491) . SJ 2: 242 ( 1504) . Stock Skb 38 (1517-18). HLG 2: 68 (1520). ","- malm, brons, koppar. xviij (18) marck gotin malm STb 2: 493 ( 1490) . - Jfr er-, gul-, iärn-, kopar-, silf-, sten-malmber. "],"f":["malmer PMSkr 596 )","*malma boe","malme- )","*malma köp","-kiöp )"]},{"a":"malmbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmberg. Se E. Holmkvist, Bergslagens grupspråk 47. Dipl. i Linköpings stiftsbibl. 6/3 1377 enl. a. a. kunne . . . nogre malmbergh her efter finnes SD NS 3: 582 (1420, senare avbskr.) . PMSkr 209 ."],"f":[]},{"a":"malmbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmberg. \" GS 63 ( 1485). \""],"f":["-bärg GS 63 ( 1485) . -berg L.),"]},{"a":"malmboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = malma boe. STb 1: 363 (1482), 5: 83 (1515)."],"f":["-boo . "]},{"a":"malmbäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bäck med sandig botten el. rinnande genom sandig mark. först i malmblekin mellandödrakolla oc malmbeckn vp aat VKj 88 (möjl. att fatta som ortnamn)."],"f":["-bekker )"]},{"a":"malmer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malm, brons? hwar som hälzst är gull. silffwir kopparkar, malmeer (för malmer? för malm, eer?) oc iärn (quidquid . . . auri et argenti fuerit et vasorum æneogrum ac ferri) MB 2: 15 ."],"f":["malmeer )"]},{"a":"malmesia","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. d., se malvasia."],"f":[]},{"a":"malmfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fot av malm (brons el. dyl.). GU C 20 s. 228 ."],"f":[]},{"a":"malmgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmgård, gård på någon av Stockholms malmar. at then tompt pa malmen, som boren atte, skal skattes ok tesliges then garden skall skattes, som kort rut gaff fför malm garden STb 5: 18 (1514). ib 143 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"malmgiutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmgjutare, bronsgjutare. \" öronin syntis sua som malm giutara (fusorum) bälghia \" Bir 2: 15 ."],"f":[]},{"a":"malmhoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmhög. DD 3 . 224 (1486)."],"f":[]},{"a":"malmkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparkärl. MB 2: 16 ."],"f":[]},{"a":"malmpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopparpenning? fickx höffuitzmannen lambrect l mark met thöm malmpeninga och drgara penigna xx mark ij öre minus SSkb 357 (1510-11)."],"f":["-peninger )"]},{"a":"malmslaa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blanda i n koppar. suberare lönlega malm slaa inde suberatum quasi deauratum GU C 20 s. 228 ."],"f":["-slaa )"]},{"a":"malmstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om byggnad på Norrmalm i Stockholm. elden war löss . . . och brende aff allen syslomans garden, nogre ffruge seller och malm stwger STb 5: 59 ( 1515) ."],"f":["-stwger ) , "]},{"a":"malmstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmstycke. \" ellin saman smälte mang malm stykke i eet \" MP 2: 01 ."],"f":[]},{"a":"malmstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmstycke. \" massa malm stycke \" GU C 20 (hand 2) s. 122."],"f":[]},{"a":"malmtomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomt på någon av Stockholms malmar. STb 5: 233 (1519), 282 (1520)."],"f":["-tompt )"]},{"a":"malmös man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man från Malmö. haller then edle jomfrw . . . ey mer thro än en malmöss man BSH 4: 258 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"malning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" dotthir thätta är malninghin om thän högfärdogha (de superbo pictura) SpV 160 ."],"f":["maalningh )","beskrivning . ","min"]},{"a":"malning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mäld. Se mälning."],"f":[]},{"a":"malning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mäld, säd som skall malas. the schole altiidh sielffue mälning köpa BSH 4: 197 ( 1495) . han kom . . . med mälningh ib 5: 404 ( 1510) ."],"f":["mälning . ","mälningh )"]},{"a":"malning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målning. \" at ey skal haffuas maalniga a kirkio wägghiomen wtan ensampt ihesu christi pino oc hlga manna aminnilse \" Bir 4: 91. ib 92 . Su 224, 369 ."],"f":["maalning Su 224, 369 . ","maalnig: -iga Bir 4: 91, 92 . -ar),"]},{"a":"malskal","b":[],"c":"","d":"","e":[" ATb 3: 136 ( 1503) . Se manslagh."],"f":[]},{"a":"malstulin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mållös. \" oridurus . . . snaffsare mwn stidner ok maall stulyn \" GU C 20 s. 390 ."],"f":["maall- )"]},{"a":"malt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mält."],"f":[]},{"a":"malt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malt. \" vnum modium brasei, wlgarier dicti malijt \" SD 2: 588 ( 1309) . \" wiii spenn rensat malt \" BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . taka . . . aff korneno til malt VKR 41 . ib 36 . RK 1: 1674, 3: 4177 . LB 7: 155 . SD NS 2: 86 ( 1407), 306 ( 1410). BSH 5: 12 ( 1504) ."],"f":["malijt SD 2: 588 ( 1309)), "]},{"a":"malt spander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"maltbater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båt med malt. STb 5: 67 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"malthus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mällthus, mälteri. Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 259 (1515)."],"f":[]},{"a":"maltidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måltid. JMPs 433. - mål, måltid. the orka ey giffwa nokrom ena malltidh math ATb 1: 330 ( 1470) . \" en maltith math om middagen sTb 4: 79 (1505). - Jfr aptans-, midhdags-matidh. \""],"f":[]},{"a":"maltidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. för ett måls intagande bestämd tid; måltid. giordhe godha maltidh Bo 240 . ib 13, 49, 70. the sato theres maltiid fram Va 55 . \" maltiiden hon forgik . . . snart \" ib. \" nar the sina maltidh giorth haffdo \" Lg 665 . MB 2: 131, 210 . epter molthit HSH 24: 45 ( 1516) . \" strax för molthit ib. \" LB 6: 107 . Jfr aptan-, middags-maltidh. "],"f":["maltiid Va 55 . ","molthit HSH 24: 45 (1516, på två st.) . ","moltiid LB 6: 107 ), ","maltidhis stund","maaltides- )"]},{"a":"maltkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maltkorn. \" haffwer ekke hafft eth malt korn i longen tiidh \" BSH 5: 190 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"maltmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"maltskip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skepp lastat med malt. STb 3: 26 (14929."],"f":["-schib )"]},{"a":"maltskuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skuta lastad med malt. BSH 5: 12 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"maltskuta schuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skuta lastad med malt. STb 3: 39 (1492)."],"f":[]},{"a":"malva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["växt av släktet malva Lin., kattost. \" sappen aff maluo gör thet järnbith blöth som thär j släkkes \" PMSkr 426 . ib 481 ."],"f":[]},{"a":"malvarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måltid. \" naar godz gaar aa grundh tha wardher maalwardhen tyndh \" GO 174 ."],"f":["maalwardher )"]},{"a":"malvasia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["maluasia . ","malmasy GPM 2: 140 ( 1499) . malmarsy Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1499. malmesia Skotteb 383 (1462-63, Kämn), 440 (1469-70, d:o). malmesie ib 360, 362 (159-60, d:o), 382 (1462-63, d:o)), subst. "]},{"a":"malyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malört, äfven dekokt på malört. \" absintium thz är malyrt \" LB 3: 71 . ib 1: 96, 2: 10, 45, 3: 34, 39 o. s. v., 4: 349, 354, 5: 77, 80, 6: 284. han som lägger malörth i syn kläden, them skär ey maalen ib 7: 2 . \" malörth doger for klade. om man twar sig mz hona ib. drick malörth ib. \" ib 1, 5 o. s. v. drukkin af malyrtinne Bo 204 . skal iac mätta thöm mz beske malört MP 2: 189 . Ber 212 . \" stiärnanna nampm kallas maalyrt \" MB 2: 345 . tridhie delin aff wathnen wart giordher til maalört ib. "],"f":["maalyrt . ","malört . ","malörth . ","maalört . ","malirt LB 3: 39 . ","malirth ib 5: 80), ","malyrta bladh , ","malyrta lagher","malyrte- )","malyrta rot","-rooth )","malyrta vatn","malyrte- )"]},{"a":"malämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mål, sak. \" om al malempne oc ärinde ther i thry aar oc thrätighe til oräto skede woro \" BSH 2: 53 ( 1397) . ib 54 ."],"f":["-empne )"]},{"a":"malätin","b":[],"c":"","d":"","e":[" . p. adj. maläten. STb 1: 1 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"malþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mamme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*mamma diäkn","mamna däghen )"]},{"a":"man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se maþer."],"f":[]},{"a":"man","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och konj. A) Adv. sannerligen, minsann. e huad ende thet vill tage varder uel framdeles man wart HSH 14: 26 (1525, Brask). B) Konj. 2) om blott, bara. fföty han haffuer got nemma maan han motte dagliga idkat HSH 14: 75 (1525? Brasdk). - Jfr män."],"f":["maan )"]},{"a":"man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man. GU C 20 (hnd 2) s. 48. Jfr hästa man. "],"f":["maan )","*mana band","manna- )"]},{"a":"man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"man","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["men. \" BSH 4: 925 (1501), 305 (1502?), 5: 26 (1504), 92 (1506), 123 (1506), 133 (1506) o. s. v. Jfr män. \""],"f":[]},{"a":"man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man. \" haarith war grofft som hästa maan \" Al 5579 . ib 9321 . \" the hafdho maan som annar häst \" ib 9303 . ib 9546 . \" took hestin j manena \" ST 514 ."],"f":["maan )"]},{"a":"man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se madher."],"f":[]},{"a":"mana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","thätta ordhit icarnacio . . . manar mik oc aminner for thän kärlekin ib 99 .","3) påminna om, lägga på hjärtat, mana, förmana, uppmana. jucieo . . . kalla mana oc rdha (ɔ reta) GU C 20 (hand 2) s. 19. - med sakens ack. swa som enkte gangn giordhe tolghit höght liffwrne mana ok loffwa, wthan thz fulkompnas SpV 467 . - med personens ack. och inf. föregången av till at. ägher han . . . at mana fok til at wt köra diäfwlin aff sinne siäll SvKyrkobr 56 . - (?) än westh thu ekke aat hwat osynlighom trappom thässin wosdomen manas ällir röris (moveratur) SpV 423 . 5) bedja, anropa, åkalla. abs. thön signadha roos (ɔ Guds moder) ther plägher at mana for syndogha vini sina Vis sten 8 .","7) med personens ack. och prep. um. \" eskil . . manadhe hnanom högheleghir om nokor ärindhe hanom waaro til lagsdh \" ATb 1: 256 ( 1467) .","9) inmana, föra ss gånge,. wii säghie thöm (ɔ de på Stockholms slott belägrade) oc til llyff och swndh . . . ok ingenstadz ath mana vtan her i stocholms staasdh, ther the forwarae äre mdh liiff och gotz Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . \" at fongerne skole manes aff byn oc til vpsale \" STb 5: 252 ( 1519) . ","1) genom maning el. besvärjelse utdriva. tha manar han (ɔ prästen) diäwlin först wt aff bärne för än thz cristnas SVKyrkobr 56. ib. 2) utkräva. en kar som kwnne mana honum (ɔ järnskattren) wth GpM 2: 171 (1504).","3) utmana (till slagsmål o. d.). . . . drwkko the sig fulla, och manade the mina tiänare vt och slas med sig GPM 2: 404 ( 1501) . - Jfrb eä, in-, til-, ut-mana ävensom omanadher och siälf-manter."],"f":["mane STb 4: 17 (1505) , 194 (1511). -ar. -adhe. -adher),","*mana in , = mana 9. han waar grypen och manat in pa biscops garden GPM 2: 21 ( 1508) . ","*mana ut , "]},{"a":"mana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr biornamana."],"f":[]},{"a":"mana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) påminna om, erinra om. med sakens ack. manandhe enkannelika waars skaparas nadh oc mildhet Su 3 . ","2) med prep. up a. \" mana ther oppa at niclis skulde honom slottit faa \" RK 2: 5804 . ib 5808 . ","3) påminna om, lägga på hjärtat, mana, förmana, uppmana. med sakens ack. at fulcomna thz hälghe mannin hafdhe manat ok sakt Gr 297 . - med personens ack. the manadho oc lärdho syndega män Bir 2: 140 . \" manadhe hona ok sagdhe \" KL 336 . - pass. han vardh manadhir af änglenom Bo 19 . - med personens och sakens ack. georgius manaþe kunugen þry þing Bu 492 . - med personens ack. och inf. utan at. synom manadhe mik aldre visa thrät Bil 86 . Bo 159 . - med personens ack. och inf. föregången af at el. til at. manom vi biscopin at äta brödh skinona Bir 1: 308 . \" manadhe han them til at göma wars herra budhordh \" MB 1: 427 . - med personens ack. och sats inledd af at. at mana the danska men at konungen holle then dechtingen än RK 2: 2160 . \" mana iac þic at þw sculi ey astunda at se gudz þiänista manna likamlikit änlite \" KL 184 . \" med personens ack. och prep. til. manadhe han alla til bätringh \" Pa 7 . KL 247 . Bir 1: 72, 3: 170, 219 . jak manadhe thik til thina siäla helso (admonendo te . . . de salute aminæ tuæ) ib 2: 332 . - med inf. föregången af at. han manaþe at fly rosinna last KL 184 . - med prep. af. manadhe aff (admonebat de) sidhanna vmuändilse Bir 3: 418 . - med prep. til. tha han hafdhe länge manat til bätringh Pa 7 . ","4) lägga p hjärtat, inlägga, mana. med innehållets ack. mana ith goth ordh for os BSH 5: 16 ( 1504) . ib 186 ( 1507) .","5) bedja, anropa, åkalla. \" med personens ack. for thy war herra wardh bundin oc fangin for wara skuld om natsangx tima thy skulum wi bidhia oc mana han at han oss lösö aff syndanna bandum \" ST 170 . ","6) mana, besvärja. þän sami diäwl . . . förþe hans sial te[l] häluites. þär tel at sanctus iacobus mötte ok manaþe ok grep siälena af diäulenom handom Bu 171 . - med personens ack. manar iak thik a thina tro Iv 317 . jak manar (adjuro) thik vm lifwande gudh MP 2 . 12. jak manar idhir vm al helag thing ib 138 . \" jac manar idher om keysarins helbrygdo \" MB 2: 378 . \" manande them om israels gudh oc om hans hälgha nampn \" ib 398 . Su 323 . \" manar jach alla rottor oc mys vnder vars herres högxte nampn oc lydno \" LB 7: 39 . - med personens ack. och inf. utan at. böþ mana þän döþa mz staue nom up standa Bu 101 . manaþe þöm (djäflarne) a guz vägna þäþan bort fara ib 137 . \" hon manaþe damianum ensamen iuir guz namn taca viþ eet litet present. ok eigh forsma guz namn som hon manaþe han mz ib 514. - med personens ack. och inf. föregången af at. manadhe han ifuir gudhz nampn at säghia sik hwat människio han hafdhe warit \" Bil 403 . - med personens ack. och sats inledd af at. om gudz lagh manom wi idher at j ängom sighin tässa ordh MB 2: 392 . ib 401 . St 465. Su 243 . Lg 3: 339 . \" jach manar tiik fleen ryyl, wexth . . . vider gud fader oc son och then helge andhe, oc vider then rädelica gudz dom . . . oc vider ihesu christi benedide nampn, oc vider hans helgasta lichamma, jach manar tik fleen, ryl vext eller huad tw är, at tw bort flyr \" LB 7: 19 . ib 20, 21. ","7) kräfva, fordra (penningar). med personens ack. at kräfva oc mana alla thöm ther i nakar handa matto finnas klostreno nakat wara plikoghe SD NS 1: 415 ( 1405) . - med personens ack. och prep. um. ejnghen ma annan vm gield ok skuld ohöwizlika mana MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 60 . EG 64 . ","8) kalla, befalla. thit i mane wil iak kome RK 2: 3564 .","9) innana, föra ss fånge. the mana thom til vesteraars RK 2: 9407 . ib 9442, 9445, 3: (sista forts.) 5331. haffuer gripit ij (2) mine swene oc manct them ther i bin BSH 5: 561 ( 1516) . \" ath mane them hedhan \" HSH 20: 65 ( 1506) . "],"f":["mana sik bort Al 7582 . ","mana up a , "]},{"a":"manadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) månad. \" i mars manade \" Sex ekon tr 263 . ib 264 . haffuer iak aldrigh fath en penningh hwaske nw i marnadhen eller til förendhe GPM 2: 245 ( 1507) . \" hökana skwla ey mykith ätha wm augusti septembrj oc ocobrj maanadh \" PMSkr 276 . 2) måne, Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 46 ff. jtem skal man oc vacta ad man före träth j fullom anade Sex ekon tr 263 . - Jfr maio-, röto-manadher. "],"f":["maanadher . ","*manadha galin","manadhe- )","*manadha lön","maanadha- )","manadha mot , ","*manadhmotgalin , ","manahda siuka , f. menustration. the (ɔ: gräskar) wilyua ey waxa när the (ɔ: kvinnor) komma wide them oc mesth tha the haffwa sina manadha sywko PMSkr 352 . ","*manadha skipte , n. månadsperiod, månad. Se Sdw 2: 1266.","*manadha sold","maanada- )","*manadha sot , ","menustration SvKyrkobr 351 . PMSkr 352 . ","*manadha tals (maanadha-), ","*manadha thiänist , ","*manadhar mässa , "]},{"a":"manadhrensilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = manadha rensilse. effter hon haffuir hafft sin tiid eller manadh rensilse LB 7: 274 ."],"f":[]},{"a":"manan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr amanan."],"f":[]},{"a":"manan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmaning. \" hon war olydogh hans manan \" KL 113 . \" mz kärlekx ordhom ok liofwe mannan \" Bo 175 . Ber 62 ."],"f":[]},{"a":"manare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förmanare. \" bakin ok ekke änlithit, gaff thu thinom manara (monitori) ok radhgiffwara \" SpV 290 . 2) exorcist, innehavare en en av de fyra lägre ordinationsgraderna i den äldre katolska kyrkan. thridhia (wigxle) heter exorcista. oc är swa mykith som manare SvKyrkob 56. - Jfr namanare."],"f":[]},{"a":"manare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmanare. \" hafwe stundom lät ordh swa som blidhir manare \" Bir 3: 319 . Kl 336. Su 174 ."],"f":[]},{"a":"manaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["månad. \" gauo enom manaþe nampn af hänna (Februas) nampne \" Bu 9 . \" allo försto naat februarii manaz ib. la han niio manaþa ii moþor liue \" ib 61 . \" thenne manadher skal idher förste manadher i aars räkninginne wara \" MB 1: 306 . \" atta daghum for augusta manaþ \" Bu 166 . Al 4883 . Bil 88 . MB 1: 307 . KL 349 . Bir 3: 17 . wm . . . huar en maanadher aff allom them aarom . . . kwnne aaträkkia . . . oc huart eth aar aff swa langom tima, oc huar en wikw aff the manadhan (för manadha el. manadhana) Su 333 . Jfr byrghþa-, half-, mai-, maia-, thors-, ytighia-manaþer. ","1) måndadsskifte. hwart manäþämot SD 5: 638 ( 1347) . MB 1: 507 . Bir 5: 3 . LB 1: 98 . BS 36 . ","2) messa som (i förening med gille) hålles en måndad efter någons död. tha manadhin är framlidhin (näml. efter dödsfallet), tha haffuen manadha mot, som är wigilias mz ix leczer Bir 5: 93 . \" at capitulum . . . hade mit wtfärdhaöl, siwnmattamot, manadhamot oc aarsmot \" SD NS 1: 563 ( 1406). "],"f":["maanadher . ","manadha barn , ","manadha blodh , ","manadha blods time","manadha blotz- )","manadha gamal , ","manadha ganger , ","manadha koster","manede- )","manaþa mot","manäþä- . ","maanede moth BS 36 ), ","manadha mots öl , ","manadha rensilse","manade- LB 7: 275 . maanade ib 273), ","manadha öl , ","manads sot","manatz- )"]},{"a":"manbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr manz bot."],"f":[]},{"a":"mandel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten stav (varmed löparen i en handkvarn vrides). molucrum . . . quo mola vertitur handwadh oc maamel (för maannel) GU C 20 (hand 2) s. 152."],"f":[]},{"a":"mandol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandel. \" beskye mandel wardha söthe när som (o. s. v.). \" PMSkr 344 . - koll. \" eth skalpundh mandöl viij ortugh HLG 2: 25 (1511). \" \" tak beyskan mandwl. malyrth. fore qwadho \" PMSkr 358 . "],"f":["mandal Skotteb 474 (1472-73, Kämn) . ","mandel PMSkr 344 . ","mandil JMÖ 75 . ","mandwll PMSkr 358. mandül HLG 2: 43 (1515. ","mandöl ib 25 ( 1511) ), ","*mandols miolk?"]},{"a":"mandol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandel, mandelfrukt. \" koll. fikon oc mandol \" ST 489 . ib 422 . \" drikker [man] ther aff som mandel er stampadh j \" LB 2: 42 . Jfr amandol. "],"f":["mandel LB 2: 42 ),","mandola kiärne","-kerne )"]},{"a":"mandolkiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandel. mandelkärne. amigoda thz är mandolkiärna LB 3: 153 . \" tag mandol kerna, som äre skalade \" ib 7: 229 . ib 186, 236, 237 . Jfr mandola kiärne."],"f":["-kerne . ","mandoll kerne LB 7: 186 ), "]},{"a":"mandolmiolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandelmjölk. lac amigdalinum mandol miölk LB 7: 82 . gör mandol miölk ib 228 . ib 3: 109 ."],"f":["-miölk )"]},{"a":"mandololia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandelolja. PMSkr 400."],"f":["mandul- )"]},{"a":"mandolsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandelkärna. PMSkr 343."],"f":["mandel- )"]},{"a":"mandolträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandelträd. amigdala mandelträ Växtförteckn. fr. medlaet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. lmellen hwart meandel trä skal wara xx föther PMSkr 343 ."],"f":["mandel- . ","mandil- PMSkr 343 . mandwl- ib),"]},{"a":"mandolträ rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rot af mandelträ. MB 1: 220 ."],"f":["mandelträ root )"]},{"a":"mandomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mandom, manniskonatur. \" incarnacio thz är mandomsins anammilse \" Mecht 98 . jncarno . . . lekome äller mandom thagha GU C 20 (hand 2) s. 18. SvB 369 (b. av 1500-t.). 3) mandom, manlighet, duglighet. viltw sielff tage tin mandom ok goda ryckthe til vara for onda mäniskyor GPM 2: 402 ( 1500) . "],"f":["*mandoms anamilse , ","*mandoms gärning , f. om manlighet vittnade gärning. thet var engen mandoms gerning och kasta mith swärd i skarnith ATb 1: 285 ( 1468) . ","*mandomshet , ","*mandoms natur , "]},{"a":"mandomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mandom, menniskonatur. (ihesus) hauar tua naturas. guþdom ok mandom Bu 103 . \" af vars härra fözlo mäþ varom mandom \" ib 139 . \" siälfwir gudh . . . vtwalde sik iomfrulikin quid j hulkom ther han wärdogadhis mandom taka \" VKR II . \" ihesu kötzlika mandoms takilse \" MP 2: 153 . Bu 206 . Bo 165 . Bir 1: 79, 356 . MP 2: 101 . Lg 43, 66 . ","2) menniskovärde. \" then är likare södhe än manne, then änkte akta sin hedhr ella mandom \" KS 36 (94, 39) . ","3) mandom, manlighet, duglighet. han stridde ther med rät mandom RK 1: 4162 . Iv 4960 . MB 2: 324 . \" tedhe han änga the gärninga ther teddo fromhetz oc mandoms (virilitatus) hop \" Bo 30 . skudhin baþe mandom oc fräghd hans höst oc wapn SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . ","4) manlig bragd, manliga bragder. hwilkin mandoon (för mandoom) han hafuer giort Iv 1545 . Va 16 . RK 3: 1819 . Di 100 .","5) högsinthet, redlighet, godhet, dygd. rider tw hädan mz litin mandom (drengskap; genom att rida härifrån visar du föga högsinthet el. redlighet; dock möjl. att föra till 3). Di 192 . \" liva medh dygdh ok mandom \" KS 14 (32, 15) . ib 14 (33, 15). tolf oärlik åthäuye, the som äru bådhe mot skiälum ok man dome ib 45 (115, 49). minzska ödmiuktinna ok mandomsins frägh (famam humiliatis et pietatis) Bir 1: 356 . - menniskokärlek. vars helara gudz väluilioghet oc mandoms ära (humanitas) MP 2: 123 . \" vars helare väluiloghet oc mandombir (humanitas) gudz sons \" ib 1: 210 . ","6) tjenst. \" viþarsaghþo opinbarleca mandom viþ dyolcleianum (antiquæ militiæ) ok saghþo sik ängom manne vilia þäna mer vtan ensammom hiseu christu \" Bu 524 . \" mädhqan thu mandom hafuer lofuath mik \" Fl 1256 ."],"f":["-doomber: -dooms Lg 43 ; -doon (för -doom) Iv 1545 ), "]},{"a":"mandrap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandråp, dråp. \" han lagde fridlösan grefua aff lippoldh for mandrap \" Bil 771 . röghia pylatum . . . for menlösan mandrap (dråp begånget å oskyldig menniska; den maks. formen menlösan beror väl på inflytelse af första sammansättningsleden i mandrap) ib 301 . MB 1: 425, 426 . Bir 1: 111, 217 . BtFH 1: 49 ( 1506) . \" at swodane blotz vtgiwtilse och mandropp som fordom skeet haffuer inbördis i riket mothe nw bliffue affstyrt \" FH 6: 108 ( 1497) ."],"f":["mandropp . ","man drop BtFH 1: 149 ( 1506) ), "]},{"a":"mandrapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandråpare. Abbedval i Vkl 98 . \" aldrich schal jngen swa dana mordare eller mandraprere fridh haffua j closters hegnet STb 3: 396 (1498). tha lyst wor kiere herre . . . then mandrapere daniel . . . ffridlös \" ib 4: 197 ( 1511) . gaffz then man draperen j clostred liger dag en manat ib 5: 129 (1516)."],"f":["-drapere )"]},{"a":"mandrapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandråpare. \" beddis barrabam til lifs som war mandrapare \" Bil 317 . Bu 134, 135 . MB 1: 280 . KL 175 . Bo 82 . MP 1: 273 . Bir 3: 141 . Lg 94 . \" ffelte the xii i nämpnde sotto mattis person warsanoia til en ful man dräpere \" BtFH 1: 133 ( 1506) . ib 250 (1506), 270 (1508), 276 (1509)."],"f":["man dräpere BtFH 1: 133 ( 1506) , 250 (1506), 270 (1508), 276 (1509)), "]},{"a":"mandräpi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandråpare. \" ffelte the xij i mämpnde sotto erich kusinwrmj til en ful mandräpe (för mandräpere?) \" BtFH 1: 183 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"mandödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dödlighet bland menniskor, farsot af hvilken många menniskor dö. kom ther äpte een mykin mandödhe aff enne soth som kallas inguinaria Bil 709 . ib 714, 876 . lotho bygdin staa all ödhe som ther haffde warit en mandöde RK 1: 3129 ."],"f":[]},{"a":"mandödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) dödsfall, dråp? sades hustrv anne . . . aldelis ffrith fför then mandöde, som död bleff j siskeburen STb 4: 216 ( 1511) ."],"f":["-döde )"]},{"a":"mane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) måne. \" stoor som mane ok liws som sool \" Bil 802 . \" giordhe gudh störsto liws sool oc maana solina mere at skära daghin, maanan minne at liwsa . . . nattina \" MB 1: 156 . ib 41, 67, 70, 2: 27, 28 . MP 1: 10, 12, 273, 274 . Bir 3: 21 . Al 755, 7588, 7605 . Lg 69 . \" i skulin ey taka laxatiuam mananom fullom (under fullmåne) \" LB 3: 115 . ","2) månad. i thenna manen (december) skal man ey sla sigh adra LB 7: 96 . \" nagra mestara vilia, ath then lather adra om försthe eller siisthe dagin i thenna manen han skwlle vara dödin vis jnnan vj manana ib. \" ib 89, 94 . "],"f":["maane )","manadagher","maanadhagher: -dagh MB 1: 68 . ","manedagher: -daghen Lg 3: 367 . mane dagher: -dagh BSH 4: 321 ( 1502) . ","manodagher: -daghin SD NS 1: 95 ( 1402); ST 146 ; SJ 4 ( 1425) o. s. v. ","mandagher: -daghin SD NS 1: 95 ( 1402); SJ 57 ( 1430); mandager: -dagen SO 33 . ","mandach SD NS 2: 132 ( 1409) . ","monadagher: -dagh RK 2: 7127 . ","monedagher MD 361 ; ","-daghen BtFH 1: 137 ( 1507) . ","monedager: -dagen ib 134 ( 1506) . ","mondager: -dag SO 118 ; ","-dagen RK 2: 7515), ","manadags morghon","mandagx- )","manaskin","manasken Di 240 . mona skyn: -skynith ib 212), "]},{"a":"mane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) måne. plenilunium nii fuller maane GU C 20 s. 458 . \" samilunium ii hallffuer maane \" ib s. 564 . - i tillnamn. kadrin nya manen SSkb 225 (1506-07). ","2) månad. Se K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 48 ff. - Jfr nymane. "],"f":["maane . ","maanä GU C 20 (hand 2) s. 12, 103), ","manadagher (mannedagher: -dagh ATb 1: 9 ( 1552) ; ","-dhaghen ib 18 ( 1453) . ","manodagher: -daghin KTb 57 ( 1427) . ","mandager: -dagin SSkb 74 ( 1503) . ","manedha: -dhaen ATb 1: 16 ( 1453) . ","maandalen ib 58 ( 1456) , ","*manadags aptan","maandagx affthon )"]},{"a":"manfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man fall, nederlag. giordo mykyt manfal at folke artasira Gr 264 ."],"f":[]},{"a":"manfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manfolk, manspersoner. \" alt thet manfolk the kwnna offuer komma, them hwgge the i stycker \" BSH 5: 96 ( 1506) . BtRK 344 (1490, orig.) . \" röd pion äre han, oc te äre best for manfolk \" LB 7: 250 ."],"f":[]},{"a":"manfrätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. menniskofrätare, menniskoförtärare; blodtörstig man. MD (S) 255 ."],"f":[]},{"a":"mang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångleri, småhandel. \" at han äy fik amund hakonson sit gooz tl mangx wtan til rät köp som köpmän pläga rätteliga at köpslaga \" ATb 1: 122 ( 1460) . \" ath han ey kiöpte fisk til mongs \" STb 2: 40 ( 1484) ."],"f":["mong )"]},{"a":"manga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr utmanga."],"f":[]},{"a":"manga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr utmanga."],"f":[]},{"a":"mangafolla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se manginfald."],"f":[]},{"a":"mangahanda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångahanda, av många slag. multiformis . .. manga honda GU c 20 (hand 2) s. 162."],"f":["-honda )"]},{"a":"mangaledh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leþ."],"f":[]},{"a":"mangaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på många sätt. GU C 20 (hand 2) s. 102. 2) åt många håll. jacio . .. di[s] iiscere manga ledis kasta GU C 20 (hand 2) s. 3. ib s. 56. - Jfr marhaledhis."],"f":[]},{"a":"mangaledhis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , acv. på många sätt. hwi gudz ordh sighias opta swa myrklika at the magho mangaledhis vt thydhas Bir 3: 417 . ib 1: 297, 401, 2: 321 . LB 5: 293 ."],"f":[]},{"a":"mangalund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lund."],"f":[]},{"a":"mangalunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på många sätt. the bewiste sin otroheet sa mongalwnde RK 3: (sista fort.) 4643 . - i mängd. honum mötto orma manga lunde Al 9577 . - mycket, i hög grad. konungen mistrode them mangelunda RK 2: 1973 ."],"f":["mangelunda . ","manga lunde . ","mongalwnde . Ordet förekommer endast i rimsl.),"]},{"a":"mangalundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på många sätt. kerde ower honom huru mangalundom han haffde illä giort Va 52 ."],"f":[]},{"a":"mangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kiöt-, muta-, silda-, äplemangare."],"f":[]},{"a":"mangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr kiötmangare."],"f":[]},{"a":"mangarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mangastads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mångenstädes, på många ställen. som mangha stadz bewisas j thässe bok JMPs 510. manga städes j wärlden äro wäll froma ädela qwinnor Troj 202 . Jfr marghastads."],"f":["-stadz . ","-statz GU C 20 (hand 2) s. 102. -städes),"]},{"a":"mangastads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mångenstädes, på många ställen. j thöm hardha stormenom som the hälgha kirkia tholde manga stadz i världinne KL 338 . Bo 64, 142 . RK 2: 7889, 7894, 8488, 3: 1830, 3082 . Su 419 . Di 76, 136 . HSH 20: 213 ( 1507) ."],"f":["mangastadz Bo 142 ; RK 3: 3082 ; Su 419 ; Di 76 . manga stadz KL 338 ; Bo 64 ; RK 2: 7894, 8488, 3: 1830 . ","mongastadz ib 2: 7889 . monga stadz Di 136 . mange stades HSH 20: 213 ( 1507) ),"]},{"a":"mangastaþi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staþer."],"f":[]},{"a":"mangel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångleri, handel? frijborne frälsismän och präster måge liggia fritt till fiskes och icke till mångels SO (Hammskrå) 301."],"f":[]},{"a":"manger","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["mången. Se Sdw 2: 1266. (han) gör manighin visan man til goca Vis sten 6 . for dyawlin hauir manighman vilt ib 7 . \" marthin och j ware til lhopa swa mangen godh dagh vmginges STb 4: 97 (1505). hwadh oreth . . . sket war . . . sagh monger god man \" ib 211 ( 1511) . - pl. många. then for:dä garth igehn lösä for swa mannige penningä SD NS 3: 593 ( 1420) . \" tha varder ok är omögeligit at forsma mangars lön \" J Buddes b 169 . - Jfr margher."],"f":["monger STb 4: 211 (1511) . ack. sing. ","mangen ib 97 ( 1505) . ","manighin Vis sten 6 . ","manigh ib 7 . ","mannige SD NS 3: 595 ( 1420) . ","mangars J Buddes b 169 . Se Sdw 2: 1266),"]},{"a":"manger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mången. \" mangen gik tha thädan til foot \" RK 1: 3306 . \" blöte manght hiärta tel guz lof \" Bu 29 . mågr man är suikin KS 72 (177, 79) . \" är mongher man vordhen liflöss \" HSH 20: 258 ( 1508) . \" til at lena sith oc mangärs annars hiärta \" Su 158 . bannadhe them mangaledh RK 2: 709 ; \" se vidare under leþ 2. lät han manga lundh pina \" Bil 309 ;se vidare under lund 2. - med tillhörande subst. föregånget af obest. art. thz angradhe mang en herra Fr 39 . Va 17 . honom fölgde mang en ärlig man RK 2: 307 . \" at thera klädhe var mang een boot \" Iv 4151 . \" sökiä mangt eth hoff ib 1846. mangt eth gamalt fädernis swerd \" RK 1: 116 . markt eth örss ok mang en gwll ib 3293 . \" forsökto ther en riddara mang \" Al 5096 . \" thz gläz aff et hälädhe mangt \" ib 5022 . - mycken. hafþe mö barnet manghen vanda Bu 79 . \" talaþo manggen hägoma \" ib 22 . ib 23 . - n. abs. månget, mycket. thz wardher mangt i marghom daghom GO 1041 . mångt är thz sum tykkis wara got ok är ey, ok mangt är got, som ey synis got KS 20 (150-1-22). thz m än mangt fore qwäldin ske Iv 4819 . RK 1: 4312 . \" for manth anmäth \" LB 6: 106 . \" han hadhe tha seet badhe mykith oc mankt \" Al 9247 . Ansg 187 . af mango tholko Bo 11 . \" hwa arla riis han wardher manx wiis \" GO 489 . ib 9 . - pl. månge. hanom möto mangge Bu 24 . \" mange bryta borgher (menia pomposa confringit vis numerosa) \" GO 516 . \" iack daarar marga och manga \" MD 169 . \" ii þän staþen varo magge hälghe doma \" Bu 16 . \" fingo manghe döþe lif \" ib 54 . \" manghe andre daghar \" ib 61 . \" ii mangom landom \" ib. \" mangh faghar iart[e]kn \" ib 12 . \" mange bäkkia oc sma göra stora aa \" GO 37 . a maningh tingh SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). manga mys skulu ey kat binda GO 531 . mangra handa diwr Bil 844 ; \" se vidare under hand 5. sigh mik hwi thu frestar cristit folk swa mangom lundum \" Bil 542 . Bir 2: 265 . \" swa manga lunder (så mycket än) iak hauer om leet skälikare hug iak hafuer ey seet \" Iv 4579 . så många (som). tolf män samþykte, walde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre skulu alla act oc wiliä hawa upp at leta oc openbara hwar i manghum hundärum ällär häräþum hanum warþer skipat yner att seya aller (för alla) þe almoghan ofriþa SD 5: 376 (1341, nyare afskr.). - huru många. haffde henna fader hukt at giffua mz henne sölff oc gull jak weyt ey manga twnnor full RK 1: 433 . \" hanom tz vnderuisa hwad som mester verck är ok mang the äre \" SO 145 . ib 82 . manga wykur eller manghom synom en man schal embetet eskia ib 95 . ib 96, 185, 186, 187 . - Jfr for-, ful-, of-manger, iämmangir, äfvensom mangskona, mangskons under kon, mangskyns under kyn. Jfr äfven margher."],"f":["mang . ","magger: magge Bu 16 . ","mongher . ","mangen RK 1: 1350, 3306, 2: 205 . ","manghen BSH 5: 101 ( 1506) . ","mangen Bu 23 . ","manggen ib 22 . ","manghen ib 79 . ","mangghan MD 45 . ","mangt . ","manght . ","mankt RK 1: 4312 ; Al 9247 . ","manth LB 6: 106 . ","mangärs Su 158 . ","mangs GO 9 . ","manx ib 489 . ","mang Bu 14 ; Bir 3: 215 ; SO 145 . ","mangh Bu 12 ; Bil 80. ","manigh SML M 3. ","maningh SD NS 1: 646 ( 1407, gammal afskr.) ),"]},{"a":"mangfaldadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mång faldigt veckad. multiplica . . . mangh follat clädhe GU C 20 (hand 2) s. 162."],"f":["f-folladher )"]},{"a":"mangfaldadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lagd i många veck, försedd med många veck el. fållar. skulu the (kläderna) nw wara aff aldra dyrasta klädhe, rynkiade oc mangfallada oc kostelika tilsnikkada Su 151 . Jfr marghfaldadher."],"f":["-fallader )"]},{"a":"mangfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["mångfaldigt, på mångfaldigt sätt, på många sätt. the reta mik mangfallelika (multipliciter) til vredhe Bir 1: 122 . ib 214, 3: 238 . KL 14 . MP 2: 8 . MB 1: (cod. B) 487 . Jfr marghfaldelika."],"f":[]},{"a":"mangfaldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångfaldig, myckern. \" gita ey tult mangfallelikan tunga \" KS 83 (204, 91) . \" mz mangfallelicom siukdom \" KL 352 . mz mangfaldeliko oc mangskona creaturom Lg 67 . \" belughin mz mangfaldelika lygn \" ST 171 . Jfr marghfaldeliker."],"f":["mangfalleliker )"]},{"a":"mangfaldelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångfald. Su 219 . Jfr marghfaldelikhet."],"f":["-lighet )"]},{"a":"mangfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. mångfaldig, mycken. horo sar hon (ɔ: þin pina) var ok manghfald Bu 75 . \" huru mangfald qual han hafwer giort thinom godo hälgho mannom \" Bil 896 . for hans mangfallo godhgärninga Bo 160 . ib 232 . MB 1: (Cod. B) 487 . Bir 1: 113 . ST 534 . \" tilburdho ond thing mangfald göras (multiplicari) \" Bir 3: 303 . ib 405 . Jfr marghfalder."],"f":["manghfald Bu 75 . ","mangfal Bir 1: 113 . ","mangfald (för -falt) ST 531 . ","mangfalla Bir 3: 405 . ","manghfaal MB 1: (Cod. B) 487. best. form sing. ack. m. mangfalla Bo 232 . pl. ack. mangfallo ib 160),"]},{"a":"mangfaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mångfaldig, växlande, varierande. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 34 f. kärleksins mantoll war nidha til mangfalogher (varium) Mecht 108 . 2) mångfaldig, mångdubbel. SpV 94 . - Jfr marghfaldogher."],"f":["manghfallogha SpV 94 ), "]},{"a":"mangfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångfald. \" brudhen synthes at skina i förgyltom klädhom kringom giffuen mz dygdenna mangfalloghet \" Su 18 . Jfr marghfaldoghet."],"f":["-falloghet )"]},{"a":"mangin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se manger."],"f":[]},{"a":"manginfald","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på mångfalidigt sätt, i många afseenden. han kärde then oreth oc h wald the haffdo giroth swa mangen faald RK 2: 4077 .","2) många gånger? thz loffuade han mangafolla RK 2: 6257 . - Jfr marghinfald."],"f":["mangen faald RK 2: 4077 (i rimsl.). mangafolla ib 6257 (i rimsl.)),"]},{"a":"manginfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mångfaldigt, åt skilda håll. dimo[ueo] . .. mangafolelica röra GU C 20 (hand 2) s. 158."],"f":["mangafollelica )"]},{"a":"manginfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångfaldig. \" limbosus . . . follogher oc manga foller \" GU C 20 (hand 2) s. 85."],"f":["manga foller )"]},{"a":"mangiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mennskiovorden. j mangiordha (humanato) sonenom Bir 4: (Dikt) 253."],"f":[]},{"a":"mangirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" valborg mongerske \" Stock Skb 93 (1518-19). - Jfr silda mangirska."],"f":["mongerske . ","mongranska (trol. fel för mongherska) HLG 3: 60 (1523)),"]},{"a":"mangiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mangkloker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångklok; klok i mångahanda. \" ey är han swa from riddare oc ey swa mangkloker som thu äst \" Prosadikter (Karl M) 250 ."],"f":[]},{"a":"mangling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid. \" at kongen och the lybskä' haffue varit i manglingh tilil lhopä \" GPM 2: 274 ( 1507) . STb 5: 342 (1521, Kop)."],"f":[]},{"a":"mangling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid. wij . .. vore i monglingh med rigisins fyender till landh och vaten HSH 20: 196 ( 1507) . \" i thy wii waare i manglinghen \" BSH 5: 167 ( 1507) ."],"f":["monglingh )"]},{"a":"manglitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mångfärgad, brokig. GU C 20 s. 191 . Jfr marghlitadher."],"f":["-letader )"]},{"a":"manglitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mångfärgad, brokig. manglitath klädhe MB 1: 229 . ib 496 . MP 1: 72 . ST 396 . Su 200 ."],"f":[]},{"a":"mangqvistadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mångqvistad, försedd med många qvistar. MB 1: 499 ."],"f":[]},{"a":"mangtalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångtalan, prat. \" gömin idhra tungo af mang talan (multiloquio) \" KL 224 . \" vnfly synd i mangtalan \" ib. \" at atir halla sin mun af mang talan (multiloquio) \" Bir 1: 289 . ib 2: 88, 3: 175, 225 . Ber 104 ."],"f":[]},{"a":"mangtalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångtalan, prat. \" multiloquium . . . mangh talan \" GU C 20 (hand 2) s. 612. JMPs 394."],"f":[]},{"a":"mangtalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångtalande, pratsam. then mangtalughe (loqvax) brodherin Bir 3: 196 . ib 2: 55, 5: 26 . Ber 104 . LfK 143 ."],"f":["mangh talogher LfK 143 ),"]},{"a":"mangtalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångtalande, pratsam. \" multiloquus . . . manghtalugher \" GU C 20 (hand 2) s. 162. Jfr marghtalugher."],"f":[]},{"a":"mangviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som vill mycket el. mångahanda. multiuolus . . . mangh vilyogher GU C 20 (hand 2) s. 162."],"f":[]},{"a":"mangväldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket våldsamt, häftigt? mang welige söcte the nordmen thäre bade mz armborst sa mz spiwt oc haffde manga kärrabyssar wt RK 2: 6191 ."],"f":["mang wellige )"]},{"a":"manhember","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= manz hember. Bil 926 . verld. vare mit rike af thässom manhenenom (motsv. ställe MB 2: 379 \" har aff thässe wärld) \" KL 384 ."],"f":[]},{"a":"manhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) = mandomber 3. nyyt thit dirffwe ok thin manheet Al 2851 . \" nw wile wi war manhet röne \" RK 2: 3589 . \" the kampade wäll oc drengeliga mz mykin manhet \" Di 152 . RK 1: 4520, 2: 217, 845 . Va 46 . Di 6, 95, 230 . MB 2: 270 . ","2) = mandomber 4. bedriffua myken manhet Va 5 . ib 33 . RK : (LRK) s. 221. Di 2, 9, 16, 58, 113, 168 . ","3) duglighet, driftighet. at han haffdhe thz alt samankomith mz sinne egna manheth ok erffwodhe JP 103 ."],"f":["manheet . ","manheyt RK 1: 4520 . ","manheit ib 2: 217 ; Di 2, 16, 95, 113), "]},{"a":"manhälgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["personlig fred och säkerhet. quod quis alium iniuriose ledit in suo manhelgh (annan afskr. har: manhælgh) SD 3: 42 (1312, gammal afskr.). ib 6: 153 ( 1349, gammal afskr.) ."],"f":["-helgh )"]},{"a":"manhälghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["manhjälghis bot","manhäliäs- )","manhälghis mal , "]},{"a":"manhälghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-held )","manhälghþa mal , "]},{"a":"manilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) förmaning. \" äpther minom raadhom oc manelsom \" Lg 809 . wrängia . . . rät manilse Bir 1: 312 . \" the höra minna manilsa (admonitionis) ordh \" ib 149 . ib 311, 3: 11, 53, 81, 310 . MP 1: 263 . Ber 63, 191, 192 . \" om tässa manilse \" Su 58 .","2) besvärjelse. \" som kunna nkra hnda manilse (conjurationes) älla konste at vt köra älla wt mana diäflana \" Bir 1: 99 . MB 2: 398 . \" med tenna helga manilse oc beswerilse \" AS 108 . - Jfr formanilse."],"f":["-else )"]},{"a":"manilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) förmaning. här lyktas attonda boken ok börias the nionda aff thulumodzsins dyghd ok aff manilsa domom (sententia exhortationis) them som lydha til gudz SpV 395 . the . . . bort lagdho alla löshet oc ffafängho, oc drogho sigh til santh reglo hall, hwilkidh the ey til fförena göra kwnno, hwadzske mädh trwgh älla manilsom JMPs 402. - Jfr bemanilse."],"f":[]},{"a":"maning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förmaning, uppmaning. innan en maanadh äptir tridhia maningena SVklE 165 . 3) krav, fordran. NMU 1: 106 ( 1428) . \" lät hustru katherine . .. qwitta . . . ok lösa vppa alla tiltalan ella maning om thet arff \" KTb 65 ( 1430) . SJ 2: 197 ( 1491) . STb 3: 202 (1494), 5: 267 (1520). - Jfr namaning."],"f":[]},{"a":"maning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = manilse. 1. lydhoghe idhars hälgha fadhirs sancti gregorij budordhom oc maning Gr 316 . ib 318 . ","2) = manilse 2. thu skalt enga handa beswerning ellir ning göra hwarte ofwir iorn ellir nokot annat ST 33 . ","3) kraf, fordran. \" qwit, lidhugh oc lösan fore alle . . . maning älla krafwo \" SD NS 1: 156 ( 1402) . ib 17 ( 1401), 38 ( 1401), 94 ( 1402), 172 (1402, gammal afskr.) o. s. v. BSH 1: 187 ( 1386) . - Jfr for-, na-, äpttir-maning."],"f":[]},{"a":"manirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmanerska. Bir 4: (Dikt) 267 ."],"f":[]},{"a":"mankyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) människosläkte. \" mankönsens ffiandhe som är diäffwlen JMPs 399. tha hon saa tik stridha fför man knet a korseno \" SvB 94 (b. av 1500-t.). 3) mankön. cyanica är en sten . . . han haffwer mankön oc qwinkön PMSkr 469 . - gen. av mankön falka läggia oc kläkkia yfftersth try äg twa wngana är qwinkön . . . then tridye wnghen blifwer manköns PMSkr 277 . ib 464 . - masculinus . . . mankön GU C 20 (hand 2) s. 122."],"f":["-kön )"]},{"a":"mankyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) menniskoslägte. guz son löste mankön af diäflenom Bu 206 . \" thz diupa gudlikt radh ifuir mankyns helso \" Bil 649 . \" nästan alt mankötit \" Bo 141 . ib 164, 250 . MB 1: 446, 448 . MP 1: 11, 203, 2: 29 . Bir 2: 298, 3: 460 . VKR II . Ansg 243 . Ber 66, 234 . MB 2: 374, 398 . Lg 66 . \" skal iak fara then wägh som alt manköns (allt som tillhör menniskoslägtet, allt af mensklig börd) fara skal \" ib 38 . ","2) menniskoslag, menniskor. thänkte them lifwandes mankön wara Al 4494 . ","3) mankön. \" alt mankyn älder qwinkön, sum i wäsgäzko äldir wärnisko laghsaghu födhes \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). - gen. af mankön. alt folk . . . kwinkönss oc mankönss SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). aff hvario cristne menniskio . . . manköns oc quinköns ib 157 . \" villo the vita vm thz (barnet) vare manköns älla qvinköns \" Bir 3: 283 . at the alrey städhin noghan manköns äta ellir drikka widh thera bordh VKR 29 . ST 10, 536 . Su 4 . MB 2: 12, 45, 233, 234, 236 . - Jfr manna-, manz-kyn."],"f":["mankön )"]},{"a":"manlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) på ett menniskan värdigt sätt, dygdigt. liva gudhlikare ok manlikare, än huar annan man KS 14 (32, 15) . ","2) manligen, med mandom, modigit, tappert, kraftigt. toko manleka sik at väria Bu 177 . stat manlika til wärn cristna thro Bil 619 . \" sta mannelica i frestilsanna storm \" Bo 94 . \" som manlica owirgraf al thing for fatikdomen \" ib 3 . Bu 496, 518 . Bil 620, 887 . KS 78 (193, 86) . KL 206 . MP 1: 40 . Bo 187, 246 . Bir 1: 129, 2: 51, 173, 4: 98. Al 649, 8950 . Di 223 . MB 2: 5, 277 . RK 3: (sista forts.) 4385 . \" han war mannelige woxen (er þessi sveinn vo upp er hann mikill ok sterkr . .. ok drengiligr) \" Di 7 . ","3) mangrant (jfr Mnt. manlik, adj.)? biwdher manlika koma saman sit rath Iv 1317 . ","4) dugtigt, med besked, mycket, ymnigt, i mångd (jfr Norska mannlege, i bem. mycket, rikligen). skipt ok giff the thing thu hafwir manlica (largiter) Bir 3: 321 . \" konungen drak manliga (abundanter) got wiin \" MB 2: 188 . \" the ther manligh stägel opreesa \" RK 3: 851 . ","5) mycket, synnerligen. \" wart . . . manlika wäl hanteradher aff hwsbondanom \" Lg 3: 271 . (manlika för vanlika? kwngör oc sigh os tith nampn oc thina släkt om manlika höffues äldher maa widherlikas tolke fäghrindh Su 76 ). - Jfr ful-, omanlika."],"f":["manlik Iv 1317 . ","manleka Bu 177 . ","manleca ib 496, 518 . ","manligha MB 2: 5 . ","manliga ib 188, 277 . ","manligh RK 3: 851 . mannilika L. mannelika KL 206 ; Bil 620, 887 ; Al 649 ; Bir 1: 129, 4: 98. mannelica MP 1: 40 ; Bo 94 ; Bir 2: 51, 173 . ","manneligha Di 223 . ","maneliga RK 3: (sista forts.) 4385 . ","mannelige Di 7 ), "]},{"a":"manlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) manligen, med mandom, modigt. tappert, kraftigt. hiälpen oss manligen til at radha oc affwärie thenne bedrofuilse Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). jak hauer thom mz mik som j himmerikis wäghenom manligha ärfwodha Prosadikter (Barl) 48 . \" ath bätre er manneliga oc erliga döö en skambliga liffwa \" Arnell Brask Biᴵ 20. - Jfr omanlika, fulmannelika."],"f":["manligha . ","manneliga . ","manligen )"]},{"a":"manliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mensklig. \" manlik åt häwe \" KS 3 (5, 3) . ib 13 (30, 14). take . . . manligh ham MD 27 . ","2) menniskan värdig, dygdig. fylghia thy sum gudhlikt ok manlikt är KS 14 (34, 15) . Lg 842 . ","3) manlig, duktig, tapper. manlekit hiärta Bir 4: (Avt) 185. hafdhe thre synir mykyt manlica. thy at hwar thera hafdhe vndir sk wnnit oc fangit rike Gr 259 . \" thw äst starkaste kämpe oc manlicaste riddare \" Bir 2: 268 . \" sagdhe thu mik wara manlikastan man \" ib 1: 140 . ib 139, 141 . Fl 1174 . Al 1844 . Di 80 . \" mill ok manligh er han badhe \" RK 1: 406 . war . . . mannelikin j gerningomen Bir 1: 318 . ey spara liiff at han kallis manliikin ib 3: 76 . \" ij manlicom anda \" Bo 101 . \" mannelikit hiärta \" Bir 2: 153 . ib 148 . manlika gerningha ib 1: 164 . ib 303, 333, 3: 80, 366 . Di 155 . \" vare thz manneligene (drengiligt) ath tu finghe hans suärdh j tina händher \" ib 211 . ","4) dugtig, ståtlig, betydande? aff manlik makt ok digher stärke RK 1: 1097 . ib 2651, 3189 . ","5) af manligt el. hurtigt utseende. hin bezste riddare. manligä (för -lig? haucligr) tha han sat vpa sin häst Di 133 . ","6) skön. \" föddis en smaswen . .. swa fagher oc manliker, at modhorin kunne ängalund at lata forkoma honum \" MB 1: 277 . \" at see . . . thik . . . fäghersta ok mannelikasta personam thola swa osighiande hardha pino ok plagho \" Su 336 . - Jfr omanliker, äfvensom manzliker."],"f":["manlikin Bir 1: 141, 3: 76 . ","manligh RK 1: 406 ; MD 27 . manligä (för -lig?) Di 133 . ","manneliker: -lika Bir 1: 333 ; ","-lica ib 2: 148 ; ","-lico ib 3: 80 ; ","-likasta Su 396 . ","mannelikin Bir 1: 318 . ","mannelig: -ligare Di 155 . ","mannelighen ib 80 . ","manlikt . ","manlikit Lg 842 . ","mannelikit Bir 2: 153 . ","manlkit ib 4: (Avt) 185 . komp. manneligare (ack. m.) Di 155 . manneligene (nom. n.) ib 211),"]},{"a":"manliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mänsklig. humanus . . . manlegh oc thz menniskio tiilhöre GU C 20 (hand 2) s. 1. mz modhrenne tedhe jak honom maligha thiänist (omnia humanitatis obsequia) Mecht 24 . lib 36. SpV 459 . \" hwat är manligharen (majig humanum) än rädhas, sörghia, girnas, glädhias \" ib 539 . then som . . . ther medh vil lhaffua storan wärlz hedhir, ok manlikit loffordh, aff allom han är badhe gyroghir oc högfärdoghir MP 5: 29 . 3) manlig, duktig, tapper. säle ärin j som swa manlighan oc stadhughan vilia hafwin til at thiäna gudhi Prosadikter (Barl) 49. 4) duktig, ståtlig, betydande. hans (rike) broder . . . gladdis hälder vth aff ath han skulde swa manlikin wara fram for thän fatiga MP 4: 277 . - Jfr omanliker."],"f":["manlikin MP 4: 277 . ","-likit ib 5: 29 . manligher. manlegh),"]},{"a":"manlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mandomber 3. min hedhir skal vaxa aff jdhre manlikhet Bir 3: 406 . ib 4: 365 ."],"f":["mannelikhet Bir 4: 365), "]},{"a":"manlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manlighet, duglighet. \" en stor klärkir ok mästare j bollike konst, ther mykin framgangh haffde fanghit fore sin lärdom, ok manlikheth j vngdome oc karsleke \" MP 5: 146 . Jfr omanlikhet."],"f":[]},{"a":"manlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på manskap. BSH 5: 318 ( 1508) , 319."],"f":[]},{"a":"manna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr formanna."],"f":[]},{"a":"manna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med manskap el. besättning, bemanna. konungälle war tha wel mannat RK 1: 2896 . \" att the manna båtar \" SO (Hamnskrå) 295. Jfr be-, for-manna."],"f":[]},{"a":"mansivi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1266."],"f":[]},{"a":"manskal","b":[],"c":"","d":"","e":[" ATb 3: 136 ( 1503) . Se manslagh."],"f":[]},{"a":"manskam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föraktlig el. usel menniska, usling. som han hafdhe varit fulasta skam. thz man pläghir kalla manskam (ac si esset homo vilissimus) Bo 196 ."],"f":[]},{"a":"manskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenst, hyllning, huldhet, trohet. hulkom han hafdhe giort thiänist oc manskap (cui homagium fecerat) Bir 3: 213 . \" swäria honum manskap widh \" Al 1134 . \" the toko manzskap (togo tjenst, gjorde hyllning) alle i sänder od gingo alexandro tha a händer \" ib 9643 . \" skalt thu mik throskap oc manskap lofwa \" ST 303 . \" wildo honom hwarte manskap ellir lydhno halda \" ib 340 . MB 2: 308 . Di 6, 23 . PK 222 . Su 191 . honum hwlskapp oc mandskapp holla RK 3: (sista forts.) 4527. hwlskap och mandskap the konghen loffue ib 5091. ib 5358 . PM 36 . FM 114 ( 1502) . BSH 4: 220 ( 1497) . giordho the honom hiälp oc manskap (auxilium ferebant) j alla dagha MB 2: 252 . \" manscap och thienst sagde the honom vp \" RK 2: 1164 . ib 6430, 6367, 6403 . mz manscap oc thieniste the fra hanom ga ib 1999 . \" ib 1: (sfgn) s. 190. (manzskap för maghskap \" Su 357 )."],"f":["manzskap . ","mandskap . ","mandskapp )"]},{"a":"manskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n.? tjänst, hyllning, huldhet, trohet. alle giordhe hänne (ɔ hertiginnan) manskap JMPs 409. STb 5: 312 (1520, Kop)."],"f":["manskap"]},{"a":"manskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andel som Ångermanland och Medelpad vid själ- och sillfångst utgick till Olofsgärden. \" de captura foce et alcium de vighniti hominibus partem vnan dictam manskut \" SD 3: 160 ( 1314) . \" de captura alecium de qualibet sagena vnam partem dictam manskut de captura foce de qualibet naue vnum manskut \" ib 162 (1314, gammal afskr.). Jfr manz luter."],"f":[]},{"a":"manslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["manslag )","*manslags bref","mandslax breff )"]},{"a":"manslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandråpare. LB 14: 15 (s. 480)."],"f":[]},{"a":"manslaspänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mantelspänne? piska, lgissel? mastigia deriuatur a mastio . . . bältis reem oc manslaa spänne oc slya GU C 20 (hand 2) s. 122."],"f":["manslaa spänne )"]},{"a":"mansläkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = manz slät, manz slätte. breff och beuisning om manslättidh STb 1: 270 ( 1480) . \" om än the wildo wäria honom fore thet manslätte \" ib 2: 19 ( 1483) . MP 5: 91 . \" syndh ok odygth som är styldh roff manslekt bardagha, ok landra olofflica handh läkthir ib 87. . \""],"f":["-slekt MP 5: 87 . -slecht STb 3: 345 (1498)),","*mansläkte (Tb 1: 128 (1477). med art. -släcktid ib 317 ( 1481) ), ","*manslätt (med art. -slettid STb 2: 98 (1485)), "]},{"a":"manstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manfäste på häst. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 57 f. uar fölith haffwer litith hoffwodh . . . storan manstadh PMSkr 220 ."],"f":[]},{"a":"mantal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antal af menniskor, äfven antal af män. skipadhis honum vist mantal (numerus personarum) Bir 3: 412 . \" hawer minna mantal i sino hwse \" MB 1: 307 . tässe (fienderna) waro otalighe j sith mantal oc cameler ib 2: 84 . \" aff effrayms mantal (numero; män, hop) \" ib 110 . \" lat lothen gaa offwir mantalit (männen el. menniskorna) j hwseno \" ib 18 . - antal af vapenföre män. ville the ransake mantaled i huar sokn oc siden seye migh swa mange skötter aff huart hered, som skulle sitie viderrredhe BSH 5: 164 ( 1507) . boskreffs . . . mantaled vid huarge sokn ib 163 . - uppsättande af vapenföre män. ey göre the skatten wthy, ey heller hielp til mantaleth BSH 5: 144 ( 1507) . - räkning el. uppteckning af skattskyldiga personer, mantalsskrifning. per monsson leth halla mantalith for jwlen och dreff in alth thet han kwnne BSH 5: 234 ( 1508) . - räkning af vapenföre män, förtecknng öfver vapenföe män. vtnempnä huar tridhiä man offter reth mantall i eders lagsagw BSH 5: 439 ( 1511) . - förteckning öfver skattskyldiga personer äfvensom öfver den skatt som bör erläggas, mantalslängd, skattlängd. scrifue ellir late scrifua hwart aar nytt mantal baadhe hwat och huru mykit besatt är aff goozomijn oc swa mykit ödheliggir VKR 32 . Bir 5: 114. skall fougtonn taga mantall aff thett läänn hann inne haffuer SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). nw skal scriffwes mantalit om alth lenith FM 210 ( 1504) . jach moste i morghen scriffua nyth mantal oppo skatthe sölff DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). - Jfr manna tal. "],"f":["-tall )","mantals thing","mantalz- )"]},{"a":"mantal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) antal av människor; antal av (besuttna) män. - mantalslängd, skattlängd. tha manta scirffs om lskot omkring stadhin STb 1: 429 (1459, Burspr). thetta eptherscreffna i thiwsta herrat är manthal oc äy opbyrdh VKj 67 (1466). ib 214 ( 1466) . STb 1: 77 ( 1476) . \" vordscriffuaren skal scrifua mantalet pa köpswenane \" ib 85 ( 1477) . ib 3: 326 ( 1497) . tesse . . ware nempde ath leggie mantalit om the iijᵐ mark staden haffuer loffwijd ath lene wor kera herre ib 4: 6 ( 1504) . Stock Skb 164 ( 1521) ."],"f":["-tall )","mantals thing , "]},{"a":"mantol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) mantel. kärleksins mantoll (pallium) war nidhan til mangfaldogher Mecht 108 . lhon haffdhe ey än mantoll (amictum) ib. J Buddes b 76 . om then mantoldh, hustru cristine . . . forbrutit hade STb 2: 547 (1491). ib. 2) mantelmur, yttermur, ringmur. ath hustrv elzaby . . . skal hwartt aar giffua stadenom iiij (4) marck fore thet rwmeth, som mantolin staare vppa niden fore hennis hws wiidh brone STb 1: 90 (1477). - Jfr gul-, skarlakans-mantol."],"f":["-toll . ","-toldh STb 2: 547 (1491) . ib. maltol Mecht 368, 375 . ","mantel GU C 20 (hand 2) s. 119), ","*mantolbonadher","mantil- )"]},{"a":"mantol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mantel, af så väl män som qvinnor buret öfverplagg som hängde öfver axlarna. han hauar . . . mantol saman sömaþan mz belz listom Bu 204 . \" enburþ kapa älla mantol \" ib 100 . mantolin (pallium) hyl alla limina Bir 1: 20 . \" taki riddarin mantol älla kapo huars band är sätiande framman for änneno (mantelleum cujus ligatura ponenda est super frontem) ib 3: 387. hon hafdhe och stuntan mantil op a aff brwnt skarlakan . . . fodhrath väl mz hwita skin \" Iv 3641 . tiwghu mark gull han ther wt talde . . . ok tiwghu mantla aff safuil skin . . . ok mantla aff biald Fl 286, 288 . Fr 352, 1165 . Bil 81 . Bir 1: 19, 20, 94, 2: 14, 3: 389, 4: 10, 20, 24, 25 . VKR 3, 11, 12, 23 . ST 287 . Lg 3: 405, 708 . - bildl. täckmantel. undher mildhetzsens mantil Su 55 . - Jfr examit-, härþa-, iungfru-mantol. "],"f":["mantul L.; Bir 1: 19, mattul L. ","mantil Iv 3641 ; Fr 352 ; Bir 4: 10, 21 ; Lg 3: 708 ; Su 55 . ","mantel Fr 1165 . ","mantolin Bir 1: 20, 3: 389, 4: 10 ; VKR 3 (ack., på två st.) 23; ST 287 . ","mantollin Bir 1: 20, 94, 4: 20 (på två st.: nom. och ack.), 24 (ack. på två st.); VKR 23 . ","mantillen Lg 3: 405, 708 . dat. sing. mantle Bil 81 ; Bir 2: 14 (på två st.). pl. mantlar. dat. mantlom Bir 4: 24, 25), ","mantols mur","manthels- )"]},{"a":"mantolfodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manttefoder? riddarin hafdhe om sik eet mantol fodhir (kurisse) ST 291 ."],"f":[]},{"a":"mantolkapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manelkåpa, kåpa som i form närmar sig en mantel? margrete do brunetum mantellum meum foratum. jtem mesten meam aliam dictam mantulkapu similitor foratam SD 2: 158 ( 1293) ."],"f":["mantul- )"]},{"a":"mantolklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kläde el. tygstycke hviket nyttjas som mantel, tygstycke som bäres öfver de öfvriga kläderna, schal? I. mantucledhe SD 4: 622 ( 1338) ."],"f":["mantulcledhe )"]},{"a":"mantolköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["mantul köp . mattul köp),"]},{"a":"mantolmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yttermur, krenelerad ringmur. Se FM 198 not. at nidh brytä thenna mantell nwr her for slottet FM 198 ( 1504) . Jfr mantols mur."],"f":["mantell mwr )"]},{"a":"mantolsköt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mantelveck, mantelflik. \" hon vände fram mk allan lughan mäþ sinom mantolsköte (för sino mantolsköte el. sinom antolskötom) \" Bu 22 . \" nar jomfrun hafhe oplätit badhin mantol skötin (sinus mantelli) \" Bir 2: 14 . Gr 304 ."],"f":[]},{"a":"manval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"manvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) menskligt förstånd, naturligt förstånd. snieldr ok rådhughr til sit manwit KS 53 (133, 57) . ","2) yttre sinne. al þön fäm manuiten (omnes sensus corporis) äru al i manscens änlite Bu 145 . - Jfr manz vit."],"f":[]},{"a":"manväkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr manna väkt, man vät."],"f":["man wekt . ","manwikt )"]},{"a":"manväkt wikth","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandråp. thet jak skwlle förwerffwa nokra affgifth oc carenas til them som komma j manwikth äller barnafastho PMBref 328 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"manvät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mandråp. \" the män sum i manwättum äru (d. v. s. som begått dråp och derför hafva att befara hämd) mugho full wappn hawa sik till wärn Sd 4: 465 (1335, nyare afskr.). ä hwatt hälder han är i manwäät äller egh \" ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). Se Schlyters Ordb. s. 429 manna väkt. Jfr manväkt."],"f":["-wäät . ","-wätt )"]},{"a":"manzliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mänsklig. \" än thz han är manslighin (humanus), for thän skuld är människionne enkte beqwämmeligharen ärn räddoghin \" SpV 539 ."],"f":["manzslighsin )"]},{"a":"manzliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mensklig. formeradhe mantzlika röst i thera mwn MB 1: 43 . \" j sannom manzlicom licama \" Bil 536 . \" manzlikin hughir är seen at tro \" Bir 1: 210 . ib 58, 79, 137, 361, 368, 381, 2: 188, 296, 320, 3: 241, 252, 276, 409, 422, 457, 4: 71, (Dikt) 216. KL 181 . Ber 10 . Su 59, 345 . thz äwoga oordet nw manzliket giort (incarnatum) ib 179 . vtan al manzlekin teilse (nemine monstrante) Ansg 181 . ","2) manlig, tillhörande el. utmärkande en man (i motsats till det som tillhör el. utmärker en man (i motsats till det som tillhör el. utmärker en qvinna). tedhe jumfrun thom manzlikit barnsins kön Bir 3: 283. födhas af jomfru mario af helgha anda vtan manzlikit sambland Gr (Cod. D) 366 . Bir 2: 56 . Lg 3: 38 . mz . . . qwindzligom tankom, tilföghandis mandzliga starkhet MB 2: 300 . ","3) manlig (i motsats till barnslig). affläg nw allan thins hiärta brnslika räddogha oc iför tik mandz lika stadughet Su 30 . - Jfr manliker."],"f":["mannzliker: -licom Bir 3: 409 . mantzliker. mandz liker. ","mandzlig: -liga M 2: 300. manzlikin Bir 1: 210 ; Ber 10 ; (ack. sing. m.) Bir 1: 381 ; (ack. pl. n.) ib 3: 241 . manzlekin (ack. pl. n.) Ansg 181 . ","mansklikin Ber 10 . ","manzlikit Bir 1: 58, 3: 283 ; Gr (Cod. D) 366 . ","manzlikit Su 345 . ","manzliket ib 179),"]},{"a":"mar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se mär."],"f":[]},{"a":"mar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mal. \" huar ey thiwfwa älla maar skulu thz opnöta \" Bir 3: 245 . klädhit gnax af marenom Ber 185 . \" afwnden är siälinna mar och madhker \" ib 107 . \" läx malyrt j kläde tha skadar maar ey thöm \" LB 4: 350 . Bo 96 . Bir 3: 444 . Ber 41, 187, 210 . LfK 124 . Jfr mal, m."],"f":["maar )"]},{"a":"mar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mal. - inspektsparasit i allm. höka faa maar j fiädrana PMSkr 275 ."],"f":["maar )"]},{"a":"mar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flicka. \" en gammal man . . . som tagher wnga maar \" MD (S) 222 ."],"f":["maar )"]},{"a":"mar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flicka. Se B. Hesselamn, Mélanges de philologie offerts á M. J. Vising s. 213, E. Wess´n, Nysv. studier 8: 52."],"f":[]},{"a":"mara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mara. \" epialtes passio quedam in sompno mara \" GU C 20 s. 222 . Jfr skällemara."],"f":[]},{"a":"mara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mara, qvinligt trollväsende som tros qvälja menniskan under sömnen. thu skalt ey thro oppa maro ellir elfwa ST 31 . genuit valanda, qui in sompuo a demone suffocatus interiit, quod genus sweco sermone mara dictur Catalogus regum Sveciæ i Script. rer. suec. 1: 14 (afgr. fr. Registrum Upsaliense af år 1344); jfr Monumenta historia Norvegiæ el. Storm s. 225; jfr äfven ib 213 . \" mara redh mik til dödh \" RK 1: (LRK) s. 218 . PK 228 . LB 7: 171 ."],"f":[]},{"a":"marat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se morat."],"f":[]},{"a":"marborsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se marenborsker."],"f":[]},{"a":"mardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mård, mårdskinn. \" tet halffua timber marda \" STb 3: 420 ( 1499) ."],"f":["marder )"]},{"a":"mardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog. i ortnamn. Se J. Sahlgren, Namn och bygd 16: 117 ff."],"f":[]},{"a":"mardhskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mårdskinn, pelsverk af mård. \" mardskin dragha \" MD (S) 242 . \" gifuer jak . . . herra clawsse sacriste min rödha kiwrtil fodhradhan medh mardhskinnom \" SD NS 1: 514 ( 1405) . BYH 1: 176 ( 1372) . PK 221 . \" eth themer mardskyn \" FM 220 ( 1505) . ib 236 ( 1505) . BSH 4: 336 ( 1503) . "],"f":["mord- FM 236 ( 1505) . mardskyn),","mardhskins thäkan","marthskinsz )"]},{"a":"mardhskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mårdskinn, pälsverk av mård. testament oc gaffuor badhe i klädhom oc koperkarom graaschinnom mardhskinnom härmelinom oc allo andro hwadh thät hälzt är SVklE 162 . Gummerus Syn-stat 36 (1425, senare avskr) . "],"f":["mordskyn STb 4: 45 (1505) ), ","*mardhskins kiurtil","mard- . ","-kiortil )"]},{"a":"marenborsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Marienburgsk, från Marienburg. marenborst kledhe SO 115 . - n. Marienburgskt kläde. legamus . . . stabulariis nostris cuilibet illorum x vlnas panni narenborst . . . item omnisbus cocis nostris vnam peciam marenborst SD NS 2: 14 ( 1408) ."],"f":["marenborst ) , "]},{"a":"marenborsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Marienburg i Tyskland. - n. kläde från Marienburg. han wart aldre ens medh fasbyörne om thet gra marnborska annars än iiij mark ATb 1: 157 ( 1461) . redeswens löön . .. ära sex mark o[c] j cläding aff marborst Arnell Brask Biᴵ 29. Jfr marinsker."],"f":["marborst Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707 (1461); KTb 1 ; Arnell Brask Biᴵ 29, 36. märinborsk RP 2: 357 ( 1399) . ","marnborska ATb 1: 157 ( 1461) ),"]},{"a":"marenborstkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kjortel av marienburgskt kläde. ATb 1: 245 ( 1466) ."],"f":["marbyrsth kiortil )"]},{"a":"marfyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"margha ledh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leþ."],"f":[]},{"a":"margha lund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lund."],"f":[]},{"a":"margha lunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket. thakkadhe honum margha lunda Fl 1288 (i rimsl.)."],"f":[]},{"a":"marghaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på många sätt. the hädde han margha leedz Lg 3: 80 ."],"f":["margha leedz )"]},{"a":"marghaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på många sätt. jak haffwer marghaledis syndat SvB 408 (omkr. 1520). 2) åt måpnga håll, åt skilda håll. disiacio . . . synder ski[] ngra atskilia ok margaledis kasta GU C 20 s. 192 . - Jfr mangaledhis."],"f":["marga- . ","-ledis )"]},{"a":"marghastads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mångenstädes, på många håll. dis[seminare] margha stadhis saaa GU C 20 s. 563 . Jfr mangastads."],"f":["-stadhis )"]},{"a":"margher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mången. \" marger wart ther dräpin \" RK 1: 1767 . \" margher man liwer länger mz läkedoms krapt, än han hafdhe elles \" MB 1: 108 . \" them thol han marghom syndoghom manne \" ib 277 . \" them mötte marghin riddare vilis \" Fl 2039 . ib 1730 . Iv 1670 . Fr 454 . Al 5044, 9608 . RK 1: 531, 797 . \" haffuer ther standit markt aar ib 1185. \" Fr 2558 . \" kärdhe sik swa margha leedh \" ib 1354 ; se vidare under leþ 2. the trä ära godh marghin lund Al 8225 ; \" se vidare under lund 2: - med tillhörande susbst. föregånget af obest. art. margh en häladh from \" RK 1: 837 . \" marght et hälädhe \" Al 4558 . margt eth anxlikt slagh RK 1: 1749 . \" markt eth örss ib 3293. - n. abs. månget, mycket. the kalzadho marght ok giordhe sik gaman \" Fl 619 . ib 1421 . \" j myklo oc margho (i mångt och mycket; in multis . . . et magnis) hawir iak dröft thit gudhelica vald \" Bo 74 . - pl. månge. han gaff ok länte marghan (för -om) län Al 3799 . \" slogho margha ther i häl \" ib 9598 . \" fingo aff trullom margh ond slagh \" ib 5018 . Fr 459 . \" henna bryst han drak aff margh aar \" Fl 110 . Pa 3 . \" i margh hundradha aar \" MB 1: 324 . \" foro om margh bergh oc skogha \" Lg 94 . \" mark vmskiftelikin thin \" Ber 278 . \" j marghom oc storom . . . ärindom \" VKR 54 . \" margha frwor äre milla, oc ängin swa mild swa som maria \" MB 1: 397 . thz wardher mangt i marghom daghom GO 1041 . mädh dyra thing margha handa Fl 1994 ; \" se vidare under hand 5. orät drifs saa marga lunder \" MD (S) 235 . i synden i allo marghom lundom Al 6598 ; \" se vidare under lund 2. - Jfr for-, ful-mrgher, iämmarghir, äfvensom margskona under kon, margskyns under kyn. Jfr äfven manger. \""],"f":["margh . ","marghin Fl 1730, 2039 ; Iv 16707 ; Fr 454 ; Al 9608 . ","margen RK 1: 531, 797 . ","marght MB 1: 113 ; Fl 619 ; Fr 2038 ; Al 4558, 5044 . ","margt RK 1: 1749 . ","markt ib 1185, 3293 ; Fl 1421 . ","marghith Fr 2558 . ","margha . marghin (i uttrycket marghin lund) Fl 2009 ; Al 6574, 6969, 70000, 8225 . pl. nom., ack. n. margh Pa 3 ; MB 1: 324 ; Fl 110 ; Fr 1827 ; Al 5108 ; Lg 94 . ","marg FM 595 ( 1513) . ","mark Ber 278 . ","marghin Fr 459 ),"]},{"a":"margher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["mången. Se Sdw 2: 1266. Jfr manger."],"f":[]},{"a":"marghfaldadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med många veck el fållar. haffua atirhald . . . aff stärktom klädom, oc persadhom oc aff omykit sidhom, ällir widholm, ällir margfalladom Bir 5: 103 . Jfr mangfaldadher."],"f":["margfallader )"]},{"a":"marghfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på mångfaldigt sätt. margfallelika pinad Bil 426 . ib 894 . MB 1: 268, 390 . Bo 110, 251 . ST 21 . VKR 54 . Ber 270 . Su 363 . MB 2: 104, 317 . RK 1: (LRK) s. 231, (Yngre red. af LRK) s. 272, 277. Jfr mangfaldelika."],"f":["margafaldelika Su 363 . ","marghfallelika MB 1: 268, 390 . margfallelika. marghfallelica Bo 110, 251 ; VKR 54 . ","margfallelicä RK 1: (LRK) s. 231 . margh faallelika Ber 270 . ","marghfalelika ST 21 . ","marghfallalika: -likare MB 1: 330 . ","margfalleliga ib 2: 104, 317 . ","marfolleliga RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 272 . ","marfollelige ib 277),"]},{"a":"marghfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["på mångfaldigt sätt. hänna astundilse, som hon haffwer mar[g]fallelika besmittat Mecht 248 ."],"f":["marfallelika . ","marfolleka Arnell Brask Biⱽ 49),"]},{"a":"marghfaldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["mångfaldig, mycken. \" takka iesum christum . . . for sina margfallerligha goodheeth \" Saml 6: 164 ."],"f":["margfallerligher: -ligha Saml 6: 164 . ","margfollelikit SpV 256 ),"]},{"a":"marghfaldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. = mangfaldeliker. marghfaldelika dygdhe KS 40 (105, 44) . \" thik til marghfallelika äro \" MB 1: 318 . KL 321 . Gr 270, 274 . VAH 24: 323 ( 1454) ."],"f":["marghfalleliker . ","marghfallelikin VAH 24: 323 ( 1454) . margfalliker L.),"]},{"a":"marghfaldelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångfald. kring[g]iffwin mz dyghdena margffallelighet (varieate) Mecht 324 . \" aff thesse margfallelikhetinne i andelikom gaffwom sigher appostolin ad corrintheos \" SkrtUppb 64 . \" skrap aff mina synda othalikhet mädh thinne miskundh margfallelikhet \" SvB 7 (omkr. 1500)."],"f":["margfallelikhet . ","-lighet )"]},{"a":"marghfaldelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mangfaldelikhet. Su 47, 363 ."],"f":["margfaldelighet Su 363 ),"]},{"a":"marghfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = mangfalder. kännas vidh sin marghfallo vanskilse Bo 134 . \" hans nadh är marghfald \" Bo 110 . \" thwingadhan mz marghfallom pinom \" Gr 274 . huru marghfall qual han hawir giort thinom godhom hälghä mannom i iherusalem KL 148 . \" torf han marghfåld wapen \" KS 40 (105, 44) ."],"f":["marghfåld KS 40 (105, 44) . ","marghfall KL 148 . ","marghfallom Gr 274 . ","marghfallo Bo 134), "]},{"a":"marghfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångfaldig. Se Sdw 2: 1346."],"f":[]},{"a":"marghfaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. 1) mångfaldig, växlande, varierande. visdomsins ande är margfalloghir ok wältalnde SpV 521 . ib 65, 73, 210, 252, 389, 521, 523, 525, 526, 545 . \" thätta vsla lifuit i hwilko wi bindoms mädh swa margfallighe qwal loc ysäl Hel Män 105 (möjl. att öfra till 2). 2) med pluralt huvudord: som bilda en mångfald: många. än tho at jdhir altidh liggia stoor oc marghfalloghin ärinde vppa handom \" SkrtUppb 164 (möjl. att föra till 1). ","3) mångfaldig, mångdubbel. \" rätwis människa . . . skal . . . margfaldogh göras, swa som cedrus \" SpV 222 . ib. giorde iak hans (ɔ Abrahams) sädh thz är hans släkt ganzska mykla oc margfalloga MB 2: 63 . Jfr mangfaldogher."],"f":["marg(h)falloghir . n. pl. marghfalloghin SkrtUppb 164 ),"]},{"a":"marghfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångfald. Mecht 232 . \" thu som samman sankadhe hedhningana om allas twnghor marghfallighet, skingradhe i tronnas enlikhet \" JMÖ 156 ."],"f":["marg- . ","-fallighet )"]},{"a":"marghfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mångfald. äpther dygdenna marghfalloghet LfK 116 . Jfr mangfaldoghet."],"f":["-falloghet )"]},{"a":"marghin fald","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mångfaldit, på många sätt, mycket. thakkadhe honum marghin falda Fr 3083 . thu lifwer kräselika marghin fald Al 6580 . Iv 1001, 2013 . Al 1236, 4338, 7158, 7258 . MD 193 . Jfr manginfald."],"f":["marghinfal MD 193 . marghin falda Fr 3083 . marghän falde Al 7158 . Ordet förekommer endast i rimsl.),"]},{"a":"marghinfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = mangfalder. the kära thera augist marghinfalda (kan äfven föras till adv. marghin fald) Iv 884 (jfr s. CLXII). mz stoor dirffwe marghin fald Al 9662 ."],"f":[]},{"a":"marghlitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mångfärgad, brokig. \" polimita . . . margletat kläde \" GU C 20 s. 463 . Jfr manglitadher."],"f":["margletat ) , "]},{"a":"marghskipteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångskiftande. - pl. många. marghskifftelika twngher synthos apostlomen, swa som eeller JMÖ 156 ."],"f":["-skiffteliker )"]},{"a":"marghtalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångordig, pratsam. GU C 20 s. 291 . polilogus . . . multiloquus et verbosus margtaluger fafäng taluger ib s. 463 . tha war thua (ɔ jungfru Maria) allan tiid . . . aldrigh marghtalugh eller off diärff SvB 268 (senare h. av 1400-t.). Jfr mangtalugher."],"f":["margtaluger )"]},{"a":"margreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["markgrefve. \" margrefuen aff brandaborgh \" Bil 770 . ib 759 . Lg 3: 701 . Di 31, 32 o. s. v. BSH 4: 248 ( 1500) , 5: 260 (1508)."],"f":[]},{"a":"margreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["markgreve. \" marchio . . . margreffwe \" GU C 20 (hand 2) s. 120."],"f":[]},{"a":"marinsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = marenborsker. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707 (1448)."],"f":[]},{"a":"mariu mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårfrudag, någon av jungfru Marias högtidsdagar. - särsk. mormässa, jungfru Marias födelsedag, den 8 september (och vid denna tid hållen marknad). Se Sdw 2: 1266. nästa mangedagin for maremässo (ɔ den 6 september 1456) ATb 1: 63 ( 1456) . \" per beltare dag til mareumesso ib 320 (1460). the peninga han hanom loffuet hade til maramessan \" STb 3: 457 ( 1499) . \" thet skwlle li flaa i westrars om marmesso \" GPM 2: 147 ( 1500) . "],"f":["mareumessa: -o ATb 1: 254 ( 1466) , 320 (1460). maremässa: -o ib 63 ( 1456) . ","maremessa: -e ATb 3: 242 ( 1510) . ","maramessa: -an SJ 2: 916 (1491); STb 3: 457 (1499); -o ib 299 ( 1496) . ","marenmessa: -o ATb 2: 88 ( 1477) . ","marmessa: -o GPM 2: 147 ( 1500) . ","maaremessa: -an STb 4: 16 (1504). Se Sdw 2: 1266),","*mariumässo marknadher? (maremessa market), "]},{"a":"mariu mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårfrudag, någon af Jungfru Marias högtidsdagar; Jungfru Marias födelsedag, den 8 September, äfven marknad som hålles vid nämda tid. baadhe honom om maaremässa komma tiil tälia RK 3: 2964 . ib 3597 . \" om moremessa nest forledhen \" BSH 5: 408 ( 1510) . \" jntil moremesso nest komendis \" HSH 20: 256 ( 1507) . \" nogon tiid for mormessa \" ib 24: 47 ( 1516) . epter mormessa ib 49 . \" gaff jach mich tiil westeraars i mormessen \" ib 79 ( 1516) . \" kwnne j haffua eder wissa budh j westrears j marmesse \" FM 202 ( 1504) . at . . . the (penningarne) bewaredis och gömdis gill j maarnessen til at köpe oxer foe ib 196 ( 1504) ."],"f":["maaremässa . ","marmässa L. ","marmesse . ","maarmesse . ","moremessa . ","mormessa )"]},{"a":"mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mark. \" ss vigtenhet (äfven i fråga om myntvigt). mark fläsk \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.). ij mark wax SO 4 . ib 78 . een calk af syu mark gul SD 5: 563 ( 1346) . \" een kalc af syäx mark sylfs . . . oc en kalc af fyurä mark sylfs ib. \" ib 564, 565 . \" tiwghu mark gull \" Fl 283 . gifua ena mark lödhukt silfuer Ansg 235 . hundradha markr silvers KS 34 (39, 37) . RK 1: 1219 . Fl 285 . \" han skal giua . . . bynum enä örtogh af hwarie mark silfs \" SR 11 . \" lagde mark sölff a hwan plogh \" RK 1: 3316 . böte . . . ena halfffua lödiga mark sölff SO 145 . gaff wt sölff a badha hender thusende lödugh mark i sender RK 1: 3179 . \" ib (Albr) s. 210, 211, (sfgn) s. 171, 173, 2: 8733. \" SO 146, 147 . Lg 3: 382 . SD NS 1: 11 ( 1401) o. s. v. swa got mynt at wäghna markin halder halff fiortonde (13 1/2) lodh silffuer SJ 3 ( 1420) . wägen kolnisk mark gwldh HSH 19: 14 ( 1497) . för iij ok xxx tusandh lödugha mark j kölnisk vikth RK 1: (sfgn) s. 1723 . \" ath betala j kolnisk wikt fri iijM (300) lödhogh mark ok femty ib; se vidare Falkman, Om mått och vigt 1: 341 f. donec elemosina iam dicta que est XII marc puri totaliter fuerit persoluta \" SD 1: 452 ( 1270, gammal afskr.) . - i latiniserad form. soluere . . . VI marcas puri SD 1: 452 (1270, gammal afskr.). ","2) mark. \" ss myntenhet (denna bem. kan dock ick e alltid bestämdt skilias från föreg.). Jfr Schlyter, Ordbok s. 531 f.; Nordström \" VAH 19: 195 f., 205 f., 214 f. giälde attatighi marker SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ib 3: 86 ( 1312), 88, 89 ( 1312) o. s. v. böten thre mark ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 466 . böte XL mark ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), 378. þreä markr SR 9 . ib 13 . MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61. EG 65, 66 . SO 51 . \" sakär at þrim markum \" SR 18 . \" giällde aater skadhen ok aa XL marker \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 377 (1344, nyare afskr.). hällir gafwin the hundradha markir for wärldinna äro än en päningh for mina skuld Bir 1: 148 . ST 189 . \" thusand mark the gullo väl \" Fr 180 . RK 1: 1114 . \" them aather köpa för xxM mark ib 3: 2606. löde marc sölff tha man för viij marc fik ib (sista forts.) 4597. tw hwndrattä mark redo penningä \" SD NS 1: 5 ( 1401) . ib 24 ( 1401) o. s. v. een mark peninga reedha RK 3: 4187 . \" hundraþa marker penningä \" SD 5: 565 ( 1346) . \" hundraþa mark pänningä ib. \" ib 566, NS 1: 12 ( 1401) o. s. v. SJ 27 ( 1425) . SO 31, 225 . SGGK 103 . \" atta tusanda marker penningä oc thiughu thusanda marker swenska penningä \" BSH 1: 194 ( 1387) . \" tolfhundraþa mark swenscä pänningä \" SD 5: 564 ( 1346) . \" tuhundraþa marker swenscä pänningä ib. \" ib 565 . ib NS 1: 102 ( 1402) . I gard j sätra rentar I mark swenska BYH 1: 257 ( 1455) . PM 27, 36 . the XXV mark suensk FH 2: 93 ( 1432) . \" iij garda j notaby giffuer hwarthera iij mark gutniska \" BYH 1: 257 ( 1455) . ath the fatighe meen skola faa her tunne myöl för iiij (4) mark g[utnis] ca BSH 5: 535 ( 1513) . \" thöm skole the giffua för tunne myöl ij (2) mark danske ib. twhundrada ösgötzka marker \" FH 3: 142 ( 1449) . hundraþa mark scanisca SD 5: 566 ( 1346) . \" ix mark thyska päninga ib \" NS 1: 180 ( 1402) . \" for xxx mark jemzka ib 232 ( 1403). \" ib 626 ( 1407) . \" före threttiwghw libyska mark \" ib 61 ( 1401) . ib 85 ( 1401) . \" fore fyretigho mark hwitha ängilska \" ib 6 ( 1401) . \" fore fyra hundradha lödhogha mark oc i!UDDA_TECKEN? hundradha swänska mark, swa got mynt som nw gänt oc gäft är i rekeno, swa at vi mark gaa foe ena lodhogha mark \" ib 97 ( 1402) . ib 26 ( 1401) . \" xx marc redha päninga . . . swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc \" ib 11 ( 1401) . ib 3 ( 1401) . \" fore xxviili marker swenscha päninga, aff tholiko mynte som nw gaar oc gäft är i swerike, swa at en lödhuhg march sylfs är swa godh som siw marker swenscha \" ib 108 ( 1402) . \" tw hundradhe mark päninga i swa godho minte at siw marker göra ena lödhugha mark \" ib 675 ( 1407) . \" fore eena mark ok trätighi redha päninga i swa dana mynt, at tighio mark göra eena lödhugha mark \" ib 2: 222 ( 1409) . DCCXXV marker suenska sua got mynt at fyrä mark suensk göra fult fore en fullwighthan engilskan nobel FH 2: 93 ( 1432) . \" betaldhe bäncht krok . . . LX marc VIII öre y markene 1 mark stokholms peninga oc ther til en oxa swa godhan som IIII mark \" FH 2: 111 ( 1437) . XV mark abosce. swadant mynt at een arnoldus gylden oc I mark gaa oc giälla lika hwart andro ib 103 ( 1436) . for X marker abosko peninga swa dana mynt at x marker gör en lodögh mark sylff ib 3: 130 ( 1448) . mark stakkuta (i mots. till mark svenska) Urk. fr. 1461 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). hwndrat march ortuger FM 237 ( 1505) . ib 252 . (1505). SO 224, 225 . för ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) och xx (20) mark örtug BSH 5: 535 ( 1513) . \" vi och xx mark örtug \" ib. \" gaff han os twhundradha marker swenska päninga halft i klädhe oc halfft i redhom päningom \" ib 1: 182 ( 1381) siex hundradha marker i swenskom päningom eller i godhom gildom wärdhörom Sd NS 2: 278 ( 1410) . \" for VI mark redha penninga ok IIII mark j lösöra \" FH 2: 81 ( 1431) . XV marc swenska j godhom tinghom och laglcom werdhörom och redhom peningom ib 5: 135 ( 1489) . \" ib 4: 29 ( 1453). - i latiniserad form. pro XIIII marcis denariorum \" SD 1: 432 (1270, gammal afskr.). ","3) = markköp. XL mark jord i biornsby FH 2: 83 ( 1431) . XL mark fasta jord ib 82 . \" haffua saalt . . . XV1/2 mark fasta jord . . . for XV1/2 mark penninga \" ib 84 ( 1431) . ib 85, 88 (1431, 114 ( 1438), 115 ( 1438), 116. FM 40 ( 1420) . 15 marka jord Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 314 ( 1480). Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 242 ( 1480). - Jfr bismana-, bismans-, bismara-, bot-, flärdhungs-, för-, half-, skat-mark. ","1) markgäld, en extra gärd som under medeltiden ofta utkräfdes och hvars belopp i regeln synes hafva uppgåptt till en mark. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 273. super solucione vinus marche dicta wlgariter markægiæld SD 3: 33 ( 1311) . \" jsti fecerunt debitum quod dictur marcagelt de parochia echeby in olande primo petrus in vessinge vnam marcam et ingemarus I marc . . . petrus marcam in athorp . . . jsti fecerant VI oras . . . jsti fecerant dimidiam marcam . . . jsti fecerant II oras . . . jsti resident de debito quod dictur marcægelt . . . jsti resident de debito VI orarum . . . isti resident de debito di midie marce . . . isti reseident [de] debito II orarum \" ib 96 ( 1312) . ib 92 ( 1312), 97 ( 1312), 100 ( 1312), 257 ( 1316), 4: 537 (1386, nyare afskr.), 5: 83 ( 1341). DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . \" hwilka wi aff nokrom marka gielle enga ledhes frelssa hafwa wiliom \" BSH 1: 143 ( 1373) . \" thetta marka giellet som wi nw aff warom almogha hafwom vpborit oc än hafwa wiliom swa som aff hwar man widher nampn fäm mark päninga \" ib. \" at wi . . . geldskylloghe ärom . . . herra jenis nielsson, doomprost i vpsalom, a vpsala domkirkio oc vare nadoghe frw drötning margarete wäghna siex hundradha marker . . . a wars landz wäghna jämptaland for the aterstadher ther i gen sta i waro lande jemptalande aff the thusand marker, ther wqr nadhogha frw hafde waart land til lakt . . . hulket markageld i atta aar til forenne war oppa lakt ofuer all thenna thry konungx riike \" SD NS 2: 278 ( 1410) . \" iac hafuer vnt oc gifuit . . . minom älschelikom swen, finka, alt thet gothz . . . af allom arlikom sactwm aläghnom oc markagieldom, oc aff allom thunga, lidhugt, löst oc frelst \" FH 2: 112(?) (1381, nyare afskr.). de solucione marche; på frånsidan: littera quittacionis domini b. super penucia dicta marchagyald SD 3: 1 ( 1311) super collecta, vnius solidi de qualibet marcha nuperrime imposita; på frånsidan: littera quittacionis domini ducis w. super marchabylad ib 184 ( 1314) . Jfr de subsidio marce et solidi SD 3: 139 (1313; vidim. fr. 1337). pro solucine marce nuper skaris imposita ib 4: 4 ( 1327) . ib 3: 86 ( 1312), 87 ( 1312), 88, 89 ( 1312) o. s. v., 186 (1314, nyare afskr.) Jfr halfmarkagiäld. ","2) enordinarie skatt som nämnes ss utgående i Gestrikland och Dalarne (förra sammansättningsdelen hör dock här kanske till näst föregående ord mark, i bem. skogsmark). Jfr Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 258; Hildebrand. Sveriges Medeltid 1: 282. markegäld i gestrijkl BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdr.) . \" markegäld i koper dalarne war deres järne skatt eller skattejern ib. \""],"f":["marks FM 77 ( 1493) . ","markr SR 9 ; KS 34 (89, 37) . ","marker . ","marcher SD NS 1: 102 ( 1402) . ","markär SR 13, 18 . ","markir SD NS 1: 26 ( 1401); Bir 1: 148 . ","marks FM 77 ( 1483) . ","mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 563 ( 1346), 564, 565, 566; Fl 283 ; Fr 180 ; RK 1: 1114, 1219, 3179 ; MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 61; EG 66 ; SO 4, 51, 146 ; för öfrigt den vanliga formen. marc D 1: 452 (1270, gammal afskr.)),","marka bol , ","markagiäld","markagield . ","markageld . ","marchegeld SD 3: 92 ( 1312) . ","marcagelt ib 96 ( 1312) . marcägelt ib. marchagialð ib 97 ( 1312) . ","marchagiald ib 5: 83 ( 1341) . ","marchayald ib 3: 1 ( 1311) . marchagyald(!) ib 184 ( 1314) . " marchagield ib 100 ( 1312). marka giell: -gielle " BSH 1: 143 ( 1373); -giellet ib), ","marka köp , ","markarland","marcerland . ","markaland )","markar nöt","marka- )","marka skatter , ","marka tal , "]},{"a":"mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skogsmark, mark, fält. haffwer . . . ornerat . . . markar oc skogha mz blomstrande qwistom oc löffuom Su 203 . gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha Gr 323 . \" en vatnkälla vpfyllandis alla markana \" ib 299 . bödh dragha han wt a marchena (campum) Bil 499 . ib 741 . \" thera köt ok inälue . . . skulu vtkastas a mark (agros) \" Bir 3: 7 . \" skal miin hand oc mit gudhlikt wald wardha ower alla thina marka (agros) \" MB 1: 298 . \" fölghia sinom alra kärasta . . . owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka (campos) \" Bo 92 . - i ortnamn. de vymarkum SD 2: 20 ( 1287) . ","2) öppen mark hvarest krigshärar kunna mötas, fält, slagfält. är han vanlica a markinne (campo) ok vardhir thär riddare Bir 3: 389 . jak är likir enom konung hulkin som stodh a markinne (campo) til hwars höghro hand hans vini stodho oc ouinine a vinstro handinna ib 402 . RK 1: 3305 . tok han til markenna Lg 3: 333 . \" redh han lönlikan ower markena \" ib. \" the danske gaffue flökten ok rymde marken ok til skips \" HSH 7: 19 ( 1470) . \" alle the dandeswenä . . . som nw med eder paa marken . . . äre ib. 19: 155 (1506). thenne sköld och sköldmerche j marken före \" ib 178 ( 1508) . \" döö pa markin \" FM 234 ( 1505) . godhe wärafftige men, ther jach ma sla myn lith til pa markin moth ware fiendhe ib 235 . BSH 5: 368 ( 1509) . ath bliffwa i makren medh them moth rikesens fiendher ib 370 ( 1509) . \" siäx hundrath thusand ok än siäx är hans här til markena läghx \" Al 2414 . ib 2412 . - Jfr al-, bonda-, bya-, fä-, fäar-, hiordh-, hiordha-, lap-, lappa-, nordh-, slät-, strids-, ut-, ville-, ödhe-, ödhkna-mark. "],"f":["-ar )","markabro , ","markamärke","maarka- )","markar skiäl","marka- )","marka vägher , "]},{"a":"mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) märke, tecken thetta markit thu haffuir fangith faar thu ey aff skrapat vtan medh vigdo watne MP 5: 136 . igenkänningstecken (i fält). at huar sig föruet om lösn, march och anskrij Arnell Brask Biᴵ 20. - Jfr fräst-, fädhernis-, iärn-, ra-, sten-mark."],"f":["march )"]},{"a":"mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) öppen mark, där krigshärar kunna mötas, fält, slagfält. han (ɔ: riddaren) gik bort ok redh wppa marc til greuans Prosadikter (Sju vise m B) 211 . \" tha sloo biskop kätil i lindkiöbing konung cristiern aff marckin och römde til stocholm Scr. rerv. sve. I 1: 233. \" STb 5: 161 ( 1517) . PMSkr 122, 130 . Arnell Brask Biᴵ 18. tha kommo troianer sig till j gän j hctoris starka makt oc fyngo ather markena Troj 160 . ib 162 . - Jfr aska-, blomsters-, buska-, bya-, fä-, hiordh-, hiupona-, iordh-, ris-, rudh-, rydsla-, rydh-, rydhio-, skogs-, stads-, ut-, ville-, ödhe-, ödhis-mark."],"f":["marc . ","march )"]},{"a":"mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) märke, tecken. \" min faar ther iak wet at min äru af visso marke ok tekne \" Bir 1: 357 . \" tagha thz sama mark a thera köt, ther abrahams släkt hawer \" MB 1: 228 . ib 361, 363, 403, 503, (Cod. B) 527. Su 404 . ","2) tecken, förebud. \" thz är goth mark \" LB 3: 84 . - Jfr frälst-, hedhers-, iärn-, malata-, skot-, tak-mark. Jfr äfven gruvomark."],"f":[]},{"a":"mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark äpter swensko tali oc ey finzko FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) . \" galt tha lödogh marc sylff VI marc sensca Sd NS 3: 227 (1447). saa godh peninga som lödughe maren galt vij marc ok noblen iiij marc \" Svartb 316 ( 1442) . \" pedhers jthes drängh i mark stäkutha för tz han saldhe ohemolth \" JTb 38 ( 1473) . 1 marc stakkoth VKJ 188 ( 1466) . \" vii swenska mark \" JTb 66 ( 1474) . erlend . . . skal . . . giffua ther aff x stakketta mark til ränto huart aar KTb 98 ( 1479) . xx (20) pryzska marck STb 2: 482 ( 1490) . \" en xvj marck hest \" STb 3: 353 ( 1498) . \" een hest om xx och xxx marck ib. 3) jord värderad till en mark. ffor huilka peninga pathsather jach honum . . . j halff booll jordh och tree marker skatthe Svrtb 218 (1400). Jfr vnam marcham terre in mathelby \" ib 100 ( 1354) . _ Jfr bismara-, bonda-, drotninga-, lödhe-, skat-, stokholms-mark.","2) en ordinarie skatt i Gästrikland och Dalarna (möjl. att föra till näst föregående ord mark, i bem. skogsmark). ath jak sender eder . . . otthetie mark päninge aff markegiället GPM 2: 213 (1506). "],"f":["marker Vg Fornmt III 7-8: 151 (1373) ; Svartb 218 ( 1400) . ","markyr Kumla kyrkas rb 1 (1478 -1502). mark. marc. marck. march. Se Sdw 2. 1266), ","marka bol , ","marka giäld","marke- . ","-gield . -giäl: -giället GPM 2: 213 ( 1506) . n, 1) markgäld, en extra gärd, vars belopp i regel lsynes ha uppgått till en mark. . . . aff thy markagieldeno, som almoghin j alande nw vtgöra sculo, suasom är tolf öra af huariom manne FMU 1: 392 ( 1384) . ","marka iordh f. Jfr marka bol, marka skatter. Hildebeand, Sv. Medelt. 1: 242 (1480).","marka köp , ","marka skatter","marcha- )","*marka tal , "]},{"a":"marka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr afmarka."],"f":[]},{"a":"marka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["*marka upa , "]},{"a":"marke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr andmarki, ramarkar."],"f":[]},{"a":"marker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se maþer."],"f":[]},{"a":"markisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. ett slags tyg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707 (1319)."],"f":[]},{"a":"markisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. ett slags tyg, sannolikt benämdt efter stället hvarest det förfärdigades. capa de . . . panno markist SD 3: 400 ( 1319) . x ulnas markist ib 4: 371 ( 1334) . ib 5: 637 ( 1347) . Jfr marknisker."],"f":["markist ) , "]},{"a":"markköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord värderad till en mark. hawa salt . . . XXXIII markköp fasta jord liggiandis j torpe j äkrö sokn . . . for XXXIII mark peninga FH 2: 77 ( 1431) . haua saalt . . . 1 markköp jord j sybbaby liggiandis . . . for 1 mark penninga ib 89 ( 1432) . \" jak haffuer scipt. vnt ok oplatit . . . IX markköp jord liggiandis j lanaby . . . for VI markköp jord j tönitä liggiandis j mynom tegh ok III mark redha peninga \" ib 91 ( 1432) . haffua salt . . . X markköp jord j grenskalabodom for VI mark peninga ok VIII alana kwmest ib 94 ( 1433) . jak haffuer honum giffuit VIII markköp j torpe. j äkrö. ok II markköp j hampnä for X markköp j grenskalabodom ib. ib 81 ( 1431), 84 ( 1431), 86 ( 1432), 88 ( 1432), 4: 4 ( 1431), 6: 10 (1444, gammal afskr.). Jfr marka köp."],"f":[]},{"a":"markland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["markland, jordenhet använd som värderingsnorm och byamål, vilken har fått sin benämning av myntmarken, sannolikt emedan någon avgift urspr. utgått därav med en mark. Se V. Voinmaa, Finska Fornminnesför:s Tidskr. 27: 109 f., 112, C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge i 167 ff., F. Dovring, Attungen och marklandet, G. Hafström, Ledung och marklandsindelning. här bänkt vpläth lyste och hemladhe for ᵈᵃ hustrv kirstine ɉ marklandh iordh i säby och v!UDDA_TECKEN? örtog landh iordh i kastenom ATb 1: 301 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"markland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: markland, jordrymd hvarför urspr. en mark erlades i afrad. Jfr Styffe, Grundregal. i VAH 24: 292 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 243 f.; Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 437. 1 markland jordh SD 2: 433 (öfvers.). ib 3: 121 (öfvers. i afskr. fr. senare hälften af 1400-talet), 228 (1315, nyare afskr.). halft fämtä markland iord ib 4: 389 ( 1334?) . ib 5: 166 (öfvers. i hdskr. fr. början af 1400-talet), 6: 125 ( 1349), 168 (öfvers. fr. 141), 169 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 8 ( 1401), 11 ( 1401) o. s. v. BSH 1: 179 ( 1381), 181 ( 1381). BYH 1: 186 (1381, nyare afskr.) . DD 3: 18 ( 1391, nyare afskr.) . Jfr halfmarkland, örisland, äfvensom markarland."],"f":[]},{"a":"marknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) marknad. Se Sdw 2: 1267. STb 1: l86 (1477). Jfr följande fall, där sammansättning torde föreligga: . . . wij oc forbiwde alla . . . her effter j nogra matho til for:ne wor köpstad örabro at söke til fri marknit om for:ne sancti henrikx dag om winteren widh sina firatigia mark Priv f Sv st 130 ( 1454) . \" han hafdhe brutit vp hans bodh i en frii markandh \" JTb 29 ( 1461) . \" j telie nw om michaelis market nestkomandes \" STb 3: 250 ( 1495) . epter distingx marknad nest kommendes Meddelanden från Riksarkivet 1933 s. 126 (1504, L. Andreæ). 3) handelsvaror? Se Sdw 2: 1267. - Jfr disathings-, fri-, mariu mässo-, mikials mässo-, olafs mässo-, strand-, tiughunda dags-markandher."],"f":["marknit Priv f Sv st 130 ( 1454) . ","market STb 3: 250 ( 1495) . ","marnadh: -en GpM 2: 204 (1506)),","marknads dagher","markneds- . ","marknes- )","*marknads resa","marknadz- )"]},{"a":"marknaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) marknad. \" i . . . marknada (nundinis) \" SD 5: 207 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ib 209, 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). stadgom wi oc bywdhom hallas frith torgh oc marknadh j härenom twaa resor hwarya wikw PM 32 . for . . . til en markandh Lg 3: 726 . \" i strängnes marknadh vm samthing \" SJ 28 ( 1425) . GS 42 . \" i hwilka marknahda the heltzst samankomma \" ib 59 ( 1474) . SO 118, 142, 151, 157 . FM 308 (1507), 562 (1512).","2) handel, köp. \" the köpmen finge enkte vtfört fför en fogdana haffde sin marknad giort \" RK 2: 633 . ","3) handelsvaror? for hwariom porte finder thu eenlikt aff marknant huxa kan (texten är troligen här på något sätt förderfvad. Isl. har markaðr hvern dag hjá hverjum kastala) Fl (Cod. B) 963."],"f":["-adh . ","-at . ","-ar ) , ","marknadha dagher , ","marknads dagher","marnads- . ","marnadz- )"]},{"a":"marknisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. ett slags tyg sannolikt benämdt efter stället hvarest det förfärdigades. duas tunicas vnam næflist et aliam marknist. vnam cappam lybist grath et marknist SD 4: 105 ( 1329) . vnam peciam, dictam marknist ib 6: 64 ( 1348) . VIII vlnas marknist ib 214 (1350, gammal afskr.). Jfr markisker."],"f":["marknist ) , "]},{"a":"marknisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1267."],"f":[]},{"a":"markpund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["markpund, skålpund. Se Falkman Om mått och vigt 1: 389 f. eth (1) lijhpspund wax ok fira (4) markpund wax SJ 2 ( 1420) . v stycke koop:r the woghe XIII skip:dh IX lisspundh oc v mark p:dh DD 2: 30 (1524, afskr.) ."],"f":[]},{"a":"markpund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["markpund, skålpund. Se S. Owen Jansson, Nordl. Kultur 30: 24. viij mark pund swadana mynth nw gaar j abo, huilka viij marker som göra iämpth j lödoga marker Svartb (Skokl) 295 ( 1422) . \" tha bleff staden erick tenetur cxij march och x solidos for xv skyppund gablegarn vii!UDDA_TECKEN? upphöjt de lyspund ok vij march pund \" Stock Skb 284 (1490-98, Skip). en tunna pulffuer som wogh eth skyppundh tw lyspundh och VIII (8) markpund SSkb 38 (1501-02). iij skeppund bly oc xjx marcpund iii!UDDA_TECKEN? oc xx marc Stock Skb 76 ( 1518) . ii!UDDA_TECKEN? skeppund koper, v lispund ij marcpund mindre ib 77 ( 1518) . ib 117 ( 1519) . STb 5: 274 (1520)."],"f":["maec- . ","march- )"]},{"a":"markskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= marka skatter. I markscat jord, liggiandis j berström j nissa sighwardssons tegh for v mark peninga Falkman, Om mått och vigt 1: 181 (urk. fr. 1431). ib 180 (urk. fr. 1376). Jfr skatmark."],"f":[]},{"a":"markskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = marka skatter. Jfr V. Voionmaa, Finska Fornminnesför:s Tidskr. 27: 103 f-, 106 f-, 111 f., 117 f. Svartb 176 ( 1381) . wj . . . haffuom säth och geldguldit nyo markskatta jordh j biornaby ib 212 (1397). tho skal han giffuo os v march for markskatten oc ey mere vtöffuer huwdh ib (1397) . panthsäther jach . . . eth booll jordh och fem mark skattä aff myno fadrne j sildodhe by ib 219 ( 1400) . alt wort godz j biornaby, som är eth halfft bool iordh och nyo marskatta, met aker och äng oc allom tillaghum ib 240 ( 1410) . Jfr RP 1: 378 ( 1376) ."],"f":[]},{"a":"markskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["markskifte. \" item hwat jordaskipthe äller makrskipte mellan kirkior, kronan äller ridderskapith giorth är . . . thet skal blifua wedh sin makt \" Rydberg Tr 3: 380 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"marminna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsfru, siren. \" wi läsom at marminnan (sirena maris) är ofwan naflan wälskapt som fahger iomfru, ok nidhan til wanskapt \" Ber 159 . \" fly at höra tholka marminnor (cantus sirenarum) ib, hafwa marminno rööst \" Su 410 . ib 409 . "],"f":["marminno sanger","marminna- )"]},{"a":"marmor subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["marmor. \" cimilianitus är marmor hafwandis j sigh som goll öghon PMskr 470. \""],"f":[]},{"a":"marmorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marmorsten, marmor. han lät ther resa en marmer sten Al 7325 . \" ena graff af dyrum marmorsten \" Bil 274 . ib 252, MB 2: 361 . PM LI . Jfr malmara sten, malmarsten."],"f":["marmer sten )"]},{"a":"marmorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marmorsten, marmorblock. nw gik roland thiit a markena som lago fyra marmorstena jordfaste Prosadikter (Karl M) 324 . Jfr malmarsten. "],"f":["*marmorstens biläte","-belete )","*marmorstens gript","-grifft )"]},{"a":"marmorstensläkte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marmorart. augusteum är mormor sten släkthe PMSkr 460 ."],"f":[]},{"a":"marra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["morra, fräsa. the (katterna) marra oc korra Al 9687 . - brumma, knota, MD (S) 222 . - Jfr morra."],"f":[]},{"a":"marran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morrande, fräsande. fremitus . .. marran GU C 20 s. 290 ."],"f":[]},{"a":"marsipan","b":[],"c":"","d":"","e":["marsipan. \" at j motte lära laborare in apotheca göre confecth pillulas ipocras clarret marspan \" HSH 13: 115 ( 1524) ."],"f":["marspan )"]},{"a":"marskalk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) marsk, en av de höga riksämbetsmännen. jak erek puke, marskaller NMU 1: 63 ( 1369) ."],"f":["marskaller )"]},{"a":"marskalk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. hästeven, stalldräng.","1) stallmästare. \" then marskalk war ok foder gaff han hafde aff lödukt sölff en staff \" RK 1: 3600 . ","2) anförare för rytteriet, den som under konungen har högsta befälet öfver krigshären, härhöfvidsman, marskalk, marsk. adrianus marscalk (prior offici militaris) Bu 518 . \" at varþa härtogha ok marscalks husfru \" ib 522 . gaymas marskalk (magister equitum) Bil 658 . porphirius marskalk (princeps militum) ib 538 . \" war trayani keysare mar skalk (magister militum Trajani) \" ib 372 . kom albimelech konunger oc hpicol hans marskalk til abraham MB 1: 198 . ib 199, 21 .. sälia köpmänene iosep . . . putefari pharao konungx marskalk (magistro militæ) ib 233 . \" konungsins marskalk aff karlamint \" Fr 2909 . \" thänne som nw är sakt aff var marskalk (marsccalus regis) \" Bir 2: 74 . \" bönder äre lydhoghe enom foghota, oc tho ma en marskalk eller drotzati waldogher mera at biwdha ower them \" MB 1: 98 . i allmh. högre ämbetsman som å konungens vägnar utöfvar myndighet. mz rokkin (i schackspelet menar jag) drotz och alle marskalkä (jfr Lat.; vicarii seu legati regis rochi sunt) MD (S) 201 . med särsk. afs. på inhemska förhållanden: marsk, den af rikets högste ämbetsmän hvars hufvudsakliga uppdrag var att hafva öfverbefälet öfver krigshären; i Sverige, hvarest rikets högsta ämbeten voro de, som bekläddes af drotseten och marskalken el. marsken, onämnes den senare först under kon. Valdermars tid. ingighli . . . knut mathiosson drosät. magnus haqunä (för haqunäson) marskals SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" karl vison rikesins marskalkt \" HSH 16: 5 ( 1369) . \" karl wlfson konung albrictz marscalk \" BSH 1: 130 ( 1371) . sten bendictzson . . . marskalk j swerike BYH 1: 184 ( 1380) . fore . . . karl knwtzson marschalk i swerike SJ 7 ( 1438) . then war emtitzman är ella marskalk MEG (red. B) 61 . marskalk törgils RK 1: 1459 . Jfr domino marscalko nostro magno SD 1: 448 (12888, dipl. utf. af kon. Valdemar)."],"f":["marschalk . ","marscalks Bu 522 . ","marskals SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); MB 1: 233 . -ar),"]},{"a":"marske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fodhermarske."],"f":[]},{"a":"marsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högre ämbetsman som å konungens vägnar utöfvar myndighet. een marsk bör wara miskundsam MD (S) 266 . han (konungen) dömde hon skulle liffwit mistha marskin tog henne tha hon war dömdh oc sattena j torn ib. marskin (jfr Lat.: is . . . qui carceris custodiæ præceat) böriade warkunna sik ib. ib 267 . \" drotzst ok marsk man pläger them kalla som skulo thenna lagh vp halla ib 259. - med särsk. afs. på inhemska förhållanden: marsk. þän hästin vppandwarþ .. . konungs marsk \" SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . jäk katherina, marsk erics dotter ib NS 2: 198 ( 1409), wars rikes marsk BSH 1: 186 ( 1386) . ib LXI (1371, gammal afskr.). SJ 83 ( 1441) . herra karll knutsson marsker FH 1: 14 (1441, nyare afskr.). jak karl knutzson marsk oc rikesins forstandare i swerike ib 2: 121 ( 1440) . \" swa frampt at marskin mik hz lowär \" RK 1: 1582 . \" kunnogha marskenom wara wedagha \" ib 1666 . ib 1694, 1775, 2432 . drotzst oc marsk sculle han them fa ib 2: 1726 . \" konungen fik hanom en hwiten kep oc marskens ämbite ther mz \" ib 1868, ib 1810, 1838, 1850, 1860, 1869, 1875, 1889 o. s. v. alle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom, marskenom, äller androm konwngsens ämbetis mannom PM 21 . ib 22, 26, 28 . Jfr fodhermarsk, äfvensom marskalk."],"f":[]},{"a":"marsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högre ämbetsman som å konungsens vägnar utövar (militär) myndighet. jak karll knwtzsson, marsk i suerike NMU 1: 112 ( 1437) . cristiern niclisson drosth i swirge, karl knutzson höuisman ok mars ther sama stadzs BSH 2: CIX (1437). konungin kalladhe sin marsk Prosadikter (Sju vise m) 134 . Jfr fodhermarsk. "],"f":["mars )","*marska ämbite","marske- )"]},{"a":"marsvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marsvin, tumlare, delphinus phoæna Lin. \" marrsuin delphin \" VGL XVI . \" märkh storm aff marsswina sprangh \" GO 232 . "],"f":["marrsuin )"]},{"a":"marsvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marsvin, tumlare, delphinus phocæna Lin. \" delphin . . . marswein \" GU C 20 s. 174 . \" arswin oc marel mykith lekande oc springande j haffweno. bodha storan storm \" PMSkr 294 . wilde jeg gerne haffe sendh edder j tunne marsen wild braeden är her jnge GPM 2: 395 ( 1499) . - ss tillnamn. jon marswin JTb 100 ( 1514) ."],"f":["marswn )"]},{"a":"marteler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["martelere , m. martyg. Jfr S. Henning, Ericus Nicolais Gersonöversättningar s. 195. heel ldyrebar marteler gudz erlige riddere SvT 65 . ","*martelera krona?","martilära- )"]},{"a":"martelera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["martera, pina. \" wardh plagadhir oc marteleradhir \" ST 110 . "],"f":[]},{"a":"marteleran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marterande. the andra . . . båro siig j land oc troyander giorde stort martileran aff them oc drapo them ömkeliga Troj 107 . ib 146."],"f":["martileran )"]},{"a":"martelere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["martyr. \" ST 77. \" Lg 3: 348, 355 . MD 199 . Gers Ars b 6."],"f":["marteläre MD 199 ; ","-ärä Gers Ars b 6. ","martilere: -era ST 77 . ","martirlere: -eren Lg 3: 348), "]},{"a":"martens mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Mårtensmässa, den 11 november. Stock Skb 121 ( 1519) . Arnell Brask Biᴵ 23. Jfr martini."],"f":["mort(h)ens- . -messa),"]},{"a":"martens mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["martens messa: -messo RK 2: 1267 . ","martensmessa ib 1073 . ","martens messe (ack.) ib 3467 . ","maarteensmessa: -messo KrLL B. 15: 4. martins mässa L.","martinsmessa: -messo SD NS 1: 27 ( 1401); RK 2: 5336 . ","mortinsmessa: -messo BSH 5: 340 ( 1509) ), ","martensmässo tidh , "]},{"a":"martera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["martera, plåga. \" huru the thet !UDDA_TECKEN? mith folk) marterade \" DD 1: 182 (1502, eft. aftr. hos Langebek) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"martil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["marter, pina. \" han loth . . . marthil aff sich göra \" MD 45 ."],"f":[]},{"a":"martilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["martyrium, martyrskap. prydhande oc fulkompnande sina liiffsdagha mz eth wärdogt martilse Lg 3: 344 . ib 348 . \" som martilse lidhu före ihesu \" MB 2: 359 . "],"f":["martilsa del","-deel )","martilsa krona","martilse- )"]},{"a":"martilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. martyrium, martyrskap. cictoriam passionis pinonna oc martyylsonna sigher Mecht 176 . thätta martilset . . . är människkona ey fruchtsamlikit . . . vtan thät sker fore gudz tro ok räwisa skuldh ;Å 4: 36. rätfärdok martilsse fore gudz skuld är syndhena ändha ib. ib 5: 149 . "],"f":["martilsa krona","martilse- )"]},{"a":"martin","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr skomartin"],"f":[]},{"a":"martini subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[" BSH 5: 321 ( 1508) . \" om sönnedagen fran martini til lfastalagen primo kiköth (o. s. v.) \" Brasks Matordn 2 ."],"f":[]},{"a":"martir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["martyr. \" än han . . . wþe guz martir \" Bu 172 . \" han skulde þär martir varþa \" ib 81 . ST 110 . Lg 95 . Ber 115 . \" komma til martirs palm oc krono (palmam martyrii) \" Ansg 183 . "],"f":["martirs krona","martyres- Lg 3: 628 . ","martheres- ib 117 . ","martheris- ib 131), "]},{"a":"martir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["thu liffdhe längst aff allom apostolis, oc war i dröffwilsom langher martyr, thy är nw thin ära for wtan ända o sancte johannes martyr. SvB 416 (omrk. 1500)."],"f":["martyr )"]},{"a":"martla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["martera, pina. \" loth badha iomfrunar martla oc pyna til dödha \" ST 121 . \" the toko belätit oc martladhot swa som christus war martladhir oc pintir \" ib 296 . Lg 3: 141, 148 ."],"f":["martzla: martzlen Lg 3: 141 . ","mardzsla ib 148 . ","-adhe , "]},{"a":"marþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se morþ."],"f":[]},{"a":"marþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mård, mårdskinn. \" mz safuil skin, mardha ok swa hermelin \" Fl 496 . \" graskin hermelin oc maardha \" RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . graskin hermelin oc morde (i rim med sparde) ib 2: 754 . hans (fiskens) skin är oliikt nakrom mardh Al 7679 . min swarta kiortil foodrat met maardh FH 6: 21 ( 1449) . ib 39 ( 1453) ."],"f":["maardher . mordher: mordh FH 6: 39 ( 1453) . ","morder . ","-ar )"]},{"a":"masa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mås. fiskmås, fågel av släktet larus Lin. \" flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc tränom tyande höght wp. merker klart väder \" PMSkr 295 ."],"f":["maasa )"]},{"a":"masa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["värma, upphetta? thz synis wäl a kin hwar kasi maasar (constat maxillis quantum quis mandit in illis) GO 142 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"masi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["masmästare. Jfr E. Holmkvist, Bergslagets hyttspråk 67. filia laurencij massa mestara (hask. R masa) Acta et processus canonizacionis beate Birgitte 142 (c. 1375). Jfr masso mästare."],"f":[]},{"a":"maska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maska. \" manga masko samanbindas j nätino \" Bir 3: 215 ."],"f":[]},{"a":"maske","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) kanske, möjligen, till äventyrs. Se Sdw 2: 1267. moske thij verre jn vdi tiwsta skär GPM 2: 363 ( 1511) . - Jfr mavälske."],"f":["moske )"]},{"a":"maske","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" \" eg. det kan ske. \"","1) kanske, möjligen, till äfventyrs. med sats inledd af at. maske at thu siälf astundar ok contemplacionis hwilo oc roo Bo 144 . - vanl. ss rent adv. vtan swa moske kan wara, at thu bätre man äst än balach spehor son MB 2: 107 . \" maske thu menar möta mik mz nakrom lönlekom tankom \" Su 150 . Bir 4: 9 ; 16, 113, 5: 8, 11, 13. RK 3: 2535, 2568, 2822, 3344, (sista forts.) 4349. Gers Ars a 4, c 6. - Jfr ma väl ske under magha. ","2) tämligen. \" hon wart för syndagell maske brat (potius sublito) blind \" Lg 3: 363 . Jfr maxan."],"f":["maskee Bir 5: 8 . ","maaske ib 4: 16 . ","maa skee ib 9 . ","mazske ib 113, 5: 11 . ","matzske ib 13. ","moske MB 2: 107 ; RK 3: 2822, (sista forts.) 4349. ","maghske Gers Ars a 4, c 6. ","maasken RK 3: 2535, 2568 . ","maaskjn ib 3344),"]},{"a":"masso mästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Jfr Mht masse, metallklump] masmästare. Se Sdw 2: 1267. ss tillnamn. filia lauerncij massa mestara de opido petharshytta parrochie nora Acta et processus canonizacionis beate Birgitte 142 (omkr. 1375). magnus massomästare SD NS 3: 353 ( 1418) ."],"f":["massa- . ","-mestare )"]},{"a":"mast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mast. \" somma (näml. skepp) huggo öffuer there mast \" RK 2: 454 . theres masth stodh ful mz pyla ib 3: 962 . ib 2413 . Lg 3: 699 . BSH 4: 336 ( 1503) . \" wy haffde giorth en bom medh saman lesna masther \" ib 5: 13 ( 1504) . thet (skeppet) hade hwgget masten ib 94 ( 1506) . Jfr skipmast."],"f":["-ir )"]},{"a":"mast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mast. \" carcesia hola ok thz öffuersta a mastinne \" GU C 20 s. 79 . niels . . . hiög mastenä offwer boordh STb 1: 105 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"mastix","b":[],"c":"","d":"","e":["mastix, harts av pistacia lentiscus Lin. \" tagh honagh maxstix ysop terpentin, lyka mykit aff huart, oc stöt samman oc gör plaster oc leg loppo tz saare \" LB 7: 216 (s. 322). strö pa honom (ɔ sparven) mastik som stöth är granth som myöl PMSkr 272 ."],"f":["maxstix . ","mastik )"]},{"a":"masughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["masugn. \" en attandhä deel li skogh ok i masvngh Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl, s. 240 ( 1461). \""],"f":["masvngh )"]},{"a":"masughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["masugn. Se Sdw 2: 1267 och jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 67. haffwer then masugnen try holl såsom koper vgnen PMskr 633 (senare avskr.)."],"f":["-vngh NMU 1: 127 ( 1461)"]},{"a":"mat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sätt. \" thz kan han göra mz enga maath \" MD (S) 287 . Jfr mata."],"f":["maath )"]},{"a":"mat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mått, mål. \" mensura . . . maadh \" GU C 20 (hand 2) s. 133. nar som j gudz ordz wisdom waro al thing, hwilkin, huru, nar, j mattit, j skikkilset (o. s.v.) SpV 187 . 2) mått, kärl av en viss rymd. eth gut math väl mälth väl saman trykt ok väl vp rogat skulo lthe giffua j idhert sköt ather j gen . . for thy ath mädh tässa sama matthena som j vth mälin j tässa wärldena skal idher ather mälas j andra wärldh MP 4: 111 . - Jfr tunno mat."],"f":["math . ","maadh GU C 20 (hand 2) s. 133 med art. mattit SpV 187 . ","matthena MP 4: 111 ),"]},{"a":"mat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mått, mål. \" mat ok miät ok vikt \" SR 39 . ","2) mått, kärl af en viss rymd. eth math öl SEG 117 . \" faar tw aff tw math eth math \" LB 7: 127 . - Jfr vannat."],"f":[]},{"a":"mat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mat. färst (för färsk?) math FM 193 ( 1504) . Jfr mater."],"f":[]},{"a":"mat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr diska mat."],"f":[]},{"a":"mat","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. ? ","e":[],"f":[]},{"a":"mata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mat. \" sum saman äru vm maal oc natu \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.).","2) ss utskyld erlagda matvaror (troligen eg. för provantiering under sjötåg). Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 281. hafde vpburit til sit egit behoff i syslomanzdömeno fyra thyni korn niclisse (för af niclisse) i stafwi oc tu pund matu SD NS 1: 36 ( 1401) . j penninge korn matho oc all then rente ther vthaff gaar HSH 18: 184 ( 1497) . \" matu som kallas skipwist \" BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdr.) . "],"f":["matukorn , "]},{"a":"mata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) mätta. \" sacio . . . matha \" GU C 20 s. 546 ."],"f":["matcha )"]},{"a":"mata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mått, mål. byugger nokor mästarman skepit längre . . . än som skiparen haffwer honom fangith märke oc matto PMSkr 5 . \" göris eth annath starkth järn . . . haffwandis widher annan ändan matto äffther ath sätias gönom . . . järnith \" ib 505 . \" om thässa findher thu oändelika matto (de his in infinitum modum) \" SpV 531 . \" tha sägherklokkan sculde sla ltio, älla swa vm mato (vid det laget) \" SD NS 3: 199 ( 1416) . \" ää sidhan gaddaborgh . . . war affbrutin, thet är widh ett aar och thrätighi eller swa matto (ungefär så) SBH 2: XXIV (1432). hon ränther stwndom mindra oc stundom mera . . . som är hwndradha march äller widher the matto \" VKJ 11 ( 1447) . ","2) mått, rymdmått. modulus li lithen maatha GU C 20 (hand 2) s. 150. ib. choriis är en matta, haffwandhis j sigh xxx spän JMPs 290.","3) mått, gräns. \" haffdhe allas thera hiwl lwtgangit aff hälgha meninginna matto (metas sacri propositi) \" SpV 211 . - högsta mått. thu haffwer här teeth fulbordoghetinna matto (summan) j the jomfru som wigdh är ok hälagh SpV 436 . - rätt mått, måtta, måttlighet. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 278, 370, 558. the ryggia mz radzins mattho (consilii moderamine) ok styrslo SpV 143 . - ivir mato (owermata, öwermata, öwermatana), över måttan, i hög grad. han hade ena deylegha dotter och owermaatta fagra Prosadikter (Sju vise m C) 224 . \" hänne hafdhe han öwermaathana kär \" ib 238 . ib 223 . - i stor mängd. j then wrede drap han offwrmatthe aff grecana Troj 142 . 4) lämpligt el. passande förhållnade. koma thet alth i ena goda motto STb 1: 397 ( 1482) . - til mato, på ett lämpligt el. passande sätt; noga, helt och hållet. thu som . . . haffwer klarligha dygdhanna ällir lastanna framlop til matto (admodum) skikkat SpV 138 . \" thu haffwer wttyth til lmatto (satis admodum) blomstrande qwistins blomstir \" ib 545 . lagom, måttligt. semilongus . . . til lmottho longher GU C 20 s. 564 . - koma til mato, komma till rätta (med ngn el. ngt). jach skal redha stocholms boo swa wth, hwar jak kan koma til motto medh them, swa ath the ecke skulo tacka mik STb 1: 265 ( 1480) . \" wil gwdh ath rikith kombir til roligheth, oc jak ma liffwa. oc än komma til bätre mattho mädh thetta hwsith \" PMBref 307 (1512?). - (?) hinrik . . . oc . . . gertvdha . . . sworo fullan eedh . . . at thöm war witerligit oc koma ltill matta at en stokholmsbo . . . war jnne lukte i eynne boodh ATb 2: 371 ( 1490) .","5) mått, grad. swa at the (ɔ avfallna nunnor) äru widh oändhelika matto argharen än the qwinnor, som liffwa j hionalagh SpV 109 . tässa drothningh . . hwilken j otänkelige mattho offwärgar tässa abigial j ffäghrindh oc dygdelighet JMPs 290. 6) mått, mån, förmåga. i förening med ett poss. pron. christi brwdh . . . drikkande aff sins härra brysth, äpthir sina matto (nodulo), fulkomplika guddomsins känno, ok indhra kärleksins sötma SpV 229 . 7) sätt. NMU 1: 71 ( 1384) . jac . . . hauer säth oc wnt . . . alt wort fädherne oc mödherne, som wi aghom j bornaby, vpa swa motto, at han hauer fongit mik ther vpa xl marker redhe peninga Svartb 208 ( 1396) . \" tilbindom wy oss . . . framhalla for:da siälakappall . . thes prest ok all annur bestandelse i allom mathom \" SD NS 3 . 265 (1417). ib 472 ( 1419) . i alle motha MUKopp 59 ( 1449) . \" j thässe matom kan jac ey liwa mz frögdh oc glädhi \" Prosadikter (Barl) 22 . wilt thu . . . witha skälix roos planteran aff alla matto (modis omnibus) SpV 20 . \" thätta göra ok widh samma matto (in hunc modum) manghe hälhge män ib 33. \" ib l75. stenana haffwa jw kraffther swa som yrther haffwa pa sina matto PMskr 494. HSH 16: 102 (1527, Brask) . 9) sak, omständighet, fall. Se Sdw 2: 1267. thy är skiparen jnthe pliktogher athergiffwa j the mattone (ɔ om vis major föreligger) PMskr 13. 19) beskaffenhet, ställning, lag. at wore swena . . . finge en stor del aff theres hesta i gän i onda motta HSH 13: 104 (1524, Brask) . 11) tidpunkt. lag. Se Sdw 2: 1267 och R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 617. tha the gingo heem viidh the mottone, ath klockan war wiidh nyia STb 1: 396 ( 1482) . - Jfr ivir-, midhal-, o-, öls-mata, ävensom ivirmatis, omatins."],"f":["matha: -om SD NS 3: 205 ( 1417)","mattha: -o SpV 443 . ","motta: -o Svartb 208 ( 1396) ; STb 1: 265 (1480), 397 (1482); -one ib 396 ( 1482) . ","mottha: -o GU C 20 s. 564 . ","maatta: -o PMSkr 5 ), ","mate (maate (oblik kasus) SD NS 3: 472 ( 1419) . ","maathe: -ana Prosadikter (Sju vise m C) 238 . ","mothe: -a MUKopp 59 ( 1449) . ","matte: -a ATb 2: 371 ( 1490) . matthe (oblik kasus) Troj 142 ; -a JMPs 290. maatte: -a Prosadikter (Sju vise m C) 223, 224. motte (oblik kasus) HSH 16: 102 (1527, Brask) ; -a ib 13: 104 (1524, d:o); vissa av dessa fall kunna även föras till mata), "]},{"a":"mata","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["mata, gifva mat åt. hona mata ST 137 . ib 178 . \" mathadher mz galla \" Lg 334 ."],"f":[]},{"a":"mata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["moderari, temperare.","1) måtta, passa, jämka. sua som then man hafwande väghskaal j sine hand matande ok likande (concordans et coaptans) hona til thäs hon kombir til stadhga Bir 2: 321 . ","2) jämka, ändra. \" pippinus wilde engha lund sin ordh matta (Cod. C j gen taka 1033) \" Bil 732 . ","3) måtta, gifva rätta måt tet åt, blanda i rätt förhållande, afpassa. skal mantzens likame wara blandadher aff allom elementis wäl maatadhum MB 1: 80 . \" är thz (glaskärlet) olitath oc wäl matath mällan alla lita \" ib. \" mannen . . . hawer natwro oc likama swa iämpt matadha aff allom elementis, at han är vtan thera striidh oc örlögh \" ib 123 . ib 81, 82, 84 . ","pret. måttlig, återhållsam, hofsam, sedig. thin thiänista qvinna wari mattadh ok atir hallogh Bir 1: 60. the äru . . . wäl mattade j kötzsins rökt ib 259 . matadh höuisklekhet j allom thinom limom ib 2: 181 . - Jfr välmatadher."],"f":["maata . ","matta . "]},{"a":"mata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) måtta, giva rätta måttet åt, anpassa. modificare tämpra oc maata GU C 20 (hand 2) s. 149. 4) avpassa, lämpa. at the ey skulu löpa bort aff rätta wäghin . . . skal tempringen ok mattelikhetin matta (moderatur) ok atskilia SpV 137 . - modera, behärska. starkhetzsens dygdh . . . mattar dirffwenas oc räddogans rörilse JMPs 293. 5) mäta. mensurare matha GU C 20 (hand 2) s. 133. min hand haffwer lakth jordhinna grwndh, ok min höghra handh haffwer mäth älir mattath himblana (dextra mea mensa est celos) SpV 517 ."],"f":["matha . ","maata . ","matta . ","-ar . ","-at )"]},{"a":"mata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mat. \" mädhan saa är at wi idhkeligha wändoms i gudz ordhom, wthan athirwändo thakom thy alla wara matto i liffsins ok wndhirstanzsins brödh (pane vitæ et intellectus satiamur) \" SpV 421 . 2) skeppsvist, ss utskyld erlagda matvaro, eg.: pund fläsk? Se Sdw 2: 1267, O. v. Friesen, Studier tillägnade Axel Kock 455, C. I. Ståhle, Rig 1939 s. 206 f. och F. Dovring, Attungen och markandet 78. affrad 4 tyni korn, 14 orthuger peninga, 2 pund matu, 1 öre äthugell VKj 245 (1447). 6 öres- och 6 päningxland jord; affrad 7 tyni korn, 7 öra päninga, 3 pund matu (o. s. v.). ib 248 ( 1447) . bade fore affradh, affradz peninga, matha STb 1: 171 (1478). en gårdh . . . som räntar åhrliga 4 tunnor korn affradzpenninga och matha Trolles Jb Bil 218 (1483, nyare avskr.) . ib 217 (d:o), 222 (1484, d:o)."],"f":["matha . ","matta )"]},{"a":"mata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mått, mål. \" medh orättom spannom ok bismarom älla huario handa måto älla wäght thet är \" KS 74 (182, 81) . cxiiij alna mantzens maatta (mensura) M 2: 367. är thz folket i sinne längdh ällar höghet ey meer än mattan är i enne alin Lg 3: 456 . \" wm windöghanna ällir gaddranna matto \" Bir 4: 37 . ib 36 \" bywg kly äffther wisso matto \" PM LI . \" skiptis vatnet manna mällom mz sparlige matto (ad mensuram) \" MB 2: 156 . \" the matan (mensura) hulkin idhir gifs i klädhom oc födho \" Bo 135 . skipis . . . hwarie enne syster iämpn matto j maat oc dryk Bir 5: 3 1 . ib 33 . \" maatan aff drykkenom skal wara wm middghin meer än eth salustoop aff ööl ällir wiin \" ib 31 . \" abbatissonne städz at haffua större prouento oc bätre mato, än andra systra \" ib 73 . \" at alle saman kome swa som i en fulcomlikin an i gudz fullelikhetz matto \" Gr 302 . äpther motta (mensuram) wars härra ihesu christi gafhwa Ber 5 . \" gudh skapadhe aff äuerdhelico at himerike skulle oplätas syndoghom människiom mz kärlex oc ödhmiuktz gerningom swa at skällik matta skuli gömas j allom thingom (servata in omnibus mensura et discretione) \" Bir 2: 48 . eet litit hws vm the mato suasom (omkring) ena alin höght ib 257 . \" them skil aat väl fyra oc siutighi milo. älla vm the matto (vid det laget, så omkring) af them milomen \" Bo 24 . \" gik han ginstan i ödhknena vppa eet biärgh som thr var näär vppa fyra milo älla swa matto (för um swa matto? så omkring) \" ib 44 . ","2) mått, rymdmått af en viss storlek. för torra varor. xx thusanda mattor hwete ST 416 . \" han skulde hwar dagh hafwa xxx mattor myöl til samblor oc laxx til brödh \" ib 421 . - för våta varor. tak . . . eena matto wiin LB 3: 181 . ib 2: 9. ","3) mått, gräns. \" a thz folk war ängin mata (dock möjl. med bem. mätning, räkning: det folket kunde man ej räkna) \" Al 4436 - rätt mått, måtta, måttlighet. a wara födho witom wi mato Al 6112 . \" mattan (modus) skal hawas i allo \" Bo 139 . \" vtan gudh skipadhe al thingh j rätte matto (in numero et mensura) hafdhe aldrigh diäfwllin matto (mensuram) j sinne ilzsco \" Bir 1: 388 . j sinom lusta wilia the gaa owir loflica matto ok skipan (extra modum et landabilem constitutionem) ib 3: 55 . vari j prestenom . . . matta oc tämpran ib 2: 111 . at hans iämcristin . . . mine rätta matto (modestiam) j allom sinom likama ok limom ib 1: 292 . \" jak gaff thom al vidhirthorftelik thing ok lustelikin at haua mz matto \" ib 3: 55 . \" ätir oc drikkir väl til matto (sobrie) \" Bo 51 . ib 133 . \" konungen wilde han ekke lata radha meer än wäl til matho (med måtta, måttligt) \" RK 1: 533 . - måtta, hofsamhet. skulle han mato fore sk taka Al 8303 . \" haff thiin thing ij faghre mata \" ib 3553 .","4) lämpligt el. passande förhållande. at skipa thz natwra bland, som modhorin giwr, wäl til siälinna mato (i förhållande till själen) MB 1: 148 . fadherin som skipar at eno likamen til siälinna mato ib.","5) mått, grad. \" hwariom enom lym i människionne bör besyndher pina äpther wranghetzsens matto \" LfK 116 . ","6) mått, mån, förmåga. i förening med ett poss. pron. hedhra then som thik hedhradhe äptir sinne matto ok makt (pro modulo suo) Bir 1: 302 . \" hristus af sik siälfwom födhe ängla och män . . . han (ack.) äther wäghfarande mannin äpte sinne matto (pro modulo suo) \" Ber 100 . \" swa som gudh är godher sniälder och kärlexfulder swa maghum och wi wara wm wara matto (pro modulo nostro) \" ib 220 . ","7) sätt. þe mato vilium vi frammer vm al maal halda Bu 6 . \" han skop sik ij alla lata alztingx äpter macedones mata (bruk) \" Al 2814 . \" nam jak vndirlica mto at klädha mik \" Bir 3: 142 . \" tedhe iak them matto huru the skullo lifwa oc dyrka mik (modum vivendi et colendi me) \" ib 1: 78 . ib 3: 352, 4: 15 . Su 362 . \" mangha andra skälika matthor at atherlösa mankönet \" ib 33 . \" badh hon gudh gifwa sik ok bewisa nakra quämelika matto til gudhelika böna \" VKR VIII . Bir 4: 132 . \" þät þyþe a vart mal vm þänna mata \" Bu 17 . ib 25 . \" läto scriua annat bref tel cristet folk vm þänna mato \" ib 507 . Bil 232, 235 . \" om the sama maato skulin i tagha oc et kidh \" MB 1: 307 . \" han til föghis wm sina matto (quodammodo) gudhz änglom \" Ber 139 . \" vm tholka matto var mins modhirs ok fadhirs samblandilse \" Bir 3: 127 . \" skref hon bref til sanctum crisogonum . . . mz thänne matho \" Bil 488 . \" mz same matto oc same soot thwingadhis ok möddos mange af stadz folkeno \" Gr 290 . \" til fästo hona (ɔ: handena) korseno mz sama matto (simili modo) \" Bir 1: 30 . \" tholkin är skiutande mz tholka matto \" ib 2: 185 . \" vet . . . mz huat matto godha gerninga skulu atirlönas \" ib 162 . \" alle for dömde innelykkias j mörkreno tho ey alle mz enne matto (uno eodemque modo) \" ib 1: 388 . \" hulkin mz alle matto (omnibus modis) var til reddir at taka thäs hälghe anda nadha \" ib 3: 21 . \" lära sit folk mz mangom mattom (multis modis) \" ib 2: 38 . ib 3: 172, 238 . talar mz myrkom mattom (obscuris modis) ib 419 . \" synis mz nakre matto (quodammodo; på visst sätt) haua hämpt sin ib 2: 88. \" Su 452, 453 . \" thässa milla skrymteliko vmskiptelikhetina . . . gör han nu idhkelica a sina mato (modo suo speciali) andelica mz gudhelike siäl \" Bo 92 . a samo matto är (på samma sätt är det, samma är förhållandet) oc af äruodheno ib 134 . \" var herra gör daghlica swa oppa ena handa matto mz os andelica \" ib 105 . vppa swa matto (på sådant el. samma sätt) Gr 276 . skref han teridacio armenie konung i swa matto (på följande sätt) ib 285 . \" sände bef vm allan sins rikis almänning i swa matto (så lydande) \" ib 281 . \" at the drykkin ey watn, wtan thz som är sudhit, mz biogh ällir brödh, j swa matto som tiisana \" Bir 5: 33 . \" antwardede han iron iarll tyzeland i sa matt (på det sättet, med det vilkoret) athan skulde wara konung attilia thiänare \" Di 204 . \" skal thwangin idhnas äkke til skadha . . . vtan i swa matto at ente finis thz som gudz thiänara är skadhelikit \" Bo 140 . \" at värna älla väria sina vini . . . i swa matto \" ib 83 . \" them (gärningarna) giordhe han i vndirsami matto \" ib 29 . \" i hwat matto han hafdhe sik \" ib. \" j thässe matto screff lisias til jwdhanna mB 2: 313. \" ib 251 . \" j tolkä mate kerde han opta sinä wider mödhä \" Va 45 . \" henna likama liknilse syntisj nakre matto (quodammodo) j minom likama \" Bir 4: 103 . Ansg. 181. siden sporde marsken i mange mate (på många sätt, i många afseenden) at puken wille sigh ey nöye late RK 2: 2476 . \" the badhe them gerna j godha mata (i godo) at the sculle them jn j staden latha \" ib 2055 . \" befol herre twre i höge mat (högeligen, strängeligen) \" ib 9385 . ib 9557 . \" thz skulde sa sta i alla mota (i alla afseenden) \" ib 6314 . Di 1 . sände min anda j mina appostla ok kännesuena hulkin som kom til thera j thryggia handa mata (tripliciter) först suasom strömbir annantidh suasom eldir thridhiatidh j tungo like Bir 3: 92 . \" thera fatikdombir lowas i twäggia handa matto. först for thy at ihesus oc hans modhir toko almoso i dagh. sidhan i thy at the ey drogho saman älla gömdo \" Bo 3 . \" her giordis warom herra stoor smäleker . . . j fyra handha motta, fforsth i ty ath the förde han i eth röth cläde . . . annath syn i ty, at the sätthe oppa hans hwffwdh ena torna crona . . . tridhie motta giorde the honom smälek, i ty ath the gngo ffram, oc fwllo oppa knä for honom . . . j fierde motta giorde the honum smälik, i ty ath the gyngo ffram . . . oc slogho wan herra vidh kynbenen \" Lg 3: 85 . \" aff minna pinas idkeliken oc kärleken aminilse, iblandh andra otalika nadher, skalt thu wetha hona tik gaghna i twägge handa hugnath, först driffuer hon af tik alla oskäleka köldh oc slyohet, j andre matto minnzskar hon iämwäl skärzlo eeldz pino \" Su 183 . ib 348, 349, 350 . Lg 3: 615, 616, 617, 618 . \" gladdo sik till alla mato (på allt sätt, i alla afseenden \" Fl 54 . \" hon thiänte them til alla mata \" ib 1443 . Iv 115, 2129, 4344 . \" ther idher kan visa til alla mata huath ij skulin göra äller lata \" ib 5451 .","8) form, utseende. \" omskipthe hon sith wänasta änlite i mangha handa fägirsta lither oc mattor \" Su 19 . badh hon sanctum iohannem the sik kyrkonna matto Lg 3: 445 . ","9) sak, omständighet, fall. hulkit thu mat finna twem lundom i thässe mattonne (in hoc facto) Bo 19 . \" thz giordhe han ey for päninga saka vtan for een annan mata \" Fl 278 . \" skal i the motho stadzsins reth bliffua oforsumath \" SO 71 . \" lofuas . . . systrom j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor sik til hielp j thera steghirws . . . oc samuledh lofuas brödhomin hafua twa män a sina matto (för sin del, å sin sida) \" VKR 2 . Bir 4: 99 . \" tecla wart kastat oppa en brännande eeldh, än hon . . . gik wt aff ellen oskadh . . . oc i the matto skaddhe henne enkte (hon led ingen skada häraf) \" Lg 3: 155 . 10) beskaffenhet, ställning, lag. kom han all thing j godho matto Lg 3: 55 . \" ther nästh kom thz i andra motta \" RK 3: 723 . 11) tidpunkt, lag. j the maonne (i det samma) sände pylati husfrv . . . sighiande til honum MB 2: 376 . KL 380 . \" at man maa sin rogh saa i qwämlicom tima som är om laurencij äller vidh the matho \" Bir 5: 120 . j sama mato (så snart) konung cristiern är thär komo olaf axelson oc gren i stocholms skär RK 2: 8929 . är erchebiscopen icke änd nw hiem kommen aff vistering for änd nw i thenne maathen BSH 5: 160 ( 1507) . gång. i försto matto wart hon offrat aff sinne modher anna tha hon lxxx dagha gamwl war . . . än i the andre matto offradhes hon tha hon war iij aara gamwl . . . oc nakot ther äpther hem fördhes oc sidhan hema bliffwandes til thäs hon vij aara gammwl war, oc tha wart hon tridhia sin offrat i templet Lg 3: 623 . - Jfr midhal-, midhio-, van-mata, ivirmatis, omata. "],"f":["maata: -an Bir 5: 31 ; ","-o MB 1: 307 . ","mota RK 2: 6314 . ","motha ib 7310, 7842 ; ","-o SO 71 . ","matta Bir 2: 48, 111 ; ","-an Bo 39 ; Lg 3: 456 ; ","-o Bil 235, 305 ; Bo 3 ; 24, 29, 44 o. s. v.; Gr 276 o. s. v.; Bir 1: 30 o. s. v.; VKR VIII ; MP 1: 41, 196 ; ST 155, 298, 329, 418, 419 ; MB 2: 156 o. s. v.; Lg 294 ; Ber 100 o. s. v.; Su 183 o. s. v.; -onne Bo 19 ; ","-or ST 416, 421 ; Su 19 . ","mattha: -o LB 2: 9 . ","maatta MB 2: 367 ; Lg 3: 343 ; ","-o VKR 2 . ","motta Ber 5 ; RK 3: 723, 1992, 2457, 3666 ; Lg 3: 85 ; ","-o SD NS 2: 127 ( 1409)), ","mate (oblik kas. -a Bu 17 ; Bir 3: 92 ; Fl 278 och ofta i rimverken i rimsl., hvarest dock vanl. ej kan med säkerhet afgöras om formen bör hänföras till mata el. mate. matä MB 1: 71 . ","mate (i rimsl.) RK 2: 9412 . ","matte (i rimsl.) ib 1: (sfgn) s. 186 . maatte (i rimsl.) ib 2: 8361, 3: 3320 ; äfven dessa former kunna föras till mata), ","ivir mato","til mato","väl til mato )","matokorgher , "]},{"a":"matan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["4) styrande, bestämmande, förfogande. \" ath han wijdh sine fulle ma[tan] bliffue skall STb 3: 227 (1495). \""],"f":[]},{"a":"matan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mått. \" lofuas väl ath hafuas vtan om hälghodoma (reliquias sanctorum) gul äller sylf oc dyra steena äpter thera maatan (secundum ipsarum mensuram) vtan alla öfuerflödhelikheeth \" VKR 78 . Bir 4: 34 . ","2) ordnande, inrättning. this tima skipan ok mattan (moderatio) Bir 1: 103 . \" pinanna skikkan äller mattan \" LfK 116 .","3) styrande, tyglande. \" atir hald til kropsins mattan ok styrsl (moderationem) \" Bir 1: 206 . \" nar kötlika astundilsa rörilse ffortakas mz radzsins matton \" ib 5: 18 . ","4) styrande, bestämmande, förfogande. äfte gudhlikx tillaz mattan (moderamen) Bir 4: (Dikt) 223. wari j abbatissonna walle oc confessoris oc hans mattan (moderatione) ib 64 . ib 104 ."],"f":["maatan VKR 78 . ","vanl . ","mattan . ","maattan Bir 4: 104 . matton),"]},{"a":"matbiärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["matbiärgha sik L."]},{"a":"matboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["laga mat. skulin i änga gärning göra a thenna daghum, vtan the eno som thorff til födho, thz är at matbo MB 1: 308 ."],"f":["-bo )"]},{"a":"matbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgift bestående av matvaror. \" . . . scilicet loco obliaconum et matbyrdh vnam karpam siliginis (o. s. v.) \" Svartb 138 ( 1369) ."],"f":[]},{"a":"matbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som bär fram mat. GU C 20 s. 191 ."],"f":["math bärore )"]},{"a":"matdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dag då man icke fstar. swa thät tiidgerdhen om matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar oc om fastadagan widh xi ÅK 60 ."],"f":[]},{"a":"mate","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mata."],"f":[]},{"a":"matelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) måttligt, med måtta. kräslegin [mater] vndrager ekke siälene klaarhet om han matlega (cum moderamine) tax GU C 20 s. 238 . ib (hand 2) s. 101. ","2) hovsamt. \" jach swarade them ther matelige wppa som skäl waar \" GPM 2: 18 ( 1506) . - Jfr ivirmatelika."],"f":["matelige . ","maathelica . ","matlega )"]},{"a":"matelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) måttligt, med måtta. taka matelica af brödheno Bo 133 . Bir 2: 270, 3: 55 . matelika sowa KL 204 . \" som . . . matteliga (sobrie) . . . leffde \" LfK 246 . hughnas mattelica Bir 3: 319. at thet föghe folk som her är i landhet. kalledes swa mottelige wth FH 7: 72 ( 1506) . ordh . . . matelica huas Bir 3: 319 . - måttligt, lagom. matelica vidhir (moderate . . . latum) Bir 2: 124 . ib 1: 53 . - tämligen. matelik högh Al 372 . \" war matelika thyst \" ib 923 . ib 8742 .","2) hofsamt. \" hafdhe hon sik swa mattelica (modeste et plane) at enkte othol kunne märkias mz hänne \" Bo 168 . Al 3565 . Bir 2: 91 . - Jfr ivir-, midhal-, o-matelika."],"f":["mattelica . ","matteliga . ","mottelige . matelik),"]},{"a":"mateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) måttlig, måttligt stor, medelmåttig. modicus . . . skälighen maathelighen Gu C 20 (hand 2) s. 149. - måttlig, icke synnerlig. biscop karl och han are matelige wenner GPM 2: 17 ( 1506) . ","3) måttlig, återhållsam. \" frvgalis . . . nyttoger ok ätleger jn danigo mattheligin in swenico nötkärne in almanico \" GU C 20 s. 295 . moderatus . . . mathelighen ib (hand 2) s. 149. - hovsam, blygsam. modestus , , , maathelighen GU C 20 (hand 2) s. 149. thän wisdomen som kombir aff höghdhinne är försth blyghir, thär nsäth fridzsambir, mattelighin (modesta) ällir sidhelighin SpV 498 ."],"f":["matelig . ","maathelighen . ","matt(h)eligin ),"]},{"a":"mateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) måttlig, måttligt stor, medelmåttig. en mwr . . . hulkin som wari starkir ok ey mykit höghir vtan mattelikin Bir 1: 53 . vindöghonin warin mattelikast ok liws ib. thetta klädhit war ey mykit trangt . . . vtan alla stadz matthelikit ib 144 . \" thry thingh an iak thik . . . först matelikin sömpn . . . annantidh mattelika waku . . . thridhiatidh mattelikin kost \" ib 248 . \" hafwa matteikin hugnahd \" ib 310 . ib 2: 61, 148, 202 . LB 7: 81 . ST 484 . tak matelik thing thik til hand Al 3560 . \" skip sit enga sin matelekit \" Bir 4: (Avt) 179. mz matteliom nidherhängandis näsom Lg 3: 155 . \" en matteliken pilt ib 427. mathelige men ärw best j strid \" MD (S) 254 . - måttligt sträng. fastodagha skulu wara mathelike (jejumia moderata debent esse) Ber 84 . ","2) lugn, jämn, flärdlös. wari thera sangher mathelikin stadughor oc enfallir Bir 5: 20 . ib 69 . ","3) måttlig, återhållsam, hofsam. j sälikhet beuisas huru mykit hwar en är stadhughir ok matteliker Bir 1: 260 . \" vari matelik oc stadhelik \" ib 3: 183 . ib 1: 321, 2: 11, 223 . hwo som maatheligh är i manghahanda oc myket wiin Ber 291 . then hälghe ande . . . säti thin mwn matelika och sanna talan ib 106 . \" mattelik tempran \" MP 1: 121 . Jfr omateliker."],"f":["madelikir Bir 2: 11 . ","mathelig: -lige MD (S) 254 . ","maatheligh Ber 291 . ","matteliker Bir 1: 260 ; ","-lik MP 1: 121 ; ","-lika Bir 1: 248; ST 484 ; ","-lica Bir 2: 202 ; ","-likast ib 1: 53 ; ","-likom Lg 3: 155 . ","matelikin Bir 5: 69 . ","mathelikin ib 20 ; Ber 84 . ","mattelikin Bir 1: 53 . ack. sing. m. matelikin ib 248, 2: 202 . ","mattelikin ib 1: 248, 310, 321 . ","matteliken Lg 3: 427 . nom., ack. n. matelikit Bir 2: 148, 223 . matthelikit ib 1: 144. matelekit ib 4: (Avt) 179 . ","motteligit LB 7: 81 ),"]},{"a":"matelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måttlighet. Ber 289 ."],"f":["maateligheet )"]},{"a":"matelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måttlighet. \" frvgalitas . . . matteligheth i math ok dryk \" GU C 20 s. 295 . at the ey skulu löpa bort aff rätta wäghin . . . skal temppringen ok mattelikhetin (temperantia) matta ok atskilia SpV 137 ."],"f":["mattelikhet . ","mattelighheth . ","mattelikhet JMÖ 162 ),"]},{"a":"mater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mat. \" ath giffwa thri folk til matz i spittalen hwan manath \" ATb 2: 238 ( 1484) . en maltith math STb 4: 79 ( 1505) . Jfr almogha-, färsk-, grof-, hunda-, hvardags-, hönsa-, miolk-, värulldsmater. "],"f":["*mata luste","matha- . ","-loste )","*mata snuggare , ","*mata vild , ","mata vilder? adj. Art. Sdw 2: 28 torde böra utgå."]},{"a":"mater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["maater . ","matthir Bir 1: 150 . ","mata (i sättn.). madhz (i sättn.)),","mata byrdhe , ","mata giri","matha giry )","mata koster , ","mata vilder , ","mats giri","madhz- )"]},{"a":"materia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["materia, ämne, stoff. sidh[an] slaas the materi (ɔ: en metallegering) pa städheno mädh hambrwm PMSkr 515 . ib. ib 563 . \" gwlffwet war offwrlakt mz marga handa giorda materia \" Troj 40 . Jfr glasmateia."],"f":[]},{"a":"matfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husbonde. Lg 3: 667 ."],"f":["mathfadher Lg 3: 667), "]},{"a":"matfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husbonde. the syndoge männena komo ok til wan härra swa som hwngroge til len mänskan ok godan ja[t]fadher MP 4: 105 . GpM 2: 13 (1504). Stb 5: 51 (1515). - ss tillnamn. hinrikus matfadher KTb 40 ( 1417) ."],"f":["-fadher . ","-fader )"]},{"a":"matfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisk till husbehov. Se A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. xxxv 1: 34. koll. enge sälköpara köpa annatr än traane siäl, järn, kopper ok sin matfisk . . . meer än som sagt är STb 1: 463 (1476), Burspr). ib 174 (1478), 483 (1481, Burspr)."],"f":[]},{"a":"matgiri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matlust. Bir 4: 129 . Jfr mata-, mats-giri. "],"f":[]},{"a":"matgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glupsk. \" GO 575. \" Bir 1: 222 ."],"f":[]},{"a":"matgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["glupsk. GU C 20 (hand 2) s. 116, 118."],"f":["madh gyrugher )"]},{"a":"matgivo pänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["viss skattreprestation. Jfr SAOB M: 457. ix marceraff matgiffue päninghen Vrml skatteb 99 . ib."],"f":["matgiffue- )"]},{"a":"matgradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matlust. \" sidhan takir hänna leka barnit oc gangir mädh thy. at thät skal fa thäs mera mat gradh Skrt 266. \""],"f":[]},{"a":"matgärning","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. matlagning. KS 86 (211, 95) ."],"f":[]},{"a":"matgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matlagning. \" wara j stekarhusen widh madh gärdh \" Bir 5: 29 . \" aff brödhranna kost oc maatgärdh \" ib 32 ."],"f":["madh gärdh . ","maatgärdh )"]},{"a":"matgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["laga mat. hon matgiorde swa som hon wiste wäl MB 1: (Cod. B) 547 ."],"f":[]},{"a":"mathus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus el. rum hvarest måltiderna intagas, matrum. aff brödhra mat hws VKR 41 . ib 82 ."],"f":[]},{"a":"mathärbärghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"matirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledarinna. \" är skällikhetin egh at enasta dygdh. vtan een mattirska (moderatrix) ok dygdhanna köroswen \" Bo 140 . LfK 36 ."],"f":["mattirska . ","matherska LfK 36 ),"]},{"a":"matister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ister som nyttjas till mat. salsucium matister GU 6 ."],"f":[]},{"a":"matkamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spiskammare, skafferi. SpV 279 ."],"f":["maat- )"]},{"a":"matkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knif som man bär på sig till bruk vid måltiderna. SD 5: 638 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"matkorgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matkorg. GU C 20 s. 35 ."],"f":["-korger )"]},{"a":"matkroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krok varmed mat (kött) upptages ur grytan. Se Sdw 2: 13267. matcrokær Cod. Holm. B 59 enl. Nat. Beckman, Arkiv f. Nord. Fil. 57: 73. creagra . . . math kroker GU C 20 s. 153 . fuscina . . . math kroker ib s. 302 . Jfr mattrogh."],"f":["math- )"]},{"a":"matkruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cacabus . . . kätil leerkruka ok matkruka GU C 20 s. 65 ."],"f":[]},{"a":"matledha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matleda, afsmak för mat. cedula thz är syra . . . hon är godh for mathledho LB 3: 141 . ib 7: 59 . Lg 3: 513 . Jfr matledhe."],"f":[]},{"a":"matledhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matleda, avsmak för mat. MP 4: 247 ."],"f":["math- )"]},{"a":"matledhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = matledha. husyrth er godh . . . ffore mathledha LB 2: 65 . ib 64. q[u] esyrth är god . . . för matlede ib 8: 44 . ib 7: 163."],"f":[]},{"a":"matliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ätbar. \" vm thässa badha langa fastonar . . . tok hon änkte thz matlikit var \" KL 335 . MP 2: 27 . FH 6: 94 ( 1496) . BSH 5: 317 ( 1508) ."],"f":["matlikit KL 335 ; MP 2: 27 . ","matligeth BSH 5: 317 ( 1508) . ","matzligit FH 6: 94 ( 1496)),"]},{"a":"matlusta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matlust. \" fames ei hungher oc matlystä \" GU C 20 s. 251 . \" ath hon tess karskelicarin skaal ätha ok mere math lusto fore thy haffwa \" MP 5: 186 ."],"f":["math- )","matluste (-lystä), "]},{"a":"matluste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matlust. \" gita . . . opuäkt matlustan oc gradhena \" Bo 134 . ib 133 . Bir 2: 235 . LB 7: 1, 46 ."],"f":[]},{"a":"matlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan mat. trayanus bödh smida biscopin ok göma han tre dagha matlösan j myrku huse Bil 370 . Bu 528 ."],"f":[]},{"a":"matlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på mat. at jak skwlle forlöpa stadhen för matlöse skwll BSH 5: 123 (1506)."],"f":[]},{"a":"matmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tid för måltid, måltidstimme. at mat male Bil 405 ."],"f":[]},{"a":"matmilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frikostig på mat. dapsilis . . . math mildher GU C 20 s. 164 . ib."],"f":["math- )"]},{"a":"matmodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matmoder. TS 24 ."],"f":["maatmodher TS 24 ),"]},{"a":"matmodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matmoder. ATb 2: 108 ( 1478) . Stb 1: 222 (1479), 3: 280 (1496)."],"f":["math- . ","-modher . ","-moder . "]},{"a":"matmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Mattiasmässa, den 24 februari. HSH 13: 77 (1524? Brask)."],"f":["-mess )"]},{"a":"matnyter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["matnyttig. \" mandibilis . . . math nöth \" GU C 20 (hand 2) s. 116."],"f":["math nöth )"]},{"a":"matnyter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["nyttig. om the (ɔ: diwr) äru äkke matnyt Bo 123 . Lg 3: 368 ."],"f":["matnytter Lg 3: 368),"]},{"a":"matram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mattram, matricaria parthenium Lin. \" ätha matram \" LB 7: 31 . \" tagh matram oc stöt sma mz litit salt oc äth henne mz litit bröd \" ib 226 . ib 215, 282 o. s. v."],"f":[]},{"a":"matram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mattram. Se Sdw 2: 1267."],"f":[]},{"a":"matram frö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frö af mattram. stöta litet matram frö LB 7: 31 ."],"f":[]},{"a":"matrast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måltidsrast? ss tillnamn. katherina matrasth Vg Fornmt III 7-: 151 (1373)."],"f":[]},{"a":"matredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["laga mat. sancte paauals dag matredhis til affthanen groffnath (o. s. v.) Brasks Matordn 12."],"f":[]},{"a":"matredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["laga mat. hon matredde swa som hon wiste wäl MB 1: 213 ."],"f":[]},{"a":"matredhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matlagning. \" ekke skal iak ätha thti bröd thz är aff thinne mathredningh \" MB 2: 113 ."],"f":[]},{"a":"matredhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matlagning. PMSkr 323 ."],"f":[]},{"a":"matro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matro, ro el. tid till att äta. GO 787 ."],"f":[]},{"a":"matskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sällskap, förening? SR 16 (möjl. att föra till 2). 2) bolagsman, kompanjon; ämbetsbroder. Jfr Sdw 2: 1346. algut forlicha sich j fracten pa skyppet medh sin matschap STb 2: 422 (1490). ib 3: l290 (1496). öleff andersson zacer til lxl mark fore slagit medh sith matskap ib 473 (1500). Stock Skb 293 (1503, Skip) . STb 4: 38 ( 1504) . samma dach oleff hansson rekinschapå giorde, tha rechnades och med hans matskap, vnge per biörnsson Stock Skb 294 (1505, Skip.) . jens . .. vplot sin matsskap hans brabendere . . gardh STb 4: 140 ( 1506) . tylee hampa medh sin matschap ib 147 ( 1507) . Stock Skb 295 (1508-10, Skip). fornögdes anders bochabinder och hans matskap met hanom war SSkb 273 ( 1508) . ib 360 (1511). HLG 3: 152 (1510). giorde hans (ɔ: den andre kännärns) matschap jacob laurensson ok rekinschap Stock Skb 296 (1510, Skip) . hemingh jonsson radman med sit matskap hans ffoss Stb 4: 194 (1511). ib 239 (1512). symon är ffri fför baathen, niclis hoffman haffuer honum jnthe til tale, tale til lsith matskop, som baathen symone solde ib 248 ( 1512) . Stock Skb 305 (1527-30, Skip). samma dagh giorde hans marskapij (sic) eric ericson sin kemenere reginskap ib 304 (1531 d:o). ib 305 (528-31, d:o)."],"f":["matsskap . ","matschap . ","madskap Stock Skb 305 (1528-31, Skip). maskap ib 1527-30), d:o matskop STb 4: 248 (1512)), ","matskaper (oblik kasus matsskap STb 4: 140 (1506). matschap STb 2: 422 (1490), 4: l147 (1507)), ","*matskapi (marskapij Stock Skb 304 (1531, Skip)), "]},{"a":"matskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sällskap, förening. SR 16 . ","2) kamrat, ämbetsbroder. hauer jak mit incigla meth mins matzskapps insigla hans fosses meth beggis ware willia hengt for thetta oppe breff SJ 304 ( 1462) ."],"f":[]},{"a":"matskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utdelning af mat. ath jämpnadher haaldis j matskipteno och prebendis Bir 5: 135. - matordning. Bir 4: 101 ."],"f":["maat- Bir 4: 101), "]},{"a":"matskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matskott, sammanskott av matvaror som erlades till prästen. diffinitum fuit, quod de sagenis singulis candam, dictam kalff, habentibus detur curato vna pars, dicta maskuth, cum pisce qui capitur meliore Svartb 146 ( 1373) . curato decedenti . . . maatskoth debetur decedenti, et non sucessori Reuterdahl Stat syn 191. Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . epter thz atth och eder millan trättha varet haffuer om forscriffne math skat j huariohanda suffle thz vtgiöras schulde och j sielffue thess ärin eens vordhne atth thz giöras schal j smör ena march smör j huart matskut och ther til brödh ib. en karp rogh for maskot Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t.)."],"f":["maskuth Svartb 146 ( 1373)","maskaat Beckman Stud 54 (s.. av 1400-t.)), "]},{"a":"matskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["maskut SD 5: 411 (1345, gammal af- skr.). maskuth ib. ","maskwt ib 6: 123 (1349, gammal afskr.). matskot L.","matskuts dagher","maskus- )","matskuts fredagher","maskuz fredagher )"]},{"a":"matskämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-skamma )"]},{"a":"matspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" m. matspann. aristoforum . .. math span ok drykkeläge[l] ok matkorger GU C 20 s. 35 ."],"f":["*matspander?"]},{"a":"matsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matsäck, säck vari mat förvaras, även med inbegrepp av maten. ATb 1: 101, 104 (1459)."],"f":["matzsäk ATb 1: 100 ( 1459) . mattzsäk ib), "]},{"a":"matsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matsäck, säck hvari mat föres, äfven sådan säck med deri befintlg mat. badh hona thz stinga j sin math säk (peram) MB 2: 168 . medh böndher vy thera matsäkkia byta RK 2: 3972 . the forgato ther bade matsäk oc pika ib 3990 . \" mz matsäkkia mang las the läste \" ib 4013 ."],"f":[]},{"a":"matsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plasts vid måltid, plats vid bordet. munde hon hawa standit vp v sino matsäte Bo 59 ."],"f":[]},{"a":"matta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matta, täcke. \" lingan binda matter i stadhen with sina iij (3) marck. binde them pa malmana Stb 1: 437 (1460, Burspr.). han skulle bitala lmeneko iij öre os- mund och mattor och tynnor swa godha medh sin edh som the tynnor oc mattor varo som han fik aff meneko \" ATb 1: 391 ( 1472) . tesse skattade . . . eth a kläde . .. eth täpite . . . tw lakan . . . ena matto ib 2: 41 ( 1474) . STb 1: 92 (1477). Jfr halmmatta. "],"f":["-or . -er Stb 1: 437 (1460, Burspr) ), ","*matta bindare","matte- . ","-bindere . ","-binder )","*matta bindirska (mattebinderske), ","*matto panter , "]},{"a":"matta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["matto falder","art . ","-fallen Su 152 ), "]},{"a":"matta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mat."],"f":[]},{"a":"mattan subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["n. ? mässing. electrvm mässingh ok mattan GU C 20 s. 212 ."],"f":[]},{"a":"matthäver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. smak af mat; välsmakande rätt, läckerhet. hungr skal wäkia tina goma, ok ey många handa mat täfla (sapores) KS 24 (58, 26) ."],"f":[]},{"a":"mattrogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? matskål? mensorium ii bord dugh oc macrogh (trol. fel för för madtrogh) GU c 20 (hand 2) s. 133."],"f":["madcrogh )"]},{"a":"matvärs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vers som läses före en måltids början. skulu the ey dirffuas at säthia sik til bordh, för än the hafua läsit maat wersin oc bordh signilsen _Bir 5: 44."],"f":["maat wers )"]},{"a":"matäskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matask. GU C 20 (hand 2) s. 137."],"f":["madh äska )"]},{"a":"mavälske","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kanske, möjligen. \" forsan forsitan fortassis vel fortasse aduerbia dubitandi maawelskee \" GU C 20 s. 286 . Jfr maske."],"f":["maawelskee )"]},{"a":"maxan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) kanske, till äfventyrs. thz kan maxan (forisan) swa vara at han skiffther ällir byther nw roffwt MB 2: 83 . ","2) nästan. \" at han for räddogha sculdh hafdhe maxan fallit vm kul \" Pa 19 . j thy som han kom maxan til stadin fram Bil 895 . vardh artasira maxan til enkte giordhir Gr 264 . maxan ängin predicar ällir tror mik wara rätuisan domara Bir 1: 15 . \" husit laa maxan ödhe \" RK 1: 1683 . KL 147 . Bir 3: 263 . Al 1804, 3574, 4140, 8578, 8810, 9122 . Gr (Cod. D) 33. ST 124 . Di 82, 98, 260 . MB 2: 202, 285 . Su 2, 110, 134, 150, 154, 219, 290 . Lg 3: 437, 438 . PM LXV 62. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . lappecium hether skreppa hon er fyra köns öok alla haffwa the maxan ena handha krafft LB 2: 52 . \" confessor och sacristanus voro moxan (nästan alldeles) iblandh biscoperne \" TK 272 . - bort emot, ungefär. bleff then stadhin maxan väl i siw aar (septem fere annis) wtan präst Ansg 205 . \" thetta sama witnit gömde hon maxan i thry aar \" ib 211 . - Jfr maske."],"f":["maxsan Bir 3: 263 ; Su 2, 110, 134, 150, 154 ; Lg 3: 437, 438 . ","mäxan KL 147 . ","moxan Al 1804, 3574, 4140, 8578, 8810, 9122 ; Gr (Cod. D) 355 ; TK 272 . ","moxen Di 82, 98), "]},{"a":"maxan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) nästan. \" cominus . . . när vthan aather wändho genstan maxa ok nw \" GU C 20 s. 128 . pene . . . mäxan ok nestan scilicet fere b s. 427."],"f":["maxa . ","mäxan )"]},{"a":"maþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mad, sank äng. pratum dictum madha SD 5: 115 (1343, gammal afskr.). meth . . . strömom ok madhom ib NS 1: 60 ( 1401). - i ortnamn. inter flothi mose & gnistlingæ made SD 1: 567 ( 1279) . \" i elgnader \" ib 3: 485 (1320, nyare afskr.)."],"f":["-ar . ","-ir ?),"]},{"a":"maþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) menniska. \" maþar är manne likastar \" Bu 145 . \" manz änlite \" ib. \" öpto han wara mere än man \" Bil 112 . \" fik han sua myklo mere hugnaþ af guþi. at han hafþe mindre af mannom \" Bu 149 . \" han saghþe . . . sik vara diäwl ok eigh man \" ib 8 . \" en vlualde com ok talaþe som man \" ib 515 . han (ɔ: guz son) vilde madher warda at frälsa mannin Bil 84 . \" göra man gudhi hemelican oc likan \" Bo 15 . \" hwath är mannen thes, at thu hawär gjort hanom slijka wirdning \" KS 2 (4, 2) . \" är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur \" ib 2 (5, 3). skal kunung thz wita ok hoxa, at han är ey åtenast man, utan är ok mera än man och minna än gudh i thesse werld ib 14 (32, 15). mannen är skapadher til wit oc vnderstandilse MB 1: 83 . \" mannen . . . liffwer i litzlan tima \" LfK 44 . \" mannin hawir sin vilia mik genwärdoghan \" Bir 1: 203 . \" thin siäl swa som ok hwars manz lifwir ärwädhelika \" ib 65 . \" j huars manz hiärta \" ib 2: 25 . \" skulu onde män pröua at thz är ey min skuld at the äru ondo \" ib. \" wädher är okunnoghare marghom mannom än watn \" MB 1: 73 . \" ey är annat nampn vndir himpnom gifuit mannom j hulko oss bör hela vardha \" MP 1: 31 . \" pröua the thet medh naturlikom skälom ok suå medh manna skälom ok äptedömom (skäl och exempel hämtade från menniskiolifvet) \" KS 7 (16, 7) . allom halghom mannom (helgon) tel lof Bu 3 . \" at iak skal orsak mik for minom änglom ok allom minom hälghom mannom \" Bir 1: 202 ; \" se vidare under helagher 1: jfr äfven 5. han kröp ij kyrkith man om man (förbi den ene efter den andre) \" Al 2331 . honum var äruodhis ful gerning j yttro mannenom som är til sin licamma Bir 3: 380 . \" honum var ey altidh andelikin hugnadhir aff indra mannenom \" ib. \" läthin thy borth gambla mannen (den gamla menniskan, den gamle Adam) oc iförom os then wngha \" Su 92 . ib 31, 254 . \" j förin idhir j nyan man \" MP 1: 126 . \" nw ma nakar man wilia androm antiggia tala eller göra skadha \" MB 1: 460 . \" thz är omöghelikt at nakar mander thz bort föra ( för före) \" Al 909 ; \" jfr 6. - i allmh. andligt väsende. then onde man (djäfulen) \" FH 5: 156 ( 1491) . - ååtföljdt af ordnngstal betecknande den ordning, i hvilken menniskor räknas vara med hvarandra beslägtade. war enoch siwnde man (afkomling i sjunde led) aff adam MB 1: 2 . \" jak hämpnis foräldra synder aff söne oc sonasöne til thridhia man (led) oc fiärdha minna owina, än minom winom lönir iak lydhno oc älskogha mz miskund til thwsanda man \" ib 332 . ib 183, 184. BSH 5: 101 ( 1506) . - pl. närmande sig beteckning för obestämdt subj. (jfr 6). hans fözla: som män kalla (man kallar) iul Bu 61 . ib 203 . \" thär til at män mattin þät gömä wir skiupum \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - gen. pl. förstärkande vid superl. manna rätuistae Bu 197 . ib 193 . Bil 304 . \" prestin hänna fadhir doo manna först äpte hona \" ib 879 . ","2) i mots. till qvinna. \" kuna gialle all bruth siin sma madher \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). män ok kono Bu 3 . KS 46 (118, 50) . - man, till mogen ålder kommen. för än han wardher madher Al 7160 . \" tha han är komyn til mans (till manbar el. mogen ålder) \" Di 261 . han war til manne komen oc her henric biildze war eth baarn FH 5: 230 ( 1516) . - man i mera allmän betydelse (icke alltid med säkerhet att skilja från 1), äfven man ss medlem af ett samhälle, krigare o. s. v. at lysis opt firi allum manum (för mannum) SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" wäri frither mällin aldra manna . ib. rikesins radh oc män innan suerike \" BSH 2: 39 ( 1326) . \" hani vinin wald at witnä til salans medh attä mannum \" SR 1 . \" skiptas män giäwm viþär \" ib 46 . nu spanä naþär hion manz ib. \" iär þät ejär siäx manna ib. misfyrmir man frälsum manne \" ib 54 . ib 9 . ens mans vakn ib 26 . \" en saloghar siukar man \" Bu 165 . en miok syndoghar man ib 20 . \" octouiamus viis man ok vitar \" ib 62 . \" santillus hät en man \" ib 56 . \" hafþe þeophilum mindre man \" ib 29 . \" gamblir män \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). lönlek samband ok hälst wälborna mannä the göra opteleka bathe for mamum (enskilda) ok almänning stadhlikär geengangur ib. \" then godhe man \" Fl 1210 . \" äghir huar sinom luth radha sliikt a man som a man \" TB 74 . \" lot han sin här saman sanka ther war redho man som man \" Al 3205 . \" the wille man aff huse ga \" RK 2: 803 . ib 4180, 3: 794 . \" man af huse han wt bödh \" ib 2: 1532 . ib 3: 3961 . \" wilia the oss koma til hiep man w huse \" BSH 5: 183 ( 1507) . \" leffwa och dö för eder och riketh til then yttersta man \" ib 369 ( 1509) . - sing. i koll. bem. i förening med adj. men el. menegher. suärgis rike och mene man til stort fordärff FM 189 ( 1504) . FH 7: 79 ( 1509) . \" oss ok then menige man til longligit gagn \" FM 157 ( 1504) . ib 165 ( 1504) . - man, med framhållande af begreppen af kraft, duglighet el. anseende. är mykin man fore sik MB 1: 205 . \" ärin j nagon tid men fför idher \" MD (S) 226 . \" vari aldhre sythan swa man ath tholkit honum byndhz meer \" SO 23 . \" blifwe ey man thes bäthre \" ib 27, 70 . ib 114, 153 . \" thz bötte han sidhan som en man (som en karl, med besked) \" RK 1: 859 . ängin thera är ther til man (i stånd) Iv 5174 . Va 31 . ","3) äkta man. alt þär til hon man takir SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). thässe quinnan hafdhe sköran man KL 61 . \" godh hustru thänkir mz sik mädhan min man älska mik hui skal jak dröuas \" Bir 3: 23 . ib 4: 124 . KL 184 . MP 1: 40 . ST 28 . Di 5 . \" ouergaff syn eigen man ok bondha \" Lg 3: 550 . \" hon war vng komen til manna (gift) \" MD (S) 270 . ","4) tjenare, tjensteman, man. tröste sina män ok varþnaþ tel martirium Bu 422 . \" varþ hans man \" ib 29, 497 . \" þe lön guþ giuar sinom mannom \" ib 518 . Bil 124 . Fl 1219, 1254 . han war philippe vnderdaan war hans man ok giordhe honum skat Al 769 . \" them han vnte liiff the wordho honum trygge alexandro ok wordho hans män \" ib 1057 . Iv 1541, 2456 . RK 1: 2438, 4510 . \" baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). como decii kesar män (milites) ok toko han fran berþe oc förþo for sin härra Bu 421 \" j . . . nekaden mik kosth oc brödh mynom mannom til widherqwäkilse \" MB 2: 94 . \" böd han tha alla sinä men the som wapnföre waro at the skulle snart komma till hanum \" Di 22 . ib 38, 204 . ","5) helig man, helgon (jfr Bu 3 ; Bir 1: 202, anf. under 1). i eder (jfr Ihre 2: 164). swoor om män Fl 455 . \" her axel swardhe ney widh men \" RK 2: 1418 . - män vet el. vet män (jfr Isl. menn veit el. veit menn i sht i romantiska sagor), för visso, i sanning. men wet, sagde the, honom är j hiärtat we Fl 585 . Iv 524 . \" men weth thu äst aff enä godhä art \" Va 27 . \" män veet thz skal vara \" Fr 933 . män weet thz skal vara ia ib 2816 . \" män veet ney mälte han til thöm \" ib 838 . \" mey män weet thz gaar ey swa \" Iv 4131 . \" ja män veet thz gaar mik swa \" ib 2693 . ja veet män vitin thz sannelika iak vil idher herra äkke swika ib 5579 . \" thz weet män tha saghdo han iak wil idher visa thän sama man \" ib 3963 . ","huru fals ok flärþa fult är[r a] a] lt þätta hems lif. ok skippar þa hälzt af hände. man vänte sik halda ib 186 . \" en man räknar rät \" Bil 434 . \" man iänar vm þeem \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). vtan man hawe þyrftelik fall ib 670 . þän timä man til fiända drager ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . nw ma man spyria MB 1: 86 . ib 92, 460 . \" man sa hans klubbo farä igenom härän \" Va 46 . \" tha wart i stokholm howat aff makt swa at manz (ens) hierta giorda sakt \" RK 1: 1149 . ST 350 . - Jfr aþal-, afgudh-, afuunds-, aker-, alder-, alders-, almoso-, anger-, arbeidhis-, arvodhis-, astäþu-, asynar-, attungs-, atvistar-, bana-, befalnings-, biärgs-, bla-, bo-, boands-, bofälags-, bol-, bola-, bolags-, bolstads-, borghana-, borghanz-, boskaps-, bruþ-, buds-, bugha-, bura-, by-, bya-, byggianz-, byrþa-, bysätis-, daghthingis-, delu-, diävuls-, dottor-, drafls-, dygdha-, fanga-, fangis-, far-, fatök-, fiske-, fiärdhung-, fiärpungs-, for-, forgangu-, forgärninga-, forseo-, forsikäla-, forsyna-, forvista-, friþ-, frids-, frukt-, frälse-, frälsis-, fälags-, färio-, fästa-, fäste-, fögho-, giptar-, giptinga-, gipto-, gisla-, giwanz-, grimu-, guds-, gäl-, gärdh-, gärdha-, gärninga-, gärningis-, gäst-, halds-, halfgärþa-, hemis-, hemol-, hemols-, hiorþhalds-, hirþ-, hof-, hovuds-, hus-, husaby-, hussätis-, hussätu-, hägoma-, hälghe-, hämda-, häradh-, härads-, härra-, höfdhings-, hömta-, ilgärninga-, ilgärningis-, inhysis-, innan hundaris-, innan konungsrikis-, innanrikis-, innis-, inrikis-, intäkiu-, intäkta-, intäktis-, istaþa-, ivir-, kamper-, karl-, kloster-, klärk-, köp-, köpstadha-, köpstads-, köpu-, lagh-, land-, lands-, lands syna-, lappa-, ledhis-, ldhsaghu-, legho-, leidha-, lek-, lovanz-, luka-, läns-, lösinga-, löska-, mal-, mala-, malat-, mals-, malmös-, middel-, midhalders-, midhlunga-, mots-, muslaghu-, mäghin-, mäli-, mälis-, mästar-, mästara-, mäts-, nordh-, nämdar-, obyrþar-, oþals-, osanninda-, ostyris-, plagho-, plogh-, portkonu-, puto-, qvin-, raþ-, radhgärdha-, rans-, reþu-, renlivis-, riddar-, riddara-, riddaramanz-, riddarmanz-, riddarskaps-, salu-, sanninda-, sara-, sigher-, sighers-, sighlinga-, siuka-, siäx-, skapa-, skat-, skila-, skip-, skogh-, skot-, skripta-, skunafals-, skyld-, skyldar-, skämda-, sköt-, ninga-, släkta-, släktis-, sokna-, spa-, spele-, stads-, strids-, styri-, stämninga-, suþerköpungs-, syna-, synda-, syslo-, sädhis-, sände-, taks-, taku-, talu-, tilsen-, timber-, täkiu-, þingstämnu-, þingvitnis-, þiänista-, þiänisto-, thridhiungs-, thäkkilsa-, umbuds-, utbya-, valdgärningis-, valds-, varþ-, vards-, vedhe-, vidheratto-, viþerdelu-, viþergangu-, vidherlags-, vidherlägs-, vilda-, villo-, vingana-, vitnis-, väldis-, värk-, värna-, värulds-, väst-, vättis-, ymu-, ällis-, älskogha-, ämbitis-, ät-, ättalevis-, ölbuds-, örlögs-, örlöghis-maþer el. -man äfvensom byghþa-, eds-, eþa-, fasta-, fasto-, folklands-, fästo-, hamnu-, hanabygg -ia-, hundaris-, innan sokna-, iämkyrnis-, minnunga-, mungats-, mätanz-, stadhfästis-, stämnu-, þing-, þings-män.","1) menniskoslägte. \" han . . . lätär alt mannkiön födhas af enom man \" KL 161 .","2) slag af menniskor. thry manna kön liknas threm skipom Bir 2: 171 . \" äru thriggia handa manna kön thiänande mik j thesse wälrdlinne \" ib 1: 39 . - Jfr man-, manz-kyn.","1) menniskohand. jak hängde mina skiäru j soolgisla oc hon skar mera korn hängiande än the andra skaro j manz handom ST 1238 . ","2) manlig el. kraftig hand? the slogo ther mz manz hand XXXM hedninge j häll Va 46 .","1) slagtning, strid. \" the rytza toghot tha jnnan en dagh ella haffde ther warit eth manzlagh \" RK 1: 1629 . ib 2665 . \" them winna vtan mantzslagh (sine congressione pugnæ) \" MB 2: 156 .","2) dödande, blodbad, nederlag. \" giordhe mykin skadha oc manz slagh owir alt riket \" MB 2: 268 . ","3) dråp, dråpsak. effther ther . . . jak komyn är j manzslagh FH 5: 30 ( 1465) . "],"f":["maþar Bu 145, 197 . ","madher Bil 64 ; SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ; Al 7160 (i rimsl.); MD 160 (i rimsl.). ","mader (i rimsl.) ib 318, 320, 351 . ","madhir MB 1: (Cod. B) 527, hvilken form är den i Cod. B oftast förekommande nom. af detta ord; se MB 1: 568 . ","mander (i rimsl.) Al 909 . vanligen man. med art. ","madherin enl. MB 1: 568 i Cod. B oftast då Cod. A har ","mannin . ","maþrin L. ","madrin Bil 579 . vanl. ","mannin el. ","mannen . ","manz . ","mans . ","manne . ","man . ","män . ","männe MB 2: 94 . ","manna","mannom . ","männom TK 273 . ","män . ","männinir L. KL 151 ; ","stadzxmännene Lg 429 . ","männena MB 2: 5, 94 ; ","köpmännena Bil 628), ","manna athäve , ","manna blodh , ","manna byghþ , ","manna hampn , ","manna hälghan","mannahelgan )","manna hätta , ","manna kiurtil","-kiortil )","manna kloster , ","manna klädhabonadher , ","manna kyn","-kön . ","-kiön )","manna lifnadher , ","manna likn?","manna liverne , ","manna lof , ","manna natur , ","manna röst , ","manna skor","manne- GS 51 ( 1450)),","manna störtning","manne- )","manna tal , ","manna väkt , ","manz alder , ","manz anlite","-änlite )","manz bani , ","manz bot","fulla manz böther FH 2: 117 ( 1438) . - Jfr manbot.","manz byrþ , ","manz del","-deel )","mans diuper","manzdywper )","mans gärning","mans- )","manz hamber , ","manz hand , ","manz hember , ","manz högher , ","manz kyn","-kön )","manz limber , ","mans luter","manz ordh","mandzordh )","manz slagh","mantzslagh )","manz stor , ","manz störting , ","manz säte?","manz sör , ","manz vit","mantz- )","manz ögha , "]},{"a":"maþker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mask; äfven insekt el. annat mindre djur af lägre ordning. ruthnadhe hans kinben swa at madhka flutu ok wollu wt fluckum Bil 253 . \" hafdhe ena fula sot innan sinum näsum swa at the wllu fulle mz matkum \" ib 312 . ib 112. Pa 22 . MB 2: 307 . \" eldh oc matka giffwir han j theris kroppa \" ib 174 . \" madkar i bwk \" LB 7: 37 . för madka i manna köth eller lymmer ib 158 . \" enkte atir bleff eptir them vtan muldh oc matka \" MP 1: 28 . ib 29, 307 . \" at the matto wardha människia födha oc ekke hwnda mather älla marka koster \" Lg 3: 446 . medh thenne methakrokenom ok mathkenom som ther plägher wara wpa JP 102 . \" wiider blöthe makkenom mz hulkom fiskn wardher swikin ok griipin \" ib. \" markane j muldinne \" Bir 1: 156 . Ber 203 . PM L. \" ther op kröp en litin madhker \" Al 378 . \" akta ey han mer än skörasta mark \" Ber 181 . \" hwat mon thänna marken fostra (hunc vermem alit) \" Bo 96 . \" for sarbetta flugur ok maþka \" Bu 402 . vespa thyter en mathk a warth mal Bil 312 . \" the madhka som födhas aff dyngio (crabones) \" MB 1: 342 . en madkir är j sins herra ägho som kallas bii Bir 1: 256. hon fordriuer . . . loppor oc thylka marka LB 5: 80 . \" rensa siängaklädhe ok natkyurtla af madhkom \" Ber 252 . \" madhkin ellir frödhin \" ST 356 . ib 275 . läker . . . orms hugh oc marka LB 5: 81 . hon (ɔ: dragonthea) . . . fördriffwer matk aff munne (polyp? kräfta? hos Macer heter det om denna växt bl. a.: hoc succo lanam madiam si naribus addas, compresces morbun, qui polypus est vocitatus; sic etiam cancris magnum solet esse juvamen) LB 8: 41 . \" j heluite är . . . odödlikin matkir \" MP 1: 221 . ","2) = likmadhker. for liik madk, tag först honig oc hwtemiäll oc gör ter aff een eegh oc läg sa ter oppo som madken er LB 7: 190 . - Jfr eter-, lik-, mete-madhker."],"f":["madhker . ","mathker: mathk Bil 312 ; ","mathka Ber 203 ; ","-enom JP 102 . ","madker: -ir Bir 1: 256 ; Bil 112 ; ","-ar LB 7: 37 . ","matker LB 2: 89, 90 ; ","-ir MP 1: 221 ; ","-um Bil 312 ; ","-om MP 1: 29 ; ","-a Pa 22 ; MP 1: 28, 307 ; MB 2: 174, 307 . ","marker: mark er 181; marken Bo 96 ; ","-a LB 5: 80, 81 ; PM L ; Lg 3: 446 ; ","-ane Bir 1: 156 . ","makker: -enom JP 102 . ","-ar ) , ","madhka at","madka aath )","madhka ganger","marka- )","madhka mater","madka- Bir 1: 150), "]},{"a":"medh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mädh."],"f":[]},{"a":"medhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr arfmedhel."],"f":[]},{"a":"medhellösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medellöshet? tha bärsmen githa ey längre bärgit idkath for medelöso skul Sd 4: 749 (1340, nyare afskr.)."],"f":["medelösa )"]},{"a":"medhelmata","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se midhalmata."],"f":[]},{"a":"medhelthing","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se midhalthing. medhelvin, se midehalvin."],"f":[]},{"a":"mediana subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["medianåder, blod åder framför armbågsleden. sidhan tok han fram then högra armin ok lot mediana wpsla Prosadikter (Sju vise m B) 195 ."],"f":[]},{"a":"medisi subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["ther hittas stena som hetha medisi och metallir och [off] them stenom thagha orma sin vngdom hoo som bär medisi a sinnom fingrom han synes altith vngher wara Prosadikter (Joan prest) 347 . Jfr F. Zarncke, Der Priester Johannes I s. 87, 101."],"f":[]},{"a":"meiegreve","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mäiegreve."],"f":["meiengreve )"]},{"a":"meioran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mejram, växt av släktet origanum Lin. \" si possetit disponere nobis aliqua semina specierum pro orto charum esset . . . presertim rosamariin timean basilicha meyoran gariophilos \" HSH 18: 274 (1525?)."],"f":["meyoran )"]},{"a":"mella","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mälla."],"f":[]},{"a":"mellom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mällom."],"f":[]},{"a":"membrana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pergament; urkund skrifven på pergament, pergamentsbef. sändher jak edher then membranan ighen BSH 5: 370 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"men","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) allmän, gemensam, alla gällande. for thz mena besta MD (S) 245 . \" pa eth menth lansstingh \" BSH 5: 347 ( 1509) . \" hwlle wij her eth menth bwrsprak ib 368 (1509). \"","2) allmän, allmänt gängse. eth meent taal BSH 5: 224 ( 1507) . ","3) hel, samtlig. \" äpther thy som war herra konung erik ok war frv drotinghin ok mena riket statgath haffua \" SD NS 2: 140 ( 1409) . ib 145 ( 1409), 153 ( 1409). BSH 2: 67 ( 1399) . thz är mena rikesens kära RK 2: 922 . ib 1613, 6699 . fore mene companijt SO 101 . \" scall oldermannen then nya broder vnderuisa vppa men companijs vegna ib 103. skal thz ske medh konungx nadh ok alt hans meena rikins raadh \" MD (S) 258 . \" vij borgamestara ok mene radit \" SO 117 . \" mädh mena radhzins fulbordh \" SJ 69 ( 1437) . \" vm mangahanda ärande ther mena almoghen höghelika röra \" BSH 2: 35 ( 1396) . \" thz loffuade badhe konungen ryddare ok swena biscopa köpmen ok almogen mena \" RK 1: (sfgn) s. 173 . LfK 216 . ropa hwar oc een oc alle mena Al 10184 . \" alexander lot thz höra alla mena \" ib 2994 . ib 8754 . RK 2: 939 . \" almogen oc the allä meena rykte for göksholm samman \" ib 2745 . tijt sculle tha koma alla biscoppa prelate riddae oc swena köpstadz men oc alla meena ib 1981 . ib 2306 . BSH 3: 284 ( 1740) . \" biscopa prelata riddara och swena köpstadz men böndher och alle mena \" RK 2: 4655 . \" erchiepiscocopen klerkia riddara oc suena köpmen böndher ok alle mena \" ib 1: (sfgn) s. 173 . \" the borgara oc bönder meena \" ib 2: 2452 . \" suärigis rike och mene man til stort fordärff \" FM 189 ( 1504) . På några af de anf. ställena hör ordet dock kanske snarare til 4. ","4) menig, gemen, mängden tillhörande. the haffue . . . fareth met then mene man swa at the haffue misth alt thet the i verdhen tiil atthe FH 7: 79 ( 1509) . jlla behagde mena köpmen (i mots. till radit) thaa RK 2: 8359 . mere . . . än . . . then mene köpman kan wara til nytte BSH 5: 224 ( 1507) . \" mento romiske herrane oc alth mena folkit at han ware gudh \" ST 129 . tha kom mena folkit ib 131 ."],"f":["meen )"]},{"a":"men","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sammanträde, möte. Se Sdw 2: 1267 och jfr mene?, n. ib 31 ."],"f":[]},{"a":"men","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["se män."],"f":[]},{"a":"men","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. skadlig, fördärvlig, som ger anledning till förargelse? Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 46 ff., SAOB: M 766 (ofärdig, lytt?)."],"f":[]},{"a":"men","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skadlig, fördeflig, som gifver anledning till förargelse? nu ffaller broder på gatwsten sa han stötthe sith skenoben böthe broder ather i gen !UDDA_TECKEN? (1/2) tunno öl gillena sa han bliffwe ey men SEG 121 ."],"f":[]},{"a":"men","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) onst (i fyskt hänseende), men, skada. thänna siälina skad ok wada wiste propheten dauid mädh sik til hinder ok men MP 4: 180 . 2) ont (i moraliskt hänseende), fel, falskhet. - sväria men, svärja falskt, begå mened. thu människa skal ey men swäria eller fals vm tins gudz nampn MP 4: 225 . 4) (yttre) hinder. jnkte men helder hinder kan wara mällan människiona mwn ok gudz MP 4: 195 . \" magha wara mangh ringhmwra oc mellen them manskona meen oc motstand \" PMSkr 164 ."],"f":["meen )"]},{"a":"men","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["se män."],"f":[]},{"a":"men","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ondt (i fysiskt hänseende); men, skada. at þu gör aldregh noquorom men þär mik þäna Bu 20 . ängte men giorþe þe pina hanom ib 176 . ib 500 . gör hände men þät hovoþet liutar ib 74 . \" sua gaar annars men hanom när: som han är honom liuvar ok käri b. giordho them nödh ok dighirt meen \" Al 5110 . MD (S) 271 . \" entke mein fingo thera likama \" Bil 537 . ib 571 . ther til at thin systir skuli ey skändas älla thola nakat meen (infirmatur) Bo 87 . \" jomfru maria . . . beware swerike fra alt meen \" RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . \" jhesus tholde dödh a sinom andom vtan gudhdoms men \" Bil 84 . \" gud giffui hwar forrädare sa dant meen \" RK 2: 8364 . \" tha han ahde giorth thetta meen \" ib 1: (sfgn) s. 184 . \" iak skal honum göra til mena (tillfoga honom skada) \" Al 10228 . - olägenhet. a moot thässo mene hafdhe gudh giwith mannenom hiälp MB 1: 108 . - svårighet, vdermöda, qval, sorg, deder mot någons gagn el. vilja. lata systrana wndirsta clostersins oc räntonna stadga o qwal oc meen Bir 4: 61 . \" thu esth een krona aff gulle reen tha haffwer thu mz tik mykit meen \" MD (S) 270 . \" honum wardher thz storlika til mena \" Al 3481 . thz var mik tho mäst a meen (till sorg, emot; Cod. B a ot, Cod. C i moth) Iv 221 . \" thz gik honum mäst a mene (det vållade honom mest sorg) \" ib 1011 . tha gik hanom mykit til men (gick honom mycket emot) RK 2: 7251 . \" hwat ey . . . giordhe iak thik nakat at mene (emot) \" Bo 26 . \" then man gör gudhi mykith til meen (emot) \" Al 7100 . ib 8531 . \" jak skal mina edher holla rena tha komma the ey mina gudhi til mena (göra de ej mina gudar fientliga) \" MD (S) 212 . tha kom tiodanas rännande thärä thiit hertugh fräderik han hiolt ena honum mz sin glafuio til mena (för att med sin lans göra honom motstånd el. kämpa med honom) Fr 1716 . ","2) ondt (i moraliskt hänseende), fel, falskhet. om thu gör thz fore enkte meen om thu gör thz mz rätte snille Al 5960 . \" thenne an haffwer ey meen \" MD (S) 302 . - svaria sik men, svärja falskt, begå mened. han swor sik alzstingis meen RK 1: 2846 . ib 4209 . ST 64 . Jfr mensväria. ","3) L. Jfr meneþer."],"f":["meen . ","mein Bil 537, 571), "]},{"a":"men ajd. och","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj. 1) allmän, gemensam, alla gällande. ther i landihit skal haldas en tiidh vm äreth en mene rätgng som ma kalla landz räth Svartb 350 ( 1435) . ","2) allmän, allmänt gängse. war een mena rykt i landet, att wår fader ärchiebiskop skulle then tijdh wara döder Lindblom Äbval 6 (1432, avskr.). togh henne then samme mene soth GPM 2: 176 ( 1504) .","3) hel, samling. \" epter . . . mene sweriges gambla lagh och goda sidhwänia \" Svartb 69 (1395?). . . . vtan al almänt vtbuþ warþer fori menä rikesens wärn sculd Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . at wi kunnom offuirwäge met wart mena rikesens raadh om mena kirkio, biscopa, klärka priuilegia j wort rike Svartb 436 ( 1449) . knwt . . . sade sigh giort haffue eth stadeligit fast köp medh mene guldsmidz ämbetet STb 3: 287 (1496). j fogdens och mene rdzens nervare STock Skb 266 (1525).","4) menig, gemen, mängden tillhörande. desse ginge til doctoren och prieren medh mene conuentit STb 4: 78 ( 1505) ."],"f":["*mena?"]},{"a":"mena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mena, tänka, tro, anse. mento (cogiabant) swa at the skullo han äntigia hawa giort ledhan keysarenom älla iudha moghanom Bo 149 . Lg 66 . menar (menar sig) haffwa vndher trykth höghfärdh Gers Frest 1 . \" the mena mik wara likan them manne \" Bir 1: 12 . \" annar meenar swa oc annar swa ib 4: 33. wi menthom (putavimus) bätre \" MB 2: 59 . ","2) vilja, ämna, hafva för afsigt. mz thöm vilia at han menar bätra sina syndher Pa 10 . \" at han vilde gärna vita, um än han mente sta i thom samma vilianom, som han hafde for sik taghit (utrum ille in proposita voluntate disponeret persevare) \" Ansg 187 . som mik huxar oc menar at forradha ST 168 . thz . . . som jak haffwir meent at göra MB 2: 159 . \" mena ey ia sighia wilia til nokom (för -on) annan man \" BSH 1: 188 ( 1386) . SD NS 1: 348 ( 1404) . Al 6219 . RK 2: 1539, 1742, 2426,m 2546, 3107, 3903 o. s. v. MB 2: 167, 248, 306, 380 . Lg 332 . Di 239 . menar (söker) sik hanom likna äpter sinne moghu Ber 260 . framkomyn tidh hon meenthe Lg 3: 540 . \" jak mente komit rikin j större nöd \" RK 1: (LRK) s. 231 . \" han och flere . . . monde thz mz alffwar meena och wilde siik aff stora nödh lösa och saa een nyian höfuisman keesa \" ib 3: 1880 . - närmande sig bruket af hjälpverb: skola. marsken oc hans wordo ther offuer ena at hanis mz rikit holda mena RK 2: 6329 . \" ther vordo the swenske swa offuer ena then daghen j calmarna halla mena \" ib 4607 . ib 4495, 4513 . ","3) vilja, mena, vara sinnad mot (någon). mena hänne ont Bo 124 . \" menar oss mz all godh tingh (vill oss allt godt, menar oss fullkomligt väl) \" RK 1: 3687 . \" ther idher mz ykin skadha mena (vilja göra eder mycken skada) \" Iv 865 . \" riddara ok swena ther honum mz troskap mena (äro troget sinnade mot honom) \" Fr 2758 . \" han gaff thz riddara ok swena som han mz troskap mena \" ib 2186 . \" som swa sin herre medh troo mena \" MD (S) 285 . RK 2: 3039 . \" han mente honum ey mz thz bästa \" Al 1060 . \" mente hona illa ib 466. \"","4) mena, tänka sig, vilja säga, förstå, asyfta. konung artus är thän iak mena Fr 11 . \" menar hans tasko ok ekke han \" MD (S) 249 . \" vndirstodho äkke apostlane hwem han mente \" Bo 172 . \" iak veet ey görla hwath thu mena \" Iv 1153 . ib 1085 . \" hwath konungin wil i sit hiärta mena thz wiste ängin vtan han ena \" ib 61 . \" oppinbara mz ordhom huat the mena (notant) j hiärtano \" Bir 2: 61 . ib 191 . \" sigh huru thw menar (intelligis) thässe brullöpin \" ib 27 . \" stundom vndirstar iak ok menar andelika the thing som iak talar \" ib 1: 59 . vm ens nampn menar iak ok vndirstar flere ib 205 . vm karit mener jak thik ib 2: 153 . ib 1: 122, 125, 3: 383 . vndirstar jak oc menar j them ok mz them andra biskopa ok konunga oc mina viner ib 302 . \" mz do ra krokum mens kardenala \" ib 4: (Avt) 180 . sagdhe ther liggia eth thomt kaar ok tho insiglat ok mente ther mz judhan trolösan ok dygdha thoman Bil 725 . tha svaradhe brodheren, at han enkte ondt eller svik mente medh sinom spörelsom Ansg 187 . Bir 1 44, 122, 162 . RK 1: (Albr) s. 209 . \" hwath skal iak nu här mz mena (hvad skall jag tänka mig vid detta, hvad skall jag tro detta vara) \" Fr 132 . ib 2034 . \" hweem skal iak här mädher mena \" Iv 2644 . - Jfr formena."],"f":["meena . ","mener Bir 2: 153, 191 ; Di 239 . ","-t ) , "]},{"a":"mena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mena, tänka, tro, anse. SE R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 705. SpV 325 . \" apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka thz samam, thz är samma kärlekin haffwnde mz endräktokhet, thz samma kännandis ällir menandis (di ipsum sentientes) \" ib 456 . 2) vilja, ämna, hava för avsikt. thy later jak . .. nissa . . . ok hans arfwa . . quitta . . . ok menar iak vill ok skall . . . honum aff taka alla fogdh SD NS 3: 384 ( 1418) . ","3) vilja, mena, vara sinnad mot (någon). sannelika bider iak tik ath mänar thu mik nogoth annedh en got . . . tha scriff mik thet tl Thomas Varningsbref 8 (1436).","4) mena, tänka sig, vilja säga, förstå, åsyfta. thet war swa menth ath tha the haffdho wt gutith alt hans blodh, tha war ok liffuit ändath MP 5: 88 . \" lthz är swa menadh, at wi människor ärom thän almoghe som gudh födher \" JMÖ 18 . ib 105 . - Jfr be-, for-mena."],"f":["-ar . mäna: -ar Thomas Varningsbref 8 (1436) . part. pret. n. menadh JMÖ 18 . ","menth MP 5: 88, JMÖ 105 ), "]},{"a":"mena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) förmena, förhindra, förbjuda. Se Sdw 2: 1267."],"f":[]},{"a":"mena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skada, vara till men el. olägenhet. med dat. menar thz ekke andrum diwrom at thera hiärne är waater MB 1: 114 . ","2) föröda, döda. \" med ack. the giorde huar annan storan skad oc mende diwr hwar i annars skog \" Di 171 . ","3) förmena, förhindra, förbjuda. med dat. och ack. mena likamanum oloflican lusta Bil 353 . \" ängin kan mik thz mena \" Bir 1: 214 . Al 5909 . RK 2: s. 334. wil thu mik antigonum mena (förmena mig att dräpa A.) Al 8440 . \" iak wil idher ey hiälp at mena (vägra) \" ib 2517 . \" ty huse watn mena (undanhållas) \" KS 85 (208, 93) . ib 85 (209, 93). calmarna sculle the landet meena (afskrära från förbindelse med landsbygden) RK 2: 2416 . - med dat. och inf. menar hanom mär mässo sighia Bu 27 . ib 4, 145 . Bil 124, 268 . \" maria menadhe hanum swa at göra \" ib 456 . - med prep. for med dat. och en sats. for allum mannum mena . . . thz ängin skulde hona fa Iv 4339 . - med ack. hwa som menadhe allan skahda han hindradhe flere gaghn MB 1: 86 . \" thz kunnin i äkke meena \" Bo 160 . - med inf. vgglahopir menar wara skips för GO 630 . - hindra, lägga hinder i vägen. abs. MB 1: 85 . spöria, än förste man eller alle epter han hafdho wd hafft ower all diwr, än ey hafdhe synden menath ib 96 . \" iak gat thagar ingangit for thz hälgha kors swa at enkte menthe \" Bil 456 . - Jfr formena."],"f":["meena . ","imf . ","-aþe Bu 145 . ","-adhe Bil 456 ; MB 1: 86 . ","-te Bil 268 ; Al 5909 . ","-the Bil 456 . ","-de Di 171 . "]},{"a":"mene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samling, sammanträde. \" haffwe myn herres tysker haldet tiit och opt[a] me[ne] wndher siig \" BSH 5: 185 ( 1507) . \" kallade the mik oc benct ericsson in i meneth ib. \""],"f":[]},{"a":"mene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tanke, vilje, åtundan? til diärffheet far han tha mena Al 7162 ."],"f":[]},{"a":"mene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Al 7162), sannol. fel för nime. Se E. Noreen, Arkiv f. Nord. Fil. 45: 221 f."],"f":[]},{"a":"menedha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som svurit falskt, som begått mened. (person är ej valbar till abbedissa) om hon är symoniaca, madrapare, twägifft, meendeha, sacrilega Abbecval i Vkl 98. at thre äru meendeha, oc i banne ib 100 ."],"f":["meen- )"]},{"a":"menedhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menedare. \" jac skal nw meendare worda \" RK 2: 8266 . \" tha bliffuer jac meenedare moth idher ib 8270. äre wij hanum men edere \" Di 65 . LfK 8, 244 . GS 66 (1489, orig.) ."],"f":["meenedare . ","men . ","edere )"]},{"a":"menedhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menedare. Gummerus Syn-sta 44 ((1425, vidim. 1440). tw esth een skalk och een härinson och een meenedare ATb 1: 243 (466)."],"f":["meenedare )"]},{"a":"menedhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mened. Se S. Henning, Ericus Nicolais Gerson-översättningar s. 195. ath mennisken . . . swär sik men edhe Gers Frest 30 ."],"f":[]},{"a":"menedhninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menedare. \" hatz witz ord, som ähr mänedning och horenson \" SMG 145 ."],"f":["mänedning )"]},{"a":"menedhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["menedig. MB 2: 26 ."],"f":[]},{"a":"meneþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mened, falsk ed. tholke listoghe edha äro meenedha ST 65 . meenedh swäria ib 67 . \" gör . . . ey menedha \" Ber 47 . Bir 3: 456 . MP 1: 172, 2: 111 . ST 64, 68 . Ber 105 . Su 305 . SEG 117, 118, 119, 120 . moty hanom är jac j meenede (möjligt är att meenede är = menedhare och att j här ss ofta annars betecknar: 1, d. v. s. en; Hadorphs uppl. har en meenede) RK 2: 8272 . Jfr mens eþer."],"f":["meen- . ","meeneeder )"]},{"a":"menför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skröplig, svag? hon far owir thän menföra oc thranga älskoghsins ända (transiensêL. hindrer att fara, ofarbarhet, menföre. stort rwm ok menföre (chaos magnus) är fäst mällan os oc idhir MP 1: 186 . \" för diwpä elffwer och menföre skuld eij lenger komme kwnnä än inhender lickaa \" HSH 20: 123 ( 1507) . FM 291 ( 1506) . BSH 5: 207 ( 1507) . kan swa ware, at wii badhe för allerdom oc menföre skul ecke kunne pa then tiid giffue oss pa nogon lang reso ib 517 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"menföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hinder att fara, ofarbarhet, menföre. swa at han weth all lhindher. mosa. skogha. älffwer bärgh. och mila. äller menföres som ther ärw PMSkr 144 ."],"f":[]},{"a":"mengadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bir 1: 296 . mz thessom engaddomen wärnas lasen ok beuras ib."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"menhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) menighet. b) menighet (i stad), borgerskap. radhmen ok gantzka menehethen i war stad stockholm Priv f Sv st 132 ( 1456) ."],"f":["mene- )"]},{"a":"menhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hop, menniskor. mesta menhetin pläghar thz helst oc öfwa ST 492 . \" iak wil mesta menhetin [fölghia] ib. hop, folk, församlad menighet. ropade meenheten all i sen \" RK 2: 7505 . ","2) menighet, allmänhet, folk ss sammanfattningen af dem som tillhöra ett vist samfund el. område, oftast i motsats till de styrande. a) menighet, folk (tillhörande en nation el. ett rike). gingo the til radz annas oc cayphas mz prestomen. oc sankadho saman alla menhetina KL 395 . \" offwerwäghandis menhetenas bätzsta \" MB 2: 133 . \" äpter rikeseens radhz wilkor ok meenhettens i riket \" SD NS 1: 534 ( 1406) . \" menhethen thz alla wäl behaga \" RK 2: 7461 . b) menighet (i stad), borgerskap. jönis byfoghot oc borghämästara oc radhmän oc menheet SD NS 1: 310 ( 1404) . BSH 1: 130 ( 1371) . FM 41 ( 1425), 42. SJ 84 ( 1441) . \" the fatighe meenheet j staden ärä \" RK 2: 2097 . \" meenheetin (menigheten el. borgerskapet i städerna) monde thz sara fortryta \" ib 639 . ","3) hwad armod och nödh wij hade i then menhethen medh tyskerner BSH 5: 185 ( 1507) ."],"f":["meenhet . ","meenhett . ","menheet . ","memeenheet )"]},{"a":"menia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mönja. HLG 2: 31 (1512). Jfr mynia."],"f":[]},{"a":"menia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mönja. \" iij lod menia \" LB 7: 308 ."],"f":[]},{"a":"mening","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mening, tanke, tänkesätt. (Paris och Helena) betänkte oppo bada sydor hwro the skulle oppenbara hwart for thz andra syn lönliga elskogx mening Troj 63 . \" ther hörer ey visom oc ornwmstogom manne tiill, ath bekomma syn hwg oc mening (animi sui motum) mz wtwortes athäffwom \" ib 72 . 2) sinne. gönom mörka porthin ingar ok wtgaar, hwilkin som theer j gärninginne thz ondha som han haffwer j meninginne (malum quod incendit) SpV 75 . 3) åsikt, uppfattning. oc är nw psalmens wttydhng lyktadh, äpther jwda mästarannas menigha MJÖ 19. 4) avsikt, ändamål, syfte. affectus tus wili astundan ok meningh idest intencio vnde ambrosius afectus tuus nomen operi tuo imponit epte tine meningh kallas tyn gernigh GU C 20 s. 10 . \" kallade han samman sit raadh och sadhe them sina menyngh \" Prosadikter (Sju vise m C) 222 . \" thänna yrtagardhin födhir aff sik swa marghskona lusteligha lwkt, som dyghinna idhkan war j hälaghetinna meningh (in sancto proposito) \" SpV 10 . \" hör dotthir ok see at all the hälgha scriffs meningh (intentio) wändhis oppa thänna hakanom ib 146. ok haffdhe allas thera hiwl wtgangit aff hälgha meninginna matto (metas sacri propositi), wthan thän som styrdhe waghnin haffdhe warit owantil mz them j nadhinne \" ib 211 . ib 261 . ware thz swa at han haffdhe j sinne gärning nakra adhra meningh än til lgudh (aliud quam deum suum intenderet) wthan twäkan han älskadhe ekke fwlkomlika gudh ib 265 . ib 508 . \" gudelica meninghin ok tet nyttelica ärindit, som war wärldhinna atirlösn \" MP 5: 73 . oc är prophetans moysi menig, at almoghen skuli rädhas för sinnas förfädhra ofärdh för sina syndher JMÖ 16 (+) o härre sannir gudh jac wil gärna haffua fulla meningh, oc jnirlica astundhan SvKyrkobr 280. 5) innebörd, betydelse. thy skal mässo särker mz linda bindas. til mening at hwa som wil renlikhet halla. han skal lsik ig udz thiänst hardehelika binda mz storom räddogha oc gömilse SvKyrkobr 60. än thy at sanctus gregorius sigher i psalmen nakor annor ordh, än dauid haffwer sakt, likawäl är en wttydhnig oc menigh oppa badha sidhor JMÖ 21 . - Jfr forordha mening."],"f":[]},{"a":"mening","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mening, tanke, tänkesätt. \" äftir thy som iac wet hans meninga \" KL 115 . \" sumi äru swa enfalde at the kunno enkte bidhia . . . hulkra meninga gudh wet ib. äptir sinom manzlika sinnom oc meningh (secundum humanam æstimationem suam) \" Bir 4: 71 . \" at säthia sina akt, meningh oc dona (sentenatias suas) stundom for gudz wilia, mz hwilko the . . . fordarffwa rätta wndirstandning oc gudz mening (verum intellectun corrumpunt) ib. \" MB 2: 86 . VAH 24: 322 ( 1442) . sporde them . . . hwat meningh a the haffde ther mz RK 2: 2975 . \" än sagde han mer medh meningh onda \" ib 5576 . \" ey thordhe thz nakar wända til onda menin \" Lg 3: 506 . \" swarade honom ödmiuklicä j falskä meningä \" Va 4 . - afsigt. thetta war hans mening all Al 9065 . \" sa war thera mening oc wele stalt \" RK 2: 9143 . ib s. 347 . MB 2: 197 . Lg 3: 333 . BSH 5: 583 ( 1517) . i then acht och mening, ath sämie, kerlig oc endrecht mothe bliffue richen emellan ib 96 ( 1506) . - Jfr bemening."],"f":["menigh Lg 3: 333 . ","mäning BSH 5: 583 ( 1517) . ","meningä Va 4 . ","-ar ) , "]},{"a":"menlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["allmänt. \" folkit wart menlika syukt \" ST 310 . \" almoghin aff österlandom meenlika badhe frälzsis män oc bönder \" BSH 1: 188 ( 1386) . stokholms mynth, som nw gäpt ok menlegha gangande är foe gilt offuer alt rikith SD NS 2: 120 ( 1409) . - i allmänhet, öfver hufvud. at wi mäth biscopom, riddarum oc andrum wälburnum mannom . . . ok menlika mäth allum swerikis, scanes, hallanda, bäggia bleknongh ok lysters mannom . . . hawom daghthingat BtRK 32 (1359, orig.) . \" ther är menliga then skönesta renheth ther naghar man aff säghia weeth \" RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . begära . . . menligha offwer huwudh alla handa godhet Gers Frest 32 . ib 33 . \" huilkin tetta gör meenliga alla daga \" LB 7: 171 ."],"f":["meenlika . ","menligha . ","menliga . ","meenliga . ","menlegha )"]},{"a":"menlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett skadligt el. farligt sätt, till skada el. hinder. widh strömen stodh eth stoort wexande trä swa meenlica. at mang skip brutu ther Lg 3: 250 ."],"f":["meenlica )"]},{"a":"menlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["allmänt - över huvud (taget). (till hrremöte i Tälje hade konungen kallat) biscopa, klärka, riddara oc swena oc menlika alt sit oc rikesins radh BSH 1: LXXXVI (1377)."],"f":[]},{"a":"menliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) allmän. \" for menligha nyttogheth skul \" Gers Frest 34 . \" taghen en menlighen lärdom ib 60. moth al hans swikande frästilse . . . synsz ekke mer än en mennelighen läkedom ib. \"","2) menig, mängden tillhörande. til menliga folkens nytto Gers Frest Inl. Gers Ars c 6."],"f":["menligh . ","menlig . ","menlighen (ack.) Gers Frest 60 . mennelighen), "]},{"a":"menliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) menig, mängden tillhörande. som menilige tinglagit vitnade hwar man Uppl Lagmansdomb 56 ( 1492) ."],"f":["meniliger )"]},{"a":"menlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oskadd, utan skada. flögþe niþar at eno siaxtighi alna högþ a iorþena hel ok men lös Bu 168 . ib 188, 510 . Bil 85 . \" var hans likame i vällande oleo menlös af pino \" Bu 149 . Pa 23 . ST 81 . ","2) icke skadande, som ej vållar skada. nywdha the sin hugh a them creatwrum som äre meenesam, oc vndra til hwars the äre skapath aff godhom oc meenlösom gudhi MB 1: 75 . ","3) menlös, oskyldig. \" thesse twe the ärw menlöse . . . jak är then som giorde thetta mordh \" MD (S) 302 . MB 2: 53 . \" tha herodes drap meenlöso barnen \" KL 307 . \" menlösa (innoncentes) siälar \" Bir 1: 124 . \" thz menlösasta lambit \" ib 378 . \" nar han skulle . . . menlöss korsfästas \" ib 3: 250 . \" reen oc meenlöös är iac aff tässe manzsins blodh \" MB 2: 385 . ib 389 . KL 390, 395 . - obesmittad. wardhe mit hiärta ok min likame ren ok menlös (fiat, domine, cor meum et corpus meum immacalatum) Bil 390 . \" menlös mö \" Bu 15 . ib 206 . \" hans liif var menlöst af allom kiötlekom lusta (a corruptione carnis exstiterat alienus) \" ib 149 . - n. adv. utan att skada. med dat. slungo sik vm hänna spina ok hals. hänne menlöst Bu 506 . - oskadt, utan att skadas (af), utan hinder (af). beddos . . . at the matto fara ower hans land, hwariom manne menlöst MB 1: 412 ."],"f":["meen- . ","meenlöös . ","menlöss )"]},{"a":"menlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) icke skandde, som ej vållar skada. jnnocuus . . . qui non nocet et cui non nocetur menlöss saklöss skadelöss GU C 20 (hand 2) s. 30. 3) menlös, oskyldig. jnnocens . . . meenlöss oskyllogher GU C 20 (hand 2) s. 30. j tridhie bokenne sentenciarum j fförstha distinccione, som är aff christi mandoms me[n] lösasta anammilse JMPs 530. o menlösasta jomffru mari ib 531 ."],"f":["meen- . ","-löss )"]},{"a":"menlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menlöshet, oskuld. \" j lambs offer teknadhis wars herra meenlösa \" MB 1: 473 . \" skal han . . . tala för the älzste j stadhen, hwat som hans menlösa kan bewara oc lagligha pröffwa (ea quæ se comprobent innocentem) \" ib 2: 53 . \" mädhan thu haffwer otalika söner . . . hwilka thin miskund maa frälsa ffor thera menlösa \" Su 207 (de båda sistn. ställena kunna föras till ett menlöse, m.). j alle enfaldoghet oc menlösa framdraga sit hälga liffwerne in til sälan ända ib 354 . MP 1: 26, 2: 236 . Bo 196 . Bir 1: 389, 2: 81, 302, 312, 4: 25 . VKR 70 . ST 450 . LfK 39 ."],"f":["meen- )"]},{"a":"menlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" kobmer thu til fulkomlica mönlöso (innocentiam) ok hällaghetinna fulkomnath SkrtUppb 84 . \" jomffru maria klarastha menlösa JMPs 530. ib. \""],"f":["mänlösa: -o SkrtUppb 136 . ","mönlösa MP 5: 57, 58 ; ","-o ib 55 ; SkrtUppb 84, 126) , ","tha"]},{"a":"menlöshet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menlöshet. oskuld. Mecht 231 ."],"f":[]},{"a":"menlöshet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menlöshet, oskuld. Su 206 . LfK 39, 86 ."],"f":["-heet Su 206 . "]},{"a":"menlöslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["menlöst, oskyldigt. Bir 4: (Dikt) 226. döör menlöslica ib 2: 82 ."],"f":["meen- Bir 4: (Dikt) 226), "]},{"a":"menogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) allmän, gemensam. \" for menogha bestha \" MD (S) 270 . ib 232, 294 . pa rykessens menighe, eller nogers tess inbyggeres argasthe BSH 5: 521 ( 1512) . \" thet menighe möthe ib. \" FM 187 ( 1504) . i menige herredag BSH 5: 228 ( 1507, nyare afskr.) .","2) allmän, allmänt utbredd. eth menigt oploop BSH 5: 224 ( 1507) . \" kom och eeth meenukth tall \" RK 3: 3410 . ","3) hel, samtlig. \" dala rodhin oc meenugha sweriges landh hadhe konungh karl gangit tiil handh \" RK 3: 1226 . \" tridhiungen af sakören som . . . til hörer rikesens fatebure oc menighe landno til nytto \" Lg 3: 344 .. aller meneghe sueriges almoghe bade köpstadzmen ok alle andre BSH 3: 175 ( 1466) . epter thet var herra konungen oc var frw drotningen oc menogha riket stadhgat hafdho ib 2: 66 ( 1399) . ib 79 ( 1399), 85 ( 1399). menigha rikith SD NS 1: 136 ( 1402) . \" alt menegha häridhit \" ib 2: 37 ( 1408) . \" all meningh soken \" BtFH 1: 132 ( 1506) . \" al meninge soken \" ib 149 ( 1506) . \" for the xij och al meninge soken ib 218 (1507). \" ib 282 ( 1508) . \" besporde sigh med al meninge soken om the raar \" ib 251 ( 1506) . alth menige frelssit HsH 20: 79 (1506). menoga companijth SO 151 . ib 118, 119 . \" tha vore alle menige brodher til hopa samladhe \" ib 34 . \" som ärlika segh bewisa j stridhenne föe menigha mans (d. v. s. allas) bästa \" PM 15 . \" oss ok then menige man til longligit gagn \" FM 157 ( 1504) . wore wi . . . forsammet j dag . . . met then menige man, ffriborne, ffrelssitzmen, köpstadzmen, bönder ok bokarla ib 165 ( 1504) . ","4) menig, mängden tillhörande friborne frelses men, köpstadzmen bergsmen ok meneghe almoghe BSH 3: 174 ( 1466) . menige clercherij, fribornä, frelsemen, köpstadzmen, kronenis skatskylloge böndher och menige almwge ib 5: 95 ( 1506) . \" then menige almoge (i mots. till erchebiscopen oc flere thäre 7751) j norgis rike lotho sik ey fra konung karl wike \" RK 2: 7755 . \" ib 3: 236. symoni högxsta presta ällirsmannom prestom oc menogha almoghanom j jwdea (senioribus et sacerdotibus et reliquo populo Judærum) \" MB 2: 272 . ib 15, 180 . \" een simpell läkedom for ten menig man \" LB 7:251 ."],"f":["meenogher: -ogha RK 3: 236 . meenugh. menigh. ","menyg: -yge SO 119 . ","mening . ","meningh . ","mennig . ","menegh: -egha BSH 2: 79 ( 1399), 85 ( 1399); SD NS 2: 37 ( 1408); -eghe BSH 3: 174 ( 1466), 175. n. meenukth. menigt),"]},{"a":"menogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) allmän, gemensam. eth menighet herremöte BSH 5: 187 ( 1507) .","3) hel, samtlig. \" epter . . . menege suerigis gambla lagh \" Svartb 70 (1345?). anders . . . kungiorde for menige tinglaget (o. s. v.) Uppl Lagmansdomb 66 ( 1493) . ib 68 . Gers Frest 49 . the owillia . . . som är i mellom¨ honom och menoghe kopperbergith GPM 2: 146 ( 1500) . werdwgh fader laurens swripä, electus j abo, ok meinogh capitulum Svartb 554 ( 1501) . \" en stor ssamquemd aff al lmenighe landhen \" GPM 2: 129 ( 1511) . tha war han thz oppenbarlig bekendh i allis worä ahörändhe oc i meninghä radztoffvana närware JTb 94 ( 1513) . bönder, som byggie oc bo offuer me[n] ige aaland STb 5: 339 (1521, Kop). 4) menig, mändgen tillhörande. gylles stuffwna, ther menoga kiöpmannen plegher gaa till STb 1: 315 ( 1481) . wii . . . helse ider alle fribörna frelsemän, bönder, landbo oc meniga almoga Uppspriv 15 ( 1488) . \" met menighe brödhers samtikke HLG 2: 16 (1510). före meniga mans oc rikesens besta \" PMSkr 134 ."],"f":["menigh . ","menig . meneg: -e Svartb 70 (1345?); Stb 5: 73 (1515). meenigh: -a Gers Frest 49 . ","meningh: -ä JTb 2: 94 ( 1513) . n. menighet BSH 5: 187 ( 1507) . ","meinogh Svartb 554 ( 1501) ),"]},{"a":"menoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) menighet, folk. . b) menighet (i stad), borgerskap. all meneghet i norrköpungh SD NS 3: 264 ( 1417) . Priv o skyddsbr 177 ( 1442) . ATb 1: 218, 223 (1461?). STb 1: 111 ( 1477) . all menighetin (i Rom) gingo til raadh Prosadikter (Sju vise m C) 158 . Stock Skb 242 ( 1524) ."],"f":["menighet . ","menegheth SD NS 3: 264 ( 1417) . menehet(h) STb 5: 166 (1517), 354, 357 (1522, Kop)), "]},{"a":"menoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mängd, hop, menighet. tagh mz tik menoghetena (multitudinem) aff stridzmannomen MB 2: 20 . ","2) menighet, folk ss sammanfattningen af dem som tillhöra ett visst samfund, oftast i motsats till de styrande. a) menighet, folk (tillhörande en nation, ett rike el. ett landskap). at the alle menighetin skulo til thiänist wara MB 2: 26 . ib 23 . \" sampnade synon alla fromasta stridz män oc almoghans menighet \" ib 266 . \" jonatas . . . prestanna oc almoghans höfdhinge oc all menoghetin aff jwdhom \" ib 262 . ib 273, 323, 390 . Lg 3: 33 . MD (S) 230, 255, 259, 291. han (konungen) haffwir warit menoghetinna (communitatis) röffuare Bir 4: 113 . hwilkin storan obothe[li] kin skadhä ok forderff all menchethen hauer tagith BSH 3: 175 ( 1466) . \" wii alle menekhethen, friborne, frelsemen, köptstadzmen, bergsmen ok böndher \" ib. \" tilskickadhe aff menikhetinne j forscriffune närekess laghsagho \" ib 131 ( 1460) . \" riddherskapit och godhe män i skane halland listher och lhwadhen med köpstadzmän och theras menoghether (potenciores terrarum scanie blekingie listrie et insule huethen cum communitate eorundem) \" SD 5: 9 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). b) menighet (i stad), borgerskap. abrams menoghet (oll alþyða; folket i Bern, som innehades af Abrahand) gingo wth moth honum Di 276 . \" menugheetin i stokholm \" RK 3: 2838 . \" raadh och meenugheet ib 526. \" BSH 4: 100 ( 1483), 5: 7 (15049. vij borgamestere, radh och ganska menighetin j abo FM 105 ( 1498) . thet öpif eder erlighet screffh oss oc menigheten tiil, thet wele wij forkwnna fore menighethen ib 562 ( 1512) . c) menighet, medlemmarne af ett gille (i mots. till åldermannen). bör allerman ok menighethen twa gillissväriende välia ok kesa SEG 113 . ib 116 ."],"f":["menugheet . ","meenugheet . ","menighet . ","mennighet MD (S) 230 . ","meneghet: -hethen Lg 3: 33 . ","menlikhet . ","menelekheth . ","menehet: -heten BSH 4: 100 ( 1483) . -ir),"]},{"a":"mensamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond, smärtsam. \" grödhir alt thz mensamt är om manz hiarthe \" LB 3: 168 . - menlig, skadlig. meensam flugha MB 1: 297 . \" meensam gräs \" ib 59 . ib 75, 83, 132 . - med dat. enkte är gräs eller diwr swa skapath meensampt mannenom, at thz ma ey wara honum til läkedom MB 1: 60 . - om personer: svår, besvärlig. med dat. thu skal ey wara meensamber (molestus) wtläntzskom manne MB 1: 340 ."],"f":["meen- . ","-samt . ","-sampt ) , "]},{"a":"mensväri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menedare. \" göra mik siäluan menswäria (perjurum) \" Bir 3: 330 (kan föras till ett adj. mensväri el. mensväria; jfr Isl. meinsvari, adj.)."],"f":[]},{"a":"mensväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svärja falskt, begå mened. vm han mwnswär MP 1: 315 . \" menswär ey vm mit nampn (non perjurabis in nomine meo) ib. thu skalt j enge matto meenswäria ellir onyttelika swäria \" ST 63 . \" han syndar twem lundom först j thy at han swär, oc swa j thy at han meen swär \" ib 537 . Ber 105 . LfK 174 . \" aff thiufuom draparom horkarlom oc lyghnelica män swäriandom oc affgudha dyrkarom \" MP 1: 265 . ib 164 . - part. pret. som begått mened, mendeig. diäfwlin manadhe han mensworen wara Bil 448 . "],"f":["meenswäria . ","meen swäria LfK 174 ; ","-swär ST 537 ; ","-sworet RK 1: 2845 . män swäria),","mensväria sik , svärja falskt, begå mened.. tha matten heller haffua takt . . . än han haffde sik swa meen sworet RK 1: 2845 . Jfr sväria sik men under men, "]},{"a":"mensväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svärja falskt, begå mened. GU C 20 (hand 2) s. 52."],"f":["meen swärya )"]},{"a":"mensväriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menedare. \" iak skal vara raskir vitnare trullarum ok meenswäriarum \" MP 2: III. PM 62 ."],"f":["meenswäriare . ","meenswäryare: -a PM 62 ), "]},{"a":"mensöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["meenzsöre . ","meenswöre )"]},{"a":"mer","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. komp. ","e":["adv. komp. motsvarande posit miok el. mykit.","1) mer, mera, i högre grad. hon thröste sik meir a boka list Bil 535 . \" hwi hon (hinden) rötade tha meir en hon var för van \" ib 751 . ib 542 . \" konungin wredhgadhis här af ä thäs meer \" Gr 278 . \" ekke warder ok tith rike des mer tränghre \" Gers Ars b 5. - mer ok mer, mer och mer, allt mer. mik bör mer ok mer fara ther effther Gers Frest 60 . \" han styrkis ä meer ok mer \" Bil 897 . vard ä meer oc meer brinnande til at göra goda gerninga Ansg 183 . ","2) mer, vidare, ytterligare. menar hanom mär mäso sighia Bu 27 . \" sagdhe mer, at ey ware loffleket tolket trol leffwa \" Lg 219 . \" sedan kom han till fridzland framdelis meer till ängeland \" MD 322 .","3) flere gånger, ofta. forbiwder jak huariom manne oc meer nempde (kan föras till ett mernämder, p. adj. meranämd, merbemältlaff her pa at thala FH 5: 134 ( 1489) . B) adj. ","1) mera (i myckenhet) abs. med bem. af n. han formate ok eigh mer nima: än aue maria Bu 7 . ib 5 . \" ther aff fa vi ey meer än fyra päninga \" Iv 4275 . \" taker han mer \" SD 5: 638 ( 1347) . är thz swa at thik stundum nakot määr forelegx än thu för hafwir haft Ber 272 . \" gudh kräwir ängin meer ä (för än) han formaa \" GO 1085 . \" meer wil ä meer (mer vill mer ha; ju mer man har, dess mer vill man hafva) \" ib 374 . ","konj. Jfr Mnt. mêr] men. the waare beegärende tha thz the motte there erchebyscop aather faa meer än thz kunde them ekke warda RK 3: 953 . ib 665, 903, 911, 2510, 3611, 3631 . VKR 33 . Bir 4: 123, 124, 5: 45 . Ber 243 ; 251, 252."],"f":["meer . ","mär . ","määr Ber 272 . ","meir Bil 535, 542, 751) "]},{"a":"mer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. komp. L. A) adv. komp. motsvarande posit. miok el. mykit. 1) mer, mera, i högre grad. heel ljomfru . . . rödhare meer än roos SVb 225 (b. av 1500-t.). SkrtUppb 388 . - daghum mer, i högre grad för varje dag. äpther nakon thima ffatadhis them kosthen daghom meer, som oppa sloten waro JMPs 441. . . . oc dagh om (för daghom) mer öffwadhe sigh j min psaltara ib 443 . 2) mer, vidare, ytterligare. ath klaus . . . schal late vpkome til rette alle thöm, som jord mer haffue j hans grendh pa norra sidan STb 3: 15 ( 1492) . \" äwärdelika ok meer (ultra) wtskil skaparen fran cereatureno (o. s. v.) \" SpV 515 . B) adj. 1) mera (i myckenhet). jac . . . miste thär alt saman meth mykit meer mith egit Arfstv 18 ( 1461) . ","2) större ( grad); svårafe. Se Sdw 2: 1267. 3) större, omfångsrikare. swa at then delen (ɔ av holmen) til harberga ligge haffuer mer delen aff vatnet, och myne delen aff iordhen aff holman AktKungsårdr 18 (1458). - Jfr for-, fyr-, handar-, innar-, ivir-, länger-, nidher-, nordher-, sidhar-, sidher-, sudher-, yter-mer."],"f":["meer )","mer än"]},{"a":"mera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öka. \" althsaman äller nag(e)th aff thy thesse myndra äller mera \" SD NS 3: 104 ( 1416) . giff mik . . . at jak maghe ökias oc meras j alzkons dygdh SvB 501 (senare h. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"mera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr hvitmeradher."],"f":[]},{"a":"mera .","b":[],"c":"","d":"","e":["öka. \" at gudz hedher skulle meras aff then färdh \" RK 1: 115 . Jfr formera."],"f":[]},{"a":"meran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hviterman."],"f":[]},{"a":"mere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" mäst, adv. 1) mest. hwat man skal göra mäst thäkkast gudhi Mecht 296 . \" thz mät lofwandis är honom (laudabilissimum deo), som hon kan göra mz sinom öghom, äru kärlexsens thara ib. folmer fan lwnden . . . gaff sina kera elzskelica hustru hustru sigfride alt halfft aff sin halffdeel offuer hennis egin deel som mest lagen inne holle \" SJ 2: 109 ( 1488) . ","2) på det högsta, synnerligen. - i synnerhet. Se Sew 2: 1267. "],"f":["meere . ","mära SvRimbd 43; SvB 353 (omkr. 1500); JMPs 581),","mäster (mester), superl. L. motsvarande posit. mykil. A) komp. 1) större (till omfång el. utsträckning). mynne och mera hwadh thet helst kan ath ware SJ 2: 96 ( 1487) . tha kastade per jensson hanom (ɔ den som hade rävat kjortel och kåpa från Per) hetthan epter offuer garden: effter thu hauer tet mera, tha tagh . . thet litzla medh STb 3: 117 (1493). om alth thätta ware .m. (ɔ: 1000) sinnom mära JMPs 581. - mera (i myckenhet). ther pa beredde wij smör xx ok eena march, och thet mera gaff han helge likame altare fore sina siel Svartb 377 ( 1439) . " betalte then minste pening medh then mere " Trolles Jb Bil 225 (1484, nyare avskr.) . thän som mera taghir lhan hawir af mero swara Hel män 230 . - komp. n. mera, adv. motsv. posit. miok, mykit. 1) mer, mera, i högre grad, i större mån. Se Sdw 2: 1267 och R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 278. jak haffwir farit j skoghin vil mära än tusan[d] aar SvRimd 43 . " the som fiollo häddo thik, the som stodho, thäs mära älskadho thik SVB 353 (omkr. 1500). 2) vidare, ytterligare. merä jak loffuer honom och hans arffuom frii oc quit at halde til ewardalige tiidh HLG 1: 111 (1467). 3) mere . . . äller, vare sig . . . eller. han skal ginstan thz fran sik lätha, ware mere nakor människian, äller huat hälzst creatur (sive homo sit, sive alia creatura) " Mecht 343 . - hwart mere . . . äller, d. s. hwart the mere varda aff taghne mz svärh eller järne eller aff dywrom swnder slethne . . . altidh är gudhi tekker helgra manna dödher SvKyrkobr (Lucid B) 206 . " hwort mere räthvise liggiä eller jordas pa löther kerrom eller markom eller slites ok opäthes aff fuglom eller dyurom altidh hwllas the j thes helga kirkenne sköte ib. " ib 226 . - Jfr handar-, innar-, nidher-, nordher-, sidhar-, sudher-, yter-, äptir-mere. B) superl. 1) störst (i omfång el. utsträckning). then mynsta pening medh then mesta SJ 2: 102 ( 1487) . ib 273 ( 1495) . - störst (i myckenhet), mest. Se Sdw 2: 1267. - mästa delen, till det mesta, huvudsakligen. radene mestadelin nerwarandes SJ 2: 53 ( 1479) . - till det mesta, nästan. han (ɔ elden) war tha mästadeelin wiidh stnhwseth STb 1: 229 ( 1480) . - Jfr mästadelens, mästa dels. - at mesto, till det mesta, på sin höjd, högst. ath mestho mellen hwarth trä ma wara firetyo föther, älle at mynstho xxx föther PMSkr 324 . ","superl . ","mästa , adv. 1) det mesta, det hastigaste. i förening med en form av magha, formagha el. gita. Se Sdw 2: 1267. 2) synnerligen. här är ecke mesta gott til peninga STb 1: 398 ( 1482) ."]},{"a":"mere","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. och mäster (mester), superl. ","e":["posit. mykil. A) komp. ","1) större (till omfång el. utsträckning). fiskarins ben ära mindre ok predikarens mere Bil 108 . \" jnnan mere oc större armenia \" ib 214 . Al 1932 . \" mith gootz . . . thär mik är een deel aff rätto arfwe epter fadher ok modhor ok mere delin aff minum käro sötzchenum vnter \" SD NS 2: 53 ( 1408) . \" falla i käldo eller bäkkia eller annor mere watn \" MB 1: 360 . \" the litla drötning var ey mere än halff thridhia spanna lang \" Fr 350 . \" the haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda \" KS 84 (206, 92) . - mera (i myckenhet). baro saman mere viþ Bu 31 . skar mära korn ib 101 . \" mära mahgo twe än een \" GO 1091 . ","2) större (till styrka el. grad), betydligare. hans (månens) liws synis ey for mera liwse solinna MB 1: 63 . \" hertogans makt war tha mere \" RK 1: 2745 . \" växte quinnonna ofrägh mere \" Bu 30 . sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis ib 100 . han hafþe mere andelekan eld ok guþlikan älskogha bruna än andre apostoli n jak mz merom gudz älskogha än för Bir 1: 26 . ib 117 . \" ängin war the dygdh som ey war mere ok fulkomnare j thik än j andre creatur \" ib 390 . \" merom vrenom thingom hördhe til mere skirslir oc offr oc swa myklo nakor synd var mere, swa myklo mera skuldo vägha thz offer som fyri the synd skulde offras (från vrenom eft. Cod. B) \" MB 1: 508 . \" thz görs oc vardhir til siälfs hans mere forskullan oc löna \" Bo 142 . \" at miin sorgh mere än thiin är \" Iv 2674 . \" til thässa gäff mere wisso \" SD NS2: 53 ( 1408). ","3) större, mera betydande, mera framstående, förnämligare. vika (för vikar el. viker) . . . þän mindre þöm mera Bu 51 . \" medh minnom mannom ok merom \" KS 38 (100, 41) . alle domare, huath the äru minne älla mere ib 68 (168, 75). större ok mere man Bo 153 . \" hans martirium är mere högtidh ok märare, än hans bena fund \" Bil 284 . ","4) motsv. posit. miok, mykit. ","1) mer, mera, i högre grad, i större mån. älskar thu mik mera än thesse Bo 240 . \" skal man gifwa sik mere vin om at ther stridha moot som meere om thrängir \" ib 108 (kan föras till den adj. bem. 2). gör iak ey mere mot naturlike kropens skipan än mot siälinna skipan Bir 1: 213 . mere liffde jak j hanom, än j mik siälffue Su 212 . gladdis jak meera aff ena aldra ödhmiukasta bön . . . än aff allo wärdzliko gulle ib 241 . ","2) vidare, ytterligare. herra gamorin badh mera then swen siin vapn redha Fr 1575 . \" bödh honom mere til at han en dagh j sudhercöpung halla vil \" RK 2: 5382 . han sagde mera Di 191 . Su 241 . - vidare, längre. han heta ängin bue merä SR 11 . - ytterligare, ännu. aff erchebispen oc andra bispa mere RK 3: (sista forts.) 4205 . - Jfr for-, handar-, innar-, nidher-, optar-, siþar-, ytar-mere. B) superl. ","1) störst (till omfång el. utsträckning.). mäst delen af väruldene Bu 99 . \" i mästa staþ armenie rikes \" ib 210 . MB 1: 113 . - störst (i myckenhet). mäst (det mesta af, största delen af ) hans folck pa marken lå RK 3: (sista forts.) 4654 (kan föras till mäst, adv. 3). - mästa del, till största delen, till det mesta. thera släkt var mästa deel dräpin MP 1: 315 .","2) störst (i grad). fulgdhe thungasta sorgh hänna mäste glädhi Bir 4: (Dikt) 261. skal then hafwa mästa hedhir som vidhir fresta äptir sinne makt at syndenar ok lustane vprifwins af wärldinne ib 1: 339 . - störst, värst. till mästan falsare Bil 113 . \" myna mästa owinir \" Di 191 . haffde giort alla mästa syndh MB 1: (Cod. B) 509 . ","3) störst, mest betydande. til en mästan ok märastan. at frägh rican kunugh Bu 497 . \" innan mästum högtidhum \" Bil 284 . \" at hans martirium haldis j mästum ok märastum höghtidhis tima \" ib 284 . - superl. n. mäst, adv.","1) mest. mötos þöm (för þön) baþen hion fäghit huart andro ok mäst af guz buþskapi Bu 4 . \" rände som mäst han matte (så mycket el. så hastigt han förmådde) ib 156. \" Lg 92 . ST 475 . \" badh han sit folk höght ropa som the mest formatto \" ib 525 . \" drog herre tord aff ther näst aat lödesa huat han kunde mäst (så hastigt han kunde) \" RK 2: 9378 . ib 1764, 3: 13383, (sista forst.) 5583. hwar bar in som mästh han gath (så mycket han kunde bära) ib 3: 1028 . \" kom her oloff axelsson aff gotlandh som han gath mästh \" ib 572 . ib 1054, 2068 . \" the ridhu och rände som the orkadhe mästh \" ib 1035 . ST 8, 474 .","2) på det högsta, synnerligen. war . . . mäst til (i hög grad hängifven åt) fwlan licamins losta Lg 1004 .","3) till det mesta, nästan. skattade them aff mest huat the aga (nästan allt som de ega) RK 2: 719 . ib 8362 . mästh herrana (nästan alle herrarne) grype ther ett annath lag ib 3: (sista forst.) 4276 . \" ther lag konung waldermar sielffuer ne, oc mest hans höffdinge (nästan alle hans höfdingar) ther alt om kring \" Di 189 . mest alle RK 2: 3145 . ib 4985 . \" han (skatten) stodh alldher mäst j gen \" ib 5327 . \" mest hwaria nath \" ib 7196 . \" wid xx kerrebössar hade han mest (i det närmaste? på sin höjd?) \" ib 8597 . - n. i best. form, mästa, adv.","1) synnerligen. \" i förbindelse med negation. thz halp honom togh ey mästa \" RK 2: 4857 . ib 5015, 7083. ther bleff hon tha til entidh, oc ey mästa länghe Lg 3: 622 . \" iak war ok ey än mästha ryk \" RK 1: (Till. till LRK) s. 222 . \" han war tha ekke mesta gamall \" Di 169 . skal . . . thz ey wära mestha heeth aff sik Lb 3: 39. ib 40 . HSH 24: 53 ( 1516) . ","2) tll det mesta, nästan. waro nw lidhin fra abrahm oc til dauid mästa et thwsand aar MB 1: 7 . \" alle mäste \" RK 2: 4636 ."],"f":["meere . ","märe","merom Bir 1: 26, 117 . ","merom MB 1: 508 ; KS 38 (100, 41)), ","mästa delen"]},{"a":"meredel lm.","b":[],"c":"","d":"","e":["flerta, majoritet. \" nämprdir aff twadelena aff brödhromen oc fierdha delenom ellir fämta aff syftromen som är qilkaren delin en tho at han är ey mere delin aff alle samqwemdinne \" Val af Conf gen 117 . ib 118 ."],"f":[]},{"a":"merilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f. mångfald, antal? alt thz som skärs j stykke gör talith, ökiande merilsen (numerum facit pluralitatis), ok delanna ällir stykkianna ökilse är hoffwdstykkins minskilse SpV 488 ."],"f":[]},{"a":"mering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hvitmering."],"f":[]},{"a":"merliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dylik, liknadne. festninga hafwa opta warit syndhrslitna . . . for osämia skuld, frdndhsämia spel äller andra merlika saka SD NS 3: 493 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"mernämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["se mer, adv. 3."],"f":[]},{"a":"mervätis","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["meer wätis )? adj. öfverflödig. thu skal . . . ey thit korn wända til meer wätis (troligen uppkommet af ett orätt läst iuir wästis; Cod. A owerwättis 375) winning (frugum superbundantiam non exiges) MB 1: (Cod. B) 561 ."]},{"a":"mes","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GO 49 . - särsk. korg el. liknande inrättning (af viss storlek) hvilken tjenar till transportmedel för åtskilliga slag af torra varor (ss kopparplåtar, hudar, sill); äfven ss måttsbestämning. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 318. then pakken, tynnan, mesen, j hwilko gotzith är PM XV . ath engen j dragara embeteno schall mera tagha eller haffua fore enaa meessz kopper aath til slaa än fyra artoger SO 197 . - i latiniserad form. de captura alecum de qualibet sagena que habuerit pro manslut duas mesas vnsam mesam, que vero vnam tantum, dimidiam mesam SD 3: 165 ( 1314) . - Jfr sild-, skinmes, äfvensom mese."],"f":["mees . ","meesz )"]},{"a":"mes","b":[],"c":"","d":"","e":[" fattas nw folk thet (ɔ: det öde landet) maa väl försees mädh almoghanom tärffwa höffwe mees PMSkr 192 (eg. lfinsk hälsningsfras, här brukad i karakteriserande syfte om finska invandrare. Se B. Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50: 265 ff.)."],"f":["mees )"]},{"a":"mes","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags korg. - korg el. likn. använd ss transportmedel el. forslingsomslag för åtskilliga slag av torra varor (ss kopparplåtar, hudar, sill). Jfr Hildeband, Sv Medelt. 1: 689, 751 samt Nord. Kultur 30: 123, 198. 3 mark peninga oc 3 meesa sildh VKj 150 (1447). skyllado . . . 16 meser sildh ib 152 ( 1466) . forbödz . . . ath sla li nogra meds meer än iij (3) lispund kopper STb 1: 49 ( 1476) . thet han hade forhindreth ena mess kopper j lubeka ib 2: 215 (1487). for thy änglekes merkie stode pa koppern ok pa messen tesliges ib. ib 553 ( 1491) . \" huilket breff som ludde pa sex och firesindztiwghu messer koper medh jern, mosse och annat ib. (Vissa av fallen äro möjl. att föra till mese). Jfr bikara-, fiska-, kopar-, silda-, skin-mes. \""],"f":["mees . ","mess )"]},{"a":"mesa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korg el. likn. använd ss tranportredskap el. forslingsomslag för vissa torra varor (ss kopparplåtar m. m.). xij mesa beghare, v ortugh mesan HLG 2: 28 81512). ib. item vj mesor bögare for !UDDA_TECKEN?Z ortugh meesen . . . item än viij mesor bögare hwar mesa for ij peninge och iiij ortugh . . . item iij mesor for iiij ortugh mesen . . . item en meesse, som her bertil köpthe ib 84 ( 1517) . swa ath hanis . . . lot them slaa forscripna fäm mesa koppar til sammans ok banth sielff märke pa hwaria meesa STb 2: 153 (1486). Jfr bikara mese."],"f":["mese (mees(s)e), "]},{"a":"mese","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korg el. liknande inrättning hvilken tjenar till transportmedel för vissa torra varor (ss kopparplåtar). om mangh skyppund kopper imesan skall inslaasz SO 187 . \" schall och engen j dragara embetet i meesan mera jnsla än fyra skyppundh \" ib 197 . Jfr koparmese, äfvensom mes."],"f":["meese )"]},{"a":"metal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ther hittas stena som hetha medisi och metallir och [off] them stenom thagha orma sin vngdom Prosadikter (Joan Prest) 347 . Jfr hoo som bäär metallom lhan maa swa fara ath inghen seer honom ib. "],"f":[]},{"a":"metare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr simpo metare."],"f":[]},{"a":"metekroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metkrok. \" fiskarin seande fiscana löpa j vatneo vtkastir sin meetekrok \" Bir 3: 291 . \" thu skal gripa ok fanga diäffuulin mz enom metha krok (leuiatan capies hamo) \" JP 102 . \" mehd thenne methakrokenom ok mathkenom som ther plägher wara wpa ib. \""],"f":["meete- . ","metha- )"]},{"a":"metemadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metmask. \" lumbricus, metadhk \" GU 7 ."],"f":[]},{"a":"metemadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["metmask. koll. tak methe mark oc stöth görandis wathn aff them PMSkr 427 ."],"f":["methe mark )"]},{"a":"meter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["meter, versmått, vers. \" thenne sanger . . . oc marghe andre sanga . . . waaro diktadhe a hebrisko tungo mz fagher metär (Cod. A wers 319) \" MB 1: (Cod. B) 558 . gat ey . . . gömpt metärs (Cod. A wärsa 319) natwra ib."],"f":["metär )"]},{"a":"metevak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uti isen för metning huggen vak. han wekker marga methe waka MD (S) 224 ."],"f":[]},{"a":"metister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medisterkorv. \" jtem j mark for fareköt oc metister \" Skotteb 370 (1460 -61, Kämn). ib 377 (1461 - 62, d:o), 383 (1462-63, d:o). steekhet fä rsk mätister Sex ekon tr 271 . viiii mäthisther Brasks Matordn 3 . rökte mäthister ib 7 ."],"f":["metyst(h)er Skotteb 410 (1466-67, Kämn), 450 (1470-71, d:o). mestisrter ib 403 (1465-66, d:o). mät(h)ist(h)er Sex ekon tr 271 ; Brasks Cal 271 ; Brasks Matordn 3 ; 6, 7),"]},{"a":"metisterkorver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medisterkorf. köttkorffue och metister v tunnor till hope HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"metvorst","b":[],"c":"","d":"","e":["metvurst. \" twa metworster \" SO 80 . 2 mättwrster TS 25 . e mettwrstar ib 26 ."],"f":["mettwrst . ","mättwrst . ","-ar . ","-er )"]},{"a":"meþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mäþ."],"f":[]},{"a":"mialke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjöke? epilobium angustifolium Lin.? ss tillnamn. \" fliis vluonis mialcha \" SD 1: 443 ( 1268) ."],"f":["mialche )"]},{"a":"middel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["m. loch f. (Stb 3: 428 (1499)), ","1) mitt, ställning i mitten el. mitt emellan, medelväg. middel skal man halla j alle frästilse Gers Frest 7 .","2) uppgörelse, överenskommelse. Se Sdw 2: 1346. . . . opburet . . . iiij (4) leste järn effte thet middel, som . . . welbördoge herrer . . . hado lgikorth them i myllom STb 1: 338 (1482). sade . . . niclis . . . sich tess fulmechtich ware . . . pa sine medh arffua veghne myddel loch dechtingen göre medh for:ne knwth STb 3: 244 (1495). tesse . . . berette, hure the tilkallade ware offuer ena myddel ok forlychan j mellen hwstrv barbara , , , och hennes sön . .. om hans federne ib 428 ( 1489) .","3) förmedling, moderation, nedsättning. pa huilket (ɔ en penningskuld) hanis dynxsted . . war begerandes eth myddel aff . . . hanis dene, huilket han engalunda wilde tillata STb 2: 109 ( 1485) . - Jfr midhel, ävensom formidhel (rätteligen formiddel)."],"f":["myddel )"]},{"a":"middel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. ","1) midt, ställning i midten el. midt emellan. skal man j al frästilse tagha eth middel ok bliffwa mith millan Gers Frest 20 .","2) uppgörelse, öfverenskommelse? om thet lybeske sendebud hafuer nogen annen synnerlig befaling äller ingifft hemmelige med mwnnen aff sijnä offuerstä, huar oppa wort middel forslas och festas skal HSH 20: 205 ( 1507) . \" om wij skoe then sack med all tryghet insätie tiil them tiil eth got middel \" ib. \" om thet middel the giorde om drotning cristinä \" ib 206 . ","3) förmedling, moderation, nedsättning. ath han skulde haffwa foot nagon middel pa förscriffne peninge FM 510 ( 1511) . ","4) medel, utväg. \" ey hälder wij, en waare forfädher tilforendhe haffdom nagat got middel her til fwnnit \" FH 1: 57 (1486, gammal afskr.). - Jfr midhel."],"f":[]},{"a":"middelman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man af medelmåttig storlek. Di 129 ."],"f":[]},{"a":"middelst","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" Jfr formiddelst."],"f":[]},{"a":"middelst","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" Jfr formiddelst."],"f":[]},{"a":"midhalbarker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellanbark. \" mydelbarkin af äkinne \" LB 4: 354 ."],"f":["mydelbarker )"]},{"a":"midhaldel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellandel, mellersta del. skipit hawir thre dele som är främbre stampin ok midhaö delin (medium) ok äptre stampin Bir 3: 187 . \" skipsins midhaldel är längre (trol. för lägre) än andre delane ib. \""],"f":[]},{"a":"midhaldel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellandel, mellanparti. \" skipas ällir skikas then främsta midildelin, ok thz äpthirsta rättelika (prima, media et ultima si recte disponantur), tha j hwarie enne sak, the som skälighen är, bliffwa the j sinom stadh obrwthligha \" SpV 27 . Jfr midhiodel."],"f":["midil- )"]},{"a":"midhalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["midhalders man (pl. myd(h)äldris me(e)n, m. medelåldersman. tha waro the alle mydhäldris meen som vnge brödhir waro tha han them sydarst saa, ok teh som mydäldris men waro för tha ha them saa tha waro the alle gamble MP 5: 156 ."]},{"a":"midhalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medelålder. \" vndirstundum syntis han wara vngir oc stundom gamal oc stundom a midhaldre \" ST 129 . Jfr midhio alder, mäþalder. "],"f":["midhalders man","medhalders- )"]},{"a":"midhaldiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djur af medelmåttig styrka. gaf gudh mannenom midhadyuren ly.dogh oc gagnlik swasom yxn ok hesta MP 2: 175 ."],"f":["midhaldyur )"]},{"a":"midhaldra","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["medelåldrig. \" stundom syntes han wara then älzste oc stundom then yngxte oc stundom syntes han wara then midhaldra \" Lg 948 ."],"f":[]},{"a":"midhaldrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["medelårig. Al 223 . Lg 250 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"midhalklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medelmåtttigt kläde el. tyg. Bir 1: 361 ."],"f":[]},{"a":"midhalmata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ställning i midten, medelväg. vari mannin j midh lamato mällan gudz miskund oc hans dom (inter misericoridam Dei et ejus judicium moderatus sit) Bir 2: 227 . \" mällen thänne tw thykkis bädzst vara at gripa midhalmatonna \" Ber 250 . \" aff theres staat som j medla mattho ey fulleey laztinges ondhe LFK 240. \"","2) medelmåtta. \" han haffde rikedoma i medelmatto \" Lg 3: 423 . - gen. med bem. af A) adv. medelmåttigt, någorlunda. slita graat midhilmaato got klädhe VKR 11 . \" jak saa en storan oc widhan oc midhalmatto tiolkan mwr \" Bir 4: 86 . \" war medelmota hög \" RK 2: 7354 . \" är midhla matto heth oc thör \" LB 3: 102 . \" drykkin skal wara . . . midhilmatto gamal \" ib 109 . \" nöther henne (ond vätska) op medlmattho \" ib 4: 342 . B) adj. medelmåttig. waro henna klädhe medel matto Lg 3: 405 . \" är han (blodet) midhilmatto (d. v. s.. hvarken för tunt el. för tjockt) \" LB 5: 293 . - Jfr midhio mata."],"f":["midhalmatta . ","midhilmatta . midhilmaata. medelmatta. medemattha. medelmota. midhlamata. midhla matta. medla mattha),"]},{"a":"midhalmata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ställning i mittten, medelväg. ffor them j midhle matto äro (pro mediocribus), thz äru the, som lsyndena haffua offwergiffuit, oc wilia nw gärna sik bätra Mecht 254 . 2) medelmåtta. thy aktes medelmatta j jordenne til ath ärya ath hon är ey alstingis tör, oc ey alstingis waath PMSkr 199 . - gen. med bem. av A) adv. medelmåttigt, någorlunda. iij lester skorpar, myddelmatitis vel lgynom bachade STb 3: 273 ( 1496) . B) adj. medelmåttig. en medel matthä koo FMu 4: 93 (omkr. 1455). medicris . . . medil maatha GU C 20 (hand 2) S. 127. wjnträ skal planteras ey j sandh jordh . . . wthan j medelmatto jordh PMskr 308."],"f":["medelmatta . ","medil maatha . myddelmatta: -is STb 3: 273 ( 1496) . midhla matta), "]},{"a":"midhalmatelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["måttligt, lagom. \" bör them at sköta mz alle aatwakt at the ey offsnart siongen, wtan midhilmatelika gladhelika mz alle wördhning oc skälike matto skulu the som tillbör saman sionga \" Bir 5: 68 ."],"f":["midhil- )"]},{"a":"midhalqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["the kastade jachkola quarn bortt i een ström som ligger i kekokoski, som är medell quärn BtFH 1: 114 (1492, nyare afskr.) ."],"f":["medell quärn )"]},{"a":"midhalra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mellanliggande råmärke. SD NS 3: 250 (1417, avskr.) ."],"f":["medhel-raa )"]},{"a":"midhalra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mellanliggande råmärke. een medellråå mitt emillan. bådhe huffuudh råån BtFH 1: 8 ( 1474, nyare afskr.) . hulde moott medells råån ib 91 (1484, nyare afskr.). om förne medell råå ib. \" there emillan både råårna skall allamanna wägen wara rätt i medell råå \" ib 30 (1460, nyare afskr.)."],"f":["medell- . ","medells- )"]},{"a":"midhalspetz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i mitten av en slagordning uppställd härskara. swa som höghre oc wenstre hörnith wäryas mädh wingommen, swa oc mädh tesson (ɔ lättha resanär oc skyttor) midhel spetzen PMSkr 156 ."],"f":["middhel- )"]},{"a":"midhalsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellersta delen af ett säte el. af en stol. Bir 2: 243 ."],"f":[]},{"a":"midhalthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellanting på en mellanliggande ståndpunkt varande ting. är oc thz gudz skipilse at styra medhel thingin mz öwerstom oc nedhestom creatwrum (trol. för nedherst creatwr) mz medhelthingom MB 1: 44 . \" han läter nidhro thingin thiäna til midhalthinganna nyt ok öfra thinganna hedher \" Ber 215 ."],"f":["medhel- )"]},{"a":"midhalvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medelmåtttigt vin. drykkir han stundom af medel vineno (vino medicori) som lätare är Bir 1: 247 ."],"f":["medel vin )"]},{"a":"midhaptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1267."],"f":[]},{"a":"midhbutnis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["midt i viken, midt i sundet? tha han midbutnis (på hafvet mellan Gotland och fastlandet) komin är RK 2: 3294 ."],"f":[]},{"a":"midhdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","- Jfr fore-, äptirmidhdagher."],"f":["middag(h)er . medhdagher. meddager. medagh),","midhdags maltidh","-dagx- )","*midhdags symn , ","midhdags tidh (middagxtiid. middax tid), "]},{"a":"midhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. ","1) midt, medelpunkt. mot mydelith (handskriften har: mot j nydelith?) til mit tiäl (contra medium tabernaculi mei) MB 2: 19 . \" huilkens punkt äldher medel, äldher cirkillen, längdh widhet, högdh äldhar dywphet, aldregh enghen kan begripa \" Su 77 . ","2) det som befinner sig emellan (två föremål), mellanvarande ting. lär mik . . . huru jak matte tik altidh oc innerlika loffua wtan nakot medhel, nakot hinder ällir nakot minzsta wphald Su 336 . - mellanvägg, skärm. een skiold ok medhell inter hanom ok jdher LfK 264 . eeth medhell mellan hanom ok idher ib 265 . \" eeth medhel mellan hanom ok jder ondh öghon ib. \"","3) mellanting. \" sighia . . . jnkte annat midhe wti wara, wtan hwar en prester, antigia han är gudz ängil, ällar siälffwer diäffwllen \" LfK 74 . ","4) förmedling, bemedling. \" bude wij . . . maans piks moder . . . tiil eth medell oc voldgifft \" BSH 5: 363 ( 1509) . - öfverenskommelse. at befatta een god medhel ok wenlig dagtingan HSH 7: 15 ( 1470) . \" thet richen forenadis med nogit goth mijdell \" ib 20: 103 ( 1507) . \" eeth medel och tal mz tesse epterscriffne beskederlige dande men \" DD 3: 223 ( 1486) . at then medel teste fastare bliffwe skulle ib 224 . ib 230 ( 1490). ","5) förmedling, moderation, nedsättning. at han matte faa nagon medell j tollen FM 417 ( 1509) . loffwedhe j mik en medhel ythermer oppa then swmman än förre ib 526 ( 1511) . ","6) medel, utväg. \" fwnne wij bade eth medell ther wdi \" BSH 5: 136 ( 1507) . om wij thet medell ey fwnnet hade ib 137 . \" geffue gud alzmectigh got medell, raadh och v(p)saat tiil at for stijre then forderffueligh feygd \" FM 646 ( 1516) . - Jfr middel."],"f":["mijdell . ","mydel . ","medhel . ","medhell . ","medel . ","medell )"]},{"a":"midhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. 2) det som befinner sig emellan (två föremål), mellanvarande ting. sannelika enkte medhel (medium) är mällan liffwit ok dödhin, j mällan onth ok goth SpV 398 . - mellanvägg, skärm? the som . . . gudh j särlike häloghet skodha mz wplyptom hugh swa som wen änlite mot änlite thz är thär engin syndinna mehil mällan kombir Mecht 141 . - bukhinna? omentum ti membr[na] que continet mayorem partem intestinorum wlgariter medäl vnde omentum inelffue GU C 20 s. 379 . 3) mellanting. the mästermän som wilia wända en malm i en annor malm, skole thett göre medh the tingh som äro als imellan, ty the äro som ett medell ther thill PMSkr 634 (avskr.). 4) förmedling. - överenskommelse, uppgörelse. sadhe the forscripna arfwa ath fasbiörn olson haffwer gifwith thom eth mädol som tom bordhe hafwa epther fasbiorn hvstrv dödh ATb 2: 202 ( 1483) . STb 2: 357 (1489). . . . gingo . . . pa eth meddel och forlichan medh . . . jens. . . epter ey til rechke kunne gotzit och egerne epter gielden ib 3: 170 ( 1494) . skal hinrik fornöie martin ryaner eller bliffue j hans mynne eller meddel ib 267 ( 1496) . \" hustrv cristin scal bethale mester diderick krantzsin j gen epter godemens meddel ok skön \" ib 374 ( 1498) . ib 4: 25 ( 1504) . eth breff . . . om thet meddel och dechtinen ib 186 ( 1508) . ib 300 ( 1513) . (Vissa av fallen kunna även föras till 5). 5) förmedling, moderation, nedsättning. ath the skelle bidhia for nämpde henrik . . . ath han ville göra och geffwa the sakenna wppa eth mädel hwilkit henrik och swa giorde han gaf thet wppa eth mädel swa ath laris . . . skal gifwa honom xx march . . . och ther loth henrik sik ther medh oth nöghia ATb 2: 218 ( 1483) . STb 4: 95 ( 1505) . 7) medelväg, medelmåtta, måtta. fäähwnden tarffwas ey wara swa snar som jäghara hwnden, oc ey swa seen som gardhwaren, wtan haffwe thär j eth medel PMSkr 248. ey segher jak aldra ffägherst wthan ffäghor, thy at hälghe män hyöllo medel lj allom thingdom JMPs 506. - Jfr formidhel och middel."],"f":["medhel . ","medhil . ","medel . ","medell . medäl. meddel. mädel ATb 2: 218 ( 1483) . mädol ib 202 (1483?)),"]},{"a":"midher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["medius. \" at bolstade skäl lmagh vara i mydhiom aam och mydiom swndom \" AktKungsådr 18 81458) . n. mit, adv. mitt. ii!UDDA_TECKEN? ortoghland iordh mith i binom SD NS 3: 509 (1419). mediare mith ii sätya oc mith i sönder skifftha GU C 20 (hand 2) s. 127. medius a um mith i blandh oc halff ib s. 128 . SpV 75 . wtganghin mith wt fran them (exite de midio eorum) ib 363 . thz som war genwardoght, tok lhan borth mith aff hopenom (tulit de midio) ib 405 . \" offta hendher ath . .. thin spetz brytz mith J \" PMSkr 155 ."],"f":["mith . "]},{"a":"midhfasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["midasta. gen medhfastha Arfstv 21 ( 1461) . \" madaghin nest fore mydhfastan \" SSkb 31 ( 1502) . "],"f":["medhfastha . ","mitfas(s)ta : -o ATb 1: 12 . 13 (1453)),","*midhfasto manadagher","*midhfasto odhinsdagher , ","midhfasto sunnodagher (midfasto-. mydfasto-. medhfasto-. mitfasto-. -sönnedager. -sondagher), ","*midhfasto tidh","midfastotiidh )","*midhfasto thorsdagher"]},{"a":"midhhvalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i midten varande hvalf. wndir midhwalffweno (media testudine) Bir 4: 84 ."],"f":["midhwalf )"]},{"a":"midhhöster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tidpunkt mitt på hösten. epther midhöst maa thw aldra handa trä föra Sex ekon tr 263 ."],"f":[]},{"a":"midhia","b":[],"c":"","d":"","e":["midt. scal han (blodet) vara . . . ii medio rödher . . . oc nidherst vid grundit swarter LB 5: 293 . sprak drakin for kors thekne swnder j midhio Bil 542 . \" rimmadhe hans strupe j midhio \" KL 10 . \" läto syndir skära han (mannen) j midhio ok funno korsens tekn skriwat j hans hiärta \" ib 50 . ST 64 . LfK 54 . Di 240 . \" varfru hiolt howdhit oc magdalena fötrena oc the andre baro i midhio (sabant in medio) \" Bo 213 . \" hiolt han j midhio (om midjan) \" Bir 1: 268 . \" hon hiolt honum fast innan midhio \" Al 10141 . På alla de anförda kan dock midhio fattas ss abs. nyttjad dat. sing. n. af midher. innan midhio Al 10141 . Pa alla de anförda kan dock midhio fattas ss abs. nyttjad dat. sing. n. af nidher. "],"f":["media: -o Di 240 ; LB 5: 293 )?","midhio alder","mydhio aller )","midhio mata","midhiomatta )","midhio mior","midia myo )","midhio nat","midhonath )","midhionats tidh","midianads- )"]},{"a":"midhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mitt. - medelpunkt, centrum. medium ecclesie est ordo sancti bernardi thz är kir kionna midhie är sancti bernardi ordo Mecht 130 . j thänna midhio (medio) thz är j thänna orden som är medium ecclesie ib 131 . "],"f":["midhie )","*midhio del","*midhio kor?","midhia chor )","midhio nat , ","midhionats tidh","mydia nattis tydh )","*midhio tan","midyo- )"]},{"a":"midhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) medla, bemedla. jntercedo . . . bedhya oc medhla GU C 20 (hand 2) s. 34. - förlika. the midlade thetta ärindit swa thera i mellan at magnus ok nils skwlle bidia sigga som forescriwit star ATb 1: 142 ( 1461) . ","2) moderera, jämka el. avpassa (på lämpligt sätt). mäden christus . . . är thän thär alla lagliga stadgar ok alla menniskio gärningar skodar ok mydlar Nio handl rör Vkl 223 ( 1390) . thet aff sloos j there peningestadga epter ty biscopen ther j landit, rikesens raadh oc andra godha män them j mellan middlä thet epter skäligheet Svartb 353 ( 1436) . . . wi skullom antiggia affläggia äller j naghre matto midhla thera thunga Priv f Sv st 121 (1451?). haa halp härrans anda teandis honom, ekke tarffwas hanom annars hiälp ällir radh, hwilkins dygdh ällir makt midhlar (moderatur) ok sammahallir alt thz som skapath är SpV 511 . \" för thy at . . . all pina oc wärk som war i hans (ɔ: Christi) krop war enkte lisat ällar midhlat aff gudz ällar a hans guddom wäghna SkrtUpp 340. tha är han (ɔ skepparen) ey pliktogher wthgiffwa alla the päningana . . . wtan skal giffwas j twa godha manna skönyan, oc the skwla medla the betalnyngena \" PMSkr 102 . 3) skaffa medel, betala. (Se S. Gustafson, Hemming Gadhs språk, gloss. s. 67.) - refl. *midhalas, = midhla 2. eua swikande adam, mannen thz är kötzsins girnilse swikande andhan, j hwilkom kamp är ällir örlögh, wthan skälin ällir wisdomen midlins (moderetur) ällir owiruäghins, hwart thera mz the andhra, tha faar thz ena illa aff the andra SpV 350 . - Jfr formidhla."],"f":["midla . ","mydla . ","middla . ","medhla . medla. -ar. -adhe),"]},{"a":"midhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) medla, bemedla. \" midhladhe thät swa thera mällen \" SJ 63 ( 1436) . \" hwad wi them j millan om forscr:ne godz midlande ok jempkande warde \" FH 5: 84 ( 1482) . - förlika. ath . . . all twedrecth och owilia motthe afflägghies och medheles i thet bästhe FH 6: 108 ( 1497) .","2) moderera. \" swa som en godher subpriare i eno clostre, han optha temprar oc midhlar högre förmanzsens owermatto kärlekx brona moth sina wndherdana, swa skal thenna skälcka mattan tämpr oc midhla aff store idkan \" LfK 35 . - Jfr formidhla."],"f":[]},{"a":"midhlamata","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se midhalmata."],"f":[]},{"a":"midhlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jämkning? mz swa dana förordhum oc midhlan VKR 8 .","2) bemedling. \" wii wiliom . . . hwat som brwthit är medh idher nadhis medhlen ödmiw[li]ge at bethrä \" BSH 3: 176 ( 1466) . ","3) anordning, förfogande. war j tässom stadhenom giordh en wndirlikin midlan (dispensatio) Bir 4: 78 ."],"f":["midlan . ","medhlen )"]},{"a":"midhlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) jämkning, avvägning, avpassande. - om guds utstakande av människornas frälsning. Jfr Du Cange 3: 139 sp. 1. SpV 193 . \" ey wttydhis ällir ok wtmärkis enkannelika gudh mz thässom liknilsom, wthan gudhelika skikkilsa dispenseran ällir midhlan (dispensensatione) ok skipan kwngörs mz thässom liknilsom \" ib 282 . \" christi mandoms dispenseran ällir midhlan (dispensationes) skal han granlika atwakta \" ib 554 . Jfr midhlilse 1. 2) bemedling. at wi . . . skulwm hiälpas när tik mz hennas midhlan äller bön (eius . . . intercressionibus) JMÖ 137 ."],"f":[]},{"a":"midhlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1)medlare, den som åvägabringar övernskommelse el. förlikning. mic jäppä dyekn keesto the . .. til en mädhlara oc en owerman thässom lundom FMU 1: 382 ( 1381) . Mecht 99 . sequester . . . midladhre GU C 20 s. l570. interpretes sunt inter partes paccem ferentes midhlare ib (hand 2) s. 38. mediator . . . medhlare ib s. 126. jomffru maria . .. thu som är mydlare mällan gud oc människiona SvB 346 (1400-t.). rädhens gudh, oc anammen moth tässom fföresaghda klagamalom betzsta medelaren som är jomffru maria psaltare JMPs 569. 2) domare, skiljedomare? ledare? målsman? Se Sdw 2: 1267 f. - Jfr formidhlare."],"f":["midladhre GU C 20 s. 570 . ","mydlare . ","medhlare . ","medlare . medelare: -n JMPs 569. mädhlare: -a FMU 1: 382 ( 1381)"]},{"a":"midhlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) medlare, den som åvägabringar öfvernenskommelse el. förlikning. the kwnne bliffue medlere mellen richen om thenne feijgd HSH 20: 220 ( 1507) . \" ath the motte komme tiil eth venligh samtall oc ware ther gode mydlare j mellom, ath sadane twist pa badhe sidor motte affsettis \" BSH 5: 561 ( 1516) : laghin äre giwin mz änglom i midhlara (mediatoris) hand MB 1: 444 . han bidhir fore os ok äkke foe sik. swa som var mäklare oc midhlare foe fadhorenom Bo 100 . christus som fridgörare oc mildare är mällan gudh oc mankönit MP 1: 30 . \" at the varin midhlara oc dagthingara mällan gudh oc människiona \" Bir 2: 107 . Su 34, 45, 209, 400, 412 . LfK 73 . \" herran gud som thzta höre, han är midhlare (mediatorc withne at wi göra skolom thz wi loffwom \" MB 2: 106 . ","2) domare, herskare, styresman? hwat är konungin vtan almoghins ok rikesins midhalre ok väriare Bir 3: 400 . \" i lykamlika walle och rikesins ärendhe than skalthw wara en mädlare och en forsthinna \" Lg 3: 119 ."],"f":["midlare . ","mydlare . ","medlare Su 45 . medlere. mädlare Lg 3: 119), "]},{"a":"midhlaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. superl. ","e":["1) mellerst. til mädelsta brona wppa almanna wäghen SD NS 3: 619 (1420, avskr.) . for midhelste gaardhen j karless gaffwm wi xx marcher peninga Svartb 374 ( 1439) . \" hans längxste finge, äller midhlaste \" Mecht 337 . \" annan daghen j thy medlaste elemento som är vathnet giordhe han fiskana ok fuglana \" SvKyrkobr (Lucid B) 127 . wåra ängia skipta, som kallas östersta skällenäss och middelsta näss Trolles Jb Bil 207 (1481, nyare avskr.) . STb 5: 75 ( 1515) ."],"f":["midhelster . ","middelster . ","medlaster . ","medlester . ","mädelster . Se Sdw 2: 1268)"]},{"a":"midhlaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl.","1) mellerst. \" wppa midhlasta fingrit \" Bir 4: 10 . the försto ärw i nidhrsta thrapponne, andre i midhlasto trapponne, the thridhio i öfwärsto Ber 143 . ib 148 . i mildasta fierdung BSH 2: 43 ( 1397) . for midhelste gaardhen j karles FH 5: 43 ( 1467) . \" i medleste quarnen \" BtFH 1: 47 ( 1487, nyare afskr.) . \" then älzste heet ieconias. annar iocaz thridhi sedechias landith togh then midhlasta til konung \" MB 1: 8 . \" then andre lagen, som man kaller medelste lagen \" BSH 5: 228 ( 1507) . stadfäste oc fulbordade then medelste lagen ib. effter for:da medelste laag ib; jfr Schlyter, VAH 18: 200 f.; MELL LXXVI f. hulke som hältz aom j thenna timanom äru j högxsto ok störsto skärslo eldz pino. skulu koma j medlasta pinona. ok the som äru j midlasta pinonne skulu koma j the lättasta Bir 1: 174. ib 2: 138 . MB 1: 82 .","2) medelmåttig. \" skipadhe ey at hafwa klädha bonadh af bäzsto klädhe ok ey aff smälikasto vtan af midlasto \" Bir 1: 361 . \" hon war aff midlastom (medelklassen tillhörande) föräldrom födh, oc tha mykyt rikom \" Lg 3: 394 . - n. adv. mellerst. öfuerst medlest och nederst BtFH 1: 75 (1467, nyare afskr.) ."],"f":["midlaster . ","medlaster . ","medlester . ","midhelster . ","medelster )"]},{"a":"midhlilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" =, n. pl. el. f.? ","1) jfr midhlan 1. at gudz son tok alla sina mid[l]ilse (dispensationis) tima, som är födzlonna, pinonna, ok opstandilsenna tima, mz rätto siälffwald SpV 535 .","2) medling, bemedling. \" mz medlälse häloga katerina oc saliga moder hännes birgitta \" Saml 28: 12 ."],"f":["midlilse . ","medlälse )"]},{"a":"midhling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr formidhling."],"f":[]},{"a":"midhlirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlarinna. wändher jak mit hiärta oc alla mina astundan til thinna fahderlika barmhärtoghet oc til thinna werdogasta modher, som een midlerska är mällan tik oc alla syndara Su 255 ."],"f":["midlerska )"]},{"a":"midhlirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlarinna. Mecht 210 . hon (ɔ: Maria) är änglana glädhi ok ära, for lthy at mällan thz höxsta ok diwpasta, är hon en fridzsam midhliska (mediatrix) SpV 182 . JMÖ 65 . hel människiors midhirska (mediatrix), oc syndennas twättirska ib 188 ."],"f":["midhliska SpV 182 ; ","-o ib 115 . medelerska JMPs 569),"]},{"a":"midhlung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*midhlunga iordh","medlunghe jord )"]},{"a":"midhlung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellanställning. - gen. midhlungs, ss adj. medelmåttig (till storlek)? tedh barn tha födis varder viist ok klokt, och är midlwngx LB 7: 96 . "],"f":["midhlunga man","midhlangäman )"]},{"a":"midhnat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["midhnats tidh (midnatz-. mydnattes-. tiid(h). Se Sdw 2: 1268), ","midhnats time (minnatz-), "]},{"a":"midhnat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["midnatt. \" vm minnaat \" KL 264 . gen midhnat Bil 725 . MB 1: 64 . ST 146, 304 . RK 2: 7362 . Di 74 . Lg 3: 541, 599 . LfK 256 . Jfr midhio nat samt miþer "],"f":["mitnat ST 146, 304 . min nat MB 1: 64 . ","minnat: -nattena Lg 3: 599 . ","minnaat KL 264 . ","mynnat RK 2: 7362: Lg 3: 541 ; LfK 256 ), ","midhnatta skedhe","midhnatta tidh","midhnats tidh","midhnats time","mitnatztime: -tima ST 268 . minnatz time: -tima Lg 46 ; Su 114 ), "]},{"a":"midhströmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , m. Se F. Tamm, Uppsalastudier s. 35. och Sdw 2: 1268. mellersta delen av en ström. i miþ ströma ÖGL B 8: pr. (på två st.). theth riset som ther är i midhströme AktKungsådr 5 ( 1399) . \" midhströmen är konungx oc herratz almänning oc farlidh \" SD NS 2: 486 ( 1412) ."],"f":["*midhströme"]},{"a":"midhströmis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["mitt i en ström. at the . . . förä two eller tre nöther . . . midströmmes AktKungsådr 21 (1470-86)."],"f":["midströmmess )"]},{"a":"midhsumar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["midsommar. \" sancti iohannis dagh om mitzsomor \" Arfstv 39 ( 1461) . \" sancti johannis tiid midsomoren nest förlidhen \" STb 5: 6 ( 1514) . i metsommars VKU 18 ( 1541) . "],"f":["mid(h)somor NMU 1: 156 ( 1505) ; ","-en STb 5: 6 ( 1514) . ","midsommor: -en Stock Skb 35 ( 1517) . ","mitsommar: -s VKU 18 ( 1541) . ","mitzsomor Arfstv 39 ( 1461) . ","misomer ib 8 (börj. av 1470-t.). medsomar SvKyrkobr 292 medsommer Brasks Kopieb 16 (1520). metsommar: -s VKU 18 ( 1541) ),","midhsumars dagher (mitsommars-), ","midsumars tidh (midsommers tidh STb 2: 175 ( 1486) . mydsomers tijd ib 3: 347 (1498). missomars tiidh ib 1: 106 ( 1477) ), "]},{"a":"midhsundis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["midt i sundet, midt på el. i vattnet. tha han kom mit syndhis (Cod. C midhsundis 988; circa medium fluminis) Bil 373 ."],"f":["mit syndhis )"]},{"a":"midhsundis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mitt i sundet, mitt på el. i vattnet. tha haffua the gillat for bolstade skäl mydh syndhes i ana AktKungsådr 18 ( 1458) ."],"f":["mydh syndhes )"]},{"a":"midhvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellersta delen av ett vattendrag. i midhwätne som almänningx farlith ägher at wara AktKungsådr 4 ( 1399) . \" i midhwatne i ane ib 5. \""],"f":["-wätn )"]},{"a":"midhvatnis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mitt i ett vattendrag. theth riis som midhwätnis är lag[ht] AktKungsådr 5 (1399). ib."],"f":["-wätnis )"]},{"a":"midhvinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["midhvinters tidh , "]},{"a":"midhvägh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["midt. \" i förbindelse med följ. prep. jak skal sätia mit hws midhwägh mällan (midt i bland) idher \" MB 1: 376 ."],"f":[]},{"a":"midhvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg mitt igenom ngt, huvudväg? midhwäghin ok konungxlika wäghin (media via) j almännelighom laghom ällir liffwerne satthom, är ekke lofflighit affskedhis gaa SpV 445 ."],"f":[]},{"a":"midhväghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i midten, midt. i förbindelse med följ. prep. the hafdhe ekke vtan et ögha sat midhwäghis a sit änne Al 9417 ."],"f":[]},{"a":"midhväghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i mitten, mitt. i förbindelse med följ. prep. PMSkr 507 . ib."],"f":["midhwagis . ","mithwagis )"]},{"a":"midhväghis dike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellanliggande dike, dike som ligger midt emellan. som midhwäghsdikit til sigher SD NS 1: 295 ( 1403) . ib 296 ( 1403) ."],"f":["midwäghis dyke: -dykit SD NS 1: 296 ( 1403)), "]},{"a":"midhväghu","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i ssättn. med adj. miþer, senare dock uppfattadt ss dat. af ett feminint vidhvägha (-wagha). Se Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 32 f. - i midhväghu, i midten. wiste iomfrun at hwassasta spiut sculde gynom bora hänna sons sidho . . . oc hans hiärta j midhwaghu syndirskäras Bir 4: (Dikt) 261 . \" the skulu sundirskäras j midhuägho (på midten) \" ib 1: 18 . \" bora ginom thina händir j midhuagho \" ib 2: 5 . ib 243, 3: 437 . KL 19 . \" han . . . rifnadhe i midhaghu (crepuit medius) \" ib 132 . \" hiolt en thera vm howdhit ok annor vm fötrena än iak . . . hiolt m myduägho (per medium; om midjan) \" Bir 1: 268 . christus star j midhuaghu fyra vägna vttandhir MP 1: 131 . \" andre frestas hardhelicare j midhuaghonne (in medio) oc j ändalyktane \" Bir 2: 326 . \" seer iak ena aldra skönasta dotter oc iomfru i thins liffs midhwaghn (för midhwaghu; midt i din qved) \" Lg 3: 596 . midt i. med dat. moyses gik inne j miduaghu (Cod. A mit i 343) skyno MB 1: (Cod. B) 560 . - midhväghu, A) adv. i midten, midt. i förbindelse med följ. prep. vtsprang lughi medhwaghu gynom hans hals KL 122 . \" stodh midhuaghu mällan idhir (medius . . . vestrum) \" MP 1: 22 . \" hafdho tre stigha en räkte til fotanna annor vndhir skuldrona ok armana thridhi midugäho a likamanen (ad medieatem corporis) \" Bir 1: 268. thornkrona . . . hulkin som nidhirgik midhuägho a änlitit ib 2: 133 . \" som midhuägho är a stolenom ib 242. B) adj. medelmåttig. hon hauir midhuägho kärlek (medium calorem amoris) \" Bir 2: 138 ."],"f":["midhuägho . ","myduägho . ","midhuagho . ","midhwaghu . ","midhuaghu )"]},{"a":"midhväghu","b":[],"c":"","d":"","e":[" , sannol. eg. dat. sing. av midhväkt. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. - i midhväghu, i mitten. - på halva vägen. the som wpfara a thässin bärghin här i wärldinne ok thrötte a midhwäghonne wilia hwilas SkrtUppb 95 . - midhväghu, A) adv. i mitten, mitt. i förbindelse med följ. prep. som lhan (ɔ Hector) saa for medwago j hären mötthe honom konwng prothilagus Troj 113 . B) adj. 2) i mitten befintlig? att jorden är som ehn punct standandes iuwägen i ehnom cirkill, hwilken cirkill himelen är, och alle stiernor, planeter, och liuss, som i them cirkelenom äro, giffwa sina stråla och kraffter in i then midwägen (för midwägu?) ppuncten som är jordena PMSkr 603 (avskr.)."],"f":["medwago )"]},{"a":"midhväkt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. , ","e":["prep. och subst. f. A) adv. i mitten, mitt. i förb. med följ. prep. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 182. C) substantivt. mitt, mittpunkt. o thu maria . . . äronnas konugx mnönster, hwilkas miskwndh wi wnfinghom aff thins hälgasta qwidz midhwakt (e medio tui sacratissimi uteri) JMÖ 70 . \" iordhen blomstradhes aff enne källo opprinnandis aff jorddennas midhwakt (in medio terre) \" ib 84 ."],"f":["midhwakt )"]},{"a":"midhväktis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i mitten. thentidh thu gaar til then glädis fulla daghen, owergiffwandis then pino fulla, thenna daghen är midhwaktes (dies est hec media) JMÖ 193 ."],"f":["midhwaktes )"]},{"a":"midhväktis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i midten, midt. i förbindelse med följ. prep. medhwaktes i blandh blamännena Lg 3: 455 ."],"f":["midhwaktes )"]},{"a":"migh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bukka-, geta-migh."],"f":[]},{"a":"migha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mingere. \" honom swidher som vndher (under sig, i sänen) migher \" GO 410 . ib 967 . RK 3: 1775 "],"f":["-er )"]},{"a":"mikaelis","b":[],"c":"","d":"","e":[" = mikials mässa. skulle han giffwa v j öre om micaelis ATb 2: 31 ( 1474) . SJ 2: 296 ( 1496) ."],"f":["micaelis . ","michaelis )"]},{"a":"mikaelitidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tiden omkring Mikaelsmässa. ATb 2: 280 ( 1485) ."],"f":["mecaelj tydh )"]},{"a":"mikialmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["michelmessa )","*mikialmässo fardagha tidh","michelmesso ffardaga tiidh )"]},{"a":"mikialmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mikials mässa. Bu 12 . SD NS 1: 446 ( 1405) . RK 2: 8551 ."],"f":["michiall- Bu 12 . ","michiel- SD NS 1: 466 ( 1405) . ","michelmessa: -o RK 2: 8551), "]},{"a":"mikials dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mikials mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["mikelsmessa )","mikialsmässo dagher , ","*mikialsmässo fardagher","myckelssmessa- )","*mikialsmässo fardagha tidh","*mikialsmässo marknadher","mikelsmesso marchnader )","*mikialsmässo tidh","michels mässo tidh )"]},{"a":"mikials mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["michialsmässa: -o SD 5: 639 ( 1347) . mikelsmessa -o RK 1: 2608 ; 3992. mickelsmesse (ack) ib 2: 3254 . " michils mässa. -o " VKR 61 ), ","mikials mässo dagher , "]},{"a":"mikials tidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Mikaelitid, tiden vid Mikaelsmessa. till sancte mikkels tiidhe RK 2: 3259 ."],"f":["mikkels tiidhe (i rimsl.),"]},{"a":"mikil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mykil."],"f":[]},{"a":"mikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inrättning hvari ett fartygs nedtagna och hopvecklade segel längas, klyka. xi (11) lösa myklar BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":["mykkar ) , "]},{"a":"mikke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gaffel el. klyka (till stöd för mindre artilleripjäs o. d.). item fore en mycka böttes til len skerpenthijn SSkb 33 ( 1502) . BSH 5: 506 ( 1512) . Jfr Sdw 2: 39 s. v. mikka?"],"f":["mycka ) , "]},{"a":"mil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["camus i myla [IV regum 19: 28] ponam itaque circulum in naribus tuis et chamum in labiis tuis jak skal sethia en ringh i thyna nesa ok milande i thynna leppha GU C 20 s. 103 . priamus . . . tog j forgilta myled aa drotning helene häst Troj 69 . et twäbetmyl VKU 137 ( 1569) . Jfr bezla mila."],"f":["myl )","mila (myla), "]},{"a":"mil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. tusen steg (d. v. s. en Romersk mil). mil. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 110 f., 116. f. uaro þa fram comme tel montem gaudii hafua milo fra compostella Bu 169 . thörkadhis hafwit ifuir thre milur (per tria miliaria) Bil 361 . \" gingo af bethleem til ierusalem som skilia aat fäm milo (qwinqve vel sex miliaria) \" Bo 6 . fördhe han til iherusalem som liggir thedhan atirtan af thera milom ib 48 . \" eet höght biärgh som laa twa milo när thy biärgheno \" ib 49 . MB 2: 312, 316, 338 . \" han är ey hädhan ena mila \" Fr 1587 . ib 1424 . Al 2178, 2439 . atta milo vägh Bu 508 . \" fyra mila wägh \" Bil 308 . \" sex mila wägh \" ib 360 . \" xv milor vägh \" ib 540 . \" ena mile wägh \" MB 1: 424 . \" baro iärnin mz sik ena stora milo \" KL 96 . ij stora millor Lg 3: 651 . \" the sagd haffua farit ena harda milo \" MD 355 . \" vij walzska milor \" Lg 335 . viij stadia the göra ena swänska mila MB 2: 315 . then stadh heet konung elle ther er ey twa milo mällä lödesa ok ather thär RK 1: 2249 . \" thedhan äre 11 1/2 milje till sepesioen sw . . . thedhan äre 11 1/2 milje bergh och malm till murasmäki. jtem till jlotunsalmj 111 1/2 mile . . . thädhan och till minimäki 1 1/2 mile . . . thedan till hauka männ på är een milje . . . thedhan till armisari är II mile, och är mestedels vattn, och 1 mile skogh wegh, thedhan [till] witzawåri är een 1/2 mile vatn \" FH 5: 7 (1446, nyare afskr.). ib 8, 9 . \" skule gillesbrödherne sin gillesbrodher wnthföra iij mila wäg ma hest eller skip eller hwad hanom besth lägligit är \" SGGK 104 . thz (ɔ: amynnet) war huseno swa nala twa milo wegh eller twa wiko sio RK 1: 1706 . Jfr flärdhungs mila."],"f":["mill . ","milar . ","mila . ","miler . ","myler ) , .f. = mila. a thräthigi mila Fl 14 . " swa höght stadhin ouer vatnith la, thz man görla aff honum sa vt ij hafuith margha mila " ib 663 . " thiit kom . . . margha mila (d. v. s. lång väg) en höfdhinge " Al 1606 . komber nw tiil fala paa mila twaa RK 3: 1727 . " fämtighi miler wägh " MB 1: 270 . " hwar och en som boo her oppo xx myler när " DD 1: 225 (1516, eft. aftr. hos Langebek). ena stora mill var han (vägen) longer MD 354 . mila(milla: -or Lg 3: 651 . ","mile . ","mijle ) , "]},{"a":"mil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mil. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 470 ff. mellan sysmes kirkio . . . ok sawlax kirkio . .. äre xviij mils wägh Svartb 403 ( 1412) . \" ärä och myne hästhä ij store miljär hädhen \" GPM 2: 294 ( 1508) . at han wende om igen en mile pa thenne siden eneköpung STb 5: 329 (1521, Kop). - avstånd? swa at han weth all lhindher. mosa. skogha. älffwer. bärgh. oc mila. äller menföre som ther ärw PMSkr 144 ."],"f":["mila . mil: -s Svartb 403 ( 1442) . mijlär GMP 2: 294 (1508)), ","mila (mile), "]},{"a":"mila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mila, kolmila. \" skal kolaren hafue for huarie xiiij (14) fampna mijlo x (10) öre pa sin egin kost \" BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) ."],"f":["mijla )"]},{"a":"mila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munstycker (på ett betsel). the redde til gångara, och guylta milja RK s. 20 (Messenii uppl.; motsv. st. i Klemmings uppl. RK 1: 610 har: ok reddo til gangara ok forgylt smide)."],"f":["mijla )"]},{"a":"mila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (kol)mila. Jfr kola mila."],"f":[]},{"a":"milda","b":[],"c":"","d":"","e":["mildra. \" pawin milladhe them reglonna hwaslikhet \" Bir 1: 361 . \" skal jak milda domin \" ib 2: 92 . - stilla. ma plaghan millas Bir 1: 219 . thäs (hafvets) ower matta flodher mildar thu oc blidkar Lg 3: 50 . - Jfr at milda."],"f":["milla . mylla, sae at milda. "]},{"a":"milddomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mildhet, godhet. \" lönte jak mins mildoms (pietatis) ämbite \" Bir 2: 301 . Ber 139, 194, 222 ."],"f":["mildomber: -doms Bir 2: 301 ; Ber 139, 222 ; ","-domsins ib 194), "]},{"a":"milde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mildhet. \" aff fromheet oc milde bar han priis \" MD 195 . ib (S) 233."],"f":["mild MD (S) 233 (i rimsl.)), "]},{"a":"mildelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) mildeligen, kärleksfullt, nådeligen. var herra . . . grät mildelica iude fal MP 1: 248 . \" iak thakkar gudhi hulkin mik . . . swa millelica hördhe \" KL 341 . \" j människio natur, hwilka gudh wilde til sik mildelica taka \" Lg 69 . ib 437 . MB 2: 302, 309 . Su 70 . ","thz mgha millelica (pie) troas ib 227 . MP 2: 124 . VKR 26 . Ber 188 . millelika (pie) iäfwande Bir 1: 401 . ib 3: 152 . älska millelika (pie) ib 1: 243 . \" at dröfwas millelica (pie) \" ib 2: 277 . \" än thu wäl och mildelika (pie) lifwer \" Ber 102 .LfK 101, 246. the som mildeliga j tronne (cum pietate) haffdo sompnadh j dödhenom mB 2: 318. - Jfr omildelika."],"f":["-licha VKR 26 . ","mildeligha LfK 101 . ","mildeliga MB 2: 309, 318 . ","millelika Bir 1: 243, 401. millelica KL 341 ; MP 2: 124 ; Bo 51, 227 ; Bir 2: 277, 3: 152 . ","milleliga MB 2: 302, 309 ; LfK 246 . ","mildelekan Su 70 ),"]},{"a":"mildelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) mildeligen, kärleksfull, nådeligen. jach . .. bidher tik, ath thu wärdhughas mylleligha vntffa thessa psalmana ok böner SVB 273 (senare h. av 1400-t.).","3) givmilt, frikostigt. thet gotz, ther ware foräldra os här ater epter sich milderlica leefft hawa SD NS 3: 612 (1420)."],"f":["mylleligha . ","milderlica )"]},{"a":"mildeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mild, nådig. Su 206 . \" gudz mildelika föresyn \" LfK 102 .","2) from, helig, bestämd för fromma el. heliga ändamål. aff theris werdh skal fornöghisas them milleligha stadhom (piis locis) som nw äro förmemde SD 1: 445 (öfvers.)."],"f":["milleligh )"]},{"a":"mildelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mildhet. \" swa sötelika händis a them gudz mildeli[k]het \" Bil 878 . Jfr omildelikhet."],"f":[]},{"a":"mildelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mildhet 1. venth stora millkheth til mik SvRimd 50 ."],"f":["millekheth )"]},{"a":"milder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) mild, lgod, välvillig, nådig, kärleksfull, barmhärtig. piecticus (fel för pieticus) . . . mylder ok ömkosamber GU C 20 . 445. min aldhramylasta jumffru maria SvB 273 (senare h. av 1400-t.). - med dat. mildhetin är gudz dyrkan, hwlkin som gör milla (mittes), thz är them som älska, them som them häria ok hata SpV 552 . 3) givmild, frikostig. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 17, 235 f., 508. aff mildo ok beradhno modhe SD NS 3: 612 ( 1420) . thet (ɔ barnet) är mylth ok gäffwith, swa ath thet latir snart lukka aff sik hwat thet y synom handhom haffuir MP 5: 58 . 4) from. wn mik at jak matthe här äpther fly allan olofflikän lusta, oc tik täkkias, mädh mildhe gudhelikhet SvB 12 (b. av 1500-t.).","5) blid, lugn. \" christus som drogh ionam prophetan oppa törra iordh milla görandhes haffsens bölgghio (maris fluctus mitigans) \" JMÖ 149 . - Jfr gif-, giäf-, mat-, o-milder."],"f":["mildher . ","mylder . ","mylth MP 5: 58 . pl. ack. m. milla SpV 552 . ","milla JMÖ 149 . superl. mylaster: -a SvB 273 (senare h. av 1400-t.). Se Sdw 2: 1268),"]},{"a":"milder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) med prep. ivir. \" war mildir owir wara synde \" KL 104 . ","2) mild, lindrig. thera syn skal millare wardha (mitigabitur) ok pinan lättare Bir 1: 174 . ","3) gifmild, frikostig. tyberius war mykit mildir for guz skuld til thes han vardh fatöker Bil 708 . \" at . . . then som war nizsker wari mildher (largus) \" Ber 20 . KS 34 (87, 36), 78 (192, 85) . Di 92, 136 . MD (S) 250 . aff mino eghno mildo ok beradhno modhe SD NS 2: 10 ( 1408) . ib 11 ( 1408), 44 ( 1408). thz skipte han mz milde hand Fr 2709 . \" millir at härbärghia (hospitalis in) fatika \" Bir 2: 45 . \" mildr af godz ok penningom sinom \" KS 34 (86, 36) . - med dat. waren them fatikka mildhe Lg 3: 658 . - rik? med prep. i el. at. mild (larga) j iämkristins älskogha Ber 47 . \" milaste fadhir at alle miskund oc sannind \" ST 461 . ","4) from. \" öka mildom (piis) rätwisona \" Su 187 . ib 449 . \" huart eth milt hiärta \" ib 211 . \" mz millom hugh (mente pia) \" Bo 184 . \" göra milla ok miskunsamlica gärninga (opera pietatis et hospitalitatis) \" ib 233 . Bir 4: 35 . - Jfr giäf-, o-, tar-, thag-milder."],"f":["mylder L. ","milllir Bir 2: 45 . ","mild Bu 26 ; MB 1: 397 ; Bir 1: 94 ; Ber 47 . ","milt . ","mildan Bil 381 . ","millan MD (S) 250 . ","mild (i predikat. ställning) D 92. dat. m. ","millom Bo 184 . ","milde Fr 2709 . ","mildo . ","milda Bir 4: 35 . ","millo Bo 60 ; MB 1: 271 . pl. nom. m. ","mildhe Lg 3: 658 . ","milla MB 1: 397 . ack. f. ","milla Bo 233 . gen. ","milda Bir 3: 157 . dat. ","mildom Su 187, 449 . best. form nom. f. ","milda Bu 16, 19, 21§, 25, 28. ack. f. ","mildo Bu 29 . dat. m. ","milda Bir 4: 21 . komp. ","mildare KL 182 . ","millare Bir 1: 174 . superl. ","mildaster: -a Ber 194 ; Su 449 . ","millastir Bir 1: 41 ; ","-a Su 187 ; ","-e Lg 817 . ","milaster: -e ST 180, 461), "]},{"a":"mildhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mildhet, kärlek, nåd, barmhärtighet. mitia e späkt oc mildheth GU C 20 (hand 2) s. 148. tha människian fastar skal hon haffwa mylheth ok godhan vilia ok stadugheth til alla godh gerningha MP 5: 186 . 2) givmildhet. llargitudo . . . mildheth scilicet in dando GU C 20 (hand 2) s. 65. MP 5: 58 . 3) fromhet. mildhetinne (pietati) äru säffhetin ok jndhra godhtein nästho, ey är mildhetin j nakra matto werd, om the andrea dygdehenar äru bortho SpV 527 . ib 528, 530 . mildhetin (pietas) är gudz dyrkan, hwilkin som gör milla lib 552. SkrtUppb 85 . - Jfr gifmildhet."],"f":["-häth: -häthinne SkrtUppb 85 . ","mylheth MP 5: 58, 186), "]},{"a":"mildhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mildhet, kärlek, nåd, barmhertighet. gudz milhet Bo 41 . \" tron i at böghia the grymasta oc the omillasta mz milhetinne \" ib 207 . vm . . . milhetz ok kärlex (pietatis et caritatis) gärninga ib 142 . ib 78, 102, 147 . Gr 293 . Lg 817 . MB 2: 285 . \" hans nadh milhet \" MP 1: 19 . \" j hänna mildhet andwardhadhe han alla sina gerninga \" KL 68 . Bir 1: 94 . the mildhetz käldan (fons ille pietatis) af hwilke idhkelika miskund vtflyter Su 449 . \" at tee min höghelika kärlek ok mildhet ib. \" ib 206 . \" manheit oc milheit (mildi) oc blidhet \" Di 95 . \" komo os vidhar thorftelik thing aff milda manna milhet (ex compassione piarum mentium) \" Bir 3: 157 . \" rördhir af milhet (compassione) \" ib 1: 78 . KL 349 . \" gret ihesus christus af mäste önko oc mildhet ouir iude sins forradhara syndh oc nidhirfal \" MP 1: 248 . \" rördhis iak af molhet owir (pietate super) them \" Bir 1: 78 . ","2) gifmildhet. \" MD (S) 254. \"","3) fromhet. patriarchanna milhet Bir 3: 187 . Bo 137 . Lg 3: 358 . \" undi mildhetzens han (sub forma religiosa) \" Su 417 . ib 55 . \" egypto munka hafþo alla þässa milhetz (pietatis) gärninga \" KL 182 . \" hawa nakra dygdha ok milhetz (pietatis) gerninga \" Bir 1: 262 . \" ib 3: 173 (på de båda sista ställena kan ordet föras till 1). - vördnad, pietet. kristin tro forbiwdher grata dödha män the som gudhilika lifdho, än tho at milhetin (pietas) thz wt kräfwär \" Ber 188 . - Jfr omildhet."],"f":["mildheet Lg 3: 358 ; Su 206 . ","milhet KL 169, 349 ; M 1: 19; Bo 41 ; Gr 293 ; Bir 1: 78, 94, 3: 157, 187 ; ","-hetin Ber 188 ; ","-hetina Bo 137 ; ","-hetinna ib 78 ; ","-hetinne ib 147, 207 . ","milheit Di 95 . gen. mildhetz MP 1: 248 ; Su 449 . ","milhetz KL 182 ; Bo 142 ; Bir 1: 262 . ","milhedz ib 3: 173 . " med art. mildhetzsins " Lg 817 ; ","-hetzsens Su 55, 417 . ","milhetzsins Bo 102), "]},{"a":"mildleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mildhet, godhet, välvilja. huru måtte han !UDDA_TECKEN? mannen) tea älla fulkoma sin mildlek, vtan han war medh flerum mannom thöm han måtte göra gagn ok hughnadh mädh mildlek sinom KS 4 (9, 5) . ","2) gifmildhet. \" vm riker man liuer vtan almoso gärninga ok mildlek \" KS 46 (118, 50) . ib 34 (86, 36), 34 (87, 36), 34 (88, 36)."],"f":[]},{"a":"mildoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mildhet, godhet. \" iak thänker a thiin mildogheet ther thu hafwer marghom . . . teet \" Al 2925 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"millom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mällom."],"f":["millan )"]},{"a":"milt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["milter , m. mjälte. Se E: Smedberg, Peder Mpånssons landsmansskap 58, E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 347. oleum philosophorum . . . hiälper . . . miltenne PMSkr 405 . aspilaten är en swarther sten . . . han doghe them som ärw sywke j milthena ib 460 . - Jfr miälte. ","*milta sot","-sooth )"]},{"a":"milter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjälte. \" for siwgh milth ok magha \" LB 6: 107 . for bulnan milth ib 2: 39 . \" ffor bulen milth ib. \" ib 62 . \" ffore . . . saar mylth \" ib 64 . ib 65 . Jfr miälte, miälter."],"f":["mylther )"]},{"a":"min","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. poss. L. ","e":["min. Se Sdw 2: 1268. . . . anamat a mynna barna vegna äpter men älskelek husbonda . . . SD NS 3: 125 ( 1416) . äpter men [!] dödh skal ängen men arffue thessen gotz bruka äller behalda ib 396 ( 1481) . \" hon var minnass hustru modher \" Arfstv 13 ( 1461) . then skada, som i giorde my herres swen STb 1: 397 ( 1482) . wore my herre her sten ok her niels stwre här ib 400 ( 1482) . vnner jak . . . men dottir margitte en krandz ATb 2: 234 ( 1483) . \" menne elskelige hwstrv hwstrv elinne vnner jak . . . mjn half dell ib. lyste m herre fridh \" STb 4: 342 ( 1513) . \" bysseskytten mi herres aff westras kom iiij marc \" Stock Skb 74 ( 1518) . ith am win oc vj kannor, som kom til mi frvgis kirkegongh ib 114 (1519). jacob bysse skytten tiener mj ffru ib 160 (1520). item . . . fek jac c mark klippiga niles mynes herre mode fogde oppo nogan gambla gel HLG 2: 114 (1523). - the mine, de mina, mitt folk. Se Sdw 2: 1268. - (?) tha hörer ok thin kärlekir mik til . . . swa göre min Mecht 311 ."],"f":["men SD NS 2: 396 ( 1418)","men ib 234 ( 1483) . ","minz SvB 487 (omkr. 1520). ","minnass Arfstv 13 ( 1461) . mynes HLG 2: 114 (1523). mynnes ib 115 . ","mynna SD NS 3: 125 (1416); HLG 2: 115 (1523)), "]},{"a":"min","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["pers. gen. se iak."],"f":[]},{"a":"min","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["min. \" min sisloman \" SD 5: 160 ( 1343) . \" mit jnsighle \" ib 4: 686 ( 1339?) . \" þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr fori therä sial oc minnä \" ib 5: 293 ( 1344) . iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä ib. minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse ib NS 2: 169 ( 1409) . mik tel aflat ok lösn minna synda Bu 3 . \" iak beþes aff minom syni tua böne \" ib 13 . \" alle mina bröþar ib. nu callar min son mina siäl tel sin \" ib. \" blöt mit hiärta mäþ þino bloþe \" ib 72 . \" af allom hugh ok hiärta mino ib. mindre wqr minna moþor möþa . . . än þins hälgha likama nöþ \" ib 75 . \" min moþer sa mik vänan \" ib 136 . þu vände min broþor fra sinom guþi ib 209 . \" thu thol, at miin thiänista qwinna hawer mik forsmadha \" MB 1: 185 . \" thu skal ga äpter minom wilia, oc wara fulkommin i minne thiänist oc iak skal stadhlika sätia mina säät mällan thik oc mik \" ib 186 . \" frälsa mik i dagh aff mins brodhers hand, oc mina konor oc miin barn \" ib 225 . \" min hielm är all forgyld. myn bryniA är oc gwlboen, vpa en skioll kom aldre mera gwll oc dyra stena än vpa min är \" Di 75 . \" let iak myn häst hema \" ib. \" min wapn \" ib 77 . \" myn bondhe sigordh var then rikasthe herre paa gul \" ib 237 . \" jak giter myna dotter ey bäter stat \" RK 1: 413 . \" miin kära dotter är nu dödh \" Fl 344 . min härra (vok.) Bu 75, 76, 135 . min fru (vok.) ib 13. som min (vok.) ib. Bil 459 . \" thu min fadher \" MB 1: 217 . \" sialvar ihesus döpte hana . . . ok saghþe: iak döpe þik i mins faþurs namn ok mins hans sons ihesu christi \" Bu 505 . \" i mins eygna skwdilse (betraktandet af mig själf) \" LfK 79 . - med samma bet. som det personliga pron. tillika med bestämd el. obestämd artikel vid följande subst. giffwa loff at hängia nakon, thz gaar minom prest (mig, presten; mig som är en prest) för när LfK 142 . - the mine, de mina, mitt folk. the mine skole vara edhers BSH 4: 254 ( 1500) . - n. mitt, min egendom. at jak maagh bliffua vidh mith som mik rättelia til hörer FH 7: 55 (1476?)."],"f":["myn . ","men Lg 3: 76 . ","min . ","miin . ","myn . ","mit . ","meth Lg 3: 329 . ","mät SD NS 1: 32 ( 1401) . ","min . ","myn . ","män SD NS 1: 32 ( 1401) . ","mina . ","myna . ","minnä SD 5: 293 ( 1344) . ","nom- , ","min . ","miin MB 1: 225 . " minn Sd " NS 2: 169 ( 1409); HSH 24: 44 ( 1516) ),"]},{"a":"min","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["adv. komp. mindre. \" minn värþoghar \" Bu 50 . - änkte thäs min, icke dess mindre, det oaktadt. daktinga inthe täss myndher RK 3: 2034 . B) adj. = komp. n. minna, mindre (i antal, mängd el. grad). scholo thee fore lesten löön haffua sex öre peninga ock jntet myn eller meer SO 202 . 1 stycke bly myn en skeppund FH 4: 83 ( 1499) . \" kerlek ok wenskap haffwa sik swa ey minner wara ma en mellan twa \" MD (S) 292 ."],"f":["minn Bu 50 . ","myn SO 202 ; FH 4: 83 ( 1499) . ","myndher RK 3: 2304 . ","minner MD (S) 292),"]},{"a":"minadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr hvitminadher."],"f":[]},{"a":"mindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["minska. . . . althsaman äller nag(e)th aff thy thesse myndra äller mera SD NS 3: 104 ( 1416) . "],"f":["myndra )","*mindra sik , gör sig mindre, förödmjuka sig. ihesus han myndrade sik, tha han tok oppa sik th[e]n träldomyn, ath han menniskia vildhe wardha MP 5: 66 ."]},{"a":"mindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["minska. \" macedones rike skal mw mindras \" Al 10463 . Jfr formindra, äfvensom minna."],"f":[]},{"a":"mindre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se minne, adj."],"f":[]},{"a":"minisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1268."],"f":[]},{"a":"minisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. ett slags tyg (sannolikt benämdt efter det ställe hvarest det förfärdigades). en aln minist GS 51 ( 1450) ."],"f":["minist ) , "]},{"a":"minister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minister, sändebud. \" ffinge wi . . . alles eders scriffuilse met minister aff danmarc \" FM 132 ( 1502) . ib 134 ."],"f":[]},{"a":"minister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) minister, sändebud. Se S. Gustafson, Hemming Gadhs) såråk, gloss s. 68.","2) provinsialminister, högste ledare för en tiggarordens provins. sende . . . erik jensson til minister i clostred ok forhörath medh honom, om än han will giffua loff til ath tagha bödhelin vth closter hägnadh STb 1: 205 (1479). forrörde gard . . . som mynisters (ɔ franciskanernas provinsialminister) broder vtj boor ib 2: 533 ( 1491) . Brasks Kopieb 32 ( 1514) ."],"f":["mynister )"]},{"a":"minister subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["i fråga om italienska förhållanden. \" aff them (ɔ kastanjer) görs thär (ɔ j waland) bröd, oc wm fastona minister \" PMSkr 334 ."],"f":[]},{"a":"ministrera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (ss ministrant) biträda prästen vid mässan. hade hogmessen de patronis, her mortin johannis och her antonius ministrerade STb 4: 370 ( 1514) ."],"f":["-ade )"]},{"a":"minna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2) minnas, komma i håg. med ack. swa som god barn mi[n]na sins faders godgärninga ok sidwäniar swa skulom ok wi ath minna wara (för minna ath wara?) miskundsamlica widh wan jämcristin MP 4: 112 . refl. minnas, L.","1) minnas, komma i håg, tänak på. at ängen annath minniss, vtan (o. s. v.) NMU 1: 70 ( 1384) . \" at the godho frwr mynnas skullo mina siäl ib 76 (1390). - opersonl. med personen i ack. el. dat. och saken betecknad genom ack., en sats el. prep. inledande en sats. memor . . . mynnogher oc thz som mynnis \" GU C 20 (hand 2) s. 131. fulkomplika minnis mik fadir, thänna spörslena SpV 360 . qwinnan thäntidh hon födhir, tha haffwer hon änxla, tha hon haffwer ok föth barnith, tha minnes hänne enkte til, hwat hon haffwer lidhit ib 403 . \" innes engom aff them som nw liffwer ath thz nakontiidh til forena bygd var \" Neuman Vokbal 83 ( 1486) . - personl. memini jac mynnis och myntis GU C 20 (hand 2) s. 131. - med dat., en sats el. prep. til. mynnas the allo thy ondho som the tholde j verldena SvKyrkobr (Lucid B) 234 . \" tha minnes hon jnkte til sina nödh \" MP 4: 20 . thu minnis wäl, jak bedhis thy hiälp aff thinom bönom til gudh, at jak maghe kwnna göra tik nakor skäl här oppa SpV 360 . MP 5: 204 . "],"f":["mynna . ","myns MP 5: 204 . impf. myntis GU C 20 (hand 2) s. 131),","*minna upa , påminna. thet i minne mijn härre oppo om nokre oxe GPM 2: 268 ( 1507) . Jfr upaminna. "]},{"a":"minna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förminska, försvaga, förderfva? han wille nöduger landit mynna (i rimsl. med forwynna; sannolitk är texten här förderfvad; B, C latet för landit; D, E, F latha mz minna) RK 1: 4709 . Jfr mindra."],"f":["mynna )"]},{"a":"minna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kyssa. \" the minto han swa liofuelik \" Fl 55+. han minte hänna mun Iv 1779 . ib 1940 . Fr 2022 . Al 8040, 10167, 10422 . MD 76 . refl. "],"f":["minnas , "]},{"a":"minna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) minna, påminnam med dat. thz waare goth thz thw tik siäluom minte MD (S) 205 . - med ack. samt prep. och subst. el. en sats inledd af at. minto han tel sinna siala þarua Bu 174 . \" thry thingh minnir iak han til at han läte sik j hugh koma \" Bir 1: 329 . \" thu minte mic a hans til qwämd \" Ber 190 . Di 238 ","2) minnas, komma i håg. med ack. saghþe sik minna þän pust Bu 499 . RK 3: 1277 . Lg 3: 239 . - med prep. a mon pharao konunger minna a thina gambla thiänist MB 1: 235 . (minna trol. för mina: minna book VkR 10.) refl. ","1) minnas, komma i håg, tänka på. i siälenne ok hänna þrem (kraptom) minne ok minnas ok undarstanda Bu 185 . - opersonl. med personen i ack., någon gång i dat., och saken betecknad genom gen., ack., inf. el. en sats. mins mik likamans (antingen bör hän mins ändras till minnis, i denna handskrift äfven skrifvet minis, el. mik likamans till mins likama; Cod. B, D mik (minnes lica)man, Cod. C mintz min likama 961) Bu 141 . \" myntis hanum thes \" Di 46 . minis þik . . . þins mästara orþ Bu 13 . \" mintes klärken hans tiþe \" ib 26 . \" huar tima han mintes vars härra söta sam varu \" ib 100 ( i de båda sista ex. kan dock konstruktionen fattas ss åersonl.). Bil 272 . Bo 218 . Al 4343 . RK 2: 4357, 5350 . Pa (Tung) 31 . \" ey mintes them naghot aff sinom herra oc gudh \" MB 2: 96 . \" äkke mintis hänne thz \" Bo 225 . the thing ther . . . os minnis warith hawa MB 1: 320 . at thik väl minnis hwat ther six Bo 64 . \" huarn tima han mintes at han nkaþe sin härra \" Bu 100 (konstruktionen kan här fattas ss personl.). idher minnes ok iak ensamp foor Al 4227 . RK 2: 4355 . \" thz är ey langa thz war for sinnä mik minnis än pa then timä thz iach haffde och enä j mit hiärtä kär \" Iv 1860 . om mik rätelika minnas kan ib 5487 . \" sua länge at engom länger myntis \" SD NS 2: 139 (14099. - personl. med gen., ack., inf., ack. m. inf., en sats el. prep. a (up a, pa). swa mykyt iak forma oc kan thera minnas meth bönom oc thy godho iak gitir SD NS 1: 201 ( 1402) . \" mins min i þinom bönom \" Bu 489 . \" for them som henna mintus mz hedher ok akallan \" Bil 543 . \" jak skal oc tha minnas oc thäs salugha landz, som min son skal i födhas \" MB 1: 379 . \" hon skal minnas ther aldra thera, som henne minnas her \" ib 407 . \" ey minnas the hans godha gärninga \" Bo 195 . \" minz äwinnelikt liiff \" Bil 459 . iak minnes mik aldre haua haft tholka taara som iak nu hawir Bir 3: 213 . \" mynnes twe ekke huro wi skildoms widh sigordh swen \" Di 238 . \" gif thina miskundh allom them, a mith nampn minnas mz akallan \" Bil 539 . hwi minnis äkke thu a the ordhin Gr 262 . minz altidh a thin dödh KL 265 . \" minnas a mic i thinom bönom ib 230. mintz a mik \" MB 2: 387, 408 . \" minz a hwt hälghe män sighia gudhi \" KL 268 . \" minz a at skriuat är var herra näfste mic oc anduardhadhe mic ey i dödhin ib. tha minnis känkiaren a, oc wisar konungenom, at en hebreisker swen var i fängilsom mz honum \" MB 1: 237 . \" minz vppa mik \" Bo 36, 245, 246, at ij mintins vppa idhan mästara ib 209 . \" minz oc vppa at atirkoma til min \" ib 225 . \" hon gat siällan mins vppa them vtan grat ok tara \" VKR V . mintz . . . pa thina loffwan MB 2: 161 . Bo 227, 228 . Gr 316, 320 . Bir 1: 166, 341, 3: 21, 161 . Ber 95, 200, 201 . Lg 553, 809 . MB 2: 149, 249 . Di 139, 296 . \" mintis han a them badha \" MB 1: 236 . ib 472 . Gr 265 (på de tre senaste ställena kan konstruktionen fattas ss opersonl). minnins idher opa the ordh Al 4213 (så framt icke minnins är skriffel för minnis, äro de båda konstruktionssätten här sammanblandande). ","2) ihågkommas, erinras. \" mynnes at vnder vise myn herre om sancta maria magdalena godz \" FM 541 (1512-13). ","3) tänka på, vilja, kunna förmå sig till. med inf. hon mintes ey fra honom ga MD 76 . - Jfr aminna."],"f":["mynna . ","mina: -is Bu 13 . ","myna: -ens MB 2: 149 . ","-ir , ","-te . ","mins VKR v. imperat. mins. minz. mintz),","minnas , "]},{"a":"minna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kyssa. \" jach loffuar . . . thina sötha leppä som wärdhogadis at minna thin owin oc for radhare iudham \" SvB 84 (senare h. av 1400-t.). - refl. minnas, kyssa. med ack. el. prep. vidh. tha swari thän nye confessor hwariom enom brodhir swa sighiandis gudh giffui thik äuerdhe[li] ghit liiff minnandis widher hwan en Val af conf gen 114. swa biwdhir thät thik mwnnen at minnas widh tik SkrtUppb 269 . minnis [jak] thin ffaghre mwn, och thina söta läpa widh mik, tha rodhma mina kinnir SvB 487 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"minne","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. motsvarande posit. litil. A) komp. ","1) mindre (i rum). fiskarins ben ära mindre ok predikarens mere Bil 108 . \" ginom asiam thz mindra \" Al 1490 . kallas han (ɔ: mannin) mindre wärld MB 1: 100 . enum päninge minna en eeth halfs öris landh jordh SD NS 1: 12 ( 1401); jfr 2. - mindre, minus, minskad med. atta alna ok tiughu eth quarter minne SJ 80 ( 1438) . !UDDA_TECKEN? alin minne 1/2 quarter (9 3/8 aln) ib 81 ( 1438) . wj alna lang oc minne 1/2 auarter (5 7/8 aln) ib. \" x alna minne j quarter \" ib. \" tomptan är xxxiii1/2 (23 1/2) alin lang et (1) thumbret mynnere \" ib 347 ( 1468) . \" ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter \" SD NS 1: 264 . tu örisland jordh, ij päninga minna ib 24 ( 1401) . tolff öresland jordh . . . ene halue örtugh minna ib 650 ( 1407) . twa atungä, atta spantz afgiäld minna ib 633 ( 1407) . ib 2: 20 ( 1408); med afs. på de tre sistn. ställena jfr 2. ","2) mindre ( i antal, mängd, värde el. grad). hwilken man som hawer minna mantal i sino hwse MB 1: 307 . \" a huart eet fäste är aldre minna än hundradha riddara \" Fl 966 . Di 182, 202 . hans folk synis thik minna Al 3148 . \" hwath the waro minne (färre) äller mere \" ib 3124 . MB 2: 293 . \" jättum . . . oss thylikä storflockä . . . mädh warre macht minne skulä görä \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . \" halffua mynne peninga \" SO 203 . halw minni plikt Sd 1: 670 (1285, gammal afskr.). mindhre aff brödhit thes bethre ärith LB 2: 50 . minne (minsta) delin aff warom arligom ingiäldom SD 4: 537 ( 1336, nyare afskr.) . \" hafuer hanom gode clare rekinskap giord bodä vm mynnare oc mera lösst oc fast \" SJ 342 ( 1466) . ib 357 ( 1469) . \" the gälla mindra \" Bo 6 . som minna (möjl. att fatta ss adv.) äru värþe än þu sialuar Bu 138 . \" som minnä är än half mark wärt \" SD 5: 638 ( 1347) . \" teknin waro halfwo flere badhe minna ok swa mere \" Al 422 . \" hon gör om siw dagha minna än swa \" Iv 4273 . \" mindre var minna moþor möþa \" Bu 75 . \" thera syn skal millare wardha ok pinan lättare ok minne \" Bir 1: 174 . \" han haffde siden minne wande \" RK 2: 367 . \" j thöm thinanom faa somlige men hardan siwgdom . . . ok somlige faa myndhra siwgdom \" LB 6: 278. som mindra formagha VKR 2 . \" hans broder sagde han finge mynna \" RK 1: 681 . \" tha tappar then som mynna forma \" ib 697 . ib 698 . GO 945 . thz är ekke nw mynne (det kan ej varda annat?) faar hon ekke annath synne . . . hon aktar komma swerige i waadha RK 3: 2488 . \" mz minne haffde iak vel fat berning (jag kunde väl hafva begått mig med mindre, mindre kunde havva varit nog?) \" ib (Tillägg om Chr. II, red. B) 6420. han ekke wille mz mynne tiil rykesens raadh komma . . . wthan leygdh med. fan hon sua mykit i säkkenom som han hafdhe thijt medh sik fört, fyra päninga mindre (exceptis quattor denariis) Ansg 213 .","3) sämre, ringare, mindre duglig. tha wardher thu . . . for mindra halden af them thik förra i nokre wärdhning hafdho Ber 258 . - lägre, ringare, underordnad. hafþe. þeophilum mindre man Bu 29 . vika (för vikar) . . . þän mindre þöm mera ib 51 . thu hawär han !UDDA_TECKEN? mannen) skapat litlo minna än ängla KS 2 (4, 2) . \" medh minnom mannom ok merom \" ib 38 (100, 41) . alle domare, huath the äru minne älla mere ib 68 (168, 75). af laghmannum ok minnä domärum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). huar tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom KS 25 (61, 27) . MP 2: 78 . \" iak will sända them en myndre man \" Di 142 . \" af minne mannom \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). hyrdränger eller annar minne man MEG (red. A) 54, (red. B) 59. riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen . . . mädh XII hästum . . . swenä riddärä widherlichä vten wart raadh rijdhen mädh VI hästum; minne män firi sik mädh twem hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ","4) yngre. \" han callas ok mindre (minor) iacobus. þy at var härra tok hans syslunga iacobum zebedei för si sit värþskap än han \" Bu 194 . ","5) värre, sämre? han haffwer saget meg mynne en räth ower FM 230 ( 1505) . seghe the migh mindre en rädh oppa ib 533 ( 1511) . - n. adv. mindre, i mindre grad. blyghis ey mindra modhorin än sonin Bo 21 . \" thrifwas . . . ey mindra andelica än licamlica \" ib 240 . \" miskunna gärninga skulum wi ey allom jämlika göra wtan somlikom mer ok somlikom minna \" Ber 16 . \" wi skulum swa myklo mindra awita annars hiärta, hwru myklo mindra wi knwnnom mz ware syn see annars thankka myrker \" ib 149 . \" minne van widh latins thwngo \" Bil 471 . hafdhe . . . tridhia (ɔ: win) minna käran ib 615 . \" allir hedhir är minna hedhirlicar j manzsins eghnom mwn \" Bir 3: 112. mz mindra illom cristnom mannom ib 1: 380 . ey (änkte) thäs minna (-mindra. -mindre. -myndre), icke dess mindre, det oaktadt. jak war . . . ey thes mindre mz fadhenom al thingh styrande ok radhande än thok iak var mz iomfrvnne Bir 1: 51 . herrene bebreffuade hwar androm frid . . . konung eric loth eyncte tess myndre röffua RK 2: 7242 . \" the . . . danzadho ey thes mindra \" ST 142 . ib 143 . \" ey för thy war hon tässinna mz brinnande kärlek wäntandhes \" Lg 3: 593 . B) superl. ","1) minst (i rum). en minzste madkir Bir 1: 56 . ","2) minst (i myckenhet). minst äta aff rugbrödh LB 1: 96 . - minst (i betydenhet, värde el. grad). thu betleem j judha landhe thu äst ey minst j iudha lanz hofwdstadhum MP 1: 44 ; jfr 3. vm iak gafw them minzsta siwkdom Bir 1: 56 . iak vil ey göra nakot än thot aldra minzst mot rätuisonne ib 5 . \" at ey vare minzste thanke oc ey minzsta ordh hulkit som ey skal rensas \" ib 3: 107 . i mizsto (för minzsto) matte MD 19 . - minst, ringast, obetydligast. jak är ten mynzste (minimus) j mins fadhers hws MB 2: 85 ."],"f":["minni . ","mynne . ","mindre . ","mijndre FM 495 ( 1510) . ","myndre . ","mynnare . ","mynnere . ","minnom KS 25 (61, 27), 38 (100, 41)),","mintzster: -o MB 1: 206, 396 . ","mynster . ","mynzster . ","minst . ","minzst . minz), superl. ","mädh minna","at minsto","-a SO 18, 29 ; Bir 4: 27 ; Su 284 . ","-ä Va 19 ),"]},{"a":"minne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) minne, förmåga att minnas äfven erinring, ihågkommande, somlike haua vndirstandilse oc ey minne Bir 2: 212 . \" minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse \" SD NS 2: 169 ( 1409) . \" at hon aldrig kan wara wtan minne ällar aminnilse \" LfK 120 . \" þät litla orþ . . . þät gik hanom aldregh w minne (dock trol. för munne ss det läses i B, C 924) \" Bu 7 . \" glömdis ok gik swa fran minne \" Bil 53 . \" iosep oc hans godhgerninga til egipto land gingo aff manna minnom \" MB 1: 275 . \" ma thz nokrom komma j minne \" Iv (Co. B) s. 211. then cellan kalladhe han roo oc huilo oc minnins älskogha (quitem locum et amicum mærori; i st. f. mærori har öfvers. trol. läst memoriæ) Ansg 243 . - dragha til minnis, komma i håg. effter thy the älzste i radhit thät wäl drogho til minnes SJ 3 ( 1421) . \" bödh israelz sönom dragha til minnes then daghen \" LfK 140 . \" thet aldregh til minnis dragha med nakra handha swik älla skadha \" BtRK 35 ( 1371) . \" dragh oc til minnes at propheten ieremias sändher til wranga konungen oc almoghan mz gudhz laghbook, huilken ey at enast försmaddes, wtan iämwäl söndher sleet konunghen bokena oc kastade i eeldhen ey läth gudhz prophete ther mädher aff \" Su 156 . \" dragh tiil mynnes \" RK 3: 2448 . - opersonl. med dat. effter thy thöm älzstom aff oss i radhit drogh til minnes SJ 7 ( 1438) . BSH 5: 175 ( 1507) . thik draghir wel til minnis at iak eentidh befälte thik eeth barn at dräpa ST 339 . HSH 24: 69 (1516), 72. ","2) skål som i sht vid gillenas festliga samqväm dracks med ihågkommande och til hedrande af Gud, änglar, helgon o. s. v.; äfven qvädes som vid en sådan skåls drickande föredrogs. skänkai mynne SO 27, 70 . \" thz minne skänkia 122. skänkia helge kors mynne, ok sancte erikx mynne, ok sancte olaffs mynne \" SGG 132 . \" skänkia all gudz helgona mynne i. thz högxtha mynne är skänkth ib. \" ib 127, 133 . sidan all helgona minne är skänkt SEG 116 . mynnes kar skola vara ix. först varss herra mijne. varffru mynne och rydher sancte örians mijne högxsta mynne SGG 132 . \" bör allerman höxtha mynne haffwa ok lysa tha sex slar \" SEG 112 . \" alla helgona minne lysa ok holla mz ffärska begara ok ffärsth öl \" ib. \" aff sancta anna mynnä \" Iv CV. then som soffuer y mynne SO 98 . \" broder som mynne qwäda schal \" ib 200 . \" then som mynnet siunger ib. ffor än höxstha minne börias skal \" SEG 123 . ","3) minne, samtycket, tillåtelse. medh thera minne frelse hawa BSH2: 39 ( 1396). hafdo sik vndan krononna skat vtan konungx minne eller bref sielwe oloflika til frelse giort ib 38 . ib 40 ( 1396) o. s. v. wthan marskens ja oc minne PM 26 . \" wthan gaardz mästarans samtykke oc mynne \" ib 25 . \" wthan konwngsens bodh oc mynne \" ib 24 . \" enghin man matte . . . kirkio byggia vtan biscops minne (licentia) \" Bil 567 . mz idhart minne hädhan fara Fl 515 . ib 1910 . Al 8071 . SD NS 1: 181 ( 1402) . SO 203 . \" illa skildis thu widh wart klosther wtan warth loff eller mynne \" Di 297 . moth thera radh ok mynne RK 1: (sfgn) s. 182 . ib 2: 9444, 3: 1190, 4126, (sista forts.) 5093. SO 98, 110 . ther til hawer ioan innan minne bliffwit (gifvit sitt samtycke) SD NS 1: 386 ( 1404) . - (?) manga ryzer hadhe tha tornen ynne alth wtban wyborgx mynno RK 3: 3814 . ","4) vilja. \" the giorde ey effter konungens mynne \" RK 2: 8781 . ","5) godvilja, godtfinnande, välbehag. är iak skyldogher mik op at gifua ok äpter idhart minne blifua (bero af edert välbehag, vara el. komma i edert våld) Iv 5136 . ib 5100, 5666 . han matte sik gifua . . . ok ij thera minne at blifua (vara el. komma i deras våld) ib 4243 . \" the som ey wille wara i mynne (underkasta sig) \" RK 3: (sista forts.) 5947 . fforma han ey bötha bliffue j konungs minne (det må bero af konung honom skal förfaras) MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 59 . EG 66 . ther blifue lerjungen i bondans mynne fore (det må bero af mästaren, huru med lärlingen skall förfaras för detta el. för denna förseelse) äpter twa goda brödra segn SO 85 . \" teckes theris ämbete ware i theris mynne mz kemmenteras samtyckio \" ib 115 . \" the andra . . . vare i kemmenteres ok companies mynne om the här äpter embetet brucha vele \" ib 116 . ","6) frivillig öfverenskommelse, öfverenskommelse i godo. medh minne at enda eller rät BtRK 32 (1358, orig.) . \" thet minne oc rät sighiä, oc kunnugha \" ib. \" tha wi thet minne oc rät kunnoghat hafwum \" ib. \" för än wi minne eller rät sak hafwum \" ib. \" vm nokor wil amote thy minne tala ib. kunne man ther eth minne j raama at thz sculle ey til rätta koma \" RK 2: 1646 . \" kunne wj och skälight minna fa \" ib 1650 . \" ther sculle the forenes mz minne eller retto \" ib 3058 . \" han ey wiil bliffua wedh räth äller mynne \" ib 3: 2999 . \" wille therföre giöra honom huasken minne eller rätt \" SMG 146 . göra for:de k[onung] c[ristiern] mynne eller räth BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . \" när tesse mynne eller rät giort eller sked är \" ib. \" them . . mz minne eller ret ath skilia \" MD (S) 229 . \" hwat the siäx funno thöm for minne (grund för uppgörelse i godo) eller for rät \" SJ 36 ( 1426) . \" vilia ey i minne blifwa (göra upp i godo) \" SD NS 1: 415 ( 1405) . \" ther til han beredher eller j hans mynne bliffuer (gör upp med honom i godo) \" MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61 . SGGK 104 . \" ther till han beredder är ellir j hans minne giort hawer (har gjort upp med honom i godo) \" EG 65 . \" at hustru cristin scal mik lika göra oc i mino minne bliua fore thet at hon hauir bestat oc bygt the samo tompt \" SD NS 1: 69 ( 1401) . \" haffui werkmestare makt at tagha hans gerningh vp vnder stadzsins reth vthan han bliffue i theras minne \" SO 66 . \" til thäs han haffwer warith j mynne mz thesaurearenom \" PM 37 . \" vil svennen skylias mz mynne (i godo) fran synom hosbonda \" SO 148 . hwad the endrechtelige at i minne fordragha BSH 4: 36 ( 1474) . \" i minne eller retergang \" HSH 18: 74 ( 1497) . ib 78 ( 1497) . ","7) kärlek. \" aff alzsköns minne ther frwo haffwa wald \" Iv 53 . \" iak staar mykith äpter hänna minne \" ib 1038 . "],"f":["minna RK 2: 1650 . ","mynne . ","mine LfK 120 . ","mijnne: -es HSH 24: 69 (1516), 72. mijne SGG 132 (på två st.). ","minna kar","mynna- . ","minne kar SMG 144 ; ","-karet ib 143 . ","minnekar ib 143, 144, 147), ","minnis bikare","minnis kar","minneskar SEG 122 ; ","-karen ib 123 . " mynnes kar " SGG 130, 132 . ","mynneskar . ","mynnes kaar),","minnis kars bikare","minness karss begare )","minnis lös","-löös )"]},{"a":"minne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","wil jac nagod giffwa (ɔ berätta) eder tiil mynne oc kändzslo Troj 57 . - manna minne, se mahder 1 och manna minne. - dragh til minnis, komma i håg. j thetta sinnet formagon j ey mera begripa eller til minnes dragha MP 4: 26 . ib 52 . - påminna (ngn om ngt). haffue severin eder swen oss loffuat ath han skall draga eder thet till minnes HSH 14: 87 (1526, Brask) . - koma i (hugh ok) minna, påminna, med dat. thz är ganska wadhelighit ath . . . koma honom y mynne hans rikedoma Gers Ars 3 . han komi hänne thät i hwgh ok minne SkrtUppb 249 .","4) vilja. Se Sdw 2: 1268.","6) frivillig överenskommelse, överenskommelse i godo. Se Sdw 2: 1268. ther fessthe han forre i mynne v mark päninger ATb 1: 26 ( 1454) . \" item alt det sölfwer, som mine syskon hafwa mig ifrån haft efter mine faders död, som iag ärligen klandrat hafer och ingen rätt eller minne theröfre fångit \" FMU 5: 90 (1484, avskr.) . \" anders gase ɉ mark til lminnes \" Stock Skb 10 (1516-17). nilss matssons ärenda staar til minnes eller forligning om grisana STb 5: 223 ( 1519) . nar thz (ɔ Paris och Helenas avtal om flykt) giort war ömiwkliga mz mynne gik han j fraa henne Troj 63 . - bliva el. vara i (nokors) minne, bliva i minne mädh nokon, göra upp i godo (med ngn). blef peder gest i mynne ffor olagliga köpslagan v mark ATb 1: 2 ( 1451) . [ola]f hedmvndson lagde in i heftilsen en kloster swen . . . for sins fahdrs geldh . . . her fore blef olaf . . . i mansens mynne thet han war in lagdher geldith war betald öwer fir ar til förende ib 6 (1452). ib 26 ( 1354) . \" tha warth jag gwlsmidh sakir til iij mark . . . for thet ath hangik borth ath ofäste aff radzstugwnne ok blef äkke j borgomästara minne for ed fälnigena \" ib 39 ( 1455) . ib 373 ( 1472) . tha skal hon bliffua i cämmenärane mynne medh i (1) marck STb 1: 111 (1477). ib 284 ( 1481) , 397 (1482). pawal skreddare tenetur ij (2) marck, som han bleff j mynne meth kemmenärane STb 2: 190 ( 1487) . \" oc ware j fogtens oc kemmenerens minne \" ib 5: 183 ( 1518) . "],"f":["mynne . ","mynene ATb 1: 26 ( 1454)","minnis kar","mynnes- )","*minnis lös"]},{"a":"minne","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (mynster), superl. L. motsvarande posit. litil. A9 komp. 1) mindre (i rum). thy kallas han (ɔ människan) minor mundus myndre werldh SvKyrkobr (Lucid B) 135 . en annar minder sten hafdde han j sin fampn MP 4: 209 . minoro . . . myndre göra GU C 20 (hand 2) s. 144. minusculus . . . lithet myndre ib s. 144 . 2) mindre (i antal, mängd, värde el. grad). Se Sdw 2: 1268. . . . allan myn fadernes deel lbade löst och fast . . . mynne och mera hwadh thet helst kan ath ware SJ 2: 96 ( 1487) . \" huat är lättare ok mindre fore ath sigia ath thina synder äro tik forlatne eller sighia swa stat vpp ok gak \" MP 4: 228 . \" kopareth vogh v [5] mark mynder en ii!UDDA_TECKEN? [2 1/2] pund gamal koppar HLG 1: 90 (b. av 1500-t.). - mindre, minus, minskad med. viij marc iij öre myndre HLG 1: 28 (1430). ijᶜ mark xiiij mark mindre (186) \" SJ 2: 305 ( 1496) . \" mädh minna än, med mindre, så framt icke, utan att. jtem wille jak eg anama the for rörde godz aff her twre medh minne en han wilkorede sig at widherleggia mik framdelis huat min hustru faat er thär vtj \" Arfstv 10 (börj. av 1470-t.). thz han aldrik gik i i frv el iana fatabwr, mz mina en han war sielff vi, sin frv eliana var dod JTb 79 ( 1490) . - minna än, med mindre, så framt icke, utan att. thet skal ecke finnas wor broth och lither til ingemanz segn mindre än wij motte sielffwe wara til swars GPM 2: 139 ( 1498) . ","3) sämre, ringare, mindre duglig. - lägre, ringare, underordnad. jtem bryther noger minne man än forscriffuit staar Arnell Brask Biᴵ 34. the första fyre wigxle heter mindra wigxle SvKyrkobr 57 . - minne brödher, minorite, franciskaner. han gaff sik til mindra brödhra liffnath. oc wardh biskop SvKyrkobr 23 . - n. adv. mindre, i mindre grad. ey thäs minna, icke dess mindre, det oaktat. Se Sdw 2: 1268. B) superl. 2) minst (i myckenhet). - minst (i betydelse, värde el. grad). then mynsta pening medh then största SJ 2: 97 ( 1487) . ib 102 ( 1487) , 273 (1495). - minst, rignast, obetydligast. äractughum manne alla biscopa främsta augustino biscope i yponio, sändir cirillus biscop i ierrusalem alla presta minstir helso Hel män 180 . ok minst, i det minsta, åtminstone. swa skal hon döma ok kalla hwan iemkrisnan jwdha ellir hedhenighe bäthre än sik syälffwa ellir ok minsth (saltem) ekke werre Gers Frest 41 ."],"f":["mynne . ","mina JTb 79 ( 1490)","minster"]},{"a":"minneband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags band? katherine . . . (testamenterar jag) eth minneband SD NS 3: 536 ( 1420) . ib."],"f":[]},{"a":"minnekar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*minnekars skal , "]},{"a":"minnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kärligt, vänligen. \" ath samma breff war swa vplesit pa kopperbergx tingh och mynnelige athsport for:ne godemen breffuit vtgiffuit hade, om . . . Stb 4: 24 (1504). \""],"f":["mynnelige )"]},{"a":"minnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kärligt, vänligen. \" frughan ok herra iwan gingo tha swa minnerlika saman twa \" Iv 1475 . ib 1778, 4364, 5634, 5635 . Fl (Cod. B) 1661 . thz skipte han mz milde hand mz the herra aff skotland ok the fruor minnirlika Fr 2711 (ordet skulle här kunna fattas äfven ss adj. i ack. pl. f. med betydelsen: älskvärd). Jfr aminnelika."],"f":["minnelik Fl (Cod. B) 1661 . ","minnerlika Iv 1475, 1778 . ","minnirlika ib 5634, 5635 ; Fr 2711 . ","minirlika Iv 4364 ), "]},{"a":"minneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr a-, o-minneliker."],"f":[]},{"a":"minnering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forminnering."],"f":[]},{"a":"minnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. åtminnelse, ihågkommande. at the motte komma j stadzins tenkebok tiil en minnelsse oc rettelsse STb 5: 273 ( 1520) . Jfr aminnilse."],"f":["minnelsse )"]},{"a":"minnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr a-, af-minnilse."],"f":[]},{"a":"minnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ihågkommande. \" med gen. el. ack. wj ärum minnoghe igh at enast nänniskionna affgaangh wtan ämwäl gamble hemwlhetz ok älskelikheetz \" SD 1: 517 "],"f":[]},{"a":"minnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) minnesgod, som minnes långt tillbaka i tiden. Se Sdw 2: 1268. memor . . . mynnogher oc thz som mynnis GU C 20 (hand 2) s. 131."],"f":["mynnogher )"]},{"a":"minnung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["edligt utlånade i jordatvist av män som minnas långt tillbaka i tiden, även sammanfattningen av dem som giva ett sådant utlåtande. Se Sdw 2: 1268."],"f":["minnunga män , "]},{"a":"minnung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["minung . ","minning )","minnunga män","minninga- )"]},{"a":"minnungi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*minnungis män , "]},{"a":"minnungi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"minster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se minne, adj."],"f":[]},{"a":"minsters läript","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. Se mynsters läript."],"f":[]},{"a":"minzka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) minska, förminska, göra mindre (i omfång). minno . . . myntzska GU C 20 (hand 2) s. 144 (kan även föras till 2). om hon haffwir ey giffwit sin tianda oc sit offer ellir thz j nakat swik giort thz bätra gömande sik til lbytande ellir minskande SvKyrkobr 350 . thet rwmith . . . som lcifer my[n]skadhe medh sik ok synom änglom MP 5: 39 . 2) minska (i antal, betydelse el. grad). thär äpther i allom wärldennas aldrom är synden ökth oc dygdhem minskat JMÖ 34 . \" saphirus är en dyr sten . . . han giffwer likamsens styrk, mynska skörhet, mynskar mykin sweth \" PMSkr 488 . 3) borttaga. exinanire tiil linthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. - Jfr ominskadher."],"f":["mynska . ","myntzska GU C 20 (hand 2) s. 144. -adhe. -at),"]},{"a":"minzka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) minska, förminska, göra mindre (i omfånga). haua forbuthyt . . . mit fäthärnes gooz . . . nokrolethes at klande ällär afuärkiä, hwaste tilleggende ällär mynzkände j nokrom handä thingum ällär stykkum SD 5: 280 ( 1344) . ","2) minska (i antal, betydenhet el. grad). minzska thäs hälgha träsisn iärtekne Lg 95 . \" minzska engha mina pino at ey minzskis min krona \" Bil 472 . \" minzska girina \" Bo 16 . \" hwar minzskade idhart wald \" Bir 1: 137 . ib 3: 400 . \" han (ɔ: hedherin) . . . minzskar ödhmiukt \" ib 2: 325 . \" minzske . . . min vanhedhir \" ib 3: 312 . LB 2: 36, 39, 5: 81 . - göra intrång i, kränka. þe (näml. þing) þär rikesens rätter vare mynskaþer äller scadder af SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ","3) borttaga. \" at eygh sculde diäfwlin fa nokot minzsca af hans hiordh \" Gr (Cod. D) 418 . ämwäl ther wilde jak enkte minzska aff thino loffui Su 334 . vm thänne konungir . . . ville minzska älla forskipa (abalienare vel diminuere) nakan deel aff krononne Bir 3: 400 . \" at sancta bigitta entke minzske ällir tillägge aff sinom anda \" ib 4: 115 . \" at thu enkte minzskar ällir tillägher aff thinom anda ib. - refl. minzkas, minska, varda mindre, aftaga (i mängd, antal, styrka el. grad). änkionna olea minskadhis ey \" Bir 1: 6 . \" iak är o vmskiptelikin ok ey ma iak minskas ok ey ökias \" ib 297 . \" dänerna hop minskades tess meer \" RK 2: 9270 . \" withum wi . . . thiin wisso lön vaxa . . . ok ey minzskas \" Bil 633 . \" sagdhu stormin aldre minskas för än liken wt castas \" ib 268 . ib 472 . MB 1: 107 . \" minzskas skulle hans angist oc genwärdha \" Lg 89 . \" six then hugher wara starker, som hardr är böhgia, ok ey är skynthr til at blötas, ella minskas (nedstämmas, nedslås) \" KS 19 (47, 20) . \" the wan härra leta skulu ey minzskas i allo godho (non minuentur omni bono) \" Ber 132 . - Jfr forminzka."],"f":["minzska . ","mintzska: -as MB 1: 107 . ","mindhska: -ar LB 2: 36, 39 . ","minska . ","minscha LB 5: 81 . ","mynska . ","mynzskä","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"minzkadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minskning. \" at thu ey hafwir afsaknadh ellir minzskat j thinom skath \" ST 224 ."],"f":["minzkat ST 224 ),"]},{"a":"minzkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minskning. \" gifuis vtan afftäkt oc minzkan fatighio folkeno \" VKR 37 . Bir 5: 119 . kärlekxsins minzskan Su 359 ."],"f":["minzskan Su 359 ; Bir 5: 119), "]},{"a":"minzkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minskning. Svartb 537 ( 1478) ."],"f":["myntzkan )"]},{"a":"minzkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som kan minskas, underkastad minskning. änkte hauande j thik minzskelikit älla vmskiptelikt Bir 2: 13 ."],"f":["minzskelikit Bir 2: 13),"]},{"a":"minzkilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) minskning, minskande. \" är . . . äwärdhelik rätuisa j honom j hulke ey är til läggilse ok ey minzskilse \" Bir 1: 396 . ib 250, 355 . aff värilz hedhirs oc vinskaps minzskilsom ib 2: 224 . ängin minzskilse äghir vara j krononne ib 3: 400 \" for wara synda mizskelsa (för minzskelssa) skuld \" BYH 1: 83 ( 1379) . Jfr forminzkilse.","2) kränkning. \" vtan thins wallikhetz minzskilse (incorrupto argumento majestatis) \" MB 2: 404 . \" siälfra thera samuitz minskilse oc sundirstänkilse \" Bo 137 ."],"f":["minzskilse . ","mintzskilse . ","minskilse )"]},{"a":"miodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjöd. \" medo . . . myödh \" GU C 20 (hand 2) s. 128. Brasks Cal 265 ."],"f":["miöd . ","myödh . Se Sdw 2: 1268)"]},{"a":"miodhkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = miodha kar. PK 253 (i var)."],"f":["miödh kaar )"]},{"a":"miodhyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjödört, spiræa ulmaria Liin. moracus myödhyrth vel byttogräs LB 2: 42 . marotus miodyrt ib 5: 81 . moratus miödhyrt ib 7: 145 . \" tag miödyrt, som vexer j ängyar oc lwctar söta \" ib 292 . "],"f":["miodyrt . ","miödhyrt . ","myödhyrth )","miodhyrta bladh","miödyrta- )"]},{"a":"miohunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinthund. \" myöhunden han syniss wara snar \" RK 3: 2760 ."],"f":["myöhunder )"]},{"a":"miohunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinthund. Prosadikter (Sju vise m) 139 . \" jak hörir hälder minna miohunda skal. än iak khörir predika gall \" SvKyrkobr 32 . molosus . . . miöhwndher GU C 20 8hand 2) s. 152."],"f":["miöhwndher )"]},{"a":"miok","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["mycket. Se Sdw 2: 1268."],"f":[]},{"a":"miok","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mycket. \" som iþär myok höghelikä varþäþe \" SD 5: 636 ( 1347) . \" en biscopor goþor ok guz moþor miok þiänoghar \" Bu 24 . \" anlitet är miok litet \" ib 145 . \" en nunna . . . miok orþom ok besk i tungo (sannolikt för miok besk i orþom ok i tungo; Cod. B: mykit besk j ordhom ok j thungo 1009) \" ib 418 . \" hafdhe esdram miok käran \" MB 1: 27 . \" myok stor \" Bir 4: (Avt) 177. blygdhis miok Iv 2227 . Bu 11, 18, 49 . Bo 67 . Iv 3153 . Al 1456, 4927, 4976 ."],"f":["moiok Bu 11, 49 . myok),"]},{"a":"miol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["miell STb 5: 314 (1521, Kop) . myel ib 4: 185 ( 1508) ; Stock Skb 213 ( 1523) . ","möl ATb 3: 124 ( 1501) ; HLG 2: 137 (1526). (?) mölen ib 3: 98 ( 1528) . molen (för mjölen?) ib),","*miols gröter","myöls- )"]},{"a":"miol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjöl, pulver, stoft. \" biuþar iak þik . . . at þu bryt ok mal i miöl þätta bilätte \" Bu 189 . - mjöl, genom malning till pulver förvandlad säd el. annan närande växt. mz änkionna miöle Bir 1: 220 . \" þrättan spän myol \" SD 5: 637 ( 1347) . \" oleum flöt af andree benom. ok manna som miol (rättadt fr. miolk) mz sötastom rök (mannam in modum fariæ et oleum cum odore emanare) \" Bu 142 . MB 1: 189 . MP 1: 228 . Bir 3: 60 . VKR 36 . RK 3: 4177 . BSH 5: 535 ( 1513) . 1 pund skat mööl FH 5: 238 ( 1524) . - Jfr biug-, böna-, hafra-, hvete-, rogh-, spise-miol."],"f":["-e Bir 1: 220 ; ","-i ib 3: 60 . ","miöll HSH 19: 165 ( 1506) , 166. myöl BSH 5: 535 ( 1513) . ","myöll RK 3: 4177 . mööl),"]},{"a":"miolbinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölbinge. hwar som hawer flykke ok molbinga han faar kompana GO 141 ."],"f":["molbinge )"]},{"a":"miolena gräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölonris. \" tag . . . myölen gräss \" LB 7: 47 ."],"f":["myölena gräss )"]},{"a":"miolgröter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölgröt. GU C 20 s. 463 . giffwes them (ɔ hönsen) äta myölgröth swdnan aff bywgmyöl oc wathn PMSkr 256 ."],"f":["myöl- )"]},{"a":"miolhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölhus, mjölbod. HLG 3: 110 (1529)."],"f":["möl- )"]},{"a":"miolhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölhus, hus afsedt för förvaring af mjöl, bröd och säd. ij möl hussed FH 5: 238 ( 1524) ."],"f":["möl- )"]},{"a":"miolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölk. \" hafwa . . . miolk at drikka \" Bir 1: 116 . jak föddhe thik mz minne miölk ib 137 . \" thu ma än wäl di thina modher miölk \" Al 1230 . \" faar jak miölkena jak giwer ey vm kona \" GO 600 . Bu 77, 506 . Bil 128, 688 . Bo 102 . GO 758, l840. Al 6827 . Bir 1: 63, 311, 3: 38 . MB 1: 189, 263, 278, 401, 2: 83 . ST 10, 21, 105, 106 . LfK 177 . LB 1: 97, 2: 31, 32 o. s. v Lg 3: 63 . Jfr farageta-, horsa-, kirno-, kono-, mandol-, modhor-, qvinna-, qvinno-miolk. "],"f":["-ena Bo 102 ; ","-inne Bir 1: 311 . ","myolk ST 106 . ","miölk Bil 688 ; Bir 1: 137, 3: 38 ; Al 1230, 6827 ; LB 1: 97, 5: 80, 81 ; ","-inne Bir 1: 311 ; ","-ena GO 600 . ","myölk ST 10, 21, 105 ; LfK 177 ; MB 2: 83; LB 2: 32, 43 . ","myölch ib 31 . ","miälk L. ","mielk MB 1: 189, 263, 278, 401 ; LB 8: 41 ; se vidare modhor miolk. ","melk Lg 3: 63 . ","milc ib), ","miolka flaska","myölka- )","miolka gris , ","miolka ko","miölke- )"]},{"a":"miolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölk. et land thär flytande war mz miälk oc hongagh ok thz är swa vnderstandande at thär war yffrith hongagh oc mielk SvKyrkobr 36 . \" andres jenssons pygo hade miölk i spinane \" STb 1: 113 ( 1477) . llac . . . myölk GU C 20 (hand 2) s. 57. lib s. 58. Jfr far-, kirno-, modhor-, ra-, spina-, äggia-miolk. "],"f":["miölk . ","myölk . ","mielk SvKyrkobr 36 . ","miälk ib. ","mölk PMskr 490),","*miolka deghia","miölka- . ","mjölke- . ","myälke- . miölche- Arnell Brask Bi 37. miölka- SVklE 161 . mölke- Arnell Brask Biᴵ 37; VKu 70 (1553). - deia. -deya),","*miolka fat","*miolka fata","mölke fatha )","*miolkafata rum","*miolka fulder , adj. full av mjölk. wälsignadha se thina myölkafulla spina SvB 332 (omkr. 1520). ","*miolka gardher (myölka-. mölke-), ","*miolka kimba","miölche- )","miolka ko","mölke- . ","malke- . -koo),","*miolka sa","mölkesaa )","*miolka tunna","myölko tyna )","*miolka ämbar","miölche- )"]},{"a":"miolka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mjölka. GU C 20 (hand 2) s. 160. Jfr molka."],"f":["mjölka )"]},{"a":"miolkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölkare. Arnell Brask Biᴵ 7."],"f":["melcare )"]},{"a":"miolke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (fisk)mjölke. lactis . . . fiska melke oc köpe (fel för löpe) GU C 20 (hand 2) s. 57."],"f":["melke )"]},{"a":"miolkhviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mjölkvit. \" han wyndrade aa henne miölkhwita hals oc bryst oc alla lymmer \" Troj 62 ."],"f":["miölk- )"]},{"a":"miolkmater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölkmat. Brasks Matordn 10 ."],"f":["miölkmath )"]},{"a":"miolkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lmjölkning. Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["mölkningh )"]},{"a":"miolmos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölmos, gröt. \" clarasta myöl moos \" MB 2: 13 ."],"f":["myöl moos )"]},{"a":"miolsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjölscäk. STb 3: 43 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"mioltar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjöldoft, mjölstoft? aato israels söner . . . osyrt brödh, oc annat bröd aff clarasta myöl taaren j enkannelighe bakningh. som sokerkawr äller annat tolkit MB 2: 13 ."],"f":["myöl taar )"]},{"a":"mioltunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjöltunna. sades reppe matte ffrij för miel tunnen niclis . . . talade honum tiil STb 5: 101 ( 1516) ."],"f":["miel- )"]},{"a":"mior","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smal, ej bred. eet skipp, thz är frammerst oc ydarst tha är thz thrankt oc miöt MP 3: 414 . nidhan the trangha äller migo grandh, thär tiil sion liggher VKJ 149 . \" thit eghit hiärta, som skapat är som en pära thiokt nidhan, oc mioth owan SkrtUppb 270. \""],"f":["miöt MP 3: 414 . ","miogho VKJ 140 ),"]},{"a":"mior","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saml, ej bred. the sama bron hon var sua mio oc thrangh af sik Pa 19 . ib 22 . ST 80 . Iv 3822 . een stigher myo Al 4703 . \" tornith . . . breet nidhan oc miot owan \" MB 1: 175 . - i ortnamn. in mioabæk SD 1: 453 ( 1270) . \" in mioamosa ib. - smal, ej tjock. hafdhe mio been \" KL 366 . \" myo ok lange varo hans läggia \" Iv 274 . - smal om lifvet, smärt. hon var til mata växin io Fr 2006 . \" alexander war mio ok enkte fagher \" Al 5333 . \" hon va lenkxt aff allom thöm ok myo ok spädh som en liliä \" Lg 3: 548 . MD 383 . at the (ɔ: licamma) skulin ey synas . . . miörre älla klenare for nakir band älla knöpa Bir 3: 475 . - tunn, mager. kinder swanga ok halla myo Iv 4147 . - Jfr midhio mior. "],"f":["mio . ","myo . ","mio . ","myo . ","myio ST 80 . ","miot . ","myo ib 274, 4147 . miö ib (Cod. B) 274. miöö ib (Cod. C). komp. miörre), "]},{"a":"mioskuld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgift utgående i mjöl. ther imot scal jac hafue . . . östuna quern, swasom sculder vj thyni miol . . . item twe pund miolsculd i alsters quern i wermaland SD NS 3: 69 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"mioþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjöd. \" viin ok miödhir oc andre starke drykkia \" Bo 133 . \" drikka miöd \" LB 3: 11, 12, 24 . \" förbiwdz miöder at drikka aff allom mestarom i thenna threm manadhom \" ib 23 . III tunnor gammell miödh HSH 19: 166 ( 1506) . Fl 574 . Iv 846 . Fr 372, 844 . RK 1: 1412, 2: 9413 . Al 8181 . LB 5: 81 . "],"f":["myodher L. L.","miödhir . ","miöder . ","myödher L. ","myödh RK 2: 9413), ","miodha kar","miödakar . ","miöda kaar RK 1: (LRK) s. 218), "]},{"a":"mirkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se märkia."],"f":[]},{"a":"mirra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myrra. jtem möram [?] för ii öra Kumla kyrkas rb 26 ( 1464) . j mark fore mirram oc rökilse ib 26 ( 1465) ."],"f":["möra . ","med lat. böjn.)"]},{"a":"mirra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myrra. \" j mirra som bäsk är \" MP 1: 115 . LB 4: 342, 343 . "],"f":["mirra biärgh , ","mirra kärve , ","mirra smyrilse","mirre smörilse )"]},{"a":"mirram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mirra kärve. Su 179 ."],"f":[]},{"a":"mis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. ? ","e":["på ett sätt som tager miste om målet, i orätt riktning, orätt? the göra eller radha oss aldreg miss RK 1: 3701 ."],"f":["miss )"]},{"a":"misbruk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missbruk, oskick. \" finner hoos någen någet misbruck, orätt måth eller annet huadh thz helst är \" SO 220 ."],"f":["misbruck )"]},{"a":"misdräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missämja, tvedräkt, söndring. JMPs 514."],"f":[]},{"a":"misdräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missämja, tvedrägt, söndring. \" om hon haffwer . . . samtykt misdräkt i clostrit \" LfK 158 . haffwa misdräkt MD (S) 215 . FH 1: 108 (1492, gammal afskr.), 109. FM 671 ( 1517) ."],"f":["misdregt FH 1: 108 (1492, gammal afskr.). misdreght ib 109 . ","mysdräckt FM 671 ( 1517) ), "]},{"a":"misdräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tvedräktig, oense. systrana skula wara twähogada oc misdräktohga Bir 5: 106 ."],"f":[]},{"a":"misdädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missdådare, ogärningsman. RK 2: 6132 . MB 2: 319 . \" then vsle misdädharin \" ib 307 . höuisman for the midsedhere oc mordhere BSH 5: 595 ( 1517) . \" ehwar tholike missdadere warda med siälig biwijsning vpakärde \" GS 49 ( 1442) ."],"f":["misdedhere . ","missdadere )"]},{"a":"misdädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missdådare, ogärningsman. adj inthet wele . . . befate ider med sadande skalke oc miskdedere STb 5: 324 (1521, Kop)."],"f":[]},{"a":"misfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) förseelse, brott. til lösn mynnä mysfallä RP 1: 569 ( 1362) . \" forlat mik min misfal oc omilda vranglikhet \" SkrtUppb 227 ."],"f":["mys- )"]},{"a":"misfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycksfall, olycklig händelse, olycka. jak är wrdhin mäst wis af misfallum Bil 352 . ib 351, 610 . RK 1: 1797 . ST 36, 46 . \" wenskap ok kerlek halla wtan wank ok al misfalla \" MD (S) 293 . - skada, olägenhet, svårighet? ära ther margh annar wanskelse oc misfall wti FH 1: 16 (1441, nyare afskr.). om ed herth herredöme är naakitt isfell sket BSH 5: 468 ( 1511) . - Jfr misfälla, misfälle."],"f":["misfall Rk 1: 1797; FH 1: 16 (1441, nyare afskr.). misfalla MD (S) 293 (pl. ack. i rimsl.). misfell BSH 5: 468 ( 1511) . ","misfallum Bil 351, 352, 610 ; ST 36, 46), "]},{"a":"misfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlorad. mangt got skip ther mistoor RK 2: 1963 ."],"f":[]},{"a":"misfela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara vilse, taga fel. med prep. um. vlixes . . . kände sig vesseliga haffwa döden oc böriade misfäla om måled (cum ipse quasi defecerit in sermone) Troj 309 ."],"f":["-fäla )"]},{"a":"misfelas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svika, draga sig undan, blifva otrogen. med dat. ey skal han (ɔ: var herra) misfelas hänne (själen) älla hona dara o 91. är sinom licamma swa grymbir at han misfelis honom (undandrager honom sin tjenst) af krankdom ib 139 . ","2) slå fel. med dat. sidhan quinnomen misfeladhis thera hop Bo 224 . \" at hänne änkte misfeladhis af thy hon beddis \" ib 113 . - opersonl. thz hände opta siälwom gudhi. hulkom som i ängo misfelis Bo 115 . \" thz misfelas äkke at (non fallit qun) han ey atirgällir hundradhafalt \" ib 117 ."],"f":["-as . ","-adhis ) , "]},{"a":"misfeling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstag. avvikelse. tha begynte erich ith thaal vp, som han tilforen giorth hade, wth til ende j blandh alth tet taal war jngen misfeling anderlunde än som til foren war STb 3: 12 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"misflödhis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["till skada öfverflödande? onödig. gömdo sit hiärta fran allom ondom oc misflödhis (för ivirflödhis? superfluæ) thankom KL 227 ."],"f":[]},{"a":"misfyrma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) misshandla. \" med dat. hwilkin brodher nokrom sinom brodher mysförmyr mz waknom \" SO 25 . ib 68 . - med ack. vm (näml. han) husbondin misferma wil RK 1: 467 . ","2) för olämpa, missfirma. med dat. vakta mykit hwat thu tala. älla huru thu tala . . . at thu ingom misfyrme vtan häldir vpbygge Ber 274 . \" som ysfermer nagrom synom embetz broder mz vnampn \" SO 98 . ib 118 . med ack. þem tolf äller nokan þerrä . . . med ordhom äller gärningom mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . - Jfr misthyrna."],"f":["mysfirma: -fimer SO 118 . ","misferma . ","mysferma . ","mysförma . ","-ar SO 68),"]},{"a":"misfyrma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) misshandla. SR 54 . med dat. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 188 f"],"f":[]},{"a":"misfyrmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"misfyrmning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misshandling. \" vm mysförmningh mz waknom \" SO 14 ."],"f":["mysförmningh )"]},{"a":"misfyrmning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misshandel. \" gudmund . . . bad byfogotan borgomästara oc radit om nagra misförmning som mattis giorde byfogotanom \" ATb 1: 122 ( 1460) . ib."],"f":["-förmning )"]},{"a":"misfälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olyck. försmåilse tera thr fateke warda i misfällo KS 44 (113, 48) ."],"f":[]},{"a":"misfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) olycksfall, olycklig händelse, olycka. viþ ouina istfälle Bu 16 . Bil 269, 350 . ST 42 . MD 170 . \" at somlike bort takas ok draghas af wärldinne fore naturlika skipan mz man drape älla drykinskap älla nakrom tholikom misfällom \" Bir 1: 217 . \" göma han aff thy misfälle hulkit som kallas olykka aff mannom \" ib 3: 69 . ","2) förseelse, brott. böte misfälle mz scriptamalom Bu 130 . wardh illa widh sin misfälle Bil 245 ."],"f":[]},{"a":"misfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) olycksfall, olycklig händelse, olycka. tha sa roland mykith misfälle pa sina men Prosadikter (Karl ) 277 . \" wi have månge siukdomars missfälle så at fär än ett släpper tager 2 vide \" Linkbiblh 1: 150 (1523, Brask) . 2) förseelse, brott. än togh at han fulkomlika fore saagh wara wanzlikhet oc misfälle SvB 123 (sl. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"misföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"misförilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? misshandling. Pa (Tung) 33 ."],"f":[]},{"a":"misganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gå illa el. olyckligt. opersonl. med dat. then tiid mannenom misgaar RK 1: 738 . ib 1619, 1825, 2145, 2351, 3839, 3979, 4213 . ","2) slå fel, misslyckas. part. pret. som misslyckats el. slagit fel. wm wingardana som misgangne äru Bir 4: 40 . ib 41 ."],"f":["-gaa RK 1: 4213 . ","-gaar ib 738, 1619, 2145 . ","-gangin ) , "]},{"a":"misgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ning. \" han wiste alla manna misgärninga oc godhgerninga \" MB 1: 344 . ib 478, 2: 315 . Su 334 . Lg 91 . "],"f":["misgärningis man","misgärninggäs- )","misgärningis qvinna","misgärniggis qwina )"]},{"a":"misgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missgärning. \" oc firilaat os warä misgärngä \" SvB 3 (senare h. av 1300-t.). erich . . . widerkende sine misgerninga alt thet han stulit hade STb 5 133 (1516). dömbdes marcus . . . fför sine misgerning tiil swerdh ib 273 ( 1520) . "],"f":["-gerning )","misgärningis qvinna"]},{"a":"misgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra illa, göra orätt (mot). med dat. än the hafdho honum misgiort MB 1: 245 ."],"f":[]},{"a":"misgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra illa, göra orätt. stranghet tz är nar nakar nokat misögr oc tha wrsaka hon sik oc [wil] ey synas haffwa misgiort SvKyrkobr 352 ."],"f":[]},{"a":"mishagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misshag, missnöje, ovilja. \" bidher jach edher nade adi haffwen ingen mishagh ther wdinnan i nager modhe \" FMU 5: 505 (1495, samtida avskr.) ."],"f":[]},{"a":"mishagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misshaga. opersonl. med dat. ok myshaghadhe per redhersonne naghath ther oppa ad hessthen var oskäleghanskattader ATb 1: 18 ( 1453) . \" vi budum nilsse at wädia jnnan viij daga . . . om än hanum nagat mishagade oppa then rättin som hanum sagdir war \" ib 127 ( 1460) . Mecht 197 ."],"f":["mys- . ","-adhe )"]},{"a":"mishagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misshaga. \" opersonl. med dat. konung karl tog sa saara mishaga at biscopana giorde honom tolket swik \" RK 2: 9338 . HSH 18: 17 ( 1494) ."],"f":["mishagede HSH 18: 17 ( 1494)),"]},{"a":"mishalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anse ringa, anse vara i värde underlägsen. medh sua forskälum, at huilkin lutar, sum mishalldin er aff þessum, þa liggar asmoþalboþahult til jamkan fört SD 6: 180 ( 1350) . - missakta, ringakta. mishalt (vilipendas) ey fadherlösa Ber 51 . \" jomfru hwilkin som mishalder (despicit) qwinno renlika lifwande \" ib 77 . ib 78 ."],"f":[]},{"a":"mishava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["missakta, ringakta, förakta. thäntidh cristi thiänare mishafs (vilpenditur) i thässe wärld Su 451 . \" wardher thu forsmadher. mishafdher. hädder. ok for mindra halden \" Ber 258 ."],"f":[]},{"a":"mishop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtvivlan. (Se S. Gustafson, H. Gadhs språk, gloss. 68)."],"f":[]},{"a":"mishop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtviflan. Su 353 ."],"f":["mishoop )"]},{"a":"mishopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtvifla. \" wart iak mishoppande \" Lg 3: 190 . refl. "],"f":["mishoppa . ","mijshoppa )","mishopas , förtvifla. at the eij skulle nogreledis mijshopis HSH 24: 100 ( 1517) ."]},{"a":"mishughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstanke. \" \" Lg 3: 483 ."],"f":[]},{"a":"mishughul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misstänksam. Bir 5: 26 ."],"f":["mys- )"]},{"a":"mishägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mishälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otur, olycka. them hendher mang mishelle PMSkr 139 . \" tha förmotte vi ey allegeuel lkomme til lthen syn pa ij eller ij dager för vor misselle skyll \" AktKungsådr 30 ( 1524) ."],"f":["mishelle . ","misselle )"]},{"a":"misiämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) olika stor. alt thz som . . . hoppar a iordhinne mz mislämpnom benom, swa som är locusta oc bruchus MB 1: 359 . ","2) olika, olika beskaffad. män äre nw miskämpne MB 1: 100 . \" fa . . . misämpna skipilse \" ib 101 . ","3) orättvis. \" misiämpn domare \" MB 1: 45 . - n. adv. ojämt, olika. tha synis at war herra plaghar misiämpt MB 1: 134 ."],"f":["-iämpn . ","-iämpt ) , "]},{"a":"misiämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1268."],"f":[]},{"a":"misiämnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ojämhet, olikhet, olika ställning. talar om then mistämpnath, som rätwise män hawa oc syndogher män MB 1: 101 . ","2) besvärlighet, vedermöda? sörgher ey om iordhrikis ysäld swa som är hunger oc thörst, soot oc ärwodhe, misiämpnath oc all olykka MB 1: 304 . ","3) orättvisa. \" än tho, at ängen misiämpnadher wre a gudz weyna, ther mz at han soma höghde, some nidhradhe \" MB 1: 101 . ib 351 ."],"f":["-iämpnahder )"]},{"a":"miskun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misskund, barmhärtighet. \" christus är sielff miscunden ok hans miscunder äre ouer alla hans gerninga \" SvKyrkobr (Lucid B) 197 ."],"f":["miscund . ","myskuntz SvB 271 (senare h. av 1400-t.). pl. miscunder), "]},{"a":"miskun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misskund, barmhertighet. \" här scal thu gudz mönster sätia, j hwilko syndoghe män sculu miscund faa, oc rätuise nadhe \" Bil 846 . hawa miskun KL 33 . \" miskin är at warkunna och sörghia annars ysäld \" Ber 52 . \" allir thin vili (näml. är) til miskund (misericordiam) \" Bir 3: 50 . \" här mon ängin nakath thz göra at han thörff äpter miskund spöria \" Al 6298 . ib 6292, 6293, 6295, 6300, 6301 . Su 449 . idhnas aldre rätuisan vtan miskund ok ey miskund vtan rätuiso Bir 3: 422 . \" ärna ok rökta miskund \" ib. \" gudh som fäste tik nya brudh j miskund oc miskunsamlighet ib 4: 17. guz miskun \" KL 38 . ib 44 . MP 1: 19, 185, 208, 209, 210, 223, 224, 2: 97, 143, 183 . \" vi hawm fangit thina miskund (misericordiam) \" Bo 8 . \" thätta är gudz nadh ok miskund til hans thiänara \" ib 109 . \" huari ey miskund til man sik likan Mp 2: 100. then som giorde miscund til hans \" ib 1: 270 . \" jak hawir miskune owir moghan \" Bo 88 . KL 41, 279, 301 . Bil 164 . MP 2: 157 . ST 392 . Su 403 . \" hawir gudh ykla miskund j thässom oskällica diurom \" Bir 3: 422 . \" skal jak göra miskund mz röuarenom \" ib 50 . KL 41, 80 . \" göri huariom thom brutlica miskund som kombir til hans \" Bir 3: 45 . ib 422 . KL 41 . MP 1: 208 . \" miskunna aminnilse \" MB 1: 498 . baþ miskunna moþor (d. v. s. Jungfru Maria) hialpa sik Bu 21 . KL 80 . Bir 3: 38, 102 . \" o miskunna modhir oc äuerdhelix konungx \" ib 422 . \" miskunninna modhir ib 1: 276; jfr miskunna modhir. miskunnanna (misericordiarum) fadhir \" Bo 106 . \" oleum aff iskunna thrä \" Bil 88 . \" miskunninna trä \" KL 406 . MB 2: 400 . miskunnena olia Lg 92 . ib 89 . KL 407 . MB 2: 400 . \" vari miskunna älskoghe (amor miserationis) thil widherthofttoghan man \" Ber 51 . \" vars herra miskunnir äru manga \" MP 2: 157 . minz . . . wppa thina mykla miskunner Su 255 . ib 47 . Lg 3: 599 . - nåd. gudz miskund är mz thik Lg 32 . ther drötning ower norghe var mz gudz miskund thrättan aar Iv 5748 . - nåd, gunst (med bibegrepp af godtycke). ware gudh os nakath skyldogher, tha mattom wi kära ower han, at han gör misiämpnath oc miskund mällan manna, oc giwer enom flere andelika nadher än androm MB 1: 351 . - Jfr omiskun. "],"f":["miscunda (i sättn.). ","miscundha (i ssättn.). med art. ","miskunna anlite","-änltete )","miskunna gärnig","miscunda- )","miskunna kona , ","miskunnar maþer","miskunna- )","miskunna modhir","-modhor )","miskunna sköt","miscundha- )","miskunna tekn","miscundha- )"]},{"a":"miskunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barmhertig. \" bedhas miskunasta aterlösarans otaliko forskuldan thik til hiälp \" Su 449 ."],"f":["miskunaster ) , "]},{"a":"miskunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barmhertighet. \" thw äst samelica siälwir kärlekin hulkin miskunnan oc rätuisan äru til fögdh \" Bir 2: 13 . \" hon kom kunungin vppa rätuiso ok miskunno wägha \" Lg 3: 503 ."],"f":[]},{"a":"miskunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. hafva öfverseende med; miskunda sig, förbarma sig. med dat. \" miscunna mik syndoghom manne \" Pa 17 . \" miskunnadhe och warkunnadhe fortapadom syndarom \" Bir 4: 199 . \" hwilkin som androm miskonna \" Ber 52 . Bu 501, 504 . KL 109, 189, 247, 281 . MB 1: 351 . MP 1: 19, 210, 211, 223, 224 . Bir 1: 14, 21, 72, 73, 190, 2: 108, 237, 3: 38, 103, 170, 385, 4: 206 . ST 461 . Ber 94, 95 . \" þa baþ prästren (laurencium) miscunna sinom fatökdom. sua som han forþom varkunnaþe \" Bu 416 . - abs. raskare är the mildhetz käldan . . . til at miskunna än thu at bedhas Su 449 . "],"f":["miskonna Ber 52 . ","miskunda ST 10, 57, 408, 461 ; Ansg 257 ; ","-e ST 408 ; ","-ar MP 1: 223, 224 ; ","-adhe ib 210 . ","miscunda: -ar ib 223 . ","-ar , -aþe),","miskunna sik , miskunda sig, förbaram sig. ropadho the til gudh oc badho han miskunda sik (här kan dock sik vara dat. och syfta på the) ST 10 . " miscunna thik owir mik syndoghan man " Pa 15 . miskunna thik owir mik syndoghom man ib 16 . ST 57, 408 . Ansg 257 . MB 2: 150, 157 . Su 255 ."]},{"a":"miskunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misskunda sig, förbarms sig. med dat. tha miskundahde han swa höghelika mankyneno at han togh mandom a sik Prosadikter (Barl) 10 . \" ty miskunda migh oc allom menniskiom \" Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). med ack. Se Sdw 2: 1268."],"f":["miskunda . ","-adhe )"]},{"a":"miskunnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misskundsamhet, barmhärtighet. sywnde (girighetens dotter) är hiärtans ildhärdska mote miskunnane warkunnan SvKyrkobr 355 ."],"f":[]},{"a":"miskunnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbarmare. Prosadikter (Barl) 75 ."],"f":[]},{"a":"miskunnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbarmare. \" gudh thera miskunnare \" MP 2: 183 ."],"f":[]},{"a":"miskunnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["miskundsamt, barmhertigt, af el. med barmhertighet. miskunnelika (misericorditer) hörande thera longho astundan Bir 1: 245 . at the forlatin thz miskunnelica ib 3: 52 . ib 1: 367, 2: 238, 3: 45, 342, 385 . MP 1: 23, 138, 2: 157 . Ber 23, 94 ."],"f":["miskunlika Bir 1: 367 . ","miscundelica MP 1: 138),"]},{"a":"miskunneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["miskundsam, barmhertig. \" vplypte sin miskundelico öghon \" MP 1: 345 . \" gudz modhirs miskunnelika lätlikhet \" Bir 1: 72 . ib 332, 3: 44 . Lg 44 ."],"f":["miskundeliker )"]},{"a":"miskunneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misskundsam, barmhärtig. SvKyrkobr 102 . \" lthän miskunnelike härran ihesu s \" ib 105 . iomffrv maria . . . wsla manna miskundelika hop SvB 342 (omkr. 1520)."],"f":["miskundeliker )"]},{"a":"miskunnelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barmhertighet. Lg 3: 512 . MD 444 ."],"f":["-ligheet MD 444 ),"]},{"a":"miskunsama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["varkunna sig öfver, förbrma sig öfver. mz them omiskunsama trälenom, som herran miskunsamadhe MP 1: 209 . \" thennan (för thenna) thre dygdelica gerningana tilbör särdelis allom göra til syndha bätringh, som först är miscundhsama \" MP 133 . miskunsama sik, förbarma sig. miskunsamma sick offuer hanom SO 105 ."],"f":["-samma . ","miscundhsama . -adhe),"]},{"a":"miskunsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misskundsam, barmhärtig, mild. siw miskunsama gärnigna SvKyrkobr 17 . \" humanus liwgher spagher miskunsamber \" GU C 20 (hand 2) s. 1. iak är osäyliga miskunsamer än thu nogentiid förmatte vara syndogher SkrtUppb 153 . Jfr omiskunsamber."],"f":["miskwndsammer GU C 20 (hand 2) s. 146. komp. miskunsamer SkrtUppb 153 ),"]},{"a":"miskunsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["miskundsam, barmhertig, mild. \" war miskundambr i ordom ok åthäuom (cultor clementiæ) ok ey grymbr \" KS 25 (62, 27) . iak (ɔ: war herra) är swa miskunsambir (misecicors) at iak neka ängom them nadhe ok miskund som behdas Bir 1: 106 . \" alle tro mik . . . wara miskunsaman \" ib 15 . \" tro mik wara rätuisan domara ok miskundsaman \" ib. \" iak är rätuis domare ok miskunsambir \" ib. \" miskunsamaste fadhir \" Bo 191, 221 . han (Gud) är väluiloghir ok miskunsambir, tholughir oc mykyt miskunsambir Gr 295 . Bil 245 . KL 272, 280 . MP 1: 21, 208, 225, 2: 143 . Bo 88 . Bir 1: 73, 276, 3: 247 . Ber 51 . Lg 221 . \" miskunsama gerninga \" Bir 1: 288, 289, 294 . - med dat. androm miskunsamber Ber 52 . Bil 368 . Bir 2: 44 . ST 57 . - med prep. ivir, til el. vidh. milder oc miscunsadh armt oc fatight folk VKR 31 . \" miskunsambir . . . owir fordömda \" Bir 1: 241 . \" miskundsambir owir manna synde \" ib 3: 71 . myskundsambir til syndogha ib 2: 45 . - Jfr omiskunsamber."],"f":["miskunszamber Ber 51, 94 . ","miskundsambr KS 25 (62, 27) . misk8ndsambir Bo 88 ; Bir 3: 71, 247 . ","miscundsambir MP 1: 21 . ","miskundhsamber Bil 368 . " miskundhsambir ib 245. myskundsambir " Bir 2: 45 . ","miskunsam Ber 52 . ","miskundsam Bir 2: 44 . ","miskunsaman ib 1: 15 . " miskundsman ib. f. miskunsama " ib 276 . ","miskunsame MP 1: 21 . ","miskunzsami Ber 51 . f. (nom. och ack.) miskunsama Bir 1: 288, 289, 294 . ","miskunsame KL 272 . ","miskunsama ib. superl. ","miskunsamaster: -aste Bo 191, 221 . ","miskwnsammaster: -aste Lg 221), "]},{"a":"miskunsamhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barmhertighet. Lg 3: 14 . bedhas miskund oc miskinshamhet MP 2: 97 ."],"f":[]},{"a":"miskunsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["barmhärtigt, med misskund el. barmhärtighet. GU C 20 (hand 2) s. 1. Jfr omiskunsamlika."],"f":["miskunsamlegha )"]},{"a":"miskunsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["barmhertigt, med miskind el. barmherighet. war herra saa miskunsamlika til them ST 55 . Bir 2: 55 . Su 318 . Jfr omiskunsamlika."],"f":["miskundsamlica Bir 2: 55),"]},{"a":"miskunsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barmhertig. \" göra milla ok miskunsamlica gärninga \" Bo 233 . KL 321 . SD NS 2: 11 ( 1408), 44 ( 1408), 53 ( 1408). ST 5, 342, 538 . Lg 332 . Su 241 . Gers Ars A 2. mz thinom miskwnsamlikom öghom Su 85 . MP 1: 97 . Jfr omiskunsamliker."],"f":["miskundhsamliker: -likom Lg 332 . ","miskundsampleker: -leca SD NS 2: 44 ( 1408). ","miscindsampleker: -leca ib 11 ( 1408) . ","misschundsampleker: -leca ib 53 ( 1408) . ","miskwndsamblig: -liga Gers Ars A 2),"]},{"a":"miskunsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["barmhärtig. ärna mik aff thinom son ihesu christo . . hans miskunsamneligha näffs minom arma likama tholomodheligha bära SvB 295 (b. av 1500-t.). Jfr omiskunsamliker."],"f":[]},{"a":"miskunsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["miskind, barmhertighet, förbarmande. gudh som fäste tik nya brudh j miskund oc miskunsamlighet (misericordia et miserationibus) Bir 4: 17 . VKR 64 . MP 1: 210, 224 . \" gudh kronar thik i miskund oc miskunsamlikhet \" ib 2: 157 . \" jordherike är fult mz gudz miskund oc hans miskunsamlikhet iuir alla hans gärning \" ib. \" jac skal fästa thik mic i rätuiso ok i dom oc i miskndamelikhet \" ib 238 . \" vaxste mz hänne miskunsamlikhet at varkunna sik owir thöm ther fatike varo \" KL 332 . - pl. ey vansskadhos os guz miskunsamlikhetir MP 2: 157 ."],"f":["miskunsamlighet Bir 4: 17. miskundsamelikhet MP 2: 238 ; VKR 64 . pl. -ir),"]},{"a":"miskunsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misskund, barmhärtighet, förbarmande. \" härran är allom almänneligha söthir ok säffwier, ok hans miskundhsamligheter (miserationer) äru owir alla hans gärninga \" SpV 530 . SkrtUppb 181, 375 . cl lgudz miskwnsamliheter som skul komma offwer them som gudeligha läsa thänna psaltaren JMPs 412. Jfr omiskunsamlikhet."],"f":["miskun(d)samlighet . pl. -ir. -er),"]},{"a":"miskunsämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brmhertighet. \" dauid for sina miskund fik hyperkis säte äuärdhelika huar miskunsamin (för miskunsami (pl. nom. m. af miskunsamber?) kronas mz ärona krono \" MP 2: 157 ."],"f":["-sami )"]},{"a":"mislika","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spräcklig. \" all the faarin ther misliika (Cod. B mislitat 548) äre \" MB 1: 223 . \" thz ther misliika (Cod B mislita 548) födhes aff enlitadhum \" ib. \" gör them (ɔ: trä) swa brokot oc misliika \" ib (mislita är på dessa ställen kanske den uprsprunglia läsarten)."],"f":["-liika )"]},{"a":"mislika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) misshaga. \" opersonl. med dat. thz mislikadhe sare \" MB 1: 197 . waarom herra mislikadhe, at hans son hafdhe ey taghith kötzsins skyrdh ib 287 . ST 336 . ","2) blifva illamående, svimma. opersonl. med dat. meg mislikade oc hymmade ther iag satt RK 3: (sista forts.) 5697 . henne mislikadhe oc hon nidher fyäl til iordhenna Lg 3: 652 ."],"f":[]},{"a":"misliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oviss, osäker. \" är missligit at forlata sik pa hans löffthe eller breff \" BtRK 268 (1471, orig.) . \" är thet misseligit huru dane före vil vara vtoffuer alandz haff j winter \" FH 1: 165 (1496, gammal afskr.). ","2) orolig, bekymrad. \" fins almogen her mikit mistlig, at spisningen föres heden vtoffuer til mörebo, fructenis, ad the haffue icke makt framdelis göre oss ny gingierd \" BSH 5: 149 ( 1507) ."],"f":["mistlig . ","missligit . ","misseligit ) , "]},{"a":"mislita","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har olika färg, brokig, spräcklig. the sagho mislita trän MB 1: 223 . \" tha wardh alt thz mislita ther föddes om waarina ib. thz ther mislita (Cod. A misliika 223) födhes aff enlitadhum \" ib (Cod. B) 548 ."],"f":[]},{"a":"mislitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = mislita. all the faarin ther mislitat (Cod. A misliika 223) äre MB 1: (Cod. B) 548. - till färgen vanstäld? hwdhin är mislitath (color albus in cute fuerit) MB 1: 362 . \" kötith är mislitath mz liwande wäxst ib. \""],"f":[]},{"a":"misliter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spräcklighet, färgskiftning? färgens vanställande? än nakar vnderlikin milsiter oc nywordhin synis a them MB 1: 363 ."],"f":[]},{"a":"misliudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missljud, dissonans. diasonia nie idest dissomancia vocum mislwdh GU C 20 s. 182 ."],"f":[]},{"a":"misliudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1)missljuda, ugöra el. åstadkomma ett missljud. absonare mislyuda GU c 20 s. 4. ib. disvrepare . . . misliwdha ib s. 154 . ablu[do] myssämya myslydha ib (hand 2) s. 102. dissona . . . mysliudhaas ib s. 195 . 2) vara oense, icke komma överens. dissideo es re träta eller misliudha GU C 20 s. 194 . discongrvere mislydha ib s. 324 ."],"f":["-mys- . ","-lyuda . ","mysliudhaa GU C 20 s. 195 . ","mislydha ib s. 324 . myslydha ib (hand 2) s. 102),"]},{"a":"misliudhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oöverenstämmelse, dissonnans. nar som the samaföghias som olik äru, thz är nathurannna mislydan (dscrepantia) ällir atskilnadhir SpV 357 ."],"f":["mislydan )"]},{"a":"misliudhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mded missljud, disharmoniskt. GU C 20 s. 194 ."],"f":["mysliudelighaa )"]},{"a":"mislovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstro. \" ffa the stor misloffuen tiil oss thet wij icke holle wilie thet the stadfestä \" HSH 19: 140 ( 1506) . \" at iach aldrig hade misloffwan tiil hans nade \" ib 24: 64 ( 1516) . om then twist och misloffwan hans nadhe och mich emellom kommen är ib. ib 62 ."],"f":["-loffuen )"]},{"a":"mislove","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstro. \" säther aldrig then misloffua tiil mich \" HSH 24 ; 44 (1516)."],"f":[]},{"a":"mislynnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. giva (ngn) anledning till missnöje. at hanom nagat mysluntes ey skeligh ware STb 4: 136 ( 1506) ."],"f":["mysluntes ) , "]},{"a":"mislynter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misslynt. appollo affgud war them wreder oc myslwnd Troj 258 . ib 278 ."],"f":[]},{"a":"mislynter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misslynt. \" RK 3: (sista forts.) 4639. - med dat. worde . . . mig mislynthe \" RK 3: (sista forts.) 5265 ."],"f":[]},{"a":"mismon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["partisk åtskilnad, afseende på person, väld. gawe han somom oc ey allom them han skulle, oc formatte, tha giordhe han lastelika mismon manna mällan MB 1: 449 ."],"f":[]},{"a":"mismoni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mismon. war herra giordhe ekke mismona manna mällan MB 1: 446 ."],"f":[]},{"a":"mismänio","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mismänna."],"f":[]},{"a":"mismänio","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mismänna."],"f":[]},{"a":"mismänna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omanlig person, stackare. thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan ty at han är missänna KS 36 (94, 39) . hua som sikr wil stridha, han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit, thet want ok könt är i stridh ok bardagha. ok rädda män ok mismänio (trol. för mismänno el. mismännor) skal man ey ther til haua ib 80 (197, 87)."],"f":[]},{"a":"mismänna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omanlig person, stackare. thet är ok en dighr lastr, hua sik forhauer sieluan ty at han är missänna KS 36 (94, 39) . hua som sikr wil stridha, han skal thr til wälia wilioght folk ok lytit, thet want ok könt är i stridh ok bardagha. ok rädda män ok mismänio (trol. för mismänno el. mismännor) skal man ey the til haua ib 80 (197, 87)."],"f":[]},{"a":"misnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr minisker och Sdw 2: 1268."],"f":[]},{"a":"mispelfrukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frukt av mispel. PMskr 343."],"f":["mespille- )"]},{"a":"mispelträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mispel, buske el. träd av släktet mespilus Lin. PMSkr 342 ."],"f":[]},{"a":"misrer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vna lagena vini albi . . . jtem grossi strumuli . . . et parui . . . jtem vnum mijsrer, pro quinque marcis. jtem vna lagena vini rubei de ruzella SD 4: 56 ( 1328) ."],"f":[]},{"a":"misrer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vna lagena vini albi . . . jtem grossi strumuli . . . et parui . . . jtem vnum mijsrer, pro quinque marcis. jtem vna lagena vini rubei de ruzella SD 4: 56 ( 1328) ."],"f":[]},{"a":"missale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr papirs-, pärmans-missale."],"f":[]},{"a":"misskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vanskap, vanställa. \" var swa miscapader j enlite \" Bil 610 . MB 1: 475 . \" gudh skapadhe mannin rättan än mannin miskapadhe sik \" ib 92 . \" dödhin miskapar likamen til orenlikhet \" ib 507 . \" thässkyns thing miskapar (befläckar) mantzsins natwro oc göra han orenan ib. \"","2) göra oskicklig el. oduglig (till). annath hinder, som likamin miskapadhe fra gudz dyrkan MB 1: 507 . \" dömpdos oc thässkyns män oskire oc miskapadhe til gudz dyrkan \" ib. \" war oc mannen oskiir oc miskapadher at koma när hälghdomom \" ib 508 ."],"f":["miskapa . ","miscapa . "]},{"a":"misskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vanskapa, vanställa. \" var swa miscapader j enlite \" Bil 610 . MB 1: 475 . \" gudh skapadhe mannin rättan än mannin miskapadhe sik \" ib 92 . \" dödhin miskapar likamen til orenlikhet \" ib 507 . \" thässkyns thing miskapar (befläckar) mantzins natwro oc göra han orenan ib. \"","2) göra oskicklig el. oduglig (till). annath hinder, som likamin miskapdhe fra gudz an MB 1: 507 . \" dömpdos oc thässkyns män oskire oc miskapadhe til gudz dyrkan \" ib. \" war oc mannen oskiir oc miskapadher at koma när hälghodomom \" ib 508 ."],"f":["miskapa . ","miscapa . "]},{"a":"misskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta i orätt förhållande. är thz synda skälnadher, at soma miskipa mannin widh gudh, oc soma widh sik siälwan, oc soma widh sin nästa MB 1: 457 .","2) vanställa, befläcka. \" natura som han misskipadhe mz syndinne \" MB 1: 142 . ","3) göra oskicklig (till). waro the twässkyns som mannin matte minskipa fra gudz dyrkan MB 1: 506 ."],"f":["miskipa )"]},{"a":"misskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta i orätt förhållande. är thz synda skälnadher, at soma miskipa mannin widh gudh, oc soma widh sik siälwan, oc soma widh sin mästa MB 1: 457 .","2) vanställa, befläcka. \" natura som han misskipadhe mz syndinne \" MB 1: 142 . ","3) göra oskicklig (till). waro the twässkyns som mannin matte miskipa fra gudz dyrkan MB 1: 506 ."],"f":["miskipa )"]},{"a":"missla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"missla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"missäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyllning, anklagelse. Se Sdw 2: 1268."],"f":[]},{"a":"missämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"missämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"missämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara oense. togho the brat til at missämia MB 1: 207 . missämiom vi (discordamus) oc stridhom Bir 3: 254 . at sätta them som missä´miande äru Bir 1: 180 . \" ib 3: 81, 82, 84. \" Ber 118, 144 . \" j the hälgho thräfallelikhet är änkte . . . atskilt älla missämiande \" Bir 3: 449 . ey missämie thit hierta mz thino änlite MP 1: 272 . mz sik är thz (hjärta) missämiande och ey sämiande (sibi non concordat, a se discordat) Ber 224 . - opersonl. med dat. misamde romarom ok waldo somi sergium ok somi forsmosum Bil 759 ."],"f":["misämia )"]},{"a":"missämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*missämio görare","missemio- )"]},{"a":"missämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara oense. disgruo . . . missämia ok obequämas GU C 20 s. 192 . deliro . . snöth trädha oc myssämya ib (hand 2) s. 90. ib. s. 1023. skal ffredher wardha mällan them som missämiandhe ärw JMPs 495."],"f":["myssämya . ","meessämia GU C 20 s. 561),"]},{"a":"missämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara oense. togho the brat til at missämia MB 1: 207 . missämiom vi (discordamus) oc stridhom Bir 3: 254 . at sätta them som missämiande äru Bir 1: 180 . \" ib 3: 81, 82, 84. \" Ber 118, 144 . \" j the hälgho thräfallelikhet är änkte . . . atskilt älla missämiande \" Bir 3: 449 . ey missämie therta mz thino änlite MP 1: 272 . mz sik är thz (hjärtat) missämiande oc ey sämiande (sibi non concordat, a se discordat) Ber 224 . - opersonl. med dat. misame romarom ok waldo somi sergium ok somi formosum Bil 759 ."],"f":["misämia )"]},{"a":"missämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missämja, oenighet. burdhis the missämia mellan kirkionna ok keysarans krono Bil 827 . MB 1: 161, 180 . KS 5 (11, 6), 9 (21, 10), 11 (26, 11), 59 (146, 64), 60 (149 65), 63 (156, 69), 63 (157, 69), 74 (183, 81), 75 (184, 82) . KL 168 . MP 1: 34 . Bo 137 . Bir 3: 333, 402 . Su 355 . BtRK 33 (1359, orig.), 39 ( 1383). thz (riket) faar manga missämior oc örlögh inbyrdhis mällan sinna keysara MB 1: 14 . \" widh missämio watnin (aquas contradiotionis; trätovattnet) \" ib 410 . \" i giordhin mik wredhan widh missämio watn \" ib 420 . "],"f":["missömia: -o KS 9 (21, 10)), ","missämio ämne","-ämpne )"]},{"a":"missämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missämja, oenighet. burdhis the missämia mellan kirkionna ok keysarans krono Bil 827 . rra giordhe ekke mismona manna mällan MB 1: 446 ."],"f":["missömia: -o KS 9 (21, 10)), "]},{"a":"missämiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som har svårt för att komma överns med andra, särling. \" jnconcinnus a um obeqwämmer oc myssämmyare scilict in quo discordant mores ab allis wlgariter potest dici eenlagha \" GU C 20 (hand 2) s. 20."],"f":["myssämmyare )"]},{"a":"mista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) mista, gå miste om. himirike hauin i mist Bu 152 . ","2) mista, förlora. \" minsta vald iuir väruldena \" Bu 206 . \" mista liuet \" ib 421 . \" at han sua goþän häst miste \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). for eth öga miste bondin sina kaapo GO 222 . Bir 2: 160 . miste han sin tima ib 3: 100 . \" meste vy nogedh aff vartth folk \" BSH 4: 321 ( 1502) . \" wilde konugen engalund mista them aff sino lande \" ST 323 . ","3) vara utan, sakna, undvara. med gen. el. ack. ma hon (själen) ey hans kroppen) mista, oc hans andbudh, swa som öghon oc öron til sinna natwrlika syslo MB 1: 77 . \" hulkin som ey hawir han (ɔ: min hälgha anda) ok mistir (caret) hans sötma \" Bir 1: 260 . \" nar thz (hjärtat) ledhis af sino siälfwalde och mister (caret) gudhz radh \" Ber 224 . KS 76 (187, 83) . \" alt thet bätre är äghä än mystä \" SD NS 1: 80 ( 1401) ."],"f":["mysta L. ","mystä SD NS 1: 80 ( 1401) . mesta. -ir, -te, -ter),"]},{"a":"mista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mista, gå miste om. Se Sdw 2: 1268.","2) mista, förlora. \" swa haffwri jak än mikt gul oc silff oc the haffua allo msit \" SvRimd 44 . tha mistis ther een bulth läropth ATb 1: 243 ( 1466) . STb 1: 105 (1477). tha skal han mysta hoffwdet ib 118 ( 1477) . tha skal hon mysta liffuet ib 329 ( 1482) . ib 395 ( 1482) . bleff myn gard opbrent oc möstä jeg althet jeg alt [!] thet jack aatä GPM 2: 426 ( 1511) . HSH 17: 166 (1523, Brask). 3) vara utan, sakna, undvara. med dat. tha kwnnom lwi thän orätthin som os görs, ey glöma, wthan mz störste wansamlikhet, for thy thz är os saa trögt, som at mista (carere) mathurinne SpV 571 ."],"f":["mysta . ","-te . ","möstä GPM 2: 426 ( 1511) ),","*mista bort , ","*mista ut , "]},{"a":"mista","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. förlust. i thi att . . cronan aff thera misto hafuer störstan skadha för landänä wärio skull Rydberg Tr 2: 228 (1356, senare avskr.). - (?) i furwnge haffwer clostret incte thagin mistho, ty är wär VKJ 276 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"mistaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) ofrivilligt el. av misstag taga el. tillägna sig. ffor han myss toogh en grys och gyorde han ssygh wr tyuffnade medh lyslinga wytnom ATb 3: 198 ( 1506) . \" sades reppe matte ffrij för miel tunnen . . . han skulle haffue mistaghit j norboten \" STb 5: 101 ( 1516) ."],"f":["mistog ATb 3: 273 ( 1513) . myss toogh ib 198 ( 1506) . ","supin . ","mistaghit STb 5: 101 (1516)), "]},{"a":"mistaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga miste, misstaga sig. pa the vnga (genom att taga el. föreslå de unge) hafuen j mistaghet RK 2: 1828 ."],"f":["mistaghet RK 2: 1828),"]},{"a":"misteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr omisteliker."],"f":[]},{"a":"misthanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstanke. \" hwar thera hafdhe misthanka til annan \" Bo 172 . \" alexandr hafdhe en misthanka thz antipater hafdhe hogha kranka til honum \" Al 9929 . RK 2: 1749 . Ber 258 . Lg 3: 483 . Su 85 . SO 156 . HSH 18: 11 ( 1494) . Gers Frest Inl. FM 415 ( 1509) . - misstycke? til ängin misthanka tak thz thik Al 6044 . "],"f":["mistanke Su 85 ; ","-a RK 2: 1749 ; Lg 3: 483 . ","mystanke FM 415 (1509); -ar Gers Frest Inl. ","mystankke: -a SO 156 . ","mestanche: -ä HSH 18: 11 ( 1494)), ","misthanka fulder","mistanka- )"]},{"a":"misthanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstanke. . . . oppa papir scrifuat, helt ok oskat, ok i alle mato vtan smitto ok misthanka Priv f Sv st 74 ( 1435) . \" then sked hon hade sielff wtgiffuit fför noghen mistanke fför en gulring, som en anner kone hade tappet \" STb 5: 35 ( 1515) . ib 55 ( 1515) ."],"f":["-tanke . ","ynstancke: -a STb 4: 14 (1504)),"]},{"a":"misthankol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misstänksam, svartsjuk. thin brudhgomme . . . han är mistankol, han will at ey manghe skulu see tith änlite LfK 59 ."],"f":["mistankol )"]},{"a":"misthykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misshag, misstycke. tak thät ecke til mystykke MP 4: 38 . \" ath i mik äy til mijstijkke tagha thet . . . \" GPM 2: 346 ( 1509) . SkrtUppb 155 . . . . hans nade (ɔ Kristian II) ider nw med all konungxlige gunst anamet haffuer tiil lnade . . . offuergeuandes all lmistike STb 5: 319 ( 1521) . Kop). 2) ovänskap, osämja. komber nokor mistykke äller owilye mällen skiparen oc mästarmannen PMskr 5. wille skiparen taka styremannen fran teh ämbetena före nokormistykke skwl ib 12 . 3) ovilja, förtret, förolämpning. thermedh gaff . . . radet honom til all mystikkie fore malsigiande bön skuld om thet brödhet, som lhan hade tagit STb 1: 37 ( 1475) . at framlidne lasse jonsson gaff oleff spinke all misticke, owilie och sin dödh aldelis til ib 4: 208 ( 1511) . \" hon kom till nade oc henne gaffz all mystykke till \" Troj 252 ."],"f":["mistike . ","misticke . ","mystykke . mystikkie),"]},{"a":"misthykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misshag, misstycke. \" tak ey til mistykkis wm jak talar \" Bir 4: 79 . Di 96, 140 . tagher ecke tiil mestickis, at iak har inthe goth ider ath sendha FM 443 . (1509). atj thage mich fatighman eij tess til mijstijcke, at jach eder swa dierffuelige tilscriffuer ib 108 ( 1498) . \" thet i thaghe eke til mysstikis ffateg mens ghaffuer \" ib 211 ( 1504) . \" at i ekke take mek til mystykkes, ath min leghligheth war mek ey saa \" BSH 5: 28 ( 1504) . - ogunst? obehag, förtret? at i skole fa her nogen misticke fore BSH 5: 152 ( 1507) . ","2) ovilja, förtret, förolämpning. tilgifwe och fordrage alle mijsstycke, brot, schyllinger, tiltale . . . som idher nadh i mot haue warit BSH 3: 185 (1467, nyare afskr.)."],"f":["mistykke . ","mijsstycke . ","mystykke . ","misticke . ","mijstijcke . ","mysstike . ","mesticke )"]},{"a":"misthykkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misshaglig. MP 4: 80-81."],"f":["-tykke- )"]},{"a":"misthykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misshaga. med dat. thz misthotte badhe ysaac oc swa hans frändom oc rebecco MB 1: 212 . \" ib (Cod. B) 546. \" RK 2: 1295 . - opersonl. oppa holkith henne mykyt mysttykte (öfver hvilket hon var mycket bedröfvad) ST 28 . refl. "],"f":["mistykia . ","mystthykkia )","misthykkias , "]},{"a":"misthykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misshag, missycke. Se Sdw 2: 1268. tha fordrogo borgemästare . . . annon hakona dottir the mötzökkio the hado ltil lhänne om ryona ok spännit ATb 1: 86 ( 1458) . \" at the danne men icke tage thet til mistichio, om swå skeer STb 5: 287 (1520). \"","2) ovänskap, osämja. item skulu allar misthökkor mällän vaar oc bäggiäs varrä manna ganslica vara aflagda Rydberg Tr 2 . 246 (1357).","3) ovilja, otacksamhet. förtret, förolämpning. ath magnus skrädare ok nils benktzson bado mästar sigga om te möstökkio the giort hado sigga oc hans hustrv ATb 1: 142 ( 1461) . ib 2: 120 ( 1478) ."],"f":["mistickia . ","-misthökkia: -or Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . ","mystykkia . ","möstökkia . ","möztökkia )"]},{"a":"misthykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misshag, misstycke. \" skal han . . . faa mina misthykkio \" Bir 3: 332 . \" han tok sik thz änkte til misthykkio \" Bo 85 . \" takin ey til mistykkio min ordh \" Lg 369 . ","2) ovänskap, osämja. \" til . . . afflägning alz ouilia oc mysthykkio \" BSH 1: 181 ( 1381) . vm . . . skilnadh, misstykkio oc vminne, som hawa warit giordh BtRK 31 (1358, orig.) . ib 33 (1359, orig.). at wi . . . hawom . . . aflakt oc bortkastat wt af allo waro hierta oc thanka alla misstykkio, missämjo, misstronadh oc twädräkt ib 39 ( 1383) . ","3) ovilja, otacksamhet, förtret, förolämpning. thänkir . . . the mistykkio thu giordhe honom (tuam circa eum ingratitudinem) Bir 1: 279 . \" the mysthykkia som thu giordhe mik, ey thakkande mik \" ib 2: 170 . ib 105, 205 . göra the honum mystikkio ok forsmäilse ib 3: 386 . \" the retilse oc misthukkio som mik äru giordha (offensas mihi factas) \" ib 344 . ST 377 . \" gud sagde til nokra them som honum hafdo mistykkio girot \" MP 1: 265 ."],"f":["mistykkia . ","mysthykkia . ","mys tykkia. mijsstikkia BtRK 33 (1359, orig.)), "]},{"a":"misthyrna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förolämpa. \" med dat. at han ey hånom mistyrne (för mistyrme?) \" KS 78 (192, 85) . Jfr misfyrma."],"f":[]},{"a":"misthäkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) misshaglig. \" med dat. ondh äptherdömilse som mithäkkelikin äro gudhi och allom gudz cristnom almogha \" JP 50 . ib 85 . ","2) misstänksam. thz är vansläktadz ok misthekkelekx (för misthenkelekx?) hugx at haua pröfwadha raadhgifwara misthänkta Bir 3: 309 ."],"f":["-likin . ","misthekkeleker )"]},{"a":"misthäkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) misshaglig. \" hwa som fastar medh thy ath han är staddir j dödelikom syndhom, han offrar sin krop gudhj swa wanskapdhan ok mistekkelikan, som en fulan . .. athol \" MP 5: 187 . - med dat. annars är the fastan gudhi mystkkelikin MP 5: 187 ."],"f":["mys- . ","-tekkelikin )"]},{"a":"misthäkker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misshaglig. skal thz ey wara mystäkt gudhi Bir 4: 115 ."],"f":["mystäkker )"]},{"a":"misthäkker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misshaglig. MP 5: 210 ."],"f":["mystekker )"]},{"a":"misthäkkia","b":["vb"],"c":"v.v.","d":"v. och ","e":["misshaga. \" ther skal enkte wara jnne thz som hans ögha skal granda äller misthäkkia \" MP 3: 514 . - med dat. om hänne haffuir annars loff mistäkx ällir försmaat SkrtUppb 196 ."],"f":["misthäkkias (supin. mistäkx SkrtUppb 196 ), "]},{"a":"misthäkkias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misshaga. \" i alle genuärdho . . . ok allo thy ther misthäkkias ma \" Bo 111 . - med dat. min ordh mistäktos them Bir 1: 197 . \" thz misthäktis gudhi \" KL 23 . \" misthktis thet äkke varom herra \" Bo 235 . marthe misthäktis at hon swa sat ib 141 . mistäktis them at han hafdhe them vt leth af fängilsomen Bir 1: 153 . Bo 221 . MP 1: 351 . Bir 1: 140, 2: 40, 252, 3: 287 . ST 4, 7 . Lg 813 . - misstycka, förtrya. opersonl. mistäkkis ey tik (ne indigneris), wm jak talar Bir 4: 104 ."],"f":["mistäkkias )"]},{"a":"misthäkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misshag, missbelåtenhet."],"f":["*misthäkkilsa thorp , "]},{"a":"misthänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misshaglig. \" at war bön wari ey mistenkelighin (för mistekkelighin?) fore honom \" JP 105 ."],"f":["mistenkelighin )"]},{"a":"misthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misstänka. MP 4: 115 . - part. pret. misstänkt, gjord till föremål för misstanke. oleff olson, är mistienkt och forhindret aff ider fogette for en swort leysk kiörtell STb 5: 342 (1521, Kop). - misstänksam. konunghin wart här aff swa nakraledis misthänktir (suspectus), at hans hustru swa foor SpV 166 . ib 295 ."],"f":["-tänkia . ","mistienkt STb 5: 432 (1521, Kop)),"]},{"a":"misthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misstänka. \" iak misthänkte thik . . . at en man skulle wära fadher at thässom vnga son \" Al 429 . Bo (Cod. B) 340 . \" mistänkia husruna för hordom \" ib 341 . vil nagher mistänkia mik ther tiil BSH 5: 178 ( 1507) . - med dat. mystänkia synom wen til ondho Gers Frest Inl. mystänkia annars ordhom ok gernynghom ib. ib 33. - part. pret. misstänkt, gjordt till föremål för misstanke. at haua pröfwadha raadhgifwra misthänkta Bir 3: 309 . \" hafdhe han misthänktan Kl 28. \" ib 53, 89 . Lg 3: 483 . \" än tho at wi höght missthänckte ärwm, at tholikin ufogh skulu wara giordh med waro withskap oc budhi \" BtRK 35 ( 1371) . - misstänkt, tvetygdig, vådlig. misthänkt (suspecta) är mik . . . siälfra thinna dispenseran Bo 132 . - Jfr omisthänkter."],"f":["mistänkia . ","mystänkia )"]},{"a":"misthänkilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" misstanke. wthan mystänkilsä BSH 5: 389 ( 1510) ."],"f":["mystänkilsä )"]},{"a":"mistilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mistning, förlust. rädhis for . . . sins hedhirs mistilse (amissione) Bir 1: (Cod. C) 266 . \" sörghiande j samansankada thinga mistilsom \" ib (Cod. A) 278 . ib 327, 2: 160, 3: 48 . huru hethelikare huar en sandher älskare siin wen oc huat hedherlikare, lustelikare oc nyttoghare är hans närwarilse thäs större sorgh oc ängxlan til före hans mistilse ällir borttakilse Su 212 . ","2) saknad. \" for döpilsins mistilse (carentiam) \" Bir 1: 381, 2: 280 ."],"f":[]},{"a":"mistilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mistning, förlust. thän krankdom som hether lwnatica, thät är synenna mistilse äller gälniska JMPs 551. alla wär[l]dzsliga rikedoma mistilse ib 565 ."],"f":[]},{"a":"misting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr prästa misting."],"f":[]},{"a":"mistinge","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mistlig","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se misliker."],"f":[]},{"a":"mistning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minstning, förlust. \" att ingen är närmare kommit till förbe:de haldensbole godz än peder hindirsson och hans arffunger och helge kirchiona äre i minstningen både godz och peninger \" FMU 4: 383 (1472, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"mistninge","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mistro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstro. \" ma man märkia nakra mistro i moysi ordhom \" MB 1: 408 . Di 88 . \" forueet han thöm . . . thera mistro (incredulitatem) \" Bo 244 . \" hafdhe istro till henna \" KL 14 . Gers Frest. Inl."],"f":["mys- Gers Frest Inl.), "]},{"a":"mistroa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) misstro, misstän ka. thet märssa klede, som han war mystrodder fore STb 1: 382 (1482).","2) tvivla (på ngt), betvivla. swa ytirlika grät han sma oc lätta synde, at man matte mistro han hawa dräpit nakan man Hel män 166 . - med prep. u.. gudhz son villey thet ath nokor skulle twäka ok mistroo, vm hans likamlika födho oc tilqwembdh här j jorderike MP 5: 73 ."],"f":["-tro . ","mystrodder STb 1: 382 (1482)),"]},{"a":"mistroa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misstro, misstänka. med dat. kesaren mistroþe hänne . . . vm en riddara Bu 419 . \" konungen mistrode them mangelunda \" RK 2: 1973 . \" engin cristin man . . . hafwer empne mistro guz sacramentis \" Bil 760 ."],"f":["-tro )"]},{"a":"mistroin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misstrogen. Md (S) 288."],"f":["-troen )"]},{"a":"mistronadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstro. \" hauer en stor mistronadher warit mellom war oc rikesins godhra manna \" BtRK 35 ( 1371) . at wi . . . hawom mz wilja oc kärlek aflakt oc bortkastat wt af allo waro hierta oc thanka alla misstykkio, missämjo, misstronadh oc twädräkt ib 39 ( 1383) . \" the til at aller jäwghe owili oc mistronahder ganslika afläggis och wtlekykkis ib. \""],"f":[]},{"a":"mistror","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misstrogen. vmistro (incredulus) vtan troin Bo 237 ."],"f":["mistro )"]},{"a":"mistrygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstro. MB 1: 96 ."],"f":[]},{"a":"mistryggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["misstro? jacintus är en dyr sten . . . han styrker hiärtath, fördriffwer sorgh oc fafänga mystryggilse (tristitiam vanasque supitiones effugant) PMSkr 477 ."],"f":["mys- )"]},{"a":"miströst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misstro. \" at danmarkx raadh skullä naaken mesströsth haffue til eder nade \" FM 186 ( 1504) .","2) misströstan. \" han fik ther aff ena miströst oc fiol j wanhop \" ST 137 . ib 288, 384 . Lg 813 . \" tagendis eder nagen myströst eller nagen obestandigh dectingen fore \" FM 415 ( 1509) . \" the miströsth giffwa oc falla i wanhop \" BSH 5: 123 ( 1506) ."],"f":["myströst . ","mesströsth )"]},{"a":"miströsta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) misstro, icke tro, icke lita på. diffido . . . myströstha GU C 20 s. 268 . 2) misströsta. ey skwla the tha likowäl wanhoppas äller miströsta PMSkr 159 . - med prep. til. miströstin engaledhis til gudz nadh SkrtUppb 190 . - refl. *miströstas, misströsta. för tesse saker skuldh oc andre flere wel merchelige, richet aaröra, miströstes wii forscreffna sätie tro och liith tiil lthen recess oc beslwtning, giord är Rydberg Tr 3: 557 ( 1510) . alla . . . myströstes nw ath wynna seger offwer grecana Troj 233 ."],"f":["mys- . ","-tröstha )"]},{"a":"miströsta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sstro, icke tro, icke lita på. med dat. the miströsto gudhi MB 1: 270 . \" the miströste hänne (bron) \" Al 1959 . ","2) misströsta. \" MD (S) 290. \" Lg 3: 214 . miströsto at sta äller ga mote them ib 216 . jäffuädhe ok miströste vm hennes helso ib 555 . \" wanhoppas ekke äller miströst wppa mina miskundh \" Lg 809 . "],"f":["miströsta sik , "]},{"a":"miströster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misströstande, förtviflande, utan hopp. wara swa som trättande mz gudhi oc miströst wppa hans nadha gaafwom Lg 812 . \" tha jak miströther war badhe til gudh oc mik siälffuan \" Su 206 . ath then almwge i then lanndzende är ganske miströsth HSH 20: 38 ( 1506) . BSH 5: 364 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"miströstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misströstande. \" beskärma mina fatiga myströstoga siäl \" Gers Ars b 4."],"f":["mys- )"]},{"a":"misvyrdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) missakta, ringakta, förakta. \" tha wilde han ey miswördha wan härra thär mädh ath han wilde nämare gaa höga altarena \" MP 4: 173 ."],"f":["-wördha . ","myswordom Troj 269 ) , "]},{"a":"misvyrdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) missakta, ringakta, förakta. i swa muswrdhom (abjecto) stadh Bo 1 . han vände änlitit fran gulleno oc miswyrdhe (vilipenderat) thz ib 3 . \" at han här äkke miswyrdhe (dedignatus) disciupulos \" ib 232 . ib 4, 31, 32, 102, 129 . Bir 2: 54, 3: 322 . ST 246, 295 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279, 3: (sista forts.) 4390. ","2) förringa, förnedra. thänkiande sin gudh . . . hawa sik swa ödhmjukat ok misvyrt Bo 52 ."],"f":["miswärdha ST 246 ; -wördhir ib 295. ","misworda: -worde (impf.) RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279. mis worda: -worde (impr.) ib 3: (sista forts.) 4390 . ","miswrdha: -wrdhas Bir 2: 54 ; -wrdho (impf.) ib 3: 322),"]},{"a":"misvyrdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föraktadt tillstånd, ringhet. sänkte han sik swa diupt i ödhmiuktinne. miswyrdhe oc forsmäilse Bo 31 ."],"f":[]},{"a":"misvyrdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vanvördig, föraktlig. \" förkasta androm hans släkth, byrd, födheby, landh, äller annor miswördeliken nampn \" PM 31 ."],"f":["-wördeliken ) , "]},{"a":"misvyrdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanvördnad, förakt. \" j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning (indignatione), j them jnne är obegripilikn wisdomsins ande \" SpV 159 . fämpte (vredens dotter) är miswärdhning SvKyrkobr 354 ."],"f":["-wördhning . ","-wörning . ","-wordhning SpV 520 ),"]},{"a":"misvyrdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vördnad, förakt. \" sik til miswyrdhning oc försmäilse \" Bo 39 . \" giordhe thik nokra miswerdhning \" Su 415 ."],"f":["miswerdhning )"]},{"a":"misväþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"misväþre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr silfmit."],"f":[]},{"a":"miugh subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["i miugh, i hemlighet, i lönndom, i smyg. lligurio . . . aabita oc i myugh oc mz hasth äta GU C 20 (hand 2) s. 84."],"f":[]},{"a":"miuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) göra (ngn) mjuk, beveka. han kwnne jngalwnde miwka them ther tiill, ath the wille sända honom syna söster exionam jgen Troj 47 . Jfr ödhmiuka."],"f":[]},{"a":"miuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mjukna, ödmjuka sig, bättra sig? böthe thre marck huart sinne til tessz han myuker (för -es?) wider SO 111 . ","1) mjukna, bevekas. enkte miukas the fore the vidhir mödhona oc the pinona som the see at han hawir nw tholt Bo 196 . ","2) ödmjuka sig? tha miwktis for tegh al creatur MD 27 . - Jfr öþmiuka."],"f":["myuka . ","miuka sik , böja sig? ödmjuka sig? äpther alles thera viliä wilde tu tegh miuke MD 29 . refl. ","miukas , "]},{"a":"miuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mjuk, böjlig. i thässo waggona lägh linth oc myukt höö äller blötan halm SkrtUppb 270 . 3) vek, spak, foglig, ödmjuk. tha epter hans treska sinne badh fogitten borgamestrana och radit forwaren j stadzsins gömer, til tess han kan ware mywkare STb 3: 313 ( 1496) . tha begynte hertog nestor oc diomedes nog lokka achillem mz miwkom säffweligom ordom Troj 211 . ib 246 . Jfr ödhmiuker."],"f":["myuker )"]},{"a":"miuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mjuk, böjlig. miwkä hender Di 1 . mywkt lädher PM 13 . - som erfordrar mjukael. böjliga händer, fin. wordho hans händer omiwka oc hardha, at the waro ey wäl falna til alzskona miwka gärning MB 1: 83 . ","2) böjlig, smidig, lämplig. mathelie men ärw best j strid the ärw miwke til alla idh MD (S) 254 .","3) vek, spak, foglig, ödmjuk. wrdhu the stundum swa miuke at the fiullu widh iordh widh hans ordh Bil 342 . \" haffwer jach fornumith aff theress tall, ath the äre mykith myukare än the ware \" BSH 5: 132 ( 1506) . \" alles wara forscrifna miwka bön \" ib 2: 117 ( 1400) .","4) mild, lindrig, lätt. \" sottin war ey miwk \" RK 1: 2973 . \" kom tha jnnan eth miwkare lagh \" ib 941, 2383 . "],"f":["myuker . ","mywker )"]},{"a":"miukleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjukhet. \" mannin hawer ka mästan hiärna epter sins likama miwkleek \" MB 1: 113 ."],"f":["miwkleeker )"]},{"a":"miuklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ödhmiuklika."],"f":[]},{"a":"miuklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mildt, lindrigt. \" skal konung magnus hederlikä ok myuklikä haldas \" BSH 1: 132 ( 1371) . Jfr ödhmuiklika. "],"f":["myuklikä )"]},{"a":"miuklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ödhmiuklikhet."],"f":[]},{"a":"miukna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mjukna, blifva böjlig el. smidig. tha skal man arbetha och vanka, ath kroppen miwknar LB 7: 97 . ib 81, 168 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"miädhm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["länd, höft. läg thina hand vnder mina miädiu (för mjädm; Cod. A länd 203) MB 1: (Cod. B) 54 7 . \" aff the släkt (som aff thässe) miädhunne (för miädhminne; Cod. A ländinne 203) skal koma \" ib. \" lagdhe swennen sina hand vnder sins herra miädiu (för miädm; Cod. A länder 203) ib. läggia sina hand vnder hans miädiu (för miädm; Cod. A länder 257) \" ib 551 ."],"f":[]},{"a":"miälk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se miolk."],"f":[]},{"a":"miälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjälte. GU C 20 (hand 2) s. 83. thät (ɔ brännvin) fördriffuer och sywkdom aff lwngone och mätonom och lewerne Sex ekon tr 274 . Jfr milt, milter."],"f":["mälte )"]},{"a":"miälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjälte. \" til thäs miältin sätz RLB 1: 98. är miälthin siwkir \" ib 5: 292 . \" wydh bolda j mälta \" ib 4: 344 . \" fore böldh i mälta \" ib 351 . \" for . . . bwlin miältha \" ib 7: 68 . ib 101, 239, 240 o. s. v. Jfr milter, miälter. "],"f":["mälte )","miälta sot"]},{"a":"miälter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjälte. widh bwlnan myälth LB 2: 50 . Jfr milter, miälte."],"f":["myälther )"]},{"a":"miärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["miärde . ","myärd(h)e . märde VKU 26 ( 1542) ; ","-a Arnell Brask Biⁱ 28. marde STb 4: 356 (1514)), ","miärdhre (mierdhre: -anom Svartb 202 (omkr. 1390?). merdhre: -anom ib ), ","*miärdhra gardher","märdhra- )","*miärdha läghe , ","*miärdhra rum","*miärdhra rum (miärdhre-. märdhrä-), ","*miärdhra stadher","merdrastaader )"]},{"a":"miärdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjärde. \" tha waerth then miärdhoren waldher for laxafiske \" Svartb 363 ( 1438) . sidhan bygdhe for:de böndher annan miärder lika storan ib. Jfr lax-, laxa-miärdher."],"f":["miärder . ","miärdhor )"]},{"a":"miärgher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se märgher."],"f":[]},{"a":"miärþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. mjärde, af garn el. spröten gjordt fiskredskap som utsättes i vattendrag och som är försedt med så inrättade ingångar att fisken icke hittar ut sedan han kommit in. hwss och mierdar BtFH 1: 45 (1484, nyare afskr.). Jfr miärþre."],"f":["mierde . ","miarþe L. "]},{"a":"miärþre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr miärþe."],"f":["miarþre . ","märþre )"]},{"a":"miäta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mäta."],"f":[]},{"a":"miätskal","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mätskal."],"f":[]},{"a":"miö","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mio-."],"f":[]},{"a":"miþalhaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"miþaptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["midafton, tiden omkring klockan sex på aftonen. om midhatons tiidh Al 5019 . Jfr vm miþän aftan under aptan samt miþer."],"f":["midhapton )"]},{"a":"miþdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) middag, tid midt på dagen, tid då solen står högst på himmelen. þänne bardaghin stoþ fra orghonenom ok tel miþdagh Bu 177 . \" tha soken skiin om middagh \" MB 1: 62 . \" nar . . . när var middagher \" Bil 917 (möjl. att föra till 2). thz är äkke middagh än Iv 4818 . VKR 15 . MP 1: 11 . SO 201 . \" solen om sommar dagha opstigandhis i höxta midaxens trappo \" Su 91 . ","2) middag, måltid som intages vid middagstiden. skulin j thiit koma oc vara mine gäste ther äta middaghin mz thöm Bil 916 . haffua atherhald aff kötmaat swa wm middaghin som wm natwardhin Bir 4: 15 . VKR 62 . "],"f":["vanl . ","middagher . myddager: -en SO 201), ","midhdags diävulskap","middax- )","midhags fräst","middagx frest )","midhdags maltidh","middax- )","midhdags sol","midhdags solsin , ","midhdags stadher","middagx- )","midhdags tidh","middaxtidhe ib 6491 . Samtliga dessa former förekomma i rimsl.),","midhdags time","middagx- . ","middax- )","midhdags vardher","middaghs- )"]},{"a":"miþer n. mit. ack. m. miþian l.","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["medius. \" aff midhiu hofdhe (från midten af hufvudet) \" Bil 119 . j midhiom gardhe ib 461 . \" j midio elfuinne \" ib 646 . \" wt at midhio hawino \" MB 1: 317 . \" i midhio hawino ib. aff midhiom eldeno \" ib 448 . \" j midhiom wäghenom \" Bir 1: 190. ib 2: 215 . MP 2: 199 . Al 3505 . \" ij midhiom här ib 4191. - i tidsbestämningar. fra daghnigene ok tel miþan dagn (mitdt på dagen, middagen) \" Bu 10 . tha solen skiin om midhian dagh MB 1: (Cod. B) 533 . vm miþia nat (midnatt) Bu 24 . \" om midhiant \" MB 1: 311, 2: 395 . \" wa midhia pascha nat \" Bil 311 . for midhia nat Bir 4: 117 ; \" jfr midhionat. thz var midher morghin . . . för än hetugh fräderik kläde sik \" Fr 2133 . \" thz timpe än fore midhian qwäld \" Al 5620 . \" komi atter vm miþän aftan oc stande þär til quälz \" SD 5: 638 ( 1347); jfr miþatan. vm midhian sommar Bil 110 . \" i midhiom aldrenom (i medelåldren) \" Ber 193 . - n. mit, adv. midt. mit fore bordheno Bil 916 . \" mit vidh bordhit \" Bo 70 . \" mit wt af karino \" Gr 299 . \" mit ower hawith \" MB 1: 423 . \" mit a gulwenu \" SD 5: 562 ( 1346) . \" mit a swnd \" Al 5005 . \" mit a södhro wägginne \" Bir 4: 84 . \" mit i thino mönstre \" Bo 8 . hwat hälghudoma þer mit i äru SD 5: 564 ( 1346) . mit i bland alla apostlana Lg 39 . \" hwat ey är han mit ij mällan idhir \" Bo 160 . \" sat mit mällan thöm ib 171. \" Bir 4: 84 . \" them mit j mällan \" MB 2: 277 . huggin barnit mit sundir ST 415 . taki . . . en hwelp . . . oc klyffue mit sundher at ryggenom LB 1: 96 ."],"f":["miþia . ","midhia . ","midhiom . ","miþri L.","miþiu L. Bil 119 . ","midio ib 646), "]},{"a":"miþfasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["midfasta. äptir miþfasto SD 6: 19 ( 1348) . \" en del aff the tiske borde sin lön om medfaste \" BSH 5: 453 ( 1511) vm midfasta RK 2: 816 . ib 6599, 8140 . DD 1: 198 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . \" swndagen efter midfasto \" RK 2: 2912 . \" jnen medfaste \" FM 257 ( 1506) . i midhfastis, under sistliden midfasta. ware iij (3) aff wor skyp vtlöpen til lubek, ok ij (2) til dansicke, medh thet allerförste i midfastes BSH 5: 162 (1507. "],"f":["medfaste )","midhfasto skatter","midfaste- )","miþfasto sunnodagher"]},{"a":"miþmundi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"miþströmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"miþströmis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"miþsumar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["midsommar. \" threm daghum epte midhsomar \" Bil 593 . \" om midhsomar \" MB 1: 65 . SD NS 2: 238 ( 1409) . RK 1: 4522, 2: 5020, 7789 . vm midsomaren ib 1: 4440 . ib 2: 8228, 8424 . \" haffua dagh til mitsomor \" SJ 265 ( 1458) . \" vm sancti johannis dagh vm midhsomar \" ib 28 ( 1425) . ib 273 ( 1459) . "],"f":["midhsomar . ","midsomar . ","mitsomor . ","mizsomar SD NS 2: 238 ( 1409) . ","missomar RK 2: 7789 . ","midsommar ib 8424 . ","midtsommor: -sommoren SJ 273 ( 1459) . mäþsumar L.), ","miþsumars aptan","-apton Bu 529 . " midhsomars apton " Bil 686 ), ","miþsumars dagher","midsomars- RK 1: 4448 . ","mizsomars- Iv 1580 . ","mitzsomars- SD 5: 639 ( 1347) . ","missumars- Bu 50 . ","misomars- ib 49 . ","midsommars- . ","medsommers- BSH 5: 466 ( 1511) ), ","midhsumars tidh"]},{"a":"miþvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"miþväkt","b":["pp","ab","nn"],"c":"prep.adv. prep. subst.","d":"adv., prep. och subst. ","e":["midt i bland. \" midwakt syna fienda \" MB 2: 75 . C) substantivt. i . . . midhväkt, midt i. med gen. j samma vatnzsens midwakt (midt i det samma vattnet) MB 2: 37 . - i midhväkt, midt i bland. med dat. j medwakt israels sonom MB 2: 37 . - i midhväkt bland, midt i bland, bland. jouse bleff the natthena j midhwakt blandh isralels söner (in medio . . populi) MB 2: 21 ."],"f":["midwäght Bil 602 . miþ vact. midhwakt. midhuakt. midwaght. mydwakt), "]},{"a":"mo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandslätt, sandhed. Se I. Lundahl, Göteborgs Högskolas årsskr. XXXVI 3: 20 ff."],"f":[]},{"a":"moderera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" HSH 15: 12 (1526? Brask)."],"f":[]},{"a":"modh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sinne, upprört sinne, sinnesrörelse, iver, vrede, häftighet. then skade och owilie . . . johan giort hae jn på claus j theris hastoge modh STb 5: 100 ( 1516) . 2) sinne, sinnelag. - sinne, håg, uppsåt. ath han ey gik medh viliande modhe in i per muramestir porth oc ville slaz medh hanom ATb 1 . 243 (466). han gich medh viliande modhe in i hansia gardh . . . och slo hanom ib 334 ( 1470) . niclis . . . vplot medh sit frye modh en vpbögdt tregardh STb 4: 4 ( 1504) . stode . . . kadrin . . . met sit frie modh och velfortenckthom hogh ok gaff sin deel j sin gardh hon vtj bodde til helge lychama gilde HLG 3: 149 (1505). - Jfr bradha-, hogh-, tholo-, vreds-modh, ävensom vililamodhis."],"f":["moh SJ 2: 301 (1496) ), "]},{"a":"modha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1269."],"f":[]},{"a":"modhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) vara stolt, yvas, högmodas. at . . . han skuli af formandz döme modhas oc vphöghias i sino hierta Hel män 114 . - Jfr saktmodhas samt for-, hogh-modha."],"f":[]},{"a":"modhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blifva ifrig, lifvas, eldas. som hiorten modhas fore en hind swa röris ok alexanders logh Al 33060 . ","2) vara stolt, yfvas, högmodas. hiärtat hans modhadhis Bo 125 . ib 124. - Jfr hoghmodhas."],"f":[]},{"a":"modher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["medtagen, utmattad, matt, trött. \" han haffde them (ɔ: jakthundarna) och mästirlika godhä the siælden watho modhä \" Fredrik ed Noreen 57-58. tha war han swa modher oc wanstarker aff blodh at han gat ey Prosadikter (Karl M) 282 ."],"f":[]},{"a":"modherni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mödernesläkt. \" breffwit ssom han haffdhe gäffwit ssin stiwffsson erik mörk wm retthe fiärdhirne och hans retthe modhirne \" ATb 2: 173 ( 1481) . abymelech . . . taladhe . . . til alla släktena, som war aff hans fädhernes oc modhernes hwse MB 2: 96 . 2) mödernearv. gafs . . . hänne skuld badhe for henna gud gen kesara budhi oc forgiort mödherne vtan feste manz vilia Bil 556 . - Jfr mödherni."],"f":["modhirne )"]},{"a":"modhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) moder. kronan teknar at hon är drotning oc fru ok modhor (bir. modher) änglanna konungx Nio kap ur Bir 23 . gudz modher ib 27 . \" andre söner the införa thera mödhrom sorgh oc bedröffuilse \" Mecht 169 . staa ok the opp til domen som j mödrennä lifwom dödde SvKyrkobr (Lucid B) 225 . \" han wari fore sik badhe tik ok synne modhre \" J Buddes b 80 . \" at han wilde wardha mangah mödhra en son, mangom systrom een brodhir \" SpV 100 . - i andl. och bildl. mening. hon (ɔ den döda kejsarinnan) war en godh och troen moder allo folke Prosadikter (Sju vise m C) 222 . swa som andeliken modher (mater spiritualis), loffuandees cristna tro for barnet Mecht 353 . - moder ss titel för abbedissa i ett kloster. wärdogh modher i askaby Kyrkohist Årsskr 1947 s. 7 (1504). mor syster karin matei fingergwl VKU 80 ( 1554) . \" här lyktas mor, syster karin benedcti räkinskap \" ib 111 ( 1563) . - om moderdjur. skwla ey the sma lamben liggia mädh mödherna thy the liggia them j häll PMSkr 216 . ib 242 (på te st.). - Jfr asna-, fadhur-, foster-, gudh-, hästa-, mat-, pärlo-, stiup-, stor-modhir. "],"f":["modher Mecht 353 ; Kyrkohist Årsskr 1947 s. 7 (1504). moder Prosadikter (Sju vise m C) 222 . ","modhor Nio kap ur Bir 23, 27 . ","mor VKU 80 ( 1554) , 111 (1563). med art. modheren PMSkr 242 . modseren ib. modhren Mecht 354 . ","maed art. moderena PMSkr 242 . ","modhe J Buddes b 80 . pl. mödher JMPs 536. möder Troj 70 . med art. möderna PMskr 128. gen. med art. mödrennä SvKyrkobr (Lucid B) 225 . ","mödhrom Mecht 169 . ack. mödhra SpV 100 . ","mödhrenar ib 309 . ","mödherna PMSkr 216 . Se Sdw 2: 1269),","*modhor bani","moderss bany )","modhor brodhir","moderbroder )","*modhor drap","moderss drap )","modhor fadhir","modherfadher )","modhor fränder (möders frender), ","modherlös (moder-. modersslöss GU C 20 (hand 2) s. 124), ","modhor mal (modermall), ","modhor miolk","modher myölk )","modhor spini , ","modhor systir (moderssösther), ","*modhorsystor brodhir","moder systerbroder )","*modhorsystordottir","moderssöster (s)-),","*modhorsystor son","modersysterson . ","modersssöter (s)-),"]},{"a":"modhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr barna modhirska."],"f":[]},{"a":"modhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr hogh-, thola-modhogher."],"f":[]},{"a":"modhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) häftig, bitter, modig. fälde han swa modhogha taar MD 189 . ","2) stolt, högmodig, öfvermodig. at han . . . sinom höghfärdogha hugh oc modogha köti herras Bo 31 . ib 124 . Al 6551 . modhoge widhir os (nobis superbi) MB 2: 405 . KL 412 . \" aff dust kaku wardher mölaren modhogher (pista placenta jocis multorum cor leuat ocis) \" GO 723 . - Jfr hogh-, högh-, sakt-, tholo-modhogher."],"f":["modhugh Al 6551),"]},{"a":"modhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr högh-, sakt-modhoghet."],"f":[]},{"a":"modhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hoghmodhoghet."],"f":[]},{"a":"modhorlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["moderligen. Su 376 ."],"f":["modherlika )"]},{"a":"modhorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) moderlig, som tillhör el. höves en moder. GU C 20 (hand 2) s. 124. - som b ör visas en moder. sonen . . . hjänne bewiste modherlika (maternam) wördningh Mecht 120 ."],"f":["modher- . ","-liger )"]},{"a":"modhorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) moderlig, som tillhör el. höfves en moder. af modhirlike varkunnan Bo 164 . \" af modherlicom kärlek \" Bir 4: 141. KL 352 . Bo 5, 244 . Bir 2: 250, 4: 154 . Su 375 . huilken modherlika myölk (modersmjölk) behöffwer Su 164 . ","2) mödernärfd. \" aff mit retthä fäderlige oc möderlige arff \" FM 252 ( 1505) . ib 300 ( 1506) ."],"f":["modhirliker: -like KL 352 ; Bo 164 ; ","-lico ib 5 ; ","-licom Bir 2: 250: -likx Bo 244 . ","modherliker: -lika Su 164 ; ","-likom Bir 4: 154 ; Su 375 ; ","-licom Bir 4: 141 . ","möderlig: -lige FM 252 ( 1505) ; ","-ligä ib 300 (1506)),"]},{"a":"modhorlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["moderlighet, moderskap. \" tha gaff jomfru maria henne alth thz godha som hon haffdhe forskullath, jämwäl sins jomfrudoms modherlighet (maternatatem) \" Mecht 43 . ib 177 . i tässe ensampne qwinnonne (ɔ jungrfru Maria) skin klar iomffrudomber oc lfruktsamlik modherlikhet (fecunda maternitas) JMÖ 47 ."],"f":["modher- )"]},{"a":"modhstulin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. håglös; domnad, maktlös. kroppin vardher ther af (af för mycken sömn) latir. skiälin slioo. hiärtat swa som modhstulit Ber 251 . - borttagen, lam. thz hielper them limom som modhstolne äre ellir paralitica som wi kallum modhstulin Bil 444 . ib 1021 . Lg 3: 491 . LB 3: 190 ."],"f":["-stolin . ","motstolin Lg 1021 ; ","-stolnum ib 3: 491 . " moth stollin " LB 3: 190 ),"]},{"a":"moelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mogenhet, tyngd, allvar. \" mangh talan wthan moglikhet (gravitate) wtgiwthir aff sik fafängona \" SpV 151 . \" thz är höfflikit at christi jomfru haffwer hogsins stadoghet, sidhanna moglikhet (maturitas) j sinne gärningh b 173. ib. \""],"f":["mog(h)likhet . ","möglikhet SpV 555 ),"]},{"a":"moelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allvar. \" temperadhe hon sins hiärta moelikhet ällar söfftidelikhet \" Lg 3: 406 . \" wm nakor människia som bedhis intaghas til renliffnadhin är swa mykla wald oc molighet (autoritatis et gravitatis) \" Bir 4: 66 . \" sanghanna molighet (gravitas) \" ib 60 ."],"f":["molighet )"]},{"a":"mogha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se magha."],"f":[]},{"a":"moghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mängd, skara, hop, folkhop, folk, menighet, människor. roland sa affälle sinna manna ok hugger a bada hädner mykin moga hedna manna Prosadikter (Karl M) 318 . the hälgha kirkia som är kristin moghe SvKyrobr 324. at thän samme skulle rasklica wardha fulkomlikin ok ärafuller när gudhi ok älskelighn aff allom himerikis magha (celesti curia) SkrtUppb 96 . - folk, allmoge, sockenel. byenighet. peder oc morten aff wilos mogha loto wp . . . biscope hannnusse j abo en halffwan kroch jordh Svartb 174 ( 1380) . - Jfr al-, iudha-moghe samt al-mogha."],"f":["moge . ","maghe )"]},{"a":"moghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mängd, skara, hop, folkhop, folk, menighet, menniskor. sa iak mykyn sma barna mogha KL 379 . MB 2: 374 . \" tala til allan israels sona mogha oc sampnahd \" ib 1: 363 . ib 364 . fan han fore sik konungen aff suerike, oc medh hanom en storan mogha aff hans folke, oc badhn han oc aller then moghen var skämdir oc daradhir aff . . . affgudhadyrk oc villo Ansg 27 . moghin stodh allir vm kring Bir 3: 274 . \" tha munde moghin dräpa neronem \" Bil 107 . \" bygdhe . . . hedhers stool petro, swa höghan ofwir moghan at alle matto han badhe see ok höra \" ib 118 . \" aller cristin moghe skulle thöm ära oc lofwa \" ib 915 . SD NS 2: 134 ( 1409) . \" vm mykin dröwilse scal gudz wtualde moghe inga i himerikis rike \" KL 256 . Ber 120 . \" ey vndirstandande moghin skal ära mik \" Bir 3: 201 . \" moyse bidhiande fore sinom mogha \" VKR 4 . \" hawer iak nw ij minom hugha thiit at fara mz allom minom mogha \" Al 1128 . \" india moghe \" ib 4349 . ofmykin moghe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). drapo vtallekan mogha Bu 177 . Bil 866 . Bo 38, 158 . MD 37 . wi seem otalikit folk ok mogha for fara af wadhelikom storm Bir 1: 323 . \" af thriggia handa mogha (tribus generibus hominum) \" ib 39 . "],"f":["muge MD 37 ; se vidare almoghe. mwe, se almoghe),"]},{"a":"mogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr almogher."],"f":[]},{"a":"moghin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se moin."],"f":[]},{"a":"moghlas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hans klädhe moghlados (möjl. fel för möghlados) Lg 670 ."],"f":[]},{"a":"moghlas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mögla. \" hans klädhe moghlados oc röttos . . . aff hans kropp \" Lg 670 . Jfr möghla."],"f":["-adhis )"]},{"a":"moghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mona."],"f":[]},{"a":"moin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mogen, fullt utvecklad. meen wilubär MB 1: 235 . ib 2: 356 . Bir 2: 292 . LB 9: 114 . \" takx sädhin moen in j ladhur \" MP 2: 53 . iordinna sädh är moghen wordhen MB 2: 355 . \" en rog ager som moen war \" Di 135 . \" stundom wärnar ok thornin rosina at hon skuli ey bort takas för än hon är moin (ante maturitatem) \" Bir 1: 67 . ","2) mogen (i ålder el. förstånd), stadgad. confessor skal wara sniällir oc moen Bir 5: 26. twe klärka . . . som äru höffuidzske oc moghne ib 47 . \" see gambla oc mona män wäfflas i tolko flätio \" Su 153 . wtsända mona (maturas) systra Bir 4: 60 . en god mogen man af alder MD 501 . stegerhus qwinnor j alderdom mona Bir 4: 100 . ib 65, 99 . Lg 3: 263, 300 . älska sniälla män ok moona j gudz kärlek Bir 3: 467 . männine . . . sculdo wardha fruktsame vm godha gärninga oc mone (matros) i godho vm stadhukt framhald ib 4: (Dikt) 243 . \" mz aranna monom alder \" Su 435 . \" allom var vnder see swa moogha (för mooghna) stadughet j swa kleno barne \" Lg 3: 523 . \" vtan radh oc stadhugha oc mona forakt (deliberatione matura) \" Bir 4: 282 . - stadgad, stadig, stilla. hennas gangher war ödhmyuker oc moen, ällar saktmodhogher Lg 3: 406 . - stilla, allvarlig. thera sangir . . . wari sidhlikin matelikin moen oc enfallugher Bir 5: 69 . - Jfr ful-, o-, väl-moin."],"f":["monom Su 435 . ","mona Bir 4: 282 . " moogha (för mooghna) " Lg 3: 523 . pl. nom. m. mone Bir 4: (Dikt) 243. moghne ib 5: 47 . ","mona Su 153 . ","moona Bir 3: 467 . ","mona ib 4: 60, 99, 100),"]},{"a":"moin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mogen, fullt utvecklad. thz trä war fult mz mone frwkt Prosadikter (Sju vise m) 122 . preccocia . . . braath mogit win bär vnde precocus . . . braat moghin GU C 20 s. 476 . \" rennliffnadin j änglomen han är . . . j framgangenom ällir sälikhetinne jämlighin ok moghin, som marken hwilkin om wartima är fwl mz blomstir \" SpV 101 . \" somma taka bästha mognan mosth aff winbärwm PMskr 323. 2) mogen (i ålder el. förstånd), stadgad. skipis en ällir twa systra gudhelica mona oc wälsidugha Bisk Nils´vis-st 19.. tha . . . olaff iönsson komme til mogen aller Uppl Lagansdomb 70 (1493). then herra barn skall läre. bör ware ehn mogen mann \" PMSkr 600 (avskr.). - stadgad, stadig, stilla, allvarlig. grauis . . . twnger moghin ok staduger i synnom GU C 20 s. 322 . SpV 109 . moghin (gravis) ok stadogh sinne ib 160 . liff . . . i monghom sidhom, at thu ey trffwas rädhas prelathana ib 463 . - Jfr half-, o-moin."],"f":["moghin GU C 0 s. 322, 476; SpV 101, 160 . ","moghen Prosadikter (Joan prest) 346 ; MP 5 . 105. mogen Uppl Lagmansdomb 70 ( 1493) ; PMSkr 660 . ","moeth GU C 20 (hand 2) s. 124. mogit(h) GU C 20 s. 476 ; pMskr 322. moghet GU C 20 (hand 2) s. 125. mooghet ib s. 148 . dat. f. mone Prosadikter (Sju vise m) 122 . ","mogno MP 5: 133 . ack. m. mognan PMskr 323. modhan GU C 20 (hand 2) s. 124. pl. nom. f. mona Bisk Nils´ vis-st 199. dat. moghnom SpV 463 . Se Sdw 2: 1269),"]},{"a":"moinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mognad. stwndom böryas mykin frwkth pa winthän oc thees wm waaren, oc hon ey kombir til mogenheth PMSkr 321 ."],"f":["mogenheth )"]},{"a":"moisan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kanon. han skikkadhe manga byssor stora mz alla then största plägha the moysan kalla RK 3: 2004 ."],"f":["moysan )"]},{"a":"moisare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se mösare."],"f":[]},{"a":"molbinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se miolbinge."],"f":[]},{"a":"mold","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se muld."],"f":[]},{"a":"molde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["molla, atriplex Lin. \" arapex modhe, han gör lösn i qwid \" LB 7: 145 . "],"f":["molda frö","moldhe- )"]},{"a":"moler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["modera, ett slags lera, mjäla. ciii lass moleer och sandh HLG 2: 49 (1516). ib 50, 52 (1516)."],"f":["moo- . ","-leer )"]},{"a":"molin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["moln. Se Sdw 2: 1269. än thogh ath teh nakon thima mörkias aff syndinna mwlin Mecht 312 . \" ther effter widde oc sprede sik thz molnit offuer alla wärildena \" MP 3: 488 . ib 4: 143 . SvKyrkobr 315 . \" oprestes bradeliga en offwermäktog stor storm j haffwet mz stort moln oc mörker \" Troj 46 . \" ath stort mwln kom offwer hymmelen \" ib 73 . - dunkelhet, mörker. her laxman lot hanom sit fraa thaga medh waldh och velle j moln och mörker STb 3: 414 (1499). thätta waxlywset . . . matte fördriffwa ä oc ä nattenna mörker oc henne mwlin SvKyrkobr 318."],"f":["mwlin Mecht 312 ; SvKyrkobr 318: -et ib 315. moln MP 4: 143 ; STb 3: 414 (1499); Troj 46 ; ","-it MP 3: 488 . ","mwln Troj 73 ),"]},{"a":"molin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mulen, mörk. nubidus a um myrker ok mylyn G C 20 s. 362."],"f":[]},{"a":"molin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mulen, mörk. \" giurar han . . . skärt väþar äpte mulit \" Bu 489 . klarth wädhir oc . . . ey mulit LB 3: 108 . molen sky Iv 1794 . - bildl. uster til utseendet. han var nokot litit mulin (vultu subristi) Ansg 179 ."],"f":["mulin )"]},{"a":"molin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["moln. \" mörker ok moln \" Al 5704 . \" vpgik et molin \" KL 127 . \" solen . . . som länge tilförene skyldz haffde vndir molne \" MB 2: 282 . \" moln oc rödheliken skyy \" Su 119 . \" mällan molens dymbo \" ib 173 . ib 93, 226, 288 . Lg 3: 257, 588, 691, 694 . Jfr morghons molin."],"f":["molen Lg 3: 588, 691 ; -enet ib 694; -ens Su 173 . ","mwlin Lg 3: 257 . ","mwlen Su 226, 288 ; se vidare morghons molin. ","moln Al 5704 ; Su 119 . ","molne MB 2: 282 ; Su 93 ), "]},{"a":"molinsky","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["moln, sky. när hären färdas tha synes som röker j wädhreno som eth mwlinsky aff mwllene PMSkr 143 ."],"f":["mwlin- )"]},{"a":"molinsky","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sky. rände wndan som moln sky RK 3: 1822 . \" the flydde som eeth moln sky \" ib 2354 ."],"f":["moln sky )"]},{"a":"molka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mölka, utsuga. Skotteb 409 (1466-67, Kämn). tesse tilnempde ath mwlka pighoner, som sik haffua latidh lokka Stb 1: 369 (1482). quinnor, som tilskyckade worto aff fogitten ok radit ath ghaa om kring staden at molka b 2: 429 (1490). andelikin hughnadhir thänne han wt trykkis, oc molkas v siälene SkrtUppb 268 . - molkes moderen oc giffwes lambeno helfftena myölk oc helfftena rägn wahen drikka PMSkr 242 . 2) mölka, giva mjölk. buto . . . wäl molkande diwr GU C 20 s. 64 . tesse . . . dandemen och dandequinnor tilnempde ath ransaka, om nogra pighor haffua latidh lokka sik, ok forsökikath, hulke som molka eller ey STb 1: 249 ( 1480) . en mark smör aff hwario koo som molkar Beckman Stud 54 (sl. av 1400-t.). Svartb (Skokl) 586 ( 1515) . "],"f":["mwlka STb 1: 369 (1482) . malka ib 3: 173 ( 1494) ; ","-ar Svartb (Skolkl) 586 ( 1515) . Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 346, 348),","*molka bort , mjölka bort. först molkes nokoth borth pa markena annars skadar thet lambeno PMskr 238. Jfr nymolkadher."]},{"a":"molka ar","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mjölka, utsuga. ey molkandis swa rikith (efter molkandis har först stått kona, men utstrukits) PM 1 . ","2) mjölka, gifva (mjölk). the swarta ko molka the hwito miolk GO 758 ."],"f":[]},{"a":"molna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mulna, öfverdragas med moln. molnadhe himil Iv 411 . \" samla sig till moln. molnahde sky \" Iv 411 . thz wardher ey alt rägn som molnar GO 593 ."],"f":[]},{"a":"mon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. skilnad. ","1) vigt, betydelse, angelägenhet. mäste mon war hanum wm at finna hwru manzsins siäl är fräls for hel Bil 348 . \" swa som han hafdhe varit the quinna. ther ey hafdhe stor mon vm varit (quædam alia mulier de populo) \" Bo 4 . \" mädhan saa stor moon tikkis wara om thessen tinghin her nydre oppa iordhena . . . hwro stoor mon och hwro mykin mon tha ware om the tingh som i himerike äro \" Lg 3: 133 . ","2) värde, pris. fore litin mon han thz bort sälde Al 1638 . \" han är wäl wärdhugh storan mon \" ib 4030 .","3) grad, mått. i sino hoffdhe halder hon alt manz wit oc wiisdooms mon Al 6754 . \" mz thin wiisdooms mon \" ib 8542 . \" kung karl hylt aff honom mykin mon (i hög grad) ffor andra riddere oc knecte \" MD 443 . ","4) angelägenhet, vigtig sak? erik puke togh granneligha war them mon huru han munde telge winna RK 2: s. 340 (möjl. att föra till följ. ord mon 2). - vigtig sak, sak, orsak. iak bidher thik nw til mik koma . . . särdelis . . . fore thenna mon thz wi maghom hedhra gudh amon mz offer oc bönom badhe Al 7721 . for then sama mon drap mik knut ericsson RK 1: (LRK) s. 227 . \" för then samme sack och mon tha drepthe meg knwtt ericson \" ib (Yngre red. af LRK) s. 286. - Jfr fingers-, for-, iordh-, iordha-, iords-, mis-mon el. -mun."],"f":["moon . ","mun L.; se vidare iordh-, iordha-, iords-mun),"]},{"a":"mon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vilja, behag. \" thu gör mik thz än alt til mon \" Al 3594 . \" thz war nectanabo wäl til mona \" ib 151 . \" thu spadhe honum tha til mona \" ib 1615 . ","2) hugnad, förmån nytta. thik är thz til mykin mon MD 160 . \" huat tw haffuer giort thz är min mon \" ib 344 . \" thz tykker mik wara storan mon \" ib (S) 214 . \" thik skal än tima mere mon \" Al 219 . \" om roxomen henne timpde then mon thz henna byrdh wordhe en son \" ib 10229 . \" ther före skedde honom tolken mon \" RK 1: (Tillägg i Gmla Krönikans Yngsta red.) s. 202. han fiik för thy thenne mon ib 3: 2544 . \" thz hadhe idher bliffuit tiil storan mon \" ib 1924 . \" holkit ey är wthan storan mon \" ib 1942 . aff them fic han altzengen mon (hjälp) ib 2: s. 340. giorde honum ära oc mykin mon MD 350 . vm the färd war engen mon (med den färden var ingen glädje, den färden var till ingen nytta) RK 1: 3073 . \" om honum war öffrith litin mon (med honom var ganska liten glädje) \" Al 9836 . \" om theras kärlek war stoor mon \" MD (S) 248 . - snarast ss rimfyllnad. thera syster hestrid haffde en son stekil suerikes konung mz storom mon MD 315 . ","3) omsorg, ifver? snarast ss rimfyllnad. een rikir man . . . en bryllops kost til redde aat sinom som mz mykin mon syna stora äro beteddhe MD 167 . \" räd j nore mz storom mon \" ib 319 ."],"f":[]},{"a":"mon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. De två artiklarna mon Sdw 2: 54 f. böra sammanfröas till en; se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 94 f. 2) värde, pris. ath han alderegh vpbar peningh ellir peningx mwn för the tomptene Atb 2: 27 (1474). Se Sdw 2: 1269. 3) grad, mått. är längden a garden w norre gatunne och nidhir i aane breddin vidh gatone xvii!UDDA_TECKEN? aln tw fingirs mwn minne ATb 1: 388 ( 1471) . \" ey waro the komne xv skede mon wt j siön j fraa athenas \" Troj 86 . - mån, måtto. Se Sdw 2: 169. - Jfr fots-, pännings-, stor-mon samd iordh-, iordha-mun."],"f":["mwn )"]},{"a":"mona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["minnas, komma i håg. ä mädhan iak lifuer iak ma thz mona Iv 433 . \" idhart nampn iak ey mon \" ib 810 . \" nw liffuer än mangen man thz moon \" RK 1: 1455 . Iv 4231 . RK 1: 1007, 2606 . til främbre riddara ängin mon än herra iwan konung yrians son Iv 1274 . - opersonl. med ack. thz ma thik ä ful wäl mona Al 4316 ."],"f":["mon . ","moon . ","mwna RK 1: 1007 ),"]},{"a":"mona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bringa till mognad. thed monar . . . hetha bolder LB 7: 132 . refl. "],"f":["mogna: -as LB 6: 278, 7: 166, 218 . -ar),","monas , bringas till mognad, mogna. vndirstanda the . . . sina frukte . . . scula fulkomlikare ok rasklikare monas aff solinna hita Bir 4: (Dikt) 242. ib 1: 133, 280 . MP 2: 106 . LB 6: 278 . " bölden mognas thess snarare " ib 7: 166 . ib 218, 235 ."]},{"a":"mona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["minnas, komma ihåg. Se Sdw 2: 1269."],"f":[]},{"a":"mona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["5) för att uttrycka det tillkommande: skola. Jfr Nat. Beckman, Språk och stil 17: 6. 7) för att framställa ngt ss den taldandes förmodan el. antagande, för att med varsamhet utsäga ngt: månde, torde. ve monne mek wara Troj 309 . - i frågesats ineledd av ett frågeord: mån, månde. Se Sdw 2: 1269. - monde, månne. måndhe drotning helin skulle wara saa dyr Troj 201 . - mon eigh, månne icke. nw medhen ondha thanka offta räknäs fore fulcompnadha syndh man tha diieflen thöm ey vitha SeKyrkobr (LUcid B) 133. nonne duo passeres veneunt dypondeo mona ey twe spirwa sälia för tw skärff GU C 20 s. 190 . \" job trigintesimo nono numquit nosti tempus partus ibicum in petris month thu ey wetha stenghetena födho timme i hallenom ib (hand 2) s. 5. - monde eigh, d. s. mone lthän ey wara oppenbarliga awetha oc blynder som . . . \" Troj 81 . monde ey then starkasta hector önkesamliga ända siith liff ib 211 . - Jfr monde."],"f":["lind . 3 pers. manSvKyrkobr (Lucid B) 133. 2 pers. month GU C 20 (hand 2) s. 5. pl. 3 pers. mona GU C 20 s. 190 . ","monde Troj 211 . ","måndhe ib 201 . ","monne ib 309 . ","mone ib 81 . Se Sdw 2: 1269), "]},{"a":"mona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bringa till mognad. thät (ɔ: brännvin) moghnar och heta boldha och andra byldh och bryther them Sex ekon tr 275 . 2) mogna, bliva mogen. rudesere moona GU C 20 s. 531 . biwg tha thet mognar skal snarlika skäras wp PMskr 201. ib 203. - til tess . . . trotthe atthasson komme til moghandhe (fel för moghande) mand Trolles Jb Bil 258 ( 1501) . - refl. monas, mogna, bringas till mognad. mange bidha äffther ath thet (ɔ kornet) skal mognas wäl PMSkr 203 . JMPs 527. - Jfr svartmonadher. m"],"f":["moona GU C 20 s. 531 . ","moghna: -as JMPs 527; -ar Sex ekon tr 275 . ","mogna PMSkr 203 ; ","-ar ib 201 ),"]},{"a":"mona","b":[],"c":"","d":"","e":["urspr. samma ord som mona, minnas. eg. tänka, hafva för el. i tankarne.","1) tänka, förmoda, vänta. sma suennen vaxte sua þungar vm siþe. at bölia qualde han. at varla monde cristoforus vaþalös iui cuna (adeo ut Christophorus in angustia multa positus esset et se periclitari formidaret) Bu 499 . ","2) ämna, vilja. än i willin . . . göra winlika, oc samlika widh min herra tha sighin mik thz, synis oc idher annath, tha maghin i mik oc thz sighia, oc sidhan mon iak wika antiggia a höghro hand eller a winstro MB 1: 205 . \" ey mon ysung eller sigord fly for ider i sit egit land \" Di 143 . \" han maane än nämer springa han akther thyn her hardheligha twinga rK 3: 2087 (alla tre ställena skulle dock kunna föras till 5). \"","3) vilja, vara nära (att), hålla på (att). iak mon dö af harme. at iak gitar eigh en man cuscat tel min vilia Bu 495 . \" domaren monde þa dö af harme \" ib 512 . \" lypte dracin huwþ v vatne. vreþar ok räþelecar. suat at mön monde dana for bana \" ib 491 . munde hon al vanskas af sorgh Bo 211 . \" iak mona allaledhis wanskas \" Su 102 . \" tilburdhe siälin at grata sua sarlica oc barmelica at hon monde al brista syndir (ut quasti tota confringeretur) \" Bir 2: 93 . \" löpir thz sua at thz mon döö (currit quasi ad mortem) \" ib 223 . \" känner iacob. at hans dagha mono liidha \" MB 1: 260 . ","4) för att beteckna något ss själfklart el. naturligt: måste, måste antagas, kunna antagas. första exemplen tok han af kunuge. som vil haua rena þienist. ok renfärþokt þienstio folk. ok än mon häldar sua uilia guþ siäluar Bu 188 . \" ey mon patriarcha liwgha \" MB 1: 200 . \" sidhan thetta, war giwith oc abram monde warla (Cod. B därla 545, rätta läsarten) rädhas starka owinir fore swa diärva gärning tha talar war herra til abram \" ib 182 . \" gudz ängel . . . öper w himpnenom aff gudz weyna, oc kallar abraham tyswar at nampne tha mon han op halda swärdhit som nästan war nidher komith \" ib 201 . far han til, oc letar fra them älzsta oc til then yngxsta, oc monde ther hitta (hittade naturligtvis) silffkarith som han hafdhe thz laght ib 247 . - i fråga. war thz swa mykin wadhe at hawa oreen klädhe, eller nalkas sinom husfrwm i thre dagha för än the skulo höra wars herra ordh, the som nakar ängel taladhe i wädhreno aff hans weyna, hurw myklo mere wadhe mon thz wara at ganga til wars herra altara . . . oc hawa ey för thwaghit sit hiärta aff fwlom hugh MB 1: 329 . \" mädhan saa stor moon tikkis wara om thessen tinghin her nydre oppa iordhena som raskeliga skwlo forghangas hwro stoor mon och hwro mykin mon thaa ware om the tingh som i himerike äro \" Lg 3: 133 . ","thu swa giort vidh min gudh: tha munt thu gita (poteris) mik vent epter thin vilia Bil 209 . \" iak mon tha dö en thu lifuir ther til (si usque ad illam supervixeris horam, utque ego moriar) \" ib 605 . \" sagdhe at keysaren munde bötar faa. än han finge sea clädhit \" ib 302 . \" räddis han . . . at the mundo gärna dräpa han, än han ginge widh at sara ware hans husfrv \" MB 1: 196 . \" han tröste fulkompelika at gudh mondhe han op resa aff dödha, än han doe fore hans skuld ib 200. kommer konungen hem tha siger drotningen hanum hwat wij haffua talit till henna. oc mona wij tha faa mykin wrede aff hanum \" Di 117 . \" kantw bedriffua then manhet, tha mon konungen aff swerige löna tik thz wäll \" ib 58 . \" lekar iak äy som mik bör, huat skadar thz tha mer. än iak mister mit liiff. litit monnä myna fränder mik sakna \" ib 101 . sadhe . . . ath hymalandh mane fa skadhe om konungh[en] finghe nogher giffthe aff nyfflinga landh ib 261 . - i fråga. monom wi gita giwith idher yffrith watn aff hällinne (num de petra hac vobis aquam poterimus ejicere) MB 1: 408 . \" huru mon han gita atir komit (quo modo redibit) \" Bo 21 . \" mädhan jak swa forfäradher (för forfäradher ör) aff ensampna dödzsins syn, huat mona mik tha hända han siälffwer kombir närwarandis \" Su 251 ; jfr 4. - skola kunna. i fråga. monom wi finna (num invenire poterimus) annan thässa mantz lika MB 1: 238 . ST 401 . ","6) för att beteckna ett förhållande ss beroende af el. underordnat ett annat. - i hypotetiska satser för att angifva att något skulle inträffa om ett annat förhållande egde rum, eller att något skulle hafva inträffat om ett annat förhållande hade egt rum. ware dager liwss tha mon (för monde?) iak nödug sönia tik kamp (ef dagr væri lioss. þa mætte ec varla þess synia þer) Di 75 . \" var härra vilde eigh nämna sin forraþara. þy at petrus monde slite (skulle i sådant fall hafva sönderslitit) han mz tannom (si ipsum nominasset, Petrus continuo surrexisset et ipsum protinus trucidasset) \" Bu 100 . \" tha munde moghin dräpa neromen: än (ey hafdhe petrus) thöm (thz forbudhit] \" Bil 107 . \" tha munde symon faa (då skulle S. hafva fått) siälfsins dom: än petrus ware ey (ej hade varit) bäther än han \" ib 104 . \" honom munde han (till) dödh (hawa rifwit) än petrus (hafdhe hanom thz ey a guz vägna forbudhit) ib. - i satser inledda af at efter uttryck som beteckna ett yttrande, en förmodan el. en fruktan. vändo þät tel illo (Bil ventho 938). at swäran monde haua maghen sua käran for vdygh \" Bu 30 . ma tha först synas at swa monde wara MB 1: 200 . ha ns war engin annar wenta. wtan at hans modher ok brodher munda drunkna ok swa fadher. älla dödha aff sorghum Bil 349 . \" sagdhe sik rädhas at han munde ok swa wilia äta han \" KL 29 (möjl. att föra till 5). sagdhe at thy munde korsit see blidhelika til hans ib 48 . \" i indirekt frågesats. spurdhe scriwaran hwi korsit munde swa göra \" KL 48 . ","7) för att framställa något ss den talandes förmodan el. antagande, för att med varsamhet utsäga något: månde, torde. swa munde var herra til hans tala (dum ad prædicandum mitteretur a domino, ut opinor, andivit) Bil 214 . - i sht i rimverken, i hvilka ordet oftast kan anses tjena endast att med en följ. inf. omskrifva finit form af verbet. fiälskarper mono the han nämpna Iv 2865 . mono the heem ridha Fr 1874 . \" hans dotter monde mz honum vara \" Fl 32 . \" eet barn monde hon tha vinnä \" ib 86 . \" marghan man monto the wägha \" Al 4084 . fra qwinnor ok barn the ganga mono ib 5767 . thera frälse monin i aff them räna ib 6618 . \" pori budh monde them (brefven) föra \" ib 4274 . \" han mwnde ostyrlika ränna \" RK 1: 903 . \" han munde hanom til drotzsta göra \" ib 2: 1846 . \" til calmarna mjnde han rijdha \" ib 2390 sigh at thu mont engelbertz ärende fara ib 2714 . en bödel mwn han mz sik haffua ib 3796 . \" för tiik mande marksen siith liiff laatha \" ib 3: 168 . \" mandhe thz hända \" ib 877 . \" the tla liuff ordh och maane lee \" ib 11 . thina glädi munno margha wara MD 49 . thina fröghdhe mono manga wara ib 55 . \" swa mane [thz] thit liff at kosta \" ib (S) 226 . - i frågesats inledd af ett frågeord: mån (i Nysvenskan dock numera föga brukadt), månde (något arkaristiskt), kunna; till samman med följ. inf. vanl. att återgifva så att denna förbytes till finit form. hwi monde rikar kunugar hata þöm christum prädicaþo Bu 150 . \" hui mun kununga ok höfdinga warda girughe up å werulzlikt godz \" KS 29 (73, 31) . \" hwi monde tha war herra särdelis at biwdha at offra brödh oc wiin oc oleum \" MB 1: 470 . \" hwi mon thässin tala af gäld. vtan at hon mödhis ok af diäflomen \" Gr 290 . MD 347 . huro mwn myn annar broder magha RK 1: 3650 . \" huru mon iach warä hiit komin \" Va 14 . \" naar mana han atherkomma \" Su 100 . \" haa mona haffwa giorth thzta ärendith \" MB 2: 117 . \" hwat tro mon thätta vara. vtan thön som gör mz kärlekenom \" Bo 144 . \" hwath riddara mono vara thässe twa \" Iv 1984 . \" hwat tekn mon thätta vara \" KL 402 . MB 2: 395 . \" hwat man mon sa dierff wara. at them torde i mote bryta \" Di 134 . \" hwat mon thänna marken fostra (quid vero hunc vermem alit) \" Bo 96 . hwat mona ware fränko . . . wara drömt i nath om os BK 217 . - hvat mon, månne (med följ. inf. i Nysv. återgifven med finit form). hwat mon iak ensamber röra mooth tik tolken käremaal Su 121 . huat monom wi tha wara ensamne syndara ib. \" huat mona jak skula aff thino loffui kwnna afflata \" ib 340 . \" hvat eigh mon (hvat mon eigh), månne, månne väl. hwat ey monom vi vara visare än han är \" Bo 35 . hwat ey mon iak än skola affla söner j mynom qwidh MB 2: 207 . Su 264 . \" huat mon thu ey än wärdogas ather annan thän försmälika fordömilsa sonen \" ib 47 . hwat munde ey (numquid) varfrw läggia thz nidhir. ther thz var väl beuarat Bo 3 . - mon, månne. mon mic än vara helso hop KL 247 . \" mon thin son skola döö (morieturne) \" Bo 191 . \" mon herra gudz hand wara (numquid . . . est) wanmaktogh \" MB 1: 393 . \" mon thu skulo wardha waar konunger (numquid rex noster eris) \" ib 229 . \" mon thz wara gudz wilia \" RK 2: 6708 . maane jak och sculo rädas för then man ib 3: 1293 . mon ysung konung oc sigord swen tora at strida mz oss Di 143 . \" manna iak än honom faa nakot sinne see \" Su 100 . \" mona min öghon än wara wärdogh han see ib 101. mona iak swa wara älla ey \" Lg 3: 328 . - mon eigh, månne icke. mun ey bäther wara. at thu wari . . . min födha Bil 316 . \" mon ey skam löst vara heldir fölghia them \" ib 648 . \" mon ey saa om fogata wara \" MD (S) 272 . \" mon thu ey wilia thina nadh giffua honom som dödhen haffuer förskullat \" Su 47 . \" mondo ey lägherstadha wara i egipto lande \" MB 1: 315 . - månne, månne väl. munde hon ey (numquid) köpa hws oc heem Bo 3 . (man trol. för ma Al 10175 .)"],"f":["någon inf. är dock icke af detta ord påträffad; jfr emellertid Rydqvist 1: 397. ","mona BK 217 ; MB 2: 117 ; Su 102, 247, 251, 264, 340 ; Lg 3: 328 ; MD 347 . ","mana Su 100 (på två ställen). mane MD (S) 226 . ","maane RK 3: 114, 1293, 1855, 2087, 3993 (formerna mona, mana, maane med undantag af RK 3: 114, 1855, 2087, 3993 ; Su 102 endast i frågande satser). 2 pers. mont RK 2: 2714 . ","munt Bil 209 . ","mon MB 1: 229 ; Su 47 . ","monom Bo 35 ; MB 1: 238, 408 ; Su 121 . ","munom ST 401 . ","mona Di 117, 186 . ","monin Al 6618 . ","monen ib 6724 . 3 pers. mono MB 1: 260 ; Iv 1984, 286 och ofta. munno MD 49 . ","mona Su 101 ; RK 2: s. 341 )på två ställen). maane ib 3: 111, 1845, 2036, 3603 . ","monnä Di 101 . ","mwnde ib 1: 903 . ","mande ib 3: 168 . ","mandhe ib 877 . ","monne ib 2: 6903 . ","munne ib 1848, 1910 . ","mane Di 261 . ","mondo MB 1: 315 ; Al 3376, 3452 . ","munda Bil 349), "]},{"a":"monan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. mognande; utveckling. \" elden skal mälas oc wäghas til alla aandamas moghnan oc tilredilse \" LB 9: 112 ."],"f":["moghnan )"]},{"a":"monde","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. , ","e":["eg. imfp. av mona, uttryckande en önskan att veta något, månne. hwadh tet helst munne nempnas kan SJ 2: 122 ( 1488) ."],"f":["munne )"]},{"a":"monde","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bad mich komme tiil slottit med then monde hop jac ther hade HSH 24 . 85 (1516)."],"f":[]},{"a":"moni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr mismoni."],"f":[]},{"a":"monstranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" HSH 20: 262 ( 1508) . II forgylt monstranser et aff sölff annat aff copar FH 4: 84 ( 1499) . \" toge wth peninge, kalk ok dissk, monsstranss ok all thet the offwer komme \" BSH 5 . 445 (1511?)."],"f":["monstrantse . ","monstranser ) , "]},{"a":"monstranzia","b":[],"c":"","d":"","e":["monstrans. tha monstrancia jnbirss ÅK 59 . thetta . . . silff och päningar skal tyl eth monstrancie til kombla kirkio Kumla kyrkas rb 111 ( 1517) ."],"f":["monstrancia . ","monstrancie )"]},{"a":"mopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gäcka, narra. erich mon oss mopa RK 2: 4336 ."],"f":[]},{"a":"mor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mo, sandhed. \" ij skulin nu ridha a thänna moo \" Iv 3384 . - i ortnamn. in dyghramo SD 6: 108 ( 1349, gammal afskr.) . in østramonum ib 109 ( 1349) ."],"f":[]},{"a":"mor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morrande, knot. \" mz kor oc mor \" LfK 162 . höra mor äller knor MP LXVIII ."],"f":[]},{"a":"mor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ar ) , ","*morakarl , ","*morakulla , "]},{"a":"mor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morrande, knot. . . . fförsmade theris ret meth knor och mor STb 4: 325 ( 1512) . wtan alt knor och mpr ib 5: 75 ( 1515) . JMPs 582."],"f":["mör )"]},{"a":"mora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr rödhmoradher."],"f":[]},{"a":"mora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skott, telning, späd stjälk. sudit af moron af sinap (Macer: succus tenero de caule sinapis; D. Harpestr.: oos af möör oc grön sinup LB 4: 345 ."],"f":[]},{"a":"mora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morot, daucus carota Lin. \" pastinaka mora \" LB 6: 284 . pastinaca mora ib 5: 81 . \" pastinakka thz är mora a swensko \" ib 3: 121 . then ther äter moro ib 122 . \" äther man mokin (för mykin) mora \" ib 2: 32 . "],"f":["moro os","-oos )","moro rot"]},{"a":"morat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullbärsvin. \" klareet ok marat \" Fr 373, 845 ."],"f":["morath Fr (Cod. C, D, F) 373, (Cod. B) 845. moraath ib (Cod. B) 373 . ","maroth ib (Cod. E). marat), "]},{"a":"morbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*morbära trä","moor- )"]},{"a":"morbärträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullbärsträd. \" morus morbärträ Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 8 Jfr morbära trä. \""],"f":[]},{"a":"mordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) nederlag, blodbad, manspillan. \" nar konwng menelaus oc menesteus . . . kommo dragande mz syn häär j mot troilum begyntes eth drapeliget mord j mellon them \" Troj 239 . - Jfr kompani-, manz-mordh."],"f":["mord )"]},{"a":"mordh","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 2: 57 sp. 2 r. 5-9 utgår. Se J. Sahlgren, Namn och bygd 16: 117 ff. och jfr mardher."],"f":[]},{"a":"mordhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mördare. pedhir iönsson kalladhe hakon . .. een mordare och een landhlöpare ATb 1: 244 ( 1466) . ib 2: 48 ( 1475) . alerich schal jngen swa dana mordare eller mandrapere fridh haffua j closters hegnet STb 3: 396 ( 1498) ."],"f":["mordare )"]},{"a":"mordhbrander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mordhbrander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mordbrand. \" tha kärdhe sigeridh . . . ath the haffdo . . . barith mordhbarndh opa hennes hws \" JTb 36 ( 1463) . ath hon ey bar mord brandh pa lasse snikkare ATb 3: 166 ( 1505) . \" thä schulle mordhbrand sette in pa staden i vare fraavare HIst Tidskr 1: 400 (1509). \""],"f":["mord- . ","-brand )"]},{"a":"mordhdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mord. some biudha göra hoordoom some styld rooff oc mykin mordoom Al 6868 ."],"f":["mordoomber )"]},{"a":"mordhelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mordbrand. tändher mordheeld LfK 165 ."],"f":["-eelder )"]},{"a":"mordhgörare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mördare. mandrapare eller mordhgöräre LfK 220 ."],"f":[]},{"a":"mordhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörderska. \" Va 35. \""],"f":["-erska )"]},{"a":"mordhskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mordiskt el. förrädiskt skott. . . . ok skwthe til them med mordh skoth GPM 2: 267 ( 1507) ."],"f":["-skoth )"]},{"a":"mordhskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. mordiskt el. förrädiskt skott; försåtlig el. nedrig stämpling. \" medhan thet stod i dag emellom honom och mich, redde han tiil pa slottit sadane mordskot emot mich oc swerigis almwge som ryzer aldrig nagot sin giordt haffue emot cristit blod \" HSH 24 . 83 (1516). huat mordskot ondska och ocristelige hedzhet han brukade pa sweriges almwge ib 85 ."],"f":["-skot )"]},{"a":"mordhstigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mordstig, försåt. thaa læth han strax göra redhe xxx [ɔ: 30] kara vth i veyien fför then ok laghe i mordstigh fför then GPM 2: 267 ( 1507) ."],"f":["mord- )"]},{"a":"mordhstigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mordstig, försåt. \" lagh han i mordstig . . . for en mijn skattebondhe \" BSH 5: 338 ( 1509) . \" liggiä i mordstigh fore megh \" HSH 19: 170 ( 1511) . \" gaa i mordhstigh effther min skade och myt liff \" ib 171 . ib 175 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"mordhsvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dolk. sica, mordsuärdh GU 4 ."],"f":[]},{"a":"morghon","b":[],"c":"","d":"","e":[" MP 4: 126 . dat. morgone Prosadikter (KarlM) 296 (på tre st.). morghona J Buddes b 166, 167 . Se T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. lordorskn. 5: 69 f.), m L. ","1) i morgon. Se K. G: Ljunggren, Obvjekt och adverbial 160 f. jak [skal] fämpna morgone thenna stolpa som vppe haller hallene ok bryta han synder Prosadikter (Karl M) 296 . morgone skal jak lyfta han ib. ib. hans liiff skal längias än tho at han skulde morghon döö SvB 180 (senare h. av 1400-t.). jak achter nnästh gudz hielp morghen ath kommä til wästeraars GPM 2: 352 ( 1510) . - i morghone, d. s. then yterstä dagen, hulken snart komber j dagh eller morghona J Buddes b 166 (kan även föras till morghone). j morghoa slita hanom orma ok matka ib 167. - Jfr paska morghon."],"f":["morghen GPM 2: 352 ( 1510)","marganen"]},{"a":"morghon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) morgon. \" þänne bardagin stoþ fra morghonenom ok tel miþdagh \" Bu 177 . \" alt fra morghonenom ok till qwäldit \" KL 176 . \" en dagher aff qwälde oc morghne \" MB 1: ib 52, 155, 156 . abraham stodh om sama morghonen arla i sama stadh ib 194 . hwar berhoggäre agher coma i gruuunä til sinä gyärningh hwarn morghon som af rensät är SD 5: 638 ( 1347) . toko þe dagh tel annan dagh vm morghonen Bu 177 . thz var nidher morghin (d. v. s. kl. 6) Fr 2133 . annars dax morghon kom paulus tel rom Bu 102 . morghons, om morgonen. twägge timans är hallande gran ransakan, som är morghons oc qwälz LfK 70 . - i morghons, i dg på morgonen, i morse. i nat vat thu fangin. i morghons arla anduardhadhir domarenom Bo 217 . KL 112 . ","2) morgondag, följande dag (på flere af de i det följande anförda ställena kan dock äfven betydelsen 1 anses ingå i ordet). vm morghonen gaff brudgomen synne husfrw til morghon gawo eth gotz RK 1:1959 . \" om mornen wigdis erchebiscopen \" ib 2: 7530 . \" morgonen aarla han tedhen reed \" ib 8665 . ib 3543, 8677, 8862 . \" bidhen än ena litla stundh til morghons (usque cras) \" Bir 1: 194 . \" til morghin ij ther se op a \" Iv 2952 . \" han giwer mws maat som til morghons gömir Go 533. thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia mz thtil morghins \" MB 1: 365 . \" morghon wm midhian dagh waro benin ater j skrineno \" Bil 602 . - morghon, i morgon. vi hafwom j dagh kost oc vara vidhirthorft än morghon thorwom vi annars vidhir Bir 3: 124 . \" han (stafven) scal morghon palm quist bära \" Bu 499 . ib 502 . Bil 565, 916 . MB 1: 393 . MP 1: 6, 220 . Bir 1: 379, 397, 2: 334 . Fl 1158 . Iv 2690, 2762, 2784, 2914, 2917, 2956 . RK 2: 3539 . Lg 3: 10 . - a morghon, d. s. komin thär ather a morghen arla (cras mane] Bil 127 . - i morghon, d. s. þik kombar i morghon goþar kompan . . . tel hialp Bu 102 . RK 2: 4212 . Lg 3: 10 . MD 361 . FM 333 ( 1507) . - um morghon, d. s. swa skulum vi drikka vm morghon som j dagh MP 1: 95 . - Jfr ivirmorghon."],"f":["morghun L. L.; Bir 1: 37; Fl 1158 ; Iv 2690, 2762, 2784, 2914 o. s. v.; Fr 2133 ; ","-ins MB 1: 365 . ","morghen Bil 127 ; MB 1: 52, 155, 393 . ","morgen RK 2: 3539 . ","morghan Lg 3: 10 . ","morgan FM 333 ( 1507) . med art. (nom., ack.) morghonen. morganin Lg 3: 15 . ","morganen ib 10 . ","moranen RK 2: 8677 . ","mornen ib 7530, 8682 . dat. morghne MB 1: 53, 156 . ","morne ib (Cod. B) 539 . ","morghonenom Bu 177 ; KL 176 . ","morghnenom MB 1: 156), ","morghons giäf","mohrhons- )","morghons molin","-mwlen )","morghons stund","morghins stund )","morghons tidh","morghons time","-tyme )"]},{"a":"morghondagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgondag, följande dag. hafuin . . . ey fanytta vmsorgh af morghondaghenom MP 1: 290 . \" baadh han koma aatir til sigh oppa morghendaghen \" Lg 3: 383 . - gen. morghondags, i morgon. morghon daghs (cras) wm thärs tima koma til thin jndie lanz (sändebudha) Bil 234 ."],"f":["morghen- )"]},{"a":"morghonfrar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["morgontidig. \" antelucanus na num ante lucem surgens morgonfraa sapiencie 2 (fel för 11) \" GU C 20 s. 26 ."],"f":["morgonfraa )"]},{"a":"morghonfödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föda för morgondagen. hafwin ey vmsorg aff morghin födho Bir 3: 123 . ib 124 ."],"f":["morghin födha )"]},{"a":"morghongava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) morgongåva. NMU 1: 71 ( 1384) . til lhedhir oc til hinradags gafwo som man andro nampne kalla morghin gawo RP 2: 407 ( 1400) . \" nar the haffua nat saman ligit tha bör bonden hustrunne morgengaffuo giffua \" Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . dos . . . morgom (för morgon) gaffua egligheth dygdh ok gaffua GU C 20 s. 201 . \" dotalicium cie morgon gaffua oc morgon gaffuo werde ib. lib. huilken tächt war hustrw barbros och appolonies modher morghangaffue STb 4: 24 (1504). - bildl. \" SpV 101 . \" thätta är brwdhinna marghon gaffwor, thz är hälgha siälinna, ok the fägrindin som andelika war loffwat \" ib 584 . 2) brudgåva, hemgift. Se Sdw 2: 1269 "],"f":["morgon- . ","morghin- RP 2: 407 ( 1400) . ","morgen- Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . ","morghän- NMU 1: 76 ( 1390) . morghan- STb 4: 24 (1504). marghon- SpV 101, 584 . ","-gawa . ","-gaffua )","morghongavo bref (organ- Arfstv 36 ( 1461) ), "]},{"a":"morghongava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) morgongåfva, gåfva som brudgummen gaf bruden morgonen efter bröllopsnatten. marito meo vlphoni do et assigno dotem meam wlgariter dictam morghenauø quam mihi contulit SD 4: 369 ( 1334) . \" nouerint vniuersi . . . me . . . vxori mec . . . curiam meam swærkastorp . . . in dotem dictam morghungawe, rite donasse \" ib 421 (1335, nyare afskr.). natum facio . . . me curiam meam gwnnistorp cum molendino adiacenti . . . consorti mee . . . racione dotis. wlgariter dicte morghwngawr . . . contulisse ib 624 ( 1338) . \" dos wlgariter dicta morghongaua, quam iohannes smalenske . . . consorti sue . . . contulit \" ib 559 ( 1337) . \" constare volo . . . me . . . consorti mee . . . dimidietatem patrimonii mei . . . ad donacionem propter nupcias wlgariter dictam morghingauo. legaliter contulisse \" ib 5: 622 ( 1346) . ib 4: 703 (1340, nyare afskr.), 5: 486 (1345, nyare afskr.), 515 ( 1345), 570 ( 1346), 585 ( 1346), 702 ( 1347), 6: 77 ( 1348). mith goz. eet halfmarkland iorþ j ramshambre j kiulä sokn . . oc eet örisland j iäpirs sokn . . . sum mik gauo mina ärligho böndir at murghingauum ib 5: 293 ( 1344) . vm morghengawor ib 478 (1345, nyare afskr.). ängen man . . . ma mere morghngawor gywä þär höghre löper än hundraþe marker silfs at swenske wikt ib. ängen ma möþä þän man som morghengawor scal giwä til huru mykit han scal giwä ib 479 . \" kännis jach . . . mik hafua gifwit minne älskelike husfrw . . . tw mark land jord till morghengaffuo a rättom hinderdagh \" ib NS 1: 8 ( 1401). ib 5 ( 1401) o. s. v. at jäk . . . gifwir minne käre hwsfru . . . til morghongawo mit aflingis goz innän hraker DD 3: 9 ( 1369, nyare afskr.) . \" thet iac giwit hawer mina kärä hsutru . .. til heder oc hindisdax gawor, som an ath andra namåne kallar marghongawer, thette mith goz \" FM 40 ( 1420) . \" skulu thennä fornämpd goz oc marghongawa thöm . . til höra ib. tha wara thennä fastä a thenna marghongowa \" ib 41 . vm morghonen gaff brudgomen synne husfrw til morghon gawo eth gotz RK 1: 1960 . ib 813, 1453 . mädh sinne morghongafuo (rättadt från siino hem gauo) värdhe (dote sua) bygdhe hon rikt spital Lg 805 . ","2) hemgift, brudgåfva? fästegåfva? skal konungin ok rikesins radhgifwra ärfwodha at the päninga honum äghas fore morghon gawo (ratione dotis; morghon gafwo beror här kanske på felaktig öfversättning) betales honu Bir 3: 333 ; \" jfr Hammerich, Den helige Birgitta s. 178, 180. - Jfr morghongif, morghongiþt, morghon-, morghons-giäf. \""],"f":["marghon- . ","morghun- . ","morghwn- . ","morghin SD 5: 515 ( 1345), 570 ( 1346), 622 ( 1346), NS 1: 5 ( 1401) . ","morghen- . ","murghin- . marghongowa),","morghongavo bref","morghin- )"]},{"a":"morghongif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = morghongava. noueritis, me . . . vxori mee . . . infrascripta predia . . . radione donacionis propter nupcias, dicte wlgariter morghongiffh, dimisse \" SD 3: 660 ( 1324) . ib 4: 389 (1334?), 5: 664 ( 1347). Jfr morghon-, morghons-giäf."],"f":["morghongiffh SD 3: 660 ( 1324) . ","morghongif ib 5: 664 ( 1347) . " morghin gif L."]},{"a":"morghongipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = morghongava. SD 5: 283 ( 1344) ."],"f":["myrungäft )"]},{"a":"morghongipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgongåva. \" jac . . . kännes . . . haua stadfäst the morgengauopp, som jac minne . . . husfr . . . gaff til morghongift a rättom hinderdagh \" SD NS 3: 268 ( 1417) ."],"f":["-gift )"]},{"a":"morghongiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = morghongava. constare uolumus . . . nos . . . uxorem nostram . . . honore quo possumus honrantes . . . eidem uxori nostre curiam nostram forsæ in dotem que wlgariter dicitur morgengæfh . . . contulisse SD 2: 140 ( 1292) . \" nouerint vniuersi me dedisse . . . vxori mee . . . curiam meam in dalum . . racione donacionis propter nupcias wlgariter dicte morgongiäfh, ac die nupciarum mearum eidem scotacione legitima assignasse \" ib 702 (1300-1310). nouerint vniuersi, quod . . . consorti mee . . . dimidietatem omnium bonorum meorum in fridhini . . . libere delegaui jure perpetuo possidendam . . . pro bonis suis in mulæthorp que sibi contuli racione doni quod wlgariter dicitur morghonigæf, die et tempore nupricarum, eadem condicone et euidencia, sicut in presencia omnium qui in nupciis nostris ardeant duxi fieri manifestum ib 3: 578 ( 1323) . ib 2: 212 ( 1296), 213 ( 1296), 348 ( 1301), 3: 68 ( 1312), 212 (1315, nyare afskr.), 431 (1320, nyare afskr.), 703 (1326, nyare afskr.), 709 ( 1326), 710, 4: 37 ( 1327), 127 ( 1329), 364 (1334, nyare afskr.), 424 (1355, nyare afskr.), 533 ( 1336), 564 (1337, nyare afskr.), 692 ( 1339), 5: 286 ( 1344), 365 (1344, nyare afskr.), 479 (1345, nyare afskr.), 6: 21 ( 1348). Jfr morghons giäf, morghongif, morghongipt."],"f":["morgongiäfh SD 2: 702 (13001310). morgongiäff ib 3: 431 (1320, nyare afskr.). morghongyäff ib 5: 286 ( 1344) . " morghongäf ib 479 (1345, nyare afskr.), 6: 21 ( 1348). morghongäfh " ib 4: 692 ( 1339) . ","morgongäff ib 364 (1334, nyare afskr.), 564 (1337, nyare afskr.). morhongieff ib 3: 709 ( 1326) . ","morgongeff ib 212 (1315, nyare afskr.), 703 (1326, nyare afskr.), 4: 424 (1335, nyare afskr.), 5: 365 (1344, nyare afskr.). morghungäff ib 2: 348 ( 1301) . ","morhungieff ib 3: 709 ( 1326), 710. morghengiäf ib 4: 127 ( 1329) . ","morgheengiäf ib 37 ( 1327) . ","morghengäf ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). morhengieff ib 3: 709 ( 1326) . ","morghengeif ib 2: 212 ( 1296), 213 ( 1296). morgenfäh ib 140 ( 1292) . ","murghungäf ib 3: 68 ( 1312) . " murghyngäff " ib 4: 533 ( 1336)), "]},{"a":"morghonkoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kost för morgondagen. Bir 3: 125 ."],"f":[]},{"a":"morghonlius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonens ljus, morgonljus, morgonglans. qwäldzsins liws är minna än morghen liwsith MB 1: 155 . \" onde ängla the misto thz signadha morghen liwsith \" ib 53 ."],"f":["morghon lyus MB 1: (Cod. B) 539. morghen liws), "]},{"a":"morghonskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gryning. lucanus morghenskeen GU C 20 l(hand 2) s. 98."],"f":["morghenskeen )"]},{"a":"morghonstiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonstjärna. GU C 20 (hand 2) s. 99."],"f":["maargghen stiärna )"]},{"a":"morghonstiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonstjärna. \" heter venus andro nampne lucifer, thz är morghinstiärna, som rinder stundom op för solinne, oc stundom epter \" MB 1: 62 . \" morgonstiärnan föregaar tilkommandes solenna opgaangh \" Su 173 . \" hans klädhe waro som morghinstiärna \" Lg 38 . \" honom skal iak giffwa morghonstiärnona (stellam matutinam) \" MB 2: 337 ."],"f":["morghinstiärna )"]},{"a":"morghonstund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonstund. \" \" RK 3: 449, 3755 . \" nw strax i morgenstwndhen \" BSH 5: 132 ( 1506) . Jfr morghons stund."],"f":["morgen- . ","maarghon stundh RK 3: 449, 3755), "]},{"a":"morghontime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgontid, morgon. \" alzskyns isster innan offer skal wara bradhit fore morghin tima \" MB 1: 340 . MP 1: 79 . Jfr morghons time."],"f":["morghon thime Mp 1: 79. ","morghin time )"]},{"a":"morghonvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonvard, morgonmat. GU c 20 s. 121. ib (hand 2) s. 5 (på tre st.)."],"f":["morgon- . ","morghen- . -warder. -wordh. -vaar),"]},{"a":"morghonvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonvard, morgonmat. \" bär thenna morghon wardhin daniele \" ST 19 ."],"f":[]},{"a":"morghonvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morgonvind. kalt morghon vädhir bläste MP 1: 297 ."],"f":[]},{"a":"mormässa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mariu mässa."],"f":[]},{"a":"morra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1269. brumma, surra. PMskr 294. wm the (ɔ bina) thär aff mykith morra ib 298 . - brumma, knota. höffdingana aff israels almogha mwrradho moth moysen JMÖ 74 . - Jfr marra."],"f":["mwrra . ","-adhe )"]},{"a":"morra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["morra, fräsa. the (katterna) marra oc korra ä swa länge thz hwar i annars halse hänger Al 9687 . - brumma, knota. the altiidh korra oc morra oc alrey lata sik nöghia VKR 28 . KL 292 . MD (S) 222 . Ber 130, 278 . om han haffwer currat ällar mwrrat om dryk LfK 161 . \" vredhgadhis af ty ok morradhe at hon saldhe ey the smörilse \" MP 1: 194 . \" morradho oc bakdantadho mot honum \" ib 284 . \" morradho mot gudhi \" ib 2: 151 ."],"f":["marra Al 9687 ; MD (S) 222 . ","mwrra: -at LfK 161 . ","-adhe , ","-at )"]},{"a":"morran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morrande, knot. \" murran ok korran \" Bo 147 . \" fly . . . morran oc knorran \" Lg 809 ."],"f":["murran )"]},{"a":"morsal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bit, munsbit. \" en sath vidh bordh . . . oc thok eet morsal oc badh gudh at han gathe thz ey solghit en petrus vare hälaghir \" Bil 832 . \" morghon . . . tna siäl aff thino lifue at försto morsale \" ib 565 ."],"f":["morsäl LG 1040),"]},{"a":"morsäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga morgonbiten, äta frukost. tha the morsäladh (Cod. B morselat) hafdho thera örs the krafdho Fr 1779 ."],"f":["morsela . ","-ath )"]},{"a":"mortar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = mortare. stöth tz i morthar LB 7: 77 ."],"f":[]},{"a":"mortare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mortel. Arfstv 63 (1474-75). GU C 20 (hand 2) s. 157. Jfr kopar-, sten-mortare. "],"f":["morthare . ","mordhatar ATb 2: 56 ( 1475) ), ","*mortara stämpil , "]},{"a":"mortare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mortel. 1 mortare med syth stöth FH 4: 83 ( 1499) . \" en lithen mortare \" ib 5: 237 (1524): SD 3: 287 ( 1316) . LfK 85 . LB 3: 108, 4: 346, 5: 82, 7: 75, 307, 335 . PM XLIV, L, LI, LIII . Jfr mortar"],"f":["martare: -ara LfK 85 . ","morture: -ura LB 5: 82 ), "]},{"a":"mortil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mortel. Hildebrand, Sv. Medlt. 2: 259."],"f":[]},{"a":"morþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog. \" Jfr Rydqvist 2: 274 f.; Kock, Ljudlära s. 470 f.; Brate, Äldre Vestmannalagens ljudl. s. 23; Söderberg, Om u-omljudet s. 11. i ortnamn. ultra silvam culmard \" SD 2: 379 (1303, eft. aftr. hos Hadorþ). datum ømordh ib 3: 69 ( 1312) ."],"f":["marþ )"]},{"a":"morþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mord, hemligt dråp, dråp som sker på ett lömskt el. förrädiskt sätt. in occultis homicidiis, mordh dictis SD 2: 223 ( 1296) . ib 242 ( 1297), 378 (1303, eft. aftr. hos Hadorph), 390 ( 1303) o. s. v. rädes at hanom mon morþet vitas Bu 171 . \" thässkyns synd som wadhelik är flerom mannom, swa som mordh, roff oc styld \" MB 1: 467 . mordh maa ey lönas (clam mors illata nequit obcludi simulata) GO 182 . \" hwat wilin i swika idra bröder i tro the era hiit kompne a ider ordh i maghin a them beganga eet mord (näml. om I dräpen dem) \" RK 1: 3815 . \" hwi görin ij a mik thetta mordh \" Al 3466 . ib 3622. - dråp (i allmh.). alexander giordhe a honum mordh Al 692 . ","2) nederlag, blodbad, manspillan han giordhe ther draap ok mykith moordh Al 1757 . \" ther war et fuliämirlikit mordh margh godh frw til änkio giordh \" ib 3377 . \" wäxte ther aff eeth storth mordh \" RK 3: 2096 . \" wexste ther aff stortt krij oc mord \" ib (sista forts.) 5914 . ","3) våldsam död, olycka som vållar döden. gudh frälste han aff thz höghelika mordh Iv 769 . - Jfr barna-, bälgh-morþ."],"f":["moordh )"]},{"a":"morþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. = myrþa. fwnno ther sin mathfadher . . . dödhan liggiandes mordadher Lg 3: 667 . \" fik see sin man swa ömkelika mordadhan ib. iak haffwer thenna qwinnonnans man lönlika mordhat \" ib 671 ."],"f":["-aþer )"]},{"a":"morþare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["morder MD (S) 302), ","mordhara lön , ","mordhara rätter , "]},{"a":"morþbrännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mordbrännare. \" GS 48 ( 1442). \" JP 50 ."],"f":[]},{"a":"morþgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dulgardråsböter? \" ab omni iure & causis regalibus, preter gingerdhaløsn, mordgiald, & ledhux lama, libera peitus & exempta \" SD 2: 139 ( 1292) . ib NS 2: 545 (1412, gammal afskr.). 550 ( 1412)."],"f":["morþgiald L. ","mordgiald . ","morgiald L. ","morþgäld L. ","mordhgeld SD NS 2: 550 ( 1412). mordhgyäldh ib 545 (1412, gammal afskr.)), "]},{"a":"morþraþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"morþvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mossa. thz brände iämfast som nakath mws Al 2334 . Lg 672 . ","2) mosse. \" then wägh the ridhu ther war enkte vtan mos ok kär \" Al 4136 ."],"f":["moos Lg 672 . mws),"]},{"a":"mos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr miolmos."],"f":[]},{"a":"mos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mos. Brasks Matordn 3 . moos aff äple ib 7 . Jfr butter-, böno-, hampo-, hvit-, äpe-, ärta-mos."],"f":["moos )"]},{"a":"mos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mossa. gamblom ängiom kombir til ath the ey kwnna bära gräss, thy mos wäxer pa them PMSkr 203 . ib. 2) mosse. (gränsen går) swa i senkebrunnen i frödha moss Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"f":["moss )"]},{"a":"mosbarkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["wälyes försth god barkadh skin, aff hwilkom haarith är alstingis wäl takith. swa ath haar remmenär jnthe riffwin, oc ey alstingis mosbarkath PMSkr 533 ."],"f":[]},{"a":"mosi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mossa. xl (40) lester mosa STb 2: 467 ( 1490) . sex och firesindztiwghu messer koper medh jern, mosse och annat ib 553 ( 1491) . HLG 2: 78 (1517).","2) mosse. i mosanom RP 2: 125 ( 1386) . \" ath engia och musor ware thöm . . . tiildömpde \" Svartb 418 ( 1446) . thär nokot kär äller mose är PMSkr 363 . "],"f":["moss: -a STb 2: 467 (1490) . moose: -a HLG 2: 78 (1517). pl. musor Svartb 418 ( 1446) . ib. dat. mosso (för mossom) PMskr 605 (avskr.)),","*mosaman , "]},{"a":"mosi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) = os 1. fan bladh ok mosa Iv 3554 . ","2) = mos 2. per medium mosæ SD 1: 566 ( 1279) . \" eet rädhelikit diur . . . jäghade en man wth a en musa \" Bil 614 . \" mosin thydher väruldena ib. flyr . . . i mosa oc käär \" RK 1: 718 . \" mz bergh skoga mwsa oc sioa \" ib (Ny början a Gamla Kr.) s. 164. ib 2: 6200, 8749, 3: 997 . MB 2: 49 . BSH 5: 63 ( 1505) . - i ortnamn. inter fløthi mose & gnistlingæ madæ SD 1: 566 ( 1279) . \" brede mose \" ib 567 . \" ad grynsmusa ib 688 (1210-16, nyare afskr.). i mioamosa \" ib 453 ( 1270) . in rythamosa ib. \" in brændamosa \" ib. \" sturubeksmusi ib 3: 719 ( 1326). i kälösa musom ib \" NS 1: 180 ( 1402) . sandhed? zabulum musi GU 2 . - Jfr flutmosi."],"f":["mosse: -a RK 3: 997 . ","maase: -a ib 2: 8749 . mase (ack.) BSH 5: 63 ( 1505) . ","musi . ","mwsi )"]},{"a":"mosiser","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se muiser."],"f":[]},{"a":"moste","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["impf. måste. Se Sdw 2: 1269. the hafdo skodadh stiärnorna hurw han moste döö aaf thz föfsta ordh han mz sin fader talade Prosadikter (Sju vise m C) 226 ."],"f":[]},{"a":"moste","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" magha, se detta ord 8] måste. the moste alt bidha RK 3: (sista f. jach mosthe ther rodh til fynna moth thenna vinther, chwat thet kwste kan DD 1: 226 (1516, eftt. aftr. hos Langebek) . jach mosthe alsforthy lempeligä straffaa thäm ib 227 . jach moste lattha drifwa i morgon ib (1516? eft. aftr. hos Langebek). jach moste i morghen scriffua nyth mantal oppo skatthe sölff ib 228 ."],"f":[]},{"a":"moster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["must, saft som pressas ur drufvor, drufsaft. iak togh wiinbärin oc kriste mostin i karith MB 1: 235 . Al 1011 . Su 77 . - fruktsaft, fruktvin. ey drukkin i wiin eller nakar most aff nakarsskyns frwkt (vinum et siceram) MB 1: 431 . \" öll ok mot miöd ok wiin war allom mannom ther ospart \" RK 1: 2031 . \" bar os fore badhe viin ok most \" Iv 28 . ib 846 . Al 2268, 6240 . RK 2: 5169, 7232, 3: 306 . LB 2: . LfK 86 . - i allmh. växtsaft. hennes (salvias) mwst LB 7: 141 . hans (krassens) mwsth ib. \" moster aff henne (ɔ: wägbredha) ib 5: 80. mosther aff hänna rotom \" ib. \" hänna mosther \" ib 81 . \" drikker man mosth aff te yrth ther bwna hether \" ib 2: 31 . \" taghi nätzlan och gnidhe mz henne benen . . . och läthi then musthen vel dragas in i beneth \" ib 10 . - Jfr märke-, rosen-, äplemoster."],"f":["moosther: moosth RK 3: 306 . ","musther: musthen LB 2: 10 . ","mwst RK 2: 5169 ; LB 7: 141 . ","mwsth ib 2: 51 (ack.), 7: 141), "]},{"a":"moster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) must, druvsaft. Se Sdw 2: 1269. - fruktsaft, fruktvin. thy at manga systra gifua vt badhe mat oc ööll miödh mwst hwete brödh piparkaku oc annat tolikit FOVkl 211 . . . . oc sagdo for rettin, ath han är ecke godh fore gobbins mwst än sidher rensk mwst STb 1: 41 ( 1475) . mustum . . . mosth GU C 20 (hand 20) s. 168. laat stöta must in curiis Brasks Cal 270 . 2) apel? malus most Växtförteckn. fr. medlaet af 100-talt hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7."],"f":[]},{"a":"mostogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mustig, saftig. Se SDw 2: 1269."],"f":[]},{"a":"mosugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mosslupen. \" thän steen som opta röris han wardher ey mosugher \" GO 587 ."],"f":[]},{"a":"mot","b":["pp"],"c":"prep.","d":"prep. L. ","e":[" mitt emot och nära invid. tridhie hymmilen hafuer vnderstandisle j hulkom the helga trefaldoghet äräs ok skodhas en lith mooth enlith SvKyrkob (Lucid B) 124. 4) om tid: emot, bort emot. säle wardha the som fore gudz skuld fasta mot pingiz dagha oc mot wl om aduent SvKyrkobr 39 . 5) emot, i utbyte mot, till gengäld för. - emot, till uppvägande av; på, för. tak aff förscrffno pulwer fira skedher moth hwarya tyo kannor win PMSkr 359 . moth hwarya 100 marker kopar blanda thär j fämtan marker bly ib 412 . 6) i förhållande till, i jämförelse med. alt thz här j hänne är scriffwat thz är ganzska litth, mot allo thy som bortleffdes Mecht 236 . \" at hans pina war aldra skämelikast äpthir wärdzlikom dom, moth manna höghfärdh SktUppb 332. han war fatikaster moth manna giri ib. ib. alt aff rechnet tet ena mot tet andra bade vpbördh och vtgiffth \" Stock Skb 294 (1505, Skip) . hwad the (ɔ: ombuden) kunne ther ffaa, skal theris syster j nörköpung haffue, halffdelin mot them och halffdelin the för theris mödhe STb 5: 15 ( 1514) . giorde oleff hansson sin kemmenere renskap, hans vtgifft reknad moth hans opbore Stock Skb 300 (1520-34, Skip). ","7) om sinnelag el. handlingssätt: emot. när sotthin . . . gör människionne wämian ok stygdh moth maath ok dryk SkrtUppb 238 . 8) emot, i strid mot. Se Sdw 2: 1269. mattis . . . hade . . . moth retta taget eth korreland sTb 1: 247 (1480). thet som nu menlige dömes aff somme oförfarne domare moot lagen HSH 16: 102 (1527, Brask) . - i motsats till. än diwridh skalt thu witha betekna thänna wärldinna höffdhinga skapnadh, mot thera nathurlighom skapnadh SpV 438 . thär wndhrar iak oppa, hwar fore thu giffwer thy annat moth (cur ea transposueris), hwilkit thu tillagdhe siw thäns hälga anda gaffwom ib 545 . - till förfång för. gör tw nokoth tolkith som fienden gör för sig tha brwkar tw moth tik syälffwom, och hwath som hälsth tw gör före tik, är moth fiendan vm han vil tolkit gör a fö[r] sig PMskr 160. 9) emot, till bekämpande av, till skydd mot, till avhjälpande el. botande av. agapis är en sten gol, han gör kärlek, han är moth scoriponis ether lagdher wppa PMSkr 459 . 10) emot, att anmärka mot. hwat the haffua moth siälffuo walino ellir moth them som walt haffua, ellir mothe hennes persona som wald är Abbedval i Vkl 92. 11) abs. ss subst. motighet, motgång. j allom thingom badhe moth ok mädh (tam adrersis quam prosperis) Mecht 304 . "],"f":["moth . ","moot HSH 16: 102 (1527, Brask) . mooth SvKyrkobr (LUcid B) 124 . ","maath Svartb 415 ( 1445) ),","-"]},{"a":"mot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) möte, sammanträffande. \" mins thet at första mot iak mötir tik tha skal iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla \" ATb 1: 271 ( 1467) . \" grecana gaffwo sig w hans asyn oc wille jnthe j moth wiid honom \" Troj 114 . - sammankomst (av rätt el. dyl.). thesse . . . gode men komme tiil motte för witne STb 5: 232 ( 1519) .","2) tingsområde, tingslag (på Öland). norra motith BSH 5: 80 (1506, H. Gadh) . \" södra moth ib. - Jfr ars-, gatu-, lidha-, prästa-, vägha-mot. \""],"f":["motte STb 5: 2342 (1519) ), ","a mot","a mote , ss prep. och adv. A) ss prep. L. med dat. el. i dess ställe ack; stundom stället efter sitt huvudord. emot, i strid mot. ath thu säweliga, oc liwffliga, haff tik mothe them, tik nakot amothe göra SkrtUppb 414 . " thän tik amote är ath thu honom lönliga, oc kärlega awlith " ib 414 . ","i mot , ss prep. och adv. A) ss prep. L. med dat. el. i dess ställe ack.; stundom ställt efter sitt huvudord. emot, i strid mot. swa wtgöt han fämta sin sith wälsignahda blodh j mot ware wredhe SkrtUppb 338 . " at han skall jnghenstadz vara konung cristiern j moth " Mon Dipl Sv 39 ( 1464) ."]},{"a":"mot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mått, mätredskap. haffde eth moot aff röö oc gulle (mensuram arundineam auream), oc han skulle mätha stadhen MB 2: 367 ."],"f":["moot )"]},{"a":"mot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) form, gjutform, degel. gul hulkit som rensas . . . ionne oc moteno (fornace et formella) Bir 3: 107 . \" haffuer han ther eth skönth moth, som stander och bliffwer foderffwet, om han ekke snarlige fanger then och kopper \" BSH 4: 336 ( 1503) . ","2) stämpel, prägel, bild. waar natura kallas päninga, thy at hon är skapt äpter gudz liknilse, oc hawer hans mot MB 1: 387 . \" inthrykke han oc stämpla i människiona sina script oc tekn älla mot (quasi forman et superscriptonem) \" Bir 2: 57 . ","3) utseende, sätt att framträda och visa sig. Jfr glädhi mot. ","4) sätt, beskaffenhet, förhållande. nu är mik vordhit swa til mote (det har gått mig så, förhållandet med mig är det) thz iak storlik nödhuk lote thz iak ij thetta sinnä skulde thz torney ey finna Fr 1241 ."],"f":[]},{"a":"mot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["möte, sammanträffande. \" fik ens fatöks manz moth (mötte en fattig man) \" Bil 611 . \" en vng qwinna kom i moot vidh han \" KL 284 . \" tha kom . . . jomfru maria j moth widh (mötte) diefwlin \" ST 71 . ib 297 . \" thy (för thu) skalt ey thro oppa dröma, ey oppa moth ellir footh, oc thro ey ath een människia hafwir bätre moth än annor (att det är bättre el. lyckligare att möta en menniska än en annan), oc ey at nokot dywr hafwir bätra moth än annat \" ib 33 . - Jfr ars-, bya-, gatu-, härra-, lidh-, lidha-, manaþa-, munka-, prästa-, siu natta-, väggia-, vägha-mot. ","1) emot, till mötes. kom a moot sinom herra Bo 247 . \" haffde konungen reth sik wt a mot falantin \" Va 26 . \" koomom wi aamoot (kommo vi till möte el. sammanträffade vi med) warum godhum ok wittrum raadhgiwm \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.) - om rörelse i fientlig syftning. enä resyu vt sändä a mot gupz owinum SD 5: 566 ( 1346); jfr 5, 6. komo a mot þem þe fäm heþno kunuga Bu 177 . \" drogh honum aa moth \" RK 3: 1414 . ","2) midt emot. til sit bordh honum sitia loot widh annan ändan sik a moot Al 2258 . ","3) i utbyte mot, till gengäld för. at mot thenna kerlek ok gotgerninga haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga SD NS 2: 117 ( 1409) . ","4) om (fientligt) sinnelag el. handlingssätt: emot. galin oc grymber a mot cristno folke Bil 434 . ","5) emot, i strid mot. hwar sum aþrum gör a mot SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). sum þeem göra a mot ib 669 . \" sum slikt talar a mot riddärä \" ib. \" hwar a mot gör þämmä staþuä \" ib 668 . \" þe almoghan ofriþa a moot kununglikan räät varn, oc þessom stafghä \" ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). at wäpia a mot þere näfnd ib 378 . ib 605 ( 1346) . luua hänna (för hänne) liua ii renliue a mot iuþa laghum ok siþum Bu 5 . \" tha giordhe iak a mot minz herra budhi \" Bil 487 . \" thy at han at forbudhna fruct amot lydhnonne \" Bir 4: (Dikt) 274. ängom fiskom ärom wi a moot Al 6082 . \" hiollo badhe domarene oc constantinus amot them mz siluestro \" Bil 84 . \" läto sik angra aff allo hiärta: at the lyddo synom mago a mot hanum (Petrus) \" ib 118 . - emot, i strid mot någons vilja. vtan thz honum a mot gar Fl 1082 . \" thz war almoganom enkte amot \" RK 1: 172 . ","6) emot, till bekämpande af. predikadhe mästar arnald j rom a moth klärka giri til thera rikedoma ok gen thera kräselicom lifnadh Bil 782 . \" sääth . . . ey thz mik aamoth äller til swaars \" Su 121 . - emot, till skydd el. hjälp mot. amoth botalöst maal krista wid riff ok thool Go 958. B) ss adv. emot, till gengäld. wy wiliom bränna ather a moth rK 1: 2990. - Jfr här-, thvärt-, þär-a mot.","1) emot, till mötes. om rörelse i fientlig syftning. foro the iärlsins här ij mot Iv 2335 . Va 25 . \" rördhe sin häär them j mot \" MB 2: 277 . ","2) emot, midt emot? thet törn som star i moth skipbroffwen FM 230 ( 1505) . ","3) emot, i strod mot. iak hafuer hänne giort swa mykith ij moot Iv 1034 . \" bryther aldhermanne i moth \" SGGK 104 . \" droge the honom in emott sweriges lag \" RK 3: (sista forts.) 5102. loth sätye sig ter til häreshöffdinge, i mot ederth breff oc i mot mijn wilje BSH 5: 338 ( 1509) . - emot, i strid mot någons vilja. thz war mik i mot RK 1: 4114 . B) ss adv. emot, till motvärn. brös fast i mot Di 149 . - Jfr här-, in-, thvärt-i mot. "],"f":["moot )","a mot","amot . ","aa moth. a moot. aamoth. aamoot),","a mote","amote . ","a matte SD 6: 7 (1348, gammal afskr.)),","i mot","i mote , ss prep. ","mots maþer , "]},{"a":"mot","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande efter tillhörande subst. el. pron. ","1) emot, till mötes. kumbar mot hanom fäghin Bu 19 . ganger han gladhlika mot sinom systerson MB 1: 220 . then ridder op mot honum stodh Al 5668 . \" thins hiärtans heeman skalt thu mot hanom reedha \" Su 280 . - om rörelse i fientlig syftning. lopp mot falantin och wilde han dräpä Va 25 . - emot, i riktning mot. vm thet bläs mot töm i tera öghon KS 84 (206, 92) . ","2) emot, bort emot, nära, invid. hans (gränsens) vigangher är moth (contra) twnghonne j bekasta äller försaltadha haffwit MB 2: 49 . \" tha han kom mot konungens pawlun \" Di 51 . ","3) emot, vid annalkandet af, med anledning af, öfver. wart sa glad som fuglen är mot dagen (sva feginn sem fvgl degi) 71. frögdhadhe sik mot swa stors waldz naruaru Su 394 . \" losnar oc wptydhis all köldinna hardheet mot hennas liwflika wärma oc klarhet \" ib 200 . ","4) om tid: emot, bort emot. moot världinna ändelykt Gr 301 . \" mot somars tiidh \" Fl 100 . \" mot nattinne \" KL 185 . \" moot middaghenom \" VKR 13 . RK 2: 3296 . \" tha mot fastegang leed \" ib 6544 . \" tha led fast mot qwelden \" Di 123 . ","5) emot, i utbyte mot, till gengäld för. swa alth ther motte giffues fonga mot fonga BSH 5: 428 ( 1510) . \" han giordhe theem got mot ondo \" ST 468 . \" huru erik giorde honom skade mot thz gode han honom giort hade \" RK 2: 3735 . \" iak vmbär daghlica mz honum oc hedhra han mot the mistykkio som han gör mi, \" Bir 2: 205 . - emot, till uppvägande af. the (de goda gärningarna) . . . dugdho mot glömsko ok tholikum thingum ok the ey til forskuldan äwärdhelikx liffs KL 44 . ","6) i förhållande till, i jämförelse med. the matta ware enkte räknande älla wärt mot the watne som i gen ware Lg 3: 486 . LfK 125 . ","7) om (fientligt) sinnelag el. handlingssätt: emot. hwi han swa illa mot honom giorde RK 2: 5525 . \" falskhet moth honom göra \" ib 4244 . - på. wredhgadhis mot sinom spädha son KL 95 . - vid. stygdis . . . mot modhorinne KL 95 . ","8) emot, i strid. mot. hauar iak standet ii striþ mot hanom Bu 142 . \" hioldo första bardaghan mot kunugenom af granat \" ib 177 . \" jak skal aldre göra nakat genuärdhoght mot gudz kirkio ok hans tro \" Bir 3: 368 . \" vm han synda älla brytir mot honom \" ib 1: 287 . \" bryta mot hälga lagen \" MB 2: 291 . the villo mot marsken wara RK 2: 5487 . ib 5361, 5539 . \" at aldrey mere mot marsken ganga \" ib 5537 . at sta mot konugen ib 5551 . \" äru . . . siälana foresedha oc kända j minom guddom hulkom tho änkte moot är til skadha (för älla til skadha? obfuit nec obest) at jak al thing fore veet \" Bir 2: 127 . sighia mot hänna budhordhom ib 4: (Dikt) 269 . hulke som mot lydhnonne ato frukt aff wisdomsins trä ib 274 . läggiande synd owir synd mot sino samuite ib 1: 115 . slotet mune han mot lagom fa rK 2: 2348. som mooth thässom warom doom göra VAH 24: 319 ( 1414) . gör han mot naturlik skipilse KS 55 (139, 59) . här är then man som daghlica tala mot laghomin ok mot thässom stadhenom KL 166 . \" greezske korradhe mot them som crisne varo af ebräscom \" ib 142 . thu sitir oc döme mik äftir laghum ok biudhir sla mik mot laghonin ib 168 . \" thu vil os sunder skilia mot bäggias vara vilia \" Fl 364 . \" moth mith mynne giorde the thz \" RK 3: (sista forts.) 5093 . tolf oärlik åthäue, the som äru bådhe mot skälum ok mandome KS 45 . (115, 49). thet är mot naturlik skipilse, at man tala mykit widh sin mat ib 54 (138, 59). at hon aff särlike alzwaldogx gudhz gawt sit lijff mot allom sinom likamlikom kraftom Bir 4: (Dikt) 265. - emot, i strid mot någons vilja. thz är idher moot Iv 1188 . \" the wilde göra saa hwem thz war medh eller mot \" RK 2: 5624 . - i motsats till. hör nu huat mine ouini göra mot thy som mine vini giordho fordhom Bir 2: 75 . ib 3: 368 . \" prädikadhe . . . aff ödhmiukt mot höghfärdhinne \" KL 108 . ","9) emot, till, på, till bemötande af, till försvar mot. swaradhe mz skälom mot allom them thingom som iudhane hafdho owir han kärt KL 172 . - emot, till bekämpande af, till skydd mot, till afhjälpande el. botande af. ilt skal moth ondo ok bakstaak moth wädher GO 1002 . aabrut . . . dogher moth lönlek siukdom LB 5: 80 . moth ether ib 9: 108 . 10) abs. ss subst. motighet, motgång. badhe mz oc moot koma honom til godho Bo 66 . - Jfr gen-, in-, thvärt-mot."],"f":["moot Bo 66 ; Gr 301 ; Bir 2: 127 ; VKR 13 ; Iv 1188 . ","mooth VAH 24: 319 ( 1441); RK 3: 1419),"]},{"a":"mot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mott. \" wär hon them for moth oc mal \" LB 3: 95 ."],"f":[]},{"a":"mot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) form, gjutform, degel. . . . om i wellä haffuä nokre bysser til ider nar the först wordä redhä oc haffuer han nw giorth mothen til swaa han i morghen begynnär ath giwthä GPM 2: 154 ( 1502) . göris eth mooth aff leer wm ena formo PMSkr 508 . 2) stämpel, prägel, bild. tha war ther . . . iiii swenske smapäninga, en aff them lafdhe eth hul appo sik oc motith war strukit a honom JTb 40 ( 1463) . latin mik se pängsins mynt ok moth MP 4: 258 . ib 261 . 4) sätt, beskaffenhet, förhållande. äpthri thz at wtganghin ok inganghin j the hälgha script säthias widh omskiptelikit moth (diverso modo ponuntur) SpV 74 ."],"f":["moth . ","mooth SpV 156 ; PMSkr 508 )"]},{"a":"mot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mått. SpV 156 . atirhallit sith moth (modum) owirgangande ib 446 . \" owirga alth nathurlikit moth (naturalis mensuræ metas) \" ib 532 ."],"f":["mooth )"]},{"a":"mota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) mota, avvärja? stiwnget gik j gynom skynande brönian saa när ath pnadzsara rynganda mothade Troj 110 ."],"f":[]},{"a":"mota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) möta. \" med dat. el. ack. badh han mote sik mz faa \" RK 2: 3480 . the herre motthe honom ib 3340 . ","2) mota, stå i vägen, sätta sig emot, göra motstånd. med dat. el. ack. thz onda diwr monde them mota Al 5184 . - Jfr möta."],"f":["motthe RK 2: 3340),"]},{"a":"motbit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styng, äggelse, förebråelse. fölghiande ey sins samuitz styngom älla motibi (stimulos) Bir 2: 21 . samuitzsins motbit (remorsus) ok afwitelse ib 3: 186. ib 226 . Su 453 ."],"f":[]},{"a":"motbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brott, överträdelse. \" neuus syndh ok moth broth \" GU C 20 s. 352 . Jfr motebrut."],"f":["moth broth )"]},{"a":"motbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motvind. \" the haffue motböör \" FM 462 ( 1510) . - bildl. komme the her i thenne landzende, tha skulle the fonge modbör BSH 5: 593 ( 1517) ."],"f":["motböör )"]},{"a":"motbälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böla emot? återkalla? remu (ɔ remugio) moth bälya GU C 20 l(hand 2) s. 159."],"f":["-bälya )"]},{"a":"motdantan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knot. \" wtan kor och motdantan \" Ber 52 ."],"f":[]},{"a":"mote","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" A) prep. L. med dat. el. i dess ställe ack.; stundom stället efter sitt huvudord. 2) emot, bort emot, nräa, invid, vid. - mitt emot. sagh hon härran ihesus staa mote klärkenom (vidit Dominum stare versus sacerdotem) Mecht 350 . 6) i förhålllande till, i jämförelse med. thz är litidh mothe thy som offwergiffwit ok athersath är Mecht 5 . \" tha wort hans vpbördh laghdh mote hans vtgifft. tha alth aff rechnet vort, staden hanom tenetur xxiiɉ march STock Skb 295 (1509-10, Skip). \" ib 296 (1510, Skip) . 7) om sinnelag el. handlingssätt: emot. the som mote walino tala Abbedval i Vkl 96 . \" ath thu säweliga, oc liwffliga, haff tik mothe them, tik nakot amothe göra SkrtUppb 414. 8) emot, i strid mot. . . . ok är togh ey mothe ewangelio, ok the hälgho skripth \" Mecht 6 . ath thu fforlika tik mädh them thw haffwir mothe warit SkrtUppb 414 . \" thät tholde han mothe skörliffnadhenom \" ib 336 . JMPs 568. - emot, till (ngns) skada el. fällande. Se Sdw 2: 1269. 9) emot, att anmärka mot. hwat the andro mote henne haffua som nämpd oc wald är Abbedval i Vkl 90 . ib 92 . 10) utan? Se Sdw 2: 1269. - Jfr mot."],"f":["mote . ","motthe JMPs 568)"]},{"a":"mote","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. A) prep. ","e":["med dat. el. i dess ställe ack.; stundom följande efter tillhörande subst. el. pron. ","1) emot, till mötes. gik hon wt mote honom Bo 156 . - om rörelse i fientlig syftning. bill. huru mang frestilse han kastadhe mote hänne Bir 2: 195 . - emot, i riktning mot. vm solen skin mote töm i tera öghon KS 84 (206, 92) . war theras wälles ändhe mote nordh (contra aquilonem) aff iordane MB 2: 48 . \" böghies vmgangandis mote haffwit til swdher, til bärghit som wände sik til betheron mote wätsther \" ib. \" thzta är platzen mote haffwit til wästher ib 49. \"","2) emot, bort emot, nära, invid, vid. kirkionna choor skal wara j wäster mote (ad) siön Bir 4: 82 . the wäggin som är baak wm säthin j brödhranna chor mote (versus) systromen j nor ib 83 . \" haffuandis fyra alna j sinne längdh oc thre j widhinne j östir mote (prope) wägginne \" ib 84 . \" röth kors wppa sinom klädom bära mothe (prope) hiärtano Ib 95. \" VKR 4 . mote hiärtano litet varmber Kl 317. thän varmen bleff standande mote hiärtano ib. ","3) emot, vid annalkandet af, med anledning af, öfver. frögda sik mote hennas (solens) lustelika wpgang Su 200 .","4) om tid: emot, bort emot. mothe qwällenom Lg 3: 298 . \" om thens brot som aff by fore mote then tijd companijs dryck tilkome \" SO 97 . ib 107 . \" mothe (näml. thy at) compa[n]ijs dryck holdas schal \" ib 189 . \" mote (näml. thy) ath brödrana samqwemdh ok gilles dryckia vra schall \" ib 199 .","5) emot, till gengäld för. til en vitherkännilse oc gengäld mote swa store gaffwo oc godgerning HSH 12: 79 ( 1431) . ","6) i förhållande till, i jämförelse med. huilkit alt är som enkte mote thy som i tik skyles Su 144 . skal han wth giffua iiii päninga. lika mothe (i likhet med) thom andra swenommon SO 3 .","7) om sinnelag el. handlingssätt: emot, på. diäfwllen wredhaghes mothe hänne Lg 217 . - till. sighi alt conuentit jaa mote (consentiet in) hänne VKR 63 . ","8) emot, i stri mot. aldre funno the synä like. oc engen sa diarff at [han] et spiwt torde räkkia mote them Di 134 . \" engen tor biuda sin skioll mote them \" ib 159 . \" at stridha mote konungenom artabano \" Gr 261 . MB 2: 101 . Su 62 . haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella fiärd KS 23 (56, 25) . \" wärna sit rike . . . mote owinom sinom ib 49 (125, 53). en trolkarl hwilkin mykit stodh mote them \" KL 156 . \" the halda hälder mz them, mothe tässom \" Su 62 . \" alt thz jak tik haffwir mote brwtith \" VNB 17 . brytr ok nokor os mote sieluom KS 37 (96, 39) . \" förgriper han sik mote dyghd ok skiälum \" ib 29 (74, 31). enhärde mote sinom skiälom ok tarflikt rådh ib 44 (114, 48) . \" enhärde mote sinom eghnom taruom ib. thet christit folk gör ella liuer mote gudhz budhordum ok gudhelikan rät \" ib 50 (128, 54). thet är mote sidhom ok dyghdelikom åthäuom ib 55 (139, 59). ther mote var the hälgho kirkio budhi Bir 2: 258 . \" the (öronen) höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote (behagligt el. obehagligt) \" KS 32 (82, 34) . - emot, i strid mot någons vilja. tha giordhe thu mykyt mote mik KL 412 . MB 2: 405 . ","9) emot, att anmärka mot. iak haffwir mote tik (adversum te) nakot litit at thin första kärlch haffwir thu offwrigiffwit MB 2: 335 . ib 336. B) adv. dertill, till dende på det. then annar swaradhe mote: ney Fl 1318 ."],"f":[]},{"a":"mote göra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra emot, handla i strid mot, fela el. förgå sig mt, bryta mot. med dat. och ack. jak kännes mik möghet thyno budhi hafue mote giort Bir 4: 164 . - pass. alt thz honom är mote giort Bo 218 . På båda dessa ställen kan dock mote fattas ss prep."],"f":[]},{"a":"mote kiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida mot. med dat. mote kifwa sinom herra Gr 260 ."],"f":[]},{"a":"mote kära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["yttra missnöje, knota. skal sander cristi fölgiare . . . ey mote kära älla ropa älla mote sighia Su 451 ."],"f":[]},{"a":"mote leia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["le mot. arridere mothe lee GU C 20 s. 526 ."],"f":["mothe lee )"]},{"a":"mote ropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ropa mot. reclamo . . . mothe ropa ok mothe sägia GU C 20 s. 518 ."],"f":[]},{"a":"mote sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motsäga. \" skal huar en sandher cristi äptherfölgiare ey korra, ey wredgas ällir motesighia tha han orättlika aff wrangom awitis \" Su 349 . ib 451 . med dat. som mothe sighia gudz ordhom MP 1: 4 . thessom gudz sändebudhom ok thera kennedom mothe sigs opta ib. \" henne (ödmjukheten) mote sigir högfärdogir \" ib 105 . \" tekn hulko som skulle mote sighias \" Bir 3: 154 . MP 1: 37, 38 . \" enghin matte mote säghia naghro thy som aff honom sagis ällir giordis \" MB 2: 273 . Bir 1: 140 . - vägra. huilke bröder mothe säya ok ey vara vilia SEG 113 . - med inf. ey skalt thu mote sighia at taka biscopsdöme Gr 309 . - Jfr motsighia."],"f":["-säghia MB 2: 273 . " mothe säya " SEG 113 ),"]},{"a":"mote sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motsäga. \" athirhällit mothesigher allo thy som skadhelikit är \" SpV 156 ."],"f":[]},{"a":"mote sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blända? for thänna sakir hogsins öghom aff guddomsins klara sken mothe, ällir j gen slaghno (reverberatis ergo oculis mentis), liwsit wnfangit SpV 224 ."],"f":[]},{"a":"mote stima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stimma mot obstrepo . . . mothe stima GU C 20 s. 371 ."],"f":[]},{"a":"mote svara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. i svar motsäga, säga emot. Se Sdw 2: 1269."],"f":[]},{"a":"mote sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta emot, trycka emot. med dat. och ack. pass. swasomthz trä som swarwas jswarwo stole hulko huassasta jarn är mote sat Bir 3: 136 . - sätta el. rikta emot el. till motvärm mot. min modhir hulkin som gaff atir dyällenom oc motesatte sua mang genslagh huru mang frestilse han kastadhe mote hänne Bir 2: 195 ."],"f":[]},{"a":"mote taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mottaga. \" hwru skal them mothe taka himeriket \" LfK 6 ."],"f":[]},{"a":"motebitare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["remorsus consciencie . . . samwitzins agha ok mothe bitare MP 4: 156 ."],"f":["mothe- )"]},{"a":"motebrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brott, överträdelse. \" commissum mz trone handh anthwardat borgat synd ok mothe brooth \" GU C 20 s. 128 . \" noxa e syndh ok mothe broth ibs. 362. offensio et offensa mothe broth ok stötan ib s. 376. \" SpV 59, 80 . wthan mothebroth (offensione) math thu tryggelika täkkia gudhi ib 363 . ib 416 ."],"f":["mothe- . ","-broth . ","-brooth GU C 20 s. 128 . ","-bruth SpV 80 ),"]},{"a":"motebrutas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. kämpa emot. reluctans tis mothe brotandis oc mothe standandhe twäkande oc owis GU C 20 s. 522 ."],"f":["mothe brotas )"]},{"a":"motebryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bryta mot (ngn el. ngt), försynda sig. committo . . . mothe bryta ok synda GU C 20 s. 128 . \" nocere skadha ok mothe bryta ib s. 37. offendo . . . mothe bryta ok stöta \" ib s. 376 . disseruire mothe britha ib s. 573 . jnfero . . . indföra oc mota (för mote) bryta ib (hand 2) s. 26. mädhan hon är . . . redhabonast at mote bryta hgöxta waldeno SkrtUppb 3 . \" sicut et nos etcʳᵃ thät är, swa som wi fförlatom them os motherbryta JMPs 303. \" ib 462 . thy seger augustinus, thät til höre kärlekenom, miskunnene oc ffredenom at fförlatha thät som motebrutidh är ib 498. 2) stöta, väcka anstöt hos. entke finnis ok mz tik som motebrythir nakors asyn (quod oculos offendat( SpV 82 . \" soffwande j dygdhanna wtgangh, for manna öghon mothe brwthu (offenderunt) the, them som sagho thera mädhfärdhir \" ib 299 ."],"f":["-britha GU C 20 s. 573 . "]},{"a":"moteganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå emot, handla i strid mot. medh thynom galdrom twingar tu thet klena brystet mothe gaa synna foreldrennä viliä ok budhum J Buddes b 80 . \" aggredi til ga ok mote ga taga ok gripa \" GU C 20 s. 12 . - Jfr motganga."],"f":["mothe gaa )"]},{"a":"moteganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = moteganger. Bir 4: 45 ."],"f":[]},{"a":"moteganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång. \" otalika människor . . . banna synom iamcrisnom j nokre mathegangho ällir dröwilse \" MP 5: 5 ."],"f":[]},{"a":"moteganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå emot, handla i strid mot. owirgaa älla bryta ällir motegaa gudz laghom Bir 3: 306 ."],"f":["-gaa )"]},{"a":"moteganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång. \" fik aldre motegang äller genuerdo \" Bil 642 . \" lidha oc thola allan motegangh i the reysone \" Ansg 191 . \" hwar äro nw alle moteganga oc dröffwilse \" Su 142 . Bir 1: 18, 343, 2: 127, 3: 63, 4: 16, 108 . MB 2: 95 . Su 61, 165 . LfK 101, 164 . RK 3: 1273 . Jfr motganger. "],"f":["motegangs time , "]},{"a":"moteganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång. äpter thet mik gyk aller vppa oc mothegang, tha thogh aboten oc conuentan i nydal mik . . . kärlika in i klostrens broderskap SD NS 3: 210 ( 1417) . \" ey rädhes jak mydnre medgongh än mothegongh \" J Buddes b 174 . MPs 214. Jfr mot-ganger."],"f":["mothegang . ","mothegongh J Buddes b 174 . ","maategang Skotteb 476 (1472-73). Se E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 201 f.), "]},{"a":"motegangilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" och f.? = moteganger. gör mothegangilse tusandha falla Su 95 . \" dröffuilsenna manghfaldelikhet oc idhkeleken gilse ymnoghet twinghar mi än nakra klaghan haffua til tik \" ib 116 . \" som swa mykyt rädhis mothegangilse \" ib 120 ."],"f":["mothegängilse Su 116 ),"]},{"a":"motegangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f.? motgång. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. somlige pynas här mz theres kere vener mistilse, oc androm licamligom motegengilsom SvKyrkobr (Ludid B) 210 . Jfr motgangilse."],"f":["-gengilse )"]},{"a":"motegangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som innebär motgång. alt hat thu tholl, oc lidher, motegangelikit (adversa) Mecht 255 . Jfr motgangliker."],"f":["motegangelikiit ) , "]},{"a":"motekasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förebrå. lobiectare idkelcia mothe kasta GU C 20 s. 368 . jntento . . . hotha mothekasta vppastrida och vppa föra ib (hand 2) s. 34. 2) kasta (fram) mot (ngn), ,framställa för (ngn). optha betrqctas annadh mz andro, ok mz thinganna biläthe fram före synena sath ällir motekastadh (objectas), hwässis wndhirstandit SpV 350 . lidha oc thola the ordh, oc gärninga, som mik mote kastas SvB 472 (omkr. 1500). - Jfr motkasta."],"f":["mothe- )"]},{"a":"motekasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebrå. med dat. och ack. pass. thinna ofruktsamlighetz obrygdilse, hwilkin tik ey rättolika motekastadis Lg 3: 42 . Jfr motkasta."],"f":[]},{"a":"motekif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kiv, mothugg. \" bätra ar altidh hälghe sidhin, mz thuljodheno, än ondzskonna wärstha mothekiffwit ällir genslagith \" SpV 461 ."],"f":[]},{"a":"motekorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra mot, knota mot. altidh redoboghne at mothe korra JMPs 517. - med dat. JMPs 515. - Jfr motkorra."],"f":[]},{"a":"motekorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra mot, knota mot. med dat. moterradho alle minne näpst MP 1: 218 . Jfr motkorra."],"f":[]},{"a":"moteledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["leda mot. obduco . . . moth ledha affskrap ok skyma GU C 20 s. 368 ."],"f":[]},{"a":"motelöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa emot, löpa till mötes, gå till mötes. med dat. mote löpa allom komandom til sin MP 1: 97 . - komma tilstädes. tilbör gömarin som är skälin motelöpa (occurrere) bradhelica Bir 3: 245 . ib 246 . - möta, vra beredd på. med dat. huru han maghe . . . mote löpa (occurre) allom thingom smiällelica Bir 3: 64 . \" motelöpa tholkom fallom \" ib 192 . ","2) föekomma, förefalla. lydh ey j ondo thinge . . . än thet slagh mote löpa (ocurrant) Ber 68 . - hända, drabba. med dat. them wan härra rädhas skulu ey ondh tingh mote löpa (ocurrunt) Ber 9 ."],"f":[]},{"a":"motesighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse, invändning. . . skal forwthan nagre mothe segilse kennes widh for:de kulio Svartb 485 ( 1465) . Jfr motsighilse."],"f":["mothe segilse )"]},{"a":"motestand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. SkrtUppb 251 . Jfr motstand."],"f":[]},{"a":"motestand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. Lg 3: 405 . Jfr motstand."],"f":[]},{"a":"motestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motstå, göra motstånd. JMPs 413. Jfr motstanda."],"f":["mohesta )"]},{"a":"motestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motstå, göra motstånd. tha hna vndirstodh at han ey formatte mtote sta. tok han til at fly Gr 264 . lät mik folk lidhught at göra mit offer, wil thu än mote standa (sin autem resistis), tha skal iak i morghon wiisa a thit land humblo här MB 1: 303 . KL 327 . - med dat. frestilse, hwilkom wi skolom manlika mothestaa LfK 101 . - motsätta sig, förhindra. huar som vilde matte sik lata cristna, thet skulde thom engen formena äller mote sta (quincunque vellet de populo, absque contradicione fieret christianus) Ansg 231 . - hindra, vara i vägen. engo gaffuo beller nokre honde vmskyptä motestondande (obstante) SD 5: 677 (öfvers. i vidim. fr. 1467)."],"f":["-stonda: -stondande SD 5: 677 (öfvers. i vidim. fr. 1467). motesta KL 327 . mote sta Gr 264 ; Ansg 231 . ","mothestaa LfK 101 ),"]},{"a":"motestandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motståndare. Su 62 ."],"f":[]},{"a":"motestandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. \" at han !UDDA_TECKEN?: diäfflen) os ledhe oc draghi i mothestandilsens leedho \" LfK 101 . Jfr motstandilse."],"f":[]},{"a":"motestridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida emot, bekämpa. med dat. el. ack. motestridha allo thy människionne forhindrar Mecht 97 . Jfr motstridha."],"f":[]},{"a":"motestridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida emot, bekämpa. med dat. el. ack. at the vilia nakat mote stridha idhir Gr 261 . mote stridandis (repugnans) oc beläggiandis stadhen MB 2: 101 . - göra motstånd. jak skal giua jdhir mun oc snille sua at höghfärdhoghe oc mangtalughe skulu ey formogha motestridha Bir 2: 55 . - streta emot, vara motsträfvig. thw . . . vilt lydha mz vilianom än thot kroppin mote stridhir Bir 3: 115 . Su 450 . - Jfr motstridha."],"f":["mootte- Gr (Cod. D) 352),"]},{"a":"motestridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motståndare. \" thässa sanhetzens mothe stridara JMPs 518. \""],"f":["mothe stridare )"]},{"a":"motestridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motståndare. \" thän som hans mote stridare ällir own är \" MB 2: 87 . Su 339 . Jfr motstridhare."],"f":[]},{"a":"motesägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägande, motsatt påstående, motsats. tu sigher at anden kan oss jnthe sighiä aff fordondom eller ok frelstom sielom, hulkars motesegdh vj fynom j scrifftena i thy at dieflänä . . . offta sighiä sannyndh menniskiom aff thöm som domde äre eller frelste LfK 262 ."],"f":["-segdh )"]},{"a":"motesäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse. \" sua at thättä godz . . . scal karle opit oc frälst standa . . . vtan alle mote säghn \" FMU 1 382 (1381) . \" hwru langsamlika han ledh mothesäghn (rättat fr. mothesängh) aff almoghan \" JMÖ 19 . Jfr motsäghn."],"f":[]},{"a":"motesätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta emot. med dat. och ack. han (ɔ: Paulus) motesatte genwärdoght genwärodgho SpV 133 . "],"f":["-satte ) , ","*motesätia sik , motsäötta sig. fran them daghenom som the sik först mote satto Abbedval i Vkl 93 . ib 94 ."]},{"a":"motetaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1269. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. mottaga. med dat. fadhrin j himerike mote takandis sinom som mz wärdogasta hedher Mecht 95 . ib 172, 271 . Su 340, 361 ."],"f":["mothetagha J Buddes b 84 . mothe thaga GU C 20 s. 371 . ","mothe thagher Mecht 271 . ","motethok ib 172 ),"]},{"a":"motetakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mottagare. gestanna mothetagare (susceptor hospitum; ämbetsman i ett kloster) LfK 41 ."],"f":["-tagare )"]},{"a":"motevädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motvind. \" aldrigh war swadan en genstörtigh rese for nagen aff oss som thenne rese haffwer warith badhe medh mote wedher frosth och snee \" FH 6: 372 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"motganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå emot. - part. pres. motgangande, som innebär motgång. thy j motgangandis tingom syällan ärw trofste stridz men PMskr 148. Jfr moteganga."],"f":[]},{"a":"motganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång hwgswala mik m motgangenom SvB 242 (sl. av 1400-t.). Jfr moteganger."],"f":["-gonger GU C 20 (hand 2) s. 27), "]},{"a":"motganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = moteganger. thola världinna dröuilse oc motgang Bir 3: 433 ."],"f":[]},{"a":"motgangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? motgång. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. thulimodh j motgangilsom Mecht 133 . ib 260 . \" alla handa mothgangilse (adversantia) lidhe mz thulimodh \" ib 313 . Jfr motegangilse."],"f":[]},{"a":"motgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motig, besvärlig. SvB 189 (omkr. 1520). Jfr motegangliker."],"f":[]},{"a":"motgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["motig, besvärlig. \" ey kurra j motganglikom thingom \" Bir 5: 17 ."],"f":[]},{"a":"mothärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framhärda? obdurare ihärda eller moth härda GU c 20 s. 204."],"f":["moth härda )"]},{"a":"motkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta mot, slunga mot. oblicere moth kasta oc faare kasta GU _C 20 (hand 2) s. 3. Jfr motekasta."],"f":[]},{"a":"motkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta mot, slunga mot. huru ofta pinona oc obrygdhilsen motkastadhos (objiciebantur) hänna älskelikasto synj Bir 4: (Dikt) 263. Jfr motekasta."],"f":[]},{"a":"motknorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra el. knota mot ob. (ɔ obmurmurare) moth knörra GU C 20 (hand 2) s. 166."],"f":["moth knörra )"]},{"a":"motkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motverka, förebygga. Se Sdw 2: 1269."],"f":[]},{"a":"motkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knot. MP 2: 49 ."],"f":[]},{"a":"motkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knot. JMPs 565."],"f":[]},{"a":"motkorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra mot. med dat. nar han motkorra ängom gudz domom Bir 2: 228 . - knorra, knota. tholomodh forvindir all ginuärdog ting . . . ey mot korrande vtan gui takande MP 1: 62 . huru jak ey motkarrandhe (murmurabam ) flängdir ok mz thorn kronadhir Bir 3: 170 . ib 414 . Ber 130 . Su 165 . - Jfr motekorra."],"f":[]},{"a":"motkorra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knorra mot. JMPs 496. Jfr motekorra."],"f":[]},{"a":"motkorran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorrande, knot. JMPs 338. samwetzens haarda motkorran, fför giorda syndher j ordom, tankom oc gerninghom ib 564 ."],"f":[]},{"a":"motkorran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knorrande, knot. \" dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano \" Bo 109 . Kl 302. MP 1: 82, 284 . Bir 1: 10, 3: 305, 407, 409 . Ber 129 ."],"f":["moot- )"]},{"a":"motkorrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som knorra el. knotar. JMPs 519."],"f":[]},{"a":"motkorrol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knorrande, knotande. \" vari ey motkorrol \" Bir 3: 176 . LfK 174 . \" aldre hördhis skört ordh älla motkorrolt älla wreet aff hans mun \" Bir 3: 160 ."],"f":[]},{"a":"motköka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knota, knorra. \" wadhlikit är os at motäka (murmurare) \" Ber 130 ."],"f":[]},{"a":"motlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lopp mot, möte. at thu seer wäl atwaktelika j thänno motlopeno (ocursu), hoffwdhit ok kroppin SpV 257 ."],"f":[]},{"a":"motropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ropa mot, protestera. Se SDw 2: 1269 f."],"f":[]},{"a":"motsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["motsäga, motsätta sig. med dat. motsäghia yppinbarom olaghom ok allom wälzgärningom KS 62 (153, 68) . Jfr motesighia."],"f":["-säghia )"]},{"a":"motsighiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägare. tw äst ey rätther domare, wtan en hwass mtosegare Troj 95 ."],"f":["-segare )"]},{"a":"motsighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? motsägelse; motstånd. ysaac ok iacob tyngdos j lange pelargrims reso . . . moyses aff mothsigilsinna (contradicionis) almogha SpV 402 . nar konung priamus saa ath hans motseyelse kwnne jnthe draga wille han tha heller samtykkia Troj 249 . Jfr motesighilse."],"f":["mothsigilse . ","motseyelse )"]},{"a":"motsighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse. \" för wtan alt motsigilse \" FH 1: 58 (1486, gammal afskr.). "],"f":["motsighilsa tekn , "]},{"a":"motstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. \" wtan alt motstond och eftertall STb 4: 260 (1512). wthan no[g]en wore effterkommendä fiödde och offödde mot[t] stand eller nogen gensigelssä \" ib 5: 306 (1513, Bil) . \" tha magha ey the fira göra thär j mothstandh PMskr 5. \" ib 18, 22 . - konkret. motstånd, hinder. magha wara mangh ringhhwvra oc mellen them manskona mee oc motstand PMSkr 164 . - Jfr motestand."],"f":["-stond STb 5: 139 (1517) , 204 (1518)), "]},{"a":"motstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. \" wilyandis wilyandis segh wärya oc göra motstandh \" PM 34 . \" vthen fiendherne faa noghen mothstand \" FH 7: 81 (1509, afskr.) . \" hure tesse saker kwnne fortaghes met mothstondh eller match \" FM 410 (1509, samt. afskr.). Jfr motestand."],"f":["mothstondh )"]},{"a":"motstanda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. \" hafdhe enga mothstande \" SkrtUppb 86 ."],"f":[]},{"a":"motstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå emot, bjuda motstånd, sträva emot. calcitrari . . . motstaa GU C 20 s. 67 . obniti motstaa ib s. 356 . rebellare . . . motstrida oc mothstaa ib s. 517 . Jfr motestanda och standa mot."],"f":["mot(h)staa ),"]},{"a":"motstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. motstånd. hwar större ärmothstandilsen thär räkkis hwghin innerlighare til gudhz SkrtUppb 68 ."],"f":[]},{"a":"motstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd. \" wtan alla wara arffua nesägn, aterkallan ok motstandilse \" SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). - det som står emot el. hindrar. syntis som huart vaknit hafdhe a sik eet motstandilse Bir 258 . - Jfr motestandilse."],"f":[]},{"a":"motstandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (förmåga till) motstånd. thigh mik syndha fförlatilse . . . moth standningh j ffrestilsom SvB 335 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"motstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida mot, sätta sig till motvärn. tholomodh forvindir all ginuärdog ting ey moth stridande vtan tolande MP 1: 62 . - strida mot, bekämpa, inlåta sig i strid mot. med dat. äggiadhe ok styrkte at han skulle motstridha konungenom Gr 260 . - göra motstånd, vara genstörtig. at mootstridha (regugnare) oc standa mote thz är swa som trolkonu synd Bo 137 . - Jfr motestridha."],"f":["moot- )"]},{"a":"motstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida mot, sätta sig till motvärn. är thz swa dotthir, at thu lastanna glömsko wilth moth stridha (debellare), mz dygdhanna mothsätilsom SpV 135 . - göra motstånd, vara genstörtig. mothstridha älla moth korra JMPs 496. - Jfr motestridha."],"f":[]},{"a":"motstridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motståndare. \" at hämpna owir tronna ok the hälgha kirkio owiner ok motstridharom \" Bir 3: 366 . Jfr motestridhare."],"f":[]},{"a":"motstridhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bekämpande. rät synda vidhirganga är . . diäflana motstridhilse MP 1: 5 ."],"f":[]},{"a":"motsträngia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra angrepp mot? at nokoth aff thessom twem . . . rijkiom wardhe aff noghrom här epter här a mothstränkth, swa at noghor wildhe theres beskrewen lagh oc räth . . . kränkia eller vtlänska män til slot, land eller län inträngia BtRK 144 (1441 ; fördrag mell. Sverige och Norge)."],"f":[]},{"a":"motstötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. handlingen att stöta mot. the södnhirknosadho sina owener, widh mothstötilsenna (offensionis) hall, christum SpV 404 ."],"f":[]},{"a":"motsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse. \" \" Bir 2: 320 ."],"f":[]},{"a":"motsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) motsägelse, invändning, gensaga. \" tu hördhe . . . thina stora oc margfalla godhgärninga wanwördhas . . . mädh mykle mothsängh \" SvB 106 (senare h. av 1400-t.). thän gotzeth ägher skall honom betala wtan mothsäghn PMSkr 35 .","2) motsägelse, inkonsekvens. \" mik synis j thänna wthgangenom nakor gensängn ällir motsängn \" SpV 69 . - Jfr motesäghn."],"f":["motsängn SpV 69 . ","mothsängh SvB 106 (senare h. av 1400-t.)), "]},{"a":"motsätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsättande. \" är thz swa dotthir, at thu lastanna glömsko wilth moth stridha, mz dygdhanna mothsätilsom (oppositione) \" SpV 135 ."],"f":[]},{"a":"motsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (i fientlgt syfte) rycka fram mot, angripa, at wij manliga mothsökom warom fiendom Troj 26 ."],"f":[]},{"a":"mottakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mottagande. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35. manadhe hon iomfru mariam wm the aldra älskelikasta mottakilse (susceptionis) Mecht 172 . SvB 235 (mot sl. av 1400-t.). Jfr motetakilse."],"f":[]},{"a":"mottala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala mot. ob. (ɔ obloquor) moth tala oc bagh tala GU C 20 (hand 2)s. 96."],"f":[]},{"a":"mottalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse. Bir 2: 184 ."],"f":[]},{"a":"mottuskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knot. Ber 130, 131 ."],"f":[]},{"a":"moxan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se maxan."],"f":[]},{"a":"moþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sinne, upprördt sinne, sinnesrörelse, ifver, vrede, häftighet. haldha sit modh Bil 350 . \" gat hon ey länger haldit sino modhe mz hofue \" ib. \" talar mz myklo modhe \" MB 1: 216 . \" j thino hastogha modhe \" ST 218 . \" saktadhis hans wredhe, oc hans onda modh forgig \" ib. \" saktade han sit mod \" RK 2: 3663 . sactferdoger man oc vthan mD 435. fordreff han hennes modh ib (S) 211 . ","2) sinne, sinnelag. \" mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört \" Bu 72 . \" iak är hardelika plagadh for mit hardha modh ok sin skuld \" VKR X . \" hans barn the vordho halla godh ok the hafdho rät herra modh \" Fr 3190 . - sinne, håg, uppsåt. äpter priis stodh allas thera modh Fr 1840 . \" the wilia ey haffwa klädhe godh oc til wärlz liffnath enkte modh \" Al 7064 . \" thu hafwer ij akt ok moodh lära ok nima wit ok snille \" ib 6010 . \" aat forthänkto modhe (suo motu) \" Bo 18 . \" mz beradhno modhe (ex industri) \" Bir 4: 80 . SD NS 1: 11 ( 1401) o. s. v. mz viliandess modhe SEG 120 . - mod, sinne, sinnesstämnin. warer widh eth friist moth FM 333 ( 1507) .","3) mod, stolthet, öfvermod. naar mik växe godz tha växe mik moodh GO 173 . \" aff tholko ökis fast hans moodh \" Al 882 . ib 6569, 8312 . \" han holth thetta staath mz moodh och stoort öffuerdath \" RK 3: 152 . - Jfr hofmans-, hogh-, högh-, ivir-, sakt-, tholo-, vreds-moþ, äfvensom armodh."],"f":["moodh )","til modha"]},{"a":"moþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["upprörd (i sinnet), uppskakad, orolig. philippus waknar war mykith moodh Al 319 . - oroad, besvärad, medtagen, plågad. hans hiärta var aff angir modh Iv 2616 . \" aff angist oc sorgh mykith modh \" Al 8460 . \" aff sorghom modher \" ib 1895 . aff ängom siwkdoom wardhom wi modh ib 6144 . han war aff siwkdom modh ib 10382 . \" aff thörste modh ib 5012. \" MD 16 . - medtagen, utmattad, matt, trött. komber hem modher MB 1: 208 . \" sigher sik wara mykith modhan \" ib. \" thz iak modher är ok ma ey standa \" Iv 5133 . \" hiortin var swa thröt ok modh \" Fr 2787 . MB 1: 209 . Iv 2410, 3564, 4553, 5006 . Fr 1636 . Al 1802, 2548, 7786, 8958, 9050, 9312 . MD (S) 302 . - Jfr ful-, hogh-, hugha-, högh-modher."],"f":["moodh Iv 3564 ; Al 319, 1802, 2518, 8958),"]},{"a":"moþerni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr möþerni."],"f":["-ärni )"]},{"a":"moþghor","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["moþghur L. ","mudhgor Lg 1025 . gen. moþna (i sättn.)),"]},{"a":"moþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) moder faþer ok moþer satto barnet niþar a guluet Bu 5 . haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran ib 74 . \" minna moþor möþa: hon skulde mik . . . föþa \" ib 75 . \" mdh . . . wara moþur husfru benedicto . . . raþe \" SD 6: 180 ( 1350) . \" huilken hoffman nw är godher han tenke pa sin godha modher \" RK 2: 4934 . dotter faar gerna i odher särk GO 1101 . ib 346 . gvþi tel heþer ok hans moþor mariu mö . . . tel lof Bu 3 . teþes guz moþer . . . biscopenom ib 27 . \" gaf sik ii guz þiänist ok guz moþor ib. - i andl. och bildl. mening. miskunninna modhir \" Bir 1: 276 . drukinskaper är modhr ok ophof åt allom odyghdom (flagitiorum omnium mater est) KS 44 (112, 47) . - moder i för hållande till senare generationer. saraa första moþer þins äþes Bu 4 . (Eva) skulle wardha mz we oc ysäld modher alla liwande manna MB 1: 162 . \" moder ss titel gifven åt abedissan i ett kloster. modhir abbatissa \" VKR 18, 27, 28, 29 . Lg 807 . \" standa döttrina kring vm modhirinna säng \" KL 356 . - moder ss hedrande benämning gifven åt en äldre qvinna. werdens helsa myn frw modher (Svante Stures gemål Fru Mätta Ivarsdotter) BSH 5: 116 (1506; från Hemming Gad). ib 119 ( 1506) . \" verdoge frw modher \" ib 169 ( 1507) .","2) lifmoder. \" om modren är stoppat \" LB 7: 27 . ib 28, 29, 30, 31 . - Jfr asna-, barna-, faþur-, folster-, foster-, guþ-, mat-, moþor-, modhor fadhur-, pärlo-, stiup-, synda-, ällis-moþir. "],"f":["moþer Bu 4, 5 . ","o . ","s . ","v . ","modher Bil 555 ; MB 1: 162 ; Fl 214 . ","modhor GO 653 ; KL 81, 82 o. s. v. ","modherin Bil 270 ; MB 1: 206 . ","moderen LB 7: 28 . ","modhorin Bil 347 ; MB 1: 133, 148, 277 ; Bo 7, 8, 9, 11 o. s. v. ","modhoren Bir 4: (Dikt) 260, 263. ","modren LB 7: 27, 28, 29, 30, 31 . ","moþor Bu 14, 27, 74, 75 o. s. v. ","moþur SD 6: 180 ( 1350) . ","modhir VKR 29 . ","moþer Bu 14 . ","modher Bil 270, 349, 556 ; GO 1101 ; MB 1: 133, 204, 206 . ","modhors KL 81, 107 ; Bir 4: (Dikt) 243 ; SD NS 2: 64 ( 1408); GO 346 . ","modhirs VKR 28 . ","modhers Bil 351 ; Bir 4: 51, 60 ; Su 164 ; Lg 3: 670 . ","modhorinna MB 1: 198 ; Bir 4: (Dikt) 261; Bo 8 . ","modhirinna KL 356 . ","modhirna Bir 2: 250 ; " modhir modhirna " ib 3: 141 . ","modhir Bo 23, 24, 25 ; VKR 29 . ","modher Bil 350, 555 ; MB 1: 213 . ","modhorinne Bo 9, 10 22, 203 . ","modherinne MB 1: 148 . ","modhrenne Lg 3: 545 . ","moþor Bu 9, 10, 15, 21 o. s. v. moþir ib 13 . ","modher Bil 80, 347 o. s. v.; MB 1: 160 . ","modhorena Bo 10 . ","modhrena Su 164 ; Lg 3: 694 . ","möþar Bu 194 . ","mödhir Bir 3: 310 . ","mödher Su 207 ; Lg 3: 42, 44, 645 . gen. mödhra Bir 4: (Dikt) 261), ","modhor barn","moþor broþir","modherbrodher Bil 239 ; Iv 3671 ; (gen. el. ack.) MB 1: 217 . ","modhersbrodher: -brodhers ib 369), ","modhor drapare","modhir- )","moþor faþir","modherfadher MB 1: 326 ; MD 160 ; (gen.) MB 1: 217), ","modhor fadhur modhir","modher fadher modher )","modhor fränder","modher- )","moþor fäþerni , ","modhor kirkia , ","modhorkirkio sokn","moderkirkio soken )","moþor lös","modher- Bil 270 ; MB 1: 148 ; PfN 137 . modhir-), ","modhorlösa","modher- )","modhor mal","modhermaal . ","modhers maal),","modhor miolk","odher ielk )","moþor moþir","-modherinna ib 16 . " modhermodher (ack.) " ib 21), ","moþor möþerni , ","modhor qvidher","modhor spini","modher spene )","moþor systir"]},{"a":"mugga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se mygga."],"f":[]},{"a":"mugha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se magha."],"f":[]},{"a":"mughe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se moghe."],"f":[]},{"a":"muk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mögel? the ting som ey skule skades aff mwk ellir mal LB 3: 73 ."],"f":[]},{"a":"mukka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om undangömt tjuvgods. E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 124 f. lther fanz een mukka (om en i källare anträffad bägare full med stulet silver) hem til thin ATb 2: 3 ( 1473) ."],"f":[]},{"a":"mukna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) ruttna. \" thän ärofulle licamen war heel oc ferskor, oc hwarghene fanz nakat thät som muknat war a honum Hel lmän 237. \""],"f":[]},{"a":"mukna .","b":[],"c":"","d":"","e":["mögla? törke . . . ath thz ey mwkne LB 3: 73 ."],"f":[]},{"a":"mula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara surmulen, grina illa. thw böriar tha nwla MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"mula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["mule , m. mula, mulåsna. bigenus . . . aff tweggia handha sclage födher som mulin aff hors ok aasna GU C 20 s. 55 . ","*mula gömare , ","*mulo drivare , ","*mulo ridhare , "]},{"a":"mulbet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= mula bet. SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"f":[]},{"a":"muld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stoft. \" puluis vel puluer mwldh \" GU C 20 s. 502 . - mull, jord. obli (ɔ oblimare) . . . mz moldh hölya GU C 20 (hand 2) s. 85. ouer c lass mwl och dynge STb 4: 234 ( 1512) . lös mwl bär wäl bywgh PMSkr 200 . - Jfr svartmuld."],"f":["mwl . ","moldh )"]},{"a":"muld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. söndermalet el. pulveriseradt ämne; stoft. \" baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld \" Bu 209 . ib 505, 511 . \" präste senda siuko folke mold mz fäle af hans iarnom \" Bil 130 . \" stundom faldar mulden lös vndi fäle \" Bu 130 . \" huat är jak vtan som muld (pulvis) j vädhir storm \" Bir 3: 175 . \" sa han mykla mwld fiwka ij wädhre \" KL 295 . \" mwll ok sand yre swa wiit \" Al 3220 . ib 5635 . KS 84 (206, 92) . \" ostänkt af allo världinna vmsorgx dopte ok muld \" Bo 104 . \" hulkin son vndirlika fäste solinna j mullinne (pulvere) \" Bir 3: 113 . af . . . iohannis baptiste benom. muld älla kläpom Bu 55 . \" nu är time. at þu gif muld atar muldene ib 141.fa muldena iorþene sinne moþor \" ib 142 . Su 253 . kroppin vmuändis j muldh Mp 1: 250. thu äst muldh ok skal vmuändas j muldh (pulvis es, et in pulverem reverteris) ib. - mull, jord. huilken the . . . i hedhna mwldh äpther gudz budhi iordadho LfK 7 ."],"f":["mull: mullinne Bir 3: 113 . ","mwll Al 3220 ; ","mwllen Su 253 . ","mwl Al 5635 . ","mold Bil 130), "]},{"a":"muldfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av stoft. puluervlentus mwlfuller GU c 20 s. 502."],"f":["mwlfuller )"]},{"a":"muldhoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stofthög. hwat är högfärdoghir wthan een högh aska ällir mwll hopir SpV 147 ."],"f":["mwll hopir )"]},{"a":"muldhögher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stofthög. \" när wädhirflaghan kombir, sökiande honom tha wardhir oppinbarligit hwat makt thänne mwlhöghin (tumulus pulveris) haffwer \" SpV 147 ."],"f":["mwl- )"]},{"a":"muldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stofthöljd, dammig, neddammad. \" henna kledhe syntis nidhre j fallenom naghoth litith mwllogh (pulvere aspersa) \" Mecht 53 . puluerosus muldoger GU C 20 s. 502 ."],"f":["muldoger . ","mwllogh ) , "]},{"a":"muldran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["moldran )"]},{"a":"muldran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi s. 375 ff."],"f":[]},{"a":"muldrävil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullrevel, stång el. stock el. planka som (gm takkrokar) fästes vid foten av torvtak för att kvarhålla torven. Se A. Janzén, Ark. f. Nord. Fil. 60: 169 ff. item ij tymbermeen, som sama sparar teldhe oc mwrlekth och mwlrefflar, baden ɉ mark HLG 2: 47 (1516). jtem ii kara, som gorde knän och mwlrefflana til, ii höre ib 138 ( 1526) . "],"f":["mwlrefflar ) , ","*muldrävla haki","muldh- . ","mul- . ","-räffla- . -räffle-. -reffla-),","*muldrävils haki"]},{"a":"muldrävil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syll, nedersta stocken i ett trähus? \" for lätinna skuldh nidhir bögdhis muldräfuillin (contignatio; muldräfuillin beror väl på felaktig öfvers.) ok thakit \" MP 2: 244 ."],"f":[]},{"a":"muldsköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverlåta jordegendom med iakttagande af formaliteten att lägga mull från den föryttrade egendomen i skötet el. fliken af mottagarens kappa. reddimus aluastri claustro totam nostram tericam partem in duobus bolum . . . & hoc ea lege facimus quod lingua patria uocamus mulscøta SD 1: 228 (1222-30)."],"f":["mulscöta )"]},{"a":"muldvaghul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mullvad. LB 7: 45 ."],"f":["mulwagul )"]},{"a":"muldvander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullvad. \" salth swa giorth aff mwlwandrenom brendom \" PM XLI ."],"f":[]},{"a":"muldvander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullvad. \" jtem moth mwlwandher, täp ather theras gang vthan tw hol PMskr 356. \""],"f":["mwlwandher ) , "]},{"a":"muldvarper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullvad. \" tak mwlwarpen törka oc stöt som pwlwer mädh brennesten PMskr 583. thet wathnit aff mwlwarpenom (om midicinsk dekokt) \" ib 584 ."],"f":["mwl- . "]},{"a":"muldvarper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullvad. alt thz kryuper a iordhinne eller innan iordhinne som är molduarper, oc annath swa dant MB 1: (Cod. B) 534 . PM 62 ."],"f":["mwlwarper: -warpen PM 62 . molduarper),"]},{"a":"muldvärpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 37. 1) mullvad. GU C 20 (hand 2) s. 167. jak wilde ok at thu nakon tidh ware rageth ok ey mulwärpill SpV 51 . \" blygx skämandhes girwgh människa at iordhas i iordzlika tingha giri swa som mwlwerpillen i iordhnne \" SkrtUppb 323 . 2) hasselmus? glis . . . mwl wärbil GU c 20 s. 318."],"f":["mwl- . ","-werpil . -wärbil Gu C 20 s. 318),"]},{"a":"muldvärpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mullvad. aff allom liwandis thingom som äre i iordhinne, äre thässe idher forbudhin, som är mws oc rösewisla, oc mwldwärpel MB 1: 360 . \" vm trät är väl rotat ginom graffs thz ey aff mwlluerplenom \" Bir 3: 61 . \" thänne mulwärpel som gaar vndir jordhinne \" ib 62 . MB 1: 73 . Bir 4: 7, 41 . MD (S) 295 ."],"f":["mulwärpel Bir 3: 62 . ","mulwerpil MD (S) 295 . ","mulwärpelin Bir 3: 62 . ","mwlwärpelin ib 4: 41 . ","moldwärpla MB 1: 73 . dat. ","mulwärlomen Bir 4: 7), "]},{"a":"mule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr kolmule."],"f":[]},{"a":"mule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*mula bete","mule- . ","mulo- )"]},{"a":"mule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mule, mun (på djur). fiol vxsen a knä oc laghdhe sin mula j hans skööt ST 138 . - (?) s (1/2) tunno mwler HSH 19: 166 ( 1506) . "],"f":["mula bet","mwlebeth . ","mulabeet )","mula dryker , ","mula kriner , "]},{"a":"mule","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mulåsna. \" swa som hästir oc mule \" KL 185 . Gr 273, 274, 310 . Al 4947, 7092 . ST 244 . MB 2: 103 ."],"f":[]},{"a":"mule","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. Jfr kolmule."],"f":[]},{"a":"mulin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se molin."],"f":[]},{"a":"mulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mumla. \" ganga mullandä som annar thiwr \" Al 7140 ."],"f":[]},{"a":"mullögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handfat, tvättfat. ij (2) mwlliger och j (1) handhfath oc en ketil meth föther STb 2:38 (1484). han . . . togh thär näst watn ok ena mwldogh ok wilde twa hans föther MP 4: 88 . bör smaswena halla handclkedz, ther som färmes, och bestelle om mullög Arnell Brask Biᴵ 32. "],"f":["mullög . ","mwlögh: -ena JMÖ 168 . ","mwldogh MP 4: 88 . ","mwlleg ATb 1: 63 ( 1456) . mwlleth HLG 3: 96 (1528). mwllig: -er STb 2: 38 (1484). mwllingh HLG 3: 128, 132 (1529). mollugh GU C 20 (hand 2) s. 113. munlogh Atb 2: 212 (1483). Se Sdw 2: 1270), ","*mullögha giäld","mullughagiall . ","mullogagiäl . ","mollughagiäll )"]},{"a":"mullögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handfat, tvättfat. KL 30, 31 . \" när the käldo är een mullögh aff gul \" Iv 356 . ib 359, 391, 406, 686 . hiolt han sielfuer for thom mullögh oc watn, oc badh thom thua thera händer Ansg 247 . \" tok ena mullögh oc loot watn j hona \" ST 168 . MP 2: 7 . LB 3: 161, 7: 327 . PM 62 . TK 274 . \" v groffue mollwger, huar wti annen. jtem iij sma mollwger \" FM 76 ( 1483) . beckin, mullöger, handfath BSH 5: 529 ( 1513) . \" twa mwlloger aff silffwer \" MD 439 . \" thera öghon waro som mullögha \" Al 9583 . MD 103 . \" biorn hulkin blindir vardin seande heta mullogh \" MP 1: 71 . - badkar. stodh han vpp kap räter sielfuer j myllögena Lg 3: 522 - Jfr gul-, sten-mullögh."],"f":["myllögh: -löghinne KL 31 . ","myllög: -lögena Lg 3: 522 . ","mullogh MP 1: 71 ; Iv 406 . ","mwllog . ","molwg . ","möllögh: -löghena KL 31 . ","-ar . ","-er )"]},{"a":"mullögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mullögh. tha fingo the see twa stora swarta paddor mädh thu stor ögon som andra muldogor MP 4: 219 ."],"f":["mwllögor Hist Tidskr 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). muldogor),"]},{"a":"mullögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mullögh. mz tw stoor öghon som andra mwllöghor JP 86 ."],"f":[]},{"a":"multin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["multnad, förmultnad, rutten. \" han . . . sudhade henna (ɔ en ur graven uppgrävd kvinnas) änlithe, som tha war alt multigh ok wanskapelikit \" MP 5: 130 ."],"f":[]},{"a":"mumbel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mummel, glunkande, rykte. som her . . . ghar j mwmmel FM 671 ( 1517) ."],"f":["mwmmel )"]},{"a":"mumbla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mumla. \" murmurare ad modum mutorum velle loqui et non audere wlgariter mwmbla \" GU C 20 (hand 2) s. 169."],"f":[]},{"a":"mumbla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mumla. \" mumblade han mz munnenom \" Bil 869 .","2) pladdra? vakta aat thy thu läs. ällighis mumblar thw Bo 101 . ","3) knota. \" mumbla mot varom herra \" Bo 82 ."],"f":[]},{"a":"mumblan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mumlande, surrande. bombus bi sonus apum wlgariter mumbland GU C 20 s. 59 ."],"f":[]},{"a":"mumma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anklaga, beskylla. med prep. upa. for han for wädzlade ekke then homblan som bryngolf mvmmade honom oppa ATb 3: 139 ( 1503) ."],"f":[]},{"a":"mumma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en stark, mörk ölsort (från Braunschweig). \" at mwmman skal ey tappas her j stadn STb 4: 82 (1505). inghen skal köpe eller röre mummo her j stadin \" ib 323 ( 1513) . HLG 2: 30 (152)."],"f":[]},{"a":"mummeskanz","b":[],"c":"","d":"","e":["ett tärningsspel? maskerad, gyckelspel? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. j them stadenom oppa fwnnes alra handa lekar oc speel lskafftaffwels leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz, hoffwark spärbräkning magd oc myket annad Troj 39 ."],"f":["-skandz )"]},{"a":"mun","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mon."],"f":[]},{"a":"muna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mona."],"f":[]},{"a":"mund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"munder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr osmunder."],"f":[]},{"a":"munder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"munder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) mun. \" öpte mz munnenom \" Bu 30 . \" öpto alle iam skyt som enom munne ib 197. sla hans mun \" ib 166 . \" hwilkin brodher som annan slar for munnen So 26. aldre nalkes þän mundar minom munne \" Bu 520 . \" hon vntfik han . . . mz söth ordh ok rödhom mwnne \" RK 1: 1887 . \" äwinneliga skal hans loff wara i minom mwn \" MB 1: 482 . \" war jnnan hans mwnne ä thz sama: mine syni älskin hwar annan mz gudhlicom älskogha \" Bil 158 . Bu 208 . Bil 869 . MB 1: 171, 363 . GO 257, 322, 667, 668, 674, 675, 676, 683 . KL 23, 24, 28, 36 . Bo 190 . Bir 1: 14, 3: 392 . Su 330 . Jfr hunda-, rosen-, skalka-, svina-munder. ","2) udd, egg. \" alt thz som liff haffdhe drapo the j swärdzsens mwnne (in ore gladii], thz är mz swärdzsins död \" MB 2: 16 . ib 30 . ","3) mynning, öppning. \" at waltra stor bärgh oc stener för mwnnen ällir jngangen (os) i bärgxhulen \" MB 2: 29 . \" atirlikir heluitis mwn \" MP 1: 5 . ss tilnamn.- biorn mundr SD 1: 247 ( 1225) . (mwn för rum: odödhelikhetzsens mwn (immortallitatis locum) Su 134 .)"],"f":["mwnnin GO 683 . ","mun Bu 166 . ","mwn MB 1: 363 ; MP 1: 5 ; GO 667, 668 . ","mon KL 24 ; Bo 190 . " med art. mwnnen " MB 2: 29 . ","munne Bu 197, 520 ; GO 257, 332, 676 . ","mwnne ib 674, 675 ; RK 1: 1887 ; MB 1: 171, 2: 16 . ","mun KL 23 . ","mwn MB 1: 482 . ","mon KL 28, 36 . ","mund Bir 3: 392 . ","munnenom Bu 30 ; Bil 869 ; KL 36 . ","munz Bir 1: 14), ","munz slagh","munsslagh )"]},{"a":"munder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr osmunder."],"f":[]},{"a":"munder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nageslbredd, tum. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 748."],"f":[]},{"a":"munder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mun. Se Sdw 2: 1270. subridere litit lee commwniter drago munnyn GU C 20 s. 526 . - i bild. hwat ällir hwilken är siälenna mwnner hon swarade siälenna mwn är een idhken astundan Mecht 124 . - om munnen ss organ för tal. the haffde alle j mwnnen hwrw the skulle alle taga birita vagga Saml 6: 175 . thyghede . . . joojn . . . och pädher . . . badhä aff enä mundh ATb 1: 22 ( 1454) . \" huar man hauer en höuitzskan mwn pa herra ok forster STb 1:428 (1459, Burspr). \" SJ 2: 177 ( 1490) . \" huilken gard roland hanom fore rettin medh handh ok mwn vploth \" ib 231 ( 1493) . STb 3: 161 ( 1494) . huilket the alle medh en mwn jaa til sade ib4: 24 (1504). bödz thöm . . . haffue en höfuisk mwn ib 25 ( 1504) . \" medh alt radit samtycktes mwn wijd mwn at holle lagen \" ib 78 ( 1505) . ib 5: 18 ( 1514) . - af . . . mun på (ngns) vägnar. ath nogra the sigh haffua forbrotiidh i moth laghen hffua scriffuidh idher tiil aff all berssenss mwn menighethen domaren ok the xij owetandes ath the vele ecke haffua mik tiil fowthe GPM 2: 144 ( 1500?) . - Jfr drafs-, oqvädhins-, ughns-munder."],"f":["munner Mecht 124 . mwn ib; (ack.)"]},{"a":"mundgipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["mun- )"]},{"a":"munfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fisk. gerra est piscis insipidus et nullius saporis mwn fisker GU C 20 s. 314 ."],"f":[]},{"a":"munganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nefrednicium cii aarlegin skatter et ferculum wlgariter potest dici mwnganger GU C 20 s. 348 ."],"f":[]},{"a":"mungapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gapande. \" rictus . . . lipasn ok mwn gapan \" GU C 20 s. 526 ."],"f":[]},{"a":"mungat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["mungats gärþ , ","muntgats män , ","mungats tiþir , "]},{"a":"munhaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som man förer i munnen, talesätt, uttryck. huat han giorþe. þa hafþe (för hafþe han) þätta munhof. tel guz heþar ok sancti andree Bu 143 . \" tha petrus nam credo litit barn gat engin kiettare vänt hans mun hof fra rätte tro \" Bil 829 ."],"f":["l . ","munhof )"]},{"a":"munharpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*munharpo lekare , "]},{"a":"munker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) munk. ss tillnamn. \" peter mwnk \" KTb 1 . 2) ett slags bakverk. jtem til collass bacada munka beströdda medh succher Sex ekon tr 271. 3) ett slags kanon, kvartan? Jfr SAOB M: 1586. munkar paa baadhe sydhor haffua them oc sökt saa them swidher RK 3: 3641 . - Jfr gra-, svart-munker. "],"f":["*munka badhstova","mwncka- . ","badzstuffwne STb 2: 147 ( 1486) . -bastuer ib 3: 24 (1492)),","*munka barn , ","*munka deghia","-deia: -deiona ATb 3: 89 ( 1498) . ","-deghenn ib 208 ( 1507) ), ","*munka dränger","munke- )","*munka gardher","*munka hora , ","*munka hus","munke- )","munka kloster , n. munkkloster. Bjärka-Säby 359 (1389, avskr.). GU C 20 (hand 2) s. 5134. ","*munka räkkia","mwnchareckia )","*munka skoriman? ss personbeteckning. mwnkasko[ri]man (?) aath swartbrödra zaker STb 1: 374 ( 1482) . ","*munka skäppa","munkeskeppe )"]},{"a":"munker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" haquini dicti munk \" SD 3: 200 ( 1315) . - Jfr grakloster-, renlivis-, svart-munker. "],"f":["mwnch Di 295 . ","monkir KL 78, 79 ; ","-enum ib 60 ; ","-enom ib 79 ; ","-ane ib 79, 84 ; ","-sens ib 78 ; " se vidare gramunker. monkker " Ber 222 . -ar),","munka kapa","-kappa )","munka kirkia , ","munka kloster , ","munka klädhabonadher , ","munka klädhe","mwnkaclädher Di 291 ), ","munka likn , ","munka liverne","-liurärne . ","-lifwirne )","munka mot","-mooth )","munka samqvämd , "]},{"a":"munlag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= munhaf. \" war hans mwnlagh ä thz sama: mine syni älskin hwar annan mz gudhlicom älskogha \" Lg 967 ."],"f":[]},{"a":"munlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["muntligen. \" om the och alle andre ärende idert herredöme . . . mwnneligen vnderuisa \" FM 496 ( 1510) . FH 7: 82 (1509, afskr.). BSH 5: 522 ( 1512) . Jfr myndelika."],"f":["munneliga BSH 5: 522 ( 1512) . ","mwnnelige FH 7: 82 (1509, afskr.). mwnneligen),"]},{"a":"munnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. kyssas. med prep. mädh. o söte iesu christe, iagh loffwar och hedrar tijn sötaste leppar, som werdigedes att munnas med tijn owen iudam Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498)."],"f":[]},{"a":"munsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munsår. LB 3: 85 ."],"f":[]},{"a":"munskold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munskolla. \" haffwa mwnskol oc saarlek i mwnnen \" LB 7: 135 . \" for mwn skoldh \" ib 6: 105 ."],"f":["-skol )"]},{"a":"munsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom i munnen. for . . . alla mwnsoth LB 6: 105 . ib 5: 81 ."],"f":["-soot LB 5: 81 ),"]},{"a":"munstinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["styv el. stel i munnen. oridurus . . . snaffsare mwn stinder ok maall stulyn GU C 20 s. 390 ."],"f":[]},{"a":"munsulme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad i munnen. GU C 20 s. 291 ."],"f":[]},{"a":"munsöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? det som är sött i munnen. Se Sdw 2: 1270."],"f":[]},{"a":"muntöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behaglig för munnen, smaklig. thz är mwn tökt oc thäfwiar sötelika MB 1: 477 . göra hedhnunna gudhi muntökan mat Bil 214 ."],"f":[]},{"a":"mur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) mur. \" þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu oc j hännä mwr \" SD 5: 293 ( 1344) . \" then stadhin . . . omkring bygde han mz höghom mwr ok giordhe a murenom starka föra \" Gr 305 . \" skal göras tän wäghen vtan widh borgha muren en annar mur, at te bådha murarna skili nokot rum \" KS 86 (210, 94) . \" wadr tän ytre muren af blidho skaddr älla nidhir slaghin \" ib. \" torn ok mura skulfuo ther vidher \" Iv 5397 . Bil 314, 568 . Bir 1: 14, 53, 2: 254, 4: 86, 87 . Fl 956, 972 . Al 4038 . Lg 93 . ","2) murhvalf. Al 8276 . "],"f":["-ar )","mura mästare","murarmästara kompani","-koppani )","murarmästara ämbete , "]},{"a":"mur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Se H. Pollak, Arkiv f. lNord. Fil. 49: 108 ff.) L.","1) mur. \" huilkit hws . . . nest vpsides sönnan forscrifne peder michelssons hwss mwer wiidh mwr liggiendes \" SJ 2: 111 ( 1488) . \" loth vp michel jenssone sith stenhws . . . medh iiij (4) fria mwra \" ib 130 ( 1489) . - Jfr bodha-, brand-, gildis-, grund-, husa-, kirkiogards-, källara-, köno-, panno-, ring-, rudhodams-, slots-, stads-, stal-, sten-, stenhus-, trägards-, vinds-, vingares-, ödhis-mur."],"f":["*mura homeia , ","*mura lön","mwre- . ","muro- )","mura mästare (mure-. muro- ATb 1: 194 ( 1463) ), ","*muramästara dränger","-mestere- )","*muramästara häster","moremenstare- )","*muramästara lodh","muromestara- )","*muramästara lön","-mestare- )","*mura syn , "]},{"a":"mura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mura, uppbygga af sten. the hälga kirkia . . . ther . . . iak muradhe ok samanfögdhe mz mins kärlekx lime ok bande Bir 1: 15 . \" mwrar han brwnnen \" Lg 823 . \" een mwradh garh \" Iv 3563 . twa muradha källara SJ 33 ( 1426) . \" hulken mwr han hafdhe endeels murat upa swens grund \" ib 108 ( 1441) . \" eth kloster loot han mwra thär \" RK 1: 1189 . Bir 4: 86 . - abs. mura, uppbygga mur. påla älla mura medh sten älla tighl KS 85 (208, 93) . \" mwra om then stadhen \" Lg 3: 185 .","2) förse el. omgifva med mur. muradhir stadhir MP 1: 249 . \" hwan en bemannadhan oc mwradhan stadh (urbem munitam) skalt thu mik vndir böghia \" MB 2: 146 . - Jfr ater-, be-, i gen-, in-, inne-, um-, up-mura."],"f":[]},{"a":"mura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mura, uppbygga av sten. at han murde skorstenen i skothuset Skotteb 215 (1465-66). jtem ix öre murmesterne som murde tornit a fiskestrand ib 401 (1465-66, Kämn). SJ 2: 14 ( 1476) . - abvs. . . . som met honom mwrde i norre tornet Skotteb 253 (1466-67). VKU 19 ( 1541) .","2) förse el. lomgiva med mur. antwaradhe hanom en storan muradhan stadh, som skulde vara howudh stadh j hans rike Prosadikter (Barl) 85 . thenne tompt forwilkorades joo swa ath hon schulle mwras epter hans ytersta macht SJ 2: 128 ( 1488) . "],"f":["-adhe . ","murde Skotteb 215 (1465-66) , 253 (1466-67), 401 (1465-66, Kämn)),","*mura igen , mura igen. i!UDDA_TECKEN?m tigell, som södre port mwrades igen med Stock Skb 163 ( 1520) . ","*mura in , mura in. mwremestaren, som mwrade skothporten i j södre torn Stock Skb 160 ( 1520) . Jfr inmura. ","*mura up , mura upp. STb 4: l77 (1505). Jfr upmura. Jfr kring-, til-, umkring-, ut-mura samt nymuradher."]},{"a":"muran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förseendfvande mer murar. thz mykla ärffwode han haffdhe j städherna mwran oc bewarningh MB 2: 279 ."],"f":[]},{"a":"murankare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murankare. \" groffsmederne skole ey mera haffue än iij mark foe faath jern til smydende j groffsmide, som är mw[r]ancker, vindöge jern . . . \" STb 3: 373 ( 1498) . ib 380 ( 1498) . Kumla kyrkas rb 92 ( 1510) , 94 (1511). HLG 2: 51 (1516), 76, 77 (1517)."],"f":["-ankar . ","-ancker )"]},{"a":"murankare","b":[],"c":"","d":"","e":[" SO 72 ."],"f":["-ankar )","murankare"]},{"a":"murare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murare. ss tillnamn. \" soni murare i vazstenom \" SD NS 2: 601 ( 1413) . "],"f":["*murara mästare","muraremestare )"]},{"a":"murdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del av mur. SJ 2: 148 ( 1489) ."],"f":["-deel )"]},{"a":"murfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= murfälle. Lg 1032 ."],"f":[]},{"a":"murfyllare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = fyllare. han är mwrföller pa slottit STb 2: 320 ( 1489) ."],"f":["mwrföller )"]},{"a":"murfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murs nedfallande han röste dödhan til liiff vndan mur fälle (Cod. C mwr falle 1032) Bil 695 ."],"f":[]},{"a":"murganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murverk? öffwersta högden war ij ᶜ alna mz wnderligen mwrgang (in mirabili compositione murorum) Troj 37 ."],"f":[]},{"a":"murgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murningsarbete. PM LXVII ."],"f":[]},{"a":"murhaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hake avsedd att anbringas i mur. item smeden for iij mwrhakar til vi[n]dzkappan for j öre HLG 2: 53 (1516)."],"f":[]},{"a":"murhakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murhacka. HLG 2: 62 (1518)."],"f":[]},{"a":"muring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = murning. per mansson schal . . . köpa tompten wijdh sin gardh aff kirkian fore lycha, pa tet ath han matte mwra och komma til mwringh STb 3: 359 ( 1498) . HLG 3: 39 (1517)."],"f":[]},{"a":"murkalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murkalk, murbruk. Lg 3: 286 ."],"f":[]},{"a":"murläkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["li mur anbragt bjälke i vilken bjälklag fästes, remstycke. HLG 2: 47 (1516)."],"f":["-lekth )"]},{"a":"murlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mura lön. Kumla kyrkas rb 95 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"murmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = muramästare. SJ 220 ( 1453) . BtFH 1: 226 ( 1509) . FM 360 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"murmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-mestare )","*murmästara lön","mwrmester- )"]},{"a":"murning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) murning, murande. \" alth thet som her ludwik haffuir kostad pa hwset ok forbätradh thet, bade meth mwrning ok bygning \" STb 2: 179 (1486) (kan även föras till 2). fforstandere fore stadzsens bögning ok mwrningh StÄmb 119 ( 1490) . HLG 3: 48 (1519). PMSkr 361 . 2) murverk. huss ok tompt medh sine grundh mwrningh ok bögning SJ 2: 106 ( 1487) . \" huilke mwrningk som stander pa oleff anderssons mwr \" ib 198 ( 1491) . STb 2:386 (1489), 3: 217 (1495), 4: 80 (1505), 5: 48 (1515). - Jfr be-, ut-murning."],"f":["mwrningk SJ 2: 198 (1491) ; STb 4: 80 (1505)), "]},{"a":"murning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murning, murande. SO 82, 164 ."],"f":["mwrningk SO 82), "]},{"a":"murqvarter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss benämning på ett kvarter i Stockholm. Stb 2: 202 (1487)."],"f":[]},{"a":"murra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se morra."],"f":[]},{"a":"murradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? våning? förscriffne huss med ij kellere, ffyre friie mwre, aff grunden oc j högden med twå mwrrade, som tet nw opbygt är STb 5: 251 (1519)."],"f":[]},{"a":"murran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se morran."],"f":[]},{"a":"mursander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sand till murbruk. VKU 50 ( 1547) ."],"f":[]},{"a":"murskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murslef. \" bryta the gap a väggene tha böte jak thz atir mz murskedhinne \" Bir 2: 254 ."],"f":[]},{"a":"mursten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mursten, tegelsten. \" ta som samma mwrstenar fördis fran fiskastrandh och vp i helwiteth HLG 2: 105 (1519). - koll. vjᵐ mursten \" Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm.)."],"f":[]},{"a":"murtighl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murtegel. koll. STb 2: 595 (1491)."],"f":["-tigel )"]},{"a":"murväg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , murvägg. j mwr wäggen wtan till war sath manga handa stena Troj 37 ."],"f":["murvägger?"]},{"a":"murvägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murvägg, mur. the (bergen) ära som andre mwrwäggia högha Al 4039 ."],"f":[]},{"a":"murvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murverk, mur. \" sua langt nidher aat som mwrwerkit räkkir \" SJ 116 ( 1443) ."],"f":[]},{"a":"murvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["muradt försvarsverk fästningsverk. thu hafde tröst a thinom mwr värnom MP 1: 328 ."],"f":[]},{"a":"mus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1270. "],"f":["mwss GU C 20 (hand 2) s. 166. pl. mys. Se Sdw 2: 1270), ","musa bo","-boo )","*musa drapare","-dräpare )","*musa flaare , ","*musa fälla , "]},{"a":"mus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mus. ther sa han thwa mys Bil 614 . \" hwit mus ok swart \" ib. \" bröþ . . . af musom alra vaghna gnaghit \" KL 188 . MB 1: 360 . KS 30 (76, 32) . Al 126 . GO 531, 532, 533, 726, 1024 . ST 344 . PK 244, 246 . MB 2: 171 . LB 2: 60, 61, 3: 144 . Di 165 . ","2) musculus beceps. mediana komer fran hiertadh ok liggher mith oppa armenom ther som mwsin wndhe liggher LB 6: 106 . - Jfr flädher-, lidh-mus."],"f":["mys . ","myss Di 165 . ","mis LB 3: 144 . ","mös ib 2: 60, 61 . ","myssena KS 30 (76, 22) ; ST 344 ; PK 244, 246 ; MB 2: 171), ","musa mäghin , "]},{"a":"mus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mos."],"f":[]},{"a":"musabo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["musbo, råttbo. \" fore ath hester äther mwsaboo \" LB 2: 69 . \" for t ath hestin faar ätha mwsaboeth \" ib 7: 102 ."],"f":["-boo )"]},{"a":"musara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se musöra."],"f":[]},{"a":"musavaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glada. \" swa som then foghil som callas musauakir (milvus) thurghir ok diärfwir j minzstom thingom \" Bir 3: 192 ."],"f":[]},{"a":"musavaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glada. Se E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 55 ff."],"f":[]},{"a":"musbläkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = musiser. han hade pantsat j hat, j kreffuitte, j krga och en mwsbleckie j calmarna Stb 4: 8 (1504)."],"f":["-bleckie )"]},{"a":"musering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mussering, skraffering, löfverk som omsluter ett adligt vapen. mwseringen . . . hwith och blaa HSH 19: 178 ( 1508) . museringhen aff hielmenn swarth och grön DD 1: 210 ( 1509, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"musi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mosi."],"f":[]},{"a":"musiser","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (till lrustning hörande) armskydd av järn(plåt). I par forstaal oc mwsysar Inv Cur Tynnelsö 2 (1443). eth brtöst i par mwsysir ATb 1: 221 ( 1461?) . eth par staalhanska oc tw öfuirste beenwapn oc twa mosisor oc tu forstall ib 245 ( 1466) ."],"f":["mwsysir ATb 1:221 (1461?) . mwsysar Inv Cur Tynnelsö 2 (1443). mosisor ATb 1: 245 ( 1466) , 303 (1469). Ändelsen -or kan bero på att ordet fattats som pl. av ett musisa9, "]},{"a":"muskat","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["muskaat . ","mwskaath . ","muskoth . ","muscoth . ","mwskoth . ","-er . ","-ar . lika med sing), Mlat. (nux) muscata, muscatum] muskotnöt. en hell mwskat LB 7: 329 tag ii [2] muskather ib 2: 10 . tagh ij [2] mwskoth ib 7: 77 . " muskta ok thera bloma " Fl 1106 . - koll. muskot. muscatum muskath LB 6: 284 . mwskaath styrker hoffwdh oc hierta ib 7: 58 . ib 1: 97 . muskoth dygdh ib 8: 48 . " muscoth sthörker maga ib. muskaat oc kardemoma " RK 1: (Albr) s. 207 . ","muskata bloma","muskata bloma blandadher , "]},{"a":"muskat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n.? Jfr musköl."],"f":[]},{"a":"muskatbloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["muskotblomma. koll. LB 8: 48 . Jfr muskat bloma."],"f":["muskoth blomma )"]},{"a":"muskatblome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["muskotblomma. macis vel [ma]co muskatablome Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 6."],"f":["muskata- )"]},{"a":"muskatblome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["muskotblomma. \" dimidium pund muscatblomer \" SD 4: 712 ( 1340?) . - koll. masis (för macis) mwskot blome LB 7: 82 ."],"f":["muskot blome . ","muscatblomer SD 4: 712 (1340?)), "]},{"a":"muskovisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Moskovitisk. then mwskoueske förste HSH 18: 13 . ( 1494)."],"f":["mwskouesker )"]},{"a":"muskushus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myskdosa. \" meum muschshws \" SD 3: 287 ( 1316) . \" lego . . . domicelle ingigerdi . . . vnum muskhwhws de argento \" ib 6: 219 ( 1350) ."],"f":[]},{"a":"muskögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har svaga el. sjuka ögon, surögd. än han är mwsköghder (si lippus, si albginem habens in orculo) MB 1: 370 ."],"f":[]},{"a":"musköl","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. Se Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 474 och SAOB M: 1659. bakada mwsköl (trol. fel för muskot) Brasks Matordn 3 ."],"f":[]},{"a":"muslagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råtthål? "],"f":["muslaghu asne?"]},{"a":"muster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se moster."],"f":[]},{"a":"musterfilie","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (stycke av) ett slags blått (gråblått?) tyg. Jfr Hj. Falk, Altwestnordische Kleiderkunde 60. jtem michell jensson til schattat eth mwsterfilie for xxxvj marck STb 3: 127 (1493). ib 130 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"musterfiliefärgha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en (grå)blå färgnyans? ath han hade stolit j (1) graa kapa aff mwstrfilie ferra STb 2: 241 ( 1487) ."],"f":["-ferga )"]},{"a":"musterfiliekapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kappa el. kåpa av musterfilie. en mwsterffiliij twedoblat kapa medh silff spennen STb 2: 543 ( 1491) ."],"f":["mwsterffilij- )"]},{"a":"musugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svag, tynande? oprifwanduugho oc ofructsamo (subulosas rötirna Bir 2: 157 ."],"f":[]},{"a":"musöra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["musöra, benämnng på arter av släktet myosotis Lin. och på hieracium polosella Lin. Se O. Gertz, Meijerbergs Ark. f. sv. ordforskn. 6: 107 f. - dekokt på \"musöra\". drik musara seneboni och saluiam LB 475 ."],"f":["musara )"]},{"a":"muta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["muta. - (?) at hon inghen annen heller mutihit (för niuthit?) tiil köps och fför skeligepeninge än stadenom STb 4: 270 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"muta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gåfva (af lösegendom); gåfva som lemnas ss ersättning el. uttryck af erkänsla för åtnjutandet af en rättighet. skulle han bruka jöns birgerssons mwr vppa the ena sidhona som honum är näst frij och quit vtan allan kostnat eller legho eller noghra mwtor i noghra matho SJ 144 ( 1446) . ","2) muta. \" forsma mwtor \" MB 1: 327 . mutor bryta ok steen GO 1089 . MP 1: 148 . MD (S) 291 ."],"f":[]},{"a":"muta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) muta. ffesthä lasse . . . lagh ffor ath han ekke togh mwther vtaff ena hwstrv fför henness dotther hadhä stwliit ena hwua vtaff hanss hwstrv ATb 3: 254 ( 1511) . "],"f":["mwther ) , ","*muto qvinna?"]},{"a":"muta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["muta. \" gatu luccat oc mutat thwa preste \" Bil 250 . Lg 3: 129 . \" fogden sculle han ther til mute \" RK 2: 637 ."],"f":[]},{"a":"mutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person, som har givit mutor? ss tillnamn. jönis mwtare heredtzhöfdinge i hamarkynd heredt AktKungsårdr 24 (1484)."],"f":[]},{"a":"muto räghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["duggregn. 21 dagen (i september) nordvest äller swdwesth mädh muto rägn PMSkr 374 ."],"f":["-rägn )"]},{"a":"muza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: (ärft)pansar? Se Sdw 2: 1270. R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 115 ff. och B. Thordeman, Nordisk Kultur 15 B s. 114 f."],"f":[]},{"a":"muza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["? ens mans vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold SR 26 . - i latiniserad form. fratribus predicatoribus . . . confero . . . muzam cum plata . . . jtem famulo meo nescunung vnam muzam cum plata & hoffæner SD 2: 280 ( 1299) ."],"f":["musa L.),"]},{"a":"mydiärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["piltin waxte fast oc wart däghelikin, frombir oc starkir, oc mydiärfwir (trol. för mykit diärfwir) ST 337 ."],"f":[]},{"a":"myg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mygg. oftast koll. skopp ok gudh flughur loppor löös myygh o annor tolken tingh SvKyrkobr (Lucid B) 137 . ib 138 . culex . . . mygh harkranke GU C 20 s. 157 ."],"f":["mygh . ","myygh )"]},{"a":"myg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mygg. \" oftast koll. wardh all mulden i egipto lande flyghande myg \" MB 1: 295 . iämmykith war fore at göra frödhe som vsalt myg ib 296 . \" kom swa mykyt myg at al thera hws oc alt wädhrit war fult \" ST 331 . \" the skulu wara swa som mygh for mik \" Bir 1: 200 . \" jak som är suasom minzsta myg j thino valde \" ib 2: 154 . \" ey thora minzsto myg göra oro j hans herberghe \" Lg 164 . ther nätias oppaa baade myg och fluga MD (S) 235 . äter the myggen smaa ib."],"f":["mygh Bir 1: 200 . pl. ","myggen MD (S) 235), "]},{"a":"mygga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mygga."],"f":["myggo tiäld","myggetiäl . ","muggotiald )"]},{"a":"mygga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mygga. Se Smedberg. Peder Månssons landsmansskap 54. smöryes oxa äller hästa mädh syälfläsk tha bita them ey bremsa äller mwggor PMSkr 213 ., ib 214 . \" muggor oc knoth fördriffwas mädh brennestens rök \" ib 356 . "],"f":["mugga )","myggo tiäld","myggiotiel )"]},{"a":"myghla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se möghla."],"f":[]},{"a":"myk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gödsel, spillning; skräp. \" en dagakarl . . . som . . . giorde hwseth renth och förde vth grwss och myk anneth vppa gillesens besth HLG 2: 57 (1517). Jfr smiomyk. \""],"f":[]},{"a":"myk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr nöta myk."],"f":[]},{"a":"mykia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förmörka, fördunkla. \" at han myrke (obumbret) thera samuit \" Bir 1: 13 . ib 72, 251, 368, 3: 110. sannindinna ingangh hulkin som nw är swa myrkt (obscuratus) for mangom ib 1: 324 .","2) mörkna. opersonl. swa snart thz mörkte RK 2: 2195 . ib 3682, 4270 . Di 153, 156 . refl. ","1) förmörknas, fördunklas, varda mörk. solen bleknande oc mörkiandhis MP 1: 115 . solen mörktes ib 2: 20 . MB 2: 345 . \" at jdhra gerninga skulin myrkias när gudhi \" Bir 2: 87 . ib 1: 275 . - opersonl. varda mörkt, mörkna. myrkis honum tha siälin skils widh likamen MB 1: 52 mörctis fasth aff nattena Di 254 . 2) förmörkas, mista synkraft. öghonin mörktos Bir 1: 31 . ib 3: 48 . Su 35, 401 ."],"f":["mörkia Di 153: -iandis Su 35 ; ","-iandhis MP 1: 115 ; ","-ir Bir 1: 368 ; ","-te Bir 1: 251 ; RK 2: 2195 ; ","-tes MP 2: 20 ; ","-tos Bir 1: 31 ; MB 2: 345 ; Su 401 ; ","mörctis Di 254 . ","mörke RK 2: 3682 ; Di 156 . ","mörchia RK 2: 4270 . ","-ir , ","-te , -ter), ","myrkias , "]},{"a":"mykil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) stor (i utsträckning) el. växt). än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä SR 44 . \" han war mykin rise \" MB 1: 434 . - i ortnamn. in mycelä SD 1: 730 (i vidim. fr. 1281).","2) stor, mycken (i mängd el. grad). fingo . . . myken flat kaka RK 2: 4958 . \" äther man mokin (för mykin) mora tha ffar man lwsta tiil quinnor (Macer: accendit venerem si large sumitur illa) \" LB 2: 32 . the !UDDA_TECKEN?: ärende) warda . . . stoor myghen och mangh RK 3: 1872 . \" vm han hauer suå mykla manna makt \" KS 82 (203, 90) . mikin bardaghi Bu 176 . \" et mykit hoff \" RK 1: 4253 . \" i mökle vaku \" Bo 100 . \" äru sampnade . . . mothe oss j störste makt oc möklo tali \" MB 2: 234 . kom bradhlikit liudh aff himnomin swa som änxlikx mykins vädhär ällä ande (för vädhärs älla anda; spiritus vehementis) KL 133 . \" mz mykle dyght \" Bu 3 . i myclom vaþa ib 499 . \" hans mykle älskoghe oc kärlekir \" MB 1: 473 . ib 137 . \" huar sum äru mång rådh ok opta, ther är mykil snille \" KS 17 (43, 18) . \" vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan, tå må tu liua medh mykle tröst \" ib 23 (55, 24). giua sik ther um mykla akt ib 51 (129, 55). thz är mykil landa ok almogha tarf ok hughnadhr ib 52 (132, 56) the äru stadde i myklom dröuilsom (in magna sunt tribulatione et angustia) Bo 104 . \" þen som mykit hawer \" SD 5: 561 ( 1346) . \" sua mykit höre os tel här af sighia \" Bu 8 . \" cristofforus thydhir swa mykit a warth maal som then ther bär christum \" ST 115 . - n. huru mycket. wardhe owir ena mz syslomannenom mykit hon skal honom oc hans tiänarom giffua til lön om aarit Bir 5: 115 . \" witi mykit aarswextin är hwart aar \" ib 116 . ib 117 . \" wil tw witha mykith hwarth aff förscriffnom tingom haffwer aff hita, köldh äller törko oc väsko \" PM XXXV . the aamyntos wäl hans stora ondzsko oc mykit ont han haffde bedriffwit MB 2: 252 . - dat. n. i förbindelse med komp.; mycket. myklo mera Bo 213 . \" mykla mer \" Bil 248 . VKR 74 . \" til þes at þetta er sua mykla staþughane \" SD 6: 181 ( 1350) . \" sa mykla flere ängla \" KL 288 . forwan möclä flegha korsherra Lg 3: 565 . j mörklä hardare pynor LfK 220 . ","3) mången. \" stadhfäste mz kiännedom myklä crisnä \" KL 162 . \" tik tilbör naghat lidha aff the möklä pynor tu forsculdat hafuer (patieris pauca de multis, que patereris, nisi tib subvensset misericordia nostri redemptoris) \" LfK 219 . ","4) stor, hög, betydande. guz mykle ok vppinbare daghir KL 133 . \" then mykle ok store gudhin \" Bir 1: 390 . thän mykle herran gudh alzualdogher Bil 859 . mykin är basilius biscopeer ib 602 . Lg 32 . \" sagþo þolikan man myclan ok mildan ok goþan kännefaþur eigh vara värþan dö \" Bu 141 . \" thön ord ther aristoteles kände sinom herra, mikla alexandr kununge \" KS 15 (35, 16) . \" i mykla ok witra manna närwaru \" ib 54 (137, 58). en brodhor mykin i atirhalde KL 250 . \" mykin man foe sik \" MB 1: 205 ; jfr for 17. Di 126 . han war . . . mykin stridzman ib 20. sa mykin en trwll karl ib 121 . \" en mykin högtidis dag \" ib 165 . - n. adv. ","1) mycket, ganska. \" mykit oc harþlicä plictugher \" SD 5: 561 ( 1346) . \" mykit wäl klädda \" Bil 651 . \" pylato miokit kär \" ib 244 . \" han war mykit idhin \" KL 288 . \" mykit manghe \" Su 259 . ST 422 . BSH 4: 278 ( 1501) . - vid komp. litith aff balsama är mykyt bäthre oc dyrare än fulmykyt aff ättikio Su 17 . ","2) allt för. gropana synas honom mykit vidha (nimis latæ ad) owir springa murane mykit höghre at owir fara Bir 1: 345 . - Jfr for-, ful-, iäm-, ko-, of-mykil el. -mykin."],"f":["mykil L.; KS 17 (43, 18), 52 (132, 56) . ","mykyl ÖGL G. 15. mykin ib ES. 3: 2; MELL Kg 10 pr. mykyn Bo 12 ; Bir 3: 471 . ","mikin VGL II J. 43. mikyn Di 276 . ","mykit Bu 8 " och ofta. mykyt " SR 44 ; ST 422 ; Su 17, 259 . ","mioki Bil 244 . ","mökit SJ 308 ( 1463) . " mökith " BSH 4: 278 ( 1501) . möket L. möghet Bir 4: 164 . ","mykils ÖGL Vaþ. 20 pr. mykels MB 1: 137 . ","mykins KL 133 ; MP 2: 104 . ","mykle ib 3 ; KS 23 (55, 24) . ","mykli VGL I Forn. B. 10 pr. myklli ib IV 14: 17. mökle Bo 100 . ","myklu VGL I VS. 3: 2. myklo Bo 213 ; Di 106 . ","möklo VKR 74 ; MB 2: 234 . ","mykla KL 288 ; Bil 248 . ","möklä LfK 220 . ","möclä Lg 3: 565 . ","mykle SD 6: 181 ( 1350) . ","mykin Bir 2: 27 ; KS 23 (55, 24) och ofta. mykyl Iv (Cod. B) 431. myklan MP 1: 97 . ","mycklan Bu 141 . f. mykla KS 51 (129, 55), 66 (163, 72), 82 (203, 90) ; Bir 3: 471 ; Fl 240 ; Di 181, 196 . ","mykin RK 1: 502, 511 . ","myken ib 2: 4958 . ","mycla Di 216 f. mykla ÖGL Vaþ 15: 4. n. mykil VGL I O. 6; ÖGL B. 17: 1. myghen RK 3: 1872 . ","mykla KS 54 (137, 58) . ","myklom Bo 104 . ","myklä KL 162 . ","mykle Bil 859 ; KL 133 ; MB 1: 473 ; Bir 1: 390 . ","myklo MP 2: 63 . ","mikla KS 15 (35, 16) . f. myklo MP 2: 97 . ","möklä LfK 219 ), "]},{"a":"mykil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) stor, mycken (i mängd el. grad). Se Sdw 2: 1270. fa mik thin son jak wil känna honom swa mikyt at i skulin mik takka for konnist innan siw ar Prosadikter (Sju vise m B) 176 . skal . . . cristinä vitherläggia mik . . . saa möghin rentha som mik athnögher Arfstv 109 ( 1480) . \" eth myt godz . . . j wirmo soken, saa migit som jac ther äghande är \" Svartb 546 ( 1484) . \" han komber tith mz swa möklom kärlek \" Mecht 265 . \" the som tröstä pa syna möclä rikedoma the jnlyckkes j heluiti \" SvKyrkobr (Lucid B) 195 . \" tu lärde swa möklä ondzsko at . . . J Buddes b 84. lika mykno oly9 läth thär til PMskr 232. blanda thär til lika mykna wäsko aff stötto odhyrth ib 240. giffwer haffwith lywd aff sig tha lwgn är. äller mykna fradho oc bwblor flytha thet merker frosth komma \" ib 294 . \" thy läggia somme mykna asko wm rötherna \" ib 331 . sardonix . . . späker mykna käthy oc löslathy ib 490 . \" klokka wm tho besmara marker skla haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? [1 1/2] span, affwan wm kring hoffwodith hälffthena swa mykith \" ib 569 . - n. en stor del, många. mykit aff almogen vitnede thet samme at te hadde thet ey heller för hört Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). - n. mycket. med följande subst. av annat genus. jöns . . . kerdhä til peder . . . om swa myketh iordh som IX marc er werth Uppl Lagmansdomb 49 ( 1492) . - n. huru mycket. Se Sd2 2: 1270. schal hustrv elin . . . lata tet dandemen see ok schoda, mykit tet är, och vpscriffua pa twaa scriffter, hwadh tet är STb 3: 122 (1493). tha the haffue medh dandemen saman rechnat, mykit thy är etc. ib 369 ( 1498) . - dat. (el. ack.) n. i förb. med komp: mycket. Se Sdw 2: 1270.","3) mången. Se Sdw 2: 1270. multus ta tum möghen GU C 20 (hand 2) s. 162. en dreng . . . hade stolit mykne peninge j tolboden STb 5: 246 ( 1519) . ther mykna flwghor bij oc bremsa ärw PMSkr 475 . 4) stor, hög, betydande. - n. av stor vikt el. betydelse. ey skal tänkas ath meg är myket om sadant höffwesmanna döme Troj 191 . - n. adv. 1) mycket, ganska. jllido . . . innantiil oc myket skad jnde illisus . . . innantiil loc myket skaddher GU C 20 (hand 2) s. 11. ib s. 18, 26. vj skulom myghit wndra SkrtUppb 10 . - vid komp. multo magis möketh häller GU C 20 (hand 2) s. 162. myghith winlighare, ok nyttelighare . är thz ath witha hans andeligha siäla helso SvKyrkobr 255 . - (?) en ryddare . .. hwilkin mykit (för mykil?) ylgerningis man war MP 5: 92 . - canopeum . . . mykit tiäll GU C 20 s. 72, se myggo tiäld. - Jfr ofmykil."],"f":["möghen GU C 20 (hand 2) s. 162. n. (nom. och ack.) mykit Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). mykith PMSkr 569 . ","myket GU C 20 (hand 2) s. 11, 18; Troj 191 . ","myketh Uppl Lagmansdomb 49 ( 1492) . ","mikyt Prosadikter (Sju vise m B) 176 . ","möket GU C 20 (hand 2) s. 26. möketh Gu C 20 (hand 2) s. 1672. myghit SkrtUppb 10 . ","myghith SvKyrkobr 255 . ","migit Svartb 546 ( 1484) . ","möklom Mecht 265 . ","mykno ib 232 . ","möghin Arfstv 109 ( 1480) . "]},{"a":"mykilhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mykillikhet 3. Cod. Ups. C 831 enl. A. Bengtson, Ark. f. Nord. Fil. 61: 256."],"f":[]},{"a":"mykilhughaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mykilleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["storlek. MB 1: (Cod. B) 334, 335. - volym, qvantitet. waart signadha sacrament hawer thäff oc lit oc mykelek aff brödh oc aff wine mB 1: 310."],"f":["mykeleker: -lek MB 1: 310, (Cod. B) 534, 535. ","mykeliker: -lik ib), "]},{"a":"mykillika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["storligen, mycket. \" skal iak . . . öka thik storlika ok mykelika \" Bir 1: 129 . MB 1: 446 . MP 1: 90 . \" lofuadhe gudh mykleka \" ib 2: 211 . \" mykilika gladh \" MB 1: 197 . \" myklika wäl \" ib 157 . \" huru mykelika hon (synden) är gudhi otäk \" ib (Cod. B) 509 ."],"f":["mykilika MB 1: 197 . " mykelika ib 446, (Cod. B) 509; " Bir 1: 129 . ","myklika MB 1: 157 . ","myklica MP 1: 90 . ","mykleka ib 2: 211), "]},{"a":"mykillika myklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["storligen, myciet. \" thakkadhe honum myklika fore sin godh wilia Prosadikter (Karl M) 252. \""],"f":[]},{"a":"mykilliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stor, väldig, härlig. \" mz mykelikom doom (judiciis magnis) \" MB 1: 289 . \" hulkin ok huru stor thing ok huru mykelik thing (quæ et quam magnifica) min siäl saa \" Bir 3: 163 ."],"f":["mykeliker )"]},{"a":"mykilliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stor, väldig, härlig. Se Sdw 2: 1270."],"f":[]},{"a":"mykillikhet","b":[],"c":"","d":"","e":["3) storhet, styrka, häftighet. \" o härra gudh huru stor är thins söthlex mikeli[g]het \" Mecht 289 . \" swa som eth kar som ffulth ware mädh bästa oc ffärskasta wiin, sönderbrusthe aff wiinsens star[k]het: swa söndherbrasth hans hiärtha fför kärleksens mykelighet JMPs 444. \""],"f":["mykelighet . ","mikeli[g]het , f. "]},{"a":"mykillikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) storlek. \" fara wilder om nakars thingx mykilikhet \" MB 1: 94 . \" än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek \" ib 100 . ib 73, 91 . - storhet, stor utsträckning. aff skapadha tingana fägring oc myklikhet (magnitudine) MP 1: 74 . \" eet hws vndirlix vänlex oc mykelikhetz \" Bir 3: 424 . ","2) myckenhet, mängd. \" saa them (vildgässen) sitia a hedhomin j mästo mykilikhet \" KL 35 . hans synda mykenlikhet ib 111 . ib 140 . \" taranna owir matto mykenlikhet \" Bo 213 . \" syndanna mykenlikhet \" ib 76 . ib 204 . Su 24 .. j . . . wärlzlika thinga fulstopa mykelikhet Bir 1: 197 . \" otalica ängla myklikhet \" ib 3: 236 . ib 2: 16, 3: 163, 471 . MB 2: 226 . \" äpther folksens oc släktennas mant oc myklighet \" ib 47 . iwdhanna myklighet oc presta höffdingiane skridadho ib 386 . KL 391 .","3) storhet, styrka, häftighet. tyrone miklikhet MP 1: 66 . \" syndenna myklikhet \" LfK 147 . \" for älskoghans mykelikhet (vehementiam) \" Bo 229 . ","4) storhet, höghet, förträfflighet. hwaria enna siäl mykylikhet (quantitas) räknas äptir thy som kärlekin är stor till ther hon hawir Bo 77 . \" thänk iohannis mykelikhet (magnitudinem) \" ib 80 . ib 89 . Bir 2: 193 ."],"f":["mykilikhet KL 35 ; MB 1: 91, 94, 100 . ","mykelikhet KL 111 ; Bo 76, 80, 89, 213, 299 ; Bir 1: 197, 3: 163 ; ","-hetz ib 424 . ","mykkelikhet Su 24 . ","mykielikheet KL 140 . mykylikhet, ib 391 ; Bo 77, 204 ; Bir 2: 16, 193, 3: 236, 471 . ","mykelighet MB 2: 226 . ","myklikhet KL 202 ; MB 1: 73 ; MP 1: 74 ; LfK 147 . ","myklighet MB 2: 47, 386 . ","miklikhet MP 1: 66), "]},{"a":"myl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klot, kula. \" pila le myll Gu C 20 s. 447. \""],"f":["myll )"]},{"a":"myl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klot, kula. een gull ball ällir myll Su 226 . \" haffde thän ballen ällir mylen j sina händer ib. \" ib 227 . Jfr gulmyl."],"f":["myll )"]},{"a":"mylde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*myldis ardher","myllesarder )"]},{"a":"mylder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se milder."],"f":[]},{"a":"mylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr svartmylla."],"f":[]},{"a":"myllesker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Mühlhausen (i Thüringen), mölnisk. - n. kläde från Mühlhausen. han ssalde sswarthz myllesth fför bryggesk ATb 3: 292 ( 1515) ."],"f":["myllesth ) , "]},{"a":"mylna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarn. \" mölnor oc mönäströma \" SD NS 1: 495 ( 1405) . - i ortnamn. molendinum quod in mylluby possedimus SD 1: 670 ( 1285) . \" a mylloby \" ib 734 (1190-1250). a mølnowad ib 2: 31 ( 1287) . mølnothorp ib 487 ( 1307). "],"f":["mölna . ","mylla . ","mölla VGL I i var. ","myulna: -u ib M. rubr., 6), ","mylnu damber , ","mylnudyr","-dör . ","mölno ðor. möno ðor),","mylno reþe","mölno- . ","myllu- )","mylno staþer","myulnu- VGL I M. 2. mölno-. mölnmöllo-), ","myhlnoströmber","mölnä- )","mylnotompt","möllo- )","mylnu värk","möllu- . ","mollu- )"]},{"a":"mylna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*mylno hus","mölne- )","*mylno qvärn","mölno- )","*mylno skuld","mölla skyld )"]},{"a":"mylnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" arnd mölre \" Skotteb 265 (1467-68). "],"f":["mölnare: -es Stock Skb 200 (1522-23) . mölnere STb 4: 85 ( 1505) . molnare HLG 3: 116 (1528). melnere STb 4: 252 (1512); -es ib. möllare GU C 20 (hand 2) s. 150; Stock Skb 241 (152425). mölare Arnell Brask Biᴵ 7. möldre Skotteb 265 (1467-68)), ","*mylnara brodhir","mölnere broder )","*mylnara gardher","mölnara- )","*mylnara hiälpare","mölner hielper )","*mylnar husfru","mölnere- )"]},{"a":"mylnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" danieli møllaræ \" SD 4: 371 ( 1334) . \" olaffuer mölnare \" ib NS 1: 56 ( 1401)."],"f":["-a Bil 300 ; Lg 3: 379 ; ","-ans Bil 771 . " myllare L. L.; -ä " SD 4: 371 ( 1334); -in ib NS 1: 628 ( 1407) . " mölare " Lg 3: 6 ; ","-en ib 7, 8 ; ","-een GO 723 ; .-in ST 358 ), "]},{"a":"mylska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (af vin och honing el. af öl och honing beredd) söt och stark dryck. ther är i mylskä eller goth humbla öll AS 60 . \" mz mölsko som giord er aff vin och honag \" LB 7: 31 . \" aff miödh oc moslko ta warda febres \" ib 3: 38 ."],"f":["mölska . ","molska )"]},{"a":"mynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr omynd."],"f":[]},{"a":"mynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr urmynd."],"f":[]},{"a":"myndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["muntligen. Se Sdw 2: 1270. ok bönderna haffde inkte breff eller skäligia bewisningh vtan ena papersscrift til huilken biscopen myndligen swa r tilgaff Svartb 422 ( 1447) . \" wor nadigh herre konungh karl befälte oss badhum mynnelgia j stockholm nw i waar at tagha oss flere gode män til heilpa \" ib 446 ( 1453) (möjl. att föra till föregående artikel, mom. 1). ath samma breff war swa vplesit pa koppergx tingh och mynnelige athsport for:ne godemen breffuit vtgiffuit hae, om . . . STb 4: 24 ( 1504) . \" hwicket i them och myndeligä tilsagdhä at swa . . . \" GPM 2: 330 ( 1505) . STb 5: 60 (1515). swarade hans nade iders tienere mynelige, at eder nade motte . . . ib 313 (1520, Kop) . - personligen tha skal tet honum personlige och myndelige anwordes j hender STb 5: 27 ( 1514) ."],"f":["-lige . ","-ligä . ","-ligen . ","mynnelige )"]},{"a":"myndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["muntligen? som wi haffwom idhrom sändebudhom myndeliga vnderwist (mandavimus itaque hæc nuntiari vobis) MB 2: 263 . \" effther thy the hanom ther vm myndeligha til stodho \" SJ 133 ( 1444) . spordhe jach . . . myndelige staffen sassze, hwad ythermera wärff han haffde med fara BSH 5: 532 ( 1513) . som hans herredöme mich myndelig serdelis loffuid och tilsagt haffwer ib. ib 352 ( 1509) . \" ytermere fynne j om alle sacher j . . . rigsins radz breff oc her erich scriffuere eder myndelige vnderuise kan \" FM 425 ( 1509) . - personligen. hauom wij . . . befallet . . . war merkelige sendebud . . . at fare til idher nadh . . . huilka idher nadh magh fullelighe tro . . . likewiss som wij myndelige när idher nadh wore BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . ib 4: 254 ( 1500) . Jfr munlika."],"f":["-ligha . ","-liga . ","-lige . ","-lig )"]},{"a":"myndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) myndigt, på ett befallande sätt. screff iak honom ter mynnelig til om ati skwldhe thäm (ɔ oxarna) ffaa i godhä motthe GPM 2: 232 ( 1506) .","2) med bemyundigande, i laga ordning. hurw wor . . . herre haffuer oss gunstelige beffalit oc mindelige medgeffuit om then skadelig köpenskap STb 5: 327 (1521, Kop). - Jfr fulmyndelika"],"f":["mynnelig . ","mindelige )"]},{"a":"myndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) myndigt, på ett befallande sätt. taladhe han mykyt myndhelika om sith äradnhe Lg 332 . ","2) med bemyndigande, i laga ordning. myndelika aff clostreno äpther wara hälga reglo oc priuilegia aff mynom öfwersta förman wtsändher mz breff oc skäl PM LXII ."],"f":[]},{"a":"myndeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i laga ordning utfärdad, laglig. myndelige breff och budh HSH 19: 151 ( 1506) ."],"f":["-lig )"]},{"a":"myndeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["muntlig? eders scriffuilse och myndelige befalninger HSH 24: 35 ( 1512) . BSH 5: 531 ( 1513) , 532."],"f":["-lig )"]},{"a":"myndelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stånd, värdighet? swa ath ther motte giffues fonga mot fonga, effter hwars thera myndelighet pa baade sider BSH 5: 428 ( 1510) ."],"f":["myndelighet )"]},{"a":"mynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fulmydner."],"f":[]},{"a":"myndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. [Fdan. myndig. Mnt. mundich] ","e":["egande makt el. befogenhet. 1) myndig, som råder öfver sig och sitt gods. til thes at barnet komber til myndoch aar SJ 274 ( 1459) . ","2) myndig, mäktig, betydande, ansedd. en mäktogher grewe, myndogher oc karsker man Lg 332 . \" j sina tienisth hade han en myndog man \" RK 3: (sista forts.) 4223. ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 272 . Lg 3: 467, 478 . \" en wärdogher oc mykyt myndogher doctor i the hälge skrifft \" ib 433 . 3) bemyndigad, befullmäktigad, med laga uppdrag försedd. hauer mik giort mektogan ok myndoghan . . . the forsagdä tompt at sälia SD NS 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . ib 215 (1409). FH 2: 86 ( 1432) , 115 (1438). havar sänt . . . en sin myndogha foghata Lg 181 . mz myndughom breffdragharom MB 2: 193 . \" sände sin myndog bud at binda fridh mz honom \" ib 323 . ib 27, 263 . Lg 3: 294 . ider myndige senningebud FM 165 ( 1504) . sändha segh iiii (4) möndogha män BSH 5: 196 ( 1507) . ther pa haffuer han j och wij hafth opnnoghe bodh oc scriuelse oss i millan HSH 18: 131 ( 1497) . myndoge men til honum sände RK 3: (sista forts.) 6079 . en myndogh hoop tha moth them gine och begynte för rydzeland dagtinge ib 4985 . \" wnder myndoga notarii instrumenth \" PM LXI . 4) laga kraft egande, i laga ordning utfärdad, laglig. aname bescrifuit vndir myndugh incighle ellir witne hwat han for sik findir VKR 40 . Bir 5: 124 . eth mindogd, opit breff SD NS 1: 154 (1402, gammal afskr.). pa huilka stiktan hafwa confessor generalis ok flere bröder j sama clostre . . . mik lofuat theris myndoga breff FH 5: 98 ( 1485) . - laglig, lagligen gifven. myn frii möndegha morängaffue BSH 5: 495 (15123, daniserande). - Jfr ful-, o-myndogher."],"f":["-och . ","-ugher . ","-ig . ","möndogher . ","möndegh . ","minnogher . ","myndogt MB 2: 27 . ","mindogd SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) ),"]},{"a":"myndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpinglegendariet s. 169. 2) myndig, mäktig, betydande, ansedd. ther sattes the alla hwar epter annan skickeliga som han war bördog oc myndog tiill Troj 81 . 3) bemyndigad, befullmäktigad, med laga uppdrag försedd. Se Sdw 2: 127 0. NMU 1: 100 ( 1420) . \" kom ragul eskilz brodhir och giordhe forᵈᵃ eskil mindugh och mektogh ofwir bägis thera fädirne och mödhirne sälia och byta huru hanom täkkis \" ATb 1: 236 ( 1466) . matis . . . giorde matis person mindogh och mektogh at tala ltil lion . . . om een hesth ib335 (1470). ib 2: 163 ( 1481) , 188 (1481?). ","4) laga kraft ägande, i laga ordning utfärdad, laglig. hulkit breff som näpdin sagde myndugt oc gilt ware Uppl Lagmansdomb 104 ( 1490) . - Jfr ful-, o-myndogher."],"f":["myndog Troj 81 . ","mindogh ATb 1: 335 ( 1470) . ","minogh ib 2: 163 ( 1481) . mindugh ib 1: 236 (1466). mignoghir ib 2: 188 (181?). ","myndugt Uppl Lagmansdomb 104 ( 1490) . Se Sdw 2: 1270),"]},{"a":"mynia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mönja. \" minium ii genus coloris ruber wlgariter mynia \" GU C 20 (hand 2) s. 143. göra myror nokot hindher, tha blandes samman mynia smör oc tyära strykis pa trädh PMskr 331. swaa lithas mädh cinober, äller minyo malith ib 544 . \" eth lod malna mynio ib 545. \""],"f":["minya )"]},{"a":"mynne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr amynne."],"f":[]},{"a":"mynne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr amynne."],"f":[]},{"a":"mynsters klädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kläde från Münster i Westfalen. FMU 5: 305 ( 1491) ."],"f":[]},{"a":"mynsters läript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärft från Münster i Westfalen. HLG 2: 142 (1527)."],"f":["minsters lerveth )"]},{"a":"mynt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mynt, munstycke han är sua som myntara swen . . . hulkin som saman bläse oc slaar sit mynt Bir 2: 57 . vm rikom ok välloghom konunge offradhis oc presenteradhis mang mynt ib 154 . \" fals mynt thz som synis wara rät mynt ok är ey \" KS 28 (70, 30) . Bir 2: 58, 59, 3: 134 . - koll. mynt, myntstycken, präglade penningar. vm nakar herra giordhe sik krono älla fingirgul älla kar til sina nyttelikhet aff thy mynte älla malm som honum presenteradhis Bir 3: 133 . at j lathen slaa idhert eghit mynt j idher rike MB 2: 274 . - mynt, myntsort. swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401) . ib (1401), 26 (1401) o. s. v. SJ 38 ( 1426) , 69 (1437). þet mint som nu gar SD 5: 160 ( 1343) . \" thäth mynt som nu gangyr ib 557 ( i vidim. fr. 1373). tolkit mynt som nw i abo goor \" ib NS 2: 103 (1409, gammal afskr.). ib 1: 8 ( 1401) . \" hundradha mark swenska päninga stokholmst mint \" SJ 78 ( 1436) . \" sagde han at han wille jngen räffwilske penighe haffue vthen alth swergis mönth \" FM 230 ( 1505) . \" gifwe en päning thz mynt som gänkt är \" Bir 2: 336 . \" giffui en päning gangandis minth ib 4: 94. myntet skulde bloffwe wid macht \" HSH 20: 260 ( 1508) . \" thu haffwer fwnnit gambla kesara haffwor oc pänigga myntetz kwngör os thz \" Lg 439 . för thy at the ey kändho thz mynhtet ib; de båda sistn. ställena kunna föras till 2. - Jfr gul-, klippings-, kopar-, silf-, stokholms-mynt. 2) prägel. fals peningr som hauer rät mynt KS 28 (70, 30) . 3) mynt, myntverk. swa ath thedh (näml. silfver) kommer på myntidh, som gamalth och soorth waridh haffwer DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek). allä mynthemestere swenä som ther kommä och tiänä viliä ther oppa mynthen HSH 19: 15 ( 1497) . \" the honom tiänä paa mynthen ib. screff iach wp tiil . . . myntet i stocholm \" ib 24: 50 ( 1516) . ath jach haffwer nw sänth in oppo vesteros mynth . . . 150 og 43 1/2 lödig mark sölff DD 1: 226 (1516, eft. aftr. hos Langebek). - mynt, mynthus. hafua . . . ena stadzins tompt, som lelaghin är i mällen myntit ok henrik libbenhusens gardh SJ 69 ( 1437) . uppe widh minit ib. "],"f":["mint SD 5: 160 (1343) ; SJ 38 ( 1426) , 78 (1436); -it ib 69 ( 1437) ; ","-eno SD NS 1: 8 ( 1401) . minth ib 11 ( 1401) o. s. v.; Bir 4: 94 . ","mönth FM 230 ( 1505) ), ","mynta mästare","myntee- HSH 20: 261 ( 1508) . ","möpntemestare . ","myntomestare . ","muntomestare . ","myntamästara sven","mynthemestere- )"]},{"a":"mynt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mynt, myntstycke. \" thät mynit ok motit war gangane ok gäfft \" MP 4: 261 . moneta . . . mynth GU C 20 (hand 2) s. 153. - koll. mynt, präglade penningar. then dagh han fullelica bitaldher wardher i tal ok mynt, som fore är sagt SD NS 3: l207 (1417). tette för:ne söuerins mint, som her claues hade wtgiffuit Stock Skb 222 ( 1523) . - mynt, myntsort. päninga i thet nyia mynttidh SD NS 3: 460 ( 1419) . hundrade, och ottaighe mark reedha peninga sweriges mynth. loch j ortoge taal GPM 2: 80 ( 1515) . all land oc riike ther eij slaass ungerst eller ducata mynt forwerre sig pa mynthen HSH 15: 12 (1526? Brask). Arnell Brask Biᴵ 17. 3) mynt, myntverk. baadh iach honum sända syn swän och sölffuith astadh in pa myntedh i stocholm GPM 2 . 25 (1511). - mynt, mynthus. olaff andirson vpa möntit HLG 1: 57 (1451). ib 65 ( 1456) . j bachgrenden, som man gaar till myntit STb 3: 336 (1497). ib 369 ( 1498) . HLG 2: 84 (1517). - Jfr dukata-, stokholms-mynt. "],"f":["mynth . ","mint Stock Skb 222 ( 1523)","mynta mästare (mynthe-. mynto-. monto- (för mönto-?) Skotteb 63 (1461-62). -mestare. -mester), ","*myntamästara husfru","mintomästar-hustru )","*myntamästara son","myntemestere )","*myntamästara sven","myntomestare- )","*mynta mästirska","-mesterska )"]},{"a":"mynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mynta. swadane mynth som nw i stokholm myntas Sd NS 3: 452 (1419). skal . . . mikil . .. mynthä oss hwert aar . . .twge mark gwldh och tiwge mark sölff HSH 19: 16 ( 1497) ."],"f":["mynthä )"]},{"a":"mynta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mynta. Se Sdw 2: 1270. menta te myntha . . . stöth mynta mz salt GU C 20 (hand 2) s. 134. judanna kännefädhir giordho rwto ok mintho til tiondha, ok forsumadho rätuisona SpV 267 . SkrtUppb 307 . Jfr skiälghmynta."],"f":["mint(h)a ),"]},{"a":"mynta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mynt. mentha myntha LB 6: 284 . ib 2: 9, 3: 100, 5: 77 . stöther man myntho ib 7: 100 . taga . . . torra myntha ib 124 . ib 1: 97, 8: 50. taga vilda myntho . . . hon vexer oppo berg oc torr jord ib 7: 234 . tak . . . huite mynthe (grå mynta, medntha silvestris LIn.?) ib 8: 42 . Jfr horsa-, krusa-mynta."],"f":[]},{"a":"mynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mynt. \" lather ther aff sla peninga och mynthe gyllena \" Lg 3: 36 . \" thet litla som här i stockholm myntas \" GS 52 (1453, orig.) . \" oppa stocken ther han skrodher och mynther \" HSH 19: 13 ( 1480) . ib 15 ( 1497) . jtem haffwe och alle mynttemestare warit besworne och myntat epter rigsins radz breff ib 20: 261 ( 1508) ."],"f":["-ar , ","-adher ) , "]},{"a":"myntan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myntande, myntning. \" numisma . . mynth mynthan ok päninger \" GU C 20 s. 365 ."],"f":["mynthan )"]},{"a":"myntare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lydikino myntaræ \" SD 4: 4 (före sl. af 1327). fore . . . her johan myntara SJ 3 ( 1421) . fore . . . her johanne mintara ib 11 (1423). fore . . . her johanne muntare ib 32 ( 1426) . her johan muntare ib 33 ( 1426) . fore . . . her johanne minaträ ib 43 ( 1428) . fore . . . her johanne munter ib 46 (1430). "],"f":["mintare . ","muntare . ","munter )","myntara sven , "]},{"a":"myntare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SD NS 3: 49 ( 1415) , 573 (1420). heyne möntare HLG 1: 33 (1437). ib 38 ( 1438) . STb 2: 46 (1484). - Jfr pänninga myntare. "],"f":["mynthare . ","möntare )","*myntara gardher","myntere- )","*myntara hus","mynthare huss )"]},{"a":"mynter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr harmynter."],"f":[]},{"a":"myntmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myntmästare. Lagerbring Saml 3: 263 ( 1449) . Jfr mynta mästare."],"f":["myntmäster )"]},{"a":"myr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myr, torvmark (i maturtillstånd). mith i myren. Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"f":[]},{"a":"myr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["formica, myra. \" suasom myyn drogh han saman dagh oc nat \" Bir 2: 130 . \" athughule oc vakre j görandom thingom suasom myrin \" ib 3: 117 . \" wi thoroms ey oroa the minzsto myyr j hans huse är \" Lg 968 . \" thu ligger här fore orma oc myra \" MD 93 . Jfr mör. "],"f":["myyr . ","-ar )","myra högher","mira- )"]},{"a":"myr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myr, kärr, träsk. i ortnamn. lacum dictum musamyr SD 1: 618 ( 1282) . \" lacum seu paudem, que musamyr dictur \" ib 2: 65 ( 1288) . i n forsemæmyri ib 613 (1310). twerth öffuer bröme myre DD 3: 225 ( 1448) ."],"f":[]},{"a":"myra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myra. GU C 20 (hand 2) s. 145. för än rägn kombir ätha fogla oc myror sädhena ganskans mykith PMSkr 200 . ib 295, 331, 355 . JMPs 583. - ss tillnamn. swen myra GPM 2: 188 ( 1505) . - Jfr möra. "],"f":["*myro ganger , ","*myro stakker , "]},{"a":"myra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myra. \" sua som myran draghande nakat dagh oc nat til myro hopin \" Bir 2: 83 . ib 3: 86 . Al 9356, 9369, 9378, 9395 . "],"f":["myro hoper , ","myro högher , "]},{"a":"myrdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mörda, i hemlighet el. på svekfullt och förrädiskt sätt dräpa. (5. budet:) thu skalt ey hugga, stinga eller mörda thin jämcristen | om thu vilt gudi vörda Fornvännen 1949 s. 323 (väggmäla. 1451 enl. avskr. av J Bureus). lagde the henne til thät hon skulde haffua mört sin bonda Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . \" ginge the samma iij men epter jn pa en schoch . . . ok ther myörde the samma swen STb 3: 445 (1599). tha abel var mörder \" SvKyrkobr (Lucid B) 143 . \" thär epter gik then vsla mannen til waggana . . . ok mördhe thät barnit ok drapp \" MP 4: 239 . Jfr formyrdha."],"f":["mördhe MP 4: 239 . myörde STb 3: 445 (1499). part. perf. m. mörder SvKyrkobr (Lucid B) 143 . ","myrt JTb 34 ( 1462) . ","mört Uppl Lagmansdomb 22 ( 1490) . mörth STb 2: 618 (1480, Bil)),"]},{"a":"myrdhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = morþare. dömde han the samu mördara Bil 854 ."],"f":["mördare )"]},{"a":"myrdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mördat barn. . . . ad magnus kak fan en mörding hi enne lsas twnno ATb 1: 29 ( 1454) ."],"f":["mörding )"]},{"a":"myrdhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig mördare, mörderska. STb 1: 290 (1481), 3: 122 (1493). ib."],"f":["mörtirska . ","mörterska )"]},{"a":"myria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr eldmyria."],"f":[]},{"a":"myria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr eldmyria."],"f":[]},{"a":"myrk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörker. \" gudh skilde liwsit oc mörkith \" MB 1: 47 . \" tha war mörk ower alt egipto land ib 305. \" MP 2: 20 . \" min nat hauar ängte mörk \" Bu 416 . kom syrla j myrke till rom Bil 724 . \" thz myrk war ey naturlict eclipsis \" ib 339 . Bo 194 . Bir 4: (Dikt) 225, 226. MB 1: 53, 155, 2: 132 . Ber 46 . myrksins ängil KL 336 . - ofta i pl. (jfr Lat. tenebræ). mörkia mällan Bu 449 . \" äru the j myrkiom \" Bir 1: 163 . qwämelika liknadz . . . barndomsins spädhelikhet myrkiomin ib 4: (Dikt) 226. myrkin giordho blind hans öghon Ber 46 . \" myrkianna oc atskilndadzsins daghir \" Bo 222 . ib 96, 194 . ey gärning, ey skäl, ey wisdomber ok ey snille wardha wid mörkin (aqud inferos) hwart thu skynder Ber 184 . - Jfr natta myrk."],"f":["mörk Bu 416 ; MB 1: 305 ; MP 2: 20 . ","myrkith MB 1: 155 . ","mörkith ib 47 . ","mörket ib 2: 132 . ","med art. myrksins. dat. myrke Bil 724 ; MB 1: 155 ; Ber 46 . med art. myrkeno MB 1: 155 . ","mörkeno Bo 194 . pl. nom., ack. med art. myrkin Ber 46 . ","mörkin ib 184 . gen. mörkia Bu 499 . ","myrkianna Bo 222 ; Bir 4: (Dikt) 225 . ","mörkianna Bo 96, 194 . dat. myrkiom Bir 1: 163 . ","myrkiomin Bir 4: (Dikt) 226), "]},{"a":"myrkahus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse. satte toman i mörko hus Bu 187 . \" gik tel mörko huset ib. the sättus for opröuat mal j myrkahus \" Bil 577 . luctu i myrke hue ok lästu ib 245 . Bu 500, 504, 511 . Bil 370, 427, 488, 537, 538, 541, 901 . MB 1: 234, 241, 2: 393 . Al 7262, 7271 . Jfr myrkhus, äfvensom myrker, adj."],"f":["mörkahws MB 1: 224, 241 ; ","-hwsith ib 234 ; ","-hwse ib 2: 393 . myrke hus: -huse Bil 245 . ","myrkehws ib 488 . ","mörkehus Bu 511 . mörkohus ib. mörko hus ib 187, 500, 504 ; ","-huset ib 187 . mörko hws Al 7271 ; -hwse ib 7262. mörcohus Bu 504 . ","myrkiohus: -huse Bil 538 . myrku hus: -huse ib 370 . På flere af de anförda ställena skulle man dock kunna antaga att attributsförbindelse af adj. myrke med subst., icke sammansättning, förekommer),"]},{"a":"myrkastova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse. \" swa som vm nakar man ware sattir j myrko stofwo (in carcere) ther för hawir numit bokstafwa. än thot han är j myrkreno ey thes sidhir kan han the thing som han för man. än thot han seer them ey \" Bir 1: 126 . \" likir barne opfostradho j myrkestofwo ther ey trodhe at liws ok stiärnor vare til \" ib 2: 314 . hafuis til hwart thera mörkastufua oc skälighin näpst VKR 39 . Bil 391, 409 . KL 96, 100, 140, 144, 154, 155 o. s. v. Bo 80, 256 . Bir 1: 73 . Al 7268 . Ber 231 . MB 1: (Cod. B) 533, 2: 390. KL 396 . \" leddis han w myrkastufwonne \" Bil 901 . ib 257 . \" läto sätia varn herra ihesum i ena mörkostofwo som ther vndir huseno var \" Bo 190 . ib 56, 79. Ber 82 . Lg 547 . \" lagdhis han j mörkstaofwo \" Bil 901 . \" kastadhe han i mörkostowo \" MB 1: 234 . Ber 48. lät han hona j ena mörka stowo läsa ST 23 . j grymlike mörkestoffwo innelukte MB 2: 402 . ib 391 . KL 397, 408 . Su 129 . \" bröt diupo häluitis myrko stofuo \" KL 412 . \" foor the säla siälin aff krupsins mörkstuw \" Lg 3: 235 . Jfr myrkostova. "],"f":["mörkastofwa Ber 144 ; -stofwan ib 231; -stofwo Bil 901 . mörka stowa: -stowo ST 23 . ","mörkastoffwa: -stoffwu MB 2: 391 ; ","-stoffwo ib 405 ; ","-stoffwonne ib 390, 391 . ","myrkastufwa: -stufwonne Bil 901 . myrka stuffwa: -stuffwo MB 1: (Cod. B) 533 . ","myrkastwfwa: -stwfwo Ber 82 . myrkä stuua: -stuuonnä KL 140, 155 . ","myrkästwa: -stwo ib 154 ; -stwonnä ib. myrkästuwa: -stuwonä ib. mörkastufua VKR 39 . ","mörkastwffwa Su 129 . ","mörkastua: -stuw Lg 3: 235 . ","mörkastufa: -stufw Ber 48 . ","mörkästuua: -stuuo KL 144 . ","myrkestofwa: -stofwo Bir 2: 314 ; ","-stofw Bil 257 . ","myrkestuwa: -stuwonne Kl 96. myrkestwa: -stwan ib 160 . ","mörkestoffwa: -stoffwo Al 7268 ; MB 2: 402 . ","myrkostofwa: -stofwo Bo 79 . myrko stofwa: -stofwo Bir 1: 73, 126 ; ","-stofwonne Bo 80, 256 . ","myrkostofua: -stofuo KL 396, 408 ; -stofuonne ib 396. myrko stofua: -stofuo ib 412 . ","myrkostofa: -stofwne Bo 56 . ","mörkostowa: -stowo KL 269 ; MB 1: 234 . ","mörkostofwa: -stofwo Bo 190 . myrkio stwa: -stwo Lg 547 . ","myrkostuwa: -stuwo KL 100 ; -stuwonna ib; -stuwonne ib. myrkustuwa: -stuw Bil 391, 409 . På åtskilliga af de anförda ställena skulle attributsförbindelse af adj. myrker med subst. kunna antagas), ","myrkastovo gömare","myrkästuvo- . ","myrkästuwo . ","mörkästuuo- )"]},{"a":"myrkastova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse. \" jncarcero . . . i mörkin stuffwo säthia \" GU C 20 (hand 2) s. 18."],"f":["mörkatuwa: -o MP 4: 251 . ","mörkestuffua GU C 20 (hand 2) s. 67. mörkiostuffwa: -o ib s. 18), "]},{"a":"myrkbrun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mörkbrun. \" raua ue röder lithit (fel för lither) brwn oc mörk brwn \" GU C 20 s. 517 ."],"f":["mörk brwn )"]},{"a":"myrke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörker. \" tässa ärw the plaghor, skadhim häktilse, hwg, slagh, mörke (för mörker?), skam \" LfK 117 ."],"f":["mörke )"]},{"a":"myrke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mörker. lywset som är maria borth älte dödzsens mörke JMÖ 78 ."],"f":["mrke )"]},{"a":"myrkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörker, dunkel. mällan mik oc tik är engin mörghelikhet (obscuritas) Mecht 203 ."],"f":["mörghelikhet )"]},{"a":"myrker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörker. \" her laxman lot hanom sit fraa thaga medh waldh och velle j moln och mörker \" STb 3: 414 ( 1499) . - i andlig bet. SpV 478 . Jfr myrkhet. - Jfr natta-, öghna-myrker."],"f":["mörker . ","morkir SpV 497 )"]},{"a":"myrker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = myrk. ij thetta mörker Al 5437 . \" kom sigord swen jn i mörkerit \" Di 162 . till siöss i morkrett lagde han RK 3: (sista forts.) 5045 . liusa thom j mörkreno waro Bil 214 . \" ledde idher wt af dözsins skugga oc myrkre \" Gr 315 . \" äwärdhelikit häluitis myrkir \" Bir 1: 52 . MP 1: 46 . - pl. waro . . . rädhelikin myrker mällan thera här oc egipto manna MB 1: 316 . \" skulu thin mörkir lyusa thik \" Bir 1: 129 m mörkrenna hoffdinge LfK 236 . ib 239 ."],"f":["morkrett RK 3: (sista forts.) 5045 . ","myrkre Gr 315 . ","mörkreno Bil 214 ; LfK 239 . pl. gen. med art. mörkrenna ib 236 . mörkrennä ib 239), "]},{"a":"myrker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mörk, ej upplyst. naten vaxte myrk Bu 169 . Bo 105 . Al 5434 . \" aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan \" Bo 13 . MP 1: 46 . han (Gud) hawer ok skipat et rädhelikt myckit hus (för myrkt hus? el. fr myrku hus? i senare fallet att föra till myrkahus, hvars betydelse uttrycket myrckit hus i hvarje händelse här säkert har) KS 64 (159, 70) . thz myrka hws (kanske att fatta ss subst. myrkahus, med hvilket uttrycket i hvarje händelse säkert är liktydigt) är hälwitis pina ib. þa lät kunugen fanga þöm . . . ok þär myrkast var insätia Bu 184 . ther war mörkt Al 5432 . - fördunklad. solin war myrk Bu 339 . - mörk, mörkfärgad. sky . . . hulkit som myrke branda göra . .. myrkt oc swart Bir 1: 71 . eth stort mwlin oc mörkt Lg 3: 257 . Su 93 . 2) svår att upptäcka, dold, smygande? kallas iwdas mörker ormber, thy at han swek wr herra i tro än anticristus kallas oppinbar ormber MB 1: 265 . 3) inbunden, lömsk. han (Tiberius) var . . . myrker i skaplynde (ingenio . . . insidioso) Bil 299 . 4) dunkel, otydlig. fullän hugh oc wil hawandes þe þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe, oc þe at linä som ofthung waro þäm at bärä (ɔ: bäträ) som myrk varo SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). min ordh hulk.in som ey äru mörk Bir 1: 196 . \" for myrka jattan ib 2: 38. j hardhom ok thungom thingom oc myrkom at vndirstnda \" ib 3: 311 . MB 2: 331 . 5) dunkelt el. svagt seende. for mörk ögon LB 7: 139, 144, 145 . ib 2: 36, 41, 42, 3: 198, 7: 140, 206 . myrk giordh (obscurati) öghon Bir 3: 79 . - i andlig mening manzsins vindirstandilse är myrkt Bir 2: 314 . - Jfr genom myrker."],"f":["mörker MB 1: 265 ; ","mörk ib 155, 2: 331 ; Bir 1: 196 ; LB 7: 139, 140, 144, 145, 206 . ","miörker: miörk LB 3: 198 . ","myrkt . ","mörkt Al 5432 ; Lg 3: 251 . ","mörkro Su 93 ),"]},{"a":"myrker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mörk, ej upplyst. jllunis . . . mörker oc vthan maanä GU C 20 (hand 2) s. 12. then godhe mannyn (ɔ Tobias som blivit blind) . . . saath j eno mörko stuffuo ok takkadhe gudhe fore sina nadhir MP 5: 32 . - i andlig bet. wärdoghas nw jnföra j war mörka hiärta thz lyuset, som thu födhe JMÖ 113 . ib. 3) om sinnelag, tanke el. dyl. mörk, inbunden, lömsk. jak bidher tik at thu borth driff mina mörka tanka SvB 20 (b. av 1500-t.). 4) dunkel, otydlig. swa sm j speghle ok j mörke scrifftinne (in enigmate) SpV 495 . en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona Saml 6: 174 ( 1495) .","5) dunkelt el. svagt seende. ögonen bliffwa mork PMSkr 274 . 6) ss tillnamn. lasse mörk KTb 161 (1449?). - Jfr hvitmyrker. "],"f":["mörker . ","mork PMSkr 274 ) , ","*myrka ottosangs lius","mörke ottesangx- )"]},{"a":"myrkgiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förmörkad. \" i andlig bet. at war mörkgiordh hiärta (obscuratis cordibus) maghin känna sannindhena \" JMÖ 113 ."],"f":["mörk- )"]},{"a":"myrkgrar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mörkgrå. en mörkgio (för mörkgro?) fola FH 9: 9 (1508, afskr.) ."],"f":[]},{"a":"myrkgrar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mörkgrå. \" glaucus . . . hwiter gool mörgraa \" GU C 20 s. 317 . PMskr 251."],"f":["mörkgraa . ","mörgraa )"]},{"a":"myrkgrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mörkgrön. eth mörch grönt ängelst STb 3: 129 (1493-94)."],"f":["mörch- )"]},{"a":"myrkgrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mörkgrön. haffwa mörk grön (kan äfven fattas ss två ord) blad LB 7: 198 ."],"f":["mörk- )"]},{"a":"myrkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörker, dunkel. \" bort tager tz hiitha oc mörkreth aff ögonen \" LB 7: 164 . \" tz borttager gamwl morkheet aff thom (ögonen) \" ib 205 . \" förtager thz allan rosth i (för ok?) mörcheth aff mans öghom \" ib 8: 42 ."],"f":["mheth . ","mörcheth . ","morkheet )"]},{"a":"myrkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörker, dunke. zemech är en sten hwithgoll haffwandis nokra förgylta mörkheth j sighPMSkr 493. stenen topasius . . . äpther ffölgher oc maanaom bade j clarhet oc mörkhet JMPs 551. - i andlig bet. nar som hon glädz . . . bort wändh aff thinne sannindh, tha fallir hon j sina eghna mörkhet ällir j sith eghit mörikir SpV 478 ."],"f":["mörk- )"]},{"a":"myrkhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = myrkahus. MB 1: 60 ."],"f":[]},{"a":"myrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förmörka, fördunkla. delu (ɔ: delukino) fullelica innan til skyna lywss borth thagha oc mörka GU Cl 20 (hand 2) s. 103. - refl. myr kias. 2) förmörkas, mista synkraft. Se Sdw 2: 1270. - Jfr formyrkia."],"f":[]},{"a":"myrkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = myrk. mz dödsins mörkior (för mörker?) MP 1: 46 ."],"f":["mörkia )"]},{"a":"myrklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["mörkt, dunktel. \" iak sagdhe nakor thingh myrklika \" Bir 1: 298 . ib 196, 297, 401, 3: 417 . MP 1: 89, 149, 150 ."],"f":["mörklika Bir 1: 196, 401 . ","mörklica MP 1: 89 ),"]},{"a":"myrklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörkt utseende. skysins mörklikhet synis tekna at rägn skuli koma Bir 1: 263 . \" rädhos ey skysins myrklikhet ib. \""],"f":["mörklikhet )"]},{"a":"myrklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörker, dunkel. \" grafuin är myrka häluitis myrklikhet i hulka the sculu fall liuande thar i äwärdhelike usäl \" MPFr 229 ."],"f":[]},{"a":"myrkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mörkna, förmörkas, mista synkraft. om ögon thaaras ok mörkna LB 2: 52 ."],"f":["mörkna )"]},{"a":"myrkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mörkna, bliva mörk(are), mista lyskraft. i sama punctenom mirknadhe solen SkrtUppb 297 . \" mörkna stiärnorna hastelika \" PMSkr 292 . - refl. *myrknas, mörkna, förmökras; mista synkraft. när fäth . . . ledze är ath ätha. senorna dräghas. ögonen mörknas PMSkr 227 ."],"f":["mörkna . ","mirkna )"]},{"a":"myrkra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bemyrkra."],"f":[]},{"a":"myrkstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = myrkastova. bödh hona atir j myrkstouo säthia Bil 426 . vplätande myrkstuuonä KL 140 ."],"f":["-stuua )"]},{"a":"myrkstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = myrkstova. SvB 460 (1400-t.)."],"f":["mörkstuwa )"]},{"a":"myrkögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skumögd. GU C 20 s. 563 ."],"f":["mörk- )"]},{"a":"myrmidoner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myrmidonier. Troj 216 ."],"f":["mir- )"]},{"a":"myrmidonsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["myrmidonisk. Troj 216 ."],"f":["mirmidonersker )"]},{"a":"myrra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se mirra."],"f":[]},{"a":"myrrädikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nasturtium armoracio Fr., pepparrot? ten som er etir bitin, han skal äta myredicke LB 7: 303 ."],"f":["myredicke )"]},{"a":"myrter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mört, fisken leuciscus rutilus Lin. ss tillnamn. \" swnj mörter \" KTb 149 ( 1433) . Scr. rer. svec. I 1: 187 (1465). SJ 2: 15 ( 1476) . "],"f":["mörter )","*myrta leker (mo(r)theleckh), "]},{"a":"myrþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mörda, i hemlighet el. på svekfullt och förrädiskt sätt dräpa. leghia mz päningom tua män at dräpa sin mahg . . . ok myrþa lönleka Bu 30 . \" myrdhe han hemelika konungxsins son \" ST 88 . \" wardh constans myrdher . . . aff siälfsins mannom j bazstofuo \" Bil 733 . \" the ther oärlika myrda ok forradha \" RK 1: 3774 . \" warth mördher i gohda troo \" ib 3: 165 . \" mina sönir mik illa myrde \" ib 1: (LRK) s. 219 . \" hon hawer mört sinä frvcth \" Va 7 . Bil 851, 852 . Al 2810, 3482, 8419 . MD (S) 297 . Di 42, 230 . Jfr af myrdha, samt morþ."],"f":["mörda Di 42 . ","myrdhe . ","myrdher . ","mördher RK 3: 165 ; Di 230 ; aff mördher ib 246 ; ","-a Bil 852 . ","mört Va 7 (på två st.); MD (S) 297), "]},{"a":"myskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = myskenskinnare. Se W Åkerlund, Arkiv f. Nord. Fil. 48: 76. ss tillnamn. SSkb 150 (1504-05), 189 (1505-06)."],"f":["mysker . ","mwsskere )"]},{"a":"myske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skymning, mörker. \" tha thz leedh till qwellen i mysketh tha kom hakon \" JTb 95 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"myskenskinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som bereder skinn till mössor. Se R: Brieskorn, Några medeltida yrkesnamn och titlar 10 och W. Åkerlund, Ark. f. Nord. Fil. 48: 76 f. ss tillnamn. mattis mwsken skynner SSkb 69 (1502-03). ib 226 (1506-07). - Jfr mattis mytzken SSkb 113 (1503-04). - Jfr myskare och möskylere."],"f":[]},{"a":"myskiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärr där det växer kallor? (gränsen går) swa i eth mysker wppa ena sydona Sd NS 3: 619 (1420, avskr.)."],"f":["-ker )"]},{"a":"mädh","b":["pp","ab","kn"],"c":"prep. adv. konj.","d":"prep., adv. och konj. L. ","e":["A) prep. med dat. el. i dess ställe ack., någon gång med gen. 1) för att beteckna samvaro: med, i sällskap med, tillsamman med. hon . .. togh honom widh haandena och wille hafuan mz sigh Prosadikter (Sju vise m C) 228 . \" jnkom til oss . . . henrich strobuck meder tesse epterscriffne gode men \" STb 4: 31 ( 1504) . - med, bland. Se Sdw 2: 1270. 2) för att beteckna gemensamhet i handling el. tillstånd: med, tillika med. jtem skal kirkien haffua hälffthen af skin tyondhen met presten Svartb 71 (1345?). sades fore retta, thet hustrv anna . . . medh sit barn magh tredhe . . . jn vtj hwsit pa brincken medh sit barn STb 4: 112 ( 1506) . - med refl. pron.: för (sig själv). nw tröstha somlike fför mykydh oppa sigh siälffwa, sighiandhis swa mädh sigh JMPs 491. 3) för att utmärka den med vilken något föres el. följer: med. eth gotz, som iak fik meth mynne husfrv cristine SD NS 3: 207 ( 1417) . ib 302 ( 1418) . SJ 1: 329 ( 1465) . ","5) för att beteckna innehåll: av, med. otalika galga, fwlla mädh brännande järn krokom JMPs 258. - efter föreg. subst. the . . . togho stora byrdhe mz gull oc silff Prosadikter (Sju vise m) 127 . tw prisk fath medh ööl STb 1: 33 ( 1475) . wäl thry hundrath mädh röwarom Hel män 206 . 8) för att uttrycka att en beskaffenhet, egenskap, sed, verksamhet, ett förhållande e. d. förekommer hos någon: med, hos. at han adrik viste ellir hörde . . . swa dana oärligh gerningh medh eskil i sina daga ATb 1: 256 ( 1467) . hurw är thät mädh idhir Hel män 263 . 10) tillika med, vid sidan av, jämte. tha bethes jak här fore heterlecä mannä insighle mähter mino eghno NMU 1: 63 ( 1369) . 14) för att utmärka den person el. sak till vilken man står el. träder i ett förhållande: med. at wi alle . . . medh warn herra konung erik oc medh ware frw drotning margareta . .. äro ouer eno wordne Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . 15) med, med hänsyn till, med avseende på. tha medh thet samma tiltaal stode for:ne elzebe tet clarlige til STb 4: 23 ( 1504) . - mädh thäs, med avseende på. thätta ordhit ascensio . . . manar mik oc aminner mz thäs at iak är wordhin människianna forspräkare (almonet me quod factus sum advocatus hominum) Mecht 99 . 16) för att uttrycka åtföljande omständighet el. sätt: med. at wi alle . . . endräktelika medh godh wilia oc kärlek äro ouer eno wordne Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . stode margit . . . och viderkendes, tet hon stal skedin, medh nödh at hon tet viderkendes STb 3: 395 ( 1498) . mädh allo, se alder. 17) för att beteckna medel: med, förmedelst, genom. änglika . . . ok hans hustrv . . . hafua gifuit sik in i hälgha likama gille medh eenom mantle, som scriffuat star i vpbyrdhinne HLG 1: 65 (1456). mädhän gud . . . haffuer all vaar käreste barn här aff werl denne met dödenom kallat FMU 4: 351 (omkr. 1470). thy at gudz osynlighin thing wndhirstandin mz them thingom, som giordh äru synas (per ea quæ facta sunt intellecta) SpV 191 . räthuise the opflygä mz twegge kerleksens vinghom SvKyrkobr (Lucid B) 228 . STb 3: 210 (1495), 454 (1496). komber her j byn j gen, tha stande sin reth medh liffuit STb 3: 454 (1499). - med tillhjälp av, med begagnande av. the som köpande ffaa prebändor oc kyrkior, som nw thy wär wärlzlika höffdinga offta göra, skepandhis sinom wenom kyrkiona ingäl, mädh bönom älla gaffwom JMPs 252. takes theen oc files granth som myöl mädh enne järn fiill PMSkr 511 . 18) på grund av, i föld av, av, för . . . skull, med. jngen hade schul fore skyp och gotz tet forgickx . . . vtan allenast oleff hansson medh sin olydin STb 3: 455 ( 1499) . - mädh thy at, därför att, emedan, thenna striden staar ey langan tiid mz ty ath troyana stad fwl snarliga om kwl slatz oc nederbrytes j grwnden Troj 172 . 20) utmed, långs åt. fförst kirkewägia met hultila träsk, ok swa roo reth widh kirkiowori Svartb 524 ( 1477) . 21 (enligt, i överenstämmelse med. thet hustrv anna . . . magh tredhe medh lagen jn vtj hwsit pa brincken STb 4: 112 (1506). 22) med, li överenststämmelse med (någons) vilja el. fördel; oftast satt efter tillhörande subst. (el. substantiva ord) och vanligen förbundet med mot (mote). swenin sporde är thz siälinne nakath a mot at kroppen iordhas i hedhne iordh . . . är thz them nakth mz at the iordhas i wighdhe iordh SvKyrkobr (Lucid A) 118 . \" j allom thingom badhe moth ok mädh (tam adversis quam prosperis) \" Mecht 304 . ther lagen swa ljuslige holler med oss HSH 13: 78 (1524? Brask). 23) vid tidsbestämningar: under, vid, i. hwilkit som langelica thera mellen samtyckt war medh dandamanna nerwaran SJ 2: 111 ( 1488) . ib 184 ( 1491) . thär epter wägxer henne with mädh wintre MP 4: 156 . - mädh thy, förrän. ey waro the komne xv skede mon wt j siön j fraa athenas mz ty stort moln kom offwer klara hymmelsen Troj 86 . ib 104 . \" ey war än nw qwällen kommen om then samma dag mäd ty briseida haffde omwändt syn hoog oc willia \" ib 173 . B) adv. 1) med, i följe. tak medh oc bär mik min sek SvRimd 44 . hon . .. togh honom widh handena och wille hafuan mz sigh, thaa warde han sig och wille ekke mz Prosadikter (Sju vise m C) 228 . \" hon war ecke i radh eller daadh mädher, tha barnet mördes STb 1: 368 (1482). \" ib 4: 78 ( 1505) . - med, med om (att). honum bör oc . . . wara med ath hugga Arnell Brask Biᴵ 26.","2) för att beteckna ett medförande: därmed. the . . . togho stora byrdhe . . . oc gingo heem mz Prosadikter (Sju vise m) 128 . \" tha togh hakon och tywffwn syne arbyrsth och gingo i skoghen mz \" JTb 95 ( 1513) .","3) därjämte, tillika, också, även. tha dömde jak for:da martene til ingalykkio oc lthe andro gozs mädher, som howdhbreffuit vt visar SD NS 3: 521 ( 1419) . jtem fähirda twe oc the wakte yxnena medh SVklE 161 . VKJ 271 ( 1447) , 32. ATb 1: 207 ( 1465) , 268 (1467). MP 4: 178 . Troil 5: 318 ( 1515) . - efter föregående negation: heller. marten skulle ey faa sina hustrv i dagh oc ey i maargon medh ATb 1: 248 ( 1466) . til mädh, därjämte, också. kendes han haffue seth eldh oppa hans gardh til medh STb 3: 15 ( 1492) . tak . . . nokoth annath win til mädh PMSkr 359 . \" thär til mädh, d. s. mal lsamman alth thet j kareno är pa stenenom, oc jndrik thär til mädh aff oleonne \" PMSkr 414 . lib 511. C) konj. Se C. Larson-Högsby, Temporal satsfognig i fornsvenskan 40 f., S. Gustavsson, Hemming Gadh, gloss. s. 69. 1) medan, så länge som. - medan, under det att. skal iach lykko j werldinne bärä the skal nw skee medh iach är härä aff thennä stolta jumfrv riik Fredrik ed Noreen 2007-2009. medh j . . . ey til stedi[s] ware HIst. Tidskr. 19459 s. 252 (1512).","2) emedan, eftersom. her thures modher kan medh retta enga morghongaffuo vinna medh hennes bryllöp war j danmark Arfstv 41 ( 1461) . SpV 28 . \" thet hustrv anna . . . medh sit barn magh tredhe . . . jn vtj hwsit . . . medh thet andra mattis gritegiwteres döde sTb 4: 112 (1506). - Jfr bland-, bredha-, här-, inne-, nidher-, til-, thär-, up-, ut-mädh. \""],"f":["mz . ","mädh Mecht 304 ; MP 4: 156, 178 ; Hel män 206, 263 ; Troil 5: 318 ( 1515) ; PMSkr 359, 415, 511 ; JMPs 232, 258, 491 o. s. v. mäd Troj 173 . ","medh Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) ; SVklE 161 ; SvRimd 44 ; HLG 1. 65 (1456); Arfstv 41 ( 1461) ; ATb 1: 207 ( 1465) , 248 (1466) o. s. v. STb 1: 33 (1475), 3: 15 (1492), 4: 23 (1504) o. s. v. SJ 2: 184 (1491) o. s. v. Frederik ed Noreen 2008. med HSH 13: 78 (1524? Brask); Arnell Brask Biᴵ 26. meth SD NS 3: 145 ( 1416) , 207 (1417), 302 (1418); VKJ 271 ( 1447) , 32; SJ 1: 329 ( 1465) . ","met Svartb 71 (1345?), 524 (1447); FMU 4: 351 (omkr. 1470). mädher Sd NS 3: 521 (1419); STb 1: 368 (1482). mäther NMU 1: 63 ( 1369) . ","meder ST 3: 210 ( 1495) , 4: 31 (1504)),"]},{"a":"mädhalra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. mellanliggande råmärke. förste hufvudh råån i breedwijk . . . och medle råån mith j een broo FMJ 3: 60 (1433, avskr.)."],"f":["medle råån) , "]},{"a":"mädhalsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellanliggande sten, råmärkesten, råmärke. jnde in mædhalstenen SD 2: 23 (1287, i en råskilnadsdom)."],"f":[]},{"a":"mädhan","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. under tiden, härudner, emellertid. mäden tha salde han annan tiid jordene Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) . B_) konj. ","1) medan, under det att. Se Sdw 2: 1270 och B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 100 ff. - i \"relativ\" funktion. Se Sdw 2: 1270 och B. Bjerre a. a. 115 ff. j te xiii dagar mädn han smöriess LB 7: 376 . \" herra iwan sat tha ok thagdhe mädhan iomfrughan thetta sagde Ivan ed Noreen 2153. \"","2) då, emedan, alldenstund, eftersom. Se B. Bjerre a. a. 119 ff. mädhen jak egh jnsigle hawer NMU 1: 81 ( 1394) . ATb 1: 163 81462). haffuer inthe monges budde at tale jens warg tiil lom nogen huslön ytermere än tet han opburit har, meden monss dreff husfolkit vt för fardage STb 5: 84 ( 1515) . ib 188 ( 1518) .","3) då, då likväl, ehuru. Se B. Bjerre a. a. 152 ff. hwi sigx at gudh skapadhe fiska oc fughla aff watne mädhan thera likame hawa mera aff iordhinne än aff watne MB 1: 72 . \" ther äptir spordho the cristne huru thz kom til at the (ɔ hedningarna) tapadho stridhena mädhan the waro swa mange, oc the cristno waro swa faa \" ST 85 . \" mädhan alla andra synde äldras tha mannin älddhras ensamin girin vardir tha vngh \" MP 1: 86 . 4) så mycket som. Se B. Bjerre, Nysv. studier 15: 197 ff. tha vil jach giffua tegh gul lok silff medhan thw vilth haffua Di 256 . \" tha han hafdhe ätith mäden han vil, tha tok han alt thet ther var til Ivan ed Noreen 2793. - så långt som. Se B. Bjerre a. a. 5) om, såvida. Se B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 160 ff. mädhan thu älska han (si amas eum) tha casta han ij thänna brännande wngin \" KL 285 . mä- dhan iak är swa miskunsambir (si ergo sic misericors sum) . . . beez thy thu ödmiuklika af mik miskund Bir 1: 106 . \" mädhan ey fa alle män iämlica thässa sottir (si non omnibus hominibus istud contingre solet), ära the tha ödhkände oc vita til foren som thom fa \" Prosadikter (Barl) 23 . ","3) ehuru, fastän. \" hwilkin mädhan som han är sandir guz son owärdhughadhis eygh at taka sik til synir oc brödhir alla them a han troa \" Gr 388 . - Jfr ä mädhan, män."],"f":["mädhen . ","mäden . ","medan . ","meden Se Sdw 2: 1347),","mädhan som , konj. Se B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 295 f. 2) då, emedan. huarfore huart eeth tingh aff gudhi scapat är goth ok stoor lusthe ok glädhi hanom thz vil actha meden som j somligom är stoor fägrindh . . . j somligom läkedoma (o. s. v.) SvKyrkobr (Lucid B) 138 . . . . skatta ok besee the spisningenä, som är i niels dobbins hws, och wyrda henne fore peninga ok (för ä?) mädhan som tydhen är h aarder STb 1: 359 ( 1482) . "]},{"a":"mädharve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medarfvinge. \" mine bröder ok medarffwa \" BSH 4: 52 ( 1477) . met warom medhärfuom FH 3: 126 ( 1448) . affhender jak mik och mynom metarffuom thet for:de godzet ib 5: 53 (1468). ib 79 ( 1480) ."],"f":["medarffwe . ","metarfwe: -om FH 5: 79 ( 1480) . ","metarffue . ","medhärfue )"]},{"a":"mädharve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medarvinge. SJ 2: 189 (491). Stb 3: 244 (1495), 365 (1498), 4: 158 (1507)."],"f":["medharffue . ","medhorffua Stb 3: 244 (1495) (fel för -arffua?). pl. -arffuer STb 5: 10 (1514). metärffwe: -ärffwom Svartb 491 ( 1467) ),"]},{"a":"mädharvinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mädhärvinge."],"f":[]},{"a":"mädhbläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["om vind: vara förlig. haffdhe börin oss fogath och mädh(er) blästh BSH 5: 52 (1505; H. Gadh)."],"f":["mädher- )"]},{"a":"mädhborghamästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgmästare (jämte någon annan). STb 4: 250 (152)."],"f":["metborgemestere )"]},{"a":"mädhborghare","b":[],"c":"","d":"","e":["medborgare, borgare i samma stad (som en annan). wore kiere methborghere som ärä the godhe men j bagare embithedh BS 34 . han haffde i helslagit theres medhborgare niels persson BSH 4: 100 ( 1483) . \" togh josep persson . . . aff mich och aff iiij andre mine metborgare v tunnor lax \" FM 602 (1512-13; skrifvelse från borgmästaren i Raumo). BSH 5: 79 ( 1506) . HSH 20: 90 ( 1507) ."],"f":["medhborgare . ","medhborgere BSH 5: 79 ( 1506)"]},{"a":"mädhborghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medborgare, borgare i samma stad (som en annan). Se Sdw 2: 1270 f. framdelis seldhe nicles diekn sama gardh warom medh borghara jon fasbyärnsson ATb 1: 23 ( 1454) . ib 134 ( 1460) , 242 (1466). SJ 2: 207, 212, 215 (1492)."],"f":["medh- . ","-borgare . ","-borgari . -borgere. -borger. pl. om. mädhäburghare ATb 1: 22 ( 1454) . ","metheborghera Rydberg Tr 3: 639 ( 1458) ), "]},{"a":"mädhborgherska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medborgarinna. ATb 2: 331 ( 1488) . \" kom fore oss beschedelich quinna, waar medhborgerske, hustrv margit STb 3: 90 (1493). \""],"f":["medh- . ","-borgerske )"]},{"a":"mädhbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medbroder, stallbroder. \" kom for retten anders pederson i forkarleby och olaff magenson med theres medbrödra \" Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) . STb 2: 207 (1487). SJ 2: 215 (1492), 235 (1493). ämbetsbroder. vorto borgamestarana ok alt radit swa eens medh thera medh broder her anders . . . STb 4: 85 (1505). ib. ib 5: 36 ( 1515) , 347, 248 (1521, Kop)."],"f":["medh- . ","med- . ","met- . ","medt- . -broder),"]},{"a":"mädhbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medbroder, stallbroder. hans mädhbrodher huilken mz honom taladhe MB 2: 90 . \" vtdreff gaal oc hans mädhbrödher (socios) aff stadhen \" ib 101 . ib 4, 102, 127 . Lg 3: 407, 408, 453, 466, 692, 714 . SO 191 . BtFH 1: 17 ( 1494, nyare afskr.) . - ämbetsbroder, erchebisp jacob i vpsala war elskelige med broder HSH 18: 123 (1497; urk. utfärdad af de svenske rådsherrarne). wore käre medbröder (yttras af svenske rådsherrar) ib 19: 70 ( 1505) . paa wore käre medbröders menigä rigsins raadz wegnä i swerigä ib 75 ( 1505) . \" kome the verdige feder ware medbrödra \" ib 18: 36 ( 1496) . BSH 4: 99 ( 1483) o. s. v. om then leyde, som ware medbrödhra hade eders nades sendebod giffuet ib 223 (1497, urk. utfärdad af ärkebiskop Jakob Ulfsson). ware medbröder oc wij ib. thruels olaffson war mädherbrodher SJ 89 (1439, urk. utfärdat af borgmästare och råd i Lödöse). FM 300 ( 1506) ."],"f":["medbroder . ","metbroder: -bröders FM 300 ( 1506)"]},{"a":"mädhbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medborgare, undersåte. o ihesu christe owir alt thz thu skapadh haffwer, högxte konunghir, thu som wthan forskulan frälser thina mädhbyggiare (rex omnium quos gratis salvas civium), thu see til los mz thinne nadh SpV 585 ."],"f":[]},{"a":"mädhfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["medfara. \" myn godz oc garde äre skinnede oc illa medfarne \" FM 143 ( 1502) . - gå till väga, förfara. vill jach leggia mich all vin on, at thet skall redelighe och skälighe medfares BSH 5: 352 ( 1509) . \" är alloledhis laghlica mädhfarit effter stadzlagh \" SJ 89 ( 1438) . Jfr fara 5."],"f":[]},{"a":"mädhfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["medfara, behandla. \" opskipe theris koper och jern och athe tet rettelige weghe och skälige metffare genom wegerens hender STb 4: 264 (1512). \""],"f":["metffare )"]},{"a":"mädhfrälsborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["colibertus i[dest] simul libertus mz fräls burin GU C 20 s. 123 ."],"f":["mz fräls burin )"]},{"a":"mädhfylghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följe, sällskap. \" ä meden han och hans medh fölie aatho samestadz STb 2: 238 (1487). \""],"f":["medh fölie )"]},{"a":"mädhfylghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följe. \" mester dauid oc hans medfölie \" FM 486 ( 1510) . alt got, j bewisten mik oc alt mith metfölghe ib 633 ( 1515) ."],"f":["metffölghe . ","medfölie )"]},{"a":"mädhfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) medfölja. Se Sdw 2: 1271. riksens radz breff . . . medh flere wtscripter oc article som mederfylgde GPM 2: 18 ( 1506) . \" biwd meg käreste fader mederfölia \" Troj 51 .","2) följa, iakttaga? med prep. äptir. hwilkith hws laghlika opbudhith är . . . oc laghstandith är oc i alla maattho epther stadz reth oc lagh metfölgth oc inskriffwit staar j stadzins book HLG 1: 113 (1473). - Jfr fylghia mädh."],"f":["meder- . ","met- . ","-fölia . ","-fölgth . impf. mederfylgde GPM 2: 18 ( 1506) ),"]},{"a":"mädhfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["medfölja. mädhfölgde han sinom kompanom MB 2: 76 ."],"f":["-fölgia )"]},{"a":"mädhfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följeslagare, den som tillhör någons följe. the och theris medhfölgiara togho hanom xx oxa fra ATb 1: 333 ( 1470) . STb 3: 340 ( 1497) . 5: 255 (1519), 350 (1521, Kop)."],"f":["medh- . ","med- . ","med- . ","met- . ","-fölgiare . ","-föliere )"]},{"a":"mädhfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beteende, handlingssätt. \" mädh the samo troo afsigx iac diäflenom och alla hans mädhfärd SvKyrkobr 305. petulancia är kropsins diwrliken ällir oskäliken j allom limmom mädfärd (habitudo), komen aff kötlika tanka affling \" SpV 138 . - vanl. pl. at halda gudz tro oc widhersighia diäwlsins mätfärdher SvKyrkobr 4. käthin ok gilian ällir skörhetin aff kropsins mädhfärdhom (gestu), teknar människiona omvändha j eth oskälikit diwr SpV 149 . war herre jhesus som oss är giffwin til en spegil ok äptirdöme, j allom synom mädhirfärdom MP 5: 65 ."],"f":["mäd- . ","mät- . ","mädhir- . ","-färd )"]},{"a":"mädhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medgång, frangång, lycka. Mecht 338 ."],"f":["medgongh J Buddes b 174 ) , "]},{"a":"mädhganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medgång, framgång, lycka. \" mz godhe lycko oc mädgangh \" MB 2: 62 . Su 40, 135, 171, 180, 208, 218, 333 . Jfr värulds mädhganger."],"f":[]},{"a":"mädhgava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemgift. Arfstv 42, 44 (1461) . reuelstade er hans modherss morgengaffuo oc han haffwer thät oc for sin modherss mdgaffuo ib 8 (b. av 1470-t.). ib. joan kötmangere swarte gaff sin magh lasse vtter en vpbögdh gardh . . . thy ath han ey ville vigas medh hans syster, for än for sama medh gaffue hade vissan och borgan fore STb 3: 125 ( 1493) . - pl. d. s. hans modhers medh gaffuor Arfstv 41 ( 1461) . ATb 1: 164 ( 1462) . "],"f":["medh- . ","med- . ","metgoffue SJ 2: 244 ( 1493) ), ","*mädhgavo bref","medagguo breff )"]},{"a":"mädhgavor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemgift. \" hulkit forscriffna halfua stenhus . . . jop mentze gaff . . . hinrik frankenbergh til mädh gaffuor mädh synne brodhers dotter \" SJ 116 ( 1443) . at jak . . . haffuer vnt ok giffuit . . . niclis stub til heder oc mädhgaffuor mädh mynne älskelico fränko hustru margitte magnussadotter . . . alla mina ingedöma ib 188 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"mädhgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? (Stb 5: 33 (1514).","2) hemgift. \" en part j hans gardh som fornempda swene smidh war gifwit medh sinne hustru til mädhergift \" KTb 58 ( 1427) . ib. ib 68 ( 1431) . Svartb 411 ( 1444) . Arfstv 39, 43 (1461) . Stb 1: 51 (1476). SJ 2: 29 ( 1477) . Svartb 531 ( 1477) . Stb 3: 125 (1493). hans for:ne stiwffmoder skulle forsee hans syster til brödz, medhgifft och gafwa epter sine formoge ib 430 ( 1499) . \" effter thy at . . . lasse haffuer ffat hennes broderss dotter barbro til sine hustrv, tha haffuer hon wnt oc giffuit . . . lasse al then del . .. pa hulkit medgifft lasse persson j fridzskilling oplade STb 5: 33 (1514). \""],"f":["medh- . ","meth- . ","mädher- . ","medhe- . ","mitgift Svartb 411 ( 1444) ), "]},{"a":"mädhgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gåfva. \" aff thäs hälga andhas mz gifft oc jngywtilsom \" Lg 3 . 396. 2) hemgift. gaff iac met henne til mädhgifft VII 1/2 löduger mark silffs FH 3: 99 ( 1447) . SJ 31 ( 1425) , 38 (1426). thet han haffuer giffuit meth sine stiwffdoter anne thet stenhus . . . for metgifft ärligom manne ingwald torstenssen ib 348 ( 1468) . om iijɉ march päninga, som var en metgiffpt FM 217 ( 1504) .","3) dotation. \" all thenna forscriffna stykke som ärw nadhennedals closters stychtan, bygning, methgifft som klärka kalla dotacionem, gaffuor til- egnilse oc förläning \" FH 1: 18 ( 1441, nyare afskr.) .","4) gåfva som vid inträde i ett kloster lemnas åt detta. thera eghit breff . . . thär the hafua conuenteno giffuit vppa thera ingang ok medhgift FH 4: 43 ( 1455) . ib 5: 41 (1466), 53 (1468), 57 (1469), 321 (1517)."],"f":["mädhgifft . ","medhgift . ","metgifft . ","metgiffpt . met gyffth FH 5: 53 ( 1468) ), "]},{"a":"mädhgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["combure mz giutha GU C 20 s. 63 ."],"f":[]},{"a":"mädhgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) giva, överlämna, meddela (befallning el. uppdrag). tha haffua wii . . vpa then fulla macht oss är medgiffuit vpa badha sidhor, fulbordat oc stadfestat then ewige friid Rydberg Tr 3: 332 ( 1474) . ib 582 ( 1513) . thesse för:ne xij gode men äre medgiffuit aff borgemestere och raadit, at huat the göre . . . skall ware ffult och fast STb 5: 146 (1517). - giva i uppdrag. hadhe ikke per andherson varith . . thaa hadhe the strax hwghith them ledh ffron leth som them med giffwith var GPM 2: 267 ( 1507) . kiere broder, som wij ider metgiffuet oc beffalet alles wores oc mene stadzsins belegligheter, werff oc bestondt til wor alder kiereste nadige herres högmektughet at förarbete STb 5: 357 (1522, Kop). - Jfr giva mädh."],"f":["med- . ","met- )"]},{"a":"mädhgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) medgifva, förunna. äpther thy them mz giffwit är aff them hälga anda Lg 3: 396 . \" idher är ekke mz giffwit wndhersta the lönlik tingh som i saghen \" ib 460 . 2) meddela, omtala. var then opresning nogen her nedhre medgiffwid aff nogrom offwan effter BSH 5: 343 ( 1509) .","3) gifva, öfverlemna, meddela (befallning el. uppdrag). ma thet vel bliffua vid then samma befaling som them med giffwen var aff richesins rad HSH 20: 279 ( 1508) . ib 24: 25 ( 1512) , 35 (1512). FM 507 ( 1510) . - gifva i uppdrag. är thöm i wärff och ärendhe sa me dhgiffwith BSH 5: 73 ( 1506) . \" är forde gode män och sänningebudh swa metgiffuit \" FH 7: 94 ( 1513) . FM 572 ( 1513) . stod well raad oc lemper tiil än siden giffue skep oc godz igen, om thet ther tiil kome skulde, huilkit jagh oc min swene medgiffuit haffuer swa göre skole ib 463 ( 1510) ."],"f":["medh- . ","med- . metgiffua: -giffuit FM 572 ( 1513) ),"]},{"a":"mädhglädhias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. glädjas tillsamman (med ngn). colletor . . . mz glädias GU C 20 s. 122 . - med dat. änglannas chora mädhglädias äroffulle iomffrunne (conguadent angelorum chori gloriose virgini) JMÖ 197 ."],"f":["-glädias )"]},{"a":"mädhgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["medverka. \" wtan gudhz nadh, fore komande ok mädh görande, formaghwm wi enkte got göra \" Ber 6 ."],"f":[]},{"a":"mädhhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["de som hålla med någon, parti. sig ey annet . . . for- hopendes wten kärlek ynnest oc goduilia besynnerlig aff for:na högborna forstinne oc täss metholdh BSH 4: 282 ( 1501) . \" högboren forstinna oc hennes methold ib. koning hans och hans metholdh \" ib 5: 98 ( 1506) . faar han raada oc flere hans medhaldh ib 216 ( 1507) . ib 343 (1509), 513 (512, nyare afskr.)."],"f":["medhaldh . ","medholdh . ","medholl BSH 5: 343 ( 1509) . ","methold . ","metholdh )"]},{"a":"mädhhaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medhållare, anhängare. \" pauell i hydinge . . . och hans medhollere ware vppa nerdinga hundaris tinge Uppl Lagmansdomb 106 (1491). \""],"f":["mädhhaalare Troil 5: 318 ( 1515)"]},{"a":"mädhhaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medhållare, anhängare. \" han oc hans mädh haldara \" Su 66 . BSH 3: 161 ( 1465) . HSH 19: 134 ( 1506) . FM 235 ( 1505) ."],"f":["medhallare: -om BSH 3: 161 ( 1465) . ","medhollere HSH 19: 134 ( 1506) . met hollare: -a FM 235 ( 1505) ), "]},{"a":"mädhhiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälp, bistånd. Lg 3: 181, 405 ."],"f":[]},{"a":"mädhhiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälp, bistånd. \" ath han werdugas til ath offuersee edher store skiugdom och (medh sannol. överhoppat) gudhz medhielp vendhe thet i en bethre maathe Kyyrkohist Årsskr 20: 345 (1502). wart thetta mz fruktsammasta brudhennas marie mädhhiälp \" JMÖ 104 ."],"f":[]},{"a":"mädhhiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hjälpa, medhjälpa. \" coadinuare mz hielpa Gu C 20 (hand 2) s. 54. \""],"f":["mz hielpa )"]},{"a":"mädhhiälpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mädhhiälpe. jagh engilbricht engilbrichtson och alla mina medh hielpare HSH 8: 4 (1434, nyare afskr.). ib 3 (1434, nyare afskr.) . \" förarge her sten stwre oc alle the hans medhielpre äre \" FM 137 ( 1502) . ib 506 (1510). BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.), 5: 512 (1512, nyare afskr.)."],"f":["medhielpare BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . medh hielpare. medhielpere. methielpere FM 506 ( 1510) ), "]},{"a":"mädhhiälpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medhjälpare, den som understöder någon el. är på någons sida. at suenscas medhielpa sculle alla wara frij RK 2: s. 345."],"f":["medhielpe )"]},{"a":"mädhhängiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anhängare. \" alle hans medhengare \" HSH 24: 107 ( 1517) ."],"f":["medhengare )"]},{"a":"mädhkanunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanik vid samma domkyrka (som en annan). Rydberg Tr 3: 493 (1419)."],"f":["medhkanuker )"]},{"a":"mädhkompan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medbroder, stallbroder. \" tha skal han ok hans medhkompana retto kirkione vpp sin skada igen \" STb 1: 67 ( 1476) . ib 2: 460 ( 1490) , 3: 280 (1496). pedher bagäre zacher til xxxviij mark medh sin medhkompan per skynnere STb 4: 108 (1506)."],"f":["medh- )"]},{"a":"mädhleka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["collu (ɔ colludere) mz leka GU C 20 (hand 2) s. 102."],"f":[]},{"a":"mädhleks systir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leksyster. \" mz mynom medhlekx systrom (sdalibus) \" MB 2: 109 ."],"f":["medh- )"]},{"a":"mädhlidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlidande. \" medhlidningh haffwa tha man seer sin jämcristin nagat ganga paa \" MD (S) 266 ."],"f":["medh- )"]},{"a":"mädhliudhande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fonicus . . . mz liwdande ok sangare GU C 20 s. 283 ."],"f":[]},{"a":"mädhlovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som jämte någon ikläder sig en förbindelse, medlöftesman, löftesman. alt thetta forna och hwan artickel widh sigh lofwom wij konung erich, forda rijkesens rade aff swerige, och allom sweriges jnbyggiarom, trolika . . . att halda, och lofwa medh oss, och fore oss wara medlofwera BtRK 98 (1435, orig.) . för oss, och medh oss lofwa alle war medhlofwara ib. begges wara medhalofwara ib 99 . \" medh alle ware medlofwares jnsigle ib. löööö mäþlungu man, m. L. \""],"f":["med- . ","medlofwere . ","medhalofware )"]},{"a":"mädhlovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löftesman? kan thet henda . . . at thöm fornempda bo älla hans mädhlöwaromsom här epter nempnas ey worde betaldher thenna sama kopar som nw är saght Gadolin Pants 273 ( 1370) ."],"f":["-löwärom )"]},{"a":"mädhnytian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtnjutande, delaktighet. nakor mz nytian (fruitio) thäs högxsta . . . godho Su 281 ."],"f":[]},{"a":"mädhparti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["parti, anhang. \" ath hanmedh hans medhpartij hade thagith hanom hans goz fra j syön \" STb 2: 554 ( 1491) ."],"f":["medhpartij )"]},{"a":"mädhsiunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["con[can]are mz siwnga GU C 20 s. 73 ."],"f":[]},{"a":"mädhskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["collabi mz scridha GU C 20 (hand 2) s. 56."],"f":[]},{"a":"mädhstalrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stlabrodhir. hans mz stalbrödher MD (S) 243 ."],"f":[]},{"a":"mädhstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bstånd. \" gören mik mädstandh oc hiälp \" MB 2: 27 . FM 151 ( 1504) . BSH 5: 525 (1513? nyare afskr.). stödher sik widh herra förswar oc mz standh LfK 159 ."],"f":["mädstondh FM 151 ( 1504)"]},{"a":"mädhstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistånd. JMPs 441."],"f":[]},{"a":"mädhstandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälpare. \" lätha them jnscrriffwa j idhra bökir för idhra vener. bröder oc starka mz standhara j alle nöödh oc wardande thingom \" MB 2: 242 ."],"f":[]},{"a":"mädhstandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. [Äldre Dan. medstandig] ","e":["biståndig. med dat. at j waren her karll knwtsson oc her eric magnonsson lydoge oc höroge föllaktoghe oc medstandoghe HSH 7: 18 ( 1470) . \" vara them medhstandig \" BSH 5: 509 ( 1512) ."],"f":["med- . ","medhstandig )"]},{"a":"mädhstolabrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medbroder inom ett rådskollegium, rådsmedlem. jeppe pederson, ware (ɔ rådets i Åbo) mestola brodher Svartb 485 ( 1466) ."],"f":["mestola brodher )"]},{"a":"mädhstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["commilitare mz stiea GU C 20 (hand 2) s. 142."],"f":["mz strida )"]},{"a":"mädhsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["coniurare mz swärya GU C 20 (hand 2) s. 52."],"f":["mz swärya )"]},{"a":"mädhsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leksyster, väninna. \" hon bort gik mz synom lekasystrom ällir mädhsystrom (sociis ac sodalibus suis) \" MB 2: 109 ."],"f":[]},{"a":"mädhsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medsyster, väninna. thu skalt och wetha, at thwa thina mädsystra skwlu dräpas j dagh j kroon aff skalkom, oc skulu ffördömas JMPs 343. ib l403."],"f":["mäd- )"]},{"a":"mädhthiänare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medtjänare, person som har tjänst hos samme arbetsgivare (som en annan). then samme medthienaren älle stalbrodher war til oc fiöl loppa sijn knäfore honum MP 3: 396 ."],"f":["medthienare )"]},{"a":"mädhthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["commeditari mz tänka GU -c 20 (hand 2) s. 128."],"f":["mz tänka )"]},{"a":"mädhvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["conscire mz vetho GU C 20 s. 140 ."],"f":["mz vetho )"]},{"a":"mädhvitare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medvetande, genom vetskap (om ett brott) medskyldig (med någon). fints naghen grwffue dreng som malm tager . . . laglige tylwunnen, han oc alle hans medhielpare och medvethara, stande en tywffs reth BSH 5: 512 . (1512, nyare afskr.)."],"f":["medvethare )"]},{"a":"mädhynkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["medömka, hysa medlidande (med ngn). med prep. i. ty aktar jac j tiig mädönkiande (tibi compatiendo) föreläggia wälwilieliga tyna helsas hele wåghor Troj 14 ."],"f":["mädänkia )"]},{"a":"mädhängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängel i samma skara (som en annan). \" thänna draken gör oc stridh moth sanctum micaelem oc hans mädhänglom JMps 255. \""],"f":[]},{"a":"mädhärvinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medarfvinge. badha vppa sina weghna oc sina medhärffuingia weghna SJ 176 ( 1449) . FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) , 5: 53 (1468), 9: 9 (1508, nyare afskr.)."],"f":["medhärffuinge . ","meterffuinge: -ingie FH 5: 53 ( 1468) . ","medharffvinge: -ingers FH 1: 46 ( 1477, nyare afskr.) . ","medarffwinge: -ingia ib 9: 9 (1508, nyare afskr.)),"]},{"a":"mägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr omägdh."],"f":[]},{"a":"mäghin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraft, styrka, makt. \" huat troldoms makt fölgher þik. som räner hauet sins mäghins \" Bu 505 . aff thera (himlarnes) krapt oc mäghne springer oc wäxer alt thz iordhen bär MB 1: 44 . ib 32 . \" skal aldre bidha nakath mäghin, eller starkleker i thinom handom \" ib 428 . jak hafuir . . . hamm(en) aff handomen ensamin ok änkte mäghin Bil 350 . \" lagdhe hanum math j mun til han fik mäghin \" ib 117 . \" miste sith mäghin \" ib 448 . ib 106 . Bo 208 . MD 40 . Su 410 . thom thykte, at the hafdho tappath badhe makt oc mäghin Ansg 235 . Lg 3: 115 . fik swa mykith mäghin aff glädhe, at han sattis op i sänginne MB 1: 257 . \" skulin i äta oc styrka idhert mäghin (cor) \" ib 188 . \" är thz omöghelikt at mankönith föddis mz fullo mäghne oc förom likama \" ib 113 . ib 93, 99, 112, 114, 388. bäldas oc trösta sik aff sinom affle oc mäghne ib 455 . \" biþ nu þina guþa giua þinom mannom mäghin mera striþa viþ möbarnet \" Bu 504 . gudh giordhe swa mannin, at han hafdhe ewinnelikt mäghin oc odödhelikt, swa länge han syndadhe ey MB 1: 104 . \" aff gudhliko mäghne \" ib 345 . ib 34, 50, 291 . gudh sighra mästa crapt mz minsto mäghine Bil 537 . gripu ierusalem mz mäghin Bu 496 . \" uþi romara mäghin \" ib 507 . \" mz mäghins krapt wnum wi wäruldena \" Bil 566 . - kraft, krafter, förmåga. thz ärwodhe är ower thit mäghin MB 1: 327 . - Jfr lifs-, musa-, o-, sol-mäghin, äfvensom famälghin, adj. "],"f":["mäghen MB 1: 34 ; Lg 3: 115 . ","megin MD 40 . ","mäghinit Bo 208 . ","mäghine Bil 537 . ","mäghini MB 1: (Cod. B) 530 . ","mäghne MB 1: 34, 44, 113, 345, 455), ","mäghins lös","mäginz löös )","mäghins lösa","mäginzlösa )"]},{"a":"mäghin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr o-, van-mäghin."],"f":[]},{"a":"mäghinland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) fastland. \" äpter thy som ramarken til siggher . . . liggiandis vppa holman mith mellan badhen landhen mellan harberga bolstadh och vdatörppe bolstadh, och nw melth är mellan badhen mäghen landhen \" AktKungsådr 18 ( 1458) ."],"f":["mäghern- )"]},{"a":"mäghinlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["maktlös, kraftlös. hon saa han swa thröttan oc mäghinlösan \" Bo 197 . ib 217 . KL 318 . Lg 3: 86, 87, 88 . Jfr mäghins lös."],"f":["-löss Lg 3: 88 . " meghin löss ib 86), "]},{"a":"mäghinlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maktlöshet, kraftlöshet. \" ey formatte hon tha for mäghinlöso tala \" Bo 27 . ib 197 . Ansg 243 . Jfr mäghins lösa."],"f":[]},{"a":"mäghinnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor man seer thu hwat mäghin manne (quantus vir) som swa oquämelica var dräpin Bo 80 ."],"f":[]},{"a":"mäia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smycka (med löf el. blommor). han (staden) är . . . mäiader mz offalnande blomstrom Su 137 . tha (Philippi och Jacobi dag, d. v. s. den förste maj) pläga oc wärdzlike män ridha mäghin greffua skog oc atir komma heem mäyade mz blomstir oc blomom ib 374 ."],"f":["mäya . ","-adher )"]},{"a":"mäiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afmejare, skördeman. som korntith faller för en mäyare Di 223 ."],"f":["mäyare )"]},{"a":"mäiegreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["majgreve. Se J. Granlund, Rig 1948 s. 65 ff. tha worde the (ɔ: fogden och rpådet) offuer ens om meyengreffuen, som tha samtyckter war, hetendes jöns matsson STb 2: 340 ( 1489) . StÄmb 134 ( 1496) o. s. v. (se ib 287 )."],"f":["meyen- )"]},{"a":"mäiegreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["majgrefve, anförare vid den fest med hvilken sommarens inträde (den förste maj) firades och vid hvilken majgrefven red omkring med följe, hvarefter anställes gästabud med dans. Se Ihre 2: 118 f.; Ljunggren, Svenska dramat s. 126 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 468. - särsk. inom gillena och brödraskapen. hulken varder valder til meyegreff oc vil ey vara böte [1] tunna öl oc vari likauel SO 5 . \" smidha suenane haffui ey flere samdrykkior vm aarith än vm fastegangh ok walborgamesso som aff aldher warith haffuer tho swa ath vm walborgamesso bör them ev lengher samdrykkio at haffua vthan at theras meyengreffue giffui vth eena halffua thunna öl ok ther betale alle suenane eena thunna öl i theras companij \" ib 64 . \" bör ey suenane heem at fölghia theras meynegreffue i hans husbondha hus ib. - Jfr Peder Swart, Gustaf I:s Krön. s. 102: när han tå (Gustaf I vid Eriksmessan 1526) heem redh giorde han archielectu till meiengreffue, settiandes på honom en stoor krantz, then förde han sielff på sigh hem. någre dagar ther effter hölt han maiengreffue ööll ganske ståtelighe o. s. v. - ridha mäiegreva skogh, vid nyssnämda fest företag ridt till skogs. tha (Philippi och Jacobi dag) pläga oc wärdzslike män ridha mäghin greffua skog (adolescentes de nocte silvas petunt) \" Su 374 ."],"f":["meyegreff . ","meyengreffue . mäghin greffue)"]},{"a":"mäio stadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - pl. läger? komo alle thädhan vtan skadha alle hem til thera mäio stadha RK 1: 1573 ."],"f":[]},{"a":"mäio stadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - pl. läger. Se R: Pipping, Erikskrönikans ljudlära 78 f."],"f":[]},{"a":"mäkilborsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Meklenburgsk. haffwe the lybeske säth i dagh met the melekborskä FM 286 ( 1506) ."],"f":["mekel- )"]},{"a":"mäkilsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Mecheln (i Belgien). mäkist klede STb 2: 33 ( 1484) ."],"f":["mäkist ) , "]},{"a":"mäkilslakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tygstycke från Mecheln (i Belgien). Stb 2: 484 (1490)."],"f":["meckelz- )"]},{"a":"mäkla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mäkla, medla. \" engelbrecht . . . ok johan . . . skole bade til hopa bethale fleskith, epter then ene solde och then andra mechlade \" STb 3: 436 ( 1499) . - Jfr formäkla."],"f":["mechla . ","-adhe )"]},{"a":"mäkla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mäkla, medla, bemedla. \" epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla oc vnskilia \" SD NS 1: 611 (1407).","2) anstifta. \" the mekladhe alth ondht blandh almogen \" BSH 5: 182 ( 1507) . nogon . . . ther i bland almogen nagoth meklar ib. ther mäkler ok stempler mik ok riighet skade ok fordeff oppa ib 458 ( 1511) ."],"f":["mekla . ","-ar , ","-adhe )"]},{"a":"mäklan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bemedling. \" äpther godha mannas radh oc mäcklan \" PM LXXI ."],"f":[]},{"a":"mäklare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. mäklare; medlare, förespråkare. \" han (presten) är gudz ängil ok mäklare älla daghthingare (anguelus Domini et midiator) \" Bir 2: 111 . han (ɔ: var herra) bidhir fore os ok äkke fore sik. swa som var mäklare oc midhlare (tamquam advocatus noster et mediator) fore fadhorenom Bo 100 . \" jach hafwer haffth godha mäklare \" BSH 5: 92 ( 1506) . ib 303 ( 1508) , 304. - mellanlöpare, tasslare. ther wåre fast onda mäklare i bland the förde mellan oss bade dag oc dygn ä hwath the sagde war mäst alth lygn RK 3: (sista forts.) 5890 . jach skall än nw sta min ewentyr for ondhe meklara skull BSH 5: 115 ( 1506) . \" i högxby sokn haffwe warith ondha meklara \" ib 137 ( 1507) ."],"f":["meklare )"]},{"a":"mäklare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" claues mechlare \" SJ 2: 181 ( 1490) . Stb 2: 511 (1491)."],"f":["mäklere . ","meclare . ","mechlare )"]},{"a":"mäkling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mäkling, förmedling. \" engelbrechtz zacer til lxxx mark fore sin meklingk Stb 3: 434 (1499). \""],"f":["meklingk )"]},{"a":"mäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) mäkta, förmå. \" skwlu aldra the mäkte? the fornapda [!] godz ath hindra eller quälia \" NMU 1: 66 ( 1381) . - refl. mäktas, 4) mäkta, förmå. meth swa forodhom . . . at mäktis jak . . . forescrifna ärfwe, steenhws ok tompt aterlösa SD NS 3: 91 (1415). - Jfr for-, ful-mäkta."],"f":[]},{"a":"mäkta","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":[" A) adj. stark, väldig, mäktig, stor. en mäkta kesare Lg 3: 1922 . ib 438. en mekta striid RK 3: (sista forts.) 4454, 5980. ib 5995. meg giordes tha . . . mekta sned ib 6113 . B)adv. mäkta, mycket. mekta stora gåffwer RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 . ib 3: (sista forts.) 5970 . Lg 3: 715 . \" thz är mekta litith \" ib 134 . - Jfr makta."],"f":["mekta )"]},{"a":"mäkta","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":[" A) adj. stark, väldig, mäkgit, stor. han lath mwra eth torn ther j hafde han en mäkta skath aaf gul Prosadikter (Sju vise m C) 242 . eth stortt mäkta skip Troj 4 ."],"f":[]},{"a":"mäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bemyndiga, befullmäktiga. \" satto os ok mäktadho os till fulföghiara sins testametnz \" BYH 1: 184 ( 1380) . 2) mäkta, förmå. wi mäktom ey mote them MB 2: 244 . när jak ey mäktade göra myn ämbethe PM LXVII . ib XI. jak menar ath linköpungx domkyrkia mäktar wäl ath födha herr jons ib LXIII . refl. "],"f":["mäktas , 1) få makt, få öfverhand. watnin mäktadhos (prævaluerunt) ower mato ower iordhina MB 1: 170 . 2) vara mäktig. härras diäfwllin ok mäktas (dominatur) j thässom stadhenom Bir 3: 197 . 3) stärkas, få kraft, starkaste ok fetasta plastir ther siuke aff rasklica mäktas oc vidhirfaas Bir 3: 49 . - Jfr formäkta, maktas."]},{"a":"mäktebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullmakt. STb 1: 22 ( 1475) . [han] wilde fulfölgia sina klagan, epter ty som hans mektebreff wtwisar ib 28 ( 1475) . SJ 2: 34 ( 1477) . \" kom for rettin henrik oldenborch, meth eth mektabreff vppa her yrians nitze prest wegna \" STb 2: 102 ( 1485) ."],"f":["mäkta- . ","mekte- . ","mekta- )"]},{"a":"mäkteliga","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med makt, med kraft, kraftigt. staan a moth mäktelica MB 2: 402 . han sa huru mektelica diäwlin war her inbundin Lg 3: 232 . - kraftigt, häftigt, våldsamt. byyntä mäktiligä at sla til honom Va 37 . \" hwsen rystes mekteliga \" RK 3: (sista forts., prosa) s. 175. 2) med makt, med härsmakt. store försten will ther tha mäcktelige komme FM 657 ( 1516) . - Jfr maktelika."],"f":["mekteliga RK 3: (Sista forts., prosa) s. 175. mäktiligä Va 37 . mä'ctelige FM 657 ( 1516) ), "]},{"a":"mäkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["betydande, stor. mectelig rikedoma MD 444 . Jfr makteliker."],"f":["mectelig )"]},{"a":"mäkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["betydande, stor, mäktig. magnalis . . . stoor et then som mäktheligh gör GU C 20 (hand 2) s. 110."],"f":["-ligher )"]},{"a":"mäktelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makt, mäktighet. \" potestas . . . makt ok mäktelighet \" GU C 20 s. 473 ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"mäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) mäktig, ägande förmåga, i stånd (till el. att). finz thät (ɔ som the haffua a mote bäro) laghligit oc meghtoght wara til at göra thät walit til inte Abbedval i Vkl 92 . 2) mäkigt, kraftig. - om dryck. är triydingen offwan aa äggiena (som lagts i karet) tha är han (ɔ: mjölet) mäctoger ath han ey kan drikkas innan ij aar Sex ekon tr 267. ib. 3) mäktig, stark. kan for:de kong cristiern sjelff unsetta for:de hr ake oc axuall jnnan for:de midfaste söndag nest kommende eller oc hans folk saa mektigt at the betwinga landit vndher hanom ighen Mon Dipl Sv 39 ( 1464) .","4) mäkig, rådande, härskande. \" om morghonin arla giordhe han sin son mäktughan ouer halft sit rike \" Prosadikter (Barl) 85 . - med prep. livir. Se Sdw 2: 1271. 5) befulmäktigad, bemyndigad. ath jak mäktoghan gör bederlikan man nicles knwtsson . . . stadhfesta ok fasta . . . thet jordhaskipte NMU 1: 73 ( 1385) . ib 100 ( 1420) . the xxiiij (24) gode men, som mäktoge äro pa menoghetenäs wegna Stb 1: 110 (1477). - berättigad. herra hannus . . . schal mäktoghar wara thessa sama prebendam klärkom til forlänande ok ängen annar j alle matto swa länge han lifwer KTb 3 ( 1430) . - Jfr al-, for-, from-, ful-, ivir-, sam-mäktogher."],"f":["mäktoger . ","mäctoger . mäktoghar Ktb 3 (1430)","mäghtogha NMU 1: 100 ( 1420) ), "]},{"a":"mäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. adv. 1) kraftig, med fart. thz (vattnet) . . . rinder swa myklo mäktoghare ater til hafsins MB 1: 124 . 2) mäkta, mycket, högeligen. ted hielper mektigt wel LB 7: 334 . ib 329 . - superl. best. form med föreg. thät. det hastigaste, det snaraste. i förening med en form af kunna. til honom fara til malstrand thz mäcktigast the kunna wara RK 2: 8546 . - Jfr al-, alz-, for-, ful-, högh-, ivir-, iäm-, o-, väl-mäktogher, äfvensom maktogher."],"f":["mägtogher . ","mecktogger . ","mecht oger: -og TS 26 . ","mäktugher . ","mektugher . mäcktuger. mäktigh. megtig. n. mäktogth. mektokt. mäktught. mektigt. komp. mäktoghare MB 1: 124 . ","mäctigister : -e RK 2: 8546 ), "]},{"a":"mäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Mnt. mechicheit] makt, välde. mins waldz mäktoghet Bir 1: 132 . \" i skwlin lika wara baadha i mektogheth och lika wellogha \" Lg 3: 119 . ib 291 . - ss titet (gifven åt riksföreståndaren). fick jach ether mectughedz breff BSH 5: 159 ( 1507) . ib 160 . - Jfr alz-, höghmäktoghet, samt maktoghet."],"f":["mektogheth . ","mectughet )"]},{"a":"mäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) makt, välde. ty stadfäster jac tiig tiil herrä oc konwng . . . bärande krona oc konwng spyra epter myn dödh j wolloga kongliga mäktoghet Troj 99 . - maktställning, rang. tw (ɔ: Helena) skalt hedras oc wordas epter tyn mäktoghet oc högbordoghet (tu enim in tua magnitudine honoraberis uleut maior) Troj 67 . 2) makt, kraft, styrka. jac (ɔ Medea) är ath enast j bland dödeligom människiomsom forma beswika oc fortaga martis affguda stora krafft, och möthe hans mäktoghetz tiilskyckning (potentialiter institutis) twärt j moth mz myna konsters makt Troj 14 . ib 121 . \" saa frälste hector honom wndersamliga j syn föreleks mäktoghet (in Hectoris miraculosa uirtute) \" ib 134 . ib 176 . - Jfr al-, ful-, högh-mäktoghet."],"f":[]},{"a":"mäla","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tala, uttala ord. ther kunne ängin känna sin sälla vtan han hördhe honum mäla Al 5436 . - tala, yttra sig, säga. the ther amoth melto the waro faa RK 1: 34 . \" konung malnrit mälte tha han thz sa badh hertugh fräderik äta ga \" Fr 477 . \" tha hon hafdhe mält (ändrat till talath) ok gratidh sw \" Iv 984 . mälin (ändradt till i sighin) ey swa ib 103 . - tala, yttra, säga. iak hafuer änkte sakt ther bätre är mät (ändrat till sakt) än ofuer ware thakt Iv 118 (jfr s. CXLVII). hwath the mälto (ändrat till taladho) ok hwath the girodhe herra iwan thz görla hördhe ib 924 . - med de uttalde orden följande i direkt form. en man mälte tel domaran all pino döua þe cristno vtan iarnet Bu 510 . Bil 117, 455, 892 . MB 1: (Cod. B) 539, 540, 562. Fl 579, 1503, 1786 . Fr 507, 510 o. s. v. Iv 107, 123, 143, 172, 1076, 1234, 1460, 1480 o. s. v. (107, 143, 172, 1076, 1234, 1460, 1480 och på flere följande ställen är mälte ändrat till sagdhe). RK 2: 2012 . Di 90, 95 . \" tha mälte han ok sagdhe swa \" Fr 184 . Fl 44, 612, 1895 . Iv 137, 1126, 1388 . RK 2: 4689 . alexander swarar ok mälte widher Al 612 . - säga, omtala. med sats inledd af at. then skänke fore sin herra mälde at han nappin ij barmen fiälde Al 2991 . förklara, tillkännagifva. the breff articulos oc puncta . . . mälom wi dödh oc maktlösa BSH 2: 116 ( 1400) .","2) nämna , uppgifva, angifva. them dugher ey wäl alla mäla Al 2738 . \" man kan them ekke mäla all \" ib 2740 . the mäla sik optast siälff ib 2742 . 3) lofva, utfästa. han skulle haffua thz sölff honom var mält RK 1: 946 . "],"f":["mela: -te Bil 117, 455 ; ","-to RK 1: 34 . pres. -ir. impf. -te-. de Al 2291 . ","-t ) , v. ","mäla til , yrka, föreslå? hwar mälir til ä slikt han vil Fl 1736 . ","mäla um , "]},{"a":"mäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) mäta. Se Sdw 2: 1271. syllosätarena mälte the tomptona . . . tha var hon nordan til xviii alna ATb 1: 215 ( 1465) . \" sillasätiara som mälto tomptenä \" SJ 2: 17 ( 1476) . \" min hand haffwer lakth jordhinna grwndh, ok min höghra handh haffwer mälth ällir mattath himblana (dextra mea mensa est celos) \" SpV 517 . mensus a um mäthin oc mälther GU C 20 (hand 2) s. 133. lib s. 139. eth gut math väl mälth väl saman trykt ok väl vprogat MP 4: 111 . \" huru kan man thät mäla ällir miäta som engin ända hafuir i sik \" Hel män 169 . \" taker skiparen spannamaal . . . oc ey thet mälar tha th[et] inskipas \" PMSkr 100 . ib. 2) utmäta. at thet (ɔ godset) mälles i qwarstadu alla stadz i rikit Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . "],"f":["-ar PMskr 100. pass. mälles Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . ","-te . ","*mäla ut , mäta ut el. upp. j samma matto wi mälum wt andhrom, tha wardhir os betaladh SpV 570 . - vid lossning av spannmål o. d. andirs köpswen mälte vth sith malt i meneka skipp var mädan the varo hema och fengo sigh math ATb 1: 355 ( 1471) . skiparen . . . läth swa mäla thet (ɔ spannmålen) wth aff skipeno PMskr 101. - Jfr utmäla. - Jfr af-, ater-, igen-mäla."]},{"a":"mäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tala, uttala ord. han mälte oc hördhe oc sa oc gik oc lifdhe for vtan hinder Vis sten 3 . "],"f":["-te ) , ","mäla um , se Sdw 2: 1271. Jfr a-, for-, söt-mäla, samt be-, hardh-, lagh-, liuf-, o-, snar-, söt-, vä-mälter och omälin."]},{"a":"mäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mäta. \" han mälte väghen \" Bu 145 . \" ängin gat thz räknath eller mält \" MB 1: 239 . tha the fornempda tomp mäldes ok wtstikkadhis SJ 8 ( 1423) . \" tha fornempa kalgardz tompt mäldis \" ib 38 ( 1426) . \" thetta är mält medh ny aluenne \" ib 251 ( 1456) . wi namom af the hälgha läst sannind hwariom enom wara atirmälande mz the samu skäppo j hulke han mällir androm Bir 4: (Dikt) 269 . \" tholkin mäle ey iämlika \" ib 1: 239 . \" vm nakor määlte hundradha fota iordh j langlikhet. ok swa mykit j vidhelikhet \" ib 382 . ib 2: 49 . Fl 1160, 1239 . SD NS 1: 646 ( 1407, gammal afskr.) . Su 38 . PM 9 . 2) utmäta. att thet (godset) mäls i qwarstadum BtRK 64 ( 1396) . - Jfr ater-, up-, utmäla."],"f":["määla . ","-ir . ","-te . ","-de . "]},{"a":"mäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mäld, säd som skall malas. Se A. Janzén, Studier över substantivet i bohuslänskan 195 f. mölna qwärn . . . thär mals clostersens mäld VKJ 11 ( 1447) . ib 26. ffar ris mäldher versus si vis pro farre nummos precium mihi fare wilt thw haffwa päninga för mäldet sa säk mik wärdhit GU C 20 s. 253 . "],"f":["mälder , ","*mälda thrang","melda trang )"]},{"a":"mäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["meldh )","mälda frö","meldefrö )"]},{"a":"mäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (ack. mäld MELL B. 28: 5; KrLL B. 37: pr. sannolikt att föra hit) mäld, såd som skall malas. mala sina mäld ST 490 . MB 2: 122 . Lg 3: 6 . Jfr mälder."],"f":[]},{"a":"mäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mäll, atriplex Lin. Se Sdw 2: 1271."],"f":[]},{"a":"mälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (ack. mälder MELL B. 28: 5 i var.). Jfr mäld (mäld)."],"f":[]},{"a":"mäldyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mäll, atriplex Lin. LB 2: 42 ."],"f":["melyrth )"]},{"a":"mäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mätning. mått. Se Sdw 2: 1271. "],"f":["mälis man (melis(s)-. mels-: men Stb 3: 330 (1497); SJ 2: 312 ( 1497) , m. mätare. Se Sdw 2: 1271. mensor . . . mälisman GU C 20 (hand 2) s. 133. vidherwara men och mälismen SJ 2: 22 ( 1476) . STb 2: 330 (1489). melissmen claues olsson och oleff langh, stadzsens sylsätiara ib 3: 200 ( 1494) . ib 374 ( 1498) , 4: 114 (1506)."]},{"a":"mäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mått. \" at honum skuli ey atir mälas i thy sama mäle som han vtmäle androm \" Bir 3: 148 . mäla man, m. mätare. at the thet haffde aat skild medh snöre oc merke innan muramestarins oc mälamännena nerwara SJ 134 ( 1444) . "],"f":["mälis man (melisman), "]},{"a":"mäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr a-, gen-, högh-, vidher-mäle."],"f":[]},{"a":"mäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mål, röst, talförmåga. \" skal . . . godhr kunungr haua mun ok mäle til almoghans tarua \" KS 32 (82, 34) . 2) tungomål, språk. nw war tha et mäle (Cod. A maal 175) i iordhrike MB 1: (Cod. B) 544 . "],"f":[]},{"a":"mäleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr omäleliker."],"f":[]},{"a":"mäleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr omäleliker."],"f":[]},{"a":"mälelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr omälelikhet."],"f":[]},{"a":"mäleman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mälisman. SJ 260 ( 1457) , 262 (1458). Jfr mäla man."],"f":["mele- )"]},{"a":"mäleskäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målkärl, mått. \" gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo (mensuram) \" MP 1: 207 . mz the mäle skäppo scal lidhir atirmälas mz hulke j vtmälin ib. ib 211 ."],"f":[]},{"a":"mäli stang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["mali- )"]},{"a":"mälilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*mälilsa ra , "]},{"a":"mälinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utmälinger."],"f":[]},{"a":"mälinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mätning. at ga pa een melingh thera i mellom pa tompten om the iiij pgx land ATb 2: 77 ( 1476) . "],"f":["mellingh ) , ","*mälingsman","melingesmen ) , "]},{"a":"mälir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mått för torra varor."],"f":["mälis land","melis- )"]},{"a":"mälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) yppa, angiva, förråda. - tilltala (inför rätta)? kere hinrik, haffuer thu mynne peninga, tha faa mik thöm i gen medh gode och bliff then dandesuen thu esth, jach vil aldrich melle tich ther om i myne liffdagfe sTb 3: 81 (1493)."],"f":["melle )"]},{"a":"mälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) yppa, angifva, förråda, skulen j swäria mich ey melle biscopen swor j [1] eed sa braad at aldre welia melle thz raadh RK 2: 8252, 8254 . meller jac . . . then mich tedhe ib 8271 . MD (S) 216, 217. 2) yttra, säga. tha böriade konungen til hans kompan mella MD (S) 248 . - Jfr mäla (tala, säga; angifva)."],"f":["mella . ","melle . ","meller RK 2: 8271 ) , "]},{"a":"mällom","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[],"f":["mellom Di 1, 86, 156 ; KS 11 (26, 11), 14 (31, 14) o. s. v.; se vidare i mällom. mellum BSH 1: 166 ( 1376) . ","mellam BjR 2: pr. mellon RK 1: 2860, 3717 . mällin L.; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 6: 180 (1350); se vidare i mällom. mellin ib 2: 505 ( 1307) ; Bil 53 ; KS 19 (48, 21), 38 (100, 41) ; se vidare i mällom. mällen ib 2 (5, 3), 3 (6, 4), 76 (189, 84) . ","mällän SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . mällan L.; SD 6: 180 ( 1350) ; Bu 79, 129 o. s. v.; se vidare i mällom. mäldan Ber 201 ; se vidare i mällom. mälan Bu 511 ; MP 2: 8 . ","mellan ib 1: 51, 56 o. s. v.; se vidare i mällom. millom L. millan L.; MP 1: 86 ; VAH 24: 322 ( 1442) ; Gers Frest 33 ; RK 3: 1264, 1425, 1429, 2547, 3859, 3864 ; PK 242 . mällir L. mälle, jfr i mälle. mälla MB 2: 364 ; LfK 17 . mällu L.), ","mällom at"]},{"a":"mällom","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. med gen. el. i dess ställe ack., någon gåpng dat., stundom ställt efter det styrda subst el. pron. 1) mellan. i rumsbestämningar. j ford:da kapenhawta oc lempewore är rätta sokna och bya ran mellan soknom och byom som sagt är Svartb 481 ( 1464) . - för att beteckna att något upptager mellanrummet mellan två föremål. mediarticus (för mediacaritus) mällon thu tingh trengdher GU C 20 (hand 2) s. 126. ath tw kanth then pännan smwla söndher mällen fingrommen PMSkr 536 . 2) mellan. itidsbestämningar. ther war mer än en time millan at hon gik jn i härbärgit ok at han thalade til hänne Atb 1: 144 (1461). ","4) för att uttrycka ett ömsesidigt förhållande: mellan. ffore then skuld at millan hederlika herra ärchebiscopenom . . . oc biscopenom j abo är komen en osämia Svartb 155 ( 1375) . then rekinscap, som hetherlikom manue päthare alenninga, rath nanne j stocholm, oc mic mällom skelett hafuer FMU 1: 392 ( 1384) . SD NS 2: 251 (1410, gammal avskr.) . som thera mellom förent war tilforend i radzstuen SJ 2: 217 (14929. 5) bland. fiärdha (avundens lotter) är rwnan mälla wini til at göra missämio SvKyrkobr 353 . 6) under. i tidsbestämningar. mällom thäs at, under (mellan)tiden, til dess. Se Sdw 2: 1271. - B) adv. 2) emellan, i mitten. jak betalar tik en hööstak ther staa iij jak betalar tik then millan staar ATb 1: 87 ( 1458) . - Jfr dura-, här i-, i-, manna-, thässa-mällom. "],"f":["mellom SJ 2: 217 (1492) . mällon GU C 20 (hand 2) s. 126. mällen PMSkr 536 . ","mellan SD NS 2: 251 (14110, gamma l avskr.). Svartb 481 ( 1464) . ","millan Svartb 155 ( 1375) ; ATb 1: 87 ( 1458) , 144 (1461). mälla SvKyrkobr 353 . Se Sdw 2: 1271),","mällom at (mällan aat(h). mellan at), "]},{"a":"mällom binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jnterligare mällom binda GU C 20 (hand 2) s. 84."],"f":[]},{"a":"mällom blanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inblanda. Se Sdw 2: 1271."],"f":[]},{"a":"mällom byte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellangift vid byte. SJ 2: 102 (1487), 207 (1492)."],"f":["mellen- . ","-böte )"]},{"a":"mällom böghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jnterclino . . . mällom böya GU C 20 (hand 2) s. 35."],"f":["-böya )"]},{"a":"mällom falla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jntercidere mellom falla. GU C 20 (hand 2) s. 34."],"f":["mellom- )"]},{"a":"mällom ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma emellan. intercedere bydia ok mällan gaa GU C 20 s. 92 . \" hwilketh liwss inghen nath kan hindra äller mällom gaa (interpolet). \" ib (hand 2) s. 37. ","2) träda hjälpande el. lmedlande emellan. thänna jomfrulika tilganginmz oweneom them gambla, mällan gangande (mediante) guddomsins makt, söndhirknosadhe owinsins hoffwdh SpV 199 . ib 351 . \" for thy the liffdho stranglika widh sit köth, ok hogsins främsta ok öppirstah mällangangande trnne (mediante fide), hiöllo the fram före kötidh j wprdhning \" ib 369 .","3) paris dristadhe siig mz mällongangandhe teknom j taall loc androm athäffwom forlösa syn vilia (ausus est Paris per intersigna uocis uicaria primicias exsoluere uoti sui) Troj 63 ."],"f":["mällon- . ","mällan- )"]},{"a":"mällom ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma emellan. hadey dektingan mellan gangit RK 1: (Albr) s. 187 ."],"f":["mellan- )"]},{"a":"mällom hula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["intercauare mällan holo GU C 20 s. 88"],"f":["mällan holo )"]},{"a":"mällom kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jnterpello . . . spörya mällom kalla tiilkalla oc for andrvm bidia GUJ C 20 (hand 2) s. 37."],"f":[]},{"a":"mällom kast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["interieccio mällom kasth GU C 20 (hand 2) s. 36."],"f":[]},{"a":"mällom koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma emellan. vtan helga manna ok gudz vyna ok hennes böner thz forhindra ok mellan koma LfK 281 ."],"f":["mellan- )"]},{"a":"mällom koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma emellan. thär engin syndinna mehil mällan kombir Mecht 1451 . halt min hwgh när thik. at ey mällankommande iordhzligha thinga skwgge. skulle han skilia fra thik SkrtUppb 8 ."],"f":["mällan- )"]},{"a":"mällom liggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jaceo . . . ligga et componitur adicare tiilligga jnter mellom ligga GU C 20 (hand 2) s. 2."],"f":["mellom ligga )"]},{"a":"mällom lykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jntercludo . . . mällom lökka oc bort thaga GU C 20 (hand 2) s. 35."],"f":["-lökka )"]},{"a":"mällom lykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intercludo dinis mällom lökningh GU C 20 (hand 2) s. 35."],"f":["-lökningh )"]},{"a":"mällom löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jntercurso . . . itkelica mällom löpa GU C 20 (hand 2) s. 35."],"f":[]},{"a":"mällom plastra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["linter (ɔ interlino) mällan plostra oc dräpa GU c l20 (hand 2) s. 89."],"f":["mällan plostra )"]},{"a":"mällom standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå emellan, finnas emellan. wi arum skipte ok skilde aat . . . i aallum aþrum stykkium, sum os mallanstoþo SD 6: 358 ( 1352) ."],"f":["mallan- )"]},{"a":"mällom svepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ljnterplicare mällan swepa GU C 20 s. 459 ."],"f":["mällan- )"]},{"a":"mällom sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jnterscalare mellan sätia GU C 20 s. l549. jntercalo . . . mällan sätta ib (hand 2) s. 34."],"f":["mällan- . ","mellan- . ","-sätta )"]},{"a":"mällom taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lintercapere mellom tagha GU C 20 (hand 2) s. 35."],"f":["mellom tagha )"]},{"a":"mällombarker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellanbark. \" tag mellan barken aff aspa trä \" LB 7: 193 . tag . . . millan barken aff vng eek ib 194. ib 243, 301 ."],"f":["mellan- . ","millan- LB 7: 194, 243, 301), "]},{"a":"mällombodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bod belägen mellan två andra. STb 3: 251 (1495), 390 (1498)."],"f":["mellen- . ","-bod )"]},{"a":"mällomgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gård belägen mellan två andra. mellengardhen i for(näm)da tummathorp Vg Fornmt I 2: 48 (1461)."],"f":["mellen- )"]},{"a":"mällomradha utthydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glossa skriven mellan raderna, interlineär glossa. glosa interliniaris mällan rada vthydningh GU C 20 (hand 2) s. 87."],"f":["mällan- )"]},{"a":"mällomstenhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhus beläget mellan två andra. STb 3: 251 ( 1495) ."],"f":["mellen- )"]},{"a":"mälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mätning, mått. \" ower haluan annan attogh iordh i rätto mälningh \" SD NS 1: 584 ( 1486) . SJ 251 ( 1456) , iämpn mälningh MP 2: 110 ."],"f":[]},{"a":"mälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lmäld, säd som skall malas. xiiij lesther mälningh malt ok myöl GPM 2: 291 ( 1508) . ib. ib 331 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"mälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mätning, mätande. \" kalgardhz tompter räknis samvledh i breedh oc längdh i mälningh, som bygninga tompter räknas \" VKJ 8 ( 1447) . \" offuer thenne melningh war borgemesterne STb 5: 107 (1516). - mätning, mått. th skal ok idher giffuas ena goda mälningh \" MP 4: 111 . - konkr. mått. om the (ɔ köpmännen) ey kunna swa granlika taka til wara sin span, mälningh, ällir wikth MP 5: 120 . vträkkis owor hana pinonna mälning Saml 34: 290 . - Jfr atermälning. "],"f":["melningh )","*mälnings man","melningx- . ","melningz- )"]},{"a":"mälning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se malning."],"f":[]},{"a":"mält","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? malt. ii spen mälth HLG 3: 126 (1529)."],"f":[]},{"a":"mälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mälta, bereda till malt. VKJ Bil 284 ( 1466) . \" laat meltä thin aarswext oc affrath för än tienden inkomber \" Brasks Cal 273 . Arnell Brask Biᴵ 21. item iiiɉ pund bygh mölth HLG 3: 95 (1528). ib 112 (1528). ib (1529) ."],"f":["melta . ","meltä . ","-adhe . ","maltat ib 112 ( 1529) ), "]},{"a":"mälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mälta, bereda malt. the mälta skullo bryggia ok baka RK 1: 1644 . - mälta, bereda till malt. rogh latha mala och korn mältha BSH 4: 318 ( 1502) . \" genom fuktande bringa till groning. tagh gardkwmen och meltha vti ätykio som malth \" LB 7: 155 ."],"f":["meltha LB 7: 155 ) , "]},{"a":"mältare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mältare, maltberedare. ss tillnamn. \" hans melter \" Skotteb 207 (1465-66). ib 215 (1465-66). VKU 11 (15450) . "],"f":["meltere . ","melter . ","möltere Skotteb 237 (1466-67)), ","*mältara bodh"]},{"a":"mälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mältning. item iiiɉ pund malt li melthe HLG 2: 107. item iii!UDDA_TECKEN? span mynder en vɉ pund korn bar j melta die scolastice virginis ib 3: 112 ( 1529) . ib 134 ( 1529) . Jfr mälting."],"f":["melt(h)e . melta),"]},{"a":"mälte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se miälte."],"f":[]},{"a":"mälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mätning? anammer jak nw strax vpp korn for hestelopp oc will lathe komme i melthä BSH 5: 420 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"mältebodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mältbod, mälthus. ena bartompt, som belegin är nidhan fore . . . ingeualdz stenhws och till mälthebodhaner STb 1: 40 ( 1475) . ib 5: 40 ( 1515) ."],"f":["melte- . ","mellette- SJ 2: 176 (1490) . -bod. -bodt), "]},{"a":"mältebodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mältbod, mälthus. \" ena kölnabodh och twa meltebodher liggiande nidhan för sama stenhuset \" SJ 174 ( 1448) . ib 81 ( 1438) , 260 (1457), 342 (1468), 343, 355 (1469), 365 (1470), 371 (1470)."],"f":["mälta- SJ 81 ( 1438)"]},{"a":"mältegardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mälteri. VKU 4 ( 1539) . ib 17 ( 1541) ."],"f":["mälta- )"]},{"a":"mältegolf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mältehus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mälteri, mältbod. HLG 3: 110 (1529)."],"f":["melthe- )"]},{"a":"mältelave","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["mältholaghe )"]},{"a":"mälteskofl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maltskovel. VKU 140 ( 1570) ."],"f":[]},{"a":"mältestova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["melt(h)e- . melta- ATb 3: 47 ( 1495) . ","mält- ib 1: 301 ( 1469) . ","-stwffwa . ","-stwe )","*mältestovu rum","melthe- . ","-stuwu- . ","-stwghw- )"]},{"a":"mältestova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["mälthestugha )"]},{"a":"mälting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mältning, maltberedning. \" item i melthehwsset iii spen och v pund i melting HLG 3: 110 (1529). \" ib 127, 129, 135 (1529) . Jfr mältning."],"f":[]},{"a":"mältirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig mältare. SVklE 161 . VKU 4 ( 1539) ."],"f":["mältiska )"]},{"a":"mältning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mälting. bryggiaren äger staa för mältningene Arnell Brask Biᴵ 25."],"f":[]},{"a":"mältogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ordhmältogher."],"f":[]},{"a":"män","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L. Se B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 101 ff. ","1) medan, under det att. Se Sd2 2: 1271. ath hans oc axel the jngelunde ville theres deel offuergiffue eller lata theris arff kome j baack arff, men swa manga leffue aff slechten, som nw leffuer STb 4: 29 (1504). men monges stadztienere leste op laasith, tha gaff karlen sigh til rymningh ib 216 ( 1511) . så ofta som? Se Sdw 2: 1271. 2) emedan, alldenstund. sätir jak . . . mit insighle for thätta breff, män min fadhir haffwir eygh siälffwir insighle NMU 1: 79 ( 1392) . lade lasse . . . vt ffritzskillingen pa hustrv barbro vegna . . . men hustrv barbro ey eielff personlige til städes war STb 5: 83 ( 1515) ."],"f":["men )"]},{"a":"män","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["men. \" hans wiliä war at komma them til nokro onda akt; men the waro aff gudhi swa wäl bewaradä, at han haffde thäs engen makt \" Va 11 . ib 46, 49 . SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). SJ 37 ( 1428) . Di 181, 238, 258 . MB 2: 5 . Lg 3: 33, 34, 35, 61, 341, 346, 694 . LfK 143 . Gers Frest Inl., 1, 15, 17 o. s. v. LB 7: 196, 212 . PM XII, XV, XVI, XXVII o. s. v. FM 174 ( 1504) , 188 (1504). HSH 19: 115 ( 1506) . RK 3: (sista forts.) 4353, 5212, 5666, 5676, 5922. - utan. eyncte thera skal aldre nogan tiid her effter wara for:de mynom nadige herre konung karl eller suergis crona i mot . . . men altiid wara til for:de myn nadige herre oc suergis rikis besta oc bestand BSH 3: 78 ( 1454) . Va 54 . MB 2: 47, 56, 65, 95 . Gers Frest Inl. - män tho, men dock, dock likväl, det oaktadt. män thogh besporde jach myk medh manghe gode fornwmstighe wise men ther om BSH 3: 173 ( 1466) . \" män dog fek jach ingen annen suar then dagen \" ib 5: 152 ( 1507) . - Jfr man."],"f":["men BSH 3: 78 ( 1454)"]},{"a":"män","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["men. \" ther swarade . . . abbet hanes so till at han aldrich screff biscop bryniolff noghet breff till, som war nathuge herre konung agörende war i ondho, men eth breff kendhes han hafue scrifuet till biscop bryniolff \" SD NS 3: 275 ( 1417) . - efter negation i det föregående: utan. ther swarade abbet hanes swo till at han thet ey giorde aff ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet SD NS 3: 275 ( 1417) . \" jtem forbiudhom wj at noghor bliue länger kirkiowärende än tw aar ath slagh män tha the haua wm pascha tiidh räkenskap giort som sakt är tha säthis ananr thera aff \" Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim. fr. 1440) ."],"f":["men )"]},{"a":"män","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","1) medan, under det att. män biscopen var a bönom. vändes likamen tel huwþet Bu 129 . \" hine ära hema paa theras besta men the andre thera fiende gesta \" MD (S) 251 . \" han ville ey rädhas väluiloghan gudh män han formatte (cum valebat) \" Bir 3: 186 . - under det att, på samma gång som, då deremot? epter thy iak visseleca höre ok vnderstar, at . . . gudh lofwar thöm godh löön, thär miscundsampleca gerninga göra . . . i lifsens helbrygdho tima, män ok swa faa finnas döödz mandz vinir . . . tha hafwer iak thet nw storleca for akt ok göhum SD NS 2: 11 ( 1408) ; kanske att föra till följ. ord. - medan, så länge som. haltaþe män han lifþe Bu 196 . ib 21 . GO 927 . K 20 (51, 22). KL 8 . 2) emedan, alldenstund. thröste sik bätir än föör winna diäfwls lim gryman grefua. män han wan diäfwlin siälfuan Bil 543 . SD NS 1: 232 ( 1403) . Bo 146 . KS 9 (22, 10), 17 (43, 18), 38 (100, 41), 39 (102, 42) . FH 3: 8 ( 1377) . Di 238 . Lg 3: 61 . MD 74, (S) 248, 253, 265.","3) så mycket som? the sworo winskap män the gato Al 1102 ."],"f":["meen Lg 3: 61 ),"]},{"a":"mängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) blanda. the (malmer) som brista ähro ey fulbordelige myngde i sino vpbörielsse PMSkr 609 (avskr.). 2) inlägga, insmörja. - smörja. sedan mängdes then smöria om kring hiärnan oc hoffwodet Troj 188 . "],"f":["mängde . (?) part. pret. myngde (för mängde?) PMSr 609 (avskr.)), ","*mängia saman , blanda (samman). blanda thär j (ɔ i kopparen) fämtan marker bly mängiandis alstingis wäl samman j äsynne PMSkr 412 . - Jfr for-, saman-mängia."]},{"a":"mängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) blanda. \" skal han eet ok annat thz siälsynt är. oc mangra handa flätio blanda saman ok mängia \" Bo 134 . \" mängide thz blan miöl \" Di 48 . \" osith menkt mz honagh \" LB 3: 118 . \" ther mänger han ij eter marghin handa \" Al 2578 . \" all the trä i honum (skogen) waro the rökilse oc opobalsamum baro . . . mz oliua trä tha waro the mängd \" ib 75622 . 2) inlägga, insmörja. hwilkin (ɔ: likama) rätuise män mänkdo mz wälluktande kryddom VNB 7 . 3) besätta, belägga? thz !UDDA_TECKEN?: folk) syntis mz gulle wara mängd som annath gul monde the skina Al 9450 . \" waro the !UDDA_TECKEN?: beläte) . . . mz rikasta stena badhen mängd \" ib 9816 . 4) sammanlöda, sammanfoga. the (portarne) ära mz thässom malme mängde Al 4036 . 5) besmitta, besudla. part. pret. behäftad. mz engo lyte waro the (qvinnorna) mängd Al 8800 . 6) gifva blandad el. vexlande färg åt. part pret. af blandad färg, \"melerad\", spräcklig? tunicam meam mænght bryggist SD 5: 573 ( 1346) . han sa ther fiska swart oc hwiit bla oc mängda brwn oc grön Al 9213 . \" aff apina skapnath waro thön (djuren) hwiit oc gra mängd oc grön \" ib 9590 . \" annat arit tha wardh the (enbären) stor ok fa tha mängdan liit \" LB 4: 341 . \" walmogha hon hawer trighia handha blomsther ät är röth annat är mäkt (för mänkt) äller suarth (rubeus palleusque) tridhia är hwith \" ib 5: 80 . thz mängdha . . . stöt ok giort som oleum ib. "],"f":["-ir . ","mängide Di 48 . ","mängder . ","mägndher . ","menkt . ","mänght . ","mängd . mäkt (för mänkt) LB 5: 80 ), ","mängia sik saman , beblanda sig, hafva samlag. ST 215 . Jfr samanmängia. - Jfr bemängia, samt omängder."]},{"a":"männe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1271."],"f":[]},{"a":"människia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) människa. iak är wordhin människianna forspräkare Mecht 99 . \" syndoga människia siäll \" MP 4: 248 . människion liffuer ey ath enast widh ensamna brödit ib. at offwirwällis människio tryska kastar aff sik laganna ook SpV 69 . \" at mänskionne skuli altidh widherfara ällir närwara miskundh mz pino \" ib 81 . o ihesu christe wänaste i skapilse, ower alla männirskiors söner JMÖ 43 . \" mykyn ärw rätwisa männirskios dröffwilse \" ib 70 . - kvinna. om thu astwndar människio äller manna älsknadh SkrtUppb 83 (möjl. att föra till huvudbetydelsen). - Jfr kloster-, lek-, renlivis-, värulds-människia. "],"f":["människia MP 4: 248 . ","männirskios JMÖ 70 . ","männirskiors ib 43 . med art. människianna Mecht 99 . Jfr I. Modéer, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder 112 ff.),","*människia födha? , ","människio blodh , n. människoblod. JMPs 583. ","människio hampn , m. människogestalt. JMPs 292.","*människio hiälp , ","*människio kropper , ","*människio kunnist (pl. mäniskio konster), ","*människioliker , ","*människio pis","menniskio- )","*människios pis","menniskio- )"]},{"a":"människia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) menniska. \" maria nam mer af guþi sialuum ok hans änglom än af nochre människio \" Bu 5 . \" är väl värt at fatik människia kallas sääl \" Bo 65 . vi seem somlica fatika människior dröuas ib. lata människior MP 1: 65 . \" girugha människor ib. diwr människor oc fughla \" MB 1: 170 . \" tha människian är vng oc färsk \" ib 108 . \" thes ädhare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes heldr wil hon sik halda ok skipa til dygdhelik ting \" KS 51 (129, 55) . \" människian är af borndomenom ok til thes han kombir til skäla aldir swa som blindir man \" Bir 1: 215 . \" menniskian skal sörghia aff syndhenne \" Gers Frest 53 . Bu 140, 208 . Pa 18 . KL 45, 309 . MB 1: 114 . Bir 2: 193 . MP 1: 10, 25, 153, 239, 317, 318 . RK 1: 1681 . Ansg. 183. Lg 68, 69, 70 . \" mith j bland englana var människionna son (menniskones son) \" Gr (Cod. D) 392 . - qvinna. vmginge . . . mz alra fäghirsta människia (puella) Bo 100 . \" är aat waktande at the männene oc menniskior som takas til thetta renlifuit sculu wara mräkeliche män oc menniskior \" VKR 9 . 2) menniskonatur. bor innan simoni sandar diäwl mäþ hans människio Bu 103 . Jfr mänska. - Jfr kloster-, lek-, renlifnads-, renlivis-, skörlifnads-, thänista-, thiänisto-, värulds-människia."],"f":["människiä MP 1: 153 . ","mäniskia: -an ib 239 . ","menniskia . ","menniske Gers Frest 53, 56, 57 . ","kas . ","människio . ","mäniskio Bu 103 . ","menniske Gers Frest 14 . ","människior . ","männeskior Lg 3: 422 . ","mäniskior MP 1: 65, 317, 318 . ","menniskior VKR 9 ; Gers Frest 15 . ","mennisker Gers Frest Inl., 15. med art. människiona MP 2: 31 . ","mäniskiona ib 1: 10 ),","människio anlite","människio blodh","menniskio- PM XXX . " människios blod ib XXIX. menniskios blod " ib XXIX, XLV ),","människio hamber , ","människio hampn","-hamnph )","människio huld","-hull )","människio likame","människio mal","människiu- )","människio natur , ","människio natura","mäniskio- )"]},{"a":"mänska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godhet, mildhet, givmildhet. Mecht 51 . hans offwerflödhogha mänzska (liberalitas) löser alth thz jak haffwer syndath j giri äller mizskap ib 71 . \" mz riffuasta gemillo oc mänzsko (orofusa benignitate) \" ib 152 . ib 265, 328 . thär epter wilde the goda hustrun ey forbiuda sinom son ath giffua j gudz hede hwem han wilde . . . vtan togh vppa sik sama milhet ok mänska mädh honom MP 4: 114 . Hel män 152 ."],"f":["mänzska . ","men(d)zska ),"]},{"a":"mänska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godhet, mildhet, gifmildhet. \" fatar fore vidha godhleksins mänzsco (latos fines bonitatis gratuitæ . . . apprehendet) \" Bo 77 . j dagh vppinbaradhis fört guds vars frälsara mänzska oc godhwili (benignitas et humanaitas) ib (Cod B) 349 . iac är allom redhobooen ath giffwa mina naada gaffwo mz enne owergangandis mänzsko Lg 823 . thinna pino ogriplika mildhet. framgangande af swa mildom trosskap ok mänzsko Su 403 . \" math hawer mänska (för den gifmilde tryter aldrig maten; ad loca munifica redit esca datoris amica) \" GO 25 . Jfr ivir-, o-mänska, äfvensom människia 2."],"f":["mänzska )"]},{"a":"mänsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":["mänzskater ) , "]},{"a":"mänsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mild, givmild. \" giff mik j mins aldra mänzkasta hiärtans rifflighet \" Mecht 235 . \" tha gästhe han til en fatigan tigelslagare huilkin som storlika mildher ok mänske war widh fatigt folk \" MP 4: 89 . ib 105 . SkrtUppb 28, 60 ."],"f":["mänz(s)ker . superl. mänzskaster),"]},{"a":"mänskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mänska. aff konungxliga menskheth och milheth (liberalitate regia) SD 1: 227 ."],"f":[]},{"a":"mänsklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["mildeligen, med gifmildhet, frikostig. skipte hon mz fatigho folke thz hon hafdhe tha fangit swa menzskeligha Lg 3: 252 ."],"f":["menzkeligah )"]},{"a":"mänskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mensklig, till menniskoslägtet hörande. hördhe iak ginstan ena röst ok tho ey af menslikom mun (ore humano) Bir 1: 27 . warkunnandes människlike (wanzkelikhet Lg 3: 422 . - mensklig, med en menniskas förhållande el. förmåga öfverensstämmande. haffwa ekke alsintz owynneligha vthen människligha wissan Gers Frest 59 ."],"f":["mensliker . ","männisliker . människligh),"]},{"a":"mänskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr människioliker."],"f":[]},{"a":"mänskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["givmild, frikostig. \" swasom en mäzlikaste (munificus) konunger sände han konungxlika gaffuor hwarie enne - persone j conuentonne \" Mecht 149 ."],"f":["mänzlikaster ) , "]},{"a":"mänt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konst. Se Sdw 2: 1271."],"f":[]},{"a":"mänta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mänta, vitgarva. NMU 1: 109 ( 1434) . \" ij mäntadhe vxahudher HLG 2: 31 (1512). jtem late mänta om hösten ij vxahuder \" Arnell Brask Biᴵ 28. Brasks Cal 271 . VKU 56 ( 1549) ."],"f":["menta . ","-adhe )"]},{"a":"mänta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mänta, hvitgarfva. VII renshuthæ mæntæthæ SD 4: 711 (1340?)."],"f":["-adher )"]},{"a":"mär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = märe. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 617. Jfr örlöghis mär."],"f":[]},{"a":"mär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) frejdad, berömd, ansedd. värderad, skattad. Se Sdw 2: 1271."],"f":[]},{"a":"mär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fräjdad, berömd, ansedd. \" þässe varo märaste hans dicipuli \" Bu 99 . \" mz märasto juda mästarom \" Bil 80 . \" i adriani daghum war secundus philosophus määr \" ib 377 . ib 382 . Lg 1003 . \" thz barn wardher mykith mär \" Al 327 . \" the ädhla frwkt war wordhins swa määr \" RK 1: (Albr) s. 208 . ruth (näml. varhd) märare (clarior) ok thäkkelicare j gudz folke thy at han (för hon) lydde ey sinom eghnom vilia Bir 3: 231 . war daniel propheta määr mz (i anseende hos) mabogodonosor MB 1: 13 . \" vigolis then märe \" Fr 1637 . \" tw häther ränaldh mere riddare \" Di 212 . \" sent till hanum regnall mere riddara (reinalld ena meira riddara) \" ib 179 . thz saagh renaldh mera riddare (hann, näml. den strax förut nämde reinalld hinn mæri riddare) ib 219 . - med dat. sidhan vaxte han märare en för allom landum Bil 726 . 2) ansedd, förnäm. fik thöm j gömo märastum herra: paulino Bil 105 . \" medh märom ok wisom mannom är annor kunst talande ok liuande, äm medh almogha \" KS 38 (99, 41) . \" somme är skalka och göra buller, togh inghen mär swen, wtan öll hwnda och sollenära \" BSH 5: 234 ( 1508) .","3) lysande, härlig. \" redh . . . mz mero fylghe \" Bil 732 . 4) utmärkt, stor. var fru hauar än þriþiu hoghtiþ þa märasto ok dyrasto Bu 12 . \" aff hwario weest thu thz . . . at alexander är swa määr äller swa mäktogher fore andra säär \" Al 1897 . \" skända annan ok göra sik määr (upphöja el. beprisa sig själf) \" ib 2664 . 5) dyrbar, kär. han är kär ven ok mäar högsta guz Bu 184 . en mästare hafdhe bartholomeum kiäran ok märan patronum Bil 212 . \" haua han iui alt märan \" Bu 74 . hafþe andream käran ok märan iui andra apostolos ib 143 . i hafwin honum (afguden) mykith määr (dyrken honom mycket) Al 6604 . - Jfr ful-, o-mär."],"f":["määr . ","mäar Bu 184 . ","mer: mero Bil 732 ; ","mere Di 179, 212 ; ","mera ib 219 . ","märare . superl. märaster), "]},{"a":"mär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["haf. \" j salta hafwit som kallas märit \" ST 2 . at fiskia j märit ib. ib 3, 23, 37, 40, 56, 57, 68, 89, 100, 358, 443, 446, 521, 530 . Lg 292, 585, 3: 29, 323, 616, 684, 685 ."],"f":["mar: marith Lg 3: 29 )"]},{"a":"mär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["märr, sto. - ss. okvädinsord. mattis bagre kallade hustrv margit . . . ena forwunnene meer appenbarliga STb 3: 81 ( 1493) . "],"f":["meer )","*mära byte? , n. hästbyte. Se Sdw 2: 1271. ","*mära lädher","merre ledder )"]},{"a":"mär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hav. \" the klenat konungen gaff honum thärä som honum waro senth fra ower märä \" Fredrik ed Noreen 2701-2702. han for ower märith ok til the hälga graff MP 4: 197 ."],"f":["märä Fredri ed Noreen 2702) , "]},{"a":"märdhe och","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. Se miärdhe och miärdhre."],"f":["märdhre"]},{"a":"märdhe och","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. Se miärdhe och miärdhre."],"f":["märdhre"]},{"a":"märe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr landa märe."],"f":[]},{"a":"märe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Se R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 617. Jfr örlöghis mär."],"f":[]},{"a":"märe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 617. Jfr nymäre."],"f":[]},{"a":"märe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr landa märe."],"f":[]},{"a":"märe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr nymäre, örlögs märe."],"f":[]},{"a":"märgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["märg. \" medulla . . . märg \" GU C 20 (hand 2) s. 128. - bildl. för att beteckna det innesta av en människa. drik glädhinna, aff mins hiärta jnnersta märgh (bibe de medulla cordis mei gaudium) Mecht 354 . - Jfr oxa märgher."],"f":["märg )"]},{"a":"märgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["märg. \" scalf hanum mergher ok hiärta rötar \" Bil 272 . \" the stokka mina vini swa hardhelika at märghin vt gaar af thera benom \" Bir 1: 13 . \" allir kärlekxsins märghir är vp nötir j honom swa at änkte atir blifwir j honom vtan härdzskonna been \" ib 71 . ib 43, 233, 2: 175, 176, 3: 444, 445 . KL 316 . Su 104, 117 . LB 3: 45 . Jfr hiorta-, horsa-, kalva-, vargha-märgher."],"f":["miärghir Bir 2: 176, 3: 444 . med art. märghin ib 1: 13, 2: 175, 3: 445 . ","märghen KL 316 . ack. miärgh Bir 2: 176 (på två st.). med art. märghin ib 1: 223 . ","miärkin LB 3: 45 . dat. märghe Su 117 . ","miärghe Bir 2: 176 . ","märgx Su 104 ), "]},{"a":"märinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsfru. \" aflade jac eth sinne widelandz fader mz en märinne \" RK 1: (LRK) s. 216. Jfr marminna."],"f":[]},{"a":"märkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = iunkhärra? Jfr Di 425 . kalledhe hon til sik syn fosther sön merkar tetmarsson (för tetmar tetmarsson?) Di 208 . \" han förde märkar tetmars baner (merki þetters) \" ib 209 . \" mz märkar thetmarssons (för thetmars thetmarssons?) baner \" ib 215 . märkar thetmar aff bern (iunchærra þether af Bern) ib 222 . mina söner hadhe godh vapen ok märcar tetmar ib 223 ."],"f":[]},{"a":"märke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L,","1) märke som sättes på ett föremål genom stämpling, inskärning el. på annat sätt. märkto mz mangom märkiom sik MB 1: 367 . \" min faar äru märkt mz mino märke \" Bir 1: 358 . \" at hwar och en guldsmed . . . skulo sätia sitt märke pa then gärning han gör af nya, som han kan sla märke vppa So 162. är mik blygdhinna märke (cauterium) insät til mina äuerdhelica skam \" Bir 3: 140 . finner han (ɔ: teknmestaren) thet (silfret) fynth och skärth. tha scal han slaa ther krononis merke uppa DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . hwar myntemestaren swa seliende wordher, ther sätie han sith merke oppa ib 143. jönis tunnabindare som stadzins merke haffde SJ 140 ( 1445) . \" at the thet haffde aat skild medh snöre oc merke \" ib 134 ( 1444) . haffwer . . . kwngen latidh taghe merke aff (afmäta) elffssborgss klippe BSH 5: 452 ( 1511) .","2) märke, kännemärke. \" þe baþo berit isa sik nokot hans märke. at þe mato känna ok finna \" Bu 204 . 3) fälttecken, standar. casta niþar hans märke ok fanur ok baner. ok rese þär up sin märke ok sighar tekn Bu 206 . \" the toko thera baneer ok thera merke \" RK 1: 720 . - fälttekcken, igenkänningstecken som af hvar särskild krigare bars under striden. the lösn och märke aa ladhe . . . somligha hadhe quista och somligha halm RK 3: 2222 . 4) gränsmärke, råmärke. SD 1: 319, 354 . - stängsel, gärdsgård. utan märcke (sepes) eller innan SD 3: 124 (öfvers. i nyare afskr.). 5) minnesmärke, vård. han lät ther göra et märke wänt Al 7324 . 6) märke, tecken, spår. þäs bruna märke bar hans armbar. ä mz han lifþe Bu 419 . \" jak kände al hans flät och färdh huart han gik aff bldodzins märke oc tekne \" Bir 2: 132 . \" feylar mik merkith til kost hallith i fasthe \" BSH 5: 249 ( 1508) .","7) märke, tecken, bevis. \" til et tekn oc märke at hans släkt war wtwald aff allo manköne \" MB 1: 5 . \" waro et märke oc widherkännilse, at the kändos widh at the waro syndoghe \" ib 441 . at thu wille mik kwngöra nakor tekn äldher märke . . . thinne närwarilses Su 107 . Gers Frest 35 . - tecken som visar att något kommer att ske, förebud. huat är ey tha thzta eth aldra sannast tekn oc märke til thäs andelika hwsens . . . fördärff oc nidherslagh Su 54 . mädhan the nw swa göra, är nogh wist märke at the warda giffne j förtappilse MB 2: 164 . 8) det som är utmärkande (för), utmärkande egenskap (för)? märke är här til yrther LB 2: 64 . 9) exempel, varning. tak her aff eeth märke ST 434 . - Jfr bo-, bols-, bränne-, härads-, kors-, landa-, lands-, ra-, riddara-, skogha-, skogs-, skot-, sokna-, sten-, stena-, trä.-, ör-märke, äfvensom ivirmärkis."],"f":["märkiom ) , "]},{"a":"märke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sellerin apium graveolens Lin. \" apium märke \" LB 6: 284 . ib 5: 81 . \" apium a latino thz hetir märke a swensko \" ib 3: 116 . \" wakta sik fore . . . gardkal oc märke \" ib 1: 96 . \" blandar man henne (ɔ: malyrth) medh merke sodna \" ib 7: 147 . \" apium är märke, hon dwger for liffwer \" ib 155 . \" äther man märke raa ib 156. \" ib 1: 98, 2: 31, 45, 64, 3: 117, 4: 349, 5: 80, 7: 208, 225 o. s. v. "],"f":["merkie LB 2: 45 )","märkis frö","-fröö )","märkis os","-oos )"]},{"a":"märke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) märke som sättes på ett föremål genom stämpling, inskärning el. på annat sätt. han skal bliwa bödil i stadenom ok mista badin öronen ok warda märktir medh stadzens märke ATb 1: 181 ( 1463) . . . . for thy änglekes merkie stode pa koppern ok pa messen tesliges STb 2: 215 (1487). ib 5: 24 ( 1514) , 278 (1520). varth stammä nielsse hwstrv ssak xx mark fför hon skar eth marke vtaff en dwk ATb 3: 331 ( 1522) . \" taker nokor skipare märke aff annars ankar PMskr 86. - (löst) kontrollmärke. jacob screddere gik lagh, ath tet klede, som symon offuerskere hade vtfangit epter merkit, war ey hans budh eller hans hustvres och ey hans wylie vtan sade och swor, ath han sama merkie offuerskeren hanom fangit hade, tet hade jacob bort tappit STb 3: 195 (1494). \"","2) märke, kännemärke. \" fför thy rödher lither är glädinns märke JMPs 274. - symbol, attribut. tha keysaren är komande til naghan stadh, sendes ok föres fore hanom hans keysarligin krona hans baaner ok andron hans voldz ok herredömes thekn ok merken \" SvKyrkobr (Lucid B) 228 . 4) gränsmärke, råmärke. Se Sdw 2: 1271. SpV 446 . hwar äptir wil lfawidzske hoghin löpa wt owir sins ordhins märke (metas) ib 454 . 6) märke, tecken, spår. tha han haffde sin ordh lyktat, syntis til lthe märkeno (ɔ: en fläck på kinden) alz inthe MP 5: 137 . 7) märke, tecken, bevis. huru offta människian tagher gudz wärdogha likama, swa offta wpnyas the fägrindhin j hänna siäl oc forökas swa til märke, hwar ey meer än eth sinne sik berätte, han förökar oc eth sinne the fägrindinna j sinne siäl Mecht 154 . 9) exempel, varning. i tessa hälga läst äro oss nagra tingh tagandhe til märke . . . som först är thänne siälfgode ok högfärdoghe phriesus MP 4: 169 . 10) mått. bygger nokor mästarman skepit längre, större äller dywparen än som skiparen haffwer honom fangith märke oc maatto PMskr 5. - Jfr aler-, atskilnadhs- (JMPs 537), bi-, hovudh-, iärn-, lön-, ra-, sten-, stikko-, sände-, öghna-märke."],"f":["merke STb 5: 278 (1520) . merkie ib 2: 215 (1487), 3: 195 (1494). marke STb 5: 24 (1514); ATb 3: 331 ( 1522) . ","märke SpV 454 . ","merken SvKyrkobr (LUcid B) 228), "]},{"a":"märke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["märkis os , "]},{"a":"märkebast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett stycke bast hvarmed tunnbindare taga mått. SO 223 ."],"f":[]},{"a":"märkefrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = märkis frö. tak merkefrö LB 8: 42 . ib 7: 208, 232, 265, 283 ."],"f":[]},{"a":"märkeiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järn för märkning av något. caracter . . . beläte rwnu staffwer merkeiärn ok märke GU C 20 s. 78 . \" cauterium ii swedeiärn ok märkeiärn \" ib s. 90 ."],"f":["merke- )"]},{"a":"märkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) märkligen, på ett anmärkningsvärt sätt. ten ädle herre diocle cianus togh til j wishet och konst ganska märkeligan Prosadikter (Sju vise m C) 224 . - (?) thz han atskil thässin loghan, märkelika (merito) haffwer han takit thätta nampnit starkhetinna ande SpV 551 . - Jfr be-, ut-märkelika."],"f":["-ligan )"]},{"a":"märkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) tydligen, naturligtvis. \" märkelika skapadhe war herra först mannin ensamen, oc sidhan kono fore kännedoms skuld, at mannin skulle stundom ensamen wara \" MB 1: 85 . - tydligen, klarligen, uppenbarlien, bestämdt. gitär þätt märelikä pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä SD 5: 377 (1344, nyare afskr). - tydligen, uttryckligen. sigher scripten märkelika, at war herra sände honum innirlikan sympn MB 1: 89 . jhesu christi ordh . . . sighia märkelicha at the sculu swa dana klädhabonad hafua VKR 13 . MP 1: 18m. 2) märkligen, på ett anmärkningsvärdt sätt. i allom them stadhomen som nakat märkelica (notebiliter) var giort mote honom Bo 223 . \" kungör brudhinne ok vt thydhe märkelica (notabiliter) the synina \" Bir 3: 417 . 3) synnerligen, högeligen, mycket. ville hona swa märkelica (signanter) göma Bo 44 . \" at systrena märkelica skändos af thy \" ib 135 . märkelica förfäradhe Lg 3: 193 . 1: 354. wordho the märkelika förfäradhe Lg 3: 193 [wi] warum märkelika mykit förhindradher Bir 5: 125 . Lg 3: 465 . LB 7: 6 ."],"f":["-licha . ","märklica MP 1: 187 )"]},{"a":"märkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) märkbar, tydlig. suom thet merkeliget är FM 391 ( 1508) . ","2) egnad att väcka uppmärksamhet, märklig, anmärkningsvärd, märkvärdig. här är merkelict at sanctus stephanus tolde martirium wm höstin ok hans ben funnus wm julin Bil 284 . Lg 440 . \" han scrufuar aff sik siälfuum eth märkelikt thing \" Bil 628 . MP 1: 55 . Bo 28 . Bir 1: 96 . märkelikir kännedombir ib 3: 460 . ib 340 .","3) ovanlig, framstående, utmärkt, utomordentlig. ath hon skuli synas märkelikin (notabilis) j klädhabonadh VKR 74 . Bir 4: 29, 30 . ysayas märkeliken (insignis) i aldra nadha ärlikhet Su 436 . \" ey wari idher klädebonadher märkelikin \" Bir 5: 6 . 4) utmärkt, förträfflig. jtt märkälygyt ögne vatn LB 7: 208 . 5) framstående, ansedd, betydande. valdos . . . tolff märkelike män a landz thinge Bil 847 . ib 850 . \" thän märkelicaste man ther var mz (aliquis ex illis dives) \" Bo 20 . \" märkeliga dandhe qwinnor \" MB 2: 287 . the männene oc menniskior som takas til thetta renlifuit sculu wara märkeliche män oc menniskor som dugha til at forestaa embetom vtan fore VKR 9 . prestom oc androm merkelichom mannom ib 11 . Bir 5: 134 . ST 222, 362, 471 . Lg 3: 191 . \" war merkelige sendebud \" BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . 6) anmärkningsvärd, betydande, betydlig, stor. j sylo . . . är märkelighen samqwämdh j herrans högtidh aarligha aars MB 2: 140 . \" ther hulss saa merkelighen koster \" RK 3: 131 . en märkeliken hoper mz camelaar Lg 3: 457 . eth merklith tall met folk FM 235 ( 1505) . \" giffuit haffua merkelikit testament \" Bir 5: 134 . - anmärkningsvärd, synnerlig, vigtig. som sik wita wara brvtlicha j noghro merkelicho VKR 19 . \" forbiudz brödhromju at bära waakn . . . vtan merkelicha sak \" ib 20 . \" om merkelie sacher, som bodhe landhen makt pa ligger \" FM 411 (1509, samt. afskr.). med merkelige werff til eder ib 415 ( 1509) . for sadane oc flere merchelige och vordendhe richesins ärendhe ib 507 (1510?). met mange andre merchelige befalninger ib. merkelig förfall BSH 3: 185 (1467, nyare afskr.) ."],"f":["-likin ST 292, 471 ; Bir 5: 6 . ","-liken Su 436 ; Lg 3: 191, 457 . ","-lighen RK 3: 131 . ","-likin VKR 74 ; Bir 4: 29, 30 . ","-lighen MB 2: 140 . n. märkelikt. merkelikit Bir 5: 134 . ","märkeliket Lg 440 . ","merkeliget FM 391 ( 1508) . ","märkälygyt LB 7: 208 . ","merklith FM 235 ( 1505) . ","märkelikin Bir 3: 340 ; ST 362 . ","märkelike Bil 847 . ","märkeliche VKR 9 . ","märkeliga MB 2: 287 . ","merkeliga Bir 5: 134 . ","märkelica Bil 850 . ","merkelige FM 411 (1509, samt. afskr.) . ","merchelige ib 507 (1510?). n. nom., ack. merkelige ib 415 (1509). merchelige ib 507 (1510?). märkelikin Bo 28 . ","-lekin MP 1: 55 ), "]},{"a":"märkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) ägnad att väcka uppmärksamhet, märklig, anmärkningsvärd, märkvärdig. wij giffue honum plat i ffra oss, som han sielff weluiliendes giort hauer wtan nödz trongh och merkelige zacher STb 4: 203 ( 1512) .","6) anmärkningsvärd, betydande, betydlig, stor. atwij förmoandes äre wor alder kereste nadige herres tilkommelsse med ith merkeligit tall folk STb 5: 358 (1522, Kop). - Jfr utmärkeliker."],"f":[]},{"a":"märkemoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saft af selleri. lath j merke mwsth LB 2: 65 .."],"f":["merke mwsther )"]},{"a":"märkeos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = märkis os. LB 7: 156 ."],"f":["merke oss )"]},{"a":"märkestang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["banerstång. grep stassen(s) biscopir kiurtellen ok fäste a märke stang Bu 16 ."],"f":[]},{"a":"märkesten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["större (och dyrbarare) sten på radband o. d., avsedd att leda nyttjarens tankar i viss riktning. JMPs 410. han (ɔ sanctus dominicus) . . . gaff honom eth psaltara bandh, som haffde cl smaa sten, oc xv stora märkestena oppa hwilkom han skulle läsa parter noster ib 411 . ib."],"f":[]},{"a":"märketrä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett stycke trä hvarmed timmermän el. byggmästare taga mått? sanctus gregorius takandis märke träit af gärningis mannomen wt märkte hwar läggias skulle grundualin Gr 302 ."],"f":[]},{"a":"märkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) märka, teckna, förse (med märke av ett el. annat slag). jtem som skuldo merke spen bisman pedar i vppaby ATb 1: 4 ( 1450) . han skal bliwa bödil i stadenom ok mista badin öronen ok warda märktir medh stadzens märke ib 181 ( 1463) . ib 329 (1470). erich . . . begerede at ware mesterman her j staden ok badh radit vnne sich tet och merkie sich medh stadzsens klede ferga STb 2: 577 ( 1491) . cauterio . . . märkia mz iärn oc fordöma GU C 20 s. 90 . ib. STb 4: 142 ( 1507) . ","4) utmärka, utsätta. ty hann (ɔ rån) war gambell, beskedeligh och jord faster, retter med steenn skälighen märker (för märkter), som aff ålders lends warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . 6) utmärk, visa, giva till känna. uttyda, förklara. äntho at thätta haffwer mik hänth nakontidh haffwa hörth, likawäl tha bidher iak tik at thu tak thz til enghin thwnga, at märkia här nakoth thär aff (hic annotari obsecro grave non sit) SpV 437 .. 7) beteckna, utmärka, åsyfta. midhdagx timans liws . . . j hwilkom christi brwdz hälgha kär lekin . . . är märkthir (significata est) SpV 498 . JMÖ 114 . \" nakra memorie oc collector aff ware wärdoghe modher sancte birgitte mykyt nyttoghe oc gudelike mz faa ordh oc tho myky märkiande \" ib 138 . JMPs 274. thänne psaltaren kallas oc aff guz wisdom som märkis mädh salt, thy at tässa twa hälgha böner, som är pater noster oc aue maria, ärw gudz wisdoms salt ib 452 . - beteckna, karakterisera. ware thz swa at hans gudhelika grymhet altidh näpste them som syndadho, ok enkte blidhkadis tha matte han märkias othulughir (notari posset ejus impatientia) SpV 561 . 8) märka, lägga märke till. giva akt på. - förstå. SpV 115 . \" mädh jnarure thz är örna prydilsomen, skalt thu märkia lydhona \" ib 118 . mädh ormsins hoffwdh, märk alla synda op[b]örian ib 199 . - inse, förstå, vitsorda. jordagotz, som dandemän kunna merkia at fult kan göra for for:ne tw hundrada siwtigi fäm marc Lagerbring Saml 2: 245 ( 1457) . 10) ertappa med fel. jtem ath huar sig förware för noghz dol leller annan otroo, om byte kan falla, ty at thz er ganska lithz, ther en suen j thenmotta kan warda merkther medh til endha Arnell Brask Biᴵ 19. - Jfr be-, fore- (JMPs 456), til-, ut-märkia."],"f":["merkia . ","merkie . ","merke . "]},{"a":"märkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) märka, teckna, förse (med märke). hans faar äru märkt mz rödho tekne Bir 1: 358 . \" minfaar äru märkt mz mino märke ib. hafwir thänne siäl märkta mz gudz tekne ib 335. märkto mz mangom märkiom sik \" MB 1: 367 . märkia hans händir. bryst oc fötir mz fäm vndom KL 368 . Lg 801 . \" sidhen ath silffwridh är swa fynt giorth och merkt \" DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . bladit är . . . mangastdz merkt mz gull Di 76 . - försegla. ey skal thu märkia (signaveris) tässins bokx spadoms ordh MB 2: 369 . 2) utmärka, göra igenkänlig el. känd. märkte et folk aff alle wärldinne som han hafdhe giwith siin lagh MB 1: 454 . \" hafdhe han varit märktir af grömheet oc omiskund \" Bo 159 . thu . . . som . . . äst af allom märkt ok ödhkänd ib 147 . 3) utmärka, utstaka. ath merkia byggningena Bil 697 . \" merkte for hanum hwar han skulde kirkio äller choor byggia \" ib 698 . merkia en circil a jordinne mz sinom staff Pa 11 . afmäta, afpassa? hioggo the op thz sama träth . . . oc märkto thz oc giordho biälkan xxxij alna langan Lg 94 . 4) utmärka, utsätta. sagho the al the tekn märkt, som engelin hadhe honom viist Bil 846 . 5) uppteckna, anteckna? thera ordh oc vndarlico thingh som the sagdho sik hafwa seeth oc rönt thöm lät sanctus patricius granlica märkia oc opscrifwa i the samo kirkionne Pa 10 . 6) utmärka, visa, gifva till känna. dictadhe godh andbudh at märkia mz timana epter solinna gang Bil 382 . 7) beteckna, utmärka, åsyfta. han märkir mz ey vtan en man hulkin som forradhir Bir 1: 145 . \" thina gerninga hulka som märkias mz (figurantur in) handomin \" ib 35 . ib 122 . sighir aff twem fägiordom vm hulka gudz älskoghe ok wärldinna teknas ok märkias ib 40 . ib 2: 320 . vm tappadha päningin märkis oc vndirstaz mankönit MP 1: 205 . \" j olione märkis böninna sötme \" Bir 2: 111 . ib 1: 236, 2: 320. hwat ey märke iak älla mena thz brödhit som är a altareno ib 1: 281 . ib 3: 302 . 8) märka, lägga märke till, gifva akt på. sculin j märkia hwar the läggia likit Bil 127 . \" j tesse helghe läst märkias vii tingh nytteliken til kennedom \" MP 1: 4 . annan tidh är märkiandhe ib 5 . \" nw är märkiande at jak . .. beuisa kan . . . at . . . benkt niclisson . . . war mins fadhers underlagman aldrigh ij fyritighe aar \" DD 1: 95 (1442, afskr.) . \" nw är märkiande at gamul ra oc röör ära mellan rättauik oc orsabomen oc morabomen ib. uliin ij märkia ok höra hwath fordhom kunno the hedhno göra \" Al 1 . \" märkte väl thz han sagdhe \" Bo 229 . \" här mat thu märkia mang nyttelikin thing \" ib 10 . ib 28 . \" thän ormin märkte salomon granlika \" ST 417 . Bir 1: 145, 216, 2: 5, 3: 71 . RK 1: (Albr) s. 209 . - märka, förmärka, iakttaga, varseblifva. haua män görla märkt. at þät flytar litet þa varen varþar Bu 142 . \" enkte othol kunne märkias mz hänne \" Bo 168 . KL 350 . Lg 925 . Bir 2: 39 . \" reth tolomodh man merkia skal badhe aa gerninga swa a tal \" MD (S) 271 . - märka, inse, förstå. som iak tror ok märkir wäl Al 23 . märkia, hwath mannin hawer gudz nadher eller ey MB 1: 392 . \" märkte wäl at marchus war fasther ok fulkomin j thronne \" Bil 248 . ider ordh the lydä swa, at märkendes är at j witin mere aff thz mordh och ogerning, än hon wet Va 9 . Lg 221 . \" han märgte oc wäl then liste \" RK 2: 9343 . han thetta märkte ib 3: 2671 . 9) märka, röja (ett fel). j thinom klädhom vari ey een thradhir j hulkum högfärdh maghi mz märkias (deprehendatur) Bir 2: 238 . 10) ertappa med fel. the hafdho hiärtat mz talanne ok ordomen at the skuldo ey wanlika j nakrom thingom märkias älla ville fara (ne forte in aliquibus notarentur) Bir 1: 155 . - märkia at, märka, gifva akt. MB 1: 392 . \" märk granlika aat \" ST 502 . märkia til, lägga märke till, gifva akt på. märker til sielffua hoo the ära RK 1: (Albr) s. 211 . - Jfr a-, af-, be-, for-, ut-märkia, samt kors-, o-, ödh-märkter."],"f":["märkter . ","märet för märct Lg 925 ), "]},{"a":"märkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr spanna märkiare."],"f":[]},{"a":"märkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) innebörd, betydelse. \" caracsis . . . idest notacio märkilse \" GU C 20 s. 78 . SpV 18, 41, l75, 184, 191. j hwilko (ɔ: sensus allegorius) asnnat lydha ordhin ok annat äru the j märkilsit ib 195 . \" jak gither ekke troth, at swa stor en prophete (ɔ Johannes) aath thz (ɔ gräshoppor) fafänghlika, ok wthan syndhirlikit märkilse ok saak ib 220. lib 282, 378. iak gither thz näpplika troth, at thänne naturin är wthan stor andhelikin ok lönlighin märkilse ällir kungörilse (magno mysterio) \" ib 437 .","3) åminnelse. \" thridhi tidhagerdhin kallas tercia som ägher säghias thridhi daxins timä til merkilse at ihesus war flängdher ij thän tima \" SkrtUppb 216 . Jfr fore-, ut-märkilse."],"f":["merkilse )"]},{"a":"märkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tecken, bevis. \" til vartekn ok merkilse at jak tik älskär ouer alla verldzliga menniskior \" Lg 3: 532 ."],"f":[]},{"a":"märla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lf. märla, krampa, hyska. the (ɔ psaltarebanden) ärw oc moysi tabernaculi wäghia bonadher, älla the märlor som oppenhy[ö]llo bonahdhen JMPs 5078. ib."],"f":[]},{"a":"märlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smäcker tvåsträngad lina; segelgarn. jtem hermen borchard v mark j öre mynna for kabelgarne oc merling oc winningha Skotteb 362 (1459-60), Kämn). ib 400 (1465-66, d:o), 414, 419 (1467-68, d:o), 471 (1472-73, d:o). . . . och iij (3) par hanskar och märling, som the skuldo haffua bundeth tornwacktarene mädher STb 2: 120 (1485)."],"f":["mer- )"]},{"a":"märs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["märs, mastkorg. bleste mersen honom fra RK 2: 3322 . \" theres masth stodh ful mz pyla och märss oc togh täss lika \" ib 3: 963 . han greep honum som sath öffuersth i skiip masth märsin kunde sin ekke halla ther före motte han i skippith nidher falla ib 929 . \" pulffuer honum öffuer märsen förde \" ib 3516 . "],"f":[]},{"a":"märs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*märsa karl","merso- )","*märsa klädhe","märssa klede )","*märsa skip , "]},{"a":"märseskip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med märs försedt skepp. vj oc xxx merseskip the ware oc monge sköttebata oc snäcker til RK 2: 9038 . ib 6994 . HSH 20: 137 ( 1507) . FM 273 ( 1506) , 308 (1507)."],"f":["mersskep ib 273 ( 1506) ), "]},{"a":"märskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stoskinn, hästskinn. siäl klippningh äller siälskin äller märskin for nöthskin SO 19 . göra änglisko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala ib. "],"f":["märskins lask , "]},{"a":"märstal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häststall. Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.)."],"f":["-stall )"]},{"a":"märþre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se miärþre."],"f":[]},{"a":"mäsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mäsk. \" siliqua . . . quedam arbor et eius frvctus . . . mesker \" GU C 20 s. 580 . \" wardh han swa forsmaktadhir . . . ath han gerna haffde ätith aff mäskenom som swinomyn gaffs \" MP 5: 213 . \" the qwistana äller mesken aff bärwmmen (ɔ druvorna) läggis j eth storth kar \" PMSkr 323 ."],"f":["mesker )"]},{"a":"mäslinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mässling, mässlingsutslag. \" papula . . . mäslinger ok koppa \" GU C 20 s. 407 . \" saphirus är en dyr sten . . . stryks han wm ögonen tha wärnas the för koppor mäsling oc andra böldher \" PMSkr 488 ."],"f":[]},{"a":"mässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mässa, läsa el. sjunga mässa. Stb 1: 150 (1478). ÅK 62 . JMPs 39."],"f":["messa . ","-adhe )"]},{"a":"mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) mässa. \" till alla läsande messor j krkien säghias om daghen till alla lläsande messor j kirkien säghia om daghen \" ÅK 62 . \" thän tiidh messa haldas pa hghe altarit eller sokne messe pa warfru altaritdag messe oc siwngande messo pa sancti henrikx altare \" ib 64 . sama dach gaffs . . . her nilz . . . fore . . . ena swngna messe . . . 7 (mark) SSkb 37 (1501-02). at j lathe sionghe sancti sebastiani messe GPM 2: 178 ( 1504) . - Jfr aflats-, ars-, begängilsa-, brudh-, dagh-, for-, francis-, frans-, fyrsta-, henriks-, hinders-, hvardags-, hälgha likama-, hälghona-, högh-, högha-, höghtihdis-, katarina-, kirk-, kirkio-, knuts-, kors-, kyndil-, kyndils-, liksto-, manadhar-, mariu-, martens-, mats-, mikial-, mikials-, nicolaus-, ol-, olafs-, prebendo-, prim-, prims-, pär-, pätar-, siäla-, sokna-, sunnodags-, tomas-, valborgha-, valborghis-, vighi-mässa."],"f":["messa . ","messe . ","messo . ","messär Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480)), ","mässo bok","mässo brodhir (messobrodir), ","mässo diäkne (mässa- MP 4: 183 . ","messso- . ","messe- . ","-degn J Buddes b 93 ), ","- mässo diäkn. Mecht 193 .","*mässodiäkna hus","messo- )","*mässodiäkna höfdhinge","messodyäkna- )","*mässodiäkna klädhe","-diäkno- )","mässo fal","mässa- . ","messo- . ","messa- . -faal),","*mässo haki","meszehake VKU Bil 153, 154 (1595)), ","mässo hakul (messo hakol), ","*mässo hald","messohladh )","mässo klädhe","messakleden )","mässo pänningar (-päningha), ","mässo redhe (mässemesso-. messe-. -rede), ","*mässo smäk?","mässo särker","messo- )","*mässo vatukar","messo- )","mässo vin","messe- . ","messa- )","*mässovins köp","messo- )"]},{"a":"mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","for sama altarä. syungas hwarn fredagh äwerþelicä en messä aff þy hälghä korse ib 564 . \" sighia höghtidhelika mässo . . . aff them hälgha anda \" KL 32 . \" han sagdhe honum tha mässo i stadh aff thöm hälgha anda \" Iv 4383 . ib 2981 . gik mässo at höra . . . aff thän hälgha anda Fr 1769 . at lata sighia mässor fore sin wardhnath, hwar siwnda dagh, eller tionda epter hans dödh MB 1: 269 . i hwars varrä artiiþ bäggiä skulu alle þe preste äru i klostrenu messu sighiä SD 5: 562 ( 1346) . hwilike preste daghlicä sculu messu sighä . . . for þess varrä syäl som döt är ib 563 . syunga . . . þe samu mässu. for varrä bäggiä syäl ib 565 . thetta for:da gozit gifuir iak meth swa skiäll at ther skulu aff sighias twa messor i hwario wiku for mina siäll, mina foreldra oc for alla cristna siäla. the första messan skal wara aff the helgha trefaldichet oc hon skall sighias om synnodaghin, oc the andran aff waro frw, oc hon skall sighias om lögerdaghin ib NS 1: 73 (1401). schole the holda theris messar ok lata bydia fore alla theris framfarna bröders ock systra siela SO 193 . ib 186, 194 . Jfr biskops-, brudha-, högh-, högtiþis-, kompanis-, liksto-, lofs-, siäa-mässa, äfvensom fyrstomässo öl. 2) kyrklig högtidsdag, i sht en sådan som firas till ett helgons minne. for wara fru mässo j fasto (Marie bebådelsedag, den 25 Mars) Bil 699 . \" om wara frv mässa om fastona \" MB 1: (Cod. B) 533. wara frv mässa om midhsomar (Marie besökelsedag, den 2 Juli) ib. Jfr anders-, apostla-, eriks-, hinders-, hälghona-, kandel-, kirk-, kirkio-, kyndil-, kyndils-, laurenz-, mariu-, martins-, mikial-, mikials-, olafs-, pätars-, tomasa-, valborgha-, ylians-, älinar-mässa.","1) sång hvarmed messan inledes. sa hon . . . tua vänasto klärka byria mässo sangh Bil 11 . sanctus ambrosius vitnar i mässo sang (in præfatione) at sua var giort Bu 495 . ib 496 . 2) rättighet att sjunga messan. teþes guz moþer vvreþ ok obliþ biscopenom . . . ok höte hanom dö innan þrätighi dagha. vtan han atar gaue hänna klärk mässo sang Bu 27 . (gaf) hanom atar mässo sangh ib."],"f":["-or . messar So 193. m. art. messaner ib 194 . ","mesaner ib 186 ) , ","mässo bok","messubok SD 5: 564 (1346), 565. mässobook. messu book SD 5: 564 ( 1346) . mässebok. messe bok), ","mässo brodhir , ","mässo diäkn","-dyäkn: -dyäkna Bir 2: 68 . ","-diäken: -diäkens Bil 409 . mässa diäkn: -diäkna Bir 4: 23 ),","mässo diäkne , ","mässu fal","-fall )","mässufat , ","mässo hakul","mässo kläþe","mässu- . ","messu- )","mässo pänningar","messa peningr )","mässo redha","messe- . ","messa- . messa redhä FH 6: 20 ( 1449) ), ","mässo redhe , ","mässo redhskaper , ","mässo sanger , ","mässo skruþer","mässu- )","mässo särker","mässo tidh","mässa tiidh )","mässo vin","messe- )"]},{"a":"mässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["messa, läsa el. sjunga messa. tha han haffuir messat LB 7: 50 . mässadhe mz store gudelikhet Lg 3: 162 . ib 161, 426 . RK 3: (sista forts.) 4749 . HSH 15: 2 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"mässinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["messing. \" varþ sva nästan gul at mässing \" Bu 144 . hans föther (näml. waro) like messinghe (orichalo) MB 2: 334 . ib 336. sex pund mässing SD NS 1: 6 ( 1401) . hofwdhit ok halsen war aff gul, brystit oc armane waro sölfwir, buken oc ryggyn messing ST 206 . GS 51 ( 1450) . mässingakätil, m. messingskittel. vnam caldariam auricalceam dictam messingakætil SD 6: 21 ( 1348) . "],"f":["mässing , ","mässings kar","-kaar )","mässings kätil","messingx ketill )"]},{"a":"mässinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mässing. ATb 1: 212 ( 1465) . Mecht 279 . \" jtem hans deel lj kopperkaar och messingk ij pundh \" STb 4: 98 ( 1505) . STb 5: 63 ( 1515) . minnens at her är ingen i thesse iii (3) riike som kan göra . . . messingh än tha at her är koper nog HSH 13: 114 (1524, Brask) . "],"f":["mässing (messingh. messingk. mesing), ","mässingakätil (messigakätül), ","*mässings axul","mässingx- )","*mässings bläkhorn","mäsings- )","*mässings fat?","messfath )","mässings kätil (mäs(s)ingx-. messings-. messingx-. meszesynges-: -ketlar HLG 3: 128 (1529). meszesinges-: -kethlar ib 132 (1529). messe-: -kesla ib 95 ( 1528) ), ","*mässings nal","messingx naall )","*mässings staki","*mässings thradher , "]},{"a":"mästadelens","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till största delen, till det mesta. knwt erixson huilken almogens rösthe hauer mestadelens FH 7: 71 ( 1506) . Jfr mästa delen under mäster."],"f":["mestedelens )"]},{"a":"mästadelin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["best. största delen. aff huilke peninga suma lxxiij marcker jacob mansson och jacob moysse hade mestendelin vpborit SJ 2: 171 ( 1490) . Hist Tidskr 1949 s. 251 (1504). - med partiv bestämning föregången av prep. af. lj fogatens ok mestadelin aff radzsens nerwaran STb 2: 411 ( 1490) . ib 527 ( 1491) . . med partiv bestämning utan prep. medh mestedelins radzsens nerwaran STb 2: 213 ( 1487) . j fogatens, borgamestares och all mestendelis radzsins nerware ib 3: 248 (1495)."],"f":["mesta- . ","meste- . ","mesten- )"]},{"a":"mästadels","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till största delen, till det mesta. judana siwänia j gambla lagomen waro mästadelis eth tekn ok liknilse MP 4: 128 . the hälga kirkios lagh oc stikth . . . äru nw mästa dels glömdh oc afflagdh JMPs 465."],"f":["-delis )"]},{"a":"mästadels","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" till största delen, till det mesta. hans iij M män mästadels slagne oc sargadhe atir liffwo MB 2: 292 . ib 315. RK 2: 9183 . FM 118 ( 1500) . BSH 5: 352 ( 1509) . - i substantiv användnin. = mäste delen. mästadels aff hans mannom bliffwo slaghne MB 2: 277 . HSH 20: 67 ( 1506) . - Jfr mästa del under mäster."],"f":["mestdels RK 2: 9183 . mästhe dells BSH 5: 352 ( 1509) . ","mestedelis FM 118 ( 1500) ),"]},{"a":"mästararbeidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästerprof. \" mesther verch äre fyre stycken som man schal sith mester arbeyde pa göre \" SO 146 ."],"f":["mester arbeyde )"]},{"a":"mästaraskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mästarskap, konst, skicklighet. thz war sa giort mz mestaraskap, athan war ther sielff vti Di 43 . Jfr mästarskap."],"f":[]},{"a":"mästarbragdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mästerligt arbete, mästerskap. the bro war alzthingx redho lagdh mz store konst ok mäster bragdh Al 1958 ."],"f":["mäster bragdh )"]},{"a":"mästardomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrelse, ledning. \" liuer ther vtalict folk wnder hans mästerdom j gudhelike thro ok thiänist ok renliui alt saman som j eno clostre \" Bil 248 ."],"f":["mästerdomber )"]},{"a":"mästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lärare, mästare, även i allm. lärd man. far oc helsa siw wisa mästara (septem sapientes) Prosadikter (Sju vise m) 113 . ib o. s. v. magister mästher . . . magistervlus . . . lithen mästher GU C 20 (hand 2)s. 110. en stor klärkir ok mästare j boklike konst MP 5: 146 . - mästae, magister, den som vunnit magistergrad. rector fornempde universitatis, doctores, mestere, studentes och theris folk Annerstedt, Ups Univ hist Bih 1 4 (1477). - i omedelbar förbnindelse med ett följ. namn ss titetl given åt en lärare el. åt den som vunnit en lärdomsgrad. mästare olaff ingeualdi SD NS 3: 80 ( 1415) . mesther libbert domprost i vestheras GPM 2: 361 ( 1511?) . 2) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utövande. thy han (ɔ skeppsbyggaren) tok til segh the gärnyngh j hwilko han är ey mästare PMskr 6. - ss titel för bödel. Skotteb 431 (1469-70, Kämn). - Jfr bikara-, blidho-, bly-, borgh-, borgha-, buklara-, byggio-, bysso-, fat-, gards-, glas-, hiula-, hof-, iudha-, kamara-, kesarlagas-, kirkio-, korgha-, kryddagards-, köko-, lagh-, läre-, masso-, mur-, mura-, murara-, mynt-, mynta-, orghel-, orgho-, pala-, pateno-, plagho-, planeta-, pram-, pulver-, qvartera-, qvarters-, rota-, sagha-, salpeter-, seghiara-, skat-, skip-, skola-, slädha-, stal-, stiärno-, gangs-, tighl-, tiär-, tiäro-, tokto-, torn-, tornvaktara-, trägards-, vingards-, värk-, yrtagards-mästare."],"f":["mestere . ","mästher , mester)","mästara man , ","*mästara säte","mestara- )","*mästara värdoghhet","mästhera- )"]},{"a":"mästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lärare, mästare, äfven i allmh. lärd man. þins mästara orþ Bu 13 . \" sin mästara senecam . .. lät nero dräpa \" Bil 307 . \" nam mz sielfsins akt . . . alla book liste vtan mästara \" ib 647 . skipadhe . . . mästara . . . som känna skullo smam barnom af första bokstaff oc the til the vordho fullelica lärdhe Gr 317 . \" badh then mästara känna them badha \" Fl 137 . \" een mester j skola \" MD (S) 262 . \" mestaren bad hanum skirma höffuiskeliga \" Di 163 . \" sitiande mit i bland mästarana \" Bo 26 . johannes crisostomus vis mästare Bu 49 . Bil 80 . KS 1 (1, 1), 6 (14, 7), 15 (34, 15), 44 (112, 47) . MB 1: 38, 175 . Iv 1767 . \" egipto mästara the bära priis fore alla män tha ära the wiis \" Al 39 . ib 154, 156, 178 . mäster iak spör thik ib 181 . ib 197, 206, 211 . \" at vilia callas mästare \" Bir 3: 229 . ib 1: 331, 332 . astrologi . . . the som kloka mästara äru j hymelsteknom Su 224 . - mästare, magister, den som vunnit magistergrd. hwilkin thing hon ther äptir wppinbarade ärchebiscopenom i wpsalom oc ther mz threm androm biscopom oc enom ganzska gudhelikom mästara som stor hiöldz wara j the hälgo script (cuidam magistro devotissimo, qui magnus theologus habebatur) Bir 4: 4 . ib 3 . hwarken är iak baklarius, mästare licenciatus, ällar doctor LfK 144 . \" war hans nampn i pariis scriwit at han war en mester i bokaliist \" RK 1: 3364 . - i omedelbar förbindelse med ett följ. namn ss titel gifven åt en lärare el. åt den som vunnit en lärdomsgrad. SD 6: 129 ( 1349) . mästar arnald Bil 782 . mästar egidius KS 57 (144, 63) . mestir iordan ST 385 . ib 386 . meister hillebrand Di 14 . \" mester hans brask \" FM 274 ( 1506) .","2) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utöfvande, konstnär. mär mästare til läkedom Bil 382 . mästare j läkedom Bir 2: 269 . \" sannaþe han vara bästan ok wisastan mästara þere const \" Bu 181 . \" alexander badh philippum kalla sin läkiar mäster fore alla (vocavit ad se medium suum nomine Philippum . . . erat . . . medicus ille . . . in omni arte medicinæ perfectus) \" Al 2566 ; jfr 3. jomfru maria syntis henne oc sagdhe hwat wilt tu mik guffua om iak läkir thins bonda öghan tha swaradhe hon hurw kant tu thz ända mädhan the wisasta mestarana haffua han owergiffuit tha sagdhe jomfrun engin i wärldene är ther til bätra mästare än iak Lg 3: 25-6. Iv 4589, 5352 . leta en mestara slöghan at dicta hanom eet palacium Bu 181 . þe foro siu dagha . . . mällan mästara (aurifices et gemmarios) ib 152 . Bir 2: 17 . \" haffwe bod äpter mester hans, malaren i swdhercöpwng \" BSH 5: 147 ( 1507) .","3) mästare, den som i skicklighet öfverträffar (någon). weland nam sa wäll atsmida. athan wart dwergana mestara Di 43 . 4) styresman; generalmästare (öfver en munkorden)? j predikara ordön war een brodhir mestir iordan han war mestare ofwir ordinem ST 385 . - ordensmästare, stormästare, härmästare. then nywalde mester HSH 18: 12 ( 1494) . at then grotförst aff lettogen och mesteren finge the rysser noget at göre j winter ib 13 . \" mesteren i liffland \" ib 14 . \" mesteren aff lifflandh \" ib 20: 86 ( 1507) . - förestånderska, ledarinna. hon var skipadh . . . en mästare owir fakunnogha iomfrur Kl 350. hofmästare. kesrens mästare, som regeradhe hans gardh oc höghmäles saker oc ärandhe Lg 3: 190 . hofmästarinna (för en prinsessa). Fr 2032, 2078, 2082 . - Jfr bakara-, baner-, baners-, bikara-, biärgh-, biärgha-, biärgs-, blidho-, bly-, borgh-, borgha-, borghara-, bysso-, bälgh-, gards-, glas-, harpo-, himna-, hiul-, hof-, hovuds-, härskaps-, iudha-, kamar-, kamara-, kämmer-, kättara-, köko-, lagh-, lifnadha-, läkia-, läre-, mur-, mura-, mynta-, riddara-, rövara-, skip-, skola-, trägards-, tukto-, värk-, yrtagards-mästare. "],"f":["mestara Di 43 . ","mästar Bil 782 ; KS 57 (144, 63 ; på båda ställena i omedelbar förbindelse med ett följ. namn). mestar ST 386 (i omedelbar förbindelse med följ. namn). mäster Fr 2078 (nom.), 2082 (vok); Al 181 (vok.), 197 (vok.), 206 (vok.), 2566 (ack.); SD 6: 129 (1349; i omedelbar förbindelse med ett följ. namn). mästir Fr 2032 (vok.). mestir ST 385 (i omedelbar förbindelse med ett följ. namn). mester RK 1: 3364 (nom.); MD (S) 262 (två ggr, på det ena stället i nom., på det andra i ack.); SD 6: 129 ( 1349) ; FM 274 ( 1506) ; BSH 5: 147 ( 1507) ; på de tre sistn. ställena i omedlbar förbindelse med ett följ. namn. meister Di 14 (i omedelbar förbindelse med ett följ. namn)), ","mästara man","mästara ämbete (mestere-), "]},{"a":"mästargärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästerprof. \" kan sijna mestargerningh \" SO 62 ."],"f":[]},{"a":"mästarhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om en byggnad i Stockholm (bödelshuse?) Skotteb 15 (1560-61)."],"f":["merster- )"]},{"a":"mästarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästarinna, herskarinna. iak (Jungfru Maria) aldra mästerinna (magistra) ok modhir Bir 1: 347 . - hofmästarinna. henna mästerinna siälff fore hennä la Fr 2013 . ib 2052 . Jfr hofmästarinna."],"f":["mästerinna )"]},{"a":"mästarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästarinna, härskarinna. JMÖ 122 . Jfr hofsmästarinna."],"f":["mäsger )"]},{"a":"mästarkokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästerkock. Arnell Brask Biᴵ 36."],"f":[]},{"a":"mästarkokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästerkock. \" the andra steekare, som hulpo mästerkok[kenom] \" TK 275 ."],"f":["mäster- )"]},{"a":"mästarkoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gästabud som anstäldes af den som blifvit mästare inom ett handtverksskrå. SO 63, 80, 96, 103, 106, 146 . - afgift i penningar hvilken lemnades ss ersättning för nämda gästabud. SO 96 ."],"f":["mester- SO 80, 96, 106, 146 . ","mesther- ib 96, 103), "]},{"a":"mästarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med mästerskap, fullkomligt. the . . . kunno mästirlika bookmaal radhe Fl 148 .","2) med konst, konstnärligt, kostmässigt. ther mästerlika kunno qw[ä]dhe Fr 3052 . \" thässa materiam lätu romara mesterlika göra mz stöptum malm \" Bil 375 . Fl 977 . Fr 435 . Al 8177 . Va 20 . han hafdhe (näml. hundar) mästirlika gödhe Fr 57 ."],"f":["mästerlia Fl 977 ; Fr 3052 . ","mesterlika Bil 375 . ","mästirlika Fl 148 ; Fr 57 . ","mästerligä Va 20 . ","mästerlik Al 8177 . ","mästirlik Fr 435 )"]},{"a":"mästarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med mästerskap, fullkomligt. han skodade stiärnona mästerlighan och saag ena litla stiärna j hänne Prosadikter (Sju vise m C) 226 ."],"f":["mästerlighan )"]},{"a":"mästarliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj 3) som tillkommer el. höves en mästare (i lärdom), mästerlig. SpV 138 . \" opwäktir thu hoghin j marghahanda omskipte, wthan fruct j thinom mästirlika wisdom, hwilkin alt owirgar \" ib 488 . \" gudz wndhirstandh är sanneligha mykit mästirlikit ok konstelikit (magne quidem diuine subtilitatis intellectus est) \" ib 508 ."],"f":["mästir- )"]},{"a":"mästarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som vunnit mästareskicklighet el. mästaregrad. mästirlikin (magistalis) läkiare Bir 2: 269 . 2) mästerligt el. konstnärligt arbetad. Fl 974 ."],"f":["mästirliker: mästirlik Fl 974 . ","mästirlikin Bir 2: 269 ), "]},{"a":"mästarlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästerlighet, finhet. wilt thu nw nakot aff thäns (ɔ wndhirstandzsins anda) mästiglighet ällir klenlikhet ok smidoghet wita (vis munc de subiilitate eius aliqua coqnoscere) SpV 508 ."],"f":["mästirlighet )"]},{"a":"mästarläkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" archignes . . . mester läkiare \" GU C 20 s. 33 ."],"f":["mester- )"]},{"a":"mästarmalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["picto onis nota pictones dicuntur qui videntur vincere in pictura pictones malarane ok mester malare GU C 20 s. 444 ."],"f":["mester- )"]},{"a":"mästarman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mästare, den som är kunnig i ett yrkes utövning, idkare av slöjd el. konst, hantverkar, konstnär (särsk. byggmästare). molitor . .. behändogher mästherman GU C 20 (hand 2) s. 151. aff mästarmannenom som bygger (skeppet; rubrik) PMskr 5. ib. ib 6, 7 . i bergshantering. person som för egen el. andras räkning brukade en hytta el. hyttdel, gruva el. gruvdel. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 70, SAOB M: 2045, B. Boëthius, MUKopp 13 . 4) skarprättare, bödel. Skotteb 417 (1467-68, Kämn), 424, 425 (146869, d:o), 431, 432 (14679-70, d:o). tiwffuen claus hansson . . . huilken som . . . slog stadzsens mesterman aff stigen och reddes sigh sielff pa stigen aff repit och sielff löste sina hender STb 2: 259 ( 1488) . epter bön och mestermannen ey swa wiidh handena war, fforbode wij henne staden ib 561 ( 1491) . ib 577 ( 1491) . sade . . . staffan person standenom tienist fore mesther man och badh fore gudz schul vnne sich sith liff ok sade wilia tiene stadenom j sin liffs tijdh trolige ib 3: 123 (1493). ib 4: 79 ( 1505) . JTb 94 ( 1513) ."],"f":["mästher- . ","mest(h)er -),","*mästarmanz döme","mestermantz- )","*mästarmanz gardher , ","*mästarmanz pänningar","mester- )"]},{"a":"mästarman","b":[],"c":"","d":"","e":["mästare, den som är kunnig i ett yrkes utöfvande, idkare af slöjd el. konst, handverkare, konstnär (särsk. byggmästare). läkkiara oc mestermän wanhopadho at hans liwe Lg 3: 231 . \" föresee stadhen mz läkiarom, oc androm mästarmannom, som ärw smedher, tymbermen, bysso giwthara, pwlermakara \" PM 4 . \" alla konsther oc theris mästermän (omnis artifez omnis artis) \" MB 2: 362 . \" godher mäster man han gör et andbudh \" ib 1: 81 . vm än noghar aff gerningis mannomjn ellir mestirmannomin (artificum) wilia vndirgifua sik thenne reghlo VKR 5 . Bir 4: 96 . \" mäster män som ärfudoha skulu älla aterbyggia j klostreno \" VKR 81 . Bir 4: 60, 5: 46 . bödh mästir mannomen som före ärffuodit stodho, at the först skullo vpresa mwrana MB 2: 250 . epther mestermen han til kolne sende ath koma the nye kora til ende MD 503 . \" äst thu mäster man \" Fl 1246 . mästare, den som vunnit mästaregrad inom ett handtverksskrå. SO 17, 30, 150, 159 . - i bergshandtering. PfN 135, 136, 137 . 2) upphofsman anstiftare. hedhir giri är . . . swiksins mästar man (doli artifex) Bo 96 . 3) styrare, förare. mästher mannen som diwrit (elefanten) regherade MB 2: 237 . - Jfr mästarara man. "],"f":["mästher- MB 1: 81, 2: 362 ; VKR 81 ; Fl 1246 . ","mästher- MB 2: 237 . ","mestr- SO 30, 150 ; Lg 3: 231 . ","mesther- SO 159 . ","mästir- Bir 4: 60, 96, 5: 46 ; MB 2: 250 . ","mestir- VKR 5 ), ","mästarmanz tunna"]},{"a":"mästarpar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästerskap, konstfärdighet, konst. \" thz war swa giort aff mäster par \" Al 8233 ."],"f":["mäster- )"]},{"a":"mästarsanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af mästare el. med mästerskap utförd sång? ther war . . . engin mäster sang Fr (Cod. B) 2350 ."],"f":["mäster- )"]},{"a":"mästarskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ledning undervisning. magisterium mästherskap GU C 20 (hand 2) s. 110. 2) mästerskap, kosnt, skicklighet. - konstfärdighet. nw än tho at ja le malningh ällir mästirskap (artificio) skälin fore staa gärningenne, ok han är större som gör, än thz som han gör SpV 62 . 3) förhållandet att ngn är mästare el. mästerman, mästerskap. han (ɔ mästermannen el. bödeln) sade sich wilie ware staden hwl och tro j sin gerningh och mesterschap STb 2: 577 (1491)."],"f":["mästher- . ","mästir- . ","mesterschap )"]},{"a":"mästarskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ledning, undervisning. \" vi spöriom äpte hans mästarskap, hulkins lifwirne vi viliom först oc främst fölghia i dygdhomen \" Bo 130 . \" äkke gaf var herra ihesus thässom sinom discipulis tha sins mästarskaps ympnilse (magnam sui copiam; i st. f. magnam har trol. lästs magisterii) \" ib 234 . \" paulo gaff han mästerscap (uppdrag att undervisa?) swa som qwämelikom kännefadhir at lära ok vpbyggia kirkiona \" KL 177 . 2) mästerskap, konst, skicklighet. enkte mästarscap kunne hiälpa for the sottinne KL 366 . smidhas thz (ɔ: gullit) j vmskiptelika formo äfter gulsmitsens mästarskapi Bir 4: (Dikt) 270 . \" mz mästerskap tha var thz giort \" Iv 757 . \" mz huat mästarskapi gudh vtledde thik aff thina modhirs thranga quidh \" Bir 3: 433 . at ensampnom gudhi gifwis alt mästirskap (magisterium) ib 2: 39 . hwat got gör os thit mästerskap ib 1: 398 . aff . . . thera mästara ordhom som tala aff mästarskapi oc klokskap (philosophorum et rhetoriorum curiose eluquentium) ib 2: 231 . \" at hon bäzsta mästarscap hafdhe i sinom ordhom \" KL 351 . - Jfr mästaraskap."],"f":["mäster- KL 177 ; Bir 1: 398 ; Iv 757 . mästir-, Bir 2: 39, 231, 3: 433), "]},{"a":"mästarskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sko som förfärdigas ss mästerprof. göra syna mestar sko SO 15 . ib 13, 16, 22 ."],"f":["mästar sko SO 16 . ack. mestar sko ib 15, 22 . mästar skoo ib 13 ),"]},{"a":"mästarskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästarprov i tillskärning av kläder. winit, som j hans mesterskördh drachx STb 2: 597 ( 1491) ."],"f":["mesterskördh )"]},{"a":"mästarskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillskärande af kläder hvilket verkställes ss mästerprof, mästerprof i tillskärning. SO 96, 103, 104, 105 ."],"f":[]},{"a":"mästarsmasven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledare för el. den främste bland småsvennerna i en stormans följe. Arnell Brask Biᴵ 7. ib 32 ."],"f":["mester- )"]},{"a":"mästarstalsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lförman för stallbetjäningen, stallmästare. conesstabularius mester stalswen GU C 20 s. 136 ."],"f":["mester- )"]},{"a":"mästarstalsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förman för stallbetjeningen, stallmästare. edra mesther stalswena BSH 5: 316 ( 1508) ."],"f":["mesther stalswen )"]},{"a":"mästarstekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lmästerkock. \" archicoquus . . . mäster stekare \" GU C 20 s 33."],"f":["mäster- )"]},{"a":"mästarsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (mäster)gesäll. STb 4: 255 (1512). mester hyndrikx bordskärares mesterswen HLG 3: 5 (1516). giffuer akt paa glasmakare embete oc flyr oss en mesterswen hiit för thenne iii (3) riike skull HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"f":["mester- )"]},{"a":"mästarsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gesäll hos en handtverksmästare. engin mestersuen eller läriunge tildyrffues nokrom aff husbondhomen giffua ondh ordh SO 52 . ib 21, 48, 49, 222, 223. BS 35, 36 ."],"f":["mestar- BS 35 . ","mäster- SO 222, 223 . ","mester- ib 21, 48, 49, 52 ; BS 36 ), "]},{"a":"mästartunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mästarmanz tunna. giffwi . . . mästar thunno SO 17 . ib 13 ."],"f":["-thunna )"]},{"a":"mästarverk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mästerstycke. \" arbte som utföres ss mästerprof. mester verck göre \" SO 145 . \" hanom tz vnderuisa hwad som mester verck är ok mang the äre ib. mesther verch äre fyre stycken som man schal sith mester arbeyde pa göre \" ib 146 ."],"f":[]},{"a":"mäster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mere."],"f":[]},{"a":"mästirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lärarinna. sidhanna mästirsca (dotrix) Bo 140 . Lg 808 . Su 18, 19, 21, 99, 105, 224 . 2) mästarinna, herskarinna. modhorin oc alla kirkio mästersca (magistra) romara kirkia Bo 80 . - ledarinna. hon war apostlomin mästirska (magistra apostolorum) Bir 4: (Dikt) 267 . - Jfr hofmästirska."],"f":["mästerska Su 99 ; ","-an ib 18 . ","mästersca Bo 80 . ","mästherska Lg 308 )"]},{"a":"mästirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lärarinna. magistra mästerska Gu C 20 (hand 2) s. 110. thär oc jak skal wara thin discipulus JMPs 396. 2) mästarinna, härskarinna. snille är alla wisa manna mästherska JMPs 287. alla dygdha drothningh oc mästherska b. - Jfr glas-, mynta-, skola-mästirska. "],"f":["mäst(h)erska ),"]},{"a":"mät","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. Jfr vanmät, L."],"f":[]},{"a":"mät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mått, mål. \" for thre yxn goþa oc gijlda, ällas oc femtan marcher penninga, at gamblo miäti Gadoli Pants 275 (1372). \"","4) utmätt gods? Se J. Rosén, Scandia XX s. 11 f. BSH 2: 80, 81, 83, 84 (1399). ","1) värderingsmän. Gadolin Pants 278 ( 1384) . eptir sex metismanz ordh Arfstv 34 ( 1461) . \" äpther siex mietz manna ordh \" ib 54 ( 1461) . "],"f":["miät )","mäts män (mietz-. metis-), ","mäts ordh (mätz-. mädz ordh Arfstv 95 ( 1461) . ","miätz- . ","myetz- ) , ","mäts ordhan (mietz-. myetz-. -orden), "]},{"a":"mät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mått, mål. \" mat ok miät ok vikt \" SR 39 . 2) värdering, uppskattning. thetta miätit war giort i skäleka manna närwru SD NS 2: 33 ( 1408) .","3) en extra gärd hvars belopp synes hafva berott på den uppskattade förmögenheten. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 273. exhibuit . . . mæt VII oras SD 3: 256 ( 1316) . exhibuit . . . mæt VI oras ib. exhibuit . . . mæt dimidiam marcham ib. ib 257, 258, 259, 260, 261, 262, 263, 264, 265, 266, 267, 268, 269, 270, 271 . de inprosicione taxi dicti myæt duarum prouinciarum værendie ib 4: 570 (1337, nyare afskr) . 4) ? dömdom wi the jordher i geen wnder skat ok thässom til her äpter nämpnas at göra konungenom ok krononne rät aff them, först eet örtugland i jerstom aff birkista kirkio item ingemunda arwom ɉ (1/2) markland i ytraberghom, boos mät. item sama ingemunda arwom iiiɉ (3 1/2) örtugh i hiärratom, boos mät . . . item laurenza arwom i tomptum vij örtugh i tomptom aff nesbo, meet . . item pädher haldansson i helley v örtugland i almastom aff nesbo, mät BSH 2: 80 ( 1339) . ib 81, 83, 84 .","1) mätismän, värderingsmän. \" hwilka stugu iak lät twa mätzmän mäta \" SD NS 1: 37 ( 1401) . \" herra laurinz domprowasten hafdhe mietzmän a sina wäghna ther . . . hwilke som samdräkteleka mato all the husen wara swa godh som atta marker päninga \" ib 2: 33 ( 1408) . epthe fyra miäzmanna ordhom ib 112 ( 1409) . FH 2: 102 ( 1436) . \" äpter tolff mätzmanna ordhum \" TB 80 . taxeringsmän? mezmen. benno. halwidus. røcicus SD 3: 94 ( 1312?) . \" mezmen tutores dionisius, østen jngibernus. fulko \" ib 96 (1312?). omnes et singulos exacotores attuxmen et mæzmen de singulis prouincijs et parachijs de veritate dicenda prestare fecimus juramentum ib 271 (1316). ib 275 ( 1316) .","2) utmätningsmän? at setie sig till wärn i moth härishöffdingen, domaren ok metzmennen DD 1: 273 ( 1480, nyare afskr.) . haffuä forbrodit XL mark till treeskiptis, een deell jordägende, annen lagmannen, oc tredia härishöffdingen oc metzmennen fore sit omak ib. - Jfr mätanz män."],"f":["met SD 3: 261 (1316) 266, 267, 268, 269, 270, 271. meet. miät. myät), ","mätseþer , ","mäts män","metz- . ","miäts- L. miäz-. miez-),","mäts orþ","mäts pänningar","mäzpeninghär . ","mäzpäninger . ","mäzpeninger . ","mezpeninger SD 3: 273 (1316), 274 275), "]},{"a":"mäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mäta (med längdmått). the . . . mato han (stenen) ST 419 . thu skalt ey lata thik mäta mz bast ellir rödhum thradh ellir mz nokro andro (nämnes bl. vidskepliga bruk) ib 32. han maat staden mz gull röena MB 2: 367 . hans mwr wart mäthin ib. thriggia alna na man them mäta (d. v. s. deras längd kan man beräkna el. uppskatta till tre alnar) Al 8778 . - bildl. at . . . mins ogriplika kärlekx ok älskelikhetz mylikhet gaate miätitz älla fulkomlika thänktz Su 404 . - uppmäta, tillmätta (med rymdmått.). han maat ther wthy VI spän korn MB 2: 212 .","2) värdera, uppskatta. \" loot hon tolf bolfasta män . . . miäta thär klädhe for xxx mark päninga \" SD NS 1: 568 ( 1406) . \" hwilka stugu iak lät twa mätzmän mäta . . . tha mato the hona fore ena march \" ib 37 ( 1401) . loot iak . . . miäta the husen ib 2: 33 ( 1408) . mato all the husen wara swa godh som atta marker päninga ib. när han wtstädhir goozin tha läti besee oc miäta husin medh witnom VKR 32 . Bir 5: 114 . skal myätas hans ärwþi som han hawer þär a wart SD 5: 637 ( 1347) . xx march, som dande män mäto godzet bätra än harnischet war ib NS 1: 533 (1406). - undersöka, pröfva. miäta ok vägha sik siäluan j sik siäluom (metiri si ipsum in se ipso) Bir 3: 148 . skiälik thing mäta sina gerning mz radh oc wilia MB 1: 32 . 3) värdera för utmätning, utmäta, taga i mät. mz godhom mannom . . . latha mätha hans hawor til beredha mz MEG (red. A) 56 . \" skal hans godz a landeno mz godhom mannom mäthas ok mz gieldhas ib. \" ib (red. B) 60 . EG 65 . \" han loth mäta for ena mark thz wärd war twa \" RK 2: 1016 . ib 668 . \" the matte them fra badhe vxa och koo \" ib 665 . mätha . . . sa mykit som broder skyllogher är SEG 117 . DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . BtFH 1: 175 ( 1506) . - mäta ut, = mäta 3. vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra wt aff andrum berghum PfN 140 . at myetä þe samu brutäpäningä vt af hans lösörum SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . \" myetä vt af hans gods konungs dombrut ib. mätin wt af hwars thes mans landboa . . . thetta marka giellet \" BSH 1: 142 ( 1373) . dömdes the iij i nempde sotto in til jons hultis gard ath mäthe oleff jonsson sin sacköre wt BtFH 1: 160 ( 1507) . ib 291 ( 1510) . \" at löse sin jord igen som wt war mäth för saköre \" ib 276 ( 1509) . Jfr utmäta."],"f":["myäta: -as SD 5: 637 ( 1347) . ","myetä ib 480 (1345, nyare afskr.; på två st.). impf. maat MB 2: 212, 367 . ","matu L. ","mata RK 2: 668 . ","mäto SD NS 1: 533 ( 1406) . ","matte RK 2: 665 . ","mäthin MB 2: 367 . ","miätin: miätit ÖGL Vaþ. 20: pr.; vthmiätit SD 6: 6 ( 1348) . ","mäth BtFH 1: 276 ( 1509) . ","supin . ","miätitz Su 404 ), "]},{"a":"mäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) mäta (med längd- el. rymdmått). Se Sdw 2: 1272. mensus a um mäthin oc mälther GU C 20 (hand 2) s. 133. menticulosus a um mätande oc mäthyn ib s. 139 . SJ 2: 86 ( 1483) . ib 108 (1488-89). the hado medh gode men myetit epter snörit ena tompt ib 141 ( 1488) . greils beltare . . . sadhe ath pedher benktson sath altidh widh hans gardh och mätte och greils lmiste tha borth vii hwdar . . . tha sogh han aldregh pedher benktson mätha ther sedan hwdanar kommo bort ATb 2: 236 ( 1484) . STb 3: 247 (1595), 374, 390 (1498), 5: l49 (1515). hulkidh huss eller gard som holler j rät alne tal wid gathune offuer xx alne och j bredleken x!UDDA_TECKEN? alne wäl metthit ib 252 ( 1519) . \" huru kan man thät mäla ällir miäta som engin ända hafuir i sik \" Hel män 170 . 2) värdera, uppskatta. at han ville vitho sin hustuz deel oc teslikis thän andra arffue deel . . . oc ville latha miethe them Arfstv 35 ( 1461) . klädho . . . swa wän at napt kunne nakar them mäta ällir besinna Hel män 175 . PMSkr 28 . 3) värdera för utnmätning, utmäta, taga i mät. hwilko jordh ok hws fornäfndä laurens liglikä (!) mätin var forä firitiio marchir päningä Gadolin Pants 275 ( 1371) . ","2) tilldela genom utmätning. tha schall laghmannen tagha till sig XII. godha män . . . ok latha mätha warom nadoga herra the . . . gotzen till, efter thy som tha fins at the wärdh ära Lagerbring Saml 2: 254 ( 1450) . Jfr tilmäta. "],"f":["mätha . ","mäte: -es Stb 5: 49 (1515)","myäthe: -es PMSkr 28 . ","miethe Arfstv 35 ( 1461) . ","myeta STb 3: 247 ( 1495) . 374 (1498). impf. mätte ATb 2: 236 ( 1484) . ","motho STb 1: 361 ( 1482) . ","methin STb 4: 114 ( 1506) . ","myeten SJ 2: 108 (1488-89). n. metthit STb 5: 252 (1519). supin. myätith ib 3: 390 ( 1498) . ","myetit SJ 2: 141 ( 1488) . ","myetet ib 86 ( 1483) ), ","*mäta til , 1) tilldela genom mätning. ath nw . . . äre henne tompt methin henne til j sit alna thaal STb 4: 114 (1506). ","mäta ut , 2) utmäta, uppmäta. v!UDDA_TECKEN? (5 1/2) pund miöl och i (1) span, som stadzmätare motho wth STb 1 361 (1482). - Jfr utmäta. - Jfr upmäta och mätia."]},{"a":"mätan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["mätanz män","mätanz orþ , "]},{"a":"mätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iordha mätare."],"f":[]},{"a":"mätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mätare, person som på offentligt uppdrag har att mäta vissa varor. \" jtem mäterene iiij art. meterlön for iij pund malt loc v penninge till öll \" Skotteb 439 (1469-70, Kämn). Jfr spanna-, stads-mätare. "],"f":["mätere )","*mätara lön","meter- )"]},{"a":"mätelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr omätelika."],"f":[]},{"a":"mätelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr omätelika."],"f":[]},{"a":"mäteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr omäteliker."],"f":[]},{"a":"mäteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr omäteliker."],"f":[]},{"a":"mätelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr omätelikhet."],"f":[]},{"a":"mätelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr omätelikhet."],"f":[]},{"a":"mäthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mttnad, mätthet. SkrUppb 134."],"f":[]},{"a":"mäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr krasmäti."],"f":[]},{"a":"mäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kras-, lust-mäti."],"f":[]},{"a":"mätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) = langh och xxx alen bredh, som sylsetiarana . . . henne methiade Stb 3: 243 (1495)."],"f":["mäthia . "]},{"a":"mätnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["mätnaþa män","mäthnäþä- )"]},{"a":"mätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mätning. STb 3: 370 ( 1498) . epter besworne sylsatiares myetningh om tompten ib 374 ( 1498) . \" at all maath är rätferdig liget med stadzins matter j alle hande metning \" ib 5: 288 ( 1520) . - Jfr utmätning."],"f":["metning . ","miethningh . ","myetningh )"]},{"a":"mätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mätning. \" iordha mätare öffde sik j sinne mätning \" Su 224 . MB 2: 45, 46 . 2) mått utsträckning, dimension. swasom nakot likamlikit tingh j sino rwme, hwilkit j sinne mätningh (suis dimensionibus) widherlikas rwmeno Su 271 . 3) värdering. äpthe wena säghn ok mäthningh SD 1: 92 (öfvers. i vidim. fr. 1440)."],"f":["mäthnigh: -ighenne MB 2: 45 )"]},{"a":"mätordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l: = mäts ordh. haffuer ok nagar deelin forbätrath thet han i wäria haffde epter goda manna saghn ok met ordhom skal honom thet widerleggias Svartb 371 ( 1439) ."],"f":["met- )"]},{"a":"mätorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr mäts-, mätanz-orþ."],"f":[]},{"a":"mätskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vågskål, våg. \" sancte birgitta syntis sua som twa miät skala (stateræ) standande vidh jordhinna thera höxstä band foro op til skyn oc thera cirkla gingo vp ginom himelin j försto miät skalane (för -ene) var een fiskir . . . j andra miätskalene vr eet diur \" Bir 2: 3 . ib 1: 237, 2: 7, 243 . Bu 21 . rät mätskaal (statera) MB 1: 368 . \" thu äst lagdher i gudz mätskaal oc wägher litith \" ib 19 . \" a gudz mätskal älla vagh lMP 2: 109. j andelike waagh oc miätskal \" Bir 4: (Dikt) 268 ."],"f":["mätskaal . ","miätskal Bir 4: (Dikt) 268; -skalene ib 2: 3 ; ","-skalana ib 7 . miät skal),"]},{"a":"mätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mätta, göra mätt. eg. och bildl. kötit mätte oc styrke Bir 2: 40 . ib 1: 282 . hafdhe mättat moghan Bo 90 . Bir 1: 277, 2: 119 . \" iak skal mätta them mz minom sötma \" ib 1: 117 . eth trä, som mätte honom aff sinne frukt Lg 3: 714 . 2) mätta, förnöja, tillfredsställa. liker the källo som . . . mätte alla mz dryk KL 245 . \" at iak ther frilika mz rop oc skrian maathe mättha (för mik mättha) \" Su 43 . oppfylte ällar mättadhe wara astwndan LfK 126 . 3) utmatta, uttrötta. mättadhir af obrygdhilsomen (opprobriis saturatus) Bo 182 . refl. "],"f":["-ir: mättir Bir 1: 277 ; mätte ib 282, 2: 40, 119; KL 245 ; ","mättis ib 228 . ","-ar: mätta Bir 1: 117 ; ","mättas KL 228 . ","-te : mätte Lg 3: 714 ; ","mättis KL 103 . ","-adhe: mättadhe LfK 126 ; ","mättadhis Lg 819 . ","mättat ib 90 . ","mätta Bir 1: 277 ),","mättas , 1) mättas, blifva mätt. eg. och bildl. munkin tilbör hwarn dagh swa litit äta at han ey mättis KL 228 . ätir litit oc mättas ib. thän som mykit ätir oc aflatir tho för än han mättis. faar mere lön än thän som litet ätir. oc mättis ib. siälen . . . mättadhis aff otalghom söthma Lg 819 . Ber 20 . 2) förnöjas, tillfredsställas. for the dyro loktena . . . aff hulke han mättis KL 103 . 3) mättas, blifva mått (på), få nog (af). af at göra honom thiänist kunne hon äkke mättas Bo 162 . " the kunno aldre mättas aff rikedomom " Bir 3: 55 . " aldre kwnne mantz öghon mättas aff (se sig mätta på) hennes venlek " MB 2: 162 . Bir 1: 102 . - Jfr fulmättadher."]},{"a":"mätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mättnad. \" thär mädh forwan han oss äwärdelika glädi ok mätto j hymmerike \" MP 4: 96 . SpV 566 ."],"f":[]},{"a":"mätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mättnad? the hulkra giri ey hawir mätto (modum; sannolikt står mätto här för matto; en var. har: the som haua giri ther är vtan matto Bir 4: 294 ) Bir 3: 335 ."],"f":[]},{"a":"mättan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mättnad. SpV 491 . hwngher ok mättän sömpnen . . . eller ok natthanna vakan endrecteliga mothe mik stridha J Buddws b 174."],"f":["mättän )"]},{"a":"mättare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mättare, den som mättar. a altarens bordhe är gudh badhe mather oc mättare LfK 90 ."],"f":[]},{"a":"mätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mättande. til buksens mätta KL 204 ."],"f":[]},{"a":"mätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (och n.?) L.","1) mätte, mättnad. mätte vtan ledho Bir 1: 358 . \" j äpleno är . . . litin mätte ib 3: 24. andelikin sötme oc mätte \" ib 55 . thäs sötmans mätte wari war sälikhet Ber 20 . bortrördhe mättinne härras ey skörlifnadhin ib 83 . ib 86 . MP 1: 95, 189 . Su 391, - til mättis (til mätte), till mättnad, så att man blir mätt, så mycket man orkar, efter sitt lystmäte. haffdom köt oc brödh nogh til mättes MB 1: (Cod. A 3) 558. mange taka af thässom matenom til mättis Gr 272 . foruita mik at iak ätir mit brödh til mätte Bo 133 . äta til mättes Su 386 . \" at han alrigh ate til mättis \" KL 201 . \" äta oc sofwa til mätte \" Bir 2: 198 . drik nu blodh til mettis ST 340 . \" fylla the sik til mätte \" Bir 1: 195 . \" iak vidhir quäke thom . . . alt til mätte ib 3: 14. gafwo mik beskelikhet til mättis (inebriaverunt) \" Su 405 . 2) förnöjelse, tillfredsställelse. thet är allom thom, som ther a tänkia, til aldra sötaste hugnat oc mätte Ansg 181 ."],"f":[]},{"a":"mättelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr omättelika."],"f":[]},{"a":"mätteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr omätteliker."],"f":[]},{"a":"mättelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr omättelikhet."],"f":[]},{"a":"mättena bok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mätt, som tillfredsstält sitt begär efter föda. siþän han är mätter SD 5: 638 ( 1347) . Bil 317, 696 . \" mön at sik mätta af þäs (trädets) frukt \" Bu 71 . ib 175 . KS 24 (58, 25) . \" vr herra ihesus . . . ökte faa brödh oc giordhe mä af them mang thusand folk \" Bo 88 . - bildl. thu kunde aldri wardha mettir aff människio blodh ST 340 . \" aldre mät aff fulum lusta \" Bil 305 . - fyld. pungh mz pänniga mäth MD (S) 306 . - Jfr ful-, o-mätter."],"f":[]},{"a":"mäþ","b":["pp","ab","kn"],"c":"prep. adv. konj.","d":"prep., adv. och konj. ","e":["A) prep. med dat., stundom. i sht i det yngre språket, med ack., någon gång med gen.","1) för att beteckna samvaro: med, i sällskap med, tillsamman med. com sialvar ihesus mäþ änglom ok allom hälghom patriarcom ok prophetom ok allo himirikiz härskape Bu 14 . \" lop en iuþa smasuen mz cristnom smasuenom tel kirkio \" ib 22 . \" han sagþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio ib. guz ängel gangar mz hanom \" ib 204 . kom eet leion ii fylghe mz þöm ib 71 . \" sände han en munk til qwuensem mz faghru fölghe \" Bil 274 . kom (imperat) mädhir os Bo 191 . \" thön hus han skal äta ok drikka i medh sit härskap \" KS 41 (106, 44) . han hawer ok skapat et glädhis hws, thet är himerike, ther han är daghlika innan medh sit härskap ib 64 (159, 70) . åto han til döz ok thön medh hånom wåro ib 30 (76, 32) . \" gudh är mz thik \" Lg 32 . - i närvaro af. blyffuer (näml. det stulna) i handom tagit mz thwa aff brödom SO 205 . 2) för att beteckna gemensamhet i handling el. tillstånd: med, tillika med. kunungur medh sit rådh skal huxa ok höghelika warna vm rikesins wärio ok fäste KS 74 (182, 81) . \" ä hwar the stridha mz sit hoff \" Iv 22 . \" midhan han then näste wr meth sinom brodhir ib NS 1: 27 (1401); jfr 10. i skulin mädhir mik thakka gudhenom joui \" Gr 281 . \" hte hanom dö mäþ iacobo \" Bu 166 . \" han afladhe son mz ens mölnara dotter \" Bil 300 . fik en son mz sinne hustru Pk 242. mädh honom haffde hon twa dötter BK 204 . - med, i förening med, med bistånd af. allä the thettä bref hörä oc see, heelsär jäc. . . med guþi SD 5 . 293 (1344). vi . . . sändom allom mannom þe som boä j vplandä laghsaghu helsu med varom herrä ib 605 ( 1346) . \" venligh kerlig hilsa nw oc altidh forsenth medh gud \" BSH 4: 279 ( 1501) .","3) för att utmärka den med hvilken något föres el. följer: med. at thw . . . tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare BSH 1: 142 ( 1373) . han före mik fangen mz sik hem RK 1: 1581 . skal vnge brodren scriffuarenom fore giffua ena halffua mark strax i handen mz sik (d. v. s. för att taga med sig) SO 116 . \" gaff iac met henne til mädhgifft VII 1/2 löduger mark sils \" FH 3: 99 ( 1447) .","4) för att utmärka det som man för el. har med isg: med. komo þri kunuga tel hans mäþ sino offre Bu 72 . fluþo maria ok iosep tel egiptim mäþ barneno ib 71 . fluþo mz hälghom domom ib 166 . \" vm kirkio mäþ liusom ganga ib 8. sattes han (Petrus) mz staf ok stol i rom ib 99. föddr medh allom rikedome \" KS 23 (57, 25) . hwar som qwedher mynneskar mz hath eller lwffwo SGG 131 . \" the sum ädh fullum wappnum iwer land rijdhä \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - för att beteckna lifsfrukt hvarmed qvinna är hafvande. vardh quinnan mz barne hafuande KL 322 . \" fra þe stund moþer var först öken mäþ hanom \" Bu 61 . \" sax manaþom var elizabet för mäþ barne än maria \" ib 71 . \" en syndogh kona var mz (hafvande med) ens mandrapara barne \" ib 134 . MB 1: 185 . Lg 3: 62 . Di 118 . \" wart hon mz barn \" Va 5 . Lg 3: 323 . \" för att beteckna det som tillhör el. åtföljer något. tillsamman med följ. subst. bildande ett prepositionsattribut. et skrin af cristallo med helghudomum \" SD 5: 564 ( 1346) . Jfr 5. 5) för att beteckna innehåll: af, med. var fult afguþa mönstar mz siuko folke Bu 203 . eth törn . . . haffwandis kringom sigh ena grop fulla mz asko MB 2: 319 . \" full mz nadh \" Lg 32 . som . . . fwl var mz kärlek Bo 3 . \" fylto the vatnharin mz vatn \" ib 62 . - efter föreg. subst. annath (näml. tiäld) war mz rödhitadhom wädhur skinnom MB 1: 495 . \" ii mätskalana mz goþen \" Bu 21 . en säk mz halm vnidr sik läggia KL 335 . \" thre grytor mz gul \" ST 91 . \" twa korgha mz fikom \" ib 426 . lathe komme hiit ned ene skwthe med salt ok hwmble BSH 5: 576 ( 1511) . han hauar . . . sit skäiäg mz fam harom Bu 204 . sa . . . þär koma . . . skara mäþ iugfrum ib 11 . fingo storan hoop mz fiskom Bo 240 . Di 281 . eth merklith tall met folk FM 235 ( 1506) .","6) för att beteckna en förening: med. hvarn thera (af de fyra hufvuddygderna) hauer nokot samband medh andra KS 18 (46, 20) . - för att utmärka en myckenhet med hvilken något är el. blir förenadt: med. blanda watn mz wini Bil 379 . \" tämprar man rökilse mz quinno miölk \" LB 4: 339 . \" tak jnrynen aff hylle bark ok brädh medh smör j enne panno \" ib 2: 32 . - i bland. lagþe liusit mz hälghom domom Bu 12 . \" the äru ey reknande mz thy sama talino (in edem numero) \" Bir 2: 76 . 7) för att uttrycka ett varande i någons hus el. omedelbara närhet: tillsamamman med, hos. ther . . . mäþ os äru SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" aff þeem sum wir þowrom at optelikä se mäþ os \" ib 670 . äru daghlikä hemä med faþrenum ib 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . jomfrwn sat i en torn och henne syster mz henne Di 35 . \" ther war oc en pilt mz then sama smid \" ib 41 . sagdhe sith gooz wara jnlaght mz (af senare hand ändrat till när) benedcto Bil 697 . - hos, bredvid. at han skulde hafu ligat mz länzmannens dotter BtFH 1: 281 ( 1508) . - hos, till vistelse hos. gaff sik in mädh sinom systerson SJ 3 ( 1421) . - hos, inför. tha war daniel propheta määr mz nabogodonosor MB 1: 13 . \" werdhughom fadher medh gudhi \" SD NS 1: 265 ( 1403) . \" format thu ey swa mykit mz apostlenom \" KL 319 . \" sancta birgitta är mykit hördh mz (af) gudhi \" ib 320 . \" wardh mz gudhi swa hördh \" Lg 3: 258 . \" thu ther mz gudhi är thäk oc känd ib 253. seruacius hafwer för wärffwat mz gudhi oc för thiänt, at haa som hälstz söker hans graf, bedhandes hiälp aff honom, tha skal honom giffwas aff gudhi, hwat honom i likamlike matto widherthorffteliktet är \" ib 168 . 8) för att uttrycka att en beskaffenhet, egenskap, sed, verksamhet, förhållande e. d. förekommer hos någon: med hos. frither wäri mäþ huis thässu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som ensamen hawer fulkomin lotsta oc glädhe mz sik siälwom MB 1: 74 . \" fwla synder som han sa mz them ib 299. enkte othol kunne märkias mz hänne \" Bo 169 . Bil 409 . \" i thy han mz thik seer älla höre ohöfwelikit \" Ber 261 . \" sköffös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" ängen fiärdh fandz mz them \" Su 419 . \" engin fan mz henne antiggia oskällika glädhi oc later, eller harm oc wredhe \" Lg 3: 501 . \" mz thz barnet war enghen dygdh för gäthen ib 159. mäden thz !UDDA_TECKEN? diwret) haffuer swadanna dygd mz sik \" Va 25 . \" nw är giri saa mangom mäder \" MD (S) 235 . - hos, bland. sua som än är (sidher) mäþ clostarmannom Bu 194 . \" wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganghlichä än ganghlichä ok godhä, mädh somlicum allmoghä \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . hwat þässe rätlikä gyora þät skal staþukt vra med þöm androm ib 638 ( 1347) . swå sum wi måghom see meedh romarom KS 9 (21, 10) . huru må mera folska finnas medh mannom ib 46 (118, 50) . \" huat som mester skördh schal wara mz sch[r]äddarom \" SO 96 . mz vndarlicom oc ey förra mz os sedhom siukdom Gr 315 . dies lune, thz thydher mz os manadagh MB 1: 70 . \" thz kallas dag mz jdhir \" Bir 2: 161 . \" hon höris ey mz (apud) höfdhihgom \" ib 3: 170 . \" hwa tholikt vnder i greco lande mz os saghe \" Al 8246 . \" mz os älskas aldre tholikt \" ib 6262 . - åt. war mz henne aff gudhi giffuit, at (näml. det var) som en sakt haffde, gak til then Lg 3: 419 . - med, vid, för, inom. þänkte han mäþ sik Bu 157 . Bir 3: 23 . Va 13 . Lg 32 . \" wäghr medh sik sieldom ok dömer \" KS 31 (80, 34) . \" sagdhe mädhir sik (för sig själf) \" KL 224 . 9) med, inräknadt. mz iacob oc iosep oc hans twem sonom . . tha waaro the alle fadhga oc brödher oc brödhra barn siwtighi folk MB 1: 254 . 10) tillika med, vid sidan af, jämte. mith goz . . . med allu þe þer til liggir SD 5: 293 ( 1344) . \" sätiom wi waar incigle mädher stadzens incigle \" BSH 1: 133 ( 1371) . \" läsa aue maria credo oc syu salma mz letaniis \" ST 320 . \" man skal fylla thik öghonen mz bukenom ib. som ängen annan guþ vilde þola mz sik \" Bu 150 . \" mädh thässom threm hawir han annor thry ond thing \" Bir 3: 47 . at thw . . . tak mädh tich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare . . . mädh häradzhöftingiasom BSH 1: 142 ( 1373) . kalladhe iac the til . . . thänna thrä äpterscripna häritzhöffdhunga . . . mädh fyra boolfasta män VAH 24: 323 ( 1454) . 11) för att beteckna enhet, identitet el. likeht med: med. gudhomen är et giordhir mz mandomenom Bir 4: (Dikt) 253 . som . . . samw käremal mz mik haffwa Su 121 . iak . . . äradhe han mz (lika med) siälfuum mik Fr 682 . fik lika lön mz apostolis Ber 77 . \" the wore lika gambla mz itmar \" Di 205 . jämpn arwinge . . . meth joan bondason SD NS 1: 103 ( 1402) . gudz ordh . . . som liknas mz tränna löfwom (sunt . . . similia foliis arborum) Bir 3: 317 . - i likhet med, gemensamt med. änglane . . . mz hulkom han hawir skäl ok siälinna odödhelikhet Bir 2: 290 . KS 2 (5, 3), 13 (30, 14) . 123) för att beteckna deltagande el. delaktighet: med. ath mager broder funnes mz nagar vtroheet SO 205 . - med gen. och stäldt efter tillhörande pron. sworo at fenden war tess wisseliga meder (var med derom, deri hade sitt spel) RK 2: 7353 . 13) för att utmärka den som göres dela ktig af något: med. änkte godhz må man mz glädhi ägha thz han ey mz winom skipte KS 46 (118, 50) . \" för att utmärka dem mellan hvilka en fördelning eger rum: bland, mellan. giua ok skipta goz ok peninga . . . medh sinom mannom ok vndidånom \" KS 78 (192, 85) . skipa thässa syslo mz flerom mannom MB 1: 327 . 14) för att utmärka den person el. sak till hvilken man står el. träder i ett förhållande: med. at wi görom ett jordha skipte medh . . . herra henrike SD NS 1: 265 (1403). hafþe raþ . . . mäþ vinu ok vitrom mannom Bu 128 . \" sum vm gingu mäþ hänne \" ib 10 . iohannes lät väl vm han (fogeln) ok läk mz (med honom) ii handom ib 157 . \" lekte mz smaswenenom \" MB 1: 278 . \" tu skalt ok ey huxa medh huru mångom, vtan medh huem tu byndr tin hemelika winskap \" KS 22 (54, 24) . \" huar tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom \" ib 25 (61, 27) . som turturdufuan, mystom synom jemmaka, alder befatar sik mz androm Lg 3: 536 . \" han syndadhe mz eens giffs manz hustru \" ib 56 . \" hiolt rättare thing mädher thöm aff the förscrefne sokn \" FH 3: 8 ( 1377) . \" at tala mz swa storom herrom \" Bo 2 . \" disputeraþe mäþ hanom \" Bu 101 . striþa mz þe cristno ib 155 . iach wilde . . . ga mz ider j en kamp Va 9 . \" göra frammer iartigne mäþ hanne ok naþer \" Bu 6 . \" göra miskund mz thik \" Bir 2: 333 . \" större godhgärning värdhoghhadhis gudh at göra mz mik Kl 356. tha giordhe berman mz hanom wel \" RK 2: 1291 . \" swa giordhe gudh mz oss \" ST 214 . \" beuara thik änkte mz thöm rätuisa mannenom \" KL 380 . mädh allum thöm landum ok stadhum . . . skal iak . . . mik . . . enkte bewäria BSH 1: 132 . (1371). mz huat truldom far þu Bu 495 . - med, öfver. at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta Bu 10 . - från. hon skulde mz likamen sa hardelika skillias MD 67 . 15) med, med hänsyn till, med afseende på. wisa os nokon annan som thera (profeternas) witne oc spadom sannas mz Bil 83 . \" han liknas änglenom mz siälinna \" MB 1: 78 . \" swa är ok mz mik \" Bir 1: 140 . spordhe . . . huru mz brödhromen var KL 230 . han sagdhe alt vara väl mz sik ib. han fik witha . . . hwat thidhande war mz iosaphat Bil 611 . thetta waradhe langan tyma mz honom ST 269 . \" thz tok mz honom een ondan ända \" ib 322 . \" huru thz gig mz honom \" ib 323 . jngen dölige lönlige nager the tingh mz nokrom nykompnom i ämbetet SO 95 . \" om noger broder mz hanom nagat wiste än thz äran tilhörde \" ib 102 . Jfr 8. - (?) se oppa brädhet medh hwath tärninghin dragha will BSH 4: 257 ( 1501) . 16) för att uttrycka åtföljande omständighet el. sätt: med. las . . . hänna helso värs mz knäfallom Bu 26 . födes guz son mz mandom ib 206 . vp föþas . . . mäþ renliuis louan ib 4 . \" hans blyght skal ändas mz heþar ib. ändaþe syn aldar mäþ dyghþlekom lifnaþe \" ib 8 . þe boþo saman guþleka mz mykle dyght ib 3 . vilde drägha (näml. ljuset) mz afle af hänna hände ib 12 . räþo rike mz ro ib 64 . \" at þänkia mz þakom þina pino \" ib 72 . \" gaff vp sina siäl mz sammum ordhum \" Bil 110 . \" mz myklom räddogha sagdho the mällan sin \" KL 417 . \" gingo alle wt af mänstrino mz store quidho oc rädugha slande sik for brystit ib. \" MB 2: 410 . liua medh hofsämio KS 23 (57, 25) . \" thet skal göras medh vitre forhuxan \" ib 20 (49, 21) . hua annars godhs taker . . . vtan medh rättom laghom ok sannind ib 74 (180, 81) . tå the sea ok röna at han säter sik manlika medh lif ok makt vt firi almoghans hedher ok tarua. tå sätia te ok sik ut firi hans hedher ok äro medh lif ok lydhno ok fullan godhwilia ib 78 (193, 86) . \" älska tik ok hedhra medh alle makt sinne \" ib 26 (65, 28) . \" rätte thz medh fulla hand \" ib (66, 28) . \" elska ok idhka alt thet godt är, medh höueskom ok dygdhelikom åthenom \" ib 13 (30, 14) . godhz . . . mz glädhi ägha ib 46 (118, 50) . alt thet man medh syndom få, thet skal medh sorghom förgå ib 30 (75, 32). quos . . . per legitimam prediorum permutacionem mæd festum oc lagfangum habuerit SD 2: 404 ( 1304) . \" meþ festum vc allum lagha fangum \" ib 3: 282 ( 1316) . \" þet hauir jäc giuiþ . . þänna skiälum ib 5: 293 (1344). \" ib 476 (1345, nyare afskr) . wäl wt aff folkenom mz godhe forsyyn wäldogha män MB 1: 327 . \" weet iak nw mz sanno (i sanning, för visso) at thenna smaswen maghom wi rädhas \" ib 278 . mädh liowo eller ok ledho SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). thet war mik eygh meth lika eller retta af gangith ib NS 2: 117 (1409). - på. mädher swa mattho SD NS 1: 626 ( 1407) . \" fulfölghen thz än medh thz bedzste \" RK 2: 4637 . ib 4856 . - med. medh thet snarestha BSH 3: 153 ( 1464) . \" medh thet allerförste (med det allra första, så snart som möjligt) \" ib 5: 162 ( 1507) . - Jfr 23. - i förbindelse med ett verb af en bem. som liknar åtföljande substantivs. pinte iak han mz marghom pinom Gr 281 . manadhe han . . . at dräpa sina dotter mz hardhom dödh KL 309 . at . . . ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquäthins ordthom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). the räddos mz myklom rädogha (timuerunt timore magno) MP 2: 36 . \" doo mz bradhom döö \" Bir 1: 88 . ib 2: 81, 86 . \" han scal dö mz heluitis dödh (morte moriatur) \" MP 1: 35 . \" han skal lifwa mz lifweno ok äkke döö \" Gr 295 . sompnadhe mz (i) thwngom symn KL 164 . \" gräto alle mz storom graat (greto storligen) \" ib 165 . \" han föddis aff mik mz the födzlo ther gudz syni höfdhe födhas \" Bir 3: 411 . 17) för att beteckna medel; med, förmedelst, genom. gik mz thörrom fotom owir vatnit KL 418 . MB 2: 410 ; de två sistn. ställena kunna föras till 16. kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom Bu 14 . slita han mz tannom ib 100 . \" þe nighu barneno . . . mz höfþom \" ib 71 . \" mana þän döþa mz stauenom up standa ib 101. läste mz eldez bandom varn mästara \" ib 207 . huþstryca han mz iarn gislom ib 501 . \" blöt mit hiärta mäþ þino bloþe \" ib 72 . af þöm (näml. död) löste ihesus alla goþa män mz sins likama döþ ib 21 . þu köpte mik lif mäþ þinom döþ ib 75 . \" þät sama fästes . . . mz heþnom vitnom \" ib 62 . \" läta guz ansuar mäþ hälghom bönom \" ib 5 . \" fik mz bön in koma i kirkiona \" ib 30 . \" han kaste hona mz första stenenom \" Bo 159 . \" han kan ekke finne pa laget at kasta medh henne (blidan) \" BSH 5: 47 ( 1507) . \" bleff skoten med en pil ib 480 (1511?). wij wilia skirma mz hwassa swerd \" Di 163 . \" hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom \" MB 1: 495 . \" all studhin oc wäggiana (näml. voro) klädda innan til mz fyra litadhom klädha bonadhe ib. kläder mz (i) gulwäfium \" Bil 112 . \" hulde han sit hofwodh mz howudh dukenom \" ib 127 . \" skip ladhin mz hwete \" ib 575 . \" huru gudh skapadhe mannin ok styrir han mz budhordum \" ib 612 . the formatto . . . thässa gerning mz fiäffla krapt MB 1: 295 . kä nnis medh ordom ok gerningom sik wara gudz vndidåna KS 16 (39, 17) . \" thet han gitr ey gripit medh sinom skiälum ok vndistandilsum \" ib 18 (45, 19) . \" släk tin lusta medh höuiskom tingom \" ib 24 (58, 26) . \" ängin vretlika tunga medh sit wald \" ib 48 (122, 52) . \" medh sitt godz gif löna \" ib 70 (172, 77) . \" sik födha ok klädha medh sit daghlikt äruodhe \" ib 76 (187, 83) . han (staden) war wäl bewaradher mz mwrom MB 2: 316 . the begutu han mz sodh oc diska watn Lg 586 . \" lot honum ther begafua mz örs ok dyra hafua \" Fr 2657 . kallapir mäþ wart bref SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). at wäþia a mot þere näfnd med XL mark ib 5: 378 (1344, nyare afskr.) . \" lät hana up hängia mz hare (per capillos; vid håret) \" Bu 495 . ib 501 . \" drogh hona fram mz hareno \" KL 309 . ST 263 . thic . . . mz haret wtleeda RK 2: 1281 . ib 2476, 3: 1044 . \" sama teknom vi mäþ liuse \" Bu 10 . \" teknas actiua vita mz martha ok contempatiua vita mz maria \" Bo 142 . \" mz do ra krokum menas kardenala \" Bir 4: (Avt) 179 . \" mädher them misgangna wingardomen . .. wndir star ja the reglor oc renliffnadha som nw ey hallas \" Bir 4: 41 . hwath monde waar herra wilia mz tholkom sidh MB 1: 308 . \" a bonden wizord at väria sik mädh siex manna eþe \" SR 44 . haui vinin wald at witnä til salans medh attä mannum ib 1 . \" mz hanom iättar guþ signa vm siþe alla heþonna \" Bu 4 . \" lhon fik hanom þän heþar mz sins sons ängle \" ib 24 . \" han hafdhe sik iättat komascolande til iordhrikis mz enne iomfru \" KL 418 . MB 2: 410 . \" laghin äre giwin mz moyse, än nadher mz ihesu christo ib1: 441. bödh waar herra til israels folk mz myoysen \" ib 328 . \" war herra sigher siälwer mz sinom prohetis \" ib 439 . \" christus taldhe mz (per) sine brudh til en forman \" Bir 2: 183 . thässe drotning . . . lätir mik spöria mz (per) thik til raadz ib 3: 320. miin frw mz mik idher helsa badh Iv 2012 . MB 1: 444, 446 . KS 50 (127, 54) . Bir 3: 121, 360, 411 . Ber 101 . RK 1: (sfgn) s. 175 . hwlketh jag sender eder nw met niels biörnsson FM 220 ( 1505) . - med tillhjälp af, med begagnande af. lät han . . . nidher taka mz stigha Bil 448 . \" at ganga mz trappom til gudz altara \" MB 1: 495 . \" mz naghra broor gik in j stadhen \" ib 2: 316 . ena kafflabro . . . mz hwilken the skulle sig till skepen fordra RK 3: (sista forts.) 4782 . \" alle the meste peninge jag kwnne aff stad komme och sende eder ower met förste oppe vatn \" FM 229 ( 1505) . \" medh första dahx wädher jw benlass till thet möthe \" BSH 5: 73 ( 1506?) . - med, med användande af, för. palacium . . . som thomas havar bygkt mz þit gul ok siluar ok dyrom stenom Bu 184 . 18) på grund af, i följd af, af, för . . . skull, med. iudhane korsfärsto ihesum mz afwnd KL 418 . MB 2: 410 . hon nekaþe mäþ tuem skälum Bu 5 . \" mädh the skäl är thät aff ålder kumit i sidhwänio manna \" KS 6 (12, 6), iak skapadhe oc atirlöste mannin mz (ex) minom godhlek Bir 2: 205 . \" mz borgarenes falskhet hans stadhen fik \" RK 3: (sista forts.) 5304 . \" tz arbeyde som brent är i persan mz screddarens forsumelse \" SO 100 . magnus met gudz nath. sweä kononger Sd 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 5: 636 ( 1347) . \" wi albrict mädhir gudhz nadh sweia oc göta konungir \" BSH 1: 197 ( 1387) . wij jacob medh gutz nad erchebiscop i vpsala, kort medh samme nadh biscop i strengnes ib 4: 101 ( 1483) . mädh thy, i följd deraf, derför. honum behagade thz ey wäll mz ty slog han myn fogte i häll RK 3: (sista forts.) 5294. ib 5322, 5553, 6152 . - derför att, emedan. myk önkar offwer thenne pighone meth thy hon är födh aff konungha släkt Lg 3: 138 . ib 135, 152 . \" mädh thy at, derför att, emedan, mäth thy at lönelek samband . . . göra . . . stadhlikär geengangur \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ib 670 . \" mz thy at the ärw hans limi \" Ber 100 . RK 3: (sista forts.) 5302-3. - mädh thäs, derför, deröfver (jfr Mnt. mit des). mz thäs (myt des) wart iätten wred Va 51 . 19) i besvärjelser: vid. jach formanar tik. then lede fleen, we oc wärk. mäder thom blodogha fothom ther ihesus gudz son han trödh til sith martiriium . . . thz then ledhe fleen. tw skalt förgas LB 7: 15 . ib 14, 16, 17, 18 . 20) utmed, långs åt. han reedh een litin vägh ok sma . . . mz eet vatn Fr 105 . \" alexander drogh än mz the flodh \" Al 5011 . ib 5587 . \" han foor än mz haffsins sidho ib 8815. thz (landet) la mz haffsins sidho \" ib 8846 . alexander foor sik thädhan . . . mz haffwith fram ib 8844 . ridho the . . . op mz aana Di 212 . ib 213 . han rendhe nid mz aana ib 220 . ib 241 . - vid, på. tämprar man rökilse mz quinno miölk ok lägher mz bolda LB 4: 339 . 21) enligt, i öfvrensstämmelse med. böte ok bätraþe mäþ hans raþe Bu 8 . \" tok sik husfru mz guz laghum \" ib 3 . \" almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum \" KS 77 (189, 84) . 22) med, i öfverensstämmelse med (någons) vilja el. fördel; oftast satt efter tillhörande subst. (el. substantiva ord) och vanligen förbundet med mot (mote). vm bärgh oc thera handa hafdho liif tha rördho the sik meer mot mannenom än mz honum Bir 2: 290 . \" thet är mich eccke medh \" HSH 20: 173 ( 1507) . the (öronen) höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote KS 32 (82, 34) . \" at thet är einghom godhom mannom mädher vtan mothe \" SD NS 1: 348 (1404). the wilde göra saa hwem thz war medh eller mot RK 2: 5624 . \" moth mith mynne giorde the thz hwilkit war mig inthet mädh \" ib 3: (sista forts.) 5094 . the som andelica lifwa vända alt til gudz loff oc hedhir. hwat thz gaar (näml. dem) hällir mz älla moot Bo 122 . \" vaþe är striþa viþ guþ siäluan. som haldar mz andrea \" Bu 134 . \" tha hiollo badhe domarene oc constantinus amot them mz siluestro \" Bil 84 . - abs. ss subst. medgång. badhe mz oc moot koma honom til godho Bo 66 . 23) vid tidsbestämningar: under, vid, i. nar hon ey hindras af iordhrikis wmsorgh älla willo mz gudhelikom bönom (in oratione) Ber 135 . mz (við) the tydende wordo borgarna fastsörgiande Di 6 ; jfr 18. haffue ther til oldermansens loff medh twa brödra närwaran (tillåtelse gifven i närvaro af två bröder) SO 113 . \" teddo the wäl nakra stund mz thz första (i början) j sidhom oc liffwerne ennahanda skrympteligha gudhelighet \" Su 229 . - mädh thy, härunder, emellertid. mz thy kom daghin at enkte (utan att) hafdhe än hanin galit i the huse Lg 3: 213 . - mädh thäs, med det samma, härunder, emellertid (jfr Mnt. mit des). mz thäs (myt des) kom jätten tith Va 51 . ib 49 . B) adv. 1) med, i följe. thän märkelicaste man ther var mz Bo 20 . \" mange tyder medh \" RK 1: 4202 . the svenska waro mz j then skara ib 2: 372 ; jfr 3. thu wille sielfwir mz ST 485 . \" then same war ock i dätmeren medh när slagedht stoodh \" BSH 4: 248 ( 1500) . - med, med om (att). thw wast met ath sla swen degn j häl FH 6: 47 ( 1457) .","2) för att beteckna ett medförande: dermed. darij sändebudha lot han fa thetta breff lot them mädher ga Al 2138 . 3) derjämte, tilllika, också, äfven. petrus böt . . . paulo mäþ bära likbarena Bu 14 . maria . . . mötte hanom ok alla iuffrur af himirike mz ib 25 . \" lät mik pina kroppin mz \" Bir 2: 11 . \" er storlige til fare, at thet torn faller meder \" FM 230 ( 1505) . Al 3395, 5593 . RK 1: 4030, (sfgn) s. 184, 2: 1831, 5043. MD (S) 203, 235. ST 126, 282, 305 . VAH 24: 319 1414). LB 2: 32 . Di 35, 37, 64, 66 . tha badhe sniör ok räghne mädher (på en gång snöar och regnar) Al 3336 . - dessutom. böthe aater skadan ok xl mark mz MEG (red. A) 56 . 4) för att beteckna medel: med, dermed. lagþe liusit mz hälghom domom oc giorþos mäþ mangh faghar iart[e] kn Bu 12 . \" länte hanom sin asna at föra mz barnen tel compostellam \" ib 173 . III iern sleffwa at stöpa lodh met FH 4: 84 ( 1499) . \" tak jnrynen aff hylle bark ok brädh medh smör j eenne panno . . . ok smör tik medh \" LB 2: 32 . thz som . . . quämelikit är at matha ok tämpra likamanom mädhir Bir 1: 144 . \" jak hade enchte i händerna at wäria mik mäder \" Di 98 . gyum wi til at köpä med böker . . . tolfhundaþa mark swenscä þänningä SD 5: 564 ( 1346) . C) konj. 1) nedan, så länge som þe äru aldrigh mäþ han lifar gozs älla lif felughe Bir 4: (Avt) 184 . \" the ridhu nu fast mz dagher var liws \" Iv 2289 . ib 3233 . GO 1025 . ST 279, 454 . MD (S) 307 . Di 202 . MB 2: 77 . - ä näþ, se ä. 2) emedan, eftersom. mz hon swa stundade ok swa tradhe vil hon til sin syster fara RK 1: 607 . mädh jac ey siälf incighle hafuer SD NS 1: 91 ( 1401) . meth myn samthykkia ok kerlek ok gothuili er tel komyn ib 2: 117 ( 1409) . HSH 20: 87 ( 1507) . \" mz thu är swa wiis tha gör ok swa \" Al 2088 . MB 2: 307 . RK 3: 1522 . \" henne bordhe thy af androm thiggia mz hon formatte ey sielf ärwodha \" ST 42 . \" hwa äst thu mz thu mik kännir \" ib 529 . \" tha wilde clärkin rätta sik op i sänginne, mz man hördhe oc saa, at hon war ther \" Lg 3: 20 . - då, om. mz (si) dauid kallar christum sin herra. huru är han tha . . . hans son Mp 1: 313.","3) så mycket som, allt hvad? thz vndrar darius mz han giter Al 1904 . - Jfr ater-, fram-, hvar-, här-, langs up-, þär-, ut-mäþ."],"f":["mät ib 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; NS 2: 3 (1408). meþ L.; SD 3: 282 ( 1316) . ","medh SR 1 ; KS 1 (1, 1), 2 (2, 3) o. s. v.; RK 2: 5624 . ","med ib 1: 87 . ","meth KS 50 (127, 54) ; SD NS 2: 1 ( 1408) , 2 (1408) o. s. v. met L.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bil 284 ; FH 3: 126 ( 1448) , 6: 47 (1457). maþ L. mäþer L. mädher BSH 1: 133 ( 1371) ; FH 3: 8 ( 1377) ; SD NS 1: 626 ( 1407) ; MB 1: 75,: 185, 334 ; Al 2138, 3336, 5593 ; RK 1: (sfgn) s. 184, 2: 1831; Bir 4: 41, 146 ; LB 7: 14, 15, 16 ; MB 2: 307 . ","mädhir BSH 1: 197 ( 1387) , 198, 199; KL 224; Bo 191 ; Gr 281 ; Bir 1: 59, 144 . ","mädhär LB 7: 14, 15, 16, 18 . ","mäder MD (S) 203, 235; Di 98 ; LB 7: 15, 17 . ","medhe SD NS 1: 1 ( 1401) , 2: 2 (1408); LB 2: 32 . ","meder RK 2: 7353 ),"]},{"a":"mäþal korn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mäþalder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , midhalder. a mäþaldre Bu 102 ."],"f":[]},{"a":"mäþalgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["mäþul- )"]},{"a":"mäþalkläþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mäþan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. under tiden, härunder, emellertid. mädhan como römska herra sendebudha til vespasianum Bil 315 . konungin ränte mädhan ok röfuade alt kirkiona goz ib 788 . Bo 161 . MB 1: 16, 189, 297, 342, 362 . Iv 69 . RK 1: 126, 157, 669, 700, 712 o. s. v. ST 149, 282, 289 . Di 90, 182 . sagdhe wilia bidha när hestomKL 58. mädhan siwdher wrangh gryta ower eldh män rät gryta bedhis i by GO 460 . \" mädhan seeglen wunnos stormades mädhan \" RK 3: 291 . \" medhan the fara op til herradgen och göra sig redho hith, mädhan slas wij pa nackan \" BSH 5: 254 ( 1508) . B) konj. 1) medan, under det att. mäþan iosep rede brollöps kost ii bäþblem sat maria ii nazareth i faþurs garþe Bu 6 . ib 102 . RK 3: 291 . BSH 5: 254 ( 1508) . - så länge som. aldre tapa þe sighar. mäþan þe hanom þiäna Bu 56 . ib 504 . Lg 550, 3: 83 . \" mädhan thessin dagher ok forodh standä \" BSH 1: 132 ( 1371) . ","2) då, emedan, alldenstund, eftersom. mäþan þin pina var min skuld . . . gif at þinna pino sara suärþ . . . groe ginum mina hiarta rötar Bu 73 . \" mädhan thu vilt hädhan fara. föör mik mz thik \" Bo 245 . ib 9, 13, 16, 103, 132, 242 . Bil 83 . MB 1: 45, 187 . Bir 1: 4, 3: 66 . Fl 1505, 1573, 1952 . Iv 1508, 3714 . RK 1: 1201, 4409 . gaff hon . . . herra häninge . . . allan sin rät ther hon hafde til the prebendome . . . midhan han then mäste war meth sinom brodhir Sd NS 1: 27 (1401). ib 29 ( 1401) . thz diwret är aldrik kommit aff nokro vnda art, mäden thz haffuer swadanna dygd mz sik Va 25 . 3) då, då likväl, ehuru. huru sighar þu . . . han vara corsfestan mz vilia. mäþan han var forraþen ok saldar Bu 138 . \" thy at mädhan thu äst man. oc (för thu?) gör thik siäluan gudh (cum homo sis, facis te ipseum Deum) \" Bo 154 . \" thu mat spöria huru the pressa mik mädhan min guddombir ok mandombir är opinlikin \" Bir 1: 161 . ib 2: 40 . Iv 3701 . Al 5378 . 4) så mycket som? kunungen böþ vt gul ok self. mäþan þe vildo haua tel lösn hänna Bu 490 . "],"f":["mäthan Bir 2: 40 . ","mzdhan Lg 3: 83 . ","mzan Lg 550 . ","mäden Va 25 . ","medhan KL 58 ; RK 1: 1201, 4409 . ","medan Di 182 . ","medhen BSH 5: 73 ( 1506?) . ","mädhane Bo 16 . ","midhan SD NS 1: 27 ( 1401) , 29 (1401)),","mädhan som , "]},{"a":"mäþfylghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"mäþfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beteende. \" al thiin mädherfärdh skal altidh vara swa som mz enne blyughe ödhmyukt \" Ber 256 . ib 257 . - vanl. pl. gärningar, handlingar,' handlingssätt, beteende. i dagh skal thin ondzska ok thina snödha medhfärdhe taka en ända Bo 191 . \" glädhias af thera thrimmadh j godhom gerningom ok mzfärdho \" Bir 1: 24 . \" thiänisto qwnanna ordh ok mz färdhe (gestus) giordho han mer gladhna än usruvna athäfwe \" ib 325 . \" klärkanna ok renlifvis mananna skipan ok mädhfärdhir (disposito et conversatio) \" ib 3: 363 . ib 1: 348, 3: 80, 226, 255, 469. Ber 248, 255, 256, 261 . jak aff six diäflenom oc allom hans mzfärdhom Lg 3: 689 ."],"f":["medhfärdh . ","mädherfärdh Ber 256, 257 ; ","-färdhe ib 255, 256 ; ","-färdhom ib 255, 261), "]},{"a":"mö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) mö, flicka. \" en hebrezk mö sang for borþe \" Bu 182 . \" baþ ä möna sionga þät sama ib. mön hughaþes ib 492. laa en möö . . . wanför kriplingher \" Bil 108 . \" offradhe mön sin mödhom gudhi \" ib 327 (kan föras till 2). MB 1: 335 . \" frwr ok mör \" Iv 912 . var son älskar thenne fatigha mö Fl 159 . pläghom vi . . . thz (tornet) möghia skastel kalla ib 1015 . 2) mö, ren mö, jungfru, qvinna som bevarat sin kyskhet. tekna mariam guz moþor varaa rena mö Bu 10 . do menlös mö ib 15 . \" sagþe sik tro . . . hans moþor mö vara ib. guz moþer mö o smittaþ \" ib 17 . \" maria baþe moþer ok mö \" ib 11 . \" milda mö guz moþer \" ib 19 . mariu mö . . . tel lof ib 3 . MB 1: 28 . \" mz allom möiom oc änkiom \" Lg 39 . \" är iomfrwn möö \" Di 168 . \" mö waren än tha soll gik op. oc nw är hon min hustrv ib. 3) tärna, uppvaktande el. tjenande tärna, kammarjungfru. siter rebecca oppa wlwallen, oc henna möia \" MB 1: 206 . thok at ätha oc drikka . . . aff thy som henne (Judits) möö haffde reeth henne ib 2: 167 . drotninghena doreswena oc hennas möyar ib 186 . ib 187 . ST 437 . sende hon (konungens dotter) sin mö till hanum Di 165 . ib 166 . - i andlig mening. jak (ɔ: gudz son) sagde tik förra af minna modhers möia taal hwilka hänne skuu enkannelikare thiäna än andra Bir 5: 29 . 4) fästmö, brud. han (brudgummen) ok hans mö (sponsa) Bu 183 . - Jfr bruþtughu-, fataburs-, sma-, thiänista-, þiänisto-mö."],"f":["möö . ","möyiar MB 2: 186 . ","möiar: thiänisto möiar ST 247, 250 . ","möia MB 1: 206 ; þiänisto möia Bu 503 . ","möghiar: thiänisto möghiar ST 248 . ","mör Iv 912 ; MB 2: 187 . ","möör: fatabwrs möör ST 422 ; thiänisto möör ib 247 . med art. möyanar: tiänista möyanar Lg 3: 383 . ","möiana ST 437 . ","möya : thienista möya VKR 2 . ","möia Bir 5: 29 . ","möghia Fl 1015 . dat. möiom Lg 39 ; thiänista möiom ST 437 . ","möghiom: thiänista möghiom ib 248 ), ","möiar alder , "]},{"a":"mö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) tärna, kammarjungfru. MP 5: 141 . - Jfr bur-, frua-, frustovu-, stekarahus-, thiänista-mö samt möia."],"f":["möö )"]},{"a":"möbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flickebarn, barn af qvinkön. hwilkin qwinna . . . ther möbarn faar a war öö thz skal thz (d. v. s. mö) blifwa til thäs thz döö Al 4745 . \" aff the quinno som mö barn haffuir \" LB 7: 4 . \" at the skullo myrdha all swenbarnen mz nakre onde list, oc all möbarnen lata liwa \" MB 1: 276 . \" slogo mö barn i kirkior til död \" RK 2: 6002 . eth möbarn til sina modher sagde ib 6745 . 2) ung flicka, jungfru. hafþe mö barnet (Jungfru Maria) manghen vanda Bu 79 . ib 6, 504 ."],"f":[]},{"a":"möbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flickebarn. JMPs 393."],"f":["möö- )"]},{"a":"möderken","b":[],"c":"","d":"","e":[" best. subst.? jtem aff möderken ij mark Skotteb 434 (1469-70, Kämn)."],"f":[]},{"a":"mödha","b":[],"c":"","d":"","e":["v. L.","1) oroa, kvälja. \" jmproperare quidha oc medha \" GU C 20 8hand 2) s. 17. - möda, besvära, anstränga. om swa är at iffaa ther noghen wnsetnig anten til lmalt eller rogh ta wil jak gerna lata mödana ter til at iak wil lata hemptath hit GPM 2: 299 ( 1508) . ","2) omaka sig att gå, göra sig besväret att gå, fara, gå. tha sadhe iak thät iak ville gerna mödha mik thär (ɔ till Arboga) äpther hans beger Arfstv 49 ( 1461) . gud forlate hanom, tet han matte möde sigh til mik STb 2: 532 (1491).","3) arbeta (på), sträva, bemöda sig (om). med prep. ivir. hulkit som är en aff rettat zack ok mangen man sigh offuer möth haffuer STb 4: 58 (1505). ib. lhauer thu nogot möth tik, tha hauer thu och sielffuer fromen Thomas Varningsbref 6 . - Jfr vidhermödha och diäfla mödder."],"f":["möda . ","möde . ","medha GU C 20 (hand ","mödha sik , "]},{"a":"mödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) vedermöda, plåga. \" smälekin söndhirknosa hoghin, mz ordhom oc gärningom ok mödhö (fatigat) \" SpV 150 .","3) besvär, möda, arbete. \" engin stadztienare skal haffua . . . meer än iiij (4) peninga for sin medha STb 1: 173 (1478). \" ib 2: 299 ( 1488) . HLG 2: 68 (1520)."],"f":["möde . ","medha STb 1: 173 (1478) ), ","mödhosamber (mödo-. mödha-), ","*mödhosamlika , "]},{"a":"mödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ar-, högh-mödhe."],"f":[]},{"a":"mödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["3) mödosamt, svårt, plågsamt. \" skildis min siäl af kroppenom swa hwasselika oc mödhelika \" Hel män 191 ."],"f":[]},{"a":"mödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) häftigt, bittert. \" swa mödhelika grät hon tha \" Fr 1310 . 2) vanmäktigt, matt. defesse, mödhlica GU 3 . - Jfr högh-, o-mödhelika."],"f":["mödhlica )"]},{"a":"mödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mödosam, besvärlig, vår. mödeligit arbete Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). MP 5: 156 . \" the mödhelika fäthen som thu gik til korset \" SvB 484 (b. av 1500-t.). takken warom härra ihesu . . . fför hwan thän mödhelikan dagh han haffdhe j iorderike fför os ib 72 (omkr. 1520). ib."],"f":["möde- . ","-ligher . -ligin: -it Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498)),"]},{"a":"mödherliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se modhorliker."],"f":[]},{"a":"mödherne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*mödhernis arf","mödeernis- )","*mödhernis del","*mödhernis hus","mödernis- )","*mödhernis stenhus","mödernis- )"]},{"a":"mödhernehus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = mödhernis hus. STb 3: 315 ( 1496) ."],"f":["möderne- )"]},{"a":"mödhfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följeslage, den som tillhör någons följe. the stora frägdh som gik aff jwda oc hans folk oc mz fölgiarom MB 2: 322 . Di 140 . \" ey formatthe wi med eric karlson oc hans medfölgiara slaas \" BSH 3: 281 ( 1470) . \" hanum oc hans medföliere skal inthe offuerwald ske \" HSH 18: 70 ( 1497) ."],"f":["medfölgiare . ","metfylgiare: -ara Di 140 . mz fölgiare. medföliere),"]},{"a":"mödhgin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["moder och son alre saghos annor tholik tw mödhgyn här i iordhrike Bo 63 . Jfr mödhgine."],"f":["-gyn )"]},{"a":"mödhgine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) moder och son. läto them badum mödgönom skära näsa aff Bil 729 . ib 799 . MB 1: 387 . \" moder och söner. sagdhu sik enkte gita spurt til thera mödhgena \" Bil 348 . - fader, moder och söner. pawin cristnahe them al mödhgene Bil 372 . ib 354 . ","2) fader och dotter. Bil 113 . - Jfr mödhgin."],"f":["mödhgene ib 372 ; MB 1: 387 . mydhgene ib. gen. mödhgena Bil 348 . ","mödönom ib 729 ; de båda sistnämda ställena kunna föras till mödhgin),"]},{"a":"mödhgor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. mœðgur] moder och dotter. then tima the mödhgor waro for sancte agathe graf a bönum Bil 555 . ib 556. Jfr moþghor."],"f":["mödghna Bil 556 ) , "]},{"a":"mödhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr höghmödhin."],"f":[]},{"a":"mödhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["usling, skälm. gripu swa hand a them falska mödhingenom (moding) ST 149 ."],"f":[]},{"a":"mödhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinlig kusin på mödernet, mödernefränka. giffwer iak . . . minne möddro iomfru alhecte godhskalkx dottor c mark, item minne fränko ragnilde xl mark SD NS 2: 169 (1409). dara eller falska nokor brodhers dotther systher mödhro eller magdh SO 68 . ib 22 ."],"f":["möddhra: -o SO 22 . ","möddra: -o SD NS 2: 169 ( 1409) ), "]},{"a":"mödhrine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mödernearv. KTb 88 ( 1446) . Jfr modherni, mödherne. "],"f":["mödhrene )","mödhrinis frände (mödhrenes-), "]},{"a":"mödomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mödom, jungfrudom. \" haffde i först hennes mödom. tha ware hon äy starkare än andra quinnär \" Di 161 . iak wet . . . at tw äst sa starker. at tw faar henne mödom. om nogor man skall hanum faa ib. ib 226, 227 . offradhe mön sin mödhom gudhi ihesu christo ok thiänadhe hanum j renliui. ä mädhan hon lifdhe Bil 327 . \" var fru guz moþer härbärghiaþe guþ . . licamleka ii sino renasto mödoms rume \" Bu 15 . - svendom. min son . . . som döptis . . . xx ara gamal j mödom Bil 282 . Lg 259 . "],"f":["mödom . ","mödhom Bil 327 . ","möddom Di 226, 227), ","mödoms lif , ","mödoms renlive , "]},{"a":"mödomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mödom, jungfrudom. tha feste clemith lagh . . . ath han ey fik henna mödom ATb 2: 56 ( 1475) . \" jtem niels nanwlsons pigha kom jn for sittiande rettin och sade ath pawal thyma togh hennis mödom \" ib 220 ( 1483) . ib. STb 1: 74 (1476), 234 (1480), 2: 537 (1491), 5: 30 (1514)."],"f":[]},{"a":"möghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) möjligen? skäligen? aff thäm skadha . . . som han möghelika kan bewiisa BSH 1: 195 ( 1387) .","2) på ett passande sätt? tha hörir gudh thina bönir alla tha thu wil möghelika til honum kalla Al 6708 . - Jfr omöghelika."],"f":[]},{"a":"möghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) möjligen, möjligt. epter at the ära komme i therra fri behald som the thet möghelika oc raskast af ridha älla affara kunno RP 2: 140 (13887). - skäligen. alth thät wj wiliom wärdelika ok mögelika aff honom bedas MP 4: 40 . Saml 6: 175 ( 1495) . - Jfr omöghelika."],"f":["möge- . ","möglega Saml 6: 175 ( 1495)"]},{"a":"mögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) möjlig. \" baþ visa sik hulika lund þät vare möghelekt \" Bu 140 . \" ä mädhan människian lifwir är möghelikit at hon maa frestas \" Bir 2: 326 . Bu 185 . Bil 84 . KS 4 (8, 4) . MP 1: 10 . PM 15 . al thing äru thik möghelikin Bo 191 . MP 1: 66 . \" äptir thy sum hanum möghelicht är \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). swa langan dagh leggia til beredha som hanum är möghelikit at betala MEG (red. A) 56. ib (red. B) 60 . EG 64 . \" thz hörir til godhom laghom at the se möghelik at halda \" MB 1: 439 . \" möjlig att hålla el. följa, utförbar? lagh skulu ok wara möghelik, at män mågho thöm håla, ok quämelik äpte godhom ok gamblom sidhwäniom (debet esse compossibilis et comptens regioni et consuetudini et moribus illius genis) \" KS 67 (166, 74) . thön (ɔ: godh lagh) skal wara rätwis, tarflik, ok möghelik (competens et compossilbilis consuetudini patriæ et empori) ib 66 (164, 73); de båda sistnämda ställena dock kanske snarare att föra till 3. 2) loflig, tillåtlig. spöria han om möghelikit vare (liceat) at gudz folk skulle gifwa keysarenom skat Bo 149 . MB 1: 464 . \" hwilka fordeela han bewisar mz scripte at wara möghelika oc qwämmelika \" Bir 4: 102 . \" effter möghelike oc laghlike bygning \" SJ 69 ( 1437) .","3) skälig, billig, lämplig, passande. saghde . . . ey vara moghelikt synia sik bön (non debeo in mea petitione contemmi) Bil 658 . än hon (ɔ: bön) war möghelikin oc skiälikin ib 159 . ib 320 . thz er möghelikit man skal them löna RK 1: 2547 . göra häradheno ther rät af epter thy moghelikit oc gamwl sidhuinia är BSH 2: 66 ( 1399) . \" sum möghelighith äär a badha sidher \" SD NS 1: 611 ( 1407) . ib 363 ( 1404) . thz är wäl mögheliket oc räth, thz man them lather swa hardelika pina oc plagha Lg 3: 670 . \" wore mögligere och bäthre ytermere j annän motthe betenkie thenne landz endens besthe \" FM 388 (1508, samt. afskr.). taga mögelighe penninga TS 29 . SO 161, 233 . FH 6: 119 ( 1509) . \" han hände möghelica sona och böter \" RK 2: 5368 . \" mz peninge oc möglicht folk vnsätta ib 9116. - Jfr omögheliker. \""],"f":["mögeligh: -lighe TS 29 . möghelikin (nom. f.) Bil 159 ; (pl. nom. n.) Bo 191 ; MP 1: 66 . ","möghelikt Bil 84 ; MB 1: 464 ; EG 64 . ","möghelicht SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). moghelikt BSH 2: 66 ( 1339) ; Bil 658 . ","möghlikt KS 4 (8, 4) . ","möglicht RK 2: 9116 . ","möghelekt Bu 140, 185 . ","möghelikit Bo 149 ; Bir 2: 326 ; MEG (red.) A) 56, (red. B) 60; RK 1: 2547 . ","mögheliket Lg 3: 670 . ","mögelekit SD NS 1: 363 ( 1404) . ","möyelikith PM 15 . ","möghelighith SD NS 1: 611 ( 1407) . ","möglikare MP 1: 10 . ","mögligere FM 388 (1508, samt. afskr.)),"]},{"a":"mögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) möjlig. Se Sdw 2: 1272. mögeligare är enom camel ath krypa ginom eth nals ögha MP 4: 218 . giff os andelika wndhirstandilsinna liws, at wi maghom finna wäghin til thik, huilkit ey är möglikit wthan thu gar fore SpV 492 . PMskr 150. tette skulle ske wtan all forswmelse, swa snart tet mwgeligit waare Stb 5: 345 (1521, Kop). 2) lovlig, tillåtlig. mädan gudh siälffuer ödmiwkade sik fore thina skull thy är ey mögelikith ath thu tik thär a moth vphögiar j högfärdina MP 4: 192 . ib 208 . war härra . . . sporde them til vm thät ware möglikit fore gudhi ath göra nagra människia helbrögda vm swnnedagin ib 213 . sigh oss hurw tik tykker skäligit wara vm thät är mögelikit wj judana skulo skatta keysarenom j rom ib 258 .","3) skälig, billig, lämplig, passande. kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embitzmen giffwa mögelig köp epter tidana STb 1: 438 (1460, Burspr). wil . . . jöns . . . löse the iordena til sigh tha skal henne lösa fore mögeliga peninga Uppl Lagmansdomb 28 ( 1490) . \" hwat som rätuisth ok möghelikit är, thet vil liak idhir giffwa \" MP 5: 157 . Stb 3: 321 (1497), 4: 95 (1505). ene waningh . . . som hans . . . hade köpt aff stadin för mögelige peninga ib 5: 35 ( 1515) . HSJ16: 69 (1527, Brask9: - n. ss adv. fför hwad werdh dannemen thet mögelegit pa almosene wegna skatta kunno SJ 2: 246 ( 1493) . - Jfr omögheliker."],"f":["möge-: -legit SJ 2: 246 (1493) . mög-: -likit MP 4: 213 ; SpV 492 . ","möyelikith PMSkr 150 . mwgeligit STb 5: 343, 345 (1521, Kop)),"]},{"a":"möghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förmåga. epther hänna stora kärlek möghelighet (magnitudinem amoris) i hwilka hon mik älskadhe i iordherike Mecht 113 . ib 124 . enkte kan atskilia lhans wilia ok hans möghelikjet (possibilatatem) SpV 188 . gudz ande . . . hwilkins wilia wndhirgiffwin är möghelikhetin (possibilitas), thz är at formagha hwat han wil ib 517 . 2) möjlighet, möjlig el. ifrågasatt. sak. Se Sdw 2: 1272.","3) rimlighet, skälighet, bildighet. \" thet j sculen göra til sltozsens spiisning for ider scath sculo ware ämbetzmen tagha epter möligheet som waar fader biscop magnus oc the godo men aff wart raad . . . läggia oc midla mellen wara ämbetzmen oc ider \" Svartb 399 ( 1441) . sades fo retta, ath for:ne niclis . . . haffue jntet tiltal til garden, vtan the nywta kunne oldermantzsens och bröderne serdelis gunst och willie ther till epter mögheligheet medh thera egna peninga til lösende STb 3: 247 (1495). - skäligt pris. wil bonden haffue then halffua gardh jgen . . . tha skulle henne bonde löse garden fore mögeligheet for peninga och hanom sielffuer besittia STb 3: 158 ( 1494) . \" vill lhenne arffua samma halffua garden j gen löze fore mögelighee[t] ok skeligheet \" ib 195 ( 1494) . SJ 2: 259 ( 1494) . STb 3: 354 (1498). 5: 21 (1514). wore kötmongere skole oc sätie teris köp i mögelighet her effter ib 284 ( 1520) . - skälig el. måttlig penningsumma`? huilke suma for:de hans brabender fornögde for:ne hustrv valburge pa ena mögeligheet, som hon vppa vnte och gaff j goda dandamanna nerwaren STb 3: 235 ( 1495) .. SJ 2: 272 ( 1495) . - i uttr. göra möghelikhet mädh, behandla (ngn hovsamt el. milt. , , , och takka te dandenmän edher ganska kärliga for then möielighet i i [!] giorde med them GPM 2: 413 ( 1505?) ."],"f":["mögelic- . ","mög (h)elig-. -heet. möielighet GPM 2: 413 ( 1505?) . ","möligheeth Svartb 399 ( 1441) ), "]},{"a":"möghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förmåga. \" hwat man haffuir honum fangit wt w bisonne tha scal han epther möglikheth giffua ather i bissona \" SO 5 . \" thär aff at gifua arligha legho thre (3) marker päninga eller syvt ärfuodhe thär fore göra effter möghelikheet \" SJ 69 ( 1437) ."],"f":["-heet . ","möglikheth )"]},{"a":"möghinland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stort land? a thra rättom wäghn waaro stark maghin land MB 1: 270 ."],"f":[]},{"a":"möghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mögel. \" muculencia e mögl \" GU C 20 (hand 2) s. 159."],"f":["mögl )"]},{"a":"möghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mögla. - part. pret. möglad, möglig. muscidus, myghlader GU 2 . \" vart brödh hwilkit nw skarpt oc mögladh är \" MB 2: 25 . - Jfr moghlas."],"f":["myghla . ","-adher )"]},{"a":"möghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mögla. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 158. - part. pret. möglad, möglig. [m]v. cidus . . . mögladher GU C 20 (hand 2) s. 199. muculentus . . . möghlath ib. - refl. *möghlas, mögla. förwara tith sädekorn ath thet ey möglis äller brennes Brasks Cal 264 . - Jfr moghlas."],"f":["mögla . ","-adher )"]},{"a":"möghlotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möglig. \" brödhit theras war haart oc mögloth \" MB 2: 24 ."],"f":[]},{"a":"möghlotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjlig. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet s. 158. mucidare . . . möghloth göra GU c 20 (hand 2) s. 159."],"f":[]},{"a":"möia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f., mö, jungfru. strax sökte hon (ɔ: Panthasilea) till them mz syna möyor. Troj 239."],"f":[]},{"a":"mökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra mjuk, böja. danmarcs herra them marge sökte och thera knä för them mökte MD 342 . Jfr formykia."],"f":["-te )"]},{"a":"möl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mal."],"f":[]},{"a":"mölia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) maträtt (av brödbitar kokade i flott el. dyl.?) Jfr A. Friberg, Vitt.-ack:s månadsblad 1885 s. 142. torsk medh mölia Brasks Matordn 67 . lib 7. - mjuk massa, smörja. offa mölia vnde daniel XIII offa (Jfr Dan. 14, 26: tulit ergo Daniel picem, et adipem, et pilos, et coxit pariter: fecique massas) picis versus offa nocet fanti sed prodest esurienti GU c 20. s. 376. _ Jfr smörmölia."],"f":[]},{"a":"möllare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mylnare."],"f":["mönare"]},{"a":"mölska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se mylska."],"f":[]},{"a":"mönster","b":[],"c":"","d":"","e":["kloster, klosterkyrka. \" the honum i grabrodher closter fingo . . . the slogho manga dörra sundher . . . the wilde ey gudz mönster wijka \" RK 3: 2841 . - stiftskyrka, domkyrka (jfr Du Cange, ed. Favre, 5: 457), äfven i allmh. kyrka, gudstjensthus. lin til thän stadh som hete växio, ther nw är bygdh eet mönster aff steen Bil 844 . \" tedhe han mik längd oc bred hwar jac sculdhe gudz mönster byggia, oc sagdhe swa, här scal thu gudz mönster sätia \" ib 846 . \" at thiäna sancte olaffs mynstir \" ib 868 . \" standar nu ii sama stad (Rom) varra fru mönstar \" Bu 64 . \" kom han til eeth wänt mönster älla böna hws \" Pa 15 . - Judiskt tempel. satto barnet niþar a guluet ii guz mönster Bu 5 . iwdha mönster i ierusalem MB 1: 320 . Bu 3, 4 . Bil 311 . KL 166, 169, 171, 384 . MD 28, 62, 63 . Bir 4: 140, 152, 153 . Su 285 . MB 2: 220, 221 . \" wart tempil oc mönster \" MB 2: 379 . KL 384 . - hedniskt tempel. bygdo þe mönstar ok vigþo þä friþi tel lheþar Bu 64 . \" bartholomeus vigþe þät sama mönstar guþi. som för uar diäfla \" ib 207 . ib 208 . Bil 238 . Al 887, 895, 899 . MB 2: 281 . \" theris mönstrom äller kirkiom \" ib 149 . - tempel i andlig el. bildl. mening. wars herra ndelikt mönster oc rike mB 1: 320. gudz rike oc hans mönster ib 321. himerikis mönster Lg 42 . \" löstis hon fran kropsins mönstre \" KL 359 . - Jfr afguþa-, diäfla-, fridsmönster."],"f":["mynster MD 28 . ","mynstir Bil 868 . ","monster Bir 4: 140 . ","monstrit Bil 238 . ","monstret MD 62, 63 . ","med art. mönstrens Bu 208 ; MB 2: 220 ), ni. "]},{"a":"mönster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. (Se Sdw 2: 1272). kloster, klosterkyrka. thet erlige gudhz mönster sancte birgitte c loster Hist Tidskr 1949 s. 252 (1512). - stiftskyrka, domkyrka. Se Sdw 2: 1272. - judiskt tempel. Saml 24: 281 . hedniskt tempel.Se Sdw 2:1272. - Jfr afgudhinno mönster."],"f":["mynstar: -arett Saml 34: 281 )"]},{"a":"mönsters läript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärft från Münste i Westfalen. Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 711 (1523)."],"f":["-lärefft )"]},{"a":"mönstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mönstra, granska, inspektera. \" nar achilles möstrade siith folk fan han siig haffwa myst mera än jᶜ som slagne waro \" Troj 217 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"mönstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr utmönstra."],"f":[]},{"a":"mör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mör; som har mört kött. tagher . . . en mörastan (tenerrimum9 kalff MB 1: 189 . - murken. skoghin war al aff the storo röör hon bran fast thy hon war möör Al 5030 ."],"f":["möör )"]},{"a":"mör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr myr, myra. "],"f":["möra stakker","möre- )"]},{"a":"möra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["myra. SvKyrkobr (Lucid B) 137 . möror ok lokka hulke kloke jdhne äru til at erfuodha ib 138. Jfr myra."],"f":[]},{"a":"mörboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare i Möre mörbor alle BSH 5: 124 ( 1506) . ib 149 ( 1507) ."],"f":["mörbor . ","mörebo BSH 5: 149 ( 1507) ), "]},{"a":"mörboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" joanus mörbo \" KTb 140 ( 1417) . lib 74 (1437). ib."],"f":["mörbo . ","-bowe KTb 36 ( 1416) ), "]},{"a":"mörker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se myrker."],"f":[]},{"a":"mörsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Möre. ss tillnamn. jon mörske KTb 129 ( 1475) ."],"f":[]},{"a":"mörtirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hustru till en kalkrörare (*mörtare)? Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 305. STb 1: 290 (1481), 3: 122 (1493). ib."],"f":["-erska )"]},{"a":"mösare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörsare. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 844. jtem en v ort. ij erwesmän som berend wyste mek tyl, som toge stellyngene tyl moysaren Skotteb 455 (1471-72, Kämn). slangor, skepretinor. kärrobyssor. hakabyssor mösanar PMskr 165. "],"f":["moysare )","*mösara värk","möysare- )"]},{"a":"mösare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mörsare. wi lothe skiwthe i gaar medh then möser BSH 4: 293 ( 1501) ."],"f":["möser )"]},{"a":"möskylere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = myskenskinnare? lasse olsons hustrv möskylere STock Skb 169 (1521-22)."],"f":[]},{"a":"möta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) möta, komma till mötes. med. dat. el. i dess ställe ack. mins thet at första mot iak mötir tik tha skla iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla ATb 1: 271 ( 1467) . iach skulle idher möthaa här i täglie nw i thenna härredagh GPM 2: 148 ( 1500?) . 2) inställa sig, infinna sig. at jec eptir hans budh ville gerna mötha huar han budhi mik Arfstv 28 ( 1461) . ib 29 ( 1461) .","3) möta, träffa, komma till lhanda. thet smälica ordhit, ther mich oplecta mötir . . . at iak ok mina söster . . . wi kiffwm ok kratzom fast vm thet gotz SD NS 3: 612 ( 1420) .","8) efterkomma, tillmötesgå. \" looth her thure oc stemne mic tidh . . . huilkit stempningh jec möthe \" Arfstv 24 ( 1461) . - refl. mötas at, mötas, möta varandra, sammanträffa. vidh thagher ther husby äghor möthas ath AktKungsådr 25 ( 1484) . nar alla härena spetzsar oc rothar . . . möttes ath Troj 124 . "],"f":["mötha . ","möthaa GPM 2: 148 ( 1500?)","möthe ib 24 ( 1461) . pl. refl. möttes Troj 134 ), ","*mötas til saman , = mötas at. at bysens ägho ledingxhamar möthas til saman nydhan lywrbo bro AktKungsådr 25 ( 1484) ."]},{"a":"möta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) möta, komma till mötes. med dat. ii ierusalem port som aurea callas: möter þik anna Bu 4 . baþ han[a] koma sky tel ierusalem ok möta sinom bonda ib 4 . þe mötto möne ib 512 . \" tha mötte sändebudhin henne \" MB 1: 204 . \" at han skulle honom . . . ther möta \" ib 2: 253 . konungh karl honum mötte RK 3: 530 . \" hade jach altinges gerna möt ider ther \" BSH 5: 500 ( 1512) . med prep. mädh. wile wij gerne möthe met eder FM 431 ( 1509) .","2) inställa sig, infinna sig. thet i . . . peronelighä möthä j enäköpingh FM 213 ( 1504) . 3) möta, träffa, komma till handa. nw jach hiit kom, mötte mich jnge tidende, ther iach hadhe nogin vndsettnig vtaff FM 241 ( 1505) .","4) framkomma, framlemnas, företes. \" scal han lätä mötä sit quitobref \" SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . 5) vidtaga, komma (io ordningen). nw möter her hystoria machabeorum MB 1: 28 .","6) ställa sig emot, invända mot. med dat. nw möta skäl scriptinne oc sighia swa MB 1: 77 . 7) sätta sig emot, motstå. sua vtkräffir rätuisan hulkin som iak forma ey at möta (obviare) Bir 3: 109 . ","2) sammandrabba, stöta i hop, ega rum. ther the striidh skulle sik möta Al 4457 . refl. "],"f":["möter Bu 4 ; MB 1: 28 . ","mötte RK 3: 530 . ","mötto Bu 512, Al 2776 ; ","-os RK 1: 1228 ; MB 2: 253 . ","mötte ib 1: 204 ; FM 241 ( 1505) ; ","-es RK 3: 528 . ","möto: -os Bu 4 . ","möt BSH 5: 500 ( 1512) ),","möta sik , 1) mötas, möta hvarandra. the herra twa mötto sik Al 2776 . ","mötas , mötas, möta hvarandra, sammanträffa.. thär mötos þöm (för þön) baþen hion Bu 4 . RK 1: 1228 . MB 2: 253 . " vil jach nu strax fara myn veg til stokholm, til tals med ider, hwar vij kwnne mötas " BSH 5: 501 ( 1512) . ","mötas at , = mötas. ther möttes twa konunga aath RK 3: 528 . " miskunnin oc rätuisan mötas aat " Bir 3: 430 . - Jfr be-, saman-möta."]},{"a":"möte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) möte, sammanträffande (med). ganga til mötis, gå till mötes. med dat. thentidh almoghen fik höra at ihesus kom til iherusalem toko the palm grena ällar qwista oc wtgingho lhonom til möthis JMÖ 153 . - Jfr härra-, prästa-, vägha-möte."],"f":[]},{"a":"möte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) möte, sammanträffande (med). gana til mötis, gå till mötes. med dat. gaan til mötis israels folke MB 2: 25 . ib 13, 80 . - koma til mötis (-möta), komma till mötes. med dat. kom honom til mötes MB 2: 30 . \" skulu idher ey komma til möta \" ib 7 . 2) möte, sammankomst. thet möte som skal staa i calamrnom BSH 4: 188 (1495, samt. afskr.). thet menighä möthä FM 187 ( 1504) . eth wenligt möthä besökiä ib 281 ( 1506) . ib 305 ( 1507) . BSH 4: 189 ( 1495, samt afskr.) , 335 (1503). Jfr härra möte."],"f":[]},{"a":"mötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? möte, sammankomst. thär är forsaat oc diäffla mötilse som os wilia ater halla thz wi skulom ey til himerikis koma SvKyrkobr 37 ."],"f":[]},{"a":"möþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) oroa, qvälja. wakta thik at thu mödh enkte thit hiärta ther wm Bil 448 . - med dat. rätuisom man mödhir enkte ä hwat honom hände Bo 125 . - plåga. at han möde ok qualde (male tractasset) caplan hänna Bu 27 . han (ɔ: en diäwl) möde þem . . . ok qualde ib 203 . \" annars thera likama mödde diäfwllin \" Bir 1: 98 . gik wärkin . . . til hiärtat . . . ok mödhe thz mz otholikom wärk ok pino ib 32 . \" mz grymastom pinom mödho the oc tröttho the mik äronna konungh \" Su 39 . \" möþa hänna licama ok lif af hänne (eam illuderent donec fatigata defeceret) \" Bu 511 . - möda, besvära, anstränga. hwa som sit howodh wil mödha MB 1: 66 . 2) besvära, omaka, anmoda att göra sig omaket att komma. haffue vij . . . mötth wor godhe men om att gongha syna och leggia ffor:de roor FH 6: 27 (1452, afskr.) . jac mödde . . . hiit verduge fäder, prelater andelie och wärtzlige HSH 24: 150 ( 1518) .","3) göra sig möda för, eftersträfva. han är diär[r]ffwer oc wil alt mödha Al 7163 . ","3) arbeta (för el. på), sträfva (efter). lätir hona mödha sik äptir fafängom thingom Bir 2: 328 . han mödde sik mykit mz budhum ok brefuum til constantinum kesara at cors ok beläte matho wara mz fridhi Bil 745 . refl. ","2) besväras, plågas. \" han mödes for hänna skuld \" Bu 187 . \" han möddis af hunger \" Bil 84 . \" huru gudh latir sina vini mödhas af hat oc dröuilsom \" Bo 11 . 3) tröttna. var . . . barþar mz stangom sua at män mödos (usque ad defectum cædentium) Bu 532 . Di 93 . 4) vara öfvermodig el. trotsig. skolom vi i them (ɔ: dröuilsom) hwazske mödhas älla ofmykyt gifwas. oc halla os illa (nec extolli nec frangi debemus) Bo 11 . - part. pret. 1) upprörd ( i sinnet), oroad, plågad. huilkit (näml. hjärta) . . . är . . . mz twangh oc lidilsom mööth oc sarghat Su 117 . aff sorgh war han mykith möd Al 1457 . \" at the wredhe thu wast möd (den vrede hvaraf du upprördes? trol. är texten här på något sätt förderfvad) \" ib 714 . möd oc sörghiande (affictæ et dolorosæ) Bo 217 . ib 216 .","2) utmattad, uttröttad, trött. \" mödher af äruode \" Bil 786 . mit hofwdh. som mööt (fessum) var af swa mykle ysäld Su 401 . \" möd ok hungrogh \" Bu 79 . thröttir älla möddir Bo 85 . Bu 174 . Bil 305, 464, 709 . KS 38 (101, 41), 39 (101, 41) . Fr 58 . GO 982 . Bir 4: 78 . - Jfr be-, ut-mödh, samt for-, hugh-, o-mödder."],"f":["-ir . ","mödde Bil 108, 745 ; Bir 1: 98 ; Lg 3: 257, 258, 554 ; HSH 24: 150 (1518); -is Bil 84 . ","möde Bu 27, 203 ; ","-es ib 187 ; ","-os ib 532 . ","mödhe Bir 1: 32 ; ","-o Su 39 . ","mödder Bir 4: 78 . ","möddir Bo 85 . ","möddr KS 38 (201, 41), 39 (201, 41) . ","möder Bil 709 . ","möd Al 714, 1457 . ","möþar Bu 174 . ","mödher Bil 786 . ","mötther GO 982 . ","möd Bu 79 . ","mödh Bil 305, 464 . ","möt Lg 3: 228 . ","mööt Su 401 . ","mööth ib 117 . ","mötth FH 6: 27 (1452, afskr.) . pl. nom. m. mödhe Fr 58 . ","möd Bo 217 ), ","mödha sik , 1) oroa sig, oroas, bedröfvas. mödh thik äkke af (ne feras moleste) minne färdh Bo 245 . ther aff mon iak mik storlika mödha Al 3710 . Lg 3: 257 . tha mödde hon sik i sino hiärta ib 258 . 2) omaka sig att gå, göra sig besväret att gå, fara, gå. mödha sik til kirkio MB 1: 297 . " badho sanctam genouepham mödha sik til the siwka " Lg 3: 246 . ib 227 . kan thz engaledh wara. at i faen sielwe idher til hans möt ib 228. ib 255 . " foor hon ok mödde sik cringom mangh landh ok städher " ib 554 . " at mödha sik ma them ib 231. thu löpte til jndhiam, mödher tik til etiopiam " LfK 123 . wil iak (Alexander) mik til thik mödha thit land ok thik läggia ödhe Al 4681 . - släpa sig. mödde sik (cæpit se trahere) widha vm hwaria wra Bil 108 . ","mödhas , 1) uppröras i sinnet, oroas, bekymras. mödhas (solicitari) aff laghsins fakunno Bir 3: 229 . mödhis (solliciabitur) han ey litit huru han mahge allom thäkkias ib 64 . - oroas, ängslas. ille äkke meer läta mödhas thöm Bo 105 . "]},{"a":"möþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) upprörd sinnesstämning, oro, ångest. ther foe bär iak angit ok mödho Al 490 . \" sacramentit swettis retta thara rät som then man j möde är \" RK 2: 7863 . \" thz giorde k cristierns hierta mödhe \" ib 3: 1824 . ST 446 . 2) vedermöda, plåga. þolde mycla nöþ ok möþo Bu 23 . aldar þin aldar var möþ ok þrang ib 76 . \" minna moþor möþa: þa hon skule mik . . . föþa \" ib 75 . \" skulde hon sinä mödhä (barnsnöd) thola \" Va 5 . ogudhlikan stadhga, thön almogha görs til mödh (för mödho) ok tunga KS 67 (165, 73) . 3) besvär, möda, arbete. sagdhe sik . . . mykla mödho hafua tholt for roma rike Bil 658 . swaradhe hans (vpburna lön vara) mere än hans mödha var wärdh ib. at giua huariom fult for möþo Bu 185 . ib 143 . Bil 116 . KS 38 (101, 41) . Iv 3198 . 4) trötthet. nar folket mäst twnght war i sömpnen aff mödho Lg 3: 182 . \" gudz älskaras gudelikhet skal jnghen ända ällar engha mödho haffwa i sinne gärnigh \" LfK 36 . - Jfr ar-, hugh-, högh-, viþer-möþa. mödhofulder, adj. mödosam, besvärlig. mannenom war lostelikt ärwodhe budhit, för än han syndahde, oc sidhan thungt oc mödhofult mB 1: 134. "],"f":["möþolös , ","möþolöst , ","mödhosamber (n. -samt. -sampt Bir 2: 290 ), ","mödhosamliker , "]},{"a":"möþerne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) möderne, möderneslägt. \" som a sit mödherne atte konunger at vara \" Bil 886 . \" föddis aff aarons släkt a sino mödherne \" MB 1: 406 . \" födder aff israels sona släkt aff mödhernith \" ib 371 . \" för än sandir ärfwinge kombir äntiggia aff fädhirnis älla mödhirnis afkömd (ex paterna successione aut materna) \" Bir 3: 402 . 2) möderne, mödernearf. skal thät samä för nämdä goz warä barnä mödhärne warä ok egh fädhärne SD 4: 390 ( 1334?) . \" se þem barnom þe sama morghongäf för möþärne, oc ey til fäþerne \" ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). sub hereditate matrimoilali dicta mædhærni ib585 (1346). warom barnom . . . till mödherness oc egh til fädherness ib NS 1: 389 (1404). saldho the fädherne ok mödherne Bil 433 . ib 556 . ST 24 . - mödernegods. hennes mödherne liggher i norghie FM 688 ( 1517) . - mödernehem. sändhis hon fra fädherne ok mödherne . . . til enna öö Bil 487 . - Jfr faþur-, moþor-möþerne, äfvensom moþerni, möþrine."],"f":["mödhirne . ","mödhärne . ","mäþärni L. ","möþernis frände","mödhernes- . ","möþärnis VGL II Add. 11: 14),","mödhernis gardher , ","mödhernis gods","möderness- )","mödhernis land , ","mödhernis släkte","mödernes- )"]},{"a":"möþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr höghmöþogher."],"f":[]},{"a":"möþrine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["mödrene )","möþrinis frände , "]},{"a":"möþringar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"na","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) nå, räcka (till.) med dat. noe flodh kom ey swa högth, att hon nadhe thy (@: paradiis) MB 1: 21 . nå, komma till, komma åt. med dat. ell. med prep. til el. vidher. then som siter innelukter oc ängin naar honum MB 1: 137 . Al 7246 . bet ok slät alt þät hon naþe tel Bu 205 . \" alle the ther wider kunno na (kunde få tillfälle att komma dit) \" Iv 26 . nå, komma till, upplefva. med dat. then är säll them daghomen naar MB 1: 21 . ","2) finna, träffa. med dat. the magha ängom them na ther thera drömp raasdha kan MB 1: 235 . \" honum thykte tha hans modher na (han tyckte sig finna sin moder, han tyckte att det svar, som om han funnit sin moder) \" Al 8144 . 3) ernå, bekomma. man skal ther mera för gudz skull faa än j androm landom för peninga naa RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . ","4) vara i stånd till, kunna. swa hafdhe iak thänkt om iak hafdhe naat Al 2841 ."],"f":["naa . "]},{"a":"nabber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skogs nabber."],"f":[]},{"a":"naboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nabo, granne. Ber 289, 290], ath wille vare honom for en godh nabo HSH 18: 12 ( 1494) ."],"f":["nabo . ","naabo Ber 289, 290) , "]},{"a":"naboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nabo, granne. at huar skulle wara then annen till bestand oc vilie som gode naboor bör huar annen göre HSH 14: 59 (1525?, Brask)."],"f":["naboor ) , "]},{"a":"nabor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nabo, granne. \" aff vore granne och gode naborss \" HSH 20: 103 507)."],"f":["naborss ) , "]},{"a":"nabor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = naboe. lhan . . . spurde sina nabura at Prosadikter (Sju vise m B) 200 . \" jak er thin nabure \" ib 204 ."],"f":["*nabore (nabure. pl. naboere FMU 5: 44 ( 1482) . ","nabere ib 305 ( 1491) ), "]},{"a":"naborskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["naboskap, grannförhållande. \" koningh alexanders bodh aff palen hafwr nw varidh her hoss oss om förwndh och got naverscha at hafwe med swerges riche \" BSH 5: 118 ( 1506) ."],"f":["naberschap )"]},{"a":"nabundin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nära förbunden, nära föread, särsk. nära förenad genom slägtskap. nw äre the . . . nabudnin likamin sóc siälen MB 1: 46 . med dat. som hanom varþ sua na bunden Bu 64 . hwar älskar mäst . . . siälwan, oc ther äst hwar annan, äpter thy som han är honum nakomin oc nabudin MB 1: 457 . ib (Cod. B) 552 . ss subst. frände. ma nakr hans brodher eller nabundin lösa hn MB 1: 375 ."],"f":["-bunden )"]},{"a":"nabundin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nära förbunden, nära förenad, särsk. nära förenad genom slägtskap. nw äre the . . naundin likamin ooc siälen MB 1: 46 . med dat. som hanom varþ sua na bunden Bu 64 . hwar älskar mäst . . . sik siälwan, octher näst hwar annan äþter tthy som han är honum nakmin oc nabundin MB 1:: 457, ib (Cod. B) 552 . ss. subst. frände. ma nakar hans brodher eller nabundin lösa han MB 1: 375 ."],"f":["-bunden )"]},{"a":"nabyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["granne. Lg 3: 580 ."],"f":[]},{"a":"nadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vila, lugn, ro. pl. iäffuar mik storleka, ath hans siäl komb[er] allrigh til nodha, for än klostrhret faar alth godz igen NMU 1: 128 ( 1462) . ","3) i hövlighetsfras. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 283 f. skal iak fryghdh i världinne bära, thet skal äpter idhan vilia vära, nahder, iomfrua, thäs hafuin ij ära Ivan ed Noreen 218-220. "],"f":["nad . ","naadh ÅK 57 . ","naad Vg Fornmt III 7-8: 156 (1384). med art. nathinn NMU 1: 59 ( 1357) . gen. nadz ÅK 57 . ","nadher MP 4: 73 . ","nadhe JTb 10 ( 1456) ; Mecht 221 . ","nade Stock Skb 188 ( 1520) . med art. nadhena Mecht 221 . ","node HLG 2: 114 (1523). nadis Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543 (1471?). nodha NMU 1: 128 ( 1462) . ","nadhanna SpV 524 . ","nadhande SvKyrkobr 226 ),","*nadha bäkker , m o maria . . . hiälpirska til gudz liffwandis käldo, aff hwilke som oatherwändhelika flyta fwlstoppa nadha bäkkia SvB 286 (b. ab 1500-t.). ","*nadha frukt? f. gänstan äphter ffölgdhe gudz nadha ffrwkt JMPs 373 (möjl. att fatta som två ord).","*nadha frälse , ","nadha gava , ","*nadha givare , ","*nads fulder","nadz- )"]},{"a":"nadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"nadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gifva sin gunst åt? nadher iomfrua mik Iv 218 .","2) vara nådig, hjälpa, förbarma sig. med personens dat. badho gudhi nadha them Bil 287 . badho sanctum stephanum nadha hanum til lifs ib (på båda dessa ställen skulle likväl nadha kunna föras til naþ ss gen. pl.). bidh fore os til warherra, att han nadhe os, oc take aff os thässa orma MB 1: 411 . bidhi gudh nadh ok miskunna vsle siäl Bir: 1: 344. som iak ärffde effther myn modher hustrv valborgh; gud henne siäll node Sd Ns 2: 1 (1408). ib 10 ( 1408) i edher kiäre fadhers tiidh, gwd hans siäll nadhe BSH 5: 514 ( 1512) . \" thet stenhuset som til förende atte hinrik rinkenradh, gud hanom nadhe \" SJ 133 ( 1444) . \" gudh i hymrike naadhe swerige \" RK 3: 4123 . med anledningen hvarför förbarande nedkallas uttrycket genom gen. thäs nadhe mik gudh Iv 983 . genom ack. naadhe thz gudh RK 3: 2327 . genom sats inledd af at. gud nade mik at jak war födder MD 128 . \" gudh nadhe mik at j ären swa dulske \" Lg 3: 517 . vara nådig, skona. med dat. qwinde oc barn, som donde män warkunna oc nadha i örlöghom MB 1: 433 . ädhla herra them nadha Fl 1569 . Al 1568, 1776, 6315 . RK 2: 4117 . bevara, skydda. nadhe os gudh fore storan vanda Iv 4260 . RK 3: 2268 . nadha sik, värdigas. at hon nadhe sik at bidhia för allt hyuonalag Iv CV. Jfr be-, o-nadha."],"f":["naadha . ","noda: -e SD NS 2: 1 ( 1408)"]},{"a":"nadhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) nådeligen, nådigt. \" giffwa en päning aarligha . . . wastena clostre til bygning hwilke hälgha pawa . . .fornämpda clostre langhligha oc nadhligha wnt . . haffwa \" Vårfrup 142 ( 1461) . \" jak bidher edher erligheet, ati for edhert verdoga voldh seer nadeligan til mik \" STb 1: 17 ( 1475) . ib 5: 311 (1520, Kop) . 4) vördnadsfullt, ödmjukt. Se Sdw 2: 1272."],"f":["nadhligha . ","nadeligan . ","nadeligen )"]},{"a":"nadhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) nådeligen, nådigt. \" talade han blidhlika til them och nadhlika \" MB 1: 250 . \" giordhe gudh nadhelika widh them \" ib 433 (möjl. att föra till 2). at han giordhe honum swa nadhelik Fr 718 . Lg 669 . Su 338 . 2) billigt, skäligt. han köpte nadhelika widh them MB 1: 256 . \" om ij vilin göra swa nadhelik läta mik hafua thz iak a \" Iv 4880 . ","3) förlåtligt. synda nadhelika MB 1: 143, 144, 145 . ib 146 . Bir 1: 364, 4: 142, 155 . Jfr dödhelika ","4) vördnadsfullt, ödmjukt? thrätighi grefua hioldo thera land nadhelika til mina hand Fr 206 . \" bedhes iak ths swa nadhelik \" ib 227 . ib 750. Iv 4591 . \" han thakkadhe konungin nadhelik \" Fl 1946 . Fr 1052, (Cod. B) 2327, (Cod. A) 2650, 3137."],"f":["nadhlika MB 1: 146, 250 . ","nadherlika Su 338 . nadhelik ( i rimsl.)"]},{"a":"nadheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["2) nådig, mild. theres öghon the allom ena liofwa ok nadheliga opsyn SvKyrkobr (Lucid B) 198 . tacke wij . . . for eder nades gunstelige tröst och nadelige scriffuelse STb 5: 359 (1522, Kap). - nådig. ss hedrande epitet el. i titel. war aldher nadhelikeste herre SD NS 3: 166 ( 1416) . ","3) av nåd given, från nåd härrörande. tässa sama trona människiom ath halda hawer war härra jhesus siälffuer stadfsät mädh mangom sinom naderlikom ok vnderlikom gärningom MP 4: 83 ."],"f":["-liger . ","naderliker )"]},{"a":"nadhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) nådig, mild. - nådig. ss hedrande epitet el. i titel. fore wor keresta nade frves bön schul STb 3: 419 ( 1499) . war nodogester here kwnungh göstaff HLG 2: 114 (1523)."],"f":["nade STb 3: 419 (1499) . superl. nodogester HLG 2: 114 (1523)),"]},{"a":"nadhsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nådigt. \" ath i wredens nadhsamlige se til oss \" BSH 4: 238 1498)."],"f":["-lige )"]},{"a":"naf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hiuls naf."],"f":[]},{"a":"nafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afle. ther stodh somt folk fastum fotum somi til knä somi til nafla Pa 22 . \" tw kan hwargen göra thz diwr sart vtan tw kunde stinga thz i naflen \" Di 82 . ib (Cod. B) 316 . Bir 1: 33, 3: 281, 427 . Ber 159 . Jfr navil. "],"f":["naghle: -a Bir 3: 281 . ","nagle: -an Di (Cod. B) 316), ","nafla byld , ","nafla bulde","-bölde )"]},{"a":"nafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["navle. \" thesse godhe qwinnor sinthe pedher bentzsons modhir om hon war nakoth wanskappath j sin nafla tha war hon eke annorledis skaffth wppa sin naghla än som en annor dande qwinna war skafth wppa sinnom nafla \" ATb 2: 295 f."],"f":["naghle )"]},{"a":"nag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träta; illvilja, avoghet. Jfr SAOB N: 30. fforlat os allom saman waara synder oc inbyrdhis hat, oc nagh SvB 141 (omkr. 1500)."],"f":["nagh )"]},{"a":"naghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nagel (på finger el. tå9. hon . . . giordhe sit änlite blodhoght mz sina eghna näghle Prosadikter (Sju vise m) 171 . ljmacie är en sten . . . är hwither oc lyws oc lithen som menniskos naghel oc swa wordhen PMskr 479. hon reff sig mz syna naglar Troj 168 . 3) spik. breueran . . . meth . . . spangum ok naghlum forgyltum SD NS 3: 613 (1420). eth säthe, j hwilko waaro ./. oc c o cxv nagla aff gwl oc sölffwer JMPs 507. - Jfr giffers-, kart-, kopar-naghl. "],"f":["naghel . ","naglar Troj 168 (möjl. att föra till naghle). dat. naghlum SD NS 3: 613 ( 1420) (möjl. att föra till naghle)),","*naghla holt","nagla- )","*naghla rot","naghlo- )","*naghla tal , "]},{"a":"naghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nagel (på finger el. tå). skaar thera neghle Bil 805 . thera haar ok näghla vaxto ey ib 878 . \" vpreff hon them (@: sarin) medh sinom naghil \" VKR XIV . Bil 879 . Gr 303 . Al 5130 . Va 46 . Di 15 . Lg 3: 464 . \" hwilketh edre thro swena . . . igen togo medh blodoga nägle fran rikesen och edere oppenare fiendhe \" BSH 5: 396 ( 1510?) . - ss måttbestämning. stik j ryggen millan baden riffbenen nagils dywpt mz j [1] kniff LB 2: 69 . klo. Pa (Tung) 34 . Jfr kart-, karta-naghl samt naghle 1.","2) näjlika (jfr Mht. nagel). Jfr giffers naghl samt näghlika. ","3) spik. Jfr dura naghl, naghlthorn samt naghle 2."],"f":["naghil VKR XIV . naghel, se dura naghl. nagel: gerzfers nagel LB 7: 151 ; karta nagel ib 115 . ","nagelen Di 15 . ","näghla Bil 878 . ","näglä Pa (Tung) 34 . nagla, se gifflers naghl. ack. näghle Bil 879 . neghle ib 805. nägl BSH 5: 396 ( 1510?) näglä Va 46 . ","naghla Al 5130 ; se vidare giffers naghl. nagla, se giffers naghl. nagglar, se giffers naghl. dat. naghlom Gr 303 ),"]},{"a":"naghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" naghla genonm, med naglar el. spikar genomborra. lät naghla hans händar ok fötar ginum mz naghlom Bu 528 . Jfr näghla."],"f":[]},{"a":"naghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) nagel, spik. - i bild. huru thet komb till thet kan iak ei förstå; bidher troliga thet hänger nu på ytherste naglen Spegel Skrbev 145 (1513). - Jfr varnaghle."],"f":["nagle )"]},{"a":"naghle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nafle."],"f":[]},{"a":"naghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nagel (på finger el. tå) blöt naglan wel LB 7: 115 . Jfr naghl 1.","2) nagel, spik. omöghelikit är. at skipit kan fästas vtan naghla (clavis) KL 237 . \" lät naghla hans händar ok fötar gium mz naghlom \" Bu 528 . ib 73 . Bir 1: 268 . j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samnföghia ib 3: 375 . ib 376. Di 90 . \" mangt eth gamalt fädernis swered wart tha nidher aff naglom kränkt \" RK 1: 117 . Alla de anf. ställena kunna förs till naghl. Jfr gul-, iärn-naghe samt naghl 3. ","3) rökgubbe i form af en spik± gör ther aff som andra naghla sma och stora oc törka PM 63 . \" ryker swa länge hwar naghlen räkker ib. \""],"f":["naghla stadher , ","naghla stiunger","naglestyngher )"]},{"a":"naghlfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fäst med spik. lot ater thöm up i gen . . . thät husit thär han i saet . . . fri ok quijt jordh fast oc naghelfast SJ 123 ( 1443) ."],"f":["naghel- )"]},{"a":"naghlstinger","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"naghlstiung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stygng som häst fått av hästskosöm. then hästin magnus smid red wt han haltade aff et nagilstiwng ATb 1: 49 ( 1455) ."],"f":["nagil- )"]},{"a":"naghlthorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett i den ena änden klufvet järnverktyg hvarmed spikar utdragas, spiktång. II nageltorne HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":["nageltorn )"]},{"a":"naghltol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett redskap vid spiksmide. eth spika städ oc eth nagheltool Inv Cur Tynnelsö 7."],"f":["nagheltoo )"]},{"a":"naghltorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nageldorn, verktyg för utformning av spikhuvuden. Jfr Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8."],"f":[]},{"a":"nagranne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) någranne, nära (men ej näramaste) granne. melis men niels pederssen och sture niels granne oc nagranne SJ 333 ( 1466) . mälis men . . . jaco bentssen nagrrende vpa sudra sdone och vnga hans smit vpa orresidone nagrande ib 355 ( 1469) .","2) granne (i allmh.). for soknämannom oc nagrannom SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . \" en hans nagranne (covicaneus) \" Bil 574 . \" wini oc nagranna \" MP 1: 204 ."],"f":["nagrande . ","nagrende )"]},{"a":"nagranne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L 1) någranne, nära (men ej närmaste) granne. granna ok naagranna NMU 1: 83 ( 1399) . \" hade hon sigh medh hanom j vmgenge som en dande quinne, tesliges medh granom och naa grannom \" STb 4: 5 ( 1504) ."],"f":["naa- )"]},{"a":"naka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. nakas, nalkas. the som mik nakkas, wärmas j minom kärlek Mecht 17 ."],"f":["nakka )"]},{"a":"naka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nalkas, närma sig. engen thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . ib 9299 . \" tha han är til dörren nacha ib 2838. \"","2) nå. himilin naka Al 3561 . refl. nakas nalkas. naakas . . . hiit SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). - Jfr nalka."],"f":["nacha . ","naaka . ","-ar )"]},{"a":"nakar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nokor."],"f":[]},{"a":"nakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) naken, blottad. \" menniskionnas krop som näkin födes \" PMSkr 120 . thy the ärw swa som näkne til ath sarghas ib 130 . 2) blottad, berövad. med prep. af. hoffwdzsins krona fallir, nar wanhopit . . . skämmir hoghin naknan aff hälaghom forskyllilsom (meritis sanctis denudatam) SpV 42 . - Jfr genom-, half-nakin."],"f":["näkin )"]},{"a":"nakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) naken, blottad. leþa hana nakna vm staþen Bu 505 . \" standir naki for allom \" Bo 193 . \" känner nödh nakne kono spinna \" Al 2920 . B 402. Bil 105, 454 . MB 1: 160, 161 . Bo 199 . Bir 1: 116, 4: (Dikt) 264. RK 1: 3844 . Al 5715, 5718, 7433, 10124 . Ber 128, 289 . MD 65 . Di 60 . \" mannn han ödhes nakin aff sin eghin skipelse, ok hauär han af sik sieluom änke thet han må sik medh hylia \" KS 4 (7, 4) . utblottad, halfnaken. BsH 5: 306 (1508). ","2) blottad, beröfvad. med prep. af. thera siäla nakna giordha aff kroppeno Bir 3: 358 . \" sände them til himerike nakna af syndom (nudam peccatis) \" Ber 63 . Su 339 . Jfr nakotter, nakudher, nawvidher."],"f":["naakin Ber 289 . ","nakän Al 10124 . ","nakin Bu 402 ; Ber 1239 . ","naken MB 1: 161 . ","näkin Bir 4: (Dikt) 264 . ","naknan Bil 105 ; Bo 199 ; Su 339 . ","nakan Di 60 . ","nakun MD 65 . ","nakna Bu 505 ; Bil 454 ; Al 7433 . ","nakne Al 2220 . ","nakne RK 1: 3844 ; Al 5715, 5178 ; Ber 1329 negnaa BSH 5: 306 ( 1508) . ","nakna Bir 3: 358 . ","naken MB 1: 160 . ack. m. nakna Al 5763 . ","nakna Ber 63 ),"]},{"a":"nakinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nakenhet. \" thins nakenhetz blygdh \" MB 2: 339 ."],"f":["nakenhet )"]},{"a":"nakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (olofligt) uppdraga (fiskegarn). hwilken som nackar annarss skiöta eller garn SO 300 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"nakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nakke. \" laghþe sin arm vndir hans nacca \" Bu 521 . Bil 235 . Bir 1: 57, 2: 198 . VKR 58 . \" slas wij pa nackan \" BSH 5: 254 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"nakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nacke. Jfr kivo-, öxa-nakke. "],"f":["*nakka fodher , ","nakkahögher (-höger), "]},{"a":"naklaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterklagan, klander som efter en saks afgörande framsälles mot dess befogenhet. hauer mik giort mektogan ok mynd-oghan . . . the forsagdä tompt at sälia och hemolä them hona köper, vtan alla naklaghan SD NS 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . \" all breff som fynnes kwnnä som huar there annan skada kan med, scola varä maktlösa oc dödet for all ytermra naklaghen om fornempde ärende \" DD 1: 80 ( 1431) . särsk. klagomål som, efter det att någon blifvit intagen i ett skrå, göres öfver dennes heder och befogenht till inträde. han skal hafwa syna ära swa ath änghin naklaghan komber offwer han SO 15 . \" kan nakor naklaghan koma offwer han ib. \""],"f":[]},{"a":"naklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" == nakinhet. tolde sins naklikhetz bliwdh Bir 1: 29 ."],"f":[]},{"a":"nakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lolofligt uppdragande af annans fiskegarn. böte . . . för tiufwerij och nackning 40 mark SO 300 ."],"f":["ack- )"]},{"a":"nakomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["närstående, närslägtad. med dat. hwar älskar mäst . . . sik siälwan, oc ther äst hwar annan äpter ty som han är honum nakomin oc nabundin MB 1: 457 ."],"f":[]},{"a":"nakor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nokor."],"f":[]},{"a":"nakor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nokor."],"f":[]},{"a":"nakotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["naken. \" nödh kännir nakoth kona at spinna \" GO 569 . Jfr nakin, nakudher, naqvidher."],"f":["nakoth GO 69 ) , "]},{"a":"nakt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se näkt."],"f":[]},{"a":"nakta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se näkta."],"f":[]},{"a":"nakudher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["naken. \" nödh kenner nakudha kona spinna \" MD 338 . en människia skiälfwande ok nakudh Bir 1: 339 . allir saman hans licamme var nakudhir ib 2: 132 . mino vini stodho ve vsle oc hungroghe oc akudhe ib 236 . klädhandes then nakwdha Lg 3: 266 . Gr 290, 292 . MP 1: 125, 2: 245 . Bir 1: 116, 3: 353 . Lg 3: 295 . thy ma ey styremannen soffwa nakwdher (afkläddd) PM 63 . the waare och nakodhe om liif been och föther RK 3: 4133 . Jfr nakin, nakotter, naqvidher."],"f":["nakodher: -odhe RK 3: 4133 )"]},{"a":"nal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nål. \" sat ha viþ väf älla ten äla naal \" Bu 5 . \" äruodadhe mz rok oc naal \" Bo 33 . \" ändande aff hwifuenom skulu samen föghias j nakkanom medh enne naal \" VKR 58 . fästas . . . medh treem naalom ib. GO 522 . smaa skriin . . . hwar the magho göma wti sina naala oc hwiffua oc annat tholkit Bir 5: 46 . \" the hafdho naghla hwassa som naala \" Al 5130 . \" ens naals oddir \" Bir 2: 331 (jfr nals udder). "],"f":["naal . ","-ar )","nala ögha , ","nals udder","nalsögha , "]},{"a":"nal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nål. \" sades for retta, ath swennin, som malane myst och hade niclis kock fangit till gömo, haffuer jntet tiltaal til niclis \" STb 3: 236 ( 1495) . Jfr duka-, grenis-, iärn-, knap-, kryl-, mässings-, silf-, söm-nal. "],"f":["*nala rem","naala- )"]},{"a":"nala","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["nära. med dat. stäldt efter tillhörnde subst. thz w huseno swa nala RK 1: 1705 . Jfr ofnala, äfvensom näla."],"f":[]},{"a":"nala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr benala."],"f":[]},{"a":"nala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nalkas, närma sig. marskens wäria tordhe flandena ey mala RK 2: 2182 . Jfr benala."],"f":[]},{"a":"nalatin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["efterlämnad. SJ 258 (1457, på två st.) ."],"f":[]},{"a":"nalhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nålhus. Bir 5: 40 ."],"f":["naal- )"]},{"a":"nalka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["närma sig, nalkas. wersus cur te formose vis sociare rose thu bonde . . . malka ey rosene GU C 20 s. 68 . \" juxsto tas tare malka oc närr wara ib (hand 2) s. 54. - refl. nalkas, 1) närma sig, nalkas. llucino . . . tilskynda oc lywsa nalkas (Cathol: lucino . . . id est suadere vel quasi luci vicinare) \" GU C 20 ( hand 2) s. l100. at han wärdhoghas swa ledh thing nalkas sinne asyn (rem tam foetidam coram) suis oculis prasentare) SkrtUppb 24 . - Jfr nälkas."],"f":[]},{"a":"nalka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" nalka sik, närma sig, nalkas. LfK 223 . med dat. tha nalkadhe sik seth hälhom patriarchis KL 406 . MB 2: 400 . - med prep. til. nalkade sik til gudz engell LfK 219 . ib 257 . - refl. nalkas, ","1) närma sig, nalkas. tha solin nalkas Bir 1: 333 . - med dat. þorþe eigh nalkas hänne Bu 23 . \" heþnugane nalkaþos fast yspanie kunuge \" ib 177 . \" aldre nalkes þän mundar minom munne ib 520. huru skulle thz hiärta git nalkatz gudz ok himerikis thiga fino klarheet \" Bo 127 . at högxsta tornith nalkas himpenom Mb 1: 175. l 369. Kl 29. Bo 72, 158, 173 . Gr 311 . MB 1: 508 . Bir 1: 177, 178, 4: 85 . LfK 223 . - med prep. til. til hulkins skrin . . . iak nalkas nw Bir 1: 63 . ib 268 . - i förbindelse md adv. komp. nämber med dat. el. i dess ställ ack. at thw skalt näbir nalkas dyäflenom än gudhi Bir 2: 94 . \" nalkades archeiscopen nämmer grafvena \" TK 273 . ","2) alkas, stunda, sagdhe sin dödh nalkas Kl 20. - Jfr naka."],"f":["-aþe . ","-as . ","-aþis . supin. -ats),"]},{"a":"nalkan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) till äventyrs. ey bläste roland vtan han ware j bardagom. gwenel järl hafwer nalkan swikit them Prosadikter (Karl M) 320 ."],"f":[]},{"a":"nalkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närmande, annalkande. thäntidh ihesus christus . . . sagdhe sins dödhz oc pino närwaru äller nalkan SkrtUppb 126 ."],"f":[]},{"a":"nalkan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) nästan. \" ar tha nlkan sompnadher \" Ansg 183 . \" haffde ey gudh mik hwlpit, nalkan haffde min siäl boeth i hälffwitte för syndenna groffhet skuld \" LfK 96 . ","2) till äfventyr. är han nalkan bätre än thu Bo 40 . ib 117 . nalkan (forte) skilids the siälinfor glädhi skuld vidh sin licamma och vpfoe mz thöm ib 249 ."],"f":[]},{"a":"nalkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närmane, annalkande. sonsins nalkan ok tilquäm Bo 22 . Lg 3: 569 ."],"f":[]},{"a":"nalkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["o. f. 2) närhet. swa som tornennas nalkilse ällar samgrandh minskar ekke blomstrandes rosennas wällukt (sicut spinarum cicitinas florentis rose odorem non minuit) JMÖ 109 ."],"f":[]},{"a":"nalkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" == nalkan. aff solinna nalkilsom Bir 2: 155 . dödzens nalkilse Lg 3: 564 . ib 580 . Jfr tilnalkilse."],"f":["-else Lg 3: 580 )"]},{"a":"nam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["nama täkt , "]},{"a":"nam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 165 ff., ff. Jfr af-, aker-nam."],"f":[]},{"a":"nam fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"namanare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som i efterhand reser krav på ngt. \" mattis . . . gaff hans epterbliffuende hustru . . . allaledes quitt och fry, lyduch och lössz for alth arff ok alla epterkomanda namanara eldler athalara STb 2: 553 (1491). \""],"f":[]},{"a":"namaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterföljande krav. thy later jac . . . jöns erikson oc alla hans arfua . . . lösä for all ytermera tiltalen eller namangunger om thesso fornempda gotz SD NS 3: 69 ( 1415) . STb 2: 395 ( 1489) . SJ 2: 158 (489). STb 3: 201 ( 1494) . tesse offuermen . . loto for:ne testamentarios jacob lumpa och joan olsson quit, frij, lyduch och öss fore alth hendermera til taal, kraff, namaningh eller ytermera rekinscap om for:ne arff ib 287 ( 1496) . ib 437 (499), 4: 21 (1504), 5: 157 (1517)."],"f":["namanunger SD NS 3: 69 ( 1415) ), "]},{"a":"namaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterfljande kraf. jak hafuer salt . . . jöns birghersone ena tompt mädh hws ok jordh . . . fria ok quijt for alle namaning SJ 72 ( 1434) . \" ledugh oc löös for alla namaning vm forscrifna betalningena \" ib 205 ( 1451) . \" tiltall oc namaning ib 342 (1466). F 1: 56 (1485, nyare afskr.). \""],"f":[]},{"a":"namn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) namn. \" jach haffwer takith gud[z] napm fafengelica i myn mwn \" SvKyrkobr 308 . \" gudh opinbaradhe sina miskund . . . . til sins namps hedher oc äro \" Prosadikter (Barl) 107 . . . . ok är her gregers mattsons naffn scriffuet bland the älloffuo Arfstv 47 ( 1461) . ib. GU C 20 (hand 2) s. 45. the som kalla oppa thit hälga nampn SVB 402 (b. av 1500-t.). ath j matte nempne thöm j nampn ok ey kastga swa jn vtj hopen STb 4: 131 ( 1506) . JMÖ 140 . SvB 5 (omkr. 1520). - namn, titel. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 156 f., 294 f., 801. then helge konung erik han haffde twa döther epter sik the ther ogripta waro ok jomfrw nampn baro EK 590-593. 2) namn, anseende. - namn, egenskap, förhållande. Se Sdw 2: 1272. 4) i namn, under åkallande av, med hänvändande till, med bistånd av. i eder. traatz j fendes nampn thet är fendes lygn thet thoghz aldre laas wr mith fth ATb 1: 153 ( 1461) . tw loght i fändens nampn ib 171 ( 1462) . - um, namn, under åkallande av. jak bidher idher (ɔ heliga tre konungar) om idher hälgasta nampn jak bidher om the hälga trefalloghetz nampm SvB 372 (b. av 1500-t.).","6) namn, uttryckligt angivande. vidher namn, namneligen, särskilt. Se Sdw 2: 1272. - med namns nämnande. . . . oc min fadher oc modher sculo hawas i bönohalle badhe hemelika oc opinbara vith nämp i läctaradorom swa länge muren staar SD NS 3: 110 ( 1416) . clerecken . . . skal i synom messom beggias woro siäl haffua i synom amynilsom och i bönholdum wider nampn, swa opta han hauer messo ib 118 (1416, gammal avskr.) . - Jfr biärgs-, konunga-, prelata-, sona-, vidher-, ök-namn."],"f":["nampn . ","nampm JMÖ 140 ; SvB 372, 402 (b. av 1500-t.). ","nampm SVKyrkobr 308; SvB 5 (omkr. 1520). ","namffn Arfstv 47 (1461, på två st.) . ","nämp SD NS 3: 110 ( 1416) . ","namps Prosadikter (Barl) 107. Se Sdw 2: 1272), "]},{"a":"namn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) namn. \" kalladhe adam sina husfrv ampn ewa B 1: 162. kallar stadhin aff sins sons nampne enoch \" ib 164 . nämpna ihesu nampn KL 35 . \" gudz namps nämpnan vari ey idhkelica j thiom mwn \" MP 1: 315 . \" wet jak hwart nämpa sinu ampne \" Bil 270 . \" meth allom sinom tillgaghom, hwat namnom the hälzt nämnas kunna Sd NS 1: 29 (1401). hwat nampne thet hälst nempnas kan \" FH 3: 38 ( 1444) . \" en iuþe iachim at amne \" Bu 3 . ib 418. februus var . . . en hePna manna uþ som andro nampne hät pluto ib 9 . döåte ana tel cristina namn ib 505. hon tröste mz hiärtano k öpe mz munnenom tel varra fru hialp. ok viþ hänna nampns a kallan släckes alt balet ib 30 . MP 2: 285 . \" hafþe for skämptan opta diäw[l]s namn i munne \" Bu 497 . manghe andre dahar som än haua nampn a heþnom afguþum ib 61. nu hauar þu mist dottor namn af þinom faþar. cvristina suarar . . . väl vänder þu mit namn ib 504 . maa aldrigh þräl älder ambut wära alder þetta namn bära SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). hatadhe alla the han hördhe ther cristit nampn hafdho St 101. i 90. menswär ey vm mit nampn MP 1: 315 . \" skulen j ey swäria om theris guda napn \" MB 2: 61 . St 63. 2) namn, anseende. at han ekke skuli wilia bekränkia ällar fwlt göra sith ädhelikhetx nampm LG 3: 291.","3) namn (i motsas till verkliga förhållandet). thu haffwir nampn at thu skuli liffwa oc är dödher MB 2: 337 . ","4) namn ss uttryck för det som är kändt om dess bärares persnlighet. i religiös mening. vthwide ihesu christi nampn St 97. ihesu christi thro älli nampn predika ib. jak oppinbaradhe hit namnp them manom som thu gaft mic i världinne, o helghe fadhir göm them vm thit nampn som thw gf mic MP 2: 96 . - i amn, under amnande af och med förpligtade till hängifvelse åt. böh at döpä them i nampn fadhirs ok sons ok thäs hälgha anda KL 153 . latin idher döä i ihesu christ nampn ib 134 . under åkallane af, med hänvändande till, med bistånd af. j nafn. faþurs. sons oc þes hälghä ande SD 5: 561 ( 1346) . \" biþi þöm liua i gesus nafn \" Bu 155 . hwar som thwa samankoma eller trea i gudz nampn SO 77 . \" thenne star helrygdho for idher j ihesu chriti nampn \" KL 137 . under åberopande af. skulin i bedhas i mit ampn MP 2: 96 . ","5) namn, person. \" thu haffwier naghor nampm (nomina) j sardhis hwilke ey besmittadho sin klädhe \" MB 2: 337 . 6) namn, uttryckligt angifvande, vidher namn, namneligen, särskildt. iak . . . viderkännis . . . myk hafua gifuit . . . alt thet iak agher i awerstadhum . . . särdelis vidher nampn the tompena iak hindradhe for lassa ingasyni SD NS 1: 584 ( 1406) . - öfver hufvud? hafua . . . badhe klärka, riddaa, swena, köptadzmän oc bönder, oc widher nampn, allan rikesins allmogha oss owylijoghan giort BtRK 35 ( 1371) . - Jfr almännis-, aminnilsa-, apostla-, hedhers-, hel-, härra-, iärls-, karlmanz-, konunga-, konungs-, krist-, o-, til-, viþer, ök-namn. "],"f":["nampn . ","namen (i rimsl.)","nampm MB 2: 61, 335, 336, 337 ; Su 12 ; Lg 3: 291 ; konunga nampm Di 279 . ","namp Gr (Cod. D) 413, 416. nampm RK 2: 4345 ; Lg 3: 493, 494 . ","nampn MD 26 ; ST 90 ; ","-e ib 97 . nam, se kristnamn. nafn SD 5: 561 ( 1346) ; Bu 155 ; kunungs nafn SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . ","naffn ib 377 ; Di 16, 46, 74, 85, 96, 102, 122 ; konungs naffn ib 6, 7, 23 . ","nampns Bu 30 . nampms Kl 243; MP 1: 315, 2: 285 ; konungx namps MB 1: 239 . ","napmns Bu 31 ), ","namna skipte (nampna-), "]},{"a":"namne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nämne."],"f":[]},{"a":"namne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["namne, FM 615 ( 1514) ."],"f":["nampne )"]},{"a":"namnfrägher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["namnkunnig, fräjdad. \" nachor war nampnfräghae, n batuel hans fadher \" MB 1: 220 . \" en riker riddare mykyt nampnfrägher aff sith hoffwärk \" Lg 3: 64 ."],"f":["nampn- )"]},{"a":"namnkunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) känd till namnet. aff hwario thy nampn kwnnogho lande som wndhi himnenom är SkrtUppb 326 . 2) till namnet allmänt känd, bekant, namnkunnig. jnsignis is e ärlighen nampnkunnogher oc välbaaren GU C 20 (hand 2) s. 31 SpV 561 ."],"f":["nampn- . ","namkunnogth SpV 561 ),"]},{"a":"namnkunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) känd till amnet. wrdhu her aff widhertalan hwart andrum namkunugh Bil 374 . \" j enne kirkio vidh rom som hanom ar ey nampn konnogh \" ib 767 . sigher thw at iak är ther namkunnogher (novi te ex nomne) MB 1: 350 . \" thu äst min namkunnogher win (teipsum novi ex nomine) ib. - (?) i . . . näruaru . . . flera nampnkunnogha oc skällica manna \" SD NS 2: 37 ( 1408) . 2) till namnet allmänt känd, bekant, namnkunnig. han kallar oc sidhan thetta ämpne wtn, thy at thz är nampnkunnughast mannom MB 1: 38 . \" är wtn namkunnught hälzst aff them threm (näml. elementen), som owan iordhina äe \" ib 57 . \" til litit ampn kunnogh(an; näml. by; i st. f. litit har frst stått faam; med denna läsart hör ex. till \""],"f":["nampnkunnoher . ","nampn kunnogher. nampkwnnogher MB 2: 99 . ","namkunnogher ib 1: 350 (på två st.). namkunoger: -kunoga Lg 3: 557 . nampn konnogher: -konnogh Bil 767 . ","nampnkunnugher: -kunnughast MB 1: 38 . ","namkunnugher: -kunnugh Bil 374 ; ","-kunnught MB 1: 57 ),"]},{"a":"namnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["namnlös. \" substantivt ss namn. wart diwret kallat nampnlos \" Va 27 ."],"f":["nampnlos )"]},{"a":"namnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["namnlös. j sama stwndh wthgik aff hans hemeligha lym en orm, oc sedhan war han ffräls aff allom kötsens ffrestilsom thy at j the try aaren, som han war j the fföresagda jordh gropenne, ledh han altidh största twang oc bedröffwilse aff the syndenne som kallas nampnlös syndh JMPs 362."],"f":["nampn- )"]},{"a":"naplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) noga, noggrant. \" bly görs til kalk . . . j ognenom thär glas göras, hwilken naplika rensas aff sinne swartheth j XXXV dagha \" PMSkr 381 . 2) näppeligen, knappt. the hoffmen som ärw vpfödde til ljnthe annath vthan krwsa oc twa sith haar syw resor hwarya vikw skwla napliga dogha thil at göra fwlt j tesso matto PMskr 132. Troj 13 . \" han gath napligan soffwef for elskog ib 179. - Jfr näplika. \""],"f":["-liga . ","-ligan )"]},{"a":"naplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["näppeligen, knappt. \" ther fore hundrad bönder boodhe ther finnas nw naplika tiwgu godhe \" RK 2: 657 . pawin sielfwir gt nappleka for grat läsith scriptena til ända St 60. ib 119, 393, 451 . Bir 4: 69 . Su 79, 146 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264 . LfK 41 . Lg 3: 406, 703 . \" naplika haffde iomffrun lyktat sina bönoc hennas brudhgomme . . . kom henne til hiälp \" ib 287 . Jfr näplika."],"f":["napplika ib 703 . ","napleka Su 79, 146 . nappleka St 60, 119, 393. naplegha LfK 41 . ","naplega RK 1: (Ynge red. af LRK) s. 264),"]},{"a":"nappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) klämma, nypa. \" klappar thu bondan tha nappar han thik (vngentem pungit . . . rusticus) \" GO 1090 . MD (S) 256 . ","2) nappa, hastigt gripa. om fisk. opersonl. willet ther ey nappa Md (S) 224. ","3) plocka, samla, at hon matte faa nappa (colligeret) nidherfallande ax Mb 2: 209. ib 210 . ","4) sönderplocka sönderslita. tängirna mz hulkom han skulle smälica nappas (discerpi) Bir 2: 74 . Jfr sunder-, upnappa."],"f":["-ar )"]},{"a":"napper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knapp, sparsam. \" om hon haffwer warit omykyt rwndh ällar gäffmil ällar oc mykyt nap oc fasthl i sine wt spisnigh \" LfK 162 . - n. adv. knappt. thz räckte napt ij böker til RK 2: s. 372. haffua wi veeth en glth ok kwnnom honum naph alle iiii fanga Di 229 . Lg 3: 483, 492 . LfK 247 . - knappast någonsin. at . . . thu hona (nåden) . . . borth driffwe, oc sidhan napth ällar aldrigh atherfanghe Lfk 40. Jfr näpper. naqvar, se nokor."],"f":["nap . ","napt ) , "]},{"a":"napper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckesskål, bägare, bål. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpinslegendariet s. 66. Jfr silfnapper."],"f":[]},{"a":"napper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knapp, sparsam. \" hawir thu klädhi ällir nakat owir thina mapasta widherthorft Hel Män 130. - n. adv. knappt. Hel Män 189. all lthe thingh j wärldlenne kwnno finnas . . haffwa enkannelika dygd oc kraffth än tha menniskian them wnderstander mapth PMskr 501. \""],"f":["nappaster ) , "]},{"a":"napper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckesskål, bägare. \" fördhe ängillen sancto seruacio en skönan nap, h är eth drykkekar, aff silffwer ällar gull giort LG 3: 166. nappa ok swa le bulla satte mz ädla sena fulle \" Al 2271 . ib 2279, 22867,, 2288 . 2289, 2292, 2296, 2299, 2304. Va 30 . ST 452 . Jfr drykkio-, silf-napper."],"f":["-ar )"]},{"a":"napta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. nafta. finnes och the olyan (ɔ oleum philosphorum) natwrliken j jordenne oc kallas napta PMSkr 405 ."],"f":[]},{"a":"naqvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" se nokor."],"f":[]},{"a":"naqvidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["naken. \" the flydho nakuideh ok sarghadehe af the huseno Kl 163. \" Gr (Cod. D) 381, 384, 386. Jfr nakin, nakotter, nakudher."],"f":[]},{"a":"nar","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L.","1) interrog. när. i dir. frågesats. svwaradhe, nar Bil 853 . när war conan hardhare än mannin ib 317 . \" naar mon then astundelika daghin komma \" Su 343 . i indir. frågesats. wart bref sum buxskap bär nar wi konom SD 1: 668 1285, gammal afskr.). ib 5: 480 (1345, nyare afskr.) . ","2) indef. rel. när, när hälst, så ofta som. förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto har oc näär þöm þykker SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). nar thik koma dröuilse til. tyha var thologh Bo 123 . \" naar han nakat vidhirthofte. tha beddis han thz aff gudhi \" KL 193 . MP 1: 12 . Bir 4: 60, 5: 46 . ST 488 . SO 105, 106 . nar som, d. s. nar som saadana skördh skeer, schal oldermanen haffua twem aff radit ther offuer SO 105 . \" nar som nager ny broder i embetet komen är . . . tha schal han companijs ärende boder vare ib. \" ib 106 . ","3) när, då. \" nar han viþir frestaþe at byria oloflik vmfängnilse bort hwarf diäfwlen swa som skugge \" KL 186 . far modhorin oc iosep stoor dröuilse. nar the fingo wita at the leetto äpte piltenom Bo 11 . \" then same war ock i dätmeren medh nr slagedh stoodh \" BSH 4: 248 ( 1500) . \" naar on then astundelike dagin komma, naar jak matte frälsas aff thenna dödhelika kroppenom \" Su 343 . KL 72 . MP 1: 19 . SD NS 2: 214 ( 1409) . Bo 126, 132. ir 1: 7. Lg 45, 219, 220, 3: 31 . Va 30 . FH 6: 116 ( 1509) . FM 193 ( 1504) , 246 (1505), 247, 486 (1510), 554 (1512), 602 (1512?). - nar som, d. s. naar som dagadhes, ledh hon mykyn tört Lg 220 . naar som . . . aker oc ängh stodho j sinne bätzste grönsko tha vpforo madian oc amalech MB 2: 84 . \" nor som jak kan komme almoghan til hope met länsmännen . . . tha vil jak gerna skynde mik til edhre verdoghet \" FM 197 ( 1504) . huru länge älla wäl kan thu pröffua at thz (huset) kan standandhe bliffua, naar som thäs grwndhwal är borth kastadher Su 54 . FH 6: 108 ( 1497) . MB 2: 234 . - Jfr ä nar."],"f":["naar . ","nor FM 197 ( 1504)","näär SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)), "]},{"a":"nar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och konj. L. Se B. Bjerre, Studia germancia tillägnade E. A. Kock s. 28 ff., Dens. Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 204 ff., S. Vallmark, Svenska Landsmål 1936 s. 148 ff. 2) indef. rel. när, när helst, så ofta som. - nar som, d. s. Se B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 296 f. SO 68, 103 . ","3) när, då. nor han (ɔ sjukdomen) komber i hoffwd GPM 2: 175 ( 1504) . - nar som, d. s. Se B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 296 f. ner som . . . andres jonsson wil mwra j millom sik ok olaff jonsson STb 2: 14 ( 1483) . nar som brandmwren är opmwrat ib 39 ( 1484) . neer ssom swa byth er skal . . . hustrv (o. s. v.) ATb 3: 235 ( 1510) . - Jfr ä nar."],"f":["nor . ","ner . ","neer )"]},{"a":"nardus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Lat. nardus) nardus. LB 7: 66, Jfr spikinardus."],"f":[]},{"a":"nardus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lavandula spica Lin. \" blomstridh aff blaa nardus \" LB 7: 321 ."],"f":["nardhus )"]},{"a":"nare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärslå. \" tha var ther afslagith een nare oc twa porhta och een dör varo bultadh medh sten \" ATb 1: 365 ( 1472) ."],"f":[]},{"a":"nasin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nasinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nasker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gatu nasker."],"f":[]},{"a":"naskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nära beslägtad. mannin är ey at enast skyllogher godhwilia oc wälgerninga fadher oc modher, vtan oc sinom winom oc frändom, oc androm naskyldom MB 1: 458 . tha skulle oc ey at enast wara budhit mannenom at älska fadher oc modher vtan oc andra naskylla män ib."],"f":["naskyldom MB 1: 458 . ack. askylla ib),"]},{"a":"nastelrem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = nala rem. natel remer i handling i Stockholms Stadsarkiv (nr 268) enl. E. Hildebrand."],"f":[]},{"a":"nastolpe","b":[],"c":"","d":"","e":[" klarasta cristall aff hwlkom wndygerden pelarara nastolpana (väl fel för: pelarana stolpana) oc offwra täktid waro j fönstren Troj 39 ."],"f":[]},{"a":"nat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) natt. \" las þät bape naat ok dagh \" Bu 7 . \" hafþe mö barnet manghen vanda baþe dag ok nat \" ib 79 . \" toko hans lik vm nat ib 166. at liwa owr iordhina, adhe om dagh oc nat \" MB 1 . 156. rände ower iordhna fyretighi dagha oc fyretihi nätter ib 170 . war . . . forbudhit, at offra gudhi nakath diwr, för än thx ware siw natta gamalt ib 475. tha aat nattinne leedh Bo 214 . godh nat, god natt. i uttryck för tillönska af god nat. gudh gifui idher allom godha naat IV 2968. budhu honum ther godha nat ib 4375 . Va 29, 39, 509 . Di 59 . Lg 3: 107 . \" enghen ma läger dobla än minnom herra konungenom är budhit godha nath j hans herberge \" MEG (red. A) 55 . ib (red. B) 59 . \" hafwer sacht godha nat \" EG 64 . \" sagdho the honom godha nat (vale fecerunt ei) \" Bo 22 . - godha näter. i välgångsönskningar, vördnadsbetygelser och helsningar. giik först j kirkien oc sagde sancte anna M godhe netther Lg 3: 31 . \" sek honu tidendhe ok manga godha nätter \" Di 221 . \" helsen wara kära oc älskelica conuentz systra met manga goda näter \" FH 6: 117 ( 1509) . ib 120 ( 1509) . BSH 4: 259 ( 1501) , 260 (1501), 5: 28 (1504) o, s, v. i nat, i natt, denna natt. i nat (hac nocte) vast thu fangin Bo 217 . \" tha vardhom vi rasklika varä eet hws ther vi herbärgha ij nat \" Fr 1261 . 2) natten före en högtidsdag. oppa warafru nat (natten före en åt Jungfru maria helgad högtidsdag) ST 195 . vm varfru nat assumpcionis (natten före Junfru Marias himmelfärd, den 15 Aug.) KL 349 . \" a sancte barbare nath (natten öe den hel. Barbaras dag, den 4 Dec.) \" RK 2: 7622 . \" sancte martens nat (natten före den hel.. Mårtens dag, den 11 Nov.) \" ib 1570 . oppa sancti olaffs nat (natten före den hel. Olofs dag, den 29 Juli) Lg 3: 367 . \" om sancti symon & iude nath (natten före den hel. Simons och den hel. Judas' dag, den 28 Oktober) \" RK 3: 3573 . ","3) dygn. hänna daghar cumbar flughartan natom for michials mässo Bu 512 . SD 1: 668 1285, gammal afskr.). hawi . . . fyoghortaan natta dagh ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . ib 377. i dagh siu nattom MP 2: 59 . \" i dagh vm siu nättir ib. hans daghar är fäm matom forii iula nat \" Bu 190 . \" fiortan nätter stodh thz hoff \" Fr 2465 . ligge i thorneo j siw nätter wit watn ok brödh MEG (red. B) 60. siw ättir ägha scogha j fridhi standa TB 73 . siw natta dagh foe läggia ib. gardhin . . . stodh opbodhin nat ok aar SD NS 2: 37 ( 1408) . ib 188 ). innan nat ok aar ib 135 ( 1409) , 160 (1409) 179 (1409). Jfr brudha-, födslo-, hälgha likama-, hälgha thorsdagh-, hälgha thorsdags-, höst-, iula-, midh-, midhio-, paska-, pingizdagha-, sumar-, sunnodags-, vaku-, vinter-nat. ","1) natrtetid. \" tha vardh swa myrk the natta tidh \" Fr 1170 . \" v natta tidh \" KL 195 . ib 51, 53, 115 . VKR 29 . Lg 220, 334 . MB 2: 320 . Bir 5: 42, 53 . om nattha tydher SO 143 . ","2) kanonisk timme om natten;: det som vid en sådan läses el. sjunges. sionga oc oppehalla natta tidhe oc dahtidhe (horas octurnas et diurnas) Bir 2: 69 . Jfr nätter idh. ","1) nattetid. \" thz är nu natta time op a IV 4100. i nattatimanom \" Bir 4: (Dikt) 226 . \" vm natta tima \" Bil 211 . ib 850 ST 271 . VKR 43 . Bir 4: 103 . MB 2: 166 . 2) tid el. timme på natten, nattlig timme el. stund. skipa . . . daghtima ok nattatima (diurna et nocturna tempora) til guz loff oc äro Bir 4: (Dikt) 268 . ­ Jfr nats-, natter-time."],"f":["naat . ","natten MB 1: 156 . ack med art. nattina ib. dat. med art. nattinne Bo 214 . gen. natta, se natta gamal m. fl. sammansättningar. nätter, se nätter tidh. nättir, se nätter time. pl. nätter MB 1: 169, 170, 302 ; Fr 2645 . ","nättir MP 2: 59 ; TB 73 . ","nätther Di 221 . ","netther Lg 3: 31 . näter L.; FH 6: 117 ( 1509) . ","näther Pa 4 ; FH 6: 120 ( 1509) . ","nether BSH 5: 28 ( 1504) . ","natta SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) , 377; MB 1: 475 ; TB 73 . ","nattom MB 1: 302 ; MP 2: 59 . ","nattum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","natom Bu 190, 512), ","natta bol (-bool), ","natta gamal , ","natta lägher","nattheleger )","natta myrk (nata mörk), ","natta myrk (nata mörk), ","natta sanger , ","natta symn (sömpn). m. nattömn, sömn om natten. aff systranna natta sömpn Bir 5: 42 . natta tidh (-tiidh VKR 29 ; MB 2: 320, -tydh), ","natta time (-thyme: -a MB 2: 166 ), ","natta vaka , ","nats time , ","nätter tidh (-tiidh. -tijdh), ","nätter time","nättir- )"]},{"a":"nat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) natt. \" hwilketh liwss inghen nath kan hindra \" GU C 20 (hand 2) s. 37. - godh nat, om kontant erkänsla. än helmick til walburgis iii!UDDA_TECKEN? mark vyku löön och gode nath SSkb 271 ( 1508) . godha nätter, i välgångsönskningar, vördnasbetygelser och hälsningar. GPM 2: 121 ( 1502) . \" helser ware wen- ner medh monghe godhe nätter. och segier them. ath (o. s. v.) \" ib 30 ( 1511) .","3) dygn. vm hanum vardher äi betaldh vm then tima som stadgadh er som är fortannäter epther pascha Gadolin Pants 269 ( 1364) . \" innan nath oc aar thär eptir \" Arfstv 25 ( 1461) . - Jfr hälghadags-, höghtidhis-, pinggizdagha-, vaku-nat. ","1) nattetid. \" tet offuervelle han gjorde j oleff scriffueres huss om natta tijdh \" STb 3: 335 ( 1497) . ib 347 ( 1498) . eth . . . sloth, oppa hwikidh enghen människia kwnne boo, fför thät sthim oc bangh som diäfflana thär giordhe om nattha tidh JMPs 413. STb 5: 37 ( 1515) . - Jfr nätter tidh. "],"f":["nath . ","nätter . ","näter Gadolin Pants 269 ( 1364) ), ","*natta bulder","natte- . ","-buller . -boller. -bollir),","*natta drömber","natthe- )","natta gamal , adj. nattgammal. thz (ɔ svärdet) war ey lösare före honom än fore natta gamblo barne Prosadikter (Karl M) 287 .","*natta ganger","natte- . ","natto- )","*natta hvila , ","*natta myrker","-mörker )","*natta ramn","-rampn )","*natta räddoghe , ","natta tidh","*natta thysta","nättha- . ","-tyst (h)a),","natta vaka , ","*natta vakan , ","*natta varp?","natto- )","nätter tidh (netter-. neter-. nette-), "]},{"a":"natala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i efterhand väcka talan? at thee schulle wara ther gode fore alla namaningh, om ther kunne aff lubeke natalis epter thenne dach STb 2: 488 (1490)."],"f":[]},{"a":"natbakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flädermus. \" ther flughu natbakkor ellir flädhir mys \" ST 525 . fore natbakkom (vespertioliones) Al 5201 . ib 5214, 5218 . ","2) uggla. \" fölgir han nattine sua som natballam (bibp) \" Bir 3: 120 . \" minerwi offren i natbakkor (noctuam) skön \" Al 6228 . \" tak ena naatbakko oc plukka rena oc läg hona swa i eth glas mz iälfwm oc mz allo wtan flädhrana \" LB 10: 7 ."],"f":["naat- )"]},{"a":"natbol . n. ","b":[],"c":"","d":"","e":["ställe hvarest man tillbringar natten, nattqvarter. Bil 653 ."],"f":[]},{"a":"natbolstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattläger. \" sidhan israels sönir hafdho farith thädhan flere natbolstadha \" MB 1: 411 . \" tha alle natbolstadha skulo optälias ib. \""],"f":[]},{"a":"natbulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = natta bulder. STb 5: 89 (1516)."],"f":["-buller )"]},{"a":"natkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattkjortel. \" alla systrana sculu sofua . . . hwar . . . j sinom natkiotle \" VKR 29 . ib 43 . Bir 5: 42, 53 . Ber 252 . \" hon gange in j natkotleom \" Bir 5: 39 . \" kiorttillin skal wara oppen framan, nidher til bältith ib. aat hoffuodh smogheno, at natkiortleom daghi wt armana ib. \""],"f":["natkyurtil: -kyurtla Ber 252 . ","-kiortil: -kiortle VKR 29, 43 ; ","-kiortlenom Bir 5: 39, 42, 53 ; ","-kiortlom ib 42 . nat kiorttill: -kiorttillin i 39),"]},{"a":"natklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattkläder. Lg 3: 235 ."],"f":[]},{"a":"natköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köp nattetid. STb 5: 158 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"natlägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattläger, nattkvarter. \" jag skullä haffue ij eller iij natlägä i mellän vpsale oc stocholm GpM 2: 233 (1506?). haffuer jach bestelth . . . effther edher beffalningh om edher nat leghe \" ib 237 (1506?). haffuer jak bestelth . . . om edra natlegher ib. attjkwnnä haffuä dher en natleghä vthen for vstena ib 294 (1508?)."],"f":["-leghä )","*natläghe (-lägä), ","natlägher (-legher), "]},{"a":"natlägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattläger, nattvarter. \" bestyre ther nth leyer \" FM 600 ( 1513) . Jfr natta lägher."],"f":["nath leyer )"]},{"a":"natmyrker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattmörker. Troj 262 . Jfr natta myrker."],"f":["-mörker )"]},{"a":"natniskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjädermus. Se B. Hesselman, Språkformen i MB I 37, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 166 f. och jfr Sdw 2: 101 s. v. natskäva. natniskia (trol. fel för natniskia) MB I (Cod B) 561."],"f":[]},{"a":"natro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattro. VKR 39 ."],"f":["-rroo )"]},{"a":"natsanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattsång, completorium; det som sjunges el. läses vid den sista av de kanoniska timmarna. siundha tidhagerdh kallas nathsangher SkrtUppb 218 . \" twäkadhe hon hwat hon hafdfdhe läsit warfru natsangh (completorium) om afftonen tilforrenna ällir ey \" Mecht 171 . \" naath sanghen skal han (ɔ klockaren) altiidh ringe mädh daghmesso clokkan \" ÅK 61 . "],"f":["naath- )","natsangs time","-sangx- )"]},{"a":"natsanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattsång, det som sjunges el. läses vid den siste af de kanoniske timmarne. ginstan aue maria ringt är eptir natsaang VKR 24 . haffwin twa tima til aptansagh oc natsangh completorium) oc andra gudhelika böne Bir 4: 118 . mädhan natsangin sygx ST 193 . ib 167 . Ber 273 . äpte natsangana KL 336 . "],"f":["naat- Ber 273 . natsaager)","natsangs tid , ","natsangs time , "]},{"a":"natskadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattskatta, nattskattegräs, solanum nigrum Lin. \" fanger man fiistel i ögath, tha skal man stötha nactskadä oc stryka hennes oss ther oppo \" LB 7: 207 . nar liffren brinder heta, skal man tagha natskäda, oc stöta henne smaa, oc blanda met bonolya, oc göra plaster aff ib 238 . \" komber ten verken eller icten a hita . . . ta skal man stöta natskäda med rogmiöl oc olyo oc göra aff plaster \" ib 285 . \" natskada sma stöt ib 300. stött sidan natskeda ten yrten oc läg oppo, ted drager wt eetrid \" ib 324 . "],"f":["natskada . ","nactskadä . ","natskäda . ","natskeda )","natskadho vatn (natskade-), "]},{"a":"natskadha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. nattskata. Jfr Sdw 2: 1271."],"f":[]},{"a":"natskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandal, nattoffel, toffel. hafwa natsko (sandalia) a fotmen Bir 3: 142 . \" natskona som väria fötira vndiraat ok ey ofwan ib. \" ib 143 ."],"f":[]},{"a":"natskädha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["caprimulgus europæus, nattskärra? tager man hoffwdit aff en natskede oc bär tz i een klwt vnder sin högre arm LB 7: 196 . "],"f":["-skede )","natskädho blodh (-skeda-), "]},{"a":"natskäva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flädrmus? swan oc änder, natskäwa (Cod. B natuiskia 561) oc alt thz fughla kön som fyra fötir hawer (upupam quoque et vespertilionem, omne de volucribus quod graditur super quator pedes) MB 1: 359 . \" natskäu wit ok räfunga kostr äru odrygh \" KS 47 (119, 51) ."],"f":[]},{"a":"natskäva skäffua. nathskäffuo gu c 20 s. 357 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flädermus. blatta nath skäua GU C 20 s. 58 . llucifuga . . . nath skäfya ib (hand 2) s. 99. 2) nattskärra; nattuggla. även om andra nattfåglar? noctue . . . natskäffwor GU C 20 s. 87 . cecunia . . . natskäffua ib s. 91 . nicinine (fel för nictimene) nathskäffua ib s. 353 . noctua tue nathskäffuo ib s. 357 . \" thy som nathskäffwan ey seer klaraste sol PMskr 501. jach är lijk wordhen nathskäffuana (mycicorax) i sino heman \" SvT 46 ."],"f":["-skäfya ib (hand 2) s. 99), "]},{"a":"natstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum el. stuga avsedd till sovrum. Jfr SAOB:N 181. tässe godemän . . . opleto larins iönisson . . . halwan then gardin . . . medh hus ok liord . . . medh brwnne ok brunzrume ok nadzstugu ok nadzstugurume ATb 1: 140 ( 1460) . \" tha fik ingeborg then östra delin i mellon gatuna ok stuffogaflin, som var natstoffwan ok lukwloffit ther nesth \" JTb 78 ( 1490) . \" taa war iak til tals med eder ok med min frv i then lytzla natstwffwon \" GPM 2: 337 ( 1509?) . PMskr 697 (avskr.). item . . . gaff jach morten snikare viij mark pe ninge, for han bedrogh natstwgen i nyia hwseth HLG 2: 56 (1516). ib 58, 60 (1517) . "],"f":["-stuffwa . ","-stoffwa . -stuga: -en HLG 2: 56 (1516), 58, 60 (1517). nadzstuga: -u ATb 1: 140 ( 1460) . -en HLG 2: 58 (1517)),","*natstuvu rum","nadzstugu- )"]},{"a":"nattas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva natt. nattadhis tem ewinelik nat (evi natt inbröt för el. öfver dem) MB 1: 53 . opersol. tem nattadhis oc myrktis MB 1: 53 . ib 155 ."],"f":[]},{"a":"nattiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sovtält? eth got borghara tiel oc eth goth nattiel Inv Cur Tynnelsö 8."],"f":["-tiel )"]},{"a":"nattrokär","b":[],"c":"","d":"","e":[" , VGL XIII, troligen att läsa matcrokär, se Lorentzen, Gld. glosser s. 46 f."],"f":[]},{"a":"natur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (LB 7: 133). L.","1) natur, medfödd el. medskapad art, beskaffenhet, väsen. wthan hänna syn ware j himlomen, hwilke ensampne skulu wara hänna naturs lwste ok länktan SpV 29 . scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna (conditione) älla fornyilsenne ib 46 . hwat kan finnas the hiärtano rolighare älir hälaghare, hwar ödhwiwktin ok wärldinna forsmädilse aktar naturena (conditionem) ok nadhena ib 155 . \" person är skäligx naturs een oathskililikin natur ällir warilse \" ib 388 . siälin är . . . en enfallog nathur (substantia), mz enhgom kreaturum blandath ällir takin ib 508 . at fadhrin ok sonen ok thän hälge ande äru een natur (substantiam), ok tre persone ib 541 . \" fadhren oc thän häe andhe ärw at enast en natwr som är gudh \" JMÖ 176 . \" qwecksölff haffwer j sigh twenne naturer \" PMSkr 614 (avskr.). - jak bidher thik, at thu sigh os aff thänna liiii naturs skikkan, mädhan hon är os swa mykit siälsyn, ok swa som hon ware eth nyth naturs (väl fel för ceraturs) kön (qvamm novum creature genus) SpV 25 . 2) natur, sammanfattning av tillvarelsens egenskaper, i skapilsen härskade lag och ordning. then synden som är amote naturinne SkrtUppb 241. SvKyrkob 359. 3) sinnlig natur, kropp. - särsk. med avseende på det sexuella området. Se Sdw 2: 1273. - Jfr ivir-, mandoms-, skapilsanatur."],"f":["med art. naturinne SkrtUppb 241 ; SvKyrkobr 359 . ","naturer PMskr 614 (avskr.)),"]},{"a":"natur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","thz är kroppin ok styrkin vpnötis vm syndena ib 74 . \" färsk natur ok wäl helbrygdha gör langan döödh ok beskan ib. swa länge som manzins natur stodh j the skipan som hon ar skapadh \" ib 2: 299 . the (Fadren, Sonen och Anden) äru eet j natur i 3: 449. enadhe vm naturinna enan ib. thridhi styrkin hänna starko naturs giordhe siälfwa iomfruna swa stadhugha ib 4: (Dikt) 248 . \" adam han war förste man, oc ophoff manskönsens. badhe til natwrinna affkömd, oc swa til kännedoom \" MB 1: 92 . adam . . . wiste alla diwra natwr ib 99 . ","2) natur, sammanfattning af tilvarelsens egenskaper, i skapelsen herskande lag och ordning. thz got os natwren gaff Al 5730 . \" som natwrna almännelikin nw sidher är. \" Lg 65 . ","3) sinlig natur, kropp. natwren er forkölld ynantil och formaa ecke seltha tx i liiffwena är LB 7: 73 . särsk. med afseende på det sexuella området: natur, genrerationsorgan, äfven sädesvätska. är man wanmäcktogher til sine natur LB 7: 4 . \" hielper thz mykith mans natur \" ib 8: 46 . \" han vt öt sina natur (senen) vanskiplica oc oquämelica thy at än thet han ar j hionalaghi oc smittahis ey mz androm qvinom tho vtgöt han sina natur mz vanskiplike matto \" Bir 3: 101 . könsumgäge. ormin oc hans qvinköns maki haua badhin etir j sino samblande . . . oc aff thera natur aflas etir ormbir Bir 3: 73 . menstruation± sinap . . . renser natur (Macer: urinam et menstrua purgat. D. Harpestr. s. 89; rensær nætte, d. v. s. urin; trol. beror natur på missfrtånd af nættæ] LB 8: 51 . Jfr manna, människio-natur."],"f":["natturrinne VGL I Br 5. pl. ar: natura Bu 10, 63), ","natura bland , ","natura fälaghskap (natwra fälagx skap), "]},{"a":"natura","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) natur, generationsorgan. \" vax ära bii ok göra vtan sinna natura bland ok spiäl \" Bu 11 . Jfr människio natura."],"f":["naturo . ","naturu . ","natwre . natura,","naturo bland , "]},{"a":"natura","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se A. Nordling, Stud. i Nord Fil. 31-32, 8 s. 22 ff. 1) = natur 1. han gaff hwarie natwre (Cod C: huarghi creature) the skipilse som henne war natwrlikast MB 1: 81 . ","3) element. Jfr Sdw 2: 1273. himil är fämpta natura MB 1: 38 ."],"f":["nature ) , "]},{"a":"naturlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) af naturen, i följa af sin natur. hwar (q1uinna) är naturlika skör Bil 377 . \" hwar ma älskar natwrlika si nästa \" MB 1: 463 . \" bly naturlica fatikir ib. han som thik synis är naturlika gudz son hulko gudh fadir bar vitne \" ib 1: 333 . ","2) af naturen, enligt naturens lag el. ordning. thing . . . som natwrlika är budhin hwariom manne MB 1: 451 . \" thz rum är naturlica manz howudh oc änlie \" Bil 213 . Jfr onaturlika"],"f":[]},{"a":"naturlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) av naturen, i följa av sin natur. thogh likawäl wardha til honom (ɔ: Gud) mangh ok omskiptelikin liknilse, hwilken ekke tilläggias honom nathurlika (substatialiter), wthan beteknelika ällir andheligha SpV 281 . \" thy ast han (ɔ Gud) är naturlika (substatialiter) godhir, midhir ok rätwis ib 509. \""],"f":[]},{"a":"naturliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) naturlig, medfödd, medskapad, i ett tings natur liggande. tässin trä hafdho thässin naturlikin sidh Lg 69 . andra alla (näml. dygder) äru i manzens sidhom ok åthäuom ok hans naturlalikom skipilsom KS 18 (45, 19) . ib 7 (17, 8), 13 (30, 14), 20 (50, 22), 23 (56, 25), 25 (64, 27) . \" mister nawrlikin lit \" MB 1: 398 . \" hoo oc peninga iri hawa natwrlikin losta aff sik siälwom \" ib 463 . \" mandrap oc lyghn hawa . . . hälder natwrlikin styg än girii ib. med dat. är thz ntwrlikt somom diwrom at liwa widh andra diwra huld \" MB 1: 98 . mot någons natur svaande. adam gaff them (djuret) natwrlikt nampn MB 1: 99 .","2) naturlig, med naturens ordning öfvernensstämmande, af naturen härrörande. þät är aturleet at mörkret gangar for liuseno Bu 489 . \" thz är retter gudz domber ok naturalik skipilse, at huilkin kununger . . . ey achta gudh . . . han skils gärnt medh blygd . . . vidh sin wald \" KS 15 (35, 16) . \" ther an styrer . . . til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde \" ib 19 (48, 20) . \" han do naturlikom dödh \" Bil 259 . natwrlikin rätter Mb 1: 463. från naturen hämtad. visa þö þät vara möghelekt mz naturlekom skälum ok exemplis Bu 185 . KS 7 (16, 7) . Bil 339 . till naturen hörande, som afser naturen. the mästara som natwrlik thing idhna MB 1: 148 . natwrlike mästara (mästare el. lärare i kunskapen om naturen) PM XXVI . Su 224 .","3) utomordentligt? slo ther vt sua ärliikin lokt loc naturlikin Pa 20 . ","4) sinlig. \" tha naturlikin luste krafdhe kötit \" Bil 885 . \" hwi gaff thw annom ok qvinnom naturlik lusta j samblande \" Bir 2: 275 . hafwer hon hwgh att liua i naturlik lifnadh (könsumgäge) LB 5: 80 . naturliker limber, födslolem. j hänna naturlica hemelica lim (naturali membro) Bir 3: 29 . pl. födslodelar, könsdelar. lät kasta sina naturlika limi (virilia) afskorna wt i hafuit Bil 619 . Bir 1: 36 . - Jfr onaturliker."],"f":["-likin Bil 885 ; MB 1: 398 (ack. m.) , 463; Lg 69 (ack. m.); Pa 20 (nom. f.). naturleker: -lekom Bu 185 ; ","-leckt ib 489 . ","naturaliker: -lik KS 13 30, 14), 15 (35, 16), 19 (48, 20), 20 (50, 22), 23 (56, 25), 23 (57, 25), 24 (58, 25), 25 (64, 27) ; likom ib 18 (45, 19)),"]},{"a":"naturliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) naturlig, med naturens ordning överensstämmande, av naturen härrörande. plicoghe badhe til naturlighen ok äwärdelighen döödh SkrtUppb 367 . \" j samma stwnd . . . wardh thu gee(n)stan fructsam ower all naturleghen skipelse \" SvB 263 (senare h. av 1400-t.). otrog[n] e wndersate, som sätie sigh op [emoth theris rette] naturlige herre Stb 5: 313 (1520, Kop). - till naturen hörande, som avser naturen, i fråga om naturen. hwar äru philosoforum, thz är the naturlika mästara argumenta ällir disputeran SpV 484 . 5) naturlig, köttslig, lekamlig, om avkomling el. frände på sidolinjen. Jfr SAOB: N 238. then konwng priamus han haffde oc xxx andra natwrliga söner Troj 35 . hector . . . kallade sedan tiill sig syna twa fränder som war glaucon . .. oc cincinabor hans naturliga broder ib 117. - Jfr samnanturliker."],"f":["-lig . ","-lighen . ","-leghen )"]},{"a":"naturlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["natur, naturlig håg. jach mente . . at . . . eders eigin naturlighet skulle wara benegd och tillbögliig tiil sweiges riikes almwges bästa HSH 24: 68 ( 1516) ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"natvaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"natvakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattvak. \" nictus tus tui nathvakan ok ögna braa rörilse \" GU C 20 s. 354 . Jfr natta vakan."],"f":[]},{"a":"natvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattvard, aftonmåltid. \" fiärdha sacramentum är gudz likame . . . thz skipadhe war härra i thän ytersta natwordhen thär han aat mz sinom discipulis om skärthorsdag \" SvKyrkobr 32 . eygh är här gätit natvoll hans Prosadikter (Karl M D 3) 335 . jncenatus . . . vthan natwordh GU C 20 (hand 2) s. 18. lJfr äptirnatvardher. "],"f":["-wordher . ","*natvardha hus","-warda- )","*natvardha lös","-worda- )"]},{"a":"natvarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nattvard, aftonmåltid. \" aat at natuardhe \" Bil 565 . \" reddo the honom naturardh \" Bo 162 . hwat han sadhe in cena. thz är i naturadhenom ib 219 . ib 167. Bir 1: 311, 4: 119 . Lg 3: 100 . LB 8: 52 . om thera saw daga natwordha VKR 62 . hwarte om middagh älla natwordh ib. vm en skära thorsdagh tha höghtidhi haldz af vars herra hälghasta natuardh KL 346 . "],"f":["natvardha bordh (natwarde-), "]},{"a":"natviskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se natniskia."],"f":[]},{"a":"natviskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = natskärva. MB 1: (Cod. B) 561 ."],"f":[]},{"a":"nava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["naf, hjulnaf. \" axolen och naffuan a hywlemen \" Lg 3: 143 ."],"f":[]},{"a":"navar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nafare, borr. \" bora giom thina händir j midhuagho mz huassom nafwor (terebro) \" Bir 2: 5 . \" han skal ginom bora sina hädir mz huassom niafwor \" ib 226 . \" nafwarin redhe thy thie buru som in skal sätias ok näglas ib. Lfk 228. III naffrar \" FH 4: 84 ( 1499) . \" hugger man eek fiwghurkliffua swa ath nauar stander a skidhe huario \" TB 76 . Jfr hiulnavar."],"f":["nafwor . ","niafwor . ","naffrar FH 4: 84 ( 1489) ; se vidare hiulnavar. dat. naffrom LfK 228 ),"]},{"a":"navar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["navare, borr. \" iiii nauare smaa \" Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513). Jfr dövika-, värdh-navar. "],"f":["*navare? (pl. nauare), ","*navars bora","naffwars bura )"]},{"a":"navarande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["närvarade. nawaradne thig MB 1: 81 ."],"f":[]},{"a":"navil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = nafle. swerdet skar gynom hielmen oc brynian sa at thz bleff standene i naffuelen Di 49 . \" stk her didrik diwrit in at naffuelen swerdit op til hieltana \" ib 82 ."],"f":["naffuel )"]},{"a":"navist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"naþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nedlutande, nedlåtande, nedlutande för att få stöd; hvilande; hvila, lugn, ro. pl. nadher eller ro bidha MB 1: 430 . \" hawa fridh oc nadher \" ib 440 . \" ther ey hauer stundom ro älla nådhr \" KS 38 (101, 41) . Al 5829 . ther hafwom wi mak ok nahder godh ib 6419 . tha haffdo bönder litla nahd RK: 1: 4087, tha hafdho änga nadhä Fr. 1312. hwilia idhar ok hafuin nadhe Iv 3467, ib 2872. Fl 1519 . Fr 1361, 1761 . Al 1817 . \" wid mak ok nadher thu bäter kan \" ib 78 . \" thz land är nw komith til nadha \" ib 3817 jak torfta wel widher nabe ok roo RK 1: 1979 . \" thiäna thik mz fridh ok nadhum \" Bil 234 . lätin mik vara mädh nadum ib 887 . MB 1: 277 . KS 74 (183, 81) . Iv 5016 . RK 1: 2885, 3831 . \" bo mz nahdom \" MB 1: 10 . \" mz nadhum lifua \" Iv 3374, ib 5266 . RK 1: 1133, mz nadher blifua IV 4256. Fr 2089 . RK 2: 2172, 2607, 2824 . mit goz hafua mz nadhä Iv 4866 . \" tha stood rikit vtan wanda mz fridh oc nade ok med säät \" RK 1: 1280 . stodh thz swa mz nadhe ib 2: 1529 . \" widh nadho bo \" Al 868 . \" lifwa widh nadhe \" ib 3160 . \" widh nadhe bo mato huat thz hon ängin widh nadher leet \" ib 4886 . ij latin mik ij nadhum wära ib 3774 . \" at riket må wara i fridh ok nådhom \" KS 74 (183, 81) . han gat eigh for þöm i naþom varit Bu 501 . lugn, sinnesro. pl. alexader sporde mz mykina nadho A 7629. 2) hugnad, tefnad, fördel, lycka. pl. änga nadher skulin im mista Al 3100 (möjl. att föra till) 4). thu skal än mera til nadher fa ib 3108 . \" wi ärom riik aff allom nadhom \" ib 5996 . \" hulkin ey högfärdhas af godz älla androm nadhom som han hauir \" MP 2: 77 . ther badh han mannen ofwir radha och hafua thet sielfwm sik till nadha TB 71 . \" gull ok silff hafuer han sänt mz mik, dyra thing tilla alla nadhe \" Fl 930 (möjl. att föra till 9). tha hafdho til näme mykla nadhe (voro mycket lycklig utrustad med afseende på fattningsförmåga el. hade stor framgång i studierna) ib 138 . föärmån, privilegium, rättighet. pl. warde nyuthandha sama forscrifffua nade SO 116 . ","3) hjälp. pl. hon sände sina systor tel eet af guþ so hät diana. ok hedes hänna naþe a lifs vaþa. Bu 134 . \" alexander monde til honum (@: annon gudh] gatil hans mönster äper n adhe \" Al 887 . \" huat wardher mik til nahda annars hems \" Bil 1018 . \" af hans nathum oos hauar alt giuit . . . tha wilium wir thätta buthorþ gömä \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Jfr 6. ","4) hjälp och bistånd som visas en gäst, gästfrihet, förplgning, undfägnad, frnödenheter. pl. ther var ypninga alla nadhe til dryk ok ätan badhe Fl 375 . Fr 1111, 1766, 3009 . man skal idher alla nadher gifua Iv 176, ib 3592 . Fr 402, 1458 1484 . \" han skipadhe hänne rätt alla nahe badhe til dryk ok litan badhe \" Iv 3839 . Fl 797 . 860. Fr 1279 . Al 3857, 6099 . plägha thz (æ: örsith) wil nu alla nadhä til vatn ok fodher badha Fr 305 . \" morgen wil iac tit ridha skipa mik ther alzkons nade til kost oc foder bade \" RK 2: 3540, lothe honom alla nade faa ther han torftæ til sith liif ib 1: 4329, han skipadhe os rätt alla nädhe hade vilt ok tampt ok alz kyns kosth Iv 226 . bar os fore badhe viin ok msot ok alda handa nadhe ib 229 . ther var alla handa nadhä Fl 2005 . ","5) beskydd. pl. iak fyr . . vadi þina naþa vinga (sub alas vestra protectionis) Bu 143 . \" thässa nadher frälsadhu opta stadhin af vadha \" Bil 233 . ","6) nedlåtande bevågenhet, nåd, ynnest, godhet, välvilja, välgärning. i religiös mening ss utgående från el. af Gud (el. Jungfru Maria). vanl. pl. vi magnus meþ gudz naþom. kununger swerikes. oreghis. oc skanö SD 5: 636 (1347. wi magnus konunger. oc blanz drötnyng. med guþz naþom swerikis. nerikes. oc scane ib 561 ( 1346) . \" magnus met gudz nath. sweä kononger ok götä \" ib 1: 668 1285, gammal afskr.). ib 5: 662 ( 1347) . \" wy jenis meth gudz nadhe ärkebiscop \" BSH 2: 199 ( 1413) . wy jenis medh guds nadh erechebiscop i vpsala och sueriges förste, kätell medh sama nadh biscop i linköpung ib 3: 160 (1465). bedre barn giua guz naþe än kiöte-: leka(r hste Bu 4 bija tel naþa ib, var maria lius ii moþor liue hälagh ok en mäþ þäs hälgha anz naþe ib 10. maria . . . baþ sin son vara uäl signaþan firi alla naþe ib 14 . \" spurþe huat naþom älla iartigne. guþ hafþe giort mz þöm \" ib 196 . gudz mönster . . . j hwilko syndoghe män sculu miscund faa, oc rätuise nadhe Bil 846 . propciatorium, som thydher a wart maal nadha stadher, oc miskund MB 1: 491 . \" then som takir godhgärningan oc nadhena \" Bo 11 . rätuisan dömde thik the nadha mz honum at göra Bir 3: 264 . \" iak skudadhe hulka nadha gudh giordhe mz mik \" ib 373 j nathinna tima ib 2: 301 . guz moþer . . . baþ sin son göra viþ hans lifs naþe (d. v. s. skänka honom lifvet) Bu 28 . \" fiollo for kne iohannis ok bedes þöm döþa lifs naþer (bådo att den döde måtte åtefå lifvet) \" ib 154 . at swaadan naadher oc wärdoghet ickä kan ske i myn och näppeligha i eders tidh BSH 5: 192 ( 1507) . guþ gaf hänne (Guds moder) mannen. ok mz hänna naþom (mz fattas i Cod. B, C) Bu 28 . nåd (ss gifven el. förlänad af Gud el. å Guds vägnar), äfven nådegåfva, gifva. vanl. pl. fa himirikis naþer Bu 139, sigia huat naþom þe catþo atar ib 154 . \" biudhas vt mina nadhe allom vidhirthorftoghom thom mina nadhir vilia haua \" Bir 2: 259 . \" alla dygdhe ok nadhe innelykkias j hänne (Junfru Maria) \" ib 1: 130 . \" heel maria full mz nadh \" Lg 32 . honum tee. i hwath nadh war frw wa ib 43 . wiliom wi ey glöma . . . sanctam annam, hwilkin j naadh oc dygdom, är ey olik sinom fälgagha ib 3: 40 . badh foe idhra badhe sin gudh til alla nadhe Fl 1471 . wiliom wi . . . sighia them (orden) oc thydha som gudh giwer siälwer nadher til MB 1: 37 . gudh gaff them alom the nadher at the matto forksulla sik ewinnelik faghnath och glädhi mz honum ib 49 . af siälinne oc allom them nadhum henne äru gifua MP 2: 193 . \" af siälinne oc henna kraptom oc nadhom \" ib 1: 240 . i allmh. nåd, ynnest, välvilja (af en högre el. mäktigare mot en ringare el. sv agare). van. pl. thakkadho honum for alla nadhä Fl 1918 . ängin riddare ma thäkkias sinom herra älla atir takas j hans nadhir äptir at han hawir fangit hans othykko for sin bruth vtan han gör honom nakra dmiukt for sin forsmäilse Bir 1: 120 . hafdho the (apostlarne) litla nadh fore honum ib 3: 43 . \" blifua vnder drotzens nadhe (bero a drotsens nåd) \" RK 2: 5262 . om iak hafuer thiänt a idhra nadhä Iv 5605 . \" riiste hon mik wt . . . hiit skiotlika a idhra nadhä \" ib 4005 . tha han var komin a idhra nadhe ib 1808 . ib 4843, 5691 . RK 1: 754, 2167, 2220 . Al 2061 . I attung . . . frälst af nath ib. dɉ attung oc en attundalut, frälst af nat ib. af nath ib. d attung oc en attundalut, frälst af nat ib.","7) nåd, förlåtelse, förskoning. vanl. pl. vtan the warþin aterkalläþir mäþ konongs nathm D 1: 669 (1285, gammal afskr.). vtan . . . han nyute . . . konungs naþ ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" fik nädher ok aflösn aff allom sinom syndom \" Bil 272 . \" bedhis nadhe aff alexandro ib 113. bedos naþe (rogabant ut misericordiam consequerentur) \" Bu 154 . \" bedes naþe at (för ok at±] varþa cristen (veniam lamentabilier petiit et se christianum fieri postulavit) \" ib 494 . \" böthe j mark vax wthan allan nadh \" SO 23 . \" the willo sik gerna til naher gifwa (bedja om nåd) om han wille them lata lifwa \" Al 1041 . han sagde vilia them sköffla alla vtan the villo til nadher falla (bedja om nåd) RK 2: 34139 . ib 4341, 4903 . SO 200 . Lg 3: 248 . - förskoning, eftergif, lindring. pl. at han skulle nadher (remissionem) göra mz jwdhana om theris skat oc vt skylder MB 2: 268 . for þän skuld at wi hawm naþer guyort SD 5: 476 (1345, nyare afskr.; kan föras till 6). ","8) medgifvande, stadfästelse. \" skal thz ske medh konungx nadh ok alt hans meena rikins raadh \" MD (S) 258 . \" faa breff oc pawans nadh oc incigle wppa foresagda afflatz gaffuo \" Bir 4: 115 . ","9) behag, vilja. \" loffuade . . . altidh effther hans (marskens nadh at liffua \" RK 2: 4368 .","10) nåd. stundom pl. ss titel gifven åt en konung el. drottning. kongörum wi idhre nadh oc wärdugheet (drottning Margareta) BSH 2: 195 ( 1411) . wi haffuom idhers nades breff vndherstannet ib 3: 153 (1464; till konung Karl). for ider wärdoge konwxlige naadh ib 146 (1463). ib 145 ( 1463) , 147 (1463), 5: 200 (1507). FM 458 (1510, samt. afskr.) . \" i bidhiom idhers kerlekx naadh \" ib 41 (1425 ; till kon. Erik). som nw j thetta sin til idher kerlekx nadh äro wtnemdhe idhre kerlekx naadh ath brätha om then ärendin ib. ib 42. war erende ath framföra fore wars wedex frws nadh (d. v. s. drottningen) ib 41 . \" hon mate wäl haffuä warit idher nadh . . . hem fördh aff sinom fader (yttras till konung Crissosmos) \" Va 4 . ib 23 . Di 48, 50 . RK 3: 3587, (sista forts.) 5160. hafua fulleliga radhit hans nadh thetta swa foretka BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . \" för iach ider nadä wäkker (yttras till en drottning) \" Va 11 . ss titel given åt en ärkebiskop el. biskop. werduges ider nade wilia wetha BSH 4: 196 ( 1495) . \" jach haffuer forstondith eder nadis folk nw skickith vara till vegx nedh i rigisins thieniste, fför hulkit iach eder ganske ydmywgerlige tacker \" FM 353 (1507?). är ydher nadh thet rykith oppa komith HSH 18: 33 ( 1495) . \" ath förhöre med hans nadhe ib 19: 106 (15059. ath eder nade villä ickä trenge thöm fran theris friiheter \" ib 20: 16 ( 1506) . FM 186 ( 1504) . FH 6: 116 ( 1509) . BSH 5: 557 ( 1516) . Lg 3: 227 . 11) behag, skönhet, swilik är nadhin (gratia) Ber 80 . Jfr döpilsa-, o-, vigsla-naþ. ","1) full af nåd, god. j. dygdhom oc nadhafulla gerningom LG 3: 40. 2) ljuf, täck, behaglig. mz nadhafullo (gratioso) änlite Su 391 . \" o thäkkasta ok nadhafullasta ordh \" ib 449 . skal han wara hedherlikin j bland folk, nahda fullir, spakir oc lyskasambir ib 352 . "],"f":["nath . ","nat SD NS 1: 425 ( 1405) . ","naadh FM 41 ( 1425) ; BSH 3: 146 ( 1463) , 47; RK 3: 3587 nodh MD 122 nood BSH 5: 557 ( 1516) pl. (nom., ack. naþir L. nadhir Bir 1: 120, 2: 259 . naþer. nadher. nädher Bil 272 . ","naadher BSH 5: 192 (1507). naþe, nadhe. nädhe Iv 226, nadha Bir 3: 264, 372 ; Iv 5016, 5691 . Fr 402 ; Al 3857 ; RK 2: 2172 . nadha),","nadha barn","nadebarn )","nadha budh , ","nadha fräls , ","nadha fulder (-fullir), ","nadha gava","naþa kona , ","nadha räghn , ","nadha stol (stool), "]},{"a":"naþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) lugn, skyddad. \" hindra ens stadz fridh, eller ens landz, oc thera ro oc nadhelik skipilse \" MB 1: 440 . \" satte gudh siä.lwer han i hans stadh som högxster är a iordhrike oc nadhelikaster aff allom storm oc wädher \" ib 123 . ","2) nådig, mild. nadhelik herra ij görin ey swa Fl 260 . \" af nadhelike foreskipan \" Bo 237 . MB 2: 304 . Su 115 .. synda nadhelik forlatilse MP 1: 261 . \" behas aff gudhi nadher oc nadhelikare lagh \" MB 1: 444 . med dat. gudh war mik swa nadherlik MD 78 . - nådig. s hedrnde epitet el. titel. tw hör icke wor nodgeligh her konungh hans til FM 344 ( 1507) . ","3) af nåd gifven, från nåd härrörande. nakra handa rörilse, som jak offta j mik känner oc ey weet jak huat the äru natulrlika aff mik, ällir nadherlika (gratiutæ] aff tik Su 341 . 4) förlåtlig. thz som mz idhrugha matte hawa warit nadheliki ok forlatelikit (remissibile et veniale) Bir 1: 365 . \" är iak the som aldrigh giordhe synd antiggia nadhelika (veniale) älla dödhelika \" ib 330 . the synd som enom är nahelik, ho är androm dödhelik MB 1: 144, 146 . ib 143, 145, 147 . Bir 3: 31, 226, 266, 468 . Su 305, 307, 318, 321 . Lg 3: 400, 417 . LfK 12,, 80, 252 . Jfr döþeliker."],"f":["nadherliker: -lika Su 115, 341 . ","nadherlik MD 78 (i rimsl.). nadherlig: -liga MB 2: 304 . nodgeligh (dat. el. ack. m.; för nodheligh? FM 344 ( 1507) . ","nadhelik . ","nadheleken LfK 12 . ","nadeligin ib 252 . ","nadhelikit Bir 1: 365 . ","nadheliket LfK 80 ),"]},{"a":"naþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lugn. ower thenna skya stadh oc sorma, tha är wädher swa rent oc nadhught oc qwart, at ther komber ängin storm eller ont wädher. MB 1: 122 . ","2) nådig, mild. \" guþ är naþoghor \" Bu 175 . MB 1: 354 . mykin är gudz miscund ok hans nadogha mildhet tl thera som sik vända thil hans MP 1: 261 . - med dat. at Pe vari naPoghe Pera foräldra sialum Bu 9 . ib 16, 134 . MB 1: 7, 256 . \" gud är nadoghir allom them som sik tl hans vända \" MP 1: 261 . \" han badh gud vara sik nadoghan ok mildan ib. - med prep. ivir. badh han ödhmyklika nadoghan wara ofwir cristin mogha \" ST 92 . - nådig. ss hedrande qpitet el. i titel. phila är min nadige frv och iach är hennes tiänäre Va 12 . nadige frva, ridhen tith ib 11 . \" min nadhughe herra . . . konung albrict \" BSH 1: 198 ( 1387) . ib 199, 2: 38 (1396) o. s. . wor nadegeste herre kongen SO 156 . Jfr onaþogher."],"f":["nadhugher MB 1: 354 ; ","-ughe BSH 1: 198 ( 1387) ; ","-ugha ib 199 . ","-naduger: -ugs ib 2: 38 ( 1396) . ","nadhigher MB 1: 256 . ","nadig: -ige Va 11, 12 . ","nadhught MB 1: 122 . ","nadhighare ib 7. superl. nadegester: -este SO 156 ),"]},{"a":"ne","b":["in"],"c":"interj.","d":"interj. L. ","e":["nej! tha ssadhe niels hwith negh han hadhe ther ingen witne til ATb 2: 166 ( 1481) . \" tha swarade han neig STb 1: 379 (1482). älla vänte thu dotter, at iak haffdhe alla the naadhe som iak haffde vtan äruodhe, neygh SkrtUppb 407. engin taki sich thät til at troo . . . at them görs thär mädh nakar orättir ney ey mädh allo Hel män 178. - substantiviskt. j skullin alle hawa et ja ällir ney \" Hel män 113 . - nej, gensaga. sine contradicione wthan näy GU C 20 (hand 2) s. 45. - sighia ne, säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna. tha sadhe han nägh ath han hördhe honom inthe til ATb 2: 202 ( 1483?) . - med prep. for. hon safgde fasth ney fore tolka gärninga MP 4: 240 . tha sagde han ther neig fore STb 2: 157 ( 1486) . ib 4: 51 ( 15 05) . Hel män 207 . - Jfr nesighia. - Jfr ni."],"f":["ney MP 4: 240 ; Hel män, 113, 178, 207. negh ATb 2: 166 ( 1481) . ","neig STb 1: 379 (1482), 2: 157 (14869. neygh SkrtUppb 407 . ","näy GU C 20 (hand 2) s. 45. nägh ATb 2: 202 ( 1483?) ),"]},{"a":"ne","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["! hwi rättin ij ey ouer otrik ther idher togh idhrt land ij fr ney thz lter iak ik forsma Fr 706 . Su 123 . \" huat ey formaga dieflenä forhindra gudz lichames vigilse j messona . . . ney magha the ey \" LfK 276 . \" som ey ägher sik siälffwan, oc hwaske haffwer ne ällar jaa \" ib 16 . hwat kunnin ij hwarte ne älla ia Iv 1393 . swaradhe ney KL 58 . Bil 846 . Iv 15238 . Bir 3: 31 . \" hon swaradhe ey sannelia \" ib 1: 97 . \" the böndher ropadho alle nee \" RK 2: 4363 . \" sagdhe ne ey ma thzx wara \" KL 58 . nu sigär salin negh jak badh tik aldre til vinsoz SR 1 . han swaradhe honum oc sagdhe ne thit gul oc stena vil iak ey fa Fr 502 . - sighia nei, säg nej (till), motsäga, bestrida. med prep. gen. ssagdh ei siluestri skälum Bil 83 . \" ma ther ängeledhis sighias ney gen \" MB 1: 34 . säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna. med prep. gen. vil iak þiia ok aldre ne gen sighia Bu 136 .. cristen ro sighar ne gen (nekar) androm guþum ib 150. vägra att gå in på (ett förslag), vägra att samtycka. then skat the gawo aff gamblo ee han budho the honom han sagde nee han wille them era leggia vpa RK 1: 3473 . säga nej (till), vägra att mottaga. med prep. gen. Pe saghþo ne gen gauom Bu 513 ."],"f":["nee RK 1: 3743, 2: 43763 ; Su 123 . ","nei Bil 83 . ney Mb 1: 345; Iv 1528 ; Fr 706 ; Kl 58; Bir 1: 97, 3: 31 ; LfK 276 . näi L. näy Bil 846 . ","negh SR 1 ),"]},{"a":"nedhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr nidhan."],"f":[]},{"a":"nedhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ndan. Mb 1: (Cod. B) 533. LB 6: 108 . \" om tu hugger i nyno baruedh och i nedan hugger tu löffuid \" MD 428 . \" timber skall tu hugga i blå nedan ib. Jfr nädhan. \""],"f":["nedhen LB 6: 108 )"]},{"a":"neflisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se näflisker."],"f":[]},{"a":"neghenögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nejonöga. 2 marc for 1/2 thonno näginöghon VKJ Bil 283 ( 1466) . SpV 111 . \" ther dyy bothn är triffwas wäl lkroppor loc swthara, aal. näyenöghon \" PMSkr 363 . Brasks Matordn 7 ."],"f":["nägen- . ","näg(h)in -. neghynnaagha GU C 20 (hand 2) s. 165. neghen naagho ib), "]},{"a":"neghenögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nejonöga. \" the sädo honum neghinöga thz allom hans här mon öff[r]ith at nöghia swart neghinögha war swa stort thz hwart et wogh . . . halff thridhia hndrath wikter sara \" Al 8779, 8781 . ib 7667. en forsss thär n[e]ghenöghon i taghas Urk. utf. i Njurunda (1420?) enl. meddelande af Adj. K. A. Hagson. "],"f":["neghinögha )","negeögha skin , "]},{"a":"nek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nek, sädeskärfve. . miin neek sytis standa, oc idhera neker om kring bugha hnne Mb 1: 229. St 3976. bära rätuisonna nekir Gr 277 ."],"f":["neek . ","-er )"]},{"a":"nek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr kornnek."],"f":[]},{"a":"neka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) neka (att ågot är sant). gywer höwetmnnen nakrom þäs sculd at ha swa györ, oc han nekär SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). med prep. for. neekar ho ther foe Bir 5: 50 . nekade . . . fo slika gärningh LG 637. - med ack. var egh een thrätin aat stadhfesta älla neka hwat thw faa foe Ber 278 . med ack. med inf. nekaþo christum haua sannan licama Bu 200 . - med sa inledd af at. at the ey skulw kwnna neka at han är ey thän samme som the drapo LfK 112 . ","2) neka, vägra, förklara sig ej vilja göra, gifva el. tillåta. med dat. och ack. nekadhe honum skat MB 1: 11 . \" min miskund hulka iak ängom bidhiandis nekar \" Bir 1: 356 . ib 177, 2: 152 . Al 5789 . SO 145 . med inf. nekte honom betale FM 554 (1512) med dat. och if. lowm wir them wakn at bärä äller nekom SD 1: 669 (1285, gammal fskr.). - med dat. och prep. til. kommo henne mangh bönemaal, til hwiken hon allom nekadhe Lg 3: 696 . abs. alla iugfu sgþo ia. viþ biskops buþi: vtan maria hon nakaþe Bu 5 . Bo 174 . ","3) neka, förneka, förklara sig ej knna el. erkänna, fsäga sig, försaka. med dat, nekadhe iak hoom Bo 218 . neka hänne KL 77 . neka chrito ib 374 . \" fadren widhergdhe oc nedkadhe sonenom L 435. med ack. han nekaþe sin härra \" Bu 100 . \" iak forlät oc nekadhe min hera \" Bo 218 . neka christum KL 48, 74, 77 . ib 373 . vtan han neka christum ok hans tro ib 74 . vtan han nekar sin gudh oc döpilse. oc munka liuärne ib 261 . ib 262. nekadhe världea Bir 1: 362 . \" neka sin eghen vilia \" Su 452 . \" nekande omilet oc världzlik astudilse \" MP 2: 77 . \" hwat är neka sik siälfwan wtha widherisghia siina wranga lwsta \" Ber 20 . Jfr neta."],"f":["neeka . ","-ar , ","-aþe . ","nekthe FM 554 ( 1512) ),"]},{"a":"neka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" med ack. och sats inledd av at. huilket herre thure nekadhe. at an thät icke forwilkoradhe Arfstv 102 ( 1473) . - med underordnad sats. her anders nekade tet swa ey war STb 4: 16 ( 1504) . ","2) neka, vägra, förklara sig ej vilja göra, giva el. tillåta. jnficior . . . neka oc sönya GU C 20 (hand 2) s. 26. - med dat. j slyk snedoghet sagde hon sig ey wilia honom neka Troja 179. - med direkt och indirekt objekt. oc skal engen . . . dyrffuas nekia borgen war fodermarsk Arnell Brask Biᴵ 34. 3) neka, förneka, förklara sig ej känna el. erkänna, avsäga sig, försaka. med dat. thy nekar (rennat) engin dröffwilsom, wthan älskar them SkrtUppb 81 . "],"f":["nekia Arnell Brask Biᴵ 34. negha: -ade STb 2: 212 (1487)),","-","*neka sik , säga nej, avslå. med prep. til. kan han sik ey neka til siälena astundan (animæ desideriis se denegare) Mecht 94 . - Jfr af-, for-neka."]},{"a":"nekan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nekande. Ber 278 . ","2) förneknde, påstående att icke kna o 219."],"f":["neekan Ber 278 )"]},{"a":"neker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["neck. \" thro . . . oppa nek St 31. \""],"f":["nek ) , "]},{"a":"neker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näck. \" neptunus . . . näkker apud nos dicitur deus maris \" GU C 20 s. 350 ."],"f":["näkker )"]},{"a":"nekilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) förnekelse, försakelse. altidh öktis thera pina, fför tronna. hopsens oc kärleksens nekilse JMPs 242."],"f":[]},{"a":"nekilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nekande, vägran. \" vm hinder ok nekilse vm syna vtferh \" Lg 3: 531 . ","2) förnekelse, försakelse. \" gudz vilia lydhna oc sins eghin vilia nekilse oc fortakilse \" Bir 2: 309 ."],"f":[]},{"a":"neordh","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,n. nekande, afslg. om then neordh om jakthen BSH 5: 303 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"neqväþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-qvaþi )"]},{"a":"nesa 8neesa. nese. esxa rk 3 sista forts. 4911","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nesa, skam. \" är th . . . huariom ädla oc byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa, heta ok wara stafkarla kunungur \" KS 77 (191, 85) . \" armbr almoghe är knungz nese \" ib 78 (192, 85) . VRK 26, 39. RK 3: 852, (sista forts.) 4911). skymf, förolämpning. giordhe honom muykla neeso LG 635. RK 2: 4541 ."],"f":[]},{"a":"nesagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse, invändning. \" naar mik . . . täkkis thz fornempda gotz . . . igenlösa tha skal iak . . . thess fullelika maakt haffua . . . vtan alla nesagw Neuman, Vokbal 85 (1453). \""],"f":["-saga )"]},{"a":"nesighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna. huikit tha strax joan nekade och nesade högelica SJ 2: 130 ( 1439) . STb 2: 482 (1490). hans sten . . . nesade alt tet han hade sacht, giort ok loffuit hans van heren ib 575 ( 1491) . ib. ib 3: 174 ( 1494) . \" huilkett hon fore rettin nekade, allaledes nesade, at ey war \" ib 333 ( 1497) . ib 4: 7 (1504), 50, 51 (1505), 130 (1506), 145 (1507). med prep. for. ffor huilken besaten . . . hinrik . . . nesade och sade jngen besettningh giort haffue STb 3: 125 (1493). ib 198 ( 1494) . - säga nej, motsäga, bestrida. huuilkit huss och grvndh hans priwalk hade tilforen besprakat och nesacht, at for:ne oleff michelsson tet ey haffue eller beholle schulle STb 3: 214 ( 1495) . SJ 2: 265 ( 1495) .","2) vägra att gå in på (ett förslag, vägra att samtycka. huilkit bodh hon hade med witnom bodit jon kötmangara som nesta grannen war ok hantet ney sade SJ 2: 138 ( 1489) . then verdige herre erchiebiscopen . . . vpstodh medh alle gode herre och men ok bade var höffuitzman annan tijdh, huilket han än tha storlige nekadeh och nee sade STb 3: 184 ( 1494) . - med prep. til. til hwilket for:de her karl nei sadhe Lagerbring Saml 2: 231 ( 1442) . - Jfr sighia ne (s. v. ne)."],"f":["nee- . ","nei- . ","-sadhe )"]},{"a":"nesäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse, invändning. \" att the måge mine foghata . . . vthan alla neisegen affsettia \" Bjärka-Säby 357 (384, senare avskr.). wtan alt arght oc alla mesäghn Trolles Jb Bil 100 ( 1410) ."],"f":["neisegen )"]},{"a":"nesäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motsägelse, invändning. \" wtn all wara arffua nesägn \" SD 5: 166 (öfvers- öo handskr. fr. början af 1400talet). vtan alla nesägn ib NS 1: 211 (1403). ib 319 ( 1404) . \" vtan hwars mantz hinder ok nwsägn \" ib 2: 44 ( 1408) . \" at mina arfua wilde ther noghra neysghn innan hafua äller töghrigh i 1: 73 (1401). \""],"f":["neyseghn )"]},{"a":"nesäghning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , nekande, vägran, motsägelse. wtan al hiälpredhe ok nwsegnin SD NS 1: 107 ( 1402) ."],"f":["neseging )"]},{"a":"nesäghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nekande, vägran, motsägelse. vtan alla meysäningh oc lengremer fortöffring och vtan alt argth Svartb 334 ( 1431) ."],"f":["neysäningh )"]},{"a":"net","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nytta, fördel. \" han haffwer aff androm neeth \" MD S) 295. Jfr nyt."],"f":[]},{"a":"neta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr neka."],"f":[]},{"a":"neva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hindra. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35 f. at elden sculde neefua ok fradrifwa croppana fra paradiso SvKyrkobr (Lucd B) 143 ."],"f":["neefua )"]},{"a":"ni","b":[],"c":"","d":"","e":["nej! Se Sdw 2: 1273. tha ssadhe the ther nyg tiil GPM 2: 326 ( 1509) ."],"f":["nyg )"]},{"a":"niadverk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nidhvärk."],"f":[]},{"a":"nidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbittring, bittrhet, fiendskap, afund. the striddo aff niidh ok aff haat Al 1025 . ib 2437 . \" awund ok nidh lyghn ok hk thz görs marghom a hns bak \" ib 2695 . ib 10017. awund ok nidh war nidher lakt RK 1: 3449 . ib 3446 . \" hath och nijth \" HSH 20: 103 ( 1507) . hwilken som af nijt eller föracht sönderhugger och för androm onytt gör nagrahanda ootygh GS 43 . "],"f":["niidh . ","nijth . ","nijt )"]},{"a":"nidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. nedan. Se K. G: Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 67. all jmpilse göris pa manas til wäxilse oc ey pa nädhenne PMSkr 326 . j nädenne nw hwgges skogen til at ryda ib 372 . tha manen är j nädhenne ib 490 . \" laat sätia thina katisor paa nyyd oc ey i nedom \" Brasks Cal 265 ."],"f":["nädh: -enne PMSkr 326, 372, 490 . ","-ar . dat. nedom Brasks Cal 265 ),"]},{"a":"nidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bitterhet, avund. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska s. 204."],"f":[]},{"a":"nidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hata, vara fiende till. gudha skulu idher hat oc nidha Al 7321 . ","2) misshandla? han badh them fast . . . thz the skullo swinin nidha stinga them ij örom och sidha Al 5503 ."],"f":[]},{"a":"nidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsätta, förnedra? waro j then samma tidhä riddarskap och ärä nidhatt (fel för nidhratt? hs. A nidhrat) swa, at man näplikä matthe faa then thet wilde oppehalda Fredrik ed Noreen 46-49."],"f":[]},{"a":"nidhan","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" L. A) adv. ","2) nedtill. \" tridzor swarffwadhe bredhe affwan oc smale nädhan \" PMSkr 505 . ib 569, 571 . item honom, som mwradhe nedana oc bötte portidh VKU 68 ( 1533) . B) prep. med ack. nedanför, under. hans signet, som hengiandes är med mit ägeth signet nedan tette mit breff STb 5: 277 ( 1520) . - nedanför. betecknande läge närmare en strand, en flods mynning el. dyl. en vpbögdan tregardh . . . liggiendes som man ghaar reth neder fran hwalffuit nidh pa fiskastrandh nedan brwnnen pa swdra sydonne SJ 2: 85 ( 1483) . ib 97 ( 1487) , 141 (1488). beskedhne män som ägande äre nidan skedbo ström Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490) . - nedanför. betecknadne läge söder om ngt. olaff i ferdheskäl, häredzdomhauande i norbo hundrare nidhan skoghin SD NS 3: 459 ( 1419) ."],"f":["nidan Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490)","nedan SJ 2: 85 (1483), 97 (1487), 126 (1488), 141 (1488); STb 5: 277 ( 1520) . nedana VKu 68 (1553). neden SJ 2: 85 ( 1483) . näd(h)an PMSkr 317, 491, 505, 507, 511, 569), ","nidhan for","-fore )","*nidhan fran","-fra )","nidhan undir","*nidhan vidh","-widher )"]},{"a":"nidharster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nidhre, adj."],"f":[]},{"a":"nidher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. 1) ned, nedåt, ner. en halffuan mwr fran öffuersta vestra gatan aff gambla mwren nydh öster in vti garden SJ 2: 146 ( 1489) . deorsum nidher GU C 20 (hand 2) s. 53. - söderut. kan thet swa wara atj (ɔ en person i Stockholm) haffue loffuet eder til sanctam birgittam hiit ned i landet HSH 17: 177 (1523, Brask) . 2) nere. ligiande grund beläghit neder j kakebrinken STb 5: 114 ( 1516) . - nere, närmare havet el. en flods mynning. alle almogen . . . i sastamala sokn, offwer och nidher Svartb (Skokl) 368 ( 1439) . - nere, söderut. iach är här nidh i landit GpM 2: 402 (1500). B) prep. nedanför. Se Sdw 2: 1273 "],"f":["nidh SJ 2: 98 (1487) ; STb 2: 195, 231 (1487), 3: 364 (1498). nydh SJ 2: 146 ( 1489) . neder STb 4: 196 (1511). 5: 114 (1516). ned HSH 17: 177 (1523, Brask) . Se Sdw 2: 1273),","nidher at","nydhat AktKungsådr 25 ( 1484) ),","langha stwndh nydhat becken AktKungsådr 25 ( 1484) . STb 3: 364 ( 1498) . B) adv. nedåt. fra sama ana nidher aat til linkalöso Akt Kungsådr 4 (1399). lengden aff tompten nidh ath xviij (18) alan och iij (3) quarter STb 2: 195 ( 1487) . ib 3: 416 (1499). ","*nidher bäter , ","nidher for (-fore), ","*nidher i","nedi )","*nidher mot , ","*nidher mädh , prep. ned utmed, ned åt. iij (3) alne rwm noden for hans stenhws och nidh medh hans trebögningh STb 2: 231 (1487).","*nidher til , ","nidher um , prep. nedom, nedanför. huilke som sage, ath . . . andres lagh i sängenä medh lösth nesteklede i skiortane ok skwffuet hwsonär nidher om knän STb 1: 16 ( 1475) . ","*nidher umkring , ","nidher äptir , adv. 2) nerefter, ner längs efter. leggia grundwalen ffra hörneth forscrifna i gangen ok nidher efftir till almenningx gatwne SJ 2: 60 ( 1480) ."]},{"a":"nidher aka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åka ned. deuehere p c neder ok borth aka GU C 20 s. 180 ."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidher brinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brinna ned. sidhen tet (ɔ ett hus) i röther nider brwnnit war nw i then branden STb 4: 360 ( 1514) ."],"f":["nider- )"]},{"a":"nidher bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["nedbryta, nedriva, förstöra. ath . . . priwalk thecktes sin skorsten nider brötha eller forbethra STb 3: 215 ( 1495) ."],"f":["nider brötha )"]},{"a":"nidher bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bränna ned. HLG 1: 113 (1473). kellerana, som nider brende äre STb 3: 290 ( 1496) . ib 4: 287 ( 1512) . alla fägersta hwss oc bygning nedbrändes j aska Troj 266 . Jfr bränna nidher."],"f":["nider- . ","nedher- . ","ned- )"]},{"a":"nidher bugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["buga el. böja sig ned. öthmiyke ik ok nidherburghe nidher a jordhena VKR 68 ."],"f":[]},{"a":"nidher bukka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå ned (medelst hejdare el. dyl.). at han schall bestille bonderne som polenna nydder bucke GPM 2: 156 ( 1502) ."],"f":["nydder- )"]},{"a":"nidher böghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedböja. \" nidhirbögdho the al sin huwdh \" KL 24 . \" nidhirbögdho siin knä ok huwdh ib. ane hwilin som nidhir böghe howodhit til iordhinna \" Bir 1: 266 . \" idherbögdhe hon huffwodhit wndher klädhen i sänghenne \" Lg 333 . ","1) nedböja sig. nidhir bögdhe skipit sik mz andrum ändanum KL 52 .","2) ödmjuka sig. mädhan allwallogher gudh . . . wilde sik swa mykit nidher böghia Bo (Cod. B) 342 . _ refl. nidher böghias, böja sig ned, nedböjas. räghn bughin . . . hulkin som synis nidhir böghias til jordhinna Bir 2: 156 . \" halsin nidhir bögdhis \" ib 1: 344 . nidhir bgdhis howodit til brystit ib 84 . sänka sig ned. alt ther til . . . skuggane nidher böghias (inclenentur) Ber 42 . ib 43 . part. pret. nidherbögdher, ","1) nedböjd. var nidhirbögdh. oc gth eyg vpseet i högdhena MP 2: 275 . \" liggiandis a iordhinne nidherbögdher för gudz arch ad veniam \" MB 2: 17 . nedänkt. haffuandis siin öghon nidherbögdh til jordhinn Bir 5: 67 . ","2) böjd, benägen. \" han see han nidhirbögdhan til sina ondo frestilsa \" Bir 3: 396 . Jfr böghia niþer."],"f":["-bögha: -as Ber 43 )","nidher böghia sik , "]},{"a":"nidher böghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedböja skal thu aminnas min gudhelika kärlek, hwilkenmik nidherbögde (inclinans) aff fadhersins sköt Mecht 237 . \" nidher böy badha ändana j jordena aff pilträno PMSkr 327. ","1) \""],"f":["nidher böghia sik . 1) nedböja sig. alzwaldogx maiestatis höglikhet nidherbögde sik (inclinabat se) i nidhersta diwpet Mecht 119 . ib 246 . ihesus nidherbögde sik oc screff mädh fingrenom a iordhenna SkrtUppb 303 . - refl. nidher böghias, böja sig ned, nedböjas. - sänka sig ned. swa länge daghin oprindher ok skuggana nidherböghias (inclinantur) SpV 251 . - part. pret. nidherbögdher, "]},{"a":"nidher drypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drypa ned. med objekt. kände hon hänne thänna . . . laudes oc wersin nidherdrypa j sik swasom aldra sötasta honogx dropa Mecht 178 ."],"f":[]},{"a":"nidher dränkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dränka ned. demergere medher dränkia eller aff vatne vptaga GU C 20 s. 174 . \" profundare neder dränkia \" ib s. 490 ."],"f":["ned(h)er- ),"]},{"a":"nidher duka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dyka ned. delicare . . . deorsum latere nedher skylas commvniter nedher duka GU C 20 s. 173 ."],"f":["nedher- . ","-duga GU C 20 (hand 2) s. 66 (daniserande)),"]},{"a":"nidher döma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["döma till nedbytande, utdöma. then bron . . . som oleff brodersson til förende haffde nider dömpt Bt FH 1: 139 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"nidher döpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . eg. neddoppa; förqväfva, nedtysta. sa thette tal wordhe nidher döpth BSH 5: 315 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"nidher döva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedtysta. \" han kan thz ey swa nidher döwa äller swa hemelika mz thy om ga at wärlin kan thz ey for sta \" Al 2704-2706."],"f":[]},{"a":"nidher föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra ned. ij skermar . . . nydh fördes moth quernen SSkb 32 ( 1502) ."],"f":["nydh- )"]},{"a":"nidher ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå ned. - om solen. lytet foren solen nedergik Troj 262 ."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidher grava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedgräva. \" fwnne the ther the samma koo . . . war slacthz ok nidher greffwen i hans gardh \" JTb 88 ( 1510) ."],"f":["perf . "]},{"a":"nidher inna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hinna ned, koma ned? hon (Jungfru Maria) mintis widh trädh wel lhudraede sinne fyr likamn unde nidher inne MD 76 ."],"f":[]},{"a":"nidher iordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jorda, gräva ned. säties stena nidher j hwlona jäntho thär som qwisthen nidher jordas PMskr 311. Jfr iordha nidher."],"f":["-jorda )"]},{"a":"nidher iordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nidher kasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedkasta, nedstörta. \" delicere nedher casta \" GU C 20 (hand ","2) s. 3. 3) nedslå, nedstörta, störta. eg. och bildl. wi fynnom paffwa niderkastada keysare konunge och andhra herre och försthe Thomas Varningsbref 7 ( 1436) ."],"f":["nider- . ","nedher- )","*nidherkasta sik , kasta el. störa sig ned. bildl. aldra wärdoghasta guddoms walldhet . . . nidher kastadhe sik j wars armodz daal Mecht 282 . - Jfr kasta nidher."]},{"a":"nidher kliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kliva ned. GU C 20 s. 177 ."],"f":["nederkliffua )"]},{"a":"nidher krökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedböja. bildl. aktom siälena wara . . . nidher krökta LfK 4 5 . Jfr krökia nidher."],"f":[]},{"a":"nidher luta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["part. pret. 1) nedåtlutad, (framåtböjd. tha scal jak vsal l. . . sta medh nidherlutadho hofudhe J Buddes b 162 ."],"f":[]},{"a":"nidher luta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-lutadhe KL 359 . ","-lutter Bo 174 ; Ber 207 ; -e Mb 2: 154; -o Bo 74 ; MP 2: 196 ; Ber 96, 203 . - luttir MP 2: 206 ),","nidher lua sik , luta sig ned. hon . . . nidirlurlutadhe sik til lhänna KL 359 . part. pet. "]},{"a":"nidher sea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se nedåt. tha jak nidher saag Su 213 ."],"f":[]},{"a":"nidher sea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["see ned(åt). Se Sdw 2: 1273. despicere p c neder see ok forsma GU C 20 s. 179 ."],"f":["neder see )"]},{"a":"nidher sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L 1) nedslå, nestöta i jorden. som (ɔ varest) tha niderslogx en pala STb 4: 77 (1505). ","2) nedslå, nedriva, förstöra. - omintetgöra, upphäva. Abbedval i Vkl 94 . \" ok skal biscopen enligha mädh faam thät walit ranzaka oc entiggia thät stadhfesta ellir nidherslaa \" ib 95 . 6) nedfälla. - slå ut (hår). kom . . . modren . . öppno bryste ok nidherslagno syna graa haare J Buddws B 80. - Jfr sla nidher."],"f":[]},{"a":"nidher spilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förspilla, förlora. Se SDw 2: 1273."],"f":[]},{"a":"nidher spilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra om intet. han wille lthz nidher spilla RK 3: 1552 ."],"f":[]},{"a":"nidher springa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedspringa, nedhoppa. nidhi sprungo af murenom KL 339 . \" han tordhe ekke nidhir springa \" ST 312 . ib 418 ."],"f":[]},{"a":"nidher stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedstöta, nedstörta. låta (våldsamt) nedfalla. tha bygh af almoso eet torn sua högt at thz giter engin nidhe stöth Vis sten 7 ."],"f":[]},{"a":"nidher stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedstöta, nedstörta, låta (våldsamt) nedfalla. thän fällepot vardh nidher stöt Iv 762 . ","2) förstöra, gra om inet. som mz falskhet rettin nidher stöta d (S) 291. Jfr stöta nidher."],"f":[]},{"a":"nidher taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedtaga. \" o . . . ihesu . . . som dödher oc nidher takin war aff korsseno \" SvB 516 (b. av 1500-t.). 2) nedtaga, nedriva (byggnad). ath for:de hustrv dorathea garda och bögningh staa och bliffue scal . . . swa lenge gudh föger tet aff rotna kan eller hustrv dorathea medh sine theckes tet nydertaga j grvnden ok vpböggia STb 3: 292 (1496). SJ 2: 297 ( 1496) . STb 3: 424 ( 1499) . fore törnit östantil nidertogx arbeydeslön ɉ mark SSkb 38 ( 1502) . . . . oc jnnan for:ne tiid haffue ider tarff hus affbrothne oc nedertagne STb 5: 316 (1520, Kop)."],"f":["nider- . ","neder- . ","-taga )"]},{"a":"nidher trodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedtrampa, förtrampa. eg. och bildl. the haua sua som istir i munnenom hulkit the wtkasta af munnenom ok nidhir trudha Nio kap ur Bir 30 ."],"f":["nidhr- . ","-trudya )"]},{"a":"nidher trodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedtrampa, förtrampa. eg. och bildl. fiol somlikin sädhin widh väghin ok nidhirtroz MP 1: 84 . ib 85 . han nidhir trudde mz sinom arm fote alra handa orma kön KL 199 . \" lagdho sina kapo vndir sina fötir oc nidhir truh \" ib 233 . \" vm han swa nidhir trudhz ib. nidir trodha them mz sinom fotom \" Bir 3: 336 . thz är hart oc thukt at niddhir trudhas oc thighia ib 2: 37 . nidhirtrdudhin (attirutus) for vara synde MP 1: 99 . scal hon nidhir trodhas aff diäflenom ib 50 . han nidhir trudh diäfullsins vald Bir 3: 209 . thetta rike . . . nidhir trodz ok fordäruas aff wranglikhet ok skattom ib 365. thit hälga mönsthr oc all thin hälgilse äru nidher troden oc besmitadh MB 2: 229 . israrels söner varo mykt nihrtrodhne oc försmade j egypto land ib 13. Bir 1: 181, 229, 2: 36, 62 . ST 536 . Ber 24, 238 . MB 2: 273, 302, 405 . KL 412 .. nedtrycka. thina händer skulo nidherthrudha thinna owina halsbast MB 1: 262 . ","2) undertrycka. \" harth synis at . . . nidhir troda (calcar) sin wana ok hafwadan lusta \" Bir 1: 274 . \" nidher trodher likamans lusta \" LfK 196 . Jfr trodha nidher"],"f":["-trudha . ","-trodher LfK 196 . trodhir Bir 1: 229 . ","trodz ib 3: 365 . trudhz KL 233 . ","-trodh ib 412 ; MB 2: 405 . ","-trudh Bir 3: 209 ; KL 233 . ","-trudde ib 199 .. 302. pl. 3 pers. trodho Bir 2: 62 . ","-trudhos ib 36. part pret. trodhin; trodhe MB 2: 13 . troden (pl. om. n.) i 229. trudhin MP 1: 99 ; ST 536 ; Lg 3: 265 . ","-thrwddin: -thrwddnom Ber 24 ),"]},{"a":"nidher vita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vetta nedåt. röter äre träe for mwn, oc mz them dragha tha sina födho at sik oc for thy wet thz nidhe a them som op wet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . Jfr vita nidher."],"f":[]},{"a":"nidherblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blåsa ned, nedstöta. wiinklaasane nidherbläste aff wädhren, trodhas wndir föthrena Bi 4: 7. Jfr blasa nidher.,"],"f":["-bläsa )"]},{"a":"nidherbughin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nedböjd, nedlutad. stnde nidherbughin Bir 5: 34 . ligge nidherbughin ib 39 ."],"f":[]},{"a":"nidherbughin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nedböjd, nedlutad. Se Sdw 2: 1273."],"f":[]},{"a":"nidherböghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nedböjande; ödmjukelse. humilitas är hoxsins wiliigh nidbögilse (inclinatio) SpV 142 ."],"f":["nidbögilse )"]},{"a":"nidherdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nederdel (på klädesplagg). en nidherdeell aff en säärk J'tb 68 (1475). tesse skattade . . . een quinno kiortil för xij öre nidirdelin oc xii öre öffuirdelen ATb 2: 106 (14789). 2) längre ned belägen del (av tomt el. dyl.). vppa huilken nederdeel fornempde oleff hansson sin fritzskilling vplade som lagh wissa SJ 2: 135 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"nidherdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["neddraga, nedtynga. swa som thw saghe twa vaagha hgi foe thik ok j andre vare bly naturlica nidhridraghande (deprimens) Bir 3: 146 . Jfr dragha nidher."],"f":[]},{"a":"nidherfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["5) fall (i religiöst el. sedligt avseende). thetta barnit är hiit sänt til ljorderikis, aff gudhi fadherenom til ath lydha nydhirfaal j dödhin MP 5: 15 . 6) fall, nederlag, undergång, olycka, fördärv. synda bätringh är syndena nederffal JMPs 306. at wij manlia mothsökom warom fiendom ath the matthe fa wälskilleliget nederfald Troj 26 . ib 158 . agamenom . . . räddes mykit for syna froma ädela mäns nederfald thän dagen ib 214."],"f":["neder- . ","nydhir- . ","-fald . ","-faal )"]},{"a":"nidherfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) falla ne, falla till marke. nidhir fiol thäs hängda [manzins] likame KL 23 . gynum thän sama stenin nidhirfiol en not kärne ib 24 . ib 78. for myklm thordyn ok lygneld. som nidhirfiol ib 127. hals vaknin . . . äru nidhir fallin Bir 3: 116 . saman hänta nidherfallith korn MB 1: 364 . \" at thera affgudha skullo nidherfalla, oc brista \" ib 12 . \" nidherfyllo all affgudhen \" Lg 3: 644 . \" skal iak nidher bryta idhur högha affgudha hws, oc skulin i nidherfalla, vnde thera nidherfalll \" MB 1: 378 . \" nidherfwllo aff iouse män säx oc xxx ddhe \" ib 2: 17 . \" nidhir fiol modhorin swa som dödh \" Bo 207 . Gr 285 . Bir 1: 29 . \" nidhir falla ok dö \" KL 175 . bildl. han wärnadhe them om stodho j godhe att the kullin y falla oc vplypte nidhir falna Bir 1: 303 . kasta sig ed, lägga sig ned. nidhirfiöl . . . til inna böna KL 346 . nedfalla nedstörta, nedrasa. vndir nidhirfalno biärghe Bi 3: 126. tha nidherfwllo stadxens jericho mwra MB 2: 15 . nedfalla, nedrasa, förfalla. naar nakot är byggiande j closreno, ällir thz som lnidherfallet är torff bätras Bir 5: 46 . \" eth nädhfallith sloth \" BSH 5: 515 ( 1512) . sjunka, sätta ig. huar ölkar görs ther uphöghir ik hwadhin bradhelica oc nidhirfallir köt Bir 2: 60 . nedströmm. hatughir oc bräzskofullir swasom nidhirfallande (cadens deorum) strömbir Bir 3: 98. ","2) falla, affalla. \" skal nidher falda (decidet) af udhz kärlek ok iämkritins \" Ber 161 . Jfr falla niþer."],"f":[]},{"a":"nidherfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) falla ned, falla till marken. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingskalendariet s. 176. hure stenen nidh földh aff stellinger Stb 2: 286 (1488). o lucifer . . . thu nidhirfiolt oc thin höghfärdh är nidhirdraghin till häluitis MPfr 229. bönder som vphulpa skermen . . . tha han niderfal SSkb 33 ( 1502) . - bildl. nidherfallin thing i andelighom oc licamlighom stykkiom . . . fornya oc bätra Abbedval i Vkl 81 . - nedfalla, nedstörta, nedrasa. tridhiungen aff stadhenom nidherfull J Buddes B 87. - Jfr falla nidher."],"f":["nider- . ","nidhir- . ","nidh- . ","-fal . ","-full . ","-földh . 2. pers. -fiolt MPFr 229 ),"]},{"a":"nidherfalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skröplig, bräcklig. lithin är thässa wärdhlinna ära ok nidherfallelik Ber 27 ."],"f":[]},{"a":"nidherfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedfara, begifva sig ned, nedstiga. eg. och bild. hwilikin syndogher man ther nidher fore Pa 11 . \" skullo ängla nidherfara mz honum Mb 1: 219. then som nidhir foor. han är then som vpfoor owir alla änla chorana \" Bo 98 . är han gudz son. tha nidhirfari nw af korseo ib 201 . vm litit ont nidhir far manni til lhöxta forbannilse ok höxsta pino Bi 1: 133. at nidhirfra aff höghfärdhinna säte ib 3: 323 . \" stundom nidhir fr gudh vm enfalda ordhanna fram förilse \" ib 418 . ib 418 . nedstiga, störta sig ned. bödh thm ydoha nidhir fara i flodhena KlL 240. ","2) medfara nedströmma. sa . . . mykit lius nidhrfara ff himnomen KL 115 . Jfr fara niþer."],"f":[]},{"a":"nidherfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) nedfara, nedströmma. \" oc rägn nidhirfordh som tekna skörlifnadhin \" MPFr 229 ."],"f":["nidhr- )"]},{"a":"nidherfarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedfarane. Bo 114 ."],"f":[]},{"a":"nidherfiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nidherflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedflyta. \" swa at blodhit idhirflöt j hans mun \" Bir 1: 84 . ib 31, 2: 133 . \" thz vatnit som war til nidhers, nidherföt til öknena j haffwit \" MB 2: 9 . Jfr flyta nidher."],"f":[]},{"a":"nidherfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:","1) låta falla ned, nedfälla, fälla. demit[ere] nedher fälla GU C 20 (hand 2) s. 148. 3) försumma. tha warth andris jngemarson af sakt iii march for ath han nidhir felte wordin ATb 2: 200 ( 1483) . - perf. part. om edgång som vederbärande ej förmår fullgöra. samme dagh vorth lagen niderfelth for peder hennickessons hustru STb 2: 202 ( 1487) . Jfr nihderfälling, nidherfällogher 4. - Jfr fälla nidher."],"f":[]},{"a":"nidherfälling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det förhållande att an inte kan fullgöra utfäst edgång. ther medh är han nw felter til huffuet zachen vj (6) marck ok iij (3) marck fore niderfellingen STb 2: 534 ( 1491) ."],"f":["niderfelling )"]},{"a":"nidherfällogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) nedfallande, som håller på att falla ned, fallfärdig, förfallen. nidhrfelugh hws SD NS 2: 259 ( 1410) . ","2) som faller ned el. dukar under. at the . . . ey wanski ällir nidherfälloghe wardhin (sucumbnt) aff henne motegngh Bir 4: 108 ."],"f":["-fellugher )"]},{"a":"nidherfällogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fälld, sakfälld. Se Sdw 2: 1273. oc warda the som swa stämde ärw rätten nidherfälloghe oc clostreno rättin till dömbder Priv o skyddsbr 180 . 4) som icke kan fullgöra (utfäst bevisning, edgång el. dyl.), som i wald for thet han ward lagen nederfeldogh om en bath rauedh skylten fore ib 4 ( 1451) . vardh raghwal byörnson nedher fellik sin lagh som han skkulle ga oppa jons fasbyärnsons väögna ib 19 ( 1453) . han warth edin nidhfälloghir ib 35 ( 1455) . ib 172 ( 1462) , 181 (1463). STb 1: 14 (1475). ath han ecke haffuer brwkath olaga köpslagan medh vplenningom, lagen nidherfellog ib 47 ( 1476) . ib 2: 187 ( 1487) , 346 (1489), 3: 43, 52 (1492), 85 (1493). 194 (1494). HLG 1: 129 (1486)."],"f":["nider- . ","nidhir- . ","neder- . -fällogir. -fellog(er). -feldogher. -felligh. niderfellich STb 3: 9 (1492), 60, 83 (1493). nedher fellik ATb 1: 19 ( 1453) . ","nidhfälloghir ib 35 ( 1455) ),"]},{"a":"nidherfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nedfarande, nedstigande; nedsjunkande. \" o hwilkin en önkelikin nidherfärdh (descensus), hwar nidherköffwis j os skälinna kraffthir, for kropsins käthe ok fylla \" SpV 359 .","2) färd söderut. sende wor nadige herre sin kögemester niels erikson ther med at aname calmara slott som han oss oc underuiste i nedferden HSH 14 .: 45 (1525? Brask)."],"f":["nedferdh )"]},{"a":"nidherfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedfarande, nedstigande. Bo 98 . \" nidherfärdh til helutis Mb 1: 226. \" Bir 2: 35 . \" sex trappor skulu wara j nidherfärdhinne (descensu) aff högha altareno \" ib 4: 83 ."],"f":[]},{"a":"nidherganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå ned, falla ned, falla fram. vardh thornkrona st owir hans hofwodh hulikn som nidhirgik midhuägho a änlitit Bir 2: 133 . sänka sig ned, nedsjuka. händrina nidhir gingo (subiserunt se) nakt litit af saranna stadh ir 1: 84. sänka sig, luta nedåt, vra riktad nedåt. thänne blandare hawir manga pipor somlica opfarande ok somlicka nidhirgangande (escendentes) vm hulka vinit stundom lopgaar ok stundom nidhirlöpir i 3: 418. Jfr gaga idher."],"f":[]},{"a":"nidherganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ned- gång. aff solenna wprinnan til hänna nidhergang Mecht 184 . - konkr. gång, trappa el. dyl. ne i ngt. skogen oc bysked war wäxt ther offwer saa ath jngen kwnne fynne täss (ɔ ruinens) nedergang Troj 299 . ib."],"f":["neer- . ","ned- )"]},{"a":"nidherganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nedgång. \" skynda sik scolin nidher ot siin nidhergang \" Su 335 . 29 undergång, olycka. hogfärdhas ey j owis nidhergang Ber 51 ."],"f":[]},{"a":"nidhergrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedgräfva. Bil 52 . Jfr grava nidher."],"f":[]},{"a":"nidhergravilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedgrävande, begravning. for thin nidhergrauilse. ffräls os herre SvT 50 ."],"f":[]},{"a":"nidherhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr hugga nidher."],"f":[]},{"a":"nidherhöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedtysta, öfvervinna i ordstrid. thotte allom moghanum at criste biscopa waro nidher thögdho. oc the andre hafdhe wnnit Lg 3: 214 ."],"f":[]},{"a":"nidherkastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) nedsänkande, nedsjunkande. pussillanimitas är en fawisk ok obetänkt hogxsins nidherkastilse (dejectio), komen aff genwärdogha thinga ledosamlikhet SpV 140 ."],"f":[]},{"a":"nidherkastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nedkastande, nedstörtande, föderf. ängilsins nidhirkastilse Bo 98 . stoor nidhir kastilse oc fordäruilse ib 137 ."],"f":[]},{"a":"nidherkiäpter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nederkäke. \" til l neder keptena \" Di (Cod. B) 321 ."],"f":["neder kepter )"]},{"a":"nidherkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) nedkomma, nedstiga. Troj 300 . "],"f":["nidhr- . ","neder- )","*nidherkoma sik , komma ned, stige el. klättra ned. oppe j höghom träm, ällir husum, ällir bergx klippom, ther hon kan sik ey syälff nidhir koma MP 5: 128 ."]},{"a":"nidherkämba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kamma ned. depectere mykit kämba ok neder kämba GU C 20 s. 176 ."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidherköva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" nedsänka, nedtrycka, nedpressa. swa är thz mz thik, at giffwir thu thin skäligha sinne wndir thins köödz lusta, thik nidherköffdhom aff hogsins sömpn (somno mentis depressus), thu wnflyr ekke banden SpV 41 . ib 359, 382. thy genstan thu kännir förstha sköra lusthans rörilse, tha skynda tik til grathin sokkan, gudhelika böner, ok nidherkööff thz som onth är (precibus, gemitu, lacrimisque festina restringere) ib 443."],"f":["nidherkööff SpV 443 ) , "]},{"a":"nidherköva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsänka, nedtrycka, nedpressa. \" mädhan hiärnen oc öghonin äre ey idherköffdh vnder likamen, vtan fräls owr han at se oc skodha, hwart han wil om kring sik \" MB 1: 83 ."],"f":["nidherköffdher ) , "]},{"a":"nidherla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nidharla."],"f":[]},{"a":"nidherlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsläppa, neddraga. strängin skal nidherlatas gynom eth litit hool in j couentzstuffuona Bir 5: 70 . Jfr lata nidher."],"f":[]},{"a":"nidherlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsläppa, neddraga. GU C 20 (hand 2) s. 148. Jfr lata nidher."],"f":["nidhlätha )"]},{"a":"nidherlidhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nedför backe, nedåt. ran vt oleum j lampona som strömbir nidherlidhis Bil 211 ."],"f":[]},{"a":"nidherliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["nere, upphöra. Se Sdw 2: 1273."],"f":[]},{"a":"nidherliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["neddher liggia )"]},{"a":"nidherliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nedåtblickande, nedåtlutad. \" han haffde . . . brwnt änlite langt och nider liit (Bil nidher lut 232, trol. rätta läsararten) \" Lg 985 ."],"f":["-liiter )"]},{"a":"nidherluter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) nedåtlutad. \" hafdhe lankt änlit ok nidher lut \" Bil 232 . idhwr änlite . . . som fordom stodho nidher luth oc blek Su 143 . thz (hufvudet) hängde nidherlut a mit brytst ib 401 . \" hafdhe mannin nidherlw hwodh som annor diwr Mb 1: 83. scal iak sta nidhirluto hofde \" MP 1: 219 . \" mz nedherluto hofdhe ofwir härdbana Br 270. \"","2) böjd, benägen. hans kötlikt wit oc hughe äre nidherlwt till iltz B 1: 172. mannana siin oc huxilse äru rask oc nidhurlut (prona) til ilt MP 2: 122 . ib 231 ."],"f":[]},{"a":"nidherlykter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["edböjd. \" gud giordhe diurin nidhirlykt (för nidherlut?) thil iordhena \" MP 1: 272 ."],"f":[]},{"a":"nidherläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedlägga. \" jnfimo . . . are nidher trökka oc nidher lägga \" GU C 20 (hand 2) s. 27. nydh til then nya ramarka som vy nw nidhlacht hafuom AktKungsådr 25 ( 1484) .","4) bortlägga, åsidosätta. - åsidosätta, underlåta. iönis finne fäste i wald for iij mark for skiwtzresona han nidhirlade ATb 1: 52 ( 1456) . - undertrycka, undanhålla. tha dierffes ingen tiil at dölie eller nederligie sadane szacker wtan klage them för wor . . . herre STb 5: 319 (1521, Kop). 5) avskaffa, utrota, tillintgetgöra, förstöra. i swa matho, at gudztiänst ey nidherlagdhes Sd NS 3: 328 (1418). swa at gudz tienist ey niderlegges eller forkrenckes j nagher matte STb 4: 128 (1506). moysi lagh, hwilken fordom waro nampnkunnogasth ärw nw glömd oc nedherlagdh JMPs 465."],"f":["nider- . ","nidhir- . ","neder- . -lägga. nederligie STb 5: 319 (1521, Kop). supin. midhlacht AktKungsådr 25 ( 1484) ),"]},{"a":"nidherlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlåtande, försummande. \" nagra helga böner . . . huilkra niderlegningh . . . henne saarare var än aller hennes krankdom \" Lg 3: 580 ."],"f":[]},{"a":"nidherlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa ned, strmma ned. bloz drupane nidhir lupo a iordhena af hns likama Bir 1: 309 . pipor . . . vm hulka vinit stunom oppgaar ok stundom nidhirlöpir ib 3: 418 . Jfr löpa nidher."],"f":[]},{"a":"nidherlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) sträcka sig ned(åt). een akerfieldh liggiande mellan gambla vpsala oc bredakra, nidhirlöpandis til lgambla vpsala qwerna SD NS 3: 80 ( 1415) . then grend . . . emellom ingewal torsthenssons hwss och swen jonssons hwss nidher löper ffran almenningx gathen SJ 2: 244 ( 1493) . STb 3: 305 (1496)."],"f":["nidhir- )"]},{"a":"nidhermer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["B) adj. lägre. nädermere hornith (på månen) hwasth. lmärker sönnan vädher PMSkr 291 . - lägre, av lägre värde, sämre. räknar hon sigh allom wara nidhermer ok owärdhoghare Mecht 9 . \" thw haffwir giffuit mik the aldra högxsta thngen som äst thw sielffuir . . . än the nidhirmer thingin som ärw himblane oc al annwr jordherikis thing haffwir thw mik giffwit til gagns oc bestandh \" SkrtUppb 167 . ib 85 ."],"f":["nidhir- . ","näder- )"]},{"a":"nidhermera","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" A) adv. längre ned, nedanför. then andre delen aff ärinenom warj halff andra span nedhermera PMskr 561. B) adj. nedre. then nedermere enden PMSkr 503 ."],"f":["ned(h)er- ),"]},{"a":"nidhermera","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ängre ned, nedanför. the som nidhermre äru LfK 234 ."],"f":["-mere )"]},{"a":"nidhermura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedmura, genom murning nedsänka; inmura. Se Sdw 2: 1273."],"f":[]},{"a":"nidherne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["nedhernis glas , "]},{"a":"nidherqväfia","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,, v. (i grund) kväva. Se Sdw 2: 1273. än tho at thz händhir wndhirstwndom, at sädhin nidherqwääfs, oc är tekn blomstrande akir (suffocata seminis sit indicium floridus ager (Spv 14. at sörghen nidher kräffwer glädhina JMÖ 105 . - kväva, förminska. Se Sdw 2: 107."],"f":[]},{"a":"nidherqväfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gräfva, förminska. the wedskor, som nideqwffwa naturlii verma LB 7: 81 ."],"f":["niderqweffwia )"]},{"a":"nidherrinna","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,, v. nedrina, nedströmma, aff thino iomfruliko blode, som thu saat nidherrinna aat korsins trä Bir 4: 171 . ib 173 . Su 186 ."],"f":[]},{"a":"nidherriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedrifva. \" byggia op en tolken mw . . . som the sielffwe niderriffwe \" BSH 5: 315 ( 1508) . Jfr riva nidher."],"f":[]},{"a":"nidherrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nedrutten. en gammel konungx gardh nyderrotin FM 182 ( 1504) ."],"f":["nyderotin )"]},{"a":"nidherrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka ned. byörna oc wargha, hwilka honom stragx nedr ryktho aff hästenom JMPs 378."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidherräghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta regna ned. skyn nidher räghne them rätwisa (nubes pluant iuslum) JMÖ 175 ."],"f":[]},{"a":"nidherröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röta ned, fördärva genom (hus)röta. husit . . . som samma thommas nider röth hade STb 4: 110 ( 1506) . - part. pret. eth gamalth nyedröth alesnsth hwss HLG 2: 103 (1519). ib."],"f":["nyder- )"]},{"a":"nidhersitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta ned. desideo . . . neder sithia desi C 20 s. 178."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidhersiunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsjuka. länge lät gudh thzta land standa for mia sculd j fridhi: ther thz ware älla lango nidher sunkit til grunda for fula synde sculd Bil 211 . \" pharao konug oc aller hans här war nidher swnkin i rödha haffwith \" Lg 92 . hafdhe thw n diuplicare nidhirsunkit j häluite Bir 2: 246 . j tolke bräddzsko skal nidhersionka then stora stadhin babylon MB 2: 362 . Jfr siunka nidher."],"f":["-sionka )"]},{"a":"nidhersiunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunka ned. arte laborate merguntur in equore puppes kosthelighen oc mz ärffwodhe giordh skip nidher siwnka i haffweno GU C 20 (hand 2) s. 57. Jfr siunka nidher."],"f":[]},{"a":"nidherskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedskuffa, nedstöta, nedstörta. \" angradhe honom at han hafdhe han nidherskutit \" ST (Cod Adc.) 560 ."],"f":[]},{"a":"nidherskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se ned. despicari p c forsma ok nedersee eller nederskolo GU C 20 s. 179 ."],"f":["nederskodo )"]},{"a":"nidherskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedskrida, glida ned. ä hon swa kald ok hal at hon ginstan nidhirskridhir aff hans handom Bir 3: 424 . - nedskrida, nedsjunka. eg. och bildl. en nidherfallande stadh ällir bygningh, hwilkin . . . daghom meer läntelika nidherskridher ther til han fallir mz allo Su 353 . \" til böriadhe sik öwa oc lwstas i wärldzliko fafängo, oc daghom meer i hännas faffängom lwistilsom nidherskrida \" ib 10 . jak . . . nidherskerdh j hälwitis diwp Ber 95 . ","2) gå under. ödhmiwktin kan ey nidherskridha (humilitas cas non novit) och tholde aldre nidherfal Ber 114 . förrinna, förgå. thit aminne skal j stuntan tima nidhirskridha (labetur) Bir 3: 346 ."],"f":[]},{"a":"nidherskridheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sjunken, förfallen? som lätt faller, skröplig? at iak skuli widhirkän[nas] hur fwl, nidhirskridhelikin oc ostadhughir iak är MP 2: 290 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"nidherskylas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. gömma sig (genom att dyka ned). delicere . . . latere idest deorsum latere nedher skylas commvniter medher duka GU C 20 s. 173 ib (hand 2) s. 66."],"f":["nedher- )"]},{"a":"nidherskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["part. pret. nedskuren, nedringad, utskuren. nidher skorna sko SO 19 ."],"f":[]},{"a":"nidherslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedslående, störtande, fall, undergång, förderf. hwru gither iak lidhit mix folkx orätta ödh oc theris nidherslagh MB 2: 192 . \" vordho the stadhoo til största nidherslagh oc förärff \" ib 220 . \" theras förfähes lagha fördarff oc nidheslagh ib. \" ib 223, 304 . Su 54, 64, 153, 154 . syndha sidhwänia fik tha ith nidherslagh i thz clostret Lg 3: 265 . \" anghren är syndenna nidherslagh \" LfK 81 ."],"f":[]},{"a":"nidherslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr R. Pipping, Soc. Sc. Fennica. Årsb 1944 s. 21. 1) nedslående, förstörande. for the wantro oc willo nidhirslagh skul (propter erroris destruendi necesstatem) som nu vpnyadhis i cristendomenom Hel män 194 . ","2) sammanstörtande. \" item xxiiii mach som kostades oppa torneth ath thet oprestes aff thet neder slagh \" Kumla kyrkas rb 136 ( 1452) ."],"f":["nidhri- . ","neder- )"]},{"a":"nidhersläppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsläppa. hängiand galdror aff järn som kan nodhersläppas PMskr 164."],"f":[]},{"a":"nidherspotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spotta ned (på ngn el. ngt). despuo is ere sputta ok neder sputta GU C 20 s. 179 ."],"f":["neder sputta )"]},{"a":"nidherstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedstiga. eg. och bildl. zachee nidhstig snarlika JMÖ 157 ."],"f":["nidh- )"]},{"a":"nidherstiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? fall, undergång, förderf. ey tänkandis thz warda theras nederstiälp PM 19 ."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidherstiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedstjälpa, störta, förderfa. me dat. el. ack. nidher stielp then fula wätt Md 396. engin kan mik nidher stielpa ib 129 . \" menlösom nidher stiälpa ib (S) 266. te hwar androm skulle hielpa the ärw nw the ik nidher(ɔ sveml) stielpa \" ib 265 . \" badh til gud . . at han wille hoom tha hielpe sine finde nider stielpe \" RK 2: 3559 . ib 3: (sista forts.) 4544 ."],"f":["neder- RK 3: (sista forts.) 4514),"]},{"a":"nidherstiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nestjälpa, stjälpa omkull. aff hwilkom lampom . . . somlika swasom tooma hängdo nidherstiälpta (circumversa) Mecht 211 . ib. - sänka ned. at taket a hwseno war nidher stolpit Prosadikter (Sju vise m B) 177 . - Jfr stiälpa nidher."],"f":["nidherstälpta Mecht 211 . nidhstälpta ib),"]},{"a":"nidherstiälpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nedslående, störtande, fördärv. ffor thy at waar synda widhirgangilsse är syndena optbrennilsse, oc nidher stelpilsse MP 3: 5 ."],"f":["-stelpisse )"]},{"a":"nidherstyrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedstörta, nedstöta. \" stenen aff hilkom hon wart nidherstört LG 673. 2) omstörta, kullkasta, förstöra. thn som hans altara nidherstörte (suffodi) Mb 2: 87. slo . . . tillättit oc idherstort (subverit) \" ib 90 . \" skal iak nidher störta oc fordarffwa thzta toreth \" ib 93 . \" huru jouse haffdde offwonnit hay oc nidherstört (subveriesset) \" ib 27 .","3) störta ned, störta falla till marken. thesom idher störthe misthe ther liif RK 3: 3844 . Jfr styrta nidher."],"f":["-störta . ","-störte . ","-storte . part. pret. n. -stört),"]},{"a":"nidherstyrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet s. 146. 1) nedstörta, nedskuffa, nedstöta. Se Sdw 2: 1273. the som os groffwo graffwena, thz ärw diäfflana, som försto föräldrana nidhrstörto i pinonnas graffwa för syndennas skuld JMÖ 92 ."],"f":["-störta )"]},{"a":"nidherstyrtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["huvudstupa ned. pessim (fel för pessum) . . . idest deorsum preceps vnder fothom ok nederstörtelica GU C 20 s. 441 ."],"f":["nederstörtelica )"]},{"a":"nidherstyrtilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" .? nedstörtande. änglana nidherstyrtilse PK 220 ."],"f":[]},{"a":"nidherstyrtning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedstörtande. raserande. skedde tet swa . . . ath . . . sancti johannis kirke eller hennes personer med noget andffelln nederstörtnign, med noget offuerwold . . . fföraktet worde STb 5: 306 (1513, Bil)."],"f":["nederstörtning )"]},{"a":"nidhersveghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedböja. \" tha faam wj nidher sweght thenna wandin \" MP 3: 498 ."],"f":["supin . ","-sweght )"]},{"a":"nidhersvälgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedsvälja. \" transgulare neder swälga \" GU C 20 s. 324 . thaa kan ey then mathen nidher swälyas PMSkr 472 ."],"f":["neder- . ","-swälgya )"]},{"a":"nidhersända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedsänka, nedsläppa nedhissa. submittere nedher sända GU C 20 (hand 2) s. 148. eth järn . . . bindandis widhr eth kabel oc nidher sändis vtan mädh mwren PMSkr 169 ."],"f":["nedher- )"]},{"a":"nidhersända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedsänka, nedsläppa, nedhissa. \" saa himiliin opin ok en stigha nidher sändan \" Bil 799 . saa . . swa som eet . . . kaar nidhhir sändas af himnomin KL 151 . \" nidhi sände sancto gregorio hwar dagh . . . eet brödh \" Gr 280 . ib 291 . ","2) nedsända, nedsänka. i andl. mening. välsignado gudh som them frälste på then daghen idhe sändndis sins mildhetz begynnan atir til sin almoga MB 2: 305 ."],"f":[]},{"a":"nidhersändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. nedsändande, nedsänkande. thäs hälgha andha sötastha nedersändilse JMPs 481."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidhersänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["nedsänka. nidhersänk thin visdom aff thins härradömis säthe Mecht 313 . Jfr sänkia nidher."],"f":[]},{"a":"nidhersänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nedsänkande. nydhir sänkilse til grunda MP 1:70 ."],"f":["nydir- )"]},{"a":"nidhersätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) nedlägga (till förvaring), lämna i förvar. om hon haffuir dolt . . . läninga gooz ällir nidher sath gooz SkrtUppb 197 . thet skryneth . . . som hans skynnere . . . ther nidersath hade och vnadntolt var vndan arffuingana STb 3: 181 (1494).","4) nedlägga, spärra (trafikled). at then gamble twärgadhen . . . skal vptakas oc ypen hallas oc aldre optare mera nidersätias Sd NS 3: 452 (1419).."],"f":["nider- )","*nidhersätia sik , nedsätta sig, förringa sig? o härra hwat falsk gälniska . . . är thz, som wträkkir syons döttra halsa, til styrtofallit, mädhan guddomsins ära sik nidhersatte (se . . . deposuerit), warkwnnande os. j thy ath han hiith nidherfor SpV 171 . - Jfr säthia nidher."]},{"a":"nidhersöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["desuere nedersöma ok vpsprätta GU C 20 s. 179 ."],"f":["neder- )"]},{"a":"nidhertakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. nedtagane. om Jesu nedtagande från korset. bidher jak, om thin dödh, oc nih[e]rtakilse . . . at jak matte (o. s. v.). SvB 517 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"nidherthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedtrycka. \" jnfimo . . . are nidher trökka oc nidher lägga \" GU C 20 8hand 2) s. 27. - nedtrycka, nedslå, nedkämpa. hectoris natwrliga bröder . . . brwkade mäkta mandom medertrykkande grecana Troj 155 . 2) undertrycka. them somj iordherike owergiffua, oc nidhertrykia sin eghin wilia for mina skuld Mecht 356 . 4) förrycka. hwat huxadhe j at iak wilde ider nidher trökkia om en iak kome til mera hedher än j Prosadikter (Sju vise m B) 218 . \" hwi hatar thu mik fordriffuande ok nidhirtrykkiande cristit folk \" MP 5: 150 . \" at fa thär mädh the äro thär gudh hawir ret allom ödmiukom oc nidhe thröktom \" Hel män 116 . "],"f":["nidhir- . ","neder- . ","-trykia Mecht 356 . ","-trykka: -ande Troj 155 . ","-trökkia Prosadikter (Sju vise mB) 218 . ","-trökka GU C 20 (hand 2) s. 27. perf. part. pl. dat. nidher thröktom Hel män 116 ),","*niderthrykkia sik , nedsjunka, nedsänka sig. Bir 1: 135 ."]},{"a":"nidherthrykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtryckare. hälghra kirkio fordauare oc nidhir thrykkiare Gr 305 . ib 308 ."],"f":[]},{"a":"nidherthrykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 1) nedtryckande, förtryckande, förtryck, förödmukelse. clostreno til orät oc nidhirtrykkilse VKR 20 . blygdh ok nidir thrykkilse (humiliatio) oc sorg skal opstanda thom Bir 3: 166 . LfK 164 . ","2) underryckande. \" gudhz lagha oc rätwisonna nidhertrykkilse \" Su 68 ."],"f":["-tryckkilse )"]},{"a":"nidherthrykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.+ 1) nedtryckande, förtryckande, förtryck, förödmjukelse. hwj ok . . . somlige godhe här ympnogas j rikedomom . . . ok the ondhe här twingas aff fatigdom krankdom ok nidertrykkelsom SvKyrkobr (Lucid B) 177 . alle the, som . . . thola sorgh, kran[k] dom, hiärtans ängxla, nidhertrikkilse (dejecionem) forsmäilse Mecht 290 . ","2) undetryckande. - besegande. skal thz ey komma honom til segerwynnan, wthan tiil nedertyckelse aff thän forsmädelig wanhedher han oss bewisth haffwer Troj 7 . 3) underkastelse. Mecht 297 . thänk ginstan oppa thins gudz ödhmiwkth, oc nidhertrykkilse (subjectionem) ib 336 ."],"f":["nider- . ","neder- . ","-trykkelse . ","-trikkelse )"]},{"a":"nidherthrykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtryck. \" then store orätt nidertrycknine och födeff ther waro rijke i swerige . . . är owirgagin Bt \" RK 77 ( 1434) ."],"f":["-tryckninge )"]},{"a":"nidherthrysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedtrampa, trampa under föttrna. eg. och bildl. skal nidhirtrystas (conculcabitur) af diäflom swa som träkkir a vägh MP 1: LfK 90 . Jfr thrysta nidher."],"f":["-trysta )"]},{"a":"nidherthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedtrycka, undertrycka. mz fasto nidherträngis han (@: skörlifnadhin) Ber 83 ."],"f":[]},{"a":"nidherthyngia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedtynga. Ber 146 . \" sacino nas p c medhtyngia oc byrde bära \" GU C 20 s. 544 . Jfr thyngia nidher."],"f":["nedhtyngia )"]},{"a":"nidhervart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nedtill. \" lngden aff stenhusit xviɉ (161/2) alin nidherwar \" SJ 257 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"nidhervinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedhissa, nidher wndho sik mz linor aff kyrkio taket Lg 3: 179 . Jfr vinda nidher."],"f":[]},{"a":"nidhervända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedstörta, synoghe sculo nidhiruandhas j helutie MP 1: 184 . part pret. nedåtvänd.. lot han vphängia mz fotom hofdheno nidhiruändo ti iordhina Gr 278 . ib (Cod. D) 365 . fiöl jak swa som then hofwodhit hawir nidhiruänd ib 2: 134 .."],"f":[]},{"a":"nidheräria","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. nedplöja. än tha the (ɔ: bönorna) kwnna ey strax nidher äryas PMSkr 202 . Jfr äria nidher."],"f":[]},{"a":"nidheröpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverrösta. \" han warder ok försmådhr ok nidher öptier i allo t han tala \" KS 69 (71, 76) ."],"f":[]},{"a":"nidhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 35. 3 s. 59 ff. 1) niding. Prosadikter (Karl M) 260 . \" wardh ey then nidhinger at thu skils widh mik för än dödhin skil os aa t \" ib 281 . \" nidhingia mz nidhingiom skulo bindas. loc kastas i heluitis eld \" SvKyrkobr 55 . ","2) gnidare. \" här waro oc twa wise män ananr war rikir ok en nidhingher \" Prosadikter (Sju vise m B) 186 ."],"f":["nidhingia SvKyrkobr 55 . dat. nidhingiom ib),","nidhings op , ","nidhingsvärk , "]},{"a":"nidhotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snål, girig. en giroger man ok nidother (avarus) GU C 20 s. 413 . jlliberalis . . . halfaster oc nidotther ib (hand 2) s. 11. jmmunis . . . skatfri nidotter ämbitzlööss last fuller oc lather ib s. 13 . MP 4: 126 . en rike[r] päningha giroger man . . . ok alstingx nidoter ib 218."],"f":["nidoter . ","nidother )"]},{"a":"nidhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedsätta, förnedra. \" humiliare nedhra ythywka \" GU C 20 (hand 2) s. 2. 2) undertrycka. sacntus ieronimus . . . nidhradhe syndir oc lastir, lärdhe dygdhir Hel män 102 .","3) störta, krossa, förstöra, göra slut på. exinanire tiil inthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. - Jfr fornidhra."],"f":["nedhra )"]},{"a":"nidhre","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) nedtill, nedantill. \" swa at mwren hörer thöm allom til vppe och nidre at brucha til ewigh tidh \" STb 3: 330 ( 1497) ."],"f":["nidre )"]},{"a":"nidhre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. och ","e":[" PMSkr 396 ), superl. L. A) komp. nedre, undre. llabrum nidhra läba oc manna läba GU C 20 (hand 2) s. 57. - nedre, längre ned liggande. Se Sdw 2: 1273. j yffrathorpeno nio fierdungxatunga oc j nidhra thorpeno atta atunga Bjärka-Säby 352 ( 1370) . \" näthrä gardhen i sätheldra \" RP 2: 249 ( 1393) . B) superl. nederst, längst ned varande. fore nedharsta gardhen i tummatorpe Vg Fornmt I 2: 48 (1461). jmus . . . nidhersther GU C 20 (hand 2) s. 17. jnfimus . . . nidarsther ib s. 27 . \" tha thu thänker them nydharsta wara i himerike, tha finder thu them lankth offwer thik \" SkrtUppb 68 . \" thet första oc nädhersta hwalffwith PMskr 562. - n. best. och obest. ss subst. djäffwlin . . . widherfresta nakraledhis them nidherdragha mädh sigh til nidhesta \" SkrtUppb 35 . . . . loth for:ne samma huss for:de jacob laurensson ok sygge pedersson alth halffua husit fryt och quit j öffuerst och j nederst medher sin bredh ok lenghd jnnan iiij frya mwra STb 3: 144 ( 1494) . - n. adv. nederst, längst ned. eth fijskeri som ligger nidrest j kwmo aa Svartb 446 ( 1453) . \" i ingegerd hardenackes grendh . . . alle nedersth pa norre sidhen Sj 2: 314 (1497). PMskr 396. \""],"f":["nädrä Vg Fornmt I 10: 34 (1516) . nädhärne ib 32 ( 1507) . ","näthrä RP 2: 249 ( 1393) ),","nidharster (nidarsther GU C 20 (hand 2) s. 27. nydharster: -arsta SvKyrkobr 68 . nidherst(h)er GU C 20 (hand 2) s. 17; -ersta SvKyrkobr 35 . ","nidrester: -rest Svarrb 446 (1453). nedharster: -arsta Vg Fornmt I 2: 48 (1461). nederster: -erst(h) STb 3: 144 (1494); SJ 2: 314 ( 1497) . ","nädherster: -ersta PMSkr 562 . ","näderster: -ersth"]},{"a":"nidhrilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n pl.? Jfr R. Pippings, Soc. S. Fennica. Årsbok 1944 s. 21. 1) förnedring. mento han ther mz hafua giort smälek oc nidhrilse sinne konuhgxlike crono Prosadikter (Barl) 28 . - kränkande, tillbakasättande. oc förbiwdhom wi confessori oc allom androm nakor stadz bruka kirkiona räth preuilegia breff ällir scriffth mote reghlonne oc henne til nidhrilse Bisk Nils´vis-st 202."],"f":[]},{"a":"nidhrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 1) förnedring. räknande . . . nidhrils o afsätilse ophöghilse Bo 110 . MB 2: 229 . cristi nidhrilse Su 308 . ib 313. ","2) förstöring, undergång. foresagdhe han tha thera licamlico nidhrilse (excedum) Bo 166 ."],"f":["idhrirsle MB 2: 229 )"]},{"a":"nidhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nidskhet, snålhet. \" j nagra nidskaps fula girj \" MP 4: 259 . motstand mot . . . girughet, oc niskap SvB 133 (omkr. 1500). moth warom nizskap oc giri SkrtUppb 343 . "],"f":["niz- . ","ni- )","*nidhskapsfulder , "]},{"a":"nidhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nidskhet, snålhet. \" är nihskapr odygh, vm man haldr alt kuart huat som giwand är \" KS 34 (88, 367) . wi elskom ey nidhskap äller karugheet Al 6321 . MP 1: 7, 281, 310, 2: 206 . Bir 1: 154, 3: 99, 100, 305, 442 . Ber 6, 124, 125, 289 ."],"f":["nidhskapr . ","nidzskapir MP 1: 7 . 281, 310; -skap ib 2: 206 . niidhskapp Br 289. nidhschap: -schapen ib. nidhschapp ib. nizskapir Bir 3: 100 ; skap ib 305, 4423 ; Ber 124, 125 . ","nizkaper ib 6 . niskapir Bi 1: 154),"]},{"a":"nidhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["idsk. \" allä nidughe skulo ther june pinas \" Pa (Tung) 30 ; jfr LII."],"f":[]},{"a":"nidhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nidsk. Se Sdw 2: 1273."],"f":[]},{"a":"nidhughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snålhet, nidskhet. SvKyrkobr 307 ."],"f":["nidoghet )"]},{"a":"nidhvärk n","b":[],"c":"","d":"","e":["uppsåtligt förderfvande af annans egedom? dömes . . . erich sak til xl m. [for] niadwerk (för nidhwerk?) BtFH 1: 224 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"nidska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nidskhet, snålhet. sytther hema mz trysko eller mz nydsko SGG 129 ."],"f":["nydska )"]},{"a":"nidsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nidsk, snål, girig. \" annar thera war . . . giäffmilder . . . then andre mästaren war riker oc nitzsker oc wille enkte fortära \" Prosadikter (Sju vise m) 127 ."],"f":["nitzsker )"]},{"a":"nidsker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["nidzkir MP 1: 18 . ","nidxskir ib 166 . ","nitzsker: -e MB 1: 343 . ","nizsker Ber 20, 124, 125, 129, 237 . ","nizskir Bir 3: 305 ; ","nizsk ib 168 . ","nisker MD (S) 229 . ","niskir Bir 1: 269 . ","nischer Ber 289 ), adj, "]},{"a":"nidskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snålhet, sparsamhet. frugalitas nizkhet GU 8 ."],"f":["nizskhet )"]},{"a":"nidskosamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snål, missunnsam? thär vth aff sigher sanctus augustinus j thänna nidskasama wärldena gar människiona vppa try hard ok mödasam ärende (ɔ att födas, leva och dö) MP 4: 163 ."],"f":["nidska- )"]},{"a":"nigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja sig.jnclino . . . nare niigha oc böya GU C 20 (hand 2) s. 19. - buga sig, niga (särsk. ss tecken för vördad). med dat. el. i dess ställe ack. tha genast wardh han i gen ledder oc negh sinom fahder oc sinom mästara Prosadikter (Sju vise m) 124 . the the hafdho nighit altarit satto the sik alle Hel män 234 ."],"f":["niigha . ","negh . ","supin . ","nighit ) , "]},{"a":"nigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja sig, luta sig (för el. åt). med dat. bilätit bögdhe sik ok negh vnga manninom KL 77 . - buga sig, niga (särsk. ss tecen för vördnad). med dat. þe nighu barneno sva diupt mz höfþom Bu 71 . \" nighu all belätin hanom \" Bil 759 . \" the nighu honom mz alle vyrdhning \" Bo 3 . KL 24, 355, 380 . Bo 51, 54,, 214, 216, 242, 247 . Bir 5: 49 . MB 2: 376 . Va 27 . Al 1084 . \" alle skulu mik nigha ok bugha \" ib 1317 . Lg 3: 37 . negh (adoravit) han gudhi MB 1: 257 . negh (böjde sig för, ödmukade fig för) hans naþom Bu 145 . med prp. el. abs. neegh diupt for altara Bil 684 . hwarte ful han a knä ellir ney til altarit ST 189 . komen alla j choren, nighandis til altarit Bir 5: 18 . ib 59, 65. til gloria parti (för pagtri) nighen alla ib 18 . ib 61. at klärken nigher til thenna ordhin Su 315 . at prestin sik bögher oc nigher ib. at the skullo wäster nigha MB 1: 490 . nighandis östir Bir 5: 51 . negh tyth Lg 3: 101 . \" tha är altidh nighande \" Bir 5: 18, 62 . alla wpstandin til gloria patri oc nighen ib 18 . ib 19, 34, 47, 60 . swa nigedhe (böjde ned hufvudet) han MD 39 . nigha nidher, böja sig ned, luta sig ned. fallande a knä oc nighande nidir a iordhna Bo 209 . negh han mz hofdheno til fadhori nidhir a brystit ib 204 . nigha sik nidhe, böa sig ned, sänka sig ned. ändane aff stangomen nighu sik nidher oc tilbadho ihesum MB 2: 375 ."],"f":["nighia Bir 5: 59 . ","-er . ","negh . ","neegh Bil 684 ; KL 3555 . ","negy Va 27 ney ST 189 . ","nigedhe MD 39 . ","nighu . ","nygde Lg 3: 37 ), "]},{"a":"nighan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bugning, nigning. \" huru knäfal oc nighan skulu wrda j kirkionne \" Bir 5: 18 ."],"f":[]},{"a":"nighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lugning, nigning. Se Sdw 2: 1273."],"f":[]},{"a":"niherlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lösa ned, nedtaga. KL 373 . Jfr lösa niþer."],"f":[]},{"a":"nihring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnedring, förödmjukelse? förderf, undergåg? forhopendes tet skullä kommä . . . allä eders fiändä til nedringh, skadhä och förskräckilsä BSH 5: 182 ( 1507) . Jfr fornidhring."],"f":["nedringh )"]},{"a":"nikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nicka. nuere vnna samtykia loffua nykla GU c 20 s. 366. jnnuo . . . nekka oc tekna ib (hand 2) s. 30. 2) blinka. anniscitare mz ögom nikka GU C 20 s. 25 . conniueo . .. blunda ok nikka mz ögomen ib s. 139 ."],"f":["nykka . ","nekka )"]},{"a":"nikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nick. \" nutus . . . nikkau vily samtykkia läthe ok teeknan \" GU c 20 s. 367."],"f":[]},{"a":"nikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nick, nickande, rörelse med hufvudet. än vi dröfdho jther medh . . . theknom älla nikkan VKR 59 . Bir 4: 12, 5: 104 ."],"f":[]},{"a":"nikolaumässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nikolausmässa, den 6 december. Beckman Stud 90 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"nima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 533 och A. Rynell, The rivalry of Scandinavian and natve synonyms in Middle English espically taken and nimen, särsk. s. 367 ff. 2) discere, inhämta, lära. iak haffver minom gwdi a mothe giorth fran thän tiidh iac forstha sin syndha napm tiil tessa stvnd SvKyrkobr 305. äptir thet (ɔ: barnet) nymbir ath gaa ällir löpa MP 5: 56 . - at j enu liknilse kön, skulin the minna (fel för nima? Lat. agnoscatis), huru the skulu finna the thing, som osynlikin äru SpV 5 . Jfr fornima."],"f":["nymbir MP 5: 56 . ","napm SvKyrkobr 305 ),"]},{"a":"nima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fatta, taga, mia stadh, stanna; fastna. \" nw stadhnar archen oc niber stadh ower armenie landz bergh B 1: 171. swärdhit nam ij sadhelin stadh \" Fl 18567 . Di 253 . Iv (Cod. C, D) 3190. hans hiärt nam thz (hugget) j stadh stannade el. fastnade i hans hjärta ib (Cod. B). ","2) discere, inhämta, lära. \" nima guz þiänist \" Bu 5 . \" maria nam mer af guþi sialum ok hans änglom än af nochere mäniskio ib. han formate . . . eigh er nima: än aue maria ib 7. sua wärþelekt sacramä[n]t nima (inhämta kunskap om) \" ib 140 . \" huru gat thu numit thz nampn \" Bil 85 . nima gräsanna krapt MB 1: 291 . \" tha name thz barn . . . hebreisko tungo \" ib 286 . Bir 3: 125 . the hafdho bookmaal numith Fl 146 . nima bok (litteras discit) Bo 30 . KS 62 (1543, 68) . Bil 590, 776 . Kl 197. Al 171 . VKR 45 . St 291. M 1: 93. han nimber . . . alla the boklister som tha waro i iordhrike ib 279 . ib 119 . nam aff honum lmang klok thig MB 1: 175 . the bökir som the skulu nymma VKR 78 . Bir 4: 34 . hördhe oc nam gärna thz the hanom kiändo Bil 843 . Fl 143 . äkke namom vij thz i thässa mästarans skola Bo 35 . at han skulle känna them thz som them thafuadhis nima ib 64 . \" the nima ey mina läkzo älla min visdom \" Bir 1: 101 . \" nima andelica tämpran \" ib 2: 279 . han nam sanna snille ok visdom aff minom anda ib 3: 228 . at nya brudhin . . . nimi thulimodh oc fatikdom oc . . . nimi renlek oc ödhmiukt ib 4: 17 . VKR 64 . KS 52 (133, 57) . Va 28 . Di 57 . Al 6029 . GO 794 . \" lära ok nima wit ok sille \" Al 6011 . \" at thu kan mith lifwrne nima (lära känna) i 6032. ij namen thz eyt aff mäser kato \" ib 1292 . KS 22 (54, 24), 52 (132, 56) . nam all (tungo maal) tala Bil 225 . \" namo läsa saltara \" ib 460 . \" nim thakka gudhi \" Bo 153 . Bir 3: 74 . Al 4749, 4751 . KS 50 (127, 54) . LfK 47 . at människiam vm världzlik thing skuli nima at thänkia himerikis thig Bir 2: 36 . ib 1: 41, 253, 2: 140 . Di 43 . som lj sigh siälfuom hafua mwmmith ath pröfua krankdomana VKR 80 . \" ath vita skipa räta matto nyms mäth pröfuan ib. han skref läst ok cristnamanna bön swa som han nam aff ware fru siäfue \" Bil 259 . äptir thy som thön amo j sin barndom KS (Fragm.) 11 . at thu nim väl ok idhelik Fl 128 . ib 133, 135, 140, 182 . Al 5974, 6460 . \" nimm af mik, at iak är milder \" Ber 113 . \" kädo ok namo ey sik vtan androm \" Bir 2: 307 . erfra, få eta? jak war ridhi . . . a äwintyr som ij maghin nima (Cod. B, C, D, E, F for nimma, fförnimen) Fr 1098 . ","3) förtaga sig, börja. närmande sig en blott omskrifning af följande i inf. satta verb. mong en tydzk tha sigia am RK 2: 8981 . part. pret. numin, borttagen, lam. war hon paralitica, thz är mwmmen ällar haffuir borttakin Lg 331 . en saloghar siukar man. umin ok onytar Bu 165 . ib 510 . MP 1: 321, 322, 2: 44 . \" som limom la lnumin \" Bil 351 . numin i handom Bu 15 . \" numin j flerum limum \" Bil 347 . ST 37, 43 . Lg 3: 421 . LB 9: 114 . \" skal han ey skadas aff parlisi som nomyn \" ib 3: 82 . Jfr fornima, bortnumin, äfvensom umin sot."],"f":["nimma Bir 4: 34 ; KS 52 (132, 56) , 52 (133, 57); -e Bir 1: 253 . ","nymma VKR 78 ; Di 57 ; ","-om LfK 101 . ","nimbr Mb 1: 171, 279. nimbir Bir 1: 41, 58, 3: 125 ; O 794. nymbir Bir 3: 74 . refl. nyms VKR 80 . ","nam . 2 pers. nampnt Bir 1: 58 . pl. 1 pers. namom Bo 35 . 2 pers. namen Al 1292 . 3 pers. namo. konj. name MB 1: 286 . nome i 93. numme ib (Cod. B) 553 . part pret. numi. nwmmin: -ith VKR 80 . ","nwmmen Lg 331, 3: 421 . ","nomin ST 37 . ","nomyn LB 3: 82 ., imperat. nim Bo 153 ; KS 22 (54, 24) ; Fl 128 .. nimm Ber 113 . ","nym LfK 47 ),"]},{"a":"nime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trol. för minne. halda j sino nime (ures uppl. 52: minne) huat thön nima KS (Fragm.) II."],"f":[]},{"a":"nime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fattningsgåva, förstånd. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 221 f. the hafdho til näme (Cod. D 4 a nime) mykla nadhe Flores ed Olsson 144 (jfr E. Noreen, a. a.). - innan sinom bizsta tima til diärffheet far han tha mena (sannolikt fel för nime) Al 7161 f."],"f":[]},{"a":"nimne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd. \" i siälenne ok hänna þrem (kraptom) minne (Bil ss rättelse af senare hand: näme \"","975) ok minns ok undarstnda (intellectus, memoria et ingenium) Bu 185 ."],"f":[]},{"a":"nimne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 222."],"f":[]},{"a":"nimugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr hardhnimugher."],"f":[]},{"a":"nio","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["nio. la han niio manaþa ii moþor liue Bu 61 . \" nar nio oc tiughu aar varo framlidhi \" Bo 35 . Bil 425 . Gr 295 . Bir 1: 167, 3: 85 . Al 875 . SO 104 ."],"f":["niio Bu 61 . ","nighio SD NS 1: 606 ( 1406)","nyio Bil 425 ; Bir 1: 167 . ","nyu L. ","nygia SO 104 ), "]},{"a":"nio","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["nio. \" tisdaghin epter nio wiknä fasto synnedagh \" SD 6: 335 ( 1352) . \" läs nigio pater noster fore nighia ängla chora \" Mecht 385 . \" klockan war wiidh nyia \" STb 1: 396 ( 1482) . \" om alle nighe wekna ffasto om hwar söndag och hwar fredagh songit med nygie lexer \" ib 5: 305 (1513, Bil) ."],"f":["niio Mecht 385 . ","nia MP 4: 230 . ","nighio Mecht 385 ; JMÖ 54, 175 . ","nigio ATb 2: 27 ( 1474) ; JMÖ 54 . ","nighia Mecht 385 . ","nighe STb 5: 305 (1513, Bil). nyia ib 1: 396 ( 1482) . ","nygie STb 5: 305 (1513, Bil),"]},{"a":"nionde","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["nighiande ib 29 . ","nigonda ib 388 . ","nigende Kumla kyrkas rb 59 ( 1488) . nyiondhe JMPs 453, 455. nyande SkrtUppb 389 . ","nyginde Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . Se Sdw 2: 1273), räkn. L. nionde. niende raadhit är ath . . . j . . . be trakten ihesu christi pyno SkrtUppb 161 . Jfr halfnionde."]},{"a":"nionde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["nionde. \" a niiund are ok tiughu \" Bu 72 . Sd 5: 479 (1345, nyare afskr.) Bi 84. KS 48 (121, 52), 59 (148, 65) . Su 305, 307 . Jfr halfnionde."],"f":["niiunde: -a Bu 72 . ","nyunde SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) ), "]},{"a":"niotighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["nittio. Bil 317 . Gr 295 . \" ha gar fam them nio ok niotighi \" MP 1: 200 . \" for änglana skapan . . . hulka myklikhet teknar är mz nio ok niotigi tali ib. for nighitighi marker ok hundradhe \" SJ 50 ( 1432) ."],"f":["niu tighi L. ","nigiotighi SD NS 1: 26 ( 1401) . ","nighitighi . ","niotio Gr 295 ), "]},{"a":"niotighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["nittio. hwndrade niethie och en ärniska gyllena Svartb 384 ( 1441) . nongenti nyatiä hundrat GU C 20 s. 359 . anno dominj med nietige primo KTb 111 ( 1491) . "],"f":["nietige KTb 111 ( 1491)","nijatig Trolles Jb Bil 156 (1475, nyare avskr.) . ","nyothigi GU C 20 s. 359 . ","nyiotio SJ 2: 40 ( 1478) . ","nyatyo GU C 20 s. 359 . nyatiä ib. nyatia HLG 2: 92 (1518). nyetigi Stock Skb 77 ( 1518) . ","nyetie Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ","nyety ATb 2: 355 ( 1489) ), ","*niotighiatta","nyatijottha )","*niotighisiu","nyathijsiw )"]},{"a":"niotighinde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["nittionde. \" i forscrifne nyatijende förste arit \" SJ 2: 190 ( 1491) ."],"f":["nyatijende SJ 2: 190 (1491) . -nytiende EK 1245 a. nitiende ib 1335 a),"]},{"a":"niotighinde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["nittionde. KL 377 . MB 2: 373 . Jfr itande."],"f":["niotiende MB 2: 373 )"]},{"a":"nista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanna? th bärs in twa stora nistor AS 60 . \" taker han badha mitunar ib. til thera nistu ib. häffui wt tha bansatta mistuna ib. \""],"f":[]},{"a":"nisting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*nistninga koster , "]},{"a":"nitan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" [IIl. nítján] L. nitton. Bir 3: 432, 433 . nytton allna tompt SJ 79 ( 1433) ."],"f":[]},{"a":"nitande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["nittonde. thz hände oppa niotighinda (trol. för nitanda; undervigeio; motsv. ställe MB 2: 373 har emellerti niotiende) areno tyberij . . . ok a nittanda areno herodis konungx KL 377 . MB 2: 373 . VKR 56 . Su 306 . Jfr halfnittande."],"f":[]},{"a":"nitande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["nittonde. Kumla kyrkas rb 52 (14829. Jfr halfnittande."],"f":["nytinde )"]},{"a":"nitzsle","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["epther thet at jak ekkie sielff komma kan ta hafwer jak epther then nitzsle (väl fel för litzsle) fatigdombs ämpne hafwer jak skrifuat GPM 2: 378 ( 1511?) ."],"f":[]},{"a":"niudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" IIsl. hnoða] eg. stöta; nia, fästa. bildl. tha fakunnuhe än ganga i wars herra sidhio . . . tha nywdha the sin hugh a them cratwrum som äre meensam MB 1: 75 . Jfr nydhas."],"f":["nywdha )"]},{"a":"niupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nypa. nywp oc samman krista tith köth mädh thinom maglom JMPs 325."],"f":[]},{"a":"niura","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njure. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 231 f. och jfr G. Hedström, Ordstudier I s. 84 ff. berillus . . . drwken hjälper för nywronnas soth PM Skr 462. sten som är j nwromen (av utg. felaktigt ändrat från nywronen) oc blädhronne ib 467 ."],"f":["med art. nywronen PMskr 731. gen. nywronnas ib 462 . nywronnans ib),"]},{"a":"niure","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njure. \" är mans nywro harder \" LB 7: 2 . för . . . siwkan nywre ib 100 . gud haffuir skapat i mannen twa nywra, een oppo hwar siidona om liffrena ib 266 . ib 2: 47, 3: 119 . (giordhins) . . . thine nyura mz renliuis linda Bil 796 . ranzsakande nywra oc hiärta MB 2: 337 . \" gudh wpletar hiärta och nywra \" Ber 153 . LfK 185 . "],"f":["nyure . ","nywre . nyre: -a LB 3: 119 )","niura hardher (nywra haardh), ","niura sot (nywra-), ","niura värker (nywra-), "]},{"a":"niusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nysa. nyusär sternuto GL XIV. sternutare j: ywsa LB 6: 284 . \" hwa som harth niwws han faar godha skärpno \" GO 1042 . \" män doo widh at the nusu eller gespadho \" Bil 713 . \" hwar biher adrom gudh hiälpa tha the yusa ib. haldz hon (ɔ: elleborus) til äsa tha gör hon nyusa \" LB 3: 144 . Bor 2: 60. LB 4: 348 ."],"f":["nyusa . ","nywsa . ","niws GO 1042 . ","nyusär VGL XI . "]},{"a":"niusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nysa. \" thär aff är thässe sidhwänia thär nakar niws. tha swaram man. hiälpe thik gudh \" SvKyrkobr 19 ."],"f":["niws . Se Sdw 2: 1347) , "]},{"a":"niusan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nysande. . tha rensas howdh mz nywsan LB 4: 344 . \" rensor han mans hoffuidh medh nwsan \" ib 2: 50 . \" renser thz huuith innan manz niusan (för -om± D. Harpestr. s. 89 har dock: mäth nysän) \" ib 8: 51 . the nyusanan (för -in) takir borth siukdom aff hofwoh ib 3: 144 ."],"f":["nyusan . ","nywsan )"]},{"a":"niusar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näsborrar, näsa. \" tz rensar hoffwdit ynan ans nywsom (för -an? D. Harpestr. s. 89 mæth nysæn) tz r ginom nesom \" LB 7: 150 ."],"f":[]},{"a":"niusnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spejare. Prosadikter (Karl M) 255 . \" tha satte thu qwarran en niwsnara när os at hra hwath wi sagdhom \" ib 259 ."],"f":[]},{"a":"niusyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helleborus Lin. el. veratrum Lin. \" litet aff nysyrtt som vexer hoss jorden \" LB 7: 293 ."],"f":["nysyrtt )"]},{"a":"niuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) få, få del af, njuta, åtnjuta. vigþo alle apostoli varns (för vars) härra licama ok öto sialue ok gauo critno folke Bu 195 . \" nutum vi þia naþe \" ib 76 . wtan han nyute särdelsis wara nadh MEG (red. B) 62 . EG 67 . SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" frälse oc fridh nyta \" MB 1: 425 . ib 10 . RK 2: 3846 . \" alt thz han hafdhe ther aff nutit \" ST 429 . \" alexander nöt tha lykko godh \" Al 9311 . rättin . . . nyta Iv 3740 . RK 2: 1007 . the nwtto huarte räth eller skäl ib 1011 . laghen wita ib 1583. the slogho them sa a hals oc nacka the fägelse nywta togot til tacka ib 9440 . nywtha . . . manghe goth aat eom (för ens skull) som gudhi täkkes Lg 3: 170 . ","2) behålla. \" vnnä wi hännä þet samä frälse yutä (kan äfven föras till \"","1) åtnjuta. \" at faa älla njuta hänna miskund aath \" Bir 1: 86 . \" vtan han nyte särdelis wor naad at \" MEG (red. A) 57 . ","2) hafva el. njuta godt af, få hjlp af. bidhia for allom them thu hafwir nutidh ath S T 320. vtan han nyutter serdelis companit aat huadh nadher the medh hanom göre vylie SO 32 . \" frykter iak for mit liiff . . . vtan iak niwter tig att \" Di 193 . \" manghe nywta hännas böner aat \" Lg 335 . få el. ernå (något) geom (någons) hjälp, hafva (någon) att tacka för (något). iak nöt mina modher aat, at iak wardh gudz tiänasta quinna Lg 3: 17 . åtnjuta godt för (någons) skull. thu niwter tik ekke siälffuer at, men thu niwter enä quinnä at Va 54 . \" läth myn son nywtha mik ath \" Di 279 . få för (någons) skull. thz skall han niwta tik aat ati da skall han hängiä Di 68 . Jfr at niuta. niuta til, hafva el. njuta godt af, få hjälp af. at han hade föge hielp faatt aff then honum borde hielppe, hade han icke nwthit eder till FM 146 ( 1503) . \" vtan tw niwter annan man till \" Di 68 ."],"f":["nyuta . ","nywta . nyta L.; MB 1: 10, 425, 429 ; Iv 1499, 3011, 3740, 5512, 5686 ; Fl 1928 ; Al 4453, 10325 ; ","-e ib 5387 ; MEG (red. A) 57 ; EG 67 . ","-er . 3 pers. nöto ib 195 . ","nwtto RK 2: 1011 . part pret. n. nutit. otith Al 10296 . ","niwt g 3: 218;; Di 59 . ","nyyt Al 2851 ),"]},{"a":"niuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) få, få del av, njuta, åtnjuta. at . .. herre erics hustrw bör i alla mato at nywta sama arff . . . som hennis modher bordhe haffua nywtedh om hon leffwandes ware Arfstv 88 ( 1451) . \" ath then helghe kirke gansska lithet niwthondiss warit haffwer thil opbördh aff syne iij ööre hon j kragheste haffwer Liber eccl Valientunensis 62 (1499). huilke frihet oc previlegia wi oc vore förfäder offuer iiii (400) aar niutet haffuom \" HSH 13: 100 (1524, Brask) . \" for her niclis thuressons bön schul nöth han stupan och fordrogx galgan STb 3: 84 (1493). hwar anners thager . . . eller magrom offuer meer beskatter, nywte och vmgielde som til bör \" StÄmb 131 ( 1495) . ib 134 ( 1496) . at the (ɔ: biskop Ottos av Västerås män) mottä fölgä eders werdoghet (ɔ riksföreståndaren Svante Nilsson) äpter med eders egna swena nidä oc wndgella samma dell them offuergar GPM 2: 286 ( 1508) .","2) behålla. \" nar jak war j mith ythersta . . . stadgadhe iak . . . j mino hiärta, at wilia wardha gudz riddare . . . wm jak hafdhe nwtidh mith liff \" Mecht 352 . peder . . . schal staa och hwde slaas wijd stocken ok nywta baden öronnen STb 2: 303 (1488).","3) hava gagn el. glädje (av), hava el. draga nytta av, hava el. njuta gott av, få glädje av. med dat. gaar prester aff äller skils fra kirkio. tha wari prester eller arffua hans plictugher jnuentarium beredha epter soknamannana sägn oc niwthe enghom witnom ther amot Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. f.r. 1440). giorde hustrv kaderin . .. . lagh, ath hon ey togh the peninga eller nöth them eller hade STb 3: 365 (1498). - med ack. the formeeningh . . . j hwilkom thu . . . skal mik äwärdeligha nythia, oc nywtha (perfrueris) Mecht 281 . . . . forscrifna stenhws . . . egha niwta och bruka sik til nytto och bestand SJ 2: 50 ( 1479) . hanis . . . sagde swa, ath \"will öryan winman ecke begera mith liiff, tha will jak bittala honom for then skada . . . \" ok ath han wilde niwta ther wenner til, swenska och tyska STb 2: 135 (1486). giorde han sin edh for dyschen och nöth sina handh ib 214 ( 1487) (jfr ib 630 ). her erich jensson borgamestere scal lhaffue och nywta kelleren fore x marck eth aar offuer 3: 359 (1498). - med prep. at. tha nagar grymber man draper kroppin tha är jo siälin niwtandhe ath sinom goda wilia MP 4: 24 . - niuta nokon got, hava el. njuta gott av. for:da goodz . . . hwilkin jac oc myket got hawir nwtit SD NS 3: 242 ( 1417) . jac . . . kännis mic . . . swa got som ängte thänkt vpa mina siäla helso oc bestandilse älla therra, som iac haer myket got nwtit oc äfter taket ib242 (1417). - niuta nokrum el. nokon ont el. til ondo, lida ont för ngns skull. desse iiij (4) fatige men, som hanom hade mykit til onda nwtit STb 2: 212 (1487). thy hon hauer hanom nogh ont nytit sachlöös for hans mysgerninga schul ib 293 ( 1488) ."],"f":["nidä ib 286 ( 1508) . ","nywtir MP 5: 128 . pl. 2 pers. nyte STb 5: 325 (1521, IKop). konj. niwthe Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . nywt(h)e StÄmb 131 ( 1495) , 134 (1496). impf. nöth STb 2: 214 (1487), 3: 84 (1493), 365 (1498). (?) konj. 3 pers. nyte ib 3: 184 ( 1494) . ","niwthondiss Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ","nwtit SD NS 3: 242 (1417; STb 2: 212 ( 1487) . ","nwtidh Mecht 352 . ","niuet HSH 13: 100 (1524, Brask). nywtedh Arfstv 88 ( 1451) . nytit Stb 2: 293 (1488)), ","niuta at , 2) hava el. njuta gott av, få hjälp av. - niuta nokon got at, d. s. atj ekke lathen honom vngälde oc lather honom nywte myn herre goth ath, effter thet han är mijn herres bonde FMU 5: 18 ( 1481) . ib 25 ( 1481) . STb 5: 322, 325 (1521, Kop). ati wel göre . . . och lather hanum nyte war böön oc scriffuelse gott att ib 334 (1521, Kop) . ","niuta til , hava el. njuta gott av, få hjälp av. om swaa kunne hende, ath hennis bonde nyte sine wenner til och scriffue til rom högelica klagade (o. s. v. ) STb 3: 184 (1494). oppe j höghom träm, ällir husom, ällir bergx klippom, ther hon kan sik ey syälff nidhir koma, vtan storan liffs wadha, ällir hon nywtir annan til MP 5: 128 . GPM 2: 36 ( 1511?) . - Jfr vidherniuta. "]},{"a":"nizkaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nidhskaper."],"f":[]},{"a":"nizker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nidsker."],"f":[]},{"a":"niþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr niþar, näþar."],"f":[]},{"a":"niþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["niþiar arf (nidir, nidia-, niþär-, nidher-), ","niþiar eþer (niþia-), "]},{"a":"niþan","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nedifrån. \" aff the wäto, som solinna gisla lypta nidhan mz sik gen himpnom \" MB 1: 314 . alzwaldogher gudh ha giwe thik sina signilse, badhe aff himpom mz godhwädhre, oc swa nidhan aff iordhinne mz godho aare ib 267 . \" wräkas till henna (jorden) owan oc nidhan all oreen thig \" ib 40 . hon (arken) skal wara flwghurslind nidhan op ower bunkan ib 168. nidhn fran yliomen ok vp til min iässa Su 404 . ","prep. och adv. A) prep. nednför. po bwrsprket the herr ga alla borgarna nidan för them sta RK 2: 3138 . hulkin som (näml. tomt) beläghin är . . . a norrä sidhone nidhon foe pether rödh SJ 3 ( 1421) . \" nidhon fore benct skäre \" ib 74 ( 1437) . nidhan fore watnporten ib (1437) . \" skikken öffua häen hwem edher tykker, nidhan före vth mz aana vil jach siälffuer halla (þer egoð skipa þeim er yðr syiz til varðhalldz vp með áne. en fyr neðan liðit vil ek her vara varðhalldzmaðr \" Di 240 . B) adv. nedaföre. lot up . . . thät stehusit . . . ok tomptena nidhon fore SJ 155 ( 1447) . lather jak . . . hwgga sex holl pa mwren, iij (3) offwan före waghwset oc iij nedan före BSH 5: 211 ( 1507) . "],"f":["nidhon SJ 3 ( 1421)","nedhen BYH 1: 287 ( 1512) adv. och prep. A) adv. ","nidhan til , "]},{"a":"niþan varþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , av. L."],"f":[]},{"a":"niþar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långt ned, djupt. gudh sithir offwrla ok seer fult nidharla GO 964 . thz (@: trätit) feste nidhirla rötena MP 1: 236 . jak weth . . . ekke . . om wi löpom för högt ällar öfr nedarla om hamnena Lg 3: 694 ."],"f":["niþa )"]},{"a":"niþer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ned, nedåt, ner. iordh är thung oc wil nturlika nidher MB 1: 38 . röras the hwarce op eller nidher ib. lösa swa mangghan krop aff helwithe vp som dombdher war nidher til pino Md 45. strömin flytir altidh nidher Bir 1: 128 . swa om . . . en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j idhrisa ib 214 . \" nidher aff högxtä berghe ok ä ndiher til dypasta nidherfall \" LfK 232 . \" bakin skal wara far nidher til bältidh Bi 5: 398. nat kiorttillin skal wara oppen framan, nidher til bältith ib. til nafflan nidher war han man \" Al 9837 . \" hafdhe han budith theem thwärt om sadholin ok hofuudhit idher \" Iv 3043 .","2) nere. \" reddo the fore hoom idhir a iordhinne \" Bo 51 . ib 171 . \" stdher om lgho högt j bärghen äller sith nidher i iordhögomen \" MB 2: 33 . \" stodho vndir hoom nidhir bäri a stigahanom \" ST 494 . \" gik nidhir mz thöm i en annan stadh nidhir bätir i huseo \" Bo 174 . LG 3: 74. ena mina tompt . . . som beläghen är östan mur, hart när fornempda henricus tompt oc huss ther han w boor nidher geen watnit SJ 15 ( 1428) . hulkin som (näml. tomt) beläghin är i grädinne nordhan brödhra gatu a norrä sidhonne nidhon fore pether rödh nidh geen stadzmuren ib 3 ( 1421) . ","3) substantivt. \" i utrycket til nidlters, nedtill, nedanför. thz vatnit som war til nidhers (quæ autem inferiores erant) \" MB 2: 9 . nidher a, prep. ned på, ed till. öthmiuke sik oc nidherburghe nidher a ordhena VKR 68 . "],"f":["nidher at (-aat), ","nidher for (-fore), ","nidher genom (-gynum), ","nidher mädh (nidh mz), ","nidher um","nidher vidh , ","nidher äptir","-effter )"]},{"a":"niþer bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["nedbryta, nedrifva, förstöra. sculum vi han (afgudailden) . . . niþ bryta Bu 199 . \" keysare fredrik lät nidher bryta beneuentum ok bödh äuel nidher bryta kirkionar \" Bil 211 . thz (afgudatemplet) nidhirburtn the a grundin Gr 306 . \" nidherbryta ierusalems mwr B 1: 11. \" FM 198 ( 1504) . \" skal iak nidher bryta idhur högha affgudha hws \" MB 1: 378 . \" nidhir bryt galghan \" Bir 2: 74 . \" som nidher bruto babibonis rike \" MB 1: 14 . MD (S) 236 . nedlå, nedstöta. skal exsen mz steen nidher brytas (lapidibus obruetur) MB 1: 336 . ib 337 . - Jfr bryta niþer."],"f":[]},{"a":"niþer sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedslå, nedstöta i jorden. pala the skullo hawa nideslaghit RK 1: 1719 . ","2) nedslå, nedrifva, förstöra. \" the nidherslogho altara \" MB 2: 220 . Gr 314 . vart och nideslagen then choren, som stodh baak helga chors altare TK 269 . \" wardr tän ytre muren af blidho skaddr älla nihr slaghin \" KS 86 (210, 94) . Bir 1: 128 . \" stadhin jericho wart nidherslaghi \" ib 4: 77 . ib 79. at han wilde mildelica see til hälga stadzsens iherusalem fordärff, som nw snrat war nihderslaande mz allo (quæ esset illico complananda) MB 2: 302 . at nidhirsla ok vinna he borgir ok stadha ther vm kring lagho KL 338 . förstöra, störta, tillinetgöra. thäkiande grundelica fodärua oc nidhirsla allt persarar rike Gr 265 . \" huru världinna bälle skulle nidhir slas oc nidhir läggias \" Bo 140 . vlsmakande matzsins lustelik redha nidhir slaas (destruiur) ib 126 . nidher sloga alla högtidhe oc alzskons offer oc gudz dyrkan MB 2: 220 . ib 221 . ","3) nedslå, nedstöta, slå til marken. thin oxe skal nider slas fore thiom öghom MB 1 . 428. han nidhir slaar (prostrnit) hulka han vil mz eno ordhe Bi 1: 114. somlike nidhirsloghos oc nidhir trudhos i 2: 36. ängin oplypte howodh älla hand mot thom som han nidirslogho ib. slå, nedgöra. nidherslogo fran them xj M fotgangara MB 2: 313 . ","4) nedslå, krossa, öfvervinna. \" änkte nidhr sla (allidit) swa diäfflanna makt \" KL 207 . \" nidhir slaghne mz hänna gudhelica böna dygdh \" ib 339 . \" ginstan vardh nidhrir slaghin thera grymma hundanna dirfue ib. \" MP 1: 49 . ","5) nedslå, nedsänka. \" the nidirslogo genstan siin(konstig tecken sveml)hofvud \" Ansg 181 . \" nidhir slande howdhit \" Bo 154 . mz niderslaghnom hoffdhom MB 2: 171 . ","6) nedfälla. then windabro nidh slaa RK 2: s. 334. ","7) störta, försänka. var . . . af diäwlsins frestilsom nidhirslaghin badhe j hoor oc mandrap MP 1: 229 . ","8) intrans. nedstörta, nedfalla. at hwaluith oc högekoren nidherslog RK 2: 7340 . ","9) oprsonl. slå ned, häftigt nedfalla. om regn. ther bläst oc rengde at nide slogh RK 2: 9397 . Jfr sla nidher."],"f":["nidh slaa )"]},{"a":"niþer sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedsätta. \" se huru guz ngla lyptu hoa gen himnum ok ather nidhe sätta \" Bil 272 . vaar liik . . . niþersätyä S 5: 562 (1346). lete j hwario fiätino vm nidhir satte fotin star stadhlika Bir 1: 312 . \" watna enom thörrom käp. som abboten hafdhe enstadh nidhir sati iordhena \" KL 249 . nedsätta (något på ett ställe), uppsätta. vnder eleazar waro andre flere höfdhingia, hwar ower sit herskap oc sina syslo, til at föra oc nidhersätia gudz hws MB 1: 385 . ","2) nedflytta, nedstörta, han nidhirsatte valdogha af valdz säthe MP 1: 207 . 3) nedlägga (till förvring), lemna i förvar. göm gudhz liggende fää nidher sat när thie VKR 68 . Bir 4: 22 . part. pret. nedgången, bergad. för än . . . sool är nidher sat MB 1: 371 . Jfr sätia niþer."],"f":[]},{"a":"niþer taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["nedtaga. \" lät han . . . nidher taka mz stigha \" Bil 448 . \" nidhirtaka mik aff korsit \" Bir 2: 299 . Jfr taka nidher."],"f":[]},{"a":"niþerfal","b":[],"c":"","d":"","e":["1) nedfallnde. paulus . . . giordhe längre nidherfal (lae sig ned) j korss . . . girdhe länge nidherfal (lade ig ned) j korss lundh for ltara Lg 391 . ","2) fall, nedstörtande. \" han gaff honum et idher fl \" Al 3135 . bildl. (med betydelsen närande sig 5 el. 6). näplicka kan thz vara. at then som lustas af hedhreom är ey ij storom vadha oc branto nidhir falle (in periculo et præcipito magno) Bo 94 . \" ängilsins nidhirkastilse oc manzins nidhirfal \" ib 98 . \" huru när niþirfallit (ruina) är höghfärþine \" KL 189 . ","3) djup, bråddjup, afgrund. \" nidher aff högxstä berghe ok ä nidher til dyupasta nidherfall (præcipitium) \" LfK 232 .","4) fall, ras nedrasande, thera (templens) nidherall MB 1: 378 . Gr 314 . Lg 67 . bildl. (med betydelsen närmande sig 5 l. 6). sinna hälgo kirkio niþar fald Bi 4. (Avt) 178. ","5) fall ( i religiöst el. sedligt afseende). hulkit mangum kristnum matte wardha til nidhirfal KL 37 . ib 231, 279 . \" nidherfl j syndena \" Ber 52 . \" nidherfald i lastin \" ib 229 . \" sänkis i alla laste mz wslo nidherfalde \" ib 224 . \" warande them fore nihir falle \" Bir 1: 242 . ","6) fall, nederlag, undergång, olycka, fördrf. gudh skal giwa thik nidherall fore thinom owiom M 1: 428. the fingo aff mik nidherfal Al 1662 . \" thz är mangra andra sara oc nidhirfald \" Bo 17 . thz munde wardha bansat barn ok allum judhum til nidherfal Bil 244 . \" thenne är j nidhirfal (ruiam) satthir ondom ok otronom, ok j opsandhilse godhom oc tronom \" MP 1: 37 . ib 38 . \" war ey qwinde mäst nidherfall warom frändom Mb 1: 421. wart gedeon oc hans äptirkommandom tässen gärningh til stort nidherfal ib 2: 95. \" ib 231 . \" til otrona manna nidhfall \" ib 382 . Bir 1: 75 . \" seandis sins riis fordäruilse oc nidherfl \" Gr 261 . \" skal lhan fordärfwa landit j nidhirfal (rediget terram in ruinam9 \" Bir 3: 333 ."],"f":["nidherfall MB 1: 378, 421, 428, 2: 231, 382 ; LfK 232 . ","nidhirfall KL 279 ; VKR 20 . ","nidherfald Ber 229 . ","nidhrifald Bo 17 . " nidhir fald ir 1: 75. niþar fald " ib 4: (avt) 178 . ","niþirfallit KL 189 . ","nidhir flle Bo 94 ; Bir 1: 242 . ","nidhrfalde Ber 224 . med art. nidhir falleno Gr 314 ), . "]},{"a":"niþerfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta falla ned, nedfälla, fälla. wildh wanxöö sin ankare nidher fälte RK 3: 1988 . nedfälla, nedlägga. tvem brödrom länsandes grafsenen och honom nedeerfällandes TK 273 .","2) fälla, sakfälla. \" vm han wardher nidher fälther a radhstughu \" SO 24 . Jfr fälla nidher."],"f":["neder- )"]},{"a":"niþerhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["nedhugga, eg. och bildl. läta idher hugga thz trä Bil 904 . \" jak är slaghin oc nidhirhuggin swa om gräs \" MP 1: 229 . \" han nidhrighugx af diäfwlsis frestilso (för frestisom) ib. Jfr hugga niþer. \""],"f":[]},{"a":"niþerkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedksta, nedstörta. eg. och bildl. en qwinna . . . nidher kastadhe eth storth stykke aff en qwärn sten Mb 2: 102 alle ndre män som ther (i brunnen) nidhir kastadhos Gr 280 . mot höghfärdhinne hulki ondo andana nidhirkastadhe aff himerike KL 108 . ib 121 . \" niþir castar siälina af fulkonilsa högd \" ib 184 . aghdho sik . . . hawa nidhircastat (præcipitrimus) thän munkin i skörlifnadz synd ib 209. ","2) kasta till akren, bortksta, eg. och bildl. thetta kar nidhirkastadho the for mina fötir Bir 3: 80 .. the som thera licamma idhirkstdho oc ödhmiutko for gudz skuld oc idhirtrodho han suasom klädhe (qui corpora sua quai vesti menta strverunt) ib 2: 62 . 3) nedslå, kullslå, slå till arken, nedstörta. eg. och bildl. nidhirkastadhe manga muranna vaktara Gr 268 . sua läge hauar iak standet ii striþ mot hanom . . . ok hans lusta niþar eastat Bu 142 . \" dominus erigit ellisos: som thyrdher a wart mal . . . war herra resär vp nidherkastadha \" Bil 163 . - nedslå, kullkasta, störta. är rädhandis at . . . hänna stadhelikhet idhir kasta (dejiciet) os vndir sina fötir Bir 3: 152 . \" gambla forfärdhra skipan är nidhir kasadh (projecta) vndir fötir \" ib 2: 172 . 4) störta, försätta. vardho the idirkatado j äuerdhelikin thräldom bir 3: 91. ","5) nedslå, göra nedslagen el. försagd. nidhir kasta obrygdilse rasklika othologha mänisko Bir 1: 276 . nidherkasta sik, kasta sig ned, lägga sig ned. huike . . . wndher hwan en grönan uska sik loblygelka nidher kasta Su 64 . refl. nidherkastas, störta, falla. nidherkastas i giri Ber 224 . Jfr kasta niþer."],"f":[]},{"a":"niþerkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nedkomma, nedtagas. lät mik eigh liuade niþar koma (näml. från korset) Bu 141 . ","2) nedkomma, nedstiga. \" watit . . . j hwlkit gudz ängil nidherkom \" Lg 70 . ","3) falla ned (till hugg). tha mon han op halda swärdhit som nästan war nidher komith MB 1: 204 . ","4) komma (i en ställning, råka ut. nw är nagellring illa niderkomen Di 86 . Jfr koma nidher."],"f":[]},{"a":"niþerläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) nedlägga. tha präsitin hafdhe inidhirlakt smaswenin a altarit KL 30 . ","2) förelägga, ingqvartra. haffde i biälbo nide lakt tyzska RK 1: 3234 . ","3) nedlägga, nedtaga, aflägsna. \" swa brat som bordhit är nidhir lakt 8deposita mensa) tha är al winskapsins samhälle ok nytto ändrat \" Bir 1: 277 . ","4) bortlägga åsidosätta. honom (@: rätten) nedrläggia MD (S) 235 . åsidosätt, underläta. gör mardocheo . . . alt thz thu haffwi nw sakt oc tilat thu ey thz mintzsta ter aff nidherlägh[a] äller forswma MB 2: 190 . undertrycka undanhålla. stadhgade han mz sik thänna hälga lärdmen dölia, ällar och alstingx nidherlägir (supprimere) Su 7 . undanhålla, undelåta erläggande af. jngen må crononess skatt niderläggia SO 306 . - lägga ned, upphöra att tala el. tvista om. scal wra ganzskelica döt oc nidhr lact BSH 1: 182 ( 1381) . ","5) afskaffa, utrota, tillintetöra, förstöra. gudz lagh oc dyrkan nidheläggia MB 2 . 222. - omintetgöra, förhidra. at ey sculi hafuanzlösan finnas i them stykkiom som tha sckulle oppaa haallas. oc couneninna nytto oc gagn nidhirleggia VKR 33, idherläggia sik, lgga sig nd. niherlägge sik mz allom kroppeom Bir 5: 50 . nidhirlagdhe sik at sofwa Gr 260 . refl. nidherläggias, 1) lägga sig ned, lägga sig till hvila. thetta folk skal oprisa som leon, oc opresas som leena, oc skal ey nidherläggias, för än han swägher bradhia MB 1: 415 . ","2) bortlägas, upphöra all foygdh sculle först niiderläggis tha RK 2: 1693 . uphöra, gå under. vppa thet at scholen ey scal forgaas ok gudz thieist nidherläggias SD NS 1: 550 ( 1406) . ","3) afskaffas, utrotas, tillintetgöras. \" huro . . . kranckä sihwänniä ok orätter (näml. matte) nidher läggiäs \" SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 (1344, nyare afksrk.) . Su 71 . \" huru världinna bälle skulle nidhir slas oc nidhir läggias \" Bo 140 . \" all hännes hlaghet oc högtidher nidhersloghs oc nidherlagdos \" MB 2: 221 . _ part. pret. nidherlagdher, sjunken, som stt sig bidha . . . til at ölit är fulkomlicka iort oc nidhirlaght Bir 2: 60 . Jfr läggia nidher."],"f":[]},{"a":"niþermer","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" L. A) adv. 1) längre ned, nedanföre. han sat siäluir lankt fram honom i ödhmiukare stadh mykyt midimeer Bo 63 . MB 2: 44 . \" war han vndir os ok nidir meer ä vi (infra nos) j trom thingom \" Bir 1: 167 (kan föras till B). ","2) nedan, nedanföre, lngre fram (i en skrift). skal thz liwsare wardha nidhermeer sakt MB 1: 140 . ib 174, 451 . B) aj. lägre. varo skipadhe i nidhimeer gradu oc värdoghet Bo 232 . \" liggir j nidhir meer stadh än tibör \" Bir 1: 302 ."],"f":["nidhermeer . ","nidher meer MB 1: 451, 2: 44 . ","nidhrmeer . ","idhir meer. nidir meer. niþärmer L.),"]},{"a":"niþerstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedstiga, eg. och bildl. \" tha the . . . varo nidherstighandis j wäghennom widh betheron \" MB 2: 28 . \" nidher stgh sonen \" Bir 4: 158 . huru mykit the andra haffua nidhertighit aff sino wärdzliko liffwrne til thtta liffwärniit ib 5: 5 . 2) gå ned, förlida. daghen är nidherstighen oc nalkas ti qwällen MB 2: 130 . - Jfr stigha nidher."],"f":[]},{"a":"niþersänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["nedsänka. \" huru äst þw niþir sänktir til hälwiti \" KL 186 . Lg 548 . snka, dränka. bölghio komo bradhlika ok nidhirsänkto al barnin KL 92 . ib 99 . niþersänkia sik, nedsänka sig. homblan nar hon flyghir idhir sänker hon sik idhkelika til iordhinna Bi 1: 134. - sänka sig ned, dränka sig. formatte ey at nidhirsänka sik KL 50 . widhirfrestande . . . at nidhirsänkia sik ib 61 . refl. niþersänkias, nedsänkas, nedsjuka. nidhir bögdhe skipit sik ma andrum ändanu ok nidhir sänktis KL 52 . Bir 1: 36 . \" thugh som sten hukin som altidh nidhirsänkis ok aldre takir grund \" ib 87 . nidhir sänkias j häluitis dödh ib 3: 133 . ib 1 . 128, 3: 295. . Jfr sänkia nidher."],"f":[]},{"a":"niþersätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"niþerþrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedrtycka. \" ey nidhir thrukto thunga byrdhe trera halsa \" Bir 2: 62 . nidhir thruktis aff ryghelickom thung ib 3: 190 . \" laa qwinnan nidhirthrykt swa som dödh vidh iordhna \" ib 1: 50 . nedtrampa, trampa under fötterna. eg. och bildl. skörlifnadz människia nidhirtrykkir renlekxsins gul som träk MP 1: 49 . \" huar skörlifnadz människo skal nidhir trykkias a vägh af diäflmen swa som träkker ib 50. nedtrycka, nedslå, hon (Jungfru Maria) är swa mäktogh ok stark mz gudhi at hon forma nidhirtrykkia al skapadh thingh \" Bir 1: 95 . nedtrycka, öfverväldiga. at thu skule eygh nedhirthrikkias af vaalzins oc claarhätunna äru Ber 269 . nedslå, betvinga, öfvervinna. nidherthrykte hans (djäfvulens) wald MB 1: 226 . ","2) undertrycka. hona näml. sinoni) niþar þykia Bir 4: (Avt) 181 . \" scal at synda smitta afskrapas oc nidhir thrykkias mz fasto oc bönom \" KL 196 . nedhirthrik vredhena Ber 274 . ","3) nedtrycka, förnedra. \" hwilkin som sik vphöghe han scal niþir þrykkias (humilabitur) \" KL 186 . Ber 114 . 4) förtrycka. han thwinga os oc nidhir thrykker swa som thräla Gr 261 . \" jak skal hela ok läkia them som mz owiruälle äru idhir thrykt (vi oppressi sunt) \" Bir 1: 14 . ","5) sänka (rösten). nar hans röst nidhirthrykts (deprimebatur) nakat oc lättis Bir 3: 86 . part. pret. böjd, benägen. raskir oc nidhirtriktir til synda MP 1: 264 . Jfr thrykkia nidher."],"f":[]},{"a":"niþiar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ö. L."],"f":[]},{"a":"niþias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L."],"f":[]},{"a":"niþinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) niding. SO 25, 52 i 196. 2) nidsk menniska, gnidare. ä sökas sälike saman ridha nidhinga (par comes esse pari conswecil sic et auari) GO 694 . \" vm kununger kan wrda antiggia nidhingr elle vrgytia, suä är vrgitia bäte än nidhingr Ks 35 (90, 37). thz är otholande at kunungr ella höfdinge se nidhingr ib \""],"f":["nidung Di 196 . -ar)","niþings op , ","niþingsvärk , "]},{"a":"niþiungar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"niþra","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ndsätta, förnedra. \" niþþra þina natra . . . vndi stoka ok stena som minna äru varþe än þ sialuar \" Bu 138 . \" at han soma hgdhe, some nidhradhe mz nakre plikt eller plaghom vnder andera \" MB 1: 101 . hua ther wardr röntr i rädde ok odyghd, han skal warda nidhradhr medh blyghd ok skadha KS 80 (198, 88) . \" te vilia henne främia met giffthermaall ok ekke nidhre \" FM 687 ( 1517) . ","2) undertrycka. then riddare som . . . nidhra nakra ledh kirkionna rät MB 1: 385 . förtrycka, kufva. thu skal . . . ey trodha han eller nidhra mz ower wald MB 1: 364 . at nidhra them mz ärwodhe vnder sino walde ib 275 . ST 323 . warth aller israel mykit ödhmyuktir oc nidhradher j madians asyn MB 2: 84 . var . . . riddirskap ok ära nidhrat Fr 47 . ","3) störta, krossa, förstöra, göra slut på. at niþra alla indye lanz guþa Bu 204 . han niþra hans vald mäþ sino valde ok iartigno ib 206 . MB 1: (Co. B) 549 . \" war herra skal . . . nidhra all thiin handawerk \" MB 1: 428 . \" hielpa at the wordho nidhbradh \" Lg 3: 221 . Jfr fornidhra."],"f":["niþþra . ar, aþe, -aþer]"]},{"a":"niþre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. A) komp. nedre, undre. hamblaþe sik niþro lima (gentialia . . . embra) Bu 172 . Bir 1: 164 . \" then nidra kefftana \" Di 83 . \" nidhre siälinna gome \" Bir 2: 161 . han (presten) hanna ogripelikin gudh oc nidhro thingin til föghias himerikis gudh j hans hand (imique calestibus in manu ejus conjungtur) ib 111. nidhro vatnin flutu oc öfro vatnin stodho suasom mwr ib 126 . Ber 141 . B superl. nederst, längst ned varande. templisis bonadhir rifnadhi i twa lyti. fran ofuersto oc til idhirsto KL 392 . swa som . . . en ände af them wäghomen bae sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena Bir 1: 214 . fallri til nidhirsta diupit ib 57 . \" maanen är nidherst alldra himiltungla \" MB 1: 124 . \" loot them jnnan thz nidasa rwm \" RK 1: 3936 . \" hamblaþe sik först niþärsto limi (genitalia) \" Bu 172 . \" haffde sik ingiffuit md olaff kannogiutara mädh the öffre häftinne . . . oc the nidhersta hälfta köpte fornempde olaff cannogiutare \" SJ 3 ( 1421) . \" i thän nidhärsta gardhin a norre sidhonne \" ib 74 ( 1437) . n. adv. nederst, längst ned. han skal bränna nidharst til hluits MP 1: 141 . brinna nidharth j hluite ib 142 . \" thu war sarghadhir . . . owärst aff hoffdheno, oc nidars till ilianna \" Bir 4: 201 . \" the fornempa tompt ligir nidharst widh murin \" SJ 72 ( 1434) . ib 194 ( 1450) hulikit fornempda ärffue som langt är öwrst fra gatunne ok nidherst geen sionom ib 33 ( 1426) . Jfr nädhre."],"f":["nidarster: -arsta RK 1: 3936 ; arst SJ 194 ( 1450) ; Bir 4: 201 . ","nidarsther: -arsth MP 1: 142 . ","niþärster: -ärsto Bu 172 . ","nidhärster: -ärsta SJ 74 ( 1437) . ","nidherster: -erst MB 1: 124: SJ 33 ( 1426) ; ersta ib. 3 (1421). nidhirster: irsta Bir 1: 57, 214 ; irsto KL 392 ), superl. "]},{"a":"niþre","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) nere. \" saa . . . ena stiärno nidhe när sik \" Bil 53 . swaradhe en röst nidhre vndir iordhinne Pa 8 . \" här nidhre i världinne \" KL 337 . \" the sato nidhre a iordhinne \" Bo 171 . \" the som nidhe stodho \" ib 200 . \" örn hulkin som aff högdhinne skodhar huat som idre är \" Bir 2: 50 . wil iak oppbara her nidhre i iordhrike thera synd B 1: 190. i 39, 282. Fr 887 . RK 1: 3634 . ST 214 . sommä myä swene äre ther nedre tilforenne FM 127 ( 1501) . liggia nidhre, a) ligga nere, ligga kullvräkt. än the [@ gardha) nidhre liggia TB 77 . b) ligga nere, försumms, åsidosättas. skällikhetinna dygdh liggir nidhre vtan kärleksins brona Bo 140 .","2) nedtill, nedantill. \" i rägnboghanom mz hans twem litom, som öwrmeer är bla oc nidhre rödher \" MB 1: 195 . \" gaff caleph henne frukt saman aker vppe (superius) oc nidhre (inferius) \" ib 2: 70 . \" loth upp hans laurenssone eth ärfue mädh mur grund ok lle bygning uppe ok nihre \" SJ 44 ( 1428) . \" tänne tompt är beläghin nidhre i grändinne \" ib 16 ( 1432) ."],"f":["nedre )"]},{"a":"nobel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (ursprungligen Engelskt) guldmyt. xx ängliska viktogha nobila SD NS 2: 70 ( 1408) . \" j swadana mynt at fyra swenske marc görä fult fore en fulwightoghan engliske nobel \" FH 2: 70 ( 1430) . \" swar ängilskir nobil för halffempt mark \" ib 3: 34 ( 1443) . ib 132 ( 1448) . j swa godho myte at halff fämte mark göra en nobel ib 4: 5 (1441). ffor xx tsant nobele stoth thz j pand RK 2: 53 . \" the waro väl monga nobla wärdh \" ib 8606 . Lg 3: 7 . LfK 12 . SJ 30 ( 1425) . \" päninga skriin hulit som fulth war sath mz noblom \" JP 85 . för xxM [20000] nobla swara RK 1: (sfgn) s. 191 ."],"f":["nobil . ","noblar . ","nobele RK 2: 53 ; SJ 30 ( 1425) . ","nobila SD NS 2: 70 ( 1408) ), "]},{"a":"nobel","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["nobil . ","nobbel Lagerbring Saml 2: 242 (1450-t.). nobell HLG 1: 15 (1421). nobeel ib 16 (1421-ca 23). med art. noblen Svartb 316 ( 1424) . pl. noblar. ack. nobella ATb 2: 259 ( 1485) . ","nobbile Trolles Jb Bil 111 ( 1426) , m.? ett slags (urspr. engelskt) guldmynt. Se Sdw 2: 1273 och jfr HLG 1: 24, 26, 27, 36, 37, 46, 97 samt Nordisk Kultur 29: 164. saa godh peninga som lödughe marken galt viij marc oc noblen iiij marc Svartb 316 ( 1424) . " iiij maark fore j nobil " Kumla kyrkas rb 10 ( 1431) . j (1) swaran nobel Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 36 (1457-59). skattade . . . en lättan nobil for iij mark ATb 1: 85 ( 1458) . " skedhanär wogo viij (8) lödoga marck, item ringgane x (10) lätta nobla Stb 1: 48(1476). Jfr edvards nobel. ""]},{"a":"nobelgul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guld av samma finhet som i nobler. HSH 19: 14 ( 1497) ."],"f":["-guldh )"]},{"a":"nogh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["och adv. A) adj. n. 1) nog, tillräckligt. - gudhi nogh, gudh ok nogh, got ok nogh. Se Sdw 2: 1228, 1230. thy ther war gudh och noch fore hans kost och tering STb 3: 256 (1496). än dag at her j stocholm är salt oc humle gudj nog til stedes STb 5: 318 (1521, Kop). ","2) mycket. annu[tit]are biwdh ok nogh tekn giffua mz ögon GU C 20 s. 25 . \" är en rooth lthen kallas consiliginea oc wäxer nok j bergommen PMskr 226. B) adv. 1) nog, tillräckligt. - gott och väl? först ij sölfskala the wogo xx ok ij lod for x mark lödoga markena nog \" ATb 1: 148 ( 1461) .","2) mycket, ganska. \" i täpede ij örnegat lttin nog i gryta \" ATb 1: 227 ( 1456?) . henna (ɔ S:a Karins) hälga limnader oc stadga är allom nook wppenbar oc kunnogh Hel män 280 . lefde han nogh skelliga medh thet förstä J Buddes b 148 .","4) nog, visserligen,m säkert, utan tvivel. hans priwalk kallade clemit en tywff vp j gall och sade, ath han nogh stolit hade aff hans syster STb 3: 447 (1499) (kan även föras till 1). ederth herrädömä haffuer nok til thenne dagh warit bekymret med rikesins ärendä GPM 2: 341 ( 1509) ."],"f":["nog . ","nok GPM 2: 341 ( 1509)"]},{"a":"nogh","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":[" A) adj. . 1§) nog, tillräckligt. kälta äpte meer än noogh Bo 137 . \" han hafdhe nogh \" Al 3338 . VKR 28 . \" hwat ey är thz tha ympneth äller nogh hwarie enne älskande siäl \" Su 98 . \" wari tik nogh min wälsignilse \" Bir 4: 115 . tha wi . . . haffdom köt oc brödh nogh til mättes MB 1: (Cod. A ","3) 558. at the haffua nogh til at iba ib. tha ffar hon myölk nok LB 2: 43 . math och öll fyngo the nog RK 3: (sista forts.) 5610 . math gaffs nok både myken oc godher ib 5646 . folk hade iag nok som wille them biida ib 5667 ; de fyra sistn. ställena kunna föras till 2. ","2) mycket. haffa noch göra SO 203 . \" ther störte nok loppa båda siidher \" RK 3: (sista forts.) 4651 . \" gall loc gny ther hördes nog \" ib 4650 . B) adv. ","1) nog, tillräckligt. är iak nogh rikir allom atir gälla Bir 1: 55 . \" at the äru nogh mang til at vpäta eth lamb \" MB 1: (Cod. A","10) 555. är ey thz nogh (motsv. ställe KL 384: ympmyt) stoor sak MB 2: 379 . \" haffde ympnogatz oc nok fult giort \" Su 186 . ","2) mycket, ganska. nekade länge oc manliga nogh for slika gärningh Lg 637 . 3) alltför. hwat ey är thz nogh omilt, oc omykyn grymhet Su 98 . \" hwariom enom älskara är nogh litith (nimis parvum), huat hälstz thz är, om thz är ey thz han älskar \" ib 99 . ","4) 1) i mängd. tha komo . . . kämpa oc resa rät i ogh Al 7354 . ","2) mycket, ganska. thz (djuret) . . . war vnderlika skapt ij nogh Al 5471 . Jfr nogher."],"f":["noogh . ","nok LB 2: 43 ; RK 3: (sista forts.) 4651, 5646, 5667; Su 186 . ","naak FM 187 ( 1504) . och SO 203 ),"]},{"a":"nogha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) knapp, klen? the aleninga, som silgde in på thet andre skip, skole förliche sig . . . ingen kunde then andre för ryme för noga wäder skull (d. lv. s. på grund av alltför svag vind?) STb 5: 73 ( 1515) . - Jfr nögha."],"f":["noga )"]},{"a":"nogha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["noga, nogräknad. swa skalt thu wara nogha om thina tysto, som han om sin pänig LfK 143 ."],"f":[]},{"a":"nogha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) noga, noggrant. \" toge swenske noga wara oppa ath the skulle ey aff slottit wtslå \" RK 3: (sista forts.) i5033. ","2) knappt. \" then i ofuerflödgheet är komin kan nogha (vix) wändha sin sidh vtan mz dödhin \" Ber 289 . thz skip som tilröchte mz xxx män thx for mz xx noge ferdige RK 2: 8946 . \" wart thit komen nogha vell fför än gutha slogo hans fogda j heell \" ib (sfgn] s. 184. the suenska villen ogha see eller höra ib 188 . konung hakon monde nogha (med knapp nöd) om ganga ib 186 . Jfr növa."],"f":[]},{"a":"nogha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) noga, noggrant. \" myn thro är han haffwer beblottat slottith til thet nogasthe H. Gadh (1503) enl. S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 16. 2) knappt. tha qwinnan skulle heem ga fra kirkione tha wardh hon swa wanmäktigh thz hon gat nogha gangith \" SvKyrkobr 39 ."],"f":["nogasthe ) , "]},{"a":"nogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" . nog, tillräckligt. tha varder . . . wineth goth och alla handha ogth oc goth LB 7: 62 . Jfr nogh."],"f":[]},{"a":"noghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överflöd? \" warde ffridher j thyna dygd och noghet (abundatia) j thina torna \" SvT 51 ."],"f":[]},{"a":"noghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med nöd, med plats, knappt. noglika ällar näpleka frälsas nakor rätwis människia LfK 6 ."],"f":[]},{"a":"noghsamt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nogsamt, i hög grad. som nogsamt wetterliget är FMU 4: 340 (1470, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"nokka kona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nokkadrumber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nokon vart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nokor","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["någonstädes. wanadhe . . . at likit nokor til lanz fluti Bil 362 . ib 434 ."],"f":[]},{"a":"nokor","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L. någon, aliquis, quis. Se Sdw 1274. gingom vppa raadhusit j stokholm til ath hora, ranzsaka och ända nogrum ärende Svartb 396 ( 1441) . \" nagur ord som kadrin . . talade \" ATb 1: 113 ( 1459) . \" han skal ginstan thz fran sik lätha, ware mere nakor människian, äller huat hälzst creatur (sive homo sit, sive alia ceratura) \" Mecht 342 . \" vtan swa skedde at naghat nyth fynnis frambärlighit ellir naghor ny skäl fynnis til Abbedval i Vkl 93. quispiam nakor \" GU C 20 s. 512 . om j naagen godh raadh kunnen Prosadikter (Sju vise m C) 233 . \" ad jag fik nagen skrivelse ok bod af nagere gode härrer \" GPM 2: 396 ( 1499?) . \" vare nagere af the knaper . . . j norköping ib. ath tw äy dröffuis aff thy ath naghom gasr wäl j handh \" SkrtUppb 413 . nogne aff hwaret bergslag och nogne aff hwarth herredhe Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . - med föregående el. efterföljande thän. Se Sdw 2: 1274. dör swa noghor then tha lathi han ey jordas j wigda jordh for än . . . Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . - i förbindelse med ett följande räkneord: omkring, ungefär (återgives stundom icke i nyare svenska). han hade nogur iij bodh äfftir rauid for än han kom til hanum ATb 1: 109 ( 1459) . \" slog henne medh sin spanhaka noger vj (6) eller vij 88) slag \" STb 1: 388 ( 1482) . någon, ändå någon, åtminstone någon (i motsats till ingen). thät är än nakur bliughet i quinnone, än j mannenom är engin Hel män 135 . - någon, någon särskild, någondera, en viss. wthwalda ridhandis oc fotgangara som skwla wpfylla hwar nokor minskas aff spetzommen PMSkr 153 . \" när bin wardha faa j nokrom stokkenom \" ib 300 . - någon, någt slags, någon som helst. item scal var son eriker vara män i nokarar vtreysor egh vt nämpnä Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . \" förste stenin är hänna enkannelica dygdhelikhet thy at ey är nakar dygdh i nakrom anda älla i nakrom licama hulka dygdh hon hauer ey höghelickar i sik \" Nio kap ur Bir 23 . . . . ok forbiudher alle . . . for:de vpsala stad her vtower at hindre, tränghie, nödghe eller i noghun mathe oforrette Uppspriv 20 ( 1497) . \" bedher iak dher ati sätie inghen tro tiil nogan lignacthogheth \" GPM 2: 144 ( 1500?) . oc giöres eder intet behof hafwa nogen umsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens HSH 13: 103 (1524, Brask). - med följande en. Se Sdw 2: 1274. - nokon tidh, någonsin. iak är osäyliga miskunsamer än thu nogentiid förmatte vara syndogher SkrtUppb 153 - n. adv. något, i någon mån; tämligen. Se Sdw 2: 1274. circiter nakoth när GU c 20 s. 111. rubellus . . . idest aliqutulum rubri nagthaswa röder ib s. 530. sepiuscule a sepius noghot optha ib s. 569 . madidulus . . . naaghet waadher ib (hand 2) s. 109. ib s. 151. wy wiliom waan wnga herra och läreyunga försökia om waan lärdom hafuer naagoth bitid oppaa honom Prosadikter (Sju vise m C) 224 . STb 2: 201 ( 1487) . - något, något litet, strax. opa östra sjydhona är han vtmärktir meth thw steenrör nokot owan fore dikisdendomen SD NS 3: 358 ( 1418) . - dat. n. adv. någorlunda. (?) won gordh j abo stadh met alla bygningh och allom synom tilhörigom, allom them tingom som nogla fasta ärw Svartb 428 ( 1448) . till äventyrs? någonstådes? vndan tagnom thöm¨ som sina skoga aller fämark haffwa tilforende salt äller forytradh om naghro kunnä the finnas Svartb 332 (1430) ."],"f":["nakor Mecht 342 . ","nakur Hel män 135 . ","nakar Nio kap ur Bir 23 . n. (nom., ack.) nokot Sd NS 3: 358 (1418). noghot GU C 20 s. 569 . nakoth ib s. 111. nakat STb 2: 201 ( 1487) . naghat Abbedval i Vkl 93. nagat(h) GU C 20 s. 530 ; MP 4: 263 . ","naagoth Prosadikter (Sju vise m C) 224 . ","naaghet GU C 20 (hand 2) s. 109, 151. ack. m. noghun Uppspriv 20 (1497). nogran Svartb 373 ( 1439) . ","nakra KTb 48 ( 1421) . ","noghun Uppspriv 20 ( 1497) . ","nogan GPM 2: 144 ( 1500?) ; HLG 2: 114 (1523). nogen HSH 13: 103 (1524. Brask). nagen GPM 2: 396 ( 1499?) . dat. m. nokrom PMskr 300. nakrom Nio kap ur Bir 23 . ","naghom SkrtUppb 413 . ","naghro Svartb 332 ( 1430) . (?) nogla ib 428 ( 1448) . ","nagere GPM 2: 396 ( 1499) . ","nogne Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) . ","nogur ATb 1: 109 ( 1459) . ","nogher NMU 1: 117 ( 1440) . noger Stb 1: 388 (1482). nogan ib 345 (1482). nakur Hel män 156 . naghor Abbedval i Vkl 93. nagur ATb 1: 113 ( 1459) , 142 (1461). nagar MP 4: 244 . ","naagen Prosadikter (Sju vise m C) 233 . ack. m. nagere GPM 2: 396 ( 1499?) . ","nokarar Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . ","nakkra SkrtUppb 344 . ","noghrum SD NS 3: 275 ( 1417) . ","nogrun Svartb 396 ( 1441) . Se Sdw 2: 1273 f.),"]},{"a":"nokor","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["någon, aliquis, quis. \" hwar sum sik bindir thär til. at an wil pröua vp a nokon thässa sak \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen ib. spör hwilka lund han hafdhe funith nakath diwr swa sköt i skoghin MB 1: 214 . \" þigia sik noquat af hälghom domom \" Bu 56 . \" komo nakre til hans \" KL 187 . kan . . . swa tymä. at nokar af þessom fyurum . . . falder fra SD 5: 567 ( 1346) . \" vm han gifwir nokrom nakra gafwo \" Bir 1: 142 . \" gör iak thz akon sin (aliquando) \" Ber 222 . Al 6464 . \" has värxzlike brdhor gaff honom nakro sinne litit af kaal \" KL 272 . \" äpte naquara dagha sua fastat \" Bu 55 . \" innan nokor forlidhiin aar \" SJ 53 ( 1411) . med föregående el. efterföljande þän. vare thän nakar som han ville wttaka af the nödhinne GR 264. hwilkin man sum bär nokor Pe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 (1285, gammal afkr.) dömum wir thät þyrftilikt. ok rathilikt at fälla nokor þing . . . the sum äfst thorwo wit ib. vm nakor atir täpte nakra eno gropena (attiquam uttarum Jossarum) Bir 1: 241, skodha nokot thz vndarlikit tekn aff hoom ST 173 . - med följande þässi. hwilken man som bryter nakrom (för i nakrom) þässom stykkom SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). i förbindelse med ett följande räkneord: omkring, ungefär (återgifves dock stundom icke i nyare språket). nakre siäx äller flere Al 3123 . man sa ther a wärnene sta thre män äller nakra twa ib 4992. fortingade nogor tw herede thär RK 2: 8768 . någon, man. var then besthe kempe som nogan visthe aff ath sägia j then tima Di 2235 . \" ey är thz noogh at naghor sik scriftar \" LfK 260 . \" än nagher spör hurw iacob fik thässe wälsignilse \" MB 1: 215 . iämsköth sleth han the bandhen snarliga likerwis som nagher wndherslite en noppotradh ib 2: 120 . någon, ändå någon, åtmistone någon (i mots. till ingen). jak gör ä nokon lettugha oblid RK 1: 305 . \" þo lifþe n nokor guz naþa gnista ii hans bryste \" Bu 130 . \" þu scalt alla pino fresta tel nokor bitar \" ib 414 . \" alla the skip . . . som tl nogro fälte wara \" RK 2: 8797 . en viss, ett slags. wm hanom owantil wardher giffuen een ällir nakor andelik hwila j gudhelika thinga skodhan (ineffabilis pausatio, raptica quædam contemplatio) Su 281 . någon, någon särskil, en viss. med följande e. än tho at gudz son skulle födhas, oc lösa alt mankönith, tha skulle han tho särdelis ther til födhas aff nakre enne släkt M 1: 449. the nadher oc fridh . . . som land och städher, elle nakar en man hawer aff honom ib 459 . \" nämpnir särdelis nakan en skadha, eller nakra ena godhgrning \" ib 460 . någon, något slags, någon som hälst. at þu gör aldregh noquorom men þär mik þiäna Bu 20 . \" at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta \" ib 10 . \" ij thorfwin ey . . . mödha idhe nakra leedh \" Iv 4076 . engin gat thungu rrt älla nokra lundh teknat Bil 235 . \" aff förstekyns oenlikhet war thz första nakarskyns folkx dödher \" MB 1: 507 . \" vtan allan kostnat eller legho eller noghra mwtor i noghra matho \" SJ 144 ( 1446) . \" han sa ther fiska . . . some swa stoor som nakar eek \" Al 9217 . ffigh sielen see . . . eeth rädheliit dywr större än naghat bergh hon förre seet hafde LfK 222 . \" nam mer af guþi sialuum: ok hans änglom än af nochre människio \" Bu 5 . \" hans licame sitar högra än nokor himil ib 145. sigordh war mykith starkere en nogor thera \" Di 225 . meere fägrindh . . aldra lustelikasta somar kan giffua SU 289. fyr n nokor hämd görez SD 1: 669 (12385, gammal afskr.). hadhe jach stondih oppo myna föther tha . . . skolen j alle iiij ligith för myna föther för en nogor edher hade giffmith mykh bana saar Di 229 . nokon tidh, någonsin. eynete thera skal aldre nogan tiid her effer wara . . . konung karl eller suerigis crona i mot BSH 3: 78 ( 1454) . ath the viille . . . allre haffue hanom tiil herre . . . nagen tiidh i dheres dage ib 5: 344 ( 1509) . roder jac ider . . . ati fara wiseliga oc sacta met honom, swa reenliffnadh scal engin nokantima takas til systir ellir brödhir vtan höwitzka oc wälfrägdhadha menniskior VKR 9 . nokot sin (noko-), någonsin. ey 9. Lg 69 . Fr 1296 . Al 5742, 6438 . RK 3: 858 . forglömdo hon ginstan alla the dröfuelse hon naghatsyn lidhet hafde LFK 246. höörde . . . huat helzt naghatsin sötesän sangh . . . aff sik kunde gifwa ib. om jach nogosin hawer gesth eller giorth thöm nagoth i moth BSH 5: 346 ( 1509) . \" allar kom han ther i striidh athan war nokon sin redder \" Di 1 . n. adv. något, i någon mån, tämligen. är huart andro nokot olikt Bu 145 . syntis hon sancta birgitto naka (aliquantulum) hwit Bir 3: 215 . hertogen (näml. var) nokot swart ok magher RK 1: 557 . \" komom nakot när laneno \" KL 174 . \" han hafdhe ena borgh nokot när enom almanna wägh \" ST 232 . \" nar han nakot när nalkadhis clostreno \" Lg 3: 286 . LfK 222 . ij [2) merkeligh möthe nagoth när (något så när, ungefär) pa en tiidh besöke FM 572 ( 1513) . \" swa at grwffwen är noget när (något så när, i det närmaste opreensidh \" DD 1: 198 (1506, eft. aftr. hos Langebek). faa finnas nokot swa (så pass?) gudhlike at the letin äpte at finna gudz nadh Su 381 . vid komp. nagwat förre RK 2: 2421 . \" wil thet naget bethre worde \" BSH 4: 336 ( 1503) . i förbindelse med ett följande thäs. iak skall wardha nogwth thes rikare Lg 3: 121 . till äfventyrs. withen j nogot hwar drotzseten mon wara RK 2: 560 . \" är tw nogoth aff ylwinga släckth tha sik mik snart tith nampn DI 273. gen. n. adv. någonstädes. mente nogors fara \" RK 2: 8464 . Lg 3: 378 . \" haffuer iak ok naghers farith willer Gers Fret Inl. \" ib 20 . BSH 5: 299 ( 1508) . dat. n. adv. någorlunda. vngara tha the koma nogro til sin aldher KS (Fragm.) 12 ."],"f":["nogor Di 225, 229 . ","nokar SD 5: 567 ( 1346) . ","noghar VKR 9 . ","noger SO 149 . ","naquar SR 35 . ","nakar MB 1: 94, 335, 337, 459, 4760 ; Gr 264 ; Al 930 . ","nagar GS 57 ( 1474) ; SO 147 . ","nagher MB 1: 215, 2: 120 . ","nager SO 205 . ","nakor Bir 1: 241 ; Lg 3: 7 ; LfK 10, 14, 143 ; Su 289 . ","nagho LfK 247, 260 . ","nogan Di 225 . ","nzkzn ib 3: 7 . ","naghan GS 57 ( 1474) . nagan ib. f. nokor SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 130, 414 . ","nochur VKR 28 . ","noghar ib 43 . ","nakar Al 9217 . ","naghar VKR 9 . ","nakor Su 281 ; LfK 4, 6, 143 . ","naaken FM 127 ( 1501) , 154 (1504). ","nokot Bu 145 ; Bil 272, 347 ; RK 1: 557 ; ST 173, 232 ; Su 381 . ","noghot RK 3: 858 . ","nogot ib 2: 5605 ; Di 129 . ","nogoth ib 273 . ","noquot Bu 55 . ","nokuth Ber 271 . ","nogwth Lg 3: 121 . ","nogit FM 241 ( 1505) . ","nogith BSH 5: 229 ( 1507) . ","nokat SD 5: 567 (1346); Kl 79. noghat VKR 9 . ","nogat Di 272 . ","noquat Bu 56 . ","nakot Bir 1: 142, 241 ; KL 174 ; Lg 3: 286 ; LfK 6, 7, 11, 12, 13 . ","nagoth BSH 5: 254 ( 1508) , 346 (1509); FM 572 ( 1513) . ","nagwat RK 2: 2421 . ","nakat SR 15 ; Bo 223 ; KL 79 ; Bir 3: 215 ; SO 205 . ","nakath MB 1: 36, 74, 94, 214 ; Fl 417 . ","naghat LfK 222 ; Lg 3: 529 . ","nagat Di 240 ; SO 203 . ","naaket BSH 5: 192 ( 1507) . naakitt ib 468 (1511). naget ib 4: 335 ( 1503) , 336. nagasth (för nagath) Di 240 . ","nokon SD 1: 669 .(1285, gammal afskr.); Bu 205 ; RK 1: 305 . ","nogon BSH 5: 346 ( 1509) , 463 (1511). nokan SD 5: 606 (1346); MP 1: 184 ; VKR 9 . ","noghan VAH 24: 322 ( 1442) . ","nogan BSH 3: 78 ( 1451) . noghen i 5: 229 (507); FM 489 ( 1510) . ","nogen ib 241 ( 1503) . nogin ib. nak- 1: 142: Lg 3: 7 ; LfK 142 . ","naghon ib 260 . nagon BSH 5: 316 ( 1509) . ","nokron KS 50 (128, 54) . ","nagran RK 2: 4204 . ","nghan LfK 215 ; Lg 3: 529, 580 . ","nagan LfK 260 ; SO 146, naan BSH 5: 468 ( 1511) . nagen ib 4: 336 (1503), 5: 3244 (1509). nokor SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","nokar BSH 1: 181 ( 1381) . ","nokra Bil 235 . ","noghr SJ 144 ( 1446) . ","nokora KS 86 211, 94) . ","oquara Bu 10 . ","nakra MB 1: 156, 385, 460 ; Bir 1: 142, 241 . nakkra SU 89. naghra MB 2: 331 . ","nagra LfK 247 ; Lg 3: 580 . ","nagar SO 205 . ","nokrom BSH 1: 181 (1381; Bir 1: 142 ; SO 25 . ","nokkrom Su 20 . ","noghrom VKR 13 . ","nakrom Lg 3: 291 . nagrom. LfK 249 . ","noquorum Bu 20 (kan fattas ss dat. pl.). ","nokre SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","nochre Bu 5 . ","nochro VKR 43 . ","nakre MB 1: 101, 449 ; Su 95 . (?) naquare SR 35 (på tre st.). n noghro VKR 28 ; Ks (Fragm..) 12. nogro ib; RK 2: 8797 . ","nakro Bir 1: 241, 4: 129 ; LfK 7 . ","nak ars VKR XVIII . ","naghors MB 2: 59 . ","nokra SD 5: 567 (1346). nakra Bo 5 . n.. noghors LG 3: 378 nogors RK 2: 8464 . nakars B 1: 507. naghers Gers Frest Inl., 20. nagers BSH 5: 299 ( 1508) . pl. nom. m. nokre FM 126 ( 1501) . ","noghre KS (Fragm.) 12. nogre BSH 5: 347 ( 1509?) . nakre KlL 187; Bir 1: 142: Al 3123 . ","naakre BSH 5: 507 ( 1512) . ","nagre FM 235 ( 1505) . f.? naquarä SR 35 . n. (nom., ack.) nokor SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); SJ 53 ( 1441) . ","noghor VAH 24: 322 ( 1442) . ","nogor RK 2: 8768 . ","nokur SD 6: 129 ( 1349) . nakar Kl 348. naghar Lg 3: 526 . ","nagar SO 205 ; BSH 5 . 313 (1508). nager Lg 3: 526 . ","nakor Su 10, 107 . ","naghor ib 213 ; Bir 4: 60 . ","nagen BSH 4: 335 ( 1503) , 5: 299 (1508). nokron SD NS 2: 119 ( 1409) . ","nokra Di 36 . ","nogne BSH 5: 229 ( 1507) . ","nagre ib 521 (1512?). ack. m. nokra KL 166, 169 . ","nogra BSH 5: 313 ( 1508) . ","naquara Bo 5 ;. nogne BSH 5: 342 ( 1509) , 343. f. nokrä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). noghra SJ 144 ( 1446) . ","nakra Su 289 . ","nagra Lg 3: 580 . ","nakrom SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); Su 98 ; VAH 24: 319 ( 1414) ; LfK 14 . ","naqwarom SD 5: 398 (öfvers. fr. 1416). gen. nokra Ber 271 . ","nogra RK 1: 332 ),"]},{"a":"nokor lund","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["nakor- . ","noghan- ], acv. på något sätt. om iak hädhan nokor lund koma ma IV 2718. på något sätt, under något vilkor, alls. forbiwtz, at the som the footqwarna, eller andra sina qwarna haffua, magha eller schola noghanlund mala for andra GS 57 ( 1474) . i ågon mån. teknadhe them (ɔ: andelik thing) nakor lund mz himil MB 1: 38 . Jfr nokorlunda, nokralundom, samt nokra lud under lund. "]},{"a":"nokor staþ","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["någonstädes. \" forbyuþande . . . hwaryom manni . . . vaar liik . . . dyrwes til at yorþa nokarstaþ i iorþriki . . . vtan i soknäkyrkyiuni i vatzstenom \" SD 5: 562 ( 1346) . VKR XVIII ."],"f":["nokarstaþ SD 5: 562 (1346) . nakar staþ L. nakar stah VKR XVIII ),"]},{"a":"nokorhanda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["något slags; någon som helst. elina ärffwa schulu aldrigh . . . nakra tiltalan . . . haffwa till fornempda olaff bännasson eller hans arfwa jnnan nakarhanda matto ower thässo sämya KTb 48 ( 1421) . Jfr nokrahanda."],"f":["nakar- )"]},{"a":"nokorledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["på något sätt. STb 5: 138 ( 1516) ."],"f":["noger ledes )"]},{"a":"nokorleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["på något sätt. at aldre sua stadhughir . . . fridhir vardhir j franz at the ther byggia j skulu nakorledhis (ullatenus) glädhias mz fulle sighirlikhet oc sämio för än thäs rikesins almogha blidhka gudh Bir 2: 251 . \" om jach kan thz nagherledis ända \" RK 2: 4639 . i någon mån. LfK 279 . Jfr nokraedhis, samt nokra ledh under leþ."],"f":["nagherledis RK 2: 4639 . ","nagerledhes LfK 279 ),"]},{"a":"nokorlunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på något sätt. om jach nagerlunde kan BSH 4: 336 ( 1503) . Jfr nokor lund, nokralundom."],"f":["nagerlunde )"]},{"a":"nokors stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["någonstädes. \" wm swa hände ath the waro nokorstadhes thär skiparen kwnne ey andra draghara faa leya PMskr 14. Jfr nokrastads. \""],"f":["nokorstadhes PMSkr 14 . nokor stadis ib 454 . ","naghorstadz SkrtUppb 41 . Se Sdw 2: 1274),"]},{"a":"nokors stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["någonstädes. \" thu skalt . . . ey j thino huse ellir nokor stadz j thino walde städhia skörlika lifwa \" ST 387 . \" for the wsasta qwinno ther nokor stadz war \" ib 423 . \" hwat ey skal thu formagha at sta ällir nakir stadz at synas fore tholka blygdh \" Bir 3: 324 . ib 325 . ST 454, 455 . Va 13 . BSH 5: 324 ( 1508) , 325 (1508). någonstädes hän. ey gik hon nakar stadz (ullatenus) fran hänne Bo 162 . Lg 3: 674 . på något vilkor, alls. hwar som ey wil offra nocors staz afgudha Bil 328 ."],"f":["nakorstadz Lg 3: 67 . nakar stadz Bo 162 . nakir stadz Bir 3: 324 . ","nakirstadz ib 325 . ","nagerstedz BSH 5: 324 ( 1508) . 325 (1508)),"]},{"a":"nokort","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nokrahanda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = nokorhanda. j moghrahanda matto NMU 1: 116 ( 1440) ."],"f":["noghra- )"]},{"a":"nokraleþis","b":[],"c":"","d":"","e":[" Su 20 . naghra ledhis Mb 2: 314), acv. L. på något sätt. skalt thu äkke vänta at nakraledhis (ullatenus) skal lorättis göras . . . for thinna eghna hwilo ok makx vilia skuld Bo 145 . \" at ängin threra maghe orsaka sik nakraledhis (quomodolibet) \" Bir 3: 257 . tha mik förekomber nakor lithen mistanke at thu . . . nakraledhis skule tith änlithe fran mik wändha Su 95 . SD 5: 280 ( 1344) . VKR 14 . MB 2: 314 . någorlunda, i någon mån. ther giordhe josep . . . nakraledhis swa fore them at the gato bliffwit ther Bo (Cod. B) 344 . at han matte . . . nakra ledhis glöma sancte ripsiimie fäghrind Gr 289 . til . . afflägning alz ouilia oc mysthykkio ther nokar tidh hafwr mellan waar wara foreldra wara frända älla lwina nokraledhis her til warith BSH 1: 181 ( 1381) . MP 1: 204 . Su 20, 112, 407 . något, i någon mån. vid komp. nakraledhis langsamare Bir 4: 51 . Jfr nokorleþis samt nokra ledh under leþ."],"f":["nokraledhis BSH 1: 181 ( 1381)","nokrolethes SD 5: 280 ( 1344) . nochro ledhis VKR 14 . nakraleþis L. nakraledhis Bo 145, (Cod. B) 244; Bir 3: 257, 4: 51 ; Su 95, 112 . nakra ledhis Gr 289 . ","nakraledis"]},{"a":"nokralundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på något sätt. at hwasske mine arfwa äller nakar annar skwlu thäs makt hafwa the for:da iordh hindra äller quälia fore prebendone heller nakra lundum aterlösa aff henne SD NS 1: 477 ( 1405) . Jfr nokor lund, nokorlunda, samt nokra lund under lund."],"f":["nakra lundum )"]},{"a":"nokrastads","b":[],"c":"","d":"","e":["någonstädes. \" skule i ey holle thet i haffwe loffwath, jach far ä nogre stadz brödh \" BSH 5: 321 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"nokrastund","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Hel män 201 ."],"f":["nakra- )"]},{"a":"nokturn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr löghardags nokturn."],"f":[]},{"a":"non","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den nionde timmen (räknadt från kl. 6 om morgonen), kl. 3 e. m., den femte af de s. k. kanoniske timmarne; äfven det som lästes el. sjöngs vid den gudstjenst som hölls vid denna tid. fra terz ok tel ons Bu 5 . \" mällan sext tima lok noons \" KL 346 . til nonit Bir 4: 129 . \" sionghin genstan brödhrene högmässo oc sith noon, oc ther äpther skulu systrana sionga sith non \" ib 5: 70 . \" nar han kom til the antiphonam j noncna \" Lg 3: 58 .. "],"f":["noon )","nons tidh , ","nons time"]},{"a":"non noon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["non, kl. 3 e. m., den femte av de s. k. kanoniska timmarna. Mecht 217 . tässen ordhen som läsas i sext oc noon JMÖ 142 ."],"f":[]},{"a":"noppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["noppa. pl. noppor, blår. swa wadhelikit är manne scudha quinno änlite oc thera vmgango, som at tagha nuppo oc eld oc läggia badhen saman Hel män 226 . "],"f":["nuppa )","*noppo säkker , "]},{"a":"noppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["noppa. pl. noppor, blår. iämsköth sleth han the bandhen snarliga likerwis som nagher swndherslite en noppotradh, ällir kastadhe noppor j hetan eldh (quomod si rumpat quis filum de stupæ tortum putamine, cum odorem ignis acceperit) MB 2: 120 . \" blaa och noppor \" PM 6 . "],"f":["noppo thradher (-tradher), "]},{"a":"nor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nord, norr. aquilo onis nöör ecclesiastici XL 3 GU C 20 s. 32 . . . ena tompt . . . bredden nedan til j nör och södher xij alen STb 3: 440 (1499). Jfr västernor."],"f":["nör . ","nöör )"]},{"a":"nor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L"],"f":[]},{"a":"nor","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"nor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nord, norr."],"f":["i nor , i norr. norghis konungx herradöme, hwilkin som j nor (ad sepientrionem) yterst af allom konungom Bir 4: 3 . the wäggin som är . . . j nor (ex aquilone) ib 83 . bildl. jach hawer swarath honum i or, thet han begeradhe i södher BSH 5: 274 ( 1508) . mot norr. Al 3997 . swa at prästin wändir sik j or Bir 4: 85 ."]},{"a":"nor","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. norr, i norr. thz (berget) scude vaa nor Bil 859 . ther nor byggia sin stadh ib. Ansg 199 . \" hwar som nor i werldena lether \" RK 1: 16 . Al 3996 . nor ut, adv. norr ut, åt norr. norwth (ex parte boriali) vidh strandhene SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). är staddehr nor wt FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) . - Jfr nordher."],"f":["af ett tidigare norþr )"]},{"a":"nordh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["norr, i norr. "],"f":["*nordh um , norr om. min . . . gaardz tompt liggiandes nordhum bykyrkien i helwichit nest nordhum helge lichame gilles prebendehwss HLG 3: 151 f. (1510)."]},{"a":"nordh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["norr, i norr. som bodho nodh i landit MB 2: 32 ."],"f":[]},{"a":"nordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nord, norr. af nordh, från norr. vpstigher en ne til bethagla oc gaar aff nordh (ab aquilone) til betaraba MB 2: 41 . norr ut. swa at effrayms ägadelar wari aff swdher oc aff nordh (ab qwuilone) manasse Mb 2: 46. ib 48 . fran nordh, från norr. äghadels ändan manasse fran nordh til watneth (ab aquilone torrentis) MB 2: 46 . mote (mot) nordh, mot norr. vpstigher en ände til bethagla oc gaar . . . asff achors daal mothe nordh (contra aquilonem) MB 2: 41 . \" gaar gynom til zabulon, oc dalen iepthael mot nordh \" ib 51 . \" war theras wälles ändhe mote nordh aff iordane (contra aquilonem a Jordane) \" ib 48 . til nordh, till norr, mot norr. drogh sin spetz till nordh MB 2: 21 . ib 36, 41, 44, 49, 50 ."],"f":[]},{"a":"nordhan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. 1) nordanvind. maivs . . . 9 dagen nordan äller nordvest mädh rägn PMSkr 371 . 2) norr. driffwa mang sky samman j en hop oc solen nalkas them förskingrande til lnordan. thet teknar storm PMSkr 293 ."],"f":["nordan )"]},{"a":"nordhan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep. L. A) adv.","2) i norr. sua mykit aff geranom, som ligger nordhan medh hans tregardh SD NS 3: 341 ( 1418) . the dyken, som ärw sunnan ok nordhan widh fyällin, höra til fyällenom fullelika ib 358 ( 1418) . B) prep. orr om. med ack. STb 3: 426 ( 1499) . \" i halwan gardh . . . ligandis nolan annä \" ATb 3: 241 ( 1510) . ib 299 ( 1516) ."],"f":["nolan ATb 3: 241, (1510) , 299 (1516). nören STb 3: 426 (1499)),","*nordhan af , ","nordan for (-fore), ","nordhan til (-tel), ","*nordhan um , "]},{"a":"nordhan vädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nordanväder, nordlig vind Bir 1: 3498 . Br 181. Lg 3: 708 ."],"f":[]},{"a":"nordhan vädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nordanväder, nordlig vind PMskr 368, 369, 370, 371, 374. Jfr västannordhanvädher."],"f":["nordan- )"]},{"a":"nordhanlands","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["norrut i landet, i norr. Se Sdw 2: 1274."],"f":[]},{"a":"nordhaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. superl. ","e":["norliast. \" siw örtughland jordh j nordhsta akrenom \" NMU 1: 100 ( 1420) . then nordesta gården i liungzåker Trolles Jb Bil 236 (1486, nyare avskr.). NMU 1: 151 ( 1496) . \" noraste boden pa broon \" ATb 3: 111 ( 1500) . - n. adv. nordligast, längst i norr. . . . sin gambla åker tegh . . . som ligger nordost i samma åker FMU 5: 47 (1482, avskr.) ."],"f":["nordaster . ","nordester: -esta Trolles JB Bil 236 (1486, nyare avskr.) . -este STb 5: 75 (1515). nordoster: -ost FMU 5: 47 (1482, avskr.) . ","noordhaster: -asta NMU 1: 155 ( 1505) ),"]},{"a":"nordhe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["norre. \" til nordha platzen B 2: 48, 49. \" ib 73 ."],"f":[]},{"a":"nordher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["åt norr, mot norr. skodha . . . badhe ordher (ad aquionem) oc swdher, öster oc wäster MB 1: 179 . \" red ha norder i mwndia land DI 183. red han norder om (norr om?) fiäll l(norðr um feall) \" ib 168 . Jfr nor, adv."],"f":[]},{"a":"nordher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr östernordher."],"f":[]},{"a":"nordhermere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nordligare, nordlig, i el. mot norr befintlig. PMSkr 293 . \" pa nordermere sionne pa träno skwla ey trän mykith sargas \" ib 318 ."],"f":["norder- )"]},{"a":"nordhervikersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tyg från Norwich? saa möket hudh norderwikest thet han faar en kiortel vtaff SJ 358 ( 1469) ."],"f":["norderwikest ) , "]},{"a":"nordhfarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Norrman? then vnhge herre ligger voppo agerhuss, och vare grna till berwen och betröster sek ikcä for the ordfarere BSH 5: 203 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"nordhfinnar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Nordfinnar, inbyggare i Norra Finland. laghmna j nordfinna F 2: 111 (1438). laghman ouer nordfynne laghsagw ib 5: 41 ( 1466) . Jfr norfinnar."],"f":["nordfyne FH 5: 41 ( 1466) ), "]},{"a":"nordhländingar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Norrländning. i tolka warwr som nordlenninga . . . införa i landet GS 57 ( 1474) . Jfr orländnigar."],"f":["nordlenninga )"]},{"a":"nordhman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Norrman, inbyggare i Norge. mz dana makt ok nordmanna Bil 758 . valdo the nordmän epter lifde rolff sik til forman ib. RK 1: 248, 2953, 2957 o. s. v. Jfr norman."],"f":[]},{"a":"nordhmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nordligt belägen mark el. trakt. i the rusno nordhmarkena Bo 97 ."],"f":[]},{"a":"nordhnordhväst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" (i el. åt) nordnordväst. . .. saa at fran garenom nor norwest ligger mot smörkulla lxxvij stenger j östudost til gambla diket Brasks Kopieb 30 (1511)."],"f":["nor norwest )"]},{"a":"nordhost","b":[],"c":"","d":"","e":["nordöstlig vind. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet s. 89. wedret war ganske stor storm nord osth STb 5: 59 ( 1515) . febrvarius . . . 22 daghen kalth vädher nordosth PMskr 369."],"f":["nord- )"]},{"a":"nordhväst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. 1) nordväst. j nordwest Brasks Kopieb 31 ( 1414) . ","2) nordvästlig vind. PMSkr 368 . marcivs . . . 4 dagen nordwest oc stwndom swdwesth blaser kalth ib 369 . ib 371, 372 o. s. v."],"f":["nord- . ","-west )"]},{"a":"nordhväst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nordväst. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet s. 89. en träta haffwer warith . . . om then ängehaga ther ligger nordfest fran then hganom Brasks Kopieb 31 ( 1513) . then deelen ther ligger nordwest aff fornempda eek ib 32 (1513). Jfr nordhnordhväst."],"f":["ord- . ","-west . ","-fest )"]},{"a":"nordhvästarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. nrodvästligast. doch kenne wi oss engen rätt haffua hafft til fornempda haga lenger än fran the nordwestersta gaarde omtil the korsbundna ekena Brasks Kopie b 31 (1513)."],"f":["nordwesterster )"]},{"a":"nordhväststormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nordvästlig storm. PMskr 375."],"f":["nordwest- )"]},{"a":"nordhvästvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nodvestlig vind. wij ffyghä nordwsth weder FM 383 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"noren","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Norsk. noret salt SR 30 . \" thry slot mate han raadha at fa danscha eller norna hwem han lyse \" RK 2: 1780 ."],"f":["norenen VGL II Dr. 13. norn ib 1 Md. 5: 3. pl. nom. m. norni? (så kanske att ändra från norin, se Noreen Ark. 5: 389 f.) ib S. 3: 1. ack. m. norna RK 2: 1780 ),"]},{"a":"norfinnar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr nordhfinnar."],"f":[]},{"a":"norisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Norsk. \" norisker rättir \" BtRK 115 (436) . substantivt. Norrman. för danskom, norskom eller tyskom BtRK 115 ( 1436) ."],"f":["norsker )"]},{"a":"norköpungs borghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare i Norrköping. STb 5: 284 ( 1520) ."],"f":["-köpunx- )"]},{"a":"norländingar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr ordhländingar."],"f":["norlenninga . ","norläningia )"]},{"a":"norman","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), L. == nordhman. the normän kastdo mangin bro RK 1: 2923 . ib 2931§, 2962. BtRK 115 ( 1436) ."],"f":["norman-män BtRK 115 ( 1430)"]},{"a":"nornisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Norsk. mote staa alla danska ok norniske magt RK 2: 9605 ."],"f":[]},{"a":"norre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , s nörre."],"f":[]},{"a":"nors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nors. nors, gubio VGL XIV . "],"f":[]},{"a":"nors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*norsa miärdhre","-miärdre )"]},{"a":"norsidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nordsida. på orrsijdan BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) ."],"f":["norrsjda )"]},{"a":"norþan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. ","1) nordan, från norr, norrifrån. nordhan scal alt thz illa koma Bil 859 . MB 2: 173 . Su 114 . af nordhan, d. s. beegyner bläsa stark och mangh wädher aff östan södher wästan och nordhn RK 3: 3560 . MB 2: 46 . _ fran nordhan, d. s. fran ordhan j iordanis ända til swdhra platzen Mb 2: 49. ","2) i norr. MB 1: 388 . systrana iordhins nordhan widh sancte byrghitto altare oc brödhirne sunnan VKR 43 . B) prep. norr om. med gen.? the som boo nodan skogha (i rimsl.; nordanskogs, norr om Kolmården och Tiveden) RK 3: 4043 . med ack. duas curias suas skænningie nordan aa sitas SD 3: 204 ( 1315) . \" in vico dicto nordhænnaa skæningie \" ib 5: 694 ( 1347) . nordhan aana ib NS 1: 252 (1403), 253 (1403). nordhan gatwna ib 87 (1401, nyare afskr.) . \" norþan höghä altarä \" SD 5: 564 ( 1346) . nordhan garden RK 1: 901 . ib 1477, (LRK) s. 215. VAH 24: 326 ( 1377) SJ 2 ( 1420) o. s. v. almogen nordan fiel (nordanfjälls, norr om högfjällen midt i Norge) RK 2: 8037 . for nordhan, d. s. med ack. for nordan fiäll Di 16 . nordhan at, prep. och adv. A) prep. norr om. med dat. nordhan at gudz hwse MB 1: 385 . ib 492. B) adv. åt norr, i norr. en högher mwr skal ganga nordhan aat fran stenhusit Bir 4: 82 . "],"f":["nordhan for (-fore), ","nordintil SD NS 1: 293 ( 1403) ), "]},{"a":"norþan vart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"norþaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. nordligast. spytholt northerst (motsv. sytholt australis) SD 5: 618 ( 1346?) nääst them nordhasta gardhenum ib NS 1: 142 (1§402, nyare afskr.). thät nordharste ärfuit SJ 36 ( 1426) . \" then nordast bäcken \" BtFH 1: 251 ( 1506) . n. adv. nordligast, längst i norr. vi ärum nordarst j wärldinne Bir 1: 398 . Jfr nörrester under nörre."],"f":["nordharster . ","nodarster . ","northerster )"]},{"a":"nos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näsborr (på djur9, äfven nos. skär vt enä sinu af nosinnä oc stik en kaflä i nosinä först i andrä oc sua i andrä Hästläkedom i AS 137 . \" iac scal them (stöfvarn) offuer nöse sla \" RK 2: 2808 . Jfr näsar."],"f":["nos )"]},{"a":"not","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sagena, not. \" sagenam suam dictam noot \" SD 4: 76 (1328.) wi hafwom hwarte nät äller not Al 6081 . BFH 1: 201 (1509). Su 17 . thenna stek kom i notena Di 44 . \" drogo not ib. ma eyngen innan tessa for:da raa dragha nooth eller leggia näth \" FH 4: 16 (451). ib 15 . Jfr bordh-, halla-, laxa-, viner-not. "],"f":["noot . ","nooth . ","nota dräkt , ","nota kalver , ","nota lagh , "]},{"a":"not","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nut."],"f":[]},{"a":"not","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sagena, mot. \" thär draax closterisuns nooth wm vinterin \" VKJ 228 ( 1447) . \" ath konungx gardhen i kwmo skal i fornempda sioom och träskwm haffwa halff kalff met sino nöther \" Svartb 455 ( 1455) . Stb 2: 558 (1491). ib. 2) plats som är lämplig för motdragning, notvarp. tiil stora gardin liggher halff nooth thär i syönom VKj 76. - Jfr somar-, vinter-not. "],"f":["nötter FMU 5: 89 (1484, avskr.)), ","*nota bindare","noota- )","nota drät (drat-), ","*nota flaska","-flascha )","nota garn , n. fiskegarn. SD NS 2: 353 ( 1411) . PmSkr 522.","*nota lagha? (-laga), ","*nota läghe , ","*nota sliunga","-slionga . ","-slynga : -an STb 2: 251 (1488)), ","*nota tiugha","-tiwga )","*nota tögh , ","*nota varp","note- )"]},{"a":"nota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ton; melodi. äro her i clostriid (ɔ Marienkron) LIII systra som sionga kwnno, och theres saanger gaar som thet vore finzska visor framför watsena systra saanger, jach känner maxan hwaske teres ord eller nother Troil 5: 319 ( 1515) . Jfr halfnota."],"f":["nother ) , "]},{"a":"nota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nottecken, not. en sillaba hauir owir sik manga noter Bir 2: 67 . ib 4: 56 . haffua siin öghon oc akt til notonar oc sangin oc til bökrena j hwilkom th sionga ib 5: 65 . ","2) ton läk söta noto i pipo Bu 182 . Bir 3: 471 . Lg 3: 430 . lustas meera j nothomen än j the thig som siongx Bir 4: 54 . \" at skipa notonar i harpom oc orghom \" MB 1: 161 ."],"f":["noto skipe","nota- )"]},{"a":"notaria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["notarietjänst. her marthin johannis gaffs i sin notaria fore instrumentit han skulle göre . . . xiiij öre SSkb 39 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"notdräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = notdrät. for treske i not druect (för -drect) BtFH 1: 214 ( 1507) . för treske om not drckt ib 275 ( 1509) . Jfr nota dräkt."],"f":["-dreckt )"]},{"a":"notdrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["notdrägt, dragade af not for tresko om not dretth BtFH 1: 199 ( 1509) . ib 263 ( 1508) . Jfr nota drät."],"f":["drth BtFH 1: 263 ( 1508)"]},{"a":"note","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedrlik. riddara note, riddares vederlike, en som tillhör en högre grad inom svennernas klass. bada ridara ok riddara mota RK 1: 1425 . ib 3325 . \" riddra ok swena ok riddra nota ib 1867. xxiiii [24] riddae och riddae nothe \" ib 3: 869 . thz waro riddara ok thera nota Al 5183 . the afwa swa margha riddra nota ib 1749 . \" riddre oc riddare notha \" FM 52 ( 1457) , 59. alle wilia wara riddara nota MD (S) 256 . Jfr like, viþerlike."],"f":[]},{"a":"note","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vederlike. Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 101, 450."],"f":[]},{"a":"notera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["notera, teckna till minnes? förse med ton el. melodi? Jfr noteran. \" notare idke[li]gha känna märkia thee ok affwitha notare nothera \" GU C 20 s. 360 ."],"f":["nothera )"]},{"a":"noteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ton, melodi. skal jak siwunga, mz minne wänasta röst notheran (modulatione) Mecht 309 ."],"f":["notheran )"]},{"a":"noteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ton melodi. sungo . . . annan nyän songh mz swa sötha discat ok noteran Lf 246. höörde alla sötästä lekaranna justrumenta . . . ok huat helzt naghatsin sötestä sangh ok lusteliga noteran aff sik kunde gifwa ib."],"f":[]},{"a":"notkalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["notkalv. Svartb 520 (1477?)."],"f":[]},{"a":"notman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["notbindare? fiskare? Se Sdw 2: 1274."],"f":[]},{"a":"notslädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släde för forsling av vinternot. fförwara thina vinter nöther billar trampar motsledar oc all annan akanredskap under taak Brasksk Cal 265."],"f":["-slede )"]},{"a":"notstal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (ST 115, ","261) och n. (ST 99, 115, ","125) nödstall, nödspilta, trång el. klämmande ställning. ss pinoredskap. sanctum wicencium loth han fanga oc j notstal hängia oc swa hardhelika vthänia, at hwart hans lidhamot skilids widh annat ST 98 . \" loth han nidhir taka aff nodhstalleno \" ib 99 . ib 125, 264 . \" loth hängia them all thry j een nodhstal \" ib 115 . \" stö them idhir aff nodhstalleno ib. Jfr hästaprang. \""],"f":["nodhstal )"]},{"a":"notstal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. trång el. klämmande ställning, om galge el. dyl. celsi modher, bödh han ophengiä j eeth nödhstall J Buddes b 87 ."],"f":["nödhstall )"]},{"a":"notvak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nu","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och konj. lL. A) acv. 1) nu, om närvarande stund el. tid. jam aduer temporis nw GU C 20 (hand 2) s. l4. min miskwndh hon haffwer swa stora mildhet nw som tha Mecht 285 . - om det omedelbart följande. nw pa torsdag, skal stadzsins lagbok läsas for menoghetenä STb 1: 366 ( 1482) . ","3) för att utmärka en övergång i framställningen: nu, alltså, sålunda. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 543 ff. - nu, vidare. ath gudhz son haffuir . . . sik likan giorth vidh en speghil j tryggia handa matto . . . som först är thet, ath . . . nw thet andra ath . . . nw the trydie skipilsen en spegil haffuir, thet är, ath . . . MP 5: 64 f. - nu, men, emellertid. jach hade gerna hulppet honom til retto, och hadhe thet swa warith, ath ther hade warith nogath tingh, nw worth ther engte tingh halleth, forty ath ther war engin lagman Stb 1 188 ( 1478) . B) konj. då nu. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 228 ff. jac päthar diäkn . . . kännes . . . at nw iac hiolt rättara tingh här i hwalstadom Gadolin Pants Bil 285 ( 1399) . kungörom wy idher . . . at nw jak karll knwtzsson sculde ridha. . . til arbugha, tha war ther erik pughe i biin or mik Reuterdahl Kyrkohist III 2: 533 (1436). ib 535 ( 1436) . nw the herra skildo ärä tha kom tidonas rennande thärä Fredrik ed Noreen 1741 . ib 2678 . GPM 2: 39 ( 1502) , 192, 197 (1505). nw tesse gode herrer rigesens radh vare her forsamblade i stocholm BSH 4: 50 ( 1491) . ib 125 (1488) o. s. v. - betecknande framtida handling. men nw jach reser op fran calmarne igen, tha vill jach leggie mich vin effter at vra i tall med eder BSH 4: 166- - Jfr än nu."],"f":[]},{"a":"nu","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. 1) nu. om närvarande stund el. tid. vi . . . gitum nu eigh iartingne giort Bu 15 . \" standar nu ii sama stad varra fru mönstar \" ib 64 . \" þet mint som nu gar \" SD 5: 160 ( 1343) . \" vanligh helsä nw oc altid tilforenne sänd met waar herre \" FM 199 ( 1504) . om tid hvilken den talande framställr ss närvarande (vid historiskt presens). nw vndrar folkith hwath moyses dwäl MB 1: 343 . om det som i närvarande tid föreliggr såsom fullbordadt nu hafuir gudh jnnan hymmerik nadhelikit giort medh swärik TB 72 . om det omedelbart följande. vilium sighia nu först af sancto petro ok sancto paulo. ok þär näst af allom guz apostolis Bu 99 . \" nw wardhom wi swara oc lösa thra skiäl \" MB 1: 32 . \" nw skal thz pröfwas \" ib 34 . nw wiliom wi spöria ib 35, 36, 40 o. s. v. nu, just nu, nyss. för att utmärka det nyss förflutna. nu förþe þu mik þän gäst. mik varþar tl langan þlugga Bu 19 . som nw war saght MB 1: 32 . \" ther war nw swarath til för \" ib 34 . \" a skänningis samtalu som nu var suima hallin \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som w är sacht TB 74 . \" thet jag fik nw strax fru anis scirffuelse \" FM 257 ( 1506) . - nu, då, vid de tide. tha thäne wnghe swännen, nw än ganska wnhger . . . gaff sik at läsa i biblia Su 10 . ","2) nu . . . nu, nu . . . nu, än . . . än. skwfs ok vändis . . . nw til annam oc nw til caypham. w til pylatum. oc nw til herodem Bo 181 . Gr 267 . Bir 3: 222 . LfK 77, 233 . MB 2: 283, 410 . Su 10 . käte gör människiona ostadhugha ok vmskiptelica thil vredho nw til glädhi (trol. för nw thil vredhe o. s. v.) MP 1: 352 . nu . . . tha, d. s. thrängiande sik in til hans nw een oc tha annar Bo 179 . ","3) för att utmärka en öferång i framstllningen: nu, alltså, sålunda. nw hawa iwdha templum domini MB 1: 26 . ib 27, 215 . KS 3 (5, 3) . \" nu aff hans nathum oos hauer alt giuit . . . tha wilium wir thätta buthorþ gömä \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . nu, vidare. SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). nv aghir waardh oc wardhbodha optka iij j horndöö ok thre j hulte TB 73 . ib 74, 77 . SEG 112 . \" nv vm qudhins orh . . . ny vm styldh . . . av vm dobel \" MEG (red: B) 58. ib) red, . . A) 53. nu, men, emellertid. nu en dagh . . . gik thän kristne mannin . . . j kirkiona KL 58 . \" nw än nakar spör hwi eller til hwars war herra skapadhe wärldina tha finnas engin annar skiäl ther til wtan hans godhwili \" MB 1: 37 . för att tillfoga ett nyt led i ett resonnemang el. en beisning, särskildt för att inleda en sats som innehåler en logisk undersats: nu. thry lagh äru eet är kirkionna annat kesarens thridhia almoghans al thässin laghin scrifwas a dödhra diura skinnom än annat lagh är andelikit hulit ey scirfwas a dödhra diura skinnom . . . nw är huart eet lagh got oc skal styras oc skipas til siälina helso . . . nw j laghomen som scrifwas a skin är eet ordh som six at faa nakat . . . samuledh är aff andelicom rät Bir 2: 204 . alt thet skapat är ok sik må hafva swå älla anorledh, til then äda tt är til skapat, thet torf hawa styrilse . . . nu är mannen en aff them thingom swå äru skapat, ok thy hawär gudh hanom giwit skäl ok samwit, thöm han må sik mdh styr til thet bästa KS 2 (3, 2) . \" skiälik thing mäta sina gerning mz radh oc wilia, oc skipa them hwilka lund oc i hwilkin tima them thykker tilhöra . . . nw är gudh aldra skiälikastr oc frälsaser, fore thy thörfte han egh skapa wärldina för än han wille \" MB 1: 32 . \" alt thz som til är, thz är antiggia skapath eller skapare nw är ängin skapare vtan gudh ensamen . . . tha är alt thz skapath so til är, vtan han siälfwr \" ib 34 .. för att inleda en sats som innehåller den förutsättning under hvilken något föreskrifves skola ega rm: nu. i lagstil. Jfr Bergqvist, Om den konditionala satsfognngen i fornsvenskan s. 20. nu wändis manne sak till hwariähandä brwt thät hälzt äru, taks man, bastäz, inds ellr pinäs oforwnnen eigh bar ok aatakin . . . miste ok liwit firi then thät girodhe SD 4: 466 (1335, nyare afskr) . ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . nw war oxsen för stangull, oc hans herra waradhe ey för oxsan . . . tha skal oxsen mz steen nidher brytas MB 1: 336 . \" nw är oxen för stangul, oc hans herra wiste thz wäll, oc lät han lösan ganga . . . tha skal hans erra giälda oxa fore oxa, oc tagha then dödha til sik allan oskiptan \" ib 337 . \" nu sigär salin negh . . . þa haui vinin wald at witnä til salans \" SR 1 . n hvilikin man här kumbär ok bvro wil lwarda, han skal giua enä half mark til bvrägiäl ib 11 . nu vithes nokrom thetta och wardher ey gripin widher frska erningh dyli mz siex mannom MEG (red. A) 55 . nu doblar man. enghen ma längr dobla än minnom herra konungenom är budit godha nath ja hans herberge ib . SR 43 . 44, 4.6 MEG (red.) A) 54, (red. B) 59. EG 66 . TB 73, 78, 79 . SEG 111, 112 o. s. v. SO 16, 17, 18 20 o. s. v. i förening med en följande vilkorskonj. el. anat ord som ka linlea en vilkorssats. nu än þän saken gifs, jäfwr oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik . . . oc gitär þätt märkelikä pröwätt oc fulkopmnat in till eens tweggiä eller þriggiä, þa skulu þe oc egh flere vtt afsätiäs SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" nu än frälsis man äller kona gor skipte äller köp med Pö i skatskyldughum jorþum boande äru . . . med þöm forskiälum at hwar skal sitt agha, draghande swikilikä in til sik waar jngiäld; hwa sum þolict gyo, är war fulder þyuwer ib. hwar som köpe jord elle säl, þa skal hon wingas: nu än hon klandas fori hanum, þa tala han til vinsins och vinin til salans \" SR 1 . \" nv huar man röffuar til half mark vardhr thr til wnnen misthe liffuet \" MEG (red. A) 56. nv huar som valdtagher qwino . . . miste liiff ib. -i föreing med en följ. tidskonj. nw tha frokoster holdhin är tha skulu wär[] mestara fölghia houm a rastughu SO 16 . B) konj. då nu (jfr Mnt. och Mht. nu). nw thenna förnämpdha prophetar . . . haffdhen hört thnna iomffrwnnas ordh . . . wordho the mz henne mykyt glädhiandis i gudhi Lg 3: 588 . \" nw her sten kom hiit till finland, laag hans folk med stor magt för aabo slott \" FM 144 ( 1502) . ib 199 (1504), 241 (1505), 331 (1507). BSH 4: 312 ( 1502) , 314 (1502), 316 (1502), 5: 59 (505), 124 (1506."],"f":[]},{"a":"nudda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå, stöta, krossa. Jfr SAOB: N 755. pauio . . . slaa stöta ok nuddha GU C 20 s. 419 . jmpingo . . . idest iungere vel impellerere opstödha äller nudda ib (nand 2) s. 15."],"f":[]},{"a":"nudder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husgeråd (mortel el. dyl.?) vari man stöter el. krossar. pila le myll täuerne . . . gröta kräkla ok uwdder (fel för nwdder; jfr Cathol.: et pila instrumentum concauum in quo frumentum teritur vel aliud; Diefenbach: pila -. . . kewle. kule; morser; ribehulcz) GU C 20 s. 447 . pilumen . . . thz i nwddhe stötis ib s. 448 . pindo . . . i nwddhe stötha ib s. 449 ."],"f":[]},{"a":"nudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stötesten, block, kubb. läggia nwdh (offendiculum) fore blindan MB 1: (Cod. B) 561. lägger nwdh foe blindan ib."],"f":[]},{"a":"num","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","1) undantagande.","2) om ej.","3) men, utan, att ih `c (ɔ: Jesus) är op standen af döth. thätt sighia äi the ena. num thät uittna gothe clärka. riddara oc suena Saml 24: 279 . oc sautho sua änghen stath mughu ui ih`m (ɔ: Jesum) spöria. num ioseph sagho ui i arymathia ib 280 . han . . . bath mik äl rädhas . . . oc äi gräta num uara glath ib."],"f":[]},{"a":"num","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"numin sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lamhet. \" fördriffwer mwmmen soth \" PM LIV . oth mwmmens sot LB 9: 114 . Jfr nima."],"f":["nwmmen- . ","wmmes- )"]},{"a":"nunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nunna. \" monialis . . . nönna \" GU C 20 (hand 2) s. 153. "],"f":["nönna )","*nunno kränkiare","nönno- )"]},{"a":"nunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nunna. \" monacha hether nwnnan \" LfK 19 . vigþ nunna Bu 183 . SD 5: 566 ( 1346) . Bil 287, 380 . KL 75 . Bir 3: 216 . Ber 165, 166, 167, 171, 174 . LfK 3, 9 o. s. v. "],"f":["nonna: -o KL 75 . ","nynna: nynnona Bir 3: 216 ),","nunno kloster","nunno klädhabonadher (dat. el. ack. -klädhabonadh Bir 3: 216 . ","-clädhebonat Lg 3: 272 ), ","nuno liverne","-lifwärne )","nunno lovan , "]},{"a":"nut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nöt. \" litith är vm een noth \" GO 861 . \" stort som en noth \" LB 7: 24 . \" af nutinne hulkra skaal som wäxe ok vtuilde sik \" Bir 1: 330 . toma nytir ib 2: 195 söta nötir ib. ib 202, 5: 91 . TB 78 . Al 8114 . RK 1: (Albr) s. 211 . \" nakra sma fyrballa som andra nyther \" PM 7 . \" nöther som kallas castanea \" Lg 3: 280 . koll. nötter. ther hittes först mandelträ root oc wäxte mykith nyt (Cod. B: mykin nut 548) MB 1: 220 . - Jfr hasla-, val-nut. "],"f":["noth GO 861 ; LB 7: 24 . ","nyt MB 1: 220 . pl. nyter PM 7 . ","nytir Bir 2: 195 . ","nöter Al 8114 . ","nöther Lg 3: 280 . ","nötir Bir 2: 195, 5: 91 . ","nöthir TB 78 . ","nyttir Bir 2: 202 . ","nötter RK 1: (Albr) s. 211), ","nuta kiärne","notte kärn )","nuta skogher , "]},{"a":"nut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nöt. \" nytanna yrtagardh, ok sötasta dalanna äple plantar siälin gudhi \" SpV 10 . \" twäskona ärw nyther som är walnyther oc smaa nyther PMskr 346. thet trädh (ɔ: kastanjen) saas aff notommen \" ib 333 . \" valnöther oc smaa nötther \" Brasks Matordn 8 . - Jfr hasla-, kastanee-, valnut. "],"f":["noth GU C 20 s. 363 . ","nötther Brasks Matordn 8. notther Skotteb 254 (1466-67). nyther PMSkr 346 . ","med art. notanna SpV 10 . ","notthanna ib 183 . ","nytanna ib 10 . ","med art. notommen PMskr 333),","*nuta fnas","notha- )","nuta kiärne (notho kärne), ","*nuta mangare","noto- )"]},{"a":"nut kiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nötkärne. KL 24 . Jfr nuta kiärne."],"f":["not kärne )"]},{"a":"nutskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nötskal. \" aff the giff honom drikka . . . twa nothskala fwlla \" LB 9: 116 ."],"f":["nothskal )"]},{"a":"nuvarande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nuvarande. \" skall thet allom witerlikt, wara swa wael äpte komandom som nw warandom at . . . \" NMU 1: 75 ( 1386) . . . . fore sich och allom sinom epterkomandom arffuom, nw warandom, föddom ok oföddom STb 3: 471 ( 1500) . (Möjl. snarast att fatta som två ord.)"],"f":[]},{"a":"ny","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ny, nymåne. maanen gör iämlanga swa langan som en manath, som halwer hetir ny oc halwer nädha MB 1: 66 annor thera hñgtidh war at hwario ny ib 497, ib 62, 63 . LB 3: 12 . \" om tu hugger i nyno baruedh \" MD 428 ."],"f":[]},{"a":"ny","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ny, nymåne. laat sätia thina katisor paa nyyd oc ey i nedom Brasks Cal 265. "],"f":["*nys dagher","nyss- )","*nys time","nyss- )"]},{"a":"nyafhuggin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss avhuggen. JMPs 438."],"f":[]},{"a":"nyar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyårsdag. \" kombe nyaars dagh wppa swnnedagin \" LB 7: 61 . BSH 5: 233 ( 1508) . FH 5: 213 ( 1513) . "],"f":["ny aar )","nyars gava , ","nyars tidh (nyaars tiid), "]},{"a":"nyar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nått år, nyår. ath han wärdoghis giffwa them thäs nyarsens wälsighnil[se] Mecht 31 . hustru marieth läther helse ider nad ok ider nadz nyar Carlsson, Hemming Gadh s. 4 (1507). anno dominj mdxx2 annendt dag nyars STb 5: 355 (1522, Kop). "],"f":["nyars dagher (nyaars dach), ","nyars gava , "]},{"a":"nybakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nybakad. nybakath hwetbröd LB 1: 96 ."],"f":[]},{"a":"nybakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nybakad. PMskr 577."],"f":[]},{"a":"nybola","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som nyss bosatt sig; som nyss satt bo. \" abraham fra stegeborg loot oss förstaa tha han kom ifra eder atj wore fast nyboole \" HSH 17 . 169 (1523, Brask)."],"f":["-boole )"]},{"a":"nybrutin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nybryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nybruten åker. nouale . . . et noualis . . . in eodem sensv [ager] qui singulis annis renouatur arando vrether vel qui primum nouus pre[s]cinditur et aratyr nybryta GU C 20 s. 361 ."],"f":[]},{"a":"nybränder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss bränd. westrarss stadh, som w ny brendh äre (för är) BSH 4: 257 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"nybygdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nybygd. \" et nybygt klostir \" KL 108 . St 284. nyss bebygd. landh och städhr the äro mykith eparä och werrä nw e the waaro för nokrom aarom tha the waro ny bigdhe Lg 3: 133 ."],"f":["ny bigdher )"]},{"a":"nybygdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nybyggd. STb 5: 107 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"nybygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nybyggnad. \" for . . . clostersens nybygningh \" FH 4: 81 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"nybyriadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss börjad. at enkte maghe märkias j them nytlikhetz älla nybyriadho sidhwänio Ber 28 . aff thy sälo nyböriadho gärnigh oc ärwadhe Su 5 . - n. ss supinum: nyss börjat. sancta anna som ha tha nyböriat haffde at thiäna Lg 3: 701: "],"f":["-böriadher )"]},{"a":"nybyriadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss börjad. - nyss grundad. hon . . . fföddhe oc oppehölth sancti dominici nyböriada ordhon, swa som modher sin barn JMPs 428. - nyss uppspirad? nyböryath oc främad såd haffwer jnthe hop äller tröst j sigh för än hon är vthrönth PMskr 210."],"f":["-böriad(h)er ),"]},{"a":"nybyriande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["för första gången börjande. swa som annor sma trä nyböriande til at wäxa ok blomstras SpV 486 ."],"f":["-böriande )"]},{"a":"nybötter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nygrundad. \" colonia . . . nybätther (för nybötther?) stader ok mz vtlänskom besatther stader \" GU C 20 s. 124 ."],"f":[]},{"a":"nydagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = nys dagher. Linkbilbh (ny ser.) Bil 3 ."],"f":[]},{"a":"nydhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ref. 1) stöts, bortstötas, skrämmas. skalt thu äkke nydhas af minna vtwalda manna ärfwodho Su 400 . ","2) öfverfalla. med prep. a. nyddos a arma blinda män Lg 931 . Jfr niudha."],"f":["nyddos Lg 931 ) , "]},{"a":"nydhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klubba. \" hwa som kastar bwlyxe at varom härra han kastar nydhio i geen \" GO 416 . \" händirna varo swa som nydhio (clavæ nodosæ) \" Bir 3: 136 ."],"f":[]},{"a":"nydraghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss dragen. thera klädhe syntos sva vaat, som the hafdho varith nydraghi aff sionom Ansg 205 ."],"f":[]},{"a":"nydräpin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss slagtad. hösa köth ny dräpith (kött af nyss slagtadt höns) LB 7: 37 . hönsaköth nydhrepith ib 2: 60 ."],"f":[]},{"a":"nydödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nyss död. sithen hans husfru margret war nydöth Engström, Bo Jonsson 306 (1361)."],"f":[]},{"a":"nydödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" KL 122 . \" fan biscopin tha ny ddhan mz bradhom dödh ib 121. \" Bil 464, 802 . Di 294 ."],"f":[]},{"a":"nydöpter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss döpt. swa reen oc meenlöös som et nydöpt barn SvKyrkobr 4 ."],"f":[]},{"a":"nyefund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under nyr."],"f":[]},{"a":"nyfallin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyfallen. \" en nyfallen sniö \" Di 53 ."],"f":[]},{"a":"nyfangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss erhållen. for nyffangit skimbil LB 2: 65 ."],"f":[]},{"a":"nyfödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Bu 76 . Bil 2347, 574 . Bir 2: 102, 3: 263 ."],"f":["nyfödar Bu 76 )"]},{"a":"nyfödhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. födas på nytt. wm hwilka människian nakraledis maa ny födhas Su 266 ."],"f":[]},{"a":"nygger subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[" , njugghet, snävhet, avoghet? Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. then adhra (av lättjans döttrar) är nyggir hat oc stiongir mote thy thär got oc dygdhelikit är SvKyrkobr 354 ."],"f":[]},{"a":"nygiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nygjord, nyss gjord. han kalladhe hin muramestaren wpa husit j hint nygiordha husit Prosaditker (Sju vise M B) 210. ath glasen ey falla jn j ognen tha the ärw nygiord PMSkr 562 ."],"f":[]},{"a":"nygipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nygift. \" en nygipt kona \" Bil 480 . \" af vnge kono . . . ok flughurta anaþom nygipte \" Bu 520 ."],"f":[]},{"a":"nygipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" SkrtUppb. 123."],"f":["ny gifther )"]},{"a":"nygivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" (Isl. nýgefinn] eg. nyss gifven; nyss inträdd. klärkir ny giwi j klosir KL 21 . ib 72 ."],"f":[]},{"a":"nyhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyhet. all the thing som röra til äwinnelikhetinna, ok gamwl waro, skiptas j nyhetena ällr j nyghia omgango (per nova mutantur) SpV 380 . \" thu höre nyhetzens tekn (signum audis novitatis) \" JMÖ 193 . ib 196 ."],"f":[]},{"a":"nyhitter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr for-, up-nyia."],"f":[]},{"a":"nyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" refl. nyias, förnyas. j thön thimanom (våren) nyas örthr ok trä LB 6: 278 . Jfr atr-, or-, up-nyia."],"f":["nya )"]},{"a":"nykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyckel. y äru alle nykla widh eenna kunu bälte GO 1093 . lästo han tornit . . . ok kastade nykelin wt i the aa RK 1: 4054 . \" th dören skal haffua twa laasa oc twa nykla, swa at huar thera (af systrarna) haffuer siin nykil \" Bir 5: 96 . \" nykylin z hulkom som lasen vpläsis ok atirläsis \" ib 1: 296 . ib 155, 156 . SO 195 . nyklae til kistome Bir 5: 96 . \" nylana til trägardhin \" ib 99 . haffwer nöklana til westra porth BSH 5: 215 ( 1507) . gigh mz sin egen nykle i henrich jollis visthus BtFH 1: 267 ( 1508) . \" rþa himirikiz nyclom \" Bu 100 . hon nykil til mit hiärta bär Iv 3530 . SE 115, 120, 121. Jfr hus-, kirkio- nykil sat lykil."],"f":["nykl . ","nyckel SO 195 . md art. (nom., ack.) nykili Bir 1: 156 . ","nykelin . ","nykylin . ","nyckellen SO 195 . ","nyle . ","nyklar . nöklar: nökla SEG 115, 120 ; ","nöklana BSH 5: 215 ( 1507) , "]},{"a":"nykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyckel. Se J. BrøndumNielsen, Acta Philologica Scandinavia 6: 171 ff., 8: 90 ff., R. Pipping, b 8: 78 ff., R: Jirlow, Nordiska texter och undersökningar 9: 74 ff., F. Andersson [Askeberg] ib 81 ff. och jfr i fråga om nyckeln som rättslig symbol) L. Carlsson, Rig 1942 s. 81 ff. at wi giwm . . . clostre . . . al the hus ok bigningh mäd lasum ok niklum NMU 1: 65 ( 1375) . jak . . . haffuer . . . giffueth . . . thil clostrith . . myna aaboodh . . . badhe meth laas oc nykle, som hon staar SD NS 3: 416 ( 1419) . \" jak radher fore nyclomen . . . mädhan jak liffuer \" ib 3: 417 ( 1419) . stod swen fatmästare jnne for rättenom ok kändis ath han hade anwardat kadrine äringslia dottir sina nökla ath styra ok rada for them ATb 1: 96 ( 1458) . nyklan till sture bomen StÄmb 84 ( 1468) . \" nykelen ti store bomen ib 92 (1473). sagdes fore retto, ath effter thet hustrv valborgh, martin fynnes epterliffua aff eneköpunge, haffuir radzsins breff aff eneköpunge, swa ath hon lagde nycklande fraa sik i rettin, tha bör henne engte ath swara till hans gieldh \" STb 1: 125 ( 1477) . same dach lage per olssons hustrw . . . sina nyckla pa disken och widersade all gieldh bade vptilberende, jntilmanende och vt til lgiffuende. ther medh badh fogit (!) och radit henne anname sine nycla i gen, epter thet jntet fans vtan blotta fatigdomen ib 2: 317 ( 1489) . sama dach bare hustrv jngridh . . . alla sina nycla jn pa radzstuen effter sin bonde fore gieldhz nödh ib 3: 321 ( 1497) . \" ringher som nijkkle pläghe henghe oppo \" GPM 2: 215 ( 1506) . anders klensmidh . . . for nyklor x öre HLG 2: 58 (1517). - bildl. kastelleholm som en nyckel är till suerige HSH 13: 126 (1525, Brask). - Jfr bodha-, bom-, kamara-, kirkio-, lönports-, skirn-, slots-, stenhus-nykil samt lykil. "],"f":["nyckel HSH 13: 126 (1525, Brask) . nikil HLG 2: 13 (1509). nikel STb 1: 353 ( 1482) . med art. (nom., ack.) nykilin Hel män 223 . nykylin ib. nyckelin St Ämb 97 (1476) o. s. v. nykelen ib 92 ( 1473) . ","nyckelen ib 94, 95 (1474) . nyklan ib 83 ( 1467) , 84, 85 (1468), 86 (1469), 89, 90 (1471) o. s. v. nycklan ib 88 ( 1470) . ","nyckle SD NS 3: 416 ( 1419) . ","nyklar HLG 2: 58 (1517). nyklor ib. nyckla StÄmb 86 ( 1469) . nyklä ib. nijkkle GPM 2: 215 ( 1506) . nokle tÄmb 237 (1544). med art. nycklana 110 (1484). nycklane ib 94 ( 1474) , 95 (1475) o. s. v. nycklena ib 92 ( 1473) , 94 (1474). ack. nökla ATb 1: 96 ( 1458) . med art. nyklane STb 5: 173 (1517). nycklane ib 1: 125 ( 1477) . dat. niklum NMU 1: 65 ( 1375) . ","nyclomen SD NS 3: 417 ( 1419) ), ","*nykla bärare","nökla- . ","-bärore )","*nykla pika","-piga )"]},{"a":"nykilpika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = nykla pika. FMU 5: 89 (1484, avskr.) ."],"f":["nyckelpiga )"]},{"a":"nykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ryckning; oro. at hon matte faa thaar ällir hiärtans nyk fore sina synder SkrtUppb 422 ."],"f":[]},{"a":"nykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ryckning; oro. \" thäs gif thio hiärta ey en nyk \" Al 920 ."],"f":[]},{"a":"nykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka. \" circumscribere somon lykkia krongomgaa fordöma straffua nikkia trängia borth tagha androm sith aff händha ok ilklokligha affscrapo \" GU C 20 s. 112 . - skaka. med obj. tha stod siälin tyst ok nykte sit howd ok teknade sik ey wilia haffua hans bön MP 4: 117 ."],"f":["nikkia . ","nykte ) , "]},{"a":"nykokadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , o. adj. nykokt. oppa thet te skulo altdh fa ferst och nykokath BSH 5: 272 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"nykoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se nyr 1."],"f":[]},{"a":"nykomande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. adj, nykommen. systra . . . huilka som skulj lära oc känna vngom systrom nykomandum jn läsa oc sionga Bisk Nils´vis-st 199."],"f":[]},{"a":"nykomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lnykommen, nyss kommen. at thed (ɔ vinet) är ny kommit hit i byn GPM 2: 299 ( 1508) . - ss tillnamn? nisse nykwnin (så!) KTb 152 ( 1436) ."],"f":[]},{"a":"nykomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nykommen, nyss kommen. Pu gräst nykomen ii var kläþe Bu 76 . \" e nykomin j closter \" Lg 798 . \" een munkir ny kumin i ödhkninna \" KL 216 . \" til thän nykompna munkin ib. \" ib 217 . hon (själen) var nykomin aff licammancom Bir 3: 262 . \" nykomith folk aff egipto Mb 1: 412. \" MD 493 . \" the waro nykompe til rtta tro \" MB 1: 48 . samnadis folkit saman at se thz vndir swa som thz vare tha nykomit Bil 879 . (?) jak är mik nykomin at bidhia min barn wäl fara til bana Bil 476 (jfr Lg 1015 )."],"f":["ny kumin )"]},{"a":"nykristnaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nydöpt. Bu 190 ."],"f":[]},{"a":"nyköpter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyköpt, nyligen köpt. bade gardarne äre samman knytte, thenne nyköpte och martius egin STb 3: 339 ( 1497) . SJ 2: 316 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"nylands brädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräda från Nyland. j nylandz bredre botnebrede Stock Skb 116 ( 1519) ."],"f":["nylandz bredre) , "]},{"a":"nylatin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nss häld. olia war swa fersk oc qwik som hafdhe tha warit ny latin i karit Lg 3: 259 ."],"f":[]},{"a":"nylika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nyligen, nyss. vtan thät (ɔ: Riseberga kloster) hauer thet ohindrath haft oc qwalt for allom lmannom fför nw nylican NMU 1: 70 ( 1384) . neophitus nölia cristnader GU C 20 s. 349 . - superl. n yligast, sist, senast. vorfrwe dagh visitacionis, som nw nyligast forleden är STb 4: 17 ( 1504) ."],"f":["nylican NMU 1: 70 ( 1384)","nyligare FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . superl. nyligast STb 4: 17 (1504). nijligasth GPM 2: 124 ( 1511) . ","nijlästh ib 346 ( 1509) , "]},{"a":"nylika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nyligen, nyss. thz folk, som nylka hafdhe ristindom takit Bil 852 . ib 795 . Kl 79, 418. Bir 2: 158, 3: 415, 4: 6 . Fr 1401, 3206 . RK 1: 3330 . Di 96 . MB 2: 324, 410 . Lg 439, 3: 557 . SO 163 . RK 3: (Till. om Cr. II) 6248. wara fw altare, thet som w nlelika i strengenes domkirkio fundeat är SD S 1: 319 (1404). just. tha n bögyna at gaa w mörkeo oc i lywset, oc aff lathinne i ärwodhet, synes honom thz twnkt oc främandhe, som han nylekan begynnar LfK 129 . superl. nyligast, sist, senast. yngxste boderene som myligast vaar jnkomen SO 151 . ib 195 . sancti kalixti dagh nw nylegasthe forlidhin FM 687 ( (1504) ."],"f":["nleka Bil 795 ; Rk 1: 3330; Lg 439 . ","nylelika SD NS 1: 319 ( 1404) . ","nyliga Di 96 ; MB 2: 324 ; Lg 3: 557 . ","nylige RK 3: (Till. om Cr. II, RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6248. superl. nyligast SO 151, 195 . ","nylighesth FM 154 ( 1504) . ","nylegasthe ib 687 ( 1517) ),"]},{"a":"nyliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ny. (Jungfru Maria) framfoostrandhis han mädh nyleghom sidh bliffuandis badhe modher ok jumffru SkrtUppb 360 ."],"f":["nyleghom ) , "]},{"a":"nylikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyhet, nytt väsende. j nylikhet (novitat) hällagha wngangilsa Ber 56 . - nyhet, nytt bruk, förändring. at enkto magne markias them nylikhetz älla nybyriadho sidhwänio (novitatis) Br 28."],"f":[]},{"a":"nylikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyhet, nytt väsende, nytt bruk, förändring. jn nouitate vite sue j sins liffuärnis nylighetz opnyan Mecht 257 ."],"f":["nylig- )"]},{"a":"nyläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga (ngt) ss nytt el. från första början. . . . j huilkit nya huss . . . hwffuendal vpmwrath haffuer och nylacht en grundwal j sin kellere balka höght STb 2: 307 ( 1488) . ","2) perf. part. om räkenskap: nyligen avgiven? Jfr läggia 2. pro expensis, tha som jach giorde nylath rekenskap HLG 2: 43 (1515)."],"f":["nylath . ","supin . ","nylacht ) , "]},{"a":"nyländare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = nyländinge. ss tillnamn. peder olasson nilender HLG 3: 78 (1523)."],"f":["nilender )"]},{"a":"nyländinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lasse nylänninghe \" ATb 1: 38 ( 1455) . \" larins person nylänninge \" ib 188 ( 1463) . GPM 2: 322 ( 1508?) . Stock Skb 148 (1519-20), 246, 248 (1525-26)."],"f":["-länning(h)e . -lenning(h)e),"]},{"a":"nyländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = nyländinge. ss tillnamn. lasse nylännigh ATb 3: 317 ( 1519) ."],"f":["-länningh )"]},{"a":"nyländningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Nyländingar SD 5: 696 (347, gammal afskr.). "],"f":[]},{"a":"nyländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nyländsk, från Nyland. iiij tiogh nylensk brädin HLG 2: 65 (1519)."],"f":["-lensker )"]},{"a":"nylärdher p. dj. nss lärd el. undervisad som nyss giort sina skolstudier. thänne wnghe swännen nw än ganska wngher nylärdher novitius su 10 . 203 su 356 .","b":[],"c":"","d":"","e":[" Al 4451 . ny"],"f":["nymeere ib 228 . ","nymär"]},{"a":"nylärdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (prov på) nyförvärvad lärdom. rudimentum ti nylärdomer GU C 20 s. 531 ."],"f":["-domer )"]},{"a":"nymane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" kadrin nymanen dedit vij artich quit \" SSkb 92 (1503-04)."],"f":["-maane )"]},{"a":"nymolkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nymjölkad. han (ɔ mjödet) skal vara som ny molkad miölk oc ey hetare Sex ekon tr 267 ."],"f":[]},{"a":"nymuradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyligen, (upp)murad. eric pederssons stuffw, som ny mwrath är STb 2: 163 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"nymäre","b":[],"c":"","d":"","e":["1) nyhet, underrättlse. \" af . . . them nymärom oc godhom tidhindom the baro \" Bo 53 . figo the te nymäre thz arlans iärl var komin thäre Iv 2325 . \" spordhe iak thr the nymäre at een riddare hafdhe varih thäre \" ib 245 . ib 3600 . RK 2: 2003 . spordhe thz nymär at the fiila föla pori här Al 4451 . thenna helsaa tidhande oc nymäre äru fu mz frögdh Su 356 . hörn . . . huat nymere jak idher bär oc förir ib. rykte. swa stora thinga nymäre gik swa vidha vm världina Kl 329. helghetzens nymäro Lg 3: 557 . berättelse, historia. äwintyr äller annor nymäär äller fanyt odh thz talas ey här Al 6249 . tha the hafdo sakt all thra nymäre Iv 588 . ib 596 (de båda sitn. ställena kunna föras till 3). ","2) ny el. märkvädig sak, ny uppfinnng. j skullen mik lära tänna lek och stor nymere MD (S) 203 . ","3) ny el. ovanlig händelse el. företeelse; äfven under, järtecken. alle vndradho vppa thätta nymärit (novitate) Bo 76 . nero spurþe þässe tiþande. ok hafþe raþ vm þolikt nymäre B 128 (möjl. att föra till 1). thz enfallogher almoghe kan ey wndirstaa tha plagha han meera wndra, oc nymäre haffua, än ther aff naket bätrs ällir j godho bygder wara (plus mirari quam adificari) Bir 4: 74 . \" hwilkit efaldogha almoghen . . . haldher for wnder oc nymeero (in admirationem ducunt) \" Su 228 . \" gudolika tinga aldra dywpasta nymäre oc wndher (diviorum mirabilium profundissima mystria) \" ib 136 . vart hon . . . ärät mz vderligom nymäro ok jerteknom Lg 3: 521 . ","4) ovanlig el. märkvärdig hndese, äfvntyr. iak foor ok vilde nymäre fanga Iv 160 .","5) ovanlighet, sällsamhet, tillgjordet. \" j sancti saluatoris systra sange tha skal wara enkto for witi ällir nymäre (curiositas) \" Bir 4: 53 ."],"f":["nymere MD (S) 203 ; Su 356 . ","nymeere ib 228 . ","nymär Al 4451 . ","nymäär ib 6249 . nyä mära RK 2: 2003 ),"]},{"a":"nymäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) ny el. ovanlig händelse el. företeelse; även under, järtecken. wppenbarande mildaste härran hänne sin lönlekhetz wnderlika nymäre (mira secretorum suorum) Mecht 217 . \" nymäris länktan ällir girnilse (novorum cuido), gambla thinga ok äranda ällir sidha ledha \" SpV 159 . ","1) ny, nyuss tillkommen el. gjord. sua sum nyä laghen sighia nu til Hist Handl 2: 2 ( 1352) . i the nygio kirkio här i arbogha tb 2: 96 (1477). tha stande thet gambla (ɔ den gamla, vilkorligt ostraffade förseelsen) ypit medh thet nygie STb 4: 101 ( 1505) . gambla adam skodha . . . nya adam skodha styrslo ok waldit haffwa offwir andhelika sälhet SpV 132 . at nyghia brudhin (ɔ den nya nunnan) skodande nya brwdhgwmans tekn. mine tolamodh ok fatikdom Nunneinv. 353. JMPs 529. 3) ny, nu bruklig. thetta betalade vy ragwal . . . xx markc gambla ortoghar [!] oc xx mark nygia ortoghar [!] Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) .","4) ny, färsk. nyth win PMskr 354.","5) nytt el. nya påhitt, knep, undanflykt(er). Se Sdw 2: 1274 och Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. swa at för:de jönis erikson och hans arffa mago tetta för:da goz . . . styra och radha . . . vtan alth argth, helparedhe, rethagangh äller nyafundh, ther mik äller myna arffa kondhet til froma koma SD NS 3: 104 ( 1416) . thette loffuer jach . . . stadugt oc fast obrvtligan ath holle scholendes vtan alle gensegielse, nyafwndh, arge listh eller nager hielperede STb 3: 31 ( 1492) . BSH 4: 325 ( 1502) . - Jfr spannyr ."],"f":["*nymäris sidher , ","nyth ib 354 . ","nyyt J Buddes b 79 . nith HLG 3: 112 (1528). ack. m. nyghian JMÖ 103 . ","nj SJ 2: 170 ( 1490) . ","nöia ATb 3: 162 ( 1505) . ","nygha Nunneinv 353 . ","nyghiom Mecht 31 . ","nyghia Nunneinv 353 . ","nygie Stb 4: l101 (1505), 5: 40 (1515). gen. m. nya Nunneinv. 353. dat. f. nygio ATb 2: 96 ( 1477) . "]},{"a":"nyplantadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss plantad. af nyplantadha thrä Ber 2: bildl. var tha nyplantadhir i throne (neophtus) Ansg 189 . \" the helga nyplantadha ordhen sancti saluatoris \" Lg 3: 571 ."],"f":[]},{"a":"nyr","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ny, nyss tillkommen el. gjord. röktarr sik daghlica nya ok större hedhir Bo 95 . \" sago mannin helan mz nyio limum \" Bil 424 . \" nar barnit vp växir nakot tha vmskiptis gammo klädha bonadhir ok ny kläde vptakas \" Bir 1: 143 . aflagdhe iak gamlo laxis klädhe ok iak vptok ny klädhe thz äru nyio laghin ib. ib 144, 145 . LfK 38 . nyio lagha prstar Bu 61 . \" the gambla script oc swa the ny \" MD 391 . aflägghin j . . . gamlba synda mannin . . . oc j förin idhir j yan man MP 1: 126 . nyghia dröffuilsenna fudher Su 162 . \" thes hanuo ympna äptedöma bådhe ny ok fornt (för forn ) \" KS 30 (76, 32) . nygia (nyintagne) broderen SO 104 ., 153. tha iak ny kom (ss nydöpt kom, omedelbart kom; möjigen bör ock ny kom föras till ett verb ykoma) af döpilsom Bir 4: 130 . ny, hittlls okänd, som afser det som nyss inträffat. bodha nygia glädhi Lg 219 . hördhe thänne nyia tidandhe ib. ","2) ny, annan, een nyian höffuisman keesa RK 3: 1882 . \" naar naket nyt closter är byggiaskolandes \" Bir 4: 60 . ","3) ny, nu bruklig. tässa forscrifna tompt är lang liij (53) nya alna SJ 180 ( 1449) epter the ny alnenne mält ib 175 ( 1454) . ","4) ny, färsk. rensar niw (recentes) saar oc bindir badhä gamble oc nio LB 3: 190 . nyt smör ib 1: 96 . ","5) ny, obrukad el. föga brukad. maghä ey flere par kläþe ny gywä än fyrä SD 5: 479 (1345, nyare afskr). 1 nyghe messings kaar och 1 nygth hans fath . . . oc IIII kannar nyghe FH 5: 169 ( 1495) . ","6) ny, förnyad, som åno inträder el. eger rum. luneta napn thz thykker mik swa som nyan mana Iv 1798 . \" schal han göre thöm . . . nygian kosth \" SO 117 . \" hwilkit breff forganghit är, som ther war a giffuit, i thy kännis iak thet meth thesso myno nogho breffue, at swa war gyort \" SD NS 1: 271 ( 1403) . gen. n. adv. nyss. äre . . . nw nys hen kompne aff danmark nagre the fangne ware FM 235 ( 1505) . a nyio (å nyo KS 41 (107, 45) . aa nyia RK 3: 393 . oppa nya ib 2307 ; Lg 3: 155 . vpa nya Di 93, 153 . vppo nya RK 2: 701 . paa nyia ib 3: 1229 . a ny Iv 1241 . oppa nyt Lg 3: 175 . oppa nytt RK 3: (sista forts.) 4666 . uppa nyyt Ansg 191 . vppa nyt SO 147 . pa nyt ib 81 . pa nyth ib 105 ; BSH 5: 153 ( 1507) ), å nyo, på nyt. tå skal iak å nyo alt få thet syslonne åfåt är KS 41 (107, 45) . \" hon bordhe sina talan ater a ny IV 1241. \" RK 2: 701, 3: 983, 12229, 2307, (sista forts.) 4666. Di 93, 153 . SO 81, 105, 147 . Lg 3: 155, 175 . BSH 5: 153 ( 1507) af nyio (aff nyio Bil 726 ; Bir 4: 60 . aff nyo Iv 1631 ; Al 5369 ; Bir 4: 7 ; MB 2: 111 . aff nyyo Su 158 . aff nyö Di 72 . aff nyia RK 3: 853 . aff nya SO 115 . aff nyä Di 156 . af ny Bil 248 MB 1: 27, 416 ; Fl 372 ; Iv 926 980, 2419, 3696 ; Al 930, 958: 6750: Va 38, 55: RK 1: 717, 1049, 1696, 3498, 2: 6040), a) från början ss nytt som (somligt) dictade han aff nyio Bil 726 . \" skal jak aff nyo (de novo) planta mik en wingardh \" Bir 4: 7 . \" nar nagor thig skuu aff nyio göras \" ib 60 . \" ther aldre för stodh nakar by ther lot han byggia en stadh aff ny \" Al 930 . ib 958, 6750 . mage . . . arbeyde ok skera marenborst kledhe aff nya ok wadhmal ok jntet annat vtlenst klede aff nya göra SO 115 . (?) han diktad engen wysa aff ny RK 2: 6040 . ) å nyo, på nytt, för andra gången. skref thr atir sina läst aff ny Bil 248 . burdho thaghar aff nyo kifwa Al 5369 . MB 1: 27, 416, 2: 111 . Fl 372 . Iv 926, 980, 1631, 2419, 3696 . RK 1: 717, 1049, 1696, 3498 . Va 38, 55 . D 72, 156. Su 158 . c) åter, vidare? än haffuer jak thz aff nyia sporth RK 3: 853 . Jfr nyst."],"f":["ny UplL V . 1: pr. n. (nom., ack.) nyt Bir 4: 60 ; LB 1 96 ; SO 81, 147 ; Lg 3: 175 . ","nyth SO 105 . ","nytt RK 3: (sista fors.) 4666 . ","nyyt Ansg 191 . ","nygth FH 5: 169 ( 1495) . nyghe (trol. felskrifvet) ib. ack. m nyian RK 3: 1882 . ","nyan Bo 95 ; Bir 3: 415 ; MP 1: 126 ; Iv 1798 . ","nygian SO 117 . ","nyia ÖGL B. 11:1. nyya Su 10 . ","nygia Lg 219 . ","nyo ib 40 . ","nys FM 235 ( 1505) . ","nyio Bil 726 ; Bir 4: 60 . ","nyo KS 41 (107, 45) ; Iv 16331 ; Al 5369 ; Bir 4: 7 ; MB 2: 111 . ","nyyo Su 158 nyu UplV V. 1: pr. nyö Di 72 nygho Sd Ns 1: 271 (1403). nyia RK 3: 853, 983, 1229 . ","nya ib 2: 701, 3: 2307 ; Di 93, 153 ; SO 115 ; Lg 3: 155 . ","nyä Di 156 . ","ny Bil 248 ; MB 1: 27, 416 ; Fl 372 ; Iv 926, 980, 1241, 2419, 3696 ; Al 930, 958, 6750 ; RK 1: 717, 1049, 1696, 3498, 2: 6040 ; Va 38, 55 . ","om ., ","ny SD 5: 479 (1345, nyare afskr.); Bir 1: 143 ; KS 30 (76, 32) . niw Lb 3: 190. nio ib. ack. m. nyia ÖGL De. 18:1. f. nyär UplL V . 21: pr. nyghia Su 162 . ","nyghe FH 5: 169 ( 1495) . ","nya SJ 180 ( 1449) . dat. nyio Bil 424 . ","nyom SML Conf. best. form sing. nom. m. nya SO 104 . nygia i 104, 153. f. ny MD 391 . ack. . nya Bir 3: 415 . ","nghia LfK 38 . ","ny SJ 175 ( 1454) . ","om ., ack. n. nyio Bir 1: 143, 145 . ","nyia Lg 219 . ","nyio Bu 61 . ","nyio Bir 1: 144 . nyu ÖGl Ä. 2: pr. nyu UplL Cof.), "]},{"a":"nyrakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyrakad. \" ny rakat howdh \" LB 4: 345 . ib 2: 51 ."],"f":[]},{"a":"nyrimadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyligen rimmad el. rimsaltad. ɉ mark för j ferding nürimath ströming HLG 3: 130 (1529)."],"f":["n ürämath HLG 3: 136 (1529) . nynrömath ib 126 (15429)), "]},{"a":"nyrre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nörre."],"f":[]},{"a":"nyrudder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyröjd, nybruten, nyligen upptagen. giorde per . . . lag for thet ath han lofwade iönisse hans hötte deel köpte äy smidio bälge äy bärgh iärn ok äy ny roddo grwfwo andra än han per hafde i for ᵈᵒᵐ hötto deel AT 1: 71 (1457)."],"f":["-rodder )"]},{"a":"nyrydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord som rödjes el. är röd till odling; nyodling. som . . . ny rödnig wp tagit haffwa SD 4: 38 (öfvers. i nyae afskr.)."],"f":["ny rödning )"]},{"a":"nyrökter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyrökt. Sex ekon tr 270 . HLG 2: 43 (1515). nyrökt faaraköth Brasks Matodn."],"f":[]},{"a":"nysaltadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nysaltad. iij lester nijsalthet strömingh FM 360 ( 1508) ."],"f":["nijsalthet )"]},{"a":"nysatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nysatt. \" the tyrä som ny sath ära \" Sex ekon tr 264 . - nyligen tillsatt el. impregnerad. med prep. mädh. när lärofftith är nysath mädh olynne PMSkr 547 ."],"f":[]},{"a":"nyskapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyskapad. JMPs 469."],"f":[]},{"a":"nyskapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyskapad. Lg 66 ."],"f":[]},{"a":"nyskipaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nyskoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse (häst) med nya skor. ath fore . . . en xvj marck hest skal ny skosz aff smederne her j stadin, schole the ey mera thaga fore skoo söm och rbeyde än ij öre STb 3: 353 ( 1498) ."],"f":["inf . ","-skosz ) , "]},{"a":"nyskorin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyligen tillskuren. nyskoren klädhe SD NS 3: 622 ( 1420) . - nyligen avskuren. bäträ är then quisten impaa som en dag eller ij [2] ligger sidah han är aff skoren än then som ny skoren är Sex ekon tr 264 ."],"f":[]},{"a":"nyskrivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skrifven på nytt, omskrifve hitte brefuit . . . scraat ok ny scruat Bil 680 ."],"f":[]},{"a":"nyslaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyligen slagen el. dubbad. en friboren man wnger ny slagen tiill riddare Troj 149 ."],"f":["-slagen )"]},{"a":"nysmurþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nysomnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss somnad Lg 3: 337 ."],"f":["ny sompnadher )"]},{"a":"nysprungin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss utsprungen, nyss utvuxen. nysprungit skäg Ansg 179 ."],"f":[]},{"a":"nyst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nyss. \" ath han war nyst komen aff lybig \" FM 346 ( 1505) . Jfr nys uner nyr."],"f":[]},{"a":"nysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nysta. \" glomare samon hopa ok nysta \" GU C 20 s. 318 . Jfr upnysta."],"f":[]},{"a":"nysta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nystan. suasom smaa thradhir väfdhis j nysta Bir 2: 95 . suasom eet kringlot nysta älla ballir ib 101 . thz (hjulet) sände af sik sua stora eldz gnistor sua stora som annar nyston Pa 18 . \" samanryktis han swa som eet nysta \" KL 362 . Jfr thradha nysta."],"f":["-on ) , "]},{"a":"nysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr afnysta."],"f":[]},{"a":"nysta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nystan. JTb 36 ( 1473) . "],"f":["nysthe )","*nysta foter","nyste- )"]},{"a":"nystekter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nystekt. Brasks Matordn 12."],"f":["-steekter )"]},{"a":"nystripter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nysaltad. sudhen sill fersch eller nysträpt eller sikelögor Brasks Matordn 13 ."],"f":["-sträpter )"]},{"a":"nyt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nyttjande, bruk. Se Sdw 2: 1274. 3) nytta, gagn. manga lönliga trwmbor woro konstdeliga bigde j jordena tiill almäneliga stadzsens nytia oc gangn Troj 38 ."],"f":["nytia ) , ","nytiabol , "]},{"a":"nyt","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) nyttjande, bruk. \" som alla licamlicka thinga nyt (usum) vända i äuädhelikit gagn \" Bo 123 . förande mz mik renaso klädhe til mins sons nyt oc thorff Bir 3: 285 . VKR 57 . ","2) inkomst. atirgifwa alla the fruct oc nyt som thu hafwir thr af (af ocker) fagit ST 493 . ","3) nytta, gagn. ti berhsens nyttä oc gangh SD 5: 638 ( 1347) . \" aldr munde hon (æ: handin) til nytta wardha Bi 255.litin nyt \" Bo 96 . vtan thera eghna nyt oc gagn ib 110 . \" äru mina händir mik til lthunga oc e til nakra nyt \" Bir 3: 139 . ib 380, 431 . Al 5380, 6251, 8023, 10104 . Br 80, 228. schal styra (näml. godset) oc rdha oc sigh til nyt at gör SD NS 1: 333 ( 1404) . ","4) afkastning af nätboskap, mejeriprodukter? Se nytia bol. Jfr a-, fäarnyt, äfvensom net. "],"f":["nöth Ber 80, 228 . ","nytia , se nytia bol, nytia fä, nytia kläde, nytia nöt. nytta Bil 255 . ","nyttä SML 33: 3 ; S 5: 638 (1347); med afs. på de tre sistn. ställena jfr emellertid nytta, f.], f. ","nytiabol","-boll . ","nytybol . nöthiabol. nyttiabool. nytäbol SD NS 1:684 (1407). nötäbol), ","nytia fä , ","nytia ka","nytio- )","nytia klädhe , ","nytia nöt , . L."]},{"a":"nyt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nut."],"f":[]},{"a":"nyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se niuta och jf ratnyta."],"f":[]},{"a":"nyta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se niuta."],"f":[]},{"a":"nyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) duga, ara nyttig. läghe thz till inga fanga nythr TB 75 . \" liggr eek nidhre . . . ok nyther till fanga ib. \"","2) gå an, vara möjlig. vinterin haffde siona lakt swa at them nytte ridha ok gaa RK 1: 2920 ."],"f":[]},{"a":"nyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) använda till sin nytta, göra bruk af, äta af. the som offra gudhi, the skulo nyta offrith MB 1: 470 . Jfr niuta. ","2) nyttja, bruka. \" skal gudz thiänare mot tholkom nyta hardha auitelsa hamar \" Bir 2: 230 . \" latir thom nyta (uti) godh gamu lagh \" ib 3: 311 . \" ängin kunn henne (bron) tidhare nyta \" Al 1980 . \" nytom war sin \" ib 7186 . Jfr fänyta."],"f":[]},{"a":"nytakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) nyss antagen. nytakin til konungx Bil 616 . ","2) nyss itagen. hwar nytakin i kloster KL 254 ."],"f":[]},{"a":"nytakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","3) nyss tagen. thet (ɔ torpet) är ny thagit op VKj 91 (1466). saa hon härran jhesum, swa som ny thakin aff korseno Mecht 74 . MP 5: 70 ."],"f":["-thagin )"]},{"a":"nyter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) brukbar wardh hanum handen atir wäl nytt aff onytte Bil 54 . - nyttig. som honum nytast oc bäzst synis VAH 24: 327 ( 1377) . som . . . clostersins . . . formännom nyttast ok [bäst] synis SD NS 1: 361 ( 1404) . ib 172 (1402, gammal afskr.), 2: 7491. then han wth rikeo nyttast dugha ib 7500 (här är nyttast möjl. att fatta ss brukadt averbielt). Ber 251, 255 . \" thz r hänne nyttare til hänna siäl hallir standa qwar än heem tara \" Bir 4: 124 . thässa bokena giordhe sanctus bermardus til ärkelikin kännedom ok mykit nyttan allom them som til renlifnadh i kloster gifne äru Ber 243 . \" nyt ärfwohe i 250. ­ tjenlig, lämplig, duglig. nytter til rikesins þiänist S 5: 477 (1345, nyare afskr.). at the engin man nyttaren älla ganglikaren wisten landeno i thessom lärndom \" BSH 1: 188 ( 1386) . \" hwad thöm nyttast oc iäpnast koma ma \" ib bö tht vtydas til thet bästa och nyttasta BtRK 116 ( 1436) . \" scule han all slot oc län fa äfter has suensca radz radhe tha the jnfödda them thykte bezst nytta \" RK 2: 1797 . ","2) dugtig, hurtig. \" ä wardhir nytthom nakath til wakna (extemplo vegetus aris fit homunico fretus) \" GO 305 . Jfr fa-, mat-, o-nyter."],"f":["nyter SD 5: 477 (1345, nyare afskr.) . f. ntt Bil 54 . ","nyt Ber 250 . ","ck . ","p . ","nytta RK 2: 1797 . ","nytta Ber 251, 255 . ","nytare Bir 4: 134 ; Br 251; BtRK 116 ( 1436) . nyttaren (ack m.) BSH 1: 188 ( 1386) . ","nytaster : -ast VAH 24: 327 ( 1377) . ","nyttaster: -ast BSH 1: 188 ( 1386) ; D NS 1: 172 (1402, gammal afskr.), 179 (1402), 180 (1402), 361 (1404); RK 2: 74921, 7500 ; ","-asta BtRK 116 ( 1436) ; ","-astan BSH 1: 188 ( 1386) ),"]},{"a":"nyter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr mat-, o-nyter samt fanytta."],"f":[]},{"a":"nytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) njuta, åtnjua. nytia äwärdhelikit liiff Bir 4: (Dikt) 259 . \" nytia thi luseika vmfmpnilse \" ib 1: 89 . ib 3: 243, 344 . MP 1: 204 . Su 74, 259, 393 . ä törsta mera nytia ib 138 . \" engin är the stundh j hulke mäniskian ey nytiar gudz godhgärninga oc miscundh \" MP 1: 185 . Bir 1: 115 . Ber 219 . abs. nytia oc alrig ledas Su 138 . ","2) nyttja, bruka. nytia growan kost ok smälik klädhe Kl 81. nythia mit fädhene Bil 488 . \" thätta swa uplatit ma hans lauresson fornempd ok hans arfua nyttia ok bruka til äuerdhelica ägho \" SJ 44 ( 1428) . ib 52 ( 1433) , 53 (1433). thän thz hawir oc nytiar Bo 17 . \" ey finnom vi at han äntigia foe sik älla sinom discipulis nytiadhe thätta valdit i 50. hon hafdhe harit nytiat til thz fanyt ok skadhelikit var \" ib 75 . i 123, 136. ir 1: 204, 259, nytiadhe stundom lättare ordh ok stundom grymmare i 3: 173. me dat. (sannolkt genom inflytelse af Lat. luti). nytiadhe han studom lättom ok blidhom ordhom ok stundom hardhom oc snarom ordhom (quandoque utebatr seronibus blandis et humilibus, quandoque increpatoriis et duris) Bo 148 . nytia . . . thik swa som gudhz mynstre (utere . . . t ipso velut templo Dei) Ber 220 . Jfr vannytia, onytias."],"f":["nttia . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"nytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) njuta, åtnjuta. \" likawäl glädhias hälgha iomfrur oc nythia (perfrunntur) gudh swasom serdelis theras eghin sötasta brudguma \" Mecht 151 . aldra högxsta oc aldra klarasta wnderstandilse hwilka hon fullelika nytadhe (fruebatur) j iordherike ower all creatur ib 174 . ib 180, 209 . \" vidh nathsangen skal thu aminnas the foreeningh, och the hälgasta stundena, j hwilkom thu, een ande mädh mik wodhin, skal mik äwärdeligha nythia, oc nywtha \" ib 281 . \" at jak skuli vnkoma syndugha manna pino oc vardha wärdhugher at nythia rätuisa manna glädhi \" Prosadikter (Barl) 33 . JMÖ 190 . 2) nyuttja, bruka. . . . hon nyttiar hälder sina helbrögda hörsl ok öron til wärslika fafänga glädi MP 4: 178 . "],"f":["nythia . ","-ar . ","-adhe . Se Sdw 2: 1274)","*nytia sik , se sig själv till godo, se till sitt eget bästa. thy skulle hwar cristen människia nytia sik i tima oc ey mykith a wärlz fiikt liggia SvKyrkobr 21 . " thy fik han (ɔ Judas) ey the nadh. thz han matte sik fore sina synder angra. mädhan han sik ey nytiadhe thär han timan hafdhe " ib 28 . - Jfr vannytia."]},{"a":"nytian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) njutning, åtnjutande. \" j gudz nytian (fruitione) ok söta \" Bir 1: 238 . ib 343, 2: 231 . Su 82, 110, 258 . ","2) nyttjande, bruk. \" rät nytian j allom thingom \" Bir 1: 144 . \" aldra thiga skälik nytia \" ib 227 . Jfr vannytian."],"f":[]},{"a":"nytian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) njutning, åtnjutande. \" alt thz han wnderstodh oc wnfik om thän hälgha anda thz smakadeh oc honom j sötasta nythian (fruitione) oc lioffuasta wtrönilsom \" Mecht 131 . ib 157, 212 . \" j alla godha tingha nythian JMPs 451. - Jfr vannytian. \""],"f":[]},{"a":"nytidhande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nya underrättelser, nyheter. them nw nytidhande förandhes Lg 3: 634 (nytidhande bör kanske fattas ss en tillfällig sammanskrifning)."],"f":[]},{"a":"nytidhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underrättelse om ngt nytt, nyhet. ingen föra nogra tiding, skualder äller rychta, som han ingan skäll till weth, her nw nytidinge kompna STb 1: 428 (1459, Burspr)."],"f":["-tiding )"]},{"a":"nytlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett behagligt sätt, läckert? vm en dag fik the gambla hustrun . . . see ath henne son loth väl reda sina maltidh ok stekte sik en kapun . . . tha sagde hon til sin man . . . gak fram j garden til wan son . . . for thy jak saa ath han haffuer nytterligha til reth ath sik j dagh MP 4: 62 ."],"f":["nytterligha )"]},{"a":"nytlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" Su ","347) adv. nyttigt, på ett nyttigt sätt. vpnöte ok lifdhe si tima nyttelika ok höfwisklika Bi 1: 329. han synis mer wmkulkasta, n nytlika wpbyggia Ber 18 . MB 1: 442 . Bir 4: 35 . S 347. Jfr onytlika."],"f":["nyttelika MB 1: 442 ; Bir 1: 329, 4: 35 . ","nyttelikare"]},{"a":"nytliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) nyttig. \" j thy at hon (ɔ: Jungfru Maria) daghlika är os syndarom nytlikin j himerike \" Mecht 168 . \" bätring som tik wore ffulkomlig, oc minne siäl nytheligen \" SvB 34 (b. av 1500-t.).","2) duglig. praktisk. biscop lydeke . . . tilskikkadhe . . . borghamestara oc radhit i arbogha offwir helghandz kirkio formen oc forstandara till setia oc aff setia hwm som thöm best nyttolighaste thotte wara ATb 2: 52 ( 1475) ."],"f":["nytlikin . ","nytheligen . nytterlikin: -likit MP 4: 40 . ","nyttirlikom ib 5: 138. superl. nyttolighaster: -aste Atb 2: 52 (1475)),"]},{"a":"nytliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) nyttig. \" mang nyttelikin thing \" Bo 10 . \" thz som ganglikit oc nytlikit var ib 75. sen i hwat nyttelik oc hwat tharflik kärleksins dygh är \" ib 78 . \" wiste aam oc kunne al nyttelikin thing \" MB 1: 93 . \" gulikin bn är mykit nyttelik \" MP 1: 185 . Bo 106, 245 . Mv 1: 33. Bir 3: 130, 167 . Ber 11, 220 . BSH 5: 367 ( 1509) , 415 (1510). milheti r til al lthig nytlikin Bo 139 . me dat. thz som han veet os vara nytlicast Bo 20 . \" för nakra sak skuld 139. med dat. thz som han vet os vara nytlicast \" Bo 20 . \" för nakra sak skuld honom siälfwom nytteika \" Bir 1: 167 . MB 1: 46, 81 . KL 164 . ","2) duglig, praktisk. \" war herra han är nytteliker mästae, oc ey häggumma \" MB 1: 93 . satte han si systir son: vnamanum til förseo man, the hälgho kirkio, som adhe var viis ok nytlekin Bil 849 . Jfr onytliker."],"f":["nytteliker . ","nytliki Ber 11 . ","nytlekin Bil 849 . ","nyttelikin Bir 3: 130 . ","nyttelik Bo 78 ; MP 1: 185 . ","nytlikin Bo 139 . ","nttelikt MB 1: 46 . nytte likt Bir 3: 431 . ","nytterlikt MB 1: 33 . ","nötteligt BSH 5: 367 ( 1509) . nöttelicth ib 415 (1510). nytikit KL 164 ; Bo 75 . nyttelikit ib 245. ack. f. nyttlika Bir 1: 167 . nyttelica ib 3: 167. pl. nom. f. nyttelika Bir 2: 259 . nom., ack. n. nyttelik MB 1: 93 . ","nytlii Bo 106 . ","nyttelikin ib 10 . ","nyttelikar Ber 220 . superl. nytlicastr: -ast Bo 20 . ","nyttelikaster MB 1: 81 . ","nyttelicaster: -ast Bir 3: 431 ; -asta ib),"]},{"a":"nytlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Bir 2: ","108) nytta. \" for annars gagn skuld ok nyttelikhet \" Bo 73 . \" viste hwat nytelikhet apostoli . . . skullo fa af röuilsomen \" ib 111 . \" licamlix nyttelikhetz äruodhe Bi 2: 108. \" Bo 142, 177, 238 . KL 45 . MP 1: 76 . Bir 1: 114, 150, 160, 167, 191, 204, 239, 272, 283, 2: 36, 108, 180, 278 . Br 22, 236. Jf onytlikhet. "],"f":[]},{"a":"nytlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. 1) nytta. ljak hauir al thing skällica skapat til mansins nyttelikhet (Bir. nytto) ok kännedom Nio kap ur Bir 36 . 2) njutning. allan alddir mins hälgasta, oc fulbordhasta wmgängilse mz minom kärlek oc nyttelikhet skal iak offra for alla thina synder Mecht 148 . wilt thu . .. niwta min närwarilsinne nytian oc nythelikhet ib 212 . - Jfr onytlikhet."],"f":["nythelikhet . ","nyttelikhet )"]},{"a":"nytta","b":[],"c":"","d":"","e":["1) nyttjande, bruk. \" myne vtlagde peninge . . . som wt kome till hans nades eget nythe och behoff STb 5: 350 (1521, Kop). 2) nytta, gagn. fördel. litla nytto taghin i ther aff än tho at i thz hördhe. thy at i troon mik änkte \" Prosadikter (Sju vise m) 133 . thet skal han oc the beholda oc bruka sik til gagn oc nötto Lagerbring Saml 2: 203 ( 1440) . \" hwat gaghn ok nötto the ga daghligha clostreno för sin kost oc löön Bisk Nils´vis-st 196. forscrifna stenhws . . . egha niwta och bruka sik til nytto och bestand \" SJ 2: 50 ( 1479) . \" thät är en stor nytta ath jak far likamlika fran idher \" MP 4: 26 . ib 259 . \" ath thet dobbel ware edher tiil gagn och nöttha \" GPM 2: 197 ( 1505) . - pl. thy läöggia the sama thio gärninghana nytthor ok gaghn, ok hänne til som hon haffdhe thöm siälff giorth ok wärkadh SkrtUppb 364 . PMSkr 138 . thy wathnith är menniskionne til osäyelika manga nyttor oc gawgn ib 206 . - Jfr onytta."],"f":["nytthe STb 5: 349 (1521) . nythe ib 350 (1521, Kop) . pl. nytt(h)or SkrtUppb 364 ; PMSkr 138, 206 . nötta), "]},{"a":"nytta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ? nyttig? then schada war mykit nytta (det som var fsedt att skad blef till stor nytta?) RK 2: 2225 . Jfr onytta."],"f":[]},{"a":"nytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nyttjande, bruk. \" twe wndirkiortla . . . en for daghlika nytto (sum) \" Bir 4: 10 . the skal gömas til conuentine nötto (usus) S 4: 129 (öfvers. i hds. fr. 1440). ","2) nytta, gagn, fördel. giordho almoghanom mykla nytto Bil 850 . \" görandis sina nytto \" Bir 5: 92 . \" mangom til nytto ok gagn \" Bir 1: 60 . hwat som kötzsins älla wärldinna nytta wtkräfwir ib 69 . ib 91, 135, 262, 2: 278. ST 429 . LfK 91 . Di 297 . \" alla frukter oc nyttor thr aff kommande \" Su 146 . för mangha handa nyttor oc gagn LfK 90 . "],"f":["nittha: -o SGGK 106 . nötta)"]},{"a":"nytta o","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nyttig. Se Sdw 2: 1274. syntes os swa wäl nytta wara at kyrkian skal behalda . . . the fyra päningx landin Sd NS 3: 54 (1415). om nytto ware. ok behoffh giordis at sancte eric baner skulle haffuas medh til finandh BSH 4: 196 ( 1495) . \" at wi bedhomps thät os är ey nytta at bedhas \" Hel män 185 ."],"f":[]},{"a":"nytte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nytta, gagn. till almenth nytte HSH 20: 174 ( 1507) . skula forscrifne gz . . . haue oc bruca til theris nötte oc wiidertarff SJ 353 ( 1469) ; kan föras till nytta f."],"f":["nötte )"]},{"a":"nyttogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["nyttig. \" thz wr oc är os aldra nöttogast \" Mecht 168 . war christus nyttogher j allom sinom gärningom, til at lä.kia badhe siälana oc likama ib 260 . ib. \" the thing som henne kunno wara lichamlika älla andelica nöttogh \" SvKyrkobr 346 . \" han är en nottijgh karl och en godh scriffwere \" GPM 2: 106 ( 1505) . Jfr onyttogher."],"f":[]},{"a":"nyttogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nyttig. \" vm thz nyttoght är \" KL 344 . faa ordh ok nyttogh ib 351 . \" wndhersa hwat yrther oc röther godhe oc nyttoghe wro \" Lg 666 . Su 347 . FM 388 ( 1508) . \" thz som til änkte är nyttoght \" Bir 1: 135 . til the gerning, hwilka hene synis til sinna helso nöttugha wara ib 5: 92 . - med t. tz siälinne var nyttogast KL 351 . \" thz som mik war nyttogast ok beest \" Bir 1: 26 . ib 309, 2: 78, 3: 218 . LfK 41, 269 . Jfr iäm-, o-yttogher."],"f":["nöttoger: -ast Su 347 . ","nöttugher . ","nyttoght KL 344 ; Bir 1: 135, 2: 78 . nyttogt ib 1: 309. nyttokt LfK 41, 269 . ","nytthit FM 388 ( 1508) . ","nyttogh . ","nyttok Gers Ars c 6), "]},{"a":"nyttoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nytta, gagn, fördel. alth goth, som människior kwnna behöffwa til. . . sina eghna nyttoghet Mecht 287 . MP 4: 33 . JMPs 496. - pl. aff the XV ffructher oc nytogheter som the ffa som gudeligha läsa jomffru maria psaltar JMPs 476."],"f":["nytoghet . ","nyttigheth BSH 5: 304 ( 1508) . nittoghet JMPs 503. nûtteschet Saml 6: 159 ),"]},{"a":"nyttoghet","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"nytunnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss tappad på tunnor. naar öleth är nytunnath Sex ekon tr 268 ."],"f":[]},{"a":"nytändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nytändning. i nytendilsenä LB 6: 108 ."],"f":[]},{"a":"nytändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nytändning. Linkbibl (ny ser.) Bil 3 ."],"f":[]},{"a":"nyumvänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyuomvänd. \" nouicius . . . ny omwänder \" GU C 20 s. 361 ."],"f":[]},{"a":"nyupstandin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyss uppstigen. (att kung Hans var) ny opstandhin aff krankhet G. Carlsson, Hemming Gadh s. 74 (1504, H. Gadh)."],"f":["-op- )"]},{"a":"nyuptakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyligen upptagen. wid nyordholt är 1 torp ny optagit tiil bigningh VKJ 76 ."],"f":["-optiagin )"]},{"a":"nyvalder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. adj nvald, nyss vald. han do ny valder (strx efter valet) Bil 828 . HSH 18: 12 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"nyvaxin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. nyvuxen, som nyligen vuxit upp el. fram. PMskr 228. nywaxith bökelöff ib 235 . the (ɔ: gässen) bitha alth thet the öffwerkomma som nywäxith är ib 263 . Jfr nyväxter."],"f":["-wäxin )"]},{"a":"nyvirdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["presentare frambäro vt iste presentat dapes ok nywördha [!] GU C 20 s. 481 ."],"f":["-wördha )"]},{"a":"nyvordhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) nyvorden, nyblifven, som nyss blifvit (något). mz nwordhnom gudz prophetum MB 1: 394 . ","2) ny, oerhöd, ovanlig. \" thz är ny wrdhit at nokor biudher sik til dödhin \" Bil 476 . M 1: 33. än nakar nderlikin misliter oc nywodhin syis a thm ib 363."],"f":[]},{"a":"nyvänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nyomvänd, nyss omvänd. Br 18."],"f":[]},{"a":"nyväxter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = nyvaxin. saa ath solen matthe komma aath ten nyuäxta tälingän Prosadikter (Sju vise m B) 231."],"f":[]},{"a":"näb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kivo näb."],"f":[]},{"a":"näb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) näbb. flög hon (dufvan) oppa hans skuldro oc stak sit näb j hans öra St 137. ib 138 . ","2) näbbformigt framskjutande spts. i trangom skoom oc mz langom äbbom (calceos streictos atque rostratos) Su 151 (kan föras till näbr). Jfr näf."],"f":["näbbom Su 151 ), "]},{"a":"näbber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näbb, mun. at hon (ɔ hönan) kan liggia oc plokka sigh mädh näbbenom PMskr 257. "],"f":["*näbba skatter","näbe- . ","nebbe- )","*näbba skor , "]},{"a":"näbber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näbb, mu. \" hwa länge liggir a sin bäd han ffar litith for sin näb (pasa morosa thori modicum dapis impetrat ori) \" GO 704 ."],"f":[]},{"a":"näbfäste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr kivo näb? at the toge tet skip wtan slag och kiff, wtan som tet lagh i hampn fför en nebfäste STb 4: 268 ( 1512) ."],"f":["neb- )"]},{"a":"nädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se nidh, f."],"f":[]},{"a":"nädhan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep. L. Se nidhan."],"f":[]},{"a":"nädhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr nidh, f."],"f":[]},{"a":"nädhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nedan. badhe a ädhen oc ny L 3: 12. Jfr nedhan."],"f":["nädhen )"]},{"a":"nädhre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["A) komp. nedre, undre, lägre. hwikin them insatto ii nädhrä myrkästuona KL 159 . öffra thinghin ok nädhro Bir 1: 172 . B) superl. ","1) nederst, längst ned befintlig. thu skalt falla aff enom diäfle ok til annan alt til thäs thu kombir til then nädhirsta j hälfwit Bir 3: 370 . ","2) nederst, lägst, ringast. \" mz öwerstom oc nedherstom creatwrom \" MB 1: 44 (möjl. att föra till niþarster). Jfr niþre."],"f":[]},{"a":"nädhre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , superl. Se nidhre."],"f":["nädherster"]},{"a":"näf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näbb, äfven tryne, snabel, nos, mun. duwa kom flyghande oc bar en ampull a sina näui Bil 689 . \" fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näff \" Bir 1: 24 . ib 2: 42 . GO 1097 . Al 4615, 5225, 8705 . St 509. Lg 306 . Lg Mecht 300 . Ber 157 . hiult (näml. fisken) up höght gudz likama främmarst a sino näwi KL 13 . \" tha fooro the fram til eth myket rädhelikit diwr; thz haffde ij föthr och ij wingha, thäss näff (rostrum) och thäss näglä waro allä' glödinhä iärn \" Pa (Tung) 34 . \" ther la lucifer agruffuo . . . hans näff (rostrum) war swa lankt och iämmerligä hwast \" ib 35 . LfK 229, 237 . dyurin (elefanterna) hafdho lang näff ST 524 . \" stötte them mz siin näff ib. hwa länge sowir aa sin bäd han faar litit for sith näff (cui sopor est tractim nec edenda lucrabitar auctim) \" GO 184 . ss tillnamn. petro nefh SD 1: 318 ( 1246) . biorn nef ib 2: 60 ( 1288) . Jfr kroknäf, äfvensom näb, näbber."],"f":[]},{"a":"näf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" abram näff \" KTb 156 ( 1442) . "],"f":["näff )","*näva giäld , "]},{"a":"näfgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nässkatt, personlig skatt. assignamus . . . ledhongxlamæ &nefgiald per westmanniam Sd 1: 657 (1285."],"f":["nefgiald )"]},{"a":"näfgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nässkatt, personlig skatt. Se Sdw 2: 1274 och jfr Norsk Hist. Tidsskr. 5. R: Bd 4: s. 486 f. samt näfpänningar, nävagiäld."],"f":[]},{"a":"näflisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" n. tyg från Nevelles? XVI vlnas de panno næwlist ib 93 ( 1329) . \" duas tunicas vnam næflist \" ib 105 ( 1329) . capam neflist ib 128 ( 1329) . capam næflist ib. ib 129 ."],"f":["näflist . ","näwlist . ","neflist . ","näflyst SD 4: 63 ( 1328) ),"]},{"a":"näfpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näspenningar. ss. benämning på en personskatt i staden Lödöse. \" item habet prædicta præpositura) tericam partem denaiorum dictorum neffpäninga lodise \" Vg Fornmt I 4-5: 63 (omkr. 1397, avskr.). Jfr näfgiäld."],"f":["neff- )"]},{"a":"näfsa","b":[],"c":"","d":"","e":["näpsa, tukta, straffa. \" swa skullen ok j . . . alwarligha näffsa them (ɔ jdher barn) aff ondo (de malo seriose corripere) \" Mecht 36 . \" then tidh henrik staffanssons tywff var neffsther \" JTb 69 ( 1478) . - medprep. ivir. när alth är fwlbordat beskodhes graffwerna aff förmannomen, oc näffses affwer them somey haffwa wäl bygth oc graffwith PMskr 132. jtem honum (ɔ gårdsfogden) bör staa för gaardhen, slachterj, erffwodsfolch och erffwode oc offwer them nepsa Arnell Brask Biᴵ 27. - Jfr onäfster."],"f":["näffs SvB 295 (börj. av 1500-t.). v, v. L. "]},{"a":"näfsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["näpsa, tukta, straffa. med dat. han . . . nefste fast osidughum klärkom Bil 657 . \" näpsa illom ok ostyroghom mannom \" KS 68 (168, 75) . \" vm tu näpse ella snybbe nokrom (här kan dock dat. vara framkalla af sybbe ensamt) \" ib 24 (60, 26) . ib 26 (66, 28) . Bo 193 . MP 1: 230, 2: 156, 261 . Bir 3: 46, 391 . \" att rättä och näfsä þolkom ondom gierningom Sd 5: 377 (1344, nyare afskr.).   med en form som kan fattas ss dat. el. ss ack. näfs mi oc plaha mik for mina ondzsco \" Bo 75 . them näfsir gudh hulka han älskar Gr 293 . \" iak wil honum näpsa mz liima ok riis \" Al 1353 . Ber 61, 63, 64 . Su 177 . med ack. vi iac plagha oc näfsa idher som mina oppinbara fiäda Bil 599 . andra näpsa KS 48 (122, 52) . VKR 35 . MB 2: 208 . \" then olydgher är . . . näffzes wtan alla naadher \" PM 21 . ib 23 o. s. v. Ber 61, 62, 64 . han . . . näfstis mz twäggia älla thriggia dagha fasto Kl 219. ther är hardhast räfft, som konungen är siälwer näfst MB 1: 349 . ib 2: 18 . RK 3: (sista forts.) 551 . \" at var othokk skuli hardhare näfsas \" Bo 122 . synd . . . the som lnäfst ok pinad war mz idhrugha Bir 1: 110 . med prep. ivir. skall ower thöm och honom nepsas FM 235 ( 1505) . abs. huru hardhelika min son näfse fore sydenna skuld Bir 1: 286 . Jfr onäfster."],"f":["näffza: -es PM 21, 23 o. s. v.; -andis ib 28, 32. näpa KS 48 (122, 52), 68 (168, 75) ; Al 1353 . ","näpsaa Su 177 . nepsa Lf 111; -as FM 235 ( 1505) . ","näfsir Gr 293 . ","näpsir MP 1: 230 . ","näfs Bir 1: 286, 3: 46 ; Ber 61, 64 . ","näpe KS 24 (60, 26) . ","näfste Bir 3: 391 ; ","-is KL 219 . ","nefste Bil 657 . näpste Mb 2: 208. part. pret. näfster: näfst Mb 1: 349; Bir 1: 110 . ","näfhster: -e Ber 18 . ","näffsther MB 2: 28 ; RK 3: (sista forts.) 5851 . imperat. näfs Bo 75 ; KS 26 (66, 28)),"]},{"a":"näfsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tuktare, straffare. var siälffwer til egin näffsare oc domare för öthina syndher SkrtUppb 154 . - med prep. ivir. christus . . . är allas thera aterlönare, som halla x gudz bwdhord, oc grymmasthe näffsare offwär them som them ey halla JMPs 456."],"f":["näffsare )"]},{"a":"näfsilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. l[Fdan. næfsilse] ","2) tukt, ordning. \" enleksins dygdh är hälaghetinna preuilegium ällir frihet . . . andelix liffs näpsilse ällir sidoghet (spirutualis vitæ disciplina) \" SpV 101 . ib 446 ."],"f":["näpsilse )"]},{"a":"näfsilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näpst, tuktan, bestraffing. MP 1: 75, 242, 2: 67 . Bir 1: 309, 2: 278, 3: 473 . ST 427 . Ber 61, 62 . Su 177, 339, 442 ."],"f":["näpsilse MP 1: 242 ; om ib 75 ; ST 427 ; Su 177, 339), "]},{"a":"näfst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) näpst, tuktan, bestraffning. fforbiwdher fogitta . . . for:ne packara wijdh theris embetes ok peninge neffst, ath the ey (o. s. v.) StÄmb 160 ( 1506) . hans . . . sath sin nefst j syzkaburit STb 4: 121 ( 1506) . (Jungfru Maria) bödh honom widh dödzsens näffsth oc gudz hämdh, oc prädica tänna psaltaren JMPs 467. - Jfr probo-, synda-näfst."],"f":["näffsth . ","nefst . ","neffst . neffts STb 5: 324 (1521, Kop). nepsth BSH 5: 269 (1508, II. Gadh)), "]},{"a":"näfst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) näpst, tuktan, bestraffning. \" godh är näpst är hon ey omkyn \" GO 276 . nokor þing . . . the sum näfst thorwo wit SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" är hon siäfware til näfstnna \" Bo 125 . afwite . . . andra sina röhir for thra brot mz godhom ordhom ok helsami näfst ok rätuise Bir 3: 248 . \" i näffst ilgärningesmanna \" KS 78 (194, 86) . Bir 1: 64, 2: 61 . VKR 8, 25, 35 . Al 7318 . Ber 60, 61, 63, 64 . MB 2: 153 . PM 21 o. s. v. BS 35, 37 . tilläggia mina siwfalla näfster MB 1: 377 . discipline, nakra handa likamans näpstir oc twingan Su 258 .","2) tukt, ordning. \" wars härra räddoghe är snilille ok näfst (disciplina) \" Ber 9 . \" vm almoghe liuer vtan näpst ok styrilse \" KS 50 (127, 54) . \" thiin ordh synas mik ey skälikin, thy at the haffua huatzske näpst ällir matto \" Su 235 . VKR 4, 5 . ","3) leding, undervisning? äpte thy som han ther änkte hatar thz han skapadhe redhoboin är almänt at foresee allo th som skäl hawir i näfst (juxta eum, qui utique omni uteni ratione prÄsto est, commnis isciplinæ profectum præens) Bo 123 ."],"f":["näffst KS 78 (194, 86) ; Al 7318 ; MB 2: 153 . ","näfzth PM 28 . näffzth i 21 o. s. v. neffst BS 37 . ","neffstz ib 35 . ","näpst KS 50 (127, 54) ; GO 276 ; VKR 25, 35 ; Su 235 . ","näfster MB 1: 377 . ","näpstir Su 258 ),"]},{"a":"näfstlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uteblifvande af näpst. näpstlösan är glömskonna barn LfK 111 . näpstlösan födher diärffhetena ib."],"f":["näpstlösa )"]},{"a":"näghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nagla, fastnagla. \" nafwarin redh thy thinge uru som in skal sätias ok näghlas Bi 2: 226. gullit war näghit mz storum gulmaghlom \" ST 418 . \" han war mz spikom näghilder ginom händher och föther \" Ber 119 . thera heder waro nägelda a stokkin fram RK 1: 3948 . han hafdhe . . . näghilt eeth kors oppa wäggena ST 295 . the (æ: iärnspika) waro . . . ther näghlde widher Al 9191 . näghilde hofwdhit wih iordhena ST 345 . Su 50 . han nelgdh s widh korsset LfK 100 . \" thu saat thin sötasta son wara swa hardelika äghldan til korsins trä \" Bir 4: 172 . ib 174 . näghla geom, med naglar el. spikar genomborra. lät han näga hans fötar ginum mz tuem iarnspicom Bu 532 . näghla up, uppspika, fästa upp med naglar. neglen megh wp mz honom MD 73 . Jfr ivir-, saman-, til-näghla, äfvensom naghla."],"f":["näglde: saman nägldos Su 50 . näghilde STAl 9191: an Bir 4: 172 . näglder: _an ib 174 ; 345. nelgdhe: es LfK 100 . part. pret näghlder e Al 9191 ; _an Bir 4: 172 . ","näglder: -an ib 174 ; om Su 50 . ","nägldher ib 195 . ","näghilder Ber 119 ; -ilt St 295, 418. nägelder: _elda RK 1: 3948 ),"]},{"a":"näghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nagla, fastnagla. thz som war genwardoght, tok han borth mit aff hopenom, ok näghladhe widh korseth (affgens illuc cruci) SpV 405 . . . . vppa kirkiodörrena näglt Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-t.). mina händher . . . ärw nägldhe JMÖ 154 . "],"f":["nälgde SpV 486 . näghladhe ib 405, 539. pass. näghldis SkrtUppb 297 . ","näglt Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-t.). pl. f. nägldhe JMÖ 154 ),","*näghla til saman , nagla samman. näghla til saman mz thinom räddogha mns kötz lustha (confige tomore tuo carnes meas) SpV 538 . - Jfr genom-, saman-näghla."]},{"a":"näghlika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näjlika. Bo 133 . Fl (Cod. B, C) s. 96. LB 2: 11, 64, 7: 46, 58,, 283, 8: 47, 10: 8 ."],"f":["nägleka ib 2: 64 . ","näghlika: -or Bo 133 . ","nägilka Fl (Cod. B) s. 96. näylikä ib (Cod. C). nälikaa L 2: 11. nälike (ge.) ib 8: 47 . nelike ib),"]},{"a":"näghlika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (krydd)nejlika. - koll. när ɉ pund näghlika JTb 29 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"näi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ne."],"f":[]},{"a":"näkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nakenhet. \" bödh at the skullo i föras klädhe at ey skulle synas thera näkt Br 292. Kl 105, 106. \" Bir 1: 77, 83, 284, 309, 2: 179, 3: 43, 373, 421 . St 177. Ber 129 . Su 165, 193 ."],"f":["-ine ib 421 ), "]},{"a":"näkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["mpf . ","näkte: näkto SkrtUppb 229 ; ","näktis SpV 112 . ","näktadhe Mecht 297 . ","näktir SkrtUppb 421 ),","näkta sik , göra sig naken, avkläda sig. swa som han näktadhe sik fore stwpastokkin Mecht 297 . - refl. *näktas, avkläda sig. med dat. at hon näktis alzstingx them wärdogha hampnenom SpV 112 . - med prep. af. at thu wille . . . aff klädhomen näktas SvB 522 (b. av 1500-t.)."]},{"a":"näkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra naken, blotta, afkläda. leeddo the han oc drogho swa näktan Bo 194 . var herra ihesus war näktadhir Bir 1: 286 . pylatus loth han nekta oc blotta ok binda naknan widh studhena ST 174 . \" näktado jomfrune hennes blygeliga ländher \" MB 2: 160 . Bir 1: 310, 2: 36, 37, 3: 22, 294, 4: 153 . MP 1: 99 . Ber 87 . Lg 3: 473 . bildl. blotta (på), beröfva. med ack. samt prep. af lät thenna mannen aldrigh ik näkta aff inom iomffrudoms kiortle Lg 3: 290 . \" näktas aff allom nadom (gratiis nudatur) \" Su 352 . ib 453 . näkta sik, göra sig naken, afkläa sig näktar segh nokor bazman PM 64 . bildl. afkläda sig, frigöra sig från. med prepl. af. haffde sik swa näktat aff alle sinne eghelikhet LG 3: 295."],"f":["nekta . ","näktar PM 64 . ","imf . ","näkte Ber 87 . ","näktadhe: -adhos Bir 2: 37 . ","näktade: -ado MB 2: 160 . ","nektadhe: -adhos ir 2: 36. part. pret. näktadhr ib 1: 286, 3: 294 . ","näktadir MP 1: 99 . naktadhir ir 3: 22. n. näktat Lg 3: 295 . ack. m. näktan Bo 194 . ","näctan Bir 4: 153 . näktadan L 3: 473), "]},{"a":"näkte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nätte."],"f":[]},{"a":"näktergal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" == näktergala. tha hördhe iak ater the näktergala Iv 425 (formen, som förekommer i rimslut, bör troigen föras till följ. ord)."],"f":["-ar )"]},{"a":"näktergala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näktergal. \" en man fik gripa ena nektergalu \" Bil 613 . \" guh gaf nektirgalunne tala ib. nektergaan flögh ib. ther sungo sötölika mäktirgalor \" ST 394 . Su 331 . \" nekther gala sanger \" ib 77 ."],"f":["nictergala: -an Su 331 )"]},{"a":"näktergala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näktergal. Se Sdw 2: 1274. ffilomena . . . näktergala GU C 20 s. 272 . \" llucinia nie mäkther gala ib (hand 2) s. 100. \""],"f":[]},{"a":"näktergali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näktergal. Se Sdw 2: 1274."],"f":[]},{"a":"näktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.? blotande, avklädande. at wi maghom skodha wara atherlösn j thinom hälga mandoms anamilse . . . thin fängilse, kinpwstan, spwtan, oc hädhilse, näktilse SvB 19 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"näla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep A) adv. nära. thu thörff ey än swa näa ga Iv 5234 . \" the kapälla ther näla stodh \" ib 3915 . ib 4305, 4754 . B) prep. nära. me dat. hon swa näla honum gik Iv 2531 . ganga näla, gå hårdt åt, ansätta. md näla stäldt efter tillhörande subst. el. substantiva ord. then riddare honum swa näla gasar Fl 1853 . opersonl. vara i trångmål. med näla stldt efter tillhrande subst el substantiva ord. thz monde honum swa näla ga IV 3426. han sa hänne swa näla ga thz hon är näpligha föör at sta ib 3455 . Jfr nala."],"f":[]},{"a":"nälika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nära. \" drötningen monder ther nälikä hoom swa näla gaar \" Fl 1853 . - opersonl. vara i trångmål ga Iv 83 ."],"f":[]},{"a":"nälkas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. nalkas, närma sig. ther äptir gik han med them ok nälkadis enom stadh som heth gerio MP 5: 180 ."],"f":["-adis )"]},{"a":"nälla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nätla."],"f":[]},{"a":"näma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L Jfr firi näma."],"f":[]},{"a":"nämare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nämbre."],"f":[]},{"a":"nämare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nämber."],"f":[]},{"a":"nämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har god fattnignsförmåga, läraktig. giff mik nämpt hiärta, idhrukt oc ödmyukt SvB 10 (b. ab 1500-t.)."],"f":["nämpt ) , "]},{"a":"nämber","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" STb 2: 591 (1491), 3: 466 (1500), 4: 285 (1512). närmst HLG 1: 133 (1491)), superl. motsv. posit. när. L. I. komp. A) adv. 1) närmare. om rum. Se Sdw 2: 1275. siälen astundade mykit gaa nämare Mecht 199 . \" tha wil jak flyttia min bodastadh färmär hälder än nämär \" MP 4: 247 . 3) närmare. li andlig mening. thär fore waro hedhningane the som throdho j christum, christo närmbir a kompne, än christi frändhir SpV 85 . - om släktskap. ingen fandz nemare skill man Uppl Lagmansdomb 84 (1493). ib 90 ( 1493) . B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. närmae. stundom ställt efter tillhörande subst. RP 2: 116, 124 (1386). SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . clostridh fik . . . eth marklandh oc eno örtogh nämare söddra ändanom i bynom ib 331 (1418). ena gardz tompt liggiandis bak fore meydenborgx gardh nämber clostreno KTb 82 ( 1442) . tha är mit hiärta tik mykit nämmare Mecht 22 . ib 235 . tha wilde han ey miswördha wan härra thär mädh ath han wilde nämare gaa höga altarena MP 4: 173 . iste est citerior mihi han är mik nämare GU C 20 s. 113 . II superl. A) adv. 1) näst, närmast. om rum. vppe aar som här nämbst forscrifwat staar KTb 49 ( 1422) . \" är sama huset belegit nämmast viidh almenningx gatwne \" SJ 2: 40 ( 1478) . hwilken som lather til lego sin aker äller jord herrom äller them som nämsth haffwa thär sina jordh: then älskar sin skadha. oc gör sig trätto PMskr 210. 2) näst, närmast. om tid. j viii ar nw närmst förliden HLG 1: 133 (1491). ","3) närmast. \" i andlig mening. han haffuir sik giffuit til ath närmarst vmgha medh ihesu christo ok är tha färmast fran honum \" MP 5: 27 . - om släktskap. MP 4: 219 . huilke . . . dandemen . . . nemest skylde ware brnit pa hennis möderne STb 2: 591 (1491). B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. näst. närmast. 1) om rum. II örisland iordh . . . liggiandis opsidhis widher domkirkionne aker nmist solenne SD NS 3: 247 ( 1417) . STb 1: 56 (1476), 2: 184 (1486), 3: 466 (1500). the huss nemest gathen är ib 4: 255 (1512).","2) näst, närmast. om tid. oppa them tymanum war en judhanna helgodaghir, närmarsth thera paschom MP 5: 227 . 3) näst, närmast. i andlig mening. at han (ɔ evangelisten Johannes) til siälinna är wphögdher näst the hälgha manna siäla, som nämpst äru ihesu christo SkrtUppb 135 ."],"f":["nämar SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . ","nämare SD NS 3: 331 ( 1418) ; Mecht 199 ; MP 4: 173 ; GU C 20 s. 113 . ","nämmare Mecht 22 . ","nämere ib 235 . ","nemer BSH 5: 271 (1508, H. Gadh) . nemare Uppl Lagmansdomb 84, 90 (1493). närmeer RP 2: 116 ( 1386) . ","närmer ib 124 ( 1386) . ","närmbir SpV 85 . Se Sdw 2: 1274), ","nämpst SkrtUppb 135 . ","nämbst KTb 49 ( 1422) . ","nämast MP 4: 219 . nämmast STb 1: 56 (1476); SJ 2: 40 ( 1478) . nämpmast STb 2: 184 (1466). nämarst(h) MP 5: 27, 227 . ","nämist SD NS 3: 247 ( 1417) . ","nemest"]},{"a":"nämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har god fattningsförmåga, läraktig. nämpt (ingeniosus) barn MP 1: 55, 82 . \" salomon var nämbir (docilis) ok viis j vngdomenom \" Bir 2: 307 . vaka gör näman hugh KL 204 ."],"f":[]},{"a":"nämber","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" JP 87 . nämast Ans 251. nämarsth S NS 2: 88 (1409)), superl. motsv. posit. när. I komm. A) adv. ","1) närmare om rum somlika san jak nykit nämbre, oc somlika lankt fiärre standande Ansg 179 . gik närmer Bil 272 . \" bödh anum närmr ganga ib. com nerer \" ib 273 . Bir 1: 125, 3: 101 . Lg 667 . Su 208 . RK 3: 27, 637, 1716, 2086, 2087, 2152, 2156, 2158, 2205, 3598, 3616, 3925 . thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir, än wppa ena twära span Bir 4: 10 . \" otallelike hälghe mn. somlike närmer. ok somlike fiärmr. sato alt vmkring han \" KL 318 . ","2) närmare. om tid. at nämir ledh aat dödhenom Bo 32 . \" thäs nämen dödhen nalkades \" Lg 3: 319 .","adv. prep. med dt. (el. li dess ställe ack.). närmare. stundom stäldt efter tillhörande subst. \" the for:da jordhin ligger . . . näst lassa sweenssons aker, närmare solinne (d. v. s. mera i söder) \" SD NS 1: 139 ( 1402) . byggia nämbir watneno Kl 263. Bir 5: 135 . \" hon nalkas gudhi närmer \" ib 1: 289 . \" thw skalt lnämbir nalkas dyäflnom än gudhi \" ib 2: 94 . \" nalkas the närmer miskund än pino ib 280. nalkades archebiscopen nämmer grafvena \" TK 273 . \" striddo the hwars thera hand nämbir skulle koma glas cirklenom \" Bir 3: 425 . S Ns 2: 222 (1409). skulo them ey nermer koma RK 1: 1385 . \" honum nämer gaa ib 3: 362. \" ib 2128, 3754 . MP 2: 144 . vppa sacristie tomptene . . . the ther närme är sancti laurencii kirkio SD NS 2: 222 ( 1409) . \" swa myklo nämbir (vicinior et propinquir) war guþ hanom Kl 183. at thu skulde wardha siälwom gudhi näre än the \" Bir 4: (Dkt) 224 . \" at tw skulle närmeer vara konugenom än diäfulin \" ib 3: 462 . \" waro oc nakre andre smaa brwnna oc källor nämmer mwren Mb 2: 156. \" Bil 264 . MB 1: 62 (på de sju senast anförda ställena kan ordet till etdelsen fatts ss adj.). II. superl. A) ","1) näst, närmast. om rum. the cristna män, som . . . närmast bygdho Ansg 251 . \" som är nämsth tilförna standher bescriffwith \" LB 9: 113 . ","2) närmast. \" om slägtskap the . . . som nämpst waro athkompne \" JP 87 . B) prep. ed dat. el. i dess ställe ack. näst, närmast. om rum. nämarsth swhra lanzlwthenom S NS 2: 88 (1409). aldra nämast almanna gatuna SJ 159 ( 1447) . Jfr när, näst."],"f":["nämbir KL 183, 263 ; Bo 32 ; Bir 1: 125, 2: 2, 94, 3: 101, 425, 4: 10 . ","nämer RK 3: 27, 362, 2086, 2087 . nämer ib 2128, 3754. nämmer MB 2: 156 ; TK 273 . ","nämbre Ansg 179 . ","nämare MB 2: 212 ; Su 208 ; RK 3: 1716, 2156 . ","nämäre Bo 128 . ","nämmäre FM 186 ( 1504) . ","nämere MB 2: 211 ; LfK 111 . ","nämaren RK 3: 637, 2152, 2158, 2205, 3598, 3616, 3925 . ","nämen Lg 3: 319 . ","närmer Bil 264, 272 ; KL 318 ; Bir 1: 289, 2: 280 . ","nermer Bil 273 ; RK 1: 1385 . ","närmeer MB 1: 62 ; Bir 3: 462, 4: 128 . ","närme Bir 4: (Dikt) 224 ; SD NS 2: 222 ( 1409) . ","närmar ib 1: 139 ( 1402) ),","nämpst"]},{"a":"nämbre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. och ","e":[" (nämasther. nämmaster. nämpmaster. memaster. nemester. mempmaster), superl. motsv. posit. när. L. A) komp. 2) närmare. i andlig mening. - om släktskap gregress andersson, som for:de godzit haffde wthsolt, war en man nämare en the andra arffuingena Svartb 513 ( 1472) . ath niels . . . hadhe tha här j landena jngin nemarin malsman än han war ATb 2: 179 ( 1481) . - närmare berättigad. dömdo mic til at vara nembir lösat Arfstv 32 ( 1461) . \" at er eric . . . er nermere til at lösa the goz en her t[ure] tureson \" ib 34 ( 1461) . skal ingeuall . . . wara nämpmast ath köpa thet Stb 2: 185 (1486). epter bygningen selies skulle tha dömpdes helge andz husit nemest ware them löse til tompten SJ 2: 230 ( 1493) . B) superl. 1) närmast. om rum. citimus . . . nämsther GU C 20 s. 113 . 2) närmast. om tid. nämsta odhinsdaghin for sancti michaelis dagh KTb 50 ( 1422) . ","3) närmast. \" i andlig mening. thz nämastha (thu) haffuer makth til \" Saml 6: 186 . - om släktskap. här byrger . . . är hans nemester frände GPM 2: 49 (1513-17). - närmast, närmast berättigad. vill pelle person thet lösa . . tha skal han wara nempmaste fore peningana STb 1: 21 ( 1475) . ib 173 ( 1478) , 313 (1479). 317 (1481). tha är her rawal nemast mattis vtlöse vth aff samma hws ib 4: 34 ( 1504) ."],"f":["nembir . ","nämare . ","nemarin . ","nermere )","nämster"]},{"a":"nämbre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. , och nämser (nämpster nämaster. nemether. närmaster), superl. motsv. posit. när. A) komp. ","1) närmare. om rum. thu äst sannelica högxste limbrin mz hofdheo ok vidh hofwohit, tho äru käptane nämbre ok höghre Bir 3: 372 . \" j nämbra läge \" FH 4: 24 ( 1452) . 2) närmare. i andlig mening. med dat. the som är klaare han r gudhi nämbre Bo 45 . thes ödhmiukae. at the fulcompnae äru oc gudhi närme ib 89 . \" är tik enghen nämere, at förwärffua tik äwärdelika helso, än thu \" LfK 111 . om slägtskap. han war en ledh nemere BSH 5: 187 ( 1507) . \" är anner närmare \" ib 101 ( 1506) . närare berättigad. SJ 152 ( 1447) . \" ath inghen vae emer til ath styra för them landhom \" Di 237 . B) superl. ","1) närmast. om rum. ved sandhaffn är ämst at lpe vdoffuer till refle FH 2: 76 ( 1507) . \" baro liket in i ena fatighe änkia heman som ther nämast war \" Lg 3: 348 . 2)närmast. om tid. them hälga anda täkes i thz nämsta (i den närmaste tide) sökia the hälga kirkio Lg 3: 431 .","3) närmast. \" i andlig mening ; särsk. om slägtsap.. meth myna närmasthe frändra . . . vitw \" SD NS 2: 119 ( 1409) .. närmast, närmast berättigad. huilke som waro beng perssons rätte oc närmast ärffuingia SJ 176 ( 1448) . aldra närmasta äruiga ok engin swa när som the efter gerd zorbeke til hans efterlatna godz ib 70 ( 1437) . the aldranämasta ärfuinga ok engin nämbre eldler swa när som the til fornempda joan thörglsons äptrlatna godz ib 152 ( 1447) . sagde for:de pedher benchtsson sigh ware nemesth ath erffwa henne BSH 5: 187 ( 1507) . Jfr när, näster. Jfr när, näster."],"f":["nämare . ","nämere . ","nemere . ","närmae . ","nemmer )"]},{"a":"nämd","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) nämd (oftast bestående af tolf män) hvilken utnämnes för en viss förrättning. för att utkräfva det som någon blifvit dömd att betala. vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra wt aff andrum berghum tha scal han nempna nmpdena oppa thy bergheno som han boor thz oppa gaar PfN 140 . för att vid lagmansämbetes ledighet föreslå innehafvare af det samma. at almoghin aff österlandom meenlika badhe frälzsis män oc bönder sändo til oss (biskop Björn) ena nempd badhe saman frelzsis män oc bönder aff landz thingeno oc loto oss forscriua at the hafdho widhertalaz . . . oc taladho vm en odhan forstadnan man ther landhene ware rätter til laghman nw thässen sama nämpd som landit aff thingeno i abo til oss sänd saghde alle mädh enne röst at the hafdhen bidith jäppa dyäkn . . . at han wilde landzsins laghman wara BSH 1: 188 ( 1386) . \" saghde oss thässen sama nämpd . . . at the engin man nyttaren . . . wisten landeno ib. vanl. för att undersöka rättegångsmål. tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal sum sannind bör vmsighia \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.) at hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd med XL mark, vndi wara sannind at letän ib. ib 605 ( 1346) . ingin wilde mote nempdne wädhia ib NS 1: 141 (1402). ib 268 ( 1403) . jac häradzhöfthnigen oc wi häradzbone i nämpdenne sitiom . . . äpter waro bätzsto samwit hafuom wi meth skelom fwnnet oc wtlet, at kronan oc herskcapet hafur rät til thässa jordhr, gotz oc ingiäld ib 424 (1405 ; nyss förut heter det: at jac meth tolf skälikom lom wtleta the scata jordh, krono gotz oc bönder, som kronan rät til haufer). ib 437 ( 1405) , 438 (1405, nyare afskr.), 440 (1405) o. s. v. efter thy tolf manna nempd thenna maal vtransakatho BSH 2: 39 . (1396). ib 41 (1396) o. s. v. ransakade wi oc nempden oleff hyltes gernine ib 4: 112 ( 1486) . \" epter nempdenes ransakan ib 113 (1486). epter nempdenes dom och ransakan \" ib 111 (1486). hwilkith wi laathom näþdinna ransakan, oc tha nämpdin thet ransakath haffde, tha witnadhe hoon fore oos ath the forscepna iordher ärw gamalt frälsse SD NS 1: 136 ( 1402) . \" huilkith mal wi skutum til näpdena ranzakan. ok thy ranzakadho saghde nämpden ok wittnadhe ath for nakrom arom tha bytte theen abbadisan tha war i wretom mdh niclis aruidzson \" VAH 24: 319 (1414. äfther thy nämpden withade ib ib 318 ( 1414) . SD S 1: 140 (1402). hwilken ärende w skuthum thil nempdene som j repstenne satho . . . oc the ransakdho vithnado oc epther sworo FH 2: 112 ( 1438) . \" huilkit ärände war skutit til the XII som tha j epdenne satho . . . the ranzakade witnade oc epter soro eptr thera treggis breff oc beuisning som for:da ärä at thet for:da goz war laglica salt oc wel betalad \" ib 109 ( 1437) . ib 3: 27 ( 1442) , 4: 16 (1451). huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war SD NS 1: 15 ( 1401, nyare afskr.) . thesse waro i nämdinne til witna ib 385 ( 1404) . tha vitnadhe nämpdin, som tha sat, ok alt menegha häridhit stodh thäs til ib 2: 327 ( 1408) . \" äpter thy som witne ok nämpden for mik witnahdo ok alt häradhit \" ib 38 ( 1408) . \" eeffter neffnden witom \" DD 2: 4 ( 1384) . som nempden mellom them saght hafde, tha hon i höghaby gek SD NS 1: 533 ( 1406) . \" äppti ty at nemdän hawer satt fornemda jäppä ok haqon stänsson hwsstrve arwät täl \" ib 32 ( 1401) . \" hwilkit som iak (näml. härdshöfdingen) . . . läät . . . til lnämpdenna ib 36 (1401.). til thes mere vitnisbördh ära thesse xij i nämbdine sato hr fasta til \" ib 268 ( 1403) . \" thesse epterscripne satte i nempdene \" BSH 4: 112 ( 1486) . thesse XII såtho i nämpdenne aff hredeno SD 3: 671 (1456, nyare afskr.). tässo waro nämpdhn ib NS 1: 137 (1402). wil han dylia dyli mz xij mannom aff gardhenom ok radhe halfue nepd huar thra som a käre ok swara scal MEG (red. A) 54 . ib 56, (red. B) 58, 61. EG 65 . SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" xij fribornemän konungen i nempden satte täre sa oc hans radh ther waro näre (i målet mot den för föräderi anklagade Brita Thott) \" RK 2: 9493 . \" huilkit wi lätom til thriggi hundara nämpda ranzakan \" BSH 2: 102 ( 1399) . \" ängen ville mote nämpdommen wädhia \" ib 103 . lodh for:de wor käre nadige herre sette oss alle for:de i tre nämder ib 3: 58 (1453, samt. afskr.) . \" swa at nafnden (konungsnämden) se ä full \" SD 5: 481 ( 1345, nyare afskr.) . i latiniserad form. judicio næmpde Sd 3: 236 (1315). qui per nempdas episcopales conuicti fuerint ib 2: 70 ( 1289) . nempda episcopålis ib 4: 610 ( 1338) . nemda paochialis ib 2: 249 ( 1298) . nämds sammankomst. lkärde thorsten carlsson for oss a nempdenne Sd NS 1: 533 (1406). wiiste han honom w vppa nempdenne in til te foraghda godz ib 534 (1409). thesse tolf beskedhne män . . . the som öfuer nempdene woro ib 230 (1408, nyare afskr.)","2) em voss toöö boslpåem itgåemde afgoft? i latiniserad form. nouerint vniuersi nos . . . fructus reddituum nostrorum . . . de decimis et exacionibus ostris de hijs parachijs . . . ac alijs iuribus obis debitis. exceptis medietate nempdarum nostrarum, et casibus quos prepositi nostri exequi cosueuerant . . . dimisisse SD 4: 582 ( 1337) . - Jfr atergangs-, biskops-, bro-, eþsöris-, flärþungs-, folklands-, garþa-, hundaris-, härads-, konungs-, laghmanz-, lands-, sokna-, syna-nämd."],"f":["namd ÖGL R 1: 2; biskups namd ib Kr 16: 1; ärazss namd ib Vins 6: 4. nampd, se härads nämd. nämb: nämbine SD NS 1: 268 (1403, på två st.) . nämpd. nempd. nämnd ÖGL Kr ind. 16; biskups nämnd ib 13 . nämpnd HelsLÄ 16: 1. näfnd SD 5: 378 (1344, nyare afskr.), 605 (1346). neffnd. näpd: näpdinna SD NS 1: 136 ( 1402) , 2: 201 (1409).","nämda buþ , ","nämda eþer , ","nämda fal (-fall), ","nämdar maþer (nämda man L."]},{"a":"nämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nämd (oftast bestpende av tolv män) vilken utnämnes för en viss förrättning. tisdagen . . . satthe min herres nad up en heela nembd och hult socknestempne i alle socknenes närvare HSH 15: 4 (1526? Brask). - för att utkräva det som någon blivit dömd att betala. Se Sdw 2: 1275. - vanl. för att undersöka rättegångsmål (undantagsvis omtalad ss deltagande i domslutet). Se Sdw 2: 1275. tha sattis tässe xij j nämdena om lafris finna ATb 1: 39 ( 1455) . tha sattis en nämp appo bänki, som for:da jönis skullo wäria äller fälla JTb 7 ( 1456) . \" the som warda nempde j nemp eller stempning aff biscope, prowaste eller biscopslenzmanne \" Svartb 465 ( 1457) . \" thenne eptherscreffne satho i nämpdh öffwer hans gwlsmydh \" JTb 66 ( 1474) . nempden ransakadhe, withnade och swor Uppl Lagmansdomb 102 ( 1490) . ib 115 ( 1493) . Vg Fornmt I 2: 58 (1523). - i latiniserad form. duos fidedignos de nefnda nostra maiore SD 6: 137 ( 1349) . - nämnds sammankomst. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial s. 115 f. tesse xii . . . satho nämp öffwer wlff JTb 10 ( 1456) . \" thässe satho nämpd vm anders byrghesson for faar han stal \" ib 14 ( 1459) . - nämnds utlåtande el. avgörande? tha domdum wi ath hwar ma byggia aanne som [hwar] ägher j landheno, tha (ɔ togh) swa, aath biscopen (ɔ skipledin) ey trängis ok fisken ey hindris, äpter enne nempd, sum allum äghändeomen a[th] nögher Svartb 77 ( 1347) . - Jfr biskops-, härads-, laghmans-, lands-nämd. ","1) ss tillnamn. Se Sdw 2: 1275. jon nempdaman FMu 1: 437 (1392). i latiniserad form. Se Sdw 2: 1275. 2) man förordnad att övervaka uppbärandet av markgälden. Se Sdw 2: 1275. 3) en inom ett mindre område förordnad man som hade ett viss inseende över detta. Se Sdw 2: 1275. erich larsån, såm nu är nempdemann i wekelax FMU 1: 465 (1396, nyare avskr.) . anders jonisson nämdeman (j) pyttis Svrtb 402 (1442). Jfr nämdman."],"f":["nämp JTb 10 ( 1456) . ","nemd: -ene Brask). nempd Svartb 77 ( 1347) ; -en Uppl Lagmansdomb 102 (1490); -ena ib 115 ( 1493) . Se Sdw 2: 1275), ","*nämda koster","nämpdä- )","nämdar madher","nämde- . ","nämpda- . nämpde-. nämpdo-. nempda-. nempde-),"]},{"a":"nämd fäldr","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nämdman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = nämdar man S. olaff kopola, som pa then tiid nempdman war i sancta katrina sokn SD NS 3: 423 (1419, äldre avskr.) ."],"f":["nempd- )"]},{"a":"näme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = näme, n. 1. skalt thu ey forlata thina skoo ok nemma (scholas tuas in grammatica) Bir 3: 222 ."],"f":["nemme )"]},{"a":"näme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lärande, studier. \" at sända odher mz them synum ti athenis . . . til lnämis sinum synum \" Bil 347 . \" älskade mykit mera sina skumpan oc fafängo läte, än sina book eller sit näme \" Ansg 177 . the hafdho til näme mykla nadhe Fl 138 . ","2) fattninggåfva, förstånd. \" i siälenne oc hänna threm kraptom som är näme ok minne vnderstandilse \" Lg 975 . MP 1: 240 . öfwa nämit (ingenio execendo) Bo 123 . lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta KS 52 (132, 56) . \" te som hawa blöt köt oc harund, the äre bätxt skipadhe ti näme oc vnderstanilse \" MB 1: 79 . \" hua som blöt kiöt hauer, han hauer got nänne (för näme) \" KS 80 (199, 88) . \" thu gaar ofwer alla dödhelika manna nääme ok vndirstadilse \" Su 403 . ib 78, 413, 458 . \" fwlkomna mz gärninginne thz godha thu hafwer gripit mz nämeno \" Ber 192 . engin thera war diwpare j näme Lg 3: 503 . hafdhe klokare nämme ok vndirstandilse Bir 2: 321 . \" hwi gifs somom got näme oc sniäl vndirstandilse docile) i 304. \" MB 1: 81, 82, 118, 119 . \" han haffdhe oc goth näme til at lära siälffuer \" Lg 3: 686 . haffdhe . . . hart näme ST 161 . Lg 662 . Jfr fornäme samt nimme."],"f":["nääme Su 403 . ","nämme Bir 2: 321 )"]},{"a":"näme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) fattningsgåva, förstånd, begävning. \" jngenium . . . genium . . . nämma \" GU C 20 (hand 2) s. 28. ib. om hon är höffärdugh j sith släkte aff ffäghrind näme wisdom (o. s. v.) SvKyrkobr 347 . \" aldra mäst forwndrade the oppa eth trää som stod medt j forpalatzsed myket wndersamliga giordt mz swarttha konsthen j sofftideliga nämme oc grwndeliga forstand (mathematice artis subili ingenio consitutam) \" Troj 91 ."],"f":["nämme . ","nämma )"]},{"a":"nämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) nämna, omnämna, namngifva, till namnt uppgifva. var härra wilde sig nämna sin forraþara Bö 100. mäþ þöm vitnum firi näpnas ib 6 . \" alle thenn gotho män som her eftr nempnas oc bescrifne sta \" BSH 2: 38 ( 1396) . SD 5: 562 ( 1346) , 566, 567, 568. Bir 4: (Avt)) 183. Iv 1185, 1188 . Di 1543 . mädh . . . allum ltherra hielparum. swa som riddarum ok swenom . . . bondum ok bokarlum nempdum ok onempdu BSH 1: 131 ( 1371) . \" thät samä för nämdä goz \" SD 4: 389 (1334?) , 390 (dessa båda ställen kunna föras till fornämder). ärgen an . . . ma flere gyä'se byuþä än här näfnis (syns dåligt) 5: 479 (1345, nyare afkr.). then iak tik napne Lg 3: 28 . \" talde ok nämpde (näml. det) swa at han bar th(syns dåligt)s dighirt wnde \" Bil 270 . ","2) nämna, uttala. \" nämpna ihesu nampn \" KL 35 . nämpde hon thz (Jesu nan) ib. at iak lopta hafwir fafänglika nämpt gudz nampn oc andra hälgha manna VNB 33 . ","3) nämna, benäna. \" wet jak hwart nämpna sinu nampne \" Bil 270 . \" nämpdo then hälgha anda rätto napne Mb 1: 296. \" ib 2: 212 . \" meth allom lsinom tillaghom, hwat namnom lthe hälzt nämnas kunna \" SD NS 1: 29 ( 1401) . \" hwat nampne thet helzt nämnis ib 138 (1402). i 172 (1402, gammal afskr.) 210 (1403), 216 (1403) o. s. v. \" FH 3: 38 ( 1444) , 46 (1444), 48 (1444). hwat nämpne thet hälzt kan nämpnas Sd NS 1: 98 (1402). hwariohanda nampne thet häls nämpnes kan ib 328 (1404, nyare afskr.) . ","4) nämna, utnämna, förordna. \" tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal lsum sannind bör vmsighia \" SD 5: 378 (1344, nyar afskr.). scal han nempna nempdena oppa thy bergheno som han boor thz oppa gaar PfN 140 . scal lensmannen näfnä tolf astäþumän SD 5: 480 (1345, nyare afskr). at han nempne . . . tolf män af hundraeno . . . at letä ok granlikä vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergiäld i 6: 129 (1349). ib S 1: 36 (1401). ther nämpdis å the tinge en skälikin asyn ib 2: 230 ( 1409, nyare afskr.) . \" xij aff hwarie lagsaghu, ther til nempdhe epter laghen \" FM 59 ( 1457) . honum haffuum wi . . . til en fulmektoghen herre oc konungh i 60. tha nämpne huar thera som käre ok dyl siex män aff gardhenom MEg (red. A) 54. nämpne huar thera thre män ib. ib (red. B) 59 . EG 63, 67 . \" tha ägha nempas fyre än \" TB 73 . i 80. schal oldermannen een aff brödromen til sick nempna som bysitiara wara schal SO 107 . \" thässe godh män nempdos ther fastä til \" SD NS 1: 95 ( 1402) . - befalla att begifva sig, beordra. nempne allermannen iiii brödher i kellaren til ath smka öl SGG 129 . þaghar utlöpis skip warþå nämd i skiären SR 28 . ","5) nämna, utsätta, bestämma. näpmde daghen Bu 19 . ib 50 än iak nämdom dagh Bil 697 . ib 80, 105 . \" tha war eth hooff til stokhollms nämpt (usatt att hållas i S.) \" RK 1: 4397 . refl. nämnas, benämnas, kallas, heta. j en soken . . . nempnandis effrabominne FM 602 (1512?). - Jfr be-, for-, til-, up-, ut-näna samt for-, o-, opta-nämder."],"f":["nämpna . ","nempna . näpman: -as Bu 6 ; VAH 24: 326 ( 1377) . ","namna: -as Bir 4: (Avt) 183 . ","nampna: -e Lg 3: 628 . ","näfnä SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); -is ib 479 (1345, nyae afskr.) ; -äs ib 562 (1346), 566, 567, 568. neffna: tilneffna SO 149 ; ","neffner Di 143 . ","näfwna HelsL þ 1: pr. pres. -ir. imperf. nämde: -o Bu 50 . ","nemde: wtnemdes RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . ","nämpde KL 35 ; Bil 270 ; ","-o MB 1: 296 . ","nempde: -os Sd NS 1: 95 (1402). nämpnde Bir 1: 333 . ","nämpde Bu 19 . part pret. nämder: nämd SR 28 ; ","-om Bu 520 ; Bil 697 ; ","-um ib 80 . ","nämpder: op nämpd ib 848 ; til lnämpde EG 64 ; ","vpnämpde MB 2: 38 ; ","opnäpde ib 378 . ","nempder: -u BS 1: 131 ( 1371) ; Bil 105 . ","nempder: -e FM 59 ( 1457) ; ","wtnempdher RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 274 . ","namdär ÖGL Ä 3: 1. näfnder: äfnd SD 5: 378 (144, nyae afkr.). näfder VGL III 92 i var. ln. nämpt RK 1: 4397 ; VNB 33 . ","nempt FM 60 ( 1457) ),"]},{"a":"nämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nämna, omnämna, namngiva, till namnet uppgiva. hwilkit . . . gotz mz hws, iordh . .. oc tillaghom . . . ii wato oc thorro, nempdo oc onempdo . . . iac affhedner mik NMU 1: 67 ( 1381) . biskedelike men . . . her äfter näfnas SD NS 3: 183 ( 1446) . ATb 1: 113 ( 1459) , 127 (1460).","2) nämna, uttala. Se Sdw 2: 1275. 3) nämna, benämna. hwadh tet helst munne nempnas kan SJ 2: 122 ( 1488) . - med prep. for. tesse ärende mage j wäl byuda här swante til. och radher honum ath han städes scriffuer här steen til . . . thet han nämpner honum för sin käre fader 8o. s. v.) GPM 2: 40 ( 1502) .","4) nämn,a utnämna, förordna. Se Sdw 2: 1275. the . . . som lagmannin i sudhermanna landhe a sättho reffsta thinge haffde nämpt om thet maal ransaka SD NS 3: 150 ( 1416) . \" tha nämpte jak honom thessa XII dondemän til fasta aath thöm sama gawom \" ib 246 ( 1417) . - befalla att begiva sig, beordra. hwa sum nämpðr wärðr till at waka Gårdsrättsfragm. i Germania 24 s. 64. "],"f":["nempa: -as SJ 2: 122 (1488) . näpna: -as (ASTb 1: 113 (1459), 127 (1460). näfna: -as SD NS 3: 183 ( 1416) . ","nämpner GPM 2 . 40 (1502). ","nämpne SvB 491 (b. av 1500-t.). impf. nämpde SD NS 3: 246 (417). nempdhe ATb 2: 319 ( 1487) . part. pret. nämpðr Germania 24: 64. nemper: -o NMU 1: 67 ( 1381) (. supin. nämpt SD NS 3: 150 ( 1416) . Se Sdw 2: 1275),","*nämna fram , ","nämna ut , utnämna. borghemestare bighafogethin och radith nempdhe wth birghir j staf wth resonna til en höfwisman ATb 2: 319 ( 1487) . Jfr utnämna. - Jfr be-, for-, til-, vidher-nämna samt for-, fyrra-, o-, opta-, tit-nämder."]},{"a":"nämnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nämnande. gudz namps nämpnan MP 1: 315 ."],"f":["nämpnan )"]},{"a":"nämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr atertakilsa nämne."],"f":[]},{"a":"nämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["namn. \" hwat nämpne het hälzst kan nämpnas \" SD NS 1: 98 (1402)."],"f":[]},{"a":"nämneliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr onämneliker."],"f":[]},{"a":"nämnilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr aternämnilse."],"f":[]},{"a":"nämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afnämning."],"f":[]},{"a":"nämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*nämningis man","näpniges- )"]},{"a":"nämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["nämpning )","nämninga man"]},{"a":"nämogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr hardhnimugher."],"f":[]},{"a":"nämol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i stånd att lära, läraktig. skälin nämol til at taka gudz wisdom (rationem divinæ sapientiæ capacem) SpV 325 ."],"f":[]},{"a":"nänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" refl. ännas, eg. våga, hafa mod; nännas, hafa hjärta (att), kunna förmå sig (att). näntis ey styra honom oc näfsa mädhan han war vngir ST 382 . \" han nennis tz ey syälffuir ath göra \" JP 124 ."],"f":[]},{"a":"nänna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mod, raskhet, rådighet. \" mera gör i stridh ok bardagha witer försea ok godh nänna, än styrklekr ok dygher siälde (för fiälde) anna \" KS 79 (196, 87) . \" nänna är half giärning \" ib 83 (205, 91) . giärnt fylghe lykka godhre nänno ib."],"f":[]},{"a":"nänne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se näme, n."],"f":[]},{"a":"nänning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["driftighet, företagsamhet. \" nänningh hawir päningh \" GO 470 ."],"f":[]},{"a":"nännogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["modig, rask. Ks 80 (196, 87), 83 (205, 91)."],"f":["nänogher: -a KS 83 (205, 91) ),"]},{"a":"näplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["knapp, med möda, med svårighet. gato the näpplikä fortakit folkeo at the offrado eyg them KL 158 . \" v kringgafs af lughaom sw at han näp lika vndkom \" ib 192 . \" näplika berhadh han sit liiff \" Al 4554 . \" mädhan rätis man skal näpplicka elas huar skal tha omillir man lok lsydoir synas \" MP 1: 46 . fik swa hardh frestilse, at han formattte näplika thula KL 279 . \" gat näplica talat \" Bo 168 . i 212. Bir 1: 31, 70, 269, 397, 2: 267 . Fl 1269 . Iv 32, 1758 . Fr 48 . RK 1: 1501 . Va 31 . \" näplica kan oc nw mnkin kännas af sinom klädhebonadh \" Bir 2: 70 . \" j xxx gha ther äptir kwnno te näplia vpsöka oc siin j mällan skiffta alla lthe haffwor som assirij atirleffdo \" MB 2: 172 . knappt, .näppeligen, svårligen, icke gärna, troligen icke sagdhe honom . . . siin budhordh swa hardh at näplika formatte nakars lydhna älla thulumodh fulkompna thöm KL 249 . \" näplicka kan thz vara, at then som luustas af hedhrenom är ey ij storom vadha \" Bo 94 . \" thz ma näplika wara sant aff honum siälwom \" MB 1: (Cod. B) 549. RK 1: (Yngre red af LRK) s. 268 . \" i och edra neppeliga till danmark komma \" ib 3: (sista forts.) 5256 . nepliga han töliga aater finna (i rimsl.; för fluder) ib 2: 8368 . \" sniäldher man lee näpplika (näppeligen ens) thyslika \" Ber 175 . \" hwa sit spillir han ffar alt sit näppleka vp \" GO 989 . \" näplika swa litith the bita faa at thz diwr skal ey til dödhin ga \" Al 5195 . - knappt, knappast, som ogast, nätt och jämt. näplica knde hon sik fore sorgh Bo 25 . \" nw hawer ysaac fulkompnelika signath iacob oc näplika war iacob än wtgangin fra hou., oc thaghar kom esau z siom mat \" MB 1: 216 . \" nepliga the danske sik fra them wenda for än thera selskap ellen tenda \" RK 2: 7839 . - knappt, nätt och jämt, på sin höjd, icke alldeles. nepleka lifdo swa mange som eh ddho gtho jordhat Bil 481 . \" var näplica twäggia manadha gamal \" Bo 12 . \" them tyke thz the ther näplikan haffdo warit en halffwa dagh \" Lg 3: 611 . \" tik skal rådhgiua wara näppelike en af tusend \" KS 71 (174, 78) . Bir 3: 90 . knappt, nästa icke. hon fik ther swa mykla qwidhä thz hon var näplika föör at ridha Iv 3764 . ib 3456. han hafhe näpliko lifweno waal Al 2542 . \" näpligha var anden j os (nec remansit in nobis spiritus) \" MB 2: 6 . Jfr naplika."],"f":["näpplica MP 1: 46 . ","näpplikä KL 158 . näpligha IV 3456; MB 2: 6 . ","näpliga ib 172 . ","nepliga RK 2: 7839, 8386 ; TK 273 . ","näpligä Va 31 . näppleka Go 989. nepleka Bil 481 . ","näppelica Bir 2: 267, 3: 90 . ","näppelike KS 71 (174, 78) . ","neppeliga RK 3: (sista forts.) 5256 . ","näppelige ib 1: (Ynre red. af LRK) s. 268. näplik (trol. skriffel för näplika) Al 2542 . ","näplik Iv 32 . näplikan LG 3: 611), "]},{"a":"näplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["knappt, med möda, med svårighet. - knappt, näppeligen, svårligen, icke gärna, troligen icke. högfärdoghir är . . . näplighan aff skälomen owirwnnin ällir tilfögdhir SpV 160 . \" med nogra faa botzmen ther nepligen skippen reggere kunne \" HSH 17: 69 (1523, Brask). - Jfr naplika."],"f":["näplighan . ","nepligen )"]},{"a":"näpper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knapp, trång; torftig wtualde . . . swa näppan fatikdom Bo 21 . ib 34 . \" landh och städher the äro mkith nepparä och werrä nw en the waaro för nokrom aarom tha the waro ny bigdhe \" Lg 3: 133 . n. adv. knappt, nästan icke. näpt war noghor thz trodde RK 3: 340 . \" näfft en man haffde vndkommet theris händher \" MB 2: 304 . superl. n. ad. nätt och jämt. enkte goz wi mera äghom än som war nödhthörfft näppast kräfwer Al 6067 . ib 6073 . them (peningarne) loth han alla til danmark föra vta som neppest (utom nätt och jämt så mycke att ) fogadan gaatha bespijsa slotten j nokra matha RK 2: 528 . _ Jfr napper."],"f":["nepper . ","näpt . ","näfft MB 2: 304 ) , "]},{"a":"näpper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["knapp, trång; torftig. \" hon skal . . . änkte haffwa äller astwnda wthan näppa licamans widherthorpt \" SkrtUppb 4 . - n. adv. knappt, nästan icke. näpt gitir nakar hallit sich af tarom Hel män 161 . - superl. knappast, nästan icke. the . . . groffwo op speghelin som näppast han sta kunne til andra nattena Prosadikter (Sju vise m) 145."],"f":["näpt . ","näppast ) , "]},{"a":"näpsa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se näfsa."],"f":[]},{"a":"näpta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["växten nepeta cataria Lin., kattmynta. \" calmentum väpte (fel för näpte) Växtförteckn. fr. slutet av 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. \""],"f":["näpte )"]},{"a":"när","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nar."],"f":[]},{"a":"när","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. L. A) ","e":["1) när, nära, i närheten. ner oc flerre DalHembfT 3: 71 (1400). juxsto . . . nalka oc näär wara GU C 20 (hand 2) s. 54. magho oc the radhin . . . finnas framdelis j eno breffue oc tilscriffning när äptir thässom punctis oc articulis scriffwadh SkrtUppb 159 . - nära, bredvid, tillstädes, till hands. niclis äringislason . . . birgher trolla . . . som när ok offuer waro tha thetta skiffte giordis SD NS 3: 349 ( 1418) . ","4) sva när, så nära, därhän. thundalus . . . alla syna akt hafuandes til verldena än til synne siele helso alzinga swa när at han nödoger vilde hörä naghan thala om sielennä helso J Buddes b 99 . skal erik helsing haffue the arffue peninge jnne med sig och göre re[ke]nskap fför dom, nar sa här kommer STb 5: 147 (1517).","6) a (pa, up a) . . . när, på . . . när, med avdrag av. tha war hon betalad oppa vj mark när ATb 1: 224 ( 1458?) . l 7) nära, nästan. han haffdhe mik när strypt Prosadikter (Sju vise m B) 180 .","8) for när, utsatt för skada, skadlig ändring el. dyl. jtem her medh dombreffuit . . . ey skal for ner ware j nager matte eller forkrenckes schal STb 4: 7 ( 1504) . Jfr fornär. B) prep. lmed dat. el. i dess ställe ack.","3) hos, li omedelbar närhet av (en person), bredvid. ath han hafdhe lighat när hans hustru JTb 23 ( 1460) . inne hos. qwighor, som jak hawer ther i gardh ner ingemund NMU 1: 109 ( 1434) . \" ath han hade regeredh ner jens mwses hustru ok huggit alt bordit forderffuet STb 2: 517 (1491). - inneboende hos. laurens timberman ner magnus drager d:t iij öre quit \" Skotteb 18 (1460-61). ib 76, 78 (1461-62). Stock Skb 134 (1519-20).","8) emot, i förhållande till, i avseende på. - emot, omkring. thit hiärta wändis alt när (circa) thins sons pino SkrtUppb 58 . - Jfr svanär."],"f":["näär . ","ner . ","neer )"]},{"a":"när","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nar."],"f":[]},{"a":"när","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) nära berättigad. sagde . . . lares ericson ware sig swa när at köpa jorden aff sinom broder Uppl Lagmansdomb 21 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"när","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) nära berättigad. the aldraämasta ärfuinga ok engin nämbre eller swa när som the til fornempda joan thörgilsons äperlana godz SJ 152 ( 1447) . \" aldra närmasta äruina ok engin swa när som the efer gerd zorbeke til hans efterlatna godz \" ib 70 ( 1437) . ","2) närgående, smärtane? them will liag ey nempna her ty thz är meg tha liika när (det smärtar mig då lika mcket, näml. som är det skedde?) RK 3: (sista forts.) 4994 . Jfr nämbre, näster."],"f":[]},{"a":"när","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. 1) när, nära, i närheten. sloghos tiäl badhe fiärra ok när Fr 463 . \" som badhe äru när ok fiärren \" Bir 1: 317 . ib 319 . Ber 163, 215 . Al 6497 . RK 3: 1477, 1717, 1966, 2689, 2878, 4018 . MD (S) 242 . \" han är flern oc icke när \" MD 172 l. all ar goþz . . . med . . . allom tillaghum, fyärrn äller när lyggiandum SD 5: 562 ( 1346) . \" meth allom tillagom ther til ligia, ner ällor fer \" ib NS 53 (1401). eet iomfru klostir som när war KL 298 . Pa (Tung) 32 . \" see hwat när oc i thinne asyn äru the so mik dröwa \" Bo 186 . \" folk ther när sighlande \" Bil 88 . \" tha the komo nokot när saman (någorlunda hvarandra) St 455. nära, bredvid, tillstädes, till as. iohanes oste aff guþi: at alle hans bröþar apostoli . . . när varen \" Bu 13 . \" þär stoþ en suen när \" ib 157 . \" tha äru the när (non deerunt) som grannelika skulu mäkia ok tlia al hans fiät \" Bir 1: 216 . iak war när nar . . . min sok gik vt af ierusalem ib 344 . hwat seer thu avitelikit j thänna här nar star ib 372 . RK 2: 4880 . vidh . . . när, mot närheten af. the rede j halland wid eluisorg när RK 2: 8767 . ti . . . när, till närheen af. fölia honom . . . til stockholm när RK 2: 6857 . \" tha ha kom til wyborg när \" ib 7064 . \" tha han kom til holfuiden när \" ib 9357 (på de fyrsista ställena förekommer ordet i rimsl.). ","2) nära, på ett afstånd af. tha han kom et stencast när stadhenum Bil 272 . a (pa, up a) . . . när, på . . . när, på ett afstånd af. ther när waro pa thusändä milor när Pa (Tung) 32 . en aa vpa ena milo när ran RK 1: 2951 . i 2: 3349, 6119. Bir 5: 134 . ST 477 . Va 50 . Jfr 6. ","3) nära. om tid. seandis nu vara näär komit til sin dödh Gr 324 . som jach idher sighie wiil nar sa ner komber FM 130 (1502( .","4) sva är, så nära, derhän, till den punkten. ath saa ner kommith är, ath thet är kommith vndher idhers herredöimis hendher igän BSH 5: 124 ( 1506) . ","5) nära. om slägtkap. war ganzska när kommen aff sancta gertrudz släkte (ganska nära beslägtad med sankt Gertrud) Lg 3: 278 . ","6) på . . . när, med afdrag af. karwete goz ix alna när FM 73 ( 1502) . nwyala gotz . .. en fiärdingh när ib. a (pa, up a) . . . när, på . . . när, med afdrag af. j ix ar pa en manad när Va 42 . \" all werldin war fordarwat oppa atta människio när St 390. jach skullä sende eder the päninge aff finland komme pa viijc march när \" FM 341 (1506?). at joseph haffuer kentz veh alt hans län oppa en sokn när ib 257 ( 1506) . Jfr 2. ","7) nära, nästan. \" tha the varo är ginom öknena komin \" Bo 22 . hoom lyddo när fyrä hundrädha mä KL 141 . swa kifwadho the opteica näär om eet aar Gr 262 . \" baro han när dödhan fran predikan \" Bil 833 . \" han monde när glöma sinna modher dödh \" MB 1: 206 . Gr 282 . Bir 3: 74 . VKR VIII . Fl 911 . Iv 4939 . Fr 2338 . RK 1: 1369, 2: 1771 . Ber 1923 . Di 15, 55, 222 . \" grwffwen är noget när opreensidh \" DD 1: 198 (1506, eft. aftr hos Langebek) . ij [2)] merkeligh möthe nagoth när (ungefärr) paa en tiidh besöke FM 572 ( 1513) . B) prep. med dat. el. i dess ställe någon gång ack. ","1) nära, i närheten af, nära intill. om rum. när by ällär fiärre SD 4: 389 ( 1334?) när by oc fiärrin ib 6: 76 ( 1349) näar by ok fiärre FH 3: 5 ( 1353) . SD NS 1: 10 ( 1401) o. s. v. þön huila sik . . . när enne kirkio Bu 19 . \" thz flöt när lande \" Bil 89 . \" swa ligger hwart andro när \" RK 1: 2251 . han hafhe ena borgh nokot när enom almanna wägh St 232. tompt . . . som beläghen är östan mur, har när fornempda henricus tompt SJ 15 ( 1428) . åtföjdt (i st. f. af ett subst.) af en sats. oppa eth lindh stykke när som naget är watn BSH 4: 335 ( 1503) . nära. bildl. atuakta . . . huru när thu äst honum mz dygdhom älla huro fiärra mz syndom MP 1: 184 . nära, till närheten af. the tidh wi komom nakot nr landeno KL 174 . BSH 5: 507 ( 1512) . \" nar han nakot när nalkadhs clostreno \" Lg 3: 286 . ","2) till omedelbar närhet af, i beröring ed, vid. (at) ängen diäuul derues coma när minne siäng älla syn Bu 13 . \" för än han tok när mat (priusquam cibum sumeret) \" ib 421 . stäldt efter tillhörande subst el. substantiva ord. alt thz som them kom när Lg 83 . ","3) hos, i omedelbar närhet af (en person) bredvid. var inne när [nero]nem Bu 102 . \" en imfru stodh när honum ä hwart han gik Bill 916. the ther när hanum stodho \" KL 56 . at . . . han matte skilia fa hua ther ar när hänne la Fl 1547 . \" sagþe han liggia när androm sigharlösom kiämpo \" Bu 128 . \" hwila thik är honom \" Bo 127 . hos, bland. skal när iþär äi þässä naþe nyutä SD 5: 637 ( 1347) . ma äi . . . friþ när iþär hawa ib. vid, med. hugxsadhe när sik Bir 3: 48 . med, i föreing med lalla ther (syns dåligt) ","4) för att utmärka den till hvilken nan (syns dåligt) i förhålande: vid, med. stäldt efter tillhörade subst. el. substantiva ord. thaledhe honom swa nr, ath han gaff ok fästhä honum sinä' dotter (jfr jotsvarande berättele i en annan öfversättning: taladhe altidh mz procopio swa at an omsidhe gaff honom ena aff sino döttrom ","6) nära. om tid. egisippus . . . som ar när appostolorum tima Bu 194 . \" han fan sina edle dande quine at lyggia tha redha swa ner (att undrförtå: dödhenom) at engen liffs wan i henne är \" RK 2: 2918 .","7) närmast, näst efter. om lordning. skalt thu vara när kesarinno (post reginam in palatio meo secunda vocaberis) Bil 537 . ","8) emot, i förhållande till, i afseende på. thu thäkifr idhkelika gudz miskund när (circa) thik ir 1: 279. tilbör . . . thik . . . at ahughadhan vara när (circa) this iärt reenlek Ber 267 . \" at thu vare vakär oc aathyggil när thinom thankom \" ib the scriptea skalt thu hälzt läsa swa som mäst vpwakkia oc vpteda gudhlikhät när (erga) christo thinum härra ib 271 . Jfr for-, ful-, i-, iäm-, of-när, äfvensom nämber, näst."],"f":["näär . ","ner . nar ir 1: 372. näar FH 3: 5 ( 1353) ),"]},{"a":"när standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stå bredvid, vara tillstädes. som här när standa (hic adstantes) Bir 1: 2122 . \" som hr är när stanande ib. vm the när stodhin \" ib 131 . ib 194 . \" marghe närstadande gräto \" KL 309 . med dat. lidhkelica närstandis i thiänist sinne frw drotningenne Gr 260 . VKR 2 . jumfru marie hielp ok reddnigh som närstar allom thöm j dödzsens stundh so henne ödhmyukliga thient hafua LFK 265. ginstan närstaar hon thöm ib. ","2) bistå. at wi skulum kirkionne i lyncöpunge näär staa BSH 1: 166 ( 1376) ."],"f":[]},{"a":"nära","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" A) adv. ","1) nära. ridddarä och gull ther närä j annat skip ther effter färä Fr (Cod. B) 2373 . \" engla oc apostola ltiäna tik fiäre oc närä \" MD 64 . ","2) upa . . . ära, på . . . när, på ett afstånda af. screff them wara thäre oppa vj [6] mila näre RK 2: 4889 . B) prep. med ack. (för dat.). stäldt efter tillhörade subst. thz fäste la thz bergh fult nära Fr 261 ."],"f":["närä . ","näre . Ordet är anträffadt endast i rimsl.),"]},{"a":"nära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nära, föda, underhålla. \" mannen matte mang äwe hawa ärt sit liiff widh paradiis fwkt \" MB 1: 126 . nära sik, nära sig, föda sig. thän rike spör hwru thän fateghe sik närär GO 365 . RK 1: 886 . Al 6073 . \" nära sik mz thera ska oc armödo \" Bil 574 . \" nära sik vidh fodhir som anor oskällik diur \" Bo 126 . \" aff hwilkit riikit kwnde sig well lnäa \" RK 3: 4608 ."],"f":["-är GO 365 . ","närt MB 1: 126 ),"]},{"a":"nära","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep. Jfr fulnära."],"f":[]},{"a":"närbundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nära förenad med. med dat. 'ten an . . . thik war när bundin mz skylskap MB 1: 364 . Jfr nabundin."],"f":[]},{"a":"närdisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Naarden i Holland. om kläde el. klädesplagg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 707. for . . . ena näriska hättho ATb 1: 255 ( 1466) . - n. kläde från Naarden. len kiortel . . . aff närest FMu 4: 92 (omkr. 1455). eth stykke närisk ATb 1: 81 (458). ib 108 ( 1459) , 182 (1463), 255 (1466), 325 (1470), 2: 224 (1483). x alna närdhesk JTb 12 ( 1458) . ib 29 (1461). Priv F Sv st 171 (1473, avskr.). en presta hätta aff näresk STb 2: 38 ( 1484) . ib 3: 280 ( 1496) . Trolles Jb 41 . STb 5: 57 ( 1515) . JTb 112 ( 1525) . \" stycke av kläde från Naarden. liii!UDDA_TECKEN? närske \" Skotteb 372 (1461-62, Kämn). magnus gulsmit rechte . . . handena for j (1) nersk ok en bolt lerept STb 2: 410 ( 1490) . erich hansson til schattat V nersk for xlv marck STb 3: 127 (1493). ib (på flera ställen). ib 130 ( 1493) ."],"f":["närisker: -a ATb 1: 225 ( 1466)"]},{"a":"närdisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Fnor. nerst, adj. n.] n. tyg från Naarden? ett stijcke närdisk BYH 1: 264 (1464, nyare afsr.) . saa möket närst thet han faar ena kabe vtaff SJ 358 ( 1469) . VI ala närest krumpet FH 5: 89 ( 1482) ."],"f":["närdisk . ","närest . ","närst ) , "]},{"a":"närdisklakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lakan av kläde från Naarden. eth näreskt lakan STb1: 80 (1476)."],"f":["näåresk- )"]},{"a":"närganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pretergredior . . . närgaa ok fram om gaa GU C 20 s. 483 ."],"f":["närgaa )"]},{"a":"närgangol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["påträngande. lmed dat. nw är stridhin hardh oc akaff . . . thy at roland är hedhningomen fast närgangooll. oc them til ängin fagnath Prosadikter (Karl M) 273 . ib (Karl M B) 314 ."],"f":["-gangooll . ","-gangal )"]},{"a":"närikiar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"näring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) näring, föda, underhåll. han (konungen) skal to (riddarne) halla näring mz ära Md (S) 239. ","2) näringsfång. \" medh fridhi behalla sina näringh \" MD (S) 257 . Jfr ärning."],"f":[]},{"a":"närisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"närliggiade","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["närliggane, närbeläen. närliggiande siö Mb 2: 316."],"f":[]},{"a":"närmare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nämbre."],"f":["närmaster"]},{"a":"närmer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se närmber."],"f":[]},{"a":"närning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näring, föda, underhåll. \" tak swa honagh at bi hawa sina närningh \" GO 957 . \" henna maltiidh maa hellir kallas kropsins närning än mätte \" Lg 3: 513 . - det som erfordras för underhåll, behof, nödtorft. hwat hanum gafs ifuir sina neringh Bi 581. sik . . . latha nöghia aat ensai liffsins närning Bir 4: 41 . Jfr näring."],"f":[]},{"a":"närsitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta bredvid, vara tillstädes. SO 104 . - part. pres. närsitiande, närvarande, tillstädes. mädhan the siäfue waro ey närsitiande i landene SD NS 1: 639 ( 1407)"],"f":["neersittia )"]},{"a":"närskadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämma sönder? oblido . . . närskada GU C 20 s. 368 ."],"f":[]},{"a":"närsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se närdisker."],"f":[]},{"a":"närskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["närskyld, nära beslägad. Lg 194 . the tw . . . hulkin som myky varo när skyld Bir 2: 23 . nära beslätad med. med dat. fäste hanum mö när skylda constancio Bil 581 . KL 73 . B 1: 196, 221, 280. Jfr na-, nä-skylder."],"f":[]},{"a":"närskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["närskyld, nära besläktad. jach haffuer lagligan saalth och vplatidh . . . mynom närskylla frenda myna jordh SJ 2: 13 ( 1476) . . . . til huilken gardh for:ne her erich jenssons drengh är licha nerskyldh (ɔ på grund av släktskap berättigad att inlösa) epter framlede hustrw gunnildh STb 3: 95 ( 1493) . - nära besläktad med. med dat. hulkin fforscrifne nilss hansson närskyller war fförnempde dauid esbiörsson SJ 2: 248 ( 1494) ."],"f":["närskyller SJ 2: 248 (1494) ; -a ib 13 (1476). närskilder: -e Svartb 530 ( 1477) . ","närskiller: -a Troj 92 . nerskyldh STb 3: 95 (1493)),"]},{"a":"närstadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) tillstädes, närvarande. \" athe nerstadde och tillkallade woro \" SJ 406 ( 1473) . tha mange varo närstadde Bo 50 . \" honom är staddom ib 114. \" ib 228, 237 . MB 1: 375, 2: 213 . SO 199 . ","2) närvarande, förhadevarande. \" om tid tässa närstadda (instantis) timans tilwägxande ondzsko \" Su 362 ."],"f":[]},{"a":"närstadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) tillstädes, närvarande. Se Sdw 2: 1275. NMU 1: 68 ( 1381) . STb 3: 292 (1496).","3) befintlig i närheten av (ngn), nära. med dat. el. i dess ställe ack. bildl. giören i thet, tha mågen i försant witha, th wij idher och kirjkionne wiljom närstadde wara medh raad och giärning, hwar wi kunnom Lindblom Äbval 5 (avskr.). fore hulka atuordan är mik närstad antigi ärän eller . . . blygd oc skam J Buddes b 173 . Jfr närstandande."],"f":["ner- )"]},{"a":"närstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["p. adj. = närstadder 3. med dat. bildl. . . oc screffuom wi idher meth, at token j han epter wort raadh oc wilgä, wi wildhom wara kirkionne oc idher nerstandande meth allo godho Lindblom Äbvall 7 (1432, samtida vidim.)."],"f":["närsta . "]},{"a":"närstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närvaro. \" the sörghelika närwarw oc närstandilse, thu haffdhe wnder korseno SVB 414 (b. av 1500-t.). \""],"f":[]},{"a":"närsystlunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syssling, kusinbarn. \" josep war wara frv närsyslinge \" MB 1: 28 . \" til lisoep henne närsystzlingä (Cod. B när syslunga \"","530) ib."],"f":["-syslunge . ","-systzlinge . ","-syslinge )"]},{"a":"närtytarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["näst siste. vtsläk ok bättr förro timana glömsko mz när ytarsa (penultimo) timans kärlex äruode Bir 3: 165 ."],"f":[]},{"a":"närvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vara närvarane, vara tillstäes. vi . . . gitum egh syälue är varit SD 5: 605 ( 1346) . \" ther scholu twa aff raadith nerwara \" SO 145 . SGG 131, 132 . Su 284 . \" scal ider vitterliket vara os hafwa ner varit sanctä thomasa dagh thet gulbrander . . . sagde . . . thet han alre hafe . . . herra haquona . . . breff laen see heller höra agmundh hath eller biger lauerensson \" BSH 1: 177 ( 1379) . ","2) vara nära, vara för handen. thänk . . . döthin altidh näruara KL 247 . \" käde sin dödh närwara \" ib 299 . part. pres. närvarande, ","1) närvarande, tillstädesvarande. om personer. huxa guldh al tidh swa som näruende Bir 3: 180 . \" saghþe drömen allom näruarandom \" Bu 523 . os syäluum när varande SD 5: 662 ( 1347) . närwarande þem, som i buyom boä ib 6: 129 ( 1349) . b NS 2: 145 (1409) o. s v. närvarade, förevarande vid. med dat. witandis gudh närwarane allom them thingom thu gör Ber 221 . meth þesso näruarandi breue SD 6: 169 (1350) ib NS 2: 145 (1409). ","2) närvarane, förhandenvarande, nuvarande. \" at älska thässe häruarendis thing \" Bir 3: 320 . ib 1: 39. at vi skulum edhas giordha synda forlatilse. ok näruarande synda bätrilse. ok varilse fore komaskolande sydom MP 2: 10 . \" hwar the sten än ligiga j thenna närwarandis dagh Mb 2: 10. \" ib 13 . 20. Jfr nävara."],"f":[]},{"a":"närvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närvara, närvarelse. \" som ey vil gifwa thik sina näruaru i andra näruaru o 46. gladha göri ik thin näruara. hulka som swa dröfdhe thin fran uara \" ib 22 . \" mz licamlike näruarunne \" ib 243 . ib 79, 91, 117 . KL 26, 355 . Bir 1: 235, 249, 2: 115, 123, 3: 182, 4: 115 . Ber 287 . Su 111 . i vara närwaru SD 6: 125 ( 1359) . \" i therris goda forscrifna til jdhra näruaru (ad præsentiam vestram) \" Bir 3: manna aahöro och nerwaro SJ 406 ( 1473) . BtFH 1: 289 ( 1509) . FH 4: 2 ( 1420) . \" i menighe häredzbone närwar \" BSH 4: 111 ( 1486) . \" saman kallin thom alla til jdhra näruaru (ad præsentiam vestram) \" Bir 3: 257 . närvaru man m. närvarande man, vittne som är närvaane vid konrakt om jord. jn cuius rei euidnciam firmiorem hii dicti neruarumæn . . . affirmatoresque dicti fastä SD 4: 221 ( 1331) . Jfr viþervaru man."],"f":[]},{"a":"närvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) närvaro. thät gozet thär han köpte af honum ii naruarö, sua sum nyä laghen sighia nu til Hist Handl 2: 2 ( 1352) . j ffogethens . . . alle borgmestere och ganske raadzins sitiande och nerware HLG 3: 153 (1512). ib 154 ( 1520) . - med objektiv gen. gudz närwara, oc hans skudhan oc vndirstandilse är halghamanna höxta lön oc ära Hel Män 189. 2) nuvarande tid, det närvarande? thy är nw härra wärldinna nath mörk ok störmande, hwario enne människio wadhelikin j hwario fiätino j näruarone SpV 489 ."],"f":["ner- . ","nar- )","närvaru man , "]},{"a":"närvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vara närvarande, vara tillstådes. Se Sdw 2: 1275. thet skal allom witherlegit wara . . . ath wi närwaro ok a hörde ath niclis olaffson . . . gaff (o. s. v.) SD NS 3: 222 ( 1417) . ATb 1: 29 ( 1454) , 310 (1489), 324 (1470). - med dat. Se Sdw 2: 1275. ath the nerware karl gritegiwtere, tha han lagh pa sin ytersta sotta sengh STb 3: 288 (1496).","2) vara nära, vara för handen. o hwat wndhirsamiighin gudz nadh z foresyn är owir adams barn . . . at mäniskionne skuli altidh widherfara ällir närwara miskundh mz pino (ut homini semper assit misericordia cum pena) SpV 81 . - part. pres. närvarande, 1) närvarande, tilstädesvarande. kännis . .. at jak närwarnum a konunx wägna ärläkom manne marquard linka . . . tiil dömt hafwer . . . Sd NS 3: 519 (1419). mädhan swa är . . at thu (ɔ Gud) ästh alla stadz närwarande . . . SpV 475 . 2) närvarande, förhandenvarane, nuvarande. - förhandenvarande, här föreliggande. kongör iak mz thessä närwa!SYNS_DÅLIGT?ände breue mik hanä atär latit oc wnt . . . NMU 1: 62 ( 1367) . ib 76 ( 1390) . Neuman Vokbal 77 (1452). gör jak . . . vetherligit med thetta mith närwarende opne breff ath . . . Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . - nu levande. om person. thet scal allom mannum vitarlikt vara närvarande ok komasculande at jak haquon jonsson . . . kennis mik . . . Gadolin Pants Bil 271 ( 1367) . SD NS 3: 345 ( 1418) . \" thy affhände hon sig forᵈᵃ tolftadeel i forᵈᵉ tomtp . . . ok sinom arfwm närdwarandom ok äfftirkomandom \" ATb 1: 1545 ( 1461) . - ss subst. den nuvarnde tiden, nuet. jak wilde witha aff thik alla thänna trapponna adskilnadh hustrunnar, änkionnar, ok jmfrunna, ok j närffwarande (in præsenti) känna SpV 65 ."],"f":["ner- . ","närd- ATb 1: 155 ( 1461)"]},{"a":"närvaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hwilke . . . alla stad äru mz hälge närwaran SU 284. imonge dandemans närwaran FM 488 ( 1510) . j selskapsins närwarwn SO 7 . ib 32, 104, 110, 113, 186 . mz thwa brödra nerwaran ib 157 ."],"f":["närwarwn SO 7 )"]},{"a":"närvaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närvaro. \" som besworne sylsätiara i dandemanna nerwaren mytet hade \" SJ 2: 86 ( 1483) . ib 85 ( 1483) , 96 (1487), 111 (1488). STb 2: 201 (1487), 330 (1489), 483 (1490). thette giordes j . . . helmuich stadzscriffueres nerwaren och aa hören STb 3: 239 (1495). ib 3: 244, 247, 250 (1495), 394 (1498), 417 (1499). 4: 225 (1511), 5: 32 (1514)."],"f":["ner- . ","-waren )"]},{"a":"närvarande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närvaro. Se Sdw 2: 1275."],"f":[]},{"a":"närvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Mecht 211 . \" j capituli narwarilse \" ÅK 57 . Stb 4: 74 (1505), 5: 274 (1520)."],"f":["ner- )"]},{"a":"närvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Su 100, 106, 107, ","108) och f. (MB 2: 191; S "],"f":["nervarelse SO 194 )"]},{"a":"näs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"näs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . näs. vpa eth näss widh en sio RK 1: 1214 . ib 1474, 2: 4928 . SD NS 2: 114 ( 1409) . FH 5: 91 ( 1484) . i ortnan. filios brunonis in nesi SD 1: 188 (1216-1220). curiam meam i nes ib 672 ( 1285) sacerdoti de næsiom ib 739 (omkr. 1270-talet). in wddanes ib 2: 39 (1287). de næsium ib 503 ( 1307) . in syndrunæsum i. curiam tune in næsi situatm et curiam næs mellin wikæ ib 505 ( 1307) . - Jfr utnäs. näsia varþer, m. L."],"f":["näss RK 1: 1214, 1474 . "]},{"a":"näs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utnäs."],"f":[]},{"a":"näsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näsa. \" bläse thz op j näsona \" LB 1: 97 . vnder sina näso i 7: 33. ib 98 . \" stämper blod off näsu \" ib 8: 43 . \" näsan war ffalnath ok saman ffallyn \" Lg 3: 93 . Jfr näsar. - äsborr (på djur). taghö ch skär op ena synw aff näxan (för ona), och stiik en kaffla i näsona (på hästn), försth i andra och swa i andra B 7: 103. - pl. näsborrar, näsa. tängirna til at syndir nappa näsonar Bir 2: 74 . "],"f":["näsoblodh , ","näsobora (näswbrwra. näsw. bwra. näsobaara), "]},{"a":"näsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näsa. nasus näsa GU C 20 s. 343 . SvB 216 (b. av 1500-t.). - i bildl. uttr. Se Sdw 2: 1275. - pl. näsborrar, näsa. . . . aff hwilke hans näsor böriadho blödha (de naribus effluere) SpV 319 . SvB 334 (omkr. 1500). ögonen rinna oc näsorna PMskr 228. Jfr näsar. - Jfr kant-, stor-näsadher. "],"f":["näsoblodh (näswblod), ","*näso diärver , ","*näso duker","näse- . ","-doker )","*näso gräs","näswgress )"]},{"a":"näsar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borrar, nsa. \" han hauar . . . iamna näsa \" Bu 204 . mäþan min ande gangar ginum mina näsa ib 530 . hafdhe ena fula sot innan sinum näsum swa at the wllu fulle mz matkum Bil 312 . mz . . twem näsom luktandhe MP 1: 197 . \" öronen oc näsande afskäras ib 276. skuo af skära thina näsa ok öron ib. thu . . . kröker thina näsar \" LfK 141 . \" näsana syntis bleka oc thunna \" Bir 2: 134 . Kl 243, 337, 348. Bo 157 . MB 1: 370 . Bir 1: 68, 2: 229, 4: 136 . LB 1: 97, 3: 165, 166 . wi maghom kasta gen iwdhom i thera näsa (slå Judarne i näsan, förehålla Judarne), at war herra wille ey at moyses skulle them in ledha i thz hälgha land MB 1: 409 . "],"f":["näsa blodher , ","näsa bora","-bura )","näsaborar","-borrar )","näsa diärver","-därffwer )","näsa gräs (näsä-. nese-), "]},{"a":"näsar . f. pl. l. näsborrar näsa. en fulan ok illa luktande athol ther a markinne liggir ok jnghin githir känth medh synom näsom mp 5 187 kan också föras till näsa.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*näsadirve , ","näsa gräs","nesa- . ","nsa- . ","-gräss )"]},{"a":"näsbora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" == näsa bora. ther af stoppa j hans näsbwrwr LB 9: 118 . Jfr näsobora, näsaborar."],"f":["näsbwra )"]},{"a":"näsbora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näsborr. tak menniskios pis . . . oc giwth jn j wenstre näshwrwna mädh eth horn PMSkr 241 ."],"f":["-bura )"]},{"a":"näse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se biärghisnäse."],"f":[]},{"a":"näskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["närskyd, nära beslägtad. þe hälga skript calla nä skylda (af senare hand ädradt til när-) män bröþar Bu 194 . Jfr na-, när-skylder."],"f":[]},{"a":"näst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. ","1) näst, närmast. om rum. af thy godze som jac näst hafwer kring vm skäldesnes BYH 1: 181 (1377, nyare afskr.). näst östan hälgha likama koor SJ 3 ( 1420) . ib 2 . slogho the wt thera tiäl, som näst the kwnno (så nära de kunde) widh watnet MB 1: (Cod. A 3) 558 . 2) näst, närmast. om tid. löghurdaghen näst äfte sanctä bartholomei dagh SD 5: 606 ( 1346) . annan daghin äpter näst Al 7475, 8201 . ib 8667 . \" for tha näst komaskolande pinona \" Su (syns dåligt) ","3) närmast. \" i andlig mening. särsk. med af (syns dåligt på slägtskap. fridhin . . . skal först ok (syns dåigt) tillodha hiärtano \" Bir 1: 287 . som näst är skylder MB 1: 420 . thu . . . som näst är kommen ib 2: 212 . ","4) i det närmaste, nästan. nästh altiid plägade tima RK 3: sista forts.) 5330. B) prep. med dat. el. i dess ställe ack. ","1) näst, närmast. om rum. the for:da jordhin ligger . . . näst lassa sweenssons aker S NS 1: 139 (1402). aff hänne fornempde tompt hafuer han anamat x (10) sina nest sinne tompt SJ (1428) . ib 310 (1463?). blifwir ä johannes . . . honom näst Bo 179 . läter thz (@: varith) swa wtläggia i flodhina, som näst giter hon landino (så nära land hon kan) MB 1: 277 . ST 325 .","2) i närheten af. war thän riddarin j enom stadh näst the quionne som diäfwlen war j Kl 6. ","3) näst, närmast. om ordning. hon är sannelika wärdh alt loff ok sällan hedhir näst sinom son Bir 1: 96 . \" thu skalt vara annar näst mik i mino rike \" Gr 265 . ","5) med. ath thet näst gudz hielp bliffuer her vthen al farä FM 127 ( 1501) . \" jach vil nest gudz hielp och alle richesins helge patroners snarlie ändhe myn och richesin ärendhe ib 331 (1507). \" BSH 4: 257 . (1501). 5: 23 (1504), 97 (1506); 122 (1506), 137 (1507), 319 (1508). HSH 19: 174 (1511), 20: 30 (1506). Jfr här-, thär-näst, samt nämst."],"f":["nägest SJ 310 (1463?) ),"]},{"a":"näst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["superl. (motsvarande posit. när) och pep. L. A) adv. 2) näst, närmast. om tid. til sancta michäls dagh som nw komber näst Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . \" daghin nsät fore alla hälghuna afftan \" SD NS 3: 196 ( 1416) . \" nw i jwl näst forledhen \" ib 471 ( 1419) . ","3) närmast i andlig mening. särsk. med avseende på släktskap. thet är thin rätta byrd vn mik ok minne hustrv hona swa länge wi lifwm ok sidan lösen idra byrd i gen i ären näst ATb 1: 169 ( 1462) . B) prep. med dat. lel. i dess ställe ack. 1) näst, närmast, vid. om rum. nesth kalmarna BSH 5: 52 (1505, H. Gadh) . nesth grensen ib 137 (1507, d:o). 2) i närheten av. war herre sigher här sik haffua warit i firetighe aar i öknenne näst tässa jwdha släktenne JMÖ 33 . 3) näst, närmast. om ordning. fik han mz sinne sona qwärn twa söner, hwilkit näst war kätteri SpV 309 . \" at han til siälinna är wphöghder nät the hälgha manna siäla, som nämpst äru ihesu christo \" SkrtUppb 135 . 5) med. the wylle alle thin (ɔ thing) . . . formidle til tet besta nest gudz hielp STb 4: 33 ( 1504) . \" swa at ider skal ske lycke oc salighet nest gudz hielp \" ib 5: 316 (1520, Kop) . - Jfr thär näst."],"f":["nest )"]},{"a":"näst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föda, lifsmedel, särsk. reskost. \" tho at the misto badhe sahla oc hästa han wille them enkte giffwa til nästa \" RK 1: (Albr.) s. 209 . \" han läter giwa them födho oc näst \" MB 1: (Dod. B) 551 ."],"f":[]},{"a":"näst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = näste 4. awaskärs kirkia är eth fast nesth BSH 5: 137 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"nästa","b":["pp"],"c":"prep.","d":"prep. L. ","e":["eg. närmast; vid, bredvid, hos. med dat. el. i dess ställe ack. myn gard . . . nästa bröderclostret i abo SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) . then ene sonynom kende han okra, ok haffde honum hemma nästa sik MP 5: 127 ."],"f":[]},{"a":"nästa","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["eg. närmast; vid, bredvid, hos. med dat. el. i dess ställe ack. \" fingo the see twa ängla sta nästa (juxta) sik i hwitom klädhom \" Bo 249 . Kl 351. sagho the draghit swärdh liggia nästa hänne ib 126 . \" sa horkarl liggia nästa sinne hustw ib 200. ther la inne nesta han liik margha hafwor dyyr ok riik \" Al 3407 . \" þa vi nästä iþär warom \" SD 5: 636 ( 1347) . som þa nästä os varo ib. i 637. som tho näse os wore ib 695 (1347, gammal afskr.) efter tillhörande subst. el. substantiva ord. hon war honum ther ensamen nästa Al 10161 . \" tha on är sin herra nestha \" MD (S) 219 . \" then som haffwer een swen sik nestha ib 277. han sik ena jomffru fästhe som han wille bliffwa näste i 299. som mic tiente neste \" RK 3: (Tlll. om Chr. II) 6258 ."],"f":["nästä . ","näste )"]},{"a":"nästaboande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = nästboande. han war . . . icke budhin nesta boandes grannom SJ 2: 280 ( 1495) ."],"f":["nesta- )"]},{"a":"nästan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nästan. \" han war i haffwith oc monde nästen haffwa drunknath \" SvKyrkobr 39 ."],"f":["nästen )"]},{"a":"nästan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nästan. \" varþ sva nästan gul at mässing \" Bu 144 . \" petrus saa sultin nästan tha dödhr \" Bil 117 . munde nästen firi harme hafua sik siälf til grunna sänkt ib 347. ib 380 . Pa 22 . Bo 141, 192, 201, 240, 431, 435 . Bir 1: 117 . Iv 4558 . förstärkande vid superl.? talar . . . nästan hardhast (i Cod B 550, som för hardhast har bradelikast, saknas nästan, hvilket torde vara skrifvet av misstag och framkalladt af ett strax förut förekommande nästan) til them MB 1: 240 ."],"f":[]},{"a":"nästboande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["närmast boende. abs. granne. haffuer han bygt sitt droprwm in pa nestboandom, swa thet gör them skada Stb 1: 68 (1476). - Jfr nästaboende."],"f":["nest- )"]},{"a":"nästboande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["närmast boende. een kyrkioherre nästboonde Lg 3: 376 ."],"f":["-boonde )"]},{"a":"nästborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" aff mynom näst bornom winom eller frändom vilde thet till syn lösa ib 339 (1432?)."],"f":["nestbarnom Svartb 333 ( 1431) . neste barnom ib ), ","engin"]},{"a":"näste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gulnäste."],"f":[]},{"a":"näste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) näste, fågelbo. \" then fughil ören (för orent) gör sit näste \" Al 1627 . ib 1630 . ","2) skyddad plats, tillhåll. them (fartyen) hiolt ey ankar eller feste the skullo tha sökia annat nesta MD 345 . ","3) boning. \" olaffuer ther en bonda gesta ther var ey öll lj hans neste \" MD 338 .","4) fäste, slott, borg. \" licherwiis gik tha om thz fäse som förra om thz andra nästo \" RK 2: 1301 . wille han them fa thz neste the faa hanom j en iij goda feste ib 7715. fördes till sälandh heem ok somma ppa gorga feste somma ppa the andra neste ib 1: (sfgn) s. 181 . Jfr näst."],"f":["nesta )"]},{"a":"nästefinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? pekfinger. index . . . nästhefingher GU c 20 (hand 2) s. 22."],"f":[]},{"a":"näster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl.","1) näst, närmast. om rum. i köpstadhi nästä SD 4: 465 (1335, nyare afkr.). i nästä köpstaþ ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . prädicaþe i nästo rike Bu 133 . \" at offra thässkyns fughla . . . som näste waro at finna \" MB 1: 478 . med dat. at guþ härbärgiar . . . eigh at enost hänna sial ok anda vtan ok licaman ii bäzto ok sic nästo himirikiz rume Bu 16 . \" näästä hws thy huseno \" Lg 3: 556 . som wadhanom är näster Ber 21 . ","2) näst, närmast, följande. om tid. nästo natena ko var fru Bu 25 . innän nästu syäx vikim SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). a helghom dagh nästom ib. andra thrätighi dagha nästa Al 4729 . ","3) näst, närmast. om lordning. thom duhir rätuismanz bön som näst oc quämelicast (pripinquiorers) äru at taka nadhinna Bi 2: 10 med dat. han hatadhe cristne kirkiu nästir nerom (för neronii) nequam Bil 321 . ","4) närmast. om öfverensstämmelse. thät nästa, de närmaste, bleff widh eglona thz nästa hon kwnne äpther sinom tilfälord hölth iag fwlle li nästa RK 3: (sista forts.) 5215 . i thät ästa, i det närmaste, nästan. the fingo wid XXX sadlade hästa oc sa monga fanga i thz nästa RK 2: 9214 . \" sände ach wtaff . . . al then spiisning i thet neste som iach kan nögest halle garden med \" BSH 4: 316 ( 1502) . \" ath mörbor alle li thet nestä waro saa harth medh honum instigne til hulskap och manskap \" ib 5: 124 ( 1506) . \" komme i thet nestä obebwdehä \" HSH 20 . 124 (1507). ","5) närmast, närmast beslägtad. thz freghnadho hänna nästa frendir Bil 894 . \" han war konungens faderbroder son näste (konungens fräde och son af hans farbror) \" RK 2: 9369 . oftast abs. och i pl.: närmaste, fränder. wtan frända radh ok nästa Bil 360 . \" han räddis ey almoghan ok ey sinna nästa forsmädile \" ib 861 . \" kom räzl jwi alla thera nästa ib 894. hn räddis idhkelika sinna nästo sambyggilse \" Bir 4: (Dikt) 251 . \" til wara nästa oc skyllasta \" MB 1: 460 . \" v skulum wara nästa (propinquos) älska om the godha ärw \" Ber 16 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Bir 1: 342 . Gr 290 . MB 1: 205, 425 . Fr 1494 . Iv 5068 . \" the crisne bygdo ther eth fese ok sato ther i vine ok neste \" RK 1: 150 . nästo widher (de som i slägt äro närmast intill, de närmaste fränderna, näml. skullo äwa) än ey är [fadher]brodher MB 1: 420 .","6) nästa, medmenniska. \" i religiös mening. at älska thin nästa som thik siälwan \" MB 1: 456 . \" han är hans näste ib. \" ib 425, 457, 461, 463, (Cod. B) 489. MP 1: 270 . til wan nästa oc iämcristna äre wi skylloghe at hawa os wäl Mb 1: 460. min näse älla min iämcristin MP 1: 269 ."],"f":["nääster: -ä Lg 3: 556 . ","nagistner: -a SD NS 1: 95 ( 1402) . ","nästo klädhe","nästa- )"]},{"a":"näster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. superl. ","e":["1) näst, närmast. om rum. (?) iohannes est mihi citimus johan han är mik näster GU C 20 s. 113 . 2) näst, närmast, följande. om tid. neste manadagen äpthir dorothee Atb 1: 321 (1470+). 3) näst, närmast. om ordning. Se SDw 2: 1275. mildhetinne äru säffhetin ok jndhra godhetin nästho (proximæ) SpV 527 . 4) närmast. om övrensstämmelse. - a (på) thet nästa, i det närmaste, nästan. tha hon war på thz nästa dödh. tha lät han binda adhronar Prosadikter (Sju vise m) 141 . - på det noggrannaste. theras (ɔ stenarnas) dygder screff jak pa thet nästa jak kwnne PMSkr 493 . 5) närmast. i andlig mening. pedissequus . . . qui sequitur pedes domini nöste tiänare GU C 20 s. 424 . - (på grund av släktskap) närmast skyldig el. berättigad. Se Sdw 2: 1275. han wilde ware nester at besithia godzit Uppl Lagmansdobm 23 (1490). - abs. och i pl.: närmaste, fränder. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 135 f. tho ma hon . . . for sinom nästom (propinquis), ok enkanneligha for sinom foräldrom haffua särdelis böner til gudz for thera siäla helso SkrtUppb 7 . "],"f":["nester . ","nöster: -e GU C 20 s. 424 . Se Sdw 2: 1275),","nästo klädhe","nesteklede )"]},{"a":"nästforlidhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nästlien, senast förliden. nw i lögerdax nest förliden SJ 2: 254 ( 1494) (möjl. att fatta som två ord)."],"f":["nest förliden )"]},{"a":"nästforlidhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nästliden, senast förliden. om sancti johannis midsommers tiid nw nestförledhen BSH 5: 194 ( 1507) . j sommers nestforliden FM 668 ( 1517) . \" i lögherdagx nästh forlidhen ib 281 (1506). \""],"f":["nestförledhen )"]},{"a":"nästkomande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nästkommande, närmast följande. wid sancti bartolomei tijd nestkommende BSH 5: 22 ( 1504) . ib 168 ( 1507) . pa sancte olaui dagh nestkamande SJ 279 ( 1460) ."],"f":["-kommende . ","-kamane . ","nest kommandes BSH 5: 168 ( 1507) ),"]},{"a":"nästkomande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nästkommande, närmast följande. thesse forⁿᵉ peninga skulu wtgiffuas nw for nestkomendis paska ATb 2: 390 ( 1491) . \" innan medsommer ett aar nw nestommande \" Brasks Kopieb 16 ( 1521) ."],"f":["nest- . ","neste- . ","neskomende SJ 2: 318 ( 1498) ),"]},{"a":"nästkomin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. = nästborin. anna manadhe ena aff hänna nästkompnom (propinquis), at hon skulde ganga til gifftomala mz androm manne SpV 333 ."],"f":[]},{"a":"nästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["resmat. \" han läter giwa them födho oc nästning (Cod B näst \""],"f":[]},{"a":"nästu","b":[],"c":"","d":"","e":[" , prep L."],"f":[]},{"a":"nästumliggiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["närmast kringligande. he nästomliggiande byiar BtFH 1: 6 ( 1474, nyare afskr.) ."],"f":["nästom- )"]},{"a":"nästärvinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närmaste arfwinge. hwilcke öö iagh vnner nästrffwingen till otherlössa FH 9: 8 ( 1508, nyare afskr.) ."],"f":["-arfwinge )"]},{"a":"nät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nät. \" jak är nw stadh som faar for wluum ok fiskir a näti \" Bil 541 . binda nät Ansg 245 . \" wi hafwom hwarte nät äller not \" Al 6081 . \" dragha nooth eller leggia th \" FH 4: 16 ( 1451) . ib 15 . MP 1: 198, 2: 27 . Bo 159, 240 . SO 296 . han licknar wid et klen diurs näät som nw plägas lag och rät (dicit eges similes aranearum telis) MD (S) 235 . Jfr fiske-, gul-, iärn-, laxa-, lokka-, spinnils-, vargha-nät. "],"f":["näät . ","nätt: nättet MP 2: 27 . ","nätum: gulnätum Bil 307 ),","nätia far","-faar )","nätia lagh , ","nätia skal","-skall )","nätia syn , ","nätia thiuver , "]},{"a":"nät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nät. GU C 20 (hand 2) s. 4. - spindelnät. spinnillin, ohk hans nät SpV 262 . - Jfr dvärgs-, fiska-, läg-, rödhings-, slaghs-, spinnila-, strö-, vargha-nät. "],"f":["*nätia bindare","*nätia fästning (nättie-), ","nätia lagh , ","*nätia thradher","näthyatraadher )"]},{"a":"näta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" == nätla. vrtika näta LB 5: 81 . \" apatica vel lurtica är näta \" ib 3: 74 (jfr s. 147). i blandh nätwr oc annat gräs Lg 3: 340 . Jfr blinda näta."],"f":[]},{"a":"nätbindare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nätbindare. GU C 20 s. 83, 454. Jfr nätia bindare."],"f":[]},{"a":"nätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fånga (genom nät). ther nätias oppaa baade myg oc fluga MD (S) 235 ."],"f":[]},{"a":"nätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nät. \" hwar som jätior lägger j thom (ɔ fiskevattnen) \" Svartb 440 (1450, Skolkl) ."],"f":["nätior ) , "]},{"a":"nätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) sätta ut nät, gillra. sua can han for honum nättiä at han veet ey för snaran haldir Vis sten 6 . - Jfr innätia."],"f":["nättiä )"]},{"a":"nätla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nässla. \" näthlor dräpa offtha gäslinga tha the ärw smaa \" PMSkr 264 . ib. "],"f":["- Jfr blinda nätla. ","*nätlo rot , "]},{"a":"nätla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nässelblad. LB 3: 74, 4: 351, 7: 211 . "],"f":["netzle ib 7: 69, 8: 52 . ","nezla ib 7: 69 . ","näsla: -or RK 3: 1864 . ","nesla: -om L 7: 99. nälla: nällär HelsL præf. neldha, se eternätla), ","nätsla- ib 4: 351 . ","nesla- ib 7: 211 ),","nätlo frö","netzlo- ib 2: 31 . netzle- i 7: 223. nätsla- ib 4: 351 . näsla- ib, ib 7: 28 . nätsla fröö ib 4: 352 ),","nätlo kal (netle-), ","nätlo löf","netle lööff )","nätlo os","nätlo sodh (netle-. nätsla-. näsla-), "]},{"a":"nätra","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hastigt, skyndsamt? at spurdhe . . . hwi han for swa nära (Cod. B snart 253; tam velociter festinaret) Lg (Cod. C) 987 ."],"f":[]},{"a":"nätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LB 4: 344 . ib 3: 76, 116, 119, 147 ."],"f":["näcte LB 3: 147, 4: 344 . ","nekte ib 3: 76, 119 . ","nece ib 116 ), "]},{"a":"nätte time","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nat."],"f":[]},{"a":"nätter tidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nat."],"f":[]},{"a":"nätter tidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nat."],"f":[]},{"a":"näva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gripa el. fatta i handen. näffwar knif SO 14 . ib 25, 65 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"nävagiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = näfgiäld Se Sdw 2: 1275."],"f":[]},{"a":"nävara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" pat. pres. närvarande (nävärände), närvrande, tillstädesvaranxe. om person. näuarandum flero rikesins radhgiffuarum Sd NS 2: 140 (1409). närvarande, förevarande. omsak. insighlin . . . loghmans . . . algvt bändictsson þesso sama nävärande breue är oppenbarleka tilhänd SD 5: 280 ( 1344) . Jfr närvara."],"f":[]},{"a":"nävarande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n == närvara, f. i the godhe herres näwarende BSH 5: 25 ( 1504) ."],"f":["-ende )"]},{"a":"näver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näfver. taga rennewedh och näffuer BtFH 1: 43 (1465, nyare afskr.). ib 207 ( 1506) . \" hymelin bort drogh sik swa som samanskrwnken näffwir (liber; öfvers. beror på missförstånd) \" MB 2: 343 . "],"f":["näfra bunki , ","näfr flät , ","näfra lop (näfrälup), ","näfra löpning , "]},{"a":"näver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näver. \" liber bogh näffuer vyngud och frälss \" GU C 20 (hand 2) s. 80. the som haua näffuer pa theres hws, the latha komma ther jorda vpa STb 1: 437 (1460, Burspr). eth fiskerii vidh orholma, thär görs aff 8 kleff näffwer VKJ 219 . om gilt neffuers fförende (rubrik) Stb 4: 193 (1511). näverstycke. 50 näffwer VKj 257 (1447). the xij dandemen som skodhadhe the wgilde neffurena ATb 3: 22 ( 1494) . HLG 2: 6 (1509). ib. iijᵐ neffwer ib 54 ( 1516) . "],"f":["*näfra thak","näffra tak )"]},{"a":"näver","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["näfwä SvKyrkobr (Lucid B) 142), se növer."]},{"a":"näver bunki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr näfra bunki."],"f":[]},{"a":"näverklovi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näverklove; jfr klovi 2. HLG 2: 17 (1510)."],"f":["näffuer- )"]},{"a":"näverskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näfverskog, skog hvarest ä'fver hämtas. DD 1: 150 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"näverthak","b":[],"c":"","d":"","e":[" BSH 5: 155 ( 1507) ."],"f":["newertak )","näfvertak"]},{"a":"nävervräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som har till uppgift att kontrollera (saluförd) näver, nävervräkare. StÄmb 172 ( 1510) , 202 (1521)."],"f":["neffuer wrekere )"]},{"a":"nävi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näfve, hand. \" fan han . . . hafua breff scriuat j luktum näua \" Bil 583 . \" stötta mz nefwm oc stenom mun henna och tändir \" Gr (Cod. I) 381 . KL 342 . Bir 1: 373, 2: 30 . LfK 141 . Di 15, 68, 249 . ss måttbestämning. bättre är en fuller neffwi i handhom, än twa fulla göpnar i wanom Su 13 . ib 386 . aff enom näwa fullom mz iordh MB 1: 88 . aff enom näwa watn ib. aff enom näwa wädher ib. tagh . . . en neffwa mz rosom LB 7: 77 . tagh . . . halffuan neffwan aff saluia ib 2: 9 . "],"f":["näva puster , "]},{"a":"nävi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["näve, hand. \" liöns nigilson slo hornlekares sonin vidh ögat medh näffwan \" ATb 1: 241 ( 1466) . GU C 20 s. 456 . mulc[t]are blitka mz söth ordh swingha omagha slaa binda mz näffwm oc fothum GU C 20 (hand 2) s. 160. tha hötte her sten sin neffue fore her becnt smalenningx kynbeen STb 3: 331 ( 1497) . Jfr knytter nävi samt koparnävi."],"f":["neffue . ","nafwi: -a J Buddes b 80 )"]},{"a":"nävusta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett längdmätt, omkr. en aln, eg. det avstånd inom vilket ngt kan gripas med händerna (\"nävarna\"). Se T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift LVI: 3 s. 184 f."],"f":[]},{"a":"nävusta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags längdmått, omkr. en aln tryggia näwastha breeth )ad spacium trium brachiorum) ther kallas wara fampn SD 2: 3 (öfvers.). alla thera (de två bergens) fyra ända mondo sik til saman wända opa ena näwusta när til twa porta ingangin är Al 4015 . alexander war . . . the äwusta (tria cubita) langer ib 5334 ."],"f":["nävasta )"]},{"a":"näþan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. nedtill. fästis stolpin ndhan Bil 89 . ib 614 . Iv 4458 . porrus purlöök, oseth aff honum är thom godh som spottha blodh . . . eller näthan wtlatha (D. Harpestr. s. 80: ær them goth thær bloth spyttæ ællær næthæn ut latæ) LB 7: 137 . nere, der nere. the hördho som nädhan varo Kl 160. B) prep. nedom, nedanför, med ack nedhan brona SD 5: 34 (1341, nyare afskr.). "],"f":["nedhan )","näþan a , ","nädhan til , "]},{"a":"näþar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MB 1: 66 . \" i skulin ey taka laxatiuam mananom fullom älla a bla nädhomen \" LB 3: 115 . Jfr niþar."],"f":[]},{"a":"nödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nöd, trångmål, betryck, lidande. - nöd, brist. saa ath gresca härenom skulle jnte trytha, oc ey ellir them j nagon mattho staa tiill nödh Troj 101 . 3) nöd, svårighet, möda. mädh stora nödh kan han j gardhin MP 4: 90 . stode margit . . . och viderkendes, tet hon stal skedin, medh nödh at hon tet viderkendes STb 3: 395 ( 1498) . 4) nödvändighet, nödtvång, tvång, behov. per benctsson haffuer jntet tiltal til the godemen sit hade jn vtj hans skyb än alt tet beuisseligit är, som kastat är aff nödz wegna, gange offuer skyp och gotz STb 3: 320 (1496). sama dach bare hustrv jngridh . . . alla sina nycla jn pa radzstuen effter sin bonde fore gieldhz nödh ib 321 ( 1497) . \" at oleff nogentid trengde til ath säliet pa nödz wegna \" ib 5: 264 ( 1520) . - Jfr ivir-, lifs-nödh."],"f":[]},{"a":"nödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["nödga, tvinga, genom myndighet, makt el. våld förmå. jngen haffue makt ath nöde henne tiene STb 3: 213 ( 1495) . . . . ok sade han, ath han hanom medh sigh nödde til closters ib 296 ( 1496) . \" at wij ey nw äre trängde eller nödde aff samme her sture HIst Tidskr 1949, s. 251 (1504, avskr.?). - nödga, truga, genom böner förmå, övertala. o sancte augustine . . . thu war . . . nödher (N: nödhogher) til lhedher \" SvB 391 (b. av 1500-t.). nödga, tvinga, genom sitt beteende förandleda, göra nödsakad. nar agmenon saa syna froma män saa forwanskas j stydena andra nödandes mz siig sökte han manliga tiill troyander Troj 214 . - Jfr utnödha samt onödder."],"f":["nöd . ","nöde . ","nödde . ","nödder . ","nödher SvB 391 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"nödhbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvinga. \" ey nödhinda os thera skäl \" MB 1: 67 . \" saa sik nödhabundhin \" Bil 619 . \" hwar man är nödhabundin vnder (med nödvändighet underkastad) natwrliken dödh \" MB 1: 467 ."],"f":[]},{"a":"nödhdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" nödhdragha ut, med våd aftvinga. tron kan aldrigh nödhdraghas wt (vi extorquetur) Ber 2 ."],"f":[]},{"a":"nödhdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med våld driva. SpV 317 . \" ndöhdriff them in (compelle lintrare), thz är sas mykit, at wilia the ekke, tho skulu the nödghas \" ib 433 ."],"f":[]},{"a":"nödhdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med våld drifva. nöddreff (compulit) them jn j stadhen MB 2: 101 ."],"f":[]},{"a":"nödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) svårt, besvärligt. thz stooh ho um swa ndöhelik Iv 4557 . svårligen, med svårighet, med möda, enkte creatwr vnder solinne födhes nödhelikae op än människian MB 1: 127 . \" aff the slag . . . iak väner mik nödhelika fanga böter IV 5045. iak ma mik swa nödhelika röra \" ib 5047 . ","2) nödigt ogärna. ther gita the omatins nödhelika sin hugh widh skilt MB 1: 49 ."],"f":["-lik )"]},{"a":"nödhgare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["coactor oris nödgare oc asna driffware GU C 20 s. 118 ."],"f":["nödgare )"]},{"a":"nödhgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nödga, tvinga, driva, genom myndighet, makt, våld el. hot förmå. bäthra är nödhgas stadghin j them som ekke wilia, än kirkinna faal, j them som wilia SpV 433 . - refl. nödhgas, nödgas, nödsakas, tvingas, varda el. vara tvungen. opers. tha brast henne tärningh swa alth henne nödgadis til at gaa til en köpstadh MP 4: 263 ."],"f":["nödga )"]},{"a":"nödhhiälpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödhjälpare. om helgon. en godh bön aff the hälga XV nödh hiälpara SvB 373 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"nödhhiälpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödhjälpare. om helgon. \" han wiste wäl at sanctus seruacius war en sandher nödhiälpare LG 3: 187. hon (den hel. Anna) är en troo ndh hielpare i 36. \""],"f":[]},{"a":"nödhhiälpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödhjälperska. om Jungfru Maria. skalt thu altidh gerna kalla loppa iomfru mariam j thinne nödh for thy ath hon är een san oc rät nödhielperska ST 236 . Lg 3: 716 ."],"f":["-erska Lg 3: 716 . nödhielperska),"]},{"a":"nödhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. fri från skada el. förlust; fri från käromäl, oqvald. \" vm al the stykke . . . läter jach them quitta, lidhugha oc nödhlösa fore mik ok minom arfuom \" SD NS 1: 101 ( 1402) . honum ganzlika nödhlös halda oc omanadan ib 446 ( 1405) . loffuade the . . . hanom skadalösan oc nödhlösan at halda for thöm oc thera ärffuigiom . . . for alla lytermer til talning vm fornempda drap SJ 202 ( 1448) . i 332 (1466)."],"f":["nöt- SJ 332 ( 1466)"]},{"a":"nödhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) invitus, nödgad, nödd och tvungen, motvillig, ovillig; ofta: mot sin (hans o. s. v.) vilja, ogärna. Se Sdw 2: 1275. jnuitus . . . nödogher GU C 20 (hand 2) s. 40. siätta (synd) är läte til gudz thiänist thär man gaar nödhigh til kirkio SVKyrkobr 16. - ovillig, motvillig, motsträvig. jak war nödogher ok olydogher j gudz tiänist som en föffuer man MP 4: 180 . ib. 3) påtrugad, ofrivillig, motbjudande. - framkallad av nödvändigheten, nödvändig. ther fore verdug herre tagom wii thet nödgaste rasadh oss tycthe nyttogast at wara Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.) . - n. adv. 1) mot sin (hans o. s. v.) vilja, ovilligt, ogärna. then, som nogat formaa, will ganzske nögott forwaga sitt gotz STb 1: 231 (1480)."],"f":["nödogher . ","nödhigh SvKyrkobr 16 . ","nögott STb 1: 231 ( 1480) . ","nödgaster : -e Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.)),"]},{"a":"nödhoghgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["föga god el. bra? bellus (ɔ beluus, bellutus) la nödughgodher ver (ɔ versus) Nil tamen facias (Cathol.: Nil bene cum facias) facis at tamen omnia belle hwadh tu gör so gör thu thz ey vel GU C 20 s. 52 ."],"f":["nödugh- )"]},{"a":"nödhsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvingande orsak, nöd-. fall, nödvändighet. a the andra X (10) alna aff omptinne hafuer stadhin bygt ett bolwirke upa fo nödzsaka skuld la örläghx wäghna SJ 15 ( 1428) ."],"f":[]},{"a":"nödhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår, motbjudande. thenna blandhnig synes hardh skämeliken oc nödsam LfK 85 ."],"f":[]},{"a":"nödhstälter","b":[],"c":"","d":"","e":["1) stadd i nöd, nödställd. swa ath han haffuer ok nagat giffua thän fatigha som nödstälther är MP 4: 64 . ib 140 . \" swa beuisthe sik han (ɔ Jesus) ok wara mäktoghan, ath hyälpa j haffs nödhinne, them ther nödstälteh wara \" ib 5: 124 . ib 207. - apostlane redde ok nödhställe (väl fel för nödhstälte) ropadho oppa wan herra MP 5: 125 .","2) nödgad, nödsakad. \" wm . . . skiparen ware trängdher oc nödstälther til ath köpa nokor tingh til skipsens behoff \" PMSkr 31 ."],"f":["nöd- . ","stelt(h)er ), p. ladj. "]},{"a":"nödhsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) nöd, trångmål. \" thet haffuer varit . . . crisna manna sidher . . . j nöd synum a gud kalla \" Svartb 112 ( 1361) . Vårfrup 129 (1361, avskr.) . fr. 1400-t.). nw är som allom kunnogt är riket star j storum vanda oc nöþsyn ib."],"f":["nöd- )"]},{"a":"nödhtharf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödtorft. hafwa syna nödhtharff Gers Frest 60 ."],"f":[]},{"a":"nödhtharf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödtorft, oundgängligt behov. wel lmagha landzmen for thera tarf skuld köpa, sälia och byta hwar medh androm korn, fisk eller smör oc anad tolkid, oc ätande warwr ji jern oc i staal eller kopar, ther tolkit faller, sigh til lösn oc nödhtorff Priv f Sv st 174 (473? avskr.). ärw the anbwdhen dyraren, och nödtarff är them köpa PMskr 54. är thet så att alstingis nödharff är att konungen skall bedas hielp ib 694 . - nödtvång. mäd nödtarff lagde wij här jn (ɔ anlöpte vi denna hamn), ey aktandhe här länghe bliffwa Troj 6 . \" aff nödtarffwe ägher jac eptefölia tyn wilia mädan qinna makt tygar ey moth mans wald \" ib 67 . han twingade grecana at the aff rättha nödtarffwo matthe rymma tiilbaka ib 133 . ib 134 ."],"f":["nöd- . ","-tarff . ","nottarff SvB 500 (omkr. 1500)). nödhorff Priv f Sv st 174 (1473? avskr.)), "]},{"a":"nödhthorft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nödtorft, behlf, det man nödvändigt behöfver. enkte goz wi mera äghom än som war nödhthörfft näppast kräfwer Al 6067 . ib 6070, 6071, 6074. fore vara begias nötarfpt oc nytta sculd SD NS 1: 181 ( 1402) hwariom enom skal kldhe gifuas eptir sinne nödhthorfft VKR 11 . ib 12, 15, 16 . scal haffue sin nödhtörfft aff valmals kler SO 81 . tässom hälgo fädhrom war ey lön loffuat, än wärdzlika tinga nödhtörfft oc bärghan SU 165. i allom warom ärandom loc nödhtorfftom LFK 135. haffwe the ingen til flyckth i theress nödhtarffth til salth, hwmbla, fisk och klädhe och annath til skattens wthlegningh, wtan til rotneby SH 5: 84 (1506). 2) nödvändighet. nödhthorft är (thät är nödhthorft), det är nödvändigt. th är nödhörfft är tronne thz brista huar wtrönislen oc naturlikin bewisning foregaa (necesse est fidem deficer ubi demonstratio cognoscitur locum habre) b 291. ib 292, 361 ."],"f":["nötaript SD NS 1: 181 ( 1402) ), "]},{"a":"nödhthorft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) nödtorft, (oundgängligt) behov, det man nödvändigt behöver. folkit . . . tha thet hafwer ethit ok drukkit epte sinne nödhthorp SkrtUppb 222 . min . .. moder . . . wsätte . . . for sin störste nödtarffth skuldh . . . mannas godz Svartb (Skokl) 522 ( 1477) . \" badhe lektho oc lärdho hindra j theras nödtorth sik vatn at fora Neuman Vokbal 84 (1486). maath ok ööll ok all theris nydhtorfft STb 2: 229 (1487). ey skedde tet fore nokra lycamlika gyptamal nödtörfft skul, at jomfru maria war giffwin ok fest josep til hustru \" MP 5: 73 . \" att nogre skiep her aff stocholm motte göre theris . . . siglas . . . till rige . . . for nödtorfft skuld for menighe richsens beste STb 5: 347 (1521, Kop). - nödtvång. kastadis thet än wth affwer bord j storm äller andro nödtörffth PMskr 35. 3) nöd, brist. alt lthu west mina krankhet, oc nödhtorfft som jak thol \" SvB 141 (omkr. 1500)."],"f":["nödtorfft . ","nödtarffth Svartb (Skokl) 522 ( 1477) . nödtörfft(h) MP 5: 73 ; PMskr 35. nödtorth Neuman Vokbal 84 ( 1486) . ","nödthorp SkrtUppb 222 . ","nydthorfft STb 2: 229 (1487)), "]},{"a":"nödhthorftelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nödvändigt. \" thet godz som ther nödhtorftelika vidherthorffua \" SD 5: 696 (1347, gammal lafskr.)."],"f":[]},{"a":"nödhthorfteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Jfr Fdan. nødhthørftelig] nödvändig. hör oss i allom wårm bönom, som tw west oss wara nödtorfftelige bpåde till ijf och siell Kyrkohist Årsskr 1922, s. 325 (1498)."],"f":["nödtorffteligher )"]},{"a":"nödhthorftelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fdan. nødthørftelighed] = nödhthorft 1. j bland annad som wan häär behoff görs tiill nödarfftelighet är thz at nar the haffwa warid j slaged bör oss wetha theras bestånd j kosth oc spiis Troj 96 ."],"f":["nödarfftelighet )"]},{"a":"nödhthorftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behövande, fattig. \" hustrv cristine schal giffue hans gangkleder j gudz ere them som fatigh och nödhthorfftich är \" STb 3: 250 ( 1495) ."],"f":["-torfftich )"]},{"a":"nödhvräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med våld ldriva. ey höffwis honom (ɔ Jesus) at nödhwräka (compellere) mik borth fran sik thy at han sagdhe. hwilkin til min kombär. jak skal ey wthköra han äller wthkasta SkrtUppb 12 ."],"f":["nödhwrager SkrtUppb 427 (daniserande)),"]},{"a":"nödhväria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödvärn. \" fore hans fatigdom skuld ok effter thet han giorde nädwäria tnetur v (5) marck \" STb 1: 53 ( 1476) . ib 190 (14878) . \" ath olaff hansson giorde nödwärio och slog mikel person trängdher \" STb 2: 56 ( 1484) ."],"f":["nöd- . "]},{"a":"nödhvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödvärn. gunner . . . som sloch erick thuressons sen j häl . . . huilken som hade giort nödwern, som tugen vitnade STb 3: 299 (1496). ib 435 ( 1469) . 4: 54 (1505)."],"f":["nöd- . ","-vern )"]},{"a":"nögdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillräcklighet; tillfrredsstllelse, beåtenhet. til tacka och godhe nögdh wel betaladh effther beggias thera goda nögdh SJ 262 ( 1458) . til fullo nögdh betaldha ib 263 ( 1458) . ib 181 ( 1449) , 273 (1459). haffde fornempde jens giffuit thöm pa badha sidher aff sina peninga effr theras nögdh ib 306 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"nögha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se növa."],"f":[]},{"a":"nögha","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":[" A) adj. 1) passande, lämplig? taa är här inthet nöghare radh wppo färdom wtan at . . . GPM 2: 333 ( 1509) . ","2) noggrann, säker. han war ganska nöga skytha (doctus in arcu) han giorde stor skada jn oppa grecana Troj 103 . B) adv. 1) Se Sdw 2: 136 s. v. növa. 2) noga, (alldeles) säkert. jach saa nögath, ath thz bleff forderffath JTb 95 ( 1513) .","3) omsorgsfullt, sorgfälligt, försiktigt. \" takes thet förscriffna bladith nögha j brädden mädh tangene \" PMSkr 516 ."],"f":["nöga . ","nögath JTb 95 ( 1513)"]},{"a":"nöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillräcklighet, tillfresställelse. \" hulka peninga myöl oc hätto forᵈᵉ niels kändis sik vpburit hafwa i godho nögie \" ATb 1: 255 ( 1466) . ib 340 (1470). Jfr atnöghe."],"f":["nögie )"]},{"a":"nöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillräcklighet; tillfredsställelse. hwilica peninga the kendes hafua vpboet äpter sino nöghe Sd NS 1: 166 (1402, nyare afskr.). huilkit for:da järn oc päninga wi kennomps os fulleligha haffwa vpbuit til godho nöghe ib 44 (1401) . hwilka päninga iak känne mik til fult nöghe hafua vpburet ib 108 ( 1402) . \" at kronen hauer lika mykit ok lika got godz i gen fongit ok innan lika godho äghe eper kronone nöghe \" ib 2: 125 ( 1409) . ib 137 (1409) o. s. v. SJ 303 ( 1462) . huilka penningha . . . niclauus ryting allaledis kendis vppburet haffwa . . . til godho nöghie oc til fule betalning ib 273 (1459). til nöghis (til nöghe), till nöjes. kan han ey smidhia thessin thry stykke them til nöghes SO 61 . hulka pängar . . . til nöghis )så att jag är nöjd, till fullo) äro betaldha SD NS 1: 6 ( 1401) . ib (1401). päninga, hwilka han fullelica oc til nöghe hafdhe vpboet ib 132 ( 1402) . ib 182 ( 1402) , 257 (1403). Jfr atnöghe."],"f":["nöghie )"]},{"a":"nöghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" föra till följ. ord."],"f":["nögelige )","möj . ","att"]},{"a":"nöghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["noga, noggrant. war hon nögeliga til wara takin Di 164 ."],"f":["nögeliga )"]},{"a":"nögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som man blir nöjd med, tillfredsställande? Jfr SAOb: N 1285. wil han sättia vp thet stora orga wyrket for nögeliga (ändrat frön nöleliga) peninga, tha skal han wara nämmast ok bliffua wel bittalad STb 2: 182 ( 1486) ."],"f":["nögelig )"]},{"a":"nöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tillfredsställelse belåtenhet. han wille gärna göra thera möghio (eis satisfacera) Lg 439 . \" hwilke hwan dagh warin redhabone til at göra fulla nöghio aff thy sacramento allom them sik wilia skripta (unicuiquie confiteri volenti sint parati) \" Bir 4: 27 . thet for:de herra karl haffuer thera nöghio giort (godtgjort dem) for thea eel aff thet sama arff SD NS 1: 150 ( 1402) . thet . . . olaff i minne nöghio giort hafuir (har godtgjort mig) wm alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war ib 2: 240 ( 1409) . \" kändis sik hafwa opburit första pänningen medh then senasta, til fulla nöghio \" ib 1: 15 (1401, nyare afskr.) . \" fore hwilkit godz iak . . . opburit hafuer fult ok alt äpther minne nöghio \" ib 31 ( 1401) . hvilka peninga han os til takka ok allaledhis til nöghio wäl betald hawer FH 2: 77 ( 1431) . SD S 1: 78 (1401), 94 (1402), 95 (1402), 107 (1402), 180 (1402) o. s. v. SJ 9 ( 1423) , 16 (1432) . s. v. göra til nöghio, tillfredsställa, räcka till för. han tröste sik ey til, at han kunde ensamber göra thom til nöyo i badhom thom landomen, badhe här och thär (ipse solus ad utrumque locum minus suffriceret Ansg 199 . ","2) behag, önskan, vilja wi haffwe . . . kosth oc koridh äpter ware nöyiö aners karsson BSH 5: 450 ( 1511) . - Jfr at-, for-nghia."],"f":["nögha: -o SD NS 1: 78 ( 1481)","nöyia: -ö BSH 5: 450 ( 1511) ), "]},{"a":"nöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" ATb 2: 261 ( 1485) . - opersonl. vara till nöjes, behaga. med dat. tha nögdhe allom at ieronius skulle tala vm iohannes loff oc äro Hel Män 234. - enom nöghir at (a, mädh) eno (et), någon är nöjd med något, finner behag i något, tycker om något. Se Sdw 2: 1275. somi skodha gudz äro enkannelika oc somi mindr oc tho nöghe hwariom ymnelika aa sinom deel Hel Män 189. at nöger ecke swen aat samme köp, tha . . . STb 5: 254 ( 1519) . \" lata sik nöghia at eno (et), låta sig nöja med något. at wille molsigenden icke lathe sigh nöge ath then mansbot . . . tha . . . \" STb 5: 8 ( 1514) . - refl. nöghias, vara nog (för). -..opersonl. enom nöghis, någon är nöjd. at henne wel nögdes STb 4: 11 ( 1504) . - med subjektsväxling. vara nöjd med. epte tet at hinrik hyllebrandh nögdes jernit tha och loth wege sigheth til, tha . . . STb 2: 312 ( 1488) . - Jfr at-, for-, i-nöghia samt atnögdher."],"f":["nöge STb 5: 8 (1514) . pres. nöger ib 254 (1519). nöghe Hel Män 189. impf. nögdhe ib 234. pass. nögdes STb 2: 312 (1488), 4: 11 (1504). supin. nökt ATb 2: 261 ( 1485) ),"]},{"a":"nöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tillfredsställelse, belåtenhet. Se Sdw 2: 1275. xij marker swenska päninga tel nöghio ok tel thakka NMU 1: 106 ( 1428) . huilken suma . . . kadrin och her ciliacus kendos redeliga haffua vpborit then mynsta pening medh then mesta i fulle nögio SJ 2: 102 ( 1487) . huilke summa peninga . . . biörn kennis sig fullelica och allelica vpborit haffua til goder nögie ib 136 ( 1489) . ib. hwilka pening lares . . . bekende ssyg opboret hwaff (sic) syg til gode nöa ATb 3: 168 ( 1505) . - göra nöghio, gottgöra, ersätta. thakkom wi bröniolff . . . oc . . . birgetho thet the allo lädhis wara nökio gyort haffua SD NS 3: 260 (1417). han (ɔ brukaren av en Vadstena kloster tillhörig jord) skal lhiit koma oc göra clostr(r)eno nöyio thär aff VKJ 71 ( 1447) . min kaalgaardh . . . som jak ärfft haffuer . . . oc mynnom samarfuom fulla nögia fore giorth SVartb 467 (1458). - göra til nöghio, tillfredsställa. at . . . karl . . . haffuer sich medh oss wäl forlicht och wäl til nöghia giort Lagerbring Saml 2: 215 ( 1440) . \" jak känis mik wara j alla matto giorth til nöghio (satifactam) \" SpV 578 . 2) gottgörelse, upprättelse. Se Sdw 2: 1276. - göra i godhe nöghio, (fullt) ersätta, gottgöra. hulka . . . peningha jak . . . kännis mik fulkomlica vp buridh haffa oc mik väl betaladha wara oc mik j godhe nöio giorth Neuman Vokbal 78 ( 1452) . hwlkt:t han os j ghodo nödhihio giorth hawr DalHembfT 3: 75 (1452). - Jfr atnöghia."],"f":["nög(h)ie SJ 2: 136, 143 (1489), 166 (1490); HLG 3: 152 (1521). nöio Neuman Vokbal 78 ( 1452) . ","nöyio VKJ 71 ( 1447) . ","nöigio SJ 2: 102 ( 1487) . ","nökio SD NS 3: 260 ( 1417) . nödihio DalHembfT 3: 75 (1452). nöa ATb 3: 168 ( 1505) ), "]},{"a":"nöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara nog (för), tillfredsstlla. med dat. thik nögher ekke iordherliik Al 6591 . ey nögdhe henne thetta Su 161 . hwlkit skipte, som ekke nöghdhe foghatanum SD NS 2: 172 ( 1409) . opersonl. vara till nöjes, behaga. med dat. nögher nakrom minom frändom (vilja någr af mina fränder) hana aterlösa SD NS 1: 72 ( 1401) . enom möghir (thät möghir enom), det är någon till nöjes, det behagar någon, någon är nöjd. thzta thäktis allom oc nögdhe väl Bil 595 . \" thz nöghdhe them allom wel \" ST 17 . RK 2: 159 . hwilidh oss wäl nökth haffde och nöyiör BSH 5: 450 ( 1511) nögdhe henne wäl . . . at honhaffdhe hona til patronam Lg 3: 13 . \" hwru nögher tik nw \" ib 708 . \" them nögde ey swa \" RK 2: 2311 . \" hänne nöghör ey som gudh hona skop \" Al 6355 . \" girughe människo möghir aldri \" ST 510 . hafdhe een människia alla werldena hänne nöghdhe ey än tha ib. enom nöghir at (a, up a, i, mäþ til, um] eno (et), någon är nöjd med något, finner behag i något, tycker om något. at hanom them tha wel nögdhe RK 2: 1617 . \" screff nichano til at honom illa nöghiade at the sämia M 2: 323. wideke nöde ther wäll att \" Di 112 . \" nögher hänne ey ther aath \" Su 98 . vil idher alla visso fa som idher siälfue nögher a Iv 2458 . ther nögher mik väl op a ib 4978 . \" honum nögher swa wäl i sinom mat \" Al 6648 . \" sua at os ther ganzlika wel i nögher \" SD NS 1: 146 ( 1402) . \" at them väl nögde . . . vm thätta for:da jordha skipte i 100 (1402). fore vij marker i the werdhöra mek wäl meth nöghdhe \" ib 385 ( 1484) . \" them ther mz nögde \" RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164 . \" flerom swenskom ther til nögde ib (LRK) s. 226. enom nöghir i (eno), någon finner (något) för godt. at the moghu thy goze styra ok radha . . . ok allom lundum skipa som them wä i nögher \" SD NS 1: 182 ( 1402) . ib 2: 58 ( 1408) , 74 (1408). lata sik nöghia (lata nöghia sik), låta sig nja, vaa nöjd. fläste thrängias ok läta nöghia sik (contenti sumus angustiis) Bo 110 . \" wi lätom os nöghia wäl (äro väl nöje dermed), at gudh siälwer är war herra \" MB 1: 404 . Bil 448 . Al 4155 . \" aldre idher nöghia lata \" ib 6933 . \" latin idhir nöghia \" ST 529 . ib 510 . KS 23 (57, 25) . lata sik nöghia at [mäþ, up a) eno (et), låta sig nöja med något. sagþe sik lata nöghia at þöm syslom ok skiplsom han förra hafþe Bu 28 . lät thik nöghia at thinn forderuilse Bil 604 . \" som sik lata nöghia at sit gooz \" Bir 3: 358 . \" hon lot sik ther wäll atnöya \" Di 118 . Bil 884 . Kl 79. MP 1: 150 . Bo 140 . Bir 1: 144, 2: 52, 80, 148, 3: 91 399 . KS 23 (157, 25) . Fl 1481 . RK 1: 439, 1145, 3453, (sfgn) s. 185. Al 2837 . 3164. 6470. 7514. Di 41, 68 . SO 47 . Ber 272 . Su 98, 161 . MB 2: 294 . the lata sik nöghia mz enfallom kost Bir 3: 422 . ib 4: 34 . ST 320 . MB 2: 183 . Lg 3: 719 . \" för än the gatho lakt thz swa at konung erik loot sik nöghia vpa \" RK 1: 949 . nöghia sik, nöja sig. ther at nögde sig fasolt well Di 81 . - refl. nöghias, vara nog (för.) opersonl. enom nghis, någon är nöjd. swo at mik wäl möfds (jag var fullkomligt nöjd. swo att mik wäl nöffdäs (jag var fullkomigt nöjd) SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). - beklaga. nögdis almoganom thz ey wäl RK 1: (LRK) s. 224 . beffwit nögdes them ganska well ib 3: (sista forts.) 5771 . _ part. pret. poguner, nöjd, tillfredsstäld. han sagdhe sik wara nögdhan Lg 1003 . \" mz honom war hon wäl nögh \" ib 3: 405 . \" nögdher medh them märkiom \" SD 1: 354 (öfvers.). seer hon ällir weet nakra ey wara nögdha mz almennelike prouento, wtan än meera torffua Bir 5: 73 . Jfr a-, at-, for-nöghia."],"f":["nöha Bir 2: 80, 3: 91 ; at nögha ib 2: 72. nöigha Ber 272 . ","nöya Di 41, 68, 118 . ","nöia Lg 3: 719 . pres nöghir. nögher. nöghör Al 6355 . ","nöyiör BSH 5: 450 ( 1511) . ","nöghdhe . ","nögdhe . nögde. nöffda: -as SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl.. af 1400-talet). nghiade MB 2: 323 . ","nögede RK 2: 139 . ","nögdher . ","nökth BSH 5: 450 ( 1511) ,"]},{"a":"nöghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfredsställese, nöje. . . . vil vidh mina goda tro ik sannidh halda domkirkiona wthan skadha ok wpfylla summona til fuldz ok godha nögian Svartb (Skokl) 430 ( 1448) . ib 503 ( 1471) . wentris inglu[u] ies är een omatteligen gyrnilsenna nöian (satisfactio) i allahanda maath SpV 139 ."],"f":["nögian . ","nöian )"]},{"a":"nöghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfredsställese, nöje. \" fan hans wenskap sigh til nöghian \" MB 2: 257 . Jfr atnöghian."],"f":[]},{"a":"nöghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fornöghning."],"f":[]},{"a":"nöghsamlikit","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till full belåtenhet, fullt tillfredsställande. til tess ath jach . . . thet handla oc forslita kwnne . . . allom nögsambligith wtan gensegn pa alle sidor Hist Tidskr 1949, s. 252 (1512)."],"f":["nögsambligith ) , "]},{"a":"nögxt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , sannolikt för högxt. Ber 252 ."],"f":[]},{"a":"nöpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr liusa nöpa."],"f":[]},{"a":"nör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nor."],"f":[]},{"a":"nör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nor."],"f":[]},{"a":"nörrabutnlax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lax från Norrbotten. saltan norrabotn lax !UDDA_TECKEN? (1/2) lest Fyra handl rör Vkl 294."],"f":["norrabotn- )"]},{"a":"nörrabutnresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färd till Norrbotten. STb 5: 30 ( 1514) ."],"f":["norrebotn- )"]},{"a":"nörre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. ","e":[" L. A) komp. norre. af norre india Bu 16 . \" i norro sidhomen \" Bo 987 . SJ 3 (1421, 33 (1426) . RK 2: 6071, 6082, 6085 . Bir 4: 95 . MB 2: 21 . i ortnamn. in nore høgholykiu SD 1: 581 (1281, i vidim. fr 1345). predia in nørræsten ib 730 ( i vidim. fr. 1281). nyrræthægnæby ib 2: 335 (1301). nyrracoos ib 636 ( 1310) . iuxta norræmalm ib 62 (1288). ad plagam borealem, dictam nyrramalm ib 94 (1290). in nørdramalm ib 3: 604 ( 1323) . a nørræmalm ib 16 (1311). in nørræ salabo ib 4: 509 ( 1336) , in nørræ girsæo ib. i nörro almenningxgatunä i 6: 158 (1350). the i norrelanden boo BSH 4: 197 ( 1495) . B) superl. nordligast. foe nördersta gaarden j karles FH 5: 43 ( 1467) . \" then nörresta stenbod \" SJ 358 ( 1469) . Jfr västre nörre, äfvensom nordhe, norþaster."],"f":["nyrr . ","nördre: -a SD 3: 604 (1323) . norre Bu 16 ; SD 1: 581 (1281, i vidim. a 1345); SJ 33 ( 1426) ; BSH 4: 197 ( 1495) ; ","-a RK 2: 6071, 6085 ; ","-ä SD 2: 62 ( 1288) ; SJ 3 ( 1421) ; ","-o Bo 97 ; Bir 4: 85 ),"]},{"a":"nörre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. ","e":[" (nörrister), superl. L. A) komp. norra. nest offuan then nedersta garden pa norda sydan STb 2: 440 ( 1490) . pa nörre sydan ib 3: 424 ( 1499) . ib 4: 15 ( 1504) . på nårre sidonn ib 5: 257 ( 1519) . - i ortnamn. widh norra porth . . . vppa nörra malm SD NS 3: 266 ( 1417) . B) superl. nordligast. han liggher tiil nörrista gardin VKJ 66 . - Jfr västre nörre, östre nörre ävensom nordhaster."],"f":["norre: -a SD NS 3: 266 ( 1417)","nörrester"]},{"a":"nöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nöt, nötkreatur, oxe el. ko örtugh firi nt ok fiura peninga firi far SR 19 . gijlt nött sälis firi tolf örö SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344 nyare afskr.), 696 (1347, gammal afskr.). BSH 1: 62 ( 1365) , 63 (1365), 63 (1365), 196 (1387). hioggo þöm niþa som nöt Bu 16 . nöteno hörör at röta Bil 213 . nöt bäliadho ib 534 . läta for otam nt älla asna ib 767 . oskälik diwr, swa som äre hors oc nöt MB 1: 110 . \" fä eller nööt \" ib 393 . L slat grönt (för grön) nöth, C och L salt grön ffoor FH 5: 237 ( 1524) . koll. nötboskap. staddom wi om thet nöthet. som the som oo i viborgx soken sculu giffua fore thera ärffuidz lösn. ath thet scal wara XII öris nöth och ey bäte SD 5: 696 (1347, gammal afskr.) .thz land war aff fetma söt aff mykle frukt ok mykith nöt Al 4048  ss tillnamn. haraldus dictus nøøt SD 3: 704 ( 1326, nyare afskr.) . joanni nøøt ib. Jfr fä-, gal-, hundaris-, lagh-, lagha-, markar-, nytia-, ung-, ville-nöt. "],"f":["nööt )","nöta galle , ","nöta hiordh , ","nöta hudh , ","nöta hus , ","nöta häptur , ","nöta karl , ","nöta kiöt (-kt. nötäkyot), ","nöta klöf , ","nötalagh , ","nöta myk (-mygh LB 7: 72 ), ","nöta thräkker , ","nöts fal , "]},{"a":"nöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nöt, nötkreatur, oxe el. ko. \" änghin atskilnadhir är fore gudz rätuiso, mällan eth nöth ok the nänniskio, aom altiidh älzskar wärldhinna sälan handgangh \" MP 5: 145 . ib. Jfr skat-, slakta-, slater-, slatta-, thridhiungs-, ungs-, ur-, vilnöt. "],"f":["nööt )","*nöta gärdh , ","nöta hus , ","nöta karl , ","*nötakarls son , ","nöta kiöt","nötekyt )","*nöta pilter , ","*nöta pänningar , ","*nöta rygger","nötherig )","*nöta skarn , ","*nöta stuter","nöthe- )","*nöta tunga","nyta- )"]},{"a":"nöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) få, njuta, åtnjuta. - njuta, bruka, förbruka. swa mykit wiin oc öffläte som ther i capellet aarliga til messor at hallande fortäras kan oc nöthas Uppland 1941, s. 53 (1459).","2) förtära, tära, nöta. \" dag oc nat som altidh nöta manzins liff \" Prosadikter (Barl) 39 . \" at han smälter oc nöther waxet j tässo dyro lyuseno \" SvKyrkobr 318 . nöta på, slita. epter thet her hanis haffuer swa länghe nöth kiortelin STb 1: 287 ( 1481) . . . . ok henne kropper mödder ok nötter j dygdelikom gärningom MP 4: 54 ."],"f":["-er . ","nötter MP 4: 54 . supin. nöth STb 1: 287 (1481)),","nöta up , förtära, förstöra, förnöta. nötha allan sin thima wpp (experdere) i engo SkrtUppb 435 . SvKyrkobr 14. - Jfr af-, bort-, for-, up-, ut-nöta."]},{"a":"nöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) få, njuta åtnjuta, blifva delaktig af. liten werma han ther nötte RK 2: 2650 . han . . . ther hwila nöther ib 8719 . \" nöta gudz wini hans likama Kl 5. ib 10, 17, 29. \" Bo 176 . Ansg 207 . Su 325 . nötir sacramentum ST 192 . njuta, förtära. thäskyns mat eller dryk matte wäl len cristen man nöta hema at siin MB 1: 145 . \" nöter nakar cristin man thäskyns födho eller dryk mz hedhnom mannom \" ib j skulin ey thörfwa äta eldler nöta vtan idhert älzsta aarsädhe i 376. ib 476, 479, 492. Bir 3: 191 . RK 1: 2738 . LB 3: 58 . _ njuta, bruka, förbruka han må änguledh ensamin thz (æ: godhz ok rikedoma) nöta ella niuta KS 46 (118, 50) . wentom os ey mera af wärlikzlikt godz, än wi hawom ok nötom li wårre skämtan ok glädhi ib 61 (151, 67) . 2) förtära, tära, nöta. dagh ok nath som nöta mansins liif (vita . . . quæ per horas diei et noctis . . . consumitur) Bil 614 . \" tha ma mit liik alde nötas \" Al 10527 . natwrliker hite öter blodhit oc liwith MB 1: 107 . ib 126. jdhur klädhe nötos ey ib 431 . koperrogh nöther död köth Lb 8: 46. ib 3: 154 . nöta at, njuta [godt) af, hafva (godt) a. kwnne han nöwte thette mit scriffwilse och sin tienist goth at BSH 5: 367 ( 1509) . nöta up, fö tära, medtaga förstöra. thörff nawren hiälp at hon nöis ey op all thäskyns hita MB 1: 107 . \" mirra nöther henne (ond vätska) op \" LB 4: 342 . Jfr up nöta. nöta ut, förnöa. bätre är ärlika döö ij kiiff än skamlika nöta wt sit liiff Al 3078 . Jfr fornöta, samt onötter."],"f":["nöwt BSH 5: 367 ( 1509)","nöt KL 17 ; Ansg 207 . ","nöth RK 1: 2738 ), "]},{"a":"nöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fr ungnöte."],"f":[]},{"a":"nöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ungnöte."],"f":[]},{"a":"nöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr farunöte."],"f":[]},{"a":"nöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr eþa-, faru-, matu-, skip-, þinganöte."],"f":[]},{"a":"nöteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj Jfr upnötilse."],"f":[]},{"a":"nöthus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fähus. Se Sdw 2: 1276. SD NS 3: 167 ( 1416) ."],"f":[]},{"a":"nötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njutande, åtnjutande, delaktighet. \" gif at thässin hälagha thins likama ok blodhz nötilse vari alla lminna synda forlatilse \" SvB 145 (1400-t.). ib 172 (omkr. 1500). - Jfr upnötilse."],"f":[]},{"a":"nötkiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nötkött, oxkött. lii stikkÿ nöthköth salt grönth HLG 3: 125 (1529). Jfr nöta kiöt."],"f":[]},{"a":"nötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upnötning."],"f":[]},{"a":"nötskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nötskinn. \" säl horskin for nötskin \" SO 13 . ib 19. "],"f":["nötskins skor , "]},{"a":"nötstal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fähus. \" castrum hunals . . . cum . . . edificijs. machinis et nøtstall \" SD 3: 710 ( 1326) ."],"f":["-stall )"]},{"a":"növa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med nöd, med möda, som nogast. mz liffuet fic han nöwa slippa RK 2: 1925 . svårligen, kappt, näppeligen, troligen icke. thz skal nw nögha skee MD (S) 303 . superl. som noast. sände jach wtaff . . . al then spiisning i thet neste som iach kan nögest halle garden med BSH 4: 316 ( 1502) ."],"f":["nögha MD () 303. superl. nögest BSH 4: 316 ( 1502) ),"]},{"a":"növa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nögha."],"f":[]},{"a":"növer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rask, dugtig. \" een jdhn ok nööff by \" Lg 3: 567 ."],"f":[]},{"a":"növer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rask, duktig. \" thy at ormen är jlkloker hall eller han thöm ginstan jlkloka til alla ondzsko ok hala thz är näfwä til alla skörhet SvKyrkobr (Lucid B) 142. \""],"f":["näfwä SvKyrkobr (Lucid B) 142 (fel för nöfwä? Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 36)),"]},{"a":"nöþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) nöd, trångmål, betryck lidande. i stassens nöt Bu 16 þins hälgha likama nöþ ib 75 . j . . . nödh ok lost Bir 3: 23 . ib 328 . Iv 1853 . Al 1499, 9797 . OB 214 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256, 265. hafdho nödh for barnbyrdh MB 1: 134 . \" hafdho nödh om barnbyrdh ib. hafdhe ndh af thöm värkenom \" KL 343 . thän annan slaar ij häl ok gör honum nödh Iv 1206 . Fr 1658 . Al 4891, 5110 . \" thola omilda manna nödh (beryck af omilde män) b 10472. lösa swa alla mina ndha \" Fl (Cod. B, C) 392. skilde widher theris stora nöher Md (S) 303. splitto söndher theris klädher som siher war mz jwdhomen j alla nödher M 2: 229. som sinom winom hielpir j nödhum ST 71 . ib 77, 81 . Lg 3: 555 . indi giordho fastelika nödhe (kommo li svårt trångmål) Al 5305 . nöd, brist. har jak hafft stor nödh ffor malt FM 513 ( 1511) . \" i thy lande är mykin nödh oppa watn (Cod B aat vatne \"","2) nöd, fara. \" nödhen gik aat them \" Bo 71 thet skal jnen nödh haffue HSH 7: 20 ( 1470) . ","3) nöd, svårighet, möda. \" kröp romanus sidhan mz nödh (ɔ) til hans \" Bil 694 . \" swa at the mz tore nödh vntkomo \" ST 243 . RK 2: 333 456, 2596, 3937, 3: 3727 . FM 281 ( 1506) . mz store nödh han thz aff them fik MD 190 . fik vm sidhe liwdh mz nödhum Bil 104 . \" swalg thz vtan nödh \" MD 360 . ","4) nödvändighet, nödtvång, tvång, behöf göranes . . . dygdh aff nödenne Su 164 . þolde döþ a corse vtan nokra nöþ älla synda skuld Bu 138 . \" fylgdhu hanum vtan nödh vtländis \" Bil 360 . Fl 461 . hwilket for:de mattis kagge ey wille göra wtan med nödh (ogärna) BSH 3: 281 ( 1470) . \" om wi giordho thet i ödh elle ey \" ib 283 . for:da mattis kagga nödh twingher ath han ey skyllogher är for nagon falsk dagtinghen ib. nödh brythir lagh GO 4, 75 . thz är dyghadös (för dygdhdalös) nödh (Bil lön ","556) ok löna lös at gifua gox tha han gytir ey länger lifuat Lg 1026 . thässa nödh hawer siälin natwrlika for likamenom MB 1: 106 . \" hafdho the änga nödh eller thörfft til iwdha skyrdha skirsl \" ib 450 . \" är thäs engin tharff eller nödh at sända mik \" ib 285 . \" stoor nödh war thäs \" Al 4972 . thäs giordhis mik n[öd] Iv 477 . \" epther thy som han behöffwer oc honom nödh görss \" SGGK 107 . han hafdhe ther ey viin älla brödh han drak ther vatn thäs giordhe honum nödh (han var nödsakad dertill) Iv 2564 . \" thz giorde mi nödh (dat dede my not; jag var nödsakad dertill) \" Va 17 . ","5) nödfall. han skipade at folk ma döpas j nödh innan alscona watne friscu ok saltu Bil 338 . ","adj. n. adv. onödigt. swäria nödhalöst MB 1: 333 ."],"f":["nöt Bu 16 . ","-ir -ar: nödha Fl (Cod. B, C) 392 (i rimsl.)), "]},{"a":"nöþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nödga, tvinga, genom myndighet, makt el. våld förmå. nödha apollinarem til offer mz pnum Bil 327 . ängen ma nöþä þän man som morghengawor scal giwä til huru mykit han scal giwä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). nöddo en . . . til at han skulle bära korsit Bo 198 . ib 207 . \" har nödee þik tel at þät vptaca \" Bu 520 . Bo 91, 109 . \" the nöddo han nästa at löp \" ib 223 . vtgar diäfwllin . . . ey vtan nödoghi ok nöddhi Bir 1: 99 . foor hädhan . . . thörstoghir. nöddir (coactus; underkastad tvång) oc thröttir Bo 217 . \" haffden i laet mik thz mik hörde aff rikit . . . tha haffde jak jder enke nööt \" RK 1: 766 . nödga, truga, genom böner förmå, öfvertala. han nödhir (Cod. A nödhgar 193) them til herbärghis MB 1: (Cod. B) 546 . han . . . nöde fangan vndan flya Bu 56 . nödga, tvinga, genom sitt beteende föranleda, ör nödsakad ther nöddhe tu mich til marga lundh RK 2: 4255 . (nödande för nödene MB 2: 320 ). - refl. nöþas, nödgas, tvingas, bliva nödsakad. än klostrit nödhis af . . . vidherthorft ath thaka offat thing VKR 76 . Bir 4: 33 . nöddes the för sig dagtinge RK 3: (sista forts.) 5036 . - Jfr be-, in-, til-nöþa, samt onödder."],"f":["nödhir . ","nödde . ","nöde Bu 56 . part pret. nödder. n. nööt RK 1: 766 ),"]},{"a":"nöþfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"nöþgha","b":[],"c":"","d":"","e":["1) nödga, tvinga, drifva, genom myndighet makt, våd el. hot förmå. nödghadhe han j klostir Bil 735 . nödgadhe hanom fran sik Su 294 . \" at j nödhgin ägharen (cogendo possessorem) til at sälia thz mot sinom vilia ir 2: 86. egeas nöþghaþe cristet folk at släpa cristno \" Bu 138 . \" han nödhgadhe them gaa til skips \" Bo 91 . ib 100 . nögade han oc trengde oss til at segie honum . . . hulskap oc manskap op HSH 18: 75 ( 1497) . söka tvinga. tok han til at äggia han. nw mz hötilsom. nw mz pinom . . . oc nödhgadhe han til at dyrka afgudh. än thz gat han ängaledhis gior, at han ther til koma Gr 267 . nödga, nödsaka, tvinga, drifva. med sakligt subj. thin omtelike kärlekir han nödhgadhe thik ther til Bo 34 . \" thz hulkit som hände enne människo thz nödhgadhe (compulit) mik mz gudhelike varkunnan owir thina siäl til at scrifwa \" Bir 2: 86 . ","2) nödga, påtvinga, påtruga. \" med sakens ack. jacob nödhgar thz i händer honum \" MB 1: 227 . 3) aftvinga. th tar som aff gudhi giffwas oc ekke nödhgas aff människionne Lg 3: 400 . - refl. nöþghas, nödgas, nödsakas, tvingas, varda el. vara tvungen. siälin ska ödhgas at koma for min dom Bir 2: 26 . \" nödhghas iak nw at sighia sannindena \" ib 1: 362 . han nögghas j nakre matto af gudz skipan at hawa rikedoma ib 334 . \" thu spör ey af kärlek . . vtan for thy at thu nögghas af minne dygdh \" ib 220 . at the aldre vptändas at leta mik älla vtan the nödgas mz dröuisom ib 119 . tvingas, genom befallning förpligtas. til iomfrudomin lokkas thu. oc til ödhmiuktinna nödhgas thu Bo 41 ."],"f":["nöggha: -as Bir 1: 220, 334 . ","nögha L. ","nöga . ","-ar , ","-aþe ],"]},{"a":"nöþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) invitus, nödgad, nödd och tvungen, motvillig, ovillig; ofta att öfversätta: mot sin (hans o. s.. v.) vilja, ogärna. lyde nöþoghar domom Bu 20 . suarar nöþoghar ib 134 . \" com þöm nöþogha for vara frv \" ib 172 . af somlikom människiom vtgar diäfwllin gern aok rasklika, ok af somlikom ey vtan nödoghir ok nöddhir Bir 1: 99 . \" hoärtat gyter ey smittas nödoght \" Bil 557 . swa nödhuger vilde han hafua (thenna världena) hedher ib 249 . \" latir gaar nöghoghir (för nödhoghir) aa stenoghom wägh Go 405. \" Bu 7, 8 . Bil 106 . Bo 90, 124 . Gr 287 . Bir 2: 217, 3: 67 . MB 1: 413, 2: 305 . Iv 1615, 3566, 4392 . Fr 1242 . RK 1: 306 . Di 104 . Su 168, 169 . \" þe saghþo sik sända vara at fanga ok binda. han saghþe þöm eigh gita hanom nöþghom \" Bu 500 . at affhnda androm nokot thz hans är, honom nödhoghum oc mot hans wilia ST 544 . \" gik thän kristne mannin dyafwllenom nödhoghom j kirkiona Kl 58. ovillig, motvillig, motsträfvig. kranke likamen är nödogher oc genstridane mot tholka pinor \" Su 348 .","2) att öfversätta: icke gärna, svårligen, näppeligen. een godhir prestir wilde nödhoghir for alla werldena skörheth bedrifwa St 425. then dagh skalt thu nödogher göra the syndh, thu skal brinna j häluite före Su 306 . ","3) påtrugad ofrivillig, motbjudande. wardher thz tha helsamt oc förskullande, som förra war nödokt oc ofruktsamt Su 169 . \" nödhight liffwrn är thz idher \" Al 7259 . \" än tho thz philippo nödhught (emot) war i 587. n. adv. \"","1) mot sin (hans o. s. v. vilja, ovillit, ogärna. iwdha tagha seast och nödhoghast widh korsins tro MB 1: 259 . thz (lejonet) wil sik nödhight (kan äfven fattas ss rent adj.) fra brdhinne skilia Al 9676 . \" nödugt wilde han rida mz sin fader \" Di 87 . ib 211 . RK 2: 2794, 9376 . MB 2: 325 . BSH 5: 192 ( 1507) . thz . . . som honom först ndokt oc owilielika hände Su 169 . \" hwar en innerleker oc sandher kärleker pläghar sik oppenara oc än stwndhom honom siälf utom sik nödokt (amor internus seipsum etiam prodere consuevi invitus) \" ib 74 . ","2) med svårighet med möda. fik aff hanum nödhught mz storum bönum at hans skadha män hioldo lifuit Bi 747. Jfr annöþogher, fulnödhogher."],"f":["nödhugher . ","noduger: -uga Di 104 . ","nödhuk Fr 1242 . ","nödoght Bil 557 . ","nödogt RK 2: 9376 . ","nödokt Su 74, 169 . ","nöocth Di 211 . nödhught Bi 747; Al 587 . ","nödugt Di 87 ; MB 2: 325 . ","nöduch RK 2: 2794 . ","nödhight Al 7259, 9676 . ack. m. nöþoghan VML Kr 17 i var. noþoghan ib 17. nöþughän UplK Kk 14: 7. f. nöthga VGL II Kk 52. nödghä ib i var nödhogha ib i var. dat. m. nöþgum UplL J 13: 1. nöþghom Bu 500 . ","nödhögnom KL 58 . ","nödoghom Bo 124 . ","nödhogom Bir 3: 67 . ","nödhoghum ST 544 ),"]},{"a":"nöþstadder","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["nöþstader: -stadom Bu 15, 16, nödh stadher: -stadha MP 1: 306 ), p. adj "]},{"a":"nöþsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nödtorf, behof. \" kiändo änga människor nödzyn \" Bil 878 . "],"f":["nödzyn )","nödhsyna offer , "]},{"a":"nöþþrang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"o","b":[],"c":"","d":"","e":["o! hälagh iomfru KL 362 . \" o alz ualloghir fadhir \" Bo 8 . o wranglikhet. o adams sona osighogh sidhuänia ib 99 . \" oo käro brödhir \" KL 224 . \" o hedhirlike herra \" Bir 2: 67 . \" o thu obarhertoghir mordhare \" ST 21 . \" o thu fule kötmangare ib. oo biorn biorn thw äst mykyt dyärfwir \" Bir 2: 87 . o hwat innerlica the älskadho sik inbyrdhis Bo 174 . o huru opta hon thz skodhar ib 17 . \" o o o borto är biscops hattin \" Bir 1: 362 . - i förbindelse med följande ho. Iv 932, 1670 . - Jfr ovi."],"f":["oo )"]},{"a":"o","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? (bokstaven) o. SpV 514 . \" o är en rundher bokstaffwer ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt \" JMÖ 154 . - alfa ok o. hwat sigher gudz son j iohannis apocalipsi, jak är sigher han alfa ok o SpV 514 . JMÖ 154 ."],"f":[]},{"a":"o","b":[],"c":"","d":"","e":[" , negerande prefix. Se E. Rosell, Prifixet o- i nordiska språk. En betydelsehistorisk studie. Del I: Fornnordiska (Uppsal 1942)."],"f":[]},{"a":"oafladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lL. (ännu) icke förvärvad. tha war jönis . . . inne for warom sitianda räth . . . medh sinne älselighe hwstv . . . ok hwart thera gaf andro medh godom wilia ok bradno mode hwan tridia päning bade lösth ok fast afflad ok oaflad ATb 1: 119 ( 1460) ."],"f":[]},{"a":"oaflatlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oaflåtligen, oupphörligen. Ber 267 ."],"f":["waflatalika )"]},{"a":"oafskrapeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outplånlig. hwilkit liknilsse alzwoddugher gud wärdhoghis swa oaffskrapelikit j warä siäla inskruffua MP 3: 259 ."],"f":[]},{"a":"oandeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oändeliker."],"f":[]},{"a":"oannaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oår, missväxtår, missväxt. jtem ath han (ɔ: fogden) akte vm warfrvaga . . . vm humbla baade til uorith (ɔ med tanke på eventuell missväxt?) oc saa til lfischarana Arnell Brask Biᴵ 22."],"f":["uor )"]},{"a":"oar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oår, missväxtår, missväxt. \" thz största oaar \" RK 2: 7447 . \" oaar hade lenge staat ib 8017. \" ST 420, 461 . Lg 3: 392 . BSH 5: 175 ( 1507) . thet stora oaar her war pa fodher i aar ib 347 ( 1509) ."],"f":["oaar )"]},{"a":"oaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = oar. siw oaran MB 1: 238, 239 . \" j sylt thima ok oarans \" Bil 575 . \" födde iosep them ower oaaranith \" MB 1: 256 . \" wardh oaran i landeno \" ib 178 . \" tha thu ärwodhar iordhina, tha skal thu fa oaran \" ib 163 . oaarna war swa i egipto lande som i androm landom at alzskona korne ib 255 . ib 377 . KS 74 (181, 81) . Lg 962 ."],"f":["oaaran . ","oarin Lg 962 )"]},{"a":"oaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1276."],"f":[]},{"a":"oaterhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på återhållsamhet, omåttlighet. älskado atirhald ok renlek for o atirhald ok owir flödhelikhet Bir 1: 369 . mykyn skörlimnadhir oc oatirhald j allom gerningom ib 3: 94 . ib 1: 123, 206, 260, 386, 2: 180, 279, 3: 230, 452."],"f":["oatirhold Bir 1: 12 )"]},{"a":"oaterhaldeliker","b":["av"],"c":"adj.adj.","d":"","e":["icke återhållsam, omåttlig. Bir 2: 140 . \" teande äuärdhelica bliffwande liiff oatirhalloghom \" ib 228 . oatirhalloght liuärne ib 3: 407 . (oatirhallox för atirhallox Bir 3: 63 )."],"f":["oaterhalleliker . ","oatirhallelekit MP 2: 180 ) , "]},{"a":"oaterkallande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" föra till nästföljande ord."],"f":["möjl . ","att"]},{"a":"oaterkallandis","b":["ab"],"c":"adv.adv.","d":"","e":["oaterkalleligen. SD 5: 154 (fr. början af 1400-talet), NS 1: 58 (1401, gammal afskr.), 63 (1401). swa viliom vi meth godhuilia thet vnna ok fulfölghia ok thet stadhfästom meth thässo varo brefw oatirkallelica for os ok allom varom arfwom ok äptekomandom ib 525 (1406)."],"f":["vaterkallandes )"]},{"a":"oaterkalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oaterkallelig, som ej kan tagas tillbaka, oc scal thetta skipiit oatherkallelikith blifwa SD NS 3: 542 (1420, avskr.) . \" ordhit flygher w aterkallelikt mP 3: 99. \""],"f":["w aterkallelikt MP 3: 99 . ","oatherkallelikith SD NS 3: 542 (1420, avskr.)),"]},{"a":"oaterkalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oaterkallelig. märkikande mz swerdhe sin oatirkallikia dom MP 1: 220 . \" iak vtdrogh mit suärdh af sinne slidh oatirkallelikt (irrevocabilem) ib. Jfr oaterhaldeliker. \""],"f":["oatirkalliker . ","oatirkallelikit MP 1: 220 ) , "]},{"a":"oaterlönter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["olönad, utan vedergällning. gudz miskundh lathir enga godhgärninga oatirlönta SkrtUppb 236 ."],"f":["oatir- )"]},{"a":"oatervändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oupphörligt. \" som oatiruändelica offradho gudhelica böne oc offir \" KL 402 . MB 2: 396 . Bir 1: 35, 3: 242, 243, 422, 4: (Dikt) 268."],"f":[]},{"a":"oatervändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oupphörlig, ihållande. ropa til thik mz oatirwendelike röst ST 196 ."],"f":[]},{"a":"oatskilder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osändrad, odelad. \" jndiuiduus a um oatskildher \" GU c 20 (hand 2) s. 23. jak widhergar oc tror een gudh j trim personis som är fadher oc son oc thän hälganda j ene natwr oc äro oc oatskildo rike hedhraskulande Prosadikter (Barl) 31 ."],"f":["oaat )"]},{"a":"oatskilder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osöndrad, odelad. \" hälghodoma sancti thome ther j ängom stadh äru swa mange orutne oc osyndirskipte älla oatskilde swa som j thässo altareno \" Bir 3: 239 . thera (Fadrens och Sonens) älskogha bandh är then hälghe andh swa at ens natura är en ok o at skyld swa som lius ok hiti skilias aldre widh lughan Bil 81 . HSH 7: 14 ( 1469) ."],"f":["-skylder: -skyld Bil 81 )"]},{"a":"oatskiliandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oskiljaktigt. \" gudhz son wille oatskiliandis (iseperabiliter) til föghias manzens natura \" SkrtUppb 50 ."],"f":[]},{"a":"oatskililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) oskiljaktigt, oupplösligt. blifwande oatskillilika mz mik Bir 1: 122 . ib 73, 3: 87, 4: 21, (Dikt) 220. KL 110 . Su 98, 102, 290 . Lg 3: 284 . 2) fast, oryggligt. hwilka dygdher iak gömde oc hölt, alt wth j min ythersta dödz dagh o aathskililiga Lg 823 ."],"f":["oaat- Su 290 . ","oathskilielika Lg 3: 284 . ","oathskilelika Su 98 . ","oatskillelica Bir 3: 87 . ","oatskilika Su 102 . ","oatskillika KL 110 ; Bir 4: (Dikt) 220 . o aathskileliga Lg 823 ),"]},{"a":"oatskililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) oskiljaktigt, oupplösligt. \" hwilka gärninga mädhan the giordha waro oatskeleligha (inseparabiliter), ey samangiwthir iak them mz nakre samanblandilse \" SpV 543 . 3) utan åtskillnad? äptir thz at thu säthir om thz skäligha sinne wndhirgiffno kötzsins lusta, finnas manghe badhe qwinnor ok män oathskililika (indifferenter) haffwa fallith SpV 42 ."],"f":["-skeligha SpV 543 )"]},{"a":"oatskililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oskiljaktig. var guddomen ok mandomen oatskilica (inseparabiles) sidhan the först samanfögdhos Bir 2: 296 . jak är . . . oatskilikin j fadhrenom ok fadherin j mik ib 1: 122 . äru sannelika thre pärsone. oatskilika (inseparibiles) ovmskiptelika ib 4: (Dikt) 216. samwitith . . . är hwariom äpte hans gärningom, oatskilikin skam älla ära Ber 231 . 2) odelbar, som icke kan söndras. siälwir gudhodomin är oatskilikin (indivisbilis) i sik Bir 4: (Dikt) 216 . KL 5 ."],"f":["-skilikin Bir 1: 122 . -skillikin ib 4: (Dikt) 216; KL 5 . ","-skilikin Ber 231 . pl. nom. m. skilica Bir 2: 296 . ","-skilika ib 4: (Dikt) 216),"]},{"a":"oatskililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oskiljakitg. \" ey är thz möghlikit at hon kan thz som hänna persone är oatskililikt, skiptha mz naghra andhra persona \" SpV 388 . \" try tingh äru eeth heeth ok brinnande varilse skeenet eller lyuset ok hithin eller värmen hulken tryy swa allaledhes äru oatskililigen at om tu vilde aff solena tagha skenet eller lyuset tha hafde verlden jnga nyttho aff solena SvKyrkob (Lucid B) 122. \" Mecht 90 . 2) odelbar, som icke kan söndras. persona är skäligx naturs een oathskililikin (individua) natur ällir warilse SpV 388 . ib 508 . \" the hälga oc oathskilielige trefalloghet \" SvB 496 (b. av 1500-t.)."],"f":["oatskililikin SpV 388 . ","-skileliken Mecht 90 . ","-skilighin SpV 508 . ","-skililikit ib 388 . pl. n. oatskililigen SvKyrkobr (Lucid B) 122 . best. f. oatskilileglige SvB 496 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"oatskilnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frånvaro av åtskillnad, enhet? thu haffwer nw nogh lärth til matto, huru lankt han foreseer, hwilkins äwärdeligha syn hwadzske stadzsins ällir timans atskifte, ällir atskolnahdir ällir oatskilnadhir tränghir ällir hindhrar (cuius visum eternum nec loci nec temporis intervallum angustat) SpV 515 ."],"f":[]},{"a":"oatskipteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" - adj. odelbar. sanctam et indiuiduam trinitatem thz är hälgha oc oatsk[i]ptelika trefaldoghetena Mecht 225 ."],"f":[]},{"a":"oatskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskiftad. \" tha dömde jak nummis . . . lothägande waro met fornämpdom androm byilom j ylistaro, baada j skoghom ok fämarkom, yxona saman ganga j skoghum ok klöff met [klöffwe j fämarkom til oaskipto \" Svartb 332 ( 1430) ."],"f":[]},{"a":"oatskötande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som icke vårdar sig om, som försummar ngt. thy athwakte mannen, ath ey han aff harth aff stryke syndinne smittho swa som oathskötande gudhz stora nadh Mecht 298 ."],"f":[]},{"a":"oatskötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vårdslöst. swa gör iak opta ogudhelika, oc oatsköttelika, oc stundom mz ledho, gudz thiänist SvKyrkobr 310 ."],"f":["-skötelika )"]},{"a":"oatskötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vårdslöst. VNB 30 ."],"f":["-sköttelika )"]},{"a":"oatskötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oaktsamhet, försumlighet. Su 287 ."],"f":[]},{"a":"oatspordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oåtspord. i abs. dat. el. ack. konstr. mich och flerom synom ärffuingiom o athspordom FH 4: 81 ( 1463) . hanom o aathspordan SO 115 . \" oldermannenom ok hans bysithiarum oathspord \" ib 116 . \" thöm at o aat spordha \" SJ 142 ( 1445) . - n. adv. oåtspord, utan att spörja. hwi sa war degtingat hanom oatsport RK 2: 7689 ."],"f":["o aat spordher )"]},{"a":"oatspordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oåtspord. ib abs. dat-. el. ack-. konstr. . . . han tha testament i lybbke giorde effter lybz lagh sin hustru watsporda SJ 2: 192 ( 1491) . \" hanom vuitendes ok oatspordan STb 4: 34 (1504). \""],"f":["w- . ","-sporder )"]},{"a":"oatvaktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bristande uppmärksamhet, vårdslöshet. SD NS 1: 563 ( 1406) ."],"f":["oaatwactan )"]},{"a":"oatvaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ouppmärksamt. \" las . . . oatuaktelika \" KL 188 . LfK 156 ."],"f":[]},{"a":"oaviteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ostraffig. \" o hwru oawitelike wi mattom wara än wi swa atwaktelika bäthradhin ware laste som wi afwitom annars osidhi \" Ber 57 ."],"f":[]},{"a":"obarhärtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obarmhertigt. HSH 20: 63 ( 1506) ."],"f":["-herthelige )"]},{"a":"obarmelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obarmhertigt, grymt. RK 2: 3789 ."],"f":["-ligh )"]},{"a":"obarmhärtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obarmhertig. ST 21, 60 ."],"f":[]},{"a":"obarþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["slagen. \" kännandes sina culpam, nw bardh, huilket hon wille ey göra obardh \" LfK 147 ."],"f":[]},{"a":"obebnudhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obådad, ej förkunnad, utan att hafva skickat bud för sig. jach uth i nath obebodath BSH 5: 383 ( 1510) . - oväntad. komme i thet nestä obebwdedhä HSH 20: 124 ( 1507) ."],"f":["obebodath )"]},{"a":"obebrevadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke skriftligen bekräftad el. överlåten. SD NS 2: 338 ( 1414) ."],"f":[]},{"a":"obebudhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obädda, ej förkunnad, utan att ha skickat bud för sig. tha wille then wnge häre (ɔ prins Kristian) lagth twnga pa them pa hedmarken, och sa gynge the sammens och wille brotha och haffwa hold for honum. ath han skulle icke obebodat. kommet jn pa them GPM 2: 20 ( 1508) ."],"f":["obebodat )"]},{"a":"obegivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ogift. \" o helag moder obegiffuen ärafful ljomfru jorderikes drötnyngh bijdh for oss \" SvT 22 ."],"f":["-giffuen )"]},{"a":"obegriplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oberipligen, ofantligt, oerhört. eet obegripleka stort palacium Hel män 248 ."],"f":["-leka )"]},{"a":"obegriplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obegripligen, ofantligt. obegriplegha stor Gers Frest 56 ."],"f":["-legha )"]},{"a":"obegripliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) omfattning, oändlig, oändligt stor. eet stort obegriplekit palacium Hel män 250 . \" thogh är mith guddoms hiärta swa offwergänglighit offwer thina siäl, ath thik synes thz allaledhis wara obegriplikit (inattingbile) \" Mecht 80 . ib 148 . \" gudh är äwinnelikin, obegriplikin (incomprehensibilis) j sino waldh, omätelikin j guddomenom \" SpV 191 . gwlsmedz. skomakares. grytogywtaras ämbethe . . . ärw snat lärdh, men gardzmestaras ämbethe är swa with oc obegripelikith oc thy är thet wandampth ath kwnna PMSkr 104 . 2) obegriplig, ofattlig. iomfrunnas wärdoghet, huilken när gudhi war för wärldenna opphoff os mykyt obegripäliken i hans wälsignadha före syn JMÖ 125 . - (?) j wredhinna gälniska ok hädilse j miswörning, j them jnne är obegriplikin widsomsins ande (inest eis incapax sapientiæ spiritus) lönlika thinga klokir wtspeiare SpV 159 ."],"f":["obegriplikin SpV 159, 191 . f. obegripäliken JMP 125. n. obegrilikit Mecht 80 . obegrip(e)lekit(h) Hel män 250 ; PMskr 204),"]},{"a":"obegripliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oomfattlig, oändlig, oändligt stor. thänk thz omättelica. äurädhelica. oc obegriplica (incomprehensibilem). oc keysarlica valdit vordhit man Bo 196 . for hans obegriplica kärlek ib 248 . ib 175 . Bir 1: 90, 4: 24, 158 . ST 420 . Su 33, 81 . FM 532 ( 1511) . Några af dessa ställen böra dock kanske rättare föras till 2. - (?) swa som vi kunnoghe vardhum mannom om ordh älla giärninga. swa ändelika kunnoghoms oc vi vbigriplaka (cuncta scrutani) andanom vm thankana Ber 268 . 2) obegriplig, ofattlig. o huru oberiplike äru hans doma Gr 312 . \" min ordh skulu ey j obegriplikom wttydhilsom, wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydhning wppinbaras \" Bir 4: 91 . Su 268, 398 . Lg 3: 594 . thänna bok är gnazska mörk oc obegripligin at vndirsta ällir begripa mz likamlikom sinnom MB 2: 331 . \" allom dödelikom människiom obegripeliken \" Su 47 . ib 19 . \" obegriplikhet af hwarre dödhelike creatwr \" ib 413 . ib 46, 292 ."],"f":["obegripeliker: -lik Bir 1: 90 ; ","-liko ib 4: 158 ; Su 81 ; ","-like ib 33 . ","obegrippeliker: -lik Lg 3: 594 . ","vbigriplaker: -laka Ber 268 . obegripligin (f.) MB 2: 331 . obegripeliken (f.) Su 47 . obegripeligen (ack. m.) FM 532 ( 1511) n. obegriplikit Bo 175 . ","obegripliket Su 398 . ","obegriplikhet ib 413 . ","obegripelikit ib 46 . obegripeliktet i 19), "]},{"a":"obegriplikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oändlighet, ofantlighet. \" o gudh fadhir . . . for thins hälgha namps hedhir, oc thins osighelica mildhetz obegripeliketh, vn at . . \" SvB 521 (b. ab 1500-t.). 2) oförmåga att fatta, bristande fattningsförmåga? först skalt thu loffua fadhersins alzmäkoghet . . . hwilka engsins creatur obegriplikhet (immensitas) kan begripa (hwatzske j himerike ällir iordherike Mecht 241 (möjl. förvanskat)."],"f":["obegripelikhet )"]},{"a":"obegrundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1). hvars botten ej kan finnas, bottenlös. insäntk i thz obegrwndelika haffuet gudelikx clarhetz (abysso divinitatis absolutæ) Su 140 . 2) ofantlig, ofantligt stor. atj skulden ther tiena . . . ider ene obegrwdeligen (för -grwndeligen) siele gagn FH 6: 368 (1495, gammal afskr.). 3) outgrundlig. gudelika domanna obegrwndeliken (imperscrutabilis) dywphet Su 70 ."],"f":[]},{"a":"obegrundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ofantlig, ofantligt stor. sanctus bernardus spordhe wan härra ihesu(m) christum aasth hwat hans obergrundhelikasta pina war SvB 187 (omkr. 1520). 3) outgrundlig, outrannsaklig. sonen är obergrundelikin (inscrutabilis) gudz wisdombir Mecht 120 . - Jfr ogrundeliker."],"f":["obegrundelikin )"]},{"a":"obehaghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke är till behgag el. belåtenhet, som framkallar missnöje. asmund giorde them en obehagelig renskap Stock Skb 297 (1513, Skip) ."],"f":["obehagelig )"]},{"a":"obehindradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke ofredad, okränkt, oantastad. lather then hielge kirke och hennis vndersater. godz tienere och folk. bliffua obehndrede och obeskaddat pa theris godz och ägedela FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) . - icke giord till föremål för tvist, oomtvistad, oklandrad. them !UDDA_TECKEN?: werka stadha) scal han her epter ffry och obehindradhe beholde FH 1: 32 ( 1455, gammal afskr.) . \" alt samana huart widh sich lata obehndrat oc obekymrat bliffwa \" SJ 222 ( 1453) . \" staa i qwarstad obehindret til rätthä pa badhe siider \" BSH 5: 539 ( 1514) . - n. adv. obehindradt, i fred, i ro. ath alle op och wth met store älffwen till ny lödisse ofortollat, til gotz och man obehindrat, fara skullä BSH 5: 539 ( 1514) . mago oc skulo . . . obehindrat ffor oss alla . . . fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret SO 163 . SJ 226 ( 1453) . HSH 24: 22 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"obehindradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" obehindrat, i fred, i ro. Sj 2 28 (1477). affhendde han sig för:ne huss . . . och tilegne tet för:ne larens . . . til euerdelicä ägo, obehindrat och obeklandrat STb 5: 162 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"obehänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olämplig. hade thet warit myket omögeliget och behendt saa komma i byn BSH 5: 304 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"obehändoghe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovig, olustig. mykin sömpn gör man obehendogan oc latan LB 3: 21 ."],"f":[]},{"a":"obehändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovig, trög, tafatrt, klumpir. rudeo . . . dere vara oc vardha obehendoger oc groffuer GU C 20 s. 531 ."],"f":["-hendoger )"]},{"a":"obehörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oberättigad. \" om the nagath wiste eller hört hade aff swadana obehörliith taal \" STb 3: 557 ( 1498) ."],"f":["obehörligith ) , "]},{"a":"obeklandradhe","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. oklandradt. huat en rolige och obeklandrat haffuer BSH 5: 298 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"obeklandradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" n. adv. oklandrat, utan klander (med avseende på besittning el. åtkomst). ath fornempde knwt . . . fick for:ne hustrv marigti sine c mark j gen ohindret loch obeklandret STb 4: 99 ( 1505) . nytandes och haffuandes (huset) obehindar och obeklandrat ib 353 (1514). - med prep. for jämte beteckning för den som klandrar el. det som innebär klandret. thy ma oleff brwke, haffue . . . forscriffne gardh oc tompt . . . obeklandreth for hwars tiltal STb 2: 208 (1487). per olsson . . . gaff syluast finne quit, frij, lidugh och löss fore alle hans egedeler han epter hanom hade obeklandret fore alle hans arffua ib 4: 81 ( 1505) . hulkit grund . . . hustrv elin honum oplot ffrit och quith obeklandret för sigh och alle sine effterkomende ib 5: 33 ( 1514) . \" obehindrat och obeklandrat fför alle födde och offödde aatalare \" ib 162 ( 1517) . ib 231 ( 1519) . - med prep. af. . . . vploth . . . then deel . . . frith och quit til ewederligh tijdh obeklandet aff alla födde och offödde till thalara STb 4: 118 ( 1506) ."],"f":["obeklandret ) , "]},{"a":"obeknipin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. utan intrång, oantastat. huilit godz oc ägor iak her til haffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis wärio obeknibit oc ganslige ohindrat Brasks Kopieb 27 ( 1510) ."],"f":["obeknibit ) , "]},{"a":"obekränkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okränkt, oförkränkt, oqvald. \" theris friiheter och priulegier, som helligste fedher . . . thöm giffuit och her till obekrencthe vnth haffwe \" HSH 20: 16 ( 1506) . saa ath . . kadrine göstaffsdotter j then deel henne tilfalle kan, ohindrat och obekränkt blyffua skal DD 3: 242 (1508, orig.) ."],"f":[]},{"a":"obekymbradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr unbekymbradher."],"f":[]},{"a":"obekymbradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke orodad, icke besvärad, oantastad. gaff hwardera annan ledog och lös frij qwitt och obekymradh . . . ffor all ytermeera kraff aamaning eller tiltal SJ 404 ( 1474) . - oantastad, oklandrad, oomtvistad, icke gjord till föremål för tvist. äptir min dödh skal hon (ɔ: gatubodh) fry ok obekömbradh ok ohyndradh aff allom minom ärfwingyom koma til förscrifna nadhindals klostir j geen FH 3: 120 ( 1448) . \" skulde behalda alla thera bopännynga i quiku od dödho, opekumbradha ok ohindradha \" SD NS 1: 291 ( 1403) . SJ 222 ( 1453) , 226 (1453). loth wpp . . . jenis andrissone . . . eth stenhus . . . i alla motto oklandat och obekimrath ib 401 ( 1473) ."],"f":["obekömbradher . ","opekumbradher . obekimrdher: -ath SJ 401 ( 1473) ), "]},{"a":"obekänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okänd, obekant. Va 10, 28 . nagot haffwer han i hogen, thet oss obekändt är BSH 5: 141 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"obemannadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obemannad, icke försedd med manskap. mong obemannad kog oc holk RK 2: 7778 ."],"f":[]},{"a":"obemärkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oanmärkt. \" han lather eij thet minsta ordh wara obemerckth \" BSH 5: 625 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"obenidhradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförkränkt? saa then gudztyensth oc syälarykt. obenedrath och oforsymat, til ewigh tydh, stondha ok blyffwa skal DD 3: 242 (1508, orig.) ."],"f":["-nedradher )"]},{"a":"obenämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke omtalad el. (närmare) angiven. förundrer oss att hans nåde setter så mong möthe, helst på obenämd stadh Linkbilbh 1: 155 (1524, Brask)."],"f":["obenämbd )"]},{"a":"obeplikteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörlig, skändlig. \" then store obeplichtelighe skadha, mordh ok fördärff som oss the rysser giorth hafua \" BtRK 346 (1490, orig.) ."],"f":["obeplichteligh )"]},{"a":"obeqvämas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. icke passa, vara \"obekväm\". disgruo . . . missämia ok obequämas GU C 20 s. 192 ."],"f":[]},{"a":"obeqvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 36. 2) otymlig, vanställd. jncocinnus a um obeqwämmer oc myssämmyare GU C 20 (hand 2) s. 20."],"f":["obeqwämmer )"]},{"a":"obeqvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) olämplig, oduglig. \" walde then hon wiste owerdoghan oc obequäman \" LfK 157 . - med dat. wärdzlikom kärleke obeqämber (ineptus) Su 87 . - med prep. til. the som ther til obequämme ärw oc owerdoghe LfK 164 .","2) otymplig, vanstäld. \" haffwer . . . obequäma händher oc föther \" Lg 21§9. 3) otillbörlig, opassande. obequämt taal LfK 154 ."],"f":["frf . ","vokal i ändelsen -m. -mmLfK 164)"]},{"a":"obeqvämin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olämplig, oduglig. jak haffwer syndath i öffwriflödoghet i math ällir i drök i holko iac haffwer [varit] oskönioghir ellir obequämyn tiil lgudz tiänisth SvKyrkobr 308 ."],"f":[]},{"a":"obeqvämlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otillbörligt. BSH 5: 538 ( 1514) . \" ath han obeqwämlige hade beuist siig emot honom \" HSH 24: 47 ( 1516) ."],"f":["obeqwemliga BSH 5: 538 ( 1514)"]},{"a":"obeqvämlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otillbörligt. \" thaa swarade han obequämligha sigiandes . . . \" Vg Fornmt I 10: 81 (1524)."],"f":["obequämligha )"]},{"a":"obeqvämliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) otillbörlig, opassande; kränkande. \" olaff . . . klagmaede at han sön anders olson wor til lagt, obeqwemlige ärende aff sind faders broder Uppl Lagmandsomb 68 (1493). euerth . . . zacer til xl marck for obequmeligit thall han sade til borgamestaren \" STb 3: 107 ( 1493) . \" kom fore oss . . . jens joansson . . . om eth ärende och obequemeligit taal hanom war . . . forekastat om een hwndh etc. \" ib 357 ( 1498) ."],"f":["obequemeligit . ","obeqwemlige ) , "]},{"a":"obeqvämliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) olämplig, oduglig. \" thet rwmit som clostrit nw vppa staar är thöm alzstingis obequämelighit ok onytta \" FH 2: 129 ( 1441) . \" wardher han ther til obeqämmelikare oc ogudhelikare \" Su 300 . 2) otillbörlig, opassande. ath obeqämeliget ware, ath sadana romare kyrkes budh skulle noger for aren widerfares BSH 5: 520 ( 1512) ."],"f":["-qwämmeliker . ","obeqwämeliget . ","obequämeleghit ) , "]},{"a":"obeqvämlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obillbörlighet. \" ath ey skee styldh, roff eller annar obequämbligheth inrikis \" Arnell Brask Biᴵ 18."],"f":["obequämbligheth )"]},{"a":"oberadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ogift, oförmäld. \" hwn vppa thän tiidh vberad oc vgift bliurer \" FH 8: 5 ( 1414) ."],"f":["v- )"]},{"a":"oberadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke havande rådgjort, utan att ha rådgjort el. lutan att rådgöra. Se Sdw 2: 1276. tha badh hoon aff oförthänkto oc oberad meth conunetit nokra aff closterins ämbetzmannom at fara mädh . . . herra arwidhe SD NS 2: 570 ( 1412) ."],"f":[]},{"a":"oberadhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. [Jfr Mnt. umberaden] ","e":["obetänksamt. rädandes at tw oberädliga oc forhasteliga öffwar tiig j strydena mz glwpande forsökning Troj 118 . (Tessus) böd honom (ɔ Hector . . . at han skulle fara syn wäg w stridena saa framth han ey skulle oberaadliga forfaras j bland syna fiender ib 133 . ib 167 ."],"f":["-radliga . ","-raadliga . ","-radliga )"]},{"a":"oberedder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obetalt, ogulden. af thöm päningom, som atirstodho meth honom oberedde SD NS 2: 843 ( 1414) ."],"f":[]},{"a":"oberyktadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" pl. m. oberychtade) , p. adj. 3) oberykad, välkänd, välfrejdad. Se Sdw 2: 1276. tha fäste iacob gwlsmid lagh syäl tolfte for sina hustrv ath hon war oberöktadh ATb 1: 35 ( 1455) . \" thaa gingo beschedelige . . . dandemen och oberychtade lagh fore thenne breffuissere jöns skomagare \" STb 3: 34 ( 1492) ."],"f":["oberöktadh"]},{"a":"oberyktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke förkunnad af ryktet, obemärkt. kan idher verdoghe nadh komma obyry[k]tthet hijth nidh BSH 5: 112 ( 1506) .","2) icke beryktad. öberöktadher för nagra odygd SGG 128 . 3) oberyktad, välkänd. tilbör thöm oberychtadhe ok obesmyttadhe wqre ppa syder SO 156 . SGGK 103 ."],"f":["-rychtadher . ","-röktadher SGGK 103 ; SGG 128 . obory[k] tthet), "]},{"a":"obesatadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke beslagtagen. mith godz . . . före och forsende friith och obesaateth HSH 24: 22 ( 1512) ."],"f":["obesaateth ) , "]},{"a":"obesatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obebodd, öde . . . ati stadhen finnass lx ödhisgardha och tompter obesatta SvSkr (SS) 1 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"obesedher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obesedd. \" betagis myket thet obeseeth är \" HSH 19: 133 ( 1506) ."],"f":["-seedher )"]},{"a":"obesedher","b":[],"c":"","d":"","e":[" GPM 2: 362 ( 1511?) ."],"f":["obeseet ) , p. ladj. "]},{"a":"obesighladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obeseglad, utan sigill. haffde the medh sigh nogra besiglda och obesiglda scriffter Arfstv 57 (1474 -75)."],"f":["obseiglda ) , "]},{"a":"obeskattadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke beskattad, icke besvärad med skatt och tunga. lather then hielge kirke och hennis vndersater . . . bliffua obehindrde och obeskaddat pa theris godz FH 1: 50 ( 1478, gammal afskr.) . 2) icke utlöst. alla fanga som i thenne twedrächt fangne äru och obeskattade äru BtRK 112 ( 1436) ."],"f":["-skaddadher )"]},{"a":"obeskatteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjligt att uppskatta (till sitt rätta värde), oväderlig. the obeskattelika (inapreciabilem) oc obegriplika rikedomana thäs högxsta oc obegriplika goddomsins Mecht 148 ."],"f":[]},{"a":"obeskedhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförständigt, dumt. \" then gamble oc ouise man teer sik svva obeschedhelika \" OB 214 . - obetänksamt, öfverdådigt, omåttligt. thäring til at hielpa the ther obeskedheligha forthäöra (pro jwando prodigo) är fortappadh Ber 288 . - otillbörligt. thwingar thu them obeskedhelika ST 383 ."],"f":["-ligha )"]},{"a":"obeskedheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otillbörlig; ohyfsad, oförsynt. brvtus a um faauisker eller obeskedrlikin GU C 20 s. 62 immodicus . . . omaathelighen oc obeskedhelighen ib (hand 2) s. 149. tridia synden . . . thät war hans obeskedlikin grymhet MP 4: 91 . ","2) som saknar urskillning, oförståndig. jndiscretus . . . obeskedelighen GU C 20 (hand 2) s. 23. o huru mange the haffwa warith, som j sino ärffwodhe haffwa lathit see hälaghetenna formam ällir skpanadh, ok tekn mz sik, än thz kwngiordho the mz obeske[de] likom hogh (indiscreta mente) SpV 299 . \" än thog at akthin är obeskedilikin (indiscreta) j genwardaghe gärninginne \" ib 446 ."],"f":[]},{"a":"obeskedheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörlig. \" aff idhre obeskedhlike twang \" ST 384 . at binda sik saman j odughlicom oc obeskdhelicchom winskap VKR 19 . ib 20 ."],"f":["-skedhliker . ","-skedhelichin (ack. sing. m.) VKR 20 ), "]},{"a":"obeskikkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obredd. - n. adv. oförberett. Se Sdw 2: 1276."],"f":[]},{"a":"obeskikkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oberedd. \" somlike äru alztingis orädde oc obeskikkadhe (näml. att anamma sakramentet) \" Su 293 ."],"f":[]},{"a":"obesmittadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obesmittad, fläckfri, ren. \" en aff them allom är thin wthwalda duffua, fulkommen oc obesmittat \" Su 88 . \" thz obesmittadha lambet \" LfK 74 . \" oberychtadhe ok obesmyttadhe . . . vppa syder \" SO 156 . haffwa ena obesmittada trofastheth sinom öffwersta PM 2 ."],"f":["-smyttadher )"]},{"a":"obesmittelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["okränkbart. slotzlofuen, som obesmitteliga bör at halles vtan alt wilkor Rydberg Tr 3: 577 (1512, avskr.) ."],"f":["-smitteliga )"]},{"a":"obesmitteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan orenas el. befläckas; kysk, ren. o helager oc obesmitteligen jomfrudomer jach weeth ey med huad loff jach schal tig loffua SvT 6 ."],"f":["-smitteligen )"]},{"a":"obesmittilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. fläckfrihet, renhet, kyskhet. andans hälaghet är hogxsins obesmittilse (incorruptio) SpV 102 . \" sywndhe drothninghen är renleksens dygdh hwilken som är hogxsens oc kötzsens obesmittelse JMPs 283. \""],"f":[]},{"a":"obespisadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["saknande livsmedel el. proviant. at slotten oc städerna äre obespisade ok almogen twedrektig HSH 17: 184 ( 1524) ."],"f":[]},{"a":"obestand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada, förtret, ledsamhet, krångel. \" ther wil fölgie owilie oc obestand wtaff \" DD 1: 219 (1512? eft. aftr. hos Langebek). swa at inte obestand heller parlamente skulle komme mellen oss eller wart folk HSH 18: 105 ( 1497) . skulle ther födis mykith obestondh och skadhe vtaff ib 19: 69 ( 1504) . BSH 5: 123 ( 1506) , 178 (1507). om thet obestandh, som her sten cristiernson företagit haffwer mot ider oc ryget ib 558 ( 1516) . sadanth obestandh begynne ib. ath hans nad sadane obestand aldelis afsette wiil lib. FM 415 ( 1509) , 416."],"f":["-stondh )"]},{"a":"obestand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada, förtret, ledsamhet, krångel; skadligt föredtg; uppror. at nogre ther oppe hoss ider (ɔ i Dalarna( haffue taghit sig wradt före och obestond STb 5: 323 (1521, Kop). ib 332, 338 (1521, Kop)."],"f":["-standt . ","-stand )"]},{"a":"obestandeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) . adj. skadlig, ofördelaktig. Jfr SAOB O:74. at nogre kyrkenes personer i thenne landzende skulle haffue bekommit noget obestandeligt rykte pa eder nadis argesta HSH 16: 74 (1527, Brask) ."],"f":["-ligt"]},{"a":"obestandelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skadande, fientlighet. \" reder syk fast tiil vern oc obestandeligheth \" BSH 5: 558 ( 1516) ."],"f":["-ligheth )"]},{"a":"obestandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skadlig. för swadane obestandige begynnelse BSH 5: 486 ( 1511) . tagendis eder nagen myströst eller nagen obestandigh dectingen fore FM 415 ( 1509) ."],"f":["-igh . ","-ig )"]},{"a":"obestandoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =obestand. at nogre . . . skalke . . . haffue them företaghit stor offuerdadighet, oraat oc obestondighet STb 5: 324 (1521, Kop)."],"f":["-stondig- )"]},{"a":"obestridder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke bekämpade, utan strid. kommo in j ispanien obestriddä (umbestrden) Va 21 ."],"f":[]},{"a":"obesuten","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obebodd . . . och en stor del aff staden (ɔ Stockholm) öde oc obestithen är STb 5: 315 (1520, Kop)."],"f":["-sithen )"]},{"a":"obetaladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) obetalt, ogulden. \" thry hwndret mark . . . som än nw vethalede äre aff heela summan \" STb 4: 170 ( 1507) ."],"f":["vtbethalede ) , "]},{"a":"obetaladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) obetalt, ogulden. \" swa ath enkte äfter stondher obetalat \" SD NS 1: 680 ( 1407) . obetaldh gäldh Lg 3: 416 . - obetalt, för hvilken betalning icke blifvit erlagd. mwrgerningen är obetaldh PM LXVII . 2) som icke får betalning, utan att få betalning. kördho han bort obitaladhan Bo 15 . 3) icke betalande, utan att betala. går bort obetaldh TS 23 ."],"f":["obitaladher: -an Bo 15 )"]},{"a":"obethvingadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke tvingad. onödddha och obetwingade SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"obethvungin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke tvingad, onödd. fore the for:de til hanom ogripne oc vbetwungen BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.)."],"f":["vbetwungen )"]},{"a":"obethäkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obetäckt. ST 532 ."],"f":[]},{"a":"obethänkliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Ä. Dan. ubetænkelig] som man icke kan tänka el. föreställa sig, outgrundlig. o hurw stor ok hurw obetänkliken kärleksins älskelikxhet war thät ath vppa thät ath . . . tha antwardade thu j dödin thin son jhesum christum MP 4: 70 . obetänkelikin godhet ledhe mik SvB 6 (b. av 1500-t.)."],"f":["-tänkliken . ","-länkelikin ) , "]},{"a":"obethänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["2) som icke har betänkt sig; oförberedd. \" ath tw ey doo aff braddöödh, obetänkir oc oscriptadhir \" SvKyrkobr 262 . - med prep. um. at jak haffwir . . . warit . . . suar til wpbörian, oc obetänkt om ändalyktena SvB 139 (omkr. 1500). - obetänksam, oöverlagd. pussilanimitas är en fawisk ok obetänkt (inconsiderata) hogxsins nidherkastilse SpV 140 .","3) icke betänkt på ngt, ointressead för ngt. med prep. pa. j wethen oss ware obetenkth paa i winthers noghen fogothe vilie haffve haffth ther nidre uthen epther edert raadh HSH 16: 14 (1526, Brask)."],"f":[]},{"a":"obethänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförmodad, oförutsedd. \" noghoth obethänkth anfal \" SD 3: 413 . HSH 20: 31 ( 1506) . BSH 5: 185 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"obetöfradher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"p. adj. - n. ","e":["utan dröjsmål. utan att söka undanflykter, utan invändning? förnögia . . . hans fan mynden thenne swmma peninga om jwla tiidh nestkomende vtan alla retgangk hielperede eller arelist vbetouert SJ 315 ( 1464) ."],"f":["vbetouert ) , "]},{"a":"obevaradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["otadlig, ren, intakt. med prep. mädh. celeps . . . celebs iomfru obeuaroth mz wärldene ok änklinger GU C 20 s. 92 . - Jfr unbevaradher Sdw 2: 808."],"f":["obeuaroth ) , "]},{"a":"obevaradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke skyddad. Lg 3: 334 ."],"f":[]},{"a":"obevarin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oantastad, oomtvistad, ställd till fritt förfogande. tha dömdom wi them . . . thera fisskäwatin ok thera strom . . . frijt ok frels ok oboworen ok thera scyttings ra SD NS 3: 577 (1420).","2) otadig, god, gångbar. RP 2: 215 ( 1391) . - Jfr unbevorin Sdw 2: 808."],"f":["oboworen )"]},{"a":"obevarin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oantastad, oomtvistad, till fritt förfogande stäld. dömom wi . . . all thessa for:da godz . . . ij geen til krunän vnder skat fri oc obewarin SD NS 1: 417 ( 1405) . ib 433 ( 1405) .","2) otadlig, god, gångbar. \" fore thyo marker i obewarna redho päningha \" SD NS 1: 234 ( 1403) . ib 390 ( 1404) , 444 (1405), 448 (1405, nyare afskr.), 493 (1405)."],"f":["obeworin: -wornom SD NS 1: 444 ( 1405) ; ","-worna ib 448 (1405, nyare afskr.) . ","vbeworin: -worna ib 493 ( 1405) ),"]},{"a":"obevisliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obevislig; som icke grundar sig på bevis. thet händher breffwen (ɔ åkomsthandlingarna) brenna äller borthkomma / sidhan kombir trätta oc obewislika domma PMskr 193."],"f":[]},{"a":"obezladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obetslad. \" effrenus . . . idest sine freno obeezlader sed translatiue oostyroger \" GU C 20 s. 291 - bildl. otyglad, ohämmad. furor är gramska ok obedsladh (effrenata) idhkelikin framkastan SpV 140 ."],"f":["obeezlader . ","obesladh ) , "]},{"a":"obidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke låter beveka sig av böner, obeveklig. jnexorabilis . . . obedeleghen obböghelighen GU c 20 (hand 2) s. 25. Jfr obödhigher."],"f":["obedeleghen )"]},{"a":"obidhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörligt beteende? tha köm dönhoff kalle oc kärde högelica foe thöm um oret oc obidhelikit, hon oc scada, som honom . . . är skeed . . . i idher stad FMU 3: 175 ( 1439) ."],"f":["-likit )"]},{"a":"obidhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["obedd, oombedd. kom thässe samma qwinna . . . her in for rättin, otrughad ok obedhin JTb 7 ( 1456) ."],"f":["-bedhin )"]},{"a":"obilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörlighet, otillbörligt beteende. tha marsken sporde then obilde RK 2: 5746 ."],"f":[]},{"a":"obisprakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oklandrad, utan klander, utan att anspråk gjorts gällande. haffuer nw stondet sidhen ffastelagen oklandret och obespraket SJ 2: 254 ( 1494) . ib. STb 3: 168 (1494). ib."],"f":["obespraket ) , "]},{"a":"obiþin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["obedd, oombedd. jak tror at the giordoth alt obidne RK 1: 2369 . MD (S) 277 ."],"f":[]},{"a":"oblandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oblandad, icke blandad, icke bemängd. MB 1: 44 . wile . . . gudh . . . at the släkt ware oblandath mz androm ib 187 . the andelika födhan skal . . . taghas oblandath mz witandis synd ib 310. hon (glädjen) är oblandat mz sorgh oc mz grat MP 1: 29 ."],"f":[]},{"a":"oblidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lovänlighet, förbittring, förtrytelse; ogunst, vrede. then wredhe konungh tedhe thär | at the salgho qwinnnä / . . . | sinä oblidho mangha lundha Fredrik ed Noreen 2466-69 "],"f":[]},{"a":"oblidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogunst, vrede. \" sywnde som os skal röra til at rädas gudz almänneligha strangha doom, är domarens högxstha gräselighet oc oblide JMPs 571. \""],"f":["oblide )"]},{"a":"oblidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oblidkelig. \" jnexorabilis . . . obedeleghen obööghelighen oblidleghen oc omiskundsamber \" GU C 20 (hand 2) s. 25."],"f":["oblileghen )"]},{"a":"oblidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oblid, ogunstig, ovänlig; förbittrad. Se Sdw 2: 1276, R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 200 och E. Rosell, Prefixet o-i nordiska språk 1: 93 f., 102. ok tu vsall tholl ok lidher alla hans vranghet, ey thalar til hans eeth hart ordh ok alder theer hanom thit anlith oblyyt J Buddes b 177 ."],"f":["loblyyt ) , "]},{"a":"oblidhka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra ngn oblid el. ogunstlig el. förbittrad. gudh, hwilkin wi haffwom oblidhknath mz warom syndom SpV 36 . j hans andelike skodhan, ok hälgha liffwirne, aff hwilko hans konunghir haffdh wordhit oblidhkadhir ib 208. ib 104, 486 ."],"f":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"obligera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*obligera sik , förbinda sig till ngt. obligere ider j ingen mathe, ther ider framdelis. forhindra kan GPM 2: 34 ( 1511?) . - gå i borgen? later aldrig komma eder till at j edr obligeren för nogon in banco in forma camere HSH 13: 115 ( 1524) ."]},{"a":"obliþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovänlighet, förbittring, förtrytelse. \" sagþe til hans mz obliþo \" KL 190 . "],"f":[]},{"a":"obliþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogunst, vrede. \" at te þem sina obliþe \" Bir 4: (Avt) 180 . skyla fore guzs vbliþipe ib 181 . ib 2: 251, 4: (Dikt) 238. Fr 2439 ."],"f":["oblidhi Bir 4: (Dikt) 238. vbliþe), "]},{"a":"obliþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oblid, ogunstig, ovänlig. \" guz moþer teþes hanom wreþ ok obliþ \" Bu 27 . \" vilin ij miin frugha ey vara oblidha tha vil iak göra thz ij mik bidhia \" Iv 1190 . RK 1: 761 . - med dat. warin mik ey oblide RK 1: 3710 . BK 196 . - bister, dyster. swå som opta, then som sandr win är, han tee oblit anlite KS 21 (51, 22) . 2) sorgsen, bedröfvad. finder them mykith oblidhare (tristes), än the waro wane at wara MB 1: 235 . \" for hwi ärin ij swa mykith oblidhe \" Iv 1071 . \" jak gör ä nokon lettugha oblid \" RK 1: 305 . ib 521, 715 . oblit änlite MB 2: 287 . - Jfr oblidher."],"f":[]},{"a":"oblokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke belagd med block, icke fängslad med black. wii säghie thöm oc til lyff och swndh, ostockadhe och oblockade medh jern, torn ok alle insätninger Rydberg Tr 3: 491 (1502)."],"f":[]},{"a":"oblygdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke behöfver blygas, utan skam. oblyghdher (Bil oblygher 643) liwa Lg (Cod. C] 1030."],"f":[]},{"a":"oblygdhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan blygsel, utan att blygas. gaa the til altarit oblygdlika (impudenter) Bir 1: 149 ."],"f":[]},{"a":"oblyghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oblyghet, skamlöshet. \" han tok sik til hustru jomfru biliam, hwilkin so blygh war, at honom them andra, ware hon före ätpriliknilse, hwilkom oblygdhin war affskapadh ällir onaturligha skapadh, ok ey lastir (impudicitia monstrum erat, non vitium) \" SpV 332 ."],"f":[]},{"a":"oblyghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan blygsel, utan att blygas. atirkallar diärflica. oskäluande ok oblyghelica (invececunda) sin alra kärasta Bo 93 . \" han gar oblyghelica (impudice) oc oräddelica til mit altara \" Bir 3: 91 . ib 1: 161, 292, 2: 68 . KL 19 . MP 1: 141 . Ber 176 ."],"f":["obliughlika KL 19 . ","obliughilica MP 1: 141 . ","obliwghlika Ber 176 . ","oblyuglika Bir 1: 161, 292) ,"]},{"a":"oblygheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oblyg. oblyghelik laath ST 394 ."],"f":[]},{"a":"oblygheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oblyg, skamlös, fräck. \" om hon hafwir mädh oblighligha hannan vpwäkt sik älla annan til snödhan oc olofflighen lwsta \" SkrtUppb 194 . clamor är giordha synda oppinbara ok oblyghlika rosningh ällir prisningh SpV 140 . \" oblyglikin öghon kwnno ekke betracta siälinna fäghrindh, wthan kroppanna ib 454. \""],"f":["oblyghliker . ","oblighligha SkrtUppb 194 . ","oblyglikin SpV 454 ),"]},{"a":"oblyghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oblyghet, skamlöshet. \" owir alla är the jomfrun wsul . . . hwilkin . . . takir oppa sik thän ruthna ok illalwktande säkkin, som är skörhetinna ok oblyglikhetinna (impudicitiæ] \" SpV 123 ."],"f":["obliglik- )"]},{"a":"oblyghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oblyghet, skändlighet. \" til skörlimnadz lusta oblyghelikhet \" MP 2: 188 ."],"f":[]},{"a":"oblygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oblyg, oförskämd. \" see oppa hona diärflica mz oblyghom öghom \" Bo 100 . \" aldra oblyghasta folk som ängin skal wyrdha gamblan eller warkunna vngom \" MB 1: 429 . äru the obliughe swa som almänningis qvinnor Bir 1: 164 . hans ordh oc oblygho athäue ib 2: 78 . ib 1: 113 . 2: 137, 3: 101. Ber 30 . - oanständig. fabuleradho . . . aff fanytom ok obliughum thingom KL 81 . 2) som icke behöfver blygas, utan skam. jak hafuir swa mz mannum lifuat at iak thör oblygher lifua Bil 643 .","3) djärf, modig. \" raska häladha ok oblyghe \" RK 1: 102 . ib 4034 . oblyger (otrauðr) till kamp Di 75 . Jfr oblygher."],"f":["obliugher: -e Bir 1: 164: -um KL 81 . ","oblyuger: -are Bir 1: 113 . ","oblywger: oblywg ib 3: 101 . ","obliwkt Ber 30 . "]},{"a":"oblygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 98. 1) oblyg, oförskämd, skamlös. jmpudens . . . skamdiärffuer oc oblygher GU C 20 (hand 2) s. 17. ib."],"f":[]},{"a":"oblyghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oblyghet, skamlöshet. SpV 237 ."],"f":[]},{"a":"oblyghhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oblyghet, skamlöshet. \" näpstlösan är . . . oblywghetenna rooth \" LfK 111 ."],"f":["oblywghet )"]},{"a":"oblygþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) obebodd. \" eet oblyght ölandh \" Lg 616 . ib 3: 684 . 2) obebyggd. thät druprumit . . . skal blifua obygt SJ 97 ( 1440) .","3) obyggd. \" blff thän stadhen obygdher äwerdelika \" Lg 3: 174 ."],"f":[]},{"a":"oboin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oborghaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oborin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oburin."],"f":[]},{"a":"obortskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke avhänd. thet som finz oforgiorth aff them oc oborthskepath naar . . . badhen dödh äru RP 2: 47 ( 1384) ."],"f":["-skepath ) , "]},{"a":"obota","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl. obotlig. tha six the sotthin . . . wara wbotha SkrtUppb 238 . tha är thän wadhin obotha SpV 393 ."],"f":["w- . ","-botha )"]},{"a":"obotelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["eg. obotligt, ohjälpligt; ovilkorligt, oryggligt. ffran hwilkom the skulu sik aff allom wilia fulkomplika oc obotelika (irremediabiliter) franskilia Bir 4: 67 ."],"f":[]},{"a":"oboteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obotlig. obotelichin wanscheliceet VKR 26 . \" som oboteliken krankdom haffwa \" PM LXVII . \" at iak matte samman skriffua oc sätya . . . min obotelika skadha \" Su 44 . FM 59 ( 1457) . BSH 3: 175 ( 1466) , 4: 282 (1501). Jfr oböteliker."],"f":["obotelig BSH 4: 282 ( 1501)"]},{"a":"oboteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obotlig. then eldhen (ɔ en fårsjukdom) säges wara oboteliken PMskr 241. Jfr oböteliker."],"f":["oboteliken )"]},{"a":"obriþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"obroaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"obroaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"obrukadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obrukad, icke odlad. hwi the jordhin kallas owirgiffwin ällir obrukath, hwilken ey mz nakors manzs awärkan idhkas SpV 48 ."],"f":["obrukath ) , "]},{"a":"obrunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obrunnen. RK 1: obrigþer, p. adj. L."],"f":[]},{"a":"obrunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obrunnen. RK 1: 1349, 1804 . \" at hans gaardh matte staa i friidh obrunnen \" Lg 3: 382 ."],"f":[]},{"a":"obrutin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obruten. tin förgylthe skiöldh star her obrwtin Di 230 . eet breff . . . obrutit SD NS 1: 30 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"obrutlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["1) obrottsligt, utan att bryta mot, utan öfverträdelse. alla förnämpdä articulos vbrutlika halda SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). henne (klosterregeln) obrutlicha haalda VKR 7 . SO 33 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6214. SD 3: 414, 415, 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet), NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). BSH 5: 545 ( 1515) . ","2) oskyldigt, oförskyldt? thet likade biscop kätil illa, thet hans erkebiscop oc frende sodant homot obrotlika hende MD 502 . - Jfr obrytelika."],"f":["-licha . ","vbrutlika SD 5: 376 (1314, nyare afskr.). obrotlika MD 502 . ","obrotliga SD 3: 414 . ","obruttelika ib NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). obrottelige SO 33 . ","obrotelig RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6214. obrottligan SD 3: 415 . ","obrvtzlecha ib 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). obrotzlecha ib 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). vbrutzsliga BSH 5: 545 ( 1515) ),"]},{"a":"obrutlika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ligha . ","lobrotelig STb 2: 555 (1491) . obrotteligan ib 3: 29 ( 1492) . ","obryseligh ATb 2: 335 brutet, orubbligt, oföränderligt. skipas . . . then främsta midiledin, ok thz äpthirsta rättelika, tha . . . bliffwa the j sinom stadh obrwthligha (indeflexo) SpV 27 . 2) obrottsligt, utan att bryta mot, utan överträdelse. thetta . . . wilkorradhe the sigh all ath halla obriksegligh wppa alla sidhor ATb 2: 326 ( 1488) . ib 335 ( 1488) . " thette loffuer jach fast ok obrotteligan ath holle skolendes vtan alle gensegielsse " STb 3: 29 ( 1492) . - 3) oskyldigt, oförskyllt. . . . war hans appenbare fyende gotz, som hade latit slagit hans ffadher och faderbrodher j hääl obrottelig ok giort hanom stor . . . schada STb 2: 555 (1491). - Jfr obrytelika."]},{"a":"obrutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) obrottslig, som icke brytes, orubblig. skal ä thessin dagh standa obrutlikin BSH 1: 132 ( 1371) . \" hwilken doom wi . . . stadfästom . . . obrutlikan stadhughan oc fastan at bliwa ib 2: 40 (1396). \" ib 42 ( 1396) , 46 (1397). iak . . . kännis mik hafwa gangith . . . ena sämio, som obrutliken skal wara SD NS 1: 443 ( 1405) . \" thetta lofuom vi . . . herra thord bonda oc hans arfuom obrutzlikit at halda ib 451 (1405). \" ib 466 ( 1405) . \" thetta lowar jac . . . wbrutlighet at halla \" ib 539 ( 1406) . thesso for:da articulos til bindher jac mik . . . fasta oc stadhugha oc obrutlika at halla honom oc hans arfwom ib 562 ( 1406) . ib 688 (1407). BSH 1: 133 ( 1371) , 5: 530 (1513). 2) oskyldig, fri från brott. mik wita alle obrutlike (för -an) wara Al 1257 . - Jfr obryteliker."],"f":["obrutliken SD NS 1: 443 ( 1405) . ","obrutliket ib 466 ( 1405) . wbrutlighet ib 539 (1406). obrutzlikit ib 451 ( 1405) . ","obrwsligit BSH 5: 530 ( 1513) . ","obrutlikan . ","obrotlichan BSH 2: 46 ( 1397) ), "]},{"a":"obrutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","adj. thet loffvom wij alle stadhugt, fast och obröteligit . . . hallas Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 5 (1477).","3) oskyldig, fri från brott. ok thy städer han enom fa waldh ower them andra ath han skal wara hans tröst ok wäria ok ekke honom obrotlikom til plago eller fordärff MP 4: 92 . han saa idher som osmittadhe ärin, j kroppenom . . . ok obrutlika j hiärtano (ille vos vidit . . . inviolatæ veritatis in corde) SpV 339 . - Jfr obryteliker."],"f":["-bruti- . ","-brot- . ","lobröteligit ) , "]},{"a":"obrutlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obrottslighet, frihet från brott, renhet. jomfrudomsins helhet ällir obrutlikhet (virginatis integritas) SpV 202 ."],"f":[]},{"a":"obrygdha","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v. se upbrygdha o. s. v."],"f":[]},{"a":"obrytelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. = obrutlika 1. naar the loffua sik reglona oc sina closters lypt obrytelika widhergöma Bir 4: 68 . \" thessa reghlo obrytelica haalla \" VKR 10 . \" huilkens lagh oc budhordh, himel oc jordh oc alt thz i them är, obrytelika halla \" LfK 86 . Lg 3: 533 . LfK 247 . SO 164 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6214."],"f":["obryteliga Lg 3: 533 ; LfK 247 . ","obryteligan SO 164 ; ","obröteliig RK 3: (Till. om Chr. II, red A) 6214),"]},{"a":"obrytelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["obrytaliga . ","obryteligan . ","vbryteliger )"]},{"a":"obryteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) som ej brytes, obrottslig. priuilegia . . . ath bliffua oc wara staduga oc obryteliga MUKopp 55 ( 1442) ."],"f":["-liger )"]},{"a":"obryteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som ej kan brytas el. nedrifvas, fast. wärn oc obryteliga skärma MB 2: 220 . 2) som ej brytes, obrottslig. huilkin dom wi . . . stadhfestom . . . vbrötlickan. stadughan oc fastan bliuä BSH 2: 52 ( 1397) . ib 55 ( 1397) . thet wil jac . . . obrötelicht halla ib 4: 36 ( 1474) . FM 59 ( 1457) ; på de båda sistn. ställena kan ordet fattas ss adv. ath tässen var stadge halles oc gömes obryteliken PM 41 . obryteliken troskap Su 136 . obrytelikin lydna ib 257 . ","3) oafbruten. \" mins loffs . . . obrytelikit framhald \" Su 337 . - n. adv. obrottsligt, orubbligt. alle thenne forscrepne articulos . . . lofuar jac . . . städogt oc obrytliket at haldha SD NS 2: 191 ( 1409) . - Jfr obrutliker."],"f":["obryteliken Su 136 ; PM 41 . f. obrytelikin Su 257 . ","obrytelikt ib 337 . ","obrytliket SD NS 2: 191 ( 1409) . ","vbrythaligtt FM 59 ( 1457) . ","obrötelicht BSH 4: 36 ( 1474) . ","v brötlican ib 2: 52 ( 1397) . ","vbrödelican ib 55 ( 1397) . pl. ack. m. obryteliga MB 2: 220 ),"]},{"a":"obrytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? obrottsligt hållande. gudz lagha j alle matto obrytilse MB 2: 297 ."],"f":[]},{"a":"obränder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obränd. \" fingo finggren v brändan \" Bu 55 . gömdo hälghodoma obrända ib 522 . KL 40, 192 . Al 3381 . Va 36 ."],"f":["v- )"]},{"a":"obränder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) obränd, icke bränd. for thy ypocratj haffde enkthe hindrat wm . . . hans böker haffdo warit obrända Prosadikter (Sju vise m B) 186. 2) icke nedbrunnen. en stenbodh . . . som vbrendt war STb 4: 138 ( 1506) ."],"f":["vbrendt ) , "]},{"a":"obränneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke brännbar. oleum obrenneliken PM XLIV ."],"f":["obrenneliken )"]},{"a":"obundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obunden. böþ hana . . . obundna vt leþa Bu 511 ."],"f":[]},{"a":"obundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","2) obunden, icke inbunden. böker baadhe bwndhe ok obwndhe GPM 2: 216 ( 1506) ."],"f":["obwndhe ) , "]},{"a":"oburghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"oburin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofödd. louaþo for oburit barn giua guþi þät gärna tel þiänist Bu 3 . noker min arwe, boren äller vboren SD NS 1: 519 ( 1406) . minom borom (för bornom) oc vbornom arwom ib."],"f":[]},{"a":"oburin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["2) icke uppburen, icke betalad. at ther var ey mer oborit vp aff. JämtDipl 113 (1365)."],"f":["-borin )"]},{"a":"obuþin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["objuden, icke inbjuden. SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 480. BtFH 1: 284 ( 1509) . \" hwar skal obudhin sithia \" GO 216 ."],"f":[]},{"a":"obygdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["1) obebodd. stadz männene . . . sändo han sidhan j wtläghe lankt bort til et lobyght land Prosadikter (Barl) 43 . \" at then bygning . . . skal staa obygt STb 5: 102 (1516). \"","2) obebyggd. \" jnconditus . . . obygdher \" GU C 20 (hand 2) s. 20. tha loth och . . . hanis . . . jensi snara ena tompt vpp obygda SJ 2: 10 ( 1475) . - om vattendrag: icke utbyggd. VKJ 125 ( 1480) . \" til baggabodha liggher 1 qwärnaström obyggdher \" ib 112 ."],"f":["obygder . ","obyggdher )"]},{"a":"obygeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obebyggd, obebodd. \" aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan. hwassan ok obyggelican (inhabitatam) \" Bo 13 ."],"f":[]},{"a":"obyggeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) obebyggd, obebodd. gaar han (ɔ orena andin) omkring obyggeligha stadha sökiande huilo oc finder inga Prosadikter (Barl) 36. 2) obeboelig. inh[ab]itabilis obyggeligin GU c 20 s. 326."],"f":["-ligher . ","-ligin )"]},{"a":"obyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 175."],"f":[]},{"a":"obyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oväder. \" han far ij räghn ok all obör \" Al 1862 ."],"f":["obör )"]},{"a":"obyrdhelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se obörlika."],"f":[]},{"a":"obyrdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vanärade? hiollo ther alla the nattina vaku oc gömo owir hänne at ey skulle nakar ovyrdhning hända thy hälagha liggiandafäno KL 360 .","2) vanvördigt beteende. owärdhnig widh altaret LfK 208 ."],"f":["owördhnig )"]},{"a":"obyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["av låg börd, lågättad. . . . hwro j . . . hans goda män byrdoga och obyrdoga slogen tiill dödha Troj 43 . ib 269 ."],"f":["obyrdoger )"]},{"a":"obyrgher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"obyrian","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upbyrian."],"f":[]},{"a":"obyrþarman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["ubyrþa- )"]},{"a":"obytadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = obytter. vm huset äre the icke än ens, thet star oskift oc vbytet SJ 321 ( 1465) ."],"f":["vbytet SJ 331 ( 1465) ), "]},{"a":"obytter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskift, icke delad. huilke (näml. gårdar) till thenne tiid haffue warit them j millan obytthe FH 5: 84 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"obytter","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["oskiftad, icke delad. hustrv birgitta skal gifwa sinne dottir oppa xxx mark i löösörum . . . for wtan thet sölfrid pigan hafwir thet är ok obyt Atb 1: 73 (1457). tha stod henrik sonason jnne for warom sitianda räth medh sinne älskelige hustrv . . . gaff hwart thera andro hwan tridia päning äfftig lagumen . . . thässin gafwa är gifwin i swa matto ath thet som lifwir äfftit annad skal behalla tässa gafwor först aff allo obytto äfftir thy lagin gifwa ib 162 ( 1462) . FMU 4: 508 ( 1479) . \" ther medh schulle hustrv ragnil siith bohagh vbyt och vskynget haffua j alle matte \" STb 3: 416 ( 1499) . \" item i oobyttom skoog thär samastadz eth ödetorp hetir ekebäcken \" VKJ 185 . \" husit staar obyt, til ltess brodern komber STb 4: 40 (1504). \" ib 163 ( 1507) , 5: 37 (1515). ATb 3: 232 ( 1510) . - icke uppgjord el. verkställd. Se Sdw 2: 1276."],"f":["oo- . ","v- )"]},{"a":"obäkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofantlig, ofantligt stor. tetthe är en obelekin skadhe Lg 3: 152 ."],"f":["obekelikin )"]},{"a":"obärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outhärdlig, olidlig, odräglig. synas the (ɔ: dröuilse) tholkom vansam ok bärlikin (importabiles) Bo 106 . thyktis moysi obärlikin (intoleranda) wara tholik thing MB 1: 390 . \" twnkt oc obärleket \" LfK 129 . syn dar aff krankdom oc j obärlike (importabili) trangh Bir 4: 63 ."],"f":["-leket LfK 129 . ","-likin Bo 106 ; MB 1: 390 ) , "]},{"a":"obärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outhärdlig, olidlig, odräglig. the binda twnga byrde oc obärlica (importabila) oc läggia owir manna axla SkrtUppb 306 ."],"f":[]},{"a":"obätradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke godtgjord, genom bättring icke utplånad. obätradh synd MP 1: 128 . ib 219 . LfK 224 . "],"f":[]},{"a":"obätradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ajd. icke gottgjord, icke utplånad genom bättring. for sinna stora obätradha synde Hel män 221 ."],"f":[]},{"a":"obödhigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okänslig? ware hon ekke hardhare än sten ok obödheghare (insensibilior) än iärn hon skulle ekke andraledhis göra SkrtUppb 48 ."],"f":["-eghare ) , "]},{"a":"obögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oböjlig, hård. hänna laar ok hänna knä äru suasom hardhaste iis oböghelikin Bir 3: 29 . \" tha blotnar alt thz hart oc bygelikit war i wsla kroppenom \" Su 109 . ","2) oböjlig, obeveklig. \" lofwa änglane gudh for hans oböghelika iämnadh ok rätuiso \" Bir 1: 378 . orätuis manz siäl . . . är oböghelikin til ödhmiuktinna gerninga ib 2: 58 . ib 226 . Lg 3: 183 ."],"f":["-likin Bir 2: 226 . ","-liken Lg 3: 183 . ","-likin Bir 2: 58 . ","obygelikit Su 109 . pl. nom. n. oböghelikin Bir 3: 29 ),"]},{"a":"obögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) oböjlig, obeveklig. \" jnexorabilis . . . obedeleghen obööghelighen \" GU C 20 (hand 2) s. 25. SvKyrkobr 252 . Jfr obödhigher?"],"f":["-likin . ","obööghelighen )"]},{"a":"oböghelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":["1) oböjlighet, obeveklighet. \" thy at the oböghilikhetena hauir han aff naturene äller vanlika aff sinne skäpno \" Prosadikter (Barl) 84 . 2) obenägenhet. för onda redhebohetena oc tilböghel[ig]hetena til at synda oc göra ilda ok oböghil[ig] hetena oc marskona wanskelighet til at göra wäl SkrtUppb 178 ."],"f":["oböghilikhet . ","oböghil [ig]het, f. "]},{"a":"obönliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillgänglig för bön, obeveklig (mot). med dat. jak var mykyt hardhir oc obönlikin (inexorabilis) enom riddiskaps manne Bir 2: 334 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"obörlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otillbörligt. \" waret och saka, at nagon funne, then sigh obörliga holla wille, mot äre, skäl och alla rettuisa \" Rydberg Tr 3: 577 (1512, avskr.) . \" ey troo wij ellir menom haffwa stort fortörnad konwng priamum obördeliga \" Troj 45 ."],"f":["obörliga . ","obördeliga )"]},{"a":"oböte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["wböti )"]},{"a":"oböteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = oboteliker. te gita samanskrifwat mina sorgh ok obötelika skadha Su 411 . FM 59 ( 1457) . Ber 251 . LB 7: 93 ."],"f":["-likin Ber 251 . ","-ligin LB 7: 93 . ","oböthalighen FM 59 ( 1457) ),"]},{"a":"oböteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = oboteliker. är ok the spitälska sotthen swa obätzlikin ath hona kan jngen bötha eller läkia MP 4: 193 ."],"f":["lobötzlikin ) , "]},{"a":"obötter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"odaradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke bedragen, icke narrad. wil iak wara odaradhir aff thik ST 27 ."],"f":[]},{"a":"odda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dda."],"f":[]},{"a":"odde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se udde."],"f":[]},{"a":"odder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se udder."],"f":[]},{"a":"odeladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke delad, oskiftad. garden som han nw är odelader SJ 2: 135 ( 1489) ."],"f":["-ader )"]},{"a":"odelaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke delaktig, fri. med prep. i iomffru maria som är modher til hälogth hopp odeelaktogh i wantröstennas mörek (diffidencie expers calignis) JMÖ 117 . - med dat. utan (förbindelse med). thu äst modher, odeelaktogh manne (mater expers maris) JMÖ 185 ."],"f":["-deel )"]},{"a":"odelaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke delaktig, fri. odelactighe (jnmuntes) aff allom konungxlighom vthskyldhom SD 1: 208 (öfvers. i ung hds.)."],"f":["-igher )"]},{"a":"odhala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fädernegods, fädernesland. \" far till norgis til tith ödalla \" MD 323 (i rimsl.). Jfr oþol."],"f":["ödalla )"]},{"a":"odhalbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" BtRK 121 ( 1436) . skal ther (på herremötet) tha koma alle lagmen oc hwar there scal haffue med sig VI friborne men oc VI odil bönder aff huar largsagu HSH 18: 90 ( 1497) . iiij (4) odelböndher pa öland BSH 5: 529 ( 1513) . \" ath ther thaa komma tolff odelbönder aff huarth herede kringom alth verendh \" HSH 20: 122 ( 1507) . \" twa odelbönder aff jutland, twa aff skane, twa aff seeland och twa aff fyen \" BtRK 121 ( 1436) . \" twa odelbönder aff trondelagh ib. \""],"f":["odil- . ","odel- )"]},{"a":"odhinsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["onsdag. \" nesthe ödhensdaghen epthe quasimodeniti \" ATb 1: 13 ( 1453) . Jfr klokna-, midhfasto-odhinsdagher."],"f":["odinsdag(h)er: -dag(h)in ATb 1: 11 ( 1452) , 27 (1454) o. s. v. lodhensdagher: -daghen ib 21 (1454) o. ls. v. odensdager: -dagen ib 6 ( 1452) o. s. v. ondensdagher: -daghen STb 4: 336 ( 1513) . ","odhnsdagher: -daghen ATb 1: 22 ( 1454) . ","onsdagher: -daghen ib 25 ( 1454) . ","onzdagher: -daghen ib 3: 87 ( 1498) . ","othinsdagher: -daghin ib 2: 382 ( 1491) . ","otthensdager: -dagen FMU 5: 2 ( 1481) , gammal avskr.). odindager: -dagin ATb 1: 46 ( 1455) . ","odenndagher: -daghin ib 2: 167 ( 1481) . ","ödinsdager: -dagin ib 1: 45, 51 (1455). ödhensdagher: -dhaghen ib 13, 18 (1453). ödensdager: -dagen STb 2: 295 (1488)), "]},{"a":"odhinskarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. tha kendes raguald odisnkarl, ath han stuleth tesse kirkioner: . . . thermeth kendes han och, ath han hade tiänth odhnanom j vij (7) aar STb 2: 66 ( 1484) . ib 79 ( 1485) ."],"f":["odins- )"]},{"a":"odhinsvala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odensvala, ciconia nigra. han wodh i siön som j [1] odenswala RK 2: 8472 ."],"f":["oden- )"]},{"a":"odhol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L.","1) odaljord, jord vartill man har full äganderätt. hon (ɔ en kvarn), staar oc paa wart closters odhil VKJ 116 . - Jfr enodhal."],"f":["odhil )"]},{"a":"odholbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gammal by, bolby (mots. avgärdaby el. utby). älgerum odelby Arfstv 73 . ib 76, 77 . Jfr adhalbolbyr."],"f":["odelby . ","odhilby RP 2: 313 ( 1397)"]},{"a":"odholqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarn hvilken ss fastighet besittes med full eganderätt? vpa thet, at the gambla odhelqwarna, som landen oc riket äre til stoor hielp oc bestand, nar stor törka vpa kommer . . . schola icke forderfwas oc affläggias; tha forbiwtz, at the som the footqwarna, eller andra sina qwarna haffua, magha eller schola noghanlund mala for andra, vtan sin eghen meld GS 57 ( 1474) ."],"f":["odhelqwarn )"]},{"a":"odholqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odalkvarn. Se SAOB: O 201 f."],"f":[]},{"a":"odholvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenverk hvilket ss fastighet besittes med full eganderätt? ingen ma byggia ny byggning, gambla odalwerk til skada GS 41 ."],"f":["odallwerk )"]},{"a":"odhyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odört, sprängört, cicuta virosa Lin. \" cicuta thz är odhyrt \" LB 3: 141 . \" stephans yrth ällir odyrt ib. ether fangith aff odhörth \" ib 5: 80 . ib 81, 6: 284, 7: 147, 9: 94 . \" odhyrth vaxir yffrith \" GO 744 . \" jak känne wäl krassan sagdhe bondin han aat odhyrtena (vescens elleboro) ib 1028. i the sänginne hulka thu strödde aat thik mz odhyrtinne (cicutis) ok nätlanna olydhno \" Bo 145 . Lg 983 . PM 64 ."],"f":["-örth )"]},{"a":"odhyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odört; ss. namn på olika giftiga växter, bl. a. conium maculatum Lin., cicuta virosa Lin. och citrullus coloynthis Schrad. Se Sdw 2: 1276. \" cicuta odhörth \" GU C 20 s. 107 . colloquincida (fel för -quintida) p c vel colloquintis herba odörth ib s. 124 . jpomanes . . . oodhyrdth GU C 20 (hand 2) s. 43. mys fördriffwas stötandis swartha odhyrth mädh färskom osth samman PMskr 356."],"f":["-orth . ","oodhyrdth )"]},{"a":"odiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vilddjur, rovdjur. \" nok är en hwnd oc en täffwa thär ey ärw förmang odywr \" PMSkr 223 . ib 297. - odjur, monster. ehn tyrann må lijknas widhh ett h diwr ssom haffde drake ether, swäliande mun ssom en vulff (o. s. v.) . . . thett odiurett är starcktt medh rijkedomom och medh ondh odiurs medhständh PMSkr 673 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"odonde","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (moraliskt) dålig. improbus . . . odandis oträghen oc staduger GU C 20 (hand 2) s. 17."],"f":["odandis )"]},{"a":"odoraþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"odrigoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rädsla, försagdhet. \" wetha wara . . . odristikheth moth wars fiende argheth \" Gers Frest 1 ."],"f":["odristikheth )"]},{"a":"odristogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rädd, försagd, odristogher oc fwller mz räddhe MB 2: 88 ."],"f":[]},{"a":"odrukkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["drucken, nykter. en man drukkin wordhin aff wärdzliko wine wardher riffuare til at giffua, än tha han odrukkin Mecht 168 ."],"f":[]},{"a":"odrukkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["drucken, nykter. ST 392 ."],"f":[]},{"a":"odrupin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["om byggnad: som det inte droppar in i (vid regnväder), droppfri. jtem bör honom . . . wtköra dyngia fran sinom stallom oc holla them reen oc odropen Arnell Brask Biᴵ 24."],"f":["odropen )"]},{"a":"odrygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) opålitlig, ärelös? Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 615. fule lhälade ok odryghe EK 3091 ."],"f":[]},{"a":"odrygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["odryg. natskäua wit ok räfunga kostr äru odrygh KS 47 (119, 51) . - (?) fule hälade ok odryghe (för oblyghe? jfr Ihre 1: 769) komo ther löpande ok wthet RK 1: 3091 ."],"f":[]},{"a":"odräghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["odräglig. \" han hafwer ökt odräglika tunga och orätt \" BtRK 77 ( 1434) ."],"f":[]},{"a":"odräpin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["dräpen. MB 2: 137, 139 ."],"f":[]},{"a":"odröveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan bedrövas eller oroas. SpV 519 ."],"f":["odröfflighin )"]},{"a":"odröveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan bedröfvas el. oroas. iak är odräukelikin (imperturbalis) ok opinlikin Bir 3: 37 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"odulder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke dold. länsmanin larins stod til at gärd tog hästin i hans gard ok sade swa är närgar rättaren at hästinom än iak tha är han här odoldir ok ostolin ATb 1: 65 ( 1456) ."],"f":["odoldir )"]},{"a":"odygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oduglighet, omanlighet. \" hua ther wardr röntr i rödde ok odyghd \" KS 80 (198, 88) . 2) odygd, last. al dyghd är mit mellen tuäggia udyghda KS 34 (88, 36) . \" är nidhskapr odyghd ib. thz är vadhelicaste lastir oc odygdh \" Bo 16 . \" vprifwir v dygdher mz rothum \" Bil 214 . \" hon gat ey draghit hans hugh til wdygdh ib 353. \" Bu 30, 136, 402 . Bir 2: 311, 4: 130 . ST 42, 458 . odygdha fulder, adj. ond, gemen, otillbörlig. thz är en orseght een odygda fwl (turpis) MD (S) 294 ."],"f":["odygh Bu 136, 402 ; ST 458 . ","udyghd . ","wdygdh Bil 353 . v dygdh: -er ib 214 . ","vdygh Bu 30 ), "]},{"a":"odygdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oduglig? odyghdelikr til hugh ok äthäue KS 53 (135, 57) . 2) lastbar, ond. vdygdhelik i lifnadh Bil 305 . odygdhelike män MB 1: 178 . alt thet illt ok odöghdelikt är KS 13 (30, 14) . ib 17 (43, 18) . udyghdelikt liverne ib 33 (84, 35) göma thöm ok wärna för allom osidhom ok odyghdelikom gärningom ib 53 (134, 57). odygdeligh gerning Va 11 . ib 8 ."],"f":["odigdhelikir KS (Fragm.) 12. odögdheliker: -likt KS 13 (30, 14) . ","odygdeligh Va 11 . ","odygdelig: -ligä ib 8 . ","vdygdheliker: -lik Bil 305 . ","udyghdeliker: -likt KS 33 (84, 35)),"]},{"a":"odygdhis man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogärningsman. Se Sdw 2: 1276."],"f":[]},{"a":"odyrkadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. icke odlad, ouppodlad. markin j ökninne är odyrkat (inculta) jordh. SpV 13 ."],"f":[]},{"a":"odädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166."],"f":[]},{"a":"odädhis dränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr othetis dränger."],"f":[]},{"a":"odägheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskön, ful. thz (barnet) är lyt odäghelikit oc ila skapat ST 337 ."],"f":["-likit ST 337 ) , "]},{"a":"odödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycklig el. svår död, våldsamt död. gingho af werdena med odöda Tom Br 167 (1436). Jfr odödher."],"f":[]},{"a":"odödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsam död. Se E. Rosell, Prefixet oi nordiska språk 1: 183. . . . tha döör man opta för än timen komber antiggia i watn ellir i annan onödhan SvKyrkobr (Lucid A) 117 . Thomas Varninngsbref 4. Jfr odödher."],"f":[]},{"a":"odödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["odödlig. GU c 20 (hand 2) s. 157."],"f":["odödelighen )"]},{"a":"odödhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Su 134 ) odödlighet. siälinna odödhelikhet Bir 2: 290 . \" hulkin som j takne dödhelikhet forskylladhe mannenom odödhelikhet \" ib 3: 423 . Bo 43, 97 . MP 1: 242, 2 78 . Su 12, 134, 203, 351, 385 ."],"f":["odödelighet Su 351 )","-hezsins Bo 97 ; ","-hetzsens"]},{"a":"odödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycklig el. svår död. han skal ekke döö j braddödh äller annan odödh Lg Manfr 287. Jfr odödhe."],"f":[]},{"a":"odödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = odödhe. lHel lmän 202."],"f":[]},{"a":"odömde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. oerhörd sak, afskyvärd sak, styggelse, skändlighet. iak stygdes viþ þolikt odöme Bu 136 . MB 1: 430 ."],"f":[]},{"a":"odömder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["odömd, utan dom. dräpa han . . . odömdan Bir 1: 29 . häggi wpp han at odömdo6 (1335, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"odöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styggelse, skändlighet. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 153, 167, 179."],"f":[]},{"a":"odöþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["odödlig. vilde han (Gud) uiþ sik udöþeleken vara döþe[le]ka natura binda. at han (för hon) mate af hänne (för hanom) vdöþeleken vara. þy at vtan guþ vare döþelekar aldre vare människian udöþeleken Bu 139-40. taka vdöþeleket nampn ib 62 . Gr 274 . Bir 2: 225 . Al 5804 . ST 249 . MP 1: 221 ."],"f":["odödhöliker: -likom ST 249 . ","odödlikin MP 1: 221 . ","udöþeleken Bu 140 . vdöþeleken ib. ack. m. udöþeleken ib 139 . ","vdöþeleket ib 62 ) , "]},{"a":"of nala","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ofadhurliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke faderlig. thz är ofaderelikt at sörghia sin son sälan Bil 619 ."],"f":["ofadereliker )"]},{"a":"ofaghnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg, olycka. til sin ofaghnath thraar opta manger Al 2423 ."],"f":[]},{"a":"ofal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke fal, som icke är till salu. än te som är jomfru, hon göme sit liggiande fää ofalt, thz är göme ok beware sin jomfrudom osmittadhan SpV 321 ."],"f":[]},{"a":"ofal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka. \" llather oss fa hielp til folk . . . sidhan skulle wara fiendher ey glädhias aff war ofall \" BSH 5: 14 (1504, H. Gadh)."],"f":["ofall )"]},{"a":"ofallin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ofallin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["olämplig, otjänlig. \" thetta ämbetit . . . huilkit iak owerdogher oc ofallin i allahanda matto anamad hafuer \" Troil 5: 295 ( 1447) . \" tha wari thät walit om inte, oc the sammo personam äuerdehelica ofallin til thät ämbitet wälias \" Abbedval i Vkl 103 ."],"f":[]},{"a":"ofalnade","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke vissnande, ovansklig. mz offalnande blomstrom Su 137 . \" i thinne ofalnando fäghrind \" Bir 4: (Dikt) 227 . - icke förgående, opphörlig. hwilke mz idhkelikom kärlek och ofalnande astundan girnas koma til sin skapara Be!SYNS_DÅLIGT?"],"f":[]},{"a":"ofalnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke vissnad. SvB 376 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"ofalnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke vissnad. hon som syns jomfrudoms blomster ofalnat hafde Lg 3: 536 ."],"f":[]},{"a":"ofals","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförfalskad. Se E. Rosell, Preficxe oi nordiska språk 1: 90."],"f":[]},{"a":"ofals","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförfalskad. \" got ok ofalst sylffuer \" SO 160 . ib 161 ."],"f":[]},{"a":"ofalskadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförfalskad. breff . .. oskrapat oc ofalskat i alla matto SD NS 1: 209 ( 1403) . ib 572 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"ofangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) icke fångad, utan att blifva fången, fri. ofangin lotho the han thädhan ridha RK 1: 923 . ib 2: s. 344. 2) icke förvärfvad, icke erhållen. ofanghno waro lowe ok godhwilliä (utan att hafva fått vårt lof och samtycke) SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"ofangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) icke fångad el. fången, fri. the waaro tha nlendis, til laga aar kompne ok oofangne, ok inghen thera qwalde the giffth Svartb 346 (1434?). 2) icke förvärvad, icke erhållen. alth thät oolaglika är fangit thät är som oofangit Arfstv 45 ( 1461) ."],"f":["oo- )"]},{"a":"ofannogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grov, simpel, obildad. \" lubircus sköör oc löösslafoger oc ofannoger \" GU C 20 (hand 2) s. 98. betracta at the första födzslonar wro swa ofannogha (inanes) j tronne ok gärninginne SpV 368 . 2) slö, oskiclig. ljneptus . . . ofannogher oc ofornomstogher GU C 20 (hand 2) s. 24. ib. rostogth harnisk oc oren tygh bära withne at mannen är ofannogher och jnthe dogher PMSkr 136 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"ofannogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) grof, simpel, obildad. rudis, ofannogher GU 2 . \" ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andelike vnderstandilse \" MB 1: 268 . \" groft oc kluddoght oc o fannokt (rudia et grossa) äru ödhmiuktenna födha \" Bo 17 . the varo . . . grofwe oc ofannoghe (homines rudis conditionis) ib 58 . 2) slö, oskicklig. obtusus, ofannoger GU 2 . \" han wardr tunger ok olustughr ok ofannoghr til al likamlik skipilse \" KS 53 (135, 57) ."],"f":["ofannokt Bo 17 . ","ofannigh MB 1: 268 ), "]},{"a":"ofannoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tomhet. \" hwat scriffting sigher om jordhinna offmannoghet ällir thomhet (inanitate) \" SpV 368 . 2) slöhet, oskicklighet. jnepciola le lithen ofannogheth GU C 20 (hand 2) s. 24."],"f":[]},{"a":"ofarar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ofärd, olycka. \" hednan man en som hafde lönt sik j härenum sa til ofara sinna ok hugde roland wara dödan \" Prosadikter (Karl M B( 323."],"f":[]},{"a":"ofata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fråsseri. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkompostition s. 258."],"f":["afata )"]},{"a":"ofata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. ofáta] för mycket ätande, fråsseri. do af of ato Bu 397 . \" then ene gudh han biudher off aato then andre drikka vtan mato \" Al 666j afato och drwkkinskap Ber 53 (jfr 296). aff atherhalde afvata ok synda ib 83 (jfr 296). hwghrin dröfdher af afato ib 84 (jfr 298). wardha dröma af mangom thingom, stwndom af afata, stwndom af hwnger ib 183 . \" huilkin kunungr ella höfdinge sik göme ey för ofåta ok ofdrikkio \" KS 33 (84, 35) . månge äru förderuadhe af ofåto (Fragm. off athu 13) ib 54 (138, 58) . \" han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio \" ib 81 (200, 89) . MP 2: 58, 189, 205 . LfK 199 ."],"f":[]},{"a":"ofblider","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mycket blid, för mycket bevågen. then ther . . . wid hedninga war ey alt för (trol. för alt) oblijder RK (Had. uppl.) s. 56."],"f":["oblijder )"]},{"a":"ofblidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 423 f."],"f":[]},{"a":"ofblygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 423 f."],"f":[]},{"a":"ofbradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för hastig, för häftig. ij skulin . . . göraz ey alt off bradh Iv 995 . at the sen ey wildughe älla ofbradhe i domon sinom KS 68 (168, 75) . ib 36 (95, 39) . - för hastigt flytande? är swa, at thz (blodet) ey är ofseekt oc affbraat LB 5: 293 . - n. adv. för hastigt, för snart. ey troa afbrat thz som fals må wara KS 21 (51, 22) . han doo affbrat RK 1: 237 . \" sagdo at the haffdo thit komit alt affbrat \" ib 1633 . ib 1361, 1953 . ST 238 . Ber 248 ."],"f":["afbradher: -e KS 36 (95, 39) ; afbrat ib 21 (51, 22) . ","affbradher: affbrat RK 1: 237, 1633, 1953 . ","affbraadher: affbraat ib 1361 ; LB 5: 293 ), "]},{"a":"ofbälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermod. hwar som ängin forsmar annan mz opbälde MB 1: 100 ."],"f":["op- )"]},{"a":"ofdigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1276."],"f":[]},{"a":"ofdirve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allt för stor djärvhet, dumdristighet. hwar en änniskia hopar stadelica. til gudhz ok gör jngha godegernngha mera, tet kallas wara offdyrwe ok ey gudhelikith hop MP 5: 178 ."],"f":[]},{"a":"ofdiuper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för djup. ffor thy ath han vildhe nödhoghir latha finna sik högfärdoghan, j offdyupa konsth til nokra wärlz framgango ok loff MP 5: 187 ."],"f":["offdyuper )"]},{"a":"ofdiuper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för djup. ofdiwp ranzsakan klokra oc högha thinga Ber 150 ."],"f":[]},{"a":"ofdiärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för djärf. sagdhe hona ofdiärfua wara Bil 427 . ib 386 . sagdhe mordaran ofdiärfuan thora see sins biscops öghon ib 576. the waro daara alt offiärffwe Al 1570 ."],"f":[]},{"a":"ofdrukkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. som druckit för mycket; drucken, rusig. \" MB 1: 120. han drak sik offdrukkin \" ib 196 ."],"f":[]},{"a":"ofdrykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckenskap, fylleri. \" ofdrykkia sänke manga j hälwite \" Ber 87 . \" ofdrykia ok drukinskap \" KS 43 (111, 47) . \" han skal sik göma för ofåto ok ofrikkio \" ib 81 (200, 89) . ib 33 (84, 35), 43 (112, 47) . MP 1: 311, 2: 246 . LfK 199 ."],"f":["ofdrykia KS 43 (111, 47) . ofdrikkia: -drikkio ib 33 (84, 35), 81 (200, 89) . ","ofdrykka: -drykko MP 1: 311 ), "]},{"a":"ofdyr","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["för dyr, som står allt för dyrt. the (ɔ: äwintyr) vordho honum alt offdyr Fr 1334 . var thz offdyr skadhe ib 3216 . - n. adv. för dyrt. ofdyrt sälia ST 487 ."],"f":[]},{"a":"ofeger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke bestämd att dö, åt döden icke hemfallen. thädhan ok hwadhan kombir hwar offeghir GO 1049 ."],"f":["offeghir )"]},{"a":"ofeghdhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke ofredad el. angripen, oantastad. thyl loua vi . . . thöm ofägdadha ok oskyldogha ath vara foor alla the gerningh the opa then tidh giordho SD NS 3: 499 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"ofeladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = ofelogher. 1. stodh arwidh olsson . . . fore rettin oleydet ok lofelath fiärde tiidh offwerbögdog ath swara till retta STb 1: 14 ( 1475) . ib 312 ( 1481) , 2: 248 (1488). oleygdet oc offelet fför then sak SJ 2: 236 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"ofelogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan att hafva fått försäkran om fred, utan lejd. at han wille komme oleydig oc ofelig in för oss HSH 18: 69 ( 1497) . \" komma oledugh och ofelig in for richesins raadh \" ib 20: 32 ( 1506) . ib 24: 57 ( 1516) . BSH 5: 555 ( 1516) ."],"f":["-ig )"]},{"a":"ofelogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utan lejd. ath iak vili ä io stha tiil rättha for hons nade olegd ok ofeligh GPM 2: 144 ( 1500?) . 2) osäker, otrygg. uta haan reddis at siön skulle faralötsth varda ooferlighare än haan nu äär Scr. rer. svec. II 1: 147 (1431)."],"f":["oo- . ","-feligh . ","offöligh GPM 2: 326 ( 1505) ),"]},{"a":"offar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för ringa till antal. - pl. för få. the varo alt aff faa \" RK 1: 3078 . \" hoffmennene waro ther vffaa \" ib 4106 ."],"f":["vffaa RK 1: 4106 . " aff faa ib 3078), "]},{"a":"offaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. för häftigt, för våldsamt, för mycket. man skal ey vilioghan vxa off fast köra GO 92 . \" vtan han kriste ok kome offast vidhir handena vars herra (sine magna suppressione manus Domini) \" Bo 210 ."],"f":[]},{"a":"offer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) offer, det som offras. a) offer (åt Gud el. afgud). hanum (Pluto) ofraþo þe heþne varo huart ar rict offer Bu 9 . \" skullo the brödher offra sit offer gudhi \" MB 1: 162 . thässkyns offer, som war herra bödh israels sönom i iwdha laghom ib 469 . siälfwer som spakt lamb ther nu skal dräpas til ofwers Su 395 . Bu 520 . b) messoffer. anamandis täkkelika thetta hälga offir aff thinom oc alla presta handom Su 319 . c) offer, gåfva till andlig inrättning, andliga el. fattiga personer. offren sitt offer aa altaren, then peninga, som thet förmaa, then andra almosa thet förmaa. thetta offer skola kyrkiavärendana skipta mellan fatiga manna, till prestens nytto skal thet samma offer ingomlundom vendes SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). at sändä til þessä staþa . . . et buþ med varo offre ib 5: 566 ( 1346) . \" for thera gafwo oc almosor som thom (munkarne) offra sit offar oc almoso \" Bir 3: 90 . 2) offer, offerhandlg, offrande (åt Gud el. afgud). ioakim flyþe firi blyght wräkin fra ofre Bu 3 . \" at coma tel offor \" ib 508 . - offer, offrande (i messan). sielff iak henne till offerss ledde RK 3: (sista forst.) 5432. - Jfr afgudþa-, arsädhis-, hvardags-, iämlanga-, lofs-, thak-offer. "],"f":["ofir . ","offar . ofwer: ofwers Su 395 . ","offor Bu 508, 520), ","offers kar , ","offers klädhe , ","offers sidher , "]},{"a":"offer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) offer, det som offras. a) offer (åt Gud el. avgud). libamen . . . waath offuer GU C 20 (hand 2) s. 79. ib s. 81 . - Jfr böna-, iudha-, qväld-, stok-, stokka-offer."],"f":["offuer )"]},{"a":"offer mali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"offerbrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offerbröd, skådebröd. bordhit ther offer brödhen pa lagdos MB 2: 230 ."],"f":[]},{"a":"offerdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"offerdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dag, då det offras i kyrkan. item the siu äre theris rette offerdager om åhret, som är jul, kyndermesse (o. s. v.) Hist Handl V III: 1: 66 (1514, nyare avskr.)."],"f":[]},{"a":"offerdiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offerdjur. MB 1: 475 ."],"f":[]},{"a":"offerpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offerpenning, penning som gives ss offer (vid mässa). - pl. SSkb 120 ( 1504) . \" helmich gaffs til julen viku lön ɉ mark viku lön och vj öre offer peninga \" ib 271 (1507-08). item alt folkit til offirpäningha til jwl VKU 6 (540) ."],"f":["offir- . ","-päningher- . ","-peninger )"]},{"a":"offerpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offerpenning, penning som gifves ss offer (vid messa). SO 186 ."],"f":["-penynger: -a SO 186 )"]},{"a":"offersanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sång vid ofertorium i messan. ST 189, 190 ."],"f":[]},{"a":"offerstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offerställe. \" wi witom ey hwath offer gudh wil hälzst hawa, för än wi komom til waar offerstadh \" MB 1: 305 . ib 299 ."],"f":[]},{"a":"offerstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bergström, Arb Kr 166 ."],"f":[]},{"a":"officera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med gudstjänst betjäna (kyrka el. altare), uppehålla gudstjänst vid. Se Sdw 2: 1276. tessa . . . messonar skal presten som capellona officerar halda ewerdelika KTb 117 ( 1393) ."],"f":["-ar )"]},{"a":"official","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biskops ställföreträdare el. ombud (med domsrätt i vissa kyrkliga mål). at the nä nw komme til oss eller war official oc widkenne sin bröt oc förwerffue siig tilbörlig afflösning GPM 2: 367 (1511; ärkebiskop Jacob Ulfsson)."],"f":[]},{"a":"offiärre","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för långt borta (från). med dat. han är idher alt offierrä Fr 1422 ."],"f":["offierrä )"]},{"a":"offra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. 2 offra (åt Gud el. avgud). Se Sdw 2: 1276. jmmolare offra GU C 20 (hand 2) s. 13. macto . . . dräpa oc offra ib s. l109. kom hon . . . oc offradhe gudhi sin forsummilse Mecht 143 . SpV 508 . SvB 199 (mot sl. av 1400-t.). anama mit offir oc bön, som jak offra tik j dagh ib 143 (omkr. 1500). ib."],"f":["affra GU C l20 (hand 2) s. 150. öffra C 20 s. 123. pres. sing. 1 pers. -a impf. -adhe),"]},{"a":"offra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) frambära, öfverlemna. \" ofrandis konungenom oc sinom fadhur sancto sinom sambiscopum allan kyrkionna räth oc lagh som han hafdhe hänt i nicena \" Gr (Cod. D) 417. then andra skulle the offra til reep RK 1: (Albr) s. 213 . - frambära, framställa (ett nyss födt Israelitiskt barn i templet). var fru ofraþe sin son guþi Bu 8 . \" jak skulle offras j mönstrit \" Bir 2: 294 .","2) offra (åt Gud el. afgud). hanum (Pluto) ofraþo þe heþne varo huart ar rict offer Bu 9 . \" the diwr som offradhos \" MB 1: 475 . offradhe . . . sin tionda ib 162 . skullo the brödher offra sit offer gudhi ib. baþ andream ofra sinom af guþum Bu 140 . \" konunga skulle offra mik (åt mig) \" Bir 2: 294 . \" at offra til the statuam swa som sannom gudhi \" MB 1: 16 . \" ofra til eeth affgudh \" ST 62 . þa han ofra wilde Bu 3 . - offra, frambära, egna (dyrkan, bön el. arbete åt Gud el. helgon). gvþi tel heþer ok hans moþor marin mö ok sancto dominico ok allom halghom mannom tel lof ok allo lekfolke tel cristeleken kännedom ok mik tel aflat ok lösn minna synda ofrar iak wärþoghar mit äruþe Bu 3 . offraþe christo knäfal ok böne ib 503 . thenna hälga bön offra jak tik Su 319 . \" offrande the hälga jomfrunne j hedher alt thz godha han kan then daghn göra ib 375. - offra, gifva (åt andlig inrättning, åt andliga el. fattiga personer el. i allmh. åt heliga ändamål). wndher wan sik al rikin til iorsala haff ok offrade them all vndi sancti petri stoll \" Bil 746 . \" offren sitt offer aa altaren \" SD 6: 157 (1349, gammal afskr.). hwar som . . . ey offrar sin päningh (vid en afliden gillesbroders el. gillessyster begrafning) SO 27 . ib 194 . \" om sancti johannes mydhsommers tijdh tha schal menoga companijth syunga lata ena messa ther skulo allä brödher ok systrar offra til \" ib 11 . SGG 131 . - offra, gifva, låta inviga (till att tjena Gud i andligt stånd). offra . . . mrahger man oc kona . .. sna dotter til kloster MB 1: 475 . .3) tillbjuda, erbjuda. ofrandis sancte ripsimie mz mykle lokkan konungxlik prydhilse Gr (Cod. D) 379 . thu . . . offra (offers) them milhet som thik forsma Bir 1: 263 . \" astundadho at faa ok see thz som cristnom mannomen offras (offertur) ok fingho ey \" ib 381 . ib 3: 430 . - offra sik, 1) offra sig, egna sig, helga sig. wi skulom offra os siälwa . . . til gudz thiänist MB 1: 475 . 2) erbjuda sig. stadhir ok time goz ok aldrir offrar (offfert) sik til at fulkompna lustan ___Bir 3: 329. sielffwileliga offradhe sik henne til fölgiäre Lg 3: 531 . \" gudh offra sik (offert se) idir som sonum \" MP 2: 67 . - Jfr in offra."],"f":["ofra . ","öffra SGG 131 . ","-ar , ","-aþe )"]},{"a":"offran","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["för gammal. tha skal prestin döma, at thz är aff gamalt (Cod. B offgamalt 561) malat MB 1: 362 ."],"f":[]},{"a":"ofgamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["gammal. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkompostition s. 258."],"f":["afgumal )"]},{"a":"ofgiri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttligt begär. huat ofgiri ok ondr luste kräuer KS 23 (57, 25) ."],"f":[]},{"a":"ofgirugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för begärlig, omåttligt lysten. offgirugh hogh därfwar marghin man Al 2970 ."],"f":[]},{"a":"ofgäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mycket bruklig el. vanlig. thz ordhquädhet som mz marghom är alt ofgäft Su 423 ."],"f":[]},{"a":"ofhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ofhalds vitni , "]},{"a":"ofhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ofhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) för hård, för sträng. äffthir thet ath the hördhe ath lagen woro thim off hardh tha bodhe the ffor gwdz . . . skwl ath wi skwlle sse offwir medh thim ATb 2: 175 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"ofharþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) för hård, för sträng. j ärin alt off hardhir scriptare ST 425 . - med dat. war ekke thinom vndirdanom off hardhir ST 383 . 2) för sträng, för svår. stark var thässin frestilsin ok alt ofhardh Bo 123 . offhart liffuerne Lg 3: 570 ."],"f":["affhardher: -hart Lg 3: 570 )"]},{"a":"ofhatul","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ofheter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för het. ey skal tyn mater wära offheter LB 3: 37 . \" aff affhetom math ib 99. aff affhete batzstofwo ib. - n. adv. för hett, för ifrigt, för mycket. läg thz egh ofhet oppa thit hiärta \" Ber 278 ."],"f":["affheter )"]},{"a":"ofhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-hog )"]},{"a":"ofhänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. nokra the articulos vtwijsa och liusliga vttyda, i thet til thenne daghen hafwer statt märkeliga ok ofhändt bade kyrkione och ridderskapeno i sinom privelijs GS 30 ( 1380) ."],"f":[]},{"a":"ofhögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) för hög, för stor el. betydlig. mik til off höghan skadha Fl 896 . 2) för hög, för svår. läk tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt KS 22 (55, 24) . - n. adv. för högt. sätia ofhöght sin redhra Su 386 ."],"f":[]},{"a":"ofhöghfärþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för högfärdig. Bu 150 ."],"f":[]},{"a":"ofidhradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofjädrad. bildl. framfördhe ofidrat (impennatum) ordh Bir 2: 124 ."],"f":[]},{"a":"ofigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. för mycket, för häftigt. gauos ofidhart fram Bu 16 ."],"f":[]},{"a":"ofilla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för illa. mik thykker thz ofilla vara Iv 4987 ."],"f":[]},{"a":"ofilla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för illa. hawir iak hans budhordh alt loff illa haldet SvB 235 (b. av 1500-t.)."],"f":["off- )"]},{"a":"ofinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Fdan. ufindelig, omärklig] 1) osynlig, omärklig. fides är hoghin haffwa hänghiande j hälgho ärffwodhe, aff loffwadha thinga sannindh draghandhe, til lthe thing som ofinleghin (invisibilia) äru SpV 143 . 2) omöjlig att finna; omöjlig. the strangheet lok aterholdh, han hafde jn til sins liffs ändä, ey är omögeligt, vtan maxan ofynneligit nagrom at effterfölgiä, vthan tilhielpende hanom som (o. s. v.) J Buddes b 121 ."],"f":["lofynneligit . ","ofinleghin ) , "]},{"a":"ofiädhradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofjädrad. GU C 20 s. 429 ."],"f":["ofiädrader )"]},{"a":"ofiälladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofjällad. Sex ekon tr 269 ."],"f":["-fiell- )"]},{"a":"ofkalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för kall. ey skal tyn mater wära offheter . . . oc ey affalir LB 3: 37 ."],"f":["affkalir )"]},{"a":"ofkater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för yster el. uppsluppen. at godhe skulin ey ostadhughe wardha älla ofkate af ofmykle glädhi Bir 1: 260 . \" at kötit vardhe ey ostyroght älla ofkaat \" ib 3: 173 . ib 1: 310 . \" at hans kroppir vari ey ofkaatir fore owirflödhelikhet \" ib 2: 111 . ib 61, 238, 4: 36 VKR 79 ."],"f":["-kaatir . ","off kaater VKR 79 . ","affkaatir Bir 4: 36 (jfr 524) . n. ofkaat ib 1: 310, 3: 173), "]},{"a":"ofkräseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["allt för kräslig. mot ofmykle oc ofkräselike ätan ok drikkan MP 1: 267 ."],"f":[]},{"a":"ofkär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för kär. han hafuer hänne alt offkära Fl 254 . - mycket kär. han hafdhe ofkiäran en mästara som heth wlpi[a]nus Bil 392 ."],"f":["-kiär )"]},{"a":"oflagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för låg. waaro tha waghn hiwlen off lagh MB 1: 317 ."],"f":[]},{"a":"oflanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för lång. om rum. war thz (trät) annatthiggia oflanght eller ofskamt Bil 88 . \" bära ofstunt älla oflang klädhe \" MP 2: 133 . ) för lång, för långsam, för långvarig. for oflanga dwalu Bo 211 . \" thz vare manne alt oflankt at thänkia alt thz han giordhe oc taladhe ib 54. \" ib 64 . Al 9248 . Fl (Cod. B) 1289 . Bir 5: 62 ."],"f":["afflanger: -langa Bir 5: 62 . aff langer: -langt Fl (Cod. B) 1289),"]},{"a":"ofliteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trög. \" man vardher ther af (af för mycken mat) thunger ok oflitelikin badhe til at läsa ok annat göra thz som väl tilbordhe \" Ber 250 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"oflitil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för liten. om rum. än han hawer offlitla eller offstora eller wranga näsa MB 1: 370 . \" miin klädhe äru offlitin thik \" Fr 3026 . MB 1: 484 . 2) för liten, för ringa, för obetydlig. for oflitin sömpn skuld Bir 1: 311 . at ey ofmykyn matir takis ok ey oflitin ib 3: 182 . RK 1: 1368 . Iv 4369 . - n. adv. för litet. iak hafuer idher alt offlitith ärith Fr 722 ."],"f":["oflitin . ","oflitith Iv 4369 . ","offlitith MB 1: 484 ; Fr 722 . ","oflitin Bir 1: 311 . f. afflitla RK 1: 1368 . ","offlitin Fr 3026 . ack. f. offlitla MB 1: 370 ),"]},{"a":"oflygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mycket blyg. then ther . . . wid hedninga war ey alt oblyger RK 1: 1344 ."],"f":["oblyger )"]},{"a":"oflyliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan undflys el. undgås, ound. komaskolande doom (näml. är) oflylikin (inevitabile) Bir 3: 321 . MP 2: 180 . \" vtan vanlika ath klostrit thrängias tha af laghlike oc oflyelike vidherthorft \" VKR 76 ."],"f":["-likin Bir 3: 321 ; MP 2: 180 . oflyeliker)"]},{"a":"oflyliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjlig att undlfy el. undgå. ok swa filadhe gudz oflyeligin foresyyn som han lofuat hafde J Buddes b 76 ."],"f":["olyeligin )"]},{"a":"ofläghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["avlägsen, i fjärran. celeuma carmen supernorum visa offleghin GU C 20 s. 93 . (Fallet borde rätteligen ha uppförts under ett afläghin)."],"f":["offleghin )"]},{"a":"oflänge","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för längre. Jfr T. Johan nisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258. MP 3: 155 ."],"f":["olänge )"]},{"a":"oflänge","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för länge. thz är äkke höwizst blifwa här oflänge Bo 214 . ib 250 . MP 1: 5 . MB 1: 162 . Fr 1689 . MEG (red. A) 56, (red. B) 60. EG 64 ."],"f":[]},{"a":"ofläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr öfläte."],"f":[]},{"a":"ofläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oblat. \" saa jak eet altara . . . ok kalk mz viin ok vatn ok brödh j oflätis (hostiæ oblatæ) liknilse a altareno \" Bir 3: 470 . \" i wiin ok ofläte \" SD NS 2: 64 ( 1408) . KL 32 . LB 7: 25 . 26. Jfr öfläte."],"f":[]},{"a":"oflätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för lätt, för svag. til stridha är han alt offlät Al 1361 . - n. adv. till allt för lindrigt el. billigt pris. idhradhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa SD NS 1: 162 ( 1402) ."],"f":["offlät . ","ofläät SD NS 1: 162 ( 1402) ), "]},{"a":"ofmaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mäktig. war min wärn . . . at diäffwllin, oc hans ängla wardha ey offmaktoghe (hs K: loffrike ) ower mik SvB 354 (omkr. 1500)."],"f":["off- )"]},{"a":"ofmaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mäktig. mine ovine äru ofmaktoghe Bir 1: 196 ."],"f":[]},{"a":"ofmanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mången. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 257 f."],"f":[]},{"a":"ofmanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mången. - pl. för månge. hafwande vidherthorftelica thiänara . . . ok ey ofmanga Bir 3: 457 . äre the alt offmange, som allan sin hugh läggia til iordhrike MB 1: 434 . Bil 614 . \" alt omange skändas af syndinne \" Ber 35 (jfr 295)."],"f":["omanger: -e Ber 35 (jfr 295) ),"]},{"a":"ofmattis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , affmattes) adv. öfvermåttan. j ena affmattes könsteliga sengh Lg 3: 459 ."],"f":[]},{"a":"ofmykil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) för stor, för mycken. ofmykin moghe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). the sculdo them ey ofmykin träldom göra Bil 862 . af of myklom sömpn Bir 1: 311 . \" än ofmykyn matir ok drykkir tax \" ib 3: 182 . \" äpter alt offmykin fafäng later komber opta en sörghelikin grater \" Al 1795 . Bir 1: 260, 396 . SD 5: 565 ( 1346) . KS 42 (110, 46), 43 (111, 46), 44 (113, 48) . KL 196 . MP 1: 189, 196, 267, 289, 310 . GO 276 . Su 98, 245, 306 . LB 1: 97, 5: 293 . Ber 212 . \" än ey är ofmykit owerwätis takit \" MB 1: 145 . KL 270 . \" alt omykit räkna lastelikit (omnis . . . nimitetas in vitio deputatur) \" Ber 171 . \" at ihärskan är omykynt (för -yn) \" LfK 161 . för svår, för häftig. merkis frö mz grobladh . . . stempner quadrana om hon är omykin LB 2: 9 . 2) öfvermåttan stor, öfvermåttan mycken, ganska mycken. omykin snä LB 7: 63 . \" stempde wt en offmyken här \" Di 20 . ib 40 . MB 2: 155, 219 . \" offmykit gull oc silfwir ib 186. lithet aff nadhinne oc omykyt aff ondzskonne (malitiæ plurimum) \" Su 63 . - n. adv. 1) för mycket, i allt för hög grad. som ofmykit bröt Bu 135 . tror offmykith henna ordhom MB 1: 234 . \" än man girnas ofmykit äpte krasmäti \" KS 43 (110, 46) . Bir 1: 144, 3: 419 . Iv 1954 . RK 1: 3924 . LfK 164 . waro . . . offmykith syndoghe MB 1: 179 . \" aff stärktom klädom, oc persadhom oc aff omykit sidhom \" Bir 5: 103 . ib 62 på thet att eij omycket quaf eller osunnogh lucht skulle vara i kyrkione TK 269 . ofmykith gäfmilder Ber 237 . ib 290 . LfK 162 . BSH 3: 145 ( 1463) . ath therrä bolstadhä skäl . . . lagho wmnykith jntil grythones DD 2: 5 (1384, orig.) . 2) öfvermåttan, ganska. frälstan aff omykidh storan fota sulma Lg 3: 370 ."],"f":["ofmykin . ","ofmykyn . ","omykin LB 7: 63 . ","ofmikil KS 44 (113, 48) . ","ofmykin Ber 212 . ","offmykin SD 5: 565 ( 1346) . ","omykin Su 245 ; LB 2: 9 . ","omykyn GO 276 ; Su 98 . omykynt (för -yn) LfK 161 . ","ofmykit . ","offmykith . ","ofmikit KS 42 (110, 46) . ","omykit KL 270 (jfr 426); Ber 171 ; Bir 5: 62, 103 . ","omyket Ber 290 . ","omycket TK 269 . ","omykidh Lg 3: 370 . ","omykyt Bo 93 (jfr 327); Su 63 ; LfK 162, 164 . ","aamykit BSH 3: 145 ( 1463) . ","wmmykith DD 2: 5 (1384, orig.) . ack. m. ofmykin. offmyken. affmykin LB 1: 97 . ","omykin ib 5: 293 . ","omyken Di 40 . ","omöken ib (Cod. B) 311 . f. ofmykla KS 43 (111, 46) . ","omykla MP 1: 289, 310 (jfr 361); Su 306 . ","of myklom Bir 1: 311 . ","omyklom MP 1: 189, 196 (jfr 361). f. omykle KL 196 ; Bir 1: 260, 396 ; MP 1: 267 ; MB 2: 219 . ","omykle MP 1: 267 . ","omykkle Bir 5: 82 . gen. f. ofmykla ib 3: 335 . ","offmykla FH 2: 129 ( 1441) . ","omykla Bir 4: 293 (jfr 529). best. form ack. n. off myklo MB 2: 155 ),"]},{"a":"ofmykil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258 f. 1) för stor, för mycken. at hafwa knyff eller naall, är ey syndh, än aff mykin girigin akt j theres gernngh ok värde görä theres äghäre til proprietarium J Buddes b 171 . lsina gärninga matthar han jämligha, thz omykit är wanwyrdhir han SpV 161 . - n. adv. 1) för mycket, i allt för hög grad. nimis vel nimium . . . omökit GU C 20 s. 355 ."],"f":[]},{"a":"ofmätin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ofnäfster","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["onäpst. KL 260 . MB 2: 291 . Lg 3: 552 ."],"f":["onäffster: onäffst MB 2: 291 . ","onäpster: -ä Lg 3: 552 )"]},{"a":"ofnär","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" A) adv. för nära. nalkas ofnär til ölkarsins rörilsa Bir 2: 61 . B) prep. för nära. med dat. at te leggia sik ey ofnär huseno KS 87 (212, 95) . DD 2: 5 (1384, orig.) . \" stäldt efter tillhörande subst. el. substantiva ord. thz (fästet) ligger oss alt affnär \" RK 1: 2254 . ib 1326 . mz konungen war hon tha swa kär thz han kom henne alt affnär ib 623 ."],"f":["ooffhneer DD 2: 5 (1384, orig.) . affnär RK 1: 623, 1326, 2254),"]},{"a":"ofnär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för nära. offnär skylskaper hindrar hionafälagh MB 1: 87 ."],"f":[]},{"a":"ofogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ofog. före the woldgestning ok vfok mik af them timdhe SD NS 1: 238 ( 1403, nyare afskr.) . \" at tholikin ufogh skulu wara giordh med waro withskap \" BtRK 35 ( 1371) . ware ther nokot ofogh eller orättur gör OB 213 . Jfr ofögha, f."],"f":["fvok )"]},{"a":"oforborghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke lånad. skal han hafwa oförborghadha xx mark j rädha päninghom äller j läddhre SO 16 . han skal haffua til tiughu marka sith eghit oforborghat ib 48 . ib 61, 95, 103, 122, 212."],"f":["oför- )"]},{"a":"oforbudhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som icke är förut underrättad, som ingenting känner som icke tager sig til vara. om wi j morgon arllä sla til them oforbudadhä (vnvorwart) Va 21 ."],"f":[]},{"a":"oforbygdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förbygd, icke stängd el. spärrad genom byggnad. skal bliffua een gang huar androm innan til o forbygt SJ 138 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"ofordärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se E. Rosell, Prefixwt o- i nordiska språk 1: 173."],"f":[]},{"a":"ofordärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördel, gagn. BSH 4: 237 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"ofordärvadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförderfvad, icke förstörd. wilin ij ok ofordarffwardha bliffwa Al 4833 . hanum . . . ok hans limum ofordärwadhom MEG (red. A) 56. ib (red. B) 61 . EG 65 . FM 42 ( 1425) . lathe thz bliffwa qwart äffther segh ofördärffwath, hwilkith them ey tarffwadis förtära PM 32 . \" tha scal thetta for:da aska häradhe friit oc vmbewarath ok vfordäfuet . . . i geen koma til oss \" SD NS 1: 265 (1403, samt. afskr.). ib 264 (1403, gammal afskr.) . et permentzbreff . . . allaledis oskarapat olympat oc oferderfuat SJ 188 ( 1450) . bekännomps wy . . . oss haffwa seet oc höört met helom inciglom oskapat oc ofordärffwat i alle mottho epterscriffne breff FH 5: 192 ( 1505) ."],"f":["oferderfuadher . ","ofördärffwadher . ooforderfuadher: -e FM 42 ( 1425)"]},{"a":"oforesedher","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) , p. ladj. = oforsedher 1. - af oforsedho, oförutsett, oväntat. thän är mykit fawidzskir, hwi[l]kom alth thz som honom händhir thz genwärdogth är, kombir bradhelika aff oforesidho (improvisum) SpV 270 ."],"f":["-sidho"]},{"a":"oforesedher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = oforsedher 1. Ber 154 ."],"f":["-sedder )"]},{"a":"oforfalskadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförfalskad. balsanum offörfalskat Su 18 ."],"f":["offör- )"]},{"a":"oforfarin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oerfaren. som oforfarne äller oförnwmstoge äre HSH 19: 115 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"oforfäradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförfärad. \" skal thu warä oförfärät \" Va 20 . \" han är redho oc oforfäradhir \" ST 521 . MB 2: 238 ."],"f":[]},{"a":"oforfärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförfäradt. Su 180 ."],"f":["oförfärleka )"]},{"a":"oforgangande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförgänglig. \" j eth oforgongande rike \" JP 47 ."],"f":["-gongande )"]},{"a":"oforgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförgänglig. \" siälin . . . hulka iak skapadhe odödhelika ok oforganglica \" Bir 1: 62 . ib 2: 125, 3: 243, 4: 104 . ST 255 . Lg 3: 588, 615, 618 ."],"f":["oforgangeliker: -licka Bir 3: 243 . ","oforgängliker: -lika ST 255 . ","oforganglikit Bir 4: 104 . ","offörganghlikit Lg 3: 618 . ","oförgangliket ib 588 . ","oföranghliket ib 615 . ","oforganglikin Bir 2: 125 ),"]},{"a":"oforgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförgänglig. \" huat eller hulka lichama tha faa the - odödheliga ok oforgengliga \" SvKyrkobr (Lucid B) 227 ."],"f":["oforenliger . ","oforgänglikit SpV 52 . "]},{"a":"oforganglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförgänglighet. \" stadoghetin . . . är j odödhelikhetinne, j orötelighetinne ällir oförgenglikhetinne, ällir owmskiptelikhetinne \" SpV 506 ."],"f":["oforgänglikhet: -inne SpV 52 . ","oförgenglikhet: -inne ib 506 ),"]},{"a":"oforgiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förbrukad. alt therra thet som finz oforgiorth aff them oc obortskepath RP 2: 47 ( 1384) ."],"f":[]},{"a":"oforgylter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförgyld. \" mith stora silff belthe oforgylt \" FH 6: 20 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"oforgäster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke besvärad af gästning. tha bliffuen i oforskattet oc oforgeste RK 2: 3833 ."],"f":[]},{"a":"oforhindradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ajd. ohindrad, obehindrad, utan hinder. the gömdho oc bewaradhe i mik oforhindradh oc oqwaldha the hwilo oc rolikhet j hwilka kiak frögdadhis i gudhi Mecht 118 . ib 175 ."],"f":[]},{"a":"oforhughsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bristande förutseende el. omtanke, underlåtenhet att betänka. komaskolande thinga oforhugxan (inconsideratio) Bir 4: 16 . VKR 63 ."],"f":["-hugxan . ","-huxan )"]},{"a":"oforkränkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförkränkt, icke kränkt. stadzsins reth oforkrent (utan att stadens rätt kränkes) SO 193 . - n. adv. oförkränkt. saadane vederhäctningh vid mijn liffstiidh obehindrat och oforkrength for alle moge ath niwte HSH 24: 22 ( 1512) ."],"f":["-krengter . ","-krenter )"]},{"a":"oforkränkter","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["offor- . ","offör- . ","-krenc(k)ter , p. adj. oförkränkt, icke kränkt. - obeskuren, oförminskad, utan inträng el. minskning. huilken peninge swmma war nyahwndrafyrethij halff fierde marck och v artuger, som . . . hwffuendal aff herman kreffuetes barnom til sich annamet hade ok ther aarlige renta aff gaff, for:ne hoffudh swmma oforkrenckta STb 3: 79 ( 1493) . SJ 2: 236 ( 1493) . " at then tompten skule staa offorkrenct STb 5: 77 (1515). - oskadad. lassit war aldelis offörkrenkth " STb 5: 43 ( 1515) ."]},{"a":"oforkunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okunnighet, ovetande. the waro oforkunnoghir (Cod. A ofornumstoghe 330) at se (nog oförståndigatt vilja se? oskicklige att se?) gudh MB 1: (Cod. B) 559 ."],"f":[]},{"a":"oforlateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförlåtlig. syndin moth them hälgha anda six vara wförlatelikin SkrtUppb 238 . lib 250, 259."],"f":["v- . ","-för- . ","-likin )"]},{"a":"oforlösliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olöslig, som icke går att lösa upp. honom skilde tw j fra meg som meg war j kärlig tilbwnden j oforlöslig begärelses bånd Trj 165."],"f":["-lig )"]},{"a":"oformängder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oblandad. Su 205 ."],"f":[]},{"a":"ofornuft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd. \" then mz ofornoft wil werwa prijs \" MD 241 ."],"f":["-noft )"]},{"a":"ofornuftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförnuftig, oförståndig. \" än tha at nogen ibland almogen oförnuftoge funnes med noget faafenkt tal \" HSH 13: 39 (1524?) Brask)."],"f":["oförnuftoge ) , "]},{"a":"ofornuftoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd. Bir 4: 66 ."],"f":[]},{"a":"ofornuftohger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se onoftohger."],"f":[]},{"a":"ofornumst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? oförstånd. döma mz offornomsth Gers Frest 4 . \" effter myn oförnumpsth \" HSH 19: 31 ( 1504) . \" vare nogen her jnrigis, ther ville aff sin oförnwmpst sette sig op mot eder \" FM 228 ( 1505) . HSH 24: 54 ( 1516) ."],"f":["ofornumpsth . ","oförnwmpst . ","offornomsth )"]},{"a":"ofornumstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["loförståndigt, ovist. bedhes thu . . . aff ihesu christo afflösningh aff allom thinom syndhom . . . for then skuldh thu haffuer them giorth ofornöpsteligha mooth then helgasta ok millestha herran Saml 6: 166 ."],"f":["-nöpstheliga )"]},{"a":"ofornumstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförståndigt, ovist. Lg : 194 ."],"f":["oför- )"]},{"a":"ofornumsteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförnuftig, oförståndig. ati . . . seer nadeligan til mik ok varkunsamer edher offuer myna ofornwmsteliga gerninga STb 1: 17 ( 1475) . ett oförnumsteligitt wal . . . kommer rijkena till ehna långa pino PMSkr 658 ."],"f":["-nwmpstelig- )"]},{"a":"ofornumstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oförståndig, ovetande, okunnig. \" jneptus . . . ofannogher oc ofornomstogher \" GU c l20 (hand 2) s. 24. 2) oförståndig, oklok. görs thz ekke behoff . . . säghia allre skula syndha. ty thz ware stoor offornomstogh dyärffheth Gers Frest 45 ."],"f":["-noms- )"]},{"a":"ofornumstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförståndig, ovetande, okunnig. Ansg 189 . giff . . . os önom oc ofornomstogom nakon lättan oc almenneliken lärdom Su 362 . \" nogre skreddere som äre offornumstige oc offorsökthe (imperiti et inexperti) \" SO 121 . HSH 19: 115 ( 1506) . BSH 5: 624 ( 1520) . \" the waro ofornumstoghe at se (nog oförståndige att vilja se? oskicklige att se?) gudh \" MB 1: 330 ."],"f":["offornumstig . ","oförnwmpstoger: -oge HSH 19: 115 (1506) . ofornomstig (ack. m.) BSH 5: 624 ( 1520) . ofornomstoger),"]},{"a":"ofornumstoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd, oklokhet. \" dottir thz är stor ofornomstoghet (magnæ imperitiæ), at haffwa himerikis konungh sik närwarande, ok saa lösligha haffwa sik \" SpV 454 ."],"f":["-nomps- )"]},{"a":"ofornötliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförstörbar. \" thäs hälga scripts sannindh hwilkin som . . . är ofornötherlikin \" Su 227 ."],"f":["ofornötherlikin Su 227 ) , "]},{"a":"oforpantadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förpantad. el. pantsatt. STb 2: 43 81484), 3: l29 (1492). tha pansatte . . . stig . . . sith stenhus oc . . . grundh . . . med husins tilbehorelsse j alle motte offörpanthet och ombewaret ib 5: 200 ( 1518) ."],"f":["offör- )"]},{"a":"oforräknadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oberäkand. \" iij par skoo twesolath viij ortugh paret aff lasse scomagar, hans kosth oforrekanth HLG 2: 61 (1518). \""],"f":["-reknadher )"]},{"a":"oforrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["oförrätta, förorätta, tillfoga oförrätt, begå rättskränkning mot. Uppland 1941 s. 55 (1460). ath jngin thera aff them skwlde then adnra . . . hindhra . . . eller mödha eller offeretta om thetta för scriffna arff ATb 2: 314 ( 1487) . thu war . . . ather drifwin aff iwdhomen oc aff them opta oforrättadher SvB 98 (omkr. 1500)."],"f":["oforetta . ","offertta . ","-adher )"]},{"a":"oforsakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke bunden genom aftal? vile vy wara oforsakt ther vdi saa länge wy haffua warit til orda i arboghe medh sweriges radh oc meneghe swergis ibyggere, huad them täkkis i tesse ärende BSH 4: 3 (1471, samt. afskr.) ."],"f":[]},{"a":"oforsedher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oförutsedd, oväntaad. \" jmprouisus . . . oforsedher oc oforwar \" GU C 20 (hand 2) s. 17."],"f":[]},{"a":"oforsedher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oförutsedd, oväntad. bradhir dödhir oc oforsedhir (improvisus) Bir 2: 26 . Su 244, 253, 431 . - af oforsedho, oförutsedt, oväntadt. jak . . . skal koma thom aff oforsedho (improvisus) Bir 2: 306 . \" vm thik händir at falla j synd for othol älla aff oforsedho (ex improviso) \" ib 3: 62 . Ber 204 . - Jfr oforesedher. 2) som icke ser sig för, oförberedd. aff bekasta dödhin forekompne ffläste finnas oforskedde (indispositi) Su 245 ."],"f":["-sedder: -sedda Su 253 ; -seddan ib 244; -sedde ib 245 ),"]},{"a":"oforskattadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke beskattad. tha bliffuen i oforskattet oc oforgeste RK 2: 3833 ."],"f":[]},{"a":"oforskikkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke disponerad, icke tagen i anspråk. ath han . . . weth inghen deel li gien offorskciet ffor hans siel. . . wthan en gammal straa hath Vg Fornmt I 10: 83 (1525)."],"f":["offorskicket )"]},{"a":"oforskingradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförskingrad, oförminskad i behåll. effter thet hans ägher och fatighdom finzs her stedes orappet oc oforskingreth STb 5: 334 (1521, Kop.). "],"f":["oforskingeth )"]},{"a":"oforskuldadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. oförskyllt, oförtjänt, oskyldigt, orättvist. haffuen j idher marfaallelica a moth oss vforsculdet och mot cronen försimeth Lindblom Äbval 7 (1432, samtid vidim.) . . . skynnedhe sköfflidhne och brende . . . al lerlig forwaring och sancti eric os oss oförskyllat HSH 18: 166 (1497?)."],"f":["oförskyllat . ","vforsculdet ) , p. "]},{"a":"oforskuldadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - af oforskuldadho, oförskyldt. hwi nakrom händir ond thing swasom aff oforskylladho (non mrentibus) Bir 2: 317 ."],"f":["-skylladher )"]},{"a":"oforskuldande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - af oforskuldande, oförskyldt. hwi händir mangom ond thing aff oforskyllande (non mrentibus) Bir 2: 314 ."],"f":["-skyllande )"]},{"a":"oforskyldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförskylld, oförtjänst. then swara oc oforskilleliga oräth j honom giordt haffwe Troj 43 ."],"f":["-skillelig- )"]},{"a":"oforstand","b":[],"c":"","d":"","e":[" , förstånd. MD 419 ."],"f":["oförstand )"]},{"a":"oforstandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförståelig. \" gudzx loff är os i thetta dödhelika liffuet maxsan som okwnnogth oc oförstandeliket \" JMÖ 184 ."],"f":["oförstandeliket ) , "]},{"a":"oforstandin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförståndig. är almogen ganske oforstonden BSH 5: 520 ( 1512) ."],"f":["-stonden )"]},{"a":"oforstandin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförståndig. thy jach är vforstanden j swa dana spörsmaal STb 3: 99 (1493)."],"f":["vforstanden )"]},{"a":"oforstandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförståndig. , oklok. at nogre offuergeffne skalke oc offörstondige men j dalane haffue them företaghit stor offuerdadighet Stb 5: 324 (1521, Kop)."],"f":["offörstandige ) , "]},{"a":"oforsumadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["oförkränkt, icke lidande intrång. thetta . . . scal sta . . . i qwarstadhu mällan krononne oc honom, thogh . . . wars herra konungx oc wara frw drotningene rät oforsymadom Rydberg Tr 2: 657 ( 1396) . \" ee nar jec hade nagher skeligh swar ellir beuisningh thär j moth, tha vare jec altidh oforsvmath thär vthi \" Arfstv 25 ( 1461) . thät han maa ok skal bliffue oforsymeth i all sin reth ib 53 (1461). ib 95 ( 1461) . - oförhindrad. wm . . . konung erik hafuir til nokan tiltall wm räkenskap eller nokot annadh synderlika, ther skal han wara oforsumadher vti Rydberg Tr 3: 163 ( 1436) . Arfstv 57 (1474-75)."],"f":["oforswmad Arfstv 57 (1474-75) . oforsvmath ib 25 ( 1461) . ","oforsymader: -adom Rydberg Tr 2: 657 ( 1396) . ","oforsymat Arfstv 35 ( 1461) . ","oforsymeth ib 53 ( 1461) . ","vforsömat ib 95 ( 1461) ),"]},{"a":"oforsumadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförkränkt, icke lidande intrång. at domkirkan skal skadhalöss oc oforsumat a minna wegna i thesse mato bliwa SD NS 1: 563 ( 1406) . kronan wari innan sin ret oforsumath ib 2: 166 ( 1409) . stadzsins rett offorsumadh SO 22 . \" stadsens rett oforsumat ib. \" ib 25, 26, 30, 31, 52 o. s. v. oforsumadhe konungs aadhronne VAH 24: 323 ( 1454) . \" saa then gudztyensth oc syälarykt obendrath och oforsymat, til ewig tydh, stondha ok blyggwa skal \" DD 3: 242 (1508, orig. ) . - n. adv. oförtöfvad. hwad theris ytherligere handelingh och vedertaal vareth haffuer . . . twiler oss inthe vti at the iw osparlige dele met edher herreofforsymmet FM 585 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"oforsumande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförsumlig, ifrig. wardh daghlika idhkelikin ok oforsumande j allo godho JP 32 ."],"f":[]},{"a":"oforsumandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan försummelse, ofördröjligen, skyndsamt. at han skal wtgiffue alt hennes testament och lathe göre offorswmendes for hennes siel, som hon bad och trodde honum til lli sith yterste STb 5: 3 ( 1514) . ib 326, 327 (1521, Kop)."],"f":["offor- . ","offör- . ","-sum(m)endes ),"]},{"a":"oforsumelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = oforsumandis. PMskr 138."],"f":["oförsymelika )"]},{"a":"oforsumeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke försumlig, vaksam. hwilken wäktare är swa oförswmelighen som hwndhen PMSkr 247 ."],"f":["oförswmelighen )"]},{"a":"oforsumin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke försumlig, nitisk. thet ederth besthe och gagn är, wil jak ware offorswmen til wethe och rame j alle motther j alle motther FM 192 ( 1504) . "],"f":[]},{"a":"oforsunder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförvägrad. Se Sdw 2: 1276."],"f":[]},{"a":"oforsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförsiktighet. Bir 3: 378 ."],"f":[]},{"a":"oforsynlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförsiktigt, obetänksamt. \" säth ey all tyn lith oppa tyn starkhet oc lförlek oforslynliga \" Troj 118 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"ofortaladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förtalad. doctor rawal . . . kered, ath han ey kunne wae ofortalit och otoplopin aff hustrv walborgh . . . om thet hon hanom til foren hade til thalit STb 3: 413 (1499)."],"f":["ofortalit )"]},{"a":"ofortalladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. utan att erlägga tull. BSH 5: 539 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"oforthiänter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utan att hafva förtjenat, som icke förtjenat el. förskyllat. gör han tz (missfirmar sin yrkesbroders hustru) . . . henne ofortienta (utan att hon förskyllat det) SO 113 . - at oforthiänto, oförtjent. som gud mic . . . vnt hauer . . . at oforthiänto SD NS 2: 86 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"oforthiänter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) utan att hava förtjäntat el. förskyllt. Se Sdw 2: 147 2) som man icke gjort sig förtjänt av, oförskylld. for then store äre, digdh och ofortiente vilie . . . her erchebiscop jacob mig . . . tet oc giort hafver Hist Hand V III : 1: 64. - af oförthiänto, oförskyllt. hwar fore at ey aff oforthiänto, thu räknas j the sniälla oc ädhla jomfrunna taal SvB 369 (b. av 1500-t.). 3) i saknad av förtjänt lön. Se Sdw 2: 1276."],"f":["-tienter )"]},{"a":"oforthänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["3) af oforthänkto, obetänkt, i förhastande. SD NS 2: 570 ( 1412) . - n. adv. 2) utan att tänka, förhastat. thet hafde han giort aff sith eghet hugräde, oförtenkt, engom till onde Sd NS 3: 275 (1417)."],"f":["oförtenkt ) , "]},{"a":"oforthänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) som icke förut betänkt, som icke förut betänker, obetänksam. godh gerning görs stundom mz oskällike akt ok oforthänktom (indeliberato) hugh Bir 3: 180 . i 318. 2) icke väntande, oförberedd. fik [han] see oförtänkter hälga qwinnona wndher änlitet Lg 3: 408 . \" kombir dödhin owir them bradhelika ofortänkta oc illa redda \" Su 232 . oförtänktom hedhningom (utan att hedningarne väntade det) MB 2: 233 . 3) icke förut betänkt, förhastad. vm hon . . . nakat ofortänkt ordh taladhe VKR XVIII . - af oforthänkto, obetänkt, i förhastande. komber thz (yttrandet) i hans mwn, aff oförtänkto LfK 12 . ","4) oförmodad. af oforthänkto, oförmodadt. Ansg 199 . Lg 3: 126 . - at oforthänkto, oförmodat. frygdhas oc glädhias af sälikhet som honom hawir hänt at oforthänkto Gr 263 . - n. adv. 1) oförmodat. Gr (Cod. D) 354 . Lg 3: 463 . 2) utan att tänka, förhastadt. sloo han mz sin pilagrims staff oförtänkt en thera Lg 3: 692 ."],"f":["oförtänkter . ","vforthänkter: -o Ansg 199 . ","oforethänkter: -thänkt Gr (Cod. D) 354),"]},{"a":"ofortolladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförtullad. \" peder olsson togh ena tunna pipper wtaff hwset wiidh wogenä, ther hon war insatt ofortwllath STb 1: 50 (1476). \" ib 61 ( 1476) ."],"f":["o . "]},{"a":"ofortärdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["licke förtärd, icke förbrukad. huat ther tha i gen er ofortert aff theres egedela thet skal alt giffuas til sancte birgitte KTb 92 ( 1475) ."],"f":["-tert ) , "]},{"a":"ofortärdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förtärd, icke förbrukad. thet jac lather qwart och oförtärt är effther myna dödh SJ 258 ( 1457) ."],"f":["oför- )"]},{"a":"ofortöfdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. oförtöfvadt, snart. ville oförtöfft variidh hos eders herredöme BSH 5: 404 ( 1510) ."],"f":["oför- )"]},{"a":"ofortöflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförtöfvadt. BSH 5: 283 ( 1508) , 301 (1508)."],"f":["oförtövleke BSH 5: 301 ( 1508)"]},{"a":"ofortöfradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. ","1) oförtövat. \" ath . . . hans scholle lathe hanom faa offortöffrit tet fornempde belthe STb 2: 213 (1487). \""],"f":["offortöffrit ) , "]},{"a":"ofortöfradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["färdig? at han reda är ofortöffrad (troligen förderfvad läsart; texthds. har redho oc oforfäradhir 521) ST (Cod. Asc.) 561 . - n. adv. ","1) oförtöfvadt. \" kongen . . . är oförtöfweret förmodendes i skären \" BSH 4: 320 ( 1502) . \" ath folket kwnne komme oförtöffrat hiit nidh \" ib 5: 141 ( 1507) . \" at thetta skedde medh thet aldra första, offörtöffrat, wtan alla ilan ib 177 (1507). \" FM 177 ( 1504) . \" iach varder ofortöffuereth skynde mik offuer till finlandh igen \" HSH 19: 162 ( 1506) . ib 20: 52 (1506).","2) utan inskränkning latha them utförtöfradh niutha thera lagh BtRK 96 (1435, orig.) ."],"f":["offortöffret FM 177 ( 1504) . oförtöffrat. offörtöffrat. utförtöfradh. ofortöffuereth. oförtöfweret. ofötöffueret HSH 20: 52 ( 1506) ), "]},{"a":"ofortövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. n. adv. oförtövat, ","e":["snart. \" han skal geua them per redarsonne ofortövadh \" ATb 1: 18 ( 1453) . \" beder iach ider i bywdhe migh her til om wfortöuist \" GPM 2: 180 ( 1504) ."],"f":["-adh ATb 1: 18 ( 1453) . ofetöfvat NMU 1: 136 ( 1472) . ","wfortöuist GPM 2: 180 ( 1504) . wfortouist ib), "]},{"a":"ofortövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["n. adv. ofötöfvadt, snart. äpther mik skal opp gaa oförtöffwat eth oförgangliket lyws Lg 3: 588 . SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). atj oförtuffuat beuale eder hinget op FM 175 ( 1504) . \" thet han skulde kome til ider herredöm offortoffuit met skatten \" ib 520 ( 1511) . ib 435 (1509). skynder thetta mit budh ofortuet med ider skriffvilse til mik igen BSH 5: 209 ( 1507) . bywder mik ther om wfortöffuit ighen ib 242 ( 1508) ."],"f":["ofortöuet . ","oförtöffwat . ","oförtöffuat . ","offortoffuit . ","wfortöffuit ) , "]},{"a":"oforvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" GU C 20 s. 498 . jmprouisus . . . oförsedher oc oforwar ib (hand 2) s. l17."],"f":["offorwar )"]},{"a":"oforvaradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oväntad, oförutsedd. at jak oforwaradha (indispositam) dödhin . . . swa litit haffwer aktat Su 252 . 2) som icke tager sig till vara. faller han snarligha offorwarande offwer offorwarande menniske Gers Frest 2 ."],"f":[]},{"a":"oforvaradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["3) utan (ond) avsikt, ofrivillig. ther wi ärom affworadhe a badha sidha widher sannindh wtan alt argt NMU 1: 68 ( 1381) ."],"f":["affor- )"]},{"a":"oforvarandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) plötsligt, oförmodat. een dagh . . . fik han thom oforvarandis mz hanom waro se twa män Prosaditker (VBarl) 23."],"f":[]},{"a":"oforvarandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) oförvarande, utan att man gifver akt, utan beräkning el. afsigt. hände thz honom oforuandis at han satte piken a konungxsins footh Pa 5 . \" han strök sin öghon oforwandis mz blodhoghe handinne \" ST 110 . 2) utan att varna, plötsligt, med öfverraskning. faller han snarligha offorwarande offwer offowrade menniske Gers Frest 2 . \" oförwarande pa them slå \" RK 3: (sista forts.) 4689 . - plötsligt, oförmodadt. for thy at thetta hände sua oförvarandis, kundo the ey sanka sik hielp äller räddingh sua bradhelica Ansg 199 ."],"f":["offorwarande . ","oförvarandis . oförwarande), "]},{"a":"oforvarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförvarande, oförmodadt, plötsligt. \" thu . . . wslasta dödher, swa bradlika swa oforwarlika rwsadhe thu til mik \" Su 234 ."],"f":[]},{"a":"oforvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförutsedd, oväntad, plötslig. \" jak saarlika graather then stora skadhan oc then oforwarlika dödhin \" Su 235 . ib 250."],"f":["oforwarlig: -liga Su 250 )"]},{"a":"oforveghradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförvägrad. SJ 179 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"oforvinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som till sina följder icke kan öfvervinnas, som icke kan upphjälpas eller godtgöras. haffue . . . giort the helge kirkie, oss och edher herredömes vndhersather . . . droplighen stoor skade och offorwinnelighen j longhan tiid FM 435 ( 1509) ."],"f":["offorwinnelighen FM 435 ( 1509) ),"]},{"a":"oforvinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan upphjälpas el. gottgöras, obotlig . . . ok cronan aff thera misto hafuer . . . oförwinnelikan skadha Rydberg 2: 228 (1356, nyare avskr.)."],"f":["oför- )"]},{"a":"oforvitter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förebrådd, icke klandrad. hvilken broder sick stalbroder vil thaga tha thage then han bliffuer ofruitter fore aff companit SO 86 ."],"f":[]},{"a":"oforvitter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förebrådd, icke klandrad. forty . . . widirfar karls widirsake naghar maningh hellir skadhe häräffthir, thär wil jac wara wforwittir wthi FMU 3: 69 ( 1434) ."],"f":["wforwittir )"]},{"a":"oforvunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","2) icke överbeviad. Stb 2: 578 (1491)."],"f":["-wnnen )"]},{"a":"oforvunnin","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) obesegrad. \" oforwnnin war hans makt \" MD 198 . 2) icke öfverbevisad. SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"f":["oforwnnen SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). vforwnnin ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ),"]},{"a":"oforvägheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförvägen, dumdristig. \" forwara tiith liiff oc bög tiik j fraa all oforwaglig daarscap \" Troj 118 ."],"f":["-wäglig )"]},{"a":"oforväghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförvägenhet. aiax aff syna gäldo oc oforwäyan sökte j slaget owänkter Troj 230 ."],"f":["-wäyan )"]},{"a":"oforvänder","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) , p. ladj. oförändrad. ffrw birgittas breff woro gill och fulkomplik meth sama dichta scrifftuilsse och ordineran som the meth fförsta sdvirffuilsse wordo samansatt dictad ok ordinaerath oplanath och offorwendh SJ 2: 319 ( 1472) ."],"f":["offworwendh"]},{"a":"oforätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oförrätta, förorätta, tillfoga oförrätt, begå rättskränkning mot. for:na borgamästare radmän ok menighet . . . qwälia mödha eller oforätte FH 1: 28 ( 1449) . FH 2: 122 ( 1440) . \" läther thän wrangha oförrätta then rätwisa \" Su 119 . the som . . . idher oförrättade ib 141 . ib 53 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 . - göra olagligt intrång på? ath hindra äller qwälia äller fforrätta thätta fornempda gooz SD NS 1: 519 ( 1406) ."],"f":["oförrätta . ","oforräta FH 2: 122 ( 1440) . ","vforrätta . ","-adhe )"]},{"a":"oforätter","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. oförrätt. hwilken i wåra embete göre wåra sändebud eller gille swän omak eller oförrätt TS 25 ."],"f":["oförrätter )"]},{"a":"ofotoghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. oförtöfvadt. ij lester öl wil jag vfortaget sende eder ower FM 215 ( 1504) . ib 218 ( 1505) , 501 (1510)."],"f":["ofortoget FM 501 ( 1510) . offortoget ib 218 ( 1505) . ","vfortoget ib 501 ( 1510) . wfortöget ib. vfortaget), "]},{"a":"ofradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. för hastigt, för lättsinnigt. trodde them sidhen alt aff rat RK 1: (LRK) s. 221 ."],"f":["aff- )"]},{"a":"ofrain","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omornad, yrvaken. \" oofrayn ärwodis mther arla wardher opdriffwin om morghonyn \" JP 119 ."],"f":["oofrayn )"]},{"a":"oframfarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oöverträfflig. han (ɔ Jungfru Marie psaltare) . . . hawfer j sigh osigeligha dygdher: offramffarliga krafft, oc otänkeligan söthma JMPs 8."],"f":["offramffarliger )"]},{"a":"ofraplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för hastigt, för fort. thu läs alt off raplika ST 162 ."],"f":[]},{"a":"ofrasker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för snar, för mycket benägen. ofraskir til synda KL 258 ."],"f":[]},{"a":"ofrestadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke frestad. ofrestadh af thera lof ok smikir Bo 104 ."],"f":[]},{"a":"ofridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ofreda. \" thy forbiudom wi . . . thät fornämpda clostrit . . . skatta ofridha ällir onytta göra \" Priv o skyddsbr 184 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"ofridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ofred, krig. örligh ok loffridher MP 4: 68 ."],"f":["offridher )"]},{"a":"ofridhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofredlig. \" for hans ofredeliga begynnelse skuldh \" BSH 5: 474 ( 1511) ."],"f":["ofredelig )"]},{"a":"ofridhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fredlös . . . oc warde ther medh utwist som bilthogher och oofredoger 2 aar aff landet HSH 16: 27 (1526?)."],"f":["oofredoger )"]},{"a":"ofridhsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke har lugn, orolig. nar mannen dröffuis ok är ofridhsamber (cum homo mente trubatur) Mecht 245 ."],"f":[]},{"a":"ofriker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mycket mäktig. at diäffwlin oc, hans ängla wardha ey offmaktoghe (hs. K: offrike) ower mik SVb 354 (omkr. 1500)."],"f":["off- )"]},{"a":"ofriker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mycket mäktig. rädes at lyghn wrþe of rik Bu 30 . \" gaf swa länge sinum likama mac oc kräslihet at han drogh hona öfriker til fulan lusta \" Bil 263 ."],"f":["öfriker )"]},{"a":"ofrir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke fri, icke befriad (från). ffra sörghom är han oofri MD (S) 270 ."],"f":["oofri )"]},{"a":"ofriver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för frikostig. äst thu ofriffwir (prodigus) j thinne nadh Bir 4: 104 ."],"f":[]},{"a":"ofriþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ofreda. \" þe almoghan ofriþa \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"ofriþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ofred, krig. thän tima vfridher . . . komber Bil 282 . hötte hanum . . . ofridh . . . ok i striidh falla for hundh ok ramfn ib 577 . MD (S) 259 . Di 106 . PM 14 . \" han haffde mykin w frid mz wilkinus konung \" Di 20 . \" flytia sik a at göra ofridh \" RK 1: 489 . alder skulle nogot rikit ty andra ofrid föra ib 2: 6651 . - strid. ther hoff sik tha en digher ofridh RK 1: 4234 . 2) fredlöshet. lät lysa ofridh ifui alla cristna män Bil 601 . 3) ofred, våld. göra almohanom ofridh (oroa) KS 75 (184, 82) ."],"f":["vfridher . ","w frider. ofredher PM 14 ; ","ofredh MD (S) 259), "]},{"a":"ofrukteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofruktsam. \" elizabeth var ofructelik (af senare hand rättadt till ofructsam) \" Bil 891 ."],"f":[]},{"a":"ofruktsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ofruktbar. - om källa. en källa, oprunnin wndhirsamligha besk, otemprelikin oc ofruc[t]sam (miræ sterilitatis intemperantiæ et amaritudinis) SpV 22 . 2) ofruktsam, steril. eunucus . . . snepter ok ofroktsamber GU C 20 s. 234 . Mecht 226 . SpV 47 . jomfrudomen, nw j nadhinna tima ofruc[t] sambir ib 49 ."],"f":["ofruksamber . ","ofroktsamber )"]},{"a":"ofruktsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ofruktbar. at iordhen skulle wardha honum hardh oc ofrwktsam MB 1: 132 . ib 2: 70 . 2) ofruktsam. elizabeth var ofructsam Lg 891 . ib 3: 497. giordhe guh ofructsamt alt thz qwinköns war badhe folk oc fää ST 506 . \" langan tima war thu (ɔ: joachim) ofructsambeer \" MD 160 . opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, hulkit som äkke födhir Bo 131 . 3) icke fruktbringande, onyttig. nar frvctsamo biin see at the ofructsamo (infructuosas) ok ondo biin äruodha til sinna ensamma fordhan ok vppehälle Bir 1: 258 . - fruktlös, förgäfves giord, onyttig. vardhir bönin ängaldhis ofructsam (infructuosa) Bo 102 ."],"f":["oo- . ","wfruktsamber: -sam Lg 3: 497 ),"]},{"a":"ofruktsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["onyttigt, utan gagn. vm the (ɔ: biscops goz ok ingäld) ätas älla fortäras ofructsamlika Bir 1: 316 . liffdhe . . . iak ofruktsamlika Lg 3: 411 ."],"f":[]},{"a":"ofruktsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ofruktsam, steril. \" een wfruktsampliker man \" MP 3: 504 ."],"f":["wfruktsamplier )"]},{"a":"ofruktsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ofruktbar. af ofructsamliko trä Bir 1: 371 . ib 3: 65. LfK 197 . iordelin . . . hwilken ganzska tör är oc ofruktsamligin MB 2: 42 . \" swa wäl j ofrutsamlikom som fruktsamlikom aarom \" Bir 4: 31 . 2) ofruktsam. säla äru ofractsamlica Bo 198 . Lg 3: 1 . ","3) onyttig. \" han är ofructsamlikin ok onyttelin \" Bir 1: 260 . \" mz ofructsamlikom angir \" ib 160 . \" thänne vinskapin är . . . ofructsamlikin til godha löna \" ib 277 . ib 278."],"f":["ofructsamlikin . ","ofruktsamligin MB 2: 42 . ","ofructsamlighin Lg 3: 1 . ","ofructsamelikt Bir 3: 65 . ","ofruktsambleket LfK 197 . ","ofructsamlikin Bir 3: 65 ),"]},{"a":"ofruktsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ofruktsamhet. SpV 47 ."],"f":["ofrucsamlikhet )"]},{"a":"ofruktsmalikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ofruktbarhet, tomhet. \" om thu nakot sin haffuer fullelika rönth oc pröuath minna närwarilses godhet oc mine frawarilses bristilse oc ofruktsamlikhet \" Su 107 .","2) ofruktsamhet. Lg 291, 3: 42 ."],"f":["-ligh: -hetz Lg 3: 42 )"]},{"a":"ofrädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för rädd. KS 82 (202, 89) ."],"f":[]},{"a":"ofrägdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanfräjda, vanära. en fagher frw war ther före rögdh oc utfrägd. at hon födde blamanna barn MB 1: (Cod. B) 548 . \" han il ok odyghdelike åthäue ofräghda ey åtenast han ok hans rike, vtan ok hans barn ok barna barn \" KS 49 (125, 53) . hans gerninga warda ofräghda ib 16 (39, 17) . thu ofrägdhadhe thins fadhers säng mz hans amio MB 1: 260 ."],"f":["ufrägda: ufrägd MB 1: (Cod. B) 548. -adhe, -dher),"]},{"a":"ofräghadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vanfräjdad. \" han skal iomfrv fästa til husfrv . . . ey fwla kono oc ey ofräghadha \" MB 1: 370 ."],"f":[]},{"a":"ofrägþ","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["ofreghd . ","vfrägh ð SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ofrägh Bu 30 . vfrägh ib. v frägh ib). f. "]},{"a":"ofräls","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofri. \" bödh sina swena thaka hona hanum til husfru¨ en hon fräls ware ellir til frillo en hon ofräls (ancilla) ware \" Bil 540 . Bu 143 . Al 7310 ."],"f":["fvräls Bu 143 )"]},{"a":"ofräls","b":[],"c":"","d":"","e":[" . ffrääl[s]th] , adj. Se Sdw 2: 1276. 2) ofri, icke ställd till ngns fria förfogande. wærdir arne . . . nokith v ffrääl[s]th j then same . . . forssenom JämtlDipl 116 ( 1372) ."],"f":["v"]},{"a":"ofrälse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ofrihet. \" the kärde . . . at olaff konung ofrelse giorde (kærðu ifrelsi sitt) \" MD 339 ."],"f":[]},{"a":"ofrör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofruktbar. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 155 f."],"f":[]},{"a":"ofrör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofruktbar. thiin iordh skal ey wardha ofrö MB 1: 341 . iordhen skulle . . . wara ofrö til got sädhi ib 132 ."],"f":[]},{"a":"ofsander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för sann. thera bön wart alt ofsan RK 1: 2024 ."],"f":[]},{"a":"ofsanlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med allt för stor visshet. wi . . . hawm sannilichä ok ofsannilichä forstandit, at i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganlichä än ganghlichä ok godhä SD 4: 464 (1335, nyuare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) ."],"f":["ofsannelikä SD : 374 (1344, nyare afskr.). ofsannilichä),"]},{"a":"ofse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsamhet, det som verkar på våldsamt el. ofverväldigande sätt, olyckshändelse. at hanum gangär ofse iuir ällär eldar ällär vatn SR 32 . ib 49 ."],"f":[]},{"a":"ofsegher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["allt för segt, trögtflytande. är swa, at thz (blodet) ey är ofseekt LB 5: 293 ."],"f":["ofseekt LB 5: 293 ) , "]},{"a":"ofsen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för sen, för senfärdig, för långsam. the varo alt offsenä Fr 1340 . RK 1: 1357 . 2) för långvarig, kräfvande för mycken tid. aff thz herra honum ther gifua är mik offseent at skrifua Fr 2664 . ib 1823 . Iv 1942 . 3) för sen, för sent inträffande. off seent thykker mik thz vära Iv 1283 . \" thz är off seent at bidha mik \" Fl 1289 . nw er ofsent at radha a both RK 1: 2091 . - n. adv. 1) för långsamt, för trögt. tha han (blodet) gaar ey afsnarrt oc ey ofsent LB 5: 293 . 2) för sent. thz kom honom . . . ofsent j hugh Bil 877 . Iv 105 ."],"f":["offseen )"]},{"a":"ofsen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) för sen, för senfärdig, för långsam. the ondhe . . . äru . . . j gongenom othamy nw aff snary nw aff seene SvKyrkobr (Lucid B) 198 ."],"f":["aff seen )"]},{"a":"ofsidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för sid, för långt nedhängande. thera kwffla skulu . . . haffua qwämmelikin skapnadh oc höffwidzskan, ey off sidher ällir offwidher Bir 5: 103 . \" systrana skulu sik wakta fore falladom oc offsidhom ällir högfärdoghom klädasidh ib. \""],"f":[]},{"a":"ofsinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ofsinnis arf , ","ofsinnis vatn , "]},{"a":"ofsior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsam sjögång. then schade j syon hende aff vpsiö och aasiö STb 2: 465 (1490)."],"f":["aasiö ) , "]},{"a":"ofskamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för kort. en biälke uar of skambar Bu 416 . Bil 88 ."],"f":[]},{"a":"ofskamliver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för kortlifvad. Bil 465 ."],"f":[]},{"a":"ofskrä","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för klar. ofskärt skin Bu 526 ."],"f":[]},{"a":"ofskämmeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för skamlig. Se SDw 2: 1276."],"f":[]},{"a":"ofsmäliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfvermåttan smädande. mz offsmälikom oc ondum ordhum ST 75 ."],"f":[]},{"a":"ofsnar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. för hastigt, för fort. at the ey offsnart siongen Bir 5: 68 . tha han (blodet) gaar ey afsnart oc ey ofsent LB 5: 293 ."],"f":["-af )"]},{"a":"ofsnar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för snabb, för hastig. SvKyrkobr (Lucid B) 198."],"f":["aff snar )"]},{"a":"ofsnima","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för tidigt. henna dödh kom mik af snima Fl (Cod. B) 382 ."],"f":["af snima )"]},{"a":"ofsnödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för usel. halt thin owin ey alt offsnödhan GO 404 ."],"f":[]},{"a":"ofsokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["opsokn . ","upsokn )"]},{"a":"ofsonna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["soman för hårdt. at han skulle ey offsompna mällan sinna owina M 1: 218."],"f":["offsompna )"]},{"a":"ofstakkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enom vardher ofstakkot, någon dör (i förtid). än varom son ofstakkut warþer Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . Jfr Sdw 1: 304 f. s. v. forstakotter och T. Johannisson, Verbal o. postverbal partikelkomposition s. 268 ff. [Jfr Mnt. to kort geschēn] enom sker ofstakkot, någon sker skada el. orätt. mik sker alt affstäkkoth ath iak skal twingis til festa lagh iak är tha likowäll idor borgare ATb 2: 4 ( 1473) . Jfr forkort (s. v. korter) och T. Johannisson a.a."],"f":["-ut . ","affstäkoth ) , "]},{"a":"ofstakotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för kort. war thz (trät) annatthiggia oflanght eller affstakith Lg 946 ."],"f":["affstakither )"]},{"a":"ofstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för stark, öfvrmäktig. vm then owin är rikesins makt of starkr KS 75 (184, 82) . \" han hafuer mik varith alt offstarker \" Iv 2884 . RK 1: 4022 . Al 3152, 8736 ."],"f":["affstarker: affstark RK 1: 4022 )"]},{"a":"ofstopa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för stor, öfverdrifven, omåttlig. offstopa dröffuilse oc sorgh Su 45 . ffore op stupa daglika drikkio ok fyllo JP 98 ."],"f":["op stupa )"]},{"a":"ofstopa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för stor, överdriven, omåttlig. MP 5: 52 . opta for ofstuppa dröfwilse skuld tala man onyttelika Hel män 129 . \" jak bidher tik fför thit ömasta hiärta fwlstoppa (cod. E: offstuppa: K: owirstupa) wärk, ok bitherlika stiwnga \" SvB 200 (b. av 1500-t.)."],"f":["of(f)stuppa . owirstupa. lopstuppa),"]},{"a":"ofstor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) för stor (i grad). afstor sorgh inledher störstan söthma SkrtUppb 51 . ib 254 ."],"f":["af- )"]},{"a":"ofstor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) för stor (i utsträckning). än han hawer offlitla eller offstora . . . näsa MB 1: 370 . 2) för stor (i grad). offstort hiärta haffwer thik kränkt Al 8300 . stor osidhir . . . ok alt ofstor Bo 129 . \" tämpra oc midhla aff store idkan \" LfK 35 . - dat. pl. adv. i för stor utsträckning. han þorpte väl viþ at þigia smam som förra gaaf ofstorom Bu 18 ."],"f":["aff stor )"]},{"a":"ofstunter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för MP 2: 133 . ST 298 ."],"f":[]},{"a":"ofstygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket förskräcklig, mycket ryslig. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258. swa är ok husbonden fiäflin ledher ok stygger ok grymber MP 4: 203 ."],"f":["ostygger )"]},{"a":"ofsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opt, opta."],"f":["ofta"]},{"a":"oftala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L:"],"f":[]},{"a":"ofthunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för tungt, för svår. þe (näml. þing) at linä som ofthung waro SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" ena mattelika hielp aff thino folke bedhas the som ey wardhir thöm ofthung \" ST 484 . \" enkte finz j them omögelikit ällir offwnkt oc wnsamlikit at göra oc fulkompna \" Su 364 ."],"f":["offwnkt Su 364 ) , "]},{"a":"oftröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["för stor förtröstan el. tillit. tha är thät ofstora hopit äller oftröstin synd SkrtUppb 254 ."],"f":[]},{"a":"oftrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*oftrösta sik , förtrösta sig alltför mycket. thy är oss allom radelikit ath wj oftröstom oss ekke alt ofmykit vppa thät ytersta endelyktena MP 4: 207 ."]},{"a":"oftröstan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alltför stor förtröstan. \" thät andra som människiona gör diäffua til ath synda thät är oftrötan \" MP 4: 207 ."],"f":[]},{"a":"ofulbordhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofullbordad. \" at thz enkte atherleffwer ofulbordhat ällar ofullkomnat Lfk 129. \""],"f":[]},{"a":"ofulbordheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofullkomlig, bristfällig. \" swa som människian är offulbordelighen j sigh aff naturena wäghna, swa ärw oc alla wärsliga konster JMPs 27. - ofullkomlig, ofullständig. the malme som haffwe ofulbordelige saman blandningh i jordenes deell medh wäskone \" PMSkr 607 (senare avskr.)."],"f":["offulbordelighen ) , "]},{"a":"ofulbordhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ofullkomlighet, bristfällighet. \" om människionor wisto thän lärdhom, tha fförsmadho alle stwdenther the böker som the nw j stwdera. fför teras offulbordelighet JMPs 27. \""],"f":["offulbordelighet )"]},{"a":"ofulbordhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofullkomlig, bristfällig . . . wiin, them til hwgnadh j thera dryk, aff hwilkom the som litel ok ofwlbordoghe äru, wardha store ok fwlbordoghe (ut a parvulis magni efficiantur) SpV 154 ."],"f":["-bordogher )"]},{"a":"ofulbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofullgången. \" förtapas thär mädh äggen oc wärpas ofwlbyrdogh \" PMSkr 261 ."],"f":["-byrdogher )"]},{"a":"ofulkomin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofullkomlig. \" huru skalt ther nakor wara ofulkomin hwar alle äru fulkomme \" Bir 1: 389 . MP 2: 28 . Su 106 . Jfr ofulkomnin."],"f":[]},{"a":"ofulkomliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" ib 61 ), adj, ofullkomlig. andelik människa . . . skal engin rekna ofulkomplikaren än sik siälwa SkrtUppb 61 ."],"f":["-komplikaren"]},{"a":"ofulkomliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofullkomligt Bo 253 . Bir 1: 387, 2: 326 ."],"f":["ofulkompliker: -lica Bir 2: 326 . ofulkomlikin (f.) ib 1: 387 ),"]},{"a":"ofulkomlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ofullkomlighet. Bir 1: 275 . Su 105, 399 ."],"f":[]},{"a":"ofulkomnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) ofullbordad. thz som han hilt ii handom at göra . . . la ofulkomnat KL 240 . \" at inkte sculde blifua ofulkkompnat aff thy som han astundadthe hafua giort \" Ansg 197 . LfK 129, 190 . 2) ofullkomlig. lydhnan är dygdh mz hulke al ofulcompnadh thing fulcompnas Bir 3: 231 . Su 251 ."],"f":["-kompnadher )"]},{"a":"ofulkomnin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofullkomlig. ofulkompnin gerning Bir 3: 180 . Jfr ofulkomin."],"f":["ofulkompnin )"]},{"a":"ofunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["allt för ung. skal man ey aff wnga menidz fför höwidz men MD (S) 240 ."],"f":["aff wnger )"]},{"a":"ofunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke funnen el. påträffad . . . mz allom til laghom . . . som är hws, jordh . . . j scogh ok wthköpom, j funno k ofunno (ɔ eventuella malmfyndigheter?) NMU 1: 72 ( 1385) ."],"f":[]},{"a":"ofveker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för vek, för svag. mot tholik gram war han offweek Al 632 ."],"f":["offweek )"]},{"a":"ofvidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för vid. ey off sidher, ällir offwidher Bir 5: 103 ."],"f":[]},{"a":"ofvredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket vred. hertoghen swarade . . . ey oblidh ok ey offwreed RK 1: 761 ."],"f":["offwreed )"]},{"a":"ofvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsamt väder, oväder. j them tima han dödhö byriadhis eeth ofwädhir aff thordyn oc lyungeld ST 269 ."],"f":[]},{"a":"ofväl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alltför väl. . . . straffa syndena som han ok ey alt offwel tordhe fore sinom formannum MP 5: 137 ."],"f":["offwel )"]},{"a":"ofvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ofvärka böter , "]},{"a":"ofylleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omätt lig. ofyllelikt leon Bil 542 . \" rika manna nidzskapir är ofyllelikin \" MP 1: 281 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"ofylter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ofyrma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misshandla. VML I B 48: 1. Se Kock, Förklaring af fornsvenska lagord s. 15."],"f":["-u )"]},{"a":"ofäfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermakt. \" the haffdo oäfle wider at strida \" RK 1: 1737 . MD (S) 244 . Di 254 . "],"f":["owäffle Di 254 ; ","oäffle MD (S) 244. oefli L. ofvälli L. uäfli L. uräfle L.), ","oäfäflis las , "]},{"a":"ofäfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övermakt. Se Sdw 2: 1276. - ofäflis las, n. övermåttan stort lass. Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"ofäghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bedröfvad. kumbar mot hanom fäghin ok warþar ofäghin Bu 19 ."],"f":[]},{"a":"ofälder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"ofärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) olycklig färd? jak tror at the ryssa foro ena ofärd (Klemmings uppl.: jak tro the foro ena rytza färd 1: 1539) RK (Had. uppl.) s. 62. 2) ofärd, olycka. MB 1: 392 . RK 2: 3333 . \" sääl är the siäl . . . som varhder var af annars ofärdh \" Su 410 ."],"f":[]},{"a":"ofärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ofärd, olycka. roland sa offärd sinna manna Prosadikter (Karl M D 3) 336 . JMÖ 16 ."],"f":["offärd )"]},{"a":"ofärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ofärdig, vanför. han slog sin drengh ofärdogh STb 1: 46 ( 1476) . - ur stånd att föra (vapen). med prep. til. oferdoge tiil lharnisk oc veria BSH 5: 7 (1504 H. Gadh)."],"f":[]},{"a":"ofärdogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) ofärdig, varför. kroppen var hanom ofärdhogher KL 319 . korsit . . . läx vppa axlana hans som nw varo brutna oc slitna älla ofärdogha Bo 182 . \" han fiöll sik allan ofärdhughan \" Lg 3: 232 . 2) dålig, ond? noger vranghviiss oc ofärdigh man BSH 4: 189 ( 1495) ."],"f":["-ugher . ","-igh )"]},{"a":"ofärmder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke konfirmerad. monga äre ther oc döda offermda GPM 2: 286 ( 1508) ."],"f":["offermder )"]},{"a":"ofäster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","feste hanis koperslagare i wal for thet ath han slo ion korgara ok benadadir oppa iiij mark ok gik lborth ath ofesto i wal lsidan han benadadir ther wart han sakir iij mark ib 184 ( 1463) . ib 382 ( 1472) . - ofästo, d. s. ty han gik ofästo vtaff laghin STb 1: 193 ( 1479) . gingo bade wtaff rettin ofästo ib 371 ( 1482) . Jfr fästa 8."],"f":["ofester )"]},{"a":"ofäster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke fäst, icke trolofvad. med dat. lokkar man iomfrv manne ofästa MB 1: 338 ."],"f":[]},{"a":"ofätugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["för mycket ätande, fråssande, glupsk. han halda alle vitre män firi ovätughan (handskriften synes dock, ss anmärktes hafva haft overtughan) slukara KS 42 (109, 46) . the mågho sik wita owätugha (handskriften synes hafva haft owertugha) slukara ib 43 (110, 46) . (Möjl. ha overtughan, owertugha skolat föreställa ovärdhughan, ovärdhugha; jfr Rydqvist 3: 301.)"],"f":[]},{"a":"ofödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["ofödd. \" hemolar jak . . . the forscriffna gotz ok äghur ok telstaar fore huariom lmanne, föddom ok oföddom \" NMU 1: 92 ( 1413) . Mecht 225 ."],"f":["vtfödder STb 3: 249 (1495) ),"]},{"a":"ofödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["ofödd. \" af . . . bathe föddom oc vföddom \" SD NS 1: 147 ( 1402) . bathe fore föddom oc oföddom ib. MB 1: 1 . MD 42 . BSH 5: 581 ( 1517) ."],"f":["v- . ","uföder L.)"]},{"a":"ofögha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som beter sig otillbörligt, ohyfsad. swa oförgho folk hafuer iak ey seet Iv 4068 . \" grympt folk war thz oc ofögha \" Al 9415 . \" een matgirugh man ok wfögha latir sik ey nöghia \" GO 575 ."],"f":["wfögha . ","ofögho )"]},{"a":"ofögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är opassande el. otillbörligt, otillbörlighet, ofog. talar ofögho til honum MB 1: 234 . \" at thik time ey ofögha \" ib 334 . swa mykin ofögho kan thu drufua Iv 585 . \" awi then last ok then ofögha the begingo a honom \" RK 1: 3955 . hwat ofögha ther skedhe ST 337 . Jfr ofogh."],"f":[]},{"a":"oföghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett opassande sätt, otillbörligt. hon talar ogöghelika til iosep om syndelika gärnign MB 1: 233 . Iv 3082 ."],"f":[]},{"a":"ofögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["opassanillbörlig. \" mz oföghelikom ordhom \" MB 1: 234 . KS 24 (60, 26) . tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr ib (59, 26) ."],"f":[]},{"a":"oför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) icke farbar, ofarbar. thu vigdhe hafwit thär thu fort vfört lifwer Bil 216 . 2) ur stånd att röra sig, ofärdig. baros o öre a barom Bu 520 . Bil 104 . KS 41 (107, 45) . \" at hawa krankan likama oc oföran \" MB 1: 113 . hans armbar . . . varþ oför Bu 525 . - varför, orklös, ur stånd till arbete el. krigstjenst. är frälses mannen gamal äller oför, swa at han forma ey siälwer þiänistenne vppe halldä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). han giordhe tha fult for sin fadher badhe a thingom och stämpnom, for thy at han war gamal oc oföör ib NS 2: 227 (1409, afskr. fr. 1411). som ej med frihet kan röra sig. var vordhin stadughir aff ostadughum ok föör aff oförum Bil 880 . ","3) ur stånd, oduglig. lhänna händher wrdhu v föra til ärwdhis Bil 347 ."],"f":["oföör SD NS 2: 227 (1409, afskr. fr. 1411) . vför: vfört Bil 216 . v för ib 104 ; v föra ib 347 . ofös för oför KS 41 (107, 45)),"]},{"a":"oföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omöjlighet att färdas, väglag som gör det omöjligt att färdas. her är och alzs inthe tiil spisningh, och kan inthe inkomma för oföre skwldh BSH 5: 141 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"oföre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omöjlighet att färdas, väglag som gör det omöjigt att färdas. GPM 2: 142 ( 1500) ."],"f":["w- )"]},{"a":"oförskuldande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - ss adv. oförskyllt. Se Sdw 2: 13457."],"f":[]},{"a":"oförsökter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oerfaren, opröfvad. \" nogre skreddere som äre offornumstige oc offörsökthe (imperiti et inexperti) \" SO 121 . \" som wnghe oc oförsökte ärw \" Su 71 . ib 112, 117, 175 . ST 383 . MD (S) 240 ."],"f":["oförsökter . ","vförsöktir ST 383 )"]},{"a":"ogaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogagn, skada, olägenhet, svårighet. Prosadikter (Sju vise m) 169 ."],"f":[]},{"a":"ogaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogagn, skad, olägenhet, svärighet. thrigghia handa ogangn dröfuir oc mödhir mannana natur MP 2: 122 . thztä slot haffuer giort mykit ogagn bade inledzskom oc wdlendzskom Di 66 . \" ther timar thik af thry ogaghn \" Ber 259 . \" ärfwodhande i vmskiptelikom siälinna dröfwilsom ok androm ogaghnom \" Su 431 . Lg 3: 483 . lidha the ther mangahanda ogagn FH 2: 129 ( 1441) ."],"f":["ogangn . ","ogang Lg 3: 483 )"]},{"a":"ogaghnliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" oganghlikit Ansg 177 ), ttig, skadlig. marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganghlichä än ganghlichä ok godhä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). skodhande hwat edhin är . . . gagnlikin älla ogagnlikin MP 2: 165 . \" vi styggioms storlika oc mykit vidir alt thet som fanyt [är] oc oganghlikit (quæ vana et otiosa sunt) \" Ansg 177 ."],"f":["oganghlicher . ","ogagnlikin . "]},{"a":"ogahhnliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["onyttig, skadlig. \" jncommodus . . . ogaghneligen \" GU C 20 (hand 2) s. 20. nw wilt tw . . . rada thz som owyrdeliget oc ogangneliget är Troj 246 ."],"f":["ogaghneligen . ","logangneliget ) , "]},{"a":"ogaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg. \" thzta gaman vardh thöm ogaman \" Bil 877 ."],"f":[]},{"a":"ogangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som icke inträffat. thu skalt ey swäria for ogangith maal (quod queat acidere iurans non inficare) GO 822 ."],"f":[]},{"a":"ogen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 81."],"f":[]},{"a":"ogen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["opassande, olämplig, orimlig, motbjudande. at vars herra ordh ey synins os swa ogeen som the syntos hinom discipulis Bo 116 . \" modheren hans sagdhe ath han skal kallas iohannes, them thotte thz vara ogent \" Lg 3: 497 . \" war thz för honom swa ogenth oc lodesamt (för ledosamt; insipidum . .. et ineptum), som wansmakande mather \" Su 6 ."],"f":["ogeen . "]},{"a":"ogendraghande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som ej kan tagas tillbaka, oäterkallelig. til hulkens märe visso ok wgendraghande (irretratabile) vitnisbyrdh SD 5: 678 (öfvers. i vidim. fr. 1467)."],"f":["wgendraghande )"]},{"a":"ogenkalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oåterkallelig. Se Sdw 2: 1277. Jfr oigenkallande."],"f":[]},{"a":"ogenkalleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oäterkalleg. BSH 2: 117 ( 1400) ."],"f":[]},{"a":"ogenlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["opassande, otillbörligt? hulkit som thikkis vara oginlica swarat Bo 61 ."],"f":["oginlica )"]},{"a":"ogenomgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjligt att genomgå el. genomtränga. jmpenetrabilis ogynom ganglegit GU C 20 s. 428 . ib (hand 2) s. 14."],"f":["-ginom- . ","-gynom- . ","-ganglegit . ","-gonghleghit ) , "]},{"a":"oghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ughn."],"f":[]},{"a":"oghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ogn )","oghnar bot","ognär- )"]},{"a":"oghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. *oghnas, hota. Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"oghormaghi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovormaghi."],"f":[]},{"a":"ogilda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ogilla, förklara ogiltig, upphäva. Jfr K. Olivecrona, Domen i tvistemål s. 20 ff. hwilke raar wj ogildade ok bortkastadhe Svartb 519 ( 1474) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"ogilda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["lagboch skulle gillas eller ogillas BSH 5: 187 ( 1507) . öffwergiffwom wi oc ogillom (adnullamus ) all the breff SD 3: 697 (öfvers. i hds. fr. förra hälften af 1400-talet). thorstens niclissons breff ogildadhiz ib NS NS 2: 173 (1409). hafuom wi dödät oc ogildat all the till thalan oc beuisning FH 2: 109 ( 1437) . \" for een lagh sum iak vrätlika gangit hafþe af þem ok goþe tolf men a þingge vgilläþu \" ib 3: 6 ( 1353) . ogildadhe tesse II nyä raar ib 5: 120 ( 1488) . ib 132 ( 1489) ."],"f":["ogilla . ","vgillä -aþe, -aþer)"]},{"a":"ogilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ogill, ogiltig, ej gällande. Jfr K. Olivecrona, Domen i tvistemål s. 20 ff. 2) icke antaglig, icke fullgod. ogiilt jarn SD 6: 480 (1354, senarer avskr.) . \" ranskadeds om thet ogilla fatet \" ATb 1: 54 ( 1456) . thässe xij . . . ranzakado om stadzens grop hwar hon war gil ällir ogill ib 218 ( 1461) . \" the ij tunnor lax per mongson clandrat för ogille twnnor \" STb 5: 255 ( 1519) . SpV 103 . han . . . hade ogylth brödh STb 1: 329 ( 1482) . MP 4: 262 3) ogill, för vilken böter ej skola givas. then boman sadana sädh saadee, honom borde sätias aff boleht och göras ogildh bade paa tingh och stämpno BSH 5: 204 (1508, H. Gadh) . thän som taker på skiparen mädh vredhes handh, är meen edhare, oc ärwlös, ogiller j räth oc lagh PMskr 48."],"f":["ogildh . ","ogiller . ","ogill )"]},{"a":"ogilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ogild, ogiltig, ej gällande. jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). þera pilagrims färþ var ogild Bu 169 . han dömde vgilda alla domicani keysares doma Bil 367 . som ogillan pening sculo the mich ey aff kasta RK 2: 4749 . \" dömde jak affh herazsynnine tholffh march ffor oogildh waadh til thwäskiptis \" DD 2: 5 (1384, orig.) .","2) icke antaglig, icke fullgod. skodha gerningh ath witha holkin gil äller ogil är SO 20 . ib 63 . ogiilt jarn PfN 137 . ib 138 . \" for ogilde broo \" BtFH 1: 149 ( 1506) .","3) ogild, för hvilken böter ej skola gifvas. göras ogildh bade paa tingh och stämpno BSH 5: 304 ( 1508) . \" tha laghe han a sinom wärkom ogilder \" MB 1: 425 . \" liggi ogijllder sum firi swerdhe konungx \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . \" lijgge ogijllder badhe firi kirkiu ok konunge ib. wari ogilt \" SR 15 . SD 5: 376 . (1344, nyare afskr.)."],"f":["ogijllder . ","ugilder L. f. ogild Bu 169 ; SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ogil SO 20, 63 . n. ogilt. ogiilt PfN 137 . ","ogillan RK 2: 4749 . ","ogilde BtFH 1: 149 ( 1506) . ","ogiildo PfN 138 . ","vgilda Bil 367 . ","oogildh DD 2: 5 (1384, orig.)),"]},{"a":"ogiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oarbetad. Se Sdw 2: 1277. tolff lodh ogiorth sölffuer GPM 2: 85 ( 1489) . STb 5: 280 (1520).","2) ogjord. \" jnfectus . . . ogiordher \" GU C 20 (hand 2) s. 25. wili ok forthanke at atherwända af giordhom syndom ok wakta sik for ogiordhom SkrtUppb 251 . \" ath swa karsk oc deglig jomfrw . . . skulle dräpas for jngen sak oc ogiordh gärning \" Troj 268 . 3) i uttr. ogiort vädher, (ännu) icke avgjort väder, väder som änni icke stadgat sig? Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språkk 1: 168 och N. Lindqvist, Saga och sed 1943 s. 186 ff."],"f":[]},{"a":"ogiorþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oarbetad. ogiort sölff HSH 24: 50 ( 1516) .","2) ogjord. \" haffde min brodher thetta ogiort tha skulle iak thet göra \" BK 196 . thet haffde alth wait wgiort BSH 5: 533 ( 1513) .","3) som icke (genom mdel) blifvit beredd el. giord lämplig? om vind (jfr uttrycket göra vind, se Hyltén-Cavavallius, Värend och Virdarne 1: 113). thäth dughir ey at sighla i vgiorth wädhir (venti stante mora non tendit carbasa prora) GO 1075 . - Jfr ogör."],"f":["v- . ","ögör þer L. wgiordher)"]},{"a":"ogipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["ogift. GU C 20 (hand "],"f":["ogiffter )"]},{"a":"ogipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ogift. \" huar o giptar man \" Bu 6 . \" han haffde ok för en hustrw aat hon fik soot ok doo affbra thy sath han ogipter mangen dagh \" RK 1: 1954 . än hon är ogipt MB 1: 369 . \" quinno badhe gifta ok ogifta \" KL 101 ."],"f":[]},{"a":"ogislaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"ogivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se B. Lundberg, Tröghbolagh 56."],"f":[]},{"a":"ogivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke gifven. TB 80 ."],"f":[]},{"a":"ogladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sorgsen, bedröfvad. \" then stolte flores ogladher var \" Fl 223 . Iv 5046 . Di 111, 158 . Lg 3: 4 . - med gen. thäs är iak oc hon mykith ogladher Al 8390 . - med prep. af. aff thinom skadha är iak ogladher Al 3534 ."],"f":[]},{"a":"oglädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg. ändalös oglädhi Hel män 149 ."],"f":[]},{"a":"oglädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg. \" engen oglädi ma skadhä tik \" Iv 1922 . ib 5096 . Fl (Cod. C) 223. ST 502 . Pa (Tung) 33, 40, 42."],"f":["oglädhy ST 502 )"]},{"a":"oglädhias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedröfvas. \" ther ogladdes gawins wenir myket aff \" Va 37 ."],"f":[]},{"a":"oglädhias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. bedrövas, sörja. han ogladdis mykith widher sins systersons fall Prosadikter (Karl M) 270 ."],"f":["ogladdis ) , "]},{"a":"ogravin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["-grävin )"]},{"a":"ogravin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["ogrävd; ouppodlad? inops . . . quod est terra ograffwin oc oiordadher GU C 20 (hand 2) s. 30."],"f":[]},{"a":"ogripin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke gripen el. fasttagen, fri. BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . huilkin hans swän som nw ogrepin är ib 4: 227 (1497, gammal afskr.) . ib 5: 168 ( 1507) ."],"f":["ogrepin )"]},{"a":"ogriplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oändligt, på oändligt sätt, i oändligt mått. the haua ogriplica (incomprehensibiliter) alt got aff hans guddoms valde Bir 2: 248 ."],"f":[]},{"a":"ogripliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oomfattlig, oändlig, oändligt stor. gudh är äwärdhelikin ok ogriplikin Bir 1: 395 . \" mz sinom ogriplikom guddom \" ib 345 . ib 219, 2: 111, 301. eet palacium ogirpelikt i storlek ib 11 . skinit . . . var ogriplikit j langlik oc diuplekhet oc j vidhelek ib. aff ogriplike sorgh ib 3: 210 . ib 2: 257 . VKR II, 70. Su 458 . hon (glädjen) är ogriplikin at sighia MP 1: 29 . 2) obegriplig, ofattig. al thing varo ther ogriplikin at skodha ok begripa (incomprehensibilia ad considerandum) Bir 3: 425 . \" min ordh skulu ey vppinbaras j ogriplikom vndir standilsom \" Bir 1: 56 . \" tha skal gripas the ogriplika threfalloghet \" Ber 213 . (ogriplik för griplik Ber 206 .) - Jfr obegripliker."],"f":["-likin Bir 1: 219, 395 ogriplikin MP 1: 29 . ","ogripelikt Bir 2: 11 . ogriplikit ib. ack. m. ogripelikin ib 111 . ","ogirplikom ib f. ogriplike ib 3: 210 . ","ogrypelike ib 2: 257 . ","ogripeliko VKR II . ","ogirplikin Bir 3: 425 . ","ogriplikom ib 1: 56 . ","ogrippelike ib 2: 301 . ","ogriplika Ber 213 . ","ogripliko Su 458 ),"]},{"a":"ogrundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outgrundlig. min ogrundelikin (inscrutabilis) wisdombir han tildrogh tik swa mik Mecht 111 . ib 180, 224, 241 . jndex . . . theknar gudz foresyn wndhersama, oc ogrundelika (inscrubatilem) skikkan ib 337 . thinom ogrundeliga visdom befellir jac mina tro SvB 471 (omkr. 1500)."],"f":["-likin . ","-liger )"]},{"a":"ogräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogräs. \" nw aff the ogreseno som saman skal bidhas ok jeldhin kastas \" MP 5: 142 . ib 166."],"f":["ogres )"]},{"a":"ogräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogräs. lolium, ogres GU 8 ."],"f":[]},{"a":"ogräsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogräs. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 178 f. MP 5: 107 . nw . . . lkom thera owin ok sadde ther offwan j tystiil lok klinth, ok annor ogräsan ib 132 . ib. ib 138 . medh ogräsaneno (vndirstas) syndhogha människior ib 142 . somlikin korn komi nidhir j blandh ogräs ok thera röthir swa ath thet ogräsanit forgik allo sädhinne ib 166."],"f":[]},{"a":"ogudhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ogudligt, ogudaktigt. Bil 566 . MB 1: 372 . KS 45 (116, 49) . MP 1: 35 ."],"f":["ogudhelika KS 45 (116, 49) ),"]},{"a":"ogudhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ogudlig, ogudaktig. grymber ok vgudhliker höfdhinge Bil 285 . vgudhlike iudha ib 286 . ib 425, 461, 804 . Bir 2: 304, 3: 84 . VKR XVIII . \" är thz ogudhlikt at hindra siin barn aff gudz thiänist \" MB 1: 329 . mz . . . ogudhlikom ordhom ib 458 . \" o guþleka siþi \" Bir 4: (Avt) 181 . ogudhlikin thing KL 62 . \" fik brodhrin ogudhlikin kerlek \" ST 443 . VKR 19 ."],"f":["v- . ","o guþleker: -leka Bir 4: (Avt) 181 . ","ogudheliker: -lix ib 3: 84 ; ","-like VKR XVIII . ogudhelikin ib. ack. m. ogudhlikin ST 443 . ","ogudhlikin KL 62 ),"]},{"a":"ogudhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogudlighet, ogudaktighet. Bir 1: 71, 3: 13 ."],"f":["ogudhelikhet Bir 3: 13 . ","ogudheliker ib 1: 71 )"]},{"a":"oguldin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["-gullin )"]},{"a":"ogänger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ogärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogärning. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 167 f., 183 f. GU C 20 (hand ) s. 112. "],"f":["ogerning )","ogärningis man","ogärnings man","ogerningx- )"]},{"a":"ogärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogärning. \" vita thera ondzsko ok o gerningha \" Bir 1: 75 . MB 1: 477, 2: 292 . Va 9, 36 . RK 2: 1934, 6007 . Jfr höghmälis ogärning. "],"f":["ogärnings man","ogärnigess- Su 29 ),","ogärnings folk , ","ogärnings man , "]},{"a":"ogärþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ogäster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke betungad med gästning. ath prestegardhen bliffwer vgesth BSH 5: 436 ( 1511) ."],"f":["vgesther )"]},{"a":"ogäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dålig, usel. thu skalt ey göra thit godz faghirt oc gefft vtan til thz som ogefft är innantil, thu skalt warna thän som köpa wil oc sighia hwat som ther är ogäfft ST 487 . ib 492 ."],"f":[]},{"a":"ogödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ogödd, icke gödd. eenn ogöd gåss Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"f":[]},{"a":"ogönst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misshag, ovilja. \" hafwir thu owilia ellir ogönst til nokon \" ST 425 . ib 515. fM 145 (1502). HSH 19: 124 ( 1506) . \" ath wi aff satte all owelie twiist haath och ogönsth, som i mellen hans nade och mich varet hafwer \" BSH 4: 325 ( 1502) .","2) ondt, förtret. \" hwat othokka ällir ogönst hafwom wi thik giort \" ST 60 ."],"f":[]},{"a":"ogönst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misshag, ovilja. \" immemoracio . . . glömska oc ögönst \" GU C 20 (hand 2) s. 13. stode hans nyman fore rettin, som wor nadege herre swa lenge hade ogönst pa, och war skylter, ath han . . . STb 3: 454 (1499). JMö 182. JMPs 532."],"f":[]},{"a":"ogönstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["avogt, hätskt; otacksamt. . . . hwilke ogönsteligha (sine gratitudine) nytthia gudhz godhgärninga Mecht 62 ."],"f":["-ligha )"]},{"a":"ogönsteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["avog, hästsk. STb 5: 337 (1521, Kop)."],"f":["ogunstäliger )"]},{"a":"ogönstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) avog, hätsk. ovänlig, all war bristilse, och ogönstagha othrolighet Mecht 274 . 2) otacksam. annars ware iak ogönstogh, om iak ekke mädh största wärningh hedhradhe thät, om hwilkidht iak offwer all thing hedras JMPs 58."],"f":[]},{"a":"ogönstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ogunstig, ovänlig. war mik ey ogönstogh MB 2: 208 . BSH 3: 180 ( 1467) , 4: 257 (1501), 5: 456 (1511). ","2) otacksam. Bir 4: 109 ."],"f":["wgönstig BSH 5: 456 ( 1511)"]},{"a":"ogönstoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) misshag, ovilja. wor kiereste nadigeste herre . . . haffuer jw . . . offuergiffuit all owilie och ogunstighet STb 5: 319 (1521, Kop)."],"f":["ogunstig- )"]},{"a":"ogönstoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otacksamhet. \" at thz olydogha folkit widherkännis sina ogönstoghet (ingratiudinem) \" Bir 4: 109 . ib 106 . Lg 3: 647 ."],"f":[]},{"a":"ogör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr ogirorþer."],"f":["-gyr . ","-gior )"]},{"a":"ohandladher","b":[],"c":"","d":"","e":[" ) , p. ladj. orörd, oberörd, intakt. maria skal ewärdelika möö wara whalnadh MP 3: 508 ."],"f":["whlnadh"]},{"a":"ohannadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["orörd, oberörd. \" latir . . . thz ohannat (intactum) \" Bir 1: 302 . ohannadhom likamom aff orenlike smitto ib 5: 7 ."],"f":[]},{"a":"oharþlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["offhardhelika StadsL Eds 19: pr, 20. affhardhelica ib i var. affhardeligha ib 19: pr. i var.),"]},{"a":"ohel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka. tha fik konung eric mere hoeel RK 2: 7625 ."],"f":["oheel )"]},{"a":"ohelsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ohelsosamber , adj. 2) icke frisk, sjuk. Se Sdw 2: 1277. - Jfr ohelsamliker."]},{"a":"ohelsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ohelsa. \" then mater ella drykr suå tax, han wardr hånom giärnt til ohälso \" KS 42 (110, 46) . "],"f":["ohälsa )","ohelsosamber","ohilsa- )"]},{"a":"ohelsadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke helsad. gingo bort . . . hwsbondanom oohelsadhum (utan att taga afsked med världen) KL 206 ."],"f":["oo- )"]},{"a":"ohelsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohelsosam. med dat. allom menniskiom ohelsamber LB 3: 14 . ib 23. Jfr ohelsosamber."],"f":[]},{"a":"ohelsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ohälsosam. tolke siwkdoma komma . . . aff ohelsamlighe födho Prosadikter (Barl) 23 . 2) icke frisk, sjuk. tolke siwkdoma komma . . . aff ohelsamliko blodhe Prosadikter (Barl) 23 ."],"f":["-ligher )"]},{"a":"ohemelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ohemult. then kötbod . . . som jen s . . ohemblige solt hade ffran barnomen STb 4: 297 ( 1513) ."],"f":["ohemblige )"]},{"a":"ohemeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. ohemult. then tompten . . . som niclis . . . hade . . . solt ohemellit och olaglige oc icke frendom hembodhnä STb 5: 135 (1516)."],"f":["ohemllit ) , "]},{"a":"ohemol","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["icke med rätt tillkommande (någon) ss egendom, obehörig. - n. adv. ohemult, utan att kunna försvaras mot klander, obehörigt. Sd NS 2: 706 (1413). han hade salt ena tompt olagliga ohemolt ATb 1: 151 ( 1461) . ib 254 ( 1466) . STb 1: 283 (1481), 3: 229 (1495)."],"f":[]},{"a":"ohemol","b":[],"c":"","d":"","e":["icke med rätta tillkommande (någon) ss egendom, obehörig. badh han wt draghas ohemolo (för u ohemolo?) herbärghe Lg (Cod. C) 995 . - n. adv. obehörigt. han dölde en kedel som hans barn ffaan vnder i vistehwss och solde han ohemwlt BtFH 1: 154 ( 1507) . ib 284 (150+9). DD 1: 262 (1422, orig.) ."],"f":[]},{"a":"ohemold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. underlåtet el. uteblivet försvar mot klander, obehörighet. som lagh tilsigie om ohemelth STb 4: 221 81511)."],"f":["ohemelth )"]},{"a":"ohemold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["ohemuld )"]},{"a":"ohinderlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lobehindrat, utan hinder. scal eriker . . . oss alter anduarþa land, huus oc stäþi . . . frälslicä oc ohinderlicä Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) ."],"f":["-licä )"]},{"a":"ohindradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) utan att hindras el. oroas, obehindrad, utan hinder. wil loc jak haua oohindrädhan therä syslaman NMU 1: 63 ( 1367) . Gummerus Syn-sta 45 (1440). - n. adv. 2)oklandrat, utan klander. vtan thät (ɔ Riseberga kloster) hauer thet ohindrath haft oc qwvalt for allom mannom fför nw nylican NMU 1: 70 (1384)."],"f":["lm . ","oohindrädhan ) , "]},{"a":"ohindraþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) utan att hindras el. oroas, obehindrad, utan hinder. ohindradhir ingaa j himerike Bir 2: 150 . \" ma hwar til annars i köpstadha ok annerstadz farä frilika ok ohindradher \" BSH 1: 132 ( 1371) . thz hwar man ma felugh fara ok ohindrath allan wäghin wara Al 3692 . KL 51 . \" obehindradhir af allom thunga \" MP 2: 103 . 2) utan att i fråga om besittningsrätten hindras el. störas genom klander, oklandrad. skal thät samä för nämdä goz mik ater tiil lhörä ok minum arwm. ohindrät ok oqualt af hännä arwm SD 4: 390 ( 1334?) . \" thät samä för nämdä goz aghä ohindrät oc qoqualt for minum arwm \" ib 389 . \" prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna \" ib 6: 168 (öfvers. i vidim. fr. 1441). BtRK 340 (1487, orig.) . \" afhender iac mic then sama gardh . . . oc til eghnar han fornempda klostreno igudheem . . . ohindradhan oc qualdan for mic oc mina epterkomanda \" SD NS 1: 10 ( 1401) . \" hawe gozith oc behalle vhindrath oc vqwantath fore mik oc minum arwom ib 437 (1405901) o. s. v. \" SJ 341 ( 1467) . dömdes . . . köpet stadug och fast ohindrat oklandrat standa BtFH 1: 282 ( 1508) . ib 284 ( 1509) . - n. adv. 1) utan hinder. hon foor badhe wt oc i geen ohindrat Lg 3: 250 . 2) oklandradt, utan klander. tilegnar jak thet . . . for:da peder almennighiä . . . ohindras (för -at) ok oatherkallelica tiill awerdelica egho SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.) . \" thy godzeno styra oc radha meth allom rät, ohindrat oc oqualt fore hwariom manne \" ib 63 ( 1401) . \" ohindrat fore mik ok minom arfwm \" ib 99 ( 1402) ."],"f":["v- . ","-at . ","-ath . -ät -ith BtRK 340 (1487, orig.)),"]},{"a":"ohnghnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ohugnad, otröstad, bedröfvad. \" engin thera gik ohugnadher fra henne \" Lg 3: 510 . thu säter swa thit hiärta til vslan ok ohughnadhan man Su 441 . ib 461 ."],"f":[]},{"a":"ohroghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = ohyris, vhyrughis girughe MB 1: (Cod. B) 563 ."],"f":["vhyrughis )"]},{"a":"ohuggin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohuggen. Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"ohughnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedröfvelse. \" vari tik . . . ohugnadhir \" MP 1: 34 ."],"f":[]},{"a":"ohughnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) ohygnad, otröstad, bedrövad, jak . . . gaar . . . ohugnat til sötasta hughnadh ok frälsara SvB 151 (mot sl. av 1400-t.). 2) sorglig, bedrövlig, ledsam. . . . gudhi fore claghat at jach ider tesse ohwgnade och sörgelige tidinge scal til scriffue Mon Dipl Sv 54 ( 1486) ."],"f":["ohwgnader . ","ohugnat )"]},{"a":"ohughnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otröstligt, ohjälpligt, bittert, svårt, häftigt. han graatir ohugnelica Bir 3: 42 . ib 324. brimsin bitir oc ohughnelica (inconsolabiliter) ib 1: (Cod. B) 351. nidhir thrykte hona ohugnelika ok oskälika til iordzlik thingh ib 368 . ib 3: 29, 139 ."],"f":[]},{"a":"ohughnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otröstligt, ohjälpligt, bittert, svårt, häftigt. (de) skulu ohugnelica (inconsolabiliter) syrghia 9 kap ur Bir 37 . \" dödz hardasta stiungha, som ohunghnelika ginhgo intil hans hälagsta siäl \" SkrtUppb 317 ."],"f":["ohugnelica . ","ohunghnelika )"]},{"a":"ohughsadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke i förväg uttänkt el. öfverlagd. min tunga taladhe ohugxsadh (inexcogitata) thing aff gudhi Bir 3: 158 . 2) utan att förut betänka sig, tanklös. man skal ey ohuxadhir ganga til thz sacrament MB 1: (Cod. B) 556 ."],"f":[]},{"a":"ohulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oblid, otrogen. \" jlla togho the hans peninge oc gul oc waro honom sidan sa ohull \" RK 2: 9168 . gudh och lyckan war migh ohull ib 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 233. thet är tog bätre en oppenbare feijgd än en offuermechtug hemelig och ohwl herre HSH 20: 222 ( 1507) ."],"f":["ohwl . ","ohull )"]},{"a":"ohvil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke utvilad., trött. kom jach tiil wlffuosä ganskä tröth oc ohwiil GPM 2: 294 ( 1508?) ."],"f":[]},{"a":"ohvilter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utan att hafva hvilat. MB 2: 234 ."],"f":[]},{"a":"ohyggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obehag, förtret, skada. \" thz kom them til stor ohyggia \" RK 2: 2210 ."],"f":[]},{"a":"ohylde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ohyllist. kesarin . . . hafdhe honum sinnä ohylle gifuit Vis sten 3."],"f":["ohylle )"]},{"a":"ohyllist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogunst, onåd. kom j gudhz ohyllist Ber 82 . ST 13, 359 ."],"f":["-yst ST 13, 359) , "]},{"a":"ohyllist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["logunst, onåd. \" ath han ey flyr sig eller sin herra ohyllisth ner landhbon eller annarstadz i länith \" Arnell Brask Bi ᴵ 24."],"f":[]},{"a":"ohyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som genom ovanligt utseende el. storlek väcker förvåning, förskräckelse. el. känsla af obehag, vidunder, odjur. hafsin ohyyr Al 9194 . barnith är halfft en fagher man ganzklika dödher tha är han nidhan til et trwll oc diwr thz ärlifwande a the ohyr ib 9874 . \" thz i liffwin widher slikt som annath fä oc wille diwr widh lööff oc gräs oc annor ohyyr \" ib 7032 ."],"f":["ohyyr )"]},{"a":"ohyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.","1) varelser som genom storlek el. ovanligt utseende väcka förskräckelse el. känsla af obehag, vidunder. soma hafdho föter fyra oc soma twa aff thässe ohyro Al 9222 . \" tha skal the ohyra (= the orma ille scorpione oc cocodrille draka ok trull ok fwla wäter 5909-11) flodhena fly \" ib 5915 . ib 5917. 2) trolskhet, vidundrlighet. han kom j vtbygd to ohyra the varo full MD 341 .","3) stor mängd. aff tumber mästara dyre var ther ful ohyrä Fr 1786 ."],"f":[]},{"a":"ohyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. 1) koll. lvarelser som genom storlek el. ovanligt utseende väcka förskräckelse el. känsla av obehag, vidunder. - om mindre skadedjur: ohyra. see huru madhka oc ohyra bidha thic (ecce vermes te . . . exspectant) oc äptir thinom licama: at the matto faa han til at slita Hel lmän 120."],"f":[]},{"a":"ohyre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ohyra 1? ther bliffwo dödhe resa wille . . . thz war ey skadhe om the ohyre Al 7402 . - i allmh. det som är ovanligt el. trolskt. os är här nu äwintyre komin a hand ok ful ohyre Fr 74 ."],"f":[]},{"a":"ohyre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = ohyra 1. Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"ohyris","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofantligt. ohyris mykith MB 1: 312 . ib 395, (Cod. B) 547. vhyris länge ib (Cod. B) 534."],"f":["vhyris )"]},{"a":"ohyrliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofantlig. \" vaxte swa stora ok ohyrlica thässa lanz synder \" Bil 211 . Jfr ohörliker."],"f":[]},{"a":"ohägdhom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ohejdat. Se E: Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 55."],"f":[]},{"a":"ohägdhom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ohäjdadt. \" jak vtlagdhe rumlica värlz godz ok förtäradhe ohägdhom \" Bir 3: 142 ."],"f":[]},{"a":"ohäghnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frånvaro av hägn el. stängsel. swa at ey gaar ohägnader vpa byana til skadha SD NS 3: 452 ( 1419) ."],"f":["ohägnader )"]},{"a":"ohämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ohämmad. thessa stora ogerningena ville gudz rätvisa ey lata ohända vara Ansg 203 . \" ath gud läte wara thz ey ohämpt \" RK 1: 2850 . BSH 4: 317 ( 1502) ."],"f":["ohämpt RK 1: 2850 ; BSH 4: 317 ( 1502) ), "]},{"a":"ohämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ohämmad. - n. adv. ohämnat, ostraffat. wee then dagh jak födh war ath mik saa stor blygd skal öwör gaa ohämt Prosadikter (Su vise m C) 241."],"f":["ohämt ) , "]},{"a":"ohämter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["-hämpter )"]},{"a":"ohändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohanterlig, mycket stor? cernuus . . . idest magnus infinitus stor ok ohendelig GU C 20 s. 101 (möjl. att i st. för till oändeliker)."],"f":["ohendelig )"]},{"a":"ohänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som icke händt, ogjord. om thennä skadhin ware ohänder Al 3715 ."],"f":[]},{"a":"ohändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke händig, otymplig. segnis . . . lather oc ohendoger ffofengher oc onytthogher GU C 20 s. s. 562."],"f":["ohendoger )"]},{"a":"ohördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ohörd, oerhörd. \" thimadhe eet miraculum ohört för \" Bil 877 . gör ohördh thing ok owan Bir 1: 114 . \" do mz ohördhom dödh ib 3: 15. \""],"f":[]},{"a":"ohörlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett sätt hvartill man icke hört maken, ohyggligt, gräsligt, förskräckligt. talar ohörlika (blasphemaverit) om gudz nampn MB 1: 372 . \" qwaldes omilleliga ok ohörliga \" Lg 3: 557 . - oerhördt, förskräckligt, ofantligt. ohörlika (Cod. B vhyris 534) länge MB 1: 78 . ohörlika wredher ib 339 . \" baswna bläster wäxte ä meer oc meer ohörlikare (paulatim cresebat in majus et prolixius tendebatur) \" ib 330 . 2) orimligt. at han swa orhörlica (absurde) spordhe KL 201 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"ohörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oerhörd, exempellös, oftast i dålig bem.: förskräcklig, skändlig. o fadherlika inälffuanna ohörliken (inaudita) mildhet Su 47 . \" hwii öker thu tha thin klaghamal, som tik nakot nyth oc ohörlikit hänt haffdhe \" ib 121 . Lg 3: 404 . \" o ohörlikin fattigdomber \" Ber 283 . \" thz är ohörölikit a cristit folk skal sin gudh forsaka \" ST 97 . tholde . . . ohörelik thing ib 185. for idhra omannelica oc ohörlica grymelikhet Gr 315 . Su 234 . mz . . . ohörlichom pinom Bir 4: 199 . LfK 237 . \" vtan synden ware giordh mz them manne eller kono, som ohörlikast är at synda mz \" MB 1: 301 . \" för the ohörliga gärningh the giort haffdo mz qwinnonne \" ib 2: 133 . ST 444 . \" o hwru fwlt oc ohörlikit (absurdum) thz är at nwnnonar göra thz i klostromin hwilkit hörror oc wärldzlika qwinnor plägha göra i wärldinne \" Ber 173 . 2) orimlig? them bywdande iämwäl ohörlik oc omögelik tingh Su 55 . - Jfr ohyrliker."],"f":["-likin Ber 283 . ","ohörliken Su 47 . ","ohörlekin ib 234 . ","ohörlikit Ber 173 ; Su 121 ; Lg 3: 404 . ","ohörölikit ST o7. ack. f. ohörlica Gr 315 . ","ohörelika ST 444 . ","ohörliga LfK 237 . ","ohörlik Su 55 . ","ohörelik ST 185 . ","ohörliga MB 2: 133 ), "]},{"a":"ohörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oerhörd, exempellös, ofta i dålig bem.: förskräcklig, skändlig. the thing som ey äru kommin fore människio öron, ällir ohörlikin (inaudita) äru SpV 248 . nw ridher hwar fran sinom härra mädh omynne til en annan härra oc tyäna j eno rike hwilkith oärlikit oc ohörlikith är PMskr 134. ohörlikin oc näpliga troande iärthekne JMPs 19. ib 406 . skal han (ɔ: Anitkrist) . . . dräpa them ädh ohörlikom pinom ib 561."],"f":["-limin . ","-liken , n. -likith)"]},{"a":"ohörogher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["olydig. \" ath wore egne vndersate göris oss ohörige \" HSH 19: 112 ( 1505) ."],"f":["-iger )"]},{"a":"ohörogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olydig. \" sades for retta tet albrict sutor scal forlicha sich medh skomagare embetet . . . oc ey her epter vare thöm ohörige STb 3: 141 (1494). \""],"f":["ohörige )"]},{"a":"ohövelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett opassande sätt, oanständigt. KL 51 . Bo 192 . ST 14, 225 . Su 418, 424 ."],"f":[]},{"a":"ohövelika ohöfflia","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett opassande sätt, oanständigt. exionam . . . som tw ohöffliga tracterar j thiit wmgänghe Troj 44 ."],"f":[]},{"a":"ohöveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) opassande, otillbörlig. ohöflighin (indecens) hogsins rörilse SpV 159 . 2) olämplig, otjänlig. samuledis ksulum wi tilsaman binda alt thz som flytande ällir owirflödoght är j warom hogh, ok j warom krop, mz gudz räddogha, at enkte oloflighit ällir ohöfflighit skuli finnas mz os SpV 124 . 4) otjänlig, oskicklig. jncomptenes . . . ohöwelighen GU C 20 (hand 2) s. 20. wana gloria är een ohöfligin (incompetens) jndhra ok ytra manzsins ältan, at täkkias androm SpV 141 ."],"f":[]},{"a":"ohöveliker","b":[],"c":"","d":"","e":["1) opassande, otillbörlig. \" aff ohöwelikum lek \" KL 51 . ib 101 . alt thätta thikkis vara ohöuelikit oc ey väl standa Bo 59 . ib 174, 193. Bir 3: 469 . Ber 261 . Su 116 . taladhe opta . . . om tholigh ohöfwelik thing til hänna ST 444 . fore . . . ohöwelike maning oc tiltalan BSH 1: 187 ( 1386) .","2) olämplig, og. \" fore ohöflica fasto \" Bir 3: 304 . 3) oloflig. illicitus, ohöfflekin GU 3 . MB 2: 297 . 4) otjenlig, oskicklig. giua the (benen) aff sik fanyt ok gnizslande liudh nar the samanslas oc äru ohöuelikin (inhabilia) til at göra rätuisonna fruct Bir 3: 220 . \" är han ohöuelikin oc ey qwämelikin til andelica gerning \" ib 339 ."],"f":["ohöuelikin . ","ohöfliker . ","ohöflekin . ","ohöuelikit Bo 59, 174 . ","ohöfwelikit Ber 261 . ","ohöffuelikit Su 116 . ","ohöffweligit MB 2: 297 . ","ohöuelikin Bir 3: 469 . "]},{"a":"ohöviska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fnor. úhœverska] oöfviskt el. otillbörligt beteende, otillbörlighet. KS 54 (137, 58) . stor ohöuisca (inhonestas) är at androm herra giua tro ok androm thiänist Bir 3: 390 ."],"f":[]},{"a":"ohöviska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörlighet. \" propina . . . täffuerne ok een ohöuiska \" GU C 20 s. 494 ."],"f":[]},{"a":"ohövisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ohöfvisk, opassande, otillbörlig. vm nakot wanhedhirlikit älla ohöuist fins j hänna athäfwr 1: 271. ib 2: 30, 3: 179 . KS (fragm) 12 . theres tall oohöffuisth war RK 3: 2098 . 2) föraktlig, ringa. christus räknas nw ohöuiskir (inhonestus) ok fwl ok smälikin Bir 1: 139 . \" huat synis vara ohöuiskare (vilius) gerning än rökta skorfwot hofwid \" ib 3: 229 . 3) som förer ett otillbörligt el. oanständigt lefnadssätt, liderlig. MB 2: 369 . \" för ena ohöffwidzska qwinno skuld \" ib 119 . KL 279 . ST 392 ."],"f":["ohöffwitzsker: -itzske MB 2: 369 . ","ohöffwidzsker: -idzska ib 119 (på två st.). n. ohöuist Bir 1: 271, 2: 30 . ","oohöfuisth RK 3: 2098 ),"]},{"a":"ohövisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ohövisk, opassande otillbörlig. vthöffuitz taal STb 3: 460 ( 1499) . "],"f":["vhöffuitz ) , "]},{"a":"ohöviskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörlighet. LfK 42 ."],"f":["ohöffwidzkhet )"]},{"a":"ohöviskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohöfvisk, opassande, otillbörlig. \" for ofmykla skörlikhet ok ohöislika glädhi som the taka j sinom orena lusta \" Bir 1: 79 . \" ohöuislik prydhilse ib 3: 475. \" ib 1: 121 . MP 2: 218 . Ber 129 . LfK 31 ."],"f":["ohöuisliker: -lika Bir 1: 79 . ","ohöfuiskliker: -likom MP 2: 218 . ","ohöuislikit Bir 1: 121 . ","ohöfwislikit Ber 129 . ","ohöffwidzligit LfK 31 ),"]},{"a":"ohöviskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = ohövisker 1. ohöffeskligen ord Troj 94 ."],"f":["ohöffweskligen ) , "]},{"a":"ohövisklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörlighet, otillbörligt el. oanständigt beteende. wildo ey afflata aff sinne ohöwisklikhet Kl 52. bort draghas the aff syndom oc ohöfwisklikhet (inhonestatibus) Bir 3: 308 . ib 1: 140, 141 ."],"f":["ohöuislikhet Bir 1: 141 )"]},{"a":"ohövislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett opassande sätt. thw saat han . . . hannas ohöuisklica oc nidhir kastas a jordhena Bi 2: 119. ST 394 . MEG (red. A) 55, (red. B) 60. EG 64 . TS 22 ."],"f":["ohöfwidzlika ST 394 . ","ohöwizslika MEG (red. A) 55. ohöutzlika EG 64 . ","ohöfuiskleka MEG (red. B) 60 . ","ohöffuitzlighen TS 22 (på två st)),"]},{"a":"oidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["overksam, trög, lat. \" infrequens . . . oodhydher et piger \" GU C 20 s. 291 ."],"f":["oohydher )"]},{"a":"oidhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["overksam, trög. \" hon aat ey sit brödh oidhin älla lath \" MP 1: 181 . \" swa som latir hundir idhis ey vpsta oc göö nar thiufin kombir. swa ödhin (för oidhin) männ iska [Idhis] enkte got göra til gudz hedhir oc sit eghit siäla gagn \" ib 2: 206 . ib 212, 244, 245 . som lata varo ok oidhna i bönom ok gudz thiänist KL 337 . skör lwste bränne hardhelikare oidhna och dylska Ber 138 ."],"f":["oidhna MP 2: 245 . ","oidhna KL 337 . ","oidhna Ber 138 ),"]},{"a":"oidhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["overksamhet, tröghet. KL 350 . Ber 138 . LfK 161 ."],"f":[]},{"a":"oidhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["overksamhet, tröghet. Se E. Rosell, Prefixet o- i ljordiska språk 1: 172. SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"f":["-iidh- )"]},{"a":"oigenkallande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oåterkallelig. . . . skulle . . . haffue vighenkallendes fuldmagt at fuldgiöre then recess . . . vti malmö giort wort Rydberg Tr 3: 582 ( 1513) ."],"f":["vighenkallendes )"]},{"a":"oilladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oklandrad. okilät (för oilät?) ok iklandat SR 2: "],"f":[]},{"a":"oilter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["uilter )"]},{"a":"ointer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oiordhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke jordad. MB 1: 269, 2: 293 ."],"f":[]},{"a":"oiordhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke jordad. inhumatus . . . oirdadher. GU C 20 (hand 2) s. 2. hon . . . laa saa länge offwer jord ojordad Troj 289 .) 2) utan odlingsbar jord, ofruktbar. jnops . . . quod est terrra ograffwin oc iordadher GU C 20 (hand 2) s. 30."],"f":["oiordad(h)er ),"]},{"a":"oivirgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oöverträfflig. \" han är hallin for lthy, at j sinne stadoghet är han oowirgangelighin (insuperabilis) \" SpV 283 ."],"f":["oowirgangelighin )"]},{"a":"oivirskorin","b":[],"c":"","d":"","e":[" offuerskortith GU C 20 (hand ","p. adj. oskuren, icke överskuren. Jfr ivirskära."],"f":["o"]},{"a":"oivirvinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oövervinnlig. \" könith . . som syntis wara ooffwirwinnelighin (insuperiabile) \" SpV 165 ."],"f":["ooffwrwinnelighin )"]},{"a":"oivirvunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oövervunnen, oöverträffad. SpV 287 ."],"f":["oowirwnnen )"]},{"a":"oiäfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. n. adv. otvfvelaktigt. er thet oiaflikt almogans fördervilse KS 8 (20, 9) ."],"f":["oiafliker . ","uiafliker L.)"]},{"a":"oiäghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ojagad. ST 281 ."],"f":[]},{"a":"oiämkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskiftad. Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"oiämlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ojämt; med ojämna tag. diremigare oiämplega roo GU C 20 s. 522 ."],"f":["oiämplega )"]},{"a":"oiämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["5) ojämn, obillig. orättvis. jinquus . . . ooiefn oc orätwiiss GU C 20 (hand 2) s. 29. ey käre iac at thät är orät oc oiempnt thät thu swa giordhe Hel män 160. 6) om tal: icke delbar med 2, udd. inpar oiämpn ok vdda GU C 20 s. 407 . lib (hand 2) s. 14."],"f":["oiämpn . ","oiempnt . ","oieffn . ","ooiefn ) , "]},{"a":"oiämn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \"","1) n. adv. ojämt, orättvist. \" ati skiffte w jampt mellom oss brödra \" Di 8 . ib 63 ."],"f":["oiämpn . ","ojämpt Di 63 . " w jampt ib 8), "]},{"a":"oiämnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) ojämnhet (i fråga om vikt). diäfflana . . . nedher drogo syndernars del (ɔ vågskålen med synderna), hädandhis jomffru maria. sighiandhis hänne haffwa giorth oiämpnadh j wicthenne JMPs 416. 3) orättvisa, partiskhet. orättfärdighet. j thinom bönom hwilka thu offra skal härranom bortkasta oiämpnadhin (iniquitatem), thz är syndena, ok thak thz godha SpV 35 . ib 310."],"f":["-iämpn- )"]},{"a":"oiämpnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ojämhet. \" at enghin wanskipilse ällir oiämpnadher synis j gulffweno \" Bir 4: 105 . aff . . . stenanna oiämpnadh ib. 2) orättvisa, partiskhet. at ey skal ojämpnadhir märkias j konungenom Bir 3: 305 ."],"f":["oiämpnadher )"]},{"a":"oiärnahder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke järnbeslagen. vi (6) sma hywl ofjärnat BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"oiästadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ojästad. \" bakade brödh oiästadh (azymos panes) \" MB 2: 85 ."],"f":[]},{"a":"oiävande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke fruktande el. misstänkande. ey var han en oiäuande tha han räddis en falsca listä Vis sten 4 ."],"f":[]},{"a":"ok","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L.","1) ock, också. \" hulkin arffdel och lop ijᶜ (200) mark \" SJ 2: 194 ( 1491) . \" tesligis wpenbarede och fforscrifne gode men at fförscrifne hustru cicila hade giffuit sin bonda ighen \" ib 252 ( 1494) . lasse bagge . . . hade giffuit sine hustrv hwar iij:e peningh aff alt tet the aghe, om en the och gardh eller grvndh hade, swa wel som lösörene STb 3: 227 ( 1495) . item en meesse, som her bertil köpthe . . . och for iiij ortugh HLG 2: 84 (1517). - till och med; rent av. wilt thu witha thz (svar:) gärn ok (etiam) SpV 529 . - ok äkke, ej heller. haffdhe ok ekke skadhe lika foruitith wthsänth dinam, tho haffdhe hon ey bedröff sina brödhir SpV 68 . \" skeer thet och icke, swa som nw sagt är, tha . . . \" STb 4: 82 ( 1505) . 2) för att sammanbinda två el. flera ord, uttryck el. satser, vilka betecknas ss samstämmiga el. likartade: och. percipere fulkomliga tago vk vnderstaa GU C 20 s. l75. iuda ogh greska ib s. 89 corea . . . danzs vk vppavisa ib s. 105 . \" the sagdo syt ärendhe aa then befalling the ahde aff grecana \" Troj 163 . Särsk a) för att förena numerala uttryck. Se Sdw 2: 1277. b) för att sammanbinda två ord som äro synonymer el. tillsamman uttrycka ett enda bergrepp. Se Sdw 2: 1277. thär är een tiellra oc skeel loot höreda ägor oc grydby VKJ 88 . c) för att sammanbinda två växlande former av samma ord Se Sdw samma form. li distritutiva uttryck. se Sdw 2: 1277. - i uttryck som på ett förstärkande sätt beteckna en obestämd utsträckning, ett framskridande. tha böryas til ath lätha aloe j olyona ä litith oc litith PMSkr 536 . f) i förening med följande negation. (?) thätta är fulbordogha mnänniskio enkannelikit ok ädhla, at nythia sin krop til ärffwodhit ok (för ok eigh) til byrdhena (ad opus non ad onus) SpV 446 . g) i förening med följande villkorsbisats. och i synnerhet? for thy at ondzskofulla hoghenom jnne är altidh kärlekin til at döma ok om saa är at ekke är maktin at näpsa ällir plagha (si desit potestas puniendi) SpV 461 . 7) men. Se Sdw 2: 1277. swen bältare ok ion tyrn . . . hördo at rauidh sade til michil gulsmid iak wil göra thina skadalösso om the hwsalego tw hafwir lofwat larins dyäkn ok rawid salth qwar i gardenom ATb 1: 60 ( 1456) . huilke ij som grepne ware vtan fore lybecke j en krogh . . . ok thenne samme nyeman vntslap STb 3: 454 (1499). tha är tidh och inglundh annarss BSH 5: 138 (1507, H. Gadh) . \" thet är icke skäll, jach skall halla allan twngan, och mathen tages fra oss \" ib 233 (1508, H. Gadh) . \" än pa fetom akrom wäxir thet (ɔ olivträdet) wäl oc gör thär lithla frwkth äller jngha \" PMSkr 334 . 8) för att tillägga en relativbestämning: som. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 24, 139, 607, 681 f, 683. item i sundbo skoghe en attong oc callas wtskipt SD NS 3: 263 ( 1417) . \" jak om mind modher gafwum min fädernies gardh i bodhultte fore hans (ɔ min faders) ok mina ok allars wara vinäs ok frändas siäl, ok thet hafdho förra at ok stodhe til arfs ib 430 (1419). til bräninge ligger 1 lykkia oc kallas skärslykkia \" VKJ 44 ( 1447) . \" kunnogt görom vi, at hvar ok en i hvad staat, verduchet eller skikkelsom han stadder är, ok gör volgästning biscopsgaardom . . . han är i ban af samma gerning HIst Handl VIII 1: 39 (1474). \" VKJ 76 . Sex ekon tr 273 . 10) för att tillägga en villkorsbestäming: om. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 154 f. ok ta giorde jak hanum orät mattisse ok stode jac hanum äy for hemfrid Atb 1: 123 (1460). jec ey varit swa raskligha dömpth vith match Arfst 24 (1461). STb 1: 188 (1478), 390 (1482). fafängligha haffdhe jak waridh skapadhir ok (si) haffdhe jak ekke känth tik min skapara SpV 479 . thz hafdhe warith en godher höffdhinge oc haffdhe han warith kristin Prosadikter (Karl M) 274 . Hel män 204 . \" man han sligher fra thöm, och kan han fynne nagre foger ther til \" BSH 5: 133 (1506, H. Gadh) . ib 183 (1507, d:o). Troj 12, 29 . - även om. lat warad magnus sade olaf tw far jnte aff thy jw sade magnus jak faar än swa mykit ok faar jak äkke mer ok hög i stökke aff i swep aff fationo ATb 1: 133 ( 1460) . - om blott. kesaren sagdhe sik ey wyrdha hwath dödh han (ɔ sonen) finge oc wordhe han dräpin Prosadikter (Sju vise m) 136 . 11) inledande eftersats: så, då. Se Sdw 2: 1277. tha the twa affrettadws och skutte the pa thenne nyman, ath han war theris höffuitsman j then zachen STb 3: 454 (1499). är thet swa kompanna ey wilya ath skipith skal bötas, moske thy thet wil mere kosta än thet är wärth sidhan thet är böth, oc skal ey skiparen nödga them til ath böta thet PMSkr 86 . 12) i st. f. konj. t. Se Sdw 2: 1277. luce vi vakthin jdhir wel lok idor hyärta ey betyngis aff kreseliko liffuirne MP 5: 52 . 12) i st. f. infinitivmärket at. Se Sdw 2: 1277. thet var engen mandoms gerning och kasta mith swärd i skarnith ATb 1: 285 ( 1468) . GU C 20 s. 208 . exordiris . . . vel orsus böria ok tala lib s. 242. tha kallade ok til bidne ware aff mattis hansson ok hustru cristina otta hinrikssons hustru ok höre pa nagre ordh ok thaal thera mellen war SJ 2: 139 ( 1489) . han . . . stängdhe hänne wthe och satthe sigh siäluer öwär dörena j eth fönster äller windöga och see huadan hon skulle komma Prosadikter (Sju vise m C) 239 . sidhan apostoli waro war ängin bätre i cristnom laghom oc them oppe halda än thu ib (Karl M) 282 . (Jungfru Maria) bödh honom widh dödzsens näffsth oc gudz hämdh, oc prädica tänna psaltaren JMPs 467. 14) i st. f. prep. a (aa). Se Sdw 2: 1277. 15) i st. f. prep. af. Se Sdw 2: 1277. 16) disjunktivt: eller. man thet jach hawer loffwath, skall jach holla, wara arm och rik, som i wile, sa hielpe mik gud och all helgon BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) ."],"f":["oc . ","och . ","ogh GU C 20 s. 80 . ","vk ib s. 75, 105. aa Troj 163 . Se Sdw 2: 1277),"]},{"a":"ok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se uk."],"f":[]},{"a":"ok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se uk."],"f":[]},{"a":"ok","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","1) ock, också. \" at alli the sum mädh fullum wappnum iwer land rijdhä . . . skulu rymä rikit, sum ok hawer fyr i dömum wärit \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . \" warþer oc godzit a minä wäghnä för ater löst þa gangon oc wtskyldinna godzins ater vndir mic \" ib 5: 160 ( 1343) . \" þe hawin ok fullan warn dom \" ib 606 ( 1346) . \" kallä han frälsan man þräl böte ok þreä markr som för liughare ok þinuufh \" SR 9 . þär tel at þe halden ok þässa hems högtiþ þe samu Bu 24 . hwa mon ok thz gita sakt Bo 248 . Bu 194 . Bo 121, 124 . \" jhesu nampn kallas och milhetz nampn \" MP 1: 36 . \" herra jngemar han war ther ook \" RK 1: 1040 . BSH 4: 99 ( 1483) , 198 (1495). nw i jwlas for och en min fogotthe sa sin wäg tiil danmarch ib 5: 389 ( 1510) . war jag och nw for nogra faa daghe paa swarthesiö FM 201 ( 1504) . \" the moghe och weel ib. theslikes finge wii och konung c[ristierns] breff \" BSH 4: 6 (1471, samt. afskr.) . \" l hiälp til gudhz hiälp \" GO 122 . - tho ok, dock, om ock. swa som eth blomstrande trää, tho oc ey än tilfulnadz ympat äller rotat Su 160 . - ällir ok, eller ock. skal han . . . i rikesens þiänist þiänä . . . äller oc skatt oc skyld györä SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" mädh liowo eller ok ledho ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). vakta at thu vari äkke aat annars vmgango äntigia fundoghir speiare älla ok fulottir domare \" Bo 123 . - ok eigh, ej häller. han formate ok eigh mer mina: än aue maria Bu 7 . Jfr ok eigh under 2. - eigh ok, d. s. eigh aghu ok bönder samu mannum i samu fäärdh matt at sälliä vten til ens malls ok eenä naat foodher, eigh ok till nokrä nestningh eller bortförsl . . . eigh ok flerum samän än swa sum skipät är SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). egh är oc thighiande vm the vndirsamlica dyghdenar hon giordhe mz sinom bönom KL 340 . tha magan kreffwer och vidertoff mathe, tha neka honum ey och giff honum ey oc formykyth LB 7: 81 . at the ey bläse offwir iordhena ey oc öffwir haffwit. ey oc j naghot trä MB 2: 343 . - äkke ok hälder, d. s. wille myn ffrw mik enghelwnde . . . til stedhe ath löppe til calmerna, ecke och heller tiil stocholm FM 490 ( 1510) . - ok sva, också, likaledes. han skipadhe ok swo rent ok clent brödh til wars herra likama Bil 379 . \" hulkit diäfwllin forstodh oc saa \" Bir 4: 373 . then konung wart fangin hans folk ok saa MD (S) 260 . Jfr sva ok under sva. Jfr äfven ok sva i det under 2 anf. språkprofvet från Bo 123 . 2) för att sammanbinda två el. flere ord, uttryck el. satser, hvilka betecknas ss samstämmig el. likartade: och. westanwart oc sunnanwart SD 1: 228 (1222-30). mæd festum oc lagafangum ib 2: 404 ( 1304) . ib 3: 282 ( 1316) . \" vsufructum habeant in eisdem (ɔ: siliuis). videlicet løf oc luuk. fang oc feangangh \" ib 1: 581 ( 1281) . wäghafrände mannum at siäkillä matt ok hästä foodher ib 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . \" wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghmannum ok minnä domarum ib. äfte samþyrkkyu ok raþe aldra wara raþgiuara \" ib 5: 605 ( 1346) . \" helbrugþu til hugh oc licama ib 561 (1346). sweä kononger ok götä \" ib 1: 668 (1285, gammal afskr.) . sändir . . . gudzrotens qwädiu ok sinä ib. wäri i stath sinum. vtan vfräghð. oc (och utan) konogx wreth ib 669 . \" faþer ok moþer satto barnet niþar a guluet \" Bu 5 . \" män ok kono \" ib 3 . gul ok gimstena ib 152 . \" väl hauin ii þu ok þin kona biþat ib 4. binda hanom händar ok fötar viträ ib 140. maria baþe moþer ok mö \" ib 11 ; se vidare under baþe. han tok sik husfru . . . goþa ok guþleka annam ib 3 . ioakim flyþe . . . ok war hemeleka fiärren i öknom ib. himil oc iordh MB 1: 155 . \" at örs ok man a iordhine la \" Fr 1816 . \" thön hus han skal äta ok drikka i \" KS 41 (106, 44) . \" hvilkin man här kumbär ok bvre wil warda \" SR 11 . \" innän garz ok vttän \" SD 6: 149 ( 1349) . at ther halle friþ ok hether oc wyrdning sijn i mällin ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). som vt skulu fölghiä all þe þing. maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 5: 605 ( 1346) . \" gvþi tel heþer ok hans moþor mariu mö ok sancto dominico ok allom halghom mannom tel lof ok allo lekfolke tel criste leken kännedom ok mik tel aflat ok lösn minna synda \" Bu 3 . \" ens mans vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold \" SR 26 . \" skal thet hus af siällyne gärning, witt, liust, rent ok lustelikt innan wara \" KS 41 (106, 44) . \" ther skal wara bord bondadhr kunungx til mat ok dryk ren ok faghr ok dyr äpte ämnom hans ib. kunungur skal the förste ok wisaste af rikino i sit rådh haua, ok ther medh flere godhe rätuise witra ok rönta män leca ok lärda \" ib 70 (172-3, 77). jak är vndi vtan ok owan oc jnnan (ego sum subutus et supra, ego extra et intra) Bir 3: 54 . \" andelica människior bata . . . af sinom eghnom oc swa annars syndom. ok af skahdelicom thingom \" Bo 123 . \" een fiol ok annar sat \" Fr 1821 . gvz ängel kom een dagh tel ioakim . . . ok tröste han räddan ok sagzþe sik wara guz sändebuþa at hans böne ok hans almusa waro guþi töka ok at hans blyght skal ändas mz heþar: ok frammer sua sagþe han Bu 4 . \" habram husfru fic sit första barn: gamul kärlingh þa (hon) hafþe liuat xc ar: ok warþ ysaac patricara got kärlinga barn ib. julianus lät hänne skära spina fran bryste. ok ran af þöm miolk for bloþ \" ib 506 . \" guz ängel flögh tel himirikis. ok palmquistär äpte stoþ gröns sialur: ok lönen skinu lius som stiärnor \" ib 13 . \" bok thessin är uttakin medh fåm ordom af thöm bokum wise mästara hafva giort um styrile kununga ok höfdinga. ok hafver hon balka fyra \" KS 1 (1, 1) . \" thetta är myn kerliga bön til edher ok stora tro, ok vil jak vara edher tiänare sa längie jak lefwer ok forskyllat met alla godho \" DD 1: 182 (1503, enl. aftr. hos Langebek) . - Bland användningar af ok, hvilka äro att räkna till denna bemärkelse, må särskildt märkas följande: a) för att förena numeral uttryck. then tima enoch war thryhundradha oc adhertan aara gamal. tha do adam hans alderfadher thwsanda aara gamal, oc xxx aara MB 1: 2 . fyretihi oc vij aar ib. twthwsand aar, oc twhundrath oc fyra aar oc xl ib. waaro the at tale . . . siäx oc siäxtighi ib 254 . \" fäm ar oh tiughu \" Bu 99 . siax þusand ok siaz hundraþ ok siaxtighi ok siax riddara ok suena ib 508. firitighi munka ok hundradha KL 104 . fäm stänger, ena alen oc en thridhiungx alin jordh SD NS 1: 446 ( b) för att sammanbinda två ord som äro synonymer el. till samman uttrycka ett enda begrepp. Jfr Schlyter, Ordbok s. 788. ofanghno waro lowe ok godhwilliä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). hafde . . . latit hanom basta ok binda ib NS 2: 197 (1409). bätra sin brut ok bötaþ (för -a) Bu 28 . varo galne ok oþe ib 168 . \" i lande byggia ok boa \" KS 65 (162, 72) . \" ä män likamen hauer sit huwdh helt ok helbrigho vtan last ok lyte \" ib 32 (82, 35) . j them stadhenom . . . worddho dödgade oc dräpne xviij tusandh män MB 2: 137 . \" bönavin ok laghavin \" SR 5 . at hiertat klappar och böstar LB 7: 79 . vi bärsadhom oc vedom hona Bir 3: 97 . \" j tässo reglonne wphoffue oc wpbyrilse grwndar oc funderar christus henne wppa thre dygder \" ib 4: 9 . \" wij äre kompne till kriigh och örligh medh koningh hans \" BSH 4: 302 ( 1502) . Jfr äfven bl. ofvan anf. uttryck särsk. SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 2: 404 (1304), 3: 282 (1316), 5: 605 (1346); Bu 3 (goþa ok guþeleka, aflat ok lösn minna synda). c) för att sammanbinda två vexlande former af samma ord. inbläsir . . helghom ok hälaghom hiärtom allan sötma MP 2: 110 . d) för att sammanbinda ord som upprepas i samma form. i distributiva uttryck. man sa dostera ä twa ok twa Fr 1820 . - i uttryck som på ett förstärkande sätt beteckna en obestämd utsträckning, ett framskridande. sithia ther ä oc ä RK 1: 3968 . \" han vndradhe fast ee oc ee \" Al 9854 . skil iak them aat smam ok smam Bir 1: 347 . mik bör mer ok mer fara ther effther Gers Frest 60 . wij droge till hopa ä nember oc nember RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . e) för att sammanbinda två (särsk. el. identiska) pron. el. pron. adv. hvilka sammansmält till ett begrepp. eet ok annat thz siälsynt är Bo 133 . \" hwar ok en aff idhra män \" Al 4841 ; se vidare under hvar, pron. 3. j tilskyndeden han swa ok swa syndä LfK 265 ; se vidare under sva. f) i förening med följande negation. ok eigh, och icke, ej häller, eller. calle eigh vtroen. ok eigh liughärä. ok egh morðthärä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). j himerikis äro huar ey är jordhin vndir aat ok ey (nec) himelin owan til Bir 3: 54 . 3) för att tilllägga en närmare bestäming: och (dock ofta utan motsvarighet i Nysv.). i höxsta säteno oc mit fore bordheno sato the hälgho thre konunga Bil 916 . kom hiith ock til mig . . . en ther hade tiln tienth jwmfrw anne BSH 4: 248 ( 1500) . andelica människior bata af allom thingom. oc ämuäl af sinom eghnom oc swa annars syndom Bo 123 . 4) mellan två rumsel. tidsbestämningar af hvilka den ena uttrycker utgångspunkten, den andra slutpunkten: och (dock ofta utan motsvarighet i Nysv.). hulkit alla thra lina skal sundhirskära fran hofdheno ok til fothana MP 1: 5 . fra första daghän ok tel terz tima Bu 5 . \" fra terz ok tel nons ib. äruodha fran morgnenom ok til quälz \" Bir 1: 121 . \" äruodha af morghenom ok til quällin ib. 5) för att uttrycka en öfvergång i framställningen: och, vidare, sedan. ok hände i fornämpda stadhenom capharnanum at var herra ihesus gik in ij sancti pätars hws \" Bo 70 . \" ok herran gudh taladhe (et locutus est Dominus) til jouse \" MB 2: 53 . \" och saman kalladhe (congergavitque) jouse alla israels släktir \" ib 63 . ib 10, 50, 273 . Gr 295 . 6) för att tillägga något som framställes ss följd af det närmast förut omtalade: och i historisk framställning. sidhan sagdhe gudh . . . wardhe liws oc iämskyt wardh liws MB 1: 155 . iak sigir enom gak ok han gaar, ok androm kom ok han kombir ok iak sigir minom tiänarom gör thz ok han gör thz MP 1: 64 . - för att (efter föregående imperativ) beteckna inträdandet af en förutsagd följd. bedhins nu j mit namnp . . . ok j sculin fa thz j bedhins MP 1: 149 . \" fföd kaio ok haff skarn til löna \" GO 973 . 7) men. mange härra baþo hänna. oc faþir vilde hana ängom giua Bu 503 . \" the funnu stadhin öddan ok ena graff af dyrum marmorsten än standa vriffna \" Bil 274 . en man . . . scriptadhe sik ok wilde enga bättring lowa KL 26 . \" tha byriadhe han sighia ok kännas een deel aff sinom syndom, oc thz thordhe han ekke sighia at han hafdhe barnit myrt \" ST 448 . lt goth ok ey ledhir han vxa mädh horn i gardh (dat deus omne bonum sed non per cornua tharum) GO 186 . \" the gingo for jmfrvr, och ware ey \" Pa (Tung) 33 . \" tha magan kreffwer och vidertoff mathen, tha neka honum ey och giff honum ey oc formykyth \" LB 7: 81. hade jach altinges gerna möt ider ther, oc tyden är mich nu forstakkot BSH 5: 500 ( 1512) .","8) för att tillägga en relativbestämning: som. wiþ een port ok (Cod. B, C, D som 923) hete aurea Bu 4 . warþ numin i handom: ok worþo onyta ib 15 (kanske snarare att föra till 5). affladhe säm en son oc heet arfaxat MB 1: 4 . \" aff enom hedhnom konunge oc het odhin \" ib 68 . han (kroppen) hauer huwdh ok främbr alt hans styrilse KS 31 (80, 33) . \" i wngren war en stadh oc heter metaxen \" Lg 3: 702 . \" her effter läsis aff en man, och war en riddare \" Pa (Tun) 27 . \" jnnan ybernia landh war en riddare och heth tungulus ib. 9) för att tilllägga ett uttryck som betecknar ändamålet med det som angifves i föregående uttryck (det vanl. beteckningssättet är här inf. med föreg. at): och. gangom oc glädhiom os wt a makr \" MB 1: 163 . 10) för att tilllägga en vilkorsbestämning: om. Jfr Bergqist, Studier öfver den konditionala satsfogningen i fornsvenskan s. 13. f. taki þän hwar siättä pänning sum hittä. ok orkär han lysningä witnum (var. än han lysninga witnum orkar) HelsL M 35. munde nästen firi harme hafua sik siälf til grunna sänkt, oc hadhe hon ey waan haft at finna sinna sona lik Lg 347 . \" mange varo the som ey hafdho komit til rätte troo: oc hafdo the ey hört hans ordh \" Bil 861 . \" os lyster at ängom mat älla dryk oc fingom vi här vara \" ib 916 . \" wäl matte han lätas löös ok hafdhe han ey appellert til kesaran \" KL 173 . \" godh ware tiwgha ok haffdhe hon twa grena (apta foret furca si dente bicuspide facta) \" GO 43 . thenna kiortil jak hauer här aa ther wil iak en konung vtfaa ok lather thu tik ey nöghia RK 1: 198 . ma i vetha ath iak hade gerna varit hoss ide i myns broders brödlöp ok hade ekke myn forfal mig förtagit BSH 4: 198 ( 1495) . 11) inledande eftersats: så, då. wäkker os godh natura til godhan hugh eller godherninga, oc forskullom wi ängaledh os gudz winskap MB 1: 392 . \" ty at han är gudz sysloman . . . ok skal ära . . . godha män . . . ok skal han sieluer liva medh dighra reddugha \" KS 14 (33, 15 ; satsammanhanget kan dock här fattas på annat sätt, se Geetes uppl.). 12) i st. f. konj. at till thäs ok the (böterna) wtfäster äru SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). 13) i st. f. infinitivmärket at. skal han skipa i huart landskap . . . landzdomara, ok näpsa illom ok ostyroghom mannom KS 68 (168, 75) . \" þa faþeren com ok vitia (sinne) dottor \" Bu 503 . \" böriade han til oc sörgia LG 3: 15. \""],"f":["oc . ","ock . ","och SR 26 ; MP 1: 32, 36 o. s. v.; VKR 2, 5 o. s. v.; Pa (Tung) 27, 28, 29 o. s. v.; Va 3 o. s. v.; BSH 3: 298 ( 1471) , 299, 4: 14 (1471) o. s. v. ogh ib 5: 473 (1511). ook (i rimsl. med klook) RK 1: 1040 . ","aag BSH 4: 3 1471, samt. afskr.). vc SD 3: 282 ( 1316) ), "]},{"a":"oka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se uka."],"f":[]},{"a":"okalladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okallad, icke tillkallad, icke uppmanad att infinna sig. han kom okalladher til thera stempno Bil 589 . ib 801 . Bir 5: 49 . Ber 258 ."],"f":[]},{"a":"okar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["poss. L."],"f":["okkar . ","ukar )"]},{"a":"oker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ränta. STb 3: 259 ( 1495) . \" ath hustrv beata . . . giffue mans biörnsson xxxvj lmark och vare ockredh och lönen quit \" ib 4: 19 ( 1504) . ath iak finghe swa mykit fore litit, ok swa stoorth okir oppa faa päninga MP 5: 44 . ib 172 . okreth . . . hwilkit kallas jnteresse PMSkr 82 . 2) betingande el. uppbärande av ränta för penninglån, ocker. the som ey wilia . . . aaterwända . . . aff vkker eller falske köpslaghen SkrtUpp 353. giff j gen thet thu medh okir haffuir fanghit MP 5: 44 ."],"f":["okir MP 5: 44, 172 . ocker STb 3: 259 (1495), 4: 153 (1507). vkker SkrtU+pb 353. best. okreth PMSkr 82 . ockredh STb 4: l19 (1504)),"]},{"a":"oker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ränta. iak maa enkte okir aff thik taka ST 488 . \" ma iak wel borgha godz oc gifwa ther okir aff \" ib 490 . \" at thu skalt okir atirgifwa \" ib 493 . skal thu . . . ey trängia them til oker (tvinga dem till räntas erläggande) MB 1: 339 . skal thu ey taka oker a han ib 374 . \" taka aff honum fä eller päninga til oker \" ib 375 . \" iak hafwir takit godz oppa okir \" ST 492 . \" päninga vthläna oppa okir \" ib 500 . hwar som warkunnar them fatigha. han länar gudhi vppa vker Lg 3: 252 . sätia thz (ɔ: sit fäderne) wt opa oker Ber 291 . 2) betingande el. uppbärande af ränta för penninglån, ocker. alla päninga älla nakat annat tholkit mz okir Bir 2: 72 . höghfärdhin är hökt vp stighin ok okrit ib 1: 339 . häntin thz (ɔ: världz godz) saman huar j formaghin mz roff styldh orötuisom skat false han okir menedhom MP 1: 292 . Bir 1: 392, 3: 335, 454 . ST 483, 489, 490, 491, 492 . Su 151 . Lg 3: 411 ."],"f":["okker Lg 3: 411 . ","vker ib 252 . ","vkir ST 483 . ","aker Su 151 ), "]},{"a":"okerkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fnor. okrkarl] ockrare. KL 114, 117 . Bir 1: 317, 2: 73 . ST 49, 481, 490, 491 . LfK 223 ."],"f":[]},{"a":"okerkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ockrare."],"f":["wkir- SvKyrkobr 354 . ","aaker- ib (Lucid B) 215), "]},{"a":"okilaþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oillaþer."],"f":[]},{"a":"okladhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stark klåda? skal thin wsle kropper . . . wardha plagadher mz egipto landz plaghom, iämwäl thiin hemelik oreen thing mz okladha (för ofkladha? scabie . . . et prurigine) MB 1: 428 ."],"f":[]},{"a":"okladhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stark klåda. Jfr E. Rosell, Prefixet oi nordiska språk 1: 184."],"f":[]},{"a":"oklaghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. utan klagomål. att the för:de qwarn ohindrat, qwalt, oklgat i mång åhr [innehaft] FMU 4: 51 (1453, avskr.) ."],"f":["liklagat ) , "]},{"a":"oklandaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["oklandrad, hvarom tvist ej är väckt. okilät ok iklandat SR 2 ."],"f":[]},{"a":"oklandradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = oklandaþer. hwilkith hwss hafde warith frith oc oklandath PM LX . dömdes . . . köptet stadug och fast ohindrat oklandrat standa BtFH 1: 282 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"oklandradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oklandrad, varom tvist ej är väckt . . . oc then sama herra niclis thet (ɔ goset) haffde oklutträt oc oklandrät träthigi aar Svartb 132 ( 1366) . Arfstv 15 ( 1461) . SJ 2: 118 ( 1488) . \" ther medh mag och scall hwar thera medh sina arffua nywta och beholle the tompt the fangit haffua til ewijch tijdh etc vklandret \" ib 186 ( 1491) ."],"f":["v- . ","-klandrät . ","-klandret ) , "]},{"a":"oklankande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke föremål för klagan el. klander. stadfester jach . . . dom om the for:da ängh for:de inghe the ängh ohindradhä ok oklankande aff larens SD NS 3: 112 (1416, ä. avskr.) ."],"f":[]},{"a":"oklar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , icke klar, grumlig. depurare fulleliga klaarth göro ok ooklarth GU C 20 s. 177 ."],"f":["oo- )"]},{"a":"oklipter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ajd. L. icke klippt, oklippt. jntonsus . . . oklipt oc affuerskurith GU C 20 (hand 2) s. 38."],"f":[]},{"a":"oklutradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. = oklandradher. . . . oc then sama herra niclis thet(ɔ godset) haffde oklutträt oc oklandrät thrägh aar Svartb 131 f (1366)."],"f":["oklutträt ) , "]},{"a":"oklutraþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"okluvin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oklufven. medhan tin förgylthe skiöldh star her obrwtin, thin hälm oclyffuin Di 230 ."],"f":["oclyffuin )"]},{"a":"oklädder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oklädd. bildl. ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andelike vnderstandisle MB 1: 268 ."],"f":[]},{"a":"okoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"okoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"okomande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke kommande. okomande thädan Bil 878 ."],"f":[]},{"a":"okomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke kommen. tha matte tidonas vära häller omokin at thz sama sin Fr 1721 ."],"f":[]},{"a":"okompanar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i uttr. vardha okompanar, bli ovänner. bänkt oc magnus vordo kifwande om ölit bänkt ville ekke bitala . . . ther medh vordo the okompana ATb 1: 270 ( 1467) ."],"f":["-a )"]},{"a":"okonstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke kunnig, oskiclig. jners . . . okonstogher oc faawitsker GU C 20 (hand 2) s. 25."],"f":[]},{"a":"okra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom ocker förvarfva. at iak thz godzit okradhe ST 495 . orätwislika godz okra ellir afla ib. 2) låna ut mot ränta. then okra (feneratur) gudhi som miskunna fatikom MP 2: 156 . - Jfr forokra."],"f":[]},{"a":"okra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom ocker förvärva. thesse . . . gaa til guz altare at the sculi aakra peninga ok hedhras aff folkeno SvKyrkobr (Lucid B) 167 . \" manghe flere iudha . . . offuirgaffuo alt thet the haffdho orättelika okrath ok fanghit \" MP 5: 45 . 2) låna ut mot ränta. SkrtUppb 197 . 3) öka, föröka. hans siäl haffde j sina krono swa mang blomster, aff gul, som han haffdhe okrat, och ökat gudhi siäla, j thy sammo clostreno Mecht 347 ."],"f":["-at . ","wkr: -ath SkrtUppb 197 . ","aakra SvKyrkobr 167 ),"]},{"a":"okrafþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"okristelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["okristligt, grymt. hurw oärliga k. h. och hans met hollara . . . pinth och plagath haffwa oärliga och okristeliga the fangher han j siön gripa oc fanga leth FM 235 ( 1505) ."],"f":["-liga )"]},{"a":"okristeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okristlig, ogudaktig. Se Sdw 2: 1277. . . . at han mik göme for ocristelikom dödh SvB 284 (omkr. 1500). Rydberg Tr 3: 601 ( 1518) . - icke kristlig, icke i överensstämmelse med kristendomen. epter sadane nye läre haffue warit tilforne ransaket i monge consilie oc ther som ocristelig til inthet giord HSH 16: 75 (1527, Brask)."],"f":["-liger )"]},{"a":"okristin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okristen, odöpt. \" at alle the som än waro ocristne skulle sik lata cristna \" Lg 3: 216 . \" aff ocristna manna handh \" MD (S) 244 ."],"f":[]},{"a":"okristin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["okristen, odöpt. hedninge som ocirstna äro MP 4: 130 ."],"f":[]},{"a":"okristnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["odöpt. Lg 3: 210 ."],"f":[]},{"a":"okränklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okränkhet, renhet. \" nw for thy at jomfrun är j allom sinom limmom almennelighin modhir, tho likowäl j likamans okränklikhet ällir likamenom helom . . . är hon ekke almennelikin modhir (corparati integritate non tota) spV 85. okränklikhetinna (integritatis) dygdh \" ib 102 ."],"f":[]},{"a":"okränkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okränkt, oförkränkt . . . at the skulu stadhugh oc fast halden vardha, ohindrath ok okränkt thera rät ok privilegia UrkShist 1: 7 ( 1436) . - okränkt, obesmittad, ren. hwar sannelika lydogher haffwi helsama . . . siäl thz är okränkta aff allom dödhelikom syndom Mecht 160 . . . . at thera likama äru hele, ällir okränkte (quia de carnis integritate triumphant) SpV 30 ."],"f":["okränt(h)er GU C 20 (hnd 2) s. 11, 40),"]},{"a":"okränkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okränkt, obesmittad. hon skulde wara modher och tha okrenkt MD 160 ."],"f":[]},{"a":"okumbradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke oroad, fri från klander. tha bindhir iac mic til hanom thet goz frit oc vcombrat hanom göra fora alla the ther oppa tala vilia Gadolin Pants 281 ( 1389) ."],"f":["vcombrat ) , "]},{"a":"okumbradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke ororad, fri från klander. antwardha jak honom sith godz ok sith breff i geen, fryth oc okwmbraadh SD NS 1: 226 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"okunder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"okunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okänd, obekant. \" ok är thz (ɔ: ordet amen) for thy ey j annath twngo maal wänth, at thz ey skuli . . . forsmas . . . ok hebredzska twngan latinis okwnnok, skulde idhka ok bruka thera hogha, som (o. s. v.) (ne apertum iulesceret ubi hebraici idioma latine linque incognitum menes legentium magis exerceret) \" SpV 577 . okwnnogh ordh . . oc okwnnokt dikt JMÖ 184 . JMPs 465."],"f":["okwnnok . ","okwnnokt ) , "]},{"a":"okunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okänd, obekant. \" han saghþe sik haua set okunnogha guþa \" Bu 526 . \" drap kunugha ok vkunnugha män \" Bil 299 . ib 340, 602, 616 . Bir 1: 245 . VKR V, VI . KS 59 (148, 65), 78 (193, 86) . them (ɔ: dygdhefulla gärninga) giordhe han i vndirsami matto ok i framlidhna timanom okunnogha Bo 29 . \" ena handa okunnoght mynt \" Bir 3: 189 . ib 1: 102, 396, 2: 40 . Di 85 . med dat. iak är . . . mangom okunnoghir Bir 1: 379 . Lg 3: 226 . Iv 5145 . \" gudz troo var honom länge storlica okunnogh \" Bil 895 . \" min lönlik thingh waro mannom okunnogh ok gudhi kunnogh \" Bir 1: 353 . ib 2: 26, 3: 120 . RK 1: 797 . Su 211 . \" war thzta ekke okwnnokt äller owitherligit beniamyn sonom \" MB 2: 133 . mik är thz okunnukt Fr 190 . ib 623 . \" loot sik thz okunnykt vara \" Iv 2243 . - n. adv. okändt. med dat. hafuir jak nu här warit xxx aar hwario människio okunnokt Lg 273 ."],"f":["-ugher: -ugh Iv 5145 . ","-uger: -ugan Di 85 . ","vkunnugher: -ughum Bil 340 ; ","-ugha ib 299 . ","okonnoghir Bir 2: 26 . ","okunnoght . ","okunnokt Lg 273 . ","okunnukt Fr 190, 623 . ","okunnykt Iv 2243 . ","okonnoght Bir 2: 40 ), "]},{"a":"okunnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okunnighet. - obekantskap. the haffe okwnnoghet aff landen Troj 59 ."],"f":[]},{"a":"okunnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okunnighet. \" wppa thz jngen skal segh magha orsaäkta mz nokro okwnnogheth j sinom brothom \" MP 41 ."],"f":[]},{"a":"okynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostadighet, otrohet? ondska? Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 169 f."],"f":[]},{"a":"okynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["okynnis hunder , "]},{"a":"okynne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["okynnis hunder"]},{"a":"okyske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okyskhet. PM XXVII ."],"f":[]},{"a":"okysker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okysk. thed barn tha födis vardher mykyth okyskt LB 7: 97 ."],"f":[]},{"a":"okyskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okyskhet. MD (S) 214, 215, 226, 303, 304, 305. LB 7: 94, 96, 174, 181, 182, 184, 270 ."],"f":["-heyt MD (S) 214, 215), "]},{"a":"okysklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["okyskt. Prosadikter (Sju vise m B) 191 ."],"f":["v- )"]},{"a":"okämbadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okammad. GU C 20 s. 443 ."],"f":["-ader )"]},{"a":"okänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okänd. \" sa nicholaum okändan först inganga \" Bil 575 . ib 454. Al 139 . \" alexander kom fram all okänd \" ib 7943 . til okänt klostir KL 252 . - med dat. Bil 373 . Lg 3: 226 ."],"f":["-v Bil 373 )"]},{"a":"okänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okänd. GU C 20 (hand 2) s. 10."],"f":[]},{"a":"okännelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan att igenkännas. eneas . . . anamade polixenam oc ledde henne okänneliga (incognite) mz siig Troj 265 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"okänneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som man inte känner till, obekant. all the tingh som ey hafua sielä the äru oss okenneligin ok swa som dödh SvKyrkobr (Lucid B) 127 . sywkdom fa hökana okennelikan PMskr 272."],"f":["-kenne- . ","okenneligin ) , "]},{"a":"okär","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["okär. med dat. thzta är mik okärth Lg 664 ."],"f":[]},{"a":"okärleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på kärlek, osämja, split. oc förbwdhom allom . . . wräkkia ällir vpröra . . . thär osämia ofkärlekir ällir oroo maghe aff koma Bisk Nils´vis-st 194."],"f":[]},{"a":"okärþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["icke gjord till föremål för åtal. kiärumaal sum länge standa vkiärdh (icke fullfölja) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.)."],"f":["vkiärdher )"]},{"a":"oköpandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan att köpa, utan betalning, för intet. the togho oköpande födho aff konungx gotz MB 1: 256 . \" alzkona köt oc fiska som wi atom i egipto lande oköpandis \" ib 389 ."],"f":["oköpande )"]},{"a":"oköpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan anses som betalning, värdelös, ringa. thw saat hann köptan & saldan for oköpelikit verdh MD 64 ."],"f":["-likit MD 64 ) , "]},{"a":"oköpis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = oköpandis. saghþ . . . vara skyldogha vtan köp giua þät oköpes var giuit Bu 514 ."],"f":["-es )"]},{"a":"oköpter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oköpt, för intet. saghþo guþ haua giuit sik läkedoms list oköpta Bu 513 ."],"f":[]},{"a":"ol","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se öl."],"f":[]},{"a":"ol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr fotol."],"f":[]},{"a":"ola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L: Jfr oolaþer samt olea, olia."],"f":[]},{"a":"olafs dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["olufs- )"]},{"a":"olafs mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["olffzmesse . ","olssmesse )","olafsmässo aptan","-afton )","olafsmässo dagher , "]},{"a":"olafs mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-messa . ","olleffsmessa: -o ATb 1: 16 ( 1453) . olsmessa),","olafsmässo dagher (-messä-), ","*olafsmässo marknadher","-messo- )","*olafsmässo tidh","oloffzmesso- . ","olsmesse- )"]},{"a":"olagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lighet, öfvervåld, särsk. olagligt och med våld pålagd skatt el. tunga. \" olagh mz lagh fordriffua \" MD (S) 241 . \" som olagh oc oräth willo fly \" Su 67 . \" riua ok röua medh olaghom ok wålzgärningom af spakum mannom thera godz \" KS 60 (150, 66) . motsäghia yppinbarom olaghom ib 62 (153, 68) . \" huar som giwer älla städhr lag, ok äru thön ey almoghanom til fridh älla tarva thet äru olagh och wålzgärninga \" ib 67 (165, 73) . at tunga ok ödha arman almogha medh orättom sakom ok allom (af Bure rättadt till illom) olaghom ib 73 (179, 80). skulu kununga ok höfdinga warna, at the göra ey sin almogha arman medh olaghom ib 77 (192, 85) . \" ödhir ok fordärfuir girughir höfdhinge thz (landet) mz illum olaghum (Bure allum ålaghum 57) ib (Fragm) 15. at wii aff legge then olagh, som byorn nielsson pa lagda \" BSH 4: 231 ( 1497) . mz fengilse olagh ok storan skat betwang han them RK 1: (Till. til l LRK) s. 234. ath the skulle almoghen göra inghen olagh ib 3: (sista forts.) 5850 . - olaglighet, olaglig gärning i rättegång, olaga ed. hwar som olagh fästhir honum olagh gaar (abs ope legis erit qui legis anormala querit) GO 77 . \" hwar som olagh fästhir honum (rättadt till han) olagh gaar (exlex linquatur qui legibus obuia fatur) \" ib 303 ; jfr Schlyter, Ordb. s. 483."],"f":[]},{"a":"olagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166, 176."],"f":[]},{"a":"olagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olaglighet, särsk. olaglig pålaga. \" alla olagher och all orett skickade iag till bätre sätt \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257 . \" for the olagan han lagde vppa \" RK 2: 1015 . \" finge swenske mera onadha mz twnga skatta ok manga olagha (i rimsl.) \" ib 1: (sfgn) s. 188 ."],"f":[]},{"a":"olagha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [eg. gen. pl. af olagh] L. olaga, olaglig. olagha skat ey at leggia vppo RK 2: 131 . ib 6845 . ib 1: (Till. till LRK) s. 235 . Su 125 . för ena vlagha förzl BSH 3: 145 ( 1463) . \" som i och röra vm vlaga förssel \" ib 4: 99 ( 1483) . \" för olaga käru \" BtFH 1: 15 ( 1478, nyare afskr.) . \" for olaghe köp ib 253 (1506). \""],"f":["vlagha )"]},{"a":"olagha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixwt o- i nordiska språk 1: 100."],"f":[]},{"a":"olaghdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke skattlagd, icke bestämd med avseende på avrad e. d.? boos änge, drakanes, oknhöö, ok ämequern, som olagdh äro Arfstv 74 . ib."],"f":[]},{"a":"olaghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["olagligt. \" bödz henrik . . . bryta aff alth thet han hauer olagligan bygt STb 1: 10 (1475). \""],"f":["oolaglika Arfstv 45 ( 1461)","olagligan STb 1: 10 ( 1475) . 115 (1477)), "]},{"a":"olaghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["olagligt. SD 6: 6 ( 1348, gammal afskr.) , NS 1: 273 (1403). VAH 24: 318 ( 1414) , 320 (1422). Su 125 ."],"f":[]},{"a":"olaghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lig, oloflig. \" ladhe een nyian olagheligh skat \" RK 3: 674 . ib 746. at the hade alerik . . . hollit sadana olaglig ting oc skogxting BSH 4: 111 ( 1486) . medh olaglig beskatning ib 159 ( 1493) . \" sik besmitta mz olaglikom oc orenom mat \" MB 2: 223 . \" föddan j olaghlike (oäkta) säng \" ib 377 ."],"f":["vlaghliker: -lict MELL Eghn 1: 1 i var. oack. m. oolaghlighen RK 3: 746 olageligh ib 674 . ","olaglig BSH 4: 159 ( 1493) . ","olaglig ib 111 ( 1486) , "]},{"a":"olaghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["icke lagenlig el. laglig, olaglig. jllicebra (för illecebra) . . . kropsinss loste oc anner olaghlegh loste GU C 20 (hand 2) s. 11. till at see om vlagalica köpenskap StÄmb 70 ( 1460) . \" huar som hauer vlagalica skorstena, han forbätra them \" STb 1: 441 (1461, Burspr)."],"f":["olaghlegh . ","vlagalicer )"]},{"a":"olaghlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olaglighet. \" hafuer fördt här in i rjket medh härsköldh och olaghligheet danabroka \" BtRK 133 ( 1429) ."],"f":["olaghligheet )"]},{"a":"olastadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) olastad, oklandrad, otadlad. \" länth thingh skulu olastadh heem gaa (absque nota satire debent concessa rediere) \" GO 10 . 2) icke vanärad, okränkt. foor abraham bort aff thy lande mz sinne husfrv olastadhe MB 1: 196 ."],"f":[]},{"a":"olastelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförvitligt, ostraffligt. i allom dygdhom olstelika oc ostraffelika bliffwa LfK 72 ."],"f":[]},{"a":"olat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? olat, otillbörligt el. ondskefullt beteende. första (vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz SvKyrkobr 353 . \" the adhra olatin är timor mentis oc är pösning j hiärtana ib. \""],"f":["olaat )"]},{"a":"olat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörligt el. ondskefullt beteende. hon gik alstingis wredh til kyrkio fore bannor skuld och olath som han (för hon) för hafdhe giort JP 40 ."],"f":[]},{"a":"olatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har olater el. oseder. jncerticus . . . twnger faawitsker oc olaadoger GU C 20 (hand 2) s. 25."],"f":["olaadoger )"]},{"a":"olavi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. = olafs mässa. moth olaui thär nesth Arfstv 24 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"olea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lolja. \" aff henna graff löper olea \" SvKyrkobr 73 . Jr olia. "],"f":["*oleo bäkker , ","*oleo dräg","-drääg )","*oleo gardher , ","*oleo qvister , ","*oleo qvärn","olea- )","oleo trä","-thräd )"]},{"a":"olea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva sista smörjelsen åt. olea siwkt folk Bil 645 . Jfr ola, olia."],"f":[]},{"a":"olea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olja. \" änkionna olea minskadhis ey \" Bir 1: 6 . gaff oleo til sancti bartholomei kirkio at brenna j lampo Bil 211 . Lg 3: 668 . - bildl. af tholke oleo födhis höghfärdhinna eldir Bo 17 . - Jfr olia. "],"f":["oleya: -o Lg 3: 668 )","oleo kälda , ","oleo panna , ","oleo trä , "]},{"a":"olea","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["giva sista smörjelsen åt. hwa som siwker är. han skal lata sik olea SvKyrkobr 46 . Jr olia."],"f":[]},{"a":"oledder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. L. icke ledd, utan stöd. han . . . formatte ey oledder ga til kyrkio SkrtUppb 131 ."],"f":[]},{"a":"oledder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["icke ledd, utan stöd. gik siälffuer oleeddir . . . til sancte ericx helghadoma Lg 3: 367 ."],"f":["oleeddir )"]},{"a":"oledh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["område utanför farled el. segelled. skipped . . . myste styred . . . och foor sedan for wynd oc wag j oled Troj 74 ."],"f":["oled )"]},{"a":"oleghdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke lejd. ärwodhis män som odägdho waro MP 5: 157 . - icke betalad, som icke får ersättning. officiales göra jnthe olegdhe PMBref 312 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"oleidhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" .d komme i rette . . . oleydet, ofelig BSH 5: 555 ( 1516) ."],"f":["oleydet )"]},{"a":"oleidhadher","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-leyde- . ","oleydet STb 1: 14 (1475) , 2: 248 (1488). oleygdet SJ 2: 236 (1493); Stb 4: 364 (1514). oledat ib 1: 312 ( 1481) ), p. ladj. utan lejd. stodh arwidh olsson . . . foe rettin oleydet ok ofelath fiärde tiidh offwerbögdog ath swara till retta STb 1: 14 ( 1475) . " stodo ther jnne for retter oleydede och offelige desse iiij (4) fatig men ib 2: 212 (1487). ""]},{"a":"oleidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan lejd. wij wele olegde och ofeliige komma HSH 24: 57 ( 1516) ."],"f":["olegder )"]},{"a":"oleidhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan lejd. at han wille komme oleydig oc ofelig in för oss HSH 18: 69 ( 1497) . \" jach vil komma oledugh och ofelig in for richesins raadh \" ib 20: 32 ( 1506) ."],"f":["oledugh . ","oleydig )"]},{"a":"oleidhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan lejd. GPM 2: 326 ( 1509) ."],"f":["oledigh . Se Sdw 2: 1277) , "]},{"a":"oletliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjlig att få rätt på, outgrundlig, outrannsaklig. olethlike (investigabiles) ärw thine wägha SkrtUppb 27 ."],"f":["olethe- )"]},{"a":"olia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestryka med olja. jak oliar thina föter Bil 796 . \" oliadhe han naknan \" Lg 1038 . Jfr ola, olea."],"f":[]},{"a":"olia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olja. Jfr Sdw 2: 1277. mandzsens lichame j döpelsen viighes til gudz mönster medh crismo ok ölyo SvKyrkobr (Lucid B) 205 . longor med ölia Brasks Matordn 12 . PMskr 340. Jfr brännestens-, lin-, mandol-, somar-olia. "],"f":["olya . ","ölia )","*olio brödh","oliabröd )","*olio bär","olyo- )","*olio dräg","olyo- . ","oliu- . ","-drägh )","olio gardher , ","olio kar (olyo-. olyekaar (eller lolya-) GU C l20 8hand 2) s. 73), ","olio qvister","olya- )","olio trä (oly-. -trädh), "]},{"a":"olia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"olia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olja. \" vm han smörs mz the olio \" Bir 1: 75 . KL 46, 184 . Bil 449 . MB 1: 429 . Bir 1: 290, 291, 4: 108 . Lg 67, 89 . Jfr gul-, laver-, laverbär-, laverbära-, laverbärs-, olivo-, rosen-, silf-olia, äfvensom olea. "],"f":["olio gardher (olya- MB 2: 64, 117), ","olio kar","olyio kar )","olio präs , ","olio qvister","olia- Su 203 ),","olio trä","olyo- MB 2: 349 . ","olye- Di 82 . med art. olio trät ST 348 . olyo träd MB 2: 97 . olye trädh ib),","olio trä gardher","olio trä olia , ","olio trä qvister , ","olio värpil (olio-), "]},{"a":"olian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sista smörjelse. annor war sacramenta, swa som färmilse oc olian oc annor tholik MB 1: 501 ."],"f":[]},{"a":"olidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada, förtret. han forstodh wel ath honom giordis oliidh MD 33 ."],"f":["oliidh )"]},{"a":"olidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olidlig, odräglig, outhärdlig. \" nödhis aff olidhelike widher torfft \" Bir 4: 33 . bland flere oliidige oc alt for groffwa lygner BSH 3: 284 ( 1470) . olidheligen sorgh MB 2: 171 . olidhelika pinor Su 29 . ib 37, 40, 94, 96 o. s. v. LfK 44, 89 . kallas for gudz rätuiso oc olidhilica dom MP 1: 217 ."],"f":["olidhiliker . ","oliidig . ","olidheliken LfK 44 ; Su 96 . ","olidheligen MB 2: 171 . n. olidhelikhet LfK 89 ),"]},{"a":"olidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otidig, odräglig, outhärdlig. impassibile olidelegit GU C 20 s. 414 . jntolerabilis . . . quod non valet vel debet tolerari oliidhelighet ib (hand 2) s. 38. när haffde waar siell gnget genom olydighet (interabilem) watn Sv 15. gudz doms osigeliga oc olideligha grymhet JMPs 560. 2) som icke kan lida. effter syn natura var han (ɔ Kristus) olidheligin ok odödheligin SvKyrkobr (LUcid B) 156 . Mecht 290 ."],"f":["-ligin SvKyrkobr (Lucid B) 156 . n. oliid(h)elighet GU C 20 (hand 2) s. 22, 38. olidelegit GU C 20 s. 414 . ","olydlighet SvT 15 ),"]},{"a":"olidhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke ledig, sysselsatt, upptagen. Lg 930 ."],"f":["olydogher: -e Lg 930 )"]},{"a":"oliedher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan lejd. ath iak vili ä io stha tiil lrättha for hons nade olegd ok ofeligh GPM 2: 144 ( 1500?) ."],"f":["olegd )"]},{"a":"olika","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olika. - n. substantivist. orätt, orättvisa. är thz ey olika at min fadher . . . skal faa jämpn oc lika lön vidh mik Prosadikter (Barl) 104 . \" tha scal lhan . . . latha sich til gudh, oc til the helge kirkio, oc liika göra eptir synom ämpnom, hwat han haffwir olika giorth \" SvKyrkobr 279 ."],"f":[]},{"a":"olika","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olika. \" thässe hafdho olika (inæqualem) liuärne \" Bir 2: 138 . ib 3: 88 . - n. substantivt. orätt, orättvisa. engom görande orät ellir oliika VKR 31 . \" jach wagha halsen, om mik biudhezs olika \" BSH 5: 383 ( 1510) ."],"f":["oliika )"]},{"a":"olikadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hade iak ganska gerna för monga saker saa krank iak är oc synnerlig j thenna tiid eder nade oc eder nades kere syster fru margaretha till welia oc komme till nade oc förliit eptter fööre j thet yttersta thet doch alla daga warder olikade (för olikare? jfr oliker 6) saa at iak förma ingestadz ath komma HSH 13: 125 (1525, Brask) ."],"f":[]},{"a":"olikamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke lekamlig, okroppslig. kt lius Bil 893 . \" o thu olikamlikin makt \" Bir 4: 45 . Ansg 181 ."],"f":["-likin Bir 4: 45 . ","-likt . ","-likit Ansg 181 ), "]},{"a":"olikamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke lekamlig, okroppslig. GU C 20 s. 150 ."],"f":["olekamleghin )"]},{"a":"oliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr E. Rosell, Prefixet o-i nordiska språk 1: 99, 102. 2) olik olikställd, omotsvarig. - om strid o. d.: ojämn. huru opta han (ɔ Simson)haffdhe wunnith sigher aff othalikom sinom owenom, ok olikom samangangh (impari congressu) SpV 40 . \" olik strid war thz tha \" Troj 32 . ","5) ojämn, obillig, orätt. Se Sdw 2: 1277. 6) osannolik. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 37. ok är thz (ɔ: palmträdet) knwtogth ok mykit oliikt, at thz skal nakon tidh wardha fruktsamlikit SpV 222 ."],"f":["oliikt ) , "]},{"a":"oliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) olik. med dat. ängt änlite är andro sua lict. at eigh är huart andro nokot olikt Bu 145 . han war wrdhin siälfwm sik vlikir aff (store sorgh) Bil 353 . awi iuda. olikir minom iudha ib 87 . - med prep. vidh. är mantzins wäxter olikaster widh trä wäxt MB 1: 83 .","2) olik, olikstäld, omotsvarig. med prep. til. hwilken (näml. ting) togh ther til äru mykit oliik ällir oiämpn (inæqualia et improportionata) Su 269 . 2) olika, skiljaktig. äru skälin oiik j mangom Bir 2: 307 . \" o huru olikir ande är j thik ok j mik \" VKR XII . Bo 78 . olik (dispar) är pinonna härdzka wid (secendum) syndinna forskuldan Ber 123 . 4) olika, icke rimmande sig. thz är oliikt at tala om the thing som göra sina gerning vtan skiäl . . . oc the thing som hawa skiäl oc vnderstandilse MB 1: 32 . 5) orätt, otillbörlig. huar god man holt thz olikt RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6362. 6) osannolik. hulket alle the tik kende ende holda oliikt ok oskeligit vara LfK 259 . \" thet är nw olikare än för tiill dagtingen \" HSH 24: 102 ( 1517) . - (?) helena wilde wiis wardha hwilkit korssit wars herra ware oc lät fresta them olikasto först Bil 87 ."],"f":["oliiker . ","vlikir Bil 353 )"]},{"a":"oliklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) olikt, på olika sätt. swa j bäggia matto forena the sik saa hwart tehra j the andro, mz enkanneliko sken, ey oliklika (dissimiliter) synas SpV 202 ."],"f":[]},{"a":"oliklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ojämförligt. \" them atskil oliklika (incomparabiliter) \" Bir 1: 368 . mädhan all andelik thing oliklika owirgaa all likamlikint ting Su 288 . ib 212 ."],"f":[]},{"a":"olikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ej kan liknas (vid), ojämförlig (med). med preo. mot. aff synlikom oc likamlikom tingom, än tha mykit oliklikom oc (detta ord bör utan tvifvel utgå) mot them som owirgaa alla dödhelika manna sinne oc begripelse Su 268 ."],"f":[]},{"a":"olikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ej kan likans (vid), ojämförlig (med). än tho at gudh är . . . j nadhinne omätelikin, i laxwaldoghetinne olikelikin (incomparabilis) sV 281."],"f":["olikelikin )"]},{"a":"oliknelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = oliklika. Bir 4: (Dikt) 266 ."],"f":[]},{"a":"olikneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = olikliker. med dat. then andans sötlikhet är oliknelikn allom wärldinna sötom thingom Bir 1: 6 ."],"f":["-likin Bir 1: 186 ) , "]},{"a":"oliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olikhet. \" for thy thär är atskilnadhir mällan fadhren ok fädhernis landhit, ok oliknilse (dissimilitudo) \" SpV 361 ."],"f":[]},{"a":"oliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olikhet. Su 269 ."],"f":[]},{"a":"olilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sista smörjelse. . . . at hon . . . scal faa fore syna vtferdh gudz verdoga lichame, helga ölyelse ok alla helge kirkenne sacramenta SvKyrkobr 289 ."],"f":["ölyselse )"]},{"a":"oling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr olning."],"f":["öleng )"]},{"a":"olit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det hvarpå man icke kan lita. gudh see förkärt, att man skal slaa liith tiil oliith BSH 5: 178 ( 1507) . \" at i sätie liith tiil oliith \" ib 319 ( 1508) ."],"f":["oliith )"]},{"a":"olitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofärgad. Bil 380 . MB 1: 80 ."],"f":["wlitadher: -adhu Bil 389 )"]},{"a":"oliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan färg. ofärgad. decolor . . . quasi sine colore olether GU C l20 s. 168."],"f":["olether )"]},{"a":"oliudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166 f., 180 f. 1) oljud. MP 4: 168."],"f":[]},{"a":"oliudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) oljud. gör olyudh SO 24 . ib 52, 68, 83 o. s. v. GS 43 . 2) missljud, disharmoni. at ey warde märkelikin willa ällir oliwdh j chorenom Bir 5: 65 . 3) susning för öronen. smör ther öron mädh thz wrakär borth oliwd LB 7: 5 ."],"f":["olyudh )"]},{"a":"oliudhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1)uraktlåtenhet att iakttaga tystnad, oljud. böthe . . . ffor liwdhan SEG 122 . för olyden han giorepa setto tinge BtFH 1: 140 ( 1507) . ib 153 (1507), 155 (1507), 20 (1509), 207 (1506), 211 (1506) o. s. v. 2) mssljud, disharmoni hwilkin en syster sik kan ey mz androm sämia jsang- enom, tha är henne bäta thia ällir sakteliga sionga, än mz ropade röst allom göra oliwdhan Bir 5: 63 ."],"f":["olydan BtFH 1: 155 ( 1507)"]},{"a":"oliudhan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. L. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166 f., 180 f. 1) uraktlåtenhet att iakttaga tystnad, oljud. böthe . . . ffor oliwdhan SEG 122. för olyden han giorde pa setto tinge BtFH 1: 140 (1507). ib 153 (1507), 155 (1507), 175 (1507), 204 (1509), 207 (1506), 211 (1506) o. s. v. 2) missljud, disharmoni. hwilkin en syster sik kan ey mz androm sämia j sang- enom, tha är henne bätra thia ällir saktelika sionga, än mz ropande röst allom göra oliwdhan Bir 5: 63."],"f":[]},{"a":"oliuver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okär, misshaglig. war thz hoom gnaska olyfft Lg 3: 175 . ib 181."],"f":["olyfft Lg 3: l175, 181) ,"]},{"a":"oliuver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , (n. olyofft Lg 3: 175, 181), adj. okär, misshaglig. war thz honom ganzska olyofft Lg 3: 175. ib 181."],"f":[]},{"a":"oliva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oliv. koll. lxx marker godha olyo aff oliua PMSkr 400 . "],"f":["olivo trä (olywa-. oliwe-), "]},{"a":"oliva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["olivo olia [oliue-] ","olivi qvister [oliue-], ","olivo trä [oliua- Al 7562 . ","oliue- Di 77 . olywe thrä LB 3: 37 ), ","olivo trä häghnadher","oliwa- )","olivo trä qvister , "]},{"a":"olivande is mb 1 85","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke lefvande, liflös mz oliwande thingom MB 1: 100 . oliwandisthig, the höghia sina natwo i hwarie stund, swa som gräs oc trä pter solinna krapt ib 85 ."],"f":[]},{"a":"olivat","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["n. \" hava änkte olivat, ha ingen tid igen att leva. ath her lygia iij aff slotz lygiarena renth fför dödön ssom jnthe haffwa oleffuath \" GPM 2: 308 ( 1508) ."],"f":["oleffuath )"]},{"a":"olivat","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hava litit (änkte) olivat, hafva liten (ingen) tid igen att lefva. thänker nw at han hawer litith oliwath MB 1: 212 . som lagh i sit ytersta oc haffde enkte olifwadh Lg 3: 369 ."],"f":[]},{"a":"olive","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["olivis hovudhsar","howdh saa )"]},{"a":"olle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"olle m.","b":[],"c":"","d":"","e":["löpare i schackspel. olin teknar domra lärde MD [S) 201§. aff ollan sätia ib 228 . \" ollana the skulu wara twe the tekna twa domara ib. \" ib 29, 220 ."],"f":[]},{"a":"olmässa","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,f. = olafs mässa. Brasks Kopieb 24 ( 1518) ."],"f":["-messa )"]},{"a":"olning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bestrykande med invigd olja, i sista smörjelse. som han giordhe helbrygdha medh sinom bönom oc medh sinne häghe viningh (uncione oe suario] Ansg. 253. färmilse oc oining hafdho änke sacramentum sik genswrande i them gamblo laghomen MB 1: 505 . ib 506 . Bir 1: 205, 234, 2: 214, 3: 198 . VKR XXI, 18. toko sina yarsta oinigh Lg 3: 429 . \" taka kirkione sacramenta badhe gudz li- kama och siharsta oining \" ib 517 . \" tok the hälga ol- nigh \" ib 725 . Gers Ars b 6. Jfr oling."],"f":["olnigh Lg 3: 429, 723 . ","viningh Ansg 253 . ","ölningh Gers Ars b 6), "]},{"a":"olning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bestrykande med invigd olja, i sht sista smörjelse. SvKyrkobr 26 . \" fämpta sacramentum är yterste smörilse eller olning \" ib 46 . \" till huat dogher yterstä ölningh thom sywka \" ib (Lucid B) 205 . Mecht 246 . NMU 1: 147 ( 1488) . MP 4: 144 . JMPs 418."],"f":["ollningh SvB 277 (b. av 1500-t.) . ölningh SvKyrkobr (Lucid B) 205 ; SvB 413 (b. av 1500-t.). ölmyngh SvKyrkobr (Lucid B) 205), "]},{"a":"olof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"olof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["at olovi, utan lov. thu är then förste man som foor j kirkio thessa aat oluwi mino Prosadikter (Karl M) 292 ."],"f":["oluwi ) , "]},{"a":"oloflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) otillständigt, otillbörligt. \" niels . . . sakir xl makr för thet han taladhe olofflegir til foguttan oc kämenera hem til lhans \" ATb 1: 271 ( 1467) ."],"f":["olofflegir )"]},{"a":"oloflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["lolofligen. Lg 546 . Ber 38 . Gers Frest 10 ."],"f":["-liga Gers Frest 10 . ","wloflika Ber 38 )"]},{"a":"olofliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["oloflig. mz olof- lecom lusta Bu 501 . \" thz är olofliktoc otolande mz cristno folke \" Bil 471 . ib 346 . Kl 185, 195, 326. Bo 78, 101 . Bir 1: 44, 2: 176, 201, 3: 94, 101, 179 . MB 2: 133 . Su 365 ."],"f":["oloffeghen MB 2: 133 . ","loloflikt Bil 471 . ","oloflikit Bo 78 ; Bir 1: 44 . ","oloff- likan Su 365 . loloffliggan ib. wloflikan Bil 346 . dat. m. oloflecom Bu 5021 ),"]},{"a":"olofliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) olovlig. jilicitus . . . olofflighen Gu C 20 (hand 2) s. 11. i olofflighom losthe ib s. 33 . 2) oltillständig, otillbörlig. laris nielson sakir vj mark för olofflek talan til skothmennena ATb 1: 338(1470)."],"f":["olofflighen . ","olofflek .) , "]},{"a":"oloflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oloflighet, otilllåtlighet. illiicebra, olof- likhet Gu 3."],"f":[]},{"a":"olokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke lockad. forscrepna kristina hauer sith gotz olukkat oc otrughat saalt SD NS 1: 606 ( 1406) ."],"f":["-lukkadher )"]},{"a":"olovadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. utan lof. thz är giort oloffwat LfK 143 ."],"f":[]},{"a":"olovandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["olofvandes, utan lof. ."],"f":[]},{"a":"olovandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["olovandes, utan lov. JTb 112 ( 1525) ."],"f":["olauandis )"]},{"a":"olovis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["oluvis )"]},{"a":"olumpadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oblandad, obemängd? drikkin idhart win olympat oc oblandat ST 154 . n plump? han henne (boken) fraan sik antwarde abbatissone . . . osmittadha oc olompadha Bir 5: 109 . \" et permentzbreff medh fäm hengiande . . . icigle allaledis oskrapat olumpat oc oferderfuat \" SJ 188 ( 1450) . \" et permentz breff . . . olompat oskrapat oc ostwnghat \" DD 1: 129 (1480, orig.) ."],"f":["oplompadher )"]},{"a":"olupin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke betungad med häst- lopp, som icke lemnat fodring åt konungen el. hans ämbetsmäns hästr. maa i vethe, thtet vj (6] sokne äre olöpne BSH 5: 323 ( 1508) ."],"f":["olöpin )"]},{"a":"olustelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oangenämt, på ett oangenämt sätt. MB 1: 366 ."],"f":["olostelika )"]},{"a":"olusteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oangenäm. MB 1: 366"],"f":["olosteliker: -an MB 1: 366 )"]},{"a":"olustogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olustig, trög. \" ther af wardr man tugur ok olustghr \" KS 81 (206, 89) . ib 53 (135, 57) . Bil 157 ."],"f":["olustughr KS 53 (135, 57) . vlost- ugher: -ugha Bil 157 ), "]},{"a":"olydher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olydig, icke rättande sig efter. med dat. huar som är gudhi olydhr KS 15 (35, 16) . glädz huarn tima tu äst otäkker ondom manom ok olydhr thera åthäum ib 24 (60, 26) ."],"f":[]},{"a":"olydhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olydnad. \" rechte ewert . . . handena fore iij (3) marck for olydne, han ey achtede borgamestarana bodh \" STb 2: 372 ( 1489) . ib 3: 257 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"olydhnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olydnad. \" at ey skuli aff naturanna olydhnan (discrepantia) ällir skämmeliko samanblandan, hwart stykkit skadha the andhro \" SpV 351 ."],"f":[]},{"a":"olydhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olydig. \" leddes olyþoghar tel mörke hus \" Bu 526 . Bil 749 . MB 1: 373 . Bo 137 . Bir 1: 134, 2: 123, 365 . - med dat. lolydhoghir gudhi oc mannom Bir 3: 416 . KS 8 (18, 8) . Bo 75 . MB 1: 146 . VKR 30 . hon war olydhogh hans mannan KL 113 . - med ack. widhugher keysaran Bil 409 . - med gen. är thes (med afsende återgå] olydhich SO 152 ."],"f":["oliudhoger: -ogan Bir 2: 133 . ","olydhughär VKR 30, -ugh Bil 749 . vlydhugher ib 409. olydich SO 152 . ","olydhkokt ªS 8 (18, 8)),"]},{"a":"olykka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka. \" skaro hans bandh j stykke och löste all hans olykkiæ (hs. A: othykke) \" Fredrik ed Noreen 1075 f. gar tw medh sade magnus dws tw skal faa wlloko ok än sade än wär magnus ATb 1: 44 ( 1455) ."],"f":["olleka GU C 20 s. 145 . ","olykkiä Fredrik ed Noreen 1076 . ","wlloko ATb 1: 44 ( 1455) ),"]},{"a":"olykka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka. \" af mangs riks manz vlyko \" Bu 153 . göms han aff thy misfälle huilkit om kallas olykka (infortinuim] af mannom Bir 3: 69 . MB 1: 304 . Iv 885 . Fr 1304 . Lg 353 . RK 2: 4381, 6382 FH 6: 47 (1457, på två st.) . \" all fendens wllokke fa \" RK 2: 2089 . ib 4747."],"f":["olöckä FH 6: 47 (1457, på två st.) . v- lyka: -o Bu 153 . ","vllykka RK 2: 4747 . ","vllikka Iv 885 . ","wlleka RK 2: 6382 . ","wllokka: -o ib 2809 vllocha- -o ib 4381 . ","vnlykke Fr 1304 ),"]},{"a":"olykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["olykkis fal","olykkis man , "]},{"a":"olykkosamber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. icke lyckosam. olycklig. infortunatus a um olykkosamber GU C 20 s. 287 ."],"f":[]},{"a":"olyktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofullbordad. \" ath koma the nye kora til ende, som langlica hafe olycktade stondit \" MD 503 ."],"f":[]},{"a":"olyster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"olytter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"olyþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = olyþna. for olyþo tel guþa dyrk Bu 514 ."],"f":[]},{"a":"olyþin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olydig. med dat. han war olydhin thön [för thöm) thär en skal allo rådha ok styaKS 8 (18, 8). ib 15 [35, 16), 64 (159, 70). - med gen. sväria sik saman a mot allom römscom (för römsca) rikes olyþnum (contra rebelles imperio) Bu 508 ."],"f":[]},{"a":"olyþna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olydnad. af all- moga få han olydhno ok sävirdning KS 16 (39, 17) . sidhan olydhnan war giordh Bi 1: 77. ib 78, 3: 98 . KL 279 . VKR 30 . MB 1: 146 . \" olydhna gudhlika budh- ordha \" ib 457 . Bir 3: 331, 4: 51 . "],"f":["olyþo man , "]},{"a":"oläkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oläkt. oläkt saar Su 430 ."],"f":[]},{"a":"olämpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"olämpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [N. ulempa] olägenhet. tha wil ther olempe oc owilie affölie FM 445 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"olämpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [N. ulempeleg] olämplig, oläglig. thet är somblige olemplighit HSH 18: 65 ( 1497) ."],"f":["olemplighit ) , "]},{"a":"olämpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1277."],"f":[]},{"a":"olänge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oflänge."],"f":[]},{"a":"olänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohandterlig, ovig. faar . .. lakt af sik olänkelika kropsins byrdhe (posita corpore? sarcin? mole) Bo 91 ."],"f":[]},{"a":"olärdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) olärd. \" jndoctus . . . olärdher \" GU C 20 (hand 2) s. 23. 2) oerfaren, okunnig. jmperitus . . . owiiss oc olärder GU C 20 (hand 2) s. 15 . . och ther met bliffue olärde j the helge crisne tro Svrtb 556 (1504)."],"f":["olärder )"]},{"a":"olärdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) olärd. Bil 648 . KL 137 . Bir 2: 116 . \" alla badha booklärda oc olärda ib 5: 85. 2) oerfaren, okunnig. at olärdhe (imperiti) skullo läras til tronna \" Bir 1: 97 ."],"f":[]},{"a":"oläsin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oläster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oläst, icke tillsluten. ingår ååt olästom dörom TS 22 . 2) icke fjättrad, obunden. lata ioseph olästan j torneno ganga ST 399 ."],"f":[]},{"a":"oläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörligt beteende, oskick, oseder. naar fatigh man faar käte tha faar han mangh wläte (pauper stulizat lasciuia cui modolizat) GO 702 . ib 802 . afwitte hans oläte Lg 3: 198 . \" äpter hedhninga wanuiti oc olätum ib 508. \""],"f":["v- GO 802 . ","w- ib 702 )"]},{"a":"olätekeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oläklig, obotlig. \" om hon haffwir oläkelikin siwkdom \" Bir 5: 23 . \" mz oläkelike plagho \" ST 538 . mz . . . oläkeligo saare MB 2: 306 . MP 1: 59 . Bir 2: 4 . (oläklika för osläklika MP 1: 71 .) "],"f":["-likit Bir 2: 4 ; MP 1: 59 . ","-like ST 538 . ","-ligo MB 2: 306 ),"]},{"a":"olätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) tung, svår. medh olättom ålaghom KS 62 (156, 68) .","2) hafvande. \" at sla oätta kono \" MB 1: 336 . the frua var mz barne oläät Fl 33 . \" aff barn olätta \" Lg 989 ."],"f":["oläät Fl 33 ) , "]},{"a":"olätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 90 och O: Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 146 f."],"f":[]},{"a":"olönadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" [Fnor. úlaunaðr] olönt, obelönad. thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia mz thik til morghins MB 1: 364 . \" iak latir ey minzsto synd vara opinadha ok ey minzsto godh gerning olönadha \" Bir 1: 15 . ib 74, 3: 69, 111 . KL 87 ."],"f":[]},{"a":"olönter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = olönadher. MB 1: 432 . Fr 2151 . ST 231 ."],"f":[]},{"a":"olönter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["olönt, obelönad. \" badhe landzfogythene the äre wlönthe \" GPM 2: 189 ( 1505) ."],"f":["w- )"]},{"a":"olösande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = olösliker. eth starkasta band olösande som . . . mik tlfögher mz olöslix foreningx tilbindan Mecht 197 ."],"f":[]},{"a":"olösliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oupplöslig. \" mz eno olösliko bande \" Bir 1: 147 . Su 337 ."],"f":["olösliko . ","olösligho Su 337 ) , "]},{"a":"olösliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oupplöslig. Mecht 197 ."],"f":["olösligx ) , "]},{"a":"olöster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) olöst, icke upplöst. af knyttu bande ok vlöstum knute Bil 289 .","2) olöst, icke upplöst, icke utredd. later thetta maal alztingx olöst MB 1: 42 . 3) icke inlöst el. igenlöstm ucje återköpt. stander hwsith olöst ower iämlanga MB 1: 374 . SD NS 1: 338 ( 1404, nyare afskr.) ."],"f":["v- )"]},{"a":"olöster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["3) icke inlöst el. igenlöst, icke återkmöpt. swa länge thät (ɔ: gozit) olöst är NMU 1: 77 ( 1391) .","4) icke utlöst (ur fångenskap), icke befriad. . . . atj late the karle ey länger vara olöste swa at the ther ower miste halsen HSh 17: 72 (1523, Brask)."],"f":[]},{"a":"om","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se um."],"f":[]},{"a":"om","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["morbror; systerson; frände. SJ 15 ( 1428) han är min magh oc min oom Al 10283 . \" the fäddara oc oma (om de Tyskar som kommo in i Sverige under kon. Albrekts tid och af dennes folk enl. förf. räknades ss fränder) \" RK 1: (Albr) s. 210 ."],"f":["oom Al 10283 ; SJ 15 ( 1428)"]},{"a":"omaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"omak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omak, besvär, vedermöda. \" hwi skal iak hafwa omak mädhan iak maa hafwa hwilo \" Bir 1: 261 . \" for thins krops omak ok oro gak jn j hwilo ok roo \" ib 3: 394 . olderman kesa som thz aarit scall embetet forestande ok humak fore haffua SO 106 . \" moghin thrängir thik oc gör thik omak (affigunt) \" Bo 72 . \" ey ärom wi jnnelukta os til omaka älla mykla thwang \" ib (Cod. B) 342 . iak minnis ey alla mina omkaka Fl 823 ; de båda sistn. ställena kunna föras till omaki. wi görom änga synda sak thz siälin rädhis nakath omak Al 7228 . \" mik är mykith omak skeet \" Fr 200 . \" han hafuer valdith all thänne (andra hdskr. thzta, thz) omak \" ib 677 . \" han astunda at hawa lifwirne j thesse wärldinne vtan omakt (för omak) sine incommodis) \" Bir 1: 349 . \" hwi thola diwrin omak (incommoda] \" ib 2: 310 . ib 1: 65, 325 . Iv 1856, 2628, 5411 . RK 1: 2093 . ST 281 . Ber 250 . MD 436 . - oro, buller. ther giordho än diäflane swa stoort omak ST 361 . \" aldrigh hördhis ther sidhan nokat omak äller qwal \" Lg 3: 213 . - bildl. nw takx opta lithen sak ok görs vtaff thz största omak MD (S) 211 ."],"f":["vmak RK 1: 2093 . ","wmag: -mags MD 436 . ","humak SO 106 ), "]},{"a":"omak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (Stb 2: 346 (1489), 410 (1490), 3: 129 (1493) omak, besvär. vedermöda. huilikin lenger siter . . . oc gör gierþä folke vmak SvGst 67 . ATb 1: 187 ( 1463) . \" skal lhan framdelis lönes for sin hwmak STb 2: 346 (1489). en bolt lerept, hon schulle haffua for sin hwmach och möde \" ib 410 ( 1490) . . . . forbiwde pether schulte j bastuen elda, for än tet vindöget ware tillucht, som grannomen omack gör aff rökin ib 3: 280 ( 1496) ."],"f":["omack STb 3: 280 (1496) . vmak SvGst 67 . hwmak Stb 2: 346 (1489), ib 3: 27 ( 1492) , 443 (1499). hwmach STb 2: 410 (1490), 3: 188 (1494), 4: 42 (1502). hwmack ib 3: 71 ( 1493) , ib 4: 174 ( 1507) . ","omakt ib 2: 434 (1489-90?)), "]},{"a":"omaka","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["omaka sik , omaka sig, besvära sig. at ey systrana thorfua sik ther medh omaka oc hindra VKR 38 . - omaka sig, göra sig besväret att begiva sig. vilie wij thaa . . . gerne omacha oss aater hingat FM 496 ( 1510) . refl. ","omaks , besväras, upptagas, sysselsättas. at ey thorfue . hindras ellir omaks j tholichom ärindom VKR 35 ."]},{"a":"omaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omaka, oroa, besvära. \" assilire til gaa och omako \" GU C 20 s. 40 . importunare omagha GU C 20 (hand 2) s. 16. ib s. 51 . \" molestare bedröffua oc omagha \" ib s. 151 . SvKyrkobr 358 . Uppland 1941 s. 55 (1460). han skulle ey omaka hakon sadulmakare i ordh ellir gerninga ATb 1: 244 ( 1466) . magnus scrädare sakir . . för thet han omakade varden vj mark ib 2: 18 ( 1473) . \" ath han thöm her effter [ecke] quelier eller skal hwmakae om forsvriffne arff \" STb 2: 504 ( 1490) . ib 4: 319 ( 1513) , 5: 138 (1517). hoo som omaker them ther lykte, eld oc liwss haffue aff hollerene, haffue foruerkith theris liiff ib 291 ( 1510) . "],"f":["omake . ","-ä -o GU C 20 s. 40 . omagha ib (hand 2) s. 16, 151. vmacka FMU 4: 461 (1476, avskr.) . ","hwmaka STb 2: 504 (1490), 3: 228 (1495)),","omaka sik , omaka sig, besvära sig. - göra sig besväret att begva sig. han schal . . . her epter ey hwakae sich tijt STb 3: 228 (1495). - refl. omakas, besväras, upptagas, sysselsättas. the som boo j iherusalem schole ey omakas (commovebitur) ewynnerligha SVT 16."]},{"a":"omakande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vållande omak, besvärande, besvärlig. molestus omkande GU C l20 (hand 2) s. 151."],"f":[]},{"a":"omaki","b":[],"c":"","d":"","e":["1) vedermöda, svårighet, obehag. \" frälste idher aff allan omaka \" Iv 3218 . \" tholom vi här pino ok digher omaka \" ib 4220 . \" galt honum ater thän omaka ther han tholde fore thera saka mz hug badhe thung ok stark \" ib 4525 . \" thz huar a annan göra skal tholik nödh ok mykin omaka \" ib 4963 . thu skulde ey hafua for henne omaka Fl 444 . \" ij hafuin for vara saka giort idher digher omaka \" Fr 1486 . at mik skedde all thänne omakak ib y84. aff dryk faar han ey omaka ib 394 . Iv 3674, 4183, 4669, 4870 . Fr 2094 . Al 1070, 9766, 10320 . RK 2: 6524 . \" grabrödra holmen loth han taka thz giorde the fatika munka omaka \" ib 1575 (kan föras till 2 el. 3). 2) jämmer, klagan, sorg. persi gräto ok giordho sik omaka Al 3611 . 3) sorg, harm, förtrytelse. ther aff tok han sik stora omaka RK 2: 7175 ."],"f":[]},{"a":"omaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vedermöda, svårighet, obehag. \" at the honum icke omake göre eller göre lathe \" STb 5: 175 ( 1517) ."],"f":["omkae ) , "]},{"a":"omaklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["häftigt, våldsamt. \" the twa sik omaklika tha rördho \" Iv 2362 . \" omaklika the til saman rände \" ib 4913 . omakliga monde han mz thöm fara Fr 590 . ib 1680, 1693, 1805 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"omaklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["häftigt, våldsamt. EK 3846 (var.)."],"f":["omaka- )"]},{"a":"omakt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se omak."],"f":[]},{"a":"omakt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se omak."],"f":[]},{"a":"omaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan laga kraft, ogiltig. item skal oc thet morghengaffuo breff . . . döth wara oc omaktokt äpter thenna dagh SD NS 3: 507 (1419)."],"f":["-okt ) , "]},{"a":"omalin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["omalen. \" j qwintin camfer omalitt \" LB 7: 325 . \" thagi omalin senap \" ib 2: 10 ."],"f":[]},{"a":"omanadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fri från kfraf. honum ganzlika nödhlös halda oc omandan SD NS 1: 446 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"omanadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fri från krav. ath . . . hakan schal vare . . . fore alla sine gieldenere til talare omanader STb 3: 158 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"omanger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofmanger."],"f":[]},{"a":"omanlika","b":["ab","av"],"c":"adj.adv.","d":"","e":["en menniska ovärdig, omensklg, förkastlig, föraktlig, dålig. for idhra omannelica oc ohörliga grymelikhet Gr 315 . \" flya thet ogudhlikt ok omanlikt är \" KS 14 (34, 15) . ib 17 (44, 19) . \" hwat ey är thz ohöuislikit ok omanlikit (abominabile) \" Bir 1: 121 . ib 147 . thu äst omanlikare (abominabilor) än iudane ib 124 . mötto mannelika omanlicom Bil 887 . \" tu skalt flya ofmykin ok oföghelikan låtr, ty at han gör man otikkan ok i sidhom omanlikan \" KS 24 (60, 26) ."],"f":["-leka Su 190 . ","-ligha Gers Frest 31 . ","omannelika RK 1: 3761 . o mannliga MB 2: 293 ), ","omannelica Gr 315 ), "]},{"a":"omanlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omäsnkligt, skamligt. Prosadikter (VBarl) 58 . \" han war swa omanneligha (inhumaniter) for wara skuld flängder \" Mecht 71 ."],"f":["omanligha . ","omanneligha )"]},{"a":"omanlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omänsklighet, skamlighet. sywnde (girighetens dotter) är hiärtans ildhärdska mote miskunnande warkunnan oc kallas aa latin jnhumanitas thz är omanlighet SvKyrkobr 355 ."],"f":["-lig- )"]},{"a":"omata","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" [Jfr Mnt. unmate, unmaten] öfvermåttan. vmata länge Bu 414 . omata skön ST 418 . Bil 212 . Iv 4332 . Fr 1877 . SD NS 2: 116 ( 1409) . ST 379, 527 ."],"f":["vmata Bu 414 . ","omatta ST 379 . ","vmatto Bil 212 . ","omatana SD NS 2: 116 ( 1409) ),"]},{"a":"omata","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["övermåttan, väldigt. \" mik gaar omata wäl Prosaditer (Sju vise m) 139. \""],"f":[]},{"a":"omatans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = omata. omatans godher riddare är torpin erkebiskop Prosadikter (Kar M) 277 . Hel män 247. han gaf sik wmatons illa ib 250 ."],"f":["omatons . ","wmatons )"]},{"a":"omatelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omåttligt, öfvermåttan. \" han vil hafwa al thingh omattelika ok oskälika \" Bir 1: 183 . hwlkin som omatelika älska sin win Ber 48 . LfK 164 . Gers Frest Inl."],"f":["omattelika Bir 1: 183 ; LfK 164 . ","omatteligha Gers Frest Inl.),"]},{"a":"omateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" GU C 20 (hand 2) s. 149."],"f":["omaathelighen )"]},{"a":"omateliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omåttlig. omattelikit swalgh (immoderata gula) Bir 1: 80 . \" cankirlaat oc omatelikit löghe \" ib 5: 82 ."],"f":["omatelikit . ","omattelikit ) , "]},{"a":"omatins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["öfvermåttan. \" brännande är thit ordh gudh vmatins \" Lg 343 . omatens illa MB 1: 184 . ib 49 . Lg 1008 ."],"f":["-ens MB 1: 184 ; Lg 1008 . vmatins ib 343), "]},{"a":"ombekymbradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unbekymbradher."],"f":[]},{"a":"omildelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) omildt, grymt. \" hulka i swa omillelica drapin \" Gr 293 . MB 2: 217 . 2) ogudaktigt, gudlöst. som länge oc mildelika liffwa Su 235 ."],"f":["omillelica Gr 293 )"]},{"a":"omildelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogudaktighet. Ber 155 ."],"f":[]},{"a":"omilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) omild, grym. jnclemens . . . omiller oc grvmmer GU C 20 (hand 2) s. 19. jnhibitor . . . omiller vthkräffwirare ib s. 28 . immitis . . . omildher ib s. 148 2) ogudaktig, gudlös, samvetslös, ond. jmpius . . . omiller GU C 20 (hand ","2) s. 15."],"f":["omiller )"]},{"a":"omilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) omild, grym. \" en omilder herra \" MB 1: 288 . omillare (immitiores) än the som han korsfästo Bir 1: 113 . \" thw vast omiskundsambir ok millir vidh thina vndirdana \" ib 3: 446 . - med dat. allom omiller MB 2: 293 . 2) ogudaktig, gudlös, samvetslös, ond. som röuare oc omillaste (impiissimus) ransman Bo 181 . \" the omildo hyfdhingane \" ib 182 . \" at han thöm (ɔ: arrin) omillom (reprobis) mannom a domadaghi tee ib 238. omild iättan skal ey fwlkomas \" Ber 170 . Bil 863 . KL 14, 289 . MP 1: 46, 244, 245 . Bir 2: 124 . Lg 546 . Ber 3, 4, 155, 189, 191, 211 ."],"f":["omiller MB 2: 293 . ","omillir MP 1: 46 ; Bir 3: 446 . ","omild Ber 170 . ","omilt ib 3 . ","omildan MP 1: 244 ; Ber 189 . ","omildom MP 1: 245 . ","omile Bil 863 . ","omildom Lg 546 ; Ber 191, 211 . ","omillom Bo 238 ; Lg 546 . ","omilda Ber 4 . ","omilla Bir 2: 124 . ","omilde KL 289 ; MP 1: 245 . ","omildo KL 14 . dat. m. omilda MP 1: 245 ; Lg 546 . ","omildo Bo 182 . ","omillare Bir 1: 113 . superl. best. form nom. m. omillaste Bo 181 ), "]},{"a":"omildhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) omildhet, grymhet. then orät oc o mildhet som them war giort til förenne MB 2: 309 . ib 291. BSH 5: 435 ( 1511) . ","2) ogudaktighet, ondska, synd. omilhetin (impietas) vaxe otalica Bir 3: 188 . ib 187. MP 1: 245, 2: 77, 124 . Ber 189 . - pl. wi widhirkännomps wara omildhetir MP 2: 290 ."],"f":["omilhet MP 2: 77, 124 ; Bir 3: 187 ; ","-hetin ib 188 . ","omylhet BSH 5: 435 ( 1511) . -ir),"]},{"a":"omildhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*omildhets gärning , "]},{"a":"ominne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. úminni] 1) mädh ominne, utan (någons) goda minne el. tillåtelse. gaff han siigh fra honum medh omynne BSH 5: 581 ( 1517) . \" som mz ominne dierfwes fara fra sin hosbonde \" SO 162 . BtFH 1: 176 ( 1507) , 234 (1510), 237 (1506). SO 21, 159 . PM 24 . RK 3: (sista forts.) 5614 . HSH 20: 98 ( 1507) . ","2) missförstånd, osämja. \" vm . . . skilnadh, missthykkio oc vminne \" BtRK 31 (1358, orig.) . 3) något hvartill man ej kan minnas maken, ovanligt ting, ovanlig händelse (jfr N. uminne). hwa ma slikto minne mona Iv 4231 . "],"f":["omijnne HSH 20: 98 (1507) . omynne. omyne BtFH 1: 176 ( 1507) , 237 (1506). vminne),","ominnis häfdh , "]},{"a":"ominne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["omynne )","ominnis häfdh (-häffd. Se Sdw 2: 1278.), "]},{"a":"ominneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som faller ur minnet, som faller i glömska. al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken ok framdeles i werldinne omynneliken SD NS 2: 228 ( 1409) ."],"f":["omynneliken SD NS 2: 228 (1409)),"]},{"a":"ominnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke ihågkommande, glömsk (af). med gen. ominnogh gudhz godha gärninga Ber 228 ."],"f":[]},{"a":"ominnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke ihågkommande, glömsk (av). GU C 20 (hand 2) s. 131."],"f":["omynnoger )"]},{"a":"ominskadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke minskad, oförminskad. än garþen konungsnäs . . . takum vi vndan oc gömum oss til vars vpphäldes, ominscaþom allom gamblom priuilegiis oc rät Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . Troil 5: 298 ( 1447) ."],"f":["-minz- )"]},{"a":"omiskun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obarmhertighet. Bo 159 . Amsg 189."],"f":["omiskund Bo 159 ; Ansg 189 )"]},{"a":"omiskunnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obarmhertigt. Ansg 251 ."],"f":["omiskundelica )"]},{"a":"omiskunsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obarmhertig. MP 1: 209 . Bir 3: 446 . Gr (Cod. D) 382 ."],"f":["omiskundsambir Bir 3: 446 . pl. nom. m. omiskunsamme MP 1: 209 . ","omyskunsamme Gr (Cod. D) 382 . ","omiskunsama MP 1: 209 ),"]},{"a":"omiskunsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obarmhärtig. \" jnexorabilis . . . obedeleghen . . . oblidleghen oc omiskundsamber \" GU C 20 (hand 2) s. 25. SkrtUppb 197 ."],"f":["-kund- . ","-samb SvKyrkobr 350 ),"]},{"a":"omiskunsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obarmhärtigt. Prosadikter (Barl) 58 . JMPs 458."],"f":["-lig(h)a ),"]},{"a":"omiskunsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obarmhertigt. Bir 1: 268, 3: 139, 216 . Su 39 . Lg 3: 646 ."],"f":["omiskundsamlica Bir 3: 139, 216 . ","omiskwndhsamlika Lg 3: 646 ),"]},{"a":"omiskunsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obarmhärtig."],"f":[]},{"a":"omiskunsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obarmhertighet. Lg 3: 646 ."],"f":[]},{"a":"omiskunsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obarmhärtighet. JMPs 280."],"f":["-lig )"]},{"a":"omistande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["omistlig, oersättlig. oc om vor lag förbätres skulle . . . vore swadan gamble böker oomisthende HSH 16: 102 (1527, Brask) ."],"f":["oomisthende )"]},{"a":"omistelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omistligt. \" ok kroppin faar sina fägrindh, omistelika ok gömir orörligha \" SpV 123 ."],"f":[]},{"a":"omisthänkelier","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke gifvande anledning till misstanke eet opet pärkmens breff vraghet oc vscrapet oc j alle madä vfalskheth oc vmisthnckelight FM 8: 4 ( 1414) ."],"f":["vmisthänckelight FH 8: 4 ( 1414) ),"]},{"a":"omisthänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke misstänkt, icke gifvande anledning till misstanke. thätte effter scriffna breffs ludh ordh fran ordhe mädh helo ok haldno in cighle oskrapat ok oskadath ok omisthänkt SJ 89 ( 1439) ."],"f":[]},{"a":"omiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke mjuk, hård, styf. wordho hans händer omiwka oc hardha MB 1: 83 ."],"f":[]},{"a":"omn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ughn."],"f":[]},{"a":"omoin","b":[],"c":"","d":"","e":["adj. omogen. \" takes swra winbären omogen PMskr 323. \""],"f":["omoghin GU C 20 s. 6 . ","omoghen ib (hand "]},{"a":"omoin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omogen. omoen fykon MB 2: 343 . \" aff omogne frukt \" LB 3: 73 ."],"f":["omogne LB 3: 73 . ","omoen MB 2: 243 ),"]},{"a":"omykin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofmykin."],"f":[]},{"a":"omynd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urmynd."],"f":[]},{"a":"omyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ogiltig. \" eptir thet ath thet war ogilth giorth och delth omyndogt til forende \" STb 2: 144 ( 1486) ."],"f":["-ogt ) , "]},{"a":"omyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" BSH 5: 532 ( 1513) ."],"f":["-wgher )"]},{"a":"omyndu eghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urmynda eghn."],"f":[]},{"a":"omägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omyndighet . . . att for sambliga mijna syskione umagad skuld . . . thå kunnom vij eygh vårtt arffda gods så brådlijke til skiffte komma Delag Arch 3: 166 (1479, avskr.) ."],"f":["umagd )"]},{"a":"omäghans","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva vanmäktig, försvagas. ther aldre omäghnas aff alder MB 1: 296 ."],"f":["-as ) , "]},{"a":"omäghin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanmakt. \" gat ey talat for vmäghne \" Bil 117 . Lg 993 . Iv LXXXVI . \" vmäyen om hyertha \" LB 2: 65 ."],"f":["omäghne Lg 993 ), "]},{"a":"omäghin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanmakt. sidhan han op stodh aff omäghin (cod. Askaby: omägine) thy som han la innan Prosadikter (Karl M) 288 . ib 328. GU C 20 (hand 2) s. 12."],"f":["-en . ","omägin )"]},{"a":"omäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saknande makt (öfver). med dat. jak är omäktogher mino huld Al 3576 ."],"f":[]},{"a":"omäleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omätlig. \" alla himblanna omäleleka breddher \" Su 40 . \" o gudelikx miskundh omäleliken (infinitum) diwphet ib 47. om thina omälelika (immensam) mildhet \" ib 95 . ib 26, 33, 38, 45, 46, 49, 78, 82, 100 o. s. v. LfK 125 ."],"f":["-liken Su 46 . ","omäleliken ib 47 . ","omäleleken ib 78 . ","omeleka ib 40 ),"]},{"a":"omäleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omättlig, ofantlig. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 37. hans kärne war swa vmätlikin (hs. vmälikin) i langlikhet oc widhlikhet at . . . Bir 4: 243 (528). min omälelika widhlek Mecht 223 . til omä[le] likx mildhetzsins skrin (ad serinium inexhaustæ piteatis), christi nadh ib 342 . omäleigin graater gör thanna gnixslan J Buddes b 54 . kämpen . . . j omälelike starkhet (gigas immensi roboris) JMÖ 199 . \" haffwandhis j sigh . . . omäleligha hälga treffalloghetz omffämpnilse JMPs 23. - ofantlig, outsäglig (med anslutning till mäla, tala). cristna manna omälelikit ällar osighelikit hopp (immensa spes credencium) \" JMÖ 89 ."],"f":["omäleligin J Buddes b 54 . vmälkin (av utg. ändrat till vmätlikin) Bir 4: 243 (jfr ib 528). n. omälelikit JMÖ 89 . ","omälelike JMÖ 199 . ","omälelika Mecht 223 . omälika (av utg. ändrat till omä[te]lika) ib 230. omälelig(h)a J Buddes b 95, 100 ; JMPs 23. dat. f. omälilegha SvB 313 (omkr. 1500). Se TH. Hjelmqvist, Studier i Nord. Filol. IV. 3: 34 ff.),"]},{"a":"omälelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omättlighet. JMÖ 97 . sorghennas omälelikhjet (tribulacionum immensitas) ib 190 JMPs 33."],"f":["-lig- )"]},{"a":"omälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke mätt, omätt. ffor vtan schutan vtj genom strömen löpp, som ther j war en deelz omelt STb 3: 26 ( 1492) . Jfr omätin."],"f":["omelt )"]},{"a":"omängder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"omänska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["menniskan ovärdigt handlingssätt. thz är ok odygdh ok omänska ey halda ord ok louan sina KS 33 (84, 35) ."],"f":[]},{"a":"omär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utan värde el. betydelse, obetydlig, ringa. the haffde thz opta förra kärt fogdana hiollo thz togh omerdh (motsv. ställe i den afskrift som följt i Scr. rer. suec. I: 2 s. 66 har: fougtana höllo thet för intet värdt] RK 2: 733 . 2) okär, förhatlig. thz blanzaflur vordhe honum omär Fl 228 . \" hänna vänleek thökte mik tha kär, ther mik är vordhin nu omär \" ib 1641 . 3) hätsk, fientlig, vred. lofuaden j ath j skullen egh wara omära och ther aaff warda wredher MD (S) 204 ."],"f":["omerdh RK 2: 733 ) , "]},{"a":"omära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" göra tolkit omära MD (S) 226 ."],"f":["skändlighet . ","at"]},{"a":"omärkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["omärkt. omärkt fä TB 73 ."],"f":[]},{"a":"omätelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omätligt. omätelica höghir Bo 78 ."],"f":[]},{"a":"omäteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omätlig. omiätlike gudh Bir 4: (Dikt) 219 . \" vpfylte mz omätelike glädhi \" Bo 221 . thänk thz omättelica (immensam). äurdhelica oc obegriplica oc keysarlica valdit vordhit man ib 196 . ib 22, 34. Bir 4: (Dikt) 243 . ST 196 ."],"f":["mätlikin Bir 4: (Dikt) 243. omiätliker: -like ib 219 . ","omätteliker: -lica Bo 196 ; ","-likx ST 196 ),"]},{"a":"omäteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omätlig. \" omiäthelikin trefallugheet bewari mik \" SkrtUppb 169 . \" hiärtat sprak aff the omiätlikom wärkiom oc dröwilsom han leedh \" ib 294 . \" wpwäkkiandis i mik omätelika (inelfabile) hiärtans brwna at see min gudh \" Mecht 117 ."],"f":["omätelikin SpV 191 . ","lomiäthelikin SkrtUppb 169 . ","omiätlikom SkrtUppb 294 . ","omäteligher: -ligha Prosadikter (Barl) 89 . -lighen JMPs 550. n. omiätheliget Troj 14 ),"]},{"a":"omätelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omätlighet. Bir 3: 425 ."],"f":[]},{"a":"omätelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omättighet. Sv Kyrkobr 360."],"f":["omiätlikhet )"]},{"a":"omätin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke mätt, omätt. en schuta . . . laden medh malt, ok war omethit STb 3: 26 (1492). Jfr omälter."],"f":["omethit ) , "]},{"a":"omättelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omättligt. \" skal han frälsas aff diäflanna handom som han slita omättelica (insatiabiliter) \" Bir 3: 42 ."],"f":[]},{"a":"omätteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omättlig. \" ther omättelica giri hawa til at samandragha rikedomana mz alle fikt \" Bo 66 . \" omättelica swalghsins fula iri \" ib 126 . Bir 1: 188, 224, (Cod. C) 265, 335, 2: 156, 332, 3: 336. MP 1: 72 . annan (näml. vägen) viste han wara lustelikan ena stund ok j ändanom hafwa omättelikit (insatiabile) diup Bir 1: 337 . \" oppwäktis en omätteliken kärleker i ywnkar her kars bryste til iomffrwnna \" Lg 3: 286 ."],"f":["-likin Bir 1: 224 . ","-liken Lg 3: 286 . ","-likin Bir 1: 188 . ","-likin ib 224 . ","-likit ib 337 ),"]},{"a":"omättelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omättlighet. \" lifua j kötzlusta ok girna omättelikhet \" MP 1: 56 ."],"f":[]},{"a":"omätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) icke mätt. drik klart wiin omätter (före måltiden?) LB 3: 37 . ib 41. 2) omättad, omättlig. giri är omät ok aldre ful Al 6265 . ib 6264 ."],"f":[]},{"a":"omödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke plågad, utan plåga. Lg 936 . 2) icke orodad, icke besvärad, opvald. läto hona sidhan wara omödda KL 75 . \" blef vnge brodren sikir oc omöddir \" ib 194 . henne omödde (utan att besvära henne) VKR 33 ."],"f":[]},{"a":"omödhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["outtröttligt. indefesse, omödhlika GU 3 ."],"f":[]},{"a":"omöghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otillbörligt, oskäligt. MP 4: 133 ."],"f":["omöglika )"]},{"a":"omöghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otillbörligt, oskäligt. \" han lot sa omöglica liffua oc gesta \" RK 2: 5744 . ib 6465 . BSH 5: 439 ( 1511) ."],"f":["omögeliga RK 2: 6465 . ","omögelige BSH 5: 439 ( 1511)"]},{"a":"omögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) omöjlig. \" saghþe . . . omöghelekt vara at vändas fran sannind \" Bu 528 . Bil 54, 87, 313, 329, 613, 893 . KL 38, 134, 209 . Bir 4: (Dikt) 215, 216. MP 1: 15 . Bo 78, 99, 132, 153 . MB 1: 101 . Fr 2050 . ST 128 . Lg 3: 357 . omöghelik thing Su 17 . 2) obillig, oskälig. mx . . . omögelikom saakörom Su 125 ."],"f":["omöghöliker: -lik ST 128 . n. omöghelikt Bil 87 ; KL 209 ; MB 1: 101 ; Fr 2050 . ","omöghelekt Bu 528 . ","omoghelikt Bil 613 . ","vmoghelict ib 313 . ","vmughelict ib 329 . omöghelikit Kl 38, 134; Bir 4: (Dikt) 215, 216; Bo 78, 99, 132, 153 ; Bil 613, 893 . w möghelikit ib 54 . ","omöghelighet Lg 3: 357 . ","omöglikit MP 1: 15 ), "]},{"a":"omögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) omöjlig. at thät är mic omöghulegit Arfstv 29 ( 1461) . ","2) obillig, oskälig, otillbörlig. \" hwro groff ok omöghelikin hon (ɔ synden) war a mothe gudhe \" MP 5: 147 . ib 224 . hat omöghelika ogärninga secom lwi här . . . thänne quinno skändarin hawir mordhat twa sköna vnga män Hel män 202 ."],"f":["omöghelikin MP 5: 147 . n. omöghulegit Arfstv 29 ( 1461) . ","omögelicom MP 5: 224 ),"]},{"a":"onadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) refl. onadhas, blifva orolig, blifva missnöjd, klaga. \" then som takir godhgärningana. oc nadhena. skal ekke vara othäkkir älla oskänioghir älla ok onadhas (non debet esse ingratus nec murmurare). at han faar nadhena ekke äptir sinom vilia \" Bo 11 ."],"f":["v- )"]},{"a":"onadhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) orolig, bekymrad. aktom siälena wara . . . onadogha aff twäkelike ändelykt LfK 45 . ","2) orolig, missnöjd, knarrig. \" huilkin som är latir vordhin oc onadhughir (attediatus) at staa j sinne reghlo gömo \" Bir 2: 58 . \" kära opa them som onadhugha äru j sinne vmgaango oc idhelicha wilia dela oc thretta \" VKR 28 . 3) besvärlig, förtetlig. the onadhoghe fughla MB 1: 183 . ib 295 . \" engin wari honom onadugher om naghon räkinskap (nemo adversus eum interpellet de ullo negotio) \" ib 2: 253 . 4) egensinnig, anspråksfull. nw äre tw thing, ther nakar man är storhughadher aff oc onadhogher MB 1: 454 ."],"f":["onafhughir Bir 2: 58 ; ","-ughe MB 1: 295 . ","onadugher . ","onaadhugher : -ugha VKR 28 ),"]},{"a":"onamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öknamn, skällsord. \" kallar annan onampn \" SO 65 . ib 98, 99, 113 ."],"f":["onampn . ","vnampn SO 98, 99, 113) , "]},{"a":"onamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öknamn, skällsord. Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 185."],"f":[]},{"a":"onardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oart, vanart. Va 35 . ST 48, 433 ."],"f":["vnardh: -ena ST 433 )"]},{"a":"onardhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = onardh. ST 48 ."],"f":[]},{"a":"onaturlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["onaturligt. MB 1: 193 ."],"f":[]},{"a":"onaturliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["onaturlig. swa som quionne är onaturlikit at födha orm älla paddo swa är ok onaturlikit at synda MP 1: 238 . \" thz skal idher thykkia onatwrlikith til mantz födho \" MB 1: 359 . onatwrlik födha ib 360 . onatwrlika synder ib 364 . ib 369 ."],"f":["-likit MP 1: 238 . ","-likith MB 1: 359 ), "]},{"a":"onaþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oro, oroande, wilde gerna wara fräls af hwar daghs vnadhum Bil 346 . - oro, vånda, olägenhet, skada. böt diäflenom sua fiären fly at eghte vara fru folk finge vnaþe af hanom Bu 8 . \" göra nakar onadhe them \" Fl 1533 . RK 1: 475, 2777, 3165, 2: 4489, 8060, s. 337. kom ryketh j stoor onadha ib 1: (sfgn) s. 175 . hon ville göman fra alla onadhe ib. finge swenske mera onadha mz twnga skatta ok mangha olagha ib 188 . ","2) oro, bekymmer. \" jag hade oc offtha stor onåde hwre jag skulle her sten förrada \" RK 3: (sista forts.) 5235 ."],"f":["v- Bu 8 ; Bil 346 ; RK 1: 2777, 3165 . onadha (i rimsl.)"]},{"a":"ondelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["illa. . . . ty han er koningen emot om (+) någen heilp, och konigen halde han fast med orden och geffuer honom igen ondelich ty uer det til Engström, Bo Jonsson 309 (1372 el. 1373, avskr.)."],"f":["-lich )"]},{"a":"ondelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["illa. \" nu maghin ij . . . göra vidh mik hwath häller ij vilin väl äller ondelik \" Fr 2116 ."],"f":["-lik )"]},{"a":"ondeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond, dålig. \" thz bethyder lekamen wara j ondelik? skipilse \" LB 2: 64 ."],"f":[]},{"a":"onder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) svår, besvärlig, han skulde haffua staath therfore een ondh rät STb 1: 71 ( 1476) . \" ath tet äronth ath göre mote theres egith breff \" ib 4: 28 ( 1504) . 2) ond, svår, motbjudande. - n . abs. a) ont, skada. jmprecor . . . banna oc onth önska GU C 20 (hand ","2) s. 16 . . . och stemplade mykit ont oc store wille och myken twedrekt j bland almogen STb 5: 226 (1519). - niuta til ondo, ha skada av . . . ath ware borgara ey skulle lnywta tet til onda i reffle vtan til gode STb 3: 107 ( 1493) . \" oss alle ltill aat omgieldendes oc til ondä niwtandes \" ib 5: 336 (1521, Kop) . b) ont, lidande, sjukdom. swa gör ey onth j handena PMskr 504. c) motgång, vedermöda. alle mine owener hördho mith ondha (malum meum), oc the gladdos JMÖ 145 . 3) ond, olycklig. leuus . . . wrongher och ondher GU C l20 l(hand 2) s. 76. wm thz onda arith Prosadikter (Sju vise m B) 216 . - ond, olycksam, olycksbringande. Se Sdw 2: 1278.","4) dålig, usel; av dålig kvalitet; i dåligt skick. thet haffwer clostridh i eeno ondho häffdhaskipte VKJ 269 ( 1447) . \" the som haffue vnna skorstene, the lathe them bätre \" STb 1: 444 (1462, Burspr). eth onth lakan ATb 1: 256 ( 1467) . Stb 1: 388 (1482). iij onda gyllene ib 3: 211 ( 1495) . ib 4: 21 ( 1504) . han . . . giorde ondh gernig ok arbeyt ib 117 ( 1506) . (koppar) som feller mykitt hamer skäll . . . är onder PMskr 622 (avskr.). - dålig, förskämd. thina thre onda gärninga gingo wt aff ont blodh Prosadikter (Sju vise m) 141. - dålig, svag. onth mynne PMskr 404. - n. abs. dålig egenskap. jacintus är en dyr sten . . . eth onth haffwer han ath han hiälper til at qwinnor födha dödh barn PMSkr 477 . 5) ond, fientlig, hätsk. ingan giffwe stadzens thienare . . . vnna ordh STb 1: 441 (1461, Burspr). ib 3: 257 (1495). thu tingh göre almogen ondan emott herren PMSkr 691 (avskr.). - ond, stygg, elak. hon hade hafft ond mwn pa danequinnor STb 4: 260 (1512). - n. abs. af el. i el. til ondo, på ett fientligt el. illvilligt sätt, i fientlig el. illvillig avsikt. ther swarae . . . abbet hanes so till at han aldrich screff biscop bryniolff noghet breff till, som war nathuge herre konung arörende war i ondho SD NS 3: 275 ( 1417) . . . . at han thet ey giorde aff ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet ib. thet hafde han giort aff sith eghet hugräde, oförtenkt, engom ltill onde, huareke konung eller erkebiscop ib. tet niclis . . . ey nempde her sten . . . j sit taal til nagra onda STb 4: 77 ( 1505) . 6) (moralikst) dålig, ond, osedlig. Se R: Pipping, Studier tillägnade Axel Kock s. 43. ondh quinna är diäwlsins dura naghl GO 961 . \" thina thre onda gärninga \" Prosadikter (Sju vise m) 141 . \" thu gör en dara aff tik som wis skulde wara for ena vnda qwinno sculd \" ib (Sju vise m B) 203 . \" the ware the samma, som then onde myntemestaren lente stempelin \" STb 3: 421 ( 1499) . \" for skamlikom synom affonde släkte (semini nequam, filiis sceleratis) \" MP 5: 16 . ib 232 . - ss subst. dålig människa. athirgällandhe godhom sin lön medh änglom j hymerike . . . ok ordhom (för ondhom) sin rätuiss lön MP 5: 21 . änglane . . . skulo gaa vt a domadagh, ok ath skylia vndha fran rätuiosom ib 142 . - thän onde, hin onde, djälvulen. erich thalade til hanom, ath han schulle giffue then onde medh liff och siel, ath han ey bödh hans hustrv swa dana forsmelek STb 3: 13 (1492). n. abs. ont, dåligt, osedligt. fräls oos aff ondo SvB 3 (omkr. 1430). illicebro . . . tiil onth lockha äller dragha GU C 20 (hand 2) s. 11. fore thy huar dagh ökäs medh oss thet ondha J Buddes b 162 . - Jfr drafls onder."],"f":["ondher- . ","vnder: -a Prosadikter (Sju vise m B) 203, 216. vnhder: -a MP 5: 142, 232 . ","vnner: -a STb 1: 441 (1461, Burspr), 444 (1462, Burspr)),"]},{"a":"onder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","a ) ondt, skada. löna wäl jlum oc göra got for ont Bil 104 . han blandar her mygith wnth FM 548 ( 1512) . aff tolk ordbarare matte mykit ont ok twedrect aff koma SO 109 . b) ondt, lidande, sjukdom. ont i inelffwn LB 7: 8 . \" äther man nelike om morgonen tha sthörker hon hiernan och förcomber onth aff hwid \" ib 8: 47 . c) motgång, vedermöda. badhe j lost ok swa j ondha MD (S) 285 . 3) ond, olycklig. i en onda stund (otimadagr) Di 151 . - ond, olycksam, olycksbringande. januaris haffuir en iij ondha daga LB 7: 89 . ib 91, 92, 93, 94, 95, 96 . 4) dålig, usel. ont swerd Di 70 . onda kläder ib 142 . GO 133 . \" nth sölff ook falst \" SO 159 . XI rior, ond och godhe FH 5: 237 ( 1524) . onth öll AS 60 . \" the haffwe onth öl i theres krwss (d. v. s. äro illasinnade) \" BSH 5: 343 ( 1509) . onth byte GO 100 . \" thz diwret är aldrik kommit aff nokro vnda art \" Va 25 . the ondo (mæle) biin Bir 1: 258 . dålig, förskämd. al ond blodh LB 8: 47 . - dålig, svag. onth minne LB 8: 47 . 5) ond, fientlig, hätsk. i nogen wndh meningh eller acht giorde ieg thet ecke FM 636 ( 1515) . - med dat. the waro romarum falske ok onde Bil 313 . - (?) thoc han ey suenskom ondher vaar RK 1: (sfgn) s. 174 . - ond (på), förbittrad (på). med dat. the mona tik alle onde wara RK 2: 4656 . - ond, stygg, elak. ordhfulla quinnor the som ondan käpt hafdho Bo 14 . 6) ond, dålig, osedlig. att rättä oc näfsä þolkom ondom gierningom SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . af . . . ondom vana Bu 135 . ont äptirdöme Bir 1: 335 . Ber 233 . \" tha hon saa hans onda wilia \" Bil 867 . \" ondz thanka synd \" MP 2: 65 . en munkir hafdhe ont liwirne KL 88 . VKR 29 . mädhan thet är ont (malum) at limannom, mykit värra är at liugha . . . fore gudhi Ansg 211 . onda människior Bo 122 . \" donde men oc onde \" OB 215 . GO 29 . onde ängla MB 1: 155 . \" for ondo andomin \" KL 20 . ib 108 . ondir ande Bir 1: 82 . \" til onda quinno (o hus) (skökohus) \" Bil 468 ."],"f":["oondher: -a LB 2: 46 . ","vnder: -a Va 25 . ","vndher: -an Pa (Tung) 27 . ","wndher: wndh FM 636 ( 1515) . ","ont . ","vndt RK 2: 533 . ","wnth FM 548 ( 1512) , 645 (1516). superl. ondester L. öndester L.), ","thän onde","thän onde man )"]},{"a":"ondgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogärning. \" for sina ond gärninga \" KL 269 . "],"f":["ondgärningis man , "]},{"a":"ondlive","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ondlivis man","-liffwes- )"]},{"a":"ondnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" bliva ond el. usel. opuäk mina siäl som ondhnas oc fulskas j lastanna diwpe \" SvB 370 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"ondska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) ondksa, osedlighet, skändlighet, synd. om nakor fore nakra ontzsco sculdh wil sigh ey scripta SvKyrkobr 278 . siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse, mz hwilko lastanna samanfögdh, mz sinom siw ondzskom (neguilitis) ällir härinslikhet, söndhirslitz diäffwilsins kroppir SpV 137 . "],"f":["ondzska . ","ontzsca )","ondsko fulder (onska-. ontzsko-. -full(er)), ","*ondsko uptändare?","onzska- . ","-op- )"]},{"a":"ondska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ondska, fientlighet, hätskhet. maktogh oc stark mote människionna ondzsco KL 343 . \" som af ondzsko märkte hwat han aatfadhis \" Bo 69 . ib 108, 149 . the fornempde frw abdisso eller henne conuent . . . fegdha eller i noghra handa matto ondzsko til dragha SD NS 1: 539 ( 1406) . \" thu seer hwat mykla ondzsco the hawa mot mik \" Bo 185 . \" swikin af cristna manna ondzske \" Gr 288 . 2) ondksa, osedlighet, skändlighet, synd hiolt thöm atir af the onzsko som the hafdho (börita Bil 877 . \" standir mote höghfärdhinna onzsco \" Bo 44 fokit . . . var . . . hart i alle ondzsco Pa 9 ib (Tung) 28. MP 1: 65, 99 . Bir 2: 269 . Gr (Cod. D) 389. MD (S) 286 . Ber 280 . "],"f":["ondzsk . ","onzska: -o Bil 877 ; Ber 280 . onzsca. -o Bo 44 . ","onska: -o MP 1: 99 ; -on ML (S) 286. onskä Pa (Tung) 28 . ","vnska: -o MP 1: 65 . ","oszsca: oszsco Gr (cod. D) 389), ","ondkso fulder","ondzsko- )"]},{"a":"ondskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ondska 2. SvKyrkobr 114 ."],"f":["ondzskap ) , "]},{"a":"ondskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ondska 2. som þolikan onscap hauar giort Bu 495 . MB 1: 369 . \" the härdho sik i ondskap \" Bil 236 . ib 308, 322, 452 . the som . . . plägha nakan ondzskap som lekara oc luddara MB 1: 135 . alla thässa fwla ondzskapa giordhe thetta folk ib 364 ."],"f":["ondhskaper: -skap Bil 452 . ","ondzskaper . ","ontzskaper : -skap MB 1: 369 . ","onzskaper: -skap Bil 322 . ","onscaper: -scap Bu 495 . -ar),"]},{"a":"onekt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan att nekak godvillkigt? och en där till gaff han thäm öffuer deeras köph en t:a saltt, vppå tätt att thee skåle sielff draga teeras skatt onegkt FMU 4: 73 (1455, avskr.) ."],"f":["onegkt )"]},{"a":"onfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olägenhet, svårighet. Se Sdw 2: 1278."],"f":[]},{"a":"onradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oråd, skada. Se Sdw 2: 1278."],"f":[]},{"a":"onsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 866 s. v. usk."],"f":[]},{"a":"onska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1078 s. v. yskia - (?) jach haffwer . . . glääz at ngrom gaar illa i handh ellir sörkth ällir onskath (möjl. fel för ömkat) at nagrom giik väl SvKyrkobr 307 ."],"f":[]},{"a":"onst gul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se unsgul och jfr insegul."],"f":[]},{"a":"onuftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförnuftig, oförståndig. \" för ty en skalk II eller III ville brwke theres onuftige (för oförnuftige?) mwn \" HSH 24: 6 ( 1513) ."],"f":["onuftig )"]},{"a":"onyter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) onyttig, oduglig. \" giwer . . . onytan lekedom \" MB 1: 453 . taker . . . huus, jordh, vatn eller vatnwerk, eller mädh nokrähandä aatgiärdh onytt gör firi hanum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.) . GS 43 . \" the ondo ok onytto biin \" Bir 1: 262 . \" han är onytr i stridh \" KS 81 (199, 88) . han giordhe sik fore mannom onyttan Bo 29 . 2) onyttig, fåfäng. af onyttom ok fafänghom ordhom Bir 1: 103 . MB 1: 143 . Bo 64 . 3) vanmäkitg. huro . . . kranckä sidhwänniä ok orätter (näml. måtte) nidher läggiäs ok onyyten (för -te) göräs SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . 4) obrukbar, förderfvad, varför, ofärdig. warþ numin i handom: ok worþo onyta Bu 15 . Bil 54, 641 . KL 260, 365 . them war onytter thera mwnder Al 4500 . \" en saloghar siukar man. numin ok onytar \" Bu 165 . MP 1: 321 . 5) odyglig, värdelös, tom, öde. iordhin war onyt (inanis) oc toom onyt for thy at mannen gat ey boeth a iordhinne MB 1: 58 . ib 155 . 6) olämplig, som något icke tillkommer, orätt (person). gör godha gerninga fore onytom mannom, som ey wita hwath bäter är giort MB 1: 365 ."],"f":["onyttir MP 1: 321 ; Lg 930 . ","onyt . ","onytt GS 43 (kan fattas ss n. pl.). onyt Bo 64 . ","onytte Bil 54 . pl. nom. m. onyyten (för -te) SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). vnytä ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) ; de båda sistn. formerna kunna dock fattas ss f. f. onyta Bu 15 . n. (nom., ack.) onyt KL 260 . ","onytt SD 4: 166 (1335, nyare afskr.). vnyyt ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ; de båda sistn. formerna kunna dock fattas ss singularformer. dat. onytom MB 1: 365 . ","onyttom ib 143 ; Bir 1: 103 . ","onytto Bil 54 . ","onytto Bir 1: 262 ), "]},{"a":"onyter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) onyttig, oduglig. \" tha skwlu mine arffwa . . . ekke waldh [hawa] thet godz ater kräwia . . . ok j enge hada matto quälia eller onyth göra \" NMU 1: 71 ( 1384) . . . . j eens liffuandis käldo liknilse . . . tha i sik onöt (tamen in se indeficiens) Mecht 111 ."],"f":["onöt . ","onyth ) , "]},{"a":"onytias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"onytlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. onyttigt, till ingen nytta, onödigt. ther timbradhis onytleka Bil 879 . \" at hans gooz skuli ey vt gifwas älla for täras onyttelika \" Bir 1: 334 . KS 58 (145, 63) . vpnötande sin tima onyttelika Bir 1: 328 . ib 223 . the lifdho onyttelika ib 150 . \" forbiwdz at taka onyttelika gudz nampn \" MB 1: 458 ."],"f":["-leka Bil 879 . ","onytelika MB 1: 458 ; KS 58 (145, 63) ; Bir 1: 150, 223, 328, 334),"]},{"a":"onytliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) onyttig, oduglig. skär aff alt onyttelikit Bir 2: 175 . en onytlikin drängir Bo 30 . ib 32, 95 . KL 236 . Bir 1: 260 . thera wll som äru thera gerninga äru swa som als-. tingx onytlika ib 207 . ib 2: 307 . \" vm nakr diwr finnas onytlik til sik siälua \" Bo 123 . 'är han . . . onyttelikin til ärwodhe 1: 67. hans fötir äru . . . onyttelike til gang ib 68 . \" at maria huxse sik vara . . . onyttelica til al godh thing \" ib 3: 174 . 2) onyttig, fåfänglig. i fafängom oc onytlicom thankom Bo 236 . MP 1: 19 . Bir 1: 106, 2: 126 . 3) vanför, ofärdig. onyttelikin j allom limom (paralytics) Bir 3: 206 ."],"f":["onytlikin Bo 30 . ","onyttelikin Bir 1: 67, 260, 3: 206 . n. (nom., ack.) onyttelikit ib 1: 106 ; 2: 175. ack. m. onyttelikan KL 236 . ","onyttelica Bir 3: 174 . ","onytlikx Bo 32 . ","onytlike ib 95 . ","onyttelike Bir 1: 68 . ","onytlika ib 207 . n. (nom., ack.) onytlik Bo 123 . ","onyttelik Bir 2: 126, 307 . ","onytteliken MP 1: 19 . dat. onytlicom Bo 236 ),"]},{"a":"onytlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["onyttighet, uselhet. \" ath betraktha osägheligha marghfallegha sorgh ok widher mödhe ok onyttelikheth j äkteskap är Gers Frest 28. \""],"f":["onyttelikheth )"]},{"a":"onytlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["onyttighet, uselhet. \" wi skulum kännas wara ordh oc talan onyttelighet \" Mecht 258 . iak haffwer . . . bedriffwit al onythelighet SvB 34 (b. av 1500-t.)."],"f":["onyttelig- . ","onythe- )"]},{"a":"onytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [N. unyta] onyta, ogagn, det som är gagnlöst. swa som iak hafdhe äggiat ok radhit them nokra ohöuislikhet älla onytto (inulitiatem) Bir 1: 141 . - det som är onyttigt el. fåfängligt, fåfänglighet. onytto tala MD (S) 216 ."],"f":[]},{"a":"onytta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["onyttig. SvklE 160. jtem taghis ey onytta wärlzfolk oppa clostirssens kost FOVkl 212 . \" somlikin trä ärw onytta ok fafängh swa ath the bära grönt lofff vthan frukt \" MP 4: 150 . HSH 13: 66 (1524, Brask) ."],"f":[]},{"a":"onytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lonytta, ogagn. - skada, förtret. Priv o skyddsbr 178 (1442). thy forbiudhom wi . . . thät fornämpda clostrit . . . skatta ofridha ällir onytta göra ib 184 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"onytta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["onyttig. \" alt onytta borth skärande \" LfK 90 . \" thet rwmit som clostrit nw vppa staar är thöm alztingis obequämelighit ok onytta \" FH 2: 129 ( 1441) . at . . . alt hans ärffuode ey wardhe hanom onytto oc til alz enkte Su 254 . hade jngan onytta kost RK 1: (sfgn) s. 171 ."],"f":["-o )"]},{"a":"onyttogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [N. unyttug] 1) onyttig, oduglig. thz (äpplet) är alt onyttoght Bir 1: 37 . the (bina) äru siuk ok onyttog ib 257 . \" at likaman wardhe ey latir ok onyttoghir j thinne thiänist \" ib 310 . 2) ofärdig, varför. waro the (händerna) lama oc onyttogha ST 42 ."],"f":[]},{"a":"onyttogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) onyttig, oduglig. första daghenom sighias himelin jordhin ok liwsit wara skapat, än onyttogh (inanis) ok toom SpV 367 ."],"f":[]},{"a":"onyttoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["onytta, gagnlöshet, fruktlöshet. til . . . mins ärwodhis onyttoghet Su 123 ."],"f":[]},{"a":"onäfster","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. onäpst. SvKyrkobr (Lucid B) 147 . ib. ATb 3: 332 ( 1510) ."],"f":["vneffzher . ","onäpster . ","onepster )"]},{"a":"onäkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oäkta, utom äktenskap född. ATb 1: 121 ( 1460) . onekta hanis STb 1: 233 ( 1480) . ib 294 (1481). Jfr oäkta."],"f":["-ekta )"]},{"a":"onäkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oäkta, utom äktenskap född. wardhir onäkta föddir ST 132 . hafdhe . . . een onecta son ib 347 . ib 348 . han war onecta ib 510 . MD (S) 233 . SO 13 ."],"f":["vnäkta ST 348 )"]},{"a":"onäktagärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tw äst onäkta ok onäktagärninga gör tw ATb 1: 121 ( 1460) ."],"f":[]},{"a":"onämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["onämd. lhwilkit . . . gotz mz hws, iordh . . . oc tillaghom . . . ii wato oc thorro, nempdo oc onempdo, engo wndan takno . . . iac affhender mik NMU 1: 67 ( 1381) ."],"f":["onempder )"]},{"a":"onämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["onämd. Bir 2: 259, 4: (Avt) 183. BSH 1: 131 ( 1371) . VAH 24: 326 ( 1377) . SD NS 1: 22 ( 1401) . \" han matte thz heller hawa onämpt \" RK 1: 2851 ."],"f":["onempder: -o VAH 24: 326 ( 1377)","-um BSH 1: 131 ( 1371) . ","onämpt RK 1: 2851 ), "]},{"a":"onämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"onämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["namn. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 167."],"f":[]},{"a":"onämneliker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["onämpne- . ","onäm- . ","-likin . ","-ligin . -lighen. -legin), adj 1) omöjlig att utsäga; oerhörd. jnfandus . . . idest non nomianadus onämplelighen GU C 20 (hand 2) s. 25. sannelika thän härin (ɔ christi sälsskap) är aff hwilkom sakt är onämpnelikin (infandus) mz sinom höfwismannon, ey olikom SpV 142 . 2) outsäglig; oerhörd; skändlig. nephandus a um onämpneligen GU C 20 s. 348 . nefarius . . . onämlegin ib. thänna syndogha mwnnona onämpneligha (nefandam) afwändilse fran gudhi SpV 110 ."]},{"a":"onödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. thetta skiptet hauer iach giort othrängdher oc onödder SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.) . per borre . . . satte oleff hansson sin gard j pant . . . med sit ffrie berad, onöd och otwingat för sitiande retten STb 5: 121 (1516)."],"f":["onödher SD NS 3: 18 ( 1415)"]},{"a":"onödder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["onödd. onöddhe och otwingade SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). onödha oh obetwingade ib 212 . BSH 4: 325 ( 1502) . FH 2: 86 ( 1432) , 87 (1432), 89 (1432)."],"f":[]},{"a":"onötter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"oolaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["uolaþer )"]},{"a":"oopinbaradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. licke uppenbarad el. offentiggjord, hemlig. lofuum vi . . . at af allom þässom fornämpdom articulis . . . scal encte af varrä väghnä brytäs, vtan gansklicä obrutlike oc vopenbaraþe vara Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) ."],"f":["vopen- )"]},{"a":"oordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörligt ord, oqvädinsord. hwar som kallar annan oqwemss ord o ord SGG 127 ."],"f":[]},{"a":"oordhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oordning, oordentlighet Ber 280 ."],"f":[]},{"a":"op","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se up."],"f":[]},{"a":"op","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rop. \" vaknaþe vi þ hans op \" Bu 526 . Bil 312 . MB 1: 316, (Cod. B) 553. MD 22, 66. mz oop oc roop ib 102 . \" ther war bang ok mykit oop \" RK 1: 3083 . Jfr här-, niþings-oþ, äfvensom rop."],"f":["oop . ","öp MD 66 ; MB 1: (cod. B) 553; för öfvrigt, enl. MB 1: 569, öp i Cod. B alltid för rop i Cod. A), "]},{"a":"op","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se up."],"f":[]},{"a":"opantadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["opantad, icke lämnad som pant för skuld. ok sade han tet samma hws vpantat ware fore allom Sb 4: 160 (1507). KTb 120 ( 1530) ."],"f":["v- )"]},{"a":"operiment","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? auripigment, operment, gul svavelarsenik. GU C 20 s. 45 ."],"f":[]},{"a":"operiment","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["auripigment, operment, gul svafevelarsenik. hwit smörilse tämprat mz operiment LB 1: 97 ."],"f":[]},{"a":"opin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) öppen, ej tillsluten. Mecht 286 . \" swa som haren sighx . . . soffwa mz ypnom öghom ib. modren . . . öpno bryste ok nidherslagno syna graa haare \" J Buddes b 80 . GU C 20 s. 418 . sagde at te aldre wiste thär ooss eller vagalid j genom opit standa Uppl Lamansdomb 103 (1490). . . . fore han hölth sit apit vyndöge och waar ey borgere ok giorde londh gerning ok arbeyt STb 4: 117 (1506). - opit bref, öppet brev, urkund, offentlig handling mz thesso opna brewe NMU 1: 64 ( 1373) . ib 65 (1§378), 106 (1428) (på två ställen), 126 (1460), 126 (1461), 142 (1483). medh thette mit vpne breff Meddel Riksark 1933 s. 126 (1504, L. Andrreæ). ib 127 (1513, dens.). Vm Fornm Årsskr 3: 92 ( 1512) .","2) om fästning, stad o. d.: öppen, tillgänglig, stående till någons förfogande. Jfr E. Noreen, Namn och bygd 9: 50 f. the slot skulo hennäs opne slot ware tel allä hennäs nöth Rydberg Tr 2: 463 (1388, svensk urk. li dansk avskr. 1389). at holle hans nade och them stocholms stadt open fore til lhans nades oc theris troare handt STb 5: 313 (1520, Kop). ib (d:o). 3) ohöljd, uppenbr (?) reses och breff, aff huilkom inthet annedt födes, vthen örligh och stridh, ty the vpsätie månge artichler på både sidher, och så blfffwe somblige aff them bruthne, och örligitt är strax ypett PMSkr 703 (avskr.). 4) öppen, fri, isfr. ATb 1: 32 ( 1455) . STb 2: 325 ( 1489) . med fförsta yppet watn GPM 2: 291 ( 1508) .","5) öppen, fri till lhandläggning. Svartb 368 ( 1439) . STb 3: 49 (1492). ATb 1: 86 ( 1458) . \" ware thet swa at mattis brytir fogatanom ok radena i mot i nagre matto tha skal hanum thetta ärindit staa oppit ok redo ok al annwr ärinde som han mot os brwtit ok giort haweir \" ib 122 ( 1460) . ib 2: 91 ( 1477) . tha skal the saksin sta honom all wpin fore ib 225 ( 1483) . Jfr vidhopin."],"f":["wpin Atb 2: 225 (1483) . n. (nom., ack.) opit Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490) . ","opith NMU 1: 142 ( 1483) . ","oppit ATb 1: 86 ( 1458) , 122 (1460). ypit STb 3: 49 ( 1492) . ","ypett PMSkr 703 (avskr.). yppet GPM 2: 291 ( 1508) . öpith Gu C 20 418. apit STb 2: 325 (1489), 4: 117 (1506). ack. f. open ib 5: 313 (1520, Kop). vppen Sj 2: 5 (1475). dat, n. oppno NMU 1: 106 ( 1428) . ","vpno ib 65 ( 1378) ; RP 2: 222 ( 1391) . ","öpna J Buddes b 80 . ","öppno NMU 1: 126 ( 1460) . ","öpne Svartb 368 ( 1439) . ","oppna ib 106 ( 1428) . vpna Meddel Riksark 1933 s. l127 (1513, L. Andreæ] . vpne ib 126 (1504, dens.) vppna NMU 1: 126 ( 1461) . ","ipna Vm Fornm Årsskr 3: 92 ( 1512) . pl. n. opne Rydberg Tr 2: 463 (1388, sv. urk. i dansk avskr. 1389). Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"opin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) öppen, ej tillsluten. at öpnom porte Bu 133 . Bil 256 . Fr 2331 . \" hans dör var ypin väghfarande manne \" Bir 3: 382 . \" lätho vppit standa myrka hwsit \" Bil 427 . Bir 1: 223 . \" the sama földhgiwtor ypna halda höst oc waar \" VAH 24: 322 ( 1442) . han (qvarndammen) skal var open þree vikur vm varenä . . . ok swa lenge vm hösten FH 3: 4 ( 1352) . nat kiortillin skal wara oppen framan Bir 5: 39 . hwar een syster harui siin psaltara ypnan fore sik ib 65 . sa . . . himilin ypnan KL 88 . ib 144, 151 . Gr 297 . öpne himilin tekna at christi miskunna dör äru ypna ib 299. sa hälwite yppit KL 114 . MP 1: 14, 221 . thera strupe är vppen graff ib 19 . \" som apen gathabodh vppe haffua \" SO 115 . ypin säkkir Bir 2: 76 . ib 1: 194, 3: 295 . kar . . . thz som ofwantil oppit är Ber 258 . \" ypnum öghum ey mer sea än mz naccum \" Bil 235 . mannen hawer opin öghon oc seer MB 1: 130 . MP 1: 253 . Bir 1: 285, 2: 134, 3: 66 . Su 282 . \" sculo war öron opin vara til at höra gudhelikin kennedom \" MP 1: 268 . hans mundir syntis vppin Bir 1: 33 . ib 31 . beddis . . . stark opin breff Bil 895 . \" konungxens öpit bref \" SR 15 . \" opit konunxsins dombreef \" FH 3: 6 ( 1353) . mädh . . . opnom brefuum BSH 1: 131 ( 1371) . meth thesso mino opno brefue SD NS 1: 8 ( 1401) . ib 2 (1401, nyare afskr.), 4 (1401), 6 (1401), 9 (1401) o. s. v. FH 3: 11 ( 1390) o. s. v. BSH 1: 186 ( 1386) . VAH 24: 321 ( 1424) , 326 (1377). FM 562 ( 1512) . \" hon hafdhe sin mwn ypin til al världinna sööt thing oc atirluktan til thik ok thin hedhir \" Bir 3: 67 . 2) öppen, tillgänglig. skulu them fornämpda boo all waars hws . . . vppen standa HSH 16: 4 ( 1369) . \" alle städher stodho honom vpne \" MB 2: 256 . \" är min miskund allom ypin oc redoboin \" Bir 1: 64 . 3) ohöljd, uppenbar. all tingh ärw oppenbar oc yppen för hans öghon LfK 29 . 4) öppen, fri, isfri. för än watnen opni wordho BSH 1: 187 ( 1386) . \" mz första opit watne \" RK 2: 6242 . ib 6979, 3: 2685 . \" atj med förste ypen watn äre j ffinland \" FM 175 ( 1504) .","5) öppen, fri till handläggning. schall theres zaker apen staa mz statzsins rätt SO 198 . Jfr vidhopin."],"f":["open FH 3: 4 ( 1352)","oppin VML I Kr 5: 4. oppen Bir 5: 39 . ","vpin Bir 1: 31 . ","vppin ib 33 . ","ypin Gr 299 ; Bir 1: 194, 2: 76, 134 . öpin ib 3: 295. öppin VML I Kr 5: 4. f. vppen MP 1: 19 . ","ypin Bir 1: 64, 3: 382 . ","opit . ","oppit SD NS 1: 95 ( 1402) ; Ber 258 . ","oppith SD NS 1: 100 ( 1402) . ","oppet ib 78 ( 1401) , 95 (1402). vppit Bil 427 . ","wppit SD NS 2: 215 ( 1409) . ","ypit MP 1: 221 ; Bir 1: 223 . ","ypith RK 3: 2685 . ","ypidh MP 1: 14 . ","yppit KL 114 . ","öpit SR 15 . ","öpith FH 3: 62 ( 1445) ; FM 562 ( 1512) . ","ypin Bir 3: 67 . ","ypnan KL 88, 151 ; Gr 297 ; Bir 5: 65 . ","apen SO 115 . ","öpnom Bu 133 . ","opno VAH 24: 326 ( 1377) ; BSH 1: 186 ( 1386) ; SD NS 1: 4 ( 1401) o. s. v. vpno BSH 2: 102 ( 1399) ; SD NS 1: 11 ( 1401) , 18 (1401), 23 (1401, gammal afskr.) o. s. v.; FH 3: 11 ( 1390) ; VAH 24: 321 ( 1424) . ","wppno SD NS 2: 215 ( 1409) . ","wpbno ib 1: 27 ( 1401) . ","ypno DD 2: 5 (1385, orig.) ; FH 3: II (1390). öpno ib 62 ( 1445) . ","vpne MB 2: 256 . f. ypna Gr 299 . ","apen SO 198 . n. (nom., ack.) opin Bil 895 ; MB 1: 130 ; MP 1: 268 . ","open RK 2: 6979 . ","vppen HSH 16: 4 ( 1369) . ","ypin MP 1: 253 ; Bir 1: 33, 2: 134, 3: 66 . ","yppin ib 1: 285 ; Su 282 . ","ypen FM 175 ( 1504) . ","yppen LfK 29 . opni (för opin?) BSH 1: 187 ( 1386) . ","ypna KL 144 ; Bir 3: 67 . ","ypna Bil 256 ; VAH 24: 322 ( 1442) . ","opnom VGL I K 7: 1; BSH 1: 131 ( 1371) . ","ypnom VGL II K 12. ypnum Bil 235 . ","ipnum ÖGL Kr 5. öpnum UplL M 30: 5. best. form nom. m. öpne Gr 299 . ","opna SD NS 1: 6 ( 1401) . ","vpna BYH 1: 281 ( 1493) . ","opna SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) ), "]},{"a":"opinadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostraffad. \" läte wranga män vara opinadha ok oplaghadha (impunitos) \" Bir 1: 15 . iak latir ey minzsto synd vara opinadha ib. ib 112, 284, 317, 2: 165, 174, 180, 312 . Ber 105 . Su 184, 447 ."],"f":[]},{"a":"opinadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr opinter."],"f":[]},{"a":"opinbar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ohöljd, synlig, uppenbar. \" vppinbart liggiande fä minzskas \" KL 236 . \" moyses hafdhe oppenbart änlite fore gudhi oc hult fore sino folke \" MB 1: 357 . \" hopadho at thät sculde gudhi lönlikit vara, som al thingh äru oppinbaar \" Bil 850 . LfK 29 . han skulde vppinbar wardha oc kwnoghor människiom j wärldene Lg 68 . 2) allmän, ofentlig. i enom oppinbarom (publico) stadh Bo 164 . \" i the yttro oc vppinbaro höghtidhis glädhis (bälli(inne) \" ib 24 . \" a opinbaru lanz þingj \" FH 3: 6 ( 1353) . \" a oppinbaro thinghe \" DD 2: 4 (1384, orig.) . ib 6 (1385, orig.), 11 (1399, orig.), 3: 6 (1364 afskr.). a oppinbaro thingeno SD NS 1: 100 ( 1402) . j appenbare gille SO 109 . ib 111, 112 . \" vijdh ena appenbara quinna \" ib 156 . 3) uppenbar, för alla vetterlig för alla tydlig. oppinbar þyuuer SD 5: 637 ( 1347) . vpinbar syndare MP 1: 254 . \" hulkin til sik tok aff miskund oppinbara syndara \" Bir 3: 45 . \" lifwande j oppinbarom syndom \" ib 342, 343 . \" mz oppinbarom skälom ib 2: 119. at motsäghia yppinbarom olaghom \" KS 62 (153 . 68). at thz wordhe vppinbart (notum) ib 137 . \" thz är allom them öpinbart (manifestum) som i jerusalem byggia ib 138. \" Su 427 ."],"f":["openbar: -baro DD 2: 11 (1399, or oppinbar SD 5: 637 (1347); -bara Bir 3: 45 ; ","-baro DD 2: 4 (1384, orig.) ; SD NS 1: 100 ( 1402) ; ","-barom Bo 164 ; Bir 2: 119, 3: 342 . oppinbaar (n. pl.) Bil 850 . oppenbar (n. pl. LfK 29 ; ","-bart MB 1: 357 ; ","-bara Su 427 . ","apinbar: -bare ib; -bara ib 112 . ","appinbar: -bara ib. appenbar: -bare SO 109 ; ","-bara ib 111, 156 . ","vpinbar MP 1: 254 . vppinbar Lg 68 ; ","-bart KL 10, 236 ; Bir 1: 383 ; ","-baro DD 3: 6 (1364, afskr.) ; Bo 24 . ","ypinbar: -bart KL 137 ; ","-bara DD 2: 6 (1385, orig.) . yppinbar L.; -barom KS 62 (153, 68) . ippinbar (n. pl.) ÖGL Ä 8 pr. öpinbar: -bart KL 138 ), "]},{"a":"opinbar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppenbarligen, öppet. Se Sdw 2: 1278"],"f":[]},{"a":"opinbar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) allmän, offentlig. \" ingen dyrffuis till at haua kledha, lärft, kryda äller tylkan warer . . . i bakbodom i grendano . . . vthan i apenbare bodhom with gathen \" STb 1: 435 (1460, Burspr). engen . . . latha veghe nagat jern i grenderner vthan latha thet veghe vppa appenbara torgith ib 494 (1482, Burspr) . 3) uppenbar, för alla veterlig, för alla tydlig. Se SDw 2: 1278. iak haffuer . . . giort ett witterligit ok loppenbart jordaskipte SD NS 3: 574 (1420, avskr.). thy tycker mich at hanum skeer gudz opinbar orät FMU 5: 25 ( 1481) . merus . . . pwr claar oc openbaar GU C 20 (hand 2) s. 137. 4) om hav: öppen, forgikx skyp och goz j samma heemres ok forsanck j appenbare haffuith STb 3: 380 o(1498). när som stridhes . . . haff thin skip wtanföe j vppenbara haffwit, oc fiendannas närmer til strandenna PMskr 172. Jfr genomopinbar."],"f":["openbaar GU C 20 (hand 2) s. 137. oppenbr: -bart SD NS 3: 574 (1420, avskr.) . ","apenbar: -bare STb 1: 435 ( 1460) . ","appenbar: -bara ib 494 (1482, Burspr). -bare ib 3: l380 (1498). vppenbar: -bara PMSkr 172 . Se Sdw 2: 1278),"]},{"a":"opinbar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["uppenbarligen, öppet sagdhe thz allom oppinbar Fl 1776 ."],"f":["oppinbar )"]},{"a":"opinbara","b":[],"c":"","d":"","e":[" adj. 1) = opinbar 2. i opinbara dryk SO 65 . opinbara gilde ib. 2) = opinbar 3. vardhir gud dygdh opinbara Bir 2: 142 . \" een oppinbara syndirska \" ST 82 . \" thenne opinbara syndaren \" MP 1: 254 . j nakrom oppinbara syndom Bir 3: 342 . \" äptir waar vppenbara lagh \" MB 2: 180 . (Några af de under opinbar anförda ex. kunna äfven föras hit.)"],"f":["oppinbara Bir 3: 342 ; ST 82 . ","vppenbara MB 2: 180 )"]},{"a":"opinbara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppenbara, yppa, tillkännagiva. \" äffter thy som hans scri[?]fftofadher . . . ok flere godhe män . . . withandho ok aa griffto bakka wittradh war ok oppenbarth \" NMU 1: 83 ( 1399) . (möjl. att föra til opinbar, adj.). SJ 2: 207 ( 1481) . \" claues olsson och niels huith . . . appenbarade ath the hado medh gode men myetit epter snörit ena tompt \" ib 141 ( 1488) . ib 252 ( 1494) . all gieldh, som ther nw aa ferde äre och appenbarede äre STb 4: 35 ( 1504) . - yppa, röja. ath the . . . jngen wppenbaara j skipeno PMSkr 11 . 2) lägga i dagen, visa, bevisa. manifestarius a um thz som openbaaris (fel för openbare) GU C 20 (hand 2) s. 117. dömpeds per jönsson . . . fore sina appenbarede gerninger och tilstandelse, at hon stolit hade STb 3: 384 ( 1498) ."],"f":["oppinbara: -baradhe SvB 294 (b. av 1500-t.). oppinbora: -boras MP 5: 51 ; -boradhe ib 33. openbara GU c 20 (hand 2) s. 90; -baris ib s. 117; -baaris ib. oppenbara: -barth NMU 1: 83 (1399) möjl. att föra till opinbar, adj.). appenbara: -barade SJ 2: 141 (1488): -barede ib 207 ( 1481) ; STb 3: 384 (1498), 4: 35 (1504). wpenbara: -barede SJ 2: 252 ( 1494) . wppenbaara PMskr 11),","opinbara sik , 1) uppenbara sig, visa sig. dyäffwolin war ey seen ath göra hans vilia, vtan oppinboradhe sik genstan honum MP 5: 33 . SvB 294 (b. av 1500-t.). - refl. opinbaras, 1) uppenbara sig, visa sig. gudhz ära ok dygdelikin järtekno skulo [o] ppinboras j honum MP 5: 31 . 3) visa sig, bevisas, ådagaläggas. lliqueo . . . smälta oc openbara (fel för openbaras) oc vanskass GU C 20 ( hand 2) s. l90. manifestarius . . . thz som openbaaris (fel för openbare) och thz som openbaris (Cathol: qui manifestat vel manifestaur) ib s. 117 . - Jfr oopinbaradher."]},{"a":"opinbara","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) uppenbart, öppet. thz sagdho the alle oppinbara Fl 569 . \" tha the vardha nakath varä, tha öpa th swa oppinbara \" ib 1037 . oppinbara moot honum stridha Iv 949 . \" bliffuer bonadhe när hänne än ey oppenbara, utan lönleka oc tysteleka \" Su 106 . Fl 1792 . Iv 1089, 1255, 1377, 1624, 2029 . RK 2: 3736, 4370, 3: 1958 . Su 153 . Lg 3: 206, 558 . 2) offentligen j alla högtides dagha gik hon vppenbara j store äro MB 2: 175 . \" thes hafwm wi openbara kenz vppa stokholms radhzstuffw \" SD NS 1: 27 ( 1401) . at jak . . . kännis opinbara meth thässo mino opno närwarande brefwe ib 56 ( 1401) . ib 72 ( 1401) o. s. v. SJ 378 ( 1471) , 385 (1472). FH 3: 17 ( 1442) .","3) uppenbarligen, på bar gärning, bevisligen. fins opinbara mz honum SO 49 . ib 65 . 4) uppenbarligen, tydligt. hwat kunne han yttermeer oppinbarare sighia af sinom dödh Bo 163 . \" the frygdh thu fik opinbara \" MD 62 . 5) öppet, upprikiktigt. sigh mik sant oppinbara Al 385 ."],"f":["oppinbara Fl 569, 1037, 1792 ; Iv 949, 1089, 1255, 1377, 1624, 2029 ; Al 385 . ","openbara Lg 3: 558 ; FH 3: 17 ( 1442) . ","oppenbara RK 2: 4370, 3: 1958 ; Su 106, 153 . ","oppenbare RK 2: 3736 . ","apenbare SJ 378 ( 1471) , 385 (1472). vppinbara Lg 3: 206 . ","vppenbara MB 2: 175 . ","oppinbarare Bo 163 ), "]},{"a":"opinbara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","hwilkin mädh thylichu wärdher oppenbarädher mädh fullum skiälum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.).","2) lägga i dagen, visa, bevisa. wiliandis vppinbara (manifestare) the affwndh han til jwdana haffde MB 2: 324 . ","1) uppenbra sig, visa sig. huru var herra ihesus oppinbaradhis först vaefrw Bo 221 . ib 226, 227, 228, 229, 231 . \" tha swa lithin oppinbaradhis oc ödmyuker riddare oc keysare j människio ham \" MB 2: 404 . KL 411 . - visa sig, synas. a hwat rädhelikit skal idhir vslom än thätta howdhit oppenbaras (apparebit) Bo 195 . - blifva synlig. oppenbaris (appareat) thört land MB 1: 156 . \" at thz sama liusit . . . skulle ämuäl licamlica vtantil oppinbaras thenna manna sägn tha tro alle oppa ihesum \" MB 2: 391 . 3) visa sig, bevisas, ådagaläggas. aff tässom thinom ordhom oppembaras at thu rädhis ey gudh MB 2: 386 ."],"f":["oppinbara Bir 2: 61, 206, 3: 343 ; Lg 32 ; ","-baras KL 337 ; ","-baradhis Bo 221, 226, 228, 231 . ","oppimbara MB 2: 394 ; ","-baras ib 391 ; -baradhis ib 401 Bu 415 . ","oppenbara: -baris MB 1: 156 ; ","-baras Bo 195 . ","oppembara: -baras MB 2: 386 . ","appenbara SO 32 . ","appenbare ib 102 . ","vppinbara Bo 55 ; MB 2: 324 ; ","-barat Bir 1: 11 ; ","-baradhe KL 23, 77 ; Bo 229 ; Lg 808 ; ","-baradho ib 68 ; ","-baradhis Bo 227, 228, 299 . ","wppenbara: -barath PM XIV, XV . yppinbara L.; KS 44 (112, 47) . ","-ar , ","-adhe , -adher), ","opinbara sik , 1) uppenbara sig, visa sig. vppinbaradhe sigh the ödmiwkasta himerikis drotningh Lg 808 . " huru var herra vppinbaradhe sik honom " Bo 229 . 2) gifva sig till känna. vilde sik þa openbara siälvar Bu 415 . " tiltok han ää smam oc smam at vppinbara sik nakrom " Bo 55 . - refl. opinbaras, "]},{"a":"opinbara","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["2) offentligen. som vise män the haua af scriuit oc konnoghat opinbarä at . . . Vis sten 5 . kennis iac oppinbara mz thesso mina närwaranda opno breffue . . . at . . . NMU 1: 67 ( 1381) . jntimo . . . openbaare the oc kundgöra GU C 20 (hand ) s. 38. "],"f":["opinbarä Vis sten 5 . opinbare STb 4: 229 ( 511). oppinbara NMU 1: 67 ( 1381) . ","openbaare GU C 20 (hand 2) s. 48),"]},{"a":"opinbarahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppenbarelse. at henne skulde thes framfore nokra andra swa sotra oppinbarahet aff himmerikes äro MP 3: 105 . Jfr opinbarlikhet."],"f":["oppin- )"]},{"a":"opinbaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppenbarande, yppande. \" tha thu gar til skripta, skalt thu näkta thik, mz alla thina synda wppinbaran \" Mecht 297 . 2) uppenbarelse. jac bidher thic for the opinbaran som han oppinbaradhe sik äpter sin opstandilse SvB 294 (b. av 1500-t.)."],"f":["wppin- )"]},{"a":"opinbarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["angivare, person som yppar ngt. \" arbiter . . . lönlega raada vppenbaarare \" GU C 20 s. 32 . delator . . . kärare ok vppenbarare ib s. 171 . jndex . . . openbarare och teknare ib (hand 2) s. 22."],"f":["open- . ","vppen- . ","-baarare )"]},{"a":"opinbarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppenbarelse. swa hopins . . . vppa the nadher som idher är offrat ok giffuit j . . . jesu christi gudz sons oppinbarhet MP 4: 132 ."],"f":["oppin- )"]},{"a":"opinbarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppenbarelse. al thässin oppinbarilsin vordho a pasca dagh Bo 236 . \" äpter thessen opinbarelsen som hanom tedhis (post hanc . . . visionem) \" Ansg 177 . \" at nakor gudhelik vppinbarilse (revelationem) skulde wardha j wärldinne \" Bir 1: 324 . \" här byrias annor oppinbarilse teedh sancta barilse om riddarans siäl \" Lg 3: 67 . vpenbarilse huru han skulle vpfosras MB 2: 111 . Bir 3: 347, 4: 3, 75 . Lg 638, 675, 808 . \" stundom nidhir far gudh vm enfalda ordhanna fram förilse ok licamlica oppinbarils' (corporalem expressionem) \" Bir 3: 419 . 2) bestyrkande. til minna ordha mere vppinbarilse (evidentiam) Bir 1: 180 . ib 98 ."],"f":["oppinbarilse Bir 3: 343, 347 ; Lg 808 ; ","-barilsin Bo 236 . ","oppinbarilsä Bir 3: 419 . ","openbarilse Ansg 177 ; -er ib. oppenbarilse Lg 675, 3: 67 . ","vppinbarilse Bir 1: 180, 324 . ","wppinbarilse ib 4: 3, 75 . ","vppenbarilse MB 2: 111 . ","vppinbarilsa Bir 1: 98 . ","-e . ","-er Ansg 177 ),"]},{"a":"opinbarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.","1) uppenbarelse. SpV 523 . \" jhersu christi tilqwämpd vppenbarellse ok pino \" SkrtUppb 363 . 2) bestyrkande. til högre opinbarilse (euidenciam) haffue wij lathit trycke wor stadz insigle för thette breff SD 6: 353 (sv. övers. från 1400-t.). "],"f":["oppin- . ","vppenbarellse )","*opinbarilsa bok","oppenbarilse book )"]},{"a":"opinbarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) uppenbarligen, inför alla, för alls ögon el. öron, offentligt. kyäre sik . . . vpenbarleka for soknämannom oc nagrannom SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). insighlin . . . loghmans . . . algvt bändictsson þesso sama nävärände breue är oppanbarleka tilhänd ib 280 ( 1344) . \" känomps wi opinbarlika fore allom mannom \" VAH 24: 326 ( 1377) . SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.) . SJ 339 ( 1467) , 370 (1470). viþarsaghþo opinbar leca mandom viþ dyoclecianum Bu 524 . giorde sina script oppinbarlika Bil 466 . \" sigin þem opinbarleka þät i saghin (för saghþin) konungi hemelika \" Bir 4: (Avt) 185 . \" framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdha lönlikhet \" KL 323 . til iosep . . . taladhis äkke vppinbarlica (p alam) vtan i sömpnenom Bo 11 . taladhe han ok giordhe vppinbarlica mang thing for iudhomen i iherusalem ib 163 . ib 72 . KL 164, 394 . Bir 1: 50 . M 1: 190, 2: 87, 388. RK 3: (sista forts.) 4752 . SO 32 . \" haffuer giort syn borghar edh fore fogathen borgamestarana ok radit i radzstughuna appenbarliga \" ib 148 . godha gerninga vppinbarlika (in publico) ok godha gerninga lönlika Bir 1: 318 . \" ther han är opinbarlika (i sällskap, i mots. till hemelika) \" KS 45 (114, 48) . hertogens men komo tha farende openbarlika ok ey owarande RK 1: 4093 . 2) uppenbarligen, på bar gärning. openbarleka i handum takit SD 5: 377 (1344, nyare afskr.).","3) uppenbarligen, tydligen. \" þa syntes þöm crstno sanctus iacobus vpenbarleka \" Bu 177 . thz j . .. seen j ierteknom opinbarligha mz öghomen Bil 537 . KL 150 . Bo 241 . Bir 1: 236 . \" oppinbarlica saghom vi ihesum fore sinom discipulis opfara i himilin \" KL 402 . MB 2: 396 . mange opinbarlica syndoghe män MP 1: 200 . 4) uttryckligen. gudh oppinbaradhe ey oppinbarlica sannindina aff thy Bir 3: 160 . \" swa som min ordh tha vppinbarlika lydha \" ib 1: 59 . vppenbarlika (expresse) vndanthok for:de abothen tilgangh til skoghin SD 1: 354 (öfvers.). - (?) six ey oppinbarlica (non expri. . . in conclusione) huat the (orden) skulu takas aff honum mz godhuilia oc tros älle ey Bir 3: 419 ."],"f":["opinbarlica MP 1: 200 . ","opinbarligha Bil 537 . ","oppinbarlika ib 466 . ","barlci KL 323, 394, 402 ; Bir 3: 160 . ","oppimbarlica MB 2: 388, 396 . ","oppinbärliga RK 3: (sista forts.) 4752 . ","openbarlika RK 1: 4093 . ","oppenbarlika MB 1: 190 . ","oppenbarligha ib 2: 87 . ","opinbarleka Bir 4: (Avt) 185 . ","opinbarleca Bu 524 . ","openbarleka SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). oppanbarleka ib 280 ( 1344) . ","apenbarlighe BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.) . ","appinbarlicha SO 32 . ","appenbarliga ib 148 . ","apenbarlege SJ 370 ( 1470) . " aperlige för apenbarlige ib 339 (1467). vppinbarlika " Bir 1: 50, 59, 236, 318 ; KL 10 ; MP 2: 149 . ","vppinbarlica Bo 11, 72, 163, 241 . ","vpenbarleka ib 376 (1344, nyare afskr.) ; Bu 177 . ","ypinbarlikä KL 164 . ","ypnbarligha SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). öpinbarlicä ib 150 . ","ippinbarlika ÖGL G 7: pr.), "]},{"a":"opinbarlika oppinborlika. oppenbarligen. öpinbarlegha. opinbarlig","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L 1) uppenbarligen, inför alla, för allas ögon el. öron, offentligt, ath han aatthe eth barn medh enne quinno . . . och pedhir hölt barnsölit öpinbarlegha ATb 2: 65 ( 1475) . war gud skal koma oppinborlika ok ekke tighia MP 5: 20 . \" asmund skulle tet aldrigh wrekke lönlig eller openbarlig \" Stock Skb 297 (1513, Skip) . HSH 13: 51 (1524? Brask)."],"f":[]},{"a":"opinbarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1 uppenbar, tydlig, för alla veterlig. eth oppenbarlikit jorhda skipte NMU 1: 73 ( 1385) . lasse olsson . . . kendes sine appenbarliga gerninga ath haffue jhelslagit war höffuitzmans tienere STb 3: 227 ( 1495) . epter swadana wyjlkor och apenbarligt tilsstandh loth . . . hinrik . . . vpp sin kera hustrves federne ib 4: 182 (1508). ","2) tydlig, klar. \" at . . . biskop hanss skylskap war sander och opinbarlig och ey osander \" STb 5: 138 ( 1517) ."],"f":["opinbarlig STb 5: 138 (1517) . appenbarlicer: -lica STb 3: 233 (1495), 317 (1496), 4: 28 (1504). appenbarliger: -liga ib 3: 227 ( 1495) . 396 (1498). n. oppenbarlikit NMU 1: 73 ( 1385) . ","apenbarligt STb 4: 182 (1508)),"]},{"a":"opinbarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppenbarelse. oppenbarningh (apocalypsis) ihesu christi MB 2: 333 ."],"f":["openbarliker . ","oppenbarliker: -lika MB 1: 190 ; Su 427 . ","vppinbarlikit Bir 1: 358 . ","oppenbarlighit Gers Frest 56 ),"]},{"a":"opinbarlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bestyrkande. mädhan himil ok jordh . . . kallas til vitne ok oppinbarlikhet MP 5: 20 . 2) uppenbarelse. ath henne (ɔ heliga Birgitta) skulle thess, framfore andra aff hymerike, swa stor oppinbarlikheth ske, ok aff hymerikis äro MP 5: 210 . Jfr opinbarahet."],"f":["oppin- )"]},{"a":"opinbarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppenbarelse. GU C 20 s. 29 ."],"f":["vppen- )"]},{"a":"opinkapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["clamis . . . mantol ok ypinkappa GU c 20 s. 115 (möjl. att fatta som två ord)."],"f":["ypinkappa )"]},{"a":"opinlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = opinbarlika 1. tha war . . . jens thz oppenlighe bekendh, ath han haffde . . . JTb 97 ( 1513) ."],"f":["oppenlighe )"]},{"a":"opinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan pinas, som icke kan lida. guddomin är opinelikin (impassibilis) Bir 1: 111 . \" a guddomsins väghna var han opinlikin oc odödhlikin \" ib 2: 331 . ib 1: 161, 3: 20, 37, 423 . Lg 3: 108, 113 ."],"f":["opinlikin Bir 1: 161, 2: 331, 3: 20, 37, 423 . ","opinelikin ib 1: 111 . ","opinlghin Lg 3: 108 . ","opynleghin ib 113 ), "]},{"a":"opinlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befrielse el. frihet från pina fore pynona gaff han hanom opynlighetena SvKyrkobr (Lucid B) 158 ."],"f":["opylig- )"]},{"a":"opinter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostraffad. \" jmpunitus . . . opinther \" GU C 20 (hand 2) s. 17."],"f":[]},{"a":"opinögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har stora ögon. han war open (för open ögder?) oc snar ögder (opineygr ok svartegyr) Di 16 ."],"f":[]},{"a":"oplaghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostraffad. Bir 1: 15, 3: 308 ."],"f":[]},{"a":"oplanadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med icke utplånad skrift. SJ 2: 319 ( 1472) ."],"f":[]},{"a":"oplanadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med icke utplånad skrift. eth pergamentz breff . . . oskaprepet ok oplanat DD 3: 214 (1483, orig.) ."],"f":[]},{"a":"opliktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostraffad. \" vm gudh läte tholka oplictadha sin fram gang hawa matte man sighia at gudh ware ey gudh \" Hel män 110 ."],"f":[]},{"a":"opliktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" BtRK 289 (1474? orig.)."],"f":["oplicteliga )"]},{"a":"oplikteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pligtvidig, otillbörlig. \" menoga allmogen hafwer han förarmat medh oplicheligom skatt och träldom \" BtRK 79 ( 1434) ."],"f":["oplichtelig )"]},{"a":"oplokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["om fågel vars fjädrar ännu icke avplockats: oplockad. jach haffuer ena gaas opluckade medh tik STb 1: 144 (1478). Jfr under gas."],"f":["opluckader )"]},{"a":"oplumpadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförfalskad. \" hulket breff hegne honom personlige antworde för rettin olympet och welfförwaret STb 5: 96 (1516). hulke breff wij . . . ransakade hell och hollen wara, oskrapade och olympade, wel besilgde \" ib 276 ( 1520) ."],"f":["oplompat Trolles Jb Bil 172 (1476, nyare avskr.) . ","opluppat HSH 14: 71 ), "]},{"a":"oplögdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" [N. upløgd] oplöjd. Bil 779 ."],"f":[]},{"a":"opna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ypna."],"f":[]},{"a":"oprydder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oprydd. Su 25 ."],"f":[]},{"a":"oprydder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oprydd. \" jmpolitus . . . oslätther oc oprydder \" GU C 20 (hand 2) s. 16, jnfaber . . . oslögher oc opryddher ib s. 25 ."],"f":[]},{"a":"oprydher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohövisk. \" jnconditus . . . oskikchadher oprydher \" GU C 20 (hand 2) s. 20."],"f":[]},{"a":"oprövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke undersökt, icke ransakad. opröuat mal Bil 577 . MB 1: 394 ."],"f":[]},{"a":"opsa drup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["upsa- )"]},{"a":"opse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofse."],"f":[]},{"a":"opt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofta. \" barþes opt af heþnom \" Bu 525 . SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Jfr opta."],"f":[]},{"a":"opta","b":[],"c":"","d":"","e":["A) posit. ofta. gik opta vm kring landet Bu 12 . badh opta sanctum germanum at han ey sculde thola tholika villo Bil 904 . \" taladhe ofta mote hanum \" KL 13 . thetta saa han opta ib 14 . \" thz hände opta at han hafdhe piltin ihesum i sinom knäm \" Bo 6 . optha redh han ensamber Di 280 . \" thz skedde mik offtha j här färdh \" ib 287 . \" kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina wälbyrdugha män \" KS 59 (146, 64) . äru thön land ey opta vtan stridh ok osämio, ther konung wilia haua äpte wali alla manna ib 11 (27, 12) . än the skulu ok kunung welia, thå äru männene opta wildoghe ib. o huru opta hon thz skodhar Bo 17 . thänk thy huru opta gudh ma retas ib. opta är skarlakans hiärta vndhir wadhmals kapo GO 327 . thee göra iämpt offta vrättsom rätt SD5: 383 (1344, gammal afskr.). - sva opta som, så ofta som, när hälst som. sua tijth ok swa apta som han ther mz beslagen eller befunnen varder SO 158 . - sva opta, d. s. swa opta nakar skudhar thera handa lustelica . . . swa opta syndar swa thän som giordhe som thän thz hawin oc nytiar Bo 17 . \" swa opta hon gig til sinna modhir war hon granlika ransakat \" ST 279 . swa optha (quotiescungque) them angrade haffwa gangit fran theri gudz dyrkan MB 2: 152 . RK 3: 2388 . SO 110 . \" sva opta hälzt, d. s. swa opta hälstz (quandocum que) thu äpther thinne förmagho idkar oc öwar til i dygelikom gärniggom \" Su 191 . B) komp. 1) oftare, flere gånger. thz som mer älskas nämpnis optare Bir 1: 37 . ib 288 . 2) oftare, mer, vidare, hädanefter. warþen aldre optar þingbäre SD 5: 378 (1344, nyare arskr.) . \" aldre skal iak optare thydhas henne \" Lg 90 . Gr 262 . Di 264, 287 . C) superl. oftast, merendels, vanligen. födhas optärst onde syni aff ondom foräldrom Bir 1: 81 . Bil 904 . KL 336 . MB 1: 260 . ey weth han oc nar hon komber . . . om afftonen äldher som offtarst om minnatz tima Su 114 . önzskade then sötasta smaken oc gudelikasta wätzkona langsamlika j sik halla oc aldra optarst (så ofta som möjligt, mycket ofta) smaka oc ather smaka ib 204 . - Jfr iämptopta."],"f":["ofta KL 13, 27, 36, 113, 115, 224 . ","offta SD 5: 383 ( 1344, gammal afskr.) ; Gers Frest 9 . offtha ib 7; Di 287 . ","offtä ib 1 . ","öpta MD (S) 275 (på två st.). vpta ST 418 ; LB 5: 81 . ","apta SO 158 . ","aptha ib 110 . ","affta Su 40 . ","optar L.; SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . ","optare ib 1: 670 (1285, gammal afskr.); Gr 262 ; Bir 1: 37 ; Lg 90 , och ofta. optara L. optarin L. oftare L. oftaren L. ","öffthare Di 264 . öftärin L. Jfr optarmer. superl. optast Bil 904 . ","optarst KL 336 ; MB 1: 260 ; Su 204 . offtarst ib 114. optärst Bir 1: 81 . De anf. komparativ- och superlativformerna kunna äfven föras till opt), L. "]},{"a":"opta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofta upprepad. eder herredömis offthe scriffuielse och begär HSH 20: 266 ( 1508) ."],"f":["offthe )"]},{"a":"opta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) posit. ofta. nw. . . spordhe konungen them ypta til vm cristna tro MP 4: 223 . som vpta sker ib 241 . \" ath giellenera hado til hopa warit, som thöm apta och mangan tijdh war forelaght \" STb 3: 231 ( 1495) . - tit ok lopta, titt och ofta. STb 3: 381 ( 1498) . han haffde . . . tidh och offte stempt . . . johan besse NMU 1: 153 ( 1500) . tha the her koma tijt ok apta STb 4: 111 ( 1506) . B) komp. 2) oftare, mer, vidare, hädanefter. forbiudher iäk minom arfwm . . . thet godzit optarän qwälia äller aterkalla NMU 1: 76 ( 1390) . ATb 1: 343 ( 1471) . - ss adj. oftare förekommande. . . . quittan . . . fori alla optera akärslo JämtlDipl 137 ( 1383) . C) superl. oftast, merendels, vanligen. falka läggia oc kläkkia yfftersth try äg PMskr 277. november . . . 13 dagen owist väder. yffterst fagert ib 375 . - sum optast, som oftst, mycket el. tämligen ofta, emellanåt. synthis hänne eeth sloth . . . j hwilkom hon som offtasth saa the hälga treffalloghet JMPs 405."],"f":["offte NMU 1: 153 ( 1500)","wffta Mecht 94 . ","ypta MP 4: 223, 249 . ","ypto ib 149 . ","apta STb 3: 231 (1495), 381 (1498), 4: 111 (1506). komp. optaren ATb 1: 343 ( 1471) . ","optarän NMU 1: 76 ( 1390) . optera JämtDipl 137 (1383). superl. offtasth JMPs 405. öfferst PMSkr 244 . yfferst(h) ib 158, 216, 277, 375 . Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"opta sinne","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofta, många gånger. the offwerwnno rom well offta sinne RK 1: (Yngsta inl. till Gamla Kr.) s. 197."],"f":["offta sinne )"]},{"a":"optanämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ofta nämnd, i det föregående ofta nämnnd. Vg Fornmt III 7-8: 153 (1376). SD NS 3: 597 ( 1402?) ."],"f":["vpta- . ","-nämpder )"]},{"a":"optanämder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofta nämd, i det föregående ofta nämd. SD NS 1: 336 ( 1404) , 552 (1406), 2: 52 (1408), 53 (1408). FH 5: 84 ( 1482) , 134 (1489)."],"f":["-nempder: -nempd FH 5: 84 ( 1482) . -nempde ib; -nempda SD NS 2: 53 ( 1408) . ","offtanempder: -nempde FH 5: 134 ( 1489) ),"]},{"a":"optarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oftare, mer, hädanefter. maa hon hanom (ɔ: sin mantoldh) vtan alle hinder och gensegn bere sin hedersdach ok aldrich aptaremer eller nagan tijdt ther epter til kirkio STb 2: 548 ( 1491) ."],"f":["optermer NMU 1: 104 ( 1425)","aptaremer STb 2: 548 ( 1491) . Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"optarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oftare, mer. hädanefter. star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma Pa 18 . iak . . . vil alre optar meer ganga fran thinne lydhno Bo 75 . \" än i dyrfwins til tholkit optarmeer \" Gr 262 . \" at ey skuli dödhin herras optarmeer (aplius; motsv. ställe \" MB 2: 406 har epter meer) KL 414 . ib 29, 35, 45, 104, 106, 112, 138, 142, 187 o. s. v. MP 1: 126, 2: 75 . Bir 1: 49, 54, 269, 2: 145, 167, 174 . RK 2: 4822 . SGGK 106 . Lg 551, 813, 3: 222 . Ber 192 ."],"f":["optarmeer KL 414 ; Gr 262 ; Bir 2: 145 . optar meer Bo 75 ; Bir 2: 167 . optaar meer KL 142 . optär meer MP 1: 126 . optare mer SGGK 106 . optarme L; Gr (Cod. D) 363 (jfr 421). oftarmer KL 45 . ","oftarmeer ib 29, 112, 138 . ","offtarmeer ib 104 . optermer L.; MP 2: 75 . ","ofthermer Ber 192 . ","offtermer KL 35 . ","offthermeer Lg 813 . ","offtermere RK 2: 4822 . ","oftirmeer KL 187 . ","optirmeer ib 243 . oftärmer ib. oftare mer L. öpter mer Bir 1: 54 . öptir meer ib 49 . öptir mera ib 269 . ","öfthermer SD NS 2: 214 ( 1409) . ","oftameer KL 106 . ","optemer Lg 3: 222 ),"]},{"a":"optarmerbemälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = optanämder. Trolles Jb Bil 195 (1479, nyare avskr.) ."],"f":["optarmebemelter )"]},{"a":"optarmere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. - n. adv. oftare, flere gånger, mer. gör han thz ock aptharmera SO 111 ."],"f":["aptharmera SO 111 ) , "]},{"a":"optarmere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. - n. adv. oftare, flera gånger, mer. forsmadho the allaledhis öptirmera giffwa sik wnhdir nakor brylöps laagh SpV 344 . yfftermera hafwa swenske men fangith skadha tha fiendana haffwa bedhith oc bwdith sig til dägtingan mädh enom skrymptelikom fred PMSkr 141 . - oftare, mer, hädanefter. then gamble twärgadhen . . . skal vptakas oc ypen hallas oc aldre optare mera nidersätias Sd NS 3: 452 (1419)."],"f":["optare mera SD NS 3: 452 ( 1419) . öptimera SpV 344 . yfftermera PMskr 141. Se Sdw 2: 1278), "]},{"a":"optarördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = optanämder. Trolles Jb Bil 124 (1451, nyare avskr.) ."],"f":["offta- )"]},{"a":"optarördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = optanämdFH 5: 84 (1482)."],"f":[]},{"a":"optasagdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = optanämder. thet optasagdha godz hardstadha SD NS 1: 22 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"optasagdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = optanämder. Sd NS 3: 187 (1416)"],"f":[]},{"a":"optelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofta. SvB 84 (senare h. av 1400-t.)."],"f":["opta- )"]},{"a":"optelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofta. \" kifwadho the optelica \" Gr 262 . aff þeem sum wir þorwom at optelikä se mäþ os SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" godhe ängla the wisa godhom mannom opterlika gudhlik budhskap i sympne \" MB 1: 237 . Gr (Cod. D) 416 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). MB 1: 218, 219, 289 . Bir 2: 25, 3: 101, 158, 5: 103 . Iv 1272, 1544 . RK 1: 2476 . VKR 33 . Ber 230 . LB 5: 81 ."],"f":["opteleka SD 1: 669 (1285, gammal afskr.) . vptelika LB 5: 81 . ","opterlika MB 1: 218, 219, 237, 289 ; Iv 1272, 1544 . ","offtelika Bir 5: 103 . ","offtelicha VKR 33 . ","oftalika: -likare Ber 230 ), "]},{"a":"opteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofta förekommande, idelig. taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse i þässom þingom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"optelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["idelighet, trägenhet, påpasslighet. \" för barnzsens ihesu tiänist opthelikhet \" Lg 3: 636 ."],"f":[]},{"a":"oqvalder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oqvald, icke oroad. fafänga ok syndelika thanka. som thit samwit bliffwer ey oqualt af Ber 262 . 2) oklandrad. thät samä för nämdä goz aghä ohindrät oc oqualt for minum arwm SD 4: 389 (1334?). tha skal thät samä för nämdä goz mik ater till hörä ok minum arwm. ohindrät ok oqualt af hännä arwm ib 390 . ib NS 1: 10 (1401) o. s. v. SJ 341 ( 1467) . 3) opåtalt, ostraffad. at det schulle blifue oqualt som hon giorde RK 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 225 . n. adv. oqvaldt, utan att oroas. ma fornempa vadzstena closter thy godzeno styra oc radha meth allom rät, ohindrat oc oqualt fore hwariom manne SD NS 1: 63 (1401; oqualt kan här fattas ss adj.)."],"f":[]},{"a":"oqvalder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","2) oklandrad. NMU 1: 70 ( 1384) . SJ 2: 102 ( 1487) .","3) n. adv. okvalt, utan att oroas, oklandrat. Se Sdw 2: 1278."],"f":[]},{"a":"oqvantadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oomtvistad, icke klandrad. sculu the (godsen) aterga vnder clostret ohindrath oc oqwantath aff warom arffwom oc hwariom man SD NS 1: 317 ( 1404) . \" hawe gozith oc behalle vhindrath oc vqwantath fore mik oc minum arwom \" ib 437 ( 1405) . - n. adv. ostördt, utan klander. han ok hans hustru besaato sama hws ohindrat ok oquantat til dödhradagha SJ 148 (1446 ; oquantat kan här fattas ss adj.)."],"f":["v- )"]},{"a":"oqviþaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oqvädhandis","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["smädlig, skymflig. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 186 f. jerle mattisson iij mark för thät han lagde sin broder son oqwädendis ordh UpplLagmansdobm 69 (1493)."],"f":["oqwädendis )"]},{"a":"oqvädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smädligt el. skymfligt tilltal, okvädande. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 186. tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for qwädhe ATb 1: 31 ( 1455) . "],"f":["oqwädhe )","oqvädhis ordh (oqwädis ord ATb 1: 116 ( 1459) . oquädis oordh ib 9, 10 (1452) . oqwädz ordh Priv f Sv st 132 ( 1456) ), "]},{"a":"oqvädhins","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":["oquedens )"]},{"a":"oqväliande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oqvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörligt. \" hwilken som annan kallar oqwädins ordh eller oqwäm (för oqväms ordh?) \" SO 294 . "],"f":["oqväms ordh , "]},{"a":"oqvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oduglig, som icke passar; otillbörlig. ljnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 125 . - med prep. til. her pädhar henrici . . . som war oqwämer til ath warda prester. thy han war mandrapare PM Bref 314 (1512). "],"f":["oqwämer )","oqväms ordh , "]},{"a":"oqvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["oqvämda ordh","oquämde- )","oqvämdis ordh","oqwendis- BtFH 1: 151 ( 1507) , 167 (1508), 173 (1506), 223 (1508), 246 (1508), 248 (1508),"]},{"a":"oqvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["oqvämda ordh , "]},{"a":"oqvämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett otillbörligt el. skamligt sätt. hwart thera hannadhe annat oquämelika KL 51 . som swa oqämelica var dräpin Bo 80 . \" thy at iak quämelika fulkomandhe min sköra lusta \" Bir 1: 354 . ib 3: 101. talar swa mykit oquämelika mote gudhi VKR XII ."],"f":[]},{"a":"oqvämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett otillbörligt el. skamligt sätt. SkrtUppb 199 ."],"f":["oqwämlighan )"]},{"a":"oqvämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) obekvämlig, olämplig, oduglig. tha skola alle . . . tagha jhesu christi likama wtan the sik beuisa . . . thär til oqwämligha oc laghlighit hindir haffua Abbedval i Vkl 76 . 4) otillbörlig, skamlig. at mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls SvB 361 (b. av 1500-t.). tesse . . . affwende thet oquemelige rykte, som honum war paasakt STb 5: 180 ( 1517) ."],"f":["oquemmelikin SvB 361 (b. av 1500-t.). oqwämligher: -ligha Abbedval i Vkl 76 . ","oquemeliger: -lige )"]},{"a":"oqväþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["oqväþis ordh"]},{"a":"oqväþins orþ","b":[],"c":"","d":"","e":["oqvädinsord. \" at . . . ther qwäde sik i mällin mäþ vquädhins ordthom \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" kallar man annan tiuff. härinson eller annat oquädhins ordh \" MEG (red. A) 54. ib 53, 56, (red. B) 58, 60. EG 64 . SO 14, 25, 79, 294 . SEG 113 . BtFH 1: 154 ( 1507) . PM XIII, 31. Jfr afunds oqvädhins ordh."],"f":[]},{"a":"oqämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) obeqvämlig, olämplig, oduglig. hulke som oquämelike äru at inganga j äronna stadh Bir 2: 37 . \" at han vare sidhen oqwämelikin ok til änkte fallin j gudz arfwodhe \" Bir 3: 328 . \" o quämelike til stridh \" ib 1: 192 . 2) oläglig, besvärlig. orene thanka . . . ällir okuämelike (importunæ) Bir 2: 30 . 3) vedervärdig. syntis thz leeth ok oquämelikit Bir 1: 347 . 4) otillbörlig, skamlig. fly alt thz orenlikt är ok oqumelikt KS 24 (59, 26) . oqumelek þing Bu 143 . \" af sköre ok oquämelike talan \" Bir 1: 35 . ib 237, 292, 3: 101 . SO 79 . thz oquemelica mordh Bil 850 . ib 852 . \" thera ledha oc oqämelica gärninga \" Bo 80 . \" nakor oqämmelikin syndh \" Bir 4: 95 . \" seande thera oquämelika athäwe \" KL 51 . fulkomna sin oquämelika lusta ib. MP 1: 35 . KS 19 (48, 21) . \" dräpir sins kötz oquämelica lusta \" Bir 2: 85 . - Jfr obeqvämliker."],"f":["okuämeliker: -like Bir 2: 30 . ","oquemeleker: -lek Bu 143 . ","oquämeliker: -lica MP 1: 35 . ","oqämelikin Bir 3: 328 . ","oqwämmelikin ib 4: 95 . ","oqumelikit KS 24 (59, 26) . ","oquämelikit Bir 1: 347 ),"]},{"a":"oqämelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otillbörlighet, otillbörlig handling. vm nokur oskälicheit oc quämlicheyt görs aff them VKR 5 . 2) hisklighet, ofantlighet. vägha thinna synda oqämelikhet (enormitatem) Su 448 ."],"f":["oquämlicheyt )"]},{"a":"or","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ur."],"f":[]},{"a":"ora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Se R. Pipping, Studier i nord. filol. 8: 99 ff."],"f":[]},{"a":"ora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oradder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som ger dåliga råd, oförståndig, obetänksam. jnconsulatus (fel för jnconsultus) . . . oraddher GU C 20 (hand 2) s. 20. awi at iak slo mina skatu j häll for mina oradha hustru skuld Prosadikter (Sju vise m B) 200 ."],"f":["oraddher . ","oradher: -radha Prosadikter (Sju vise m B9 200), "]},{"a":"oradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166, 176. 2) skadligt el. obetänksamt företag. thätta oradit insköt honom diäflin mädh sinom forrädilsom MP 4: 211 ."],"f":["orad )"]},{"a":"oradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags finare bakverk. collerida panis tenuis idest subcinericius ooradh ok llithit frinth GU C 20 s. 123 . Brasks Matordn 7, 10 ."],"f":["oo- . ","-raadh )"]},{"a":"oradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oråd, skadligt el. dåligt råd. radh är ey bätra än oradh wtan thäth taks i tidh (arent consilia temporis absque bria) GO 51 . ib 140 . 2) skadligt el. obetänksamt företag. pharao konung träghar at han lät idher lidugha, oc hans män sighia, at thz war mykith oradh MB 1: 315 . ST 335 . \" wändo ater aff sino oradhe \" Lg 3: 241 . her warda finnas raadh til oraadh BSH 5: 303 ( 1508) . ett orådh . . . för siig tage RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263. BSH 5: 339 ( 1509) , 474 (1511), 486 (1511)."],"f":["oraadh )"]},{"a":"oradhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skadlig el. dålig ingivelse, oråd. tha fik then mannyn eth oradhan fore sik, swa ath han lagdhe sik, medh enne fule quinno MP 5: 141 ."],"f":[]},{"a":"oradhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Isl. úráðligr] orådlig. wore ekke oradeligt . . . at wij met the lûbzke tilbude at thet motte komme til friid oc opslagh mellem suerige, the lubzke oc kongen FM 486 ( 1510) . \" om saa belagades, thet then werdig herre komme tha til wastena . . . tykte myk icke oradeliget wara \" BSH 5: 521 ( 1512?) ."],"f":["oradeligit . ","oradeliget ) , "]},{"a":"orakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" [Fdan. uraget] utan radering. eet opet pärkmens breff vraghet oc vscrapet FH 8: 4 ( 1414) ."],"f":["vraghet FH 8: 4 ( 1414) , "]},{"a":"oran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["orana bot","oruna- )"]},{"a":"oranbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oransakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke rannsakad. änkte j sinom ordhom ällir gerningom latir hon oransakath VKR VIII . MP 1: 242 . Bir 1: 110, 2: 174, 3: 432 . ST 385 ."],"f":["oranzsakadher: -at Bir 2: 174 ; 3: 432; -adha ST 385 ),"]},{"a":"oransakliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outgrundlig, outrannsaklig. gudz doma oranzsakligha diwphet ok grwndh (inscrutabilem divinorum iudiciorum abyssum) SpV 372 ."],"f":["oranzsakligher )"]},{"a":"orappadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke bortrövad el. fråntagen. hulkit . . . arffskifftning nw dömbes wid sin ffulle makt at stondande, orappet och ohindrat fför alle flödde och offöddhe aatalere STb 4: 270 (1512). effter thet hans ägher och fatighdom finzs her stedes orappet c oförskingeth ib 5: 334 (1521, Kop. måå for:de eric . . . thet (ɔ itt stegerhus) niuta . . . orappat och oclandrat aff födde och ofödde til evigh tijdh HLg 3: 159 (1529)."],"f":["orappat . ","orappet ) , "]},{"a":"ordan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) orden, munk- el. nunneorden. wi . . . hawom os badhen ingiwit til nydala clostre i rettan ordasins brodherskap SD NS 1: 565 ( 1406) .","2) ordning, vapenslag. mällen sollanärana, bysso skyttarna, äller hwath ordan the kwnna wara j härenom PM 34 . 3) ordning, bestämd plats i hären. han haffde stridh giorth annarledis än bwdith war j rättom ordan oc skikkilse PM 20 . \" at jngen skal dirffwas skelya segh fran härenom äller banerno vndy hwilkit hwar är j sinom ordan skikkadher \" ib 22 ."],"f":[]},{"a":"ordan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) ordning, bestämd plats i hären. slagordning. jnthe är nyttogaren j steidhenne än ath halla rättan ordan oc skikkilse PMSkr 132 . ib. ib 133. - led i slagordning. mällen hwan ordan skal wara sex föther . . . the förste oc främste twaa ordines . . . tridie ordanen skal wara haffwandis läth waakn ib 137 ."],"f":[]},{"a":"ordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spets, udd, vinkel. om (del av) tomt o.d. . . .gunnar . . . lät tilscriffua hans kromma . . . then ordhen som ligger jempt vt aff thy stenhuseno KTB 73 (1435). wplät hans . . . then orden som ligger nest westan wiid hans port ib 90 ( 1474) . - udde, näs. oppa badha sidhor om ena hall wästan for sydhersta ordhin oppa fornämpda lidharnom Tunberg Sv. medeltidsreg. 65 (1435).","2) hörn . . . ena ghtebodh, som ligger j stokholme sudher korntorgh j ordhnom twers ouer arande flaminghes Svartb 217 ( 1400) . än gardh . . som ligger j ordhenom j mellan smedhiogatw ok sydhraportz gatw KTb 78 ( 1440) . . . . ena gatwbodh medh hws och iordh ligiandis vestasth och sönnasth j ordin vidh benkt trömbilz gordh ATb 2: 234 ( 1483) . en gardh . . . vestan clostridh pa orden norden fore jens sartors gardh STb 2: 260 ( 1488) . ib 4: 214 ( 1511) . \" och är thet hus belegit j orden pa korsgathen man gaar til swarbrode \" ib 4: 251 ( 1512) . ib 5: 35 (1515), 89 (1515), 132 (1516), 143 (1517), 245 (1519). (Vissa fall kunna möjl. föras till 2).","3) begynnelsepunkt, början, se föregående ordh, n. 1varmed detta ord synes ha associerats i denna användning. Jfr Sdw 2: 1278. 4) ort. ett fjärdedels, kvintin; ss måtss- och vitsenhet. gaff iak . . . hanom . . . ena skeedh, hon wogh x orter silfs FH 3: 101 ( 1447) ."],"f":["ord . ","ort . ","orter FH 3: 101 ( 1447) . orth), "]},{"a":"ordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fran ordhe ok til ända (ordh fran ordh til ända), (noggrant och fullständigt) från början till slut. Se Sdw 2: 170 sp. 1 och 1278.","3) tal, samtal; överläggning. \" war han j taal loch til orda medh menege radit . . . om tet breff Stb 3: 243 (1498). bediendes . . . iders nades högmektighet wille werdes höre them til ordz \" ib 5: 352 (1521, Kop) . ib 347 (1521, Kop), 356 (1522, Kop), 359 (1522, Kop). - om inställelse inför rätta. STb 3: 330 (1497). thet han skulle komme them til orde j raadzstuen wid sin xij mark ib 5: 70 ( 1515) . stod örian . . . til talss och orde med hsutrv cristine . . . jn för rettin ib 231 ( 1519) .","4) tal, rykte. \" för än man wisthe ordha aff skulle man formoghe sik xx eller xxx tusendh böndher til ath katha vp en engilbricht riket offwer halsen \" HSH 18: 29 ( 1495) . om thet folkit komber her swa mykit aff reffle medh sten cristiernsson, som ordh är, vijc, ath the jngelunde vele haffue thöm j stadin STb 3: 330 (1497).","5) ord, löfte. \" haffuer han thet giortt vppa sin eghin oordh, tha swari sielffuer STb 1: 50 (1476). tha swarade laurens, at wij ey kunne forlikes, for thy han holler ey ordh, thaal eller forlickan \" ib 3: 460 ( 1499) . ib 4: l209 (1511). ful makt . . . at vare til ordz oc daktingen med . . . k. christierns capiteynere oc höffwitzmen HSH 17: 82 ( 1520) ."],"f":["ord . ","oordh BSH 3: 292 ( 1470)","med art. orden SD NS 3: 493 ( 1419) ; ordhren ib), ","*ordha slagh","ordeslag )"]},{"a":"ordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hörn. \" eth steenhws a kirkie gathunne i orden wiidh torghit \" FH 4: 45 ( 1456) . \" een gardh som beläghin är när hanom i oordhen \" SJ 63 ( 1436) . \" mädh norra ordhenom ib 97 (1440). \" ib 249 (1456?), 249 (1453), 258 (1457). Urk. fr. 1424, 1435, 1474 (enl. meddelande af Bibliotikarien C. G. Styffe). 2) ort, ett fjärdedels qvintin. skal man taga . . . colloquntida ɉ quintin oc ɉ ord LB 7: 329 . \" en orth myndre eller mere \" HSH 19: 14 ( 1497) ."],"f":["oordh . ","orth )"]},{"a":"ordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["orda, tala, prata. \" lhan hadhe syälff ordath ther om, thet, the skulle baka och brygge \" GPM 2: 21 ( 1508) . Jfr forordha."],"f":["supin . ","ordath )"]},{"a":"ordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr for-, mäts-ordhan."],"f":[]},{"a":"ordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utlåtande. \" epter theris rantzaken och flere töteres och godementz ordhen, som ther offuer sende haffwe warith \" STb 3: 217 ( 1495) . Jfr for-, mäts-, vits-, ordhan."],"f":["-en )"]},{"a":"ordhbfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mångordig, pratsam. \" ordhfulla quinnor the som ondan käpt hafdho \" Bo 14 . \" ordhfulle oc talurifwe (verbosi et loquaces) ib 158. then ordhfulle mästarin (magister ille ventilator verborum) \" Bir 3: 160 . LfK 143, 189 . ordhful talan Bir 2: 228 . ib 1: (Cod. B) 350 ; 3: 348; 4: 307. skulu the klärkia vtuälias til mina gerning som ey haua ordhfullan visdom vtan ödhmiukt ib 2: 131 . ordh fwlt sqwalder Ber 155 . - talför, ordfyndig, munvig. han war swa ilzcoklokir oc ordhfullir, at iac formatte ey forvinna han mz ordhum KL 192 . - Jfr ordha fulder."],"f":["-fullir )"]},{"a":"ordhbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnbod. \" the oordhblodhin widh gatwna vnder sama hws \" SJ 12 ( 1423) ."],"f":["oordh- )"]},{"a":"ordhbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnbod. KTb 62 ( 1428) , 70 (1433)."],"f":[]},{"a":"ordhbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utspridare af rykten, qwvallrare. aff tolk ordbarare matte mykit ont ok twedrect aff koma SO 109 ."],"f":["ordbarare )"]},{"a":"ordhebila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvass el. skaprslipad bila. IIII par ordhebyllor FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["ordhebylla )"]},{"a":"ordhförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ordhbärare. LfK 107 ."],"f":[]},{"a":"ordhförirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som utsrpider rykten el. bär skvaller. bakandtirsko oc ordhförirsko (referendarias) höre ey abbatissa ällir confessor Bisk Nils´vis-st 199. FOVkl 212 ( 1444) ."],"f":["-erska )"]},{"a":"ordhförning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tal, prat. swa dana thalan eller ordhförnyngh wara mellan at föra FH 5: 12 ( 1461) ."],"f":["-nyngh )"]},{"a":"ordhgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörngård. KTb 60 ( 1428) ."],"f":["ord- )"]},{"a":"ordhgrander","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ordgrander."],"f":[]},{"a":"ordhgrander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i full öfverenstämmelse med juridiska formaliteter; med laga formaliteter öfverlåten? ath fri ok hembla ok orgrant göra thet formempda goz . . . for alla the ther kunno vppa tala SD NS 1: 314 ( 1404) . ib 334 (1404), 464 (1405). ath fri ok hämlba (för hambla) ok ordgrant göra thän for:da gardh . . . for:da olaff joonson ok hans arfwm for alla the som ther kunno oppa talal ib 601 ( 1406) ."],"f":["orgrander )"]},{"a":"ordhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnhus. thät fornempda ordhusit SJ 58 ( 1430) ."],"f":["ordhus )"]},{"a":"ordhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnhus. KTb 56 ( 1426) . STb 2: 154 (1486), 5: 137 (1516)."],"f":["ord- . ","oord- )"]},{"a":"ordhkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oordwexla. \" ey wil iak mz tik disputera äldher ordh kasta \" Su 116 ."],"f":[]},{"a":"ordhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ordhållig, löftesbrytande. GPM 2: 327 ( 1509) . \" en ordlös fföredere STb 4: 262 (1512). \""],"f":["ord- . ","-löss )"]},{"a":"ordhmältogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["talför, pratsam? are[o]logus . . . ordh mälthoger GU C 20 s. 34 ."],"f":[]},{"a":"ordhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr oordhna."],"f":[]},{"a":"ordhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["talför, munvig. öpt siluestrum yfrit ordoghan vara ok kiäpthardan Bil 85 ."],"f":[]},{"a":"ordhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr sanordhogher."],"f":[]},{"a":"ordhsidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["talesätt. \" är än nw en ordsidh far väl ok stat j froda fridh \" RK 1: (LRK) s. 217 ."],"f":[]},{"a":"ordhstenbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnbod af sten. then ordh stenbodh meth en kellare SJ 349 ( 1468) ."],"f":[]},{"a":"ordhstenhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnhus af sten. SJ 58 ( 1430) ."],"f":[]},{"a":"ordhstäf","b":[],"c":"","d":"","e":[" . n. 1) ordstäv, talesätt, stående uttryck. thet er eth gammelth ordhstedh men plegher sighie komber ecke tordön trwl forgha jordhen GPM 2: 176 ( 1504) . ","2) inledningsstrof? dansstrof, dansvisa? Se Sdw 2: 1278."],"f":["ordhstedh )"]},{"a":"ordhstäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) talesätt, stående uttryck? refräng, slutord? til hwaria sach ther marsken swara ordstäffuit monde jw swa wara wtan man kan thz swa finna at the honom medh rettha offuervinna the sculo honom lydha och skatta tha heller the sculo alfändens vllykka fa RK 2: 4743 . 2) inledningsstrof? thera forman gärlekir han burdhe oc sang thzta ordhstaff: redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha: oc gildo mz synd venisto jomfrw Bil 877 ."],"f":["ordhstaff )"]},{"a":"ordhstävi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1278."],"f":[]},{"a":"ordin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ordning, regel.","1) ordensregel. \" waar ordin sigher swa \" RK 1: 329 . 3) förening af menniskor som lefva efter en ordensregel, munk- el. nunne-orden. thässe limnadzsins ordins munka (professores ordinis istius) Bir 3: 208 . \" ofwirgaff sin ordon oc munka lifwirne \" ST 91 . \" sancti bernardi orden ok liwerne \" SD NS 2: 228 ( 1409) . thera ordens reghel ib 1: 381 ( 1404, gammal afskr.) . j sancti saluatoris ordins clostrom VKR 1 . \" at opinbara oc skipa een nyan ordin oc reenlifue ib. huilkins ordins reenlifue är swa skipath ib. gaa til annnan ordin oc reenlifue \" ib 27 . ib 2, 5, 7, 8, 9, 12 . Bir 4: 23, 25, 49, 59, 72 . ST 155, 426 . Lg 3: 417, 433 . Su 153 . LfK 152 . wil jach ordon mz idher Di 291 . \" gaff sik j ordhon mz them ib. bleff widh ordonen lenge sydhan \" ib 294 . Jfr kartysa-, predikara-ordin. 3) ordning, bestämd plats. systrana sithin bägghia wäghna a höghra hand oc winstra äptir sin orden Bir 5: 37 ib 85 . the systra som wiku thiänist haffua äpther sinom ordhin ib 72. ib 90 ."],"f":["-ins Bir 3: 208 ; VKR 1, 7, 8, 12 ; ","-insins ib 8, 9 ; Bir 4: 49 . ","ordhin ib 5: 72 . ","orden SD NS 2: 228 ( 1409) ; Bir 4: 25, 59, 72, 73, 5: 37, 90 ; Su 153 ; LfK 152 ; ","-ens SD NS 1: 381 ( 1404, gammal afskr.) ; Bir 4: 23 ; ","-enin VKR 5 . ","ordon ST 91, 155, 426 ; Lg 3: 433 ; Di 291 ; ","-onen ib 294 . ","ordhon Lg 3: 417 ; Di 291 ), ","ordins bok","ordens- )"]},{"a":"ordin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (NMU 1: 158 (1508)) eg. ordning, regel. 2) munk- el. nunneorden. watzstena closter . . . vphoff oc hofwdh thens helgha renliffues ordinsens som kallas sancti saluatoris oc sancte birgitte orden Fyra handl rör Vkl 286 ( 1458) . SJ 2: 179 ( 1490) . MP 5: 28 . \" flere abotess aff wart ordin \" NMU 1: 158 ( 1508) . \" medh alle the . . . privilegijs som wij särdeles hafuom ytermera af romara kyrkia än andra orden Bureus Sumlen 50 (1527, avskr.). Jfr grabrödhra-, predika-, predikara brödhra-, renlivis-, svartbrödhra-ordin. 3) ordning, bestämd plats. - (led i) slagordnng. ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed \" Troj 117 . 4) ordning, skick. wndra jak hwi thu tilscriffwar ensampnom jomfrum thänna frukt, ok at thu synis wthelykia them som swa dana orden (ordines) haffwa, som mykit äru forskyllelighin SpV 15 . \" oskrymptelikin astwndan hälaghe renliffwis skikkan ällir ordon \" ib 160 . 5) ordning, grupp, klass. cherubin thz äru hälgha ängla aff andra ordenen Mecht 117 . \" the hälgaste andane iämwäl aff seraphin orden \" ib 120 . \" alla gudz ängla stodho fore gudz domstole skikkadhe hwar äpther sinne orden \" ib 158 . "],"f":["-enen Mecht 117 . ","lordon SpV 160 ; (pl.) Troj 117 . - onen MP 5: 28 . ","aardhan STb 1: 377 (1482)), ","*ordins brodhir"]},{"a":"ordinera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förordna. \" suerigis rikis sendebod. som ordinerede och beskickede äre medh rigsens werff och ärinde til liffsland \" FH 1: 120 ( 1493, gammal afskr.) . Jfr forordinera."],"f":["-adher )"]},{"a":"ordinera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beder jagh . . . her jaob erichiebiscop j wpsale . . . ffor:de messor och guz tienst ordinere och beskicka fframdelis STb 5: 306 (1513, Bil). han lagade oc ordinerad xxvj skockar och härar Troj 122 ."],"f":["-ade . ","-at )"]},{"a":"ordineran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anordning. \" ffrw birgittas breff woro gill och fulkomplik meth same dickth scrifffuilsse och ordineran som the meth fförsta scriffuilsse wordo samansatt dictad ok ordinerath oplanath och offworendh \" SJ 2: 319 ( 1472) ."],"f":[]},{"a":"ordqvädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bil 382 . \" almoghans ordhquädhe var swa om han \" Gr 281 . Bir 1: 394 . - ordspråk. swå som six i gamblo ordquädhe: hwar är sina wilda win KS 8 (17, 8) . ib 46 (117, 49), 7 (119, 51), 467 (165, 73), 70 (173, 77), 71 (175, 78) . Su 85 . Bir 2: 66, 141 . \" hawa wiise klärka fore ordhqwädhe, at ängin liknilse rinder allom fyrom fotom \" MB 1: 397 . \" äfte almänneliko ordhqwädhe \" KL 302 . Bir 2: 55, 3: 151, 333 . \" thz ordhquädhet som mz r alt ofgäft \" Su 423 . \" thz bansatta ordhquädhet \" ib 421 . - ordspråk, visa, spe, gäckeri. vardh thöm til ordhquädhe (factus est ilis in parabolam) Bo 182 . Jfr ordha qvädhe."],"f":["ordhkuädhe Bir 2: 55 )"]},{"a":"oredder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oförberedd. lhuru hon oredh, oc oscriptat skulde ananma swa höghelika gaffuo Mecht 197 . 2) icke iordningsställd. ath wi giwm . . . herra beynkte . . . ena oredda kvärn mz fors ok kwärnastadh NMU 1: 82 ( 1399) ."],"f":["oredh ) , "]},{"a":"oredder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförberedd. \" äru alzstingis orädde oc obeskikkadhe \" Su 293 ."],"f":["orädder )"]},{"a":"oredha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loreda, oordning, förvirring. \" jon . . . giorde en ganske stor orede oc förrederii jn pa landet och almogen sTb 5: 226 (1519). flyta nakon aff then spetzen han är j satther först. är göra oredo oc stora willo \" PMSkr 153 . ib 155 . HSH 15: 12 (1526? Brask)."],"f":["oreda )"]},{"a":"oredha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? oreda, oordning, förvirring. thz han aldrigh giorde thenne ooreedha RK 3: 760 . \" göre ther stoor oredhe bland almogen \" BSH 4: 293 ( 1501) ."],"f":["ooreedha . ","oredhe )"]},{"a":"oredhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oredligt. \" som emot them oredelige giordt hade \" HSH 24: 76 ( 1516) ."],"f":["oredelige )"]},{"a":"oredheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörlig, orättfärdig, skamlig. \" jach kan eij i nagen matthe besinne, hwru jach kan säthie tro tiill naagen aff the articla . . . för the rädelige och ocristelige stycker Rydberg Tr 3: 601 (1518). för thet skendelige oc orede: ca aaroop han hafver kommitoss paa \" HSH 14: 88 (1526, Brask) ."],"f":["orede- . ","orädeliger )"]},{"a":"oredhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörlig el. skamlig handling. thetta (ɔ: frigivandet av fångarna) giorde achillides troyaner till wilie, for then oreddelighet hans faderfader achilles giorde for troya, ath han saa lysteliga drap troilum Troj 306 ."],"f":["oreddelighet )"]},{"a":"oredhoboin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförberedd. at wi skolom ey finnas oredobone (imparati) nar owinie koma Bir 1: 192 . MP 1: 6 . Ber 154 ."],"f":["oredhaboin: -bona MP 1: 6 . ","oredheboin: -bone Ber 154 )"]},{"a":"oren","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" . den Mosaiska ceromoniallagen. wara sik fore oskiran mat oc orenom MB 1: 371 . \" hannar oreen thing ib. sidhan han wardher malata, eller andra ledh oreen ib. the diwr som ey drypia theras födho, hwilkn j laghin forbwdhos at offra swasom oren \" Su 293 . icke renad, ännu i skärselden varande. för alla orena siäla wägna DD 1: 154 ( 1494, nyare afskr.) ."],"f":["oreen . ","vren Bil 308 ; ","vreno Bu 135 . ","ören: örent Al 1627 ), ","oren . ","enl"]},{"a":"oren","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren. i eg. mening. jmmundus . . . oreen GU C 20 (hand 2) s. 13. monge som ära aff the aarena (Svartb fol. 256: oorena) sottena besmitade Svartb 382 ( 1440) . the olyobären som stormande wädher slar aff oc hentas wp wren PMSkr 340 . - oren. i sedlig el. religiös mening. eth offwerstort belethe . . . ther orena andana gaffwo swar wdw Troj 83 ."],"f":["oo- . ","w- . ","aa- . ","reen )"]},{"a":"orenleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orenhet. \" at sta mote kötzsins orenlek \" KL 328 ."],"f":[]},{"a":"orenlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orent, utan renlighet. orenlika byggia Al 1631 . KS 24 (58, 26), 43 (140, 46) . - orent. i sedlig mening. wrenlika lifwa Bil 308 ."],"f":["wrenlika Bil 308 )"]},{"a":"orenlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orent. \" mendose . . . fwlegha oc orenliga \" GU C 20 (hand 2) s. 132."],"f":["-liga )"]},{"a":"orenliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren, orenlig. \" vm nakakat vrenlikit drypir owan til a han \" Bir 2: 50 . all vrenlik thing (som naturen krafde) Bil 305 . - oren, smutsig, som afser orenlighet el. smuts. befälte henne thz fulasta oc orenlikasta ämbite . . . j klostreno war (jfr motsv. ställe KL 301: biwdhir iac thic at thu scalt ensamin daghlica rensa alt thz oreent är i clostreno) ST 272 ."],"f":["vrenliker: -lik Bil 305 . ","vrenlikit Bir 2: 50 ) , "]},{"a":"orenliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren, orenlig. \" mendosus . . . oreenlighen smittogher oc fwl i gerningom \" GU C 20 (hand 2) s. 132. - oren. i sedlig el. religiös mening. lönskaleghe oc wärldhinna gyri, ok annat tess liks oränlekit liffuirne MP 5: 95 ."],"f":["oreenlighen . ","oränlekit MP 5: 95 ) , "]},{"a":"orenlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är orent, orenlighet, smuts, träck. jlluuies . . . orenligheth GU C 20 (hand 2) s. 12. ib s. 106. engin orenlighet skal ther slaas wth STb 1: 213 (1479). the, som eedh gingo medh erich klensmet, ath han ecke giorde orenligheet j stadzsens byssa for smedien ther hon lagh ib3: 218 (1495). ib 324 ( 1497) . ib 4: 46 ( 1505) , 5: 34 (1515). kort rut skal förlicke sig med kemneren. hans folk förde orenlighet ib 183 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"orenlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är orent, orenlighet, smuts, träck. mz thräk oc alle orenlikhet Bo 182 . tarmana . . . ärw opfylthe mz klympade och ginomhärde orenligheeth LB 7: 79 . fiädhallin hauir . . . lönlikin vtgang sins orenlikhetz Bir 1: (Cod. B) 350 . KL 245 . MP 1: 6 . Gr 280 . Bir 1: 68, 156, 278 . MB 2: 269 . \" kasta wt oreenlicheet aff clostreno \" VKR 2 . Bir 4: 100 . \" wtwräka aff clostreno orenlikheter \" ib 5: 30 . - oren beskaffenhet, orenhet, orenlighet. likamins orenlikhet MB 1: 506 . ib 507 . \" for karsens orenlikhet ok fulo lokt \" KL 87 . Bir 2: 31 . - orenlighet, orenhet. i sedlig el. religiös mening. anduarþaþe sik alle orenlikhet oc wranghlikheet KL 186 . the bönin . . . skal vara fräls af alle orenlikhet Bo 103 . \" fly alla syndenna orenlighet \" Lg 823 . orenlikhetzsens ande MP 1: 28 . KL 196 . Bir 1: 95, 2: 107, 114, 3: 153 . Lg 69 . \" hafua skörlifnadz människior orenlikhetz (orena) huxilse ord ok gärningha \" MP 1: 71 ."],"f":["-heet MB 1: 507 . ","oreenlicheet VKR 2 . ","orenlighet Bir 4: 100 ; Lg 69, 823 ; MB 2: 269 . ","orenligheeth LB 7: 79 . ","orenlekhet: -hetz Bir 3: 153 . ","-ir ) , "]},{"a":"orensadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. adjj. icke rensad el. urtagen, orensad. om fågel. sma fogla stecta orensada Sex ekon tr 270 ."],"f":["-ader )"]},{"a":"orenska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fota orenska."],"f":[]},{"a":"orf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":["urf )"]},{"a":"orfegdh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urfegdh."],"f":[]},{"a":"orgha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["orghar Mecht 237 . med artikel. organer STb 3: 408 (1498), (ack.) ib 1: 189 ( 1477) , 3: 308 (1498), 4: 48 (1505). ack. örgana HLG 3: 80 (1524)),","*orgho bälgher","med art. orgabelgen),","*orgho köp","vrgho- )","*orgholekare","orgha- . ","orge- SJ 2: 15 ( 1476) . vrga- HLG 2: 102, 3: 4 (1516), 22 (1514)),","orgho leker","orgho mästare","orgha- . ","orge- )","*orgho pipa","orgo- )","*orgho virke","orga- )","*orgho värk","orgha- . ","orgawerk )","*orghovärks leker","orgha wärkx leker )"]},{"a":"orgha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orgel. \" harpo oc orghor (cithara et organo) at leka \" MB 1: 164 . \" lekandis j orghom \" ib 2: 173 . vrghonar stymadhe Lg 3: 569 . hördhe hon . . . vrghonar leka KL 345 . Bir 4: 59, 60 . MB 2: 230 . Su 137, 172, 201, 286, 327, 441 . \" wärdzlik qwinna är diäfwlsins orgha \" Ber 159 . "],"f":["oorgha: -or Su 286 . ","vrgha: -onar KL 345 ; Lg 3: 569 ),","orgho leker","orghalekir MB 2: 247 . orgha leekir Su 213 ),","orgho makare","orgamakare )","orghomästare , ","orgho sanger","vrgho- . ","orgha- )"]},{"a":"orghanista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orgelspelare, organist. ss tillnamn. Stb 4: 52 (1505). her larens vrgaista HLG 3: 80 (1524)."],"f":["vr- )"]},{"a":"orghelmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orgelmakare, orgelbyggare. ss tillnamn. vndher mester laurens orgelmakere hus SJ 285 ( 1460) ."],"f":["orgemakere )"]},{"a":"orghelmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" mattis örgelmester \" Skotteb 64 (1461-62). - Jfr orgho mästare."],"f":[]},{"a":"orgrander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skadelös, fri från minskning, okvald, oklandrad. Se Sdw 2: 1278."],"f":[]},{"a":"orhani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orrtupp; orre. \" een swart orrhane vppa en gron thwe . . . och pa hyelmen een orrhane howith och halss swartt Schegel o. Klingspor 212 (1480) jfr Hildebrand. Sv. Medelt. 2: 558). 5 fiäderhana oc 3 orhana \" VKU 141 ( 1570) ."],"f":["orrhana )"]},{"a":"orhöna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l[Jfr Mnt. ūhene, ūrhōn] orrhöna; orre. steek . . . järpa orrhöna eller fiäderhane Brasks Cal 266 ."],"f":["orr- )"]},{"a":"orhöns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orrhöns, orre, ornix icis epiceni generis sub sub articulo hec orhöss (fel för -höns) GU C 20 s. 392 . \" orrhöns eller fiäderhane \" Brasks Matordn 2 ."],"f":["orr- )"]},{"a":"original","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["originaldokument, huvuddskrift. \" som then prebendes origenall jnnehaller \" GPM 2: 93 ( 1499) . - Jfr origenale ib 66 (1508); pl. originalia PMBref 331 ( 1518) ."],"f":["origenall )"]},{"a":"orimlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orimligt, oskäligt. GS 30 ( 1380) ."],"f":[]},{"a":"orivin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["orifven, oförstörd. the funnu . . . ena graff af dyrum marmorsten än standa vriffna Bil 274 ."],"f":["v- )"]},{"a":"orivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oriven, icke nedriven oförstörd. sancte clara clösters kwärn som aaff aller oskad oc oreffuen standit halffuer AktKungsådr 28 (1501). HSH 13: 120 (1524, Brask). 2 icke sönderriven, hel. kennis jach . . . mik haffwa seeth och läsith eth herra aruidh göstaffsons oppna breff, oriffuit och ospilith FMU 3: 304 (1443, samtida avskr.) . ib 4: l203 (1463). Svartb 520 ( 1477) . FMU 5: 55 ( 1483) . ","3) odelad. \" arffuit . . . schal standa oskyfft och oreffuit til johannis baptiste STb 4: 142 (1507). \""],"f":["wrffwit FMU 5: 55 ( 1483) ), "]},{"a":"orka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. arbeta. orka, förmå, stå ut med. med ack. som ey orkadho (stodo ut med, förmådde gifva) allaledh dyrt offer MB 1: 479 . med dat. orkar han ey (kan han ej erlägga) botum SO 294 . ib 297 . \" hwar som ey orkar skipan sinne (ej kan bruka sin rätt till ållonbete) \" TB 74 . - med prep. wäkler os godh natura til godhan hugh eller godhgerhimerike, thy at himerike är ower wara natur ninga, oc forskullom wi ängaledh os gudz winskap eller himerike, thy at himerike är ower wara natura, oc änkte thing orkar eller forma ower sik siälfft MB 1: 392 . \" pläghir sundir slita oc slaa mz fotomen . . . thz diur som han orkir owir (animal cui prævalet) \" Bir 2: 98 . stort vnder war huru henna kroppir orkadhe ther vidhir Lg 3: 509 . - med inf. þu . . . orka väl äruuþa Bu 498 . thän . . . mik hafuir erlikare kläth en thu orkar mik klädha Bil 570 . Bo 13, 21 . \" orkä ey leghodränger þäninga bötä \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). orkar e han sin edh föra SR 13 . \" orkadhe ekke see sin son döö \" Lg 3: 377 . \" hwath orkin ij (kunnen I förmå eder att) fore transagoras saka alexandrum nw forwraka \" Al 1719 . \" äpter thy som hans päninga orka at klädha han \" MB 1: 81 . - med paart. pret. n. hon haffdhe näplika thz orkat lidhit Lg 3: 428 . - orka fram, orka, förmå, gå i land (med). med prep. mädh. thöm ther styra ville ok orkadhe äkke fram ther mz (regnare volenti et non valenti) Bo 195 ."],"f":[]},{"a":"orka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["eg. arbeta. orka, förmå, stå ut med. abs. \" swa lenge han orker och formagh \" STb 4: 13 ( 1504) . - med dat. ok letom han halzhwgga medan han äy botum orkadhe ATb 1: 41 ( 1455) - med prep. swa at iak orkar ekke til honom (non potero ad eum) SpV 521 . \" wthan the vng trä ära som ey orka vid frosth \" Sex ekon tr 263 . - med inf. jak vrkadhe bära han (ɔ säcken) ena SvRimd 44 . horkade han böta trem sinnom ATb 1: 41 ( 1455) . swa lenge husen orka staa KTb 89 ( 1474) . Sex ekon tr 264. PMskr 51. kalker orkar ey tola then starka hithan PMskr 562. polidarius war myket tiok oc feeth oc twntg ath han horkade napliga gaa oc sig regera Troj 75 . ib 177 . - förmå, vara möjlig att, gå att. orka fikonen ey wäl torkas aff solennas hita PMSkr 332 . wm the (ɔ bären) kwnna ey äller orka brwkas samma daghen ib 339 . HSH 13: 76 (1524? Brask)."],"f":["-ar . ","-adhe . ","orker STb 4: 13 (1504) ; HSH 13: 76 (1524? Brask). vrka: -adhe SvRimd 44 . ","horka: -ad (h)e ATb 1: 41 ( 1455) ; Troj 75, 177),"]},{"a":"orkolös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Fnor. orkulauss] sysslolös, overksam. hwi sat han swa länge orkolöös MB 1: 31 . ib 33, 128 . Su 386 ."],"f":["-löös MB 1: 31, 33) ,"]},{"a":"orkolösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["overksamhet. Bo 45 ."],"f":[]},{"a":"orlof","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["orlofua Fr 1999 (i rimsl.) . aarloff SO 5 . orluf L.). n. "]},{"a":"orlof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lov, tillåtelse. 2 stoodhorss, meth orloffue sakt, fik jac aff for:da mölnare VKJ 241 ( 1466) . \" mädh edhre nads orloff swarar jak til edher fförsta spörsmal JMPs 452. - orlov, tilllåtelse att lämna tjänst, avsked ur tjänst. lhans . . . pige vort zack til iij marck fore festa peninga hon hade tagit mothe sin matmoders vilie eller orloff STb 3: 280 l(1496). \""],"f":["-loff )"]},{"a":"orlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva tillåtelse att gå, låta gå, afskeda, hemförlofva. med ack. orloffwadhe jouse folket MB 2: 66 . - gifva tillåtelse el. dispens åt, fritaga. med dat. magho kirkionna formän orlowa mannom, mot thy at war herra biwdher siälwer MB 1: 464 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"ormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) orm. thy hawer diäflin sina wist ok heman j tolka hiärta som en ilskafuller ormer ok ether matker MP 4: 150 . ormen bliffuer bwndhin aff ordhen som trolkarlen sigher ower honom JMÖ 8 . PMskr 476. sedhan gingho the til andra sälla, jh hwilka the ingingho, somme j paddho liknilse, somme j orma oc somme j draka liknilse JMPs 401. 2) insekt, kryp. Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 51: 347. PMskr 256. rwtith trä thär etherkoppor haffwa gangith äller andre orma ib 285 . - Jfr lind-, räf-, skogs-, vatu-ormber. "],"f":["ormer MP 4: 150 )","*orma blaster? , ","*orma dövare , ","*orma gräs","-grääss )","orma gräs rot , f. Se Sdw 2: 1279. ","*orma hovudh","-howdh )","*orma konunger , "]},{"a":"ormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) orm. \" lät orma röras \" Bu 101 . \" tua öþor ok tua slar ok tua orma \" ib 506 . \" styggis som widh en orm ellir ödhlo \" Bil 455 . \" stundom födhis ormber aff orme \" MB 1: 294 . han är swa som ledhaste ormbir j minne a syn thy at swa som ormen är styggare ok människiomen hatughare än nakar annar Bir 1: 70 . Bil 236, 830 . Bir 2: 37, 3: 73, 74, 75, 77 . MB 1: 160, 161, 265, 284, 293 . Lg 91 . \" orm i qwidh \" LB 7: 10 . - ss hjälmprydnad. Di 59 . - Jfr er-, eter-, hug-, hus-, spol-, stikil-, tomt-ormber. 2) kryp, lus? orm i haar LB 7: 11 . \" for orm tak pors ok malörth ok läg j ätikio ok twaa hoffuidith ther wthi \" ib 2: 32 (båda ställena möjl. att hänföra till 3). 3) ormlikt el. masklikt utslag, reform. for ringorm a hals eller annar stadz tak een grönan heslewandh ok brädh smör j eenno panno ok läg honum j medh ok smör sidhan ther som ormen ligger LB 2: 32 . Jfr ring-, räformber."],"f":["ormar ) , ","orma bit","-biit LB 7: 9 ),","orma galder , ","orma gräs rot","orma kyn","-kön )","orma skin , ","orma skiul , se orna skiul.","orma stynger , ","orma tan , ","orma torn , ","orma thräkker , ","orma unge , ","orms bit","-biith LB 2: 40 ), ","orms eter , ","orms stynger","ormzstyongher )"]},{"a":"ormbit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = orma bit. Bir 2: 6 . Jfr orms bit."],"f":[]},{"a":"ormbitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ormbiten. Bil 750 ."],"f":[]},{"a":"ormhuggin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ormbiten. \" orm hwggith fää \" PMSkr 214 . ib ib 235, 471, 476 ."],"f":[]},{"a":"ormskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ormskinn. GU C 20 s. 247 . ib (hand 2) s. 24. eth ormskin som ormen är wthkrwpen aff PMskr 213."],"f":[]},{"a":"ormsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ormlik. \" han är suasom orm vnge föddir aff ormslicom (sepentino) fadhir oc ormslike oc etirlike qvinno \" Bir 3: 75 ."],"f":[]},{"a":"ormstungin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ormbiten. PMskr 463."],"f":[]},{"a":"ormstynger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ormstyng, ormbett. \" doger för . . . ormstyngh \" LB 8: 48 . doger ffore ormstingh ib 2: 44 . for ormstign ib 60 . Jfr orma-, orms-stynger."],"f":["-stinger . ","-stingher )"]},{"a":"ormunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ormunge. Bir 3: 75 . Lg 3: 209, 211 . Jfr orma unge."],"f":[]},{"a":"ormynd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urmynd."],"f":[]},{"a":"ormyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plantago coronoqus Lin.? \" serpentina ormyrth \" LB 6: 284 ."],"f":[]},{"a":"ormyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"orna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urna."],"f":[]},{"a":"orne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fargalt. LB 7: 237 . VII söer och II orne her vedh slottet och LX söer och II orne i ladegarden HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr runi. "],"f":["orna skiul","-skywl )"]},{"a":"ornera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pryda, smycka. J Buddes b 7, 9. prestä . . . herliga orneradhe swa som til at syunga messo ib 115 . ib. PMBref 332 ( 1518) . wärdoghe härra som ären pryddhe oc orneradhe mädh wisdomsens dyrom stenom JMPs 525."],"f":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"ornera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pryda, smycka. \" kirkionna gaffla . . . orneradho the oc pryddo mz kronom aff gulle oc gulspirom \" MB 2: 230 . \" wärldinna skapare haffwer swa hedherlika ornerat hymblana mz stiärnom oc planetom \" Su 203 . ib 146, 181, 202, 280 . ST 527 . LfK 242 ."],"f":[]},{"a":"oro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oro, störande. \" för en biscopen mädh confessore haffua fulkomligha hört oc ranzsachat, eenfalleligha oc vtan oro \" Abbedval i Vkl 90 ."],"f":[]},{"a":"oro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oro, ofred, ofredande. han hauer ider radhit mykla wro RK 1: ghra oro aff konunghenom (aff) cecili(a) Bil 781 . Bir 1: 238 . \" han skal ey swa akta ok älska litla hwilo oc roo at han skal koma j langa oroo \" ib 3: 338 . the sagdho sik ey thora minzsto myg göra oro j hans herberghe Lg 164 . - oro, störande. hon ville ängom göra oro (inquietare) Bir 3: 201 . \" enkte stim älla bang androm orogörande \" Ber 30 . 2) oro, oväsen, buller. diäfla giordhu jemdighra vro ther som för j rom Bil 303 . skildir fra värlinna oroo (strepitu) KL 225 . 3) ansättande, äggande, frestelse. matidiana hafdhe dighra vro aff sins husbonda brodher til wloflikan lusta ok älskogha Bil 346 . 4) oro, inre oro, bekymmer. hiärtans oro MB 1: 440 . \" hafdhe han omak ok oro j hughenom \" Bir 1: 325 . 5) lidande, qval, plågor. han (Regulus) hiölt sin eedh sina fiende troo ok leedh ther fore stoor oroo MD (S) 261 ."],"f":["oroo . ","vro Bil 303, 346 . ","wro RK 1: 3812 )"]},{"a":"oro","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) oroa, ofre. \" han oroadhe anastasiam \" Bil 486 . \" forbödh os gudh at oroa them \" MB 1: 431 . 2) oroa, besvära, störa. thässo gudz huse swa opta oc hardelica oroar Bo 137 . oroa ey hans hwilo mP 2: 224. 3) oroa, anfäkta, fresta. nakar rönt giri orodadhe mantzins hugh MB 1: 144 . \" gudhlika män oroar han (dsjäfvulen) \" ib 277 . hon later ey aff at uroa (Cod. A fresta 234) swenin daghlika mz oföghelikom ordhom ib (Cod. B) 549 . Bir 1: 50, 252, 312, 2: 87 . 4) oroa, bekymra. oroande j vmsorg (inquietans per solliciudines) Bir 1: 278 . - refl. oroas, 1) oroas, besväras, plågas. skal iak kasta mina thistil borra j hännas klädhis fald aff hulkom hon skal mangfallelica oroas (inquietabitur) Bir 3: 31 . \" iak skal insända j hänna hiärta vmskiptelica thanka aff hulkom hon skal mangfallelica oroas (perturbabitur) ib. oroghas aff laghanna härsko ok thungha \" ib 1: 252 . \" at thänkia laghin wara mykit othologh ok at han skulde oroghas j thera gömo ib. \"","2) oroas, anfäktas, frestas. \" thu oroadhis aff ängo otholomodhe \" Bir 1: 390 . 3) hafva svårgighet? at the skuldin ey ofmykt oroas (inquietraentur) at faa sömpn äptir mödho ok äruodhe af them hardha klädhabonadhenom Bir 1: 361 ."],"f":["uroa MB 1: (Cod. B) 549. orogha Bir 1: 252 ; ","-as ib (på två st.). -ar, -adhe), "]},{"a":"oroliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Nyisl. úroligr] 1) orolig. mz . . . orolicastom hugh oc sinnom Bir 2: 273 . Su 338 . \" vardh swa orolikin i sinom krop at ängin formatte han halda \" KL 363 . qwinnan . . . haffde varit . . . orolighen MB 2: 121 . \" tungan är orolikt ilt \" MP 1: 172 . al vanskipat thing osynlik äru orolik ib 2: 60 . 2) oroande, besvärlig, plågsam. then swedhen oc orolike kladen PM 19 ."],"f":["-likin KL 363 . ","-lighen MB 2: 121 ) , "]},{"a":"oroliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) orolig. inquites . . . orolegin GU C 20 s. 511 . jmportunus . . . atträghen beträffwin och oroligh ib (hand 2) s. 16. jnfestus a um genwerdogher vredher oc orolighen ib s. 26 . \" almogen är naturliga oroligen, och fåkåta (populus suapte natura tumultuatur) \" PMSkr 670 (avskr.)"],"f":["oroligh . ","orolig(h)en . orolegin),"]},{"a":"orolikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["orolighet Bir 5: 5 . ","oroligheth Lg 3: 133, allom giffwin til huilo, omwändhis them til orolikhet Su 117 . Lg 3: 133 . Bir 5: 5 . haffwer . . . giort androm skadha oc orolikhet LfK 160 . - orolighet, beteende hvarigenom man oroar el. ofredar. pukannas orolikhet Lg 3: 414 ."]},{"a":"orolikhet","b":[],"c":"","d":"","e":["oro. fämpte (girighetens dotter) är een orolikhet j samwiteno SvKyrkobr 355 . \" göra the tyhem andro bimen oroligheth \" PMSkr 304 . - otrolighet, beteende varigenom man oroar el. ofredar. thätta diwrih haffwer ey storan krop, wthan swa stora grymhet ok orolighet (inquietudines), ok starkhet haffwer thz i sik SpV 437 . stridzfolk . . . faar offta inbyrdis oroligheth oc kiff j härenom PMSkr 141 ."],"f":[]},{"a":"orosamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oroligt. \" atj orosambliga medh idher wndersata sa leffwa skule Hist Tidskr 1949 s. 252 (1512, H. Gadh). \""],"f":["-sambliga )"]},{"a":"orost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1279 och T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift LV I: 3 s. 193."],"f":[]},{"a":"orre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orre. Jfr L. Moberg, Nysv studier 28: 1 ff."],"f":[]},{"a":"orre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orre. ss tillnamn. \" gudhmundus et nycholaus filij petri crondam dicti orræ \" SD 3: 37 ( 1311) ."],"f":[]},{"a":"orrim","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst.? eeth marchland jordh . . . engo wndantakno, som ther till liggär äller tillighat hafwer aff aldher, förwtan skarpo och orrim, vtan alla atherkallan SD NS 3: 572 ( 1420) ."],"f":[]},{"a":"orrosta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid. Se T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift L VI: 3 s. 181 ff."],"f":[]},{"a":"orrosta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid. vespasianus stridde ok sigradhe xxxij orästur (tricesies et bis cum hoste confixit) Bil 319 ."],"f":[]},{"a":"ort","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. förkortn. för ortogh(er). vij spen rogh xi orth spannen ATb 3: 218 ( 1509) ."],"f":["orth )"]},{"a":"ort","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m., se ordh, m."],"f":[]},{"a":"ortogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se örtogh."],"f":["-ugh . ","-igh )"]},{"a":"orudder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["orydder )"]},{"a":"orutin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. orutten, ej ruttnad. thäs vphängda manzsens likame bleff orutin ok vtan onda lokt thre wiku KL 22 . Bil 652 . MB 1: 107 . KL 26 . MP 1: 50 . VKR 82 . Bir 3: 239, 4: 40 . Lg 69 ."],"f":["orotin MB 1: 107 . uroten L.)"]},{"a":"oryggelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oryggligt, utan inskränkning. hwad tw biwder thz skall oryggeliga fwlkompnas Troj 67 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"oryggiadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oryggad, orubbad, orygglig. \" tha skulle thenna gaffwan haffwa standet stadugh och fast och oryggiat medh nokre lijst \" SJ 223 ( 1453) ."],"f":[]},{"a":"oräddelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan rädsla, dristigt. KL 16, 194 . Bir 2: 153, 3: 91, 133 . VKR XIV, XIX . Su 368 ."],"f":["orädlika KL 16 )"]},{"a":"orädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) orädd, oförskräckt, utan fruktan, dristig, frimodig. tröste þöm ok baþ þöm vrädda up standa Bu 185 . \" räkte hon fram halsin orädh \" Bil 539 . far orädder MB 1: 254 . \" frome hälade ok men vrädde \" RK 1: 393 . Bu 181, 398 . Bil 226 . MB 1: 505, 2: 404 . KL 187, 411 . Bir 1: 168 . RK 3: 22 . 2) utan fruktan, obekymrad, trygg, säker. han ma vara sua oräddir (securus) suasom kyklingin vndir modhirna vingom Bir 2: 89 . RK 3: (sista forts.) 4683 . \" thw vari aldre oräd (secura) vm thik \" Bir 2: 165 . \" han war orädder eth aar vm maat \" RK 1: 2247 . \" han war orädder wm thera dödh \" ib 3971 . \" mente wara oräd (utan fara) for all the swerd i wärilden wara \" Di 49 ."],"f":["oredh RK 3: (sista forts.) 4683. wrädder Bil 226 . v rädder: -an Bu 181 . ","vrädder: -a ib 185 ; ","-e RK 1: 393 . ","vredder . ","-an Bu 398 ),"]},{"a":"orädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) orädd, oförskräckt. (?) fretus . . . studder trygger ok siorädder (trol fel för orädder) GU C 20 s. 292 ."],"f":[]},{"a":"oräfsaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oräfster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. dj. L."],"f":[]},{"a":"oräknadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oräknad, icke tagen i beräkning. gaff hanom sina betalning til fulla nöghio lxxx (80) marker i giort silfuer ok redhom päningom gerningena i silfrit oräknadha SJ 145 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"oräknadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oräknad, icke inberäknad. HLG 2: 59 (1517)."],"f":["oreknath )"]},{"a":"oräknande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ojämförlig, makalös; obeskrivlig. jnenarrabilis . . . oreknande GU C 20 (hand 2) s. 24."],"f":["-rek- )"]},{"a":"oräknande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ojämförlig, makalös. j honum var . . . oreknande (incomparabilis) snille Bir 2: 46 ."],"f":[]},{"a":"oräntadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fri från ränta; om fastighet: för vilken ränta icke betalas. affhendhe vaste monsson sygh ffornempde tompth . . . och tyl egner honom . . . tyl ewerdelyghe eghe ohindhre och orenthede vthan alle renthe elelr aff geldh KTb 119 ( 1523) . ib 120 ( 1530) ."],"f":[]},{"a":"orät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Jfr orätfanigin."],"f":[]},{"a":"orätfangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["orättfången. \" aff orätfangno goze \" ST 189 . ib 483, 484, 494, 498, 499. en oräthir fangin (för oräth fangin) päningir han draghir wth adhra tiio GO 256 ."],"f":["-fangno . ","-fagno ST 498 ),"]},{"a":"orätfärdhelika","b":["ab","av"],"c":"adj.adv.","d":"","e":["orättfärdig, orättvis, orätt. \" öffver alla orettferdoga saker \" FM 121 (1501, gammal afskr.) . \" thet trwgelige orätfärduga ban eder nade mich med trvger \" HSH 24: 107 ( 1517) . \" at the engen orättfärdig gerning giort haffua \" SO 160 . som . . . oretfärdige wigt haffuer ib."],"f":["-liga )"]},{"a":"orätfärdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lorättfärdighet, orättfärdig handling. thet ider nogen nöd driffuer till sligt blodz wtgiwtelse heller oretfierdoghet STb 5: 337 (1521, Kop)."],"f":["oretfierdag- )"]},{"a":"oräthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orättfärdighet. \" jac haffwer syndhath i girogheth orätheth nidoghet \" SvKyrkobr 307 ."],"f":[]},{"a":"oräthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oregelbundenhet. enormitas, orätheth GU 3 ."],"f":[]},{"a":"orätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["orättvist, på orättmätigt sätt, med orätt. at thet (ɔ: godset) war hans foräldrom orätzlika vndan gangit SD NS 3: 328 (1418, avskr.) . k[ongh] karll hadhe villelige ok oorättelige dömpt Arfstv 49 ( 1461) . - orättfärdigt, otillbörligt. the som oräteliga ok vthan alla miscundh nidherstykkä fatiga almogan SvKyrkobr (Lucid B) 182 ."],"f":["oorettlika Arfstv 45 ( 1461)","oorättelige Arfstv 49 ( 1461) . ","vrettelige Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) . ","orätzlika SD NS 3: 328 (1418, avskr.)), "]},{"a":"orätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orättvist, på orättmätigt sätt, med orätt. vrätleka räntar sins goz Bu 173 . Bir 2: 86 . orättelica aflat gooz ib 41 . ib 1: 54 . ST 483 . \" ängin vretlika tunga medh sit wald \" KS 48 (122, 52) . \" hulka orätteligha willo herras owir judhana \" MB 2: 242 . \" thz war honum oorätteligha pa sakth \" RK 3: 758 . ST 447 . \" for een lagh sum iak vrätlikä gangit hafþe \" FH 3: 6 ( 1353) . orättfärdigt, otillbörligt. thine systersyni äru orättelika forkompne Bil 854 . \" han girnadhis orättelika \" Bir 1: 232 . ib 3: 75 ."],"f":["orättelika Bil 854 ; Bir 1: 54, 232 ; ST 432, 447, 483 . ","orättelica Bir 2: 41, 86, 3: 52, 75 . ","orätteligha MB 2: 242 . ","oorätteligha RK 3: 758 . urätlika L. vrätlikä FH 3: 6 ( 1353) . ","vretlika KS 48 (122, 52) . ","vrätleka Bu 173 ),"]},{"a":"orätlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orättisa, orättfärdighet. \" människionna synde . . . som äro lönskaleghe orättelikheth, skörliffnadir affgudha dyrkan (o. s. v.) \" MP 5: 91 ."],"f":["oräte- )"]},{"a":"orätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) orätt, orättvisa, orättfärdighet. mädh orätta, med orätt, orättvist, olagligt. ad he foro thera fisskewaten met oretto SD NS 3: 254 ( 1417?) . per skyttes wyndöga . . . är sidan til mwrat medh oretta SJ 2: 180 ( 1490) . - til orätta, d. s. Jfr Sdw 2: 174 s. v. orätter, m. 1, orättr, adj. 1. meth hwat rät herra algot thet hafuer, til rätta älla orätta, thet kunna godhe män wäl besinna SD NS 3: 122 ( 1416) . Thomas Varningsbref 7 ( 1436) .","2) orätt, orättvisa, oförrrätt. \" contumelia härdska ok orättha \" GU C 20 s. 145 ."],"f":["oretta )"]},{"a":"orätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förorätta, handla orättvist el. ohederligt mot ngn. huar en tolkit görende forsmar ok orätter sin jemcristen SvKyrkobr (Lucid B) 186 . om än han nogan tiidh fegdar ellir oretter noghan borgare antige meth ordhom ellir gerningom Stb 2: 93 (1485)."],"f":["orätter . ","oretter ) , "]},{"a":"orättadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förorättad, en brodhor orättadhir af androm KL 287 . bidhiande . . . thom som orättadhe äru (juriatos) at the forlatin thz Bir 3: 52 . ib 429, 440 464 ."],"f":[]},{"a":"orätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) orätt, orättvisa, orättfärdighet. mädh orät, med orätt, orättvist, olagligt. the . . . wildo sik them tileghna met oret SD NS 3: 254 (1417?). 2) orätt, orättvisa, oförrätt. jmproperium ii smälikier vanhedher orätther oc atlöghe GU C 20 (hand 2) s. 17."],"f":["oretter )"]},{"a":"orätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) orätt, orättmätig, olaglig. \" aff annars oretha dröffwilsom \" LfK 102 . än þän saken gifs, jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). forbyudhir gudh . . . alla orätta oc falska winning ST 479 . \" aff orättom skat, aff orättom tol, aff orätte köpslaghan \" ib 494 . - orätt, orättvis, vrång. orätta doma Bil 884 . KS 69 (170, 76) . - orättfången. rätto godze ST 494 . ib 484 .","2) orättvis, orättfärdig, orättrådig. \" wrangir ok orättir ware then domaren \" Bir 1: 15 . kunungur orättr (rex iniquus) KS 48 (122, 52), - orättfärdig, ond. iordhin vpswalgh fordom them som orätte waro ok brutu mote mik (absorbuit impios) Bir 1: 46 . - som har en orätt sak. iak wet mik orättän (jag vet att jag har orätt) Va 37 . - Jfr orätfangin."],"f":["orether: -a LfK 102 . urätter L. vrätter: -a SD NS 2: 139 ( 1409); -ä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)), ","mädh orätto"]},{"a":"orätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 78 f, 97. ","1) orätt, orättmätig, olaglig. - orätt, orättvis, vrång. war hans thörn skylter om en span at han skul . . . wara mynne en rether thet lotha wy metha spanen ta war han rether oc war oreth oppa hanse sacht ATb 1: 4 ( 1451) . - mädh orätta, se ovan under orätta, f. 2) orättvis, orättfärdig, orättrådig. - orättfärdig, ond. äre the (ɔ: klistir folk) orätte. tha äru the kättara SvKyrkobr 115 . 3) icke riktig, felaktig. jtem for orät math ij tunnor öl for ii!UDDA_TECKEN? mark Skotteb 406 (1466 .67, Kämn). - (?) som en orätter (för othrätter?) bather som watnit löper snarligha bade vth ok in MP 4: 120 ."],"f":["oreth ATb 1: 4 ( 1451) ), "]},{"a":"orätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) orätt, orättvisa, orättfärdighet. - hava orät, hafva orätt, harfva förfarit orätt el. olagligt. kendis sik hawa orät FH 2: 113 ( 1438) . - mädh orät, med orätt, orättvist. mz mykom smälek oc oräth kördho the han aff sinne wärdoghet Lg 637 . at . . . en aff konungsxsens tiänarom grypi thenna qwinnona mz förradilse oc orät ib 3: 669 . \" mz orät henna liff aff henne dömande ib. mz swik fals oc orät \" ST 494 . \" som thz landit mz orät besithia ib. - til orätta (jfr Mnt. to unrechte), d. s. thz görs mich til oretta \" RK 2: 4661 . hon (ängen) war . . . til oretthä i marg aar for honom haldin SD NS 1: 441 (1405, gammal afskr.) . han (gården) war ok er mik tel oretta af gangen ib 2: 117 ( 1409) . \" ther henne wil brennä til orättä (to unrechte) for awndh skuld \" Va 9 . ib 8, 10 . ST 272, 291, 424, 447, 448, 479, 484, 494, 510, 544 . MD 322 . MB 2: 266 . 2) orätt, orättvisa, oförätt. o hwat mykyn oc marghfallir var thässa wtländningians orättir (den mot denne utländning visade oförätten) Bo 15 . \" hänna sin orät \" KL 287 . \" i blandh swa mangha gudz orätte (oförrätter el. förnärmelser mot Gud) \" LfK 204 . \" at hiälpä them wt aff sin orät \" Va 10 . vtan þän vrättär wärthe optare giordther SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). at näfnden hanum vrätt gyor ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . \" hwar som nokro cristno folke giordhe orät \" Bil 567 . at haämpnas . . . thän orät som thän diäffwllen haffwer giort idher Lg 293 . 3) orättmätigt anspråk, obefogad anledning. the hafdho ther til ey orät Al 8035 ."],"f":[]},{"a":"orätvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) orättvis, orättmätig. \" jniquus . . . non equus ooiefn oc orätwiiss \" GU C 20 (hand 2) s. 29 (kan även föras till 2). 2) orättvis, orättrådig, orättfärdig. ond. nu fore thy at adam ouergaff . . . thessä räthuisona, födhes alla oräthuise som aff hanom koma SvKyrkobr (Lucid B) 187 ."],"f":["-wiiss )"]},{"a":"orätvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) orättvis, orättmätig. orätuis skattir MP 1: 72 . \" aff orätwiso goze \" ST 432 . orätuis ilzska Bir 2: 303 . 2) orättvis, orättrådig. han awitir mik swasom orätuisan j dom Bir 2: 303 . MP 2: 206 . - orättfärdig, ond. han iordaade orätuisan man mz godhom ok rätuisom Bir 1: 38 . ib 113 . saa then ther rett hadhe matte nytwtha rett ok the oretwise ok skylloge matte neffses FM 121 ( 1501) . eet orätwist liffwirne ST 49 ."],"f":[]},{"a":"orätvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orättvisa, orättrådighet, orättfärdighet. \" hans hiärta är fult mz orätuiso \" Bir 1: 70 . aftok honum vingardhin mz orätuiso oc owiruälde ib 2: 85 . rätuisa är . . . orätuisa nar hon jdhnas for giri älla othol ib 129 . ib 86, 264 . MP 1: 72 ."],"f":[]},{"a":"orätvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orättisa, orättrådighet, orättfärdighet. SvKyrkobr (Lucid B) 187 . thennä oräthuisan kallas nw arffs synden ib."],"f":["oräthuisa )"]},{"a":"orätvislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orättvist, på orättmätigt sätt. lat äkke af at göra thz som got är. än thot somlike orätuis lica skändas af thy Bo 87 . \" plaghadhe them orätuislika \" Bir 2: 303 . Lg 675 . Su 451, 459 . mz orätwisliko (för -a) afladho godze ST 429 . Bir 2: 32, 86, 336 . ST 483 . - orättrådigt. MP 2: 206 ."],"f":["orätwiislika ST 483 . ","orätwisleka Lg 675 . ","orätuiselika MP 2: 206 )"]},{"a":"orökin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vårdslös. \" sagdho mannin orökin wara vm sith haar \" Bil 630 . Lg 119 ."],"f":["wrökin Lg 119 )"]},{"a":"orönter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke rönt, icke känd. kände hon . . . storan oröntan (inexpertam) sötma Bo 6 . \" han hafdhe orötn ( icke rönt el. känt) gudz rädhelika dom \" MB 1: 143 . 2) som icke rönt el. erfarit (något), oerfaren. oröntir (inexpetus) weet ther änkte af Bo 118 . dröfwilse . . . gör oröntan man varughan ok idhnan Su 443 ."],"f":[]},{"a":"orönter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["2) som icke rönte el. el. erfarit (något), oerfaren. med ack. betecknande det vari man är oerfaren aff hwilkom än tha at nakra a hionlagxsins wäghna, waro (för ey waro) orönta könith (quarum nonnullæ licet expertæ conjugim) SpV 162 . - med indirekt frågesats. thy ärw the darwtte ok orönte hwat contemplacio äller andelik skodhan är SkrtUppb 94 ."],"f":[]},{"a":"orörande","b":[],"c":"","d":"p. adj. p. adj. ","e":["orörlig, fast. rörande oc wrörande SD NS 1: 303 ( 1403, gammal afskr.) . alth for:de her staffans goz, rörande oc o[rö]rende BSH 3: orördher, ","1) orörd, icke vidrörd. HSH 7: 14 ( 1469) . lagho . . . the tinghen orördh Lg 3: 160 . 2) icke vidrörd, icke omtalad. enkte bleff orörth MB 2: 23 ."],"f":["w- )"]},{"a":"orördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) orörd, icke vidrörd. . . . oc husins äller idhre dukata som her liggia in deposito sculu bliua orördhe oc ominzkadhe vppa mina wäghna Troil 5: 298 ( 1447) . jmmotus . . . orördher GU C 20 (hand 2) s. 13. ib s. 158 2) oberörd i sexuell avseende, jungfrulig, intakt. osmittadh orördh oc ren äst thu maria (inuiolata, integra et casta es, maria) JMÖ 182 . \" likawäl är pighonnas sköthe altidh orört (semper tamen est intactum puellare gremium) \" ib 193 ."],"f":[]},{"a":"orörlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" [Nyisl. úhrœriliga] orörligt. Bir 3: 87 . Su 195 ."],"f":[]},{"a":"orörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lig. \" han la orörlikin \" KL 187 . \" thw äst likir kuärna hiule som är orörlikit (immobilis) \" Bir 2: 183 . ib 216, 3: 109 . MB 1: 318 . Su 19, 391 . \" rörligh och orörligh thing \" ib 329 . orörlikt (fast) godz Bir 2: 335 . alt vart gooz j helghaa . . . rörelict ok orörelict FH 3: 5 ( 1353) . SJ 9 ( 1422) . \" alth thz han ägher rörlikith oc orörlikith \" PM 25 . SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400talet)."],"f":["-likin KL 187 . ","orördeleker: -leca SD 5: 209 (öfve4s. fr. sl. af 1400-talet). f. orörlikin Bir 3: 109 . ","orörliken Su 19, 391 . ","orörlikt Bir 2: 335 . ","orörelict FH 3: 5 ( 1353) . ","orörlikit Bir 2: 183, 216 . ","orörlikith PM 25 . ","orörligh Su 329 ), "]},{"a":"orörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["orörlig. \" hwat thet häldher är ij rörelikom stykkiom äller orörelikom \" Svartb 118 ( 1363) . thet iach . . . annamer . . olaff . . . mz godz, thienare, rörligith och orörligith NMU 1: 159 ( 1509) . - (?) j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälaghi, enslika . . . orörlikin (för rörlikin? Lat.: mobilis) SpV 545 ."],"f":["oröreliker . ","orörlighit ) , "]},{"a":"orörlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orörlighet, oföränderlighet. \" stadhelighin är han j guddomsins stath, ok j sinne äwärdelikhetz orörlikhet ällir owmskiptelikt (in immutabilitate suæ æternitatis) \" SpV 506 ."],"f":[]},{"a":"oröteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke ruttnande, oförgänglig. bäzst loktande balsam. mz hulko nar dödho kroppane smör ias gömas orötelike (incorrupta) Bo 43 . LfK 73 . LB 4: 342 . \" af them thräm som kallas cedrus och cipressus hwilkin som hafwa orötelika natur \" Ber 72 . Su 441 . oröteliken löön ib 15 ."],"f":["-liken Su 441 . ","-liken ib 15 ),"]},{"a":"orötelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? oförgänglighet. thu beprydes mz orötelikhetzsens äro Su 123 . ib 173 . \" renleken födher menlöshetena, menlösan födher orötelikhetena, oc orötelikheten gör människiona lika gudhi \" LfK 39 ."],"f":[]},{"a":"orövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke röfvad, icke plundrad. bleff landit oröffuat MD 342 ."],"f":[]},{"a":"orþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ord, yttrande, tal. \" ther sagdhe han the siw ordhin som scrifwadh finnas i lästinne. thz första var . . . fadhir forlat thöm thätta. thy at the vita äkke hwat the göra. j thy ordheno beuistis stort thoimodh. stoor kärlekir. oc osighelikin godhlekir \" Bo 202 . ib 203, 204 . han slo mz orþe tel döþ ananiam ok saphiram Bu 100 . vndra . . . hänna vitorleka orþ ib 144 . skör ordh Bir 1: 237 . \" tala faanyt ordher \" LfK 174 . nokan þerrä . . . med ordhom äller gärningom mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . \" the som skulle nw andra förega oc lära badhe mz ordhom oc äptherdömom \" Su 153 . \" mz orlofwe fallir iak i ordh (i talet) for min herra \" Bo 93 . SO 7 . han kunne näplika til ordha fa (få fram något ord) Fl 1269 . \" swänska warth tha saa tiil ordha (yttrade sådana ord) som them mz rätta bordhe \" RK 3: 3148 . the sinnade brende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth ordh ib 2: 7762 ; jfr 4. - ord, uttryck. þät litla orþ (ɔ: aue maria) han kunne ensamen läsa þät gik hanom aldregh w minne Bu 7 . - ordh från ordhe, a) ord från ord, ord för ord, ordagrant. screfuo . . . stundom ordh fran ordhe (verbum ad verbum) oc stundom ordhanna vndirstandilse ok siin Bir 2: 322 . swa ludhande ord fran ord SD NS 1: 77 ( 1401) . ib 100 ( 1402) , 609 (1407-10). Sj 89 (1349). b) till punkt och pricka, noggrant och fullständigt ran ordh fran ordhe huru thetta ärandit sik hafdhe ST 467 . - ordh fran ordhe til ända (fran ordhe ok til ända), noggrant och fullständigt till slut, alldeles från början till slut. tha böriadhe han säghia ordh fran ordhe alt til ända, huru falslika oc oärlika han hafdhe sins brodhirs . . . hustru belughit ST 449 . \" tha byriadhe petrus sighia for honom thera athybyrdh oc färdh fra ordh oc til ända \" ib 47 . - ordh ok ände, allt från början till slut. forstodh faustinianus aff thera färdh ok thera modher ordh ok ända (omnia ut acciderant per ordinem audivit) Bil 354 . 2) ordspråk. ma iak nw wäl sighia thz ordhit (proverbium) som almännelika sigx af almoganom hulkin som tholughir är han forsmas af allom Bir 1: 57 . \" thz är gamalt ordh, gläkt är gesta ögha \" ST 295 . SD NS 2: 10 ( 1408) .","3) tal, samtal. \" ath wy . . . warom till ordz medh . . . her claws rwnow \" BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . wij motte sammankomma till ord RK 3: (sista forts.) 5144. koma the til oordha ib 2: 2605 . ib 4218 . kom til lordha mz enom hans clerk Lg 3: 207 . ib 214 . FM 175 ( 1504) , 206 (1504). ther weliä thaa naakre aff os kommä edher til ordhä ib 213 ( 1504) . \" waro the vppa nycöpung til orda \" RK 2: 5397 . ib 4600 . \" saa länge wy haffua warit til orda . . . medh sweriges radh oc meneghe swergis inbyggere \" BSH 4: 3 (1471, samt. afskr.) som jach eder sielff myndelige till ordhe vore ib 254 (1500).","4) tal, rytke. \" i folkeno gik ordh af, at han var en armbir fane \" Bo 30 . \" ther skulle enkte ord aff gaa \" RK 1: 2562 . \" läät gaa ordh af at the varo sände wt af rikeno oc biltoghe lagdhe \" Bil 599 . \" j ordom gaar huru knuther ville norge vinna \" MD 341 . som ordh (ondt rykte) haffuer oppo sigh SGG 133 . 5) ord, löfte. gudh wil halda siin ordh widh iacob MB 1: 222 . Di 287 . \" halda ord ok louan sna \" KS 33 (84, 35) . halda daghtingan och ordh RK 2: 4592 . ib 3: (sista forts.) 6084 . \" the era hiit kompne a ider ordh ib1: 3814. 6) Ordet, Guds Son. ordhit ther siälwir visdomen är gudz fadhirs son \" Bo 136 . \" ordhit är giort köt \" Bir 1: 107 . ib 249, 2: 267, 3: 300 . - Jfr avitis-, bakdantans-, bakmals-, baktalans-, bana-, barna-, buþ-, delo-, eds-, firnar-, flätio-, for-, gabbilsa-, gamans-, giptar-, glädhis-, hads-, hadhvetilsa-, hadhvetis-, himirikis-, hughnads-, hughsvalilsa-, ia-, kärleks-, löghis-, manz-, mät-, mätanz-, mäts-, o-, oqvädhins-, oqvädhis-, oqvämda-, oqvämdis-, oqväms-, skrapan-, smikra-, säktar-, þokka-, vins-, vits-, vredhis-orþ."],"f":["oordh: oordha RK 2: 2605 . ","lika med sing. ordher LfK 174 ), ","orþ far , ","ordha fulder , ","ordha kringer , ","ordha qvädhe?","ordha säkker , ","ordha värk , "]},{"a":"orþlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke ordhållig, löftesbrytande. FH 1: 54 ( 1485) . BSH 5: 176 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"os","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saft (av växt). Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"os","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n. mynning, utlopp. Jfr J. Kalén, Namn o. bygd 9: 132 ff., K. G: Ljunggren ib 24: 122 ff. - i dammbyggnad. ath sancte clare closters qwärn . . . war them bygd til forfang med thy at thär war icke ooss eller vagalid i genom Uppl Lagmansdomb 103 ( 1490) . ib."],"f":["ooss )"]},{"a":"os","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mynning, utlopp. in bergsioar ós SD 1: 228 (1222-30). in øsioar ós ib. in ipso influxa ampnis de meridionali parte venientis, in stagnum proximum, vbi wlgariter dicitur syþra oos ib 2: 636 ( 1310) . \" in exitu ampnis de stagno predicto, vbi wlgariter dicitur nyrraoos ib. - särsk. åmynning hvari fiske idkas. hawi hon ok henna arffwa then fornempa attundaloth i osith til äwerdhelika ägho \" SD NS 1: 170 ( 1402) . - Jfr ar-, fiske-, graf-, lagha-os."],"f":["oos )"]},{"a":"os","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LB 1: 96 oos aff rutha ib. ib 10: 7 . \" fenekal stampat oc ooset blandat mz honagh ib. stöta gröna slaaen oc smöria henne med hennes oss \" ib 7: 28 . \" stöth rööd löök oc dragh oseth op i nesan \" ib 34 . plantago . . . skualper man hennes oss i sin mwn ib 71 . ib 2: 33, 34, 38, 42, 53, 54 o. s. v., 3: 80, 117, 118 o. s. v., 7: 137, 139, 145 o. s. v. Jfr fänika-, fänikals-, krassa-, märke-, märkis-, nätlo-, pila-, purlök-, purlöks-, sipuls-, skräppo-, pila-, purlök-, purlöks-, sipuls-,"],"f":["oss . ","oos )"]},{"a":"osadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osådd, obesådd. \" thz iordhin giwer osadh \" MB 1: 372 ."],"f":[]},{"a":"osadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osådd, obesådd. \" jtem befunne for:de synamen fyre ((ɔ svedjeland) swedhna, tha (för twa) sadde, twa osadde \" Svartb 524 (1477?). ib 525 (1477?)."],"f":["osadder . ","osaadher )"]},{"a":"osagdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förvist? skulen i . . . ware osagde (för afsagde el. upsagde, uppsagde?) aff paradys ödh MD 7 ."],"f":[]},{"a":"osain","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"osaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förklara, oskyldig, fria. ath magnus smidz hustrv osakade magnus ath han war hwaske i rad ällir dad medh tha hon the kannona stal ATb 1: 74 ( 1457) . exculpare . . . osaka GU C 20 s. 158 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"osaka","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl. icke sakfälld, fri från ansvar el. straff. tha dömde jak . . . lassa . . . osaka oc oskulla for thet drapeeth SD NS 3: 521 ( 1419) . \" at människian wardhir swa oskyllogh oc orsaka för gudhi, som hon haffde aldrigh syndat \" SkrtUppb 149 ."],"f":[]},{"a":"osaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förklara oskyldig, fria. thw skalth thom heller wäria och osaka Lg 3: 151 ."],"f":[]},{"a":"osakande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som försvarar ngn inför rätta. apollogeticus . . . oosakande ok swaronde GU C 20 s. 29 ."],"f":["oo- )"]},{"a":"osakeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["thu plaghas rätuiselika ok lastas mz osakelica (trol. för oursakelica; inexcusabili) pino MP 1: 9 (motsv. st. s. 245 har ovrsalike)."],"f":[]},{"a":"osaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) oskyldig. . . . för hwilket breff för:de doctor hans sik skälige unlett haffde . . . at han ther innen war osaker HSH 16: 84 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"osaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) icke sakfäld, fri från ansvar el. straff. þän . . . osakan gyora sum þerä siälfrä samwitt oc skiel visär þöm sakan wara SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han gik them osaker fraa MD (S) 285 . SGGK 108 . 2) oskyldig. at han o saker ther fore är FL (Cod. C) 1726. - Jfr ursaker."],"f":[]},{"a":"osakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oro. \" thz giorde konungenom osakt \" RK 1: 4043 ."],"f":[]},{"a":"osakta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["häftigt. \" dörren osakt wp gik \" RK 1: 3846 . Va 34 . osaktelika, adv. häftigt, våldsamt. huru han osaktelika rökkis Bo 189 . \" the hafdho rökt han oc osaktelica farit mz honom ib. \" ib 197 . Lg 3: 78, 79 . Su 410 ."],"f":[]},{"a":"osakta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["häftig, våldsam. \" tholik osakta laat \" Fr 2406 ."],"f":[]},{"a":"osakta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"osalder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["osåld."],"f":["osolt SJ 2: 272 (1495) ),"]},{"a":"osalder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["osåld. KL 139 . SJ 177 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"osalogher adj","b":[],"c":"","d":"","e":[" . olycklig, ömkansvärd. eder är ey gath j moth strida . . . mz mynne eder oc edra tiil en osalog ändelikt Troj 94 ."],"f":[]},{"a":"osaltadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osaltad. LB 1: 97, 7: 190 ."],"f":[]},{"a":"osalter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke salt, osaltad. then meste fisk i kwnne bestelle, bade salt och osalt BSH 4: 318 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"osalter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke salt, osaltad. GU C 20 (hand 2) s. 33. osalt smör Sex ekon tr 270 . ib 271 ."],"f":[]},{"a":"osan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osanning, lögn. Iv 3296 ."],"f":[]},{"a":"osander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) osann, falsk. sighr osant KS 69 (170, 76) . Fl 349 . Al 2650 . KL 419 . MB 2: 411 . \" vitte hans vaktara vsanna sak \" Bil 111 . 2) osannfärdig. hoo ther moth sigher han är osan RK 1: (sfgn) s. 173 . 3) orätt, icke verklig. swa som osanna moderen the begära liffwandis barnit j twa dela skära PM 19 ."],"f":["osant KS 69 (170, 76) ; KL 419 ; MB 2: 411 . ","osat Al 2650 . ","osät Fl 349 ), "]},{"a":"osander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 99. 1) icke sann, osann, falsk. idher husfru haffwer saght osant pa honum Prosadikter (Sju vise m) 158 . 4) oskyldig. med prep. for. swa wisselika som hon osan ok menlös war för the gärningena MP 4: 240 ."],"f":[]},{"a":"osannind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osanning, lögn. KS 69 (170, 76), 70 (171 . 76). Bir 5: 79 . RK 2: 6921 . \" man aldre osannind aff honum fan \" Fr 3114 . \" all kiärumaal sum länge standa vkiärdh dragha giärnä vsannind in till syn \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . "],"f":["vsannind SD 5: 376 (1344, nyare afskr.) ), ","osanninda man , "]},{"a":"osanning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osanning. \" scriffuer mik osanningh oppa \" HSH 19: 175 ( 1511) . ib 24: 76 ( 1516) , 122 (1518)."],"f":[]},{"a":"osanning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osanning."],"f":["*osanningis man","-es- )"]},{"a":"osar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osårad. Fl 1862 . Di 220 . \" han bleff osar och oskadder \" Va 25 ."],"f":["osaar Fl 1862 )"]},{"a":"osar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svårt sår. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 184. han skulle ok ville alla wärldhinna hela, ok hylbrigdo göra fran gamblom osarom ok fula dyäffwolsins bythi MP 5: 82 ."],"f":[]},{"a":"osarghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osargad. \" enkte war helt ällar osarghat a hans . . . likama \" SkrtUppb 336 . PMskr 324."],"f":[]},{"a":"osarghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osargad. Bo 193 ."],"f":[]},{"a":"osatter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oense. koma som osath er wiid syn man LB 7: 153 . vordho the . . . osate Bil 780 . Gr 267 . RK 1: 666, 822, 2: s. 339. SO 79 . \" han sätte osata män \" Bil 884 . MB 1: 96 . - (?) spot ok haadh ok smälik laat bör ängom gudhom the ära osaat Al 2114 . - Jfr osätter."],"f":["osaatter: -saatte ib 2: s. 339. osater. osattir Gr 267 ; ","-saate MB 1: 96 . usatter L. vsatter: -satte RK 1: 66 ), "]},{"a":"osedher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osedd. \" säl äst thu mik throdhe osedom \" Bil 232 ."],"f":[]},{"a":"osende","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se osynio."],"f":["osene"]},{"a":"osidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 176 ff. 1) osed, oskick. abusio . . . oseder GU C 20 s. 4 . \" en bya man . . . som mykit haffde for en osidh jdelika swäria \" MP 4: 225 ."],"f":["oseder )"]},{"a":"osidhlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" . adv. ss en osed el. ett oskick . . . ey annarstadz a gatw, som hertil osidherligha waridh haffwer Priv f Sv st 149 (1461, avskr.) . abusiue osedelika GU C 20 s. 4 ."],"f":["osedelika . ","osidherligha )"]},{"a":"osidhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osedig, ohöfvisk. mz osidhlikom kropsins aathäffuom Bir 5: 67 . \" forbiwdz them all osidlikin löslaat ib. \""],"f":["osidlikin Bir 5: 67 ) , "]},{"a":"osidhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osedig, ohövisk. temritas är skälinna lootlös näsodiärfs hogxsins osidhelika (indisciplinatus) wtlop SpV 140 . \" mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste \" SvB 361 (b. av 1500-t.)."],"f":["osidhlikin . ","osidheliker )"]},{"a":"osidhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) osedig, lastbar, lättsinnig. \" jnsolens . . . osidogher höyfärdogher \" GU C 20 (hand 2) s. 32. hoghin osighir (insolens) ok ilhärdoghir SpV 159 . \" wakthin jdhir wel ath j görin idhrum hyärta ey tungh ok osydugh j gudz tyänisth j kräselico liffuirne oc offdrykkio \" MP 5: 174 . 2) som har dåliga seder, ohyfsad, ouppfostrad. rusticus . . . bondelekin oc osidoger GU C 20 s. 534 ."],"f":["osidog(h)er . osidoghir. pl. n. osydugh MP 5: 174 ),"]},{"a":"osigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oseger, nederlag. haffua hyna fongit sigher eller osigher Di 222 . \" tha fik osanttrix konung osiger \" ib 106 . \" at tw haffuer faat osiger sliman for en dansk man \" ib 74 . ib 68, 158, 200 ."],"f":[]},{"a":"osighiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["outsäglig, outsägligt stor. thola swa osighiande hardha pino S96 (osighiande bör kanske fattas ss adv., i hvilken händelse stället föres till följ. ord)."],"f":[]},{"a":"osighiandis","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. oböjl. och adv. A) ","e":["omöjlig att beskriva, obeskrivlig. är thenne. almoge . . . wordne saa . . . wreedhe pa the danske blodh . . . ath osegyendes är GPM 2: 22 ( 1508) . B) adv. outsägligt. Se Sdw 2: 176."],"f":["osegyendes )"]},{"a":"osighiandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["outsäglit. \" iärn . . . hulkin som varo osighiandis mykyt thung \" Gr 279 ."],"f":[]},{"a":"osighilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["outsägligt. \" fafängo i hulko människian ok nästan alt mankönit är othänkelica ok osighilica innan vaft \" Bo 141 . \" the osigelika wäna brudhen \" Su 18 . \" osägheligha mykyn wardhe \" Gers Frest 28 . ib 60. PK 232 ."],"f":["osigelika . ","osägheligha . ","oseglika PK 232 )"]},{"a":"osighilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["outsägligt, obeskrivligt. \" at jhesus . . . haffuir jdhir . . . frälst aff fäm osighirligha storom dröfwilsom oc plaaghom \" SkrtUppb 175 . \" thin osghelica stora miscundh \" SvKyrkobr 275 . \" the synd thu gör mädh forakt oc ilzsko, hon är osighlika störrre än the thu gör i fawizsko Hel män 125. thy wathnith är menniskionne til osäyelika manga nyttor PMskr 206. - på ett obeskrivligt sätt. o ihesu christe thentidh thu est osigherlika (glosa) thz är swa wndhersamlika at enghen kan thz sighia, födder aff iomffrunne (quando natus es ineffabiliter ex virgine) \" JMÖ 98 ."],"f":["osighirligha SkrtUppb 175 . ","oseghelica SvKyrkobr 275 . ","osäghelika Hel män 261 . ","osägheligha Gers Ars 31 . osäyelika PMskr 206. osäyliga SkrtUppb 147, 153),"]},{"a":"osighiliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outsäglig, obeskrivlig, outsägligt stor el. mycken, ofantlig. Jfr W. Åkerlund, Studier över adjektiv- och adverbbildningen medelst suffixen -liker och -lika i fornsvenskan s. 115 ff. tha sprak hiärtat aff soglikom wärkiom oc dröwilsom SkrtUppb 2907 . then osigherlighe kärleeken som honum drogh nidher . . . hiit til jordhrikis ib 371 . \" loff oc ära, oc osigheleken tak, wari thins winstra fotz hälgasta saare \" SvB 182 (b. av 1500-t.). thär före war min pyna osälyglin SkrtUppb 148. - outsälgligt härlig. Se Sdw 2: 1279."],"f":["osigheleken SvB 182 (b. av 1500-t.) . osäyligin SkrtUppb 148 . ","osigherlighe ib 371 ), "]},{"a":"osighliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outsäglig, obeskriflig, outsägligt stor el. mycken, ofantlig. thet är medh allo osegelikit Ansg 181 . \" mz osighelike glädhi _Bo 8. swa som han in gik j alla mina limmi mz minne siäl otalike glädhi swa vt gik han mz minna siäl ok aldra minna limma osighlike glädhi vtan mins iomfrvdoms skadilse \" Bir 1: 28 . ib 2: 36 . Lg 816, 3: 104 . LfK 126, 127, 222 . \" ath betraktha osägheligha marghfallegha sorgh ok widher mödher . . . j äkteskap är \" Gers Frest 28 (kan föras till osighlika). seem vi oc swa fadhirsins som sonsins osighelikin kärlek Bo 184 . \" osighelikit är thit tholomodh \" ib 197 . hon (ɔ: miskund) är otalikin ok osighlikin Bir 1: 173 . skal han haua otalica skam oc osighelica fordömilse ib 3: 87 . \" döma them til osighirlika skam \" MP 1: 4 . FM 59 ( 1457) . \" osighirlikx valz herra \" Bir 3: 299 . osighrilikit sken ib 280 . ib 1: 94 . osighelik langlikhet ib 3: 112 . osegliket geldh RK 1: (sfgn) s. 172 . \" haffwandis osäyelika dygdher \" LB 9: 110 . \" mz osigherlige skörhetz bräsko \" MB 2: 133 . \" slog osigeligit folk i häll \" Di 182 . tha kommer konung ermentrik nz en stor osgligan här ib 180. vsigligt gul RK 2: 9056 . - n. adv. ofantligt. eth osigherlikit stort altara (altare infinitæ magnitudinis) MB 2: 58 ."],"f":["osighelik Bir 3: 112 . ","osighelikin ib 2: 36 . ","osighlikin ib 1: 173 . ","osigeligin LfK 222 . ","osighelikit Bo 197 . ","osighirlikit Bir 3: 280 . ","osigherlikit MB 2: 58 . ","osigeligit Di 182 . ","osegelikit Ansg 181 . ","osegliket RK 1: (sfgn) s. 172 . ","vsigligt ib 2: 9056 . ","osighelikin Bo 184 . ","osigheliken LfK 127 . ","osigligan Di 180 . ","osäghelighin FM 59 ( 1457) . ","osighelica Bir 3: 87 . ","osighirlika MP 1: 4 . ","osägheligha Gers Frest 28 . ","osäglica Lg 3: 104 . ","osighelikom Bo 193 ; Lg 816 . ","osighelicom Bo 193 . ","osighilike Bir 1: 28 . ","osighelike Bo 8 . ","osigherlige MB 2: 133 . n. osigheliko Bir 1: 94 . ","osghirlikx ib 3: 299 . ","osäyelika LB 9: 110 . ","osigherlika LfK 126 ),"]},{"a":"osighnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke välsignad, förbannad. nw wil then osniälle (D 3: osignade) kesaren at tu jnne thit äwintyr Prosadikter (Karl M) 302, 334."],"f":["osignader )"]},{"a":"osikerhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osäkerhet. otrygghet. vthen mech swadane rese noghen osäkerhet och merkelighet forfall kan hindre och fortaghe FM 530 ( 1511) ."],"f":["osäkerhet )"]},{"a":"osikerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otryggt. \" vii sighlom osighirlica i thesse värl \" KL 236 ."],"f":["osighirlica )"]},{"a":"osiktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osiktad. biwgmäl vsicthat LB 5: 77 byughmiöl osiktat ib 3: 172 . ib 2: 9 ."],"f":["osiiktadher: -adh LB 2: 9 . vsictadher)"]},{"a":"osiladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osilad. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"osin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se osynio."],"f":["osini"]},{"a":"osinna","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) beröfvad sina sinnens bruk, sanslös, afsvimmad. var jak aff sorghinne sua som osinna oc danande (in extasi) Bir 2: 133 . vm diäflane syntos swa ledhe ok rädhelike som the äru tha vardhe then som them saghe swasom osinna (extra sensum) oc hiärtat swasom döt ib 287 . 2) från sina sinnen, utom sig. vardh sua som osinna KL 43 . \" kom swa som osinna gratande ok thiwtande \" ib 70 . han (ormen) vardhir allir swasom osinna (extra se) Bir 3: 74 . ib 465. MB 2: 171 . - från sina sinnen, sinnesrubbad, galen. hioldo han ok afwitadho swa som han osinna ware KL 83 . \" the sagdho hona vara osinnä (insanis) ib 155. osinna vordhin (in rabiem versus) af eens galins hundz biti \" ib 200 . ib 273 . \" genstan wart han (ɔ: nabagodonosor konungher) wtkastadher fran mannom, oc wart osinna oc aat gräs som oxse \" LfK 208 . 3) ovis, oförståndig. iak osina persona Bir 4: 136 . är visselica thz eet osino äruodhe at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är Bo 131 ."],"f":["osina Bir 4: 136 . ","vsinna KL 273 . ","osino Bo 131 )"]},{"a":"osinna","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl.","3) ovis, oförståndig. \" osne och ysäl är the förnomst som skall wärffwas medh vtrönilsenn aff konungenom \" PMSkr 668 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"osinnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oförnuftigt, vansinnigt. \" saghþe han vpfödan rom ok þy osinneleca tala \" Bu 500 . \" hans giri är swa osinnelikaskipadher \" MB 1: 390 ."],"f":["-leca Bu 500 )"]},{"a":"osinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) icke fattbar för de yttre sinnena, översinnlig, andlig. j likamlighom ällir andhelikom, j sinnelighom ällir osinekikom (insensibilibus) creaturum SpV 44 . \" tik loffwi himlanna himla . . . ok alla lthe thinganna som j them äru, synlighin ok osynlighin, sinnelighin ok osinnelighin (insensibilium) ib 474. \""],"f":["osinnelighin SpV 474 ) , "]},{"a":"osinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outgrundlig, outransaklig. o gudelika domanna osinnelikt (imperscrutabile) dywp Su 32 ."],"f":["-likit Su 32 ) , "]},{"a":"osinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) från sina sinnen, från vettet, vansinnig, ursinnig, rasande. tha kesaren sa sina husfru . . . blodhogha. tha wardh han när osinnigh Prosadikter (Sju vise m) 116. 2) oförståndig, oförnuftig, dåraktig. mädh osinnoghom hwgh (insenbititate mentis) SkrtUppb 88 (möjl. att föra till 1). 3) oförnuftig, oskälig. hiärtans köth finsz hardharen ok osinnoghare än stenin SkrtUppb 74 . \" o i israels bärgh, wträkkin idhra grena, blomstrins ok bärin frukt oskälika ok osinnogha (insenibilium) creatura liknilse \" SpV 28 ."],"f":["osinnigh Prosadikter (Sju vise m) 116),"]},{"a":"osinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) från sina sinnen, från vettet, vansinnig, ursinnig, rasande. mykit bokwit gör thik osinnoghan (ad insaniam convertunt) KL 173 . \" öpte sua som then osinnoghir ok galin vare \" Bir 3: 266 . \" wardh swa osinnoghir at the matto bindan \" ST 153 . ib 44, 100, 111 . \" diäfwlin ingar j somlika for thera foräldra synde skuld älla for nakan annan gudz lönlikin dom, swa som j barn ok osinnogha (inspirentes) män \" Bir 1: 99 . - från sina sinnen, utom sig, utan ro. nar qwinnan nw j mangha dagha mykit osynnogh haffde varit oc orolighen MB 2: 121 . 2) oförståndig, oförnuftig, dåraktig. trode hanom alt osinnoght folk Bil 726 . kastadho . . . hans hälgha been j haffuit v sinnughe ib 215 (möjl. att föra till 1). Bir 2: 166 . Ber 223 . \" o vsal ok osinnoghir (insensata) thanke \" Bir 1: 201 . ib 389 . osinnogher ondskaper MB 1: 391 (möjl. att föra till 1). 3) oförnuftig, oskälig. osinnoght (insensatum) diur Bir 3: 46 . ib 1: 335 ."],"f":["osynnogher . ","v sinnugher: -ughe Bil 215 . ","osinnoght . ","osinnokt Bir 1: 335 ), "]},{"a":"osinom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se osyniom."],"f":[]},{"a":"ositen","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obesuten, som icke innehafves af brukare. godz och gaardha besithne och osithne (predijs rusticis et vrbanis) som konwnghe och konwngislecom rätthe tillydande ärw SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. aff 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"osiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fri från sjukdom, helbragda, frisk. \" lifþe äpte dryken väl ok osiukar \" Bu 155 . \" stodh vp hel oc osiuker \" Bil 275 . MB 1: 371 . BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) . SD NS 1: 87 ( 1401, nyare afskr.) , 109 (1402, nyare afskr.), 435 (14059, 565 (1406) o. s. v."],"f":["osywker SD NS 1: 87 (1401, nyare afskr.) . usiuker L.), "]},{"a":"osiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["fri från sjukdom, helbrägda, frisk. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 80, 89, 90. NMU 1: 91 ( 1413) . \" at jak medh beradhno modhe . . . heel oc osiwk, hauir giffuit . . . mit gotz \" ib 124 ( 1456) ."],"f":[]},{"a":"osiþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) osed, oskick. \" mot thässe kirkiona sidhuännio är thungir oc ondir osidhir (abusio) oprunnin \" Bir 2: 68 . ib 70, 71 . Bo 129 . LfK 207 . 2) last, synd. thz war ängen osidher än tha i wärldinne at hawa flere husfrwr MB 1: 222 . \" iak tol dödh i dagh for dygdh ok ey for vsidhi \" Bil 371 . ib 307, 566 . SR 58 . huru må han andra näpsa firi osidhi ok ilgärninga tera, ther ey göme sik sieluan firi osidhom ok åthäuom (för illom åthäuom) KS 48 (12, 52) fran syndom ok osidom Bir 1: 285 . ib 3: 286 . VKR XIX . - Jfr klostersidher."],"f":["wsidher: -um ib 307 . ","osydher: -om VKR XIX )"]},{"a":"osiþugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osedlig, lastbar, lättsinnig. \" han . . . nefste fast osidhum klärkom \" Bil 657 . KS 24 (59, 26) . Bir 2: 233 . _er 78. o adams sona osidhogh sidhuänia Bo 99 ."],"f":["osidhogher: -ogh Bo 99 ; ","-oghe Ber 78 ), "]},{"a":"oskabarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["uska- . ","unska- )","oska barna bot","uska- )"]},{"a":"oskadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oskadd. \" kom han . . . oskaddher owir the brona \" Pa 20 . KL 10, 16, 40, 127, 193, 252 . Bo 167 . Gr 294 . Bir 2: 28, 170 . Lg 164 . ledhen henne wth mz allo thy henne tillhöre oskaddo MB 2: 16 . hans breff . . . hwilkid wij ther saago . . . i alla motho och articulos oskat FH 8: 8 (1463, gammal afskr.) . 2) oförminskad, oförkränkt, utan intrång. at halda. styrkyä. oc göma vskad oc fulkoma al förnäfnd stökke SD 5: 568 ( 1346) . - i abs. dat. konstr. oskaddo allo þe arwe oc skipte af alder hawer warit ib 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . þessu oskaddu ib 5: 567 ( 1346) .","3) okränkt. \" min jomfrudombir skulle äuerdhelicka bliua oskaddir \" Bir 3: 284 ."],"f":["vskadda KL 127 . ","oskat ib 10, 40 ; FH 8: 8 ( 1463, gammal afskr.) . ","oskatt ib 252 ), "]},{"a":"oskadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oskadd. - n. ss adv. giff mik hiälp at jak matthe thätta liffuith oskat owerkomma SvB 392 (omkr. 1500). 2) oförmnskad, oförkränkt, utan intrång. thy tilbindr jac mic . . . for: na gotz friit oc wmbeworit igen at antwardhas . . . oskattat oc ohindrat i alle mato SD NS 3: 129 ( 1416) . 3) okränkt. alder almoghen . . . skal oskatther oc skadder (så!) oc vtan alla twnga blifua badhe a wara weghnä oc therra RP 2: 141 ( 1387) ."],"f":["oskatther RP 2: 141 ( 1387)"]},{"a":"oskadhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke betraktad, icke tagen i betraktande. vilia fölghia fulcompnin thing sinne eghne makt oc krankdom oskadhom (non consideratis) Bir 2: 48 . 2) icke ransakad el. undersökt. latir ängin thanka oskadadhan (indiscussam) Bir 3: 173 ."],"f":[]},{"a":"oskadhadher p. dj.","b":[],"c":"","d":"","e":["oskadd. \" thätta effter scriffna breffs ludh ordh fran ordhe mädh helo ok haldno incighle oskapat ok oskadhat ok omistyhänkt \" SJ 89 ( 1439) ."],"f":[]},{"a":"oskadhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["oskadhlika )"]},{"a":"oskadheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskadlig. med dat. nakrom nytlik oc androm oskadhelik sysla MB 1: 135 ."],"f":[]},{"a":"oskamfäradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförderfvad, oskadd. \" at thet komber oskamfärit til swerigis ighen \" HSH 19: 139 ( 1506) ."],"f":["oskamfärit HSH 19: 139 ( 1506) ),"]},{"a":"oskamfäradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" oskadd. ath wi skwlle . . . latha henne ga aff by oskamfärath ATb 2: 246 ( 1484) ."],"f":[]},{"a":"oskapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["oskapad. \" gudh som annor thing weth skapath ok oskapat \" MP 4: 115 . Jfr oskapter."],"f":["oskapat ) , "]},{"a":"oskapaþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. dj. [Fnor. úskapaðr] L. oskapad. twe anda äru. en oskapdhir ok annar skapadhir Bir 1: 186 . ib 2: 289, 3: 432 ."],"f":[]},{"a":"oskapter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskapad. \" nalkas them oskapta andanom som är thän hälhge ande SkrtUpp 96. Jfr oskapadher. \""],"f":[]},{"a":"oskapter","b":[],"c":"","d":"p. adj. p. adj. = oskapadher. eth permantz breff oskrapt och ostunghet DD 1: 201 ( 1506) . oskriptaþer (v- Bil 275 ), ","e":[" L.","1) oskriftad, som icke skriftat el. biktat sig, utan att skrifa sig, utan skrift. hon lät sin thiänisto man vskriptadhan (sine confessione et pænitentia) döö Bil 275 . \" hon gik oscriptadh for blygdh ok skam skuld at taka min licamma \" Bir 3: 200 . KL 19, 26, 111 . Lg 3: 507, 558 . 2) oskrifta, icke skriftaad el. biktad. oskriptadh synd Su 430 . MP 2: 81 . Lg 3: 558 ."],"f":[]},{"a":"oskattadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" se oskadder."],"f":[]},{"a":"oskatteliger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskattbar. oskatteleka rikedoma Su 178 . ib 336 . LfK 55 . timans oskattelika dyrheet Su 237 ."],"f":["-leker: -leka Su 178 . ","oskatteligh: -ligha LfK 55 )"]},{"a":"oskikkadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. oordnad. jnconditus . . . oskikchadher oprydher illasmkande oc groffuer GU C 20 (hand 2) s. 20."],"f":[]},{"a":"oskikkelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adv 2) olämpligt. swa som opta dräpir siälfft honaghit nar thz är oskikkelika laakt biin, än tho at thz är söth SpV 300 ."],"f":[]},{"a":"oskikkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otillbörligt. giffwer han sik oskikkeligha tyl ath säghia mangha handa Gers Frest 41 ."],"f":["-ligha )"]},{"a":"oskikkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som är i dålig ordning el. dåligt skick. han är oskikkelikin i sinom hogh (mentis inordinatæ) SpV 160 .","2) otillbörlig. \" thy at hon (ɔ: jungfru Maria) wndhirgaff skälomen ok wisdomenom, hwat hon faan oskikkelighit (inordinatum (ɔ att hon skulle föda Jesus) wara, hänne tilkomith aff owinsins anda \" SpV 213 ."],"f":["-likin . ","loskikelighit ) , "]},{"a":"oskikkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överträdande av skick el. ordning. \" fförsth bedas the (ɔ all skapadh tinhg) hämdh (över människan) . . . fför oskikkelighet, thy at all thingh bliffwa j them stadgha som gudh haffwer them til skikkadh, wthan wranga människian JMPs 568. \""],"f":["-lig- )"]},{"a":"oskilder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["icke skild el. åtskild. SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . MB 1: 233 ."],"f":[]},{"a":"oskilliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskiljaktig, oupplöslig. \" eith oskilelikt bandh \" MD 26 ."],"f":["oskileliker )"]},{"a":"oskingradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskingrad, orubbad. \" hwilchith som skal stande til frw magalenis handh oskingredh och ohindrith \" BtRK 340 (1487, orig.) ."],"f":[]},{"a":"oskinnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oplundrad. \" om the kunne bliffwe oskinnade \" BSH 5: 154 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"oskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke föreskrifven el. anvisad. ätande j forbudnom thima älla oskipadhom MP 1: 189 . 2) obestämd. j ovissom ok oskipadom tinom Bir 1: 257 ."],"f":[]},{"a":"oskiplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["olämpligt, otillbörligt. \" altidh giordhe thu oskipelica (inordinate) \" SkrtUppb 48 ."],"f":["oskipelica )"]},{"a":"oskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osift, odelad. MB 1: 337 . räknan thz (rofvet) först hurw mykit thz war oskipt ib 421 . än oskipt är þerrä mällom SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). BtFH 1: 177 ( 1507) , 248 (1508). matto the saate boa oc liwa saman aff oskipto eller skipto MB 1: 110 . iak . . . kännis . . . mik . . . hafwa vnth oc oplatit minom son . . . I marklandh iord . .. aff osipto, swa ath han syzkin skula enga titlana hafwa til the fornempa iordh SD NS 1: 526 ( 1406) . \" gaff sinne älskelighe hustru . . . . hwan thridhia päning i löso oc i fasto . . . aff allo oskytto (för oskypto el. oskipt?) \" SJ 116 ( 1443) ."],"f":["oskiffter: -skifte BtFH 1: 177 ( 1507)"]},{"a":"oskir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren, oskär. enl. den MOsaiska el. den kononiska lagen. hwilkin kona som födher swenbarn . . . hon skal oskiir wara i siw dagha MB 1: 361 . wara sik fore oskiran mat oc orenom ib 371 . ib 360, 362, 369 . wi haffuom nw fwnidh i thenna landzända maanga kyrkior oc kyrkiogaardher oskira för then wanhedher; the dantzske gudi giorth haffwe med theris hesta, the haffua ther installadt BSH 5: 538 ( 1514) . Jfr oskär. oskira, v. L. Jfr oskära."],"f":["oskiir . ","uskir L.)"]},{"a":"oskir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke rensad el. renad. oskirt honogh VKU 78 ( 1554) . Jfr oskär."],"f":[]},{"a":"oskirilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. Jfr oskärilse."],"f":["uskirlse )"]},{"a":"oskiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orätt, oförrätt, otillbörlighet. \" ij giordhin mik een högh oskäl tha ij min herra sloghin ij häl \" Iv 1422 . iak gör ider ey oskäll RK 1: 774 . Fr 1372 . MD 37, (S) 227. RK 1: (LRK) s. 220, 2: 5275, 3: (sista forts.) 5824, 6060. att them skwlle skee inghen oskäll ib 4588 . giorde . . . thenne oskäl ib 2: 4162 . \" myken oskäl the bedriffua ib 6461. the wltho the oskäl at marskens foghat vard slaghen j häl \" ib 4971 . \" thz giorde niclis for the oskäll han mente marsken skiuta j heell \" ib 5796 . är thz stor oskäl ath j draga saa monga päningha somon Di 297 ."],"f":["oskäl . ","oskäll . ","oskel MD 37 . ","oskell RK 3: (sista forts.) 6060), "]},{"a":"oskiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orätt, oförrätt, otillbörighet. \" huilkit breff sone ey wilde tilsta, thy at forn:de michel haffde thet aff honom fongit met oskälom \" Svartb 424 ( 1447) . \" ath han gör bondanom skäl for oskäl epther xij aff the besta, honum fölia Arnell Brask Biᴵ 34. \""],"f":["oskäl )"]},{"a":"oskiälikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oförstånd, oförnuft. \" thu haffwer j siälinne tre naturas, oskälikhetena (irascibilitatem, läst: irrationalitatem) (o. s. v.) \" SpV 502 ."],"f":["oskälik- )"]},{"a":"oskiällika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) oförnuftigt, orimligt. ey ma nakot sighias oskälika (irrationabiliter) giort. vtan al thingh äru skälika skipadh swa som hwario en til hördhe Bir 1: 249 . 2) oförståndigt, utan urskilning, utan sans el. måtta. for then skul. at han thetta giordhe oskällika än thot han giordhe thz for reenleeks älskogha KL 259 . - obetänksamt, oförsigtigt, lättsinnigt, öfverdådigt. thok han sik siälfuir script vskiällika (kan äfven fattas som ack. sing. f. af oskiälliker) Bil 378 . \" en thu hafuir nokon klärk oskälika wight (si bene sive aliter alicui manus imposueris) ib 680. tala oskälika om han \" MB 1: 396 . ib 395 . KL 123 . tholike äru ey rasklika älla o dömande Bir 1: 373 . \" the löpa oskällia (indiscrete) \" ib 262 . ib 310 . aff oskällica (indiscrete) takne forakt kib 3: 318. ib 2: 311, 3: 328 . Ber 170, 171 . \" the otalika daghanna skadha, som jak oskälika liffde \" Su 236 . - öfverdådigt, slösaktigt. at gifua vt jdhra päninga oskällica (in irrationabili expensione) Bir 2: 65 . \" vm the !UDDA_TECKEN?: biscops goz ok ingäld) . . . forgöras oskälika (prodigaliter) \" ib 1: 316 . ib 7, 3: 331, 354 . 3) utan skäl, orättvist, orättmätigt. then tiid idher nadhe war swa oskelighä fra suerige trengdh BSH 3: 175 ( 1466) . \" taladhe til raual akara vm ena tompt . . . sighiandes at han haffde hona sik o skällica vndirwunnet \" SJ 180 ( 1449) ."],"f":["-ast MB 1: 395 . ","oskelighä BSH 3: 175 ( 1466) ),"]},{"a":"oskiällika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","3) utan skäl, orättvist, orättmätigt. at folkit ey oskälika (immerilo) sagde them wara drukna Mecht 102 ."],"f":["oskälika )"]},{"a":"oskiälliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) oförnuftig, oskälig. oskälika (irrationalium) ok osinnogha creatura liknilse SpV 28 . \" som annor oskäligan diwr \" MP 4: 133 . 3) oförståndig, utan förstånd, sans el. måtta. at gud matthe oplysä hans oskeligen synne J Buddes b 147 . \" hwlket klent weth oc oskällelegit forstand thz war mz them, ath the forwatgade siith liff oc wälmågan for blottha twa qwinnor skull \" Troj 104 ."],"f":["oskälilegit Troj 104 . ","oskelligen J Buddes b 147 . ","oskäligan MP 4: 133 . gen. oskälika SpV 28 . Se Sdw 2: 1279),"]},{"a":"oskiälliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) oförnuftig, oskälig. \" thin afgudh . . . oskällikin ok dödh iälik diur \" Bil 632 . MB 1: 45, 99 . Bo 10 . Rk 1: (Albr) s. 208. Bir 1: 101, 3: 422 . Su 235 . oskälik creatwr RK 1: (Albr) s. 208. oskällikin oc diurlikin ande Bo 123 . 2) oförnuftig, oskälig, orimlig. är thz oskälikt at män offra manna handa gerning Bil 534 . \" jätta owan oc ny thing oc oskälikin \" Bir 2: 48 . \" hulket alle the tik kende hola oliikt ok oskeligit vara \" LfK 259 . manna åthäue mågho wara ill älla godh ok skiälik älla uskiälik KS 71 (175, 78 ; kan äfven föras till 5). 3) oförståndig, utan sans el. måtta. KL 259 . - utan sans el. måtta, öfvermåttan stor, häftig. thoko moth hanom oskiälika giäld Bil 869 . - obetänskam, ej öfverlagd, lättsinnig, öfverdådig. mz oskällike (indisvreta) akt Bir 2: 178, 3: 180 . aff . . . oskällicom älgskogha ib 318 . mz oskällicom suarom ib 176 . oskälik (indiscreta) dygdh räknas for last Ber 171 . - öfverdådigt, slösaktig. gudz gafwor oskällic (prodiga) fortärilse Bir 3: 327 . oskällikin (prodigus) rikedoma vtgifware ib 353 . \" then oskällike sonen (filius prodigus; den förlorade sonen) \" ib 1: 66 . 4) oförståndig, lättsinnig, obeskedlig, vanartig. oskälikit folk Bir 5: 122 . \" allom sniellom ock beskedhelikom mannom . . . til störkilsse ok bestandh ok them som oskälike äru til rädzsl ok nepst \" SO 30 . ib 61. 5) otillbörlig. for bakdantan ok andra oskällika talan KL 124 . Bir 5: 130 . \" sta mote oskällike giri til mat oc dryk \" Bo 130 . wiita mannen . . . oskälika gerning MB 1: 45 . \" mz oskälikom edhom ib 458. mz oskelike älskelikheth \" ST 52 . \" skal laghin och skälin winna oskälika sidhwänio (pravum usum) \" Ber 172 . 6) orättvis, tyrannisk. i skulin vndirgifne vara idhrom herrom. ey at enast godhom oc skällicom vtan ännuäl oskällicom Gr 271 . oskälika fogda RK 2: 2326 . \" för hans oskälligä regemente \" FM 59 ( 1457) . "],"f":["oskälik Ber 171 . ","oskäliken Bir 5: 130 . ","oskälikt Bil 534 . ","oskelligit LfK 259 . ","oskälikit Bir 5: 122 . ","oskälika Bil 869 . ","oskällika KL 124 . ","oskälika MB 1: 45 ; Ber 172 . ","oskällicom Bir 3: 318 . ","oskälike Bo 130 ; Bir 2: 178, 3: 180 . ","oskelike ST 52 . ","oskälike SO 30, 61 . n. (nom., ack.) oskiälik Bil 632 . ","uskiälik KS 71 (175, 78) . ","oskällik Bo 10 ; Bir 3: 318 . ","oskällic ib 327 . ","oskälik MB 1: 99 ; RK 1: (Albr) s. 208 . ","oskällikin Gr 273 . ","oskälikin Bir 2: 48 . ","oskälika RK 2: 2326 . dat. oskälicom Gr 271 ; Bir 3: 176 . ","oskälikom MB 1: 458 ; Su 235 . ","oskällika Bir 1: 101 . best. form sing. nom. m. oskällike ib 66 . ","oskälligä FM 59 ( 1457) . ","oskällica Bir 3: 422 ),"]},{"a":"oskiällikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oförstånd, obetänksamhet. oskällikhetin fordäruar alt got Bo 45 . Bir 1: 283, 2: 48, 236, 311, 3: 328 . FM 59 ( 1457) . ","2) omåttlighet. \" gula som är oskällikhet i mat oc dryk \" Bo 48 . ib 131 .","3) otillbörlighet, otillbörligt beteende, ondska. vm nokur oskälicheit oc oqämlicheyt görs aff them VKR 5 retis til wredhe aff iämcristna oskällikhet (improbitate) Bir 3: 176 ."],"f":["oskällikhet Bo 48, 131 ; Bir 1: 283, 2: 236, 311, 3: 176 . 32etin Bo 45 . ","oskällighet FM 59 ( 1457) . ","oskälikhet Bir 2: 48 . ","oskälicheit VKR 5 ),"]},{"a":"oskiälvande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["orädd, oförskräckt. \" girin . . . atirkallr diärflica. oskäluande ok oblyghelica (intreqida . . . et inverecunda) sin alra kärasta \" Bo 93 ."],"f":["oskäluande )"]},{"a":"oskodhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? underlåtenhet att betraka el. betänka. hans ytärsta tima oskodilse (inconsideratio) Bir 1: 219 ."],"f":[]},{"a":"oskorin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oskurin."],"f":[]},{"a":"oskrapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskrapd, icke raderad, utan radering. breff . . . oskrapta oc ofalskat SD NS 1: 209 ( 1403) . opet breff . . . oskoret, oskrapat oc ohindrat i allom sinom articulis ib 2: 190 ( 1409) . SJ 89 ( 1439) , 188 (1450). FH 5: 192 ( 1505) , 8: 4 (1414)."],"f":["oskrapat . vscrapet FII 8: 4 (1414)), "]},{"a":"oskrapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskrapad. icke raderad, utan radering. STb 5: 276 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"oskriptadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oskriftad, som icke skriftat el. biktat sig, utan att skirfta sig, utan skrift. hon dirffdhis ey taka gudz likama oscriptat Mecht 196 . 2) oskriftd, icke skriftd el. biktad. hwilkin togh enkte wiste oscriptadh, j sino samwite Mecht 246 ."],"f":["oscriptat Mecht 196 . oscriptadh ib 246),"]},{"a":"oskrivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["2) icke uppskriven, icke skriftligen redovisad. gotz, som oscriffuat och ofortwllat och vndhan lönes STb 1: 61 ( 1476) . Jfr oskrivin."],"f":[]},{"a":"oskrivadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. dj. oskrifven, icke försedd med skrift. en oscriffwath tafla MB 1: 55 ."],"f":[]},{"a":"oskrivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = oskrivadher 2. samme dagh vnte fogaten . . . hinrik fan essen iiij (4) tunnar aff thet oscriffne speckit j gen STb 2: 218 ( 1487) . ib 3: 80 (1493). findher skiparen them haffwa nokoth otz oscriffwith, tha skwla the thär före betala stoor skiplön PMskr 30."],"f":[]},{"a":"oskrymtadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskrymtad, icke hycklad el. låtsad, uppriktig. bewisen idher swasom gudz thiänista män . . . i oskrymtadhom kärlek Hel män 138 . Jfr oskymteliker."],"f":[]},{"a":"oskrymteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = oskrymtadher. oskrymptelikin (insimulatus) astwndan hälaghe renliffwis skikkan ällir ordon SpV 160 . een oskrymtehlin (insimulatus), thz är een rätfärdoghir kärlekir ib 463 ."],"f":["oskrymthelikin SpV 463 . f. oskrymptelikin ib 100 ),"]},{"a":"oskuld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det¨ som icke är skuld, tillgångar. kändis at the winligha ok sattelica aatskild ära vm al stycke vm thät arfuit swa at hon tok til sik skuld ok oskuld löst ok fast SJ 67 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"oskulda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl. \" utan skuld el. ansvar, fri från straff. tha dömde jak for:da lassa pädherson osaka oc oskulla for thet drapeth \" SD NS 3: 522 ( 1419) ."],"f":["oskulla )"]},{"a":"oskulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan skuld el. ansvar, fri från straff. tha skullu the baden oskulla (Cod. A lidughe, Cod. C lösä) wara Fl (Cod. B) 1821 ."],"f":["oskulla Fl (Cod. B) 1821),"]},{"a":"oskurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oskuren, icke tillskuren. thyughu marker i yärn älla oskurith klädhe SD NS 1: 234 ( 1403) .","2) icke sönderskuren, utan skåra. opet breff . . . oskoret SD NS 2: 190 ( 1409) ."],"f":["oskoren . ","uskoren L.)"]},{"a":"oskurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) oskuren, icke tillskuren. han stal . . . peninga och kleder, bade skoren ok oskwren STb 1: 390 ( 1482) ."],"f":["-en )"]},{"a":"oskylda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl. icke förskylld, oförskylld. vppa thet at swadane krii, feyd och wtskylle blodzgiwtilse motte loch kunne her epter affstilles och affleggies Rydberg Tr 3: 495 ( 1504) ."],"f":["wskylle )"]},{"a":"oskyldar män","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["uskyldar- )"]},{"a":"oskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["L oskyld, icke beslägtad. hafui engen makt, huarte skyliär äller oskyldir, vppa thätta förnämpnda skifte tala SD NS 1: 103 ( 1402) . ib 2: 236 ( 1409) . MB 1: 95, 460 . Ber 16 . GS 54 ( 1459) ."],"f":["oskyldi UplL Kk 15: 3 var. oskylli SML Kk 15: 3. o skuldi UplL Kk 15: 3. gen. f. vskylra VGL III 106. pl. nom. m. vskyldir VML I B 12. oskilder VGL II Add. 11: 16. uskiðer ib A 3. vskilder ib. n. oskyld ib 4 . oskilð ib 17 . ","oskylda Ber 16 . ","oskyldom StadsL J 1: pr; SD NS 2: 236 ( 1409) . ","oskyllum GS 54 ( 1459) . ","oskyllom MB 1: 460 . ","wskyldom SmålL 6 . gen. oskyldra VML II J 3: 1. oskyldrä SML J 4: pr. komp. vskildäre VGL II Add. 11: 19. oskyllare MB 1: 195 ), "]},{"a":"oskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["oskyld, icke besläktad. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 96. eptir thät här han och then annen sönderkwl komme badhe i arff saman vthi then fornempda fiärding än tho ath the äre wskild samen Arfstv 94 ( 1461) . \" jngen ärffua jord maa ganga til oskyldom. om noger skylder kan finnas \" Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . salde han fornempde godz en oskill man ib 82 ( 1493) . skal pansemakee magen jn til sweren j then trästuen hon haffuer vtlegt en oskyll STb 5: 81 ( 1515) . Jfr oskyldogher 2."],"f":["oskillan Uppl Lagmansdomb 82 ( 1493) . ","oskyld ib 83 ( 1493) . oskyll STb 5: 81 (1515). oskill Uppl Lagmansddomb 82 (1493). dat. ","oskyldom Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . ","wskild Arfstv 94 ( 1461) . Se Sdw 2: 1279),"]},{"a":"oskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskyldig, saklös. \" han lät dräpa badhe skyldogha ok oskyldogha \" Bil 640 . ST 409, 473 . MB 1: (Cod. B) 551 . \" thz gör han oskyldughan (Cod. A orskylloghan 45) \" ib 532 . \" han war oskyllogher aff them fwlo sodome syndom M_ 1: 191. \" ST 349, 472 . göra han oskyldoghan for ihesu christi dödh ib 362 . Jfr urskyldogher."],"f":["oskyldoghir ST 349 . ","oskyllogher MB 1: 191 . ","oskyldoghan ST 362 . ","oskyldughan MB 1: (Cod. B) 532 . pl. nom. m. oskyldoghe ST 472 . ","oskyloghe ib 409, 473 . ","oskyldughir MB 1: (Cod. B) 551 . ack. m. oskyldogha Bil 640 ),"]},{"a":"oskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) och skal swa gudh wel witha ath fornempde helge han er thes radhes oc dadhes oskyldugher FMU 3: 147 ( 1438) . - ostraffad, utan straff. thy loua vi . . . thöm ofägdadha ok oskyldogha ath vara foor alla the gerningh the opa then tidh giordho SD NS 3: 499 ( 1419) . \" saa at han mag therfore frii ok oskyllogh ware ok bliffue aff oss ok alle andre pa wora wegna Lagerbring \" Saml 2: 264 ( 1459) ."],"f":["oskyldugher FMU 3: 147 ( 1438)","wskildoghe Arfstv 93 ( 1461) . ","oskyldogha SD NS 3: 499 (1419)), "]},{"a":"oskyldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oskuld. bewisa sina oskylloghet Gers Frest 49 ."],"f":["oskylloghet )"]},{"a":"oskynian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd. \" sidhan betraktin jdhra owärdughet oskönian oc synder SkrtUpb 160. Jfr oskynioghet 1. \""],"f":["oskönian )"]},{"a":"oskynielika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otacksamt. hwro tw (ɔ Jason) oskönieliga henne (ɔ: Medea) thz aterlönthe, thz är tiig föga tiill heder aff seya Troj 16 ."],"f":["oskönieliga )"]},{"a":"oskyniogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. som icke urskiljer el. förstår, som icke aktar; icke erkännande, otacksam. then som takir godhgärningana oc nadhena skal ekke vara othäkkir älla oskönioghir (ingratus) Bo 11 . \" är os äkke loflikit älla höwelikit vara osköniogha (ingratos) \" ib 114 . ib 110, 153 . Su 339 . LfK 69, 95, 163 . - med dat. bevisa han otekkän ok oskiönigan vara synom gudh LfK 264 . iak . . . war tik osköniogher Su 42 . ib 49, 340 . - med prep. hon straffar en swerikis konung oskynioghan aat gudz nadhom Bir 3: 410 . \" mange äru othäkke oc oskynioghe at minom nadhom \" ib 2: 305 . Lg 3: 57 . \" at han til tolka nadher oc wäl gärnigha ware alstingx owärdogher oc oskönigher \" Su 20 ."],"f":["osköniogher . ","oskönyogher: -ogha LfK 69 . ","oskiönig: -igan ib 264 ),"]},{"a":"oskyniogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) eg. som icke urskiljer el. förstår, som icke aktar; oförståndig. jak haffwer syndath i öffwirflödoghet i math ällir i drök i holko iac haffwer [varit] oskönioghri SvJKrkobr 308. 2) icke erkännande, otacksam. jngratus . . . otächer osköyogher oc lönther GU C 20 (hand 2) s. 28. SpV 412 ."],"f":["oskönyogher . ","oskönioghir )"]},{"a":"oskynioghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ringaktning, förgätenhet. \" wppa thz at thzta stora iärteknit skulde ey j glömsko älla oskönioghet komma \" Lg 3 . 55. 2) otacksamhet. LfK 49, 94 ."],"f":["oskynnioghet LfK 49 . ","oskönioghet Lg 3: 55 ; ","-heten LfK 94 )"]},{"a":"oskynioghet oskönioghet jmö 19 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) oförstånd; ringaktning, förgätenhet. thär näst ödhwiwka tik betractandes thinna syndher, owärdogheyt, ok osköniogheyt SkrtUppb 357 . JMÖ 19 . \" ganska stor oskönnioghet war mz thelamone ty ath han haffde saa fagra jomffru oc wälbyrdoga anamad siig ey tiill ektescap wthan tiill löska läghe \" Troj 34 . ib 85 ."],"f":["osköniogheyt Skr tUppb 357 . ","oskönnioght Troj 34, 85), "]},{"a":"oskytter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oskipter."],"f":[]},{"a":"oskäggiotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skägglös. \" fly vnga manna kompanskap oc mäst therra thär oskiäggiotte äro \" Ber 272 ."],"f":["oskiäggiotter )"]},{"a":"oskämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke skämd, okränkt. jncontaminatus . . . osmittadher oc oskämdher GU C 20 (hand 2) s. 21. SpV 305 . \" än hon flydhe til affgudhit dianam, at hon matte thär haffwa fridh, ok hänna jomfrudom bliffwa oförskämdhir \" ib 342 ."],"f":[]},{"a":"oskänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke utskämd. ä män mannen är onämdhir tha är han ooskändhir (fama fit absque luto sontis sub nomine muto) GO 312 . 2) oskadd. han reedh ther ower (öfver isen) al oskänd Al 2203 ."],"f":["ooskändhir )"]},{"a":"oskär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oskär","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["skyldig, saker. domin är ey kär them sik weth wara oskär GO 463 . Jfr oskir."],"f":[]},{"a":"oskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr oskira."],"f":["uskära )"]},{"a":"oskärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. Jfr oskirilse."],"f":[]},{"a":"oskärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan skäras el. delas. hwat ey är thänne kiortillin oforgänglikin, owmskiptelikin, oskärlighin (inscissibilis), stadoghir, äwinnelighin SpV 177 . \" hwat är mällan andan ok siälena, mädhan thz är witherlikit, at siälin är en enfallog natur oskärlighin (insecabilem) oc oatskillllilighin \" ib 508 ."],"f":["-lighin )"]},{"a":"osköflaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"osköniogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oskyniogher, oskynioghet."],"f":["oskönioghet"]},{"a":"osköta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårdslöshet. \" han . . . wanzskas ey j sinom wäxt. andelica aff wanrökt oc osköto SkrtUppb 267. j sömdh, oc läti j minom bönom (K add,: oc osköta) \" SvB 415 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"oskötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovårdsamt, vårdslöst. \" at brödhirne . . . farin ey iilla oc oskötelicha medh sinom klädhom \" VKR 35 ."],"f":["-licha )"]},{"a":"oskötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovårdsamt, vårdslöst. Mecht 198 . sacrament . . . hulken som jach owärdheligha, ok oskötheligha anamath SkrtUppb 375 . \" hwa som owarlika oc oskötlika gangir wardhir rasklika fatadhir \" Hel män 228 ."],"f":["-ligha . ","oskötlika )"]},{"a":"oskötin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [N. ukøyten] vårdslös. afuiite hon mik swasom slioan ok dulskan oc oskötnan j the ämbite mik war fangit Lg 3: 505 ."],"f":[]},{"a":"oskötna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårdslöshet. \" for hans hast ok oskötno skuld \" Lg 3: 514 . \" ffor infirmaria oskötna skuld \" Bir 5: 43 . \" före hans faakwnnoga styrslo äller osköthno \" PM 65 . fördärffwas, äller mistes borth mz theras osköthno ib."],"f":[]},{"a":"oskötnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårdslöshet. \" aff fadhirs ok modhirs vanrykt oc oskötnadh ok glömsko (negligentia et incuria) \" Bir 2: 280 ."],"f":[]},{"a":"oslaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","3) om äng: oslagen. stodh hon (ɔ en äng) mest ooslaghen GPM 2: 290 ( 1508) .","4) skylte honom, ath han hafdhe bruti vp hans bodh i en frii markandh oc . . . stolit bort hans klädhe, lärofft oc annat, hwat ther waar, som först war iii half stykke klädhe, vtslaghin vp (möjl. syftande på boden?) JTb 29 ( 1461) ."],"f":["v- . ","ooslaghen )"]},{"a":"oslaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) icke slagen, icke misshandlad med slag. thz ware mykit bäter . . . konungsins hion ware oslagith RK 1: 2113 . 2) icke slagen, icke nedgjord i strid. noghra faa aff konongsens men som bliffwo oslagne L 3: 348. ib 346 ."],"f":[]},{"a":"osliteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan slitas (av el. ut), oslitlig. concordia är een oslitelikin (indrupta) ok samanfögdh skikkan, j them hoghom som samankomande äru j thy som räth är SpV 143 . . . . oc bindha mit hiärta, siäl oc sin, oc samwith, mädh oslithelico bandhe til tik SvB 54 (mot s. ab 1400-t.). ib 476 (b. a 1500-t.)."],"f":["oslitelikin SpV 143 ) , "]},{"a":"oslitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) icke förstörd, oskadd. Svartb 520 ( 1477) . eth . . . dombreff . . . wriffwit ok oslited ok i alle matto oforderffwed FMu 5: 55 (1483).","2) icke bilagd el. sliten, oavgjord. trätter och clagemal som lenge haffue stondet oslytne GPM 2: 11 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"oslitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förstörd, oskadd. hiärtat hulkit som war färskast ok oslitit (incorruptum) Bir 1: 32 ."],"f":[]},{"a":"oslitliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförstörbar, orubblig. \" wari j thik slitlika (incorruptæ) widhergango tro \" Ber 3 ."],"f":[]},{"a":"osläkkeliger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outsläcklig. j osläktelikom brennästens eld Bir 1: 127 . ib 197 . MP 1: 324 . Ber 83 . LfK 217, 222 . \" scal iak atnhwardha han oläklika (för osläklika) heluitis grytho \" MP 1: 71 . Bir 1: 51 ."],"f":["-likin MP 1: 324 ; Bir 1: 197 . ","oslekkelig: -lige LfK 217 . ","oslekkeligin ib 222 . osläkliker), "]},{"a":"osläkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outsläcklig. \" thän innerlika kärleken, som osläkkelikin war j thino . . . hiärta \" SvB 399 (b. av 1500-t.). härra thu är thät liws som osynlikit är oc osläkkelikit Hel män 152 ."],"f":[]},{"a":"osläkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osläckt. osläkther kalk PM 9 . ib 10, 11. LB 7: 297 ."],"f":[]},{"a":"osläkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osläckt. PMskr 360."],"f":[]},{"a":"oslätadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = oslätter. somlige stena hwasse ok oslätädhe varda vthkastadhe ok aff mestarenom forsmadde SvKyrkobr (Lucid B) 241 ."],"f":["-ädher )"]},{"a":"oslätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oslät, ojämn. \" jmpolitus . . . oslätther oc orydder \" GU c 20 (hand 2) s. 16."],"f":[]},{"a":"oslögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskicklig. \" jnfaber . . . oslögher oc opryddher \" GU C 20 (hand 2) s. 25."],"f":[]},{"a":"osmakande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osmaklig, illasmakande. \" stenana j bärwmmen malas ey söndher thy the göra oliona osmakandhe \" PMSkr 339 ."],"f":[]},{"a":"osmaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osmak. \" gömer hon winit ath thz wardhir eey swrt oc aff allom androm osmak \" LB 3: 92 ."],"f":[]},{"a":"osmaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osmak. Jfr E. Rosell, Preficwt o- i nordiska språk 1: 179."],"f":[]},{"a":"osmakliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke välsmakande, illamskande. elutus . . . reen [v]athe osmaklegin eller wansmakande GU C 20 s. 215 ."],"f":["-legin )"]},{"a":"osmidder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke fjättrad, utan bojor. a nyköpungs hws lotho the gangen osmiddan ok vtan hälfft RK 1: 1284 ."],"f":[]},{"a":"osmidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjlig att (ut)smida. är gwllith skörth oc osmidelikth PMSkr 443 ."],"f":["osmidelikith ) , "]},{"a":"osmitta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obesmittad, ren. \" i andlig mening. the hälgha kirkio . . . blifwer än iomfru osmitta (för -adh?) \" Lg 3: 488 ."],"f":[]},{"a":"osmittadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obefläckad, fläckfri, ren. \" jncontaminatus . . . osmittadher oc oskämdher \" GU C 20 (hand 2) s. 21. - obesmittad, ren. jnuiolatus . . . osmittadher oc okränter ib s. 40 . Jfr osmittogher."],"f":[]},{"a":"osmittan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläckfrihet, renhet. likamans helhet, ok osmittan SpV 337 ."],"f":[]},{"a":"osmittaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obefläckad, fläckfri, ren. han henne (boken) fraan sik antwarde abbatissone . . . osmittadha oc oplomadha Bir 5: 109 . \" nokra osmittadha gafwor \" ST 249 . beddis . . . een osmittadhan kiortil ib. - obesmittad, ren. i andlig mening. baþ han (Gud) calla sik scyt osmittaþ (intactam) af þänna henne Bu 522 . \" guz moþer mö o smittaþ \" ib 17 . ST 42 . j thino osmittado lifue Bil 893 . \" iak var osmitadh j thankom ok ordhom ok gerningom \" Bir 3: 284 . thu adh ib 106 . pasca lambit . .. hulkit var herra ihesus thz sanna ok osmittadha lambit Bo 172 . KL 40 . \" bewara thzta huset osmittat \" MB 2: 324 . göm osmittadha tro Ber 3 . - med gen. göma hana þässa hems osmittaþ Bu 522 . - Jfr obesmittadher."],"f":[]},{"a":"osmittelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["okränkt. \" modhorinna iomfrudom osmittelika (inviolabiliter) gömdom \" Bir 4: (Dikt) 271 ."],"f":[]},{"a":"osmitteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okränkbar, som ïcke kan besmittas el. skadas. mz blyghlikhetz ok sidhanna osmithelighe (inviolabili) hälaghet SpV 11 ."],"f":["-lighe ) , "]},{"a":"osmitteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Bir 1: 219 . \" iak osmittelikin oc äuärdhelikin (immutabilis et æternus) jdhir skapare \" ib 3: 294 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"osmittelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okränkbarhet. \" for thy är kropsins hälaghet okränklikhetinna dygdh ällir osmittelikhetinna (integritatis) \" SpV 102 . \" mundicia är mz hwilke bäggia manzsins indra ok kytra hälaghet, ällir osmittelikhet (integritas) gömis fore gudz kärlek skuld ib 143. \" ib l202. 465, 509."],"f":[]},{"a":"osmittilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lokränkhet. \" swa är jomfrudomsins fägrindh eth blomstir aff kropsins osmittisle (integritate) \" SpV 24 ."],"f":[]},{"a":"osmittogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = osmittadher. j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälaghir, enslika . . . wältalande, osmittoghir (incoinquinatus) SpV 545 . \" jak bidher thik, aldra osmittoghasta iomfru maria \" SvB 301 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"osmordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" [Fnor úsmurðr] osmord. thaa kwnne ey mina stöfflar . . . wara osmorda BSH 5: 178 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"osmunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osmund, färska, genom blä stersmide af myrmalm (omedelbart) framställd kulformig järnklump. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 412 f. ath enghin bärsman [säl] sith järn . . . ey dyrare osmundin en for en pänningh ok saa tunghan ath IIII ok tywgu wäga eth pundh SD 4: 748 (1340, nyare afskr.). XX osmundha ib 749 . X osmunda ib. XXIIII osmunda ib. PfN 137 . "],"f":["-ar ) , ","osmunds iärn , ","osmunds smidher","ossmunz smedher )"]},{"a":"osmunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osmund, färska, genom blästersmide av myrmalm el. bergmalm (omedelbart) framställd fulformig järnklump. Se Sdw 2: 1279 och Jfr O. v. Friesen, Jernkontorets Annaler 1922 2: 62 ff., E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 71, D. Hannerberg, Med hammare och fackla 1947. ATb 1: 102 ( 1459) . ath hon hafde ekke een osmundh af henne ellir hanom i sin gard ib 258 ( 1467) . \" ix öre osmunz \" ib 280 ( 1468) . ib 2: 15 (1473). thär aff gaar 40 äller 20 oosmwnhda järn VKJ 173 ( 1480) . ib (1500) . \" thett hugga the i osmundz små stycke \" PMSkr 633 (avskr.). tå osmunnen är huggen ib."],"f":["oosmwndha VKJ 173 ( 1480) ; ib (1500). med art. osmunnen PMSkr 633 (avskr.)), "]},{"a":"osmälteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osmältbar. osmälteligen mater LB 3: 58 ."],"f":["-ligen )"]},{"a":"osmälter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. adj. osmält; ej upplöst el. digererad. jndigestus . . . osmälther GU C 20 (hand 2) s. 23. ej behörigen upplöst el. blandad. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"osmälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osmält. smälta osmältan math LB 5: 82 . \" mathin ligger osmelther ib 7: 82. \" ib 3: 49, 57 ."],"f":[]},{"a":"osnappadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke uppsnappad, icke fangen. RK 3: 1766 . FM 463 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"osne","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), se osinna."],"f":[]},{"a":"osnille","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovishet, dåskap, dumhet. \" sua can han for honum nättiä at han veet ey för snaran haldir thz tro iac at osnilde valdir Vis sten 6. \""],"f":["osnilde )"]},{"a":"osnille","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovishet, dårskap, dumhet. thz synis världina sniällo mannom vara osnille at ey älska rikedoma Bir 3: 228 . \" han var likir . . . asna for sina osnille \" ib 2: 167 . ib 303, 3: 451, 4: (Dikt) 229. MP 1: 238, 283 . Iv 1174 . Ber 237 ."],"f":["osnilde Ber 237 . ","vsnille Bir 4: (Dikt) 229), "]},{"a":"osniälder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ovis, dåraktig. o osnieldir man Bil 901 . osniällir köpman MP 1: 197 . aldre wast thu swikin ok ey osniel Bir 1: 176 . lära osniälla ib 2: 111. ib 1: 285, 304, 2: 179, 3: 467, 4: 149 . Bo 98 . MP 1: 238, 2: 90, 244 . Ber 82 . 2) oförståndig, lättsinnig, vanartig. synda af osnille käte Bir 2: 129 . allom daarom osnyllom ock ospakom till nepst ock rezel SO 101 . ib 191 ."],"f":["osniäldär ÖGL G 19. osnieldir. osniällir. o snillir Bir 2: 179 . ","osniäl ib 4: 149 ; Ber 82 . ","osniel Bir 1: 176 . ","osnälz ib 2: 244 . ","osniälle ib 1: 238 . o snielle Bir 1: 285 . ","osnille MP 2: 90 . ","osniälla Bir 2: 111, 3: 467 . ","osnyellom SO 191 . o snällum UplL præf. ossnällom VML II præf. osnyllom SO 101, 191 . gen. osniella Bir 1: 304 . ","osniällare Bo 98 ), "]},{"a":"osniälder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr V. Jansson, Acta Philologica Scandinavia 19: 37. 1) ovis, dåraktig. thenna mina osnilla talana bidhir iak thik . . . at thu tagh mädh säflikhet Hel män 179 ."],"f":["osnilla ) , "]},{"a":"osniällelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovist, oklokt, dåraktigt. vtgituir thänne osniällica sina wredhe Bir 1: (Cod. B) 350 . \" skal ey fa thz hon osniällelica astundar \" ib 3: 77 . ib 1: 321, 3: 419, 451 ."],"f":["osniällica )"]},{"a":"osorin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["som ej svurit. witnar . . . ms non juratis) Ber 289 ."],"f":["osooren . ","osurin L. osvorin L. osvurin L.)"]},{"a":"osotter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["osökter . ","usoter . ","usokter )"]},{"a":"ospaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["eg. ovis, oförståndig; ofredlig, ostyrig. jmmanis . . . grömber ospaker oc fasulighen GU C 20 ( hand 2) s. 13. Stb 3: 346 (1498)."],"f":[]},{"a":"ospaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. ovis, oförståndig. ofredlig, ostyrig. allom daarom osnyllom ok ospakom till nepst ock rezel SO 101 . \" them som geenwerdoghe ok ospake . . . wilia wara eller äru til rädzl ok nepst \" ib 47 . ib 77 . - ofredlig, vild, ilsken, roflysten. fore ospakom diwrom som leonum oc biörnom MB 1: 168 . ib 169 ."],"f":[]},{"a":"ospar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 201. 1) ospard, rikligen given. j ihesu christi hendher som son likama hafde osparan SvB 357 (senare h. av 1400-t.). 2) icke sparande, icke sparsam el. njugg, icke hålland sig tillbaka el. dragande sig undan. the sama quinnan . . . hyolt sik ospara j sköro . . . liffuirne MP 5: 35 . JMPs 350."],"f":[]},{"a":"ospar","b":[],"c":"","d":"","e":["1) ospard, rikligen gifven. lät sina mödho wara ospara (sparade icke sin möda) Bil 855 . \" jonkarin lät ospart vara (sparae ej på, beviljade) hwat hon beddis \" ib 682 . hon . . . lot sik vara the til ospara (sparade sig ej) ower sinom herra at halda vara Iv 2577 . ospart skal vara ä huath iak a, at iak hänne finna ma Fl 505 . RK 2: 1653 . \" alskons glädi monde ther wara oc kostelige drykke nog ospara \" ib 6965 . ib 3: 148 . hans liiff (näml. var) ospart fore stolta viiff Fr 3122 . \" klareet ok marat var ther hwariom manne ospart \" ib 374, 846 . RK 1: 2032 . Di 237 . \" them war ärä och glädi ospar \" Va 46 . \" godher koster war ther ospaar wider hwar then man titit war komin \" RK 1: 1957 . ib 3610 . konung eriks gotz war honom ospart (han sparade icke k. Eriks gods) ib 975 . \" thera liiff waar them ospart (de sparade icke sitt lif) fore konungsin äro \" ib 703 . \" hauande ospara likama ok siäl at iak maghe fulkomna mit ämbite \" KL 165 . \" the hafdho ospara (de sparade ej) sina lima \" Al 5004 . \" han hafde byssor oc pijla ospara \" RK 2: 2155 . \" hade han trähusen ospar (brände upp) ib 3863. the hade heller hafft thera liff ospart (vågat sitt lif) \" ib 7809 . \" haffde han sin breff ospara \" ib 944 . ib 2463, 4165, 4640, 4975, 5866, 6170, 1: (sfgn) s. 174. sin helsa och liiff hade han ospar ib 3: (sista forts.) 5396 . ib 5606. han the bönder haffde ospar (sparade el. skonade icke bönderne) ib 2: 735 . ib s. 338 . \" got skulle man allom hafwa ospart \" Al 5990 . \" ther thera hesta oospara tilhafua \" VKR 32 . \" at hafua badhe sik usparan oc alt thet han atte \" Ansg 199 . \" haua sit liiff ospart til dödhin for hänna värn \" Bir 3: 51 . ib 388 . tha j . . . til alla pino oc dröuilse jdhra licamma til hans thiänist hafdhin ospara ib 2: 263 . ib 3: 268 . \" hafdhe sik siä[l]fuan o sparan til gudz thiänist \" Bil 852 . \" ospart haua alt thz han ormatte at atirfylla ok bitala allom thom han atte giälla \" Bir 3: 267 . \" skalt thu haua thik ospara at thiäna oc redhat til aat thöm \" Bo 217 . 2) icke sparande, icke sparsam el. njugg, icke hållande sig tillbaka el. dragande sig undan. the varo aff thera liif ospara Iv 1578 . - lägen (om), intresserad (för). han war til tokt oc ära ospar MD 446 . war wenus ther til ospar ath paris skulde thz lära ib 449 . til strid ok storm ospar ib (S) 260 . \" then konung war tha ospar hans wälle mera göra en thz forra war ib 305. dansa oc leka war hon ospar \" RK 2: 6149 . hans raadara skule wara ospara raadha konungen ey girwgen wara MD (S) 229 . - benägen för, fallen för. til odygd war han ospar MD (S) 261 . \" till ath förråda oc swika war han ospar \" RK 3: (sista forts.) 4242. 3) icke skonsam. han straffade konungen och war ospar MD (S) 204 . \" j rätten ospar \" ib 233 ."],"f":["ospara RK 2: 1653 ( i rimsl.) . uspar Ansg 199 . ","ospaar RK 1: 1957, 2: s. 338. oospar ib 3: 148; oospara VKR 32 . ","ospart , kan äfven föras till ospardher) adj. "]},{"a":"ospardher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[],"f":["ospart , kan föras till ospar, under hvilket ord samtliga ställen med denna form blifvit anförda. ospardh (i rimsl. med ladegard) RK 2: 3387 . "]},{"a":"ospardher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 201. 1) = ospar 1. Se Sdw 2: 1279. Fredrik ed Noreen 92 . 2) icke sparande, icke hållande sig tillbaka el. dragande sig undan. til lhans liiff war han ospardh Fredrik ed Noreen 92 (hs. A; hs. B: then herrä haffdhä sith liff vspardh). 3) icke skonsam. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"osparlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["behållsamt, fullständigt. \" hwad theris ytherligere handelingh och vedhertaal vareth haffuer . . . twiler oss inthe vti at the iw osparlige dele met edher herredöme offorsymmet \" FM 585 ( 1513) ."],"f":["-lige )"]},{"a":"ospeiadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obespejad, icke bespejad, obemärkt. RK 3: 1005, 1729 ."],"f":["ospeyadher RK 3: 1729 . ","oospeyadher ib 1005 )"]},{"a":"ospilter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["störd, oskadd. hon (ɔ: script) är än ospilt oc läslik MB 1: 12 . ospilt wapn Di 75 ."],"f":[]},{"a":"ospiälder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. = ospilter. hon !UDDA_TECKEN?: script) är än ospiäld (Cod. A ospilt 122) oc läslik MB 1: (Cod. B) 537 ."],"f":[]},{"a":"ospiälladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oskadd . . . sa ther barlam oc josaphat fagherlika saman liggia mz allom limom helom oc spiäldahom Prosadikter (Barl) 107."],"f":["ospiäldadher )"]},{"a":"ospiällaþer","b":[],"c":"","d":"","e":["1) oskadd. \" la annar loteren af hänna licama hel ok o spiällaþr ok annar uar brändar ok suþin \" Bu 418 . ib 524 . Bil 449 . MP 2: 6 .","2) orörd, okränkt, jungfrulig. \" födes guz son af . . . o spiallaþe mö \" Bu 206 . Bil 84 . som . . . thik ospiälladhom iomfrudom födde Bo 61 . MP 1: 128 . Bir 2: 301 . Su 255 . \" af ospilladhom qwidh \" Ber 78 . \" af ospiällaþe iorþ. som eigh var plögþ älla saþ \" Bu 139 . för än synden war giordh, tha war natwren all ospillath MB 1: 110 ."],"f":["vspiälladher: -adhom MP 1: 128 . ","ospiäldader: -ade Bil 84 ; ","-ad ib 449 ),"]},{"a":"osplitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osöndrad, ostyckad. \" at jac maa nwthe the forläninger swo wpslitade, som for:de werdog fader them haffde \" BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":["w- )"]},{"a":"osplitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osplittrad, oskadd. at skierma bota flotar ok annat huat her vtan fore ringstadholm är skal bliffua orörde opslitna ok oatskilde HSH 7: 14 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"osplitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osplittrad, oskadd . . . eth herra aruidh göstaffsons oppna breff, oriffuit och osplitith FMu 3: 304 (1443, samtida avskr.)."],"f":[]},{"a":"ospordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke tillspord, oåtspord. vspurþum allom androm mannom SD 5: 567 ( 1346) . honum osprodhom MB 1: 311 . Bir 2: 72, 3: 86 ."],"f":["vspurþer )"]},{"a":"osprängder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"ospäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ofred. \" the lifdo sidhan mz digher ospekt \" RK 1: 239 ."],"f":[]},{"a":"ospänter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke spänd. margh plata bleff ther ospent RK 1: 893 ."],"f":[]},{"a":"ost","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. Jfr nordh-, sudh-ost."],"f":[]},{"a":"ostadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostadd, icke stadd el. antagen i tjänst. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"ostadhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ostadigt, flyktigt, lättsinnigt. enheel psaltare läsin ogelika oc ostadelika LfK 67 ."],"f":["ostadelika )"]},{"a":"ostadhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ostadigt, flyktigt, lättsinnigt. \" jmperegre . . . ostadhligha oc waruande \" GU C 20 (hand 2) s. 14."],"f":["-ligha )"]},{"a":"ostadhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ostadig, ombytlig, flyktig. - ostadig, obeständig, föränderlig. mutabilis . . . omskiffteheligh oc ostadeligh Gu C 20 (hand 2) s. 169."],"f":["ostadeligh )"]},{"a":"ostadhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ostadig, ej fast, vacklande. likamlika thinga ämpne som för war ostadhlikt som watn MB 1: 156 . 2) ostadig, ombytlig, flyktig. mz ostadhlikom godhwilia MB 1: 310 . - ostadig, obeständig, föränderlig. war glädhi i iordhrike är all ostadhlik MB 1: 500 ."],"f":[]},{"a":"ostadhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brist på stadga el. fasthet, svaghet. stadhfäst kropsens ostadhelikhet (infirma notri corporis) MP 1: 176 . 2) ostadighet, ombytlighet. MB 1: 277 . PM 1: 323 . somlike människio gratir oc tara framganga aff thera ostadhelikhet oc naturinna böghelikhet Bir 2: 31 . huxins ostadhlikhet ib 1: 301 . \" nar mannin thänke . . . wärldinna ostadhlikhet \" ib 284 . SD NS 1: 368 ( 1404) ."],"f":["-heet MB 1: 277 . ","ostadhelikhet MP 1: 176, 323 ; Bir 2: 31 )"]},{"a":"ostadhugher","b":[],"c":"","d":"","e":["1) ostadig, i ständig rörelse varande, äfven skälfvande, sprattlande. hua är thetta näruarende lifwit vtan suasom rörlikit vatn oc ostadhukt (nobilis et instabilis) Bir 2: 231 . stodh han (den som hade danssjukan) vp heel ok studughir aldir saman ok var vordhin stadughir aff ostadughum ok föör aff oförum Bil 880 . han (ɔ: vanför man som paralictus är) är ostadhur oc skäluande j allom limom MP 1: 323 . - ostadig, vacklande. äru the ostadhughe swa som sten j lösom mwr Bir 1: 163 . 2) ej fast, till rummet vexlande. gudz folk skulle först hawa ostadhikt gudz hws oc sidhan stadhikt MB 1: 485 . 3) ostadig, ombytlig. mang ordh göra hughin oc siälinna ostadhugha oc toma KL 224 . ib 351 . \" aff sins hugx o stadogho lättelikhet \" VKR VI . \" hughräddir älla ostadhughir \" Bo 162 . Bir 1: 260, 288, 3: 55, 64 . Al 7173, 7178 . \" for then ostadige vederlek \" BSH 5: 393 ( 1510) . ostadig, vacklande, obeständig, föränderlig. thz (att konung tillsättes genom val) är wåghat ok grympt ok ostadhokt KS 6 (13, 6) . \" var hon ij thässe ostadhogho världinne stadhelica tilfögdh sinom brudhgomma \" KL 337 . hon (verldslig glädje) är ostadhugh MP 1: 28 . haffde ostadhoga helso Lg 3: 377 . 4) ostadig, lättsinnig. siälin syndadhe oc ty är hon vordhin ostahugh MP 1: 323 . \" af enom ostadhughom man ib. om hon haffwer warit ällar är mykyt lösatog oc ostadogh omgängilse \" LfK 161 . om hon . . . ostadog oc löös tekn giordhe ib 157 . 5) otillförlitlig. ostadhukt hop Bir 1: 337 ."],"f":["ostadhoghir Bir 1: 288 ; -oghom ib 3: 64; -ogho KL 337 ; VKR VI . ","ostadhoger: -oga Lg 3: 377 . ","ostadogher: -ogh LfK 161 . ","ostadoger: -og ib 157 . ","ostadhigh Al 7178 . ","ostadig: -ige BSH 5: 393 ( 1510) . ","ostadhught Bir 3: 55 . ostadhukt ib 1: 337, 2: 231. ostadhokt KS 6 (13, 6) . ","ostadhikt MB 1: 485 ), ADJ. "]},{"a":"ostadhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) ostadig, ombytlig. stormande oc ostadogth väder PMskr 368. - ostadig, vacklande, obeständig, föränderlig. jnfirmus . . . sywker oc ostaduger GU C 20 (hand 2) s. 27. 4) ostadig, lättsinnig. Se Sdw 2: 1279. 5) otillförlitlig. jmbrobus . . . odandis oträghen oc staduger (först skrivet: ostaduger, men o har nästan fullständigt utraderats) GU C 20 (hand 2) s. 17."],"f":["ostaduger . "]},{"a":"ostadhughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostadighet, obytlighet, lättsinne. \" ostadugheet ok hughin wil the göra flästa qwinnor mill \" Al 235 . \" at ey skulle otholamodh älla ostadhughet märkias j mik \" Bir 3: 155 . ib 64, 321, 426 . hans sidha darscapir ok ostadhoghet ib 1: 68 . \" hugxsins ostadhughet ig 2: 60. \" ib 88 . KL 350 . tronna ostadhughet Bir 2: 213 . \" fly wärldinna glädhi ok lättlikhet ok ostadhoghet älla käte \" ib 1: 248 . ib 103, 2: 4, 3: 21, 374, 5: 67, 77 ."],"f":["ostadugheet . ","ostadhoghet Bir 1: 68, 248, 2: 4), "]},{"a":"ostas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ystas, löpna. de coagulacione sanguitins thz är at han ostas LB 5: 293 ."],"f":["-as ) , "]},{"a":"ostbytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ostbytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"oster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ost. koll. gammal ost med frucht Brasks Matordn 6 . ib. 2) ost, i form pressat oststycke. giwer jak . . . swa manga osta, som ingemundz husfrv hon hawer aff mynom farom NMU 1: 109 ( 1434) . PMskr 245, 642 (avskr.). Jfr pännings-, äggia-oster. "],"f":["*osta bände","oostabändhe )","*osta man , ","*osta thiuver"]},{"a":"oster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ost. koll. caceus oster LB 3: 57 . ib 7: 60, 76 . ätir man blöthin ost ib 3: 57 . \" tak oost hanog (för oost ok hanog) ok blanda samman \" ib 2: 58 . fär[s]k osth ib 1: 96. hade bondans barn fongit ferskan oost PK 245 .","2) ost, i form pressadt osstycke. Bir 1: 102 . smör oc osta VKR 36 . i |1] pund osta BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.) . DD 3: 227 (1489, orig.) . - Jfr faraiäst-, katt-, katta-oster."],"f":["ooster . ","-ar )","osta kar , ","osta vatle","-vasle )"]},{"a":"ostikkadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. om pilskaft: utan spets. vi knikta ostikkade piltena Inv cur Tynnelsö 2. lxv (65) tölffter ostycket dalapijl SSkb 80 ( 1504) ."],"f":["ostycket )"]},{"a":"ostkaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostkaka (maträtt). äggia ost eller ostkakan Brasks Matordn 6 . ib 12 ."],"f":["-kage )"]},{"a":"ostkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostkar, ostform. \" lfiscina . . . oostkar ok oostabändhe \" GU C 20 s. 275 ."],"f":["oost- )"]},{"a":"ostkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = osta kar. Bir 1: 102 ."],"f":[]},{"a":"ostlupin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostlupen, skild från ostämnet. eth embar . . . getavaszla. som osth löpin är LB 7: 46 ."],"f":["-löpin )"]},{"a":"ostokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["licke satt i stock. wii säghie thömoc til lyff och swndh ostockadhe och oblockade medh jern Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"ostorlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["foor ostorlika (för ofstorlika, allt för öfvermodigt? el. för ostyrlika, ostyrigt, vildt?) MB 1: 17 ."],"f":[]},{"a":"ostraffadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostraffad, onäpst. skall thet eij vara ostrafeth HSH 20: 174 ( 1507) . - ostraffad, utan att utsätta sig för straff. tha maghin j ostraffadhe thz (barnet) aff lifwa ST 327 ."],"f":[]},{"a":"ostraffande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som icke kan el. får blifva föremål för klander. scal hon !UDDA_TECKEN?: reghla) ostraffande wara VKR 46 . - ostraffig, oförvitlig. fyra qwinnor . . . the som äru j alder oc sidhom oc frägd ostraffande Bir 5: 30 ."],"f":[]},{"a":"ostraffelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ostraffligt, oklanderligt. \" i allom dygdhom olastelika oc ostraffelika bliffwa \" LfK 72 . \" gör han thz arbete ostraffelige \" SO 146 ."],"f":["-lige )"]},{"a":"ostraffelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ostraffligt, oklanderligt. höffuidzmannen . . . bör . . . haffua tilsyn, at the goda kara, honum fölgia, ära ferdoge medh hest oc harisk oc theris fulla wärio, at the kunna ostraffliga wara paa markenne för rikesins fienda bland andra goda karla Arnell Brask Biᴵ 18. . . . oc engen heller slaa synder bondens kaar . . . vthan them bondanom ather antwarde ostraffelige ib 34 ."],"f":["-lige . ","lostraffliga )"]},{"a":"ostraffeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke kan blifva föremål för klander, ostrafflig, oklanderlig. Su 291 . prisar han wara . . . ostraffelikan for mannom Lg 3: 40 . skal han syna gerningh kunna swa ath han skal wara ostrafflikin aff allom SO 15 . om hon (ɔ: gernich) är af allom ostraffalikin ib 16 . \" göri swa ath ostr[a]ffalikit är \" ib 20 ."],"f":["ostraffalikin . ","ostraffalikin SO 16 . ","ostr [a]ffalikt ib 20 . ","ostraffelikan Lg 3: 40 . ","ostraffelikin Su 291 ), "]},{"a":"ostraffelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostrafflighet. Gers Frest 49 ."],"f":["ostrafflikhet )"]},{"a":"ostridher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Nyisl. útstriðr] icke våldsam el. häftig. ther ostridha tungo haffwer bit Al 6632 ."],"f":[]},{"a":"ostrylika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["häftigt, med häftig fart. ostyrlika ränna RK 1: 903 ."],"f":[]},{"a":"ostulin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke stulen. är närgar rättaren at hästinom än iak tha är han här odoldir ok ostlin ATb 1: 65 ( 1456) ."],"f":["-stolin )"]},{"a":"ostund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [N. ustund] olycklig stund, olycka. mykin ostund tha var thännä thz hwarghin vara skulde annan känna Iv 5173 . Jfr ömko stund."],"f":[]},{"a":"ostund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["något föga önskvärt? olycklig stund, olycka? Se E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 174. gud göme os j dagh fira skadho oc skam. oc swa fra alla lostunder MD 172 d."],"f":["-er ) , "]},{"a":"ostungadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["et permentz breff . . . oplompat oskrapat oc costwnghat DD 1: 129 (1480, orig.) . eth permantz breff oskrapt och ostunghet ib 201 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"ostygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (MP 4: l203), se ofstygger."],"f":[]},{"a":"ostyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oväsen. diäflande drifwo ther swa mykla ostyro (ungesture) mz honom ST 361 . Jfr ostyria."],"f":[]},{"a":"ostyradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obändig, tygellös. \" them som oskälighe och ostyrede äro til rtzl och näptst \" TS 19 ."],"f":["-eder )"]},{"a":"ostyri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ostyris man","ostyres- BSH 5 512 (1512, nyare afskr.)), "]},{"a":"ostyri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bråk, kiv? Se E. Rosell, Prefixet o.- i nordiska språk 1: 172. . . . ath (han) schal ecke swa ganga j sin drvckinscap ok slaa folk pa gatan och göre vtstyre och perlement STb 3: 301 (1496)."],"f":["vstyre )"]},{"a":"ostyria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oväsen, våldsamhet. \" driuär nokrä ostyrio \" SD 5: 638 ( 1347) . Jfr ostyra."],"f":[]},{"a":"ostyrliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ostyrig, obändig. SO 77 . Gers Frest 20 ."],"f":["-lig: -lige SO 77 . ","-legh: -legha Gers Frest 20 ),"]},{"a":"ostyrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ostyrig, obändig, bråkig; tygellös, övermodig. hade han fangit thet i hanum loffuath haffwe, ware han ey sa ostyrog, far han än thet nw, blifwer han hwar i wilin BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) ."],"f":["ostyrog )"]},{"a":"ostyrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ostyrig, obändig, tygellös, öfvermodig. mz otanom ok ostyroghom hundom Bir 1: 360 . \" lagh oc rätter giffs . . . ostyroghom mannom til späkt \" MB 1: 454 . KS 67 (166, 74), 68 (168, 75) . Bir 1: 387, 3: 467 . ST 338 . ostyrokt folk Bir 5: 110, 122 . \" mz them ostyrughe äru ib. ostyrokt barn \" LfK 147 . \" at kötit vardhe ey ostyroght älla ofkaat \" Bir 3: 173 . \" änkte blifwi i thik ostyriokt (indisciplinatur) \" Ber 216 ."],"f":["ostyrugher: -ughe Bir 5: 122 . ","ostyroght ib 3: 173 . ","ostyrokt ib 5: 110, 122 ; LfK 147 . ","ostyriokt Ber 216 ), "]},{"a":"ostämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["icke stämd, icke instämd. komma til forscripna repstething ostempder GS 38 (1413, orig.) ."],"f":["ostempder )"]},{"a":"ostämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["icke stämd, icke instämd. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"ostänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostänkt, obestänkt. \" ett pergementzbreff medh sin fäm insigel oskrapet, opstengt och opllllompat \" Trolles Jb Bil 172 (1476, nyare avskr.) ."],"f":["opstengt ) , "]},{"a":"ostänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ostbestänkt. hwat skär oc ren hon är oc ostänkt af allo världinna vmsorgx dopte ok muld Bo 104 ."],"f":[]},{"a":"osudhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okokt. PMskr 468."],"f":["oswdhen )"]},{"a":"osudhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okokt. \" osudhit kalgardha kridde \" Bil 711 ."],"f":[]},{"a":"osulin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osvullen. Lg 3: 378 ."],"f":[]},{"a":"osunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osund, olämplig, skadlig? thet woore osenth BSH 5: 303 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"osunder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke nekad el. förvägrad. jrrefragabilis . . . osonder . . . jnde irrefragabiliter . . . wthan näy GU C l20 (hand 2) s. 45. wil hustrv kaderin . . . jnbere tet hon vthbar . . . nw igen til bytes . . . tha schal henne bytet vare oswnth pa the wegne Stb 3: 44 (1492)."],"f":["osonder . ","oswnth ) , "]},{"a":"osunderskipter","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"osundogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osund. mycket quaf eller osunnogh lucht TK 269 ."],"f":["osunnogher )"]},{"a":"osurin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se osorin."],"f":[]},{"a":"osvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ej kan försvaras, oförsvarlig. Vg Fornmt II 1: 23 (1521)."],"f":["-ligit ) , "]},{"a":"osvarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ej kan försvaras, oförsvarlig. thet ware oärligit och oss för allom godom människiom oswarligit FH 6: 116 ( 1509) ."],"f":["oswarligit ) , "]},{"a":"osvepter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osvept, icke insvept. Bil 797 ."],"f":[]},{"a":"osvikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke sviken, icke bedragen el. förförd. MD 96 ."],"f":[]},{"a":"osvikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke sviken, icke bedragen. Vg Fornmt I 2: 38 (1461). aff tessom twem fornempda bythom bleff kronan oswikin Uppl Lagmansdomb 114 (1493)."],"f":[]},{"a":"osviklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan svek. hwad j biwde meg göra skal jac oswykliga fwlkompna Troj 14 ."],"f":["ooswykliga )"]},{"a":"osvikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ofelbar, orygglig? äpter gudz oswiklika skipelse oc milde forsyyn FH 1: 14 (1441, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"osvikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) fri från svek, pålitlig. j gynom oswykliga gudenas forloffwan Troj 172 ."],"f":["oswykliga ) , "]},{"a":"osynio","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. eg. med osanning, med orätt. olyckligtvis, till olycka. vsyni kom iak tha liffuande til lanz Bil 350 . osin kom jac til norge RK 1: (LRK) s. 229 . osende let iak myn hest hema Di 75 . Fl (Cod. B) 1274 . Jfr osyniom."],"f":["vsyni Bil 350 . usini L. osini L. osine Lg 996 . o sene Fl (Cod. B) 1274. osende Di 75 . ","osin RK 1: (LRK) s. 229), "]},{"a":"osynio","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["eg. med osanning, med orätt. olyckligtvis, till olycka. \" osöne komin i hiit at mik skulde swa mykith meen aff idher wardha \" Prosadikter (Karl M) 261 (osynio . . . ib (Karl M B) 301). osine satte k m k thik här. fore thy han hafwer aldre meer hiälp aff thik ib 280."],"f":["osine . ","osöne )"]},{"a":"osyniom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["= osynio. \" osinom thz iak giordhe swa \" Fl 1274 . osyniom komo the tha thär RK 1: 3705 . ST 41 ."],"f":[]},{"a":"osynis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obesett. MP 3: 245 ."],"f":[]},{"a":"osynis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan att se el. hafva sett, obesedt. han köpte osynis MP 1: 197 ."],"f":[]},{"a":"osynlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["osynligen. Bo 233 . Bir 4: 58 ."],"f":[]},{"a":"osynliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" blandh them är visselica dyäffwolin, än, tho han än är them osynlikin MP 5: 187 . SvKyrkobr 316 . 2) som icke ser något ut, oansenlig, ful. händhir, at aldra fäghirsta jordh bär tyrne ok tysla, ok fwl ällir osynlik (deformis) jordh bäär faghra sädh SpV 20 ."],"f":["-likin . ","-lekan SvKyrkobr 316 . pl. n. -leghin SpV 29 ),","j"]},{"a":"osynliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) osynlig. osynlekin gudh Bir 2: 292 . ib 1: 390 . osynlik thing ib 44 . ib 2: 38 . MP 2: 60 . \" jak gör nakat aff ängo oc synlikit aff osynlico \" Bir 2: 121 . Bil 851 . KL 67, 280 . Bir 1: 145 . Ber 268 . \" änkte är honum osynlekit \" Bir 3: 449 . 2) som icke ser något ut, oansenlig, ful. flaskor gambla oc klabbadha osynliga förstötta oc pluggada MB 2: 24 ."],"f":["-lig: -liga MB 2: 24 . ","-likin Bir 1: 390 . ","-lekin ib 2: 292 . ","vsynlik Ber 268 . ","osynlikit Bil 851 ; Bir 1: 145 . ","osynlekit ib 3: 449 . pl. nom., ack. n. osynlik ib 1: 44, 2: 38 ; MP 2: 60 ), "]},{"a":"osyrdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osyrad. osyrt brödh MB 2: 13 . osyrdha brödit ib 85 . ib 86 ."],"f":[]},{"a":"osyrghiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke sörjande, utan sorg. gladhr ok osörghiande KS 24 (59, 26) ."],"f":["osörghiande )"]},{"a":"osäl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osäll, olycklig, arm. \" mantzins hugher han är . . . wiliogher at wardha säll, oc nödhogher osäll \" MB 1: 91 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263 . \" o iak osälaste man \" Lg 669 . ib 355 . \" at hon osäl sa thz hon skulde ey se \" Ber 82 . \" hin osäle mannin \" Lg 3: 218 . otalige wardha saa osell at aff hungar skola the swelta i heel RK 2: 6726 . samanbindas . . . mz osälo companskapi MP 1: 29 . Jfr usal."],"f":["osäll MB 1: 91 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263. osell (i rimsl. med heel) ib 2 . 6726. vsäl: vsälan Lg 355 ), "]},{"a":"osäl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osäll, olycklig, arm. \" jnfelicito . . . osälangöra \" GU C 20 (hand 2) s. 25. misellus . . . lithet vsääl oc armber . . . miser . . . vsääl armber ib s. 146 . \" ve mik vsälum \" MPFr 241 ."],"f":["vsäl . ","vsääl )"]},{"a":"osäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uselhet, elände. GU C 20 (hand 2) s. 56."],"f":["wsäl )"]},{"a":"osäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uselhet, elände. \" loffwin i idhra mykla osäld \" Al 7257 . Jfr ysäld."],"f":[]},{"a":"osälhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elände, olycka. myken oseldheett, och siukdom haffwer meniskian PMSkr 709 (avskr.)."],"f":["oseldheett )"]},{"a":"osällika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["olyckligt, ömkligt. Se Sdw 2: 1279. at thu swa osälica (miserrime) thiänte swa höghom härra SkrtUppb 34 . \" aldrig läse ath nagon tolken stor häär kom mz tolken fare oc drap osäleliga j land \" Troj 108 ."],"f":["osälica . ","osäleliga )"]},{"a":"osällika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["olyckligt, ömkligt. hwat thwinghar wär ok osälikare (infelicius) än altidh astunda syndena Bir 1: 287 . huru osälika (misere) ok illa the (ɔ: wrang giri oc wredhe) ändas ib 283 . Bo (Cod. B) 343 . Ber 93 . Su 41, 236, 240 ."],"f":["osälika Bo (Cod. B) 343; Bir 1: 283 ; Ber 93 ; Su 41, 236 . ","osälelika ib 240 . ","osälikare Bir 1: 287 ),"]},{"a":"osällikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["losalighet, elände, olycka. \" ath han matthe os lösa, och frälsa aff alle losälighet \" Mecht 275 ."],"f":["osälighet )"]},{"a":"osällikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osalighet. \" är nw dröfuelse ok osälighet j thynom väghom \" LfK 227 ."],"f":["osälighet )"]},{"a":"osämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" . vm twe män varin osämiande Bir 3: 400 ."],"f":["oense"]},{"a":"osämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osämja. \" äru thön land ey opta vtan stridh ok osämio, ther konung wilia haua äpte wali alla manna \" KS II (27, 12). ib 8 (19, 9) . Bir 1: 294, 2: 209, 3: 429, 4: 389 . RK 1: 2023, 2423 . Al 6452, 6457, 6587, 9732, 9734 . till thäs ok . . . osämio (näml. äru) aflagdhe SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . "],"f":["vsämia Bir 4: 339 ; RK 1: 2023 )","osämio talan , "]},{"a":"osämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osämja, tvist. med prep. um. . . . at millan . . . ärchebiscopenom . . oc biscopenom j abo är komen en osämia vm tw kappellä Svartb 155 ( 1375) ."],"f":[]},{"a":"osämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ej sämjas. opersonl. en osämbir them tha ranzake thät biscopen Abbedval i Vkl 75 . - med prep. u. om swa kan henda at systrum oc brödhrum osämbir om walit Abbedval li Vkl l84. personl. iak skal aldre widh thik osämia Prosadikter (Karl M) 264."],"f":["osämbir Abbedval i Vkl 75, 84) ,"]},{"a":"osät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oenighet. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 280."],"f":["osett )"]},{"a":"osätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra oense. som the two maa so osättä MD 90 ."],"f":[]},{"a":"osätter","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["med hvilken man är i ovänskap, fientlig. han drap kunnungha oc vkunnugha män sua vsäta som samsäta Bil 299 . Jfr osatter."],"f":[]},{"a":"osökter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se osotter."],"f":[]},{"a":"osömadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["osömmad. osömath klädhe MB 1: 363 ."],"f":[]},{"a":"otakaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["för hvilken borgen ej är stäld. otakadhe edha SR 32 ."],"f":[]},{"a":"otakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","2) icke mottagen. n. ss adv. om pascha tha tagha marghe han (ɔ: Kristus) mz hedher. oc sidhen kasata the han wt . . . i syndinna thräk. oc tha matto the hälder haffwa han otagihith SvKyrkobr 24 ."],"f":["otaghith ) , "]},{"a":"otakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. icke tagen, icke gripen. the XXX skip haffde vareth otagen HSH 20: 174 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"otaladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke gjord till föremål för rättegång el. klandertalan. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"otalika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) otaligt, oräkneligt, ofantligt. han slo margh otalik ij häl Al 3941 . ib 4113 . Br 190. iak skal . . . ökia thina slä kt otalika mykith (vehmenter nimis) MB 1: 186 . jak skal lata wäxa thik otalika mykith (vehemntissime) ib. otaligha mykith onth Gers Frest 49 . 2) outsägligt, på ett outsägligt sätt. ville han ok vndirlica ok otallica (ineffabiliter) födhas Bir 3: 152 . ib 300 ."],"f":["otalica Bir 3: 152 . ","otalika MB 1: 186 ; Ber 190 . ","otalica Bir 3: 300 . ","otalik Al 3941, 4113 . ","otaleligha Gers Frest 49 ),"]},{"a":"otalliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otalig, oräknelig. \" drapo vtallekan mogha \" Bu 177 . ib 508 . Lg 3: 56 . hemde thz a otalika iudha som (een iudhe) giordhe Bil 115 . \" otallelike hälghe män \" KL 318 . \" synto otallike diäfla \" ib 51 . otallika synde ib 58 . \" han sa ok höghra waghin widh domarans stol manga vtallika ängla ok winstra waghin vtallika diäfla \" ib 68 . samman sankadhom vtalikikom myklom härskap Gr (Cod. D) 355. lifdho thera alder otalik aar Fl 2082 . otalika stiärno Bir 1: 58 . ib 214, 386, 2: 87 . RK 2: 3802 . Su 38, 236 . LfK 95, 217, 237, 245, 246 . otalike fläste cristne män Su 150 . \" otalike mange taka af thässom matenom til mättis \" Gr 272 . hon (ɔ: miskund) är otalikin (inumerabilis) ok osghlikin Bir 1: 73 . 2) outsäglig, obeskriflig. hon (ɔ: hans ära) är otalikin (ineffabilis) ok oändelikin Bir 1: 27 . ib 2: 286 . Ber 287 . \" mz otalike skam \" Bir 3: 11 . jak kände . . . otalikan (neffabilem) hugnadh ib 1: 27 . ib 2: 152, 3: 394 . mz minne siäl otalike glädhi ib 1: 28 . ib 60, 91, 347, 3: 283 . Bo 53 . VBKR II. Ber 34 . otalikir värkir MP 1: 167 . \" minna närwaru otaliken loste \" Su 400 . mz mins otalikx kärlekx teknom ib 38 . \" oändelik och otalik är dhristi mildhet \" Ber 238 . \" o otalikith waldh \" ib 283 . Bir 4: (Dikt) 221 . \" thz är otalikt thz the han slogho \" Al 2826 . - n. adv. ofantligt. otalikit mykyt gul oc sylf Gr 269 . \" mz otalikith mykith liws (cum magno lumine) \" Lg 37 ."],"f":["otalikir MP 1: 167 . ","otaliken Su 400 . ","otalik Bir 1: 347, 2: 286 ; Ber 283 . ","otalikin Bir 1: 27, 173 . ","otahalikin Ber 34 . ","otalikt Al 2826 . ","otalikit Gr 269 . ","otalikith Lg 37 ; Ber 283 . ","vtallikit Bir 4: (Dikt) 221 . ack. m. otalikan ib 1: 27. otalican ib 3: 394 . ","vtallekan Bu 177 . ","otalikin Lg 3: 56 . ","otallecom Bu 508 . ","otalikom Bir 2: 152 . ","vtalikikom Gr (cod. D) 335 . ","otalike Bo 53 ; Bir 1: 28, 60, 91, 3: 11, 283 . gen. ","otalikx Su 38 . ","otalliker KL 51 . ","otalike Gr 272 ; Su 150 . ","otalliga LfK 237 . ","otallelike KL 318 . ","otalika Bir 1: 58 . o talika ib 214, 386 . ","otalik Fl 2082 . ","otaligh Lg 3: 56 . ","otalligen LfK 237, 245, 246 . ","otaleken Su 99 . ","otalika Bil 115 . ","vtallika KL 68 . ","otallika ib 58 . ","otalige RK 2: 3802 . ","otalicom Gr 272 ; Bir 2: 87 ; Su 38 . ","otalekom LfK 95 . ","talliga LfK 217 . ","otaliko VKR II ; Ber 287 . ","otalika Su 236 ), ","otallikhet (otalikhet), "]},{"a":"otalliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otalig, oräknelig. Se Sdw 2: 1279. otalighen hälga manna skari Mecht 234 . J Buddes b 74 . ib. ib 75. SvB 7 (omkr. 1520). - pl. n. abs. än thogh at margha handa ok othalighin (innumerabilia) sigias aff sonenom SpV 189 . 2) outsäglig, obeskrivlig. han bewiste sik . . . odödelikin epter sin vpstandilsse ok tha mädh handom handelikan och otalelikan MP 4: 7 . \" jak bedher tith äwärdhelika, oc othalika gudhoms wald \" SvB 11 (b. av 1500-t.). Jfr otalugher."],"f":["otalighen SvB 7 (omkr. 1520) . otalighen Mecht 234 . ","otalligit J Buddes b 75 . ","otalelikan MP 4: 7 . ","otallolige J Buddes b 74 . ","otalliga ib 74, 75 . ","othalighin SpV 189 . best. form sing. n. othalika SvB 11 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"otallikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loräknelighet, oräknelig mängd. SvB 7 (omkr. 1500)."],"f":["othalik- )"]},{"a":"otalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"otamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["otam. \" the ondhe . . . äru . . . j gongenom othamy nw aff snary nw aff seene \" SvKyrkobr (Lucd B) 198 . jniunx . . . indomitus, otamber GU C 20 (hand 2) s. 29. - vild, otyglad. skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal ok oskälighin ällir otham (effrenata) stupan SpV 138 ."],"f":["otham SpV 138 . "]},{"a":"otamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["otam. en otamber häst Al 535 . þiura otami Bu 168 . Bir 1: 195, 360, 3: 334, 335 . MB 1: 263 . Al 554, 9512 . - vild, yster. j bland lastanna othanna gähnizsko Bir 5: 18 . "],"f":["o . ","tami Bu 168 . ","otamme Bir 1: 195 . ","otam ib 3: 334 . ","otamom ib 1: 360 . ","otammom ib 3: 335 . best. form sing. ack. m. otama MB 1: 263 ; Al 554 . ","othama Bir 5: 18 ),","otama fä , "]},{"a":"oter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" vi olaf vthir, jäppe vithir, clämätter vthir \" SD NS 1: 451 (1405)."],"f":[]},{"a":"oter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" jacob wtther \" SJ 2: 100 ( 1487) . ib 180 ( 1490) . STb 2: 547 (1491).","2) utterskinn. . . . en swartan kiortil . . . ok han war fodradir medh wtir ATb 1: 141 ( 1461) . ib 186 ( 1463) ."],"f":["wtir . ","wtt(h)er ),"]},{"a":"oterskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utterskinn. Linkbibh 2: 210 (1523). "],"f":["vtter- )","*oterskinna tiond","wtther- . ","-tiendh )"]},{"a":"oterugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ohöfvisk. \" kallar man annan vterugit (motsv. ställe \" EG 63 har otwghit) nampn GS 33 . Jfr otughin."],"f":["vterugit , trol för vterught GS 33 ), "]},{"a":"othak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otack. \" sig hanum mykin otak for hans bud \" Di 179 . \" haffue han otak for sit ärinde \" ib 26, ib 27, 166 . \" the fingo alle blygdh oc othak \" Lg 3: 55 ."],"f":[]},{"a":"othak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otack. \" othach haffwe then thet näffsa skulle som i ther til sath haffwe \" GPM 2: 382 ( 1512) . Jfr othakka."],"f":["ottach )"]},{"a":"othakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva otack, visa otacksamhet mot. med dat. hon othakkar gudhi fore himerikis nadher MB 1: 301 . \" the othakka them for thera gärd \" RK 1: 3098 . \" wi henne swa sara otakkandhe (otacksamme) haffuom warit \" Lg 3: 647 ."],"f":[]},{"a":"othakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["giva otack, visa otacksamhet mot. med dat. the . . . othakka gudhi for hans langa thol oc bidhan Hel män 119 ."],"f":[]},{"a":"othakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = othak. hwru renare hon är ok henne samwith aff syndom swa myklo meer rädhis hon ok wakthar, thz ath hon skulii ey rädhis hon ok wakthar, thz ath hon skulii ey koma j gudhz othakka (ne dei incurrat offensam) Mecht 10 ."],"f":[]},{"a":"othanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tanklöshet, oklok tanke? födis j henne (ɔ människans) hiärta genstan en otanke ok kärlek til wärldena MP 4: 156 ."],"f":["otanke )"]},{"a":"otharf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["onyta, ogagn, skada. stridha ok wägha til otarva KS 82 (204, 90) . swa bidher margher sina otharfwa Al 1768 ."],"f":[]},{"a":"othet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pack, slödder. \" huggo sik gönom thz hedna vthet \" RK 1: 1570 . \" litit lowar iak the snödo hedna vthet \" ib 1627 . \" thera drängia ok vtheet \" ib 2774 . fule hälade ok odryghe komo ther löpande ok wthet ib 3092. "],"f":["vthet . ","wthet . ","vtheet )","othetis dränger , "]},{"a":"othiänliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otjänlig, skadlig, olycklig. Se Sdw 2: 1347."],"f":[]},{"a":"othokke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ovilja, fiendskap? for lofflikit atirhald älskas owir flödhelikhet j allom thingom . . . ok klärkanna othokke (fiendskap mot presterna?) owir alla for gudz älskelikhet owir al thing (diligitur . . . pro parciate laudabili superfluitas in omnibus . . . pro dilecione Dei super omnia ingraitudo cleri super omnes) Bir 2: 108 . 2) fientlighet, förtret, förnärmelse. hwat othokka ällir ogönst hafwom wi thik giorth ST 60 . 3) otacksamhet. thz är väl värt at var othokke (ingratitudo) skuli hardhare näfsas Bo 122 . ib 153. Bir 1: 366, 394, 395, 2: 80, 110, 118, 285, 305, 3: 33, 217, 293, 384, 409 . skudhi . . . thän othokka (ingratiudinem) som han hauir gudhi giort mot hans godhgerningom ib 2: 227 . \" auitadhe aff godhgerninganna othokka (ingratiudine beneficiorum) \" ib 3: 418 ."],"f":["othukke: -a Bir 1: 366, 394 . o thukke ib 395), "]},{"a":"othokkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörlig. \" aff thy scamligo ok otokkeligo verldzligo lifuerne \" LfK 232 ."],"f":["otokkelig: -ligo LfK 232 )"]},{"a":"othokkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförsynthet? at mannana othokkia (ingratiudo) skuli synas Bir 2: 116 . Jfr othykkia."],"f":[]},{"a":"othokkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförsynt, otillbörlig. otokkokt (immoderatus) lööghe LfK 218 ."],"f":["otokkokt LfK 218 ) , "]},{"a":"othol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otålighet. \" dröfdh aff myklo othuli ok wredhe \" KL 25 . mädhan the os mz . . . sino otholi reta Bo 146 . enkte othol kunne märkias mz hänne ib 168 . ib 186 . KL 353 . Bir 1: 51, 92, 360, 2: 80, 129, 3: 324, 331 . Su 105, 332 .","2) vånda? en man gitir ekke hafft större sörgh oc vidhermödho oc othol (summæ verecundiæ, doloris et furoris est), än misthänkia hustruna for hordom Bo (Cod. B) 341 ."],"f":["othul )"]},{"a":"othol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brist på tålamod, otålighet. vm othul äll[e]r kötlikin frestilse gingo at människionne SkrtUppb 253 ."],"f":["othul )"]},{"a":"otholande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som icke kan tålas el. tillåtas, otillbörlig, skamlig. thz är oloflikt oc otolande mz cristno folke at widhersighia ihesum christum Bil 471 . \" thz är otholande at kunungr ella höfdinge se nidhingr \" KS 35 (90, 37) ."],"f":[]},{"a":"otholas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. vara el. blifva otålig, blifva missnöjd, förbittras. skolom vi äkke vanskas älla otholas (esse impatientes) i them (ɔ: dröuilse) Bo 106 . \" at mannin brytis älla otolis af ängom genwärdoghom thingom \" Bir 1: 295 . otholas han (amaricatur) aff gudz skipan ib 2: 160 . KL 263 . ST 70, 75 . Lg 3: 244 ."],"f":["othulas Lg 3: 244 ; ","-thulums KL 263 . ","-as . ","-adhis ST 70, 75),"]},{"a":"othollika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) olidligt, svårt. othollika (intolerabiliter) . . . sarghas Bir 1: 328 . \" bitir othollica sara \" ib (Cod. B) 350. ib 3: 114, 371 . 2) otåligt, med otålighet. thy at iak . . . otholika (impatienter) swaradhe Ber 227 . \" otholica teande sins hiärta lönlik thing \" Bir 3: 331 . \" haffwer otulelika lidhit oc burith annars osidher \" LfK 161 . \" haffwer sik otulelika \" ib 162 ."],"f":["otholika . ","otholica . ","otulelika )"]},{"a":"otholliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) olidlig, outhärdlig, odräglig. hulka han formatte ey vtdragha vtan othollikin wärk KL 51 . \" thuldo othullikin hungir \" ib 258 . \" othollikin ond lokt \" Gr 280 . vtolelica pinor Lg 215 . \" mz otholikom wärk \" Bir 1: 32 . ib 84 . känna otholikin eldz hita ib 174 . \" af ofmykle sorgh älla o tholikom dröuilsom \" ib 396 . ib 2: 114, 3: 359 . KL 266 . nödhis af othollike (trängande) oc sanne vidherthorft VKR 76 . \" gudz dombir är othollikin \" Bir 3: 44 . MP 1: 221 . \" thikte ok apostolomen oc allom androm othollikit vara at han ville thijgt ganga \" Bo 164 . huru thungt ok otholelikit them skal wara at brinna äwerdhelika j häluite Bir 1: 66 . \" thz är os thungt ok othololikit ib 115. \" MP 1: 15 . 2) otålig. mz otholicom (impatientissimos) athäfwom Bir 2: 273 ."],"f":["othollikin Bir 3: 44 . ","otolikin MP 1: 221 . ","otolik ib. otholikin Gr 280 . ","othollikit Bo 164 . ","otholikit Bir 1: 115 . ","otolikit MP 1: 15, 221 . ","otholelikit Bir 1: 66 . ","othololikin KL 51 ; Bir 2: 114 . ","othullikin KL 258 . otholikin Bir 1: 174 . ","otholikom ib 32, 84 . ","othollike VKR 76 . ","othulliko KL 266 . ","otholica Bir 3: 359 . ","vlotelica Lg 215 . ","o thollikom Bir 1: 396 . ","otholicom ib 2: 273 ),"]},{"a":"otholomodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otålighet. Bir 1: 154, 288, 390, 2: 60, 61, 87, 192, 3: 155 . VKR XIV . MP 1: 264, 2: 95, 206 . MB 2: 159 . Ber 122 . Su 113, 121, 149 . - olust, leda. at the ledhan warj ey for . . . liifsins o tholomodh (vitæ impatientiam) Bir 1: 313 . - Jfr otholughmodh."],"f":["-modhe Bir 1: 390 ; MP 2: 95 . o tholomodh Bir 1: 313 . ","otholamodh Bir 2: 192, 3: 155 ; -modz ib 2: 61. otholemodh ib 60 . ","otholimodh MP 2: 206 ; Su 113 . ","otulomodh MB 2: 159 . ","othwlimodh: -modhe Ber 122 . ","otwlimodh Su 121, 149), "]},{"a":"otholomodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otålighet. Se Sdw 2: 1279. lithymos p c othaalamoth GU C 20 (hand 2) s. 92."],"f":[]},{"a":"otholomodhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otåligt, med otålighet. seerr wärldinna lustelik thingh ok draghir them thäkkelika j sin lusta af hulkom han o tholomodhelika vptändis j sino hiärta Bir 1: 327 ."],"f":[]},{"a":"otholomodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otålig. otholomodhoghir man MP 2: 71 ."],"f":[]},{"a":"otholugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otålig, som ej kan tåla el. fördraga, som har svårt att fördrag el. förlika sig med. skalt thu ekke vara otholugh Bo 10 . nar j seen nakra vara othologha Bir 2: 61 . ib 1: 224, 276, 3: 331 . MP 2: 76 . Su 16, 105 . \" han är othologhir at thola älla vmbära (infirmus est ad patiendum) eth ordh \" Bir 1: 70 . \" the som äru mykyt otholuge vidh ordh ib 2: 61. \" ib 1: 277 . \" otholugh til fatidom ok ödhmiukt ib 3: 324. \" ib 115 . othologhir . . aff (de) thinne rätuiso ib 2: 80 . 2) odräglig. at thänkia laghin wara mykit othologh (intolerabilem) Bi 1: 252."],"f":["othologhir ib 70, 2: 80 ; ","-ogh ib 1: 252 ; -oghe ib 277; -ogha ib 276, 2: 61 . ","othulughir MP 2: 76 . ","otulugher Su 16, 105),"]},{"a":"otholugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otålig, som ej kan tåla el. fördraga, som har svårt att fördraga el. förlika sig med. JMPs 352. aff olidelighe hiärtans sorgh warth hon aldra otwlogasth, swa at hon leddis widh sigh siälffwa ib 353 . - med prep. widh. diomedes war . . . otolog wiid syna tiänara Troj 75 ."],"f":["otolog Troj 75 . ","otwlogh JMPs 352. superl. f. otwlogasth ib 353 ),"]},{"a":"otholughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otålighet. \" höl syna olukukhet \" Gers Frest 11 . \" störtha j otulukhet \" ib 28 . ib 49 ."],"f":["otulukhet Gers Frest 11 . ","otulukheth ib 28, 49) , "]},{"a":"otholughmodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = otholomodh. eynghen skaal aff othwlwgh moth wilia eller onzska eller beghära döö Gers Ars c 1."],"f":["othwlwgh moth )"]},{"a":"othrivas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vantrifvas. kaal otriffs LB 3: 193 ."],"f":[]},{"a":"othrivin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lat. \" ä är frwsin jordh for othriffnom swinom \" GO 171 . ib 654. som oträffne äro JP 124 ."],"f":["oträffne JP 124 . dat. othriffnom GO 171 . ","otriffnom ib 654 ),"]},{"a":"othrughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke trugad, onödd. forscrepna kristin hauer sith gotz olukkat oc otrughat saalt SD NS 1: 606 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"othrängder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) icke tvungen el. nödgad, otvungen. . . . mik hawa saalth . . . othrändare ok onödher meth godhom wilia . . . min gardh SD NS 3: 130 ( 1416) . ib 373 (1418, samtida avskr.) 2) icke tvingande. - i othrängdo male, i oträngt mål, utan tvingande skäl, utan nödtvång. han . . . sloo en ffriboren . . . swen j hel . . . j ootrengde maale Stb 4: 197 (1511). ib : 259 (1519), 272 (1520)."],"f":["othrändare SD NS 3: 130 ( 1416)","otrengde STb 5: 259 (1519), 272 (1520). ootrengde ib 4: 197 ( 1511) ), "]},{"a":"othrötteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outröttlig. \" hon . . . war . . . oothröttelikin j almoso \" Lg 3: 513 ."],"f":["oothröttelikin Lg 3: 513 ) , "]},{"a":"othrötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke tröttad, outtröttlig. fölgh himna ledhara mz wthrötom framgang (passibus indefessis) Ber 128 . ödhmyukten (nämnl. bleff) otröth Lg 3: 441 ."],"f":["wthröter: -om Ber 128 )"]},{"a":"othrötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke tröttad, outtröttlig. jndefessus . . . otrötter oc altiidh redaboen GU C 20 (hand 2) s. 21."],"f":["otrötter )"]},{"a":"othröttosamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outtröttlig. \" then andre stenen . . . gör then honom bär otrottesamman PMskr 461. \""],"f":["otrottesamman ) , "]},{"a":"othvaghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ss tillnamn. \" holmstanus otwughin \" KTb 132 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"othvingadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke tvungen el. nödgad, otvungen. per borre . . . sattre oleff hansson sin gard j pant . . . med sit ffrie berad, onöd och otwingat STb 5: 121 ( 1516) . ib 159 ( 1517) , 200 (1518). Jfr othvungen."],"f":["otwingat )"]},{"a":"othvingadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke tvungen el. nödgad, otvungen. onöddhe och otwingade SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 4: 325 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"othvungen","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = othvingadher. olaff blak stodh nissa päthersson til, onödher och othwangit . . . siik salt lath hawä . . . eth gotz SD NS 3: 18 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"othydin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovänlig, tvär. \" han var hugmod oc otyden \" Di 131 ."],"f":[]},{"a":"othykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? f.? eller n.? Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 177."],"f":[]},{"a":"othykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ovilja, fiendskap, fientlig afsigt. thz giorde the mz then vthykke at the wille the suensca förthrykke RK 2: 2034 . 2) obehag, vånda. löste all hans othykke Fr 1058 . 3) otacksamhet. otykken är siälenna fiandhe LfK 93 ."],"f":["vthykke )"]},{"a":"othykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ogunst, onåd. \" ängin riddare ma thäkkias sinom herra älla atir takas j hans nadhir äptir at han hawir fangit hans othykkio for sin bruth vtan han gör honom nakra ödmiukt for sin forsmäilse \" Bir 1: 120 . VKR XIV . Ber 256 . 2) oförsynthet? huat ma vara mere othykkia (ingratitudo) än vilia mz skälom gripa ogriplikin gudh Bir 2: 116 . 3) otacksamhet. for othykkio (ingratiudine) atirgällir jek honum godh thing Ber 3: 33 . ib 380 . 4) obehag, vedermöda, ofärd. wthsändher sina predikara them til mera last [oc] otykkio som ey widhertaka mothe gudz gaffuo oc predikan Su 156 . - Jfr othokke, othokkia, othykke."],"f":[]},{"a":"othykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 177. 1) ogunst. onåd. . . . at . . . iac aldra mintzte oc wäslaste matker maghe wardha thäkkast vtan allo othykio SvB 361 (b. ab 1500-t.)."],"f":["othykio ) , "]},{"a":"othyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olidligt qval. thus seer min likam j mykin otyldh MD 39 . - gen. othylda (othölda. otholda), nyttjad ss adj. med bem.: ilidlig. do widh otholda pinor Bil 479 . \" fik liberius othölda tharma verk \" ib 589 . "],"f":["othylda fulder , "]},{"a":"othyrster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otörstig. drik tik otyrstan ok ey druknan KS 24 (58, 25) ."],"f":[]},{"a":"othyrstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = othyrster. vardha othörstogher Su 386 ."],"f":["othörstogher )"]},{"a":"othäkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig. \" haar som altid vil olofflika, ok storlika tala, kräselika äta . . . ok blötzlika soffua, han är otäkkeliastir fore gudhi \" MP 5: 24 ."],"f":["otäkkelikastir ) , "]},{"a":"othäkkeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" LfK 160(, adj. [Isl. úþekkliligr] vederstygglig. nämpna . . . diäffwls nampn, huilket myky otäkkeliket är LfK 160 ."],"f":["otäkkelikhet"]},{"a":"othäkkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otacksamhet. SvB 498 (sl. av 1400-t.)."],"f":["otäkkelighet )"]},{"a":"othäkkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otacksamhet. \" then store skadhi wi fffam aff otäkkelikhetenne \" LfK 93 ."],"f":[]},{"a":"othäkker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) misshaglig, obehaglig, vedervärdig. högfärdhwgh är fu forsmadh och othäk for gudhz asyn Ber 113 . tha warth myntha mästaren ootäkker (kom i onåd) RK 3: 2870 . tu skalt flya . . . oföghelikan lâtr, ty at han gör man stikkan KS 24 (60, 26) . \" diäfflanna stiwggelika änlite oc othäkka formor \" Su 129 . \" o ouni ledhe ok othäkke (ingrati) oc vansläktoghe \" Bir 3: 295 . ib 1: 366 . LfK 74 . med dat. hon är gudhi otäk MB (Cod. B) 1: 509. otäkker ondom mannom KS 24 (60, 26) . gör wärldinna honom othäkka ok ledha Bir 1: 282 . ib 2: 120, 3: 56, 4: 115 . Ber 228 . - med pep. af. han wardr otäkkr af (misshaglig för, illa omtyckt af) allom godhom ok witrom mannom KS 33 (84, 35) . ","2) otacksam. \" then som takir godhgärningana oc nadhena. skal ekke vara othäkkir älla oskönioghir \" Bo 11 . ib 110, 153 . \" thz gudh giffwer täkkom, thz fran taker han otäkkom \" LfK 93 . \" äs thu mykit othäk vm thu älskar mik ey fore swa storan kärlek \" Bir 1: 34 . ib 398 . med dat. at jak . . . war tik oätkkir oc osköniogher Su 340 . ib 49 . - med prep. the äru o thäkke at minom anda Bir 1: 280 . Su 415 . \" othäkkir aat taknom godhgärningom \" Gr 266 . KL 352 . Bir 1: 367, 2: 304 . Su 406, 408 . LfK 177 . \" othäkkir til gudz älskelikhet \" Bir 1: 300. Ber 230 . \" som otäkker är aff fanghnom nahdom \" LfK 93 ."],"f":["otakker Su 49 . ","ootäkker . ","otikk er: -an KS 24 (60, 26)),"]},{"a":"othäkkker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) otacksam. \" jngratus . . . otäkcher \" GU C 20 (hand 2) s. 28. SpV 432 ."],"f":["otäkker )"]},{"a":"othäknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otacksamhet. otäknadhir mot gudz gerningom MP 1: 227 ."],"f":[]},{"a":"othänkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett sått som icke kan tänkas, obegripligt. fafängo i hulko människian ok nästan alt mankönit är othänkelica ok osighilica innan vaft Bo 141 ."],"f":[]},{"a":"othänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otänkbar, outgrundlig, obegriplig, obegripligt stor. smaka then othänkelica himerikis sötman Bo 101 . \" hänna (bönens) dygdh är othänkelikin (inæstimabilis) ib. mz othänkelike frygdh \" ib 230 . \" mz othänkelike ödhimuikt \" Bir 4: (Dikt) 245 . \" suasom gudh är j sik vndirlikin oc othänkelikin sua äru oc hans gerninga othänkelica \" ib 2: 208 . \" othänkelikin höghelikhet \" ib 3: 1123 . ib 1: 94, 395, 2: 46, 293, 3: 430, 4: (Dikt) 229. - otänkbar, ofattbar. med dat. then andans sötlikhet är . . . othänkelikin them som hona ey smakadho Bir 1: 186 ."],"f":["-likin Bir 2: 46, 208 . ","othänkelikin Bo 101 ; Bir 1: 186, 3: 112 . ","othänkelikit ib 430 . ","vthänkelikit ib 4: (Dikt 229),"]},{"a":"othänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otänkbar, outgrundlig, obegriplig, obegripligt stor. Mecht 184 . - otänkbar, ofattbar. JMPs 456."],"f":["-ligher )"]},{"a":"othänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) otänkt, icke tänkt. thz haffde erik toch otenkt RK 2: 3117 . ","2) utan att tänka el. hafva tänkt, tanklös. man skal ey othänkter (Cod. B oxhuxadhir 556) ganga til thz sacrament MB 1: 310 ."],"f":[]},{"a":"othänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["19 otänkt, icke tänkt. thet wet gudz helghe blodh wäll at iac haffde otäncht atgörät Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). - oförutsedd. thet war tha otänkth, thet (ɔ Sten Stures död) skulle sa hasteligan skee G. Carlsson, Hemming Gadh 97 f. (jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 2: 77). 2) utan att tänka el. ha tänkt, tanklös. n. ss adv. inopinabile waanalöst ok otänkth GU C 20 s. 383 . - at othänkto, oöverlagt, oförvarandes. thät hände at brodherin kom at othänkto widh sina systirs hand Hel män 226 . "],"f":["otänkter )"]},{"a":"othäter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otät. \" i vhtät kar \" KL 225 . Ber 258 ."],"f":["othät Ber 258 . ","vthät KL 225),"]},{"a":"othäter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otät. Jfr under orätter."],"f":[]},{"a":"otidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fnor útið. Jfr Mnt. untît] otid, orätt tid. hwa som i otiidh athir (för äthir) han skal fasta ätande tiidh GO 434 ."],"f":["ottidh )"]},{"a":"otidhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som sker i orätt tid. for otidigt (för otidigan=) sompn LB 7: 334 ."],"f":["otidiger )"]},{"a":"otilgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjlig att nalkas. thu äst liwsit obegriplikit ok otilganglikit (inaccessibilis) SpV 171 . ib 222 . o . . gudh, omätelighin j thinne äro, obegripolikin j thinne nadh, otilganglikin (inacessebilis) j thino walde ib 484."],"f":["-likin . ","-likit ) , "]},{"a":"otilgifliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförlåtlig. \" tolika synder kallas oforlatelika äller otilgiflika \" SkrtUppb 250 ."],"f":[]},{"a":"otime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otid. \" abortiuus . . . dödborin eller i otima föder \" GU C 20 s. 3 ib s. 391 . \" jntempestum ti otymme \" ib (hand 2) s. 34."],"f":["otymme )"]},{"a":"otime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otid. \" komma i otima \" LfK 143 . - pl. som tala wille i otimom LfK 143 ."],"f":[]},{"a":"otimelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i otid. äti ey ella drikki otimelika KS 49 (125, 53) ."],"f":[]},{"a":"otimelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i otid. ljnscisiuus . . . omoghen oc othimelicha aff plukchadher GU C 20 (hand 2) s. 19."],"f":["othimelicha )"]},{"a":"otimeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som sker på olämplig tid el. i lotid. jntempestus . . . otymmelighen GU C 20 (hand 2) s. 34. minnatz timen är aldra thystatir, ok tha är mästa mörkrith, ok är tha otimelikit (intempestivum), at enghin wankar tha ällir köpslaghir oppa gathomen SpV 268 . 2) höjd över el. oberoedne av tiden. thänne othimelige (intempralis) anden hwilkin wthan tima är SpV 514 ."],"f":["otymmelighen . ","otimelikit . ","othimelige ) , "]},{"a":"otionda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["utiunda )"]},{"a":"otomadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utan ledighet, hindrad, upptagen. jak är otomadher oc hauer ey tima ther til at ga j delo oc kiff mot nokrom mz thic Prosadikter (Barl) 41."],"f":[]},{"a":"otomadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utan ledighet, hindrad, upptagen. otamadhe (för otomadhe; Cod. C othomadhe 1025) for gudhana dyrk oc (offer) in deorum sacrificiis occupati) Bil 535 ."],"f":[]},{"a":"otoplopin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke krnkt el. förnedrad? stode doctor rawal . . . och kerde, ath haney kunne ware ofortalit och otolopin aff hustrv walborhg . . . om thet hon hanom til foren hade til thalit STb 3: 413 (1499)."],"f":[]},{"a":"otro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otrohet, trolöshet. \" perfidia die swek otro ok vantro Gu c 20 s. 433. \""],"f":[]},{"a":"otro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otrohet, trolöshet. RK 1: (LRK) s. 220, 2: 4249. MD 350, 396 .","2) otro. MB 1: 312 . MD 350 ."],"f":["oo- MD 396 )"]},{"a":"otrohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otrohet, trolöshet. - trolös handling. tha fwnno the thet swa fore retto, ath thet war dwlsmaal loch en stoor otroheith moth stadhin STb 1: 50 ( 1476) ."],"f":["-heith )"]},{"a":"otrohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otrohet, trolöshet. stor otroheet han tha bewiste RK 3: (sista forts.) 4246 . ib 4643. 2) otrohet, oärlighet. ath nager broder funnes mz nagar vtroheet swa ath thet lupe til fyra peninga SO 205 . 3) otro. for mina otrohet ok lönlika synde VKR XII ."],"f":["-heet RK 3: (sista forts.) 4246, 4643. vtroheet SO 205 ),"]},{"a":"otroin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otrogen, trolös. perifidus et fidus non connectunt [bene] fedus throen ok otrohen bindha ey wäl wänskaapp Gu C 20 s. 269. numidus di waffrande owiis ostaduger ok otroghin ib s. 365 . perifidus . . . troswiker ok otroghin ib s. 433 . 2) otrogen icke troende. i religiös mening. med prep. til. oc j som här til haffwen waridh otroghne til gudz ord JMPs 264."],"f":["otrohen GU C 20 s. 269 . ","otroghin ib s. 365, 433. pl. m. otroghne JMPs 264 (hs. otronghne),"]},{"a":"otroin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otrogen, trolös. calle eigh vtroen ok eigh liughärä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.; möjl. att föra till 2). ille ok vtrone rädhgiua KS 72 (177, 79) . Bir 3: 80 . - med dat. min hyrdhe är mik otroin Bir 1: 204 . ST 11 . han är gudhi otroen oc ey throen Ber 170 . 2) otrogen, icke troende. i religiös mening. fordömas oc forfaras mz othronom mannom Ber 170 . mz otrono iudhomen Bo 145 . \" jak vänte han vara otronan oc villan fara \" Bir 2: 10 . liak (näml. var) allir blindir oc otroin ib. ib 225, 3: 166, 361 . MP 1: 37 . MB 2: 366 ."],"f":["otroen . ","vtroen SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). otronan Bir 2: 10 . ","otrone ib 225, 3: 80 . ","othrone ST II . ","vtrone KS 72 (177, 79) . ack. m. otrona Bir 3: 166 . ","otronom ib 361; MP 1: 37 ; MB 2: 366 . ","othronom Ber 170 . best. form pl. dat. otrono Bo 145 ),"]},{"a":"otrolika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otroget, trolöst. hure han vtrolige giordt hade mothe sith rette brödh och trofasth herre j hans gode thro och thienisth STb 3: 241 (1495)."],"f":["vtrolige )"]},{"a":"otrolika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["otroget, trolöst. Fr 220 . Su 41 ."],"f":[]},{"a":"otroliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otrolig. \" tro aldre otrolikt \" Bil 613 . \" thin ordh hulkin mangom synas mörk ok otrolik \" Bir 1: 263 . ib 252, 2: 119 . KL 172 LfK 237 . 2) opålitlig. otrolig (otryglæg) tycker mek thin tiänist at wärä Di 27 . otroliga gömare MD 419 . 3) misstrogen, icke troende, tviflande. var ey otrolikin (incredulus) vtan fultroin MP 1: 127 . - icke troende, otrogen. hulkin som otrolikin (incredulus) är MP 2: 75 . \" mot otrolicom hedhningom \" Bir 4: 320 . MP 2: 240 ."],"f":["-lig Di 27 ; ","-liga MD 419 . ","-likin MP 1: 127, 2: 75 . ","-likt . ","-likit KL 172 ; Bir 1: 252 ; MP 2: 240 . ","-liget LfK 237 ), "]},{"a":"otroliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otrolig, som man icke kan el. bör sätta tro till. meden thenne nye läre haffver i sig swadane article som cristenheten haffwer tilförende dömpt ware orett oc otrolige HSH 16: 80 (1527? Brask). 2) opåtligt, trolös. mädhan hon är . . . i allom thingom othroligast (infidelissimum) . . . tho wil gudh taka hona til sinna th[i] änist SkrtUppb 3 . 3) misstrogen, icke troende, tvivlande. - icke troende, otrogen. nar hon . . . berope sik otrolikan (reum), at hon aldrigh haffwer atsköt gudz ordhom Mecht 247 . tron skal säthias mothe otrolike trowillo JMPs 295. oc segher ieronimus, at otrolika människor dräpa gudz son oppa nyth ib 298 ."],"f":["-lige HSH 16: 80 (1527? Brask) . -lighast SkrtUppb 3 ),"]},{"a":"otrolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otrohet, otro. \" wi skulum skodha wars otrolighetz (infedelitatis) mörker \" Mecht 258 . \" thän äwärdhelike kärlekin, mädh hwilkom han os älskadhe . . . foreseandis . . . all war bristislse, och ogönstagha othorlighet (perfidiam) \" ib 274 . ib 337 . \" j syndom födde ok mästädels j otrolghetenä stadde \" SvKyrkobr (Lucid B) 197 ."],"f":["ot(h)rolihge ),"]},{"a":"otrolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otrohet, otro. \" vndirgifwa sik alle orenlikhet oc otrolikhet (infidelitati) \" Bir 2: 318 . ib 1: 229, 400, 3: 5, 200 . \" äruodha at min ordh skulu synsas thräkkir vm nakra otrolikhet (infidelitatem) \" ib 1: 242 . otrolikhetz synd MP 1: 144, 145 . ib 295, 2: 242 ."],"f":[]},{"a":"otroman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otrogen el. trolös man. wil ider nakra dare äller gudz ok rikesins otromän her aff äggia Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436)."],"f":[]},{"a":"otronadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otrohet. SO 20 ."],"f":[]},{"a":"otror","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) otrogen, trolös. MB 1: 465 . Al 2761 . \" han är en otro man \" Di 178 . hin otro swikare ib 210 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). han war sinom herra otro Bil 736 . MB 1: 234 . at iak skall wara nokon man otro Di 71 . 2) icke troende, tviflande. war ey otro (incredulus) Ber 9 . - med dat. skulu ey otro (increduli) wara hans ordhwm Ber 9 ."],"f":["otro Bil 736 ; MB 1: 234, 465 ; Al 2761 ; Di 71, 178 . ","otro Di 210 ), "]},{"a":"otroskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otrohet, trolöshet. Fr 780 . Di 210 . \" for thän otroskap the alle giordho moth honom \" ST 477 . ib 398 . PK 223 ."],"f":["-skap . ","-skapp PK 223 ) , "]},{"a":"otrygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osäkerhet, opålitlighet. \" a moth väruldenna fals ok othrygdh \" Bil 615 ."],"f":[]},{"a":"otrygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) osäker. \" wi hörom at wägerna äro otrygge i upland för thee driffuera ther wanka \" HSH 13: 55 (1524? Brask)."],"f":[]},{"a":"otrygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["opålitlig, otrogen. med dat. (el. i dess ställe ack.). är drengen bondan otryg MD (S) 256 ."],"f":[]},{"a":"otrygliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otrygg, vansklig. \" huru otryggeligit är ath koma for then stränge domaren met thoma hender och wtsäcte lampar \" FH 6: 67 ( 1486) ."],"f":["otryggeligit FH 6: 67 ( 1486) ), "]},{"a":"oträdder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"otröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["något som ej är att förtrösta på. quinno fäghrind är dötzins piil . .. thy trösthe engin vppa otröst Hel män 134 ."],"f":[]},{"a":"otröstan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på förtröstan. hon skal wara ödhmiwk vtan högfärdh ok otröstan MP 4: 41 ."],"f":[]},{"a":"otröster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["osäker, opålitlig. som prädica folke . . . ensetu limnaþ ok otrösta tro Bu 138 . j . .. ärin här kompne at skodha hwar lanzins wärn är otröstast MB 1: 241 ."],"f":[]},{"a":"otta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otta. Jfr paska otta. "],"f":["ottosanger (otosangher SkrtUppb 215 . ","olesanger: -sangen MP 4: 215 . ","ottasanger: -sangen Mecht 49 . attesang(h)er: -sang(h) ÅK 59, 64 . ","ottesanger: -sangern ib 58 . ","attensanger: -sangern ÅK 59 . ","octosanger: -sang (för otto-?). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 36: 42 f-, V. Jansson, Fornsvenska legendariet s. 44), ","*ottosangs bok","ottesangx- )","*otto time , ","*otto vardher","ootho- )"]},{"a":"otta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["ootte . ","ootha )","otto mal , ","ottosanger","-sangin ib 167, 194 . ","ottasanger Bir 5: 59 ; ","-sang ib 70 ; ","-sangin ib 59 ; Su 261 ; ","-sangx Bir 5: 59 . ","ottasagner ib 69 ; -sangh ib; Lg 3: 56 ; ","-sanghin Bir 5: 59 . ","ottesanger: -sangern Su 4 ), ","ottosangs tidh","otosangx- ST 171 ),","ottosangs time , "]},{"a":"otuggadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["otuggad. Bir 3: 60 ."],"f":["otoggadhir )"]},{"a":"otughin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörlig, skymflig. \" kallar man annan otwghit nampn \" EG 63 . GS 32 . Jfr oterugher."],"f":[]},{"a":"otukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörlighet, otillbörligt el. oskickligt beteende, oskick. waktande sik . . . fran alle otokt oc ohöffwidzskom löslatom Bir 5: 67 . \" skulu systrana nar the nigha nidherböghia sik mz alle wördningh oc ödhmiukt, haffuandis fore sik sina hendir j kors wiis ey sithiande ey stydhiande sik nakor widh, hwilkit som waare tekn til . . . aawitande othokt \" ib 68 . är . . . en stor otokt oc ogudelikhet i bland closter folk, at somlika swäria LfK 159 . - otillbörligt förehafvande, otillbörlig gärning, brott. tenkte vpa sina otukt RK 1: 4046 . thz ware honom halwo mynne otukt ib 3745 . - ondska. thz giorde han aff stora otvkt MD (S) 220 ."],"f":["otokt )"]},{"a":"otuktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett otillbörligt sätt. tet han hade swa hardeliga tiltalit radit ok swa illa baar sin ordh fram otucheliga STb 3: 408 (1498)."],"f":["otuchteliga STb 3: 308 (1498) . vtughteliga ib 445 ( 1499) ),"]},{"a":"otuktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. [Jfr Mnt. untuchtichliken] ","e":["på ett otillbörligt sätt. om hon otoktelika sik bewisar i choren, mz öghom ällar androm lymmom LfK 157 . - på ett skymfande sätt. hvilken broder som kastar androm synom broder sin hwstrv fore otuchteliga SO 118 ."],"f":["otuchteliga . ","otoktelika )"]},{"a":"otukteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörlig, opassande, ohövisk. jnordin[at]us . . . yllaskykkader ok otokteligin GU C 20 s. 388 ."],"f":["otokteligin )"]},{"a":"otukteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["otillbörlig, opassande, ohöfvisk. mz . . . otoktelikom handa ällir fota rörilsom iBir 5: 67. at the ey blanden sik j onyttelika talan, ällir nakre othuktelike saghu ib 82 . \" thorde engen j henna naruaru ey eth otugtelikit ordh fram föra \" Lg 3: 501 . - ohöfvisk, skymfande. hvilken en broder i embetet som kallar annan sin embetes broder horanson häranson tywff eller skalk ok framkomber mz swa dana vthuchteliga ordh SO 149 ."],"f":["otokteliker . ","vthuchtelig . ","otugtelikit Lg 3: 501 ) , "]},{"a":"otuktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tuktlös, otyglad, lättsinnig, själfvsvåldig. osidhughe oc otoktoghe (indisciplinati) Bir 2: 233 . ib 3: 9 . at hon se ey wrang älla otoktogh (inordinata) i sidhom Ber 118 ."],"f":["otoktogher: -ogh Ber 118 ; ","-oghe Bir 2: 233 ; ","-ogha ib 3: 9 ), "]},{"a":"otväkande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["otvifvelaktig. o twäkande (haud dubium) är MB 2: 200 . LfK 95 ."],"f":[]},{"a":"otväkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) utan tvekan, frimodigt. war tröstir mz sinom mannom. oc manligha aathaffwandis altidh otwäkeliga, tröstandis sigh hiälp oc räddingh aff gudi giffwas (semper confidebat cum omni spe auxilium sibi a Deo affuturum) MB 2: 325 (möjl. att föra till 2). 2) utan att tvifla. tro . . . otwäkelika Lg 441 . LfK 65 . 3) otvifvelaktigt. än tho at hon i them otwäkelika seer skina tith wald Su 98 . ib 369 ."],"f":["-liga MB 2: 325 )"]},{"a":"otväkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) utan tvekan, frimodigt. fore mik gik thu vndi alra beskasta döödh otwäklica SvB 521 (b. av 1500-t.). 2) utan att tvivla, utan tvivel. tha matthe han otwäkeliga hoppas at ffaa aff hännne alla the nadher han wille JMPs 534."],"f":["-liga . ","otwäklica )"]},{"a":"otväkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["höjd över allt tvivel, otvivelaktig. for thän skuld at thätta är otwäkelikit, at kroppin äw wanskeliken SpV 353 . the samma persona som som thänna oppenbarilse fiik, känner jak granlika. hwilken mädh otwäkeligho märke haffwer mik thät otalikom sinnom wnderwisth JMPs 467. ib 585 ."],"f":["-likin . ","-lighen )"]},{"a":"otälgdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["otäljd, ohuggen. \" wil thu mik göra altara aff steen, tha skal han wara otälgdher \" MB 1: 334 . ib 494 ."],"f":[]},{"a":"otämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["opassande. mz otämelikom latom Bir 5: 77 ."],"f":[]},{"a":"otämpradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ohejdad, omåttlig. dilutus . . . idest distemperatus otemprader ok öffuerflydelikin GU C 20 s. 188 ."],"f":["otemprader )"]},{"a":"otämpran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttlighet. thäntidh bwkin formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skörliffnadhin ok andra lastir sik öffwa saa at öffrakraftanna otempran (intemperantia) är nidhra kraptanna faal SpV 445 ."],"f":["otempran )"]},{"a":"otämpreliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omåttlig, ohejdad. hwilkin otemirlighin (intemperata) är til at faa sik manga wener, hon är snararen til owenskap SpV 444 . - om källa: våldsamt flödande? j markinne . . . widh iericho, war fordhom en källa, oprunnin wndhirsamligha besk, otemprelikin (miræ intemperantiæ) oc ofruc[t] sam SpV 22 ."],"f":["otemprelikin . ","otempirlighin ) , "]},{"a":"otämprelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttlighet. SpV 139, 160 ."],"f":["-tempre- )"]},{"a":"otämprering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttlighet. likamans otempre[r]ingh (intemperaantia) SpV 138 ."],"f":["otempreringh )"]},{"a":"otämpring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omåttlighet, brist på återhållsamhet el. självdisciplin. SpV 307 . \" hwat forskulladhe thera menlösa som fiöllo aff ens mans otämpringh (intemerantia), hwilkom ensampnom syndande kom gudz hämdh owir them som menlöse waro \" ib 311 . ib 326 ."],"f":["otempring )"]},{"a":"otänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["otänd. \" satte han otända lykto for sik \" KL 280 ."],"f":[]},{"a":"otänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["otänd. ÅK 59 ."],"f":["otender )"]},{"a":"otöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"otöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. som icke kan el. bör tagas; ond. ibland flikrarom ok otökkom mannom KS 45 (115, 48) ."],"f":["otökker )"]},{"a":"otömeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outtömlig. \" apostlane . . . mz hwilkom wärldin swasom mz andhrom källom, otömelikom (inhexhaustis) ällir jämfullom baars \" SpV 182 . ib 479 ."],"f":[]},{"a":"otövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" - n. adv. oförtfvadt. tha sändhis otöffwat bodh äpther rodinum Lg 3: 296 ."],"f":[]},{"a":"oumkringskurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oomskuen. mz ovmkring skurnom hiärtom ok örom KL 143 ."],"f":[]},{"a":"oumskiptelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oföränderligt. Bir 1: 225 ."],"f":[]},{"a":"oumskiptelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oföränderligt. SvKyrkobr (Lucid B) s. 127."],"f":["oomskifteliga )"]},{"a":"oumskipteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oföranderlig. \" glöma sannom gudhi odhödelikom ok o omskiptelikom \" Bil 619 . \" then hälghe ande han är oc en owmskipteliker a sik siälwom \" MB 1: 393 . \" rätuisan är owmskiptelikin j mik \" Bir 1: 195 . KL 5 . Bir 1: 297, 2: 114, 289 . Gr (Cod. D) 416 ."],"f":["oumskiptelikin KL 5 . ","ovmskiptelikin Bir 2: 114, 289 . o vmskiptelikin ib 1: 297 . ","owmskiptelikin ib 195),"]},{"a":"oumskipteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oföränderlig. \" the oumskiptehligha ok hälgha threffallugheyt \" SkrtUppb 374 ."],"f":["owmskiptelikern SpV 100 . f. owmskiptelikin ib 177 . ","oumskiptheligha SkrtUppb 374 ),"]},{"a":"oumskiptelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oföränderlighet. stadoghetin . . . är j . . . owmskiptelikhetinne (immutabilitate) SpV 506 . - (+) swa owrigaa the ok owmskiptelikhetena (för wmskiptelikhetena; Lat.: mutabilitatem) SpV 484 ."],"f":[]},{"a":"oumskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförändrad. SpV 100 ."],"f":[]},{"a":"oumskyrdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oomskuren. MB 2: 114, 119 ."],"f":[]},{"a":"oumvändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oföränderlig. \" enfaldogsta oc omwändelikin (för oumvändelikin el. oomvändelikin; immutabiis) sanhet \" Su 272 ."],"f":["-likin ) , "]},{"a":"oundflyliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oundviklig, oundgänglig. aff owndflylilike (inevitabil) widhertorfft \" Bir 4: 32 . \" epther thet naturliket är allom människiom ok ownflyliket skilias widh thetta forgenlika liiff \" FH 6: 18 ( 1449) . ib 1: 194 (1490-talet), 6: 23 ( 1451), 30 (1452, afskr.)."],"f":["owndflyliliker . ","ovntflyliket FH 6: 23 ( 1451) . ","owntflieligit ib 30 (1452, afskr.). ownflyliket ib 18 ( 1449) . " ovnflieligit ib 1: 194 (1490-talet)), "]},{"a":"oundirstandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförståelig. \" andelik thing . . som oss äru alstingx ovndirstandelikin \" Hel män 192 ."],"f":["-likit SvB 172 (omkr. 1500). pl. n. -likin Hel män 192 ),"]},{"a":"oundsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke undsatt. iach lothe ingelunde vara thet fatige landet ovndsath HSH 20: 203 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"oupafinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outransaklig. \" o huru obgriplike äru hans doma oc o vppafinnelike äru hans vägha \" Gr 312 ."],"f":["o vppafinneliker )"]},{"a":"oupbrutlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["obrottsligt. all thetma articulos . . . ovpbrwtleka at halla SD NS 1: 127 ( 1402) ."],"f":["-leka )"]},{"a":"oupleteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outgrundlig, outransaklig. \" o äwerdhelika oupleteliket dywp \" Su 434 ."],"f":["-liket Su 434 ),"]},{"a":"ouplösliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjlig att lösa el. lösa upp. jn[e]nodabilis . . . o oplöslighen GU C 20 (hand 2) s. 24."],"f":["ooplöslighen )"]},{"a":"ouprättelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan att kunna upprättas, obotligt. thy fiöl han (ɔ Lucifer) woprättelika MP 3: 98 ."],"f":["wop- )"]},{"a":"oursakliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som ej kan urskuldas, utan ursäkt. at the vari ovrsaklike MP 1: 272 . ","2) som man ej genom ursäkter kan undandraga sig, ofrånkomlig, oundviklig. thu plaghas rätuislica, oc lastas mz ovrsaklike (motv. ställe s. 9 har osakelica) pino (inexcusabili pæna culparis) MP 1: 245 ."],"f":[]},{"a":"outrönter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oprövad, orörd, intakt. hel thu modher, owthrönt manne (expers maris) JMÖ 190 ."],"f":[]},{"a":"outsläkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["outsläcklig. ovtsläkkelikin eldir MP 1: 221 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"outthydheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["omöjlig att tyda, otydbar. GU C 20 (hand 2) s. 29."],"f":["owthydelighen )"]},{"a":"ovalkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["xiiij alna valmar ovalkan HLG 1: 90 (b. av 1500-t.)."],"f":["ovalkan ) , "]},{"a":"ovan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ovan. \" med prep. owan widh twingilse \" Su 161 . - med gen. han som thes är owan KS 83 (204, 90) . \" mera modh hauer thet folk som want är widh stridh än thes är owant ib. \" Lg 3: 537 . - med ack. tolkit j sik sielfuom ovan Lg 3: 525 .","2) ovanlig. \" gör ohördh thing ok owan \" Bir 1: 114 . skalt thw ey vndkoma . . . ouanan oc ondan dödh ib 3: 15. at han ära sik j owirflödhelicom thingom oc j ouanom klädhabonadh (habitu peregrino) ib 91 . \" ib 2: 7, 48, 3: 466. \" Su 30 ."],"f":[]},{"a":"ovan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) adv. ","1) uppifrån, ofvanifrån, ned. hördes owan (despuer) en rädeliken röst Su 129 . \" wräkas til henna owan oc nidhan all oreen thing \" MB 1: 40 . \" en ware the pa husit kate oc foro offuan wt oc jn mz sina bate \" RK 2: 6063 . ","prep. med dat. el. (vanligen) med ack. ","1) ofvan, ofvanpå. \" likit hittis wm morghonin owan grauena \" Bil 684 . han groff them nidher all iämriik . . . owan iordh han ängin lata wil Al 4554 . \" owan bunkan war inganger oc dör i archina \" MB 1: 168 . \" owan knappin var sat eet skinande kors \" Gr 298 . \" sidhan läggis stöt kol i kwpona, oc järn tenan wm kringh affwan kwpona \" PM XLVI .","2) ofvan, ofvanför, öfver. \" the watn som owan är himpnomin \" MB 1: 41 . \" owan försto linionne j margine staar thetta ordhit \" VKR 56 . \" taflan . . . var fäst vidh badha korsins arma owan hofwodhit \" Bir 2: 133 . \" the skulu see mina äro jnnan himilin ok owan ok nidhan ok vtran himilin \" ib 3: 38 . \" syntis . . . swa som ridhande män offwan staden j skyneno \" MB 2: 292 . \" lot konungen skära sunder the synner som offwan hans kalffwa lago \" Di 52 . \" marminnan är ofwan naflan wälskapt \" Ber 159 . thz glasith ma sätias j heta hästa dyngio swa ath hoffwodith standher affwan dyngiona j wädhreno PM XXIX . ","3) ofvanför, bortom. \" all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä tyuiþ ok kulmarþ \" SD 5: 562 ( 1346) . \" hawum vi giwit fatöghum mannom at skiptä mällom owan scogh (d. v.s. ofvan skogstraken mellan Svealand och Götaland: Tiveden, Tylö skog, Kolmården) oc i finlande tu hundraþa mark pänninga \" ib 566 . \" med androm varom jngieldom wan scogha \" ib 567 . \" cuilibet collegio fratrum minorum vuanskogh confero I marcam denar. \" ib 3: 38 ( 1311) . \" cuilibet monasterio owanskogh \" ib 2: 574 ( 1309) . ib 4: 687 ( 1339) . sikken öffuan hären hwem edher tykker, nidhan före vth mz aana vil jach siälffuer halla Di 240 . iij (3) alna at bruka owan hans port SJ 9 ( 1423) . ","1) ofvanpå, derofvan. \" saa iak . . . owan aa eet skinande kors \" Gr 298 .","prep. dertill, dessutom. mit goz hafuer han mik takith fra ok bedhis mina dotter ofwan a Iv 2860 . - ovan af, A) ","1) om rörelse el. aflägsnande från ett ställe: uppifrån ned från. gudz son kom owan aff hympnum nidher til jordhinna Bil 107 . \" skilde war herra watn owan aff iordhinne all i occeanum oc sioa oc käldor oc bäkkia oc lönlika adhrur vnder iordhinne \" MB 1: 58 .","2) om riktning: uppifrån. ofwan aff hans iässa oc nidhir til hans fotabladh war enkte heelt vtan saar ST 174 . - ned från. sagh iomfrun ofwan aff tornit ST 402 . B) adv. ofvanifrån, uppifrån. pipor affwan aff gangandis nidher j glasith PM XXVIII .","1) ofvanifrån, uppifrån. owantil sänt aff gudhi KL 16 . til thes ij iförins owan til(ex alto) i dygdhena Bo 243 . \" vm nakat vrenlikit drypir owan til (de superioribus) a han \" Bir 2: 50 . ib 1: 127 . Su 183, 226, 281, 447 .","2) ofvantill, upptill, uppe. iak skal gifua vndarlikt tekn i himnomin ouantil (sursum) ok nidhan til a iordhinne KL 133 . \" välsignin thik al thing owantil j himpnenom oc nidhantil a jordhinne \" Bir 2: 43 . saa hon owantil ena script ib 1: 270 . ib 3: 54, 67, 112 . aato jordhinna grödha afwan til (superficeiem terræ) ib 365 . \" tynnor . . . hwilka ey haffwa bothmen affwantil \" PM 4 ."],"f":["ofwen RK 2: 2553 . ","offwon SJ 144 ( 1446) . ","vuan SD 3: 38 ( 1311) . ","afwan Bir 3: 365 . ","affwan PM XXVIII, XXIX, XLIV, XLVI, 4, 12. öffuan Di 240 ),","ovan a ), A) ","ovan for","-för . ","-fore . ","-före )","ovan ivir","-owir )","ovan til , ","ovan upa?","wffuana pa )","ovan vidh , "]},{"a":"ovan","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. L. A) adv. 1) uppifrån, ovanifrån, ned. tha komo ther thri korpar ok öpte owan ywer thöm Prosadikter (Sju vis m B) 215 (möjl. att föa till 2). klinthin ok ogräsanit som offwan saddis j hosbondans hwete MP 5: 138 . 2) ovan, ovanpå, ovantill, upptill. PMSkr 504 . " tridzor swarffwadhe bredhe affwan oc smale nädhan " ib 505 . ib 569, 581 . B) prep. med dat. el. (vanligen) med ack. 2) ovan, ovanför, över. thz som offan ok nidhan är himlana SpV 378 . 3) ovanför, bortom. huilken tompt som ligger . . . westan offuan skypper symons gard SJ 2: 127 ( 1488) . ","e":["2) ovanför, högre upp el. längre bort än. . . . ena oredda kvärn . . . wästan ok lowan fore öghia kwärn oc kwärna stadhwm NMU 1: 83 ( 1399) . SD NS 3: 358 ( 1418) . \" offuan fore brinken \" SJ 2: 3 ( 1474) . "],"f":["offuan . ","offwan . ","offan SpV 378 . ","offwen PMSkr 698 (avskr.). oghan HLG 3: 157 (1528). affwan PMSkr 139, 424, 504, 505 lo. s. v. öffuan GU C 20 s. 179),","ovan a , A) prep. ovanpå, på, över. (?) ddesuper p c si sequitur casus vt desuper terram due partes sunt öffuan aa GU C 20 s. 179 . - Jfr thär ovan a. ","*ovan at","ovan for","-fore )","*ovan pa , A) prep. med dat. el. ack. 1) ovan på, över. PMskr 534. läg . . . affwan pa askona paper ib 577 . ib 601 (avskr. 2) på, efter. somlbige konunger stadge laagh offwen pa laagh PMSkr 698 (avskr.). B) adv. ovanpå, (där) över, säth klokkona affwan pa PMskr 577. - Jfr thär ovan pa. ","ovan til , adv. 2) ovantill, upptill, uppe. SJ 2: 115 ( 1488) .","ovan upa","-uppa . ","-oppa . -wppa. -uppå), A) Adv. ovanpå. Sex ekon tr 272 . . . . fästandis them (ɔ båtarna) samman mädh länkior oc fiöla affwan wppaa ther som ey waarw broar PMSkr 139 . " med bodhahög mur och träbyggnng oghan uppå HLG 3: 157 (1528). B) prep. ovanpå. alla lbygning som är offuan vppa stuffwne " SJ 2: 28 ( 1477) . - Jfr thär ovan up a. ","ovan vidh , prep. ovanför. RK 1: 2880 ."]},{"a":"ovan varþa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovan vaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["växa över. ögon som haffue hinno öffuan wäxste PMskr 625 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"ovanadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oskadd. \" wi . . . kännomps hört oc seet oc wnderstandit hawa thetta breff oskrapat oc i allom sinom articulis owanat \" SD NS 1: 542 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"ovanaþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovanfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovankar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upptill befintligt kärl, övre kärl. göris ett lerkar starktt, och offwan på thett, ett annett lerkar . . . och thett offwan karitt skall haffwe någor fine holl PMSkr 601 (avskr.)."],"f":["offwan- )"]},{"a":"ovankast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedkastande, nedkaast. \" förwaris ath thär (ɔ där \"skärmar\" bygges) är ekke när nokoth högth bärgh pa hwilko fiendana wppe stridandis göra aaffwan kaath PMskr 131. \""],"f":["aaffwan- )"]},{"a":"ovankomande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. uppifrån kommande. Se Sdw 2: 1279."],"f":[]},{"a":"ovanland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppe i fjäll liggande mark. i ofwanlandom eller i wtlandom SD NS 1: 94 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"ovanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovanlig, hvarvid man är ovan. lät henne taka, oc mz wald twingha til owanlika gärnigh, som hon ekke kwnne göra Lg 3: 681 ."],"f":[]},{"a":"ovanliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. ovanlig, varvid man är ovan. - om skatt, pålaga o. d.: extra, ny; opåräknad. . . . oc skal engen . . . nogon owanlig skat eller twnga pa the bönder läggia ynnan forscreffna dagh Rydberg Tr 3: 248 ( 1453) . HSH 13: 46 (1524? Brask)."],"f":["-lig )"]},{"a":"ovansamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lätteligen. owansamlika (faciliter) magho qwinnor finnas, hwilka sik skulu wndirgiffua ordinem, än wansamlika finnas män, som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn Bir 4: 70 ."],"f":[]},{"a":"ovanskadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke förvandlad el. förändrad . . . see hwro (den döe) hector sath owanskader aff the dyrlwktande smörian han war smorder oc bemängder mäd Troj 196 ."],"f":["-ader )"]},{"a":"ovanskande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ovanslig, oföränderlig. owanskandis godhlekir Bir 2: 122 ."],"f":["-is )"]},{"a":"ovanskeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" Troj 113 ),adj. oförgänglig, oförvansklig: oföränderlig. hon (ɔ: Maria) är . . . alz jomfruligha liffs oändelikit ällir owanskelikit liws SpV 200 . \" lo ihesu christe sandher gudh, bliffuandhes owanzskeliket lyus (lux deus indeficientens) \" JMÖ 45 . \" j alla mattho war han (ɔ Hektors döda kropp) owanskeligen \" Troj 188 ."],"f":["-ligen Troj 188 . ","-likit SpV 200 . ","-liket JMÖ 45 . ","-liga"]},{"a":"ovanskoghi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovan B 3."],"f":[]},{"a":"ovanvart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["upptill, ofvantill. \" om syukir man swettis opta i sooth om hofwdh offwan warth \" LB 3: 84 ."],"f":[]},{"a":"ovanände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvre ände. graffwes nidher timber stokka . . . oc warj wäl hwäste j aaffwan ändommen PM 4 ."],"f":["aaffwan ände ,),"]},{"a":"ovar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovarsam, oförsigtig. swa gither diäfwllin raskast swikit owaran man Ber 183 . iak war owar vm mik (incaute . . . me habui) Bo 25 . - n. adv. oväntadt, oförberedt. fa the owart se a idher Fr 269 ."],"f":[]},{"a":"ovarande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) icke väntadne, som ingenting vet af, öfverraskad. swaradhe swa som owarndis (ignorans) MB 2: 403 .","2) oväntad. \" thz bradha ok owandis vee kombir ofver mik \" Su 405 . - adv. oförvarandes, oväntadt, oförmodadt, plötsligt. kom thomas in tel þera luktum druum vuarandes Bu 183 . \" at thina owini . . . winna thik wanräddan owarandhis (dum incatus fueris) \" Bil 234 (ordet kan här fattas ss adj. i bem. 1). pläghri . . . ourandis koma Bo 94 . \" ther ouini thet land ourande skadha \" KS 57 (142, 62) . hertogens men komo tha farende openbarlika ok ey owarande RK 1: 4093 (ordet kan här fattas ss adj. i bem. 2). hwi kombir bradhir dödh opta ourandes (ex improviso) ok swa at han siäldan fore wetz Bir 2: 279 . KS 22 (53, 23), 87 (212, 95) . Fr (Cod. B, C) 269. Gr (Cod. D) 382 . Ber 205 . - Jfr oforvarandis."],"f":["owarande RK 1: 4093 . ","ouarande KS 57 (142, 62) . ","owarandis Su 405 . ","owarandhis Bil 234 . ","ourandis Bo 94 . ","owarandes KS 87 (212, 95) . ","ourandes Bir 2: 279 . ","vuarandes Bu 183 ),"]},{"a":"ovarkunsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obarmhertig, grym. thera pina war ill ok owarkwnsam RK 1: 3949 ."],"f":[]},{"a":"ovarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovarsamt, oförsiktogt, tanklöst? Se Sdw 2: 934, s. v. varla 2."],"f":[]},{"a":"ovarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["högt uppe. gudh sithir offwarla ok seer fult nidharla GO 964 ."],"f":[]},{"a":"ovarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ovarsamt, oförsigtigt, tanklöst. at i . . . hitanom gangis owarlica (incaute) ok äkke mz skälomen Bo 136 . \" at thz (djuret, näml. räfven) maghe thäs raskare taka ok opäta foglana som ouarlica sätia sik owir thät \" Bir 2: 129 . KL 27, 100, 348 . Bir 2: 120, 4: 119 . VKR XVIII . Ber 151 . thz thu owarlika oc oskälika lofwadhe ib 170 . Su 429 . hua sik owarlik tilredhr KS 82 (202, 90) . ","2) oförvarandes, oförberedt, oförutsedt, ovändtad, plötsligt. groff thw graff at jak skulle ouarlica falla j hona Bir 2 . 24. ouarlica suika han ib 129 . ib 1: 192, 3: 25 . sprang et trä owarlika v aff abotans hand KL 109 . \" thak mik ey swa owarlika aff tässo liwse \" Su 235 . dödhin som mik nw swa owarlika ok swa hastelika tilkombir ib 236. ib 237, 243 . Lg 3: 349 ."],"f":["-lik KS 82 (202, 90) . ","-ligha Lg 3: 349 ),"]},{"a":"ovarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ovarsam, tanklös. opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning KS 52 (131, 56) .","2) hastig, häftig. mz owarlike brädzsko (vehementissimo impetu) til mik rwsande Su 162 ."],"f":[]},{"a":"ovarugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovarsam, som ej ser sig för. skiutir them som ouarughe äru (incautos) Bir 1: 37 . skodha ey man mz owarugha ögha LfK 182 ."],"f":[]},{"a":"ovaskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke rask el. tapper? barbarus . . . grymber ouaskeligin favitugher ok enahanda fool GU C 20 s. 49 ."],"f":["ouaskeligin )"]},{"a":"ove","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oro, fruktan, skräck. (Ordet borde rätteligen uppföras udner ett aghe; jfr agha.)"],"f":["offva MP 5: 13 ) , "]},{"a":"ovelna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovilna."],"f":[]},{"a":"over","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivir."],"f":[]},{"a":"overtugher","b":["av"],"c":"","d":"","e":[" se ofätugher."],"f":[]},{"a":"ovi","b":[],"c":"","d":"","e":["o ve! ss uttryck af sorg. ofwi nu är alt mit hop oc thröst forgangin ST 60 . owi mik LfK 218 . Jfr avi, o."],"f":[]},{"a":"ovidherliknande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförliknelig, som ej kan jämföras med. med dat. är allom oppenbart tik wara . . . allom förganglikom människiom owerdheliknande (incomparbilem) Su 177 ."],"f":["owedher- )"]},{"a":"ovigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovigþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovigd, icke invigd. bleff kyrkian owigdh ST 496 . - ovigd, ej helig, oskär. the toko . . . owigdhan (alienum) eld MB 1: 358 . \" jämsköt iärnith komber a stenen, tha är han ful oc owigdher \" ib 334 ."],"f":[]},{"a":"oviklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["orubbligt, oföränderligt, ståndaktigt. \" han oviikliga j sins liffs thyma hult räthisona lifuande \" SvKyrkobr (Lucid B) 156 ."],"f":["ovikliga )"]},{"a":"ovikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["orubblig, oföränderlig. \" än tho at han (ɔ Gud) är owiklighin (immutabilem) \" SpV 54 . - orubblig, orygglig, ståndaktig. inplacbilis . . . oviklegin GU C 20 s. 454."],"f":["-lighin . ","-legin )"]},{"a":"ovilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = ovildogher. för en xij owilde men koma pa bänken ATb 2: 146 ( 1479) . \" tha gik fogitten ok borgamesteren än vth och screff en owidh nempdh STb 3: 348 (1498). om thet skulle worda een hengende saak j room, eller skywtas for owille domarä GpM 2: 23 (1508). Jfr ovälder. \""],"f":["owille GPM 2: 33 ( 1508) ), "]},{"a":"ovildogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["oväldig, opartisk. tolff owildege dandemen AktKungsådr 17 ( 1455) . tha haffde jac nämpt . . . ena landzsyn owildoga ib 18 (1458)."],"f":["owildoga AktKungsådr 18 ( 1458) . ","owildege ib 17 ( 1455) . ","owilloghe Svartb 402 ( 1442) ),"]},{"a":"ovildogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oveldig. \" haua vitra rätvisa ok ovildogha domara \" KS 56 (142, 62) . EG 63 . GS 54 ( 1459) . BYH 1: 272 ( 1474) ."],"f":["-ugher: -ughe GS 54 ( 1459)),"]},{"a":"ovili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ovilja, illvilja, fiendskap. cayn offradhe mz owilia (Cod. A ilwilia 162) sin tionda MB 1: (Cod B) 544 . för . . . awnd gäller owiliä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). sighia henna brut thogh medh käleeks ordhum oc ey wredhe ellir owilia VKR 28 . \" at han . . . kome . . . i feijdher älla manan owilia \" HSH 16: 4 ( 1369) . hafdhe then riddarin storan owilia til honom ST 148 . ib 425 . at idhre herredöme icke wändher nagen owilighe til oss FM 253 ( 1505) . - fientlighet, fientligt beteende. al owilia och ondh ordh äro afflagde i kompanijs retta gilles dryckio SO 112 . \" sculle tolff waldgiptis men atskilia allen schada oc owilia som huar hafuer för andre giört \" RK 2: 1702 . \" all owilia förstytta \" ib 1798 . tha the suensca then vwilia see som the thydzska borgmestere them thee ib 2037 . \" thom then owilia fordraga \" ib 8413 . FM 445 ( 1509) . j dröfwilse, ellir j wadha, ällir oc owilia (fientlighet som rönes, fientlig behandling) ST 109 . ","2) ovilighet. \" haffwir iak . . . stundom thz försummat, oc stundom mz owilia thz giort \" VNB 31 ."],"f":["owilie FM 445 ( 1509) . ","owilia SO 112 . obl. kas. owilia. owilia RK 2: 2037 . ","owilighe FM 253 (1505)), "]},{"a":"ovili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 172. 1) ovilja, illvilja, fiendskap, missämja. ath wij skullom hafwa giordt idhre nådh thet till mijswyrdning äller till owilja Lindblom Äbval 8 (1432). talade . . . um nagen ovelia them imellan forlopin är om ena ö kallath ringsö Hist Handl V III: 1: 52 (1493). om then owylie thera mellen waar medh theris ond ordh STb 4: 80 (1505). goffue för:ne gode herre til en fförligning al then owilie, tal och mistanke, som warit haffuer . . . emellom karl gulsmet ok hustrv karine ib 5: 55 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"oviliande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) ovillig, icke viljande. syndar owiliandis (dolens) oc aff engo beradho modhe Bir 4: 64 . MB 2: 53, 54 . - i abs. dat. konstr. äghandanom owitande ok wiliande (mot egarens vetskap och vilja) KS 74 (180, 81) hånom witandde ok owiliande (med egarens vetskap, men mot hans vilja) ib. ","2) ofrivillig. af owiliandis fröfwilsom Su 439 ."],"f":["-is Bir 4: 64 ; MB 2: 53, 54 ; Su 439 ),"]},{"a":"oviliandis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oviliilika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofrivilligt. \" utan vilja el. uppsåt. man dräpa owiliegha (nescius) \" MB 2: 53 . \" thz . . . som honom först nödokt oc owililelika (involuntarie) hände \" Su 169 ."],"f":["owilielika . ","owiliegha )"]},{"a":"oviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Fnor. úviljugr] ovillig, motsträfvig, obenägen. owiliogh vxe draghir krokotta foor GO 999 . wredher . . . allo folkeno som owilioght war . . . at fara fram MB 1: 422 . RK 3: 766, 4124 . \" är edert folk ganst oweliogt \" BSH 5: 178 ( 1507) . \" ath the äre saa owelige till amenth nytte \" HSH 20: 174 ( 1507) . \" ängin thera war wärdhogher, at fa thz landit, som the waro owilioghe til \" MB 1: 423 . owilioghe til gudz thiänist ST 384 . LfK 160 . - med dat. hafua . . . allan rikesins allmogha oss oswyljoghan giort BtRK 35 ( 1371) . - Jfr ioäoviliogher."],"f":["owylioghr RK 3: 4124 . ","owyljogher . ","owelioger . ","owiliogh . ","owelig )"]},{"a":"ovilna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopplöshet. \" sa at owelna war \" Lg 3: 214 ."],"f":["owelna )"]},{"a":"ovin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ovän, fiende. \" tha han komber i thit hws. tha är thär oreent inne mz syndinna thräk oc wars härra owina \" SvKyrkobr 35 SpV 592 . viidher skioldh gömer megh myn venstre sidha fraa owenom GU C 20 (hand 2) s. 67. ta fwnnom vi thz sa for rettin, at thz var eet hwmmamal och vwena seeng JTb 87 ( 1498) . - Jfr dödhovin. "],"f":["owen GU C 20 (hand 2) s. 45; -om ib s. 67 . pl. gen. wena JTb 87 ( 1498) . Se Sdw 2: 1279),","*ovina alop","owena- )"]},{"a":"ovin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ss tillnamn. \" sueno owin \" SD 1: l91 (1167-85). swen owin ib 93 (1167-85). ovän, ovänlig, fientlig. närmande sig adjektiv användning. med dat. at han wille wqara them mildher oc theris fiendhom owen oc o miller (inimicis . . . eorum . . . inimicus) MB 2: 311 . - med prep. at. dyfwllin . . . som är owin at allom godhom gerningom (totius boni semper invidus cavillator) Bil 850 .","2) djäfvul, ond ande. \" at the wärdhoghas beskirma mina fatigha siäll fraan minom owinom (d. v. s. de onde andarne) j hennes wtfärdh \" FH 6: 18 ( 1449) . ib 24 ( 1451), 41 ( 1455). - i best. form. djäfvulen. owinsins rådh ok lukkan KS 17 (44, 19) . Bil 886 . Lg 3: 651, 654 . LfK 35, 37 . - Jfr hovudhhovin."],"f":["ouen Bu 200, 401 . ","owen MP 1: 73 ; MB 2: 311 . ","owän RK 2: 7367 . ","owinin Bil 886 . ","owenen LfK 35, 37 ; Lg 3: 651, 654 . ","owini Bil 863 . ","owen KL 33 . ","owenenom Lg 3: 651 . ","owins MB 1: 340 . ","owenar ib (Cod. B) 560. ","owinsins KS 17 (44, 19) . ","ouinsins Bir 3: 374 . ","owini Bil 886 . ","ouini KS 57 (142, 62) . [o]vini Bu 10 . ","vuini ib 30 . ","owener Di 195 . ack. owini Bil 863 ; KS 79 (196, 87) . ","owinir Di 191 . ","owener ib 133 . " o wäner " ib 129 . " w wenner " ib 95 . dat. ovinum Bu 9 . ","owinum SD 1: 669 (1285m gammal afskr.), 5: 566 ( 1346). owinom KS 79 (195, 86), 79 (196, 87) ; FH 6: 18 ( 1449), 24 ( 1451), 41 ( 1455). ouinom MP 2: 75 . ","ouenom KS 57 (142, 62) . gen. ovina Bu 10 . ","ouina ib 175 ; MP 2: 72), "]},{"a":"ovina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovän af qvinligt kön. hwat som owinan obrygdhadhe hänne til hadhuetilse Bo 125 ."],"f":[]},{"a":"ovinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovänligt sinnad, fientlig. hosticus . . . ouenligin GU C 20 s. 341 . ib s. 545 . jnimicalis . . . owenlighen ib (hand 2) s 29."],"f":["owenlighen . ","ouenligin . ","owenneligin )"]},{"a":"ovinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovänligt sinnad, fientlig. falle owinlike mannin (inimicus homo) Ber 238 . MP 1: 73, 2: 47, 76 . Bir 3: 232 . af owinlike grymmelikhet (ex hostili servitate) Su 445 . fientlig, i fientligt förhållande till. med dat. thessa världinna vinskapir är gudhi ouinlikin MP 1: 255 . hunghir är . . . owinlikin skörs lusta käte ib 311 ."],"f":["owenlikir MP 1: 73 . ","ouineliker: -like ib 2: 47 . ","ouinlikin ib 1: 255 . ","owinlikin ib 311),"]},{"a":"ovinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oöfvervinnelig. \" ävinnelekx ok ovinnelekx kunungs riddare \" Bu 128 . \" han var o vinne[e]leken i alscons pinom \" ib 493 . \" thu vindhir han som owinnelikin är \" MP 1: 6 . \" han . . . wardher ij allom stridhom owinnelik \" Al 556 . \" diurit oc fiskin synas jdhir ouinnelikin \" Bir 2: 4 . ib 149, 3: 374 . MB 2: 153 . hon (borgen) är stark ok owinnelik (ointaglig) Fr 1265 . KS 86 (210, 94) . MB 2: 316 . \" winneligin här \" Di 190 . ib 199 (på de båda sistn. ställena möjl. att föra till 2). ouinlikit (är hans) wald Bil 448 . VKR II . - ovederlägglig, ovedersäglig. owinnelik skäl MB 1: 76 . ovederläglig, absolut. haffwa ekke alsingz owynneligha vthen människigha wissan Gers Frest 59 . obetvinglig, obotlig. war herra skal ökia thina sotter wärsta oc owinneliga (infirmates pessimas et perpetuas) MB 1: 430 . ","2) mycket kraftig, ofantligt stor, ofantlig. slo mang stor owinneligiu slagh iätten igen Va 43 . ib 22 . \" aff sinne owinnelike godhet \" Su 320 ."],"f":["-leker: -lekx Bu 128 . ","-lig: -liga MB 2: 153 . ","owynneligh: -ligha Gers Frest 59 . ","owinnelikin MP 1: 6 . " o vinne[e]leken " Bu 493 . ","owinneligin Di 190 . ","owinnelighen MB 2: 316 . n. ouinlikit Bil 448 . ","ouinnelikin Bir 2: 149, 3: 374 . ","owinneligen Di 199 . ","ouinnelikin Bir 2: 4 . ","owinneligin Va 43 . ","owinneligen ib 22),"]},{"a":"ovinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1 oövervinnelig. . . . at thätta wanwitidh äller glömskan är thwäskona en är winnelikin . . . annar glömskan ok fawitzskan är owinnelikin SkrtUPpb 248. 2) mycket kraftig, ofantigt stor. fore then awinneligha skada Stb 2: 47 (1484). haffuer. han lagt owinneligh. skath och wptspsningh pa them GpM 2: 22 (1508)."],"f":["owinnelikin SkrtUppb 248 . ack. ","owinneligh GPM 2: 22 ( 1508) . ","awinneligha STb 2: 47 (1484)),"]},{"a":"ovinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oövervunnen, obesegrad? aniscius . . . owinnyer [!) vnde boecius dictus est anicius idest invictus GU C 20 s. 24 ."],"f":["owinnyer )"]},{"a":"ovinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovänskap, fiendskap. \" þa wäri frither mällin aldra manna aff allän döþerlik owinscap \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . MB 1: 210 . Fr 1682 . Al 3180 . RK 2: 4257 . - ogunst, onåd. gudz ovinskap . . . forthiäna Bil 598 . \" ryme mins herra gardh . . . ok hawi owenskap hans \" MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61. EG 66 ."],"f":["ovinskap . ","owinskap MB 1: 210 ; Fr 1682 ; Al 3180 . ","owinscap . ","owenskap MEG (red. A) 57 ; RK 2: 4257 . ","owenscapp EG 66 ), "]},{"a":"ovir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivir."],"f":[]},{"a":"ovir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivir."],"f":[]},{"a":"ovis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oviss, ej havande säker kunskap el. kännedom. med prep. upa. for thän sculd at iac är owiss vpa mins dödztima Sd NS 3: 242 (1417). jncertus offwiis Gu C 20 s. 101. 2) oviss, ej med säkerhet känd. mädhen som inte wissan än dödhen oc ingte aawissan än thimen Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470?). at war ytherste daghir skulde wara os owissir SpV 293 . it 518."],"f":["owiss . ","owissir SpV 293 . ","offwis GU C 20 s. 101. komp. aawissan Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470?)),"]},{"a":"ovis","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ovis, oklok. \" jmperitus a um owiiss oc olärder \" GU C 20 (hand 2) s. 15."],"f":["owiss )"]},{"a":"ovis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovis, oklok. \" giordhe sik fore mannom . . . owisan oc darottan \" Bo 29 . \" en owiis faane \" RK 1: (LRK) s. 293 . GO 633 . Di 17 . - obetänksam. han war hastoger i sin oc o wiss Di 133 . - öfverdådig, vanartig, elak. ovyse ock osnyellom till neffsth ok rezel SO 191 ."],"f":["owiis RK 1: (LRK) s. 293 . w wiiss Di 17 . ","owisan Bo 29 . ","ovyse SO 191),"]},{"a":"ovis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oviss, ej hafvande säker kunskap. the see sik dödhelika ok owissa af dödhenom (incertos de morte) Bir 1: 134 . \" han äro wiis (för är o wiis) oc j twäkan \" Su 240 . - (?) han war owiss tha han strida skulde, han skulde antigge haffua snar siger ellir döden Di 130 .","2) oviss, ej med säkerhet känd. dödhrin är os vik ok hans time är o vis GO 104 . äncti är wyssari än döþrin oc äncti owissäri än dözens tymi SD 5: 561 ( 1346) . Bir 2: 165 . \" äru al thing här owiis \" ib 313 . \" komaskolande thing som os äru owis ib 1: 398. \" Ber 151 . - obestämd, oreglerad. thy at the vt gaa j owissom ok oskipadom (incertis et indispositis) timom Bir 1: 257 ."],"f":["owiis Bir 2: 165 . " o wiis " Su 240 . ","owiss Di 130 . ","owiis Bir 2: 313 . ","owissa ib 1: 134 . dat. ovissom ib 257 . ","owissäri SD 5: 561 ( 1346)),"]},{"a":"ovishet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovishet. \" göra thz af owishet eller enfalloget \" Gers Frest 50 . - öfverdåd, elakthet. ath owishethin matte speckias SO 191 ."],"f":[]},{"a":"ovishet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet, osäkerhet. thera (ɔ falska profeters) läpa ärffwoedhe är owishetinna (incertildinis) bänkkir SpV 518 ."],"f":[]},{"a":"ovisin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke vissen, ovissnad. the äru faa som hittha thätta blomstridh, oc behalla owisith älla oskadh SpV 94 ."],"f":[]},{"a":"ovislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovist. \" at han hafdhe darlica oc owislica borit sik aat moot höfdhingomen \" Bo 195 . KS 35 (89, 37) . Bir 2: 137 ."],"f":[]},{"a":"ovissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet. komaskolande dödzsins owissa (intertitudo) SpV 269 ."],"f":[]},{"a":"ovissan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet. \" for the owissanenne skul Gers Frest 60. \""],"f":[]},{"a":"ovisselika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i ovisshet. el. osäkerhet, tveksamt. hulka systor och brödhir. . . som mädh naghro wilkor ellir oc owiseligha ellir omskiffteligha giffua sina röster Abbedval I Vkl 78. SkrtUppb 295 . \" thär näst ledhis han bwndin ouysselica i gen til pilatum ib. \""],"f":["-ligha )"]},{"a":"ovisselikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet. \" stunta lifsins ouisselikhet \" MP 1: 324 ."],"f":[]},{"a":"ovist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oenighet, osämja. [firi] ouistä (för -än?) skyld SR 58 ."],"f":[]},{"a":"ovistan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) medvetslöshet, svimning, vanmakt. \" fioll . . . ij ofuit \" Fl 372 . Iv 907, 985, 2592 . ","2) ursinne, galenskap. \" danzar ii oviti \" Bu 57 . \" thu talr i owite (insanis) \" KL 173 . \" owit swa hans hiärna fordreff \" Iv 2067 . ib 2183 . ","3) fåvitskhet, dårskap. \" jak talar swa som i owithi (inspiens factus sum) \" Su 86 . ","4) ovetenhet, okunnighet. \" owethet orsakar enghen för syndenar \" LfK 163 ."],"f":["oweth )"]},{"a":"ovita","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovita fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovita gärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovitande","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["ovetande, utan (ngns) vetskap. ty han tog them bortt owitandes och dolde them inne medh sik STb 1: 50 ( 1476) . - i abs. dat.konstr. brodher olaffs systher(s) . . . solde iuss e niclisson tredhedelene aff karkosby i synom samärffuingiom frawarandis oc owitandis SD NS 3: 376 (1481, avskr. ) . STb 4: 34 (1504), 44 (1505). eth priueth . . . som han j samma hus giort hade hansse owytande ib 76 ( 1505) ."],"f":["owitandis . ","owitandes . owittandes STb 1: 50 (1476). vuitendes ib 4: 34 ( 1504) . wuittandes ib 44 (1505). owetandis Hist Tidskr 69: 252 (1512, H. Gadh).),"]},{"a":"ovitande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ovetande, utan (ngns) vetskap. blandahe nakat beeskt oc rutit i hans mat ouitandis KL 294 . \" the sampnado saman här a mot hanom owitandhe \" Bil 863 . - i abs. dat. konstr. hanom¨ ouitande Bil 886 . \" äghandanom owitande ok owiliande \" KS 73 (180, 81) . modhrinne owitande ST 251 . ib 212 . Va 12 . SO 65 . MB 2: 314 . Su 101 . Lg 3: 347, 670 . ovetande, utan vetskap, utan att veta hvad man gör. om the nakon haffdo dräpit owiliandis äller owitandis (qui animam nescius percussisset) MB 2: 54 ."],"f":["owitandis . ","ouitandis KL 294 . ","owitandes SO 65 . ","owetandis Lg 3: 347 . ","owetandes MB 2: 314 ; Lg 3: 670 . ","owetandhes Su 101 ),"]},{"a":"oviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovis. \" är ok konungen swa owiter \" RK 1: 2237 . \" huat han är witur älla ouitur \" KS 16 (39, 17) . ib 28 (70, 30)."],"f":["ouitur )"]},{"a":"oviterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan (ngns) vetskap. peder henriksson, som henne war owitterligan fra komen STb 1: 302 ( 1481) ."],"f":["owitterligan )"]},{"a":"oviterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke vetterlig, okänd, obekant. med dat. wille gudh os läta owitherlikin wara ythersta timan Ber 151 . \" thz war konungenom owiterligit \" Va 46 . \" war thzta ekke okwnnokt äller owitherligit beniamyn sonom \" MB 2: 133 . ib 281 . Lg 3: 689 . HSH 22: 54 (1494?). FM 118 (1500), 186 (1504). tag . . . tiitt egijt vatten, allom owiterligit (utan någons vetskap) LB 7: 340 ."],"f":["oweterlikit Lg 3: 639 . ","owiterligit Va 46 ; MB 2: 281 ; LB 7: 340 . ","owiterligith HSH 22: 54 ( 1494?) . ","owitherligit MB 2: 133 . ","owittherligit FM 118 (1500), 186 (1504). ack. m. owitherlikin Ber 151 ),"]},{"a":"oviterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["licke veterlig, okänd, obekant. med dat. wars herra ihesu mandombir j guddomenum war owitirlikin wärlzlikom mästarom MP 5: 148 . ib 194. i nakrom stadh gudhi witherlikin, oc allom människiom owitherlikin ok lönlikin SkrtUppb 136 ."],"f":["owitherlikin . ","owirlirlikin; n. -likith)"]},{"a":"oviti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ovitska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd, oklokhet. \" k m hawer lyst mikla owisko sinne \" Prosadikter (Karl M B D 3) 332 ."],"f":["owisko ) , "]},{"a":"ovitskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ovetenhet, okunnighet? vansinne? Se Sdw 2: 1279 f."],"f":[]},{"a":"ovitugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke vetande, okunnig (om). med gen. owitoghir swikx thäs han bar i bryste sino Gr 265 ."],"f":["owitughir Gr (Cod. D) 356 . owitoghir),"]},{"a":"ovitugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["licke vetande, okunnig (om). thän synd som een vittigh man görer är suarere j ahnnom än j een owittigh man SkrtUppb 439 . - okunnig, oförståndig. see hwar gardffogte til . . ath han ey leyger för dyra försla lön som owitoge göra Brasks Cal 263 ."],"f":["owitoger . ","owittigh )"]},{"a":"ovitughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovetskap, ovetenhet. än nokor domare dömir aff owitugheth ell´r glömsko orättan dom Beckman Stud 82 (Arboga lagbok omkr. 1450)."],"f":[]},{"a":"ovormaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övermage, till myndig ålder icke kommen person. pupillus li öffuer maghi GU C 20 s. 503 . JTb 87 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"ovormaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermage, till myndig ålder icke kommen person. snattär owrmaghi SR 46 . \" han vilde vuermagha goz mz suikum vndi sik coma \" Bu 176 . \" få barn ok owir magha til kunung \" KS 10 (23, 10) . ib 10, (25, 11), 11 (27, 12). SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) , NS 1: 200 ( 1402), 402 (1405, gammal afskr.), 675 ( 1407). RK 1: 206 . Al 7168 . "],"f":["owir maghi: -magha KS 10 (23, 10) . ","offuermagi SD NS 1: 402 (1405, gammal afskr.). vuermaghi: -magha Bu 176 . ughurmaghi L. ","ughur maghi: -magha KS 11 (27, 12 ; på två st.). ","ugur maghi: -magha ib 10 (25, 11)), ","ovormagha bot","ughurmagha- )","ovormagha barn","öffuermage barn )"]},{"a":"ovräkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ovräkt, som icke behandlats av vräkare; i oförandrt el. oförminskat skick. jtem anamar han (ɔ klickaren) roghen j abo tha skla huar oc en span strykes men aff sokna kirkiom faar han alt wvrökth for syna förtzla ÅK 63 ."],"f":["nm . ","wvrökth )"]},{"a":"ovunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) obesegrad. \" for thän skuld wari altidh thin mildhet owunnen mothe annars ondzsko \" SpV 461 . 2) (ännu) icke förvärvad. thet matis olsson och hans hustrv . . . gaffue huart there annet huan tredie peninge j löst och ffast jnnan stad och wtan baade wunit och owunit STb 5: 14 (1514)."],"f":[]},{"a":"ovunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obesegrad. \" hopas mik. athan bliffuer owinnen i thenna dag \" Di 68 . \" offra . . . them owunna gudhi opollo \" MD 196 . \" vm han (kättaren) hadehe gangit fra mic owunnen \" KL 192 ."],"f":[]},{"a":"ovyrdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett sätt som visar vanvördnad el. förakt. huat sigher tu mik ff thöm som thz (ɔ: sakramentet) ovördeliga ok ouerdoge handhtera SvKyrkobr (Lucid B) 167 . ib 344 . SkrtUppb 192 . . . herode hws, j hwilko han (ɔ Kristus) owördeliga gabbadhis JMPs 458. ib 519 . \" troili döda krop tok han . . . oc bandt honom . . . wilder syna hästa rompa oc rändhe saa om allan hären släpande honom owyrdeliga äpter siig \" Troj 223 ."],"f":["owyrdelica . ","-liga . ","owördeliga )"]},{"a":"ovyrdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) föraktlig? nw wilt tw omwända tyna kåpo oc mantell och rada thz som owyrdeliget loc ogangneliget [är] ath war konwng skall taga oc begära fred aff grecomen Troj 246 ."],"f":["owyrdeliget ) , "]},{"a":"ovyrdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovördsam, oförsynt. tykkiandis owördhelikit wara, at böya min footspor aff minnas föräldra wäghom Lg 3: 411 ."],"f":["owärdhelikit Lg 3: 411),"]},{"a":"ovyrdhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["respektlös, fräck. ecclesiastici XXIII animo irreuerenti et infrvnito ne tradas me domine herra anthwarda mik ey enom owörnom ok darotom eller ostadugom hogh GU C 20 s. 294 ."],"f":["owärnom ) , "]},{"a":"ovyrdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) vanvördigt beteende, vanvördnad. qwinnona ondzska ällir wredhe ok wördhningh (irreverentia) är stor skam SpV 418 . - (?) thär är ey wredhe ällar owördhnigh (ibi nec ira est nec indignacio) JMÖ 171 ."],"f":["owärdhni(n)gh ,"]},{"a":"ovädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oväder. \" saman liggia wädhir ok owädhir \" GO 992 . \" at iis älla vwäther kunne them hindra \" BSH 1: 187 ( 1386) . eet rädhelikit owädhir ST 150 . ib 158, 198, 513 . Jfr ofvädher."],"f":["vwäther )"]},{"a":"oväghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som saknar väg el. vägar, obanad. jnuius . . . owäyadher GU C 20 (hand 2) s. 40. ödhelagh ok owäghat jordh skal glädhias (letabitur deserta et ivia) SpV 49 . tith som owägadh är ib 137 ."],"f":["owäyadher GU C 20 (hand 2) s. 40 (daniserande)),"]},{"a":"ovägherlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovägerligen, ovillkorligen. \" viliom thet ovägerlika af thich hafwa \" BSH 1: 142 ( 1373) ."],"f":[]},{"a":"oväghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["vägd, ovägd. \" inghen före vt oueget salt STb 1: 466 (1476, Burspr). \" ib 5: 67 ( 1515) ."],"f":["owägit . ","oueget ) , "]},{"a":"oväghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["u- )"]},{"a":"oväknter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obeväpnad. \" han är ouäkntir ok vanmaktoghir \" Bir 4: 322. ib 3: 373 . \" at ouknta thina thiänisto quinnor . . . skulu nu andurdhas i hedhninga händir \" KL 338 . ib 40, 41. Ber 30 ."],"f":["ouäkinter: -a Ber 30 . ","owänktir KL 40 ; -om ib41. ouänktir Bir 3: 373),"]},{"a":"oväkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. ej väckt, sofvande; dåsig, slapp, slö. o i arme dhaara och ouäkthe men hwy ärin i saa dwffne i idhrom synnom Lg 3: 115 ."],"f":[]},{"a":"ovälder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oväldig, opartisk. skal thet ärandith giffwas j twa godha oc owelda manna skönyan PMSkr 18 . Jfr ovilder."],"f":["owelder )"]},{"a":"ovändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ej kan omvändas. ouendeliker (inconvertibilis) fra willo Bil 641 ."],"f":[]},{"a":"ovänias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. få ovanor. urarta? jnsolesco . . . börya owänyass GU C 20 (hand 2) s. 32."],"f":[]},{"a":"ovänteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["överraskande, förunderlig, underbar. haar . . . skinande mz vnderlike ok ouäntelike (admirabili, Bir. otänkelike) fäghrind Nio kap ur Bir 23 ."],"f":[]},{"a":"oväpnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obeväpnad. \" j tolen ey see oss som nw owäknadhe ärom \" Troj 93 ."],"f":[]},{"a":"oväpnter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = oväpnadher. Se Sdw 2: 1280."],"f":[]},{"a":"ovärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. finna ovärdigt, anse under sin värdighet. huilken ey owärdhadis skikkas i blandh roffwara (qui non dedignatus est inter latrones depulari) JMP 115."],"f":["-adhis )"]},{"a":"ovärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovärdigt, otillbörligt. han gik til thik owärdhelika Bir 1: 220 . ib 3: 164 . MP 1: 100 . wardh han swikin af qwinnonne hwlka han owärdhelika sa Ber 82 . "],"f":[]},{"a":"ovärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ovärdigt, otillbörligt. hwa som äter gudz likama . . . owärdhelika. SvKyrkobr 33 ."],"f":[]},{"a":"ovärdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ovärdig, otillbörligt. \" tha skulde framföras ok höras swa ohörlika, saa ouardelika, saa lotrolika gärninga \" SpV 316 ."],"f":["ouarde- )"]},{"a":"ovärdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovärdighet. Bo 146 ."],"f":[]},{"a":"ovärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ovärdig, icke värdig, icke värd. med gen. ij warin badhe thäs owärdhe Al 3759 . RK 1: (Cod. B, C) 2095. - med inf. han war owärdher fore gudhi at wara länger konunger MB 1: 8 . ","2) ovärdig, otillbörlig. \" thz är owärth at jak liknas minom mästara \" Bil 107 ."],"f":[]},{"a":"ovärdhoghas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. indignari, finna sig ovärdigt, anse under sin värdighet. owärdhoghadhis ey at taka sik til synir oc brödhir alla them a han troo Gr 293 ."],"f":["-adhis )"]},{"a":"ovärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ovärdig . . . hwilkith breff iach her peder torddonis kyrkopresth ibidem owärdogh skreff Vm Fornm Årsskr 3: 94 ( 1513) . - med dat. tha räknadhe barlam thän mästärin owärdhughan vara sinom swarom Prosadikter (Barl) 66 . Mecht 221 . - med prep. for thinna manga synde äst thu owärdhogha at swa store gafwo SkrtUppb 101 . 2) ovärdig, oförtjänt, otillbörlig. (?) omögelika thinga owärdoghet, ällir driffwe (för omögelika ällir owärdogha thinga dirffwe? Lat.: impossibilitum præsumtis) SpV 159 ."],"f":["owärdogher . ","owärdhughan Prosadikter (Barl) 66),"]},{"a":"ovärdoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otillbörlighet. Bir 2: 118 ."],"f":[]},{"a":"ovärdoghoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otillbörlighet. thät fämta som människiona hindrar aff syndinne thät är syndenna vuardughet ok skam ok blyghdh SkrtUppb 237 . ","2) ovärdighet. \" thär näst ödhmiwka tik betractandes thinna syndher, owärdogheyt, ok osköniogheyt \" SkrtUppb 357 . - Jfr ovärdhogher 2."],"f":["-heyt SkrtUppb 357 . vuardughet ib 237),"]},{"a":"oväriande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försvarslös. ther som owinj mogho landh owärjandes (Bure: ouarande 57) scada KS (Framg) 14 ."],"f":["-es )"]},{"a":"ovärþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ovärdig. SD 5: 561 ( 1346) . Bu 3 . \" teþes hanom värþogh o värþoghom \" ib 29 . Bir 1: 220 . - med gen. jak war owerdogh gudhliks verdscaps Bil 455 . Bir 2: 292 . at the äru owärdoghe hans godh gerninga ib 1: 114 (ordet kan här fattas ss konstureradt med ack.). the waro thäs owärdoghe KL 25 . \" han räknadhe sik thes owerdhoghan wara \" ST 56 . - med ack. owärdhoghi tholikin hedhir Bir 1: 68 . - sammanblandning af konstruktionerna med gen. och adck. sagdhe mik wara thäs hedher ok wald v wärdughan Bil 356 . - med dat. thz ämbitit hulko iudas giordhe sik ovärdoghan KL 132 . MP 1: 159 . - med prep. räknande sik owärdoghan til tholikin hedhir KL 293 . om thu . . . räkna thik ouärdhogha aat nakre hans godhgärning Bo 112 . Bir 1: 89 . \" skodhadhe jak mik owärdhoghan til (ad) the gärningh \" Ber 1 . - med inf. sagdhe hans blodogha händer wara ouärdogha nalkas, guz altara Bil 640 . \" the varo owärdoghe at fa miracula \" Bo 86 . Bir 2: 118 . ","2) ovärdig, oförtjent, otillbörlig. tolde swa owärdogh thingh (indigna) Bir 1: 76 . ib 2: 118 . \" ouärdhokt var at hänna tara skullo koma vidh hans fötir \" Bo 75 ."],"f":["wärþoghar (d. v. s. uwärþoghar) Bur 3. owärþugher: -ughum SD 5: 561 ( 1346) . v wärdugher: -ughan Bil 356 . n. ouärdhokt Bo 75),"]},{"a":"ovätugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofätugher."],"f":[]},{"a":"oväþiaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oxaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oxe. tha dömde jak nummis, keris och skarpakulla lothägande waro met fornämpdom androm byiom j ylistaro, baada j skoghom ok fämakrom, yxona saman ganga j skoghum (o. s. v.) Svartb 332 ( 1430) . haffuer jac wnt . . . clostreno . . . xiiij öxon oc tho rägnas the for xij gille öxon MB 1: 588 (143050?). jtem fähirda twe oc the wakte yxnena medh SVklE 161 . \" thär pläga klostrins yxne vara om vintren VKj 52 (1466). junix . . . vnghnöthe oc osgha \" GU C 20 (hand 2) s. 51. - Jfr dräkta-, drät-, gödhe-, västgöta-, ök- oxe. "],"f":["vxse: -a ATb 1: 7 ( 1452)","osgha GU C 20 (hand 2) 51. ack. oxer GPM 2: 342 ( 1509) . oxeer Vrml skatteb 91 (1503). med art. lyxnena SVklE 161 . gen. yxna-, yxne-, yxne-, yxe-, öxen-, se ssättn. yxona Svartb 332 ( 1430) . Se Sdw 2: 1289), ","*oxa bas","-baas )","*oxa blasa","oxxa- . ","-blaasa )","*oxa drivare","oxe- )","*oxa dyngia , ","oxafal (oxsef(f)all. n. slaktad oxe, oxkropp. HLG 2: 106. ","*oxa fiärdhunger","oxsse- . ","-ferding . -färdig),","*oxa gata","vxa gatho )","*oxa hiälp","oxe hielp )","*oxa horn , ","oxa hudh (ooxa-. oxssa-. -hud), ","*oxakarl","*oxakiöt","oxe- . ","-köt (h),","*oxa klöf , ","*oxa legha","*oxa märgher","-mergh )","*oxa ränta","oxä- )","*oxa tämiare , ","*yxna hudh","yxne- )","*yxna kiöt","-köth )","yxna öker (yxne-. yxe-. öxen-. -ööker. -ögh. Se Sdw 2: 1280), "]},{"a":"oxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oxe. \" taka ygsn for vagn \" Bu 167 . ygxnene ardho MP 1: 197 . \" äria som ygxn \" ib 198 . rökta sina yxn ib 2: 225 . \" ardhrit draghis af yxnomen \" Bir 1: 298 . \" händar sua som största ögxa älla älghia fötir \" ib 2: 96 . \" hwite yxn \" Gr 264 . \" än oxe stanger man eller kono til dödh tha skal oxan bryta nidher mz stangom til dödh . . . än oxans herra wardher orsaka, vtan oxen waare för stangull \" MB 1: 336 . stangar oxse til dödh thräl eller amboot, tha skla oxans herra giälda thäs herra som dödher är thräthigi siclos ib. dräper eens mantz oxe annars mantz oxa ib 337 . skal han atergiälda . . . fäm oxa for en oxa ib. \" han kombir ok fram mz vxom akir Go 88. man skal ey vilioghan vxa off fast köra \" ib 92 . Bu 168 . Bil 424 . MB 1: 43, 340 . GO 97 . 186, 999. Al 4957, 4960 . RK 2: 3894, 6951 . ST 138, 400, 401, 419, 421, 507 . Ber 61, 62 . Lg 68 . LB 3: 109 . - i ortnamn. wxnabec SD 2: 85 ( 1289) . Jfr legho oxe. "],"f":["oxse . ","uxi L. ","vxe GO 999 ; ","-in Lg 68 ; ","-a GO 92, 186 ; ","-an ib 97 wxe: -an Ber 61, 62, vxse: -en ST 138 . ","ygsn Bu 167, 168 . ","yghsn Bil 424 . ","ygxn MP 1: 198 . ","yxkn ST 400, 419, 421, 507 . ","vxn MB 1: (Cod. B) 531 . ","oxa Al 4960 ; MB 1: 337 . nom. ","ygxnene MP 1: 197 . ","yxknene ST 401 . ","yxknom LB 3: 109 . ","vxom GO 88 . ","yxnomen Bir 1: 298 . ","yxna , se ssättn. yksna, se sättn. yxne, se ssättn. wsna: wxnabec SD 2: 85 ( 1289) . ","ögxa Bir 2: 96), ","oxafal","oxefall . ","oxsafall )","oxa galle","vxa- . ","wxa- )","oxa hudh","vxahud )","oxa lägger","vxa- )","oxa sidha","vxasida )","yxna dyngia , ","yxna galle","yknsa- )","yxna ko","yxne- )","yxna liknilse","yxne- )","yxna tunga , ","yxna öker","öxnökir )"]},{"a":"oxl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svulst, växt, knuta. PMSkr 241 ."],"f":["oxel )"]},{"a":"oxl . n.","b":[],"c":"","d":"","e":["svulst, växt. temprar man roser medh salth thz doger ffor oxl fför än thz er gammwlth LB 2: 44 ."],"f":[]},{"a":"oxla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = oxl. stamper man roser mz salt tha dugu the för wxlor LB 8: 42 ."],"f":["wxla )"]},{"a":"oxla tan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se axla tan."],"f":[]},{"a":"oyrkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ouppodlad. \" en man atte twa akra annar var otörkir (incultus) ok annar bar frukt j vissom tima \" Bir 2: 308 . \" liggir han (åkern) oyrktir vndir fäfot ib. \""],"f":["oörktir )"]},{"a":"oädhla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lågättad, ringa, simpel. \" riddara och swena, äddelle och vädelle, riche och fatige \" Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) .","2) oädel, simpel, rå . . . ok wtwalde han thz oädhla (ignobilia) lok forsmädheligha SpV 426 ."],"f":["väddelle )"]},{"a":"oädhla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lågättad, ringa, simpel. wm andre oädhlare wildo . . . idher til hustrur taka Lg 3: 492 . han trenger the ädela fra sina ägher . . . han säther oädela j thera stadh MD (S= 230.","2) oädel, simpel, rå. swa plägha oädla men at göra RK 1: 3096 ."],"f":["oädela MD (S) 230), "]},{"a":"oäkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oäkta, född utom äktenskap. fyra andra oäkta (illegitimæ) systir . . . ther födda äru aff skörlimpnadh Bir 3: 454 . ächta eller oächta TS 25 ."],"f":["oächta )"]},{"a":"oäkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oäkta, född utom äktenskap. iak födde aldrik oäkta barn ellir munkabarn ATb 1: 270 ( 1467) . GU c 20 (hand 2) s. 120. Trolles Jb 87 . Jfr omäkta."],"f":["oäkthe . ","oäckta )"]},{"a":"oändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oändligt. MB 1: 35 ."],"f":["vändelika )"]},{"a":"oändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oändlig, som ej har gräns. oändelikt wald MB 1: 35 . \" nw är vändeligh räkning mällan nakath oc alzänkte \" ib. \" hon (ɔ: han ära) är otalikin ok ändelikin (interminabilis) \" Bir 1: 27 . \" til äwerdhelikin dödh ok oändelikit liiff \" ib 87 . \" til äwärdeliket liff ällar oändeliken dödh \" LfK 02 . oändelik glädhe Bir 2: 36 . \" häluitis pina är oändelik \" ib 186 . ib 1: 365, 3: 138, 218 . Lg 3: 693 . \" thässa pinor ärw andelika (för ändelika) oc hina oandelica (för oändelica) \" Ber 123 . gudh skapadhe mannin oändelican MP 1: 205 . ","2) omöjlig att komma till rätta med? är aldelis oändeligen ock brdraschapit olydoger SO 111 "],"f":["oändeligen SO 111 . ","oändelik . ","oändelikin Bir 1: 27 . ","vändeligh MB 1: 35 . n. oändelikt. oändelikit Bir 1: 87 . ","oändelican . ","oändeliken LfK 202 ),"]},{"a":"oändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) oändlig, som ej har gräns . . . swa at the äru widh oändhelika matto argharen än the qwinnor, som liffwa j hionalagh SpV 109 . \" o sötaste ihesu christe, osighelikit loff oc oändehelekin kärlek, wari tik \" SvB 516 (b. av 1500-t.). Jfr ohändeliker."],"f":["-likin )"]},{"a":"oändelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oändlighet. JMPs 33."],"f":["-lig- )"]},{"a":"oändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke driftig, oduglig, lat. dilator . . . framdrögiare ok oändoger GU C 20 s. 187. jnefficax . . . vanskeliegin ok oändoger ib s. 209 . "],"f":["-oger )"]},{"a":"oära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vanära, skymf. \" at han aldregh laa medh oäro medh olaf malare hustrv \" ATb 2: 43 ( 1474) . \" ath han giorde oäro medh henne \" ib 54 ( 1475) . STb 1: 254 ( 1480) .","2) beteende som medför vanära. nedrigt beteende, nedrighet. aldrik var iak bastadir ellir bunden för nokor oäro Atb 1: 283 (1468). ath väria ellir fella andirs nielson för nokor oäro som olaff . . . hade hanom tillakth ib 323 (1470). STb 1: 236 ( 1480) . "],"f":["*oäro man , "]},{"a":"oära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vanära, skymf. \" införa blygdh oc o äro j vara äro \" MB 2: 244 . \" än mere oära han tha haffde \" RK 2: 7929 . \" skildis . . . mz oäre fran sin häst \" Di 129 . \" wille tha ather löna honom the oäro the honom förra giordho \" Lg 3: 336 . \" ij görin a mik änga oära \" Al 3473 . \" göra vity mik tholik oära \" Fl 1586 . \" then last ok oära mik var giorth \" ib 1682 . högher skadhe . . . ther konungenom är gör til oärä ib 1697 . RK 2: 3583, 5499, 5919 .","2) beteende som medför vanära, nedrigt beteende, nedrighet. ath tw togh thera rike aff them mz oära Di 210 . \" the brotho thz . . . mz stor oäre \" RK 2: 7752 . ib 8128 . \" gud forbarme sik offuer tölic oära \" ib 7885 . \" then oära niclis giorde \" ib 5919 ."],"f":[]},{"a":"oärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) utan ära, med vanära. - skamligt, skändligt. per olsson . . . zacer til . . . xviij mark fore blanaden han hade giffuit oärlige sine broders hustrv STb 3: 362 ( 1498) . ib 5: 66 (1515)."],"f":[]},{"a":"oärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) utan ära, med vänära. þe vildo häldar dö mz sinom härra ärleca: än oärleca liua Bu 422 . - skamligt skändligt. ther oärlika myrda ok forradha RK 1: 3774 . förgiör oärlika älla onyttelika kunnunglik ingiäld KS 58 (144, 63) . \" hwru skämeliga oc o ärliga beniamyns söner sik bewisto \" MB 2: 129 . Va 4 . BSH 4: 159 ( 1403) . FM 235 ( 1505) . ","2) utan vördnad, vanvördigt. som uärleca talaþe vm (blasphemaret) christum ok cristforum Bu 502 ."],"f":["-leca Bu 422 . ","-liga MB 2: 129 ; FM 235 ( 1505) . ","-ligä Va 4 . ","oerlige BSH 4: 159 ( 1493) . ","uärleca Bu 502),"]},{"a":"oärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vanhederlig, neslig. \" jnglorius . . . oärlighen \" GU C 20 (hand 2) s. 28. römer noger mand for verlig gerning Rydberg Tr 3: 583 ( 1513) .","2) gemen, låg, nedrig. ignobilis oärlegin GU C 20 s. 356 . ib (hand 2) s. 10."],"f":["-ligen . ","-legin . -ligh, verlig)"]},{"a":"oärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vanhederlig, neslig, skamlig. til oärlika synd MB 1: 193 . \" tolf oärlik åthäue \" KS 45 (115, 49) . ib 45 (116, 49), 46 (117, 49), 46 (118, 50), 47 (120, 51), 50 (127, 54). FH 6: 116 ( 1509) . bedreff han thet . . . skammelige oc oerlighe mordet BSH 4: 159 ( 1493) . ","2) gemen, låg, nedrig. then oärlige cromedike RK 2: 8126 ."],"f":["oärlig: -lige RK 2: 8126 . ","oerligh: -lighe BSH 4: 159 ( 1493) . ","oärligit FH 6: 116 ( 1509) ),"]},{"a":"oärlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vanära. läres och herra barnom att inthett är ontt vthen thett haffuer medh sigh ena oerligheett styggelijgha PMskr 664 (avskr.). 2) nedrigt beteende, nedrighet. thet söffuerin . . . henne til lagth hade j oärligheet STb 4: 141 ( 1507) . ","3) oärlighet, oredlighet. \" thär äpther kom offwer hänne a[n]nadh eue fförbannilse, som war oärlighet . . . thy . . . at alle the som mädh hänne waro, fflyddhe ffran hänne borttagandhis ffran hänne alth thät hon atthe JMPs 352. \""],"f":["oärlig . ","oerlig- . -heet(t)"]},{"a":"oätin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke uppäten. Bil 717 . Bir 1: 204 ."],"f":[]},{"a":"oödhelagdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["icke ödelagd, icke förderfvad. alla andra kornonna köpstädher ok landzby oskadda och uödhe lagdha SD NS 1: 381 (1404, gammal afskr.)."],"f":["u- )"]},{"a":"oöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþarfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþarver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþarvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþarvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rasande, vild. \" þe samu þiura. för varo galne ol oþe. wrþo . . . spaki \" Bu 168 . \" han hugger tha som han var odh alt thz nidher for honom stodh \" Iv 2411 . \" var först spaklatadher man oc sidhan om siidher oc galin \" Lg 1007 . ib 930 . 2) svår, sträng. med dat. ondom mannom hardh ok oodh Fr 3128 . 3) häftig, ifrig, hastig? var han ey j swarom odh MD 340 ."],"f":["oodher )"]},{"a":"oþinsdager","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dag. vm oþendaghen SR 31 . \" oþensdagen äptir sancti sigfridi \" SD 6: 170 ( 1350) . \" daghar som än haua nampn af heþnom afguþum . . . som oþens daghar ok þors daghar \" Bu 61 . \" fämpta dagh kalladho hedhne romara diem mercurij oc ware fädher odhinsdgh aff enom hedhnom konunge oc het odhin, thy at the dyrkadho han fore gudh MNB 1: 68. \" ib 69 . SD 5: 639 ( 1347) . KL 335 . Bo 162, 167 . Bil 574 . VKR 62 . Bir 4: 15 . Ber 281 . SGG 131 . PM 32 . - i odhinsdags, i onsdags. kome hiit i odens dagz FM 311 ( 1507) . - Jfr asko-, klokna-oþinsdagher. "],"f":["onstager: -en SGG 131 ), ","oþinsdags qvälder","odensdagx- )"]},{"a":"oþiuva","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["urtjufva. SR 6, 7 . Jfr urþiuva."],"f":["oþiufwa VML II M 26: 18. vþiufwa ib i var. oþiwa SR 6 . otiwa ib. oþywa ib 7 ),"]},{"a":"oþol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) odaljord, jord hvatill man har full eganderätt. bonden som äghänden är at oþolenum SD 5: 637 ( 1347) . \" thet war hans gamla odhil forenne ib NS 1: 6 (1401). som hans rättha odhel är \" ib (1401) .","2) full eganderätt. wara jorder som oos ära rettelige ok skelige tilkomna medh arff ok odeel BSH 3: 146 ( 1463) . - Jfr alda oþal, odhala. "],"f":["oþla ÖGL B 28 pr.), ","oþols fastar","oþals- )","oþols iorþ","oþolz iord )","oþols maþer","oþols- )"]},{"a":"oþol vatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþolbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["oþul- . ","o þol-)"]},{"a":"oþolbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr adhelbyr."],"f":["-by . ","odelby )"]},{"a":"oþolfastar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr oþols fastar."],"f":["oþil- )"]},{"a":"oþolfastir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl L."],"f":["öþäl- )"]},{"a":"oþolfäst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadfästelse af fullkomligt el. fast köp med lagliga formaliteter. cum legali tradicione dicta odholfæsth SD 4: 598 ( 1338) ."],"f":[]},{"a":"oþolfästir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþoliorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr adhelhiordh, oþols iorþ."],"f":["odeliord )"]},{"a":"oþolskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["othal- )"]},{"a":"oþolvatnvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"oþolvatnvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr adhelvatnvärke."],"f":["odel vatnvärke )"]},{"a":"oþränger","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L.","1) icke tvungen el. nödgad, otvungen. o nödder ok trängder FH 2: 86 ( 1432) . ib 87 ( 1432) , 89 (1432).","2) icke tvingande. oträngdha male (i oträngdt mål, onödigtvis) BSH 5: 123 ( 1506) . - dat. sing. n. abs. i oträngdt mål, utan trångmål, utan nödtvång. hwilken broder som dräper sin brodher oträngde TS 24 ."],"f":["oträngdha BSH 5: 123 ( 1506) . ","oträngde TS 24 ),"]},{"a":"oþur","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren. \" ey skal saman blandes pwrth och opwrth \" LB 7: 81 ."],"f":[]},{"a":"oþyngdr","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. dj. icke betungad, utan tunga. at almoghen se oþyngder vm þolikä kost rezlu SD 5: 606 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"pa","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. I. med dat., merendels utbytt mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka befintlighet o. d. på ett ställe, eg. på ett föremåls yta: a) på. pa skapt och skäl hwllä . . . Sd NS 3: 89 (1415). han sade sich thöm (ɔ ströninganer) köt haffua pa rikessens mynth STb 3: 101 (1493). slotz bökerna på stocholm Akt Kungsårdr 27 (1500). slox mj herre med sine resenere med the juther . . . och drunkne mykit och mykit wort slaghet pa marken STb 5: 161 ( 1517) . tha the hulle pa fierden j fiord om höst Stock Skb 191 ( 1521) . - c) i. biörn pa stekerhuset Stock Skb 129 (1519-20). ib 136 (1519-20), 171 (1521-22). ingrid pa trappehuset ib 214 (1523-24). d) invid? wil her hakan mwra östan til nidh pa watnet Stb 3: 425 (1499), e) hava på sik, ha på sig, vara försedd med. lhan sagh och wiste, ath han peninga hade pa sigh STb 3: 348 ( 1428) . ","2) vid tidsbestämningar för att uttrycka tiden då något sker: på. j kungh karls tidh pa en tidh jac talade till honum Arfstv 36 ( 1461) . \" swen iönson skulle varA godh för beltit pa eth aar om nokor kome ath qwälia beltit \" ATb 1: 273 ( 1467) . her göstaff . . . bödh her i rettin pa aar och dag i stadzsins göma gwll och silff Stb 1: 135 (1477). nw pa torsdag skal stadzsins lagbok läsas for menoghetenä ib 366 ( 1482) . \" xij aar sidan pa xij:de \" ib 3: 450 ( 1499) . \" pa tet sista tilstode han och sade \" ib l4: 51 (1505). at the paa en dagh mishte them baadhen GPM 2: 315 ( 1508) . - in el. inne på. heller börye akermannen eth stykke pa wintertalith ath brwka sin aker PMskr 367. 3) för att beteckna tillfället då något sker: på, vid. lthe pänynga som han haffwer wpbwrith pa the resona PMskr 46, 4) ss omskrivning av gen. för att beteckna ngt ss ett annat föremåls del, tillhörighet el. egenskap. bredleken pa hussit in vti grenden xix (19) alna hörne mellen SJ 2: 102 ( 1487) .","5) för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: med hänseende till, med avseende på, i fråga om, på. anamade anderss karsson lxx mark, han war til acters pa sit kemerij Stock Skb 34 ( 1517) . gaffs anderss stadzscriuere iij march, som han war til akters j för aar på sin lön ib 156 ( 1520) . likowäl är större winningh pa dwffwor än pa hönor PMSkr 259 . - i förhållande till. ath han til achters war pa jon scredderes hustrv cxjx mark och en artog STb 4: 181 (1508). - (i avräkning) på, av, för. ltigw nobla . . . huilka summa betaledhe for:de mester magnus . . . en predica book (o. s. v.) Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . \" michel pulffuer makere gaffs på thenne ars lön . . . v mark \" SSkb 32 ( 1501) . fornögdes morten persson c och lxxx mark pa sit kemerij Stock Skb 34 ( 1517) , ib. ib 35 ( 1517) , 72, 74 (1518), 115, 118 (1519), 155, 156 (1520). VKU 7 ( 1540) .","6) för att beteckna grunden varpå ngt beror: på. oleff sade sich haffua fulth vtgiffuit ijc mark pa hustrv jngeburge kams vegna Stb 3: 308 (1496). huilke penninge borgamestara annamade pa stadzsins wegna Stock Skb 286 (1502, Skip). - mot säkerhet i el. av. tha . . . sporde michel joan lyndorm aath . . . om han nachra peninga haffde thagit pa samma hus aff nakrom androm SJ 2: 129 ( 1489) . \" c mark rede peninga han (ɔ Bengt) fangit hade knwt pa knwtz systerbarne hws . .. huilke c mark benct (väl fel för knwt) vnthfangit hade pa halua hwsit STb 4: 99 (1505). prebende peninga . . . som jacob lwmpa ther jnsath hade pa en kellere \" ib 118 ( 1506) .","7) för att beteckna ingredienser el. den viktigaste beståndsdelen i ngt: på. confect pa ingefära Sex ekon tr 271 . II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål, eg. till ett föremåls yt: ovan på. tak the skiffworna wth läggiandis them j en annan deghil flo pa flo PMskr 418. - in på (ngns område). pedher . . . hade engte mwrath eller bygt pa honom STb 1: 308 ( 1481) .","3) vid tidsbestämningar. a) på. efter. pa huilken vplantining hans priwalk sin fritzskilling vplade SJ 2: 125 ( 1488) .","4) för att beteckna den el. det varemot i fientlgit syfte en handling företages el. varemot ett fientligt förhållande äger rum: mot, på. hans hustrv hade aldre sagt noger olofflig erende pa olaff systerssons dotter STb 1: 244 ( 1480) . \" at hon war jn pa slottit och giorde ther eth rychte pa the gode herrer rikesins radh . . . och menichetin j stadin, swa at the schulle forsliche slottith \" STb 3: 333 ( 1497) . tet roffuerij, hans drengh giorde jn pa ware borger ib 436 (1499).","5) för att beteckna det föremål varpå en handling el. ett förhållande syftar: a) på. fore thet tiwffuerij . . . tet han (ɔ en skräddare) bewisth haffuer pa sith arbeyde pa dandefolkx kledher STb 3: 317 ( 1496) . item klockagiwtaren xvij mark for primaklokcan. item än samma man iiij mark i gernyngxlön paa then gamble malmen, som förre var HLG 2: 55 (1516). b) på, för, till. samma ryttara lyggie her pa rykessens och stadzsyns stora forderff sTb 4: 7 (1504). c) på, om. huar man hauer en höuitzman mwn pa herra ok forster STb 1: 428 (1459, Burspr). redebone til at göre thera edh pa theris breff the hade giffuit jöns niclisson pa tet faath jern ib 3: 321 ( 1497) . \" dömpdes tönius guldsmidz breff wiidh macht, som han hade pa then guldsmidz swen, och embetetz breff dömdes vgilt, som lthe hade och pa hanom \" ib 406 ( 1498) . \" han är tess mechtoch ath thale pa hans söns dödh \" ib 410 ( 1498) . \" han thalade pa sith . . . ärende, som han hade jn fore rettin quit vplatit ib 4: 12 (1504). d) (såsom vederlag) för. jtem bittalade jak pa annat fateth, som pile slos aff, ix öre \" Skotteb 465 (1471-72, Kämn). pa huilka bodh och kolgordh kennis jach mik haffua anamadh aff . . . mognus ij tunnor smör Svartb (Skokl) 514 ( 1472) . SJ 2: 124 ( 1488) . oleff . . . insatte lx (60) mark rede peninga i retten pa then gardh som han medh sin hustru . . . bespraket hade . . . som hon en bordaman til war ib 137 ( 1489) . sades, thet lasse . . . scal anname the peninga j fataburith stande pa halffua mwren til her erich jonssons huss vijdh kirkiogarden, for thy hörer her erich mwren halff til STb 3: 321 (1497). harwick . . . viderkendes haffua vpborit xxvj mark aff gregers j bstuen pa holmgers vegne pa en kellere han hanom pantsett hade ib 432 (1499). schipperen hade betalith pa jernith ib 439 (1499). ib 447 ( 1499) , 474 (1500). SSkb 31 ( 1502) . item en bonde pa hammerbandh och palar gudz pening j mark ib 32 ( 1502) . \" gaffs per torstenson . . . v marc pa timber \" Stock Skb 73 ( 1518) .","6) för att beteckna en handlings ändamål: på, för. tha gik hon i gen til prästen. oc han kändis thz han henne thz giort haffdhe pa frestning SvKyrkobr 39 . ok nar hr ake oppantwardhar axwall tha skall han sitia i friid paa sin gord akerö oc annorstadz her i riket vara paa sin nytthe Mon Dipl Sv 39 ( 1464) . til thet forstaa sware wi paa wor nadug herres konungh oc mene rikens radz behgag, at . . . Hedqvist Kärleksv 146 (1471). epter lagin nempdes xij (12) men pa thet erendet STb 1: 387 ( 1482) . xxij (22) mark . . . som hans priwalk insath hade til retta pa then widetthalan oc forlichningk dandemen thera mellen giort hado SJ 2: 140 ( 1488) . tha kastade mattis fram en gul pa waadh jn fore rykesins raadh STb 4: 34 ( 1504) .","adv. ovanpå. \" läggis thentith nidher j jordena oc aska affwan wppa, oc swa spanor pa brinnandis \" PMSkr 385 . - Jfr in-, ovan- pa."],"f":["paa . ","på )"]},{"a":"pa","b":["pp"],"c":"prep.","d":"prep. [förkortad form af up a. Fdan. paa] L. ","e":["dat. el. (vanligen) ack. I. med dat., merendels utbytt mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe: a) på. hwi liggher thu nidherbögdher pa iordhenne MB 2: 18 . \" stan ekke stille paa en stadh \" ib 29 . \" pa halan is ga \" MD (S) 222 . \" then ther thiänte konung artus daglika pa hans hws \" Iv 38 . ib 48 . Al 481 . MB 2: 145, 283 . \" fowdhe pa tawisthe hwss \" FH 9: 2 ( 1416) . ppa stokholm (på Stockholms slott) thera bryllop giordes RK 1: (sfgn) s. 174 . \" han er pa köpenham \" BSH 5: 153 ( 1507) . \" kan iach eij anneth fornijmme vthan fredeligit paa thenne sijde \" HSH 20: 247 ( 1508) . - abs. iak hafdhe änkte at ridha pa Iv 489 . b) på afstånd af. komber nw tiil fala paa milar twaa RK 3: 1727 . \" the waare thaa när aabo paa daxleedher twaa \" ib 3954 . \" the kommo pa iij milä när the hedniskä saratzinä \" Va 21 . ","2) vid tidsbestämmningar för att uttrycka tiden då något sker: på. närwarandis po same tiidh FH 9: 2 ( 1416) . \" hwi jak ey paa thenne tiidh komma kan \" BSH 5: 370 ( 1509) . skrifuit epter wars herra byrd tusende fyrahundrada pa första [aret] SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). pa scholastica dag ib. gywet efte gwdhs byrdh thwsanda ar fyrahwndradh ar pa thet forsta ariit ib 61 ( 1401) . \" anno domini med pa thet andra aarit \" ib 96 (1402, gammal afskr.). paa retthom hinderdagh ib 2: 78 ( 1409) . ","3) för att beteckna tillfållet då något sker: på, vid. som the anthsuara vilia pa gudz dom SD NS 2: 213 ( 1409) . \" the ärändä oc eth menth lansstingh \" BSH 5: 347 ( 1509?) . \" the ärändä oc käromaal som nw här i lödhesom paa färdom äro ib 2: CXXVII ( 1442); se vidare under färþ 5. 4) ss omskriftning af gen. för att beteckna något ss ett annat föremåls del el. tillyörighet: på. swa stora som hoffwudh pa en man \" Al 8115 . ","5) för att beteckna det med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: med hänseende till, med afseende på, på. mesta skadhen pa hans folk monde tha skee RK 3: (sista forts.) 5394 . \" thet stora oaar her war pa fodher i aar och en dels pa korith medh \" BSH 5: 347 (1509+). FM 606 ( 1513) .","6) för att beteckna grunden hvarpå något beror: på. grundas wenskap pa lustokt got MD (S) 293 . \" han skipadhe honum at göma fangana pa sina weyna \" MB 1: 234 . \" taka päninga til läns pa (mot säkerhet af) then delen j skipeno \" PM XI . \" iak haffuer ligat paa myn egen pwngh och betärningh \" FM 443 ( 1509) . \" pa hennes vänlek (för hennes skönhets skull?) syndä \" Lg 3: 552 . II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål: upp på, på. drogh honum pa land Al 504 . \" han gik pa bärgit paa hwilkit moyses oc vpfoor \" MB 2: 283 . \" pa en scrifft lät thu them sätta \" RK 2: 5614 . ","2) för att uttrycka riktning: på, åt. slog fwlfast på både hende RK 3: (sista forts.) 4848.","3) vid tidsbestämningar: a) på, efter. skwlu te ätha kellar hals, och icke dricka pa honum LB 7: 246 . b) efter, näst efter? daghen paa sancti mattias dagh RK 3: 3967 . ","4) för att beteckna det¨ föremål mot hvilket i fientlig syftning en handling företages el. mot hvilket ett finentligt förhållande eger rum: mot, på. at marghe fughla mz wäpnte hand komo flyghande pa hans land Al 66 . \" rusadho ionathas oc hans män pa them farlöst \" MB 2: 246 . \" the swenske pa the däner härdeliga ginge \" RK 3: (sista forts.) 4839. stoor hwgg wij pa the däner vtgåffue ib 4851 . på rydzeland hiölth fwlth örlig oc krij kib 4928. thet . . . oärlige mordet som niels widoltth . . . och jens i karlsshult bedreffue och giorde poo . . . her hans aageson BSH 4: 158 ( 1493) . \" pa edher äre och skiölmärke talandes \" ib 5: 176 ( 1507) . liwgher pa swenin MB 1: 234 . \" vart han wredher pa alt thz folkit \" ib 2: 146 .","5) för att beteckna det föremål hvarpå en handling el. på förhållande syftar: a) på. the thänkto paa theris brodhers . . dödh MB 2: 246 . \" tröstandis paa gudz mildhet \" ib 303 . \" på thz tog iag en ring aff gull att jag skulle altiid ther till ware hwll till festhningh faå aff biscopens hand \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . - pa thät at, på det att. pa thz at (ut) achyor skuli ey oss swa swika, farom trösteliga vp a bärghin MB 2: 153 . ib 156, 213, 303 . Lg 3: 553 . FM 431 ( 1509) . \" pa thz at gudz tienist scal formeras ock forökyas \" SO 101 . - pa thät, d. s. på thz iag skulle och nådelige styra antwardades meg en konwngx spira RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283. ib 3: (sista forts.) 4404, 5176, 5248, 5594. b) på, för, till. hiit komma pa nokon skadha eller örlyg j jdher land Va 23 . \" konungen her jn dragha moth war vilia pa allas wara scadha \" RK 2: 5441 . paa marskens skada aldrey wära (söka marskens skada) ib 7015 . ib 8134, 8337, 8774 . \" ära hema paa theras besta \" MD (S) 251 . \" wilde hwargen pa thera wersta wara \" RK 2: 8480 . c) på, om. cardinala breff pa afflat Lg 3: 570 . skal mik thet ingen beuisa offuer med sanningh, ad jak haffuer annet talet pa edher en som mik bordhe tala pa en erligh god man BSH 5: 500 ( 1512) . einghen ma . . . sinä hesta eller vapn bort dobla, ejnghen ok pa höghre gield än som huar bär redho med sik til leeks MEG (red. A) 55 . ","6) för att beteckna en handlings ändamål: på, för. thz han gaff, gaff han alt pa werldz rosning Pa (Tung) 27 . MD (S) 293 . Lg 932 . ","7) i afvaktan på, i väntan på, på. wart falantin sätter j tornet pa sin rät Va 17 . som hiit ärä kompnä pa äintyr ib 42 . \" the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr i örlöghith \" PM 37 . ","8) för att beteckna sätt el. dyl.: på. pa swensko LB 5: 293 . ","9) för att beteckna vigt el. innehåll: på, om. en sked poa trij lodh DD 3: 233 (1493, orig.) . \" eth skep paa xxx lester \" HSH 20: 247 ( 1508) . 10) på, med fara för. giör her naghor annat, hann giöri thett på sinn hals och wppä sinn eginn retth SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). 11) vid bedyranden och eder el. högtidliga uppmaningar: på, vid. om jak ey hadhe welkoradh mik . . . paa myn äre och cristelige thro, ath bliffwa i maken medh them BSH 5: 370 ( 1509) . ib 347 (1509+), 535. (1515). thz siger iach idher pa mina rättä tro och ärä Va 23 . ib 49 . PM 34 . \" bedie vij eder alle oc formane paa thet menige beste at i ingen tro setthe til swadanne vrang segner \" BSH 4: 189 (1495, samt. afskr.) . \" tiilkräffuer iach tiig pa then tro tieniste tw mich tiilsagth haffuer \" HSH 19: 102 ( 1505) . bedie wij . . . och högelige paa ider radz edh formana ib 20: 256 ( 1508) . - Jfr bak-, in-, thär-pa, äfvensom a, ponen."],"f":["paa . ","po FH 9: 2 ( 1416); MB 2: 283 . ","poo DD 3: 233 (1493, orig.) . ","poa ib (på fem st.). ","på ) , "]},{"a":"pa hängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverhänga. \" i swadane forderff som nw richet pa henger pa alle sydher \" HSH 18: 131 ( 1497) . ib 159 ( 1497) . FM 199 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"pa standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["företaga. \" hwat wij skule fore tagha ok pa staa (för paslaa?) \" BSH 4: 10 ( 1471) ."],"f":["-staa )"]},{"a":"paakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påakta, giva akt på. pa akta granleka huro myket thu thriffs j godho äller huro myket thu wanskas MP 3: 231 ."],"f":[]},{"a":"pabiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påbjuda, bjuda, befalla. \" thet wor käre herrä . . . med breff och synä embetzmän paa bwdith haffuer \" HSH 19: 70 ( 1505) . Jfr biudha pa."],"f":["paa- )"]},{"a":"pabredha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr bredha pa."],"f":[]},{"a":"pabryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försöka bryta sig in i. desse epterscriffne kirkiar kendes samma tiwff haffua pa brutit och kunne jngalunde jnkoma: calmarna kyrkia, lötha kyrkia STb 2: 293 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"pabundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) påbunden, vidhäftad, vidhäftande? dragher thz wathnith wth aff saarom järn äller trä pa bwndith LB 9: 103 . ","2) påbuden, ålagd. \" är oss . . . pa bundet (för pa budet?) at wij ingelunde mage at kome tiil . . . stokholm \" HSH 18: 126 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"pabätring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påbättring, mindre reparation. VKU 147 (1547-49)."],"f":[]},{"a":"padda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["padda. \" orma oc paddo \" Pa 17 . ib 22 . KL 110, 111 . Bir 2: 9, 3: 136 . ST 52, 275 . Jfr iordhpadda. "],"f":["paddosten , "]},{"a":"padda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*paddo liknilse?","*paddo rop , ","*paddorops glissan","padda- )"]},{"a":"padha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kappa? drogh oppa sik ena padhu, som han (eremiten) haffde samman bwndit aff palm qwistom Su 152 ."],"f":[]},{"a":"padikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pådikta. \" haffuer nagen annat oss med osanningh pa dictat \" HSH 22: 54 (1494?)."],"f":[]},{"a":"pafalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) infalla, inträffa. . for högtidelige dagha pa falla . . . ringe (klockaren) bitidere ÅK 61 . 2) beröra, angå, vidkomma. alle saker, ther rikith eller idher her pafalla kwnne Hist. tidskr. 36 s. 37 (1498, H. Gadh)."],"f":[]},{"a":"pafrestilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. påfrestning. swa swara badhe mwren oc jordhwallen stadelika moth byssor oc fiendannas pafrestilse PMSkr 163 ."],"f":[]},{"a":"pafughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påfågel. \" hulke som sik thunga mz klädhom swa som . . . pafoghlin mz fiädhrom \" Bir 3: 201 . \" iwnoni offreu i pafughla tam \" Al 6822 . ib 7574 ."],"f":["pafoghl )"]},{"a":"pafughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påfågel. GU C 20 s. 420 . SkrtUppb 119 . \" paafogla mädh sinne fäghrindh ärw härrom oc lfatigom ltil losth \" PMSkr 260 . Jfr pahani, lpahöna, pahöns. "],"f":["paa- . ","-foghel . ","-fogil )","*pafughla fiädher","-fiäder . ","-fieder )"]},{"a":"paföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påföra, tilfoga. är . ..saadana obotelig skada stadzins menighet faafördher i felig tid BSH 4: 282 ( 1501) ."],"f":["paa- )"]},{"a":"paföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påföra, tillfoga. - påföra, framlägga el. frambära mot. swa dana thaal är hanom aff hatz wegna pa fört oc ey medh sanheth STb 3: 357 (1498)."],"f":[]},{"a":"paganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) inträda, träd i kraft, börja tillämpas. Jfr Sdw 2: 1280. huilken frid her nw strax pa gonga ska mellan suerige oc danmark Rydberg Tr 3: 247 ( 1453) . huilkin dag oc frid skal paa gaa viij daga epter valburgis oc i alla motte . . . standande bliffue . . . in til . . . midsommars dag BSH 4: 4 (1471, samt. avskr.). nw effter michaelis nästh komendes tha aarlige renthen pa gaar SJ 2: 296 ( 1496) .","2) gå in på, samtycka till. item effte thz att landit haffuer mz vilia pågongit at göra her effter aff lagx krampasild oc siäl rätta tiend Gummerus Syn-stat 40 (1425, avskr.)."],"f":["-gonga )"]},{"a":"pagement","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (i betalning) gällande mynt. Se Sdw 2: 1280 och jfr SAOB: P 40. ath swen . . . skal fornögia . . . brodher martin swa dana pagiment, gambla örtoger, som han vpbar aff honom STb 2: 66 ( 1484) . Jfr paimant, paimynt."],"f":["pagi- )","*pagemynt , "]},{"a":"pagiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" StÄmb 172 ( 1510) ."],"f":["pa gieller) , "]},{"a":"pagiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gälla, angå. likerwiss som thet mik sielff paa gwlle BSH 5: 305 ( 1508) ."],"f":["paa- )"]},{"a":"pahalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bruka, använda? häffdhe wij then dell, wij pa holla skullom, thet skulle inthe skadha BSH 5: 13 ( 1504) ."],"f":["pa holla )"]},{"a":"pahani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påfågelstupp. PMskr 261."],"f":[]},{"a":"pahöna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påfågelshöna. GU C 20 s. 420 . PMskr 261. "],"f":["paa )","*paphöno unge , ","*pahöno äg","-ägh )"]},{"a":"pahöns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påfågel. ss maträtt. \" paahöns med utslaghen stiärt Brasks Matordn. 5. \""],"f":["paa- )"]},{"a":"pahöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åhöra, höra på. the hade warit när srtadha oc pa hört tho . . . knut benekini . . . gaff oc wnthe (o. s. v.) Svartb (Skokl) 530 (1477, Skokl). Stb 3: 448 (1499). Jfr ahöra."],"f":[]},{"a":"paimant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betalning; det som gäller ss full betalning; rent silfver? ønsalmo ciui in wisby quatuordecim marchas argenti paymant . . . jtem commisi domino arwido gøstasson quatraginta marchas denar. SD 3: 139 ( 1313) ."],"f":["paymant )"]},{"a":"paimant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n.? eg.: det som gäller ss full betalning; myntemetall (vanl. en blandning av silver och koppar vari silvret icke uppgår till hälften av vikten) . . . sadane peninge wt giffue, tha benempdä ware, i alle handa warer, paymynt oc rede peninge Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) . Jfr pagement, pagemynt."],"f":["*paimynt"]},{"a":"pakalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kräva, göra anspråk på . . . tet arff han epter hanom pa kaller eller och pa thalar STb 3: 236 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"pakasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kasta på. PMSkr 448 . - (?) . . . domde the . . . raan ather ighen stadugth ok fasth pa thet gambla rwmeth som hon war aff pakasthet Svartb 458 ( 1455) ."],"f":[]},{"a":"pakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["packa, inlägga. \" thet war got rogmyöl wtan thet war lözliga pakkat \" ATb 1: 147 ( 1461) . Stb 1: 369 (1482). ingen köp[su] en packe myöl ib 493 (1482, Burspr.) . "],"f":["-adher )","pakka sik ut , begiva sig ut, skynda sig ut. - begiva sig bort. skulu the . . . waro i allom vtskyldom som andra borgare äller packa sik vt aff stadhin STb 1: 429 (1459, Burspr)."]},{"a":"pakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["packa, inlägga. \" när fiksen tillslååss på fiskeskäret, tå skall hampnefougden närwara, och see om thet är godt godz eller icke, och wäll packat \" SO 304 . "],"f":["-a ) , ","pakka sik , packa sina saker för afresa; packa sig (bort), begifva sig åstad, skynda sig åstad. pakkade sik betidha RK 2: 4402 . " pakkin idhir snarlika hädhan " ST 461 . " pakka tik hen thine ledh " RK 2: 3405 . pakkom oss snarth vp at dala ib 4025 . " sich pakkade hwar j sina skrubbo " ib 4032 . " pakkade sik til helsinga landa " ib 4410 . ib 4523, 4595 . " aff husit pakkade han sik ib 7481. " ib 7856 .","pakka sik af , begifva sig bort, skynda sig bort. RK 2: 3938 .","pakka sik bort , begifva sig bort, skynda sig bort. RK 2: 3919 . " pakka sik ut, begifva sig ut, skynda sig ut. " RK 2: 8496 ."]},{"a":"pakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" heyne packer \" SSkb 51 (1502-03). - Jfr fiska-, kalk-, lax-, laxa-, tiäro-, tunno-pakkare. "],"f":["packer SSkb 51 (1502-03) ), ","*pakkara lön"]},{"a":"pakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["packe. \" olaf benktzson skar wadmalid aff pakkanom \" ATb 1: 122 ( 1460) . forböd . . . köpswenane nogat klede ath föra hiit i riket medh tunnar vthan i pakka STb 1: 227 ( 1480) . ib 271 ( 1480) . \" at kemmenterana schule see och skoda packerne, her jn föres aff stederne \" ib 2: 566 ( 1491) . Jfr klädhis pakke."],"f":[]},{"a":"pakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["packe. \" om the pakkä oc kistor, at the skole icke wpslaas \" BSH 4: 231 ( 1497) . \" jnläggher nokor köpman . . . dyra stena jnwertis j pakka \" PM XIV . then pakke, tynnan, mesen, j hwilko gotzith är ib XV . \" tappadis then pakken äller tynnan bort ib. \" ib 29 ."],"f":[]},{"a":"paklagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anföra klagomål mot. at iach . . . for the godhe herrer . . . vnderwiste och pa clagade heminc välmes epterleffue . . . om iijc march päninga FM 217 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"paklagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) framföra anklagelser med anledning av ngt, föra talan över. som mantzsens syster pa klagade sin broders dödh, thy dömdes han til suerdh STb 3: 118 ( 1493) ."],"f":["-ade ), "]},{"a":"paklanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klandra, väcka tvist om, gm rättegång söka tillägna sig. samma dach [stode] erick gislasson och athalede then kellere ok pa klandede STb 3: 329 (1497)."],"f":[]},{"a":"paklappa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ljfr klappa pa."],"f":[]},{"a":"pakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) packning, inpackning. . . . tet jacob scriffuere . . . mane sine peninga och anname aff per jönsson fore sin fisk, om pachningen forlike thöm jnbördes STb 3: 322 (1497). STÄmb 131 (1495). the som lagx packara äre forware sich i sina pachning at ey hanom clagamaal offuer komber ib 147 ( 1501) . ib 152 ( 1503) , 166 (1508). 2 avgift el. ersättning för packning . . . huilke ey mera schole vpbere eller thaga j pachningh aff en lesth lax [än] iij öre StÄmb 129 ( 1494) . - Jfr laxa-, tunno-pakning."],"f":[]},{"a":"pakoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påkomma, hända, yppa sig. . . . om nagat skörl pa kome j bland herrener och hanom STb 3: 332 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"pakoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påkomma, hända. \" ed hwad (för e hwad) pa komma kan \" FM 311 ( 1507) .","befryndad . jag er edert herredöme sa ner pa komen oc haffuer eder kere husfrus faderbroder dotter \" BSH 5: 555 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"pakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund, öfverenskommelse. \" mz gud tha giorde iag sådan pacth \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282 . \" her öffuer haffue the sadane pacht giort \" BSH 5: 427 (1510, samt. afskr.). lat han til prostens handh kirckia och räntha mäd en pact MD 507 ."],"f":[]},{"a":"pakära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488)."],"f":["pakert ) , "]},{"a":"pal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["polack. han vtdreff endogh alla the / som rikit wille argha / war han beem oc war han rydz / war han paall oc war han prydz / han älskadhe thöm som wargha MD 387 ."],"f":["paall )"]},{"a":"pal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["paal . ","-ar )","pala värk","palewärk )"]},{"a":"pal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påle. \" huilken tompt som är pa lengendä . . . nidher til syon xl l(40) alna fore vthen paalanar STb 1: 4 (1474). alla the paalar loch bygning ther i sama grendena pa saltha watnidh opbygt är \" SJ 2: 92 ( 1482) . SSkb 32 ( 1502) . \" jap i sielzmare gaffs xv mark fore hamarband och paler \" ib 37 ( 1502) . xx mark fore lxx palar, huar paal offuer xl alna langh ib 75 ( 1503) . ib. Samtliga ställen, utom SSkb 75, kunna också föras till pale. - Jfr skärpal. "],"f":["paal . ","pale Skotteb 80 (1461-62) ), ","*pala bygning","paala- )","*pala giäld","-geld )","*pala mästare","pale mesthare )","*pala pänningar","*pala värke"]},{"a":"pala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påla, slå ned pålar . . . ath östan til skal paalas epter gambla mwren ok ecke längher STb 1: 11 ( 1475) . then palning, hustru kaderin . . . halffuer palath nor wiidh sandbron, skal affhugges ib2: 521 (1491). GPM 2: 432 e (1492). her suerkil skulle pala tompten swnnan wagen Stb 3: 451 (1499). wel liach läggä meg winning om ath lathä paalä thet snareste jach kan faangä stackenä in GPM 2: 154 ( 1502) . STb 5: 48 (1515)."],"f":[]},{"a":"pala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påla, nedslå pålar (ss förskansningsmedel). är ok jord munin suä skapadhr at han må graua (för göra graua) älla gropa bredha ok diupa, ok tär innan påla älla mura medh sten älla tighl KS 85 (208, 93) . - Jfr ater pala."],"f":[]},{"a":"palanzgreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["comes palatinus, pfalzgrefve, domare vid kejsarens hof, kejserlig öfverdomare. margrefuen aff brandborgh: keysarans kemmener ok pall(as) greue (Cod. C pallatz grewin Lg 1036) Bil 770 . \" wy cristoffer . . . palantzgreffue paa rin \" DD 1: 93 (1442, orig.) . ib 3: 200 (1444, orig.). BtRK 149 (1442, orig.) ."],"f":["palantzgreffue DD 1: 93 (1442, orig.) palantzgrefwe BtRK 149 (1442, orig.) . palantz greue DD 3: 200 (1444, orig.) . pallatz grewe. pallas greue),"]},{"a":"palaz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. palats. wisselika oppfördhe herran gudh sinna modhers likama mz siälenne i hymerikis paladz (in celi palacia) JMÖ 126 . - Jfr: stor och bränande palasia JMPs 242. - Jfr forpalaz."],"f":["paladz . ","palas: -et Troj 182 )"]},{"a":"palaz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palats. \" drötningin wt aff palazith tradh \" Fr 339 . ib 362, 817 . \" han rände ij palazen ok tok hänne (ɔ: philippi husfrv) \" Al 789 . ängin then ij palazith siter alexandrum ful vndrath giter ib 2259 . ib 2255, 9547 . darius . . . gik ther genast ij palaz sin ib 2875 . ib 2862 . \" glömdis stadzins nampn ok palazsins herra \" Bir 1: 192 ."],"f":[]},{"a":"palder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pall, i sal el. stuga (långs väggen) befintlig upphöjning med tillhöradne sittplatser. sato didrik. gunnae oc hagen. hillebrand. oc hornboge jarll. alla a en pall (pall) Di 127 . the bänkia (näml. varo) aff cypres ok swa the palla Fr 370 . ligger hon (hönan) sik i bänk eller pall RK 1: (Albr) s. 212 . \" gik han lönlekan jn i hennas sängha kamara sik ther gömande wndher enom paal ällar stol \" Lg 3: 599 . ","2) (jfr N. pall; Söderjutska påll Kok 1: 354) upphöjning på makren? thz (lejonet) lagdhis tha nidher op a een pal Iv 4462 .","3) fotapall? fötrene hulka helaghir pallir af änglom"],"f":["pallir . ","pallar ) , "]},{"a":"palder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["pall ) , "]},{"a":"pale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: påle. palus . . . paale ok planka GU C 20 s. 402 . ib s. 414 . \" per paualsson paale borta \" SSkb 249 (1507-08). "],"f":["paale )"]},{"a":"pale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr pal."],"f":[]},{"a":"palita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lita på. . . . oc en tror oc fwllelige paalyther the ordh GPM 2: 410 ( 1502) ."],"f":["paa- . ","-lytha ), "]},{"a":"palmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palm, palmqvist. \" tha som alle frangingo at palma taka \" KL 325 . satte palmin ij hänna händir ib. Bu 15 . Jfr paradis palmber. ","1) palmträ, palm. \" palma träs fruct \" Bil 404 . ","2) (jfr Sv. dial. palm, blomhänge på sälg) sälg. tag knoppana aff palma trä, nar te först vtga om waren LB 7: 240 . \" taga knopperna aff palma trä \" ib 250 . - Jfr palmträ."],"f":["palma dagher","palme- )","palma manadagher","-manedahger: -dagh SJ 126 ( 1446)), ","palma qvister","palmeqwister )","palma sunnodagher","palmesunnodagher: -dagh Fl 95 . " palma synno dagher: -dagh " ST 488 . ","palmasynnodagher: -dagh ib 183 . ","palmasundagher: -dagh FM 182 ( 1504) . ","palma syndager: -dag RK 2: 5877), ","palma sunnodags tidh","palma trä , "]},{"a":"palmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stake, käpp? spiwt ok swerd ok mangen palm the wt aff stadhin mz sik baro RK 1: 4013 ."],"f":[]},{"a":"palmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palm. palma plantheras aff färskom dadel stenom PMskr 347. - palmkvist . . . at palmin som wighes j the hälghe kyrkio j dagh (ɔ palmsöndagen) . . . han . . . teknar then samma palmin som judhane bruo nidher oc ströddo for wars herra föter MP 3: 130 . "],"f":["palma PMskr 347) , ","b . ","","*palma löghardagher","-löger- )"]},{"a":"palmgren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palmgren, palmkvist. \" thentidh almoghen fik höra at ihesus kom til iherusalem toko the pam grena ällar qwista oc wtgingho honom til möthis \" JMÖ 153 ."],"f":[]},{"a":"palmlöghardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = palma löghardagher. ATb 3: 367 ( 1528) ."],"f":["-löär- )"]},{"a":"palmmanadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = palma manadagher. BSH 5: 584 ( 1517) ."],"f":["-mandagher: -dagh BSH 5: 584 ( 1517) ), "]},{"a":"palmmanadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måndagfen i dymmelveckan. ATb 3: 361 ( 1527) ."],"f":["-manä- )"]},{"a":"palmqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palmqvist. \" þänna palm quist förþe iak þik aff paradis \" Bu 13 . \" palmquistär äpte stoþ grön \" ib. \" ingik . . . mz gudz luffwi mz palm qwistom \" MB 2: 270 . \" tha skullo the hawa gudhi til dyrk . . . palm qwista oc pilla, thy at thässkyns trä waro hwariom manne til redho i iorsala lande, oc mintzst kostadhe fatigha män, oc halda länge sin krafft, oc dygdh \" ib 1: 499 (jfr palma trä 2). folkit gik mote honom mz palm oc oliue quistom Bo 161 . Jfr palma qvister."],"f":[]},{"a":"palmqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palmkvist. MP 3: 129 ."],"f":[]},{"a":"palmsunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palmsöndag. \" albrikt iacopson wan burskap manedagin for palmsönnedag \" ATb 1: 185 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"palmsunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["palm sunnodagher: -dagh Bil 831 . " palm sunnadagher: -dagh " Bo 162 ; ","-daghin KL 325 . ","palmsunnadagher: -dax ib),","palmsunnodags höghtidh","palmsunnadx- )"]},{"a":"palmträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palmträ, palm. Bu 71 . MB 1: 322, 2: 78 . Jfr palma trä."],"f":[]},{"a":"palmträlöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palmlöf. \" thok bort mz sik pauli kiurtil. aff palm trä löfue giordhan \" Bil 405 ."],"f":["palm trä löf: -löfue Bil 405), "]},{"a":"palmträqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palmqvist. Bu 183 ."],"f":["palm trä quister: -quist Bu 183), "]},{"a":"palning","b":[],"c":"","d":"","e":[" ib 40 ( 1503) , f. pälning. äv. konkr. pålning, pålverk. SJ 1: 348 ( 1468) . then palning, hustru kaderin . . . haffuer palath nor wiidh sandbron, skal affhugges Stb 2: 521 (1491). är tet och zache thet olaff michelsson noghen skada gör sina grannar i theris husom medh sina bögning eller polningh SJ 2: 249 ( 1494) . STb 3: 451 ( 1499) . ib 5: 48 (1515). tompten är lige bred twerss offuer med oleff staffansoms tompt oc long medh pa watned, som gamble palningen tilsigher ib 234 ( 1519) ."],"f":["palling: -en"]},{"a":"palning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålning. \" om then gambla paalningh j braawiken \" FM 668 ( 1517) . ath fornempnda paalningh forbätradh wordä ib."],"f":["paalningh )"]},{"a":"palsternakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palsternacka, pastinaca sativa Lin. \" palsternakka oc aland saas rwmpth j gödda jordh \" PMSkr 351 . Jfr pastinata rot."],"f":[]},{"a":"palter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) paltor, gaml,a dåliga kläder, trasor. for han w syn herra kläder oc tog sig riffna paltha j gän gambla Troj 301 . - Jfr kluta palter."],"f":[]},{"a":"palter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stycke, bit. \" hans thiänare huggan (den aflidne biskopen) swa allan j palta \" RK 2: 592 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"palthäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trashank? dum trvtanus ad ir sedet et cyatum tenet ad pir regem capodocum credit habere quoqum (Du Cange 8: 201: dat trutanus in ir, paterem tenet, et sedet ad pyr, regem cappadocum computat esse cocum) ta som palt hester sether vedh ellin ok haffuer bulla li handom tha tänker han konungin aff capadosia vara sin stekara GJ C 20 s. 73."],"f":["-hester )"]},{"a":"paltogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klädd i paltor, trasig. for thy han är ekke mykit skinande, wthan hällir skattabotthir, swarthir, skarpir ok paltoghir (depannatum) SpV 558 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"paltrokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lång öfverrock. \" hade en rödh paltrock \" BSH 5: 366 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"paludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyda, innehålla, nämna. \" thy dömpde iac then for:da wassin til risabegha til äwerdhelica ägho, som ther[es?] hwffwdhbreff paludha \" NMU 1: 143 ( 1483) . "],"f":[]},{"a":"palvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pala värke. Stb 4: 180 (1508)."],"f":["paalwercke )"]},{"a":"palydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillhöra, tillkomma. \" en annan man som är snyäller oc fwlkimmeliken til thet ämbetith honom palydher \" PMSkr 57 ."],"f":[]},{"a":"paläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pålägga (skatt el. avgift). thet palageld nyliga plalegdes i stockholms UrkShist 1: 15 ( 1457) .","2) upplägga, erlägga . . . wppa hulkid huss her erich olaui sin fridzskelling p[a]lage Stb 5: 271 (1520).","3) lägga på, låta leva, uppföda. the lambt thw wilth pa läggia PMSkr 238 ."],"f":["-lagde . p[a] lage STb 5: 271 (1520)),"]},{"a":"paläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pålägga (en skatt). skat oc vt skylder hulka triphon haffde . . . orätteligha paa lagt MB 2: 268 . BSH 4: 197 ( 1495) . - påbjuda. at wii aff legge then olagh, som byorn nielsson pa lagda . . . om the pakkä oc kistor BSH 4: 231 ( 1497) . - Jfr läggia pa, äfvensom aläggia."],"f":["paa- )"]},{"a":"paläggilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" påläggande; tunga, pålagor, bördor. scole the göre wth . . . kostgerder, holle swor gästningh, wtoffuer theres lagligh fordringh, forvthen mang annen palegillse, som them är offergongin BSH 5: 384 ( 1510) ."],"f":["palegillse )"]},{"a":"palägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) påläggning, påstrykning. \" then gullithen giffwer ey yffnelika goda färgho aff enne paläggningh \" PMSkr 538 ."],"f":["-läggningh )"]},{"a":"palägning","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. ","1) det som lägges på något, omslag. \" wmskifftis the palägningen twa resor hwar dagh \" PM LIII . ","2) skattpåläggning, beskattning, på- lagor. \" han war härdher weth sweriges almoge mz twngh pålegning \" RK 1: (Yngsta redaktionens tillägg till Gamla och Nya krönikans sammanfogning, glossa) s. 202. - Jfr alägning."],"f":[]},{"a":"panka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["panka, icke fullt utvuxen braxen (el. liknande fisk). ATb 1: 130 ( 1460) . \" tha bad ingewal smid sig swa gud til hyuälp ath hwaske han ällir hans hustrv . . . affhände nagrom antiggia fisk ällir panko aff nagrom wtan the han gaff päninga fore \" ib 131 ( 1460) . - ss (smädligt) tillnamn. . . . ath the hördo ath olaf . . . kallade jngewalsmid jngeual panko ATb 1: 129 ( 1460) . ib."],"f":[]},{"a":"panka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , trol. för planka. Al 3246 ."],"f":[]},{"a":"pankraz mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"panna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) patina, lebes, panna, kittel. . . ena sälebodh . . . medth paala bygning kar panna och al sin tilbehörilssom SJ 2: 77 ( 1482) . Jfr bryggio-, eld-, iärn-, ler-, lim-, salt-, sapo-, steke-, tin-, vatu-panna, ävensom potapanna Sdw 2: 212.","2) frons, panna. . . . ok hiog stragx till them lika effter pannene STb 1: 396 ( 1482) . \" honom vilie the strax slaa oppo pannen \" GPM 2: 278 ( 1507) . Troj 135 . Jfr hovudhpanna. "],"f":["panne ) , ","*panno mur","panna- )","*panno ringer","panneryng ) m. pannring (smycke?). ss namp på ett hus i Kalmar. KTb 30 ( 1413) . Jfr ib 294 ."]},{"a":"panna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) patina, lebes, panna, kittel. \" lät dacianus georgium sciuta i panno mz uällanda bly \" Bu 494 . at thz offer, som offradhis aff iordhinna awäxt, skullo som baka i oghne, oc som stekia i pannom, oc som a riste MB 1: 470 . Bil 449 . MB 1: 480, 2: 298 . KL 372 . ST 105, 314 . lot up . . . sin gardh . . . mädh grund kölno oc panno ok alle bygning SJ 94 ( 1439) . - (?) aff the fyrislindade panneno (för pannonne?) som hon togh aff sielabodhinne FH 3: 66 ( 1445) . Jfr bradh-, bradha-, bryggio-, eld-, iärn-, kopar-, oleo-panna.","2) frons, panna. \" ij hans (hästen Bucefaldi) panno waro stoor horn \" Al 543 . biscop eskill i pannan slog han mz ett swerd RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279 . Jfr hovudhpanna."],"f":[]},{"a":"pant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pant. \" wy lofwom ider . . . borcholm ok öland til et pant \" RK 2: 6665 ."],"f":[]},{"a":"pant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pant. . . . hwilkin som andwaradadhe hermen rödhe . . . än gardh . . . for æt pant foree xl mark KTb 5 ( 1408) . Mon Dipl Sv 7 ( 1441) . niclis olsson giffue claus sith pant eller peninga jnnen xiiij daga STb 3: 120 ( 1493) . HLG 2: 115 (1523). Jfr panter."],"f":[]},{"a":"panta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - panta bort, pantsätta. pantade bort heyms häst for x marc gwll Di 97 . Jfr bortplanta. - Jfr forpanta."],"f":["-adhe . "]},{"a":"panta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["panta, taga i pant, taga i mät. hwikin gardin min fadher hafdä pantet til sik aff en beskeden man SD NS 3: 595 ( 1420) . Svarrb 509 (1472). the skin her erik . . . lot panthe aff skineren STb 5: 91 (1516). - abvs. item scal ängen köpa eller panta til sik eller hindra eller minska fore konungenom eller krononne i nokre matto Rydberg Tr 2: 658 ( 1396) . - med prep. äptir. thenna xij skulo ga oc panta epter skaten ATb 1: 6 ( 1452) . - med personobj. (i pass. subj.) taga pant av, göra utmätning hos. the, som forsuma sin wordh, the skulo panttas stragx om morghonen STb 1: 9 ( 1475) . bysuennene the pantadhe en van landhboo HLG 2: 18 (1510). ib 20 (1510). iij mark, som han pantet war fföre STb 4: 223 (1511). ib 5: 52 ( 1515) . - med personoch sakobj. panta hos ngn för så och så mycet. jtem pante jak j qwinno . . . j mark Skotteb 412 (1467 -68, Kämn). "],"f":["-adhe . ","-adher . ","pante Skotteb 412 (1467 -68, Kämn). supin. pantet SD NS 3: 595 ( 1420) ),","*panta ut , taga i pant, tag i mäl. nigils nigilsons panta skattadis for v mark i!UDDA_TECKEN? pᵈ grytor ok en koperpanna for xv mark ok the pantados wth for dombroth ATb 1: 57 ( 1461) . " göra utmätning för. kiemmenärane skulo forbiwda malmbona . . . ath eelda badzstuffwner viidh therres iij (3) marck . . . ok pantte them stragx vth STb 1: 90 (1477). . . . ath kemmenterena skole hielpe moyssen jacob at panta vth giel aff gregers ib 2: 515 (1491). ath panta wt arliga skattin " ATb 1: 225 ( 1458) . -Jfr forpanta samt opantadher."]},{"a":"pantan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pantsättning. SD NS 2: 652 ( 1413) ."],"f":[]},{"a":"panter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["panter. \" leon biörna ok pantiwr \" Iv 248 . RK 1: (Albr) s. 208 . Di 232 . thry thusand godh panteer Al 7789 . \" eeth grympt panter, hwilko enkte dywr maa mote staa \" ST 215 . ib 217 . Va 40, 48, 49 ."],"f":["panteer Al 7789 ; RK 1: (Albr) s. 208 ; ST 217 . ","pantir Va 40, 48 ; ","-iret ib 49 . ","pantyr Iv (Cod. B) 248 . ","panthyr ib (Cod. C). pantwr ib (Cod. A; i rimsl. med diwr), "]},{"a":"panter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pant. \" SR 18. til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt \" SD 5: 562 ( 1346) . \" som egh hawer vissu äller pant af os ib. \" ib 567 . \" i samma dagh ok fridh skulu waar godz ok ware pantä a badha sidhur standä ok warä \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" tagher thu pant aff thinom fatighom granna \" MB 1: 339 . eth gootz . . . som jak i panth hafdhe SD NS 1: 6 ( 1401). thässen godzen, som iak til panta hafuer af . . . herra eric karlsson ib 89 ( 1401) . SD 5: 562 ( 1346) . \" alt thet godzet som philpus bonde aff wanborgh fik aff hakone birno til pant fore hundradha mark \" ib 31 ( 1401) . \" the haffdo fulner sath til wädh hoffwodit til pant \" RK 1: 4203 . \" satte han till pant widekes häst . . . oc swerdit hans . . . for xx marc gwll \" Di 97 . \" för huilket siälfft himerikes rike sätz til pantha \" LfK 23 . \" sätter jäk hanom ok hans äruingum til pant mit goz i romvndälef \" SD 6: 49 ( 1349) . \" ib NS 1: 27 ( 1401). for hwilka penningar jac honom oc hans arfwm til wissan pant säter mn gardh thanga \" ib 59 ( 1401) . ib 371 ( 1404), 2: 6 ( 1408). SJ 274 ( 1459) . \" the panta som os til panta staa aff min herra konungh eric \" SD 1: 16 ( 1401) . ib 17 . \" löste wärlina mz sit blodh fra diäwlin som hon til panta stodh \" MD 196 . wppa ädlaby, som hanom til pant stoodh foe sexthighi mark päningha SD NS 1: 386 ( 1404) ib 388 ( 1404), 443 ( 1405). ffor xx twsant nobele stoth thz j pand RK 2: 53 . \" thän hälghe ande gifs til pant \" Bir 3: 386 . \" ther mz lösto lekara thera pant (d. v. s. betalade sin skuld el. sina utgifter) \" RK 1: 1391 . \" thera panter ward wel lööst (d. v. s. de fingo riklig betalning) \" ib 3175 . ib 3423 (jfr Mht. phan lösen, se Mûller u. Zarnecke, Mhd. Wb. 2: 479). han (hyacintern) var prisadher fore digher pant (d. v. s. kostbarhet, klenod) Fr 164 . - borgen. hans stalbrodher gik for honom j pant MD (S) 248 . - borgensman. j lathen min pant nw lösen gaa MD (S) 248 - Jfr iorþa-, lösöra-, silf-, vidhermälis- panter. "],"f":["pand RK 2: 53 (i rimsl.). gen. -a i uttrycket til panta (dock sannolikt efterbildning af Mnt. to pande) LfK 23 ; MD 196 ; SD NS 1: 16 ( 1401), 17, 89 ( 1401), 443 ( 1405), 2: 6 ( 1408); SJ 275 ( 1459); jfr äfven ssättnigar. pl. -ar), ","panta bref , ","pantagods","-godz . ","-gooz SD NS 2: 46 ( 1408) . pantegotz),","panta iordh , ","panta län","pante- )","panta äng , "]},{"a":"panter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pant. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 441 ff. the sama pantana, som arnald . . . pantsatte lassa NMU 1: 106 ( 1428) . hwat skalt thu rädhas som haffwer fangit mit hiärta til panta äwärdelikx fridz (in pignus æterni fæderis) Mecht 97 . \" then bezstä sculde sik fore hanom säthiä til pantha eller j gizslan \" SvKyrkobr (Lucid B) 156 . xviij (18) marcker som the löste theris pantar i gen aff oleff SJ 2: 174 ( 1490) . hwarföre . . . jak nw . . . thil panth säther thil walentwne kirke . . . jordh Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ATb 3: 131 ( 1502) . STb 4: 143 ( 1507) . GPM 2: 25 ( 1511) . \" eth gulkors met kedia, som stodh gillet til panth för c mark HLG 2: 112 (1523). pantlän. wi albrict . . . sändom allom waarom . . . syslomannom oc llänsmannom . . . j hwars länom älla pantom the hälst kunno wara, nadh oc helso mädh gudh \" FMU 1: 360 ( 1376) . - Jfr bokaful-, gul-, klädhis-, matto-, silf-panter, ävensom afpanta. "],"f":["-a i uttrycket til panta Mecht 97 ; SvKyrkobr (Lucid B) 156 . pl. -ar. pander Skotteb 281 (1467-68), Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 200), ","panta bref (pante breff), ","panta iordh , ","*panta källare","pantekellere )","*panta silver","-silfwir )"]},{"a":"pantere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mz the leon oc swa pantere meenar iak hans radhgiffuara oc andra flere RK 1: (Albr) s. 211 ."],"f":[]},{"a":"pantere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mz sinne aldra sötasta lokt swa som panthera (ad modum pantheræ; panthera dock möjl. att fatta ss gen. pl. och kan i sådant fall föras till panter, n.) Su 76 ."],"f":[]},{"a":"panthava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ha ss pant. thet för:ne gosz som her jon reff pant har Vg Fornmt I 8-9 105 (1515)."],"f":[]},{"a":"pantlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pantsätta. en eng, som . . . michils fadher panth leth erik fför xiii mark FMU 5: 72 ( 1483) ."],"f":["-leth ) , "]},{"a":"pantoffel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tofflor. \" döredreng bör . . . aname . . . skoo oc pantoffle \" Arnell Brask Biᴵ 31. ib."],"f":["pantoffle ) , "]},{"a":"pantsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["pantsätta. \" ffor thy bantsäter jak klostreno ii aluastrum for the samw half siwnde mark päninga alla mina jordh ii haddathorpe \" Gadolin Pants Bil 278 ( 1384) . matis . . . pansätte ion bonda sin kalgardh ATb 2: 124 ( 1478) . klauus . . . och mattis . . . pantsatte ok jngewal . . . j samma gard fore xvj faath jern STb 4: 20 ( 1504) ."],"f":["pantsettie STb 4: 83 (1505) . panzälia NMU 1: 78 ( 1391) . ","pansäter SD NS 3: 235 ( 1417) , STb 4: 227 ( 1511) . ","bantsäter Gadolin Pants Bil 278 ( 1384) . ","pansatte STb 5: 98 (1516), 181 (1517). pansate ib 161 ( 1517) . pantsätie JämtDipl 143 (1391); ATb 1: 335 ( 1470) ; STb 5: 94 ( 1516) . pant(h)sett(h)e ATb 1: 2348 ( 1466) , 318 (1469). pansätte ib 2: 124 ( 1478) . pl. 3 pers. pantsatte STb 4: 20 (1504). part. pret. n. pansat Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) . ","pantsat Svartb 135 ( 1367) . ","pansath STb 4: 227 ( 1511) . ","pantsät ib 5: 90 ( 1516) . ","pantseth ib 2: 204 ( 1487) . ","panzät NMU 1: 77 ( 1391) ),"]},{"a":"pantsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pantsätta. \" panth säther iak thöm fornämda karl dansson syäx öra land iord \" SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). ib NS 1: 5 ( 1401), 9 ( 1401) o. s. v. FH 3: 9 ( 1378) . FM 246 ( 1505) . \" än krononna deel vare pantsattir nakrom for giäld \" Bir 3: 401 . \" vm hafwin nakar owiflödhis thing . . . tha sälin thom älla pant sätin \" ib 124 . PM XI ."],"f":["pantsattir Bir 3: 401 . ","pantsät SD NS 2: 70 ( 1408) . ","pantsat FH 3: 9 ( 1378); SD NS 1: 225 ( 1403) . ","pantsath ib 20 ( 1401) . ","pantsaat ib 38 ( 1401) . ","pansat ib 34 ( 1401) . ","pansath ib 78 ( 1401); FM 246 (1505)),"]},{"a":"pantsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pantsättning, förpantning, hypotek. \" katrin haffde sat hanom en per deel i sama huset til panta för förscrifna jernet och effther thet at hon haffde hanom tha förnöächt the ij (2) lester jern . . . tha lot han henne quit . . . oc lot henne then sama pantten eller pantsetningena vpp \" SJ 275 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"pantsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pantsättning, förpantning, hypotek. löser jak ey thet for:de gotz i gen innan sancti thomas apostelss dagh . . . tha skal pantsättninghen wara forwandrath j kok (ɔ köp) Svartb 452 ( 1454) ."],"f":["-sätt . ","pantsetting FMU 4: 268 (1466, ä. avskr.)), "]},{"a":"pantvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uttr. i pantvisu såsom pant. thet bältit, iak hafuer for:de doomkirkio ok capitulo j pantuise antwardhat FMU 3: 282 ( 1442) ."],"f":["pantuise ) , "]},{"a":"pantänger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= panta äng. dömdes ingeborgh i kerkäs sin pant änger igen BtFH 1: 249 ( 1506) . dömdes knwt teyrolaynen sin pantänger ffri ib 281 ( 1508) . dömdes nilis laurisson then pänt ängen (för pant-) til som han löste aff konunghen ib."],"f":[]},{"a":"panzar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = panzare. confero . . . nicholao thorstensson vnum panzar SD 6: 214 (1350, gammal afskr.). ib 4: 710 (1340?). kännis jac . . . at hafwa anamat . . . eet pantzer ib NS 1: 484 ( 1405) . thet pantzaret i gen senda ib. \" hwath thz var plata äller panzer (förut har här stått späldenär) \" Iv 3400 . han fik sit pantzar j sin fampn RK 2: 6030 . \" the hängde swar panzar widh thera föther \" ib 3: 705 . ib 1758 ."],"f":["pantzar . ","panzer Iv 3400 (i rimsl. med meer); SD 4: 710 (1340?). pantzer), "]},{"a":"panzar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pansar, pansarskjorta (av läder, lärft el. järn). tha skattade meneka ok olaf skomakare i panzar ath laris jönisson for iij mark ATb 1: 165 ( 1462) . Jfr rota panzar."],"f":["pancer STb 4: 119 (1506) ), "]},{"a":"panzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*panzara huva","pansara- )","*panzara kraghi","pandzsara krage )","*panzara makare","pansare . ","panz (s)era),","*panzara ringer"]},{"a":"panzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. den del af rustningen som betäcker magen el. underlifvet; pansar, pansarskjorta, urspr. förfärdigad af läder el. lärft, senare af järn. hielma plator ok panzere RK 1: 103 . hafdho stora panzara op a sidha mit a thra been Iv 4450 . the haffdo panzara, swa som iärn panzara MB 2: 346 . haua panzara (loricam) oc annor vakn vndir sinom kiortlom Bir 2: 70 . \" iak skal arna thik brynio älla panzara \" ib 3: 374 . \" petrus . . . gaff thik brynio älla panzara än iak . . . skal giua thik plato \" ib 375 . bödh . . . siw panzara redho vra brännande Bil 902 . Jfr iärnpanzare."],"f":["panzare . ","panzere RK 1: 103 (i rimsl. med flere)), "]},{"a":"panzarmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pansarmakare. hannis pancermaker SJ 124 ( 1443) . \" hinrek pantzermaker ib 285 ( 1460). aff hinrik pantzermakere ib. \""],"f":["pantzermakere . ","pantzermaker . ","pancermaker )"]},{"a":"panzarmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hans pancermakere \" STb 2: 481 ( 1490) . ib 3: 211 ( 1495) , 315 (1496). Stock Skb 16, 24 (1516-17). her hans ewerardi pansemakeres STb 5: 206 ( 1518) . Stock Skb 137 (1519-20). margit pansemageres ib 105 (1518-19). hustrv marit pansemakare ib 146 (1519-20). ib 173 (1521-22). - Jfr panzara makare. "],"f":["pansar- . ","panser- . ","pancer- . ","panse- . panzse-. -makere. -maker. -magere), ","*panzarmakara dränger","pancermakere- )","*panzarmakara magher","pansemakare- )"]},{"a":"panzarmakirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hustru till el. änka efter en pansarmakare. Skotteb 109 (1462-63), 177 (1464-65), 308 (1468-69) o. s. v."],"f":["panser- . ","pantzer- . ","-makerske )"]},{"a":"papaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg. Jfr Du Cange, papaver; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 704. eet helt par cläþä röt papawer SD 5: 563 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"pape","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klerk, andlig. \" jak troer then mann will illa rapa som ey wil elska prest eller papa \" MD 88 ."],"f":[]},{"a":"papegoia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 s. 449 . - ss tillnamn el. öknamn. jtem opburit vj mark aff papagoyon Skotteb 466 (1471-72, Kämn). ib 469 (1472-73, Kämn). katerin papeguya zak foreiij (3) saar STb 1: 78 ( 1476) . \" han ränade katerina papegwyane aff staztienarene \" ib 220 ( 1479) . ","2) vid målskjutning ss mål nyttjad bild av en papegoja. Jfr Sdw 2: 197 s. v. papekoia, H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 218 f. samt G. Åberg, Thumathorps Sanct Knuts Gille. Tänkebok 1950 s. 10 ff. STb 2: 340 (1489). "],"f":["papa- . ","-guya )","*papegoio koster","paapagoya- )"]},{"a":"papekoia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["papegoja; vid målskjutning ss mål nyttjad bild af en papegoja. skywther til papekoyma SGG 132 . ib 127 ."],"f":["art . ","-oyona ) , "]},{"a":"papir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["papper. \" then elden som maladher staar pa väggär j papeer eller perment \" SvKyrkobr (Lucid B) 212 . VKj Bil 283 ( 1466) . \" item j öre for en bok papyr HLG 2: 55 (1516). \" Stock Skb 35 ( 1517) . pappersstycke , . . . oc sändär eder them (ɔ breven) nw jnnäluctä i eth papir GPM 2: 353 ( 1510) . "],"f":["*papirs läpper","pappers- )","*papirs missale","pappers- )","*papirs mylna","pappers mölna )","*papirs skrift","papers- )","*papirs stykke , "]},{"a":"papir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["papper. \" eet breff screffuat a papiir \" SD NS 1: 30 ( 1401) . \" hwat the (ɔ: breff) ära heldir scrifne oppa perman äller papir \" ib 474 ( 1405) . ther skulle mykit paper til RK 2: 9600 . ib 3: 2691 . FH 3: 79 ( 1446), 4: 84 ( 1499). MD (S) 290 . PM XXIX . AS 108 . "],"f":["papiir SD NS 1: 30 ( 1401) . ","paper RK 2: 9600, 3: 2691 ; FH 4: 84 ( 1499); PM XXIX . ","papper AS 108 ), ","papirs bref"]},{"a":"papirstykke","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["papir stickio , trol. för -sticki el. -stickie FH 3: 66 ( 1445))? n.? pappersstycke, stycke papper. räkinskapit . . . stander vti edh papir stickio j myna räkinskaps book FH 3: 66 ( 1445) ."]},{"a":"papirstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = papirs stykke. MP 4: 263 ."],"f":["paper- )"]},{"a":"pappe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(kvinno)bröst, spene. \" . . hymerikis höffdingha . . . huilkom hon fordhom iomffru bödh sina pappa (mamillas) i iordherike swagha \" JMÖ 197 . - spene på däggdjur. hyndorna skwla haffwa manga oc ey wdda pappa PMSkr 222 ."],"f":[]},{"a":"par","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) par bälgr, hytta med två bälgar; gruvlott, visst antal gruvdelar (i Falun i senare tid vanl. 16 \"fjärdeparter\"). Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 72, Dens., Ark. f. Nord. Fil. 66: 226 f., B Boethius, MU Kopp 13. . . . at koperberghit scal alt höra til konungen oc kronona wtan tw par bälghe Rydberg Tr 2: 660 ( 1396) . \" sex paar paa prowestöckne bergh \" DD 3: 240 ( 1498) . \" ith par uti sölfbergz grufwan \" ib 1: 170 ( 1499) .","3) et par, ett par, några? eth par twnner ööl BSH 5: 461 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"par","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) par. \" lego . . . fratribus minoribus vpsalie eet par skarlakan \" SD 6: 219 ( 1350) . \" tw par ampla oc tw par liysa staka \" VKR 77 . Bir 4: 34 . \" got par sko \" SD 5: 637 ( 1347) . \" eth par qwinno sko \" SO 16 . \" eth par högha stöfflä \" ib. \" mith mällan hwart paredh (af hopbundna räfvar) tilbant han eth brinnande bloss \" MB 2: 117 . fyra par oxa ST 125 ."],"f":["paar )","par folk","möjl . ","att fatta ss ett särsk. ord: parfolk; jfr N. parfolk; jfr dock äfven Mnt. en pâr volkes), äkta par. saa danth par folk nw ey är RK 2: 8388 . Lg 3: 671, 675, 677, 680, 697 .","par hionalagh","möjl . ","att fatta ss ett särsk. ord: parhionalagh), d. s. SO 190, 202 . ","par kläþa","-e . ","-er . par med följ. sing.: thz bädzsta par klädhet Su 412, kanske att föra till ett särsk. ord: par- klädhe), två (l. flere?) klädesplgg hvilak till- samman utgöra en hel drägt, klädning. þe agho hänne (brud] oc aghä ey flere par kläþe my gywä än fyrä SD 5: 479 [1345], nyare afskr.] . han låter giwa . . . hwariom thera tw par klädher (linas stola) MB 1: 251 . " beniamin gaff han särdelsis thryhund- radha stora silfpäninga oc fäm par klädher, oc iämp- manga peninga oc par kldher sänder han sinom fadher ib. gaff iosep beniamin thry par klädha ower andra brödher . . . oc tw par klädher hwariomsinom brodher " ib 252 . Bir 3: 259 . Al 2490 . Lg 3: 65 . RK 1: 3099, 3591 . " bryllöps klede mangt eth paar " ib 441 . ib 2695, thz bädzsta par klädhet (stla) Su 412 . - (fult, ganst, helt) par kläþa [-e] , till ett altare hö- rande messdrägt och altarutstyrsel? giwum wi til höghä altaren fornäfnz klosters et ganst par kläþa strip- ut fluel med gull. swasom är kasula, dalmatica. subile, capa. autipendium. altarbrun . . . jtem eet hel par [cläpa] röt papawer, swa som är ca- sula. dalmatic. subile. antipendium, een kaþä eenä altarbrun me pärlom., och lat þylätit, med stuk- um som þer till hörä, palla altarens af gulträntrik, þre messurärkiä oc þry huuuþlin, twa stola oc þry handin med allom androm stökkyrom. til þe cläþin horå. jtem eet fult pr cläþä aff hwit fluel . . . jtem til sama alatä eet fult par kläþä grönt och blat, ströt med dyurum af gul, at hawa i duplicibus. jtem eet par af röþu kamuk at hawa i apostlä messu daghum. jtem eet par cläþa grönt kannuk. at hawa i semiduplcibus, jtem ett par cläþa ab baldsäkin til sunnudagha. oc festa simplicia SD 5: 563 (1346) þer giwum vi til (till altaret) . . . eet helt par cläþa röt fluel med allom þem stökkyom þer till hörä ib 564 giwum vi til varra fru altarä et helt par cläþa hwiit. baþe til altarä och präst i. ib 566 . ","par mässokläþa","-e )"]},{"a":"par","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) knep, list. svek. hans ouini lagdho ther vin oppa huru the sculdo stennin af hanum fa . . . mz list och radh oc kindogh par Vis sten 3 . Jfr skalka par, ävensom mästarpar Sdw 2: 88."],"f":[]},{"a":"par","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) konst. pl. thän anan leek aff isapis var graf- uin mz mang siälsyn par Fr 434 . 2) knep, list, svek. tha giordo the eth annat paar RK 2: 8440 . willemerkia hwars mans pan (kan fattas sspl] ib 8307. mina men giorde mik eth par ib 1: (LRK) s. 218 . mot rikit är thz eth ont par MD 419 . - pl. mz fals par (kan fattasss sing.; se fals) Al 9953 . mz klokom radhom ok ildzfundoghom parom Su 420 . dreff än puken sin onde par RK 2: 307 . ib 5735 . öfde han syn gamla paar i 5202. ib 7637 . - Jfr skalka par."],"f":["paar )"]},{"a":"paradis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paradis, betecknande dels Eden, de förstamenniskornas vistelse ort föe syndafallet, dels de saligas boning. vanl. utan art. paradiis är badhe en wänasteiordhwnoc lostelikasteoch swa är oc annath paradiis andelikt; ängla glädhi oc godhra siäla mz gudhi siälwo MB 1: 121 . \" paradiis är öster i wärldine swa höght ower andra iordh. at oe flodh kom ey swa högh, at hon nadhe thy ib. paradiis är lostoghaste stadher ther wärlden hawer ib. \" ib 99, 106, 107, 120, 123, 124, 125, 126, 127, 128, 129, 158, 159, 160, 162 . Bil 227 . en [stapar] . . stor ok starcar . . . öst- erst gen solenne när parais som [callapes] thebe Bu 508 . han (Gud) satte them (Adam och Eva) i para- dys MD 7 . \" tha skulin i. . . ware osagde aff para- dys ödh ib. ath ij [2) ware i paradiis borgh \" ib 8 . þänna palm quist förþe iak þik aff paradis Bu 13, j dagh scal lthu wara mz mik j paradiis MB 2: 387 . KL 392 . Bu 184 . Bo 253 . han (Muhammed) jätte allom them hanum trde praly Bi 726. - ss ortnamn. pratum paradis dictum SD 4: 678 1339). - tidhdikt för att beteckna ett saligt och fridfullt tillstånd. med art. gak opta i thätta paradysit Bo 118 . -Jfr himirikis-, himna-parads. "],"f":["paradys . ","paradiis ], ","paradisa korn"]},{"a":"paradis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paradis. vanl. utan art. hon (ɔ högfärden) dreff thän ena aff öffra paradys, thän adnra aff the nidhra SpV 131 . SvKyrkobr (Lucid B) 208 . thöm j nidhre heluitet varo tykte som hyne varo j paradyses frögdeligom lustha ib 216 ."],"f":[]},{"a":"paradis frukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i paradiset vä- xande frukt. äta aff alzkona paradiis frwkt MB 1: 106 . Bir 3: 421 ."],"f":["paradiis- )"]},{"a":"paradis korn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" _ paradisa korn. LB 7: 151, 221 Jfr paris korn."],"f":["paradiis- LB 7: 221 )"]},{"a":"paradis porter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paradisets port. Lg 548, 550 ."],"f":[]},{"a":"paradis qvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i paradiset växande qvist. han slank som en orm i paradis quisth MD 8 ."],"f":[]},{"a":"paradis skogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paradisets skog. i them fahgra paradiis skoghe MB 1: 262 ."],"f":["paradiis- )"]},{"a":"paradiskorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paradiskorn, amomum melequeta Rosc. - Jfr vna libra et dimidia granorum paradisi SD 4: 56 ( 1328) ."],"f":[]},{"a":"paradisyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paradisört dröfwil- en är . . . helsan läkedoms yrt ofwer alla iordhrikis paradys yrte Su 443 ."],"f":["paradys- )"]},{"a":"paradisäple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["punica granatum Lin., paradisäpple, granatäpple. \" fördho mz sik paradiis äple (granatis) ok fikor \" MB 1: 401 . ib 407 ."],"f":["paradiis )"]},{"a":"parbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags fisk. fik han en storan fisk som hetir a thera (d. v. s. inbyggarnes i staden Urbet) maal parbar KL 12 ."],"f":[]},{"a":"pardel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se partdel."],"f":[]},{"a":"pardis palmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["palm el. palmqvist hämtad från paradiset. Bu 13, 14, 15 ."],"f":[]},{"a":"pare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"parfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äkta par. et gamalt par folk ok hionlagh MP 4: 61 ."],"f":[]},{"a":"paris korn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = paradis korn. LB 7: 46 ."],"f":["pariis- )"]},{"a":"parisa klärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som har studerat i Paris. LfK 144 . "],"f":["parisapunger , "]},{"a":"parker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. inhägnad plats. ","1) begränsadt och bestämdt stycke land. \" han gaff hwariom land oc mark hewariom iw sin sunderlik park \" Al 9710 . i thöm parkenom som kallas tröioborgh Urk. fr. 1421 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe). ","2) afplankning, brädställning. \" bredhe och sparrat til göra parken aff \" FM 614 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"parker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fiska parker."],"f":[]},{"a":"parlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. (sammanslutning av) bergsmän som gemensamt äga ett par (se par 2); gruvdel som äges av flera i samfällighet. . . . et parlagh j silffbergs grwffuen wtoffuer thet parlagh wii ther tililförende haffue Handling nr 1440 (1507) i Sturearkivet enl. E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 72."],"f":[]},{"a":"parlamente","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvist, oenighet. \" swa at inte obestand heller parlamente skulle komme mellen oss eller wart folk \" HSH 18: 105 ( 1497) . Jfr perlament."],"f":[]},{"a":"parluter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se partluter."],"f":[]},{"a":"part","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) del (af ett större helt). \" en part aff haret \" Di 72 . \" han skickade sin här i iij parte kringom slottit \" ib 201 . \" at fyenderne äre delde j flere parter \" FM 431 ( 1509) . - del, en af de lika stora delar i hvilka ett helt kan delas. böte ena löduga mark sölffuer . . . ther aff thage konungx (för -ung el. -unger) en part annan stadin ok trydie embetet i stocholme SO 157 . \" siwdh tz . . . tiil tridie partin bort siwder \" LB 7: 22 . \" vider fierde parten aff ena pwtto eller sätte parten \" ib 313 . - en part, till en god del, mycket. thet kan batha mik en parth til myn confirmationem BSH 5: 383 ( 1510) . ","2) del, parti, mängd. \" en part haffue (för traffue) ööll haffue the vtdruckidh \" BSH 5: 154 ( 1507) . \" iach hafuer ransagett paa en partt (näml. spannmål m. m.) som nedher satther er paa prangh her i henemoor \" HSH 24: 59 ( 1516) . ","3) part, sida, närwarendis bäggiä parthen HSh 19: 21 (1504). som sig formotthe jw aldelis pa bäggie parta räth gangh jw sketh vara skullä BSH 5: 539 )1514). (partomen sannolikt för pantomen SD NS 1: 443 ( 1405) . - Jfr halfpart."],"f":["-ir )"]},{"a":"part","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erick mansson . . . vplot erick jngemwndsson allan sin part j thet hus ib 4: 103 ( 1506) . - del, en av de lika stora delar i vilka ett helt kan delas. all then fierde part arff deel som stocholms stadh medh retta til fiöldh Sj 2: 139 (1489). then fyerdhe partz peninge arff ib 143 ( 1489) . . . . vplot sin swagh . . . all sin fierde part i thet husit ib 167 ( 1490) . Vissa av de ovan anförda fallen kunna även föras hit. 3) part, sida. . . . ok hwar androm hado quit och fri giffuit pa bada parttar fore theris arffua STb 4: 59 (1505). epter then arffskyfthing . . . til ända fulkompnat är pa bade partar vppa forrörda iijᶜ mark neer ib 170 (15078) . \" met badhe parthernis samtycke oc jaa \" Svartb 560 ( 1509) . - motpart, den andra parten? herman sost verie aff sielff xij:e ath han ey giorde ingen [sic] schada eller wolt j partens dödsh STb 3: 469 ( 1500) . Jfr fiärdha-, hus-, manz-, skips-part. "],"f":["parther Troj 38 . ","partar STb 4: 59 (1505) , 170 (1507)), ","parter (GU c 20 s. 412), ","*parta tal (parte-), "]},{"a":"part","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fiärdha part."],"f":[]},{"a":"parta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dela, fördela, utskifta. the schulle leggie the vjᶜ xxx marck j parth thal epter rekinscapsbochen . . . huilke for:ne gode men sam me peninga delde och partathade [sic] hwar epter sine swmma STb 3: 93 ( 1493) . \" thaladhe wor höffuisman . . . om herman kräffwittes barna gotz och peninga medh hans medbröder som thöm olagliga byth och parthat hadhe thöm emellom \" SJ 2: 235 ( 1493) . \" är och naght gyffuit wthrikes, thet sammaledes partes och bytes till helga mönsther her inrikes \" Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . STb 4: 74, 75 (1505), 159, 170 (1507). tha thet skal partas j vi dela Uppl Fornmt 46: 188 (omkr. 1519). ib. Jfr partera."],"f":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"parta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dela, fördela, utskifta (i sht byte). saadanth bythe ath parthe HSH 19: 164 ( 1506) . \" at then del paa castelholm waar bleff partedh oc skifft til like \" FM 199 ( 1504) . \" thet andra hade [the] partet oc förde med sig \" BSH 5: 154 ( 1507) . \" med en ret hollender, huilchen edert egiid breff deldhe till at bythe och parta ib 533 (1513). \""],"f":[]},{"a":"partdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) del. \" hvilken som konunger var ofver en pardel aff danmark \" Ansg 185 . \" haffde sat hanom en per deel i sama huset til panta för förscrifna jernet \" SJ 275 ( 1459) .","2) andel, lott. \" om eder bör ther nogen partdell vdinnen \" BSH 5: 502 ( 1512) . \" the gode män i luche mene och haffwe en part dell ther med ib 533 (1513). - Jfr partil. \""],"f":["partdell . ","pardel . per deel),"]},{"a":"partdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) andel, lott. alla the rättigghet, som iac haffuer til en pardeel i eth laxafiske SD NS 3: 619 ( 1420) . Atb 1: 18 (1453). SJ 2: 209 ( 1492) . STb 2: 91 (1485), 3: 201 (1494). ath han wille ga j fful re[ke]nskap pa en partdell j tet skip ib 5: 52 ( 1515) ."],"f":["-deel . ","-dell","parde(e)l ),"]},{"a":"partera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dela. \" bleff thet parteret \" HSH 22: 12 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"partera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = parta. thet skal parteres och bytes . . . j twa jembytte dele STb 5: 27 ( 1514) . the som them grepe och theris goz bytthe och parteradhe ib 269 ( 1520) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"parti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (GPM 2: 384 (1513)).","2) parti, hop, skara, folk. män aff alle köpstader köpmän batzknekte och alle hande löst partij GPM 2: 21 ( 1508) . \" och komme tha en parthi in i bondegrwuene j then deel som i oss sielffwa tilsagde \" ib 384 ( 1513) . . . at götstaff ericsson oc hans parti äre j helsingeland STb 5: 341 (1521, Kop). atj tager ider wel til ware j icke forraskade bliffue aff swa dane parti om netter ib. - Jfr mädhparti."],"f":["partij )"]},{"a":"parti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) parti, anhang. \" bindher bandt thz ena partij moth thz andra \" MEG (Skoklosterhandskr.) 57. som aff hans party waro MB 2: 248 . then ffange . . . eller hanss parthie FH 5: 157 ( 1491) . \" twank honom til thet han motte ffaa kwngens saker honom ok hans partti til sköfflingx \" FM 313 ( 1507) . \" kwng hausses parthii \" BSH 5: 33 ( 1505) . j parti sik saman swäria MD (S) 292 . Su 67 . BSH 4: 111 (1486; på stv.). RK 3: (sista forts.) 4881 .","2) parti, hop, skara, folk. \" thet jak . . . tingadhe med thenne alomoghe her oppa rekarna ok med en (för et) stoorth party af nyköingx län \" BSH 5: 460 ( 1511) . niels jonson ok kort hartuikson met noget annet partie FM 248 ( 1505) . \" hyllad alle the tyske til sig ther vppe vore ok annat löst partti \" ib 313 ( 1507) ."],"f":["partij MEG (Skoklosterhandskr.) 57 . ","parthii BSH 5: 33 ( 1505) . ","partihij ib. " party " Su 67 ; MB 2: 248 ; BSH 5: 460 ( 1511) . ","parthy ib 4: 111 (1486; på två st.). partie. parthie. partye RK 3: (sista forts.) 4881), "]},{"a":"partil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? parti, mängd (af varor). en partil siker FM 602 (1512-13). Jfr partdel."],"f":[]},{"a":"partluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["del. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 43: 299 f. Jfr ängia partluter."],"f":[]},{"a":"parttal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = parta tal. STb 2: 277 ( 1488) . \" desse gode men . . . tilnempde fogaten . . . til ath the schulle leggie the vjcxxx marck j parth thal epter rekinscapsbochen \" ib 3: 93 ( 1493) . \" the skulle samma gotz her parta och dela epter part thal och affsla aff marck som aff marck \" ib 125 ( 1493) . \" tha epther alla gielden och skattada grvnden, garden och lösorene, som ther a ferde ware, alt offue seet, tha epter parth tall löp pa hwaria marck viij artoger, huilken gieldh epter samma part thaal thomas scriffuere vtgaff ok öste hwariom sin deel \" ib 231 ( 1495) . ib 267 (1495). SJ 2: 271 ( 1495) . huilkee gieldenere, tet haffua annamet, skulle tet jnbere, tet the vpborit haffue och sidan gange til partaal swa aff mark som aff mark STb 4: 55 ( 1505) ."],"f":["-t(h)aal . ","-t(h)all ), "]},{"a":"partyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = parti? han och hans partyr RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286 ."],"f":[]},{"a":"parver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["parvel, liten gosse. andrometa . . . haffde syn lylla parff j fangnen a sith bryst (andromactha . . . cum parvulo filio suo, quem gerbat in brachio) Troj 181 . ib."],"f":["parffwer )"]},{"a":"paröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra, angå. \" i alle andre matte sweriges rike kan paa röre \" BSH 4: 188 (1595, samt. afs,r.). flera the godo herra, thet paarörendes är ib 5: 414 ( 1510) . ib 520 (1512?). FM 659 ( 1516) ."],"f":["paa röre )"]},{"a":"pas","b":[],"c":"","d":"","e":["ej wethe wi heller annat än her berend är opfaren til siöös til wor nadoge here wid there (för thet?) pass etc. HSh 14: 28 (1525, Brask)."],"f":["eg . steg, mått. 1) - vara till pas (vara väl, bätre til pas) [Mnt. to passe sin] befinna sig väl (bättre). ider . . . sön her sthen lillä är swndt och wäl ltil pass GPM 2: 154 ( 1502) . " om i äre nogot bätree the passe en i wore then tidh " ib 182 ( 1504) . - vara illa til pas, vara opasslig el. illamående. offtha hendher ath höka bliffwa hethe . . . oc ärw jlla til pas PMSkr 271 . 2) rätt mått. i fråga om fartygs lastförmåga el. djupgående. ther medh forladde thöm schippit offuer sith passz, köpmanne owitandes STb 2: 464 (1490). tha wij . . . haffdom ladit skyppet pa sith passz, tha ladde skypperen ok hans conradt skyppet offuer sit paassz ib 465 ( 1490) . Jfr ivirpasladhning. 3) "]},{"a":"pas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. steg, mått. - vidher pas, vid pass vider pass iij pottor LB 7: 311 . - vara til pas (vara väl til pas), befinna sig väl. skal han bada sig, om han forma och er sa tiil pass (d. v. s. befinner såg så väl, att han kan det) LB 7: 309 . stragx jag warder nokot til ppass FM 658 ( 1516) . jach är icke nw alstingis väll til passz HSH 19: 174 ( 1511) . FM 491 ( 1510) . - vara illa til pas, vara opasslig el. illamående. är illa til pass LB 7: 263 ."],"f":["paas FM 491 (1510)), "]},{"a":"pasaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anföra klagomål mot. wore tet swå, at noger her effter wille pa szache för:ne arff, tha . . . STb 5: 111 ( 1516) ."],"f":["pa szacke )"]},{"a":"pasea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åse. \" kastadis thet än wt affwer bord j storm äller andro nödtörffth, honom paisande som thet golzeth tilhörer PMskr 35. \""],"f":["-sia )"]},{"a":"pasighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["säga om, anklaga för. ath hon ey haffuer scheden . . . som tiwffuen henne til witte och pa sade STb 2: 601 (1492. ath hon ey togh the peninga eller nöth them eller hade, som sades, ath henne dotter hade henne pa sagth, ath hon skulle aff henne tagit ib 3: 365 ( 1498) ."],"f":["-sade . ","-sagth )"]},{"a":"paska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" + och n.? påsk. var alre swa stor höghtidh. oc swa höghtidelik pascha haldit Bo 252 . epter paskan SO 95 ."],"f":["pascha )"]},{"a":"paska obl. pascha ktb 164 efter 1449. posche gpm 2 253 1507 . med art. paskan stock skb 312 150312. passkon uppl fornmt 46 179 1502 . jfr k. g. ljunggren meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4 101 f.","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påsk. om pascha KTb 164 (efter 1449). nw strax epther paschana Konsthist sällsk publ 1916 s. 37 (1457-59). mothe paskomon MP 4: 249 . til passkon Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) . "],"f":["paskar (dat. med art. paskomon MP 4: 249 . ","med art. paschana Konsthist sällsk publ 1916 s. 37 (145759). Jfr K. G. Ljunggren a. a. 97 ff.), ","paska aptan (parske afton ATb 3: 236 ( 1510) . poske affton Stock Skb 212 (153)), ","paska dagher","pasko- MP 4: 8o, 123. pasche- KTb 134 ( 1406) . ","parske- ATb 3: 236 ( 1510) ), ","*paska fardagher","paska hälghdh (-held), ","*paska landsthing , ","paska lius (pascha lyws), ","*paska male , ","*paska morghon , ","paska otta , ","*paska skatter , ","paska skuld","pascha- . ","-skul )","paska tidh","pasha- . ","paske- . ","-tiidh )","paska vika","pasca- . ","pascha- . ","-weken Stock Skb 285 (1499, Skip)), "]},{"a":"paskar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["påsk. \" ss Judisk och kristlig högtid. vm paska \" Bu 22, 51 . \" gen pascom ib 166. tha pascha komo \" KL 57 . \" äpter pascha \" Fr 2769 . Bil 713 . \" til paskanna \" VKR 61 . Bir 4: 14 . \" sidhan poska \" BSH 4: 319 ( 1502) . göra . . . pascha MB 1: 450 . alre hafdhe iak swa beska oc bedröfdha pasca Bo 169 . a þriþa dagh paska SD 6: 181 ( 1350) . \" tiil annan dagh paasca \" RK 3: 1039 . ","1) påskalam. \" äta pascha lambith \" MB 1: 501 . ib 323, 503 . Bo 172 . ST 334 . ","2) lam som erlägges i skatt. \" BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag. Bure anmärker: Paskelamb gofues ut om sommeren Olai tiijdh). \""],"f":["paschar . ","paascar . ","poskar . ","poskä HSH 24: 59 ( 1516) ), ","paska aptan","-afftan Bir 5: 21 . pascha apton Bil 640 . " paske asffthon), ","paska dagher","paska dagh reþskaper","pascha daghä- )","paska glädhi","pascha- )","paska hälgh , ","paska hälgþ","pascha hälgd )","paska högtidh","pascha- . ","pascha högtiidh MB 1: 497), ","paska höghtidhis dagher","-hogtidhes )","paska koster","pascha- )","paska lamb","pascha- )","paska lius","pascha liws )","paska nat","pascha- Bil 273 ; MB 1: 312, 497 ; SO 187, 196 . ","pascanath ST 363 ), ","paska otta , ","paska pänningar , ","paska redha","pascha- )","paska sidher","pascha- )","paska skedhe","pascha- )","paska skuld , ","paska tidh , ","paska time","pascha- )","paska vika"]},{"a":"paskikka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr skikka pa."],"f":[]},{"a":"paskina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påskina. - lata påskina, låta påskina, låta förstå, ådagalägga. lot thet fulkommelige paa skinä, at han jnge swadana rycthe acthade HSH 18: 17 ( 1495) . \" som theras fulkomlige acth vr och lothä vell paa skijne \" ib 20: 201 ( 1507) ."],"f":["paa skinä . paa skijne),"]},{"a":"paskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skjuta framför sig, åberopa. then herre, i mene wele paskiwte, kan . . . ecke eder i the ärende försware BSH 5: 486 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"paskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skjuta framför sig, åberopa. desse ware hans tögh, the han på sköt: mattis nic:sson, hawlayn Stb 2: 307 (1488). 29 (med orätt) påstå, förebära. ath hon aldrich hade nager skedh aff tywffuen, som thomas pa schöt STb 2: 603 (1492). - Jfr skiuta pa."],"f":["-sköt . ","-schöt )"]},{"a":"paskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skriftligen beksylla. hwo mik swa haffwer pascriffwet giorth bodh och befört, han haffwer mik sakt mindre än räth wtoffwer GPM 2: 117 ( 1498) . \" ath idhe är tiil scriffuidh . . . ath iak hauer ecke acthet thet fridz breff . . . ho mik thet hauer pa scriffuidh han hauer mik svriffuidh thet oräth oppa \" ib 144 (1500?)."],"f":[]},{"a":"pasla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["företaga. \" ingen del achter jak för pasla, för en jak haffuer warit til orde med eder \" BSH 5: 242 ( 1508) . \" slik ting pasla \" ib 486 ( 1511) . sadana feyd haffwa pa slaghet och begytn ib 531 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"pasla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["företaga. \" hwat han wille pa slaa och vara medh mene rikesins radhz rade och mene rikesins allmoge och jnbyggiere jnpa vtlenske ath vidergöre rikesins forderff, ther wille the och medh ware, som thro menn bör ath göre STb 3: 331 (1497). thet beuiste han . . . at her philpus taladet til vor slotzherre, hwat han schulle pa sla eller bliffue, om nagat skörl pa kome j bland herrener och hanom \" ib 332 ( 1497) . ib 4: 57 ( 1505) ."],"f":["-slaa )"]},{"a":"pasport","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pass. \" at thee motto faa pasport oc wägabreff at gaa hwart them täktis \" BSH 5: 185 ( 1507) . giffwa frij pasporth ib 272 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"passa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ] akta på, bry sig om. med prep. upa. (Agameemnon sade till Menelaus:) lääs som tw passar här jnthe oppa thetta som giort är (ɔ: bortrövandet av Helena) Troj 72 . \" panthasilea hörde grant neptolimj pirrj wndseyelse oc passade ey stort oppa them \" ib 239 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"pastel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pastej. lyk swa fisken ather läggiandis honom jn j eth pasteel giorth aff deegh PMskr 518. smaa pastiller bachada aff tungor Brasks Matordn 4 . ib 11 . pasteel eller sodh af koköt ib 12 ."],"f":["pasteel )","*pastil (pl. past(h)iller), "]},{"a":"pastinata rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rot av pastinaca sativa Lin. el. daucus carota Lin. Se Sdw 2: 1280."],"f":[]},{"a":"pastryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påstryka, stryka på. Se Sdw 2: 1280."],"f":[]},{"a":"pasätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påsätta. . . . pa huilket som nic. dobbins merke stoodh pa satt STb 1: 272 (1480)."],"f":[]},{"a":"pata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskebyggnad, fiskegård. Jfr I. Modéer, Den nord. ryssjan 157 f., Dens., Namn och bygd 32: 98 f. "],"f":["*pata stadher?"]},{"a":"pata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördämning. \" Jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil 3: 146 f. niþer i anä älläs a pottomen älläs ok a vikenne \" SR 47 ."],"f":["patomen SR 47 ),"]},{"a":"patala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) åtala, tilltala. thy forbiudher iäc hwar man honum . . . pa tala meth nakan räth Sd NS 2: 755 (1414).","2) väcka åtal om. thet kiöpet, som hustrv walborg . . . pa talar til otte gulsmidh STb 1: 344 (1482). ib 4: 95 ( 1506) . . . . ath thet kiöpet skal bliffua fast . . . swaa ath huarkin staffan . . . ellir nogan annan skal ther offtaren pa tala eptir thenne dagh ib 2: 161 ( 1486) . \" skulle hans frender . . . ey macht haffue hanom klandre eller pa thale hans lyff j nager matte \" ib 4: 95 ( 1505) . - med prep. (u)pa. . . . at pa thale pa sins söns dödh, som swa skammelica mörder war STb 3: 401 ( 1498) . . . . som ther wppa medh rette wele eldler kunne patale ib 5: 267 (1520). - med prep. um. pa thala bade om löst ok fast eptir . . . hennis sön SJ 2: 96 ( 1487) . 3) göra anspråk på. huilken kellere . . . her oleff . . . pa thalade HLG 1: 134 (1493). Stb 3: 206, 236 (1495), 350 (1498). hustrvn giffue dragarenj mark, ok dragaren atworde hustrvn kystan och annat, hwat hon pa thalar tet han haffuer ib 363 ( 1498) . ib 401 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"patala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra anspråk på hwlgen arff lyndorm brwnsson och nielss olsson paatale BSH 5: 101 ( 1506) . "],"f":["paatale )"]},{"a":"patalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tilltal, anspråk. \" at han . . . hade ther om aldrigh pa thalen epter then dagen STb 4: 48 (1505). \""],"f":["-thalen )"]},{"a":"patena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["paten. \" patenan hölzs ällir gömis wndher klädhin \" Su 312 . ib 317 . "],"f":[]},{"a":"patena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se patina."],"f":[]},{"a":"pater noster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pater noster, Fader vår på Latin. läsa ena pater noster SD NS 1: 551 ( 1406) . ST 163, 315 . \" andre äru som naplika kunno pater nostrena \" Bir 4: 69 . \" läsi fämtighi oc hundradha pater noster oc aue maria \" ib 5: 36 ."],"f":[]},{"a":"pater noster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. pater noster, Fader vår på latin. et pater nsoter Bir 1: 339 . \" for hwilka människia thässa pater noster wardha läsna hon skal aldrigh skilias widh gudh \" Mecht 332 . MP 5: 98 . han haffde sina pater nsoter läsit ib 104 ."],"f":[]},{"a":"pater noster band","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["radband, rosenkrans. \" meum paternoster band \" SD 3: 287 ( 1316) . \" ib 4: 370 ( 1334), \" NS 2: 361 ( 1411) . \" for thy at hon ey hafdhe pater noster band \" KL 322 ."],"f":[]},{"a":"pater noster band","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["radband, rosenkrans. NMU 1: 110 ( 1434) . Stb 2: 583 (1491). JMPs 41."],"f":[]},{"a":"pathrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tränga, vara nödvändigt. nöduga velia the in i stadhen, vthen sworlighe pa tränger BSH 5: 352 ( 1509) ."],"f":["-tränger ) , "]},{"a":"pathänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tänka, på. thin öron scholo wara paa tänkiandes ath höra mina böns röst SvT 46 ."],"f":["-tänkia )"]},{"a":"patina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags ytterskodon av trä, styltsko, trätoffla; särsk. som kvinnoplagg. Jfr Hildebrand., Sv. Meelt. 1: 583. min hustrv hade i par partinor til kirkio ATb 1: 85 ( 1458) . \" calopodium dii patina ok gaangokäpper \" GU C 20 s. 68 . "],"f":["-e )","*patina makare","pattina- . ","patine- . ","patyne- . ","-maker )","*patino mästare , "]},{"a":"patinmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = patina makare, ss tillnamn. Stb 3: 80 (1493)."],"f":[]},{"a":"patra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tassla, pladdra. \" j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra och snatra \" JP 10 ."],"f":[]},{"a":"patriarke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["patriark. \" patriarchar oc prophetar \" JMÖ 61 ."],"f":[]},{"a":"patriarke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["patriark, en af gamla testamentets helige fäder. mäþ . . . allom hälghom patriarcom ok prophetom Bu 14 . Bir 1: 3 . \" bidhin for mik patriarcha ok propheta ib 2: 262. hwru patriarchanar oc prophetanar oc konunganar äpther hennas frukt wändtandhes waro \" Lg 3: 664 . - om Johannes döparen. höxsta värdhelikhetin gömis thässom hälgha patriarchanom Bo 81 ."],"f":[]},{"a":"patron","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["patron, skyddshelgon. \" thin patron sanctus erikus \" Bir 3: 186 . ib 355 . FH 6: 18 ( 1449) . \" myna helga patrona sancte henrik ok sancta birgitta \" ib 24 ( 1451) . \" til . . . thina patrona \" Gers Ars b 5. alle helge sweriges patroner BSH 5: 145 ( 1507) . "],"f":["-ar . ","-er )","patrona rätter , "]},{"a":"patron","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) skyddsherre, patronus över prebende. STb 3: 366 ( 1498) . Jfr prebendo patron."],"f":["-ar . ","-er )"]},{"a":"patrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkvinnligt skyddshelgon, beskyddarinna. min patrona jomfru [n], opuäk mina siäl som ondhnas oc fulskas j lastanna diwpe SvB 370 (b. av 1500-t.). sancta anna . . . alla hionalagha regla oc patrona ib 382 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"patrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinligt skyddshelgon, beskyddarinna. gudelikasta qwinnor oc hälga patronor Lg 3: 608 . \" thinna patronos sancta anna beläte \" ib 708 . ib 648, 676 o. s. v."],"f":[]},{"a":"paulun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. (Va 44; Di 33 ) ","1) tält. \" kom j eth tiäl ällir pawlwn (tentorium) \" MB 2: 79 . \" löpa til pawlwnet (tabernaculum) \" ib 170 . Va 45 . ST 134, 344 . LfK 246 . Di 26, 51, 21§3, 214. PM 31 . HSH 24: 45 ( 1516) . finge the seee skönä paulänä opp slagnä Va 44 .. ther slog han sinä paulun Di 33 . ib 112 . \" satte ther sinä paulun \" ib 33 . wpsätya theras pawlwn PM 29 . - (?) som j loffuad vndher paulun ved rasborgh FM 246 ( 1505) . ","2) myggtält, paulun, af myggtält el. sparlakan omgifven sägn, sparlakanssäng. \" seandis holofernem sithiandis j syno pawlune (conopö] \" MB 2: 163 . \" hans pawlwn j hwilko han laagh sompnadher \" ib 168 . \" laagh j sith pawlwn (lecto) \" ib 167 . - (?) giwer jak . . . edh pawelun til wyborgh kloster FH 3: 66 ( 1445) ."],"f":["pawlun . ","pawelun . ","paulon Di 213 . ss f. har ordet pl. -ar),"]},{"a":"paulun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tält. . . . thet oleff skelle lhwaffwa kallat hvststrv christin en blommo och thet hon skwlle sla syt pawelwn vth pa gärdeth ATb 3: 178 ( 1505) . . . . thage eder . . . tiil vara . . . och ligger engelwndhä i pafflwn . . . ther nogit tiil fellä kan vara at görä eder onth GpM 2: 274 (1507). skal anderss bult förlige sig om påwelwnit STb 5: 122 (1516). liggia pa markenne äller wndy pawlwn PMSkr 123 . \" achilles laa j siith paulon \" Troj 122 . ib 153, 165, 170."],"f":["pawlwn . ","paffwn . ","paulon . ","pawelwn . pauelon. med art. påwelwnit STb 5: 122 (1516)), "]},{"a":"paunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lgiva, skänka, efterskänka? . . . hulke suma . . . hans . . . fförnögde hustru walburge pa ene mögelighet som han (för hon) pa wnthe och gaff i gode dannemanna nerwaren SJ 2: 272 ( 1495) . Jfr STb 3: 235 (1495) (återgivet ovan s. v. möghelikhet 3)."],"f":["-wnthe ) , "]},{"a":"pave","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" pawe SvT 87 . ib 85 o. s. v. Jfr romara pave Sdw 2: 264 samt paves."],"f":["simplititus"]},{"a":"pave","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påfve. \" petrus var förste paue \" Bu 99 . \" sergius paue \" ib 10 . victor paue Bil 388 . \" þässa kirkiu ma pafin en han vil op nyia \" Bir 4: (Avt) 178 . \" lypte pafen sins kärlex lusta fran allo þem þingum þär äru liþiande \" ib 179 . \" kom pafwin mz allom cardinalom oc sinom gardh til perusium \" KL 354 . \" thet aflat som hälghe pawa hafwa gifwit \" VKR XVII . \" aff wor heelgiste fader, powen \" FM 274 ( 1506) . Lg Manfr 287, 289. "],"f":["paawe Lg Manfr 289; -en ib 287 ; -an ib. powe),","pava bref","pawe- )","pavadomber , ","pava döme , ","pava klädhe","paaua- )","pava stol , ","pava vald , ","pava vigsl , ","pava ämbite , "]},{"a":"paveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["påvlig. påve-. the pawelige breff HSH 18: 42 ( 1496) ."],"f":["-liger )"]},{"a":"paves","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pave. goyus pawes SvT 86 . cleti pawes ib 89 . ib l94, 95, 96."],"f":[]},{"a":"paviskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["påflig. \" nogre pauislige confirmaciones \" HSH 19: 135 ( 1506) . \" the paawesklige bref \" BSH 5: 359 ( 1509, nyare afskr.) . for:ne pawesklega bref och bwllr ib."],"f":["paauislig . ","paawesklig . ","paweskeleg )"]},{"a":"pavitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överbevisa om. dörabrotit, som hanom appenbarlica pa vitnades, for han tet widerkendes STb 3: 320 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"paäskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påyrka. wil jak gerne kome för ederth herredöme, hwar edert herredöme paa elske BSH 5: 555 ( 1516) . \" ner edert herredöme pa esker \" ib (1516) ."],"f":["pa esker BSH 5: 555 ( 1516) . paa elske (för -esker) ib (1516)),"]},{"a":"paäskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påyrka, kräva. . . . ok hwar tijdh haffuer breffuen eller theres skel varit pa eskede latha framkoma HLG 1: 135 (1493)."],"f":["-eskede ) , "]},{"a":"peka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["peka. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 38. jndigitare . . . mz finger peke GU C 20 s. 186 . - med prep. pa. cläriken . . . hörde diefflennä höffdinga, pekandes pa honom medh fingret sighiä . . . J Buddes b 154 . - med prep. til. tha sculu alle peekande til mik sighiä . . . J Buddes b 162 ."],"f":["peeka . ","peke )"]},{"a":"peka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. framräcka en spetsig staf el. pinne, göra tecken el. visa med ett spetsigt föremål? peka. \" pekadhe engelen mz sina handh til een gömästä diefull \" LfK 219 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"pekkelhuva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se päkilhuva."],"f":[]},{"a":"pel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se päl."],"f":[]},{"a":"pelagrimber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pilagrimber."],"f":[]},{"a":"pelsare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pälsare."],"f":[]},{"a":"pen","b":[],"c":"","d":"","e":["straff. \" förbiude wij eder at bruka eller hafwa något fiskerij . . . wide wårt hyllest och nåder, och dhess peen som lagen uthwijser AktKungsådr 20 (1463, avskr. från 1680-t.). wnder samme pene oc straff, som förscriffuit stonder STb 5: 313 (1520, Kop). \""],"f":["peen )","*pene , subst. "]},{"a":"penne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pänne."],"f":[]},{"a":"penninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pänninger."],"f":[]},{"a":"per del","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se part del."],"f":[]},{"a":"pergament","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pärman."],"f":[]},{"a":"perla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pärla."],"f":[]},{"a":"perlament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. talande; ordväxling, träta, kif. vare thz saka ath drengen giorde nakat perlament i gillet thaa skal husbonden swara fore drengen SO 205 . Jfr parlamente"],"f":[]},{"a":"perlament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. talande; ordväxling, träla, kiv. colloquium . . . idest consilium et proprie dicitur perlamänt oc räffsth GU C 20 (hand 2) s. 96. STb 3: 80 (1493). ath (han) schal ecke swa ganga j sin drvckinscap ok slaa folk pa gatan och göre vstyre och perlement ib 301 ( 1496) . ib 4: 54, 95 (1505). fför thet han . . . begynte thet perelmente pa bron och stak jespers drengh j hoffudit ib 5: 68 ( 1515) ."],"f":["perle- . ","-mänt )","*perlamente (perle-), "]},{"a":"perlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräl, strid. \" böryä . . . eth perlas \" FH 6: 46 ( 1457) . \" nogit perlas böryä \" ib. \" hwo thet perlas böryade ib. \" ib 47 ."],"f":[]},{"a":"perman","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pärman,"],"f":[]},{"a":"persare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Perser. - pl. af persara konunga släkt Gr 260 . ib 262 . MB 2: 179 ."],"f":[]},{"a":"perse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Perser. Al 2833 ."],"f":[]},{"a":"persika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) persikoträd, prunus persica Lin. \" persica seties oc planteris aff stenommen PMskr 348. \" ib","2) persika, persiokofrukt. PMskr 327. moghna persicor 349. "],"f":["persica . ","pär- . ","-sicca . ","*persiko trä"]},{"a":"person","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) person, personlighet. i person, personligen. . . som han sielff j person bekendt hadhe STb 4: 60 ( 1505) . - i (min) eghin person i egen person, personligen. är jach nw then j myn egin persom som betra schal Stb 4: 79 (1505)."],"f":[]},{"a":"person","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["for: ne brödere och iomfrwer . . . paa personär (egna personer) hion thiennere och godz at hindre FH 5: 177 ( 1449) . ","2) person, individ, menniska. \" med XXX personer \" HSH 18: 116 ( 1497) . BSH 5: 207 ( 1507) . spordhe hon . . . om saa dana personar them i wäghenom ekke mötto Lg 3: 640 . \" swa maanga personar som clostrith scal födha \" VKR 38 . ib 75 . \" ordinis personar \" LfK 160 . \" kyrker oc closter lade iag win att elska them aff all myn siin och therass personer . . . hade iag full myghet i hierthat kär \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. ","3) innhafvare af andligt beneficium, innehafvare af andlig värdighet. \" the erlighe prelater och hederlige personer \" BSH 5: 520 ( 1512?) ."],"f":["personar VKR 38 ; Lg 3: 640 ; LfK 160 . ","pärsona VKR 75 . ","personär FH 5: 177 ( 1499) . ","personer HSH 18: 116 ( 1497); BSH 5: 207 ( 1507) ; 520 (1512?); RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 282), "]},{"a":"persona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) skepnad, utseende. - gestalt, yttre, kropp. aiax . . . som tha brwkade siig manliga j syn personas starkhet oc öffwae mang forwnderligen tyng j the resa Troj 206 . 3) person, personlighet. folmre schal i sin egin persona liffz tijdh haffua . . . halffuan wyndh SJ 2: 212 ( 1492) . ib. . . . ath jach j myn persone liffzthijdh schal haffua woldh offuer samma brwndh STb 3: 176 ( 1494) . om han pa sine persone wegna eille wara til ffridz om sin dell ib 5: 72 ( 1515) ."," Jfr qvinkyns persona."],"f":["persono SpV 460 . persone Stb 3: 176 (1494), 5: 72 (1515). persona SJ 2: 212 ( 1492) . ","personas Troj 206 . ","personor PMBref 334 ( 1519) ), "]},{"a":"persona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) person, roll, det som någon föreställer el. låtsar sig vara. \" han spordhe alexandrum froma vnder antigoni persona \" Al 7948 . ","2) skepnad, utseende. \" hans belät . . . giort alt äpter hans persona \" Al 7717 . ib 7807 . - bestalt, ytte, kropp. thz (belätet) war swa stort som enna qwinnas persono Lg 3: 678 .","3) person, personlighet. \" ey är helie persona min persona \" MP 1: 21 . \" aff sylfarom hafwin swa mykit som idhre persone är ympnyt oc thom gästom om äta vidh idhirt eghit bordh \" Bir 3: 259 . \" komber konung karl i sin egen persona ey tär \" RK 2: 9187 . \" thän war tha föddir j hwilkins persona varo thry thing guddomin, mandomin oc siälin saman \" Lg 68 . ","4) person, individ, menniska. \" enne persona syntis . . . sum hon vare i eno pa lacio \" Bir 4: (Avt) 177. nar en pärsone dör j klostreno thakis annor i hänna stadh VKR 75 . \" skönare persona kunde ey wäre \" RK 2: 6642 . \" badhe andelika oc wärdzlika personor \" Lg 3: 694 . LfK 151 . ","5) person i gudomen. \" gudh som är j threm gudelikom personom en sandir gudh \" Lg 68 . \" personna trefalloghet \" Su 21 . - Jfr renlivis-, ämbitis-persona."],"f":["persono Lg 3: 678 . ","pärsone VKR 75 . dat. persona Bir 4: (Avt) 177. persone (snarare dock att anses ss böjningsform af det Lat. ordet) Bir 3: 259; Al 7807 . ","persona ib 7717, 7948 ; RK 2: 9187 ; Lg 68 . ","personor ib 3: 694 ; LfK 151 . ","personom Lg 68 (kan föras till person). Jfr med Lat. böjn. sing. ack. personam Al 7813, 7816, 7819 ; MD 62 . pl. nom. persone ib 61 . ","personis ib),"]},{"a":"personlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["personligen, i egen person. lycheruis som han hade sielffuer personlige hema varit SO 107 . \" ware mich personlige eller med sit folk fölgactig \" HSH 18: 108 ( 1497) . thet en kong j syn maiestät sielff personelige brände ider gaardh FM 127 ( 1501) . \" ner i thet aff mich personlige begerandes är \" BSH 5: 40 ( 1505) . \" om i ey siälff personlige komma welia \" ib 141 ( 1507) . bliffwa personliga hoss thee gode män ib 370 ( 1509) . ib 520 (1512?)."],"f":["-liga . ","-lige . ","oersonelige )"]},{"a":"personlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["personligen, i egen person. SJ 2: 122 ( 1488) . . . . ath han jnschipade iij (3) mese kopper och then fierde sagh han personlige ligge pa stekit STb 2: 481 ( 1490) . ib 3: 216 ( 1495) . thette for:ne sade for:de anders japsson och claus fith hördt haffue personelige aff gerdt kamps mwn ib 254 ( 1495) . GPM 2: 17 ( 1506) . tha her erik sporde hustrv biirete sielff personlicha til, th¨å sade hon, at . . . STb 5: 12 ( 1514) . Brasks Kopieb 24 ( 1518) . Vg Fornmt. I 10: 81 (1524). Troj 247 ."],"f":["-liga . ","-lige . ","personelika . ","personeliga . personelige. personliken Stb 1: 200 (1470), 275 (1480). personligh ib 4: 41 ( 1504) ),"]},{"a":"personliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["personlig. \" kiffwa vm . . . eghelika personlika nytto \" PM 30 ."],"f":[]},{"a":"personliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["personlig. \" stridz konst lyder ey pa personlikit wärff \" PMSkr 121 . \" priamus brwkade mang wnderligen speell then dagen j syn personliga starkhet (multa fecit eo die rex Priamus de persona sua que quasi invredibilia factra sunt) \" Troj 194 ."],"f":[]},{"a":"personlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värdighet. ss titel (gifven åt riksföreståndaren). \" ner gud fögher, ath idhra personligheth komber hith \" BSH 5: 536 ( 1513) . som eder herredömes personlighet tilstädhe wore j thenne lansendha FM 546 ( 1512) ."],"f":["-ligheth )"]},{"a":"pestilens sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pest. RK 3: (sista forts.) 4529, 4536. Jfr pestilentio sot."],"f":["-sott )"]},{"a":"pestilens sulme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pestböld. LB 7: 230 . Jfr pestilentio sulme."],"f":["pestilentie- )"]},{"a":"pestilens vädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pestluft, förpestad luft. PMskr 140, 389."],"f":["-lentz- . ","-väder )"]},{"a":"pestilens vädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pestluft, förpestad luft. PM XLII ."],"f":[]},{"a":"pestilentia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pest, farsot. \" döde han aff pestilencia \" RK 2: 6515 . ib 6728 ; 3: 3570. Lg 3: 703 . LB 7: 306 . \" nar pestilentie regerar \" ib 305 . "],"f":["pestilentie . ","pestilecncia RK 2: 6515, 3: 3570 . ","pästilencia Lg 3: 703), ","pestilentio plagha","pestilentzie- )","pestilentio pulver","pestilentie pulwer )","pestilentio sot","pästilencia soth )","pestilentio sulme","pestilentie- )","pestilentio time","penstilenzie tyme )"]},{"a":"pestilentia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pest. farsot. NMU 1: 146 ( 1488) . \" her dör fst aff pestilencie baade paa slotthet i staden och swa her i closteret \" GPM 2: 314 ( 1508) ."],"f":["-lencie )"]},{"a":"peter olia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olja af parietaria officinalis Lin.? \" peter olio son fins j apotechen \" LB 7: 269 ."],"f":[]},{"a":"petersilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["persilja, petroselinum sativum Hoffm. \" petrocilium thz är pedersilia \" LB 3: 69 . ib 5: 81, 6: 284, 7: 140 . \" willebradh mz päthersilia \" ib 1: 96 . \" tak petersilio \" ib 2: 31 . \" smaa gröna örthir, som är pädersila, vngh kirwiil, pymmitia \" ib 7: 179 . \" pädersilia äthin biityda ib 58. stöter man persilia \" ib. \" pedersilia oc hennes röther drwckna oc ätna \" ib 267 . "],"f":["päthersilia LB 5: 81 . pedersilia. pedersylya LB 7: 140 . ","pädersilia . ","persilia . ","persillia LB 6: 284 ), ","petersilio bladh","persilie- )","petersilio frö","petercilio- . ","peder silia- LB 7: 208 . persilia- ib 137. persile- ib 283), ","petersilio rot","petersile- LB 7: 244, 325), "]},{"a":"petersilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["persilja. \" jtem for löck och percyllia ij art. \" Skotteb 451 (1471, Kämn) . PMskr 338. frö aff pimpinella, senap, persilio ib 581 . ib 588 . "],"f":["petersilio rot"]},{"a":"pigger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pigg, spets, tagg. akarnen [s]kwla läggias pa sidona j jordena oc ey sätyas affwer ända, oc piggen skal wändas nordher PMskr 345. ib 346 . . . . hwilken stempil haffwi mith j sigh en pig som gör holith mith wppa the kopar kringlonne ib 510 . ib 563 ."],"f":[]},{"a":"pigger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pigg, spets, tagg. hwasse pigga Iv 4446 . \" tha stak thu tik oc sargadhe aff törnekrononna huassa piggom \" VNB 26 . Jfr thornpigger."],"f":["-ar )"]},{"a":"pik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beck. \" swarter som et pik \" Al 5474 . Di 1 . \" piik tyär oc eeldh \" RK 3: 287 . Jfr bik."],"f":["piik )"]},{"a":"pika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flicka. \" at the kunno ey näpsa ok plagha ena piko \" KL 316 . \" wngha pikonar \" Su 88 . ib 387 . GO 778 . MB 2: 130, 209 . Lg 332, 3: 64, 65, 214, 246, 251, 256, 269, 272, 279 . FM 633 ( 1515) . \" pika ok pilter Urk. fr. 1486 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe). \"","2) tjenstflicka, piga. \" kallade til sigh syna pigho \" MB 2: 161 . \" lib 162, 167, 209, 210, 211. \" Lg 3: 248 . SO 83, 118 . - Jfr flätio-, fästa-, legho-, thiänista-pika,"],"f":["pigha Lg 3: 269, 279 ; ","-an ib 65, 272 ; MB 2: 209 ; ","-o ib 161, 162, 167, 210 ; Lg 332, 3: 64 ; ","-onnas ib 65 ; ","-onnes MB 2: 130 ; ","-om ib 209 ; ","-or ib 211 . ","piga: -o FM 633 ( 1515) . ","pyga SO 83, 118), ","piko barn","pighabarn: -barnet ib 623), "]},{"a":"pika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flicka. \" the spordho at hwi pikorna gräto swa \" Prosadikter (Sju vise m) 129 . \" iuuencula quigha oc wngh pigha \" GU C 20 (hand 2) s. 53. STb 4: 298 ( 1513) . - jungfrun mö. swa döö tw dandeman, som han war piga, tha jak forst hade värdskap medh henne STb 1: 91 ( 1477) .","2) tjänstflicka, piga. Sd NS 2: 534 (1412, avskr.). per . . . lägradhe hans piko Atb 1: 207 (1465). jomfrv ingeborgh iöns magnissons piga HLG 1: 70 (1465). ib 83 ( 1474) . \" han war barbara pigone . . . engte skillogher fore hennis tienist Stb 1: 149 (1478). \" ib 394 ( 1482) , 2: 237 (1487), 572 (1491). Uppl Lagmansdomb 105 ( 1490) . - Jfr fräls-, fästa-, geta-, gildestuvu-, läre-, nykil-, nykla-, port-, säghirsko-, trägards-, thiänstia-pika. "],"f":["-or: -orna Prosadikter (Sju vise m) 129 . ","pigha GU C 20 (hand 2) s. 53; obl. -ä Uppl Lagmansdomb 105 (1490). piga HLG 1: 70 (1465), 83 (1474); STb 1: 91 (1477); GU C 20 s. 500 ; obl. STb 2: 572 (1491); -o 1: 394 (1482); -anness ib 2: 237 ( 1487) ; ","-one ib 1: 149 ( 1478) ), ","*piko läte","pigho läthe )","*piko skämmare","pygoskemmare )"]},{"a":"piker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) spets, udd. \" stak mz pikenom konungin ginom fotin (cum aculeo pedem perforavit) \" Pa 5 (kan föras till 2). ","2) med spet försedd staf, vandringsstaf. \" hafdhe en pikastaff i sinne handh som han stodde sik vidher okc i thy samo som han . . . stodde sik vidh piken tha hände thz hono oforuanrndis at han satte piken a konungxsins footh (appodians se super ferulam, quam manu tenebat et casu pedi regis superposuerat) \" Pa 5 . the (djurens horn) hafdho od som nakar piik Al 9265 . \" the forgato bade piik oc skräppa \" RK 2: 2924 . \" the forgato ther bade matsäk oc pika \" ib 3990 . ib 4953 . - (?) ss tillnamn. famulo meo karulo dicto pic SD 1: 181 (1215, gammal afskr.)."],"f":["piiker . ","-ar )"]},{"a":"piker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) spets, udd. - spjut? tb 1: 84 (1458)."],"f":[]},{"a":"pikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr port-, sten-pikka."],"f":[]},{"a":"pikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["picka, klappa. thz (hjärtat) rörde sik oc pikkade Su 22 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"pikka","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. ? ","e":["ss tillnamn. pcke marit Stock Sk 12 (1516-17). pika maisa ib 71 (1517-18)."],"f":["pika . ","picke )"]},{"a":"pikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iärn-, sten-pikka."],"f":[]},{"a":"pikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["picka, klappa. ihesu christi hiärta rördhis oc pikkadhe mz tättasta pikkan Mecht 183 . ib 208 . \" cor palpitat hiertat pikker jdkelica ok valffrar \" GU C 20 s. 401 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"pikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pickande, klappande. Mecht 183, 208 . Jfr adhro-, hiärta-pikkan."],"f":[]},{"a":"pikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pickande, klappande. thenne hastoho rörilsen oc pikkan som thu nw seer i mino länktande hiärta Su 101 . Jfr hiärta pikkan."],"f":[]},{"a":"pikstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = piker 2. Pa 5, 6 . Lg 972 ."],"f":["piik- Pa 6 ; Lg 972), "]},{"a":"pil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pil. \" pilane flughu vm cring han \" Bu 502 . vändes en pil i väþreno ok scöt ut kunugh[s] ögha ib. lagde en skytta en piil vpa RK 1: 3901 . \" tog iij pyla aff sit koger \" Di 54 . Bu 515 . Bir 1: 24 . Al 4450, 5293 . RK 2: 1371, 3: 4181, 4188 . MB 2: 237, 239 . \" fore pila flugh \" Al 2440 . \" fore pila stank \" ib 3333 . \" j [1] tunno stikkade pijlar Styffe, Skandinavien under unionstien, 2 upp., s. 285 ( 1444). - koll. pilar. ther dreff pilin som wrwädher \" Al 335 . \" piill och bysso stena mykit stank \" RK 3: 289 . \" gläfuiar piil byssar och andra wärya ib 3627. jern til at latha räkke wth i teene til piil \" BSH 4: 318 ( 1502) . \" medh bösser ok pyll ok skwffwe sten \" ib 321 ( 1502) . bly, poluer, piil, lodh ib 5: 11 ( 1504) . ib 412 ( 1510) . I tunno piill HSh 19: 165 (1506). X tunnor styckat piill FH 4: 83 ( 1449) . - Jfr dal-, dala-, fyr-pil. "],"f":["piil . ","pijl . ","piill . ","pyl . ","pyll . ","-ar ) , ","pilakogher","piilekoffwer )"]},{"a":"pil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salix Lin., pil, pilträ. \" salix piil \" LB 5: 82 . \" salix hether piil henna oos lathet j näsa er goth ffor hoffuid wärk \" ib 2: 38 . piil dygdh ib 8: 42 . \" piil gör got i nesaborra hon gör och got för hwid werk \" ib. \" palm qwista oc piila (salices) \" MB 1: 499 . "],"f":["piil . ","-ar ) , ","pila barker","pyla- . ","pilo- )","pila löf","piilelöff ib 27, 211), ","pila os","pila trä","pile- . ","piile- )"]},{"a":"pil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salix Lin., pil, pilträd. \" Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f Bot. Bd 3 n 14 s. 8. \" MP 4: 150 . setia book eller pijll om kyrkiegård Kyrkohist Årsskr 192021 s. 251 (omkr. 1498). "],"f":["pill . ","pijll )","pila os , ","pila trä","pile- )"]},{"a":"pil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pil. Jfr T. Lenk, Nord. kultur XII: B s. 138 ff. - koll. pilar. Stb 3: 305 (1496). V (5) faath jern smyddes til pijl SSkb 31 ( 1502) . GPM 2: 242 ( 1507) . viijᶜ pil Stock Skb 41 ( 1518) . ij fat piill ib. jon fimbo iij marc för han smidde it fat jern j piil ib 74 ( 1518) . ib 75, 77 (1518) . . . . for it fat jern han slog i piill ib 157 ( 1520) . - Jfr dal-, dala-, snurre-pil samt skutpil Sdw 2: 404. "],"f":["*pila stikkare","pile- . ","-stickere )"]},{"a":"pila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pil. Jfr handbugha pila SDw 2: 1233."],"f":[]},{"a":"pila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pil. \" finghe töm . . . handborger, spiwth, pilor \" BtRK 347 (1490, orig.) ."],"f":[]},{"a":"pilagrimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) resande, vandringsman, främling. barginus . . . pylegrimer ok vthlendingher GU C 20 s. 50 . 5) ss tillnamn. cecilie pälgrims Skotteb 430 (1469-70, Kämn). Jfr sankte iakobs pilagrimber. ","2) pilgrimsfärd. Bjärka-Säby 358 (1384, avskr.) . Trolles Jb Bil 222 (1484, nyare avskr.) ."],"f":["pylegrimer GU C 20 s. 50 . ","pälgrims Skotteb 430 (1469-70, Kämn) ), ","*pilagrima hus","pela- )","pilagrims färdh","pele- . ","-grijms- )","pilagrims ganga","*pilagrims ganger","pilgriz- )","pilagrims resa","pele- . ","-grimps- )","*pilagrims vandran","pelargrimps- )"]},{"a":"pilagrimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) resande, vandringsman, främling. \" Bil 213. köpto . . . ens leergyutara aker til at pelagrima skulden i hanom iordhas \" MP 2: 14 . kom var herra ihesus til thöm i pilagrims liknilse (in specie peregrini) Bo 231 . \" var som pilagrim (peregrinus) i eno afguþa mönstre \" Bu 203 . \" vm nakar pelagrim kon i i stadhin \" KL 198 . \" bodho ther siw aar swa som pilagrima ok wtländninga \" Bo 14 . ib 19, 37, 256 . Lg 3: 207, 706 . Bil 88 . Fl 22, 26 (på de fyra sistn. ställena kan ordet föras till 4). bodhe han j staden gabaa som en främmende pelargym MB 2: 131 . hälghe män ärw pilegrima ok gäste j thässe wärld Ber 21 . ib 175 . Al 7221 . Bir 1: 221 . \" tak til thik mina siäl ärlända oc pelargrim \" ib 4: 209 . \" twe brödhir bygdho saman annar thera var inlänninge . . . oc annar thera war pelagrim \" KL 288 . ib 289 . ","2) stafkarl, tidigare, landstrykare. \" gik han i pilagrims mendici) liknilsom oc klädebonat \" Lg 436 . \" tha sigordh swen kom til os . . . ta var han som en pelegrim (vallari) ok visthe hwaske aff fadher eller modher \" Di 227 . wille wandra j främäde landh ffor en pelägrim Lg 3: 28 . MD (S) 302 . ","3) passagerare på ett fartyg. \" pelagrima wnderstandas the alle wara som ey haffwa gotz föra pa skipeno \" PM XII . ib XIII . ","4) pilgrim, den som är på resa för att besöka heliga ställen. \" aff thom nadhom ok aflate som giuas godhom pilagrimom j iherusalem vidh hälgho graff \" Bir 3: 270 . \" enom pilagrim sancti iacobi teþes diuulen ii manz ham \" Bu 171 . \" pilagrimbar sancti iacobi \" ib 175 . \" kom sancte iacop gangande som en pelägriin \" Lg 3: 28 (kan föras til 1 el. 2). för fatigha pelegrimas hwilo oc herberge PM LX .","1) resa, vandring, vistelse i främmande land. \" thässa pilagrims färdh sik til taka \" Bil 842 . \" aff pelagrims färdh hem koma \" ST 445 . gaa pilagrims färdh i annor landh Lg 3: 704 . mädhan var herra ihesus hawir fulcomnat sina pilagrims färdh (completo suæ peregrinationis cursu) Bo 243 . \" han ville än fyretighi dagha . . . vara quar i pilagrims färdhinne (peregrinari) \" ib 242 . ib 253 . \" j thässe wärdhlenne hafwm wi ey warn eghin stadh vtan ärwm j pilagrinns färdh \" Ber 36 . Lg 3: 201 . ","2) pilgrimsfärd, resa till heliga ställen. \" for pilagrims färþ . . . tel sanctum iacobum \" Bu 172 . ib 169, 171 . Bil 114, 270 . KL 269 . RK 1: 2704 . Bir 2: 335 .","1) vandring. \" gaff han sik til pilagrims ganghor \" Lg 3: 703 . ","2) pilgrimsfärd. \" SD \" NS 2: 9 ( 1408) . ","1) väg på hvilken man färdas ss främling; främlingssap, vistelse i främmande land. nar pelagrims wäghir (peregrinatio) är mannomen sötare än fädhrinis landit Bir 1: 387 . \" likir thom herra som trolica stridde j sins pelegrims väx lande (terra peregrinationis suæ) \" ib 2: 104 . Ber 36 . wanskas i sinom pelagrims wägh ib 100 . \" i thässa lifsins pilagrims wägh \" ib 175 . ib 33, 176 . ","2) väg pä hvilken man är stadd ss pilgrim j . . . pelagrims wäghom äptir afflat ST 213 ."],"f":["pilagrimbar Bu 175 . ","pilagrimbir Bo 19 . ","pilagrim Bu 203 . ","pelagrimbir Bir 1: 221. pelagrimer LfK 221 . ","pelagrim KL 198, 270, 288, 289 ; MD (S) 302 ; Lg 3: 207 ; PM XII . pelegrim KL 270 ; Di 227 . ","pelagrym MB 2: 131 . ","pelägriin Lg 3: 28 . ","pilagrimen ib 706 . ","pelagrimin Bil 213 . ","pelagrimen KL 289 ; PM XII . ","pelagrimm Bu en ib. ack. pilagrim Ber 175 . ","pelagrim Bir 4: 209 . ","pelägrim Lg 3: 28 . ","pilagrimin Bil 213 . " pilagrimen ib. dat. pilagrim " Bu 171 . ","pelagrimenom PM XII . pelegrimenom ib. gen. pilagrims Bo 231 ; Lg 436 . " med art. pelagrimmens " PM XIII . ","pelegrimens ib XII . pelegrimmens ib. pl. nom., ack. pilagrima Bo 14, 37 . 256. pilegrima Ber 21 . ","pelagrima KL 49 ; MP 2: 14 ; PM XII . ","pelegrima Fl 22, 26 ; Al 7221 . dat. pilagrimom Bir 3: 270 . ","pelagrimum Bil 88 . ","pelegrimas PM LX ), ","pilagrims färþ","pelagrims- Bil 270 ; RK 1: 2704 ; ST 445 ; Lg 3: 201 . ","pelegrims- KL 269 ; Bir 2: 335 . ","pilagrinns- Ber 36 . peregrims- L.), ","pilagrims ganga","pelagrims- SD NS 2: 9 ( 1408)), ","pilagrims hamber","pelagrims- Bir 1: 222), ","pilagrims klädhe , ","pilagrims resa","pelagrims- SO 110, 195 . pelagryms- ib 153),","pilagrims skare","pelegrims- )","pilagrims staver , ","pilagrims vägher","pelagrims- Bir 1: 387 ; ST 213 ; Ber 33, 100 . ","pelegrims- Bir 2: 104 . ","pilagrins Ber 36 ), "]},{"a":"pilare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pelare, kolonn. \" widh kyrkionna wäggia ok pilara \" KL 128 . \" lagdhu först hälagh ben j en pilara (colummam) aff marmor sten \" Bil 252 . \" brast pelarin ib. scudadhe stora pilara som af glar waru giordhe ib 349. wnder enum dyrum stolpa ella pylara \" ib 368 . sagho the ther ena brännande stodh ällar pelara Lg 3: 167 . Bi 2: 155, 4: 82, 5: 134. MB 2: 123 . Jfr studhpilare."],"f":["pylare . ","pelare: -in Bil 252 ; ","-a Lg 3: 167 ), "]},{"a":"pilare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr styttepilare."],"f":[]},{"a":"pilli yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycopodium selago Lin.? \" lagen aff . . . piili ört \" LB 7: 349 ."],"f":["piilli ört )"]},{"a":"pilli yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1280."],"f":[]},{"a":"pillösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på pilar. thee gasaffwo sig för piilösa skwll BSH 5: 412 ( 1510) ."],"f":["piilösa )"]},{"a":"pilstikkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" anders pilstickare \" Stock Skb 36 ( 1517) . "],"f":["-stickere )","*pilstikkara lön","-stickere- )"]},{"a":"pilten","b":[],"c":"","d":"","e":["pilskaft (av trä). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 303 f. VI knikta ostikkade piltena Inv cur Tynnelsö 2 ( 1443) . \" xvj tolter pijlltene \" Skotteb III (1462-63). ib 210 (1465-66). SSkb 81 ( 1504) . - koll. Skotteb 414 (1467-68). xlvj (46) tölffter pijltheen SSkb 80 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"pilten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smal järnstång hvaraf pilar göras skäre pilteen BSH 4: 318 ( 1502) . Jfr jern til at latha räkke wth i teener til piil ib."],"f":["piilteen )"]},{"a":"pilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pilt, gosse. daniel, ok tre pilta mz honom (cum tribus pueris) SpV II . 3) tjänare. SVklE 160 ( 1443) . ATb 1: 243 ( 1466) . gaff jac 1/2 marc for wanmal . . . til pilthara (för piltana?) mic foldo VKJ Bil 283 ( 1466) . \" mina pilta som är mit folk ok mina tiänare \" MP 4: 38 . ib 5: 152 . - Jfr fräls-, kor-, nöta-, port-, ökia-pilter."],"f":["-ir )"]},{"a":"pilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pilt, gosse. \" tha thu var piltir \" Gr 270 . \" then litle piltin \" Bo 1 . ib 2, 7, 8, 24 . KL 34, 39, 336, 348, 349, 363, 366, 367 . Bir 2: 334. Al 1833 . MD (S) 216, 217, 218, 242. MB 2: 300 . Lg 220, 291, 292 . \" pika ok pilter Urk. fr. 1486 (enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe.). \"","2) lärgosse. SO 16, 18, 19 . ","3) tjenare. \" befällir jak til hans nadh min swen . . . hanus eriksson oc min pilt olaf, hwilke mik trolika af barndom thiänt hafua \" SD NS 1: 514 ( 1405) . \" sculu piltane redho wara at göra clostirsins nytto oc ärfuodhe \" VKR 32 . \" jak haffwir sagt mynom piltom at engin skal thik hindra \" MB 2: 209 . \" aff thy wathne som myna pilta aff drikka ib. \" MP 1: 64, 66 . löne . . . af thy sama sinom piltom oc tiänrom Bir 5: 115 . \" syslomanzsins pilta ällir tiänara ib. \" Ansg 191 . Di 122 . MB 2: 123 . Lg 3: 243 . - ss tillnamn. thorius piltir SD 5: 694 ( 1347) . - Jfr fä-, kor-, känne-, läre-, sma-, smidhio-, svinapilter."],"f":["-ar )","pilta barn , ","pilta pis , ","pilta skare , ","pilta skole , ","pilta tunna , "]},{"a":"pilträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pila trä. salix piilträ LB 7: 142 . PM 11 ."],"f":["piil- )"]},{"a":"pilträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pila trä. PMSkr 327 ."],"f":[]},{"a":"pina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) straffa. \" the som pinas (punintur) j stok \" Bir 1: 16 . \" pina syndogha män ib 195. lanzlagh pina liwghara \" Ber 104 . KS 14 (133, 15) . ey vilia pina oppinbara syndir ällir them näfsa Bir 3: 335 . värlzlik brut pinas oc plaghas aff värzlicom mannom ib 119 . ib 1: 110 . ","2) pina, plåga, qvälja. \" taks man, bastäz, binds eller pinäs oforwnnen \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). lät thöm sarlika pina Bil 125 . \" huru han var pindadhir \" Gr 259 . Bu 518, 521 . Pa 19 . MP 1: 47, 187 . Bo 162, 201 . Ansg 179, 203 . Lg 545 . ST 106 . VKR 64 . Bir 4: 17 . \" ganska faa äro räthwise, huilke togh altidh pinar (för -as) i dröffuilsom \" Su 121 . \" at sighia odödhelica gudha oc mik vara pinaskolandis mz äuärdhelicom eeld \" Gr 279 . swa pinte honum the kaalla floodh Al 2547 . - refl. pinas, våndas, hafva qval. pynades til at födha (cruciabutur ut pariat) MB 2: 351 . \" pines mz barn \" LB 7: 276 . ib 277 . - Jfr opinadher."],"f":["-is Pa 19 ; Bo 201 ; Bir 1: 16 ; Ansg 179 . ","pynade: -es MB 2: 351 . pl. pinto MP 1: 47 . ","pynto ST 106 . ","pinter Pa 19 ; Lg 545 ; ","-ar Bu 518 ; ","-ir Bo 162 ; ","-e Bu 521 ; Ansg 203 . ","pynter: -a VKR 64 . ","pinadhir Gr 259 ; ","-adha Bir 4: 17 . ","pinader: -ad ib 1: 110),"]},{"a":"pina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) straffa. \" multatus . . . slaghen pinther oc fordömdher \" GU C 20 (hand 2) s. 162. ib. 2) pina, plåga. war pinder vnder þem walzmanne som hät poncius pylatus SvKyrkobr 304 . (?) jaculor . . . skywda oc pina GU C 20 (hand 2) s. 4. - Jfr forpina samt opinter."],"f":["pyna . ","pinther GU G 20 (hand 2) s. 162. pinder SvKykobr 304),"]},{"a":"pina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) straff. \" thola pinor for fanytta talan \" Ber 105 . ther a sino lifwe pino giffwa (lida straff) Al 7266 . ","2) pina, plåga. \" scal al þässe nat täras i þinom pinom \" Bu 415 . \" äpte manga pinor af ränas thässa blomstrandis lifweno \" Gr 275 . ib 278 . \" mz hardasta pynom trugadhe \" MB 2: 298 . \" toldo grymma pynor \" ib 217 . ST 265 . Ansg 179 . \" do widh otholda pinor \" Bil 479 . \" belagdher af pinom (passionibus) \" Ber 207 . \" tha iac komber i the hardho pinonar \" Pa 15 . \" han vardh quittir af the pinonne \" ib 17 . ib 18, 19 . \" thola frestning är ey pino löst, plikt eller pina skulo fölghia syndinne, oc ey fore henne ganga, tha skulle ey adam hawa warith frestadher för än han syndadhe vtan hälder sidhan \" MB 1: 136 . thz är mykin pina at magha ey fa thz man lyster til ib 113. - pina, lidande. thola pino Lg 95 . \" min härra þin pina är sent tald \" Bu 75 . ib 21, 72, 73, 479 . Bo 179, 180 o. s. v. Bir 1: 5, 17 o. s. v. MP 1: 47 . ST 266 . Su 5 o. s. v. ","3) pinoredskap. alscons pino andbuþ baros fram Bu 415 .","1) ställe hvaret någon straffas el. pinas, afrättsplats. gudz son skulle bära korsith a sinom bak til pino stadhen MB 1: 200 . ib 2: 298 . Lg 126 . ST 266 . Su 5, 29, 382 . ","2) pinorum. \" at the komo (för -a el. -in) ey j thenna pino stadhin \" MP 1: 187 . os ledha ower the pino städher wi seth haffdom Lg 3: 476 ."],"f":["pyna )","pino kar , ","pino kyn","-kön )","pino lös , ","pino redhskap","pino stadher","pyno- ST 266 ; MB 2: 298 . ","pina- Su 5, 29), ","pino time","pina- MP 1: 47), "]},{"a":"pina . f. 1 straff. impunus . . . vthan pino gu c 20 hand 2 s. 17. llluo . . . skämma rensa pyna off skrapa lidha ib s. 103 . 2 pina plåga ofta om skärselden. for allom cristnom siälom j pinonne staddhom mecht 186 . ib 226 . quot lsidhan saa hon j pinonne ens renliffwis mans siäl quot ib 305 . ib 306 . quot hwadh sorg oc hiärtas ängxla thänna wsla lqwinnan tha haffde aff tässe grymme syn och älffwitis pino räddhoga jmps 407. pina lidande. ihesu christi pino oc hans iärtekne städhir quot skrtuppb 388 . thätta ordhit passio som är min pina mecht 99 . i kraftuttryck o. d. gör ffor then död ok pinom han tolde ok giff mik thin wenskap atb 1 128 1460 . jfr skärseld skärsloelds syndapina samt skärelds sdw 2416 skäreld sdw 2 418 skärslelds ib äväruldspina sdw 2 1160.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*pino bulle , ","*pino fulder , adj. (upp)fylld av pina el. lidande. thentidh thu gaar til then glädis fulla daghen, owergiffwandis then pino fulla JMP 193. ","pino kar , n. = pino bulle. sannelika skulin j drikka mith pino kar SkrtUppb 313 . ","pino lös , adj. 2) utan straff, ostraffad. n. adv. impune non accedat tibi thetta skal ey hända tigh äller vidher fare pino löst Gu C 20 (hand 2) s. 17 ","*pino rum","*pinosamber , ","*pino siäng , ","pino stadher (pyno-), ","*pino vapn","*pino virke","pina- )","*pino värker , "]},{"a":"pinare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) pinare, plågare, bödel. thäntidh han sa thom alla grymmelika plaghadha . . . badh han pinarana vppehalda Prosadikter (Barl) 57 ."],"f":[]},{"a":"pinare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) straffare, bestraffare. \" syndanna pinare \" Su 229 . ","2) pinare, plågare, bödel. \" mins krops hardhe pinara \" KL 128 . \" grypo the grymmo pinaara (tortores) han \" Bir 1: 30 . ib 3: 321 . MP 1: 244, 339 . ST 98, 106 . Ber 231 ."],"f":["pynare: -ane ST 98, 106), "]},{"a":"pingiz aptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pingstafton. Trolles JbBil 256 (1500, nyare avskr.)."],"f":["pingess affton )"]},{"a":"pingizdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["pingiz- KTb 63 ( 1429)","pigiz- ATb 1: 198 ( 1464) , 378 (1472), 2: 110 (1478), 264 (1485). piens- Stock Skb 301 (1524, Skip) . ","pyens- ATb 2: 357 ( 1489) . ","pinz- STb 4: 305 ( 1513) . ","pintz- ATb 3: 135 ( 1503) . ","pings- ib 156 ( 1504) . pingx- STb 2: 340 (1489); GPM 2: 390 ( 1491) , 9 (1502). pinxSTb 2: 495 (1490). pins(s)- Trolles Jb Bil 217 (1483, nyare avskr.) ; Uppl Fornmt 46: 179, 181 (1502). pyns- SD NS 3: 571 ( 1420) ; GPM 2: 400 ( 1500?) . ","piis- SvKyrkobr 292 ; ATb 2: 199 ( 1483) , 288 (1486). pedz- GPM 2: 172 ( 1504) . ","-da STb 2: 240 (1489). -dha Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) . -dak ib 181. pl. -dag(h)a. -daghe. Jfr pingste samt K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 130 ff.). ","*pingizdags aptan","pingizdagha aptan (piginz- ATb 1: 217 ( 1461) . pinx- STb 2: 352 (1489), 3: 285 (1496). pins- ib 5: 103 ( 1516) ; Stock Skb 156 ( 1520) ), ","pingizdagha dagher (pingisdagaJMPs 554. pinzghinzdagha- SvKyrkobr 328 . ","piginsdagha- SD NS 3: 329 ( 1418) . ","pigizdaga- ATb 2: 12 ( 1473) . pii[n] sdaga- AktKungsård 22 (1479). pikisdagha- Vg Fornmt III 7-8: 153 (1376). pinzdaghe- STb 4: 362 ( 1514) . ","pynsda- ATb 3: 155 ( 1504) . pinxda- SkrtUPpb 217), ","pingizdagha höghtidh (pinginz dagha-), ","pingizdagha nat (pingesdhaga- ATb 3: 120 ( 1501) . ","pinzdage- Stock Skb 195 ( 1521) ), ","*pingizdagha sunnodagher","*pingizdags tidh , ","pingizdagha tidh","*pingizdagha vika"]},{"a":"pingizdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pingstdag. \" wm pinzdagh sende han them sin ande \" MD 44 . \" alt till pingiz dagh skulu the fasta vidh fiska \" VKR 61 . - vanl. pl. pingstdagar, pingst. är oc stor höghtidis daghir pingiz daghana Bo 253 . \" om pingsdagha \" RK 1: 1458 . ib 2: 7418 litit for pingisdagh ib 1: 2512 . \" genstan äptir pingidzdagha \" MB 2: 317 . \" om fiärdha dagh pingizdagha \" TB 73 . ib 78. SD 3: 166 . \" a femta dagh pigendagha \" ib NS 1: 561 ( 1406). "],"f":["pingidz- MB 2: 317 . pingis RK 1: 1458, 2512 . ","pingils- RK 2: 7418 . pingins- L.","pinkinx- StadsL SVl 1: 1. pighiz- L. ","pighins- L. ","pigens- SD NS 1: 561 ( 1406) . ","pinz- MD 44 . ","pins- SD 3: 166), ","pingzdagha aptan","pingizdagha dagher","pigizdagha- . ","pikisdaghä- L. ","pingzdagha- Bir 1: 198 . ","pingxdagha- . ","pinzdagha- Bir 4: 14 . ","pingilzdagha- ib 149, 154), ","pingizdagha friþer , ","pingizdagha hälghþ","pingz dagha- )","pingizdagha höghtidh","pingitzdagha- )","pingizdagha nat (pinzdagha-), ","pingizdagha tidh (-tiidh. pingxzdagha tidha RK 2: 5017 (i rimsl.)), "]},{"a":"pingizhälgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pingsthelg. om pingsthelgen BtFH 1: 7 ( 1474, nyare afskr.) ."],"f":["pingshelg )"]},{"a":"pingste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pingst. Jfr K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 136. lögerdagen nest äpter pinxsten Stb 3: 14 (1492). "],"f":["pinxste )","*pingsta dagher","pinxsta- )","*pingsta vika","pinxste- )"]},{"a":"pingste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pingst. \" vm pinxstan \" BGG 300 . vm pinxste ib 303, 315 . om piuxstä ib 310 . vm pinxsta ib 312, 314, 316 ."],"f":[]},{"a":"pinilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pina, lidande. \" skälin ok pinilsin (passio) äru sik inbyrdis genwärdogh \" SpV 242 . "],"f":["pinilsa time","pinilsse- )"]},{"a":"pinilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pina, lidande. \" mz pinilsens eeldhe \" LfK 90 . "],"f":["pinilsa time , "]},{"a":"pinlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett smärtsamt sätt, svårligen. þänia pinleca (dire) þera sinur Bu 514 . \" pinlica plaghas \" Bo 194 . i nakre andhre matho . . . som tik haffdhe warit lenare, oc ey swa pinleka dröffueliken Su 32 . - med lidande, besvärligt, mödosamt. lifdhe swa pinlica (pæ nose) o 35."],"f":["-leka )"]},{"a":"pinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) pinsam, smärtsam. \" hans . . . tholomodh . . . j swa hardho ärfwodhe oc pinligho lifwerne \" Prosadikter (Barl) 50 . hans (ɔ Jesu) pinliga ffängilse JMPs 458. - svår, besvärlig. han (ɔ Davids psaltare) är pinligare, oc mera ärwodhe är att läsa honom än jomffru maria psaltara JMPs 473. - Jfr pinsliker."],"f":["-lig )"]},{"a":"pinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) pinsam, smärtsam, besvärlig. \" war thz honum lostelikith meer än pinlikt \" MB 1: 90 . ib 119, 138, 463 . \" war pinlikt at mista marght thz the sagho lostelikt \" ib 113 . \" varkunna vars herra pinlike (pænalis) oc dödhelike korsfästan \" Bo 180 . \" hardh oc pinlik (pönosa) . . . är thässin atirlösnin \" ib 213 . mz pinlicom dödh ib 241 . \" thola mang hardh thing ok pinliken \" Su 387 . \" huat pinlikom tingom idhir sculo ofuirga \" MP 1: 144 . \" j pinliko lifuirne \" ib 68 . pinlik thiänist MB 1: 10 . \" ower . . . langa wägha oc pinlika \" ib 313 . \" innan een swa pinelik stadh \" Iv 5405 .","2) som kan pinas el. lida, underkastad lidande. han som aff sik är opinlikin oc aff mandomenom är giordhir pinlikin (passibilis) Bir 3: 423 . Lg 3: 108 . ","3) känslig för lidande, ömtålig. iak är pinlikn (passibilis) swa som flere Bir 1: 320 . \" wrdho the ganska pinleka oc klena at tola (passibiles valde reddebantur) \" Su 195 . - Jfr opinliker."],"f":["-likin Bir 1: 320, 3: 423 . -liken (n. pl.) Su 387 . ","-leker: -leka ib 195 . ","pineliker: -lik Iv 5405 . ","pineleghin Lg 3: 108 . ","pinlikt . ","pinliket Su 387 ), "]},{"a":"pinlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plåga, pina. SpV 98, 385 . hans pinlikhetir (passiones), som war hwnghir ok törst, mödha ok grathir ib 543 ."],"f":["piinlikheeth Saml 6: 165 )"]},{"a":"pinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr utpinnadher."],"f":[]},{"a":"pinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pinne. \" scalare ris stegaspiäli eller pynne \" GU C 20 s. 549 (möjl. snarast att fatta ss en ssg stigha pinne). . . . dragandis skiffwona wmkring mädh them pynnanom PMSkr 504 . Jfr gasa-, iärn-, kopar-pinne. "],"f":["pynne )","*pinna skor","-skoo )"]},{"a":"pinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr iärnpinne."],"f":[]},{"a":"pinnsvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["igelkott, erinaceus europæus. tag pindswin oc flaa tom LB 7: 245 ."],"f":["pindswin )"]},{"a":"pinsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pinsam, plågsam, besvärlig. är hans lifwärne pinsamt (pænosa) oc plaghofult til hans licamma Bo 44 . \" pinsam (laboriosa) oc tharflös hawanzlösa \" ib 127 . \" tok a sik fatikdomsins pinsamu vidhir mödho \" ib 128 ."],"f":[]},{"a":"pinsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pinsam, smärtsam, plågsam. \" swa som thät pinsliga ok rygelika hemanet är mörkt ok swart \" MP 4: 203 . Jfr pinliker."],"f":["-lig )"]},{"a":"pinzil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pensel. \" stryk pa thet grofwa läroffith mädh enom pinzil aff börstom \" PMSkr 545 . ib 553 ."],"f":[]},{"a":"pion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pionfrö, pionkärne. stöta pyona kerne \" LB 7: 28 . "],"f":["pyon )","piona kiärne (pyona kerne), ","piona korn","pyona- LB 2: 92, 7: 166, 278), ","piona rot","-rooth . ","pyona rot LB 2: 92 ), ","piona sten , "]},{"a":"pionrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pionrot. \" tag pyon rot \" LB 7: 250 . \" hwit pion rott \" ib 266 . Jfr¨ piona rot."],"f":["pion rott . pyon rot),"]},{"a":"pipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pipa, blåsa i pipa. ther pipadhe hwar fore sinom här Al 3310 . \" man hörde thom tha huarken baswna eller pipa \" RK 2: 9279 . ib 9156 . LB 7: 181 .","2) pipa, qvida. \" then ene pipar then andre grater \" Al 5300 . - gifva ett pipande ljud. huat tilböriar ey andadräkten alloreedha pipa Su 248 . - Jfr up pipa."],"f":["piipa LB 7: 181 . "]},{"a":"pipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) pipa. - om fågel. pipiare pypa sicut auis GU C 20 s. 450 ."],"f":[]},{"a":"pipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pipa (ss blåsinstrument), flöjt. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 444 f. 2) pipa, rör. pipanar i lyktonar sythia HLG 2: 20 (1510). Troj 183 . 3) pipa, fat för våtvaror, V (59 pypar wiin STb 1: 132 (1477). ii pypa bandades HLG 3: 114 (1528). - Jfr gul-, halm-, hul-, kopar-, orgho-, säk-, vin-, öl-pipa samt skorstens pipa Sdw 2: 391. "],"f":["pypa . ","pypar STb 1: 132 (1477) . pypa HLG 3: 114 (1528). , med art pipanar ib 2: 20 ( 1510) ),","*pipa kälda","-kella )","*pipa skäg","-skägh . ","-skeg (h)),"]},{"a":"pipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pipa (ss blåsinstrument), flöjt. buccina, pipa GU 7 . \" läk söta noto i pipo \" Bu 182 . \" pipor oc bambor oc basuna \" Bo 36 . \" mykith busuna ok pipo skall \" Al 5286 . \" likir föghara som pläghar sötelika bläsa ok sionga j pipo \" Bir 1: 51 . ib 3: 34 . Iv 1735 . Fr (Cod. B) 2663 . Al 645, 2432, 2781 . Di 214 . RK 3: (sista forts.) 5430 .","2) pipa, rör (i sht sådant genom hvilket vätskor ledas). lät ledha watn mz pipom op ifuir thornit Bil 722 . \" swasom vatn vledhis mz pipnom älla trumbum \" MP 2: 103 . Lg 823 . Bir 2: 15 . \" thänne blandare hawir manga pipor somlica opfarande ok somlica nidhirgangande vm hulka vinit stundom opgaar ok stundom nidhrlöpir ib 3: 418. likt . . . smidhio bälgh mz lange pipo \" ib 443 . PM XXVIII, 6, 13. en liwse kronä med VI piper aff messing HSH 19: 167 ( 1506) . 1 lyus staka met IIII pipor FH 5: 237 ( 1524) . \" piponar som andin skal ginom gaa stuppas fulla mädhir ofwirflode wesko \" LB 3: 174 . - Jfr iärn-, kopar-, liusa-, rör-, smidhio bälgs-, säkkia-, trä-, vatn-pipa."],"f":["pipor . ","piper Di 214 . ","pypar RK 3: (sista forts.) 5430), "]},{"a":"pipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pipande, blåsande i pipa. Di 308 ."],"f":[]},{"a":"pipar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["peppar. \" piper pipar \" LB 6: 284 . \" pipar ok komin \" Bo 133 . AS 59, 60 . LB 2: 9, 31, 35, 36, 55, 64, 7: 59, 66, 140, 152, 181, 201 . ST 320 . Bir 4: 101 . Al 1474, 9291 . \" pipar är biter ok biiter fast \" ib 1479 . \" the (ormarne) födhas widh laswr oc piper hwiit \" ib 8679 . ib 8862 . Jfr lang-, langapipar."],"f":["piper Al 8679, 8682, 9291 ; ST 320 ; AS 59, 60 ; LB 2: 9, 31, 35, 36, 64, 7: 66, 201 . ","pepar ib 332 . ","päpar ib 140 . ","pypar ib 59 . ","pöper ib 181, 258), "]},{"a":"pipar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["peppar. 4 pund pepar VKJ Bil 283 ( 1466) . \" jtem x öre ffore j pund pipper och j pund ingefera \" Skotteb 471 (1472 -73, Kämn). peder olsson togh ena tunna pipper wtaff hwset wiidh wogenä STb 1: 50 ( 1476) . giff honom (ɔ falken) ätha ena dwffwo mädh honagh oc pepar PMSkr 283 . Jfr pudelpipar."],"f":["pipper Skotteb 471, 474, 477 (1472-73, Kämn); STb 1: 50 (1476), 360 (1482). pepar VKJ Bil 283 ( 1466) ; GU C 20 s. 449 ; PMskr 283),"]},{"a":"pipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pipare, flöjtblåsare. \" pipara bombara ok trwmpara \" RK 1: 1403, 2190 . mz pipara oc basunara Di 7 . \" pipara ok lekara waro ther \" Al 3309 . RK 1: 3585, 2: 5155, 6142 . Al 2434 . Gr (Cod. D) 380 . Va 54 . Di 8, 11 ."],"f":["pypare: -a Di 8 . pyppare (gen. pl.) RK 2: 6142), "]},{"a":"pipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SD NS 2: 359 (1411, gammal avskr.) Svartb 405 ( 1442) . jeppe pipare styreman Stb 2: 545 (1491). hans pippers dreng Stock Skb 77 ( 1518) . ib 78 ( 1518) , 115, 118 (1519), 158 (1520). - Jfr bälgh-, skal-, stads-, säkkiapipare. "],"f":["pipere . ","piper )","*pipara magher","pipera- )"]},{"a":"piparkaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pepparkaka. \" engin systir scal sända vt sina prouento i öll ällir i math nakorm personis . . . här görs mykit a mot thy at manga systra gifua vt badhe mat oc ööll miödh mwst hwete brödh piparkaku oc annat tolikit \" FOVkl 211 ( 1444) . ij (2) tunnar pipperkakwr STb 1: 354 ( 1482) . ib 5: 136 ( 1516) ."],"f":["piper- . ","pipper- )"]},{"a":"piparkomin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spiskummin, cuminum cyminum Lin. \" for 2 pund peparkomin gaff jac 2 öre \" VKJ Bil 283 ( 1466) ."],"f":["piperkomen STb 5: 202 (1518) . piperkomma Skotteb 374 (1461-62, Kämn). pipper komen STb 1: 360 ( 1482) . ","peparkomin VKJ Bil 283 ( 1466) . ","peperkomin STb 5: 219 ( 1519) . ","peperkomina VKU 47 ( 1546) . ","peparkumina ib 55 ( 1549) ), "]},{"a":"piparkomin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spiskummin. cuminum cyminum Lin. \" ciminium pyperkwmyn är godh for verk i magha \" LB 7: 147 . ib 155 . \" tak . . . gardkumen oc piperkumen \" ib 5: 82 . ib 8: 45 ."],"f":["piperkumen . ","pyper kwmyn . ","pipercommin LB 8: 45 . ","pöperkomyn ib 7: 155), "]},{"a":"piparkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pepparkorn. hwith löker stötter mz trydygen aff pyper korn LB 7: 65 . iiij piper korn ib 75 . \" xxx piperkorn \" ib 201 ."],"f":["piperkorn . ","pyper korn )"]},{"a":"piparquärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pepparkvarn. Gu C 20 s. 288, 293."],"f":["pepar- )"]},{"a":"piparqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pepparqvarn. pipirlula, pipirkuärn GU 7 ."],"f":["pipirkuärn )"]},{"a":"piparsylta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en maträtt. köp jerpar oc andra vildfogla til pepersylta, lath göma fiädren Brasks Cal 267 ."],"f":["peper- )"]},{"a":"pipirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr säkkia pipirska."],"f":[]},{"a":"pipra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["peppra inlägga med peppar. GU C 20 s. 449 ."],"f":["pepera . ","-ader )"]},{"a":"pipra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pepparrot, nasturtium armoracia Lin. \" rafanum ni rätekia ok pepra \" GU C 20 s. 515 . raffanus pipra Växtförteckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. - ss tillnamn? Jfr (avvikande) E. Hellquist, Xenia Lideniana 109 (:diminutivavledning till pipa, v.). SD 4: 588 ( 1337) . ingemar pipra RP 1: 114 ( 1358) ."],"f":["pepra )"]},{"a":"pipra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pepparrot, nasturtium armoracia Lin. \" raphanus pipra \" LB 6: 284 . pypra giffwer werma ib 7: 59 . \" skär ther thwnna pipro vtj \" ib 10: 8 . "],"f":["pypra )","pipro rot","pipraroth ib 141 . " pipra rooth " ib 2: 37, 7: 203 . pypra rott ib 269 . " pypra rooth. piperrot " LB 4: 354 . ","piperroth ib 8: 52 . ","piperroot . ","pyperrot LB 7: 166, 194), ","piprorot frö","pipra root frö )"]},{"a":"pipra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["peppra, inägga med peppar. skal man ätha . . . blöth math . . . om vintrin medh pöpradhe yrther LB 7: 169 ."],"f":["pöpra . "]},{"a":"pis","b":[],"c":"","d":"","e":[" J Buddes b 79 . Jfr bukka-, människio pis."],"f":["pess )","urin"]},{"a":"pis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urin. \" watnith aff blädrome som folk kallar piss \" LB 3: 42 . \" gyter tu ey holit thit pis \" ib 34 . ib 4: 348, 5: 292 . PM XLIX . Jfr barna-, fara-, geta-, hunda-, kalda-, ko-, lamba-, pilta-pis."],"f":["piss . ","piis LB 5: 292 . ","pyys ib 4: 348 . med art. pissit ib 5: 292), "]},{"a":"pissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mingere. PMSkr 239 ."],"f":["-at )"]},{"a":"pissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mingere. \" LB 1: 98, 4: 349, 7: 2, 10, 56 o. s. v., 8: 42, 45, 46. Jfr bepissa. \""],"f":["piissa LB 7: 99 . ","pyssa ib 4: 349 . pres. -ar ib 7: 269),"]},{"a":"pisse fiärter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enghin frw är swa bärth hon wil ä hawa een pisse fiärt (de veteri more mingens pedit absque pudore) GO 212 ."],"f":[]},{"a":"pisselin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smula, grand? sidhan the tw husin vnder capella (ɔ: Birgittakapellet i Rom) liggia lät han bortga medh rät forsumilse ath hvarkin iak äller annar thän nw äffter mik komber hafuer kräfia een pisselin aff thöm i thry aar Troil 5: 297 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"pita","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (smal) dalgång? Jfr J. Sahlgren, Beiträge zur Runenkunde und nordischen Sprachwissenschaft Gustav Neckel zum 60. Geburtstag s. 170 ff. och (avvikande) G. Holm, Namn och bygd 1939 s. 79 f. ss ortnamn. in pilto Sd 4: 647 (1399). in pito ib 668 ( 1339) ."],"f":[]},{"a":"pitanz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["riklig utdelningaf mat och vin inom ett kloster, kalas i kloster, särsk. ett sådant som enligt en aflidens testamente hålles den dag själamessor läsas för honom. \" aff fornämpdo godze skal conuentinne haldas jt pitanz (solempnis pitancia) hwart aar och oppa thän dagh skal hwar prest sighia ena mässo ffore wara siäl ok alla crisna siäla med vigilis \" SD 4: 129 (öfvers. i vidim. fr. 1440)."],"f":[]},{"a":"pitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tissla. \" j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra och snatra \" JP 10 ."],"f":[]},{"a":"piuker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. laurins pywker RP 2: 377 ( 1399) ."],"f":["pwker )"]},{"a":"piäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringstrykare? ss tillnamn. \" biorn piäk \" SD NS 1: 45 ( 1401). Jfr häradspiäkker."],"f":[]},{"a":"piälter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trasa. Stb 2: 421 (1490)."],"f":["pyelter )"]},{"a":"piälter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trasa. \" slippirth är beto skin kasta mik nw pjält min \" GO 491 ."],"f":[]},{"a":"piältogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trasig. Gu C 20 s. 405, 557."],"f":["piel- )"]},{"a":"piältotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = piältogher. llascinia . . . reffuet oc piältoth clädhe ok clädis folla GU C 20 (hand ","2) s. 58."],"f":[]},{"a":"pladher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lönn. \" vnum bulla de pladher \" SD 4: 710 (1340?)."],"f":[]},{"a":"plag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tygstycke, trasa, torftigt klädesplagg. forthäkt . . . mz fatika manna plaggom (vilibus pannis) Bo 165 ."],"f":["plaggom Bo 165), "]},{"a":"plag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klädesplagg. indumentum plagh GU C 20 (hand 2) s. 23. jndumen . . . plagh ib s. 24 . josep tha han gik i stadhen tha haffe han almogens plag oppaa sigh ib."],"f":["plagh )"]},{"a":"plagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) eg. slå; gissla, tukta, späka. huru vndirsamlica hon sin licamma plagadhe KL 334 . plagaa oc näpsa siin krop Su 350 . ib 452 . \" han plaghar (flagellat) alla them som han takir til sinna sona oc döttir \" Bo 106 . ","2) straffa. \" formogha ey at rätta owir them ällir plagha (corrigere . . . aut punire) \" Bir 3: 343 . \" döma ok plågha ok pina ilgerniinges män \" KS 14 (33, 15) . plåghadhr för sina glömsko ib 45 (116, 49) . ib 49 (123, 52), 64 (158, 70), 64 (159, 70), 74 (183, 81). VKR 29 . Ber 62 . \" äru siälinna syndir plaghadha (plagatæ) äptir rätuisonne \" Bir 2: 95 . värlzlik brut pinas oc plaghas aff värlzlicom mannom ib 3: 119 . ","3) straffa, hemsöka (om Gud). plaghar waar herra . . . mannen MB 1: 131 . \" plaghar badhe hans likama, oc swa hans siäl ib. \" Bir 3: 451 . \" gudh pläghadhe . . . stadhin for hans skuld \" Bil 659 . KL 241 . Gr 315 . gudh skal plagha (percutiet) thik wärstom boldom MB 1: 429 . \" gudh plaghadhe constantium mz spitelske sooth \" Bil 565 . \" tå gudh plägha land ok almogha medh oåran \" KS 74 (181, 81) . ","4) plåga, pina. \" VKR V. pinlica plaghas \" Bo 194 . \" lätit sik pina ok plagha ib 196. \" Pa 19 . \" the plaghas j hannaminne \" Bir 1: 174 . at tilläggia them plagho som plaghadhir är ib 3: 312 . ib 135. - besvära. at the ey warda plågadhe med fals wara ok flärd KS 74 (182, 81) . "],"f":["plaagha: -ar Lg 809 ; ","-as VKR 29 . ","plägha: -adhe Bil 565 ; ","-ade ib 659 . ","plagha sik , qvälja sig, oroa sig. hon plaghar sik for thz som giort är Bo 151 . " hwi mödher thu tik oc plaaghar saa mykit j thinom graat " Lg 809 . - Jfr oplaghadher, äfvensom plägha."]},{"a":"plagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["4) plåga, pina, - hemsöka. mot jnne greslighe plagho som plagadhe grymligha romarana SvB 186 (senare h. av 1400-t.)."],"f":["plaga . ","-adhe )"]},{"a":"plagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) av Gud sänd straffdom, ss straff el. prövning sänd plåga. - farsot. her olaff . . . som nyligan i nest forlidna plago dödh bleff STb 1: 8 (1475). SvB 186 (senare h. av 1400-t.). sanctus gregorius giordhe tässa . . . böner . . . fför ena plagho som gik offwer rom ib 180 (omkr. 1520). 4) lidande, plåga. aldra wäghna saar oc blanadher och trwtmandhe plagha SkrtUppb 317 . \" tha tok han sik wppa ena stora plagho \" ib 415 . - Jfr humblo plagha Sdw 1: 519. "],"f":["plaga )","*plagho mästare , "]},{"a":"plagha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se plägha."],"f":[]},{"a":"plagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) slag. \" flängdo them ok slogho mz mangom plaghom \" KL 159 . näfsa . . . stwndom mz hwassom ordhwm och stundom mz slaghom och plaghwm (flagellis) Ber 62 . awitas mz hwassom ordhwm och näfsas mz hardhwm plaghom ib. - näpst, aga. fadherliken plagha Su 443 . ","2) straff. \" ligge samä plaghä wiper \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). vndi þe plikt ok plaghu ib 606 ( 1346) . i kesarans laghom skriffwas nakra plagor oc plikther, mz hwilkom syndara oc ilgärniggis män her pliktas för theras misgärnigga LfK 116 . \" sculo haffua plaga ok neffst fore theris brwt ok genwordo \" SO 78 . ther stodh han sin rettha plaga RK 2: 4414 . \" ther som thiwfua ok röfwara toko sina plaghor (plagas) \" Bir 3: 135. ","3) af Gud sänd straffdom, ss straff el. pröfning sänd plåga. the plikter oc plaghor som gudh laghe ower mannin for syndina MB 1: 129 . \" ther til at . . . miin salika siäl skuli ey i nakra plicter älla plagho ther fore koma \" SD NS 1: 563 ( 1406) . \" fore sagdhe iak . . . af konungx sauls plagho at han skulle vt skilias af rikeno \" Bir 1: 74 . \" iak skal koma prestomen mz doe åöshjp, on 2: 118. skulu the plaghas mz siw licamlicom plaghom \" ib. \" for thre synde kom plaghan owir rikit \" ib 3: 475 . \" at gud för menniskiona synda skwll haffuer eno stoora plago almenneliga kastat aa verldena med braadöda \" SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). ib 157 . \" swa länge plaghan (pesten) staar \" LB 1: 98 . the plagha (näml. hungersnöd) war them ifuir comin for thy at the hioldo ey sancti marchi dagh hälaghan Bil 257 . MB 1: 295 . Lg 481, 3: 166 . RK 2: 6721, 6733 . honum kom aff hymmelin nidher een plaagha (om ögonsjukdom) ib 3: 2521 . - hemsökelse. matten hona ey lenger agha fore skäpno lagh ok dödzens plagha RK 1: 1139 . ","4) lidande, plåga. \" beskare plagha \" Bo 24 . ib 109 . \" dröfs ey aff siwkdom älla likamans plagho \" KL 241 . \" pinor oc plaghor \" Bo 223 . Pa 10 . at tilläggia them plagho som plaghadir är (afficto affictionem addere) Bir 3: 312 .","5) tvång. \" antiggia mz wilia äller plägha \" Al 6406 . - Jfr flughna-, malata-, pestilentio-, synda-, värulds-plagha. "],"f":["plaagha . ","plägha (dock i rimsl. med agha) Al 6406 . ","-or . ","-ar RK 2: 6721, 6733), ","plaghofulder , ","plagho man","plaghaman: -män MB 2: 384), ","plagho stadher","plagha- )"]},{"a":"plaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plågare, bödel. Ber 186 ."],"f":[]},{"a":"plan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plan, slätt. \" op a een halla fagher plaan \" Fr 1226 . Al 9289 ."],"f":["plaan )"]},{"a":"plana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr af-, ut-plana samt oplanadher."],"f":[]},{"a":"plana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jämna, utjämna, utplåna. \" i andlig mening. vindher tu nakath mz falz eller vräth giff alth thz ather them fatega sa planas släth M 516. Jfr ut plana. \""],"f":["-ar )"]},{"a":"planera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utjämna, utplatta. then södhen (ɔ tvålmsassan) lät pa eth bord som haffwer karma wmkringh seg, oc planera affwan wppa PMSkr 410 ."],"f":[]},{"a":"planet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planet. \" the . . . besagho hymmelin oc planeta gang Prosadikter (Barl) 12. äpter thy jak befinder j himmelsens oc planetana skipilsom ib. solen oc maanen oc annor himmelsigen planet \" SkrtUppb 146 . sool oc mane, stiernor oc planet ib 150 . Fallen ur Prosadikter liksom följande sammansättning kunna även föras till planeta el. planete (se Sdw 2: 207). "],"f":["planeeth GU C 20 s. 454) , ","*planeta mästare , "]},{"a":"planeta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planet. \" alla stiärno oc planeto \" Bir 3: 57 . MP 2: 88 . ST 34 . Su 137, 171, 289 ."],"f":[]},{"a":"planete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= planeta. \" tolff planeta tekn \" Al 191 (möjl. att föra til planeta). sagdho at en planete war godhwilioghare än annar MB 1: 416 . \" trodho a manan oc andra planeta \" ib 497 . \" aff fiärdha planeta ib 67. dagha hawa nampn aff siw panetum ib. \" Bir 2: 265, 3: 471 (de tre sistn- ställena kunna äfven föras till planeta). "],"f":["planeta stiärna"]},{"a":"planilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. utplånande, radering. än the (ɔ breven) kundo befynnas i nogra motto fforwendh antige meth planilse eller scriffwilsse sidhan the wordo fförst aff nyo scriffwen ok ordinerat SJ 2: 319 ( 1472) . Jfr afplanilse."],"f":[]},{"a":"planka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgiva med skyddande plankverk, befästa med plankverk. plankade them (städerna) til landzens wärnan MB 2: 271 . \" lot stäket plancak oc grafua \" RK 2: 9155 . loot them (skeppen) planka wel om kring ib 1: 4226 . tahger mz sik mykin här, badhe örs oc plankadha waghna MB 1: 270 . \" örlöghx waghna plankadha mz (trol. för som, ss läses på motsvarande ställen Cod. B 556 och \" ST 335 ) borgher fulla mz folke ib 315 . \" uppföra skyddande plankvrk. ther loth han bade plancka oc grafwa \" RK 2: 8903 . ib 8993 ."],"f":[]},{"a":"planka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["omgiva med skyddande plankverk, befästa med plankver. menio . . . planka oc tilreedha GU C 20 (hand 2) s. 133. meniatus . . . plankader bygdher oc ympnogher ib."],"f":["-ader )"]},{"a":"planka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , stängsel av plankor. ath han wlff scal göre kalgarden pa malmen swa godh medh plancker, som han hanom annamede STb 2: 216 ( 1487) . - plankverk. ss befästning. murana waro aff clarasta gul, alla plankor oc wärna aff dyrasta stenom Prosadikter (Barl) 80 . \" stadhin är starkir mz mwrom, tornom ok plankom \" SpV 586 ."],"f":["-or . ","plancker STb 2: 216 (1487) ), ","plank"]},{"a":"planka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["planko thili?","planka- )"]},{"a":"planta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planta. SpV 20 ."],"f":[]},{"a":"planta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planta. \" planta nya plantor \" Bir 3: 346 . ib 2: 104 . KL 321 . Ber 19 . "],"f":["-or . ","-är Bir 2: 104), ","planto qvister","planta- )"]},{"a":"planta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) planta, plantera, nedsätta el. nedlägga (en växt ett frö o. s. v.) i jorden. eg. och bildl. plnata nya plantor Bir 3: 346 . än nokor lilia ware plantadhm hulkin mz threm rotom fäste sik j iordhinne ib 4: (Dikt) 248 . planta trä Al 7013 . Bir 3: 65 . Fl s. 96 . KL 216, 283 . Lg 93 . \" thäs hälgha korsins trä var plantat i iomfrunna bryste \" KL 350 . thesse blomstrin äru alle vtwalde män . . . hulke som waro plantade j wärldinna yrtagardh Bir 1: 179 . \" vm han (stenen i dactili frvct) sätz ok plantas j feta iordh ib 132. \"","2) odla. \" hwars viingarsins viin smakar af thy landeno som thz är plantat (plantatum) vti \" Bir 1: 247 .","3) plantera, förse med växter, äfven anlägga (vingår o. s. v.). öster i wärdlina hafdhe gudh siälwer plantath (plantaverat) paradiis MB 1: 158 . \" han plantar gudz vingardh \" Bil 214 . \" thässa vingardzsins, thz är alra idhra endräktoghe sämio. hulka herrans höghro hand plantadhe stoor nidhirkastilse oc fordäruilse (grandis vinæ hujus, quam plantavit dextera Domini, nostræ, scilicet omnium umaimaitatis demolitio) \" Bo 137 .","4) grunda, inrätta. \" stiktta oc planta tässo regulam \" Bir 4: 117 . - refl. plantas, uppdragas, framväxa, framkomma. blomstris iordhen mz grönt gräs, oc sädhe oc frwktsamom träem äpter sit kyn mz natwrlike sädhe, swa at et maghe plantas oc wäxa aff andro MB 1: 156 . - Jfr ater-, be-, in-planta, samt nyplantadher."],"f":[]},{"a":"planta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) planta, plantera. \" sero . . . ssaa oc plantha . . . consero . . . plantha \" GU C 20 s. 572 . SpV 21 . - nedsätta, nedgräva (påle o. .d.). pangere . . . paala ok blantha (trol. hörfel för plantha; jfr Cathol.: jnuenitur etiam pango pro palum figere vel plantare) GU C 20 s. 404 . - Jfr inplanta."],"f":["blantha GU C 20 s. 404) , "]},{"a":"plantan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planterande. con[si]cio . . . planthan GU C 20 s. 572 ."],"f":[]},{"a":"plantare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr träplantare."],"f":[]},{"a":"plantare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planterare. \" olitor . . . kaaldragore ok plantare ok dyngio dragare \" GU C 20 s. 379 (möjl. snarast att fatta ss en ssg kalplantare)."],"f":[]},{"a":"plantera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) planta, plantera (växt, frö o. d.) eg. o. lbildl. SpV 20, 21 . hionlagx liffs blomstir planteras ok framfödhis enkannelikast a trätighinde areno ib 347 . \" til en godhan bonda . . . tillhöre . . . wita hwath som tyänar saa äller plantera j hwaryom stadhenom \" PMSkr 194 . XV dagha äffther wintyhren skal jngen wis akerman saa ärya äller planthera nokor trä ib 199 . ib 310, 312, 314, 315 o. s. v. 2) plantera, förse med växter. . . . ok planteradhe jak wingardhin soeth SpV 20 . wjngardhen när han är wngher och rwmpth panteradher PMskr 315. ib 324 ."],"f":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"plantera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) = planta 3. jak gaff idher vingardha, oc olya gardha hwilka j ey planteradhen MB 2: 64 . \" stadhen abel hwilken planteradher är mz vinträ \" ib 108 . \" haffdhe . . . en . . . trägardh, hwilken planteradher war mz ädlasta roser oc lilyor \" Lg 3: 279 ."],"f":[]},{"a":"planteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planterande. rosinna planteran (plantatio rosæ) är the hälghe siälinna omskipte SpV 20 . ib 21 . \" ath man wille lätha flere (ɔ grenar) wäxa til ath affskära framdelis til planteran j the andro aareno \" PMSkr 312 ."],"f":[]},{"a":"planterande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr träplanterande."],"f":[]},{"a":"planterilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["j försto plantherilsommen (i en vingård) är haffwandis största rökth oc athwakth PMSkr 312 ."],"f":[]},{"a":"plantering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planterande. rosennas plantheringh (plantatio) i ierico JMÖ 144 . PMSkr 325 ."],"f":[]},{"a":"planterning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planterande. bildl. synda bätringh är syndena nederffal . . . hymerikis planterningh JMPs 306."],"f":[]},{"a":"planz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dans, lustbarht, nöje. wärsthir (trol. för valskir) planz gör blidhan danz (agmina lecitie citant celeres balarie; denDanska texten hos Peder Lolle har: walsker plandz gør glader dandz; Chr. Pedersen har den, ss det synes, bättre läsarten: valsker dantz gør glader plantz) GO 65 ."],"f":[]},{"a":"plaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plåster. \" scal man taka hwslök oc en näffua mz salt oc thz hwita aff thry äg oc hwetemiöl oc stöta thz til saman oc göra ther aff plastir \" LB 1: 97 . ib 2: 9, 64, 65, 3: 35, 53, 54, 5: 77, 7: 4, 99, 8: 43, 45, 46 . guz ordh äru ande[le] k plaster som läkia siälenna sar Bil 186 . MP 2: 137 . Bir 3: 49, 4: 55, 160 . Jfr dragha plaster."],"f":["plaaster Bir 4: 55 ; LB 2: 64 . ","plaasther ib 65, 7: 4 . ","ploster ib 8: 43, 45, 46 . ","bloster ib 3: 35 (jfr s. 146). ","plastrith ib 3: 54), "]},{"a":"plaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plåster. STb 4: 51 ( 1505) . \" o sancta birgitta . . . thu samman blandadhe syndogha folkeno syndabättringennas plosther (confesti . . . emplastrum penitencie) \" JMÖ 139 . Jfr träplaster samt läkeplaster SDw 1: 798."],"f":["plaaster STb 1: 397 (1482) . plasther JMÖ 139 ),"]},{"a":"plasterilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tridye jmpilsen är görandis tha trän löpnas barken takandis oc skärandis firakanth wm kringh thär nokor knoppa sihter pa träno oc swa lika storth aff barkenom flaa aff the andro träno oc strax fälle then barken mädh knopponne j samma stadhen oc kallas en plasterilse PMskr 326."],"f":[]},{"a":"plastra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) behandla med smörja el. salva, smörja, plåstra. delino . . . slätha dräpo plaasta ok plaastran affstryka GU C 20 s. 173 . PMSkr 326, 327 . \" swep järnith j eno stykke aff getaskin . . . oc sidhan plastra en linnen klwth thär wtan wm kringh mädh leer wäl tyokth \" ib 429 . 3) rappa, putsa. item . . . gaff jach mattis mwremestare, for han . . . plaastra[t]h stwgen HLG 2: 60 (1517). - Jfr mällomplastra."],"f":["plaastra )"]},{"a":"plastra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bereda till plåster? hwr hon (örten) warder drukken ellir plastrat ok swa wppa lagd LB 3: 78 ."],"f":[]},{"a":"plastran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smörja, salva. \" delino . . . slätha dräpo plaastra ok plaastran affstryka \" GU C 20 s. 173 ."],"f":["plaastran )"]},{"a":"plastring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = plastran. linitura p p hwit lymbningh och plostringh GU C 20 (hand 2) s. 89."],"f":["plostringh )"]},{"a":"plat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alldeles, helt och hållet. tha arffuingen gielden hörde, gik han plat aff och wiederzade bade arff och gieldh STb 2: 610 ( 1492) . pa hans larenssons wegna som plat pa sänghen ligger SJ 2: 239 ( 1493) . \" the ware bade offuer sich drvchne, swa ath schipperen lagh plat liggiende pa ghatan STb 3: 131 (1493). \" ib 293 ( 1496) . \" schulle alt thera mellen ware plat offuerhalit \" ib 4: 10 ( 1504) . huilket . . . peyter . . . kende sigh plat altzamantz annameth haffue ib 91 ( 1505) . ib 92 ( 1505) . the skole garden haffua j theris liffs tijdh . . . ok epter begges theris dödh plat til gillet ib 98 ( 1505) . ath hon haffuer sigh plat medh thöm jngiffuit jn til thöm j sin lyffs tijdh ib 117 ( 1506) . ib 263 ( 1512) . platt, alls. med följ. negation. stadin är henne nw plath inthet skyllig Stock Skb 297 (1513, Skip) . med föreg. negation. han . . . wiste jnthe plath aff them som jnne wid staden lago Troj 27 ."],"f":[]},{"a":"plat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alldeles, helt och hållet. gaffue the . . . borgemestrom oc radit thette ärande plat i hender SJ 359 ( 1469) . \" wara plat efter konungens vilia \" RK 2: 9508 . \" mig platt fördherffua ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 260. platt öde \" ib s. 267, 273, 279, 280, 3: (sista forts.) 4912. SO 199 . BSH 4: 150 ( 1491) . - platt, alls. med följ. negation. sagde alle plat ney HSH 20: 57 ( 1506) . \" ville plath inthe höra eller lydhe allo the scriffuilse \" BSH 4: 111 ( 1486) . plat inthe är offwer ib 5: 11 ( 1504) . \" wij haffue plat alsinghen fodringh \" HSH 19: 117 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"plata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. jämn yta, jämn el. platt metallskifva, plåt; af metallskifvor el. plåtar sammanfogad och bröstet skyddande betäckning, bröstharnesk. SD 1: 740 (vid 1280talet). muzam cum plata ib 2: 280 ( 1299) . armaturam meam cum torace platæ et lædæner (för lændæner) ib 338 (1301, gammal afskr.). ib 3: 17 ( 1311), 287 ( 1316) o. s. v. lego . . . vnum plato cum singulis aliis armis competentibus . . . vnum plato supertectum nigro panno ib 5: 191 ( 1343) . \" ens man´s vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold \" SR 26 . petrus . . . gaff thik brynio älla panzara än iak . . . skal giua thik plato (thoracem) Bir 3: 375 . \" j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samanföghia \" ib. \" brynio oc plato läta the liggia \" MB 1: 135 . \" haffdo thera plator aff sik lööst \" RK 1: 869 . margh plata bleff ther ospent ib 893 . \" hielma plator ok panzere \" ib 103 . \" myn hielm myn brynia ok myn plata \" ib 307 . \" harnisk ok plator \" ib 2346 . \" man saa ther margt eth harnisk blangt ok margha gäwa plato ny \" ib 2660 . \" badhe skiold oc plata brast \" Al 9272 . ib 9331 . Iv 3125, 3400 . \" munkenom biudz at hafwa kuwlin. riddarenom biudz hardhare som är brynian älla platan \" Bir 1: 383 . \" vakn . . . mz hulko han värna kroppin swa som brynia älla plata älla tholik thing \" ib 3: 115 . OB 212 . "],"f":["plato kniver , "]},{"a":"plata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lappa. \" henna kädhe waro fatik, rifwin oc platadh oc ila farin \" ST 292 . gak . . . ok plaata ok saman sömä thynne dotters kadrins kiortell Lg 3: 550 . \" aff gamblom ok platadhom kiortell ib. \" ib 548, 549 . Su 143 ."],"f":["plaata . ","-a ) , "]},{"a":"plata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" clauus plata \" NMU 1: 117 ( 1440) . ","2) lapp. \" assumentum . . . plaatha marci 2 \" GU C 20 s. 41 . - Jfr hiälmplata. "],"f":["plaatha GU C 20 s. 41 . ","plåttha Troj 130 . pl. blator Inv cur Tynnelsö 1 ),","plato skärf (plaata-). n. en av de metallskivor el. plåtar varav bröstharnesket var sammansatt. hamus plataskärff ok footh angil GU C 20 s. 327 . ","*plato slaghare","plate- . ","-slägere . ","-slager )"]},{"a":"plata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lappa. \" pictacium . . . breuis epistola et modica . . . vnde pictaciatus . . . platader \" GU C 20. s. 444. peder mwremestare ii höre, för han platare (fel för platade) i larens andres hws HLG 2: 136 (1525)."],"f":["-ader )"]},{"a":"plater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skoplater."],"f":[]},{"a":"platter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["platt. \" en kista medh plat lok \" ATb 1: 227 . (1456?)."],"f":[]},{"a":"platz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vedermöda, obehag, svårighet. \" j plass och befröffuilse Stb 4: 51 (1505). ok en skla jak haffua plass at iak kan faa swa mykkit höö faalt swa som jak kan hielpa fädh fram med \" GPM 2: 290 ( 1508) . . . . hadom wij plass fför en wij komom them aff clostreth och i eder tienisth ib 2: 328 ( 1509) . - mädh platz, med svårighet, med nöd. hwicket iach haffuer med stort platz kommeth them til at . . . GPM 2: 330 ( 1509) . mädh plas oc mödho JMPs 468. 2) oro, oväsen, gräl. dragaren skal ok sättia borghan, som platzet forst begyntes aff STb 2: 89 ( 1485) . ib 148 ( 1486) . oppa thet at ekke platz eller twedrect skal skee her inne i staden HSH 18: 116 ( 1497) . - bråk, trakasseri. . . fore minä stora nödh ok skada, som jak hafde for dauidhz plaz FMU 4: l83 (omkr. 1455)."],"f":["plaz . ","plas . ","plass )"]},{"a":"platz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vedermöda, obehag, svårighet. \" kenne gud then möde och platz vy hade tiidh \" FM 602 (1512?). ib 603. thet skal vel waara plas ath faa skattesölffuit rederliga vth i thenne omgang DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). lithet actade han thet platz MD 505 . \" han wille swänskom göra plaz \" RK 3: 3160 . hadhe wij stort paldz ther medh BSH 5: 136 ( 1507) . haffue vi stort plas med thette folk ib 154 ( 1507) . ib 269 ( 1508) . wi haffue . . . icke vthen stort palssz beweckt honum tiil friidh ib 259 (1508, samt. afskr.). - mädh platz, med svårgithet, med nöd. wor skip kunno ey hem kome för än nw strax oc med paltzs BSH 4: 5 ( 1471) .","2) oro, oväsen, gräl. \" hvelken broder som platz gör i stempno \" SO 111 . ib 99 ."],"f":["pladz . ","plaz . ","plas BSH 5: 154 ( 1507) , 269 (1508); DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). plassz SO 99 ; BSH 5: 259 (1508, samt. afskr.)), "]},{"a":"platz","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"platz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trakt, sida. alle amorreorum konungs som boddho öffwir iordhans flodh til wästra plazcen (ad occidentalem plagam) MB 2: 12 . ib 35, 37, 38 . standandis . . . widh wästra platzsen widh staden hay (ad occidentalem plagam urbis Hay) ib 21 . ib 136 . \" liggher . . . nagot til östra platzsen widh wäghen (ad orientalem plagam viæ) \" ib 140 . ib 33, 41, 48 . \" thzta är platzen mote halffwit (plaga contra mare) til wäster \" ib 49 ."],"f":["paltzen . ","platzsen . ","plazcen MB 2: 12, 33), "]},{"a":"platz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MB 1: 158 . \" vpa then paltz ther konungen hiolt \" RK 1: 1442 . Lg 3: 457, 460 . oppa tranggan platz ib 156 ."],"f":["pladz Lg 3: 460 . ","plaadz ib 457), "]},{"a":"platza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med prep. mädh. \" tha han swa plazade medh magnus skaak ällir sla ällir fegda hanum \" ATb 1: 135 ( 1460) .","2) väcka tist om? noghen . . . som ffornempde tompth vylde klandhre eller plasse KTb 119 ( 1523) . - med prep. pa. forbiudher jach alle hoo the hälsst äre . . . emoth thenne myn dom ath hindhra plassze pa forⁿᵉ jordh ATb 3: 234 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"platza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oroa. \" them . . . platza eller bedröue \" SD 2: 13 (öfvers. i nyare afskr.). the swenske monde them plasse och möde RK 1: (Till. till LRK) s. 247 . FH 5: 177 ( 1449) . HSH 24: 30 ( 1512) . BSH 5: 543 ( 1514) , 597 (1518)."],"f":["plasse )"]},{"a":"pleting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prat? swa at the sig emellom monge hande disputacie oc pletinge ther utdrage HSH 16: 25 ( 1526) ."],"f":[]},{"a":"plikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. eg. förbindelse, gemensamhet, ordning. ","1) disciplina, ordning, tukt. vndir daghlike klostersens plikt KL 254 . \" vndir gudz rätuiso plikt (disciplina) \" Bir 3: 451 . renlifsins plikt ib 2: 172 . \" i gudhelikca älskelikhetz plikt ok hita \" ib. \" mz reghlonna plikt \" ib 3: 86 . \" j sama sidhom oc lydhno oc plikt at liffua ib 4: 95. \"","2) tukt, tuktan, näpst. \" taka näfst och plikt \" Ber 63 . ib 60, 61 . Su 416 . \" som här i wärldenne enga plikt wilia lidha mz gudhz sönom (a flagellis filiorim excipiuntur) \" ib 133 . - bot, penitens, späkning. taka plikt for sina synde KL 118 . hiolt alla plikt (pænitentiam) ib 208 . \" hardh plikt til synda bätring \" MP 1: 91 . ib 214 . \" för än kötit är tampt mz atirhalz plikt \" ib 2: 260 . \" marsken gaff them venscap ther vppa at the scullo lidha plight och mödha fasta och böta effter the dödha \" RK 2: 4830 . \" wt kräfwia wärdogha plikt (pænitentiam) ok bätringh af honom \" Bir 1: 59 . \" sätin mik tholka plikt (pænitentiam) j vilin \" ib 2: 23 . \" likamans plikt oc atirhald \" Lg 818 . spardhe ey sinom likama aff plikth ok knäfallom VKR VIII . - straff. hawi the samu plikt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669, 670, 5: 606 ( 1346). forgifuir han . . . thesse hems script ok skiärsla eldz plict Bil 265 . heluitis plicht MD 18 . \" skapadhe han för pliktina, än adam syndadhe \" MB 1: 59 . \" plikt eller pina skulo fölghia syndinne \" ib 136 . ib 101, 131, 143, 346, 347 . \" the plikter oc plaghor som gudh lagdhe ower mannin for syndina \" ib 129 . \" nakra plagor oc plikther, mz hwilkom syndara oc ilgärniggis män her pliktas \" LfK 116 . at . . . miin salika siäl skuli ey i nakra plicter älla plagho ther fore koma SD NS 1: 563 ( 1406) . \" tha the wth röna wärdzskylloga plikt aff myna swärde M 2: 153. stande plikt \" EG 64 . ","3) plåga, qval, lidande? hurw thu i hafwith sa the troll oc margha handa pinor oc plikt A 9769.","4) sätt (jfr Mht. phlith). mädh enne plikt, med det samma, på en gång? mz enne plict fingo twe böter Lg 3: 254 . Jfr lima-, synda-plikt."],"f":["plight RK 2: 48309 . -ir),"]},{"a":"plikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (Mecht. 161) L.","1) disciplina, ordning, tukt. \" spiritualis discriplina thz är andelikit plikt \" Mecht 161 . 2) tukt, tuktan, näpst. - bot, penitens, späkning. huat siger tu aff thöm som staa j plikt fore openbara synder SvKyrkobr (Lucid B) 196 . - straff. wiid riksens hämpd ok plikt Svartb (Skokl) 529 ( 1477) . - Jfr lima plikt."],"f":[]},{"a":"plikt f","b":[],"c":"","d":"","e":["plikt, täckt utrymme i för el. akter på för övrigt öppen farkost. Jfr: han lagh ffram j badzplicthene och soff STb 4: 210 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"plikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tukta, näpsa. \" i thesse stridhene (ɔ mot skörlevnad) kan engen bätir winna: vtan han fly all til fälle, oc plictar idkelika sin krop \" Hel män 134 . "],"f":["plikta sik . 2) förplikta sig, förbinda sig. - part. pret. ss adj. pliktg, skyldig. skla niclis . . . fförnoie niclis andersson sin fulle frackt, som han honum plichet är STb 4: 193 ( 1511) . ","plikta sik til , förplikta sig, förbinda sig. vi vilia plikta os til ath swara ther til til rätta ATb 1: 352 ( 1471) . - Jfr be-, tilplikta samt opliktadher."]},{"a":"plikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tukta, näpsa. \" them iak älskar them iak oc straffar oc plictar (arguo et castigo) \" MB 2: 339 . Su 252, 321. Lg 3: 513 . - straffa, war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plickta synde Bil 458 . MB 1: 59, 440, 441 . LfK 116, 146 . ","1) späka sig. wi . . . plictom oss mz fasto oc atirhald oc kropsins twingd Lg 3: 507 .","2) förpligta sig, förbinda sig. sik plictade . . . äwinneliga blyffua vydh suerige mz tro RK 1: (sfgn) s. 173 . \" pliktom wi os tel ath giwa klostreno . . . twa löpa smör \" SD NS 1: 435 ( 1405). plicter jac mik äller mina arwa til at widherlägge henne swa goth gooz i stadhin ib 519 ( 1406) . ib 20 ( 1401); de tre sistn. ställena kunna föras till plikta sik til. "],"f":["-er SD NS 1: 437 ( 1405), 519 ( 1406). imfp. -adhe. part. pret. -ter: för plikt Fl (Cod. C) 674 (i rimsl.). imperat. plikta Su 321 ), ","plikta sik , ","plikta sik til , förpligta sig, förbinda sig. plitter (för plikter) jak mik til äller mina arwa ath byredha kirkiunne sina penninga ater SD NS 1: 437 ( 1405) . - Jfr be-, for-, til-plikta."]},{"a":"pliktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bepliktan."],"f":[]},{"a":"pliktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr be-, til-pliktilse."],"f":[]},{"a":"pliktlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr opliktelika Sdw 2: 167."],"f":[]},{"a":"pliktliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr opliketeliker Sdw 2: 167."],"f":[]},{"a":"pliktliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig. \" som pliclict är \" SD 5: 563 ( 1346) . \" mina ödmiickth och plechteleke tro och ty[e]nissth nu och altijdh til sänth med gud \" BSH 5: 81 ( 1506) . ib 196 ( 1507) ."],"f":["plechteleker: -leke BSH 5: 81 ( 1506) . ","plechteleker: -leke ib 196 (1507)),"]},{"a":"pliktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bepliktning."],"f":[]},{"a":"pliktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forpliktning."],"f":[]},{"a":"pliktogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["plightogha . ","plycthogha . ","-ar ) , ","plikogha sik , förpligta sig, förbinda sig. plycthoghom wi os hanom swa goth gooz fore i sama stadh at liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) . wilkora jak mik ok plightoghar tel ath giwa then forscrefna erlikom frvm the forsrefna tolf marcher ib 2: 118 ( 1409) ."]},{"a":"pliktoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tuktan, näptst. \" tok hon guz pliktogha mz starko thulumodhe \" Lg 3: 513 ."],"f":[]},{"a":"pliktogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","hwar til the ärä pliktoghe Gers Frest 59 . \" ath hwar menniske . . . weth . . . hwars tyl en är pliktogher ok hwar til ekke \" ib. \" ärom vi fadhir oc modhir pliktoghe til thera fordhan \" Bo 62 . \" ängom ärin ij nakat pliktoghe. vtan at i skulin inbyrdhis älskas \" ib 78 . thz är ok thz eenga ther vi ärom honom pliktogha ib 131 . \" finnas kostreno nakat wara pliktoghe \" SD NS 1: 415 ( 1405) . \" giffuen io konungenom sin skat. som i hanum mz rätte plichtoge ärin \" Di 143 . skola the xij . . . the danska eth fängilse plictoge wara (vara Danskarne skyldige att underkasta sig fängelse) RK 2: 8180 . \" thet fengilset som han mik aa rätz wägna plictogher war \" SD NS 1: 226 ( 1403) . \" ärw ärffwingana jnthe pliktoge them \" PM XVI . \" är han plictoger i companjth eth halfft pund wax \" SO 107 . \" the gield oc schuld ther . . .porse geet . . . oc hans arfua . . . hafua mik nokot vm plictughe warit \" SD NS 1: 101 ( 1402) . kennis . . . mic aff rette geskyld plictoghan vara . . . magnuse ragwaldsson . . niotighi march ib 338 (1404, nyare afskr.). MB 2: 242 . ","2) skyldig (till straff), hemfallen. til äwärdelikin dödh pliktoghe Su 235 . skyldig, saker (till brott el. synd). til otalika syndher pliktogher Su 184 . VKR 8 . ","3) skyldig, tilbörlig. \" mz plictoghe wördhning \" Lg 3: 207 .","4) nödig. \" thenna foresagda andelika smakin oc then indre siälinna sötme är ey pliktogher til thronna stadfästilse (non est fidei debitus effectus) \" Su 300 . - Jfr be-, for-, skatpliktogher."],"f":["plichtoger . ","pliktok (f.) Gers Frest 59. plichtock SO 196 . ","pliktugher: -ugh Bir 3: 321 . ","plicugher SD 5: 561 ( 1346); -ughe VKR 8 . ","plichtugher: -ughe ib 30),"]},{"a":"pliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) pliktig, skyldig (att göra el. giva). JämltlDipl 141 (1389). tha forma iak oc gither ey til fullo takkat oc han (ɔ Jesus) loffuat oc ärath som iak plittoger oc werdskylduger er KTb 115 ( 1393) . the sextio (60) marcker som . .. jenis geeth war henne plitogher SJ 2: 30 ( 1477) . \" hustrv margit är plichtik at sware til all gieldh Stb 4: 89 (1505). \" Stock Skb 306 (1530-33, Skip). 2) skyldig (till strafff), hemfallen. wi äre alle pliktoge dö Gers Ars 4 . thy äru all barnen mz adam plictoge til syndh ok pyno SvKyrkobr (Lucid B) 190 . 5) berättigad. hwat cristoffer pa jomfrw bigitte forscriffne kostwer tha är han plichtogh fult haffua i gen hwat han vtlegger i alle matte SJ 2: 244 ( 1504) .","6) tillkommande ngn ss plikt el. pant. tha skwla the bätre tingen wara pliktoge skiparenom swa ath köpmannen ma ey sälya them för än skiparen är betaladher PMSkr 38 . - Jfr be-, for-, til-pliktogher."],"f":["plochtogh SJ 2: 244 (1504) . plictigh Stock Skb 306 (1530-33, Skip). plichtik (f.) STb 4: 89 (1505). plittoger KTb 115 ( 1393) ),"]},{"a":"pliktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["pligigheett )"]},{"a":"pliteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krångligt el. besvärligt arbete? vi haffue dock hört ath för:de prebende är behindrat aff doctor zetseldo i room oc ville swadant pliterij till ewentyrss mere ksote än prebenden kwnne ränthe HSH 14: 80 (1525? Brask)."],"f":[]},{"a":"ploghbilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plogbil. SD NS 1: 674 ( 1407) ."],"f":["plogbiil SD NS 1: 674 ( 1407), "]},{"a":"ploghbilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plogbill. . . . hedningana, hwilke . . . waro the mz enghom lästins plogbiil, thz är gudhelikom kännedom brwkadhe SpV 49 . Jfr plogs bilder."],"f":["plogbiil SpV 49 ) , "]},{"a":"plogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plog. \" ärwodha iordhina . . . mz plogh oc harwo \" MB 1: 135 . liffwa badhe widh ardher oc plogh Al 7054 . lagde mark sölff a hwan plogh RK 1: 3316 . SD NS 1: 674 ( 1407) . - Jfr trädhis plogher."],"f":[]},{"a":"plogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*plogs bilder","plogxbil ATb 2: 302 ( 1486) ), "]},{"a":"ploghiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plogjärn, plogbill. \" the spurdho en kotkarl ätha a sinum akre ok hafdhe sit ploghiärn at bordheno \" Bil 470 . MD 103 ."],"f":[]},{"a":"ploghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plöjare. Bil 373 ."],"f":[]},{"a":"plokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) plocia, rycka (af; hår el. skägg). vellicare, plucca GU 8 . \" onth är at plukka haar aff loffwa \" GO 848 . plukkadhe aff honum skäggith Lg 3: 80 . BtRK 345 (1490, org.) .","2) plocka, genom plockande beröfva fjädrarna. skal han . . . plokka (deplumabit) enfalla gässena Bir 3: 333. tak ena naatbakko oc plukka rena LB 10: 7 .","3) plocka, afplocka, hämta. frwktena plokka RK 1: (Albr) s. 209 . ","4) plocka, slita, plundra. \" ä huart däner i landet wända sa plockades aff then i alla ända \" RK 2: 8928 . - Jfr ut plokka."],"f":["plukka . -adhe, "]},{"a":"plokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) plocka, rycka (av hår el skägg). hans wärdogha skäk wart plukkat oc hardraghit Mecht 191 . SkrtUppb 281 . han . . . wardh swa omögelica kinpustadher hardraghin oc plukkadher ii sit skäg ib 295. 2) plocka, genom plockande beröva fjädrarna. plokes alla fyädrana aff hoffdeno oc wndhy wingommen PMskr 257. 4) plocka, slita, plundra. han rijctas medh thett han plockar aff almogen PMskr 675 (avskr.). ib 694 (avskr.). 5) hacka. plockada fincher Brasks Matordn 6 . Se under finke el. finker s. 157. "],"f":["-adhe . ","-adher . ","plukka . ploka: -es PMSkr 257 ),","*plokka sik , plocka sig, avlägsna fjädrar, ohyra o. d. om fågel. PMskr 257. tha gither ey höken skitith oc . . . altid plokkar sigh bak mädh näbbenom ib 274 . - Jfr afplokka samt o-, smaplokkadher."]},{"a":"plokkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"plokkeri","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["pluckeri . ","pluckari . plokrÿ, n. småplock, småsaker. wistes per olsson . . . aff by ffor pluckeri, han hade stulith STb 2: 187 ( 1487) . ib. til färsk math och anneth smat plockerij BSH 5: 190 ( 1507) . " her hans sigurdi för löff och gräs, bägharemesa och lius och annath plokrÿ HLG 2: 21 (1511). ""]},{"a":"ploma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äggblomma, äggula. \" plommor aff äggiom \" PM 65 . Jfr ägploma, äggia bloma."],"f":["plomma )"]},{"a":"ploma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plommon. \" krikon oc plomon \" PMSkr 341 . plomona trä plantheras aff stenommen som ärw jnwertis j plommonen ib. "],"f":["*plomon (plommon), ","*plomo trä , ","*plomona trä , "]},{"a":"ploma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plommon."],"f":["plomo kiärne","plomokärne )"]},{"a":"plomkiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plommonkärne. \" taka . . . plomkärna \" LB 1: 98 . Jfr plomo kiärne."],"f":["plomkärne )"]},{"a":"plompa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" plompa ut, plumpa el. plumsa ned, tungt och med buller falla i vattnet. the plompade vt som andra hunde RK 2: 8971 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"pluggadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. försedd med plugg el. pluggar, fäst med pluggar; hopflickad? \" win j flaskor gambla oc klabbadha osynliga förstötta oc pluggada (utes vinarios scissos atque consutos) \" MB 2: 24 ."],"f":[]},{"a":"plugger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plugg, tapp. \" boris eth hol wppe mith j bolen oc slaas thär jn en plwg aff rotenne giordher \" PMSkr 343 . Jfr träplugger."],"f":["plug )"]},{"a":"plukka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se plokka."],"f":[]},{"a":"plukka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se plokka."],"f":[]},{"a":"plump","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst.? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 101."],"f":[]},{"a":"plumpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blanda, förfalska. \" ath the ecke hade plumpat eller fal[l]skat theris výn, gubijn eller pöytho jnguith j rynszke vyneth STb 4: l140 (1506). - förfalska (räkenskap o. d.). thet han . . . aldreg skreff nygian räkinskap pa arghet ellir plumpade nokon tidh i sina dagha \" ATb 2: 126 ( 1478) . \" at han aldregh falskade räkinskap ellir plumpade nokon tidh \" ib 146 ( 1479) . Jfr oplumpadher."],"f":["-ade )"]},{"a":"plumpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr oplumpadher."],"f":[]},{"a":"plundervara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småsaker, kram. \" swa maghen j kräffya herr anders . . . syäandis honom thet ath betala han oss ekke swa fwlth oc wiktogth gwl j gen . . . tha skal han wäntha segh eth bantz breff . . . oc taken thär före jnga andra plwndherwaro äller betalningh \" PMBref 301 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"plägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) taga sig af, behandla, vårda, betjena, förpläga. at han hona swa pläghar (officiat eam). at hon ey at enasto forlatir. vtan vyrdhir alla världina ey meer än thräk Bo 117 . \" plägha thz (ɔ: örsith) väl mz alla nadhä til vatn ok fodher badhe \" Fr 305 . pläghar han thik väl Fl 1210 . \" glädz af at the hafdho varit väl pläghadha (de ipsarum recreatione) \" Bo 90 . mz klede ok kost the pläghadin wäl RK 1: 1298 . ib 2635, 4250, 2: 2633 . Fr 1489, 1533 . Al 356, 1806, 5268 . MD 167 . ST 31 . Su 283 . \" at han them illa skulle plägha \" RK 1: 3928 . ","2) betjena med, gifva, lemna, öfverlåta. at han sin staat ey holla maa vtan the honom till hielpa plägha huar tridie gardh the sielffue ägha RK 1: (sfgn) s. 188 . \" hwar sculde androm pläga (de skulle låta hvarandra njuta) räth oc lagh \" ib 3: 1614 . ib 2455 . \" schulle the jnkomme och plege hwar goder man hwat lagh och reth ware \" FM 181 ( 1504) .","3) egna sig åt skötseln af, befatta sig med. hertogh fräderik plägadhe hunda Fr 55 . ","4) befatta sig med, utöfva, bruka. plägadhe . . . nigromanciam Bil 592 . plägha nakan ondzskap MB 1: 135 . \" plägha likamens losta \" ib 189 . \" är thz alt skälika budhit iwdhom, som the idhnadho, oc pläghadho i sinom skirslom \" ib 502 . plägha kalz oc gaman Bo (Cod. B) 345 . \" rät ridirskap man plägadhe thäre \" Fr 51 . ib 53 . \" at plägha tholkin falskan sidh \" ib 658 . \" hon plägadhe tholka sama iidh \" Fl 596 . pläghar lyghn ok skwalder Al 2724 . \" forgiptilse monde han tha plägha \" ib 9952 . \" at fölgha hans sidhum ok dygdhom. som han plägadhe \" Ber 260 . ib 254, 257 . at thu aflägge alla dylsko. the här til pläghadh är Su 397 . ","5) bruka, nyttja. \" cristit folk pläghar tholikt tekn \" Bil 563 . \" ey vilde fatikdomsins älskare thera handa (ɔ: twäfald klädhe oc fodhradh älla naka owirlöpis älla wtkorlica tilsat) plägha \" Bo 16 . \" at ey jdhnins älla pläghins mange rätte \" Bir 3: 246 . ","6) hafva (sexuelt) umgänge med. the men som ey ville quinnor pläghä LB 8: 46 . ","7) bruka, pläga, hafva för sed. med inf. plägha the än swa at öpa Bil 368 . som ighilbyrst han plägher at göra Iv 4463 . ib 4510 . Fr 1681 . RK 1: 92, 1736, 4153 . Bo 16 . \" folk pläghar þa vm kirkio mäþ liusom ganga \" Bu 8 . \" plägha aldregh fafänger sitia \" Ber 259 . Bil 851 . KL II, 53, 89 o. s. v. Bo 14, 67, 92, 93, 102, 132 . KS 43 (111, 47) . MB 1: 193 . Bir 2: 135, 193, 4: 176 . Fl 1014 . Fr 1798 . Al 2376, 2731 . RK 1: 1248, 3: 3347 . ST 31 . - med underförstådd inf. hwi hon var ey vidher kirkio sua dax som hon förra pläghadhe Bil 917 . Bo 93 . MB 1: 225 . - bruka, pläga. med pass. inf. thet . . . arsmot, som plagher hallas vm prestamotit SD NS 1: 675 ( 1407) . \" j tholiche ofuirflödhelicheit . . . plägha gudhlicha menniskio hierta smittas . . . oc hiertans reenleekir . . . han pläghar ther gerna brytas \" VKR 20 . - i förening med en inf. närmandes sig en omskrifning af finit form. alle the som giorde marsken amoth the plägde fleste illa fara RK 2 . 4418. - bruka, pläga. opersonl. med inf. thz plägde altijdh swa förre wara RK 2: 354 . \" saa aars plegde ther wara myken snyo \" ib 8028 . ","8) ? aff them (fåfänga ord) koma stundomdröfwilse. misthanka. löse sidhi. ok manga andra odygdhe ok mäst them som eet orent samwit plägher (för plaghar el. pläghar och att föra till plagha 4?) Ber 259 . - refl. pläghas, brukas, vara brukligt, vara vanligt. thz (att qvinnor sitta till bords med män) pläghas äkke i them landomen Bo 59 . \" thz pläghas nw ij wärlin fast at herra elska tholik last \" Al 2661 . - opersonl. göris . . . widher säkken en pipa aff trä som widher säkkia pipor pläghas PM 13 . - med inf. naar saa dana ärende pläges ath röra RK 3: 3351 . \" pläghas framga (proceditur) mz fotomen til kropsins nytto \" Bir 3: 68. - bruka, pläga. med pass. inf. annat thz som dödho folke pläghas redhas til grafwa KL 317 . swa som diur pläghas wtbläsas. som flaas skulu Gr 289 . PfN 137 . döra spken, mz hwilken tiälsens dör pläghadis til stängias MB 2: 80 . Bir 3: 470 . \" skulu twa winder wara j them mwrenom tholika som pläghas at haffuas j tholikom clostrum \" ib 4: 83 . - opersonl. pläx at giuas herromen huete brödh Bir 2: 64 . plägha vidher, utöfva, bruka. elskogx bragdh han pläghar widher Al 170 . - Jfr välplägha."],"f":["plagha Al 1806 . ","plägher MB 1: 255 ; Iv 4463 ; RK 3: 3347 ; Ber 259 . ","pläghir Bo 92, 93, 32 . ","plagher SD NS 1: 675 ( 1407) . ","plägde RK 2: 354, 2633, 4418 . ","plegde ib 8028 . part. pret. ","plägha Ber 251, 259 . ","pläges RK 3: 3351 . ","pläx SR 5 ; Bir 2: 64),"]},{"a":"plägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) taga sig av, behandla, vårda, betjäna, förpläga. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 574.","2) betjäna med, lgiva, lämna, överlåta. the wildo plägha äre oc rät alla the ther med nagen rät kunde tiltal ltil them hawa Reuterdahl Kyrkohist III 2: 535 (1436). gak opp iradzstuguna ok pläga mik rät og gör rät for tig ATb 1: 128 ( 1460) . tha staar jach än nw her . . . ok vill plega honom alth thet rett är ok lagin giffua STb 1: 14 ( 1475) . ib 72 ( 1476) , 354, 355 (1482)), 3: 174 (1494).","4) befatta sig med, utöva, bruka. (Djävulen säger:) hor oc elskoga må thu plägha oc gör ey thinom likama trägha Fornvännen 1949 s. 326 (väggmålning i Vendels kyrka 1451). 5) bruka nyttja. stryks järn mädh honom (ɔ adamas) tha wändis thet til himmelstiärnonna som arturus kallas, oc plägas j compas PMSkr 457 . \" emetrem är en dyr sten mädh manga liter som pläghas til ath brwka spoker \" ib 473 .","pret. ss adj. sedvanlig, övlig. celeuma . . . alla handa rop geremie LVIII nequaquam calcator we solitum cleuma cantabit vinbära stötare han skal ey ropa plägath rop GU C 20 s. 93 . - refl. pläghas, pläga. med pass. linf. oc sigx at vppa thöm pläghas saas siex thyni korn Sd NS 3: 448 (1419). - Jfr välpläghadher."],"f":["plegha STb 1: 72 (1476) . plega ib 14 ( 1475) , 354, 355 (1482), 3: 174 (1494). impf. pläghodhe SkrtUppb 350 . ","plägath PMBref 317 ( 1512) . ","plägath GU c 20 s. 93. imperat. pläga ATb 1: 128 ( 1460) . ","pre . ","pläghas SD NS 3: 448 ( 1419) . plägas PMskr 457),"]},{"a":"plägha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se plagha."],"f":[]},{"a":"pläghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr välpläghan."],"f":[]},{"a":"pläghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr välpläghan."],"f":[]},{"a":"pläghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utövare. \" wkirkarla . . . hörrari pläghare \" SvKyrkobr 354 ."],"f":[]},{"a":"pläghsidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = pläghsidher. som gamul plecksyd är ok warit haffuer SO 146 . \" epther gamul plechsidh \" ib 205 ."],"f":["plechsidh . ","plecksyd )"]},{"a":"pläghsidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plägsed. \" huru thz är pläghsiidher \" RK 3: 3348 . ib 260 . LfK 93 . gammal pläghseder SO 213 ."],"f":["pläxsidher RK 3 . 260. pläghsiidher ib 3348 . ","pläghseder SO 213), "]},{"a":"pläghsidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plägsed. \" ljtem bör honum (ɔ klockaren) oc klädha ok affklädha högha altaret . . . tha täss pläghsider är \" ÅK 59 . \" samma dagh sades, tet dragere hustrvn bliffue j theris embete än nw ith aar epter gambel plechsidh \" STb 3: 267 ( 1496) . ib 447 ( 1499) . StÄmb 152 (1504). STb 4: 94 (1505), 5: l209 (1519)."],"f":["-sider . ","plegsiidh . ","plechsidh )"]},{"a":"plätter","b":[],"c":"","d":"","e":["fläck (på ögat). tz drager blodet oc pletterna bort LB 7: 204 ."],"f":["-ir )? m.? "]},{"a":"plätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläck. \" gud gaffue ath jach hade eccke thenna plettin \" STb 1: 265 ( 1480) ."],"f":["pletter )"]},{"a":"plögger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr träplögger."],"f":[]},{"a":"plöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr aplöghia."],"f":[]},{"a":"plöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" eller plöghia MB 1: 136 . ib 135, 250 . MD (S) 265 . - Jfr up plöghia samt oplögdher."],"f":["plöia MD (S) 255 . impf. ","plögde: -is Bil 84 . ","plögþer ) , ","äria"]},{"a":"plöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["plöja. \" til ath ärio oc plöya haffwes oxa PMskr 196. \""],"f":["plöya )"]},{"a":"plöghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aplöghia."],"f":[]},{"a":"podagel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["podager, fotgikt. for podagell LB 7: 286 . \" ted hielper for al podegal \" ib 287 . brynner podagel heet ib. \" ted läkir podagel \" ib 288 ."],"f":["podagell . ","podegal )"]},{"a":"podaker subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[" PMSkr 209 ."],"f":[]},{"a":"podangel subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[" = podaker. PMskr 275."],"f":[]},{"a":"poet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["poet, skald. \" äptir poethans ordh \" SpV 303 . sså plege poeterne löffwas PMskr 684 (avskr.)."],"f":["-er ) , ","poeta (gen. med art. poethans SpV 303 ), "]},{"a":"poika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pojke, gosse. \" at han hardorgh lafrins pöyca \" ATb 1: 31 ( 1455) . - ss tillnamn? jtem gaff iak heyke poyken iiij mark Skotteb 464 (1471-72, Kämn). - Jfr niles rungon poyca FMU 4: 314 ( 1459) . - Jfr skinnara poika Sdw 2: 1297."],"f":["pöyca ATb 1: 31 ( 1455) . med art. poyken Skotteb 464 (1471-72, Kämn)), "]},{"a":"pokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr utpokka Sdw 2: 884."],"f":[]},{"a":"pokkor","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["koppor. \" ted hielper . . . for pockor \" LB 7: 298 . ib 307, 310 . FM 375 ( 1508) . BSH 5: 31 ( 1509) ."],"f":["pocker FM 375 ( 1508) . ","pochker BSH 5: 31 ( 1505) ), "]},{"a":"pokkor pocker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koppor; sylifis. Se Sdw 2: 1280 f. (drängen) ligger aff the pocker GPM 2: 412 ( 1502) . "],"f":["*pokko läkiare","pocke- . ","poke- )"]},{"a":"poliera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["polera. \" en fagher sten hwilken ma slipas oc polieras PMskr 526. \""],"f":[]},{"a":"polleia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lpoleja, mentha puleqium. "],"f":["*polleio qvister","pwlleyo- )"]},{"a":"polleia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["poleja, mentha pulegium Lin. \" pollegium poleya \" LB 6: 284 . pollegium thz kallas plleyia ib 3: 76 . ib 2: 57, 7: 152, 199 o. s. v., 8: 42. "],"f":["polleya LB 2: 57, 7: 152 . polleye (ack.) ib 199 . ","polleyia ib 3: 76, 8: 42 . pleya ib 6: 284. med Lat. böjn. ack. polleyam ib 7: 5), ","polleio bladh","poleya- )"]},{"a":"polnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Polsk. norisker rättir, polinsker, bemisker BtRK 115 ( 1346) . thette polniske sendebudet FM 298 ( 1506) ."],"f":["polinsker )"]},{"a":"polver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pulver."],"f":[]},{"a":"polöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålyxa. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 636 och M. T. Löfvenberg, Contributions to Middle English Lexegraphy and Etymolyg 52. swa fik annan broderen ena pulöxe oc annar ena hand öxe Atb 1: 210 (1465). ath han ey slogh bryggessan medh polyxen STb 2: 321 ( 1489) . "],"f":["pulögx ATb 1: 214 ( 1465)","polöxa nakke , m. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 637. ","*polöxa ände","-ijxe- )"]},{"a":"polöxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålyxa, ett slags stridsvapen med långt skaft nedanför hvars spets är fäst vid ena sidan ett bredt och kort yxblad, vid den andra en hvass nedåt krökt el. ss en halfmåne formad tagg? Jfr Röding, VAH 1: 160 . \" thera polöxer oc pila a thom fräste \" RK 2: 9264 . \" spiwtt och swärd och pylyxer the ey sparde \" ib 3: (sista forts.) 4844 . BSH 3: 46 ( 1452), 5: 63 (1505), 273 (1508). SEG 114 . C polöxar FH 4: 84 ( 1499) . Jfr hellebardh. "],"f":["polyxe BSH 3: 46 ( 1452); SEG 114: -er BSH 5: 273 ( 1508) . ","pulyxe: -er ib 63 (1505); RK 3: (sista forts.) 4844), ","polöxa nakke","plöxe- )"]},{"a":"pomers","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pimpsten. så stånder then wäskan i bergzgruffuone någre måneder, och warder törkat hardh som ett slinder eller pomers PMskr 648 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"pomersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pommersk. RK 2 7357 ."],"f":[]},{"a":"pomeza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pimpsten. \" pumex . . . pomeza \" GU C 20 s. 502 . \" pumicellus lithin pomiza ib. \""],"f":["-iza )"]},{"a":"pomizera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnida el. behandla med pimpsten. pumittare pomizera GU C 20 s. 502 ."],"f":[]},{"a":"pompelrut","b":[],"c":"","d":"","e":[" schal ock engen embetz broder aff guldzsmederne brwcha pomprellwrth vppa nagat forgylth sölffuer SO 158 ."],"f":[]},{"a":"ponen","b":[],"c":"","d":"","e":[" ladhe her electus ponen en lidhen kosthgerdh (po är här kanske = pa; -nen skulle möjl. kunna fattas ss en dubbelt suffgerad form af han) BSH 5: 292 ( 1508?) . Jfr han."],"f":[]},{"a":"popele","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["althæa officinalis Lin. Se Sdw 2: 1281."],"f":[]},{"a":"popeleon subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["unguentum populi, poppelsalva. popeon, en bysse med Ant. av E. Hildebrand i handling 268 i Stockholms stadsarkiv."],"f":[]},{"a":"popelsi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag, apoplexi. \" for icke werk oc popilszie \" LB 7: 338 ."],"f":["popilszie )"]},{"a":"popelträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["populträ Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos TH. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. GU C 20 s. 468 ."],"f":["popil- . ","popul- )"]},{"a":"popirsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Poperinge. IX vlnas poperst wit SD 4: 370 ( 1334) . - n. tyg från Poperinge.. VIII ulnas poperst SD 4: 370 ( 1334) . \" duas vlnas de popyrst \" ib 5: 126 ( 1342) . in . . . duabus peciis pøpirst ib 154 ( 1343) vnum par vestium dictum popærst ib 370 ( 1344) . tunicam poperst ib 573 ( 1346) . ib 637 ( 1347) . \" quod . . . frustum . . . panni popirsk pro octo marcis denariorum in quittanicia huius debiti recipi habeatur \" ib 6: 131 ( 1349) . cum totidem vlnis panni pöpirst ib 135 ( 1349) . VIII vlnas popirst ib 214 (1350, gammal afskr.). BYH 1: 176 ( 1372) . - Jfr langpopirst."],"f":["popirst . ","popyrst . ","poperst . ","popärst . ","pöpirst . ","pöpyrst SD 5: 637 ( 1347) . ","popirsk ib 6: 131 ( 1349)),"]},{"a":"pors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pors, myrica gale Lin. \" affrad 30 händher pors, 1 bastakippa \" VKJ 257 ( 1447) . mirtus ti paarss GU c 20 (hand 2) s. 146."],"f":["paarss )"]},{"a":"pors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pors, myrica gale Lin. \" thiokqwistath oc mangqwistadh trä, ther är pors, som myklo höghre wäxer i iorsala lande, än i hallande \" MB 1: 499 . \" poors (myrtum) brwthä \" SD 2: 24 (öfvers.). myrtus pors, stampader mz honagh hans oss är goth i öron som verkya, porss är god for blodrwna stötter med ätikia LB 7: 146 . grön pors stampadher mz ätikio ib. \" sigher mästare plinius at pors är twäskona hwyt ok swart ok then swarthe är bätre \" ib 4: 353 . ib 2: 32, 42, 4: 350, 7: 5, 11, 243, 8: 43 . \" ferskir pors oc stampadhir wel oc blandadhir mz swrth wiin \" ib 3: 157 . \" thz ööl som wel är brukgit mz pors \" ib 170 . Jfr geta pors. "],"f":["poors )","porsa blomster , "]},{"a":"pors brut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"porsfrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porsfrö. PMskr 228."],"f":["-fröö )"]},{"a":"porskiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärr där det växer pors. GU C 20 (hand 2) s. 145."],"f":["paarss kar )"]},{"a":"porskiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-kär )"]},{"a":"porsknoppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porsknopp. PMskr 357."],"f":[]},{"a":"porslagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dekokt af pors. stamper man porslag mz honogh LB 8: 43 . drikke porslagh ib 3: 170 . "],"f":[]},{"a":"porsolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porsolja, af pors pressad olja. sigh smöria mz pors olyo (oleo . . . myrrhino) MB 2: 1823 ."],"f":[]},{"a":"porsträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porsbuske. \" mirtus thz är pors thrä \" LB 4: 353 ."],"f":[]},{"a":"porstäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porstägt, insamling af pors, rättighet till porstägt. cum . . . micreto wlgariter dicto porstect SD 2: 244 ( 1297) ."],"f":[]},{"a":"porsyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pors. \" porsyrth er godh ffore blodhrinna \" LB 2: 42 ."],"f":[]},{"a":"porsöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porsöl. ss tillnamn. laueres porsöl ATb 1: 4 ( 1451) . ib 2, 3 (451), 5 (1452), 63 (1456), 322 (1470), 2: 329 (1488)."],"f":["porzöll ATb 1: 322 ( 1479)"]},{"a":"port","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["port. \" litem j porthet iii pund korn HLG 3: 110 (1529). item honom, som mwradhe nedana oc bötte portidh \" VKU 68 ( 1553) ."],"f":[]},{"a":"port räyden subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["växten borrago officinalis Lin. Jfr O. Gertz., Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 108. \" augustus . . . ffly huith kaall och port räyden \" LB 478 ."],"f":[]},{"a":"porta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = porter. at sta vidh thässa licammans oc vidhir thoftinna porto (för porta? portis) Bir 3: 245 ."],"f":[]},{"a":"portanär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portvaktare. \" slog portenären porten till for mik \" Di 98 . jder riddere slo hans portener som hans hws gömde RK 1: 2106 . \" portanärins herbärghe vith portin star \" Fl 1026 . ib 1162, 1241, 1292, 1296 . LfK 38 . Di 170 . HSH 20: 190 ( 1507) ."],"f":["porthaner HSH 20: 190 ( 1507) . ","portener RK 1: 2106 . ","portanärin Fl 1241 . ","portaneren Di 170 . ","portenären ib 98 (de tre sistnämda formerna kunna föras till portanäre). gen. med art. portanärins Fl 1026), "]},{"a":"portanär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hemmingh portaner \" SSkb 96 (1503-04)."],"f":["-ner )"]},{"a":"portanäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = portanär. Fl 1802, 1885, 1925, 1940 . Iv 4117, 4168 . RK 1: 3789, 2: 2719 ."],"f":["portanära ib 1925, 1940. portanärä Iv 4117 . ","portajäran Fl 1802 . ","poortenära RK 2: 2719 . ","med art. ortanerane ib 1: 3789 (kan föras till portanär)), "]},{"a":"portare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 2: 211 törde böra utgå; jfr under pottare."],"f":[]},{"a":"portare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare, man af borgerligt stånd. min fadher . . . en portare war MD (S) 279 ."],"f":[]},{"a":"portdraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärare som är förbunden att uppehålla sig i en bestämds stadsport. nar nagra portdragara fiate i sanctj nicolay port SO 204 ."],"f":[]},{"a":"portelin . m. ","b":[],"c":"","d":"","e":["liten port. fölgde honum genom thän portelin Fr 313 ."],"f":[]},{"a":"porter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["potzs KTb 63 ( 1429) . ack. pord STÄmb 80 (1465), 88 (1470)), ","*porta görare , ","*porta iärn , ","*porta las","porte laass )","*porta tal","-taal )"]},{"a":"porter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["port. \" möta sinom bonda wiþ een port \" Bu 4 . \" at öpnom porte \" ib 133 . \" kom wt at portenum \" Bil 106 . \" lätho sik vp siäfue alle portane \" ib 723 . \" lät op portin \" Iv 4119 . \" haffde portin fore them lukt \" RK 1: 3744 . \" taghar the haffdo portin leest ib 3793. \" KS 89 (209, 94) . Fl 1023, 1026 . Iv 754, 781, 782, 4167 . RK 2: 2432 . Bir 5: 95 . Di 98, 125 . HSH 18: 17 ( 1495) . MB 2: 367 . \" thz är ekke annath än gudz hws oc himerikis dör oc port \" ib 1: 219 . \" tronna porter skal oplätas nakrom hedhningom \" Bir 3: 188 . Jfr adhal-, fälle-, ingangs-, iärn-, lön-, löna-, lönda-, löne-, löns-, paradis-, slots-, stads-, talu-, tiälda-, värulds-porter. "],"f":["poorter: poort RK 2: 2432 ; ","poorta MB 2: 367 . -ar),","porta haldare","-hallare )","portavaktare , "]},{"a":"portganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portgång. STb 3: 401, 404 (1498). är husgrv margit til sagt j sten jn til oleff michelsson j hans mwr fore port gangen han formynskade fore for:ne hustrv margit ib 4: 126 ( 1506) . ib 264 ( 1512) ."],"f":["-gangk SJ 2: 187 (1491) ), "]},{"a":"porthaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porthake. HLG 2: 57, 59 (1517)."],"f":[]},{"a":"porthaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porthake. RK 3: 4105 ."],"f":[]},{"a":"porthald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vakt vid port. thet hans porter och dörer haffuä hwar dag standit öpne wthen all porthaall HSH 18: 17 ( 1495) ."],"f":["-haall )"]},{"a":"porthaldare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-hollare: -hollarana Di 125 . ","-hollerre ib 275), M = porta haldare. Di 125, 275 ."]},{"a":"porthvalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portvalv. \" the camera offuan pa oleff anderssons prot hwalff \" SJ 2: 136 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"portiärn","b":[],"c":"","d":"","e":[" . n. = porta iärn. Stock Skb 41 (1518). VKu 147 (1547-49)."],"f":["-jern . ","-iarn )"]},{"a":"portkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["portkonu maþer","portkunu- )"]},{"a":"portlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portlås. \" ith porth laas met hamar oc laas \" Skotteb 117 (1462-63?). HLG 2: 55 (1516), 57, 61 (1517), 69 (1520), 70 (1521). Stock Skb 38 (1517). Jfr porta las."],"f":[]},{"a":"portlidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skjul försett med port. ingredh . . . panssättha . . . ssin källare och källare rwm och porth lydher ATb 3: 202 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"portluka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) porthalfva? jamsköt eraclius kom til portin lukto sik samna siäjfua portlukunar (lapides portæ) Bil 723 .","2) = fälleporter. vtan adhalport skal wara portluka (cataracta) järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn widhiom, ok å iärnom gångande KS 85 (209, 94) . jwi portluka skal wara gap å murenom ib."],"f":[]},{"a":"portnykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portnyckel. \" mikel remars maagh skall haffua porth nycklane til valborga messo Stb 1: 120 (1477). ib 243 (1480). thil jnra södra torn, the som port nyclana haffua \" StÄmb 166 ( 1508) , 181 (1513). Hist. Tidskr. 1: 401 (1509)."],"f":[]},{"a":"portpika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flicka som tjänstgör som portvakt. VKU 24 ( 1541) ."],"f":["-piga )"]},{"a":"portpikka","b":[],"c":"","d":"","e":[" HSH 19: 165 (1506))? f.? portklapp? I par porthpike HSH 19: 165 ( 1506) ."],"f":["porthpike"]},{"a":"portpilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pojke som tjänstgör som portvakt. tha thykker oss äptirscriffna ärffuodhis folk oc ämbitzmän widherorfftelike wara . . . en systra portpilth . . . en brödhra portpilt SvklE 161 (1443). Fyra handl rör Vkl 292 ."],"f":[]},{"a":"portqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portvakterska. VKu 53 (1548), 65 (1552)."],"f":[]},{"a":"portringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portkläpp. HLG 2: 61 (1517)."],"f":[]},{"a":"portruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portmånglerska. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 71 ff. at the hökerskor, mongerskor och portruker skolle ingen makt haffue . .. meth theris hantheren huarke j portin eller pa bron Stb 4: 320 (1513)."],"f":["-ruker ) , "]},{"a":"portrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portutrymme. \" bade skulle the bliffwa vidh portrwmit bade til sin väg til dödhra dagha \" ATb 2: 135 ( 1479) . Stb 3: 135 (1493). SJ 2: 246 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"portstolpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portstolpe. ATb 2: 368 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"portstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["portstuga, vid slottsporten befintlg byggnad. the koma lönlik j portstufwan jn RK 2: 2427 ."],"f":["-stufwa )"]},{"a":"portstova stuffwen. stuen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" portstuga, vid slottsporten befintlig byggnad . . . at sittie ther för rättha i portstuffwen FMU 4: 461 (1476, avskr.) . en karl . . . hade slagit en kar i portstuen her pa slothet STb 5: 201 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"portsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostersyster som tjenstgör såsom portvakterska. Bir 5: 95 ."],"f":[]},{"a":"portsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostersyster som tjänstgör såsom portvakterska. Mecht 294 ."],"f":[]},{"a":"porttalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prat i porten. oskäliken poort talan Bir 5: 130 ."],"f":["poort talan )"]},{"a":"porttorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["porttorn. \" nyklane til porttornen \" StÄmb 203 ( 1522) ."],"f":[]},{"a":"portvarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfver en port såsom försvarsverk anbragt torn? en staþar aldar cristen stor ok starcar mz hundraþ portvarþom (portas; Bil op muradher mz hundrada portuäriom 1020) Bu 508 ."],"f":[]},{"a":"portväria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = portvarþer. Bil 102 0 ."],"f":[]},{"a":"posavalk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["pasavalk )","posavalks öl","passavalks- )"]},{"a":"posi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påse hon tok pusa och slo peningane i birgitta sköth ATb 1: 286 ( 1468) ."],"f":["pusi )"]},{"a":"posi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påse. \" en fatök quinna baþ a väghenom en þera föra sin pusa (saculum). han tok pusan oc förþe \" Bu 173 . \" i fatigha konu pusa \" GO 532 . the glömde bade säk oc posa RK 2: 6201 . \" widher sit bälte bar han altidh en storan pusa medh päningom \" Ansg 247 . \" haff een ärlik posa full ther ij hundradha öra gull \" Fl 1178, \" lät thz j en pusa \" LB 2: 71 . lat thz j en annan posa ib. ib 7: 23, 56, 155, 207, 325 ."],"f":["posse: -a LB 7: 56, 207, 325 . pusi),"]},{"a":"posses","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besittning, besittningsrätt. \" wi . . . anamodom husith oc possess på wastena clostersens wägna . . . wnder myndoga notarii instrumenth \" PM LXI ."],"f":["possess )"]},{"a":"poster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) vattenpost, pump. at legge postar i iordena för vatn trong som i incöpingh etc. HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"poster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["post, fönsterpost. the (fönstren) skulu haffua qwämmelika formaa j länkdinne oc ekke wtan ena alin j breddinne mällan postanna Bir 5: 45 ."],"f":[]},{"a":"postolons gyllene","b":[],"c":"","d":"","e":[" , = postulatus. thwa sara nobella och en postolons gillene ATb 2: 259 ( 1485) ."],"f":["-gillene )"]},{"a":"postulatsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i uttr. postulatsker gyllene = postulatus. XXVj postelaske gyldene Skotteb 2 ( 1460) ."],"f":["postelasker )"]},{"a":"postulatus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldmynt (av sämre halt), urspr. (1440) präglat av postulatus Rudolf av Utrecht, sedemera även av andra kyrkliga furstar. vij (7) wngherska gyllena, iij (3) postulatus, en rensk gyllenä STb 1: 24 ( 1475) . engin postulatus skal her gaa meer i riket än for vij (7) öre ib 378 ( 1482) . STb 2: 590 ( 1491) . \" en godh postulatus for j marck \" ib 3: 10 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"postulatusgyllene","b":[],"c":"","d":"","e":[" = postulatus. Skotteb 120 (1462-63). STb 1: 28 (1475), 4: 355 (1514)."],"f":["postulatis- . ","-gyllenä . ","-gyllane )"]},{"a":"postulera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära, kalla (till kyrkligt ämbete någon som för att erhålla det behöfver dispens från ett kanoniskt hinder). til biscop war han postolerath MD 502 ."],"f":["postolera . "]},{"a":"postulera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begära, kalla (till kyrkligt ämbete någon som för att erhålla det behöver dispens från ett kononiskt hinder). bidiom wij eder kiärlika, at j han till ärkebiskop taijn och postulerin Lindblom Äbval 5 (1432)."],"f":[]},{"a":"potapanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upphofsman, tillställare. \" ther är erkebisk[[op]en och mester henrich . . . pothapanna till \" BSH 5: 93 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"potgiutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grytgjutare. ss tillnamn. STb 4: 274 ( 1512) . HLG 3: 7 (1517), 9 (1519), 30 (1520)."],"f":["pwl- . ","-gytare )"]},{"a":"potta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["putta )","*potto makare","potta- )"]},{"a":"potta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lergryta. \" stöt lagin aff polleye oc werma i potto \" LB 7: 199 .","2) ss måttbestämning: pott (ett särsk. i Danmark nyttjadt mått; jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 282, 287). siwdh tz i ena potto vatn LB 7: 222 . siwd tz saman i twa potthor vatn ib 227 . ib 250, 307, 310, 311, 312, 313 . - Jfr lerpotta."],"f":["pwtta: -o LB 7: 250, 313 ; se vidare lerpotta. ","putta: -or ib 310), "]},{"a":"pottare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krukmakare. min fadher . . . en portare (sannol. fel för pottare; jfr G. Blomqvist, Schatavelslek s. 210) war MD (S) 279 ."],"f":[]},{"a":"potter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grop, brunn, avgrund. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 204 ff. ginstan nidher trykkes diefulen . . . j nidherste heluitis pooth eller kädhell SvKyrkobr (Lucid B) 231 ."],"f":["pooth ) , "]},{"a":"potter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grop, brunn, afgrund. \" löön taker hn i helwitis poot \" RK 1: 2917 . \" ther nidre sithia i heluitis poth \" ib 3634 ."],"f":["poth RK 1: 3634 . ","poot ib 2917), "]},{"a":"poyto","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pöito."],"f":[]},{"a":"prakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besvära, plåga, oroa? preja? ath the ligghya ok prakke them daglike BSH 5: 301 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"prakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stackare. \" nar her komber en ret konung offuer them try ryken, tha skullw wij fatig men oc prackere ffa eth banner dyffuel \" STb 5: 228 ( 1519) ."],"f":["prackere )"]},{"a":"prakticera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["praktisera, utöfva läkekonsten. thetta maghin j bätre sielfwe besinna än nu är sakt första i börghin practicera LB 3: 178 ."],"f":[]},{"a":"pram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pråm. \" täkta praama och andra baatha leeth han wäl reedha \" RK 3: 277 . \" at göre myn pram och flere skiip rede \" BSH 5: 173 ( 1507) . thet promen er kommen til fiots ib 255 ( 1508) . ib 272 ( 1508) . twa wore fortechte pramä HSH 20: 180 ( 1507) . tesse II fortecthä praamer ib 182 ( 1507) ."],"f":["praam . ","prom . ","-ar . ","-er ) , "]},{"a":"pram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jngewaldo praam \" SD 2: 530 ( 1308) . - Jfr timbrings pram."],"f":["praam . ","prom . ","pramma PMSkr 102 . promer Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. xx c. 4),"]},{"a":"pramare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pråmkarl. pythker oc praammara PMSkr 61 . ib."],"f":["praamara ) , "]},{"a":"prambok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lhanis hogben . . . bepliktade sik at koma til swars j lubeka meth bertil smidh . . . och rettta sik eptir prombokene, och komber han ecke till swars, tha skla han fornögia bertil smid then sääl, som han pa talade STb 2: 136 (1486)."],"f":["prom- )"]},{"a":"prambyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pråmbyggare. Stock Skb 243 ( 1524) , 303, 304 (1524, Skip)."],"f":["praam- . ","byg(g)iere ),"]},{"a":"pramfarmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pråmlast. \" concedimus eis . . . duos pramfarmæ de lignis dictis eldibrand \" SD 3: 24 ( 1311) . \" confero duos pramfarma de dødhvidh id est eldibrand \" ib 27 ( 1311) ."],"f":[]},{"a":"pramförare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pråmförare, pråmskeppare. baathkarla, oc praam förara, och draghara som hyälpa jnlödha äller afflödha skip PMskr 61."],"f":["praam- )"]},{"a":"pramkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" joan praamkarl Stb 3: 118 (1493). \" SSkb 16 (1501-02), 255 (1507-08), 317 (1509-10). Stock Skb 312 (1503 -12). Stb 4: 94 (1505). StÄmb 160 ( 1506) , 172 (151 0)."],"f":["praam- . "]},{"a":"pramlegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyra för pråm. VKJ Bil 282 ( 1466) ."],"f":["-lega )"]},{"a":"pramlödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? pråmlast. for iij pramlöder steen Stock Skb 268 ( 1525) ."],"f":["-löder ) , "]},{"a":"pramman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pråmkarl. STb 3: 83 ( 1493) . ib. xiiij öre prammennen fore ij (2) tunnor öll SSkb 275 (1508) ."],"f":[]},{"a":"prammästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pråmbyggare. Stock Skb 303 (1524, Skip) ."],"f":["praamestere )"]},{"a":"prampera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kråma sig, hovera sig? constrve yppus hesten cespitat han pramperade in phaleris i strymomen que ok cespitat han prampendra supinus högfärdoger blatta i purpurklädeneo GU C 20 s. 58 . cepito . . . gräua och snaffwa och prampera ib s. 102 ."],"f":["-ade . ","pranpera )"]},{"a":"pramperan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dån, gny. \" sa myken pramperan the haffua mz baswnor bomber oc monga pipa \" RK 2: 9252 ."],"f":[]},{"a":"pramtimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmer till pråmbygge. Stock Skb 73 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"pramvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pramtimber. vj mark som michel fick for pram verkit han tälgde SSkb 274 ( 1508) . Stock Skb 37 ( 1517) . iiij mark iiij peninge fför öll oc spisningh the som wore effter pramwerkit ib 38 ( 1517) . ib. \" the bönder, som the legde skogen aff til pramwerke oc hamerbond ib 40 (1517). \" ib 80 ( 1518) , 242 (1524)."],"f":["praam- . ","-werke )"]},{"a":"prang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strid. \" satte si til prang oc kiiff \" MD 389 . begynne prang RK 2: 2794 ."],"f":[]},{"a":"prang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hästa prang."],"f":[]},{"a":"prang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utprånglande, försäljning. \" en partt som nedher satther er paa prangh \" HSH 24: 59 ( 1516) . Jfr forprang."],"f":[]},{"a":"pranga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr utpranga."],"f":[]},{"a":"prangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grälmakare, orostiftare. TS 20 ."],"f":[]},{"a":"prebenda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) daglig portion af lifsmedel som utdelas i ett kloster. magho the äta . . . aff the prebendo som abbatissan them foreseer Bir 4: 100 . engin sende andre aff sinne prebendo äller prouento ib 5: 136 . Jfr VKR 3 ; Bir 5: 32 . ","2) underhåll anslaget åt en kanik, prebende. lata fasta . . . siäx öresland iord . . . vnder hälgä kors prebendo i strenginäs domkirkio, thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht vppe halder, oc swa hans epter komandom som the prebendo sculo hawa til äwerdeligo ägho SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 77 ( 1401), 295 ( 1403), 296 ( 1403) o. s. v. kendis fore os . . . margit . . . sik wara herra yesmars, som borghare war i lybeko oc sancti martins altare funderadhe i sthokholms byokirkio, rätta systerdotter dotter, oc framledhis gaff hon . . . herra häninge . . . allan sin rät ther hon hafde til the prebendone ib 27 ( 1401) . \" hafwer saalt . . . vnder ena prebenda i vpsala domkirkio, then hederliken herre argher, herre benkt hakanson, kanoker i the samv for:de vpsala domkirkio, x solidos landh jordh \" ib 55 ( 1401) . ib 56 . är sancti sigfrijd prebende lööss her widh wor domkirkie FH 7: 67 ( 1505) . \" kan han icke häden fraan prebenden wara som noget gagn wil vtaff henne haffua ib. \" FM 274 ( 1506) . \" ey tarffwas göra nokot prästagäl aff tesse hwseno äller präbendo \" PM LXIII . - Jfr proventa."],"f":["präbenda )","prebendo gardher"]},{"a":"prebenda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["-er PMskr 667 (avskr.) ), ","*prebende (pl. -ar MP 4: 260 ), ","*prebenda altare , ","*prebenda gardher , ","*prebenda hus","-huss )","*prebenda mässa","-messa )","*prebenda pänningar . m. pl. penningmedel tillhörande ett prebende. ST 3: 307 ( 1496) . then andra delin löse medh sine egne pening, ey . . . medh gille peninga eller presta och pebenda peninga STb 4: 33 (1504). ","*prebendes hus , ","*prebendo aker","prebende- )","*prebendo bref","prebende- )","prebendo gardher (prebende-), ","*prebendo hus","prebende- . ","-hwssz )","*prebendo patron","pebende- )","*prebendo stenhus","prebende- . ","-huss )"]},{"a":"prebendat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prebendeinnehavare. \" lkirkio sysleman skal faa klokkarenom iiij mark wax til qwindil messo til prelata cannika prebendata oc koorprästa behoff \" ÅK 58 . \" her andhers törbo och her arendh prestra ok prebendata i stocholm \" SJ 2: 108 ( 1488) . STb 3: 332 (1497), 412 (1498). her thore, fordhom prebendat j scha[ra?] NMU 1: 160 ( 1515) . GPM 2: 49 (1513-17)."],"f":[]},{"a":"prebendat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prebendeinnehafvare. \" her iöns eek prebendat i vpsala \" HSH 20: 31 ( 1506) . SJ 130 ( 1444) ."],"f":[]},{"a":"predika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) predika. \" aathskilde ath prädika gudhz troo \" SkrtUppb 373 .","2) förkunna. \" thy at hon (ɔ jungfru Maria) predicas aff allom miskwninna källa \" SkrtUppb 12 . 3) predika, tala eftertryckligt. epter thet som knwt pa högen och nogre flere pa bergit . . . haffua prädiket och sakt fore tasse dalekarle GPM 2: 15 ( 1505) ."],"f":["prädika . ","prädiika )"]},{"a":"predika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) predika. huar biscopar scal haua tua präste ok þre diäkna när sik þa han prädica Bu 397 . \" thua (näml. lärjungar) satte han ther nidher at predika \" Bil 163 . ib 791 . \" som til koorss tiidelige maa ghange predike oc anner tiidgerder vpholda \" FH 7: 67 ( 1505) . the sculdo genstan vtfara oc prädica Ansg 191 . \" predikadhe mästar arnald j rom a moth klärka giri til thera rikedoma ok gen thera kräselicom lifnadh \" Bil 782 . ib 830 . Lg 3: 419, 420 . \" skulu the som predika j tässom renliffnadh wm synnedagher är framsäthia thäs dagxsins läst \" Bir 4: 74 . \" han prädicaþe firi hanom \" Bu 7 . Bil 794 . Bir 1: 66 . \" at predika kiättarum \" Bil 831 . Bu 154, 186 . Gr 302 . \" kändos eigh än viþ sannan guþ ok guþlekan siþ. som sialuar guþ prädicaþe ok kiände \" Bu 138 . \" predica landeno gudz troo \" Bil 886 . han predicadhe syndoghom mannom synda bätring Bo 38 . hata þöm christum prädicaþo Bu 150 . þe prädicaþo han sannan guþ ib. \" thu six oc predicas oc äst sannelica miskunnina modhir \" Bir 3: 49 . \" fore nwnomen prädika lästena wppa theras modhers maal \" ib 4: 26 . gak oc prädica gudz ordh for hedhningomen Ansg 191 .","2) förkunna. the (domarne) . . . tala thäk thingh ok predica (loquuntur placentia) for mannom Bir 1: 193. bödh predica ok lysa (prædicarent) then skola wara konungh som dauid hafdhe vtualt ib 233 . ","3) predika, tala eftertryckligt. aldrigh kan thu predika swa thz thu skal thäs mera fa Iv 4865 . jach will . . . predica sa fasth moth honum och thöm, som the göra moth mik BSH 5: 124 ( 1506) ."],"f":["prädika Bir 4: 26, 27 ; Ansg 191 . ","prädica Bu 138, 397 ; Ansg 191 ; ","-aþe Bu 7, 138, 154, 186 ; ","-aþo ib 150 . ","-at Lg 3: 420),"]},{"a":"predika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["predikan. \" Genom pl. af detta ord ersättes pl. af predikan. \"","1) = predikan 1. tre prädikor TK 274 . ","2) = predikan 2. swa dane mange edre prediker HSH 18: 98 ( 1497) ."],"f":["prädika )"]},{"a":"predika bok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["predikosamling, postilla. en predica book then til domkirkiona köptis for xx mark Svartb (Skolkl) 505 ( 1471) ."],"f":["-book )"]},{"a":"predika brodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = predikara brodhir. laa en wnger predica brodher siukir Bil 257 . manghe brödhir a s. dominici lifnath, som kallas prädica brödher Ansg 191 ."],"f":["predica brodher . prädica brodhir),"]},{"a":"predika hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pedikara hus. forstondere for predike huszen StÄmb 227 ( 1539) ."],"f":["predike- )"]},{"a":"predika ordhin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dominkanorden. STb 4: 314 (1513)."],"f":["-orden )"]},{"a":"predika stol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MP 3: 490 . \" mädh lagha maning opernbarlica a predikostol \" Nio handl rör Vkl 235 ( 1445) . jtem bör honum (ɔ klockaren) oc klädha ok affklädha . . . prädike stolen . . . tha täss pläghsider är ÅK 59 ."],"f":["prädika- GU C 20 s. 19 . prädikeÅK 59. prediko- Nio handl rör Vkl 235 ( 1445)"]},{"a":"predika stol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = predikara stol. nar the gingho aff predika stolen Lg 3: 420 . TK 270, 274 ."],"f":["prädikastol: -stolen TK 274 . ","prädikastool ib 270), "]},{"a":"predikan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) predkikan. jtem wiin öffläte oc reent watn . . . bör honom (ɔ klockaren) allom skipta som messo wilia holda for wtan under prädyken ÅK 57 . 2) predikande, tal. baptista war hans ropandis röth j ödhkninne, ok fore lop han ordhit, thz är gudz son, mz predikanna liwdh (prædicationis sono) SpV 208 ."],"f":["prädyken )"]},{"a":"predikan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) predikan. \" baþ at han kome tel prädican \" Bu 7 . \" varþ cristen viþ hänna prädican \" ib 511 . \" lestinna predikan \" Bil 796 . \" var the predicanen faghir \" Bo 64 . \" then broder hiit kom haffwer hollidh her i dagh predichen som en dande man \" BSH 4: 336 ( 1503) . Bu 8, 185, 186, 206, 519 . Bil 377, 791, 804, 831, 833 . Bir 1: 66, 133, 317, 318, 4: 74 . VKR v. RK 2: 6744 . Lg 999 . TK 274 . ","2) pridikande, tal. \" swadene prediken som i oc andre nw haffue fört kring om alt rikit \" HSH 18: 98 ( 1497) . BSH 5: 124 ( 1506) . - Jfr kärleks predikan samt predika, f."],"f":["prediken . ","predichen . ","prädikan TK 274 . ","prädican Bu 7, 8, 185, 186, 206, 511, 519), "]},{"a":"predikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["predikare, prekant. Bu 7, 8, 206 . Bir 1: 66 . \" vm þän tima var ciprianus biscopar af cartagine mär mästare ok prädicare \" Bu 397 . \" petrus sagdhe swa til paulum: faar i gudz fridh godher predicare \" Bil 107 . \" dyr predikare \" ib 796 . beddos . . . cristin predikara ib 762 . ib 790, 829 . j prädikara syslo ib 794 . \" rättir tronna predikare \" ib 831 . äuinneleks lifs prädicara Bu 521 . \" cors prädikare \" ib 139 . - bildl. ath the fa nogen annen prädichere, som mong ärinde och saker thöm fortälgher, oss till alss inthet bestand BSH 5: 402 ( 1510) . "],"f":["prädikare Bu 139 ; ","-ara Bil 794 . ","prädicare Bu 397 ; ","-aren ib 7, 8 ; ","-ara ib 206, 521 . prädichere),","predikara brodhir","prädicara- ST 267 . ","prädicärä- SD 5: 565 (1346; på två st.), 566 (på två st.)), ","predikara klädhe","prädikara- )","predikara klädhabonadher","predikar klädhe- )","predikara lifnadher","prädikara- Bil 793, 795), ","predikara ordin","-orden SJ 56 ( 1439); -ordon ST 155, 158, 159 . ","-ordön ib 385 . prädikara ordon ib 157), ","predikara stol","predikaro- Bir 4: (Avt) 177), "]},{"a":"predikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["predikare, predikant."],"f":["predekerom Saml 24: 150 ) , ","*predikare brödhra ordin","-brödre- . ","-orden )","*predikara hus","predikare- )","*predikara ordins kloster","prädicara ordhins closther )","*predikara ämbite , "]},{"a":"predikstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["predikstol. två prädikz stola TK 274 ."],"f":["prädikz stol )"]},{"a":"prefigurera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebilda. hon (Jungfru Maria) är aff patriarch prefiguret oc spadh Lg 3: 614 . \" är iomffru maria prefiguerat oc liknat widh then buskan som moyses saa allan loghande \" ib 616 ."],"f":[]},{"a":"prel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr sadhulprel."],"f":[]},{"a":"prelate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förman, föreståndare, uppsyningsman. \" thu äst thinna brödhra förman oc prelate (prælatus . . . vel rector) \" Su 70 . särskildt den (man eller qvinna) som inom ett kloster har myndighet öfver bröder eller systrar. haff fridh mz prelatom LfK 146 . \" göre pelaten äpther sancti augustini radhe, ther han sigher i reglonne till prelatan \" ib 147 . \" prelaten haffwi gärna neffstena ib. ib 152, 155, 157, 158 o. s. v. - Jfr swa möklo mer hon (abbedissan) är androm fore skipath til prelatam sua möklo athuaktelikare skal hon göma reghlonna buthordh \" VKR 74 . - Flere af de anf. ställena kunna föras till prelater."],"f":[]},{"a":"prelater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förman, uppsyningsman. hafwa . . . afwndh oc hat oc forsmädhilse til sinna prelata ST 384 . - prelat, högre andlig (med domsrätt). j prelatanna wald oc maattan Bir 4: 104 . \" prelatanna dom oc ranzsakan ib. prelata riddara och swena \" RK 2: 181 . ib 2305 . \" biscoppe prelata riddere och sswena \" ib 1612 . ib 1980 . \" bisper oc prelather wåre tha när \" ib 3: (sista forts.) 5857 . hwar prelather hölth tha sina (näml. predikan) ib 5861 . när biscopana medh prälatomen vore inkomne TK 274 . af archebiscopenenom och flerom androm prälatom ib. med prälatena thetta giordhe ib. \" enghen biskop ällar kyrkionnas prelath dirffdhis tik wighia til closters klädhebonat \" Lg 3: 310 . \" wt waldher til en prelat ower alla the kyrkior i thz landh waro \" ib 691 . domkirkionas herrar ok prelater BSH 5: 16 ( 1504) . then helighe kyrkes prelater ib 520 (1512?). De anf. ställena kunna till stor del föras till prelate. "],"f":["prälater . ","-ar . ","-er ) , ","prelata döme , "]},{"a":"prelater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) person som i ngt avseende överträffar andra. \" konwng celidis . . . war then fägersta man . . . han war framsath oc som en prelaath for alla andra j syn fägrind \" Troj 132 . "],"f":["prelat . ","prelaath )","*prelata bokastol , ","prelata döme (prelato-), ","*prelats ämbite , "]},{"a":"pren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pryl, syl. pro ligulis et vno pren ore HLG 1: 41 (1439)."],"f":["preen )"]},{"a":"present","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["present, gåfva, skänk. \" taca viþ eet litet present \" Bu 514 . þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt ib. þolik present höre äke mik: vtan þöm þänna hem älska (ista numera sunt necesaria his, qui terrena requirunt, ego nihil terrenum, nihil carnale desidero) ib 206 . Bir 2: 32 ."],"f":[]},{"a":"presentera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överlämna, frambära. - förete. att war medbroder . . . haffuer oos precenteret och beteth wor . . . herres dombreff STb 5: 333 (1521, Kop). - föreslå (till ett kyrkligt ämbete). Se Sdw 2: 1281. at ingin hawer makt at presentera til sancte anne præbendam . . . vtan waar elskeligin broder Vg Fornmt III 7-8: 156 (1387). ib. kan thet swa wärdha, at nokor ii hans släkt, sum thär til fallin äär, tha ma han sik siälwer presentera ib. ath han presenterade herra öduidh til thet altarith som en patromus pleger presentera Svartb 333 ( 1431) . Spegel Skrbev 33 ( 1432) . \" tha bör härskapeno engin klärk presentera til stokholms kirkio \" Priv f Sv st 80 ( 1436) . then, som presenteradher wardher ib. SkrtUppb 210 . GPM 2: 390 ( 1491) . \" at then klärch skal widerkenne, mych och myne syskene, ath wii honum prsenterat haffue, oc ath wj justapatronatus haffue offuer forscriffne prebendo \" ib 93 ( 1499) . ib 354 ( 1510) . "],"f":["präsentera . ","presentere . ","-adhe . ","-adher precentere: -et Stb 5: 333 (1521, Kop)),","presentera sik , framställa sig, inställa sig, infinna sig. at the engaledis tilstädhie här j landet främande prestom messo säghia eller annat presta embitte öffua eller bruka for än the hafua warit j wpsalom for capitulum oc presenterat sigh ther Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) ."]},{"a":"presentera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverlemna, lemna, frambära, räcka. presänteradhe thz (ɔ: pärmanit) biscopinom KL 82 . \" ängillin ther hona (bönen) takir oc presentera (præsentandam) a högha altara i himerike \" Bo 104 . \" bidhir thin ängil fore thik oc presentera gudhi thina bön \" ib 112 . \" presenteradhe hanum tholika födho som han ath siälfuir \" Bil 601 . \" presenteradhe honom breffwet \" Lg 219 . \" hafwa nakot j händinne at presentera höxsta konungenom \" Bir 1: 318 . ib 319, 3: 128 . presentera (obulerunt) the honum gawor MB 1: 246 . ib 252, 2: 76, 404 . \" tak thäkkelica thässa litla gafwo oc thätta fatika offir. ther thin son thänne litle piltin thik i dagh först presentera (præsentat) \" Bo 9 . \" presentera thet altare eller prebendam thöm clärk os bezst thäkkes \" SD NS 1: 372 ( 1404) . \" vordho honum margh thusand pund presentarth innirlika \" Fr 2705 . honum wardh ther gifwith a mina tro presentereth en starker hund Al 4121 . \" strax the (barnen) ärw gripne presenteres capitenarenom \" PM 40 . \" presentera sin fanga \" ib 37 . - framställa, föra (ngn) fram (till). väl matte han hawa sänt til thöm en ängil at frälsa sina thiänara oc prseenterat honom thöm hwart han hafdhe vilit Bo 220 . \" tha som han presenteras biscopomen \" ib 189 . han opreeste lazarum . . . oc presenterade han sinom syst rom MB 2: 383 . Bir 2: 44 . Ber 208 . \" thu som skulle hela siälanar ok presentera them til mik (ad me præsentare) \" Bir 1: 123 . \" iomfrvna prsenteradhos j gudz mönstir \" ib 26 . \" prsenteras fore thin domstol \" MB 2: 374 . KL 378 . Ber 203 . - föreslå (till ett kyrkligt ämbete). är vlsby kirkie lööss . . . til huilken i haffua kongxlige retth at prsentere en annen gode man FH 7: 67 ( 1505) . FM 274 ( 1506) . "],"f":["prseäntera . ","presentera sik , framställa sig, inställa sig, infinna sig. prsenterade ok beuiste sik konungenom Bir 1: 397 . " then som segh presentera swa vndy annath baneer, än ther han wndhy tyänar " PM 23 ."]},{"a":"presenteran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. 2) framställande, framställning. memoria är komaskolande thinga andhelikin foremärkilse, ällir presenteran (representatio) äptir hoxsins tilsyn SpV 144 ."],"f":[]},{"a":"presenteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåfva, föräring. \" the honum the prsenteren baro \" Al 7676 ."],"f":["-en )"]},{"a":"presentet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) rum, kammare? \" tha hon han i prsentetith wan \" Al 8270 ."],"f":["-eet Al 7673, 7761, 8765 ; pa alla tre ställena i rimsl.),"]},{"a":"preskription","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PMBref 317 ( 1512) . Jfr: än moth häffdh skwlle klostersens ämbetis men altid haffwa til lsidz at göra protestacion auctenticam wnder myndogh jnsigle, oc breff när the waaro pa tingh älle til rätto wm nokor clostersens ärande när the fingo ekke ändogh swar wppa dom äller lagh. tha matte ärandith hängia oc aldrig worde prescripcio ib."],"f":["prescrepcion )"]},{"a":"pressun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse. torcular, stokker vel pressun GU 2 . \" the kastadho han j thera presswn \" ST 383 ."],"f":[]},{"a":"prestaf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pristaf."],"f":[]},{"a":"prester","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se präster."],"f":[]},{"a":"prester","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se präster."],"f":[]},{"a":"priar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= prior. SD NS 1: 244 ( 1403), 245. medh renlius mannom piraenom oc brödhromen i eskilstwna ib 140 ( 1402) . \" priaren oc brödhrenä ib. ib 139 ( 1402). nykilin . . . anduradhadhe sancte patricius priarenom j the samo kirkione til gömo \" Pa 10 . Lg 3: 383 . LfK 31 . Några af de anf ställena kunna föras till priare."],"f":[]},{"a":"priar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" 349, 387 (1498). Stock Skb 311 ( 1503) . STb 4: 11 ( 1504) . ib. ib 5: 40 ( 1515) . larens nilsson . . . ffulmyndug och mektigh wtaf priaren och menige conuens bröder i kartuse clöster mariafridh ib 49 ( 1515) . \" priar hans kanvti i eskilstwna \" ib 105 ( 1516) . ib. ib 131 ( 1516) . Flera av de anförda exemplen kunna föras till priare."],"f":["lib"]},{"a":"priare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= prior. \" priare i cistersiensi limnadh \" Bir 1: 38 . \" priare i sightuna \" Lg 3: 382 . SD NS 1: 243 ( 1403) . Bir 1: 355 . ST 395 . - provinsilprior (inom Dominikanerorden). brodher pädher aff sancte dominci orden priare öffuer provicinam dacie Lg 3: 357 . - Jfr subpriare."],"f":[]},{"a":"priare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["pryare )","*priara döme , "]},{"a":"prighiza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["priorinna? syster katerina, abbadissa i gudhem, syster cristina prighisza ok alth conuentit ther sama stadh SD NS 1: 230 ( 1403) ."],"f":["prighhisza )"]},{"a":"prikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prick. tha the (ɔ bina) haffwa jämp prikkor litadhe pa sigh PMSkr 296 . \" lisjmacus är en marmorsten haffwandis j sig rändher oc prikkor som gwl \" ib 479 ."],"f":[]},{"a":"prikker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["til prikka"]},{"a":"prim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nymåne. \" tha är prim oc ny som för \" MB 1: 63 . \" thet gör i mars månat j första prim \" MD 428 . - månad. tionda dagh thässa prims (mensis hujus) M´b 1: 307. fiortanda dagh thässe prims ib. Jfr prima. ","2) den förste timmen på dagen el. kl. 6 f. m., den andre af de s. k. kanoniske timmarne; äfven det som lästes el. sjöngs vid den gudstjenst som hölls vid denna tid. thz som giordhis i threm tidhomen som är ottosangx tidhinne. priim oc terz ok alt til sextam Bo 183 . ST 167 . \" tha primit siongx \" ib 197 . byriadho priim först aff daghenom ok ther näst aff ware fru KL 84 . \" byria primit ib. lBir 5: 70. til prim oc alla andra smaa tidher \" ib 52 ."],"f":["priim )","prims tidh , ","prims time","-tyme )"]},{"a":"prim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (Saml 27: 108) L.","1) nymåne. \" tre primar oc tre sönnedaga äffter trättande dg iula, tredi sönnedagen är paaska dager \" Saml 27: 108 . 2) den första timmen på dagen (kl. 6 fm.) den andra av de kanoniiska timmarna; det som lästes el. sjöngs vid den gudstjänst som hölls vid denna tid. aff ottosangenom oc in til prym, oc fra prym, oc in til noon Mecht 217 . jtem ringe han (ɔ klockaren) . . . til primet PK 60 . "],"f":["-ar . ","prym )","*prims dagher , ","*prims klokka","pryms- )","*prims mässa , ","prims tidh , "]},{"a":"prima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. nymåne; måndad. tionda dagh thässa primu (Cod. A prims 307) MB 1: (Dod. B) 554 . Jfr prim."],"f":[]},{"a":"primat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["primas, den förnämste andlige i ett land. Jfr Sdw 2: 214 s.v. primate? wij erchebiscop jeniss i vpsala oc primat i swerighe Uppland 1941 s. 55 (1460)."],"f":[]},{"a":"primate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["primas, den förnämste andlige i ett land. ther forböz allom primatom nokot taka älla kräfuia for pallium Bil 734 ."],"f":[]},{"a":"primdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den dag då nyet först synes. Jfr N. Beckman, Linkbiblh (ny ser.) 3: 62. Bil li Linkliblh (ser ser.) 3. Jfr prims dagher."],"f":["priim- )"]},{"a":"primgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frakttillägg ss ersättning för tillsyn över lasten. ath han ecke vpbar meer aff staffan vesgöte i primgäld än x (10) peninga fore x (10) fath järn STb 1: 184 (1478). at skypper arendth scal verie sigh sielff iij:e (3:e), at han jntet haffuer aff bondan, hyre eller primgieldh, som han hanom tillagt haffuer ib 2: 534 ( 1491) ."],"f":["-gieldh . ","-gäld )"]},{"a":"primklokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = prims klokka. HLG 2: 21 (1511)."],"f":[]},{"a":"primmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-messa . ","primissen HLG 2: 146 (1527)),","*primmässo klokka (-messa), "]},{"a":"primringning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringning till primmässan. HLG 2: 95 (1519), 97 (1520), 132 (1525)."],"f":[]},{"a":"primsigna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se brimsigna."],"f":[]},{"a":"principal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förman, föreståndare. \" wäl kan her snarliga göras et closter wdaff ffor fäm äller flere wars ordens bröder saa at en waare altit aff watzstena closter principal ok skulle kallas commissarius ordinis nostri \" Troil 5: 315 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"prinzel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags säck. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 1000 (1460). tha sade magnus ath wadmal fanz i martins säk . . . iak staar än i borgan for sama wadmalid som i martins prinzil fanz ATb 1: 121 ( 1460) ."],"f":["-il )"]},{"a":"prior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prior. . . . fik cristendom aff priorenum j kalmarnäm Engström, Bo Jonsson 306 (1361). medh sins priers ok conwentz samtyckio SJ 2: 130 ( 1484) . Jfr priar-, priare och subprior."],"f":["prier )"]},{"a":"prior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prior, förman inom ett kloster el. samfund af munkar. FH 4: 42 ( 1455) . klostesins prior KL 32 . \" thenne prioren \" LfK 34 . \" abota priora eller brodra i för:ne orden \" DD 1: 207 (1508, eft. nyare afskr.) ; de båda sitn. ställena kunna föras till priore. Jfr subþrior."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"priore","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= prior. \" swa som iak hördhe aff hans priora \" KL 16 . \" wi haffwom alla dagha hafft [tik] . . . som wan forman oc priora \" Lg 3: 453 ."],"f":[]},{"a":"priorissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["priorinna. Stb 5: 238 (1519)."],"f":["-e )"]},{"a":"priorissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["priorinna. \" SD NS 1: 162 ( 1402). \" RK 2: 7423 . Bir 5: 26, 71 . Ber 63 ."],"f":[]},{"a":"pris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) pris, hedersrum, företräde. - bära priset, ha företräde, vara bättre, vara den förnämste el. bäste. sidwänyan oc pröffwilsen bära prisith j allom konstom PMSkr 194 ."],"f":[]},{"a":"pris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pris, byte. \" tha dömbes samme goz (ɔ: varor som Sören Norby tagit från två köpsvenner utanför Bornholm) seuerin til for priss STb 5: 289 (1520). \""],"f":["priss )"]},{"a":"pris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pris, täflingspris, segerpris, vid tornering vunnet pris. (ski)pte gerna mz til gafwm som mannin beddis som var haluan priis ok päninga som han kunde winna Bil 732 . \" han fic þäs daz (för dax) pris allan ensamen \" Bu 24 . \" man gaff them ther priis badha \" Fr 1710 . \" then priis van han a badha sidha \" ib 1873 . ib 1754 . - bära (fa) pris (prisin), vinna seger i strid, bortgå ss segrare. the vilde tho badhe prisin bära ff thän priis (trol. att ändra till lek, ss Cod. B har) the hafdho thärä Iv 4948 . \" hwargen haffde priis aff annan \" Di 153 . \" see hwilken prisen far \" ib 93 . ","2) pris, hedersrum, företräde hwar thera gaff hin annan priis Iv 5153 . \" hwar thera vil andrum prisin gifua ib 5156. - bära (hava) pris (prisin, höghra pris), hafva företräde, vara bättre, vara den förnämste el. bäste. thz iak hafuer nakan priis for idher \" Iv 5202 . han höghre priis väl bär ther sigher ower hin annan far ib 1208 . \" man sagde at han prisen baar \" RK 1: 913 . bland dande quinnor bar hon pris ib 2: 2925 . ","3) ära, berömmelse, beröm, pris. \" fore thenna stora sigher oc priis . . . wiliom wi alla gudha priisa \" Al 9785 . han slo thän riddara vtan priss (på ett sätt som ej tillskyndade honom ära, d. v. s. på ett skamligt el. nedrigt sätt) Fr 970 . \" aldre mere priis han van \" ib 552 . alt ridderskap vtan herra wiis winna aldre nakan priis Al 4238 . \" huart got kläþe ok väl litat hauar sit lof. tel bätra ok bätar litat kläþe kombar fram. þa hauar þät pris siþan änsamet \" Bu 49 . \" äru . . . alle hälghe män got lof värþe. vtan iohannes baptista hauar ensamen ii sinom lifnaþ en pris for allom hälghom ib. sanctus petrus hauar mere pris for androm apostolis \" ib 100 (de båda sista ställena skulle kunna föras till 2). är werder pris bära PM XXVI . alle men gaffuo honom priiss thz han var en erligh herra RK priis at han ma mera göra en vi (vitom) Bil 760 . konungin gaff honom thes pris at han war bodhe klok och wis RK 2: 259 . ib 1619, 3067, 5086 . the gaffuo thy (ɔ: hooff) tess priis ok looff the haffdo ey seet eth vänare hooff ib 1: 1818 . \" the matto wäl badha haffua tess priss at gud haffde them mykin vänlik giwit ib 595. thäs hafua the badhe priis ok ära \" Iv 1966 . pris, lof, lofsägande. mz mykin priis oc lofsang Lg 93 . ","4) härlighet, ståt, prakt. \" mik thokte thz vara swa mykin priis rät som iak vare ij paradiis \" Iv 438 . the höghtiidh burdhis nu mz priis ib 1554 . rikitza wart hänt mz mykin priss RK 1: 636 . \" konung birger kronadis thäre mz mykin priis ok digher ärä \" ib 1821 . hiöllo ther genstan bryllop mz konungxzligh priis oc äro MB 2: 253 . \" ther a eet hus var bykt mz priis (rikr kastali) \" Fl 722 . \" palaz . . . skinande fat mz priis ok ära \" Al 2863 .","5) det som meför ära, prisvärd handling, förtjenst. thz är pris pa halan is ga thz man ikke faller MD (S) 222 . - prisvärd egenskap el. beskaffenhet, förträfflighet, förtjenst. the samma kälda hon hafuer een priis Iv 354 . borgh konstelik bygdh mz storom priis ok mygle dygdh Al 4440 (kan föras till 4). - Jfr sighers. skolapris."],"f":["priis . ","prijs RK2: 1619. priss. priiss),"]},{"a":"prisa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["priza )","prisa sik , berömma sig, skryta. jactare roosa oc foofängelica sigh prisa GU C 20 (hand 2) s. 4. om han swa dana (ɔ sköra gärninga) haffwir giort j barndom ellir sik här aff prizat, hwadh thz är giort ellir ey SvKyrkobr 351 ."]},{"a":"prisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) värdera, uppskatta, skatta i värde lika (med). man prisadhe thz vith land ok fäste Fl 539 . Al 7688, 7764, 10546 . han (ädelstenen) var prisadher fore digher pant Fr 164 . \" eet bälte hafdhe hon om sik ther prisath var för mykil rikt \" ib 358 . ","2) förhöja, gifva ökadt värde åt. om oc herra (för om var herra) stwndhom senkar, oc fram dragher sina gaffwor, j thy prisar han them oc ey nekar LfK 62 . ","3) prisa, lofva, upphöja. \" vars härra fözla prisas eigh at eno ii biblia \" Bu 62 . \" papias . . . prysa han dighirt mz dyrom ordom \" Bil 248 . \" thz the matto lowa ok prisa \" Bo 122 . ib 38 . Bir 3 . 57, 407. Su 135 . \" hoffwerk han mer priste \" MD 449 . iak vil . . . thässa godha riddara prisa Iv 5212 . \" thäs wil iach idher prisa \" ib (Cod. B) s. 359. fore thenna stora sigher oc priis fore thinne lykko oc hiärtath wiis wiliom wi alla gudha priisa Al 9787 . \" thz iak thik lofwar oc prisar här \" ib 9774 . \" the prisa mik fore een froman man \" Fr 520 . RK 2: 8840 . \" herra lielin ther prisath var een riddar fin \" Fr 2760 . \" lata thik prisas äro fullan \" Bir 1: 398 . \" the prisae (upphöjde, uppstämde) alle hans loff \" RK 2: 3065 . "],"f":["priisa . ","prysa . ","prisa sik , berömma sig. the prisa sik ok rosa ff thy at the kunna laghin Bir 3: 27 . - Jfr beprisa, forprisadher."]},{"a":"prisan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pris, lof. ophögde thu hans hälgasta pino loff oc prisan Su 179 . ib 11, 135, 199, 337, 342, 343 ."],"f":["priisan Su 11 ),"]},{"a":"prisare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beprisare, lofprisare. Bir 4: 56 . LfK 77 ."],"f":[]},{"a":"prisare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som prisar el. anbefaller. \" comendaticius prisare \" GU C 20 s. 127 ."],"f":[]},{"a":"priseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["prisvärd, lovvärd. \" en ängil alzstinghx priselighin (magnificus) \" Mecht 27 . \" skickade the sig epter hederliget herra hooff j matteligom gang oc pryseliga athäffwo \" Troj 8 ."],"f":["pryse- . ","-lighen )"]},{"a":"priseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["prisvärd. priselikin thing Su 342 ."],"f":["-likin Su 342 ),"]},{"a":"prisfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["prisande tässen priisfulla ordhen MB 2: 92 ."],"f":["priis- )"]},{"a":"prishet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ära, utmärkelse. ynnan striidh stoor priisheet bar RK 3: 6 ."],"f":["priisheet )"]},{"a":"prislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["prisvärdt, berömligt, ärofullt. \" sik prislik regera \" MD 449 ."],"f":[]},{"a":"prisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (lov)prisande. clamor är giordha synda oppinbara ok oblyglika rosningh ällir prisningh SpV 140 . SvB 360 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"pristaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjensteman som i Ryssland å regeringens vägnar ledsagar främmande sändebud. at . . . iach (den Ryske höfvidsmannen på Nöteborg) skulle paa var store forstis vegne giffue them (de Svenska sändebuden) leigde breff, fiordhenskap, priistaff och frij fortärningh fran raan tiil nöteborgh och fran nöteborgh tiil nogardh FM 573 ( 1513) . \" the skule haffua frij vägh, fordhenskap, pristaff och fortärningh ib. \" ib 665 (1517), 667 (1517). stoodh oss open een frij vägh och prestaff HSH 22: 46 ( 1493) ."],"f":["priistaff . ","prestaff )"]},{"a":"prisvärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["prisvärd, lovvärd. han skal henne göra ärligha oc prys wärdha ffor allom sinom hälghom mannom Mecht 322 ."],"f":["prys- )"]},{"a":"privat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["privet, hemligt ställe, avträde. seccessus . . . idest locus secretus priueeth GU C 20 s. 559 . haffuer . . . staffan it mack ok preweth aff sith forrörde huss in vti hwffuendalz grundh och bögningh SJ 2: 126 ( 1488) . STb 4: 76 ( 1505) ."],"f":["pireth . ","priueeth . ","preweth )"]},{"a":"privat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["privet, hemligt ställe, afträde. kastadho the hänna likama nidher i eth orenasta priweth (clocam) Lg 334 . ib 335. sprwngho nidher i jlalwktandis prywath ib 3: 391 ."],"f":["prywath . ","priweth . ","priueth: -ethet Lg 335), "]},{"a":"privilegia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" UrkShist 1: 27 ( 1494) . Jfr. . . . all the priuilegia oc rättogheyt som the hafua aff alder haft Jämtl Dipl 141 (1389)."],"f":["preui- )"]},{"a":"privilegier","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr biärgsprivilegier."],"f":[]},{"a":"proba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse (i ett kloster). proban ällar mörkestuffuan i andeliko clostre LfK 115 . ib 116, 120, 156 ."],"f":[]},{"a":"proba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fängelse. \" som een mektoger konunger opbygde han (ɔ Gud) sik . . . ena proo eller kistho thz är thennä verldena \" SvKyrkobr (Lucid B) 128 . tha lasse gwlsmidh och han brwtthw then hwnga brodhirrin wth aff prwbwnne här j clostriyth ATb 2: 350 ( 1489) . "],"f":["*probo näfst , "]},{"a":"probera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pröfva, probera, undesöka. thz (myntet) probera SO 156 . \" före thet (silfret) til bergsfogothen och teknmestaren, ath han thet proberer. \" DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langbek) . \" ath han ma wyke böye och probere silffweridh ib. - probera, göra försök med. hwath som hälsth febris thz är probera thetta \" LB 9: 118 . - probera, genom erfarenhet bekräfta. han (drycken) er god for brwtfal, oc tz er proberet LB 7: 331 ."],"f":[]},{"a":"probera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pröva, probera, undersöka. \" ath myntamestaren skal lata knwt gulsmid ok otte gulsmid probera thet silff, som kiöpemenneä föra hiit i toll, ok ransaka huat thet är fiärdh eller ey \" STb 1: 272 ( 1480) . ib."],"f":["-börat )"]},{"a":"proces","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["procession. saa han inkomma en skön process aff jomffrwr Lg Manfr 286. RK 3: (sista forts.) 4961 ."],"f":["process Lg Manfr 286), "]},{"a":"proces","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n.? 1) procession. lginge the aff stadin tit ned til honum med process, korss oc fanw STb 3: l192 (1518). ","2) tillvägagångssätt, procedur. \" sedan will jac eder lära oc wnderwisa all proces hwro all ärandhe (ɔ för att vinna det gyllene skinnet) skal ltiill gaa \" Troj 15 ."],"f":["-cess )"]},{"a":"processia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["procession. \" jtem bör hanom (ɔ klockaren) sielffwan mädh rökeliin wara j alla processior \" ÅK 58 ."],"f":["-cessior ) , "]},{"a":"profit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["profit, fördel. . . . och sälie sit ancker hwem hanom teckes pa sit besta profith STb 2: 218 ( 1487) . \" at han hade . . . lvnfangit forrörde gotz . . . medh hans contradtz scriffuilse pa beggis theris profijt och ewentyr \" ib 483 ( 1490) . ib 3: 121 (1493), 4: 169 (1507)."],"f":[]},{"a":"profit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["profit, fördel. \" for siith egith snarlige forgengeligit profith och gagn \" HSH 18: 4 ( 1494) ."],"f":["profiith )"]},{"a":"profos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["profoss, rättstjänare vid militärt förband. STb 5: 284 ( 1520) . skotternes proffos . . . jacob ib 293 ( 1520) ."],"f":["proffos )"]},{"a":"profäkt subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["framgång. \" profectus . . . gagn ok profäkth \" GU C 20 s. 489 ."],"f":[]},{"a":"proklamera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ställa till svars? hwilken thär fintz brutlighin wara oc wardhir hon awith aff abbatissonne ällir aff custodibus ällir oc aff senioribus manat ällir proclamerat FOVkl 213 . \" tha jak rögdes ok proclameradhes, antigi jak mik swikliga vrsade, eller alztinges nekade \" J Buddes b 171 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"prokurator","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ombudsman, ombud. \" ath jach samffelth idhers sendebodh och procurator her (ɔ i Rom) skikkadher warith hawer til alle saker Hist. Tidskr. 36 s. l37 (1498, lH. Gadh). \""],"f":[]},{"a":"prokurera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besörja, bestyra. jak takkar honom alzjnthz före thet han haffwer procuerath oc brygth PMBref 306 - biträda, vara behjälplig. item 4or scolares, som procuerat met skaffaren, ij lmark HLG 2: 94 (1519)."],"f":["-at )"]},{"a":"prokurera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besörja, bestyra. \" ath the thet skula fly procuera pyntha stykka forswara vt kräwia oc wtkräwia latha \" FH 3: 67 ( 1445) . - bidraga, vara behjälplig? med prep. til. wi . . . skolom . . . ingelwnd ther til procurera (procurabimus) radh samtykkio giffwa ath han i swa mattha koras SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"pronuncera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (ljudligen) förkunna. j sama mattho syntes ok gudz engel ljtkeliga sancte birgitte tha han henne the lezcerne pronunceradhe SvKyrkobr (Lucid B) 203 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"propert","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["noggrant, jämnt, precis. \" her aff haffuer hans otte aff hwar vgn (ɔ tegelugn) vpborti j siw aar frijth och quitt xl (40) marck proppert STb 2: 595 (1491). \""],"f":["proppert )"]},{"a":"prophesia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = propheta. prophesiade oc spadho Lg 3: 616 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"propheta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["profetera. MB 1 (cod. B) 13, 23 enl. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 204 (cod. A: propheterade)."],"f":["-adhe )"]},{"a":"propheta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["profetera. \" äpte thy som prophetat oc foresakt var \" Bo 164 ."],"f":[]},{"a":"prophete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["profet. \" mäþ . . . allom hälghom patriacrom ok prophetom \" Bu 14 . \" änkte wyrda hwat prophetana spadho \" Bil 536 . \" äpte thy som prophetin spadhe \" ib 859 . \" een annar prophete saa ena brennande gryto \" ib. \" sagdhe gudh mz prophetanum ib. \" Bir 1: 135, 308, 2: 86. Lg 293, 3: 585, 586, 588, 591, 614 ."],"f":["-ar . ","-er Lg 3: 585), "]},{"a":"prophete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["profet. \" guth lott forthum elyam prophetam til paradis föra elyseus lott äfter han. oc prophete män wtt göra \" Saml 34: 279 . JMÖ 61 . "],"f":["-ar ) , ","*propheta födder , p adj. i födelsen begåvad med profetisk anda? Se Sdw 2: 1281."]},{"a":"prophetera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = propheta. MB 1: 12 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"propheterirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = prophetissa. MB 2: 336 ."],"f":["propheteriska )"]},{"a":"prophetissa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["profetissa. \" en prophetissa, thz är n spaqwinna \" MB 2: 78 . Lg 3: 240 ."],"f":[]},{"a":"proppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["proppa, fylla (helt och hållet). defertire vpp fölla commvniter proppa ok töma GU C 20 s. 169 . ffarcio . . . korffwa göra oc proppaa ib s. 253. jnfertio . . . proppa ib (hand 2) s. 26. Jfr ater-, saman-proppa."],"f":["proppaa GU C 20 s. 253) , "]},{"a":"prosteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prosteri, kontrakt. the svenske foot gongere som liggia uti edert proosteri HSH 14: 31 (1525, Magnus Sommar) ."],"f":["proosteri )"]},{"a":"protestation","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["protest, bestridande. än moth häffdh (ɔ då motparten åberopar hävd) skwlle klostersens ämbetis men altid haffwa til sidz at göra protestacion auentenciam wnder myndogh jnsigle PMBref 317 ( 1512) ."],"f":["-tacion )"]},{"a":"protestering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offentligt betygande, försäkran. aff then protesterijngh, ider herredöme nw giorde i westerarss, ath i ingen wylle lathe förarge, ther öffuerbördigh ware stande ide tyll swars och retthe BSH 5: 566 ( 1516) ."],"f":["protesterijngh )"]},{"a":"prova","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pröva."],"f":[]},{"a":"provastbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prosts ämbetsskrivelse. item skal han biskop bref och provastbref föra til nästa klockare Reuterdahl Stat syn 213 (sl. av 1400-t., nyare avskr.)."],"f":[]},{"a":"provaste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) = provaster 2. göre skäppy byug prostanom VGL II K 39. ","2) = provaster 3. meth waars proasta . . . radh SD NS 2: 226 ( 1409); kan föras till provaster."],"f":["proaste )"]},{"a":"provaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) föreståndare, höfding. j danmark war een prouaster (præpositus) franuändir gudhi Bil 867 (ehuru den Lat. textens præpositus otvifvelaktigt har här angifna betydelse, har dock den Svenske öfversättaren, som återgifvit det med prouaster, kanske fattat ordet i bem. domprost el. kontraktsprost, i hvilken händelse detta ställe bör föras till 2 el. 3; jfr G. Storm, Momenta historica Norvegiæ s. 136). - föreståndare, förman (inom kyrkan). lydhin idhrom prowastom (præpositis) Ber 66 . \" war thän phinees som en prowast (præpositus) j gudz hwse \" MB 2: 135 . ","2) præpositus cathedralis, den som under biskopen innehar främsta rummet bland kanikerna och står i spetsen för domkapitlet, domprost. han vardh kanunkir ok kanunka prouastir (a canonicis subprior ordinatur) Bil 793 . en provstar . . . räþ allom biscops ämbitum sua väl . . . at äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia Bu 28 . \" en prouster (præpositus cujusdam eclesiæ) . . . la iij ar a siengh j soth \" Bil 652 . \" brynnolf proest i skara \" BSH 2: 39 ( 1396) . prouast mattis SD 6: 169 ( 1350) . \" herr mattis proustain \" ib 170 . ib 168 (öfvers. fr. 1441). prowastens akri ib NS 1: 295 ( 1403) . \" ib 296 ( 1403), 2: 153, ( 1409). \" BSH 2: 221 ( 1425), 5: l81 (1506), 128 (1500), 382 (1510), 383. - i ortnamn. iuxta agrum dictum prostawreth SD 5: 55 ( 1341) . - Jfr domprovaster.","3) præpositus ruralis, förman för presterna och biskopens ombud inom en viss delaf ett biskopsdöme, prost, kontraktsprost. dwäle ey the kirkiostyrara älla prowasta ok andre at kungöra thz sinom höghra formannom oc biskopom Bir 3: 343 . \" prowater i wernamo \" SD NS 1: 85 ( 1401) . incighle . . . herra pädhers kirchioherra i swnde oc prowast i ydhre ib 91 ( 1401) . \" insigle . . . herra mattissa i biärghom, progostens i synderbo ib 106 ( 1402). \" ib 315 ( 1404) . \" herra hanus, prouaster ialsidhum \" ib 168 ( 1402) . \" herra andris, proast i widbo ib 2: 226 ( 1409). \" ib 1: 156 ( 1402), 161 ( 1402), 304 (403, gammal afskr.), 415 ( 1405). VAH 24: 320 ( 1422) . BSH 5: 114 ( 1506) , 210 (1507), 568 (1517). wij proasta, domara, och allmogans menigheit i gotlande BtRK 151 (1449, orig.) . Jfr lands provaster."],"f":["prouast SD 6: 169 ( 1350) . ","prowest BSH 2: 221 ( 1425); -esten ib; -este ib. prouester Bil 652 . ","prowster VAH 24: 320 ( 1422) . ","proghuster: -usten SD NS 2: 153 ( 1409) . ","proguster: -usten BSH 5: 114 ( 1506) . ","progusther: -usthin ib. ","progwster: -wsten ib 210 ( 1507) . ","progister: -isten ib 382 ( 1510) . ","progisther: -isthen ib 383 . ","proguisther: -isthen (?) FM 614 ( 1514) . ","progoster: -ost SD NS 1: 315 ( 1404); -ostens ib 106 ( 1402) . proaster L.; -ast SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.), 415 ( 1405), 2: 226 ( 1409); -asta BtRK 151 (1449, orig.; på två st.). ","proasster: -assten BSH 5: 81 ( 1506) . ","proest BSH 2: 39 ( 1396) . ","proster: prostawreth SD 5: 55 ( 1341); prost ib 6: 168 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 156 ( 1402); prostins ib 161 ( 1402) . ","prosther: prosthens BSH 5: 128 ( 1506) ; ","prosthen ib 568 ( 1517) . ","prooster: proostens SD NS 1: 296 ( 1403) . ","-ar , se ssättn. och jfr äfven provaste. pl. -ar),","provasta bol","provastu- )","provasta döme","prosthadöme )","provasta gardher","progoste- )","provastar gipt","prouästärgift VGL I Br 1. prouastergipt. prouasta gift VGL II K ind. 39, kap. 37), ","provasta hätta","proastahetta )","provasta pänninger"]},{"a":"provaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) domprost. biscopane eller theris prowastha eller andra klärka mogho tingh met almoghanum halla Svartb 465 ( 1457) . prepositus . . . prooster GU C 20 s. 480 (kan även föras till 3). förman för prästerna och biskopens ombud inom en viss del av ett biskopsdöme, prost, kontraktsprost. herra niclissa proustens j närike . . . incigle Gadolin Pants Bil 283 ( 1394) . \" knut prouster oc kirkioherra i quillinge \" SD NS 3: 233 ( 1417) . ib 234 ( 1417) , 328 (1418). prowest ower alt wermäland ib 472 (1419). tha skal fornämpde peninger aff kirkiohärromen saman thakas och aff them framdelis prostanom antwardhas Vårfrup 138 ( 1458) . Uppl Lagmansdomb 15 (1490).","4) till ett gille knuten präst, gilleskaplan. oldermannen, bisitiare och prosten j helge lichame gilde j stokholm HLG 1: 125 (1482). - Jfr lands provaster."],"f":["prouister SD NS 3: 234 ( 1417) . ","prowst ib 328 ( 1418) . ","prooster GU C 20 s. 480 . ","proster: prosten HLG 1: 125 (1482); prostin UpplLagmansdomb 15 (1490); pl. med art. prostane Vårfrup 138 ( 1458) ; dat. -anom ib. Se Sdw 2: 1281 och jfr S. Gustfson, Hemming Gadhs språk 1: 66),","provastar gipt , ","provasta pänninger (pl. proghastapäninga), ","*provasta sak","prosta- )","*provasta skäppa","prowosta- )","*provasta thing","proasta- SD NS 3: 329 ( 1418) . proesta- Gummerus Syn-stat 42, 44 (1425 vidim. 1440)),","*provasta värdhoghet"]},{"a":"provent","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = proventa 2. fore . . . älitzsa nielsdotthers prouent och met gyffth FH 5: 53 ( 1468) ."],"f":[]},{"a":"proventa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) daglig portion af lifsmedel som utdelas i ett kloster. allom scal gifuas liika godh prouenta höghbornom som laaghbornom VKR 16 . \" halfua prouentor \" ib 37 . \" ath the (systrar och bröder i klostret) hafuin syna vissa prouento oc jngiäld \" ib 75 . hänne prouente j maat oc dryk gifuis fattiko folke ib. skal hon . . . hafua första capituls daghin prouento som andra syster oc om fredaghen vri hänne prouente watn oc brödh ib 73 . ib 21 . Bir 4: 28, 31, 5: 136 . ST 475 . - i allmh. daglig portion af lifsmedel, dagligt underhåll. han (biskopen) tok til sik een fatikanman oc satten han j sith hws, oc lofwadhe honom daghlika gifwa sina prouento ST 314 . ib 315 .","2) underhåll el. underhållskostnad i ett kloster, afgift som erlägges vid någonsintråde i ett kloster för att betäcka kostnaden för underhåll i det samma. til enna fatika iomfru ingift oc prouento i thy sama klostre SD NS 1: 580 ( 1406) . ib 201 ( 1402), 275 ( 1403), 369 ( 1404). FH 5: 33 ( 1465) . \" giff them i clostrir, oc iak wil lösa thera prouento \" Lg 3: 4 . giffua hundradha ducata for thera prouento ib. ib 5 . \" sighiandis honom haffua mz falskhet trughat the iomffrwna jn i theras closter, wtan prowento oc gaffwor \" ib 67 . LfK 152 . ","3) underhåll anslaget åt en kanik, prebende. ränte han sins ämbitis ok prouento Bu 29 . til þe prouentu vi hawum gyort i kalmarnom SD 5: 566 ( 1346) . \" ena prowento innan lyncöpungs kirkio . . . aff mino godze at göra \" BSH 1: 165 ( 1376) . SD NS 1: 78 ( 1401), 377 ( 1404). vider sancti nicholai prouento aker ib 157 ( 1402) . \" at iak . . . gifuer . . . eet markandh jordh . . . vnde the prouento ok prebendam, som . . . greghers germundason . . . foordhom giordhe i vpsala domkirkio \" ib 405 ( 1405) . \" han skipte prestom kirkior oc prowänto j rom \" Lg 999 . - Jfr prebenda. "],"f":["prowänta: -o Lg 999 . ","prouente VKR 73, 75), ","provento kanna , ","provento präster , "]},{"a":"proventa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["19 daglig portion av livsmedel som utdelas i ett kloster. hwad tha vptax aff bordheno badhe sudh oc prowentor medh brödzstyckiomen som minne är en hallft brödh giffuis . . . fatigho folkeno SVklE 165 ( 1443) . - i allm. daglig portion av livsmedel, dagligt underhåll. räth prowentha til hwarya höno ärw . . . fira skala mädh korn til dagx kosth PMskr 253. - bildl. throfaste gudh . . . städhir idher ey frestas owir idhra makt, wthan han gör ok jämwäl prouentona mz frestisom, at j skulin githa lidhit (faciet cum tempatione etiam proventam ut possitis sustinere) SpV 461 . 2) underhåll el. underhållskostnad i ett kloster, avgift som erlägges vid någons inträde i ett kloster för att täcka kostnaden för framtida underhåll. for mina prowento giwir jak . . . min godz NMU 1: 66 ( 1381) . ib. ath iak . . . haffver giffvit till risabegha klosther fore anna olafzdotter proventho eth torp ib 141 ( 1480) . ib 160 ( 1512) . VKU 18 ( 1541) , 25 (1542), 80 (1555). ","3) underhåll anslaget åt en kanik, prebende. Se Sdw 2: 1281. iac haffuer honom oc hans prouento oplatit i reetto byto mino prouenta aker Sd NS 3: 340 (1418). ib. - Jfr prebenda. "],"f":["*provento aker","prouenta- SD NS 3: 340 ( 1418) ), ","*provento ingipt","-ingift )","*provento qvärn , "]},{"a":"prudher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ståtlig, präktog, vacker. Jfr Sdw 2: 1281."],"f":[]},{"a":"prudher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["härlig, ståtlig. then gudh skeen honum mykith prwdh Al 2153 . stiärna prudh MD (S) 221 ."],"f":[]},{"a":"prusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*prusta in , draga in genom näsan. tak win oc pwsta jn j näsoborona PMskr 214."]},{"a":"prustan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nysning. \" St 32. \""],"f":[]},{"a":"prydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pryda, sira, smycka. \" linsignio . . . pryda ophöya oc til äro fremmya \" GU C 20 (hand 2) s. 31. MP 4: 217 . \" han göme mina siäl . .. pridhe mina dihdi Sv_B 306 (b. av 1500-t.). thäslikis waro oc hännas x jomffrur, priddha mädh rödhbrynom klädhom JMPs 276. thy synthis edher tronas dygdh j ffägärsta drotningx liknilse, pridh mädh osigelike ära \" ib 296 . - hedra, hålla i ära. böär man friihet prydha MD 392 . "],"f":["pryda . ","pridha: pres. konj. pridhe SvB 306 (b. av 1500-t.). impf. priddhe JMPs 437. part. pret. f. pridh ib 296 . ","priddha ib 276, 301),","*prydha sik , smycka sig. nar hon opstodh om morgonen, kläddhe hon sigh oc priddhe, mera än en helan klokko thima at minstha JMPs 437. - Jfr ivirpryda samt dyr-, o-, stiärno-prydder samt välprydder Sdw 2: 1033."]},{"a":"prydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pryda, sira. mz thwem naglum lät hon prydha sins sons hiälm Bil 87 . oppa eno palacio . . . pryddo mz alle äro ib 915 . thässin diurin varo äkke tilsat oc pryd mz forgyltom betzlom oc sadholm Bo 165 . \" hulke sik pryddo mz fanyttom prydhilsom \" KL 123 . \" prydde hon sik mz dyrom stenom \" Lg 3: 481 . \" han prydhis ok klädhis mz fäghirsta klädhom \" Bir 3: 126 . ib 125, 381 . Gr 303 . \" eet fiko trä faghirt oc prygt af löfweno (de folios) \" Bo 158 . \" mz hwat store wmhughan thu prydher thin krop \" Lg 3: 481 . kämde oc prydde . . . sit haar KL 125 . \" at prydha wart hws \" Bir 1: 295 . \" prydha siälina \" ib 293 . \" kar som vatntil är pryg oc syluerat \" ib 3: 96 . ib 386 . \" mz sins värdhelikhetz prydda klädhabonadh (ornatu) \" ib 26 . prydde mz goþom siþum KL 182 . \" pryd (sirliga, granna) ordh \" MP 1: 151 . - Jfr beprydha, samt fagher-, o-prydder."],"f":["prygdha: prygdhis Bir 3: 381 . ","-ir , -de, -der),"]},{"a":"prydha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heder? ottosangh är al.mosogangh ok mässan hon är prydha afftonsa[n]gh är spot ok hadh hwar som thz vil lydha Go 509."],"f":[]},{"a":"prydhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr boka prydhare."],"f":[]},{"a":"prydhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prydnad, heder, utmärkelse? lagdhe wridhin gulring ower hans hals, som i them äwom war mykin prydhe MB 1: 239 ."],"f":[]},{"a":"prydhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["prydligt. \" pyrdhelika klädde \" Lg 3: 189 ."],"f":[]},{"a":"prydhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["prydligt, vackert. \" eth dyrt täkin, uppa huilo besäntk var sacntä catharinä beläte myckit prydeliga giort Scr rer. svec. III 1: 269. \" ib 270, l273. Jfr beprydhelika."],"f":["prydeliga )"]},{"a":"prydheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["härlig, ståtlig, präktg, prydlig. mz storom skara aff prydhelikom iomffrum Lg 332 . \" eth prydheliket cappal \" ib 3: 194 . \" prydeliken klädhe \" ib 395 . aflagdhe hon . . . allan sin prydhelika skrudh KL 326 ."],"f":["-liket Lg 3: 194 . ","-likern ib 395),"]},{"a":"prydheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["härlig, ståtlig, präkitg, prydlig. här gör ängilen prydhelikasta sermonem JMÖ 40 ."],"f":["pryderlikit MP 4: 217 . supin. prydhelikaster: -asta JMÖ 40 ),"]},{"a":"prydhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prydnad, prakt. hyöldho the henne mz stor prydilse, i dyrastom klädhom, oc til läggiandis gul oc dyra stena, oc alt thz härlikhet oc prydhelikhet war Lg 3: 480 ."],"f":[]},{"a":"prydher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["höfvisk, sedesam. thit prydha (composita) lifwirne Bir 1: 390 ."],"f":[]},{"a":"prydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? 1) prydnader. jomfrunar plägha haffwa speghla, fore sin öghon, at the skulu wndhirstanda, hwru thera prydilse (ornamentus) är, wäl ällir illa skipat SpV 5 . - prynad, skönhet. SpV 205 . saa ok eena godha qiwinno faghra omgängilse ok sidoghet är prydile i hänna hws ib 418 . - pry dande, prydnad. hwilkin predicare swa framföre ordhin j twngonna prydilse, ok han vil lallom tekkias j eno wärzliko loffz ordhe MP 5: 137 . synda bätringh är . . . sedanna prydilse JMPs 306. ib 470. - Jfr altara-, arma-, be-, brudha-, fota-, gul-, hals-, kara-, vaggo-, örna-prydhilse."],"f":["prydilse . ","pridisle JMPs 470)"]},{"a":"prydhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) prydnader. \" vtan . . . al prydhilse \" Bo 1 . \" fanyt prydhilse \" ib 35 . klädhin oc al annor prydhilse Gr 286 . ib (Cod. D) 380 . KL 123, 125 . Bir 1: 94, 310, 389, 2: 94, 3: 125, 278, 386, 475 . MB 2: 94, 95 . - prydnad, skönhet. siälinna prygdhilse oc fäghrind Bir 2: 107 . ib 3: 183 . - prydande, prydnad. vari thätta til gudz altara ämbite oc prydhilse Gr 303 . ","2) hedrande? bödh chusaron at gifwas skulle til sinna afgudha prydhilse oc dyrkan hwite yxn oc hwite bukka oc hwite hästa Gr 264 . Jfr dygdha-, hals-, hovudh-, hovuds-, höghtidhis-, qvinno-prydhilse."],"f":["prygdhilse Bir 2: 94, 107, 3: 183 . ","prydhelse KL 125), "]},{"a":"prydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) prydnadsföremål. \" cristallum är en sten . . . mäst tyänar han til ath göra drykke kar oc andra prydnyngh \" PMSkr 465 . - Jfr siänga-, ärma-prydhning."],"f":["-nyngh )"]},{"a":"prydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) prydande. \" vm prydhningh mz wtlänsko läddhre \" SO 13 . ","2) prydnad, prakt. \" lata thina prydhning ok glädhi wmskiptas \" Lg 3: 482 . - Jfr kirkio prydhning."],"f":[]},{"a":"prydhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = prydheliker. hwlken stad war myket stor och mäktog . . . myket fagor oc prydog mz manga palacia Troj 8 ."],"f":["prydog )"]},{"a":"prysker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Preussisk. RK 1: (sfgn) s. 191, 2: 30, 37. HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":["prytzker: -a RK 1: (sfgn) s. 191),"]},{"a":"prysker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["preussisk. Se Sdw 2: 1281. c march redhe peninge i priske skilingom och i räffwilskom SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.). pryst öll Skotteb 399 (1465-66, Kämn). ib 401. tw prisk fath medh ööl lSTb 1: 33 (1475). xx (20) pryszka marck STb 2: 482 ( 1490) . ib. saramalit han giorde pa then pruszke köpswennin ib 3: 383 (1498). ib 4: 127 ( 1506) . \" iijc otte och xxx mark och atte skot oc iɉ skilling prussk \" ib 5: 110 ( 1516) . för 3 pund pryskan humbla VKU 56 ( 1549) ."],"f":["pryszker: -a STb 2: 482 (1490) . prysker: -an HLG 3: 126 (1529); VKU 56 ( 1549) . ","pryst Skotteb 399, l401 (1465-66, Kämn). pryscher: -a Stb 2: 482 (1490). pruszker: -e ib 3: 383 ( 1498) . ","prusker: -e ib 4: 127 ( 1506) . ","prussk ib 5: 110 ( 1516) . ","prisker: -e SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) ; STb 5: 136 (1516). n. pl. prisk ib 1: 33 ( 1475) ),"]},{"a":"pryssing subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["ett slags öl från Danzig (i Preussen). en tunne pryssing Stock Skb 192 ( 1521) ."],"f":[]},{"a":"pryz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["preussare. lMD 387."],"f":["prydz )"]},{"a":"pryzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*pryzarafara skip","prizare- )"]},{"a":"pryzisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["presussisk. mellan gulland och prydsiska siddhen HSH 13: 74 (1524, Brask)."],"f":["prysdisker )"]},{"a":"pryzkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["preussisk. ix öre för j pund pryskoot hwmbla HLG 3: 126 (1529)."],"f":["pryskoot )"]},{"a":"prädika","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se predika o. s. v."],"f":[]},{"a":"prädika","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se predika o. s. v."],"f":[]},{"a":"pränta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trycka. . . . tha vether ath vi aktom lata prenta vid vii:c (800) breffuer HSH 13: 116 (1524, Brask)."],"f":["prenta )"]},{"a":"pränteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["prenterii )"]},{"a":"präs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vinpräs samt pärs."],"f":[]},{"a":"präs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["press. \" han pina them j allom limom swa som j trangom präs \" Bir 1: 180 ib 160, 161, 340, 2: 100, 3: 443, 445, 446. - oljepress. enkte wtflöt af olionne aff prässenom KL 46 . - vinpress. när pressomen. mit i vingardhenom Gr 302 . enna handa vinbär är sua starkt at thz vinit ther j är gaar vt vtan press Bir 2: 292 . - Jfr olio-, vinpräs."],"f":["press Bir 2: 292 . "]},{"a":"prässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pressa, sammanpressa. \" hans köt war pressat swa som j viinpräs \" Bir 1: 135 . \" sätia mik j präs ok saman thrängia ok pressa starklika \" ib 160 . ib 161 . ","2) pressa, afpressa, utpressa. \" presa vel watnet aff honom \" LB 8: 41 . - bildl. thässe ordhin äru suasom olea thy skulu lthe . . . vt thwingas oc pressas (exprimi) . . . aff afwndz siukom Bir 3: 217 . - Jfr pärsa."],"f":["pressa Bir 1: 160, 161 ; ","-as ib 3: 217 ; ","-at ib 1: 135 . ","presa LB 8: 41 . "]},{"a":"prässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) pressa, sammanpressa. \" swa som prässadhir wiin klassi \" SvB 82 (mot sl. av 1400-t.). 2) pressa, avpressa, utpressa. hon prässar wth sötha smakin aff winbäraklasnom SpV 105 . - Jfr pärsa."],"f":["-ar . ","-adhir )"]},{"a":"prässan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pressning. um nager (näml. skräddare) framkomber medh thz som forbrent är j pressan SO 114 . Jfr pärsan."],"f":["pressan )"]},{"a":"prästbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prestbroder, prestvigd ordensbroder, munk som är prestvigd. FH 4: 42 ( 1455) . PM LXV . TK 270 ."],"f":["prest- FH 4: 42 ( 1455)), "]},{"a":"prästeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["prästerlig. \" vilkorede her martin allom arffuom wille til sware fore samma arff wijdh prestelige äre \" SJ 2: 210 ( 1492) ."],"f":["prestelig- )"]},{"a":"präster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["prester . ","prestra SJ 2: 108 (1488) ), ","prästa barn (presta-. preste-), ","prästa bol (presta-. preste-), ","*prästabola bygning","prestebolebygningh )","*prästa bref","presta- . ","bre (e)ff, n. prästbrev, brev varigenom någon kallas till en prästtjänst . . . for än the hafua warit j wpsalom for capitulum oc presenterat sigh ther oc wndherwiist sin prestabreeff oc andra sina witnisbördh Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . HSH 17: 167 (1523? Brask). ","*prästa brodhir","preste- )","*prästa bänker","presta bängken )","*prästa deghia","presta deya )","prästa dottir","prestadotter )","prästa dränger","prestedrengh )","prästa gardher","presta- . ","präste- . ","preste- )","*prästa gilde","präste gille )","*prästa hampn , ","*prästa hem","prestaheem )","*prästa hora","presta- . ","-hoora )","*prästa husfru","presta hustv )","*prästa kona","presta- )","*prästa kroker","preste- )","*prästa liknilse , ","*prästa magher","presta- )","*prästa mistning","preste- )","prästa mot","presta- . ","preste- . -moot),","*prästamots tidh","*prästa möte","prestämödhä )","*prästa pänningar","presta peningar )","*prästa ringning","presta ryngningh )","*prästa rätter","presta- . ","preste- . ","prästä- )","*prästaskap , ","*prästaskaper , ","*prästa son","presta- )","*prästa säte","prestesäthe )","*prästa tidh , ","*prästa vighilse","-presta- . ","vigilse )","prästa vighsl (-wigxl), ","prästa ämbite","prästa öl","preste- . ","-öö (l)),"]},{"a":"präster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["prester . ","prest Bil 409 . " med art. prestins " MB 1: 361, 371 . ","prestens SD 4: 597 ( 1338), 5: 565 ( 1346). pl. -ir. -ar: prestane Bir 1: 148 ; MB 2: 9 ), ","prästa arf , ","prästa barn","presta- )","prästabol","prästa bonadher","presta- )","prästa bordh","prestha- )","prästa dottir","prestadottor )","prästa dränger","presta- )","prästa döme","presta- )","prästa garþer","prestagardher: -gardhen Lg 3: 373 . ","presta gardher . ","prestagarder . presta gaardher: -gaardh RK 3: 1005 . presta gaarder: -gaarda ib 4010 . ","prestegardher: -gardhen BSH 5: 436 ( 1511) . ","prestegarder: -gard ib 4: 2 (1471, samt. afskr.). ","prestegordher: -gordhe ib 5: 440 (1511)), ","prästa giäld","prästegeld . ","prästagäl . ","prestegeel )","prästa hätta","presta hetta )","prästa höfdhinge","presta höfdinga MP 1: 47 . ","prästahöfdhingas ib 2: 11 . ","presta höffdingiane MB 2: 386 . presta höfdihingane KL 391 ; Bo 201 . prästä höfdhingane KL 138 . ","prästa klädhe","presta- . ","presta klädher MB 1: 343 ), ","prästa mot","presta- . ","preste- . presta moot Lg 3: 361. prästa möt L.), ","prästa namn","presta nampn )","prästa stomn","prestastompn )","prästa stova (prästä stufa), ","prästa stämna","prestastampna )","prästa sven","prestesven )","prästa thing","präste ting )","prästa vigsl","prästa vighsle. presta vixle Gr 319 ; Bir 2: 214), ","prästa ämbite","presta- )","prästa öl","-öll . ","presta öll),"]},{"a":"prästgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = prästa gardher. RP 2: 102 ( 1386) ."],"f":["prest- )"]},{"a":"prästgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr prästa garþer."],"f":[]},{"a":"prästlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i saknad af prest. vurdho the . . . prästlöse ansg 213."],"f":[]},{"a":"prästvighsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = prästa vighsl. SkrtUppb 240."],"f":["-wigxle )"]},{"a":"prästöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = prästa öl. STb 2: 181 (1486). GPM 2: 166 ( 1503?) ."],"f":[]},{"a":"prästöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr prästa öl."],"f":["prest öl . ","prästööl )"]},{"a":"pröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["pröffwa . ","pröfde MP 4: 218 . pröfte ib),"]},{"a":"pröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) godkänna, erkänna (ss god el. giltig). sigh mik vm thesse min nya brudh är laglika min ok mz pröfwadhe (approbata justitia) rätuiso Bir 1: 103 . \" äru thera rätuiso ok skällico doma . . . pröuadhe när gudhi \" ib 3: 249 . at the foresagdha reghla . . . skuli pröuas oc stadhfästas när mannom ib 456 . \" thin ordh . . . äru pröuadh (probata) j alle snille oc rätuiso \" ib 49 . ","2) bevisa. \" hwar sum thät wardþir pröuat. at þerrä handa samband är bundin \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þettä med goþum mannom pröwän (för -är el. -äs) at swa är ib 5: 478 (1345, nyare afskr.). þe þingh . . . som . . . äru . . . þröuaþ mäþ þöm vitnum firi näpnas Bu 6 iartinghunum ib. ib 50 ., pröuaþe mz fäm pröuas þät mäþ iartinghnum ib. ib 50 . \" pröuaþe mz fäm skälum. ihesum corsfästan mäþ hans vilia \" ib 138 . KS 6 (14, 7), 7 (16, 7), 8 (20, 9) . \" min thro är pröuadh ok fulfört mz predikan ok iärtignum \" Bil 267 . \" pröuaþe han fara mz fals \" Bu 101 . ib 20 . Bir 1: 116 . \" thz kunne ey pröwas \" MB 1: 224 . \" wtrönilsen pröffwar . . . at thu mykit sörgde \" Su 211 . \" pröua vp a nokon thässa sak \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" warþer pröwatt til hans med fullom skiälum \" ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). j konnin enga syndh pröfua til miin MP 2: 64 . ib 1: 104 . ","3) öfverbevisa. \" sins lifs pröuadhum ok forwinnum (för forwunnum) forradharum \" Bil 320 . \" the pröfuath vardher ij tholkith maal hon vardher genast bränd ij baal \" Fl 1126 .","4) intyga. \" som lästen pröuar \" Bu 100 . ib 51 .","5) pröfva, undersöka, ransaka. \" fik han sinum mästara bokena at pröfua ok rätta \" Bil 247 . \" the boklist ther thässkyns pröwar \" MB 1: 397 . \" pröwadha oc skattedha for:de gotz \" SD NS 1: 574 ( 1406) . \" pröfuadhe malit \" Bil 375 . þätta mal puoaþes (för prouaþes) Bu 420 . \" jek wil han siälffuer proffuä (ransaka, förhöra) \" MD 14 . ","6) undersöka, utforska, tillse. at pröua huat rät þöm bare tel hans sial Bu 420 . \" siþan þät uare pröuat ib. hörom ok pröuom vm han sighir sant \" Bir 1: 45 . \" lethin ok pröfwin vm the lydha miskund ok ödlmiukt \" ib 263 .","7) försöka, göra försök med. jak köpthe fäm ygxna ökia ok mik är törft at ga pröua (probare) them (motsv. ställe 2: 144 ga oc profua them) MP 1: 193 .","8) pröfva, sätta på prof. pröua thera tro oc stadhughet Bo 92 . \" wil iak them pröffwa \" MB 2: 89 . wärldin j hulke mannin sätz at han skuli pröuas vm han älska gudh ällas ey Bir 1: 387 . \" moyses skulle pröuas swasom folksins mästare \" ib 3: 451 . \" gak . . . nw fram pröwadh \" VKR XXI: j pinom pröfuadhe Bil 475 . \" pröfwas mz wranga manna dröuilsom ok hati \" Bir 1: 67 .","9) pröfa på, försöka sig med, bedrifva, förehafva. skorliffnadh han öffdhe dobel och dryk han pröffde RK 2: 569 . 10) försöka, försöka sig, täfla. ä mz hwilkom idorm som torss mz mik pröffwa Di 100 . 11) befinna, genom erfarenheten lära känna. swa sum är manggästaþe pröuat SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). är þät prouat viþa vm varuldena Bu 57 . 12) erfara, röna. prlffua krankdomana Bir 4: 37 . \" om thu nakot sin haffuer fullelika rönth oc pröuath minna närwarilses godhet \" Su 107 . 13) betänka. mat thu ok pröua mz thik at the hafdho ok manga thunna maltidh i them väghenom Bo 13 . 14) inse, förstå, märka, finna. j maghin wäl prowa huat thz sätte RK 1: 1755 . \" skulin i se oc oppenbarlika pröwa, hwem gudh siälwer wil hawa til sinna hemelika thiänist \" MB 1: 404 . \" math thu her oppa pröfwa huru stoor synd thz är \" ST 62 . caldei hioldo for gudha eld ok wädher jordh ok watn thy at the göra mangum gagn ok pröfua ey huru hwart thera speillas aff andhro ok äru wmskiptelik Bil 619 . \" maghen j pröfwa at han far vilder \" ib 103 . \" pröua iuþa at vi gratom \" Bu 14 . ib 23 . Bo (Cod. B) 341 . MB 1: 303 . Bir 1: 203 . ST 267, 338, 365, 385, 389, 484 . sculle the pa slottit köpe late fersken mat som man kunde pröffua at the pa slottit jo behöffua RK 2: 3052 . han gat eigh öröuat han hu[n]gra Bu 206 . \" the pröffto thz aleandrum wara \" Al 3421 . \" pröfwa ok vita thetta sant wara \" Bir 1: 61 . RK 1: 1250 . ST 88, 378 . pröfua jak eth aff thwem (de te statui in animo meo unum esse de duobus) at thu äst antiggia gudh siälfuir . . . älla guzson Bil 231 . \" tha the svvensko pröfto oc forstodho thera onda mening \" OB 213 . \" fik pröfwa thera akt \" Al 2327 . \" ä hwar han kunne sin fordeel pröffua \" RK 2: 7243 . Iv 4778, 5049 . Lg 3: 509 . \" pröuaþe han hungar mäþ (hos) hanom \" Bu 206 . 15) anse, tro. pröfwin i (putatis) at cristne män sculu halda idher for martyres Bil 598 . \" then samma pröffte han oc trodhe var st. johannes baptistam \" Ansg 179 . \" hulkit diäfwllin pröfwas hafwa giort \" VKR XII . \" han pröffuade at han torffte ey mera \" RK 1: 673 . ib 4321 . ST 351 . MB 2: 194 . Su 288 . \" mz thit gulkar pröffwar iak swa \" Al 1319 . hava wijse män prövat (ansett vara; el. bevisat, visat?) thriggia (sc. handa) manna liwerne KS 13 (31, 14) . - anse (som), hålla (för)? then nw wil mz retwisenne fara han pröffues rasket til ein dare MD 120 . - pröva ater, vederlägga thz pröwas ater mz rönto maale MB 1: 286 . Jfr ater pröva. - Jfr be-, ful-, um-pröva, äfvensom genom-, o-, sanprövadher."],"f":["prowa RK 1: 1755 . ","proua: -at Bu 57 ; ","-aþes ib 420 . profua. MP 2: 144 . ","proffuä MD 14 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","pröfte ST 351, 365 ; Ansg 179 . ","pröffte ST 88, 338, 378, 389, 484 ; Ansg 179 ; Lg 3: 509 . ","pröwadha SD NS 1: 574 ( 1406) . ","pröfto ST 267 ; OB 213 . ","pröffto Al 3421 ; ST 385 ),"]},{"a":"prövan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erfarenhet. \" mattan läris mz pröffuan \" Bir 4: 37 ."],"f":[]},{"a":"prövan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) bevis, bevisning. \" lhans ordh skwla thär wm wara trodh wtan andra pröffwan PMskr 81. \""],"f":[]},{"a":"prövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pröfvare, som sätter på prof. diäfwllin är swasom rätuisa manna stupogrefwe ok pröfware Bir 2: 318 ."],"f":[]},{"a":"prövelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr beprövelika."],"f":[]},{"a":"pröveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som tål att prövas, som står sig vid en prövning, godtagbar. hwarty eeth ofulkomlikit thing tilstädhir ekke nakon märkelikin dom ällir pröffwelikin (probabile) SpV 496 . Jfr bepröveliker."],"f":["pröffwelikin ) , "]},{"a":"prövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bevis. \" hulkom han tedhe sik liffuande äptir sina pino j mangom prövilsom \" KL 131 . \" pröuadhe sin opstandilse mz oppinbarom pröulsom \" Bir 3: 163 . thz til pröuilsa. at swa är Bil 461 . ","2) pröfvning undersökning. han (den spetälske) innelykkia til mere pröwilse MB 1: 362 . ib 363 .","3) spörsmål, fråga. \" suara tel cloka pröuelse \" Bu 144 . \" disputera mz gäste pröuelse \" ib 145 . \" lösa ena pröuelse ib. \"","4) prof, försök. pröfwilsins aar som heeter annus probacionis VKR 63 . - pröfning. pröuilsinna stadhir som är wärldin j hulke mannin sätz at han skuli pröuas vm han älska gudh ällas ey Bir 1: 387 . \" allom mannom äru godhe ängla gifne til gömo ok onde ängla til pröuilse \" ib 24 . ib 22, 66, 260, 291, 2: 278 . tronna pröuilse ib 122 . ib 316 . \" tholomodz pröuilse \" ib 220 . thetta är dröffuilsinna stridh oc pröffwilsinna pwncter (punctum adversitatis) Su 198 . ","5) erfarenhet? skalt thu i thässo fölghia tronna. ok äkke thin pröuilse. thy at tron är san oc pröuilsin äru falsk Bo 103 . - Jfr aterprövilse."],"f":["-else Bu 144, 145), ","prövilsa ar","-aar )","prövilsa time , "]},{"a":"prövilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl., samt f. 1) bevis. gudz kärlekz pröffwilse (probatio) är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 . \" thet köpmannen thär wm swär skal tros wara santh, wtan all annor pröffwilse \" PMSkr 95 . 4) prov, försök. läth thät sywda thil thäs the pröffwilsen haaller PMskr 398. 5) erfarenhet. sidwänyan oc pröffwilsen bära prisith j allom konstom PMSkr 194 . "],"f":["prövilsa ar (prwilse aar), "]},{"a":"psafirsten","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se safirsten."],"f":[]},{"a":"psalmber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se salmber."],"f":[]},{"a":"psalmber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se salmber."],"f":[]},{"a":"psaltare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saltare."],"f":[]},{"a":"psaltare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saltare."],"f":[]},{"a":"pudel subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[" = puder. ɉ pund engeuer til pudel Skotteb 377 (1461-62, Kämn). ib 420 (1467-68, d:o)."],"f":[]},{"a":"pudelpipar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pulvriserad peppar. Skotteb 410 (1466-67, Kämn)."],"f":["-piper )"]},{"a":"puder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["puder, pulver. \" stöth henne sma som pwder \" LB 7: 47 ."],"f":[]},{"a":"puder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["puder, pulvriserad krydda. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 475 (\"torkade och sönderstötta honingskakor, som serverades till kokött och stekt fisk\"). Skotteb 479 (1472-73, Kämn). pudher som sttröddhes pa färska alen HLG 2: 29 (1512). iij lodh ingefera til pudher til stekanar ib 39 (513) . Brasks Matordn. 5. stekth fisch medh suche oc pudher ib 8 ."],"f":["pudher )"]},{"a":"puderbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kryddbössa. een pwderbössa, giordh som en höck, aff sölff STb 2: 297 ( 1488) . ib 298 ( 1488) ."],"f":["-bössa )"]},{"a":"pudra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bepudra."],"f":[]},{"a":"puke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" rangwaldus puke \" SD 2: 525 ( 1308, nyare afskr.) . ib 6: 180 ( 1350) ."],"f":[]},{"a":"pulleia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se polleia."],"f":[]},{"a":"pulpete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pulpet. \" the hafde . . . fore sik pulpeta eller book stola \" LfK 246 (trol. bör dock pulpeta fattas ss plur. af Lat. pulpetum för pulpitum)."],"f":[]},{"a":"puls","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["puls, med träklumpa i ena ändan försedd stång varmed fiskar drivas mot nät. - fiske lmed hjälp av puls? förbiude wij eder at ruka eller hafwa något fiskerij, pulltz eller li npgor annor mättho dhem till skada och förfång emot lagen AktKungsådr 20 (1463, avskr. från 1680-t.)."],"f":["pulltz )"]},{"a":"puls","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["puls. \" framman före hans arma öffuir hans pwlss \" LB 7: 290 . oppa pulsin ib 3: 105 ."],"f":[]},{"a":"pulsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår, besvärlig. \" sanghen som i antiphonis oc responsoriis är satther oppa riim, hwiliken ärw altidh modhosam ällar pwlsam at wttydha \" JMÖ 12 ."],"f":[]},{"a":"pulsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår, besvärlig. \" thz är ganska pulsanth koma naghen ther aff \" Gers Frest 15 ."],"f":[]},{"a":"pulsnot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pulsnot. \" at borgarne i gefle . . . giöre dhem stoort hinder med poltzmoten, och annor olaga fiskerij \" AktKungsådr 20 (1463, avskr. fr. 1680-t.)."],"f":["poltz- )"]},{"a":"pulver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stoft. \" knusadhe gullit smath som pulfwir \" ST 9 . ib 257 (dessa båda ställenskulle dock kunna föras till 2).","2) pulver. \" pwler til at göra hwita tänder \" PM XLVI . ib I. LB 1: 97, 2: 31, 3: 62, 108, 7: 3, 4, 99 o. s. v. - särsk. exploderande pulver, krut. enna handa pulwir är aff elde sua brännande at tha thz jnnelukt är j nakro thinge tha giuir thz aff sik sua stort liudh aff pulwers makt ok rörilsom swa at alle the thz höra giuas vidhir aff vndre Bir 2: 263 . the (kärrebössorna) foldo sidan ther nest mz puluer oc stena som ther til höre RK 2: 8599 . ib 3: 245, 3228, 3501, 3516 . FM 77 ( 1483) . PM 6 o. s. v. - Jfr bysso-, rosa-, pestilentio-pulver."],"f":["polffwer LB 3: 108 . ","polfwir ST 257 ),"]},{"a":"pulver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) pulver. Jfr: engefer poluer Skotteb 389 (1463-64, Kämn). - krut. III werpla puluer Inv cur Tynnelsö 4 . . . ok skuto thermeth borth bade pulffwer ok piil STb 2: 170 ( 1486) . then schaden . . . som han fangit haffuer pa folk, pulffuer, piill och värie ib 3: 342 (1497). ij aatwnghe pwlwer GPM 2: 229 ( 1506) . - Jfr bysso pulver samt skärpentina pulver Sdw 2: 417."],"f":["poluer Skotteb 389 (1463-64, Kämn) ), "]},{"a":"pulver tunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kruttunna, krutfjärding. PM 12, 13 ."],"f":["-tynna )"]},{"a":"pulverfiärdhunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krutfjärding, krutkagge. Stock Skb 157 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"pulverhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kruthus, krutmagasin. \" stadzsens pullfuer och byssa hussz forestandara \" StÄmb 124 ( 1492) . ib 128 ( 1494) , 130 (1495), 133 (1496) o. ls. v. STb 3: 376 (1498), 5: 142 (1517). Stock Skb 41 ( 1518) , 81 (1519)."],"f":[]},{"a":"pulverisera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pulversiera. gwllith pwlwerizereres LB 9: 102 ."],"f":["-izera )"]},{"a":"pulverisera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pulverisera. pwlweriserath glas PMSkr 435 ."],"f":[]},{"a":"pulvermakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" andres pulffuermakare \" STb 1: 187 ( 1478) . ib 297 ( 1481) . \" katerin berends pullwamakares \" ib 2: 35 ( 1484) . ib 3: 460 ( 1499) . SSkb 31 ( 1502) . GPM 2: 206 ( 1506) . HLG 3: 25 (1516). Stock Skb 105, 107 (1518-19). HLG 3: 63 (1523). - Jfr: puluer maker Skotteb 333 (1468-69, i tysk text). "],"f":["polffwer- GPM 2: 206 ( 1506)","*pulvermakara dränger","-makere- )","*pulvermakara hustru","-makera )"]},{"a":"pulvermakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" mickil polffwermakere \" BSH 5: 158 ( 1507) ."],"f":["-makere . ","polffwermakere )"]},{"a":"pulvermästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föreståndare för kruttillverkning, krutmakare. Skotteb 414 (1467-68, Kämn)."],"f":["poluere- Arnell Brask Biᴵ 7. -mestasre. -mester), "]},{"a":"pulverqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" och ottunge til puluerquarnen ib 116 ( 1519) ."],"f":["-quern . ","-quarn )","fierdinga"]},{"a":"pulverstampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krutqvarn. \" jach hawer latith göra en poluer stampo \" BSH 5: 131 ( 1506) ."],"f":["poluer- )"]},{"a":"pulversäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krutsäck. jtem xj alna rot lärefft til pulver sykkya xj ort. Skotteb 452 (1471-72, Kämn). SSkb 156 ( 1505) . Stock Skb 36 (1517), 78 (1518)."],"f":["poluer- Skotteb 388 (1463-64, Kämn), 208 (1465-66)), "]},{"a":"pumpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pumpa. så pumpe the watnitt ther vp i ehne ränno PMskr 638 (avskr.). - länspumpa. ljtem iiij ört. for the pompadhe bardsen Skotteb 461 (1471-72, Kämn). ib 464 (d:o)."],"f":["pompa . ","-adhe )"]},{"a":"pumpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pumpare. ss tillnamn. \" nielz pompare \" SSkb 334 ( 1509) ."],"f":["pompare )"]},{"a":"pumper pump","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*pumpa del , ","*pumpamakare , "]},{"a":"pumpomakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pumpmakare. ss tillnamn. \" jacob pwmppamakare \" ST 1: 87 ( 1477) . SJ 2: 48 ( 1479) . Stock Skb 27 (151617), 41, 65 (1517-18), 150 (1519-20). HLG 3: 66 (1523)."],"f":["pwmppa- . ","pompe- )"]},{"a":"pumpomakare pumpemakere. pumpomaker. pumpo makar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pumpmakare. ss tillnamn. \" jap pumpomakare \" SJ 255 ( 1457) . \" jap pumpmaker ib 225 ( 1453). jap pumpo maker \" ib 224 . \" fore jacob pumpemakere \" ib 352 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"pund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) pund, lispund. rentand[is?] . . . ffem töner miöll oc thw pund aal NMU 1: 157 ( 1508) . \" til skanalde kyrkio (giver jag) en ii punde nyan kätil \" Liber eccl Vallentunensis 65 ( 1515) . ","2) skålpund. \" quadrilibris . . . fyra vägskala pund oc matta \" GU C 20 s. 506 (möjl. snarast att fatta ss en ssg väghskala pund). 3) ss viktenhet mera i allmänhet: pund. Jfr S. Owen Jansson, Nord. lkultur XXX s. 7 ff., 14, 22. li övers. haa . . . wogh j pwndom (in pondere) bärghin, ok bärgskriffwonar j wägskalomen SpV 516 . 4) pund ss mått- el. viktbestämning (för säd). Jfr S. Owen Jansson, Nord. kultur XXX s. 27 f., L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 86 f. eth pund rogh finst Svartb 173 ( 1380) ."],"f":["punda gryta","pwnde- )","*punda kätil . m. kittel av ett (lis)punds vikt. ATb 3: 23 ( 1494) .","punda land","punde- )","lvii pundalandh aker jordh finzk i huario gärdheno FMU 1: 382 ( 1381) . ","punda tal , n. räkning efter (lis)pund. honum bör wethe. hurw mykit järn han smidher om aarith epther hundrat eller pundatal ARnell Brask Biᴵ 27."]},{"a":"pund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) pund, lispund. \" Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 382 f. II pund butyri \" SD 3: 256 ( 1316) . iɉ (1 1/2) pund butiri iii pund lardi i pund salis pro ii oris BSH 1: 85 ( 1366) . ib 62 ( 1365), 63, 64, 65, 66, 67, 68 ( 1366) o. s. v. hwariom vtspisärä (näml. skall man gifv) . . . et lispund smör. et lispund fläsk. vm somarstämnonä. oc samolunð vm vintren. är äi fläsk til. þa skal han haua i þas staþ halft annät pund salt nötäkyot rökt. jtem halft þriþiä pund salt vm somaren. oc samulunþ vm vintren SD 5: 637 ( 1347) . huar som ärwþä firi en man skal haua . . . þry lispund fläsk. tu lispund smör. þre väli silþ. et pund salt ib. \" säliä . . . salt i helom pundum allr halwm. humblä samuleþ. smör oc fläsk helom skippundum allr halwm \" ib 639 . \" ii pundköth ii pund fläsk ii pund fiisk ik pund smör \" RK 3: 4179 . \" eth pund osta \" DD 3: 227 (1489, orig.) . fför XII pund hwmbla (pro XII talentis humuli) SD 3: 644 (öfvers. fr. slutet af 1400talet). vnum pund cere SD 4: 385 ( 1334) . ib 5: 686 ( 1347) . böthe eth pundh vax SO 6 . ib 7 o. s. v. vj pund bast BtFH 1: 208 ( 1506) . \" thet iec laghlica salt hawer . . . thetta mit epterscreffna godz . . . for sex pund mässing, oc ena sylffskeedh om fyra lodh \" SD NS 1: 6 ( 1401) .","2) skålpund. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 385. XL:ta pund piperis III:bus minus XIIIɉ pund kanel. jtem VIII pund colebur. jtem v pund gingiber . . . jtem dimidium pund muscatblomer SD 4: 711-712 (1340?). giälla thom som han var skyllughir xx vaghir älla pund (libras) gul Bir 3: 432 . XX pund älla viktir kopar ib. \" väghir hiartat eet pund (si unum talentum ponderabit) jek skal giua honum hundradha som äruodhadhe \" ib 2: 6 ; \" jfr 1, 3. \"","3) ss vigtenhet i fråga om myntvigt el. ss myntenhet: pund. i öfvers. haff mit gul falt for tio pund twäfalla vikt (decem talentis ponderis duplicati) Bir 1: 235 . ib 236, 237, 238, 239, 240 . trälenom, som herran . . . forlät tio thusandha pundha gwl skyldh MP 1: 209 . \" eth belate . . . som hans fadher kostadhe cc pund gul (ducenta pondera auri) \" Bil 478 . thz vare värt väl thusand pund Fr 360 . skyldogir tio tusand pundh MP 1: 224 . - bildl. talent, pund, förlänadt el. anförtrodt pund. vm iak göme glömslica thz dyra pundit som mik är antuardhat som är min siäl MP 1: 241 . \" some hafwa nadhanna pund (talentum) \" Bir 2: 309. then som tok fämp pund aflade annor fämp. hwat är pundit vtan thes hälgha anda gafwa ib 1: 367 . ","4) pund ss måttbestämning (för säd). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 308 f. skällenor ij landbor dant viij pund korn, thet är VIII span i hvart pund Urk. fr. 1466 anf. ib 310 . \" dimidium pund annonen \" SD 3: 303 ( 1317) . \" dimidiam lestam annone cum II pund siliginis \" ib 4: 148 ( 1330) . \" duo pund annone ib 149 (på två st.). \" ib 54 (1328, gammal afskr.), 55, 5: 151 ( 1343), 152, 319 (efter 1344), 326 (efter 1344), 328 (1344, gammal afskr.), 329, 573 ( 1346), 584 (1346?). BSH 1: 85 ( 1366), 86, 87 o. s. v. fyra pund ok ena läst korn SD NS 1: 625 ( 1407) . ib 377 ( 1404) . \" twa lester korn ok atta pund \" ib 413 ( 1405) . 1 pund sädh FH 4: 10 ( 1451) . BtFH 1: 17 ( 1494, nyare afskr.) , 90 (1471, nyare afskr.), 93 (1490, nyare afskr.), 356 ( 1464). tant anona erat concessa parachioanis ecclesie sancte trinitatis. de lessiby asmunds vnum pund pro XI oris . . . de haghe nicolaus vnum pund cum duobus pro XI oris SD 4: 538 ( 1337) . ib 644 ( 1339), 645, 5: 328 (1344, gammal afskr.). - Jfr fiärdhungs-, lif-, lifs-, mark-, silda-, skala-, skip-pund."],"f":["punda gryta , ","punda land , ","punda smör , ","punda tal , "]},{"a":"pundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pyndare, våg. Jfr S. Owen Jansson, Nord. kultur XXX s. 3 f., 18. f. lhuar man eldler qwinna ware sych fore, ath the haffue rettan bisman, span ok pyndare STb 1: 430 (1459, Burspr). ATb 1: 339 ( 1470) . StÄmb 118 ( 1489) . \" till stadzsens byssman oc pyndere och siel aam \" ib 120 ( 1490) . ib 122 ( 1491) , 124 (1492), 129 (1494), 160 (1506) o. s. v. Jfr pynta. "],"f":["pundere . ","pyndare . ","pyndere )"]},{"a":"pundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pyndre, våg. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 400 f., 447 f. mällan idher skal wara rät mätskaal oc iämpne pundara (pondera) MB 1: 368 . "],"f":["pyndare L.),"]},{"a":"punder","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["under. \" kunna ey vng trä triffuas äller fructh bära punder gamblom for thy the bortaga vedreth solena oc dagena \" Sex ekon tr 264 . \" lasse klokkare för thät han groff punder syster anna persdotter VKu 124 (1566). \""],"f":[]},{"a":"punder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till handa? waren för tienche, at i fan nogher then förlening ighen, som eder holles betthre pwndher annen en karl knwtsson giordhe BSH 5: 543 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"pundgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = punda gryta."],"f":["-grithä HLG 1: 79 (1473) . pl. -gritar SJ 2: 119 (1488)), "]},{"a":"pundkätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kittel af ett punds (lispunds vigt. i [1] pund ketil BtFH 1: 165 ( 1508) ."],"f":["pund ketil )"]},{"a":"pundland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordrymd för hvilken ett pund säd erlägges i afrad? jord af den storlek att derå utsås ett pund säd? (förekommer i handlingar från Finland). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 260. i swdher aakren ix stengher, en alin oc j quarter jordh, thet är vi pund landh, i norre akren ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter, thet är oc vi pundh landh SD NS 1: 264 . \" tree pundh landh jordh och otto lass engh \" BtFH 1: 43 ( 1465, nyare afskr.) . ib 51 (1478, nyare afskr.), 87 (1465, nyare afskr.). Jfr punda land."],"f":[]},{"a":"pundland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord av den storlek att därä kan sås ett pund säd. Svartb 399 ( 1442) . Jfr punda land och pund 5."],"f":[]},{"a":"pungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pungmakare. ss tillnamn. \" enewal pwngare \" ATb 2: 311 ( 1487) . ib. "],"f":["*pungara makare","-are- )"]},{"a":"punger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pung, väska. \" bälte ok pung mz dyra stena thz gaff honum the stolta rena \" Iv 1334 . tok en sigersten aff sin faders pwng Di 94 . \" knifwa punga oc annor sma thing \" ST 382 . Lg 3: 471 . \" göris een pwnhger aff läroffth \" PM 8 . ib 6 . - särsk. pungs ss förvaringsrum för penningar. at stinga pängin j pungin Bir 2: 71 . jak astunda päninga j pungi ib 3: 34 . \" thän pungir är tombir som annars päninga äru i \" GO 30 . at hans herra honum hans pung fylle Al 2666 . \" aff gull ok silff waar pung är toom \" ib 6260 . \" drycke . . . huar aff sin pungh \" SO 202 . Bir 3: 211, 441 . GO 257, 322, 675 . Lg 439 . - bäfvergällspung. at badhin stykkin hafua sina pungha hela hengiande wider ena sino LB 4: 347 . - Jfr läsepunger. "],"f":["-ar )","punga fat","-faat )"]},{"a":"punger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pun, väska. \" loculus dicitur bursa pungh \" GU C 20 (hand 2) s. 94. thomas . . . viderkendes sich haua skorit ij (2) punga aff (i kyrkan) ok j thöm vare peninga, silff skeder Stb 2: 603 (1492). ib. Jfr floghels-, pänninga-, qvinno-, ringa- punger samt parisapunger Sdw 2: 199. "],"f":["pwnghe GPM 2: 215 ( 1506) ), ","punga fat","punge- )","pungamakare (punge-. pvniga- GPM 2: 406 ( 1502?) . -makere), ","*pungamakara dränger","pungemakere- . ","-drenger )","*pungamakara hus","*pungamakara sven","-makere- )","*pungamakara ämbite , ","*pungamakirska","pwngemakarska )","*punga snidhare , "]},{"a":"pungmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pungmakare. ss tillnamn. \" henrik punghmakare (nämnes jämte lasse beltare ss verkmästare bland bältarne) \" SO 7 . Jfr pungamakare."],"f":[]},{"a":"pungmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pungmakare. ss tillnamn. Stock Skb 259 (1525-26). ATb 4: 38 ( 1542) . Jfr pungamakare."],"f":["pungmakaer )"]},{"a":"punkter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) punkt, prick. j thy sielen än staad j yterstä licamens punkte fynner öghonen blindh J buddes b l63. 2) medelpunkt. centrum tri puncter mithi cirkelenom GU C 20 s. 97. 3) punkt, grad. ythersthe pwnkther GU C 20 (hand 2) s. 33. 5) punkt, stycke, avdelning. . . . och sygie thet (ɔ wart apne breff) wijdh full makt ath bliffue vtj alla sina ordh, puncta och articla STb 3: 346 (1498). läsa christi mandoms anammilse, tänkiandhis nakra pwncta aff hans leffwerne JMPs 398. 6) ögonblick. nar som . .. qwinnan nalkadhis dödzsens pwncth JMPs 408. - Jfr reghlo punkter Sdw 2: 249."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"punkter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) punkt, prick. \" ey fandz at minsto en punctir (spatium unius puncti) a allom minom korsfästa likama. hwar ey var värkir \" Su 404 . \" swa som then punktir som hwarte är vidhir älla diupir \" MP 1: 28 . ","2) medelpunkt. \" huilkens punkt äldher medel, äldher cirkilen (punctum et circumferentiam) . . . aldregh enghen kan begripa \" Su 77 . ","3) punkt, grad. \" at thw skulle falla aff minzsta punct (uno minimo puncto) aff swa höghelike äro \" Bir 3: 235 . \" iak atir löne them . . . alt til ytersta skärfwin ok til lytersta punctin \" ib 1: 40 . vmbär iak mz them . . . alt til lyteraa punctin ib 74 . ","4) punkt, omständighet, stycke. gör iak ey mote rättenom j enom punckt Bir 1: 9 . PM 2 . \" i alle ärende och puncter oc i alle andre matte sweriges rike kan paa röre \" BSH 4: 188 (1495, samt. afskr.) . \" idher til spöria om nakra pwnctar \" Lg 3: 586 . ","5) punkt, stycke, afdelning. the articla ok puncta forscrifne äre SO 33 . wndher alla reglonna pwncta LfK 15 . ","6) ögonblick. hulkin han gate fordäöruat i enom punkt Bo 12 . \" j thöm punctenom tha gudh vardh man \" Bir 2: 262. MP 1: 28, 59, 81 . Ansg 179 . Bir 1: 49, 92, 3: 119, 424, 435, 4: 141, 154. Su 121 . BSH 5: 502 ( 1512) . thin time är stunter suasom en punctir Bir 2: 186 . ib 207 . \" huar stund ok hwar punctir \" ib 3: 115 . \" al näruarende thing ok framfarin ok komaskolande ära j gudhi suasom een punctir älla öghnablik \" ib 419 . huart eth minwtum, huar puncter aff alla the stundrena thäs langa timans Su 333 . ib 100, 132, 336 . j yttarsta lifsins punct Bir 3: 447 . \" i ytarsta punctenom \" ib 2: 112 . MP 1: 83 . \" thz är nw mz ider pa then yterstä punkt \" Va 8 . \" i dözsins punct \" KL 357 . \" ir 2: 277. \" Lg 3: 661 . Su 233, 335 . thetta är . . . pröffwilsinna pwncter ib 198 ."],"f":["-ar . ","-er BSH 4: 188 ( 1495)), "]},{"a":"punktera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["punktera, pricka, stinga (med syl, nål e. d.). puncto . . . . punctera GU C 20 s. 502 . pungo . . . punctera ok stinga ib s. 503 ."],"f":[]},{"a":"punktera syl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["punctorium ii punctera syll GU C 20 s. 502 ."],"f":[]},{"a":"punkterare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pu[n]ctor . . . pu[n]cterare GU C 20 s. 502."],"f":[]},{"a":"pur","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ren, oblandad. pwrth silff SD 5: 208 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). ib 211 . \" kan man vtkastha w liffweno thz som själth är, ffor en man tagir in annan math, swa ath ey skal saman blandes pwrt och opwrth \" LB 7: 81 . Jfr opur. ","2) blott, varande ss andra, vanlig. the trodho han vara puran man (purum hominem) Bo 69 . ib 49 . \" engin pwr människia kan them räkna \" ST 199 . \" holdas aff allom for pura fatiga \" Lg 3: 549 ."],"f":[]},{"a":"pur","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ren, oblandad. \" het är pur lygn \" FMU 4: 18 ( 1451?) . llimpidus . . . claar liuss pwr oc openbarligh GU C 20 (hand 2) s. 87. merus . . . pwr claar ib s. 137 . \" thän hälge ande han gladdis aff tik fför thy thu äst hans aldra (N add.: renasta) oc pwrasta mönsther \" SvB 345 (b. av 1500-t.). 2) blott, varande ss andra, vanlig. änglana magho synddha oppa teras pur naturs wäghna JMPs 297. ey fförmatthe gudh göra, at nakodh skapadh tingh älla pwr ceratwr matthe större wara äng udz modher ib 550 ."],"f":[]},{"a":"pura","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fullständigt, helt och hållet, alldeles. lilionar j fridhenom liknas pura renom jomfrudomenom SpV 234 . \" biscopen tog aff honom alt thät han atte ok giorde han pura fatigan \" MP 4: 106 . \" valde citus pura rasker g-U C 20 s. 114. Hit torde det Sdw 2: 222 under pur 2 upptagna språkprovet från \" Lg 3: 549 böra föras."],"f":[]},{"a":"purgaz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["purgerande el. afförande medel. taga . . . een purgasz LB 7: 315 . \" tage sig purgasz . . . som gör lösn \" ib 316 . ib 89, 97, 179, 317 . giffwa samma purgas ten man tz behöffwer ib 329 ."],"f":["purgasz LB 7: 315, 316, 317 . ","purgas ib 89, 329 . ","purgazie ib 97 . ","purgatia ib 179), "]},{"a":"purgera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . . . purgera sik, skaffa sig afföring. purgera sig . . . med yrter oc dryk som göra lösen LB 7: 313 . \" nar han haffuir sa prugerat sig ib. \""],"f":["-at )"]},{"a":"purlök os","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = purlöks os. LB 7: 198 ."],"f":["-oss )"]},{"a":"purlöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["pwdherlök )","purlöks os , "]},{"a":"purlöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["purjolök, allium porrum Lin. \" porrus purlögher \" LB 6: 284 . porrus purlöök ib 7: 137 . \" porrus är pwrlök \" ib 2: 33 . \" stampar man purlöök medh wiin \" ib 7: 137 . taga purlöök, med blad knoppar oc hwffwd ib 271 . ib 2: 34, 35, 3: 3, 52, 5: 82, 7: 59, 138, 179, 276 . "],"f":["-lööker )","purlöks frö","purlökx- )","purlöks hovudh","-hoffwidh )","purlöks os"]},{"a":"purpur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = purpure. röth blodh klart som purpur LB 5: 293 ."],"f":[]},{"a":"purpur klädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["purpurkläde, klädesplagg af purpur. MP 1: 153, 2: 17 . Jfr purpura klädhe."],"f":[]},{"a":"purpura","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["purpurtyg; purpurkläder. otalika siäla j röth purpura klädde Mecht 234 ."],"f":[]},{"a":"purpure","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["purpur, purpurtyg. \" j syno pawlune hwilkit alt war aff purpura oc gulle \" MB 2: 163 . \" hans mantil aff pwrpura oc silke \" ib 193 . - pl. purpurkläder. lät androcium wt föra aff purpurom MB 2: 291 (kan föras till purpur). "],"f":["purpura klädhe , ","purpura stykke , "]},{"a":"purpure","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*purpura färgha , ","purpura klädhe , ","*purpura liter","-leth SpV 586 ),"]},{"a":"purpurklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = purpura klädhe GU C 20 s. 395 . PMskr 666 (avskr.)."],"f":["-kläd(h)er ),"]},{"a":"pusi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se posi."],"f":[]},{"a":"pusi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se posi."],"f":[]},{"a":"pusin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["svullen. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 70, E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Filol. 52: 346. nar falken haffwer pwsin öghon PMSkr 283 ."],"f":[]},{"a":"pusin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["svullen. \" for pwsna been \" LB 6: 106 ."],"f":[]},{"a":"pusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå med handen, kindpusta. herra ihesu christe som war flängdher ok kronadher ok pustadher ok dräpin SkrtUppb 219 . thu thär wast . . . pustadher widh thin hälgo kinbern SB 74 (omkr. 1520). Jfr kinpusta."],"f":["-adher )"]},{"a":"pusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" PM lXV."],"f":["-ar )"]},{"a":"pusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå med handen. pustaþo greuan Bu 514 . \" han pustadhe sik siälwir \" KL 372 . \" pusta thera kinben \" Bil 106 . \" pusta han vidh kinbenin \" Bo 18 . ib 189 . Jfr kinpusta."],"f":["-aþe )"]},{"a":"pusta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pusta, blåsa. \" naar nokoth faar standher oc haffwer jamlika mmwnnen wppen oc pustar mädh waathan aandha PMskr 215. \""],"f":["-ar )"]},{"a":"pusta krydde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? pulvirserade kryddor? ATb 2: 134 ( 1479) ."],"f":["-krydhe )"]},{"a":"pustan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindpustande. thän haadh, gab , oc smälek, pustan oc slag . . . som thu ledh SvB 55 (mot sl. av 1400-t.). ib 74 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"puster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag med handen, i sht i ansigtet, örfil. gaf hanom pust (in maxillam percussit) Bu 182 . Bil 124 . SO 206 . \" gafwo hanom puste ok slagh \" MP 2: 17 . \" gaf kesarinno pust uiþ änne \" Bu 419 . \" slo cristoforum pust \" ib 499 . MEG (red. A) 54, (red. B) 58. huilkin som androm slar pusth SO 142 . ib 111, 149 . \" han fik en pust wiid sina kin \" RK 1: 2019 . lät hana fast kusca mz pustom (alapis) Bu 511 . aminnas the . . . slagh ok pwsta . . . som han tolde MP 1: 115 . \" the slogho mik a halsen mz pustom ok slaghom (alapis et percussionibus) \" Su 401 . KL 304 . Bir 2: 243, 250 . MEG (red. A) 53 . SO 99 . BtFH 1: 140 ( 1507) , 267 (1508). Jfr kin-, näva-puster."],"f":["puuster: puust MEG (red. A) 53, 54. pl. -ar. -ir), "]},{"a":"puster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blåsbälg. \" oppa thz at wi maghom wnfly pusthin (follem) ok eldin, naturan ok owenen \" SpV 572 ."],"f":[]},{"a":"puster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag med handen, i sht i ansiktet, örfil. jngewal . . . sakir . . . xij mark for ij pusta jngewal ok sloo sama finnan ATb 1: 165 ( 1462) . ib 191 (1463). Jfr kinpuster."],"f":[]},{"a":"pustslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kindpust, örfil. samme dagh rechte pawal . . . handena for iij (3) marck fore hardragh och pust slagh STb 2: 214 ( 1487) . ib. ib 216, 221 (1487), 283 (1488). kniffdragit och pust slagh han giorde pa anders ib 436 ( 1490) ."],"f":["-slag )"]},{"a":"puta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr grundputa. "],"f":["puto maþer , "]},{"a":"putra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["puttra, sjuda, koka upp, ss bubblor uppstiga. op w honom (brunnen) putradho älla opsudhu manga siäla sua thiokka som andra gnistor Pa 18 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"putra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["puttra, sjuda, koka upp. tha hörde hon hans hälgha saar putra oc laata swasom ena hetasta oc owersiwdhande gryta Mecht 190 . Jfr upputra."],"f":[]},{"a":"putz","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["pwtzs: pwtzsenom LfK 235 . pudz. pudhz. puz. puzz. pws, se skarpnutz. pl. -ir?), m. "]},{"a":"putz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brunn; avgrund. Se Sdw 2: 1281. - brunn med smutsigt vaten, gyttjepuss. nar the wsle draparene hördo hänne swa ropa, gingho the til hänna oc aff höggho hänna hwffwodh, oc kastadho thät j en orenan pws JMPs 438. - Jfr ler-, vatu- putz."],"f":["pws )"]},{"a":"pymmitia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spinacia oleracea Lin., spenat. Jfr O. Giertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: l108 f."],"f":[]},{"a":"pymmitia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags växt. smaa gröna örthir, som är pädersilia, vngh kirwiil, pymmitia, lactuca oc andra tolka yrther LB 7: 179 ."],"f":[]},{"a":"pyndare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pundare."],"f":[]},{"a":"pynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ställa i ordning. edre byssor och värgiä haffwer han pyntthet och fliith j en godh motthe FM 455 ( 1510) .","2) ställa ut på bästa sätt? ath the thet skula fly procuera pyntha FH 3: 67 ( 1445) . "],"f":["pijntha . ","pynta til , ställa i ordning, tillpynta. at pynthe the senger till HSH 21: 7 ( 1498) . - ställa i ordning, utrusta. kan jach ffaa thet skep, som jach kan merkie eder gad ningh är, tha vil jach swoo lathe pyntit til ath nar i op komme, tha skal thet liggie rede ffor eder FM 177 ( 1504) . " ath iach haffwer pijnthet slaathet saa tiill met alth dhen dhell dher her görss behoff " ib 689 ( 1517) . - Jfr til pynta."]},{"a":"pynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väga, överväga. \" huru kwnne thu nakontidh pynta ällir owiruägha hwit ok swart, huru the thing som när ok fiärran äru, hwilkin the äru, ok til hwars the dogha \" SpV 256 . Jfr pundare."],"f":[]},{"a":"pynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) ställa i ordning. ederth ffää er vel slactadh och pintath i ena godha mottha GPM 2: 237 ( 1506?) . "],"f":["*pynta sik , ordna sig, bereda sig, the andra gresca höffdingar . . . haffdo wäl pyntad sig, oc skykkat tiill slaget siith folk wäl fornwmsteliga Troj 230 ."]},{"a":"pyntelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["prydligen. \" Spec. Virg. s. 276, anf. af Rietz, Ordb. s. 516. \""],"f":[]},{"a":"pyrte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pörte."],"f":[]},{"a":"pysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 70. - refl. pysas. Se Sdw 2: 1281. - Jfr up-, ut-pysa."],"f":[]},{"a":"pysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flåsa, pusta. \" fiöllo oxin oc asnin a knä, läggiande mwnnana vppa jätwna, oc pysto ginom näsana (flantes per nares) \" Bo (Cod. B) 344 . - refl. pysas, blåsas upp, utvidgas, svälla, pösa. ted skall . . . blandas til hopa j een stor grytha, for ty tz pöses mykit LB 7: 327 . - pysa ut, uppblåsa. ther aff varder menniskyan försth vederfwll, ther nesth pösis hon wt LB 7: 74 . tz pöser wth liiffwith ib 75 . Jfr ut pysa."],"f":["pösa: -er LB 7: 75 ; ","-is ib 74 ; -es ib 327; wtpöse Bir 4: 70 . "]},{"a":"pysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leg. blåsande. uppeggande. timor mentis . . . pösning j hiärtana naar thankana oppösa hughin til hämpd SvKyrkobr 353 ."],"f":["posning )"]},{"a":"pyst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 71. annars waxa böldher pa handenne op pysth, hendher tik tolken pysth tha smör handena strax mädh olio PMskr 352."],"f":[]},{"a":"pystare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tiggare? som andra pystara sweriges herre ginge RK 3: (sista forts.) 5355 ."],"f":[]},{"a":"pytkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lasse pydckiare \" STb 2: 57 ( 1484) ."],"f":["pytkiare: -en SSkb 359 ( 1510)"]},{"a":"pytker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båtsman som har att föra de resande till och från fartyget. pythker är then batzmannen som allom skal föra baathin tha the vilya wth äller in j skipith PM XIV ."],"f":[]},{"a":"pytting subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*pyttinga bolt","pöttinge , bolter (kommat torde vara tillsatt av utgivaren)),"]},{"a":"päkilhuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pickelhufva, lättare hjälm af järnbleck el. af läder med metallbeslag. vnam pekelhwæ cum slappor SD 4: 710 ( 1340?) . \" iärnhat ok hiälm ok päkilhuwa \" Al 3327 ."],"f":["pekelhwä )"]},{"a":"päklin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skålformig hjälm. Jfr Lis Jacobsen, Elias Vessén 15. 4. 1954 s. 60 ff. nilss . . . dedit eth harnisk, kräwethe, !UDDA_TECKEN? rygh, en peklin oc ij armskynor HLG 3: 10 (1519). - Jfr ij c pechtlink Skotteb 296 (1467-68) (i tysk text)."],"f":["peklin )"]},{"a":"päkling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags grovt lärft. XXX alen päkling Skotteb 444 (1470-71, Kämn). ib 448 (d:o). ib 477k 479 (1472-73, Kämn). GPM 2: 216 ( 1506) ."],"f":["pekkling . ","peplingh GPM 2: 216 ( 1506)"]},{"a":"päl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags dyrbart tyg. badhe päl ok baallakinna the rikasta ther man ma finna aldra handa dyre thing la ther alla wäghna om kring Iv 4139 . halsin (skiin) som gul vingane som pel (circa collum fulgore auero, postera parte purpereo præter caudam) Bil 306 . offre gudhi . . . päll (purpuram) MB 1: 356 . \" päl giordhis aff enskons skalfiskom som hittis innan haffwino oc hafstrandh \" ib (Cod. B) 487 . \" päl som är hwast at tola \" ib 489 . ib (Cod. A) 495, 496. - nämnes ss nyttjadt till kläder, till väggbonad . . . o. s. v. alle kesare som för waro. drogho släth peld ok baldakin (sola purpura uterentur) Bil 470 . som . . . j peldh ok silke kläddus (vestimentis sericis induebantur) ib 581 . \" kläd mz gull oc päl (pretiosis vestimentis) \" Ber 27 . \" thän vapnrok var rödh han a sik bär aff dyrt päll han ädhla var \" Fr 147 . \" man haffde wäggiana alla klät mz päll ok medh sindall \" RK 1: 3544 . Fr 324 . Di 97 . \" hon loth vpgöra . . . ena sengh medh gwl ok pel \" MD (S) 225 . \" giordhin vnder sadhelin la (näml. var) aff thz rikasta päl ther man ä sa \" Fl 528 . - stycke tyg af sådant slag. lego . . . predicatribus in stokholmis vnum frustum, dictum pæld SD 6: 219 ( 1350) . tiwghu päll Fl 284 . - särsk. af detta tyg förfärdigad klädnad. om kunglig purpurklädnad. kunugen slet af sik päl (purpuram). som han var klädar mz Bu 209 . Bil 81 . Ber 101 . - bårtäce. pel väfwin mz guld oc sylf oc sat mz dyrom stenom Gr 303 (här kunna dock kläder afses). lät köpa peld ok waldakin ifuir hans baar Bil 731 . \" tha som nager broder äller syster dödh är tha schal ämbetetz redzschapp fana päll ok lywss fore husit bäras \" SO 205 . - sängtäcke? sänghimmel? swa som gyllene päll a silkes sängh Su 181 . - pell, baldakin. baldacinus, thet pellith, som skall bäras ower skrineth FM 615 ( 1514) . Jfr gul-, silkis-päl. "],"f":["pel Bil 306 ; Gr 303 ; MD (S) 225 . ","päll MB 1: 356, 495 ; Fr 147 ; Fl 284 ; RK 1: 3544 ; Su 181 ; Di 97 ; SO 205 . ","päld SD 6: 219 ( 1350); Ber 101 . ","peld Bil 81, 470, 731 . ","peldh ib 581 . ","pellit ib 81 . ","pellith FM 615 ( 1514) . ","pällidh Ber 101 . päldith ib. dat. pälle MB 1: 496), ","pälz list","belz lista )"]},{"a":"päl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags dyrbart tyg. - bårtäcke. vnum peel nigrum aureum, quod ponitur super feretrum HLG 1: 1 (1393). iii fanar, iiii pelle ib 3: 57 ( 1522) . item hustrv valbor vinmanss xi höre, för hon rensadhe varth besthe pelle ib 2: 125 ( 1524) . - Jfr gulpäl."],"f":["peell )","*pälle (pelle HLG 2: 125 (1524). med art. pellidh Kumla kyrkas rb 2 (1420-t.)), "]},{"a":"päl klädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klädnad el. klädesplagg af päl, purpurkläde. ihesus christus ther for wara skuld i päl klädhe fördhis (purpura indutus) Bir 4: 147 ."],"f":[]},{"a":"pälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["päll, baldakin? palata . . . pälningh GU C 20 s. 399 ."],"f":[]},{"a":"pälsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buntmakare. \" skinnara oc pälssara \" BSH 5: 143 ( 1507) . skomagare, swtare och pelsare FM 452 ( 1510) ."],"f":["pelsare )"]},{"a":"pälz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pälsskinn? ATb 1: 304 ( 1469) . "],"f":["belz )","*pälza makare , "]},{"a":"päna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå järn tunt, smida ny egg (på lie). item för 6 leia pänadis VKu 113 (1564)."],"f":["-adis )"]},{"a":"pännal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pennfodral. iiɉ [ɔ: 2 1/2] dwsyn pennale GPM 2 . 215 (1506)."],"f":["pennale )"]},{"a":"pännas","b":[],"c":"","d":"","e":["träta, munhuggas? ath jak jngen hedher kan forwerffua ath sitie och pennes her medh hanom STb 2: 268 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"pänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) fjäderpenna, vingpenna. PMskr 235. döpes pennen aff fyädrenne nidher j sywdhanda olyona ib 536 . - Jfr skriptänne."],"f":["penne )","*pänna fnas","penna- )","*pänna fulder","-fuller )"]},{"a":"pänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penna, skrifpenna. hwat hälzst nakot siin aff thino loffwi . . . nakor pänne kunne skriffua Su 202 . ib 44, 411 . MD (S) 290 . RK 3: 2693 . Jfr fughla pänne."],"f":["penne: -a MD (S) 290 . pl. ack. pänna Su 411 . ","pännar ib 44 . ","penner RK 3: 2693), "]},{"a":"pänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. KTb 132 ( 1402) . hawuinus päning ex parte nicholai päning ib 19 ( 1490) . (Fallen kuna möjl. också föras tll 2).","holma . . . som renter tyo örä penunger ib 69 (1415). ib. xix mark penga j gul HLG 1: 86 (1486).","4) koll. pl. penningar. . . . fore fyortan marker i alla handa päninga at beredha vtan hästa oc harnisk RP 2: 223 ( 1391) . . . . for v march och lx gildä penya SD NS 3: 140 ( 1416) . . . . fore paninga oc fwlth wardh ib 246 ( 1417) . \" lxviij mark viiɉ ört. redho pennia \" Skotteb 348 (1440, Borgm) . \" the penniana er stadhin skyldogher waree frw etc. \" ib 354 (1440, Borgm) . clxx mark redha penga HLG 1: 86 (1486). - särsk. i sammansättnigar, i sht i pl., om avgift el. skatt; se Sdw 2: 1281 och jfr t. ex. afradhs-, bol-, brut-, fenster-, gengärdh-, gengärdhis-, hö-, inledhis-, laghmanz-, landgiälds-, näf-, nöta-, skatnöt-, skut-, vighningapänningar. 5) pl. (lös) egendom. Se Sdw 2: 1281. i godhz ok rörande päninga SD NS 3: 309 ( 1418) . - Jfr bläk-, bol-, bonda-, fana-, fäste-, fästninga-, grimu-, guds-, hovudh-, klippe-, klippings-, kopar-, lykko-, malm-, offer-, provasta-, silf-, skimbel-, sma-, städhslo-, täringa-, täro-päninnger; afls-, afrads-, akara-, almoso-, badhstovu-, barna-, blus-, brut-, bödhils-, draghara-, drykkia-, fenster-, förslo-, gengärdh-, gengärdhis-, gilde-, gildis-, gästa-, hästadha-, hö-, ikorna-, inledhis-, inventarii-, iordh-, kiltis-, kor-, korn-, krismo-, laghmans-, landgiälds-, lykkio-, läkiara-, mässo-, mästarmans-, näf-, nöta-, pala-, prebenda-, prästa-, redho-, rota-, ränto-, skatnöt-, skip-, sko-, skorsten-, skorstens-, skräddara-, skut-, sköninga-, soldenära-, solderis-, stadhga-, stokka-, stämninga-, taflo-, trädhis-, uptaka-, vargha-, vax-, vighninga-, vin-, väghara-, ängia-, ärfdha-, öl-pänningar samt rökia pänningar (Sdw 2: 289) "],"f":["päning KTb 5 ( 1408) , 9 (1409). penunger: -pl. -unger SD NSD 3: 69 (1415); -unge ib. paninger: -inga ib 246 ( 1417) ; ib. päniger: -ig JämtlDipl 145 ( 1394) . ","panygher: -ygha JTb 66 ( 1474) . ","pennier: -ia SD NS 3: 235 ( 1417) ; Skotteb 348, 354 (1440, Borgm); -iana ib 345 (1436, Borgm), 354 (1440, d:o). penyer: -ya SD NS 3: 140 ( 1416) . ","pännier: -ia ib 15 ( 1415) . ","pänger: pängsins MP 4: 258 . ","pengar : -a HLG 1: 86 (1486), ib. I plural användning förekommer möjl. päningx ATB 1: 167 (1462), vilket dock snarast bör fattas som fel för päningx land. Se Sdw 2: 1281),","*pänninga afgiäld","päninga- . ","peninga- . -aff gäl. -affgell),","*pänninga aläghning","penninga aaläghningh )","*pänninga arf","peninge- )","*pänninga bol","peningabool )","*pänninga göma","päninga- )","*pänninga gömare","päninga- )","*pänninga hovudhsumma","päninga höfutzsumma )","*pänninga kista","päninga- )","*pänninga knyte","peninga- )","pänninga land (penninge-), ","*pänninga lösa , ","*pänninga lösn","päninga- . ","peninge- ) , f. betalning i penningar. skulle hon komma fförscrifne almosa tiil godo ighen ffri och qwit wthan peninge lösn SJ 2: 246 ( 1493) . ","*pänninga punger","penninga- )","*pänninga riker","päninga- )","*pänninga rum","päninga- )","*pänninga räknare","päninga- )","*pänninga ränta","*pänninga sak","penninga- . ","päninga- . pänynga-. -zack),","pänninga skadhi","peninge- )","pänninga skiptare (päninga-), ","pänninga skrin (päninga-), ","*pänninga skuld","päningaschuld )","*pänninga stadhge","peninge- )","*pänninga stokker","päninga- )","pänninga summa","pänninga säkker (peninga-), ","pänninga tal (peninge-. -taal), ","*pänninga upbyrdh (peninge vpbyrd), ","pänninga värdh","päninge- )","*pänninga värdhe? (peninga werde), ","*pänninga växlare","*pännings afgiäld","päningis- )","*pännings betalning","peningx- )","*pännings bol","päningx- . ","päninx- . ","-bool )","pännings land (peninx-. Se Sdw 2: 1282), ","*pännings lius","peningx lywss )","*pännings mon? (peningx mwn), ","*pännings oster","pänings- . ","-ooster )","*pännings summa","päningx- . ","peningx- . ","peningis- Svartb (Skokl) 516 ( 1473) . -somma),","pännings värdh , n. Se Sdw 2: 1282. ","pännings öl , "]},{"a":"pänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) penning, myntstycke. \" syndirskärande päningin \" Bir 3: 141 . \" fals peningr som hauer rät mynt \" KS 28 (70, 30) . \" oppa then penin som sancte annes beläthe stodh oppa \" Lg 3: 37 . \" gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning (ett svenskt silfvermynt) foe ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga \" FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405); jfr Huberg, Aarb. f. Nord. Oldk., 1891, s. 12. - pl. penningar, myntstycken, mynt. lather ther aff sla peninga och mynthe gyllena Lg 3: 36 . sagde han at han wille jngen räffwilske penighe haffue, vthen alth swerigis mönth FM 230 ( 1505) . Jfr 5. ","2) penning, myntstycke å valör af den lägsta myntenheten, äfven ss beteckning för denna enhet: penning, (i Svea-landskapen och under senare medeltiden i hela Sverige) en åttondels örtug. örtugh firi nöt ok fiura peninga firi far SR 19 . \" hästä korn skal köpäs swa att spander [gyälder] twem pänningum meér än han gyälder i nästa köpstaþ ok skieppa enom pänninge \" SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . \" for þre pänningä swänskä ib. for fyurä pänningä swänskä ib. \" ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). en swensker penninger ib 6: 157 (1349? gammal afskr.). böthe brodher iiii päninga gillena ok allermannenom ii päningh SEG 112 . huar forscrifne tijdh om arith skal huar broder vtgiffue tiwgu pen inga sua at the fira tyder om arit göra x artiger til hopa aarit om kryngh SO 33 . ib 3, 5, 51 . SGGK 106, 107 . SEG 113, 114 o. s. v. hadet kwnnit finnes, at han aff nogen rigesins inwonare hade latiid tagit j fra til en peningis, tha wilde han wedergelle x peninge for huar en FM 521 ( 1511) . \" gifwa oc vtgöra . . . hwitan swenskan pänning fore ena ortugh, hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska oc gotniskan pänning fore fem swenska pänninga \" ib 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . \" sölffmynth skal han slaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä \" HSH 19: 14 ( 1497) . \" skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer \" ib 15 ; \" se vidare under hul, adj. ther aff fa vi ey meer än fyra päninga giordha aff eer \" Iv 4276 . \" t ey kome en pänningir til bygninginna hulkin som ey är wäl ok rätuislika afladhir \" Bir 1: 54 . \" aff varfru päning som kallas vazstena pänning \" ib 2: 336 . \" gifwe en päning thz mynt som gänkt är \" ib. \" then som är j hionalagh gifwe twa päninga \" ib. \" gifwe for huart thera (af barnen) en päning ib. \" ib 4: 94 . - pl. i förening med ett omedelbart föregående mark, öre el. örtogh, för att beteckna att det ifrågavarande beloppet erlägges i myntade penningar (i allmh. silfvermyntstycken å en pennings valör). Jfr Schlyter, Ordb. s. 431 f.; Nordström, VAH 19: 195 f., 200, 205 f., 215 f. tolff mark päninga ST 489 . \" hundraþa mark pänningä \" SD 5: 565 ( 1346) . \" tolfhundraþa mark swenscä pänningä \" ib 564 . tw hwndrattä mark redo penningä ib NS 1: 5 ( 1401) . xiiij marc redho swenscha päninga ib 2: 86 ( 1409) . betala . . . alla the sculd han (innehafvaren af Åbo slottslän) jnnan komen är . . . swasom äru atta tusanda marker penningä oc thiughu thusanda marker swenska penningä BSH 1: 194 ( 1387) . hundradha mark swenska päninga stokholmst mint SJ 78 ( 1436) . böte ena halffua mark penning TS 20 . XX marc redha päninga . . . swa goth minth at sex marc göra ena lödhogha marc SD NS 1: 11 ( 1401) . \" for X marker abosko peninga swa dana mynt at X marker gör en lodögh mark sylff \" FH 3: 130 ( 1448) . \" ffore twa marker oc fämtigi aboska päninga \" ib 17 ( 1442) . \" ii öra päninga \" MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . SEG 113, 114, 115, 116 . TS 22, 23, 25, 26 . X artiger peninga SO 33 . attä march ok 1 orä swänskä pänningä SD 6: 149 ( 1349) . hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla oc i thässom köpmanna warom FM 23 (1389, nyare afskr.). SD NS 1: 443 ( 1405) . Jfr mark, öre, örtogh. - penning. ss öfversättning af Lat. denarius. swa som iudha saldho war herra for XXX päninga. swa lät titus sälia XXX iudha for en päning Bil 317 . \" ey mer aff huario frö än som än päningh wägher (pondere denarii) \" LB 5: 80 .","3) = pännings land. enum päninge minna en eeth halfs öris landh jordh SD NS 1: 12 ( 1401) . \" tu örisland jordh, ij päninga minna \" ib 24 ( 1401) . ib 35 ( 1401), 52 ( 1401). iɉ päningh ib 297 ( 1403) . \" vi ɉ päning ib. \"","4) koll. \" (och i mera abstr. användning) penning, penninar. päningen raþar hanom ok han raþar eigh pänigenom \" Bu 153 . budhu wt osigheliken mykyn pänigh för them Lg 3: 646 . - kassa ther bör klokkre i öre före aff gilles peningh SGG 132 . - pl. penningar. hanum swaris hwarte mädh laghum eller pänningum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). hwar man agher fridh a sino godze ok pänninghum hawä ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). leghia mz päninggom tua män Bu 30 . \" alla þera päniga \" ib 170 . til thes han sina päningha faar SD NS 1: 20 ( 1401) . päninga fikt är diäwls heþar Bu 153 . \" for päninga saka \" Fl 277 . \" hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla os i thässom käpmanna warom \" FM 23 (1389, nyare afskr.). redha päniga ST 488 . Jfr 1. - i allmh. det som gifves i betalning. om metall. thet iec laghlica salt hawer . . . thetta mit epterscreffna godz . . . for sex pund mässing, c ena sylffskeedh om fyra lodh, hulka pänga iec kennis mik hawa op boret SD NS 1: 6 ( 1401) .","5) pl. (lös) egendom. huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . eller ok lösä pänningä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.)., NS 1: 611 ( 1407), 2: 86 ( 1409). alla mina rörandespenninga ib 1: 110 (1402, nyare afskr.). - Jfr dagh-, er-, fäste-, guds-, gul-, half-, hovudh-, hvit-, legho-, provasta-, silf-, skata-, skimal-, sma-, tol-pänninger; abo-, aflinga-, afrads-, barna-, bo-, bol-, bolags-, boskaps-, brut-, bruta-, domara-, drykkia-, drykkis-, en-, forbuds-, gangs-, gengärdh-, halds-, harniska-, häradshöfdhings-, ingangs-, ingipta-, inlags-, kirkio-, laghmanz-, laghnöts-, landreds-, liusa-, mässo-, mäts-, paska-, skot-, snäkkio-, stokholms-, styremanz-, täro-, vapna-, väpnara-, öl-, örtogh-pänningar."],"f":["penninger . ","panninger L. ","peninger: -inga SR 19 ; Di 44 ; Lg 3: 36 ; SO 33, 51 . ","peningr KS 28 (70, 30) . ","päningger: -iggom Bu 30 ; ","-igga LfK 17 . ","pänigher: -igh Lg 3: 646 ; LfK 17 . ","päniger: -iga Bu 170 ; ST 488 ; ","-igen Bu 153 ; -igenom ib; -igins ST 488 ; ","-igomen ib 489 ; -igana ib. ","penigher: -ighe FM 230 ( 1505) . penin (ack. sing.) Lg 3: 37 ; " se vidare gulpänninger. pänunger L.","pängar ib 6 (1401; -gar utgör dock en upplöst förkortning). I plural användning förekomma (i bem. 2) päning SEG 112 ; ","päningh ib 112, 114, 115, 116 ; ","penning TS 20 ), ","pänninga afling","päninga- )","pänninga böter , ","pänninga giri","päninga- . ","peninga- MB 1: 463 . päninga gyri L.). f. L.","pänninga girugher","päninga girogher )","pänninga giäld","päninga giäldh )","pänninga knuter","peninga- )","pänninga land","peninge- )","pänninga lön","päninga- )","pänninga lös","päninga- MB 1: 203, 221, 256 . ","päninga- Bu 513),","pänninga räkinskaper","päninge- )","pänninga sak","penninga- )","pänninga skadhi","päninga- )","pänninga skatter","peninge- )","pänninga skiptare","päninga- )","pänninga skrin","päninga skriin )","päninninga snikt","päninga- )","pänninga summa","päninga- SD NS 1: 11 ( 1401), 2: 86 ( 1409); FH 3: 17 ( 1442); Bir 3: 26 . peningaSD NS 1: 16 ( 1401), 17, 18 ( 1401). päniga- ST 497 ),","pänninga systir","päninga- )","pänninga säkker","päninga säk MP 2: 241 . peninga sääk RK 1: 1124), ","pänninga tal","päninga- . ","peninga- )","pänninga värdh","päninga- )","pännings kanna","penningx- )","pännings land","päningz- SD NS 1: 52 ( 1401) . ","päningx- ib 98 ( 1402) . ","päninx- ib 52 ( 1401) . ","pänings- . ","penings- . ","pänigx- . ","pännungx- SD NS 1: 95 ( 1402)), ","pännings väkt","peningx- )","pännings värdh","päyngx- )","pännings värdhe","pännings öl","peniges- )"]},{"a":"pänningland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pännings land. eth 1/2 päning landh SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). Jfr pänninga land."],"f":["päning- )"]},{"a":"pänningland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pännings land. SD 6: 331 (1352, nyare avskr.) ."],"f":["pening- )"]},{"a":"pänningstadhge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pänninga stadhge. Jfr Sdw 2: 1282. Svartb 353 ( 1436) ."],"f":[]},{"a":"pänningstadhge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påbud om afgift i penningar, pålaga i penningar. konungin en pänningh stadga stichtade RK 2: 648 . sidan then penning stadga war sath ib 650 ."],"f":["penning stadga )"]},{"a":"pänningsumma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pänninga summa. FMu 3: 207 (1440). Stb 4: 19 (1504), 176 (1507)."],"f":["pening- . ","-suma )"]},{"a":"pänningsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pänninga säkker. lärft till pening seckia Skotteb 41 ( 1460) ."],"f":["pening- )"]},{"a":"pänningutlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penningutlägg. STb 3: 198 ( 1494) ."],"f":["pening vtlegning )"]},{"a":"pänter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Jfr tolfpänter."],"f":[]},{"a":"päpling","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se päkling."],"f":["peplingh GPM 2: 216 ( 1506)"]},{"a":"päplinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. liten prest; ung man som ämnar att blifva prest, stuserande, skolgosse. for sin son. vngom päplingh (litteras addiscentis) Bil 579 . \" ängin päpling nome book än han hafdhe ey nakan mästara \" MB 1: 93 . Jfr papi."],"f":[]},{"a":"päplinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr A. Lindqvist, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8: 118 f."],"f":[]},{"a":"pära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["päron. \" godh amma hugnar barnit oc lekir för thy mädh äple äller pärw . . . andelica giff thässa barneno ihesu ena päru . . . thät ät thit eghit hiärta, som skapat är som en pära \" SkrtUppb 270 . Jfr sylto pära. "],"f":["*päru kiärne","pära- )","päruträ (pära-), ","*päruträrot , ","*päruträsläkte , "]},{"a":"pära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["päron. RK 1: (Albr) s. 207 . ST 489 . LB 7: 79, 87 . \" äplen eller pärwr \" ib 77 . ib 3: 11 . litidh aff äple ellir pärer ib 1: 96 . \" effter mathen ärw stekt pärwr godh \" ib 7: 80 . \" steekth päror the smeltha vel mathen \" ib 81 . \" äru äpte til ällir päru \" Bir 5: 91 . saman sanka äple pärw, oc andra frukt ib 99 . Jfr stärkepära, äfvensom päroun. "],"f":["pärwr . ","päror . ","pärer . ","päru . ","pärw ) , ","päruträ , "]},{"a":"pärla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["perla. SD 5: 563 ( 1346) . RK 1: 920 . Bir 5: 99 . Su 217 . Lg 222 . Jfr finapärla. "],"f":["perla: -or RK 1: 920 ; PM XXXVI ),","pärlo bindik","pärlo krus","perlä )","pärlolist","perlolyst )","pärlomodhir","perlo modher )","pärlostikkare","perlestickare . ","perlestickere )"]},{"a":"pärla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*pärlo band","perle- )","*pärlo böghil","perla- )","*pärlo knapper","perlo- . ","perle- )","*pärlo knöpe?","*pärlo knöper?","perleknöper ) , ","*pärlo ladh","perlelodh )","pärlomodhir (perlo-. perle-. -moder), ","*pärlo sten","perle- )","pärlostikkare (pärlla- ATb 3: 142 ( 1503) . perla-. perle-. -stikkere. -stikker. -styckare. -styckere. -stycker. -stikkare ATb 3: 143 ( 1503) . ","-stekkare ib 2: 119 ( 1478) ), ","*pärlo strumpa","*pärlo säppal","-säppel )"]},{"a":"pärman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["perman . ","pärghmen Saml 34: 281 . ","perment SvKyrkobr (Lucid B) 212 . ","pergament Stock Skb 242 ( 1524) ), ","pärmana bref (permana bnreff), ","*pärmans bladh","permans- )","pärmans brev","permans- . ","pergaments- HLG 3: 160 (1536). pergemtnz- STb 1: 340 (1482)),","*pärmans iärn","permans- )","*pärmans läpper","permans- )","*pärmansmakare","permansmakore )","*pärmans missale","permantz- )"]},{"a":"pärman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pergament. \" ss beteckning för ett material. eth breff . . . aff perman \" SD 3: 644 (fr. sl. af 1400-talet). ith dombreff vtaff permenth FH 1: 143 ( 1494, gammal afskr.) II messe böker aff perman . . . en handbok aff perman, en psaltare aff perman ib 4: 84 ( 1499) . \" hwat the !UDDA_TECKEN? breff) ära heldir scrifne oppa perman äller papir \" SD NS 1: 474 ( 1405) . \" ib 2: 190 ( 1409). thwänne stykke perman \" KL 404 . MB 2: 398 . \" bedhis blek ok perman \" Bil 582 . \" thenna bok lät systher jngegärdh . . . scriffwa aff thz perman . . . hustru jngegärdh haffde henne giffwit oc kom j tässe book xiiɉ deker \" MB 2: 370 . PM 66 . - peragment, pergamentsstycke. scref sina vadelika syndh a eeth perman Bil 605 . KL 81, 82 . Al 1187 . Su 44, 411 . JP 10 . "],"f":["-it KL 81, 82 . perman. ","pärghaman: -anit KL 81 . ","pärgman: -anit ib. permenth),","pärmana bref","permane breff )","pärmans bref","permantz- HSH 18: 142 ( 1497) . ","permentz- SJ 188 ( 1450); FH 1: 47 ( 1477) . pärkemens FH 8: 4 ( 1414) . ","percmens- BSH 4: 102 ( 1483) . per gamentz- DD 3: 214 (1483, orig.)), "]},{"a":"pärmanmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fdan. permentmagere] = pärmansmakare. ss tillnamn. STb 3: 164 (1494), 313 (1496)."],"f":["perman- . ","-makere . ","-maker )"]},{"a":"pärmanskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pergament, pergamentsstycke. en diäfuel sath . . . ok hafde for siketh pärman skin ok screff MP 4: 167 ."],"f":[]},{"a":"pärmanskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till pergament beredt skinn, pergament, pergamentsstycke. han reeff swnder thz perman skin Al 1194 . \" hafdhe for sik eth perman skin \" JP 10 . \" beeth han wti pergaman skinnith ib. \""],"f":["perman skin Al 1194 ; JP 10 . ack. ","pergaman skinnith ib),"]},{"a":"pärmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pätars mässa. ATb 1: 15 ( 1453) ."],"f":["per messa )"]},{"a":"pärs","b":[],"c":"","d":"","e":["press. ljomfrunne juda dotthir trodh han pärsin (torcular) SpV 128 . sidhan haffes en pärs til ath trykkia thet waxith ath honagith rindher wth PMSkr 306 . ib 329, 339 . sidhan takis (bären) wth aff persenom ib."],"f":["pers . "]},{"a":"pärs mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*pärsmässo dagher","persmesso- )"]},{"a":"pärsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pressa. alle andre (vare) opfylte löödde ok persädhe j järn boyom handhklofwom ok jumfrum J Biddes b 83. PMSkr 339 . ib. "],"f":["persa . ","-ädher )","j tessom thidenom hemtas oc pärsas olyo bären ib 376 . ","*pärsa ut , pressa ut. tak nywaxith bökelöff . . . oc persa wth wäskona thär aff PMSkr 235 . ib 307 . - Jfr utpärsa samt prässa."]},{"a":"pärsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pressa. \" haffua atirhald . . . aff stärktom klädom, oc persadhom \" Bir 5: 103. aff stärktom ällir parssadom klädom ib. Jfr saman pärsa samt prässa."],"f":["persa . "]},{"a":"pärsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pressning. \" fren . . . fräsan ok pörsan \" GU c 20 s. 291."],"f":["pörsan )"]},{"a":"pärsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pressning. \" tz arbeyde som brent är i persan mz screddarens forsumelse \" SO 100 . Jfr prässan."],"f":["persan )"]},{"a":"pärun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["päron. thätta pärun SkrtUppb 270 . Jfr stenpärun."],"f":[]},{"a":"pärun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["päron. -päruträ bär pärun MP 1: 237 . stekt pärwn LB 7: 77 . ib 80 . "],"f":["päruna lukt , "]},{"a":"pätarmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = pätsrs mäössa. om pädirmesso ATb 1: 239 ( 1466) . Brasks Cal 268 ."],"f":["pädir- . ","peder- . ","-messa )"]},{"a":"pätars dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"pätars dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*pätarsdagha tidh"]},{"a":"pätars mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["persmässa, den 29 juni. lath alle lthe, som til pedersmesso fara köpslaga, sculo stragx hiit heemigen fra marknaden STb 1: 111 81477). ATb 2: 312 ( 1487) . Stock Skb 211 ( 1522) . Brasks Matordn. 2."],"f":[]},{"a":"pätars mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["peters- . ","pädhers- )","pätarsmässu hälghþ"]},{"a":"pöito","b":[],"c":"","d":"","e":["franskt vin (från Poitou) av enklare kvalitet. ath the ecke hade . . . fa[l]skat theris vyn gubijn eller pöytho jnguith j rynzske vyneth STb 4: l40 (1506). man finner ey flaalt eth stop poyto eller bubijn j all thenne by ib 141 ( 1506) ."],"f":["potyw Skotteb 391 (1464-65, Kämn), subst. "]},{"a":"pöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pöl. \" en pööl ful mykit oreen \" RK 1: 3973 ."],"f":["pööl )"]},{"a":"pölsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blodhpölsa MP 5: 235 ."],"f":[]},{"a":"pörte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pörte. Jfr Ant. Tidskr. 21: 1 s. 144 f. gurgustium ii domus puperum angusta wlgariter pörther GU C 20 s. 325 . HLG 3: 115 (1528). VKU 23 ( 1541) ."],"f":["pyrthe Svartb 492 ( 1468)"]},{"a":"pörte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pörte. \" i [1] stwffwa i [1] pyrthe i [1] visthwss i [1] lofft \" BtFH 1: 156 ( 1507) . \" bran pörthet vtaff ffor slothit \" HSH 24: 93 ( 1517)"],"f":["pyrthe )"]},{"a":"pösa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pysa."],"f":[]},{"a":"pötting","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se pytting."],"f":[]},{"a":"qvadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr foru-, före-, .qvadha."],"f":[]},{"a":"qvadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond, elak, stygg. Se Sdw 2: 1282."],"f":[]},{"a":"qvadsprak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förtalare. ss tillnamn el. öknamn. Se Sdw 2: 1282 och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 175."],"f":[]},{"a":"qvaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. nedsänkning i vattnet; qvaf, djup, hafsdjup. endast i uttrycket: i qvaf. sänkte faro kunung ii quaf Bu 77 . ib 514 . Al 9206 . \" the sunko ij kwaff \" Fr 2548 . MD 393 . Al 1965, 2350 . \" ther sik plägha sighla lij qwaff ib 6432. han war skowin nidher ij kwaff \" ib 506 . annar (näml. hästen) (slo) han til hälia mz (hoff) j quaf (calce perscussum in flumine projecit) Bil 429 . Jfr kaf."],"f":["kwaff Fr 2548 ; Al 506, 2350), "]},{"a":"qvaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) kvävning. Jfr L. Hellberg, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1944 s. 42. ath the som graffwa (brunnen) githa ey andath oc . .. bliffwa the strax dödhe aff qwaff PMskr 208."],"f":["qwaff )"]},{"a":"qvafna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvävas . . . wort ilden löss j halmen . . . swa ath han qwaffnade och bleff död i roken STb 5: 44 (1515)."],"f":["-de )"]},{"a":"qval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? L.","1) kval, plåga, lidande. thätta vsla lifuit i hwilko wi bindoms mädh swa margfallighe qwal oc ysäl Hel män 105 . 3) tvist. gaffue borgamestarana och radit . . . herman . . . quith sith lyffte och borgan, som han j qwal komen var medh then taskamakere drengen om smedenne skraa fore dolzmalit Stb 3: 301 (1496). - tvist om egendom, klander. ther med lot rotker . . . villem . . . qwit ok frii lidug ok lööss for sigh ok sina arffwingia ok epterkomende for alt ytermere hinder qwaal eller tiltall i nogre handa matho om forscripne arff til ewigh tiid KTb 94 ( 1477) . STb 3: 251 (1495), 438 (1499). sades hustrv cirstin . . . alleledis quith, frij, lidog oc loss fför alt qwal och efftertal aff hans gellenere ib 5: 133 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"qval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) qval. plåga, lidande. hon fik . . . qual Bu 135 . löste salogha kono af qualum ib. Bil 256, 391 . þe qual som änkior ok faþerlös barn hawa hafft SD 5: 476 (1345, nyare afskr.; kan föras till 2). tha hon mäst qwall lhawer aff diäfflenom MB 1: 341 . \" wärlz ära är alt fals ok qwall \" Al 3570 . \" gör thinne modher enkte qwall \" ib 3175 . ib 2986 . Lg 3: 256, 447 . \" vände han atar af þera qualum (att qvälja dem) \" Bu 203 . \" þen för var siukar af hanom ok hans qualum (qval som han tillskyndade) ib. \"","2) svårighet, bryderi, krångel. lango varo löst rät all miin qwala Iv 2894 . \" kom them i then qwal \" RK 1: 2699 . \" giordis the domherra qwaal the matte ey niwta thera biscopa waal \" ib 2: 542 . thetta är alth idhert raadh och tall thz almoghen görss (för gör?) thetta qwall ib 3: 754 . \" thz giorde norges mänqwall \" ib 2549 . \" lata systrana wndirsta clostersins oc räntonna staga oc qwal oc meen \" Bir 4: 61 . \" for nager hinde ok qwall ther ynnan komo, hindradhes hans vixle til een tyma \" Lg 3: 578 . ","3) tvist. j allom thässom mandoms qualum (tvister om menniskonaturen el. om Kristi menskliga natur) Bil 83 . \" nw är deth kommit vthi ett qwahl (har det blifvit omtvistadt) \" RK 3: (Ytterligare till. om Chr. II) s. 231. - tvist om egendom, klander. gangon . . . wtskyldinna godzins ater vndir mic vten alt quall SD 5: 160 ( 1343) . \" afhänder jak mik o, minne hustrv thennä . . . goz ok gardha . . . ok tilbindhir ok thingluyser jak ok min husfr . . . herra abram brodhersone ok hans arfwm vtan alt qual älla hindir ib \" NS 1: 106 ( 1402) . skulu for:de halffemte örtugh landh jordh . . . hafwa, nyttia ok bruka . . . uthan alt qwaal, klandran eller . . . tilltalan ib 615 (1407, nyare afskr.). - Jfr likama qval. "],"f":["kwal Lg 3: 447 . ","quall SD 5: 160 ( 1343) . ","qwall MB 1: 341 ; Al 2986, 3175, 3570 ; RK 3: 754, 2549 ; Lg 3: 578 . ","qwaal RK 2: 542 . ","qwala Iv 2894 (i rimsl.)), ","qvala lös , "]},{"a":"qvalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 222 f."],"f":[]},{"a":"qvalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= qval 1. Iv (Cod. B) s. CLXXXX."],"f":[]},{"a":"qvald","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 2: 226 utgår."],"f":[]},{"a":"qvald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = qval 1. iak haffwer kualdh meth wnderlikom drömom Lg 3: 127 ."],"f":["kualdh )"]},{"a":"qvali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sorgha qvali Sdw 2: 458."],"f":[]},{"a":"qvali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) qval, plåga, lidande. aff blodhsins qwala (det qval el. den plåga som blodförlusten vållade) Iv 5030 . - oro, ängslan. han foor ther ower mz mykin kwala Iv 657 . aff angär fik han swa mykin qwala ib 2591 . \" ij görin idher ok os qwala \" Fr 2047 . ","2) svårighet, bryderi. \" hon räddis for sins herra qwala \" Iv 4468 . \" hwar them hawer löst aff qwal \" ib (Cod. B) 3208 . \" the lösa änga mina qwala ib (Cod. A) 5472. thu skal enga qwala thässom trääm länger göra \" Al 7654 . ","3) invändning? dröjsmål? han wille them wthen quale alle samen wel betale R 2: 3638."],"f":["kwali: -a Iv 657 . Alla hithörande former förekomma i rimslut),"]},{"a":"qvamer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qwämber."],"f":[]},{"a":"qvant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyckel. - pa qvants vis (pa qwanswis), på narri, utan allvar el. ärlig avsikt. jngen skal falskelika leya skep pa qwanswis gabbandis annan PMSkr 17 - qvants vis (qwansswijs, huansswijs; jfr Mnt quansis, quantswis), huansswijs; jfr Mnt quansis, quantwīs) , skenbart, formellt? samma dach vare niclis jensson . . . ok anders persson radmen gode fore fangen qwansswijs epter fogittens och radzens samtycke STb 3: 205 (1494). vprechnade och offuerlade borgamestara och radet theris rekinscap pa stadzens vegna, var staden til acters vel vijdh vijc march hansswijs Stock Skb 287 (1494, Skip) ."],"f":[]},{"a":"qvant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyckel, hans. \" lata thit qwant (Cod. E tanth, F snak) thu drifuer til hofua \" Iv 4864 . - pa qvants vis (pa qwanswis), på narri, utan att hafva allvar el. mening. falskelika leya skep pa qwanswis gabbandis annan PM 66 ."],"f":[]},{"a":"qvanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oroa; ställa till krångel. \" vppa thätta förnämnda skifte tala, hindra äller quanta \" SD NS 1: 103 ( 1402) . Jfr oqvantadher."],"f":[]},{"a":"qvanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) göra omak el. förfång. qwanthes thässin ängh, tha skiwthz wppa wrminnes häffd VKj 270 (1477). . . . fforbyudhandes for:de . . . foresagdha äng hindra, qwälia, qwantta äller kland[r]a Priv f Sv st 129 (1454, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"qvanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lidande, förtret. \" alexander gör marghom qwiidho okqwant \" Al 1858 ."],"f":[]},{"a":"qvantning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beqvantning."],"f":[]},{"a":"qvappa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tånglake, zoarces viviparius Lin.? Jfr E. Lideén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 192. \" lix öre for fersk fisk, aall, quapper torsk oc gedder \" Skotteb 435 (1469-70, Kämn)."],"f":["-er ) , "]},{"a":"qvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) stilla, orörlig. \" all watn lagdhis kwar som iordh alla stadhe fore them \" Prosadikter (Sju vise m) 253 . - stilla, tyst. standa qvar, stå stilla, vara stilla, vara tyst. Se Sdw 2: 1282. - overksam, försumlig. sitia qvar, underlåta att fullgöra el. erlägga ngt. Se Sdw 2: 1282. 3) förblivande på samma ställe, kvarblivande, kvar. ta töffwade wi nu tenne drengh . . . qwar nu i nath GPM 2 . 320 (1508). A) återståpende, övrig, kvar. än for thy mykit star atir af sancti ieronimi ierteknom wiliom wi thätta her qwart sätia Hel män 205 . . . . oc strax vtgaff sompt af för:de swmo och beddes dag oc stund pa thet quart stodt Stb 5: 93 (1516)."],"f":["kwar Prosadikter (Karl M) 253),"]},{"a":"qvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lugn, stilla (om väder). är wädher swa rent oc nadhught oc qwart, at ther komber ängin storm eller ont wädher MB 1: 122 . \" ther är wädhrit swa qwart, at the script som scriwadhis fore hundradha aar i sand eller asko, hon är än ospilt oc läslik som första dagh ib. \"","2) stilla, orörlig. \" diäwlin stoþ iäm skyt quar: som han vare slaghin mz stene \" Bu 23 . KL 147 . Bo 71 . RK 1: 2081 . \" bödh solinne standa quarre \" MP 2: 175 . \" at han kwar fore the rakka stodh \" Fr 2788 . \" hallir quart howdhit \" Bo 194 . sculw . . . swa mz wärk at the gatu ängin sin lim rättan quarrum (Cod. C qwarran) haldit Bil 289 . the wordho forfäradhe ok huldo qwarre (stolo stilla) ST 165 . jak will nw holla qwar (halda kyrru) for tik Di 145 . - stilla, tyst. thighia qvr, tiga stilla. mädhan then riddare thagdhe qwar Al 82 . MD (S) 271 . ST 144, 174, 403, 525 . Lg 3: 142 . - vara stilla. thighdo the quarra the nattena (nocte siluerunt) Bo 220 . ","3) förblifvande, blifvande på samma ställe, qvarblifvande, qvar. wil thu honum här qwar bidha Al 2236 . ib 7554 . \" thik bör blifwa här quarre nakra stund \" Bo 245 . \" hwi blifuir thu här qwar \" Bil 463 . ib 227 . KL 34, 160, 163 . Bo 116, 224 . PM 66 . the andre blifue jnne qwör RK 2: 5266 . \" mädhan discipuli dwaldos än quarre i galilea \" Bo 239 . \" äpter hans radh skulle alt folkit . . . färdhas oc qwart liggia \" MB 1: 420 . \" laa qwart throlouat offir \" Bil 579 . \" sat hon sikirlicare oc gladhlicare quar \" Bo 141 . Iv 2042 . han lofwadhe . . . quar standa allan sin alder Bil 798 . all sin spisning ther qwar lagde RK 2: 5990 . \" hulka han satte quarra i paradyso deliciarum \" Bo 230 . MB 2: 261 . wi . . . latom them qwarra sina leergrytor ib 1: 312 . \" läta licamman swa quarran a korseno \" Bo 208 . Bir 3: 387 . Al 4771 . RK 2: 5129 . \" han . . . quarran halda \" Bil 844 . \" at the . . . qwart hallin alt thz the formogho afla \" Bir 1: 331 . KL 34 . KS 34 (88, 36) . glömde qwart korssit aa wägginne St 295. RK 2: 9624 . ","4) återstående, öfvrig, qvar. mädhan nakath qwart aff världine är Fr 3146 . \" vj haffuom än qwarre vora besta men \" MD 346 . - Jfr genom qvar."],"f":["kwar KL 34 ; MD 62 ; Iv 2042 ; Fr 2788 . qwär KL 163 . ","quär VML I þg 9. quer SML Kk 10: 2, 15: 4. n. qwart. quart. kuart KS 34 (88, 36) . ","quärt VML I B 36. ack. m. quarran Bil 844 ; Bo 208 . ","qwarran PM 66 ; Lg 991 ; MB 2: 261 . ","kwarran Bir 3: 387 . ","quarren RK 2: 9624 . ","quärrän UplL Kp 9: 3. f. quarra VML II Kr 6 pr. dat. ","quarrum Bil 289 . ","quarre Bo 245 ; MP 2: 175 . ","qwarrir VML II Kg 7: 2. qwarre ST 165, 525 . ","quarre Bo 116, 239 ; Lg 3: 142 . ","quarri VGL III 142. quärrir UplL Kg 10: 6. quärre KL 147, 160 . ","qwär RK 2: 5266 (i rimsl. med dör). f. quarra Bo 220, 224 . ","quarra ib 71, 230 . ","qwarre MD 346 . ","qwarra MB 1: 312 ; Al 4771 . ","qwaar RK 2: 5129), "]},{"a":"qvarblifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ciuilitas . . . stadzmanna quar bliffnigh ok thera fordeel GU C 20 s. 114 ."],"f":[]},{"a":"qvarhalda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qvarthalda och jfr halda qvar."],"f":[]},{"a":"qvarn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qvärn."],"f":[]},{"a":"qvarsita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta qvar. bätra hafdhe os varit at quar sitit (för hava quar sitit; sedisse) j egipto lande (kanske bör man rättast fatta quar sitit ss två ord, då quar skulle vra att anse antingen ss oböjd form el. ss nom. n. pl., en form som borde nyttjas, om de talande äro både män och qvinnor) Bir 3: 414 ."],"f":[]},{"a":"qvarsitia","b":[],"c":"","d":"","e":[" jfr sita qvar."],"f":[]},{"a":"qvarstadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) kvarstad. dömde the all the goz effter her erich turesson j qvarstada Arfstv 58 (1474-75)."],"f":["-stada )"]},{"a":"qvarstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarstad. then tollin skal staa i qvarstad Atb 1: 99 (1459). then rente, som j quarstade haffuer stat her tiil STb 5: 244 (1519). (?) bode lönen stonxe j quarstonde (för quarstadhe?) ib 80 ( 1515) ."],"f":["-stader )"]},{"a":"qvarstadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarstad. Se Sdw 2: 1282."],"f":[]},{"a":"qvarstanda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qvartstanda."],"f":[]},{"a":"qvarstandande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["stillastående. \" i qwarstandandis watn \" LB 7: 86 ."],"f":["-is )"]},{"a":"qvarstaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) qvarstående, stillastående, dröjsmål. wm then skipeskatthen kommen i kwarstadhe (hade kommit på rest) allestatz her oppe i landet, för end ethert breff kom, siden the thet hördhe, ginge the villelie tiill at göra honom wth BSH 5: 160 ( 1507) .","2) stillastående, saknad af framskridande el. ökning? ath thera (änglarnes) kompanskap skulle ökias i hymerike, mz ihesu cristi mandompsins atirlösn, som myntskat war mz lucifers vndherfaal ok j quarstadho war sath, fore adams ok ewa syndh skuldh JP 94 .","3) qvarstad. thet for:da goz skal stand i quarstadu SD NS 1: 362 ( 1404) . - pl. dömpde iak . . . the tw godzen . . . i quarstädhur SD NS 2: 35 (i vidim. fr. 1411). att thet (godset) m äls i qwarstadum BtRK 64 ( 1396) ."],"f":["kwar- . ","quarstädha . ","qvarstaþa L.),"]},{"a":"qvarstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = qvarstaþa 3. kännoms oss haffua dömpt i qwarstadhe (belagt med qvarstad) en gardh SD NS 1: 101 (1402, nyare afskr.; kanske att föra till qvarstaþa). setthe wij thet arff i qvarstaad BSH 5: 187 ( 1507) . FM 248 ( 1505) . \" ath thet skulle bliffwa staendess vdj quarstadhe \" ib 641 (1515, kanske att föra till qvarstaþa)."],"f":[]},{"a":"qvarstaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= qvarstaþa 3? xiiij thynn miöl . . . ther bisi kom i quarstadha VAH 24: 319 ( 1414) . "],"f":["qvarstadha bref , ","qvarstadha domber , "]},{"a":"qvarstädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarstad. \" then bod oc bodehyre . . . skal stå j qwarstäde oc j retsins twangh än nw til en retgong \" STb 5: 271 ( 1520) ."],"f":["-städe )"]},{"a":"qvarsäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["qvarsätu riddare","qvarsäta riddar )","qvarsätu tak , "]},{"a":"qvarsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) qvarlemna. nogre tingest . . . the han kwarsätte her i distinginne BSH 5: 393 ( 1510) .","2) qvarhålla, hindra. \" hindras skiparen qwarsatter före gäl \" PM 66 . hindras oc qwarsätz skiparen ib. \" qwarsätya oc hindra ib. sätta el. lägga i qvarstad. ath iagh haffuer ecke kwarsät theris godz \" FM 533 ( 1511) . \" haffuer iocep kwar säth godzet, til tess the wardhe förlykthe ib. \" FH 7: 53 ( 1476?) ."],"f":["kwar- )"]},{"a":"qvarsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kvarlämna . . . hanom, som theris schip och gotz vndhförde som tywffua, och quarste them pa landit ok löp sin wegh fran thöm medh skip ok godz STb 3: 103 ( 1493) .","2) kvarhålla, hindra. jak hade gerna strax farith hem, än iak war qwarsatter at swara med herr päder Spegel Skrbev 145 ( 1513) . - sätta el. lägga i kvarstad. ther näst kom rotker olsson och quarsatthe baade godzen FMU 4: 453 ( 1473) . ib 454 ( 1473) . \" konona hans som oc vntrymde for henne quarsatte wij oc ena kista \" ATb 2: 403 ( 1492) . ib 3: 112 ( 1500) . - Jfr qvartsätia."],"f":["quarste STb 3: 103 (1493) ),"]},{"a":"qvarsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = qvarsätia. thet cläde, som oleff biornson quarsatte ner honum STb 5: 56 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"qvarsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beläggande med qvarstad, bestämmelse om qvarstad. motth ider quarsettning FM 641 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"qvartel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qvarter."],"f":[]},{"a":"qvarter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fjärdedel. \" huggen j iiij quartir \" Va 52 . fjärding, afdelning (af en stad). widh langa tathana i sudhra quarterena aff stadenom SJ 173 ( 1448) . - fjärdedels timme, qvart. ith quarteer före än klockan slogh ith TK 272 . - fjärdedels penning, styfver, skärf. skalt thu blifwa j mörkostufw til thes j ytärsta quarterit atir giäldz (donec resituatur quadrans) Bir 1: 376 . ib 3: 191 . Srtu 447. - fjärdedels aln, qvarter. xxvij gambla alnelang met et quartir SJ 296 ( 1461) . \" tomptin nidhan fore stenhuseno är xxix alna ok eth quarteer lang \" ib 2 ( 1420) . hulkit ärffue som langt är . . . c. xviij alna eet quarteer minna ib 6 ( 1422) . \" tompten näst nordhan stenhusit vp a sama ärffwe är breedh xxv alna eet halfft qwarteer minna ok är breddh vppe widh sanden xij alna eet qwarteer minna ib. \" ib 9 ( 1423) o. s. v. syw kwarter minne än sextii alna BSH 3: 190 ( 1468) . eth kwarter minne än sextii alna ib. \" ix stengher, en alin oc j quarter jordh \" SD NS 1: 264 (1403, gammal afskr.). ix stängher jordh, mindhre j alin oc j quarter ib (med afs. på de två sistn. ställena jfr alin 4). fjärdedels stop, qvarter. eth quarter viin LB 7: 159 . - (?) eth quartere aff treakiilse ib 177 . - fjärdedels skålpund? han skal tagha halyrt ij quintin, mirre i quintin, i quarter siprize röthir, galigo, ingefäre och laffwebär, hwarth thera ith quintin LB 7: 178 . ","2) qvart (på tärning), den sida på en till tärningspel begagnad tärning hvilken har fyra prickar. them faller fast sees j hwart kast sink quarter ther nest MD 395 ."],"f":["kwarter . ","quartir Va 52 ; SJ 296 ( 1461) . quarteer. quartere),"]},{"a":"qvarter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fjärdedel. - fjärding, avdelnng (av en stad). STb 2: 201 (1487). j östra quarter ib 202 ( 1487) . twa . . . träboder offuan ghatan ligge innan tet inra quarteredh Sj 2: 114 (1488). södra quarter SSkb 9 (1501-02). - koll. invånare i en stadsdel. tha al quarter wore ter (ɔ: på Södermalm) j daxuerke STb 4: 303 (1513). - fjärdedels aln, kvarter. Se Sdw 2: 1282. thesse sami tompnt är östantil fäm alna ok thrätighi ok halft quarteer breedh Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . \" tua stenger jordh try quarther mindre \" Svartb 360 ( 1437) . \" eth qwartir oc xix alna \" ATb 1: 192 ( 1463) . ib 199 ( 1464) . et qwarttir amstirdampsth ib 203 ( 1464) . Svartb 528 ( 1477) . ib. VKJ 156 . Svartb 561 ( 1509) . Uppl Fornmt 46: 194 (1513). - Jfr innanmura-, innanmurs-, mur-qvarter samt qvartere. "],"f":["quarteer Gadolin Pants Bil 276 ( 1373)","*qvarters karl , ","*qvarters man , ","*qvarters mästare , "]},{"a":"qvartera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fyrdela. \" ss dödsstraff. loot han qwarthere måns höck, päder smed och så flere \" RK 1: (Till. till LRK) s. 253 . ib 3: (Ytterl. till. om Chri. II) s. 234."],"f":[]},{"a":"qvartere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjärdedel. - fjärding, avdelning (av en stad). östre quartere STb 1: 55 ( 1476) . SSkb 3 (1501-02). - fjärdedels aln, kvarter. SJ 2: 12 ( 1475) . . . . ena tompt . . . huilken som är pa längdenä . . . sunnan till xxxij (32) alna och eth quartytere sTb 1: 47 (1476). Jfr qvarter."],"f":[]},{"a":"qvarteremästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ) = qvarters mästare. STb 1: 57 (1476). StÄmb 227 ( 1539) , 229 (1540), 233 (1542)."],"f":[]},{"a":"qvarterslanga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre kanon. Jfr Hildebrand. Sv. Medelt. 2: 844."],"f":[]},{"a":"qvarthalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvarhålla. GU C 20 s. 179 . detinere quathalla ok hindra ib s. 180 ."],"f":["-halla )"]},{"a":"qvartstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stå kvar, fortfarande äga bestånd. . . . vtan blotta cappelleth magh qsarth staa STb 2: 207 ( 1487) . ","2) återstå, kvarstå. \" vppa huilket huss . . . joan . . . tet andra quartstandande vpbere schal sTb 3: 211 (1495). Sj 2: 264 (1495). \""],"f":["-stonda . ","-staa )"]},{"a":"qvartsäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["qvarsätu riddare , "]},{"a":"qvasimodogenitisunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["första söndagen efter påsk. STb 2: 523 ( 1491) ."],"f":["-sundach )"]},{"a":"qvasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["piska med qvast i bad. man skalsakthelica vardha vrmer och icke strax quastha LB 7: 175 . - i allmh. piska. the wordo sa qwastad a thera rompa RK 2: 8987 ."],"f":[]},{"a":"qvastbadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bad i hvilket den badande piskas med qvast. bildl. ther monde knutt posse them itt ondt quastbad . . . tillredhe RK 1: (Till. till LRK) s. 241. Jfr qvasta badh."],"f":[]},{"a":"qvaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["magno dicto quast SD 2: 106 ( 1291) . - Jfr blomster-, flughu-, sopoqvaster, äfvensom qväster, qvister. "],"f":["qvasta badh","kwasthe- )"]},{"a":"qvaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1282. kvast, sopkvast. SVklE 161 . \" swa som man rensar et hws mz qwast oc skowel oc sidhen thwar man thz mz rent watn \" SvKyrkobr 23 . - kvast, knippa. en qwast aff pafughlefiedre Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . Jfr badh-, badhstovu-, flughu-, klädha-, yrtaqvaster samt koster."],"f":[]},{"a":"qvater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond, elak, stygg. eth qwat kiff LfK 141 ."],"f":[]},{"a":"qvater","b":[],"c":"","d":"","e":[" se qvadher."],"f":[]},{"a":"qvatern subst. och","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. lägg av fyra (inom varandra lagda) ark. quaternus ni quaterna scilicet iunctura octo foliorum vnde quaternare göra quatern GU C 20 s. 509 ."],"f":["*qvaterna"]},{"a":"qvaver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["qvaf. \" quaf eller osunnogh lucht \" TK 269 ."],"f":[]},{"a":"qvaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kåda. \" fylla mz oleo quaþo ok tiäru (oleo, resina et pice) \" Bu 505 . ST 18, 21, 256 . LB 4: 339 . \" skirdha qwadho vj lod \" PM 66 . Jfr före-, gran-, kirsebära-, trementiono-qwaþa, äfvensom kadha."],"f":["qwaadha: -o PM 66 . ","qwaada: -orna ib. qwaadhe ib),"]},{"a":"qvekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr uå-, vidher-qvekia."],"f":[]},{"a":"qvekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upplifva. \" röra oc qwäkya lichamen tiil ath styrkya then inwertis verman \" LB 7: 184 . ","2) upplifva genom baddning el. gnidning, badda, bestryka, gnida. om the (de sjuke) quekis mz henne (mynta) LB 8: 50 . än thz (ɔ: manz anbudh) quekis ther mz (fenkålsrot kokt med vin) oc bakas ib 3: 120 . ib 2: 36, 3: 123 . "],"f":["qvekia vidh , "]},{"a":"qvekilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vidherqvekilse."],"f":[]},{"a":"qvekliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" jfr vidherqvekeliker."],"f":[]},{"a":"qvekning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vidherqvekning Sdw 2: 958."],"f":[]},{"a":"qvesa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blemma, varblåsa? \" ä kärir hwar sina queso \" GO 1053 . - böld, bulnad. for qweso eller andra eeter blemor driik först treakilse binth siidan rödan silkistraadh struknan med trakilse offwan for bölden LB 7: 324 . \" for man qweso. tha tag ena örht som heter yres . .c. ther skal man taga rothena aff och torka hona wäl oc stöta oc giffwa manne dricka som quesa haffuer \" ib 3 . \" sempertina är god for queso ib. - fulslag? for qweso stryk treakylse om kryng ledhen, swa flyr hon i annath led, gör ther samwledis til thes hon komber mellan lydamothen, lath henne ther bolna wth \" LB 7: 159 . \" the samma yrth (dragoncia) dräper madka j manne ok fordriffuer queso \" ib 2: 59 . - vagel? haffwer man qweso i ögon LB 7: 4 . - jfr qvisa. "],"f":["qveso värker , ","qveso yrt","qwesa- LB 7: 163 ), "]},{"a":"qvesa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blemma, varblåsa? Se Sdw 2: 1282."],"f":[]},{"a":"qvesyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvesört. Se Sdw 2: 1282."],"f":[]},{"a":"qvesyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvesört, solanum dulcamara Lin.? sanguisorba officinalis Lin.? LB 1: 98, 8: 44 ."],"f":[]},{"a":"qvidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sorg, oro, ängslan. Iv (Cod B, C) 345, (Cod. B, D) 3452. tha löste han snart all sin quidh ib (Cod B) s. 223."],"f":[]},{"a":"qvidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg, oro, ängslan. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 212."],"f":[]},{"a":"qvidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["qvidho lös , adj. utan besvär el. svårighet, lätt. Se Sdw 2: 1282."]},{"a":"qvidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["4) banna? jmproperare quidha oc medha GU C 20 (hAnd 2) s. 17. jacobi primo dat omnibus affluenter et non improperat gudh giffuer allom offuerflythelica oc qwidar iche äpthe ib."],"f":["qwidar GU C 20 (hand 2) s. 17),"]},{"a":"qvidhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg, oro, ängslan, fruktan. jak takkar tik, for then änxlan oc qwidan, skäfnat oc darran, somthu hafdhe aff pinona SvB 53 (mot sl. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"qvidhbolde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böld i buken. widh quid boldha LB 3: 172 . [vidher] quidboldho (för -a) ib 2: 9 ."],"f":[]},{"a":"qvidhbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köttslig broder. Troj 291 ."],"f":["qwidbroder )"]},{"a":"qvidhdragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolik? dricker man kynnil med glöd wiin, ta dwger hon for bwkwerk eller qwid drag LB 7: 352 . - qvickdrag. Hästläkedom i AS 136 . LB 2: 68 ."],"f":["qwid drag . ","quiddrag AS 136 ; LB 2: 68 ), "]},{"a":"qvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["19 venter, buk, mage. quedhen tagher til sik alla vädzsko swa som hafuet all vatn j sik swelger SvKyrkobr (Lucid B) 135 . - bälg. säck. hwat är högfärdogh männikskia ok inblästh, wthan qwiddhen (uter) fullir mz wädhir SpV 147 . "],"f":["quedhen SvKyrkobr (Lucid B) 135), ","*qvids värker , "]},{"a":"qvidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förmena, afhålla (någon från något). thz wille konungen honom qwidhia MD (S) 212 . - vägra, neka, afslå. tha han wil hafua skal jak quidia MD (S) 276 . \" hoo som qwidher thz hans wen mz retta torffwer widher \" ib 293 ."],"f":["qwidher MD (S) 293),"]},{"a":"qvidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = qviþa 1. insperare, kuidhia GU 6 ."],"f":[]},{"a":"qvidhruni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["diarré. fore quid runa LB 3: 169 ."],"f":[]},{"a":"qvidhsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["magsjukdom. \" LB 2: 62. \""],"f":[]},{"a":"qvidhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ull under ett fårs buk. gardh kona skal klyppa kwidh wl ok ey bogh vl GO 24 ."],"f":["kwidh wl )"]},{"a":"qvidhvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bukvärk, magplågor. \" fore . . . quidhwärk \" LB 3: 168 . ib 2: 56 ."],"f":[]},{"a":"qvigha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["offra ena quighu gudhi MB 1: (Cod. B) 509 . Lg 311 . "],"f":["qvigho kalver , "]},{"a":"qvigha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kviga. Jfr D. O. Zetterholm, Nordiska ordgeografiska studier 98 ff. . . . swa manga stuta, köör ok qwighor, som jak hawer NMU 1 . 109 (1434). GU C 20 (hand 2) s. 53. "],"f":["*qvigho hudh , ","qvigho kalver","quige- )"]},{"a":"qvighandi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"qvigrind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["quiggrind . ","quiþgrind )"]},{"a":"qvik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boskap. \" födha wart qwvik oc fänadh \" MB 2: 54 ."],"f":[]},{"a":"qvikande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" ? L. Se Sdw 2: 1282."],"f":[]},{"a":"qvikande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" ? L."],"f":["kuikändis )"]},{"a":"qvikfä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäkreatur. Abbedval i Vkl 83 ."],"f":[]},{"a":"qvikfä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"qvikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LfK 274 ) lifaktighet. är ok potencia vegetaiuq, qwikhetzsens krafft j hulka sielen liknas arboribus träom ok plantom hulke j sik hafua ena qvikhet til at blomstras växa ok frukt aff sik födhä LfK 274 ."],"f":[]},{"a":"qviki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"qvikkende","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["levande varelse. Jfr O. Ahlbäck, Studier i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 146. . . . oc ey minzta dywr eller quikende thz mannen hafuer naghat syn döör eller ok sywkt varder vthan gudz doom ok foreskipan SvKyrkob (Lucid B) 183."],"f":[]},{"a":"qvikker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) lefvande. \" jätte them . . . sik skola thöm bätre wara dödher en quikir til akallan \" Bil 798 . \" han vare tha häldre dödher än kwik \" Iv 2052 . \" han är bade liffuande oc quik \" MD 15 . \" hänne grafua qwikka ij iordh \" Fl 1732 . Bil 876 . Fl 196, 257, 412, 832 . Iv 5322, 5612 . Al 3971, 5228, 6410 . LB 5: 82, 7: 12, 72 . Lg 3: 253 . swa marga M [1000] menniskor . . . äre mörde och dräpne och ägrepa kiffuenapa nykyrkio och jäskis äre grymmeliga . . . vpbrändhe swa ath ther ingthe bleff gwikt igen FH 6: 367 (1495, gammal afskr.). behalda alla thera bopänynga i quiku oc dödho SD NS 1: 291 ( 1403) .","2) liflig. \" böriade henna siäl j allom sinom krafftom wardha aldra fulkomplikasta qwik oc stark til at see höra oc tala oc känna the thing som andelikin äru \" Bir 4: 4 . \" tolkit hiärta swa qwikt oc kärlikxfult \" Su 12 .","3) rörlig. \" lägger thw j thetta första wathnith . . . wphöyth qwikselff tha görs thz ather strax qwekth mz lithlom wärma \" LB 9: 113 . tak qwekt sylffuer (qvicksilfver) ib 2: 67 . Jfr qviksilf."],"f":["qviker L. ","kviker L. ","kwik Iv 2052 . ","quiker: -u SD NS 1: 291 ( 1403) . ","qwekker: qwekth LB 9: 113 ; ","qwekt ib 2: 67),"]},{"a":"qvikker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) levande. \" jnghen boskap eller ok noghat annath qwikt \" Svartb 497 ( 1470) . thy (ɔ för stölden) dömbdis hon quik j jordh seties STb 2: 280 ( 1488) . thy dömpdis hon quik j jordh. pie momorie ib 349 ( 1489) . bödh käisaren han qwikkan j jordh gräffwa Prosadikter (Sju vise m B) 188 . . . . aff thy henne kunne wexa ok tilökias, j quiko ok dödho MP 5: 159 . Hel män 256 . \" saa wonno the slated oc drapo alt thz qwekt war \" Troj k88. 2) livlig, (andligt) rörlig. Se Sdw 2: 1282. SkrtUppb 96 . \" ytermer oc innermer sinne qwik oc krafftogh \" SvB 24 (senare h. av 1400-t.). han (ɔ stridsmannen) skal wara qweker j öghonen PMskr 125. 3) rörlig. - (mer el. mindre) flytande. läth thär j (ɔ struten) tyäro äller wiscum som asltidh standher qwikth PMSkr 266 . lib 287."],"f":["quiker: -o MP 5: 159 . ","qwekt Troj 88 . komp. qwikaren SkrtUppb 96 ),"]},{"a":"qvikleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["levande beståndsdel. benanna märgher licamsins qwikleker (vegetatio carnis) SkrtUppb 76 ."],"f":[]},{"a":"qvikna","b":[],"c":"","d":"","e":["kvickna, få liv. - återkomma till liv, åter leva upp. syälin quiknar j gudhz asyn, ok waknar j hans harda dome MP 5: 121 . \" swa rat som (det ihjältrampade) barnit kom widh iordhena qwiknadhe thät i allas thera asyn \" Hel män 238 . sielenne tilkomande quiknar lichamen SvKyrkobr (Lucid B) 188 . - bli friskare el. starkare. godh amma pläghar dröpa miölkena vppa barnit til thäs, at thät skal faa stadught huld oc qwikna thär aff SkrtUppb 268 . - Jfr ater-, igenqvikna."],"f":["-ar . ","-adhe )"]},{"a":"qvikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qvickna, få lif. läggir sik . . . owir äggin til thes som vngane quikna Bir 1: 299. - återkomma till lif, åter lefva upp. the . . . qvikna ok opnyäs til nyyä ok större pynor LfK 230 . varda lefvande, upplifvas. ther til at thetta wälsignadha nampnit j nakre matto qwikne oc infästis j cristna manna hiärta Su 372 . "],"f":["qvikna ater , återkomma till lif, få nytt lif. äptir thre dagha oc en haluan quiknom vi atir KL 415 . MB 2: 407 . - Jfr vidherqvikna."]},{"a":"qviknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lifaktighet, lifskraft. \" sagho lijf oc quiknat i barnet som til förenne war wisseliga döt \" Lg 3: 359 ."],"f":["-at ) , "]},{"a":"qviksilf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvicksilfver. LB 7: 308, 321, 9: 113 . PM XXXV, XLI, XLIII . Jfr qvikker 3. "],"f":["qwikselff LB 9: 113 . ","qwekselff PM XXXXV XLI, XLIII . qwik silffwer LB 7: 308 . ","qwiksilffwer ib 321 . ","qwekselffver: -selffwrit PM XLIII ), ","qviksilfs stycke , "]},{"a":"qviksilf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvicksilver."],"f":["kuiksilffuer GU C 20 s. 35). ","*qviksilfs vatn","qweckselffs- )"]},{"a":"qviktiund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tionde. \" allan then quiktiand (decimas animalium), som han skulde hafua kring om alt sitt biskopsdöme, lot han skipta medh fatigho folke \" Ansg 245 ."],"f":["-tiond VML II Kr 6: 5. -tiand), "]},{"a":"qviktiund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvicktionde. . . . ac quiktyondh sev alias decimas piscium, animalium, pelium, lini, canapis ac aliorum quorumcunque Svartb 138 ( 1369) . MP 5: 159 ."],"f":["-tyondh )"]},{"a":"qviktiunde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"qvild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källa (till en flod). i ortnamn. i nixär quild VGL IV 10. or nizärquild ib. i dumnäquild ib. \" or dumnärquild ib. \""],"f":[]},{"a":"qvild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe där två vattendrag rinna samman; (mindre) ågren. Se H. Ståhl, Kvill och tyll 40 ff."],"f":[]},{"a":"qvildna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["qvindla . ","qvilla )"]},{"a":"qvinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) kvinnor. BSH 5: 53 (1505, H. Gadh) ."],"f":["quinne )"]},{"a":"qvinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) koll. \" qvinnor. mz . . . wänsasta quinde \" Bil 726 . \" här vmuändin sik til qunidit (mulieres) \" Bo 223 . \" mennene wäxto marghe oc qwindith i wärdlinne \" MB 1: 166 . ib 189, 193, 228, 299, 417, 421, 433 . \" hebreiska konor äre klokare än annath qwinde \" ib 276 . \" then tima dagx ther qwinde gik (Cod. A qwinnor ganga 203) wt äpter watn \" ib (Cod. B) 547 .","2) qvinna. \" gulringa som qwinde plägha hawi i örom \" MB 1: 204 . \" ther som israels sona qwinde föddo barn \" ib 276 ."],"f":[]},{"a":"qvindilmässa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyndilmässa, kyndilsmässa."],"f":["qvindilsmässa"]},{"a":"qvindomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heder. . . . ffor thet hon ekke ffor brwtet ssin qwindom ATb 3: 200 ( 1507) . penelope . . . haffde wäll forwarad syn qwindom j hans fra waro Troj 297 ."],"f":[]},{"a":"qvindomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinnlig heder. smitta theras qwindom Lg 3: 391 ."],"f":[]},{"a":"qvinfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kvinnor, personer av kvinnokön. \" amazones ena handha quinfolk \" GU C 20 s. 19 .","2) kvinna, kvinnsperson. \" item iiij qwinfolkk j iij daga hwarthera iiij ortugh om dagen HLG 2: 51 (1516). VKu 87 (1566), 138 (1569). \""],"f":[]},{"a":"qvinfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. \" qvinnor, personer af qvinkön. the men som ey vilia qwinfolk öffwa \" LB 7: 162 . \" the hwiita pyon äre best for quinfolk \" ib 250 . \" fangade alt qwinfolk \" MB 2: 220 . ib 316 ."],"f":[]},{"a":"qvinir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna. Se Sdw 2: 1282."],"f":[]},{"a":"qvinir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinna. \" pluto tok mäþ wald een vänastan qvyne (qvyne är i randen tilladt af samma hand som skrifvit handskriften i öfvrigt; för qvynnab el, qvinnan? \" Bu 9 ."],"f":["qvyne ) , "]},{"a":"qvinkyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnokön , personer av kvinnokön. gudelika qwinkönet ihesu christi wtwaldha brudher JMÖ 168 . - kvinnligt kön. i utvidgad anv. cyanica är en sten . . . han haffwer mankön oc qwinkön PMskr 469. - gen. av kvinnokön el. kvinnigt kön. carbunculus är en dyr sten . . . oc är han twäskona annar är manköns, annar qwinköns PMskr 464. en hälogh qwinköns persona JMPs 508. - qvinkön, d. s. falka läggia . . . yfftersth try äg twa wngana är qwinkön PMskr 277. "],"f":["-kön )"]},{"a":"qvinkyn","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["vanl . ","-kön . ","kwinkön MB 1: 88 n. "]},{"a":"qvinlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kvinnlig, på kvinnosätt. femino as are p p quinneligha haffwa sigh GU C 20 s. 260 . ib (hand 2) s. 160."],"f":["quinne- . ","-ligha )"]},{"a":"qvinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) qvinnlig, af qvinnkön. tha ware hon (ɔ: himpna natura) mantz likeller qwinnelik MB 1: 43 . ","2) effeminatus, qvinnlig, veklig. blödhe män ok quinlike KS 83 (205, 91) . - Jfr qvinzliker."],"f":["qwinneliker )"]},{"a":"qvinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kvinnlig, av kvinnokön. muliebris . . . quinnelighen GU C 20 (hand 2) s. 160.","2) effeminatus, kvinnlig, veklig. \" effemino . . . quinnolegith göra ostaduger wara \" GU C 20 s. 208 . ib s. 260."],"f":["quinne- . ","-ligin . ","-lighen . ","quinnolegith GU C 20 s. 208) , "]},{"a":"qvinmaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinna. \" ii quinmanz ham \" Bu 143 . \" giordhe aff riwino qwinnantz likama \" MB 1: 159 . \" ib (Cod. B) 546. til onda quinmanna \" Lg 1014 . \" aff karlmanne oc quinmanne \" ib 943 ."],"f":[]},{"a":"qvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 233 f. . . . ath han ecke tog mödomen aff quinnone sina STb 1: 234 (1480). at moyses . . . giordhe aff qwinnonnar (mulierum) speghlom . . . eeth kaar SpV 5 . - Jfr afgudha-, almoso-, arbeidis-, badhstovu-, bryggissa-, donde-, drafls-, fataburs-, fäste-, gärningis-, gäst-, hionalags-, hiälpa-, hor-, hus-, legho-, misgärningis-, muto-, port-, räfsa-, skörhets- (Sdw 2: 419), skörkätis- (Sdw 2: 419), skörakätis- (Sdw 2: 419), spa-, svina-, söm-, söma-, trägrads-, thiänstio-, väf-, värulds-, ärandis-qvinna, ävensom almänningsqvinna JMPs 449, 565. "],"f":["med art. quinonis STb 5: 151 (1517?). pl. qwinnonnar SpV 5 . ","qwinna EK 525 . Jfr A. Kock, Ark. f. Nord. Fil. 36: 153 f. R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 274, 772),","*qvinno anlite","-änlite )","qvinno bälte","quinnebelthe )","*qvinno bänker","quinna- )","*qvinno danz , ","*qvinno drät?","quinna dret )","*qvinno fora , jfr qvinna fora (under kona). ","*qvinno fök","-foych )","*qvinnoför , ","*qvinno har","*qvinno hätta , ","*qvinno kapa","-kaapa . ","-kopar ATb 2: l40 (1474)), ","qvinno kiurtil qwinne- STb 5: 2345 ( 1519) . -kiortil.) m. kvinnokjortel. ATb 1: 259, 262 (1467), 320 (1469, 357 (1471).","qvinno klädhe , ","*qvinno kniver","qvinne- )","*qvinno lar","-laar )","*qvinno lokker , ","*qvinno luva","qvinne- )","*qvinno läpa","-läba )","*qvinnolösa f. avhållsamhet från könsumgänge med kvinnor. thässa soot fik thu aff qwinnolöso Prosadikter (Sju vise m) 134. ","*qvinno punger , ","*qvinno samtal , ","*qvinno sidha , jfr qvinna sidha (under kona). ","*qvinno siuka , ","*qvinno siukdomber , ","*qvinno skändare , ","*qvinno slagh , ","qvinno sot , f. menustration, menustrationsblod. PMSkr 492 . ","*qvinno spin","*qvinno särker , "]},{"a":"qvinna","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), qvinna-, se kona."],"f":[]},{"a":"qvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvinna. \" þän friþ bryter a quinnom \" SD 5: 637 ( 1347) . \" växte quinnonna ofrägh mere \" Bu 30 . for tiughu þusand klärkom ok quinnom ib 141 . \" mz löske quinno \" ib 171 . \" en quinna. som hafþe fäm þusand riddara i sinom här \" ib 177 . \" skimpade mz henne, som man pläger göre mz vngä quinnor \" Va 54 . war . . . quinnanna wenast Lg 927 . \" taka höwizka oc beskedhelicha quinnor oc män til systor oc brödhir \" VKR 2 . alla manno (för manna) oc quynno vidher talan forbiydz ib 60 . KS 5 (9, 5), 59 (147, 65) . KL 4, 5 o. s. v. Bo 4, 14, 61 . MB 1: 203 . GO 326 . Fl 50, 73 o. s. v. LB 3: 66, 7: 2 o. s. v. bland quinnor oc män MD 394 . \" mz frur oc quinna \" ib. \" thesse qvinnan hafdhe warit en farande qvinna (meretrix) \" Bir 1: 50. Jfr almännings-, frälsis-, gran-, legho-, misgärningis-, renlivis-, sona-, spa-, thiänista-, thiänisto-, värulds-, äro-qvinna. "],"f":["quynna: -o VKR 60 . ","quina LB 3: 77 ; ","-o ib 66 ; ","-onne ib. ","quine ib 71 . ","quinda: -o ib 2: 60 . ","qwinna Al 5553), ","qvinno bälte","qwinnas- )","qvinnoflokker , ","qvinno folk , ","qvinno friþer , ","qvinno funder , ","qvinno grater","-graat Iv LXXX ), ","qvinno kiurtil","-kiortil )","qvinno kloster , ","qvinno klädhe , ","qvinno kyn","-kön )","qvinno liknilse","-liiknilse )","qvinno luste , ","qvino miolk","-miölk . ","kwinno myolk. kwinno myölk),","qvinno prydhilse , ","qvinno skari , ","qvinno skor , ","qvinno sot","-sooth )"]},{"a":"qvinna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kona."],"f":[]},{"a":"qvinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= qvintine. \" et halfft qwinter lauerbär \" LB 7: 289 ."],"f":[]},{"a":"qvinterne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägga v fem (inom varandra lagda) ark. Se Sdw 2: 1347."],"f":[]},{"a":"qvintine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett fjärdedels (urspr. ett femtedels) lod. eth halfft qvintin HSH 19: 12 ( 1480) . taga renefanw fröö eth gwyntene eller eth halfft loodh LB 7: 29 tagha halyrt ij quintin, mirre i quintin, i quarter siprize röthir, galigo, ingefäre och laffwerbär, hwarth thera ith quintin ib 178 . \" tagh eth qwinthen alwn oc ɉ qwintin ingefära oc ɉ quntin bertran \" ib 220 . ib 221 ."],"f":["quintine LB 7: 221 . quintena ib. qwyntene qwintin. qwinthen),"]},{"a":"qvintine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett fjärdedels (urspr. ett femtedels) lod. Lagerbring Saml 3: 263 ( 1449) . tesse skattadhe . . . ena silff skedh vägir eth qwintin minne ex sex lodh ATb 1: 270 ( 1467) . HLG 1: 133 (1491)."],"f":["qvintin . ","qwintiin FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.)), "]},{"a":"qvinzka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["qwinska )"]},{"a":"qvinzka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lösaktigt leverne (i fråga om man). (välbördiga män) skole . . . ey medh tärningh och dobbell, dryckenskap qwinske förtape himenn PMskr 700 (avskr)."],"f":["qwinske ) , "]},{"a":"qvinzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = qvinliker 2. män som äru blöte ok quinzke KS 83 (204, 91) ."],"f":[]},{"a":"qvinzliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tillhörande el. utmärkande en qvinna el. qvinnor. the toko sik qwinzlikin (femineum) likama Bir 1: 206 . \" quinzlik (muliebres) athäfwe \" ib 3: 458 . \" qwindzligom tankom tilföghandis mandzliga starkhet \" MB 2: 300 . \" eth qwundzlighet pwnga faat \" Lg 3: 471 . ","2) som afser qvinnor. bekymbrandhis i qwinzlikom kärlek (qvinnokärlek, kärlek till qvinnor) Lg 3: 64 . ","3) = qvinliker 2. at the hawin . . . quinzlik athäfwe suasom quinzlike män (more effemenatorum) Bir 3: 458 . \" thu skalt wara manlikin oc ey qwindzlikin at thu latir ena fula hudh ofwir thik radha \" ST 412 ."],"f":["qwinzlikin ST 412 ; (ack.) Bir 1: 206. ","qwindzlig: -ligom MB 2: 300 . ","qwindzlighet Lg 3: 471),"]},{"a":"qvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvissla, blemma? alexander war fore them (jättarne) som en litin qwisa Al 18 . Jfr qvesa."],"f":[]},{"a":"qvisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gren af en å. i tranuquislir VGL IV 10. or tranuquisllum ib."],"f":["-ir )"]},{"a":"qvista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvista, avkvista. \" amputare affhugga oc quista \" GU C 20 s. 505 . "],"f":["qvista af , avkvista, bortrensa. quistas ey aff the quista som onytta ära Sex ekon tr 265 . PMSkr 311 . Jfr afqvista."]},{"a":"qvista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qvista, afqvista. skal thu qwista (putabis) thin wingardh MB 1: 372 . quista bärande trä MD 428 . "],"f":["-ar )","qvista af , "]},{"a":"qvistadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr mang-, thiok-qvistadher."],"f":[]},{"a":"qvistan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afqvistan."],"f":[]},{"a":"qvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvist. Se Sdw 2: 1282. j falleno fik han mz handomin om en qwist oc hult lsik starkligha Prosadikter (Sju vise m) 39 . \" quistins röter ib. aff qwistins grenom ib. \" Sex ekon tr 265 . Jfr gul-, laverbärs-, löf-, oleo-, olio-, polleio-, röks-, sma-, vatn-, vin-, vinbär-, vinbära- (även Sdw 2: 983), vinbärs- (Sdw 2: 983), vinträs-qvister (Sdw 2: 990). "],"f":["*qvista brytare","-briotare )","*qvista fulder","-fuller )","*qvistalös","-löss )"]},{"a":"qvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvist. \" satte sin staf i iorþ ok baþ guþ giua hanom quista \" Bu 500 . Bil 461 . \" jak faar thik en qwist aff thy thrä \" ib 88 . \" sätte quistin rotfstan ifuir sins fadhers graf \" ib. \" vaxte quistrin ok wardh stort thrä \" ib. \" fwnno the . . . en skönan dyrleka loktandes qwist, ällar gröna gren \" Lg 3: 172 . Bil 614 . Lg 93 . Bir 2: 123 . Al 4606, 4607 . \" skylas vnder henne (frihetens) quista \" MD 392 . ij [2] qwiistar ena riis LB 7: 47 . Jfr blomster-, frukt-, kristallo-, löf-, olio-, olio trä-, olivo-, olivo trä-, palm-, palma-, palmträ-, paradis-, planto-, ris-, rosmarin-, thorn-, thörne-, viþi-, vin-qvistr, öfvensom qväster. "],"f":["kuister: -a Bir 2: 123 . ","qwiister . ","-ar )"]},{"a":"qvistning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afqvistning."],"f":[]},{"a":"qvit sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvitta, avkvitta, efterskänka. Se Sdw 2: 1282 f. och jfr qvitter (slutet)."],"f":[]},{"a":"qvitgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frigifva, frisäga, afhända. \" wii . . . qxitgiffwom fraan worth waldh ok räth the fornemde godz \" SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"f":[]},{"a":"qvitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qvitra. \" tha qwitra the (foglarne) oc sionga, oc some kwra, oc gala \" MB 1: 366 ."],"f":[]},{"a":"qvitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kvittra. fritinio . . . quitra ok siwnga GU C 20 s. 293 . ib l(hand 2) s. 144."],"f":["qwyttra: -ade Troj 8 )"]},{"a":"qvitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["batzmännena ärw frij oc qwittade fran tyännistenne oc skipeno PMskr 74. - göra kvitt el. fri. thy quitter jag oc frian giffuer for:de per larensson för al ytermer vtgifft STb 5: 93 ( 1516) .","2) kvitta, avkvitta, avkorta. . . . oc äinkte af sina peninga ath quittha vtan summan bliffue ful NMU 1: 119 ( 1446) . han skuldhe qwitta oc wtlösa the lödhoga mark SD NS 3: 573 (1420). Skotteb 29 (1460-61), 303 (1468-69. jacob fan hauen quitaes met honom sit skot quit. xij öre quit ib. her claus wise quiltade han viij mark for ij aar skot quit ib 307 (1468-69). JTb 38 ( 1473) . STb 1: 114 ( 1477) . SJ 2: l91 (1482). l (50) mark quittades meth erlandh scredderes hustru SSkb 29 ( 1501) . \" gör thik herra lidhoghan oc qwitta thina skuldh \" Saml 6: 157 . \" thz gambla brewet som diäffwllen haffdhe oppa os, för wara syndha skuld, thz qwittadhe han oc aff skrapadhe mz sino millo oc hälga blodh \" SvKyrkobr 316 . Stock Skb 80 ( 1518) . \" item dominus johannes henrici xiij mark pro sallario oc ij mark quittadis i hwselön HLG 2: 92 (1519). \" ib 95 ( 1519) . ib 96, 98 (1520) ."],"f":["-ar . ","-adhe . ","-at . quita: -ade Skotteb 307 (1468-69); -ades ib 303 (1468-69); -at ib. quida: -ades ib 29 (1460-61)),"]},{"a":"qvitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) befria. \" han vilde quitta oc frälsa alla the som ther sato i fängilsom \" Ansg 251 . the quittas . . . aff sinom syndom (exonerantur peccatis) Bir 3: 223 . ","2) qvitta, afqvitta, afkorta. qwittis swa mykit i hans lön SO 71 ."],"f":[]},{"a":"qvitta bref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvitto. \" taka aff them qwitta breff \" PM XVI . SD NS 1: 561 ( 1406) . \" lätä mötä sit quitobref \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 6: 146 ( 1349), NS 1: 558 (1406, gammal afskr.)."],"f":["quitobref . ","qvitto bref L. ","qwittobref SD 6: 146 ( 1349) . ","quittobreff ib NS 1: 558 (1406, gammal afskr.)), "]},{"a":"qvitta bref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvitto. \" skiparen är pliktogher göra kompanommen klaran räkenskap . . . oc taka aff them qvitta breff tha han haffwer giort them räkenskap \" PMSkr 108 ."],"f":["qwita- Kumla kyrkas rb 56 ( 1486)"]},{"a":"qvittancia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvitto. SJ 271 ( 1459), 325 ( 1465)."],"f":["qsittance . ","quitancia )","quitanciebreff ib 325 ( 1465)), "]},{"a":"qvittancia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["quittancie STb 5: 267 (1520) . qvittantie HLG 3: 158 (1529). quittensze STb 5: 276 (1520)), ","qvittancio bref","quittancie- STb 5: 267 ( 1520) . ","quitencie- ib 276 ( 1520) . ","quitens- ib 4: 15 ( 1504) ),","*qvittancio pärmans bref (quittanciepermantz-), "]},{"a":"qvitter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) trygg, i ro, i fred, fredad. ey latir hon (ɔ: världin) mannin nakin tima qvittan älla sighran Bir 3: 187 . ","2) fredad för kraf, särsk. penningkraf, fri, qvitt. gaff han quittan MP 1: 337 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 . bliffwi ffrälst ok qwith för allom skatte MB 2: 268 . \" later jak han ok hans arfua allaledhis qwittan, lidhughan ok lösan for mik ok minom arfuom for alle ytermer maning \" SD NS 1: 38 ( 1401) . \" for the lyptena latir iak idhir qwittan oc lösan \" ST 145 . \" alt thz thu haffwer mik loffwat giffwer iak tik qwittan före oc frian \" Lg 3: 690 . \" giuer iak han ok hanzs arua quitta ok lidhugha for the x mark \" SD NS 1: 38 ( 1401) . ib 474 ( 1405) . vilde ey gifua thäs mildha herrans tiänara quittan vndan fa päninga skuld MP 1: 209 . \" lather jak . . . quittan tenne for:de päder offuer alla maningh \" SD NS 1: 232 ( 1403) . \" thryhundradha mark, som iak hans fängilse löste meth ok giordhe (näml. han) qwittan fraan sten lalason \" ib 51 ( 1401) . \" han scal mik wara qwit lidhugh ok löös \" ib 23 (1401, gammal afskr.).","3) fri från ett åliggande. swa är han qwitther (fri från skyldigheten att vara gärdeman) SGG 129 .","4) fri från böter el. straff. wari qwit ok orsaka EG 68 . gaff them alla the saklösa oc qwitta ST 473 . wilde han gerna danielem qwittan gifwa ib 15 . \" gaffs ffri oc qwitther \" MB 2: 292 . \" later jak honom lydhwghan oc lössan oc allaledhis quittan om thet for:da fengilsset fore mik ok minom arfwom \" SD NS 1: 226 ( 1403) . ","5) obehindrad, fri från klander, förbehåll el. minskning, stäld till fritt förfogande. thet förenämda godz förenämda herra benckt ok hans arffwom fryt, quitt ok hemol halla före alla tiltalan SD NS 1: 45 (1401, nyare afskr.) skal han haffua sijn andbudh ok tolff marka werdhe sith eghit qwith ok frith oforborghat SO 61 . fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret ib 163 .","6) fri, lös, befriad. qualdo mäniskionar wurdhu quitta KL 45 . \" konungen loth konung magnus qwith \" RK 1: (sfgn) s. 187 . \" i haffuen henne nw i idhra händher frii och quith mz ära \" ib 3: 3366 . - fri, befriad (från). med gen. vari thäs quit Bo 95 . Va 25 . \" hafdhe gerna warit hans qwittir \" ST 275 . ib 237 . - med dat. el. ack. han ware gerna thy diwre qwiit Al 5174 . \" wart hon qwith sinom sywkdom \" Lg 3: 162 . wart strax quitter siwkdomenom ib 381 . Gers Frest 44 . RK 2: 8302, 9304, 9592, 1: (sfgn) s. 192. MD (S) 270 . \" wart han alstingx qwitter siälffuona \" Lg 3: 380 . ib 372 . \" wart han qwitter allan wärk och siwkdome ib 371. lopp han swerige än the reza qwith \" RK 3: (sista forts.) 4707 . - med prep. quittir aff iärnomen KL 95 . \" quitir af the pinonne \" Pa 17, 19 . Lg 334, 675 . wardh quit aff diäflinom KL 95 . ib 99, 250 . VKR XII . wart qwit fran diäflomen MP 1: 7 . \" quit ok frälsadh fran diäflenom \" Bir 1: 50 . \" vardh quitir vidh the pinona \" Pa 16 . ib 21 . \" quit warda wid barnet \" Lg 3: 358 . wart widh dyäffwolen qwit ib 360 . \" landhen oc slotten waro qwit vt aff rikens fiende hendher \" RK 2: 6391 . - skild (från någon, från någons sällskap el. biträde). med ack. wardh han karlen qwitt Al 7660 . är jach hanwm (ɔ: mester jörien) qwith (är jag af med honom) thet förste jach komer tith BSH 4: 336 ( 1503) . skild (från), förlustig. med ack. bleff swa alt sit rike qwiit Al 106 . \" swa gör han honum hans säte qwiit ib 2914. \" RK 2: 2536 . Lg 3: 701 . - med prep. badhe fra goze ok folke ärom wi qwiit Al 2044 .","7) qvittad. aller skadhe war mellom them qwit RK 2: 1705 .","8) qvitterad. ära the (skuldebrefven) qwite, döthe oc alzthingx maktlöse SD NS 1: 474 ( 1405) .","9) efterskänkt. al the geld oc skuld . . . ära qwita, dödha oc lösa SD NS 1: 474 ( 1405) . \" göra there fengilse qwijt (efterskänka, upphäfva, göra slut på) \" RK 2: 397 . ib 399. faa the qvitt hestänä (slippa de hästlopp el. fodring) i aar BSH 5: 477 ( 1511) . - n. adv. fritt, utan tvång? thette forscrifne loffue vij . . . fryt ock quitt obrottelige at holla SO 33 ."],"f":["qwit . ","quith Va 25 . ","qwiit Al 106, 5174, 7660 . ","quit Bo 95 ; KL 95 . ","qwith Lg 3: 162 ; Gers Frest 44. n. qwitt SO 163 . ","quitt SD NS 1: 45 ( 1401, nyare afskr.) ; SO 33 . ","qwith ib 61 ; MB 2: 268 . ack. m. qvittan. qwith RK 1: (sfgn) s. 187 . ","qwiit Al 2914 . ","quith RK 3: 3366 . ","qwitte MP 1: 337 ; RK 2: 9304 . ","quith ib 1: (sfgn) s. 192, 2: 8302. qwiit Al 2044 . ","qwitjt RK 2: 2536 . ","quitta KL 45 . ","qvit . ","qwijt RK 2: 397 . ","qwite SD NS 1: 474 ( 1405) . " qwita ib. ack. m. qvitta. qwita " SD NS 1: 474 ( 1405) . " qvitt " BSH 5: 477 ( 1511) . ","qwitt RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283),"]},{"a":"qvitter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) fredad för krav, särsk. penningkrav, fri, kvitt. thy gör jak . . . laurens quittan ok frälsan JämtlDipl 129 ( 1476) . \" thy later jak . . . nissa dauidson ok hans arffua . . . quitta, lädogha ok allaledhis lösa \" SD NS 3 . l301 (1418). . . . hade thöm thetta (ɔ arvet) befalit ath quit giffue SJ 2: 122 ( 1488) . \" birgitta per nelssons dedet xii öre quit \" SSkb 3 ( 1501) . - med ack. ty bleff hustrv elin andres karlsson qwith STb 1: 7 ( 1475) . ib 142 ( 1478) . - med prep. . . . fore hwilket goz . . . päther alenninge mik quitan ok skullösan giort hawer aff ärlikom manne bo jonsson FMu 1: 362 (1376). quieto . . . rolighan göra ok quittan göra aff räkinskap GU C 20 s. 511 . 5) obehindrad, fri från klander, förebehåll el. minskning, ställd till fritt förfogande. tha skal han . . . antwardha thetta forscrifna godzsith igen frijt ok quijdh ok obekymbrath Värmland förr och nu 1941 s. 97 (1450). thet köpit skulle wara kwith thet the til forrene gyorth haffdhe ATb 1: 13 ( 1453) . STb 1: 12 (1475), 273 (1480). hulkin gard som är ffrij och qwith badhe mwra mellom SJ 2: 195 l(1491). ath han sade tet wilie quit göre husit och ey giorde STb 4: 175 (1507). (?) hussz och liggiande grwnd . . . ffrith och quitis met sine ffyre ffrie mwre HLG 3: 153 (1512).","6) fri, lös, befriad. \" han gaff wt sonen, til thäs at tiänaren skulle j gän lösas oc wardha qwitter SvKyrkob 317. her medh schole alle fanga vppa bade syder wara quitte och lösse STb 3: 345 (1498). \"","adv. 2) sla qvit = qvit sla. . . . wille gerne slaa quith medh staden medh the tompt höra STb 2: 209 (1487). ib 3: 90 ( 1493) . \" sloogh han qwit thet moens budde war til achters for noghot teghel \" Stock Skb 301 (1524, Skip) . ib 304 (1525, Skip), 305 (1530, Skip)."],"f":["quitt STb 1: 142 (1478) . qwith SJ 2: 195 ( 1491) . ","quit SSkb 3: l(1501). n. qvit. kwith ATb 1: 13 ( 1453) . ","qvitt STb 1: 12 (1475), 273 (1480). quijdh Värmland förr och nu 1941 s. 97 (1450). ","quittan GU C 20 s. 511. quittan FMU 1 . 362 (1376). ","quith SJ 2 . 133 (1489). pl. nom. m. quitte STb 3: 345 (1498). ack. m. quitta SD NS 3 . 301 (1418)),"]},{"a":"qvittera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förklara fri från ansvar el. förpliktelse, fritaga. med dat. at broder diderick befalte thöm ängelbrevhte quittera fore hela radit j radzstuen fore rettin STb 4: 15 (1504).","2) lämna, släppa ifrång sig. niclis . . . bekende sig ffulmyndug malssman fför sin broders barn . . . at quitere och forlate all then dell them erffua borde STb 5: 130 ( 1516) ."],"f":["quitere )"]},{"a":"qvitterning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid överlåtelse av egendom av den överlåtande avgiven försäkran om obehnrad el. klanderfri besittningsrätt, överlåtelse med oinskränkt besittningsrätt. STb 5: 131 ( 1516) . per staffansson . . . gaff jacob lumppe raadman aldelis quit, ffrij fför alt thet honum erffuä borde effter sin broder jeppe . . . pa hulken frigifft och quitterningh jacob lumppe sin ffritzskilling oplade ib 148 ( 1517) . biörn persson anamade quitterning pa erix vegna ib 171 ( 1517) . anders beltere . . . begerde j quitterning aff hustrv telseke om thet aarff hon dreff pa monss larenssons wegna ib 189 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"qviþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr oqviþaþer."],"f":[]},{"a":"qviþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara orolig, bekymras, frukta. hui räþes þu sua dighart älla quiþe Bu 18 . \" quide huat hanom wrþe tel anzsuara ib 20. baþ han eigh quiþa vm þät första \" ib. \" rikar ärwþar ok quiþer at häghþa \" ib 153 . \" quidh aldre ath ey skal wänt huuudh vardha om sidhir \" LB 5: 82 . thu sörghir ok quidhir af thy Bir 1: 394 . \" om twongh monde the bodha quidha \" RK 3: 1427 . \" ij thörfuin ey for hänne qwidha (vara rödd för henne, frukta henne) \" Iv 5318 . Al 5200 . \" halp mik tha iak storlika qwidde \" ib 368 . RK 1: (sfgn) s. 176 . ","2) qvida, klaga, jämra sig. quidde sarlika Su 388 . \" böndher togho tha alle quidha \" RK 2: 3916 . ","3) beklaga? sörja, sörja öfver? konungens oferd han litet quidde RK 2: 3333 ."],"f":[]},{"a":"qviþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sorg, oro, ängslan, fruktan. af uaku ok quiþo ok räzl ärwþe (för ok ärwþe) Bu 153 . hafdho . . . forgätit alla sorgh oc quidho Bo 156 . siälinna . . . ängxla oc quidha ib 186 . \" mz store qwidho oc räddogha \" MB 2: 410 . \" swa manga sorghe ok älskogha quidho (in amore dolores) \" Su 386 . konungen haffde qwido oc sorgh huru han skulden thädhan fanga RK 1: 1061 . \" latin fara alla qwidho \" Fl 838 . \" här aff wäxer landzsins qwidha \" Al 72 . \" fik marsken quida \" RK 2: 6429 . ib 6436 . \" hwath är idher nu til qwidho \" Iv 1070 . lösa alla thina qwidha ib 3636 . ib 3452, 3688 . lifua for vtan mödho ok qwidhe ib 5718 . \" ij komin ey thädhan for vtan qwidha \" ib 345 . ib 1055 . Fr 116 . RK 2: 6628, 6655 . \" hwilkin konung thordhe stridha mz egipto folk vtan qwidha \" Al 1728 . ib 3276 . \" waro ekke vtan qwidha \" ib 4862 . \" han hafdhe fore them starka qwiidha \" ib 1004 . RK 2: 2982 . \" baro the for tik quidha \" ib 4705 . ib 6061 .","2) sorg, förtret, skada. \" alexander gör marghom qwiidho ok qwant \" Al 1858 . \" göra marsken quida \" RK 2: 6083 .","3) klagan, jämmer. \" gik bort mz mykin qwidha \" Iv 959 . \" iak hördhe idhra qwidho \" MB 1: 393 . - Jfr hiärta qvidha. ","1) utan fruktan. the diwr skilias qwidho löst Fl 1078 .","2) utan bekymmer el. besvär, lätt. i faen thz ey sa quidelöst RK 2: 3403 ."],"f":["qwiidha Al 1004 ; ","-o ib 1858 . Flere af de i det flöj. anf. ställena hafva i obl. kasus -a, -e och kunna föras till ett qviþe, m.),","qvidho fulder , ","qvidho lös","quide- )"]},{"a":"qviþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) venter, buk, mage. han wiste ey nektergalunna hafua dyran sten ok dyghran j quidi Bil 613 . \" han bant mik . . . mina föter vnder häsins qwidh \" Fr 1147 . \" thera quidhir skal ey vpfyllas \" Bir 1: 17 . \" for ath quidren trötmar och sweller \" LB 2: 9 . \" thz är got fore bolin quidh \" ib 4: 351 . \" fore lösan quidh \" ib 353 . \" blöther hardhan qwidh \" ib 2: 35 . Bir 1: 31, 2: 95 . Gr 287 . Ber 84 . MB 2: 76, 348, 349 . LfK 52 . LB 3: 74, 75, 7: 2, 66 . Jfr svalu-, tram-qvidher. ","2) uterus, qved, lifmoder. säla äru ofructsamlica oc the quiidha som äkke föddo Bo 198 . \" iak war j iomfrvnna quid \" Bir 1: 4 . ib 14, 2: 156, 3: 137, 279 . MP 1: 93 . VKR II, 65 VNB 1 . Lg 265 . LfK 230, 231 . MB 2: 122, 301 . war . . . haffuandis j qwidhen ib 351 . \" komber wth döth barn aff qwidh \" LB 2: 35 . Jfr modhor qvidher. "],"f":["quiidher . ","quidder: -in Bir 1: 31 . ","qwedher: qwedh LB 7: 66 . ","quedher: -en LfK 231 ; ","-enom ib 230 . -ar),","qviþa fulder , "]},{"a":"qvädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["3) sjunga, kväda. Se Sdw 2: 1283 tha byriadhe hon at kwädha ena elskoghx wiso Prosadikter (Sju vise m) 162 . \" lnenior aris ari faafängelgha tala öffuer dödom quäda ok gratha \" GU C 20 s. 349 . om hon sköra visor haffuir gärna qwädith ällir hört SkrtUppb 198 . lhon klappar, vagggar oc qwädhir som amor plägha, tha the vilia söffwa sin barn SkrtUppb 264 . - skräna, skrika? han gik (på gatan) och qwadh. tha sporde [jach] hanom aat, hwj han swa ropade STb 2: 246 ( 1488) ."],"f":["kwädha Prosadikter (Sju vise m) 162. pres. -ir SkrtUppb 264 . ","qwadh STb 2: 246 (1488). supin. lqwädith SkrtUppb 198 ),"]},{"a":"qvädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sångre. ss tillnamn. \" per qwedere STock Skb 96 (1518-19). Jfr foreqvädhare. \""],"f":["qwedere )"]},{"a":"qvädhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sångre. \" iak hörir qwädhara (cantantium) röst \" MB 1: 346 . \" gaffuo sik wt fore qwädare och rimare \" Va 53 . ib 54 ."],"f":[]},{"a":"qvädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr oqvädhi."],"f":[]},{"a":"qvädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. hälsning. allum mannum . . . quidio medh guthi ok ewerthelika helsa SD 8: 218 ( 1362) ."],"f":[]},{"a":"qvädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hälsa. \" the quaddo ioseph i breuett mikitt innarleca \" Saml 34: 280 ."],"f":["quaddo ) , "]},{"a":"qväfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr nidherqväfia."],"f":[]},{"a":"qväfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["el. \" nedsänka under vattnet, genom nedsänkning under vattnet qväfva, dränka. kastadhe han aff bronne ok kwafdhe j watnino \" KL 84 . - gräfva (genom rök). bleffwe quaffde aff rök BSH 5: 594 ( 1517) . - gräfva genom strypning el. på liknande sätt. thenna . . . quefde til dödh en römskir herra Bil 764 . \" leun swalgh hans howdh oc qwafdhe han til dödh (ipsum præfocaverunt) \" Lg 371 . \" grep diäfwlin han vm halsin wiliande quäfwia han \" KL 44 . - qväfva, förqväfva, komma att försvinna el. upphöra. thiztlane opuäxsto ok quafdho . . . godha sädhena Bir 3: 232 . MP 1: 84 . oloflik astundilse quäfwia Bo 101 . \" alla dygdhir . . . synas vara quafdha ok wtsläkta i them \" ib 129 . \" hon (ɔ: lätin) . . . qwäfuir dygde \" MP 1: 65 . - refl. qväflas, qväfvas (i vatten), drunkna. groff thw graff at jak skulle oarlica falla j hona oc quäfias (suffocarer) Bir 2: 24 . - i allmh. qväfvas. then onde ok fule dön . . . aff hulke the quäfwias älla kofna ginstan, som hona gripa mz näsomen Bir 3: 244 . Lg 3: 391 . \" läggir hon (ormhonan) sik owir sin son oc gör han sua hetan at han när quäffs \" Bir 3: 74 . \" aff thom (klorna) skalt thw swa quäffas ok plaghas (suffocaberis) at thw skuli allir vara vndir minom fotom \" ib 438 . \" mz hulko hänna lifwandis ande moghe rasklika quäfwias \" ib 1: 147 . ib 148 . LB 7: 28 . - förqväfvas, gå under. i som byriadhin i andanom . . . quäfwins af kötino Bo 136 . - Jfr for-, nidher-qväfla."],"f":["qwäffia: -as Lg 3: 391 . ","qwäwya: -es LB 7: 28 . ","qwäfuia KL 44 ; Bo 101 ; ","-as Bir 1: 147, 3: 244 ; ","-ins Bo 136 . ","quäffs ib 3: 74 . ","qwafdhe Lg 371 . ","kwafdhe KL 84 . ","quefde Bil 764 . " pl quafdho " MP 2: 1 ; Bir 3: 232 . ","quäfdho MP 1: 84 . part. pret. ","quafdher: -a Bo 129 . ","quaffder: -e BSH 5: 594 ( 1517) ),"]},{"a":"qväld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kväll, afton. \" mot qwälle a sama dagh \" Hel män 239 (kan ävern föras till qvälder, m.)"],"f":[]},{"a":"qväld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= qvälder. \" alt fra morghonenom ok till qwäldit \" KL 176 . \" mot qwällino \" ib 218 . ib 346 . \" at qwäldeno \" MB 1: 52 . om qweldit Di 39,94 . \" daghin fst at qwäldith leedh \" Fr 263, 1103 ."],"f":["qwällino KL 218 . ","quälleno ib 346), "]},{"a":"qvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra till afton, låta blifva afton. säle skulin ij daghin qwälla (d. v. s. sluta) Al 3732 . - refl. qväldas. ","1) opersonl. \" qvällas, blifva afton, mörkna. ther quällas ey som quinnor drikka \" GO 1030 . \" sidhan ther qwäldadhis \" MB 1: 183 . MP 2: 24 . ","2) få qväll, öfvergå till qväll. then sunnodagher som aldre qwäldas eller myrkes MB 1: 69 . ","3) sjunka, dala, gå ned. om solen. wäster . . . som solin sattis oc qwälladhis MB 1: 490 ."],"f":["qwälla . ","quälla . "]},{"a":"qvälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["quällir Bo 92 . ","quällin MP 1: 78, 2:48 . ","qwäld KL 71 ; ST 368 ; Fl 391, 620 ; Fr 1967 ; Al 5620 . " quäld Kl 71. quäl " Bo 164, KL 206 . ","qwälden MB 1: 62 . ","qwelden Di 123 . ","quällin KL 206 ; Bo 24 . ","qwellen SGG 130 . dat. qwälde Bil 287 ; MB 1: 155 . ","quelde Bu 27, 169 . ","qwäldenom MB 1: 156 . ","qwälz LfK 70 . ","quäldz SD 5: 638 ( 1347) . ","qwäldzsins MB 1: 155 . ","qvellar SGG 130 . Flere af de anf. formerna kunna föras till qväld),","qvälds time","qwäldz- . ","qwäls thyme: -thyma MB 2: 131), "]},{"a":"qvälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kväll, afton. Jfr T. Johannisson, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 5: 70 f. Jfr löghardags-, sidhqvälder (Sdw 2: 324)."],"f":[]},{"a":"qväldoffer","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,n. offer om kvällen. SvKyrkobr 318 ."],"f":[]},{"a":"qväldskum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvällsskymning. GU C 20 s. 154 ."],"f":["quel- )"]},{"a":"qväldtime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = qvälds time. tände lykto vm qwäl tima KL 211 ."],"f":["qwäl time )"]},{"a":"qvälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) pina, martera. - plåga, kvälja, oroa. Se Sdw 2: 1283. paris war glad män myket war han qwäldher mz kärlig Troj 64 . 4) börja tvist md, väcka klandertalan mot. Se Sdw 2: 1283. wi . . . forbiudhum huariom i sin stadh . . . thänna sama niclis . . . nokralethis hindra eller quälia SD 6: 335 ( 1352) . FMU 1: 362 ( 1376) . förbiudendis allom . . . steen hendersson her vdi athindra, mödha, qwäla, vmacka eller öffuerrättha ib 4: 461 (1476, avskr.) . ATb 2: 216 ( 1483) , swa ath oleff . . . ey macht haue henne ther om her epter til tale eller quelige om lytet eller mykith STb 3: 427 ( 1499) . S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (1509, H. Gadh). klandra, väcka tvist om. forbithum allom mannom . . . at hindra eller quælia thet sama goz NMU 1: 59 ( 1357) . SD 8: 72 ( 1361) . här olaff . . . qualde fiogorton päningx land jordh i torestom fore hans hilbrandssoni SD NS 3: 54 ( 1415) . ATb 1: 273 ( 1467) . Uppl Lagmansdomb 113 ( 1493) . - Jfr oqvalder."],"f":["qualdhis Uppl Lagmansdomb 113 (1493). part. pret. qwäldher Troj 64 . supin. qualt SD 8: 72 ( 1361) . Se Sdw 2: 1283), "]},{"a":"qvälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) qväfva, vara nära att qväfva. bölia qualde han Bu 499 .","2) pina, martera. \" hwro hon qwäl sina brödher j häl \" Di 260 . - plåga, qvälja, oroa. the fördho for petrum alla . . . aff diäflum qualda Bil 118 . Bir 3: 199, 200 . \" at han möde ok qualde (male tractasset) caplan hänna \" Bu 27 . \" rikit kwlia \" RK 2: 3778 . han är jw säll som fals ey qwäll MD 397 . jac war mykit qwald (passa sum) j nat for hans skuld MB 2: 376 . ","3) besvära, hindra. \" ath lagha fforffl heller hinde kwälia them \" SEG 121 .","4) klandra, väcka tvist om. þessä vra skipan äller pant at . . . qwällä SD 5: 567 ( 1346) . \" ib \" NS 1: 9 ( 1401), 14 ( 1401). thässa iordh oc gafwor . . . fore klostrino hindra älla quälia ib 2: 238 ( 1409) . ib 1: 107 ( 1402), 391 ( 1404). hindra mödha clandra äller qwälya then sancte birgitte hwss PM LXIII . - (?) the sculde . . . ingaleedes noghot qwälia RK 3: 2500 . - refl. qvälias,","1) qväljas, plågas. \" qualdes ii barnsiäng \" Bu 134 . hwi quäls thessa qvinnona siäl swa af diäflenom Bir 1: 47.","2) möda, sig, anstränga sig (med). waffdes oc qwäldis j sinom bookligha konstom Su 261 . - Jfr oqvalder, oqväliande."],"f":["kwälia SEG 121 . ","kwelia RK 2: 3778 . press. qwäl Di 260 . ","qwäll MD 397 . ","quäls Bir 1: 47 . ","qwälde: -is Su 261 . ","qvalder . kwalder: kwald Bir 3: 199),"]},{"a":"qväma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) opersonl. passa, vara tillbörligt. bäthri quämmir skrapa osten än skrädha GO 513 . ","2) opersonl. \" passa, vara lämpligt för? ath lichamen vel qwemmer tiil ath badha \" LB 7: 180 . - Jfr beqväma."],"f":["quämma . ","qwemma . ","-ir ) , "]},{"a":"qväma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr be-, sam-, til-qväma."],"f":[]},{"a":"qvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["adj. skicklig, skickad, tjenlig, lämplig, passande, tillbörlig. äst thu ey quäm til lärdom Bo 130 . VKR 11 . \" quäm til at älskogha plägha \" Su 383 . \" at ängen fäghre ok qwämare matta funnis til manzsens atirlösn \" ib 400 . \" ärw hfwandis qwämlagh (för qwäm lagh) til stridh \" PM 19 . vita quäman tima at göra miracula Bo 61 . \" thän tidh som alle äru lidughe är quämast \" ib 103 . PM 13 . \" thz är qwämth hawa reent kaar i sinne miölk Go 840. Jr be-, o-qvämber. \""],"f":["qwämer PM 13 ),"]},{"a":"qvämber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklig, skickad, tjänlig, lämplig, passande, tillbörlig. . . . nadhinne . . . hwilken syndogha människio skal göra qwämma til at fa synda forlatilse SkrtUppb 250 . \" then som är capitenare före ridhanda skal wara qwämer oc wigher j harnisk PMskr 136. . . . oc the (ɔ äggen) bliffwa ather raa oc oswdhen qwam til at liggis \" ib 468 . corinteus är . . .. qwamer til bygning j döra stodher ib 469. Jfr be-, o-qvämber."],"f":[]},{"a":"qvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sam-, til-qvämd."],"f":[]},{"a":"qvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. alexandri, qwämd Al 8851 . \" höstins qwämpd \" ib 5653 . Jfr af-, ater-, o-, sam-, til-qvämd samt kömd."],"f":["qwämpd Al 5653), "]},{"a":"qvämder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samqvämder Sdw 2: 311."],"f":[]},{"a":"qväme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"qvämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["lämpligen, på ett lämpligt el. passande sätt. skipadho the quämelica sina sökilsa tima KL 324 . \" han (paradiset) är . . . qwämelika öster i wärldinne \" MB 1: 123 . \" the ämbite hwilken ey kwnno quämelika göras vtan taalan \" VKR 60 . \" een höffudzskir saal . . . skal qwämmelika til redhas \" Bir 5: 82 . bör til thz som äpte liknilseno är wämelika höfwa mz siälfwo liknilseno Ber 201 . \" huru matte han quämelikare fa vitta gudz lönlikin thing \" Su 399 . hundraþa män . . . utändä þer þe qwämelicäst gita a mot guþz owinum SD 5: 566 ( 1346) . \" suasom thz ma qämelicast vardha \" Bir 3: 52 . - i lämplig tid. predica thrättelica ok qämelica (importune et opportune) Bir 3: 194 . Jfr be-, o-qvämelika."],"f":["qwämmelika Bir 5: 82 . kuämilikä L.),"]},{"a":"qvämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr be-, o-qvämelika."],"f":[]},{"a":"qvämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklig, skickad, tjenlig, lämplig, passande. paulo gaff han mästerscap swa som qwämelikom kännefadhir KL 177 . \" wordho the qämelikare till andelikit ärfuodhe \" VKR 79 . Bir 5: 81 . \" then är quämelikin (aptus) taka min dryk hulkin som ey hawir vilia at bliua j syndene \" ib 3: 127 . \" wara thes qämelikare (habiliores) ok idhnare at predica b 1: 361. the biin som helbrigdha äru ok qämelik (habiles) \" ib 257 . Lg 294 . mz . . . qwämmelikom stolom Bir 5: 82 . linna klädhit hulkit quämelikit (habile) är vidh bra kroppin ib 1: 287 . \" hwar som wädhrit är quämelikare (compentior) \" ib 398 . \" är renlekin quämelicast (convenientissima) j huarre andelike gerning \" ib 2: 225 . rent kar quämelikit (aptum) til at taka godhan dryk ib 63. ib 124 . PM 9 . wingardhane . . . wordho quämlike at bära godhra gärninga win Ber 37 . i tessom tyma äre alla lekedoma qwämelike kroppenom LB 3: 43 . \" badh hon gudh gifwa sik ok bewisa nakra quämelika matto til gudhelika böna \" VKR VIII . ey fandz nokor quämelikare (congruentior) matta Su 399 . giffwa hänne quämelikit rwm at vndfly oloflikit dyocleiani hionalagh Gr 283 . \" han findir ey . . . quämelican tima til at hämpnas \" Bir 2: 129 . ib 1: 253 . VKR 33 . \" i vissom oc quämelicom ltima \" Bo 161 . tw (två ting) androm än quämelicare (ännu lämpligare el. bättre än de anra) ib 144 . \" man sa ther margh qwämelik thing \" Fr 3056 . \" at wi maghom fa miscund oc finna nadh aff honom j quämelike (opportuno) hielp \" MP 1: 37 . lagh skulu . . . wara . . . qwämelika (lämpade el. afpassade) äpte godhom ok gamblom sidhwäniom KS 67 (166, 74) . huxa . . . vm thz är hånom qämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas, ok än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suå manne tiggia ib 34 (88, 37). äpte þy honu (för honum) är kuämelikit Bir 4: (Avt) 179. MB 1: 136 . MEG (red. A) 56, (red. B) 60. EG 64 . \" thz är ey . . . quämelikit til thz som han wil \" Bir 1: 229 . \" thz som . . . quämelikit är at matha ok tämpra likamanom mädhir \" ib 144 . - lämplig, passande, tillbörlig. ey thykke mik quemlikt wara at swa wän mö . . . thror a corsfästan gudh Bil 541 . Su 396 . - Jfr be-, o-qvämeliker."],"f":["qwämmeliker: -likom Bir 5: 82; -likare ib 81, 82 . ","quämliker: -like Ber 37 . ","quämelikin Bir 1: 253, 3: 127 . ","qvämelikt . ","quemlikt Bil 541 . ","quämelikit Gr 283 ; Bir 1: 144, 229, 287, 2: 63, 124; Su 396 . qwämelikit Pm 9. quämliket MEG (red. A) 56 . qwämlekit ib (red. B) 60. kuämelikt (för kuämlekit el. kuämelekit) Bir 4: (Avt) 179), "]},{"a":"qvämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["skicklig, skickad, tjänlig, lämplig, passande. wisdommen skal wara 4rörlikin ok stadoghir, wndhirstandit rent ok qwemmelikit (subtilis) SpV 545 . - fager, vacker? sannelika han är blomster sinne roth fäghre, bolenom qwämmelikaren (stirpe sua venustior) SpV 12 ."],"f":["qwemmelikit SpV 545 . komp. qwämmelikaren ib 12 ),"]},{"a":"qvämelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l3) lämplighet. ginstan haffui confessor collacionem mädh senioribus . . . aff thera räthferdogheyt som walt haffua, oc aff henna qwemligheyt som wald är Abbedval i Vkl 79. ib 91 ."],"f":["qwemligheyt )"]},{"a":"qvämelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) läglighet. äptir naturinna oc timanna quämelikhet (qvalitatem) Bir 3: 121 . VKR 33 . ","2) tillbörlighet, passande skick. tha är ren likamans qwämmelighet Bir 5: 18 . prydda . . . mz alla sidhanna qwämmelighet ib 67 . Jfr oqvämelikhet."],"f":["quämelicheet VKR 33 . qwämmelighet),"]},{"a":"qvämhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beqvämhet."],"f":[]},{"a":"qvämogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr beqvämogher."],"f":[]},{"a":"qvän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr broþor-, sona-qvän."],"f":["qvärn )"]},{"a":"qvängas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga sig hustru, gifta sig, giftas. nw wäxer smaswennin . . . oc quängas (Cod. A giptis 198) aff egipto lande MB 1: (Cod. B) 546 . ib 547 ."],"f":["-as )"]},{"a":"qväntas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = qvängas abram oc nakor quäntadus (Cod. A giptos 176) MB 1: (Cod. B) 545 ."],"f":["-adhis )"]},{"a":"qvänter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["gift. \" han var sidan j danmark qwänter \" RK 1: 1136 ."],"f":[]},{"a":"qvär","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qvar."],"f":[]},{"a":"qvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["qvärka byld , ","*qvärka snidhare","querka- )","*qvärka snidhning","querka- )"]},{"a":"qvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ar )","qvärka byld"]},{"a":"qvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarn. \" tha thorftom vi hwazske quärna älla oghna \" Bo 140 . - qvarn, handqvarn. sta vidhir quärn och mala MP 1: 276 . MB 2: 122 . sta vidh girinna qwärn mz sampsone Bir 1: 314 . qvarn, vattenqvarn. SD 4: 389 (1346?), 5: 562 ( 1346), 585 ( 1346). arnaas quernæ ib 618 (1346?). myrtleka kwern ib 6: 180 ( 1350) . \" ib \" NS 1: 14 (1401, nyare afskr.), 22 ( 1401) o. s. v. DD 1: 266 ( 1435), 3: 208 ( 1476). VAH 24: 319 ( 1414) . VKR 31 . \" thu . . . hyölt jnne ordhen sparleka, som stibordet watnet i qwärnenne \" LfK 143 . fik honom . . . brytia qwerna ok landboa RK 1: 219 . ib 1181 . \" länar een människia thik eet skip til qwärna \" ST 429 . - i ortnamn. molendino . . . dicto faluquern SD 1: 660 ( 1285) . \" opidum dictum kwernæbøle \" ib 3: 249 ( 1316), 251 ( 1316). in quernathorp ib 461 ( 1320) . - Jfr fot-, fota-, gryn-, hand-, hästa-, midhal-, odhol-, pipar-, vatn-, väþer-, qvärn. "],"f":["kwern . ","quarn SD NS 1: 479 ( 1405), 638 ( 1407); -om VKR 31 . ","qwarn DD 1: 266 ( 1435) . -ar),","qvärna bro , ","qvärna bygning","qwerne- . ","quarnä- HelsL V 17: 1), ","qvärna damber","quärnadam SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). qwärnä dam FH 3: 4 ( 1352) . " quärna damp " VAH 24 . 320 ( 1422)),","qvärna hiul","kuärna- )","qvärnahus","qvärna hvirva","kuärnä hwyrua )","qvärnastaþer","quärnä- . ","querne- FH 1: 32 (1455, gammal afskr.)), ","qvärna sten , ","qvärna strömber","kuernna- . ","qurna- SD 3: 41 ( 1311); VKR 31 . ","qwarna- SD 4: 10 (1327, gammal afskr.)), ","qvärna vägher , "]},{"a":"qvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarn. \" mola le qwärn \" GU C 20 (hand 2) s. 150. ib. - kvarn, vattenkvarn. SD 8: 24 ( 1361) . NMU 1: 65 ( 1378) . thee quärnan . . . skal hafwa frian tilgong ltil skoghin SD NS 3: 228 ( 1417) . KTb 4 ( 1430) . at en del off samma quern baade giuther oc stena med theras underwerke staar oppe biscops bordzens een odeell HSh 17: 186 (1524, Brask). - Jfr asna-, bäkkia-, hästa-, ivirfalz-, mylno- (även Sdw 2: 1279), odhol- (även Sdw 2: 142), oleo-, pipar(även Sdw 2: 205), pulver-, sagha-, sagho- (Sdw 2: 296), sinaps-, vatn-, vatu- (Sdw 2. 939), vädher(även Sdw 2: 1016), vält-, ödhe-qvärn. "],"f":["quern . ","kwärn RP 2: 379 ( 1399)","med art. qwernone JTb 88 ( 1510) . ","quarn: -a STb 3: 395 ( 1498) . Se R. Wadström, Svenska kvarntermer 93 ff.), ","*qvärna bol (querno- VKJ 19 ( 1466) ), ","qvärna bro , ","*qvärna bäkker","querne- . ","-beek NMU 1: 121 ( 1449) ), ","*qvärna dopt","querna doffth )","*qvärna fal","querne- )","*qvärna fors , ","*qvärna gardher","qverna- )","*qvärna holmber","qwarne- )","qvärna hus , ","*qvärna häster","qwarna- . ","quarne- )","*qvärna lön","qwarna- )","*qvärna rum","querna- . ","qwerne- . quarnaSTb 2: 209 (1487)),","*qvärna skyld , ","qvärna stadher","querna- . ","kwärna- )","*qvärna stenkar , ","qvärna strömber (quarnaSTb 3: 395 (1498). querno- SD NS 3: 6 ( 1415) . ","qwärno- VKJ 173 ( 1447) , 179 (1466). ack. qverna strem SD NS 3: 401 ( 1419) ), ","*qvärna sven","qwarna- VKU 3 ( 1539) ), ","*qvärna thorp","querne- )","*qvärna vaghn","quarnwang )","*qvärna vatn","kwarna- FMU 4: 269 (1466, avskr.) . kwarne- ib),"]},{"a":"qvärnbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarnbyggnad. FH 3: 71 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"qvärndel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andel i qvarn. DD 1: 266 ( 1435) ."],"f":["-dell )"]},{"a":"qvärnhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarnhus. \" thet quernhwset som hoon loot byggia \" VAH 24: 318 ( 1414) . Jfr qvärnahus."],"f":[]},{"a":"qvärnhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarnhus. \" quärnhwset eller tolhwseth \" VKJ 240 . Jfr qvärna hus."],"f":[]},{"a":"qvärnos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åmynning hvarest qvarn är anlagd. i ortnamn. qwärnosabodha VAH 24: 326 ( 1377) ."],"f":[]},{"a":"qvärnstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = qvärna stadher. FMU 4: 97 (1456, sen avskr.) ."],"f":["quörnstath SD NS 3: 40 ( 1415) ), "]},{"a":"qvärnstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= qvärnastaþer. meth . . . fiske vatnom och quernastadhum SD NS 1: 11 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"qvärnsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvarnsten. \" thän quärnsteen maal ok thär vndhir ligghir \" GO 344 . Bu 511 . ST 361 . MB 2: 102, 362 . Jfr qvärna sten."],"f":["quärnsteen . ","qwarnsten ST 361 ),"]},{"a":"qvärnsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvarnsten. skal clostridh haffwa hwan tridia qwärnsten, som landbone bryta VKJ 110 ( 1447) . GU C 20 (hand 2) s. 150. "],"f":["-steen )","*qvärnstena brut","-broth )"]},{"a":"qvärnströmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = qvärna strömber. VKJ 179 ( 1480) ."],"f":[]},{"a":"qvärnströmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= qvärna strömber. SD NS 1: 62 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"qvärnsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = qvärna sven. SVklE 161 ."],"f":[]},{"a":"qvärnäghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"qväster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr qvaster, qvister."],"f":[]},{"a":"qvät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. karl som ligger i försåt? röfvare, bandit. huilken likare var enom qwättä karla ok skalka herbärgerara än dande manna Lg 3: 541 . \" kom torpet fult mz strokröffwarom ok qwättkarlom \" ib. \" aff quätte \""],"f":["kwäth )"]},{"a":"qvätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försåt, fälla. \" excipulum . . . venabulum kuättha \" GU C 20 s. 237 ."],"f":[]},{"a":"qvättinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. ingemwndher quätthingh Kumla kyrkas rb 19 ( 1453) ."],"f":[]},{"a":"qväþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ljuda, gifva ljud. qwädher lwdrin en tima widh MB 1: 388 . \" tha lwdren qwädher annan tima sama lund ib. \"","2) ropa? margh hans riddare awi qwadh Al 8990 . ","3) sjunga, qväda. \" han lät . . . hunda quäþa (cantare) \" Bu 101 . \" haffde qwädhandis (canens) lyktadh tässen ordhen \" MB 2: 119 . \" kwäder broder heller j gillisstwgu siwnger \" SEG 122 . om broder siwngher heller kwäder j gilless twgu ib. SGG 131, 132 . \" wi kunnom qwädä och rimä \" Va 54 . qwadho . . . mästerligä wäl ib 53 . ib 55 . \" han badh them: qwäden aff then stotlä frvn \" ib 54 . \" the dntzade oc quado oc ware ful lkate \" RK 2: 6140 . ib 2266, 5645, 1: (sfgn) 186, 3: 1098, 2382. LB 7: 181 . \" gingo vt vppa markena . . . görandis sik som en danz oc qwadho visor (factis cantantium choris), oc gingo in i sith affgudha mönstir \" ib 99 (qwadho visor skulle möjl. kunna fattas ss pl. af ett qvadho visa, f.). vändo ey atir at danza oc the samu viso at quäda Bil 878 . \" qwaadho sancti örians qysa \" RK 3: 2217 . jak haffuer . . . qwädith aff idhert daath faghra wysar ib 3744 . ib 812 . \" onth barn quädhir onda wiso \" GO 772 . ib 950 . \" loffs visa är manga lunde quädhin \" ib 542 . broder som mynne qwäda schal SO 200 . \" qwedher mynneskar \" SGG 131 . "],"f":["kwäder SEG 122 . ","qwaadho ib 3: 2217 . ","qvädhin ) , ","qväþa sik , tilltala hvarandra, kalla hvarandra. at . .. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordthom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - Jfr genqvädha."]},{"a":"qväþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) yttrande, tal. Jfr at-, ia-, ne-, o-, orþ-, orþaqväþe.","2) qväde. \" ii heþnom (qvedium] \" Lg 9 . fula visor älla quädhe Mp 1: 299."],"f":["qvedium Lg 9), "]},{"a":"qväþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helsning. \" sänder . . . helso ok kueþio medh guþi \" SD 6: 18 ( 1348) . \" sändir . . . helso oc quädhio \" Gr 311 . idher manga quädio sende Iv (Cod. B) 3675 . sändir allum þeem þässi bref seä oc hörä gudzrotens qwädiu ok sinä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). allum mannum þem, sym þättä breef se äller hörä, sänder marten magnusän quediu guds ok sinä ib 6: 149 ( 1349) . sänder iak . . . äuärdhelikä quädiu mädh gudhi ib 4: 389 ( 1334) . ib 646 (1339, nyare afskr.). wij magnus . . . helsom alle the i sudhermanne lagsagu boendes äru medh gudh[s] qwädio ib 536 (1336, nyare afskr.). Bil 488 . \" sändir godha quäthiu \" ib 231 . \" sat qwar widh qwädio hans \" ib 631 ."],"f":["kueþia . ","quäthia )"]},{"a":"qvör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se qvar."],"f":[]},{"a":"ra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång. \" \"","1) stång hvarvid jagtnät fästes. engen man . . . ma eller schal naghan jakt bruka, ytermere än som laghen sighia, widh sina XL mark, oc ther til hafwe forbrutit alla sina raa reep oc löpande hundar GS 57 ( 1474) .","2) segelstång, rå, segelrå: stormen slo them bort fra säglet alt fra thera ra RK 2: 3289 .","3) råmärke, rågång, gräns. jak lade raa mellan swerige ok skana RK 1: (LRK) s. 223. PK 233, 248 . \" wil then store förste wite theris roor bade tiil landh och watten \" FM 451 ( 1510) . ib 542 (1512?). naar han kringom satte haffweno sina ädndha oc watnom satte laghen, at the ey skulde owerga thera raar (fines) Su 78 . een engh . . . som ligger innan hans råår BtFH 1: 5 ( 1467, nyare afskr.) . \" thesse äre omkringh gångande råår om hanns peersons godz i ryöwesi \" ib (1467, nyare afskr.). thenne wore för witne emillan oleff hollocka och kuckoin på een råå som heeter joenswn toett ib 6 (1468, nyare afskr.). joensuun toett och the andre råår ib. \" thesse äre rätte råår emillan oleff hollocka och philpus kuckoi ib. ib 7 (1474, nyare afskr.), 9 (1470, nyare afskr.) o. s. v. som theris raar inholder som är först raar kacdenharan oya \" ib 1454 ( 1506) . \" stadfeste tesse xij landz syne men the raar for ret raar som fansz i her oleff tauastes jordh böker som är millan iudikala och lahis som är först raar pahuso j länxte wiik \" ib 189 ( 1508) . haffuer gamble raar wp kastad ib 228 ( 1509) . dömdes denne råån stadige och fast som the 12 lands synemän giorde, een medellråå mitt emillan bådhe huffuudh råån, som ligger wed öfuerendan i roolandet ib 8 (1474, nyare afskr.). ena äng . . . met IIII raar wmgagna FH 2: 103 ( 1346) . \" hwilkin iordh ligger i IIII rar \" ib 4: 36 ( 1454) . ib 40 ( 1454) i rostatierna raa DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . \" ther staar eth raa ib. \" \" eth stort raa i en mosa \" ib 148 . \" ther ligher try raa ib. \" \" ther lighe fyre raa ib. \" \" the södre raen \" ib 149 (1492, nyare afskr.). fwnno ther jnghen raa ib ( 1493). adh eth raa skulle liggia j wrnäss aa ib. \" flere raa kwndhe wii ther ekke fynnä \" ib. \" lagha oos meth raa ok raamärke wthmärkte \" SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). ponendo raa et rør SD 3: 30 ( 1311) . \" limites que wlgariter dicuntur røør et raa \" ib 26 ( 1311) . ib 241 (1316, gammal afskr.). limibus ra et rø ib 695 ( 1325) . \" per certos limites ac signa durabilia et legalia wlgariter dicta rør et raa \" ib 481 ( 1320) . ib 628 ( 1333) . \" per metas dictas raa et røør \" ib 4: 65 ( 1328) . \" infra . . . terminos dictos wlgariter raa et røør \" ib 111 (1329, gammal afskr.). til thessä fornfnde bolstadha skälä. som erä raa ok röör DD 2: 5 ( 1384) . Jfr Schlyter, Ordb. s. 503. - Jfr bolstadh-, bolstaþa-, bolstads-, delda-, farvägs-, hovudh-, husa-, härads-, krok-, midhal-, ryza-, sköt-, sokna-, tompta-, urfiälds-, ända-ra."],"f":["raa . ","raa . ","raar . ","roor ) , "]},{"a":"ra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rå, rådjur. \" hans örs war springande som en ra \" Iv 474 . the (Sveriges inbygggare) haffua . . . alzskons wille brade nogh aff hiort hindh älgh oc raa RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164. Fr 1110, 2796 . ST 421 ."],"f":["raa )"]},{"a":"ra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["f. och n. (se Sdw 2: 1283). L. stång. 2) segelstång, rå. mast oc raa sönderbrwsto Troj 74 . 3) råmärke, rågång, gräns. Se Sdw 2: 1283 och jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 367 f., 380, 395. thre men . . . vare met landz synnine a thöm raonan, som the hafdho syälfve nempt FMU 1: 390 ( 1383) . SD NS 3: 250 (1417, avskr.). ther äpter fornyadhe synemännena them (!) offuerstha roen offuan for sikajochin pärä . . . och annan roen lagdhe the tädhan vp maath kirkionne, och tädhan til änunälemäko, och swo tädhan til forseby roo Svartb 415 ( 1445) . the siäx . . . giorde en nyan raa wthan there sampthkkio aff piike härede Svartb 418 ( 1446) . ib. ib (Skokl) 440 ( 1450) , 478, 481 (1464). vidh then raen, som skiller ath finske retthen ok swenskä retthen ib 518 ( 1474) . Jfr bya-, hovudh-, midhal-, mädhal-, mälilsa-, rät-, skogha-, skyttings-, tiäld-, tomt-, ändra-ra."],"f":["raa . ","ro . ","roo . ","raar . ","roor ) , "]},{"a":"ra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rå, rådjur. \" damula le lithin raa \" GU C 20 s. 163 ."],"f":["raa )"]},{"a":"raband","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rafband."],"f":[]},{"a":"rabarkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["råbarkad. \" rabarkat lädher \" SO 19 . ib 13 ."],"f":[]},{"a":"rabi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förman? likerwis han wore huffudh ch raby ower alla BSH 5: 382 ( 1510) ."],"f":["raby )"]},{"a":"rabref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dokument rörande rågång. BtFH 1: 7 ( 1474, nyare afskr.) . \" thet konwng monses ok härttig yriäns raa breff, som lyder om raar j mellan ryzeland ok vorgx län ok ny slotz län \" FM 542 lan ryzeland ok viborgx län ok ny slotz län FM 542 (1512?). thog thet raa breff met sig ib. \" vtskriffter aff fforscreffne rabreff ib. \""],"f":["raa breff )"]},{"a":"rabrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbrytande av råmärke. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 365 ff."],"f":[]},{"a":"rabrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rabrytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rabukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råbock. \" thz (ɔ: hans örs) var än minna än een hiort ok större än een robuk är \" Fr 145 ."],"f":["robuk )"]},{"a":"rabukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råbock. GU C 20 s. 77 . "],"f":["raabok )","*rabukka tak","raabucke tack )"]},{"a":"rad","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röst, läte. \" j skulin ey fölghia nakarsskyns spaadome, mz fughla radh eller drömom (non augurabimini, nec observabitis somnia) \" MB 1: 366 . \" sagdho sik kunna fughla radh oc spadom \" ib (på båda dessa ställen torde afskrifvaren hafva fattat ordet ss identiskt med raþ, n.)."],"f":["radh )"]},{"a":"radh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rad, i (ungefär) rät linie fortlöpande följd af bredvid hvarandra befintliga föremål. satto swenanna alla i en stook . . . wel tiwgho innan een radh RK 1: 3886 . - rad, led. allom tyänarommen standandis ath radh på twa sidhor swa langth mellen hwarya radhena ath twa helle baardha räkkia samman PM 3 . \" gangandis til baka mällen baadha raderna ib. - rad i skrift. äro scrapadha nio radha \" VKR 56 . - at radh, ","1) i rad. om rum. gaa chamelane vth at radh hwar äptir androm ST 475 . \" tyänarommen standandis ath radh \" PM 3 . ther ligher try raa, alt alth (för ath) radh DD 1: 148 (1492, nyare afskr.). b) å rad. om tid ix dagar aat rad LB 7: 248 ."],"f":["-ar . ","-ir )"]},{"a":"radh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjul, stegel. them satte man alla a eth radh RK 1: 4372 ."],"f":[]},{"a":"radh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rad. - rad i skrift. än j scriffwen tre äller fira radher PMBref 323 ( 1516) . at radh, a) i rad. om rum. PMskr 507. 2) rad, följd, ordning. Se Sdw 23: 1283. - Jfr raradh."],"f":["-er ) , "]},{"a":"radh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["12) hjälp, bistånd. at wi idher vpsighom tiänist, radh oc troscap, som wi idher lofuat Rydberg Tr 3: 123 (1434, samtida avskr.) . . . oc skulu honom (ɔ konung Erik) igen hylda oc manskap göra oc raadh swäria, som thera rättir vtwisar ib 161 ( 1436) . ","3) råd, utväg, tillfälle, möjlighet. tha haffwr jw snarare staadh till raadz ath wnsätia tunna gotz än packa STb 1: 231 ( 1480) .","6) råd (som fattas el. uppgöres), beslut, plan, avsikt. adh hon war valandis ad han war slaghen . . . ok varth tär badhe i rad ok dagh medh ATb 1: 20 ( 1453) . STb 1: 281 ( 1481) . \" hon war ecke i radh eller daadh mädher, tha barnet mördes \" ib 368 ( 1482) . \" en vardher til radha, någon besluter. vorto the gode men til radhe ok besporde thöm til STb 4: 28 (1504). - med gen. Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Musieförening 1916, s. 91 (1384). tha är iak thes wordhin till radha ok begärande ath stadhga ena prebendam KtB 58 (1426). - vardha ivir rads, komma över ens, bestula. aff tolkom enee ordom wordo troyner alla offwer rädzs oc stadfäste ath anthenor skulle fly aff troya Trof 275. 9) råd, rådpägning. tilstädh mik iij dagha radh ok samtalan hafua medh myna modher \" J Buddes b 84 . sedan rådet war twthe sikode the ath Troj 254 . 10) råd, rådsförsamling. - en stads råd. for stokholms satto radhe SD N 3: 49(1415). for sithiande radhit KtB 58 (1427). Atb 3: 208 (1507). borgemestere oc rat Stb 5: 313 (1520,Kop). ib. lHLG 3: 158 (1529). - medlem av stads råd, rådman. Se Sdw 2: 1283. - medlem av konungens el. lrikets råd. herrä throtä päterson riddare ther wart rath är SD 8: 72 ( 1361) . Mon Dipl Sv 13 ( 1441) . - Jfr bryst-, for-, o-, sam-, til-, vina-, vinsämio- (Sdw 2: 999), väulds rad (Sdw 2: 1064). "],"f":["rad . ","raadh . ","raadt STb 5: 313 (1520, Kop) . raat ib. råd: -et Troj 254 . rädt HLG 3: 158 (1529). Se Sdw 2: 1283),","*radhalös","*radhaman","rade- )","radha rum (raad)a), ","*rad skor , ","rads man , ","*rads rum . n n. secretaium ii lönligis radz rwm GU C 20 s. 559 . Jfr radha rum. - ","rads skrivare (rradz- scriffier), ","*rads stol . m. kyrkbän avsedd för stadens råd. Skotteb 410 (1465-66, Känn). Jfr radh- stol. ","*rads stova","*rads thiänare , "]},{"a":"radha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sörja för, se till, bestyra. the radha wader- lika fore thera siäll MP 4: 208 . här foe (tecken: följderna av brott mot fastandet mogho the rädhas som syom matildhom radha syälffue ath redha som the syälffwe illa MP 5: 175 . - sörja, för, styra, hjälpa. badho til gudh ath han skulde radha all thera maal Prosadikter (KarlM) 259 . -få någon till (att göra) nåot. lucifer . . . redh hona ther til ath hon skulle brytha ok syna mothe gudhi MP 5: 39 . - radha mädh bare, göra med barn. . . . skülthehoom foe thz han hade raath hans dotter mz barn JTb 110 ( 1525) . Jfr 2. 2) besörja, bered,a skaffa. kundgiordhe gudh hanom (tecken:) Josafa) i sömpne ey vra barlam fangin vtan en annan hedhin man likan barlam radhin til lhaom at först wäria mz hanom cristna tro mot hedhnom mästarom oc sidhan gifua sik wunnit Proadikter (Barl) 59. - radha bot, se bot 1. - jäpe olafsson vil mark för biörn smis hwstrw, han rädhe barnet JTb 55 ( 1467) . . . ath han skwlle haffua rath sinne piko eth barn ib 65 ( 1474) .","5) råda över, styra, regera, med dat. l- hava el. få makt med. hiälpen oss manligen til at radha oc affwärie thenne bedrofuilse Reuterdahl Kykohist III. 2: 535 (1436). /) råda över, föfo över, dsi- poner, med dat. el. ack . . . hwilika quärn aþre kanunka . . . fräslika ok [ohindrapa] hafdo rädho ok atto aa sna dagha SD 8: 195 ( 1362) . ib. Vm Form Årssk 3: 88 (1371 . . . jach . . . scal radha thy for:d godze, swa lenge jach lifuer NMU 1: 107 ( 1430) . ib 108 ( 1431) . skall bytiagarden rada allan then norra strömen UppL Lagmansdomb 107 (1491). ib. ib 70 ( 1493) . en hage . . . som sex kirkeherrer hade rodeth hwar epter annen för en . . . her hans kom tiidh ib (1493) . ib 113 ( 1493) .","9) bestämma, besluta, avgöra. med prep. mädh ath modren fik jnkte mädh henne (tecken:) en dotter som inte ville skrifta sig) rada MP 4: 249 . - råda, ga att bstämma. med inf. sagdes for retta, ath bonden, som förde jenis andreassons pcka, haffuir engte ath swara jenis . . . for thet ath packin kom j watnidh, eptir thry . . . hans egin (tecken: jenis) dregh folde packan och bonden rdde eeke ath leggia honom [pa] slädan, som wilde STb 2: 190 (1487). sades, at oleff hansson skal rade sätie jn j hussit, som han har j pant . . . huem han wil, tiil, thess han ffar sine wtlonte peninge igen STb 5: 94 ( 1516) . ib 95 ( 1516) . - abs. ath huat biscop ther kommer, wil han boo j ladhegor- den tha magh han radha GPM 2: 22 ( 1508) . 10) råda, tillråda, giva råd. med en sats inledd av at. tha rädho the mik at iak scule fölghia hänna wilia ati skulden vwidh idra apallagardh Nio handl rör Vkl 226 (1428). kere fader som i oc röre oc rae at iach skal vare vid gode tröst GPM 2: 316 ( 1509?) thär md rädh han h'nne, at hon skulle geffwa igh til jomfru maria psaltaras bröderskap JMP:s 354. - med prep. til . . . ti hulkit han och radde fore siela wada skuld lNMU 1: 146 (1488). - med dat. el. ack. och inf. Vårfrup 136 . radzins ande . . . hwilkin swa radhir siälinne som thän hälghe ande ha rädh matheo, zckeo, konungom, härfoghom . . . affläggia sina högfärdh j klädhom SpV 510 . - med sakens ack. lhaffwer thu ekke lästh, hwath wisdoms ordh radha (suadent) mz salamone SpV 512 . - abs. hwar sidogehitin (radhir) (suadent) SpV 157 . \" hvat vi kunne rame vite edhrers herredömes gagn schal ey forsumet varde utan hinder medh radende eders kera foget joan jönsson Hist. Tidskr. 1: 400 (1508). 12) vålla, förorsaka. - anstifta, åstadkomma; tillfoga, göra, begå. Jfr E. Olon, Fr. Filol. fören. i Lund 4: 91, Sdw 2: 1283. V. Jansson, Eufemiavisorna 202. f. tha kände thet miin frugha mik / thet iak hänne radhit hafdhe swik Ivan ed Noreen 2973 f. \" ib 3412 . ij skulin ondan dödh här fa / then skamlikasta iak kan radha Flores ed Olson 1666 f. tha fan iak the sannelik, / hon hafhe radhith vith mik swik ib 1745 f. marsilius konung . . . oc gwenel iärl hafwa radhith swik widh roland Prosadikter (Karl M) 266 . bibnringa. med personens dat. och sakens ack. thänna widherkännilse maagh mz sakto jämwäl osköniogom rädhas (persuaderi) SpV 44 . 18) begiva sig. Se Sdw 2: 1283. "],"f":["rada . ","lratha Saml 34: 280 . raade Stb 5: 95 (1516). rädha: -as SpV 44 . ","radhr SpV 157 ; MP 5: 1328 . lpl. 2 pers. rade GPM 2: 316 ( 1508?) . ","raadhe Arnell Brask Bt 28. imperf. rädh SpV 51+; JMPs 354. redh SD 8: 195 (1862): MP 5: 39 . ","reedh Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . radde STb 2: 190 (1487);; NMU 1: 14 ( 1488) . ","rädhe JTb 55 ( 1467) . rade Uppl. Lagmansdomb 70 (1498). raadde ib 113 ( 1493) . pl. 1 pers. lrädhom Nio landl rör Vkl l226 (1428). 3 pers. rädhoSD 8: 195 (1362); ib NS 3: 122 (1416). part. pres. radene Hist. Tidskr. 1: 400 (1506). part. pet. radhin Prosadikter (arl) 59 . ","radhith Prosadikter (Karl M) 266 . rodeth Uppl Lagsmansdom 71 (1493). rath JTb 65 ( 1475) . raat[h) Vårtrup 136; JTb 110 ( 1525) ).","radha sik , 1) skaffa sig, skaffa. then thet (ɔ: harnesk) ey hawer, han rada sik än ther epter STb 1: 428 (1459, Burspr.) (jfr: then thet ey haffuer, han köpa sigh harnisk ib 443 (1462, Burspr.)). then . . . som vtan skadha vil nydhir koma aff högdhinne, han radhir sik en godhan starkan stigha MP 5: 128 . ","radha til , 1) tillråda. Se Sdw 2: 1283. 2) skaffa fram, göra i ordning. jtem holle ferdigan allan fiskeredhskap och raadhe til tyrj om winthren til warfiskith Arnell Brask Biᴵ 28. - Jfr tilradha. - Jfr be-, bot-, for-, unt-radha (Sdw 2: 830), ävensom oradder."]},{"a":"radhaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ger goda råd, rådklok. anthenor myket klook j all ärande oc radaktog Troj 42 ."],"f":[]},{"a":"radhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr oradhan."],"f":[]},{"a":"radhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådgifvare. MD (S) 229 ."],"f":["raadare )"]},{"a":"radhare radare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) styresman? hederwärdoghe härre, doctor j the hälgha skreffth, oc tässe hälghe almännelige stwdii rostokcensis fförstandare, styrare oc radare JMPs 523."],"f":[]},{"a":"radhbani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jnternicida . . . qui falsum testimonium fecit et commisit et ob id hominem occidit radbani oc drapare GU C 20 (hand 2) s. 37."],"f":[]},{"a":"radhe","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["rakt. \" rade at aalmarcken \" DD 1: 149 ( 1492, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"radhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) välbetänkt, med eftertanke, förståndigt, klokt. hurw radelika han hafdhe radhit honum MB 1: (Cod. B) 550 . rådhlika liua KS 17 (44, 18) . rådhelika fara ok tala ib 22 (55, 24). Fl 845 . all thing beskedelica oc raadhelica göra Lg 817 . ","2) ordentligt, i laga ordning? myth godz . . . thet iak rätthlika ok radhelika (för redhelika?) köpte SD NS 1: 463 (1405, gammal afskr.)."],"f":["raadhelica . ","rådhlika KS 17 (44, 18)),"]},{"a":"radhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) i laga ordning, lagligen? Se Sdw 2: 1283."],"f":[]},{"a":"radheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rådlig, lämplig, välbetänkt. . . . hwar fföre vaareth raaderlikit ath i kalledhe them til ider GPM 2: 227 ( 1506) . \" är allom raddelikidh, at ffly til milhetzsens sloth som är jomffru maria psaltara JMPs 562. Jfr oradhliker (Sdw 2: 169). \""],"f":["raddelikidh JMPs 562. raddeligit STb 5: 342 (1521, Kop). raaderlikit GPM 2: 227 ( 1506) ),"]},{"a":"radheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rådlig, lämplig, välbetänkt. dömum wir thät þyrtlikit ok rathlikit SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). at . .. radhelikt ware at möta thöm ginstan mz sinne makt Bil 886 . \" jak tro radhelikit (consultum) wara at fölghia thinom ordhom \" Bir 1: 269 . thökte mik thz radhelikt vara Fl 1744 . KS 22 (55, 24) . MB 1: 238 . SD NS 1: 201 ( 1402) . Va 10 . radhelikit är människionne ey vredghas MP 1: 217 . \" är thik radhelikit (consultum) at thu ey samansakir goz \" Bir 2: 284. ib 185, 3: 171, 226 ."],"f":["rathilikt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). radhelikit ib NS 1: 201 ( 1402); MP 1: 217 ; Bil 886 ; Bir 1: 269, 2: 284, 3: 226, 4: 80 . ","raadhelikit ib 3: 171 . ","radeligit Va 10 . ","radeliigit BSH 5: 315 ( 1508) . ","rodeliget FH 7: 62 ( 1505) . ","radhlikt MB 1: 238 . ","radhlikit MP 2: 5), "]},{"a":"radhemor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ämbar af den storlek att det behöfver transporteras på hjul? Se Annerstedt, Script. rer. suec. III 2: 271 not. een rademor ööl TK 271 ."],"f":[]},{"a":"radher","b":[],"c":"","d":"","e":["snabb, rask. \" alexander dwalde ey han war radh \" Al 764 . \" thz ära resa oc iätna radh \" ib 7346 . warin radhe ib 4484 . \" til sin här war han tha radh ib 9254. sigh honum thz han ware radh at hänta thik antigonum i stadh \" ib 7919 . - rask, ifrig, färdig. almoghin är altidh radhare at straffa oc bakvita them ther dygdhelike äru. än at minna nokat got Lg 3: 239 . n. ","1) hastigt, genast. \" han loot them koma rat fore sik \" Al 10387 . \" sagdhe rat \" ib 201 . ib 9250 . MD 34, 82, (S) 237, 246. RK 2: 2450, 6550, 1: (LRK) s. 223. han bödh hänta thaghar rat ena mö til sik Al 7429 . ib 8362. ","2) snart, inom kort. \" hwa som nakath wil giwa han skal giwa rath \" GO 236 . \" wilin ij stridha tha komin rat \" Al 4830 . RK 2: 3887, 4867 . - snart, lätt. feeto swine är rat saak giwin GO 114 . \" thän fughil är rath krysthir som i handom haffs \" ib 209 . \" manne ledhis rat widh een math \" ib 339 . \" scorwth howdh är rat brothit (frangitur ex facili sabies sub vertice vili) \" ib 357 . MD (S) 233 . \" wälle thz förganger rath \" ib 204 . - sva rat, lika snart, lika lätt. kifwar swa rat mz henne om eeth fläthio thing som enom främadha ST 277 . - så snart som. fik bot swa rat the olian kom widh han Lg 3: 259 . - Jfr ful-, of-radher."],"f":["rat . ","raat RK 2: 6650). "]},{"a":"radher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snabbb, rask. - n. adv. 1) hastigt, genast. thu glömde omata rat thin herra som do fore thina skuld Prosadikter (Sju vise m) 157 . 2) snart, inom kort. hurw rat äre mik mina synder forlatna SvKyrkobr 53 . forlatin thänna forganglika wärlz äghor som rat bort lidha Hel män 132. - sva rat sum, så snart som. swa rat som barnit kom widh iordhena qwiknadhe thät i allas thera asyn Hel män 238 ."],"f":["rat ) , "]},{"a":"radhfragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rådgöra. \" wij . . . radhfraghede medh honom, hwat ther best vti ware \" BSH 5: 67 ( 1505) . HSH 24: 86 ( 1516) ."],"f":["radfroge: -ede HSH 24: 86 (1516)),"]},{"a":"radhgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådgivare. GU C 20 (hand 2) s. 164. - medlem av det svenska riksrådet. nerwerende jerlenom . . . oc herrä bendicter philippusson warom radhgiuarom SD 8: 36 ( 1361) . närwarandom rikizsins radhgiwarom SvSkr 1:19 (1390). incighle . . . herra ywars niclisson, riddära, swerikis radhgiwarä ok östgöta laghmantz SD NS 3: 121 (1416)."],"f":["raadh- )"]},{"a":"radhgivi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = radhgivare. SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 467. Ks 16 (41, 17), 49 (125, 53), 71 (174, 78), 72 (175, 78), 72 (176, 79), 72 (177, 79)."],"f":["rådhgäui KS 72 (175, 78)), "]},{"a":"radhgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådslag, fattande af beslut, plan, företag. han skal wara stadhughr ok ey huinkande i ordom ok rådhgärd sinne KS 33 (83, 35) . Jfr raþa gärþ. "],"f":["radhgärdha man , "]},{"a":"radhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rådhus. KTb 65 ( 1430) ."],"f":["*radhhusgömare","raad- )"]},{"a":"radhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rådhus. \" stod han til retthe pa abo rathws \" FM 215 ( 1504) . SJ 89 ( 1439) . MB 2: 375, 376, 378, 379 . Su 29 . - senatshus. MD (S) 216, 218. ","2) rådkammare, ställe hvarest rådslag eller beslut fattas. \" huru raskir ingangir är enom iomfrun til höxsta gudz radh hws \" KL 344 ."],"f":[]},{"a":"radhind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledning, uppfostran. \" toruo höfdingabarn hälst i sine yngsko ok upfödho haua godha ok dygdhelika rådhkind \" KS 51 (129, 55) ."],"f":[]},{"a":"radhkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["best. \" om ett kor i Storkyrkan i Stockholm som disponerades av stadens råd. i bykirkione i radhkoren \" SJ 2: 207 ( 1481) . Jfr rads kor."],"f":[]},{"a":"radhläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) råda. wi kunne dock ey sua ytterlige radlegge eder nade i thette ärende för mycket omtal HSH 13: 47 (1524? Brask). ib 66 (1524, Brask) . \" atj skulle kallet hanom oc radlakth hanom til thet beste \" ib 16:14 (1526, Brask)."],"f":["rad- . ","-legge . ","-lakth )"]},{"a":"radhläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besluta, öfverenskomma. \" äptir thy som raadhlagt war \" MB 2: 136 ."],"f":["raadh- )"]},{"a":"radhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obetänskam, öfverdådig. \" hwa var swa diärfwir oc radhlös (tam audax et tam temerarius) \" Bo 194 ."],"f":[]},{"a":"radhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) rådlös. perplexus a um radlöös GU C 20 s. 438 . ib s. 459 . SpV 39 . hwat skulu nu hans radhlösa barn göra Hel män 161 ."],"f":["raad- . ","-löös )"]},{"a":"radhman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rådman, medlem av en stads råd. nerwarende enom byman sthatzäns radhman SD 8: 36 (1361). FMU 1: 361 ( 1376) . igge vastason, radman i lödissa NMU 1: 126 ( 1460) . STb 2: 202, 203 (1487).","2) rådgivare. styremannen haffwer makth wm alth annath . . . göra mädh raadgiffwarannas samtykke som ärw j bakstaffenom satte til raadhmän, wm swa hardelika ginge ath masten skwlle hwggas affwer bordh (o. s. v.) PMSkr 12 . ib. - Jfr radha man, rads man. "],"f":["*radhmannadöme , ","*radhmanna samqvämd , ","*radhmanna säte , ","*radhmanna ämne","raad- . ","-ämpne )"]},{"a":"radhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rådig, klok. \" snieldr ok rådhughr til sit manwit \" KS 53 (133, 57) . Jfr fore-, il-, vrang-radhogher."],"f":["-ughr )"]},{"a":"radhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr rät- (även Sdw 2: 282), snar- (Sdw 2: 447), sniäl-radhogher (Sdw 2: 449.)"],"f":[]},{"a":"radhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr rätradhoghet."],"f":[]},{"a":"radhspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rådfråga. \" raadh spordo the herran \" MB 2: 136 . ","2) rådslå, öfverlägga. skulum wi rådhspyria ok leta, vm thet suå älla annorlek (för -ledh) warda må KS 71 (175, 78) ."],"f":["raadh- )"]},{"a":"radhspyrilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" rådfrågande. gör han . . . ath swadane radh spörgilse skule offta ske Gers Frest 21 ."],"f":["radh spörgilse )"]},{"a":"radhstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rads stol. en kalk . . . til gudzs thiänist ok til radzens altare som fore radhstolenom är KTb 3 ( 1430) ."],"f":[]},{"a":"radhstova radhstoffwa e jtb 85 1505 . radhstuwa an atb 1 6 452 u ib 312 1469 . ib 90 1458. radhstugha u skotteb 341 1436 borgm una ib. radstwa er priv o skyddsbr 179 . raastw obl. vkj 3 1436 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rådstuga. lkom . . . ingolwer joansson . . . a wara raazstw oc kärdhe VKJ 3 ( 1436) . \" kom ey til ratstuwo jon hani \" ATb 1: 1 ( 1451) . i arboga radzstogu (hs. rädz-) ib 90 ( 1458) . \" äptir thet ath han ey siälffwir kunne koma ltil radhstuwu och klagha sin nödh . . . tha (o. s. v.) \" ib 312 ( 1469) . han kom ecke till rastwgune JTb 68 ( 1476) . kom pa rastugena for foghethen . . . beskedhin man mester gerdh KTb 95 ( 1478) . \" item er mons hakonssons gardh iii resor lagliga wpbywdhen paa radhstoffwan \" JTb 92 ( 1511) . (Vissa av fallen kunna även föras till 2.) 2) rådstuga, sammankomst med en stads råd. stodho a radzstufuonne som tha holtz a warfru gildis stufuo pether eriksson oc erik eriksson SJ 1: 53 ( 1434) . . . . kom alt radhit vppa radhustughuna, tha som war ringt til radhstughu Skotteb 341 (1436, Borgm) . \" vppa rätterething ellir radstwer \" Priv o skyddsbr 179 . \" manadagen for santa siffridz dagh ta hiöls radstuwan at mikel a bakka \" ATb 1: 6 ( 1452) . ib 56 ( 1456) . . . . och ytermere lysthe wii paa en frii radhstoffwe, ath . . . JTb 85 ( 1505) . "],"f":["radzstufa: -one SJ 1 . 53 (1434). rastwga: -une JTb 68 ( 1476) ; ","-ena KTb 95 ( 1478) rastwa ATb 1: 56 ( 1456) ), ","radhstovu balker (radzstuwe-. radzstue-), ","radhstovu dagher","radhstuffwe- . ","radzstue- )","*radhstovu dyr","-stuffwu- )","*radhstovu thak","-stugho- )","radhstovu vägher","-stugu- )"]},{"a":"radhsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådgifvare. Bil 657 ."],"f":[]},{"a":"radiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådjur. \" om nogre raa diwr \" FM 198 ( 1504) ."],"f":["raa diwr )"]},{"a":"raf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärnsten. \" et pater noster band aff raf \" ATb 1: 110 ( 1459) . \" en olya klar som raff \" PMSkr 439 . ib 475, 478, 489 ."],"f":["raff )"]},{"a":"raf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bernsten. \" tag hwiit raff oc stöt tz smaat \" LB 7: 277 . PM XLII: "],"f":[]},{"a":"rafband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1283."],"f":["raff- . ","rabondh Kumla kyrkas rb 82 (1507?) ib 91 (1513). rabandh ATb 3: 327 ( 1520) . ","rambandh ib 2: 336 ( 1488) ), "]},{"a":"rafband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["radband af bernsten. Sj 245 ( 1455)."],"f":["raffband )"]},{"a":"rafisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färsk fisk. Stock Skb 188 (152021)."],"f":[]},{"a":"rafsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bärstenspärla. \" wort korelband som ära pa nagra hwita raffstena Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). \""],"f":["raff- )"]},{"a":"raförning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"raförning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. felaktigt uppdragande av rågång. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 366 ff."],"f":[]},{"a":"rag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ragg. \" bokken som haffwer . . . longa rag \" PMSkr 243 ."],"f":[]},{"a":"rag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ragg. \" hafde klädhe af viualla hare ok ragh \" MP 1: 188 . Jfr geta-, ulvalda-rag."],"f":[]},{"a":"raganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågång, gräns. \" som gud förbiude ath te rydzer antinge med makt eller decktingen kunne affhale riikena the raganger som theris akt är \" HSH 16: 111 (1527, Brask)."],"f":[]},{"a":"raganger","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["raagangher . ","raagonger ) m. rågång, uppgpende af råskilnad. wppå en landssyn mellan wika ok skiedwi sokner om theres raamerke och reth raagangh DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . ligger ther stor makt vppo, at the breff vpspöries ffor en then ragang skal sto FM 542 (1512?). förlängie sadane raagong ib 657 ( 1516) ."]},{"a":"ragardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgård som tillika utmärker rågång. then rågårdhen (sepes brevis) vtj dalen Svartb (Skokl) 82 (1347, senare övers.). FMU 4: 93 (omkr. 1455)."],"f":["raa- )"]},{"a":"raget","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råget. Bil 404 ."],"f":[]},{"a":"raget","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råget. GU C 20 s. l77, 163, 200. PMSkr 276 . \" örnen är oc aff the natwr som griper foghla oc dywr hara oc ragether \" ib 286 . "],"f":["raa- . ","-geeth . ","-gether ) , ","*rageta hoper , "]},{"a":"raggotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["raggig, tofvig the . . . hafdho a sik raggot haar Al 9365 . \" med . . . sköldermerche twa raggothe hwnde then ene halff raggoth . . . then annen . . . en liggende halff raggothr hwnder \" HSH 19: 177-8 (1508)."],"f":[]},{"a":"ragher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["feg, usel. \" hwj mona hin ragj nw sa renna \" MD 347 ."],"f":[]},{"a":"rak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? n.? råk, innanmåte, afskräde efter fisk. rensar fisk vthe på siön eller fiskiegrundh . . . och kastar ther råken vth SO 291 ."],"f":[]},{"a":"rak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"raka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["skrapa, raka etc. Se Sdw 2: 1283. Jfr utraka."],"f":[]},{"a":"raka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr glödhraka."],"f":[]},{"a":"raka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skrap, rifva, slita. \" böþ raka hänna huld fran rifiom mz clodiura fotom \" Bu 504 . \" lät raca lt har af hänna höfþe \" ib 505 . - afskrapa, afslita. lät . .. raka hans huld mz iarn cambom alt intet rifia Bu 530 . ","2) raka, afraka (hår el. skägg). rakadhe the hanum har aff midhiu hofdhe Bil 119 . Bu 149 . raka idhert skäg MB 1: 366 . - raka, befria från hår el. skägg. om mith huffwodh wardher rakath MB 2: 122 . the varo fulica rakadhe j sino skägge Bir 3: 458 . lata sik raka mz kniff MD (S) 289 . - raka, genom rakning åstadkomma. lät fraa thöm tima raka sik krono Bil 119 .","3) hopskrapa, sammanföra, raka. eld aff oghnen raka Al 9464 . \" wil tu win vara tha skalt thu eld raka \" GO 1033 . \" hwar rakar eldh til sinna kaku \" ib 830 . Su 423 . - Jfr af raka, äfvensom ny-, o-rakadher."],"f":[]},{"a":"raka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) råka, träffa. \" kastandis mz slywngo stenana swa räth oc wist. at the eth haar matthen äpther sin wilia wäl raka \" MB 2: 134 . huath hon rakar mz sinne klo Iv 3163 . \" thz hon raakadhe mz sinne tan thz reeff hon aff thän salugha man \" ib 3402 . \" fyrade hon oppa then tridia bössa oc mente raka marsken til wissa \" RK 2: 6115 . \" haffde jak rakad myn som mz then ena piill \" Di 54 . ib 56, 138, 233, 293 . een piil rakadhe konungen ST 121 . \" rakadhe j hans ögha ib 261. \" Di 69 . didrik . . . rakade mit vpa hans skioll ib 70 . mit mellan öghonen rakaden tha RK 2: 8864 . \" the sago thz sa raka \" ib 8867 .","2) råka, finna, påträffa. hwar han kunne theras (deras egendom) raka RK 2: 4123 . swa manga han kunde raka ib 5737 . \" han lot alt fran them taka hwat han sin gading konde raka \" ib 5743 . ib 3783, 7393, 9248 . - bildl. bätre radh kunno wy ey raka RK 2: 6376 . \" then stundh ma han rokaa oppo dagin, ath han ey dör, vthan komber i een oböteligin siwkdom \" LB 7: 93 . ","3) nå, komma till. gotland raka RK 2: 3317 . \" goda hampn för gotland råka ib 3: (sista forts.) 5052. \"","4) komma till, lyckas. wij raake ekke kasta in til them pa slotteth BSH 5: 147 ( 1507) . ","5) råka, komma att. med följ. inf. uttryckande en omskrifning. rakadhe . . . her eric abelsson . . . koma hiit j the sama dagharna FM 58 ( 1457) . ij (2) utaff tesse kara raakadhe swara oppo tingheth, ath te ville inghen annan herre haffwa än idher BSH 5: 302 ( 1508) . ","6) komma, komma fram, komma undan. wy hafuom haft stor omaka oc kunnom tog ey her genom raaka RK 2: 5228 . \" ä huar the vtaf wägen raaka \" ib 8911 . kunde somme nordhmen ey teddan raka ib 1: (sfgn) s. 186. ","7) råka, komma, falla (i el. på). i dödhen raka RK 2: 9300 . \" i there wilia thz wel raka at the mik ther til (till konung) taka \" ib 6738 . \" kan och oräth pa honom raka (befinnas med honom) \" ib 772 . \" raaka fore thz (råka på det, falla på det beslut) som rikit nyttast wore \" ib 7490 ."],"f":["raaka . ","rokaa . ","raka sik , råka sig, falla sig, hända. rakar thz sik swa LfK 148 ."]},{"a":"raka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) råka, träffa. \" tha rakthä eth skoth som han sködh genom eric[s] laar Uppl Lagmansdomb 86 (1493). swa skot han til met kolffuen och weth icke huath tet raakedhe eller eyg STb 4: 211 (1511). \" Troj 185 . 5) råka, komma att. med följ. inf. uttryckande en omskrivning. han eller andra ther sik raaka försee HSH 13: 134 (1525, Brask)."],"f":["raaka . ","imperf . ","raakedhe STb 4: 211 (1511) . råkade Troj 185 . ","rakthä Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) ),"]},{"a":"raka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr glödh-, iärn-raka."],"f":[]},{"a":"rakare","b":[],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. STb 1: 89 (1477), 241 (1480)."],"f":["barberare StÄmb 56 ( 1453) . MP 4: 17 . "]},{"a":"rakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barberare. ss tillnamn. \" pedher rakare \" SJ 250 ( 1456) ."],"f":[]},{"a":"rakastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbrytande och flyttning av råmärken. . . . haffde spilth oc vp kastath(z) moth lagh ok räth ena gambla raa . . . ok aff the raakastnnghen kom al träthen Svartb 457 ( 1455) . ib 458 ( 1455) ."],"f":["raa- . ","-kastingh )"]},{"a":"rakatygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rakdon. \" i harkniffue huss med eth heelt raka ryyg \" HSH 18: 263 (1525?)."],"f":["-tyg )"]},{"a":"rake","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spott, saliv. \" wätte muld mz sinom raka \" Bil 249 . LG 675. LB 3: 83, 84, 111, 9: 105 ."],"f":["raake: -a LB 3: 83, 84 ; ","-anom ib 9: 105), "]},{"a":"rakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bärsa rakke."],"f":[]},{"a":"rakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vagh rakke."],"f":[]},{"a":"rakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hund. \" drogh dracan äpt sik som spacan rakca (canis) \" Bu 492 . PK 228, 243 . Fr 2785, 2788 . RK 1: (LRK) s. 219 . MB 1: (Cod. B) 534, 537. ther skal ey thaghna mintzste rakke (non mutiet canis) MB 1: 306 . ib 299 . - hundvalp. bära een hwitan rakka (catellum) göande Bil 783 . ib 792 . thz skadha rakkan thz han leekir mz hundum (dampno se trudit catulus qui cum cane ludit) GO 197 . ä wäxe rakka tan män gamal hundir bithir been ib 678 . ib 1025 . \" jlt är rakka leka mz biorna hwälpe \" ib 1074 "],"f":[]},{"a":"rakke lm. l.","b":[],"c":"","d":"","e":["Jfr G. Holm, Arkiv f. nord. filol. 69. "],"f":["*rakka band","-baandh )"]},{"a":"raklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["riktigt, verkligt? thy at jak hopas raklica fräls vardha Bir 2: 335 ."],"f":[]},{"a":"ralamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådjurskalv. ss tillnamn. \" ioan ralamb Sd NS 3: 191 (1416). \""],"f":[]},{"a":"raland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordstycke med råmärken? een medellråå mit emillan bådhe huffudh råån, som ligger wed öffuerendan i roolandet BtFH 1: 8 (1474,¨ nyare afskr.)."],"f":["rooland )"]},{"a":"ralla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sladdra? väsnas? nugari skualra ok ralla GU C 20 s. 364 ."],"f":[]},{"a":"ralädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådjursläder. ss tillnamn. KTb 149 ( 1432) , 153 (1437-38), 160 (1445-48)."],"f":["-leder )"]},{"a":"raläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med råmärken, draga rågång över. ath the raalagfde fämarkena mellan for:de three bya pa ena sidho oc forsby pa andra sidho Svartb 426 ( 1447) . FMU 1: 494 (1381?, avskr.fr. al. av 1600-t.)."],"f":["raa- )"]},{"a":"ram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) tillfälle. \" se sit ram, se sig ha tillfälle. \" Troj 23 ."],"f":["råm )"]},{"a":"ram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pålkran, hejare. iij skippund basten thad till rammen Skotteb 380 (1462-63, Kämn). ib 228 (1466-67), 430, 431 (1469-70, Kämn), 449 (1470-71, Kämn), 473 (1472-73, Kämn). jtem akeren oc dragaren j art. at reyse rammen opa ysan ib 439 (1469-70, Kämn). SSkb 154 ( 1505) . \" iogan smid ix mark ffor smide til ramen \" Stock Skb 303 (1524 . Skip). ib. ib 267 ( 1525) . StÄmb 209 ( 1526) , 211 (1527)."],"f":[]},{"a":"ram","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) mål. \" mz ena hasth saa han sith ram (nådde han sitt lifs mål?) \" MD 436 . - löpa til rama, löpa el. skynda i kapp? loppu til rama vtöffuer then bro RK 2: 2445 . ","2) tillfälle se sit ram, se sig hafva tillfälle. wilde haffua stolis vppa them om han haffde set sin ram (Cod. B sith raam 327) Di 112 . når han sa sitt råm RK 3: (sista forts.) 4428 . \" mz gwl oc sylffwer saa han sith ram (begagnade tillfällena att förvärfva guld och silfver) \" MD 434 . ","3) tag, det man bekommit? domprosten bleff wedh sith forsthe raam MD 432 ."],"f":["raam )"]},{"a":"rama","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ram. PMSkr 545 . göris fira föter j the raamona at hon staar som eth bordh ib 546 ."],"f":["raama )"]},{"a":"rama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) eftersträva, söka nå el. träffa. thätta är giort för clostrerins bätzsta oc bestandh skuld oc thät likasta oc nästa thär man kan nw rama äller betänkia Nio handl rör Vkl 233 ( 1450) . - rama ens bästa el. synasta el. gaghn el. välfart, söka befordra någons bästa, främja någons bästa. tha wildhom wi rama kirkiene oc rikens besthe, hwar wi kunne Lindblom Äbval 7 (1432). ramar mith besta i alla motha GPM 2: 140 ( 1499) . ib 160 l(1502?). lhvat vi kunne rame vite (för ok vite?) edhers herredömes gagn schal ey forsumet varde Hist Tidskr 1: 400 (1508). . . . ramth sith synasta BSH 5: 272 (1508, H. Gadh) . STb 5: 321 (521? Kop). hwar j kunne rame alles, wore oc mene stadzins welfart ib 332 ( 1521) , Kop). ib 352 (1521, Kop) . - Jfr for-rama."],"f":[]},{"a":"rama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) eftersträfva, söka nå el. träffa. rama matto ST 383 . - rama ens bästa, söka befordra någons bästa, främja någons bästa. rikesens betzta ther mz raama RK 2: 907 . ib 1: (Yngsta redaktionens tillägg till Nya Kr.) s. 204. lath them så sydhen rama sith bäste ib 3: (sista forts.) 4318. BSH 5: 29 ( 1504) , 102 (1506).","2) mottaga. the fingo ther tidhande rama RK 2: 4578 .","3) få. \" naar jak raamar tiidh och stundh ther tiil \" RK 3: 1343 . ","4) fatta. \" the ramado tha vti eth lagh (kommo öfverens) thz sculle sta fäm daga j dagh \" RK 2: 1122 . \" kunne man ther eth minn j raama (göra upp i god) \" ib 1646 . - Jfr be-, for-rama."],"f":["raama . ","rama ens vilia , söka efterkomma någons vilja, efterkomma någons vilja. wij willä ramä thin willä Lg 3: 30 . konungx wilia kunne te ey rama RK 2: 604 . "]},{"a":"ramarkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (jfr Sdw 2: 1283) L. och"],"f":[]},{"a":"ramarkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hovudh ramarkar."],"f":[]},{"a":"ramarke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke. . . . nydh til then nya ramarka som vy nw nidlacht . . . oc nidh vppa gambla ramarkan östan bergit AktKungsådr 25 ( 1484) ."],"f":[]},{"a":"ramata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ramato flät","raamato- )"]},{"a":"ramate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ramata flät","ramata flätta?","ramata slätter?","ramatä- . ","raamäte- )"]},{"a":"ramate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1283."],"f":[]},{"a":"rambare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. anunde rambara SD 8: 71 ( 1361) ."],"f":[]},{"a":"ramber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ram, tass, klo. \" mz clodiura ramum ok fotum. \" Bu 493 ."],"f":["frf . ","vok . i änd. ram-),"]},{"a":"ramber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stark, kraftig. \" jlth är at dragha reep widhir rama \" GO 258 .","2) stark, svår. \" the breffuen syntes honom ram oc stark \" RK 2: 6339 ."],"f":["frf . ","vok . i änd. ram-),"]},{"a":"ramber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den onde. bad thöm löpa rämen i wold heem till syn BSH 4: 295 ( 1501) . ther war rämen löss ib 5: 119 ( 1506) ."],"f":["rämen ) , "]},{"a":"rambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bullra, gifva doft el. ihåligt ljud? henna bwk han böria rambla MD (S) 223 . te (ɔ: ten matt oc onda ting som äre i magan) . . . rytha oc rambla LB 7: 256 . "],"f":["ramelet FM 230 (1505)),","rambla nidher , "]},{"a":"rambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bullra, kurra. \" när fäth räper, oc ramblar j bwkenom \" PMSkr 227 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"ramblan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller i magen. LB 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"ramel ramele. ramla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linbunt? Ant. av E. Hildebrand i hadnl. i Stockholms stads arkiv."],"f":[]},{"a":"ramhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en kreaturssjukdom,trumsjuika? fää faa sywkdom raamheth äller klwmse PMSkr 227 . Jfr then sywddommen som hether cruditas ib. Jfr ramogher."],"f":["raam- )"]},{"a":"ramiolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmjölk. colustrvm ramyölk GU C 20 s. 124 . \" mulcrum raamyölk ib (hand 2) s. 160. \""],"f":["raa- . ","-myölk )"]},{"a":"ramn","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["rampn: -a Prosadikter (Sju vise m) 169. rafn: -om ib (Barl) 65 . ","rapn ib (Karl M D 3) 337), m. korp. nw sa olofernes här myklan som hundrada lotom war swartare än rapn Prosadikter (Karl M D 3) 337 . Jfr natta ramm."]},{"a":"ramn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korp. \" liggia fore lhund oc rampn \" MB 1: 315 . thera ben lagho vj dagha for hundum ok ramnum Bil 449 . MP 1: 268 . \" plägadho altidh ther the lagho rafna saman koma ok öpa \" Bil 851 . \" swarter som en ram \" Pa (Tung) 35 . \" thz är siälsynth at se hwitan rampn \" GO 35 . \" swa gyrnas soldenar godz som rampn atol \" ib 307 . Bil 404, 405, 577 MB 1: 171, 359 . Al 890, 894, 2784 . Di 8 . RK 3: (sista forts.) 4878 . HSH 24: 85 ( 1516) . slitz och rifs af heluitis hundom oc rafnom MP 1: 268 . - ss tillnamn. sigilla . . . domini tulonis abbæ son et akæ rampn fratrum meorum SD 3: 84 ( 1312) . "],"f":["rampn SD 3: 84 ( 1312); Bil 404 ; MB 1: 315, 359 ; Go 35, 307; Al 890, 894 ; ","-en MB 1: 171 ; ","-a Al 2784 . ","ramfn Bil 577 . ","rafn: rafnin ib 405 ; ","-a MP 1: 268 ; Bil 851 ; ","-om MP 1: 268 . ","raffn Di 8 . ","ram Pa (Tung) 35 ; RK 3: (sista forts.) 4878 . -ar),","ramna as","rampna aas )"]},{"a":"ramogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fuktig, mustig. om jord. Jfr Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 65 f. then raamoga jord äryer oc lägger balk j mellen forerna. han förmenar frwkthena oc vanfräydar aarsgangen PMskr 211."],"f":["raam- )"]},{"a":"ramoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fuktighet, must. brännes hwlorna mädh halm äller trä ath jordennas raamogheth borthgaar PMSkr 335 . slåes stenene sönder . . . så att . . . ingen råmogheett är i then sten malmen ib 619 (avskr.)."],"f":["raamog- . ","råmogheett )"]},{"a":"rams","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["allium ursinum Lin.? \" tak foruen ranis (för fornen rams?) ok steek aa glödher \" LB 2: 58 ."],"f":[]},{"a":"ramärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke, gränsmärke. hafua dömpt . . . gilla oc stadhugha thenna raamerke FH 2: 6 ( 1374, nyare afskr.) . \" gingo ofuer the fornempda ramerke \" ib 7 . ib 4: 15 ( 1451) . DD 1: 147 (1492, nyare afskr.) . SD 2: 23 (öfvers.), 24. infra metis et limitibus earum, dictis raamærckie ib 4: 20 (1331, nyare afskr.). laga oos meth raa ok raamärke wthmärkte ib NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). VAH 24: 326 ( 1377) . \" haffue the rytzer . . . sat i thenne höst teris ramerchie langt in i sagulax \" FM 118 ( 1500) . nar han mz sannom laghom oc raamärkiom belagdhe haffs grwndhen (quando certa lege et gyro vallabat abyssos) Su 78 . \" jn til thz ythersta raamerke (ad extremiatem finium suorum) \" MB 2: 172 . \" tha flydde josephus oc azarias oc wordho iäghade jn til ljuda landz raamerke (usque in fines Judææ) \" ib 236 . ib 260, 270 ."],"f":["raa- . ","ramerchie . raamärckie,"]},{"a":"ramärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke, gränsmärke. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 361 ff. . . . prefatos limites, vocatos raamerke (Skokl ro märke), qui inter helsingenses et finlandenses . . . dinoscuntur Svartb 153 ( 1374) . . . . huilkit the swa haffde fwnnit och ransakdh och seeth epter gambla romerkie och sworno witne ib 478 (1464). GU C 20 (hand 2) s. l85. tesse . . . ärende haffwe wij rätteliga ransakadh efftir röör oc ramerke Uppl Lagmansdomb 110 ( 1492) ."],"f":["raa- . ","ro- Svartb (Skokl) 155 (1374); Svartb 478 ( 1464) . -merke),"]},{"a":"ran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rån. RP 2: 203 ( 1390) . thet war bade offuerwold och raan STb 1: 402 ( 1483) . Jfr slänga ran samt slipa-, släþa-ran L. "],"f":["raan )","rans man (raanz-), "]},{"a":"ran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rån. \" mang raan ok dombrut \" FH 3: 6 ( 1353) . \" cayn byriadhe först wald oc raan \" MB 1: 164 . \" han togh henne mz wälde oc raan \" Al 7855 . \" mädh rane ok walldzwerkum \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). BtFH 1: 138 ( 1507) , 253 (1506). för ränet han ränth ib 281 ( 1508) . - Jfr bos-, fästninga-, gödsla-, hand-iorþa-, kirkio-, lik-, lu-, lykta-, lösöra-, muld-, saþul-, siäng-, sliþ-ran. "],"f":["raan . rän: rånet BtFH 1: 138 ( 1507) , 253, (1506), 281 (1508)), ","rans bot , ","rans garþer , ","rans härra","ranz- )","rans mal , ","rans man","raans- Su 459 ), ","rans värk , "]},{"a":"ranadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rand, smalt streck. j the jordenne ärw hwite rändher PM LI .","2) rand, kant, omgifvande krets. op til himmels raandh MD (S) 205 . - (?) the (myrorna) struku ther om ena rand (slogo en krets deromkring) Al 9398 . - Jfr dagh-, dags-, gulrand."],"f":[]},{"a":"rand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rand, smalt streck. achates är en sten som haffwer manga lither, stwndom är han swarther haffwandis hwitha raandher affwer sig, stwndom rödher hafwandis förgylta randher äller doppor PMskr 458. alectorius är en sten . . . haffwandis ytersth pa sigh som andra rändher aff köt ib. ib 459 ."],"f":["ränd(h)er PMskr 458, 460, 479. randher ib 458 . raandher ib),"]},{"a":"randadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr gulrandadher."],"f":[]},{"a":"randadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr gulrandadher."],"f":[]},{"a":"rang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång el. pinne på hvilken hönsen sitta, vagel. hon (hönan) sitter ery sa högt a rang iak slar henne nider mz min spiwtz stang RK 1: (Albr) s. 213 ."],"f":[]},{"a":"ranker m.","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnbygel som sammanhåller seldynorna i seldon av viss typ; seldon med dylik bygel, bogträ, loka. andres jonsson j mark for j rank Skotteb 369 (1460-61, Kämn). instrumenta cornibus, pectorique, quibus hyemalia plaustra (rangifer) trahit, imposita, rancha et locha patrio sermonte vocantur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVII c. 26."],"f":["*ranka","rancha )"]},{"a":"rannaghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor el. grov spik. Se Sdw 2: 1284."],"f":[]},{"a":"ransa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ränna, löpa omkring. skollande ranzande mannen STb 2: 495 (1490) (i rubrik; jfr; erick, som hade skollat then siwka rasande mannen, som oforwarendes kom j brygerhusit ib)."],"f":["ranza )"]},{"a":"ransak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["husundersökning, ransakning (efter tjufgods) i en annans hus. SR 43, 44 ."],"f":["ranzak )"]},{"a":"ransak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ransaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) underslöka ett hus, rannsaka (efter tjuvgods) i en annans hus. Exemplet Sdw 2: 242 ur Sr 44 hör rätteligen hemma under mom. 2.","nempden ransakdhe, withnadhe och swor ad thät . . . war anders michialssons rettha afflingha iord Uppl Lagmansdomb 102 (1490). randhzakdes oleff eliffsons ärände om then peninge summa Stb 3: 463 (1499). ath rantzaka legeligheten (ɔ en tomt) ok beskatta ib 4: 85 ( 1505) . - med pep. um. leta sannind ranska ok döma vm vluauaz quärn SD 8: 178 ( 1363) . han . . . ransakade vm thera liffuerne MP 4: 178 . - med prep. äptir. FMU 4: 365 ( 1472) . \" thesse tilnempde ath ransaka effter the pighor medh barn \" STb 1: 144 ( 1478) . - undersöka, granska, pröva. confessoris wal skal biscopen ranzaka ensamen oc thet fulbordha oc stadhfesta Val af conf gen 122. thron ranzakas (examinatur) aff thinom gärningom, ekke aff thinom ordhom SpV 406 . \" eth stycke ängh, som . . . xij häredzsynemen . . . sancte hernich til sakth, tilsyndt ok ransakath haffde \" Svartb 562 ( 1513) . - Jfr ivirransaka."],"f":["randhzaka . ","rantsaka . ","rntzaka . ","ranzsaka . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"ransaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) undersöka ett hus, ransaka (efter tjufgods) i en annans hus. SR 44 . ","2) ranska, undersöka, granska. at ransaka agathe goz Bil 429 . tha nämpdin thet ransakth haffde SD NS 1: 136 ( 1402) . äpter thy at nämpden for os vitnade oc grannelka ranzakat haffdhe at thet for:de wreta clostre rethlika tilhöre VAH 24: 318 ( 1414) . ib 319 ( 1414) . \" dömdes xii men millan thomas persson i kipur och thomas jonsson ibidem at see skuda och ranzaca huilken tere haffuer giort ogonh wppo then annars aker och wtmark \" BtFH 1: 137 ( 1507) . \" hwilkith maal ok ärende jak granlika ransakadhe ok wtlette \" SD NS 1: 273 ( 1403) . \" thetta mall . . . wart ranzakat \" ib 2: 80 ( 1409) . VAH 24: 323 ( 1454) . hälghe fädhir ransaktho al thessen thing KL 228 . then som . . . sik siälua ranzakar Bo 89 . \" thätta miraculum var oppinbarlica ranzakat \" ib 152 . \" vm thw atuaktelica ranzsakar oc granlica skodhr thz som i the sormone sagdhis \" ib 178 . \" bödh iak thik altidh ranzsaka thit samuit \" Bir 1: 12 . \" jak ranzsakadhe granlica alla mina doma \" ib 2: 335 . ib 1: 189, 242, 293, 331, 2: 163, 314, 3: 172, 468 . Ber 280 . LfK 276 . jude släkt vart ranzsakat mz lothen offwir theras hws oc frändzskap MB 2: 19 . \" guz dom i hulkom ämuäl minsto fanyto ordh oc glömsco ransakadhos mz grymmasto ranzsakan \" KL 43 . \" jak skal döma ok granlica ranzsaka mz huat skäl the opbära mit offir \" Bir 3: 192 . ranzsakande vm syndir ib 336 . \" ransaka . . . wm thetta ärandet \" SD NS 1: 277 ( 1403) . - undersöka, granska, pröfva. en stadge ranzsakadher oc stadfäster aff swerikis konungom Bir 5: 109 . VKR 46, 47 . - Jfr utransaka samt oransakdher."],"f":["ranzsaka . ","ranzaka . ","ranzaca . ","rantzaka: -i LfK 276 . ","randzsaka Bir 2: 314 . ","raandsaka Ber 280 . "]},{"a":"ransakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rannsakning, husvisitation. Jfr T. Wennström, Tjuvnad o. fornæmi 148 ff. 2) rannsakning, undersök ing, granskning. epter reth beskatningh ok dandemannä radz sakakn FMU 4:93 (omkr. 1455). effter iij tölffther rantzaken . . . sades mattis . . . kelleren til HLG 1: 132 (1490). jmpedatura . . . footha spaar opsögningh äller ransakan GU C 20 (hand 2) s. 14. - undersökning, granskning, prövning. epter sodana skelicha ransaka (för ranskan) . . . tho dömpe iach . . . förschriffna breff och ransaka (för ranskan) stadugh och fst hal landis FMU 4: 365 ( 1472) samma dach aff radzsins samtyckie och rantzzachan ath marthin wlffson meh sine hwstrw köpt haffue eth hwss STb 3: 276 (1496)."],"f":["rantzzachan . ","rantzakern . radz sakan)"]},{"a":"ransakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ransakning, husvisitation. \" qui propter inuestigacionem, vulgariter dictam räsaken (sannolikt för ransaken) . . . illegaliter et iniuste rei facti fuerant \" SD 4: 406 (1335, nyare afskr.). - (?) eeth sin j hwan maanadh war randzsakan j hwan stadh MB 2: 222 . ","2) ransakning, undersökning, granskning nä[m]pdinna ransakan SD NS 1: 136 ( 1402) . ib 400 ( 1405), 403 (1405, nyare afskr.) o. s. v. VAH 24: 319 ( 1414) . \" effter xija ranzacan \" BtFH 1: 129 ( 1506) , 130 o. s. v. wordho fangadho oc dräpne strax wtan alla ythermera ranzsakan Lg 399 . \" til skälich rantzakan huad ther hans stycker sant är \" SO 159 . \" guz dom i hulkom ämuäl minsto fanyto ordh oc glömsco ransakadhos mz grymmasto ranzsakan ok spörning \" KL 43 . pröue människian sik siälua mz granne ransakan MP 1: 183 . - undersökning, granskning. pröfning. somlike materia behöffwa oc wtkräffuia grannare ranzsakan oc höghre sinne til at begripa thäs diwpheet Su 351 . Bir 1: 239, 3: 469 . \" vtan alla kloka ranzakan \" MB 2: 331 . \" förr än noghar bätre reghla ellir reghlo stadge är giort samthycht oc incighlat j sama stadhen j geen medh biscopins j lyncöpunge ranzakan stadhfesto oc incighle \" VKR 46 . ","3) erfarande? äpther beska dröffuilsenna ranzsakan Su 159 ."],"f":["ranzsakan . ","ranzakan SD NS 1: 400 ( 1405); VKR 46 ; MB 2: 331 . ","ranzacan . ","rantzakan SO 159 . ","randzsakan MB 2: 222), "]},{"a":"ransakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rannsakare. Mecht 343 . sagax . . . behändoger ransakore hälger rasker kloker oc före wis GU C 20 s. 537 ."],"f":["ransakore )"]},{"a":"ransakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rantsakare. hiärtanna ransakare Bo 149 . \" alla lönligha thingä rantzsakare \" Lg 3: 1 . Bir 4: 41 . Su 291, 398 . huar en granner oc sniällir ranzsakare ib 270 ."],"f":["ranzsakare . ","rantzsakare )"]},{"a":"ransaking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ransakning. raciosinacio räkningh räkinskaper oc ransaking GU C 20 s. 516 ."],"f":[]},{"a":"ransakirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ransakerska. \" alla sakanna en mildasta oc rättasta ranzsakerska (modetratrix) \" Su 72 ."],"f":["rnzsakerska )"]},{"a":"ransakliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oransakliker."],"f":[]},{"a":"ransakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rannsakning, undersökning, granskning. epter nempdinne ransakning, tha dömde iach . . . laurens ericsson the ij öres land iord,, til, ewärdeligo egho Uppl lagmansdomb 41 (1492). ib 45 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"ransan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rännande, kringlöpande. \" onytta ranzsan oc löpning (dircursus) inutiles) wt aff cellan \" Su 263 ."],"f":["ranzsan )"]},{"a":"ransuna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betala lösepenning för, friköpa. ranswne sine danske men RK 1: (Till. till LRK) s. 247."],"f":[]},{"a":"rantaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med våld fråntaga, råna. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 15. . . . ath j ffra hanss hwstrv var rantagit hanss hesth och iij ᶜ iärn ATb 3: 293 ( 1515) . iäsper . . . gaff honom ij mark fför deth han ran tiogh hanss hästh och iärn ib."],"f":["-taga . ","-tiogh ATb 3: 293 ( 1515) ), "]},{"a":"rantakin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["våldtagen. \" wardher hans dotter dina raantaken \" MB 1: 228 ."],"f":["raantaken )"]},{"a":"rapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rapa. \" rupto (för ructo), rapär \" VGL XIV . \" bwkin ther opta fyltis alt til han rapadhe \" Bo 139 . ib 117 . LB 3: 55, 7: 60, 74 o. s. v."],"f":[]},{"a":"rapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rapa. Jfr räpa."],"f":[]},{"a":"rapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) hasta, skynda sig, brådska. - part. pres. ss adj. perfunctorius . . . ostaduger framlidelikin ok rapande GU C 20 s. 434 . - Jfr uprapa."],"f":[]},{"a":"rapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) störta, falla. \" jak troer then mann will illa rapa som ey wil lelska prest eller papa \" MD 88 . ","2) hasta, skynda sig, brådska. skalt thu langsamlika läsa oc ekke rapande ST 161 ."],"f":[]},{"a":"rapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rapande. LB 7: 73 ."],"f":[]},{"a":"rapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brådska. \" siällan är rapan godh \" GO 424 . ib 835 ."],"f":[]},{"a":"rapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uprapan."],"f":[]},{"a":"raphöns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rapphöns. \" LB 7: 179. \""],"f":[]},{"a":"raplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i hast, på ett brådskande sätt. defunctorie . . . framlidelika rapligha ok lätzligha GU C 20 s. 170 . perfunctorie raliga ib s. 434 ."],"f":[]},{"a":"raplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i hast, på ett brådskande sätt. gagnlikare är een pater noster langsamlika läsin . . . än tio raplika läsna ST 162 . Su 182 . Jfr ofraplika."],"f":["rapleka Su 182 ),"]},{"a":"rappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) uppriva, slita? med then forligning, pa thet hon skulle aldre rappis, thaå war hustrv gertrud til friidz om then brollöps kost STb 5: 167 ( 1517) . - Jfr orappadher."],"f":["-ade )"]},{"a":"rar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) rå, fuktig. - färsk, grön. läg meer wppa aff the raa yrthenne kali PMSkr 560 . \" thy at eellen tändis ey gärna j ran wedh, wthan han blandas mädh brandhom oc torrom wedh JMPs 492. - flytande, i flytande form. thät (ɔ: saltet) löpnar qwekselff som raath är \" PMSkr 386 . ib. 3) oblekt. råå lertofft Linkbiblh 2: 211 . 4) om tunna o. d.: ny, oanvänd? ett rått ölbändh Linkbliblh 2: 212 (1523)."],"f":["råå Linkbiblh 2: 211 ( 1523) . n. rått ib 212 ( 1523) . ","raath PMSkr 386 . "]},{"a":"rar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) rå, fuktig. rakor huder (för ra korhuder) Di 250 . wnköpär . . . lädher äller klippningia thz se rath äller barkath SO 21 . - växande, färsk, grön. fälla eek raa ellir thörra TB 76 . \" hwar som hugger lass aff raa häsle ib. \"","2) rå, ej tillagd, okokt. raat köt KL 231 . \" ato . . . ran kal \" Bo 22 . \" wakta sik fore . . . ran kaalstok \" LB 1: 96 . \" äther man roon kol ib 7: 61. raer kaal \" ib 317 . \" man skal giwa raadh for illa sudhit (crvdum pro male cocto) \" GO 980 . aat thöm (djuren) raa som han thöm skööt Iv 2089 . MB 1: 307, 310 . ","3) (jfr Mnt. ro. Mht. ron) grof? oblekt? III. sorkot de rathklathe militum SD 4: 711 (1340?)."],"f":["raer . ","rath . ","-raat . ","raadh . ","ran . roon. f. raa. dat. n. raa TB 76 . ","ra Di 250 n. raa Iv 2089 )),"]},{"a":"raradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rad av råmärken? thädhan till kifwirutun . . . och så råå radin (ɔ: längs raden av råmärken? möjl. fel för råå rött) till päräkallio . . . och så råå rätt in til halkiwaha FMU 5: 140 (1468, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"rarep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rep el. snara till rådjurs fångande. Se Sdw 2: 1284."],"f":[]},{"a":"rarät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["rårätt, efter råmärken. andra ran är j lempeworj och ther rar (!) reth j mellan j halkijwaha Svartb 480 ( 1464) . fförst kirkewägia met hultila träsk, oc swa roo reth widh kirkiowori ib 524 ( 1477) ."],"f":["rar- . ","roo- . ","-reth )"]},{"a":"rarät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["rårätt, efter råmärken. thäthan rarät til halstens almenninga. swa rarät vp at kirkiowäghenom til thorkils äng swa thäthan til byornasäter. swa thäthan rarät til norra säter VAH 24: 326 ( 1377) . \" raar reth til walden hara \" BtFH 1: 144 ( 1506) . \" raa ret til pyhäsonsari \" ib 189 ( 1508) . DD 1: 96 ( 1442, nyare afskr.) , 147 (1492, nyare afskr.), 148."],"f":["raa ret . raar reth),"]},{"a":"ras","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vatnras."],"f":[]},{"a":"ras","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatns ras (Sdw 2: 938)."],"f":[]},{"a":"rasande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rasande, ursinnig, vansinnig. \" mötto them som rasande män \" MB 2: 135 . aff een bonda som wart rasande Lg 3: 349 . ib 352, 353, 359, 363, 368 ."],"f":[]},{"a":"rasande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rasande, ursinnig, vansinnig. energuminus rasandhe GU c 20 (hand 2) s. 25. gerd degentow war rasande i dnazeke STb 1: 202 (1479). mannen war wordin rasande ok stegh j skip baatin ok bleff ther dödh ib 2: 177 ( 1486) . . . . then siwka rasande mannen ib 495 ( 1490) (jfr under ransa). . . . stode mechtil, en rasende kona, och viderkendes sich haffua stolit köt ib 3: 317 ( 1496) ."],"f":["-ende )"]},{"a":"raska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverraska? the aktade oss raska wist RK 3: (sista forts.) 6032 ."],"f":[]},{"a":"raska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forraska (Sdw 1: 298)."],"f":[]},{"a":"raskati råå","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke. \" effter tenne tålff . . . manna skälom, som tenne förskrefne råår stadhfäste, tå dömde iag . . . denne rååskatar (möjl. fel för råå-stakar) stadigt och fast \" FMU 3: 214 (1441, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"rasker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rask, dugtig, käck, hurtig. swa är mit folk thz är rast Al 1480 . \" ij ärin rask ok ey wanföra \" ib 1870 . \" han war en rask riddare \" Di 129 . haua . . . raska upsyn KS 80 (198, 88) . \" haffde et raskost sinne \" Di 129 . ","2) snabb, hastig, snar. josephus war raskir ok snar ok fik handum for swärdhit Bil 314 . \" en raskir fantir lop han (vägen) i tolf dagha \" Bo 13 . \" min ande . . . är raskare allom androm andom \" Bir 2: 293 . \" vnghin är ey swa raskir vndan flygha som the äru j sinne flogt \" ib 1: 301 . ib 292 . \" diwret war rast och fölgde effther och aff jnte honom \" Va 24 . \" the sighldu raskan bör \" Bil 251 . swa som raskasta piil Bir 1: 24 . ib 146 . \" iak wet . . . hans liiffs ända raskan \" ib 333 . \" thänne licammen är rask.astä siuka manna hiälp \" ib 3: 49 . \" gjorde eth got bröllöp ok raast \" RK 1: 810 . \" thet (Nyköping) war i raskan (Klemmings uppl.: skiotan 1: 2178) tijma gifwit \" RK (Hadorphs uppl.) s. 81. ","3) rask, snar, färdig, benägen. raskir til at lee KL 257 . \" vara raskir til at bidhia til hans \" Bo 7 . Bir 1: 396 . \" gör siälina swa fula oc raska til syndinna \" ib 187 . \" gör han til al godh thing raskan \" ib 2: 149 . KL 197 . MP 1: 230, 2: 128 . Su 439 . vara rasker (facilis) til nadh ib 413 . \" war . . . rask (attenta) til thinna helso och bätrilsa \" Ber 107 . ","4) lätt, beqväm. huru raskir ingangir är enom iomfrum til höxsta gudz radh hws KL 344 . \" thz vare väl rast (facillimum) aat oc mykyt lustelikit . . . liwe äpte naturinne \" Bo 134 . \" änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike idhnan \" Bir 1: 275. ib 125 . \" när gudhi är thz rast \" ib 2: 4 . \" raskare är wlfwallenom at fara ginom nala öghat än rikom manne gaa in j hymerike \" ib 1: 334 . Ber 129 . \" raskare ok möghelikare ware at sami daghen som nu är framfarin kome atir \" Su 404 . ib 440, 458 . - n. adv. ","1) snabbt, skyndsamt, hastigt. foor . . . myklo raskare (velocius) Bo 249 . \" swa rasklika som piil kan raskast fliugha \" KL 125 . - hastigt, snart. at han ey swa rast kunne koma . . . som han ville Gr 263 . \" alexander war tha redho rast \" Al 794 . ib 733, 3890, 3892 . \" dragher siin vapn op a aldra raskast ther han ma \" Fr 486 . som raskast (så snart som) ordh var wt saght Bil 901 . ","adv. det snabbaste, det snaraste. i förening med en form af formagha, gita el. kunna. byndom wi oss baþen . . . oc vara ärwingyä til. at fulcomä skulä oc tilläggiä swa mykit goþz som þer til räkker . . . þet rascastä wi äller þe formaghum äller gitum SD 5: 564 ( 1346) . \" byudha oc scrifua oss til thet raskista the kunno \" GS 37 (1413, orig.) . \" komma til them thz raskast han kunde \" RK 2: 7964 . - Jfr ful-, of-rasker."],"f":["rast . ","raast RK 1: 810 . ","raskt Bir 1: 275 . ","raskare . ","raskara . ","raskare . ","raskarin VKR 31 ; Bir 5: 79 . ","raskaren ib 4: 172, 174 . ","raskaster . ","raskister: -ista GS 37 (1413, orig) . n. raskast. raskost. raskes (för -est) Iv CII),"]},{"a":"rasker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) snabb, hastig, snar. llenipes (för lleuipes) . . . rasker GU C 20 (hand 2) s. 73."],"f":[]},{"a":"raskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) snabbhet, hastighet, raskhet. wtslet sik mz alle raskhet (motsv. ställe MB 2: 402 rasklikheth; agilitatem et celeriatem) . . . bort foor fran os KL 408 . ","2) raskhet, hurtighet. \" rasheith moth lethi til gudz tenisth \" Iv CVII. ","3) färdighet, villighet. raskhet (facititas) at göma ok halla laghin Bir 1: 144 ."],"f":["rasheith )"]},{"a":"raskilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forraskilse Sdw 1: 298."],"f":[]},{"a":"raskleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benägenhet. \" för then raskleken i twngonne är, til thz onth är \" LfK 210 ."],"f":["rasleker L.),"]},{"a":"raskleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr rasleker."],"f":[]},{"a":"rasklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) snabbt. \" rasklika höra \" KS 80 (198, 88) . - hastigt, med hast, med skyndsamhet. foor maria rasklika (cum festinatione) j iuda landz stadh Bil 893 . ib 253 . KL 125 . Iv 2340 . \" iak formatte ey rasklikare fulkompna hona (pinan) ok lätlikare \" Bir 1: 88 . hastigt, snart. iak skal rasklica atirkoma Bo 169 . nakat thz thing . . . som rasklika är fallande Bir 1: 119 . jak hopas raklica (för rasklica) fräls vardha ib 2: 335 . KL 157 . Bo 12, 36, 136, 177 . Bir 1: 98, 146, 275, 3: 197, 4: (Dikt) 242, 274. Fl 258, 1503 . VKR 16 . LB 4: 354, 5: 82 . RK 1: (LRK) s. 231 . \" rasklica är nw, at siälffuer gudz son scal sökia os \" MB 2: 399 . \" rasklica är nw när (in proximo est) hans dödher \" ib 401 . KL 406, 408 . - genast. sägh mik rasklika aff thinom syndom Asng 183. Bil 276 . - hastigt, plötsligt. huru thik kom sua rasklica (subito) hiärtans glädhi ok rörilse Bir 3: 204 . LB 5: 80 .","2) gärna, villigt. \" han forlatir rasklika (faciliter) \" Bir 1: 232 . rasklika (facile) forsma thän al jordhrikis thing hwilkin som sik hoxa daghlika dödhelikin Ber 25 . ib 135, 149 .","3) lätt. \" tha ma thu rasklika (de facili) nima \" Bo 9 . Su 439, 455 . - Jfr fulrasklika."],"f":["rasklicha VKR 16 . ","rasklika Bir 1: 232 (jfr 405), 275 (jfr 406), 4: (Dikt) 274 (jfr 528); Ber 135 (jfr 300); -likare Bir 4: (Dikt) 242 (jfr 528); LB 4: 354 . ","rasklikä KL 157 . ","raskalika RK 1: (LRK) s. 231 . ","raskelik Fl 258, 1503 . ","rasklik Iv 2340 . ","rasleka LB 5: 82 . ","raslek ib 80), "]},{"a":"rasklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["3) lätt. \" monibilis . . . thz raskelica kan manass \" GU C 20 (hand 2) s. 153 (kan äv. föras till bet. 1: snabbt)."],"f":[]},{"a":"raskliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hstig, plötslig. aff rasklikasta (repentina) glädhi Bir 4: 47 ."],"f":[]},{"a":"rasklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hastighet, snabbhet. \" framgik han mz vndirlike rasklikhet (festinantina) \" Bir 3: 204 . KL 259 . MB 2: 402 . - snabbhet, vighet. af licamanom oc allom hans anbudhom som är . . . venlekir, rasklikhet, helbrygdelikhet MP 1: 241 . ","2) ifver, benägenhet, villighet. osniella manna rasklikhet at tro (facilitas credulitatis inspientium) Bir 1: 304 . \" at thera vilia rasklikhet (promptitudo) skal androm kunnogh vardha \" ib 2: 336 . \" opuäkkir han hona til stora wredhes rasklikhet (facilitatem) \" ib 3: 176 . \" hänt saman thin hogh mz alle rasklikhet (facilitate) \" Ber 220 .","3) lätthet. opfara til himirikis mz swa mykyn rasklikhet (facilitate) swa som then munk hulkin som jdhkelika skodhir himerikis thing Bir 3: 307 ."],"f":[]},{"a":"raskning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forraskning Sdw 1: 298."],"f":[]},{"a":"rasleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraftfullhet, dådkraft. Jfr I. Lindquist, Namn och bygd 29: 8, dens., Västgötalagens litterära bilagor 25."],"f":[]},{"a":"raso kopper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vild el. häftig person; äv.: oförvägen el. dumdristig person? preceps . . . fram stupo fallandis preceps eciam dicitur homo . . . sine modo et cum periculo faciens raso kopper GU C 20 s. 475 ."],"f":[]},{"a":"raspa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["raspa, skrap, riva. . . . oc ey skaffwis selffbladhith oc ey raspes sätherwärkith PMSkr 538 ."],"f":[]},{"a":"rasprang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådjurssprång. jnsultre raasprangh göra jnsultus . . . raasprangh quasi saltum in alium impetuose facere GU C 20 (hand 2) s. 33."],"f":["raa- )"]},{"a":"rast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en viss väglängd. Se Sdw 2: 1284."],"f":[]},{"a":"rast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. rast, hvila; afstånd mellan två rastplatser, så långt vägstycke som man kan gå utan att behöfva hvila; en viss väglängd, omkr. en half Svensk mil. rast at lande, viku at vatne SR 59 . eet bärgh . . .som liggir fran konungx palacio siu roste Gr 304 . thz hördhis ena rast thädhan KL 128 . \" bar sik vatn tolf raste \" ib 263 . \" twäggia rasta höght \" MB 1: 175 . stadzsens widhleker om kring war siäxtighi raster ib. skulle man häntat a ena rast man fik honom gerna huat han kraffde RK 1: 1293 . Al 2532, 8086, 8844, 9545 . Jfr styltings rast."],"f":["rost L.; roste (pl. ack.) Gr 304 . -ir), "]},{"a":"rastaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stake anbragt ss råmärke. . . . at han vptagit hade raastaka i dywpmyrom ATb 2: 76 ( 1476) . Jfr raskati."],"f":["raa- )"]},{"a":"rastek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råddjursstek. Brasks Matordn 4."],"f":["raasteech )"]},{"a":"rasten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärkessten. \" j näste gorde skeldedh ther xij rosten lighia \" Svartb 478 ( 1464) ."],"f":["ro- )"]},{"a":"rastävi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stav anbragt ss råmärke, råstav. Se I. Modéer, Namn och bygd 37: 174 f."],"f":[]},{"a":"rastävi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. eg. ss råmärken anbragta stafvar el. stockar; råmärken. lapides pouseram qui rastæui in legibus nuncupantur SD 4: 678 ( 1339) . \" ius et potestatem habeant antedictos lapides rastæui vocatos, eiciendi at totaliter deponendi ib). \""],"f":[]},{"a":"rastödil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. en maträtt. koköth gris stek rastödil oc höns til fastelagan hwar sönnedag Brasks Matordn 1 . \" aff lambaköth saltgrön rastödil \" Brasks Cal 268 ."],"f":[]},{"a":"rasyn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , syn el. besiktning av råmärken. tessa men skulle ware pa en raa syn i mellom öregrwn och kaffrede Uppl lagmansdomb 78 (1493)."],"f":["raa- )"]},{"a":"rat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Se under radher."],"f":[]},{"a":"rathklädhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" se under kläþe 1 Sdw 1: 666 och rar 3 ovan samt Sdw 2: 243."],"f":[]},{"a":"ravädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fukig väderlek. ty smelter thett (ɔ salt) i watnena eller rå wäder PMSkr 635 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"raþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) hjälp, bistånd. \" kalla hans mildo moþor af allo (hiärta) sik tel hialp. ok tel naþa ok tel raþa (ad virginem gloriosam, ut sibi in adjutorium fieret, tota mentis devotione confugit) \" Bu 29 (möjl. föra till 4). thw skall sweria mik en eed rad oc manskap Di 23 . vård, omvårdnad. fyra dwärgha . . . ther fore örsith skulde göra radh (taga vård om håsten) Fr 304 .","2) råd, hjälpa (emot något ondt), utvåg (i svårighet el. fara). thz är tha icke annath rodh en . . . warz herre nodh MD 122 . \" fan sik tha thz til radha for lifs wadha \" Bil 354 . \" enkte war hanum annat til radha \" ib 402 . tok eigh sik bätra raþ ii harme Bu 29 . \" fic egh annat sik tel raþa \" ib 30 . \" rädes at hanom mon morþet vitas. ok viste sik ängte tel raþa \" ib 171 . \" hwath skulle iak tha til radha fa ther iak hafdhe änkte at ridha pa \" Iv 488 . \" kan modherin litith til radha (modren känner föga, d. v. s. icke, till någon hjälp el. utväg) \" MB 1: 198 . \" honum wardnir radh som rädhis \" GO 397 . ib 827 . \" drinkarum wardhir radh fore ok dubblarom siällan \" ib 988 . ib 527 . \" vil iak huxa op a huath bäst til radha vardha ma (hvad som bäst kan hjälpa) \" Fl 1287 . \" ther thänkin a . . . huath här vardher bäst til radha at frälsa os aff thänna skadha \" Iv 5433 . hwad skal nw warda til radha MD 170 . - taka til radha, finna på råd, företaga sig (ss hjälp el. utväg). togh thz til radha at nidhra them mz ärwodhe vnder sino walde MB 1: 275 . ST 323 . \" kan thu nakath til radha taka t hjälpa. til candauli saka \" Al 7949 . thogh han til radha (apposunit) at atir pa nyt maal sändha til judhana bachydem oc alchimum MB 2: 243 . hon veet sik änkte taka til radha Iv 3793 . \" huath skal han til radha taka \" ib 3551 . ib 5439 . RK 1: 4214 . Lg 3: 258, 560 . \" huat är nw till rad at taga \" Di 193 . \" togh tha wäl til raadha (fann på ett godt råd) \" RK 3: 3212 . - gripa til rads (til raadhe), d. s. sporde hwad the skulle til radz gripja i tolka nöd Lg 3: 359 . \" gripu til eendha raadhe at gaa ok sökiä the helga fruena \" ib 560 . - Jfr 6, 7.","3) råd, utväg, tillfälle, möjlighet. ther är godh rådh at finna rådh KS 17 (42, 18) . \" inkte radh stodh til at han kunde ther nokot ända \" Ansg 227 . \" tha thu komber nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma \" Pa 18 . \" engen radh stodh ther til at niclis til honom ganga wil \" RK 2: 5784 . \" ther staar enghen radh til (d. v. s. det är ingen möjlighet för dig att få det, näml. svärdet) \" Di 302 . \" weth iak mik inghen roodh om malt \" FM 369 ( 1508) . ","4) råd (som gifves). hans raþe lyþa Bu 18 . ib 197 . \" böte ok bätraþe mäþ hans raþe \" ib 8 . \" sighias godh wara gambla ok rönta manna rådh \" KS 72 (176, 79) . \" vele i tagha myt rodh \" FM 489 ( 1510) . \" at jak gifwir thöm älla thom thz raadhit ällir vm jak hiälpir thom mz raadhom älla ordhom \" Bir 3: 100 . \" gudz radh thöm sama konunge \" ib 457 . gudh gaff henne thz til radha (gaf henne det rådet, lät henne få den ingifvelsen) Lg 3: 242 . \" the giordho äpter hänna radhe \" ib 240 . \" tha stod all theres rad (vände sig alla för att få råd) til (alle heren rat do sochten an) then vnga herra falantin \" Va 23 . spordhe til radha (frågade till råds, bad om råd) en vardinalem Lg 1038 . Fl 157 . RK 2: 5812 . - råd, tillstyrkan, samtycke. äfte samþykkyu ok raþe aldra wara raþiuara SD 5: 605 ( 1346) . \" met rade samthyke oc godwilia wars . . . faders \" BtFH 1: 455 ( 1362) . han sculle tha ena slot och län badhe skiffta och forläna mz rikesens radz radhe RK 2: 5302 . \" mz radzsens radh \" MD (S) 291 . \" moth thera radh ok mynne \" RK 1: (sfgn) s. 182 . ","5) vilja, förordnande, bestämmelse. hua som ey wil medh nådhom wara äpte kunnux rådhe ok förseo KS 74 (183, 81) . \" at wart raath ok wärrä goþrä mannä \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.).","6) råd (som fattas el. uppgöres), beslut, plan, afsigt. thz diupa gudlikt radh jfuir mankyns helso Bil 649 . \" mz gyru raþe \" Bu 197 . \" mz swa giordho radhe \" MB 1: 246 . \" mz forlaghom oc giordho radhe \" ib 335 . \" wtgöt annars blodh mz hat oc giordho radhe \" ib 425 . - enom komber til radha, någon fattas det beslutet, besluter. kom allom them til radha at the willo göra widh konungen nade RK 1: 2820 . - enom är til radha, någon besluter, någon sätter sig i sinnet, någon vill. hwar reedh tingat honom war til radha RK 1: 3622 . - enom vardher til radha, någon besluter, någon sätter sig i sinnet, någon vill. honum vardh . . . til radha swa Iv 2489 . mik wart tha til radhä at hugga ok dräpa them ther badha Fl (Cod. C) 1674 . \" warth henne til radhä at hon wilde farä j frömade landh \" Va 53 . ST 341 . \" wardh konugenom til radha at han badh sina dottir vm moyses \" ib 327 . Va 8 . RK 3: 3110 . \" tha wart konungenom thz til radh \" RK 1: 80, 4383 . ib 434, 606, 1475, 2006, 2431 . Fr 2541 . \" toko hwat them wart til radha \" RK 1: 2776 . \" lagde mykin skat vpa swa mykun honom wart til radha \" ib 4086 . - en vardher til radha, någon besluter (jfr Mnt. to rade werden). vi vordhom til radha thiit at fara Fr 1106 . \" wordho tha til raada swa \" RK 2: 802 . ib 3375, 3: 3549, (sista forts) 4506. - med gen. thäs. iak . . . vardh thäs til radha, at hugga ok dräpa them ther badha Fl 1674 . RK 2: 1988 . ST 262 . är . . . jäppe thäss til radha wordhen (har öfverenskommit) . . . mädh them sama testamentarijs BSH 1: 192 ( 1387) . - ganga a radh, besluta, komma öfverens. gingo aa radh at the willo sith goz föra thädhan Lg 3: 240 . \" the gingo a raadh at the skullo antiga stenka hona äller sänkai i sio ib. - påhitt, företag. vm thera radh ällä gerning är af mannom \" KL 141 . - göra sik raþ, företaga sig. giorþo sik raþ fara vp tel hans ok casta viþ iorþ Bu 197 . - plan, anslag, stämpling. tha giordho the saman radh a moth honom Bil 863 . \" the giordo the eth radh aff ny huro the skullo skipat swa at the matto grewa gert faa \" RK 1: 1049 . \" iak for stoþ iuþa raþ at bränna min ben \" Bu 13 . - uppgörande af plan el. anslag. aldre war iak ther i radhum mz vtan iak aftaldhe Bil 86 . om ther waro flere mz i radhe RK 1: 4374 . ","7) råd, det som är rådligt el. lämpligt. allom thykte thz radh MB 1: 175 . Lg 42 . Di 140 . \" mic tykker best rad aff alla \" RK 2: 5820 . \" jach weth ekke om thz är radh \" ib 4281 . ib 4615, 5391, 3: 1446 . Bir 3: 176 . FM 309 ( 1507) .","8) det som är rätt, rätt, rättvisa? hielpa arnom mannom til rådh ok til sannind KS 20 (49, 21) . \" thän skal söst (för söft?) lowa (för lewa el. liwa) thär radh (motsv. Danska text har ræth) skal styra (jus qui rite tenet se sobrietate refrenet) \" GO 467 . Jfr ärfdha radh.","raþa görþ , Jfr radhgärdh."],"f":["raadh . ","rodh Di 238; MD 122 ; FM 489 (1510). ","roodh ib 369 ( 1508) . ","radha rum","raadha- )","raþa sak , ","rads bani , ","rads bänd , ","rads man","razman: -mannumen SR 9, 10 ; ","-männene ib 29), ","rads skrivare","raadz- SO 116), "]},{"a":"raþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) sörja för, se till, bestyra. achta ok rådha, at lanzskap ok almoghe haui rätwis lagh KS 75 (185, 82) . suå skipa ok rådha, at te hauin mykin ok rikan almogha ib 77 (189, 84). MD (S) 218 . - sörja för, hafva omsorg om, se till godo. med dat. är mäst them radhande (consulendum) Ber 16 . - med prep. for. radha för landitz bästa Di 238 . - sörja för, styra, hjälpa. gudh radhe (provideat) at iak är ey swikin aff ouinsins snarom Bir 2: 146 . ib 147 . \" gudh radhe huru henne är j hand ganget \" Va 34 . \" rade mik gud huru thz vil gonga \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6423. ","2) besörja, bereda, skaffa. gudh . . . hafde them radhit thän erleka herran oc fadher sancte sighfridh Bil 841 . \" hon hafdhe swa bundhit sinom kamarasuen, at han skulle radha sik nakat fatigt folk \" Lg 3: 511 . \" han radher sik en treköpadhan pwngh \" LfK 143 . \" raadha oc skaffa sig ten stenin \" LB 7: 277 . radha bot, se bot 1. ","3) rusta, utrusta. \" rädo (Cod. A reddo 261) the storan härskap at stridha moote konungenom artabano \" Gr (Cod. D) 352 . - intr. rusta. til bryllöp radha Fl 2004 . Lg 31 . ","4) draga försorg för, styra, leda, uppfostra. med dat. at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra ok dygdhelika sidhi i thera opfödho KS 51 (128, 55) . - med ack. at thera barn warden dygdhelika styrd ok rådhen i thera yngsko ok födho KS 51 (129, 55) . ","5) råda öfver, styra, regera. med dat. landom raþa Bu 63 . \" henne raþa ib. räþo rike \" ib 64 . \" at raþa ok styra ierusalem kirkiu \" ib 194 . KS 26 (67, 28) . MB 1: 14 . RK 1: 179, 208, (LRK) s. 218, 225, 229. MD 385 . \" mannen radher allo oc tho at hwaro radher konungen mannenom \" MB 1: 25 . radher gudh allom natwrom oc thera kraptom oc thankom ib 85 . - med ack. thu skal mit rike radha Fl 1904 \" som landith radher \" Al 390 . ib 3818, 10274 . RK 1: (sfgn) s. 188, (LRK) s. 227. PK 226 . gudh ther all thing styrir oc radhir ST 44 . \" dyonisius radh ok styrdhe them (näml. skolorna) alla \" Bil 339 . - med prep. rathä firi rikino SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). räþ for mangom romara landom mz vald Bu 533 . Bil 458 . PK 227 . MB 1: 26 . Di 1, 9, 12, 20, 126 . gudh ther radhir ofwir ängla ok all hymil twngil ST 109 . \" medhen wtlenska konunga haffua offuer oss rat \" RK 2: 6383 . ib 6385 . \" wtoffuer then andre radhe ib 2825. - abs. styrdhe ok rädh j norighe \" Bil 859 . PK 231, 241 . RK 1: (LRK) s. 215 . \" medhen the främlinga radde \" PK 235 . ib 240 . - hafva makt öfver, hafva i sitt våld. med dat. el. ack. honum radher badhe drykker ok mater Al 6134 . ib 6809 . \" päningen raþar hanom. ok han raþar eigh pänigenom (non possidet divitias sed ipse a divititis possedetur) \" Bu 153 . jak radher mik ey siälffwir ffor största hiärtans glädhi (meipsum præ jubilo non capio) Su 356 . - hafva el. få makt (med). med prep. mädh. the böndher radher jach jnthe mädher RK 2: 4275 . ","6) råda, herska, vara öfvervägande. tha radher colera i blodene LB 5: 293 . \" är blodhit hwit tha radher hyten offuer wätzskona ib. \"","7) råda öfver, förfoga öfver, disponera. med dat. el. ack. radhär lasum SR 43 . iak ma mit land fore honum ey radha Iv 2855 . \" alt vart gooz . . . sum wi hertil raþit ok haft hawum \" FH 3: 5 ( 1353) . \" thy godzeno radha \" SD NS 1: 63 ( 1401) . the for:da jordh styra ok radha äpter synom eghnom wilia ib 107 ( 1402) . ib 172 (1402, gammal afskr.), 179 ( 1402), 180 ( 1402). styra oc radha thöm gardhenom ib 2: 114 ( 1409) . \" raþa himirikz nyclom \" Bu 100 . - med prep. um. tha skal jak siälwer radha oom mino godze SD NS 1: 378 ( 1404) . ","8) förestå. \" med dat. räþ allom biscops ämbitum \" Bu 28 . \" en vngar man brände gärþe ok akra sins molz manz. som räþ hans fäþärne \" ib 176 . - med prep. som räädh fore allo hans gotze MB 1: 203 . thän foget tha for husit redh RK 2: 3848 . \" eth . . . palacium, owir hwilkit radde saagatz \" MB 2: 182 . ","9) bestämma, besluta, afgöra. þe haua mere röst at raþa Bu 194 . thit aff fostir thz radz nw, at thz scal wardha Lg 3: 2 . \" radh sidhan hwru thik lyster lifwa \" Al 6546 . - råda, ega att bestämma. med dat. el. ack. at han är ekke ther komin raadha nakro eller döma mz them MB 1: 193 . \" raþe halue näfnd hwar þerrä \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). MEG (red. A) 54, 56, (red. B) 58, 61. hwar thera radhe halfwa nämpd EG 65 . ij siälfwe radhin hwath idher siälffwom lyster bäzst Al 6528 . the rika wilia alt rådha, ok te fatöka mågho änkte rådha KS 77 (189, 84) . - med prep. ij moghin ther siälfue ower radha Iv 2824 . \" hon stodh fore i brullöpino oc rädh owir thz som ther giordhis \" Bo 59 . \" will han giffua konung ermentrik then skatten ther mag han rada fore \" Di 179 . \" hwar thera fore sik radha ma \" Fl 2807 . \" thy at th ey radha wm sik siälffua (non sui juris sunt) \" Bir 4: 94 . - abs. iak wilde engen man haffua i werldena vtan tik om iak haffde rdit Di 160 . - råda, ega, hafva makt. thu skal radha at fulkompna syndina eller ey MB 1 . 163. 10) råda, tillråda, gifva råd. med personens dat. och sakens ack. þän þik þätta räþ Bu 23 . \" thry thingh radhir iak thik \" Bir 1: 248 . ib 12 . \" han rädh thik badhe fals ok swik (det, som han rådde dig, var falskhet och svek) \" Iv 3108 . \" tu skalt ok ey akta, huadh manne thet är, um han räthr tik tin hedhr ok tina taruer (non te noveat dicentis autoritas, nec quis, sed quid dicat, intendito) \" KS 22 (54, 24) . - med dat. och inf. räþo mannenom at ä biþia vara fru hialpa sik Bu 21 . räþ hanom ok tröste viþar sighia diäwlen (diabolo abrenuntiare præcepit) ib 29 . \" han giorþe gerna som hon hanom räþ ok böþ göra \" ib. \" radde iak them gifua stadh ok landh j romara wald \" Bil 314 . ib 835 . Bir 3: 157 . - med dat. och en sats inledd af at radhir iak biscopenom at han vmuände sik Bir 1: 72 . RK 1: 281, 716 . MB 2: 42 . FM 489 ( 1510) . - med personens dat. äpter thy som balaam rädh honum MB 1: 414 . Bir 23 . görin som jdhir raadz ib 2: 259 . \" them er sköt radith ther illa wil \" RK 1: 4051 . - med sakens ack. hwat flere radde skulle them behaga RK 2: 7487 . - med inf. tha radde the suenska sa mz them fara ath the moth crisnom ey mera vara the tydzska radde ath latha them lyffua RK 1: (sfgn) s. 176 . - med personens ack. och prep. til. opuäkte ok rädh andra til tholik thing Bir 3: 99 . - med personens ack. och prep. fra. radde han ther edwart ffraa MD 449 . - med prep. till rädho til wärldinna hedhir ok rikedoma Bir 1: 270 . - abs. som frändar räþo Bu 26 . \" giorde som the tyska radde \" RK 1: (sfgn) s. 176 . 11) genom råd föranleda, anstifta. herodias drotningh som räþ hans döþ Bu 52 . 12) vålla, förorsaka. thz ma tho hans fingirgull radha Fr 2534 . 13) rådgöra, öfverlägga. rädho hwar widh anna, at the willo hälder taka sik nakan annan forman MB 1: 401 . Fl 808 . \" tha balaam hafdhe radhit mz sinom ängle \" MB 1: 415 . ib 205 . RK 2: 8995 . han torf ey länge rådha ok huxa vm thz änkte är wärt KS 72 (176, 79) . \" huxa ok rådha, haru almoghe må sit uphälde haua \" ib 74 (181, 81). huxa ok rådha medh rikesins rådh vm then owin är rikesins makt of starkr ib 75 (184, 82). - öfverväga, betänka, göra till föremål för öfverläggning el. öfvervägande. medh thöm skal han akta ok rådha rikesins äranda KS 70 (173, 77) . godh rådh skal länge huxas ok rådhas ib 73 (178, 80) . \" länge ok wäl huart mål huxa ok rådha ib. \" ib (179, 80) . MD (S) 218 . 14) uttänka. then skamlikasta (näml. död) iak kan radha Fl 1590 . mz all the thing vi kunnum radha Fr 1459 . hon hafdhe radhith vith mik swik Fl 1669 . 15) uttänka meningen af, uttyda. rädh . . . drömin Bil 648 . ib 569 . MB 1: 235, 236, 237, 238, 253 . MD (S) 304 . ST 451 . 16) gissa. tror iak thy om iak kan radha, ij ärin rät syzkene badhe Fl 789 . 17) rikta (fientligt) företag (emot), göra anfall (emot), anfalla, angripa. med prep. redho a vsla blinda män Bil 16 . the stora tor han egh raada oppaa MD (S) 235 . radha . . . til thera Bil 369 . \" huarn tima þe vildo tel lhans raþa at dräpa han \" Bu 490 . 18) komma? ij darij land mon han tha radha Al 1818 \" rädh war herra honum annan wägh til hiälp (sannolikt bör dock til utgå¨ och rädh föras till 2; Cod. B: reddhe war herra honum hiälp annan wägh 550) \" MB 1: 236 .","1) skaffa sig, skaffa. slo han hardhelika mz limom som hon hafdhe sik ther till radhit KL 14 .","2) rådpläga. \" at radha sik vm thätta \" Gr 267 . refl. ","1) besluta, komma öfverens. the raddis vidher ath the thz gerna göra vilde Di 235 . ","2) rådslå, rådpläga. \" \" RK 2: 796, 3: (sista forts.) 5710. - Jfr af-, be-, bot-, for-, fore-, ut-raþa."],"f":["raadha . ","roder FM 489 ( 1510) . ","rähr KS 22 (54, 24) . refl. radz Lg 3: 2 . ","raadz Bir 2: 259 . ","imperf . ","räþ . ","räädh MB 1: 203 ; Iv 505 . ","redh Bil 835 ; RK 2: 3848 . ","red ib 1: (LRK) s. 215 . ","radh Bil 339 . ","radde RK 2: 8995 ; PK 231, 240, 241 ; MB 2: 182 ; Di 1, 9, 20, 126 ; MD 449, (S) 304. raddhe Bil 314 ; MB 2: 42 . ","räþo . ","redho Bil 16 ; MB 1: 26 ; -os Kl 149. radho MD (S) 218 . ","rado ib 271 . ","radde RK 2: 7487, 1: (sfgn) s. 176; PK 226, 227, 235 ; ","-is RK 2: 796 . ","rodde: -es BSH 4: 344 ( 1503) . konj. rädhe MD 99 . ","-it . ","radt HSH 18: 75 ( 1497) . ","rat RK 2: 6383),","radha sik , ","radhas , ","radha fra , ","radha til , ","radha sik vidher, rådgöra, rådslå. rädho judha sik vidher huru the matto han fordärfua Bil 898 .","radhas vidher , "]},{"a":"raþbani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr rads bani."],"f":[]},{"a":"raþbänd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr rads bänd."],"f":[]},{"a":"raþgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådgifvare. \" thwe quinciani höxsto radhgifuara \" Bil 428 . SD 5: 374 (1344, nyare afskr.), 379 568 ( 1346) o. s. v. Bo 160 . Gr 312 . MB 1: 211, 250 . KS 56 (142, 62) . Bir 1: 127, 2: 251, 3: 303 . Fl 562 . RK 1: (Albr) s. 209, 211, 214. Lg 218, 3: 137 . äpter wars rikes rathgifuara radhe BSH 1: 186 ( 1386) . ib 192 ( 1387), 2: 63 ( 1399). SD NS 1: 9 ( 1401), 2: 140 ( 1409), 145 ( 1409) o. s. v. ho som ther war radgiffware tiil thet BSH 5: 315 ( 1508) ."],"f":["radgeware: -a SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). pl. -a(r.). raadhgiffuerär Lg 3: 137), "]},{"a":"raþman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådman, medlem af en stads råd. SR 24 . af . . . radhmanna wegnä i stocholme BSH 1: 130 ( 1371) . SD NS 1: 27 ( 1401) o. s. v. SJ 7 ( 1438) o. s. v. SO 14, 34, 72 . \" wi borghamästara ok radhmän i lödhesa \" SJ 89 ( 1439) . \" her brodher diäkn borghamester i stocholm per olafson olaff andrisson radhmen oc hannis ryting borghare ther samma stadz \" ib 130 ( 1440) . \" hannis bekelin radhmn i stokholm \" ib 131 ( 1444) . \" aff lybeke (näml. var) timme wadewerk en radman \" RK 2: 3016 . ib 3069 . \" ter war i wngeren en radman (för radmanis) son i en stor stad \" Lg 3: 27 . - medlen af det råd som utgjorde högsta myndigheten på Kopparberget. i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtan raþmän. som iämlikä skulu vara SD 5: 638 ( 1347) . (Romersk) senator. Lg 3: 482 . \" try c äldris män som kallados raadhmän \" MB 2: 241 . \" högxste radhman (consul) owir romara \" ib 275 . - Jfr rads man."],"f":["raadh- )"]},{"a":"raþstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rådstuga. \" SR 1, 12, 13, 33, 36, 37. vppa stokholms radhstuffw \" SD NS 1: 27 ( 1401) . \" aa arbogha radhstuffw \" ib 44 ( 1401) . ib 277 ( 1403) . \" stande sin räth aa radzstwffuo \" SO 6 . ib 16, 17, 24, 29, 31, 32, 47, 79, 117, 119 o. s. v. SJ 2 ( 1420) o. s. v. SEG 119 . OB 213, 214, 215 . - senatshus. kom . . . in j romara radhstwffw (senatum) MD (S) 216 . ib 218 . "],"f":["razstoua: -o ib 1 . ","raþstuua: -u ib 36, 37 . ","raþstuwa: -stuw ib 33 . ","radzstwffua: -o SO 6 . ","radzstuwa: -onne SJ 2 ( 1420), 5 ( 1422) o. s. v. ","razstuwa: -onne ib 6 ( 1424) . ","radzstwa: -o SD NS 2: 114 ( 1409) . ","radzstua: -ana SO 79 . ","radzstue ib 32 (ack.); -en ib 117 (ack.). raadzstue ib 119 (ack.). ","radzstugha: -o SD NS 1: 277 ( 1403) . ","radhstugha: -u SO 24 ; ","-w ib 29 ; ","-une ib 47, 72 . ","rathstugha: -v ib 17 . ","radstugha: -u ib 16 . ","radzstuga: wnne SJ 127 ( 1444), 143 ( 1446). ","radhestuga: -unne ib 223 ( 1453) . ","rastwffue FM 552 ( 1512) . ","radstoge: -en ib 534 ( 1511) . ","rastugha: -u SO 16 ; ","-una SJ 224 ( 1448) . ","rastuga: -una ib 221 ( 1453); -unne ib 224 ( 1442), 227 ( 1453); -wnne ib 271 ( 1459)), ","radhstova balker","radzstwffw- )","radhstovu budh","radzstughu- )","radhstovu dagher","radhstovu fridher","radhstuw- )","radhstovu klokka","radzstuwu- )","radhstovu mala balker","radhstuffuo- )","radhstovu porter","radstufuo- )","radhstovu stämna","radzstuwu stämpna )","radhstovo vägher","radhstuwu- . ","radhstuw- )"]},{"a":"raþu skipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rebarbare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rabarber. \" j lood rebarbare \" LB 7: 325 . taga rebarþere ib 328 . "],"f":["rebarbere )"]},{"a":"reces","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" HSH 18: 11 ( 1494) . \" mith jnsighle som iak sätte for then recess som y kalmarna gaffs vth \" ib 32 ( 1495) . \" om de recess som ther begreps ok vthgaffs, swarar iak swa ath han giordes vthen myn wilia \" ib 33 . \" kalmarna recesser ib 19: 9 (1501). emo mich och then recess som giordis emellom honum och mik \" ib 174 ( 1511) . \" som the dektingher och recesser ther oppa giordhe ära ytherlegare wtuisar \" BtRK 319 (1483, orig.) . \" äpther förscrefna recesser lydelse \" ib 320 . BSH 4: 105 ( 1484) . FM 133 ( 1502) . \" skulle icke recessen vare forkrencht i naghen matthä \" BSH 5: 345 ( 1509) . \" eth recess i calmarna monde staå \" RK 3: (sista forts.) 5087 ."],"f":["recess . ","-ir ) , "]},{"a":"reces","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["recess, fördrag. \" skall forscrefne calmarne recessit fult göris i alle syna punctis ok articulis \" Rydberg Tr 3: 430 ( 1494) . . . . huilket recess giordes war frw affthen natiuitatis ib."],"f":["recess . ","recessis Rydberg Tr 3: 487 (1501, avskr.) . ","recessit ib 430 ( 1494) . ib),"]},{"a":"red","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redd. \" hans skip la pa redhen \" BSH 5: 14 ( 1504) ."],"f":["redh )"]},{"a":"redast","b":[],"c":"","d":"","e":[" (ATb 1: 6 (1452)), se under redheliker."],"f":[]},{"a":"redh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridt, ridande. \" skipade sinne reed \" RK 1: 2675 . \" the mz eeth reedh monde xvi [16] milor riidha \" ib 3: 1772 . Jfr land-, landa-redh, äfvensom ridh."],"f":["reedh . ","reed )"]},{"a":"redh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. Jfr ivirredh."],"f":[]},{"a":"redha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["se redho "],"f":[]},{"a":"redha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bryggiara- (Sdw 2: 1204), smidhioredha (Sdw 2: 441)."],"f":[]},{"a":"redha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se redho."],"f":[]},{"a":"redha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) utrustnig, utstyrsel, det som tillhör ett föremåls utrustning, tillbehör, redskap. om morghonin legdhe riddarin skip oc badh thz redhe wara mz alle redho Prosadikter (Sju vise m) 166 . dwka och handklede medh all reda STb 1: 141 ( 1477) . ffiscarana til lincöpingx gard . . . haffua alla reda . . . aff gardsfogtanom Arnell Brask Biᴵ 28. 5) betjäning el. hjälp genom sakramentets meddelande, i sht åt en döende. SE Sdw 2: 1284. aff then fatige, som eig haffua epter sik offuer tye öris werdhs skal presten altz inchte fanga; togh skal han göri them saadana redhe oc tienist som androm i soknen Svartb 71 ( 1345) . STb 2: 532 ( 1491) . sade the . .. klerker, at the tet hörde aff henne sielue, tha the giorde henna syna rede ib 578 ( 1491) .","6) reda, redogörelse, räkenskap. \" tha schottet rede fore giordis \" SJ 2: 140 ( 1489) . forbödz cristin . . . stadin . . . fore tet spezerij medh henne fandz och kunne ey rede göre, hwar hon tet hade fangit STb 3: 341 ( 1497) .","7) betalning, presterande, utgörande, fullgörande. ty benct . . . fick sina reda ok bittalan STb 1: 89 (1477). then stora holken . . . skal sälies medh the andra pardela epter dyreste rede ib 2: 287 ( 1488) . om redhe vptil berende ib. herman göre them gielden vitterlige och rede fore hwar och hwem ib 4: 182 (1508). - til godha (godha. godhe) redho, till fullo. Se Sdw 2: 1284. hwilka c marker iak bekännis mik fullelika haua opborith swa at mik väl at nöghe, til godha redho SD NS 3: 450 ( 1419) . . . . . the haffua for a pn soma wpburith til goda reda ATb 1: 28 ( 1454) . \" ty iak hafwer mäst betahlad til reda min kost här i husith Spegel Skrbev 145 (1513). - Jfr bast-, o-redha. \""],"f":["redho . ","reda . red(h)e),"]},{"a":"redha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra färdig, göra el. ställa li ordning, bereda, tillreda. gaffue borgemestere . . . anders olsson loff at redde, teckie och byggia wppa oleff anderssons hus STb 4: 203 (1511). alle the som reda läde och skin PMSkr 644 (avskr.). - gör rede el. beredd. med ack. och dat. bidhiandis ath jak redhe (præparem) hona mz alzwaldoghom wisom, söthom, ok lioffwom minom hiärtans kärlek Mecht 26 . - abs. göra i ordning, reda till, rusta. i fråga om smältugn. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 74. smältare . . . skole rädhe om lögerdagen HSH 19: 39 ( 1499) . - bereda till döden genom sakrements meddelande. heming . . . och pedher . . . wordo swa eens, ath tha the hado slagis och lagho ner redde pa sängenä, ath huilken therre som längst kunde lifua effter annan skulde enge böther andra giffua än gaa ena pilagrims resa til rom STb 1: 254 ( 1480) . Jfr redha, f. 5. part. pret. beredd, redo. efter thett . .c. jösse jönsson . . . framdeles will och skall reedher warq, nähr han warder till sagdt FMU 3: 84 (1435, avskr.) . jomfru maria . . . swa somredh til ath födha barn (vicina partui) Meht 20. han (ɔ Kristus) vilde sik si[ä] lfuan aff thik födda latä. j then tiidh thin signadh siäl rcedh (så!) war g[i]ord SvRimd 45 . 2) bereda, förskaffa. han (ɔ Gud) haffwir . . . löst tik aff heluitit, oc haffwir tik reth hymmerikit SvKyrkobr 261 . 5) utreda, förklara, klarlägga. lagmannen leeth reda for sich ther äät ok skylscapp wppa thet tingeth Svartb 345 (1434?). "],"f":["reda . ","redhe . ","rede . ","redde STb 4: 203 (1511) . rädhe HSH 19: 39 ( 1499) . ","konj . ","redhe Mecht 26 . ","rede STb 4: 155 ( 1507) . ","redde GPM 2: 333 ( 1509) ; Stock Skb 77 ( 1518) . ","reedher FMU 3: 84 (1435, avskr.) . f. lredh Mecht 20 . ","rcedh SvRimd 45 . ","reth SvKyrkobr 261 . imperat. reet Mecht 108 ),","redha sik , 1) göra sig i ordning, bereda sig, rusta sig. - vara redo el. beredd. med prep. pa och inf. bröderne j swartabrödra conuent skole her epter reda thöm pa sölffuer ath giffue j stadzins renta aff kelleren til tompöre, och sidan ma man thala, om j gen staar STb 3: 433 (1499). . . . thet per . . . forlicha sich medh hanom skederner och annat miste ner hanom eller rede sich pa ath göre hanom lagh, ath han sit miste medh hans ib 4: 155 ( 1507) . ib 5: 83 ( 1515) . - refl.","*redhas , fullbordas, gå i uppfyllelse. Se Sdw 2: 1284. ","redha til , göra i ordning, tillreda. ingemund sielff v:te xx öre för tet han öste jacterne op oc redde them til Stock Skb 77 ( 1518) .","redha sik til , göra sig i ordning, bereda sig. o ärlik iomfru reet tik til Mecht 108 . ","*redha up , göra i ordning, tillreda. tha lät hon redha säng o mz ärlik oc riik klädhe Prosadikter (Sju vise m) 139 . ","redha ut , 1) utrusta. - utrusta (fartyg). ijc march . . . at rede skypeth wth med Stock Skb 285 (1499, Skip) . " jak redde ok then holken wt " GPM 2: 333 ( 1509) . " then fettalya ok then spysning som jak redde honnom (ɔ holken) wt med ib. 2) betala. olaf henomanzsons hustrv skal reda wt " ATb 1: 225 ( 1458) . STb 1: 265 ( 1480) . jak skal reda wth medh thenne igxe nackan, som jak hauer loffwat tik ib 398 ( 1482) . ib 399 . ","redha sik ut , rusta sig åstad. BSH 5: 220 (1507, H. Gadh) . - Jfr utredha. ","redha sik vidher 2) reda sig, hjälpa sig. redha idher annars widher FMU 7: l292 (1514, H. Gadh). "]},{"a":"redha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["se redho."],"f":[]},{"a":"redha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skaka. \" dugher moth kallosot for än hon takar redha man \" LB 5: 80 ."],"f":[]},{"a":"redha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["se redho."],"f":[]},{"a":"redha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr mässo redha."],"f":[]},{"a":"redhampne","b":[],"c":"","d":"","e":[" att almogen giöre till husett spisning . . . huarie fyre men . . . ena mark redhampne (för redha pänninga?) SD NS 1: 289 (1403, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"redhampne","b":[],"c":"","d":"","e":[" se SDw 2: 1284."],"f":[]},{"a":"redhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utrustare; (skepps)redare. . . . ok befalade honom . . . till sina redhara j lubeke STb 2: 153 ( 1486) . gaffs rederena for skyppit 1 mark SSkb 358 ( 1510) . Jfr utredhare (Sdw 2: 884)."],"f":["redere )"]},{"a":"redhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= redher. vm redhit Bir 4: (Dikt) 240. jack sparde ey gåss szom laå på rede RK 3: Till. om Chr. II) 6323. Jfr redhre."],"f":[]},{"a":"redhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr ako-, altara-, boskaps-, bryggio-, byggio-, fiske-, hö-, mässo-, sila-, siänga- (Sdw 2: 347), skip- (Sdw 2: 374), skytta-, til-, tungo-, vaghn-, örsa-redhe (Sdw 2: 1180)."],"f":[]},{"a":"redhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = redher. brännir han (fogeln Fenix) sik siäluir j sinom rehda Bil 306 . MP 2: 187 . ST 216, 509 . örnin . . . sculde byggia redhe . . . i hulkom han wilde hwilas Bir 4: (Dikt) 239. turtur duwa är renaste fughul hwlin som pläghar byggia sin redhe i höghum träm Ber 37 . Jfr redhre."],"f":[]},{"a":"redhegiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1347."],"f":[]},{"a":"redhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) tillreds, till hands, uppenbarligen. i thinnä wälsignade pino finnom wi swa redelika (sicut in promptu) huadan äldr huru wi maghom synderna bötha Su 186 . ib 449 . ","2) redigt, tydligt. \" hon gath ey redhelika talat \" VKR IV . KL 73, 97 . MP 1: 322 . Lg 3: 363 . - redligt, ordentligt, punktligt. kennis jak theem (penningrne) redheleka hava vpburit SD NS 1: 11 ( 1401) . ib 12 ( 1401), 24 ( 1401) o. s. v. DD 2: 7 ( 1387), 3: 17 (1391, nyare afskr.). hadhe henne räth och redelighe bittaledh FM 649 ( 1516) . \" redelige the thz strax fingo \" RK 2: 9124 . BSH 5: 148 ( 1507) . at hon (ɔ: slotzloffwen) skulde idert herredöme i alle matte redeligen tilhender oppen stande FM 495 ( 1510) . at han (skatten) vtgaa scal redeligen ib. ","3) ordentligt, förnuftigt, tillbörligt, redligt. wäl ok redhlika liwa KS 18 (46, 19) . - Jfr oredhelika."],"f":["redhlika KS 18 (46, 19) . ","redhleka DD 3: 17 ( 1391, nyare afskr.) . ","redherlika SD NS 1: 499 ( 1405). redherlikä ib 305 ( 1403) . " redheleka ib 11 ( 1401). redholeka " ib 24 ( 1401) . " redheliga " Lg 3: 363 . ","redelige RK 2: 9124 ; BSH 5: 148 ( 1507) . ","redelighe FM 649 ( 1516) . ","redhalige DD 2: 7 ( 1387) . redeligen. redheligher SD NS 1: 519 ( 1406) . ","redheliger ib 437 ( 1405)),"]},{"a":"redhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) tillreds, till hands, uppenbarligen. - lätt, behändigt. for thy ath the so[m] j henne (ɔ denna bok) läsa, maghin thäs redelighare (facilius) finna thz t[he] wilia haffwa thy skiptis hon j fäm dela Mecht 5 . ","2) redigt, tydligt. \" som the . . . bekende thöm grannelica hört hado klaren ok redeligan j sine vpbördh och vtgifft \" STb 4: 95 ( 1505) . - redigt, ordentligt, punktligt. ena läst jarn . . . swm the mich redheligha länto NMU 1 . 77 (1391). the for:da päninga skla iak . . . antwardha . . . reedhilika i thera hand i enne summä SD NS 3: 207 ( 1417) . SJ 2: 2 (1474), 8 (1475). huilket arff . . . jenis person kendes fore rettin redeligan och alth opburet haffua STb 1: 10 (1475). ib 2: 179 ( 1486) . \" huilke forscrifne c (100) marcker peninge jach kennis mik alle redeligen i ene swmma vpborit \" SJ 2: 97 ( 1487) . thil lthen tiidh ath hon syne fulle peninghe . . . redhelighe faa kan Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . thaa lagde mester swen fram . . . her lauerens sotes testamentz breff bewisendess . . . ath thet kom redeligha wth, the gaardha som ther wdhi benämpdes Vg Fornmt I 10: 81 (1524). ATb 3: 360 ( 1527) .","3) ordentligt, förnuftigt, tillbörligt, redligt. - ordentligt, grundligt. boklika konster kunne han swa redhelika, at ey kom nakar hans maki them äptir hans dagha Hel män 167 ."],"f":["reedhilika SD NS 3: 207 ( 1417)","redeligan SJ 2: 2 ( 1474) , 8 (1475); STb 1: 10 (1475), 4: 95 (1505). redeligen SJ 2: 97 ( 1487) . redelingan STb 2: 179 (1486). komp. redhelighare Mecht 5 ), "]},{"a":"redhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["plötsligt, hastigt. \" then som nu höghfärdhelika vpfar skal tha redhelika nidhirfara \" MP 2: 105 ."],"f":[]},{"a":"redheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) redig, ordentlig, klar. honum war giwit rent oc redhelikit tungo redhe til prädikan Lg 3: 197 . \" giff mik redheliga talan (sermonem compositum) \" MB 2: 200 . ","2) tillbörlig, rätt. \" scrifuar oc owir syndogha redhelikan oc sannan dom \" MP 2: 109 . \" haffuer wtan al rädeligh saak sath sigh op i moth . . . här swanthe nielsson \" BSH 5: 473 ( 1511) . thet oss . . . icke ticker redeligit ware FM 495 ( 1510) . ","3) redlig, hederlig. \" är han en god rädligh man \" FM 362 ( 1508) ."],"f":["redhelig: -liga MB 2: 200 . ","rädeligh BSH 5: 473 ( 1511) . ","rädligh FM 362 ( 1508) . ","redhelikit Lg 3: 197 . ","redeligit FM 495 (1510)),"]},{"a":"redheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) redig, ordentlig, klar. mik forwärna j mynom ytherstha tima . . . reedhelighit maal, til ytersta siälinna vthgangh SkrtUppb 378 . 2) tillbörlig, rätt. i goda ok redeliga bittalning SJ 2: 2 ( 1474) . ib 8 ( 1475) . at scomagere skole lhaffue redelig köp paa theris sko STb 5: 87 (1515). - (+) tha skipte mates garp oc pedar gregersson medh sith radh medh th . . . (ordet utplånat) sitid hafde thet ta war redast (korrupt? möjl. fel för redeligst) ATb 1: 6 ( 1452) . (?) . . . ath then samma presth, samma prebendha haffuer, skal stadhenom siith redighe (för redelighe?) landhgille ther aff giffue JTb 107 ( 1522) . - Jfr oredheliker."],"f":["redelig: -liga SJ 2: 2 (1474) . n. reedhelighit SkrtUppb 378 ),"]},{"a":"redhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rätt, rättvisa. beclagandes at honom kan engen redlichet wederfara Reuterdahl Kyrkohist III 2: 547 (1471?). 2) rättrådighet, redlighet. Vg Fornmt 1 8-9: 98 (1488). moth alle äre och rädeligheth BSH 5: 53 (1505, H. Gadh) . ib. ib 73 (1505?, H. Gadh). at the sielff regere och bestyre kune theris ägit i redelighet och skelighet STb 5: 28 (1514). tha vite i vel at äre oc rädelighet thet kräwer at man lather them ey forderfua vthen eller giffue fonger för fonger HSH 17: 72 (1523, Brask) . 3) rätt, det som man efter lag och rätt är plikitg att göra el. utbetala. hwadhd wi ther wm vtsighiande warda for wenskap, rädhelikheyt äller rät, wilia the oc skola thet vppa badha sidhor swa halda Rydberg Tr 3: 161 (1436 samtidig avskr.). GPM 2: 18 ( 1506) . \" anamede han kiörtelen . . . aff hustrv anna . . . med redelighet STb 5: 342 (1521, Kop). - Jfr oredhelikhet. \""],"f":["rädhelikheyt . ","redlichet . ","redelighet . rädelighet),"]},{"a":"redhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rätt, rättvisa. \" om ena skraa ok rethtelssä bok, innehollandes och wthryckiandes om theres embethes retferdughet och redeligheth \" BS 34 . \" thet oss eller waare samworne bröder eller fädernis rikä til äre oc rädhälighet liff och gotz aagällä kan \" HSH 19: 11 ( 1501) . till alle äre och rädelighet redebogen ib 132 ( 1506) . emoth alle äre och rädelighet ib 20: 71 ( 1506) . \" i äre ok rädelighet \" FM 133 ( 1502) . BSH 5: 53 ( 1505) . ath i budhe al deel til frydh, rolighet och rädeligh[et] med rethegangh ib 89 ( 1506) . Flere af dessa ställen kunna föras till 2. ","2) rättrådighet, redlighet. \" wid theres äre och rädelighed \" BSH 5: 95 ( 1506) . skal rigsins sloth och slotzloffuen sta hans herredöme epith fore j al redelighet FM 189 ( 1504) . ","3) rätt, det som man efter lag och rätt är pligtig att göra el. utbetala. iag skal göre ider alle then redeligheth som en fattwg thro tienere bör syn käre herre och höwitzman göre FM 567 ( 1512) ."],"f":["redelighet . ","rädelighet . ","rädhälighet )"]},{"a":"redher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["red, näste. thenne fughllin gör sik redher älla boo af gamblom thingom Bir 1: 299 . \" hwarre siäl redhis redhir älla boo af trudhnom thingom \" ib. \" at wt gaa af thonom badhul älla redhir \" ib 301 . \" modherin vt ledhe . . . vngana af redhrenom \" ib 300 . ib 302 . \" thz är een ondhir fughil som oreenth gör i sith redhir \" GO 204 . wipan wil hägna aal markin ok gethir ey wart sith eghit redhir ib 1071 . ib 693 . Jfr redhe, redhre."],"f":[]},{"a":"redher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr biugret."],"f":[]},{"a":"redhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" äru kräsligen redilse (apparatus) mz owirflödoghet til krpsins tarff SpV 139 . Jfr fore-, til-redhilse (även Sdw 2: 647)."],"f":["redile )","tillrustningar . ","delicie"]},{"a":"redhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? beredelse. Bir 2: 35 ."],"f":[]},{"a":"redhläghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägel afsedd att medföras under ridt? vnum par reedhlæglæ SD 5: 572 ( 1346) . Jfr sadhulkar."],"f":["reedh- )"]},{"a":"redhlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["redlös, hjälplös. \" waktadhe pilten at han ekke skulle noghors redlös swa faara eller falla at han wordhe siweker igen \" Lg 3: 378 ."],"f":[]},{"a":"redhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr be-, garpa-, mat-, tilredhning (även Sdw 2: 647)."],"f":[]},{"a":"redho","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) redo, beredd, färdig. \" om morghonin legdhe riddarin skip oc badh thz redhe wara mz alle redheo \" Prosadikter (Sju vise m) 166 . \" tha loffwadhe han redha iärn vtgiwa innan fastugangh \" ATb 1: 276 ( 1467) . \" hustrun stod rede med swa mange quinner . . . ytermere war oc nw al näpmdin rede til at väria henne Uppl Lagmansdomb 15 (1490). - om rättssak: beredd, redo för förnyad handläggning. thenna misförmningena gafwm wi til i swa matto at ware thet swa at mattis brytir fotoganom ok radena i mot . . . tha skal hanum thetta ärindit staa oppit ok redo ok al annwr ärinde som han mot os brwtit ok giort hawir \" ATb 1: 122 ( 1460) . - (+) thenne efterscreffne sathe redho appa benken ok vildho väria kristjern JTb 73 ( 1481) (jfr: thenne xii sath redh vm wlff skrädare ib). - Jfr vidher- (Sdw 2: 958), vägha-redho (Sdw 2: 1022). 2) reda, kontant. þa sculu redho ingielden oc sakören af þem skiptas i tv Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . siwtio stocholmeska reda peninga SJ 2: 47 ( 1479) . \" för vj mark swenska redepeninga \" Brasks Kopieb 12 ( 1505) . för 60 suenska redepäninga ib 25 ( 1515) . ib 11 ( 1518) ."],"f":["redo ATb 1: 122 ( 1460)","reda SJ 2: 47 (14779); Brasks Kopieb 11 ( 1518) . ","redhe Prosadikter (Sju vise m) 16 . ","rede Uppl Lagmansdomb 15 ( 1490) , ib; Brasks Kopieb 12 ( 1505) , 25 (1515)), "]},{"a":"redho","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["redan. \" han war thrättan aara redho \" Al 559 . RK 2: 2918 . MB 2: 164, 322 . Su 58 . Jfr alla redho."],"f":["redha RK 2 . 2918; MB 2: 164, 322 ; Su 58 ),"]},{"a":"redhoboilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? beredelse. huat är dröuilse vtan dygdhanna redhoboilse (præpraratio) Bir 2: 39 ."],"f":[]},{"a":"redhoboin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) beredd, i ordning, färdig. thwfall fruct är mik här redhobogin (patet) j thässan andans radz nadh SpV 512 . \" ta vare the redhebo ok ville hwghe hanss heshe (så!) vth \" BSH 5: 322 ( 1508) . ","2) färdig, till städes, till hands, redo. vppa forrördha stadhfästilse . . . haffuom vj . . . goodh breff oc jnsighle heel och halden allom them redhoboen som them see vilia Vårfrup 139 . \" jndefessus a um otrötter oc altiidh redaboen \" GU C 20 (hand 2) s. 21. thätta goda ok fria wilkoreth war jngom människiom giffuit eller redabot för än wa härra jhesus loth sik födha MP 4: 33 . \" herman bosseskytte skal . . . altid ware staden redebon, nar behoff görs STb 5: l8 (1514). \"","3) färdig, beredvillig, redobogen. Se Sdw 2: 1284. stodo tesse epterscriffne fore rettin redhaboe ath gaa lagh medh per olsson STb 1: 15 (1475). ib 52 ( 1476) , 184 (1478). olaf . . . gik lagh medh xij dande men oc var redoboden medh ändra twa tylffter oc giorde lagh ther före ath . . . ATb 2: 76 ( 1476) . ib 145 ( 1479) . \" gripp til swerdet ok medh thynom eighnom handom offra eendha sonen, redhabonan at offras medh ysaac J Buddes b 81. \" SpV 179 . SvB 403 (b. av 1500-t.),. thän thorf ey räkna sik vara cristin, som ey findir sik wara redhobonan at dö for gudz skuld Hel män 124 . SkrtUppb 153 . STb 5: 314 (1520, Kop). dag oc nath skule j finne oss altid redebo oc welwilioge tiil . . . gerne göre wele med liiff oc makt ib 327 (1521, Kop) . \" ziazaa är en sten . . . then honom bär är redoboghen trätta, oc til londa dröma \" PMSkr 493 . Troj 12 . \" sedan wtwalde konwng priamus . . . anthenor . . . som skulle fara thetta ärandhe tiill grechana anthenor war lydakteliga redabogen ther tiill \" ib 42 . JMPs 402."],"f":["redhoboen Vårfrup 139 . ","redhobonan Hel män 124 . red(h)obog(h)in SpV 179, 512 . red(h)obog(h)e n SkrtUppb 153 ; PMSkr 493 ; -boghna JMPs 402. red(h)oboden ATb 2: 76 ( 1476) , 145 (1479). rädhoboen SvB 403 (b. av 1500-t.). redaboen GU C 20 (hand 2) s. 21. redabo STb 1: 184 (1478). n. redabot MP 4: 33 . ","redhabonan J. Buddes b 81. m. pl. redhaboe STb 1: 15 (1475), 52 (1476). redebon ib 5: 8 ( 1514) , 314 (1520, Kop). redabogen Troj 12, 42 . "]},{"a":"redhoboinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beredvillighet. at thera godha wilia redhaboenhet skuj androm kwnnogh wardha Vårfrup 127 . \" j haffden annars hafft för onda redhebohetena . . . til at synda \" SkrtUppb 178 ."],"f":["redoboghinheth PMBref 299 ( 1508)"]},{"a":"redhoboinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beredvillighet. \" for edhers lydhno redheboghenheth (promptiudinem) \" SD 3: 133 (öfvers.). ib 4: 679 (öfvers.)."],"f":["redheboenhet SD 4: 679 (öf vers.). redheboghenheth), "]},{"a":"redhopänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se redho 3."],"f":[]},{"a":"redhosven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" johanni redhoswen \" KTb 42 ( 1418) . SJ 2: 127 ( 1488) . STb 3: 336 ( 1497) . Stock Skb 16 (1516-17). VKU 20 ( 1541) ."],"f":[]},{"a":"redhre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= redher. \" thu bygger thin redhra ower fastasta hall \" MB 1: 417 . \" äggiadhe hon thöm altidh at byggia mz fatikom christo i fatikdomsins redhra \" KL 331 . Bir 1: 299 . Ber 157 . Su 386 . Jfr redhe."],"f":[]},{"a":"redhskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tjena, uppassa, gå till handa. med prep. for. hon . . . thiänte honom ok hans discipulis oc redhskapadhe fore them (ei et discipulis ministravit) Bo 70 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"redhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) utrustning, utstyrsel, tillbehör, inventarier, redskap. . . . mina quärn . . . meth allom then rescap ther til lhörer SD NS 3: 101 ( 1416) . - verktyg (koll.). vm eldher lös wardher . . . tha haffui hwar man swadana rätskapp som ther tilhör STb 1: 443 (1462, Burspr). matis . . . pantsätte . . . sina smidio städh oc allan reskap ATb 2: 24 ( 1473) . DD 1: 148 (1492, nyare avskr.) . . . ath faa sith reschapp ath vptaga och behielpa vrakit STb 3: 121 ( 1493) . Stock Skb 120 ( 1519) ."],"f":["reskaper: -scap SD NS 3 . 101 (1416)","rätskapper: -skapp STb 1: 443 (1462, Burspr)), ","redhskap (reschapp STb 3: 121 (1493)), "]},{"a":"reds","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till reds, redo. huarth i wile haffua them, tha är the redz BSH 5: 156 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"ref","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rif."],"f":[]},{"a":"ref","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rif."],"f":[]},{"a":"ref","b":[],"c":"","d":"","e":["rev. \" til ath tka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh nooth näth reffw. kroka \" PMSkr 364 . Jfr gäddo-, lykko-ref."],"f":["reffwa ) , subst. "]},{"a":"reformera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["reformera, återstålla, omskapa, förbättra. \" tesse godemen . . . som schulle vare testes medh helmich publico notario til war stadz priuilegia, som han . . . haffuer reformereth och jnstrvmentereth \" STb 3: 208 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"reformera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["reformera, återställa, omskapa, förbättra. gifui hanom wald oc makt binda oc lösa näfsa oc reformera VKR 71 . min likame reformeras (refloreat; möjl. läst reformatur) i thik Su 416 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"reformerning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["reformering, återställande, omskapande. o hwru mykydh onth skal them warda, som hindra hälgha renliffnadz reformerning JMPs 314."],"f":[]},{"a":"regera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) regera, styra, leda. styrdhe regerandis j stadhen esebon MB 2: 37 . reghera a sins fadhers wäghna ib 259 . ib 350 . regerade han israel ib 111 . ib 78, 96 . Di 20, 116, 162, 299 . wart thz landet aff qwinnom styrt oc regerat Lg 3: 683 . thy at han (Gud) all tingh regerar oc oppe haldher LfK 30 . \" capitenaren som regerar oc skikkar stridz folkith \" PM 1 . kesarens mästare, som regeradhe hans gardh oc höghmäles saker Lg 3: 190 . \" skulu twa systra hwar dagh regera chorin \" Bir 5: 66 . \" han reegerer thenne späll \" RK 3: 2643 . \" ib (Till. om Chr. II., red. B) 6228. \"","2) leda, rikta, inrätta. alla mina akt oc gärnigga intil thin wilia regera (dirigeres) Su 85 . ","3) herska, råda, vara gängse. regeradhe ther mangzskona plaghor i thz riket Lg 3: 703 . \" nar pestilentie regerar \" LB 7: 305 . ","4) regera, rasa. \" regeret ther som en gallin man \" FM 215 ( 1504) . ib 555 ( 1512) . regera sik, ställa sig, bete sig, förhålla sig. tik swa stäl oc regera Su 243 . LfK 135 . \" hurw han skulle sigh regera \" RK 1: (sfgn) s. 175 . \" sik prislik regera \" MD 449 . wtan han . . . haffwer . . . i rättfärduga strid sik wel regerat ib (S) 240 . \" skal folkit regera sig epther som isin sig haffwer \" BSH 5: 348 ( 1509) ."],"f":["reghera MB 2: 259 ; ","-ade ib 350 . reegere. ","rägera: -ede Di 299 . "]},{"a":"regera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) regera, styra, leda. ther förre ath jak reggera thette här slotthet GPM 2: 339 ( 1509?) . at the sielff regere och bestyre kune theris ägit STb 5: 28 (1514). botzmen ther nepligen skippen reggere kunne HSH 17: 69 (1523, Brask). att XII man aff hvarie sokenn regerer kyrkenes ärende med kyrkeverdene Linkbiblh 1: 176 (1525, Brask) . hon haffde lätidh wrangha män oc gudz hädara regera j sinom gardhe JMPs 407. 2) leda, rikta, inrätta. ligga bakom, inspirera? at prästen i henemora han reger ar möket ont GPM 2: 418 ( 1506?) . 4) regera, rasa, bråka. STb 1: 396 ( 1482) . effter han . . . regerer om netterne medh sine granner . . . och slaar dörar swnder ib 2: 508 ( 1490) . \" ath han hade regeredh ner jens mwses hustru ok huggit alt bordit forderffuet \" ib 517 ( 1491) . pedher . . . zacker til iij marck fore werie han hemlöp epter oc regerede medh her pa torgit ib 3: 297 ( 1496) . ","2) röra sig. polidarius war myket tiok oc feeth oc twng ath han horkad napliga gaa oc sig regera Troj 75 . ib 187 ."],"f":["-ar . ","-adhe . ","-er STb 2: 508 (1490) ; Linkbiblh 1: 176 (1525, Brask). -ede STb 3: 297 ( 1496) . sup. -edh ib 2: 517 ( 1491) . ","reggere HSH 17: 69 (1523, Brask). 1 pers. pres. reggera GPM 2: 339 ( 1509?) ),","regera sik , 1) ställa sig, bete sig, förhålla sig. än regerar tu tik ylla lj lthyno volde J Buddes b 147 . ställa sig, inrätta sig. aff tessom äffterscriffna kännedom (ɔ väderlekskalender) ma akermannen äller syö men sig regera j nokre matto PMSkr 367 . "]},{"a":"regeran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) regering, styrelse, ledning. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 38.","3) regerande, bråk, ostyrighet. \" per jönsson skypper zacer til xvlj mark ffore regeren j gildestuen STb 4: 101 (1505). \""],"f":["-en )"]},{"a":"regeran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) regering, styrelse, ledning. aldra creatura skipilse nidhergaar oc komber aff högxta guddomzsens regeran äpther natwrennas skipan Su 23 . om thu . . . förstodhe aldra himblana oc planetor regeran oc stadhga ib 171 . ","2) sätt att regera? beteende? kungiordhe honom alla demetrij oc regeran (för gärninga oc regeran? enuntiavit ei quanta fecit Demetrius) MB 2: 259 ."],"f":[]},{"a":"regerare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrare, ledare. \" o aldra sötaste hugswalare thän hälge ande, wplysae oc alla dygdha giffuare, styrare oc regerare \" SvB 27 (b. av 1500-t.). Gers Frest 1 ."],"f":[]},{"a":"regerilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? regering, välde. thin likamlekin sinne oc kropsen regerilse (för rörilse? motus sensualiatis) skal thu nidhertrykkia Su 50 ."],"f":[]},{"a":"regerilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ln. pl.? regering, välde. - regering, styrelse. the ther eptir tik koma i forscripnes kirkios regiment och regerilsse SD NS 3: 516 (sl. av 1400-t.). - ledning, befäl. styremannen haffwer makth wm alth annath som höre til skipsens regerilse PMskr 11 f."],"f":[]},{"a":"regering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regering, regeringstid. \" i konwng hans regeringh \" BSH 5: 175 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"regering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) omhändertagande, omvårdnad. här knwtz godz . . . lhaffuer gwnnar fynkelson j regering GPM 2: 17 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"reghel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? regel, stadga (för klosterlefnad). thera ordens reghel SD NS 1: 381 (1404, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"reghla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) regel. \" toke sik thz for reghlo \" Bo 100 . \" hafwandis mz sik kyrkionna reghlor. stadhgha. lagh oc skipan \" Gr (Cod. D) 417. Bo 82 . Lg 291 . - regel el. stadga för klosterlefnad, klosterregel, ordensregel. är thessin reghlan oc reghlo stadge oc skipilse ofuirläsin oc ranzakadhir VKR 46 . ib 47, 57 . \" thetta lefuerne hawär styrilse reghlo ok stadhgha sin i huariu renliwe liuräne \" KS 3 (6, 3) . äftir thässa reghlonna budhi KL 255 . \" reghlonna fasta \" Bo 135 . \" thän lifnadh burdhe först . . . sanctus robertus ok giorde (han) aff sancti benedicti reglo mz hardhare sidh ok reglo ok lifnadh \" Bil 784 . Bir 1: 357, 361 . \" idhir äru til räghlo gömt fyra godh thingh \" ib 358 . augustinius hiolt rätta regla for än han wardh biscopir ok forlät ey reglonna lifwirne j biscops dömeno ib 359 . jak sände til thik the reghlo som jak siäluir diktadhe hulkin som byrias ok skal haldas j vazstena klostre ib 2: 247 . \" vm thu hafdhe vaktat ok gömpt thina lofwan oc reklonna vidhirgango \" ib 324 . ib 4: 16 . VKR 63 . \" meer än vara reghlo lofwan (religio) tilsighir \" Bo 62 . \" j sanne thera reghlo gömo \" ib 1 . \" bryther sina reghlo \" Ber 165 . ib 166, 167 . LfK 164 . ","2) orden. \" som sliolika oc glömslika liua i thesso reghlonne \" KL 255 . \" waro af sancti dominici reglo \" Bir 1: 354 . ib 356, 358, 359 . \" idhra reghlo constiuciones ella noghra andra reghlo skipilse \" VKR 3: ib 9 . \" reglona gangklädhe \" ib 57 . \" reghlonna siäng \" ib. \" forsmadhwm renlifwesens ok reglonna klädhwm \" Ber 29 . \" i then hellige regle till dödhen bliffua \" RK 3: (sista forts.) 4566. - Jfr renlivis reghla."],"f":["räghla: -o Bir 1: 358 . ","rekla: -onna ib 2: 324), ","reghlo bok , ","reghlo brut , ","reghlo göma","regla- )","reghlo hald","-hal )","reghlo hampn , ","reghlo kiurtil","-kiortil: kiortilin Bir 4: 19 ; ","-kiortlom VKR 12 . " reghlo kiortel ib 66), ","reghlo klädhabonadher , ","reghlo lovan , ","reghlo punkter , ","reghlo sanger , ","reghlo stadhge , ","reghlo time","regholo- )","reghlo thysta , ","reghlo ärvodhe , "]},{"a":"reghla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) regel. - klostrregel, ordensregel. FOVkl 210 ( 1444) . \" kloster folgx räghla hwilken them bör at wita SkrUppb 248. 3) om person (el. personifiation): rättesnöre, förebild. sancta anna . . . alla hionalagha lregla oc patrona \" SvB 382 (b. av 1500-t.). thu (ɔ starkhetzsens dygdh) ästh stridena ffrw, oc sidanna regla JMPs 293. - Jfr klosterreghla."],"f":["regla . ","räghla )","reghlo brut","reglo- )","*reghlogivin","reglo- )","reghlo göma","regla- )","reghlo hald","reglo- . ","reg (h)la- PMBref 301 ( 1508) , 305 (1510). -hal),","*reghlo thing","reglo ting )"]},{"a":"reghlelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["enligt regel, enligt ordensregel. som ordinis personar tilbör reglelika haffwa LfK 160 ."],"f":[]},{"a":"reghleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som är i enlighet med en given regel. thenna reglelika tidher offrar . . . jak tik til loff SVB 279 (b. av 1500-t.)."],"f":["regle- )"]},{"a":"reghnera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) regera, styra. \" regneradhe j asor \" MB 2: 78 . \" regnerade han offwir israel \" ib 111 . ib 114 . ","2) råda, ega rum. tha nakar thordyn mäst rägnere Al 10429 . \" för then pestilencia her regnerer \" FM 228 ( 1505) . ib 670 ( 1517) ."],"f":["regnera . ","rägnera . "]},{"a":"reghnera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) ställa sig, bete sig. j skulin frögdas säligharen, ok gladharen skulin j räghnera (iocundisque regnabitis) SpV 340 ."],"f":["räghnera )"]},{"a":"regiment","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) regering, styrelse. GPM 2: 300 ( 1508?) . 2) = regeran 3. är thet och, ath han begynnar noghat regimenth ellir plass jnnan then tidhen, tha skal all lhans sak staa oppen meth honom STb 2: 148 ( 1486) . - Jfr värulds regiment (Sdw 2: 1064) samt regimente."],"f":["rege- )"]},{"a":"regiment","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regering, styrelse. \" swa munde hans regiment sich enda \" RK 2: 2764 . \" got regement törffue wy nw widh \" ib 8240 . \" ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 282. \" PK 239 . Su 229, 230 . MB 2: 241 . BSH 5: 27 ( 1504) . HSH 20: 252 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"regimente","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regering, styrelse. \" haffue honum alffuarlige straffat för hans förderffuelige regemente \" BSH 4: 226 ( 1497) . - sätt att styra och ställa till, sätt att gå till väga. iak haffwer nw fornommith, at vnderleget regemente her i rikith begynnes BSH 4: 278 ( 1501) ."],"f":["regemente )"]},{"a":"regimente","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regering, styrelse. styrelse, ledning. nogen . . . man, som regementhet oc förhandlingen kunde före med thesse knekter bäter än her tiil skeeth är STb 5: 360 (1522, Kop) (möjl. att föra till regiment)."],"f":["rege- )"]},{"a":"register","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["register, förteckning. HSH 16: 112 (1527, Brask) . - registratur. j rykesins register STb 4: 8 (1504). slotzfogthen . . . loth läse ith register för them . . . hulken scrifft som swa lydde: (o. s. v.). STb 5: 273 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"register","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["register, förteckning. iiij (4) andre (näml. personer) . . . som inthe scriffue waare i registreth BSH 5: 140 ( 1507) . \" ther lönthe jak swänene vtaff, effter som thetta registher inneholler \" ib 236 ( 1508) . ib 342 ( 1509) . - registratur. vij haffwe . . . befalet thetta registrerat i rigsins register HSH 20: 257 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"registrera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["registrera, införa i register el. registratur. bleff . . . som här näst epter registrerat staar SJ 8 ( 1422) . \" befälto scrifuarenom laurenze at registrera ok inscruffua thässen brefuen \" ib 33 ( 1426) . BSH 5: 354 ( 1508) . vij haffwe . . . befalet thetta registrerat i rigisins rgister HSH 20: 257 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"reka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drifva omkring. lij landom reka Al 1360 ."],"f":[]},{"a":"rekbo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person från REkarna, rekbo. sudhermanni, qui dicunter reekbo Scr. rer. svec. II . l1: 128. - ss tillnamn klauus reekboo ATb 1: 157 ( 1461) . Jfr ib 4: 234."],"f":["reek- . ","-bo Scr. rer. svec. II . 1: 128) , "]},{"a":"rem","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. thaghan ioseph cum a händar irl´m (ɔ Jerusalem). / iutha gingu uutt geen han mz gläthe oc mikin rem (för sem = sömd?) Saml 34: 280 . "],"f":[]},{"a":"rem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillverkare af remmar; gördelmakare. ss tillnamn. \" henrik remeslagher \" SD NS 1: 29 ( 1401) . bidher iak . . . pädhar henricsson . . . ok henrik remaslaghara . . . lata sin incigle hängia för thetta breff ib 31 ( 1401) . SJ 8 ( 1423) ."],"f":["reem . ","remar ) , "]},{"a":"rem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rem. \" de cute non propria scinditur absque bria man skär breda reem aff annars mans hwdh \" GU C 20 s. l61. Troj 30 . Jfr har-, nala-, sadhul- (Sdw 2: 295), skiold- (Sdw 2: 367), svälbe-rem (Sdw 2: 571), ävensom binde reem GU c' 20 (hand 2) s. 84. "],"f":["reem . ","remma PMSkr 534 ) , ","*rema skor","-skoo )","remaslaghare","remo- SD NS 3: 66 ( 1415) . ","-slagare . ","-slager KTb 154 ( 1439) ), ","*rema snidhare","reme- . ","snidere . ","-snydare )","*rema stövel?"]},{"a":"remare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rema snidhare. ss tillnamn. STb 2: 4 1483)."],"f":[]},{"a":"ren","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ren, fri från smuts. skal thet hus . . . liust, rent ok lustelikt innan wara KS 41 (106, 44) . bord bonadhr . . . ren ok faghr ib. \" sa han ena kiäldo skära oc rena \" Lg 91 . \" reent silke \" ib 93 . - ren, fri från det som betäcker el. är fäst vid ett föremåls yta. tak ena naatbakko ok plukka rena LB 10: 7 . ","2) ren, klar, oblandad. aff reno gul ok silf Bil 321 . Fr (Cod. B) 2339 . ","3) ren, öppen, fri från is. om vatten. thz första syön worde reen RK 2: 6538 .","4) ren, fri (från). swa myklo renare stadh aff storm oc ont wädher MB 1: 123 . \" thins hiärta kar tomt ok rent af thik ok thinom lusta \" Bir 1: 319 . \" ren . . . af allom syndo söör (söör sedan utskrapadt) \" Bu 10 . Bir 1: 4 . Al 6324 . \" vardho the rene aff sinne soth \" MP 1: 19 . fra siwkdoom . . . reen Al 6154 . ","5) klar, tydlig. fik han rena syn Bil 864 . \" fik rena hörsl \" KL 95 . rent mal oc sniält MP 1: 240 . \" rent ok clart maall \" Lg 3: 579 JP 34 . ","6) ärlig, fri från svek. slozsloffuan är ey reen RK 3: 2571 . \" jak skal mina edher holla rena \" MD (S) 212 . ib 261 . ","7) ren, obesmittad, kysk, oförvitlig. giorþe þöm . . . goþa ok guþleka rena ok liusa sum vm gingu mäþ hänne Bu 10 . \" tekna mariam . . . varaa rena mö ib. \" ib 62, 63 . \" finnas reen for gudhi \" KL 289 . \" floria heet the stolta rena \" Fr 1899 . ib 2033, (Cod. B) 2998. MD 449 (dessa fyra sistn. ställen böra kanske föras till 8). haua faghra sidhi ok rena KS 54 (136, 58) vil haua rena þiensit Bu 188 . rent samwit KL 170 . \" ren är the bön, hwilka som ey dröfwa fanytta thanka \" Ber 135 .","8) utmärkt, förträfflig? the ädela rena frwa RK 1: 501 . - n. adv. alldeles, helt och hållet. jak skulde swa reent hafwa fordarfwat oc affskrapt nabal ST 219 . han ridher swerige reenth (rundt) om kringh RK 3: 982 . - Jfr iäm-, o-ren."],"f":["reen . ","renn L. "]},{"a":"ren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ren, cervus tarandus. HSH 29: 27 (1424, nyare afskr.). theres rener ok alth theres godz thogo the borth BtRK 344 (1490, orig.) . "],"f":["renshudh , "]},{"a":"ren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ren, cervus tarandus. Se Sdw 2: 1284. jtem bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge ok reen Svartb 70 (1345?). nw sa olifernus mykin här som hundradha sinom waro snarare än diwr thz som reen heter Prosaditer (Karl M) 280."],"f":["reen )"]},{"a":"ren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ren (mellan åkrar el. landra ägor el. vid dike el. väg). Se Sdw 2: 1284. then fyällin haffuir, ma i hwario dykeno slaa badha renar ok gaardh a ytra reen sätia Sd NS 3: 358 (1418). . . . oc skulu staffwa sätias vpat the rennene, som löper mellan bolstadhanna ginom gerdhet ib 452 ( 1419) . (?) all lhans eghedeel . . . meth ager och ägn, skow och fiscawatn, reensten (för reen ok sten?) och räthokheeth SD NS 3: 167 ( 1416) . Jfr akra ren. "],"f":["reen . ","-ar ) , ","*rena hovudh , "]},{"a":"ren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bolstads-, fughla-, gangoren."],"f":["rena gödsl , ","rena göþning , "]},{"a":"ren","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ren, fri från smuts. hwar man gör rent i staden, som tilbör, widher the brut ther tilhöra STb 1: 446 (1462, Burspr). cameraswen bör . . . halla hans cläder reen Arnell Brask Biᴵ 30. - i bild. . . . och göre för reenth för sinne hustrv dör ATb 1: 383 ( 1472) .","6) ärlig, fri från svek. at gudh for idhra böne giffui mik goth samuith, hiärtans idhurgha, ren scrifftamaall SvB 366 (omkr. 1500). at thin son, oc thu matten thäs hällir hwilas när mik, at hiärtat är ränth moth idher badhom ib 336 (b. av 1500-t.). 7) ren, obesmittad, kysk, oförvitlig. off allum renom dyurom tagh syw et syw GU c 20 s. 569. at wisdommen skal wara rörlikin ok stadoghir, wndhirstandit rent (mundus) ok qwemmelikit SpV 545 . giff mik skäl oc ränth sanwith, badhe j helbrigdho oc siwkdom SvB 402 (b. av 1500-t.). - n. adv. alldeles, helt och hållet. . . . ath maltit war rent forderffuat Stb 3: 16 (1492). sva martte her nagat rades met vare unga metborgare at the ey staden rent uthblottade Hist Tidskr 1: 399 (1508). Jfr oren."],"f":["reen . ","ränth SvB 336, 402 (b. av 1500-t.) ),"]},{"a":"rena","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["alldeles, helt och hållet. tha ärom wj jo förgongne reena RK 2: 2108 . ib 3177 . MD (S) 257 . Su 164 . \" rykte armen reen fran kroppenom \" ST 143 ."],"f":["reena . ","rene RK 2: 3177 . ","reen ST 143 ),"]},{"a":"rena","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) ärligt, utan svek. the gode men . . . antuorde ther op theris slotzloffuen rene och erlige, som tilborligit war STb 4: 258 ( 1512) ."],"f":["rene )"]},{"a":"render","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"renfana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renfana, tanacetum vulgare Lin. \" tagh . . . renefano stötta \" LB 7: 35 . ib 190 . \" lagen aff renefanw \" ib 255 . \" taga renfana \" ib 261 . ib 290, 337 . "],"f":["reenfane LB 7: 337 . ","renefana . ","renafana LB 7: 190 )","renfanu blomster","renefane- )","renfanu frö"]},{"a":"renfärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["rent, kyskt. renferdhelika lifwa ST 426 ."],"f":[]},{"a":"renfärdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kysk. Se Sdw 2: 1284. LB s. 492 . \" at hon enkte älske wthan gudh ok alla renfärdheligha for gudhz skul \" SkrtUppb 7 ."],"f":["-ligher )"]},{"a":"renfärþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ren, ej oskärad. skipin swa, at i ärin renfärdhoghe (sanctificamini) MB 1: 393 . \" män gato siällan gömt sik swa länge renfärdhogha, at the nalkahdos ey thässkyns orenom thingom \" ib 508 . ","2) ren, helig, obesmittad, kysk. en nunn . . . renfärþogh vm allan sin limnaþ Bu 418 . \" vil haua rena þienist ok renfärþokt þienisto folk \" ib 188 . \" sanctus a wart maal . . . thz thydhis . . . äpter rät latiins maal renfärdhogher oc faster \" MB 1: 368 . \" j skulin wara hälghe oc renfärdoghe (sancti), fore thy iak är hälgher oc renfärdogher \" ib 360-61. ib 369, 370 . \" hafdhe ena godha ok renfärdogha hustrv \" Bir 1: 12 . \" mz eene renfärdhoghe oc skäre iomfru \" ST 215 . \" hafwa ena renferdhogha oc rena siel \" ib 427 . \" renfärdhokt lifwirne \" ib 424 . ib 426 . -återhållsam, fri från kättja. om djur. thz dyurit (elefanten) är swa renferdhukt, at thz haldir sina rätto tidh mz sinom maka ST 215 . \" al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka ok blandas ey medh androm til sin kiutlika lusta ok wita sin tima \" KS 33 (86, 36) . \" renfärdoght diur ib. \""],"f":["renfärdoght . ","renfärþokt Bu 188 . ","renfärdhokt ST 424 . renfärdhukt ib 215. renferdhukt ib),"]},{"a":"rengiärn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr iämrengiärn."],"f":[]},{"a":"renhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) renhet, renlighet? ther är menliga then skönesta renheth (förträfflighet? rikedom?) ther ¨nagar man aff säghia weeth bade mz hws ööl brödh oc math RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . Jfr renlikhet 1. ","2) renhet, oförvitlighet, helighet. en hälogh dyrkan, i hwilke dyrkas en sandher gudh, oc mz aldra mildasta renhet bekännes LfK 17 ."],"f":[]},{"a":"renkalver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renkalv . . . ok huar tiendhe reenkalf göres till tyende Svartb 70 ."],"f":["reen- )"]},{"a":"renleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) renhet, snygghet. the aktadho yttra renlekin (munditiam) ok äkke indra Bo 115 . ","2) renhet, kyskhet. \" at göma renlek \" KL 91 . \" marie renlekir \" Bo 42 . ib 82 . KL 170, 297, 298 . MP 1: 20, 21, 28 o. s. v. Mb 1: 150. Bir 1: 20, 96, 347, 2: 106, 3: 314 . VKR 20, 57 . Lg 332, 3: 396 . - Jfr orenleker."],"f":["renleeker: -leek MB 1: 150 ; KL 170 ; ","-leeks ib 298 . ","reenlekir Bir 1: 20 . ","reenleekir VKR 20 . ","renliker . ","-lik KL 297 ; MP 1: 20, 35 ; ","-likesens KL 297 ; ","-likin Bir 2: 106 . ","reenliker: -lik KL 297), "]},{"a":"renleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) renhet, kyskhet. renleksins (castilatis) lilior skina thär j sinom hwita lith SpV 493 ."],"f":["reenlegh Mecht 273 ) , "]},{"a":"renlif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renlevnad, kyskhet, jungfrudom. \" celibatus . . . iomfrvdom ok renliff haffuande \" GU C 20 s. 93 . thän daghin . . . oppa hwilkom thu . . . elizabeth, mädh sigher forfoor thän gambla renlifsens owen SvB 402 (mot sl. av 1400-t.). - Jfr Sdw 2: 251 s. v. renlive. "],"f":["*renlifs folk , ","*renlifs liverne , ","*renlifs människia , "]},{"a":"renlifhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = renlif. castimonia ie i[dest] castitas renlifheth (skrivaren har först skrivit renheth men sedan ovanför ordet tilskrivit lif) GU C 20 s. 84 . Gers Frest 31 ."],"f":[]},{"a":"renlifliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kysk. \" war barnet natwrlika milt oc renlifflekit \" Lg 3: 159 ."],"f":["renlifflekit Lg 3: 159),"]},{"a":"renlifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*renlifnads folk","renliffnadz- )","*renlifnads man","reen- )"]},{"a":"renlifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) renlefnad, kyskhet, jungfrodom. lowadhe gudhi renlifnath oc iomfrvdom MB 1: 397 . LfK 231 . \" mik ingifwa til renlifnadh oc lydhno til gudz thäiänist i vazstena klostir \" SD NS 1: 201 ( 1402) . ","2) klosterlefnad. oppa hwilkom trem fwnderas oc grwndhas aldher renlffnadher LfK 13 . \" först beskriffwas hwat religio är som är renliffnadher \" ib 17 . \" augustinus sigher at sandher renliffnadher är en hälogh dyrkan, i hwilke dyrkas en sandher gudh, oc mz aldra mildasta renhet bekännes ib. Jfr 4. \"","3) orden, klosterorden. at han (Franciscus) skulle afla oc födha . . . twäggia handa renlifnadha KL 326 . \" andre wingardha som äru andra renliffnade äru j nakre matto ödhelagdh \" Bir 4: 5 . \" planta en nyan wiingardh som är en ny renliffnadhir \" ib. \" huilke . . . mangskona closter oc renliffnade stiktadhe oc opböriadhe \" Su 53 . VKR 9, 18 . Bir 4: 3, 6, 8, 9 15, 17, 31, 33, 34, 35, 38, 39, 40, 68 . Su 51, 364 . - ordensregel. the reglor oc renliffnadha som nw ey hallas Bir 4: 41","4) religion? tha renliffnadhin fullelika huldis (vigente religione) Su 228 . - religiositet, gudsfruktan, fromhet. dygdhen oc renliffnadhen the til befrymiande MB 2: 326 . - gen. sing. renlifnads, brukad ss adj. kysk, återhållsam. ä huru mykit renliffnadz ällir owirgangandis (continentis et supereminentis) liffwirne hon kan haffua Bir 4: 72 ."],"f":["reenliffnadher: -adh VKR 9 . ","renleffnadher: -at LfK 231 ), ","renlifnads klädhabonadher","renliffnadz klädhebonat Lg 3: 271), ","renlifnads konvent","renliffnatz- )","renlifnads liverne","renlifnads människia","renlifnadz- Ber 76 . ","renlimfnadz- MP 2: 217), ","renlifnads siäl , ","renlifnads stadghe , "]},{"a":"renlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["4) rent, kyskt, återhållsamt. \" han är räddan, hwilkin som är wisdomen, görande sina trolika renliga rädhandis j them räddoghanom, som bliffwer wthan ända (faciens fideles suos caste timentes eo timore, qui permanet in sæculum sæculi) \" SpV 505 . l- Jfr orenlika."],"f":["-liga )"]},{"a":"renlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) rent, noga, noggrant, omsorgsfullt. at the maghin thäs renlicare (subtilius) rensas Bir 2: 37 . \" at husit skuli rensas . . . oc glasit renlica thwas (mundetur) \" ib 55 . \" at see oc hanna oc göma thz (ɔ: liggiande fäit) trolica c renlica (munde) ib 104. födh thz (barnet) renleka opp \" Lg 3: 327 . \" scriptadhe sik renlika \" KL 113 \" fastadhe renlike \" ib 262 (de två sistn. ställena möjl. att föra till 3).","2) klart, tydligt. lydde en röst renlica (clare) ok liuslica Bir 3 . 393. ","3) utan svem, uppriktigt. thiäna mik swa myklo renlikare (sincerius) Bir 1: 88 . \" han . . . älska ey renlika (sincere) thz som älskande är \" ib 349 . \" ib 3: 180. religio haffwer nampn aff atherbindilse, i huilke wi ather bindhom oc tilbindhom wara siäla sannelika oc renleka enom oc sannom gudhi \" LfK 18 (kan föras till 4). ","4) rent, kyskt, återhållsamt. the som renlika lifua Bil 556 . Gr 284 . RK 1: 1147 . VKR 4 . KL 280 . ST 393 . LfK 248 . - Jfr orenlika."],"f":["renliga LfK 248 . ","reenligha VKR 4 . ","renleka Lg 3: 327 ; LfK 18 . ","ränlika KL 280), "]},{"a":"renliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ren, renlig, snygg. i renlikit kar Kl 18. renleghit ok helsampt watn FH 2: 129 ( 1441) . swepte iak han ij renlicom (mundis) klädhom Bir 3: 282 . fodhradh wäl mz reenlik skin Al 2491 . ","2) ren, kysk, helig. hon är swo renlykt (för renlyk) at aller kom hennes lyke pa iordhen Lg 3: 62 . \" en quinna mykit hälagh oc gudheliken i sino renliko lifverne \" Ansg 211 . - Jfr orenliker."],"f":["reenliker: -lik Al 2491 . ","renlikit KL 18 . ","renleghit FH 2: 129 ( 1441)),"]},{"a":"renliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ren, kysk, helig. . . . at jak verdogh varde at faa then . . . renligsta brudhgumman jhesum christum J Buddes b 74 . \" os tilbör kwngöra twäggia handa räddogha atskilnadh, som är trälara ok lrenleghin (casti) räddogha \" SpV 536 . \" cristindompsins renlikith liffwirne \" MP 5: 208 . - Jfr orenliker."],"f":["-leghin SpV 536 . ","-likith MP 5: 208 . superl. -ligaster),"]},{"a":"renlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bir 2: 106) ","1) renhet, renlighet? j thetta riike är största renliigheet (förträfflighet? el. att föra till 3?) som nogher man nw aff seya weet både mz hwss öll. bröd, och math RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195. Jfr renhet 1. ","2) renhet, kyskhet. \" alra renlikhetinna (puritatis) herra \" Bo 146 . \" mz alle hughsens renlekhet \" KL 183 . \" om huxsins oc licammans renlekhet \" Bir 2: 106 . ib1: 95, 299, 300, 2: 107, 3: 423. Lg 3: 396 . lifua i renlikhz Bil 596 . \" renlikhetz oc kärlekz dygdh \" Bo 43 . \" tekna iomfrudom ok renlikhet \" KL 119 . jomfrunna renlighet Su 197 . \" thry lyffte som är lydhna fatikdom oc reenlicheet \" VKR 6 . ib 8, 10, 22, 44, 48 . Bir 4: 9 . ","3) ymnighet, rikedom? aff idhra (näml. Jungfru Marias spenars) hälagasta fruktsamlighet oc fruktsamlika renlighet (uberrima fecundiate) Su 203 . - Jfr orenlikhet."],"f":["renlicheyt VKR 10, 44 . ","renlicheet ib 48 . ","reenlicheet ib 6, 8, 22 . ","renlighet Bir 4: 9; Su 197, 203 . ","renliigheet RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195. renlekhet KL 183 ; Bir 2: 106; -in ib), "]},{"a":"renlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) renhet, kyskhet. \" tha barnith är cristnath tha föris thz i hwii klädhe . . . thz teknar reenlikhet \" SvKyrkobr 4 . SpV 506 . war thu the första thär gudhi loffuadhe ok offradhe jumffrudomps reenlikheyt SkrtUppb 357 . - Jfr orenlikhet."],"f":["reen- . ","-heet . ","-heyt )"]},{"a":"renlivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) kysk, återhållsam. castus renlifder GU C 20 s. 84 2) andlig, tillhörande det andliga ståndet. reenlifuede oc gwdelica syster abbatissa Priv o skyddsbr 188 ( 1444) . \" hedhirlegh och renliffuadh man brodir ärlandh gardiäkne i varth klostir \" ATb 2 . 39 (1474). ib 93 ( 1476) . \" hederlig och renliffnad (för renliffuad) mann broder henric \" STb 5: 206 ( 1518) ."],"f":["reen- . ","renlifder GU C 20 s. 84 . f. renliffwet NMU 1: 161 ( 1515) ),"]},{"a":"renlivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["kysk. \" gudhelika qvinnor oc renlifvadha (religiosas . . . feminas) \" Ansg 211 . AS 107 . renliffwath leffwerne Gers Frest 28 ."],"f":["reen- AS 107 ),"]},{"a":"renlivandis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. = renlivadher 2. SD NS 3: 331 ( 1418) ."],"f":["ränliffuandis )"]},{"a":"renlive","b":[],"c":"","d":"","e":[" Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) ), nnn n - gen. sing. renlivis, brukad ss adj. ","1) kysk, återhållsam. \" the första dygdhin barnsins är, ath thet är renliffwis af sik, vtan sköran tanka \" MP 5: 54 . 2) andlig, tillhörande det andliga ståndet. hedherliken oc renlifins man herre andres brodher i julittom Gadolin Pants Bil 283 ( 1397) . hedherlika ok renliwes jumfrwr fw [!] anna abbadiss ok conuenten NMU 1: 106 ( 1428) . \" tha komo for oss renlifues oc hedherlighe men abbot rolff (o. s. v.) ib 1: 117 (1440). \" SJ 2: 11 (1475), KTb 106 ( 1489) . \" worto hederlige och renliffues men her minister och doctor bernadinus forlichte STb 3: 403 (1498). renliffues personer, broder per (o. s. v.) \" ib 4: 242 ( 1512) .","3) from, gudfruktig . . . gik j ödhknena gaff sik til lrenliwis munka Prosadikter (Barl) 7 . - Jfr för övirgt här nedan upptagna sammansättningar. "],"f":["s . ","-is . ","-es . ","-ins","*renlivis habitus , ","*renlivis innelykke , ","*renlivis klädhe","-es )","-cläden SvKyrkobr 194 ), ","renlivis liverne","-es- )","renlivis madher , ","renlivis människia (ränlifuisSkrtUppb 225), ","*renlivis ordin","-es )"]},{"a":"renlive","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) renlefnad, kyskhet, återhållsamhet (från umgänge med person af andra könet), jungfrudom. luaa hänna liua ii renliue a mot iuþa laghum Bu 5 . \" kallaþe han falsara renliue louat \" ib 27 . \" iak är lönlika fäst ihesu christo tel renliues \" ib 143 . \" iohannes ewangelista. som ihesus christus callaþe renan tel renliue \" ib 149 . \" prädicaþe huru dyr är renliues dygþ \" ib 183 . \" for renlifs äptedöme \" MP 1: 40 . bliw langan tima saman i renlifue KL 199 . Bil 106, 581 . MB 1: 134, 473 . Lg 3: 396 . Jfr mödoms renlive. ","2) renlefnad ss tillkommande munkar och nunnor, klosterlif. renliwis folk, the som . . . thiäna gudhi allan tima i reen liwe sino KS 3 (5, 3) . \" är thom thunkt alt thz renliueno tilhöre \" Bir 3: 90 . \" huilkins ordins reenlifue är swa skipath som flestom är wel witerlighit oc kunnoght \" VKR 1 . \" the skipilse oc reenlifuis reghlo j sino lifuerne oc reenlifwe halda \" ib 6 . Su 427, 428 . LfK 18 .","3) orden, klosterorden. \" sancti benedicti renlifwe (religio) \" Bir 1: 372 . \" gaa til annan ordin oc reenlifue \" VKR 27 . \" j androm renlifuom \" ib 63 . \" thakas j renlifuith \" ib 62 . \" thessin renlifuis stadga oc reghlo göma oc haalla \" ib 22 . ib 1, 5, 7, 8, 9, 44, 64, 78, 81 . KL 255 . Bir 4: 16, 17, 35, 69 . Bo (Cod. B) 342 . Su 60, 71 ","4) religion, gudsdyrkan, gudstjenst. römsca renliue (religio) forsmas Bu 508 . \" hans renlifwe (religio) är fanyt \" Ber 58 . - gudaktighet, fromhet. for hans renliue (religionem) KL 240 . \" höxsta renliue är at thakka gudhi isiwkdom \" ib 241 . - gen. sing. renlivis, brukad ss adj. ","1) kysk, återhållsam. \" boþo saman i renliues hionalagh \" Bu 419 . \" aff hans renlifuis licamma \" Bil 128 . \" ihesus christus vil hafua renlifuis tiänara \" MP 1: 292 . ib 2: 216 . \" swa täktis jomffrulika renliffwis brudhgomma ihesu christo tik begaffwa mz häloghetzsens nadh \" Lg 3: 282 . \" wara renliffwis \" ib 396 . ib 481 . ","2) andlig, tillhörande det andliga ståndet. kyrkior oc clostir oc adhre helghe städhir baadhe reenlifuis oc wärlzlighe VKR 6 . \" engin människia wärldzlikin ällir enliffuis (religiosa) \" Bir 4: 13 . \" renlifwes ok munkana \" LfK 248 . \" klädhe henne oc wigdhe i renliffwis abitum \" Lg 3: 157 . ib 275 . ","3) munk. Lg 808, 3: 417 . ","1) man el. menniska tillhörande det andliga ståndet, andlig, i sht munk. renlifuis män atho hwarn dagh widh hans bordh Bil 581 . \" är . . . . annorledh talande ok liuande mz renlius mannom än medh wärilz mannom \" KS 38 (100, 41) . ib 47 (120, 51). Bir 1: 348. renlifwes män. thz är klosterfolk ok ärmeta Su 419 . \" en goþar renliues maþar \" Bu 7 . \" hörin alle renliues män (religiosi) aff huat hälzst limpnadh som j ärin \" Bir 3: 294 . ib 91, 122, 4: 62 . VKR 3, 31, 60 . medh renliwis mannom priaren oc brödhromen i eskilstwn SD NS 1: 139 ( 1402) . ib 140 ( 1402) o. s. v. ","2) gudfruktig man el. menniska. sanctus sighfridus . . . som bade var renlius man ok väldogher oc fulkomleka boklärdher Bil 842 . ib 875 . \" bygdho renlifuis män (viri religiosi) i ihreusalem KL133. \" ib 150 . hwilkin som wänther sik wara renlifwis man (religiosum) ok styre ey sinne tungo hans renlifwe är fanyt Ber 58 . - helig man el. menniska. j skulin wara mik renwis män (viri sancti) MB 1: 339 . "],"f":["reen- . ","s . ","-is . ","-es . ","renlifs MP 1: 40 . ","renliffs Bir 4: 69 . ","renlifwesens Ber 29 . ","renlifsins VKR 5 . ","renlifsens Su 428 . ","renliffsens ib 71 ; Lg 3: 396), ","renlivis folk","renlifis- Bir 4: (Avt) 181. reenliuis SD 5: 160 ( 1343) . ","reenlifwis- ST 208 . renlifwesSu 418),","renlivis fru","reenlifves- )","renlivis hugher , ","renlivis klädhabonadher","renlivis krona , ","renlivis lifnadher","renlivis liverne","renlifwes lifwärne )","renlivis lovan","renliuse- Bu 183), ","renlivs maþer","renlivis munker , ","renlivis människia , ","renlivis persona , ","renlivis qvinna , ","renlivis reghla","reenlifuis- VKR 6), ","renlivis systir","reenliues- SD NS 1: 22 ( 1401) . ","reenliifuis- ib 465 ( 1405)), ","renlivis väghr","renliffues- )","renlivis änkia","renlifs- )","renlivit ärmite , "]},{"a":"renlive liverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orden, klosterorden. \" ihuario renliwe liuärne (för renliwes- el. renliwis-?) \" KS 3 (6, 3) . Jfr renlivis liverne."],"f":["-liuärne )"]},{"a":"renliverne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klosterliv."],"f":["*renlivernis fru","renliifwernes- )"]},{"a":"renovera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["renovera, förnya. \" haffua . . . renoueret ok fornyat . . . ena skraa ok lagbock \" SO 101 ."],"f":[]},{"a":"renovera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["renovera, förnya. swa som wärlden war aterlöst . . . oc lagen opnyiadh och renoweradh JMPs 42."],"f":["-adher )"]},{"a":"rensa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["purgering; dosis som gifves för att åstadkomma purgering. thz löser quidhen om tw äther en skedh i hwaria rensa i tre dagha LB 2: 10 ."],"f":[]},{"a":"rensa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) rena, rensa, göra ren, befria från smuts el. orenlighet. eg. och bildl. abluere twa ok rynsa GU C 20 s. 3 . attaminare gynuärdoger wara ok korn rinsa ib s. 42 . \" diluere aff scraba rensa ib (hand 2) s. 103. llustro . . . rensa \" ib s. 105 . lliquo . . . smälta flyta rensa oc sila ib s. 90 . . . . at the skulin fölgia . . . lambeno . . . sannelika osmittath, ok alla wärldena resande (mundans; för rensande) SpV 204 . \" item iiij arbetiskarla, som re[n]sade her per[s] hwss HLG 2: 54 (1516). tak iiij marker ysther rensath fran senor oc blodh PMskr 390. - upprensa, uppröja. priamus . . . lath rändzsa wallen ther gambla tryoya hade standit \" Troj 36 . 4) avtvå, försona jnexpiabilis . . . thz ey kan reensass GU C 20 (hand 2) s. 25. lluo . . . skämma, rensa pyna offskrapa lidha ib s. 103 . "],"f":["reensa: -ass GU C 20 ( hand 2) s. 25. rändzsa Troj 36 . rinsa Gu C 20 s. 42. rynsa ib s. 3 . -adhe. -adher),","*rensa af , rensa bort, kvista av. tessa . . . wathn qwistana skwla rensas aff PMSkr 313 . ","rensa bort , rensa, luka. rensa borth gräs PMskr 350. ","rensa up , rensa the, som trvmbane ägha . . . skulo renssa henne vpp STb 1: 270 (1480). ","rensa ut , rensa ut, rensa. PMskr 340. tak söth äple xx oc skala them skärandis hwarth j fira dela rensandis kärnana vth ib 390 . Jfr orensadher."]},{"a":"rensa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) rena, rensa, göra ren, befria från smuts el. orenlighet. eg. och bildl. äst thu iärn tha rensa siwkomdomsens eldir 3: 45 (1452, nyare afskr.). RK 3: 4177 . \" eldin rensar (luttrar) gullit \" Bo 107 . \" rensa (putsa) alla brödhranna sko \" KL 301 . \" han rensadhe hans vnder ok hans saar \" Al 3515 . \" han . . . rensade spitälska \" Bir 1: 114 . thz honogh thz styrker ok ränser LB 3: 60 . kunor maga ok rönsas mz rosa lagh ib 62 . \" lättir hon (ruta) twnkt hwffuit ok rönsar hiärnen \" ib 66 . \" rönsar thz ok läkir swrblind ögon \" ib 68 . \" hon (ruta) . . . rönsar matricem aff sinom siwkdom \" ib 66 . \" hon (ruta) hielper ok rönsa lungona ok bryst aff myklo kallo wädzsko \" ib 67 . ib 5: 80 . \" som pynas oc rensas j skärsloeelde \" VKR 59 . \" at rensa thz som aflat är af oreno samblande \" Bo 42 . \" tha rensas thankane \" ib 132 . \" mannin rensas \" Bir 1: 282. ib 3: 154 . \" at th rensins som orene äru \" ib 1: 304 . iak rensade andra kännande them lifwärnsins renlikhet ib 354 . ib 402, 2: 117 . \" sculu the reensa thera sanwit oc sannelicha widhirkännas thera brut medh rettom scriftamalom \" VKR 18 . \" hafdhe nakra litla synd for hwilka han sculde här rensas \" KL 289 . \" som hana löse ok rensa af syndom ok lastom \" Bu 186 . \" rät tro rensandhe vndirstandilsen af villo ok vantro \" MP 1: 61 . \" rensom oss aff huario licamans ok siälene smitto ib. \" ib 62 . - upprensa. een grop rensaþes Bu 129 . at rensa . . . konungx vatnen VAH 24: 320 ( 1422) .","2) rensa, qvista. mz skäron . . . rensa wiin ok humbla gardha MD (S) 282 . ","3) utrensa, bortskaffa. \" thu scalt ensamin daghlica rensa alt thz oreent är i clostreno \" KL 301 . \" äter man aldre swa litith, eller swa renan mat, at natwren rensar thz ey annan tiidh \" MB 1: 106 . \" thz skal rönsa al orenlighet ok allen wärk \" LB 3: 78 . han (ɔ: kirwili) rensar qwinna kranckdom ib 7: 100 .","4) aftvå, försona. \" ängin är swa thung älla groff synd at hon bätras ey ok rensas mz idhruga ok scriptamalom \" Bir 1: 81 . - rensa bort, bortrensa, bortskaffa. [thz] rensar bort onda wedzko aff kroppenom LB 3: 12 . - rensa up, rensa. rensa op saariith LB 7: 102 . Jfr up rensa. - rensa ut, rensa ut, rensa. rensä väl vt kirtslänä oc þerä rötir Hästläkedom i AS 137 . Jfr ut rensa. - Jfr af rensa."],"f":["reensa . ","ränsa: -er LB 3: 60 . ","rönsa ib 67, 78 o. s. v.; -as ib 62, 67 ; ","-ar ib 66, 68 . -ar -adhe, "]},{"a":"rensare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr brorensare."],"f":[]},{"a":"rensgyllen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rinsgyllene."],"f":[]},{"a":"rensilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. rensning, rening. gaff . . . spetälskom ränsilse MP 1: 16 . doghir han (ɔ: sinapin) til likamansins ok hiärnans rensilse Bir 1: 291 . \" dogha the (ɔ: onde thanka) hänne til rensilsa \" ib. \" han kom til läta skärslo eldz rensilse \" ib 347 . \" äru the (tankarne) sälinna rensilse \" ib 363 . rensilsinna stadhir ib 387 . ib 402, 2: 20, 278 . rensilse af adams synd ib 1: 374 . \" at jak ey vidhirthofte rensilse (purificatione) sua som andra qvinno \" ib 3: 153 . - qvistande. wingardhanna rensilsa (putationis) time kom Ber 36 . - menustration. at fa teris rensilse LB 7: 271 . \" om hon haffuer sin tiid for mykit eller mykin rensilse ib. - Jfr manadh-, manadha-, syndarensilse. \""],"f":["ränsilse MP 1: 16), "]},{"a":"rensilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" minne siäl . . . thit helghä blodh till ränsilse aff allom dödhelikom syndhom SvB 87 (senare h. av 1400-t.). jomffru maria hon är . . . leffwandhis wantn. til syndenas snarastha rensilse JMPs 524. 2)purgativ, laxativ. Se Sdw 2: 1284. - Jfr af-, vingards-rensilse."],"f":["-else Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498). ränsilse SpV 509 ; SvB 87 (senare h. av 1400-t.)), ","giff"]},{"a":"rensirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renserska, bortrenserska, den som bortrensar el. aflägsnar. moderancia är odygdena rensyrska oc wprykkerska LB 3: 29 ."],"f":["-yrska )"]},{"a":"rensker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rinsker."],"f":[]},{"a":"renskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renskinn. \" j fodher de renskin \" BYH 1: 166 ( 1357) ."],"f":[]},{"a":"rensten","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se ren, f."],"f":[]},{"a":"rep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rep. v!UDDA_TECKEN? oc j öre for tugh oc räpp Skotteb 252 (1466-67), slaa reep GU C 20 s. 552 . - döma til rep(it), döma till hängning. . . . warth dömdher tiil repith, som han haffdhe förskullath JTb 35 ( 1462) . ib 58 ( 1457) . ty dömpdes han til reep STb 1: 4 ( 1474) . Jfr dragh-, har-, krok- (L.), ra-, silkis- (Sdw 2: 331), sinu-, skip-rep."],"f":["reep . ","räpp )","repa bana","repaläript , n. Se Sdw 2: 1284. ","repaslaghare (repe-. -slagore. -slagere. -slager), ","*repaslaghirska","repe- . ","-slagerske )","repa stubbe","-stobbe )"]},{"a":"rep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rep, tåg, snöre. bant eet reep vm handena Bo 200 . bardhe . . . sin bak mz knutogho repe Bil 801 . \" the lagdo rep oppa hans hals \" Lg 439 . \" thzta samma rödha silkis toghit äller repit \" MB 2: 7 . Bil 627 . Gr 291 . Bir 1: 197, 353, 2: 73, 74, 3: 131. MB 2: 118, 121 . ","2) rep el. snöre som brukas vid mätning; äfven själfva mätningen. han (forsen) meth reep fra land til land thwers öffwer mältä SD NS 1: 646 (1404, gammal afskr.). acceptauit in kufusbodhom . . . partem, que predictis fundo, agris et pratis in frøle, eo modo, qui in legibus patrie dictur reep oc ræt mal eque longa et lata sibi vel alteri . . . fuerit assignata SD 3: 112 (1313, nyare afskr.). ","3) ett längdmått (motsvararande omkring 10 alanr? Jfr Mnt. rêp). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 103. f. que pecia terre cicumuallata est ossatis, contiens in longitudine octoginta sex repp et tres vlnas, in latiudine vero qvatraginta tria repp cum duabus -vlnis SD 2: 621 ( 1310) . - Jfr basta-, dragh-, hals-, har-, krokrep."],"f":["reep . ","repp )","repa bana , ","repa karl , ","repaläript , ","repaslaghare , ","repa stubbe , "]},{"a":"repa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"repa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["repa, riva. \" repes löffwit aff winträ swa mognar winit bäther \" PMSkr 373 . "],"f":["*repa sik om svärmande bin: slå sig ned, slå sig till ro? som bij plägha strax the wthga flyga bort oc jnthe repa sigh försth PMSkr 299 . när the (ɔ bina) repa sigh j manga hopa ib l300. ath the (ɔ bina) repa sigh thär strax pa nokoth trä ib 301 ."]},{"a":"reppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) röra, sätta i rörelse. loth han reppa sin skip och ankar (göra sina skepp segelfärdiga och lyfta ankar) BSH 5: 52 ( 1505) . ","2) rifva upp, åter uppröra. som repper eller i gen kallar . . . en aff thalet zaak SO 98 . \" som repper nogat affthalit zack i embetet affthalit är seth ok böth zack \" ib 109 . - Jfr up reppa, äfvensom rippa."],"f":[]},{"a":"reppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) riva upp, åter uppröra. - klandra, göra till föremål för klander(talan). te ware hoss then tidh ten kopper begynte försth til at reppas ok anders rwth ok mickil lnilsson te honnom försth berögde STb 5: 274 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"repslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = repaslaghare. ss tillnamn. hans repsleger Skotteb 211 (1465-66). hans reppslagere ib 252 (1466-67). ib 279 (1467-68)."],"f":["repp- . ","-slagere . ","-sleger )"]},{"a":"repstubbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["repstump, tågstump. giordhe war herra ena stora gisil aff repstubbom JP 148 . Jfr repa stubbe."],"f":[]},{"a":"resa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) resa, färd. \" hon gaar sina reso j orörliko . . . astwndan \" SpV 393 . \" item fickx oleff galle meth sich nidh i landet i sin resa . . . iiij mark \" SSkb 33 (1501 -02). . . . för än thet (ɔ skeppet) haffer lwpith til syös oc giorth ena reso PMSkr 8 . - tåg, fälttåg, härfärd, expedition. han var til danmark faren i vars nadhogha herra konung erix reso Sd NS 3: 262 (1417). jtem xij skulo legha rotherna oc spisningh som til siös skulo i myns herra ressa ATb 1: 8 ( 1452) . Jfr: wordo tesse tilnempde ath leggia rotataleth til calamarna resa STb 1: 359 ( 1482) .","2) resa, gång. [n]icles thörn war stempder ij ressor ATb 1: 2 ( 1451) . törgils . . . er stempder iij ressa ib. iiij (3) öre fore huaria resa han forswmade wordh STb 1: 376 81482). ib 2: 194 ( 1487) , ingewaldh . . . stempde laurens . . . v:te (5:e) ressa ib 200 ( 1487) . . . . stemde jacob . . . botwiidh . . . iiij (4) resar ib 202 (1487). ib 203, 205, 206 (1487) . \" jach haffuer iij resar gangit ansylis om kirkiogarden \" ib 3: 333 ( 1497) . \" herr karl war iij risor gipter \" Hel män 278 . jnga resa fäste hon syan syn oppa nagon högtideligän frögd Troj 63 . - pl. uttryckande flerdubbling. gånger. tha war hans sak tre resor lx mark äffthir ty lagin gifwa ATb 1: l39 (1455). läg thär j nokor selff blad, oc tre resor swa mykith qwekselff til wikth PMskr 451. - Jfr hem- (även Sdw 1: 486), härskaps-, höst-, kalmarna-, lands(Sdw 2: 1257), makrnads-, nörrabutn-, pilagrims(även Sdw 2: 203), ryz- (Sdw 2: 274), sancti iacobs-, sighlings-, skiut- (Sdw 2: 380), skiuts-, solderi-, ut-resa (även SDw 2: 884). "],"f":["resa STb 1: 376 (1482) ; Troj 63 ressa ATb 1: 2 ( 1451) , 8 (1452); STb 2: 200 ( 1487) . rese ib 206 (1487). pl. ressor ATb 1: 2 ( 1451) . risor Hel män 278. resser STb 2: 194 ( 1487) . ","resar ib 202, 205 (1487), 3: 333 (1497). ressar ib 2: 203, 205 (1487)), ","*reso skatter","ressa- )"]},{"a":"resa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) resa, färd. \" jak veet hans reso badhe j vtgang ok atirgang \" Bir 3: 409 \" dwälias länge j thera reesom \" VKR 18 . Al 2202, 9106 . BSH 1: 102 ( 1366), 103. SD NS 1: 146 ( 1402), 147. Va 4 . \" haffdo lenge pa reysan warith \" RK 2: 4533 . \" medan marsken waar vit the reeso \" ib 4540 . \" han vilde io ändelica fara the resona fram \" Pa 16 . \" gig sörghiande sina reso fram til sancte jacops \" ST 280 . \" han reedh en reso \" RK 1: 3637 . - tåg, fälttåg, härfärd, expedition. han hafdhe sitit i fridhi i the reso MB 1: 181 . \" alexander . . . giordhe them witerlikt . . . sina reso ok al sina färdh \" Al 3911 . \" hurw hans resa gangin war \" ib 9742 . \" j then reyso halp honom crist \" RK 1: 3365 . \" the reysa war ey digher \" ib 3371 . ib 2: 3285, 3: (sista forts.) 4912. ST 516 . \" i reysom som konunger äller þe vtsändä \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). enä reysu vt sändä a mot guþ owinum ib 566 ( 1346) . \" som reysän tilsigher \" ib. \" ligge þet til tolf manna af reysinne \" ib 478 (1345, nyare afskr.). thenna resa mz honum a sla Al 7963 . \" om thu hiit nakra reyso gör \" ib 4696 . \" ena starka reyso the tha giordo bade a skip ok swa med hesta \" RK 1: 1479 . ib 3004, 3355, 2: 277, 309 . \" gawo wt ena reso mathelika stoor \" ib 1: 1484 . \" ena reso fara \" ib 1482 . \" foor ena reyso mathelika stoor \" ib 3113 . ib 2555, 4216, 2: 3315 . \" ena resa han til moratorp redh \" ib 8465 . ","2) resa, gång. \" thre resor ellir at minzsto een tiidh vm aarit ellir oc flerom sinnom än swa kan widherthorfua sculu systrana oc brödhrene scrifta sik \" VKR 17 . LB 7: 115 . entidh ällar ena reso om daghen Lg 3: 159 . \" gör han thz iij reesor \" SO 52 . \" twsanda resor wilde iak tik omfämna \" Su 89 . ib 209, 310 . MB 2: 14, 15, 72, 121 . MD 31 . RK 3: 2276, (sista forts.) 4638, 5392, 5393. om han then reesza hade mig fångit ib 6088 . \" blef här thessa reso otta dagar \" TK 275 . \" sigh än ena reso samma ordhen \" Lg 672 . badh honom än tridhia reso sik jnlata ib 667 . - Jfr konungs resa."],"f":["resza RK 3: (sista forts.) 4638 ; ","-o ib 5392 ; ","reesa . ","reesza . ","reisa RK 2: 277 ; ","reysa . ","reyza BSH 1: 102 ( 1366), 103. reysza RK 3: (sista forts.) 4912), ","reso palar","reysa- )"]},{"a":"resa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara, tåga. \" reysa mz härskiold til eeth land som kalla peris \" ST 92 . \" at cristin här skulde resa j hedhindomin \" ib 485 ."],"f":["reysa )"]},{"a":"resa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta uppstå, resa, uppresa. reste (uppväckte) hans dottor aff dödh Bil 113 . ib 239 .","2) resa sig. ginstan reste han (åsnan) oc riste Lg 3: 233 . ","3) resa, uppföra. \" restis colosus j rom \" Bil 307 . han lät ther resa en marmer sten Al 7325 . \" thz (huset) war rest aff opreste studh \" MB 1: 495 . ","4) sätta i rörelse, sätta i gång. reeste han en annan här RK 2: 964 . PM 14 . Lg 21§9. til ath resa sakena (anställa rättegång) mot bertille PM lXI. ","1) = resa 1. rees thu hona op aff döha Lg 42 . ","2) = resa 3. resen vp cors Bu 199 . ","3) uppresa, höja, lyfta. tha resa capitenarna baner wp före folkith PM 14 . ","5) förmå att resa sig el. att göra uppror. haffwe the . . . resth almoghen op BSH 4: 111 ( 1486) . "],"f":["reesa . ","reisa . -te -ter. imperat. rees Lg 42 ),","resa sik , resa sig, uppresa sig, göra uppror. the resto sik gen hanom mz olydhno Bil 657 . ","resa up , ","resa ater up , åter uppresa sig, åter uppstå. hon (Jungfru Marias själ) kom til likamen oc reiste ater vp MD 69 . ","resa sik ater up , åter uppresa sig. trät . . . reste sik . . . up atar sialft Bu 71 . - Jfr up resa."]},{"a":"resa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. A) trans. 3) resa, uppföra. jx mark ortoga lasse olsson . . . och lasse iönsson för thy resadhe sparuirket och brädhadhe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) . ","4) uppgå till, belöpa sig till. at afradet reser lx mark och viii c mark GPM 2: 413 ( 1505?) . \" thet jach skulle vnsethia edher med sa mykith sielff ssom skatten resthe \" ib 312 (1508?). hulket skot som reste tusande oc nyetigi mark ortuger Stock Skb 211 ( 1522) . Jfr risa. "],"f":["reesa . ","reesse PMSkr 708 (avskr.) . pres. reser GPM 2: 413 ( 1505?) . ","resthe ib 312 (1508?). resadhe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) . perf. part. f. reest HSH 16: 92 ( 1527) . Se Sdw 2: 1284 f.),","resa sik , resa sig, uppresa sig, göra uppror. BSH 5: 348 (1509? H.. Gadh). ","resa up , 3) uppresa, höja, lyfta. - resa, komma att resa sig. han (ɔ walbassen) reeste op sina börste. oc skar sinom tannom Prosadikter (Sju vise m) 122. 4) = resa 4. Se Sdw 2: 1285. - Jfr upresa."]},{"a":"resa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara, tåga. - fara, resa. (?) . . . peninga summa, som . . . hans . . . nydhersath hade, tha han sin pelegrims resa til sancte jacob resade STb 2: 563 (1491) (möjl. att föra till föregående verb resa 4 = anträda)."],"f":["-adhe )"]},{"a":"resare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr torn-, up-resare."],"f":[]},{"a":"rese","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se risi."],"f":[]},{"a":"reselikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smärthet, vacker växt. kroppana reeselikeht LfK 122 ."],"f":[]},{"a":"resenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till krigståg utrustad krigare, särsk. ryttare. . . . j hwilko matto fiendana ärw starkath. j ridhanda resenär. äller j fotgangara PMSkr 146 . samme dagh slox mj herre med sine resenere med the juther och rigsins fiender STb 5: 161 ( 1517) . . . at severin brun . . . var nylige i calmara sund oc begärde at norbyss resenärer och krygsfolk motte göre landgang i calmara HSH 14: 26 (1525, Brask). hector saa siit tiil footh wara, oc saa mang resenare som tiill häst waror söka alla j mot siig Troj 126 . - ss tillnamn. michil resener HLG 3: 19 (1522)."],"f":["resenare ib 126 . resenere STb 5: l61 (1517). resenär PMSkr 146 . ","resanär ib l56. reysenärs HSH 19: 153 (1506)), "]},{"a":"reservera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["reservera, förbehålla . . . oc thär medh reseruerar jach mich och myne arwinghe juspatronatus til lforscriffne prebende GPM 2: 391 ( 1491) ."],"f":["-ar )"]},{"a":"reseskärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skärm skans? skwto the . . . genom then höge reeseeskärmen BSH 4: 294 ( 1501) ."],"f":["reesee- )"]},{"a":"resetygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rytteri. \" redzsetyghen omsidher mötttes \" RK 3: (sista forts.) 4799."],"f":["reedzsetygh )"]},{"a":"resetygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stridsutrustning. sadan wapn han förde j syn sköld saa förde han oc oppa siith resetiig oc harnesk (signa autem eius armigera, que in scuto gestabat, talia pingebanutr in armis ipsius) Troj 122 ."],"f":["-tiig )"]},{"a":"resevärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["staket, plank? kalgaard medh bygningh, resawerke STb 1: 405 ( 1483) . gaffs holwast v mark for safflöpara til resa verkit SSkb 235 ( 1508) . Fallen kunna ävern föras till ett *resevärke, n."],"f":["resa- . ","-verk )"]},{"a":"resevärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["staket? eth stort gamelt stall . . . var nyderbruthit och honom war wnderuist, at ther aff är bygdh eth resewerch for swin och hwnde skull till at teppe thet gap igen HSH 18: 21 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"resignera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avsäga sig, avstå från (ett prästgäll). . . . gyffua . . . collacionem pa forscrefne apostla prebendo . . . tha hrä arwid henne lagliga resignerat haffuer GPM 2: 95 ( 1499) . ib 432a (1488)."],"f":["resinera STb 2: 616 (b. av 1480-t.) . -at),"]},{"a":"resil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se risil."],"f":[]},{"a":"resilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr upresilse (även Sdw 2: 853)."],"f":[]},{"a":"resing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr up-resing."],"f":[]},{"a":"resing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr affresing STb 3: 343 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"resirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upresirska."],"f":[]},{"a":"resning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["resning, uppresning, uppror. \" som nogher ressningh welle göre \" BSH 5: 475 ( 1511) . HSH 24: 8 ( 1513) . Jfr upresning."],"f":["ressningh )"]},{"a":"resning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) resning, uppresning, uppror. (mot)anfall. grecana giorde resning oppa nyth igän j achillis tilkoman Troj 114 . 2) resning, återhämtning. thed blyffuer swa förswaghat ath thed kan ikke komma i resningen i ghen GPM 2: 32 ( 1508) . - Jfr upresning."],"f":[]},{"a":"resogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smärt, väl vuxen, vacker. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 38 f. tappa ekke bort thin resogha vngdom Hel män 254 ."],"f":[]},{"a":"resogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smärt, väl vuxen, vacker. hon war resogh oc haffde faghert änlite MB 2: 158 . \" räddes at ey vanliga sculde swa vnga ok resogha (eleganti) menniskio naghat hinder eller vadheligit händä \" Lg 3: 529 . \" hon var . . . swa karsk ok resog til alla syna lyma at menniskiä öghon kunde aller mätthäs aff hennes fägrindh \" ib. \" han var karsker oc resoghir i sino änlite (vultu decorus) \" Ansg 183 . MB 2: 181 . Lg 3: 58, 547 . LfK 105 ."],"f":[]},{"a":"resoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välväxthet, skönhet. \" the qwinna är ey til oppa jordhenne som thinne ffäghrind oc resoghet ma liknas \" SvB 394 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"resolvera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avgöra, besluta om. at wij . . . haffwom . . . alla them clerkom wara fulla macht giffuid in casibus reseruatis them resoluera Trolles Jb Bil 187 (1487, nyare avskr.) ."],"f":[]},{"a":"rest","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se räfst Sdw 2: 276."],"f":[]},{"a":"rest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr uprest Sdw 2: 853."],"f":[]},{"a":"restera","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rostera."],"f":[]},{"a":"reta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) reta (till vrede), förtörna. ey at enast tha göma thulumodh nar han af ängom rettis. vtan ämuäl tha han af nakrom reettis KL 257 . \" thänk thy huru opta gudh ma retas (offendi) \" Bo 17 . \" ädhan the os . . . mz sino otholi reta \" ib 146 . Bir 1: 182, 287 . \" vm thu haffdhe swa reet mote thik nakan wärlzlikin herra \" ib 9 . \" wi rettom valdzsins herra til wredhe \" ib 5 . ib 40, 76, 122, 2: 174, 3: 9, 4: (Avt) 181. KL 234 . MB 2: 73 . \" som tik lygn (för mz lygn?) oc obrygdilsom idkeleka reeta mz (för til?) wredhe \" Su 193 . \" at iak skuli tik i nakre mattho retha oc wredhga \" ib 95 . - reta, uppreta, upphetsa. dagh fran dagh rete (provocabam) jak thik mot mik mz minom ondom gerningom Bir 3: 385 . oppa sik reth domarans wredha änlithe Su 95 . framkalla, uppväcka. reta the hardelica gudz wredhe mote sik Bir 2: 157 . ","2) reta, locka. \" retande han til kropsins lusta \" Bir 2: 100 . \" iak far ok letar epter thöm (för thy) mit hiärta reter (d. v. s. åt hvilket mitt hjärtas håg står) \" Iv 332 . - Jfr up reta."],"f":["reeta . -ir, -te, -ter. ","reet ib 1: 9),"]},{"a":"reta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) reta (till vrede), förtörna.- SkrtUppb 196 . \" om hon haffwir nakan retat til wredhe \" SvKyrkobr 348 . lfiretighe aar, retter aff thz släktet (quadraginta annis offensus generacione ill) JMÖ 19 . \" han haffde swa hardelika reeth gudh til wredhe JMPs 423. - reta, uppreta, upphetsa. perclsus . . . animo commotus rether bedröffder ok slagin \" GU C 20 S. 433. jncesso . . . retha ib (hand 2) s. 19. jncieo . . . kalla mana oc redha ib. ljrrito . . . tare retha ib s. 45 . commo (ɔ: commovere) saman röra oc retha ib s. 158 . - jritat aduersarius nomen tuum in finem thyn owen han rether tith nampn j thz ytherstä GU C 20 (hand 2) s. 45. 29 reta, locka. om hon haffuir nakan aff ondzsko ällir fafängo äro retat til owirmatho mat ällir dryk SkrtUppb 197 . SvKyrkobr 350."],"f":["reta . ","redha GU C 20 (hand 2) s. l19 (daniserande). part. pret. rether GU C 20 s. 433 . ","retter JMÖ 19 . ","supin . ","reeth JMPs 423. ret(h)at SkrtUppb 196, 197 ; SvKyrkobr 348, 350),"]},{"a":"retan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["retande, förtretande, förtret. \" jrritamen jrritamentum rethan oc forderffuan \" GU C 20 (hand 2) s. 46."],"f":["rethan )"]},{"a":"retan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["retande, förtretande, förtret. \" tala . . . moth nakre människio, hänne til rethan \" Su 116 ."],"f":[]},{"a":"retare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["retare, den som retar el. förtörnar. Su 193 ."],"f":[]},{"a":"retilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) retande, förtretande, förtörnande, förolämpning. skil lthic langt fran thässa gelnisko oc gudhana retilse Prosadikter (Barl 61. war christus . . . aldratulughaster j allom motgangilsom . . . swa skulde oc hon wara til alla dröfwilse, pinor, oc reetilse Mecht 260 ."],"f":["reetilse )"]},{"a":"retilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. ","1) retadt tillstånd, sinnesrörelse. tha huxsins retilse (commotione amini) ok wredhe är owir farin Bir 3: 9 .","2) retande, förtretande, förtörnande, förolämplning. hawir jak . . . min mun ypin tl thin retilse (offensionem) ok dröuilse Bir 3: 67 . gudz retilse ib 327, 342, 383 . Su 295 . ","3) retelse, lockelse. \" til skörlifnadz lustha retilse \" MP 1: 318 . \" al skör lusta rötilse \" ib. \" retilse til skörlifnadh \" ST 542 . \" til skörlifnadz retilse ib. \""],"f":["reetilse Su 295 . ","rötilse MP 1: 318), "]},{"a":"retrakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kosnth som kallas retrakth PM XLIII ."],"f":[]},{"a":"retrakt subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["teknik för framställninga av vissa slags ornament på möbler o. d. Jfr R. Geete I PMSkr xxiif f. PMSkr 551 ."],"f":[]},{"a":"reva","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr silfreva."],"f":[]},{"a":"reva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bereva."],"f":[]},{"a":"rezl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr afrezl."],"f":[]},{"a":"rezla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr afrezla."],"f":[]},{"a":"rezla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lf. lJfr kostrezla Sdw 1: 689."],"f":[]},{"a":"reþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"reþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tillredning. \" välsmakande matzsins lustelik redha \" Bo 126 . ","2) utrustning, utstyrsel, det som tillhör ett föremåls utrustning, tillbehör, redskap. skipar här hwilka sänga oc sängaklädhe oc redho nwnnonar haffwin Bir 4: 9 . \" hawa the (djuren) sköt alla sina redho än mannin är skapadher til ärlika syslo . . . oc for thy hörer honum til at hawa all the natwrlik andbudh wäl tilreed som honum skulo thiäna til swa ärlika syslo \" MB 1: 114 . \" hawer gudh siälwer giwith all andbudh oc redho til at fa mz konster \" ib 55 . - det som tillhör en hästs utrustning, mundering. redho (Cod. B, C, D, E, F redhit) aff örsith fa Fr 307 . ib 310 .","3) reda, färdigt el. beredt skick, beredskap. til reþo (til redha Bil 340 ; Iv 1825 ; MB 2: 182 . \" til redhä \" FM 649 ( 1516) . til redhe Fl 1235 . \" til rädha \" Bir 1: 258), tillreds, i ordning, färdig, beredd. tel reþo giorþ girughum hughi Bu 141 . \" halda the (bina) til rädha stadhana \" Bir 1: 258 . \" the skulo idher til redho bidha \" Al 2521 . \" prestin ther til redho star \" Iv 4382 . \" ther thera skip til redho la \" Fl 1970 . \" ther han til redho fore them la \" Al 8862 . hawa . . . händrena til redho at stridha Bir 1: 228. ib 2: 103 . \" war tilredho morghen arla \" MB 1: 353 . ib 328 . RK 1: 898 . Fl 1235 . MB 2: 20 . \" vil iak gerne ware til redhä nath och dagh \" FM 649 ( 1516) . \" var hamarin ther oc fyre jarnspica til redho \" Bir 2: 132 . RK 1: 4429 . MB 2: 182 . \" nu äro idhra kronor idhir til redho aff hymerikis herra oc konunge \" ST 107 . var tel reþo tel þät guþ vil haua giort Bu 489 . \" är iak til redha tro tinom ordhom ok radhum \" Bil 340 . sigher sik wara til redho at göra gudz wilia MB 1: 201 . ib 496 . KL 166 . \" ware hon (taflan) all til redho at scriwas \" MB 1: 55 . - till hands. swärdh är altidh til redho for konungenom KL 276 . MB 1: 499 . Iv 1825 . ","4) tjenst, betjening, vård, hjälp. han lot honum got herbärghe fanga ok godha redho til thera sänga Fl 800 . \" een swen idher skal redho få \" ib 1953 . Iv 3838 . marsken giorde the sendebud äre mz kot foder oc gode redhe RK 2: 3062 (möjl. att föra till reþe). ","5) betjening el. hjälp genom sakraments meddelande i sht åt en döende. hwlke hwan dagh warin redhobone til ath göra fulla redho af thy sacramento allem (för -om) them som sigh vilia skrifta VKR 72 . \" tha vardher oss thz (ɔ: gudz bordh) til siäla gagn, ok engaledhis til fordömilse, vtan heller en redha (kan här äfven betyda: utrustning) til ewinnelikit lif \" Lg 3: 508 . \" at hon haffde ekke fangit sino redho til sina siäl som hon skulle (sacramenta percipere) \" ib 383 . \" giordhe sin skifftamal ok tok alla sina redho \" ib 722 . BSH 5: 140 ( 1507) . i stokholm jak do mina redho iak fik RK 1: (Till. till LRK) s. 234. FM 563 ( 1512) . ","6) reda, redogörelse, räkenskap. vil jak idher redho gör for tio gudz budh ordh MD 78 . \" kunno the redho for sik fa for hwilka skuld the giordho swa \" Fl 1708 . \" kunno the ther til ey redho göra \" ib 1711 . \" ther reedhovppa göra hänna foghota \" SD NS 1: 437 ( 1405) . ib 438 (1405, nyare afskr.), 2: 218 (1409, nyare afskr.). göre alla redha mz embeteno (ansvar för alla förbindelser mot skrået) SO 203 . - (?) jag mich acthede til lincöping oc orkadhe ey länger än hiit för min dödh, oc i thet nesta haffwer tagit alla mina redha, som jag vill bade giffua oc taga BSH 5: 26 ( 1504) . ","7) betalning, presterande, utgörande, fullgörande. han haffde betalat sextan skippundh koppar i godha redho (nyss förut: for xvi skippundh koppar i godha betalingh) SD NS 1: 153 ( 1402) . ath thän opbyrdh skal komme edher herredömä til honda j godhe redhä FM 546 ( 1512) . \" ath i lather biskopsens fogete och ämbites men faa fornempde gestning til twa hesta, när han ider tilsegande vardher, til godh redhe (till fullo) \" BSH 5: 524 ( 1513) . - Jfr o-, paska-redha."],"f":["reedha: -o SD NS 1: 437 ( 1405) . ","rädha Bir 1: 258 (gen.); -o KL 166), "]},{"a":"reþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra färdig, göra el. ställa i ordning, bereda, tillreda. han redde sin snaruna Bu 130 . \" thak kronona thik redda aff gudhi \" Bil 903 . Bir 3: 162 . \" han hafdhe sik swa klädhe reet \" Al 2193 . \" til sin härbärghe. hulkin ärlike constantinus hafdhe them hedhirlica reet \" Gr 323 . \" at the skulu redha gudhi väghin \" Bir 2: 77 . \" thz rikith, hwikit som idher är ret af wärldinne wphofwe \" Ber 191 . \" tak af mik swa stora besklikhet som mik är reed af minom owinom \" Bo 185 . \" brullöpit som allom är rät j hymerike \" Bir 1: 319 . \" hiälpa hänne til at redha bordh (in ponenda mensula) \" Bo 34 . Bil 581 . \" til . . . swa redda säng \" Bo 147 . Al 7503 . \" annat thz som dödho folke plghas redhas til grafwa \" KL 317 . \" andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias \" Bir 1: 290 . redher sin aaker PM 32 . \" rede brollöps kost \" Bu 6 . reþ min dauarþ ib 151 . \" thz litla som hon hafdde reet aat sik oc iosep \" Bo 51 . ib 70, 240 . - rusta, utrusta. hafde han räth then vänasta skiphär RK 1: 1460 . margin man . . . wäl räddir i hans thienisto foor ib 3170 . lot han . . . alt sit folk rede thz bezste han kunde Di 183 . \" ekke war han wäll redder mz harnisk eller kläde \" ib 102 . ib 208 . \" een hästir reddir mz forgyltom bonadh oc prydhilsom \" Bir 3: 386 . \" somlike stodho oc reddo häst \" ib 2: 73 . - bereda, genom valkning m. m. gifva den afslutande behandlingen åt. at reedha wadhmaal Bir 5: 29 . - behandla. th zta är mik en stor harm att jach finner thek sa redh Di 221 . - abs. göra i ordning, reda till, rusta. haffde swa geen them reet RK 1: 3204 . \" redha wäl for synne siall \" ib 4403 . \" som han (sakramentet) owerdelika taka oc illa ther til reedha (troligen bör dock reedha fattas ss part. pret.) \" Su 303 .","2) bereda, förskaffa. \" mz sinne nidherfärdh reedde han os helsama vpfärdh \" Bo 98 . \" af . . . them sötma som iak skal redha them \" Bir 1: 234 . \" nar dröfwilsen äru när. redha the löön \" Su 440 .","3) lemna, gifva. \" at förtinge mere arbethe och gärning än han kan genestan från sigh redha \" TS 27 . ib 28 . ","4) gifva, erlägga, betala. redha henna bygdha giäld MB 1: 338 . ","5) utreda, förklara. \" then trwlla delen nidhre ledha wil iak thik ful wäl redha \" Al 9884 . utreda, uppvisa, ådagalägga. hawa . . . rät sin skilskap äptä fornemda biorn haquonsson SD NS 1: 31 ( 1401) . ","6) berätta, omtala. \" iak wil thz fore sannind redha \" Al 9280 . - anföra, uppräkna? mång annor thylik skiäl må man thär til retha (dock möjl. för leta) KS 6 (14, 7) . ","7) räkna. \" änga släkter redhas i the hälghe scrifft aff qwinno weyna \" MB 1: 28 . reþa sik, ","1) göra sig i ordning, bereda, sig, rusta sig. scal lhan sik reþä . . . baþe med häst oc wapn SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). ij redhin idher som im wilin bäzst Al 1301 . Di 116 . redde sik . . . at sighia mässo KL 20 . \" ret thik (disce) mer at thaka orät än göra orät \" Ber 115 . reddo sik . . . tel striþ Bu 155 . sik redha til ather färdh hem Bil 160 . \" redha sik til brullöpe \" Bir 1: 57 . ib 3: 162 . \" herodes hafdhe sik reet vppa at dräpa piltin ihesum (pararet se ad necem) \" Bo 10 . \" redde sik vppa väghin (voluit iter arripere) ib. j reden idher ther oppa \" RK 2: 7277 . \" sich ther vppa redha SO104. sama nya broder rede sik vppa twa skynckar \" ib. \" han schal sich reda pa börda ib 192. \" ib 185 . \" jach redher mik pa krypa, sa lenge i wilen jach skall gaa \" BSH 5: 93 ( 1506) . ","2) reda sig, fria sig. redha sik aff then saak RK 1: 2062 . the redha sik sidhan mot formannomen mz klokom radhom ok ildzfundoghom parom Su 420 . "],"f":["reedha . ","reedde Bo 70, 98 ; ","-o ib 170 . ","rede Bu 6 ; MD (S) 252 . ","redhe Bir 1: 219 ; RK 2: 186 . ","reedhe ib 420 . ","rädde: -us Bil 581 . ","-räddhe: til räddho MB 2: 309 . ","räddir RK 1: 3170 . ","redher: redh Di 221 . ","reed Bo 185 ; Al 7503 . n.. ret. reet. räth RK 1: 1460 (i rim med seet). rät Bir 1: 319 ; SD NS 1: 31 ( 1401) . ","reþ . ","reedh Al 1471 . ","ret Ber 115 ),","redha til , göra i ordning, tillreda. loth strax redha til RK 2: 176 . " redha härbergit til " Bir 1: 219 . " han reedde til bordhit " Bo 70 . " redha til smörilsin " ib 220 . ib 141, 170 . at . . . redhat til aat thöm ib 217 . " reddo til gangara " RK 1: 610 . " han redde hanum sa till (utstyrde honom så) som han haffde warit en biorn " Di 107 . ","redha sik til , göra sig i ordning, bereda sig. redh thik thy til Bir 1: 162 . ib 219 . Va 18 . " bidh them redha sik wäl til " MB 1: 328 . - Jfr til redha. ","redha sik up , göra sig i ordning, bereda sig, rusta sig. ho riddar skulle warda han skulle . . . redha sik alt vp aff ny MD (S) 239 . ","redha ut , ","redha sik ut , rusta sig åstad. the redhe sik wth som the best gatw RK 2: 186 . " the reedhe sik vt mz kogh och holk " ib 420 . MD (S) 252 . - Jfr utredha. ","redha sik vidher , göra sig i ordning. redde sik ginstan vidhir Bo 141 . Bir 3: 266 . Al 1471 . Ansg 201 . " redde han sik vidhir vppa the reysona (paravit profectionem) " ib 251 . " redha sik vidhir at taka han nidhir " Bo 209 . Lg 3: 41 . refl. ","redhas vidher , = redha sik vidher. alla swänske herra reddes widher och wille fara tiil halmstadha nidher RK 3: 2512 . - Jfr af-, ater-, be-, mat-, up-redha, äfvensom iäm-, o-redder."]},{"a":"reþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utrustning, utstyrsel, det som tillhör ett föremåls utrustning, tillbehör. skal han göra en kosth mz . . . ij skinkor mz theris rede BS 36 . - det som tillhör ett fartygs utrustning. skipit hauir alt sit rehde (paramenta et armaria sua omnia) Bir 2: 172 . - det som tillhör en hästs utrustning, mundering. fa . . . bucefalum alexanders örs . . . mz alt thz redhe ther ligger a Al 3107 . Fr (Cod. B, C, D, E, f) 307, 310. RK 2: 5159 . - Jfr altara-, bryggiara-, hästa-, mylno-, mässo-, tungo-redhe. ","2) reda, redogörelse, räkenskap. wil jac her göra redhe aff eth jertekn j gotland skedhe RK 2: 7942 . \" at jac oc heratzbone sculom thet vpspöria, wisa oc hänna foghot . . . redhe vppa göra \" SD NS 1: 424 ( 1405) . \" som knuth biidz . . . aldrigh giordhe huaske redhe eller regenskap fore \" FM 649 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"reþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr biug reþer."],"f":[]},{"a":"reþning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr matredhning."],"f":[]},{"a":"reþo","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) redo, beredd, färdig. latir han j the pino som honum är redha Bir 3: 46 . \" bödh . . siw panzsara redho vara brännande \" Bil 902 . \" tha maltidhin var redho \" Bo 141 . ib 170 . \" tha thera thing varo redhä \" Fl 1958 . \" thz (svärdet) är ekke än rede \" Di 48 . SO 145 . \" ware nw mannin redho thy at nw är öxin redho \" Bir 1: 244 . \" then tidh han (salen) war alder redha \" RK 1: 3536 . Al 8863 . RK 1: (sfgn) s. 185, 2: 416, 3: 349, 2980. Di 39 . Lg 90 . star hans pina redho j andre värld Bir 3: 63 . satho redho a eth sprung RK 1: 842 . \" göre sik allan redho \" Bir 3: 305 . RK 2: 361, 3: (sista forts.) 4243. gör thz (svärdet) redo Di 48 . SO 100, 114 . \" swa lenge han thz arbeydhe foe hender haffuer eller rede gör fran syna hender \" ib 154 . \" han . . . haffde sik allan redho skipat \" RK 1: 3897 . \" at han skuli haua sin räkinskap refho i sinom handom \" Bir 4 . 124. the bro war alzthingx redho lagdh Al 1957 . \" at vara redho til lestinna predikan \" Bil 796 . \" redho män til stridh \" MB 1: 418 . \" hänna hughir ok siäl var alitdh redho at vnfa gudz nadh \" KL 336 . vaar redho at wtläggia alt thz han atte for sins sons helso ib 366 . \" var hon idhekelica redho honom thiäna \" Bo 5 . ib 75 . \" varin redho at byggia mönstir \" Gr 296 . Bir 2: 172 . VKR 4 . RK 3: 3850 . MB 2: 265 . \" finger är redast til at budha (Cod. A rättast andbudh til 296) alzskona gerning \" MB 1: (Cod. B) 553 . ","redhegiäld BtFH 1: 315 (1413, Joh. Bures utdr.) . ib 316 ."],"f":["reþu SD 5: 562 ( 1346), 567. reedho RK 2: 526 . ","redha SD NS 1: 11 ( 1401), 37 ( 1401); Bir 3: 46 ; RK 1: 2348, 3536 ; MB 2: 198, 265 ; Su 421 . ","reda RK 3: (sista forts.) 4243 ; SO 100, 145 . ","reedha RK 2: 416, 3: 349, 2980, 3850, 4187 . ","reeda ib 2: 361, 533 . ","rädho SD NS 1: 35 ( 1401) . ","rädha SO 16 ; SD NS 2: 171 ( 1409) . ","räda RK 2: (sfgn) s. 185. redhä Fl 1958 . ","redhe SD NS 2: 89 ( 1409) . ","rede Di 48, 63 ; SO 103, 114, 154 . ","redhom SD NS 1: 181 ( 1402), 203 ( 1403) o. s. v.; BSH 1: 182 ( 1381); Ansg 245 ; SJ 145 ( 1446); FH 5: 135 ( 1489), 145 ( 1490). rådhwm SD NS 2: 171 ( 1409) . ","redast MB 1: (Cod. B) 553 ; RK 2: 6529),"]},{"a":"reþo man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["reþu- )"]},{"a":"reþoboin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) beredd, i ordning, färdig. þw scalt taka reþobona pino i häluite KL 187 . \" väghin . . . är jdhir redhoboin (parata) \" Bir 3: 403 . \" swa mykit got, os owärdoghom tilbiudet oc redhoboet \" Su 359 . - i ordning, rustad, färdig. vara redhoboen at stridha KL 276 . MP 1: 7 . FM 282 ( 1506) . \" hon var nu redhoboin (parata) at födha barn \" Bir 3: 279 . Su 232 . \" warin alle thine limi redobone til minna thiänist \" Bir 1: 35 . \" redoboin til mins guhdoms brullöpe \" ib 59 . \" beqwäme til stridh oc redhobone \" MB 2: 138 . til swärdh redhobone Su 30 . \" redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha \" Bil 877 . \" warin redho bogne \" Bir 1: 245 . ","2) färdig, tillstädes, till hands, redo. hwilke hwan dagh warin redhabone til at göra fulla nöghio aff thy sacramento allom them sik wilia skripta (unicuique confiteri volenti sini parati) Bir 4: 27 . VKR 72 . \" vardhir han ij vpfärdhinne äkke swa redhoboin (præsto) hwarre siäl \" Bo 92 . \" nat oc dag ider redebogen medh min trotienist \" BSH 5: 27 ( 1504) . lustin är idhir redoboin (in promptu) Bir 1: 359 . \" alexander war tha redhoboen \" Al 732 . ","3) färdig, beredvillig, redebogen. han var ey at eno edhoboin at vara fatykir älla mista sit rike for gudz sculdh vtan dödh at thola Bil 861 . MP 1: 32 . \" hon sagdhe sik wara rädho bona häldir dö en tappa iumfrudom \" KL 73 . Bo 123, 245 . Bir 2: 167 . Lg 39, 823 . MB 2: 324 . LfK 20 . BSH 4: 348 ( 1503) , 5: 342 (1509), 562 (1516). alle gamble geld och viterlige aathersteder äre wij redebo (för bone) them strax at betale FM 495 ( 1510) . \" är iak redhoboin at göra hwat thu vilt biudha. ok är ika redhoboin til alla pino \" Bo 203 . \" ä thäs redhoonarin var hon til thiänist \" KL 330 . HSH 19: 132 (1506), 20: 65 (1506). iak är redhoboin til hans vilia mz minom vilia Bir 3: 44 . \" wil iak at älskaren altidh ware redoboen mothe kärlekenom \" Su 1155 . - färdig til tjenst. hwar som helst ther i mek begere, ther skule i altiidh finne mek redheboghen vilie vare BSH 5: 28 ( 1504) . FM 567 ( 1512) . - Jfr oredhoboin."],"f":["redhoboen KL 276 ; Al 732 ; MB 2: 324 ; Lg 39 . ","redoboen Su 115 . ","redhoboen Lg 823 . ","redhobon LfK 20 . rädho boin: -bona Kl 73. redho bogin: -bogne Bir 1: 245 . ","redhaboin MP 1: 7 ; ","-bone Bir 4: 27 ; MB 2: 229 . ","redhaboen MP 1: 32 ; Su 232 . ","redebon BSH 4: 348 ( 1503) . ","redheboghen ib 5: 28 ( 1504) . ","redebogen ib 27 (1504): HSH 19: 132 ( 1506) ; ","-bogne BSH 5: 342 ( 1509) . ","redeboegen: -boegene HSH 20: 65 ( 1506) . redhäboghän (ack. m.) FM 282 ( 1506) . ","redebodhen ib 567 ( 1512) . ","redeboden BSH 5: 562 ( 1516) ),"]},{"a":"reþohion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"reþosven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fogde, gårdsfogde, förvaltare, skaffare. \" henikino redhuswen \" SD 4: 3 (1327? samt. afskr.). kalladhe han sin redheswen (dispensatori domus suæ) MB 1: 245 . Bil 600 . SD NS 1: 425 ( 1405) . VKR 42 . \" redhoswennen ällar tilskaffaren (procurator) LFK 36. källara swennen ällar redho swennen (cellarius) \" ib 96 ."],"f":["redhuswen . ","redheswen SD NS 1: 425 ( 1405); MB 1: 245), "]},{"a":"reþskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) utrustning, utstyrsel, tillbehör, inventarier, redskap. aff them redzskap som war j mönstreno ST 419 . \" skulo the köpa tw par mässoklädhe kalka altarklädhe oc allan redzskap \" BYH 1: 201 ( 1391) . \" skal hwart altare hafue twänne rethskap (duobus ornamentis) \" VKR 78 . \" wägha j sinom hugh . . . the andbudh oc redhscap som hwario embete oc gerning oc syslo höfuir \" ib 2 . \" tha thorftom vi hwazske quärna älla oghna. egh andbudh. älla swa mykyn redhskap. egh boskap. älla swa höghfärdoghan fatabwrs redhskap (utensilibus et apparatu rerum nec supellecili) \" Bo 141 . tha som nager broder äller syster dödh är tha schal ämbetetz redzscahpp fana päll ok lywss fore husit bäras epther gamul plechsidh ok thenne gildes redzschapp schall bäres swa vel til systrom som til brödrom SO 205 . ib 27, 67 . köpa . . . alla handa boskap oxa faar hästa oc theris redskap (mercem . . . jumentorum et ovium et eqvorum et redarum) MB 2: 361 . - verktyg (koll.). haffua . . . allan sijn redhskap frij SO 48 . ib 95, 103 . \" tog redskapen oc giorde en kniff \" Di 45 . \" tha war bortstolen allar hans redskap \" ib 46 .","2) = redha 4. hwat redhskap älla thiänist hon giordhe Bo 70 . \" een swen idher skal resskap (Cod. A redho) fa \" Fl (Cod. B) 1953 . skipadhe henne redhscap Lg 1039 .","3) = redha 5. döör vthen allan redzskap oc formäle SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). tha han hafdhe them siuka mannenom giwit reezskap KL 8 . \" tok then dyghdelike herran allan siälinna redhskap \" ST 453 . - Jfr bryggio-, fataburs-, gildis-, mässo-redhskaper samt pinoredhskap."],"f":["redhzskaper . ","redzschapp . ","reezskaper . ","resskaper: -skap Fl (Cod. B) 1953 . ","rädskaph SO 27 . " räskap ib), "]},{"a":"ria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ria, torkhus . . . til proastins akirhorne, ther hans rie forre stodh Svartb 309 ( 1423) . . . . ok äre pa for:de gotz eeth pyrthe, eth fää hwss, en ryä, en ladha (o. s. v.) ib 497 (1470). FMU 4: 89 (omkr. 1455)."],"f":["rie . ","riiä . ","ryä )"]},{"a":"ria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ria. FH 4: 45 ( 1456) ."],"f":[]},{"a":"ribbalde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skojare, landsstrykare. \" vildo thwe ribbalda dara biscopin \" Bil 659 . \" swa väl the som man hiolt for godha män. som the fwlasto riballane \" Bo 182 . at han skal synas licare ribaldä än kronadhom konunge Bir 3: 469 . Bo 190, 193 . Bir 3: 165, 279 . Su 67, "],"f":["ribalde: -a Bir 3: 279 ; ","-ä ib 469 ; ","-om ib 165 . ","riballe: -a Bo 190 ; ","-ane ib 182, -anna ib 193 ; ","-om Su 67 . ","riballe: -ana Bir 3: 165), ","ribbalda värk","ribalda- )"]},{"a":"ribbalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skojare, landstrykare. Jfr Hj. Lindroth, Språk och stil 8: 50 ff. . . . wara werre och oretwisere. ähn någon argester ribaldh och ilgerningzman PMSkr 665 (avskr.)."],"f":["ribldh )"]},{"a":"riddaraskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och riddarskaper,","1) riddarstånd, riddarvärdighet. thz betyder hans riddarskap Di 59 . ","2) ridderlig öfning, ridderliga idrotter. hafdhe iak giort . . . riddäraskap mz mina händer Iv 351 . han älskade ekke mykit riddarskapit Di 87 . bruka riddarskap MD (S) 240 . - ridderligt väsende el. beteende, ridderlighet? manede mik . . . for all then riddarskap som till war Di 80 . ","3) följe af riddar, hofstat. hiolt rikt riddarskap mz hänna foreso ok gaf rika almoso fatikom (militibus et famulis suis ac paperibus necessaria ministrabat) Bil 263 . - Jfr riddarskap."],"f":["riddära .),"]},{"a":"riddardadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["riddarbragd. han brukar hoffuerk och riddar dath RK 3: 3635 ."],"f":["-dat )"]},{"a":"riddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["riddere NMU 1: 107 ( 1430)","ridder Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) . ","rydder Arfstv 12 ( 1461) . ","reddar JämtlDipl 137 ( 1383) . reddare JMPs 348; -en ib 369, 370 ; ","-a SD NS 3: l406 (1419, ä. avskr.). obl. reddhara JMPs 382. pl. reddare Nio handl rör Vkl 224 ( 1390) . ","riddare Uppl Fornmt 46: l196 (1514). riddere SSkb 155 ( 1505) ), ","riddara bonadher , se SDw 2: 1285. ","*riddara gardher , se SDw 2: 1285. ","*riddaraleker","*riddara like , se s. v. like Sdw 1: 761 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 101 f. ","riddara man","redders- )","*riddara note , se s. v. note SDw 2: 117 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 101 f.","riddara rätter","riddare- )","*riddara sko","riddar skoo )","riddara spil (-speel), ","*riddara vidherlike , "]},{"a":"riddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ryttare. \" han kastadhe örs oc riddara wt i hawith \" MB 1: 317 . ib 319 .","2) riddare, innehafvare af riddarvärdighet. attä riddarä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). riddäre af wart raþ ib. \" ey maghä byscopä, riddärä äller nakar af förnäfndom swa buþne riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä \" ib. \" hwarte riddare äller swenäwapn \" ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). uitis þät riddärä äller swenawapn ib. \" riddäre äller swenavapn ib. hwar riddari äller swenawapn \" ib 670 . \" swenä riddärä widherlichä \" ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). riddäre äller swen ib 476 (1345, nyare afskr.), 477, 478. bade riddare ok riddare like RK 1: 90 . \" mange riddara ok riddara like \" ib 2797 . \" bade riddara ok riddara nota \" ib 1425 . \" riddara ok swena ib 379, 392, 2188, 2447. \" ib 2: 1612, 1632 o. s. v. badhe riddara oc andre friborne män VAH 24: 323 ( 1454) . en riddare hawer meer ärwodhe oc mödho i örlögh fore sinom konunge än margher bonde MB 1: 452 . ib 385. munkenom biudz at hafwa kuwlin. riddarenom biudz hardhare som är brynian älla platan Bir 1: 383 . riddarne tilbundo sik mz eedh oc lofwan at giua sit köt for mit köt ok sit blodh for mit blodh ib 3: 366 . ib 368, 369, 370, 371, 373, 374, 375, 376, 379, 381, 382, 387, 388, 389, 390, 391, 392, 394, 396 . \" en ridare rikar ok miok rumgiäuir \" Bu 18 . ib 7, 8, 24, 152, 173 . \" j androm them daghom j hulkom han (konungen) skal göra riddara \" Bir 3: 307 . ib 366, 386 . \" konung birger war ther til riddara giord \" RK 1: 1152 . \" han wart riddare aff sin fader \" ib 1156 . \" tyske swenske oc danske iag till riddara slo \" ib 3: (sista forts.) 5189 . ib 5193, 5200 . then bezste riddare ther a markynne waar ib 1: 912 . ib 280, 443, 999, 1003, 1098, 1159, 1163, 1401, 1823, 2320. Iv 35, 50 o. s. v. Fl 19 o. s. v. Fr 211 o. s. v. ridder steen RK 3: 3609, 3662, 3675, 3727, 3740 . \" wi heyna snakenborgh riddare . . . oc eric erlendson riddare \" BSH 2: 38 ( 1396) . \" härra göstaff magnusson riddare \" SD NS 1: 6 ( 1401). jak sten beinctzson riddara i 9 ( 1401). fran herra nicles boson riddara ib. ib 14 ( 1401), 16 ( 1401). - guds riddare, medlem af andlig riddarorden; svärdsriddare. RK 1: 292, 294, 300 . ","3) stridsman, krigare, krigsknekt, soldat (i medeltidens Lat. urkunder är miles det vanliga uttrycket för riddare, i följd hvaraf miles ofta återgifves med riddare, äfven då betydelsen är en annan). suarar sik vara guz riddara (Christo militare) Bu 442 . \" jak är himpna konungx riddare (miles) \" Bil 127 . \" sände . . . twa riddare (milites) at skynda hans dödh ib. corsfestar af riddarum (militibus) \" Bu 138 . Bo 201 . KL 150, 154, 391, 392, 396, 397, 398, 402, 418, 419 . MB 2: 386, 387, 390, 391, 392, 396, 411 . ST 110 . \" hafþe i sinom här siu þusand riddara \" Bu 177 . \" þe heþno kunugane hafþo siaxtighi þusand riddara vtan allan almoghan \" ib (de båda sista ex. böra kanske föras till 1 el. 2). officer. j capharnaum var en riddare (centurio) som hafdhe en siukan thiänara Bo 67 . ib 68 . ","4) häst i schackspel. mz riddarom (näml. betecknas) alla som fäcta mz suärde MD (S) 201 . - Jfr hof-, leons-, qvarsätu-, sam-riddare.","1) riddarspel. eet rorney ellir riddar spil ST 514 . ","2) ridderlig bragd. tha wenda the opta ryggen til tha öwas skulle riddar spil mD (S) 250. thz stridzmen winna mz ridder spil ib 251 ."],"f":["riiddare MD (S) 243 . ","ryddare KL 321 . ","ryddhare: -en Lg 3: 130 . ","riddara SD NS 1: 9 (14019. riddäre. riddere RK 1: 280, 1159 ; ","-en Bu 8 ; ","-a RK 1: 919 . ","riddar Bu 7 ; SD NS 1: 16 ( 1401); MD (S) 239, 245, 254, 255; -ars ib 244, 251 (på två ställen). ridder Al 5667, 5668, 5673 ; i förbindelse med ett följande namn: RK 3: 3609, 3662, 3675, 3727, 3740 . ","ridare Bu 18, 24 . ","reddare SD NS 1: 208 (1403, vidim. fr. 1503). pl. riddara. ridara Bu 152 . ","riddera RK 1: 960 . ","riddare ib 90, 2: 1632 . ","riddere ib 1612 . ","riiddere BSH 5: 261 ( 1508) . ","riddarane . ","riddarene Bo 201 ; MB 2: 386 . ","riddirna Bir 3: 368), ","riddara art","riddara band","-baandh )","riddara bonadher , ","riddara kläþe","ridara- )","riddara man","riddaramanz man","riddara märke , ","riddara mästare , ","riddara namn","riddara rätter , ","riddara skari","riddara slagh","riddare slag )","riddara spil","riddra stormber , ","riddara tro","riddare troo )"]},{"a":"riddarfru","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["riddare maka. SSkb 10 (1501-02)."],"f":["ridder- )"]},{"a":"riddarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ridderligt, på riddarvis, på ett sätt som anstår en riddare. tha funno the ther tolff hundradh riddara alla ridderlika w äl klädda mz gul oc gul pällum Prosadikter (Karl M) 253 ."],"f":["ridder- )"]},{"a":"riddarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ridderligen, på riddarvis, på ett sätt som anstår en riddare. mot honum ridderlika at ridha Fl 1818 . \" stak swa riddirlika then stolta hertugh beuiand \" Fr 1684 . ib 1798, 1810 . \" torney burdhis riddirlik \" ib 1830 . ib 1651, 3053 . \" the striddo tha swa riddirlika \" Al 644 . \" thu gör som skalk ok ey ridderlik \" ib 2083 . \" ridderligha han siik tha stälte \" RK 3: 1987 . \" riddelig liffwa \" MD (S) 239 . ib 241 . \" han rede sik wt swa riddelig \" ib 252 ."],"f":["ridderlika Fl 1818 ; Fr 1651, 1798 3053 . ","ridderligha RK 3: 1987 . ","riddirlika Fr 1684, 1810 ; Al 644 . ","ridderlik ib 2083 . ","riddirlik Fr 1830 . ","riddelig MD (S) 239, 252. riddhelig ib 241), "]},{"a":"riddarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ridderlig, som tilkommer el. tillhör en riddare. ee mädhan människian är bliffuen oppa jordherike, thaa är hon som j enne riddirliker stridh MP 5: 131 ."],"f":["riddir- )"]},{"a":"riddarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ridderlig, som tillkommer el. tillhör en riddare. böþ hanom atar . . . riddarlekan heþar Bu 422 . Bir 4: 137, 150 . han skal göra mik rekenskap aff sino riddirlico ämbite ib 2: 164 . \" thu fulkompnadhe riddirlikin rät \" ib 264 . margh ridderlik gerning Fr 1740 . \" hadhe the ridderliga ydh \" RK 3: 2047 . \" göraskolande sannom konung ihesu cristo riddarlika thiänist \" LfK 169 . \" han afklädha riddarlikom klädhum \" Bu 421 . Bir 3: 373 . BK 208 . mit riddeliga swärdh MB 2: 153 . ib 169 . \" pa myn ridderlige eed \" BSH 5: 261 ( 1508) . \" faa rydderlika krono \" Lg 3: 130 . \" han (ɔ: herra fräderik) var ther swa ridderlik \" Fr 1756 ."],"f":["-leker: -lekan Bu 422 . ","ridderliker: -lik Fr 1740, 1756 ; ","-likom Bir 4: 150 . ","ridderleker: -leka BK 208 . ","rydderliker: -lika Lg 3: 130 . ","riddirliker: -lico Bir 2: 164 . " riddirlikin (ack.) " ib 264 . ","ridderlig: -liga RK 3: 2047 ; ","-lige BSH 5: 261 ( 1508) . ","riddherlig: -liga MB 2: 169 . ","riddelig: -liga ib 153),"]},{"a":"riddarman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["riddarmanz man , "]},{"a":"riddarman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["riddarmanz man"]},{"a":"riddarskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? (KS 79 (195, 87))","1) riddarväsende. \" war ey cristit riddarskap (militia christianiatis) byriat for wärldinna ägho ok giri vtan til at styrkia sannindena ok vtuida sanna tro \" Bir 1: 384 . - riddartjenst. byriadhe sant riddirskap (militiam) Bir 3: 369 . \" bortgik aff sanno ridd irskap \" ib. \" han hawir lofwat thik ridirskap \" ib 373 . som sit riddirskap vil väna til mik ib 387 . ib 393, 417 . Su 115 . MD 198 . - handlingssätt som tillkommer en riddare, ridderliga idrotter, riddarkamp. liiff . . . waga for ridderskap och frvr ärä Iv 29 . \" til ridderskap var han ospardh ib 945. ther . . . til riddirskap kan \" ib 1109 . \" rät ridderskap . . . lata \" ib 1893 . \" huath ridirskap kan \" ib 1109 . \" rät ridderskap . . . lata \" ib 1893 . \" huath riddirskap han hafuer giort \" ib 3858 . rät riddirskap man pläghadhe thäre Fr 51 . \" foro at finna riidirskap fore stolta qwinna \" ib 24 . \" aff thz ridderskap man ther sa \" ib 1868 . \" som thera goz hafdho mist alt slät ij ridderskap mz tornye rät \" ib 2192 . \" thz ridderskap var tha swa stark \" ib 1853 . \" mz dyst, torney och allä handä ridderskap \" Va 52 . \" alt ridderskap skal man them känna tha the ära vnga ok lina \" Al 4752 . \" brwka riddarskap \" Lg 3: 330 . \" all hans akt war . . . til mandom oc ridherskapt \" MD 449 . ","2) krigsväsende? han lagdhe dighra röct a riddarscap Bil 377 . - krigstjenst. skilde han sik widh riddarskap ST 110 . ","3) koll. \" sammanfattning el. samling af riddare el. af riddare och svenner, ridderskap, adel. efter thy tolf manna nmpd thenna maal vtransakatho skelika siex vppa riddarskaps wegna. som waro herra götzstaf magnusson oc karl baat riddara staffan götzstafson thorsten symonson niclis diekn oc lindorm jenisson suenä oc medh them sex bönder aa almoghans wegna \" BSH 2: 39 ( 1396) . \" huart rike thr hauer godh skipilse, thet hauer tessa try, ridderskap, almogha ok fatökt äruodhis folk \" KS 76 (186, 83) . ib (188, 83), 77 (191, 84) . \" är tön wärn tuäskuna: en är godh riddarskap ok triwin almoghr . . . annor wärn landa är fast hus ok borghr \" ib 79 (195, 87). persara domara höfdhingia oc riddarskap Gr 261 . \" þa i hauin nakra þe af ridar skapino mz idar halla \" Bir 4: (Avt) 185. alt ridderskap oc herskap är ther til skipath aff gudhi, at the skulo wäria kirkio oc klärka MB 1: 385 . \" en stor deel aff ridderskapit mz almogan hyuöllo \" RK 2: 8041 . KL 21 . \" sköt ärchebispen thet ärende till her sten oc ridderskapet \" HSH 18: 18 ( 1495) . \" efter at ridderskapet som i radit ware äre sa mykit afflidne \" ib 71 ( 1497) . - följe af riddare (och svenner). fara mz ridderskap ok frugho skara Iv 615 . Fr 2744 . \" myn herre ok hans kngesinne hans riddarscapp ok swena \" MEG (red. A) 57 . \" hafuandhes mz sik sith riddarskap \" Lg 332 . MD 194 . ","4) rytteri? bätra riddarskap jak ey weyt RK 1: 2718 . ","5) samling af krigare, här, krigsmän. saghu män j wädhreno riddarskap (armatorum cohortes) j alscons wapnum ganga saman flukninghum Bil 311 . \" han styrdhe riddar scap mz hardum rät ok räfst \" ib 392 . \" alle the riddara som lydha enom höffdhingia, göra en här oc ridderskap \" MB 1: 37 . \" höffdingen offwir alt hans ridderskap (militiæ suæ) \" ib 2: 146 . \" alt ridderskap vtan herra wiis winna aldre nakan priis \" Al 4237 . - Jfr riddaraskap.","1) folk el. menniskor tillhörande riddarklassen, riddarstånd, adel. al hänna släkt badhe a fädhirne ok mödhirne var af riddarscaps folke KL 321 . ","2) krigsfolk. radhande idhro ridirskaps folke (populo militari) at alle rätte skik ödhmiuklica Bir 3: 342 ."],"f":["-skaps Bir 3: 373 ; BSH 2: 39 ( 1396); -skapino KL 212 . ","riddarscap Bil 377 . " riddar scap ib 392. riddarscapp " MEG (red. A) 57 . ridar skap: -skapino Bir 4 . (Avt) 185. ridderskap MB 1: 37, 385 ; KS 76 (186, 83), 77 (191, 84) ; Iv 29, 615, 945, 1893 ; Fr 1853, 1868, 2192, 2744 ; Va 52 ; Al 4237, 4752 ; MD 194, 198 ; MB 2: 146 . ","riddirskap Bir 3: 369, 373, 387, 389 ; Iv 1109, 3858 ; Fr 24, 51 ; ","-skapi Bir 3: 386, 389, 393 ; ","-skaps ib 388, 417 . ","riddrskap KS 76 (186, 83) . ","riidderskap MD (S) 241 . ","riddherskapt MD 449 (i rimsl. m. akt)), ","riddarskaps folk","riddirskaps- )","riddarskaps klädhe , ","riddarskaps liverne","lifwirne )","riddarskaps man","riddirskaps- Bir 2: 334, 3: 339, 389), "]},{"a":"riddarskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) ridderskap, adel. Beckman STud 52. ärlige herrer aff ridderskapet STb 5: 337 (1521, Kop). "],"f":["ridder- )","*riddarskaps bok , ","riddarskaps man (reddar-), "]},{"a":"ridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. eg. storm. SE Sdw 2: 1285."],"f":[]},{"a":"ridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr kirkiomässo-, land-ridh."],"f":[]},{"a":"ridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. storm?","1) paroxsym, sjudomsanfall. \" haffwer . . . ridh och böld i brysthet \" LB 8: 51 . \" somi hawa hardha ridhe j döhenom \" Lg 3: 518 . ","2) tidsmoment, stund. \" loff wari thik . . . fore hwan then riidh (pro qualibet hora) thw a korseno tholde \" Bir 4: 148 . alexander wänter ij hwario riidh aff dario keysar starka striidh Al 1905 . \" wi ärom . . . raske ok snare ij hwarie riidh \" ib 6124 . \" the hioggo fast mz swärdh een riidh \" Fr 1859 . herra fräderik bidhar än een riidh ib 2720 . \" tha the hafdho ridhit ena litla ridh \" ib 1169 . Iv 2417, 3799, 4953 . the fruor sompna ij stuntan riidh Fr 2097 . the sloghos widh them langa riidh Al 5115 . RK 1: 3158 . \" the bliffuo tiil hopa een godhan riidh \" ib 3: 1326 . \" vmdrogh thöm a thän sama riidh \" Iv 3355 . \" hon vardh tha var ij thän sama riidh eet ar thz han hafdhe fangith ij striidh \" ib 2143 . ib 3667, 3766, 4242, 4543, 4559, 5185, 5615 . Fr 2284, 2496 . RK 2: 3212 . Al 2774, 5618, 5832 . \" wi wiliom han sökia mädher stridh ful rast ij thenna sama riidh \" Al 1538 . \" halle tom (fångarene) en j thessa ridh \" MD (S) 260 . \" tha vardh an var ij the riidh hwar een hiort . . . flyyr fore twa litla rakka \" Fr 2783 . ib 2893 . RK 2: 2842 . \" slogho margh riddara a the riidh \" Al 2428 . \" the fruor löpa fram ij riidh (på stund, genast) \" Fr 2087 . - tid. saa förlops thz een lithen riidh RK 3: 671 . \" i flättya om lopp then riidh ib 2617. saa löper thenna riidh \" ib 4037 . ib 4115, 4165 . hafdhe iak giort ij nakar riidh (någonsin) . . . riddäraskap mz mina händer Iv 3513 . \" innan skaman riid \" MD 188 . \" var her for skamman riidh \" Fl 595 . RK 1: 47, 2180 . \" som her hafuer varith langan riidh \" Fl 1043 . Iv 4390 . Fr 2678 . \" var tha konung en lithen riidh \" RK 1: 584 . ib 3 . 3887. the ridha badhe wt ok in the siälfue dwärgha alla riidh Fr 315 . \" gudh gaff honum the sama riidh . . . ena dotter ok twa sönä \" ib 3134 . then yngre ij the sama riidh var hertugh ouer normandia ib 3164 . \" thz ledh fast at then ridh at konungen sculle koma tidh \" RK 2: 3278 . - gång. man gaff them nampn ij sama riidh (på samma gång) Fl 99 . thz var tha the första riidh ther the saman kompne varo mz striidh Iv 1668 . \" wordo tha fangne alle en riidh (på en gång) \" RK 1: 4242 . (På alla ställen,hvarest ordet i rimverken förekommer, står det i rimslut med undantag af Iv 5185 .) - Jfr þing-, þinga-riþ."],"f":["riidh . ","ridha (i rimsl.) Iv 4242 . ","rydh RK 3: 4115, 4165 . ","-ir : ridhe Lg 3: 518), "]},{"a":"ridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr landridh."],"f":[]},{"a":"ridha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["feber, frossfeber, frosskakning. Se Sdw 2: 1285."],"f":[]},{"a":"ridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrida, rycka, draga. \" hwilken som torskar medh annars stränger och rijdher honom j sanck \" SO 291 . \" rijder han honom (ɔ: strängh) lööss \" ib 301 . Jfr sunder ridha, äfvensom vridha."],"f":["rijdher SO 291 . ","rijder ib 301 . impf. redh, se sunder ridha),"]},{"a":"ridha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["feber, frossfeber, frosskakning. \" tz duger for riwd \" LB 7: 100 . ib 8: 49 . \" fore ridhn (för ridhu) som mang aar hafwer wärit \" ib 3: 145 . \" tha riitha tager honum \" ib 7: 150 . ib 2: 51, 7: 156, 8: 51 . han faar . . . lungo soth och riidhu och gieldh ib 52 . "],"f":["riidha . ","riitha )","ridhusot","-soot )"]},{"a":"ridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) rida. Se Sdw 2: 1285. tyriels . . . kärdhe til jon jönsson, ath han redh hans hors JTb 34 ( 1462) . . . . hwi han rädh hans hesth wtan hans lof ATb 2: 242 ( 1484) . MP 4: 68 . - ridha spär, rida spärr, hålla riddarspel, tornera. hastiludiari . . . döstera rida spär GU C 20 s. 327 . 2) rida för att hålla uppsikt över ngt, fara kring och inspektera. sidan äger han (ɔ biskopens landsfogde el. ridfogde) rida om gozen epter jordabochene Arnell Brask Biᴵ 15. 3) plåga, ansätta (som maran el. dyl.). tw haffuir nog länge ridhit mik; wänth jgen ath ridha mik STb 2: 184 ( 1486) .","4) om fartyg: ligga för ankar. tha han lag fore forland ok reedh fore ankkare STb 1: 104 ( 1477) . \" ligger nokoth skip j haffn, äller ridher före ankar widher landith \" PMSkr 62 . - part. pres. ss subst. ryttare, krigsman till häst. pa slättenne göra ridhande meer än fogangara stridande PMSkr 146 . ib 148, 152 . haffwandis wthwalda ridhandis oc fotgangara ib 153. ib. ib 154, 161 . "],"f":["ridher PMSkr 62 . ","redh . ","red . reedh. rädh ATb 2: 242 ( 1484) . konj. 1 pers. ridhi MP 4: 68 . ","ridhande . ","ridhandis PMSkr 153 ),","*ridha um kul , rida omkull, rida över ända. hakon . . . som redh tz barnoth wm kul lopa gathona JTb 56 ( 1466) . STb 1: 198 ( 1479) .","*ridha up , rida upp el. uppåt. Se Sdw 2: 1285. ","*ridha upa , rida på (ngn). STb 1: 176 ( 1478) . ty han reedh medh wadha vppa claus vysa ib 177 ( 1478) . ","*ridha ut , rida ut. wetnade iönis . . . at then hästin magnus smid ret wt han haltade aff et nagilstiwng ok äy aff andro ATb 1: 49 ( 1455) . Jfr af-, be-, fram-, in-, undan- (Sdw 2: 810), untridha."]},{"a":"ridhahäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridhäst. gifuer jak hustrv margit . . . myn riidhä häst FH 6: 43 ( 1455) ."],"f":["riidhä- )"]},{"a":"ridhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridt. \" wart en stolt krafftogh ridhan \" RK 1: 1121 ."],"f":[]},{"a":"ridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mjlo-, ut-ridhare (även Sdw 2: 855)."],"f":[]},{"a":"ridharedhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridtyg. gifuer iak hustv margit . . . min gangare met rydha redskap FH 6: 358 ( 1449) ."],"f":["rydha- )"]},{"a":"ridharedhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridtyg. Se Sdw 2: 1285."],"f":[]},{"a":"ridhatygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ridhtygh. STb 1: 271 ( 1480) ."],"f":[]},{"a":"ridhdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dag då ridt bör ega rum. TB 78 ."],"f":[]},{"a":"ridhefoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridfogde, fogde med uppgift att övervaka egendomar, uppbörd o. d. inom ett större distrikt. ath ider verdugheth (ɔ Svante Nilsson STure) skulle settie i ridhe fogethe i dalana GPM 2: 278 ( 1507) . \" ridefogte i nywding \" Arnell Brask Bi ᴵ 7. Jfr ridhfoghate."],"f":["-fogethe . ","-fogte )"]},{"a":"ridhfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ridhefoghate. ridfogte i sunderbo Arnell Brask Biᴵ 7. ib 15 ."],"f":["ridfogte )"]},{"a":"ridhhosur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benkläder avsedda att brukas vid ridning. Arnell Brask Biᴵ 32."],"f":["ridhoser )"]},{"a":"ridhkapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridkappa. STb 2: 79 (1485)."],"f":["ridkaapr ) , "]},{"a":"ridhkirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["annexkyrka. thå schula lthe . . . iij messor lhuart år sighia huar thera vijdt huaria sina kyrkio så vidh rijdkyrkio som hoffuedkyrkio Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"f":["rijdkyrkia )"]},{"a":"ridhkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" »kjortel», avsedd att brukas vid ridning. vj alne kläde swarthe swen skulle lhaffue tiil len ridkiortel Stock Skb 162 ( 1520) ."],"f":["ridkiortel )"]},{"a":"ridhklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridkläder. then yngxste smaswen . . . bör altid taga til lwara herrans stöffla oc spora oc ridcläder i reesom Arnell Brask Biᴵ 32."],"f":["ridcläder . ","med art. riclädren Arnell Brask Biᴵ 32),"]},{"a":"ridhsven","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ryttare, krigare till häst. . . . ligger oss storlige makt pa att förstyrke oss med krygesfolk som swadane kunne affverie, bode ridswenner oc fotkneckter HSH 14: 31 (1525, Magnus Sommar)."],"f":["rid- )"]},{"a":"ridhtygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridtyg. MB 2: 94 RK 3: (sista forts.) 6044."],"f":[]},{"a":"ridhtygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridtyg. \" hest oc ridtygh Arnell Brasdk Biᴵ 28. Jfr ridhatygh samt rytty Sdw 2: 273. \""],"f":["rid- . ","red tyyg HSH 18: 264 (1525) ), "]},{"a":"ridhvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridväg. DD 1: 222 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"riersker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rigisker."],"f":[]},{"a":"rif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rifvande. \" the reffwos ther om (om godset) som andra katte thz reff är them gangit til leda \" RK 1: (Albr) s. 212 . Jfr klädha rif. ","2) ref, bukref. \" for reff i maghan skal man ätha x eller xij pyona korn \" LB 7: 166 . \" hielpir for reeff \" ib 1 . \" doger . . . for riiff (motsv. st. D. Harpestr. har rithæ 79) \" ib 2: 35 . doger ffor riffui (motsv. st. D. Harpestr. har rythæ 50) ib 40 . Jfr bukrif."],"f":["riff . ","riiff LB 2: 35 . ","reff . ","reeff )"]},{"a":"rif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr buk-, gardha-, magha-rif."],"f":[]},{"a":"rif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ref, refben. \" a moth botalöst maal krista wid riff ok thool (si perplexus eris preme costas vim parciceris) \" GO 958 . \" raka hänna huld fran rifiom \" Bu 504 . \" raka hans huld . . . alt intel rifia \" ib 530 . saa iak hans likame slaghan ok flängdan alt intil rifwianna swa at hans riif syntos Bir 1: 29 . ib 268, 2: 95 . flängdir alt in til rifwina (för rifwianna?) ib 3: 40 . \" thina axla ok riggher mz rifwom \" ib 4: 151 . \" thina axla ok rygger mz rifnom (för riufiom?) \" ib 138 . \" rifwin som väria hiärtat \" ib 2: 170 . \" fore bolda j riff \" LB 4 . 352. som bolda hafwe . . . oppa reffwen ib 3: 191 . \" sunder brast tw riff i hanum \" Di 138 . \" konan wardh aff mantzens siidho oc riwi \" MB 1: 88 . \" et adams riff ib. \" ib 1, 89, 90, 91, 105, 159 . Gr 296 . Bir 1: 77 . MD 7 . - (?) dugir thz for lungo ok for haald ellir rijff (för blöt rijff?) ther wärkir aff heth blodh ok tört (motsvarande ställe hos Macer Floridus har: morbos de cholera ruea vel sanquine factos molibus in costis auit in pulmonibus ispis sedat; D. Harpestr. s. 97: dughær thæt for lungæ. oc bløtæ rif. thær warthær af et het bloth oc thiurt) LB 3: 64 . "],"f":["riif . ","reff . ","-ia . ","-iom . ","rifwom Bir 4: 151), ","rifla ben , "]},{"a":"rif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["revben. \" costa te reeff \" GU C 20 s. 152 . \" et stykke färst fetth swinaköth aff reffuen \" Sex ekon tr 270 . Jf sidho rif. "],"f":["ref . ","reeff )","*rifia rum","reffua- )"]},{"a":"rifben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["refben. \" lät han swa bäria ok hudhstryka: at hans riffben tedhus bar \" Bil 311 . \" mellom rebenänna Hästläkedom i \" AS 137 . \" millan baden riffbenen \" LB 2: 69 . BSH 5: 249 ( 1508) . Jfr rifla-, riflo-ben."],"f":["reffben: -benen BSH 5: 249 ( 1508) . reben),"]},{"a":"rifhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lfrikostighet. \" om hon ä r höffärdugh . . . aff . . . andelikom ffatighdom riffhet oc swa dana \" SvKyrkobr 347 . SkrtUppb 195 . frihetin ällir rifhetin (liberalitas) lioflika giffwer aff sino SpV 155 ."],"f":["riff- )"]},{"a":"rifia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["rifio ben , n. revben. Jr O. Ahlbäck, Studl i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 134."]},{"a":"rifia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["riflo ben , "]},{"a":"rifiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rifjärn. \" eth riff iernn \" HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"rifiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lrivjärn. \" tak harth twal oc riff pa enom reff järn PMskr 447. \""],"f":["reff järn )"]},{"a":"riflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ymnigt, rikligen. \" i hög grad, alt thz the wilia formagho the aldlra rifflekast (liberalissime) \" Mecht 157 ."],"f":["lrifflekast ) , "]},{"a":"riflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ymnigt, rikligen. vinet war thz yppersta . . . oc nogh riffliga allom skänktis MB 2: 179 (jfr 419). riiflika rwnno blodzsens ströma Su 35 . \" mina bekasta tará riflikaste (uberrime) wthflytande \" ib 40 . \" swa stoor är nadhenna ympnoghet alla wäghna riiffleka tylflytande \" ib 110 . ib 139, 183, 184, 186, 195, 299, 367, 379 . - ympningt, öfverflödigt, allt för frikostigt. the vtgifwa riflica ok fulstoplica päninga Bir 3: 357 . \" gifwande rifwelica ok oskällica sina gafwor \" ib 4: 414 . - Jfr riva, adv."],"f":["rifwelica Bir 4: 414 . ","riiflika . ","riffleka Su 184, 195 ; ","-lekast ib 186 . ","riifleka . ","riffliga )"]},{"a":"rifliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ymnig. \" som . . . thaara wthgywtha alera rifflikasta (uberrimas) \" Su 100 .","2) frikostig. aldra riffliasta (largissius) atherlönare Su 296 . - Jfr river."],"f":[]},{"a":"riflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymninghet, överflöd, rikedom. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39. Mecht 235 ."],"f":["rifflighet )"]},{"a":"riflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymnighet, öfverflöd, rikedom. \" aff then wndherlika nadenna ympnogha riiflikhet \" Su 188 . ib 351 ."],"f":["riiflikhet . ","rifflighet Su 351 ),"]},{"a":"rifna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderrivas, brista, remna. \" nw bläse roland thridhia tima swa fast at hornith rimpnadho \" Prosadikter (Karl M) 279 . iordhin scalff. bärghin rymnadho SkrtUppb 297 . \" reffnar äller bristher skipeth söndher j starkom störm \" PMSkr 28 . förwarandis ath barken äller näffren ey riffz äller reffna ib 326 . segelen brwsto oc reffnade Troj 278 . Jfr sunderrifna."],"f":["reffna: -ar PMSkr 28 ; -a (3 pers. sing.)","rimpna: -adhe Prosadikter (Karl M) 279 . ","rymna: -adho SkrtUppb 297 . ","rympna: -adho JMÖ 116 . ","remffna: -ade Troj 175 . ","rempna: -ar ib 22 ), "]},{"a":"rifna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr stenrifna."],"f":[]},{"a":"rifna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Hänsvisningen Sdw 2: 258 r. l16 utgår."],"f":[]},{"a":"rifna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderrifvas, brista, remna. \" rinnadhe hans strupe j midhio \" KL 10 . ib 19 . \" han . . . rifnadhe i midhuaghu \" ib 132 . \" slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ok gislomen swa som iordh ore ardhre \" Bir 1: 29 . \" hulkin som swa sloghis ryghelika ok hardelika j iässan at . . . adrana ok siononar rifnadhin \" ib 328 . \" thz (hjärtat) rifnar j dödhenom \" ib 2: 196 . \" at . . . thz (hjärtat) ey riffuar (för riffnar) \" Su 42 . \" skinnit rifna for thrutman \" Bir 2: 236 . ib 266, 3: 411, 4: 43 . Va 43 . LB 7: 155 . nar nakat thing är fult tha rifna thz Bir 2: 183 . skal skioldin rifna ib 3: 368 . ib 4: 327 . \" tempelsins bonadher riffnadhe j twa lyti \" MB 2: 387 . \" thera afgudha mönstir rifnadho \" ST 115 . MP 2: 21 . Su 190 . Lg 3 . 61, 474. Di 122, 175 . \" muren var litith riffnadher \" ib 251 . "],"f":["reffna: -adhe Lg 3: 61 ; ","-ade Va 43 ; ","-ado Su 190 . ","rimma: -adhe KL 10, 19 ; Bir 1: 29 . ","rimpna ib 4: 327 . ","rympna LB 7: 155 ; ","-adhe Lg 3: 474 . ","rifna sunder , "]},{"a":"rifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sunderrrifning."],"f":[]},{"a":"rifsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["riwsla )"]},{"a":"rift","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ladj. n. Jfr iämrift Sdw 1: 632."],"f":[]},{"a":"rift","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr rist."],"f":[]},{"a":"rige","b":[],"c":"","d":"","e":[" ath han skulde haffua brät michel person sin lege drengh mz wilie i sin egen rige BtFH 1: 159 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"rigisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Rigisk, tillverkad i Riga. for fämtygii oc säx marker redo peninga rigeska FM 48 ( 1447) ."],"f":["-esker )"]},{"a":"rigisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ss tillnamn. \" kaderin ryersk \" STb 2: 376 ( 1489) . - for vj mark rinske (för rigisk?) peninga FMU 4: 187 ( 1462) ."],"f":["rygisker: -a STb 2: 400 (1489) . rijsker: -ä FMU 4: l10 (1451, avskr.). riersker: -a STb 2: 377 (1489); Brasks Matordn 9 f. ryersk STb 2: 376 (1489),"]},{"a":"rike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) makt, välde. \" þu hauar . . . ränt hanom rike ok vald \" Bu 13 . \" sagdhe sina syni lifua sälare lifue ok rikare rike \" Bil 689 . - regering. han viþar sagþe rike Bu 208 . \" första ar sins rikis \" Bil 321 . ","2) rike, konungarike, land. e i hwat land i vart riki wir (d. v. s. konungen) kunnum i komä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" thär i härramanna gardþum thiäna i wart riki \" ib 669 . \" i varum rikum äller härrädömom \" ib 5: 562 ( 1346) . \" rikesens rätter \" ib 476 (1345, nyare afskr.). rikesens þiänist ib. ib 477 . \" til rikisens i swerike oc scane värn oc gagn \" ib 561 ( 1346) . i galicia rike yspanie lanz Bu 166 . \" canaan riks kunugh \" ib 497 . \" aff swerikis rike \" Bir 3: 360 . BSH 5: 26 ( 1504) . the ryka . . . sverige danmark och norrigh RK 2: 10 . ib 32 . \" skal rikie ok landskap haua wärn ok sikra wärio \" KS 57 (142, 62) . \" oprettas land ok rikie af witra manna förrseo \" ib (143, 62) . \" wis kunungur skal . . . huxa huar godha hampner äru i rike hans \" ib 65 (162, 72) . \" kunungur skal the förste ok wisaste af rikino i sit rådh haua \" ib 70 (172, 77). kununx ok rikesins rådh ib 74 (181, 81). rikesens raþ SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). FM 600 ( 1513) . BSH 2: 39 ( 1396) 63 ( 1399). för . . . allas rykesens inbyggiara beskärm ib 3: 180 ( 1467) . \" sände folk om alt sit rike \" Lg 35 . \" han haffdeôô 670 (1285, gammal afskr.). - Jfr arf-, arfs-, folster-, fädher-, fädherne-, fädhernis-, himi-, himil-, himirikis-, himna-, iorþ-, iordhe-, kesars-, konunga-, konungs-, utvälilsa-, ärvis-rike, äfvensom in-, innan-, ut-, utan-rikis. \""],"f":["riche BSH 5: 26 ( 1504) . ","riike MB 1: 14 . ","rikie KL 144 ; KS 57 (142, 62), 57 (143, 62) . rika (pl.) RK 2: 32 . " ryka )pl.) " ib 10 . ","rikis . ","riks Bu 497 . ","rikesins . ","rykensens BSH 3: 180 ( 1467); FM 600 ( 1513) . riksins L.),","rikis forstandare","rigx forstondare )","rikisvander","rikiz- )"]},{"a":"rike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","lthen som syndar dödeligha j renliffnadh, han misther gudz rikke JMPs 314. - de maktägande i ett rike. [u]m midsomar tha skulle wara / et mykit hoff jnnan skara / ther kom rikit mesta deel / ok toko herra matius tell / drotzetara ok forman EK 4252 4256. - Jfr arva-, fädhernis-, himil-, himi-, iordhe-, iordh-, kora-, thydhiska- (Sdw 2: 753), utrikis-, utsvälilsa- (Sdw 2: l894), värulds- (Sdw 2: 1064), ärve-, ärvis- (Sdw 2: 1152), öster-rike (Sdw 2: 1184), ävensom in-, ut-rikis. "],"f":["rikesens SvSkr 1: 35 ( 1482) . ","rikesens Svartb (Skokl) 529 ( 1477) . dat. med art. rechena SD NS 3: 429 ( 1419) . ","med art. rikene Rydberg Tr 3: 636 ( 1458) . ","richene ib 462 ( 1497) . ","riches ib 3: 430 (1494). med art. richenes ib 462 ( 1497) . Se Sdw 2: 1285 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 208 f., 699.),","*rikis rätter , ","rikisvander , m. Jfr Hildebrand, Sv Medelt. 2: l16 f."]},{"a":"rikedoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rikedomber. mz annars rikedomor Lg 3: 316 ."],"f":[]},{"a":"rikedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rikedom. \" (girnas the) rikedoma \" Bu 519 . \" eghna sik hänna goz ok rikedoma \" Bil 485 . KS 48 (121, 52) . KL 257, 361 . Bo 66, 129 . Gr 312 . Bir 1: 44, 96, 101, 3: 69, 4: 113 . wärssens rike domma MD (S) 204 . \" annan rikedoom wi yffrith aghom \" Al 5794 . \" wi hatom goz ok rikedoom \" ib 6259 . ib 4377, 6263 . Jfr himirikis rikedomber."],"f":["rikedoom Al 6263 . rikdomber L. ","rikedoom Al 4377, 5794, 6259 . ","frf . ","vok . ","i änd. -dom-. -domm-: rike domma MD (S) 204 . -ar),"]},{"a":"rikedomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rikedom. \" te wrangha skalkan bramma j hänna dyra klädhom oc rikedommom JMPs 407. en mäktoghasthe . . . höffdinghe . . . swa ffwller aff syndhom som aff rikedhomom \" ib 432 . Jfr konungs-, värulds-rikedomber (Sdw 2: 1064) "],"f":["-dhomom . ","-dommom ) , ","rikedoma sten , m. dyrbar sten, ädelsten. JMPs 553.","*rikedoms göma","-dombs- )"]},{"a":"rikedome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rikedomber. Se Sdw 2: 1285."],"f":[]},{"a":"rikelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med el. i rikedom, med prakt, präktigt, ståtligt. iak är en arm mö ok rikeleka up föd Bu 143 . \" vildo rikeleka fra \" ib 18 . Fr 2871 . at thu talar ther om swa rikelik Fl 1173 . \" han lot iordha porum ther rikelika \" Al 5412 . \" rikelik giordh mono the (kläderna) wära \" ib 5250 . \" thera bryllöp giordhis riklika mz myklom hedhir \" ST 55 . Va 4 . RK 2: 7533 . ","2) rikligen, ymnigt. han gaat rikelika gifuit Bil 708 . Fl 760 . Al 3035 . \" iordhen . . . gaff riklegha sina frukther \" MB 2: 271 . - Jfr fulrikelika."],"f":["rikelik Fl 760, 1173 ; Al 5250 . ","rikeleka Bu 18, 143 . ","rikeliga RK 2: 7533 . ","rikeligä Va 4 . ","riklika ST 55 . ","riklegha MB 2: 271), "]},{"a":"rikelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) präktig, ståtligt. Se Sdw 2: 1285.","2) rikligt, ymnigt. \" the . . . gingo sidhan in j stadhen ok forgiordho rikelika \" Prosadikter (Sju vise m) 197 .","3) stolt, förnämt. Se Sdw 2: 1285. "],"f":[]},{"a":"rikemärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gränsmärke mellan riken. rike merke i mällan swärie och nörie HSH 29: 50 ( 1484) ."],"f":[]},{"a":"riker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" ödbiörn rike \" SD 8: 192 ( 1362) (möjl. att föra till 2). 2) rik. llocuples . . . riigher . . . locupetare riigh göra GU C 20 (hand 2) s. 94. 3) rik, riklig, ymnig, stor. med rikligt innehåll. then som wil köpa bij han skal aktha wm stokken är riker haffwandis nogh bij PMSkr 297 . - Jfr fä-, fägälds-, iordhagods-, lust-, of-, pänninga-riker."],"f":["riigher GU C 20 (hand 2) s. 94 (daniserande). ack. m. riigh ib. lsuperl. rikaster),"]},{"a":"riker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) förnäm, ansedd, ansenlig, mäktig, väldig. en riker herra en dughande man RK 1: 4450 . en riddar rik ok väl burin Bu 7 . \" cecilia rikista jumfru \" Bil 390 . \" klares the iomfru rik \" Fl 1453 . ib 1307, 1332, 1507 . \" en rikar härra baþ min \" Bu 143 . Bil 830 . han com tel en mästan ok märastan. at frägh rican kunugh (ad quendam maximum regem, de quo generalis fama habebatur, quod majorem mundus principem non haberet) Bu 497 . \" war knuther rikä konunghir j danmark \" Bil 773 . ib 839 . PK 233 . thän konung rik Fl 1583 . \" hin rike (mikli) sampson \" Di 9 . en rik (rikr) koning ib 20 . ib 13, 16, 24 . \" han är mykit rikare (rikismenn) \" Fl 642 . \" sagdhe rikum karle tyberio keysare \" Bil 111 . - mäktig, kraftig, stark. varþ diauulin sua rikar. at biscopen gaf sin hugh af sinnom Bu 144 . däwlin wardh swa rikir mz them at the fingo en son saman Bil 690 . \" sagdhe sina syni lifua sälare lifue ok rikare rike \" ib 689 . \" rikare äre wars herra ordh än nakars mantz skäl \" MB 1: 78 . ib 81, 89, 97 . syn är saghu rikare GO 120 . \" thet är nw openbaart oc syyn saga rikast \" BSH 3: 284 ( 1470) . ","2) rik. \" almanna väghar riks folk[s] ok faöks \" Bu 498 . \" thet är rikir man then ymno rikedoma hauer \" KS 48 (121, 52) . hwat ey hafdhe iak rikan giort mannin mz swa store wärdhelikhet (tanta bonitate ditassem) Bir 1: 201 . \" sigh at thu äst öfrith rik \" Fl 1186 . \" han aff gul är öfrith rik ib 746. \" ib 2034 . Al 5795 . \" varo rike aff thässom kärlek (hac caritate abundabant) \" Bir 3: 383 . \" göra thik rikan i gul oc silf \" Gr 268 . ib 259, 265 . \" waro aa land oc städher riik \" MD 446 . \" riker oppa alzskona fä \" MB 1: 210 . \" then rikasthe herre paa gul ok hauer \" Di 237 . thu sigher india wara riikt mz mykith goz Al 4371 . ","3) rik, riklig, ymnig, stor. rict offer Bu 9 . \" rikt goz ib 56. rik ingiald \" ib 168 . \" rika gauo (multa numera) ib 500. rikt roff \" MB 1: 421 . \" wi wiliom os göra stora aff idhre myklo rika foro \" Al 4390 . ","4) dyrbar, präktig. \" hon fik hanum sin rikan hofwodh duk aff silke ok gulle \" Bil 127 . \" riker oc dyyr sten \" MB 1: 159 . \" thz rika kar \" Fl 1203, 1212, ib 290, 528 . Fr 88, 356, 923, 1591 . Iv 206, 277, 828, 1333, 1336 o. s. v. Al 185, 876, 3397, 3408, 4598, 7580, 10526 . \" som rikan pascha kost hiolt \" Bil 694 . \" awite han for rika krasa \" ib (båda dessa ställen kunna föras till 3). thz hafuer aldre varith giort . . . een rikare höghtiidh än ther var Fr 3013 . \" giordhe eet stoort riikt erlikit hoff \" ST 405 . - Jfr bradh-, ful-, iäm-, of-riker."],"f":["riiker . ","ryker: -e PK 233 . ","-are . superl. -aster. ","rikister: -ista Bil 390), "]},{"a":"rikfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rik, överflödande. \" menar tw ath troya rike offwergar ey achaia j all ympnoghet, som all enast är rikfwld mz allom dyrasto haffwor \" Troj 67 ."],"f":[]},{"a":"rikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rikedom. wi . . . som . . . fatighdoom fore riikheet bärom Al 4388 . \" goz ok riikheet \" ib 6266 . ","2) prakt, prydnad, utsmyckning. aff riikheet war hon (taflan) mykith wärdh Al 187 . \" the riikheet a hans smidhe la \" Fr 97 . ib 2997 . 39 dyrbarhet, föremål af högt värde. aldra handa riikheet ther husith var mz inna breet Fr 321 ."],"f":["riikheet )"]},{"a":"rikia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. rikias, göra sig rik, rikta sig, bliva rik . . . så att the (ɔ tyske liggere) haffve bortt störsthe fördelen som här kan vare så att thette rikit aldrig rijks emed (för emedan) the måge så hållit Linkbilbh 1: 194 (1526, Brask)."],"f":[]},{"a":"rikia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["rikias , göra sig rik, rikta sig. aff annars manz goz ällir ärwdhe rikias MD 83 ."]},{"a":"rikirsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillhörande riket. oppa rigith eller the rigerske (rikets inbyggare) FH 5: 157 ( 1491) ."],"f":["rigersker )"]},{"a":"rikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rikedom. jättadhis hanum mykin rikt Bil 458 . \" än nakar är j hedhir ok riikt \" Bir 3: 330 . ib 1: 43, 197 . RK 1: 223, 1145, (Albr) s. 212. Al 1118, 2667, 2904, 4160, 4795, 6101, 6261, 6512, 6571, 9629 . Ber 250 . TB 71 . ","2) dyrbarhet. eet bälte . . . ther prisath var for mykil rikt Fr 358 ."],"f":["riikt . ","rijkt RK 1: (Albr) s. 212), "]},{"a":"rikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rikta, göra rik. riktande cortisanos PM LXIII ."],"f":[]},{"a":"rikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rikta, göra rik. han . . . riktadhe teh fatika JMÖ 80 . att rijckta sina slechtt PMskr 671 (avskr.). ib 673 (avskr.). thå konungen will . . . wälbyrdige ryckta ib 695 (avskr.). ib 708 (avskr.). . . . at wij haffua thet giort till at richta oss ther medh HSH 13: 49 (1524, Brask) . 2) intrans. rikts, bliva rik? (?) the emgetenn (ɔ bönder och bergsmän) ärw i sweige bäst, /ty medh them rycktar (snarast fel för rycktas) landett mest PMSkr 591 (avskr.). - refl. *riktas, riktas, rikta sig, bliva rik. han rijctas medh thett han plockar aff almogen PMskr 675 (avskr.) theras dyra haffwor . . . aff hwlka grecia myket riktades Troj 34 ."],"f":["rijckta . ","ryckta . ","-adhe . ","-adher )"]},{"a":"riktan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ryktan."],"f":[]},{"a":"riktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["riktande, berikande. tå laagh skole stadges aff nyo, förwares att the ey lydha pa fateburens rycktann, eller herrenes enkannelige nytto PMSkr 698 (avskr.)."],"f":["rycktann )"]},{"a":"riktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utriktare."],"f":[]},{"a":"rim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rim, värs. \" lasandis al ena rimen vppa latina \" SkrtUppb 165 . \" swa teddis han j hymmerike sancto johanni ewangelista mädh eth rim vppa sin klädebonada swa ludandhe rex regum et dominus dominancium \" MP 4: 96 . dikt, kväde, dansvisa. ludicra sunt ludorum cartmina leegz visor rym och fwl aathäffwa i lleegh GU C 20 (hand 2) s. 101."],"f":["rym )"]},{"a":"rim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rim, vers. \" oppa riim sangh hon \" Lg 3: 430 . \" hona (boken) loot til swenske wända aff latine oc swa til rima \" Al 10573 . then them loot vända til rima Fl 2104 . \" vardh thässe bokin giordh til rima \" Iv 5742 . Fr 3205 . \" äpther thy en lagdhe til rima och sagdhe swa j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra och snatra \" JP 10 . \" ey öka älir margfald göra sin ordh, at the synderskära oc aatskilia huart capitulum fran andro ällir j riim oc behändoghet (nec multiplicare incisiones et distinciones capitulorum seu subiliates leonitatum) \" Bir 4: 74 . - dikt, qväde. bidher jak idher j thetta rim MD 124 . \" pläghadhe dicta faghir riim ok siunga \" KL 72 . \" hafdhe diktat faghir rim aff hänne ib \""],"f":["riim )"]},{"a":"rima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr nyrimadher."],"f":[]},{"a":"rima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*rima sik , rimma sig, passa. mik tykker thet rimer siig illa BSH 5: 168 ( 1507) ."]},{"a":"rima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rimma, qväda. \" som iach akter fore idher at rima \" Fl (Cod. C) 10. wi kunnom qwädä och rimä (reden vnde syngghen) Va 54 . - dikta, göra historier, berätta (jfr Sv. dial. rima). ham skämmir sin mwn som onth rimar (jnguinat oris ebur qui ruminat ad mala murmur) GO 448 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"rimare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rimmare, sångare. gaff sik wt fore en sangare och rimare Va 53 . gaffuo sik wt fore qwädare och rimare ib."],"f":[]},{"a":"rimfrost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rimfrost. \" pruina, rimfrost \" GU 8 . \" swa som dag eller riimfrost (pruinæ) \" MB 1: 323 ."],"f":["riim- )"]},{"a":"rimfrost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rimfrost. \" för än solen haffwer borth tidgath rimfrostit \" PMSkr 217 ."],"f":["rymfrösth GU C 20 s. 109, 498) , "]},{"a":"rimfrostfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["prvinosus a um rymfrösth fuller GU C 20 s. 498 ."],"f":["rymfrösth fuller )"]},{"a":"rimlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr orimlika."],"f":[]},{"a":"rimna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rifna."],"f":[]},{"a":"rimstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*rimstafs karl","rymstaffs- )"]},{"a":"rimtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kalender. \" \" Bil 830 ."],"f":[]},{"a":"rinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stöta, skuffa? \" badhe stunghgin oc runnen oc hudhstrukin oc spoththadher oc bundhin \" MD 45 ."],"f":["rundin L. ","runnin (i rim med bundhin) MD 45 ),"]},{"a":"rinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stöta, skuffa? Jfr R. Pipping, Kommentar t. lErikskrönikan 132 ff."],"f":[]},{"a":"ring","b":[],"c":"","d":"","e":[" , re ringd."],"f":[]},{"a":"ringa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) lätt, utan svårighet, utan klagan, med frimodighet? han lot sig siäluom j [1] öga wt stinga annad sin son thz giordhe han ringa MD (S) 234 . ","2) lätt, obesvärad, lättsinnigt, fräckt. al then swerigis rikis rentha . . . brukade the danske tha sa ringa RK 2: 7745 . ","3) obetydligt. \" at prebende canonciales faa äre och ringe funderede \" FH 1: 57 ( 1486, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"ringa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spänne (på sko)? hwilkin (näml. skomakare) som prydher sina gerningh mz wtlänzska läddhre äller rynghom fala a windögha SO 19 (ordet är kanske att föra till ringer)."],"f":[]},{"a":"ringa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) lätt, utan svårighet, utan klagan, med frimodighet? . . . uthen eder nadis dagelige embetzmen (så!) thet sig ganske ringe will förlöpa om saa kan behoff göris HSH 16: 112 (1527, Brask)."],"f":[]},{"a":"ringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrida, förvrida. thu . . . ringher tith änlete LfK 141 ."],"f":["ringher LfK 141 ),"]},{"a":"ringa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt, föga vägande, obetydlig. ringa. tha bör mynom herre helffthen haffua aff the ängiana och halff kaukamelys tompth, huilkit myn herre biscopen haffuer alth fornökt rynga sik forägnadh Svartb (Skolkl) 300 (omrk. 1422). . . . mz hwad rynga oc föga saak dreff till ath saa manga mäktoga herra . . . forwagadw siith liiff Troj 104 . hade han ey lates siig mz rynga tyng forhygia ib 144."],"f":["rynga )"]},{"a":"ringa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spänne (på sko)? en ringhe swa godh som j mark UpplFornmt 46: 180 (1502). (?) v ortogher för ringhen ib 189 ( 1516) (möjl. att föra till ringer)."],"f":["ringhe )"]},{"a":"ringa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt, föga vägande, obetydlig, ringa. the iak var plictig at hielpa oc löna iak vägde them ringare än en böna RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6260. - (?) ted ringa watn LB 7: 312 ."],"f":[]},{"a":"ringaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ringben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett visst fel i fötterna på hästar; ringkota? LB 3: 195 ."],"f":[]},{"a":"ringbloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringblomma, calendula officinalis Lin. \" solsequim thät är ringbloman \" SkrtUppb 136 . Jfr ringebloma, ringilbloma."],"f":[]},{"a":"ringd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringning. \" aff hwarie ringd han (ɔ klockaren) ringer warfrue clokka faar han j öre \" ÅK 63 . \" jtem fore aars vigilias ring faar han v mark päninge ib. \""],"f":["ring )"]},{"a":"ringebloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ringbloma. heliotropium ringe bloma GU C 20 s. 329 . ib ls. 214."],"f":[]},{"a":"ringebloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringblomma, calendula officinalis Lin. \" solsequium ringeblome \" LB 6: 284 . elentropium sponsa solis venuteria solsequium thz kallir ringebloma ib 3: 78."],"f":[]},{"a":"ringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ring, krets. the sattos alle i en ryngh RK 1: 3908 . for husith loth han säthia ting som man pläghar i en ring ib 2: 4073 . \" fördhen swa til mothala tingh och satthen midh i then ringh \" ib 4479 . MD 194 . ","2) ring (af metall e. d.). hwart et aar tha lät dauid konung göra en ring aff silff om trädh Lg 93 . - ring i brynja. brynian är aff mangom ringom Br 2: 175. ring, länk. pauin gaff biscopinom en ring aff boimen Bil 115 . ","3) med fötter försedd järnring hvarpå pannor m. m. sättas öfver elden, trefot? bunke (jfr N. ring)? vnam traham ferream, ij paria ringa, vnam caldariam cupream SD NS 1: 674 ( 1407) . - Jfr arm-, brynio-, gul-, guls-, iärn-, örna-ringer."],"f":["ryngher )"]},{"a":"ringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ring, krets. . . . at the samu jord . . . vil iak vider kennas oc mine arfwa badhe a ring oc a thing SD 8: 205 ( 1362) . (att husfru Sighridh, som dessa gods egt, hvarken) a thing eller ringh (desamma till någon annan öfverlåtit) RP 2: 121 ( 1386) . \" naar danzsen gaangher i rijngh \" RK 3: 3010 . \" synas twa ringa wm solena thet tek[nar] storan storm \" PMSkr 290 . 2) ring (av metall e. d.). ix [ɔ: 9] ringher som nijkkle pläghe henghe oppo GPM 2: 215 ( 1506) . - ring ss rättslig symbol. sidhen kom fför erlige men staffan wesgotä och besprakede tet medh sin ringh SJ 2: 254 ( 1494) . gardhen som pelle persson pa hennes wegna bespraket haffuer meth sin ringh ib 280 ( 1494) . pa samme tid lente hust:o margit pa damhitten for:ne henric olsson ring som han feste pigen med DalHembT 1: 90 (1506). - portring, portkläpp. item en ortugh for en ryngh jnnan for sama porth HLG 2: 69 (1520). - Jfr färdha-, fästilse-, gul-, kapo-, kätil-, kätils-, kätla-, leka-, panzara-, silf-, sko-, örna-ringer. "],"f":["ryngher )","*ringa punger , "]},{"a":"ringeskolva skwlffua","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benämning på en lek? oscillum li lithin mwn ringeskwlffua ok lithin kws scilicet par[uum] osculum GU c 20 s. 394. petaurus ri ludus quidam ringeskolffua ib s. 442 . Jfr Diefenbach, Glossarium s. v. oscillum, petrurus, dens., Novum Glossarium s. v. oscillum."],"f":[]},{"a":"ringia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ring, sätta (en klocka) i rörelse för att frambringa klingande ljud. med dat. hon . . . ringde klokkonne KL 337 . Bir 5: 26, 32, 70, 71, 76 . - pass. (opersonl.). ther ringdis klokkom MD 37 . tha bordh klokkonne ringhis Bir 5: 78 . - med ack. ringdho the alla klokor Lg 3: 725 . \" ringe priorsissan bordh klokkonna \" Bir 5: 91 . ib 87 . \" ringde klokkonar sik sielfwa \" ST 466 . RK 2: 7865 . - pass. alla clokkor ringäs LfK 215 . \" ringis genstan bordh klokkan \" Bir 5: 70 . - abs. swa länge hon (ɔ: systrin som ringhia skal bordh klokkonne) ringe Bir 5: 71 . - ringa, genom ringning kalla el. gifva tecken (till). ringen til bordz Bir 5: 71 . \" tha som atir wändis ringhia ib. som atirwänt är ringhia \" ib 91 . \" tha som ringt är wm middaghin \" ib. \" oldermannen rynger eller klapper til lyudz \" SO 108 . \" tha til aptansang är rinkt \" Bir 4: 11 . tha ringt är j säng ib 5: 87 . - pss. en klokka, mz hwilke som skal ringhias til bordz Bir 5: 70 . ringa, genom ringning åstadkomma el. göra. vm the höra nakat tekn ringias KL 255 . \" hördho the ringia siäla ringning \" ST 500 .","2) ringa, sättas i röresle så att klingande ljud frambringas, klinga. klokkan ringde for gudz likama KL 3 . - opersonl. ringa (hvarigenom tecken gifves till något). hördhe han enom stadz ringia til messo ST 149 . - med ack. tha apton sangh ringde Bil 653 . \" ginstan aue maria ringt är \" VKR 24 . - Jfr inringia."],"f":["ringa: -äs LfK 215 . ","ryngia: -er SO 108 . ","rinkt ) , "]},{"a":"ringia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) ringa, sätta (en klocka) i rörelse för att frambringa klingande ljud. med ack. aff hwarie ringd han (ɔ: klockaren) ringer warfrue clokka faar han j öre päninge ÅK 63 . STb 4: 164 ( 1507) . - pass. jak wördher thz ey at hon (ɔ klickan) ringes nw oc at tu warher fangen Prosaditker (Sju vise m B) 189. - ringa, genom ringning kalla el. giva tecken (till). bör honum (ɔ klockaren) forre ringia första syn 62. - med ack jtem naath sanghen skal han altiidh ringe mädh daghmesso clokkan ÅK 61 . item campanario i mark om pasce, för han haffwer ringith prim HLG 2: 131 (1525). ib 141 ( 1526) . pass. \" the som begengelse ringe medh allom clockom \" STb 4: 164 ( 1507) . - opersonl. pass. jak wille thz nw ware ringt (»i vård») Prosadikter (Sju vise m) 131 . \" at engin matte ga a gatom ther mellan ath ringdhes j wardh oc ather w wardh \" ib (B) 189 . siden i wordh war ryngt STb 1: 306 ( 1481) . ATb 2: 201 ( 1483) . \" swa opta noghor later siwnga vigilias j sokna koren oc till ringes ekke mädh stora clokkom \" ÅK 64 . - ringa, genom lringning åstadkomma el. göra. nar man hender ringia siela ryningk STb 4: 164 (1507). naar jomfrw maria loff ringis SvT 97 . ","2) ringa, sättas i rörelse så att klingande ljud frambringas, klinga. snart ringer klokkan Prosadikter (Sju vise m C) 239 . - opersonl. ringa (varigenom tecken gives till något). tha som först ringde til ottasangh Mecht 27 . \" llät mik in thz ringer sköt wardhklokkan Prosaditer (Sju vise m) 131. . . . ok tha genast ringe i wardh \" ib 132 . ib l(B) 189. - med ack. . . . hulkin messa . . . scal lsighiaz mz dagmessan ringgir Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). "],"f":["ringa: -er Prosadikter (Sju vise m) 131, 189, 239; ÅK 63 . -is SVT 97. -es Prosadikter (Sju vise m B) 189 ; ÅK 64 ; STb 4: 164 ( 1507) . ","-ir . impf. -de. part. pret. n. ringt, ryngt STb 1: 306 (1481). supin. ringkth ATb 2: 201 ( 1483) . rink HLG 2: 141 (1526). ringith ib 131 ( 1525) ),","*ringia saman , ringa samman (till gudstjänst). ÅK 59 . Jfr samanringia."]},{"a":"ringia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ställa i krets el. ring. maximianus böþ ringia (sin her) um cring guz riddara (jussit suum exercitum totam legionem circundare) Bu 509 ."],"f":[]},{"a":"ringiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringare. STb 1: 372 ( 1482) . Stock Skb 55 (1517-18), 99 (1518-19), 140 (1519-20). ss tillnamn. pawal lringeres hustrv STb 3: 314 (1496). STÄmb 136 (1497). SSkb 16 (1501-02). margit ryngeres ib 177 (1505-06). ib 255 (1507 -08). Stock Skb 17 (1516-17), 139 (1519-20), 245 (1525-26). "],"f":["ringiere . ","rynghiare . ","ringere . ","ryngere . ringer),","*ringiara dottir","*ringiara hus","ringer )","*ringiara lön","ryngiare- )","*ringiara magher","ringermog )"]},{"a":"ringilbloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ringbloma. SkrtUppb 139 ."],"f":[]},{"a":"ringilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ringning (i kyrkklicka). jtem . . . skal han (ɔ klockarfen) ringia tre resor . . . oc dwäliass swa länge mellom hwarie ringilse at een aue maria maa läsas ÅK 59 . ib 60 . item klåckaren i finström en kiortell och tröija med et par hoser för et åhrs ringilse FMu 5: 89 (1484, avskr.)."],"f":[]},{"a":"ringla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klinga, skramla. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord Fil. 49: 315. gulsmetz suennin ringlade medh stendickan fore sit hoffwdh . . . aff gledzschap STb 3: 455 ( 1499) ."],"f":["-ade )"]},{"a":"ringmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringmur. \" Lg 3: 184. \""],"f":[]},{"a":"ringmur ryng troj 33 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringmur. PMskr 164, 266."],"f":["rynge- ib 8 ), "]},{"a":"ringning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringning. \" til siwngande messor ringe (klockaren) en stakkot ringning \" ÅK 62 . matis . . . skal förnöie klockeren för ri[n]gningen STb 5: 137 ( 1516) . Jfr prim-, prästa-, siäl-, siäla-ringning."],"f":[]},{"a":"ringning . l.","b":[],"c":"","d":"","e":["ringning. \" löpa ginstan til thz som ringningin tekna \" KL 255 . Jfr siäla ringning."],"f":[]},{"a":"ringormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["reform. for riugorm LB 2: 32 . \" for ringorm a hals eller annar stadz ib. \""],"f":[]},{"a":"ringrör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ringröre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"ringsliunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ringsliunga sik, slingra el. vrida sig i ring. rinsiongir han sik swa som ormbir (returquet se quasi in circulum) Bir 1: 7 . \" känner honum (ormen) sua sik vträkkia oc stundom sik at ringsliunga \" ib 3: 74 ."],"f":["rinslionga . pres. -er),"]},{"a":"ringsvala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringsvala, tornsvala. mervla . . . rynswala oc drosl Gu c 20 (hand 2) s. 137. "],"f":["ryn- )","*ringsvalo unge , "]},{"a":"ringyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rensk gyllen. STb 4: 355 (1514)."],"f":["ren- )"]},{"a":"rinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) rinna, flöda. - om metall: flyta, smälta. thett som först rinder i vgnenom, är theen, och thett ther näst rinder ähr sölff PMSkr 617 (avskr.). 3) rinna, drypa. Se Sdw 2: 1285. "],"f":["rinder PMskr 64, 403, 454, 617 (avskr.). impf. raan SkrtUppb 292 . ","rwnno Mecht 105 ),","*rinna af , rinna ut, rinna bort. PMSkr 403 . ","*rinna bort , rinna bort. PMSkr 64, 454 . - rinna nidher, rinna ned. blodheno, som aff hufdheno nidher raan SkrtUppb 292 . ","*rinna saman , rinna samman, flyta samman. ther grinstadha bäkkyr ok aan rinna saman SD NS 3: 17 ( 1415) .","*rinna umkring , löpa omkring, röra sig om varandra el. fram och tillbaka. ärofulla iomfrun . . . hwilken omkring giffwin war mz otalikom spirom, som wtan aterwändo rwnno omkringh (spærulis quæ sine intermissione cicurmvolebantur) Mecht 105 . - Jfr bort-, up-, ut-rinna, ävensom iordhrinnande och ränna."]},{"a":"rinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr blodhrinna."],"f":[]},{"a":"rinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) löpa, springa. \" runnu (senare ändradt till lupu) badhe j modher fampn \" Bil 351 . \" somi runno vndan honum \" ib 468 . \" bönderne fiollo ok summi rwnno (flydde) \" RK 1: 2793 . \" hwart han ridher eller hwart han rindher \" MD (S) 277 . (vesslan) ran aat bekkenom Bil 710 . \" swa som kyklinga plägha rinna äpte hänonne \" Bo 67 . \" thu gethir ey badhe runnith ok spunnith (vix silix (för simul) hec quibis quod nos (för nes) et cvrsibus ibis) \" GO 1081 . \" hawa wiise klärka fore ordhqwädhe, at ängin liknilse riner allom fyrom fotom (träffar alldeles in) \" MB 1: 397 . - löpa, rulla. swasom een gull ball ällir myll offuan til kommandis raan (currebat) j blandh thenna mästarana oc discipulos Su 226 . - slingra sig . kring om philippum han (masken) skiotelika ran Al 379 .","2) rinna, flöda. \" brast up . . . en oleo kälda vällande ok ran allan daghen striþom strömom \" Bu 65 . (tårarne) runno som bäccar af aþþro käldom ib 12 . hon (floden) rinder gen asirei lande MB 1: 159 . Lg 91 . \" af thäs blotzsins dygdh ther rnaff wars herra sidho \" MB 1: 159 . \" lath sudith rindha gynom jth kläde \" LB 2: 57 . ib 3: 195 . \" wäghana rinna aff watnsträmom \" Su 119 . ","3) rinna, drypa. \" runno hans öghon som en kälda \" Bu 100 (jfr 2). om ögon rinna LB 2: 55 . rynnandhe öghon ib 11 . ","4) löpa, fara, utbreda sig. om rykte. ryktit om allan staden ran MD (S) 217 .","5) upprinna, uppgå. liws ran (orta est) offuer them MB 2: 399 . KL 405 . ","6) rinna, komma, falla, gå. i andlig mening. vtan nakath hoghmodh hafdhe för bradhlika runnith i hans hugh MB 1: 143 . \" alt thz ärwodhe oc mödho kwnne öka rindher aff mino amine \" ST 178 . ","7) vara runnin, vara öfvergjuten, vara öfverdragen. a hans (fogelns) hals oc käptom sinom war alt runnith mz rosom finom (d. v. s. med rosens färg) Al 7576 . ","1) uppspira. \" widh en litin qwist som runnin war vpp af enne thofuo \" Bil 614 . Lg 92 . ","2) upprinna, uppgå. ran tha sool op MB 1: 227 . ib 38 . morghinstiärna, som rinder stundom op for solinne oc stundom epter ib 62 . \" tha rinna wp dies caniculares \" LB 3: 41 . - Jfr up rinna. ","1) rinna ut. ran vt oleum j lampona Bil 211 . \" at mosten wt aff bärin ran \" Al 1011 . ","2) rinna upp, uppspringa. sa han ena käldo . . . oc fyra flodhir rinna wt aff henne Lg 91 . - Jfr ut rinna, äfvensom ränna."],"f":["rynna . ","rindha LB 2: 57 . ","rindhe ib 3: 195 . ","rynner LB 7: 12 . ","rändär VGL I A 17: pr., J 17: 3. ","raan Su 226 . pl. runno. runnu. part. pet. runnin),","rinna ater , springa tillbaka. barnit . . . ran ather vndher modher sköt Bil 270 . Jfr ater rinna. ","rinna ivir . vara runnin ivir, vara öfverdragen (med hinna). i ögat. som öffuir är rwnnith LB 7: 12 . Jfr ivir rinna. ","rinna nidher , rinna ned. swa at henne blodher rynner nider aff glasith oc i ögat LB 7: 12 . Jfr nidher rinna. ","rinna undan , skynda undan. runno vndan fra grauene Bil 129 . Jfr undan rinna. rinna up, ","rinna ut , "]},{"a":"rinnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr up-rinnan."],"f":[]},{"a":"rinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rinnil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatu rinnil."],"f":[]},{"a":"rinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? rinnande, flödande. o milla manna spoth, mz dyra blodzsens rinnilse ällar flodh (iniquorum sputa cum fluxu sanguinis preciosi) JMÖ 111 . Jfr uå-, vatu-, öghna-rinnilse (Sdw 2: 1169)."],"f":[]},{"a":"rinsgyllene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rensk gyllen. tha bar kort . . . ene taske . . . ther wdj . . . iiij rens gyllene STb 4: 333 (1513). item scriptori en renssgyllene for ij mark HLG 2: 92 (1518) STb 5: 206, 208 (1519). . . . saa gott mynt at iij mark göra en röns gyllan Brasks Kopieb 4 (1523). Jfr rinsker."],"f":["rens- . ","röns- Brasks Kopieb 4 ( 1523)"]},{"a":"rinsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rensk. \" hinrek giseler v mark for malmesie, rinsker win och for poytow \" Skotteb 391 (1464-65, Kämn). ib. . . . sagdo for rettin, ath han är ecke godh fore gobbins mwst än sidher ensk mwst STb 1: 41 (1475). . . . ath thet (ɔ vinet) giorde ecke fultth fore reenskt win och war ganska onth ib 60 (1476). twa (2) renska gyllena SJ 2: 30 (477). xv gyllene baadhe wnghersth gwl och rensth gwl ATb 3: 232 ( 1510) . \" gaffz her anders olsson ij marc för en rensk gyllen han giffuit hade hans skredere . . . \" Stock Skb 119 ( 1519) . VKU 81 ( 1555) . - best. ss tillnamn. thomas rinske KTb 144 ( 1428) ."],"f":["rensker: rensk Stock Skb 119 ( 1519)","rynzsker: -e STb 4: 141 (1506). ryngsk SJ 2: 225 ( 1493) . ","rynst GPM: 2: 299 (1508). reenskt STb 1: 58, 60 (1476). renst(h) ATb 3: 232 ( 1510) ; VKU 81 ( 1555) ), "]},{"a":"rinsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Rensk. tusande rinscha gyllena gillde RK 2: 2527 . FH 1: 42 (1467, nyare afskr.). PM LXI . rinst gul So 160. ib 161 . \" reenst vin \" LB 7: 326 . BSH 5: 429 ( 1511) ."],"f":["rensker: -a PM LXI . ","rinst SO 160 . ","rynsst BSH 5: 429 ( 1511) . ","reenst LB 7: 326 ; SO 161 ),"]},{"a":"rinsvala","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ringsvala."],"f":[]},{"a":"ripa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mogen. \" frucht som är ripa ok wälmoghän \" LB 6: 282 ."],"f":[]},{"a":"ripara salt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags salt (benämdt efter orten hvarifrån det kom). SR 29 ."],"f":["ripärä- )"]},{"a":"rippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) stjäla? om the viij (8) silffskaala rippade STb 1: 362 ( 1482) ."],"f":["-adher )"]},{"a":"rippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta i rörelse, lyfta. riippede theres anker BSH 5: 502 ( 1512) . Jfr reppa."],"f":["riippa . ","-adhe )"]},{"a":"ris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ris, risgryn. VIII lagenas riis SD 4: 711 (1340?). ib 57 ( 1328) . BSH 1: 100 (1365-7). j kryde, j riis oc mandol ST 422 ."],"f":["riis )"]},{"a":"ris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pappersmåttet ris (20 böcker). pappir eth riis Fyra handl rör Vkl 294 . GPM 2: 216 ( 1506) ."],"f":["riis )"]},{"a":"ris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) ris, kvistar, avhuggnad grenar el. buskar. item widh k[arlaby?] thet riset som ther är i mödhströme bort kastas AktKungsådr 5 ( 1399) .","5) ris ss straffredskap. tha giordhes nadh mz honom, ath han slet riis widh kaken ok behiölt öronen JTb 15 ( 1459) . - bildl. ris, straff, tuktan. jtem engen är smasena rettere, meden the staa vnder wart riis, anner än wi Arnell Brask Biᴵ 31. Jfr apalda-, birke- (även Sdw 1: 112), gran-, thörne-ris."],"f":["riis )"]},{"a":"ris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ris, risgryn. VKJ Bil 283 ( 1466) . riis siudet medh vatn Sex ekon tr 271 . gammelth höns i riis Brasks Matordn 11 ."],"f":[]},{"a":"ris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) småskog, lund. \" skylto sik i skogh ok riiss \" RK 1: 3034 . \" swa mykin glädhi är ij thz riis som man vare ij paradiis \" Fl 1140 . ","2) telning, qvist. glädz maria aff iesse slekt eeth blomstrande riis ST 207 . ","3) ris, qvistar, afhuggna grenar el. buskar. hugga skoghin op mz rätir risith binda til thera hästa föter Al 3214 . ib 3222 .","4) spö, staf, spira. kyste skata a riseno (virgæ) MB 2: 187 . ","5) ris ss straffredskap. drotningen oc syster jngegärdh fingho badha aff eno rise BK 206 . iak wil honum näpsa mz liima ok riis Al 1353 . them . . . mz risom flengia RK 2: 3799 . \" honum . . . slaa mz riis \" ib 3: 2072 . ib 2084, 2146 .ST 181. Va 26 . Lg 3: 538 . - ordspr. jagh haffuer giorth mik eth ryss tiill myn eyghin rygh Lg 3: 64 . - bild. ris, plågoris, straff, tuktan. han akter swerige eeth storth riiss RK 3: 3258 . \" gudhz riis äldher plagha (virga Dei) \" Su 117 . MB 2: 157 . - Jfr ena-, gul-, iärn-, äpla-ris."],"f":["riiss . ","ryss Lg 3: 64 . ","ryyss ib 538), "]},{"a":"ris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags tyg. duo sppelicia de riis SD 5: 345 . Jfr rislakan."],"f":["riis )"]},{"a":"ris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 704."],"f":[]},{"a":"risa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) resa sig. stå upp, uppstiga. saa j sömpne eet gul lkors risa v hans munne Bil 801 . hwar illa fallir han illa riis GO 810 . \" hwar som aarla riis han wardhir mangs viis \" ib 9 . ib 489 . \" awundh rees arla \" ib 720 . ib 916 .","2) resa sig, upprättas. twinget och trwget then fatige almwge saa ath the aldrigh rise i sine dage HSH 20: 202 ( 1507) .","3) resa sig (till anfall). rees cayn a mot sinom brodher oc dräper han MB 1: 163 . risa (insurgunt) the (ɔ: lastena) hardhelikare mot mannenom Ber 19, ","4) uppstiga, härröra. \" wiliom wi alla gudha priisa aff loff oc sang ther dygdher aff riisa \" Al 9788 .","5) stiga, höja sig. swa at miin ära matte risa Iv 338 . ","6) stiga, blifva betydlig. schole the . . . forbrwthet haffue sin grwffuadell oc xl (40) marc, och om sa saken högre rijste, tijl lijff oc godz BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . risa up, ","1) resa sig upp, stå upp, uppstiga. rees en krabbe i haffwith op Al 8835 . \" war herra rees op aff dödha om sunnodaghin \" MB 1: 68 . \" riso mange hälghe män op aff dödha mz honum \" ib 268 . ib 262, 398 . \" war herra later stundom godha män falla i synd, ther til at the riisa swa myklo hälder ödhmiwkare op \" ib 444 . ","2) resa sig (till anfall). riis vp j thin wärsta hugh Bil 472 .","3) uppresa sig, göra uppror. tha rees op een herre heth gildo MD (S) 244 . - Jfr uprisa."],"f":["riisa . ","riis GO 9, 489, 810 . impf. rees MB 1: 68, 163, 262, 398 ; GO 720, 916 ; Al 8835 ; MD (S) 244 . ","rijste BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . pl. riso MB 1: 268 . ","riis Bil 472),"]},{"a":"risa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) resa sig. waggan hon riis . . . vaggan hon sänkis nidher SkrtUppb 271 . 4) uppstiga, härröra. - uppstå, uppkomma. fegdh, som aff thetta forscrefne drap kan risa och scadhä aff henda SD NS 3: 482 ( 1419) . \" thär mz rees moth honomm örlögh, roff, owena ok fionda owiruälle \" SpV 376 . 5) stiga, höja sig. nar som människian ärffwodhar, thär om at hon wil risa til hög thing skodhaskolandis mz starke syndabätringenne SpV 401 . 6) stiga, bliva betydlig. . . . wenthe oss her oppo eth gönsteligit swar som wi förmodom at szaken ress ej högre HSH 13: 134 (1525, Brask) . 7) stiga, uppgå (till). hulkidh affradh arliga ress väl til xviii mark GPM 2: 149 ( 1500?) . "],"f":["riis SkrtUppb 271 . ","ress GPM 2: 149 ( 1500?) ; HSH 13: 134 (1525, Brask). impf. rees ATb 1: 122 ( 1460) ; SpV 376 ),","risa up , 2) resa sig (till anfall). tha rees mattis i boo opp mot magnus skaak medh handboga ok bassapiwt ATb 1: 122 ( 1460) . mange risa vp mot honum for mina skuld Hel män 146 . - Jfr uprisa."]},{"a":"risan rissan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrkande (av påstående e. d.)? the fiskere, som slogo per monssons[s] dotter och hans drengh oc thoge ffran them fisken om afftonen, äre sake xviij mark huar there fför huart blaned, och thet roffuerj star tiil rissan STb 5: 119 ( 1516) . skal hans hafferbec (härefter väl uteglömt ett svara e. d.) om the peninge honum kreffz, och hans handzscrifft skall sta til lrissan, sa lenge han faar sine hadscrifft ib 128 ( 1516) (korrup)."],"f":[]},{"a":"risbiter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" reurendum virum dominum nicolaum riisbii \" Svartb 107 ( 1357) . pätr risbiter RP 2: 102 ( 1386) ."],"f":["riisbiliter )"]},{"a":"risbiter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["barn som blifvit afladt af en biltog fader hvilken i hemlighet smugit sig in i landet til sin hustru. MELLÄ 7: 2. var. (hvarest texthandskr. har risshofþe). Urk. fr. 1469 (af konung Karl gifven dom i en arfstvist; enl. meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr rishofþe, riskulle."],"f":[]},{"a":"risbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rishydda. Troj 116 ."],"f":["riis- )"]},{"a":"risbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rishydda. RK 3: 3694, 3716 ."],"f":["riis- )"]},{"a":"risgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stängsel av ris GU C 20 s. 254 ."],"f":["riis- )"]},{"a":"risgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"risgröter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["risgrynsgröt. Brasks Matordn 7 ."],"f":[]},{"a":"rishofdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 386 ff."],"f":[]},{"a":"rishofþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-höfþe . ","-huf þi),"]},{"a":"risi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rese, jätte. \" han war mykin rise \" MB 1: 434 . \" moab risar oc kämpa \" ib 318 . bodho ther risa oc iätta ib 400 . ib 167, 401, 431, 432 . Iv 2885, 2684, 2883, 2913, 3026, 3047, 3063, 3102, 3103, 3123, 3128, 3156, 3161, 3189, 2193, 3195, 5334, 5484 . Fr 958, 980, 985, 1006, 1019, 1026, 1027, 1030, 1042, 1047, 1115, 1126, 1300, 1307, 1344, 1345, 15358 . Fl 974 . Al 17, 1548, 7346, 7354, 7367 . Di 1, 21, 297, 298, 299 ."],"f":["ryse: -an Iv 3123 . ","rese ib 3189 ; Fr 1030, 1115, 1126, 1307, 1358 ; Di 21 ; ","-en Iv 3193, 3195 ; Fr 1042, 1047, 1345 ; Di 297, 298, 299 ; ","-in Fr 1019 ; ","-a ib 1006, 1026, 1027, 1300 ; Di 297 ; MB 1: 167, 431, 432 ; Fl 971 ; Al 1548, 736,m 7354, 7367; -an Fr 1344 ), "]},{"a":"risil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. rissel, såll. cribrvm bri saal ok resil GU C 20 s. 154 ."],"f":["resil )"]},{"a":"riska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lövruska. ss skylt vid vinkällare. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 332 f. ath her niels person skal ecke . . . haffua nogat win faltt eller lata tappa ok sla stragx ryskaner nider ok lesa kiällaren igen STb 1: 78 81476)."],"f":[]},{"a":"riskorgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["riskorg, af ris el. qvistar förfärdigad korg som nyttjas vid fästningars belägring, skanskorg. opreeser riiskorgha opfylthe mz sandh oc steen RK 3: 2002 ."],"f":["riis- )"]},{"a":"riskulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= risbiter. MELLÄ 7: 2 var. (hvarest texthandskr. har riishofþe). Jfr risbiter, rishofþe."],"f":[]},{"a":"rislakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["duk el. lakan af det slags tyg som kallas ris. eth par rijslkakan SJ 109 ( 1441) ."],"f":["rijs- )"]},{"a":"rismark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["risbeväxt mark, mark med buskvergetation o. d. . . . at stadhin matte bruka agher ok engh riismakr ok hiordhagangh KTb 5 ( 1408) ."],"f":["riis- )"]},{"a":"rispa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träta, tvist. thär oppran oc wäxte en rispa mällan the jwdinnor som födda waro i greka landet oc mällan them som födda waro i jwda landet Lg 294 ."],"f":[]},{"a":"risqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvist. \" smaa riis qwista \" Lg 3: 609 ."],"f":["riis- )"]},{"a":"risslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag utdelat md ris. sanctus dominicus . . . afflöste honom, försth aff bandzmal som kallas thät störrre ban, mädh hardom riis slaghom som sedher är JMPs 421."],"f":["riis- )"]},{"a":"rist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rist, halster. som (ɔ: offer) stekia i pannom oc som a riste MB 1: 470 . lät han þöm stekia a rist Bu 524 . varþ laurencius . . . up iui ristena þandar ib 416 . \" laurencius (näml. hawir til tekn) ristena ällir halstrit a hulko han war stektir \" VKR XV . Jfr iärnrist."],"f":["-ir )"]},{"a":"rist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. inskärning, skåra? gränsmärke. the sätte rister och raa mellan swerike och danmark PK 248 . Jfr rift. "],"f":["-ir ) , ","rista sten , "]},{"a":"rist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. linskärning, skåra? gränsmärke. Se Sdw 2: 1285."],"f":[]},{"a":"rista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rista, svinga, skaka. tak thet hwitha aff raa ägh mangom oc läth j eth glas, oc risth swa länge the lössas som wathn PMskr 524. "],"f":["-andis . ","rista sik , skaka sig, ruskpa på sig. korpen hikkar oc ey ropar ristandis sig merker vädher komma PMSkr 295 . ","*rista af , skaka av. äffther tolff dagha wptak kötith ristandis saltith aff PMskr 250."]},{"a":"rista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rista, upprista. \" scall knifwir stingas ginom hand hans och rista swa fram till fingra hans \" EG 63 . tak aal quikan oc ristha honom LB 3: 162 . Jfr up rista."],"f":["ristha LB 3: 162 ),"]},{"a":"rista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rista, svinga, skaka. vibrare, rysta 1. skaka GU 7 . \" riste käsio mz afle (lanceam fortiter vibrans) \" Bu 492 . \" är rätuisonna swärdh . . . ristande mot thom \" Bir 3: 379 . \" han riste (movet) gisl mot diäflenom \" ib 130 . \" ristade thz (svärdet) sa at thz hördis ouer allan hären \" Di 11 . \" riste sit hoffwudh \" Al 8318 . \" riste starkliga stwdhenar \" MB 2: 123 . ristade askana aff sik Di 88 . \" swa som hwete riste ok sällas gynom saald \" MP 2: 8 . - med dat. rista sino hofdhe Gr 261 . ib 277 . ","2) intr. \" skaka sig, ruska på sig. ginstan reste han (åsnan) oc riste \" Lg 3: 233 . "],"f":["rysta GU 7: -es RK 3: (sista forts.) s. 175. ","-ade Di 11, 88),","rista sik , = rista 2. stodh thz (lejonet) op ok riste sik Iv 2964 . " han sprang op ok riste sik " ib 4503 . resen stodh op ok riste sik (hristir hofuðit ok harit) Di 298 . refl. ","ristas , "]},{"a":"rista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["risthe ) , ","*rista up , rista upp, skära upp. risthe the bolstern vp ok lothe fiädherne flygha kringhom allan gaardhen BSH 3: 293 ( 1470) ."]},{"a":"rister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (plog)rist. pile[n]tum . . . quddam genus curruum quod terit terram wlgariter riister GU c 20 s. 448."],"f":["riister )"]},{"a":"ristetiugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tjuga. palmula est quoddam linstrvmentum rustiorum cum tribus vel quator ramis vel pluribus ryste tiwffua GU C 20 s. 401 ."],"f":["ryste tiwffua )"]},{"a":"ristiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plogrist. \" I plogh, I plogbiil et I ristiern \" SD NS 1: 674 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"risvällinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["risgrynsvälling. \" gammalt lhöns med riswelling \" Brasks Matordn 13 ."],"f":["-welling )"]},{"a":"riuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) ryka. \" hans mundar lugahþe ok rök som brännesten \" Bu 208 . \" latir them (bergen) riuka \" Gr 300 . rök aff allo bergheno som aff oghne MB 1: 330 . Bir 2: 297 . \" staar oc bliuir . . . riukande (fumigabunda) ödhelakt landh \" MP 1: 164 . ","2) ryka, flyga, hastigt föras (genom luften) ss rök för vinden, med häftig fart drifvas omkring (i luften). han steg sa fast at stenana roku for hans föter Di 77 . \" jarnet rök kring om smidiana (iarnit rytr i brott) \" ib 122 . ","3) ånga, sprida sig, utbreda sig. om lukt. tha rök swa söth luct wm allan stadhin Bil 251 . - lukta, gifva lukt från sig, dofta. þu . . . riukar söt Bu 75 . \" gör . . . mundh vel rike \" LB 8: 47 . \" thässe oc thässkyns trä ryka wäl \" MB 1: 499 . \" hans siäl rykir mz dygdhelike frägdh ewerdhelika \" ib (Cod. B) 552 . - lukta, stinka. som lazarum ther fyra dagha nidhir iordhandhir var allir rykande (motsv. st. MB 2: 401 loktande) opreste KL 408 . hans thanka ok astundilse riuka ok lokta j minne asyn swa som rutit köt Bir 1: 71 . \" ilzska oc wranglikhet . . . hulkin som riuka swa som värste lokt j thine asyn \" ib 3: 104 . \" bränne stens drupa . . . þe þär illa ryka \" ib 4: (Avt) 178 . \" fuleka riukande vatn \" MP 1: 164 . "],"f":["-ande MP 1: 164 . ","ryka Bir 4: (Avt) 178; MB 1: 499 ; LB 9 ; 108, 109; se vidare välriukande. rike LB 8: 47 . pres. riukar Bu 75 . ","ryker MB 1: 480 . ","rykir ib (Cod. B) 552. imp. rök. pl. roku Di 77 ),","riuka bort , dunsta bort. lätandis wäskona ryka borth LB 9: 108 . ib 109 . ","riuka up , ryka upp, stiga upp. rök war häluitis eldir . . . vp af karino Bil 543 . " rökilse teknar godha bönir som stötelika ryker op ower alla himbla fore gudhi sälwom " MB 1: 480 . - Jfr välriukande."]},{"a":"riuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) ryka, flyga, hastigt föras (genom luften). lhan stak honom mz siith glaffwen saa ath han röök langdt jfraa hyngsten Troj 135 . 3) ångra sprida sig, utbreda sig. Se Sdw 2: 1285. bönanna rökilse rykir (fumigant) Spv 493. - Jfr bort-, up-riuka."],"f":["pes . ","rykir SpV 493 . ","röök Troj 135 ) , "]},{"a":"riukka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rugga, fälla fjädrarna. the (tranorna) riucca oc fälla fiädhrana ST 278 ."],"f":[]},{"a":"riusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rysa, darra. \" benin fiollo ok kroppin röös \" Al 1590 ."],"f":["röös Al 1590),"]},{"a":"riut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjut. ljämmer. alla . . . folgde hectoris lik till konwng priamj bort, mz synderreffnom klädom, barom hoffdom j största riwth och skrall Troj 186 ."],"f":["riwth )"]},{"a":"riuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ryta, vråla, tjuta, jämra sig. honom thotte at al the diur som til kunno vara the toko til at thiwta oc ryuta sua räddhelica Pa 16 . \" som leon oc biörna oc all the grym dyur j werldinne waro thutu oc rutu \" ST 79 . rutu ok thuthu afgudha präste som vlua Bil 977 . riutande leon KS 29 (72, 31) . MP 1: 75 . MB 2: 348 . Su 226, 233 . LfK 224 . \" han ropar oc grater oc riwter swa som thiwr \" MB 1: 216 . \" alt diäfla könit rööt oc thööt ok skalff aff rädde oc vndre \" Bir 2: 264 . \" ib 3: 269. swa som iwtande (rugiendo) oc ropandhe sagdhe \" Su 18 . iak rööt (rugiebam) aff mins hiärtans sokkan ib 196 . \" riwther jak oc graatir \" ib 234 . \" iordhin hon¨ skalff oc rööt som hon skulle tala \" MB 2: 388 . wredhe ok ilzska ij honum röt Al 4418 . - kurra. at . . . bwkin ther opta fyltis alt til han rapadhe. (näml. skoli) stundom hungra. swa at han rytir vidh (usque ad rugitum) Bo 139 . \" ath rämya och rythaa i tarmomen \" LB 7: 74 . ib 256 ."],"f":["ryuta . ","rytha LB 7: 256 . ","rythaa ib 74 . ","riwther Su 234 . ","rywther MB 2: 348 . ","rytir Bo 139 . ","rööt . pl. rutu),"]},{"a":"riuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lryta, vråla, ljuta, jämra sig. ldiwrsins riwtand röst Prosaditker (Barl) 38. GU C 20 s. 531 . \" thär koma ather manga diäfla rytandhe som andra grymma tiwra \" MP 4: 22 . dyäffuolin, han gaar om kringh rutandhe j synne ilzsko, som eth leon ib 5: 131 ."],"f":[]},{"a":"riutan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rytande. GU C 20 s. 531 . ib."],"f":["rytan )"]},{"a":"riutan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rytande. \" for then rädhelika storm ok thwt älla riutan som skal wardha hafuino \" MP 2: 31 ."],"f":[]},{"a":"riuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderbryta, sönderrifva; bryta, upphäfva. \" hua sum ryua vil \" SD 6: 180 ( 1350) . \" sum ekke wilia ryua \" ib 181 ."],"f":[]},{"a":"riuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"riva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) reva, remna. \" ruptura e gap oc reffua \" GU C 20 s. 532 . - Jfr biärgs-, iordh-, sten-riva (Sdw 2: 502)."],"f":["reffua )"]},{"a":"riva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) rifva, sönderrifva. \" iförde riffnom oc platadom säkkiom \" Su 143 . ","2) sönderrifva, sönderslita. \" at största hunda kome at rifwa petrum \" Bil 103 . \" orma rifw . . . ok slitu coclara köt \" ib 236 . \" magho fughla riwa (lacerabunt) thit köt \" MB 1: 236 . \" slitz och rifs af heluitis hundom oc rafnom \" MP 1: 268 . \" rifwa hans sidhor oc sargha mz iärn klom \" Gr 278 . \" wilde honom haffua kramad och riffuit j häll \" Va 25 .","3) sluka. \" thässa siw (näml. köör) riwo oc aato (devoraverunt) the andra siw MBV 1: 236. oskälik diwr, som slita oc riwa i sik sina födho \" ib 501 . ","4) röfva, plundra. \" riva oc röva spakmändet ok almogha \" KS 67 (165, 73) . \" riva ok röva vndidåna sina ib. - röfva, med våld tillegna sig. riuer han ok räne af spakmände ok almogha, ther han må sik widh födha ok sit härskap \" KS 73 (179, 80) .","5) rifva, rycka. \" ref sit har af höfþe \" Bu 209 . \" reff allä hennes cläder aff henne \" Va 26 . - upprycka, plocka. hans apostoli oc känneswena aato aff sädhinne . . .oc rifwu thz aff akrenom mz sinom handom MB 1: 469 .","6) rifva, upprifva. lät rifua (patefacito) wara grafuer Bil 282 . - riva sin tiäld, bryta upp. skulo the riwa siin tiäld (movebunt castra) MB 1: 388 . ib 315, 389 . - part. pres. rivande, glupande, glupsk, rofgirig. the rifwande (rapaces) vluane Bo 154 . KL 165 . Bir 1: 163, 329, 2: 9, 3: 216 . riwande (rapax) wargher MB 1: 267 . Gr 301 . riffwande hwnda Su 190 . rifwande foghla Bir 2: 182 . \" vm kununger älla höfdinge warder grimbr ok rivande \" KS 61 (152, 67) . ib 73 (180, 80). (riffuar för riffnar Su 42 ). refl. ","1) sönderslita hvarandra, uppsluka hvarandra. siälwe riwas vlua tha the ey haua kalua GO 62 . ib 146 . ","2) rifvas, kifva, strida. at the swa siin j mällan riffuos oc slitos Su 227 . \" son ok fadher dotter ok modher rifws wm födho \" Bil 315 . MP 1: 293 . ST 366 . \" the reffwos ther om som andra katte \" RK 1: (Albr) s. 212 . "],"f":["rifs . ","riffs Su 236 . ","riifs Bir 1: 196 . ","rivu . ","rivo . ","reffwo: -os RK 1: (Albr) s. 212 . ","riff Bir 2: 266 ; LfK 199 . ","riiff Bir 2: 266),","rivas , ","riva bort , ","riva nidher , rifna ned, rycka ned. Lg 41 . Jfr nidher riva. riva sunder, sönderrifva. lät dicius riua saghum syndar kiöt af hans benom Bu 422 . " hon rifuer swa sunder hans brynio ringa " Iv 3397 . - nedrifva. swa som nakor mwr riifs sundir (interrumpitur). hwar ey blifwir sten owir sten Bir 1: 196 . - Jfr sunder riva. ","riva up , ","riva ut , rifva ut, rifva bort, rycka ut. riiff vt then thornin som star j mino hiärta Bir 2: 266 . " riff vt aff mino hiärta thän thornin ib. riva utaf, rifva bort. riiff vt aff the hinnona " Bir 2: 266 . - Jfr afriva, äfvensom orivin."]},{"a":"riva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) refva, skråma. \" thz menlösa kötit . . . opfyllis mz blanadh oc rifwom (fracturis) \" Bo 193 . \" blane lagdhis owir blandadh. rifwa owir rifwo ib. \" Lg 3: 84 . \" aff the minzst (för minzsto) riffw hans wänsasta likama \" Su 187 .","2) refva, remna. \" höxsta hwaluit hawir manga rifwor oc spryngior \" Bir 2: 155 ."],"f":["ryffwa: ryffw Lg 3: 84 (på två st.)), "]},{"a":"riva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rifva, räfsa. thu skalt stundom koma mz tiwgho ok ey altidh mz riwo Go 331. ib 855 ."],"f":[]},{"a":"riva","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = riflika. giffwa them ätha ok drikka riffwa MD (S) 279 ."],"f":[]},{"a":"riva","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = riflika. ther äpter togho the herbärghe i stadhenom. oc fortärdho riffwa [ɔ: rikeligha] Prosadikter (Sju vise m) 144 ."],"f":[]},{"a":"riva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) riva, sönderriva. \" lascioniosus . . . träsugher oc riffuin \" GU C 20 (hand 2) s. 58. llascinia . . . reffuet oc piältoth clädhe ib. ib s. 108. maragris kom vndan . . . mz rimpne brynio Prosadikter (Karl M) 274 . ib 276, 282 . 2) sönderriva, sönderslita. thaa han saagh kesarinnan saa liggia refna och bloogha . . . Prosadikter (Sju vise m C) 230 . \" mädh sarghadhom licama, rimpno hiärta SVB 82 (mot sl. av 1400-t.). - riva el. gnugga sönder. pistrio tris ire baka ok ldeegh ryffua \" GU C 20 s. 452 . \" tag swa ffornempde crydde oc nogot viin j eth kaar oc riiff thet vel ganska grant genom eth cläde \" Sex ekon tr 268 . 3) (sönderslita och) sluka. Jfr Sdw 2: 1285. 4) röva, med våld tillägna sig. thet gooz som han haffwer swa th thet maa engen man ryffwa ok ey roffz män til lffaa JÄmtlDipl 130 (1378, vidim. fr. sen. h. lav 1400-t.). 5) riva, rycka. - upprycka; plocka. degramnare riffua gräss GU C 20 s. 320. deherbare vprykkia riffua eller slaa gräss ib s. 330. ","3) uppriva, göra ogiltig. han wil riffue wp thät skipte j gen Arfstv 55 (b. av 1470-t.). 4) uppriva, genom rivande åstadkomma (öppning o. d.). . . . ath han skuldhe riffwa ther op eth vagha lidh trigge alana breeth AktKungsådr 9 ( 1431) . - Jfr upriva. - Jfr af-, ut-riva, ävensom orivin."],"f":["riffwa . ","riffua . ","rijffwa . ","ryffua . ","-er . ","riffuin GU C 20 (hand 2) s. 58 n. reffuet ib. dat. ","rimpne Prosadikter (Karl M) 274 . ","rimpno SvB 82 (mot sl. av 1400-t.). ack. f. refna Prosadikter (Sju vise m C) 230 . pl. ack. f. riffna ib (Karl M) 276 . imperat. riff PMSkr 258 ),","*riva sik , riva sig, få skråmor. när the (ɔ fåren) klipth ga j törne bwskom oc riffwa sigh PMskr 239. ","riva bort , 2) botriva, hönor faa sywkdom oc wäxer en hwith hwdh wm twngona, oc henne riff borth saktelika mädh naglommen PMSkr 258 . ","riva sunder , sönderriva. . . . ad j vel göre ok river thette breff sönder GPM 2: 397 ( 1499?) . Jfr sunderriva. ","riva up , 2) nedriva. dömdhe jac alla thenna . . . olaglica bygningh . . . hwariom som bygd haffde op ath riffua Neuman Vokbal 84 (1486?). Svartb 562 ( 1513) . "]},{"a":"riva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrida, vända. Se Sdw 2: 1285."],"f":[]},{"a":"rivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som river el. sliter sönder. \" han (ɔ oloflika kötsins lusta) gör widher människiona som en forrädadare ok falsker riffware \" MP 4: 147 ."],"f":[]},{"a":"river","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frikostig. \" medhan han swa riffwa wthloffuan (för wthloffuan gör?) \" JP 106 . Jfr of- talu-river."],"f":[]},{"a":"river","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) frikostig. abundus . . . riffuer Gu C 20 s. 4. mz riffuasta gemillo oc mänzsko (profusa benignitate) Mecht 152 . \" en man drukkin wordhin aff wärdzliko wine wardher riffuare til at giffua, än tha han är odrukkin \" ib 168 . ib 323 . SkrtUppb 197 . 2) rikligt förekommande, talrik. the begängilse skwlu hallas meth reeff oc brinnande waxlyws SD NS 3: 550 ( 1420) . - Jfr for-, talu-river, ävensom iämrift (Sdw 2: 1347)."],"f":["riffuer . ","ryff SkrtUppb 197 . ","reeff SD NS 3: 550 ( 1420) . ","-aster ) , "]},{"a":"rivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uprivilse (även Sdw 2: 854)."],"f":[]},{"a":"rivirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uprivirska (Sdw 2: 854). "],"f":[]},{"a":"rivsla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rifsla."],"f":[]},{"a":"riþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida. \" riþä med flere swenom än skipat är \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). com tel hans riþande Bu 18 . \" sagþo han haua sua riþit vm daghen \" ib 24 . reþ tel torneament ib. \" til howa ridha \" GO 817 . ridher man hem at androm SR 57 . \" jak war ridhin for snima a äwintyr \" Fr 1097 . \" ägha wernamän om scogh ridha \" TB 78 . \" redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha \" Bil 877 . \" rädh at wäghenom \" ib 659 . \" thän vägh han var ridhin a \" Fr 109 . \" thri men ridhande oppa swartum bestum \" ST 51 . ib 290 . \" the ridha a lydhnonna häst \" Bir 3: 116 . hästom ridha Al 6290 . \" thu redh asnan \" ST 184 . maran riidher honum LB 7: 171 . \" redh mang landskap \" ST 51 . \" reþ sin vägh tel ypsanie land \" Bu 492 . þa wir . . . wara erikz gatu ridhum SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). redh . . . sins herra ärinde MB 1: 203 . RK 2: 6483 . ST 290 . - part. pret. ","1) genom ridt (illa) åtgången. aff örss war stöff ok mykit trangh ok marger war ther illa ridhin RK 1: 1406 . ","2) ridande, beriden. hwa ther var ridhin (Cod. B, C, D, E, F ridhände) illa Fr 1835 . "],"f":["ridher SR 57 ; Iv 4049 ; Fr 84, 2777 ; ","riidher LB 7: 171 . ","rijdher RK 1: (Albr) s. 212 . ","reþ . ","reedh . ","rädh Bil 659 . ","ridhum SD 4: 407 ( 1335, nyare afskr.) . ","riþu ÖGL Eþs 1: 5. ridhu Al 3217, 3219 . ","rdhu Bil 877 . ","riþin ) , ","riþa sik , ","ridha bort , rida bort. ij ärin lidughe bort at ridha Iv 2655 . vilde ey ridha bort ib 4053 . Jfr bort ridha. ","ridha sik ut , rida ut. redh sig vt mz magt aller störste RK 2: 8820 . Jfr ut ridha. - Jfr af-, fram-, in-, saman-, til-riþa."]},{"a":"ro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ro, lugn, vila. - ro, fred, frid. warom siälom tel roo ok nadhe NMU 1: l102 (1422)."],"f":["roo )"]},{"a":"ro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ro, lugn. hvila. himerikis ro Bil 85 . \" hauer stundom ro älla nådhr \" KS 38 (101, 41) . \" haua sympn ok ro \" ib. \" ltå han hauer likamens rodha (trol. för ro tha), lägger han sig hugh ok sina akt til at huxa ok skipa, huru han må wäl ok dygdelika skipa sit liuerne \" ib 22 (54, 24). takir roo oc hwilo äptir sit äruodhe Bo 253 . \" hafdhe änga roo för än hon kom til varn herra \" ib 74 . Bu 141 . Bil 402 . Bo 25 . Bir 2: 69 . - ro, fred. räþo rike mz ro Bu 64 . - trefnad, tillfredsställelse? fagher bör var thera ro Fl 1973 . Jfr hiärta-, hugh-, mat-, nat-, o-ro."],"f":["roo )"]},{"a":"roa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hvila hafva ro. thz hws han skulde i soffwa oc ro Al 8154 . refl. "],"f":["rooa . ","ro . rogha, se oroa. ","roas , hafva ro. then hulkin som aldre hwilas ällas roas Bir 1: 90 . " aldrigh lather han (ɔ: eyghin wilie) tik hwilas, aldrig sitia ällar rooas " LfK 33 . Jfr oroa."]},{"a":"roa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ro. - med obj. dragarene, som rodde heste skuten til verendö Stock Skb 191 ( 1521) . "],"f":["ro . ","rodde Stock Skb 191 ( 1521) . rooddo MP 5: 141 ), ","*roa up , genom roende öppna? mester anders . . . talede om en gammel watthä rom (?), at han wor atterganghen, tha dömde iach epter laghen at the skullä ro then opp, wid hwers thera vj marc jnnen neste vi wikor Uppl Lagmansdomb 48 ( 1492) . ","*roa ut , ro lut. badhin . . . rooddo wt oppa dyupith MP 5: 141 ."]},{"a":"roa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ro. \" diäfuala roþo þär fram \" Bu 22 . \" bödh ro wt j hafuit \" Bil 474 . \" drogho fast arana oc rodho i hinom stora stormenom \" Bo 92 . \" gudh gaff them bör ok blidhan sio, swo at the thörffte ekke ro \" Fl 656 . RK 1: 2575 . han sigle oc roo MD 393 . \" i then syöö som ingen ror \" LB 7: 15 . ib 16, 17, 18 . \" mz nakra skipi ro \" Al 1946 . \" the roo och seegla mz thera skiipp \" RK 3: 3707 . BSH 5: 52 ( 1505) ."],"f":["ro . ","roo BSH 5: 52 ( 1505) ; RK 3: 3707 . ","-r , -þe. ","roo MD 393 ),"]},{"a":"robin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rubin. tafuilith (näml. var) halfft aff robiin Fr 431 . \" amatiste ok robine \" ib 165 . ib 2949 . Fl 1092 . Iv 400 . Al 7499, 8217 ."],"f":["-ir: robine Fr 165 ), "]},{"a":"robin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? rubin. Ant. av E. Hildebrand i handl. fron 1452."],"f":[]},{"a":"rodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sa signe thette ringben som gwdh signede rodh wndir steen saa springhe tik rodh fraa been som alle stenne spronghe tha gudhs signede hiartha sprak LB 3: 195 ."],"f":[]},{"a":"rodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["rodhara iakt","rodarajakt . ","rodher jach. roerjacht),","rodhara skip","rodarskip . ","roerskyp )"]},{"a":"rodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rodd. Jfr E. Hiärne, Namn och bygd 35: 28 ff. (om omrpedsnamnet Roden och dess samband med ett suppoernerat *rodher, "],"f":["*rodsman","rodis- )"]},{"a":"rodher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rudher."],"f":[]},{"a":"rodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["roder. \" haffde han hwaske rodher ällar aro \" Lg 3: 702 . \" widher skipith äller rodhrith \" PM XVI . BSH 5: 94 ( 1506) . - bildl. tha han (konungen) wil ey wara godher tha stande han ith annat glas til rodher MD (S) 230 ."],"f":[]},{"a":"rodherledhe roder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lämpligt väder för rodd? teckes ider . . . medh thet aller foste haffve idert folk tiil reds ved vassende med gode roder ledhe Vg Fornmt II 1: 12 (1521) (ordet kan möjl. också vara fel för ett rodherredhe, roddutrustrning, roddredskap)."],"f":[]},{"a":"rodherredhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" se rodherledhe."],"f":[]},{"a":"rodhgangin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rudhgangin."],"f":[]},{"a":"rodhma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rudhma."],"f":[]},{"a":"rodhme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , su rudhme."],"f":[]},{"a":"rodhme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rudhme."],"f":[]},{"a":"rodhna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rudhna."],"f":[]},{"a":"rodhrugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rudhrugher."],"f":[]},{"a":"rodskarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Roslagskarl, inbyggare i Roslagen? tha roodzkarla förfara engelbert för stocholm wara RK 2: 1546 . HSH 7: 21 ( 1470) ."],"f":["rodz- HSH 7: 21 ( 1440) . roodz-),"]},{"a":"rodskarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" andirs rodzkarl \" ATb 2: 111 ( 1478) . ib 320 ( 1487) ."],"f":["rodz- . ","rotz- )"]},{"a":"rof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skyddstak? rökfång? gnisthuv? Jfr N. Tiberg, Sv. landsmål 1933 s. 84 f. item i ortog lhonnom, lsom bigdhe roveth (ä. fr. rovereth) HLG 2: l116 (1523; bland »erogata pro strv[c]tura»). 2) baladikn över likbår e. d. piramis . . . pirama . . . strvctura quedam alta super sepulcrvm mortuorum wlgariter roogh GU C 20 s. 450 . item . . . campaniste paulo for roffuet [!] epter iohan kyle suen . . . j öre HLG 2: 4 (1509). Bergström, Arb Kr 160. Hit böra de Sdw 2: 263 s. v. rogh nmnda fallen föras."],"f":["rog Bergström, Arb Kr 160 . ","roogh GU C 20 s. l450), "]},{"a":"rof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rof, röfveri, plundring. vm roff (red. A röffwan 53) MEG (red. B) 58 . \" at han thät taki mäth rof äller ransvärk \" SD 5: 280 ( 1344) . \" fangit mz roof \" Bil 804 . \" han hawir giort thry roff (latrocinia) \" Bir 3: 46 . \" huat giordhe han, thiufnadh älla rooff ällir lyghn \" ib 2: 133 . mordh, roff oc styld MB 1: 467 . ib 468 . Bir 2: 198 . KL 6 . MP 1: 72, 292 . Al 6868 . RK 2: 3454 . ","2) rof, det som röfvas, byte. bort takande af them mykyt roof Gr 280 . \" til thes röwit (för rowit; ablata) atir giäldz \" Bir 1: 376 . \" atir gifwa rofwit \" ib. \" skipto sit roff \" KL 296 . byta rowith (spolia) MB 1: 318 . ib 421 . Lg 690 . MB 2: 17 . "],"f":["roof . ","rooff )","rofsman , "]},{"a":"rof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) rov, röveri, plundring. selsus (fel för selus) . . . roff syndh GU C 20 s. 551 . wordho ther nakre riddara gripne oc dömpde til hängilse fore roff skuld Prosadikter (Sju vise m) 155 . \" ther medh äre all owilia, twedracht, forderff och schada, som skeedh är thesse thry rikenne j mellen och tess jnböggere . . . bade meh roff, brandh, manslecht, fengelse ok all anner angrep . . . allaledes affthalit \" STb 3: 345 ( 1498) . JMPs 415. fall av röveri. lthz war vm eth roff, som for:de jon kärdhe til jönis JTb 11 ( 1458) . ib 20 ( 1459) . eth fult roff han skylte hanom fore ATb 1: 211 ( 1465) . ","2) rov, det som rövas, byte. Se Sdw 2: l1286. manubie . . . vkth rooff oc döda människio clädhe GU C 20 (hand 2) s. 119. - Jfr siorof."],"f":["roof )","rofsman , "]},{"a":"roffirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopplerska. \" ST 374. \""],"f":[]},{"a":"roffirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se ruffirska."],"f":[]},{"a":"rogge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skonrogge."],"f":[]},{"a":"rogger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= rygger 1? skär vp mellom rebenänna mit a roggenum Hästläkedom i AS 137 ."],"f":[]},{"a":"rogger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1286."],"f":[]},{"a":"rogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bårtäcke? reste then dödhe sik wp vndher roghe Bil 275 . \" en annar swen dödher smordher mz oleo sancti stephani fik liiff ther han laa a (rättadt af samma hand till vndi) roghe \" ib 288 ."],"f":[]},{"a":"rogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se rof."],"f":[]},{"a":"roghaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågåker. \" han gik i en rog ager som moen war \" Di 135 ."],"f":[]},{"a":"roghax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågax. \" LB 7: 158. \""],"f":[]},{"a":"roghbrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågbröd. \" hwetebrödit skal weghe xxvj lodh, roghbrödit xxx lodh \" STb 4: 101 l(1505)."],"f":[]},{"a":"roghbrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågbröd. \" \" SO 80 . LB 1: 96, 7: 4 o. s. v."],"f":["rug- LB 1: 96 ),"]},{"a":"rogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råg. \" ij spän rogh \" NMU 1: 109 ( 1434) . VKj 26. Jfr svina- (SDw 2: 570), sädihis- (även Sdw 2: 588), var-rogher."],"f":[]},{"a":"rogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råg. \" at man maa sin rogh saa i qwämelicom tima som är om lauerencij äller vidh the matho \" Bir 5: 120. j lathin kost vt aff landit föra flesk ok smör korn ok roogh RK 1: 2086 . ib 2: 3839 . MD (S) 286 . VKR 33, 36 . \" eth pundh gamal roogh \" FM 360 ( 1508) . en span rugh BSH 1: 196 ( 1387) . \" en halwan span rogh \" ib 2: 36 ( 1396) . \" span rog för fäm hwita tha monde gå \" RK 3: (sista forts) 4592 . \" tach rog och sywdh han \" LB 2: 68 . \" axet vpa rogen \" Di 135 . Jfr vinterrogher."],"f":["roogher . ","rugher )"]},{"a":"roghhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågmagasin. Arnell Brask Biᴵ 29."],"f":["rog- )"]},{"a":"roghiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord lämplig att beså med råg. at ther ingärdhis roghlykkior aff bätzsta roghiordhinne Bir 5: 120 ."],"f":[]},{"a":"roghkarp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i Finland ss skatt erlagd ²karp² råg. all var jngiäld i finlande skatten. reþupennyngä. rughkarpen, fackäläghit. oc al annur jngäld SD 5: 567 ( 1346) . Jfr karp."],"f":["rugh- )"]},{"a":"roghkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågkorn. . .. badh sich swa gud hielpa, ath han sculle ey vthskypa eth rogh korn STb 3: 20 (1492)."],"f":[]},{"a":"roghköp rog. kiöp. kööp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köp av råg. VKJ Bil 285, 286 (1466) . STb 1: 372 ( 1482) . om rogh köp . . . enghen scal her effter köpa naghan spannamaall, rogh, iorn, myoll eller malth vtan stadz porthana ib 3: 108 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"roghlykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka el. inhägnad besådd med råg. at ther ingärdhis roghlykkior aff bätzsta roghiordhinne Bir 5: 120 ."],"f":[]},{"a":"roghmiöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågmjöl. KUmla lkyrkas rb 91 (1509)."],"f":[]},{"a":"roghmiöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågmjöl. \" SD \" NS 1: 265 ( 1403) . BSH 3: 144 ( 1463?) . VKR 41 . LB 2: 67, 69, 7: 102 ."],"f":["rogh myöl BSH 3: 144 ( 1463?) . ","rogmyöl LB 2: 67, 69 . ","rugmioll SD NS 1: 265 ( 1403)), "]},{"a":"roghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rughn."],"f":[]},{"a":"roghryþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["rugh- )"]},{"a":"roghsadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? rågkli? 1 1/2 lest rog sodh i ladhgordhen FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["rog sodh )"]},{"a":"roghsald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågsåll. VKu 141 (1570)."],"f":["-saal )"]},{"a":"roghskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som er lägges i råg. de siligine tributaria dicta wlgariter rughskaft SD 3: 477 (1320, samt. afskr.)."],"f":["rughskatter )"]},{"a":"roghskuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" elin rogskuto \" ATb 1: 304 ( 1469) . ib 349 ( 1471) ."],"f":["rog- . ","-skuto ATb 1: 304 ( 1469)"]},{"a":"roghspander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spann råg. er frvctandis, ath rogh spannen stigher vp i 1/2 marck FM 369 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"roghsädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsäde af råg; rågsäd. oc (för at) wintyrroghin ok roghsädhin bäthir oc meer saes arligha än want är Bir 5: 120 . \" kan . . . ey roghsädhin swa timelika saas j gärdhemo ib. \" VKR 42 ."],"f":[]},{"a":"roghsädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = roghsädh. gaff thär til fääm salla rughsäde SD NS 2: 70 ( 1408)."],"f":["rughsäde )"]},{"a":"roghvällinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågmjölsvälling. gör roghwellingh LB 7: 64 ."],"f":[]},{"a":"roka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr uproka."],"f":[]},{"a":"roka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råka, sädeskråka. rampn oc roka oc kraka (omne corvini generis) MB 1: 359 ."],"f":[]},{"a":"roka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["råga, lägga i råge, fylla. jach wil giffua thegh saa mykith röth gull, ä meden tw kanth then (skölden) roka paa (ec fæ þer þenna skiolld fullan af ranðu gulli sem mest fær þu fyllt) Di 249 . lönin äru . . . rokadh oc yuerflytande MP 1: 211 ."],"f":[]},{"a":"roker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råka, sädeskråka. \" graculus p c roker \" GU C 20 s. 319 . roken flygher han vm qwällen fran mathenom. merker frösth komma PMSkr 295 ."],"f":[]},{"a":"rokka","b":[],"c":"","d":"","e":[" (rokkor. roc(c)her. lrogher. rochar. rocchor), se rosker."],"f":[]},{"a":"rokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spinnrock. \" mz rok ok theen födde hon skik ok fatikt folk \" Bil 805 . ib 707 . Bo 14 . Su 210 . Lg 3: 403 . äruodadhe mz rok oc naal Bo 33 . \" ey plägha spinna aff nakan rok \" Al 6080 . \" swa marghe samna i en flok som haar aff wl är a nakar rok \" ib 7356 . RK 3: 1778 ."],"f":["rokkin RK 3: 1778 . ","rokken Lg 3: 403), "]},{"a":"rokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rock, lifrock. Jfr palt-, vapn-rokker."],"f":[]},{"a":"rokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slända (att spinna med). Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. orforskn. 2: 137. löns byswens hustrv sprangh i dörren äpthir erik finna hustrv oc slo hona medh een rok ATb 2: 127 ( 1479?) ."],"f":[]},{"a":"rokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orn i schackspel. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 590."],"f":[]},{"a":"rokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torn i schackspel. mz rokkin (näml. betecknas) drotz och alle marskalkä MD (S) 201 . ib 257, 281 ."],"f":[]},{"a":"rokärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rockärm. ss tillnamn. \" hanis rokärm STb 1: 294 (1481). \""],"f":[]},{"a":"roleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ro, lugn. thrä (ɔ i klostret Genua) är ganskans goda regla göma. stoor rolek oc gwdeliken styrzla PMBref 320 ( 1515) . ib 325 ( 1516) . hwilken begärar fridh redhe sigh til strid . . . hwilken som begärar rolek. stridhem mädh konsth PMskr 138. ib 707 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"roleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ro, lugn. \" tala badhe af enom anda af fridh oc hugxsins späkt ok rolek \" Bo 146 ."],"f":[]},{"a":"rolika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i ro, i stillhet, lugnt. stodh rolica quar i sik siäluom Bo 29 . \" wm sabbatum . . . tha folkit skal rolika hwilas \" Su 257 . \" at han maghe thes rolikare thiäna mik \" Bir 1: 132 . ib 2: 85, 223, 3: 193, 243, 348 . KL 182 . Ber 276 . Su 258 ."],"f":["roligha Su 258 . ","roolegha Ber 276 ),"]},{"a":"rolika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i ro, i stillhet, lugnt. roleka blifwa j gudz tiänist Hel män 260 ."],"f":["-leka )"]},{"a":"roliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lugn, stilla, fridfull. quieo . . . vara oc varda roligin GU C 20 s. 511 . quieto . . . rolighan göra ok quittan göra aff räkinskap ib. sanneligha rolighin (quieta) hoghir wthan frukt är enkte wthan läthi SpV 441 . huilkit godz . . . iak her til lhaffuer hafft med ret arff j fullo ägodöme oc mine rolige haffuandis wärio obeknibit Brasks Kopeib 27 (1510). Jfr oroliker."],"f":["rolegin GU C 20 s. 511 . ","rolighan . ib. ","rolige Brasks Kopieb 27 ( 1510) ),"]},{"a":"roliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lugn, stilla, fridfull. \" är ängin stadher swa roliker i iordhrike som paradiis \" MB 1: 123 . ib 264 . Bir 1: 47, 2: 84 . \" al vanskipat thing osynlik äru orolik ok al välskipat äru rolik \" MP 2: 60 . \" annat (ɔ: liuärne) är rolikit oc annat mödhosamt \" Bo 142 . \" älskin rolika þysto \" KL 190 . \" hawin siäflikit oc rolikit liuärne \" ib 212 . ib 225. j sinom rooligha bönom VKR 14 . \" for sina rolica hwilo \" Bo 141 . \" j glädhi ok rolikasta fridh \" Bir 1: 238 . änkte ma rolikare wara än hwilas af syndinne ib 287. jak är ok ämuäl rolikast ib 261 . \" the ärw . . . rolike (quieti) \" KL 182 . Su 257, 258 . LfK 57, 58 . eth . . . roleket . . . samwet ib 76 . ib 77 . - fredad, fri. at thz (riket) bliffwer rolikth fran örlögis nödh PM 1 . - Jfr oroliker."],"f":["roleken LfK 58 . ","rolikin Su 257 . ","roleken LfK 57 . ","rolikt KL 225 . ","rolikit ib 212 ; Bo 142 . ","rolikith PM 1 . ","roleket LfK 76, 77 . ","rooligha VKR 14),"]},{"a":"rolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ro, lugn, stillhet, vila. . . . jak hawer . . . giffwith myna fädhernis jordh . . . fför myna syäll oc förälra tiill roligheth NMU 1: 148 ( 1489) . \" edher göres rolighet oc hwilä behoff GMP 2: 353 (1510). \"","2) bekvämlighet. . . . en kellera . . . huilken han sich sin kere . . . moder . . . sade lent haffue j henne liffs tijdh, lhenne til en lyten roligheet STb 3: 5 ( 1492) . ßJ 2: 204 (1492). hwilken bastue . . . margit beholle schal lsigh til roligheeth ok lysa j sin lyffs tijdh STb 4: 144 (1507)."],"f":["rolig- . ","-heet (h)"]},{"a":"rolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ro, lugn, stillhet, hvila. \" thera handa thänkisle dughir til . . . huxsins rolikhet (quitem) \" Bo 125 . Su 258, 453 . \" aff allo thy som thina rolighet kan förhindra \" ib 257 . \" gaff han sik wt fran sälskapet för rolikhet skuld \" Lg 661 . älskadhe mykyt rolikhetena oc tystona ib 3: 406 . \" gudh giffwir them fridh oc rolighet \" MB 2: 4 . ib 57, 248 . giffwandis enga stwndh sigh til rolighet ib 121 . her er rolighet oc god endräkt FM 311 ( 1507) . Jfr orolikhet."],"f":["rolighet MB 2: 4, 57, 121, 248 ; Su 257, 258 . roligheet ib),"]},{"a":"rolla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rulla."],"f":[]},{"a":"rolle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se rulle."],"f":[]},{"a":"roma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se tilroma."],"f":[]},{"a":"romaner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["romare. Se Sdw 2: 1286."],"f":[]},{"a":"romani","b":[],"c":"","d":"","e":["ett slags grekiskt vin (från Napoli di Romania på Morea. \" \" Skotteb 360 (1459-60, Kämn). ib. ib l391 (1464-65, d:o). stoop reensk win skal sätias fore iii!UDDA_TECKEN? (3 1/2) örtog, stoop rwmmeny fore iiij (4) örtoger (Stb 1: 58 (1476). . . . ath han aldre och hans köpmen . .. forwanskadhe ellir formengdo thet fath rwmmenie ib 2: 59 ( 1484) . ib 468 (1490). - jtem iiij art. for komenya (sannolikt fel för romenya) tha pigan ransakeds Skotteb 436 (1469-70, Känn). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 199."],"f":["rommane . ","rommene . ","romenye . ","rwmmenie . ","rwmmeny . ","rwmmenii )"]},{"a":"romanz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["roman. \" the iomfrwa las ther romanz ena book man kallar swa a franz \" Iv 4321 ."],"f":[]},{"a":"romare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) Romerska kurian. HSH 24: 95 ( 1517) , 98. ","2) en på Vadstena klosters område liggande gård med tillhörande byggnader. ath alla bygninga oc hws som noghor waadhe eller skadhi maghe aff koma skuli vpriffuas oc bortföras oc serdelis thz som kallas romaragaardhin hulkin . . . stander kyrkione til storan waadha Bir 5: 130 . "],"f":["roomare: -om MB 2: 242), ","romara borgh , ","romara gardher","-gaardher . ","-gordher : -gordh HSH 24: 95 ( 1517) , 98), ","romara kirkia , ","romara konunger , ","romara mal","-maal )","romara pave , ","romara stadher , ","romara stykke , "]},{"a":"romare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["romara gardher , ","romara kirkia , . 2) romersk-katolsk kyrka. söker jak dagliga romara kyrkior fför afflath skuldh JMPs 425."]},{"a":"romersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["romersk. \" eudoxia mectogh romarsk forsynna SVKyrkobr 201. j hälge romarsco kyrkio bokom \" ib 272 . äpther thät rommerska poeta varro segher JMPs 451. Jfr romsker"],"f":["rommersker . ","romarsker )"]},{"a":"romersker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["romirsker: -irska ST 355 . ","romarsker: -arska Lg 3: 181 ; ","-arskom MB 2: 242 ). adj. Romersk. romirska rike ST 355 . baar han romerska krono Lg 3: 181 . " romersker konungher ib. romarska herrana ib. - abs. Romare. wäl vari romarskom " MB 2: 242 . - Jfr romsker, römsker."]},{"a":"romn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rughn."],"f":[]},{"a":"rompa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rumpa."],"f":[]},{"a":"rompa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rumpa."],"f":[]},{"a":"romsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["romersk. - romske päningin, peterspenningen. romerske päningen som kombir til domkyrkiorna PMBref 315 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"romsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Romersk. clemens romsker at ädhle Lg 346 . \" romska borgh gömare \" Bu 102 . \" komin aff bäzsto romska släktum \" Bil 109 . \" romska herra \" MB 2: 242 . j waar romske rese FM 397 ( 1509) . \" thet romske möthe \" BSH 5: 520 ( 1512) . Jfr romersker, römsker."],"f":[]},{"a":"romskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som utgår till påfven i Rom, Peterspenning. habere romscuth SD 5: 323 (omkr. 1344, gammal afskr.). pro . . . romskott faciendo ib 6: 157 (1349? gammal afskr.)."],"f":["-skott )"]},{"a":"romväriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Romare. tha room wäriara theth sagha Di 278 ."],"f":["room- )"]},{"a":"rop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) rop. \" gaff vp sina siäl mz sammum ordhum ok rope (ändradt fr. ope) \" Bil 110 . mz same rope (ändradt fr. ope) ib 303 . \" wäkte mz röpe (ändradt fr. öpe) al hion som wm kring sowo \" ib 424 . hördhe iak thera rop (Cod. B öp 553) til mik MB 1: 282 . \" hördhe thera rop \" KL 66 . \" badho mz storo rope \" Bo 223 . \" mz roop oc skral \" ib 56 . ib 104, 166 . Bir 1: 151, 243, 2: 268, 3: 106 . KL 41 . MP 1: 225 . MD 103 . mz oop oc roop oc mykith skraal ib 102 .","2) tal, rykte. \" som meest rop och rykte gik wtaff \" BSH 5: 533 ( 1513) . "],"f":["roop . röp: röpe Bil 424), "]},{"a":"rop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rop. thera smälika röp Hel män 200 . - om djurs läte. bäter thäkkis gudhi hunda roop ox oxa röta än orena prästa sanger SvKyrkobr 63 . 2) tal, rykte. han iak ey dölia eller förtygia thet tal rop och rychte här vendes blandh almoghan GPM 2: 832 ( 1512) . JMPs 420. "],"f":["roop . ","röp Hel män 200 )"]},{"a":"ropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ropa, skrika, skräna. tha sporde [jach] hanom aat, hwj han swa ropade STb 2: 246 (1488). allir almoghin ropadho mot biscopenom oc sagdhe (o. s. v.) Hel män 200 . at hon opta hördes . . . ropa oc öpa äpter sin kärista Mecht 216 . \" affwndin ondzkonna withnisbyrdh, j talande, ropande liwdith (clamore) \" SpV 159 . om djur: bräka, kackla, kraxa, kväka o. s. v. faarit, hwilkit som offta ropar, oc bräkir Mecht 260 . gässena mykith ropa merker rägn PMSkr 295 . korpen hikkar oc ey ropar ib. ropa fröderna meer än the ärw vane ropa ib. - bildl. ropa, ropa på hämd. Se Sdw 2: 1286. - bildl. ropande synd, skrivande synd. Saml 6: 175 ( 1495) . \" iak haffver minom gwdi a mothe giorth . . . j vi syndhir a moth thän helga andh, j fyra ropanda syndhir SvKyrkob 305. thätta ärw fyra ropanda syndir första rä at wtgywta meenlöst blodh annar är at atirhalda forthiänto lön (o. s. v.) \" SkrtUppb 241 . SvB 33 (b. av 1500-t.). 4) ropa på, med rop. begära. offuir them swa göra ropar sanctus gregorius stora hempdh MP 5: 58 . 5) ropa, utropa, med hög röst säga. Se Sdw 2: 1286. 6) åklaga. - med ack. och prep. pa, anföra som anklagelse mot ngn. allt thet the hade oss til tale tha war thet jnte anneth än thet . . . her anders . . . hade ropeth pa oss fatige men nw i stokholm j then herredagh for iderss herredöme GPM 2: 369 ( 1511) . "],"f":["-ar . ","-adhe )"]},{"a":"ropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ropa. \" Pa 15. tilburhde at ropa \" KL 41 . \" diäfla ropaþo i väþreno mz höghom skälle latir oc obrygþilsom \" ib 186 . ib 410, 411 . MP 1: 3 . LfK 197, 211 . ropadhe . . . mindra än tilhördhe Bir 2: 125 . \" ropadhe högt \" KL 92 . \" ropadhe thu af store varkunnan \" Bo 52 . ib 111 . Bir 3: 94, 402, 403 . Lg 293,667 . \" ä huru mykyt oppa hanum ropas (inclamatur) ey thäs sidhir fölghe han sins vilia lusta \" Bir 2: 53 . \" ropa til mina riddara mz höghe röst \" ib 125 . ib 3: 41, 42 . - med ack. ropade thz mz högisthe rösth Lg 3: 64 . \" hafdho ropat the röstena owir han \" KL 120 . ","2) ropa på, ropa till. somlike skria oc ropan Bo 181 . - ropa på, tillkalla. ropar hon oc kallar sina swena MB 1: 234 . \" alexander ropadhe iobam tha \" Al 10057 . ib 10184, 10188 . ","3) anropa, åkalla. \" med prep. roper alt folkith a konungne oc bedhis hiälp \" MB 1: 240 . \" ropa oppa iomfru mariam \" ST 236 . ib 307 . Lg 3: 29, 338 . \" tok til at ropa til gudh \" Lg 220 . ","4) ropa på, med rop begära. ropadhe han hiälp Pa 16 . \" at ropa miskund \" Bo 150 . \" rätuisan ropar hämd \" Bir 1: 13, 2: 110 . med prep. til. iak ropadhe til hiälp MB 1: 234 . ","5) ropa, utropa, förkunna. ropis thin ära aff allo himerikis härskapi Bir 2: 268 . \" at han skuli vita sighia oc ropa for androm vinsins sötma \" ib 3: 95 . \" alle ropadho hona hälagha oc gudhi kära \" KL 359 . ","6) åklaga. \" hwadhan aff hälzt iak ropas (accuser) \" Ber 227 . ","1) uppgifva rop, ropa, skria. alexanders swiin ropa op ij gall Al 4106 . \" the böndher ropadho vp j gaal \" RK 2: s. 347.","2) ropa fram, tillkalla. ropadhe syälfuiliandis op bödana Lg 3: 150 . - Jfr up ropa. - Jfr a-, be-, ut-ropa, äfvensom röþa."],"f":["roppa Lg 293 ; LfK 197: -adhe ib 211 ; ","-ade Lg 3: 64 . ","roopa: -as Bir 5: 50 . ","roper MB 1: 240 . ","roopte FM 554 ( 1512) . ","sup . ","-at KL 120),","ropa fram , ropa fram, kalla fram. han ropadhe fram en inia tolk Al 5555 . RK 2: 4344 . Bir 5: 50 . Jfr fram ropa. ","ropa i gen , kalla tillbaka. at iak maa ropa honom igän Lg 3: 336 . Jfr i gen ropa. ropa saman, genom rop sammankalla. ropadhe saman . . . alt folkit KL 12 . Jfr saman ropa. ","ropa sik til , kalla till sig. ropa thik swa en riddara til Al 7918 . Jfr til ropa. ","ropa up , "]},{"a":"ropan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ropande, rop. Bir 4: 74 . Lg 667, 3: 300 ."],"f":["roopan Bir 4: 74), "]},{"a":"ropan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ropande, rop. Lg 3: 645 . garritus . . . ropan GU C 20 s. 307 ."],"f":[]},{"a":"ropare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ropare, utropare, härold. Bir 3: 94, 403 . han (Johannes) är roparins röst i öknenne (vox in deserto clamantis) Bo 82 ."],"f":[]},{"a":"ropfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ropande, skriande. j ropfullom ordhum MP 2: 189 . \" mz roopfulle röst \" Bir 5: 20 ."],"f":["roop- )"]},{"a":"ropil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ropand,e skriande. renlifs människa . . . är ey ropil ij röst (högljudd, högröstad) talande mang ordh SkrtUppb 228 . Jfr ropul Sdw 2: 265."],"f":[]},{"a":"ropul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ropande, skriande. \" ropul i röst (högröstad) \" KL 257 . LfK 189 ."],"f":[]},{"a":"ros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnrosblad. LB 1: 96 . Jfr rosenbladh. "],"f":["roos . ","rosa blomster , ","rosa lagher","rosee- )","rosa pulver , ","rosa soker","rose- )"]},{"a":"ros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ros, pris, skryt. i görin thz for eth rooos ati älska meer the vtlenzska mer än ooss RK 1: 1014 . \" at han giwi ey å rosom ella häggoma luf \" KS 35 (89, 37) . (roos för roof MB 2: 218 .)"],"f":["rooss )"]},{"a":"ros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["häst."],"f":["rossabar , ","rosa föter","rosse fötther )"]},{"a":"ros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ros. Se Sdw 2: 1286. rödha rosenor teknadhe thulomodzsins stadughet Mecht 183 . \" tre bla roser oc stilkerna gröna uti eth huit field i skölden Schegel o. Klingspro 181 (1483) (jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 558, 587). - bildl. o hälgasta martyers, oc ofalnadha fägersta rosena blomster, menlösa barnen \" SvB 376 (b. av 1500-t.). "],"f":["med art. rosena SvB 376 (b. av 1500-t.) . pl. roser Schnlegel o. Klingspor 181 (1483). med art. rosenor Mecht 183 ),","*rosa gardher","-garder )","*rosahoper , ","*rosa liter , "]},{"a":"rosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) intrans. skryta. jactare roosa oc foofängelica sigh prisa GU C 20 (hand 2) s. 4. part. pres. skrytsam. fore tolika rosandhe fasto taka the sin lön wärlzlikin aff människio loff ok hedhir MP 5: 173 ."],"f":["roosa )"]},{"a":"rosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ros. \" rosa är godh for hethan magha \" LB 7: 146 . \" stampar man rosa medh salt \" ib. \" stampar man rosor mz salt \" ib. \" torkar man rosor \" ib. \" dricker man rosor (d. v. s. dekokt på rosor) ib. \" ib 4, 147 . - (?) thaga wiin ethykio olio giorth mz rösä (för rosa?) LB 5: 77 . - Jfr hiupona rosa samt ros."],"f":[]},{"a":"rosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trans. \" rosa, prisa, berömma, upphöja med loford. thz iak thik ey rosar a thin bak \" Iv 5144 . rosadhe hedhningane oc lofvadhe storlika thera gudha Ansg 205 . \" til at rosa sith stora wald oc mykla äro \" MB 2: 179 . \" the haffwor som thän o mille symon haffdhe swa rykt oc rosat \" ib 286 . ib 194 . Lg 3: 209 . - rosa, skryta af. inthe behöfuer danske thz prisa äller roosa RK 3: 998 . ib 2: 7104 . ","2) intrans. \" skryta. han rosadhe . . . thz han skulde här koma til swar \" Iv 1590 . - med prep. barnlikt är rosa (trol. för basa) for offöth nöt GO 618 ; jfr basa. rosadhe aff sino walde MB 1: 17 . \" rosar aff mandom siin \" Iv 538 . rosadhe af sik ib 1597 . KS 25 (62, 27) . Kl 210. Al 4181, 6568 . Di 107, 113, 150, 158 . Lg 3: 141 . \" mz thän riddara hon rosadhe fra \" Iv 4789 . "],"f":["roosa . ","rosa sik , rosa sig, skryta. aldre rosadhe han sigh sielff Di 2 . " tw rosar tik sa " ib 100 . " rosade sik vara välloghan öfwir landin " Bil 773 . MB 2: 325, 400 . " at thw scalt rosa thic for androm qwinnom hafua seet arsemium " KL 230 . " rosadhe sik at hon räddis enkte eldin " ib 15 . " thu rosar thik af valleno " Bo 97 . Bir 1: 92, 156, 160, 2: 182, 3: 7 . ST 354 . Ber 135 . LfK 208 . MB 2: 188 . - Jfr forrosa."]},{"a":"rosan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skryt. \" Ber 258. \" Su 116 . \" huat gangnade mik min stora högfärd, huat mykla rikedomana roosan oc rwsan \" ib 236 ."],"f":["roosan )"]},{"a":"rosenbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnrosblad. Bir 2: 161 . Jfr rosa bladh."],"f":[]},{"a":"rosenbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnrosblad. Saml. 27: 107."],"f":[]},{"a":"rosenblodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenfärgadt el. rosenrödt blod. änlitit ok skäggit var alt holt ok stänkt mz thy rosen blodheno (roseo samquine) Bir 3: 272 . Su 103, 215 ."],"f":["rosene blodh: -blodz Su 103 . roosene blodh: -blodheno ib 215), "]},{"a":"rosenbloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ros. ST 207 . kringom giffwin mz rosene blomom (floribus rosarum) Su 138 ."],"f":["rosin bloma ST 207 . ","rosene bloma: -blomom Su 138 ), "]},{"a":"rosenbloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ros. Sv Rimd 47."],"f":["rosan- )"]},{"a":"rosenblomster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ros. Su 408 . Jfr rosa blomster. "],"f":[]},{"a":"rosenblomster . roosen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ros. \" fäm färsk roosen blomster \" SkrtUppb 350 (möjl. snarast att föra till rosene, ajd-: Cod. C 50 lhar på motsvarande ställe rosene blomster SkrtUppb 382 )."],"f":[]},{"a":"rosenduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenfärgad duk? duo paria rosenduka SD 4: 710 (1340?)."],"f":[]},{"a":"rosene","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lrosig, rosenfärgad. Jfr E. Wessén, Nysv. studier 8: 61, E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39. litadh mz mins blodz rosenne fägrindh Mecht 132 . ib 276 . härran ihesus wisande henne sina roseone wndher ib 346 . äwinneligha konungxsins rosena (roseum) palacium SpV 579 . SkrtUppb 382 ."],"f":["rosenne Mecht 132 . ","rosone ib 346 . ","rosena SpV 579 ),"]},{"a":"rosene","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rosig, rosenfärgad. thina roosane (rosiferæ) kindher Su 216 . \" o rosene drapafall ib 187. tha som wi aff blomstrande frukt hälgra oc gudelika manna lidilse wara hiärtanna öghon wändom til thinna rosene (rosiferas) pinor \" ib 178 ."],"f":["roosane Su 216 ),"]},{"a":"rosengardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosengård, blomsterträdgård. SvKyrkobr 74 . \" thänne psaltaren är oc kräselighetzsens paradys, pryddher mädh cl rosengardha JMPs 454. \""],"f":[]},{"a":"rosengardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosengård, blomsterträgård. Fr 1284 . ST 420, 421 . Su 44, 100, 178, 409 ."],"f":["-gaarder . ","-gaard Su 178 . rosin gardher: -gardh Fr 1284 . rosin gardh ST 421 . ","rosingardher: -gardh ib 420), "]},{"a":"rosenkranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1)rosenkrans, krans av rosor (el. andra blommor). giordhe sancta katherina sinom fästswen en ärliin oc wälluktandis rosene kranz aff fagrom oc ärlikom liliom Hel män 270 (möjl. snarast att föra till rosene, adj.). JMPs 421. 2) rosenkrans, radband. (Tre arvtagare erhålla var sin) forgylth triding aff jomfru marie rosenkrans Kyrkohist Årsskr 1947 s. 2 (omkr. 1521). - sammanfattningen av de böner som läsas och räknas med hjälp av ett radband. . . . haffwer thu tha läsit jomfru marie rosen kranz til the fäm swärdhen SvB 341 (b. av 1500-t.). thätta är wara kära modhers sancte katerine rosen kranz ib 441 (d:o). swa mangha ffaghra kronor skulu the ffaa aff gudhi j himerike hwru manga rosen kranzsa the läsa ib 241 (omkr. 1520). ib. jomffru maria rosenkrans, som är .l. [50] aue marior JMPs 7."],"f":["rosene- Hel män 270 . -krans)"]},{"a":"rosenkranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rosenkrans, krans af rosor. RK 1: (albr) s. 207 . Su 143, 176 . Lg 3: 431 . - ss namn på fartyg. RK 2: 1504 (kanske snarare att föra till 2). ","2) rosenkrans, radband; sammanfattningen af de böner som läsas och räknas med hjälp af ett radband. läse en rosenkrans Lg Manfr 286. o . . . jomfru maria anama aff mik . . . thina besynnerlika rosenkranz, samansattan aff blomstrom VNB 8 ."],"f":["roosenkrantz RK 2: 1504 . ","rosin kranz: -kranza RK 1: (Albr) s. 207 . ","rosene kranzs: -kranzsa Su 143 ; ","-kransze ib 176), "]},{"a":"rosenkrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rosenkranz 1: j blodzsins wtgiwtilse pryddis christi jomfru wtanhtil mz rosen krono SpV 435 ."],"f":[]},{"a":"rosenlagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saft af rosor, rosenvatten. roseen lagh är god tel ögne smörie[l]se LB 8: 42 . Jfr rosa lagher."],"f":["roseen lagh )"]},{"a":"rosenliter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenfäg Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39. purpura leth, viola ok rosen lith bära christo withne ok christne människio SpV 586 ."],"f":["rosen lith )"]},{"a":"rosenliter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenfärg, rosenröd färg, färg af rosor. Su 22, 25, 139, 209, 412 ."],"f":["rosene lither: -lith Su 22, 25, 139 . rosene liither: -liith ib 209), "]},{"a":"rosenmoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saft af rosor, rosenvatten. stinger man j [1] klädä i rosenmwsth LB 8: 42 ."],"f":["-mwsther )"]},{"a":"rosenmunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenmun, rosenfärgad mun. stundom fik iak kus af hans rosen mun Su 406 ."],"f":[]},{"a":"rosenolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenolja. \" tagh fersk rosen olyo \" LB 7: 202 . \" mz rosen olyo ib. \" ib 218 . \" siwdh tz med rosena olyo \" ib 226 . Jfr rosa olia."],"f":["rosena- )"]},{"a":"rosenrödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rosenröd. \" mz rosene rödha lith \" Su 46 ."],"f":["rosene rödher )"]},{"a":"rosenrödher","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 2: 266 utgår. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39."],"f":[]},{"a":"rosensoker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosensocker, med rosor blandat socker. PMskr 460."],"f":["-swker )"]},{"a":"rosenvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenvatten. PMSkr 283 ."],"f":[]},{"a":"rosenvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenvatten. LB 2: 44, 7: 147, 164, 204, 207, 229, 8: 42, 9: 117 . Jfr rosa vatn."],"f":["ron vatn LB 7: 147 . rosn watn ib),"]},{"a":"rosenäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosenäng, med rosor prydd äng. see . . . the rosene ängena Su 137 ."],"f":["rosene äng )"]},{"a":"rosenäng","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln SDw 2: 266 utgår. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39."],"f":[]},{"a":"rosföter","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" hästfötter. nar wij dödhe äre och wndher ross föther BSH 5: 272 ( 1508) . Jfr rossa föter."],"f":["ross- )"]},{"a":"rosin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["russin. III:or coþhinos rusin SD 4: 711 (1340?). fikon oc rosin ST 442 . LB 2: 71, 3: 110, 7: 66 ."],"f":["rosiin LB 3: 110 . ","rusin . ","rwsin LB 7: 66 ), "]},{"a":"rosin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["russin. iiij pund bla rosyn Skotteb 441 (1469-70, Kämn). STb 2: 491 (1490)."],"f":["rusin VKU 90 ( 1557)"]},{"a":"rosk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se rusk."],"f":[]},{"a":"rosker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["rokkor Skotteb 478 (1472-73, Kämn)), subst. "]},{"a":"rosmarin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? rosmarin. PMSkr 296 . winith . . . bliffwer ather goth, wm thw thär j lägger en lithen kärffwa aff ros marin ib 438 . ib 578 ."],"f":[]},{"a":"rosmarin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosmarin. LB 7: 221 ."],"f":["roszamarin )"]},{"a":"rosmarin bladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosmarinblad. \" siwd rosemarin blad oc quista j wiin \" LB 7: 199 ."],"f":["rosemarin- )"]},{"a":"rosmarin qvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosmarinqvist. LB 7: 199 ."],"f":["rosemarin- )"]},{"a":"rosn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosande, ros, skryt. thin rosn (vana gloria) som thu läst thik wara godhan mz Bil 116 . \" sagdhe han rumleka hafua gifuit for rosn \" ib 717 . ib 686 . \" han flyþe alla rosn \" KL 184 . \" at fly rosninna last ib. \" Bo (Cod. B) 341 . MP 1: 11, 29, 106 . Bir 1: 319, 331, (Cod. B) 351, 2: 156, 192. 203, 334, 3: 45, 86, 106, 174, 229, 457, 475. Ber 135, 210, 261 . LfK 208 ."],"f":["rossn Bir 3: 86, 106 . ","rosin Bil 686), "]},{"a":"rosn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rosande, ros, skryt. jactancia e roosn höyferdh foofänga GU C 20 (hand 2) s. 3. läggin lönlica ydra almosor, ey oppa rosin j fatigha manna sköth MP 5: 226 ."],"f":["roosn . ","rosin )"]},{"a":"rosnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= rosn. Ber 269 ."],"f":[]},{"a":"rosnfrestilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. frestelse att skryta? fra them tima fan iak aldrich mädh mik nakur awund ällir högfärdh ällir rosen frestilse Hel män 177 ."],"f":["rosen- )"]},{"a":"rosning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rosn. Pa (Tung) 27, 30. LfK 208 . Gers Frest 52 ."],"f":["rosnig: -igga LfK 208 ; -iggena ib. rosznyngh Gers Frest 52 ), "]},{"a":"rossesker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tyg från Rochester, stycke av dylikt tyg. STb 3: 127, 128, 129 (1493). eth engelst rossest for xxij marck ib 130 (1493). ib."],"f":["rosseth (h) , "]},{"a":"rost","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rast."],"f":[]},{"a":"rost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rost. \" äre the (svärden) röd aff rost \" Di 8 .","2) en ögonsjukdom? förtager thz allan rosth i (för ok?) mörcheth aff mans öghom och gör them hel lB 8: 42."],"f":[]},{"a":"rost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (SpV 440) och"],"f":["rwsth . "]},{"a":"rosta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rosta. \" rostad swärd \" RK 1: (Albr) s. 212 ."],"f":[]},{"a":"rosta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rosta. \" jdhart gwl oc sylff är rustat \" MP 3: 210 . - refl. *rostas, rosta, bli rostig. järn wärkas aff orena jordzlige qwechöffue, och aff androm bärnnesten, och ty rostas thett och är skititt PMSkr 630 (avskr.)."],"f":["rusta )"]},{"a":"rostare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malmrostare. jöns libbertsson, rostare DD 1: 52 (1396, eft. nyare aftr.) . "],"f":["rostara rum?","röstare- )"]},{"a":"rostavidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rostved. \" mz . . . rostawidh \" DD 3: 193 ( 1427) ."],"f":[]},{"a":"roste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i rostgrop e. d. i och för rostning uppstaplad mal (el. skärsten) och ved. Jfr E. Holmkvist, bergslagens hyttspråk 77. att han (ɔ skärstenen) är nogh brändh i rostanom PMSkr 629 "],"f":[]},{"a":"roste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr iärnroste."],"f":[]},{"a":"roste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"roster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr silfroster."],"f":[]},{"a":"roster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (PMSkr 609, 625 (avskr.). 1) rost. erugo rosth GU C 20 s. 229 . ferrugo . . . rwsth ib s. 263 . \" swa som järnith glimmande ok hwast, hafs thz oskötelika ok hantheras glömsklika, tha wardhir thz fordraffwat aff rustheno ok slionar \" SpV 440 . ib 588 . PMSkr 241 . ib 609 (avskr.). erugo . . . ehn grön roster ib 625 (avskr..). - Jfr iärn rost."],"f":[]},{"a":"rostera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rusta, utrusta. \" the skyp her l,iggie quarre äre rosteet \" BSH 5: 162 ( 1507) . "],"f":["rostera sik , rusta sig, göra sig i ordning. haffuer jach mik rosteret nw ij maal först til at ridhe och swa met aacheredzskap FM 291 ( 1506) ."]},{"a":"rostera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anhålla, lägga beslag på. ath pynnow schip schal liggie rosterdh STb 2: 203 ( 1487) . thå stadzins kemme[ne] re rosterade tunnan, tha togh han henne igen ib 5: 54 ( 1515) . \" gaffs en tysk loff . . . at besate oc rosterä then drensins goz, som han klager til lib 261 (1519). PMskr 92. \""],"f":["röstera: -es Linkbiblh 1: 198 (1526, Brask) . " impf rosterade sTb 5: 54 (1515). part. pret. rosterdh " ib 3: 80 ( 1493) . ","rosterat ib 5: 47 (1515). pl. n. rosterdh ib 2: 203 ( 1487) ),"]},{"a":"rostera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anhålla, lägga beslag på. forbiude wy alla honum hans dotter eller hans skip tiänere eller folk gotz eller annar tingh . . . ath rostera eller hindra for nagor the gäll skull FH 5: 29 ( 1465) . \" rosterä ederth godz \" HSH 20: 90 ( 1507) . \" inthe haffuer iagh rosthereth hans godz \" FM 533 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"rostering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beslag, qvarstad. \" ath eder herredöme ville tillathe ath iach motthe faa en rostereringh (för rosteringh) ther oppaa (på godset) till tess iach faar mith igen \" HSH 20: 161 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"rostering . f. ","b":[],"c":"","d":"","e":["beslag, kvarstad. STb 2: 203 (1487). . .. lata theris skyup . . . liggie j rosteringh ib 358 ( 1489) . Jfr rosterning."],"f":[]},{"a":"rosterning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rostering. STb 5: 347 (1521, Kop)."],"f":[]},{"a":"rostevidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ved för rostning av malm. MUKopp 67 ( 1499) ."],"f":["-wedh )"]},{"a":"rostning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rustning. än tha the wore faa ther (vid vapensynen) ingen del fattedis som til sadana rostning hörer epter lagen HSH 16: 72 ( 1527) ."],"f":[]},{"a":"rostogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rostig. ervignosus rostoger GU C 20 s. 229. ib s. 530 . \" bar hinrik vppa radzstuffwenne et rostugh jarnhatt et rostukt panzar oc ena rostogha kräffwettä \" ATb 3: 6 ( 1493) . PMSkr 136, 457, 482 ."],"f":["-oger . ","-ugher: -ugh ATb 3: 6 ( 1493)"]},{"a":"rostoksköpman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köpman från Rostock. STb 2: 299 ( 1488) ."],"f":["rostokx- )"]},{"a":"rostrera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = rostera. STb 5: 287 (1520), 328 (1521, Kop)."],"f":["rorstrere STb 5: 333 (1521, Kop) ),"]},{"a":"rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se rut."],"f":[]},{"a":"rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rot av en växt. Se Sdw 2: 1286. - s(ankt) elena rot, ålandrot. Se Sdw 2: 1286. 2) rot av en kroppsdel. - särsk. i andlig mening i fråga om hjärtat: det innersta. aff allom hiärtans rotom (præcordio) oc krafftom Mecht 248 .","5) rot, grund. - i röter, i grund. . . . sith stenhuss stoman . . . som ne j röter affbrent war STb 4: 287 (1512). ib 360 ( 1514) . - Jfr alands- (Sdw 1: 22), bakka-, celidonie-, granträ- (Sdw 1: 421), greskar-, hiärta-, kiärra-, naghla-, nätlo-, pastinata-, petersilio-, pion- (Sdw 2: 205), piona-, (Sdw 2: 205), päruträ-, rätikio-, sinaps- (Sdw 2: 336), siobladh- (Sdw 2: 336), siprize- (Sdw 2: 1294), skogs-, skräppo- (Sdw 2: 398f.), tanna- (Sdw 2: 618), vinbära-, vinruto- (Sdw 2: 989), väghbredho- (Sdw 2: 1020), yrta-, äle-rot (Sdw 2: 1096)."],"f":["röt(h)er ),","*rota fulder","rotha fuller )"]},{"a":"rot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rot af en växt. grouo tel rotenna Bu 7 . \" vndir thäs trä (för träs) rotom \" Lg 91 . - rotfrukt. ato mz honom ran kal. sudhnan mat som är gräs oc rötir Bo 22 . - Jfr bölmofrö-, dil-, dilla-, dilz-, eke-, fiola-, frö-, fänika-, fänikal-, fänikals-, galigo-, gräs-, hovudh-, humbla-, hundatungo-, hylle-, kal-, kattosta-, lilio-, lybbestikko-, malyrta-, mandolträ-, moro-, nätlo-, ormagräs-, piprorot.","2) rot af en kroppsdel. rensä väl vt kirtslänä oc þerä rötir Hästläkdom i AS 137 . - särsk. i andlig mening i fråga om hjärtat: det innersta. hon astundade sins brudhgoma ihesu christi . . . vmfämpnilse . . . af allom sins hiärta rotom VKR 11 . skal min siäl tik warkunna aff innersta mins hiärta rothom Su 30 . - Jfr hiärta-, hiärtans-, kirtla-, tungo-rot. ","3) fot af ett berg. som bodho widh rothena (radices) bärgsens hermon MB 2: 32 . ","4) rot, upphof. hedhir giri. ther root är at mangom androm lastom Bo 96 . ","5) rot, grund. \" rykken opp onth mz röther \" RK 3: 3370 . - i röter, i grund. brändo the lödesa alt i röter RK 1: 2270 . ib 482, 3268, 3396, 2: 8720, 3: (sista forts.) 5952. Ansg 233 . Va 33 . MB 2: 233 . \" skynnaden stadhen ok landeth j röther \" RK 1: (sfgn) s. 184 . - til röterna, d. s. fördarffwade alzstingis stadhen til rötherna MB 2: 101 . "],"f":["root . ","röter ) , ","rota gardher , ","rota klubba , "]},{"a":"rota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra rotfast. bildl. skal iak rota ok stadhfästa (radicabo) min ordh j minna vina hiärtom Bir 1: 179 . - part. pret. rotadher, rotad, rotfast. eg. och bildl. skal thässe rotin . . . vara stark ok thiok ok diuplica rotadh j jordhinne swa skal thin vili vara . . . diuplica rotadhir j sanne ödhmiukt Bir 3: 62 . \" vm träit är väl rotat ib 63. ängin är swa rotadhir (radicatus) mz diäflenom j thesse wärld at then hälghe ande sökir ey ok röre stundom hans hiärta \" ib 1: 188 . ib 380 . \" kötzsins luste är rotadhir j honum \" ib 2: 196 . ib 3: 464 . enfaldogh ordh oc faa grunddat oc rothat (fundata) j the hälgo script läsningh ib 4: 74 . "],"f":["rota sik , rotfästas, inrota sig. faar ten siwkdomen först rotha sig LB 7: 286 . refl. ","rotas , slå rot, hafva rot, rotfästas. eg. och bildl. jak skal planta mik en nyan wiingardh j hwilkin skulu bäras wiinqwistana oc fastelika rothas (mittent radices) Bir 4: 5 . " af them fatikdomenom som rotas (radicatur) i hiärtano " Bo 127 . Bir 1: 132, 133, 155, 156, 178, 2: 30 . LfK 199 . " at kristendomen matte ther rotas oc stadfästas " Ansg 225 . " hedhninga oc omilla män. hulka ther oc rotadhos oc stafästos (convaluerunt) " MB 2: 220 ."]},{"a":"rota","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - part. pret. rotadher, rotad, rotfast. eg. och bildl. gudz kärleker war rothadher i iomffrunnas iäl JMÖ 93 . " än tha at säden rotath warder PMskr 199. ","e":[" \""],"f":["-adher )","rota sik , rotfästas, inrota sig. ath sädhen kan rotha sigh PMskr 199."]},{"a":"rota","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? hjul, vindhjul; vridbar skiva. Se Sdw 2: 1286."],"f":[]},{"a":"rota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rota (i), gräfva (i). alle wilia wara riddara nota ok ingin wil j akren rota MD (S) 256 ."],"f":[]},{"a":"rotan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"rotanskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rote 1. sidhan skifftos the j rotanskap swa ath tyo skwllo altid wara j eno pawlwn PMskr 135. - skara, hop, parti, grupp. wj (i vår orden) ärwm faa til taleth, oc mange secte. som är prest brödher. dyaconi. llekbrödher. korsbrödher. focariij . . . oc thessen rotanskapen dogher jnthe . . . quia nullus sua sorte contentus PMBref 325 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"rotaskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flock, skara. \" the fly fast ij rotaskap \" Al 2453 ."],"f":[]},{"a":"rote","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skara, avdelning av krigare. om folchit er saa mykit ath han skikkar lika rotha Arnell Brask Biᴵ 18. ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed Troj 117 . ib 124 . - skara, hop, parti. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 44, 277, 797. 3) distrikt el. grupp av medborgare med uppgigt att gemensamt utföra viss försvarsplikt el. dyl. Jfr H. Schück, Stockholm vid fjortonhundratalets slut 384 f. jtem xij skulo legha rotherna oc spisning som til siös skulo i myns herre ressa ATb 1: 8 ( 1452) . \" varth aff sakth mellen jens dyäkn ok oleff törbörson ok then rothen som jon helssin war vthe forre til gotlandh ath the skullo geua jens dyäkn pant ella päninger forre tet han haffde vt geuit forre allan rothan \" ib 13 (1453 ) . \" tesse godhe men vithande . . . ath the och flere som i guttorms rotha varo, kpte een hest aff guttorme . . . til vtreso tha lagde rothen saman v mark \" ib 284 (468) . eth arposth . . . som niels gwlsmidz rotha aghir ib 2: 315 ( 1487) . Stock Skb 3, 4 (1516-17. michel . . . skal wtleggia the ij mark han är lagd ffore j rotan STb 5: 143 ( 1517) . oleff. . . skal fare til stäkit och liggie the, som han rotänom sielff wtloffuit, och the skole fylle honum the peninge op, som the honum löffuade ib 154 ( 1517) . - Jfr sokka rote. "],"f":["rotha ATb 2: 315 ( 1487)","*rota brev , ","rotamästare , ","*rota panzar , ","*rota pänningar","rote- )","*rotaskap","roothe- )","*rota tal , antal rotar, fördelning i rotar; belopp som erlägges av en rote el. dess enskilda medlemmar. Jfr H. Schück, Stockholm vid fjortonhundratalets slut 384 f. STb 1: 201 (1479). wordo tesse tilnempde ath leggia rotataleth til calmarna resa ib 359 ) (1482)."]},{"a":"rote","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skara, afdelning (af krigare).. the skulo färdhas näst them första rotanom MB 1: 385 . \" skikkade swa sin almoga j tree rootha (ordinibus) \" ib 2: 234 . ib 237, 244, 277 . \" hwar han stempde a een rothe \" RK 1: 916 . \" en rote gik til ok annar fra ib 1752. \" ib 1703, 3123, 3147, 3885 . \" reedh hertogh waldemar . . . aff stokholm med en wänan rotha \" ib 3324 . ib 1866 . i hertogh eriks rota ib 1424 . ib 546, 1558, 1563 . södher pa landith öre ij (2) rota aff otte ruts folk, xii (12) karle i roten, sollenäre och hofmen och tyske i hwar rote BSH 5: 219 ( 1507) . - skara, hop, parti. folkunga rothe RK 1: 37 . \" the skylia i rotha twa \" ib 3: 856 .","2) rote, distrikt på landsbygden? thenne rätter scal swa lenge ok swa viit staa j köpstadhum och rothom (motsv. ställe red. B har vtan 62) som myn herre ok hans jngesinne hans riddarscapp ok swena liggia MEG (red A) 57 . "],"f":["roothe )","rotamästare","rotemestere )"]},{"a":"rotfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rotfast, med sina rötter fast i jorden. sätte quistin rotfastan iuir sins fadhers graf Bil 88 . Lg 93 ."],"f":["root- Lg 93),"]},{"a":"rotfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["rotfästas , rotfästas, slå rötter.bildl. at thin hälasta likame rot fästis (radicetur) j hänna hiärta Bir 1: 302 . rotfästis han i hoghenom mz threm rotum MP 2: 105 . - part. pret. rotfäster, = rotfaster. qwistin skalt thu sätia rötfästan (för rot-) a lybano biergh Bil 88 ."]},{"a":"rotin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rutin."],"f":[]},{"a":"rotinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammansvärjning, myteri. \" binda the band mz rotenskap \" PM 19 . Jfr rotskaper."],"f":["roten- )"]},{"a":"rotme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rutme."],"f":[]},{"a":"rotna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rutna."],"f":[]},{"a":"rotsfärghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skönfärgare. \" een rotzferwer j lubeke STb 2: 325 (1489). \""],"f":["rotzferwer )"]},{"a":"rotskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rotinskaper. hwar som sik forbinder till saman mz rotscapp fyre ellir siäx flere ellir färre EG 66 ."],"f":["rotscapp EG 66 ),"]},{"a":"rotsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rosker."],"f":[]},{"a":"rotta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råtta. \" ST 388. \" Su 119 . LB 7: 46 . "],"f":["rotto skarn","rotta- )"]},{"a":"rotta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råtta. \" röttor oc mys PMskr 13. \" ib 213, 356 ."],"f":["rött(h)or . Se Sdw 2: 1286),"]},{"a":"rova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rofva rapula roffua LB 3: 56 . ib 1: 96, 7: 48, 60 . tijo famnar roffuor BtFH 1: 17 ( 1494, nyare afskr.) . valsk rova, murgröna. haffuandis a hoffdheno krantza aff cedera bladhom thz är valsk roffwa blad MB 2: 296 . "],"f":["roffa: -or LB 7: 48 ),","rofna aker","romna- )","rofna ruþa","romna- )","rofna ryþia","romna- )","rofna sviþia","rompna- )","rofna vreter , ","rofna värk , ","rovo hvarva","rova- )","rovo kal","roffwakal )","rovo ryþia","rova- )"]},{"a":"rova","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se röva."],"f":[]},{"a":"rova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rova. - ss maträtt. faaraköth med roffuor Brasks Matordn 6 . ib 8 . - valsk rova, a) murgröna. Se Sdw 2: 1286. edera . . . valsk roffua GU C 20 s. 207 . b) hundrova. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 51. GU C 20 s. 149 . släk glödgath järn j sappenom aff ythennas roth som kallas brionia, pa swänsko walska roffwor PMskr 427. Jfr gasa-, vinter-rova. "],"f":["-or ) , ","rofna rydh , f.? SE sdw 2: 1286. ","*rovo frö , ","*rovo gardher","roffuo gaardher )","rovo hvarva , ","rovo kal , ","rovo rydh , "]},{"a":"roveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röveri, plundring. \" tässe . . . xij wardo sona for fornämpt rofweri (ɔ om matsäkkia han röfwad hade) \" ATb 1: 101 ( 1459) . STb 3: 436 (1499), 4: 263 (1512). ath han skulle thale till morthen . . . ok jon . . for eth roffwäri the giordhe JTb 88 ( 1510) . höak . . . flygha altid ensambne, thy roffri wil ey haffwa stalbrodher PMSkr 268 . falka . . . leffwa aff roffrj ib 276 . lJMPs 290. - sjöröveri. tet roffueri the lubeske met then jacten hade giort jn pa the rysser STb 4: 233 ( 1512) . ib 234 ( 1512) , 5: 9 (1514)."],"f":["roffwäri JTb 88 ( 1510)","roffrj ib 276 . ","rooffry SvKyrkobr 196 ), "]},{"a":"roveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röfveri, plundring. haffue gjort her stor schada met theris roffuerij FM 308 ( 1507) . ib 657 ( 1516) . BSH 5: 434 ( 1511) . brukadho the oc öffwadho roffweridh (för roffweri?) oc mord MB 2: 99 . Jfr röveri."],"f":[]},{"a":"rovinskaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. = roveri. . . . i thässa wärlinna ökn, thär somi äru alstingx vndhirgifne girinne . . . somi rowinskap Hel män 107 ."],"f":[]},{"a":"roþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rodd; skyldighet att göra tjenst med rodd? utskyld utgående ss aflösning för deltagande i sjökrigstjenst? Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 266. nouerint vniuersi, nos parochianos de grydbek ab omni rodör ac administracione vectigalium nec non de tributo allmennings giald, dimisisse leberos pentitus & exemptos SD 1: 520 ( 1277) . Jfr utroþer. "],"f":["rodör )","roþa rum , ","roþarätter , "]},{"a":"rudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rost. \" jdhart gwl oc sylff är rustat oc theres rudh skal wara witne mot jdher (jfr Jak. 5: 3: aurum et argentum vestrum æruginait et ærugo eorum in testimonium vobis erit) \" MP 3: 210 . Jfr rudher Sdw 2: 268."],"f":[]},{"a":"rudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruda."],"f":["rudho damber (ruda- Arnell Brask Biᴵ 15), ","*rudhodams mur","ruda-damdz- VKU 146 (1547-49)), "]},{"a":"rudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruda."],"f":["rudhodamber","rudadamb MD 426 ), "]},{"a":"rudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr skogharudha (Sdw 2: 388)."],"f":[]},{"a":"rudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rost. \" afskrapas swasom rudhir af iärne \" KL 241 . \" äst thu iärn tha rensa siwkomsens eldir rudhrit af thic \" ib 268 . \" tag rwdher aff iern . . . och stampa widh honag och swrt wiin \" LB 7: 56 . tag . . . laghin aff saluia, ruder, malyrt, oc litet aff nysyrtt . . . oc hwnda twnga ib 293 . Bir 2: 90 . \" vakn rokkin . . . mz hulkom vaknin skulu värias fore rudhir \" ib 3: 383 . syndanna rodher Su443. idhart gul oc silfuir är rodhnat oc thera rudhir scal vara vitne mot idhir MP 1: 165 "],"f":["rodher )"]},{"a":"rudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr rudh."],"f":[]},{"a":"rudhgangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["anlupen af rost. smidher tagher iärn til yxe, thy at thz faar bätzsta äg, än tho at thz wardher gärna rothgängith (Cod. B rodgangit 537) MB 1: 133 ."],"f":["rodgangin . ","rothgangin )"]},{"a":"rudhma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rodna, vara el. blifva röd. hans licame rodhmande af hans blodhe MP 1: 153 . \" wm änne rudmar \" LB 3: 83 ."],"f":["rodhma . ","-ar )"]},{"a":"rudhma rwdma. ruthma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rodna, var el. bliva röd. swasom rwdmande (rutilans) daghrandh Mecht 134 . \" tha ruthmar han for blygdh skuyld \" SkrtUppb 128 ."],"f":[]},{"a":"rudhmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röjd mark? . . . athan skal lther jngen rudhmark hawe til aker eller ängh eller ltil nogra synä nyth, vthen tymmer, wedhaskogh, basth, näffuer oc rudhmarken skal liggia til lkonigx gardhen FMU 4: 8 ( 1451) . Svartb 467 ( 1458) . fulbordade the for:de retthe stanfaall them j millan pa theris rodmarker ib l519 (1474). Jfr rydhio mark."],"f":[]},{"a":"rudhme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rodnad. GU C 20 s. 58 ."],"f":["rodme )"]},{"a":"rudhme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rost. bildl. han . . . vptändir thera hiärta til alra rudhma rörilse (ad omnen rubiginem exstirpandam) Bo 232 ."],"f":[]},{"a":"rudhme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rodnad. \" tz tager bort rodma af ögon \" LB 7: 58 . gör slem och rothma ib 77 . \" tha maghin är tomber tha dragher han aat sig alla ondo vwzsko slem och rothma som i kroppenom är \" ib 81 . \" bort tager rödma aff ögonen \" ib 205 . \" latir man then lagen i ögonen tha takir thz bort rwdma \" ib 3: 73 ."],"f":["rodme . ","rothme . ","rödme )"]},{"a":"rudhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. *rudhnas, rodna. rosen gardhana äru lustande, widha markin rödhnas (rubent) som purpura SpV 580 ."],"f":["rödhna )"]},{"a":"rudhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rosta. idhart gul oc silfuir är rodhant (ærugginavit) MP 1: 165 ."],"f":["rodhan . "]},{"a":"rudhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rodna. \" nar människian omskiptir färghona oc rudhnar i änliteno \" Bo 104 . \" tha byriar thu til mz blygdh ath rudhna vm thit anlithe \" JP 81 . \" hans fägherste likame . . . rudhnadhe aldra wäghna af blodheno \" Su 452 . Di 9, 10, 227 ."],"f":["rodna: -ade Di 9 ; ","-adhe ib 227 ; ","-ede ib 10 . "]},{"a":"rudhrugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rostig. KL 27 ."],"f":[]},{"a":"rudhskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog som kan röjas till odling. Svartb 518 ( 1474) ."],"f":["rod- )"]},{"a":"ruf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fästa-, giäld-, giälda-, köp-, leghu-, mala-, röra-, värna-ruf."],"f":[]},{"a":"ruffare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopplare. \" lleno . . . horra häster oc ruffare \" GU C 20 (hand 2) s. 73."],"f":[]},{"a":"ruffirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kopplerska. \" llena ne horra oc rufferska \" GU C 20 ( hand 2) s. 73."],"f":["-erska )"]},{"a":"ruggotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skroflig, rynkig. rugosus, tuberosus, rugotter GU 2 ."],"f":[]},{"a":"rugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oväsen, bråk. Jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 2: 82. aldrig hörde jach mer skrij och rugh BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) ."],"f":[]},{"a":"rugha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ruva. rugher, se rogher."],"f":[]},{"a":"rughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rom. poligonum (trol. för poligranium) rughn GU 7 . Jfr sika rughn."],"f":[]},{"a":"rughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? rom. sod aff malin rogn Brasks Matordn 14."],"f":["rogn )"]},{"a":"ruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = portruka. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 71 ff."],"f":["ruchor STb 4: 320 (1513) ), "]},{"a":"ruka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["huka, sitta på huk. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 75 f. thäth är ilt at känna gamblom hundha at rwka GO 1061 ( 1039) ."],"f":[]},{"a":"rulla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rulle, vals. \" rotulus li rwlle \" GU C 20 s. 530 . \" iii rwlla enbret lärofft \" JTb 29 ( 1461) . ena halffwa rwllo gwl ATb 2: 154 ( 1480) . "],"f":["rulle (obl. lrolla PMskr 546), ","*rulla skript","-skriffth )"]},{"a":"rulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rulla. PMskr 546. läggis en filter affwan wppa lärofftith oc rolle warlika ib 547 ."],"f":["rolla )"]},{"a":"rulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr gulrulle."],"f":[]},{"a":"rum","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ut. - (?) ä sidhan hon aff sith fädhneslandh vtfor flytiädhe hon aller rwm aff eth j annat (för aff eth rwm j annat?) vtan gudz budh Lg 3: 534 ."],"f":[]},{"a":"rum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rum, öppen plats. Se Sdw 2: 1347, J. Sahlgren, Svenska landsmål 1950 s. l127 ff. ställe, plats. aff the sam vij miärdha rwm tha wan prowasten aff honom i!UDDA_TECKEN? rwm och olaff sylto ij rwm Svartb 202 (139+?). - tomptplats. RP 2: 260, 261 (1393). . . ena stwghw och rwmäth medh som stwghv star oppa ATb 3: 245 ( 1511) .","2) rum, sträcka. Jfr Sdw 2: 1347. 3) rum, utrymme, plats. ondh astwndile ok skadelikin, lath aldrigh faa ondh astwnilse ok skadelikin, lath aldrigh faa rwm i tik (in te locum non habeant) SpV 429 . 4) rum (i hus). fförbiwdhom wi . . . at nokre persone loffuis nokoth rwm för än thät löst är Bisk Nils vis-st 199. 6) tidrymd, tid. - tid, tillfälle. querebat oportunitate[m9 et eum morti traditus expone vtsökte syth rwm ath matte anthwarda ihesum i dödin GU C 20 s. 384 . ljnterea . . . tästamällom oc i thi rwmen ib (hand 2) s. 36. - Jfr aghna-, barnaframfostra-, bat- (Sdw 1: 82), biläte-, bodha-, brutara-, böveri-, firds-, frihet-, fähus-, gango-, gatubodha-, gnaga-, horo-, hus-, husa-, hvede-, hvilo-, hörro-, ingedöma-, kalgards-, katiza-, kunnista-, källara-, ladhu-, lägherstadha-, lönda-, miolkafata-, miärdha-, miärdhra-, mältestuvu-, natstuvu-, port-, pänninga-, qvärna-, radha-, rads-, rifla-, rostara- (Sdw 2: 266), siälabodha-, siänga-, kiäla-, skorstens-, smidhio-, smälta-, spazera-, spazero-, stadhga-, staf- (Sdw 2: 487), stal-, stalla-, stena-, strandabodha-, stuvu-, tafl-, taflekara-, trumbo-, tunno-, thvätta-, thörnabuska-, vatu-, vidha-, vinda-, vista- (Sdw 2: 998), vädher- (Sdw 2: 1016), ämibtis-rum, ävensom bakara rum (Tunberg, Sv. medeltidsreg. 6), bliva rum (J Buddes b 38), brunz rum (Atb 1: 140), lekerum (GU C 20 (hand 2) s. 105)."],"f":[]},{"a":"rum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) rum, ställe. huxar langa stund a synda ämne mz hänne ok rum ok tima Bu 144 . \" var fru guz moþer härbärghiþe guþ . . . ii sino renasto mödoms rume \" ib 15 . \" stiärnan wek oc fiutte sik til annat rum \" Bil 53 .","2) rymd, sträcka. \" thet rwmet ther är näst fraa the fäm alna oc sudher wt til thet nästa steen karit \" VAH 24: 323 ( 1454) . \" ey skil thom mer at oc mik än twäggia fota rwm (ad duos pedes) \" Bir 2: 181 . ","3) rum, utrymme, plats. gifua hanum rwm Bil 589 . han fik väl rwm at löna sik Bo 86 . \" nar kirkian är swa bygdh at the faa rwm som ingaa \" Bir 1: 362 . ther war swa thrängt at ey fingo the annars stadz rwm mz honum i hwseno Lg 33 . \" thet finge ecke rom oppa x ark papyr \" FM 226 ( 1505) . ","4) rum, afdelning i ett hus. bygdhe han palacium j stadhenom j hulko mang hws älla rwm (mansiunculæ) waro Bir 1: 191 . gik . . . in i indra rumit KL 279 . - våning. thz (ɔ: bergfrid) war wel fäm rwma högt RK 2: 1119 . Urk. fr. 1495 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe).","5) ställe. \" i ens rume (rum), i stället för ngn. sätthie sidan een god man . . . y sit rwm \" SO 195 . \" wi wtwäliom tik j dagh j hans rwm (pro eo) \" MB 2: 245 . thu är waar härtoghe oc leedhare j thinna brödhra rwme ib 226 . ib 277 . Su 189 .","6) utsträckning i tid, tidrymd, tid. hwilkin som thässalifsins langlek skodhar ey af sino rume (spatio) wtan af thäs wsla stunta ända Ber 184 . \" skipt thik daghsens rwm (spatium) i tre lyti \" ib 137 . - tid, tillfälle. til thäs han finge fulgot rwm at thänkia sik ther görla om MD 198 . Jfr altar-, anda-, bodha-, bredslo-, byggilsa-, drup-, drupa-, drups-, fots-, fällebodha-, gards-, hus-, hvilo-, iordha-, kalgards-, knuta-, lana-, radha-, roþa-, stal-, stalla-, stolpa-, stuþa-, vaghns-, vatn-rum."],"f":["rom FM 226 (1505)), "]},{"a":"rumani","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se romani."],"f":[]},{"a":"rumber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) rymlig, vid. \" syntis lhonum en vndirlikin wäghir rumbir oc wäl reddir \" Hel män 154 tha är bätre hwgga oc rydya ssig wägh än farlika fara ther rwmmer wägher är PMskr 146. (till att tämja sturtar) haffwes eth hws rwmpth oc wthanföre ware en rwmmer aker ib 224 . - n. adv. glest, spatiöst, med stora mellanrum. wm hösthen saas rwmmaren, wm waren trangaren PMSkr 200 . ib 315 . \" thän skwla plantheras rwmpth ib 324. \" ib 351 . 3) fri, obehindrad. Troj 113 . flydde the w hectoris asyn oc gaffwo honom storan rwmman wäg ib 128 . 4) stor, ymni, frikostig. en gardh . . . som langer är xviij alen och it quarhter, rwmpt metit STb 3: 452 ( 1499) . - stort el. lrikligt tilltagen. the grescha . . . dwaldes ther . . . j en rwm manad Troj 33 . - rum ss bestämning till följande adj. el. räkneord. gott och väl, rikligt. huilken tompt som är lang xvij alen och it quarter, bredhleken rwm xj alna STb 3: 423 ( 1499) . \" sidan skall göres och mures rum knäs höger mur PMskr 629 (avskr.). \""],"f":["rumbir Hel män 154 . ","rwmmer PMSkr 146, 224 . ","rwmpt (h) ib 224, 315, 324, 351 ; STb 3: 452 (1499). komp. rwmmaren PMSkr 200 ),"]},{"a":"rumber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) rymlig, vid. han (staden) är . . . yfrith rumber os badhum Bil 232 . \" huru rumt . . . hans palacium war \" ib 307 . \" jak sitir j eno runo säte \" Bir 1: 90 . ib 91, 384, 4: 75. TK 269 . MD 19 . Al 4595 . \" fik weland hanum bryniä oc brynia hossor, thz slog han wtffuer sik, oc war hart som staall, oc got oc rympt som hanum täktis \" Di 59 . \" som gaa thän vidha ok rwma (latam et spatiosam) wäghen som ledher i dödhen \" Su 424 . \" gik aat enne rume gatu \" Lg 3: 230 . Al 400 . - rymlig, rundligt tillmätt. fäm rwma alna VAH 24: 323 ( 1454) .","2) öppen, fri, rum. \" som bodho nordh i landit j bärgen oc rwma landeth oc j slätta landit \" MB 2: 32 . naar the waaro kompne wp wppa rwmma haffwit Lg 3: 48 .","3) frim obehindrad. tha thz thunna piis drypir smam ok hafuer ey sit rumma lop LB 5: 292 . ","4) stor, ymnig, frikostig. j sua mykla oc rumma (condensam et largam) gudz miskund Bir 3: 143 . \" giua ruma (largas) almosor \" ib 216 ."],"f":["m- . ","-mm- Bir 3: 143; Lg 3: 48 ; LB 5: 292 n. rumt. rwmpt Al 4995 . ","rumpth MD 19 . ","rympt Di 59 ),"]},{"a":"rumbla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bullra, larma. \" swa at thz mykyt fast rubladhe \" ST 135 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"rumboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slättbo, person från en slättbygd (särsk. Västmanlands o. Upplands slättbygder?). Jfr N. Ahnlund, Oljoberget och Ladugårdsgärde s. 58 ff., B. Hesselman, Från Marathon till Långheden 134 f. ss tillnamn. laris rumbo ATb 1: 335 ( 1470) . ib 2: 71 ( 1476) . Jfr rumfari."],"f":["-bo )"]},{"a":"rumfari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rumboe. Jfr Hj. Lindroth, De nord. ortnamnen på -rum 111 f., B. Hesselman, Från Marathon till Långheden 135 f. i ortnamn. in rumfaratunum SD 3: 671 ( 1325) . rumfara sokn (ɔ Romfartuna) Hesselman a.a. (1399)."],"f":[]},{"a":"rumfällinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som faller el håller på att falla omkull. \" mik mötte en gamul kerling / . . . hon stegh swa hoght oc stunde / medh annan fot stegh hon nidh / som thän a styltom gaar / hon var som än rumffelling \" SvRimd 43 ."],"f":[]},{"a":"rumgavul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frikostig, slösande. \" the til at maria vari rumagfwl oc mild \" Bir 3: 169 . ib 2: 147 . \" han är . . . rumgawl ok rusande j päningom \" ib 1: 335 . \" rwmgauol til alla ib (Cod. B) 351. \""],"f":["-ol Bir 1: (Cod. B) 351, 2: 147), "]},{"a":"rumgäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frikostig, slösande? en ridare rikar ok miok rumgiuir: þässa häms (Cod. C: mykit rwmgäwer pa wärldz hedher 932). han warþ vm siþe sua fatökar: at han þorpte väl viþ at þigia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 ."],"f":["-giäuir )"]},{"a":"rumlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) rymligt, utan trängsel, utan svårighet. vindöghan vare swa skipath ath gudhz likame oc kalkin maghin rumblika ther gynomföris VKR 80 . ","2) godt oc väl, fullt ut. mogho wardha rwmlika aff niotighi daghom oc enom thre manadha MB 1: 65 .","3) ymnigt, rundligen, frikostigt. \" sagdhe han rumleka hafua gifuit for rosn \" Bil 717 . Bir 1: 320, 353, 2: 156, 3: 133, 142, 457 ."],"f":["-leka Bil 717 . ","rumblika VKR 80),"]},{"a":"rummi","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rumpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" päter rumpa \" SD 8: 46 ( 1361) . ib 62 (1361).","2) långsmalt jordstycke? terräng som utgör ett svansformigt bihang till en annan? Jfr Ortnamnen i Hallands län 1: 92, Ortnamnen i Älvsborgs län 1: 68. item tiil saxatorp liggher 1 ängh oc kallas romppa VKJ 72 (snarast att fattas som namn). - Jfr hästa rumpa. "],"f":["*rumpo iordh","rompo- . ","rumpe . ","-jord )","*rumpolös","romp- )"]},{"a":"rumpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["petrus rumpæ SD 6: 3 ( 1348) . - Jfr korumpa. "],"f":["rompa RK 2: 8987 ; ","-o LfK 237 ; ","-one Bir 3: 137 ; -anor för -onar) MB 2: 117 . roppa L),","rumpo skatter"]},{"a":"rumper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjärt. tak en swartan orm som är snook oc skär ena twärhandh aff hoffwod delenom oc ena aff rwmpenom PMskr 281."],"f":[]},{"a":"rumskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förändirng af rum, förflyttning. himils natura som änkte annath omskipte hawer vtamn rwmskipte om kringa wärldina MB 1: 38 ."],"f":[]},{"a":"run","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr runa."],"f":[]},{"a":"run","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lopp, språng? ryzer them fölgher mz rwnar snara RK 3: 3931 . Jfr runþiuver."],"f":["-ar )"]},{"a":"runa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hviska, mumla. \" härin tok tha mällan sik rwna \" Al 5637 . \" thu skalt ey vndir predikan runa ellir tasla \" ST 152 . the ther hwiskadho oc runadho j kyrkionne ib 186 . ib 187 . språka, tala. menar jach ther medh them rwna RK 2: 4627 . "],"f":["-adhe )","runa saman , tala hemligt el. afsides med hvarandra. tha runadho the twe saman ST 477 . - Jfr undan runa."]},{"a":"runa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["runosten","runusten . ","runesten )"]},{"a":"runa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["runa. Se Sdw 2: 1286. "],"f":["*runokarl","rwna- MP 3: 103 ),","*runo staver?","runo sten? m. runsten. cirographo . . . skriffwa beuisa ok rwnustena (hs. rwm- (för run-) enl. E. Noreen, a. a.) scriffua GU C 20 s. 113 ."]},{"a":"runadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr blodhrunadher."],"f":[]},{"a":"runan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["viskande, tissel, skvaller. fiärdha (avundesn dotter) är rwnan mälla wini til at göra missämio SvKyrkobr 353 ."],"f":[]},{"a":"runas","b":[],"c":"","d":"","e":["2) s. 65."],"f":[]},{"a":"rund","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. Jfr taflrund."],"f":[]},{"a":"rundas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se runas."],"f":[]},{"a":"rundelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["rundligen, rikligen. PMSkr 697 (avsrk.). . . . at all theris wilie saa rundelig beleffves skulle emoot laghen HSH 16: 124 (1527, Brask) ."],"f":["-lige . ","-lig )"]},{"a":"rundelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["rundligen, rikligen. om fisken går rundeliga till SO 306 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"runder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rund. \" o är en rundher bokstaffwe ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt \" JMÖ 154 . välvd, kullrig. falka wila sithia paa enom rwndom och afflangom steen PMskr 277. 2) rund, frikostig. Troj 74 . - n. runt, adv. runt thvärt um, tvärsöver? fik . . . hakon . . . appa sin deel then syndhe delin i garddenom, som var stoffwan . . . och kellarin runt tiwert vm gardin JTb 81 ( 1494) . - Jfr taflrunder (Sdw 2: 609)."],"f":[]},{"a":"runder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rund. gör försth nedhersta delen oc wäggena ɉ foth högha oc rwnda äffther atzkillenom LB 9: 111 . en rwnd järnskiffwa ib. \" eth hwalff rwnth som krwkomakare plägha göra krwkor rwndha ib. \"","2) rund, frikostig. om hon haffwr warit omykyt rwndh ällar gäffmil ällar oc mykyt nap oc fasthal i sinne wt spisnigh LfK 162 . - n. runt, adv. runt um kring, rundt omkring. gör wäggena ena halffwa span höghre rwnth vmkringh LB 9: 111 ."],"f":[]},{"a":"rundhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rund form. stadz mwren göris rwndher wm kringh oc ey ath langhx, thy wm rwndhetena kan man bäther wmkringh see oc wärya än wm then mwr. som är firahörnotter PMSkr 163 . 2) rundhänthet, frikostighet. thett är ey rundheett i höffdingehom räcknande, när han omillelige vtkräffwer aff almogenom peninger, och them rundelige giffwe lekarom, och gäckom ib 697 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"runi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fargalt. \" en willir runj \" Prosadikter (Sju vise m B) 183 . ib. ronana hallas fran söna twa manadha för än the skela affla PMSkr 217 . ib."],"f":[]},{"a":"runi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blodh- (Sdw 1. 125), qvidh- (Sdw 2: 229), öghna -runi (Sdw 2: 1169)."],"f":[]},{"a":"runi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"runi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr blodh-, qvidh-rumi."],"f":[]},{"a":"runka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skaka, vara lös. ethices är en rödher sten haffwandis jnwertis en annan sten som rwnkar lös PMskr 472."],"f":["-ar )"]},{"a":"runna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jr räva runna."],"f":[]},{"a":"runne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"runstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se runo staver."],"f":[]},{"a":"runsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se runo sten."],"f":[]},{"a":"runþiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["ryn- )"]},{"a":"rus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rus. ther drack monghen man siig gott rwss RK 3: (Till. om Chr. II) 6280 . ","2) bullersam och våldsam lek? mz them wij wille thå leka rwss (rust om) RK 3: (sista forts.) 5404 ."],"f":["rwss )"]},{"a":"rusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rusa, störta. wiliandis bradeliga rwsa til idhra fiändha MB 2: 170 . \" rusadhe han farlöst paa hedhningana ib 226. \" ib 220, 246, 288 . Su 162, 234 . ","slösande . rumgawl ok rusande j päningom oskällika Bir 1: 335 . \" rumgauol älla rusande \" ib 2: 147 . "],"f":["-adhe )","rusa til , rusa fram. en hedninge rusadhe til mz sin häst MB 2: 317 . Jfr til rusa."]},{"a":"rusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rusa, störta. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39 f. . . . för än otalige diefla rusadho j thet forbannadhe stykket J Buddes 6 154. ib. menestus . . . rwsa mot honom mz siith swärd Troj 141 . 2) rusta, leva i sus och dus. - slösa. dispendere rwsa fortära skikka ok ath skilia GU C 20 s. 193 . \" profundare vt giuta förskingra ok rusa ib s. 490. - part. pres. slösande. annar war rikir ok en nidhingher . . . annar war en ruandhe man ok gaff tiggia wilde \" Prosadikter (Sju vise m B) 186 ."],"f":["rwsa Troj 141 . ","-adho . ","-at ) , "]},{"a":"rusadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr blodhrusadher."],"f":[]},{"a":"rusan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöseri. \" dispensa se off mykin fortärningh ok rwsan \" GU C 20 s. 193 ."],"f":[]},{"a":"rusan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöseri? braskande? huat gangnade mik min stora högfärd, huat mykla rikedomana roosan oc rwsan (divitiarum jacantia) Su 236 ."],"f":[]},{"a":"rusare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slösare. \" dispensor . . . et dispensorius . . .rwsare \" GU C 20 s. 193 . ib s. 214, 488."],"f":[]},{"a":"rusin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frusen, kall. i the rusno nordhmarkena Bo 97 ."],"f":[]},{"a":"rusin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rosin."],"f":[]},{"a":"rusk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräp, avskräde, »rask». sigurdh sagde ath var thet swa ath then sama siktw dukx stykket kom borth med mek tha folde thet mino egno roske tha iak thet vptok swa ath iak thet ey viste ATb 2: 140 ( 1479) . han hade stolit ena kysta lyten medh kleder ok annat smat rwsk ok ena taska peninga vtj STb 2: 500 (1490). nye tornit, som stadzins rusk ligger jnne Stock Skb 83 ( 1519) ."],"f":["rosk )"]},{"a":"rusk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller, larm, oväsen. the giordo rusk ok mykit bangh RK 1: 1404 . ib 3581 . \" gik stort rusk aff thera smedzerij \" ib (sfgn) s. 191."],"f":[]},{"a":"ruska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rusa. \" tha ko the alle ruskande jn \" RK 1: 734 ."],"f":[]},{"a":"ruska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ruska, löfruska. Al 3216 . ruta ) ","1) svärma, fara omkring? hwar slik en flook (näml. af fartyg) i hawit rwter tha er han höwelik a at see RK 1: 3563 . ","2) rusta, svira, lefva i sus och dus. the baadhe rutha och braska RK 3: 3902 . \" swänana rwtade oc drwcke \" ib (sista forts.) 5731 . Di (Cod. B) 324 ."],"f":["rwtade RK 3: (sista forts.) 5731), "]},{"a":"ruska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rusa. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 315."],"f":[]},{"a":"ruska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruska, lövruska. \" item en öre for ij rwskor for gilstugedören HLG 2: 84 (1517). om en (vatten)växt? colimbus bi watu gräss vatu trvmba ruska ok vatu bäkker \" GU C 20 s. 121 ."],"f":[]},{"a":"rusning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilrusning."],"f":[]},{"a":"rustning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rostning."],"f":[]},{"a":"rut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["var. \" när falken giffwer wth roth gönom näswrna \" PMSkr 284 ."],"f":["roth )"]},{"a":"ruta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruta, vinruta, ruta graveolens Lin. LB 1: 96, 98, 3: 66, 5: 77, 7: 6, 12 o. s. v. 8: 51, 10: 7. PM XXXVIII . "],"f":["ruto bladh","ruto frö","rwtha fröö )","ruto lagher , "]},{"a":"ruta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svärma, röra sig livligt omkring, stoja. helena . . . böd honom (ɔ Paris) mz syn maning oc wilie siig nämmer komma j bland andra them som lekte oc rwtadhe (inter tumultus ludencium) j mönsterid Troj 63 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"ruta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruta, vinruta. \" a medicis rute vis cautica dicitur esse läkia säya hwas är rutho makth \" GU C 20 s. 90 . Jfr vinruta (Sdw 2: 989)."],"f":[]},{"a":"rutelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruttenhet, stank. \" fiska fiälz rutelikhet (putredo) är vadhelicare licamenom än annor ond lokt \" Bir 3: 203 ."],"f":[]},{"a":"rutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rutten, stinkande. \" \" Bir 2: 90 . \" sundrot ok rutit kar \" ib 1: 254 . mz rothna kolungha RK 1: (sfgn) s. 181 . \" mz rutnum likom \" Bil 612 . KL 23 . Bo 131 . \" hans inälfue äru illa loktande ok rutin \" Bir 1: 68 . \" rutit köt \" ib 199, 303 . mz rutnasta (corruptissimo) blodhe ib 3: 93 . \" ib 4: (Avt) 178. aff rotne iordh \" MB 1: 294 . \" mz . . . rotnom madhkom \" Gr 280. rutin lokt ib 273 . Bil 316 . Jfr af-, for-, half-, nidher-, o-rutin."],"f":["rotin L.; ","rotne Bir 4: (Avt) 178; MB 1: 294 ; ","rotnom Gr 280 . ","rothin: rothna Bil 316 ; RK 1: (sfgn) s. 181),"]},{"a":"rutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["rutten, stinkande. \" marcessibilis . . . falnath oc raathet \" GU C 20 (hand 2) s. 120. marcidus . . . raathen oc vanskelighen ib. - Jfr for-, genom-, ut-rutin."],"f":["raathen . ","ln . ","raathet )"]},{"a":"rutinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruttenhet. \" fwlska oc rotinhet (putredo) \" Ber 289 ."],"f":["rotinhet )"]},{"a":"rutinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruttenhet, det som är ruttet. LB 7: 98 ."],"f":["röthenskapher: -skaph LB 7: 98 ), "]},{"a":"rutirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["corcula le idest ioculatrix skämdagester ok rwtherska GU C 20 s. 149 ."],"f":["rwtherska )"]},{"a":"rutme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruttenhet, det som är ruttet. bort tager all fwlhetin oc rotman LB 7: 232 ."],"f":["rotme )"]},{"a":"rutme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ruttenhet, det som är ruttet. caria e utredo lignorum rotme GU C 20 s. 80 . 2) förruttnelse. hwad nytta är j thna blodhe, om jak nidher faar jäwärdheliken rötma SvB 60 (b. av 1500-t.)."],"f":["rotme . ","rötme )"]},{"a":"rutna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ruttna. \" ruthnadhe hans kinben \" Bil 253 . rotnadho min klädhe aff mik ib 456 . \" latär ey mith kiöt rutnä \" KL 134 . \" hans kiöt rotnahde ey \" ib han skulde ey rutna j grauinne Bir 1: 268 . \" at . . . alt kötit (näml. skulle) rötna mz fulastom varboldom ib 2: 236. watnin skulo all rotna \" MB 1: 294 . ib 106, 403, 2: 307 . MP 1: 65 . \" then som swa gör scal iordas j asna graff rotnadhir \" ib 268 . \" aff thy renasta blodhe warafrv oc iomfrw mario, som aldre rotnahde mz nakre synd \" MB 1: 493 . \" aff sethim trä, som aldre rotnar \" ib. \" at the ey fulnen i ondom astindilsom ok ey rutnen (computrescant) i kötzsins lusta \" Bo 43 . rutna nidher, ruttna ned. rothnado slotten nider j grundh RK 2: 531 ."],"f":["rotna MB 1: 106, 294, 403 ; ","-ar ib 493 ; ","-adhe KL 134 ; MB 1: 493 ; ","-adho MP 1: 65 ; Bil 456 ; ","-adhir MP 1: 268 . ","rothna: -ade MB 2: 307 ; ","-ado RK 2: 531 . ","rötna Bir 2: 236 . "]},{"a":"rutna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ruttna. \" cario as are rotna et est verbum neu et est proprie lignorumGU C 20 s. 81. marceo . . . falna oc rötna oc forwisna \" ib (hand 2) s. 120. at the saar . . . böriadhe röthna oc wordho ffwl mädh leffwandhis madhkom JMPs 338. - Jfr afrutna."],"f":["rotna GU C 20 s. 81 ; ","-at MP 4: 234 . ","rötna GU C 20 (hand 2) s. 120. röthna JMPs 383),"]},{"a":"ruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rufva. \" ower allan hans likama opp wäxsandes hardasta rwffuor som eke karter \" Lg 670 . \" the harda skorponar oc rwffwnar ib 672. smör oppo saren oc oppo rwgurna \" LB 7: 297 ."],"f":["rwga )"]},{"a":"ruve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedrövelse. Se Sdw 2: 1286."],"f":[]},{"a":"ruþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till odling upprödt jordstycke. som . . . ruþunä vp tok SD 5: 637 ( 1347) . - ss ortnamn. cum uno prato dicto rwdh SD 5: 693 ( 1347) . DD 3:4 (1353, nyare afskr.), 5. - Jfr rofna ruþa."],"f":[]},{"a":"ruþning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ryþning."],"f":[]},{"a":"ruþskogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. L. Jfr ryþ-, ryþio-skogher."],"f":[]},{"a":"ry","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämmer. \" ther war sådan ynckeliig ry \" RK 3: (sista forts.) 4829 ."],"f":[]},{"a":"rya","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ryia, f."],"f":[]},{"a":"rya","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ryghia, f."],"f":[]},{"a":"rydh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n. röjning, röjd mark. i ortnamn. Se Sdw 2: 1286 Ortnamnen i Älvsborgs län 1: 69 ff. och Kr. Hald, Acta Philologica Scandinavica 21: 119 f. aff 1 torp hether rydhet VKJ 34 . Jfr tomtrydh."],"f":[]},{"a":"rydhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) röja (jord till odling el. bebyggasnde el. för anläggande av vägar). dugher hon (ɔ: jorden), tho sculu the rydhia thet som tilil aker duger och ärya och saa Svartb 399 ( 1442) . \" j nädenne nw hwgges skogen til at rydya ther ey skal ltelnyngana vaxa \" PMSkr 372 . \" genom röjande bereda (åstadkomma el. iordningställa). . . . allom them som ther hafde rut ängia aath oskipto \" Svartb 417 ( 1445) .","2) bortröja. än komme til swärike finna yffnelika nogh / som brwkado aaker oc ryddo skogh PMSkr 192 . "],"f":["rydya PMSkr 372 . ","rodhia Svartb 304 ( 1423) . ","röth ib 562 ( 1513) ),","rydhia bort , bortröja. . . . ath han hade . . . röth borth eijne siogen ok giorth sijg ther aker ok ängh wtaff Svartb 562 ( 1513) . - Jfr uprydhia och nyrydder."]},{"a":"rydhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*rydhio lie","rydhie- )","rydhio mark","rydhia- )","*rydhio stadher","rydio- )","*rydhio äng? (rydä engh), "]},{"a":"rydhia mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödd mark? dömdes marcus jatila sin gamble änger ffri och nilis hariu sin skogh och rydie marker ffri BtFH 1: 269 ( 1508) ."],"f":["rydie mark )"]},{"a":"rydhka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rost. \" j skulin jdhir ok ey sanka saman rikedoma ällir ligiandhe fee, j thenne wärldhinne hwar som rydka ok maal (jfr Matt. 6: 19: nec ærugo nec tinea) tet fornötir \" MP 5: 174 . ib. Jfr rödhka."],"f":[]},{"a":"rydhmark","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rudhmark."],"f":[]},{"a":"rydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödning, jordstycke som rödjes till odling, i skog upptagen nyodling. in siluis . . . culturas nouas rydhninga wlgatiter dictas . . . facere SD 4: 505 ( 1336) . ib 5: 431 ( 1345) . Jfr nyrydhning."],"f":["-ar )"]},{"a":"rydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uprydhning."],"f":[]},{"a":"rydskomakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rödhäskemakare? ss tillnamn. mattis skermer rydzskomacare KTb 150 (1433-34)."],"f":[]},{"a":"rydsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["ryþsl . ","ryzl . ","ruzl )"]},{"a":"rydsl . ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr skogha- (Sdw 2: 388), vägharyd(h)sl (Sdw 2: 1022)."],"f":[]},{"a":"rydsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röjning, röjd mark. Jfr j stubba rytzlo thre lyti Bjärka-Säby 352 ( 1370) . Jfr N. Lindqvist, Bjärka-Säby ortnamn 315. "],"f":["*rydslo mark","rötzle- )"]},{"a":"rydsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vägha rydsla."],"f":[]},{"a":"rygas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takås, takrygg. MP 3: 94 ."],"f":["-aas )"]},{"a":"rygben rogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryggrad. . . . slogh roghbenit fordeffuit STb 2: 322 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"ryggelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oryggelika."],"f":[]},{"a":"rygger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) rygg (på menniskor el. djur). bar han (konungen) a sinom rygge fyra hyrnotta stena Gr 304 . Kl 231. Bir 1: 31, 317, 4: 151 . han . . . vände sin ryg (dorsum) til min nar jak vände min bak (dorsum) til hans ib 2: 192 . hon (lejonet) . . . kastadhe han genast a sin ryg Iv 2550 . taki i sidhan en hwelp ällir en vng kat ellir ena hana oc klyffue mit sundher at ryggenom LB 1: 96 . ","adv. rygg, baksida (af ett föremål i allmh.). lata the thera conuentz incighle . . . at hengias vndir rygggin til witnisbyrdh for thessa book VKR 47 . \" pa rygghen a thetta breff \" SD 3: 644 (fr. sl. af 1400-talet). latom wi war incigle . . . thrykkä a ryggen thässo brefue ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ib 30 ( 1401), 153 ( 1402). - Jfr ko-, svina-rygger. - til ryggia (til rygia Di 301 . til röggia RK 2: 9294 . tiil rykkia (i rim med liggia) ib 3: 4135 . \" til ryggä \" Lg 3: 560 . \" til rygge \" LB 3: 62 . tiill rygge Lg 3: 63 ), ","1) tillbaka. \" alt þärra härskap vände han tel ryggia \" Bu 490 . allan thän sama väghin som thu foor hingat han scalt thu än entidh fara til ryggia i gen Pa 20 . \" til ryggia vika \" Fr 1749 . \" at thu seer ekke ater til ryggia \" MB 1: 194 . ib 342 . KL 109 . Bir 1: 162, 2: 48, 83, 199, 295, 3: 227, 374, 407 . Al 2459, 4130, 4174, 5361, 7378 . RK 2: 3769, 8954, 9294, 3: 1518, 3604, 4135 . ST 391 . Ber 24 . MB 2: 247 . Di 301 . Lg 3: 560 . \" driffuir til ryggge wätsko ok blod \" LB 3: 62 . - bildl. driva til ryggia, aflägsna, undanrödja. thiin wiisdoom skulle . . . min skadha opta driffwa til ryggia Al 8546 . RK 3: 857 . ","2) baklänges. när thu clemens staffuer tiill rygge Lg 3: 63 . ","3) bakom, i bakhåll. haffde appollonius lefft atir til ryggia bak bak them lönliga M män MB 2: 255 . förstandis at förrädilse war paa them til ryggia ib. ","4) tillbaka, utan förverkligande. aff allom ordhom . . . skal ey eth bliffwa til ryggia äller fanytteliga framfara MB 2: 62 . \" sadant breff tiil rygge kalle \" FM 512 ( 1511) ."],"f":["rigger L. ","riggher Bir 4: 151 . gen. ryggia i uttrycket til ryggia. dat. rygge Gr 304 . ","ryggenom LB 1: 96 . ","ryghenom Bir 1: 31. ack. ryg ib 2: 192 ; Iv 2550 . ","rygh Bir 1: 317 . ","ryk KL 231 . ","art . ","ryggin . ","ryggen . ","ryken SD NS 1: 153 ( 1402)), ","ryggia hudh","rygge- )","ryggia tafla","ryggio- Bir 3: 136, 138, 372), "]},{"a":"rygger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rygg (på människor eller djur). the j försatten ärw slaa pa ryggen aff fiendana PMSkr 159 . 2) rygg, baksida (av föremål i allm.). tho lathom wj trickia wort stadz secret vitherliga pa righin aa thetta breff Svartb (Skokl) 532 ( 1477) . \" ffästän brädhin harth in til bokina falla the ey äpte tyggenom \" Saml 24: 144 . 3) ryggpansar? nilss . . . dedit eth harnisk, kräwethe, j rygh, en peklin oc ij armskynor HLG 3: 10 (1519). - Jfr fara-, lamb-, lamba-, lands-, nöta-, svinarygger, ävensom biärgs rygger (Akt Kungsådr 32).","4) tillbaka, utan förverkligande. Se Sdw 2: 1287. . . . ath the wildo hellir giffwa offuir sith liff, än the sislan skulde athir gaa til ryggia, som the hafddo sik fore takit MP 5: 164 . 5) bort, avsides. jhesus grep han til ryggia wt fran almoghan MP 3: 389 . "],"f":["ryggia i uttrycket til ryggia. dat. med art. ryggenom Saml 24: 144 . ","rygh HLG 3: 10 (1519). med art. ryggen. righin Svartb (Skokl) 532 ( 1477) . röggen Värmland förr och nu 1941 s. 99 (1515, senare avskr.)),","til ryggia","*ryggia fodher","ryggie foder )"]},{"a":"ryggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) rygga, upphäva. haffwer then godhe herra . . . kallat och rvggiat sit jnsighle NMU 1: 128 (146263?). ib 129 (1462-63?). Mecht 354 . domen, som alder kan ryggäs J Buddes b 163 . \" ryggide han eth köp \" STb 3: 21 ( 1492) . \" haffwa the lätith föra gotzeth mästa delen til strandenna, oc swa ryggia sin ordh PMskr 17. \" Troj 164 . \" offwergaff han konwng forensis dotter oc sände henne atskilälse breff oc rigde thz äktescap han haffde lagliga begyndt mz hänne \" ib 288 . "],"f":["rygga Troj 164 . ","righa ib 160 . refl. ryggäs J Buddes b 163 . ","ryghias NMU 1: 129 (1462-63?). pres. pl. 2 pers. ryggen ib 111 ( 1434) . impf. ryggide STb 3: 21 ( 1492) . ","rigde Troj 288 . supin. rvggiat NMU 1: 128 (1462-63=)),","*ryggia til baka , 1) rygga tillbaka, draga sig tillbaka. the . . . twingadhe them saa ath the matthe riggha tiilbaka Troj 60 . 2) = ryggia 3. at i thetta . . . testament . . . i enga handa matta hindren . . . eller töffven eller tel baka ryggen NMU 1: 111 ( 1434) . - Jfr beryggia och klofryggiadher."]},{"a":"ryggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rygga tillbaka, draga sig tillbaka. badh them ryggia in til kirkiona BSH 3: 282 ( 1470) . ","2) drifva tillbaka. abymelech ryggiade them oc fotfölgde MB 2: 101 .","3) rygga, upphäfva. \" hwilke all the gambla amans breffwen skullo ryggia oc enkte göra \" MB 2: 193 . ib 204 . \" ryggiadhe alt thz han haffdhe honom loffwat til förenne \" ib 275 . \" ryggia köpet \" SJ 406 ( 1473) . \" haffde thet skipet longo ryggiat \" ib 128 ( 1444) . HSH 22: 25 ( 1496), 24: 13 (1513). quelia. rygia oc atherkalla thetta skeliga byte Sd 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). SO 78, 122 . \" vilde han ryggia for:de sämien \" FH 6: 110 (1498, afskr.) . Jfr oryggiadher."],"f":["rygia -adhe, "]},{"a":"ryghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) jämmerligt, ömklit, ryslig, förskräckligt. bar hon i at ropa ryelika Hel män 232 ."],"f":["rye- )"]},{"a":"ryghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) jämmerligt, ömkligt, rysligt, förskräckligt. ä mädhan hon swa ryghelica läät ok vengadhe sik Bo 75 . ST 356 . gratir ryghelica sukkande mz höghe röst Bo 169 . slitu thöm sua ryghelica Pa 17 . Bir 1: 328, 332, 3: 86, 289 . äru . . . ryghelica (horribiliter) scrifwadhä j gudhelica rätusiä bok ib 2: 150 . ","2) förskräckligt, öfver måttan, ganska gräto the ryghelica fast Bo 202 . eet ryghelica stort saar ib 207 ."],"f":[]},{"a":"rygheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ryslig, förskräcklig. \" i swa ryghelikom stadh \" KL 204 . \" af ryghelike köldh \" MP 1: 131 . \" ther . . . ryghelikit var at färdhas \" Bo 12 . \" them modhogha diäflenom gar rädhelica ryghelikit ban owir \" ib 124 . \" mz gäld oc ryghelike brädhe \" ib 182 . \" for then ryghelika räddogha \" MP 2: 31 . \" mang ryghelikin thingh \" VKR XVII . \" mz ryghelike röst \" Bir 1: 87, 3: 4 . \" diäfflane äru ledhe oc ryghelike \" ib 2: 285 \" ib 20, 82, 96, 3: 106, 190. \" VKR XII . MB 2: 332 . Ber 205 . Su 95, 125, 131, 233, 248 o. s. v. LfK 222, 224, 226 ."],"f":["-likin Su 248 (f.); VKR XVII (n. pl.). -liken Bir 2: 82 (ack. sing. m.). -lig: -lige MB 2: 332 . ","ryelig: -liga LfK 222, 226 ; ","-ligo ib 224 . n. ryghelikit Bo 12, 124 ; Bir 3: 106 ; Su 248 . ","rygelikit ib 131),"]},{"a":"rygheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ryslig, förskräcklig. Hel män 188 ."],"f":["ryeligher )"]},{"a":"ryghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryslighet, förskräcklighet. \" for heluitis pino rygelikhet \" MP 1: 60 ."],"f":[]},{"a":"ryghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bedröfvas, ängslas? aff enom syndoghom man ryghiande sik mz idhrugha for sina synde (pænitentiam agente) MP 2: 150 . \" togh han at siwkna oc rygdhe sik mykith \" Lg 90 . ib 91 (kanske böra äfven dessa båda sistn. ställen föras till 2). ","2) jämra sig. Lg 3: 646 ."],"f":["ryghia sik , "]},{"a":"ryghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) sorg (öfver synden), ånger. gudh gifui . . . allom them ther bokena hördhe rät ryghilse ok godh skriptamaal Fl 2110 . ","2) fasa. \" til ryggilsinna (horroris) stadh \" Bir 1: 389 ."],"f":["ryggilse: -inna Bir 1: 389), "]},{"a":"ryghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) sorg (över synden), ånger. iac matthe myna syndhir bötha oc bäthra [mz] scriptamal ok rygilse SvKyrkobr 213 . MP 4: 257 . - sorg (i allm.). manga andra ädela qwynnor . . som gaffwo gratande tara aff synom ögom j myklo hiärtans beskhet oc rwgelse (ɔ sorg över Hectors död) offwer mattho Troj 196 . ib 207 ."],"f":["rygilse . ","rwgelse Troj 196, 207) , "]},{"a":"ryghleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedröfelse, sorg? jämmer? sigh honum aff minom ryghleek Lg 90 ."],"f":["-leeker )"]},{"a":"ryglaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= ryglakan. \" unam ryglaku ponendam ante id idem altare \" SD 4: 127 (1339; jfr Müller, Lex. des Kirchenriechts 2: 332: ²Dorsalia hiessen sonst die Vorhänge, welche an Festtagen an beiden Seiten des Altars aufgemacht waren²)."],"f":[]},{"a":"ryglaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1287."],"f":[]},{"a":"ryglakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1287."],"f":[]},{"a":"ryglakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dorsale, väggbonad, draperi. \" do . . . gisloni ælianason . . . vnam curtinam dictam wlgariter røglakan \" SD 4: 753 (1340, gammal afskr.). lego ad capellam meam vnum parum ryglakan ib 2: 561 ( 1309) ."],"f":["rög- )"]},{"a":"rygledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["baktill, på baksidan. bedis iak ärliks mans insigle hartikka jopsons . . . medh mino rygledis up thetta breff FMU 4: 223 ( 1464) ."],"f":["-ledis )"]},{"a":"ryglängis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1287."],"f":[]},{"a":"ryglängis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långs ryggen. later iach weterlige t[r]yckie mit indzigle ryglengis pa thette breff FM 252 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"rygtafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ryggia tafla. gnidh ther mz lidhamothen oc ryghtafflona wäl PM XXXIX ."],"f":["ryghtaffla )"]},{"a":"rygtafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ryggkota. jtem benit hit kom war . . . en rygh tafle STb 4: 370 ( 1514) .","2) ryggrad? nar fölith haffwer . . . storan manstadh . . . oc jngomlwndom rygtaflan wpstandandis PMSkr 220 ."],"f":["rygh tafle )"]},{"a":"rygvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryggvärk. LB 6: 106, 107, 7: 282, 283 ."],"f":["rögh- LB 6: 106 . ","rik- ib 107), "]},{"a":"ryia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rya, groft täcke af häst- el. nöthår. oppa sik hawin eet aklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal ryo oc skinfäl VKR 11 . offuan sik haffuen . . . ena ryio Bir 5: 41 . \" söme samman aaklädy ryghior (sannolikt) för äller ryghior) \" PM 4 . 1 ryä och 1 par vepor FH 5: 166 ( 1495) . XI rior, ond och godhe ib 237 ( 1524) . akläde, ryar, hoffdabolster BSH 5: 529 ( 1513) . \" eth englist täkän en ryge ny och eth nyt aakläde \" HSH 19: 165 ( 1506) . VII gode gestä senger med recke bolster hwffuedh bolster lakän täpethe aakledhe och ryger till them alle sammen ib 167 . med ryger lakan och benkiäkleder ib 20: 89 ( 1507) ."],"f":["rya . ","ria . ","ryghia . ","ryge )"]},{"a":"ryia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["rya . ","lryghia . ","rygia . ","ryga GU C 20 (hand 2) s. l95. righa: -o A TB 2: 207 ( 1483) . ","rija FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.) . ","ryor ATb 1: 11 ( 1452) ), ","*ryio hatter"]},{"a":"ryian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ryia. lii riyan HLG 3: 101 (1528)."],"f":["riyan )"]},{"a":"ryk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryck, ryckning. \" höka haffwa rök j ögonen. \" PMSkr 275 ."],"f":["rök )"]},{"a":"ryka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se riuka."],"f":[]},{"a":"rykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knöl, knuta (på levande kropp). Jfr C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge 462 f., B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8: 57 f. tak . . . tess been . . . ok giff then som rykla haffuer LB 2: 60 (s. 34)."],"f":[]},{"a":"rykiotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rynkig, skrynklig. \" om fämia . . . henne rynkiota bwk \" MD (S) 223 ."],"f":["rynkiota MD (S) 223),"]},{"a":"rykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ryck, gång. \" köpte aff honum en eter dryk fore tw pundh gull i enom ryk \" Al 9956 . ","2) anfall. \" första ryk the then stoora skermeen fingo \" RK 3: 2247 ."],"f":[]},{"a":"rykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) rycka, häftigt draga. tha swepte hon sina nykla i dwkin oc stodh op bradhelika oc nyklane rykto dwikin oc spilte allan matin Prosadikter (Sju vise m) 141 . \" naar the han fraan studhinne lösto rikto the han. fram stupo. til jordhinna \" SkrtUppb 292 . \" at the mädh storom swwwedha rökto aff honom thorn kronona \" ib 293 . thet görs tik ecke behoff ath rikkia eller draga myn dreng STb 1: 400 ( 1482) . ib 4: 45 ( 1505) . PMskr 264. - bildl. at i skwlle rykkia then karlen harth in til edher BSH 5: 304 ( 1508) .","2) rycka, röva. \" lkan ock sva henda, ath naghat gotz . . . forbrutet vorder . . . tha schal thet ey af konunges fogatte . . . ryckis eller kyppes för än thet . . . laghvunnit är \" UrkShist 1: 27 ( 1494) .","4) flytta. \" ati wille alla bygning rykkia fran idhart closter jdher til mere rolighet \" Nio handl rör Vkl 226 ( 1428) . - flytta, föra. at . . . i skulde rykkia et tal folk hit in paa slotthet GPM 2: 288 ( 1508) . "],"f":["rikkia STb 1: 400 (1482) . refl. ryckis UrkShist 1: 27 ( 1494) . ","rykkes SvKyrkobr (Lucid B) 180 . ","rykkäs ib 225 . ","röchte STb 4: 45 (1505). pl. rykto Prosadikter (Sju vise m) 141 . ","rikto SkrtUppb 292 . ","rökta ib 293 . supin. rögth ATb 1: 82 ( 1458) . ","riik Troj 46 . Se Sdw 2: 1287),","rykkia af , ","rykkia saman , 2) rycka el. träda varandra nära. Se Sdw 2: 1287","rykkia up , rycka upp, draga upp. SvKyrkobr (Lucid B) 180 . Jfr uprykkia. ","rykkia ut , 3) uttrycka, (häftigt) utdraga . . . badh tehm skodha karith oc rykkia wt tappana Prosadikter (Sju vise m) 126 . - med våld taga bort. larins . . . sade til magnus ath han hade rögth hans korn wt ATb 1: l82 (1458). - Jfr utrykkia. - Jfr bort-, for-, in-, nidher-, sunder-rykkia."]},{"a":"rykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ringa, klinga? han förde konung ermentriks baner thz var badhe storth ok lancth ok manga gulklocchor oppa. thz baner rykker (ringir) þetta merki oc glymr] saa fassth ath thz höra magh offuer all herän Di 215 ."],"f":[]},{"a":"rykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) rycka, häftigt draga. skiuuär ällä skiutär ällä rykkir SR 36 . \" en skiwer oc annan rykker \" Bo 181 . \" the hafdho rökt han oc osaktelica farit mz honom \" ib 189 . \" rykia han til studhenna \" ib 181 . \" ryktä falantin fra hästen \" Va 25 . \" rykkä mik j äuerdeligen eeldh \" LfK 219 . \" rykte henne i armen \" Lg 3: 311 . \" grepp skrinit oc rökte \" Bil 872 . \" ryker bok u eþätakans handum \" SR 13 . \" rykkia oc slita mz iärnkambum alt hans hwldh af hanum \" Lg 472 . - draga, svänga, blotta (svärd el. knif). rykte swärdhith ouer them badha Fl 1568 . the rykto thera godho swärdh ib 1840 . Iv 3137, 4921, (Cod. B, C) 3669. Fr 571, 1005 . Bir 3: 378 . ST 282, 516, 520 . tha rykte hwar sin plato kniff Iv 4933 . huar som rykker kniff ellir swärdh ath androm EG 63 . ","2) rycka, röfva? kom her . . . eth . . . rycthe, ath j swerge skwlle ware swa stor twedrecht, ath hwar skolle röcke (draga sig, söndra sig?) ffran annan FM 607 ( 1513) . ","3) intrans. \" rycka, framrycka, draga, tåga, begifva sig. rykte genast fore then stadh \" Al 1020 . \" rykte thit mz mykle makt \" ST 135 . äptir them rykkia ib 327 . \" rykte the ther fra \" RK 2: 1442 . Al 1541 . RK 2: 1536, 4924, 5961, 8935, 9005, 9007, 9105, 9211, 9309, 9355 . \" hördhe at the waro heem röchte \" OB 213 .","1) sammandraga. rykkir hon (ɔ: ätika) honom (magen) saman LB 3: 105 . ","2) sammanträffa. \" rykto tha saman ok talados widher \" RK 1: 1612 . - samlas. the böndher rycte saman brat RK 2: 6844 . almogen oc the allä meena rykte for göksholm samman ib 2746 .","3) sammandrabba. \" wi rykkiom saman a thässa släta \" Al 624 . ib 5287, 5368 . - Jfr saman rykkia. rykkia til saman, tillsamman skynda sig fram. the rykto tha badhe til saman Iv 3369 . ","1) draga, blotta (svärd el. knif). rykkär han kniff wth SO 25 . ","2) rycka ut, tåga ut. the danske röckia ey vt i then stundh Rk 2: 9110. - Jfr ut rykkia. - Jfr for-, til-rykkia."],"f":["rykkä LfK 219 . ","röckia RK 2: 8935, 9105, 9110 . ","röckie ib 9005 . ","röcke FM 607 ( 1513) . ","rökkis Bo 189 . ","rökke Bir 3: 378 . ","rökte Bil 872: -o Bo 199 . ","röcte RK 2: 9309 . ","rögte ib 5961, 9097, 9211, 9355 . part. pret. rykter, se bortrykkia. rökter: rökt Bo 189 . ","röchter: -e OB 213 . rukter, se uprykkia. riikter, se forrykia, ","rykkia sik , ","rykkia af , rycka af. konungen rykte hanska aff MD 352 . ","rykkia bort , rycka bort. klädhin rykkias bort Bo 199 . Jfr bort rykkia. ","rykkia fram , rycka fram, våldsamt framdraga. rökto the fram van herra Bo 199 . tok han j sina tasko oc rykte fram een hamar ST 268 .","rykkia hen , rycka åstad, framrycka. medh vM rykto the hen mot lxxM theras awndz men MD (S) 245 . ","rykie in , rycka in, tåga in. the pryska rykto landin jn RK 2: 43 . ib 3958 . ","rykkia nidher , rycka ned, stöta ned. rykte genast drozatin nidher Iv 3934 . RK 3: 3841 . " rykte manga steegar nidh tiil jorde " ib 3840 . Jfr nidher rykkia. ","rykkia saman , ","rykkia up , rycka upp, draga upp. rykte han ater w flodhinne op Al 10140 . " ryklen op onth mz röther " RK 3: 3370 . Jfr up rykkia. ","rykkia ut , "]},{"a":"rykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upprykkilse."],"f":[]},{"a":"rykkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr upprykkirska (Sdw 2: 855)."],"f":[]},{"a":"rykla","b":[],"c":"","d":"","e":[" . Hänvisningen Sdw 2: 272 utgår. Jfr rykil."],"f":[]},{"a":"rykla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ryl."],"f":[]},{"a":"rykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryckande. \" johannes j synom dödhe troos vara oprykter medh licamenom ok j the rykningena hafua doet ok ginstan aaterqwiknat \" SvKyrkobr (Lucid B) 225 . ib."],"f":[]},{"a":"rykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. ","1) rop, skri. \" porus här giordhe ena rykt \" Al 5357 . aff the röktinne, som svvenske hadho hört oc förstandit OB 213 . ","2) larn. \" oro? kom i folkit mykit rykt \" RK 1: 3266 . ","3) rykte, nyhet, berättelse. rykten kom vm allan stadhin, at gudz win han war funnen ST 60 .","4) rykte, fräjd, namn. thz wanfräghdhar herra idhra rykt Al 1260 . \" ingen ondh rykt gik aff tik \" LfK 259 . \" j onda rökt koma \" ST 35 . \" hon rädis wanfrägdh oc skämmelikit rykt \" ib 456 . - Jfr rykte."],"f":["rökt )"]},{"a":"rykt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rökt."],"f":[]},{"a":"rykt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rötk."],"f":[]},{"a":"rykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. 3) rykte, nyhet, berättelse. . . . och war een mena rykt i landet, att wår fader ärechebiscop skulle then tijdh wara döder Lindblom Äbval 6 (1432, avskr.). tha gik ther ett rykth, lat ijdhre ndh war farin öfwer till jutzlandh ib 8 ( 1432) . ib 9 ( 1432) . en wäder hwars wld war all aff gwld som riktens sagor aff gik Troj 2 ."],"f":["med art. riktens Troj 2 ) , "]},{"a":"rykta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rökta."],"f":[]},{"a":"rykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) frambära el. utsprida ett rykte. at . . strabuk och hans . . . skulle haffue ryktet och wnderuist fför jacob, ath . . . knwt . . . skulle . . . giffuit sigh nedh til richsins ffiender STb 4: 249 (1512). - Jfr be-, van-rykta."],"f":[]},{"a":"rykta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rikta."],"f":[]},{"a":"rykta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rökta."],"f":[]},{"a":"rykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utropa, prisa. \" alla the haffwor som thän o mille symon haffdhe swa rykt oc rosat \" MB 2: 286 . refl. "],"f":["ryktas , beryktas, utspridas. om annith ryktedes jnd j danmarch HSH 18: 4 ( 1494) . - Jfr berykta."]},{"a":"rykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rapa. \" ructare j: ryktha \" LB 6: 284 ."],"f":[]},{"a":"ryktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rapning. \" haffwir nakor syster offmykla hosto oc riktan \" Bir 5: 42 ."],"f":["riktan )"]},{"a":"ryktan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se riktan."],"f":[]},{"a":"ryktare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se röktare."],"f":[]},{"a":"rykte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nyhet, berättelse. \" ryktet yppades ich swa wijdha \" RK 2: 2742 . \" tha erchebyscopin fiik thz rykte \" ib 3: 403 . \" tolkith rykte kom tiil strängness by \" ib 466 . \" tha böriadhe ont rykte at spörias \" Lg 637 . \" kom rykte at then wnghe mannen haffde fwnnit dyra kesara haffwor \" ib 439 . RK 1: (LRK) s. 220. 2: 4016, 8963, 3: 451. lop rykit owir stadhen MB 2: 208 . \" hz thz rycte byriade gaa \" RK 2: 6036 . gik mykit rycthe aff ath tolkin kempe var slaghen Di 298 . ib 303 . \" saa mykit rycte gik aff hans stora manhet \" ib 279 . \" mykit rykte stodh aff honum \" ib 20 . ib 130 . thine swena giordo ther rykte at thu ville mz tusanda hästa tiit ridha RK 2: 4703 . ib 4729 . \" let rykit ga athan war komen aff ypsania land \" Di 27 . ib 34 . lät han gaa til rykte, at han vilde hämpnas owir syna owenir MB 2: 146 . \" thet gar for wisth röchthe, ath kongens son skal haffwe kongens dotter aff änglandh \" BSH 4: 312 ( 1502) . \" röcted gaar all tid mer än thet är \" ib 5: 242 ( 1508) . \" saa gaar röctid \" ib 243 . wi hördhom rykteth aff thins gudz store mact MB 2: 25 . wart jouse förefört swadana rykte at the fäm konunga waro vp fwnne ib 28 . - historia, berättelse. sadana rykte han screff oc sende kringh om riket RK 2: 3816 . ","2) rykte, fräjd, namn. haffuer aff allom goth richte FM 362 ( 1508) . \" fyra stechirhws systra . . . aff godhe frägdh oc got rökte \" VKR 23 . \" her ioghen . . . bar tha rykte stortt för then mandom han haffde giortt \" RK 3: 4485 . \" nu biwdher brodher man heller kwinno til gästh som onth (för i onth) rykthe är \" SEG 123 . - rykte, godt el. stort namn, anseende, ära. star hans rykte (er . . . frægr) ouer alla wärildena sa athan prisadis for then beszta smid. ther wära matte Di 50 . \" thz kränkir mina äro oc mit rykte \" ST 337 . ib 286 . \" vphögdes daghom mera hans rykte \" MB 2: 194 . - Jfr frkt."],"f":["rökte VKR 23 ; RK 2: 4729 ; ","-it ib 4016 . ","röcte: -ed BSH 5: 242 ( 1508) ; ","-id ib 243 . ","röchte ib 242 . ","rögte: -ed RK 2: 8963 . ","rökthe Di 303 . ","röchthe BSH 4: 312 ( 1502) . ricthe RM 362 (1508)),"]},{"a":"rykte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) nyhet, berättelse. \" kwnne wij och enghen tidenhä eller rötthe forfara nw her i thenne samqwemdh \" GPM 2: 245 ( 1507) . \" thet tal rop och rycthe här vendels blandh almoghan \" ib 382 ( 1512) .","2) rykte, frejd, namn. \" ath hon skämmer sins iämcristens rikte oc ffrägdh JMPs 215. 3) dåligt rykte, vanrykte. . . thöm quinnom ok mannom, som i openbra rökte koma fore hoor \" Priv f Sv st 82 ( 1436) . then tysk, som haffuer kommit hustrv margareta hillebrandz i tet rygtet, skal sta j samme borgan STb 5: 61 ( 1515) ."],"f":["rygte: -et STb 5: 61 (1515) . rökie Priv f Sv st 82 (1436). rötthe GPM 2: 245 ( 1507) . rikte JMPs 215),"]},{"a":"ryl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knöl i följd af slag el. annan yttre åverkan. wordho . . . mz rylom oc skottom oppfylte LfK 54 . - i följd af sjukdom. for fienen, rylen. wexthen LB 7: 14 . \" formanar iak tich, then leedhe fieen, wäxt, styng, haldh ryll wärk oc we \" ib ( kan föras till rylvärker). ib 19, 20, 21 . - (?) then som rykla (för ryla?) haffuer LB 2: 60 ."],"f":["ryll . ","ryyl LB 7: 19 . -ar?),"]},{"a":"ryl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? knöl, knuta (på levande kropp). han wndrade . . . oc aa henne näsa som war räth op och ned wthan ryll Troj 62 . - Det sista exemplet Sdw 2: 272 utgår. Jfr B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8: 57 f. och rykil."],"f":["ryll )"]},{"a":"rylvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värk i följd af el. i förening med knölar. for fieen oc ryyl verk LB 7: 339 ."],"f":["ryyl verker )"]},{"a":"ryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forryma."],"f":[]},{"a":"ryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra fri och öppen, rödja, lemna fri väg). alt gaff honom (ɔ: gudz son) rwm. ok rymdo väghin KL 410 . MB 2: 403 . \" thz ypna oc rymmer aadhrorna \" PM XLV . ","2) rymma, fly, vika från, öfvergifva, lemna. ryma sit härbärghe Bil 286 . \" the danske gaffue flökten ok rymde marken \" HSH 7: 19 ( 1470) . ryma landith MB 1: (Cod. B) 545 . RK 1: 3479 . \" skulu rymä rikit \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). Di 35, 205 . ryme mins herra gardh MEG (red. A) 57, (red. B) 61. ryme mins herra konungsens hws EG 66 . ryme embetit SO 118 . ib 205 . \" som haffue rymth sin godz \" BSH 5: 534 ( 1513) . - draga sig tillbaka från el. för, undvika. swa offta thu them tik omaka oc lasta . . . wilelika rymer oc them wnfflyr Su 193 . ","3) intrans. flytta, flytta undan. dömdes henrich laurisson . . . at wp tage sin hws aff thomas tompt . . . och ryme innan iij wikur BtFH 1: 286 ( 1509) . - vika undan, rymma, fly. sagþe sik eigh rymdan Bu 520 . rymde diäwlen räddar ib 498 . \" badh han wräddan ryma \" Bil 256 . \" rymde diäfla moghin \" Bir 3: 262 . \" som rimde äre \" BSH 4: 111 ( 1486) . \" iak rymde oc forlät thik \" Bo 229 . Di 65, 90 . \" the rymdo alle saman thädhan \" Bo 159 . rymde han fran bruþ oc fäþärne Bu 27 . D 5: 478 (1345, nyare afskr.). Bo 237 . \" rympde . . . wt aff rikit \" SD NS 2: 212 ( 1409) . \" the bönder, som äro rymdhe aff ölandh fra sin skatthe godz \" BSH 5: 533 ( 1513) . mykit (näml. folk) rymde vndan them Di 105 . rymde tel rom Bu 101 . ib 526 . Di 29 . \" han rymde at dören ib 122. rymdo for iarnom \" Bu 175 . \" römde for wideke \" Di 66 . ib 80 . - fly, taga sin tillflykt. mz gudhi, som . . . hiälper them som rymer vnder hans skööt MB 1: 453 . ","1) rymma undan, fly undan. rymde vndan i en skog Di 170 .","2) vika undan, gifva efter. rymde stenin vndan . . . swa som han hafdhe varit af vax Bo 86 . - Jfr undan ryma. "],"f":["rymer MB 1: 453 ; Su 193 ; SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . ","römer ib. ","rymmer PM XVL . ","-o MB 2: 403 . ","römde Di 29, 35, 65, 66 . ","rimder: -e BSH 4: 111 ( 1486) . imperat. rymä Di 80 ),","ryma ater , begifva sig tillbaka. rymde tha til nyköpung ather RK 1: 4020 . ","ryma bort , rymma bort, fly. MD 32 . ","ryma undan , ","ryma up , bryta upp? konungen rymde tha wp ok thädhan RK 1: 4018 . Jfr up ryma.","ryma ut , föra ut, föranleda (ngn) att vika till baka. herre steen gick före them gönom grindena och rymdhe uth almogen afsijdhes TK 274 . Jfr ut ryma. - Jfr af-, for-ryma."]},{"a":"ryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) göra fri och öppen, röja. - röja, lundranröja (jord, grus o. s. v. för att komma åt malm). Se Sdw 2: 1287 och jfr E. Holmkvist, Bergslagens grupspråk 59. . . . haffwe vij incthet annath ath ryma en hordde berget DD 1: 224 (omkr. 1513, rättat efter hskr.). ib 225 (d:o). Jfr ryma bot. 2) rymma, fly, vika från, övergiva, lämna. . . . at eriker scal lrymä karle oc honum hemula oc vpluta . . . vii pundalandh FMU 1: 382 ( 1381) . \" hwat han vil . . . ryme rikit fore the ordh han thalit hade til knwt \" STb 3: 448 ( 1499) . at han matte ryme sit säte j gillestuen ib 4: 139 ( 1506) . ","3) intrans. vika undan, rymma, fly. SSkb 85 (1503-04), 335 (1509). erik skomakare rindhe aff by HLG 3: 76 (1524). item len tiska hustrv rimde off byn ib 81 ( 1525) . Troj 128 . - fly, taga sin tillflykt. hon . . . rymde til läkiaren ihesum Mecht 213 . tha sloo biskop kätil . . . konung cristiern aff marckin och römde til stocholm Scr. rer. svec. I . 1: 233 staden mz raska jndflykth Troj 183 . - (?) thes offtare wathnith rymmeer (för rinner? Lat. defluit) j nokoth rwm, thäs dywpare holar thet rwmmith Mehct 278. "],"f":["ryme . ","rymä . ","rymma Troj 156 . pres. rymmeer Mecht 278 . ","rymde . ","rymbdhe MP 5: 116 . römde Scr. rec. svec. I 1: 233 (senare h. av 1400-t.). rimde HLG 3: 81 (1525). rindhe ib 76 ( 1524) . ","rymd SSkb 85 (1503-04). rympder ib 335 (1509-10). rympth DD 1: 196 (1506.),","ryma bort , 2) = ryma 1 slutet. theras grvffwa, lhon var nw igen fallen, och the haffwa nw hollyth oppa . . . och rympth borth wff henne jordh och brabegh DD 1: 196 (1506, rättat efter hskr.) . ","*ryma tillbaka , fly tillbaka, draga sig tillbaka. grecananöddes rymma tiilbaka Troj 128 . ib 156 . ","ryma undan , 1) rymma undan, fly undan. MP 5: 116 . - Jfr undanryma. - Jfr af-, for-, til-, unt-ryma."]},{"a":"rymber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rumber."],"f":[]},{"a":"rymber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ryme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr in- (Sdw 1: 603), ut-ryme."],"f":[]},{"a":"ryme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forryme."],"f":[]},{"a":"rymia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rymning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rymning, flykt. togho til rymningh MB 2: 320 . ","2) undanrödjande af jord, grus m. m. för att komma åt malm, äfven ställe der sådant undanrödjande sker el. har skett. att han med the sex om al rympning och vatwööst, hwat gruffwe behoff görs, skal tylsee BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . \" om tessa nya rymnyngh \" DD 1: 224 (1516, eft. aftr. hos Langeb.) . haffwer jach edher herredöme til skykät 4 1/2 paar i thenne rymnyngh ib 225 . \" ath paaren skulle aldrich flere bliffwe i thenna rymnyngher \" ib. \" alle ville in i rymnyngh ib. \""],"f":["rympning . ","rymnyngh )"]},{"a":"rymning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rymning, flykt. anders, som rympning giorde aff staden STb 3: 464 ( 1499) . ib. ib 4: 211 ( 1511) . tha gaff karlen sigh til rymningh ib 216 ( 1511) . sten kom til lrympningh (flydde för sin förföljare) wt pa bron ib 320 ( 1513) . Troj 150 . \" aff troilii krafttoga starkhet motthe grecana bära tiill rymning \" ib 217 . - giva (til) rymning, rymma, fly. per fiskere, som hade slagit sönder stadzins kiedie, hulkin peder hade giffuit rymningh j klöstredh fför samme zache STb 4: 272 (1512). tha gaff troya konung laomedonta lytet till rymningh Troj 29 . ib 136 . - Jfr bakrymning."],"f":["rympning . ","rymdning Troj 136 )"]},{"a":"rynia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rynkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knippa (innehållande ett visst anta fiskar)? vj rynker tör siik FM 607 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"rynkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rynka. \" i stenomen . . . synas rynkionar äptir klädhomen hans \" Bo 86 . VKR 11, 12 . \" ther til at . . . rynkior matte faghra änlitith wanskapa \" Su 87 . Jfr klädhis rynkia."],"f":[]},{"a":"rynkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rynka. \" läggis hwarth skinnith pa eth bordh, oc strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom PMskr 533. jnghen rynka eller smettha war j hännes ansikt \" Troj 62 . - veck på kjortel. han (ɔ kjortel) haweir viij rynkior bak ok viij rynkior framman ATb 1: 92 l(1458). ib."],"f":["rynka )"]},{"a":"rynkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rynka, hopdraga. - rynka, lägga i veck. en brwn vend rynkth kapa HLG 3: 13 (1520)."],"f":["paert . "]},{"a":"rynkia","b":[],"c":"","d":"","e":["rynka, hopdraga. maath, som trengir och rynkyar och saman drager . . . ynelffwanar LB 7: 78 . - rynka, lägga i rynkor el. veck. hwilkin mantol ey skal wara wtantil rynkter VKR 58 . Bir 4: 10 . Su 151 ."],"f":["rynkyar LB 7: 78 . ","rynkter VKR 58 ; ","-ir Bir 4: 10 . ","rynkiader: -ade Su 151 ), "]},{"a":"rynkiogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rynkig. \" hwdhen laagh oppa rynkiogh oc krumpen \" Lg 3: 378 ."],"f":[]},{"a":"rynkiotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rynkig, skrynklig. \" wäxär frwkthen rynkioth oc skrenken \" PMSkr 349 ."],"f":[]},{"a":"rypta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1287."],"f":[]},{"a":"rypta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. rifva, upprifva; taga ned. riva sin tiäld (tiäldin), bryta upp. skullo the i same stund rypta (Cod. A lypta 314) tiäldhen MB 1: (Cod. B) 556 . skulo the rypta (Cod. A riwa 388) siin tiäld ib 561 (på två ställen). nar the skullo rypta (Cod. A riwa 389) siin tiäld ib. \" the rypta (Cod. A riwu 388) ey siin tiäld ib. \""],"f":[]},{"a":"rysia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryssja. Jfr I. Modéer, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder 43 ff. "],"f":["*rysio fiske?"]},{"a":"ryskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" (ack. pl. med art. ryskaner STb 1: 78 (1476)), se riska."],"f":[]},{"a":"ryskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka upp el. bort. tak ena gaas och rysk fiädrana aff wingommen PMskr 270. Jfr upryskia."],"f":["rysk ) , "]},{"a":"rysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rista, rysta, skaka. hengis besel lthär när som thet (ɔ fölet) staar, oc rystes stwndom swa bliffwer thet wanth ath höra beslen skalra PMskr 221."],"f":[]},{"a":"ryta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se riuta."],"f":[]},{"a":"ryta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se riuta."],"f":[]},{"a":"rytan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se riutan."],"f":[]},{"a":"rytinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kort, svärd, dolk. \" mac[h]era ne seärdh oc röttingh _GU C 20 (hand 2) s. 108. \""],"f":["röttingh )"]},{"a":"rytinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kort svärd, dolk. spiwten hugge the mz rytinga sunder RK 2: 1256 . \" mz rytingehenom (pugione) högh hon aff hans huffwodh \" MB 2: 174 . ib 167 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"ryttare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryttare. \" ingä rytthare vthan alth köptstadz men och bergsmen \" HSH 20: 60 ( 1506) . II paar skoren klädhe . . . till en ryttare och en smaadrengh ib 88 ( 1507) . \" tyske ritters oc anned folck \" FM 146 ( 1503) . \" capiteyn för the rytters j stocholm liggie \" ib 175 ( 1504) . ib 176, 232 (1505). lxvij (67) men, sollenera och rytters BSH 5: 14 ( 1504) . vc [500] rytther alle tyske män wylia gerna fölghia her steen RK 3: 3619 . the rytter förtäre paa her steens taska ib 3901 . ryttere och swänske ib 3969 . "],"f":["ryttara BSH 5: 122 ( 1506) , 140 (1507). rytthare. ryttere. rytthere BSH 5: 17 ( 1504) . ","rytter RK 3: 3901 ; BSH 5: 6 ( 1504) . ","rytther RK 3: 3619 . ","rytters BSH 5: 11 ( 1504) , 23 (1504). rytthers ib 342 ( 1509) . ","ritters FM 146 ( 1503) . ","ryters BSH 5: 131 ( 1506) . ","rythers ib 135 ( 1506) . ","rytherss FM 232 (1505)), ","ryttara forradhare","ryttereforrädare )"]},{"a":"ryttare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryttare. SSkb 118 ( 1504) . - "],"f":["rythäre J Buddes b 150 . ritthare HLG 3: 60 , 62 (1523)),","*ryttara kona"]},{"a":"rytty","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ridtyg, ridsadel? eth gamle stry oc II gamwl rytthy som knut biidzce hade ridhit mange aar tilförende met FH 5: 238 ( 1516) . Jfr ridhtygh."],"f":["rytthy )"]},{"a":"ryva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se riuva."],"f":[]},{"a":"ryz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryss. Se Sdw 2: 1287. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 495 f. halff crisne som rytzer ok andre tolke SvKyrkobr (Lucid B) 241 . ath han ey schulle them latha slaa, hambra och hantera som andra oskeliga skog dywr eller rytzsa ware eller dözfyande STb 2: 458 ( 1490) . . . . moth rysser ok the helges crisne tros fyendhe SvSkr (SS) III (14959. the omylle rysser ib. - ss tillnamn. byrgero rüz SD 2: 116 ( 1291) . "],"f":["rytzer SvKyrkobr (Lucid B) 241. rytza STb 2: 458 (1490). rysser SvSkr(SS) III (1495); ib. rudzer Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.)), ","*ryza färdh","rytza färd )","*ryza karl","rydzä- )","lryss SD NS 3: 51 ( 1415) .","*ryzaland , ","ryza löp n. ryskt anfall. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 476. ","*ryza salt","rydzä- )","*ryzaslädhi","rysaldha GPM 2: 140 ( 1499) ),"]},{"a":"ryz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["rytza RK 1: 494 o. s. v. rytzse Su 146 . ","ryzer RK 3: 3422, 3432 o. s. v. rytzer FM 146 ( 1503) . ","rydzer FH 6: 94 ( 1496) . ","rysser BSH 5: 176 ( 1507) . ","ryzsom RK 3: 2747), ","ryza härtoghe","ryze- )","ryza klädhe","rytza kleder )","ryza konunger","rytza- RK 1: 156 . rysse-. ryssekunger),","ryza löp","rytze- )","ryza ra","rydzse roo )","ryza tunga , ","ryza thäkan","rytze täkn )"]},{"a":"ryza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Ryss. the rytzor FH 5: 24 ( 1464), 25."],"f":["rytza )"]},{"a":"ryza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ryska, rysk kvinna ss. tillnamn. birgitta ryssza SSkb 346 (1509-1+)."],"f":["ryzza )"]},{"a":"ryze","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Ryss. ss tillnamn. gregers rysze BtFH 1: 209 ( 1506) ."],"f":["rysze )"]},{"a":"ryzka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Ryska, Ryska språket. bade oppa rytzske oc swenske FM 228 ( 1505) ."],"f":["rytzske )"]},{"a":"ryzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rysk. Se Sdw 2: 1347. ij deker ryske huder STb 5: 29 ( 1514) . JTb 100 ( 1514) . - ss subst. ryss. han (ɔ freden) finnes ey heller mädh talara oc ryska PMskr 119."],"f":["rysker )"]},{"a":"ryzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Rysk. then tha er rytzsker honom er we RK 1: 1373 . \" a ryzska tungo \" MB 1: (Cod. B) 557 ."],"f":["ryzsker . ","rytzsker )"]},{"a":"ryzresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["expedition mot Ryssland. ware her tiill thallss och till raass om dhen rijss reijsen Fm 675 (1517)."],"f":["rijss reijse )"]},{"a":"ryþia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) rödja (jord till odling el. bebygande el. för anläggande af vägar). abs. ryþär þär ok sätyr vp hus SD 5: 637 ( 1347) . \" han . . . som rudde ib. - genom rödjande bereda (åstadkomma el. iordningställa). sidhan wi hawom rut thrangasta wäghin \" MB 1: 37 . \" dömdes kutilabo . . . ath byggie bro och rydhie wägh som theris bolstad räker \" BtFH 1: 150 ( 1506) . \" at rödie iij väger, hwar thera x fampne bred, her in oppa finland \" FM 657 ( 1516) . öffwer skane oc blekwng lather kwng hans rödia vega oc wpfärda alla broa, ther han viil indraga BSH 5: 12 ( 1504) .","2) bortrödja. \" ruddo thörnit mz swerdhum \" Bil 751 . för the icke rödde theris haga gardh BtFH 1: 172 ( 1506) . \" at ij hafwin wäghin reen wäl ruddan badhe skogh ok gren (här mötas båda betydelserna: att I hafven skogen väl rödd och grenarna bortrödda) \" Al 3686 . "],"f":["rödia . ","rödie . ","rödde . ","rudder ) , ","rydhia bort , "]},{"a":"ryþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr rogh-, rofna-, skogh-, skogha-ryþia. "],"f":["ryþioskogher , "]},{"a":"ryþskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ruþ-, ryþio-skogher."],"f":[]},{"a":"rädda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrämma. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: l40. J Buddes b 131 ."],"f":[]},{"a":"rädda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rädda, frälsa. \" hwa som rädd´r en lappa j hans liiffs nödh mz mat . . . hafui han laöpan j thrij aar \" Beckman Stud 44 (omkr. 1450). människian kan sik fa räddat ok holpit mädh the fiälena MP 4: 140 . Jfr berädda."],"f":["-at . ","reddädher SvKyrkobr (Lucid B) 188),"]},{"a":"rädda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rädsla, fruktan. han är räddan (timor), hwilkin som . . . SpV 505 . tha tog en aff them cristna mannenom swa stora rädda vppa sik fore pinona skul MP 4: 51 . \" j the räddinne böriadhe (hon) läsa tässa bönena \" SvB 304 (b. av 1500-t.). . . . giffue them tröstelige . . . tiil oss wtan al redde sTb 5: 316 (1520, Kop). Jfr hughrädde."],"f":["rädde (redde. dat. med art. räddinne SvB 304 (b. avb 1500-t.)), "]},{"a":"rädda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrämma. \" all min siäl är nw swa förfärat oc räddat aff tässe rädelike syn \" Su 133 . \" räddar oc bortältir diäfflana ib 307. \" ib 34, 353 . Lg 3: 523 . LfK 33 ."],"f":[]},{"a":"rädda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rädda, frälsa. \" han reddedis mz nöd \" RK 2: 1505 . ib 7253 . Su 70 . \" han hielpe mik i thessom wadha oc rädde \" Lg 3: 209 . \" rädda ällar frälsa en syndara \" LfK 114 . \" at han hans liff räddadhe \" MB 2: 184 . ib 189 . Di 90, 170 . PM XXVII . \" reddä sit egit land \" Di 185 . swa at bönder enchte rädda kunnä RK 2: 1517 . \" rädda sina hälghadoma \" Ansg 201 . \" inkte räddadhes ther meer ib. bleeff een stoor deell aff gardhen räddadher oc obrändir \" Lg 3: 373 . \" han ville rädda kyrkennes huss af wadha ellen ib. Jfr berädda. \""],"f":[]},{"a":"rädde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rädsla, fruktan. \" skalf aller af rädde \" Bil 697 . \" var mäst thera rädde at han skulle skilias fran thöm \" Bo 179 . \" hwat rädde the tha fingo \" ib 189 . ib 231 . SD 5: 376 (1314, nyare afskr.). KS 80 (197, 87), 80 (198, 88) . KL 279, 401, 408, 411 . Bir 2: 257, 264 . Al 361, 8577 . MB 2: 89, 395, 401, 404 . \" thiäna mik ey af nakra pino rädde \" Bir 1: 40 . KS 69 (170, 76) . Jfr hughrädde."],"f":[]},{"a":"räddelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["rädslael. räddhåga. hwiska laght äller räddelica Bil 471 . MB 1: 191 . ST 97 . Jfr oräddelika."],"f":[]},{"a":"räddeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = räþeliker. kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom sinom ofmykit grymman ok räddelikan KS 58 (145, 64) . \" ropadhe medh räddelika röst \" KL 43 ."],"f":[]},{"a":"rädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. (eg. part. pret. af räþa] ","e":["rädd, förskräckt. tröste han räddan Bu 4 . \" skuluo räde ok annars hugha \" ib 16 . rymde diäwlen räddar ib 498 . ib 28 . Bil 234 . MB 1: 234 . KS 23 (57, 25), 80 (197, 87) . Al 5336 . Di 1 . Lg 3: 103 . rädt hiärta MB 1: 430 . \" licamlikit ögha vardhir rädt \" Bir 2: 232 . \" rädda giordhe the storlica min vndirstandilse \" ib 147 . - rädd för. med ack. rädder siäla wadha Bil 356 . \" räddir dödhin \" ib 612 . - med pep. for. rädde for iuþom Bu 166 . Bil 87 . Di 238 . - ängslig, bäfvande. äre rädde om sik (d. v. s. för sitt lif) badhe nat oc dagh MB 1: 27 . - rädd (om), aktsam (om). med prep. um. vm þit lif räd Bu 79 . \" war iak altidh athogul ok rädh vm mina gömo \" Bir 1: 25 . - Jfr bradh-, genom-, hugh-, iäm-, o-, of-, vanrädder."],"f":["räder: räde Bu 16 . ","rädher: rädh Bir 1: 25 . ","redher Lg 3: 103),"]},{"a":"rädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr bradh-, hugh-, orädder."],"f":["redde ) , "]},{"a":"räddergiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förskräckt. \" perterritus . . . fasoder ok räddergiorder \" GU C 20 s. 440 ."],"f":[]},{"a":"rädding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddning. \" hwat scal mik vardha til hiälp älla räddingh tha iac komber i the hardho pinoar \" Pa 15 . mik staar alz engin redding til ST 52 . ib 71, 394 . Ansg 199, 235 . Va 20 . FH 5: 23 ( 1464) . MB 2: 169, 242, 244, 261, 325, 328 . Su 186, 208, 239, 242, 249, 266, 371 . Lg 3: 544 . LfK 39, 234 ."],"f":["räddnngh Su 242 . ","rädhnigh LfK 39 . ","reddnigh ib 234 ; Lg 3: 544), "]},{"a":"rädding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddning. \" swa skal ok en syndogh människia ey wara en til ath gripa sik tessa andelika reddingena til hiälpp \" MP 4: 140 . . . . och ther offuer miste alt sith, som han ther jnne hade vtan reddingh STb 3: 207 ( 1495) . S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (1509, H. Gadh)."],"f":[]},{"a":"räddogha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= räddoghe. \" räddogha ingöthz j manna hiärta \" Bir 1: 252 ."],"f":[]},{"a":"räddoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) räddhåga, fruktan. lhwi atherhiölth thik . . . ey qwinzlikin räddoghie SkrtUppb 58 . badhe thässa räddoghana äru onde ib 247 . 3) skrämmande, avskräckande, avskräckande ord. Se Sdw 2: 1287. - Jfr natta-, thrälara-, thräldoms räddoghe."],"f":["räddoghie SkrtUppb 58 . rädhug(h)i GU C 20 s. 285, 338. pl. med art. räddoghana SkrtUppb 247 ),"]},{"a":"räddogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rädd, förskräckt. \" wart här aff hiärtath j almoghanom mykit förfäradh oc räddogth \" MB 2: 17 . \" giorde sisaram räddoghan \" ib 79 . ib 366 . - fruktande, som vandrar i räddhåga. hälogher är han som altidh är räddogher, oc ä thäs räddogare hwru höghre i nadhenne LfK 41 ."],"f":["-uger: -ugom MB 2: 366),"]},{"a":"räddogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rädd, förskräckt. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 40. J Buddes b 174. lagde hon aff räddoga blyghetzsens byrda Troj 12 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"rädha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan, helig vördnad. med gen. betecknande den för hvilken man hyser fruktan. af gudz rädo Ber 8 ."],"f":[]},{"a":"rädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["räda (trol. felskrifvet) aff sinom syndom SD 6: 157 (1349? gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"rädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - refl. rädhas, 1) rädas, förskräckas. abs. metuo . . . rädass GU C 20 (hand 2) s. 140. rätz ey min son gak fram oc . . . SvKyrkobr 25 . - frukta, hysa fruktan och värdnad för. hafdhe var förste fadhir rädz gudh, han hafhde engaledhis fallit Hel män 106 . \" om hon ey haffwir älzskath gudh ällir rädz \" SvKyrkobr 357 . - med en sats inledd av at med följ. negation. Se Sdw 2: 1287. opersonl. med personens dat. el. ack. mik rädis ath edher faa gaa som thz gik enom riddara och hans son Prosaditker (Sju vise m C) 242. - 2) fruktas, vara föremål för fruktan och rädsla. - part pres. rädhandisskolandis motsvarande lat. gerundivum . jak til bidher tik, ärlighen dyrkaskolendis oc rädhanskalndis fadher SvB 377 (b. av 1500-t.)."],"f":["rädass GU C 20 (hand 2) s. 140. pres. refl. rädis Prosaditker (Sju vise M C) 242. supin. refl. rädz SvKyrkobr 357 ; Hel män 106 . "]},{"a":"rädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr a- (Sdw 1: 51), af-, hiälpa-, hugh-, til-rädhe."],"f":[]},{"a":"rädhegrima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrämmande ansiktsmask, skråpuk. (?) huilikin [gildbrodher ey] gör rät j gildosto[w.] komber ater till ldri[ks. tha] skal alderman la[tä hanum] sätiä war[a] räþi[grimu?] j hand oc forby[wþä] folk SvGst 68 (jfr R. Geete ib 70 f.)."],"f":[]},{"a":"rädhegrima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrämmande ansigtsmask? fly forgylta skalka rädhegrimor ok skopuk howdh GO 1108 . Jfr Kock och af Petersens, Medeltidsordspråk 1: 250, 2: 426 f."],"f":[]},{"a":"rädhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) örskräckligt, på ett förskräckligt sätt. the toko til at thiwta oc ryuta sua rädhelica Pa 16 . vardho the genast rädhelica nidhir slaghne aff annars landz folke Bir 3: 343 . \" them hawer rädhelika drömpt \" MB 1: 235 . ","2) förskräckligt, högeligen, mycket. här vndradho the rädhelica vppa Bo 30 . \" fik hon rädehelica stora srogh \" ib 25 . \" rädhelica ryghelikit ban \" ib 124 . ib 232. Pa 18 . KL 107 . VKR VI: Al 5117 . ST 300 ."],"f":["-lik Al o5217),"]},{"a":"rädheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förskräcklig, fruktansvärd. \" jac räddis ey thina rädhlika rätuiso \" SvB 474 (omkr. 1520). diäffwlen . . . tedhis honom grymber oc rådeliken wiliandhis honom dräpa JMPs 413."],"f":["rädhelikin Prosadikter (Barl) 106; -lika ib 104 . rådheliken JMPs 413. ack. f. rädhlika SvB 474 (omkr. 1520)),"]},{"a":"rädhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskräcklighet. \" hwru skal iak tha githa tholt tith rädhelika änlite ffult mz wredhe oc styggelika rädhelikhet \" Su 95 ."],"f":[]},{"a":"rädhughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rädd, försagd. \" hon var enfalogh oc rädhogat Lb 3: 401. \""],"f":["rädhoghat Lg 3: 401), "]},{"a":"rädikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättika. \" LB 7: 60, 10: 6. \" PM I . Jfr myrrädikia. "],"f":["rädekya LB 7: 60 . ","rädikka: -o PM I . ","rätikia: -o LB 10: 6 . ","rätikkia: -o PM L ), ","rädikio rot","rätikio- )"]},{"a":"rädikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättika. rafanum ni rätekia ok pepra GU C 20 s. 515 . \" rätlika riffuen j blankt vijn \" Sex ekon tr 270 . "],"f":["rätikia . ","rätekia )","rädikio rot","räktikkio- )"]},{"a":"rädoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) räddhåga, fruktan. \" han dömde . . . ey orätta doma for räddogha älla hath sculd \" Bil 884 . \" vtan allan reddugha \" KS 19 (47, 20) . SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 379 (1344, nyare afskr.). medh gudhlichom reddugha VKR 17 . \" mws hawir mathro tho är thz mz reddogha \" GO 787 . waar herra . . . gaff them mykin räddogha aff (i följd af, på grund af) drömomen MB 1: 235 . \" haffde herskapet räddogha aff (för) sancto seruacio \" Lg 3: 196 . \" hwat stor räddoghe thöm kom tha i hiärtat \" Bo 179 . ib 5, 205 . KS 14 (33, 15) . Bir 1: 296 . MP 2: 36 . RK 2: 7501 . Ber 9, 10, 11, 12, 13 . Lg 37, 400, 817 . \" fira ärw räddogha \" Ber 10 . for natta räddogha (imores nocturnos) ib 66, 67 . \" brännis af mangfallom räddogha thankom \" ib 205 . Su 271, 292 . - med gen. (el. i dess ställe poss. pron.) betecknande den el. det hvarför man hyser fruktan. före mardochei räddoga MB 2: 194 . \" for hedhninganna räddogha \" KL 27 . for iudhana räddogha (metum Judærorum) MP 1: 126 . Lg 3: 142, 146 . \" for dözsens räddogha \" KL 57 . \" for mina ordha räddogha \" Bir 2: 241 . \" häluitis räddoghe ok koma skolande domsins \" ib 1: 338 . \" af naturlikom pinonna räddogha \" ib 118 . ib 203, 3: 141 . KL 193 . Bir 2: 108 . Ber 10, 12, 13 . Su 94 . MB 2: 202 . \" ware idher herradomber oc idhar räddoghe ower all dir oc ower alla fughla \" MB 1: 172 . \" gaff gudh sin räddogha ower alla them i landith bodho \" ib 229 . ib 2: 6 . Su 95 . fruktan, helig vördnad. med gen. betecknande den för hvilken man hyser fruktan. thz som the iätto fore gudz räddogha MB 1: 295 . \" stadhugh i gudz räddogha \" Bo 11 . \" gudz räddoghe är snillinna wphoff \" Su 252 . Pa 9 . KL 144 . ST 507 . Ber 9, 10 . Lg 331 . \" wars härra räddoghe \" Ber 9, 10, 12, 13 . ib 11 . - fruktan, bekymmer, omtanke. största räddugha haffdho the för hälga templens oc stadzsens bätzsta MB 2: 326 . ","2) hisklighet, ryslighet. eth bergh . . . fasuligit badhe j storlek oc reddoga LfK 221 ."],"f":["räddhoghe: -a Bir 1: 118 . ","rädoghe Ber 9 ; ","-a MP 2: 36 ; Ber 9 . räddughe L; -a MB 2: 6, 202, 326 . reddughe L.; -a KS 14 (33, 15), 19 (47, 20) ; VKR 17 . ","redhuge: -a RK 2: 7501), "]},{"a":"rädsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skrämmande, det som förskräcker, skräckmedel, hotelse. gat mz änge räsl wänt hans hugh Lg 467 . \" han fik for räzl rät aldre agha \" Fr 3158 . - hållande i fruktan, tyglande, regerande? til almoghans styrls ok rätzl Bil 884 .","2) rädsla, fruktan. mz store razl ok mykin sorgh Al 2462 . \" ther är hwarte ratzl äller aghe \" ib 1879 . \" ther ängin är rätzl äller kwse \" ib 1888 . \" taka plikt þe aþrum är til räzl \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). them til räzl, som bryta scriptamall Bil 245 . \" ondom til rezell och neffst \" SO 95 . ib 101, 144, 191 . gudh . . . hawer . . . giwith sinom diwrom the rätzl vnder mannin MB 1: 98 . \" swa at andre räzl ther aff fa, konungin aff babilonia swa for sma \" Fl 1686 . - med gen. betecknande den el. det hvarför man hyser fruktan. for kesarans räzl ok romara Bil 565 . \" for döz räzl iv 470. \" ib 610, 884 . - fruktan, vördnad. mz rädzil ok vyrdningh at älska gudh Bir 1: 295 . \" te honum fulla ödhmikwkt oc rätzl \" MB 1: 459 . hauer han aff almogha räzl ok lydhno Ks 78 (194, 86). alt hauer then i rädzl ok wyrdning ther gudhi gör hedr oc wirdning ib 60 (150, 66). fic dighara guþlike räzl Bu 8 . ib 156 . (mz) mindre hedher ok gudhlike räzl än til hördhe Bil 345 . MB 1: 359 . - med gen. är gudhlikin oc hawer gudz rätzl MB 1: 446 . KL 150 . - fruktan, bekymmer. fik . . . dighar rätz vm sina sial Bu 18 ."],"f":["rädzl Ks 60 (150, 66). rätzl Bil 884 ; MB 1: 98, 359, 446, 459 ; Al 1888 . ","räzl . ","räsl Lg 467 . ","rälz Bil 610 . ","rädzil Bir 1: 294 . ","redzell SO 191 . ","rezel ib 101, 144, 191 . ","rezell ib 95 . ","razl Al 2462 . ratzl ib 1879), "]},{"a":"rädsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skrämmande, det som förskräcker, skräckmedel, hotelse. gudj til loff och fatig retuisse menniskor til bestandh och hwnget ok ospakom til rätzel loch neffsth STb 3: 346 ( 1498) .","2) rädsla, fruktan. är thz swa at fordömilse razil for thina stora oc manga synde skuld kombir i thing hogh Svkyrkobr 286."],"f":["rätzel . ","razil . Se Sdw 2: 1287)"]},{"a":"rädsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["rädzla )"]},{"a":"rädsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räddhåga, förskräckelse. Pa (Tung) 36, 42."],"f":["rädzlä Pa (Tung) 36, 42), "]},{"a":"räf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tak. \" af räfeno dryp (för drypa) bränne stens drupa \" Bir 4: (Avt) 178. viþ räfet (näml. likas) klostar folkt (för folket) ib. ib 181 ."],"f":[]},{"a":"räfliska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna från Reval. ss tillnamn. margit räffliska Stb 1: 182 (1478). ib."],"f":["reffliska )"]},{"a":"räflisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["revalsk, från Reval. xij mark räfliska penningar FMU 6: 69 (1497, nyare avskr.) . reffleske borgeren STb 5: 78 (1515). Jfr rävalsker."],"f":["reflesker: -e STb 5: 78 (1515) ),"]},{"a":"räflisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Revalsk, från Reval. i refliskom penningom Sd NS 1: 387 (1404, nyare afskr.). en räwelisc ortogh fore ix peningä ib 2: 103 ( 1409, gammal afskr.) . - abs. räflisker, Renvalsk penning. för tyretyo march rede peninga, fäm räflisk i örnom SD NS 1: 359 (1404, nyare afskr.). för fyrettyo marc swänska i refliskom peningom, hwar räflisk för fem peninger swenska ib 387 (1404, nyare afskr.). fore lxxx mark, iiij räfflisca i hwar öra ib 2: 80 ( 1409) . - Jfr rävalsker."],"f":["räwelisker )"]},{"a":"räformber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) revorm. (?) serpedo . . . rassormber (trol. felläsning för räfformber i förlagan) GU C 20 s. 573 . 2) tusenfoting? mulitpes . . . vermis habens multos pedes . . . räfformber GU C 20 (hand 2) s. 162."],"f":["räff- )"]},{"a":"räformber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["reform. \" fore kladha oc räfform \" LB 1: 97 . \" thz dräpir räfform \" ib. \" om man far räfforma oppo fötir eller hender \" ib 7: 289 . \" for reff orm \" ib 336 ."],"f":["reff ormber )"]},{"a":"räfsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["räfsa. \" räfsadho höö \" Ansg 247 . \" al the satan, som the hafdho räfsadh oc sammanburith ib. Jfr oräfsaþer. \""],"f":["räspa L. -adhe, "]},{"a":"räfsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["straffa. \" med dat. skal iak ga a mot idher . . . mz wredhe oc räfsa mz siwfallom plaghom \" MB 1: 378 . \" reps thinom wndhersaathe skellige mz mildhedh \" Bir 5: 140 (jfr 144). Jfr oräfster."],"f":["repsa )"]},{"a":"räfsaqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räfserska, vinna som räfsar hö. item ɉ mark iiii reffsaquinna hwardera j ii dagha HLG 3: 131 (1529). ib. ib 137 ( 1529) ."],"f":["ressa- . ","reffsa- )"]},{"a":"räfsing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["räsping )","räfsinga þing , "]},{"a":"räfsing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32. 8 s. 19 f."],"f":[]},{"a":"räfskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räfskinn. RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195."],"f":[]},{"a":"räfskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rävskinn, , , , en rödan kiortil fodradan medh räfskin ATb 1: 93 ( 1458) . bryniwlff . . . oc jens brysting skattadhe et räff skin ib 3: 53 (1496). ib 287 ( 1515) . STb 3: 354 ( 1498) . "],"f":["räff- . ","reff- )","*räfskins benlinger , ","*räfskins kiurtil , "]},{"a":"räfst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) straff, bestraffning, straffande. hawm wi . . . hardhä räfst hööt SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1314, nyare afskr.). äru fälde vnder wara räfst ib 376 . at konunglich räfst härdhir sik ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1314, nyare afskr.; dessa båda sistn. ex. kunna äfven föras till 2). ther är hardhast räffst, som konungen är siälwer nässt (för nöfst) MB 1: 349 . han (konung el. höfding) skal ok wara jämn ok rätwis i domom ok räpstom sinom KS 78 (193, 86) . \" han styrdhe riddar scap mz hardum rät ok räfst \" Bil 392 . ","2) räfst, af konungen el. på hans vägnar utöfvad rättskipning, ting der rätt skipas (och äfven andra ärenden kunna afgöras af konungen el. å hans vägnar, räfseting, äfven vid fäfseting fungerande nämd. laather han (konung Karl) räpsth i swerige halla RK 3: . \" til then dagh the haffua warit oppa reffstinne then tydh reffstatingh hals i tyurbo hundare \" SD NS 1: 363 ( 1408) . \" the gozin os laghleka wordho ather til dömdh oppa restenne (för refstenne) \" ib 688 ( 1407) . \" the godzin os laghlika wordho ater til dömpd vppa räfstomen \" ib 155 ( 1402) . \" ib 463 ( 1405). som äy wilde rät stande oc lydhe oppa the forscripna repst \" GS 38 (1413, orig.) . thesse forescripna som ower repsteno sithia ib. \" wi wele hafue kroghe . . . epter thy som biscoppen af strängenäs, laghmannen wor embitzman, oc the som owr räpstenä skule sitie, thökke nyttugha ware \" ib 36 (1413, orig.). the ower räpstenä sitiä ib. \" hwilket thesse tholff i räfstinne sato . . . ransakadho \" SD NS 1: 324 (1404, nyare afskr.). ib 398 (1405, gammal afskr.), 400 (1405, gammal afskr.) o. s. v. - Jfr flärþungs-, härads-, konungs-räfst. "],"f":["räpst )","räfsta balker , ","räfsta koster","räpsta- )","räfsta þing","räpsta- SD NS 1: 386 ( 1404) . ","repsta- BSH 2: 35 ( 1396) . ","räfsting SD NS 1: 398 ( 1405, gammal afskr.) ),"]},{"a":"räfst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) straff. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32. 8 s. 19 f. 2) räfst, räfsteting. Se Sdw 2: 1287. tha räffstirna hioldos i sudercöpunghe Sd NS 3: 74 (1415). colloquium . . . perlamänt oc räffsth (hskr: raffsth) GU C 20 (hand 2) s. 96. "],"f":["med art. räffsirna SD NS 3: 74 ( 1415) . Se Sdw 2: 1287), ","*räfsta bref , ","räfsta thing , "]},{"a":"räfunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= räfs unge. i ordspr. natskäua wit ok räfunga kostr äru odrygh KS 47 (119, 51) ."],"f":[]},{"a":"räghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regn. GU C 20 (hand 2) s. 109. Jfr slagh- (Sdw 2: 427), tima-räghn (Sdw 2: 658)."],"f":["regn )"]},{"a":"räghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regn. striit räghn Bil 158 . \" sua mykit rägn com þa af himmom \" Bu 522 . \" tå reghn koma \" KS 85 (209, 93) . KL 158 . MB 1: 170, 376 . Bir 1: 45, 2: 90 . RK 2: 7444 . Lg 3: 257, 264, 672, 714 . Jfr nadha räghn. "],"f":["rägn . regn: regnit MP 2: 53 . regna (i rim med fegna) RK 2: 7444 . ","räng KL 158 ; ","rängxsens Lg 3: 264 . ","rängh ib 264, 672, 714), ","räghns drupi","-dropi )"]},{"a":"räghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) låta regna. abs. var herra rägnir iämlika iuir sädhena oc thornana MP 2: 53 . - oeg. med ack. räghner waar herra brännestens logha aff himpnenom MB 1: 194 . \" jak !UDDA_TECKEN?: war herra) skal räghna idher brödh aff himpnom \" ib 322 .","2) regna opersonl. olke syntis reghna gönum thornit Bil 722 . \" han gik thör ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha \" ib 793 . \" tha badhe smiör ok räghne mädher \" Al 3336 . KL 122, 312 . Bo (Cod. B) 344 . MB 1: 170 . ST 388 . RK 2: 9397 . \" thz hade ey regnth alla the waar \" ib 7446 . - oeg. med sakligt subj. räghndo saman haghel oc elder oc thordyna bräster MB 1: 300 . \" godz rägnar ey j mwn \" GO 842 . "],"f":["rägna . ","reghna . pres rägnir MP 2: 53 . räghner MB1: 194. räghne KL 312 ; Al 3336 . ","rägnar GO 842 . ","rengde RK 2: 9397 ; ST 388 . ","räghndo MB 1: 300 . ","regnth RK 2: 7446 ),","räghna nidher , regna ned. i morghin . . . skal iak !UDDA_TECKEN?: war herra) lata räghna nidher aff himpnom . . . haghel MB 1: 300 ."]},{"a":"räghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) regna. opersonl. the trä . . . skal man tha genstan vatna . . . vm ey regnar Sex ekon tr 264 . - part. pres. nar wädhrrit sik athir wändhir, swa at thz wäardhir bläsande, räghnande ällir annorledhis SpV 455 . Jfr nidherräghna."],"f":["regna: -ar Sex ekon tr 264 )"]},{"a":"räghnbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnbåge. \" jak skal sätia en bugha mällan himil oc iordh then som wi kallom räghnbogha \" MB 1: 173 . ib 195 . Bir 2: 156 . Su 173, 368 ."],"f":["ränghbugi: -bugin Su 173 . ","räghnboghi: -bogha MB 1: 173 ; -boghin ib; -boghans ib 195 . ","rägn boghi: -bogho (för -a) Su 368 . ","räghnbogi: -bogans Bir 2: 156 . ","räghnboghi: -boghanom MB 1: 195 (jfr 517)), "]},{"a":"räghnbughi","b":[],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 (hand ","2) s. 45."],"f":["regn- )","regnbåge"]},{"a":"räghnbäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnbäck. lcompluuium GU C 20 s. 131 ."],"f":["regn- )"]},{"a":"räghndrupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regndroppe. Su 38, 404 . Lg 3: 257 . Jfr räghns drupi."],"f":["regn drupi Lg 3: 257 . ","räghndropi: -dropa Su 404 . rägn dropi: -dropa ib 38),"]},{"a":"räghnflodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyfall, störtregn. Troj 208 ."],"f":["rägn flod )"]},{"a":"räghnfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket regnig; fylld av regn, rendiger. pluuiosus . . . rägn fuller GU C 20 s. 461 . ib (hand 2) s. 12. widher thetta rägnfolla molnskyt liknas jomfrw maria MP 3: 488 ."],"f":["rägn- . ","-fuller . ","-foller )"]},{"a":"räghnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["regnig. \" varder . . . sommaren regnogher \" LB 7: 61 ."],"f":["regn- )"]},{"a":"räghnol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["regnig. \" klarth wädhir oc . . . ey regnolt \" LB 3: 109 . wardir . . . woren först thör oc sidhan regnol ib 192 . ib 193, 194 ."],"f":["regnol )"]},{"a":"räghnotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["regnig. myket regnoth kalt wädher Pa 36 ."],"f":["regn- )"]},{"a":"räghnskur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnskur. GU C 20 (hand 2) s. 12."],"f":["rägn- . ","räng- JMÖ 60 )"]},{"a":"räghnskur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnskur. \" the iordh som opta drikkir regn skurina (imbrem) komande ofuir sik \" MP 1: 87 . \" at ey skulu . . . rägn skura koma owir mik \" Bir 1: 222 . ib 276, 277. PM 2: 262 . MB 1: 122 . PK 225 . Su 119 . af manga tara rägnskurom Bo 91 ."],"f":["rägnskur . ","rägn skur . ","regn skur. ","rengskur: -skura PK 225 ), "]},{"a":"räghnsky","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnsky, sky. \" all räghn skyyn aff himpnenom bradhnadho \" MB 1: 170 . ST 388 ."],"f":["regn- ST 388 . räghn skyy),"]},{"a":"räghnvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnvatten. \" KS 85 (209, 93). \" LB 4: 341, 349, 353, 5: 80 . PM XLI, XLII ."],"f":["räghn wathn PM XLII . rägn watn LB 4: 349 . raghn wathn PM XLI . rägn want LB 5: 80 . rägh watn: -watne ib 4: 311, 353), "]},{"a":"räghnvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnväder. MB 1: (Cod B) 561 ."],"f":["rägn- )"]},{"a":"räghnvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["regnväder. PMskr 199."],"f":["regn- )"]},{"a":"räk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i förbindelsen til räk(a), frisk, helbrägdda. SvKyrkobr 256 . \" jcolumis starker ok wäl til räk \" GU C 20 s. 1235 . - ss attributivt adj. badhe krankom ok tilräka människiom SvKyrkobr 256 ."],"f":[]},{"a":"räk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr aräk."],"f":[]},{"a":"räk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frisk, helbregda. \" hwilin idher ok hafuin nadhe til thäs ij ärin til räkä \" Iv (Cod. B, C) 3468. giffwir gudh at han wardhir til räka SO 5 . ST 142, 447, 448, 449, 474, 507 . Bir 5: 79 . MD 349 . Lg 3: 7, 236 . \" vart til raka (för räka) \" MD 3600 . \" wille til räka göra hans huld \" Al 9482 . then läkiare ther thik forma göra til räka ST 362 . ib 147 . Lg 3: 258 . - väl til räka, d. s. thz lambith skal wara . . . helbrygdho oc väl til räka MB 1: (Cod. A 10) 555. ij skulin . . . dwälias härä ther til ij väl til räka ärä Iv 3590 . ib 5366 . KL 57 . ST 269, 280 . Lg 3: 253, 371 . - illa til räka, sjuk. tha wart hertogin illa til räka RK 1: 2946 . Ansg 205 ."],"f":[]},{"a":"räka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vräka."],"f":[]},{"a":"räkinskapare","b":[],"c":"","d":"","e":[" tre primar oc tre sönnedaga äffter trättande dag iula, tredi sönnedagen är paaska dager thzta rymstaffs karla räkenskapare (för räkinskaper?) är Saml 27: 108 ."],"f":[]},{"a":"räkinskapbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = räkinskaps bok. Stb 4: 44 (1505)."],"f":["rekinschap boch )"]},{"a":"räkinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) a conto, i avräkning. iiii mark jöns muremästare oppa nyian räkinskap Kumla kyrkas rb 94 ( 1511) . vtgifft . . . wordscriueren x mark pa renskap Stock Skb 35 ( 1517) . ib. ib 39 ( 1517) , 72 (1518), 82 (1519), 156 (1520). HLG 2: 74, 78 (1517), 79, 92 (1518), 104 (1519). item nilss i vraan xij öre !UDDA_TECKEN? arss hyra och xij öre fiik han mik pa rekenskap for syn vintherhwslön ib 3: 50 ( 1520) . - til räkinskap, d. s. wtgifft . . . hinrik stadztienere paa sin lön v mark til renskap Stock Skb 189 (1521).","2) uträkning, utredning. fandz thät med retten regenskap adh fornempde olaff ingemundzsons hustru war fornempde hustru kadrin sister dotter Uppl Lagmansdomb 90 ( 1493) . - Jfr kämmenära-, kämmera-räkinskaper."],"f":["räkenskaper . ","räkynskaper . rekinskaper: pl. -skapa Abbedal i Vkl 83. räghinskaper: -skap HLG 1: 60 (1453). regenskaper: -skap Uppl Lagmansdomb 90 (1493); HLG 2: 129 (1525). regneskaper: -skapen ib 144 ( 1526) . ","reneskaper: -skap ib 129 ( 1525) . ","reniskaper: -skap ib 3: 85 ( 1526) . ","renskaper: -skap Stock Skb 35, 39 (1517), 72 (1518) o. s. v. lib 295 (1511, Skip) o. s. v.), ","räkinskaps bok"]},{"a":"räkinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räkenskap, redogörelse. räkenskap taka oc horä . . . af fornäfndom landom oc jngyäldom SD 5: 567 ( 1346) . \" andwardhom wi hanom makt warra foghata oc ämbitzmanna räkenskap höra oc the räkinskapa hördha fr oss föra \" HSH 16: 4 ( 1369) . then rekenscap konungen krafde af hans fogda RK 2: 1708 . \" jak kräfwir rekenskap aff ordhom \" Bir 2: 198 . räkinscap . . . halda mz sinom thiänarom MP 1: 337 . þem rättän räkinscap gyärä . . . aff þöm jngäldom SD 5: 562 ( 1346) . \" göra kompanommen klaran räkenskap aff skipsens räntho oc wthgiffth \" PM XVI . göra gudhi räkinskap af allom sinom gerningom Bir 1: 236. ib 239, 2: 164 . KL 266, 274 . Su 241 . \" scalt thu göra rekinscap for mina siäl \" KL 87 . \" for alla tyma fortapilse skulum wi räkinskap göra for gudz rätwisa dome \" ST 2 . Lg 667 . \" mz sua myklo mere rekenskaps byrdhe (onere compuationis) thyngis han \" Bir 2: 128 . skyllughir . . . vndir rekinskap (ratiocianiis) ib 3: 147 . vardh han rasklica gripin vtan scriptamal oc sinna gerninga rekinskap (raticioniis) ib 2: 130 . - skriftlig räkenskap el. redogörelse. min fogotthe . . . wnflydde . . . medh min peninge och räkenskap BSH 5: 389 ( 1510) . biskopens räkinskapit (för -ir? den räkenskap som skall lemnas biskopen?) aff aboo vppa tha (utgår?) prosthadömet stander vti edh papir stickio j myna räkinskaps book FH 3: 66 ( 1445) . - Jfr pänninga räkinskaper. "],"f":["räkenskaper . ","rekinskaper . ","rekenskaper: -skap Bir 2: 164, 198 ; -skaps ib 128. ","rekenscaper: -scap RK 2: 1708 . -ar), ","räkinskaps bok","-book Bir 5: 96 ; FH 3: 66 ( 1445) . -bock),"]},{"a":"räkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kämpe. \" margen ärlik räkky \" RK 1: 1392 . margher räkke stark Al 3349 . \" margh räkke röst ib 9723. marghe godhe räkkia \" ib 3370 ."],"f":["räkky . ","-iar ) , "]},{"a":"räkkebalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långs huset gående bjälke på hvilken jagtfoglarne hafva sin plats? han slar nidh badha hök ok falka ok sätther vgglo a räkke balka MD (S) 230 ."],"f":[]},{"a":"räkkebolster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långbolster, långdyna. en godh op reedh sengh med eth tydzth reckebolster I huffdebolster HSH 19: 165 ( 1506) . ib 167 ."],"f":[]},{"a":"räkkebolster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långbolster, långdyna. \" gifwer iag henne alla de sängia r och sängekläder, räkkebolstrar, hufwuddynor \" FMU 5: 89 (1484, avskr.) . jtem tw rechia bolstra och ena wepa STb 3: 305 (1496)."],"f":["rechia- STb 3: 305 (1496) . pl. -bolstrar), "]},{"a":"räkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Jfr R. Pipping, Soc. Scient. Fenn. Årsbok XXIII B n:o 1 s. 5 f., O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 140 ff. jönes räk eller budde J Buddes b 70 ."],"f":[]},{"a":"räkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) räcka, uträcka, utsträcka. \" pansus . . . vtuider ok räkter \" GU C 20 s. 405 . - räkkia handena el. handene, räcka fram handen, ta i hand (ss bekräftelse på utfästelse o. d.). STb 1: 119 ( 1477) . therfore rekte han handene for xl (40) marck ib 181 ( 1478) . ib 353 (1482). 2: 164, 165 (1486). therfore rechte han handene for xl (40) marck eptir lagin ib. eodem die rechte mattis jensson . . . handene ath gaa vj (6) manna lagh, ath han ecke slog nic. jensson ib 187 (1487). ib 199, 200, 241 (1487) . rachte knwt . . . handena for xij (12) marck j tweböte for han högh poedher fisere ib 205 ( 1487) . ib 3: 332 ( 1497) , 412 (1499). SJ 2: 313 ( 1497) . - (?) jtem rechta niclis werkmester (härefter möjl. handena e. d. uteglömt) oppa nadh at han eke lottor koma manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . - Jfr under räkter. 4) nå få tag, påträffa. är skipaen thär staddher hwar han ey räkker kompanna PMskr 83. 7) intrans. räcka, nå sträcka sig. swa mykit, som clawus gambla frälse räcker mere i jordaschatten i hwittis, ther fore hauer han sin fulnad i kumboö SD NS 3: 441 ( 1419) . - om tid: räcka, vara. teh samu jord . . . vil iak vider kennas . . . ee men mik ofwit rekker SD 8: 205 ( 1362) . MP 4: 101 . swa länge thera liff räkker ib 131 . \" hwilkins aminnilse räkkir ewinnelika \" Hel män 180 . 8) intrans. räcka, räcka till, förstå. jach hafuer gifuit . . . eth godz til risabergha kloster . .. til messo wijns köp, swa lanckt thet kan reckia NMU 1: 108 ( 1431) . fore thy thz länger räkker skammen än fatighdomen Prosadiikter (Sju vise m) 127. thät (ɔ fem bröd och två fiskar) kan ey stort räkkia swa mykla folke MP 4: 270 . - refl. *räkkias, sträcka sig. hwar större är mothstandilsen thär räkkis hwghin innerlighare til gudhz SkrtUppb 68 . ","1) räcka upp, sträcka upp moyses räkte op en orm som han haffdhe aff eer malm giort SvKyrkobr 37 . - Jfr upräkkia, "],"f":["reckia . ","räkkir . ","räkker . ","rekker . ","rette STb 3: 412 ( 1499) . part. pres. räkiandhis JMPs 526. part. pret. räkter GU C 20 s. 405 . ","racht STb 4: 125 (1506)),","räkkia sik , sträcka sig. försth haffwa the (ɔ bergen) stadogasta höghet, räkiandhis sigh op moth hymmelen JMPs 526. ","*räkkia saman , nå att komma samman, nå till varandra. binth them (ɔ stutarna) . . . särdelis hwar fran androm ath the ey räkkia samman PMSkr 224 . ","räkkia til , räcka till, förstå. STb 4: 125 (1506). Jfr tilräkkia. ","räkkia up , ","räkkia ut . 3) utsmida järn el. metall till plåtar, stänger e. d. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 79. . . . latha räkke wth (2 fat järn) i teener BSH 4: 318 ( 1502) . sidh[an] slaas the materia (ɔ en legering av silver och koppar) pa städheno mädh hambrwm oc räkkis wth . . . til thes hon bliffwer alstingis tyn PMskr 515. Jfr uträkkia. - Jfr forräkkia."]},{"a":"räkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr munka räkkia."],"f":[]},{"a":"räkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) räcka, uträcka, utsträcka. adam räk[te] hand tel forbuþna fruk(t). for þy räkte guz son sina händar ok arm(a a) corsens arma Bu 139 . \" han räckte . . . sina hand ifuir thän siuka \" Bil 253 . \" thu räkte (extendisti) thina hand \" MB 1: 318 . \" räkte piltin ihesus händrina aat foghlomen \" Bo 9 . \" han . . . räkkir halsin til thäs fula skalksins stupogrewans budhi \" ib 82 . funno the . . . engen sa diarff at [han] et spiwt torde räkkia mote them Di 134 . \" räk alla thina limmer \" LB 7: 167 . hwart thera (näml. finger) . . . var ginstan färdhuct badhe at räkkia oc krympa Lg 3: 224 . - räcka, framräcka. räk handena ok giff päningin Bir 1: 195 . wij racte huar annen handen ther pa HSH 18: 77 ( 1497) . han sculle räkkia handh oc wara fonga RK 3: 782 . thenne breffuisere dynnys haffwer racheth megh handhen for kledhe och penningh (d. v. s. har trädt i min tjenst) poo edher vegna BSH 4: 309 ( 1502) . haffwde thee rachkth her knud handhen alle sammen ib. ","2) räcka, lemna. recte hanum sanctus marchus stang j händher Bil 256 . \" badh räkkia sik spikin \" Bo 210 . ey war thän mik räkte en dryk aff kallo watne Su 196 .","3) utsträcka, utbreda. \" hans rykte war ower wärlden rakt \" MD (S) 251 . ","4) nå, få tag i, påträffa. meth alla the preste ok clärka, ther han kunne fa ok rekkia SD NS 1: 449 ( 1405) . ","5) intrans. \" uträckas, utsträkas? a them hans fingre. som räcte (kanske för han räckte, i hvilken händelse stället hör under 1; Cod. C han räcte 941) gen varom härra \" Bu 55 . ","6) intrans. \" nå, hinna. han kunde ekke hem rekkia \" Di 12 .3. ","7) intrans. räcka, nå, sträcka sig. en biälke uar of skambar.. sua at eigh räkte þuart iui vägia motet Bu 416 . til thäs hon (handen) räkte aat boronne Bo 200 . \" rekkiandis fra höxsta hymelom oc nedhir til jordhinna \" Gr (Cod. D) 392 . \" kiortilin hulkin som fordhom rakto til fotanna \" Bir 2: 70 . ib 1: 288, 2: 133 . i thomptinne . . . som räkker nidh fran steenhuseno oc i siön SJ 4 ( 1422) . \" tron som swa stor var at hon räkte (se extenderet) ämuäl alt til dottor hänna \" Bo 112 . om tid: räcka, vara. thässa höghtidhenna glädhi räkte alt til piniz dagha Bo 254 . MP 2: 50 . \" hans gode tro ey lenger racte \" RK 2: 5229 . \" thz räkte tyma twaa för än the kunde them om kull slaa \" ib 3: 2334 . thz räkte them ful margha dagha Al 4147 . \" j the äwinnelika äro oc frögdh som . . . idhir skal räkkia for vtan ända \" ST 22 . \" for dagen grydde oc natten ey ragte \" RK 2: 9399 . - om antal: uppgå. thera tall som slagne varo räkte til lxxvM män MB 2: 195 . ","8) intrans. räcka, räcka till, förstå. vinit räkkir äkke längir Bo 60 . SD 5: 563 ( 1346) . RK 2: 428 . \" huat som öled ther ey klachte wäter thom tess bäther ragte ib 9242. swa lankt the päninga kunno at längsto räkchia \" SD NS 2: 48 ( 1408) . \" swa lankt the litla jordhinna afradh kan arlecha här epter rächia \" ib 64 ( 1408) . VKR 42 . Bir 5: 120 \" ey räkkir min makt til thetta \" ib 4: 22 . the !UDDA_TECKEN?: twe skillinga) kunno thic ey länge räkia KL 295 . \" at fornäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til räkker (för räkker til) vpphaldz þy sama storä lyuse \" SD 5: 564 ( 1346) . \" swa mykit goþz som þer til räkker ib. vm timin räkkir ey \" Bir 2: 203 . ","1) räcka, vara? hans sorgh hans graat hans hardha laat räkte honum swa länge aat Al 2882 .","2) räcka till, förslå. här vanskas vinit thy at thz räkkir äkke aat Bo 60 . Bir 5: 120 . MD 355 . RK 3: 124 . \" thz räkkir oss allom ekke aat \" ST 478 . \" at födan räkkir ey aat thy aareno (för det året) som äptir kombir \" Bir 4: 32 . Jfr at räkkia.","1) räcka upp, sträcka upp. räkte op badha sina arma MB 1: 325 . \" räkte op sina händer \" Al 3543 . KL 247 . \" wylin i saa göra tha räkkin opp idhra händher \" RK 3: 2207 . \" räkker thu opp tith hwffwdh \" LfK 141 . ","2) räcka upp, nå. en litin stighi . . . som räkte op thiit fötrne skullo fästas Bo 199 . a enom stighia hulkin som stodh a jordhenä ok rakte op til himelin Bir 2: 273 . \" war thz (gräset) högt i sin wäxt räkkiandes oss opp ena alin i sinne högdh \" Lg 3: 463 . ","2) sträcka sig ut, nå ut. the spikane räkto lankt vt (protendebantur) owir korsins bool Bir 1: 268 . "],"f":["räkia KL 295 . ","rakte Bir 2: 273 ; " jfr fram-, up-, ut-räkkia. racte " RK 2: 5929 ; HSH 18: 77 ( 1497) . ","ragte RK 2: 9242, 9399 . ","rakto Bir 2: 70 . ","räkte . ","raktho MD 38 . ","räkto Bir 1: 268 . ","rakt MD (S) 251 . ","rachkth BSH 4: 309 ( 1502) . racheth ib),","räkkia sik , sträcka sig. rör licamen oc räk tiik wel LB 7: 167 . räkkia at, ","räkkia fram , ","räkkia til , räcka till, förslå. diäflinom räkte ekki pärmanit til at skriwa KL 81 . " gamol jngiäld ok krononna goz ok the räntor som tilhöra konungxlicom fatabur the räkkia ey til at styra ok väria rikit " Bir 3: 430 . " vm timin räkkir til at äruodhe " ib 2: 203 . Su 434 . Jfr til räkkia.","räkkia up , ","räkkia sik up , sträcka sig upp. Lg 3: 13 . ","räkkias up , sträcka sig upp, resa sig. alexander räktis op i siin säng Al 10453 . - Jfr up räkkia.","räkkia ut , räcka ut, sträcka ut. räkte piltin ihesus wt armana til modhorinna Bo 7 . " nar i räkkin wt händrina " ib 146 . " räkte vt tungona " KL 124 . MD 38 . räkte vt owir han (fisken) nätit Bir 2: 231 . rikesins duk räkte han wt (utbredde) fast RK 2: 2770 . räkkia wt (sträcka, utdraga) hans lidha moot MD 197 . ","räkkia sik ut , sträcka sig ut, räta ut sig. hwart thera (näml. finger) . . . räkte sik vt Lg 3: 224 . - Jfr uträkkia. - Jfr af-, ivir-räkkia."]},{"a":"räkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uträkkilse. "],"f":[]},{"a":"räkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fram-, ut-räkkilse."],"f":[]},{"a":"räkkio naghle rekke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett smidesredskap? eric pedersson oc niels smidh skattadhe . . . ij hambrar, en rekke (i radslut) nagla, en bredh kniff ATb 3: 66 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"räklinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i smala stycken skuren och torkad helgeflundra. ätha . . . räkling LB 1: 96 ."],"f":[]},{"a":"räkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) räkna, tälja. \" at räkna oc tälia alla leui sönir \" MB 1: 338 . ST 10 . hwart fotstighit . . . skal jak rekna Bir 3: 456 . Al 1433 . \" then daghin skal tyswar räknas \" MB 1: 64 . - abs. ey war swa langer time mellan decium ok theodosium en man räknar rät Bil 434 . ","2) uppräkna. \" en af the ärlicu kirkiunna herrum som gennadius räknar oc scrifuir aff \" Bil 281 . \" räkner iak henne (ɔ: ärcebyscops släkth) \" RK 3: 314 .","3) räkna, hänföra. \" thz räkans til fanyte glädhi \" Bo 135 . \" then timin räknas ok mällan andelik thingh \" Bir 1: 238 . ","4) tillräkna. \" rekna the ok til scrifwa meer stridhinna sighir sine fromhet än gudz dygdh \" Bir 3: 408 . \" thz skulde hänne räknas andelika swa som hon hafdhe likamlika tholt mz hanom alla hans pino \" Su 382 . \" räknä them ey the synd the giöra a mik \" KL 144 . \" thz reknadhis (reputatum est) honom til rätuisio \" MP 1: 8 . \" räkna thz oss hänt är os til fördömilse \" MB 2: 296 . \" räknas (imputantur) thik annars synde \" Ber 206 . ","5) anställa räkenskap, räkna, förfara. mädhan swa hardelica är räknat mz them maktogha (tam dure in potente illo aniadversum est) Bo 124 . ","6) göra räkenskap för. räkne tho fore idher iämfulla gerning MB 1: 288 .","7) räkna, i räkning upptaga el. antaga. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas thrigia handa manna lifnadhär här i wärildene KS 3 (5, 3) . ","8) räkna, beräkna, uppskatta. räknadhom skadhanom (computatis dammis) Bir 3: 401 . ","9) taga i beräkning, taga i betraktande, eftertänka. badh han räkna huru vsal han war ok huru veldogher wrdhin Bil 658 . \" hwa som räkna wil all thera dygd Rk 1: 2722. 10) räkna, anse han reknadhe sik wara owärdhoghan \" KL 23 . Bir 1: 103 . \" räkna sik enkte värdha \" Bo 3 . \" räkna hon sik oc vil af androm kallas slögh \" ib 17 . \" räkna thik hawa sten hiärta \" ib 193 . waro gawo. hwilka þw förra reknaþe söta oc þäkka KL 187 . \" at vrsaka synde oc räkna them litzla \" MP 1: 173 . \" räknande smälekin äro. obrygdhilse glädhi. nidhrilse oc afsätilse ophöghilse \" Bo 110 . \" annar hulkin jak reknar min son \" Bir 2: 249 . Bo 30, 192 . Bir 1: 232, 2: 186, 187, 3: 34 . RK 2: 3197 . \" thet skal räknas (computabitur) hänne swa stoor synd som hon hafde röuat mädh öfuer välle klädhe af mynom fattikom mannom \" VKR 76 ; jfr 4. Bir 4: 32 . \" han . . . räknadhis som wtwrakin fwl skiptingir \" Bo 30 . \" vm vi räknadhom thz nu swa som framfarit \" ib 37 . Bir 1: 204 . rekandne min ordh oc mina gerninga for änkte ib 2: 25 . war räknadh för the qwinno som nw kallas en söta roos MB 2: 5 . \" at the skulden reknas wara dräpne aff röwarom \" KL 107 . \" the räknadho them al vara tappadh \" Bo 85 . \" räkna min ordh wara sorgh ok fafänga \" Bir 1: 10. ib 53, 204, 232, 3: 457 . VKR XIII . Ber 17 . \" thz räknar han sik siälfwom gifwas ok göras \" Bir 1: 225 . \" räknande at han dyrfdhis wanlika af sinom eghnom fundom ok dyrfwe at tala \" ib 209 . \" at han vili ey räknas (aliquid reputari) vtan forsmas oc miswyrdhas \" Bo 31 .","1) sammanräkna. \" MB 1: 64. \"","2) jämföra. \" wi maghom räkna oc lika twa synder saman, ena widh andra wi maghom oc räkna saman twa syndogha män \" MB 1: 139 . "],"f":["rekna . ","rägna: -as Ber 17 . ","räkna sik , anse sig vara något stort, upphöja sig. loffuar ey sancte paual sik ällar räknar sik af sinne predikan LfK 173 . ","räkna at , räkna efter. nar wi räknom aat hwru länge wi haffwom warit i clostreno LfK 145 . the . . . raknadhe (för räknadhe) ath Di 254 . ","räkna saman , ","räkna til , tillräkna. räknas allom almoghanom til, hwilkit en man enast giordhe MB 2: 17 . Jfr til räkna. Jfr af-, up-, ut-räkna, äfvensom oräknadher, oräknande."]},{"a":"räkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) räkna, tälja. . . . hwart bodharwm räknade 8 alna a längdena VKJ 9 ( 1447) . - abs. item nw nor oc swdher wt medh torgheno räknande hafwer clorstrit (!) 6 bodher VKJ 8 ( 1447) . \" giorde hans matschap . . . ok rekinshap fore sin vpbördh ok uthgifft, tet ene mote tet andra rechna[t] \" Stock Skb 296 (1510, Skip) . - inräkna. gaffz bysseksytterne xxiiij mark; j the iiij oc x mark löper xviij march j theris klädning . . . oc vj mark reknat j samme peninga j theris lön Stock Skb 161 ( 1520) . 5) anställa räkenskap. tha räknadom wi medh jönis störbyörnsons hustrv om the bodirna som jönis bygt hade ath stadenom tha war hon betalad oppa vj mark när ATb 1: 224 ( 1458?) . STb 1: 383 (1482), 3: 188 (1494). tha radet rechnade med kemmenerenna jöns nielsson och jöns amwndhson, tha bleff jöns nielsson til achters pa alle sine vtgifft pa stadzsins vegne lxxV march Stock Skb 292 (1503, Skip) . - avlägga räkenskap. at thw . . . viyrdher vt af the men . . . firätighä markä af hver therrä til war en sak . . . ok ther af skalt thv räknä herrä throtä päterson riddare ther wart rath är Sd 8: 72 (1361). fore at han wil ware j lubeke medh sin rekinscapz (!) nw medh tet aller förste . . . och rechne medh hanom som gielden til lywde STb 2: 481 (1490).","6) göra räkenskap för. hulket skot . . . reknades j borgemesteres och ganske raadsins nerware Stock Skb 71 ( 1518) (möjl. att föra till 1). 10) räkna, anse. vidher thätta pila trät räknas ok liknas the människio som jnga goda ok staduga roth haffuer MP 4: 150 . 11) räkna, granska. tha regnades kemmenerana rekinskap bade vpbördh och vigiffth Stock Skb 292 (1503, Skip) . "],"f":["rekna . ","rechna . regna: -ades Stock Skb 292 (1503, Skip) . -ar. -ad(h)e),","*räkna in , ","*räkna til , ","*räkna up , uppräkna. JP 14 . SkrtUppb 382 . Jfr upräkna. Jfr for-, inne-, ivir-, saman-räkna samt o-, oforräknahder och oräknande."]},{"a":"räknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) uträkning. \" äptir släktinna räknan (per supputationes cognatioonum) \" SpV 370 . - Jfr släkträknan."],"f":[]},{"a":"räknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sätt att räkna, uppfattning. äptir världinna reknan Bir 2: 283."],"f":["reknan )"]},{"a":"räknare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["compotista . . . räknare GU C 20 s. 132. Jfr pänninga-, släkta-räknare. "],"f":["*räknara konst , "]},{"a":"räknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upräknilse."],"f":[]},{"a":"räkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uträkning."],"f":[]},{"a":"räkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ätta räkning (Sdw 2: 1154)."],"f":[]},{"a":"räkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) räkning, räknande, sätt att räkna. äfte þässe räknig var hänna aldar þässa hems tu ar sik siutighi ar Bu 12 . \" vtan räkning \" MB 1: 64 . \" thässe räkning mz bisext \" ib. \" mz iämpne räkning \" ib 425 . ","2) räkning, tal, antal. är han ey j tali älla rekning mz thom som äru fordömde Bir 2: 258 . ","3) uppräkning, rad, kedja, slägtkedja. aff eensamins set släkt wiliom wi först tala oc leta henna räkning til war herra siälwan MB 1: 2 . ","4) räkenskap, redogörelse. \" räkning göra \" Bu 415 . \" hiolt rägningh mz them \" Bil 725 . \" iämpfull räkning haltz mz os om gärningina \" MB 1: 288 . - skriftlig räkenskap. skriua ok tydha bref . . . ok räkninga KS 51 (130, 55) . \" wäl förstanda sin bref ok rekning \" ib (131, 56) . ","5) sätt att räkna, sätt att se en sak, åskådningssätt, uppfattning. äptir världinna räkning Bir 2: 283 . MB 1: 147 . ","6) förhållande. \" är vändeligh räkning mällan nakath oc alzänkte \" MB 1: 35 . om första mannin war annor räkning ib 146 . thu skalt wara änkte j äwerdhelika andelika thinga räknng ok til syn (rspectu spiritualitum aternorum) Bir 1: 400 . - förhållande, ordning. hwart thing faar alla sina fulkompnilse äpter sinne natwro . . . tho mz thässe räkning at then som ärlikaster är som gudh siälwr, han är fulkomin aff sik siälwom . . . oc the creatwr som honum är likast oc ärlikast, hon är fulkompnast aff hans nadhom MB 1: 126 . - Jfr ars-, iordha-räkning."],"f":["räknig Bu 12 . ","rekning . ","rägningh Bil 725 . -ar),"]},{"a":"räkningskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räkenskapk redogörelse. vi skulum göra räkingssap for gudhi . . . af allo waro liwärne KL 261 . ib 318 ."],"f":[]},{"a":"räkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr afräkt."],"f":[]},{"a":"räkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rätt, legitim, i lagligt äktenskap född. witha han (lärgossen) wara äktha ok räktha SO 49 . ib 61 . \" äktha ok räktha födher \" ib 15 (ordet kan här fattas adv.). Jfr rätta, adj."],"f":[]},{"a":"räkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr anräkta."],"f":[]},{"a":"räkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rätt, legitim. för:ne niclis ruges brödersoner och hans rethe neste arffuinge STb 4: 369 (1514). - legitim, i lagligt äktenskap född. hanis . . . är äkta ok rekta bade aff fader ok modher STb 1: 108 (1477). thet war hennis son äckta och räkta ib 302 ( 1481) ."],"f":["rekta )"]},{"a":"räkter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rätt, rätt beskaffad, riktig. (?) ath szaligh artewik weydeman skyldigh war rekter skuld lxxviiɉ mark STb 4: 366 (1514) (möjl. att föra till räkkia 1 = skuld för vilken man »räckt handen»). pa recthan radstwgo dag ATb 3: 124 ( 1520) ."],"f":["rekter )"]},{"a":"rämen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ramber."],"f":[]},{"a":"rämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brumma. \" tager til ath rämya och rythaa i tarmomen ynnatil \" LB 7: 74 ."],"f":[]},{"a":"rämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) kraxa, skria. Prosadikter (Sju vise m B) 217 ."],"f":[]},{"a":"räna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) röfva, med våld borttaga. med sakens (det bortröfvade föremålets) ack. en röfuare ränte ens manz goz Bil 697 . Bir 3: 46 . \" han haffwer henne ränt mz wald \" Al 8027 . - med personens dat. och sakens ack. þu hauar . . . ränt hanom rike ok vald Bu 13 . med sakens (det bortröfvade föremålets) ack. och personens beteckning föregången af prep. af. han hafwer . . . alt thz wi attom aff os ränt Al 1368 . mina husfrv haffwer han aff mik ränt ib 7883 . ib 1650, 6618 . Lg 37 . \" at thz vardher ey aff os ränt \" Iv 4270 . - med personens beteckning föregången af prep. af (med underförstådd sakbeteckning). han thörffte ther aff ängom räna Al 5265 . \" riuer han ok räne af spakmände ok almogha, ther han må sik widha födha \" KS 73 (179, 80) .","2) råna, röfva, beröfva, plundra. med personens ack. som sina syster vilde räna Iv 4782 . Bir 3: 46 . Su 125 . med personens (det beröfvade föremålets) ack. och sakens gen. ränte han sins ämbitis ok prouento Bu 29 . räner hauet sins mäghins ib 505 . \" räntar sins goz \" ib 173 . - med personens och sakens ack. gudh ränte thik thänktan hedher MB 1: 416 (thik är dock här möjl. att fatta ss dat., i hvilken händelse stället hör under 1)."],"f":["rana: -es Su 453 . ranä L.","-ir , ","-te , ","-ter . ","med personens","räna bort , "]},{"a":"räna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) röva, med våld borttaga. med sakens ack. ok swa synderens siel then dagh ok stundh hon ey forser . . . ränes aff dödhenom J Buddes b 163. - med sakens ack. och personens beteckning föregången av prep. af. han ränade katerina papegwya aff stadztienarene STb 1: 220 (1479).","2) råna, röva, beröva, plundra,. med personens ack. och sakens gen. Se Sdw 2: 1287. "],"f":["-ade STb 1: 220 (1479) . supin. ränt RP 2: 203 ( 1390) ),","*räna utaf , = räna 2. med personens ack. och sakens gen. el. ack. thu människia skalt ey röffua eller räna thin jämcritins hans godz eller päninga vth aff MP 4: 67 ."]},{"a":"ränare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röfvare, våldsverkare, skändare. the som ränara (violatores) waro j theris besmittilsom MB 2: 160 ."],"f":[]},{"a":"ränare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rövare, våldsverkare, skändare. plundrare. dödhramanna ränara SvKyrkobr 354 ."],"f":[]},{"a":"ränder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr bla-, gul-ränder."],"f":[]},{"a":"ränilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bortränilse."],"f":[]},{"a":"ränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta (häst) löpa, rida. med dat. han rende catum heste Bil 375 . \" ridha ok ränna hästom \" KS 53 (136, 57) . med ack. han rände sit örss ifuir ena bro Bil 256 . the haffdo thera örss swa ränt RK 1: 2199 . Iv 2753 .","2) ränna, drifva, stöta. \" tag en varm folka lort . . . oc ren j halsen \" LB 7: 259 . ","3) ränta, uppränna, varpa. swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thadhrin är i wänd GO 1015 . ","4) hälla, gjuta. \" lot swaeter ther (i flaskan) ränna \" Al 9961 ."],"f":[]},{"a":"ränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ränna, löpa, skynda, särsk. skynda till häst, rida, spränga å stad. rändo äfte them a wiwallom KL 297 . \" slo mz spurum hästen . . . ok rände som mäst han matte \" Bu 156 . rändu ok (foro) epter hanum Bil 328 . \" han rände fast \" Iv 444 . \" til mit örs var iak ey seen iak sprang a bak ok rände aff stadh \" ib 448 . ib 742, 750, 3342 . Fr 549, 1559, 2790 . Al 789, 790, 2342, 2345, 2361, 2367, 2865 . Va 24 . RK 2: 3712, 5727 . \" han lopp så fast som iag mz hästen rände \" ib 3: (sista forts.) 4847 . \" at jnge ridhande skwlw ränna wth fran härenom til ath taka rooff \" PM 39 . renna äffther rooff ib. \" lot badhe ridha ok ränna \" Al 2539 . MD (S) 256 . RK 3: 453 . \" mädhen the saa ränne then ysen stoor \" ib 455 . \" the ränna oss än i herbergit hem \" ib 1: 2257 . - vid anfall i strid el. envig. the rände mz stakar wthan järn RK 3: 77 . \" rännir hanum swa rasklika a \" Iv 3361 . \" rasklika moot the riddara rände \" ib 3346 . rendejfalantin them j mot Va 31 . \" rendo at them swa skiwtelika \" Fl 27 . Iv 3123 . MD 192 . \" han rände strax til them \" Di 67 . ib 70, 145 . \" tha rende en thera til diwret mz sin glauio \" Va 24 . - vid tornerspe. rännir honum rasklika ij geen Fr 1814 . \" mot herra orik rände \" ib 1691 . ib 1667, 1864 . ränna diost Al 3865 . - springa, framrusa. om hästar. moth rännanda hästom PM 5 . "],"f":["renna . -ir, -de),","ränna sik , = ränna 1. han rännir sik op mot thz bärgh Fr 2793 . ","ränna nidher , ränna ned, rida ned, trampa ned. tha rände huar en annan mid RK 1: 4098 . ","ränna saman , rida mot hvarandra, sammandrabba. rende saman badhä swa fast Va 32 . Jfr saman ränna. ","ränna til hopa , = ränna saman. Di 18 . ","ränna til saman , = ränna saman. Di 18 . Jfr til saman ränna. ","ränna um kul , rida om kull, genom ridt stöta omkull. rido ouer skogen oc rände om kull osantrix paulun Di 33 .","ränna undan , löpa undan, skynda undan. alla mz honum rände wndan som moln sky RK 3: 1822 .","ränna äptir , skynda efter. Al 5527, 7395 . - Jfr rinna."]},{"a":"ränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hughränna."],"f":[]},{"a":"ränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ränna. \" j mark kirkiospeneren fföre rennanä \" Kumla kyrkas rb 68 ( 1494) . PMskr 266. Jfr vatu-ränna (Sdw 2: 940)."],"f":["renna )"]},{"a":"ränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ränna, löpa, skynda, särsk. skynda till häst, rida, spränga åstad. Se Sdw 2: 1287. tha wil iak ränna i mote them (ɔ: hästarna) oc löpa ower twa oc pa then thridhia oc taka fyra äple lmädhan the ränna sit skedhe Prosadikter (Karl M) 256 . \" tha then wnge härre nalkades garden gaffwan han sigh och syth sälscap til rännande medh spänth jn for poorthen och badh lathä wp for sigh \" GPM 2: 21 ( 1508) . - vid tornérspel. tänne riddaren hade störste löst til spärrännyngh och thy hadhe han entidh manga til hopa kalladh som skullo ränna spär Prosadikter (Sju vise m C) 234 . JMPs 348. "],"f":["*ränna bort , ränna bort, rida bort. PMskr 158. ","*ränna fram , ränna fram, rida fram. när then (ɔ hären) kombir til fiendana häller mäste delen til baka och nokre faa ränna fram oc pröffwa hwath the kwnna göra pa fiendana oc sidan ränna ather borth PMskr 158. ","*ränna til , rida emot, anfalla (till häst). Se Sdw 2: 1287. ","ränna tilhopa , rida mot varandra, sammandrabba. neptolomus oc archliegus rände tiilhopa och stötthe hwar annan aff hästena Troj 154 . ","*ränna umkring , rida omkring. PMskr 153.","ränna um kul , ränna omkull, rida omkull. manga rände han om kwld oc manga drap han Troj 193 . Jfr umkulränna. - Jfr be-, (Sdw 1: 95), for- (Sdw 1: 298), kul-ränna samt snarrännande och rinna."]},{"a":"ränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ränna. \" smaa pipor äller rännor, ther watnet latha wpgynom sigh dragha \" Lg 823 . Jfr vaturänna."],"f":[]},{"a":"ränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["2) ränna, driva, stöta. somlia sargadhe han, oc somliga rände han aff hästen Troj 110 . - Jfr afränna. "],"f":["-de . ","*ränna in , driva in, kasta in. stöth tör eke äple j pwlwer . . . oc rän jn j stokken til bin PMskr 302."]},{"a":"rännande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rännande, snabb ritt. mz tygelen styrde han syn häst j mot honom j fwlt rännande Troj 30 . ib 124 . Jfr ränning."],"f":[]},{"a":"rännande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr anrännande."],"f":[]},{"a":"rännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättbeväpnad krigare, särsk. förtruppen tillhörande ryttare. hans rennara ginstan öffuer brona ridha RK 2: 2489 . \" marsken war tess ey wara for hans rennara pa brothen wro \" ib 4203 . Jfr skidhrännare."],"f":["rennare )"]},{"a":"rännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löpare, lättbeväpnad krigare, särsk. förtruppen tillhörande ryttare. - ss tillnamn. Se Sdw 2: 1287. jönis rennare NMU 1: 67 ( 1381) . KTb 138 ( 1413) , 71 (1433). ATb 1: 199 ( 1464) ."],"f":["rennare )"]},{"a":"rännebaner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) den af lättbeväpnade bestående förtruppens baner. han (kon. Karl Knutsson vid infallet i Skåne 1452) sagde sidan hwariom som han skulle wäre fforst. skyrännae sa rännebaaner RK 2: 8591 .","2) den afdelning af hären som samlades kring förtruppens baner, förtrupp. sit ennebaner haden fra sik sänth RK 2: 8867 ."],"f":["-baaner )"]},{"a":"rännebom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagbom. \" taghar han kom vtan then renneboom \" RK 1: 1588 ."],"f":["-boom )"]},{"a":"rännesten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rännsten. \" warth en aff thim slagin wm kwl och ffiöll nidhir i rennestenin \" ATb 2: 175 ( 1481) . nils skall wende renestenen aff karl gulsmetz pört och genom sin agin porth STb 5: 146 ( 1517) . ib 149 ( 1517) . ib 294 ( 1520) . Jfr ränsten. "],"f":["renne- . ","rene- STb 5: 146 (1517) . rende- STÄmb 229 (1540). renno- KTb 86 (445)), ","*rännestens trumba , "]},{"a":"rännesten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rännsten. \" \" SJ 109 ( 1441) . LB 7: 305 ."],"f":[]},{"a":"rännestävel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1287."],"f":[]},{"a":"rännestövel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöfvel som begagnas vid torner spel? I par ræimestøvlæ (hvarvid i not anmärkes: ²kan läsas: rænnestøvlæ²; sannolikt den rätta läsarten) SD 4: 711 (1340?)."],"f":[]},{"a":"rännevand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drägt som bäres vid tornerspel och lekar? lekarom gik ther wel i hand thera tekkia ok thera ränne wand war brwnt ok halfft baldakin ok wel fordrat mz ykorna skin RK 1: 2195 ."],"f":[]},{"a":"rännevidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsel? Se Sdw 2: 1287."],"f":[]},{"a":"rännevirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stötverktyg, murbräcka? aries vädhor ok ränne wirke GU C 20 s. 35 ."],"f":[]},{"a":"rännil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatu rännil."],"f":[]},{"a":"ränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr an-, hugh-ränning."],"f":[]},{"a":"ränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = rännande. strax styrde han syn häst j flygande ränning j mot honom Troj 29 . Jfr spärränning."],"f":[]},{"a":"ränsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =rännesten. ATb 1: 285 ( 1468) . StÄmb 229 ( 1540) ."],"f":["ren- )"]},{"a":"ränta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["periodiskt utgående avgift (ss arrende, hyra o. d.); periodiskt inflytande inkomste el. uppbörd. först at stadhin stokholm hafve ok äghe . . . vaghena oc klädehusit, thera ränto oc all annor stadzins ingiäld oc ränto UrkShist 1: 3 ( 1436) . \" ränthan aff henne (ɔ kornboden) arligha 7 march \" VKJ 8 ( 1447) . ib. "],"f":["renta . ","rentha )","tha som räkiskap giordis tha stodh i geen aff räntunne matis gulsmidh xij öre bodalegho (. s. v.) ATb 1: 273 ( 1467) . tha tilbindir jach mik . . . swa got gooz, j swa godho läghe oc mz swa myklo rentho j gin giffuo Neuman Vokbal l81 (1474). halstins hustrw modher . . . satte skipper jenisse hustrv eth laxafiske till rentto STb 1: 47 (1476). engin haffui badzstuffw pa malmane til rentto widh sina xij (12) marck ib 475 (1478, Burspr) . " met alla kirkione och kirkieherrins räntho ok rettoghet " Svartb 532 ( 1477) . faar clokkaren aarligha . . . ena finska lästh rogh gambla räntha ÅK 63 . " thy han ey haffde makth giffwa nogh räntho til war ordans personor " PMBref 334 ( 1519) . - ränta, avgift för el. avkastning av (inel. utlånat) kapital. gik peccow lagh, swa ath han aldre nogan tiidh wiste nogra räntta wara i sith hws, som synnedagx almosande tilhörde STb 1: 6 (1475). tha wort swa schattat eptir rentona offuan och neden i then halffuan huss delin som michel hauer offuer hoffuud pa iiijc lx (460) marcker stocholmeske SJ 2: 104 ( 1487) . " hwat sidden offuer är, schal ganga pa renta barnom til bestand STb 3: 348 (1498). the iijc mark hade . . . erick hansson jnne medh sig pa arlige renta " ib 458 ( 1499) . viderkendes rawal . . . sigh haffue c mark aff oleff . . . j sit hws pa arlige v mark rentta ib 4: 18 ( 1504) . . . . aff the renthe, som the haffua ÿ varth hus HLG 2: 5 (1509). - Jfr färio-, hus-, iärn-, stads-, tomta-ränta. ","*ränta pänningar","renta- )","*ränto pänningar","*ränta skrivare","renta- )"]},{"a":"ränta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) avkasta, giva ss avkastning. . . . ena gatubodh . . . hon ränta om arit iij mark thän tiidh hon leghis KTb 5 ( 1430) . \" swa manga lykkior, som wp ärw giordha aff thässom for:dom attwnghum, the räntha swa mykla afskuld, som thär wppa sas \" VKJ 10 ( 1447) . ib 11 ( 1477) . gardhen som star wppa stadzins tompt och aarligä renther stadenom ij (2) marech i tomptöre SJ 2: 232 ( 1493) . STb 5: 304 (1513, Bil). - lämna ränta. hon gik til skaapit oc tog fram pᵍᵃ oc olaf sagde til henne faa mik flere peᵍᵃ fram thetta räntar inte ATb 1: 259 ( 1467) .","2) tillfalla ss ränta? först at stadhin stokholm hafve ok äghe . . . vaghena oc klädehusit, thera ränto oc all annor stadzins ingiäld oc ränto, som stadhen af alder räntat hafver oc än ränta kan UrkShist 1: 3 ( 1436) . - Jfr oräntadher."],"f":["rentha: -er SJ 2: 232 (1493) . pres. ränta KTb 5 81430)),"]},{"a":"ränta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afkasta, gifva ss afkastning. lothe sith gotz sik tho ränta sölff ok gul RK 1: 284 . \" al then skat swerige hade förra rentat \" ib 2: 7314 . \" balsamum oc mirram ther hänta som the landin plägha ränta \" Al 10524 . som ränta arligha aars 1/2 marc wekt SD 1: 444 . \" een gardh som ränther tolff öra wikt \" ib. \" affgiällit aff gozeno swa mykit thet rä[n]tta kn ib \" NS 1: 333 ( 1404) . \" hwat oc huru mykit hwart eet gooz aarlicha skyllar oc räntar \" VKR 31 ."],"f":[]},{"a":"ränta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. inkomst, uppbörd. han fik honom yffrid godz ok ränto RK 1: 220 . \" sidhan skal engaledhis giffuas clostreno . . . gooz ällir ränto (redditus; motsv. ställe \" VKR 75 yngiäld) Bir 4: 31 . \" lata systrana wndirsta clostersins oc räntonna (redditum) stadga \" ib 61 . VKR 32, 40 . \" the räntor som tillhöra konungxlicom fatabur \" Bir 3: 430 . \" aff kronuna rentha \" RK 2: 132 . \" al then swerigis rikis rentha \" ib 7743 . \" aff landzens skat oc ränto (reddibus) \" MB 2: 290 . ib 285, 307 . \" all skatt oc räntha aff almoghen opbära \" RK 3: (sista forts.) 5210 . Di 104 . \" aff skipsens räntho oc wthgiffth \" PM XVI . wil iak idher gifwa til ränta then skat ther darius lot hänta aff minom fadher arlika til twll Al 987 . i thörffwin ey annath aff gudhi wänta fore tholik löön oc liffwerne til ränte (till vedergällning?) vtan pino ewerdhelik ib 7280 . \" fföre in mz sik swa manga päninga räntto (redditus) \" Bir 4: 31 . \" tämplet . . . säthia til päninga räntho (in pecuniæ quæestum) \" MB 2: 312 . \" inkomt af ett andligt ämbete, prebende. wart tha lidhog en prebändha ällar räntha \" Lg 664 . - ränta. iak hafwir borghat enom man hundradha mark oc han skal hwart aar gifwa mik tio mark til ränto ST 448 . - Jfr biskops-, härads-ränta."],"f":[]},{"a":"räpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rapa. Jfr E. Smedberg, Peder mÅnssons landsmansskap 59. när fäth räper, oc ramblar j bwkenom PMskr 227."],"f":["-er ) , "]},{"a":"räpsa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se räfsa, räfsing, räfst."],"f":["räsping , ","räpst"]},{"a":"räpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rapa. \" the göra räpta oc wth drifwa onth wädhir aff mangha \" LB 3: 139 . Jfr rapa, rykta."],"f":[]},{"a":"räptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rapande. SvKyrkobr 356 ."],"f":[]},{"a":"räpte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takstänger, sparrvirke. HSH 16: 69 ( 1527) ."],"f":[]},{"a":"rästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["restera, fattqs. \" huilke swmma vpboren är . . . swa at intet restehr pa thenne tijdh \" SJ 2: 117 ( 1488) ."],"f":["resther ) , "]},{"a":"rät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" , se rätter, adj."],"f":[]},{"a":"rät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr o- (Sdw 2: 174), ra-, syn- (Sdw 2: 582), up-rät."],"f":[]},{"a":"rätbok","b":[],"c":"","d":"","e":[" SO 101 ."],"f":["rethbock )","lagbok"]},{"a":"rätdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättegångsdag, rådstugudag. \" jtem ciij mark gafuom wi radheno nesta rätdagh \" Skotteb 344 (1436, Borgm) ."],"f":[]},{"a":"räter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rätter."],"f":[]},{"a":"rätfangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["rättfången, rätteligen förvärfvad. rätfångit godz KS 3 (6, 4) . SD NS 1: 575 ( 1406) . Bil 804 ., Bir 2: 163 . ST 483, 484, 487 . Jfr orätfangin."],"f":["rät fangin: -it Bil 804),"]},{"a":"rätfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rätta foghate. StÄmb 209 (1526). ib. lb 212 (1528). ib. Jfr rättara foghate."],"f":["retfogde )"]},{"a":"rätfärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) redligt, ärligt. vin thith godz rättfärdhelika ST 50 . han giordhe alt thzta skrömtelika oc ekke rättfärdelika Lg 3: 440 . ib 441 .","2) rätt, rätteligen, tillbörligt. styrdhe rättfärdhelika badhe sik siälwa ok sin barn Lg 3: 502 . rantzake om ther skälige är mz farit äller retferdelige skorit som tilbör SO 105icke alt retferdeliga jnnan forscriffne tijdh ib. ","3) med rätta. om swa är at j rättfärdeliga (recte) oc vtan syndh haffwen stadfäst abymelech konungh offwir idher MB 2: 98 . - Jfr orättfärdhelika."],"f":["-ligha MB 2: 98 . -liga ib; SO 105 . -lige ib),"]},{"a":"rätfärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) redlig, ärligt. at jac wil . . . rätfärligha halla oc öwa miith riddarscap Svartb 394 ( 1441) . ","2) rätt, rätteligen, tillbörligt. tha sände han epter prästenom ok giordhe sin scripthamal rätfärdelika som honom tilbordhe MP 4: 31 . ib 35. 3) med rätta. saa fagra jomffru war rätfärdeliga byrdog til ath bliffwa hans drotning Troj 34 ."],"f":["-fiärde- . ","-färdeliga Troj 34 . -färligha Svarrb 394 (1441)"]},{"a":"rätfärdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rätt, rättvisa. \" mädan jac troor tig wäll wetha ey mäkta aff rätfärdelighet framgaa, ath jac skulle älska honom som meg haskeliga forfölier \" Troj 165 ."],"f":["rätfärdelighet )"]},{"a":"rätfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) redlig, rättrådig, rättskaffens, rättfärdig. engin man wänte han godhan ok rättfärdoghan wara Bil 307 . tholke thanka . . . göra människiona . . . rättfärdogha (induere . . . puritatem) Bo 15 . \" viliande synas rätuis oc rättfärdhoghir \" Bir 3: 441 . \" at the hauin rätfärdugha ok dygdhelika syslomän \" KS 40 (104, 43) . SO 159 . halda thz alt för rätferdokt ok dygdhelikt the se ok höra i tera ordom ok äthänom KS 39 (102, 42) . godh åthäue almoghans är faghr ok rätfärdogh skipilse i sidhom thera ib 50 (127, 54). hwar som aktin är rätfärdogh ther är gärningin rät Bo 109 . ST 38 . Lg 3: 440 .","2) rätt beskaffad, riktig, behörig. finna någor gärrning eller byging som ey är rättfärdigh TS 27 . BS 36 . wtan han . . . haffwer . . . i rättfärduga strid sik wel regerat MD (S) 240 . - Jfr orättfärdhogher."],"f":["rättfärdugher: -ugha KS 40 (104, 43) . ","rätfärdugher: -uga MD (S) 240 . rättfärdigh (f.) TS 27 . ","retferdig: -ige SO 159 . n. rätferdokt KS 39 (102, 42) . ","retfferdiigt BS 36 ),"]},{"a":"rätfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) redlig, rätträdig, rättskaffens, rättfärdig. thet, som gott och retfärdogt är STb 1: 227 ( 1480) . \" han skal wara retfärdogher i sitt embete \" ib 243 ( 1480) .","2) rätt beskaffad, riklig, behörig. . . . for än the hafua warit j wpsalaom for capitulum oc presenterat sigh ther oc wndherwiist sin prestabreff oc andra sina witnisbördh oc bewiisningh at the rätfärdughe ohindrade oc skälike ära Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . \" rätfärdok martilsse fore gudz skuld är syndhena ändha \" MP 4: 36 . ib 59 . \" hwilkin mästare en rätfärdhoghan spegil vil göra, han skal lödha glasit annan weghin medh bly \" ib 5: 64 . rätfärdogh gudz tro, hon är widhirgangha ok kennyngh thes helgha trefallogheth ib 208 . - göra rätfärdoghan, bestyrka. apostlane . . . prediachado alla stadis, ok war herra thera predican stadhfeste ok rätfärdhogha giordhe j vnhdirliom järteknom MP 5: 134 ."],"f":[]},{"a":"rätfärdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l2) behörighet. ginstan haffui confessor collacionem mädh senioribus . . . aff thera räthferdhogheyt som walt haffua, oc aff henne qwemligheyt som wald är Abbedval i Vkl 79. - Jfr orätfärdoghet."],"f":["rätferdhogheyt )"]},{"a":"rätfärdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rätt, rättvisa, redlighet, rättfärdighet. rätfärdugheet hon är bäzst Al 2725 . \" retferdoghet widh engen spara \" MD (S) 258 . \" ena skraa ok rethelssä bok, innehollandes och wthtryciandes om theres embethes retferdughet och redeligheth \" BS 34 ."],"f":["retferdoghet . ","retferdughet . rätfärdhugheet),"]},{"a":"rätganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rättegång, process. HLG 1: 111 (1467). . . . hulket pedher sich sade wilie hanom lthen tijden frnögie aldelis til tacke vtan alla retghank STb 3: 441 ( 1499) . ib 457 (1499). ath noger . . . kunde her pa tale med noghen rettgong ib 4: 24 ( 1511) . ib 5: 195 ( 1518) . then bod . . . skal stå j qwarstäde oc j retsins twangh än nw til en retgong ib 271 ( 1520) . - rättegångssammankomst. ther i landhit skal haldas en tiidh vm äreth en mene rätgang som ma kalla landz räth Svartb 350 ( 1435) .","2) rättslig uppgörelse. mongh breff . . . om wenlika oc kerlika dägtingan oc räthgangha mällan ider nadis erlegheth oc swergis rikis inbyggiara Reuterdahl Kyrkohist III, 2: 543. the tilbwdh som j gaffue the sändebud . . . sa athy budhe al deel ti frydh rolighet. och rädelighet medh rätgangh GPM 2: 18 ( 1506) . Jfr rätta ganger."],"f":["ret- . ","rett- . ","-gonger . ","-ar ) , "]},{"a":"rätganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rättegång. vden all rätgong äntighe mädh kirkäräät äller wärildzrät SD NS 1: 636 (1407, daniserande).","2) rättslig uppgörelse. til then tidh . . . konwngh magnus . . . hans eptherkomandom och arffwom aff oss . . . för the saker en räth gangh giordher är häller en wänlik sämia (propter r ea integraliter fuerit satisfactum secundum iusticiam vel amorem) SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). j minne eller retgang HSH 18: 78 ( 1497) . - Jfr rättarganger. "],"f":["-gonger )","rätgangs bref","rätthegangs breff )"]},{"a":"räthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) rättighet, lagligt anspråk. SD NS 3: 341 ( 1418) .","4) räthet, rakhet? wm minna näsa retheth loffua mina rätwishetz stranghet Mecht 246 . - Jfr oräthet."],"f":["retheth . ","-heet )"]},{"a":"räthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rättfärdighet, stränghet. \" döma thik siäluan äptir rätuisona räthet (justitiæ rectiudinem) \" Bir 2: 87 . ","2) rättighet, lagligt anspråk. tileghnar jak thet !UDDA_TECKEN?: gozeth) ok allda the ägho ok rätheeth jak ther til hafuer thy for:da wara frw capelle SD NS 2: 53 ( 1408) . ib 30 ( 1408) . - rättighet, det som ngn har rätt att fordra, äfven laglig prestation (åt ngn). at . . . war kere nadhoghe herra oc frw oc konungsdömet hafua oc nywta alla saköra oc rätheet oc all stykke i . . . wadzstena som the hafua oc nywta i andra köpstedher i landet BSH 2: 116 ( 1400) . en gardh . . . meth allo räthet och til laghom SD NS 1: 161 ( 1402) . affradhit och al rätheet ther aff (af godset) gaar ib 300 ( 1403) . \" dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. for slotzins rethet som är kalksten tigel wid naffuer stocker bräder och halm the icke förde fram i tiid och tima \" BtFH 1: 164 ( 1508) . ib 158 (1507), 166 (1508). ","3) rättrådighet, rättfärdighet. \" LfK 79. - Jfr oräthet. \""],"f":["rätheet . ","räätheet SD NS 2: 30 ( 1408), "]},{"a":"rätikia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rädikia."],"f":[]},{"a":"rätkomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["rätkumin )"]},{"a":"rätkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rätleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rätthet, rätt förhållande. är thz sant ther scripten sigher, at gudh skapadhe mannin rättan oc swa som sanctus augustinus sigher thenne rätleker är then, at likamin lydher siälinne MB 1: 114 ."],"f":[]},{"a":"rätleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) rakt. \" en mwr wpgangandis fran östra gafflenom oc rättelika (directe) intil kirkio wäggina \" Bir 4: 87 . ","2) rätt, riktigt, tillbörligt. som han (ordensregeln) vilia rättelica halda Bil 797 . \" rätlika wägha \" KL 44 . \" at han war ey rätlika döptir \" ib 57 . \" taladhe rätlika (säges om en som varit stammande) \" ib. \" thz som rätlika görs \" MB 1: 466 . huru thz rättelica skipas Bo 60 . ib 52, 99 . MP 1: 54 . Bir 1: 386, 2: 202, 3: 328 . \" liuer tu rättelika \" KS 25 (61, 27) . ","3) rätteligen, lagligen, rättmätigt. hwat þässe rätlikä gyora þät skal staþukt vara SD 5: 638 ( 1347) . som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget ib 562 ( 1346). VAH 24: 318 ( 1414) . \" the wordo retteligha samman giffwin \" RK 1: 85 . \" aff rättelica (juste) affladho gooze \" Bir 3: 124 . \" som thit ärande rättelika rättir \" ST 242 . Fl 1604 . ","4) rätteligen, med rätta, med skäl. rättleca fikt þu sant namn dagnus Bu 500 . \" halla quart told oc skat som värzlike herra hawa rättelica oc skällica skipat \" Bo 150 . MB 1: 119 . Bir 1: 59, 394 . Lg 3: 42 .","5) i själfva verket, verkligen. synas the ey j the äro som the äru rätelica (veraciter) Bir 2: 287 . ","6) just. thz (ryktet) kom och saa brath rätzligha om iula nath RK 3: 3894 . ","7) rätt, ganska. \" förstärkande vid adj. thu äst en man rättelik starker \" Al 2831 . Jfr iäm-, o-rätlika."],"f":["rättleca Bu 500 . ","rätslika MP 1: 54 . ","rätzligha RK 3: 3894 . ","rättelika KS 25 (61, 27) ; Bir 1: 59, 386, 4: 87 ; ST 242 ; ","-likare Bir 1: 394 . ","rättelica Bil 797 ; Bo 52, 60, 99, 150 ; Bir 2: 202, 287, 3: 124 . ","rethelika VAH 24: 318 ( 1414) . ","rättolika Lg 3: 42 . ","rätteliga L. ","retteligha RK 1: 85 . ","rättelik Al 2831 . ","rätelik Fl 1604), "]},{"a":"rätlika","b":[],"c":"","d":"","e":["3) rätteligen, lagligen, rättmätigt. fem örtuguland . . . ther rätslikä er mit fädhärne SD 3: 113 ( 1361) . \" äpther thät the topth och jorhd vatzstnena kloster rättherligha til höre Nio handl rör Vkl 230 (1429). then godhe herrin är mik thimm retteligan plictoghir for en hesth \" ATb 2: 234 ( 1483) .","4) rätteligen, med rätta, med skäl. ath yakirkiones j (1) deel skla vppa alla sidhor wara vndhandaghin ther han rätteligan fynnas kan SJ 2: 33 ( 1477) . \" mädh the dygdena (ɔ mildhetzins anda) räknas människion räslika fore gudi agha alla wärslika rika doma ok swa matte sit hymmerike fortiäna \" MP 4: 276 . - Jfr orätlika."],"f":["rätslikä SD 8: 113 (1361) . räslika MP 4: 276 . ","rätteligan SJ 2: 33 ( 1477) . retteligan Stb 1: 4 (1474); ATb 2: 234 ( 1483) . retteliga STb 3: 231 (1495). retteliger Nio handl rör Vkl 223 (1390, avskr. fr. 1475). rättherligha ib (1429)), dv. L. 2) rätt, rikligt, tillbörligt. christus som al ltingh j hjmmerike ok jorderike retterliger skikkar Nio handl rör Vkl 223 (1390, avskr. fr. 1475). claues olsson rechte handena fore xl marck, ath han ey retteliga hade lacht snörith j oleff michelsons grvndwal STb 3: 231 (1495). "]},{"a":"rätliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rätlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr orätlikhet."],"f":[]},{"a":"rätlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) orätt, olaglig. mädh rätlöso, orättmätigt, olagligt. han tok mz rätlöso (Bu vrätto 418) thry hus af sancti laurencii kirkio Bil 1009 (kan föras till rätlösa, f.).","2) rättslös, som ej får rätt, som ej fått rättvisa skipad. inghen giik mig oc rethlöss i fraå RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 ."],"f":["rethlöss )"]},{"a":"rätlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) rättslös, som ej får rätt, som ej får rättvisa skipad. sa ath menigheten icke clager sigh rätlöss GPM 2: 12 ( 1504) ."],"f":["-löss )"]},{"a":"rätlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-losa )"]},{"a":"rätlöse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se Sdw 2: 1288."],"f":[]},{"a":"rätmäli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rätnamis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rätra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke som visar rak rågång. Se Sdw 2: 1288."],"f":[]},{"a":"rätradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rättrådig, som giver rätta el. ärliga råd. - rättsinnad, trogen. ath niels bighaswen war thim eke reth rodhwgir for en bigaswen ATb 2: 209 ( 1483) . \" han ville ware stadenom retradeger j sit embete fore mesterman _STb 3: 209 (1495). athi . . . warer . . . hans nades ämbetzmen. höroge lyduge rätradege \" GPM 2: 61 ( 1504) . jac loffuar gud . . . oc eder hullskap oc rettradig trotienist Arnell Brask Biᴵ 15. ib 16 . \" at han skal ware retraduger j embethe sine, som är waagen STb 5: 283 (1520). \""],"f":["rätradeger: -e GPM 2: 83 ( 1488)","retradeger STb 3: 209 ( 1495) . reth rodhwgir ATb 2: 209 ( 1483) ), "]},{"a":"rätradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rättrådig, som gifver rätta el. ärliga råd. falske som konungen egh rätraadughe ära MD (S) 201 . - rättsinnad, trogen. thee han wiste sweriges rike oc wor kere herre höffwidzman retradoge waaro BSH 5: 176 ( 1507) . hwro rätradog thee äre ib 168 ( 1507) ."],"f":["-raadugher )"]},{"a":"rätradhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättsinne, trohet. \" aldrig hafuer iak annat aff honom förnummet än rättradigheet ehuad andra vele seya \" HSH 15: 5 (1526? Brask)."],"f":["rättradigheet )"]},{"a":"rätsinnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättsinne, ärlighet? JMPs 35."],"f":[]},{"a":"rätskapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["på rättmätigt sätt beskärd, rättmätig. rätskapath arff MB 1: 260 ."],"f":[]},{"a":"rätskatting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppskattning, värdering. at jänkte then tompt millan epter retskattingh gongandis dag nest epter tingx daghen BtFH 1: 160 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"rätskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rätt beskaffad, tillbörlig. rätskipadher kärleker Ber 14 ."],"f":[]},{"a":"rätskriptadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rätt skriftad, som gjort rätt skriftermål. huar som läs thässa bön rätscriptadhir Bir 4: 168 . ib 169 . KL 6 ."],"f":["rät skrifftadher Bir 4: 169),"]},{"a":"rätskyldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["efter förtjenst, med rätta. wardha the rätskyldelika försmaddhe Su 152 ."],"f":[]},{"a":"rätskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skyldig, plikgt. \" wj ärom rätskylloge till . . . ath thiäna warom härra jhesu christo \" MP 4: 200 ."],"f":["-skylloger )"]},{"a":"rätsorin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["edsvuren, som svurit tro. han war konung karls rätsworen man RK 2: 8127 ."],"f":["-sworen )"]},{"a":"rätstyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["styra til det rätta, föra på rätt väg. engin kan rättas äller rätstyras aff sik wtan han styris aff gudhi Ber 5 ."],"f":[]},{"a":"rätsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rak riktning, rät linie. ab occidente terminus esse debet iuxta litus ampnis vbi fiecitur et curuatur quod dicitur aabugh, et inde transitu directo respectuque qui wlgariter dicitur rææstyyn in magnam rupem SD 4: 590 ( 1338) ."],"f":["räätsyyn )"]},{"a":"rätsynis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["rakt, i rät linie. inde retsynis in signum medij spatij . . . de flotmosa retsynis in hagbardaclef ad aquilonem. inde retsynis in bergsioar ós. inde retsynis in øsioar ós SD 1: 228 (1222-30). Jfr synrät."],"f":["retsynis )"]},{"a":"rätsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lagsöka? giorde claus . . . niclis stadzxtienere fulmechtok at kreffuie sine giel medh retta och retsöchie STb 3: 202 ( 1494) ."],"f":["retsöchie )"]},{"a":"rätsölis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["rätsöles . ","rätsylis )"]},{"a":"rätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr orätta, rätter, m. och rätter, adj."],"f":[]},{"a":"rätta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = räkta. at han är ächta och rätta TS 27 ."],"f":[]},{"a":"rätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utsträcka. \" rätte . . . hals for swärdhe \" Bil 127 . \" fingrin rättos \" Lg 3: 232 .","2) uppresa. rätta korsit Bo 199 . - uppföra? up resa ok rätta (återställa?) sancti laurencii kirkio. som longobardi brändo Bu 417 . ","3) framsätta (mat). innan them rättom som fram komo, tha rättis ä iämfult fore beniamin som fore andra twa MB 1: 246 . ","4) rikta, leda, styra. thön (ɔ: dyghd) ther rättar ok styrer allom hans åthänom til thz got ok dygdhelikt är KS 27 (67, 29) . \" engin kan rättas äller rättstyras aff sik wtan han styris aff gudhi \" Ber 5 . ","5) rätta, ändra (till det bättre), bättra. fik han sinum mästara bokena at pröfua ok rätta Bil 247 . ib 680 . \" thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh oc rät oc atirscrifuadh \" VKR 55 . \" rät thin wägh \" Ber 5 . rätte sith lifwirne VKR XIX . ST 52, 69 . Ber 13 . rättande . . . sik siälua Bir 3: 397 . \" ville ey rätta sina villo \" ib 434 . bidhiande hona . . . rätta sit samwit KL 21 . \" at . . . hans vili (näml. mahge) rättas \" Bir 3: 50 . ib 2: 180 . the thing som ouislika varo giordh magho vmskiptas oc rättas ib 137 . \" vm nakot är wrankt tha rättis thz rasklika \" ib 1: 283 . \" vtan han rätte then rädoghan ib 40. vtan syndin rättis \" ib 294 . \" han skal böria aff sik siäluom rättande sin eghin brot ok ther äptir rätta oc mana sina vndirana \" ib 3: 397 . - rätta, föra på rätt väg, visa till rätta. rätta thz vilt hafwir farit Bil 852 . \" rätta them . . . som ville fara \" Bir 1: 320 . syndogha män rättos oc bätradhos ib 2: 69 . äruodhe at han haui sina riddara oc thiänara viliogha oc rättadha aff syndom ib 3: 397 . - tillrättavisa, med ord bestraffa. at the rättin si sokna folk for oppinbara synde Bir 3: 261 . \" til at räthä ok samsätä aboten ok conuentet \" Lg 3: 533 . - rätta, göra anmärkning mot. rätte biscopin han i thy at han foor ower hwat waadha han hafdhe aff siw orma vngom Lg 3: 211 .","6) godtgöra, gifva upprättelse för. hua sum androm gör skadha ok orät, tå rätte thz medh fulla hand (gifve full upprättelse derför) KS 26 (65, 28) . thz (sabbatsbrottet) rätta ST 140 . ","7) skaffa upprättelse el. hämd (för). med dat. (betecknande den hvilken man skaffar upprättelse) och prep. ivir (för att beteckna det för hvars skull man skaffar upprättelse el. hämnas). jac wil idher ther wel offuretta (för offuer retta) RK 2: 5599 . ","8) styra el. ställa till rätta, häjda, tygla. thz wille här sten rättha RK 3: 2844 . \" tha wi styrom oc rättom oskälika giri \" MB 1: 473 . ","9) döma. \" abs. mannen som lantzins eller stadzins domare är, han rättar a gudz weyna \" MB 1: 467 . Lg 3: 197 . - med prep. ivir. ij rättin först ouer mik Fr 652 . ib 656 . \" ther ofuer rätta \" RK 2: 8499 . ib 8504 . \" skal ther ower rättäs mz en strengen rät \" Va 7 . - med prep. um. þär vm dömä ok rättä SD 5: 606 ( 1346) . - med ack. j hafwin domara ther idhir skulu rätta ok döma Bir 1: 191 . 10) afdöma, afgöra. her är engin som thit ärande rättelika rättir ST 242 . \" hwars manz käromal oc ärande wilde iak rätwislika rätta oc ända \" ib. \" all käromaal . . . döma oc rätta \" ib 436 . \" tha skulu al ärändhe räthas som noghot a rörir \" SO 24 . 11) låta rätten gå (öfver), straffa. med prep. ivir. rätta owir thom (super istos justiam facere) Bir 3: 261 . \" rätta oc näfsa owir tholka härdzskofulla män \" ib 243 . \" rätta owir them ällir plagha \" ib. \" näfser ey älla rättir owir them som äru sake ok brutlike \" ib 353 . KS 9 (22, 10) . SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 378 (1344, nyare afskr.), 639 ( 1347). Fr 704 . RK 2: 791, 4124 . ST 473 . rätta . . . ivi brut manna KS 9 (21, 9) . \" ther owir rätta oc hämpnas M 2: 302. - med ack. som han skulle mz rät pina oc rätta oc näfsa \" Bir 3: 46 . VKR 28 . RK 1: (LRK) s. 217 . \" han wylde rätta thz som ooräth war giorth \" ib 3: 399 . - koordineradt med ett följande verb som förenas med dat. att rättä oc näfsä þolkom ondom gierningom SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). - med ack. samt prep. ivir. retta ower hand ok hals höga ok lagha MD (S) 228 . 12) afrätta. rättas oc affliffwas Lg 3: 693 . ","1) rätta sig, ändra sig, bättra sig, göra bättring. rätta ok bätra sik af syndomen Bo 142 . \" rättande sik af syndomen ib 143. rätto the sik äkke \" ib 149 . KL 80 . MP 1: 6 . Bir 1: 54, 2: 114, 3: 341. LfK 158 . Al 1856 . \" vtan han sijk ther vthij rätther \" RK 3: 2868 . \" vm thw rätte thik äptir hans vilia (te ad suum nutum corrigeres; möjl. att föra till 2) \" Bo 193 . ","2) rätta sig, lämpa sig, ställa sig. at the haffua skriffter ok skraar sigh epter at retta SO 47 . \" at . . . wij . . . os aff aldher haffua haldhit ok rettat epter godha gambla sidhwenio ib. \"","1) uppresa. \" rättos vp twe stigha \" Bo 209 . \" the rätto vp hona (modren) \" ib 213 . ib 245 . \" hälder wara wäxin nidher til iordhinna än rätter op (resande sig i höjden) som trä \" MB 1: 81 . \" rät vpp thit hierta j höght \" MP 1: 272 . ","2) rikta, vända. \" hans hugher war swa rätter op til gudz \" MB 1: 92 . ","3) uppmuntra, styrka. \" rätte hona op nakath liit \" Al 412 . ","4) upphjälpa, afhjälpa. min fatighdoom skal thz (guldet) rätta op Al 1312 . ","5) upprätta, godtgöra ersätta. iak . . . wil rättä idher opp allan then skadha iach haffuer idher giort Va 23 . "],"f":["räta Al 1264 ; Lg 3: 250 . ","rätha: -as SO 24 . ","räthä Lg 533 . ","-ar MB 1: 467 ; KS 27 (67, 29) . ","-at SO 47 . ","rät MP 1: 6, 272 ; Ber 5, 13),","rätta sik , ","rätta a , framsätta (mat), servera. hwat godho krase här rättis aa Bo (Cod. B) 343 . Jfr rätta pa, rätta up a. ","rätta in , = rätta a. tha rättes in egh fore abotan AS 59 . ","rätta pa , = rätta a. lot fulwäl pa fore sik räta Al 1264 . ","rätta up , ","rätt sik up , uppresa sig, resa sig. Al 10075 . MD 191 . Lg 3: 20 . " bödh hon quinnonne räta vp sik " ib 250 . - Jfr up rätta. ","rätta up a , = rätta a. han rätte oppa for the konungana Bil 916 . Bo 60 . Lg 3: 12 . - Jfr be-, for-, uträtta, äfvensom orättadher."]},{"a":"rätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["3) framsätta (mat). - skaffa? catissan med iij band aff linför retta til hvara I:c vidior oc 140 blaad joo rettare jo bätre Brasks Cal 264 . 5) rätta, ädnra (till det bättre el. rikligare), bättra. herre karle ii mark för han rette messebokena Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . 10) avdöma, avgöra. vare thet, sva, at nore rötte fore kome, som eigh finnas bescrifne ok uth trychte i laghbokinne, thöm mugha the rätta uppa thera edh effter thera bästa samvit UrkShist 1: 6 ( 1436) . 11) låta rätten gå (över), straffa. med prep. (ut)ivir. fwnnes nagen som then (ɔ richesins freed) ville ecke halle vtoffuer honum skal rettas vthen alle nade GPM 2: 97 ( 1509?) . med ack. (i pass. nom.). ath i villen vare thöm behiälpogh ath rättha honom vth som svärges rikes förrädere bör ath rätthas GPM 2: 198 ( 1506) . 12) avrättas. samme dagh rettades en tysk . . . hade stolit iij mark . . . ther med dömbes han til rep STb 4: 314 (1513). lib 5: 59 (1515). ","2) rätta sig, lämpa sig, ställa sig, foga sig. tha skal lambert fullelig lretta sig effter, at han skal swara ther til STb 5: 49 ( 1515) . "],"f":["retta . ","räta Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Misieförening 1916 s. 91 (1384). pres. konj. 3 pers. räthe SD NS 3: 151 ( 1416) . impf. rette Kumla lkyrkas rb 46 (1479)). refl. rettades STb 4: 314 (1513), 5: 59 (1515). imperat. räth SkrtUppb 177 . ","retta Brasks Cal 264 ),","rätta sik , ","rätta a , jfr arätta (Sdw 2: 1192), ävensom anrättaren SkrtUppb 134 . ","*rätta igen , ","rätta in , jfr inrätta (Sdw 2: 1244).","rätta up , 1) uppresa. o ihesu räth oss op Skrt Uppb 177. tha loth her hanis kröpelin rättha honom (ɔ den slagne drängen) vp STb 2: 264 ( 1480) . - upprätta, reparera. Se Sdw 2: 1288. 5) upprätta, gottgöra, ersätta. tha vilio lthe . . . retta therres skada vp aff rikinsens inbyggiare hwar the kunno STb 1: 18 (1475). - Jfr uprätta. ","rätta up a , framsätta (mat), servera. thz ärw fäm rätthe, som jak skal rättha oppa, fför edher j affton Mecht 379 . ","*rätta ut , "]},{"a":"rätta thing","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rättara þing."],"f":[]},{"a":"rättare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) styresman, föreståndare, tillsyningsman. - överodnad. Arnell Brask Biᴵ 25. engen är smaswena rettere, meden the staa vnder wart riis, anner än wi ib 31. . . . oc är jngen hans (ɔ kockdrängens) rettere vtan mestercocchen ib 36 . 3) uppsyningsman, gårdsfoge, rättare. VKJ 52 ( 1466) . ib 67 ( 1466) , 109. Uppl Lagmandsdomb 9 (1490). jöns clemitson i brytiagarden sancta clara rettare ib 106 ( 1491) . ib 86 (1493). HSh 15: 2 (1514). jtem late hwar fogte rettare eller landboan sielffuan framföra sit landgelle Arnell Brask Biᴵ 17. 4) vårdare, skipare? Jfr Sdw 2: 1288. ehn godher konungh prijssas och kalles . . lagens rättere PMSkr 676 (avskr.). 5) domare, lagskipare. Se Sdw 2: 1288. lisle monges wort zaker xl mark, fför tet han hade sakt, at borgemsster och radit skulle icke ware hans rettare, tha the siffe aruit effer oleff STb 4: 337 (1513). VgFornmt II 1: 8 (1521). - Jfr uprättare (Sdw 2: 855). "],"f":["*rättara dagher , ","*rättara döme","rättare- . ","rettare- . ","rettere- )","*rättare foghate","rettare- . ","rettere- . retter-. -(f)fogte. (-(f)oithe StÄmb 179 ( 1513) , 182 (1514)), ","rättara thing"]},{"a":"rättare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) person som har sig ålagdt att anvisa resande härberge samt skaffa dem mat och hästfoder. \" wi . . . staddum, at tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum, rättärä i storbyum ther eigh gitä tawerne wärit, wäghfarande mannum at sälliä matt oktä foodher, huus laanä them sum bedhäs \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). GS 28 (1375, orig.), 59 ( 1474). ","2) styresman, föreståndare, tillsyningsman. världin kan ey sta vtan rättara (rectoribus) Bir 2: 176 . \" hulkin som stadzsins rättare (rector) är tholke äru ok the som byggia i honom \" MP 2: 216 . \" konungin är ey krononna herra vtan rättare (rector) \" Bir 3: 400 . \" kirkionna rättara \" ib 255 . dötter hwilka jak är styrare oc rättare (institutor et rector) ib 4: 103. twa gode men aaff raadet som om aareth sitia fför rätare ffoither (för älla ffoither?) BS 36 . wara höffdinge oc rättare ower hebreisko män MB 1: 280 (möjl. att föra till 5). ","3) uppsyniningsman, gårdsfogde, rättare. aff idhrom sen oc rettere HSH 10: 3 ( 1490) . ","4) vårdare, skipare? huad laghen (för lagha el. laghann?) rättare androm faar han tole ath thz honom öör gaar MD (S) 233 . ","5) domare, lagskipare. ängin är domare oc rättare vm the retilse oc misthykkio mik äru giordha vtan iak siälwir Bir 4: 303 . \" keysar conradh war hardher rättare \" Bil 771 . \" han var een rätare ful godh \" Fr 3127 . then höxte rättaren vnbyudhir idhir at j skolin snarlika koma til rätta ST 352 . MD (S) 235 . han wardher ydher domare ok rättare HSH 18: 32 ( 1495) . oc rättare a keysarins wegna ST 125 . loth rättaren . . . göra eeth rödhelikit hyul ib. \" the badho rättaren at han ey skulde lata hona aflifwa oppenbarlika \" ib 278 . ib 23, 113, 126, 263, 279, 280, 470, 471, 473 . "],"f":["rätare Fr 3127 . rätari L.),","rättara balker , ","rättara þing , "]},{"a":"rättelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rätlika."],"f":[]},{"a":"rätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) rätt, rättvisa, et som är rätt el. rättvist. thz är engin rättir. at pina them gudhum göra gen _Bil 328. thetta är rättir ok rätuisa Bir 1: 14. ib 49, 3: 101 . \" vm thässe siälin skal älla tilbör jnga j himirike a rätz vägna \" ib 105 . \" at bitala thet thöm a rätz vägna bör göra klostreno \" SD NS 1: 415 ( 1405) . ib 430 ( 1405) . \" alle wilia rådha . . . ok engin ret thola \" KS 8 (19, 9) . \" t rät ok sannind \" ib 69 (169, 75). han storkte gerna skäll ok räth RK 1: 69 . \" nadh är mykit bätre än räth \" ib 2: 4819 . \" for . . . räþzins (för rätzins) framgangilse \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). han frälste os af hanom mz rät Bu 207 . \" owir han skulde iak mz rät (de jure) wara konungir \" Bir 1: 4 . ib 3: 46, 105 . \" alt thz hon mz rättin a IV 5238. ath thetta gudhzt litat (för -et) äller alt saman aff gingha (för -e) meth laghom (för -a) domomp äller räth \" SD NS 1: 96 ( 1402) . \" giordhe hänna hiärta blit mz rättenum \" Bil 375 . \" beddis rät ifuir draparana \" ib 374 (kan föras till 5 el. 6). ij görin mik rät ouer iyrikä Fr 676 . ther wilia . . . alle rådha ok engin rätt göra utan ivir armt folk KS 9 (20, 9) . hänne . . . rät göra Bil 374 . Iv 5227, 5250 . \" rät at göra \" ib 5252 . at näfnden hawer þem egh rätt gyort SD 5: 605 ( 1346) . jösse erixsson hielper jo til rätta RK 2: 771 . ib 781 . sätia landen till retta (dÄma lög; skipa rätt i landen) Di 174 . \" at þe sätin almoghän til rättä (tvinga till ordning) \" SD 5: 638 ( 1347) . \" säthia tik noghwt bäther til rettha (något bättre få bugt med dig) \" Lg 3: 122 . magh verchmestarän i embeteno thet alldelis till rettha (i laga ordning) hindra SO 31 . ib 32, 159, 160, 161 . ä hwar thz wil pröwa til rätta (rätteligen) MD 81 . rättsgrund, rättmätigt el. lagligt skäl. engin sculd the til them finna och medh engin reth öffuervinna RK 2: 4827 . \" thet her abram älla hans arfuom thetta . . . goz af ginge meth nogrom rät \" SD NS 1: 104 ( 1402) . ib 20 ( 1401) o. s. v. siäl . . . hulka diäfwllin atte mz nyo rättom (novem juribus) Bir 3: 85 . ib 91, 185 . rätt, erkännande af det berättigade i ngns påstående el. yttrande. swaradhe han them swa släth at alle gaffuo honom räth RK 2: 4815 . - skyldighet, det som tillkommer el. höfves (ngn). mz tukt som honom til retta baar (tillkom hans skyldighet, tillkom honom ss skyldighet, höfdes honom) RK 1: 1885 . \" the giordo thz them til retta baar \" ib 2163 . ib 2203, 3: 276 . thz mik til rätta bör göra ST 126 . \" thz bör thik ey til rätta thola \" Bil 774 . \" tha timade thz til rätta baar (det som var tillbörligt) \" RK 1: 3451 . - rätt, skyldighet, utbetalning hvartill ngn är pligtig, prestation som det åligger ngn att utgöra. gjör bynum ängin rät SR 11 . före än han hauär hanum rät giort ib 22 . \" ath huar gör androm reth \" SO 149 . \" akyärendenom rät györä (d. v. s. betala sin skuld) \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). at han äller þe . . . ängum manni i väräldinni swari. äller rät gyori af þessom varom jngiäldum vtan varom exequtoribus ib 567 ( 1346) . \" vil egh þem giora swa rät som nu är sakt \" ib. \" göra krononne rät oc skat ther aff ib \" NS 2: 178 ( 1409) . \" göra konungenom reth aff \" VAH 24: 318 ( 1414) . \" skal han göra frokosth ok allan annan räth \" SO 18 . ib 19 . \" göre han allan reth mz kompanis bröder kost ok harniska peninga all[a]ledes som tilbör \" ib 87 . göra reth fore sick ib 103, 113 . ib 114, 115, 146 . - rättvisa, rättvis sak, oskuld. iach wil ga j en kamp mz tik pa hennes räth, at hon är orsaka for then gerning som thu legger henne til Va 36 . ","2) rätt, rättighet (till det som tillkommer ngn el. som ngn har rätt att fordra). at nokor mise orätlika . . . sin rät han å medh rätto haua KS 69 (169, 75) . \" sagdo sik hawa räth til husin \" SD NS 2: 174 ( 1409) . \" hafwir min herra twäskona rät til himerikis \" Bil 786 . Bir 3: 66, 401 . \" the haua alle rät til thin at tala \" ib 2: 267 . \" vi hauom rät j thässe siälinne \" ib 3: 85 . \" finna nakan sin rät mz hänne \" ib 393 . döm mik rät owir thässa siälina (adjudica . . . mihi istam aninam) ib 264 . \" ther the haffde fullan räth vppa \" RK 2: 499 . \" allan thän rät wärlz herra hafwa ther oppa sat ma thik enkte hielpa \" ST 486 . \" at pröua huat rät þöm bare tel hans sial \" Bu 420 . \" bär (näml. hanom) äldre rätar tel at agha daghen \" ib 50 . \" thik bar rätter til at ärwa mästa äro oc wald \" MB 1: 260 . ib 97 . at halda þät hanom bär tel äldre ret (det som tillkommer hans äldre rätt, tillkommer honom på grund af äldre rätt; Cod. C har til bör äldre rätter 939; med denna läsart blir tolkningen: det hvartil äldre rätt tillkommer honom) Bu 50 . \" hwath som them bar til rätta (tillkom deras rätt, tillkom dem ss rättighet) aff offreno \" MB 1: 267 . \" görom wi then sama hedher for gudz liknilse som honum bör siälwom til rätta \" ib 332 . man sagde at honom til retta baar at wara konung epter sin fader RK 1: 1225 . \" swa som henne til retta borde \" ib 1241 . MB 1: 22, 332 . KS 31 (80, 33) . RK 1: 174, 287, 641, 1415, 1849, 2387 . \" engom manne brast thz han skulle ther til rettä (ss sin rätt, med rätta) haffwa \" ib 812 . \" myetä vt . . . hwaryom sin rät som vt af honum är dömpt \" SD 5: 481 (1345, nyare afskr.). mädh . . . allom konungelikom rät BSH 1: 194 ( 1387) . ib 195 . \" aff sumlikom stykkom ther warom (d. v. s. konungens) räth til hörir som är skatter äller andra aläghningar \" SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). utan malsedhande (för -eghande rät (de böter som målseganden är berättigad att uppbära) af honom ib 408 (1335, nyare afskr.). ib 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). bötin . . . biscope sin rätt ib 378 . \" konungs rätter, hundares rätter ok malsäghändens \" ib 606 ( 1346) . \" stadzsins rett offorsumadh (oberäknadt den rätt till böter, staden har att fordra) \" SO 22 . ib 25, 26, 30, 31, 61 o. s. v. ","3) rätt, lag, stadga. þe suara. han (konungen) þän räten haua giuit Bu 490 . äfte . . . rikesens rät SD 5: 606 ( 1346) . \" swerikis rätter ib \" NS 1: 342 ( 1404) . \" rämskir rättir \" Bil 565 . \" þe almoghan ofriþa a moot kununglikan räät varn oc þessom stafghä \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hauer þät til rät oc lagh giwit ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). kirkionna rättir ok hänna lagh Gr 321 . RK 1: 86, 2: 495 . \" epter fornempda stadz gamble sidhwänia ok rät \" SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). war herra gaff . . . iwdhom särdelis siin lagh oc gudhlikin rät MB 1: 447 . \" thenna sama räth (d. v. s. gårdsrätten) haffuer min herra vnth sino radhe i swerike \" MEG (red. A) 57 . \" thenne rätter scal swa lenge ok swa viit staa j köpstadhum och rothom \" ib. \" ib (red. B) 62. \" EG 67 . hvilkin . . . dyrwes ther til brutlike . . . wäria eller vntwaldha ok vardher amot rättenom MEG (red. A) 57. dirfuis til then brutlika wäria . . . älla vtuälda (för vntuälda) a mot rättom ib (red. B) 62 . EG 67 . \" waro swa skipat lagh ok rättir \" Bir 1: 375 . göme han alla rätte ok lagh ib 3: 229 . \" antiggia wända wm naturu rättir ok liugha himma laghin ella naturuna gudh thol genuärdhnä (för -u) \" Bil 339 . hvilkin eller huilka j wara jngiälde eller räth (d. v. s af dem som äro underkastade denna gårdsrätt) then som nw är sakt dyrwes ther til brutlike . . . wäria MEG (red. A) 57. - rättsområde. som bo nordhan kumboaa i swenske rätten SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). Jfr de quolibet fumo in iure karelico SD 4: 233 (1331, gammal afskr.). ","4) rätt, domstol. \" at fanga oc taka then brutlica ok fore war rätt lata koma \" EG 67 . tha jak sat for rät j dom Bir 2: 334 . \" sathe wij för rettha \" BSH 4: 110 ( 1486) . ib 113 ( 1486) . \" tha han (domaren) sitther for radh ok reth \" MD (S) 290 . hon kom tha for retta tär RK 2: 9490 . \" ee huar jac vardher for retthä kraffdher \" BSH 3: 144 ( 1463) . haldas vnde rät (qvarhållas för att stå till rätta) SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). budhe sich j rätten giffwa (underkastade sig rättegåg, ville stå till rätta; jfr Mnt. sik int recht geven) RK 2: 1586 . ib 2608, 4825 . bödh siktil rätta (begärde rättens el. rättsligt utlåtande el. intyg) SD NS 1: 151 ( 1402) . \" thu hauer nogh höght budit tik til retta \" RK 2: 762 . \" haffde sik altidh skuthit til . . . konung erik . . . ok hans radh til rätta \" SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). til rätta gonga (jfr Mnt. to rchte gân) RK 2: 2617 . PM LXI . SD NS 1: 363 ( 1404) . \" til rätta koma (jfr Mnt. to rechte komen) \" RK 2: 1590, 1647 . ib 2615 . \" han wille til retta staa (jfr Mnt. to rechte stân) \" ib 7057 . \" om the villo honom til rettha sta \" ib 4817 . SO 159, 193 . hwat herrene hade om at trätta skulle sta om midsomar offuer j [1] ar til retta RK 2: 8162 . \" honom til rätta stämpe \" ib 5098 . \" thom ther til rätte (för rätta, lagligen) swara \" ib 5100 . \" til retthe sware \" ib 2815 . swara til like eller retthe ib 2816 . \" var her til retthä met myn hustrw \" FM 649 ( 1516) . tagha frå them thera yxor och ankost til rätta TS 28 . \" at the haldeth (slottet) dagh oc aar til rätta (behålla det i afvaktan på rättsligt afgörande) \" BSH 3: 8 (1449, samt. afskr.). säthiom wij thz til retta (hänskjuta det till rättsligt afgörande) for herskapit ok for radhit huat the ther fore skulu bäthra SO 50 . \" schal hans gerngynk thagas mz stadztienarom ok till retta (i afvaktan på rättens dom) säthias hem til een godh man \" ib 110 . om norige oc gotland i rätte sta (bero på skiljedomares afgörande) RK 2: 8149 . \" i rättin standher gotlandh (frågan om Gotlands besittning hänskjutes åt skiljedomstols afgörande) \" ib 3: 3343 . \" hulkit ärende jak togh for mek i rättha (företog till afgörande i rätten) \" BSH 4: 113 ( 1486) . (Med afs. på de sju senaste språkprofven jfr 5.) ","5) rättsligt afgörande, rättslig uppgörelse. at retta (för -e) scal oss nöghia well RK 2: 1649 . forenos mz minne eller rette ib 3058 . BtRK 32 (1358, orig.) . SJ 36 ( 1426) . BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) . SMG 146 . MD (S) 229 . RK 3: 2999 . Jfr minne. dom. syu the wisasto vthwaldos af landeno som then rättin (dat oriel) skuldo finna hulkin gulbordhit skulde behalda ST 3 . \" wildo see oc höra hwat rät han wilde ther om gifwa \" ib 415 . \" wil . . . jeppe . . . blifua widher rät fore (underkasta sig dom, som fälles af) rikesins radhgifuarom \" BSH 1: 192 (1387; möjl. att föra till 4: stå till rätta för?). hwat the sighia honum fore en rät ib. \" för än thän rätten är sagdher mällan oss oc testamentarios \" ib. \" hwilken warra . . . thän rätten winder (d. v. s. vinner processen) ib. ib 193. the skilias ther at meth enom reth \" SD NS 1: 363 ( 1404) . \" lata siik nögia, som thöm wardher ther viist fore en räth \" ib. \" then räth ther wi thöm . . . sighia kundom \" ib 646 (1407, gammal afskr.) för än i haffuen sakt os en räth Lg 3: 668 . ib 669 . \" a þingum kräuis rätter \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). er myn twnga ey swa slögh at iak dömer nokon räth the til RK 1: 2116 . \" han skulde hans reth lata göra \" ib 2: 4425 . wart falantin sätter j tornet pa sin rät Va 17 . (De fyra sistn. ställena möjl. att föra till 6.) mz brotlegom hålla full skarpan rätt (räfst) RK 1: (LRK) s. 273 . ","6) straff. \" þär til var foghäte hawer gyort rät vm han (befordrat honom till hans straff). äfte þy som brutyn til sighiä \" SD 5: 639 ( 1347) . late han sama retten offuer mik ga RK 2: 759 . gange rättren ywer han SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). vnder sama forsagþa räät ib 376 . \" hwat är thera ret for tolkit dadh \" MD (S) 247 . \" stande samä rätt fyr är saght \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.), 378. KL 370 . MEG (red. A) 57, (red. B) 62. EG 67 . \" all wtbrusthin styk (på sko) hafwa (äro belagda med) sama räth som iij barstyk \" SO 20 . ","7) bevisning? retten war mik forswar FH 5: 156 ( 1491) .","8) ed (jfr Mnt. recht). vil iak gifva min edh ther uppa ok min rätt SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). här wil iak göra och gifva min edh och räth uppa ib. ther vil jac göre min reth oppo BSH 3: 144 ( 1463) . thät wiliom wi fullelica tygha . . . oc . . . mädh war rät behalda SJ 103 ( 1439) . \" redebone at giöra theris rät vpa at swa i sannen tilgangen är \" ib 243 ( 1455) . VAH 24: 325 ( 1473) . ","9) rätt, maträtt. \" hawande hwaske manga rätte älla kostelica redda \" Bo 34 . mätte aff alskons ville rätte Fr 2842 . Bir 3: 16, 101, 246 . MB 1: 246, 2: 179, 200 . Al 6106 . RK 2: 5171 . Di 52, 97, 192 . SO 16 . (rät trol. för raþ: hafþe mäþ uitrom rät (Bil rath, Cod. C radh 924) Bu 5 .) - Jfr arf-, arfs-, barna-, biskops-, biärgs-, biärköa-, borghara-, bya-, bygninga-, dikis-, eþsöris-, fasta-, forradhara-, fädhernis-, gards-, gildis-, giälda-, hamna-, hundaris-, härads-, ivir-, kesara-, kirkio-, kompanis-, konungs-, kristnu-, lands-, läghþo-, malsäghanda-, mordhara-, o-, ofor-, roþ-, skalla-, skip-, þiufs-, ärfdha-rätter."],"f":["rätar Bu 50 . ","räther: -e SO 16 ., rääther: rääth RK 2: 495 . ","-ar (-a) i förbindelsen til rätta, ett uttryck som dock, åtminstone delvis, torde bero på inflytelse från Mnt. to rechte; i uttrycken for rätta, i rätta torde man kunna söka dels efterbildning efter til rätta, dels inflytelse omedelbart från Mnt.; pl. -ir. -ar: rettar Di 192 ; ","rätta ib 97), ","rätta dagher","rätte- )","rättarganger","reter- )"]},{"a":"rätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rätt, rättvisa, det som är rätt el. rättvist. at wi göre thesse . . . myndughä och mektughä at kräfuiä oc vpbära oc till rätte ga oc rät aname oc göre aff lambricht SD NS 3: 76 ( 1415) . \" meth hwat rät herra algot thet hafuer, til rätta älla orätta, thet kunna godhe män wäl besinna \" ib 122 ( 1416) . laurens . . . begerar rätt aff synne hustrv STb 1: 143 ( 1478) . ib 182 ( 1478) . at han kunde ey sielffver fa rett pa honom HSH 16: 94 ( 1527) . - rättsgrund, rättmätigt el. lagligt skäl. hwilkin höuisman . . . thöm fridhbrutarä halder ällä heghnär . . . scal man forfylghia meth sama räät som thee fridhbrytarä Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - mot rätta, orttmäigit, olagligt, obehörigt. mattis . . . hade . . . moth retta taget eth koreleband STb 1: 247 (1480). - skyldighet, det som tillkommer el. höves (ngn). thu wilt ey höre oss til rettha Thomas Varningsbref 5 ( 1436) . \" tha sworo jens . . . och oleff . . . thera kemmenerea eedh a korss och helgadoma, som thöm til retta borde STb 3: 284 (1496). - rätt, skyldighet, utbetalning vartill ngn är pliktig, prestation som det åligger ngn att utgöra. gak opp i radzstuguna ok pläga mik rät ok gör rät for tig \" ATb 1: 128 ( 1460) . \" thetta är kyru rät, som the göra presten \" Svartb (Skokl) 585 ( 1515) .","2) rätt, rättighet (till det som tillkommer ngn el. som ngn har rätt att fordra). at jak . . . oplaatit haffuer . . . herra knute . .. alla then rät ok rättogheet om thet arff, som mik tilfallit är SD NS 3: 345 ( 1418) . thet är myn lön ath thu wilt ey städia mik til rettha Thomas Varningsbref ⁶ (1436). warda the som swa stämde ärw rätten nidherfälloghe oc clostreno rättin till dömder Priv o skyddsbr 180 ( 1442) . hon (ɔ: en ö) ware bäther räth klostrins landbom haffde hanom nagon ret waret tifallen (så!) j nagor her abrams goz thät haffde han wnth her thure stensson Arfstv 65 ( 1474) . \" goffue borgemestere ok raadit oleff biörsson slotz ffoiten loff at bygge ith stal nedre wijdh norre ström til retta, effter thy tompten oc rwmet star i träto \" STb 4: 226 81511). - rätt, (rättslig) ställning. Se Sdw 2: 1288. 3) rätt, lag, stadga. efter stadzins (ɔ Uppsalas) rette oc laghum SD 8: 205 ( 1362) . - rättsområde. Se Sdw 2: 1288. ath naar tolka landzköpara mot laghom komme i ether stadz rät, ati them hindra til rätta oc näpser them Uppspriv 12 ( 1444) . kärdhe for oss hinza j mäkis ok hans kompana j finska rätthen j lundha sokn tiil michel kägetygs ok hans kompana j swenska rätthen j sama sokn Svartb 418 ( 1446) .","- litle rättin, lilla rätten, underdomstol i vissa städer, bestående av konungens fogde i staden och två medlemmar av stadens råd, som hade att döma i mindre viktiga mål (särsk. ordningsmål?). Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa s. 180. tha waro for litla rättenom niclis remaslaghare . . . ok merten strabuk ok bekendos thet the waro eens wordhne vm allan rekenskap KTb 75 ( 1437) . allaledes som for litzla retten aff sagth war STb 2: 534 ( 1491) . ib 3: 282 (1496). tesliges om kloffua fisk, then som icke holler fult math wid lisle rettin ib 5: 158 ( 1517) . Jfr rätta foghate. - domstolslokal. Skotteb 42 (1460-61), 44 (1460-61?). lmangnus malere quit for thet han malede lilla rettan ib 62 (146162). ib 66 (1461-62?). per sniddeker quitade sit skot lfor dyrena pa lilla rettan staar ib 72 (1461-62). iij (3) alna leysk, som . . . fogodin loth leggia i rettin pa disken STb 1: 26 ( 1475) . peninga, som joan swensson haffuer lagt i rettin pa disken ib 266 (1480). - sitia for el. fore räte el. rättin el. rätto, sitta till doms, vara domare el. medlem av en domstol. tha spurdho the for rättin sato byrgha ok biörn JTb 8 (456) . \" tha wij för rätto satho j grabrödere j stokholm HLG 1: 25 (1482). häridzhöffdingin domaren oc xij men som fore rette satho \" Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . - sitia (en el. sin e. d.) rät, sitia rättin, d. s. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 115 f. thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh SD NS 3: 343 ( 1418) . her kongen haffdhe skikket them til lath sitie räth mellom oss Arfstv 43 ( 1461) . \" at wlff skerehdare thaladhe opa andhers clauisson, ath han sat sin räth wnderlika \" JTb 60 (1460-t.). tesse äpthersc:ne satho räth om jänis nielsson ib 56 ( 1466) . ib 73 ( 1481) . \" rawidh swaradhe hwi skal swen sitia min räth iak hafwir wunnith hanom til kaaken \" ATb 1: 232 ( 1465) . \" hwar skal rättin sitia . . anntr en borgamestarene ib. ib. konungxens nadh skulle siälfwir sitia een rät thera i mellom \" ib 289 ( 1468) . ib. - giva sik i rätta, hänskjuta till rättsligt avgörande. hans . . . gaff sigh i retta meth dirick . . . om alt thet thom war emellom STb 4: 235 ( 1512) . hustrv barbro . . . gaff sig fulkomplica j rette om tet tall, som kort . . . hade hafft pa henne ib 5: l17 (1514). - sätia e el. til rätta (rätio), sätia i rättin, d. s. hwa thöm meth gwdz hyelp at wine, hindrä älla gripa kan, han scal thöm til ret tä sättiä oc ofwer thöm rettä lata, som ofwer retta fridhbrytara Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . , Arfstv 18 ( 1461) . satte jec thät j retthe for righens radh ib 30 ( 1461) . satte iak thät j retten om honom bordhe latha thät breff fore koma ib 44 ( 1461) . ib 94 ( 1461) , 57 (1474-75). STb 1: 41 ( 1475) . \" the togo swerdet vp aff gatwne och satto thet enestadz in till retto ib 396 (1482). \" ib 3: 168 ( 1494) . \" gick han vth fore dören och satte tet j retta fore the gode herrer \" ib 4: 7 ( 1504) . SJ 2: 254 ( 1494) . (Med avs. på flera av språkproven jfr 5.) 5) rättsligt avgörande, rättslig uppgörelse; dom. ware thät oc swa . . at them ffor:da biscop Thorde . . . konne . . . gotzet affga mz landzlaghom, domom älla räth NMU 1: 68 ( 1381) . kennomps wy . . . ath wy a och offwer warom . . . wm then rätten, som ärlike och wälborne män här boo diure, riddare, och arend styke haffdo gregers magnusson fwnnet och foresakt, som han göra skulde . . . gotzskalk benctson SD NS 3: 208 ( 1417) . ib. thenna reten anamadhe . . . benct gotzskalkson a sins fadhers weghna ib 209 ( 1417) . wi . . . wiliom meth war räth thetta betyghia ib 615 ( 1420) . \" fortöffrin ey ellir länger framdraghin rättin oc laghdoma \" Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . \" the hörde at niclis thörn war for lacht rethen threm synom hwad han wilde bliwa widh reth eldher widh nadh \" ATb 1: 5 ( 1452) . \" rättins sadis aff \" ib 163 ( 1462) . . . . gaff sik her strtax i rättn mz thäm ok beddis rät JTb 8 ( 1456) . \" huar man lata sik nögha at retta STb 1: 428 (1459), Burspr). rikins radh hadhe sagth honom en rät fore \" Arfstv 46 ( 1461) . \" men hwar lati nögia sik aath retto \" STb 1: 456 (1476, Burspr). her stens stwres breff . . . til häridzhöffdingin domaren oc xij män som fore rette satho ath the skulde atskilia them med en ret epter thy som rigesins stadge thär om wtuiser UpplLagmansdomb 18 (1490). mattis . . . bidde ecke swar, tha retterne ware eller sculle affseges STb 2: 437 ( 1490) . . . . lath . . . hr niels booson sätia nagra penninga in j mina kyrkio berga . . . thil rettha, om nagot the godz for:da hr niels booson och bänkth aronsson haffw sigh i mellan HSH 15: 1 ( 1514) . monx bude recesit, tha retta sades STb 5: 67 ( 1515) . - rättsfall, rättssak. item vare thet sva, at nokre rätte fore kome, som eigh finnas bescrifne ok uth trychte i laghbokinne, thöm mugha the räta uppa thera edh effter thera bästa samvit UrkShist 1: 6 ( 1436) . \" j bland andre retter til thalede engelbrecht the erlige gode men til om the ordh och taal the hördht hade \" STb 4: 124 ( 1506) .","6) straff. han skulde haffua staath therfore een ondh rtt STb 1: 71 (1476). ib 135 ( 1477) , 2: 212 (1487). thy stodh hon sin reth wiidh stocken och forswor staden och stadz marker ib 218 ( 1487) . ib 3: 174 ( 1494) . effter lagen och theris egin bekennilse, tha war theris reth, at the skulle haffwa öruen misth och hwdin, tha for dande mens bön skyldh, tha fordroge wii them retthen oc giorde wii nadher mz them JTb 98 ( 1513) .","8) ed. ATb 1: 262 ( 1467) . giorde skipper niels olsson sin eedh ok rätt pa helgedomana STb 1: 104 (1477). han skal . . . göra rätt for ingeuald scriffuares pigo, ath han ecke togh aff henne mödomen ib 357 ( 1482) .","9) rätt, maträtt. Se Sdw 2: 1288. en bachad räth Brasks Matordn 6 . en rääth saltgrön fisch ib 11 . Troj 163 . - oblat. ithem baka retterne med kyrkiona jernn Kyrkohit Årsskr 1920-21 s. 251 (omkr. 1498). - Jfr arelds-, arva-, biskops-, borghara-, fiskerihamna-, galgha-, gildis-, gästabudh-, hionalags-, hof-, härads-, ivir-, kamara-, konungs-, kristno-, köpstadh-, land-, lands-, laxfiske-, malsäghanda-, o-, patrona-, (Sdw 2: 200), prästa-, riddara-, rikis-, skip-, slots- (Sdw 2: 433), stads-, tiltalu-, torney- (Sdw 2: 666), thiufs-, thridhiungs- (Sdw 2: 729), vatn-, vatu-, vidherboanda- (Sdw 2: 950), värulds-rätter."],"f":["retter . ","retther . rether: retha SD NS 3: 288 (1417, avskr.) . gen-. -a som dock, åtminstone delvis, torde bero på inflytande från Mnt. to rechte, von rechte weder rechte o. d. i uttrycken till rätta, at rätta , for el. fore rätta (i bet. 4), i rätta, mot rätta (stundom til rätto, at rätto, for rätto gm påverkan av rätter, adj., el. gm tillämpande av en böjning nom. rätta: obl. rätto el. rätta (jfr ev. STb 5: 67 nedan under 5), under vilken de nedan under rätter, adj., upptagna förbindelserna af rätto, for el. fore rätto el. rätta (jfr nedan 5), mädh rätto el. rätta, kunde inordnas). ack. räät Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . ","rääth Brasks Matordn 11 . ","redh JTb 73 ( 1481) . ","rettan Skotteb 42 (1460-61), 62, 66, 72 (1461-62). pl. rätther Troj 163 . reter STb 4: 124 (1506). rätte UrkShist 1: 6 ( 1436) . retta STb 5: 67 (1515) (möjl. sing.). med art. retterne ib 2: 437 ( 1490) ), ","rätta dagher","retta- . ","rette dach STb 3: 88 (1493)),","*rätta foghate","-fogetha ib 119 ( 1490) . ","-ffogitta ib 121 ( 1491) . ","-fugate ib 75 ( 1463) , 84 (1468). -fogoda STb 1: 212 (1479. -fogdar STÄmb 219 (1533). med art. -fogittena STb 3: 340 ( 1497) . ","-fogdana ib 2: 312 ( 1488) ), ","*rätta ganger","retha- )","*rätta mal","rettemol )"]},{"a":"rätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rät, rak. \" thz blomstrit wäxste . . . mz rättom stiälk älla bul ther änga knwta älla wranglikhet hafdhe \" Bir 1: 175 . ib 176 . \" moysi wandir war rättir \" ib 210 . þe gingo rättan vägh Bu 168 . \" fingu the . . . retthan byr til rom \" Bil 269 . \" en aker släter ther hwarte ware wranger ler rätter \" Al 5844 . - rak, upprätt. mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin oc standa eller ganga rätter MB 1: 83 . \" stodh . . . rätter j lögha kari \" Bil 574 . ib 319 . Bir 2: 15 . \" hans växstir var rättir \" ib 135 . ","2) rät, rätt och slätt, enkel. skal lwdhra bläster wara enfaller, rättir, oc slätter, vtan nota skipte MB 1: 388 . ","3) lämplig, passande. \" gathin i mik wardhbergh läth thz ware mik fulwäl räth \" RK 1: 2405 . \" sagde hertughin engen wita then them ware swa wel rätter \" ib 2012 . \" oss är engin bätre rätter älla fallen (näml. till lagman) än han \" BSH 1: 185 ( 1386) . ther landhene ware rätter til laghman ib 188 ( 1336) . \" ib 3: 147 (1463?). \"","4) rätt beskaffad. gudh skapadhe mannin rättan MB 1: 114 . - rätt, riktig. rät nampn Bu 8 . eo modo, qui in legibus patrie dicitur reep oc rät mal SD 3: 112 (1313, nyare afskr.). rätare dyrkt Bu 61 . Bil 82 . 2il oplypta sins fadhers händer oc böghia them rättare (d. v. s. så att de få ett riktigare läge) MB 1: 258 . \" synas the bökir ey rätta (sanningsenliga) \" Bil 434 . - rätt, tillbörlig? seghe the migh mindre en rädh oppa FM 533 ( 1511) .","5) verklig, fullkomlig. \" at laurens hafdhe hänne the for:de twedelene af for:de goze forthaghit ok fore haldhit meth rätte wäldhe i swa mang aar \" SD NS 1: 419 ( 1405) . ","6) berättigad. hiälpa henne til swa mykit som hon wre rät til SJ 147 ( 1446) . ","7) rätt, rättmätig, sann, verklig, laglig. fra sinom rättom härra Bu 21 . \" gifi þät attar rätum ägara \" Bir 4: (Avt) 179. räther ok trohen wen Gers Ars A 2. rätthir äghande TB 73 . gozen gingo vndan rättom aruum SD 6: 125 ( 1349) . \" at rikit maghe koma til rättan arfwingia \" Bir 3: 359 . \" sambrödher äkta oc rätta \" SJ 14 ( 1424) . \" retthe iwdha \" MB 2: 222 . rät retuisa KS 20 (49, 21) . sacramentit swettis retta thara RK 2: 7862 . \" rätta dödz folks ferga finge the \" ib 7868 . - laglig, behörig, ordentlig. þem rättän räkinscap györä SD 5: 562 ( 1346) . \" til een rättan ok vissan panth \" BSH 1: 165 ( 1376) . - laglig, laga, i lag föreskrifven. a rättom radzstufudagh SJ 14 ( 1424) . thil rättha drykke SO 26 . ","adv. rätt, rättvis. \" rättir domare \" Bil 716 . \" är iak . . . iämpn oc rättir \" Bir 2: 174 . dömpde en rättan dom Al 2651 . KS 15 (35, 16) . \" funno for rätto \" SJ 43 ( 1441) . \" dömpde the ok sagdho for rätto \" ib 84 . - mäþ rätto, med rätta, med skäl. þik þiäna ängen mz räto Bu 21 . KS 69 (169, 75) . Fl 1694 . BSH 1: 165 ( 1376) . SD NS 1: 415 ( 1405) . SJ 107 ( 1445) . RK 2: 63 . - rättfärdig, rättrådig, redlig. þu äst . . . baþe rättar ok rätuis Bu 197 . - n. rät (komp. rättare Lg 3: 652 . ","1) rakt. \" swa som . . . en ände af them twem wäghomen bare sik rät (directe) nidhir j nidhirsta \" Bir 1: 214 . \" röras the (ɔ: himbla) antiggia rät nidher som steen eller rät op som elder \" MB 1: 44 . \" rät at byn \" RK 2: 7872 . rät mot ellen ib 7879 . \" rät fra the swenska \" ib 7881 . \" mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin \" MB 1: 83 .","2) rätt, riktig, sant. \" en man räknar rät \" Bil 434 . för thy hon ey rättare wiste (visste ej annat) än han haffde warit ängilen Lg 3: 652 . RK 2: 3570 . \" jac kan ey rettare forsta (förstå annat) än j mogen ther friliga tro vppa \" ib 5732 . ","3) rätteligen, med rätta. hwem thet tilbör, rät kununger at wara KS 1 (1, 1), ffindz mera borta än reth bör SO 114 . ","4) alldeles, just, rätt (stundom kan el. måste det i Nysvensk öfversättning utelemnas). thz (ɔ: rwm ) skal en mwr aatskilia rät j tw Bir 4: 83 . \" the (budorden) . . . äre rät swa alle wärldinne nytlik, som enom stadh wre thässe lagh, at ängin skulle stadhin fordärwa \" MB 1: 465 . rät som iak vare ij paradiis Iv 439 . \" hans örs var röt rät som eet blodh \" Fr 107 . \" reth ssom han aff westeras drogh \" RK 2: 4175 . ib4926, 6610, 7342. hans thrwgh aktin rät änkte vätta Iv 146 . ib 285, 1077 . här maghin ij nu bradhlik see ij thetta hws rät alla thee . . . ther idher mz skadha mena ib 863 . \" han skipadhe os rät alla nädhe \" ib 226 . ib 1329 . \" een knapper . . . aff rödha gull rät öfrith skär \" Fl 983 . \" vnfingo mik rät aldra bäst \" Iv 194 . - Jfr kap-, o-, up-rätter."],"f":["räter: -o Bu 21 ; ","-um Bir 4: (Avt) 179; -are Bu 61 . ","räther Gers Ars A 2. n. nom., ack. rät. rädh FM 533 ( 1511) . ","-o . i uttrycket mädh rätto öfvergår -o till -a Fl 1694 ; SJ 107 ( 1445); RK 2: 63, sannolikt under inflytelse af Mnt. mit rechte), "]},{"a":"rätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) rät, rak. rectus a um rätter oc räther GU C 20 s. 520 . 4) rätt beskaffad, rätt, riktig. war hans thörn skylter om en span at han skul . .. wara mynne en rether thet lotha wy metha ATb 1: 4 ( 1451) . cappellanen . . . skal halda twa messor om wykone, om fredagin och lögherdagin, stragx i rettin tiidh, som forsta messan plägher haldas STb 1: 307 ( 1481) . \" rätter ok rätfärdogher kärleker lather sik pröffuas \" MP 4: 59 . en tunna, som större, var än retthe tunna HLG 2: 93 (1519). - i tillbörligt el. gott skick. iiij rätta tinkannor ok et tinstoop gamalt ATb 1: 226 ( 1456?) . \" knwt hade salt hanom eth nyth armbyrst oc thet sama armbyrst var gamalt oc knwt sagde at han hade lofwat hanom eth reth armbyrsth oc ey nyth \" ib 2: 33 ( 1474) .","5) verklig, fullkomlig. ´ren´. at han thet ey giorde aff ondhe eller fortanke men aff rätte enfallugheet SD NS 3 . 275 (1417). tha gudh medh änglenom budhadhe thic. lhan hafdhe thic for alle frwr j reeta mate SvRimd 45 . \" tet war hans rette forswmelse \" STb 4: 38 ( 1504) . ena summa peninga han hanom tenetur är aff reth laan til sith brullop ib 83 ( 1505) . \" aff retta glömsko Stock Skb 295 (1509, Skip). 6) berättigad. waren thenna . .. böndher behjelpelighe, ath them matthe widherfara swa mykit, som the äro rette innan \" FMU 3: 288 ( 1443) . \" at gärd tog hästin . . ok sad swa är närgar rättaren at hästinom än iak tha är han här odoldir ok ostolin \" ATb 1: 65 ( 1456) . atj waren . . . harthuick beholpelich om for:ne arff, swa mykit som han retter vtj är pa for:de hustrv margit wegne STb 3: 90 ( 1493) . ib 183 ( 1494) . BSH 5: 544 ( 1515) . HSH 16: 96 ( 1527) .","7) rätt, rättmätig, sann, verklig, laglig. tha vissa iak henne . . . rättan ingan i vart federnes godz SD 8: 24 ( 1361) . . . . wan gardh . . . som war rätköpa ioordh (för rät köpaioordh) är ib NS 3: 151 (1416). laglig, laga, i lag föreskriven. hann (ɔ gränsen) war gambell, beskedeligh och jord faster, retter med steenn skäligen märker, som aff ålders lends warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . af rätto (-e) (jfr Mnt. von rechte och ovan under rätter, m.), rättmätig, lagligen, i behörig ordning. . . . moderne, som hanom aff rette erffue borde effter sina framlidne moder STb 3: 422 ( 1499) .","8) rätt, rättvis. \" pedhir dalakarl sagde, komer här een rättaren konungh i swerike idhir skal ske eth fallandöffwil the här bo i arbogha \" ATb 1: l309 (1469). thes större ärä faa the aff högxtä ok rätestä domarenom ihesu christo SvKyrkobr (Lucid B) 181 . - mädh rätto (-a), med rätta, med skäl. Jfr ovan under rätter, m. ath . . . swen thet ängin innan nakarhanda matto bewisa kan eller oc meth rätto tilläggia schal SD NS 3: 256 ( 1417) . - sighia (af) for(e) rätto(-a), döma. Jfr ovan under rätter, m. wy (ɔ konungen) . . . sagde for rätta at . . . herre erics hustrw bör i alla mato at nwhta sama arff Arfstv 87 ( 1451) . ib 21, 40 (1461) . \" tha sdho wi them thet i mella aff forre rätho ath thet kopit var gilth \" ATb 1: 4 ( 1453) . sagdes benct hanssons hustrw foe retto aff, ath hon skal . . . STb 1: 7 ( 1475) . \" sagdes fore retto, ath mattis . . . skal bliffua viidh thet som homom tilforende worth fore retta affsagt om gaardin \" ib 11 (14375) . ib 25 ( 1475) , 72 (1476), 188 (1478). - finna for rätta, d. s. thy fwnno the for rättha thet jönis karlson bordhe alth thet godz SD NS 3: 343 ( 1418) . - rättfärdig, rättrådig, redlig. lthe här rätte äru the fa ewärdhelika glädhi i himerike SvKyrkobr 111 . \" thera lifnadh är ey rättir \" ib 112 . \" opta gaff han them orät som rätthw waro \" MP 4: 55 . war rätther thinom härra som tw räkte thina hand PMskr 121. - n. rät, adv. 1) rakt. . . . bade allmenningx wegana then ena vth fran stadz porten reth vpp SJ 2: 124 ( 1488) . \" ey hällir bort oppa höghra ällir winstra wäghin taka, loffwa, wthan räth fram \" SpV 445 . gatorna waro langa oc rät fram som snöre Troj 37 . henne näsa som war räth op oc ned wthan ryll ib 62. - bildl. ty iagh kan inthet uthen retth fram som iak kan förnime thet skääl kan med fölie HSH 16: 12 ( 1526) .","2) rätt, riktigt, sant. ath en skedh worth reth tiwff stolin aff nic. scriffuer STb 2: 199 (1487).","4) alldeles, just, rätt (stundom ej möjligt att återgiva på nutida svenska). en gardh . .. liggiendes . . reth wiidh hörnit twers westan offuer ghatan SJ 2: 126 ( 1488) . . . . vpmwra thet litzla stycket nedan fore reth epter snörit ib. ib 148 (1489). swa som wi daghlica syndom. ok räth swa som idhkelika (immo quasi) SkrtUppb 32 MP 5: 202 . \" ath grecana begäradhe then dagen (ɔ: vapenvilan) räth aa falskheet loc jlklokhet \" Troj 163 ."],"f":["rättir SvKyrkobr 112 . ","retter . ","räther GU C 20 s. 520 ; ","-o ATb 1: 14 ( 1453) . ","rether ib 4 ( 1451) ; ","-a SD NS 3: 288 (1417, avskr.) . n. nom., ack. rät(h). ret(h). ack. f. rettin STb 1: 307 ( 1481) . ","reeta SvRimd 45 . ","rättaren ATb 1: 65 ( 1456) , 309 (1469). superl. rätestär: -ä SvKyrkobr (Lucid B) 181 . Jämte dat. -o i uttrycken for(e) rätto och mädh rätto förekommer ofta ändelsen -a, sannolikt under inflytande av Mnt. mit rechte; i dessa fall torde man dock snarast böra se substanvistiskt oböjligt rätta (jfr, även för o-formernas del, under rätter, m.). Se Sdw 2: 1288),","mädh rätto","-a )"]},{"a":"rätteskidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? rätskia, linjal. amussis muro mestara lodh ok rätte skidhe GU C 20 s. 22 . norma grece gegula latine jtem norma dicitur sementariorum rätthe skyde ib s. 359 ."],"f":["-skyde )"]},{"a":"rättesnöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättesnöre. laagh, effter hwilken alltt thett som krokott är kan rättes, såsom effter etth rettesnöre PMSkr 698 (avskr.)."],"f":["rette- )"]},{"a":"rättilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? ","1) (medelst handelns uträckande gifven) vink, åtbörd. flyddo synd . . . j rätilsom (in nutu) Ber 53 . ","2) rättelse, förbättring. \" är thätta scrifwat til thera bätring ok rättilsa \" Bo 124 . for kirkionna bätring oc rättilsa (för -e) Bir 4: 57 . war athwghwl af thinom rättilsom Ber 150 . ","3) bestraffning. sum näfst thorwo wit äller rättilsi SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" bidhi rensile ok rättilse \" Bir 2: 309 . \" til vndirdannanna rättilsa \" ib 3: 148 . en fadherlig rättilse MB 2: 296 . \" oss til straffan oc rättilse wara syndher \" ib 301 . ","4) efterrättelse. \" kännedombir til mankönsins rättilsa j allom skipilsom \" VKR XVI (kan föras till 2). allom spakom ok rethwijsom til rettelse SO 47 . ib 95, 116, 117 . breff . . . ther iders herredömä kwnnä haffuä naaken rättislä vtaff FM 187 ( 1504) ."],"f":["rätilse: -om Ber 53 . rettelde),","rättilsa bok","rethelssä- )"]},{"a":"rättilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 4) efterrättelse. the . . . seglade . . . j okwnnogha haffzs leed ath enasth hade the syn rättilse oc ledsaga aff thenna tessaliska mannen philote Troj 5 . 5) rättfärdighet, rättrådighet? han (ɔ wisdomen) tilökir ällir tildraghir allan rättilsinna (rectiudinis) stadhga SpV 422 . 6) underrrättelse. vi funne oc i samme book stoor rettilse om sko ger bärg oc dioger (så!) i westergylland hwem the tillhröe HSH 16: 102 ( 1527) . Jfr up-, äptir-rättilse (Sdw 2: 1141)."],"f":["rettise )"]},{"a":"rättindi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rättirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rätterska, kvinna som rättar. o maria wari thu rätterska (coorectrix) tankannas ordhannas, oc gärninggannas JMÖ 46 . Jfr uprättirska."],"f":["-erska )"]},{"a":"rättoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättighet, lagligt anspråk. meth alle the rättichet jac oc min syster . . . ther til hafwom SD NS 1: 16 ( 1401) . \" al min rättigheet, som mik til arf fiel äfter hustrw älinä ingemarsdotter \" ib 642 ( 1407) . ib 123 ( 1402) o. s. v. meth alle rätthoghet som iak oppa swansö haffdhe ib 2: 72 ( 1408) . - rättighet, det som ngn har rätt att fordra el. uppbära, laglig inkomst, laglig prestation (åt ngn). at hafua pantsat . . . mit goz . . . meth alle rättichet SD NS 1: 104 ( 1402) . \" wort slot oc land . . medh alle konungxlige rättogheth \" BSH 3: 4 ( 1449) . \" hans nades ränthe, rettigheter oc atherstäder \" BtRK 384 (1502, orig.) . \" minzska sinne domkirkio hedhir oc rättoghet \" Ansg 217 . \" at förninske cronenis rente och rettigheter \" FM 426 ( 1509) . \" forhindras hans rettighether ther oppe, han skall göre rikith thiensth fore \" BSH 5: 115 ( 1506) . \" dömdes lasse henricson salmis sak til 3 m. for slotzens rettoghet om kypsis \" BtFH 1: 156 ( 1507) . \" dömdes thenne forne hwar tere sak til 3 m. for slotzens retoghet om kalksten balker och brädher at the förde them icke ffram i laga tiidh \" ib. \" for treske om slotzins rettholet \" ib 161 ( 1508) ."],"f":["rättogheet SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.), 361 ( 1404). rätokhet ib 621 ( 1407) . retoghet BtFH 1: 156 ( 1507) . retoghet ib. retthohet ib 161 ( 1508) . ","rätughet SD NS 2: 79 ( 1409) . ","ratughet ib. ","rätuheth ib 89 ( 1409) . ","rättugheet SJ 123 ( 1443) . ","rettighet: -heter BtRK 384 (1502, orig.) ; FM 426 ( 1509) . ","rettigheth: -hether BSH 5: 115 ( 1506) . ","rättigheet SD NS 1: 642 ( 1407) . ","rättichet ib 16 ( 1401), 104 ( 1402). rätichet ib 123 ( 1402) . pl. -ir),"]},{"a":"rättoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. rättighet, lagligt anspråk. iak hafwer vplatet allan then rättoghet erlicom manne thorstene symonsone, som iak ok mine brödher hafwa til then thridhiongen SD NS 3: 212 ( 1417) . ib 39 ( 1417) . at jak . .. oplaatit haffuer . . . herra knute . . . alla then rät ok rättogheet om thet arff, som mik tilfallit är ib 345 ( 1418) . - rättighet, rätt, befogenhet. Se Sdw 2: 1288. - rättighet, det som ngn har rätt att fordra el. uppbära, laglig inkomst, laglig prestation (at ngn). SD NS 3: 283 ( 1417) . UrkShist 1: 5 ( 1436) . karl . . . forlanthe mic swa mykit hans räthogheth var här nydhre j smalandhin Arfstv 16 ( 1461) . ib. . . . met alla kirkione och kirkieherrins räntho ok rettoghet Svartb 532 ( 1477) . . . . thermedh göra stadenom all then rettogheet, som en godh borgare bör at göra STb 1: 174 ( 1478) . ib 2: 196 ( 1487) . corth flaskedragere schal holle och skenckie brenth wiin her j stadin ok göre ther stadenom rettogheet vth aff til stadzens pullfer hws, swa mykit ther til behöffuis ib 3: 376 ( 1498) . Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . \" myn lanssgylldhe ok all anner rektwkheth som myne lanboo i vessthergö(t)land myk ärlyk plyktugh ere \" Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). - Jfr ämbites rättoghet (Sdw 2: 1109)."],"f":["rettog- . ","-heet . ","räthtogheth Arfstv 16 ( 1461) . ","rääthoghet Liber eccl Vallentunensis 62 ( 1499) . ","rättughet UrkShist 1: 5 ( 1436) . rettoheth STb 2: 196 (1487). räththigheeth Arfstv 16 ( 1461) . ","rettigheet SD NS 3: 239 ( 1417) . rektwkheth Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515)),"]},{"a":"rätvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rättvis, rättrådig, rättfärdig. \" skal kunungr rätvis wara bådhe i domom ok äthäuom sinom \" KS 30 (77, 33) . \" thu gudh sagdhe sua jak är rätuis oc miskundsambir owir manna synde \" Bir 3: 71 . mannin skal vara rätuis mz sinom jamcristne ib. huar rätuis man vari först rätuis sik siäluom ib 378 . at seia . . . iacobum. som rät vis heter. at viþarnamne Bu 193 . þu äst . . . baþe rättar ok rätuis ib 197 . manna rätuisaste ib. ib 198 . \" gudz mönster . . . j hwilko syndoghe män sculu miscund faa oc rätuise nadhe \" Bil 846 . ib 81, 884 . MB 1: 101, 115, 116, 466 . SD 4: 467 (1335, nyare afskr.), 5: 379 (1344, nyare afskr.). KS 25 (64, 27), 26 (65, 28), 49 (124, 53) . Bir 3: 360, 361, 362. ey äru the som at enaast höra gudz ordh rätuise (justi) när gudi vtan laghana görara skulu rätuise göras (justificabuntur) MP 1: 55 . \" iak gör somlika rätuisa (jusifico) \" Bir 1: 202 . Bo 38, 39 . Ber 69 . - rättvis, rätt, tillbörlig. thät är rätuist at thän annan skal styra ok döma han scal förra döma sik siälfuan Bil 885 . \" tro stridhinna vara rätuisa \" Bir 3: 358. thu faar mik ey af then rätvisa väghenom Lg 547 ."],"f":["-wiis MB 1: 116 ; ","-wiist ib 115, 466),"]},{"a":"rätvis wiiss","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["rättvis, rättrådig, rättfärdig. \" justus . . . rätwiss \" GU C 20 (hand 2) s. 53. ath han (ɔ publikanen) forskulladhe räthwis göras aff allom sinom syndom (de omnibus peccatis suis justificari) Mecht 285 . \" gudz räthwise domber JMPs 55. lig 290. Jfr orätvis. \""],"f":[]},{"a":"rätvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra rättfärdig, urskulda. ecclesiastici xxvi et non iustificabitur caupo a peccatis labiorum win mannen han ey rätwisas thz är vrsakas aff mwnsins syndom GU C 20 s. 89 . Jfr orätvisa."],"f":[]},{"a":"rätvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rättvisa, rättrådighet, rättfärdighet. \" ysaias thän fwlkomplighe prophetin j alle rätwiso sigher härranom, alla wara rätuisor (omnes iustitiÄ nostrÄ) j thinne asyn äru swa som qwinnona smittadha klädhe \" SpV 245 . JMPs 54, 55. räthwisanna ffäghrindh oc rikedoma ärw äwärdelika som scriffwadh är, räthwis skal ey röras, äwärdelika ib 290 . ib. "],"f":["rätuisor SpV 245 ) , ","*rätvisogörilse , "]},{"a":"rätvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rättvisa, rättrådighet, rättfärdighet. retvisan är thön dygdh ther gömer ok saman haldr manna samhelde KS 19 (48, 21) . retuisan är thön dygdh, ther stadhugh är i manzins wilia, til at lata huariom thet hans är ib. \" thet är rät retuisa ther styris medh houe \" ib 20 (49, 21). rätvisa är naturalik skipilse i manzens hugh ok wilia, funnen til hielp ok samband manna samvaru ib 25 (64, 27). sum rätwiso williä elskä ok gömä SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.)fulcomna alla rätuisona Bo 38 . \" þär mot rätuisonne göra \" Bir 4: (Avt) 179. Bu 21 . Bil 375, 885 . Bo, 75, 142, 194. Bir 1: 5, 3: 263, 264, 358, 359, 361. MB 1: 466 . KS 18 (45, 19), 20 (50, 22), 26 (65, 28) . \" fore thina rätwiso eller dygdh \" MB 1: 447 . \" än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek oc wit eller rätwiso \" ib 100 . ib 101, 115, 116 . \" abraham trodde gudhi ok thz reknadhis honom til rätuiso (justiam) \" MP 1: 8 . komo mange j lifhsins rätwiso (justificationem) wm ihesu christi rätwiso (justiam) Ber 67 . \" wm ena synd forfara manga räwiso (multæ justitiæ) \" ib 89 . ib 206 . - rättvisa, sak, rätt. annar konungin hawir rätuiso (rätten på sin sida) Bir 3: 359 . ib 350 . ","2) utöfvande af rättvisa, dom. hwarre rätuiso (judicio) vari miskund ok grymhet Bir 3: 378 . ","3) rätt, rätighet. ey är thz min rätuisa (mei juris) at the siälin skal koma j mina händir Bir 3: 264 . \" han hawir meer rätuiso til rikit \" ib 357 . ib 439 . "],"f":["-wiisa MB 1: 466 ; -an ib; -o i 447, 466),","rätviso gärning , "]},{"a":"rätvise","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättvisa, rättrådighet, rättfärdighet. \" aff . . . gudz rätwise \" MB 1: 45 . christi rätuise MP 1: 59 . \" kununglik rätvise \" KS 48 (122, 52) . ib 26 (66, 28), 49 (125, 53)."],"f":[]},{"a":"rätvishet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättvisa, rättfärdighet. \" styra mz retwiisheet \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 . \" hiölt iag så strenga rettwiisheet \" ib 278 . \" hälge manna rätwishether (justificationes) \" MB 2: 363 ."],"f":["retwiisheet . ","rettwiisheet . ","-ir )"]},{"a":"rätvishet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättvisa, rättfärdighet. loffua mina räthwishetz stranghet Mecht 246 ."],"f":[]},{"a":"rätvisilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. f.? rättfärdighet. til gudz biläthe ok liknilse är människian giordh, til biläthit a wisdomsins wäghna ok skälinna, til liknilsit j didhanna hälaghet ok rätuisilse (ä. fr. rätuise) (ad similitudinem morum sanctitate et iustificatione) SpV 113 ."],"f":[]},{"a":"rätvislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) rättvisligen, rättvist, rättfärdigt, rättmätigt. han wil k skal döma räuiselika, hwan äptir sinom godgerninghom MP 5: 20 . - rättvist, rättrådigt. the . . . gode men tet offuer ladhe formidlade ok fulkomplice stadfeste retuiselige til en fulkomen ände SJ 2: 243 ( 1504) .","2) rätteligen, med rätta - rätt, riktigt. rätuiselica bidhia thet är ena samptalan ath haffwa medh warum herra MP 5: 68 . \" syden then rekinschap och kerligh retui[sli] gen giort war \" STb 4: 32 ( 1504) . - Jfr orätvislika (Sdw 2: 174 f.)."],"f":["-vise- . ","-lige . retu[sli]gen STb 4: 32 (1504)),"]},{"a":"rätvislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) rättvisligen, rättvist, rättfärdigt, rättmätigt. guz son löste mankön af diäflenom . . . räuisleka (per mirabilem . . . justitiam) Bu 206 . \" var thz af varom herra rätuislica giort \" Bo 158 . ib 122 . MP 1: 9 . Bir 1: 203, 310, 2: 32, 303, 305, 3: 306 . MB 1: 466, 2: 259 . päningir . . . hulkin som ey är wäl ok rätuislika afladhir Bir 1: 54 . \" ämbethe aff hwilko han pläga leffwa räthwislika \" PM 15 . \" rätwislekan liffwandes i gudz fryktan \" Lg 3: 602 . ib 604, 627 . LfK 246 . ","2) rätteligen, med rätta äru tholke rätuislicare callande dyäfulsins hörro hästa än högxsta gudz vigdha klärka Bir 2: 69 ."],"f":["-leka Bu 206 . ","rätwiislika MB 1: 466 . ","rätuiselika MP 1: 9 . ","räthvisliga LfK 246 . ","rätwisliga MB 2: 259 . ","rätwislekan Lg 3: 602, 604, 627),"]},{"a":"rätvisliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rättvis, rättmätig. \" betala räthwisliken lön \" PM 33 ."],"f":["räthwisliken PM 33 ),"]},{"a":"rätvisliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rättvis, rättmätig. \" anderlune en som rethuiseligit och tilbörligi är \" STb 3: 79 ( 1493) ."],"f":["rethuiseligit ) , "]},{"a":"rävalska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna från Reval. ss tillnamn. HLG 1: 79 (1473). kadrin reffuelske SSkb 8 (1501-02)."],"f":["reuelska . ","reffuelske )"]},{"a":"rävalsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["revalsk, från Reval. epter räfwelskt taal FMu 6: 69 (1497, nyare avskr.). en neffua ful medh reffuelske skellinger STb 4: 51 ( 1505) ."],"f":["räfwelser . ","reffuelsker )"]},{"a":"rävalsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Revalsk, från Reval. the reffwilske HSH 20: 90 ( 1507) . \" haffuer jag nw scriffuit the reffuelske till \" FM 323 ( 1507) . räwälsth mynth FH 1: 54 (1485. Jfr räflisker."],"f":["reffuelsker . ","reffwilsker . ","räwälsth FH 1: 54 ( 1485)),"]},{"a":"räventer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matsalsbyggnad? . . . ena strandabodh liggiandis nest färiobronne nordhan til j thy räwentereno som staffan nielsson lät byggia KTb 78 ( 1439) . Jfr: refectorium ii locus vbi reficiuntur famelici in theutonico räffwinter GU C 20 s. 519 ."],"f":[]},{"a":"räver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*räva klo , ","*räva runna , "]},{"a":"räver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räf. \" \" Bir 2: 128, 129, 130, 3: 333 . Rk 3: 2756. Su 66 . \" vifwa ok räfwa \" Al 2798 . skall hans gäs icke bita myna räffwe i häll medh snedligheth wtan medh ower makth BSH 5: 274 ( 1508) . "],"f":["-ar )","räfs galle , ","räfs unge , ","räva blodh , ","räva ister","-iister LB 7: 282, 287), ","räva stiärter , "]},{"a":"rävil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se A. Janzén, Ark. f. Nord. Fil. 60: 169 ff., P. Wieselgren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: l88 ff. och jfr muldrävil."],"f":[]},{"a":"räþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","alt thz som vtan til synis hota. thz rädhir äkke Bo 77 . Ber 211 .","2) refl. räþas , ","1) rädas, förskräckas. \" abs. baþ hana eigh räþas \" Bu 491 . \" kunugen rädes viþ þoliken tiþande \" ib 167 . \" ärofulla iomfru maria sikx hafwa rädhz ängilsens tiltalan \" Bir 4: (Dikt) 256. räz äkke (noli timere) Bo 227 . \" the räddos mz myklom rädogha (timuerunt timore magno) \" MP 2: 36 . Gr 283 . - vara rädd för, frukta för. med ack. hui räþas þässe döþen Bu 14 . sagþe eigh räþas han älla hans ängla ib l103. Bil 428 . Bo 138 . Bir 1: 24, 2: 294, 3: 379 . Ks 23 (57, 25). Ber 233 . räþas diwlen nämpdan Bu 497 . \" hon räddis idhkelika sinna nästo sambyggilse \" Bir 4: (Dikt) 251. - med prep. for (betecknande den el. det hvarför man fruktar). haffde the ey rädz for marskens twang RK 2: 6405 . \" rädhas fore dödhin \" Lg 39 . \" reddis iosep fore honum \" ib 36 . RK 2: 1545, 1556 . Di 62 . - frukta, hysa fruktan och vördnad för. af rätvisom domom ok hämdom äpte godhom ok gamblum laghom, redhas han ok hedhra alle män KS 47 (120, 51) almoghe kan sköt at finna . . . huad han (konungen) redhis gudh alzwaldande ella ey. ok finna the thet han rädhes gudh . . . thå taka alle män rädhas ok i wirdning haua sin konung ib 15 (37, 16). Ber 8, 9, 10 . han (Gud) gör thera vilia som han rädhas ok älska Bo 7 . \" jach rädz inghen wtan gudh och idher \" BSH 5: 119 ( 1506) . \" giffwa theres lön . . . rädanhom (timentibus) thit nampn \" MB 2: 350 . - frukta, befara, hysa farhåga (för). med ack. rikar . . . räþes ran Bu 153 . \" the räddos pilzins dödh \" Bo 20 . - med inf. räddis at wardha drapin Bil 354 . - med ack. och inf. at mne vini skulu ey rädhas sik wara forlatna Bir 1: 118 . \" jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). styremannin rädhis skipit mogha scadhas aff bölghionna stötom Bir 4: (Dikt) 251. - med en sats inledd af at. rädes at lyghn wrþe of rik Bu 30 . \" rädes at han vp stoþe af döþa \" ib 52 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.). Bo 39, 136 . RK 2: 1558 . \" räs jach ath hon vil swika os \" Di 238 . \" med en sats inledd af at eigh. han . . . rädhis . . . at ey (ne) skuldin öronen smitas af fanytte hörsl \" Bir 1: 368 . ib 25, 26, 27 . - med prep. um och en sats inledd af at. rätz ey vm at the thing som thw nw höre oc see hända älla vardha aff ondom anda Bir 2: 155 . - opersonl. med personens dat. el. ack. ma tholkom rädhas thz brnadus sighir Bo 136 . \" thz ey är (för är ey) lekir, mik rädhis widh aluara (jag fruktar för att det är allvar) \" Bil 234 . \" mik rädhis, at thu wardher wäldoghare än wi \" MB 1: 210 . \" mik rädhis thz mon herra iwan swika \" Iv 1953 . ib 4221, 4946, 5421 . them reddis the skullo alle forga RK 2: 7874 . - frukta, sky, undfly. med inf. waktadhe the sik bättre oc räddes at syndha Su 94 .","pres. motsvarande Lat. gerundium. o hwat rädeliken syn oc alstingx rädandes Su 95 . fruktas, vördas. nar dödhelikin människia hedhas ok rädhis (timetur) meer än gudh Bir 1: 387 . ib 3: 218, 306, 452, 465 . - fruktas, befaras. part. pres. (ngn gång äfven i icke reflexiv form) i opersonl. konstruktion förbundet med en form af vara och ss öfvers. af Lat. gerundium, med el. utan dativ. är honum rädhandhis (timendum est ei) at han kombir j mere dröuilse Bir 3: 231 . \" är rädhandis at the än mera (ɔ: skdha) göra \" MB 2: 239 . \" är thz wäl radhandes (för rädhandes) at för wara ogönstoghet gudh os thenna plaghona haffuer lathit ower komma \" Lg 3: 647 . \" är redandhe ath wore egne wndersate göris oss ohörige \" HSH 19: 112 ( 1505) . - Jfr rädder."],"f":["redha: -as Bir 3: 379 ; KS 23 (57, 25), 47 (120, 51) . ","-is . ","rädz BSH 5 . 119 (1506). räs Di 238 . ","räddis . ","reddis Bil 428 ; RK 2: 7874 ; Lg 36 . ","rädis ST 507 . ","rädes Bu 29, 30, 52, 167 . ","rädhis Bir 1: 25, 27, 368 . ","supin . ","rädhz Bir 4: (Dikt) 256. rädz ib 2: 94 ; RK 2: 6405 . ","rätz Bo 39 . ","rädh Bir 3 . 460. refl. rädz KL 401 . ","räz Bo 227 ; Bir 2: 155; Ber 8, 9 . ","rätz MB 2: 395 ; LfK 241 . ","vara rädd"]},{"a":"räþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(en guds uttalde) rådslut, ödesord. hon sagdhe honum thässe rädhe Al 1598 . Jfr en-, hiälpahäl-, läkedoms-, siälf-, til-, vand-räþe."],"f":[]},{"a":"räþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förskräcklig, fruktandsvärd. \" octouinus kunogar var . . . sua räþeleken at änghen þorþe se han vreþan \" Bu 62 . \" vreþar ok räþelecar \" ib 491 . \" räþelecar a synom \" ib 497 . \" en miok räþeleken (karl; d. v. s. djäfvulen) com tel hans \" ib 18 . com þordön sua räþelecar at it folk do ib 526 . et rödhelikt myrckit hus KS 64 (159, 70) . rädheliker stadher MB 1: 219 . \" rädheliker oc loffs wärdher \" ib 318 . Bil 108 . Pa 16 . KL 250 . MP 1: 10 . Bo 120, 195 . KS 77 (191, 84) . Bir 1: 36 . Va w5, 48, 50, 51. Su 94, 95 . Lg 37 . MB 2: 201 . LFK 221. - med dat. vast þu huariom styg ok räþelek Bu 140 . \" han . . . war . . . rädhelikin thöm hedheno varo \" Bil 862 . Bo 227 . KL 276 . Bir 1: 182. o huru rädhelikit vslom syndarom är ib 3: 19 . redhobone äru the til . . . then thunga som rädhelikin vare ämuäl änglomen at läggia opp sian axla Bo 99 ."],"f":["-lecar Bu 491, 497, 526 . ","rädhelikin Bil 862 ; Pa 16 ; Bo 99, 227 ; Bir 1: 182 . ","räþeleken Bu 18, 62 . ","rädheligin LfK 221 . ","rädeligin Va 51 . ","rädelighen MB 2: 201 . ","räþelek Bu 140 . ","rädeliken Su 95 . ","rädhelikt KS 64 (159, 70) . ","rädhelikit Pa 16 ; KL 250, 276 ; Bo 195 ; Bir 3: 19 . ","rädeliget Va 25 . ","rädhelican Bo 120 . ","rädheligan LfK 220 . ","rädhelikin Lg 37 . ","rädeligin Va 50 . ","rädhelikom Bir 1: 36 . ","rädheligom LfK 220 . ","rädhelika Su 95 . ","rädeligä Va 48 ),"]},{"a":"rö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rö, rör. \" hwar en rö war swa stoor som ek \" Al 8747 . et fäste war byght aff röö (calamis) ib 4985 . \" the stora röö iak för aff sagdhe \" ib 4987 . \" ostadhughir som rö j vatne, hulkin aff huario vädhre röris \" MP 1: 20 . \" böghelikin suasom röö (arundo) \" Bir 2: 58 . \" war . . . smal som röö \" MD 445 . \" ginom ena röö lot han blasa the bländona in i hans näsa \" Gr 277 . \" een faar honom röna i handena \" Bo 181 . ib 194 . \" mz rönne (sceptro) oc purpura begabbadher \" Su 349 . VNB 5 . \" mik fikx een rö (calamus) \" MB 2: 349 . \" eth moot aff röö oc gulle (mensuram arundineam auream) \" ib 367 . Jfr gulrö, äfvensom rör. "],"f":["röö . ","röskär","rööskär )"]},{"a":"rö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rör, råmärke. Jfr skil-, sten- (Sdw 2: 502), stena-rö (Sdw 2: 500)."],"f":[]},{"a":"rö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rör, råmärke. \" som är rölagdh met IIII röö \" SD 4: 39 (öfvers. i nyare afskr.). planiciem . . . distinctam limitibus. ra. et rø ib 3: 695 ( 1325) . ib 696 ( 1325), 697 (öfvers. fr. förra hälften af 1400talet). Jfr rör."],"f":["röö )"]},{"a":"rö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n? rö, rör, vassrör; rörkäpp. Se Sdw 2: 1288."],"f":[]},{"a":"rödhaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödaktig. GU C 20 s. 299. "],"f":["röd- )"]},{"a":"rödhaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödaktig. er samma materia rödatwg som hon vare blod blandath LB 7: 257 ."],"f":["-wger )"]},{"a":"rödhblakkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödblackig. PM 67 ."],"f":["-blakoth )"]},{"a":"rödhblandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["blandad med rödt, rödlett. hans litir var allir huitir oc rödh blandadhir (rubeo permixtus) Bir 2: 135 ."],"f":[]},{"a":"rödhbleka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödkrita. \" tag rööd bleka \" LB 7: 259 . ib 186 ."],"f":["rööd- )"]},{"a":"rödhblodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i blod rödfärgad. LfK 112 ."],"f":[]},{"a":"rödhbrun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödbrun. \" hans haar oc brahaar oc skäg var rödhbrunt \" Bir 2: 135 . eth röthbrwnt (cocineaum) dyur MB 2: 359 ."],"f":[]},{"a":"rödhbrun","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" tyg, rödbrun dräkt. klädde j coccino, thz är rödh brwnt Mecht 234 ."],"f":["röd- . ","-bryn: -om JMPs 276)","rödbrunt"]},{"a":"rödhbrunhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["coccinum i rödh eller rödhbrvnhet Gu C 20 s. 119."],"f":["röd- )"]},{"a":"rödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gula (i ägg). tak rötha aff ägenom (hs. ägeno el. äggenno) LB 3: 189 (s. 139). Jfr J. Sahlgren, Studier tillegnade Es. Tegnér s. 419."],"f":["rötha ) , "]},{"a":"rödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gula (i ägg). smör mz rödhä af äggeno Hästläk. i AS 137 ."],"f":[]},{"a":"rödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["röd. Se Sdw 2: 1288. . . . een rödhan häst SD NS 3: 507 ( 1419) . NMU : l09 (1434). eth hus wt huggit som j rödhan saphir Mecht 234 . raua ue röder lithit brwn oc mörk brwnGU C 20 s. 517. rödha skapnadzsins radhlös skodhare (rubentis formæ vecors inspector) SpV 39 . \" alt thät iak see skuli mik synas rööt giort, mädh thino dyrasta blodhe \" SvB 101 (mot sl. av 1400-t.). SkrtUppb 9 . rödher löker wäxer aff fröno PMSkr 352 . hon vntfik han wel lsom hon wel kunne / mz söth ördh ok rödhrom mwnne (ɔ med en kyss? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 126, 222) EK 1896 f. - thät rödha af ägget, äggula. Se J. Sahlgren, Studier tillegnade Es. Tegnér s. 416 ff. - ss tillnamn. lasse rödh Kumla kyrkas rb 30 (1442-72?). STb 2: 59 (1491). "],"f":["röt , rööt SvB 101 (mot sl. av 1400-t.) ),","rödhabo , "]},{"a":"rödhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödhet. PMskr 380."],"f":[]},{"a":"rödhfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fat av rött ler- el. stengods? HLG 2: 107."],"f":["rödffaath )"]},{"a":"rödhfärghadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rödfärgad. MB 2: 19 ."],"f":[]},{"a":"rödhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rödfärga. \" at han hänna nampn j sik siälffwom far inscriffvat . . . rödgat oc flo rerat mz sino eghno blode \" Su 367 ."],"f":[]},{"a":"rödhgul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödgul. PMskr 478."],"f":["rödgol )"]},{"a":"rödhilaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödaktig. \" rauus . . . gripande oc rödilactoger \" GU C 20 s. 517 ."],"f":["rödilactoger )"]},{"a":"rödhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röding, salmo savelinus. eth fiskerii. . . . thär görs aff en fiärdhung röding VKJ 219 ( 1480) . VKU 118 ( 1565) . - ss maträtt. rödhing makrel eller lax salt Brasks Matordn 6 . ib 11. "],"f":["röd- )","*rödhings fiske","*rödhings nät","rödingx- )"]},{"a":"rödhka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (på grund av förekomst av järnoxid) rödbrun gyttja. i greska landh, siudz röt sallt aff sådan dy som i suerige kalla rödhka PMskr 638 (avskr.). ib Jfr rydhka."],"f":["röd- )"]},{"a":"rödhkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödkål. Se Sdw 2: 1288."],"f":[]},{"a":"rödhlask","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? (Mnt. rōtlasch],"],"f":["rötlask )"]},{"a":"rödhlaskskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rödhlask. viij ort. for rötlasth skin til thenne bock Skotteb 84 ( 1461) ."],"f":["rötlsth skin )"]},{"a":"rödhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödhet, röd färg. hwitlekin, och rödhlikin, the prydha mykith brudhenna änlithe Mecht 270 . ödhmiwkhetzsens rödhlek (purpura) ib 291."],"f":[]},{"a":"rödhlitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rödfärgad. \" matin war rödhlitadher, swa som är saffran aff enskona gräse \" MB 1: 209 . ib 482, 495, 496 ."],"f":[]},{"a":"rödhlitadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . adj. rödfärgad. JMÖ110."],"f":[]},{"a":"rödhliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rödfärgad. PMskr 465."],"f":["-litther )"]},{"a":"rödhläsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":[]},{"a":"rödhläske","b":[],"c":"","d":"","e":[" skinn, karduan. j dæker rötlask Skotteb 422 (1468-69), Kämn)."],"f":["röliske VKU 82 ( 1555) . ","rödgarvat"]},{"a":"rödhläskemakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kardunsmakare. ST 2: 323 ( 1489) . Jfr rydskomakare."],"f":["rödhleske- )"]},{"a":"rödhlöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödlök. \" stöth rööd löök \" LB 7: 34 . \" sepa sipul eller rödlök \" ib 144 . ib 228, 281 ."],"f":["rööd lööker )"]},{"a":"rödhma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara röd. rödhmandes rosen (rubens rosa) maria JMÖ 118 ."],"f":[]},{"a":"rödhma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara röd. rödhe litin var swasom rödhmande (rubens) roos Bir 3: 424 . VNB 5 . Jfr rudhma."],"f":[]},{"a":"rödhmoradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["rödaktig, rödlätt. \" \" Troj 74 . breseida . . . war myket fagor . . mz rödmorathom kynnom och gålt glymmande haar ib 76 . Jfr rödhmöra."],"f":["rödmorath )"]},{"a":"rödhmöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rödfärga. \" nar hon reff syna kynner mz syna hwassa naglar rödmörades the aff then blod ther wttärdes \" Troj 168 . Jfr rödhmoradher."],"f":[]},{"a":"rödhskinande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skinande röd. SvB 472 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"rödhstiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödstjärt. acredula le auis quedam scilicet rödstierta GU C 20 s. 7 ."],"f":["rödstierta )"]},{"a":"rödhäple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rött äpple. Mecht 262 ."],"f":[]},{"a":"röf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röv, podex. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordorskn. 3: 19 ff. tessin oloffliken ordh, som euert . . . talade til olaff matsson . . . far for iᴹ (1000) falladeffwel och kyss mik i röffenä STb 1: 58 ( 1476) . Jfr sugha röf."],"f":[]},{"a":"röghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anklaga. \" med dat. el. ack. rögþe hanom fast \" Bu 136 . Bo 181 . Bir 1: 83, 2: 192, 3: 57 . rögdho ieremiam MB 1: 11 . \" röghia älla orsaka samwitith \" Ber 204 . \" at röghia ok hindra godha \" Bir 3: 226 . \" at röghia äller beklagha sin almoga \" MB 2 . 290. Su 71 . Ber 137 . \" rögdhu hanum at han röuadhe manga thra kirkiur \" Bil 345 . KL 159 . \" syndena röghia siälinne af mangfallom lastom \" Ber 205 . röghþo þöm for dyocleciano Bu 528 . \" at röghia pylatum for typerio keysare for . . . mandrap \" Bil 301 . \" the rögdho honom for abbotanom \" KL 300 . MB 2: 240 . Ber 225 awitto han oc rögdho mangom lundom fore pylato MB 2: 373 . än þe äru röghþir SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). kan röghþes ok kallaþes firi biscop Bu 27 . rögdhis han af thöm Bo 192 . Bir 2: 138 . \" rögdher mz lygn \" Bil 123 . Su 29, 395 . \" beclagadher oc rögdher \" ib 349 . war ther fore rögdh oc wanfräydhatn, at hon födde blamanna barn MB 1: 223 . \" diäfwlin gar daglika in i klostrith, ok röghe (accusat) then han findher ther latan \" Ber 137 . \" at han finne enkte i thik thz han maghe röghia (för hvilket han kan anklaga) ib. beskylla, skylla på, gifva skuld. med dat. el. ack. som . . . röghia gudh at han gaff them ey dygdh oc konst, oc orsaka sik siälwa \" MB 1: 301 . \" ey skulle han eller nakar röghia flerom än sik siälwom ib. - klandra, lasta. han rögher och sakar (accusat) rätwisa domarans rätwiso \" Ber 121 . - angifva, röja. med dat. el. ack. rögher sinom brödhrom fore sinom fadher fore fwla synder MB 1: 229 . \" rögdho alla the andra som honom ey wildo lydha \" ib 2: 245 . \" som doblaren röyde \" PM 29 . ib 27, 36, 40 . \" röghia idhra synder ledha \" Al 6329 . röghia sik, anklaga sig, bekänna sin synd, gifva sig skuld. rögde sik gratande for allo folke Bil 767 . ib 466 . \" sculum wi altidh sannelica rögha os \" KL 238 . MP 1: 5 . \" röghande sik siälua \" Bir 2: 94 . Ber 122 . rögh thik i ponomen ib 123 . \" rögh thik i thinom syndom \" ib 169 . \" nar han röghe sik for sina synde \" ib 91 . Jfr beröghia."],"f":["rögha KL 238 ; ","-andhe Bir 2: 94 ; ","-om MP 1: 5 . ","röya Su 71 ; ","-er PM 27 ; ","-de ib 29, 36, 40 . -ir, -þe -þer),"]},{"a":"röghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anklga. med dat. el. ack. jwdhana tik förradha röya oc antwardha hedhningom SkrtUppb 172 . at the matto lröghia hanom aff omildhet ib 303 . angiva, röja. med prep. fore. rät scriptamaal skulo wara . . . fullelikin j swa matto ath människionne tilbör ath röghia fore alla sina syndhir ther hon veth sik haffwa giorth ok ey för haffwa scriptat sik fore MP 5: 203 . - angiva, yppa. . . . ath fför:ne fförmindare . . . wisthe j noghen motte, tet them icke war fulgiort j fför:ne arffskiftningh . . . tha skulle the tet röie strax fför rettä STb 4: 368 (1514). "],"f":["röya . ","röie . supin rökth SvKyrkobr 258 )","röghia sik , lanklaga sig, bekänna sin synd, giva sig skuld. kennis thu ath thu haffwir tik siällan scriptat ffor thina syndher, oc tik ey rökth som thina syndher äro SvKyrkobr 258 . - Jfr utröghia."]},{"a":"röghia vitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vittnesmål (i klandrande riktning). antestari . . . bära rygia vitne ok vitne foe koma GU C 20 s. 26 ."],"f":["rygia- )"]},{"a":"röghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagare. \" ther är sielfuer gud domaren diefulen är röghären \" SvKyrkobr (Lucid B) 199 ."],"f":["röghäre )"]},{"a":"röghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skriptamals röghiare."],"f":[]},{"a":"röghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagare. Ber 231 . LfK 81 . \" rätwis man är först sins röghiare (accusator est swi) \" Ber 91 . \" brödhranna wara rögyare är vt kastadher \" MB 2: 351 ."],"f":["rögyare )"]},{"a":"röghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagelse. SvKyrkobr 280 ."],"f":["röyelse )"]},{"a":"röghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagelse. \" thin kära är min sak ok rögilse (accusatio) \" Bir 1: 218 . \" findir owinin ängin röghilse mot os \" MP 2: 291 ."],"f":[]},{"a":"röker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rågångsdom? the förne 7 landz syhnemän the gilladhe thet the 12 heredz syne män tillförenne giordt hadhe, och them (för then?) röök emillan både huffwudhråån öfuerst medlest och nederst BtFH 1: 75 ( 1467, nyare afskr.) . dömdes een rätt röddch emillan witziälä och kaukula på thesse råår ib 45 (1482, nyare afskr.). dömdes ännu en rätt röch emillan luhangos bo och jempse boo opå theres råår ib 116 (1478, nyare afskr.). the hulle icke röchen som förre war dömdt ib."],"f":["rööker . ","röch . ","rööch )"]},{"a":"röker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) rök. \" huarf som rökar i väþrä \" Bu 8 . kändu rök aff elde Bil 316 . ib 308, 317 . röilsena rökir MP 1: 45 . \" äru swa som af rök swarte \" Bir 1: 175 . \" hafwa hans fogita och embitzmän, bränt, dräpit och vphängdt i röök . . . the meenlösa \" BtRK 78 ( 1434) . - ånga. stilla drakans röök (giftiga andedrägt) MD 188 . - Jfr rökilsa röker. ","2) eldstad, härd; hushåll; mindre jordegendom som anses tillräcklig att föda ett hushåll; jordområde (i Finland) från hvilket en bestämd skatt utgick. rötgher ingassons godz, tw i sildinkorwe oc eet i hallelaby oc een rök i saustelaby SD NS 1: 433 ( 1405) . aff hwariom rök BSH 1: 196 ( 1387) . \" aff hwariom thiughu rökiom \" ib. \" swa myckit göra fyra röke och tree kroka i finlandh \" FM 39 ( 1417) . \" om then hielppe skat i |1] march aff hwar rok \" ib 257 ( 1506) . BtFH 1: 128 ( 1464), 305 (1413, Joh. Bures utdr.). the lagde i [1] span malth pa hwärie rog FM 501 ( 1510) . vtloffuet (1/2 ) pund fynske gedder met hwer rog ib. Jfr de quolibet fumo in iure karelico duas bonas pelles . . . exhibere SD 4: 233 (1331, gammal afskr.). Se Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 324; Schybergson, Finlands hist. 1: 213. Jfr konungs röker.","3) rökelse. \" offre . . . cethym trä oc oleum til liwsa oc at göra sötasta smörilse oc röök (thymiama suavissium) \" MB 1: 356 . ","4) lukt. \" rökren uar þöm sötar som lillio blomstrar \" Bu 524 . \" mz sötastom rök (Cod. C sötaste lokt 962; odore suavissimo) \" ib 142 . Bil 128 . \" fore rotin rök (Bil widh rothna lukt 316) \" Lg (Cod. C) 994 . loot vardha rök af thräk vndir hans näsom Gr 365 . tera pinonna illa lukt oc röker Su 129 . LB 3: 50 . ","5) lukt, luktsinne. aff fäm likamans vitom, som äre syn oc hörsl, röker (Cod. A lokt 42), thäuer, trauan MB 1: (Cod. B) 531. ","6) rost? borth taker synnenna röök (rubiginem; bruket af röök här berör utan tvifvel på ett missförstånd) Su 175 ."],"f":["rök . ","röök . ","rok FM 257 ( 1506) . ","rog ib 501 ( 1510) . ","röke ib 39 ( 1417); BtFH 1: 128 ( 1464) . ","rökiom BSH 1: 196 ( 1387)), ","rökia pänningar","röge peninger . ","röge penige )"]},{"a":"röker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"röker rök gpm 2 236 1506. ack. röök svartb 69. pl. nom. röka ib 353 1436 . rökia pmskr 484. ack. rökier fmu 4 180 1461 avskr.","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*rökia tal","röka- . ","-tall . ","-taall )","*röks qvister , "]},{"a":"rökfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rökfylld. GU C 20 s. 299 ."],"f":["-fuller )"]},{"a":"rökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) röka, utsätta för rök. nätäkyot rökt SD 5: 637 ( 1347) . LB 7: 46 . FH 4: 83 ( 1499) . \" rökte henne thz hon bleff dödh \" RK 2: 1938 . ","2) komma att ryka, bränna för att frambringa rök. thridhi loter, swa som blodh oc ister, skulle hwarte brännas eller äta, vtan blodhit skulle wtrinna a iordhina oc iistridh rökia sötelika ower gudz altara MB 1: 476 ."],"f":[]},{"a":"rökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr afrökia."],"f":[]},{"a":"rökia te. ter. part. pret. n. rökat vku 78 1554 .","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l1) röka, utsätta för rök. xv rööght faar NMU 1: 109 ( 1434) . rökta geddor Arfstv 63 (1474-75). rökta oxar GPM 2: 288 ( 1508) . STb 5: 346 (1521, Kop). thy skal hwisith offtha rökias mädh mirram PMSkr 256 . goth är oc ath rökia them (ɔ: bina) mädh galbano ib 302. rökat köt VKu 78 (1554)."],"f":["röögth NMU 1: 109 ( 1434) ), "]},{"a":"rökilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= rökilse. \" rökilsa doger för krancker mage \" LB 8: 44 ."],"f":[]},{"a":"rökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rökelse, rökverk. thus rökilse LB 4: 339 . ib 2: 39, 40, 3: 151, 152, 153, 7: 142 . \" rökilse är goth for blodrwna \" ib 143 . ib 8: 44, 45 . \" alt þät rökelse. hänna faþer sände hänne \" Bu 503 . \" offradho honom gul oc rökilse oc mirram \" Bo 2 . \" som skulu bära rökilsit \" Bir 5: 102 . bränna rökilse MB 1: 404 . ib 358, 369, 406, 470 . Bil 832, 916 . MP 1: 44, 45, 50 . Bir 1: 154 . VKR 49 . Lg 35 . TK 272 . Al 7560 . \" honom wart giffwit mykit rökilse \" MB 2: 345 . \" röken aff rökilsen ib. \" \" mz rökilseno som bärs ofwer dödha \" Ber 54 . \" mina händher läto drypa mirram hwilkit wi kallom hwit rökilse ib. \" \" hwiit rökilse war thz han äter \" Al 7512 . LB 1: 97, 2: 71, 3: 165, 7: 292, 10: 6 . Jfr ottosangs rökilse. "],"f":["-iilse LB 7: 143 . ","-else Bu 503 ; LB 2: 71 ; TK 272 . ","-elsä LB 8: 44 . ","-ylse ib 7: 142), ","rökilsa kar","rökilsekar TK 273 . rökilse kar MB 1: 358 ; ","-it ib 2: 345 . " rökilse kaar " Bir 4: 34; TK 272 . rokilsäkar), ","rökilsa röker","rökilse- )"]},{"a":"rökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["rökkilse Kumla kyrkas rb 85 ( 1508)","rökilsa kar","*rökilsa korn , ","*rökilsa lukt","rökile- )"]},{"a":"rökin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr orökin."],"f":[]},{"a":"röklin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags öfverklädnad (vanl. af linne). confero . . . vxori laurencii ormson vnum noum ryklin SD 2: 40 ( 1287) . \" hänne drömde at augustinus stodh j hänna rökline (ordets användning här beror sannolikt på missförstånd af originalets uttryck: linea lignea) mz hänne \" Bil 647 . - särsk. ss tillhörande de andliges drägt. för (d. v. s. innan uppenbarelsen om ordensdrägten gafs) bar domincius röklin (fratres superpelliciis utebantur) Bil 796 . \" gik n j kirkiona. ok foor j röklin ok tände blus ok bar ihesu christi likama \" KL 21 . \" andra biscopa kledde sigh i röklin och koorkåper och biscops hätta \" TK 272 . \" andre merkelige klerka hade röklijn \" ib. \" stodh then förnempde verduge herren i sin biscopz skrudh, thät är röklin, koorkåoa, mitra, cerotis och stola \" ib 274 . - Jfr silkeröklin."],"f":["ryklin )"]},{"a":"röklin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röcklin, till katolsk prästdräkt hörande plagg av linne. Jfr Hildeband, Sv. Medelt. 3: 591 f., Branting, Textil skrud i svenska kyrkor från äldre tid 83 f-, 132. skal klärkin ganga til koor om sönnedagha . . . med siith röklin som kyrkionna rätter . . . til sigher (KTb 118 (1303). jtem bör hanom (ɔ: klockaren) sielffwan mädh rökelin wara j alla processior ÅK 58 . ib 62 ."],"f":["rökllin Kumla kyrkas rb 26 ( 1465)","röchliner VKU 154 ( 1595) ), "]},{"a":"rökogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rökig. \" fumidus . . . rökoger \" GU C 20 s. 299 ."],"f":["-oger )"]},{"a":"rökogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rökig, som gifver från sig mycken rök. rökogher elder MB 1: 183 ."],"f":[]},{"a":"rökoter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = rökogher, fumeo . . . vara eller warda rökot GU C 20 s. 299 . ib."],"f":[]},{"a":"röksuper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fumarium skorsten ok rökswper GU C 20 s. l299."],"f":[]},{"a":"rökt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vård, omvårdnad, omsorg. tön herra barn hånom setias i rökt ok göma KS 53 (134, 57) . \" thöm siälom til hiälp oc tröst koma, som rykt ok helso vidher thorfte \" Bil 844 . \" forlata hiärtans rökt (curam cordis) \" Bo 131 . \" kötzsins rökt \" Bir 1: 259 . ib 2: 63, 3: 150. Ber 233 . likamans rökt Bir 4: 64 . \" licamans vmsorgh ok rykt \" MP 1: 293 . \" hindradhos i hans rökt (skötsel) \" KL 278 . \" swa skulum wi os rökta at wi glömom ey wars iämkristins rökt (curam proximi) \" Ber 50 . \" thänk wppa alla the thiänist oc kärlika hon tik giorde \" Su 210 . \" om hwilka han will haffua atwaktelika rökt \" Bir 4: 5 .","2) omsorg, akt, ifver. som dighra rökt oc mödho haffdhe iordha martires Bil 384 . \" lagdhe dighra röct a riddarscap ok fatuburs ingiäld \" ib 377 . ib 758 . MB 1: 414 . \" skal iak läggia rökt (apponam curam) oppa at hon mahge plaghas ok näfsas \" Bir 3: 31 . - Jfr helso-, siäla-, van-rökt."],"f":["rykt Bil 844 ; MP 1: 293 ; MB 1: 414), "]},{"a":"rökt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vård, omvårdnad, omsorg. - vård, skötsel. . .. han henne her epther elzka wille . . . medh maath klede ok rycht epter sin ytersta matcht SJ 2: 153 ( 1489) . . . . ath vppeholle henne math ok ööl j hennes liffztijdh medh stugu rwm ok rycht STb 4: 117 ( 1506) . - Jfr siäla-, van-rökt."],"f":["ryckt )"]},{"a":"rökta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sköta, rykta, ansa, vårda, tga vård om. med ack. at the (ɔ prästerna) all theras prestabol rykthe oc engte thera spille mz wanrycth Gummerus Synstat 43 (1425, vidim. 1440). dugher hon (ɔ jorden), tho sculu th rydhia thet som tiil aker duger och ärya och saa och wel riktadha met fulla säädh prestenom j händer antwarde Svartb 399 ( 1442) . thy skipi confessor vestiarios . . . som röktin . . . brödhranna klädhe FOVkl 217 . 2) sköta, förvalta. han . . . ryktar (promovet) all waar ärande Mecht 275 . 3) sörja för, laga (att), ställa om, ställa till, anstifta, åstadkomma . . . ey giffua henne mina röst som iak kan witha mädh gaffuo, ellir lowan . . sik walith ryghtat haffua Abbedval i Vkl 77 . 4) skaffa, förskaffa. jmpetrare röktha forwerffua oc ärffwa GU C 20 (hand 2) s. 15. - Jfr vanröktadher."],"f":["ryktar Mecht 275 . ","konj . ","ryghtat Abbedval i Vkl 77 ),"]},{"a":"rökta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sköta, rykta, ansa, vårda, taga vård om. med dat. rökta siwko brödhromen Bir 5: 98 . - med ack. rökta brödhranna kaalgardh KL 252 . rökt aþo tome lik ok graf Bu 189 . \" war hans likame ryktadher wäl mz wäl loktande yrtom \" MB 1: 272 . ib 269 . \" rökta (curare) skorfwot hofwid \" Bir 3: 299 . \" thwa ok rökta en spitälskan man \" KL 53 . ib 343, 352, 354 . MP 1: 270 . rökta (fovere) theras kranka barn Su 207 . \" at rökta sin häst \" Bir 1: 221 . ib 293, 323 . \" röktadhe wäl sin boskap \" MB 1: 208 . \" röktadhe hon lamponar \" KL 337 . \" rökta eldin \" VKR 2 . \" at rökta oc göma eeldin \" ib 24 . Bir 4: 100 . Pa (Tung) 35 . - vårda sig om, egna omsorg åt, sörja för, se till godo. han röctadhe gerna ok öcte almännins ingiäld Bil 305 . \" at iak ryktar (provideam) oc om siidher mit eghit hws \" MB 1: 223 . \" rökta kötit i sinom astundilsom (carnis curam . . . agere in desideriis) \" Bo 101 . ib 131, 256 . Su 425 . hon . . . röktadhe andra som sik siälua (de aliis sicut de seipsa curabat) Bir 3: 179 . Ber 50 . \" hinna konunger röktadhe sin riddara \" Bil 473 . - egna omsorg åt, vinnlägga sig om, sysselsätta sig med. ryktadhe alzskona sädhe MB 1: 208 .","2) sköta, förvalta. \" som gudz offer skullo rykta \" MB 1: 476 . \" ryktadhä illä thera embitä \" Pa (Tung) 33 . uträtta. röktadhe hans ärende KL 41 . \" rökta vart ärinde \" Iv 3268 . ST 271 . ","3) sörja för, lga (att), ställom om, ställa till, anstifta , åstadkomma. röktom at mankönith maghe ökias oc öxlas MB 1: 196 . sände budh til hänna och loth rökta at hon skulde til hans koma oc wardha hans hustru ST 219 . LfK 165 . til göra the ok rökta mz nakrom thingom at barnit skuli forgaa (procurant abortum) Bir 3: 290 . \" röktin j at forkoma oc dräpa mins hälgha anda jngiutilse (abortum spiritualiter procuratis) \" ib. \" the samföghilsin röktadhe (procuravit) han meer for sina skuld än for rikesens skuld \" ib 2: 23 . \" han rökta missämio ok bardagha landa mällom \" KS 63 (156, 69) . ib (157, 69) . \" rökta sinna foräldra likamlika nytlikhet \" Ber 22 . \" the letto mit liiff ok röktadho min dödh (vitam meam et mortem meam quærebant) \" Bir 1: 230 . ","4) skaffa, förskaffa. \" läggia vin aa thz rökta (procuare) \" Bo 128 . \" rökta alt thet honom tharfuas \" VKR 42 . Bir 2: 128 . \" hon hafdhe röktat sik en skinkiortil af swinskinnom \" KL 334 . \" rökta sik fals vitne \" Bo 189 . \" röktar sik daghlica nyan ok större hedhir \" ib 95 . \" hon . . . wil rökta thik äwerdhelikit liff \" KL 87 . \" som mik röktadho kyrkionna ingiäld ib 120. rökta sinom barnom . . . wärzlikt godhz \" KS 52 (131, 56) . \" rökta them aff wisthws ok källara thet them tharfuas \" VKR 28 . ib 2 . Ber 133 . \" tak thz swa som thz vare thik röktat af gudhe \" ib 272 . \" them (ɔ: widhirthoftelichin thing) kräfuia oc rökta aff modhir abbatissa ellir aff gaardzmestarenom \" VKR 27 . the foro i geen mz thy sancta genouepha hafdhe ryktat til sit closter Lg 3: 251 . - vålla, bereda. the röktadho (procuraverunt) sik siälfwm thz sama fallit Bir 1: 250 . - förskaffa, ernå, utverka. ärna ok rökta miskund Bir 3: 422 . \" hon (bönen) är fulcompin til at rökta alt thz gagnlikit är (ad omnia proficua impetranda) \" Bo 101 . \" han röktadhe thz af gudhi \" Pa 5 . KL 354 . Bir 3 . 80. röta them ok ärna kärlek ib 1: 382 . thw röktar ok letar allom miskund ib 3: 108 . ryktadhe hon them fangenom liiff oc helso Lg 3: 246 . röktadhe sik af lösn af biscops ämbete Bil 649 . ib 786 . \" at leta ok rökta sik aflat \" Bir 3: 17 . \" rökta sik aflösu aff paunom \" ib 2: 214 . \" röktadhe sik coma sikran for vespacianum \" Bil 314 . ","5) låta komma, skaffa. han röktadhe sanctum sighfridum archiepiscopum aff anglande til swerikis at prädika . . . cristna troo Bil 839 hulkith clostirsins thiänara vtan fore sculu thiit rykta oc bära VKR 24 . ","6) låta komma, försmå, nödga? rökta smasuenen tel guþa dyrk Bu 525 . - Jfr um rökta."],"f":["rykta MB 1: 269, 476 ; VKR 24 ; ","-ar MB 1: 223 ; LfK 165 ; ","-adhe MB 1: 208 ; MP 1: 270 ; Lg 3: 246 ; ","-adhä Pa (Tung) 33: ","-at Lg 3: 251 . ","ryktä Pa (Tung) 35 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"röktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vård, äfven plägning, förplägande. aff siukom brödhrom oc thera röktan VKR 42 . \" epter matteliga ok skelliga cropsens ryktän \" Lg 3: 524 . \" owirflödogh likamans röktan \" Su 245 . hon . . . alla win läggir sik wm kropsins oc buskins röktan ib 355 . ","2) försorg, bestyrande. \" var sanctus thomas . . . erchebiscopir . . . mz konungx röktan \" Bil 787 ."],"f":["ryktän )"]},{"a":"röktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vårdare, förvaltare . . . foorseoman ok ryktara RP 1: 46 ( 1353) .","2) person som åstadkommer el. vållar ngt, vållare. hans pino röktare waro optände mothe honom att förtänkte ilzsko SkrtUppb 320 . ib 321 . - Jfr siäla-, trägardsröktare (Sdw 2: 677)."],"f":["ryktare )"]},{"a":"röktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårdare, förvaltare. \" altarins ämbizsmän oc röktara (dispensatores et curatores altaris) \" Bir 2: 106 ."],"f":[]},{"a":"rökäpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käpp el. stav av rör. . . . kronadhis mädh tornkrono, ok fikx röö käp i hand SvB 55 (mot s. av 1400-t.)."],"f":["röö- )"]},{"a":"rölika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rölleka, achilea, milefolium Lin. \" skal man taga rölika \" LB 7: 264 . ib 291, 292, 327 . \" millefolium är nese gräs wpa swensko ok rölika wppo dansko \" ib 3: 78 ."],"f":[]},{"a":"rölliske","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rödhlask."],"f":[]},{"a":"röläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rörlägga, utmärka med rör el. råmärke. som är rölagdh met IIII röö SD 4: 39 (öfvers. i nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"römsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Romersk. römska raþ Bu 62 . i römsko borgh ib 181 . ib 102, 150, 396, 397, 398, 401, 415, 508 o. s. v. Bil 105, 110, 112, 124, 125 o. s. v. Lg 3 . 181. Jfr romersker, romsker."],"f":[]},{"a":"rön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. 2) rön, erfarenhet, prov, bevis. när jak wardher kalladher wndher lydno skal wäl komma til röno (ɔ att jag lyder befallningen) PMBref 318 ( 1512) . - finna rön, erfara. iak scriffuer tik thetta til i godhan akt och i kerligh och wenscap . . . thu finde sielffuer rön ppa Thomas Varningsbref 8 ( 1436) ."],"f":[]},{"a":"rön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. (Iv 3728)","1) rön, försök. \" wardher ey lankt til röna (det dröjer ej länge, innan tillfälle till försök yppar sig) \" Bil 104 . - (?) tre bröder kommo ther til röna (kommo dit för att erbjuda sig att göra ett försök?) MD (S) 236 . ","2) rön, erfarenhet, prof, bevis. rön är godh drängh Go 505. litin är wilians röön (viljan visas med litet, med litet kan man bevisa sin goda vilja) ib 438 . ib 224 . \" haua rön i handom \" KS 11 (27, 12) . wi . . . finnom ok hawom sandh röön i hendher, hwilkin storan . . . skadhä ok forderff, all menekhethen hauer tagith BSH 3: 175 ( 1466) . \" fanga tess röön \" RK 1: 4517 . Al 6675 . ST 180 . \" fanga ther aff rön \" Fl 1929 . \" gudh . . . late mi kther fanga a rön \" Iv 3526 . ib 3988 . \" ther skulde han fanga a sanna rön \" ib 5690 . \" ther skal hon fanga a sannan rön \" ib 3728 . \" ij skulin ther a finna rön \" Al 3728 . \" ther finder iak sanna röön op a \" Iv 2694 . \" j wistherhwss oc källare fandz ther oppa rön \" RK 3: (sista forts.) 5651 . \" nw finder iac rön pa . . . at erik wille mik rorradha \" ib 2: 3584 . \" swa skalt tu rön finna oppa (erfara) \" MD 129 . \" swa hafwer jak funnet fön pa ib 135. \" BSH 5: 532 ( 1513) . \" dieffwllen bran han bar aa röön olaffz böner the brännan saara \" MD 355 . som the sielffue toko a röön (erforo) RK 1: 4091 . \" giffwa honom ther epter lön som jak finner aff honom rön (allt efter som jag pröfvar honom el. hans duglighet vara) \" MD (S) 276 . \" miin ordh the koma än til röna (komma att besannas) \" Iv 1623 . \" ath thz skulde nokon thima koma til röne (fullbordas) thz prophetä hade aff honom spaath \" MD 24 . \" j laten thz äronde komma til röna ib (S) 236. \"","3) pröfning. \" äre the wist two kämpor oc wäntar mik at wij j komma nw i fullä rönä (i fvlla rawn; komma att pröfwa el. ansträngas till det yttersta) \" Di 90 ."],"f":["röön . "]},{"a":"röna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) pröfva, försöka, göra försök med. lette ok rönte sig gagnlöst manga läkedoma Bil 289 . \" wille hon röna, än thz ware sant \" MB 1: 147 . \" wilde konungen röna om han war sa god skytte som sakt war \" Di 54 . röna sin swerd i hardom hielmom ib 105 . \" wilia wij röna oss . . . oc wara raska drengia \" ib 153 . tölkit jak kan tha wil jak rönä mz tik (d. v. s. i det jag kan vill jag täfla med dig) ib 46 . - (?) lithet ther äpter the honum krönthe och ther mz konungx nampn rönthe Rk 3: 2553. ","2) röna, erfara, (genom erfarenhet) lära känna. skal iak lata þik röna huat corset tekna Bu 139 . \" rönte gudz hämd \" Bil 112 . \" röna all scons pinur \" ib 413 . \" the dygdh iak hafuer aff idher rönt \" Iv 5600 . \" tholdo ok rönto gudz rätuiso \" Bir 3: 421 . the haua rötn (experti sunt) thz iak sighir Bo 102 . thz må en haua rönt i åthäuom manna, som ey hauer annar KS 72 (176, 79) . Bo 118 . Bir 2: 113 . Iv 2731, 5604 . Al 8924 . \" swa som the rönto \" RK 1: 4185 . \" hwo weyt huat heller er för än han röne \" ib 2263 . Bil 234, 252 . MB 1: 126 . \" at iak skulde annorledh dömas. än iak nw röne \" Bir 1: 363 . \" för än mannin hafdhe rönt sik siälwan \" MB 1: 454 . - finna, befinna. hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan Bu 135 . \" iak hawer thz rönt at gudh hawer wäl giort til mik \" MB 1: 222 . \" röne jak nu at diäfla äru fästa vidh mina siäl \" Bir 3: 138 . \" erfara sanningen af, finna bekräftad, sanna. swa skal thu röna än miin ordh \" Al 9992 . \" tha röner tw . . . at tw sgde at iak war ekke thin son \" Di 90 . ","3) visa prof på, lägga i dagen. fore thän mandom the hafua här rönt Iv 4960 . RK 2: 3589 . ","4) visa sig, bevisa sig? marsken honom altiidh wel rönte (visade sig alltid välsinnad mot henom?) RK 2: 3458 . ","5) erfaras af? bekomma? med dat.? thz monde hans kerleek illa röna RK 3: 176 . ","1) försöka sig. will jak rönä mik (täfla) mz hanum Di 45 . ","2) göra sig känd el. fräjdad. haffua sik rönt (hava ræynt sic) i manga strider. sa at engen tor biuda sin skioll mote them Di 159 . refl. ","1) befinnas, visa sig, göra sig känd el. fräjdad. låte sik huarghen wildoghn rönas i näffst ilgärningesmanna KS 78 (194, 86) . \" rönas i fromom ok odygdhelikom mans gärningom \" ib (192, 85) . \" alexander röntis thagher bäzster \" Al 8920 . \" ther röntis mang en röster drengh \" RK 2: 6493 . - visa sig, bevisa sig. them iag trodde aff hiertatt bäst the röntess meg tha aldra wärst RK 3: (sista forts.) 5140 . illa rönis han mik BSH 5: 116 ( 1506) . ","2) genom erfarenhet) visa sig, blifva tydligt. thet röntes RK 3: (sista forts.) 4370 . \" annath röntess oppa thz siste \" ib 5452 . \" bland swenske röntes hoo tha war troo \" ib 5602 . - med dt. (el. i dess ställe ack.). thz röntis thöm (de fingo erfara det) Iv 3058 . \" swa röntis them (funno de) \" Al 8934 . \" swa som ider skal rönas vm sidhe \" RK 1: 3711 . \" thz rönis honom (han erfar, kommer i erfarenhet af) jw litet sant \" ib 2: 6489 . \" röntis ää wel sina rike (blef väl känd af sitt rike) \" PK 236 . tha röntes däner i sorg oc quidha at suenske torde thom väl¨ bidha RK 2: 9265 . \" thaa röntes danskom (fingo Danskarne lära känna) sweriges staath \" ib 3: 143 . röntes swänske män een annar lagh ib 2593 . - part. pret.","1) utrönt, genom erfarenhet pröfvad el. bekräftad. thz som rönt ok sant är Bir 3: 213 . \" rönt maal oc pröwath \" MB 1: 46 . ib 286 . - pröfvad, bepröfvad. om person. rönter til froma gärninga KS 6 (12, 6) . ib 10 (23, 0). röntr ok dygdhelikr i godho liuerne ok faghrom sidhom ib 53 (133, 57). ","2) erfaren, förfaren. vtan thu äst rönt i tholko. tha äst thu ey quäm til lärdom Bo 130 . \" the i stridh äru rönte \" KS 82 (203, 90) . welia swå opta barn ok ughur magha som rönta män ib 11 (27, 12). medh gamlom ok röntom mannom ib 38 (99, 41). ib 61 (151, 66), 72 (176, 79). af witrom ok röntom mannom ib 41 (105, 44). ib 17 (43, 18), 41 (106, 44), 49 (125, 53), 70 (173, 77). haua vitra trona rönta ok rätvisa rädhgifvara ib 56 142, 62) . skipa . . . röna (för rönta) ok rätwisa syslo män iwi goz . . . hans ib 66 (163, 72). leta slöghan ok röntan mästara ib 52 (132, 57). medh wiliohum, röntom näggoghom ok oräddom mannom ib 80 (196, 87). Bir 3: 309 . (De flesta af här anförda ställen skulle dock äfven kunna föras till 1.) "],"f":["röna sik , ","rönas , ","röna up a , "]},{"a":"röna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) röna, erfara, (genom erfarenhet) lära känna. tho at huarest at vj hafdum thetta maleþ . . . sua letaþ ok skälika röönt SD 8: 195 ( 1362) . - 4) visa sig, bevisa sig? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 568 f. the men ther thw wäl röna EK 2546 . - refl. rönas, 3) utrönas, framgå. oleff olssons arff, som bispen, kongen och staden til fiol medh lagen j arff, som rönis j ärffdabalken j xv:de cappittel STb 4: 102 ( 1506) . - Jfr utrönande samt o-, ut-rönter."],"f":["supin . ","röönt . Se Sdw 2: 1288)"]},{"a":"rönan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utrönan."],"f":[]},{"a":"rönan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr utrönan."],"f":[]},{"a":"rönd","b":["nn"],"c":"subst.","d":"","e":["rönn, sorbus aucuparia Lin. Se J. Sahlgren, Namn och bygd 17: 58, 61. \" acer röndh Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 7. acer arbor quedam idest röndh Gu C 20 s. 6. \""],"f":[]},{"a":"rönd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rön 2. tho fore mera varilssa skuld ok yterlikane röönd spordhum vi äldes män lekmen aat SD 8: 195 ( 1363) . wiliom vi . . hona (ɔ vantro) bryta . . . mz pröffuande (för pröfuade?) rönd oc hälge script oc fullom skälom MB 1 (Cod B 47 enl. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 204 f.; jfr ib 194 )."],"f":["röönd )"]},{"a":"rönde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rönnbestånd; rönn. Jfr J. Sahlgren, Namn och bygd 17: 58 ff. i ortnamn. in rönde SD 3: 489 ( 1320) ."],"f":[]},{"a":"röndebär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rönnbär. \" acerrima ligumina röndebär \" GU C 20 s. 6 ."],"f":[]},{"a":"röndekäppper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käpp el. stav av rönn. ss tillnamn. pätar röndekäp SD NS 3: 543 ( 1420) ."],"f":["röndakäp KTb 166 ( 1483)"]},{"a":"röndelöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rönnlöv. PMskr 344."],"f":[]},{"a":"röne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rönn, sorbus aucuparia Lin. \" gömde sik vnder een röna \" Fr 544 . "],"f":["röna barker","röne- LB 7: 162 ), "]},{"a":"rönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utrönilse (även Sdw 2: 886)."],"f":[]},{"a":"röning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utröning (ävenSdw 2: 886)."],"f":[]},{"a":"röpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ropa. \" sägh thy ok röpa starkleka o huru älskelighin thin heem äru härra \" SpV 430 ."],"f":[]},{"a":"röpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ropa. \" swenin tilburdhe at röpa oc ropadhe tho mindra än tilhördhe \" Bir 2: 125 . Jfr ropa. "],"f":[]},{"a":"rör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. rör, stenrör; råmärke. thog skulu bolstadha skäl nidher sätias, staffwar oc röör, som lag wtwisa SD NS 3: 452 ( 1419) . funno the thär gamul rör oc skäl kastad UpplLagmansdomb 16 (1490). tesse . . . ärende haffwe wij rätteliga ransakadh efftir röör oc ramerke ib 110 ( 1492) . Jfr stenrör."],"f":["röör )"]},{"a":"rör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L.","1) rö, rör, vassrör; rörkäpp. \" titt welsijnade hoffwud . . . huilket kronat war med törne krona och slagit med hårda rör Kyrkohist Årsskr 1922 s. 323 (14898). 2) koll. rör, vassrör, vass. ther som wäxer smaa sätt, pileträ. äleträ. smaa röör. äller edera PMskr 207. 3) rör, ränna. - rörformigt (trä)stycke. tak (vid fångst av bin) ena stora rör PMskr 298. 4) rör, handelvapen. gott skyttetygh, armborst eller rör Hist. Tidskr. 1922 s. 108 (15420-t., Brask). \""],"f":["röör )"]},{"a":"rör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. rör; stenrör; råmärke. ad metas dictas røør SD 5: 193 ( 1343) . ib 4: 39 (öfvers. i nyare afskr.). limites que wlgariter dictuntur røør et ra ib 3: 26 ( 1311) . \" ponendo raa et rør \" ib 30 ( 1311) . ib 241 (1316, gammal afskr.), 481 ( 1320), 628 ( 1323), 4: 65 ( 1328), 111 (1329, gammal afskr.). til thessä fornefnde bolstadha skälä. som erä raa ok röör DD 2: l5 ( 1384). Jfr ring-, sten-rör, äfvensom rö. "],"f":["röör )","röra ruf , "]},{"a":"rör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rö, rör. ostadhughir som rör j vatne MP 1: 16 . \" likir the röör (arundine) älla thy blomstre som fult är mz honagh \" Bir 1: 60 . \" slogho hans howod mz röör \" MB 2: 385 . MD 35 . \" sätthe ena rör i hans handh \" Lg 3: 85 . rykte rörena aff hans handh ib 86 . \" aff hans \" ib 86 . \" aff stoor röör war hon (floden) full thrang \" Al 8746 (stället skulle äfven kunna föras till 2, i hvilket fall röör vore att här fattas ss f. och stoor kunde anses stå för store el. stora). badh aff the röör skip at göra Al 8751 (röör kan här föras till 2 el. fattas ss pl. af rö). ","2) koll. \" rör. ther wäxte rör ij watnith stodh hänna längd war siäxtighi fota til sin top fra henna rota hon war stark ok vnderlik miok som en gran swa var hon tiok \" Al 4924 . skoghin war al aff the storo röör hon bran fast thy hon war möör ib 5029 . \" thz (vattnet) stodh alt fult mädher rör \" ib 5467 (kan föras till 2, i hvilken händelser rör här är att anse ss n. pl., el. till rö, hvaraf rör i sådant fall här skulle vara pl., el. till rö, hvaraf rör i sådant fall här skulle vara pl.). rör oc torff ther pa leggia RK 2: 6127 . ","3) rör, ränna. \" vnum molendium. munitum cum quatuor roørh \" SD 5: 743 ( 1347) . ib 744 ( 1347) . - Jfr rö."],"f":["rör . ","röörh SD 5: 744 ( 1347) . roörh),"]},{"a":"röra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) röra, sätta i rörelse. moto . . . itkelica röra GU C 20 (hand 2) s. 15. tha hördo the . . . dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo . . . skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 187 . - paret. pres. rörlig, flyttbar. en gardh . . . medh allum til laghum j watä oc j thörrä rörändä oc vröändndä enge vndän taknä Sd 8: 230 (1362). therra röranz, godz RP 2: 47 ( 1384) . i godhz ok rörande päninga Sd NS 3: 309 (1418).","2) i andlig mening: röra, sätta i rörelse, sätta i gång. westh thu ekke aat hwat osynlighom trappom thässin wisdomen manas ällir röris (moveatur) SpV 423 . \" röken aff the (ɔ karabe) rörer meer (än röken av bärnsten) hiärn willo PMskr 478. lj ffäm krafftom som kallas superiores, som är wnderstandilse, wili. begärilse. wredhgilse oc rörande makt JMPs 552. - förmå, beveka. fiärdhe somos skal röro til at rädhas gudz . . . doom JMPs 565. \"","4) röra, sätta i rörelse, uppöra, uppskaka. - i andlig mening. tho röre min hugh . . thet smälica ordhit SD NS 3: 612 ( 1420) .","5) röra (i). . . . ena marck för han rörde kalkin Kumla kyrkas rb 44 (1478?). rördh ägh PMSkr 269 . 6) röra, väcka rörelse i, beveka. jak bidher tik fadhir, at thu dwäls än nakra stwndh j thännom stykkiom . .. thy at jak är ekke litith rördh j them (non parum moveor) SpV 201 (möjl. att föra till 4). 8) beröra, förmäla, omtala, anföra, framställa, tala, säga. her henric haffde thetta kerth ok rört a margom tinghom SD NS 3: 376 (1418, ä. avskr.) . Svartb (Skokl) 440 ( 1450) . \" sedan rördes ena andra träto millan tawesterna och them i kuockala by \" FMU 4: 137 (1458, avskr.) . som . . . konungh karl . . . offta tililförene röördhe och tiilbödth Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) . SpV 82 . \" j thännom stykkiom, som nw äru rördh \" ib 201 . STb 1: 231 ( 1480) . . . . rörde mans persson . . . om stenboden . . . vor höffuitzman haffuer aff hans systher barn ib 4: 155 (1507). kere fader som i och röe oc rade at iach skal vare vid gode tröst GPM 2: 316 ( 1508?) . JMÖ 134 . HSH 13: 99 (1524, Brask). 9) röra, vidröra. förwara äple länge . . . läggis skikkeli[ka] j eth kar mädh bywgh swa ath jnte äplit rörir thet andra PMskr 330. 10) röra, angå, syfta på, handla om. med dat. människor grata wee ok sorgh som them siälfuom rörer ok vppa gar MP 4: 163 . med prep. ath han taladhe olofflegha pa fogutten thet pa hans hedir rördhe ATb 1: 382 ( 1472) . all the thing som röra til äwinnelikhetinna SpV 380 . HSH 13: 99 (1524, Brask). - huilken besetning som rörde pa hustrv birgitte kar jonssons vegna STb 1: 20 ( 1475) . - refl. röras, 2) röras, sättas i rörelse, uppröras. innantil röroms (vegetamur) wii aff hogfärdhinna throthma SkrtUppb 43. 3) rubbas i sin föresats, brngas på andra tankar. Se Sdw 2: 1288. "],"f":["rööra . ","-ir . ","-dhe . ","-dher . ","-er MP 4: 163, 189 ; HSH 13: 99 (1524, Brask). -e SD NS 3: 612 ( 1420) ),","röra saman , hopröra. PMskr 353, 502. Jfr samanröra. ","röra til , sätta igång, åstadkomma. . . . eller ok rörer han (ɔ djävulen) ok eth skörth liffwrne honom til mädh kropsins käthe MP 4: 189 . Jfr tilröra. ","*röra til saman = röra saman. sla thet (ɔ kryddan) swa til vineth oc honoget oc röör swa alt til saman Sex ekon tr 268. ","*röra um kring , röra om PMSkr 354 . ","*röra up , "]},{"a":"röra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) röra, sätta i rörelse. han gat ängin limin rört vtan howdhit Bo 200 . \" lät fiura män röra vaghnen (för urspr. vaggona; Cod. B, C waggona) mz iarn stangom (cunam . . . a virgis quator agiari) \" Bu 505 . \" han var ey ostadughir som rö j vatne, hulkin aff huari vädhre röris \" MP 1: 20 . \" himbla röras ey aff sinne natwra ensampne, vtan mäst aff ängla krapt \" MB 1: 67 . Bil 104 . - svänga. han rörir mannelika sit godha swärdh Al 649 . RK 3: 140 . - sätta i rörelse, sätta i gång, drifva. mz spora han örsith rördhe thiit han rösten hördhe Fr 955 . - röra, föra från stället, rubba. at han gange ey j vatnit vtan til knän oc säty ey fotin vtan ther som sandin är fastir at ey skola fötirne aff stadh röras vm bölghiona gaa owir knän Bir 2: 231 . \" castaþo män stora linor vm afguþa stok ok vildo dragha viþ iorþ ok gato eigh rört þy sinne \" Bu 207 . - stöta. swa önkelika the herra iwan rördho mz the starka skapt the fördho Iv 3349 . Fr 1693, 1805 . mangt örss var the a sidho röört swa at thz foor i sprung ok i hyrte RK 1: 1439 . - stöta, bortstöta, aflägsna. hafuer iak mangin man fra sadhelin rört mz thz skaft ther iak hafuer fört Iv 708 . \" kombir iak tik oc e (movebo) thin lyusstaka aff sino rwme \" MB 2: 335 . rör (amove) fan thik thins likama ofwerflödhis krase Su 457 . Bir 3: 129, 131 . \" mz falske predican aff rette tro rörth \" MD 33 . - part. pres., rörlig, flyttbar. alla mina rörandes penninga SD NS 1: 110 (1402, nyare afskr.). rörande oc wrörande ib 303 (1403, gammal afskr.). alla wara bopäninga, the rörans (för rörandes) ärw ib 2: 12 ( 1408) . \" alth . . . her staffans goz, rörande oc o[rö]rende \" BSH 3: 298 ( 1471) . ","2) i andlig mening: röra, sätta i rörelse, sätta i gång. at röra oc fulkompna wara natwro ämpne MB 1: 149 . \" ey vilde iak röra (movere) mz enom fingir thz som iak androm bödh \" Bir 1: 354 . - röra, rikta, gifva riktning åt. jak rördhe (movi) thz (ɔ: frälst siälfs vald) illa oc vanskiplica Bir 3: 437. rördho (moverunt) sin vilia illa mot thessom tw ib 1: 250 . - sätta i rörelse, drifva, förmå. adam är then förste som rördhe människio ntwro til at öxlas MB 1: 149 . \" siälin rördhe hona (handen) til gerning \" ib. \" röre (äggar) han (allmogen el. folket) til missämio inbyrdes \" KS 75 (184, 82) . rörer min hogh til twäkan Su 187 . \" rörande tik til andelika frögd oc glädhi \" ib 341 . - förmå, beveka. fyra thing varu hulkin som mik rördhe til at resa vp lazarum Bir 2: 139 . \" nokat rördhir til at taka kristna tro \" KL 31 . \" rördhos brödhrinne til miskun \" ib 301 . Jfr 6. ","3) sätta i gång, väcka, uppväcka, åstadkomma. öl rörir stoor ordh GO 128 . \" ä röris kiiff aff ölkwno bodh ib 488. \" ib 73 . \" owinskap . . . röra \" Fr 1682 . \" thz som röre kötzens lwsta \" Ber 159 . röre stridher ib 234 . rördhe . . . stridh mot mik Bir 3: 254 . \" röra mooth tik tolken käremaal \" Su 121 . ","4) röra, sätta i rörelse, uppröra, uppskaka. sagdhe sik hafua rört hafuit oc giort stora storma Bil 725 . \" rördhis vatnit af gudz ängle \" Bo 121 . Lg 70 . Al 5825 . \" öronin syntis sua som malm giutara bälghia rörande (commoventes) allan hiärnan mz idhkelikom bläst \" Bir 2: 15 . - i andlig mening: uppröra, uppskaka, oroa. världinna thanka flytande vatn rörir myket oc mödhe thin hugh Bir 2: 183 . saa jak annantidh christum domara . . . meer rördhan ok rettan än för ib 3: 464 . ","5) röra (i). rördo i branda RK 1: 1661 . \" rörandhis i stenomen oc mwrkalk \" Lg 3: 286 . ","6) röra, väcka, rörelse i, beveka. at thu tith . . . hiärta . . . altidh rörer om wsla . . . syndara Su 172 . \" at then hälghe ande sökir ey ok röre stundom hans hiärta \" Bir 1: 188 . \" rördhis iak af milhet owir them \" ib 78 . \" at hon af modhirlikx älskoghx sötma rördhis \" Bo 244 . MB 2: 297 . Lg 218 . ","7) öfverväga, besinna. mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta SD NS 2: 10 (1405; möjl. är ordhit att fatta ss subj. och stället att föra till bem. 4). ","8) beröra, förmäla, omtala, anföra, framställa, tala, säga. lät han annantidh röra (replicavit) alt saman MB 2: 23 . \" thenna dröffwilsenna materiam, swa offtha rördha (ventilatam) . . . giordhis ey behoff nw ythermera röra (resumere) \" Su 116 . thz thu nakraledhis til forinna rördhe mz faam ordhom ib 199 . thz för marsken rördo RK 2: 4399 . \" thz första som j röre \" ib 4718 . \" mädhan thetta skeer som jak nw rörer ib 3: 1396. \" ib 650, 740, 931, 2063, 2099,2775 . \" idher sak för byscopin röra \" ib 1321 . \" the ärende jak nw aktar röra ib 1870. \" ib 3351 . \" erchebyscopsens striidh röra \" ib 324 . som är rört ib 2: l8898. ib 1: (sfgn) s. 171 . \" som förre är rörth och sakth \" ib 3: 3532 . \" vm sambindelsä breff munde the swa röra \" ib 2: s. 336. i ere rörendes om then uthgerd til jönechöpu[n] gh BSH 5: 242 ( 1508) . röres ther om andra resor MB 2: 72 . BSH 4: 99 ( 1483) . MD 486 . Lg 3: 448 . \" aff manghom röra tala oc skriffua \" ib 614 . ib 400 . - hemställa. rördhe han til them hwem them bäst synthes oc beqwämelikast ware honom tilföghias til sängalagha oc hustru Lg 3: 293 . ","9) röra, angå, syfta på, handla om. med dat. thz skal them allom röra MD (S) 258 . - med ack. thz som siälanna helso rördhe Bo 170 . ib 172, 231 . Bir 3: 256, 417, 4: 38 . BSH 2: 35 ( 1396) . SD NS 1: 70 ( 1401) o. s. v. VKR 10 . LfK 165 . Lg 3: 9 . pröffte han wel at hon (liknilsen) han sielfwan rördhe ST 385 . \" reuelacio rörandis pawan \" Bir 4: 113 . - med prep. predikan, som rördhe . . . om ihesu christi tro Lg 3: 154 . Su 347 . annor stykke, som röra oppa the hälga tro grwndh oc stadhfästilse Lg 3: 435 . ib 479 . Su 263, 351 . \" naar oldermannen hanom tilsegiende vorder rörende pa staden eller pa kompanijt \" SO 196 . röra sik, ","1) röra sig, sätta sig i rörelse, förflytta sig. lärer modhorin han (ormunen) att röra sik Bir 3: 74 . ","2) begifva sig. han . . . siik till stokholm rörde RK 3: 1174 . ib 3720, 4016 . refl. ","1) röra sig. han lät orma röras Bu 101 . i honom bliwm vi ok röroms ok ärom KL 161 . \" swa som vm liuande barn vare j hiärtano vmuändande sik ok rörandis \" Bir 3: 204 . \" hwar ryggio taflan är lös ok hwar röris mot andre \" ib 138 . \" bakin röris äptir hofwodzsins rörilsom ib. \"","2) röras, sättas i rörelse, uppröras. togh watnith at röras Lg 95 . Al 5824 . "],"f":["rööra . -ir, -þe, -þer),","röras , ","röra bort , ","röra saman , ","röra til , ","röras um kring , röra sig omkring, göra kretsformigt omlopp. at himbla ganger wardher längre, än som the röras om kring til enna skipilse eller andra MB 1: 67 . ","röra up , uppröra, sätta i rörelse, åstadkomma, förorsaka. rördhe vp all hinder mot henne Lg 3: 254 . Jfr up röra. ","röra ut , "]},{"a":"röra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"röra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörelse, oro, förvirring. \" haffuer han . . . komith os alle i wille oc röro \" MD 33 . \" gar thenne landzende fra idher . . . thet bliffwer en stor röre i swerighe \" BSH 5: 179 ( 1507) ."],"f":["-e )"]},{"a":"röra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödsot (ss hästsjukdom): Hästläk. i AS 137 . LB 2: 68 ."],"f":[]},{"a":"röran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörelse. the röran (motus) som thu kände Bir 3: 204 ."],"f":[]},{"a":"rörare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kalk-, kalka-rörare."],"f":[]},{"a":"rörbuske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörbuske. \" blifwandis . . . i bland rörbusca swa som skox diur \" Gr 296 ."],"f":[]},{"a":"rördal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med rör bevuxen dal. ss ortnamn. j rördalen) (Vallem arundineti) MB 2: 44, 46 ."],"f":[]},{"a":"röre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ringröre."],"f":[]},{"a":"röre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armundinetum, rörstrand. \" ther komo aff the röre langa stora orma \" Al 5087 . \" ther kom löpande aff thz röre . . . sorkor \" ib 5187 ."],"f":[]},{"a":"rörestrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörstrand. ss ortnamn. SD 2: 60 ( 1288) ."],"f":[]},{"a":"rörgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inhägnad av rör. PMskr 260."],"f":[]},{"a":"rörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) rörelse. motus . . . rörilse GU C 20 (hand 2) s. 158. SkrtUppb 356 . hymmelen klaghar sighiande, jak war altidh gudhi lydoger, jak gaff lyws oc rörelse nidhra thinghommen, än syndogha människior wannythiade mith lyws, j allom sinom rörilsom JMPs 567. - om olika slag av sinnersrörelser. SpV 23 . starkhetzens dygdh . . . mattar dirffwenas oc räddogans rörilse JMPs 293. täslikis haffwa the (ɔ onda människor) oc stora sörgh oc räddogha aff änglana oc diäfflanna rädeligha rörilse oc wredhe ib 565 . achilles stod j mot synom rörilsom for polixene kärlig skulle oc wille jngen wndsätning göra grecana Troj 218 . priamus kwnne ey tha styra synom rörilsom häller tämpra siith synne wtan war wreder myket ib 246. - Jfr hafrörilse."],"f":["-else )"]},{"a":"rörilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) rörelse. äftir vatnsins rörilse Bir 4: (Dikt) 236. aff himeltunglanna rörilsom ib 3: 57 . ib 471 . hiwlsins rörelse ib 427 . \" aff thäs blälstins rörilsom \" ib 74 . aff yttro rörilsom ib 2: 114 . ib 3: 158 . \" diursins hiärta rörilse (pulsum cordis) \" ib 2: 5 . \" kände hon vndirlik oc hannelik rörilse j sino hiärta \" ib 3: 204 . \" the samo rörilsin bliuo länge \" ib. \" thw vndra aff the rörilsene ib. - sinlighetens, känslans el. begärets rörelse. olofflike thanka älla rörilse \" KL 114 . \" them (starka drycker) fölghir gärna oren kropsins rörilse \" Bo 133 . idhkelik bön wtsläkke kötlik rörilse hita Ber 183 . Bir 1: 278, 335, 2: 42, 300 . VKR XV . VNB 31 . Su 342, 416 . wm nakra handa rörilse (affectiones), som jak offta j mik känner ib 341 . \" swa offta thu kännir j thik nakra rörilse aff onda andans eggilsom . . . antiggia j ondom . . . tankom ällir oc j likamans ällir limanna oloffikom rörilsom ällir kitzlan \" ib. \" wmskiptelik ärw syndanna rörilse (modus, läst: motus) \" Ber 61 . ","2) aflägsnande, bortskaffande. til alra rudhma rörilse (ad omnem rubignem exstirpandam) Bo 232 . Jfr bortrörilse."],"f":["-else: -om Su 416 ),"]},{"a":"röringa gods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lös egendom. barnane deel, som är i röringa gotz tw hwndrade markck reda peninga STb 1: 141 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"rörkäpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörkäpp. \" slogho hans hofwdh mz rör käp \" MP 2: 18 . ib 21 ."],"f":[]},{"a":"rörkäpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörkäpp. PMskr 314."],"f":[]},{"a":"rörlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr orörlika."],"f":[]},{"a":"rörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) rörlig, som kan röras el. flyttas. alt vart gooz . . . rörelict ok orörelict (löst och fast) FH 3: 5 ( 1353) . \" tera godz rörlikt ok orörlikt \" KS 65 (160, 71) . ib 74 (180, 81). SJ 9 ( 1422) . SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). PM 25 . - rörlig, som rör sig, i rörelse varande. tässin wärldzlika ok rörlika solen Su 289 . \" stadhugh ok rörlik (mobilis) äptir gudz vilia \" Bir 3: 138 . ib 2: 183 . \" eth brinnandhes swärdh rörlikit (som är i rörelse, som svänges) \" Lg 3: 466 . rörlikit (mobilis) wädhir Bir 1: 302, 3: 117 . \" rörlikit vatn oc ostadhukt \" ib 2: 231 . - Jfr orörliker.","2) böjlig, böjd, benägen. \" the wardha rörlike til alt got \" Bir 2: 178 ."],"f":["rördeleker: -leca SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). rörlikin Bir 2: 183 . ","rörlikt . ","rörelict FH 3: 5 ( 1353) . ","rörlikit Bir 1: 302, 2: 231, 3: 117 ; Lg 3: 486 . ","-likith PM 25 ), "]},{"a":"rörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) rörlig som kan röras el. flyttas. hwat thet (ɔ godzen) häldher är ij rörelikom stykkiom äller orörelikom Svartb 118 ( 1363) . \" hans kreffuittes rörlige peninga STb 3: 387 (1498). jach . . . annamer . .. olaff knwtsson . . . mz godz thienare, rörligith och orörligith \" NMU 1: 159 ( 1509) . - Jfr orörliker."],"f":["röre- . ","rörligith NMU 1: 159 ( 1509) ö,. ","rörlige STb 3: 387 (1498)),"]},{"a":"rörlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörlighet. SpV 506 . ib. Jfr orörlikhet."],"f":[]},{"a":"rörmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rörning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörelse. \" vathnen som nw äk äuerdeliga hafua varit j jtkeliga luppy ok rörningh J Buddes b 65. \" ib 66 ."],"f":[]},{"a":"rörogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rörlig, rask. somlika (näml. äru) röroghare oc somlika krankare Bir 5: 35 ."],"f":[]},{"a":"rörpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörpipa. Gr 289 . PM 9 ."],"f":[]},{"a":"rörskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (rättighet till) skärande el. skördande av rör el. vass. tolff äris land jordh . . . meth röörskyrdh ok fiskewatnom ok skoghom SD NS 2: 751 ( 1414) . RP 2: 244 (139). Jfr röskyrdh."],"f":["röör- )"]},{"a":"rörstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörkäpp ther som är heeth land bindhes röör stängerna swa som j firna hörne ther winqwistanan kwnna wäxa wppa PMskr 315."],"f":["röör- )"]},{"a":"rörtegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"rörvas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörvass. PMSkr 244 . Jfr rövas."],"f":["-hwas PMSkr 636 (avskr.) ), "]},{"a":"rörvas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rörvass. \" bygde . . . vppa markinne i bland rörussa \" Gr 290 . Jfr rövas."],"f":["frf . ","vok . i änd. -ss. pl. -ar),"]},{"a":"rös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ar . ","röser LB 8: 51 ),","rösa byld","röso böldh )"]},{"a":"rös","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ljumske. jnguen . .. rösir sciliret illa pars corporis GU C 20 (hand 2) s. 28. Jfr rösor."],"f":["-ir ) , "]},{"a":"röse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röse. \" effter som thy gambla råå och röse wthwise \" DD 1: 40 (1379, nyare afskr.) . thänna for:da ra oc röse skilia orssa oc rättauik, mora oc rätwik, lexand oc mora ath ib 96 (1442, nyare afskr.). wph til röösith ib 2: 5 ( 1384) ."],"f":["rööse )"]},{"a":"röse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1289. Jfr stenröse."],"f":[]},{"a":"rösekin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg. vj!UDDA_TECKEN? aln grönth röseskin ATb 1: 65 ( 1456) . \" ij alna swart rösekn \" ib 124 ( 1460) ."],"f":["rösekn )"]},{"a":"rösevisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekatt. \" \" MB 1: 360 ."],"f":[]},{"a":"rösevisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lekatt. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 147."],"f":[]},{"a":"rösia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= röse? VII las engh lygiandes offuen rösian DD 2: 16 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"rösir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rösen. särsk. ss gränsmärken. Se Sdw 2: 1289."],"f":[]},{"a":"rösker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se röster."],"f":[]},{"a":"röskleker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se röstleker"],"f":[]},{"a":"röskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rörskyrdh SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.). . . . om thera roskörd (så! Skokl.: rödzbördh) at engin skäri j almänningx wasso fore sancte marie magdalene dag Svartb 417 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"röskära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skära avsedd för vasskörd."],"f":["rööskärw Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)), "]},{"a":"rösor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lymfkärlssvullnad i ljumskarna. boa laara swlme commvniter rösor ok rodme GU C 20 s. 58 . Jfr rös."],"f":[]},{"a":"röst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hake på sidan av ett harnesk för stödjande av fälld lans. han lagde siith glaffwen j rösted oc rände tiill deiphebum oc stak honom Troj 204 ."],"f":[]},{"a":"röst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mod, frimodighet? wi hafwom ey mz dario röst vi hafva ej frimodighet att strida med Darius?) Al 2554 . \" olaff haffde tha minne röst \" MD 367 ."],"f":[]},{"a":"röst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) röst, stämma. \" gudh wil loffwas . . . ämwäl openbarleca mädh rösthne oc gärningenne JMPs 491. - läte, ljud. diwrsins riwtande röst \" Prosadikter (Barl) 38 . \" ludhren scal bläsä . . . til hulka rööst alle dödhe . . . opsta \" SvKyrkobr (Lucid B) 224 . 2) röst (vid val). - omröstning? samma dach vort ffogitten och radit swa ens effter rösten, at laghboken bliffuer vijdh makt om then arrickel, ath (o. s. v.) STb 3: 183 ( 1494) .","3) rösträtt, talan; befogenhet. engleka . . . haffuer giffuit sina hustrv marina hwan iij:e pening j lösth och j fasth . . . huilket hon och medh sama rösten hanom och j gen giffuith hade, bade j lösth ok j fast STb 3: 193 (1494). SJ 2: 258 ( 1494) . - Jfr barna-, glädhis-, svana-, thordyna- (Sdw 2: 721), thordyns- (Sdw 2: 721), ängla-röst (Sdw 2: 1125)."],"f":["rööst SvKyrkobr (Lucid B) 224. Se Sdw 2: 1289), "]},{"a":"röst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) röst, stämma. \" kumbar af himirike röst \" Bu 5 . ib 63 . \" hördhu preste . . . röster wm kring sik \" Bil 311 . \" þa öpte en röst \" Bir 4: (Avt) 178 . \" ropadhe mz höghe röst \" Gr 291 . predica min son mz röstinne oc sighia mot honum mz gerningomen Bir 2: 125 . \" hörir iacobs röst \" MB 1: 214 . (?) tin skämtan ok röst se vtan al oföghelik ord (jfr motsv. ställe i Martinus, De quatuor virtutibus cardinalibus: sales tui sint sine dente, joci sine vilitate . . . vox sine clamore) KS 24 (60, 26) . - läte, ljud. hon (humlan) . . . gifwir af sik mykit hesa röst Bir 1: 134. ","2) röst (vid val). hafuom wi them for:da jeppa gifuit . . . wara röst til thetta . . . laghmans döme BSH 1: 185 ( 1386) . \" rösterna fullo vppo thessa tre \" RK 2: 2297 . ib 2929, 7493, 7496, 7502 . ","3) rösträtt, talan; befogenhet. är (sidher) mäþ clostarmannom. at þe haua mere röst at raþa. som för como Bu 194 .","4) språk. \" oppa india röst \" Al 7607 . - Jfr glädhi-, lofs-, lygdha-, manna-röst."],"f":["-ir ) , "]},{"a":"rösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","*rösta um kring , hålla omröstning tha röstdes om kringh med radit och the friborne men . .. om örians rät STb 5: 232 (1519)."]},{"a":"röste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röst. \" swaradhe alla mz eeth röste \" RK 3: 2209 . \" sagde mz klaart röste \" Lg 3: 384 . \" gaff han opp röstidh oc sang . . . messona \" ib 352 . LfK 66 ."],"f":[]},{"a":"röster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ståtlig, reslig. \" en röstir man gik främst \" Hel män 205 . 4) tapper, käck, rask, duktig, utmärkt. han är röster man i sinom hugh oc fulföör til siin athäffwe Prosadikter (Karl M) 267 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"röster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röst. frygdhanna röstir (vox laudis) vantar ther alregh Bo 255 . - läte, ljud. enskyns fughel som kallas koturnix aff sinom röst MB 1: 322 . höris (näml. fogelns) röstir ällir liwdhit aff hans wingom Su 236 ."],"f":[]},{"a":"röster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) upprättstående, rak. han hauar . . . röstan vaxt ok iamnan (staturam æqualem) Bu 204 . \" swa som han stodhe röscer (för röster; Cod. C röster 1008; se Rydqvist 4: 102 not.) a bönum (in modum orantis erectum) \" Bil 405 . ","2) ståtlig? thänne riddare han är . . . faghir ok röstir j vaknom (decorus in armis) Bir 3: 382 . ","3) modig, frimodig. rätte röst(ir) hals for swärdhe Bil 127 . öpte röscer (för röster; Cod. C röster 1008; se Rydqvist 4: 102 not.) mz gudz tröst ib 412 . ib 370 . ","4) tapper, käck, rask, dugtig, utmärkt. ij godhe riddara röste Al 4340 . RK 3: 479, 3276 . \" marghom resa rask oc röst \" Al 9431 . \" margh räkke röst \" ib 9723 . \" en häläth röst \" ib 10566 . \" mang en röster drengh \" RK 2: 6493 . ib 8839, 3: (sista forts.) 4441. MD (S) 250 . Di 180 . herra porus konung röst Al 3045 . \" en mäster wiis röst \" ib 1695 . fughla mange full wäl röste i thera sangä ib 9558 .","5) kry, frisk. \" han wardh karsk röster ok säl \" Al 2633 . MD (S) 301 ."],"f":[]},{"a":"röster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) röst (+) sagdhe mädh innirlika rösthe Hel män 261 . - läte, ljud. mz hussaste ok rädheligaste ludhrens röste SvKyrkobr (Lucid B) 224 . 2) röst (vid val o. d.) haffuom wij . . . thetta . . . statutum . . . alle endräkteliger ädh enom rööst (enstämmigt, enhälligt) sammansath Nio handl rör Vkl 224."],"f":[]},{"a":"rösthughnedagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["femte söndagen efter påsk (»vocem iucunditatis»)? Jfr H. Rosman, BjärkaSäby 1: 361. åhrom . . . mccclxxliii nesta lögerdagen (var. röst hugne dagen) effter påska dagh Bjärka-Säby 1: 361 (1484, avskr. resp. avtryck från 1600-t.)."],"f":[]},{"a":"röstleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frimodighet. \" öpte . . . mäþ myclom rösclek (bör enl. Rydqvist 4: 102 not. snarare läsas röstlek) sik vara cristen \" Bu 422 ."],"f":[]},{"a":"röstlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mållös, stum. \" mallöse älla röstlöse hunda \" MP 2: 206 ."],"f":[]},{"a":"röstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tapper. \" nempnas iblan röstoge men \" Di 196 ."],"f":[]},{"a":"röta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vråla, råma. \" nöteno hörör at röta \" Bil 213 . \" rötar (Cod. A riwter 216) swa som thiwr \" MB 1: (Cod. B) 548 . hwi hon (himlen) rötade tha meir en hon var för van Bil 751 . synthes os en hiorther rötandes Lg 3: 457 . \" skulu synas i haffwit fiska oc hafftrull oc röta oc thiwta op til himilen \" Iv LXXVIII . Jfr riuta."],"f":[]},{"a":"röta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vråla, råma. PMSkr 227 ."],"f":["rötha )"]},{"a":"röta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["rötte ) , ","*röta nidher , röta ned, förvärva genom (hus)röta, låta förstöras av husröta. efftir thy at hon haffde sitidh lenge i gardenom leghalöss . . . oc rötte nidir husen ATb 2: 63 ( 1476) . Jfr nidherröta."]},{"a":"röta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röta, ruttenhet. \" jtem fogten see . . . til om bygning, röta oc hegnath \" Arnell Brask Bᴵ. 17. Jfr husa röta."],"f":[]},{"a":"röta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röta, ruttenhet. \" ey varo the (kropparne) smittadh mz nakre röto \" Gr 292 . ffor rötho i saar LB 7: 36 . ib 71 ."],"f":[]},{"a":"röta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["rötas , "]},{"a":"rötamanadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rötmånad. Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 66 ff. swinen skulo aff by, for än röta maanadin komber STb 2: 10 ( 1483) . ib 95 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"rötan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böl, råmand,e. bäter thäkkis gudhi hundra roop oc oxa rötan än orena prästa sanger SvKyrkob 63."],"f":[]},{"a":"röte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röta, ruttenhet. \" fulla mz . . . alle rötis orenlikhet \" MP 1: 284 . \" förkomber thz al rötthe ther i mans mun är \" LB 8: 46 . röther (för röthe?) j saar ib 2: 48 ."],"f":["rötthe )"]},{"a":"röteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["åt förruttnelse hemfallen, förgänglig. hatom thässe vsla rötelica (putridi) kropsins stomanit Bo 255 . \" til sins rötelica (putrecsibile) krops lusta \" Bir 2: 99 . ib 1: 310, 2: 286, 3: 181 . MP 1: 201 . Ber 203 . Su 434, 443 . tässa röteligx (corrupbilitis) liffwes aldher oc ökan MB 2: 297 . \" ängin synd ma finnas j honom . . . . änkte rötelikit (corrupbilite) älla vmskiptelikit \" Bir 1: 186 . mz röteliko gul älla silfwer Su 412 . ib 279, 387 . - (?) ondom . . . skal vardha lif som är rötelikit (vederstyggligt?) ok stygdt Gr 275 . - Jfr oröteliker."],"f":["-likin Bir 3: 181 ; (ack. sing. m.) Su 279 ."]},{"a":"röteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["åt förruttnelse hemfallen, förgänglig. tu som än är rötelighin ok dödheligin SvKyrkobr (Lucid B) 237 ."],"f":["-lighin . ","röthelegit GU C 20 s. 505) ,"]},{"a":"rötelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ruttenhet, det som är ruttet. mz alle rötelikhet Gr 273 . ","2) förgänglighet. \" husit som är licammin hawir fyra eghelik thing som är ärlikhet dödhelikhet vmskiptelikhet oc röthelikhet (corruptibilatem) \" Bir 3: 181 . Jfr orötelikhet. "],"f":[]},{"a":"rötilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. röta, förruttnelse. for lwkth och rötilse i mwnnen LB 7: 59 . ib 60 . \" städir enga rötilse til sik koma \" ib 3: 52 . ib 63 . - förderf. värna hans siäl af fortappilsa rötilsom (a corruptione) MP 1: 269 ."],"f":["-ylse LB 7: 60 ),"]},{"a":"rötinger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rytinger."],"f":["röttingh )"]},{"a":"rötlask","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se rödhlask."],"f":[]},{"a":"rötma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ruttnande, förruttnelse. tha iach nydher far ewerdeliga pina och rötma SvT 64 ."],"f":[]},{"a":"röva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) röva, med våld borttaga, bortröva, med sakens ack. ty han reffuade en kniff STb 1: 171 (1478).","3) röva, plundra, beröva. med ack. (i pass. nom.) betecknande den som plundras el. från vilken något rövas. hans stadde drengh war skynnet och röffuat pa oppenbara gathu STb 3: 250 (1495). han . . . hade . . . röffuat twa vnge men ib 454 (1499). - med personens ack. och sakens beteckning föregången av prep. af. hwi syons dötther wardha röffwadha aff swa dyrom andhelikom prydilsom SpV 130 . \" jak takkar tik . . . som wilde . . . j gabbilse klädhe föras o aff thinom eghnom klädom röffwas \" SvB 523 (b. av 1500-t.). med sakens ack. och personens beteckning föregången av prep. af. pedhir . . . röfuade af hanom xv öre pᵍᵃ ATb 1: 201 ( 1464) . \" han hade roffuet aff en swen eth aremborst \" STb 4: 8 ( 1504) . "],"f":["-ar . ","-adhe . ","-adher . ","*röva af , frånröva, med våld fråntaga. ATb 1: 269 ( 1467) . at han aldrigh röffuede then taatren sit gul aff her pa bron STb 4: 281 ( 1512) . Jfr afröva. ","röva bort , bortröva. STb 3: 192 ( 1494) . ","*röva ut = röva bort. sköfflandes och röffwandhes vt almogens rykedomar PMskr 674 (avskr.). ","*röva utaf , frånröva. med personens och sakens ack. MP 4: 67 . han röffwade mik mith vtaff STb 1: 409 ( 1483) . - Jfr be-, for-röva."]},{"a":"röva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) röfva, med våld borrtaga, bortröfva. abs. el. med sakens ack. röffuar til half mark MEG (red. A) 56 . \" huar som minne röffuer \" ib. \" ib (red. B) 61. \" EG 65 . \" thät är röwät ok eigh köppt \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). röfuadho the alt hans goz Bil 282 . KL 6 . XX las höö . . . som the ränt och röffuedhe aff hans ladha BtFH 1: 136 ( 1507) . - med sakens ack. och personens beteckning föregången af prep. af longh knif. . . som han rätn och röffuäde aff honom BtFH 1: 138 ( 1507) . \" röfwadhe af mannenom odödhelikhetzsins äro \" Bo 97 . ","2) röfva, plundra, bedrifva röfveri. hwi pläger tu röffwa MD (S) 213 . Bir 1: 375 . \" han begynder röffwe ind paa then helge kyrkes personer \" BSH 5: 242 ( 1508) .","3) röfva, plundra, beröfva. med ack. betecknande den som plundras el. från hvilken något röfvas. hulkin som röfwadhe skulde röfwas Bir 1: 375 . \" lät roua alla þe þär fram foro \" Bu 7 . \" riddarans suena röuaþo han ib. lBir 3: 212. röfwadhe han oc ränte mina ängla \" ib 46 . MD (S) 212 . \" han röuadhe manga thera kirkiur \" Bil 345 . \" röfua hans klositr \" ib 697 . - med personens ack. och sakens gen. som han vildo röfua sins renliuis Bil 784 . - med personens och sakens ack. leth peder lycke röffwe en fatigh clerch i [1] mark alth thet han haffde BSh 5: 242 (1508). - med personens ack. och sakens beteckning föregången af prep. af el. i. han röfuadhe mik af minne äro (spoliavit me gloria mea) MP 1: 276 . \" skipmännene ränas ok röfwas aff thy goze \" Bir 3: 312 . \" jak är röuadhir j mino walde \" ib 266 . lat then herran mik aldrigh röffua i minom brudhelika prydilsom Lg 3: 290 . "],"f":["roua Bu 7 . ","röva bort , "]},{"a":"rövan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röfveri. MEG (red. A) 53 ."],"f":[]},{"a":"rövanskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röveri. \" lactrocinium ii röffwanskap \" GU C 20 (hand 2) s. 67."],"f":[]},{"a":"rövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rövare. laro röffuare GU C 20 (hand 2) s. 67. ib. ss tillnamn. thorstano röuare SD 8: 63 ( 1361) . SJ 2: 87 ( 1482) . remer röffuere STb 2: 528 ( 1491) . Jfr lydeke röwer KTb 124 ( 1465) (Mnt rover). - Jfr sio-, strok-rövare. "],"f":["röffuere STb 2: 528 (1491) ), ","rövara hoper , ","*rövara hus , ","*rövara kompan , ","*rövara skip","-skep )","*rövara skiul , ","*rövara svärdh","röffuare swerdh )"]},{"a":"rövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röfvare. \" en þiuvar ok röuare \" Bu 26 . \" gauo liþughan röuaran ib. \" ib 7, 156 . Bir 3: 46, 4: (Avt) 184. Bo 82, 175 . \" röuara ok rånsmän \" KS 29 (72, 31) . ib 28 (71, 30). han kom j röfuara vald MP 1: 275 . \" i ärin vara krono röuare lans oc gozs \" Bir 4: (Avt.) 184. Jfr lands-, sio-, strok-rövre. "],"f":["rövara borgh , ","rövara folk , ","rövara hoper","-hooper: -hoop Al 4285), ","rövara hula , ","rövara händer , ","rövara mästare , ","rövara näste , ","rövara skiul","-skyul )"]},{"a":"rövas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rörvas. the skulu haffua frit theris fiskeri oc röwasse vndi thöm thegom som theris stangfal tilsigher Svartb 444 ( 1451) . ib."],"f":["-hwas GU C 20 s. 38, 71), "]},{"a":"rövas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = rörvas. arundinetis dictis rööuaas SD 3: 754 ( 1326) ."],"f":["rööuaas )"]},{"a":"röveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röveri. ATb 1: 180 ( 1463) . Jfr roveri."],"f":["röffvari ATb 3: 284 ( 1514)"]},{"a":"röveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röfveri. \" MD (S) 212. Jfr roveri. \""],"f":[]},{"a":"röþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olauo rødha SD 4: 6 ( 1327, gammal afskr.) . \" per dominum johannem rødhæ \" ib 685 ( 1339) . - Jfr blodh-, lius-rödher. "],"f":["rödhabo , ","rödha sot","-sott )"]},{"a":"sa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sva."],"f":[]},{"a":"sa","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L."],"f":["sar )"]},{"a":"sa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sva."],"f":[]},{"a":"sa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) så, beså. \" iorþ. som eigh var plägþ älla saþ \" Bu 139 . Bil 84 . sadhe hona (jorden) fulla mz reno hwete Bir 1: 382 . aakerfiäl, som saas meth een thön korn SD NS 2: 119 ( 1409) . ","2) så, utså, sprida. eg. och bildl. \" een saar ok annar skär \" GO 401 . \" thu skal mykit sa oc litith inläggia \" MB 1: 429 . \" saaddhe godha säd j sin akir \" MP 1: 73 . \" sadhe tidzla mydwakt j hwetit \" ib. \" at saa sina sädh \" ib 84 . Bir 2: 9 . \" hwar som omskiptelike lite saas \" ib 3: 339 . \" saa gudz ordh jnnan siälinna \" Bil 214 . KL 157 . Bir 3: 217 . \" sadhe sina villo \" Bil 587 . saa missämio Bir 3: 333 . - Jfr in-, ivir-sa, samt osadher, osain."],"f":["saa . ","-þer . sain L.), "]},{"a":"sa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) så, beså. \" tho wij haffuom antwordit prestenom sooddan aaker \" Svartb 400 ( 1442) . ok sydhen for:de sädislandh vnder hermälax jgeen bade soodde ok osaadhe ib 525 (1477?). lauris iönson salde laris hakonsone een vreth saddan ATb 1: 251 ( 1466) .","2) så, utså. eg. och bildl. om hon haffuir . . . saat osämio SkrtUppb 191 . po them saddis fordhom 18 skäpper korn VKJ 125 ( 1480) . FOVkl 214 . ATb 1: 251 ( 1466) . \" the som haffde sooth skulu skära sädhene \" Svartb 524 (1477?). swa som thz jnthe skadhar hweteno om tyufuen thz stiäl ok saar, swa wäl växer thz effter hans saaning som rätter äghäre thz saet hafde SvKyrkobr (Lucid B) 192. jhesus, som nidhir kom aff hymerike . . . medh synom helgha kennedom, saandhe han j människionna hyärta, ok lärdhe them MP 5: 133 . b 134. vil thw saa äple kärna Sex ekon tr 265 . \" fatigx mans bukär är fether aker thz forgaas ikke ther swas vtj \" Saml 6: 175 ( 1495) . \" rogh til at swa \" GPM 2: 296 ( 1508?) . - (+) item söddes jak hösth i berby iiii pund rog HLG 3: 105 (1528). - Jfr insa och osadher."],"f":["ssa , ","sswa GPM 2: 296 ( 1508?)","swas Saml. 6: 175 (1495). ","saar SvKyrkobr (Lucid B) 192 . ","sadde ATb 1: 251 ( 1466) . ","saddis VKj 125. ","saandhe MP 5: 133, 134 . ","saddan ATb 1: 251 ( 1466) . ","sooddan Svartb 400 ( 1442) . ","soodde ib 525 ( 1477) . ","saat SkrtUppb 191 . ","saet SvKyrkobr (Lucid B) 192 . ","sooth Svartb 524 (1477?); BtFGH 1: 202 (1509). Jfr E. Olson, Ark. f. Nord. Fil. 29: 215 ff, B. Sjöros, Nysv. studier 6: 82 ff-, V. Jansson ib 27: 113 ff.), "]},{"a":"sabel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? pälsverk av sobel. Hist Tidskr 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.) en rödh flogels hatt fodrad medh sabell ib 25 ."],"f":["sabell )"]},{"a":"sabel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pelsverk af sobel. \" confero . . . jngiborgh de wrixstad vnum sabel \" SD 2: 39 ( 1387) ."],"f":[]},{"a":"sabelskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sobelskinn. Fl (Cod. C) 703 . MD 396 . Jfr savilskin."],"f":["sabel skin Fl (Cod. C) 703 . ","zabelskin MD 396 ), "]},{"a":"sadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. och"],"f":["sadha ) , "]},{"a":"sadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sådor, kli, ss enkelt ord anträffat endast i pl. ffurfur . . . sadha mas ge ok klyy GU C 20 s. 301 ."],"f":[]},{"a":"sadhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr afsadhla."],"f":[]},{"a":"sadhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af sådor. sadhokt brödh Iv 2013 . ib 2107 ."],"f":["sadhokt ) , "]},{"a":"sadhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadel. Jfr klof-, klyf-, stäka-, säkkia-sadhul. "],"f":["sadhlamakare (sadla-. sadhala- KTb 152 ( 1436) ), "]},{"a":"sadhulbaza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["schabrak, sadeltäcke. \" tepedia, sadhelbaza \" GU 7 ."],"f":["sadhel- )"]},{"a":"sadhulbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadelbåge, sadelbom. \" lagde sin hand pa sadell bogan och sprang opp s adlin \" Va 21 . slanth swärdit aff honum ok nidher oppa hethens halz framman före sadheoghen Di 218 . ib 197, 234 ."],"f":["sadhel boghe . ","sadell boge ),"]},{"a":"sadhulkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckeskärl som under resor föres fäst i sadeln, resebägare. crateras ligneas dictas sadhulkar SD 3: 579 ( 1323) . Jfr redhläghil."],"f":[]},{"a":"sadhulknapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadelknapp. swärded stadnade ey foren wiid nafflan jämpte sadelknappen Troj 113 ."],"f":["sadel- )"]},{"a":"sadhulkula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genom sadelns tryckning på en hästs rygg bildad kula el. svulst. fore sadal kula wnder sadal LB 2: 69 . brän salkulona mz heth jern och tryst wth warith ib."],"f":[]},{"a":"sadhulmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hakon sadulmakare \" ATb 1: 244 ( 1466) . ib 324 ( 1470) . STb 1: 47 ( 1476) . SJ 2: 16 ( 1476) . SSkb 18 (1501-02), 257 (150708). Stock Skb 21 (1516-17) 256 (1525-26), 264 (1525-26). - Jfr sadhla makare."],"f":["sadul- . ","sad(h)il -. sad(h)el-. zadelmakare SSkb 18 (1501-02). zadelmaker ib 257 (1507-08). salmakare Stock Skb 256, 264 (152526). salmagare ib 264 (1525-26)), "]},{"a":"sadhulmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadelmakare. jönis sadelmaker SJ 199 ( 1451) . Jfr sadhlamakare."],"f":["sadelmaker )"]},{"a":"sadhulprel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pryl el. syl som nyttjas af sadelmakare. en groffwer sadhelprell PM 6 ."],"f":["sadhelprell )"]},{"a":"sadhulrem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadelrem. \" hans sadhulrema varu alla lösa a hästenom \" Bir 2: 64 ."],"f":[]},{"a":"saffer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af kobolt beredd glasfluss. at the haffuen mins likama sacramenta . . . j qwämmeliko kari, aff cristal ällir saffer (saphirco vel cristallino) Bir 4: 103 ."],"f":[]},{"a":"saffran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saffran. \" crocus saffran \" LB 6: 284 . ib 3: 150 . \" tagh torth saffran \" ib 7: 155 . \" tak färst saffran \" ib 10: 8 . Bil 283 . MB 1: 209 . LB 1: 96, 2: 9, 3: 57, 7: 57, 8: 45 . ST 320 . Su 77 ."],"f":["safran LB 3: 150 ),"]},{"a":"saffran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saffran. STb 2: 462 (1490), 5: 176 (1517). Jfr iärnsaffran. "],"f":["saffram GU C 20 s. 155) , ","*saffrans liter , "]},{"a":"safir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (Prosadikter (Joan Prest) 349). saftir. eth annath alladz haffwom vi som . . . är giorth mz smelte gul och dyra stena och skärth saphir Prosadikter (Joan Prest) 349 . eth hus wt huggit som j rödhan saphir Mecht 234 . en gulring medh en saphir HIst. Tidskr. 1943 s. 26 (1470, samtida avskr.). MP 3: 485 ."],"f":["saphir )"]},{"a":"safir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["safir. \" SD 4: 710 (1340?). saphirin gömande limina hela ok styrkiande siwka limi \" Bir 1: 303 . \" saphir j fingir gulle ib. saphire badhe store ok sma \" Fr 167 . \" saphira ok robina \" Fl 1092 . \" aff renom saphiir bla oc grön \" Al 7467 . \" en gulringh met en saffir \" FH 6: 25 ( 1451) . "],"f":["saphir . ","saphiir . ","saffir . ","-ar . ","sa phire Fl 167(, ","safirs sten","saphirs- )"]},{"a":"safirsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["safir. er twngan eller strwpan swllen, stryk henne med een psafyr sten LB 7: 217 . Jfr safirs sten."],"f":["psafyr sten )"]},{"a":"saflax boar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" inbyggare i Savolax. monga safflax boar FH 5: 2 ( 1466, nyare afskr.) . \" ther som sawlax boo sagde wara theris raa ib. \""],"f":["saffax- . ","sawlax boo )"]},{"a":"sagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) såg. Jfr B. Collinder, Nysv. studier 1927 s. 211 f. thesse smedhsens vghn eller äsya äru äuerdeliga dröfuelse . . . fälär ok saaghar äru bakdantaranna thungor ok thendher SvKyrkobr (Lucid B) 176 . PMSkr 139, 503 . Arnell Brask Biᴵ 26. 2) såg, sågkvarn, sågverk. VKJ 169 . 1 fiskebäk, thär soghin sotdh fordhom ib 173 . 3) ett slags stridsordning. en annar skikkilse är som kallas saagh oc gaar föe spetzenom PMSkr 155 . "],"f":["-inne ib 169 . pl. saaghar SvKyrkobr (Lucid B) 176 . ","saagher PMSkr 139 . ","saager Arnell Brask Biᴵ 26), ","*sagha bladh","saga blad )"]},{"a":"sagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såg. \" riua saghum syndar kiöt af hans benom \" Bu 422 . \" skal iak skilia them fran minom vinom mz minne saagh \" Bir 1: 18 . ib 2: 237 . KL 47 . \" wordho piinte med saghom aff ekebrädhom giordha \" OB 215 . Jfr iärn-, trä-sagh."],"f":["saagh )"]},{"a":"sagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["såga."],"f":["sagha af","saga- )"]},{"a":"sagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["såga. \" huassaste sagh skulle sagha ok slyta thit köt \" Bir 2: 237 . \" saghir diäfwllin siälina mz sino suärdhe \" ib 255 . \" saghas til dödh \" Su 436 . "],"f":["sagha af , såga af, afsåga. sagadher aff halsin Bir 2: 255 .","sagha sunder , "]},{"a":"sagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l2) undderrättesle, berättelse. saghan foor thär ff widharla ok lankt Hel män 208 . paffagonie rike . . . som . . . gar lythen sago aff Troj 102 . 4) tal, prat. tha likowäl lahter jak then sagona (ɔ att jag inte skulle vilja återvända till Vadstena) ga för sigh PMBref 318 ( 1512) . - Jfr bonda-, lagh-, ledh-, ne-, san-sagha. "],"f":["saga . ","sago )","saghu man"]},{"a":"sagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som säges, yttrande, utsaga. mz . . . wiisa manna saghu MB 1: 113 . ib 214. ey skal thu lydha flera manna saghu a mot sannind ib 339 . \" sa war jo altidh thera sagha \" RK 2: 9141 . än sagde marsken ena sagha ib s. 351 . \" syyn är saghu rikare (på det man ser kan man bättre lita än på det man hör) \" GO 120 . ","2) underrättelse, berättelse. \" sagþe þem þässa saghu \" Bu 172 . \" tha marsken hörde thessa sagha \" RK 2: 5490 . \" ij kunnin sighia ömkelika sagha \" Fl 618 . \" sanna ärw the saghwr som iak offta haffwer hört aff thinom wnderlika tingom \" Su 144 . \" större är thin wisdomber oc thin ära, än the sagwr iak aff tik hörde ib. hwilkin . . . swa sanna saghur allom wslom tilfördhe ib 203. vm alla werldena ganga saghu af them \" ib 422 . vidh wärldenna ända gaa saghu af them ib. \" o hwat ärleka saghwr gaa aff tik thu gudz stadher \" LfK 128 . \" berättelse om i forna tider timad händelse, saga. ther ganga än aff widha sagha \" Al 966 . \" swa som iak hördhe saghur aff ga \" ib 3234 . ib 7844, 9534 . \" nu hafuer thenne saghan ända \" Fl 2102 . Fr 3195 . \" en sagha är the ther iach wil sighiä \" Iv 33 . \" forna saghu fran at föra \" ib 3 . forna saghur oc wiisor MB 1: 429 . \" han kunde . . . visor sagor oc äwentyr \" MD 350 . \" ekke haffuer större stridh warit j gamglom (för gamblom) saghom (fornsogum; bland händelser som omtalas i gamla sagor) än then war \" Di 261 . ","3) ordspråk. \" man sigher ij fornum saghum swo ij nödh skal man vinum tro \" Iv 5477 . MD (S) 219 . ","4) tal, prat. \" at the ey blanden sik j onyttelike talan, ällir nakre othuktelike saghu \" Bir 5: 82 . ","5) sätt att tala; sätt att bete sig, beteende, sätt? at sywngha ther som gratande är, thz som i tässe wärldenne wilia wara i löghe ib. - Jfr fram-, gen-, lagh-sagha."],"f":["saghu man","saga- )"]},{"a":"saghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågare. KL 47 ."],"f":[]},{"a":"saghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågare. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . som saager, filar Arnell Brask Biᴵ 26. - ss tillnamn. KTb 159 ( 1445) . VKU 17 ( 1540) , 19 (1541)."],"f":["sagare . ","saagare )"]},{"a":"saghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bit. \" langt är stundom mällom mun ok sagha (castus vtrumque dirimunt os sepe bolumque) \" GO 109 . Jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 68, äfvensom Bugge, Ark. f. nord. fil. 10: 87."],"f":[]},{"a":"saghirska f hustru till el änka efter en sångare.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*saghirsko pika","sagerska- . ","saagerska- . ","piga )"]},{"a":"saghlöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågblad? såg av visst slag? gaffs holwast v mark for safflöpara til lresa verkit SSkb 235 ( 1508) ."],"f":["saff- )"]},{"a":"saghlöpinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =saghlöpare? vj öre för safflöpingä ti tornid Stock Skb 83 ( 1519) ."],"f":["saff- )"]},{"a":"saghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) yttrande (i en rättsfråga el. i en sak som har rättslig betydelse); utsaga, uppgift. Svartb 321 ( 1426) . \" haffuer ok nagar deelin forbätrath thet han i wäria haffde epter goda manna saghn ok met ordhom skal lhonom thet widerlieggias ib 371 (1439). - Jfr untsaghn och säghn. \""],"f":[]},{"a":"saghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sägen, berättelse. \" nw hafwe j hört thenna saghn til enda \" Fl (Cod. B) 2012 . sagner gaa her BHS 5: 473 (1511). Jfr säghn."],"f":["-ir )"]},{"a":"saghoblok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lstock avsedd att sågas till bräder el. till mindre stockar, sågstock. affradh är 4 pund smör oc 50 sagablok til lforwik hugha VKJ 171 ( 1480) . ib 176 ( 1480) ."],"f":["saga- )"]},{"a":"saghobrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågad bräda. aff gardher oc soghinne i forwsiik 100 tolffter soghabrede VKJ 169 . VKu 73 (1553)."],"f":["sago- . ","sogha- . ","-bräde . ","-brede )"]},{"a":"saghomästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågmästare. Arnell Brask Bᴵ 7. ss tillnamn. Trolles Jb Bil 164 (1476, nyare avskr.) ."],"f":["saga- )"]},{"a":"saghomästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågmästare, den som förestår ett sågverk. magnus saghemester Urk. fr. 1489 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe)."],"f":["saghemester )"]},{"a":"saghoqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågqvarn, sågverk. saaghoqvern Urk. fr. 1471 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe). saghoqvern Urk. fr. 1489 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe)."],"f":["saaghoqvern )"]},{"a":"saghoqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågkvarn, sågverk. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 218. VKJ 169 ( 1447) . VKu 19 (1541)."],"f":["saagho- . ","saga- . ","-qwarn )"]},{"a":"saghospan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågspån. sarmentum, saghospan GU 8 ."],"f":[]},{"a":"saghospan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågspån. saagho spaan granner PMSkr 385 ."],"f":["saagho spaan )"]},{"a":"saghostokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågstock. Arnell Brask Biᴵ 26."],"f":["saaga- )"]},{"a":"saghotimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sågtimmer. Arnell Brask Biᴵ 26. wedestoka oc saagatimber ib 28 ."],"f":["saaga- )"]},{"a":"saghul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ladj. Jfr sansaghul Sdw 2: 317."],"f":[]},{"a":"saian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lett slags fint ylletyg. STb 3: 268, l269 (1496). "],"f":["saijen . ","sayen )","*saians hatter","*saians tröia","sayens- . ","sayns- . zayens-. sagins-. säginz-),"]},{"a":"saian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fint ylletyg. tunicam blauiam de sayan SD 2: 684 (1292-1312). vnam tvnicam de sæin ib 3: 288 ( 1316) . II bancalia de saian noua ib 4: 710 ( 1340?) . II baner noricorum de sæian ib 711 . \" ib 5: 637 ( 1347). \""],"f":["sayan . ","säin . ","säian . ","säiän SD 5: 637 ( 1347)), "]},{"a":"sak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. eg. strid, tvist. 1) tvistemål, rättssak, rättegång, mål. Jfr T. Wennström, Lagsprpåk och lagtexter s. 313. winna j sakom oc käremalom JMPs 540. galactides är en sten . . . j saker gör han förnomstogan PMskr 474.","2) käromål, anklagelse, beskyllning. Se Sdw 2: 1289. ware thz swa at thänna källan kwnne wttörkas . . . tha matte thu mz räth föra här nakra sak (causam) oppa, om thänna andans opfyllilse ällir fulbordhan SpV 524 . \" vor engete hoxswalen är at wi wethe oss för gud osakan, oc wiliom ty ey tage oss nogen sak aa bak \" HSH 16: 81 (1527, Brask). 3) orsak till anklagelse el. fällande, sak, skuld, brott. Se Sdw 2: 1289. jak bekännis mith forledna smittoga liffwerne mina saker oc forsymilse SvB 497 (sl. av 1400-t.). han thok wppa sik aldra människa saka (necessitates) SkrtUppb 46 . 4) böter. forbiuthum allom mannom vnder xl lmarka sak at hindra . . . thet sama goz NMU 1: 59 ( 1357) . konungens ok stadzins sak STb 1: 337 ( 1482) . \" the saak oc sakefal som mik ära til dömd \" SvSkr 1: 40 ( 1504) .","5) orsak, skäl, anledning. är hon (ɔ Maria) alt mankönsins summa helsamlighin ska, ok äwinneliko wälsignilsenna ära (totius summa salutis humane causa et gloria benedictionis eterne) SpV 200 . här äptir . . . skal enkte wara wthan liws ok liff, for thy thz takir tha sakin thera ända ällir skugga (cessavit horum causa vel umbra) ib 251 . likawäl nödhgadhos the bliffwa i öknenne i xl aar, saken här til war, thy at the willo ekke känna ällar wetha herrans wägha JMÖ 19 . ib l24. hwilkit iak wil bewisa mädh triggia haanda saker SkrtUppb 147 . JMPs 291, 398. jak (#x0254;: jungfru Maria) war högxsta sak nästh gudhi, til christi mandoms anammilse ib 487 . orsak, skull. sing. el. pl. i förbindelse med ett föregående for. for saka slika hugga tha wordir os mykit m k Prosadikter (Karl M B) 314 . - for sakar skuld, därför, för den skull. fore thenna saka skul, skal jnghin vndra MP 5: 75 . 6) fall, händelse, omständighet, förhållande. thaa skodahde the clarlighan ath waaridh saa saker thee fördon thaa hem . . thaa skulle han faa en orättan dödh Prosadikter (Sju vise m C) 226 . \" ecke viste jach rättere än the wore rätferdige j theris ärende . . . vtan hade thet sua sak warit, at jach hade thet vist . . . \" FMU 5: 24 ( 1481) . Jfr sake. - Jfr en-, hovudh-, klärka-, konung-, konungs-, lif-, provasta-, pänninga-, skrok- (Sdw 2: 397), stads-, svepe-, thingmala- (Sdw 2: 706), thiuf-, vänslo- (Sdw 2: 1041), värulds- (Sdw 2: l064), örlögs-sak (Sdw 2: 1179), ävensom sake. "],"f":["saak . ","-ar . ","-er ) , ","sakafal (sake-), "]},{"a":"sak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. strid, tvist. ","1) tvistemål, rättssak, rättegång, mål. bätra äro gamwl giäl en gamwl saak GO 198 . sighen os her en räth aff om thenna saak Lg 3: 669 . scal änkte dömäs vm þe sakir at þy sinne SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). wara raþiguara, som vt skulu fölghiä all þe þing maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 605 ( 1346) . ib 606 . MD (S) 228, 229. i thee saker ther i radzstuen plege forhandlas SO 193 . \" affhalit zack \" ib 109 . ib 98 . - mål, angelägenhet. jach haffwer än nw ower c (100) böndher . . . som jach skall skilia sakafall ath, om giptemall och andhra saker BSH 5: 219 ( 1507) . ","2) käromål, anklagelse, beskyllning. sakum eller kärom att swara GS 31 ( 1380) . Bil 212 . \" gaf paunaom sak at han var simoniachus \" ib 779 . gifwa somlike mik falsa sak Bir 1: 12 . \" huath sak the hafua mik at gifua \" Fr 645 . \" hwadh sak gaff tu honom (hvad kunde du tillvita honom) \" Di 241 . \" feeto swine är rat saak giwin \" GO 114 . \" þän som saken gifs \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.). gaff honum thz til saka (tillvitade honom det) Iv 89 . the ordh . . . her ij hafuin hänne gifuith til saka (med hvilka I hafven anklagat henne) ib 3312 . \" hwadh gaff gud mik til sak (at sok) \" Di 219 . hwat sak hawir thu mot hänne Bir 1: 218 . \" thin kära är min sak ok rögilse \" ib. \" thzte är then fyrsta sak iak hauer till ider \" Di 56 . \" mädher sina vranga saka \" Iv 4718 . ib 4804, 5188 . \" pröua vp a nokon thässa sak \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" redha sik aff then saak ther man talade a thera baak \" RK 1: 2062 ( de båda sistn. ställena kunna föras till 3). orsak till anklagelse el. fällande, sak, skuld, brott. forlatir han alla sak oc alt thz honom är mote giort Bo 218 . \" forlätos honum alla the sakana som thw hafdhe scrifwat for synde \" Bir 3: 266 . \" beez dom owir the sakana ib. at jak hauer nokra sakir giort \" RK 1: 2441 . \" scriffue alla hans sak . . . som han mot laj rikit dreff \" ib 2: 6368 . hwat är hennes sack Va 11 . \" thenna qwinna haffuer engen sak \" Di 119 . ib 172 . \" haffwer saken sik swa at enghen förbättringh kan hoppas, tha skal hon ändeleka oppenbaras, om hon kan laglika bewisas \" LfK 158 . \" skulu alla sakar tilföranda kwngöras förmannenom i clostrit, för än the annar stadz för nakon domara klaghas \" ib. \" sighia thera sachir oc brut \" VKR 19 . \" epther hans sak lath iag honum rätta \" RK 3: (sista forts.) 5847 . \" mz idher weet iak änga sak \" Al 5396 . SO 102 . ","4) böter. \" näfstar mz sak ok päninga skadha \" Bir 3: 45 . \" ökes saken om tre marker \" SD 4: 749 ( 1340, nyare afskr.) . \" i allom þem sakum. som i þräskipte gangä \" ib 5: 606 ( 1346) . \" alla saker ägha tweskiptas \" TB 79 . SO 30, 116, 154 . \" thre mark zack \" ib 193 . widher for:da sak SD NS 2: 153 ( 1409) . ib 219 (1409, nyare afskr.). - straff. bywdz nakot wndher . . . probo saak, ällar wndher höxta reglonnas näffst LfK 156 .","5) orsak, skäl, anledning. \" mz hwat sak (motsv. st. \" MB 2: 381: skiäl) skal han döö (quid fecit, ut moriatur) KL 386 (möjl. att föra till 3). sporþe hans sorgha sak Bu 18 . \" spurdhe ropsens sak \" KL 41 . thridhia sak thänna höghtidh Bil 114 . ib 118, 119 . fiärdha skiäl oc sak thässe höghtidh ib 115 . Bo 232 . Bir 2: 39 . RK 2: 4697 . \" thu . . . wil wetha mith nampn oc thäs saker (rationem) oc wth tydilse \" Su 77 . \" hwat är thäs saker at thu swa . . . widherliknar tik likamlikom tinghom \" ib 79 . \" ey var annor sak ther til \" MP 1: 26 . \" til allo thässo är the människian sakin som gärningena giordhe \" Bo 18 . \" gör sak oc tilfälle til fafänga glädhi \" ib 17 . Bir 2: 283 . \" sighir ther sak til \" Bo 88 . \" saaken til at älska iämcristen är natwrliken brodherskaper \" LfK 49 . \" thätta är sakin. hwi var herra gör godhom got mz ondom \" Bo 124 . \" ey älskadhe han thässa dygdhena swa mykyt vtan sak \" ib 33 . \" dräpin mz fulasta dödh . . . vtan sak \" ib 213 . Bir 1: 201, 286, 298 . Va 35 . Di 167 . Lg 3: 669 - orsak, skull. sing. el. pl. i förbindelse med ett föregånde for. firi þässa sak Bu 3 . \" hwar en siäl til föghis likamnom for the sak at hon skulde styra likamen \" Bir 1: 300 . thz wiliom wy göra for then saka at riket skal ther hawa aff en tröst RK 1: 4493 . ib 1534 . \" thz var giort fore then same saka \" Fl 443 . \" fore tholka handa saka \" Fr 2093 . \" fore thässe andra (Cod. B, C handa) twäggia saka \" Iv 5019 . \" for thre saka \" Bo 238 . \" for fämhanda sak sculdh \" MP 1: 25 \" gör thu. thz fore rätta saka \" Al 5963 . \" thola slikt omak fore ängin thera rätta saka (utan någon deras verkliga förskyllan) \" Iv 5412 . for värlzlix loffs sak Bir 3: 176 . \" for päninga saka \" Fl 277 . ib 601, 824, 1382 . Iv 4964 . \" fore thäs saker \" AS 60 . \" badh them warkunna barneno . . . for guz sakir \" Bil 268 . \" for sina sakir \" Bu 28 . \" for mina sakir \" Bil 427 . for mina saka Iv 2459 . \" for vara saka \" Fr 1485 . \" for sakar skuld, derför. thy för sakar skuld \" MB 2: 72 . \" fore zacker skul, at han ey herra ärende [haffuer] \" SO 159 . - sakir at (jfr Isl. sakir þess at), af den orsak att, derför att. tordiss iak them ederth herredom nw ecke sende, saker ath her är en ganske ffarligh strand om höst tiidh FM 607 ( 1513) . ib 677 ( 1517) . - mädh rättom sakom, med rätt, med rätta. meth rettom sakom få hedr KS 46 (117, 50) . ib 48 (120, 51). - mädh orättom sakom, med orätt. girnas han meth orättom sakom thz annors är KS 47 (120, 51) . ib 73 (179, 80), 73 (180, 80). huar wil haua wilia sin, huath han må medh rättom älla orättom sakom ib 48 (120, 51) . ","6) fall, händelse, omständighet, förhållande. många biscupa ok strånga ödha mit folk, ok födha i engom sakom vtan sik sielua KS 50 (127, 54) . gudh forbiudhe thz ij alla saka Iv 2999 . sandir gudh ma ey daras mz nakrom sakom (ej under några förhållanden, alls icke?) KL 372 . \" waret sak (vore det förhållandet, vore det så) at j thet giorde \" HSH 7: 10 ( 1467) . \" ware thet saker . . . at anners skedde ib 18: 77 ( 1497). ware thz swa saker, thz en thänista qwinna konunghenom . . . loffwade sina thiänist \" Lg 3: 669 . \" om swa saker är, thet han ingen yterlige skääl hauer ther til \" FM 274 ( 1506) . Jfr sake. ","7) afseende? thz wi hafwom aff naturan saka (med afseende på naturen, å naturens vägnar, af naturen?) thz kan os ängin bort aff taka Al 5747 . ","8) sak, ting. \" tha vardh iak var vidher vnderlika saka \" Iv 252 . - Jfr bana-, biskops-, dul-, döds-, en-, fornämis-, fä-, hor-, hovuþ-, hovuds-, höghmälis-, lom-, malsäghanda-, nödh-, pänninga-, raþ-, ran-, þiuf-, þiufs-, vänsla-sak, äfvensom sake.","1) = sakfal. SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 5: 535 ( 1513) .","2) tvistemål? jach haffwer än nw ower c (100) böndher . . . som jach skall skilia sakafall ath, om giptemall och andhra saker BSH 5: 219 ( 1507) ."],"f":["saak . ","sach . ","sack Va 11 . ","zak: -er SO 30 . ","zaak ib 98 . ","zach: -er ib 154, 159 . ","zack ib 102, 109, 154, 193 . ","zaack ib 116 . ","szaack ib 154 . ","sagh BSH 4: 101 ( 1483) . ","-ar . ","-ir ) , ","sakabot , ","sakafal","sake- BSH 5: 535 ( 1513) . sakafall),","sakamal","sake- . ","sache- )","saka äghande , "]},{"a":"saka","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl. Jfr o-, ur-saka."],"f":[]},{"a":"saka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. strida.","1) anklaga, klaga på, rikta klagomål mot. han rögher och sakar (accusat) rätwisa domarns rätwiso Ber 121 . - (?) sworo, att thesse effterne råår äre rätte råår . . . och thesse effterne saakat till wadfall BtFH 1: 77 ( 1482, nyare afskr.) . klaga på, skylla på. the saka (causantur) altidh wanskilse Bir 1: 224 . ib 2: 326 .","2) bestrida, neka. \" jak kan thz ekke saka \" RK 3 . 3729, 3735. ","3) skada. \" ther syntes hwaske saar ellir äär epter som henne sakat til forenna \" Lg 3: 361 . - opersonl. idher skal änkte vätta saka (d. v. s. I skolen ej lida något ondt) Iv 843, 5705 . Fr 1220 . oss skal ey saaka RK 1: 4215 . \" tha hade mik enchte sakat \" Di 83 . \" at portenskulde han ey taka swa at hans liiff ey saka \" Iv (Cod. B) s. 208. ware swa giorth thz matte ey sakä (skulle ingen skada uppstå) MD 7 . "],"f":["saaka . ","-ar , ","-at ),"]},{"a":"saka sacha. ar ade","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. strida. 1) anklaga, klaga på, rikta klagomål mot el. om med prep. (in) pa. hwo ther oppo sakar, then wiliom wi framdelis rätta Uppsprv 12 (1444). han aldrich kunne eller formatte ther pa sacha eller vmthale SJ 2: 180 ( 1490) . . . . ok jngen hijt kom och sachade pa forscriffne secker STb 2: 551 ( 1491) . ib 3: 125, 126 (1493). ath nagen . . . ville med naget eptertall ad sake in pa forscriffne arffueskipte ib 5: 249 ( 1519) . "],"f":[]},{"a":"sakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ran-, vidher-, ur-sakan (Sdw 2: 864)."],"f":[]},{"a":"sakare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr svepesakare."],"f":[]},{"a":"sakbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sake","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fall, händelse, förhållande. ware thet saka (vore det förhållandet, vore det så) at reffstatinghin kunno ey koma swa farlöst SD NS 1: 363 ( 1404) . \" ware thet saka at the ey kunno koma ib. \" ib 389 ( 1404), 484 ( 1405), 657 ( 1407). uaret sakat hosbonden dödhe fran hustrvn SO 85 . BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . \" uare tz zache at nager companjs broder aff by fore \" SO 107 . ib 4, 84, 116, 149, 153, 154, 155, 156, 159, 192, 205, 206 . \" wareth sache the wndkome \" FH 5: 156 ( 1491) . \" är thet saka, jach skall halla thetta folk \" BSH 5: 254 ( 1508) . Jfr sak 6."],"f":["zache SO 107, 153, 154, 206 . ","zacke ib 116, 156, 159 . ","saka SD NS 1: 363 ( 1404), 389 ( 1404), 484 ( 1405); SO 4, 85, 205 ; BSH 5: 254 ( 1508) . ","sakä SD NS 1: 657 ( 1407)), "]},{"a":"sake","b":[],"c":"","d":"","e":["2) , vore det förhållandet, att. Jfr G. Mattsson, Konjunktivien i fornsvenskan 223. än waret saka thet iacob . . . eller hans ärfwingia sculdo thet hus annat sin wpbyggia tha sculu the . . . KTb 55 ( 1426) . NMU 1 . 112 (1437). varet tet ache ath han schade finge . . . tha . .. STb 2: 339 ( 1489) . ib 403 ( 1489) . \" waare thet oc swaa sake, at . . . \" NMU 1: 157 ( 1508) . \" warith sake werdig herre fader han ey kome kwnne S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (509? H. Gadh). Jfr sak 6. \""],"f":["zake STb 2: 403 (1489) . zache ib 339 ( 1489) . ","saka KTb 55 ( 1426) ; NMU 1: 112 ( 1437) ), f? 1) = sak 1. thär medh skal all stucke ok sake dödh ok qwit wara som j mellan clostrit ok eric lassan hafuer warit KTb 66 ( 1431) . "]},{"a":"saker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) saker, skyldig, brottslig. \" ängin þän sakan gyorä saklös är \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). veet iak ängin nw här til ther vtan rät saka göra vil Fl 1635 . os hörir til at orsaka menlösa oc ängin sacan lysa Bil 237 . \" huar thän som veet sannindinna oc tighir är sakir \" Bir 2: 125 . MB 1: 142 . Lg 3: 52 . \" pröwa än hon ware sak \" ib 54 . \" hwar saker fantz i nogrom by \" RK 1: (LRK) s. 224 . \" som äru sake ok brutlike \" Bir 3: 353 . \" weet sik sakan fore gudhi \" MB 1: 231 . hafdhom wi . . . warith skylloghe oc sake fore gudhi swa fore henna ensampna synd som fore bäggias thera synd ib 147 . Lg 667 . \" wm ensamin ignacium war han sakir \" Bil 368 . - med gen. en han thes sakir ware Bil 779 . ","2) sakfäld, skyldig (till böter eller annat straff). schal han standa hanom ther til retta epter schrana ock böte som hon vtuisar then som zacher vorder SO 193 . \" warj zacher til v mark wax \" ib 201 . \" dömom wij honom sakan til XL mark \" FH 5: 124 ( 1488) . dömdes . . . kuckila boar saak till 40 mr BtFH 1: 3 ( 1481, nyare afskr.) . ib 4 (1467, nyare afskr.). [dömdes] quilibet istorum saak till 40 m. ib. \" ib 5 (1467, nyare afskr.) o. s. v. dömdes thomas jehala saker til iij mark \" ib 127 ( 1464) . ib 128 ( 1464), 129 (1506) o. s. v. han är saker til dödh MD 33 . \" hwath swensker bleff saker skulle the ey wndraga men the danske skulle the iw taga till daga \" RK 3: (sista forts.) 5211 . - Jfr o-, ur-saker."],"f":["säker L. ","sak BtFH 1: 129 ( 1506) . saak. zacher SO 193, 201),"]},{"a":"saker sakir rp 2 71 1385 .","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) \""],"f":["sakker ATb 1: 19 ( 1453) .zaker STb 1: 1 ( 1474) . ","zacer ib 5: 268 ( 1520) . ","zach ib 4: 101 ( 1505) . ","sakre Svartb 474 ( 1461) ), "]},{"a":"sakfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? böter tha fördrox then botnekarlen per andersson then sak och then (sannol. fel för thet) sakffall, som förscriffuit staar STb 5: 9 (1514). Jfr saka fal."],"f":[]},{"a":"sakfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter. \" bethala förnempda skadha eller sakfal \" SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). Jfr sakafal."],"f":[]},{"a":"sakfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisk som gifves ss böter. BtFH 1: 347 ( 1464) . Jfr saköra fisker."],"f":[]},{"a":"sakfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sakfälla, döma till böter. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 198. part. pret. sakfälld, dömd (till böter eller annat straff). kunnen oc vare män sakfälde varþa, þa . . . Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . RP 1: 413 ( 1378) . hanis . .. wardh . . . sakfälder äpter laghin til xl mark JTb 24 ( 1460) . the xl (40) marck, som the wordo sakfälltte STb 1: 189 (1478). ib 4: 122 ( 1506) ."],"f":["sach- STb 4: 122 (1506) ),"]},{"a":"sakfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" sakfäld, dömd (till böter el. annat straff). som sakfälther wardher j stemno SO 14 . ib 27, 70 . the tolff marcker som han i radzstuen zaakfelter vorder ib 199 . \" dömdes . . . hein helffuan all sin saak igen . . . som han war saakfedldt till orätt \" BtFH 1: 77 (1470, nyare afskr.) ."],"f":["zaak- SO 199),"]},{"a":"sakgivi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"saki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sakkes kiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" tagher med jdher . . . myn gellemes [?] sakkes kyortil \" GPM 2: 140 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"saklös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) fri från skyldigheten att göra el. underkasta sig något. þahgar nyfödar atunda dagh þolde þu saklös (utan att vara skyldigt dertill] moysi lagh Bu 76 (kan föras till 2). ","2) saklös, oskyldig. SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). iak veet mik saklösa vära Iv 3290 . \" drap en saklösan man \" Di 275 . var han saklös baþe tel rþa ok tel gärnig Bu 30 . han är saklöss aff sigordh swens dödh Di 259 . är jach sak löss för hasn dödh ib. - at saklöso, saklöst, utan ansvar el. straff. TB 79 . - n. adv. saklöst, utan ansvar el. straff. SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). taghe thz sidhan saklöst TB 80 ."],"f":["saklöss . ","sak löss . säklös L.),"]},{"a":"saklös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) saklös, oskyldig, swa at jac later han baadhe qwittan oc saklösan vm all stykke, som thenna godhz kunno rörä framledhi wara mellan FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.) ."],"f":[]},{"a":"saklösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sakna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sakna, märka frånvaron el. förlusten af. med dat. el. ack. saknadhe han thy eno örtogh landene SD NS 1: 36 ( 1401) . \" for han seer om at sakna tom tha ärw hans kattor flagna \" MD (S) 221 . ","2) sakna, svårt känna förlusten af, sörja. med dat. el. ack. enom manne mon han litith sakna Al 8495 . \" thw sakande han oc grest mz taara \" MD 62 . tha saknadhe k karl marsken her tordhe RK 3: 267 . MD 493 . ","3) sakna, vara utan. med dat. el. ack. ariolo han tha ey saknar Al 9982 . \" han saknar badhe swärdh ok bugha \" ib 656 . \" iak giter ey tholt widh alla the ysäd ther minom fadher ower komber, än han saknar smaswenin \" MB 1: 249 (möjl. att föra till 1). - mista, förlora. alexander saknar änga sina Al 1033 (möjl. att föra till 1). ther sakanar margher winir ok fränder ib 3324 (möjl. att föra till 1 el. 2)."],"f":["sagna: -ade MD 493 . "]},{"a":"sakna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sakna, märka frånvaron el. förlusten av. med dat. e. ack. MP 3: 508 . tha hans moder kom he tha sakanade hon sina godze ib 4: 114. the saknahdo honum, ok tänkto han wara medh andro folke j blandh almoghan ib 5: 101 . findwijd . . . kende,s tet han hade tagit en pungh och skoo aff skypper ottes kysta och mykit annat, som han sachner STb 3: 312 (149). 3) sakna, vara utan. med dat. el. ack. - mista, förlora. större skadi är ath fortappa ena siäl . . . än sakna ok mista m (ɔ 1000) kroppa bort fran människio vmgngo j jorderike MP 4: 48 ."],"f":["sachner STb 3: 312 (1496) . impf. saknad(h)e),"]},{"a":"saknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr a-, af-saknadher."],"f":[]},{"a":"saknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr asaknadher."],"f":[]},{"a":"saknan","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,m f. brist. swa ath koren toghe ängin saknan äller skadha SD NS 3: 509 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"saknk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjunkande; i uttrycket: i sank, i sank. hadhe när skuttit the stora holka i sank RK 3: 290 . BSH 5: 58 ( 1505) . FM 286 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"sakrament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sakrament. \" iak haffver minom gwdi a mothe giorth . . . j vii kirkiona helgho sacramenth SVKyrkobr 305. \" SpV 58, 190 . hionolagx sacrament ib 349 . ib 494 . kötzlikit äktaskap är hälogh sakermenth JMPs 22. - om icke kristna förhållanden. Troj 15 . jac begärar aff tig jason troged sacrament meg giffwas oppa thetta öffwersta jouis belete ib 16 . - konkret: det konsekrerade brödet och vinet, särsk. det förra, hostia. medhan prosthen war ij kyrknyno efther sakärmenthet GPM 2: 318 ( 1508) . "],"f":["sakermenth GPM 2: 318 ( 1508)","*sakramenta kar","sacramente- . ","sakermenthe- . -kaar),"]},{"a":"sakrament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sakrament, i sht altarets sakrament, äfven fattadt konkret: det konsekrerade brödet och vinet; särsk. det förra, hostia. thz lydher til sacramenten LfK 142 . döpilse oc annor sacrament MB 1: 441 . \" thera gambla laghanna sacrament \" ib 501 . \" gudz altara sacrament \" Su 266 . \" taga helgha altarens sacrament \" Gers Frest 57 . skipadhe thetta nya sins licamma sacrament Bir 3: 252. hanna gudz likama sacrament Bil 380 . \" sua värþelekt sacramä[n]t nima \" Bu 140 . \" om hon haffwer . . . annat ihesu cristi wärdogha sacrament \" LfK 163 . Bir 2: 118 . \" idhna thz sacrament \" MB 1: 309 . \" ganga til thz sacrament \" ib 310 . \" gaa tyl sacramenith \" Gers Frest 57 . ga tyl altarens sacrament ib. \" waart signadha sacrament hawer thäff oc lit oc mykelek aff brödh oc aff wine \" MB 1: 310 . \" ledhe han honom jn i sacristiio för sacramentet \" Lg 3: 690 . \" sacramentit swettis retta thara \" RK 2: 7862 ."],"f":["-mänt )"]},{"a":"sakrera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inviga, konsekrera. \" conficio . . . induppa oc sacrera then hälga likama GJ C 20 s. 136. \""],"f":[]},{"a":"sakrifiz","b":[],"c":"","d":"","e":["offer. \" ingelwnde kwnne troyaner faa eld ltil siith sacrifiizs oc offer \" Troj 258 ."],"f":["sacrifiliz )"]},{"a":"sakrister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sakristan, klockare. \" tha . . . bödh sanctus lominicus synom sacriste, ath antuarda honum sin wärlz klädhe j gen \" MP 5: 28 ."],"f":[]},{"a":"sakristi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sakristia. j sacristiet j sancti niccolaus kirke FMU 3: 339 ( 1444) ."],"f":[]},{"a":"sakristia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sakristia. \" kom för oss j wår sakristia j wexsiö . . . wälboren man arwidh trolle \" Trolles Jb Bil 242 (1488, nyare avskr.) . wil lasse haffua edher fore tet andra, tha gange j sacerstian och thage ther hans edh STb 3: 367 (1498). MP 4: 179 . - bildl. JMÖ 134 . ib iomffrun kallas thäs hälga anda sacristia, thy at gudhfadhers son ihesus affladhes i henne aff them hälga andha ib 135. SvB 237 f. (b. av 1500-t.)."],"f":["sacerstige: -en HLG 1: 115 (1475)),"]},{"a":"sakristia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sakristia. \" SD \" NS 1: 296 ( 1403) . RK 3: 1324 . Lg 3: 569, 690 . LfK 70 . JP 32 . BSH 5: 101 ( 1506) . HSH 18: 73 ( 1497), 24: 76 (1516). "],"f":["sacristiia: -o Lg 3: 690 . ","sacristya RK 3: 1324 . ","sakärstiä: -änne FM 262 ( 1506) . ","sakerstige HSH 18: 73 ( 1497) . ","saakerstyge: -en BSH 5: 101 ( 1506) , ","sakristio tompt","sacristie- )"]},{"a":"saksätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"saksätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"saksöki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-sioki )"]},{"a":"saksökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kära; föra talan rörande, giorde lydka . . . oleff . . . och knut . . ffulmyndig ath saksökie hans ärende fframledes tiil monss . . . om noget salt STb 5: 280 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"saksökiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"saksökiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målsegande. \" \" HSH 24: 107 ( 1517) . BSH 5: 539 ( 1514) ."],"f":["-sökare HSH 24: 107 ( 1517) . ","sach sökare: -en BSH 5: 539 ( 1514) ), "]},{"a":"sakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje, nöje, tillfredsställelse. \" tha wart i sthokholm howat aff makt swa at manz hierta gjorde sakt ok mykla gläde hwo thz saa \" RK 1: 1149 . Jfr osakt."],"f":[]},{"a":"sakt","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lätt, lindrig. - mädh sakto (sakta), lätt, utan svårighet. ey kan tyz ok rasklegha ällir mz sakta (facile) wisna, hwilkit thänna wädzsko fins haffwa fangit til lrothinna SpV 153 . thz matthe mz sakto (facile) hwar een . . . wndhirstanda ib 282. ey kan ok mz saktho andhin ok kötidh dragha owir eno ib 367 . ib 44, 158, 257, 500 . 4) lätt, svag. om dryck. ith stop sacht öl STb 3: 106 (1493).","5) stilla, lugn. \" thätta saghde han thom blidhelika mz höwizskom oc saktom ordhum \" Prosadikter (Barl) 86 ."],"f":["sacht )"]},{"a":"sakt","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) lätt, lindrig. henne (ɔ: daghtingan) sachtare göra RK 2: 5047 . \" hon hafdhe swa mykla mödhe henne vare sachtare dödhe \" Fr 2404 . at hon (ɔ: kallasot) warder saktare LB 4: 345 . ","2) lätt, beqväm, angenäm. \" miste . . . thz sakta liifmakit \" ST 53 . ","3) lindrig, svag, sakta. pa saktan eldh LB 9: 109 (på tre st.). i en sakthen eldh ib 2: 10 . \" pa saktom eldh \" PM XLI .","4) lätt, svag. om dryck. huar man pläghar gifua först got win ok sidhan the warda drukne thz som saktare är MP 1: 58 . \" sakt ööl \" LB 7: 29 . ib 166, 235, 271 . ","5) stilla, lugn. warder wel sachther pa then sidhen HSH 18: 114 ( 1497) ."],"f":["sacht . ","-are . ","sackther HSH 18: 114 ( 1497); kompartivformerna, liksom äfven den ST 53 förekommande best. formen ack. n., kunna dock föras till sakta),"]},{"a":"sakt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" \"","1) sakta, stilla, med lugn. sakt bläsandhe wädher Lg 3: 706 . hadhe the lithet saktaren farith RK 3: 803 . ","2) lätt, utan svårighet. villom vi granlica thnkia os vara pilagrima oc wtländningia. sakt (facile) gatom vi thik fölght Bo 37 ."],"f":["saktaren RK 3: 803, " som dock kan föras till sakta), "]},{"a":"sakta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = sakt 3. oppo een sakta kool eld LB 7: 326 . ib 327 . Jfr osakta."],"f":[]},{"a":"sakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sakta, stilla, styra, stävja. med dat. el. ack. sidhan thän stormen är saktadher PMskr 105. - stävja, sätte en gräns för. sakta thin kloko swar oc offra warom gudhum Hel män 256 . - dämpa, lindra. saphirus . . . drwkken mädh myölk saktar bwkreff PMSkr 488 . "],"f":["-adhe . ","-adher )","sakta sik , sakta sig, stilla sig. ther näst stodh han op ok taladhe til wädreno ok watneo, ok badh them saktha sik MP 5: 123 . JMPs 446. refl. saktas, sakta sig, stillas, dämpas. strax tysthna the (ɔ bina) oc saktas aff sinne weredhe PMSkr 300 . " tak tyo peparkorn. oc pistacia XX oc stötis oc blandis mädh win oc latis j tynnona rörandis länge oc saktis sidan " ib 359 . - lugna sig, stilla sig. deflagro . . . saktas eller saktmodhas GU C 20 s. 170 ."]},{"a":"sakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se säkta."],"f":[]},{"a":"sakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sakta, stilla, styra, stäfja. med dat. el. ack. saktadhe han sinne wredhe ST 529 . hon . . . saktadhe konungsins vredhe Fr 2444 . MB 2: 92 . \" saktade han sit mod \" RK 2: 3663 . - stäfja, sätta en gräns för. biþiom wi allä män . . . at þe . . . saktt (för sakti?) härfran sinä forgörilse, oc taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). - sakta sik, sakta sig, stilla sig. ta tz böriar pösas, sa säth tz aff elden, sa lenge tz saktar sig LB 7: 327 . - i andl. mening. konungxsens wredhe haffde sik saktadh MB 2: 181 . \" saktadhe sik germani hugher oc hierta \" Lg 3: 200 . \" sakte tu tegh (lugna dig, stilla din klagan) \" MD 39 . - refl. saktas, sakta sig, stillas, dämpas. saktadhes krankomsens krafft Lg 3: 409 . om then (ɔ: icke sachtis FM 200 ( 1504) . saktadhis hans wredhe ST 218 . MB 2: 147, 191 . \" saktadis theris höghfärdhuge ande \" ib 92 . - dämpas, tyglas, stäffas. ati owishethin matte speckis ock sacht"],"f":["sachta . "]},{"a":"sakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se säkta."],"f":[]},{"a":"sakta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["3) lätt, utan svårighet. . . . ath per karson sade til jönis . . . styr thinne hustrv mun . . . ta swarade jönis hon är sakta styrd ATb 1: 86 ( 1458) . \" docibilis est liber qui facile di[s]citur . . . sachta lärdh bok \" GU C 20 s. 197 . \" haffuir thu nokor dröffwilse . . . sägh henne thinom scrifftafadhir . . . oc tha bär thu henne thäs saktare \" SkrtUppb 208 . 4) lätt, väl, nog, måhända. haffde han ey lopit fran oss, swa matte sachte, ath tet ey hade scheeth STb 2: 466 ( 1490) . idher görs thienara behoff sa sidhan som för, och kan sakta wara, i saknadhe h. gadh BSH 5: 133 (1506, H. Gadh) ."],"f":["sachte . ","-are ) , "]},{"a":"sakta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sakta, varligt faren sakta (gån försigtigt till väga) RK 2: 8282 . \" ib 3: 1350. ati fara wiseliga oc sa met honom \" FM 489 ( 1510) . ","2) sakta, lugnt, fredligt. saa frampth i wylin tala sakta RK 3: 2977 . ","3) lätt, utan svårighet. wy wardom sakta saathe om i thalin tiil matte RK 3: 2978 .","4) lätt, väl, nog, måhända. haffwa j monga m. (1000) mr (d. v. s. marker) at spilla bort, kan sakta hända, at the ma än en tidh nyttoge wara FM 489 ( 1510) . - Jfr osakta."],"f":[]},{"a":"saktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["3) lätteligen, lätt. for glömskona skuld lägghir owenen saktelika til, ok gör skadha oppa honom, som ey är war om sik SpV 397 . ib 217 ."],"f":["-ligharin SpV 431 ) , "]},{"a":"saktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sakta, stilla, lugnt, långsamt. ey byridhe han sina predican mz roop oc skral älla bälle. vtan ödhmiuklica oc saktelica (paulatim) Bo 56 . \" foor iosep saktelica (paulisper) nidhir \" ib 210 . ib 249 . \" tha byriädhe brödresakteliga gaa mothe the dörena \" LfK 277 . talin . . . saktelika Bir 5: 44 . saktelika sionga ib 63 . \" haf ey til sidh at ofbrat falla i mat . . . far hälder saktelika \" Ber 248 . ","2) lätt, lindrigt. \" siwd ted sacteliga til saman \" LB 7: 284 . \" siwda thz sacteliga j reentt smör \" ib 321 . \" stöt tom sacteliga \" ib 286 .","3) lätteligen, lätt. \" sin herra saktelica oc rasklica foruinna \" Gr 260 . \" för än hon thz swa saktelika far \" Iv 4752 . \" tz gör sacteliga at soffwa \" LB 7: 197 . at samma adror kwnna sakteliiga öppnas af sig sielffwe ib 263 . ib 271, 277 . - Jfr osaktelika."],"f":["sakteliga . ","sacteliga . ","sakteliiga )"]},{"a":"sakteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lindrig, svag, sakta. \" the distillaciones göris mz lättom eldh, äller saktelikastom \" PM XXVIII . LB 9: 109 ."],"f":["-liken LB 9: 109 ),"]},{"a":"sakteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) sakta, stilla, lugn, långsam. ther var oc flytande aldra clarasta vatn mz saktelikom gang Prosadikter (Barl) 79 . 3) lätt, som icke bereder svårighet. sakteligharen til wndhirstandit (facilior ad intellectum) är sinnen for öghomen SpV 498 ."],"f":["-ligharen SpV 498 ) , "]},{"a":"saktfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stilla, fridsam, saktmodig. \" han war sactferdogher oc gantzske from \" MD 436 . ib 435 ."],"f":[]},{"a":"saktfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) sakta, långsam. \" han . . . folgde kärlingen mz toglig saktfärdog gang \" Troj 15 ."],"f":[]},{"a":"saktmodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saktmod. \" mz stort saktmod \" MD (S) 210 . \" swarade medh saktmodh ib. \""],"f":[]},{"a":"saktmodhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. lugna sig, stilla sig, dämpas. deflagro . . . ilfenas oppenbara ok ilsko afflägia saktas eller saktmodhas GU C 20 s. 170 . defremere starkliga harmas ok saktmodas ib s. 290 ."],"f":[]},{"a":"saktmodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) saktmodig, lugn. \" han war saktmodug oc grvndug \" Di 13 . ","2) sakta, stilla. \" hennas gangher war ödhmyuker oc moen ällar saktmodogher \" Lg 3: 406 ."],"f":["-uger )"]},{"a":"saktmodhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saktmod, mildhet. RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . Gers Frest II ."],"f":["sacktmodogheet RK 1: (Yngre red af LRK) s. 278 . sakthmodlikhet Gers Frest 11),"]},{"a":"sakäghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: Jfr saka äghande."],"f":[]},{"a":"saköre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saköre, böter. \" . . . allan halfuan sakören som innän tymän falder \" Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . \" bödz longe laurens . . . ath fornögia mattis hermansson stadzsins saköre \" STb 1: 257 ( 1480) . \" konungxsins ok stadzsins saköre \" ib 304 ( 1481) . \" at fornempde halfver tomptöre oc halfver saköre af strengenes stad hröde biscopsbordena til \" Hist Handl VIII: 47 (1485). "],"f":["zacöre STb 3: 466 (1500) . zacör ib (1500) . dat med art. sakörando STb 1: 342 ( 1482) . ","lack . ","med art. saaköran Arnell Brask Biᴵ 15), ","*sakörisgädda , "]},{"a":"saköre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saköre, böter. \" pratum quod de nicolao in sakøri acquisiuimus \" SD 2: 473 ( 1306, gammal afskr.) . ib 611 (1310?). in emenda regali que kvnungx sakøri dicitur ib 3: 236 ( 1315) . BtFH 1: 223 ( 1508) , 276 (1509). jus regium, dictum sakøøre SD 3: 650 (1324, nyare afskr.). ib 2: 489 ( 1307), 3: 563 (1322, gammal afskr.), 4: 461 (1335, nyare afskr.), 747 ( 1340). FH 3: 6 ( 1353) . BSH 1: 77 ( 1366) . SD NS 2: 160 ( 1409) . \" for then saköra hon skyllogh war for slagh for x (10) mark \" SJ 177 ( 1449) . \" vpbäri han (gårdsmästaren) aff byafoghetenom saköre som fallir j bynon \" VKR 35 . \" hafuj byfoghetin raadh medh gaardzmestarenom vm sakörin \" ib. \" ath mäthe oleff jonsson sin sacköre wt \" BtFH 1: 160 ( 1507) . \" iij themer graskin, som jag vpbar ter i saköris (för -öri) \" FM 236 ( 1505) . mz . . . omögelikom saakörom Su 125 . PfN 140 . Lg 3: 344 . Jfr biskops-, skalla-saköre. "],"f":["sacköre . ","saaköre . ","sakööre: -öörä SD 2: 489 ( 1307)), ","saköra fisker","saköre- )","saköris brut , "]},{"a":"sal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sal, palats, ansenlig (i sht för festligheter avsedd) byggnad. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 580, 647. fr siänga sal (Sdw 2: 347)."],"f":[]},{"a":"sal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bya-, hand-sal."],"f":[]},{"a":"sal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sal, palats, ansenlig (i sht för samqväm och gästabud afsedd) byggnad. ii drotningenna sal (palatium) Bu 168 . \" giorþe kirkio af sinom sal \" ib. \" the hälgha trefalloghetz ärlika saal \" Bir 4: 168 . ib 169 . \" innan keysar darij sal \" Al 2375 . \" han . . . helan föra ater til alexandri sal \" ib 8429 . \" j konungxsens sall . . . ther konungen och alt hans herskap sath och ware gladhä \" Va 16 . \" är thz digher hedhr kununge oc höfdinga haua faghran sal, thet är thön hus han skal äta ok drikka i medh sit härskap \" KS 41 (106, 44) . \" ther war ok en erligh saal ther the herra jnnan saatho medhan the badhe drukko oc atho \" RK 1: 445 . \" hugga ok dragha tymber til at göra en saal \" ib 3526 . ib 2698, 3541, 3551, 3618 . \" ther opsattes stwffwor saler oc bodher \" ib 3: (sista forts.) 5645 . \" i grabrödra klosther vthi stora salen \" BtRK 380 ( 1501) . \" um nager broder sick drwcke vppa sall saa at man matte ledha hanom aff gillehusit \" SO 108 . löfsal. "],"f":["saal . ","sall RK 1: 3541 ; Va 16 ; SO 108 . -ir),","sals dyr","-dör )"]},{"a":"sala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säljande, försäljning. \" kennis . . . mik hafua salt . . . en hafuan gardh . . . som ey är gafuum gifvit ok salum salt \" SD NS 3: 305 ( 1418) . öl lbryggia til salu STb 1: 83 ( 1476) . \" hon war ey aff sin bonde set j gatabodh for salu lib 4: 11 (1504). (?) huilke ijᶜ mark . . meybom ok hans kock bekende thöm af strobuck annamet haffue och framdelis antwordit hinrik niebode pa hans zalu (möjl. fel för zala, gen, av sali) vegna \" ib 149 ( 1507) . Jfr ölsala."],"f":["zala )"]},{"a":"sala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försäljning. \" mz köp eller salw \" MB 1: 373 . \" till salu (till salu) \" SO 31, 32, 188, l97. Jfr af-, al-, eghna-, flärþ-, gär-, tvä-, öl-sala, samt handsalu fä. "],"f":["säla L.),","saluman","sälu- )","salustop","-stoop )"]},{"a":"salamander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salamander. thu (ɔ jungrru Maria) hafwir then villa pellicanus fangit./salemundher hafwir afdf eldan til thic ganghit SvRimd 50 . \" mz oss ära orma som hetha salamandra som dragha silke samen \" Prosadikter (Joan Prest) 347 ."],"f":["salemundher . ","salamandra ) , "]},{"a":"sald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) såll. \" cribrum, saaldh \" GU 2 . \" faan mik et saald \" KL 5 . \" gingo swa manga soolgizsla gynom saldit som ther waro buru wppa saldino \" ib. \" siktis gönom sallith \" PM 12 . ","2) ett slags rymdmått (för såd o. d.). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 292. fääm salla rughsäde SD NS 2: 70 ( 1408) . \" sex saald haffra \" HSH 12: 79 ( 1431) . \" mällan idher skal wara . . . rät skäppa oc iämpt saald (sextarius) \" MB 1: 368 . - Jfr harsald."],"f":["saald . ","saaldh . sall: salla SD NS 2: 70 ( 1408); sallith PM 12 . saall, se harsald),"]},{"a":"sald","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säld."],"f":[]},{"a":"sald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) säll. \" cribrvm bri saal ok resil \" GU C 20 s. 154 . 2) ett slags rymdmått (för säd o. d.; =6 skäppor?). Se Sdw 2: 1289 och jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 751 och L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 160 ff. RP 2: 398 ( 1400) . 1 »saaldz» jord . . . 4 »skäpna» jord Tunberg, Sv. medeltidsreg. 69 (1435). affradhit är 5 saldh miöl VKJ 183 ( 1447) . ib. ib 186 ( 1466) . XII saall biwgh Vg Fornmt I 3: 12 (1475-1477?). - Jfr har-, humbla-, rogh-sald."],"f":["saall Vg Fornmt I 3: 12 (1475-1477?)), "]},{"a":"sali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säljare. \" SR 1. \""],"f":["säli )"]},{"a":"sali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. säljare. Jfr under sala."],"f":[]},{"a":"saligh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["säll, lycklig, salig. tha ware iak en saligh (beata) qwinna thz iak thik hwar dagh haffwa matte Al 8538 . \" gud . . . huilchin wij eder befale swndh oc saligh beskerme tiil ewigh tiid \" FM 200 ( 1504) . ib 587 (1513), 607 (1513). Jfr sälliker."],"f":[]},{"a":"salikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka, lycklig utrustning. Se Sdw 2: 1289. - lycka, sällhet, salighet. Se Sdw 2: 1289. hwan dagh tha läss en aff warom systrom ena vigilias . . . alla rikesens konunga oc drotninga oc alla alment swerikis rikis inbyggiara. liffuondis oc dödha. hilso oc salughet Vårfrup 139 ( 1458) . beatitas . . . salugheth GU C 20 s. 51 . faustitudo . . . saloghet ib s. 258 . mildaste frälsare, minz tik haffua takit wara ysäldhedz wanskilse fför mina salwghet SvB 20 (b. av 1500-t.). Stb 5: 188 (1518), 316 (1520, Kop). PMSkr 149, 703 (avskr.). . . . ingen skulle dyrffues nogra förenämnde lutters dicht eller böker . . . sälie eller kööpa heller ibland wor christne allmoge forderffuelige uthspriida emote theres sieless salogheet oc helsa HSH 13: 53 (1524? Brask). ib. - Jfr lyksaloghet och sälelikhet."],"f":["salighet . ","salughet . saloghe(e)"]},{"a":"salla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sålla. kasta jordhena aff rothommen oc salla alla jordena rena PMSkr 328 . ib 329 . \" sandher görs aff stenom stötandis them söndher oc sallas \" ib 362 . \" tak tw dela kalk, oc en del salldha asko \" ib 398 . ib 547, 620 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"sallat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sallad, lactuca sativa Lin. \" raa rätikia i skiffuor oc salath ther owan oppa \" Sex ekon tr 271 (ur matsedel). HLG 2: 82 (1516). "],"f":["salath )"]},{"a":"sallat .","b":[],"c":"","d":"","e":["sallat, lactuca sativa Lin. \" en goth sallath med gröne sma örther \" LB 7: 181 . äta . . . sallat ib 318 ."],"f":[]},{"a":"salmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["psalm. \" större delen i theras (ɔ Vadstenanunnornas) wikusangh är i psalmomen äller psaltaren \" JMÖ 4 . organom . . . j hwilkom dauidz psaltara psalma sunghos JMPs 453."],"f":["psalmer )"]},{"a":"salmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["psalm. \" laso ofta fäm psalma j iomfru marie hedhir \" KL 66 . \" äftir hwarn salmin \" ib. \" at läsa länge manga böner oc salma \" Bir 3: 467 . \" siongher psalma och ymno \" Ber 139 . Bil 628 . VKR 82 . Bir 4: 40, 54, 5: 36, 37 . MB 2: 173 . Ber 134 . 140, 141, 142. LfK 272, 273 . Jfr saltara salmber."],"f":["psalmber: -men Bir 4: 40 ; VKR 82 ; LfK 273 ; ","-ma KL 66 ; Bil 628 ; Bir 4: 54, 5: 37 ; LfK 272, 273 ; Ber 139, 140 ; -mane ib; -mana Bir 5: 36; -manna Ber 139, 141 ; ","-mom ib 139 ; MB 2: 173 ; ","-mwm Ber 141 ; -momen i 142. -ar),"]},{"a":"salogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["arm. stackars. saloghom siälom j pynonne til rälsilse Mecht 2: 26 . . . . giffuer . . . for min salighe krops lägerstadhga malgha godz Svartb (Skokl) 539 ( 1479) , the salaga siäla li pinone äru SvB 127 (mot sl. av l400-t.). thän enfalloghe salge mannen forstodh ey diäfwlsins swik MP 4: 37 . lJfr o-, un- (Sdw 2: l827), van-salogher."],"f":["saligher . ","salager: -a SvB127 (mot sl. av 1400-t.). best. m. salge MP 4: 37 ),"]},{"a":"salogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["arm, stackars. þu luka salogha dara Bu 21 . \" en salogh kona þolde mycla nöþ ok möþo af enom diäfle \" ib 23 . \" läkte mz tungo mangha salogha sial ok siuka likama \" ib 101 . \" at . . . miin salika siäl skuli ey i nakra plicter älla gho ther fore koma \" SD NS 1: 563 ( 1406) . \" salaghum sielum til lisa \" ib 2: 134 ( 1409) . \" en saloghar siukar man \" Bu 165 . thz salgha mankönith MB 1: 262 (jfr 518). fatighom mannom til hiälp oc salghom diwrom ib 340 . saloghe (misera) almoghin fölghe thera gerningom Bir 1: 324 . iak thän salloghe man Iv 1032 . \" hwath sigher thu mik hiin salugha mö \" ib 2691 . Bu 25, 130, 135, 205 . Bil 108, 268, 350, 373, 613 . MB 1: 289, 335, 396, 406, 507 . Bir 1: 344, 3: 370, 4: 129. MP 2: 199 . Fl 39, 347 . Iv 3233, 3264, 3402, 3681, 4261, 5574, 5614 . Fr 1437, 2437 . RK 1: 2789, 4133, (sfgn) s. 183, 2: 4351. MD 106 . Ber 187 . Lg 662 . öpte han sälughan (beklagansvärd) vara Bil 613 . thu ömkar thik salaghe Bo 132 . \" varen saloghe (miseri) och graten \" Ber 37 . \" hon salwgh och osniäl tapadhe thz liggiande fä \" ib 82 . \" seande sik ensamma och salugha ib 205. haffuin i nakra fka salighe (stackare!) \" Lg 3: 10 ."],"f":["sallogher: -oghe Iv 1032 . ","salugher: -ugh Fr 1437 ; ","-ugha MB 1: 262, 289, 335, 396, 406 ; Bir 3: 370 ; Fl 39, 347 ; Iv 2691, 3264, 3402, 3681, 4261, 5574, 5614 ; Fr 2437 ; Ber 205 ; ","-ughe RK 1: 4133 ; ","-ugho MP 2: 199 . ","saluger: -uge RK 1: (sfgn) s. 183 ; ","-uga Iv (Cod. C) 3233 . ","salwgher: -wgh Ber 82 . ","sälugher Bil 268, 373 ; ","-ugh ib 350 ; ","-ugha ib 108 ; ","-ughan ib 613 salagher: -aghe Bo 132 ; ","-agha Bir 4: 129 ; ","-aghum SD NS 2: 134 ( 1409) . ","salager: -age Iv (Cod. C) 4261 . ","saligher: -ighe RK 1: 2789 ; Lg 3: 10 . ","salegher: -eghe SD NS 2: 86 ( 1409). ","saliker: -ika ib 1: 563 ( 1406) . ","säliker: -ican Bil 373 . ","frf . ","vokal i ändelsen utstöttes stundom andra stafvelsens vokal: salgha MB 1: 262 (jfr 518), 507; MD 106 . ","salga RK 2: 4351 . ","salgä Iv (Cod. B) 3233 . ","salgo ib 4261 . ","salghom MB 1: 340 ),"]},{"a":"saloghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armhet, elände, ynkedom. \" lo maria glädhz aff thy, ath thin son föddhis aff tik . . för thy at wy warum för j ware helso, ok salugheyt duli stumme ok fakunnoghe SVB 265 (senare h. av 1400-t.). \""],"f":["salug- . ","-heyt )"]},{"a":"salpeter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salpeter. LB 2: 36 . PM 4 . FM 122 (1501, samt. afskr.). BSH 4: 314 ( 1502) , 315. om thet salpether, frw margareta hawer ib 5: 179 ( 1507) . ib 183 ( 1507) ."],"f":["salpäther LB 2: 36 . ","salpeyter BSH 4: 315 ( 1502) . ","salpeyther ib 314 . ","salpeter FM 122 (1501, samt. afskr.)), "]},{"a":"salpeter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":["salpeyther SSkb 193 ( 1506)","saltpetter ib 300 (1519 Skip); STb 5: 279 (15220); PMSkr 640 (avskr.)), "]},{"a":"salpeterkätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kittel för framställning salpeter. Skotteb 436 (1469-70, Kämn)."],"f":[]},{"a":"salpetermästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledare av salpetertillerkning. mesther hanss myn herres ssalpeteremesther ATb 3: 381 ( 1530) ."],"f":["ssalpetermesther )"]},{"a":"salpetra","b":[],"c":"","d":"","e":["salpeter. \" anders rut gaffz ij mark v ortuger för thet han hade vtlagt för salpeeter oc puluer säcke \" Stock Skb 36 ( 1517) . et fat saltpetra ib 81 ( 1519) ."],"f":["salt- )"]},{"a":"salsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(med salt och kryddor beredd) sås. \" til soops oc salso \" MB 1: 480 . hwat the (kryddorna) lätas hällir i mat älla salso Bo 133 . ib 134 . \" thiok wädzska ok besk . . . swa som sinappir oc salsa \" Bir 1: 290 . \" ey är didhuänia at giua suro köti oc rutno dyra salso (salsamenta) \" ib 2: 159 . "],"f":["salso gräs","-gres )"]},{"a":"salsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2)saltlake. PMSkr 354 . "],"f":["salso gräs , "]},{"a":"salsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? salt mat. salimentum salsan nota salimentum est omnis res salsa vt piscis et huiusmodi GU C 20 s. 540 ."],"f":[]},{"a":"salser","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såssål; (litet) fat. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 250. ... theen, salseer, som hon hade stolit STb 3: 403 ( 1498) . jtem til steek syltat faaramiölk j salsar Sex ekon tr 270 . ib. sinap paa saltseer paa huart fath Brasks Matordn 4."],"f":["salseer . ","salsar . ","saltseer Brasks Matordn 4 ),"]},{"a":"salt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt. \" \" SD 5: 637 ( 1347), 639. Bu 524 . Bil 214, 370 . MB 1: 471 . MD 331 . FH 3: 99 ( 1447) . BSH 4: 318 ( 1502) , 5: 162 (1507). noret salt SR 30 . \" iij pund salt \" SD NS 1: 594 ( 1406) . \" ther som salthet offwir kombir ther kan enkte waxa \" MB 2: 101 . \" thu skalt taka swareth salt (af hafsvattnet utkokt, ej rent salt; dålig vara) aff ondom gyällara \" GO 14 . ib 205, 864 . \" läkiare giwir bruthnum häst slt ok ey altidh listhir \" ib 865 . Jfr riþara-, tranna-, vinlandsfaru-salt."],"f":["psalt FH 3: 99 ( 1447)), "]},{"a":"salt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt. Se Sdw 2: 1289. gammalt affrad waar 2 twnnor salt VKJ 159 ( 1477) . sallt är huarken steen eller malmer PMSkr 635 (avskr.). - bildl. pater noster oc aue maria, ärw gudz wisdoms salt JMPs 452. - Jfr baie-, grof-, gul-, iuta-, kolbergs-, ryza-, tramna-, traven-salt."],"f":["sallt )"]},{"a":"salta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bildl. \" pater noster oc aue maria, ärw gudz wisdoms salt, mädh hwilko cristna människio hwga saltas JMPs 452. 2) salta, nedsalta, inlägga i salt. then ther saltar sommarströming \" Brasks Cal 267 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"salta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) salta, blanda med salt, göra (någonting) salt. Di 228 . - bildl. MB 1: 194 . ","2) salta, nedsalta, inlägga i salt. RK 2: 593 . \" aff färsko köti ällir saltadho \" Bir 5: 31 . ib 32 . \" haffuer han saltidh en 1/2 tunna aal \" BSH 4: 336 ( 1503) . - Jfr for-, ny-, o-saltadher."],"f":["saltha Di 228 ),"]},{"a":"salta sior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltsjö. Se Sdw 2: 1289. alle the widh salta syo oc strandena boo Svartb 251 (1412-1417). tha dömde jak vj alna wageledh effter lagen fra akerby i löste sokn ok nidh i saltha siön Uppl Lagmansdomb 80 ( 1493) . fra kuärnänä och nidher i saltasiön war dömth vi alna wagnalid opit staa AktKungsådr 28 ( 1501) . (De två första fallen kunna också fattas som två ord; jfr salter 1.)"],"f":[]},{"a":"saltadhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salthaltig vattenåder. PMSkr 209 ."],"f":["-adhra )"]},{"a":"saltakar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kar för förvaring av nedsaltade matvaror rensa oc banda väl thin salatakaar, ath maten ey förderffves Brasks Cal 271 . Jfr saltkar."],"f":["-kaar )"]},{"a":"saltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","- Jungfru Marias psaltare el. Vår frus psaltare, vanl. 15 pater noster och 150 ave maria (fördelae på 3 rosenkransar om 5 pater noster och 50 ave maria). Jfr JMPs 3 ff. samt G. Carlsson, Kyrkohist Årsskr 1947 s. 1 ff. systranan sculu läsa eth vigilies mädh ix lexser oc hundradha oc fämptighi aue maria thät är een warfru psaltare Vårfrup 135 ( 1450) . \" sidhan är radhelikit at läsa ware fru psaltera, ij honom erw thryswa femtighi aue maria SkrtUppg 219. iomfru marie psalters brodherskaph \" Kyrkohist Årsskr 1947 s. 6 (1504). (själamässor) for alle the j jomffru maries brodherscap i hennis saltare affledna äre ib s. 5 (1509). . . . at bedhia til gud mädh wisso taal . . . som är. at hwilken som hälstz wil hwar dagh läsa swa offta ängilsens helso, som psalma ärw i dauidz psaltara, hwilke som ärw cl [150] oc ena pater noster mällan hwaria tyio auer maria, oc thänna läsningh kallas jomffru maria psaltare JMPs 4. . . . böriadhe . . . prädica the hä[l]ga tre ffalloghetz oc jomffru marie psaltara ib 17 . ib 53, 58 . 2) psaltare, ett musikinstrument. thär äpther saa han otalika psaltara oc harpor, oc annor otalikin lekara angwdh, som thr öffwadhos aff sywngandhis änglom, j bland hwilka han saa en aldra största psaltara, swa som högtidelighasta orgha JMPs 40. ib. 3) jomfru marie saltare, rosenkrans, radband för läsning av Jungfru Marie psaltare. j (1) forgylt triding aff jomffru marie saltere Kyrkohist Årsskr 1947 s. 2. (omkr. 1520). "],"f":["saltere Kyrkohist Årsskr 1947 s. 2 (omkr. 1520). psalter ib s. 6 (1504). obl. psaltera ib s. 7; SkrtUppb 219 ),","*saltara band","psaltara- )","saltara bok","psaltera- )","*saltara sanger","psaltara- )"]},{"a":"saltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["psaltare, Davids psalmer, äfven bok innehållande psaltaren. läsa en värs j psaltaranum Bil 163 . \" thz scriuadhe dauid j psaltaranum \" ib 603 . \" thenne sanger oc alder psaltarin, oc marghe andre sanga i the hälghe script waaro diktadhe a hebreisko tungo \" MB 1: 319 . ib 135, 150 . Lg 94 . Ber 12, 33, 38 o. s. v. Ansg 203 . Lg 3: 71, 404, 446 . ST 320 . \" thu skalt ey saltarin lata löpa (näml. för att sålunda spå) som diekna plägha \" ib 33 . bätra är een pater noster innelika mz athwakt bidhin än een ganzkir pzaltare vtan althwakt läsin ib 160 . gaff biscopin hänne een saltara, oc badh hona läsa han dahlika, hon tok psaltarin oc las han alla dadgha ib. ib 161 . LfK 142 . - vissa psalmer i plsaltaren, särsk. de sju botpsalmerna. satte hanom hwan dagh läsa en psaltara Bi 779. namo läsa saltara ib 460 . - ofta omtalas bruket att läsa saltara för aflidnas själar. som latha sighä mässo j gudz hedher och psaltaträ for sinä foräldra siälä Pa (Tung) 42 . skulu thwa psaltare läsas for hans siäl SO 67 . \" hwar brodhir innan til som prestir är scal sighia III messor for thens siel som dödhir är oc hwar systir oc leekbrodhir innan til skal läsa een psaltara oc III vigilias \" VKR 14 . Bir 5: 36 . LfK 272 . \" lotho han ther wel begaa med messor ok med saltara \" RK 1: 2535 . sato the när likeno j kyrkionne ok laso psaltaren ST 268 . halla artiidh meth messor, vigilior, psaltara oc meth liws SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.). - Jungfru Marias psaltare d. v. s. 15 pater noster och 150 ave maria? hwar dagh epter tidherne ok andra syna lesningh lass hon mintz en psaltare Lg 3: 572 . "],"f":["psaltare SO 67 (pl.); Lg 3: 572 ; ","-en ST 268 ; Lg 3: 446 ; ","-in MB 1: 319 ; ST 160, 320 ; Bir 5: 36; Lg 94 ; ","-a Bil 779 ; SD NS 1: 304 (1403, gammal afskr.); VKR 14 ; Bir 5: 36 ; LfK 272 ; ","-ä Pa (Tung) 42 ; -an ST 404 ; ","-anum Bil 163, 603 ; ","-enom MB 1: 135, 150 ; ","-om LfK 142 . ","pzaltare ST 160 ), ","saltara bok","psaltara- )","saltara salmber , ","saltara värs"]},{"a":"saltavatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["saltavatns köt","saltewantz kööt SO 104), "]},{"a":"saltavatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt spad? koköt med saltavaten Brasks Matordn 3 . Jfr saltvatn. "],"f":["-vaten )","*saltavatns fisker","salthawatenfisch )"]},{"a":"saltbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["berg med fyndighet av bergsalt. i pålandh och i indie landh, äro saltt bärgh PMskr 635 (avskr.) ib 636 (avskr.)."],"f":["saltt- . ","-bärgh )"]},{"a":"saltbrännnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltsjudare. \" salinator . . . salthbrännarer \" GU C 20 s. 539 ."],"f":[]},{"a":"salter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) salt, saltblandad. \" döpte hana . . . i saltom sio (in mari) \" Bu 505 . innan alscona watne friscu ok saltu Bil 388 . \" thz som saltasth är thz säth för sigordh swen \" Di 228 . ","2) salt, saltad, inlagd med salt. \" salt nötäkyot \" SD 5: 637 ( 1347) . salta fiska LB 3: 171 . Bir 5: 32 . BSH 4: 318 ( 1502) . han skal icke äta salt maat LB 7: 318 . - Jfr osalter."],"f":[]},{"a":"salter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) salt, saltblandad, salthaltig. alla the paalar och bygning ther j sama gendene pa saltha watnidh opbygt är äSJ 2: 92 (1482). en kaalgardz tompt . . . belegen pa swdra malm pa östra sidan vijdh salta watnidh ib 186 ( 1491) . STb 2: 529 (1491). ib 3: 181 ( 1494) , 466 (1500), 5: 143 (1517).","2) salt, saltad, inlagd med salt. salt loc thör aal Arfst 81. . . ffää, faar, liffuendes rökt eller salth STb 5: 346 (1521, Kop). - Jfr for-, grön-, o-salter."],"f":[]},{"a":"saltfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt fisk. \" \" FH 4: 83 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"saltgrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saltgrön. \" IIII saltgröne nöth \" BSH 19: 165 ( 1506) . XII tunnor salthgrönth kokyth I tunne saltgrönth faareköth ib 166 . FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":[]},{"a":"saltgrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saltgrön, grönsallad, nysaltad, nyrimmad. 6 pund lax salthgrön VKj 182 (1480). STb 2: 414 (1490). salthgrönth köth GPM 2: 341 ( 1509) . Brasks Matordn 2 . HLG 3: 122 (1529)."],"f":[]},{"a":"salthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salthalt. \" nitrum . . . görs mädh konsht aff jordennas salthhet \" PMSkr 484 ."],"f":[]},{"a":"saltkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltkar. \" salinum . . . saltkar oc ingedöme \" GU C 20 s. 539 . Jfr saltakar."],"f":[]},{"a":"saltkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltkorn. LB 2: 31 (s. 11)."],"f":[]},{"a":"saltkälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltkälla, källa med salthaligt vatten. paa slätther ther ofrwkthsam jord är skal man finna salthkällor PMskr 207. ib 637 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"saltlaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltlake. PMskr 421."],"f":[]},{"a":"saltlaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fiska saltlaki."],"f":[]},{"a":"saltlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på salt. at riiget . . . ey skule komme i noget obestand . . fför salt löse oc annan deel som riichena brister HSH 13: 18 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"saltpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["panna för framställning av salt. j lynaborgh haffue the alt pannor tiocka aff bly PMSkr 637 (avskr.). item wi hafwe latit slaa oss en saltpanna HSH 14: 28 (1525, Brask). tenkenn till at göre eder saltpano vid siösiden Linkbiblh 1: 190 (1526, Brask) ."],"f":["sallt- )"]},{"a":"saltser","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Se salser."],"f":[]},{"a":"saltsiudhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltsjudare. \" wi hafwe latit slaa oss en saltpanna kunne i skicke oss till en god salt siudere wele wi thet gerne förskylle HSh 14: 28 (1525, Brask). \""],"f":["-siudere )"]},{"a":"saltstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss namn. salth städherne (civitas salis) MB 2: 44 ."],"f":[]},{"a":"saltsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltsten, block av bergsalt. i . . . charis i arabia byggia the huss aff salltt stena PMSkr 636 (avskr.)."],"f":["salltt- )"]},{"a":"saltsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltsten, saltstod. \" wändes henna likame i en salt sten (statutam salis) \" MB 1: 194 . ST 391 ."],"f":[]},{"a":"saltstudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltstodh. SpV 308 ."],"f":[]},{"a":"salttunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salttunna. STb 5: 54 (1515)."],"f":[]},{"a":"saltvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-waten )","*saltvatns kiöt"]},{"a":"saltvälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltsjuderi? salina . .. saltwälla GU C 20 s. 539 ."],"f":[]},{"a":"salun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags täcke af kostbart ylletyg. gifuer iak til högaltaret j abo domkirkio eth saalun FH 6: 20 ( 1449) . ib 34 (1452, gammal afskr.), 39 ( 1453). hafuandes ouer sik ok alla sengena vtbreth eth salwn aff dyrästä lith (aureum et coccineum oprimentum) Lg 3: 549 ."],"f":["saalun )"]},{"a":"salva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salfva. \" saluan ellir smörilsen \" ST 89 . ib 153 . \" strök ther oppa saluo \" ib 474 . Al 10526 . PM XXVII ."],"f":[]},{"a":"salva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smörja, bestryka. salua ellir smörilse . . . mz hwilke iak pläghar salfwa ellir smöria människionna öghon ST 154 ."],"f":[]},{"a":"salvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? salvia. saluia salui LB 6: 284 ."],"f":[]},{"a":"salvia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["salvio os","-oos )"]},{"a":"salvia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salvia officinalis Lin. Se Sdw 2: 1289."],"f":["salvio os , ","*salvio öl","suluie ööl )"]},{"a":"salyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malva. \" salina (för malua?) salyrth \" LB 6: 284 . \" malua är salyrth ällir katosta gres \" ib 3: 129 ."],"f":[]},{"a":"sama stadh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Se stadher och jfr thär sama stadh."],"f":[]},{"a":"sama stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["sammastädes, på samma ställe. . . . ther medh een wrfield samastadz SD 8: 169 ( 1362) . \" erik person borgomästare i arbugum . . . olaf person borgare sama standz \" ATb 1: 177 ( 1462) . jbidem . . . same statz GU C 20 (hand 2) s. 6. Jfr thär samastads (äv. Sdw 2: 780)."],"f":[]},{"a":"sama stads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["sammastädes, på samma ställe. iordadhis sama stadhz MB 1: 407 . SD NS 1: 207 ( 1403) , 572 (1406). vardhir luttakande ther samastadz herrans kost oktirlefwom Bir 3: 323 . ib 4: 37 . VKR X, 46. Lg 3: 362, 383 ."],"f":["samustads SD NS 1: 572 (1406)),"]},{"a":"sama stands","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Se sama stads."],"f":[]},{"a":"samalundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = samulund. RK 3: 271, 902 ."],"f":["sammalundom RK 3: 271, 902),"]},{"a":"saman","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. samman, tilsamman, med hvarandra. foro saman tel sanctum iacobum Bu 169 . \" sato al saman (simu.) \" Bo 217 . saman j waghne Bil 111 . \" giordho the saman radh a moth hanom \" ib 863 . \" mannin oc konan . . . skulo . . . hawa badhin saman boskaps syslo \" MB 1: 87 . räghndo saman haghel oc edlder oc thordyna bräster ib 300 . se huru got ok mykin glädhi thet är, byggia saman i samuaru bådhe saman, then rika oc fateka KS 5 (10, 5) . huar twa ella tre äru saman MP 1: 49 . \" sum saman äru vm maal oc matu \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). at wi barn soman faum ib 4: 390 (1334?). fingo saman en son Lg 90 . \" är omykin blandilse aff blodh oc köld saman \" LB 5: 293 . \" ä sökias sälike saman ridha nidhinga (par comes esse pari consuescit sic et auari) \" GO 694 . äta saman medh androm clostirsins hionom VKR 28 . alder saman, hel och hållenis allir saman guld Bir 3: 433 . - n. alltsamman. han tholde thz . . . alt saman gärna Bo 179 . Bir 1: 89, 3: 358 . brendet vp altsaman Di 66 . - pl. allesamman. vordo the alle saman vmvände Bil 847 . Pa 21 . Lg 3: 257 . \" them böriade allom sammom (för -an) laanga \" MD (S) 202 . þe samu jngiäld alsaman aff fynlande SD 5: 567 ( 1346) . Bo 159, 217, 231 . Bir 3: 264 . \" i thom allom samman ib 2: 181. - Jfr at-, en-, til-saman, äfvensom samans. \""],"f":["samman Bir 2: 181 ; RK 1: 3 135 . soman L.; SD 4: 390 (1334?). suman L.),"]},{"a":"saman","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["samman, tillkomman(s), med varandra. Jfr Sdw 2: 1289. är aktande ath the (ɔ: duvungar) som samman kläkkias oc wpfödas bliffwa samman maka PMSkr 359 . - alder saman, hel och hållen. ss attribut. somlike thyrkas ey atenast aff syninne wädhzsko, wthan aff alle samman syndinne SkrtUppb 63 . - pl. allesamman. bidhiom wi idher alla saman . . . JämtlDipl 141 ( 1389) I vissa av de nedan under med saman sammansatta verb uppförda exemplen kan det friståedne adverbet föreligga. - Jfr ensaman, ävensom samans."],"f":["samman )"]},{"a":"saman afla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["conquero . . . samon spöria ok samon affla GU C 20 s. 240 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman bezla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. confrenare samon beezla GU C 20 s. 291 ."],"f":["samon beezla )"]},{"a":"saman binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sammanbinda, sammanfoga, förena. Bil 287 . MB 2: 117 . \" strik älla hwiff . . . mz hulko som haarit samanbindz \" Bir 2: 180 . \" saman bindhin them (tistlarne) j kärfua \" MP 1: 73 . \" j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin \" Bir 3: 375 . manga masko samanbindas (combinantur) j nätino ib 215. samabant (cominavit) han badha mwrana j en ib 4: 87 . \" iak ok the saman bindoms mz eno bande \" ib 1: 147 . \" samanbundne mz kärleek \" KL 182 . \" samanbundne mz kärlekx bande ib. \" Ansg 189 . Ber 48, 209 . sammanbindelse brefwit, som rijken äro med samanbundin BtRK 88 ( 1435) . - sammanbinda, sammanfästa. äru twe högxste circla mz hulkom kiärleksins brynia samanbindz Bir 3: 375 . ","2) sammanbinda, ge nom bindande, knytande el. flätande förfärdiga. nät . . . hulkit ey vari saman bundit (contextum) aff thraadhi vtan aff dyrasto eer Bir 2: 6 . \" syndir lösa the korgha som han hafdhe förra saman bundit oc annan tima saman binda (contexere) \" KL 201 . \" haarclädhe samanbundit mz knwtom af grofuo hästa taghle \" ib 334 . sammanfoga, genom hopfogning förfärdiga. hans ark war swa fastelika samanbinda skolande Bir 4: (Dikt) 218. - genom enskilda delars hopfogande och afpassande dana. han tok aff mino köti renastan likama ok aldra bestz saman bundhin lok skipadhanBir 1: 32.","3) sammandraga. hon (ɔ: bazstoffuan) . . . saman binder oc törka watnfulla sinor LB 3: 47 . ib 2: 12 ."],"f":["samman- MB 2: 117 ; RK 3: (sista forts.) 5885),","saman binda sik , förena sig, sluta sig samman. föghiom os . . . ok samanbindom swasom mz threm repom Bir 3: 437 . " hafwa ware förfäder och föräldra, aff thenna try rijken sik sammanbundit " BtRK 116 ( 1436) . - refl. saman bindas, förenas, sluta sig samman samman bindas i wenskapp war myn begära RK 3: (sista forts.) 5885 . - Jfr binda saman. "]},{"a":"saman binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sammanbinda, sammanfoga, förena. hwilffwin saman bindhir (constringit) harith discrimale atskio SpV 117 . swa som hörn stenen j gudz mönsther samman bant bada mwrana j en JMPs 455. bengt pedersson, borgare j abo, oc appollonia pedersdotter, j äktha hionelagh samman bunne Svartb 428 ( 1448) . avslutningsvis sammanfatra. at jak skuli thätta mz faam ordhom samanbinda (concludam) SpV 203 . - refl. saman bindas, förenas, sluta sig samman. j the sammo troo oc mildhet j tha samman bwndins, aff gudz mwnne SvB 415 (b. av l1500-t.)."],"f":["samman- . ","-bunne Svartb 428 ( 1448) ),"]},{"a":"saman bita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanbita. Se Sdw 2: 1289. hon . . . samman beth sina tändher fför sorgh oc rädogha JMPs 339. Jfr bita sik saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman blanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanblanda, blanda samman, hopröra. suþin i uällande oleo ok tiäru ok istre saman blandat Bu 532 . sidhan the (ɔ: viin ok miolk ok vatn) waro saman blandadh Bir 1: 347 . \" ath ey skal saman blandes pwrt och opwrth \" LB 7: 81 . ","2) sammanblanda, tillblanda. \" koka oc samman blanda eth confläkt ällar smörilse \" LfK 85 . ","3) tillstä´lla. starke män at samanblanda drukkinskapin (ad miscendam ebrietatem) Ber 87 .","4) sammanblanda, blanda om hvartannat. stundom samanblanda (permiscet) han (Gud) fram farin tima ok komskolande Bir 1: 367 . - refl. saman blandas, hafva samlag. Bir 1: 78, 3: 73 . ST 542 . - Jfr blanda saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman blanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanblanda, blanda samman, hopröra. diluere aff scrapa rensa samman blanda oc smälta GU C 20 (hand 2) s. 103. swa som tha mangh dyr wälluktandis yrther, äller krydde, all saman lätas oc wptändis, thera rökir oc saman blandh (för blandhas?) til lhopa, oc faar wp j himelin (velut si diversa aromata simul accensa, quorum fuus in unum collectus cðlum directe ascendit) Mecht 256 . \" exacolitus är en sten som haffer manga lither sammanblandadha \" PMSkr 472 . 2) sammanblanda, tillblanda, o sancta birgitta . . thu samman blandadhe syndogha folkeno . . . thu samman blandadhe syndogha folkeno syndhabättringennas plosther (confecisti . . . emplastrum penitencie) JMÖ 139 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman blasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hopblåsa, sammanblåsa. \" confercio . . . samon proppa samo[n] trysta samon blaasa ok samon sanka \" GU C 20 s. 136 ."],"f":["samon blaasa )"]},{"a":"saman blasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hopblåsa, genom blåsande förena. \" hulkin som tre elda saman bläste j en \" Bir 1: 371 . ","2) hopsmälta. \" toko the gul ok kastadho vt j eldin ok af thy saman blästis ok saman giöz swa som en kalfwir \" Bir 1: 152 . ib 2: 57 ."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"saman bliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["leva tillsamman, vara till samman. the vilia medh gudhz loffwi saman bliffwa, ok huyonalagh bindha MP 5: 97 ."],"f":[]},{"a":"saman boa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , r. lefva samman (ss äkta makar). mannin oc konan . . . skulo alla sina dahga saman boa MB 1: 87 . \" kötlika saman bo \" Bil 468 . Jfr boa saman."],"f":["-bo )"]},{"a":"saman boa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lbo tillsamman. Se Sdw 2: 1289. cohabitare samon boo GU C 20 s. 326 ."],"f":["samon boo )"]},{"a":"saman bruka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lbruka till samman, bruka gemensamt. thy dömpdo iak thom then . . . skoghen ok vtmarken at samabruka (möjl. snarast att fatta som två ord) Svartb 471 ( 1460) ."],"f":[]},{"a":"saman bränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bränna tillsamman, bränna samtidig. elden teknadhe thäs hälgha anda kärlek hwilkeen som al henna ordh, thanka ok atwnda, saman bränandis (concremans) göra aldra sötasta lwcth Meht 41."],"f":[]},{"a":"saman byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bo tillsamma, the magha ey saman byggia j eno hiärta älla j enom stahd Bir 1: 50. ey mogho onde samanbyggia (colabitare) mz mik ib 2: 230 . \" the som saate skulo saman byggia \" Al 9733 . ib 8540 ."],"f":[]},{"a":"saman byggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) trasns. sammangygga, bygga ihop. loleff kochx grdh och ten andra ware samanbygda medh en knwt SJ 2: 145 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"saman bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bära samman, sammanföra, samla. alle . . . bära sin kost fram, thz är saman böra (comportant) sina gudhelika böner Mecht 260 . Jfr bära til saman."],"f":[]},{"a":"saman böghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanböja. PMskr 515."],"f":[]},{"a":"saman dragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammandraga, hopdraga. \" maath, som trengir och rynkyar och saman drager . . . ynelfwnara \" LB 7: 78 . ","2) sammandraga, samla. \" j . . . . !SYNS_DÅLIGT?eknne j hulke bij hafdho . . . sit honagh samandraghit \" KL 26 . \" godha thanka ok astundilsa sötme . . . hulkin som skulle saman draghas af mins kärlekx skodhan \" Bir 1: 259 . - särsk. om gods och penningar. the päninga som thu samandroght KL 263 . at samandragha rikedomana Bo 66 . Lg 3: 133 . \" godz . . . som . . . myna foreldra sielffue köpth och samandraghith haffua \" FH 5: 53 ( 1468) . \" thet som sidhen samendragt (för -draget är \" ib 7: 69 ( 1505) . - abs. mannin äruodha ok saman draghir til kropsins nytto Bir 1: 135 . ","3) samala, samka, åsamka sig. til lösn varrä gyäldä. som wi hawm saman draghit SD 5: 561 ( 1346) . ib 562 . \" sindhen som mannyn haffdhe gyorth och smandraghit \" Lg 3: 114 . ","4) sammandraga, förena. swa mykla samsät ok kärlek saman drogh hon mz (hon knöt ett så starkt förbund och fäste sig med så stor kärlek vid) hälagha fatikdomenom KL 331 . "],"f":["saman dragha sik , förenas, förlikas, passa till hopa. huru saman dragha sik älla liknas iomfrulikin licamme ok swina klädhe KL 334 . - Jfr dragha saman."]},{"a":"saman dragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) sammandraga, samla. \" täslikes giffwe wij honum oc alth annadh som ära sängekläder bonada höginde (o. s. v.) . . . som wij . . . samandragid haffua HIst. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). thz scridher bort lithen tymme som länge är samman draghet \" GU C 20 (hand 2) s. 56. 3) samla, samia, åsamka sig. at thu wärdogas . . . forlata mic allan then synda änxla, iak hafwir saman draghit SvB 54 (mot sl. av 400-t.). fforlat mik lmina synder, hwilka jak saman drogh, mädh kötlikom astwnilsom oc lwstelsom ib 163 (b. av 1500-t.). lib 476 (d:o). Jfr dragha sik til saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman drikka","b":["vb"],"c":"","d":"","e":["compoto ... samondrikka GU C 20 s. 132."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman driva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) driva samman, blanda. lofuadhir wardhe thina aldra wärdoghaste blodher, som saman drifwin är mädh siälfuom guddomenom SvB 328 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"saman driva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drifva samman. thz folith han saman drifwa badh Al 3992 ."],"f":[]},{"a":"saman dängia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr dängia saman."],"f":[]},{"a":"saman fa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra samman, förena. Se Sdw 2: 1289."],"f":[]},{"a":"saman falda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga samman, lägga i hop, lägga tillhopa. tha han wilde samanfalda corporale KL 18 . \" the samana falla (complicant) sina händir (d. v. s. lägga armarne i kors) ok forsma at ärwodha ther vm huru the matten fly lygnina \" Bir 1: 226 ."],"f":["-falla )"]},{"a":"saman falda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga samman, lägga ihop, lägga tillhopa. complicare samon faalla GU C 20 s. 131 ."],"f":["samon faalla )"]},{"a":"saman falla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanfalla, hopsjunka. \" om syukir man haffwir saman falnar näsar \" LB 3: 84 .","2) komma till samdrägt el. enighet? thera talan kunne ey saman falla (de kunde under sitt samtal ej komma till enighet?) RK 2: 8671 (möjl. att föra till 3). ","3) ega rum? ath iak hawer giörth äth laghlikit iordhaskippte mädh . . . abram brodh erson riddare, hwilkit skipte os saman fiöll äpter herra erlend knutson riddare SD NS 2: 49 ( 1408) . Jfr falla saman."],"f":[]},{"a":"saman fara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flytta samman. SD 5: 478 (1345, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"saman fastna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fästas samman. Se Sdw 2: 1289."],"f":[]},{"a":"saman finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["samman- )","*saman finna sik , sammankomma. the suensca sich tha samman funno j warfrug gillastuffwa ginge the jn RK 2: 2166 ."]},{"a":"saman flyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanflyta, hopflyta. \" conflurere samon flyta C 20 s. 281. än tho ath hon (ɔ al jordhrikis glädhi) ware al saman flwthin til en man \" Mecht 21 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman frysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frysa samman, frysa ihop. Se Sdw 2: 1289 f. congelare samon frysa GU C 20 s. 308 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman frösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma att hopfrysa. kalt morghon vädhir . . . saman fröste hona j ilzsco MP 1 . 297."],"f":[]},{"a":"saman fylter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["confertus a um samon fylther ok samon proppahder GU C 20 s. 136 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman fälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanpassa, göra metriskt motsvarande, bringa i merisk el. rytmisk form. gat ey sanctus ieronimus . . . gömpt wärsa natwra mz samanfäldom ordhom MB 1: 319 . ","2) hopgöra, hopsmida, uppgöra. war eth radh swa saman fält RK 1: 2051 ."],"f":[]},{"a":"saman fälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["samman- )","*saman fälla sik , passa samman, sluta till. twå store lerkrukor . . . så giorde att botnen aff then ehno krukan sammanfeller sigh thätt, satter i munnen på then andro PMSkr 606 (avskr.). - Jfr fälla saman."]},{"a":"saman fämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanfatta. . . . tilfögis . . . quinario, hwilkit taal ensampth samanfämpna ällir tekna (complexus est) alt thz som synis wara andande j sinneligom rörilsom SpV 502 ."],"f":["-fämpna )"]},{"a":"saman fästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fästa samman. sammanfästis mantolin medh trä knappenom VKR 50 . ib 12 . \" han sammanfäster sina fangha mz järn LFK 117. skulu häluitis foghla swa saman fästa (configent) hans öghon \" Bir 1: 52 . \" twe rutne träs ända kunno ey stadhelica samanfästas \" ib 2: 191 . \" jhesus christus samanfäste (congigat) thina siäl oc thit hiärta mz sinom kärlek \" ib 4: 21 . \" samanfestom wy thetta wart breff met for:de hofwd breff \" FH 5: 139 ( 1490) . ","2) göra fast, med kraft hopfoga. hälgadoma hws thit som thina händer saman fästo (firmacerunt) MB 1: 319 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman föghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanfoga, förena, coniungere saman föya GU C 20 (hand 2) s. 50. skal lydhnan göras aff hwariom brodher enkanneligha standandis a knäm oc samanfögdhom badhom handom mädh thessom ordhom Val af Conf gen 114 . \" swa som halsin föghir saman hoffwodit ok kroppin, swa saman föghir tron gudh ok människiona \" SpV 114 . ib 143 . naar min siäl saman föydis mädh mynom likama j modherliffwit SkrtUppb 148 . \" j then tiid gudz son tok mandom ok wardh människia, tha wordho inbyrdhis samanföghat vndirlika sex tingh \" MP 5: 78 . - med ack. och dat. nar han mins likama warilse samanfögde sinne gudhelike natur j ena persona (með carnis substantiam divinæ naturæ in una natura copulavit) Mecht 171 . obegriplikin kärleker. hwilkin swa starlligha samanföghie hiärtadh gudhi SkrtUppb 16 . - refl. saman föghias, sammanfogas, förenas. med dat. thätta är stor prydilse ok jomfrunnas fägrindh, j hwilko gudh samanföghis människionne (in quo deus homini coniungitur) SpV 114 . - Jfr föghia saman, föghia tilsaman."],"f":["samman- . ","-föya GU C 20 (hand 2) s. 50. ib. ib s. 51 . pres. -föghir. pret. -fögde Mecht 171 . ","-föydis SkrtUppb 148 . "]},{"a":"saman föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanföra. \" mykit tymber saman föra \" RK 1: 1171 . - abs. han älthe ok körde ok saman förde MD 169 ."],"f":[]},{"a":"saman ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gå samman, sammankomma, sammanträda. skildes the tha swa at om morghonen arla ather saman ga RK 2: 4755 . ","2) sammandrabba. \" tha the skullo samman gaa \" MD (S) 245 . ","3) försiggå. om strid. hwar en striid skal saman gaa RK 1: 696 . - Jfr ganga saman."],"f":["saman ga . saman gaa. samman gaa),"]},{"a":"saman giptas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" gifta sig med varandra. \" Bir 2: 99 ."],"f":[]},{"a":"saman giuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammangjuta, sammansmälta. \" hwilka gärninga mädhan the girodha waro oatskeleligha, ey saman giwthir iak (confundo) them mz nakre samanblandilse \" SpV 543 ."],"f":[]},{"a":"saman giuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammangjuta, sammansmälta. toko the gul ok kastadho v j eldin ok af thy saman blästis ok saman giöz swa som en kalfwir Bir 1: 152 ."],"f":[]},{"a":"saman giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["gifta samman, förena genom äktenskap. wildo thera frändhir them badhin saman giwa til hionalagh KL 53 . \" at the sculden samangiwas \" ib. \" the wordo retteligha samman giffwin \" RK 1: 85 . Lg 3: 634 . Jfr giva saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["gifta samman, förena genom äktenskap. ther epter mz priamj mynne sammangaffwos paris oc drotning helin j palladis mönster Troj 69 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman glädhias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glädjas till samman, glädjas (med). gudh mz änglomen ok änglane mz gudhi samangladdos innärlikast aff thic Bir 4: (Dikt) 225. the . . . samman glädhias i allo godho, mz them som the göma LfK 135 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman gripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanfatta. \" gudz ordh . . . wndhirstwndwm samangripa the (comprehendit) modhrena mz sonenom \" SpV 189 . \" for thy at godhe ok ondhe . . . the samangripas (comprehenduntur) j thänna läxinne \" ib 253 ."],"f":[]},{"a":"saman groa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gro samman, läkas i hop. ath thz (såret) är saman grohit LB 3: 153 . \" thz är saman groit \" ib 4: 339 . Jfr groa saman."],"f":[]},{"a":"saman gäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["coniecto . . . idest frequenter conicere opta samon kasta samon gätha GU C 20 s. 139 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman göra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sammanskjuta. \" mädh them päningenom som rikissins almoghe sielffwiliandis samangör oc vtgiffwer \" Vårfrup 129 . Vg Fornmt II 1: l10 (1521)."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman göra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skjuta. \" aff them päningom som rikesins almoge siälffwiliandis saman gör \" Bir 4: 31 ."],"f":[]},{"a":"saman halda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hålla samman. ekke tarffwas hanom (ɔ härrans anda) annares hiälp älllir radh, hwilkins dygdh ällir makt midhlar ok samanhallir (continet) alt thz som skapath är SpV 511 . \" han är kärlekin samankallandis (adunans, fel för samanhallandis) mz tronne, them som atskilde äru j thera dyrkan \" ib 533 . - Jfr halda sik til saman."],"f":["-hallir ) , "]},{"a":"saman halda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hålla samman. at prestin saman hallir fingrana Su 315 . - sammanhålla. jak forma alla saman halla wtan mwr Bir 4: 89 . \" retvisan är thön dyghd ther gömer ok saman haldr manna samhelde \" KS 19 (48, 21) . andelik thing the göma oc saman halda sin stadh oc rwm, swa som siälin halder saman licamen MB 1: 34 . ib 104. Al 1885 . ","2) hålla samman, hålla i hop, vara i förbund. at böndherne sich sampna alla och mestadelin saman halla Rk 2: 4917. - Jfr halda saman."],"f":["-halla )"]},{"a":"saman hambra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smida samman. dieflena vthan aateruendo slaa ok samanhambra vsla sielä swa som smedhen järnet j äsyona SvKyrkobr (Lucid B) 213."],"f":[]},{"a":"saman hambra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smida samman. the waro . . . sammanhambrade i pinonne Su 127 . \" samman hambradha mz glöiande hambrom \" LfK 117 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman hardhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["constip . . . samon hardna kringom giffua ok vp fylla GU C 20 s. 142 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman hopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopa, samla. \" coaceruo as samon hopa \" GU C 20 s. 118 . collectiuus samon hopadher ib s. 122 . ib s. 134, 159, 318."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman hugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr hugga saman."],"f":[]},{"a":"saman hvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr hvälva saman."],"f":[]},{"a":"saman häfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr häfia saman."],"f":[]},{"a":"saman hämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hämta samman, hopsamla. hwi sculum vi thin ben saman hämpta Bil 210 . \" saman hänte hon smulu a bordhomen \" KL 302 . MP 1: 76, 97 . Bo 22, 196 . Gr 276, 292 . Bir 3: 173. samanhäntande syndoga män ib 1: 106 . "],"f":["-hämpta . ","-hänta )","saman hämta sik , samla sig, besinna sig. at siälin maghe swa gita sig saman hänt Bo 47 . - Jfr hämta saman."]},{"a":"saman hängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hänga samman, hänga ihop. all thänna äru swa som samanhänghiandis j os, mz dödhenom sorgh ok grathir SpV 52 . Jfr hängia saman."],"f":[]},{"a":"saman iämka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr iämka saman."],"f":[]},{"a":"saman kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sammankalla. \" alla iudha saman kalla \" Bil 86 . \" tolf aposlä saman kalladho allan crisnan mogha \" KL 142 . ib 175 . Gr 260 . Bir 3: 257 . Lg 441 . Jfr kalla saman."],"f":[]},{"a":"saman kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr under saman halda."],"f":[]},{"a":"saman kasta samman. samon v. hopkasta. se sdw 2 1290. coniecto . . . frequenter conicere opta samon kasta samon gätha gu c 20 s. 139 . är skogher pa akrenom wäxin fälles oc brennes ärw stena samman kastis j rör pmskr 196 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*saman kasta sik , slå sig samman, sammansluta sig. j tysland haffue sik sammankastet eth mectelige swaart partii ey aff lutthersk ketterii alstinges HSH 14: 61 ( 1525?) Brask). - Jfr kasta sik samman."]},{"a":"saman klappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klappa samman. med dat. el. ack. tha tiltoogh heluitis höffdinge ok allt hans sälscap saman klappa hendrene J Buddes b 153. applaudere handom saman klappa GU C 20 s. 31 . plaudo . . . händer samon slaa ok samon klappa ib s. 456 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman klämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammankämma, sammanpressa. \" compactus . . . samon fögder om skipter ok samon klämder \" GU C 20 s. 129 . \" o häghe fridzsins fägrindh, hwilkin som thaghir omskiptelika sidher, hädhan aff älskande, thädhan aff lidhande, ok saa samanklämer (constringit) j eth, at ey skule thän onde wtkastas . . . ok ey hällir thän som godhir är fordarffwas \" SpV 464 ."],"f":["samon- . "]},{"a":"saman knyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["knyta samman, sammanknyta. mz saman knyttom näffuom Su 234 . \" mz v fingrom samanknyttom j handena \" JP 18 ."],"f":[]},{"a":"saman knyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) knyta samman,sammanknyta. complosus . . . samon knyter ok samon fögder GU C 20 s. 456 . 2) sammanbygga genom knuttimring. . . . hulke träboder äre bygde oc saman knyttä meth tre botne SJ 2: 301 ( 1496) . twa saman knytta trägarda ib 306 ( 1496) . STb 3: 300, 310 (1496), 339 (1497), 459 (1499). huilken gardh som är samanknytter medh hustrv jngride . . . gardh ib 4: 138 ( 1506) . - Jfr samknytter."],"f":["samman- . ","samon- . ","-knytter . ","-knyter GU C 20 s. 456),"]},{"a":"saman koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) komma samman, samlas, förenas. alla hälgha manna loff glädhi oc häloghet the forenas, oc saman komma mz ensampna mina tilteknat Mecht 209 . manico . . . aarla samankomma GU C 20 (hand 2) s. 117. för thy at han war nägldher til korsset gönom händher oc föther thär benen waro aldhra hardast oc tättast samman kommen SkrtUppb 337 . - komma samman, mötas. ther som samman koma stranden oc prestänghen Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916 s. 91 (1384). - komma samman, gifta sig. . . . ey sculu redhskap om pscha faa. for än the breff oc skäl haua. at the laglica saman komin ära Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. fr. 1440). - part. pret. sammansatt. hon war aldra bätzst temprerat, oc saman komen aff fyra elementis Mecht 166 .","2) sammanträffa, övernsstämma. \" concordia är een oslitelikin ok samanfögdh skikkan, j them hoghom som samankomande äru (convenientium) j thy som räth är \" SpV 143 . 3) samla, hopskaffa, anskaffa. - anskaffa, förvärva. stenhwseth . . . som the . .. hado giffuet . . . ffor therris framfarna foreldra sielar som thet hado saman komit SJ 2: 2 ( 1474) ."],"f":["samman- . ","komma )"]},{"a":"saman koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) komma samman, samlas. skulu samankoma . . . oc iþärtalas SD 5: 638 ( 1347) . \" som ther waro samankomne \" KL 172 . sa alla apostlana wara saman kompna Lg 39 . Bir 3: 257 . samlas, förenas. watnet som samman kom kalladhe han syö MB 1: (Cod. A 3) 541 . - sammanträffa, komma samman. at wi alle samdrechtelige sammen komme BSH 5: 246 ( 1508) . - sammanträffa, mötas, sluta sig samman. tree sola hwilka som längdan saman kommo, oc wart aff en sool Lg 68 . LfK 222 . - förenas, förbinda sig. samanföghias ok samankoma j hionalagh Bir 1: 79 . \" komma samman till könsumgänge. han saman fögdhe mins fadhirs ok modhirs hionalagh mz swa storom renlek at tha fans ey renare hionalagh ok aldrigh villo the saman koma vtan äptir laghomen at the mattin barn aflaa \" Bir 1: 22 . 2) sammanträffa, öfverensstämma. ensamins gudz astundan samankomande (conveniens) mz gudhelikom kärlek Bir 1: 296 . 3) samla, hopskaffa, anskaffa. tha thetta gäld är samman kommit SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). mz fals oc oker thu thz saman kom MD 94 . \" alle the penninga iak kwnne samman komme j vinther \" FM 408 ( 1509) . han hafdhe samankomit en säk mz päningom Lg 3: 205 . \" kunde iak näplika saman koma soflit oc brödhit \" ST 481 . \" hälga kren oc hälga templens clenodia, hulka andre konunga oc mäctoghe män haffdho saman kommet \" MB 2: 294 . - Jfr koma saman."],"f":[]},{"a":"saman krista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trycka samman, pressa samman. confiduciare samankröstha GU C 20 s. 269 . \" nywp oc samman krista tith köth mädh thinom naglom JMPs 325. \""],"f":["samman- . ","-kröstha )"]},{"a":"saman kryla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr kryla saman."],"f":[]},{"a":"saman krympas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. krympa samman, draga sig samman. siälin hon wträkkis ekke j längd ällir bredh, ällir samakrympis j nakro thrangh SpV 34 . Jfr krympas sik saman."],"f":[]},{"a":"saman krösta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saman krista."],"f":[]},{"a":"saman lata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå samman, slå ihop. tha mangh dyr wälluktandis yrther, äller krydde, all saman lätas oc wptändis Mecht 256 . Jfr lata sik saman."],"f":["-läta )"]},{"a":"saman ledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["leda tillsamman, föra tillsamman. bidhiandes at han os hädhan samman ledhe (exorantes ut conducat nos hic) JMÖ 193 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman leka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["leka tillsamman. om fisk. Se Sdw 2: 1290."],"f":[]},{"a":"saman leta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["compello . . . mädh köra nödga retha ok samon letha GU C 20 s. 130 ."],"f":["samon letha )"]},{"a":"saman lifra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. sammanlefrad. alt kötit swasom saman lifrat (conglobata) Bir 3: 436 ."],"f":[]},{"a":"saman liggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga tillsamman. nar the haffua nat saman ligit tha bör bonden hustrunne morgengaffuo giffua Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . andrometa . . . wnderwiste hectorj the syn hon seth haffde (i sömnen) än nw wiid the saman lagho j sängena Troj 180 . - ligga på samma ställe, ligga samman. vnnom wy . . . söstrom oc brödrom i . . . watzstena clostre . . . jächt i sinom eghnom gotzom . . . jämwäl i crononne äghodelom thär the saman liggia mädh clostersens äghodelom Priv o skyddsbr 181 ( 1442) ."],"f":["supin . ","-ligit Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) ),"]},{"a":"saman lima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["limma samman. conglu (ɔ conglutinare) samon lyma GU C 20 s. 319 . . . . hwlken wäska drog thera käffta tiilhopa som the haffde wared sammanlymade mz starkasta sego lyme Troj 21 ."],"f":["samman- . ","samon- . ","-lyma )"]},{"a":"saman liva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lefva samman, sammanlefva. bättra är tuem saman liuat än enom ensamnom wara KS 5 (9, 5) . \" än almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum ib 77 (189, 84). \" Ber 118 . Jfr liva saman."],"f":[]},{"a":"saman ludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr ludha saman."],"f":[]},{"a":"saman lydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) ljuda i samklang. alla hälgha manna, ok hälgha ängla skara . . . mz sötho kärlexfullo liwdhe . . . swa söteligha saman lydde, som thz haffdhe alth warith en röst Mecht 51 ."],"f":["-lydde ) , "]},{"a":"saman lydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanstämma, komma öfverens. vm twe af idhir samanlydha mz kärlek MP 2: 99 ."],"f":[]},{"a":"saman lykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammansluta, tillsluta. see härran haffwer mik (ɔ samanlykt, oppa thz at jak ey skuli födha SpV 47 . 2) omsluta. circumscribere somon lykkia kringomgaa (o. s. v.) GU C 20 s. l112. än tha at the äru tilwighd ok tilteknath hälaghetinne. . . ok en wägh atskileligha samanlykker them (paries unus distincte concludit) . . . tha likawäl wthan gudz räddoge . . . tha oppinbra owenanna swepesaak sik snart SpV 250 . \" thätta kan jak ekke see ällir wndhirstanda, mädhan thänna äthanin synis ändas, ok at thz mz ändanom samanlykis (quod fine concluditur), pröffwas wara omskiptelikit \" ib 251 . 4) sammanfatta. . . ok samanlykkia the (ɔ guds ord) swa at hwat som sigx aff eno ällir hwario eno thing serdelis, thz synis magha sighias om all thing SpV 189 . \" ok at jak snarlika thätta samanlykkia ok fulkomplika ända maghe (concludam), är hon (ɔ Maria) alt mankönsins summa helsamlighin sak \" ib 200 .wilt thu ey mz fam ordhom thätta sinnith samanlykkia (concludere) ällir binda ib 569 ."],"f":[]},{"a":"saman lykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammansluta. \" the saman lykkia sin mun \" Bir 1: 226 . \" at läpane saman lykkins \" ib 3: 176 . Jfr lykkia saman."],"f":[]},{"a":"saman läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lägga samman, lägga i hop. mz saman lagdom (hopknäppta) handom Lg 820 . \" siin öghon saman läggia \" Lg 3: 26 . 2) samla. samanläg . . . liggiande fä i himerike KL 280 . MP 1: 145 . Bir 4: 34 . VKR 77 .","3) sammansätta, hopgöra, uppgöra. \" thz thesse ilzkofulle oc orätwise männene hafwa mot mik samanlakt \" ST 438 . samanlagdho (inserunt) iudahöfdhingane radh mot ihesum MP 2: 14 . Lg 218 . \" samman lagdho mykla ilfwndoghet mothe siälenne \" ib 3: 414 . - Jfr läggia saman."],"f":[]},{"a":"saman läkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["läka. samman läkia äller fästa saar LB 9: 105 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman läsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammansluta, sammanbinda. \" then stenin samanläste a sik twa wäggia \" ST 419 . \" liggia the sammanläste hambrade oc trängde i brännande boyom \" Su 129 . Jfr läsa saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman läsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopsamla. \" saman läsa stenbruten \" Bu 152 . \" thetta folk thz heter seres som thänna thradhin saman läs (colligebant) \" Al 5254 . - sammanföra, förena. wy haffde giorth en bom medh saman lesna masther BSH 5: 13 ( 1504) . - Jfr läsa saman."],"f":[]},{"a":"saman lödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanlöda. thässa wärldhinna ödh ä aff sköran malm saman löd GO 1057 ."],"f":[]},{"a":"saman lödha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr lödha saman."],"f":[]},{"a":"saman löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa samman, samla sig. siäx äru the tykke som saman löpa älle til höra j synda forlatilse SkrtUppb 250 . 2) löpna. c[o]agulatus . . . saman löpin GU C 20 s. 118 . - Jfr löpa saman."],"f":["-löpin ) , "]},{"a":"saman löpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa samman, samla sig. \" at ey skulde . . . almoghen samanlöpa \" MP 2: 5 . \" en pudz som aldher träkker oc orenlikhet samman löper \" LfK 121 . - i andl. mening. j jamcristins kärlek samnlöpa manga dygdhe Bir 3: 375 . 2) löpna. miölk som ystat oc samanlopin er i magan LB 7: 242 . - Jfr löpa saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman löpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intr. löpna samman, stelna. aller malmer är samlöpnadher aff watnena PMSkr 594 (avskr). ib 640 (avskr.).","2) trans. \" komma att löpna el. torka samman. thät salith är starkasth til at sammanlöpna qwekselff \" PMSkr 383 . - Jfr löpna samman."],"f":["samman- . ","samen- )"]},{"a":"saman mala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mala samman. tak litith windräg oc salth samman malith PMSkr 446 . Jfr mala saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman mängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["samman- )","*saman mängia sik , bland sig, blandas. swa länge thät (ɔ oleum tartrj, brenne sten) ryker oc seg samman mängher PMSkr 446 . - Jfr mängia saman."]},{"a":"saman möta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. *saman mötas, mötas, möta varandra. Se Sdw 2: 1290. - Jfr mötas til saman."],"f":[]},{"a":"saman nysta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saman thrysta."],"f":[]},{"a":"saman näghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hopspika, fastspika. Se Sdw 2: 1290. 2) sammanspika. for thy at änxla ok räddoghe plägha saman nögla (configere) människiona hiärta SpV 538 . - Jfr näghla til saman."],"f":["-nägla )"]},{"a":"saman proppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanproppa. \" confercio . . . samon proppa samo[n] trysta samon blaasa ok samon sanka \" GU C 20 s. 136 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman ringia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ringa samman (till gudstjänst). ÅK 59 ."],"f":[]},{"a":"saman rinna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr rinna saman."],"f":[]},{"a":"saman ropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["saman ropa sik , under samfäldt rop el. härskri förena sig. j them tymanom saman ropadho sig annons söner j galadh, oc vpsatto sin tiäldh til stridhz (filii Ammon, conclamantes in Galaad, faxere tentoria) MB 2: 104 . - Jfr ropa saman."]},{"a":"saman ropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ropa samman, conclasso . . . samon ropa ok skep samon hopa GU C 20 s. 134 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman rykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammandraga. samanryktis (för samanthryktis?) han swa som eet nysta KL 362 . rycka samman, sluta sig samman. pukans hoffmen saman rykte RK 2: 4018 . - Jfr rykkia saman."],"f":[]},{"a":"saman räkkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr räkkia saman."],"f":[]},{"a":"saman räkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanräkna. STb 3: 369 (1498)."],"f":["-rechna )"]},{"a":"saman ränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida mot hvarandra, sammandrabba. swa hardhelika the saman rändo Iv 698 . ib 4918. Jfr ränna saman."],"f":[]},{"a":"saman röra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra samman, röra ihop. commo (ɔ commoveo) saman röra oc retha GU C 20 (hand 2) s. 158. PMskr 212. sidhan latis j then glödhetha deghillen oc samman röris paa eldenom ib 453 . råsten . . . tuagin i win, och saman rörder medh mirram ib 632 (avskr.). Jfr röra saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman sambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla, förena. saman samblade striddo the alwarliga mothe them MB 2: 101 ."],"f":[]},{"a":"saman samna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omfatta, omsluta, samla. complector eris verbum deponens vel commvne samon sampna eller samon sampnas samon binda eller samon bindas GU C 20 s. 131 ."],"f":["samon sampna )"]},{"a":"saman sanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla, församla. kom thän hälge ande, oc wpfyl thina throna thiänara hiärta, som thu mädh alla handa twngonna aatskilnadh hdningana j enne tro samansonkade SvB 29 (omkr. 1500). Jfr sanka saman."],"f":["-sonka )"]},{"a":"saman sanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla, församla. \" fan . . . mangä samansankadha \" KL 151 . \" huar twa ella tre äru saman mz kerlek samansankade (congregati) j mith nampn \" MP 1: 49 . - församla, sammankalla. abboten samansankthe brödhrenna KL 219 . saman sankadhe han alla prestha höfdinghana MP 1: 43 . - samla, hopsamla. hafdhe saman sankat mykin sma widh KL 175 . \" samansankin idhir liggiände fä j himerikis rike \" MP 1: 19 . \" samansankadhe silff ok gul \" ib 48 . Bo 68, 189, 234 . Gr 263, 265, 266 . Bir 1: 83, 96, 255, 3: 166, 5: 99 . VKR 37 . MB 1: 372, 2: 100 . Al 3204 . ey gul oc ey sylf skulu the saman läggia älla dyra steena vtan myna nadh skulu the sigh sammansanka for liggiande fää VKR 77 . - hopa. samansanka syndir til syndir (peccata pecatis accumulare) Bir 3: 323 . \" saman sanka sik, samlas. saman sankandis sik . . . israels söner \" MB 2: 104 . Jfr sanka saman. samansankan, f. 1) samlade, hopsamlande. huxa a wärdlzlika thinga samansankan (congregatione) Bir 1: 346 . 2) sammanrotning, parti. jordhin . . . lykte ater siik iwi abirons samansankan (congregationem) Ber 65 ."],"f":["samman- . ","samansamka: -samkis VKR 37 ),"]},{"a":"saman siudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjuda samman, koka samman. slaas affwan wppa sammanswdith honag oc god wörth PMskr 337. Jfr siudha saman."],"f":["samman- . ","-swdith ) , "]},{"a":"saman siunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samsjunga, sjunga samfällt. alla hymerikis ängla sammansywngga tik hymerikis loffsangh mz höglyudandhom röstom (te concinunt altisonis celi celorum laudibus) JMÖ 55 . ib 199 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman siunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samsjunga. \" mz . . . skälike matto skulu the . . . saman sionga \" Bir 5: 69 ."],"f":["-sionga )"]},{"a":"saman skikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förena. samqwämdher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe them som idkelika skuldo wara i gudz lwffwi LfK 18 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanföra, förena. olikt kön i en stadh samanskipadh dragher thit kötzens stionga Ber 161 ."],"f":[]},{"a":"saman skipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["reciproco . . care samon skipta oc om skipta GU C 20 s. 518 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"saman skiuta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr skiuta saman."],"f":[]},{"a":"saman skodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["cerno . . . see skudha . . . copmponitur concernere saman skudha GU C 20 s. 100 ."],"f":["-skudha )"]},{"a":"saman skriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sammanskrifva, uppteckna. gaf han (Johannes) sik mäst vin om thöm (Kristi ord) saman scrifwa Bo 179 . \" vm sanctus johannes samanskreff apocalipsin \" Bir 3: 205 . VKR XIX . MB 2: 273, 284, 332 . BK 195 . huilka aartirstadha han läti aarligha samanscrifua som vpbyrdhena VKR 31 . Bir 5: 114 . Jfr skriva saman."],"f":["samman- MB 2: 284 ; BK 195 )"]},{"a":"saman skriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sammanskriva, uppteckna. the skula granneligha merchia oc samanscriffua hulka systor och brödhir som sina röster wthrykkia enfalleligha . . . oc hulka som mädh naghro wilkor . . . giffua sina röster Abvbedval i Vkl 78. tha röstena äru saman scriuadha ib. ib. anno domini m° cd° xlvii, tha samanskrifuadhis thässin watzstena closters godhz, ingäld oc äghor VKJ 4 ( 1447) ."],"f":["-skrifuadhis VKJ 4 ( 1447) . ","-scriffna Abbedval i Vkl 78 . ","-scriuadha ib ),"]},{"a":"saman skuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skotta samman, sammanföra. aff thöm thräkte som sopas oc saman skutas aff vatom väghom Bir 2: 257 ."],"f":[]},{"a":"saman skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skära tillsamman, skära och blanda. . . . läggiandis apium wndy oc litith winrwtho samman skwrna PMskr 337."],"f":["saman- )"]},{"a":"saman sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slå samman, slå i hop, slå mot hvrandra. md dat. el. ack. saman slo sinom handom Bir 3: 70 . twäggia samanslaghna stena liudh ib 34 . ib 220 . 2) genom slag sammanfästa el. förena. lät thina händir ok fötir . . . mz hambrom saman slas Bir 4: 134 . ib 147 . - hopsmida, smida. two swarta hielma. mz . . . storom naglom samman slagna Di 90 . 3) drifva samman, samla. sit folk han ater saman slo Al 5175 . - Jfr sla saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå samman, slå ihop (i ett kärl el. dyl.). thär j läth ena klarheth aff samman slaghin ägh PMskr 386. Jfr sla sla saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman slängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*saman slängia sik , slingra sig samman. Se Sdw 2: 1290."]},{"a":"saman släppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr släppa saman."],"f":[]},{"a":"saman smitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samfällt smitta? mattho ekke the flerom sinom mz ensampne samtykkionne saman smittas (commaculari), aff swa mangfallelikom afgangh SpV 310 ."],"f":[]},{"a":"saman smälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammansmälta. trans. ellin saman smälte mang malm stykke i eet MP 2: 101 ."],"f":[]},{"a":"saman smälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammansmälta. trans. PMSkr 284 Jfr smälta saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman snoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammansno, hopvrida. \" repet är thäs starkare, at thät är aff flerom thåttom starklika sa man (för saman) snot \" KS 6 (14, 7) . ib 7 (15, 7) . huat lankt reep thu saman snodde Su 240 ."],"f":["-snot . ","-snött KS 7 (15, 7)),"]},{"a":"saman snäria","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr snäria saman."],"f":[]},{"a":"saman springa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drabba samman. Se Sdw 2: 1290."],"f":[]},{"a":"saman spyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["conquero . . . samon spöria ok samon affla GU C 20 s. 140 ."],"f":["samon spöria )"]},{"a":"saman starkna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr starkna saman."],"f":[]},{"a":"saman stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopsätta, sammanställa? (det falska brevet) war pa tyske samman stungit och intet signeth fare var hade STb 4: 133 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"saman stridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strid a med varandra. iag wille tha ey latha them samman striida RK 3: 5668 ."],"f":["samman striida )"]},{"a":"saman stämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stämma i hop, kalla till möte. ther hafdhe han diäflana saman stempt ST 303 . viij lagsager han saman stempde MD 352 . "],"f":["saman stämna sik , komma samman, samlas. the haffdho sik genast saman stämpt Al 8852 . - Jfr stämna saman."]},{"a":"saman stöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. sammangjuta; samla (skatter af metall, penningar)? hauer jak gotz sidhan köpt eller ok sölffuer saman stöt (för -stöpt?) RK 1: 1987 ."],"f":[]},{"a":"saman stöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1290."],"f":[]},{"a":"saman stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stöta samman, hop rumit skal fyllas vp medh jor, ok hårdlika medh bukom saman stötas KS 86 (210, 94) . thera miöl laa saman stööt RK 1: 1671 . - hopstöta, genom stötning krossa. them näpsa oc saman stöta i samwitzsens martara LfK 85 . - hopskaka. gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst och samanstöt ällir samanält (coagitam) MP 1: 207 . ib 211 . - stöta samman, genom stötning blanda saman. myöl kalk oc paper saman stöth mz the hwitho aff äggeno PM XXIX . - Jfr stöta saman, äfvensom saman stöpa."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stöta samman, genom stötning blanda samman. swa som wi samman stötom nakot conffekt aff manghskona bästa yrthom JMÖ 124 . ","2) stöta samman, stöta mot varandra? colidere mz skado somon styta GU C 20 s. 123 (möjl. kan här intransitiv bet. föreligga)."],"f":["samman- . ","samon styta GU C 20 s. 123),"]},{"a":"saman stöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" »hopsnoka», uppspana och samla. Se Sdw 2: 1290 och jfr R. Pipping, Erikskrönikans ljudlära 110, Dens., Kommentar t. ERikskrönikan 523, 679 f."],"f":[]},{"a":"saman sväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["saman sväria sik , sammansvärja sig, förbinda sig med gemensam ed. saman sooro sik meer än firitighi män KL 169 . " j parti sik saman swäria " MD (S) 292 . - Jfr sväria saman."]},{"a":"saman sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sammansätta, hopfoga. cristna manna lif är mäþ guþlekom älscogha saman sat Bu 489 . sammansätta, bilda, dana. kors. samansat til liknilse swa som vars herra kors Gr 298 . \" af thera samblande saman sattis mit köt \" Bir 1: 23 . mannin är samansatter mz siäl oc likama MB 1: 461 . ib 99 . Bil 614 . - sammansätta, författa. SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). Bir 1: 369, 3: l205. VKR 54 . SO 211 . Lg 3: 715 . christus . . . saman sette pater noster LfK 272 . huilket . . . margretta claffwssa dotter lät samman skriffwa oc siälff sammansatte BK 195 . 2) hopställa, bringa till utbrott, börja (strid). var nikin bardaghi saman sattar mällan heþna ok kristna manna Bu 176 . - Jfr sätia saman."],"f":["samman- . ","sammansättia SO 211 ),"]},{"a":"saman sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sammansätta, hopfoga, förena. frälsarin samansäthir (componit) them som frälsaskolandis äru mz dygdhanna prydilsom SpV 563 . \" demonius är en sten haffwandis twa lither sammansatta j sigh som en räghn boghe PMskr 470. - sammansätta, bilda, dana. thänne wisdomen optändhir i människionne tronna liws han samansäthir sidhenar (mores componit), han prydhir liffwernith \" SpV 421 . - sammansätta, författa. ten som dictar oc samman säther nakon godhan kännedom älla lärdom JMPs 501. ib. - sätta ihop, utmåla. räddhin bangandis samansäthir (depingit) onth komaskolande SpV 150 . 3) sammanställan jämföra. swa som the thing som minstz äru, saman säthias (conferi) mz storom thingom SpV 284 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman sökias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. sammanträffa? . . . ath the vore sendebudh med eders herredöme alle motthe saa sammen sögis i tässe vordnade ärende ath aff bäggis eders samtall motthe beslutis fridh kerligh och sämmie emällom riken paa baade sijder HSH 19: 137 (1506, daniserande). Jfr sökia saman."],"f":["sammen sögis )"]},{"a":"saman söma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammansömma, hopsomma, hopsy. KL 201 . han hauar . . . mantol saman sömaþan mz belz listom Bu 204 . \" stark klädhe ok starklika saman sömadh \" Bir 1: 312 . \" ey saman sömadhe iak klädhit ib 268. \""],"f":[]},{"a":"saman söma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammansömma, hopsömma, hopsy. thätta klädhit haffwer ekke wärldz högfärdh ok klokhet saman sömath, ällir wäffwit (vestem istam non arrogantia secularis discipline contexuit) SpV 179 . Jfr söma saman (Sdw 2: 605)."],"f":[]},{"a":"saman taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - refl. *saman takas, beröra varandra. twa ängla . . . mz wp lyptom winghom swa at wingane ywerst saman tokos (se invicem contingerent) Mecht 92 ."],"f":[]},{"a":"saman taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. samla, hopsamla. then penning skal presten aff huario kyrkio med skälikom mannom haffua samman takit aa sancta andersa dag SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). läti samantaka alt thet ther owirlöpir aff thera maaltiidh VKR 29 . Bir 5: 74, 76 . - samla, upptaga. laten ther gengiärd saman tagha RK 2: 8081 . - Jfr taka saman."],"f":["samman- . ","saman tagha)"]},{"a":"saman tala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) samtala, diskutera. \" at konungin ok diäfwllin ok ängillin syntos thik samantala \" Bir 3: 439 . \" jak wil göra thz thu bidher, rörande ällir samantalndes mz tik, om renlekxsins äro (conferendo tecum de castitatis gloria) \" SpV 95 . lloqui . . . col. (ɔ colloqui) samman tala GU C 20 (hand 2) s. 96. 2) överlägga, överenskomma, at wy . . . ärwm offue eno wordhen ok haffwm swa saman talath om the godz SD NS 3: 458 ( 1419) ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman thrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammantrycka, hoptrycka. gato the nakars öghon saman thrykt KL 227 . \" thin kymbän varo sammanthrykt mz grimo oc bezle \" Gr (Cod. D) 365 . - sammanpacka, hoppacka. j idhart sköt skal gifuas godhir spandir . . . saman thryktir (confertam) MP 2: 154 . \" hans säng war fylt mz asko oc saman thrykt som hardhasta iordh \" Lg 3: 204 . "],"f":["samman- )","saman thrykkia sik , sammantrycka sig, samanpressa sig, samamnpessas. ognsins eldir . . . owiruellelica saman thrykkiande sik (comprimendo se foor op owir hofwodhit Bir 2: 15 . - Jfr thrykkia saman."]},{"a":"saman thrysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammantrycka, hoptrycka, sammanpressa, sammanpacka, hoppacka. Su 127 . samantryster viinklasana LfK 238 . gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst (donfertam) MP 1: 207 . hon (ɔ: mäle skäppa) är saman nyst (för -thrytst) ib 211 ."],"f":["samman- Su 127 )"]},{"a":"saman thrängia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr thrängia saman."],"f":[]},{"a":"saman thränia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammantränga, sammanpressa. starklika Bir 1: 160 . ib 3: 445 . Jfr thrängia saman."],"f":[]},{"a":"saman thörka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr thörka saman."],"f":[]},{"a":"saman trodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trampa samman. concul[c]o . . . samon troda GU C 20 s. 135 ."],"f":["samon troda )"]},{"a":"saman valka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr valka saman."],"f":[]},{"a":"saman vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara samman. thet är almoghans gagn ok glädhe, swå saman wara medh fridh ok sämio inbyrdis KS 5 (9, 5) . wij hafwum nu sammanwarit vppa ein dagh i lödösa BtRK 142 (14441) ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman vara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanvarande, samvara. \" for daghleka saman varu \" Bu 193 ."],"f":[]},{"a":"saman vara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr vara saman."],"f":[]},{"a":"saman vaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samman växa. när the (ɔ: grenaran) bliffwa samman waxte PMskr 333."],"f":[]},{"a":"saman vaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanväxa. waro the thre quistane alle saman wäxte i et trä Lg 93 ."],"f":["-wäxa )"]},{"a":"saman vighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"saman vika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanvika). (skinnet) lyfftis wp aff bordeno warlika swa ath thet ey samman wikis äler fallas PMskr 534."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman vridha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr vridha saman."],"f":[]},{"a":"saman vräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vräka samman, hopsamla. hwa gul äller silff wille taka som snio matte han thz saman wraka Al 2872 ."],"f":["-wraka )"]},{"a":"saman vräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr vräka saman (Sdw 2: 1013)."],"f":[]},{"a":"saman värka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["arbeta samman, blanda samman, förena. thet samme fethe watnitt är qwecksölff och brennestenen, hwilken twenne naturer hafwe samman wärkatt PMSkri 595 (avskr.). thesse wäskorne . . . äro the ey alstingis rene och wälfulbordelige samen wärkadhe medh then rene jordene ib 611 (avskr.)). Jfr värka saman."],"f":[]},{"a":"saman väva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanväva, väva. \" thäna jomfruligha hampnin . . . . som prophetin honom saman wooff (ut propheta contexuit) \" SpV 125 "],"f":["-wooff ) , "]},{"a":"saman älta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr älta saman."],"f":[]},{"a":"saman älta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammantrycka, sammanpressa. \" gifua innan idhart sköt godha mäle skäppo, thz är god atirlön af gudhi oc saman tryst och samanstöt ällir samanält \" MP 1: 207 . ib 2: 154 . - hopkrama, hopknåda. mz luto sapiencie hwilkith göris aff twa dela kalk, enom del boli armenici samman älth mz the hwito aff äggeno PM XXIX ."],"f":["samman- )"]},{"a":"saman äta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammantugga, söndertugga, sönderbita. Se Sdw 2: 1290."],"f":[]},{"a":"samanbindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanbindande, förbund, förening. kötzsins högburdoghet, är lastanna samanbindilse (compages) SpV 427 . \" huru limmanna samanbindilse . . . är aff höxta mästarenom skipat \" ib 502 . ib 561 ."],"f":[]},{"a":"samanbindilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. förbund, förening. BtRK 138 ( 1439), 139. ","e":[],"f":["sammanbindelse )","samanbindilsa bref","sammanbindelse- )"]},{"a":"samanbindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund, förening. - intrig. naar abbvatissan höre ällir findir samanbindhninga twädrägt ällir delan i bland sina systra FOVkl 214 (1444-47)."],"f":[]},{"a":"samanbindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund, förening. BtRK 144 ( 1441) ."],"f":["sammanbindingh )"]},{"a":"samanblandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) könsumgånge. \" the skuldo bliffua swa j hyonlagh j gudz thiäniste oc räddogha wtan säng oc sammanblandan \" MP 3: 508 . ib l5: 62, 116."],"f":["saman- )"]},{"a":"samanblandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning. \" tag en sten och kasta i sama samanblandhan \" LB 2: 11 ."],"f":[]},{"a":"samanblandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning. hwilka gärninga mädhan the giordha waro oatskeligha, ey samangiwthir iak them mz nakre sanblandilse (permixtione) SpV 543 . i 532."],"f":[]},{"a":"samanblandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning. \" the malme som haffwe ofullbordelige saman blandningh i jordenes deell medh wäskone \" PMSkr 607 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"samanblasilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" sammanblåsande, hopblåsande. aff eeldzsens oc malmanna samanbläsilsom Su 129 ."],"f":["-bläsile )"]},{"a":"samanbliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lefva till samman, vara till samman. vii . . . hawm nw samanbliwit i eno huse fämtan aar KL 234 . VKR 39 ."],"f":[]},{"a":"samanblivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? samvara. Su 378 ."],"f":[]},{"a":"samanbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bära samman, sammanföra, samla. samanbära vidh Bir 2: 171 . \" honagh samanbära aff mangom yrtom ib 315. al the satan, som the hafdho räfsadh oc sammanburith allanen daghin \" Ansg 247 . Jfr bära saman."],"f":["samman- )"]},{"a":"samanbärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämförelse. \" saa ok christi jomfrur, mz hwaria enne liknilse, aff skapdhom thingom, ok samanbärilse (collatione), magha the synlighin thing bära til saman, mz osynlighom \" SpV 350 ."],"f":[]},{"a":"samande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samlad, förenad. - mädh samande hand (Mnt. mit samender hant), gemensamt. wi lofwum . . . fore päningana meth samnande hand SD NS 1: 34 ( 1401) . \" vi ärom giälscyllogha badhe meth ene samande hanth . . . albrikt fan holten . . . siex fat järn \" ib 173 ( 1402) . lotho mädh samande hand jöns niclisson quijt . . . fore alle äptermaningh SJ 158 ( 1447) . \" at the endreckelica medh sammanda handh haffdo . . . saaldh laurenz magnussone thet stenhus \" ib 184 ( 1449) . - Jfr samna."],"f":["sammande: -a SJ 184 ( 1449) . ","samnande SD NS 1: 34 ( 1401)),"]},{"a":"samande","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samlad, förenad. Se Sdw 2: 1289. - mädh samande hand (Mnt. mit samender hant), samfällt, gemensamt. gik per . . . lag . . . ath han ecke medh samande handh tog humblan . . . medh lassa, som rymdhe aff norköpungh STb 1: 60 ( 1476) . medh samande hand zöke therres peninga ib 92 ( 1477) . - Jr samma."],"f":[]},{"a":"samandiktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hopdiktd. \" commenticius . . . saman diktader falsker ok vthyder \" GU C 20 s. 127."],"f":[]},{"a":"samandraghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammandragning, hopdragning. \" fför hans inälffua wärk oc samandra[g]ning \" SvB 305 (b. av q500-t.)."],"f":["-draning )"]},{"a":"samandrikkare samon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" compotor ... samon drikkare GU C 20 s. 132 ."],"f":[]},{"a":"samandräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammandragande, samlande, hopsamling, hopsparande, förvärf. the peninge her i kirken wore vtaff gamble sammendrächt FH 7: 69 . (1505)."],"f":["sammendrächt )"]},{"a":"samanflykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammandrabbning, attack. \" aspide basilisco . . . thz är diäfflenom, dödhenom . . . owirwnnom mz ensampne samanflykt (singulari conflictu) ällir samangangh, twäkadhe han ekke taka mz sinne handh gambla owenen \" SpV 516 ."],"f":[]},{"a":"samanflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanflytta, hopflyta. \" i jherusalem var vatn samanflutit (congregatio aqvarum) i hulko farin twaddos \" Bo 121 ."],"f":[]},{"a":"samanfoghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanfogning, fog. co[m]pages . . . samon fogningh ok ledamoth GU C 20 s. 129 ."],"f":["samonfogningh )"]},{"a":"samanfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanfall. concidencia samanfälle GU C 20 s. 132 ."],"f":[]},{"a":"samanfästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ngt som är hopfogat el. samlat till en enhet. alla enhetenna samanfästilse (unitatum omnium complexio) bidher til fadhirn for os sighiande swa, at the maghin wara eth swa som wi ärum eth SpV 513 ."],"f":[]},{"a":"samanföghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = samanfästilse? siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse, mz hwilko lastanna samanfögdh (vitiorum compago) . . . söndhirslitz SpV 137 ."],"f":[]},{"a":"samanföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanfloga, förena. \" j platone äru mang skärff oc stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samanföghia \" Bir 3: 375 . baadha fötirna samanföghdha mz twem spicom ib 271 . fyre kamara saman fögdhe hwar til annan Gr 298 . thz hallande husit . . . ther . . . iak muradhe ok samanfögdhe mz mins kärlekx lime ok bande Bir 1: 15 . vi skolom vara . . . samanföghdhe ib 3: 437 . the varo saman fögdhe j enne hälghe tro Bil 914 . skiffta thz (folket) oc athskelya, oc wm behoff görs ather samman fögha thz j stridhenne PM 2 . \" nar the lika syndhara samanföghia j likom pinom \" MP 1 . 77. Bir 3: 302 . \" at samanfögha höxsto thingin oc nidhirsto ib 2: 121. naar iak mz heetom kärlegx brona samanfögde thässa dygdher \" Lg 823 . \" nödhgadhes konungen them samman fögia i äkteskap \" ib 219 . \" hwar som tw äru saman fögdh mz eno olösliko bande \" Bir 1: 147 . \" han saman fögdhe mins fadhirs ok modhirs hionalagh mz swa storom renlek \" ib 22 . \" at blandha nakot best mz the sötho, oc iblandh söth ordh nakor awiteliken, än tho ey mindhre kärlekenom (för kärlekin?) sammanfögia (non tamen minus amatoria misceaus) \" Su 115 . - hopfästa. skal mantolin samanföghias medh enom trää knöp VKR 66 . - förena, förlika. han värdhogis samanföghia jdhir . . . som här til haua varit missämiande Bir 3: 84 . ","2) ordna, stadga. lär . . . samman föghia thina sidher LfK 111 . - refl. saman föghias, sammanfogas, förenas. repit . . . mz hulko thin nafle ok min skuli samanföghias Bir 3: 437 . \" jomfrudombir oc modhirlikhet saman fögdhos j thik \" ib 2: 28 . - med dat. huru kan . . . hymmelsleker kärleker wärldzlikom älskogha sammanföghias Su 17 . - särsk. förenas i älskog el. äktenskap. til burdho the annan tima saman föghias ok afla barn Bir 1: 78 . \" samanföghias ok samankoma j hionalagh \" ib 79 . \" hwar then som saman föghis mz gudz räddogha wiliande afla barn ok vpfostra til gudz hedhir ib. - Jfr föghia saman. \""],"f":["samman- . ","samanfögha . samman fögha),"]},{"a":"samanföghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förening. i brullöpeno. i hulko ma väl vndirstandas ihesu christi ok siälanna andelikin samanföghilse Bo 1 . Ber 16 ."],"f":[]},{"a":"samanföghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) hopfogning, sammanfogning, fog. \" lätis j alembicum limmandis wäl täth samman fögilsen \" PMSkr 585 . - Jfr sparra samanföghilse."],"f":[]},{"a":"samanföghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjlig att sammanfoga el. förena. jungibilis . . . samman föghlighen GU C 20 (hand 2) s. 50."],"f":["samman föghlighen )"]},{"a":"samanföghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanfogning, förening. j the säle samman föghningh (unione) j hwilke siälin wardher en ande mz gudhi Mecht 9 . constrvccio samon fögningh Gu C 20 s. 142."],"f":["samon- )"]},{"a":"samanganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammandrabbning. \" huru opta han (ɔ sampson) haffdhe wnnith sigher aff othalikom sinom owenom, ok olikom samangangh (impari congressu) \" SpV 40 . ib 516 . \" när sammangangen skal göras tha dragh til baka thet wenstre hörnith pa thinom spetz \" PMSkr 155 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"samanhaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (själv)behärsking, återhållsamhet. andans fruct är kärlekin . . . thulumodh . . . säffheth, samanhallilse, ällir athirhaldh (continentia) SpV 133 ."],"f":["-hallilse )"]},{"a":"samanhämtare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopsamlare, indrifvae. \" aff konungxlica ingiälda ok skattana samanhäntarom \" Bir 3: 305 ."],"f":["-häntare )"]},{"a":"samanhämtilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" sammanhäntande, hopsamlande. Gr 290 ."],"f":["-häntilse )"]},{"a":"samanhämtning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oc tydher collecta samman sankan, ällar samman häntnigh JMÖ 42 ."],"f":["samman häntnigh )"]},{"a":"samanhärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopdraga, hoptrycka. ilzscafuldz manz hierta scal härdas som steen ok samanhärdas (stringetur) som smidhio städh MP 1: 87 ."],"f":[]},{"a":"samanknosilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förkrossande. contumelia är dröffdha hogxsins samanknosilse (contriitio), mz sörghinna . . . obrygdilse SpV 140 ."],"f":[]},{"a":"samankomilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanträffande; sammandrabbning, sammanstötning. pic. sporde honom til, hwre theris (ɔ en dråpares och hans offers) första samankomellse war STb 2: 245 (1488)."],"f":["-komellse )"]},{"a":"samanliknadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" ? jämförd? comparatiuus . . . samonliknader ok samonliknan GU C 20 s. 129 ."],"f":["samonliknader )"]},{"a":"samanliknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämförelse. \" comparatiuus . . . samonliknader ok samonliknan \" GU C 20 s. 129 ."],"f":["samon- )"]},{"a":"samanliudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harmoni, samklang. \" concentus . . . samon liwdh ok hälokth loff iob 38° concentrum celi quis recusare facit \" GU c 20 s. 132."],"f":["samon- )"]},{"a":"samanliudhande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["harmonisk. concinuus (fel för concinnus) . . . liwffuer (överstruket i hs)samon liwdande ok togtoger GU C 20 s. 133 ."],"f":["samon liwdande )"]},{"a":"samanläggia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr läggia saman."],"f":[]},{"a":"samanläggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som sätter samman ngt. \" ceratones (fel för centones) äwäntyra samanläggiare ok diktare \" GU C 20 s. 97 ."],"f":[]},{"a":"samanpärsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanpressa. \" skionobenen al försmäktat, oc hwart thera ower annat omiskunsamlika sammanpersat \" Su 39 ."],"f":["sammanpersa )"]},{"a":"samans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = saman. haue wij i dagh samans warit BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . \" komme alle endrecteighe til tals sammens med oss \" ib 5: 246 ( 1508) . \" thz lönte the bada samans \" Di 54 . Jfr til samans."],"f":["sammans Di 92 . sammens)"]},{"a":"samans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = saman. sa gynge the sammens och wille brotha GPM 2: 20 ( 1508) . - alt samans, alltsamman. Se Sdw 2: 1290. han . . . tilegnade thet alth samans . . . ingeuall torstinssone SJ 2: 26 ( 1477) . ib 123 ( 1488) , 150 (1489). STb 2: 531 ( 1491) . hans wlff . . . affhende sich forrörde stenhus . . . och til egnade tet alth zamantz for:de harthwjck ib 3: 248 ( 1495) . ib 5: 114 ( 1516) ."],"f":["samens . ","sammens . ","zamantz SJ 2: 153 ( 1488) , 150 (1489); STb 3: 248 ( 1495) . zamentz ib 2: 531 (1491). Se Sdw 2: 1290),"]},{"a":"samansankan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samlande, försanlande, hopsamlandle. \" oc tydher collecta samman sankan, ällar samman häntinigh \" JMÖ 42 ."],"f":["samman- )"]},{"a":"samansankilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? 1) samlande, hopsamlande, förvärfvande. giri til wärlz thinga samansankilse (desiderium acquirendi) Bir 1: 117 . ib 275 . mz dygdhanna afwil oc samansankilsom (aquirendo virtutes) Bo 143 . MP 2: 214 . 2) samfund. ther är hälghra manna samansankilse KL 104 ."],"f":[]},{"a":"samansankilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) samlande, hopsamlande, förvärvande. saa är gudz rike dygdhanna samansanile (collatio), ok diäffwlsins rike är lastanna östir SpV 562 . SvB 517 (b. av 1500-t.). alla dygdha samman sankilse JMPs 397."],"f":["samman- )"]},{"a":"samanskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanskrifvare, upptecknare. reglonna samanscriffuare Bir 4: 50 . ib 115 ."],"f":[]},{"a":"samanskrunkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hopskrumpen hymelin bort drogh sik swa som samanskrwnken näffwir MB 2: 343 ."],"f":[]},{"a":"samanströilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanströende. benignitas är mz sidhanna hethom söthma, älskandhe hogx samanströilse (conspersio) ällir samanstänikilse SpV 142 . ib 532 ."],"f":[]},{"a":"samanstänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanstänkande. SpV 142 (se ovan s. v. samanströilse)."],"f":[]},{"a":"samansvepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanvika, insvepa. the (bördorna) äru samanswepta ok lagda ofuir min hals MP 1: 146 ."],"f":[]},{"a":"samansvärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammansvärjning. MD (S) 294 ."],"f":[]},{"a":"samansätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopfogande, förenande. j ringen lägh stenen j gwllit, oppa thz at . . . aff fägrindhinna samansätilse almennelegha prydilsen mattin ökias SpV 115 ."],"f":[]},{"a":"samansätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["något hopsatt el. påhittat, dikt. comentum swek lygn falsth loff ok samon sätningh GU C 20 s. 127 . Jfr samsätning."],"f":["samon- )"]},{"a":"samantalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtal. . . . ok thär mz . .. ända wara collacionem älla samman talan SPV 465."],"f":["samman- )"]},{"a":"samanthränglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hopträngt, trångt. arcius (fel för artius) samon tränlega GU C 20 s. 34 ."],"f":["samon tränlega )"]},{"a":"samanvalkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["sammantofvad, tofvig. \" hafwa haar saman walkat \" ST 33 ."],"f":[]},{"a":"samanvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samvaro, sammankomst. huru myklo meer thän ärofulle stadhin, war modhir iherusalem, enkte haffwer j sik thz som skal fordarwas ällir lidha skal nakra omskiptelikhet ällir ostadhelikhet j sinna wngha manna ok jomfru samanwarilse (in commanentia iuvenum suorum) SpV 51 . - samaro, förening. j thänno kötzsins ok andans samanuarilse (conjunctione) ällir atskilnadh, är widhertörfftogth at christi brwdh är fraghin SpV 352 ."],"f":[]},{"a":"samanvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samvara, sammankomst. i thenne samme wore samman warelse BSH 5: 117 ( 1506) ."],"f":["samman warelse )"]},{"a":"samanvärkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blandning, förening. \" i samanuerkilssena haffwer bly i igh mere aff qwechsölffrena, än aff brennestenom, fångitt, och äro ey fulbordelige saman blandatt \" PMSkr 615 (avskr.)."],"f":["-uerkilsse )"]},{"a":"samanväva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanväfva, väfva. litat lärift mz aldra fäghirste färgho samanwäuit mz ärlikasta thradh Bir 1: 385 ."],"f":[]},{"a":"samapostol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samapostel, medapostel. coapostulus som (fel för sam-?) apostel GU C 20 s. 30 . SkrtUppb 129 . \" ljhesus christus wppinbaradhe sik . . . . sancto iohanni, mädh sinom känneswenom samapostlom \" ib 134 ."],"f":["-apostel )"]},{"a":"samarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tätt, tätt vid hvarandra. samarla (motsv. Danska text har sammerlighe) mago satte sitia (sedes compresse poterint concordibus esse) GO 870 . \" tätt vid hvarandra, i hastigt följd efter hvarandra. samarla (motsv. Danska text har sammerleghe) liggia ätande tidhir (acubitus hore pernice fluunt sib more) \" GO 15 ."],"f":[]},{"a":"samarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1290."],"f":[]},{"a":"samarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tätt, tätt vid hvarandra. suasom otalike swärdz odda varin infäste vidh nakan stolpa oddir vidh od sua samarlica (tam densissime) at näplica vare en nals vddir mällom thera Bir 3: 72 . - tätt vid hvarandra, bredvid hvarandra. thenna rikin som sammerlecha ligghia SD 5: 8 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":["sammerlecha )"]},{"a":"samarva","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samarva","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl. L. samarva. wredhinna sönir mz nthurinne ällir mz syndhinne, giordhe thu tik samarfwa (coheredes) SpV 171 ."],"f":[]},{"a":"samarve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samarvinge. Svartb 330 ( 1430) . thy affhendom wi os ok allom warom samarfwm the for:de engh met allom henne tillaghum ib 331 ( 1430) . ib 467 ( 1458) . MP 4: 56 . \" wj critne män ärom gudz faders arffua . . . ok samarffua wars härra jhesu christi \" ib 132 ."],"f":[]},{"a":"samarvinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se samärvinge."],"f":[]},{"a":"samarvinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saärvinge."],"f":[]},{"a":"samastaþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staþer."],"f":[]},{"a":"samband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) samband, förbindelse. \" hvarn thera (af dygderna) hauer nokot samband medh andra \" KS 18 (46, 20) . \" til hielp ok samband manna samvaru \" ib 25 (64, 27) . sannr winskapar . . . är samband medh fullom godhwilia ok kärlek ib 37 (98, 40) . 2) förbindelse, förbund, förat þerrä handa samband är bundin ib."],"f":[]},{"a":"samber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr en-, kärlik-, miskun-, mödho-, thokka-, thäkke-, thäkkio-, under-, vadha-, van-, är-, äro-samber samt noghsamt."],"f":[]},{"a":"samber","b":["ab","pn"],"c":"adv.pron.","d":"","e":["1) samman, i förening? dragh hällir sompt (för sampt? drag hällre jämt, var hellre i förbund) mz manan än mz stiärnom (quam pleiadum quere plus phebes fedus habere) GO 791 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 330 f. 2) oupphörligen, ständigt. iempth ok sampth Gers Frest 20 ."],"f":["sampt . ","sampth ) , "]},{"a":"samber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. 2) oupphörligen, ständigt. getha släkth skal wara wpfostradh aff enom hop som jampth oc samth haffwa waridh wpfödh samman PMSkr 216 . - Jfr iämsamber samt iämsamt (äv. Sdw 1: 632)."],"f":[]},{"a":"sambinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sammanbinda, förena. \" som viþ bansat bloþ är sambunden \" Bu 520 . \" äre the oc thera himbla swa sambundne widh solina \" MB 1: 62 . är . . . thera fötzlo krapter sambunden mz them ib 85 . 2) knyta, sluta (vänskap el. förbund) at wi sambindom ärlighan wenskap MB 2: 252 . \" j haffwen offwirtrudhit thän sambundhna fridh ib 62. - sambinda sik, förena sig, sammangadda sig. som sik hafdho sambundith mz honum a mot moysi \" MB 1: 405 ."],"f":[]},{"a":"sambindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. förening, förbindelse. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 41. thy kan engen athskilnadher mällan oss wara wthan äwärdhelighin sambindelse (copula) Mecht 90 . \" alla gaffwor j thännom siw gaffwom (äro) swa samanhänghiande mz eno andeliko sambindise (connexione) \" SpV 545 . - det som sammanbinder el. förenar, föreningslänk. thy är han (ɔ den helige ande) allars guddomsens een sambindilse eller samföghän SvKyrkobr (Lucid B) 125 ."],"f":[]},{"a":"sambindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-else . ","-elsse )","sambindilsa bref"]},{"a":"sambindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening, förbindelse, förbund. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 147, 197. märkia . . . kärlexsens sambindhnig i gudhi JMÖ 12 . sammangaddning, konspiration, intrig. alla systra oc brödher wakten sik fran allom ordhom oc gärningom som til sambindning draghir oc the som widher naghra sambindning strengeligha sta waren alstinx vtelykte aff allo wali j thät sinnit Abbedval i Vkl 102."],"f":["-bindhnig )"]},{"a":"sambindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening, förbindelse, förbund. \" säthia venskap oc sambindningh j maghskap mz them mz hio[a]lagxskap \" MB 2: 62 . \" i olofflighe sammbindnig i theras hionelaghom \" Lg 3: 270 . slogh jouse . . . sambindningh mz them oc fridh MB 2: 65 . göra sambindningh äller wenskap mz tässo landzens folke ib 72. - sammangaddning. om hon haffwer giort conspiracionem, thz är sambinding mothe prelaten LfK 158 . \" ath ey skuli wardha sambindninga hopaskap, twädrekt äller osämia \" Bir 5: 135 ."],"f":["sammbindhnig . ","sambinding . -ar), "]},{"a":"sambiskoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sambiskop, den som jämte någon är biskop. ofrandis . . . sinom sambiscopum allan kyrkionna räth oc lagh Gr (Cod. D) 417."],"f":[]},{"a":"sambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla. hon samelde folk RK 2: 31 . Di 10, 22 . \" thz härskapet som samlat war \" Lg 671 . \" samlade til hopa allan iaraels almogha \" MB 2: 19 . "],"f":["samla . ","-adhe . ","samelde RK 2: 31 . ","-adher ) , ","sambla sik , samla sig, samlas. sambladis sik tilhopa konunghana MB 2: 24 . ib 27 . refl. ","samblas , samla sig, samlas. samlens . . . bitida morghon MB 2: 18 . " all the släkthen samblades til syna förfädher mz dödhen " ib 73 . - Jfr for-, saman-sambla."]},{"a":"sambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla. \" then tiidh the samplade almogan i fälinzbro \" ATb 1: 322 ( 1470) . "],"f":["sampla )","sambla sik , samla sig, samlas. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 147, 197. MB 2: 31, 47 . Lg 3: 171 . - refl. samblas, samla sig, samlas. Jfr A. Bengtson a. a. MB 2: 122 . - Jfr forsambla."]},{"a":"sambland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) blandning, sammanblandande, förening. \" thola thässe fyra (jord, vatten, luft, eld) sambland \" MB 1: 38 . ib 73, 120, 131 .","2) förening, förbindelse. \" til tekn sambland(s) ok samfun(ds) cristna manna mz ihesu christo \" Bil 379 . at thu ey huxa brudhgommans ok siälinna sambland vara licamlikit Bo 114 . faghirt sambland (permixtio) är iomfrudomsins oc ödhmiuktenna ib 41 . 3) beblandelse, samlag. mz samblande mantz oc kono MB 1: 110 . fylgia ofmykit kötlikan lusta i sambland quinna KS 59 (147, 65) . af . . . kötzsins samblande (commixtione sexus) Bir 1: 77 . \" min mandombir sadhis ey aff samblande (commixtione) \" ib 173 . MB 1: 111 . KL 281 . Bir 2: 275, 3: 73, 302, 4: 72 . \" af thera samblane (semine) saman sattis mit köt \" ib 1: 23 . ib 78, 81, 87, 133, 2: 239 . Jfr hionalags sambland."],"f":[]},{"a":"sambland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) förening, förbindelse. ve ve thöm samblandomön (Bir: thy samblandino) som samankomo i minna modhor quidh af hulkom iak fik licama Nio kap ur Bir 21 . \" wakten idher sagdhe apostolin, at j ekke haffwin samblandh mz them gärningom, som ofructsama ok mörka äru (nolite . . . communicare operibus infructuosis) \" SpV 460 . Jfr hionalags sambland."],"f":[]},{"a":"samblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanblanda, blanda. här j verldena äru samblandadhe badhe the ondhe ok godhe SVKyrkobr (Lucid B) 230. - sammanblanda, förena. wälsignadh see tith dyrasta blodh, som samblndat war mädh guddomsens ordh SvB 332 (omkr. 1520). "],"f":["*samblanda sik , beblanda sig, ha könsumgånge. lom hustru ellir bonde haffwir sik samblandadh for adhra sak scul än affla barn SvKyrkobr 359 ."]},{"a":"samblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammanblanda, blanda. \" ma änkte wara ewinnelikt som thässe fyra (näml. elementen) äre samblandath mz \" MB 1: 43 . i samblandadhum ämpnum ib 58 ."],"f":[]},{"a":"samblandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = sambland 3. vm tholka matto var mins modhirs ok fadhirs samblandilse Bir 3: 128 . \" j sins hionalagx samblandilsen (för -ilses?) thinom (temporibus commixtionis) \" MB 2: 321 ."],"f":[]},{"a":"sambletz super","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kamlottskappa med pelsverk. han (storfursten) . . . begoffuade them met flogeldz supar, sambledz supar och silkes supar FM 452 ( 1510) ."],"f":["sambledz- )"]},{"a":"sambling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samlande af krigsfolk, utrustning. the ther ey i radh oc dadh ware om swadana samplinger BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.) . 2) samlad skara , följe. thet i än nw koma med nogra gode men oc möglig samling BSH 4: 7 (11471, samt. afskr.). 3) sammansvärjning? om then samblingh och förrädilse mik skedde BSH 5: 346 ( 1509) . - Jfr forsambling."],"f":["samling . ","sampling . ","-er BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.)), "]},{"a":"sambordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samtycka till, gå med å, gilla. jak wndra hwi thu swa mykit späkir wtgangin, jngangin ok inlykit tha sambordar (approbaveris) thu ällir loffwar, at j thera märkils synis thu göra enghin athskilnadh SpV 75 ."],"f":[]},{"a":"samborghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medborgare, den som jämte någon är borgare. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 160. at ängillin kalla . . . människiona änglanna samborgara (civem anglorum) SpV 32 . alla ängla chora thina (ɔ: jungfru Marias) sambrödher oc samborgara (consortes et concives tui) JMÖ 125 ."],"f":["-borgare )"]},{"a":"samborghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medborgare. \" sumlike the som byggia j vpsalum, sithia j friheth ok frälse allom androm sinom samborgarum (coniciuum) till tunga \" SD 4: 427 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400-talet). vndirwiste hon sinom samborggarom (civibus) all the ordhen MB 2: 116 . thäs hälgasta stadzsens inbyggiara oc samborgara (municipes) Su 136 ."],"f":[]},{"a":"samborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["samboren, af samme fader och samma moder född. kastadhe han (Josef) siin öghon oppa sin samborna brodhir (helbroder) ST 408 . \" effter thera syster samborna aff fadher ok modher \" SJ 113 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"samborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["samboren, född av samma fader och samma moder. Se Sdw 2: 1290. hans hustru modher var he eric thurasons sambyren systher Arfstv 33 ( 1461) . . . . opleetho . . . andhres ingewalzone och sibbrandh jngewalsonj sambornom brödrom . . . ena marklandh iord Wm Fornm Årsskr 3: 90 (1482). . . . myn kera elskeliga broder, samboren aff ffadher och modher STb 3: 176 ( 1494) . MP 4: 71 ."],"f":["sambyren Arfstv 33 ( 1461)"]},{"a":"sambrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 147, 197. ","1) sambroder, helbroder. \" hans gregerson . . . och hans sambroder mortin gregerson STb 4: 196 (1511). \" ib 231 (151) . 3) medbroder. Prosadikter (Barl) 52 . \" rogatus sepe a condiscipulis jak offta bidhin aff mynom sambrödhrom \" SvKyrkobr (Lucid B) 121 . J Buddes b 7 . SvB 409 (b. av 1500-t.). lo hedherlik iomffru . . . om huilka iomffru gudh gör människionar änglannas sälskap ällar sambrödher (per quam deus homines fecit angelorum socios) JMÖ 57 . ib 125 . \" hwi wndrar thu, at jak segher them wara sambrödher mädh hälgom mannom JMPs 503. ib. \""],"f":[]},{"a":"sambroþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sambroder, helbroder. \" han (Josef) räddes, at the haffdho forkomith beniamin sambrodher hans \" MB 1: 240 . ib 243, 244, 246, 247, 248 . ST 405, 410 . lubbert cortenhorst oc willam cortenhorst sambrödher äkta oc rätta SJ 14 ( 1424) . \" peder pedersson och mickel perrsin sambrödere \" ib 321 ( 1465) .","2) tillhörande samma stam el. folk, stamfrände. giordhe her om radh mz sinom sambrödhrom androm jwdhom Lg 3: 436 . MB 2: 60 .","3) medbroder. \" hans trolika sambrödher oc kompana \" Su 360 ."],"f":[]},{"a":"sambrödhra","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som är (någons) helbroder, som har fader och moder gemensamma (med någon). andra brödher som ey waaro sambrödhra mz them MB 1: 252 ."],"f":[]},{"a":"sambyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bo samman. sambygde . . . mz sancto francisco . . . i enom stadh (Francisco . . . concivis) KL 321 ."],"f":[]},{"a":"sambyggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanboende, sammanlefnad. \" hon räddis idhkelika sinna nästo sambyggilse (cohabitationem) \" Bir 4: (Dikt) 251 . j thera (Adams och Evas) ambyggilsom (cohabitiatione) ib 2: 301 ."],"f":[]},{"a":"sambyrdhis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ömsesidig. sambyrdhis (mutua) vidhirtalan Bir 2: 144 ."],"f":[]},{"a":"sambytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. gemenskap. kärlekin . . . huilkin och skal allan siälinna fatigdom . . . opfylla mädh lutthakilson, och sambytsom (communtione ) aff allo godho Mecht 271 . o kärleksens sambytilse o gudeligi hälogth . . . brödherskap, j hwilko alla godha tingha sambytilse är JMPs 488."],"f":[]},{"a":"samdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som man har gemensamt med någon annan? ath the raar skulde aldrig tvringeboa tilhöra vtan quodiala oc kiälä samdel (?) FMU 4: 219 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"samdrykker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m dryckeslag. SO 29, 64 ."],"f":[]},{"a":"samdrykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckeslag. \" ath the samdrykkian, ok wärlz högtidh är lofflikin aff gudi \" MP 5: 96 ."],"f":[]},{"a":"samdrykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = samdrykker. KS 44 (113, 48), 62 (154, 68) . MP 1: 190 . SO 30, 63, 64 ."],"f":["-drikkia: -drikkio KS 44 (113, 48)), "]},{"a":"samdräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samdrägt, enighet. BtRK 59 ( 1397) . Bir 4: 48, 5: 129 . 2) öfverenskommelse. iak hawer meth them for:da biscope ok capitulo thässa dagh[t]ingan, sämmyo ok winlica samdräkt . . . gyort SD NS 1: 675 ( 1407) .","3) samtycke. \" at hans nesthe fränder matte thet j gen lösa met skälighom peninga äpter theras wilia oc samdrekt som sta före förnempda closter \" FH 6: 49 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"samdräktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["endrägtigt, enigt. \" liffwin . . . alla enhuglika oc samdräktelika \" Bir 5: 4 . - samdrägtigt, enhälligt. hwilke som samdräkteleka mato all the husen wara swa godh som atta marker päninga SD NS 2: 33 ( 1408) . \" haffue wij kompanis bröder samdrechtelica mz eth sinne alle oss tilplictet . . . arliga . . . vtgiffue x artiger peninga til vra messa vppähelle \" SO 33 . ib 101 . BS 34 . BSH 5: 99 ( 1506) , 117 (1506). FM 125 ( 1505) , 240 (1505). - samfäldt, gemensamt. samdrekthelige scriffue . . . om fornempde saker FM 388 (1508, samt. afskr.) ."],"f":["-leka SD NS 2: 33 ( 1408)","samdrectheliga BS 34 . samdrecktelygha SO 101 . ","samdrekthelige FM 388 (1508, samt. afskr.) . ","samdrecktelige ib 125 ( 1501) . ","samdrectelige ib 240 ( 1505) ; BSH 5: 99 ( 1506) , 117 (1506)), "]},{"a":"samdräktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lendräktigt, enigt. - samfällt, gemensamt. huilken gardh the bade samdrechteliga giffuit hado til grabrödra closter STb 3: 218 ( 1495) . . .. alla samdrechteliga medh en mwn gaffuo for:ne hustrv margit . . . quit ok fry fore arffuit ib 438 ( 1499) . ib 4: 184 ( 1508) ."],"f":["-drechteliga . ","-drektelig STb 5: 64 (1515)),"]},{"a":"samdräkteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["endrägtigt, enig. \" ecke anneth i hughen hafwandes . . . vthan thet frideliget och samdrächtelegith war \" BtRK 379 ( 1501) ."],"f":["samdrächtelegith BtRK 379 ( 1501) ),"]},{"a":"samdräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) endrägtig, enig. \" badh tha greca oc macedona wara . . . samdräkteghe \" Al 10393 . - enig, ense, öfverens. the i dalana och her nidre och öffuer alt landet och bergen äre samdräktige thil ath then gerningh (d. v. s. ense med afseende på den gärning som) är skeed pa jönss falster BSH 4: 317 ( 1502) . \" wordho the alle samdräktoghe at fadhren skulle sändha sina dotter til en stadh ower ryneth liggiandis \" Lg 3: 436 . 2) samstämmande. samdräktogt liwdh Lg 811 . hwilkra systra sanger skal . . . wara . . . samdräktogher (uniformis) Bir 4: 54 ."],"f":["-egh . ","-ig )"]},{"a":"samdräktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samdräkt, enighet. saa föresätz samdräktoghetin athirhalleno (itaque concordia profertur abstinentie) SpV 457 ."],"f":[]},{"a":"samdräktoght","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samdrägt, enighet. BtRK 59 ( 1397) ."],"f":["samdrächtigheet )"]},{"a":"samdyghnis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammet."],"f":["*samets mässo haki","sammetz mezehaker ),"]},{"a":"samet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = examit. samet ok baldakin Bil 711 . kläder . . . aff rikt zamit Iv (Cod. B) s. 216."],"f":["zamet Iv (Co. C) s. 216. zamitzt ib (Cod. B)), "]},{"a":"samfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*samfalla sik , vara i samklang, harmoniera. lsåsom strengierne i ene harpo hwar haffwr sitt liudh och sångh, och figh (för sigh) samfalla lydandes wäll PMSkr 702 (avskr.)."]},{"a":"samfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags pälsskinn (ekorrskinn?). Linkbiblh 2: 210 ( 1523) ."],"f":["-fångh )"]},{"a":"samfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sammanhängande; pl. omedelbrt på hvarandra följnde. om samfasta thrätio dagh Gr 316 . \" om iiij dagha samfasta \" LB 3: 85 . \" i thre samfasta daga \" ib 72 . Jfr samfäster."],"f":[]},{"a":"samflytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samlas, församla sig. aller almogen samflytte . . . til thennä tilsyyn J Buddes b 83 ."],"f":["-flytte ) , "]},{"a":"samfund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , m. L.","1) folksamling, sammankomst. \" kommen thy alle wnghe oc gamble til thänna samwämdh, hwilken rätthelighare ma kallas gudelighen samqvämd älla samffwndh än bröderskap JMPs 492 (möjl. att föra till 2: förbindelse, gemenskap). 3) samfund. ath han matte til enas . . . hälga manna samfwndh \" SvB 461 (1400-t.). . . . the kirkio . . . som är critna manna samfwnd här j jordherike Mecht 220 . SvKyrkobr 3 . jak [thror] a thän hälga andha j the hälga lkirkio, hälga manna samffwnd ib 304 . MP 5: 64 . JMÖ 25 ."],"f":["samfunder"]},{"a":"samfunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) folksamling, sammankomst. SR 57 . 2) förbindelse, gemenskap. til tekn sambland(s) ok samfun(ds) cristna manna mz ihesu christo Bil 379 . 3) samfund. mz sampnadha höghtiidh oc samskot teknadhis alla hälgha manna samfunder i himerike MB 1: 500 . koma til hälghra manna samfwnd i himerike ib. hans liiff skal forfaras oc skilias widh hälgha manna samfund (peribit amina illa de Israel) ib 308 . wte lukt . . . fra cristna manna samfwn ib 399 . \" bortkastas aff manna samfund \" ib 396 . \" wardh maria wtkastadh aff manna samfund (exclusa maria extra castra castra) om siw dagha ib. aldre thykker mik ärlikt wara i thera samfwndh (catu; Cod. A sampnadh 261) \" ib (Cod. B) 552 . På samtliga dessa ställen skulle ordet dock kunna anses betyda: gemenskap, samvara, umgänge, och föras till 2."],"f":[]},{"a":"samfylghiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["följande, i överensstämmelse med. än thätta lwpit naturinne samfölgiande (naturæ consentaneus), är jämpka fructena mz sinne rooth SpV 142 ."],"f":["-fölgiande )"]},{"a":"samfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följeslage. hwem hon sculde faa til samfölgiäre . . . j swa longo pylagrims färdh Lg 3: 527 ."],"f":["-fölgiäre )"]},{"a":"samfäktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäktning, träffning. stridzmän, hwilke j litle samfecthningh til wändho ryggen MB 2: 17 ."],"f":[]},{"a":"samfäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omedelbart grannskap, gränsläge. jak . . . hafuer giort eet laglikit jordha skipte fore samfäld oc wälläghe skul SD NS 2: 74 ( 1408) . ib 75 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"samfäld","b":[],"c":"","d":"","e":[" överenskommelse. skal . . . oleff . .. köpe fför en mögelicä peninge effter begis theis wilkor oc samffell STb 5: 63 ( 1515) . at niclis . . . oc hans . . . hustrv samfellelige . . . giorde thette . . . fförord . . . med begis there samffell oc godwilie ib 200 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"samfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) samtycka till. GPM 2: 18 ( 1506) .","2) trans. förena? är nokot onth jnne j öghano thet wthdriffwer han (ɔ onix), oc alla väskor j öghno samfäller PMSkr 484 . "],"f":["ipf . ","-felthe MP 5: 211 . ","samfälla sik , 1) förena sig, slå sig tillsamman, komma överens, ena sig. the samfelthe sik swa, ath hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlica bidhia wan herre MP 5: 211 . . . . oc samfelle sig menlige alle ther om at swadane skyrd skulle först begynnas ved sudercöping HSH 14: 76 (1525? Brask). 2) överensstämma. mädh thessom ordmyn samfällir sik ok sanctus paulus swa sigiande MP 5: 215 . refl."]},{"a":"samfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samtycka till. loth jach dem . . . forstonde the danskes begär om the article tre . . . och begärede . . . swar aff them, om the wele nogen af them samfelle och wndergaa BSH 5: 89 ( 1506) . "],"f":["-te . ","-ter . ","samfälda BSH 5: 304 ( 1508) . ","samfelt SO 143, 195 . ","samfell BSH 3: 78 ( 1454) . ","samfällä HSH 19: 27 ( 1504) . samfälthe ib), ","samfälla sik , förena sig, slå sig tillsamman, komma öfverens. xij gode menn y huartt herade skulu them samfella omthenna forma skatt, så att tuå rike menn och 2 fattige menn äro tilsammen om thett nött SD NS 1: 290 (1403, nyare afskr.). BtRK 282 (1473, orig.) . " wi samfällom os ey mz them " MB 2: 383 . " the samfelte oc beswero sigh oppa konongens aarghasta oc dödh " Lg 3: 347 . samfälte the sigh at the wille tree freedagha gaa hwar til sinna soknakyrkio ib 375 . " samfellen idher alth halla the förrädhare jnne " HSH 7: 18 ( 1470) . FM 125 ( 1501) . BSH 5: 182 (15079. atj endrectelige samfelle eder om nogon werdug fader vpsala domkirke och eder tiil erchebiscop HSH 24: 111 ( 1518) . - part. pret. 1) samfäld, gemensam. förtinga samfält arbete TS 29 . 2) pl. samfälde, omedelbart på hvarandra följande, å rad följande. j the samfelta vykur SO 191 . " sex samfelt ar " ib 143 . thw aar samfelt ib 195 . " eskie embetet j three samfelte swnadaga " ib 80 . " i the neste tretya samfell aar " BSH 3: 78 ( 1454) . ib 5: 304 ( 1508) . LB 3: 74 . BtRK 253 (1469, orig.) . FH 5: 28 ( 1465) . HSH 19: 27 ( 1504) . FM 281 ( 1506) . - n. adv. samfäldt, gemensamt. nothe dräcth skulu the niwtha och bruka samfelt FH 1: 33 (1455, gammal afskr.) . " rigxens radz breff med ider herredömes scriffuelse samfelth giffuit i sthokholm " ib 7: 87 ( 1511) . - Jfr samsälla."]},{"a":"samfällas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , passa samman, passa till ngt, sluta (tätt) till. aff kloteno sithie en swa stor naghle som samfälles när han stäthz j thet holith PMSkr 541 . - part. pret. 1) samfälld, gemensam. at wy . . . mz samfeltom god wilia saaldom . . . en torpstadh NMU 1: 134 ( 1470) . ","3) sammanlagd, utgörande en enhet el. summa. . . . sitiandes her j stadzins jern . . . j en samffelt monadh STb 4: 259 ( 1512) . taker nokor mästar man til segh skepsens byghningh alla, före samfälta pänynga oc wissa swmmo görandis PMSkr 7 . - n. adv. 1) samfällt, gemensamt. BSH 5: 13 (1504, H. Gadh), 53 (1505, d:o), 73 (omkr. 1506, d:o). 2) oavbrutet, ständigt. ther gudztienist maa och skal samffelth aar och dagh wppeholles STb 5: 303 (1513, Bil). ib 304 (d:o)."],"f":[]},{"a":"samfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverenskommelse. SJ 251 ( 1456) , 264 (1458). allaledis som thera samfälle war gort ib 272 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"samfällelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["samfäldt, gemensamt. eth . . . herremöthe . . . ther wii . . . alle endrechtelige och samfellelige wele offuerwägä och till endhä wtoffuer eens wordhä BSH 5: 523 ( 1513) . ib 648 ( 1520) . FM 125 ( 1501) , 339 (1507)."],"f":["-fellelega BSH 5: 648 ( 1520)","-feldelige FM 339 ( 1507) ), "]},{"a":"samfällelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) samfällt, gemensamt. Se Sdw 2: 1290. . . . fför hulke peninge the samfellighe goffue philphus nielsson . . . aldelis ffrit STb 4: 284 (1512). ib 5: 200 ( 1518) . - samfällt, enhälligt. medan at alle the falsche article oc lääror som han varit i mongom helgom conciliis samfellegen och endrekteligen . . . dömbde för ketterij oc ochristelig lärdom HSH 13: 53 (1524? Brask. 2) i sin helhet, totalt. hulka (ɔ lxij march oritig) iak kennis mik redelica opburit haffua samfelliliga thill goda nöija Brasks Kopieb 13 ( 1512) . ib 17 ( 1513) . huilka peninga swmma iak kennes mich samfellelige oc redelika wpburit haffua ib 22 ( 1520) . Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 44."],"f":["-felleliga Arnell Brask BiIII 44; Brasks Kopieb 13 ( 1512) . ","-fellelige ib 22 ( 1520) ; STb 5: 200 (1518). -fellig(h)e ib 4: 284 ( 1512) ; Brasks Kopieb 17 ( 1513) . ","-fellegen HSH 13: 53 (1524? Brask)),"]},{"a":"samfälleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samfälld, gemensam. \" hoo haffwer hört . . . saa manga konwnga oc härtoga och greffwa oc höffdinga endräkteliga tilhopa komma j en samfälleligen wilia som wij nw forsammade ärom \" Troj 81 ."],"f":["-fälleligen )"]},{"a":"samfällogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) överens. \" wordo the alla samfälloge ther om at palamides skulle blyffwa thera öffwersta höffwisman \" Troj 192 . 2) sammanlagd. om iak eller mina arffua wilia them igen köpa innan nesta iiij aar för förscrefna mynt oc samfellige summo . . . skulom wj tess makt haffua Brasks Kopieb 28 ( 1510) ."],"f":["-fellige Brasks Kopieb 28 ( 1510) ),"]},{"a":"samfäster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sammanhängande; pl. omedelbart på hvarandra följande. \" waro thässa thre höghtiidher samfästa hwar äpter andra \" MB 1: 500 . Jfr samfaster."],"f":[]},{"a":"samföghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening. \" thera andelika samfögha (för samföghilsa?) tekn \" MB 1: 506 ."],"f":[]},{"a":"samföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förena. \" samföghia . . . badhin rikin wndher sith wald \" Lg 3: 47 . samffögdes guddomen allaledes mandomenom Su 195 . samfögh thik (slut dig in) j thässa brudhenna älskogha ib 388 ."],"f":["-dhe )"]},{"a":"samföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förena. \" vj mz thöm alle samfögoms varo hoffde iesu christo \" SvKyrkobr (Lucid B) 218 . \" swa sculden ok j gudz brudhar samfögiä idra röst j choren \" J Buddes b 170 . hon skal . . . sigh samföghia (se conformare) hofdheno dhristo SkrtUppb 4 ."],"f":["-fögiä . "]},{"a":"samföghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening, föreningslänk. \" thy är han (ɔ: den helige ande) allars guddomsens een sambindile eller samföghän \" SvKyrkobr (Lucid B) 124 ."],"f":["-föghän )"]},{"a":"samföghilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening. \" huru hänne thäkkis thin samföghilsa (föreningen med dig) \" Bir 3: 69 ."],"f":[]},{"a":"samföghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. förening. þe hälgha kirkia är kristna manna sam föghil se Bir 4: (Avt) 178 . \" moth them hälgha anda hulkin som är rätuisa manna samfögilse (communio et communicatio) ib 1: 38. thäs hälghe anda väluiloghet hulkin som är samföghilsinna (conjunctionis) band \" ib 2: 115 . \" hwi komom vi tha ey til inbyrdhis samöghilsä \" ib 3: 69 . j gudhomsins ok mmandomsins samfögilse (conjunctionem) ib 1: 356 . thenna samföghilsen (conjunctio) giordes j första pelagij paua daghum Bil 287 . Bir 1: 379, 2: 5, 76, 122, 3: 369 . - om äktenskaplig el. sexuel förening. the samföghilsin röktadhe han meer for sina skuld än for rikesins skuld Bir 2: 23 . hesters samfögilse (biläger) oc bryllop MB 2: 183 . the (Adam och Eva) fingo . . . jnbyrdhis samföghilsa sighirlikhet (securitatem conjunctionis mutuæ) for ökilse thera afkömd Bir 3: 421 . \" hiollo sik af samfögilsom \" ib 1: 78 . mz licammana samföghilse ib 2: 143 . ib 4: 102 . älska hällir siälinnaghile än likamans KL 297 . Jfr hionalags samföghilse."],"f":[]},{"a":"samföghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. förening. är mik j the aldra wärdhoghasta äronna samföghilse (unione) Mecht 82 . \" j the samma hälgha samföghilsomen ällir foreningenne siäenna oc guddomen \" ib 111 . ib. . . . aff guddomsens oc mandomsen walloghe samfögilse j christo JMPs 538. - om äktenskaplig el. sexuell förening. tilfögh thic mik mz likamlighom samföghilsom, äpter hionalagx rät Prosadikter (Barl) 77 . \" brudha sengxsens samfögilse J Buddes b 74. - Jfgr hionalags samföghilse. \""],"f":[]},{"a":"samföghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening. \" copula . . . blandh ok sam fögningh \" GU C 20 s. 148 . \" jak offra thik alt mit ärfwodhe . . . j samföghning mädh thinom gärningom ok ärfuodhe \" SvB 198 (mot sl. av 1400-t.). Jfr äktskaps samföghning."],"f":[]},{"a":"samganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammandrabba. \" bätre är späkia fiendan mädh hwnger än mädh samgangande stridh PMskr 160. \""],"f":[]},{"a":"samganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammandrabbning. \" j samgangenom j stridenne tänkia tolke ey staa manlika pa markenne \" PMSkr 129 . ib 155 . \" slaged war sworth oc hard samgang \" Troj 65 ."],"f":[]},{"a":"samganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammandrabbning. Gr 268 ."],"f":[]},{"a":"samgladher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som gläder sig gemensamt med någon annan. rosen owerföres aff ierico oc til iherusalem samgladha görandis gudh oc ängla mz sinne fäghrindh (deum et angelos sua pulchritudine colletifians) JMÖ 128 . ib 131 ."],"f":[]},{"a":"samglädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glädje hvarigenom man deltager i en annans glädje. skalt thu halda . . . hans gagn tidh gagn, mz samglädhi LfK 49 ."],"f":[]},{"a":"samglädhias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glädjas tillsammans, glädjas gemensamt (med). samglädhiandes mz os LfK 72 . \" samglädhins mz mik \" Su 273 . alle hymerikis rikes jnbyggiara samglädhias oc wäl wana huariom enom andelekom gudz wen ib 176 . skulde j thinne närwarilse hiärtat samglädhias ib 285 . \" samglädhias mz honom i hans wälfärdher \" LfK 99 . kärlekin . . . samglädz i sannind (conquadet veritati) MP 2: 128 ."],"f":[]},{"a":"samglädhias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glädjas tillsammans, glädjas gemensamt (med). SvKyrkobr (Lucid B) 202 ."],"f":[]},{"a":"samgrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? (nära) grannskap. swa som tornennas nalkilse ällar samgrandh (vicinitas) minskar ekke blomstrandes rosennas wällukt JMÖ 109 ."],"f":[]},{"a":"samhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sammanhållning, endräkt. swa ath kyrkionna kennefädir . . . kunno them ther ey aff wändha ffore thera samhaldh ok ondha sywänio MP 5: l84."],"f":[]},{"a":"samhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sammanhållning, endrägt. thz tekner . . . samholt mz mannom LB 3: 187 . 2) samman, aldning, sammansvärjning. thetta giordhis vtan konungsens vilia . . . aff almoghans samladh oc eghnom vilia (populari . . . conspiratione) Ansg 201 . \" hans son var i samhald medh androm flerom \" ib 203 . - Jfr samhäld."],"f":["samholth )"]},{"a":"samhaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medhållare, bundsförvant. \" tildraghande sik kompana oc samhaldara ondo \" Su 229 . \" skreff lönliga breff til alla syna samhaallara (sociis) \" MB 2: 248 ."],"f":["-haallare )"]},{"a":"samhiärtadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["concors . . . sam hiertadher ok endräktogher GU C 20 s. 134 ."],"f":["-hiertadher )"]},{"a":"samhldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" JP 127 . \" fan them alle gantzke welwilioge, endrechtelige och samholduge \" BSH 5: 523 ( 1513) . FM 309 ( 1507) . \" at alle limine warin mz sino hoffde samhalloghe \" Bir 5: 35 . \" hulkin vi mz samhalloghe gudhelikhet oc enom vilia . . . hafwom valt os til fadhor \" Gr 311 . Jfr samhäldogher. "],"f":["-holduger . ","-hallogher . "]},{"a":"samhäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sammanhållning, förbund. \" wm theras wärn oc samheld skulle theras regiment thäs stadughare bliffua \" Su 229 . 2) förbindelse, samhälle, samfund. han . . . hindra ok dröver manna samhäld forn ok gamul (amicitias jam factas et sodalitates turbare et prevertere) KS 62 (155, 68) . - Jfr samhald."],"f":["samheld Su 229 )"]},{"a":"samhälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sammanhållning, endrägt, enhet. \" min kirkia . . . j hulke cristne män skulin saman sankas ok dwälias mz tronna samhälde (unitatem) \" Bir 1: 258 . the . . . fly samhälde (unitatem) ok kärlekx kompanskap ib 260 . \" at gudhelikt samhälle (unitas) oc sämia skulle fästas mällan manna \" ib 2: 275 . \" mer älska gudh hwgxens samhälde (unitatem) än stadhzens \" Ber 117 . Bir 1: 277, 355, 386 . Ber 57, 118, 214 . \" manna winskaper ok samhälde \" KS 62 (154, 68) . at göma thes helgha anda samhellis enan (unitatem Spiritus) i fridhz oc sämio bande MP 2: 110 . 2) gemenskap, förbindelse. må han änkte af thesso få, vtan i samhälde flere manna KS 41 (105, 44) . - förening. samanföghias the vtan gudz fadhirs bandh ok hans samhälle (motsv. ställe Bir 1: 80 enan) MP 1: 58 . - förbindelse, sammangaddning. forlat lönlika winkla ohöwelika edha och samhelle (conventiculum conspirationis et detractionis) Ber 59 . 3) samhälle, samfund. retvisan är thön dygdh ther gömer ok saman haldr manna samhelde KS 19 (48, 21) . ib 31 (79, 33) . han fördriwer ok afläggr gilde ok samdrykkio manna, ok al samhälde ok samquämd (nullas sodallitates nec etiam aliquas congregationes permittere) ib 62 (154, 68) . - Jfr almanna samhälde."],"f":["samhälle MP 1: 58 ; Bir 1: 277, 2: 275 ; Ber 57 ; ","-is Bir 1: 335 . ","samhelle Ber 59 ; ","-is MP 2: 110 ), "]},{"a":"samhäldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["endräktig. \" wars härra jhesu chriti nahd ok gudz faders kärleker ok täns hälga andha samhällelikin vmgango wari mädh oss allom \" MP 4: 69 ."],"f":["-hällelikin )"]},{"a":"samhäldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samhällig, endrägtig. \" the ware och altiid om ett sinne samhellige \" RK 1: (Yngsta inledn, till Gamla Kr.) s. 197. - som lefver i endrägt och sämja med andra menniskor? en witer man ok samhäldogh RK 1: 1273 . - Jfr samhaldogher."],"f":["-hellig )"]},{"a":"samhäldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["endräkigt. the waro samhälloge j syndomen SkrtUppb 321 ."],"f":["-hälloger )"]},{"a":"samhöveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["överensstämmande, passande. \" hwat ey framgik j skapnadenom all synlikom creatur for människionna skuld, ok skpaskolande foregik, at hon skulde mz samhöflige skikkan naturinne ällir wärdoghetinne (per congruentem suæ ut naturæ ut dignitats ordinem) människionne tiäna \" SpV 188 ."],"f":["-höflige SpV 188 ) , "]},{"a":"sami","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["adj. [Isl. sami] L. i best. form (motsv. obest. form samber, se d. o.) samme, den samme. sama teknom vi mäþ liuse Bu 10 . \" i samu stund varþ han väl för \" ib 165 . mz sammum ordhum Bil 110 . \" vnder sama forsagþa räät \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwars arsins wtskyld þes sama godzins scall aff slaas i sama geldinä ib 160 ( 1343) . \" takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu \" ib 606 ( 1346) . samma ferdhen fara. RK 3: (sista forts.) 5618 . som . . . samkw kärenal mz mik haffwa Su 121 . - i sama, strax? som iag i samma siiden förfan RK 3: (sista forts.) 5632 . þän same, den samme. þa samu iorþ SR 1 . hawi the samu plikt sum fyrä är (här) sakt vppi SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ib 5: 160 ( 1343) . \" at þön sami höghtiþ hiöls vare fru tel heþars \" Bu 10 . \" at þe halden . . . þässa hems höghtiþ þe samu \" ib 24 . \" þe samu þiura. för varo galne ok þe \" ib 168 . \" war ihesu ä thän sami at guddom \" Bil 83 . \" öpte han optare thz samma \" ib 110 . sagdho sik thäna them sama konunge ib 125 . tagher thu hanom . . . then samma mz symeone Su 276 . thät sama, likaså, likaledes. foor thz sama ather i geen RK 1: 4143 . - þy sama (i thät sama), i det samma, just då, strax. j thz samma kom niclis thäre RK 2: 6394 . \" j thz sama kom her ekkia \" Di 74 . ib 119 . - med följ. relativ sats. wärdher . . . nokor . . . i thy samä dräpin han tylicht gör SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . - en thän sami en och den samme. kesarin är en then sami hwilika lundh hans klädhe vm skiptas Bil 83 . - en ok thän sami, d. s. thera thriggia personauna ordh är eet ok thz sama (unum et idem) Bir 3: 337 ."],"f":["samme: -um Bil 110 ; -a ib, Su 276 ; RK 1: 3322, 2: 6394, 3 ; (sista forts.) 5618, 5632),"]},{"a":"sami","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. adj. L. ","e":["i best. form (motsv. obest. form samber, se d. o.) samme, den samme. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 198 ff. ther mz gör jak oppa alla wara wäghna mz sama ja ok samthykkio . . . them . . . myndogha . . . NMU 1: 102 ( 1422) . \" jak är sama som thu saa j the wnderliko skineno \" Mecht 93 . samma tijdh the vtuiste ware vort fogitten ok radit swa offuer ene . . . STb 2: 417 ( 1490) . \" jtem ssomä dagh tha loth . . . \" ATb 3: 285 ( 1514) . \" vppa sama tiidh vpbar . . . georgius . . . vij mark HLG 2: 84 (1517). sami . . . mädh, samme som. thär epter wilde the goda hustrun ey forbiuda sinom son ath giffua j gudz heder hwem han wilde . . . vtan togh vppa sik sama milhet ok mänska mädh honom \" MP 4: 114 . - en ok sami, en och (den) samme. somme mena ath sardius oc corneolus ärw en oc samme sthen PMskr 489. - i sama, strax? hulkit her eric strax opstod oc tilsuarade oc bedreff honum i samme, at han sade honum tet vt offuer som ingen god man STb 5: 33 ( 1514) . - thän sami, den samme. skal han och hans ärwingia . . . hafwa the samw jorthena frälsa och ohindratha JämtlDipl 120 ( 1374) . \" hafwm wi latit the samu gunborgho, the samu godzen \" ib 143 ( 1391) . \" wm the sama nattena han loth galghan byggia, tha la konugen anwaxe \" ST 226 . \" jdem componiur ex is et demum quasi isdemum then same oc thz same \" GU C 20 (hand 2) s. 6. her jöns fynne var enkthe lädugher then samma tidh vy varom til hopa HLG 2: 8 (1509). - thät sama, likaså, likaledes. kesarin bleff i gen beworin mz margha hnda thanka. oc keserinnan thz sama Prosadikter (Sju vise m) 158 . - i thy sama (i thät sama), i det samma, just då, strax. inledande bisats. j thet samma hon henne twagh . . . tha ropade hon strax STb 2: 236 ( 1487) . - i thätta sama, i det samma, just då. män än nw j thetta samma kom konwng thoas Troj 111 . - mädh thät samma, med det samma, just då, strax. medh tet samma ey en halff tyma gaff han sin anda vp STb 3: 360 ( 1498) ."],"f":["samme . ","ssomä ATb 3: 285 (514) ),"]},{"a":"samiordhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["jordad tillsammans med ngn. swa som wi samiordadhe (conepulti) ärum mz christo j döpilsomen, til dödhin, swa oc mz christo skulum wi opstanda SpV 382 ."],"f":[]},{"a":"samka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sanka."],"f":[]},{"a":"samkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sammankalla. BSH 5: 517 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"samkanunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanik vid samma domkyrka (som en annan). thy sändom wij til idher naadh vaan däkin oc herre niclis rigvardi, vaan samkanik Scr. rer. svec. II 1: 147 (1431). Spegel Skrbev 33 ( 1432) ."],"f":["-kaniker )"]},{"a":"samke","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv.? ","e":["tillsamman, i sällskap. äptirst komo twe samke oc waro allaledhis like sina mällan Hel män 234."],"f":[]},{"a":"samknytter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["sammanbyggd genom knuttimring. ith stall . . . nedhan then store gamble ödes mwren . . . samknyth nest nedhan j iogen benctssons stall STb 4: 208 ( 1511) . ib 5: 175 ( 1517) . Jfr saman knyta 2."],"f":[]},{"a":"samkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samlag. MB 1: 112 . - äktenskaplig sammanlefnad. Lg 999 ."],"f":[]},{"a":"samkulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-kolder )"]},{"a":"samkulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kull av samsyskon. medhen ther ey flere igen leffwe aff then samkullen Arfstv 88 ( 1451) . \" tha varo the en samkul oc thua sundherkulla \" ib 33 ( 1461) . \" tha ware the en samkwl och twa söndörkwl \" ib 93 ( 1461) . - adjektiviskt i predakativ ställning. hon var samkul medh honum Arfstv 33 ( 1461) . \" hon war samkwl wedh honom \" ib 93 ( 1461) ."],"f":["-kul )"]},{"a":"samkulla","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["av samma syskonkull, samsyskon. eptir ty som thät star j lagen at samkulla bör forsth tre dela oc enghin stadz finz j laghen at syndherkulla bör at ganga til arffss j the iij dele medh samkulla Arfstv 33 ( 1461) . ib 94 ( 1461) ."],"f":["-kulle . ","-kullä )"]},{"a":"samkulla lli. kolla. kolli","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överenskommelse. \" the bekende them . . . opburit haffue . . . til . . . ffulle betalning effter theris ägin wilie, samkop ok bgera STb 4: 239 (1512). \""],"f":["-kop )"]},{"a":"samköps","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i ett för allt. lather skiparen skipith köpmannom före wissa päninga til legho samköps PMskr 53. skipith som leyes ey samköps, wtan före läösther oc skippwnd ib 54 . ib 57 ."],"f":[]},{"a":"samla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sambla."],"f":[]},{"a":"samlaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sängkamrat. at wardha konungxsens samlaghe oc drotnigh Lg 3: 294 ."],"f":[]},{"a":"samledh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på samma sätt, sammaledes. tha stod han til . . . ath han the gärningena giort hade i alla radzsens ok menighetzsins närwaru ok drängin kändis thet ok samled ATb 1: 180 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"samlegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samleghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samlekin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som leker bra tillsammans, samspelt. confratrissa se samsyster ok samlekit sälskap ok bröderskap GU C 230 s. 137 ."],"f":[]},{"a":"samlifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanlevnad, umgänge. o hälgaste samliffnadher (o sacrum convivium), i huilkom christus anamas (om nattvarden) JMÖ157."],"f":[]},{"a":"samlifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanlefnad, umgänge. \" sighia mot hans . . . söta samlifnad \" MP 1: 199 . \" hafwa mykla helso ok hughnadh af hänna samlifnadh (umgänget med henne \" Su 432 . ib 160, 385 . "],"f":["-adh . ","-at Su 160 ) , ","samlifnads brodhir","samlifnadz- )","samlifnads systir","samlifnadz- )"]},{"a":"samlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tillsammans, på en gång. tå hauer man samlika alla thessa dygdhana KS 20 (48, 21) ."],"f":[]},{"a":"samlika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["samlika sik , blifva lik. hon astundadhe sik samlica vidh thän fatika korsfästa KL 332 ."]},{"a":"samliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["liknande, enahanda. \" thän som giärna thol gwnwärdogh thing for gudz skuld. han liknas cristo. ok thy tilbindz han hanom swa som mz samliko (consimili) älskelikhetz bande \" Su 441 ."],"f":[]},{"a":"samliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samtlig, förenad. the starke för saath oc greseliga stridher som hon aff diäfflana samlighiu lidher MD 122 (möjl. att föra till samlika, adv.)."],"f":["samlighin MD 122, troligen skriffel för -ligha) ,"]},{"a":"samlimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lem som är förenad med en annan, lem i samma kropp. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 12, 42 . . . sinom jämcristnom, huilke alle äro samlymma til hoffwdh, j kärleksins oc miskunsamlikom gärningom Mecht 253 . \" at hon wardh andeligha en samlimbir mz christo ok the hälgha kirkio \" SpV 85 ."],"f":["-limbir . ","-lymma Mecht 253 . ","-limme SkrtUppb 81 ),"]},{"a":"samlimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lem som är förenad med en annan, lem i samma kropp. wi ärom alle samlimme (gemensamme lemmar?) til eth hwffudh LfK 99 ."],"f":[]},{"a":"samling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täktis edher som mik thaa willom wy ekke föra tänna wnga herran in j staden j samlingen warder alt för stor Prosadikter (Sju vise m C) 223 (korrupt)."],"f":[]},{"a":"samliudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljud uppkommet genom sammanstötning. aff . . . harniskanna samlyude (collisione) MB 2: 238 ."],"f":["-lyud )"]},{"a":"samliudhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["samstämmigt. widherfreste hwar en sina röst samliwdlika innelykkia j korsins liwdhe Bir 5: 62 ."],"f":[]},{"a":"samlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samfällt lova el. prisa. lo maria tik samloffua (collaudant) ängla JMÖ 55 ."],"f":[]},{"a":"samludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) samljuda, harmoniera (med). j henne (ɔ fidla) äru alle strengä like ok samludhande J Buddes b 170 . 2) vara i överensstämmelse (med), harmoniera (med). thy tilbör hua!SYNS_DÅLIGT?io thinge samludha ok tilfögäs thy, effter hulkars bylät . . . thet scapat . . . är J Buddes b 160 ."],"f":[]},{"a":"samludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samljuda, harmoniera (med). med dat. at hoghen oc tanken samlwdhi röstene LfK 61 . samlut, adv. samstämmigt, enhälligt. ropadho alle samlut (motsv. ställe MB 2: 389 samliwkt) KL 394 ."],"f":[]},{"a":"samlutugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["delaktig. mandzsens hogher, hulken om mynnet om vnderstandilssen ok viliänsamlutuger blifuer j the osigelika ok helgasta trefaldoghetena J Buddes b 160 . - med dat. at han kan . . . kan begripa gud ok varda hanom j nagra mattho liker ok salotoger (particeps) J Buddes b 160."],"f":["-lotoger )"]},{"a":"samlydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) samljuda, ljuda i samklang, harmoniera. concino . . . sam liwda i saanhg GU C 20 s. 133 . 2) överensstäma, harmoniera. congrvo . . . til lhöffuas ok sam liwdha GU C 20 s. 138 . congrvo . . . bequäma ok sam lydha ib s. 34. ey swikir han, ey kan han ok swikas, thy at wissa thronna sannindh ok troon tilfögh, ok samlydhnde (consona) sanni[n] dhinne hiälpas aat SpV 65 . \" andanom samlydhom wi (acquiescimus), om wi ey j andelikom thingom farom will ib 509. for thy hans wishet är altidh samlydhande sannindinne (consonet veritati) \" ib 519 . 3) trans. låta (harmonisk) musik ljuda, spela, sjunga. Se Sdw 2: 1290."],"f":[]},{"a":"samlydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överenstämmelse, harmoni. \" j thänna talsins septenarii samlydilse (harmonia) är aff höxta mästarenom skipat, huru ok j alla thinga natur himils ok jordhz, tha teer thätta talith sina makt \" SpV 502 . ib 544 ."],"f":[]},{"a":"samlydhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) samstämmande, passande. ey war samlydoght (consonum) ällir lustelikit badhe j sänder at thiäna siälomen oc wärldinne Bir 4: 99 . 2) öfverensstämmande (med). hon (boken) är . . . ordini sancti saluatoris . . . samlydugh oc endräghtugh VKR 54 . \" kötith skal wara rolikit och samlydhokt mz siälinne \" Ber 213 . - n. adv. samstämmigt, enhälligt. ropadho alle samliwkt (för samliwdhokt; motsv. ställe KL 394 samlut) MB 2: 389 ."],"f":["-ugher: -ugh VKR 54 . ","samlydoght Bir 4: 99 . ","samlydhokt Ber 213 . " samliwkt för samliwdhokt " MB 2: 389 ) , "]},{"a":"samlydogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) överensstämmande (med). at allir mannen samlydoghir ok samtykkiande mz skälomen (rationi consentaneus) . . . komme lydogher . . . wndhir gudz wilia SpV 353 ."],"f":[]},{"a":"samlönliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr sanlönliker."],"f":[]},{"a":"samma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) samla. Se Sdw 2: 1290. 2) part. pret. samlad, förenad. mädh samnadha hand, samfällt, gemensamt, tillsammans . . . oc lofwom thet alle forskrifne meth sampnathä hand . . . Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . ATb 1: 194 ( 1463) . \" lofwade the alle for honom medh samnadhe handh \" ib 2: 334 ( 1488) . - mädh sammande hand, d. s. tesse loffwade medh sampnande handh at . . . ATb 2: 107 ( 1478) . - til samnadha hand, d. s. kennes jach . . . mik haffwa pantset . . . biscop magnus . . . oc . . . her henrich bydz . . . til sampnadhe handh ok there ärffuingiom alth mith gotz . . . Svartb 425 ( 1447) . - Jfr for-, samansamma samt samning 4."],"f":["sampnade ATb 2: 107 ( 1478) . part. pret. sapnadher: -adhe Svartb 425 ( 1447) . ","sampnather: -athä Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . ","sapnader: -adda ATb 1: 194 ( 1463) ), "]},{"a":"sammmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["compos . . . sämmäktoger (för sam-) ok sääl GU C 20 s. 132 ."],"f":[]},{"a":"sammödhra ladj.","b":[],"c":"","d":"","e":["som har samma moder. MB1 hs. B 281 enl. O. Thorell, Fem MOsebäcker på fornsvenska 205 (hs. A.: sambrödhra)."],"f":[]},{"a":"samna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) samla. \" samnadhe han alla prästa höfdhingana \" MP 2: 40 . \" sampnade mangen tymmerman \" RK 1: 1172 . \" sampnar erik en här \" ib 2: 956 . sampna genast alla wara maght Al 2055 . ib 2524 . MB 2: 251, 252 . Di 277 . \" resa här oc samna folk \" PM 14 . the waro ther sampde aff allo lande RK 2: 940 . Bir 4: 81 . ther alle preste. seniores oc almogans höffdinga aff israel sampnadha waro MB 2: 272 . Bir 5: 47 . 2) samlas. rampna ok vlfwa sampna (kanske skriffel för sampns) thiit stark Al 2784 . - part. pret. samlad, förenad. - mädh samnadha hand (jfr Mnt. mit samender hant), samfäldt, gemensamt, tillsammans. loffuado alle mz sampnada hand RK 1: 4345 . SD 5: 166 (öfvers. i afskr. fr. början 1400-talet). thetta lofwar jac . . . jönis geet oc wi niclis magnusson oc knwt wdzson riddare, meth warom arfwom meth for:da jönis meth samnadha hand . . . esbyörn cristiärnson . . . fast oc stadhukt at halda SD NS 1: 297 ( 1403) . som wij kennes oss till fullä nöghiä j godä betalningh met sampnade handh vpburidh haffwa FH 5: 66 ( 1472) . \" mädh samnadha händer, d. s. widherkennoms oss alla med samnade hendher och hwar waare serdelis . . . samtykth haffwa \" SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - mädh en samnadhan mun, d. s. swarade all menige allmogen medh en samnedh mwndh ok oppräkta hender BSH 5: 581 ( 1517) . - (sampnadhe för sompnadhe MB 2: 6 .) - Jfr samande. ","1) samla sig, samlas. RK 1: 2992 . SD NS 1: 348 ( 1401?) .","2) förena sig. mon gudh hawa the til walt idher til sina presta, at i chore oc thine kompana skulin her (trol. för idher) sampna oc sätia i dagh gen honum siälwom MB 1: 404 . 3) rusta sig. hertugen . . . sampnade sik ther yffrid stark Rk 1: 671. han sampnade starklika sik ib 3167 . \" han sampnadhe sik mz mykin mogha \" Al 7833 . refl. "],"f":["sampna . ","-ar . ","-adhe . ","sampdhe RK 2: 2484 . ","-adher . sampder: -40. imperat. sampna Al 2055 ), ","samna sik , ","samnas , 1) samlas. samnaþes folket vm kring han Bu 140 . samnadhus til hans vtalike iudha widha aff världine Bil 115 . Al 9723 . Di 254 . PM 19 . 2) komma i gång, börja, upptå. striden sampnades. Va 22 . ","samna in . refl. ","samnas in , samlas in, hopvis begifva sig in. sampnadis saa mykith in aff hymnigom ok drogha til hoppa Di 254 . ","samna saman , ","samma sik saman , "]},{"a":"samnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) samling, sammankomst. \" kalldhis cetus oc cellecta thz är at sighia sampnadheoc samskot \" MB 1: 498 . - sammankomst, samqväm. SR 57 . 2) samlad hop, skara. saraceni . . . byggia ekke stadhlika enom stadz, vtan fara mz sampnadhom om landen MB 1: 185 . \" helsa ok frälsa thänna samnad (catervam) j dagh saman komit til thit loff \" Bil 724 . - församling, menighet, samfund. aldre thykker mik ärlikt wra i thera sampnadh (catu) MB 1: 261 . \" iwdha kirkia oc sampnadher \" ib 356 . tala til allan israels sona mogha oc sampnadh ib 363 . hwi ledhin i wars herra folk, oc sampnadhin (ecclesiam Domini) wt i ödhemarka ib 407 . \" hörer til i hwriom sampnadhe, at alle män hördho vnder eens mantz akt oc hugh \" ib 102 ."],"f":["samnädher: -um SR 57 . sampnadher)","samnadha bläster","sampnadha )","samnadha höghtidh","sampnadha höghtiidh )"]},{"a":"samnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) samlad hop, skara. - församling, menighet, samfund. jac tror at þön hälgä kirkiä är een almänniliker samnäder aldrä þerä som rätä tro hawa SvKyrkobr 303 ."],"f":["samnäder )"]},{"a":"samnaturliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["av samma natur som någan annan, i överensstämmelse med. hwat siälinne är samnaturlighit ok alztingx täkth SpV 355 . \" huru thän hälghe ande . . . fadhrenom ok sonenom . . . är samnaturlikin ok een (patri et filio . . . consubantialis sit et unicus) \" ib 497 . ib l504. thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälikhetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok sinneo, är samnaturlighin (consubstatialem) ymo ib 508 ."],"f":["-likin . ","-lighin )"]},{"a":"samnind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samling, utrustning. \" hwar darius sina sampnind gör \" Al 2530 ."],"f":["sampnind )"]},{"a":"samning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) samling, sammankomst. - sammangaddning. ingan gör i nogra sqmpning äller twedrächt i stadin with lijff ok gotz STb 1: 428 (1459, Burspr.). tha giorde peder stob bältare en sammingh medh en hoop o aff bärxdränge ATb 3: 137 ( 1503) .","3) samling, samlad hop skara . . . ok hafdhe med sich en samningh badhe hooffmän ok bönder Reuterdahl KyrkohistIII 2: 533 (1436). medh then sama samningh gik then peder beltare heem til byfogoten ATb 3: 137 ( 1503) (jfr ovan under 2). Jfr under sanning, slutet. - samfund. iak thror j then helgha andha, the helga almenneligha kirkio. helgha manna samningh SvT 78 . l4) mädh samninga hand, samfällt, gemensamt, tillsammans. tesse viii lofwade medh sampningha handh xx mark för eth drapp ATb 1: 267 ( 1467) . Jfr samma 2."],"f":["sampning . ","samming )"]},{"a":"samning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) samling, samlande af krigsfolk, utrustning. iak wil mina sampning genast göra thz starkasta iak hona kan wt föra Al 3071 . - (?) at i swadana sampning öffuergiffua skulle BSH 4: 7 (1471, samt. fskr.) . 2) samling, sammankomst. om tässe samningh skedde wtan swik RK 3: 2503 . skulu the thöm (ɔ: forodhin) vpsighiä mädh vissum budhum ok opnom brefuum i stocholm ok wi thöm ater i therrä sanning (för samning) BSH 1: 131 ( 1371) . ther war en stor sampning i morä sokn pa then tiid ib 3 . 171 (1466, samt. askr.). aff samningen, som i mattis messa war i upsala ib 4: 6 (1471, samt. afskr.) . 3) samling, samlad hop, skara. ther mz then sampning strax atskilde RK 2: 8769 . ib 8484 . \" hanom sagdis aff en sampning wra wid dalby closter näre \" ib 8684 . ib 8693. - samfund. them the wilia sinne sampningh tilföghia Bir 4: 44 . - Jfr forsamning."],"f":["sampning )"]},{"a":"samqväma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanträffande, möte. \" confinium nii twäggia landha samquäma \" GU C 20 s. 137 ."],"f":[]},{"a":"samqvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? L. 1) sammankomst, samkväm, möte. meratus (för mercatus) . . . köpande oc sälyande samqwämdh GU C 20 (hand 2) s. 134. j tette her möte och samquemdh Tb 3: 339 (1497). skal iach sa ofte theris samqvänd är . . . dräga them til rätten wägh GPM 2: 13 ( 1504) . then ffriid, som borde ware . . . j en ffri herredgh j menige ricksins radz samquemd STb 4: 197 (511). j theris embetes samquembd och drykenskap ib 5: 228 ( 1519) . ","4) samlad hop, skara. - samfund, föening, laicalitas . . . leegh folk äghelegheth oc samqwemdh GU C 20 (hand 2) s. 60. latinitas . . . latyn oc latinska manna samqwämdh ib s. 66 . Abbedval i Vkl 77 . j skulin waaro klostre oc alle samqwemdinne swa brödrum som systrum wara tro oc hwll ib 81 . ib 103, 111. aldra helgra manna samquemdh som är the helga kirkiä SvKyrkobr (Lucid B) 232 . ecclesia quasi congregacio fidelium kirkia ok cristna manna sam quemdh GU C 20 s. 206 . JMÖ 87 . JMPs 492. - Jfr radhmanna samqvämd."],"f":[]},{"a":"samqvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sammankomst, samqväm. \" af thy almännelico radheno oc klärka samquämd som kesarin giordhe i stadhenom som hetir nicena \" Gr 321 . ib (Cod. D) 417 . gaam til brödhranna samqwämd KL 227 . ib 229 . siällan kom han til manna samquämd (congregationes) Bir 3: 160 . KS 62 (155, 68) . \" han fördriwer ok afläggr . . . al samhälde ok samquämd \" ib (154 ., 68). ther är vina samquämd (conventus) Bir 1: 80 huar amoghans samquämd (conventus) är aff gudhelikhet or aflat skuld ib 3: 17. naghra almogans samqwämdh halla ällir saman kalla mB 2: 273. j sylo . . . är märkelighen samqwämdh j herrans höghtidh aarligha aars ib 140 . \" brödrana samqwendh ok gilles dryckia \" SO 199 . ib 188 . 2) förbindelse. fagher samqwämd (conjunctio) oc höffwist sälskap är, at jomfru skal staa oc wara for jomfrun Bir 4: 72 . 3) sammangaddning, sammansvärjning. jak haldir for alz enkte idhra samquämd Gr 261 .","4) samlad hop, skara. at skodh thessa tre sam- quämdena älla skarana Bir 1: 346 . MB 2: 123 . skara, sällskap. en samquämd mz hälghom iomfrwm Gr 283 . - samfund, förening. samtykte all samqwämdin hona Bir 4: 16 . ib 26, 66, 72 . han skikkadhe först renliffnatz conuent, thz är samqwändher, i hwilkom han samman skikkadhe oc tilhopa flydhe them som idkelika skuldo wara i gudz lwffwi oc tiänist LfK 18 . \" all samqwämden far skadha om synden näffses ey \" ib 148 . diäffwlsens samqwämdh (synagoga) MB 2: 338 . ib 335 . - samfund, skrå. störcke gudh . . . vara sampnqwendh So 77. 5) samling, hopande. aff hulko til flykte alla the wärste oc alle widherstyggilse samqwämdher (pessima autem et universis garvis erat malorum incursio) MB 2: 295 .Jfr budhäls-, glädhis-, munka-samqvämd."],"f":["samqvänd KL 299 . ","samquendh SO 188 . ","samqwendh ib 199 . ","sampnqwendh ib 77 . -ir),"]},{"a":"samqvämder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammankomst, samqväm. thär sum många manna samquändur KS 5 (10, 5) ."],"f":[]},{"a":"samqvämder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammankomst, samkväm, möte. Jfr Sdw 2: 290. här äre oc om vintren flera samqwemda Saml 6: 176 ( 1495) . \" thy mane predikaren them i samqwemdemen at the liffua här millelige ib 177. \""],"f":[]},{"a":"samqvämdlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["samfällt, enhälligt. thy dömpde alle sampquemliga . . . hutru anges alt . . . arff til STb 2: 390 ( 1489) ."],"f":["sampquemliga )"]},{"a":"samradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-raad . ","-råd )"]},{"a":"samradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["endrägtigt. meth . . . samradho modhe SD NS 1:108 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"samriddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stridskamrat. \" för thy thera samriddara (commilionibus) mz them skuldhe stridha mothe flandhom \" Su 62 ."],"f":[]},{"a":"sams","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sams, överens. \" latha the sik . . . wel ath nögia ok vara ther saath ok wel sams wm \" JTb 79 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"samsanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samfälld sång. lät os glädhias idhkelika i änglannas samsangh (concentu) JMÖ 188 ."],"f":[]},{"a":"samsitiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som sitter (till bords) tillsammans med någon annan, bordskamrat. han haffwir them giort suos commensales sins bordz samsithiara Mecht 157 ."],"f":[]},{"a":"samskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fortapadha fornyade thu, j döpilsomen samskapadeh (confecisti) thu, thu gafft oss thinna äwoinnelikhetz looth ok del SpV 478 ."],"f":[]},{"a":"samskiptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gemenskap. \" at jordhin skuli taka mz himblenom nakra omgango, ok samskiptilse (communionem) \" SpV 564 ."],"f":[]},{"a":"samskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanskott. GU C 20 s. 580 ."],"f":["-skoth )"]},{"a":"samskut","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-skot MB 1: 498, 500) . n. sammanskott. kalladhis cetus oc collecta thz är at sighia sampnadher oc samskot MB 1: 498 . ib 500 ."]},{"a":"samskyniogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["erkännsam, tacksam? mz tholimodh oc samskiöniogha liofflighet skal thu thik öffua til hans wmgengilse (per gratitudinem et patentiam habilita) Mecht 341 ."],"f":["-skiöniogher )"]},{"a":"samstridsman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medkämpe, stridskamrat. \" commilito . . . sam stridz man \" GU C 20 s. 128 ."],"f":["-stridz- )"]},{"a":"samsvrliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som innebär el. går ut på en sammansvärjning, upprorisk. iak skal vmskulsla idhur samswarlikin (Cod. D samsworlikin 353) radh Gr 262 ."],"f":["samswarlikin Gr 262 . ","samsworlikin ib (Cod. D 353),"]},{"a":"samsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. med ed förbunden. waare samsworne bröder HSH 19: 11 ( 1501) . \" epter thy vj äre alle sam sworne j thetta ärande \" HSH 24: 98 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"samsyrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sörja med lida med (ngn). samsörghia oc warkwnna honom LfK 99 . skulum . . . wi samsörgia oc warkwnna ower wan iämcristen i hwat hälzt nödh honom kan hända ib."],"f":["-sörghia . ","-sörgia )"]},{"a":"samsyskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samsyskon, helsyskon. \" the ware samscyscen medh her eric \" Arfstv 4 (1474-75). oleff biörnsson, niclis biörnsson . . . jngeborgh biörns dotter, alle samsyzkon STb 3: 220 ( 1495) . - bildl. PMBref 299 ( 1508) . \" kära modher abbatissa fadher confessor oc al älskelighen samsysken j gwdy \" ib 327 ( 1518) ."],"f":["-syzkon STb 3: 220 (1495)), "]},{"a":"samsyskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-syzskin )"]},{"a":"samsyskine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samsyskon, helsyskon. Bil 263 ."],"f":["-syskene Bil 263 . -syskane L.","-syþkini L. sizkini L.),"]},{"a":"samsyskine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. L. = samsyskin. han haffde her larens kirkiopresters i bro, hans samsytzkenne, opit breff SD NS 3: 375 (1418, avskr.) ."],"f":["-sytzkenne )"]},{"a":"samsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samsyster, helsyster. \" cirstin som war . . . hustrv ingrides samsyster STb 4: 217 (1511). \"","2) medsyster. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 160. confratrissa se samsyster GU C 20 s. 137 . gik hon j dormitorium, oppa thz at hon wilde taka hwilo mz androm sinom samsystrom SpV 78 . ib 254, 466. JMÖ 185 ."],"f":["-syster )"]},{"a":"samsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samsyster, helsyster. MB 1: 363, 364, 369 . 2) medsyster. Lg 3: 442 ."],"f":["-systra Lg 3: 442 ) , "]},{"a":"samsälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["samsälla sik , förena sig, slå sig samman. samsälla (kanske för samfälla) sik . . . vsla människor manga j sinom osidha ath liwgha appa sin jämcristin JP 10 ."]},{"a":"samsät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning. - överenskommelse. thässe tolff äru her fasta oc sköningsmän til thässa gafwo oc samsät FH 3: 55 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"samsät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning, försoning. \" gudz ok manzsins samsät (reconcilliatio) \" Bir 3: 384 . - förbund. vi viliom nu gerna göra samsät (fædus . . . inire) medh idher Ansg 235 . swa mykla samsät ok kärlek saman drogh hon mz hälagha fatikdomenom KL 331 . \" satte gudh sina samsät (fædus) mz abraham \" Bir 1: 394 . \" bant sina samsät (fædus pepigit) mz honom \" ib 4: (Dikt) 234 . ib 3: 462 . medh hulke iak vil göra mina samsät VKR IV . gör ey fanytta thina samsäth mz oss MP 1: 37 . binda sik i samsät oc obeskdhelichin winskap medh werlzlichom menniskiom VKR 20 . \" minnas a firdzens samsät mz idher \" Su 414 . \" hioldo mina samsät \" Ber 74 . diäffla samsät, som trulkarla oc trulkonor ok koklara öwa ST 535 . MP 1: 314 . - öfverenskommelse. thässa samsät gör hans mästare diäwlin widh thz folk som scripta sik fore pascha MB 1: 298 . fatike nödhgas at göra samsät (pactum) mz scriptafadhrenom förra än the höras Bir 2: 71 . KL 124 . - (?) fwlt är at göra samsät mz kroppenom sinom, hulka man förra bödh af i enuigheno. ok ville fäktas som en kämpe Bo 136 ."],"f":["-säät )"]},{"a":"samsäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlika. \" til at räthä ok samsätä aboten ok couentet \" Lg 3: 533 . - "],"f":["samsäta sik , förlika sig, försona sig. samsäte sik (se reconcilient) oc göre sämio mz sinom jamcristnom Bir 3: 342 . MP 2: 177 . refl. ","samsätas , försona sig, försonas. til at samsätas oc stadhfästas mz gudhi Bir 2: 214 ."]},{"a":"samsäte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbund. \" glömande the samsäte (fædus) hulka gudh bant mz abraham \" Bir 4: (Dikt) 236 ."],"f":[]},{"a":"samsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["något hopsatt el. påhittat, dikt, osanning. swikfulla hogha skrymtelighin commenta samsätning SpV 484 . Jfr samansätning."],"f":[]},{"a":"samsätter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förbunden, som är i förbund (med ngn). han är samsättir (confæderatus) mz minom owin Bir 3: 91 . \" den til hvilken man står i fredligt förhållande. han drap kunnugha ok vkunnugha män sua vsäta som samsäta (så fiender som vänner) \" Bil 299 ."],"f":["samsäta Bil 299 ) , "]},{"a":"samt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se samber 2."],"f":[]},{"a":"samtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samtal, överläggning. . . . theris samtall te tillforende sine j mellen hafft haffde STb 5: 355 (1522, Kop). 2) övberenskommelse. - endräkt, enhällighet? alle med en villie ok i samtall tilstode, stadfeste . . . then arffue skiptningh STb 5: 248 (1519). - Jfr qvinno samtal."],"f":["-tall )"]},{"a":"samtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl."],"f":[]},{"a":"samtala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samtal. wranga samtalu fordarwa godha sidhi Ber 158 . ib 160 . 2) sammankomst för öfverläggning om allmänna angelägenheter; särsk. af konungen sammankalladt möte för rådplägning om rikets angelägenheter, riksmöte, herredag. a skänningis samtalu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). i skänningis samtalu ib. hwilkin timä wir kallum saman wart riki til nokrä samtalu ib 670 ."],"f":[]},{"a":"samtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samtala. samtalande mz them Bo 152 ."],"f":[]},{"a":"samtalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtal. thedhis enom manne manga män standa saman a samtalan Bil 212 . \" mz wärldz folke samtalan haffua \" Bir 5: 133 . Bil 354 . Bo 46 . Bir 1: 267, 2: 143, 3: 30, 203, 308, 398, 4: 61, 62, (Dikt) 232. skulde sigh skynda til hans samtalan (samtal med honom) MB 2: 2 57 ."],"f":[]},{"a":"samtalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samtal. rätuiselica bidhia thet är ena samptalan ath haffwa medh warum herra MP 5: 87 sing. form i plur. anv. lj flere samptalan som var herre jhesus mz sancta birgitta taladhe MP 3: 105 . ib 5: 209 . 2) överenskommelse. noghra articlos samtalan oc stadga som the meth . . . herr päder . . . giorth oc samtykt haffde Uppland 1941 s. 54 (1460)."],"f":["samptalan MP 3: 105, 5: 87, 209) , "]},{"a":"samtalas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , samtala, överlägga. begerede vi at the schulde samtales ok gifve oss eth svar pa samma scrifvelse Hist. Tidskr. 1881: 398 (1508)."],"f":[]},{"a":"samtall so 201 bsh 4 352 1503 . gen. samtaals fm 572 1513 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samtal. \" bäggias tera samtal \" MD (S) 208 . - öfverläggning. SO 201 . - underhandling. vtsende . . . gode män . . . tiil samtaals met fornempnde rydzer FM 572 ( 1513) . ib 659 ( 1516) .","2) öfverenskommelse. \" som warth samtall war, tha wij sisth ath skildom \" BSH 4: 352 ( 1503) ."],"f":["samtaalz ib 659 ( 1516) ), "]},{"a":"samter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förenad? mester leonard och jach wij liggie her . . . pa saamptte kost oc tärnig FM 291 ( 1506) ."],"f":["saamptte FM 291 ( 1506) ),"]},{"a":"samthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? L. gemensam el. allmän sammankomst, allmänt ting; Södermanlands landsting som hölls i Strängnäs och tog sin början lördagen före, första söndagen i fastan; marknad som hålles vid denna tid. i strängnäs mrknadh vm samtning näst komande SJ 28 ( 1425) . för the II mrknada skul samtingen oc distingen som falla i samma veken HSH 18: 65 ( 1497) . \" strax ther epter (efter fastlagen) är samtingen här i strengnes \" BSH 5: 519 ( 1512) . "],"f":["samthinga sunnodagher , "]},{"a":"samthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? L. gemensam el. allmän sammankomst, allmänt ting; Södermanlands landsting som hölls i Strängnäs med början lördagen före första söndagen i fastan; marknad i Ströngnäs vid denna tid. Jfr E. Hiärne, Namn o. bygd 40: 165, 168, 173 f. nw fför noger fforliden aar om samtingh SJ 2: 234 ( 1493) . lögerdaghen nest eff[ter] samtyngh STb 4: 237 (1512). - ss temporalt adverb. . . . ath nw samptingh eth aar sidan tha waro the i strengenes ATb 1: 376 ( 1472) . "],"f":["samtingh . ","samptingh )","*samthinga fredagher","*samthings marknahder","samplingx- )"]},{"a":"samthiänare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medtjenare. MP 1: 337, 339 . MB 2: 342, 363, 368 ."],"f":[]},{"a":"samthokke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke. \" vtan varn samthokka \" Bo 122 ."],"f":[]},{"a":"samthrystan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanpressning. LfK 238 ."],"f":["samtrystän )"]},{"a":"samthydher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["befryndad med? förenad med? mantzins blodh, som skyllast är siällinne oc samthydhast MB 1: 505 ."],"f":[]},{"a":"samthykilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke. LfK 101, 104 ."],"f":["-tykkilse LfK 101 . ","-tykkylse: -en ib 104 ),"]},{"a":"samthykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (se Sdw 2: 1290) L.","1) samtycke. \" stode erick . . . vel fortenckter medh sin hustrv radhe och samtycke ok vplot . . . en gardh \" STb 4: 139 ( 1506) . ib 5: 50 ( 1515 ) . . . . ma jngom . .. giffwa orloff . . . wthan köpmännenas samtykke PMSkr 25 . - enhälligt beslut. Se Sdw 2: 1290 f. 2) överenskommelse. samtykketh wm förslena mällen skiparen oc köpmannen PMSkr 18 . \" hwar the waaro affwer ens til samtykke \" ib 25 . tha resan är ändath betales them (ɔ båtsmän som tjäna »til lota») äffther thy som samtykken war aff winnyngenne ib 90 ."],"f":["-tykke )"]},{"a":"samthykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) samtycke, bifall. \" at iäk gifwit hafwir . . . atta örotgh land jordh . . . mz sämie oc samthkkio wina oc frända mina rätta morghängafwor oc aflinga godz \" NMU 1: 76 ( 1390) . ib 82 ( 1399) . \" tha wnte radhit thöm thet til godho ok gafwo sinna samthykkio thär til \" KTb 61 ( 1428) . Abbedval i Vkl 80, 119 . magnus skaak pantsatte rawide sin gard . . . medh sinna hustrv samtökkio ok godhvilia ATb 1: 217 ( 1461) . \" allubescencia lydhna ok samtykkya \" GU C 20 s. 16 . ffaucio . . . sam tykia i ondho ib s. 257 . . . . hon aldre wiste aff thät köp oc gaff thär aldre samtöckio til Uppl lagmansdomb 24 (1490). MP 4: 265, 266 . STb 4: 16 ( 1504) . \" medh all radzsins samtyckia \" ib 130 ( 1506) . JMPs 476. 2) medhåll, sympati. hava samthykkio mädh, hålla med. . . . synom änglom, som honum (ɔ Lucifer) fyl[g] dho ok medh honum nidhir fyollo, ok samtykkiona haffde medh honum j syndhinne MP 5: 39 ."],"f":["-tykia GU C 20 s. 257 ; JMPs 476. -thykia: -thykio Abbedval i Vkl 119 . ","-tökkia: -tökkio ATb 1: 217 ( 1461) ; Uppl lagmansdomb 24 (1490). -töchkia: -töchkio Neuman Vokbal 78 ( 1456) . ","-tykka MP 4: 266 ; ","-tyko Troj 145 ),"]},{"a":"samthykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) samtycka, giva sitt samtycke till, gå med på, gilla. med ack. om hon haffwir samtykt roff ällir stöldh SvKyrkobr 349 . \" thän stadhgin som . . . alla systhra oc brödher haffua samthökt Bisk Nils´ vis-st 196- med två obj. sat . . . staffan medh i retthen och samtyckte tyle gardane medh thet andra \" SJ 2: 254 ( 1494) . - med pep. i. haffde the ey samtykt j diefulsens freestan, gintan hafde the stadfestet vorde SvKyrkobr (Lucid B) 139 . 2) tycka lika med. med prep. i huru syndädhe tha the andra englane som mz hanom (ɔ: Lucifer) fullo (svar:) j thy at the samtykte j han SvKyrkobr (Lucid B) 131 . hängiva sig åt, säga ja till. han (ɔ Diomedes) gik till hänne (ɔ Briseida) oc rådde henne mz gratandhe taarom at hon skulle samtikkia honom Troj 179 . - giva efter för. hon haffwer ey nä[f]sth oc pliktat sin krop, vtan offta samtikt (consensit) honom j läti oc fafängo Mecht 248 . 3) giva bifall åt, antaga, godkänna, erkänna (någon). med ack. Abbedval i Vkl 77 . \" war een mena rykt . . . att wår fader ärchebiskop skulle then tijdh wara döder, tha hafdom wij samtycht och postuleradh biskop thomas Lindblom Äbval 6 (1432, avskr.). kong hans, och hans nades epterkomara, kesta och samtychta konunga j suerige \" STb 3: 344 ( 1498) . . . . eder alle . . . rådandes, att i alle endrekteliga samtyckia honom (ɔ en ny kyrkoherde) Kyrkohist Årsskr 1920 s. 261 (1503?). 4) komma överens, göra överenskommelse. . . . ey wilyandis lödha skipith som samtyckht war PMskr 17. - part. pret. överensstämmande, endräktig, enhällig. thäss wordho the ower eno vppa badha sidhar met sampthyktom godhuilia therä FMU 1: 382 ( 1381) . meth mine älscelige husfrw cristine fulbordh oc samthykto rathe SD NS 3: 113 ( 1416) . \" aff renom oc enfallom röstom och samthyktom \" Abbedval i Vkl 78 ."],"f":["samp- FMU 1: 382 ( 1381)","-tikt Mecht 248 . ","supin . ","samthökt Bisk Nils´ vis-st 196. -ir, -te, -ter), "]},{"a":"samthykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) samtycka, gifva sitt samtycke till, gå in på, gilla. med dat. samtykte thera rade RK 2: 8297 . samtykkia syndenne Gers Frest 52. - med ack. samtykkiandis (instämmande i) hans falska klagamaal MB 2: 332 . loffwandis samtykkio för -a) mz them alt thz rätwist är (se consensurum omnibus quæ justa sunt) ib 313 . hwilkit konungin oc samtykte ib 258 . wi . . . samtyktum ok thät ok staddum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 479 (1345, nyare afskr.). thz samtykte the allä Va 10 . RK 2: 6393, 8184 . konungen samptyktet ib 1836 . \" samthykt oc stadhfest är \" VKR 1 . war stadhue . . . af oss ok waro raadhe samthykter SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) , ib 5: 378 (1344, nyare afskr.) . samtychte vij . . . thesse effterscriffne articla SO 117 . - med ack. och inf. hwilken doom wi . . . sampthykkiom stadghom. oc fulkomlika stadfästom . . . obrutlikan stadhughan oc fastan at bliwa BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. iherusalem samtykkir iak hälgt wara oc frälst MB 2: 274 . \" med sats inledd af at. samthyktum wi ok staddum, at allder swerikes allmoghe skall hawa fridh aa sik ok allu sino \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.), 479. samþyktom wi oc, at þän timä konunger wil syäluer sin rättäräthing haldä . . . þa scal konunger . . . kunnighä þet ib 480. - med prep. mädh. the ther mz samtykka PM 31 . - med prep. i. at tighia om annars laster, är i them samtykkian (för samtykkia) LfK 53 . - samtycka, gå in på. med inf. samtykkia stridha PM XV .","pret. öfverensstämmande, endrägtig, enhällig. mädh samtykto radhe oc aldra wara godhuilia oc fulbordh BSH 1: 185 ( 1386) . ib 188 ( 1386) . SD NS 1: 170 ( 1402, gammal afskr.) . \" meth enne samtyckt röst ib 623 (1407). - Jfr samthykkin. \""],"f":["samp- BSH 1: 185 ( 1386)","samþikkia: -þictum SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). samthykka PM 31 . ","samþökkia: -þöcþom SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). -ir, -te, -ter. impf. samptyckade SJ 305 ( 1462) , "]},{"a":"samthykkian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke, bifall. \" consensus . . sam tykkian \" GU C 20 s. 568 . met . . . myne husfrves samtickian . . . och fulbordan Svartb (Skokl) 501 (omkr. 1470). STb 4: 170 (1507). tw haffwer fanget myn wilias samtikkan Troj 16 ."],"f":["-tykkan Troj 191 . ","-tyckan ib 279 . ","-tykan ib 193 . ","-tickian Svartb (Skokl) 501 (omkr. 1470). -tikkan Troj 16 . ","samtykkian Gers Frest 33 .),"]},{"a":"samthykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medhållare, anhängare. consentaneus . .. rasker samtykkiare ok lakare GU C 20 s. 140 ."],"f":["-tykkiare )"]},{"a":"samthykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medhållare, anhängare. MB 2: 290 ."],"f":[]},{"a":"samthykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke. \" meth wora älskeliges barna raadh, samtyckilsse och weluilelsse \" SD NS 3: 516 (sl. av 1400-t.). G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. STb 4: 105, 106 (1506). med the gode herres samtyckelsse fförbödhz lax . .. at wtföres ib 5: 7 ( 1514) ."],"f":["-tyckilsse . ","-tyckels(s)e ),"]},{"a":"samthykkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["antagen, godkänd. \" tolf . . . samthykne oc walde ok til nämpde af kununge ok laghanne \" MELL Kg 31 i var. Jfr samþykkia, v."],"f":[]},{"a":"samthykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke, bifall. mädh samthykt vars radz SD 8: 36 ( 1361) ."],"f":["-þökt Rydberg Tr 2: 245 ( 1357)"]},{"a":"samthykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtycke, bifall. \" med samthyckt wars radz \" BtRK 34 (1359, orig.) . \" mädh aldra wara ja. samthykt oc godhuilia \" VAH 24: 326 ( 1377) . ib 327 . \" medh bägias thera samtykt \" SD NS 1: 15 ( 1401, nyare afskr.) . ib 182 ( 1402) , 215 (1403) o. s. v. medh confessoris oc systra oc brödhra witu oc samtykt VKR 34 . ib 39, 40, 46 . Bir 5: 113 114, 115 ."],"f":["samtykt . ","-tökth SD NS 1: 215 ( 1403) . ","sampthykt VAH 24: 327 ( 1377) ), "]},{"a":"samthäkkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["endrägtigt. \" huilkom med oss samteckelica syntes \" SD 6: 156 (1349? gammalafskr.)."],"f":["samteckelica )"]},{"a":"samthäkkias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. täcks, finna behag i. opers. med dat. och ack. . . . the glädhi the hälgasta trefaldoghet haffdho aff minom wälteknadh j hwilke honom mik samtäktis (sibi in me complacuit) aff äwärdeliko Mecht 134 ."],"f":["-täktis ) , "]},{"a":"samthänkter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. dj. endrägtig. meth samthenkto radhe SD NS 2: 30 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"samtimeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samtidig. contemporan[e]us . . . cum tempore veniens vel simul in tempore existens vel eiusdem temporis GU C 20 s. 143 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"samtroende","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. dj. som har samma tro som någon annan, consectaneus . . . fölgis laghi ok samtroende GU C 20 s. 140 ."],"f":[]},{"a":"samu staþ","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["-stäþ )"]},{"a":"samuledh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr samledh."],"f":[]},{"a":"samuledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["sammaledes, på samma sätt. . . . badh oc begherede af oss . . . konung cristiern, at wii wilde sampledis for oss oc alla wora methborghera oc stadzens inwanera weghna . . . fulburdhe . . . Rydberg Tr 3: 636 ( 1458) ."],"f":["sampledis )"]},{"a":"samuleþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leþ."],"f":[]},{"a":"samuleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["sammaledes, på samma sätt. at göra samuledhis MB 1: 295 . Bo 7, 53, 123, 130, 163 . Bir 4: 45, 5: 133 . MB 1: (Cod. A 10) 555, 2: 117, 180, 284, 299, 396. Di 67, 214, 229 . Lg 3: 97 o. s. v. RK 3: 4036, (sista forts.) 5733. thin wen seruacius wil at thu skalt lösa giffwa the xl fangha, sammwledhes som thu för hans skuld giordhe mz gulsmedhen Lg 3: 189 . LfK 153 ."],"f":["sammwledhes Lg 3: 189 . ","samuledz MB 2: 284 . ","samoledis ib 299 . ","sammoledhes LfK 153 . ","samaledis Di 214, 229 . ","smmaledis MB 2: 180 . ","samaledhes Lg 3: 556 . ","samaleedes RK 3: 4036 . ","sammaledes ib (sista forts.) 5733 . ","sammeledis Di 67 ; MB 2: 396 . ","samaledz Lg 3: 100, 101 o. s. v. samaledz ib 97 ),"]},{"a":"samulund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lund."],"f":[]},{"a":"samulundum","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) samfund, förening. \" jak thror . . . a the helgha kyrkio almännelika, ok a helgra manna samwäro \" MP 5: 208 ."],"f":["-wära )"]},{"a":"samvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samvara, umgänge. \" mannin är natwrilika samwaro gärn \" MB 1: 102 . \" mintes vars härra söta samvaru \" Bu 100 . Bil 273, 320 . MB 1: 200, 362, 507 . KL 186 . MP 2: 211 . RK 2: 8392 . \" wara ibland och samwaru flera manna \" KS 4 (8, 5) . \" wara i samuaru flera manna ib (9, 5). wara medh flerom i bland och samuaru ib 5 (9, 5). vtan flere manna samväru \" ib 40 (104, 43) . umgänge, könsumgänge. lucka hana tel sins härra vilia oc samvaru Bu 511 ."],"f":["samvära: -u KS 40 (104, 43) . samwära: -u Bil 273, 320 ; ","-o MB 1: 200, 507 . samwärä UpL Conf. samuära SML Conf.), "]},{"a":"samvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vra tillsammans. om könsumgänge. them baden spylle nakna samwarandhe oplath jason klara jomffrwdomsens fatabwr j medea Troj 17 ."],"f":[]},{"a":"samvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? samvara, förening. broderligh samwärilse FH 1: 39 (1458, nyare afskr.)."],"f":["-wärilse )"]},{"a":"samvarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. samvaro, förening. Se Sdw 2: 1291."],"f":[]},{"a":"samvarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i samma väsende? sone i fadhirenom ok fadhrin i sönenom äru samwarlika (essentialiter) oatskillika en gudh Bir 4: (Dikt) 221 ."],"f":[]},{"a":"samvighile","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"samvighilsa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-elsa: -o VGL lII K ind. 53 i var) , f. VGL II K ind. 53 i var."]},{"a":"samvigsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-wiglx )"]},{"a":"samvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samvistas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"samvisteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["böjd för samlefnad, sällskaplig. mannen är samwistelikt (sociale) diur KS 5 (9, 5) ."],"f":[]},{"a":"samvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) medvetande, förstånd, sinne. \" fik þän auita vr rät samuit \" Bu 130 . ib 209 . nar han hafdhe än j sik helt samuit ok vndirstandilse Bir 3: 445 . \" ä mädhan han hafdhe samuit (quandiu viveret et sensum haberet) \" ib 2: 255 . RK 2: s. 350. bidhiande hona (Jungfru Maria) ödhmiuklika rätta sit samwit KL 21 . lysis hänne samuit Bo 89 . \" nar honum vanskadhis samuitit ok al kropsins makt \" Bir 3: 447 . \" iac vnderstar ii mino samwiti wärldinna ostadhlikhet \" SD NS 1: 368 ( 1404) . thz . . . vndirstanda j thino samuiti (conscientia) Bir 2: 17 . manzsins samuit (sensus) [är] vanmaktokt til at vndirsta min vndirlik thing ib 315 . han högfärdhias . . . aff sinom vndirstandilsom oc sniälla samuiti ib 3: 98 . \" helbrygdha i mino samuiti ok skälom \" SD NS 1: 71 ( 1401) . \" til min licamma ok samuit helbrygdho ib 624 (1407). the tanka som äro wtan samwet ( intellectu) \" LfK 43 . fughla . . . mz storo samwit oc godho wite Al 9560 . \" mz indis folk är ey sampwit til \" ib 4347 . om ij skäl ok smapwit hafwin ib 5822 . KS 2 (3, 2), 4 (7, 4) . \" at man haldr suå höght i sino sik sieluan ok sine åthäue \" ib 36 (93, 38) . \" andelik höghfärdh j samuitino \" Bir 3: 98 . \" lather och löghe . . . thee fanyt samwit (conscientiam) \" Ber 176 . \" at enkte sampwit ware andro til meens \" Al 5838 . ib 6030 . Su 40 . - sinne, sinnelag, själstillstånd. badh gudh te sik thera samwit KL 119 . Jfr 4. 2) medvetande, vetande, kunskap. vndarstanlikit samuit (conscientiam) owir hiärnans natur Bir 1: 100 . \" är thz ey i warom samwitom (in nostra conscientia), hwaa thz ther lagdhe \" MB 1: 245 . 3) förstånd, insigt, öfvertygelse (om det rätta). þän . . . sum þerä siälfrä samwitt oc skiel visär þöm sakan wara SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). med þerä bäzstä samwit ib. äpter waro bätzsto samwit hafuom wi meth skelom fwnnet oc wtlet ib NS 1: 424 (1405). efter therra besta sanninde oc samwit therrä BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. at effter sit besta samwet welia Rk 2: 7499. aff mit besta samwit siger jac sa ib 6375 . 4) medvetande, samvetets vittnesbörd. synda sampwit riwer swa som ormber MB 1: 232 . - samvete. gör hon opta moot gudhi oc sino eghno samuiti Bo 95 . \" thz som thit samuit sighir thik ey wara görande \" Bir 1: 11 . Bo 117, 135 . Bir 3: 37 . ST 410, 489 . Lfk 76, 77. thw hafdhe . . . samuit til at skodha mällan ont ok got Bir 3: 438 (kan föras till 1). sculu the ypna thera sanwit vm thera reghlobrut VKR Bir 4: 27 . scule the reensa thera sanwit VKR 18 . lofuen . . . oppa sin gudh oc bäzta sanwit ib 46 ; jfr 3."],"f":["sampwit MB 1: 232 ; Al 4347, 5822, 5838 . ","sanwit VKR 2: 7499 ; LfK 43, 76, 77 . ","samuteth Su 40 ), "]},{"a":"samvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) medvetande, förstånd, sinne. \" tho aff gudz nadh är jak tel miin siin ok samwit ferdogh ok heelbryddha \" NMU 1: 108 ( 1434) . \" jak älskar thina dotter for hänna sniälla samuit \" Prosadikter (Barl) 47 . hwru the (ɔ jungfrurna) skulu thäkkias them äöwinneligha konunghenom, j thera hälgha sanwidz fäghrind (decore sanctæ consientiæ) SpV 6 . \" werdhughas oplysa mit märka sanwit \" SvB 208 (b. a 1500-t.). - sinne, sinnelag, själstillstånd. enkte är wadhelikaren än äronna girnilse ok rosn ok dyghdinna hoghir ok eth forbolgit samwit SpV 108 . abrahe samwith (conscientia) atspörs j sins enda sons dödh ib 402 . - sinne. thän andre fionden han stridher innantil lönlihga, j fäm samwithin (sensibus) sik döliande SpV 216 . - äwärdhelika thinga beskodilse är onda samwidzsins (concupiscentiæ, lät conscientiæ) dödhir SpV 158 .","2) medvetande, vetande, kunskap. \" förlat henne alt thät hon haffwer syndat moth tik, j sinom barndom, mädh sanvith älir medh wanwith \" SvB 192 (b. av 1500-t.). 3) förstånd, insikt, övertygelse (om det rätta) . . . . hulkit jac loth ransaka med nämpdin oc mit egit samwit Uppl lagmansdomb 15 (1490). ","4) samvete, swa saa han (ɔ sanctus dominicus) . . . j tässens härtogans samweth otaligha syndher JMPs 410 (kan föras till 1). - thäntidh hänna hiärta borth gar aff thino samuidz (för sannindz, Lat. veritatis) liwse SpV 478 . \" thin rena samwidz (för sannindz, Lat. veritatis) opspörilse ib. \""],"f":[]},{"a":"samvitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["erinra sig, tänka över. ganghin thy til them som sälia, om saa händha kan, at the göra idher nakra hiälp, betänkiande idher ok samwithsom the j idher fordhom sagho SpV 276 ."],"f":[]},{"a":"samvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["passande, lämplig för sitt ändamål. thu stänghir ällir läser athir, mz wäl samwärdoghom (condignis) laasom owinsins tilgang ok domarins gömo SpV 248 ."],"f":[]},{"a":"samäghirska","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"samärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samfällt ärva. coheredare et cohereditare sam ärffua GU C 20 s. 331 ."],"f":[]},{"a":"samärvinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samarfvinge, medarfvinge. \" gonga til eth räth syzskena skipte met hennes sannerffuingiom \" FH 5: 34 ( 1465) . ib 43 ( 1467) . \" os bidhar gudhz son swa som brödher och samärwinga \" Ber 218 . LfK 173 . the vardha gudz syni ok gudz samärfuingia (cohæredes Dei) Bir 4: 343 . Su 143 ."],"f":["-arffuinge: -a Su 143 )"]},{"a":"samärvinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samarvinge, medarvinge. aa sine ok synä samärffuingie vegna Sd NS 3: 375 (1418, ä. avskr.). Svartb 346 (1434?). thins signada sons . . . blodz vtgiwtilse . . . j hwilko thu vilde haffua alt mankönit til samärffwingia hymmerikis riike SvB 459 (1400-t.)."],"f":[]},{"a":"samätismän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ägare av smärre fastigheter, vilka slogos tillsammans för att utgöra det skattebelopp som en helsutten bonde skulle erlägga? Se Sdw 2: 1290."],"f":[]},{"a":"samþykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. samþykki] L. samtycke. met rade samthyke oc godwilia . . . konung magnusä oc rikisins radz BtFH 1: 455 ( 1362) . \" mz hans godh uilia oc samthykkie \" Bir 4: 126 . PM XV ."],"f":["samtykke PM XV . ","samthykkie Bir 4: 126 . ","samthyke BtFH 1: 445 ( 1362) ), "]},{"a":"samþykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) samtycke, bifall. med samþykku allz rikesens raþ SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). med vitu. raþe. oc samþökiu þes varrä som äfte lywer ib 562 ( 1346) . \" äfte samþykkru ok þape aldra wara raþgiuara \" ib 605 ( 1346) . meth . . . samthykkio nästa frända ib NS 1: 11 (1401). ib 22 ( 1401) o. s. v. wil jak . . . meth godhom wilia ok gudhlikom kerlek ok ja ok samtykkio . . wnna ok giwa . . . renliwis frvm . . . innan risabergh closter mith retta fädherne bredha gardhen ib 2: 117 ( 1409) . wy (ɔ: borghamestara ok radh) haffwom medh welia ok b eradhno modhe ok alla meneghettena samtykkio saalth . . . alguth jeppason ena wara stadztomph BSH 3: 190 ( 1468) . medh confessoris systra oc brödhra samthykkio VKR 9 . \" ey honom affsäti vtan thera witu wilia oc samthkkio \" ib 34 . Bo 135 . \" myn smthkkia ok kerlek ok gothuili er tel lkomyn ath clostridh skal thet sama forscrefna gotz behalla \" SD NS 2: 117 ( 1409) . ath wi . . . tillathom konunglika samtykkie SD 3: 132 (öfvers.). thet i wille . . . lathe idher samptyckia oc willia til BSH 3: 173 ( 1466) . ware thet . . . idhre, hännis och flere weners wilia och samptyckiä ib. är thet . . . idre och idhra weners samptyckia och tillatilse ib. vm thu gifwir ther samthkkio til af allo hiärta Bo 127 . ib 169. KL 323 . Bir 2: 137 . \" senkadhe ey iomfrun at samthykkio gifua til tholkin brudhgomma \" KL 324 . thw hawir samthykkio mz vilianom til lydhno Bir 3: 115 . \" jak hafdhe ey samthykko til nakra synd \" ib 153 . samtykkionne (näml. äpther fölgher) gärnigen LfK 104 . - till samtycke gifvet tecken, vink. gudh som förmagh them oc alla wärldhena nidersla mz enne samtykkio (nutu) MB 2: 304 . - öfverensstämmande tycke, öfverensstämmelse. skal lhan hafwa mz honom en vilia ok ena samtykkio umum consensum) Bir 1: 118 . - ömsesidigt samtycke, öfverensstämmelse. huar som een vili är oc een samthykkio (för -a; consensus matriomonialis) ther ma vardha laghlik hionalax samföghilse Bir 3: 69 . \" thänne konung ok drotning hafdho samthykkio ok ena handa akt som syntis godh (conserunt in unum apparens bonum) \" ib 318 . 2) medhåll, sympati. hava samthykkio mädh, hålla med. alle the som til ludha them ok samthykkio hafwa mz them Bir 1: 18 . KL 394 . MB 2: 389 . 3) bifall, välbehag, hängifvenhet. tha ware min samthykkia mz them (asentirem in eos) Bir 1: 80 . \" nu är min samthykkia (consensus) fran them ib. thu gaf mik thina samthykkio ok iak thik mina (tu consensisti in me et ego in te) \" ib 124 . ib 3 25, 4: 18 ."],"f":["samtia: -o SD NS 1: 108 ( 1402)","samptyckia BSH 3: 173 ( 1466) . ","samþykka . ","samþökkia ) , "]},{"a":"san","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sanning, det som är sant el. visst. for san, såsom sanning el. sant, för visso, för sann. iak hafwer hört fore san ok skäl Al 2741 . ij skulin wita fore rätta san ib 3089 . MD 43 . thz segher jag her för wissa san RK 3: (sista forts.) 4706. iak kan thz ey sighia for san Iv 4355 . viste thz görla tha for san ib 5559 . ib 921, 5637 . MD 446 . mykit wärre foro the forsan RK 2: 686 . - visshet. iak sigher thz mz rätte san Iv 1374 . Al 2927 . 2) bevis? hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak. brister sithan ok är egh san. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). 3) samfärdighet, sanninsgkärlek, redlighet, tro, heder. jnthe löpthe ok inghen saan findz nw sköt medh nagan man MD (S) 265 . - i bekräftelser. the sworo oc loffuade a tro och san RK 2: 4048 . jak wil sighia a rätta san Al 2471 . ib 9324 . \" sigh os a thina san \" ib 117 . \" jak sighe thz a mina san \" ib 3337 . ib 4396, 7304. MD 13 . Fr 1322 . \" iak lofuer thik thz a mina san \" Iv 2766 . \" thz veet iak a mina san \" ib 4172 . iak reedh then vägh a mina san Fr 1101 . \" iak fan ther ey swa höfuizskan en man ther mik tokt viiste a mina san \" Iv 809 . ib 3923 . Al 934, 2064, 4602, 5862 . wij föliom idher a wara san MD (S) 253 . - (?) han (Gud) gaff honom (Adam) swa erligh san MD 7 . (Af de anf. ställena kunna de, hvarest san icke föregäs af ett adj. el. pron., som angifver fem. genus, föras till sander, m.) - Jfr osan."],"f":["saan )"]},{"a":"san","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) sannfärdighet, sanningskärlek, redlighet, tro, heder. i bekräftelse. thz wil iak thic lowa a min hedher oc mina sand Prosadikter (Sju vise m B) 210 ."],"f":["sand )"]},{"a":"sanbani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sandali .","b":[],"c":"","d":"","e":["sandelträ. ss parfymeringsmedel. \" tak (ɔ till hwith saapa vä lwktande) hwita sandali granna vj lod PMskr 387. \""],"f":[]},{"a":"sandbakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandbacke, grusbacke. PMSkr 361 ."],"f":[]},{"a":"sandbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sandbakke. ss ortnamn? mällan kwärnahuseth ok sandbergheth SD NS 3: 265 ( 1417) ."],"f":["-bergh )"]},{"a":"sandblandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["sandblandad. \" mispelträ . . . wil haffwa feta oc stenoga jord äller sandhblända leer jord \" PMSkr 342 ."],"f":["-bländer )"]},{"a":"sandblandaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sandbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbro för lastning av sand? ss ortnamn. millom sancta clara och sandhbrona vidh sion SJ 2: 57 (1480?). STb 2: 230 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"sander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sand; särsk. om sand i hafvet el. på hafsstranden (sjöstranden). \" lek a strandh j sandhe \" Bil 270 . Bir 2: 6, 66 . \" the varin flere än hafsins sandir \" ib 3: 406 . - strand. allit. ivir sio ok sand (jfr Mnt. over se une sant), till främmande (på andra sidan hafvet liggande) land. at nager . . . budh hade effter een swen . . . offuer siö ok sand SO 157 . - til sio ok sand, d. s. mangt ett bod til siö oc sand kom skoda fägrind henna MD 416 . - sandbank. thz glas kar dreff nider at ana . . . oc dreff vppa en sand Di 120 . - sandkorn? ss förstärkning af negationen. wi rädhomps them ey wid h en sand Al 6226 ."],"f":[]},{"a":"sander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) visshet. iak weet thz mz rättan san Iv 2777, 5473 . forgifua thöm thz mz rättan san (för visso, verkligen, fullkomligt) ib 4687. 2) sannfärdighet, redlighet, tro, heder. skattade alla oppo mijn san RK 3: (Tillägg om Chr. II, red. B) 6164. ib 6206 . - Jfr san."],"f":[]},{"a":"sander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) med sanningen öfverensstämmande, sann, viss, säker, riklig. þe þingh . . . som . . . äru . . . fulkumleka san ok pröuaþ Bu 6 . \" sighar som sant är \" ib 62 . dyll þy at sant är SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). thz är sat Al 202 . ib 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v. RK 1: 412, 2: 4624 . \" ey är alt thz sant ther sanno är likt \" KS 21 (51, 22) . \" thikkis thz väl vara likt sanno \" Bir 2: 260 . MB 1: 88, 94 . \" är väl sanno likt at thz varo dwfwo vnga \" Bo 6 . ib 23, 241 . \" synis oc väl sannolikt at han annorledhis saa fore i thässe maltidhinne än miraculo \" ib 50 . \" änga ledhis är nakat af them thinghom mote skälomen vtan al äru the san \" Bir 1: 11 . \" sigh mik sat \" Fl 916 . MD 34 . [hvar þera sum?] sannäre havvar swrit SR 1 . ib 6, 32 . iak huxaþe mina systor vara dara. ok fan iak sannare at hon är vrþen en þe visaste Bu 187 . \" thz är alt annath sannare (aliter est) \" MB 1: 241 . \" engen wiste sannare ther wthen konungen forgangen är \" RK 2: 3326 . \" han vil hänne väria om hon hafuer sat (om det, som hon påstår, är sant, om hon har rätt) \" Iv 3632 ."],"f":["sanner Al 6152 . ","salt L.; (i rimslut) Fl 916 ; Iv 2003, 3020, Al 202 ; 324, 744, 1141, 2179, 2978, 3944 o. s. v.; RK 2: 2728 . sath (i rimslut). MD 34 ; RK 2: 4624 . saat (i rimslut) ib 1: 412 . ","sant SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 62, 173 ; KS 21 (51, 22) ; Iv 1906 och ofta. sand (i rimslut) BK 2: 54 ), ","for sanno","-sanna RK 2: 787, 823, 1125, 1579, 3: 2666 ; MD 389 ; Di 238 . ","-sannä Va 7 . ","-sanne RK 2: 3439 . ","-sat ib 2728 ; Al 324 . ","-sant Bir 2: 255, 4: 70 ; MB 2: 376 . ","-santh RK 3: 2660 . ","-sand ib 2: 54 ), såsom sant, för sant, för visso, i sanning. hon weet for sant ihesum wara räthwisan MB 2: 376 . Bir 2: 255 ; 4: 70. Al 324 . RK 2: 2728 . forsanna haffde man thz sport ib 823 . ib 1125 . " thz ma man tro försanna " ib 1579 . Va 7 . " för sanna sägher jach thegh thz " Di 238 . MD 389 . RK 2: 787, 3439 . " jak kan thz nw försanna fynne " ib 3: 26666 . " han hadhe stora makt försanth " ib 2660 . " ffor xx twsant nobele stoth thz (Gotland) j pand thz wilde the haua j geen forsand " ib 2: 54 . " iak agher for sanno vara idhar vin " Fr 188 . tha mat thu väl for sanno vndra Bo 80 . Jfr san 1.","mädh sanno","-sanna RK 3: 1178 . ","-sanne ib 2: 3875 ), enligt sanningen, i sanning, för visso. weet iak nw mz sanno MB 1: 278 . " thz sigher iak mz sanno thik " Fr 1206 . RK 3: 1178 . " thz matte marsken mz sanne käre ib 2: 3875. - til sanz (tills- " Iv 1558 ), för sant. thz wil iak idher sighia til sanz Iv 16 . ib 78, 1558 . 2) viss, säker, som går i fullbordan. är war dödher iämpn ok sanner Al 6152 . " thz var änkte vätta sat ther han hafdhe förra hänne iät " Iv 2003 . ib 3020 . thz warder jdher sant ib 1906 . " alt var hanom þät sant (contigissent) han sagþe " Bu 173 . 3) sann, sannskyldig, verklig. sandar guþ Bu 155 . ib 62, 495 . " sandir gudz son " Lg 35, 91 . " thän sanne fridzmannin " ib 66 . sanne af gudha dyrkara Bir 2: 72 . sandir herra ib 3: 301 . sanndir fridhir ib 1: 288 . " han kände mik sannan vägh ävärþeleks lifs ok helso " Bu 187 . " vtan san forfall " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) , 478 (1345, nyare afskr.). SR 11 . " maa man fore sanno sak (merito) ropa mz sorgh ok sukkan " Su 422 . " sander ok reen älskoghe ib. - n. adv. sant, riktigt. " Su 105 . - Jfr ful-, genom-, o-, of-sander."]},{"a":"sander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","- til sanz, för sant. Jfr E. Olson Från Filologiska föreningen i Lund 4: 101. - til sanno, till bekräftande el. bestyrkande. at här thes vissir vm är, til sanne oc visse mere gyorth JämtlDipl 116 ( 1372) .","2) viss, säker, som går i fullbordan. dröma warde sanne LB 1: 94 (s. 491). 3) sann, sannskyldig, verklig. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 4, 20, 113, thu äst gripin a sanne gerning Prosadikter (Sju vise m) 131 . hinrik . . . var san baneman til then döde swennen STb 4: 105 ( 1506) . skal henrik . . . sta j sanan borgan ib 5: 97 ( 1516) . - Jfr osander."],"f":["san STb 4: 105 (1506) . n. satt Saml 34: 279 (omkr. 1360-70). Se Sdw 2: 1291 och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 231),"]},{"a":"sander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sand. \" verldena hauer han (ɔ Gud) skipat swa widha / skogh ok marka bergh ok lidha / lööff ok gräss vatn ok sand \" EK 11 ff. (jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 8 ff., 796). GU C 20 s. 535 . - strand. allit. sand och sior. ath the . . . matthe kome hiith igen . . . wtan forlandh aff sandh och siöö S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 18 (1505? H. Gadh); jfr ib 2: 27 . - ivir sand ok sio, till främmande (på andra sidan havet liggiande land. athe skuldo staa therres ewintyre ther meth bade offuer sand ok sio STb 2: 19 (1483). - sandmark. lapis in bodanes sandj SD 1: 228 (1222-1230). - Jfr mur-, skur-, stöve-sander."],"f":[]},{"a":"sandflaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låda för transport av sand (på kärra). HLG 2: 50 (1516)."],"f":[]},{"a":"sandförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandförare, som tillhandahåller sand. ss tillnamn. magnus sandförare BSH 1: 99 ( 1365) ."],"f":[]},{"a":"sandgrund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandgrund. SpV 289 ."],"f":[]},{"a":"sandiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandjord. PMskr 308. hasle nyter . . . wilya haffwa sand jordh waatha oc kalla ib 347."],"f":[]},{"a":"sandkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandkorn. \" flere äru mina synde än sandkornin i hawino \" Bo 75 . MP 2: 97 . MB 2: 90 . Su 104, 185, 448 . MD 172 e."],"f":[]},{"a":"sandkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandkorn. JMPs 554."],"f":[]},{"a":"sandkula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvaringsgrop med sand. actha thina vintherroffvor i saandkulana Brasks Cal 272."],"f":["saand- )"]},{"a":"sandkärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandkärra. Arnell Brask Biᴵ 25."],"f":["-kerrer ) , "]},{"a":"sandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sandig. arenosus sandoger GU C 20 s. 34 ."],"f":[]},{"a":"sandsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sandsten. GU C 20 s. 535 ."],"f":["-steen )"]},{"a":"sanfärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i sanning, verkligen. är thz swa at j sanfärdeliga (vere) skikken mik til konungh MB 2: 98 . ib 106 ."],"f":["-liga MB 2: 98, 106) ,"]},{"a":"sanfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) sann, sannskyldig, verklig. \" ihesus är eth santfärdoght skyn ok lius sins helgha fadhirs j hymerike \" MP 5: 62 ."],"f":["santfärdoght ) , "]},{"a":"sanfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sannfärdig. ST 158, 436 ."],"f":[]},{"a":"sanfärdhoghet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . sannfärdighet. thän öwersta gudin som huars mans sanfärdoghet wet ok sannindh MP 4: 149 ."],"f":[]},{"a":"sangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["-a ) , ","sangara anbudh , "]},{"a":"sangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" bero quondam dictus sangari \" SD 2: 326 ( 1300) . "],"f":["sangara anbudh","-andbudh Bo 251 ; Bir 3: 471 ),"]},{"a":"sangbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sång, sjungande. muse songh och viisdom GU C 20 (hand 2) s. 166. musik, klang, välljud. hwart hänna fiäth giffwer sötasta sangh (clangorem) ower alt himerike Mecht 228 . - Jfr aptan-, brudha-, brudhlöps-, glädhis-, lyllo-, nat-, otto-, saltara-, sam-, viku-, vinnings- (Sdw 2: 988), viso-, älskogha-, ängla(Sdw 2: 1125) sanger."],"f":["songh )"]},{"a":"sanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sång, sjungande. pröuaþe. at ä[n]gla su[n]go sötan sang (jucundissinam angelorum societatem sollemnizantem audiret) Bu 23 . ib 14, 24, 25 . Bo 246, 247 . - musik. tha the gingo til stridha saman pipor ok banbor giordho ther gaman the giordho sang mz söte thona Al 2433 . - låt, tjut. skilia hänne vidher vargha sang Iv 3797 . 2) sång, sångstycke. swngo the . . . allan thän sangh (hymum) wt Bil 649 . een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo MB 1: 319 . \" thenne sanger oc alder psaltarin oc marghe andre sang ib. \" Bir 2: 11 . LfK 246 . sionga hin söta syons sangin (cantant de canticis Sion) Bo 52 . ","3) susning. \" takir borth sang aff them (öronen) \" LB 3: 133 . - Jfr aptan-, fughla-, glädhis-, harpo-, himirikis-, hvardags-, höghtidhis-, lof-, lofs-, marminno-, mässo-, mästar-, nat-, natta-, offer-, orgho-, otto-, reghlo-, örna-sanger."],"f":["songher: songh LfK 246 . ","-ar )"]},{"a":"sanghus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sånghus, kor. chorus wlgariter sanghus GU C 20 s. 404 ."],"f":[]},{"a":"sanghus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sånghus, ställe hvarest i en kyrka sångkören har sin plats, kor. MB 1: 330 . VKR 65 . Bir 4: 18, 86 . "],"f":["sanghus dyr , "]},{"a":"sanhelagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["verkligen helig? sanctus franciscus . . . thär . . . war herra hast . . . mz sik wara sanhälghan j hymerike JP 19 . ib 89 ."],"f":["-hälogher: -a JP 89 )"]},{"a":"sanhelagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["verkligen helig, högt helig. dyäfwolin skuldhe ey forstandha hona swa sanhälagha jomfru blyffwande, barn föda MP 5: 74 . ib 149 ."],"f":["-hälaghir )"]},{"a":"sanhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sanning. thu skal swara mik, äpther thins samwitz samhet Mecht 344 . \" iij sanheeter eller iij puncta \" SkrtUppb 352 . som ok fandz j alle sandheet, at swa waar STb 4: 67 (1505). ath han vijdh sin äre, tro och sandheet wylde engelbecht bethale iijᶜ mark ib 124 ( 1506) . ib 5: 317 (1521, Kop). sanhetzsens mothe stridara JMPs 518. 2) besannande, bestyrkande, bekräftelse. tiil een withnisbyrd ok sanheth swa haffuer jak bidit her häluik . . . ath han sith incigle bredhe medh min hängie SD NS 2: 798 (1414, gammal avskr.) . . . . at the skulle gifua rätt vthan alle argelit, weth theres sanheet och korsskyssning Rydberg Tr 3: 361 (1482, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"sanhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sanning. Va 8 . Bir 4: 41 . MB 2: 285 ."],"f":[]},{"a":"saning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såning. SvKyrkobr (Lucid B) 192 . J Buddes b 42 ."],"f":["saaning )"]},{"a":"sank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? i uttr. i sank, i sank. the samma som borade biscop kortz skyp j sanck STb 3: 365 (1498)."],"f":[]},{"a":"sanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["samla . flothz, som sankat är j stegerhuset om vikana Arnell Brask Biᴵ 30. "],"f":["-ar . ","-at . ","sancha Arnell Brask Biᴵ 29. sampka: -adho Prosadikter (Sju vise m) 149),","sanka saman , samla. mz tholikt swik sampkadho the mykith saman Prosadikter (Sju vise m) 149 . Jfr saman sanka. - Jfr up sanka."]},{"a":"sanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla. sankadhe han mykyn här Gr 265 . MB 2: 227 . RK 3: 410 . the lätha mykit folk tiil hopa sanka ib 2037 . ib 2240 . "],"f":["samka KS 42 (108, 45) ; -adhe Bil 863, 885 ; se vidare saman sanka. pres. -ar: saman sankar Bir 1: 83 ; ","samansankar ib 96 ; ","tilsankar Su 310 . ","-adhe . ","iperat . ","-a LB 9: 109 )), ","sanka sik , samla sig, samlas. sankae allir almogin sigh Lg 637 . RK 3: 17 . refl. ","sankas , samala sig, samlas. til hwilkin mange munka sankadhos KL 200 . til hwilka manga iomfrw sankadhos ib. skulu än fiska sankas j thänna stadhin Bir 2: 9 . haffgrunnen sankadhos i midhio hawino MB 1: 318 . ","sanka af , skumma af. tha komber en hinna pa the ätikkiona, oc henne sanka aff LB 9: 109 . ","sanka saman , "]},{"a":"sankan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samansankan (äv. Sdw 2: 304 f.)."],"f":[]},{"a":"sankilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? Jfr samansankilse (äv. Sdw 2: 305)."],"f":[]},{"a":"sankte","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sankte, helig (framför ett helgons namn). senthe erics dagh BSH 3: 152 ( 1464) . "],"f":["senthe BSH 3: 152 ( 1464)","*sankte jakobs pilagrimber","-pelegrim )","*sankte jakobs resa","sancti- )"]},{"a":"sankte","b":[],"c":"","d":"","e":["sankte, helig (framför ett helgons namn). fore santtha olafs dagh SD NS 1: 58 ( 1401) . sancte pädhr KS 64 (159, 70) . Bil 839, 841, 842, 843, 868, 870, 871 . Gr 292, 304, 306, (Cod. D) 386, 398. ST 48, 65, 127, 130, 131, 285, 355, 452 ."],"f":["sancte . "]},{"a":"sankänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sankära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verkligt el. befogat käromål? haffwum wi . . . thaghit thera edhe om sankäro och alla sanindh ath sighia SD NS 3: 150 ( 1416) ."],"f":[]},{"a":"sanlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med sanning, enligt sanningen, sannerligen, i sanning, för visso, med visshet, visserligen. pröuaþo sanleka at mö var moþer vorþen Bu 64 . \" sculum vi han sanneleka niþ bryta \" ib 199 . han stodh sannelika thridia dagh wp aff dödh Bil 86 . SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 374 (1344, nyare afskr.). Bu 51 . Bil 233, 252 . KL 203 . Bir 1: 289 . Fl 237, 1136, 1668 . sannelica tholik bön är gudhi thäk Bir 2: 101 . \" sannelica jak vtdrogh han aff världinne \" ib 102 . ib 107, 138 . 140, 3: 301. Ber 22, 31, 201 . Va 51 . \" sannirlica oc wäl maghin i wndra \" MB 2: 397 . KL 403 . \" iach sigher idher thz sannerlik \" Iv 1901 . Fl 1468 . Ber 38 . Lg 818 . ney sannelika Bir 1: 97 . Lg 673 . 116. - riktigt. om iak . . . samueleka weth Su 105 . - verkligen. war än wantro. at the hafdhu sanlika sanctum marchum Bil 252 . \" the som wndy hans baner sannelika tyäna \" PM 23 . \" at taka flere än . . . the sannelciha widhirtorfua \" VKR 9 . ib 17 . MB 1: 241 . - sant, uppriktigt. än i wilin . . . göra winlika oc samlika widh min herra MB 1: 205 . - Jfr ofsanlika."],"f":["sanleka Bu 64 . ","sanligha VKR 7 . ","sannligha ib 17 . ","sannelika Bil 86, 233, 252 ; MB 1: 241 ; Bir 1: 97, 289 ; Fl 1468 ; PM 23 ; Lg 673 . ","sannelikä SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). sannelica Bir 2: 101, 102, 107, 138, 140, 3: 301 ; KL 403 . ","sannelicha VKR 9 . ","sanneliga Lg 818 ; MB 2: 255 . ","sannilichä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). sannelyka ib 5: 558 (i vidim. fr. 1373) sanneleka Bu 51, 199 ; Su 105 . ","sannerlika Ber 22, 38 . ","sannärlika ib 31, 201 . ","sannirlica KL 203 ; MB 2: 397 . ","sannalica Bil 233 . ","sannelikan Su 116 . ","sannelekan Lg 3: 471 . ","sannelik Fl 237, 1668 . ","sannerlik Iv 1901 ; Va 51 . ","sannirlik Fl 1136 ), "]},{"a":"sanlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med sanning, enligt sanningen, sannerligen, i sanning, för visso, med visshet, visserligen. forestodh ok. hördhe sannerlika SD 8: 195 ( 1362) . \" nw sannärlika äpter thäss fornämpda karss dööth kallom wi the quärnena ij geen vnder waarth waldh \" NMU 1: 79 ( 1391) . sannelika bider iak tik ath mänar thu mik nogoth annedh en got . . . tha scriff mik thet til Thomas Varningsbref 8 ( 1436) . \" laten j dräpa edhan son saa sker edher sannelighan som enom riddara hände som hafde en troen fogälhund \" Prosadikter (Sju vise m C) 233 . ib 238. thy skalt thu wnhdirstanda siälinna anda wara skälikhetana, hwilkin mz wnhdirstandeno, wilianom . . . är samnaturlighin ymo, thz är hällir ok sannelika, alt samman thätta är en siäl SpV 509 . - verkligen. thu sklt ekke löslika (fide) wthan sannelica (veraliter) thänkia thik sta i gudhz asyn SkrtUppb 70 . \" ath hans naade aaff sancte ericx . . . reetta blod sanneligen er kommen Rydberg Tr 3: 624 (1520). \""],"f":[]},{"a":"sanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sann, viss, riklig. bewisen idher swasom gudz thänista män . . . i sannelikom ordhom Hel män 138 . 2) sann, verklig. all sanneliken glädhi är i gudhi JMÖ 22 ."],"f":["sanneliken JMÖ 22 . ","sannelikom Hel män 138 ),"]},{"a":"sanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Isl. sannligr] 1) sann, viss, riktig. the konst som scriwas i book är sannelikast MB 1: 347 . \" är sannelicare at thin siäl ok thin astundilse är mz mik ok j mik \" Bir 3: 301 . \" thz wet iak mz sannelik skäl \" Fl 186 . ","2) sann, verklig. \" thz välsignadha oc sannelica brödhet \" MP 1: 99 ."],"f":["sanneliker: -lik Fl 186 ; ","-lica MP 1: 99 ; ","-licare Bir 3: 301 ; ","-likast MB 1: 347 ),"]},{"a":"sanlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sanning, redlighet, renhet. samwitz sannelighet (conscientiæ puritatem) Su 351 ."],"f":["sannelighet )"]},{"a":"sanlönliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["thänna widherkännilse maagh mz sakto jämwäl osköniogom rädhas, thy at thän sanlönlike (möjl. fel för sanlönlike? Lat. consecretatis) gudz stoe propheta moyses tigdhe ekke thätta SpV 44 ."],"f":[]},{"a":"sanmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sann utsaga. al þera släkt . . . danzar ii oviti huarn sancti iohannis dagh tel sanmäles (enligt hvad sannfäridgt berättas? Bil anmälis, Cod. C amälis 942) Bu 57 ."],"f":["sannmäle )"]},{"a":"sanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sanna, visa (ngt) vara sant, gifva förverkligande åt, uppfylla, fullborda. kenz widh ihesum gudz son som all thera withne sannandhe ok spadom fulkomnadhe Bil 83 . \" han minnis a sina dröma oc thykker nw at the äre nästan sannandhe \" MB 1: 240 . - (?) tha han haffde then skat alakt tha sannadhin thz han hade förre sakt RK 1: 3321 . 2) visa sanningen af, bevisa, ådagalägga. hans prädikan . . . sannadhe at mindre war the frägdh aff honum gik än hans dygdh war Lg 3: 220 . 3) bekräfta sanningen af, påstå, försäkra, intyga. sannaþe han vara bästan ok wisastan mästare þere const Bu 181 . - (?) sara thordhe ey widher ganga at hon lo, än war herra sannar thz oppa hona MB 1: 189 . - säga ja till? ffor the ting han fför sgde ney them monde han sedan sanna MD 450 . - refl. sannas, sannas, besannas, visa sig vara sann, gå i fullbordan. hanum sannadhis alla hästins dygdhe Bil 732 . \" þät sannaþes hänne fredaghen langa \" Bu 73 . \" os sannas annat (vi få annat att veta) ib 207. min orþ sannas \" ib 4 . \" ena lund sannas iuþans lygh \" ib 78 . \" sannaþos hans or82. sua sannaþes som han spaþe \" ib 502 . \" sannadhis hans fadhirs drömbir \" Bil 777 . Al 1620 . \" the ena plaagan sannadis thaa som mön sade rikit skulle offuergaa \" RK 2: 7190 ."],"f":[]},{"a":"sanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sanna, visa (ngt) vara sant. thin dombir här om sannar (verissima sententia tua) SpV 535 . 2) visa sanningen av, bevisa, ådagalägga. thät sannadhe thu mädh storom skälum Hel män 234 . - utröna sanningen i fråga om. tesse . . . satha lagh vm mikel nilsson oc sana wm i karyliabandh JTb 72 ( 1481) .","3) bekräfta sanningen av, påstå, försäkra, intyga. Se Sdw 2: 1291."],"f":["-ar . ","-adhe )"]},{"a":"sannen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sannind."],"f":[]},{"a":"sannind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sanning, sama förhållandet. gik viþar sannind Bu 27 . sannind sighia KS 73 (178, 79) . Fr 3117 . \" þön maal sum sannind bör vmsighia \" SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . \" vndi wara sannind (gen.) at letän (vår, d. v. s. konungens, undersökning om sanningen) ib. \" ib 605 ( 1346) . \" at leta oc spyria sannind om huru þe gozen gingo vndan rättom aruum \" ib 6: 125 ( 1349) . \" han vardhe ok forswaradhe sannindena \" Bo 115 . ganga af rätuisonna sannind ib. Bil 113, 863 . Bo 179 . vi villeforom af sannendina vägh MP 1: 11 . Fr 3117, 3119 . \" mot rät ok sannind \" KS 69 (169, 75) . helgha them i sannind thy at thin kännedombir är sannind MP 2: 97 . \" thz skulin ij for sannind röna \" Fl 1411 . fore sannind iak thz sighia wil Al 9044 . äpterfölgde iak min gudh oc herra j sannindynne MB 2: 39 . at swa i sannen tilgangen är SJ 243 ( 1455) . hon (Birgitta) war sannindinna dottir VKR 11 . \" sa huar þa stoþo baþa syster sannind oc rätuiso \" Bu 21 . \" sagþe sik vara försto sannind \" ib 101 . wår herra . . . then sannind . . . är KS 69 (170, 76) . 2) sannfärdighet. wil jak pröwa idhra sannind MB 1: 241 . som . . . wi wiliom wara sannind bewara, at i sant sighiom SD NS 1: 424 ( 1405) . ib 437 ( 1405) , 438 (1405, efter aftr. hos Langebek), 2: 218 (1409, nyare afskr.). tro ok sannind Fr 3119 ","3) bekräftelse. \" til sanninda her vm säter jak mit incighle for thätta breff \" SJ 30 ( 1425) . \" til ytermere wisso skiäl ok sannind at thätta ärandit är sua aatskilt ib 54 (1441). \"","4) öfvertygelse (om hvad som är sant el. rätt). sigh os af hanom þina sannind Bu 197 . epter thera bäzstä sampwit nnind BSH 2: 41 ( 1396) . ib 46 (1397) o. s. v. 5) samvete. ey achta gudh ok sannind sina KS 15 (35, 16) . \" vtgiua sannind sina ib 70 (172, 77). - i bekräftelser. sagde ja wid hans gode tro oc sannind \" Di 50 . ilkin dagh . . . wi halda viliom ok skulum widher sannind ok godha tro BSH 1: 132 ( 1371) . \" lofuum wi widher sannind ok godha tro ib. ib (1376) o. s. v. \" SD NS 1: 31 ( 1401) . \" til bindher iak 165 mik . . . vidh mina sannindh ok godha tro \" ib 27 ( 1401) . ib 59 ( 1401) , 92 (1401), 94 (1402), 297 (1403), 331 (1404) o. s. v. lofwar iak meth minne rätto sannindh at beredha ib 34 ( 1401) . - Jfr osannind samt sanning."],"f":["sannend: -endinna MP 1: 11 . ","sannidh FM 233 ( 1505)","sanninda man","sanninda människa , "]},{"a":"sannind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sanning, sanna förhållandet. . . . leta sannind ransaka ok döma vm vluauaz quärn Sd 8: 178 (1362). thenne witnän sworä for the xij . . . at swa j sannen war som forscrifuit staar FMU 3: 211 (1441, avskr.) . \" thogh finz then räkinskapen ey swa waro j sannindene som han ther scriffuat haffuer Konthist. sällsk. pub. 1916 s. 34 (1457-59). FMu 4: 204 (1463), 318 (1469). han war . . . sannindana älskare \" Hel män 158 . - sing. form i plur. anv. hwar som thässe thry sannindh . .. ey mädh skrömtan älla flärdh af allo hiärta fram siger SvB 491 (b. av 1500-t.). 5) samvete,. i bekräftelser. widher sandnindh ok godha tro Sd NS 3: 16 (1415). "],"f":["sandnindh SD NS 3: 16 ( 1415)","sanninda man , "]},{"a":"sanninde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sannfärdig kännedom. lät han sanninda ther aff fanga Fl 431 ."],"f":[]},{"a":"sanninde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 2) = sannind 1. ath thet swa j sannena är, betyghom wi FMU 4: 166 (omkr. 1460). ib 318 ( 1469) . "],"f":["sanindä SD NS 3: 89 ( 1415)","sandinne FMU 4: 318 ( 1469) . ","sannindha: -an Svartb (Skokl) 522 ( 1477) . ","sannena FMU 4: 166 (omkr. 1460)), "]},{"a":"sanninde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvertygelse. \" efter therra besta sanninde oc samwit therrä \" BSH 2: 39 ( 1396) ."],"f":[]},{"a":"sanninder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sanning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sanning. . . . efftersworo, att aldelis så j sanningene skedt är FMU 4: 261 (1466, avskr.) . . . . widerkendes alla sanding om then fatigha döda pygan STb 2. 238 (1487). Priv f Sv st 248 ( 1512) . ","2) bekräftelse. Se Sdw 2: 1291. til sannigh her om och ytermere forwaran trökkia vy var insigle for thetta breff AktKungsådr 23 ( 1479) .","3) samvete. i bekräftelser. Svartb (Skokl) 531 ( 1477) . wijdh wor äre, gode troo och sandningen STb 3: 344 ( 1498) . ib 457 (1499). thette vele wij pa woor sanningh oc gode troo medh een kerligh och venscap obruttelige holle ib 4: 24 ( 1504) . - ensampnom starka gabrieli är bäther troandis än jwdhanna ondha sannigh (fel för samnigh, Lat. credendum est magis soli gabrieli forti quam iuderorum turbe (fallaci) JMÖ 200 "],"f":["saningh AktKungsådr 23 (479) . sanding STb 2: 38 (1487); -en ib 3: 344 ( 1498) . ","sadning Priv f Sv st 248 ( 1512) . ","sannigh JMÖ 200 ),","*sanninga man","saninga- )","sanningis man","-inges- )"]},{"a":"sanning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sanning."],"f":[]},{"a":"sanning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sanning. Fr (Cod. F) 3119 . \" the honom sannygh sagde \" RK 1: (sfgn) s. 182 . \" ath tw wylth wrtha alla sanningh om thetta sama ärendhith \" Lg 3: 108 . skalth thw thz for sannyngh wetha ib 128 . ib 109 . kwnne inghen mz sanningh ath sägia hwart wth han komyn war Di 300 . thz är . . . santh som . . . jak mz sanningh meenar för idher röra RK 3: 650 . Fr (Cod. F) 1983 . til stode ath swa i sannighen är BtFH 1: 174 ( 1506) . "],"f":["sanningh RK 3: 650 ; Fr (Cod. F) 1983, 3119; Lg 3: 108, 109, 134 ; Di 360 . ","saningh SGG 128 . ","sannyngh Lg 3: 128 . ","sannigh: -ighen BtFH 1: 174 ( 1506) . ","sannygh RK 1: (sfgn) s. 182), ","verklighet . ","alth thz iak haffwer nw sakth aff himerikis ära thz är mekta litith framföre thz som är i retta sanningh Lg 3: 134 . 2) samvete. iak loffwar thz a godha tro ok sanningh SGG 128 . - Jfr osanning samt sannind. ","sanningis man","sanninges- )"]},{"a":"sannoliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se liker 1 samt sander 1."],"f":[]},{"a":"sanordhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sannfärdig, uppriktig (i det man säger). han war sandordog j siith taall Troj 76 ."],"f":["sandordog )"]},{"a":"sanprövadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["verkligen el. fullt bevisad. är eig sampröuat til SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"sansagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sann utsaga, sann historia. Prosadikter (Barl) 5. ffabula . . . äwintyr jtem fabula idest hystoria sansagha oc tallan GU C 20 s. 248 (möjl. att fatt som två ord). jomfrw maria . . . var ren jomfru för födilsen, j föilsen, och effter födilsen . . . vider tessa tree sansagwr biwder iach ider . . . madkar alla . . . at . . . LB 7: 189 (s. 309). - beprövad iakttagelse. sansagor för bönderna PMskr 210. amandinus är en sten . . . then honom bär winner segher, oc kan wthtydha klok spörsmaal oc sansaghor ib 459 ."],"f":["-saghor- . -sagwr LB7: 189 (s. 309) ), "]},{"a":"sansaghul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["samt sägande, sannfärdig. aff sananla (för sansagla? veridicorum) manna ordom SD 3: 405 (öfvers. trol. fr. början af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"sanskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sannskyldig, rätt, äkta. man ma wita swa om thz är the sanskylegha (näml. örten verbena) LB 3: 89 ."],"f":["-skylegher )"]},{"a":"sanspar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sannspådd, samt spående. opta var han sanspa vm manga manna hiärta Bil 801 ."],"f":["sanspa )"]},{"a":"santala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samtal. MP 4: 167 ."],"f":[]},{"a":"santekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sant tecken, bevis. jöns . . . vpbar j retten dören til widermelis ok santeckn STb 2: 447 (1490)."],"f":[]},{"a":"santeknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = santekn? tolf äru the rätter thär ihesus . . . gifwer sinom winom i himerikis rike första är helbrygdhoghet . . . attande är santeknadher af gudhz rätwiso fulkompnan SkrtUppb 134 ."],"f":[]},{"a":"sanvaraktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["verkligt varaktig. for thän skuld the hffdho ekke gudhelika sötmans ok kärlekxsins inwörits, the sanwaraktogha oleona SpV 267 ."],"f":[]},{"a":"sapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såpa. \" valmogha sudhin mz sapo \" LB 5: 80 . ib 3: 161 . göra saapo PM XLII . \" hwith saapa ib. \" LB 3: 113 ."],"f":["saapa )"]},{"a":"sapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*sapo byssa","saapo- )","*sapo karl , ","*sapo kona , ","*sapo panna","sapa- )"]},{"a":"sapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saft. \" tak . . . sappen aff bölme yrth oc aff verbene yrth \" PM XLIIX . the sappana distillera mz filtenom ib. sappen aff skräppor ib 68. stötandis yrtera j mortarenom oc sidhan wthkrammandis sappen ib. j sappenom aff yrthennas roth ib. XLVII, I. LB 9: 116, 117 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"sapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saft. \" moth marka som äta kaalen, tak semperuiuam oc stöth, oc j then sappen äller wäskona läg kaalfröd PMskr 355. Jfr fänikals sapper. \""],"f":[]},{"a":"sar","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["se sa."],"f":[]},{"a":"sar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår. SpV 455 . ib. o . . . ihesu . . . som dödher oc nidhe takin war aff korsseno, oc lagdhir j jomffru marie sköth, mädh ypnom wndhom, färsk saar Sv 516 (b. av 1500-t.). Jfr axla-, blodh-, dödha-, ful-, hand-, hovudh-, kärleks-, o-, sidho-, spitälsko- (Sdw 2: 468), synda- (Sdw 2: 580) sar, ävensom dödz saar JMPs 409. "],"f":["saar . ","sor: -eno SpV 455 . ","sara Ivan ed Noreen 4345, 6018 (i rimställning). Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 111, 269), ","saramal","sare- . ","-maal )","sara tholi","saaradwle )","sarsöke , "]},{"a":"sar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår. \" þolde saar ok saran värk \" Bu 76 . arren teþes . .. iui hans sarom ib 172 . binda saren ib 501 . MB 1: 164 . KS 41 (107, 45), 42 (108, 45) . Bo 193, 199 . VKR XIV . vi hannadhom . . . thina sara stadhi (loca vulnerum tuorum) Bir 1: 137 . \" hvgger man annan saar \" MEG (red. A) 54 . EG 63 . Jfr bana-, bloþ-, döds-, ful-, gisla-, hovuþ-, hul-, kiöt-, likvärdhinga-, mun-, små-, vaþa-sar. ","1) tillfogadt sår. for thera sarsökia fik han gudz hämpd MB 1: 164 . 2) smärta (i sht i följd af sår). arren teþes . . iui hans sarom vtan al lyte ok sarsöka (s efter r sedan utplånadt) Bu 172 . hafþe han . . . värk ok sarsöka (s efter r sedan utplånadt) ib 15 . - Jfr sar-, sara-öke."],"f":["saar . ","sor Di 234 )","sara bot , ","sara gärþ , ","sara läkiare , ","sara maþer , ","saramal","sare- )","saramalabalker , ","sara þol","sara þoli","saratoli . ","saradhule )","sara värker , ","sara öke , ","sarsöke","kas . ","-a Bu 15, 172 . ","-ia Bil 930 ; MB 1: 164 ), "]},{"a":"sar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["så, ämbar. I saa SD 3: 759 ( 1316) . bar siäfuir saa mz watn Bil 413 . \" thoko the thera hofwod ok lagdho j en saa \" ib 850 ."],"f":["saa SD 3: 759 (1316) . ack. saa Bil 413, 850), "]},{"a":"sar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","5) svår, motig, ogynnsam. Se Sdw 2: 1291. 6) ss förstärkande adv.: högeligen, mycket. han war gantzka saar drycken STb 3: 173 (1494)."],"f":["saar )"]},{"a":"sar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) sårad. \" wardh sutaren saar at första stynge \" Bil 249 . \" sargadhir oc saar man \" Bir 2: 111 . Bu 520 . KS 42 (107, 45) . Iv 2395 . Al 2793 . RK 2: s. 348. Va 22 . Di 18, 82, 193 . MB 2: 32, 313 . illa saar Al 782 . Di 234 . 2) värkande, svidande, qvald. saar hogh gör swidhande öghon ok sara bra (saucia mens laceros cum palpebris dat ocellos) GO 890 . \" saar hugh gör bleka kindir \" ib 686 . \" grät af saro hiarta \" Bu 30 . RK 3: 2634 . 3) smärtsam, svår, bitter. þinna pino sara suärþ Bu 73 . \" þin pina är sent tald: horo sar hon var ok manghfald \" ib 75 . \" þolde saar ok saran värk \" ib 76 . bar saran harm ok angar i hiärta ib 30 . Bil 427 . MP 1: 39, 47 . Bir 1: 20, 108, 137, 3: 36 . \" the reta gudh åt sik til såra hämd \" KS 50 (127, 54) . \" mz sare sukan \" Bu 174 . \" mz sinom tarum miok sarom \" Bil 264 . waar daarskap war os illa saar Al 4258 . 4) utsatt för sår el smärta, ömtålig. änge limi äru klenare ok sarare (passibiliora) än öghonin Bir 1: 104 . - n. adv. smärtsamt, svårt, bittert. sarast bithir swlthin flugha GO 1039 . Bir 1: 108 . \" han döör sarast \" Al 2032 . grätu sarare Bil 236 (alla fyra ställena kunna äfven föras till sara, adv.). - Jfr osar."],"f":["saar . ","sor Di 234 . ","sär: säre RK 2: s. 348. ","-are . ","-ane Bil 427 ), "]},{"a":"sar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["så, ämbar. Inv cur Tynnilsö 7. x öra för troch saar skoffla balior Kumla kyrkas rb 44 (1478?). hon ful sielff wthi en kädil. then tiid hon kulde bära en saa med hans hustru Uppl lagmansdomb 25 (1490). ib. !UDDA_TECKEN? skopa och en saa til stegerhusset HLG 2: 16 (1510). jtem en ny saa, som ölith tappadis vti, for !UDDA_TECKEN? öre ib 82 (1516) ib 71 ( 1517) . \" jtem ther kyrkio vigis eller skiris oc kyrkegard, bör (ɔ bär) smaswena säär oc kaar mz swa skäl, ath the til skifftis bära san vthan stang \" Arnell Brask Biᴵ 32. Uppl Fornmt 46: 198 ( 1528) . - ss måttsbeteckning. lego . . . äringgisloni jonsson I lebetem braxatilem. xviii mensuras dictas saa capienem SD 4: 93 ( 1329) . - Jfr miolka sa."],"f":["saa . ","saar . ","saa SD 4: 93 (1329) . säär Arnell Brask Biᴵ 32), "]},{"a":"sara","b":[],"c":"","d":"","e":["1) smärtsamt, bittert, häftigt, ifrigt, svårt, svåra. bitir othollica sara mz värk Bir 1: (Cod. B) 350 . Al 2786 . \" thässe gatha hioggo saara \" ib 5137 . \" sukkadhe sik tha halla saara \" Fr 1352 . Fl 584 . \" the grata swa sara \" ib 552 . Di 79, 193, 227, 230 . syrgdhe sara Fl 836 . Di 172 . \" monde han sik sarä kärä \" Iv 80 . ib 467, 2073 . thz (landet) hafdho the forööt swa sara Fl 16 . \" han hafuer mik swa sara skänt \" Iv 776 . \" thu hafuer mik swa sara forsmath \" ib 1221 . han huxadhe ther a swa sara, at hans öghon gafuo tara Fl 886 . \" veland angrade sara. thz han hafde konungens wrede \" Di 52 . ib 227 . RK 2: 1537 . 2) med svårighet, knappast, ogärna? the wille sik sore fra konunge skilia RK 2: 1137 . 3) ifrigt, högeligen, mycket. swa sara ta the böndher fly RK 2: 3923 . ib 4436 . bygde . . . sara alt huat them lyste ib 1177 . han . . . sara badh ib 1861 . - i sht förstärkande vid adj. el. adv. (då det är fråga am ngt svårt el. sorgligt): högeligen, mycket, gamska. sara oblidh RK 1: 715 . \" slikt är sorgh ok dighir sara (sorg och det mycket stor) \" Iv 4156 . taladhe . . . gratelika saara Al 10166 . \" ropadho hökt oc iämirlika sara \" ib 10347 . - Jfr for-, ful-sara."],"f":["sare Di 79 . ","sore RK 2: 1137 . saara)"]},{"a":"sara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["såra, få sår på. slogh örien karen wedh tynningen, swa han daanede och sarrede baade hender och fföter STb 4: 216 (1511)."],"f":["sarrede ) , "]},{"a":"sarazin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saracen. GU C 20 s. 544 ."],"f":[]},{"a":"sarazin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Saracen. the hedniskä saratzina Va 18, 21, 46 ."],"f":["saratzin . ","-ar )"]},{"a":"sarbetter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smärtsamt el. svårt bitande. sarbetta flugur ok maþka Bu 402 ."],"f":[]},{"a":"sarbulde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varböld. \" fullir mz saar boldom \" MP 1: 48 . ib 281, 2: 212 ."],"f":["saarbulde: -om MP 2: 212 . ","sarbolde: -om ib 1: 281 . saar bolde)"]},{"a":"sarduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags med linne blandadt ylletyg. "],"f":["sarduks kiurtil","sardukz kyurtil )"]},{"a":"sarduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags med linne blandat ylletyg. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 710. kledhe, leroth, sardwch . . . skal bliffwä tiil mynthet Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . \" iii alna sardhwgh \" ATb 3: 116 ( 1501) . \" engen skin ffar han (ɔ kocken) heller . . . vtan sarduk til tröya \" Arnell Brask Biᴵ 36. stycke av sarduk. JTb 26 ( 1461) . \" en hel sardwk swärtadher \" ib 29 ( 1461) . iij sardoke Skotteb 365 (1460-61, Kämn). "],"f":["sarduck STb 3: 269 (1496) . sardwch Priv f Sv st 171 (1473, avskr.) . ","sardhwgh ATb 3: 116 ( 1501) . ","sardoke Skotteb 365 (1460-61, Kämn)), ","sarduks kiurtil","sarduks tröia","saar- . ","-duchx- STb 3: 163 (1494) , 304 (1496). - -dugs- NMU 1: 110 ( 1434) . ssardwx tröga ATb 3: 322 ( 1519) ), "]},{"a":"sargha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1347. 1) såra. o härra ihesu christe sargha (saucia) mith hiärta mädh thinom sarom SkrtUppb 9 . \" somliga sargade han, oc somliga rände han aff hästen \" Troj 110 . - åstadkomma el. tillfoga (sår). all min saar nyleka sargat Su 195 . sarga, sönderslita. abrahere sarga affdraga ok aff skära GU C 20 s. 4 . llacero . . . sargha oc syndher slidha ib (hand 2) s. 57. ib. PMskr 318. saagis . . . grena . . . aff olyo träm förwarandis ath barken jngenstadz sargas ib 335 . 2) såra, skada, fördärva, förarga. om hon haffwir nakan sarghat mz delan obryghilsom oc höghmälis ordhom SvKyrkobr 348 . ib 358. then daren . . . som sa dyrffweliga mz hogmodog oc lastog ord forfäres ey sarga edert högmäktoga maiestath Troj 94 . - Jfr sunder sargha samt half-, o-sargahdher."],"f":["sarga . ","-adhe . ","-adher . Se Sdw 2: 1291)"]},{"a":"sargha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) såra. SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). sla, sargha ällä dräpa ib 378 . läggar gläuio gen dracanom ok sarghaþe han Bu 492 . läkia thän sargadha mannin Bir 2: 6 . \" läkia thän som sorgadhir är ib. diäfwlsins sarghare som wärldena sargadhe (vulnerantis) \" Bil 216 . - sarga. aff sälughu sarghadh a like Bil 317 . \" sarghadhe sina händir mz tannom \" Lg 347 . \" at vi maghom sargha han ok syndirslita (dirumpendo lacermus) \" Bir 2: 103 . \" thu vilde siälwir for thom sargas \" ib 3: 78 . ib 387 . 2) såra, skada, förderfva, förarga. ther os sarghir oc forgifwir varom siälom (inficiunt et vulnerant animas nostras) Bo 256 . diäfwllin hulkin som först smittar ok sarghar (viciat) wilian ok godh astundilse Bir 1: 37 . \" hans besko ordh ther han sarghar (vulnerat) mz andra ib. menlöse män sarghas (scandalizantur) aff hans ordhom \" ib 38 . ib 154, 157 . - Jfr genom-, o-sarghadher."],"f":["sorgha Bir 1: 154 ; ","-as ib 157 ; -adhir ib 2: 6. ","-ar . ","-ir Bo 256 . ","-aþe . ","-aþer ) , "]},{"a":"sarghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår, skada, smärta. ey kännandes nakot onth ällar sarghan (lænem) Lg 441 ."],"f":[]},{"a":"sarghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår, skada, smärta. GU C 20 s. 91 ."],"f":[]},{"a":"sarghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som sårar el. sargar. llanio . . . sarghare GU C 20 (hand 29 s. 62. iak är minna siäl sarghare (lacerator) ok fordurfuare SkrtUppb 20 ."],"f":[]},{"a":"sarghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som sårar. diäfwlsins sarghare (vulnerator) Bil 216 . - den som sargar. thera sundir stänkiare ok sarghare (lacerator) Bir 1: 123 ."],"f":[]},{"a":"sarghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sårande. släpte han konung philimenem löös som han fangad haffde vtan sargelse Troj 239 ."],"f":["sargelse )"]},{"a":"sargör","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["sårad. \" honwm är widhirfarith storth hoffmodh ok är skinhwwat ok saargör aff en, swm hetir hannes liffwe \" FMU 3: 68 ( 1434) ."],"f":["saar- )"]},{"a":"sarleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sårnad. \" komber sarleek i hoffwd \" LB 7: 70 . haffwa mwnskol oc saarlek i mwnnen ib 135 ."],"f":["sarleek . ","saarleker )"]},{"a":"sarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) smärtsamt, bittert, häftigt, ifrigt, svårt. värkte sarleka Bu 15 . sarleca bita ib 414 . lät thöm sarlika pina Bil 125 . ib 897 . sarlika stingha Bir 1: 262 . sugha sårlikare KS 42 (108, 45) . grät sarleka Bu 145 . KL 248 . Bo 206 . Bir 2: 93 . Pa (Tung) 30. sörgdhe sarlica KL 299 . \" thz magho vi alla sarlika kära \" Iv 3269 . ib 774 . Fl 386 . 2) högeligen, mycket. iak glömde mik swa sarlik Fl 914 . the mogha sarlika jäwa om sik RK 1: 3776 . \" thry thing äru hulkin nu thynga mik sarlicast j hiärtano \" Bir 3: 137 . \" sarligä at sla \" Va 17 . - i sht förstärkande vid adj. och adv. (då det är fråga om ngt svårt el. sorgligt). sarlika wredher MB 1: 167 . \" brände marghin sarlika illa \" Al 5633 . \" thenne saarligh och drapeligh stoor skadha \" RK 3: 1168 . (sarlika för snarlika Su 283 .)"],"f":["sarlikä Pa (Tung) 30. saarlika KL 248 . ","sarleka Bu 15, 145 . ","sarleca ib 414 . ","sarligä Va 17 . ","sarlik Fl 914 . ","saarligh RK 3: 1168 ),"]},{"a":"sarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smärtsam, svår. \" winstra handinna saarleghi korsfästilse \" SkrtUppb 293 ."],"f":["saarleghin )"]},{"a":"sarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smärtsam, svår. \" mz sarligh slagh \" MD 23 ."],"f":["sarligh )"]},{"a":"sarmal saar. maal. mal atb 3 210 1508","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår. \" tha warth lasse . . . hannison saker til xl mark for forsaath oc xij mark for saarmaal \" ATb 1: 212 ( 1465) . STb 1: 22 ( 1475) . \" curita sonen hade viij (8) saarmal \" ib 28 ( 1480) . Jfr saramal."],"f":[]},{"a":"sarmale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (Atb 1: 7 (1452)) =sarmal. sama tiidh rechte slagsidena handena for sarmala som han giordhe jon beltares drengh ATb 1: 7 ( 1452) . \" cedes dis slagh sarghan saarmale och dragh \" GU C 20 s. 91 . \" tet sarmale han giorde pa mortin gulsmet \" STb 4: 346 ( 1514) . ib 5: 9 ( 1514) ."],"f":["saar- )"]},{"a":"sarnadher sarne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår? per, som hög jens sarne STb 5: 77 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"sarogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sårande, smärtande, svår? for thz sargha swärdhit (gladio dolorum) som hon tholde j sins älskelica sons pino Bir 3: 236 ."],"f":["sargha Bir 3: 236 ),"]},{"a":"sarsvidhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sårvärk. \" lliuor . . . blaanader . . . plana (fel för plaga) virgarum slme saarswedhi oc affwnd \" GU C 20 (hand 2) s. 93."],"f":["saarswedhi )"]},{"a":"sartholi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = sara tholi. skal matis skoffat förnöie lekerelön kemeneren oc sartulen STb 5: 165 (1517)."],"f":["sartule )"]},{"a":"saröke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sår, sårnad, sårnader. \" tholde . . . nakan saaröka \" MB 1: 504 . KS 83 (205, 91) . MP 1: 203 . \" thz helir alzkons saaröka \" LB 3: 64 . \" faar thz barn . .. fulan saröka \" ib 116 . ib 130, 138. klädhin . . . som skorpnadh varo vidhir sarökan Bo 199 . 2) smärta. gathe . .. tholt tholikin saröka Bil 239 . \" mödher thu min likama mz alksins saröka \" ib 426 . mz . . . osighelikom värk oc saröka Bo 193 . VKR XIV . Lg 930 . Su 422 . \" at rädhas saranna wärkia för än saröken komber \" ib 430 . minna wndha saaröka wärker (dolor vlnerum meorum) ib 39 . Jfr sara-, sars-öke."],"f":["saar- )"]},{"a":"saröke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*saröka värker , "]},{"a":"sasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sachsare. \" saxon vel saxo . . . sasse \" GU C 20 s. 548 . Jfr saxi."],"f":[]},{"a":"sastang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång att bära en så på . . . sin dreng, som slog lasse werkmesters dreng ij blaned pa ryggen . . .med en sa stond STb 5: 80 (1515). "],"f":["-stond )"]},{"a":"sat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fred, enighet. pl. the skilldes aath mz godha saatthe RK 3: 3321 (godha skulle dock kunna fattas ss sidoform till godho, se goþer 16, och saatthe ss nom. pl. m. af satter, adj.). Jfr sät."],"f":["saatthe RK 3: 3321 ) ? "]},{"a":"sat","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr for-, up-sat."],"f":[]},{"a":"sat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr forsat."],"f":[]},{"a":"sata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L Jfr be-, for-sata."],"f":[]},{"a":"sata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ,"],"f":[]},{"a":"sata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr forsata."],"f":[]},{"a":"sata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["sata sik , förena sig, komma öfverens. ther mona the sik oppa sata Al 10380 ."]},{"a":"sata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såte, hösåte. \" ena ängh . . . som VI saton höö wäxa vppa \" FH 3: 20 ( 1442) . ena ängh . . . ther IIII saton höö vexa vppa ib. räfsadho höö, oc baro saman i saatan (acervos fecerunt) Ansg 247 . kom . . . eldir i al the saatan, som the hafdho räfsadh oc sammanburith allan then daghin ib. al the saathan som the hafdho räfsath oc sammanburidh um andra dagha tilforin ib."],"f":["saton FH 3: 20 (1442; på två st.) . saatan Ansg 247 (på två st.). saathan ib), "]},{"a":"sata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höstack, såte. ÖGL 9: 5, 22 . (Hithörande ställen kunna dock äfven föras till sata, n.)"],"f":[]},{"a":"satan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":[]},{"a":"satan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsatan."],"f":[]},{"a":"satan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besatan."],"f":[]},{"a":"sate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höstack, såte. ÖGL B 18, 19: pr. (Hithörande ställen kunna dock äfven föras till sata, n.)"],"f":[]},{"a":"satenfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenfat, fat af sten el. krukmakargods. pro tri[!] stanfaat (för stenxvi marchas BSH 1: 99 ( 1366) ."],"f":["-faat )"]},{"a":"sater","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säter."],"f":[]},{"a":"satlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vänligt, förtroligt. \" o huru satlika (socialiter) oc hemelica han talar mz thöm \" Bo 183 . - i endrägt, i sämja, fridsamt. bidher them fara saatlika MB 1: 252 . \" dygdhelika oc saatlika liwa \" ib 458 . \" satlika boa ib. the (änglarne) fa se sik hwar annan saatelika, thy at i himerike är aldra bätzst sämia oc mäste fridher ib 491. at the winlica ok satlika ärffschiptinghe giort hafua \" SJ 70 ( 1437) . ib 27 ( 1425) . \" at the winligha ok sattelica aatskild ära vm al stycke \" ib 67 ( 1437) ."],"f":["saatlika . ","sattelica SJ 67 ( 1437)","saattelika SJ 27 ( 1425) ), "]},{"a":"satliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vänlig, endrägtig. \" the haffua giort wenlighit ok satlighit byte \" SJ 70 ( 1437) ."],"f":["satlighit ) SJ 70 ( 1437) ), "]},{"a":"satning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besatning."],"f":[]},{"a":"saton","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såte, hösåte. \" i saatan höö . . . iij sathon \" Svartb (Skok) 301 (omkr. 1422). fira sattan höö ATb 2: 221 ( 1483) . ss mått på ängsmark. . . . haffde siik tiileghnat eth sothon ängh j hutila ängh Svartb 524 (1477?). en teeg j kymanyttw pa ij soothom ib (Skokl) 534 (1477?)."],"f":["sothon Svartb 524 (1477?). pl. sattan ATb 2: 221 ( 1483) . sottan ib. salthon Svartb (Skokl) 301 (omkri. 1422). dat. soothom ib 5345 (1477?)), "]},{"a":"satter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) ense, enig. hwilka quärn wi mz beradhno modhe oc sate sämio vnt oc latith hafwom . . . arnwlfw NMU 1: 79 ( 1391) . - förlikt, bilagd. Se Sdw 2: 1291. - Jfr köp-, väl-satter."],"f":["sater )"]},{"a":"satter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) nära förbunden, genom tillgifvenhet förbunden, förtrolig, såt. (Petrus och Paulus) hioldhos j händer sate ok säle Bil 108 . the (alexander och hästen) ära swa saate them kan ängin at skilia Al 574 . siungum guþi sata sällor Bu 25 . \" var sata vmganga \" Bo 213 . 2) ense, enig. väl ärum vi sate (concordes) vm al mal . . . varin ok ii baþe sate vm os. mäþan vi ärum sialue väl sate Bu 50 . samarla magho sate sitia (sedes compresse poterint concordibus esse) GO 870 . \" äre the mang diwr som aldre magha wardha saat \" MB 1: 96 . ib 110, 208 . Bir 2: 67 . Al 8540 . Iv 5166, 5266, 5292 . \" the waro alt jamlika satte \" RK 1: 288 . warom wini ok wäl satte ib 759 . ib 1845, 3315, 3440 . wordho wene oc wäll saatte thär vm SJ 63 ( 1436) . ense, förlikt, försonad. göra thöm badha sata Iv 5541 . the som owenlige wåre giorde iag till såtte RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 . \" the wordo sidhan satte ib 1: 272. \" ib 1093, 2813, 3345, 2: 2634, 3113, 3: (sista forts.) 4884, 5150. wlff gör saat swin (nödgar svinen till enighet) GO 850 . \" för iak är sater vidher miin frugha \" Iv 3520 . ib 5495 . \" at þu varþe satar vi þ min guþ \" Bu 155 . - försonlig, lätt att försona. saat är syzkena wredhe GO 299 . ib 873 . "],"f":["saatter: -e RK 1: 1845 ; SJ 63 ( 1436)","saat Bir 2: 67 ; GO 299, 850, 873 ; MB 1: 96 ; ","-a ib 208 ; ","-e ib 110 ; Al 574, 8540 ; Iv 5166 (ändradt fr. satte)), "]},{"a":"satusven","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sätusven."],"f":[]},{"a":"sava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["safve. hans (pilens) saffwa doger for blodrona L_B 7: 351. ib 8: 42 ."],"f":[]},{"a":"savas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. savas. tha som äpleträ . . . giffua wt knuppen oc begynna vel sawas Sex ekon tr 266 . Arnell Brask Biᴵ 26."],"f":[]},{"a":"saver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["växten satuera hortensis Lin. \" satuera sawir Växtförteckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 n5 14 s. 7. \""],"f":["saweir )"]},{"a":"savilskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sobelskinn. \" mantla aff sfauil skin \" Fl 286 . ib 495, 703 . Jfr sabelskin."],"f":[]},{"a":"sax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sax. \" aldre com harkniuar älla sax iui hans howþ \" Bu 194 . \" sundir skärs mz sax \" Bir 1: 197 . \" skär aff honum med ena sax \" LB 2: 69 . SO 95, 103 . MD (S) 290 ."],"f":["-ar SO 95, 103) , "]},{"a":"sax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sax. GPM 2: 215 ( 1506) . haffwas och saxer til ath klypa glasen PMskr 566. ","2) ett slags stridsorning. wm swa händher fiendana göra wiggia. tha göre han ena sax til ath mötha them wiggianom PMSkr 154 . ib 155 . Jfr ulsax. "],"f":["sax(s)er ),","*saxa slipare","saxeslipere )"]},{"a":"saxi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saxare. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1291."],"f":[]},{"a":"saþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sådor, kli. \" ss enkelt ord antraffadt endast i pl. gregorius likar hans bökir widh semblo brödh ok sina bökir widh sadha (furfurem) \" Bil 650 . \" hwa sik blanda widh sadha \" GO 759 . \" sadher ok kli \" Lg 3: 491 . Jfr roghsadh. "],"f":["-ar . ","-ir ),","sadhabrödh , "]},{"a":"saþla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sadla. \" sadhlar sin aasna \" MB 1: 199 . \" thu skal min gangara sadhla \" Iv 630 . Fr 488 . \" xxx sadlade hästa \" RK 2: 9213 ."],"f":[]},{"a":"saþul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadel. \" bär forgyltan sadhul \" Bir 3: 46 . \" tha sadhulin tax aff honum ib. sadell, swadanna som en frv höffdis wäl innan at ridhä \" Va 10 . SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), NS 1: 514 ( 1405) . Bil 732 . Bo 165 . Bir 2: 64, 3: 383, 384, 5: 116 . Fl 527 . Fr 1923 . Va 21 . Jfr hingista-, klyf-, klädhasäks-, stäka-, söm-, örsa-saþul. "],"f":["sadhil Fr 1923 . ","sadell Va 10 . ","sadal LB 2: 69 . ","sadhulin Bir 3: 46 . ","sadhelin Fl 527 . ","sadlin Va 21 . ","sadhle Bir 3: 384 . ","sadle Bil 732 . ","sadhlenom Bir 2: 64 . ","saþlar L. ","sadhlom SD NS 1: 514 ( 1405) . Bo 165), ","sadhla häster","sadhela- )","sadhlamakare , ","sadhlamästare , "]},{"a":"saþulgiurþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadelgjord. \" giorþe . . . saþulgiorþa \" KL 191 ."],"f":["-giorþ )"]},{"a":"saþulran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["saþol- )"]},{"a":"sea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr a- (Sdw 1: 51), up- (Sdw 2: 856) sea."],"f":[]},{"a":"sea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se, genom synen uppfatta. Se Sdw 2: 1291. allom them ther thätta breff hörä äller seyä SD 8: 36 ( 1361) . alla the danda men, sum thetta breff sää, höra eller lesa Sd NS 3: 265 (1417). jak haffwer siith syndena mz mynom ögom SvKyrkobr 306 . Mecht 142 . . . . ath han sswa thet ffath iärn komma j niels nanwlssons sskäp ATb 2: 171 ( 1481) . thässa likamligha sinna fulkompnilse, är at see, smaka, höra, taka, ok lwkta SpV 76 . hustrun thätta seghiandis . . . hon stak honom j gönom ib 332 . the som si thera jämcristna lida gudz plago MP 4: 91 . \" thän man syndar . . . som syndena seer mäddh androm ok tigher thär til \" ib 210 . \" wm än han (ɔ: tjänaren) wiste at keysaren ware när honom ok saghie han än tho at han saghe ekke keysaren \" SkrtUppb 92 . . . . män wi see ingom länger än til tänderna communiter loquendo Troil 5: 315 ( 1505) . \" monghen kysser then handh han swaghe gernä wara aff \" GPM 2: 315 ( 1508) . \" magnes är en vnderliken sten . . . han är tilse som rostogth järn mädh enne blaahet \" PMSkr 482 . ihesu cristi blodige saar ok vunder som tw sost paa hannom for wara synder skwlt SvT 77 . - imperat. se, ecce. sij hwr jak stond´r Beckman Stud 107 (omkr. 1450). thöm a stadh gongande see gudz engell foregongandes thöm, opleet thornen J Buddes b 81 . pylatus . . . sagdhe sein idher konungher SkrtUppb 217. 3) se, kasta el. vända blickarna, blicka, betrakta. see ther the helga jumfruen stodh J Buddes b 76 . - med prep. til. han (ɔ Jesus) saagh til sancte p[etrum] oc kalladhe hanom til widherkännilse SkrtUppb 281 . - med prep. äptir. Se Sdw 2: 1291. - med adv. ginstan hon saagh wth J Buddes b 95 . 5) se (till), tänka (på). med prep. til. alzmettogeste gwdh for sijne store nade se barmhärtellige til hans siel Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . bidh thin son . . . at han mildelika see til mik SvB 111 (omkr. 1500). - särsk. i nåd se (till) el. tänka (på). med prep. ivir. sse offwer myna syndher SvB 498 (sl. av 1400-t.). 6) se sig (för), vara rädd (för), sky, akta sig (för). med prep. for el. vidh. taga sig till vara (vid), vara el. bliva försiktig (genom). en jak wil straffa tom swa ter före tom som jak finner ther med swa thed en annar han skal see ther wed GPM 2: 296 ( 1508?) . 7) se, sörja för, vårda. hakan . . . giorde anders . . . myndoch och mechtok . . . ath see och forestaa sin sonasons barna arff Stb 3: 119 (1493). - med prep. um. än bidher jak tik at thu sägh mik, huru ok nar hon saa om sins krops gangn (corpori potuit necessaria providere) mädhan hon war altidh j mönstridh SpV 327 . - ha tillsyn (över), förestå, sörja (för), se till godo. med prep. for. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 516 ff. 8) se, inse, finna, märka, förstå. - se, förnimma; finna sig i. Se Sdw 2: 1291. 9) se, se till, undersöka. skal jens . . . förnoie erik . . . then humle secken, som han lot se honum pa bron STb 5: 29 ( 1514) . - se, se efter, undersöka, försöka. med pep. um. kan jöns matsson faa tompten medh mwnckana goda mynne, ther magh han om see STb 3: 229 ( 1495) . 10) se, tillse, akta sig, giva akt. hwar man see hwem han herbarger, swa at hosbonden vntgelder ey gestan aath STb 1: 442 (1462, Burspr). 11) rikta sin uppmärksamhet på, lägga vikt vid. Se Sdw 2: 1291."],"f":["se Hist Handl V III 1: 53 (1493) ; Stb 5: 29 (514); PMskr 482. see SpV 76, 434 ; STb 3: 119 (1493), 299 (1495); GPM 2: 296 (508?); Arnell Brask Biᴵ 29. sÿ HLG 3: 54 (1525). pres. part. seghiande MP 5: 205 ; ","-is SpV 332 . ","seer MP 4: 210 . pl. 1 pers. see Troil 5: 315 ( 1505) . 2 pers. si GPM 2: 158 ( 1502) . 3 pers. sea SD 8: 191 (1362); NMU 1: 124 ( 1456) , 134 (1470). (s)sea JämtlDipl 113 ( 1365) , 146 (1396). se ib 147 ( 1397) . ","sää SD NS 3: 265 ( 1417) . ","seyä SD 8: 36 ( 1361) . ","syä ib 206 ( 1362) . ","si ib 93 (1361, avskr) ; MP 4: 91 . ","konj . ","see Stb 1: 428 (1459, Burspr), 442 (1462, Burspr), 142 (477); SvB 111 (omkr. 1500). imperat. se Mon Dipl Sv 54 ( 1486) . ","sse SvB 498 (sl. av 1400-t.). see J Buddes b 76, 81 ; Arnell Brask Biᴵ 28. sij Beckman Stud 107 (omkr. 1450). pl. 2 pers. sein SkrtUppb 217 . ","saa SpV 311, 327 ; MP 5: 115 . ","saagh J Buddes b 95 ; Skrt Uppb 281. sswa ATb 2: 171 ( 1481) . 2 pers. sost SvT 77 . ","konj . ","saghe Skrt 92. ib. saghie ib. swaghe GPM 2: 315 ( 1508) . ","supin . ","siith SvKyrkobr 306. Se Sdw 2: 1291),","sea sik fore , 1) förse sig, på förhand anskaffa åt sig, besörja. . . . ok han skal sÿ sik för eth annath hws om mikkelmesse ok geffwa hwslön för sommardelen HLG 3: 54 (1525). - sörja för sig. at mattis i sickle skal giffua hwart aar xij (12) marck aff stycke eller see sik fore vppa en annan stadh STb 1: 142 ( 1477) . ","sea ivir , 3) överse, ha övrseende (med). Se Sdw 2: 1347. for thän skuld at han saa owir mz them j thera brwthom, ok ey näpste them SpV 311 . ib 434 . . . . at han ville se over medh honom om then ovelia han therfore til . . asmundh hafde Hist Handl V III 1: 53 (1493).","sea til , 1) se till, ha tillsyn. Se Sdw 2: 1291. jtem (bör redeswennen) see til mz bryggiaren om brygning Arnell Brask Biᴵ 29. jtem vm wintrhren . . . see til vm werkana ib 28 . 2) se till, giva akt. huar man see till huem han herbärger STb 1: 428 (1459, Burspr). - se till, vka över, besörja. bedher iag idher thet i sht i si till om mith gangh GPM 2: 158 ( 1502) . ","sea sik umkring , 2) se el. blicka omkring sig. han . . . gik strunkir ok saa sik altiidh om kringh, skudhadhe sik bade oppe ok nydhre MP 5: 115 . - Jfr ater-, fore-, ivir-, kringum- (Sdw 2: 1253), nidher-, til-, um- (Sdw 2: 803), ut- (äv. Sdw 2: 886), vidher-sea, ävensom aseandhis JMPs 396."]},{"a":"sea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) se, genom synen uppfatta. allum þeem þässi bref seä oc hörä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ib 5: 293 ( 1314) . sibilla lät o[c] touianum se þät hon sa ok sagho baþen Bu 63 . at seia guz iartigne ib 56 . \" at seia þän heþar värþogha iacobum \" ib 193 . \" seia paulum mällan þerra \" ib 129 . at see ok skodha theres helga sidher Lg 3: 538 . sa sina dottor grata Bu 30 . \" sagh en diäfwl dragha bort en munk \" MP 1: 52 . Ansg 181 . \" wij seem nw äy länger slass \" Di 153 . \" sa kama bäras \" KL 27 . wi saghom iiij män standandis, oc haffwandes ädhelasta skapnadh Lg 3: 460 . sa . . . sik ledan firi guz dom Bu 28 . säl är iak som þik se cristen ib 519 . \" huilke aff mangom waro seedde liwandis \" MB 2: 397 . KL 403 . \" se oc höra andelika \" Bir 4: (Avt) 182 . - (såsom part) vara närvarande vid (eds afläggande), mottaga (ed). thän eþän vil siä SR 13 . \" han sum eþen skal siä ib. imperat. se, ecce. see (ecce) bradhin \" Bir 3: 71 . se gudhz thiänista quinna Lg 32 . 2) se, kunna se, hafva syn, få syn. han gaff blindum sea Bil 246 . Bu 186 . 3) se, kasta el. vända blickarna, blickarna, blicka, betrakta. med prep. a (up a). gat ey rättom öghom seet a honum MB 1: 63 . \" genast alexander a hona sa \" Al 8143 . hon . . . görla op a sin herra sa Iv 2614 . rosin . . . är faghir at see vppa Bir 1: 66 . - med prep. til. sa stundum til en ok stundum til annan KL 65 . \" thora ey see til (respicere) hänna klarhet \" Bir 1: 95 . \" vi thorom ey see til hänne (spectum nostrum in eam infigere) \" ib 2: 201 . \" jak saa til (aspicerem) jordhinna \" ib 3: 365 . \" sa til petrum \" Ber 33 . Iv 485 . \" war sa till them the hwggo hwar vppa annars wapn som thz haffde warit en liwng eld \" Di 78 . the piltane . . . waro at see til som andre ängla ST 421 . - med prep. ivir. thu saag offwir (aspexisti) thera stora makt MB 2: 160 . - med prep. af. fadherin ma ey se aff honum (taga sina ögon från honom) MB 1: 248 . (?) the getho ey aff barne seeth (d. v. s. de vilja ständigt se barnet, hafva det i hemmet?) MD (S) 242 .","4) se (till), få syn (på); varseblifva. med prep. til. tha resin änkte til hans sa Fr 1019 . Va 44 . the sagho enkte til them RK 1: 1720 . \" swa som man först til daghin saa \" ib 1505 . \" munkin sa ther enkte til \" KL 60 . thz ma än mangt fore qwäldin ske ther vi maghom litith nu til se Iv 4820 . 5) se (till), tänka (på). med prep. til. saa han til sinna gratande vina Bir 1: 32 . see til (rspice) mins hiärta dröuilse Bo 25 . med prep. a (på). see nw pa (respice) thenna assirios oc theris stora makt, som thu wärdugadis at see pa egipcios MB 2: 160 . - särsk. i nåd se (till) el. tänka (på). med prep. ivir. jak skal se ower (respiciam) idher MB 1: 376 . 6) se sig (för), vara rädd (för), sky, akta sig (för). med prep. for el. vidh. bränt barn seer widh eld ok bitith for hundh GO 1078 . at thu see widh tolkan wadha FL (Cod. C) 941. at andre magho se ther vidh at plägha tholkin falskan sidh Fr 657 . RK 2: 4096 . - taga sig till vara (vid), vara el. blifva försigtig (genom). bäträ är see widh annars skadha än widh sin eghin (d. v. s. bättre är lära försigtighet af annans skada än af egen; felix quem faciunt aliena pericula cantum) GO 325 .","7) se (om), sörja (för), vårda. med prep. um. see¨ vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). at see om rikesens bestandh oc styrsle MB 2: 239 . \" se vm landzins nytta \" Lg 3: 198 . \" han wilde see ther om oc göra ther til thz besta \" ST 360 . - hafva tillsyn (öfver), förestå, sörja (för), se till godo. med prep. for. se fore rikeno MB 1: 17 . RK 1: 1943, 2000 . the twe herrar fore hären sagho ib 2806 . \" marsk törgils tha fore konungen saa \" ib 2016 . ib 2002 . Di 224 . at se oc sta for them (godsen) SD NS 1: 639 ( 1407) . med prep. ivir. sa ower hans brödhgärning MB 1: 234 . 8) se, inse, finna, märka, förstå. jak seer väl at iak gömde äkke väl min son Bo 25 . lucifer sa, at mannenom war möghelikt til the äro op koma MB 1: 425 . Gers Frest 29 . 9) se, se till, undersöka. skal þöm ranzaka, ok seä hwat the haua in SR 44 . - se, se efter,undersöka, försöka. ser huru honum gätz aat AS 60 . \" bad honom rida til lödesa ey seen oc see om han finget ater igen \" RK 2: 9374 . 10) se, tillse, akta sig, gifva akt. se görla at thu swiik ey mik MB 1: 298 . refl. "],"f":["seä SD 1: 688 (1285, gammal afskr.); SR 44 . ","seea Bil 10 . ","seia Bu 56, 129, 193, 208 o. s. v.; ST 2 . ","se SD 6: 149 (1349); Bu 63, 502 ; MB 1: 200 och ofta. ","see SD 5: 293 (1344); Bir 1: 66, 95 ; MB 2: 377 och ofta. sää MD 70 . ","sia ib (S) 242 (i rimsl.). ","siä SR 13 . ","siia MD 129 . ","sija ib (S) 245 ( i rimsl.). ","sya RK 3: 1741 . ","sy ib 40 ( i rimslut med frii); Lg 3: 538 ; Gers Frest 29 . ","sighia MD 169 (i rimsl. med tiggia). ","sigia RK 2: 6613 . ","seghiä FH 3: 5 ( 1353) . ","seande VKR IX . ","siande MP 1: 39 ; jfr asea. syande, se asea. sygiande: nidher sygiande Lg 3: 83 . säyande, se ase. ","seer Bo 25 ; GO 1078 ; Su 216 ; LfK 204 . ","se Bu 519 . ","see KL 173 ; LfK 204 . ","sem ib. ","seem Bo 37 ; Di 153 . ","seen Bir 5: 86 . ","se Lg 32 . ","see Bo 25 ; Bir 3: 71 . ","seom KL 380 . ","sem KL 403 . ","seem MB 2: 376, 397 . ","sen Bu 55 . ","sa ib 26, 28, 30, 55, 63 och ofta. ","saa Bo 2, 50 och ofta. ","sagh MP 1: 52, 53, 66 o. s. v.; RK 1: 2189 ; Ansg 181 ; Lg 439 ; Su 213 . ","sag RK 2: 8583 ; Di 79, 172 . ","saagh RK 3: 2998 . ","saag MB 2: 160 . ","sogh Di 233 ; Lg 3: 133 . ","sat Bu 502 . ","saat ib 498 . ","saghom KL 380 ; MB 2: 375 ; Lg 3: 460 . ","saghiom KL 138 . ","saghen Lg 3: 460 . ","sagho Bu 63, 129 ; RK 1: 2806 och ofta. ","sago Di 79 . ","saghu Bil 264 . ","sogho MD 69 . ","sogo ib 70. ","saghe Bu 23 ; Bil 730 . ","sedhir KL 403 ; ","-e ib. ","sedder: -e MB 2: 409 . ","seedder: -e ib 397. ","sidder ib. ","set UplL M 24: 1. ","seth Lg 3: 460 . ","sett UplL V 17: 4. ","seet KL 403 ; MB 1: 163, 2: 397 . ","säth MP 1: 96 ) , ","ses , se hvarandra. sidhan the saghos MB 1: 225 . RK 1: 123 . ","sea at , se till, se efter. gik iohannes til dörrinna oc sa aat Bo 218 . " seen grant aath hwarth hiulidh wändher " RK 3: 3364 . " seen aat wm portane oc dörenar . . . äru wäl atirlykta " Bir 5: 86 . ","sea ater , 1) se tillbaka. saa atir äptir sik Bo 215 . " se ather om sik til ryggia " LfK 204 . 2) återse. för en han saghe atir gulfingranith Bil 730 . ","sea for , draga försorg om, försörja. see honom före SGGK 109 . Jfr forsea. ","sea sik fore , 1) förse sig, på förhand anskaffa sig åt, besörja. gudh skal se sik fore (providebit sibi) tholikt offer som han wil hawa MB 1: 200 . - abs. saa sik fore i thässe maltidhinne Bo 50 . 2) se sig för, taga sig till vara. see tijk före RK 3: 3028 . ib 3373 . - Jfr fore sea. ","sea genom , ","sea in , se in. han . . . in genom et litith windögha saa Al 563 . " saa jn i cellan " Lg 667 .","sea ivir , 1) hafva tillsyn öfver. hwar i manghum hundärum ällär häräþum hanum warþer skipat yuer att seya SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). 2) öfverse, granska. see töm (ɔ: scriffuilse) öffuer huad i hade kunnet förbetra töm HSH 18: 35 ( 1496) . Jfr ivir sea. ","sea nidher , se ned. hon saa nidhir mz öghomen Bo 2 . om hon (menniskan) see nidher see hon sina gript LfK 204 . Jfr nidher sea. ","sea til , 1) se till, hafva tillsyn. saa til oc halp til at redha Bo 170 . 2) se till, gifva akt. nar jak saa til atuaktelica Bir 3: 365 . the seia (för sein; motsv. st. MB 2: 383 see) siälue til i hwat vadha the sätia (ipsi videant) sina siäla KL 388 . seom til vm the sik böghia ib 380 . MB 2: 376 . thu skalt see til oc taka granlica vara. at thu ey huxa brudhgommans ok skiälinna sambland vara licamlikit Bo 113 . - se till, vaka öfver, besörja. see granlicha til at clostirsins gooz blifua besatt VKR 32 . " see til at landbone bygge bätre ib. 3) se till, utforska. wille han se til hwa äpter han skulle biscoper wardha " Lg 3: 199 . - Jfr til sea. ","sea um , se sig om, se till, öfvertänka. for han seer om at sakna tom tha ärw hans kattor flagna MD (S) 221 . " te fatöke såen giärnt um, huru the måten rika manna goz af töm få " KS 76 (189, 84) . Jfr um sea. ","sea sik um , se sig om. the sagho sik om allä wegnä Va 14 . Lg 439, 667 . ","sea sik umkring , = sea sik um. Lg 553, 667 . MD (S) 221 . ","sea up , se upp. thu . . . seer opp mz thin öghon LfK 141 . ib 204 . Jfr up sea. ","sea up a , se på, åse. iak stodh ok saa oppa ath lythin i hallarsö war i laglösaköpunge ok loth gräffwa sinne hustrv modher insegle SD NS 1: 358 (1404h och saagh oppa thz thetta monde saa tiil gaa RK 3: 2998 . ","sea vidher , taga sig till vara, vara försigtig. toko om sidhe widh at see RK 1: 3210 . Jfr vidher sea. "]},{"a":"sea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr for-, til-, vidher-sea."],"f":[]},{"a":"seare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forseare."],"f":[]},{"a":"seare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr tilseare."],"f":[]},{"a":"sedel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sedel, papperslapp hvarpå något är skrifvet. vdj then andre cedelen HSH 20: 216 ( 1507) . - sedel el. papperslapp som nyttjas vid lottdragning. thet man skrifwer hwars rijkes nampn vpa een sedula och alla sedelar lijka stora BtRK 122 ( 1346) ."],"f":["cedel . ","sedelar BtRK 122 ( 1346) ), "]},{"a":"sedel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n. sedel, papperslapp varpå något är skirvet. thesse witndede, at the fat hade it breff och it sedel, som stod kort drvgenals nampn pa sedilt STb 5: 241 ( 1519) . thet sedilt reff han sunder ib."],"f":["sedil . ","med art. sedilt)"]},{"a":"segher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["seg. \" t thy lande hittis swa segh iordh, at hona löser enkte watn, oc the iordh hafdho the for liim \" MB 1: 175 . \" i thy segho landeno, ther all iordhin war thz seghasta liim (vallem . . . in qua erant putei bituminis) \" ib 180 . \" tha ludhir blodit samman ok är seekt aff hytanom \" LB 5: 293 . är han (blodet) . . . segher ib. Jfr ofsegher."],"f":["seekt LB 5: 293 ) , "]},{"a":"seghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" julianus nw hörendes dödzens seegare for dörena vara \" J Buddes b 77 . "],"f":["seghare: -en STb 1: 333 (1482) . seegare J Buddes b 77 . ","seyare: -en Atb 3: 18 (1494); STb 4: 164 ( 1507) . ","säyare: -ens ÅK 63 ),","*seghiara klokka","sägher- )","*seghiara makare","seghra- . ","seyre- )","*seghiaramakara dränger","segermakare- )","seghiara mästare","segere- )"]},{"a":"seghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ur, urverk. \" j ens fäghersta seghiara ällar wäkkiara (horologii) liknilse \" Su 3 . \" förta bookin aff gudhelika wisdoms sighiare ällir wäkkiare \" ib 221 . "],"f":["siighiare )","seghiara mästare","seghermestare )"]},{"a":"seghl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säghl."],"f":[]},{"a":"seghla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sighla."],"f":[]},{"a":"seghlatz","b":[],"c":"","d":"","e":[" se sighltz."],"f":[]},{"a":"seilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr forescilse."],"f":[]},{"a":"sekret","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sekret, sigill. \" lata wii . . . pa alles wores wegna hängia wore secrete oc jnsigle för thetta breff \" SO 161 ( i en af rådet 1473 utfärdad stadga). hengiä vor secreter och jndziglä nädhen for thette breff HSH 19: 21 ( 1501) . FH 5: 45 ( 1467) . FM 300 ( 1506) . BSH 4: 101 ( 1483) , 102 (1483). vndher hans nades maiestats secret ib."],"f":[]},{"a":"sekret","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hemlighet. ath the skulle thetta lönliga ärande jngalwndhe oppenbara wtan at the skulle thz läggia wndy secretzsens tysto Troj 250 ."],"f":[]},{"a":"sekret och ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sekret, (mindre, i sht furstligt) sigill. Se Sdw 2: 1291. bedes wii . . . werdugeste faders i gud her erchebiscop iacob i vpsala secret medh wor egen jncigle weterlige hängiande nydhan wiid thetta breeff HLG 1: 116 (1475). haffwe wij vitterlige hengt ware secrette och jncigle nedan fore thette . . . breff STb 3: 346 (1497-98)."],"f":["sekrete (secrette), "]},{"a":"sele","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sili."],"f":[]},{"a":"seliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["likadan, lika beskaffad. Se SDw 2: 1291."],"f":[]},{"a":"seliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["siliker )"]},{"a":"selladisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 2: 320 utgår; jfr Sdw 2: 155 f."],"f":[]},{"a":"selladisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj.? ","e":["sel ladiska hwd MD (S) 221 ."],"f":[]},{"a":"seltis öl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bältis öl under bälti."],"f":[]},{"a":"sembla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["semla. \" han skulde hwar dagh hafwa xxx mattor myöl til sämblor oc lyx til brödh \" ST 421 . "],"f":["sämbla )","sämblo brödh , "]},{"a":"sembla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["semla. Skotteb 474 (1472 -73, Kämn). ib. kakor och sämblar och huethebrödh HLG 2: 25 (1511)."],"f":["sämblr ) , "]},{"a":"sen","b":["ab","av"],"c":"adv.adj.","d":"adj. L: ","e":["sent, vid långt framskriden tid på dygnet, året, årstiden. . . . om tet ej vore swa siidhöstis oc sent pa aareth HSH 14: 78 (1525, Brask). - för sent. the komo senth sidan räte waro aff sagdhe ATb 1: 33 ( 1455) . \" oleff hansson kom senth \" STb 4: 230 ( 1511) . - komp. 2) senare (i tiden), vid längre framskriden tid. tho komber han (ɔ döden) somlikom förra oc somlikom senare Prosadikter (Barl) 25 . superl. senast, sist. . . . the folke som senarsth är cristit wordhit MP 5: 184 . \" thet breff i oss senst sende \" HSH 17: 69 (1523, Brask) . ib 14: 62 (1525? Brask). - Särskilda kasus nyttjas dels ensamt dels li förening med annat ord ss adv. el. konj. - dat. sing. n. sensto, adv. L. dat. pl. senstum, adv. L. "],"f":["seen . ","senaster ) , ","senst HSH 17: 69 (1523, Brask), 14: 62 (1525? Brask). Se Sdw 2: 1291 och jfr Natr. Linqvist, Nysv. studier 8: 241), ","*i senstonne , "]},{"a":"sen","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) senä L. sänna L. superl. senast. sinnist SD NS 1: 561 (1406)), sent, vid långt framskriden tid på dygnet. sent vm nättir tima Bo 214 . \" sent i afftens \" Di 79 . - sent, icke snart, först efter lång tid. þin pina är sent tald Bu 75 . \" miin sorgh mon mik seent forganga \" Iv 2676 . \" thz skal seent bäther staa \" RK 1: 1323 . \" seent tha födhis hans like \" ib 3435 . ib 3397 . - för sent. seent war tha at wända MB 1: 317 . tha är senth til nokra booth MD 19 . SEG 112 . - komp.","1) senare, långsammare. \" gaar nakat litit senare (tardius) oc maklicare \" Bo 22 . 2) senare (i tiden), vid längre framskriden tid. faar hwart thing mere eller minne fulkompnile, oc skiwtare eller senare MB 1: 126 . \" döör en raskare ok annor senare \" Bir 1: 216 . at pinan skuli thy senare byrias ib 74 . \" hafdhe thu senare komith häre \" Iv 3283 . GO 853 . SEG 112 . - superl. senast, sist. huilkin ther senast kome fram Iv 2334 . SO 78, 143, 153, 158, 195 . \" sidhan iak sinnist meth honom räkenskap hält \" SD NS 1: 561 ( 1406) . iwdha tagha senast oc nödhoghast widh korsins tro MB 1: 259 ."],"f":["seen . ","senare . ","senaster . sänaster: -ast Bir 2: 222 . senester), "]},{"a":"sen","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sent, långsamt, trögt? löp til husit ey seen RK 2: 2086 . \" the swaradhe honom ey seen \" ib 5326 (båda dessa ställen möjl. att föra till sen, adj. 1; båda hafva seen i rimslut). 2) sent, icke snart, först efter lång tid. (för seeent? bortfallandet af t kan vara föranledt deraf att följande ord börjar med t; jfr det ofvan under sent, adv. anf. sent tald Bu 75 ) tald äru al hans järtekne Bil 796 (kan äfven föras till ett sentalder, p. adj.)."],"f":["seen )"]},{"a":"sena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"senadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["senadha manadher , "]},{"a":"senaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["senfärdig, trög. all senaktog dwale är mera skadeligen än gangneligen Troj 85 ."],"f":[]},{"a":"senarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["senare. Se Sdw 2: 1291 f."],"f":[]},{"a":"senarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["senare. Bir 3: 323, - senast. min älskelikin bonde matis andrisson, som iak nw sennarmer atte SD NS 1: 477 ( 1405) ."],"f":["sennarmer )"]},{"a":"senaþa arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["senaþe- )"]},{"a":"senborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["senfödd. MB 1: 223 ."],"f":[]},{"a":"seneboni","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. Se sävenbom."],"f":[]},{"a":"senerver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siddefär."],"f":[]},{"a":"senfangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. sent fången el. förvärfvad; svår att få, sällsynt. godher win är senfången KS 37 (97, 40) ."],"f":[]},{"a":"senfärdogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["senfärdig, långsam. \" hwarföre äru fötherne aat hans wghnom swa senfärdughe MG 2: 83. \""],"f":["-ugher )"]},{"a":"senglömder","b":[],"c":"","d":"p. adj. och ","e":[" , p. adj. sent glömd. ss tillnamn. Jfr E. Hellquit, Xenia Lideniana 103. sven singlömpder RP 1: 379 ( 1376) . ib 398 ( 1377) ."],"f":["singlömpder )","*sentglömder"]},{"a":"senka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppehålla, hindra. \" tha haffde han medh synne ilzkhet ok forrädilsom hyndrat ok sänkat wärldhinna atirlösin \" MP 5: 74 . "],"f":["seenka . ","sänka:-at MP 5: 74 )","senka sik , försinka sig, dröja. thätta radhit tilbör oss gärna tagha huar wj ärom staddhe ok ey senka os mädh nagra forswmelsse MP 4: 41 . - refl . senkas, dröja. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42. jak bidher tik at tu ey dwäls eller seenkas mik at swara til myyn spörsmall SvKyrkobr (Lucid B) 122 ."]},{"a":"senka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppehålla, hindra. \" hafdhom vi . . . änkte thz os senkadhe at löpa äpte thik \" Bo 37 . the girnas . . . at sänkä oc atirdragha jdhir aff gudz thiänist Bir 2: 65 . 2) fördröja, uppskjuta. skal thz vardha som thw bedhis och skal ey senkas (prolongabitur) Bir 2: 57 . mange senka sin scriptamal ok bätring alt oflenghe MP 1: 5 . at jak swa senkade minna siäls helso Su 240 . som idher (ånger och skriftermål) seenkar til then ytarsta puncten ällir dragher ib. fore morghon här a thänkin ok mz allo thz länger (för ey länger) senkin Al 2148 . LfK 62 . 3) dröja. huru skal han äkke senka vm han dwäls (quo modo nonntardabit si moram fecerit) Bo 93 . \" han skal äkke senka at koma ib. \" ib 102 . KL 150, 324 . MP 1 . 185, 336. Bir: 1: 153. Ber 12, 153, 187 . Su 86, 238 . "],"f":["seenka . ","sänka: -ar MP 1: 185 . ","sänkä Bir 2: 65 . ","-ar , ","-adhe )","senka sik , försinka sig, dröja. hwi senkar thu thik Su 42 . refl. ","senkas , "]},{"a":"senkalladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["sent kallad, sen el. trög att på kallelse infinna sig. är senkallaedh till nogen hielp BSH 5: 401 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"senkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskov. SvKyrkobr (Lucid B) 218 . Jfr senskan."],"f":["seen- )"]},{"a":"senkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskof. \" vtan alla dwalu oc senkan \" Gr 284 . LfK 251 . PM 68 ."],"f":["seenkan LfK 251 )"]},{"a":"senkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma sent. serotenus . . . seen oc see[n]kommen . . . vnde serotino . . . senkomma GU C 20 s. 573 ."],"f":["seen- )"]},{"a":"senskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =senkan. thz skeer thöm vthan alt hinder eller nagra seenskan SvKyrkobr (Lucid B) 218."],"f":["seenskan )"]},{"a":"sep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cepa, rödlök. \" sep er godh ffor heso \" LB 2: 65 ."],"f":[]},{"a":"ses","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säs."],"f":[]},{"a":"sexning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäxning."],"f":[]},{"a":"sext","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjätte timmen på dagen (räknat från kl. 6), den fjärde av de kanoniska timmarna, kl. 12, även det som lästes och sjöngs i den gudstjänst som hölls vid denna tid. Se Sdw 2: 1292. \" tässen ordhen som läsas i sext oc noon JMö 142. \""],"f":[]},{"a":"sext","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sext tidh , ","sext time","säxt- KL 205 ; Ber 140 . ","siäxt- MP 2: 20 ),"]},{"a":"si","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snöre el. rep av nöthår (nyttjat som drev). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 297 f. eet skipp skal göras aff eke brädhe, oc festas mz spica oc thettas mz sij MP 3: 414 . Jfr sihar."],"f":["sij )"]},{"a":"sid","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sankt liggande ställe? pertinencijs . . . wlgaliter dictis dydhær exeptis SD 4: 64 ( 1328) ."],"f":["sydhär Sd 4: 64 (1328) ), "]},{"a":"siddefär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["roten af zedoaria (curuma zedoaria Rosc.)? kobeba ok sidde fär Fl (Cod. B, F) 1108. ceduarium syddefära LB 6: 284 . \" cedoara är cedefer ib 3: 51. \" ib 7: 58, 75, 99, 214, 8: 48 ."],"f":["cedefär Fl (Cod. C) 1108. cedefer LB 3: 51 . ","sädefär ib 7: 75 . ","sädhäfer ib 99 . sädefere ib 214. sädefära ib 58 . ","syddefära ib 6: 284 . ","sädhafrö ib 8: 48 . sädafrö ib), "]},{"a":"siddefär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? växten curuma zedoaria Rosc. Jfr O. Giertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: l09 f. sodara sudofer Växtförteckn. fr. slutet af 1400-t. hos Th. M Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 6. - roten av zedoaria. ij pund zedewar Skotteb 365 (1460-61, Kämn). l. . . andre gode kruth som borth elter kollesoth som heder senerver LB 481 ."],"f":["sudofer . ","zedewar . ","senerver )"]},{"a":"siderpakke med art. siderbaken","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sidenpacke? samma dach ware tesse köpswena . . . tygh pa siderbaken (vittnen angående sidenpacken?) Stb 3: 38 (1492)."],"f":[]},{"a":"sidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , L. Se Sdw 2: 1292 och jfr SAOB: O 841. i förbindelse med prep. um. - um sidhir (vm sidher MP 4: 86 vm sidhe Lg 910 . om sidhe ST 506 ), omsider. wilia the ey (troo) moisy ok propheta ordom än tha vm sidher troo the thät ath nagar är vpstandin aff dödha ath tala widher them MP 4: 86 . (?) han ypnade en wäg j gynom hären troyaners oc kom oc (för om?) syde j moth laomedontam Troj 32 . - då omsider. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 232. än vm sidhe hedhnungane vildo at han sculde af gudh dyrka oc the kunno han ey the til koma tha stungo the han vt ginom sit hiärta Lg 910 . om sidhe han fik thz wita stodh han vp ST 506 . \" i förbindelse med prep. at. at sidhir (at sidhe), omsider. sidhan tha letto the herrane länghe ok at sidhe hitto the ena resogha husfrua \" Prosadikter (Sju vise m B) 177 . ib 194 ."],"f":[]},{"a":"sidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["n. ? sed? ey forläto the sidhin (för sidhir?), eller the skirslir syndinne MB 1: 441 . Jfr pläghsidh samt siþer."],"f":[]},{"a":"sidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sida (av en människas el. ett djurs kropp). iiij sidhor flesk Arfstv 19 ( 1461) . han (ɔ den av högfärdsdjävulen besatte mannen) . . . satte syna hendhir j sydhor, ok krusadhe sith haar MP 5: 115 . 2) sida (av ett blad i en bok). thetta är thwenne resser scrifuit pa anna sidan bladit STb 4: 112 ( 1506) .","3) sida, kant, håll. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 106 f. vpo suder sidhan sareiärwj FMU 4: 94 (omkr. 1455). ath han ey medh sina witu . . . körde hustrun j strömin, for thy hon war paa annan sidan lassit STb 2: 323 ( 1489) . - ivir ena sidho, avsides. BSH 4: 352 (1503, H. Badh) . - ut ivir ena sidho, d. s. Se Sdw 2: 1292. - ivir sidho, bort. thu driffuer them (ɔ klärkerna) offuer sydha huilka (för huilkit?) bantzmaal är Thomas Varningsbref 5. 4) sida, part. parti. thet hawa inge arfwingia ath ryggia oppa inga theras sido ATb 1: 119 ( 1460) . \" tha woro ther offuer pa hans sydo skipper jenis . . . ok olaff . . . pa andres jonssons sido jenis erwastesson, hanis foss ok martin scriffuare til en fulkomen ända Stb 1: 362 (1482). \" SJ 2: 98 ( 1487) . STb 2: 255 ( 1488) . ib 3 . 12 (1492). tha scholo the pa bade syder hwar androm eth halff aar tilfoern til segie, pa huilken sydan tet helst henda kan ib 369 ( 1498) . giorde knwt . . . her anders . . . myndoch pa sin syde om husit ib 4: 25 ( 1504) .","6) kust. Jfr K. G. Ljunggren, Unders. över nordiska ortnamns behandling i medellågtyskan 98 ff. effter pasce kom en mectught flote skiip wnder danmarcz syde STb 5: 336 (1521, Kop). - Jfr af-, bak-, iärn-, qvinno- (under kona), sma-, sudher- (äv. Sdw 2: 544), öster- (Sdw 2: 1184) sidha, ävensom af-, iäm-, iämte-, um-, up-sidhis. "],"f":["sidhor . ","sydar . ","sydar STb 2: 255 (1488) ), ","sidho arf , ","*sidho kar","side- )","*sidholaghi , ","sidholanger , ","*sidho rif","syda- . ","ref )","*sidho sar","sidha saar )"]},{"a":"sidhan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["konj. och prep. L. A) adv. 3) sedan, vidare. - vidare, dessutom. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 352, 382 f. sidhan haffde han andra the vtlenzska waro / riddara the hans klede baro EK 998 . ib 1186 . 4) mera; mindre. tha swarede . . . hustrw aleth: bade myn framledne bondes och mith ey til recker at betha[le] tredingen aff gielden, en siden all gielden (ɔ än mindre räcker den att gälda hela skulden) STb 3: 170 ( 1494) . Jfr sidher, adv. ","5) för . . . sedan. nokot för paska eth aar sidan ATb 1: 282 ( 1468) . STb 3: 450 (1499), 5: 12, 30 (1514). hade . . . byörn . . . opbudhit samme tre .reser effter lagen tillforend, som war nw it aar sidhen förlidit j höstas ib 39 ( 1515) . - med dat. Se Sdw 2: 1292. B) konj. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 2: 288 ff. 1) sedan, efter det att. ran tha sool op sidhan han foor ower phanuel bergh (postquam transgressus est phanuel) MB 1: 227 . nw sidhan mennene wäxto marghe oc qwindith i wärldinne, tha wäxte wärldin syndogh ib 166 . ther äptir sidhan min lifs time war vpfyltir vp lypte min son mina siäl Bir 1: 23 . hwadh siden gozit fördes, ath skyppet fich schada, thet bethale skypperen jn til staden fo gozit STb 2: 424 ( 1490) . jngen fick nychillen, sidan han pantade sik wt tb 4: 102 (1508). hurw lenge är sidhen j opfunne tet breffuit? ib 5: 12 ( 1514) . - med dat. el. i dess ställe ack. uttryckande tidsmåttet. siw arum sidhan han war dödher . . . wildhe hans hustru hem til landa fara Lg 285 . \" eno are sidhan mathidiana sighlde sende faustinianus budh til athenas \" ib 348 . litla stwndh sidhan han drap sina hustru spurdhe han . . ib 305 . \" siw aar sidhan han fik ater wit oc rike, giordhe han sina scrifft \" MB 1: 17 . 3) då, emedan. sidhan the lyddo ey guz ordhum . . . tha wilde gudh rädha them til got Lg 311 . ib 312, 877, 883 . \" räddis iak sidhan iak fan mik naken \" MB 1: 161 . ib 171, 194 ., 223, 224, 267. sidhan han wilde them ekke lydh, hördhe han swa rädhelika röst ST 79 . \" tha gik konung thetmar bort sidan hans ord war enchit hört \" Di 72 . ib 282 . "],"f":["sidan . ","sid [h]en. Se Sdw 2: 1292)","sidhan at , ","*sidhanmera","-mere )","sidhan som , konj. då, när. Jfr B. Bjerre a.a. 1: 302. sidhan som han stodh, böstadhe thz nw oppa dörenne Lg 3: 679 . Prosadikter (Sju vise m B) 216 . - Jfr ä sidhan."]},{"a":"sidhar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. Se Sdw 2: 1292."],"f":[]},{"a":"sidhar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp.","1) senare. \" thu haffuer huarte öll eller bröd ey i aften än mere sider \" RK 2: 3412 . 2) derefter. henrik clawsson sider fram gik RK 2: 3416 ."],"f":["sider )"]},{"a":"sidhari","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. L. Se Sdw 2: 1292."],"f":[]},{"a":"sidharmer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. L. senare. Se Sdw 2: 1292. vm wara fru dagh sithermeer SD 8: 218 ( 1362) . \" varfru dag sedermer \" HSH 17: 168 (15423?, Brask)."],"f":["seder- . ","sither- . ","-meer )"]},{"a":"sidharmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. L. 1) senare. huilket tha sidarmer döör KTb 92 ( 1475) . j synne syndh som han sydhirmer syndade, skal han dödelikin warda til synne syäl MP 5: 224 ."],"f":["sidar- . ","sydhir- )"]},{"a":"sidharmera","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. komp. ","e":[" L. senare. tha skwla the som sidhermere komma til the haffnena swa läggia wth sin anakr ath the ey hyndra . . . the skipeno som thär ligger före PMskr 62. ib. kombir ekke rägn. thes sedermere skwla qwistana affskäras ib 318 . \" börya waaren xv dagha för äller xv sedermera än rätter waarthime är \" ib 367 . Jfr sidhammera."],"f":["sidher- . ","sed(h)er -. -mere),"]},{"a":"sidharst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. superl. ","e":[" L senast. wm then swnnodaghen, som näst war epter sanctä marie magdalene dagh, som nw siderst war Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . jak screff tik syders til at, man ey skulde forsma en fatigen wen Thomas Varningsbref 3 . thätta . . . är mote thy sidherst war stadgath oc inciglat FO Vkl 211. i sidharst, d. s. wj scriffue eder i sederst till oc . . HSH 15: 26 (1526, Brask) . - med överång till konj: senast, sist, senast el. sist då. sidherst wi hädhan forom MB 1: 245 . - Jfr sizt."],"f":[]},{"a":"sidharster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. L. senast, sist. Se Sdw 2: 1292. - sist, sist kommande el. kommen. Se ib. - a el. vpa thät sidharsta, till sit, till slut, slutligen. Se ib. sändhe . . . märghitha vppa thet sidharsta mot mickelsmässo til min twa sina . . . wenner Troil 5: 296 ( 1447) . - at sidharsto (at sidhersta), d. s. Se Sdw 2: 1292. at sidhersta skal han kalla thik til himerikis thinga SkrtUppb 61 . - Jfr sizter."],"f":["-erster )"]},{"a":"sidher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. och superl. L. A) komp. mindre. - än sidher, än mindre. jach hade aldrich nykel ltil porten, än syder til camer eller kystar STb 2: 579 ( 1491) . \" nekede han som förr, sig thet breffvet nogen tiid förr besett haffve än seder scriffvet \" HSH 16: 89 ( 1527) . troyaner . . . waro myket trötthe oc formatte noglia siig wäria än seger androm fortörna Troj 138 . - än mer. Se Sdw 2: 1292. eigh thäs (thy) sidher, icke dess mindre, det oaktat. tha skal ey thes sidhre biscopen i strengnäs behalla the sex oreslanden SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.). rikis härrane . . . wndradho . . . storlika at han wille tolka qwinno haffwa sigh til drotningh ey thy sedher togh han hänne til drothni[n]gh JMPs 356. ib 408, 421 . BSH 5: 83 (1506, H. Gadh). eigh thäs (thy) sidher at (thät), konj. trots att, oaktat. hedher oc tak . . . for alla the glädi . . . som jach haffuer haffuat aff tik. egh ty sidher thät tu sagh mik. othaligha tusandh sinne hardelika moth minom gudi oc ik . . . brytha SvB 357 (senare h. av 1400-t.). klärkane oc laghwiso mennene giordho mäst til hans dödh ey thy sidher at the sagho han fulkompna alt thät som scriffwat war aff gudz syny SkrtUppb 320 . . . . så lydendes thet emoote eder nades wilie wara at jak suadane hielpe på kyrkione . . . alach haffde eij tess seder at iak flere eder nades breff therom för mik haffuer HSH 13: 44 (1524?, Brask). B) superl. 2) sist, till slut. demum aduerbium temporis ther epther seesth mesth sannelika annatsyn GU C 20 s. 175 . - Jfr sizter."],"f":["syder STb 2: 579 (1491) . sed(h)er HSH 13: 44 (1524?, Brask), 16: 89 (1527); JMps 356, 408, 421. sidhre SD NS 3: 373 (1418, ä. avskr.) . sighir i förbindelsen thy sighir (med folketymologisk anslutning till sighia) MB 1 hs. B 107 enl. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 205 (hs. A: ey thy siidher). seger i förbindelsen än seger Troj 138 . ","seesth GU C 20 s. 175)),"]},{"a":"sidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. 1) långt ned. djupt, lågt. ligger ierico sith nidher wndher bärghen JMÖ 127 ."],"f":["sith ) , "]},{"a":"sidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sed, sedvana, bruk; skick; särsk. god sed. Se Sdw 2: 1292. morvm informacio siidha lärningh GU C 20 (hand 2) s. 32. mos oris seedh ib s. 158 . moralis . . . thz sedh til hörth haffuer ib s. 155 . morigeror . . . godhi syndhi haffua ib s. 156 . - bätra är altidh hälghe sidhin (för sighrin, Lat. victoria) mz thulumodheno, än ondzskonna wärstha mothekiffwit ällir genslagith SpV 461 . - Jfr hedhninga-, iudha-, land-, nymäris-, o-, plägh-sidher."],"f":["sedh . ","seedh . ","siidha GU C 20 (hand 2) s. 32. ack. sydhi ib s. 156), "]},{"a":"sidhermer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. än mindre. säldhan finder man til saman idhelighet oc hardha lycko oc sidher mer (rarius) kan thu skilia hardha lycko fran läthi oc forsömilse Ber 292 ."],"f":["sidher mer )"]},{"a":"sidhermera","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. än sidhermera, än mindre. kiärlingen kn ecke wel forstaa sik sielff än sidher mere honom STb 1: 76 ( 1476) ."],"f":["-mere )"]},{"a":"sidhhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1292."],"f":[]},{"a":"sidhhöstis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sent om hösten. tha . . war mit rad . . . then reesa skulle sidhöstes företagas HSH 13: 33 (1524?, Brask). vi haffde oc tenkt giffue oss in till landet om tet ej vore swa siidhöstis oc sent pa aareth ib 14: 78 (1525, Brask) ."],"f":["siid- . ","-höstes )"]},{"a":"sidhkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långt nedhängande kjortel. marborst til sidkiortil Arnell Brask Biᴵ 36."],"f":["sidkiortil )"]},{"a":"sidhla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sent. attj apthens sedlä kom jach tiil wlffuosä ganskä tröth GPM 2: 294 ( 1508) . Jfr sirla."],"f":["sedlä )"]},{"a":"sidhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) enligt sed, enligt plägsed, vederbörligen. rite, sidhlika GU 2 . 2) sedigt, höfviskt. skulu kununga ok höfdinga sik sidhlika halda i allom sinom åthänom KS 38 (100, 41) ."],"f":[]},{"a":"sidhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr osidhlika."],"f":[]},{"a":"sidhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sedig, höfvisk. \" drotningen henne bör wisa wara . . . sidelig ok snel j alt sith sinne \" MD (S) 215 . - öfverensstämmande med god sed och ordning, höfvisk. the thing som höra til gudz dyrkan the skulo wara sidherlik MB 1: 501 . - Jfr osidhliker."],"f":["sidherliker . ","sidelig )"]},{"a":"sidhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sedig, hövisk; överensstämmande med god sed och ordning. eticus . . . idest moralis sidelikin GU C 20 s. 231 . \" thit jnnelykke o theodora, hwilkit thu haffwer fore tik takith . . . är eth margfallokt ämpne til gudhelikit ok sidherlikit liffwirne \" SpV 73 . ib 297 . \" thän wisdomen som kobir aff höghdhinne är försth blyghir, thär nästh fridzsambir. mattelighin ällir sidhelighin \" ib 498 . 2) i överenstämmelse med sed el. sedvana, bruklig. haffuer thät all tidh warit reth och sidherlikith i swerike oc hwt hellir man hafuir giffuit meer äller minne till morghongaffuo tha haffuer man io giffuit then pa rettan hindherdagh Arfstv 40 ( 1461) . \" haffde thät än warith rät äller sidherligt thät her twre . . . matte swa hffua giffuit the lösöre bort \" ib 42 ( 1461) . - Jfr osidhliker."],"f":["sidher- . ","sid(h)e -. -likin. -lighin. n. -ligt),"]},{"a":"sidhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sedlighet, höviskhet. etica . . . idest moralitas sidhelikheth vel sciencia thractans demoribus GU C 20 s. 231 . thu skalt . . . thina tanka . . mz andhelik näpsilse jnsighle signera, ok wäl bewara, ällir mz sidhelikhet forwara äpthir thz scriffwat star SpV 119 . himilslika sidheliketinna regla (celetium disciplinarum regula) ib 562 ."],"f":[]},{"a":"sidhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sedighet, höfviskhet. \" haffwin sik mz studughe kropsins sidhlighet \" Bir 5: 67 ."],"f":[]},{"a":"sidhländer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sidländ. \" bönor wilya saas j fetha oc gödda jordh, äller pa trädho thär sidlänth är PMskr 201. \""],"f":[]},{"a":"sidhqvälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den senare delen af aftonen. aat sidhquällom Bo 93 (kan föras till ett sidhqväld, n.)."],"f":[]},{"a":"sidhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som har (på ett visst sätt beskaffade) seder. väl sidugher, som har goda seder, sedig, höfvisk. en dande man ok wel sidugh RK 1: 1073 . \" en iomfrv war . . . wäl sidhugh \" Bir 1: 375 . ib 271 . \" madelikir oc välsidughir j sinom athäfwm \" ib 2: 11 . göra the (dygderna) han wälsidoghan man KS 20 (50, 22) . 2) sedig, stad gad, ordentlig. skal hon .. . haua fäm sidugha thiänisto qvinnor Bir 3: 183 . \" han glädz mer af wärldinna swikliko smeekningh ok lioflatom än aff swa sidhughe the hälgho kirkio skipan \" ib 1: 326 . \" at gita lika giort af them (födoämnena) enom sidoghom ok väl tämpradhom bwk \" Bo 134 . - Jfr osiþugher."],"f":["-ogher )"]},{"a":"sidhugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" . adj. 1) som har (på visst sätt beskaffade) seder. morosus . . . sedogher GU C 20 (hand 2) s. 158. 2) selig, stadgad, ordentlig. bröms är en then este, jach weth . . . han är en sedig karl och medh alle lempe kan sig wmga medh alla BSH 5: 138 (1507, H. Gadh) . - Jfr osidhugher."],"f":[]},{"a":"sidhughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sedlighet, höviskhet. \" renleksins dygdh är hälaghetinna preuilegium .. . andelix liffs näpsilse ällir sidoghet (spiritualis vitæ disciplina), rätuisonna fägrind \" SpV 101 . beske[de]likhetin skipar all thing mz skälomen, hwar sidoghetin (moralitas) radhir ib 157 . \" saa ok eena godha qwinno faghra ogängilse ok sidoghet är prydilse i hänna hws ib 418. hwar sik siälfwan skodha ok känner . . . sydughet tha befwisar han, ok hafwär sit lifwärne oc wmgango i höfwisklikhet \" SkrtUppb 118 ."],"f":["sydug- SkrtUppb 118 . ","siddog- SpV 160 ),"]},{"a":"sidhvani","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . L. = sidhvänia 1. a moot rikesens erlikin stadhuga oc skälikin sidhuane Lindblom Äbval 7 (1432)."],"f":[]},{"a":"sidhvani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sidhvänia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sedvänja, vana bruk. som gammal sitwänia haffuir waredh NMU 1: 121 ( 1449) . ritus . . . sedh vänia GU C 20 s. 527 . \" swa som god barn min[n]a sins faders godgärnnga ok sidwäniar swa skulom ok wi ath minna wara för minna ath wara?) miskundsamlica widh wan jämcristin \" MP 4: 112 . \" the som ey wilia wara j sidhwänia mädh gudz cristin almogha \" ib 249 . \" ath then fatige karl wiste jnte aff sidwenien her i landet STb 5: 88 (1515). forsamladhe folket frögades oc jälradhe j mönstriid epter thera sed wänio \" Troj 63 ."],"f":["silwänia NMU 1: 121 ( 1449)","sidwäniar MP 4: 112 ), "]},{"a":"siende","b":[],"c":"","d":"","e":[" at konunghens folch oc siende (möjl. för tiende; jfr Ä. Dan. tiune, D. tyende, tjänstefolk) haffwe warit paa thet fatige öland GPM 2: 363 (15111)."],"f":[]},{"a":"sif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sifla slit","sifwiä- )"]},{"a":"sif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gudhsif."],"f":[]},{"a":"sifkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-kuna )"]},{"a":"sifskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sifskaps spiäl"]},{"a":"sifskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sifskaps spiäl","syskapspiäldh )"]},{"a":"sigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunka, nedglida."],"f":["sigher . ","seegh Su 418 ; Lg 3: 93 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 . ","sighu MB 1: 325 ), ","sigha nidher , 1) sjunka ned, glida ned, segna. hwar then tima hans arma sighu nidher MB 1: 325 . seegh hans hwffwdh nidher aa brysten Lg 3: 93 . seegh han så gott som till marken nedh RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 . 2) förfalla. thän delen (af staden som quar blef standande seegh altidh nidher ther til han fiol alstingx nidher Su 418 . ","sigha ut , sippra ut. thz watn ther sigher wth LB 7: 5 ."]},{"a":"sigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunka, nedglida. then muur gt engin väghns sighit Vis sten 4 ."],"f":["supin . ","sighit )"]},{"a":"sigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta sippra; sila. Se Sdw 2: 1292."],"f":[]},{"a":"sighel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sigill."],"f":["*sighla vax","sigla- . ","sigle- )"]},{"a":"sighelvax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sighla vax. v art. for j mark wax oc spansgrön til sägel wax Skotteb 429 (1469-70, Kämn)."],"f":["sägel- )"]},{"a":"sigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seger. \" sua länge hauar iak standet ii striþ mot hanom ok än sighär haldet \" Bu 142 . \" aldre tapa þe sighar. mäþan þe hanom þiäna ib 56. \" ib 21 . \" at han winne siker (för sigher) \" KS 82 (203, 90) . RK 3: (sista forts.) 4700 . \" te stridha giärnt sighr \" KS 83 (205, 91) . \" af them sigher winna \" Ber 183 . Gr (Cod. D) 381 . Di 93 . \" ffaar wedeke siger aff thesse men \" ib 65 . \" kännas widh them, hanum matte ensamin sigher gifua \" Bil 234 . \" som mik gaf sighir af allom minom ouinom \" Bo 250 . ib 108 . \" segher winna offwir them \" MB 2: 94 . hiolt siger Bil 685 . fik seger Di 154 . ib 211. säghir oc hämpd är tik giffwen offwir thina fiendha MB 2: 108 . \" slo them sigher aff \" ib 1: 181 . j euärdhelicom hedhir ok sighre Bir 3: 251 . Jfr osigher. "],"f":["segher MB 2: 94, 108 ; RK 3: (sista forts.) 4700 . ","seger Di 154 . ","sägher ib 211 . ","säghir MB 2: 108 ), ","sighers bläster , ","sighers hand , ","sighers krona , ","sighers man , ","sighers pris","sighirs priis )","sighers tröst , "]},{"a":"sigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seger. laurea ee segher oc lawer bäralöff ok krona GU C 20 (hand 2) s. 68. milicia . .. cum vnus miles percutit alium uel delicit dicitur miliciam facere seygher vynda ib s. 141. giff mik thinne tiänisto qwinno sigher winna aff allom minom owinom SvB 463 (omkr. 1520). Jfr under sidher 1. "],"f":["segher . ","seygher )","*sighers fulder","*sighers glädhi","segers glädi )","*sighers huva","segers- )","sighers krona","segirs- )","*sighers lön","segers- )","sighers man","sigers- )"]},{"a":"sigherbaner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segertecken, fälttecken. drogo the (ɔ trojanerna på väg till strid) astad mz syn segerbanner Troj 117 ."],"f":["segerbanner )"]},{"a":"sigherfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["segerrik. Bo 49 ."],"f":[]},{"a":"sigherfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["segerrik. ecclesia triumphans in celis et ilitans in terris thet är sighirfulla kyrkian j hymerike ok strydhandhis her j jorderike MP 5: 63 ."],"f":["sighir- )"]},{"a":"sigherlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med seger, med triumf. sighirlika stridha ST 458 . \" tha som han sighirlica (victoriose) van häluite \" Bir 2: 156 . gik sighirlica (trimphaliter) oc gladhelica in Bo 250 ."],"f":[]},{"a":"sigherlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med seger, med triumf. PMskr 470. seer nokor then stenen j solennas vpgang then daghen begaar han sin ärande all segherlika ib 486 ."],"f":["segher- )"]},{"a":"sigherliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["segerrik, segersäll. Mecht 161 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"sigherliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["segerrik, segersäll. \" han war ij striidh sigherlik \" Al 545 . hwilkin en swa ärlik man ware ij wärline swa som thu . . . ther matte hafwa thin wiisdoom swa sigherlikan (trol. för -liker el. -lik) ok swa froom ib 2932 . han hördhe . . . thera manliga stridher oc sighirliga vinningh MB 2: 241 . \" ath stridhen griper en hedherliken oc segherliken ändha \" PM 2 . - af seger föranledd. förskuldar sigherleka krono (segerkrona, segerkrans; palmam . . . victoriosam) Su 176 . \" mz sigherligho loffwe \" MB 2: 145 . foor jonathas atir hem . . . mz myklo roffwe oc sigherlighe äro ib 255 ."],"f":["-leker . ","sigherligh . sighirlig, ack. m. segherliken PM 2 ),"]},{"a":"sigherlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" renlek dygdher oc sigherlikhet (victoria) Mecht 161 ."],"f":["sigher- )","kropsins"]},{"a":"sigherlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segerlön. the (ɔ gudinnorna) sagde sig hwart thera offwergaa the andra j fägrind oppa thz the skulle fanga äpläd tiil segerlön Troj 53 ."],"f":["seger- )"]},{"a":"sigherlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["segerlös, utan seger. sagþe han liggia när androm sigharlösom kiämpom Bu 128 . \" alle falla kämpa sighir löse \" GO 86 . ib 729; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 56 f."],"f":[]},{"a":"sigherman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segrare. \" tha scalt thu bätre sigher man vardha \" Bil 395 . Jfr sighers man."],"f":[]},{"a":"sigherman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) besegrare. alle helge martires, dyäffwlsins winnara wärldinne sigermän bidhen fore honom SvB 347 (1400-t.). - Jfr sighers man."],"f":["siger- )"]},{"a":"sighersten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segersten, sten som troddes skaffa seger. crisocollus . . . haffwer dygher (för dyghdher) som seghersten PMSkr 468 ."],"f":["segher- )"]},{"a":"sighersten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segersten, sten som troddes skaffa seger. hema lag hans siger sten som dogde i strid Di 50 . \" rida äffter min siger sten ib. ib 51, 93, 94. \""],"f":[]},{"a":"sighersäl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lycklig i strid, som plägar hava stridslycka, segersäll. romara þiento giärna marti tel at han giorþe þöm sighar säla Bu 9 . han var wiidh farul ok sigher säl Bil 367 . ib 452, 685 . Di 132 . ericus sighirsæle PK 266 (Registrum Upsal. (1314). ib 231. - segerrikthen tima han ather kome hel ok sigher säll Bil 234 ."],"f":[]},{"a":"sighertekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segertecken. \" rese . . . up sin märke ok sighar tekn \" Bu 206 . Jfr sighers tekn.¨"],"f":[]},{"a":"sighervinnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seger. Troj 3 . skal thz ey komma honom til segerwynnan, wthan tiil nedertryckelse ib 7 . ib 3 . \" tha kwnne aldrig troyaner saa fortörnas, at grecana komma nagon tiid tiil segervinnan \" ib 151 ."],"f":["seger- . ","-wynnan )"]},{"a":"sighervinnande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["än tha han kom j gen mz segerwinnande strid (med i striden vunnen seger) PM 20 ."],"f":["segerwinnande )"]},{"a":"sighervinnande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["segrande. Mecht 54 . triumphans ecclesia . . . thz är sigherwinnande kirkian ib 220 . \" huru christi jomfrur . . . skulu glädhias sigherwinna[n]dhe (triumphando) aff höghfärdhinne, mz ödhmiwkthinne \" SpV 7 . ib 486 ."],"f":[]},{"a":"sighervinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segervinnare, segrare. iak är een sighirwinnare ST 524 . \" äronna sighir vinnare (triumphator) \" Bo 242 ."],"f":[]},{"a":"sighervinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segervinnare. segrare. GU C 20 s. 12 . \" o aldra owinnelikaste sigherwinnare frälsa os aff siälennas dödh \" JMÖ 119 . at wij matthom segerwinnara wara offwer wara fiender Troj 26 . ib 118 . - (?) then andre stenen . . . gör then honom bär otrottesamman, oc segherwinna (för -winnara?) j stridh PMskr 461."],"f":["seger- )"]},{"a":"sighervinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["segerrik, segrande. l. . . aff apocalipsi iohannis siw sigherwinnelika (triumphales) kronor SpV 546 ."],"f":[]},{"a":"sighervinning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seger. \" om swa händhir at dödhin wardhir opsupin j sigherwinninginne (victoria) \" SpV 495 . Troj 13, 33 . \" at wij mattom faa snarliga segerwinning offwer wra fiender \" ib 210 . JMPs 276. "],"f":["seger- )","*sighervinnings lön","segerwynningx- )"]},{"a":"sighervinning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seger. \" hwilken som skulle segherwinning få \" RK 3: (sista forts.) 4774 ."],"f":["segherwinning )"]},{"a":"sighervinnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segrarinna. SpV 593 . o maria starkasta sigher winn[e]rska JMö 56, 126."],"f":[]},{"a":"sighervunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["aom har segrat, segrande. swa som rosen thakin aff tyrneno, foor hon ren wärdhinna winnirska, ällir sigher wnnen, in j äärdhelika sötmans lukt SpoV 231. aff hwilkom sötma . .. sik sigherwnna, wndhirstanna the j tik (triumphos suos in te recognoscunt) ib 490 ."],"f":[]},{"a":"sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) säga, yttra. \" aff hans nathum oos hauer alt giutit oc sinum tiänistu manum sagþe. j hwat hus ir ganging in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" teþes hänne guz ängel . . . ok saghþe tel häna. se min fru þänna palm quist förþe iak þik aff paradis \" Bu 13 . ib 4, 14 o. s. v. tha sagdhe en hanum sanctus bartholemus stander här Bil 212 . \" sagdhe gudh kome saman watnin the vnder himblenom äre \" MB 1: 156 . \" mälte han ok sagdhe swa: kan iak märkia mz mik rät, thenne quinna är komin aff godhe ät \" Fl 44 . \" af thessom fiurum howdhdygdhom skriuar en vis man seneca, ok sighr suå: the äru fira dygdhe ther mannen styre til at liua vislika \" KS 20 (50, 21) . \" sagþo ia viþ biskops buþi \" Bu 5 . nu sigär salin negh jak badh tik aldre til vinsorz SR 1 . \" prädicaren sagþe een riddarans man eigh vara komuan \" Bu 7 . \" þe sagþo þik vara galin \" ib 77 . \" sagþe sik wara guz sändebuþa \" ib 4 . \" han sagþe sik tro \" ib 15 . sagdhe for theophilo sik wara slöghan at alscons script Bil 117 . \" þetrus suaraþe ok sagþe. eighäþas han älla hans ängla \" Bu 103 . \" sagþe eigh mogha calla cors tekn vtan pino ib 139. han sagde vilia them sköffla alla \" RK 2: 4138 . säghur . . . then wise aristotelse, at mannen är samwistelikt diur KS 5 (9, 5) . - säga, påstå. fore sannind iak thz sighia wil Al 9044 . - säga, tala. sagdhe han the siw ordhin Bo 202 . \" the skulu sannind sighia ok ey medh fikre fara \" KS 73 (178, 79) . sigh mik sat Fl 916 . war mich . . . twiffwell her noget emot at sägindes BSH 5: 532 ( 1513) . - säga, omtala, nämna. samä pläghä . . . som för är saghd SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . thz (namnet) vil iak sighia fore thik Iv 3499 . \" sagde hanum alt hwre gangit war \" Di 164 . \" sagde hanum sit ärinde ib. sagþe flerum at alle apostoli föra mariam tel graua \" Bu 14 . saghþe sinom man hwat hon hafþe seet oc hört oc manzens kläþabonaþ KL 184 . \" wi säliom them hwat os hände \" LfK 148 . - tala,vilium sighia . . . af sancto petro ok sancto paulo Bu 99 . sighia thöm aff äuärdelik lön j himerike Bil 860 . \" sa ther swa mykla fäghrind . . . at ängin tunga gitir ther aff saght (kan utsäga det) \" Lg 91 . ib 92 . \" til the graff the sagdho fra \" Fl 368 . \" nu hafuin ij hört saghath fra huru thässe hedhne twa ändadho thera liiff \" ib 2098 . thy at vi aldrigh saghath hördhe aff leons riddara Iv 3509 . - säga, utvisa, gifva tillkänna. äptir þy sum lanz rättär sigher SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). med swa skyälum. som amur var breff . . . lyuslicä sighä ib 5: 562 (1346). - föreskrfva, bestämma. haui þe samu plikt sum þeem är sakt. är hin annan friþ bryter SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). 2) framsäga, läsa. messu sighiä SD 5: 563 ( 1346) . Bu 11, 195 . sägx för honom strax vigilias oc mässo SGGK 107 . 3) säga, utsäga, afkunna. rättan dom . . . seghia Bil 80 .","4) tillsäga, lofva. \" at sighia thik läkedom til thinna sooth \" ST 464 . \" the swena ängilbrect hade marsken alle tienste sagde \" RK 2: 3229 . \" then godha venscap han hafde marsken sakth \" ib 5579 . \" at nordmen hanom hulskap sade \" ib 7749 . ib 7930, 8222, 9190, 3: 992, 1579, 3318 . Di 6,, 23, 44, 103, 126, 164, 173 . SO 21 . schal . . . jngen leeriunghe mynne tiensth sägia (utfästa sig till) än sex aar SO 155 . ib 143 . the tienisten . . . som han hosbonden loffuet ok sagt hade ib 86 . haffue wi loffuith ok sagth widh äre ok throo alle thee oss haffue sagt fängilse staa for liff oc swndh BSH 4: 297 ( 1497, gammal afskr.) . - lofva, gå i borgen. ther fore sighia SD NS 1: 484 ( 1405) . viij hans swena ther fore sagde RK 2: 5886 . 5) säga, förklara, genom uttalande el. förklaring tillkännagifva (någon hafva utträdt ur ett förhållande). västgöta sig fra honom sadhe RK 2: 9334 . \" han wille ey taka sek thz omak vppa oc ey fwlleliga sigia segh ther i fraa \" MD 441 . - förklara, utropa. jop nilis[son] rödilo sagdes i konu[n] gx wald för i [1] ful tiwffure BtFH 1: 223 ( 1508) .","6) säga, betyda. \" thäs hälgha anda hugher foor ower watnin thz är at sighia (det vill säga) ower iordh oc himil \" MB 1: 155 . captitiuatem ther är at sighia fängilse ib 13 . ","1) tillsäga, anmoda. med dat. sigher engom till EG 68 . \" hokken gerdeman som sigher enom tiil sinom gilbrodher ath skenkia \" SGGK 108 . 2) gifva tillkänna. thz sigher til wars herra domber MB 1: 141 . - tillsäga, tillkännagifva, underrätta, meddela. BSH 5: 11 ( 1504) .","3) tillsäga, lofva, gifva försäkran om. hwem gotland sigs til tha fridliga han thz holla ma RK 2: 8169 . \" at the sägie them . . . säkerhet til \" FM 595 ( 1513) . - Jfr til sighia. "],"f":["sigha Bu 103 . ","sygia Di 125 . ","sija MD (S) 216, 217. sie Lg 3: 63 . ","sya Di 166 . sye ig 1, 10 o. s. v. syie Lg 3: 63 . ","seghia Bil 80 ; KS 6 (13, 6), 10 (25, 11) ; RK 2: 1476 . säghia L.; KS 6 (14, 7), 11 (28, 12) ; MD (S) 216 ; Gers Frest 9, 49 ; se vidare fram-, ful-, mot-, mote-sighia. sägia SO 143, 155 ; MB 2: 150 . ","säyia RK 3: 163 . ","säia MD (S) 205 ; Lg 3: 29 . ","säya PM XII . ","seyia RK 3: 992 . ","seya Lg 3: 62 . ","seigha MD 64 . ","sigher . ","sägher MD (S) 205 ; FM 188 ( 1504) ; PM XII ; Gers Frest 49 . ","säghir VML I Kr 4: 2. säghur KS 5 (9, 5) . ","seghr ib 80 (198, 88), 81 (199, 88) . ","sääger FM 188 ( 1504) . ","sigs Bu 195 ; RK 2: 8169 . ","sigx MP 1: 303 . ","sikx Bir 4: (Dikt) 256 ; MP 1: 303 . ","six Bir 3: 49 ; KS 1 (1, 1) . ","sägx SGGK 107 . ","siex SD NS 1: 519 ( 1406) . ","sighiom Al 6071 . ","säiom LfK 148 . ","sigh Bu 197 ; Fl 916 ; ST 448 . ","sig Di 92 . ","sik ib 200, 273 ; Lg 3: 63 . ","segh Di 19 . sek ib 221. ","sighin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). säghen MB 2: 150 . ","sagþe . ","saghþe . ","sakdhe Bir 3: 266 . ","sachtä SD NS 2: 132 ( 1409) . saghi L. saghe L., Bir 4: (Avt) 177, 178, 182, 183. seghi L. sadhe GO 903 ; RK 2: 9334, 3: 1579, 3318 . sade ib 2: 7749; DD 1: 270 ( 1478) , 277 (1490); BSH 4: 249 ( 1500) ; SO 21 . ","sagþo . ","saghþu ÖGL eþs 2: 1. sagde RK 2: 3299 . ","sadho ST 172 . ","sadhe BSH 4: 219 ( 1497) . ","sade RK 2: 7749 . ","saghath Fl 2098 ; Iv 3509 . sighat, se fulsighia. sigath Fr (Cod. D, E, F) 93. ss inf. nyttjadt verbalsubst. med anslutning till den form som tillhör part. pres. sägindes BSH 5: 532 ( 1513) ),","sighia af , ","sighia fore , förut tillsäga om, förut tillkännagifva, uppgifva. skiparen skal säya honom thiman före naar han skal komma ather j skipith PM XII: sägher skiparen honom före längre dagh än skipith ther bliffwr ib. Jfr fore sighia. ","sighia fram , ","sighia mote","-mot )","sighia til , ","sighia up , säga upp, uppsäga. manscap och thienst sagde the honom vp RK 2: 1164 . BSH 4: 219 ( 1497) . the danska (näml. skulle) seghia vp (näml. freden) j watzsteena vm the friden ey holla meena RK 2: 1476 . - Jfr up sighia. - Jfr ater-, be-, for-, fran-, ful-, ivir-, lagh-, um-, und-, ut-, viþer-sighia samt osighiande, osighiandis, o-, opta-, undansagþer."]},{"a":"sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) säga, yttra. ropade han mz höghe rösth siiandhis o we mik huad hafwer jak fatiger man nw giorth Prosadikter (Sju vise m C) 236 . \" thär til mananr os scriptin. siande vpinbara gudhi thin vägh \" SkrtUppb 227 . oc siger scriptin annarstadz o herra gudh thu pröwade os ib. jnghen täkkess daaren vdan han segher thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80. the sa thöm jntet nywta wilie j hans gerningh, ther medh och jntet vmgielda STb 3: 76 (1493). - säga, påstå. vluauaz quärn sum . . . niclis . . . sinom kanunka giälde siger ok kärer olaghlika vara fyra takna SD 8: 178 ( 1362) . war hans thörn skylter om en span at han skul . . . wara mynne en rether thet lotha wy metha spanen ta war han rether oc war oreth oppa hanse sacht ATb 1: 4 ( 1451) . \" thet öde torp . . . som the j skafftetorp seghe seg eghe \" Trolles Jb 62 . aldrig hafuer iak annat af honom förnummet än rättradigheet ehuad andra vele seya HSH 15: 5 (1526? Brask). - säga, tala. idher husfru haffwer saght osant pa honum Prosadikter (Sju vise m) 158 . sik sannindenä, som tw will forwara thina siäl STb 1: 75 ( 1476) . ib 2: 50 ( 1484) . - säga, omtala, nämna. mz faam ordhum saght Prosadikter (Barl) 73. - säga, utvisa, giva tillkänna. epter thy lagh sighia SD 8: 195 ( 1362) . - föreskriva, bestämma. tha skal han mik til giwa swa mykid som thwe godhe men syia aff hans vegna ok thwe aff mina vegna Gadolin Pants Bil 277 ( 1380) . - säga, tillsäga. sägh henne, at hon bidhie mik Mecht 328 . 2) framsäga, läsa. missare mässo seygha GU C 20 (hand 2) s. 147. till alla läsande messor j kirkien säghias om daghen ÅK 62 . 3) säga, utsäga, avkunna. hwat the ooss j millan sagde wiliom wi oss badhe latha fulkomlcia othnögia aath Svartb 482 ( 1464) . ib 556 ( 1504) . monx bude recesit, tha retta sades STb 5: 67 (1515).","4) tillsäga, lova. . . . for oc letta arneuiska gyldena som the bade til iämskyptis for mik wtloffwadhe ok sage högbornom herre greue hannes Svartb 425 ( 1447) . then . . . peder karson haffde sakth tyänisth ATb 1: 56 ( 1456) . sade bödellen lasse staden tienist for en tro man j sine geningh och giorde sin edh Stb 2: 480 (1490). vn mic . . . tik . . . älsca som hon (ɔ Maria Magdalena) ath thu sighi mic thän ffridh, som thu hänne gaff SvB 508 (400-t.). - lova, gå i borgen. Se Sdw 2: 1292. 5) säga, förklara, genom uttalande el. förklaring tillkännagiva (ngn hava uträtt ur ett förhållande). tha war oppa radhusit foe sithiande radhit hustru marghit . . . ok sagfdhe sik badhe fra arff ok gäld epter sin bonda KTb 63 ( 1429) . sagdo hanis hogben, claus kökemestare . . . sik vtaff lyfftidh STb 1: 105 ( 1477) . - döma, sagdes her thomasse forsyia til stwpona, epter thet hon släpte eldin lös STb 1: 25 ( 1475) . kirstin bangx vart sagdh aff by för hormall ATb 2: 92 ( 1477) . sagde the thät breffuit gilt oc fast Uppl lagmansdomb 34 (1490). safde wij gwllesbode fraan . . . härffuesta c tiil alöpesby igen ib 110 ( 1492) . STb 2: 589 (1491). HLG 1: 134 (1491). STb 4: 241 ( 1512) .","6) säga, betyda. . . . swa ath sighiandis (verbi gratia), wm mannen äpther scripamal, oc angher, stodhe swa manlika . . Mecht 335 . ","2) utdöma. \" jtem sadhis aff . . . mellan maghnus smeth ok eric hakonson forre then saramalen vi marker forre ii thendher lytith ok ix marker saramalit \" ATb 1: 19 (143). 3) fråndöma. borgomästarana ok radit . . . sade rawide aff pant ällir päᵍᵃ . . . om the husalego ATb 1: 220 ( 1461?) . - Jfr afsighia. ","2) döman in (i en fastighet). epter swa dana vitne sades han jn vtj garden STb 3: 125 ( 1493) . SJ 2: 245 ( 1493) . ","5) tilldöma. \" thet sagde landzsynen prouastenom til \" Svartb 298 (1422?). ib 309 ( 1423) , 446 (1453). kiortillin war sattir nils kok til pant ok hanum sadis kiortillin fra ok qwinnonnetil ATb 1: 84 ( 1458) . ib 135 ( 1460) . är thenne . . . teghen sagder korkykila tiil Svartb (Skokl) 535 (1477?) SJ 2: 137 (1489), 198 (1491). Uppl lagmansdomb 21 (1490). HLG 1: 132 (1490), 134 (1491). - Jfr til sighia. "],"f":["sigia STb 1: 77 (1476) , 358 (1482). sigha SpV 540 . ","sie STb 2: 589 (1491); HLG 1: 134 (1491). segie STb 4: 51 ( 1505) . ","sägie ib 2: 231 ( 1487) . ","seygha GU C 20 (hand 2) s. 147. seya ib s. 15 ; HSH 15: 5 (1526? Brask). säya Arnell Brask Biᴵ 29. pass. silas JMPs 307. säghias ÅK 62 . pres. pl. 3 pers. sighia RP 1: 28 ( 1352) ; SD 8: 195 ( 1362) . ","syia Gadolin Pants Bil 277 ( 1380) . ","seghe Trolles Jb 62 . ","siägia Svartb 104 ( 1355) . ","sighi SvB 508 (1400-t.). segie Arnell Brask Biᴵ 28. pl. 2 pers. sighie Lindblom Äbval 7 (1432). pass. sigx SpV 204 . imperat. sik STb 1: 75 (1476), 2: 50 (1484). seg Troj 156 . ","sägh Mecht 328 . ","sagd (h)e. SpV 166 . sade Stb 2: 480 (1490), 4: 5 (1505). pl. 1 pers. sagd(h)om Svartb 446 ( 1453) ; Neuman Vokbal 84 ( 1486) . sagde Upl lagmansdomb 110 (1493). 3 pers. sagdo STb 1: 105 (1477), 272 (1480), 2: 184 (1486). sagde Svartb 425 ( 1447) , 482 (1464); Uppl lagmansdomb 34 (1490). sade STb 4: 28 ( 1504) . sa STb 3: 76 (1493). pass. sagdes STb 1: 7, 25 (1475), 232, 234 (1480), 2: 182 (1486). sades SJ 2: 137 ( 1489) , 198 (1491), 245 (1493); STb 3: 125 (1493), 4: 241 (1512), 5: 16 (1514) o. s. v.; HLG 1: 132 (1490), 134 (1491). sadis ATb 1: 19 ( 1453) , 72 (1457) 83 (1458) o. s. v. part. pres. siande SkrtUppb 237 . ","siandis ib 281 . ","siiandhis Prosadikter (Sju vise m C) 236 . ","seghiande MP 5: 205 . ss inf. nyttjat verbalsubst. sighiandis Mecht 335 . ","sagder Svartb (Skokl) 535 (1477?). f. sagdh ATb 2: 92 ( 1477) . ","saght Prosadikter (Barl) 73 . ","sacht ATb 1: 4 ( 1451) . ","sagit Svartb 556 ( 1504) . ","supin . ","sag (h)t Prosadikter (Sju vise m) 58 ; STb 3: 460 ( 1499) . sakt(h) ATb 1: 56 ( 1456) ; HLG 1: 66 (1456). Se Sdw 2: 1292, 1347. - Om impf. sautho Saml 34: 279, 280, sauthe ib 279, 281, se Johs. BrøndumNielsen, Et gammeldansk Digt om Christi Opstandelse 28),","*sighia sik , säga, förklara, påstå. tha loffuede then gode herre alth goth paa [ether wägne och?] sagde sigh at wore thet swa . . . GPM 2: 202 ( 1506) . - refl. *sighias, vara jppkallad, ha sin benämning. westh thu hwadhan aff lambit sigx (unde agnus dicatur) . . . jak menar at thz sigx aff agnoscendo, thz är kännaskolande SpV 204 . ","sighia af , 1) avsäga. avkunna. tha sadis arwid ofwirskärara aff medh rätto ath han skulle gifwa pädare . . . iijᶜ iärn ATb 1: 72 ( 1457) . ib 83 ( 1458) . " rättin sadis aff alth for thy . . . lofwanzmanne swarade til sakine medan then andre kom ekke " ib 163 ( 1462) . STb 1: 7 (1475). HLG 1: 134 (1491). her erich trolle fförde ordet och sade rettin och domen aff STb 5: 28 (1514). ","sighia fore , 2) föreskriva, bestämma, sagdes jap moyses swa foe, ath will han leyga nogrom smidh . . . sitt hws . . . tha skal han lata hwälffwa smidiane STb 1: 232 ( 1480) . ib 2: 182 (1486). . . . ty han hiolt ecke lydnone eptir bagare skraana ok eptir ty som the gode men sagdo honom fore ib 184 ( 1486) . ib 3: 460 ( 1499) , 4: 28 (1504), 5: 16 (154). Jfr foresighia. ","sighia fram , framsäga, utsäga, uttala, yttra. Se Sdw 2: 1292. gak nw astad oc seg the samma orden fram j bland the dödha o tw kandt thz göra Troj 159 . Jfr framsighia. ","*sighia fran","-fran )","*sighia igen , döma tillbaka. sagdes therres baath igen aff skipper synom STb 1: 234 ( 1480) . Jfr i gen sighia. ","*sighia in , 1) giva löfte om. pädher halle ok hans son halsten, for thessa badha hafuer hustrv anna . .. . sakt in i hälgha likama gille testament . . . hwilkit ok framkomit är HLG 1: 66 (1456). ","*sighia ivir , tillskriva, tillägga, beskylla. atj leggin oss oc . . . wor fadher til och sighie oss oc hanom ower theth ekke är oc wi enkte tilsta Lindblom Äbval 7 (1432). jon tymberman szacher lxx mark fför thet han hade sagt örian stadztienere offuer, at han hade ophengt ij eller iij karle j abo STb 5: 49 ( 1515) . Jfr sighia ut ivir.","sighia mote","-mot )","sighia til , 1) tillsäga, anmoda. med dat. el. ack. segie til fogothanom Arnell Brask Biᴵ 28. säya til gardsfogtan om färsk math ib 29 . 2) giva tillkänna. hws och jörd, sa vit som trapparvmith sigher til JTb 81 ( 1494) . - giva til tillkänna. bredden (på tomten) sigher sielff til gatana mellen STb 3: 169 (1494). är lengden aff samma gardh . . . xviij alen . . . bredhleken sighe sielff til twenna frya grenda mellen ib 197 ( 1494) . .tillsäga, tillkännagiva, underrätta, meddela. stadztienarene skulo i morgon gaa kringom stadhin och sigia till, ath har man skal lata tagha in syn swin innan synnedag nestkomande STb 1: 77 (1476). stadztienarene skulo gaa kringom stadin och sigia till om swinen ib 358 ( 1482) . jach hawer sakth thöm ltil i dagh . . . ath the skole giwa mik swar i morgon BSH 4: 257 (1501, H. Badh) . 4) föreskriva, bestämma. sua sum nyä laghen sighia nu til RP 1: 28 ( 1352) . " som lanzlagh til siägia " Svartb 104 ( 1355) . ","*sighia um , ","sighia up , 1) säga upp, uppsäga. ty seger jac nw här op thenna styris oc thetta höffwesmanna döme Troj 192 . 2) döma bort, döma till rivning. alt then bygningh ther for jnnan är . . . sagdhom vii op Neuman Vokbal 84 ( 1486) . - Jfr up sighia. ","*sighia ut , säga, uttala sig (om), redogöra (för). Se Sdw 2: 1292. ","*sighia sik ut , säga el. förklara sig fri (från en förbindelse). tha sagdo per jönsson, hanis holmgersson . . . sik vth aff lipthet STb 1: 272 ( 1480) . - Jfr ut sighia. ","*sighia ut ivir , = sighia ivir. at han sade honum tet vt offuer som ingen god man STb 5: 33 (1514) - Jfr af-, be-, ne-, pa-, unt- (äv. SDw 2: 830), up-, vidher-, väl- (äv. Sdw 2: 1034) sighia, ävensom osighiandis och optasagdher."]},{"a":"sighiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr lagha-, mot-sighiare."],"f":[]},{"a":"sighiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gensighiare."],"f":[]},{"a":"sighillera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försegla; tillsluta. \" balasius är en sten . . . hwar mädh honom sigilleras j fira horn thet hwsith som stander j yrthagardenom äller wingardenom, thär gör ey tordon lygn eldh äller marka skadha \" PMSkr 462 ."],"f":[]},{"a":"sighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? tillsägelse, befallning. i mote richesens radz sighilsse BtRK 339 (1487, orig.) . Jfr be-, gen-, mot-sighilse."],"f":[]},{"a":"sighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f.? tillsägelse, bfallning. - bestämmande, föreskrift, skiljedom. skal . .. fru cristinä vitherläggia mik . . . saa mäghin rentha som mik athnögher effther bäggiäs vre venä sigilse Arfstv 109 ( 1480) . skulle . . . ellzebe . . . fornögie pedher michelssone sin nya mwr . . . eptir dandemens skön ok sielsse SJ 2: 112 ( 1488) . - Jfr af-, ater-, gen-, mote-, mot-, til-, unt- (äv. Sdw 2: 830) sighilse."],"f":["sielsse SJ 2: 112 (1488) . segielsse ib 207 (1492). sägielsse STb 2: 195 (1487)), "]},{"a":"sighl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säghl."],"f":[]},{"a":"sighl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säghl."],"f":[]},{"a":"sighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["segla. \" ath schipperen segelde fran sine köpmen STb 2: 464 (1490). the äre bade aff by farne segelde ib 4: 6 (1504). the som til stridh seghla \" PMSkr 367 . kompassen wisar them hwarth the segla ib 482 . "],"f":["segelle STb 3: 382 (1498) . pres. pl. 3 pers. seghla PMSkr 367 . ","segla ib 482 . ","silgde Stock Skb 9 (1516-17); STb 5: 68, 73 (5159. segelde ib 2: 464 (1490). seghlade PMskr 27. seglade Troj 73, 104 . ","segelde STb 4: 6 ( 1504) . supin. segelt ib 4: 51 ( 1505) . Se Sdw 2: 1347),","*sighla bort , segla bort. fossen lade wt ɉ mark för en sin gest, som silgde bort j forbud longe fredag Stock Skb 9 (1516-17). Jfr bortsighla. ","*sighla in , segla in. the aleninga, som silgde in pa thet andre skip STb 5: 73 ( 1515) . hwro grecan . . . seglade jn for troyam ath beläga staden Troj 104 . Jfr insighla. ","*sighla um , segla omkull. trans. skipp segladhe hon om RK 3: 2785 . ","*sighla um kul , segla omkull. trans. then malt bt han silgde om kul wid nordhammer STb 5: 68 ( 1515) . ","*sighla ut , segla ut. PMskr 27. Jfr utsighla (äv. Sdw 2: 886). - Jfr hem-, kul-, til-, undan-sighla."]},{"a":"sighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr be-, in-sighia."],"f":[]},{"a":"sighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr be-, in-sighla."],"f":[]},{"a":"sighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["segla. \" tomas ok abbanes sigholdo af sesarea gen indie land \" Bu 182 . \" þe sagþo sik haua sighalt af nicomedia \" Bu 523 . \" sighalde fäghin äpte liuwom leþsaghara ib. hon sighalde goþan bör fram ib. \" Bil 88, 271m 683. Bir 3: 177, 366 . ST 35 . Fl 316, 1971, 2030, 2075 . Fr 2173, (Cod. B) 2355, 2371. Al 6134 . RK 1: 125, 1646, 1660, 3046, 3048, 3108, 3: 1128, 3049, 3243, 3253 . Di 21 . MB 2: 270 . Lg 3: 50 . \" roo och sigla \" BSH 5: 52 ( 1505) . MD 393 . \" thz dughir ey at sighla i vgjorth wädhir \" GO 1075 . KL 269 . \" i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta. aldra manna licame sighla þässa hems väþar vndi enom styre man \" Bu 489 . \" dromundin sighlde fran lande \" Bil 100 . ST 422 . blykistan flöt ok sighelde som guþ styrþe Bu 210 . wi hafuom sigilth mongan storan siö Li 295. ther siglde tha hwar annen i grundh RK 2: 3298 . \" ther sik plägha sighla ij qwaff \" Al 6432 . - Jfr genom sighla."],"f":["sighlir Bjärk. 20: pr.; StadsL Sk 14, 15. sigler ib 9 . ","segler RK 3: 3049 . ","sighlar StadsL Sk 14 i var. siglar ib 15 i var.; RK 3: 3243 . ","seglar ib 4120 . ","sighlde Bil 160, 271 ; Fr 2173 . ","siglde RK 2: 3298 ; Di 21 ; Lg 3: 50 . ","seglde RK 3: 1128, 3253 . ","sighalde Bu 523 . ","sighelde ib 210 . ","sigelde RK 1: 3108 . ","segilde ib 3048 . sägilde ib 1646. pl. sighldo Bir 3: 177, 366 ; Fl 316, 1971, 2075 . ","syghldo ib 2030 . ","segldo RK 1: 125 . ","silgdo MB 2: 270 . ","silghdhe Bil 683 . ","sigholdo Bu 182 . sighildo ST 422 . ","sigildo Fr (Cod. B) 2371 ; RK 1: 1660 . ","segildo ib 3046 . ","sighlden KL 269 . part. pret. sighldär UpL M 45: 1. n. sighalt Bu 523 . ","sighilt ST 35 . ","sigilt Fr (Cod. B) 2355 . ","sigilth Di 295 ), "]},{"a":"sighlatz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seglats, segling. \" bliffua by sin siglatz til ände \" BSH 4: 317 ( 1502) . \" en frii och säker seglaatz aff swerige tiil aland \" ib 5: 287 ( 1508) . \" brwke theris seglassz \" HSH 19: 117 ( 1506) ."],"f":["seglaatzs . ","seglassz )"]},{"a":"sighlatz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["seglats, segling. \" att nogre skiep . . . motte göre theris werff oc siglas till rige STb 5: 347 (1521, Kop). ib. \""],"f":["siglas STb 5: 347 (1521, Kop) . siglaas ib), "]},{"a":"sighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besighling."],"f":[]},{"a":"sighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segling. \" för än seghlingennas wägher är halffwer farin \" PMSkr 27 . Jfr in-, ut(äv. Sdw 2: 886) sighling. "],"f":["seghling )","*sighlings kunnist","seghlingis- )","*sighlings resa","seghlingis- )"]},{"a":"sighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besighling."],"f":[]},{"a":"sighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segling. \" epter ens daghs oc natta sighling \" Bil 268 . ib 270 . MB 1: (Cod. B) 552 . Jfr a-, in-sighling. "],"f":["sighlinga man , ","sighlingis resa","seglingis- )"]},{"a":"sighlredho","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säghlredho."],"f":[]},{"a":"sighlsten","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säghlsten."],"f":[]},{"a":"sighna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) välsigna. om Gud. aldre signe thik gudh Prosadikter (Sju vise m) 130 . - Jfr osighandher."],"f":[]},{"a":"sighna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["teckna, märka, sätta tecken el. märke på.","1) märka (med korsets tecken), göra (korstecken) öfver. signande kistonar mz vars herra korse Gr 303 . thänkte hon vppa korsens tekn. som presten hafdhe sighnat hona mädher KL 308 . 2) (genom korstecken el. under korsande) nedkalla Guds nåd och hjälp öfver, välsigna. signar han (Jakob) them badha . . . mz thenna ordhom MB 1: 258 . \" hwilken man som wäl wil signa sin wardhnath, oc ynskia honum got aff gudhi ib. mz sinne wigdhe äller signadhe olio \" Lg 3: 222 . - (under uttalande af välsignilse) helsa el. mottaga. sren signar them wäl MB 1: 246 . - tillsäga och förläna nåd och goda gåfvor åt, välsigna. om Gud. mz hanom (Isak) iättar guþ signa . . . alla heþonna Bu 4 . \" vi bithiom thyna mildheet ath thu värdoghis signa thässin klädhe \" VKR 66 . \" waara forfädhra gudh, han signe thässa smaswena, mz them signilsom som han sinadh iacob \" MB 1: 259 . sidhan . . . skapadhe war herra alla fughla oc fiska oc signadhe them ib 71 . ib 74 . \" min dortzete signe then helge and \" RK 1: 3918 . signe (gud välsigne) badhe gesther ok brödher SGG 132 . 3) försegla? mz et fingirgul mykith skärt signadhe hona (signaret clausa illius membra aulo aureo) Al 306 . "],"f":["singna: -adha RK 3: 2467 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","signdhe Lg 438 ), ","sighna sik , märka sig med (korstecken) korsa sig. alle cristne män skulo mz korseno signa sik, oc sin wardhnath MB 1: 259 . " signar iak mik mz thz hälgha kors " Bil 448 . signadhe sik mz kors tekne ib 725 . KL 50, 54 . Su 311 . " han sighnadhe sik hans hiärta skalff " Iv 680 . Bil 880 . Lg 438 . " han kom ey wel j sengen nidh for marskens swena togo honom widh . . . the . . . togo honom op sa bradelig at han fik ey wel signat sig " RK 2: 5641 . - korsa sig, med korstecken uttrycka häpnad, yttra högsta grad af bestörtning el. förundran (öfver). med sats inledd af at. hon . . . sighande sik . . . at världin stundum swa vnderlika gaar Iv 2149 . part. "]},{"a":"sighnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tecken, märke. \" thenne haffua . . . thaw sighnan, som är korsens tekn, skriffuat j theras änlite (habent thau scriptum in frontibus suis) \" Su 61 . 2) välsignilse, nedkallande af Guds nåd och hjälp. saa johannem gifwa sina sighnan jfwir alla Bil 53 . \" beddis sighnan ib. giwer mik ban fore ghodha signan \" MB 1: 213 . \" hawer ey thu . . . ena godha signan oc önsk aff gudhi at giwa oc mik \" ib 217 . ib 215, 311, 358. Lg 3: 210, 222 . Jfr välsighnan."],"f":[]},{"a":"sighnera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) signera, underteckna. \" ena andra supplicacionem haffwer jak signeradha mädh paffwans hand \" PMBref 328 ( 1518) .","2) försegla. \" thu skalt mz christi kärlekx bandh thina tanka hwilka som wändas j thino bryst, mz andhelik näpsilse jnsighle signera, ok wäl bevara \" SpV 119 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"sighnerska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som ( i förvärvssyfte) läser besvärjelser. ss tillnamn. tet anna singerska gaff hans mille kattahiernan STb 2: 418 (1490)."],"f":["singerska )"]},{"a":"sighnet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n. sigill. tha äskede hon stadzsins signeth for tet köpe breff STb 4: 45 (1505). ib 133 ( 1506) , 5: l277 (1520). Jfr stads sighnete (Sdw 2: 481)."],"f":["sighnete"]},{"a":"sighnete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sigill. \" lathe wii hängia wort signete nidher widh thetta breff \" SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"sighnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. och f. 2) välsignilse. han elskadhe forbannilse oc hon skal honom koma ok han wil ey haffwa signilse. oc thy skal thz fra honom längias SvKyrkobr 42 . - Jfr afgudha(Sdw 2: 1188), väl-sighnilse."],"f":[]},{"a":"sighnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. och f. 1) signelse, besvärjelse, med korsande förenadt framsägande af vissa formler som tros medföra öfvernaturliga verkningar. thenne signilse skal en prest göra LB 7: 13 . signilse for icht ib 52 . 2) välsignilse, nedkallande af Guds nåd och hjälp. bedhis iak at thu giff mik thina signilse, oc önsker aff gudhi alz thäs faghnadha ther gudh hawer iättath thik oc abraham MB 1: 214 . at han skal thenna sonenom giwa gudz signilse ib. talar . . . til iacob mz gudhliko signilse ib. iättar honum gudhlika signilse ib. sagdhe gudhlika signilse ower konungin ib 255 . \" en klärkir war waldir til biscop . . . ok gaff signilse for än han wardh wigdhir \" KL 119 . vil jak at thu (d. v. s. påfven) skalt stadhfästa hona (ɔ: reghlo) ok styrkia mz thine signilse (benedictione) Bir 2: 247 . ib 3: 269 . VKR 71 . Pa (Tung) 32 . - välsignilse, af Gud tillsagd och förlänad nåd och hjälp. han (Gud) . . . gaff them sina signilse MB 1: 157 . ib 74, 188, 209, 259. skulo all thässe signilse (benedictiones) fölghia thik ib 427 . himerikis konungir . . . vil . . . giua jdhir fridh ok äuerdelik sighnilse Bir 3: 405 . - Jfr bordh-, väl-signilse."],"f":[]},{"a":"sighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr unt- (äv. Sdw 2: 830), vidher(Sdw 2: 959), väl-sighning."],"f":[]},{"a":"sighra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) besegra, öfvervinna. hon sigharar giri ok diäfla Bu 183 . \" gudh sighra mästa crapt mz minsto mäghine \" Bil 537 . 2) intaga, eröfvra, underkufva. sigradhe . . . alla ytaliam Bil 744 . \" sighradh rike ib, \" MB 1: 417 . underkuva, underlägga sighrade swerikis konunger vndi sik ij [2] römska rikis landh Bil 592 . ib 322 . iak sighraþe palestine rike vndi cristendom Bu 493 . 3) vinna seger i, få öfverhand i. han sighradhe stridhe Bil 384 . ib 319 . \" en thu sigrar disputeran \" ib 619 ."],"f":[]},{"a":"sihar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nöthår (nyttjat bl. a. som drev). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 297 f. ɉ mark for thiäre oc ij öre for siihar Skotteb 400 (1465-66, Kämn). Jfr si."],"f":["sil- )"]},{"a":"sihvalver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rund. hon (ɔ hallen) war sihwalff Prosadikter (Karl M) 253. eth sihwalt bordh Mecht 149 . sihwalff torn GU C 20 s. 119 . \" en speghil är syhwalfuir aff sik vmkringh, vtan lyk[t]an ok byrian \" MP 5: 65 . - upphöjt rund, valvlik, kuping, kullrig, konvex; äv.: klotlik. j ens kranz liknilse hwilkin fuller war mz silhwalwom knöpom ällir knwthom Mecht 150 . \" hans hofudh är trintheller sihwalfft som een cirkel \" SvKyrkobr (Lucid B) 35 . GU C 20 s. 138 . ib. globus bi klooth ok sihwalffth inde globosus a um sihwalffuer ib s. 318 . Jfr sival."],"f":["syhwalffuir MP 5: 65 . ","sihwalt Mecht 149 ),"]},{"a":"sik","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. pers. refl. ","e":["1) sig. a) med hänsyftning på satsens subj. ioakim . . . baþ guþ giua sik hughnath Bu 3 . \" nu callar min son mina siäl tel sin \" ib 13 . \" sagþe han sik haua þiänt þrätighi aar \" ib 20 . \" biscopen lät kalla firi sik klärken . . . ok baþ han for giua sik þät han giorþe hanom gen \" ib 27 . \" han sa ii symne sik ledan firi guz dom ib 28. þe baþo berit visa sik nokot hans märke \" ib 204 . kunugen slet af sik þäl ib 209 . \" han baþ sik in lata ib 520. han . . . aflaþe sik bröþ mz sino ärwoþe \" KL 189 . maria . . . tagher sik leek i hand MB 1: 321 . hwart siw vintra gamalt barn wil sik siäluo bäst GO 285 . ä spör thän rike hurw thän fateghe födhir sik ib 148. huar gik . . . heem til siin Fl 1350 . \" swa talande sina mällan komo thön til griptinna \" Bo 157 . vädhra hulke som olyptande sik stangas sin j mellom Bir 2: 87 . sidhan [hon] til sik i gän kom Lg 3: 425 . \" jak hauer them (borgar och land) lenge fore seet är thz annet än wel thz er mik leet er thz ok wel thz er for sik (det är en sak för sig själf?) \" RK 1: 1984 . kan någor mere få eller förtinga, thet är för sigh TS 28 . hon (bron) var sua blank af sik som en skinande speghil Pa 19 . \" vardh han quitir af the pinonne sik vtan allan skadha (utan någon skada för sig) ib. var hon (Jungfru Maria) eigh at eno lius sik sialue ok goþ: vtan giorþe þöm ok goþa . . . ok liusa sum vm gingu mäþ hänne \" Bu 10 . - dat. för sig, för sig själf, särskildt. hwar lyt fiöll seer Di 90 . thenna posana skulu alle bindas vti [1] snöre hwar posen sigh LB 2: 71 . wardher sik (Cod. A särdelis 89) adam opstanda, oc sik (Cod. A särdelis) . . . ewa MB 1: (Cod. B) 535 . \" qwinnor gingo sik j hoop til högtidh, ok män sik \" MP 1: 50, 51 . \" hwar thera sik eensamin la \" Fr 925 . ST 213 . VKR 28 . Lg 3: 126 . birgitta . . . war sik allena BK 203 . \" thz war sigh en heder för sig själf, en besynnerlig heder) ath iak skuldhe wardha hwaria barne till ordha wädhe (trol. för ordha qwäldhe) och ath lyghe \" Lg 3: 121 . iak ladhe henne i graff moth thinom wilia, thz mot wara sigh en sak iak wildhe ath thw mik ensamyn före thogho ib 151 . - ack. formen i förbindelse med verbet vara i vissa uttryck, i hvilka det till grund liggande kasusbegreppet är mindre tydligt. han se sik (han må vara, vare sig han är) ridd äre äller swen SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" nager ny broder . . . vare sick screddere eller offuerskerer \" SO 105 . er . . . all dygdh ok all naturlik makt thes starkare . . . at hon er all sik saman (unita) KS 8 (19, 9) . er . . . almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare, att hon (för han) er alder sik saman ib. b) med hänysftning på subjektet i en förkortad sats. hon baþ han göma sik firi grannenom Bu 28 . \" jhesus lät them fara hem til sin \" MP 1: 223 . \" han gaff honum skiäl oc konst at dikta sik (Cod. B sär 535) bätre klädhe \" MB 1: 82 . c) med hänsyftning på indir. obj. mathis paualsson, huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda SD NS 2: 139 (1409). ","2) recipr. hvarandra. a) med hänsyftning på satsens subj. fyra thing . . . som sik vndarlica hiälpa inbyrdhis Bo 44 . \" the herra twa mötto sik \" Al 2776 . \" twe helghe män. som sik aldrigh seddo \" Lg 3: 224 . \" the hwar androm skulle hielpa the ärw nw the sik nidher stielpa \" MD (S) 265 . \" the hafwa til sik godwilia \" ib 248 . \" at ther halle friþ ok hether ow wyrd- ning sijn i mällin (mellans sig, sinsemellan, mellan hvarandra) \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). at hwarte riddare äller swenäwapn ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordthom ib. giordhe skälekä men . . . eet jordha skipte sinom (för sina) mellom (med hvarandra) ib NS 1: 52 (1401). giordhe ragnar i hacastom ok laurens i goalundum eet jorda skipthe sino (för sina) mellan ib 53 . b) med hänsyftning på indir. obj. gudh gaff ospakom diwrom sämio sina mällan MB 1: 169 . - Jfr sär."],"f":["sik . ","sich RK 2: 2608, 2640, 2642, 2665 . ","sick SO 101 o. s. v. sigh. sig Di 90 ; PM LXV . ","siig RK 3: (Till. om Chr. II. red. A) 6328 . ","sygh Lg 3: 108, 113, 124 . ","segh SD NS 2: 139 ( 1409) ; VKR 72 ; MD 8, 9 o. s. v.; PM 32, 33 . seg ib. dat. sär L.; MB 1: (Cod. B) 535. sä L. ser L. seer Di 90 . se L. sik. syk Lg 3: 123 . ","säk SD NS 2: 213 ( 1409) . ","sigh . ","sin SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 13 ; Bir 2: 87 ; MB 1: (cod. B) 535, 2: 122; MP 1: 223 ; Di 173 ; RK 2: 9538, 3: 159, 762, 980, 1264, 1429, (sista forts.) 4288. siin Fl 1350 . ","sijn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). syn ib 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; Lg 3: 127 . sina (i förbindelsen sina mällan) Bo 157 ; MB 1: 169 . sijna (i samma förbindelse) SO 50 ),"]},{"a":"sik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sidlänt ställe. ena äng i jädrom oc liggher i sikene VKj 87."],"f":[]},{"a":"sik","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. pers. refl. ","e":[" L. Jfr C. A. Ljunggren, Om bruket af sig och sin i svenskan (1901). ","1) sig. med hänsyftning på satsens subjekt. ath . . . jöns . . . kördhe . . . niclis . . . fra sinne hustru oc loth han sla hem til sin JTb 23 ( 1460) . lluminosus . . . claar off sigh sälff GU C 20 (hand 2) s. 103. thet öde torp . . . som the . . . seghe seg eghe Trolles Jb 62 . \" erkebispen will jw draga mik in til sin i thet breff jack fik \" BSH 5: 395 (1510, H. Gadh) . \" borax är en sten . . . haffwandis mith j segh som eth ögha \" PMSkr 462 . - dat. el. i dess ställe ack. för sig, för sig själv, särskilt. the (ɔ tre korpar) sculu alle burth flygha the tw sik som j dömen saman oc then ene sik som j enan dömen wara Prosadikter (Sju vise m B) 216 . cristin salde . . . larins . . . ena bryggepanno for vij mark for wtan gardin pannona sig ok gardin sig ATb 1: 107 ( 1459) . - ack. i förbindelse med verbet vara i vissa uttryck, i vilka det till grund liggande kasusbegreppet är mindre tydligt. ther medh haffuer jngen wold for:de mattis hansson her epter at hindre eller quelie om for:de arff, vare sich hwo han ware kan, ffödder eller ofödder, til ewijgh tijdh STb 3: 432 (1499)."],"f":["sich STb 3: 432 (1499) . sig ATb 1: 107 ( 1459) . ","sigh GU C 20 (hand 2) s. 103; STb 4: 89 (1505). seg ATb 2: 123 ( 1478) ; Trolles Jb 62 ; PMSkr 446 . ","segh ib 462 . ","sin JTb 23 ( 1460) ; BSH 5: 395 (1510, H. Gadh) . Se Sdw 2: 1292),"]},{"a":"sikel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MB 2: 95 ."],"f":["siclar MB 2: 95 ) , "]},{"a":"siker","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) säker, trygg, lugn, sorgfri. star varfru mykyt sikir i hughenom Bo 219 . \" a hwat sikir bönin far op vm nattena \" ib 104 . - säker, sorglös. gudhz thiänistomen skulu aldre wara sighre Ber 96 . skulum wi . . . aldre wara sighe af giordhom syndom ib 152. 2) säker, viss, fullt öfvertygad. af hulkom människian faar . . . en nyan fulcommit stadhughan sötma. ther hona visselica sikra gör af äronne Bo 180 . wara sigher och wis af synda foratilsom Ber 91 . 3) säker, trygg, tryggad, utan fara. röktadhe sik coma sikran for vespacianum Bil 314 . \" at han matte wara thäs sighrare \" KL 49 . \" mädh honom äst thu . . . altidh sigher \" Ber 221 . ib 21, 219 . \" ey aktir han älla skötir . . . vtan at ena sighran stadh \" Bir 2: 210 . \" en frii och säker seglaatzs \" BSH 5: 287 ( 1508) . - med gen. thu scalt vara sikir badhe lifs oc goz Bil 615 . KS 63 (157, 69) . - med prep. um. mågho sikre wara bådhe vm lif ok äro KS 30 (77, 32) . - fredad, i fred. thär äfte blef vnge brodren sikir oc omöddir KL 194 . at iak matte siker wara for ondo andomin ib 20 ."],"f":["sigher Ber 21, 91, 219, 221 ; ","sighre ib 96, 152 ; ","sighran Bir 2: 210 ; ","sighrare KL 49 . säker),"]},{"a":"siker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" suno dictus sik \" SD 2: 231 ( 1297) . \" byrgerus dictus siker \" ib 3: 409 ( 1319) . sika maghi? m. sikmage? FM 607 ( 1513) . "],"f":["siik . ","siker FM 602 (1513?) , ","sika roghn","sike rompn )"]},{"a":"siker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) säker, viss, fullt övertygad. ware thet oc swa at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikke göra Rydberg Tr 2: 344 (1365).","4) säker, pålitlig, fullgod. til en sichran oc wissan pant SD NS 1: 257 (1403, på två st.) ."],"f":["sikker )"]},{"a":"siker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sik, coregonus lavaretus. Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XX c. 26. ib. ib c. 29. - koll. x pund siik Skotteb 406 (1466-67, Kämn). ib 471 (1472-73, d:o). HLG 3: 111 (1529). "],"f":["siik . ","syk . ","siick )","*sika lögha","sikelögor ) , ","*sika varp , "]},{"a":"sikerhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, trygghet. \" teckes them haffue theris bud til mester dirik . . . borgemestere oc radit om legde oc seccerhet STb 5: 291 (1520). \" ib 314 (1520, Kop) ."],"f":["secer- . ","szäker- )"]},{"a":"sikerhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, trygghet. \" aff sigherhet mot dödhenom \" Ber 199 . \" at the sägie them . . . säkerhet til \" FM 595 ( 1513) . FH 7: 87 ( 1511) . Jfr osikerhet."],"f":["sigher- . ","sekeerheth FH 7: 87 ( 1511)"]},{"a":"sikerleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, trygghet. \" han torf . . . sikrlek sins lifs ok likama \" KS 40 (105, 43) . \" at han ok hans riki haui . . . bådhe hedher ok somä, ok fullan sikrlek \" ib 59 (148, 65) . \" täs fastare är täth hus til alla wärn ok sikrlek \" ib 85 (208, 93) . \" komma j sikerlekx hampn \" Bir 4: (Dikt) 252 ."],"f":[]},{"a":"sikerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) säkert, tryggt, med lugn, med tillförsigt. hwila thik när honom sikärlica mz frygdh oc glädhi Bo 127 . \" sat hon sikirlicare oc gladhlicare quar \" ib 141 . til thera handa ok swa redda säng mat thu sikerlica kalla oc biudha brudhgomman ib 147 . gak sighirlica KL 358 . Bir 1: 315, 337, 2: 151, 3: 149, 194, 327 . MP 1: 332 . \" sigirlica tro the nadhanna gawo \" ib 155 . 2) säkert, tryggt, utan fara. sigherlikä þit komä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ST 35 . \" ther byggium wi sighirlika \" KL 48 . MP 2: 240 . Bir 3: 348 . RK 2: 7417 . - utan fara, i trygghet. mannin ma hwarn stadh vara sighirlica vm han afwite sik siälfuan KL 235 . blifwa thär sigherlika som i fädhernis lande Ber 236 . huilken veg jac säkerligest vpdraghe kan BSH 5: 615 ( 1520) . - Jfr osikerlika. "],"f":["sigherlika Ber 236 . ","sigherlikä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","sighirlika KL 48 ; Bir 1: 215, 337 ; MP 2: 240 ; ST 35 . ","sighirlica KL 235, 358 ; MP 1: 332 ; Bir 2: 151, 3: 149, 194, 327, 348 . ","sigirlica MP 1: 155 . ","säkerlige: -est BSH 5: 615 ( 1520) . ","säkerlich RK 2: 7417 ), "]},{"a":"sikerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) säker, trygg, tryggad. \" wi skulum ffaa aff gudhi sekerleghen ffredh oc nadhe JMPs 477. \""],"f":["sekerleghen )"]},{"a":"sikerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) säker, trygg, lugn, sorgfri. hawa rolikt oc sighirlikt liuärne KL 225 . \" äwärdhelik sigherlikhet ok sigherlik äwärdhelikhet \" Ber 211 . \" tholomodh är en blidh oc sigherliken lidilse alla genwärdogha tingha \" LfK 100 . 2) säker, trygg, tryggad. hafdho ey männene sighrilica byning Bir 2: 316 . j . . . sighirlicastom stadh ib 3: 354 . enkte är sigherlikit for thinom dom Ber 94 ."],"f":["sigher- . ","sighir- . ","sigherlik Ber 211 . ","-liken LfK 100 . ","sighirlikt KL 225 . ","sigherlikit Ber 94 ), "]},{"a":"sikerlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trygghet, lugn, tillförsigt. sikirlikhetin var thöm al borto Bo 218 . glädhias mz fulle sighirlikhet oc sämio Bir 2: 251 . the fingo . . . räddogha for sighirlikhet ib 3: 421 . Ber 103 . - säkerhet, sorglöshet. wi forfarum i vare sighirlikheet KL 237 . \" ey bör syndoghan man at hafwa sigherlikhet \" Ber 91 . 2) säkerhet, förvissning. langx lifs sigherlikhet Ber 151 . 3) säkerhet, trygghet, tryggad ställning. fridhir oc sighirlikhet är os MP 1: 167 . halda . . . sins likama sighirlikhet Bir 1: 326 . folkit weet ey sighirlikhetz hampn ib 323 . Ber 76, 150, 211, 236 ."],"f":["sigherlikhet Ber 76, 91, 150, 151, 211, 236 . ","sighirlikhet MP 1: 167 ; Bir 1: 326, 2: 251, 3: 421 ; ","-het ib 1: 323 . ","sighirlikheet KL 237 . ","sigherlikit Ber 103 ),"]},{"a":"sikil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skära. \" min moþer . . . fik mik sikil at skära. iak hängde sikil ii solgisl. han skar mära korn þär han hängde ii väþreno. än nokor annur ii manz hand \" Bu 101 ."],"f":[]},{"a":"sikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sikt, såll. \" daniel togh asko j eeth sikt oc siktadhe hona kringom alt gulfwit \" ST 17 ."],"f":[]},{"a":"sikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sikt, såll. Gu C 20 s. 100. eth sigt, som kom til puluerhusit Stock Skb 156 ( 1520) . Jfr sikter och krydda sikte. "],"f":["sigt )","*sikta trä , "]},{"a":"sikta","b":[],"c":"","d":"","e":[" LB 10: 7 . -ä Hästläkedom i AS 136 ) , BSH 3 . 45 (1452, nyare afskr.). BtRK 282 (1473, orig.) . daniel togh asko j eeth sikt oc siktadhe hona kringom alt gulfwit ST 17 . \" stööt gläs oc sictä gönum et klädi Hästläkedom i \" AS 136 . \" tak lagherbär oc stöt kleen oc sikt them ginom eth säff \" LB 10: 7 . maghin aff wlfwenom thörkadir oc stöttir wel sma oc siktadir wel ib 3: 17 . ib 1: 97, 2: 9, 3: 35, 159 o. s. v. PM 9, 11, 12 . \" aff theras mwn wtgingo klok ordh siktat oc tämprat swasom klenasta miöl \" Su 225 . Jfr osiktadher."],"f":["siikta: -adher LB 2: 9 . ","-adhe , ","-adher . ","-a"]},{"a":"sikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lsikta, sålla. \" lägh siktadha asko pa saren PMskr 237. \""],"f":["-adher )"]},{"a":"siktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" siktaren VKU 3 ( 1539) ."],"f":["rasmus"]},{"a":"sikte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) syn, synförmåga. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 6, G. Blomqvist, Schaktavelslek 104. förty hans släkte (hs. B sikthe) war för gaangit MD (s) 264 .","2) hjälmvisir. \" han . . . hwg sönder then cyrklen som saht j hiälmen oc alt sykted mz oc eth stoort saar j hans ansikt \" Troj 30 . sikted eller hiälm plåttan som war j mällon hwgget oc pannan ib 138. - Jfr hiälmsikte."],"f":[]},{"a":"sikter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =sikt. attaminare gynuärdoger wara ok korn rinsa attamen nis sikther GU C 20 s. 42 ."],"f":[]},{"a":"siktoduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["sikte- VKU 57 ( 1459)","*siktoduks stykke","siktw- )"]},{"a":"siktoklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = siktoduker. VKu 135 (1569)."],"f":[]},{"a":"sil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lungvatten fellan frosar i en älf. i Norrländska ortnamn (Sv. Landsm. II 6). de rannasild (för ramnaSD 3: 150 (1314, gammal afskr.). de langasild ib. de resild ib. de silanger ib. parochie silangger ib 163 (1314, gammal afskr.) . in ramnasyl ib 238 (1316, gammal afskr.). in langasyl ib. in rasyl ib. rampnasil ib 430 (1319, gammal afskr). resil ib."],"f":["syl . ","sild )"]},{"a":"sil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sil. elimanamentum siil GU C 20 s. 214 . hon (ɔ: mjölkdejan) äger annama . . . och aather fraan sigh antwarda . . . siil oc silsnod Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["siil )"]},{"a":"sila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sila, filtrera. \" lwt faar ondan thäff aff asko som hon silias genom \" MB 1: 321 . \" vm nakor vil sila älla tunna wällogx herra dryk ginom orent klädhe \" Bir 1: 402 . LB 3: 55, 7: 47, 48 . "],"f":["silia . ","syla (imperat.)","-ar ), ","sila af , sila af, sila bort. natwra krapter ok hete siwdher födhona oc silar aff thz renasta oc wänder thz til sik MB 1: 90 ."]},{"a":"sila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sila, filtrera. \" colo . . . syla, twnna rensa vth kasta ok smälta \" GU C 20 s. 123 . colant culicem et deglucient camelum the sylla harkrankin ok swälga camelin ib s. 170 . ib (hand 2) s. 90. SpV 267 . Jfr af-, genom-, ut-sila, ävensom osiladher (Sdw 2: 1279)."],"f":["sylla . ","-adhe )"]},{"a":"silabunke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bunke vari mjölk silas. hon (ɔ mjölkdejan) äger annama . . . xii siilabuncha Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["siila- )"]},{"a":"silakar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" kar vari mjölk silas. hon (: mjölk- dejan) ägher ... holla daglica reen sin silachar Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":[]},{"a":"sild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sill. Se Sdw 2: 1293. stekta skanska siller Sex ekon tr 272 . - koll. 3 meesa sildh VKj 150 (1447). ib Bil 283 ( 1466) . STb 4: 63 (1505). fore han solt hade hol sil fore skanesk sil ib. siil stecht oc sudhen Brasks Matordn 6 . - i tillnamn. lasse skaansk sil dedit 7 sol SSkb 3 (1501-02). - Jfr butn-, höst-, trampa-, skane(äv. Sdw 2: 353), skanungs- (äv. Sdw 2: 353), sma-, steke-sild. "],"f":["siil Fyra handl rör Vkl 293 ; Brasks Matordn 6 . syel HLG 3: 131 (1529). pl. siller Sex ekon tr 272 ), ","*silda fiske","silla- )","*sildamangare (sildo-), ","sildames , f. korg med sill. Jfr A. Nordling, Studier i nord. filol. XXXV 1: 51. RP 1: 45 ( 1353) .","*sildasven","sildäsuen )","*sildatunna","sille- )"]},{"a":"sild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sill. koll. þre väli silþ SD 5: 637 ( 1347) . \" sill ok fiisk kom yffrith til landa \" RK 1: 1278 . äta . . . theress sura sill ib 2: 6216 . MD 331 . LB 7: 76 . \" siildh är siälfskiptir mathir \" GO 33 . ib 34 . \" sampnat sil styggir ok stora fiska \" ib 127 . Jfr spiksild. "],"f":["silþ . ","siildh . ","sill RK 1: 1278, 2: 6216 ; MD 331 ; LB 7: 76 . ","sil . ","siil GO 34 ), ","sildames","sillä- )","sildapund , ","sildavik , "]},{"a":"silende","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sil? in oppa silendet offuer store forssen VAH 24: 325 ( 1473) ."],"f":[]},{"a":"silende","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1293."],"f":[]},{"a":"silf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfver. een kalc af syäx mark sylfs . . . oc en kalc af fyurä mark sylfs SD 5: 563 ( 1346) . \" twa ampla af sylf \" ib 564 . Bil 722 . Lg 93 . LB 9: 108 . \" han haffde aff lödukt sölff en staff \" RK 1: 3601 . - arbetadt silfver, smycken af silfver. skuþi sin egin garþ, oc hans in viþio, sua sum är i gulle oc silfe, diurum oc kläþum Bir 4: (Avt) 179 . gull oc sölff ok andra haffwa klede ok klenat marga handa thz fördo the mz sik hem til landa RK 1: 643 . Bu 415 . Bil 410 . - silfver ss betalningsmedel, myntadt silfver, penningar. han hafþe . . . giuit vt alt hans self i kerkio bygnig Bu 184 . Bil 153 . Al 873 . at giffua mz henne sölff oc gull jak weyt ey manga twnnor full RK 1: 432 . \" han kraffde thz sölff han honom atte \" ib 823 . ib 841, 946 . \" hwat þän som gyuer, vill hälder i ilf äller jorþ \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). hundraþe marker silfs at swenske wikt ib 478. ib 563 ( 1346) . SR 11 . - Jfr hovudh-, qvik-, skatta-silf samt silver."],"f":["self Bu 184, 415 . ","selff LB 9: 96 108 . ","sylf Gr 303 ; SD 5: 564 (1346); -s ib 563, 564 . ","syllof BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.) . ","sölff RK 1: 432, 643, 823, 841, 946, 3601 ; MD 419 . ","silffwith Al 873, 5450 . ","selffwith LB 9: 96 ), "]},{"a":"silf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["sil Kumla kyrkas rb 111 ( 1517)","*silfs brännare , ","*silfs bula","sils- )"]},{"a":"silfar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg. Se Sdw 2: 1293."],"f":[]},{"a":"silfar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tyg. \" säilän ällr silfar firi twa örä \" SD 5: 637 ( 1347) . ii frustra (för frusta) panni dicte (för -i) silfaar pro xx marchis BSH 1: 99 ( 1365) ."],"f":["-aar )"]},{"a":"silfband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lsilverband. Prosadikter (Karl M) 252 . "],"f":["selff- STb 4: 48 (1505) . syl- HLG 2: 147 (153)), ","*silfbands stycke","sölff bandsticken) , "]},{"a":"silfband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverband. FH 6: 123 ( 1512) ."],"f":["sölff bandh )"]},{"a":"silfbikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverbägare. \" xv solff beekere \" FM 75 (1483, daniserande) ."],"f":["solff beekere )"]},{"a":"silfbiläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beläte el. bild av silve. eth sylbelleth förgilth HLG 3: 57 (1522)."],"f":[]},{"a":"silfbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverberg, silfvergrufva. \" a nokro bergheno. som är iarnbyärgh. silfbyärgh. stalbyärgh \" SD 5: 637 ( 1347) . \" gud haffuer wnt och giffuit thet sölfbergit (ɔ: salabergx . . . eder och then menige man tijl nytta \" BSH 5: 511 ( 1512, nyare afskr.) . annen sölffberg ib. ett sölffberg som fwnett war RK 3: (sista forts.) 5695 . "],"f":["-byärgh . ","sölffberg )","silfbiärgsman","silfbergx- . ","sölffbergx- BSH 5: 511 ( 1512, nyare afskr.) ),"]},{"a":"silfbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["silfbiärgsman (sölffbergx-), "]},{"a":"silfbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till blad uthamrat silver, bladsilver. PMskr 451. eth driffwith selffbladh ib 514. lib 533."],"f":["selff- )"]},{"a":"silfboin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["silverbeslagen. giwer jak risabergh closter en silffboan kniiff NMU 1: l109 (1434). . . . skattadhe een silffbodhnan stämiz for twa mark ATb 1: 234 ( 1465) . eth silfbodeth kniffskapt ib 296 ( 1468) . \" hon stal en silffboen kniff STb 2: 165 (1486). - (?) ffeste longe niclis . . . lag fför en siwone [sic] kniff \" STb 5: 135 ( 1516) . Jfr silverboin och silfbundin. "],"f":["silfboder ATb 1: 317 ( 1469) . silf(f)bod(h)nan ib 234 ( 1465) , 241, 247 (1466), 313 (1469), 2: 19 (1473). silffbotnan ib 2: 8 ( 1473) . ","silffbona STb 2: 543 ( 1491) . ","silffboan NMU 1: 109 ( 1434) . ","sölbona KTb 89 ( 1474) . ","silfbodeth ATb 1: 296 ( 1468) . ","silffbodhna ib 2: 62 ( 1475) . ","sölfbona ib 294 ( 1468) ), "]},{"a":"silfboin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["silfvebeslagen. \" eth par silfbona knifua \" SJ 109 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"silfbokstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverbokstav. PMskr 528."],"f":["selff- )"]},{"a":"silfbonadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = silfboin. en silff boff FH 6: 26 ( 1451) . ib 357 ( 1449) , 358."],"f":[]},{"a":"silfbraz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverspänne. ATb 1: 104 ( 1459) ."],"f":["sölf braaz )"]},{"a":"silfbulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tumlare af silfver. grep alexander een silfbolla a bordheno ST 515 . än lithin silffbolle SD NS 2: 170 ( 1409) . BYH 1: 165 ( 1357) . FH 3: 65 ( 1445) . LfK 98 . FM 75 (1483, daniserande) ."],"f":["-bolle SD NS 2: 170 ( 1409)"]},{"a":"silfbulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags rund silverskål. j silff bullä vthan lok Svartb 540 ( 1480) ."],"f":["-bullä )"]},{"a":"silfbundin sölff","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = silfboin. her twre . . . trugade landbonden per matzson aff en sölffbundin (möjl. fel för -buin el. dyl.) knijff för 2 åhrss landgille Trolles Jb Bil 224 (1484, nyare avskr.) ."],"f":[]},{"a":"silfbälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverbälte, silverbeslaget bälte. tha skattadhe pafwil krögiare olaf torstinson eth silffbälte for viɉ mark ATb 1: 231 ( 1465) . Liber eccl Vallentunensis 64 ( 1515) . STb 5: 286 (1520). "],"f":["sölffbeltha JTb 54 ( 1468) ), ","*silfbältis spang","silffbeltis spängir) , "]},{"a":"silfbälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverbälte, silfverbeslaget bälte giordhandis mz sölfbelte ST 55 . ib 56 . SD NS 1: 371 ( 1404) . FH 6: 20 ( 1449) , 21, 25 (1451), 38 (1453), 42 (1455). Lg 3: 29 ."],"f":["sölffbelte . ","syltbälthe Lg 3: 29 )"]},{"a":"silfdisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverfat. sagdhe enkte epte vara. thz gifua mathe vtan hans modher silff disk som hon sändhe hanum j daghlika födo Bil 712 ."],"f":[]},{"a":"silffat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverfat. Di 8 . RK 3: 145 ."],"f":[]},{"a":"silfguþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gudabild af silfver. bröt gulguþa ok silfguþa i sma styke Bu 504 ."],"f":[]},{"a":"silfgärnig","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: silverarbete, silversmide. PMskr 477."],"f":["selffgärningh )"]},{"a":"silfgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"silfhalsband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverhalsband. eth forgylth silffhalsband medh eth sölskap Hist. Tidskr. 1943 s. 23 (1470, samtida avskr.). ib 24 (d:o). Jfr silverhalsband."],"f":[]},{"a":"silfhatta band","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hattband af silfver. haffuer talad til ffrw anna om eth spaan oc sölf hattebandh FH 5: 299 ( 1516) . thet sölff hatte bondet ib."],"f":[]},{"a":"silfhiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["li silver utgående (hjälp-) skatt. HSH 13: 21 (1524?. Brask)."],"f":["sölff hielp )"]},{"a":"silfhiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverhjärta. tw silffhiertä . . . som pläge sitie sömadh pa beläthen (ɔ en bild av jungfru Maria) STb 5: 263 ( 1520) ."],"f":["silffhiertä ) , "]},{"a":"silfhorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dryckeshorn av silver. FMu 4: 94 (omkr. 1455)."],"f":[]},{"a":"silfhovudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af silfver giordt hufvud. aff thäs makt oc bodh . . . som silff hwffudhet war äpther giort Lg 3: 190 ."],"f":["silff hwffudh )"]},{"a":"silfhytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hytta för smältning av silvermalm. mädh finnom brwkas selff oc kopar hytta PMSkr 192 ."],"f":["selff- )"]},{"a":"silfhälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverskifva. \" han lät hästa sco mz silff hellum \" Bil 307 ."],"f":[]},{"a":"silfkalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silveroxid. PMskr 382."],"f":["selff- )"]},{"a":"silfkanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverkanna. FM 75 (1483, daniserande) ."],"f":["sölff kanne )"]},{"a":"silfkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverkärl. Bil 283 . Bir 2: 195 . Di 8 . RK 3: 147 . MD 419 . - dryckeskärl af silfver, silfverbägare. lagþe . . . sit self car i hans säk Bu 170 . \" silf kar hittes i þerra säk ib. - husgerådssaka af silfver, silfverpjes. sändebudhin . . . fäster . . . rebecam ysaac, oc giwer henne margh gulkar oc silfkar (vasis argenteis et auries) \" MB 1: 206 . äru fatikare j päningom oc sylfskedhom oc androm sylfkarom oc hafwom Bir 2: 71 ."],"f":["sylfkar Bir 2: 195 ; ","-karom ib 71 . ","sölfkar MD 419 . sölff kaar RK 3: 147 ), "]},{"a":"silfkausa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverkåsa. \" en lithen silff kausa \" FH 6: 39 ( 1453) . \" giffuer jac her henrik bydz . . . ena silff kausa \" ib 34 (1452, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"silfklädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverkedja. gifuer iak til nadendals kloster ena hwita silff käldho cum reliquiario FH 6: 21 ( 1449) . ib 34 (1452, gammal afskr.) ."],"f":["silfklädha: -o FH 6: 34 (1452, gammal afskr.) . silff kädha), "]},{"a":"silfknapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverknapp. \" han war alder rödh kledder och hade silfknapper j sina hetta STb 2: 562 (1491). \""],"f":[]},{"a":"silfknöpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":[]},{"a":"silfknöper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ATb 1: 56 ( 1456) , 169 (1462), 315 (1487)), silverknapp. . . . en hwitan kiortil medh sma silffknöpa SD NS 3: 536 ( 1420) . \" iiij forespanaff silff til choor kaaperna oc iiij silff knöpa oc j aff perlur \" Skotteb 353 (1440, Borgm.) . pädhar galth . . . skylte sin magh . . . for . . . thet at han togh et sölfbälte . . . ok v sölfknöpa i särkenom ATb 1: 56 ( 1456) . ib 2: 315 ( 1487) . STb 2: 296 ( 1488) . . . syw silff k[n]öpe medh hengiende löff ib 3: 263 ( 1495) ."],"f":["silffknepa ib 236 ( 1480) . silöf knöppar ATb 2: 193 ( 1482) . ","sölf-"]},{"a":"silfkors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverkors. \" eth silff kors medh kädho \" ATb 1: 251 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"silfkors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverkors. vart sylf kors med ligno domini SD 5: 564 ( 1346) . ST 481 . FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["sylt- . ","sölf- ST 481 . ","sölff- FH 4: 84 ( 1499) ), "]},{"a":"silfkranz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverkrans, kranformigt huvudsmycke av silver. SD NS 2: 696 ( 1413) . HLG 1: 86 (1486)."],"f":[]},{"a":"silfkrona","b":[],"c":"","d":"","e":[" , = silfkranz? örien . . . wyderkendes haffua stolit en patena fran helga kors cappella i löth medh en liten sölff crona medh eth corporale vijgth STb 3: 139 ( 1493) ."],"f":["sölff- )"]},{"a":"silfkädh m. och","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. (silff käd STb 4: 244 (1512). silf(f)ädha NMU 1: 110 ( 1434) ; ATb 1: 207 ( 1465) . sölfkädie HLG 2: 103 (1522). sölfkätha GU C 20 (hand 2) s. 165. med art. silffkäden STb 5: 224 (1519). pl. sylf kadher Svartb 525 ( 1477) ), silverkedja. var fru beläte i sigharss[ö?] geller jak ena silffkädha mz twem siffnalom NMU 1: 110 ( 1434) . \" eth helgedoms kar met sylf kadher \" Svartb 525 ( 1477) . . . . lante jach honom x mark pa en sölfkädie met agnus dej och eth swart bandh HLG 2: 103 (1522)."],"f":["silfkädhia"]},{"a":"silfköpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverköpare, persom som uppköper silfver. DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek)."],"f":["sölf köpere )"]},{"a":"silfludher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"silfmalia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silvermalja. JTb 16 ( 1459) , 69 (1478). STb 1: 331 ( 1482) . \" ther woro siölf malior wthi thröghionne \" ATb 2: 203 ( 1483) ."],"f":["sylff- . ","sjöfl- )"]},{"a":"silfmalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silvermalm. PMSkr 554 ib 620 (avskr.)."],"f":["selff- . ","sölff- )"]},{"a":"silfmalmber sylff","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfvermalm. DD 3: 214 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"silfmit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags dryckeskärl af silfver? I sylffmit SD 4: 2 (föäre sl. af 1327)."],"f":["sylff- )"]},{"a":"silfmynt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfvermynt, silfverpenninar. \" smidha . . . diskia oc drykekar aff sylfmynteno \" Bir 2: 154 ."],"f":["sylt- )"]},{"a":"silfnal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silvernål. \" var fru beläte . . . geller jak ena silffkädha mz twem silffnalom \" NMU 1: 110 ( 1434) . \" natre malior och selff nalar \" STb 3: 185 ( 1494) ."],"f":["sylff- JTb 69 ( 1478)","selff- STb 3: 185 (1494), 347 (1498); PMSkr 280 . ","sölf- ATb 2: 315 ( 1487) ), "]},{"a":"silfnapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverbägare. \" ladhe hon tha fru cecilie . . . wt for sith skipteh en stor selfnap \" Arfstv 56 (b. av 1470-t.)."],"f":["self- )"]},{"a":"silfnapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverbägare. ST 408, 409 . FH 6: 20 ( 1449) , 38 (1453)."],"f":[]},{"a":"silfolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olja beredd af silfver. LB 9: 108 . silfpanter, m. pant i silfvr, pant som utgöres af silfver. SD NS 1: 413 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"silfpanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pant i silver, pant som utgöres av silver. STb 1:2 (1474), 27 (1475). eodem die bödh arwidh olsson vp gullpantt ok siil panth iij:e (3:e) tidh ib 2: 25 ( 1483) . \" her suantes swena lantes 1 mark pa sölff panth \" SSkb 39 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"silfpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverpenning. XIX mark penga j gul ok j silff penga HLG 1: 86 (1486)."],"f":["-penga ) , "]},{"a":"silfpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverpenning. sälia han . . . fore tiwghu silffpäninga MB 1: 231 . ib 196 . Bo 185 . MP 2: 6 . Lg 439 ."],"f":["-päninger: -a MP 2: 6 . silf päninger: -a Bo 185 . ","silffpäninger: -a , MB 1: 196, 231 . silff pänigger: -ana Lg 439 ), "]},{"a":"silfref","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. reva el. ranka av silver? standhir jn canticis canticorum wi skulum göra tik halsbandh aff gwl, prydh mz sillfreffwom (murenulas aueras . . . vermicutatas argento) SpV 114 ."],"f":[]},{"a":"silfretadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försilfrad? af silfver? j silrethade (för silveradhe el. silfreradhe? argento) säng Ber 27 . Jfr silvera."],"f":[]},{"a":"silfringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverring. Skotteb 476 (1472,-73, Kämn). epter lasse paulalsson war engin gulring, ey annat än en orgilth silff ringh STb 1: 60 (1476)."],"f":["selff- PMSkr 477 . sölf)f)- ATb 1: 80 ( 1457) , 194 (1463); STb 3: 188 ( 1494) . ","sölffrink Skotteb 2 (1460-61)), "]},{"a":"silfroster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silveroxid? sölff röster är blå som lassura färga PMSkr 609 (senare avskr.)."],"f":["sölff röster )"]},{"a":"silfrökilsakar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rökelsekar av silver. Svartb 337 ( 1432) ."],"f":["silff rökilse kaar )"]},{"a":"silfskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverskål. twa silfschalar SJ 63 ( 1433) . ib 79 ( 1433) . ST 280 . Di 69 . FH 6: 20 ( 1449) , 21, 25 (1451), 38 (1453, 69 (1486), 357 (1449)."],"f":["silffskall Di 69 . silff skaal FH 6: 20 ( 1449) , 21, 357 (1449). silff skaall ib 25 ( 1451) . ","sylfskol ib 69 ( 1486) . " sylff skool ib. sölfskaal " ST 280 ), "]},{"a":"silfskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverskål . . . en stor selfnap, xij selfstope, xij selfskale Arfstv 56 (b. av 1470-t.). til sancte birgitta . . . gaff han sina getzsta sölffskall KTb 89 ( 1474) . j silff skoll vtan look Svartb 540 ( 1480) . - skålformig knapp? om nokra sölfskola som plegha sittia j qwinna kiorzla ATb 2: 346 ( 1489) . - Jfr silverskal."],"f":["sil- ATb 3: 208 ( 1507)","self- Arfstv 56 (b. av 1470-t.). sölf(f)- ATb 1: 185 ( 1463) , 2: 346 (1489); KTB 89 (1474); STb 3: 475 (1500), 4: 62 (1505). -skall. -skaal(l). -schaal. -skol(l), "]},{"a":"silfskap","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"silfskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en viss i silfver utgående extra gärd. om then silff skatthen, säther inte mynne än iij (3) lodh silff, so man komber til at midlath antigia medh gerdhen eller silfrith BSH 5: 80 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"silfskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfversked. \" brasser oc silff skedher \" LfK 145 . Bir 2: 71 . SD NS 1: 6 ( 1401) , 678 (1407). SJ 63 ( 1433) , 79 (1433). FH 6: 357 ( 1449) . DD 3: 233 ( 1493) . Lg 3: 707 . SO 167 . LB 9: 96 ."],"f":["selff- LB 9: 96 . ","sylf- Bir 2: 71 ; SD NS 1: 678 ( 1407) . silff skeedh FH 6: 357 ( 1449) . ","sylffskeedh SD NS 1: 6 ( 1401) . ","sölfsked: -er SO 167 . ","sölffsked DD 3: 233 ( 1493) ), "]},{"a":"silfskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silversked. tesse skattade ena silff skedh ATb 1: 327 ( 1470) . \" jtem iiij silskedher testement \" Kumla kyrkas rb 108 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"silfskena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverbälte. Se Sdw 2: 1293. dyr flogeldz klädy oc sylke. twl oc selffskenor wända ey fiendana til ath göra sigh ödmywka före the prydilsen PMSkr 128 ."],"f":[]},{"a":"silfskidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slida el. skida av silver. en sölffskÿda til en dagger HLG 3: 5 (1516)."],"f":["sölff- )"]},{"a":"silfskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverskinn, försilvrat skinn. mädh honom (ɔ emathites) brwneras sellf oc gwlskin PMskr 472. "],"f":["selff- )","*silfskins kunnist"]},{"a":"silfskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skivformigt silverstycke, silverplatta. eth . . . hws . . . jnnan til beslghit mz silffh skiffwom Mecht 79 . \" mädh the pwlereno lägh floo ymselika aff selff skiffwor j deghillen \" PMSkr 415 ."],"f":["selff- )"]},{"a":"silfskrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverskrin. Bil 285 . KL 338 ."],"f":[]},{"a":"silfskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en viss avgift i penningar till präst. intrans civatem de rure ante festum nativitatis christi, qui in rure prius solvit decimas prædiales tenetur ad silffskoth in civitate, liber a maala Reuterdahl Stat syn 191 ."],"f":["-skoth )"]},{"a":"silfsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["silverbeslå. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 128 f. - part. pret. silverbeslagen. tesse skattadhe iapp iönssons panta een silff slagen bulla oc twa skedha ATb 1: 280 ( 1468) . en knyff, skyden sölffslagen STb 3: 97 (1493). ib 5 . 80 (1515)."],"f":["sölff- )"]},{"a":"silfsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["silfverbeslå. \" fidhla vm hulka fidhlarin gör söta liudh oc sylff sla hona \" Bir 2: 187 ."],"f":["sylff- )"]},{"a":"silfslag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverslagg. smöryes halsen mädh selffslagh stöth oc yrtenne auia PMSkr 233 ."],"f":["selffslagh )"]},{"a":"silfslösare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1293."],"f":[]},{"a":"silfsmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silversmeide, silverarbete. \" antworade oleff hasson fran sigh kemmeneren mans budde stadzins fataburs nycla ok ther medh stadzsins sölff smyde, xx sölff skaaler och xxiij skeder sTb 4: 62 (1505). \""],"f":["sölff smyde )"]},{"a":"silfsmiþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"silfspan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverspänne. STb 3: 185 ( 1494) ."],"f":["sölff- )"]},{"a":"silfspander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärl av silver? anamade lasse . . . en silff span STb 5: 141 (1517) (möjl. trots genus att föra till silfspan)."],"f":[]},{"a":"silfspänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverspänne. en kaapa meth silffspenne STb 2: 31 ( 1484) . ib 3: 295 (1496)."],"f":["sylff- JTb 15 ( 1459)"]},{"a":"silfspänsl","b":[],"c":"","d":"","e":[" . n. spänne el. häkta (på bokpärm) av silver. breueran . . . meth forgyltom silffspändzlum SD NS 3: 613 ( 1420) ."],"f":[]},{"a":"silfstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverstång. Al 5448 ."],"f":[]},{"a":"silfsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverpärla? skttade michil gulsmid . . . ij stökke ok 1 sölf sten ok smaspänne ATb 1: 70 ( 1457) . en karl . . . hade skoridh sonder it karilleband aff worffrv beläthe j siele koren . . . och hade helfttena aff bondit bort med sig med silff stener STb 5: 263 ( 1520) ."],"f":["sölf- )"]},{"a":"silfstop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverbägare. \" vas argenteum dictum silfstoph \" BYH 1: 165 ( 1357) . hwat silff stop elle gul faath hwar riddara fik mz wiin eller mat MD (S) 253 . \" eth silff stop \" FH 5: 169 ( 1495) . ib 6: 20 ( 1449) , 25 (1451), 34 (1452, gammal afskr.), 38 (1453), 39, 42 (1455), 7 (1449). xij sölff stobe, huert wti annet FM 75 (1483, daniserande) ."],"f":["sölff- . ","silff stopp FH 6: 42 ( 1455)"]},{"a":"silfstop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silverbägare. ladhe hon (ɔ drötning margit) tha fru cecilie . . . wt for sith skpipte en tor selfnap, xij selfstope, xij selfskale (o. s. v.) Arfstv 56 (b. abv 1470-t.). Liber eccl Vallentunensis 64 ( 1515) . STb 5: 322 (1521, Kop)."],"f":["sylff- Stock Skb 81 ( 1519)","selfstope Arfstv 56 (b. av 1470-t., daniserande?), "]},{"a":"silfstykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverstycke. stort sylffstykke (pondus magnum argenti) Bir 2: 32 ."],"f":["slff- )"]},{"a":"silfsumma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["summa el. belopp af silver el. silfverpenningar. SD NS 1: 297 ( 1403) ."],"f":["s lf- )"]},{"a":"silftafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfvertafla. FM 75 (1483, daniserande) ."],"f":["solff- )"]},{"a":"silftafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silvertavla. \" jtem giffw wij till watzstena closte wor stora forgylta silff taffla som helgedomare äre vdi oc glas star fore Hist. Tidskr. 19043 s. 25 (1470, samtida avskr.). \" FMU 4: 341 (1470, avskr.) ."],"f":["sölf- )"]},{"a":"silftakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfvertakcka. sölfftacker store RK 3: (sista forts.) 5655 ."],"f":["sölff- )"]},{"a":"silftal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värde i silver, värde i penningar. skal al tol lägges äpter sylff[tal] G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62."],"f":["sylff- )"]},{"a":"silftal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värde i silfver, värde i penningar. SR i VAH 25: 286 ."],"f":[]},{"a":"silfthradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silvertråd. ATb 2: 154 ( 1480) ."],"f":["ssiälff trodh )"]},{"a":"silfvaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfvervagn. Bil 722 . ST 135 ."],"f":[]},{"a":"silfvänder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ajd. försilvrad. gywth j thät wathnit nokon malm oc sidhan läg honom pa glödherna, tha bliffwer han selffwndher wm thät war ama[l]gama aff selff PMSkr 436 ."],"f":["selffwendher )"]},{"a":"sili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sele. epiphium (för ephippum), sili GU 1 . vnum vehiculum, sila et pellem vrsinam SD 4: 149 ( 1330) . II sylæ ib 711 (1340?). vnam pellem vrsinam cum vehiculo meo et meo silaa ib 5: 572 ( 1346) . vehiculum cum vrsina pelle et siila ib 6: 219 ( 1350) . "],"f":["siili . ","syli . sele L.)","sila fylla","selo fylla )","sila fylli , ","sila fylling , ","silafylning","sela- )"]},{"a":"sili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sele. Se Sdw 2: 1294. Jfr iärnsili."],"f":[]},{"a":"silke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silke, tyg förfärdigat av silke, siden, även tygstycke el. klädesplagg av siden. Stock Skb 44 (1517-18). - i öknamn på kvinna. STb 1: 290 (1481). jost basunare rechte handene ffor xij (12) marck, ty han slog calmarna silke ib 2: 11 (1483). "],"f":["*silkis bordha","silkes- )","*silkis duker , ","*silkis madhker","silkes- . ","-mathker . ","-makter )","silkis siäng","silkes sängh )","*silkis sparlakan","silkes- )","*silkis örnagat","silkes örnagath )"]},{"a":"silke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silke, tyg förfärdigadt af silke, siden, äfven tygstycke el. klädesplagg af siden. \" hon fik hanum sin rikan hofwodh duk aff silke ok gulle \" Bil 127 . \" et täpete af silke \" SD 5: 564 ( 1346) . \" aff silke hafdhe han een kiortil rödh FL 1300. geenlädher ok rema ther til höra varo aff skära silke göra \" ib 534 . Fr 468 . tribald bliald ok examit silke ok pöl tha var ther fliit ib 324 . suepta ii selke Bu 152 . Lg 93 . \" þuo þerra sar ok strök mz selke \" Bu 520 . \" thridhia klädhit som är silke hawir . . . tw thingh först synis thz wara faghirt ok thunt annantidh är thz dyrt at köpa \" Bir 1: 287 . thridhia klädhit som är silkit hulkit som wardhir af madkom ib 289 . ib 286. een lismare hawir silke thungo ok blagarns bak loth GO 970 . \" ii bordhandklede wtkaste met cykle \" FM 76 (1483, daniserande) . "],"f":["cylke . ","selke Bu 152, 520) , ","silkis bonadher , ","silkis kluter , ","silkis klädhe","-e . silkes klädher Lg 3: 327 ),","silkis kylter?","silkis lakan","silkes- )","silkis päl","silkis rep , ","silkis siäng","silkes sängh )","silkis stykke","silkes- Lg 3: 324, 330, 332, 340), ","silkis stykkia","silkes- )","silkis super?","silkes- )","silkis togh , ","silkis tröiia","silkes tröya )","silkis thradher , ","silkis vinge , ","silkis väver","selkeswef SD 4 370 (1334)), "]},{"a":"silke röklin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags till de andliges drägt hörande öfverklädnad förfärdigad af siden. eet silke röklin. oc fyughur af lärift SD 5: 563 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"silkeband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band virkat av silke? sidenband? breueran . . . meth silkebordhum ok silkebandum SD NS 3: 613 ( 1420) . Mecht 68 ."],"f":["siilke- )"]},{"a":"silkebordha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = silkis bordha. SD NS 3: 613 ( 1420) ."],"f":[]},{"a":"silkehandklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handkläde av siden, sidenduk till täckande av patenen (s. k. corporale). iij silke hand klädhe til patenis Skotteb 353 (1440, Borgm) ."],"f":[]},{"a":"silkeklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sidenklädnad. Mecht 31 . synthes han hänne genstan standandis for henne j eth röt silke klädhe (in veste serica et rubea) ib 215 ."],"f":[]},{"a":"silkeklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. silkiklæði] sidenkläder. Ber 27 . Di 291 . - Jfr silkis klädhe."],"f":["silke clädher Di 291 ) , "]},{"a":"silkesparlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparlakan af siden. xij cykelsparlaghen FM 76 (1483, daniserande) ."],"f":["cykelsparlaghen )"]},{"a":"silkesprangning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["garnering med fransar af silke. en dwg met sylkesprangning oc wtkast FM 76 (1483, daniserande) . \" iij handkläde met cykelsprangning wtkast ib. \""],"f":["sylke- . ","cylke- )"]},{"a":"silkestrik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huvudduk av siden. Jfr Sdw 2: 1293. - sidenduk till täckande av patenen (s.k. corporale)? leuata . . . et silkestrich Kumla kyrkas rb 49 (1480)."],"f":["-strich )"]},{"a":"silkestrik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöja el. hufvudduk af siden. matri mee . . . confero duo teristra dicta silystrihc mea meloria SD 5: 551 ( 1346) . vnum teristrum dictum silkystrich ib."],"f":["sylystrich . ","silystrich )"]},{"a":"silkestrip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags siden. x vlnas silkestrip SD 4: 711 (1340?) integrum frustum silkestrip ib."],"f":[]},{"a":"silkestykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) siden, sidentyg. eth messoredho aff silke stykke KTb 91 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"silkestykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = silkis stykke. FH 6: 20 ( 1449) , 34 (1452, gammal afskr.). var ith silkestycke dragit tväfalt tvärt öfver altaret TK 274 ."],"f":[]},{"a":"silkesänkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["persom som stickar el. broderar i silke. ss tillnamn. jon silkesenkere Skotteb 238 (1466-67)."],"f":["-senkaere )"]},{"a":"silkethradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silkestråd. Bil 568 . Jfr silkis trhradher."],"f":[]},{"a":"silkethäkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sidentäcke. FM 76 (1483, daniserande) ."],"f":["cylketägen )"]},{"a":"silketygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fiskredskap af silke. han for i fiske mz gulnätum ok silke tyghium (för silke toghum? piscabatur retibus auries, quæ sericis funibus extrahebantur) Bil 307 ."],"f":[]},{"a":"silkeutkastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetsprydnad af silke? iiij dwge met cylke wtkastning FM 76 (1483, daniserande) ."],"f":["cylke- )"]},{"a":"silkeörnagat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sidenörngått. \" iiij cylke örnegad \" FM 76 (1483, daniserande) ."],"f":["cylke örnegad )"]},{"a":"silsnodder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till sil hörande snodd. hon (ɔ: mjölkdejan) äger ananama . . . och aather fraan sigh antwarda . . . siil oc silsnod Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":[]},{"a":"silvalver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rund. \" thz sihwalfua bordh \" Fr 13, 19, 1234, 1795 . prästene . . . skulu bära . . . eet litidh sijhwalft stökke af hwito klädhe VKR 70 . upphöjdt rund, hvalflik, kupig, kullrig, konvex, äfven klotlik. eet sihwalfft bergh Fr 438 . \" tak en käp oc gör han sihwalfwan oppa ändanom \" LB 5: 293 . thz äggit som är sihwalfft ST 512 . \" thu sände mik een bal han är sihwalfwir \" ib 519 . hafdho the (djuren) . . . lifwith sihwalfft som en ball Al 9458 . sihwalfft hofwudh som äple et ib 9469 . \" j syhwalfwa mattho (qualitate sphærali] \" Lg 3: 556 . \" aristogia hether hwlörth hon är thrännoköns then fyrstha haffwer longa rooth ok hether ffor thy longh annar haffuer sihwalff rooth ok hether ffor thy sihwalff \" LB 2: 40 . the sihwalffua. ib. hon (ɔ: haalörth) är trehandha, then ena syhwalff, then andra aflongh ib 7: 143 . \" then syhwalffwa ib. ib 295. - konkav, insjunken. ögonin warda hol oc sihwalff \" LB 3: 179 . - Jfr sival."],"f":["sij- . ","sy- )"]},{"a":"silver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silver. . . . skylloger for thet solffuer, som han köpte aff honom STb 2: 164 (1486). - myntat silver. swa got mynt, som nobelen gälder iij marc och j öre, och löduga marc sielffuer, ix marc Svartb 334 ( 1431) . - Jfr hovudh-, krnaza-, panta-, skala-, säkkia- (Sdw 2: 589), ärma-silver och silf."],"f":["sielffuer Svartb 334 ( 1431)"]},{"a":"silver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfver. han loth byggia eeth stoort toorn aff sölfwir oc gul oc dyrom stenom ST 135 . - arbetadt silver, smycken af silfver. Bu 18 . Gr 259 . ST 136 . Su 225 . - myntadt silfver, penningar. Bu 184 . ST 408 . - Jfr silf."],"f":["siluar Bu 184 . ","selver ib 18 . seluar ib 184. selffwer BSH 5: 34 ( 1505) . sylver L. sölfwer SO 167 . ","sölfwir ST 408 . söfwir (för sölfwir) ib 135 (jfr 548). med art. silffrith BSH 5: 80 ( 1506) . ","sölfrith ST 136 ), "]},{"a":"silvera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försilfra. twa (ɔ: lyusastakä) af kopar sylwäräþä SD 5: 564 ( 1346) . \" han skioll war silffuerit \" Di 133 . \" thz kar som vtantil är pryt oc syluerat \" Bir 3: 96 . ib 2: 188 ."],"f":["syluera . ","sylwärä . sylfwra: -adh Bir 2: 188er),"]},{"a":"silvera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försilvra. \" läg thär j (en lösning av bladsilver, kvicksilver m. m.) hwath tw wilth göra hwith äller seffwera \" PMSkr 451 . ib 534, 537."],"f":[]},{"a":"silverboin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = silfboin. en sölwirboen knif ATb 1: 102 ( 1459) . ib 151 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"silverbrännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverbrännare, den som i eld proberar och renar silfver. ss tillnamn. heyna sylfuer brennare BSH 1: 130 ( 1371) ."],"f":["sylfuer brennare )"]},{"a":"silvergiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en extra gärd hvars belopp synes hafva berott på den uppskattade förmögenheten. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 273. in exhibicione dicta siluer giald SD 4: 589 (1337? nyare afskr.). Jfr markagiäd, mät."],"f":["siluer giald )"]},{"a":"silverhalsband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = silfhalsbannd. et forgylt sölfwerhalsband med et sölskap Lagerbring Saml 3: 256 (1470, avskr.) ."],"f":["sölfwer- )"]},{"a":"silverinsighle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sigill af silfver. eth breff jnsighlat mz silffwer jnsighle Lg 441 ."],"f":[]},{"a":"silverskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = silfskal. STb 2: 213 (1487)."],"f":["silffuer skaler) , "]},{"a":"silverstolpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silfverstolpe. oppa them sölfwir stolpum ST 220 ."],"f":["sölfwir- )"]},{"a":"silvertolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tull som uppbars i silver. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 273, 275. item hafua wi wnt oc forlänt borgharomen j forscrefne stocholm the fierda penningen aff silfuer tollen Priv f Sv st 112 ( 1448) ."],"f":[]},{"a":"sima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["simma. \" petrus . . . sände sik i hafwet oc sam til landet \" MP 2: 27 . KL 175 . Al 2537, 5003, 6390, 8825, 8826, 8832 . \" tha leonit thz sagh lop thz j watnit, oc sam äptir them \" ST 474 . Gr 299 . RK 3: (sista forts.) 5131 . vm fiskin gar vndan oc simbir til andra strand Bir 2: 6 . \" fiskin simande j watneno \" MP 2: 278 . Jfr ivir sima samt simma."],"f":["sam (kan föras till simma) MP 2: 27 ; ST 474 ; RK 3: (sista forts.) 5131 . ","samo Al 8832 . ","sumit Gr 279 ), "]},{"a":"sima","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["simma. GU C 20 s. 341 . \" then wel kan syma, han skyutir watnit fran sik, badhe handhom ok fothom \" MP 5: 126 . ib. Hel män 238 . symma skwla alle kwnna PMskr 127. Jfr ivir-, uppe-sima."],"f":["syma . ","symma PMskr 127. sema GU C 20 s. 356),"]},{"a":"simare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["simmare. GU C 20 s. 344 ."],"f":["symare )"]},{"a":"simi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rep, band. \" plaga näth eller syme \" GU C 20 s. 454 ."],"f":["syme )"]},{"a":"simi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rep, band. \" swa som the löpande hunda hulke som först ledhas älla föras j koplom älla simom \" Bir 2: 54 ."],"f":[]},{"a":"simma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["simma. PM 13 . \" thera örss the wodho ok stundom sommo \" RK 1: 2312 . KS 30 (76, 32) . Gr (Cod. D) 393 . Jfr sima."],"f":["symma PM 13 . ","summo KS 30 (76, 32) . ","sommo RK 1: 2312 . ","summith Gr (Cod. D) 393), "]},{"a":"simpa","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["med art. symperner STb 3: 22 (1492) ), simpa, cottus. capito . . . simpa GU C 20 s. 86 . Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. 20 c. 22. - ss tillnamn. magnus simpa KTb 136 ( 1410) . ","*simpo metare","symppe- )"]},{"a":"simpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["simpa, cottus. ss tillnamn. \" thorstanus dictus sympæ \" SD 3: 34 ( 1311) . cum . . . sigillis johannis . . . et thorstani simpo ib 129 (1313, nyare afsrk.) ."],"f":["sympä )"]},{"a":"simpel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["simpel, enkel. \" een simpell läkedom for ten menig man \" LB 7: 251 ."],"f":["simpell )"]},{"a":"sin","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och konj. L. B) konj. sedan. thz han aldrik gik in i frv eliana fatabwr . . . sin frw eliana var dod JTb 79 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"sin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sinne, yttre sinne. Se Sdw 2: 1293. ytermer oc innermer sinne SkrtUppb 168 . \" fäm äru menniskionna yterme[r] sinne \" SvKyrkobr 343 . J Buddes b 119, 135 . \" thäsa likamligha sinna fulkompilse, är at see, smaka, höra, taka, ok lwkta \" SpV 76 . ib. ib498. 4) sinne, normal sinnesförfattning, förstånd, förnuft. ofta pl. Se Sdw 2: 1293. - sinne, uppfattningsförmåga, vett, förstånd. Se Sdw 2: 1293. tho aff gudz nadh är jak tel miin siin ok samwit ferdogh ok heelbryddha NMU 1: 108 ( 1434) . jac magnus pederson . . . svnd oc karsk tiil mith liiff oc sinne, gör . . . ib 141 ( 1480) . \" nar thu höre the thing, som wthan sinne äru (insensiblilium), ällir creatur som wthan skäl äru, liknas skälikom creaturum \" SpV 12 . . . . skulo giffue barnommen ther aff xvj marck til kosth hwart aar, til the koma til manna forstandh oc sinne STb 3: 259 ( 1495) . förstånd, klokhet, insikt. her hörer sin til och än storth BSH 5: 348 (1509, H. Gadh) . 5) sinne, tanke. at mannen . . . siälinna krapter, synnen (sensus), ordh, oc alla lsina gärninga, föghe oc skikke äpter mins liffwernes oc omgängilsa matto Mecht 257 . - läggia upa sinnet, lägga på sinnet, vara orolig. . . . wi doch inthet undrat at j legge thet oppa sinneth om han noget thet talat haffuer som drager til closterens förderff HSH 13: 99 (1524, Brask) . 6) mening, åsikt. thetta är mith sin, tagher ther aff sa mykit idhe tykis BSH 5: 134 ( 1506) , H. Gadh). 7) håg, vilja, strävan. - pl. nu medhen dödhen ok krankdoma äru syndenna atergeldh hwj lidha thöm tha oskeligin dywr som ey hafua veet eller synnen till at syndä SvKyrkobr (LucidB) 183 . - vilja, uppsåt. tha sade her philpus, ath her bennct gaff sit fulle synne och wilie, ath tet schule sälies stadenom til nytto STb 3: 346 (1498). SJ 2: 316 ( 1498) . - vara til sinnis, vara sinnad, ha för avsikt. BSH 5: 53 (1505, H. Gadh) . 157 (1507, d:o). ib 219 (1507, d:o), 332 (1508, d:o), 348 (1509, d:o). 9) sinne, sinnelag, sinnesart. skaplynne, själsdaning. ytermer oc innermer sinne SkrtUppb 168 . SpV 59 . \" thy skalt thu wndhirstanda siälinna anda wara skälihetena, hwilkin mz wndhirstandeno, wilianom, minneno, hogenom, ok sinneno, är samnaturlighin ymo \" ib 508 . 10) syftning, tanke, mening, betydelse, innehåll. wilt thu ekke thätta samma sinneth (sensum) haffwa wthtyth, widher ena andhra liknilse SpV 303 . \" lat thy höra j enne litle wttydhning, huru the thing som lik äru j liwsheno, finnas olik j sinnomen (sensu sint dissmilia) \" ib 521 . ib 569 . anag[og] e . . . hökth synne GU C 20. s. 22. giffuer eder mattis her medh til fridz, thet (ɔ tvisten om en egendom9 s[c]al komme til eth got sinne ok edher schal her pa intet schade STb 4: 34 ( 1504) . (?) clausula le distincio diccionis vel construccionis stakkoth ok fwlth sinne GU C 20 s. 116 . - syftning, riktning. Se Sdw 2: 1293. 12) sätt. tha lärdhe härran hänne threm sinnom at loffua sik swasom try slagh sighiandis först skalt thu loffua . . . annat sinne ällir slagh (secundus modus seu ictus) är at thu skal mik loffua ffor . . . thridie sinnet ällir slagh är (tertius est), at thu skal mik loffua for . . . Mecht 241 f. bedher iach ether thet i ether tingh skicke nw strax effther thet sinne godhe men ether raadhe GPM 2: 315 ( 1508) . 13) inne. dragha til sinnes, minnas, erinra sig. förmoder iak oc at eder nade wel drager til sinnes at i suderköping . . . untsatte iak eder aff min domkyrkia ower c lödig mark HSH 13: 45 (1524? Brask). - hava til sinnes, d. s.? om the tilstode och til sinnes hadhe etc., hurwledes han tilsporde her sten STb 5: 145 ( 1517) . - taka til sinnes, lägga på minnet (och rätta sig efter). thenne for:ne ordh tager til sinnis i retta aluarra BSH 5: 332 (1508, H. Gadh) . - Jfr tyranna(Sdw 2: 689), upsatis- (Sdw 2: 856 ) sin."],"f":["siin )","sinne (synne. Se Sdw 2: 1293), "]},{"a":"sin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (hwaria sinne SD 8: 161 ( 1362) . änginne sinne SR 2 ). L.","1) gång. om ltid. et sin, a) en gång, en enda gång. monogamus . . . eth sin giffther GU C 20 (hand 2) s. 154. b) (än) en gång, ytterligare. tha hendhet tet swa, ath j tolff aar stodh ther (ɔ: i Rom) frydhir, eth sin j sändir MP 5: 76 . - tvem (thrim o. s. v.) sinnom, två (tre o. s. v.) gånger. han hafde hört sin swäär thyugu sinnom seghia . . . SD NS 3: 608 (1420). nw siongx mik trem sionm agnus dei Mecht 267 . ib 344 . - fyrsta (annat, thridhiao. s. v.) sin (annan sin), första andra, tredje o. s. v.) gången. Arfstv. 18 (1461). (Jesus) skalff som thän man som nw haffde entidh lidhit dödhen, oc skulle nw annat sin lidha han SkrtUppb 335 . bör honum (ɔ klockaren) forre ringia första syn annat syn oc saman til attesang ÅK 59 . - thät fyrsta sin (then förste sin), första gången. jtem helmholt är wy tenetur ij mark oc ij öre for tyst öll then förste sinda (för sin da) win war sath (ɔ första gången vinpriset sattes) Skotteb 416 (1467-68, Kämn). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204. - annat sin (annan sin), en annan gång. annan sin (alia vice) . . . sagdhe han till hänna . . . Mecht 289 . - annat (thridhia o. s. v.) sin (sinne) (annan sin), för det andra (tredje o. s.v.). tha badh hon härran gudh, ath han wille henne lära, hwru ledhis hon matthe loffwa honom, fore swa älskelighin hans kännsven (ɔ sankt Johannes) war härra swaradhe, först (primo) skalt thu loffwa mik for hans ärlighasta släkth . . . annath sinne (secundo) for thy ath jak kalladhe han aff bryllöpeno til min apostol thridhia sin (tertio) for thy, ath . . . fiärdha sin for thy, ath . . . fämta sin for thy, ath . . . siätte sinne for thy, ath . . . siwnda sin for thy, ath . . . attande sinne for thy, ath . . . nighiande sin for thy, ath . . . thionde sinne for thy, ath . . . älloffta sinne for thy, ath . . . tholffta sinne for thy, ath jak ledde han frian aff allom licamans wärk . . . til äwärdehelica glädhi Mecht 29 f. ib 110, 124, 135. SvKyrkobr (Lucid B) 182 . \" j sywhanda mattho (forlatas oss synderne) först j döpelsen . . . j andra mattho thom som thola martirium tridhiesin mz angher ok rätho scriftemalom fyerdesin om graat ok gudliga tharar . . . femptsin om almosar . . . siettesin at vj forlatom thöm oss a mooth brytä . . . j syunde mattho mz kerleksens gerningom \" ib 199 . SkrtUppb 335 . mangom sinnom, många gånger, ofta. BSH 5: 331 (1508, H. Gadh) . - mang sinne, d. s. stodh . . . arffwid trolle he for oss offta och månge sinne och gaff sig fulkoomliga j rätta för oss Trolles Jb Bil 225 (1484, nyare avskr.) . - flerom sinnom, flera gånger, upprepade gånger. jnculo . . . innanträdha oc oordh flerom sinnom inthrökcha GU C 20 (hand 2) s. 21. - nokot sin (nagan sin), någon gång, någonsin. tha spordhe riddaren thän scriffuaren til huat han nagan sin hafde gui o thät hälga kors til heder giorth MP 4: 233 . - ängo sin (änginne sinne), ingen gång, icke någon gång. ma e säliäs ma e fori göra e i dobl ok e i dryk e i hog (ok änginne sinne folsko) SR 2: - hvan sin (hvart sinne, hvaria sinne) a) var gång, var gång som. hwaria sinne konunger wäliäs scal SD 8: 161 ( 1362) . hwart sinne, ok swa offta thu sukkar ok länktar äpther mik Mecht 289 . - i thätta sin, denna gång, nu. jak sten benictsson riddare mins herra konungx erikx domhaffuande i thetta sin BSH 2: 63 ( 1399) . - i sinne, d. s. thätta oc mykit tholkit . . . fa iak i sinne ey alt här vpscrifuat at thät ey wardhe langt oc ledhosampt til at höra Hel män 191 . - nu i sin, nu, för närvarande. pa sin swagers mans olssons wegna, boandes vestan mwr och nw j sin pa sengen ligger STb 3: 332 ( 1497) .","2) gång. i multiplikation. twem (thrim o. s. v.) sinnom, två (tre o. s.v.) gånger. min gardh . . . som klostrit köpte af mik ok minne hustru for fyrom sinnom tiughu mark SD NS 3: 377 ( 1418) . solen . . . varder thy syw synnom clarare än hon nw är SvKyrkobr (Lucid B) 233 . - the liggia för 8 alna oc siwintztiwia alna jordh VKJ 49 . thenna 7 gardha liggia för 12 alna oc 5 sintz 20 alna jordh ib 152 . ib 160 . bonde oloffsson swor oc vittnade atj fyresinss XX aar haffuer han minss thetta ärenden warit clagat om steckinge at berga kyrkia miste thet med fult raan HSH 14: 93 (1526?). - Jfr fyrasins, ensinna, hvansinne, ävensom fiärdha sin (s. v. fiärdhe)."],"f":["annansin Mecht 135 . nagan sin MP 4: 233 ) och ","sinne (såväl till sin som till sinne kan hänföras pl. dat. sinnom SD NS 3: 608 (1420); GU C 20 (hand 2) s. 21), "]},{"a":"sin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. poss. ","e":[" L. Jfr C. A. Ljuggren, Om bruket af sig och sin i svenskan (1901). a) med hänsyftning på satsens subj.: sin. hafwa helghe män skipath . . . at lofwa gudh medh sinom thidhagerdhom hwar dagh ok thä siw tidher SkrtUppb 215 . \" tet hustrv cristin . . . hade solt . . . garden sin foe iijᶜ mark STb 4: 26 (1504). fossen lade wt ɉ mark för en sin gest \" Stock Skb 9 (1516-17). han hade myst twa syna söner Troj 303 . - distr. var sin. the oliobären som hentas aff trämen sin daghen läggis särdelis pa loghan PMSkr 339 . - distrib. i förbindelse med hvar. Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. XXXIXXXII. 8 s. 75 ff. säties then axullen hwar ändhen gönom sina fiölena PMskr 507. - pl. abs. de sina, sitt folk. Jfr A. Nordling a.a. 75 ff alexander saknar änga sina Al 1033 . ib 1097 . \" om honom mz synom kan thz hända \" RK 3: 4122 . \" han fik see staden sa wara nederslaen oc lagd til öde mark, sig oc synom til en oboteligen skade \" Troj 36 . ib 41 . hon sammankallade syna hemliga, oc bad them tiil reda hästarna ib 61 . f) med hänsyftning på det dir. el. indir. objektet: hans, hennes, dess, deras. kännis jak mik hawa gifwit honum alt mit godz j boghastadhum . . . fore sit godz j thorstensrydhe SD 8: 96 ( 1361) . \" tha wiisthe jak ärligz manz arffwa herra yffuars niclissons . . . for:da herra niclis boosson wpfylla sin deel li töm torpom \" ib NS 3: 454 (1419). tha kom henne i hugh sin deell, och birstilse Mecht 264 . \" tha haffde ikke her thure stensson wrdith swadant vtlagt som sen hustrus fäderne \" Arfstv 68 (1474-75). ath hanis . . . affhende ecke skipper baltzazar sitt liiff medh sin vilia STb 1: 81 (1476). - n. abs. sitt el. hans, sin el. hans egendom. wtlänninganom heman fran sino wtdrifnom (suis sedibus eliminato) SpV 574 . h) med nänsyftning över huvud på ett nyss förut nämnt subst.: hans. (?) då kom för mig på satt ting anders i huchtis och (fel för mädh?) sinom companom FMU 4: 349 (1470, nyare avskr.) . \" o härra jak antwardha i tina hendher mith liiffs loph oc vthgangh sin (för tin?) maal gärninga oc lekama vmkringh legghe mik tin benedida miskundh \" SvB 499 (sl. av 1400-t.). i) för att uttrycka genitiomskrivning. tho funnom wi hwarghens for:da herra niclisse sin fulnadh i töm för:da torpom SD NS 3: 454 (1419)."],"f":["sin . ","sit . ","seth Beckman Stud 89 ( 1453) . ","sinne SpV 574 . ","sino ib. pl. ack. ","syna Troj 61, 303 . ","sinom SkrtUppb 215 ; FMU 4: 349 (1470, senare avskr.) . ","synom Troj 36 . ","synnom SvKyrkobr (Lucid B) 233),"]},{"a":"sin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och ","1) sinne, yttre sinne. göma oc bewara min ythra sinne Lg 819 . \" hwilkom manne som brister et aff likamins sinnom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smak oc hannan \" MB 1: 42 . \" j smakenom äller androm sinnom \" PM XXXV . mz nakro aff fäm sinnom MB 1: 42 . \" heel oc wälmäktoghe til minna skäla oc fäm sinna \" SD NS 1: 514 ( 1405) . Bir 2: 213, 4: 172, 174 . Al 7183 . Lg 3: 263 . MP 1: 197 . \" fäm människiona licamliko sin \" ib 193 . Su 429 . \" wm min likamliko sin \" Ber 232 . Bo 130 . licammans sin ib 205 . Bir 3: 61 . Lg 811 . \" helbrygdha i sinnom ok skälom \" SD NS 1: 588 ( 1406) . minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse ib 2: 169 ( 1409) ; de båda sistn. ställena möjl. att föra till 4. 2) känsla. giff mino hiärta huilo oc minom sinnom hugnadh Bir 2: 111 .","3) sans, medvetande. pl. hwatzske röst ällir synnen waro j hanom Su 215 . \" tha iak kom atir til sinna \" Bir 1: 29 . \" hafdho aff sinom sinnom enkte \" ST 143 . sath han tyster swa som aff sinnom takin Su 125 . - besinning. tha vardher han ij sit hiärta gladh, thz han ängin sinne kan Fl 1218 . \" falnade them badhe raadh oc synne \" MB 2: 171 . 4) sinne, normal sinnesförfattning, förstånd, förnuft. oftast pl. han tapadhe badhe skäl oc sinne Pa 19 . \" som han warä vt aff sinne komin \" Va 9 . \" hon kom snarlika til sinnes i gän \" Lg 3: 299 . \" biscopen gaf sin hugh af sinnom (blef från sina sinnen) \" Bu 144 . \" misthe syn synne (miste sitt förstånd, blef sinnessjuk) \" RK 3: 3469 . \" sinom sinnom aff ränther (alientatus mente) \" MB 2: 294 . \" faa sin sin oc skäll igen \" Lg 3: 374 . ib 1, 363, 366, 369, 383 . - sinne, uppfattningsförmåga, vett, förstånd. syndoghe män som lifwa . . . vtan skällik siin (sensu Dei) Bir 3: 355 . \" jak gaff them sin (sensum) ok vndir standilse ok snille \" ib 1: 57 . \" the som högre sin hafdhe (quibus altior sensus erat) \" ib 2: 134 . \" hawir han siin at vndirstanda thz \" ib 3: 120 . ib 2: 276 . wpwäkkia mannen, som skäl oc sinne haffwer, tik til at loff ua Su 331 . \" gudeliken warilse owergaar i sinne dygd alla the skipilse oc tingh som mandzlikit sinne kan nakot siu begripa \" ib 32 . \" the waare wyse tiil synne \" RK 3: 2988 . vplät thöm sinnin oc vndirstandilsen at the gato begripit hans vndirstandilse Bo 234 . - (?) mit sinne siger, at mik ey görs behoff at scriffue honum ytermere till FM 227 ( 1505) . - förstånd, klokhet, insigt. hon hafdhe badhe vit ok sinne Fl 108 . Iv 4074 . thz tiäl var giort mz list ok sinne Fr 2944 . \" tok ok sinne haffde han \" MD (S) 210 . 5) sinne, tanke. the . . . tillägghia al siin sin til wärldinna Bir 1: 153 . the kunno the orma ey forwinna för än the fingo thz til sinna at the them ij eldin drifwo Al 5098 . togh han til synnes (secum ipso reputans) at han haffde mist allan sin almoga MB 2: 313 . - (?) nakor klok spörsmaal oc diwplik sinnen Su 231 . - tankeförmåga, tankekraft? här aff ware mykyt aff sighia, än badhe maal oc sinne bristha Su 84 . 6) mening, förmenande, tro. henne sinne thz war swa, at haffde hon fangit flaskana falantin tha haffde han thz forsmat Va 29 . 7) håg, vilja, sträfvan. han satte ther effter alt sith sin förderua the honom hempte jn RK 1: (sfgn) s. 188 . - pl. gör hwat thu wilth, oc läg all thin sin ther aa ST 98 . \" mik är nw sa til sinna rikens fryheet wiliom wi ater winna \" RK 2: 1134 . - vilja, uppsåt, sinne. weet iak mit sinne Fl 464 . - afsigt. sich ther at väria var thera sin RK 2: 4899 . 8) mod. iak haffuer wäl styrk oc sinne ther til Lg 3: 333 . 9) sinne, sinnelag, sinnesart, skarplynne, själsdaning. for mit hardha modh ok sin skuld VKR X . matto thera sin oc hughir dröuas Bo 12 . \" mente han mz gode forwinne then snöde forädders sinne \" RK 2: 3499 . han war hastoger i sin Di 133 . \" hans sin war swo skapt athan war blidher oc ödhmikwker \" ib 1 . \" han war wiis oc milder ok grundugh i sinne ib. j then tima war aldre engen sadann man föd badä mz sin oc skapilse ib 12. 10) syftning, tanke, mening, betydelse, innehåll. ewangeliste screfwo mangaledhis ok tho alt rät ok sant stundom ordh fran ordhe oc stundom ordhanna vndirstandilse ok siin (sensum) \" Bir 2: 322 . \" ey är tolkin qwinna pa alla iordenne j asyn oc fägrindh oc j orhdanna cloka synne (sensu verborum) \" MB 2: 165 . thzta var ändalykten äller synnet (summa) j konungxsens breffwom ib 193 . \" apocalipsi hwilka iak bewiste iohanni j mörko synne (sub obscuriate) \" ib 332 . breffwit lydde wider swadant synne FM 611 ( 1514) . \" hör är än eeth annat sin aff thy thridhia budhordheno \" ST 145 . - pl. thera konst hafwer thässin sin Al 6449 . 11) beskaffenhet. waar öö hafwer . . . tholikt sin Al 4706 . 12) sätt. jach skal kenne tik än fägrä sinna MD 382 . tha the mz slagh ekke kunne wynne tha tänke the oppa eeth annath synne RK 3: 110 . - sätt, beteende. the fatigha ärlända quinna skipadhe swa sina sinna, thz arme ok rike vnte henne väl Fl 80 . - Jfr diäfla sin. Jfr äfven af-, en-, o-sinna."],"f":["siin )","sinne (synne), "]},{"a":"sin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. poss. ","e":[") med hänsyftning på satsens subj.: sin. magnus . . . kononger . . . sändir . . . gudzrotens qwädu oc sinä SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . the . . . wäri i stath sinum ib 669 . \" þeer sum for sin alder latäs bort af ware thiänit ib. att han fik egh allan wiliä sin györa ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). han agher egh hämpnäs äffte brotikum pänningum sinom firi gyästningh sinä ib. maþren . . . böte siin brut \" Bu 21 . hon vände fran mik allan lughan mäþ sinom (för sino) mantolsköte ib 22 . \" han aldre varþe . . . fange sinna ouina \" ib 175 . min härra . . . vighe þänne tu vngfolk mz sinne högro hand ib 182 . \" at the kunnen sielue läsa . . . sin bref \" KS 51 (130, 56) . the milda fruen . . . bödh hona . . . til syns ok synne modhers hws Lg 3: 544 . \" engen j dragara embethe bere naghat ööll fran nagrom embetzmanne till salu vijd sine three marck \" SO 197 . ib 199, 299 . - med ett ss appos. till den i det poss. pron. inneslutna genitiven fogadt adj. el. pron. i gen. thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe MB 1: 263. - Ofta rättar sig sin icke efter tillhörande subst. utan efter denna gen. han skal . . . ey ofmykit trösta sins ens skiälum ok rådhom KS 72 (176, 79) . är hwar ilgerningis man skyllogher thola dödh fore sins siälffs synd MB 1: 467 . - i sing. med syftning på ett pluralt subj. warþen (näml. medlemmarne af en nämd som förfarit vrångt) . . . egh syalfs sins malsmän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). - Jfr siälver. distrb. i förbindelse med hvar. foro þe huar sin vägh Bu 208 . \" vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan \" ib 50 . \" subscripta pertinebant ad curiam meam in wretom . . . videlicet . . . duo agri huar i sino giærþeno \" SD 2: 289 ( 1299) . \" at i vilin valzgyrningä oc þe þöm gyora fori os vppenbara . . . at styrkya iwer þem at rättä, hwar i sinom staþ, äffter þy sum hanum är möghelikt \" ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . hwar rakar eld aat sinne kaku Su 423 . - pl. abs. de sina, sitt folk. han sa sina fore dödhin willa Al 8872 . \" han kom til et haff mz sina alla \" ib 9039 . b) med hänsyftning på subjektet i en förkortad sats: sin. prädicaren böþ hanom . . . sit napn ok sina syslo sighia Bu 8 . \" esau bidher han opsitia oc äta aff sins sons willebradh \" MB 1: 216 . \" lärdhe han them taka both oc bättringh för sin broth \" Lg 3: 167 . herra gamorin badh . . . then swensiin vapn redha Fr 1576 . \" driuer naturlik skiäl ok kärleker kununga ok höfdinga, at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra . . . sidhi \" KS 51 (128, 55) . \" är thz hedher . . . kunungom ok höfdhingom leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara \" ib (130, 55) . - med hänsyftnig på ett allmänt och obestämdt subj. i en förkortad sats: sin. thz är ey goth at kiwa wid sin domara GO 608 . \" thz är ilth at wara sinna kunw vndirdaan \" ib 203 . c) i en bisats med hänsyftning på hufvudsatsens subj.: hans, hennes, dess, deras. herra gamorin tha kände hwar ther een skiold han hängde aff sit eghit fädherne Fr 1529 . \" rädis ey amelius at sighia honom alt thz j sino hiärta lönlikit war \" ST 457 . - i en förkortad bisats med hänsyftning på hufvudsatsens subj. kunungen baþ sanctum thoman vighia sinna dottor brvþa siäng Bu 182 . d) i nom. och med hänsyftning på ett indir. obj., som kan betraktas ss satsens logiska subj.: hans, hennes, dess, deras. marghom brusto sunder siin ben Al 2368 . \" them war badhom lioff siin liiff \" ib 5356 . \" hwariom är sin sör söth ok sin angir ledh \" GO 623 . - distrubutivt i förbindelse med hvar. teþes þöm huarom þera sin patronus Bu 50 . e) i subjektslösa satser med hänsyftning på ett allmänt och obestämdt, underförstådt subj.: ens. skeer thz . . . ander stades aff sinom companijs broder SO 189 . f) med hänsyftning på det dir. el. indir. objektet, ngn gång äfven på annan bestämning till predikatet: hans, hennes, dess, deras. iak vtdrogh mit suärdh af sinne slidh MP 1: 220 . hon . . . bidher gudh om sina nadhä Iv 3794 . the riddara lypto hännä aff sin häst ib 4833 . Al 10015 . huat troldoms makt fölgher þik. som räner hauet sins mäghins Bu 505 . \" the äru tiufa, androm afhända lönlika sit goz \" KS 68 (169, 75) . \" vm thu kungör omildom manne sin vadha \" MP 1: 245 . \" dömom wi domproghustenom sin hus \" SD NS 2: 153 ( 1409) . \" skal thu thinom foräldrom . . . sina nödhthorfft gifwa \" ST 272 . hug honom aff sith hufwdh ib 136 . Bir 2: 335 . Al 5211 . huath konungin gangir a siin ära Fl 1719 . - distrubitivt i förbindelse med hvar. i them domenom synis gudh wtwaldom mannom milder, och wrangom mannom wredher och rädhelikin, hwariom äpter sinne forskuldan Ber 189 . \" taki aff huariom thom sit ingiäld som ey vil bätra sit liurine \" Bir 2: 92 . \" faar iak hwario idhra sin nykyl änne (kistan) \" ST 276 . - n. abs. sitt el. hans, sin el. hans egendom. han wille hwar man fra sino skilia Al 2946 . - pl. abs. hans folk. om honom mz synom kan thz hända RK 3: 4122 . g) i subjektslösa satser med hänsyftning på en bestämning till predikatet: sin, behörig, vederbörlig. aff hans predikan ok pinu är i sinum stadh scrifuit Bil 281 . h) med hänsyftning öfver hufvud på ett nyss förut nämdt subst.: hans. didrik liffuer ok sinä men Di 222 . ther sat en fughil vnderlik . . . a hans hals oc käptom sinom war alt runnith mz rosom finom Al 7575 . \" i gudz nampn farom wy synne naadher beegärom wy \" RK 3: 2219 . i) för att uttrycka genitivomskrifning (jfr den liknande användningen af Mnt. stn). kräffa aff os then himmelske fadhren sin (den himmelske fadrens) sons dyrasta blodh LfK 114 . \" the willo forradha konungen sith (konungens) liff \" MB 2: 197 ; jfr f."],"f":["sin . ","siin Bir 4: 36 . ","sina . ","syna Bir 3: 225 . ","siin Fl 1719 . ","sit . ","seet BSH 4: 228 ( 1497) . ","sinum . ","sinom . ","sinne . ","sino . ","syna MB 2: 289 . ","sins . ","syns Lg 3: 544 . ","sinna Bu 182 ; GO 203 . ","synne Lg 3: 544 . ","sins . ","syns Lg 3: 544 . ","sinä Di 222 . ","siin Al 2368, 5356 . ","sina . ","sina Iv 3u94. sine SO 197 . ","synne RK 3: 2219 . ","sin . ","siin Bu 21 ; Al 5211 ; Fr 1576 . ","sinum . ","synom RK 3: 4122 ; Lg 3: 544 . ","sinna ) , "]},{"a":"sin","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. B) konj. sedan. thz konungen fortärt haffde sin han först til stocholm lagde RK 2: 6953 . sin iosep for hädhan FM 443 ( 1509) . - allt sedan. swa goth iak haffuer ligat paa myn egen pwngh och betärningh syn iak hiid tiil landhet kom FM 443 ( 1509) . - Jfr siþan."],"f":["syn )"]},{"a":"sin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","etzsynne Lg 3: 522, 538, 543, 544, 550 . en sinne Di 15 ), a) en gång, en enda gång. at . . . han . . . alder söögh synne modhers spyna mere än etzsynne vm daghen Lg 3: 522 . \" fran arla j morghons haffwir hon här warit . . . oc ey eth sinne hem gangit \" MB 2: 209 . \" gudh gaffue iak matthe ethzinne at see hännas . . . änlite \" Su 18 . b) (än) en gång, ytterligare. han wil än et sin stridha Al 3132 . \" hwg henne än en sinne sunder i tw stycke \" Di 15 . MB 2: 289 . c) en gång, en gång i tiden, vid ett tillfälle. thz war et sinne at heym tog sin häst oc wapnar sik Di 17 . ib 173 . \" mynss hwat tw sagde et sinne \" ib 37 . \" et sinne sporde konungen widike hwi han war sa oglader \" ib 111 . ib 169 . RK 1: (LRK) s. 216 . Lg 3: 543, 544, 550 . \" thz hände etztynne at hon . . . gik jn j clostret vtan synne modhers . . . orloff ib 538. d) en gång, ens? at jak tik . . . ey eth sinne helsadhe mz minom mwnne (quod neque vocem quidem devotæ saluationis cor meum tibi . . . exhibuit) \" Su 285 . - eno sinne (ena sinnä), en gång, en gång i tiden, vid ett tillfälle. tha kom han ena sinnä ij thänna kastella Iv 4216 . - tu (thry o. s. v.) sin (sinne), två (tre o. s. v.) gånger. the helga script theer ihesum christum fäm sinne (motsv. st. 2: 197 sinnom) hafua grathit MP 1: 247 . M [1000] sin hade drotzeten sworet saa RK 2: 7066 . - tvem (thrim o. s. v.) sinnom, d. s. thwem sinnom var swa ropat KL 410 . MB 2: 403 . han badh threm sinom MP 2: 10 . ib 197 . siongx gudz hedher siw sinnom wm daghin Bir 4: 52 . \" hällir äruodadhe the hundradha sinnom fore sina egna nytto . . . än entidh for min hedhir \" ib 1: 148 . ib 4: 36 . Bil 128 . - fyrsta (annat, thridhia o. s. v.) sin (sinne), första (andra, tredje o. s. v.) gången. första sinne han skapadhe thäskyns thing, tha signadhe han them MB 1: 74 . \" at han skulle ey tha thynga pinona swa mykyt som första sinne \" Bir 3: 446 . \" kalladhe at hänne annath sinne \" Fl 1496 . \" tha han sa in annath sin \" Lg 91 . \" tha han sa in thridhia sin ib. þriþia sinne hörþe han sik callaþan \" Bu 449 . MB 1: 171 . MP 2: 10 . VKR XI . RK 2: 4794 . Di 18 . - et annat sinne, en annan gång. et annat sinne talade seueke till konungne Di 175 . - thridhio sinne, tredje gången. MB 1: 70 . fyra sinne, förra gången. thz sama silff som wi funnom förra sinne hema i waarom säkkiom MB 1: 247 . fyrro sinnino, d. s. spurdhe han at, hwi han förro sinnino . . . tok aff sina krono KL 8 . - sizta sin (sidharstan sin), sista gången, för sista gången. epistola som . . . ioghan mtei screff systromen siista sin LfK 139 . jak skriffwar idher nw til sista sin ib. helsadhe iac hona nu sidharstan sin Lg 3: 515 . - snimsta sinne, senaste gången. snimpsta sinne hon honum sa Fl 1874 ."],"f":["syn RK 2: 8093, 8892 . ","sen ib 6836 )","nogonsin BSH 5: 346 ( 1509) och sinne (sinna Fl 203 (i rimsl.). synne RK 1: 1717 ; Lg 3: 522, 538, 543, 544, 550 ; LfK 221 . Så väl till sin som till sinne kunna hänföras nom., ack. med art. sinnit Bo 85 . ","sinne Bu 145, 198 o. s. v. med art sinnino KL 8 . ","sinneno KL 318 ; Lg 3: 16 . pl. dat. sinnom Bu 157 o. s. v. sinnum Bil 128, 283), ","allo sinne","alla sinnä )"]},{"a":"sina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sena. neruus ui sena ok fangestok GU C 20 s. 351 . \" thine händer oc föther wro ginom slagne mädh stwbbottom naglom, swa at synana wtgingo ginom korset mädh spikomen \" SvB 195 (b. av 1500-t.). Jfr thiura sina (Sdw 2: 708). "],"f":["sena GU C 20 s. 351 . ","synor ib. med art. synana SvB 195 (b. av 1500-t.)), ","*sinu fulder","*sinu rep","seno reeph )","sinu värker (seno-), "]},{"a":"sina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sena. \" skär a huirfiinum i liumscänum ena sinu Hästläkedom i \" AS 136 . \" skär vt enä sinu af nosinnä ib 137. \" LB 2: 68, 69 . \" þänia pinleca þera sinur \" Bu 514 . \" af hans sundirslitnom adrom ok sinum \" Bir 1: 84 . \" ted gör synnonar miwka \" LB 7: 320 . ffor allan wärk . . . j sinor ib 2: 47 . Bu 515 KL 309 . Bo 200 . Bir 1: 89, 135, 3: 40 . MD 197 . LB 2: 10, 51 . Di 52 . MB 2: 32 . "],"f":["sinu . ","sino LB 2: 68, 69 . synw ib 68. med art. synona ib. pl. nom., ack. sinur Bu 514, 515 . ","sinor KL 309 ; LB 2: 47, 51 . ","synor Bir 3: 40 . ","sener MD 197 . ","synner Di 52 . synnar ib. med art. sinunar Bir 1: 135 . ","sinona ib 89 ; Bo 200 . ","senonar MB 2: 32 . ","senorna LB 2: 10 . ","synnonar ib 7: 320 . ","sinum Bir 1: 84 ), ","sinu dräkt","sino- )","sinu sprang","sino- )","sinu värker","sino- )"]},{"a":"sina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forsina."],"f":[]},{"a":"sinaleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Jfr sinleþis."],"f":[]},{"a":"sinalund","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sinaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["senap. \" jtem ij ort. for sinnipp \" Skotteb 389 (1463-64), Kämn). "],"f":["sinnipp )","*sinaps qvärn , "]},{"a":"sinaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["senap. \" sinaþi sinäpir \" LB 6: 284 . sinapum sinapper ib 5: 80 . [s] inap är heet ok thör ok hans fröö är än hethare ib 4: 344 . \" sinap brännir mans hugh ib. stampadher sinapir äller malin mz ättikio ib 345. \" ib 2: 10, 50, 51, 52, 3: 53, 4: 346, 7: 149, 150, 8: 51 . \" lät domaren stuppa hans strupa fullan mz lim sinap ok ätikio \" Bu 532 . KL 304 . \" ondir thanke är beskir som sinapir \" Bir 1: 290 . ib 291 . - senapssås. kar älla andbudh j hulkin thiok wädzska ok besk skal latas swa som sinappir ok salsa ok tholik thingh Bir 1: 290 . "],"f":["sinäpir Bir 1: 291 ; LB 6: 284 . ","sinapper ib 3: 102, 5: 80 . ","sinappir Bir 1: 290 . ","sinap . ","synapper LB 3: 53 . ","synap ib 2: 50, 52, 7: 149, 150 . ","senaper: -ap ib 2: 10 )","hviter sinaper , ","sinaps frö","-fröö LB 4: 344 . synaps frö ib 2: 51, 7: 72, 150 . 218, 297, 303. siinaps fröö ib 8: 52 . ","senapsfrö ib 1: 96 ),","sinaps korn , ","sinaps rot","synaps- . ","synaps rooth ),","sinaps röker","-roker LB 8: 51 ),"]},{"a":"sindal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags lättare siden. köper migh . . . xii alna gwlth syndal GPM 2: 140 ( 1499) ."],"f":["syn- )"]},{"a":"sindal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags lättare siden. kläde swenin mz syndal (veste serica) Bil 512 . \" bryllöps klede mangt eth paar til thz bröllop skorin waro the ther herra ok riddara baro aff baldakin ok sindall \" RK 1: 444 . \" han fördhe sik ther ij sindal witt \" Al 105 . \" thässin diurin varo äkke . . . forthäkt mz sindal ok silke \" Bo 165 . \" baro thera örss fortäkky aff baldakin ok sindall \" RK 1: 1394 . \" tok iosep han nidhir af korseno ok swepte han i hwit rent sindal \" KL 394 . MB 2: 388, 389 . MP 2: 21 . Bir 3: 274 . \" suepe han hona (ɔ: fidhlo) j sindale \" ib 2: 188 . \" hafwa gömt then nychilin j reno sindale \" ib 1: 160 . \" man haffde wäggiana alla klät mz päll ok medh sindall \" RK 1: 3544 ."],"f":["sindall RK 1: 444, 1394, 3544 . ","sindaal MB 2: 389 . ","syndal Bil 512 ; MB 2: 388 ), "]},{"a":"sinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagg. PMskr 631 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"sinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagg. \" ellin rensa gullit oc bort bränne sindrit af thy \" MP 2: 127 . \" nw är hon (staden Rom) vmuändh j sindir (scoriam) \" Bir 1: 385 . Jfr smidhio sinder,"],"f":[]},{"a":"sink","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och"],"f":[]},{"a":"sinka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sina, femma, den sida på en till tärningspel begagnad tärning som har fem prickr. sees j hwaret kast / sink quarter ther nest MD 395 . quinio . . . fämte ok sinka scilicet in tessere GU C 20 s. 511 ."],"f":[]},{"a":"sinka adhe","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sminak. \" jezabel . . . hwilkin än saa galin war at bondanom hänna dödhom, smordhe hon sik ok swa sinkkadhe (för sminkkadhe?) änlithe ok andhra sina limmi \" SpV 312 ."],"f":[]},{"a":"sinleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Jfr sinaleþis."],"f":[]},{"a":"sinlästum","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. särskildt, för sig. Jfr Rydqvist 5: 155. at the skullo sunder skilias oc sinslästum (hvar för sig) kastas om wärldinna MB1: 262. gudh skapar hwars mantz siäl oc hiärta sins lastom ib (Cod. B) 534 . Jfr särlästis, särlästum."],"f":[]},{"a":"sinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr besinna."],"f":[]},{"a":"sinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttänka. \" at thänkia ok sinna (excorgitare) nakra nya fundir til at skatta rikit \" Bir 3: 430 . Jff be-, forsinna."],"f":[]},{"a":"sinnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förståndig. sinnadir (sensatus) swen MP 1: 67 Jfr hardhsinnadher."],"f":[]},{"a":"sinnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["förståndig. ödhmiwktin är dygdhinna drotningh . . . sinnogs hiärtans tekn, thz han är wäl sinnadhir (sensati cordis indicium) SpV 160 . Jfr af-, en-, stump- (Sdw 2: 525), vil(Sdw 2: 981), väl-sinnadher."],"f":[]},{"a":"sinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se sin."],"f":[]},{"a":"sinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m., se sin."],"f":[]},{"a":"sinnelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se osinnelika (Sdw 2: 176)."],"f":[]},{"a":"sinneliker","b":[],"c":"","d":"","e":["sinnlig, fattbar för de yttre sinnena. hwat thz hällir är j likamlighom ällir andhelikom, i sinnelighom (sensibilibus) ällir osinnelikom (inensibilibus) creaturum SpV 44 . \" tik loffwi himlanna himla . . . ok alla the thinganna som j them äru, synlighin ok osynlighin, sinnelighin (sensibilium) ok osinnelighin \" ib 474 . ib 480 . \" hwilkit taal ensampth samafämpna ällir tekna alt thz som synis wara andande j sinnelighom rörilsom (sensuali motu) ib 502. Jfr osinneliker. \""],"f":["-likin . ","-lighin )"]},{"a":"sinnelös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vansinnig, från sina sinnen. nar thenna tydenden kom for cassandram . . . wart hon sasom synna löss oc awethe Troj 58 ."],"f":["synna löss )"]},{"a":"sinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afsinnilse."],"f":[]},{"a":"sinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vid sina sinnen, klok. vardh galne mannen läktir oc sinnoghir KL 202 . Jfr af-, and-, en-, ful-, o-sinnogher."],"f":[]},{"a":"sinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["19 vid sinna sinnen, klok. sensus . . . vnde sesatus . . . wel sinnogher GU C 20 s. 567 . \" hälagha renliffnasins krapt, sinnogs (sensati) hiärtans tekn, thz han är wäl sinnadhir \" SpV 160 . \" han är sindoger och kloker \" BSH 5: 274 (1508, H: Gadh). 2) hörande till el. sammanhängane med förståndet el. förnuftet, förstånds-. the sinnogha krapter och makter inwertis ärw, som är betänkisle krafft, begrwndelsena krafft, oc aminnelsena krafft JMPs 35. - Jfr and-, be-, lät-, o-, stor- (Sdw 2: 516), ur-, van(Sdw 2: 915) sinnogher."],"f":["sndoger )"]},{"a":"sinnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr af-, en-sinnoghet."],"f":[]},{"a":"sinnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sinne, sinnelag. eehn vngh konungh . . skall haffue ssin vngdom mistencktan, stundom ty han är ey vtrönter vppå mångh tingh, stundom ty ssijnnogheten är mykit hastogh PMSkr 661 (avskr.). Jfr lös-, rät-sinnoghet."],"f":["ssijnnoghet )"]},{"a":"sinter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr en- (Sdw 1: 226), siäld-sinter (Sdw 2: 344)."],"f":[]},{"a":"sinunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sinyr","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ständigt ny. nar han (ɔ s:t Hieronymus) fördhis i the osäghilika glädhina klädhe som seny äru oc aldrigh nötas Hel män 168 ."],"f":["seny ) , "]},{"a":"sio liþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"siobladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöblad, blad af hvita neckrosen, nymphæa alba Lin. ss heraldiskt tecken. \" screff frw ingborgh migh til om then störe folan . . . och sadhe til jertekne, ath han hadhe iii syö bladh pa lareth \" FM 210 ( 1504) ."],"f":["syö bladh )"]},{"a":"siobladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöblad, blad av vita näckrosen. ss heraldiskt tecken. tu baneer på hielmen och eet siöbladh vtj hwart baner FMU 4: 462 (1476, avskr.) . jak (ɔ Sten Sture d. ä.) haffwer medh gudz hiälp jntil thenne dgh föörth y myn skiol III sio bladh ärligha ok som en räth kristhen riddare HSH 18: 32 ( 1495) . - ss läkemedel. inthe annedh arstedye en kornwathnn och siobladh biszer i hoffwdit GPM 2: 175 ( 1504) . "],"f":["siö- )","*sioblads blomster","syö bladz- )"]},{"a":"siobladhrot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rot af hvita neckrosen, nymplæa alba Lin. \" taghi syöbladh rooth och stöthe henne mz äthykio \" LB 2: 12 ."],"f":["syöbladh rooth )"]},{"a":"siobodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöbod, vid sjökanten liggande bod. STb 4: 101 ( 1505) . lasse b[i]örsson opbudit en siöbod eller meltebod ib 5: 224 (1519)."],"f":["siö- . ","söbod StockSkb 284 (1490-t., Skip). pl. siöboder STb 4: 65 (1505)), "]},{"a":"siobodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöbod, vid sjökanten liggande bod. en siöbodh i eskill höppeners grende liggande niderst wedh watnet SJ 314 ( 1464) . \" myn gardh her j byen (Nådendal) met siobodlom \" FH 5: 67 ( 1472) ."],"f":["siö- )"]},{"a":"siobref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöpass. alle thenne wtskickade med oppenbare kwngens siö breff HSH 24: 104 ( 1517) ."],"f":["siö breff )"]},{"a":"siobutn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöbotten. \" sades per kure ffrii för then skipskade . . . och för koperen, som liger på syöbotnen \" STb 5: 131 ( 1516) ."],"f":["syöbon )"]},{"a":"siodamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattendam. \" ther grofs en sio damber til mönstirsins thiänist at thwa gudz offär. som kallas i lästinne probatica piscina \" Bil 89 ."],"f":[]},{"a":"siofari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöfare. thet förste gud fföger menige köpmen oc siöffare her förmoandes äre, skule j lnest gudz hieolp ffaa humble, salt . . . STb 5: 318 (1521, Kop)."],"f":["siöffare ) , "]},{"a":"siofarin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["befaren till sjöss, sjökunnig. c gode styremen oc batzmen, som gode siöfarne men äre STb 5: 344 (1521, Kop). "],"f":["siö- )"]},{"a":"siofolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöfolk Se Sdw 2: 1293."],"f":[]},{"a":"siofughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöfågel. aspergo . . . en syöfogel GU C 20 s. 39 . \" ändher oc andra syöfoghla PMskr 265. \""],"f":["syö- . ","-fog(h)el ),"]},{"a":"siofäringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöfarare? fluctiagus . . . sio-¬ färinger GU C 20 s. 281 ."],"f":[]},{"a":"sioför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i stånd att färdas på sjön, sjöduglig. siofört (Bure anför ordet med förklaringen: siöstark skip) SR i VAH 25: 286 ."],"f":[]},{"a":"sioganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sjögång, sjöhävning. \" han nöddes wräka thz wt for bordzs for then swåra siögång skull \" Troj 298 . 2) kurs? han hölt them j rättha leed oc siögang tiil täs the komma jn tiill phrigiam Troj 5 . 3) tillgång till sjö, förfogande över strand. Se Sdw 2: 1293."],"f":["sjö- )"]},{"a":"siogata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gata som löper ned till en strand. SJ 2: 226 ( 1493) ."],"f":["siö- )"]},{"a":"siogränd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gränd som löper ned till en strand. SJ 2: 226 ( 1493) ."],"f":["siö- )"]},{"a":"siohurvin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["manet, genom beröring med manet uppkommen sveda? sjösjuka? for syö kalffwen, maal fenekals frö och pipar i wiin oc drick LB 7: 152 ."],"f":["-hworfuin )"]},{"a":"siokona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsfru. \" \" Di 240 ."],"f":["siö- )"]},{"a":"sioland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid sjö liggande land, kustland. kom haffstrandin oc alt siolandith i zabulons skipte MB 1: 264 ."],"f":[]},{"a":"sioledh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöväg. \" drotzetenf for sioledh \" RK 2: 3465 ."],"f":[]},{"a":"sioledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sjöledes. han sände the . . . thing . . . sioledhis hem Bil 753 ."],"f":[]},{"a":"sioman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöman. pl. sjöfolk. aff tessom äffterscriffna kännedom (ɔ en väderlekskalender) ma akermannen äller syö men sig regera PMskr 367."],"f":["syö- )"]},{"a":"sionödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjönöd. \" skipmän j sio nödh \" Bil 575 ."],"f":[]},{"a":"sior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sjö, insjö. \" viþ staþen la en stor sio. som eet stort haf (stagnum instar maris). ok i sinom boþe en draki \" Bu 490 . ib 491 . MB 2: 316 . \" forbannadhe badhe äär oc bäkkia, kär oc sioa \" ib 1: 294 . \" at han maghe faa manga fiska j siönom (de stagno) \" Bir 3: 196 . - i ortnamn. bergsioar ós SD 1: 228 (1222-30). øsioar ós ib. ósioarbec ib. de landasio ib 708 (1258-82). in seby ib 707 . in sätunum ib 2: 82 ( 1289) . de . . . søhundari ib 118 ( 1291) . de . . . sæhundære ib 610 (1310?). 2) haf. watnet som samman kom kalladhe han (Gud) syö oc haff (maria MB 1: (Cod. A 3) 541 . \" välte up sion (mare) af grunnom \" Bu 137 . \" i saltom sio (in mari) \" ib 505 . \" lagdhe han innan thätasta car. ok kastadhe wt j sio (in fiscella pisotum mare exponunt) \" Bil 244 . \" fyra dagha the varo ij sio \" Fl 55 . \" the som sitie nest wid siöen \" BSH 5: 97 ( 1506) . Di 44, 240 . 3) vatten, rinnande el. flödande vatten. grep han handumw sionum (filuctibus) Bil 254 . \" rendhe vidheeke vti swyön (för syön; sióenn; det är en älf som här åsyftas) \" Di 220 . - til siös, till sjös, sjöledes, till vatten, han drogh in j egyptum . . . badhe til landz . . . swa oc til siös MB 2: 219 . til siös färdhas Su 118 . \" huru stor swmme thet verdt är stocholm stadt suderköping oc andra voe siösteder til siös mist haffwe \" HSH 20: 255 ( 1508) . - Jfr almänningis-, eld-, elds-, fiske-, in-sior. "],"f":["sio Bu 490 . ","sio Bil 244 . ","syö MB 1: (Cod. A 3) 541 . ","sion Bu 137 . ","syon Di 44 . swyön (för syön) ib 220 . ","siön ib 240 . ","siöen BSH 5: 97 ( 1506) . ","sio Bu 505 ; Fl 55 . ","siö MB 2: 316 . med art. sionom Bu 490, 491 . ","sionum Bil 254 . ","siönom Bir 3: 196 . ","sioar SD 1: 228 (1222-30; i ortnamn). siös MB 2: 219 ; Su 118 . ","-ar . ","sioa strand , ","sios vadhe , "]},{"a":"sior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sjö, insjö. \" i fornempda sioom och träskwm \" Svartb 455 ( 1455) . \" swa som tha hafwet eller syoen han stormar \" J Buddes b 84 (möjl. att föra till 2). när tw haffwer wathn älffwer syögha. äller bärgh pa ena sidhona PMSkr 156 . widher flodher kär älffwer oc syogha wpfostras the (ɔ: gässen) besth ib 263 . \" flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc tränom tyande höght wp. merker klart väder \" ib 295 . 2) hav. hwort mere menniskien opätz aff dyurom, eller j syoenom aff fiskom SvKyrkobr (Lucid B) 226 . - vika sio, se vika, f. (Sdw 2: 969). - Jfr in-, of-, salta-sior, ävensom diogh. "],"f":["med art. syoenom SvKyrkobr (Lucid B) 226 . pl. ack. syogha PMSkr 263 . ","syögha ib 156 . ","sioom Svartb 455 ( 1455) . med art. syoghommen PMskr 295. Se Sdw 2: 1294),","*sioa ände , "]},{"a":"siorof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöröveri. \" piratica ce siörooff \" GU C 20 s. 450 ."],"f":["siöroff )"]},{"a":"siorövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjörövare. STb 2: 355 (1489). siden han grepin war fore en siöö röffuer vnder mörcköön ib : 436 (1499). "],"f":["siö- . ","siöö- . ","-röffuer )","*siorövara skip","siö- . ","-röffuore- . ","-skyp )"]},{"a":"siorövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöröfvare. \" en sioröffvare munde han wara \" RK 2: 1930 . han . . . manga syöröffuare när siik stadde ib 3: 320. ib 2797 . ST 37, 45 . Ansg 199 . syöö röffwara, strok röffuara oc andra omille riddara, fogottha oc andra raansmän Su 125 . oppenbara siöröffwara FM 235 ( 1505) ."],"f":["siö- . ","syö- . ","syöö- )"]},{"a":"siosidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafskust, kust. \" i enom stadh vidh siosiidhona \" Ansg 221 . haffue skijnnet, röffuit och brent ther vid siö sidhen BSH 5: 97 ( 1506) . \" gek bodh kaffle . . . vth met alle syö sydomme, som är mellan öregrwndh och gäffla \" FM 433 ( 1509) . HSH 24: 100 ( 1517) ."],"f":["siosiidha . ","siö sidhe. siö side: -siden HSH 24: 100 ( 1517) . syö syda), "]},{"a":"sioskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snäckskal. \" brutna sio scala \" Bil 427 ."],"f":[]},{"a":"siostadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöstad. \" lubech och sex andre ypperste siöstäder \" HSH 20: 194 ( 1507) . ib 255 ( 1508) ."],"f":["siösteder HSH 20: 255 (1508) ), "]},{"a":"siostadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöstad. til calmarna oc andre siöstäder HSH 13: 121 (1524? Brask)."],"f":["siöstäder ) , "]},{"a":"siostrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr sio strand."],"f":[]},{"a":"siothiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som utöfvar tjufnad å hafvet, sjöröfvare. the skalka siö tiwffue och röffuere FM 221 ( 1505) ."],"f":["siö tiwffuer )"]},{"a":"siothiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjörövare. STb 2: 354 ( 1489) . ib 4: 262 (1512). fförfunne wij nogre skalke och siötiwffua holde sigh her wthe i skäregaardxen ib 5: 339 (1521, Kop)."],"f":["siö- )"]},{"a":"siothrötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trött el. utmattad av sjöfärd. nar jason oc hercules mz syna föliara, waro kompne öj hampnen simeonta, ath hwila sigh, epter the waro siöträtte Troj 5 ."],"f":["siöroth Troj 300 . ","siöträtte ib 5),"]},{"a":"siotolft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tolft, del av ett hundare (i Uppland) belägen invid en sjö? ss ortnamn. Se Sdw 2: 663 s.v. tolft och jfr E. Hiärne, Namn och bygd 35: 4 f., G. Hafström, Ledung och marklandsindelning 128 ff. o. B. Lundberg, Tröghbolagh 198 ff."],"f":[]},{"a":"siotolftir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare i en »sjötolft»? inbyggare i Husby Sjutolfts socken i Uppland? aff öneköpunge fyra päninga fore hwario ko mz sytolptom at skipta TB 79 . Jfr den under siotolft anförda litt."],"f":["sytoptom ) , "]},{"a":"siovadhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våda el. fara till sjös. mente hänne fara swa wanföra ok thunge j sio wadha Bil 268 . Jfr sios vadhe."],"f":[]},{"a":"siovik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafsvik. \" en litin siowliik \" RK 1: 2936 ."],"f":["siowiik )"]},{"a":"siovrak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrakgods. then twnne kläde han ffan j syöwrak STb 5: 53 ( 1515) . PMskr 27."],"f":[]},{"a":"sioände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöände, ände av sjö. Se Sdw 2: 1294. Schlegel Bergqvara 92 (omkr. 1490)."],"f":["syö- )"]},{"a":"sioände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["siö- )"]},{"a":"sippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blasippa."],"f":[]},{"a":"sipper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sippa. Jfr B. Hesselman, Namn och bygd 40: 1 ff. blosipper LB 3: 196 (s. 142)."],"f":[]},{"a":"siprize rot","b":[],"c":"","d":"","e":["rot av artemisia mariitima Lin.? Se Sdw 2: 1294."],"f":[]},{"a":"sipul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödlök."],"f":["*sipuls gräs","-gräss )","*sipulsgräskal","-grässkaal )","*sipuls görare , "]},{"a":"sipul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rödlök. \" sepa sipul eller rödlök, han är godh thom som haffua kallan natur \" LB 7: 144 . \" ätir man sipul mz bröd b. stampar man sipul mz smör ib. sipul tager bort ond lwkt aff mwnnen ib. \" ib 2: 40, 41, 5: 81, 6: 284, 10: 6 . "],"f":["cipul LB 6: 284 . ","sipol ib 5: 81, 10: 6) , ","sipuls os","-oss LB 7: 144 . ","-oos ib 2: 41, 10: 8), "]},{"a":"sirla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sent. Se Sdw 2: 1294 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 692. Jfr sidhla."],"f":[]},{"a":"sirla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sent. \" wara frw dagher komber sirla i marcio \" MB 1: 64 . \" bätra är gamblom oc sirla forlata wärldina . . . än ey mz allo \" ib 271 . \" the faa thess sirla boot \" RK 1: 2991 . \" thz är onth wara syral (d. v. s. när fadren redan är gammal; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 366) föddhir ok arla möddhir \" GO 896 . - sent, sent på dygnet. drik seerla ok aarla saluiam LB 2: 59 . han callaþe arla ok sirla sanctum iacobum sik tel hialp Bu 168 . ib 173 . Fl 10, 130 . Iv 996 . Al 9666 . ST 161 . sirla at quelde Bu 499 . \" thetta skedde en aptan sirla \" RK 1: 4151 . Va 23 . \" sama daghin kom hans systorson . . . sirla til en ödhe by \" KL 120 . MP 1: 126 . \" kom syrla j myrke till rom \" Bil 724 . - Jfr ful sirla."],"f":["syrla Bil 724 ; GO 896 . ","serla ST 161 . ","seerla LB 2: 59 )"]},{"a":"siroper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syrup, sirap. Se Sdw 2: 1294."],"f":[]},{"a":"sis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. = sise. samtyktä borgemestere och menige raadmen, at sisset skal her effter wtgiffues swå her effter som fför etc. STb 5 41 (1515). om syszet ib. lthe tingh som komme aff androm landom infördh, och ähre ey vthen thill kräselighheett och ståått, tinges medh storan sys och toll PMSkr 696 (senare avskr.)."],"f":["sys . ","ciis Skotteb 469 (1472-73) , Kämn.), "]},{"a":"sisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["erlägga accis (till). the villo mik ey siisa eller tulla RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6289."],"f":["siisa )"]},{"a":"sisar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sax. \" fforpex . . . sisär \" GU C 20 s. 284 . tesse skattade . . . i!UDDA_TECKEN? dusen nalar ena häkte eth sisär ATb 2: 134 ( 1479) ."],"f":["sisär )"]},{"a":"sise","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["accis. \" the radde mik . . . till stor siisa oc miken skath \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6270."],"f":["siise )"]},{"a":"sise","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["accis. Skotteb 360 (1459-60, Kämn). ib 367 (1460-61, d:o), 372 (1461-62, d:o), 379 (1462-63, d:o), 386 (1463-64, d:o), 391 (1464-65, d:o), 402 (1465-66, d:o), 433 (146970, d:o)."],"f":["syse . ","zise . zyse, cyse: -an Skotteb 367 (1460-61, Kämn)), "]},{"a":"siseka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*siseko bur","syseke- Skotteb 401 (1465-66); STb 1: 90 (1477), 2: 107 (1485). cyseke- Skotteb 449 (1470-71). czyseke- ib 435 (1469-70). siske. Tb 4: 288 (1513). siszka- ib 2: 210 (1487), 551 (1491), 3: 19 (1492). syskaSTb 2: 275 (1488). sy(s)zka- ib 219 ( 1487) , 4: 121 (1506)), "]},{"a":"sitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sitta, vara i sittande ställning. sed[e]o . . . sytia GU C 20 s. 561 . \" ath michil gulsmidz swena sato til öls at mästar sigga \" ATb 1: 143 ( 1461) . \" ion släth sath in til pedhir i vppeby oc qwadh ena viso \" ib 260 ( 1467) . ib 378 ( 1472) . ath han sath hem til olaf . . . och tingade til köps . . . ib 2: 109 (1478). han fioll vidhe vppen offuer bordh, widh thet han satt och swff STb 1: 63 ( 1476) . j thy sama hörde the diäflin . . . wenga sik ok qwälia liker wist som hafde han sitit vnder thy sama risena MP 4: 179 . - med innehållsobjekt. thy ware bether at folkit ij sinom gestabudhom sithe skiällika säthu ok stande vp fran bordhe the thet hafwer ethit ok drukkit epte sinne nödthorp ok lesi sin apotsangh SkrtUpp 222. 3) sitta ss domare, ss ledamot av nämnd el. innehavare av annat offentligt uppdrag, ss ordförande el. bisittare. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 115 f. tha warde thenne gode men skatmen ath sythya äpter mins herra skath ATb 1: 27 ( 1454) . \" thenne xij satha j nempdin \" ib 57 ( 1456) . FMU 4: 74 ( 1455) , 365 (1472). tha spurdho the for rättin sato byrgha ok biörn . .. JTb 8 ( 1456) . \" at sitia för skotet \" StÄmb 65 ( 1457) . ib 67 ( 1458) , 69 (1460). thässe skulo sitia äpter thz halwa skotit, som wtlagdhis for konungx gengärdh JTb 35 ( 1462) . \" erwast ok magnus benktzson waro borta nästa manedagin for kyndilmesso ok engin sat for them \" ATb 1: 180 ( 1463) . swenske borgemester som sitter i aar StÄmb 80 ( 1466) . ib k85 (1469). jak sath for häredzdom pa pedher karpelans wegna Svartb 492 ( 1468) . thenne eptherscreffne satho i nämpdh öffwer hans gwlsmydh JTb 66 ( 1474) . \" ffore sittiande borgamestara \" SJ 2: 1 ( 1474) . NMU 1: 138 ( 1476) . \" tha sathom wij epter: ne ower erligx och velborens mans . . . rekinskap \" STb 1: 133 ( 1477) . ib 328 ( 1481) . han sagde sigh vara döffwir . . . och . . . ey kunna sithia för radman för swa dana forfal skul ATb 2: 124 ( 1478) . tha wij for rette sadde i grabrödra closter i suderchoping Priv f Sv st 185 ( 1480) . haffde . . . akas sokins inbighiare oss loffuat och besworet oss sithiande foe worrt prestemot . . . Svartb 546 ( 1483) . ffor fogit j thetta arith sitther philpus jensson STb 2: 197 (1487). sitthiende borgamestara j thetta tilkomanda aarit vppa . . . östra bencken StÄmb 116 ( 1489) . \" medher hanom sittiende aff radit ib. ib 121 (1491), 132 (1496). jngen, som bör ath sitthia om aarit, fare aff by, vtan han setter eller til beder en annan fore sich \" STb 3: 312 ( 1496) . skotherana . . . som tet aarit fore skottit sitit hado SSkb 29 ( 1501) . ib 354 ( 1510) . StÄmb 188 ( 1516) . 222 (1536). tha jens torbiörssons oc lasse nielsson satho effter skatten tha war ther tha til öffwir löpz v mark oc ij ortug ATb 3: 131 ( 1502) . koma tesse godhä men in fför van ssiande räth ib 262 ( 1512) . STb 4: 19 (1504). byginte henrich hillebrandt, herman fosser . . . sitie for stadzsins skot Stock Skb 213 ( 1523) . ib 242 ( 1524) , 266 (1525). - med predikativ bestämning. thennä sattho borgemestere thet aret olaff ingesson och erik skrädher ATb 1: 25 ( 1454) . ib 26 ( 1454) . JTb 28 ( 1461) . - med ack. thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh SD NS 3: 343 ( 1418) . at . . . byfoghotin . . . eigh wilde sittia rätten medh radhit Priv F Sv st 81 (1436). ib. tesse xii . . . satho nämp öffwer wlff skrädhare JTb 10 ( 1456) . ib 11 ( 1458) , 14 (1459), 56 (1466). tesse . . . satha lagh vm mikel nilsson ib 72 ( 1481) . thenne XII sath redh vm wlff skrädare ib 73 ( 1481) . Arfstv 43 ( 1461) . \" the äre ythermeer forplictoth viidh sin edh ath sithia naghen doom \" ib 48 ( 1461) . hwar skal sitia min räth tha swarade byaswenen hwar skal rättin sitia . . . annat en borgamestarene . . . rawidh swaradhe hwi skal swen sitia min räth iak hafwir wunnith hanom til kaaken ATb 1: 232 ( 1465) . ib 289 ( 1468) . ath thy ssathä hanss räth ssom inge gode men om dy ij gryssar ssom han stal j ffran ion ssomar ib 3: 310 ( 1518) . \" lögherdaghen effther sancti martini dagh jach tinghet saat i torestorp \" Vg Fornmt I 2: 58 (1523). - pass. han ville ey vnna hanom kirkiogardin for en een räth waree ther ofuir sitin ATb 1: 241 ( 1466) . - sitta, vara satt. om domstol el. nämnd. for sitiande rethen ATb 1: 6 ( 1452) .","4) sitta, befinna sig, bo. thet är retta kronone goz som the sithia pa FM 3: 103 ( 1447) . VKJ 29 ( 1447) . hanis . . . oplet larins . . . then gardin som forᵈᵉ hanis nw oppa then tiid i sath . . . fore c mark ATb 1: 161 ( 1461) . tässe VI synto jönis finna i abotagardenom som pawal a gäddogoozeno sitir (härefter sannolikt ett i uteglömt) ij blodsar ok en blanadir ib 221 (461?). jtem aff qwinno j mark sitter offuan for falkensten Skotteb 427 (1469-70, Kämn). Stb 2: 229 (1487), 4: 2 (15404). SSkb 153 ( 1505) . \" margit skal frith ok quit sittia vtj husit til pascha STb 4: l99 (1505). ib 5: 184 (1518). HLG 2: 120 (1524), 134, 137 (1526). - med predikativ bestämning. olaff pypon som tha landbo sath opa sama godzet \" Svartb 477 ( 1463) . - sitta, befinna sig, vara utsatt för. skole sochnemän therföre vänte sigh åtterlön af vårom herra, hekst förty at clerkerne sittia för storan tunga och skola visa idher himmelrikes vägen Hist Handl VIII 1:67 (1514, nyare avskr.). 5) sitta fängslad. med ack. hans . . . zacer til xl mark, pauper, gaffs til fore gudz skul, sath sin nefst j syszkaburit STb 4: 121 (1506).","6) stanna, vara el. bliva stilla. - sitia qvar, sitta kvar, underlåta att fullgöra el. erlägga. med prep. um Se Sdw 2: 1294. 9) sitta, vara satt, vara fäst. lom livlösa ting el. kroppsdelar. tha tok iob oc strök slemeth aff sit hoffwodh mz en tighilsten som sat i enom dynghiohop SvKyrkobr 49 . pipanar i lyktonr sythia HLG 2: 20 (1510). ryggen (på vakthundar) sithei ey wp. äller nidher kro kotther PMSkr 222 . \" vi per forgilthe malior, som setiit hade i jonfrv maries halscläde J'Tb 111 (1525). \""],"f":["sytia . ","sithia . ","sythia . ","sythya . sitt(h)ia Priv f Sv st 81 (1436); STb 1: 328 (1481), 3: 312 (1496), 4: 99 (1505). sitie Arfstv 43 ( 1461) ; Stock Skb 213 ( 1523) . ","sittie STb 4: 2 ( 1504) . ","sittia Hist Handl V III 1: 67 (1514, nyare avskr.). konj. sithe SkrtUppb 222 . sithie PMskr 222. impf. sat(h). satt STb 1: 63, 67 (1476). saat(h) Vg Fornmt I 2: 58 (1523); Stb 2: 229 (1487). pl. 1 pers. sathom STb 1: 133 ( 1477) . 3 pers. sat(h)o JTb 8, 10 (1456), 11 (1458), 14 (1459) o. s. v.; ATb 1: 143 ( 1461) , 378 (1472). satt(h)o ib 1: 26 ( 1454) , 2: 251 (1484). sathe JTb 73 ( 1481) . ","ssathä ATb 3: 310 ( 1518) . ","satha JTb 72 ( 1481) . ","saate Stock Skb 266 ( 1525) . ","sade ATb 1: 26 ( 1454) . ","sadde Priv f Sv st 185 ( 1480) . ","solo FMU 4: 365 ( 1472) . sota ib 74 (1455). sotto NMU 1: 138 ( 1476) . ","sitin ATb 1: 241 ( 1466) . ","supin . ","sit (h)it STb 5: 184 (1518); Stock Skb 242 ( 1524) . sittit(h) MP 4: 179 ; STb 3: 80 (1493), 4: 2 (1504); SSkb 29 ( 1501) . ","sittet SSkb 354 ( 1510) . ","setiit JTb 111 ( 1525) . Se Sdw 2: 1294),","sitia ater , 2) sitta kvar, bliva kvar. om livlösa ting. swa skäris wth then stokken ther äffther latandis linyorna sithia ather PMskr 544.","*sitia inne , sitta inne (i häkte o. d.). fore tet edzörith han her til j hechtilsse fore jnne sittith hauer STb 3: 80 ( 1493) . " samma dach sade, tet drengen, som jnne sath och bortflydde aff sin tienist fran mattis tygelslagere, tiene hanom sin stempne dach wth " ib 205 ( 1495) . Jfr inne sita. ","*sitia qvar , sitta kvar, bo kvar. rawid sath qwar i gardenom ATb 1: 60 ( 1456) . ","*sitia tilsaman , sitta tillsamman, hålla ihop? swa som wi giordhom os wthan til, at war klädhe skulin sithia tilsaman (ut indumenta defluentia constringamus atque componamus), ok at wi ey skulum hindras aff them j warom gang SpV 124 . ","sitia äptir . underlåta. att fullgöra el. erlägga. the panta som han fik aff then hallfwa skattin som birgir j staff och pedher skrem satto äpthir ATb 2: 251 ( 1484) . - Jfr be-, bi-, for-, fore-, in-, nidher-sitia, ävensom a-, högh-sitiande."]},{"a":"sitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sitta, vara i sittande ställning. sitia a bruþa bänk Bu 491 . \" hon gat sitit a þöm (lejonen) sua väl som a stolom \" ib 512 . säten . . . pa hulkom saato badhe men ok qvinnor LfK 245 . \" sitter hann j höxta tron \" MD 62 . \" the ifuir dödhum satu \" Bil 287 . saat for mönstersins port KL 135 . then (näml. häst) tw sider vpa Di 145 . \" sato vpa sinä hästä \" ib 134 . \" her sitia nw xiij men ib. - om djur. thz dyuret staar eller sether ouer eeth dyupasta kär \" LfK 299 . \" stigh thit wp hönsin sithia oc hänt oos the hönona som nest sitir hanan \" ST 146 . Di 1 . 2) stiga (upp på en häst för att sätta sig el. ned af en häst på hvilken man suttit). - sitia a häst, stiga till häst. biþa r hana skyt sitia a häst ok riþa mäþ sik Bu 19 . - sitia af sinom häste, sitta af. her didrik sat aff sin häst Di 198 . \" sitiom aff wara hestha \" ib 265 . 3) sitta ss domare, ss ledamot af nämd, ss ordförande eller bisittare. tha jak sat for rät j dom Bir 2: 334 . \" for laghmandzdom sitiande \" BSH 2: 66 ( 1399) . MD (S) 290 . powal hermanson sitiendis pa herrishöffdingx wägne BtFH 1: 175 ( 1507) . \" aff sittande borgamestere \" SJ 253 ( 1457) . ib 254 (1461). the XII som tha j nempdenne satho FH 2: 109 ( 1437) . BtFH 1: 179 ( 1507) , 181, 183, 278 (1509). kesa een olderman . . . huilken som sitia schal i thet tilkomanda aaret fore mene companijt SO 101 . \" vil ey sithia thz aarit fore thöm ib. huilka (näml. bisittare) mz oldermannenom sitia schulo fore brödraschapit \" ib 107 . \" then olderman som i thet aarit sitet haffuer med sina bysitiara ib. sath peder priwalk for olderman \" BGG 300 . ib 301, 302, 306 o. s. v. sat nisse pral oc hans fan asken for bysittere ib 304 . syttia bysittiare eller allerman SGG 128 . - med ack. skal rätwisan sitia domen (sitta å domstolen, sitta till doms) LfK 111 . wort mik . . . betaghit ath sithia dom eller räth HSH 18: 27 ( 1495) . ib 28 . \" thz erchebyscopins owenner sculle sitia hans räth (sitta till doms öfver honom) \" RK 3: 868 . - sitta, vara satt. om domstol el. nämd. nämpdin, som tha sat SD NS 2: 37 (1408). för ganzka sitiende raadit SJ 239 ( 1454) . fore sittiende rettin SO 207 . 4) sitta, befinna sig, bo. sat ii nazaret Bu 4 . \" sat ii eno fasto huse (castrum habebat) \" ib 7 . \" tha han satt i them stadh som hetir porfirito \" KL 302 . \" the som sitie nest wid siöen \" BSH 5: 97 ( 1506) . ","5) sitta fänslad. mäþan þe sato i häptom Bu 184 . \" som sither oppa sith liff \" LfK 145 . 6) stanna, vara el. blifva stilla. hwi sast thw ey qwar i thinom stadh KL 230 . \" sith ensammen i thinom cella \" LfK 59 . \" hon skal sithia i sin cella, oc ey flatleka löpa ib. hon skal sitia all ena oc tighia ib. jak hauer nw sitit qwar i mit rike xx aar \" Di 8 . then ther . . . sitter stille oc sitter oc seer oppa richesens forderff HSH 18: 108 ( 1497) . ib 107. - sitta stilla, vara overksam. nw dogher ekke lenge sa atsitia Di 9 . 7) förblifva, fortfara att vara. ä mäþan hon änkiä siter SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). hafdhe hon sithiä änkia lxxxiiij aar ST 211 . BK 211 . 8) vara (full af sittande personer). eller (ɔ: aller) kyrkiogardzmuren satt fuller medh männom, oc all huustaak, som voro näst kyrkiogardenom, suto full medh folk TK 273 . 9) sitta, vara satt, vara fäst. om liflösa ting. yxen sat fast j fotenom KL 50 . j hwariom (näml. fot) svthe c klöör LfK 237 . \" twa adror som paa skapith sittya \" LB 6: 107 . ib 105 . \" giffuer iak min nya swartha kiortil meth fodhreno ther wnder sither \" SD NS 2: 170 ( 1409) . sitia ater, blifva qvar, stanna efter. sato atir (remanserunt) badhe thörstoghe oc hungroghe af sinom herra Bo 236 . - Jfr ater sitia. "],"f":["sitya LB 6: 105 . ","sittia Bu 491 ; RK 3: 868 ; SO 101, 107 . ","sithia ib 101 . ","sittya LB 6: 105, 107 . ","syttia SGG 128 . ","sitiande . ","sitiende . ","sitiendis . ","sittiende SO 207 . ","sittande SJ 253 ( 1457) , 254 (1461). pres. siter. sitter HSH 18: 108 ( 1497) ; MD 62 . ","sitther ib (S) 290 . ","sether LfK 229 . ","sidher LB 6: 105 . ","sider Di 145 . ","sit MB 1: 213 . ","sith LfK 59 . seth ib. impf. sat Bu 4, 7 ; KL 50 ; Iv 1010 ; Di 198 . ","satt KL 302 ; TK 273 . ","saat KL 135 . 2 pers. sast ib 230 . ","satu Bil 287 . ","sato Bu 184 ; KL 133 ; Di 134 . ","satho FH 2: 109 ( 1437) . ","saato LfK 245 . ","sotto BtFH 1: 179 ( 1507) , 181, 183, 278 (1509). suto TK 273 . ","svthe LfK 237 . ","sitit Bu 512 ; Di 8 . ","sithit ST 211 . ","sitet SO 107 . sittit ib 141. sit (för sitit) Di 1 ), ","sitia nidh , sitta ned, sätta sig ned. han vilde äkke sitia nidh Fr 819 .","sitia umkring? vara omgifven el. besatt (med)? hiulet sat (möjl. part. pret. af sätia) vm cring mz huassom suärþom Bu 494 . ","sitia up , sitta upp, resa sig för att intaga en sittande ställning. sit op min fadher oc äät MB 1: 213 . Jfr up sitia. sitia äptir, blifva qvar, stanna efter. herra iwan sat ther äpter ene Iv 0 . - Jfr be-, for-, inne-, ivir-, när-, qvar-sitia, äfvensom fran-, o-sitin."]},{"a":"sitiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sittande, sittning (ss ordförande el. bisittare), ordförandeskap. i theris (åldermannens och bisittarnes) sittiende SO 107 . \" j wor keresta nadege häres ffogitde cristiern bagges aff wapn sittiende \" ib 141 ."],"f":["sittiende )"]},{"a":"sitiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sittande, sittning (ss ordförande, bisittare el. dyl.); session. ffogith nouus biörn nielsson fförste sittende STb 2: 566 ( 1491) . fforterningh i tesse skotherers sittiende SSkb 72 ( 1502) . j ffogethens . . . alle borgemestare och ganske raadzins sitiande och nerware HLG 3: 153 (1512). ib 154 (1520). anamade tese effter:ne borgemestrere sitiandet j thet tilkomende aar STb 5: 1 ( 1514) . ib. anamade thesse gode men tet aars sitiande ffor borgemester ib 47 ( 1515) ."],"f":["sittiende SSkb 32 ( 1502)"]},{"a":"sitiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bisitiare."],"f":[]},{"a":"sitiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bi-, sam-, undir- (Sdw 2: 820 sitiare."],"f":[]},{"a":"sitning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besitning."],"f":[]},{"a":"sitting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besitting."],"f":[]},{"a":"siu","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sju. \" hwem þässe . . . tolf äller syu af þöm värlä \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . siw män Bil 433 . wikan hawer siw dagha MB 1: 63 . \" mz fäm sinnom siw handa plagho \" ib 379 . \" the siu kronona \" Bir 3: 95 ."],"f":["syn . ","siugh L.)"]},{"a":"siu","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sju. ligge j tornenom ena siw nätter vidher vatn ok brödh MEG (red. A) 55 . ib. lät jak ok honum syu stänger j äng oc löfgärdh SD 8: 112 ( 1361) . syw örthugha land ib 224 ( 1362) . \" siw sinnom vm daghin \" SkrtUppb 215 . \" hafwa helghe män skipath . . . at lofwa gudh medh sinom thidhagerdhom hwar dagh ok thä siw tidher ib. ey skal ok thz lönas, huru pyntelika . . . thännom siw pelarom möthir bloomstridh mz siwm stiäkom, j hwilko siwfalla nadhin togh hwilo \" SpV 500 . Jfr niotighisiu."],"f":["siwm SpV 500 ) , "]},{"a":"siudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intrans. sjuda, koka. om vätska el. kärl (el. dyl.) innehållande en vätska. Se Sdw 2: 1294. en siwdhande kätil Prosadikter (Sju vise m) 151 . effter som saltid warder giortt, tå thett (ɔ luten), sjuder PMSkr 638 (avskr.). 2) trans. koka, underkasta kokning, bereda genom kokning. riis siudet medh vatn Sex ekon tr 271 . \" giffwes them äta myölgröth swdnan aff bywgmyöl oc wathn PMskr 256. sudna magar \" Brasks Matordn 14 . i mångom landom görs och siudz sallt aff haffs watnena PMSkr 636 (avskr.). ib. lib 637 (avskr.). "],"f":["-andis ib 446 . ","-es ib 248 . ","swdnan ib 256 (om psykol. obj.). pl. sudna Brasks Matordn 14 . ","siudel Sex ekon tr 271 ), ","siudha bort , koka bort. genom kokning avdunsta. watnitt siuder bottt vtaff grytone PMskr 594 (avskr.). ","*siudha saman , ","*siudha up , "]},{"a":"siudhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr saltsiudhare."],"f":[]},{"a":"siudheter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sjudhet, kokhet. \" rördh ägh oc slaghen pa sywdheth wathn PMskr 269. \""],"f":["sywdheth ) , "]},{"a":"siudhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. sjudande, kokning. Prosadikter (Sju vise m) 151. är thz swa thz kätelin takx för bort än the siwdhilsen aterwända ib. tha forgaar the största siwdhilsin ib 152 ."],"f":[]},{"a":"siufalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sjufaldig. \" thätta talith hwar siw faal lhämd giffs cain \" SpV 503 ."],"f":["frf . ","vok . li änd. -fall- SpV 500 . ","-foller GU C 20 s. 570 . ","-faal SpV 503 ),"]},{"a":"siufalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sjufaldig."],"f":["frf . ","vok . i änd. -fald-. fall- MB 1: 377 ; Bir 2: 105, 3: 95), "]},{"a":"siuhanda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sju slags, av sju slag. en siwdhande kätil . . . mz siwhanda siwdhilsom Prosadikter (Sju vise m) 151."],"f":[]},{"a":"siuka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjuka, sjukdom. Jfr manadha-, qvinnosiuka."],"f":[]},{"a":"siuka badhstova","b":[],"c":"","d":"","e":[" . -batoua. -bastwffwa). f. för sjuka avsedd badstuga. til bygningh i siwka-bastwffwona VKu 48 (1546)."],"f":[]},{"a":"siuka gardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukhus. VKU 81 ( 1555) ."],"f":["syuka- )"]},{"a":"siuka hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukhus. Se Sdw 2: 1294."],"f":[]},{"a":"siuka stova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukhus, sjukstuga; sjuksal (i kloster el. stiftelse). then helge ands sywka stugu SJ 2: 178 ( 1490) . til siwka stuen j grabrödra grendh STb 3: 407 (1498). ib 4: 286 ( 1512) . \" thet ölith bars i siwkestwgwner HLG 2: 86 (1517). STock Skb 193 (1521). i swkästwan vedh gramwnkabrodh HLG 3: 60 (1523). \" ib 67 ( 1523) , 124 (1529). "],"f":["siwke- . ","swkä- . ","-stuga- . ","-stua . ","-stwa )","*siukastovu vidher","syukostwffwo- . ","syukostuuno wedhen VKU 77 ( 1554) ), "]},{"a":"siuka stova siwkostufwa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukstuga, sjukrum (i ett kloster). thiäna for conuentz boordheno j conuentz stufwnne ellir oc nochre siwkostfwnne VKR 24 ."],"f":[]},{"a":"siukdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom, krankhet. huru man[g]an värk ok siukdom han (kroppen) giorþe Bu 141 . thwinga idhir mz tholke soot ok siukdom Gr 293 . \" fik wadhelikan siukdom \" KL 20 . ib 355 . Bo 69 . Bir 1: 113 . at hon (menniskan) kränkis oc vanskas rasklica for . . . siukdom (infirmatem) ib 2: 48 . VKR 73 . \" moth lönlek siukdom \" LB 5: 80 ; jfr lönliker. - Jfr fotalifs-, qvinno-siukdomber. "],"f":["siyk- VKR 73 )","siukdoms siäng","-säng )","siukdoms sot","sywkdom sot )","siukdoms tekn , "]},{"a":"siukdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom. \" offre in thil then helge herre sancte karlungh, ath han werdugas til ath offuersee edher store skiugdom \" Kyrkohist Årsskr 20: 345 ( 1502) . - konkret. sjukt ställe el. sjuk kroppsdel. är sywkdommen wthwärtis pa kroppenom tha takes aff mwlwärpns wathne . . . och twättis sywkdommen thär mädh PMSkr 585 . - Jfr öghna siukdomber."],"f":["sywk- . ","syk- GPM 2: 17 ( 1506)"]},{"a":"siuke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. sjuka, sjukdom. ath hon . . . hade then blanadh aff hwgh och ey aff andra sökte vtan aff menniskio hender STb 2: 237 (1487)."],"f":["söke )"]},{"a":"siuke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjuka, sjukdom. \" en stoor siwka fic han tha \" RK 2: 2593 . \" then siwken giordhe hanom qwijdha \" ib 2595 . mz annor siwke Di 119 . \" huilken sywke thw ma swa fordriffwa \" LB 7: 161 . \" tha forgar tiik then siwken ib. tenna syke komber aff forbrent blod \" ib 235 . \" är tz en farliig oc stor syke \" ib 262 . \" komma i ena swara siwke ib 96. Jfr bränne-, buk-, kalda-siuke (-syke), äfvensom siuka. \""],"f":["sywke . ","syke . syyke, se kalda siuke)"]},{"a":"siuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) sjuk. \" krankir oc siwkir \" Lg 44 . \" huilken hälstz är sywker ällar dröffdher \" LfK 99 . \" är vitandhe atj alle fasto ärw siyka oc gambla vndanthakna \" VKR 62 . do þen siuke Bu 169 . en diäwl. som mykit siuk folk sote tel ib 203 . \" giua siukom helso ib. engen fik annar bötar af hanom. vtan þen för var siukar af hanom ok hans qualum ib. en stoor hopir af systromen . . . vardh siukir mz margha handa sottom \" KL 349 . läkte . . . mangha salogha sial ok siuka likama Bu 101 . 2) osund, ohelsosam, förderfbringande. sagdhe ey (vilia) göra vädhrit siukt af thera rök Bil 165 . al sky ok siuk wädher flydhu ib 714 . \" dräpa folkit mz siukom rök \" ib 226 . - Jfr afund-, barn-, döds-, lam-, o-, siänga-siuker."],"f":["sywker . ","siyker )"]},{"a":"siuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) sjuk. \" jnfirus . . . sywker oc ostaduger \" GU C 20 (hand 2) s. 27. - Jfr afund-, blodh-, dödh-, o-, vatn-siuker (Sdw 2: 939)."],"f":["sywker . ","siwgher GU C 20 (hand 2) s. 65, 150. syugher ib s. 62),"]},{"a":"siukfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fördeflig. \" at the värsta oc siukful dyrkan oprökt mz rotom skuli allaledhis forga \" Gr 286 ."],"f":[]},{"a":"siukliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sjuklig. iohanna, hwilken mykydh klen oc sywkleghen war til sin lecama JMPs 397. 2) osund, ohälsosam. ey häller got ath boo thär som är sywklikit wädher MSkr 195."],"f":["-leghen . ","-likit )"]},{"a":"siukna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjukna, bli sjuk. min siäl til byria nw at siwkna ok thwänas SkrtUppb 102 . \" sywkna nokot pärwträ PMskr 328. \""],"f":["sywkna PMskr 320, 328) , "]},{"a":"siunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" L. sjunde. siunda daghen var hon iam faghar ok fri som första Bu 511 . \" thet siund oärlikt åthäne \" KS 47 (120, 51) . \" the syunda warfru frögdh \" ST 218 . thin sywndhe glädhi MD 54 . systrana . . . hwilkom siwnda taal (septenarius numerus; sjutalet, näml. af bönestunder) ey forelägx äptir solinna gang Bir 4: 53 . Jfr halfsiunde. "],"f":["syunde . ","sywndhe )"]},{"a":"siunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sjunde. Se Sdw 2: 1294. epter herrens byrd medlxx pa thet siwende aaret Svartb (Skokl) 527 ( 1477) . - halver siunde, sex och en halv. iak hemuldar . . . halffan siuunda öra ok tu päningsland jordh SD 8: 181 ( 1362) . halfth syuendhe oreslandh jordh SD NS 3: 145 ( 1416) . Jfr halfsiunde."],"f":["siuunde: -a SD 8: 181 (1362) . syuendhe SD NS 3: 145 ( 1416) . ","siwende Svartb (Skokl) 527 ( 1477) ),"]},{"a":"siunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sjunga, med rösten frambringa toner, utföra sång. nar som songx j siäla mässonne Mecht 236 . ib 248, 249 . the . . . syungho ok ropadho lofftuandhe han medh synne röst MP 5: 4 . - om fågel. fogla konwngen mykith sywnger . . . merke kommande rägn PMSkr 295 . - sjunga, sjungadne fraäga el. utföra. siwngande vigilias . . . siwngande siälamesso SD NS 3: 119 (1416, ä. avskr.) . \" en siungen messa af vare frw ib 407 (1419, ä. avskr.). presten . . . scall halda . . . enna swngna siäla messo \" KTb 60 ( 1426) . ey bör präst fafäng ordh tala. oc ey fwla wisor eller sköra sionga SvKyrkobr (De sju sakr) 61 . Mecht 16 . \" naar som songx salue sancta parens \" ib 170 . stiktadh(e) oc funderedh en äwighe siwngande messä Svaretb (Skokl) 542 (omkr. 1480+). til siwngande messor ringe (klockaren) en stakkot ringning ÅK 62 . ib 64 . \" gaffs lytzle her nielz . . . vij mark fore ena swngna messe \" SSkb 37 ( 1502) . en songhen messa aff jomffrv mariä bedröffwelssä STb 5: 305 (1513, Bil). 2) frambringa ljud el. toner (på ett instrument), spela. organum ni alla hnda siwngande lekär ok enkanneliga orga leker oc viso sanger GU C 20 s. 390 . - om instrument. ää mädhan orgona swngho MP 5: 84 . 3) ljuda, klinga, swärden skanglade och syngade j wädered Troj 28 . "],"f":["siwnga Mecht 248 . ","sionga SvKyrkobr (De sju sakr) 61 ; Mecht 248, 249 . ","synga ib 249 . pres. sywnger PMskr 295. pl. 1 pers. sionghom Mecht 153 . ","sivngx ib 249 . pl. 345s. siwngas ib 317. impf. sangh ib 248 . ","sanghx ib 16, 17 . ","songx ib 170, 236 . pl. 3 pers. sungo Hel män 265 . ","swngho MP 5: 84 . ","syungho ib 4 . ","syngade Troj 28 . part. pret. songhen STb 5: 305 (1513, Bil). siungen SD NS 3: 407 (1419, ä. avskr.) . ack. f. swngna KTb 60 ( 1426) ; SSkb 37 ( 1502) ),","siunga ut , sjunga till slut. byriadhe en . . . ottosangern . . . ok sungo swa wt han Hel män 265 . Jfr utsiunga. - Jfr mädh-, saman- (äv. Sdw 2: 305) siunga."]},{"a":"siunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sjunga, med rösten frambringa toner, utföra sång. änghte lärþar läsa älla siuga Bu 7 . sa hon . . . allan korensot- lika siugha tel offortorium ib 11 . kwäder broder heller j gillistwgu siwnger SEG 122 . om broder siwngher heller kwäder j gilless stwgu ib. KL 206 Bo 251 . Bir 4: 54 . GO 18 . \" somthe helgha kirkia sionghir \" MP 1: 30, ib 243, 247 . \" hafdhe manga foghla stötelika siongne Kl 117. en foghil. lhukin vnadrlika taladhe oc sang ib. her sungo sötölika näktirgalor \" ST 394 . - sjunga, melodiskt frambringa, sjungande framsäga el. utföra. siungga sötan sng Bu 24 . ib 23. Lg 3: 50 . Su 444 . \" siongom honom nya lof sang \" Bo 231 . ib 252 . MB 2: 81 . \" jak sial siunga warom herr loff \" MP 1: 9 . \" sunggo sötleca guz lof \" Bu 511 . ib 506. SD NS 1: 551 . (1406). VKR XVIII . nar then som siongher lustas meera j nothomen ä j the thig som siongx Bir 4: 54 . sang . . . än är sandar guþ Bu 182 . \" sionga þät saaib. sang än tunam stötelcia thz söta nampnit \" Lg 127 . \" syngo the kirieeyson \" Di 294 . \" siönga aue maria \" VKR 59 . \" siönga salue rgina ib. siönga de sancta trinitae \" ib 65 . siönga hwan dagh ämbitit af tymanom ib 75 . \" yswar singx in- troitus \" Su 309 . \" sidhan offertorium är swngit \" Bir 4: 19 . \" sidan aptansanghin är swngin \" ib 28 . siona otto sang KL 345 . \" sionga siäla mässo \" ib 360 . siung mäss- ona ib 117 . scal . . . syunas . . . en messä aff þy hälghä korse SD 5: 564 ( 1346) . \" siöga mässo oc tidhe \" VKR 69 . ib 60, 65, 73 . Lg 3: 226 . - abs. sjuga messa. om lmornen wigdis erchesbiscopen oc song thäre RK 2: 7530 . - sjunga, genom sång egna hyllning och pris, lofsjunga. siungom guþi contentus domi- no] Bu 25 . - sjungannde förkunna el. omtala, be- sjunga. siungom guþi heþar ok äro. siunge guþlek tunga sötan älgeskoghaihesu christi Bu 25 . þätta siungs .. . ii [hepom] [qvedium] ib 9 . 2) fram- bringa ljud el. toner (på ett insrument), spela. eek- ande oc sinhande . . . j henne (harpan) Lg 811 .","3) ljuda, klinga. \" swärdh oc kniiff a brynio ny the klinga ok siwnga op ij sky \" Al 3320 . to motthe höra (näml. huru el. att) ägiasax sangh a nyffling- om a thera i hiälma (hægrir um borgena huersu Ecki- sonl. tha sang i knffuen Di 52 . _ siinga fore, siunga före. sugo tua firi sötan sang oc alla äpte Bu 25 . Jfr fore siunga. "],"f":["siungga Bu 24 . ","siugga ib 7 . siugha ib 11. syunga: -as SD 5: 564 ( 1346) . sionga. syonga Su 444 . ","siönga VKR 59, 69, 75 . ","sunga VKR XVIII . ","siwnger SEG 122 . siwngher ib. sionger Su 444 . ","siongher Bir 4: 54 ; MB 2: 81 . ","siongir Bo 252 ; MP 1: 243, 247 . ","sionghir ib 30 ; GO 180 . ","siwngx Lg 926 . ","siugs Bu 9 . ","siongx Bo 251 ; Bir 1: 201, 4: 534 ; Su 309 ; Lg 3: 50 . siöngs VRK 65, 73. impf. sang Bu 28, 182, 506 ; KL 117 ; Di 52 . ","sangh ib 258 . ","song RK 2: 7350 . ","sagnx Lg 3: 226 . ","sungo Bu 25 ; Bo 251 ; ST 394 . ","sunggo Bu 23, 511 . ","swngo Bil 649 . ","swngho MB 2: 81 . ","sugo Bu 23 . ","siwngo KL 206 . ","syngo Di 294 . part. pret sungin L. swngin Bir 4: 28 ; ","-it ib 19 . swng- en ib 13 . ","siwngin VKR 60, 73 ; ","-it ib 65 ; SD NS 1: 551 (14006)),","siunga ut , sjunga till slut. swngo the . . . allan thän sangh wt Bil 649 . Jr ut siunga. ","siunga äptir , sjunga ef- ter. sungo tua firi sötan sang oc alla äpe Bu 25 . - Jfr syngia."]},{"a":"siungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr foesiungae."],"f":[]},{"a":"siungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr foresiungare."],"f":[]},{"a":"siunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sjunka, glida ned (i djupet), gå nedåt (i vatten el. jord). eg. och bildl. somi sonko til grunda somi flutu döde til land Prosadikter (Karl M9 325. see nw huru wärldin haffwer warith swnkin j diwpa glömskonna mörkir SpV 374 . \" ath han ey genstan siwnker til botnen \" MP 4: 140 . \" fore thera olydno ok fula syndhir skuldh swnko, städhirne fulle medh folk til heluitis \" ib 5: 184 . \" ath tarffwadis hastelika afflödha skipith, thy thet annars swnke äller förgingis mädh gotzeno PMskr 102. - om fällning el. dyl. i vätska. sidhan stande (blandingen av tjära och lut) oc sywnke swa ath lwthen kan hellas fran tyäronne \" PMSkr 353 . ib. 2) sjunka, sänka sig, draga sig tillbaka. hiälm plåttan som war j mällon hwgget oc pannan sank wndan swärdet oc jn j pannena oppa wlixen Troj 138 . "],"f":["siwnker MP 4: 140 . ","konj . ","siwnke PMskr 353. impf. sank Troj 138 . sanck STb 1: 326 (1481). pl. 3 pers. sunko SvKyrkobr (De sju sakr) 37 . ","swnko MP 5: 164 . ","sonko Prosadikter (Karl M9 325. konj. sing. 3 pers. swnke PMskr 102. part. pret. swnkin SpV 374 ),","siunka nidher , sjunka ned, sjunka, glida ned. tha sunko the liffwandis nidher jordhen lypte sik op oc swalgh them nidhe til heluitis grund SvKykrobr (De sju sakr) 37. tha praamen sanck nidher widh traffuamyndet STb 1: 326 (1481). Jfr nidher siunka. - Jfr for-, in-siunka."]},{"a":"siunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sjunka, lida ned (i djupet), gå nedåt (i vatten el. jord). eg. och bildl. sance pätar . . . tok . . . til at gaa oppa hafwino . . . än sidhan honom iäfwadhe. tok han til at sionka Bo 105 . sanch strax vnter vatnith Di 220 . \" sanch j syon \" ib 300 . the sunko lij kwaff Fr 2548 . \" some swnko for öland i grundh \" RK 2: 3311 . MD 323 . \" folk sanc tel grunda \" Bu 137 . ib 167 . \" att siunka lifuandis til häluitis \" Bil 246 . \" j enom punkt sionka the til heluete (ad inferna descendunt) \" MP 1: 142 . ib 28 . \" heþna manna lif . . . sionkar tel häluetes \" Bu 489 . \" huar sten som kastas å tän ordmun, tå sionkir han tär i lättika \" KS 86 (310, 94) . \" war siunkin swa djupt j synda graf \" Bil 277 . \" iak sionkir y grwndh (d. v. s. går förlord) \" MD 170 . 2) sjunka, sänka sig, draa sig tillbaka. qudhin sank (applicatus) in till ryggin Bir 2: 134 .","3) gå ed, glida ned. om föda, opersonl. styrkte thöm til att äta o the ato. än äkke sank thöm thz gladhelica (d. v. s. icke dito de med glädje) Bo 179 . Lg 3: 73 . 4) sjunka, blifva lägre, om vatten el. jord. watnidh sanck en twär foth Di 295 . ther sank jordhin Pa 11 . 5) sjunka, ägg sig, stillas. laten siwnkä idhrä wredä Va 17 . "],"f":["sionka Bo 105 ; MP 1: 142 . ","sionkr KS 86 (210, 94) . ","sionkar Bu 49 . ","sionkir MD 170 . impf. sank Pa 11 ; Bo 111, 172 ; Bir 2: 134 ; Al 235 ; MD 333 . ","sanc Bu 13 . ","sanck Di 295 ; RK 3: (si- sta forts.) 4626. sanch Di 220, 300 . ","saank Lg 3: 73 . ","sunko Bu 167 ; Kl 372; Fr 2548 . ","swnko RK 2: 3311 . ","insunkna ib 241 ; nidher sunkit Bil 211 . ","swnki: inswnkin MB 1: 3621 ; inswnkith ib 362; in swnkna Bir 1: 31 . ","swnken: lin- swnken Lg 3: 93 . siunkin Bi 227),","siunka nidher , sjunka ned, sjunka, glida ned. at thz (skeppet) sank nidhir Bo 111 . " sunko a afgdin nidhir (i sjön) til grunda " KL 372 . " thz han skal siwnka nidher til grunda " Fr 288 . - sjunka, gå ned, brista, isen sank al nidher ij kwaff Al 2550 . " ysen war kleen oc sanck ther ned med folk och alle nedher till grwnd Rk 3: (sista forts. 4626. - Jfr nidhersiunka. - Jfr insiunka. ""]},{"a":"siunäter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sinuattamot , ","siunatta tak"]},{"a":"siunättinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Wennström, Lagspråk och lagtexter 169 ff."],"f":[]},{"a":"siunättinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["syunattinger . ","synättingeer sinättinger . siunä tinger),","siunättings dagher , ","siunättings gärþ"]},{"a":"siustiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjustjärnorna, Plejaderna. pro pleyas dis wlgariter dicuntur siustierna GU C 20 s. 456 ."],"f":["-stierna )"]},{"a":"siutan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sjutton. \" the waro syttan at tali \" Prosadikter (Barl) 58 . är then tompt sywtton alne long STb 5: 84 ( 1515) ."],"f":["sywtton STb 5: 84 ( 1515) . ","sitton Trolles Jb Bil 111 ( 1426) . Se Sdw 2: 1294),"]},{"a":"siutan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sjutton. \" siwttan aar \" Bil 582 . siuttan dagha KL 356 . \" sywttan thusand \" ib 307 ."],"f":["siuttan . ","siwttan . ","sywttan )"]},{"a":"siutande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sjuttonde. \" a siutanda are vars härra \" Bu 72 . syöttonde capitulo LfK 141 ."],"f":["syutandi VGL IV 16: 17. syutanði ib 14: 17, 15: 17 . syöttonde),"]},{"a":"siutande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sjuttonde. Jfr halfsiutande."],"f":["svttande Kumla kyrkas rb 66 ( 1493)"]},{"a":"siutighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sjuttio. \" var hänna aldar . . . tre ar ok siutighi ar \" Bu 12 . \" siutighi höfdhinga \" Bir 3: 80 . Lg 3: 32 ."],"f":["siwtia Lg 3: 32),"]},{"a":"siutighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sjuttio. \" siuttigi marker ok halftridie \" SD 8: 74 ( 1361) . syu tighio mark penninga Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372)."],"f":["siutigi SD 8: 179 (1362, avskr.) . siluiighe Wm Fornm Årsskr III: 88 (1371). syutighi NMU 1: 65 (1378). siuttigi SD 8: 74 (361). siuthj Trolles Jb Bil 141 (1470, nyare avskr.) . syu tighio Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372)),"]},{"a":"siuärings bater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"siuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) intrans. sjuda, koka. om vätska el. kärl innehållande en vätska. eth kar mz siwdhande watne LB 1: 97 . thz wäller som en kätil siwdher Al 1943 . ST 21 . Va 38 . LB 7: 311 . - sjuda, jäsa. blodhit siwdher LB 5: 293 . - kokas, blifva kokt. ey formatte vatnit het wardha. oc än sidhir kalen siwdha KL 192 . saa hans siäl siuda j heluitis kätle Bil 700 . 2) trans. koka, underkasta kokning, bereda genom kokning. thz sama köt han stekte ok söödh Iv 2127 . Di 123 . sudhit hofwodh KL 371 . \" vng höns dodhin \" LB 1: 96 . \" siwdha lamb kidh willebrahd mz päthersilia ib. scal man taka ena yrth som hethir ko mella bloma oc cassia lignea oc biug siwda alt saman j watne ib. \" ib 98 . MB 1: 340 . PM XLIX . LB 7: 1 ; 167. taga ysop oc rwta . . . oc alwn, oc siwda tom wel til saman i vtn ib 309 . siwder man malörth med gröna olyo ib 2 . ib 5: 81, 9: 110 . naar hon . . . sinna synda illa loktandhe röther sywdher oc wärmer i angrande hiärtans grytho LfK 85 . blöth math wel swdhin LB 7: 169 . ato . . . sudhnan mat Bo 22 . ib 85 . \" hwast oc kalt är watnit, wtan thz siwdz som tizsana, ällir j biwgge wällis oc silas \" Bir 4: 63 . drikka swdhit watn ib 62, 63 . lät . . . siuþa han (sankt Johannes) liuande ii vällande oleo panno Bu 149 . sanctus quintinus var . . . suþin i uällande oleo ib 532 . smiþen (för siuþen) mit kiöt ok steken ib 530 . Fl 1734 . saa han ther manga människor liggia oc siwdhas i enne bradha panno Pa 17 . \" jak var väldir oc sodhin mz olio \" Bir 3: 354 . \" siwd tiockth som gröt \" LB 7: 6 . basa mz henne (örten) sodna (d. v. s. dekokt på örtne) ib II. - koka, uppvärma, genom värme bereda, smälta. korn ökes thässalund i iordhinne, at solen siwdher waata iordh kring om kornith oc gör korneno til maato, oc aff thäskyns födho wäxer kornith oc ökis mz thy, at the waata födha som solen siwdher wändis i korns natwro, swa som waar födha i waare natura, thy at natwra krapter oc hete siwdher födhona MB 1: 90 . - koka, sjuda, smälta. daniel togh tyäru flot oc qwadho oc södh thz til saman ST 18 . tag . . . grooblad. vax kaada siwd thz til hopa LB 7: 5 . the pipan fylles wp aff the förscriffne blendyngenne törro . . . oc ey swdhin PM 7 . \" mz the förscriffno bländyngenne ey sodhne ib. - smälta, diregera. syromonthana lenar hoffuid wärk ok iwder (för siwder) math \" LB 2: 64 . - (?) märker thz onda smältning, oc myklo wazsko i kroppenom osmälta oc raa som ey är sudh (för -in?) LB 5: 293 . "],"f":["syudha: -ande ST 21 . ","sywdha: -er LfK 85 ; LB 9: 110 . ","sywda: sywd ib. pres. -er. impf. södh. söödh Iv 2127 . ","sudhu , se up siudha. part. pret. suþin. sodhin Bir 3: 354 ; LB 1: 96 ; ","-ne PM 7 . ","sodin: -it Di 123 ; ","na LB 7: 11 . ","sodhen ib 167 ), ","siudha bort , koka bort, genom kokning afdunsta. ath ättikan sywdher borth LB 9: 110 . Jfr bort siudha. siudha ivir, sjuda öfver, koka öfver. skal man sätya krwkona pa en matteligin eld, oc lata henne siwda sakteliga, at hon icke siwder öffuir LB 7: 311 . Jfr ivir siudha. --"," siudha utivir , sjuda öfver, koka öfver. swa at krwkan siwder icke vtöffuir LB 7: 311 . - Jfr af-, in-, up-, ut-siudha samt hardh-, o-sudhin."]},{"a":"siuþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["suþer )"]},{"a":"sival","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rund. \" thz sifuala bordh \" Iv 1999 . \" viste han honum ena siwala groop \" Pa 9 . - kupig, konvex, klotlik. \" i enom siwalom glashögh älla glaskari (globo vitreo) \" Bir 4: 386 . ib 387 . - Jfr sihvalver."],"f":[]},{"a":"sival","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rund, ancile . . . siwall eller trindher GU C 20 s. 22 . chelidrus sighwal stangh och langh och stenstudh ib s. 101 . försth är haffwandis (vid glasblåsning) eth järn twaa alna langth maxan syöwälth äller mädh viij sma slindor PMSkr 564 . Jfr sihvalver."],"f":["siwall GU C 20 s. 22 . ","sighwal ib s. 101 . ","siöuäl: -ä Fredrik ed Noreen anm. till 13, 19, 1254 (hs. B). n. syöwälth PMSkr 564 ),"]},{"a":"sivalhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rundhet, rund form. Bir 1: 146 ."],"f":["syhwalhet )"]},{"a":"siver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr gudhsiver."],"f":[]},{"a":"sivi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr guþsivi."],"f":[]},{"a":"sivi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mansivi (Sdw 2: 1266)."],"f":[]},{"a":"sivinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["långvarig el. sträng vinter? tha wardhir säwinthir LB 3: 192 ."],"f":["säwinthir )"]},{"a":"sivirdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spotskhet, öfvermod, högmod. \" ther är ey wredhe ok ey säwyrdha \" KL 104 . afläggin . . . säwyrdo (indignationem) MP 1: 126 . ofwermodh. säwyrdha. dyrfwe Ber 256 . \" wilt thu ok i thy thäkkias thik siälfwom. thz är siwördha. som oppinbara at thu vilt synas mykit konstogher vara \" ib 261 ."],"f":["-wördha . ","säwyrdha . ","säwyrda . säwärdha),"]},{"a":"sivirdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) vanärande, skymf. han (ɔ konungen) . . . wrok thom (ɔ sina mästare) swa alla wt aff sinne asyyn mz sywordho oc mycle skam Prosadikter (Barl) 72 . - förakt. wänt them (ɔ mina osnilla talan) ey til thes helgha mandzins iohannes wanhedhir oc siwördho Hel män 179 ."],"f":["siwördha . ","sywyrdha )"]},{"a":"sivirdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["visa sidvärdnad mot, vanvörda, förakta.. vardha siwirdher aff världinne Bil 800 . \" tha wordhe hon wanlika säwyrdh aff honum \" MB 1: 89 . \" at the . . . skuli syna män forsma oc sywordha \" ib 2: 180 . \" jak forsmadhe oc säwyrdhe alla \" KL 124 . \" at iak sewerdhe mik siälfwan \" Su 411 . \" astundha aff allom synas sywördher oc forsmäliken \" ib 37 . \" war fwl, war forsmadh, war säwyrdh (abjecta) \" Ber 114 . \" som mik forsmadhe oc keysarens budh siwördhe \" ST 108 . siwördha guz nampn Lg 3: 231 . \" hwi siwridhir (motsv. ställe \" Bil 541: forsmar) thu hans pinor Lg 1025 . - försmå. ey säwyrdhe (dedignatus) han hwan en ok ey alla Ber 200 . - sätta sig öfver, icke bry si om. nar fulaste mulden säfwyrdher (delignatur) at höra alla thinga skapara talande til sik Ber 223 . - part. pret. ringa, oansenlig. sätiande sik . . . i sewyrdhom stadh Bo 30 . han witiadhe sina kirkior mz litlo fölghe oc siwordhum farkost Lg 3: 218 ."],"f":["siwördha Lg 3: 231 . ","sywordha MB 2: 180 . ","sewerdhe Su 411 . ","säwyrdhe Ber 200 . ","säfwyrdher ib 223 . impf. siwördhe ST 108 . ","säwyrdhe KL 124 . ","siwirdher Bil 800 . ","siwordher: -wordhum Lg 3: 218 . ","sywördher Su 37 . ","sewyrdher: -wyrdhom Bo 30 . ","siwordher: -wordhom Lg 3: 218 . ","säwyrdher: -wyrdh MB 1: 89 ; Ber 114 ),"]},{"a":"sivirdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["visa sidvördnad mot, vanvörda, förakta. the som gudh sewirda falla ij häluitis eld SkrtUppb 224 . - försmå. at abbatissan älske alla systra iämlica som döttir oc ey swa ena ath hon andra siwördhir oc forsmaar FOVkl 212 . han hördhe oc saa sik forsmaddan oc siwördhan af allom Hel män 201 . - part. pret. ringa, oansenlig. tha konn sa han j fatighum oc siwurdhum klädhebonath Prosadikter (Barl) 8 ."],"f":["siwördhir FOVkl 212 . pl. 3 pers. sewirda SkrtUppb 224 . ","siwurdher: -wurdhum Prosadikter (Barl) 8. Se Sdw 2: 1294),"]},{"a":"sivirdhning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 379 (1472), 2: 47 (1479). sywrdning STb 2: 9 ( 1483) . Se Sdw 2: 12949, f. L.","1) sidvördand, vanvördnad, förolämpning. han skal koma för rätta om ena siwörnigh pa borgamestarane oc radith ATb 1: 379 ( 1472) . \" han giorde radene sywrdning STb 2: 9 (1483). \""],"f":["siwörningh ATb 1: 234 ( 1465)"]},{"a":"sivirdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sidvördnad, vanvördnad, förolämpning. the sewerdhningen (offensa). mz hwilke iak rette thik min skapare Su 415 . - vanärande, skymf. rakadhe the hanum har aff midhiu hofdhe til spot ok siuirning Bil 119 . - förakt. af almoga få han olydhno ok sävirdning KS 16 (39, 17) . \" san rätuisa hauir varkunnan, oc fals rätuisa säwirdning til syndoghan \" MP 1: 201 . ","2) förtrytelse, harm. at ey skuli wredhin thik wptända, ey säwyrning (indignatio) thik röra Ber 109 ."],"f":["siuirning . ","sivyrdhning L. "]},{"a":"sivirdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ringa, torftig. \" j swa fatighom ok sywördoghom bonadh \" Lg 3: 549 ."],"f":["sywördogher )"]},{"a":"sixling","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäxling."],"f":[]},{"a":"sizt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siþer, adv."],"f":[]},{"a":"sizt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["superl. och konj. A) adv. senast. Se Sdw 2: 1294. B) konj. senast då. nw sisth jach war j alem sokn BSH 5: 274 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"sizt","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. ","1) senast, sista gången. sidan iak red nw sidzst aff bern Di 86 . ","2) för någon tid sedan. kan jach ther nw jngen annen swar oppa giffue än jach siist i stokholm gaff FH 6: 121 ( 1510) . \" the tytterst sist her wp foro \" BSH 5: 11 ( 1504) . B) konj. senast då, då senast. sisth wi skildoms (då vi senast skildes) fran grans porth Di 301 . - Jfr siþarst, äfvensom sizter."],"f":["sidzst . ","sist . ","sisth . ","siist )"]},{"a":"siztans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för någon tid sedan. then sädis rogh jak ider siisthens tilbödh FM 195 ( 1504) . \" nw siistens i stocholm war talet oc sagt \" BSH 5: 310 ( 1508) . - i siztans, d. s. j sadhe . . . i sisthens paa skäptingen FH 1: 64 (1490-talet). her war hoss oss i siistens ernest van mynden FM 175 ( 1504) . \" som wij idher herredöme i sijstans tilscruffuit hade \" BSH 5: 68 ( 1505) . HSH 18: 115 ( 1497) ."],"f":["sijstans . ","sisthens . ","siistens . ","siisthens )"]},{"a":"siztans","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för någon tid sedan. i loffwade lass olson sistens, som i ware i kalmara, ath . . . BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . - i siztans, d. s. at wij wnfinge j sistens eder kerlige scriffuelse STb 5: 321 (1521? Kop). ib 335 (1521? Kop). Jfr sidharst, ävensom sizter."],"f":["sistens )"]},{"a":"sizter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. superl. ","e":["sist, i tids- el. ordningsföljd kommande efter alla andra. Se Sdw 2: 1294. the hiöldo fram mässona intil siitzsta kyrieleyson Mecht 128 . \" huilka suma peninga her hening pynnow kendis sik allaledis vel fornögdan wara then sista pening meth then forsta til takka HLG 1: 112 (1472). \" SJ 2: 2 (1474), 6 (1475). nw star än j gen sidzsta ällir äptirsta trappan, hwilkin ok jämwäl är the första SpV 535 . \" huilken tompt han til sigh annamede . . . ok strax . . . then bethalede j sijsthe och mynsthe pening \" STb 4: 85 ( 1505) . epter thet iach them loth forsta huat ther epterfylger thet förste och syste loffuade the wilie wara wäluelige medh landith GPM 2: 128 ( 1506) . - i sizt, för någon tid sedan. jtem sende iak och hanom bodh här i byen i siisth GPM 2: 169 (1502-03). ib. ib 310 (1508?). - a thät sizta, till sist, till slut, slutligen. Mecht 161 . \" a thz siizta matthe han tagha aff lifsens träeno \" SvKyrkobr (Lucid B) 139 . - pa thät sizta, d. s. gudz owener sculde . . . pa thz sizsta til äuerdeliga heluitis pynor fordömäs SvKyrkobr (Lucid B) 131 . STb 4: 51 ( 1505) . - upa thät sizta, d. s. sade han vilia ware j sit hws vppa tet sista (ɔ till sina sista dagar) STb 4: 57 ( 1505) . \" at sizto d. s. Se Sdw 2: 1294. - thät sizta, senast. tha stempnom wj ider hiith for oss, at j her warin thet sizsta pa sancti laurens dagh näst komande \" Svartb 368 (1438-1448). - Jfr sidharster, ävensom sizt."],"f":["sizster . ","siiizter . ","siitzster . ","sidzster . ","sister . siisther. syster. sijsther),"]},{"a":"sizter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. superl. ","e":["sist, i tidsföljd kommande efter alla andra. om försthe eller siisthe dagin i thenna manen LB 7: 96 . \" jak skriffwer idher nw til sista sin, oc sista breff \" LfK 139 . senast förliden, närmast föregående. i then siitzste feijgd HSH 20: 223 ( 1507) . - i sizt, för någon tid sedan. kort köningx jackt, som her war j siist FM 534 ( 1511) . \" som iac til eens ward met tigh i sidzt om abo sloth \" FH 4: 56 ( 1457) . \" vy scriwe ider til i sisth \" BSH 5: 29 ( 1504) . ib 34 ( 1504) . HSH 19: 162 ( 1506) . - senast då, då senast. ii siisth iach offuer komen war fra swerige tiil abo HSH 24: 29 ( 1512) . - a thät sizta, till sist, till slut, slutligen. a thz sizsta sagde han MB 2: 188 . ib 273 . \" hon . . . rensar hoghe, oc a thz sista giffwer tik weth oc wiisdom \" LfK 109 . - pa thät sizta, d. s. huru the skildes at pa thz siistä Va 55 . ib 53 . \" han . . . maatte pa thz sizsta landz flykttogher wardha \" MB 2: 293 . ib 197, 296, 326 . \" thz lyktades ther mz pa thz syste ath jag böde öland oc calmarna myste \" RK 3: (sista fort.) 5341. - upa thät sizta, d. s. annath röntess oppa thz siste RK 3: (sista forts.) 5452 . ib 4679, 5568, 5800. - af thät sizta, d. s. MB 2: 307 . - at sizto, d. s. ther til twingas aat sisto LfK 8 . - i thät sizta, d. s. j thz sizsta j tände han stadhen MB 2: 220 . Su 376 . - mädh thy sizta, till sist, sist. thz sighs mz thy sizsta tho är thät mz thy första Bil 870 . - til sizta, till slut. fra thz förstä och til sistä (från början till slut) Va 53 . - Jfr siþarster, äfvensom sizt."],"f":["sizster . ","sitzster . ","siizster . ","sidzter . sister. siister. siisther. syster),"]},{"a":"siztis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för någon tid sedan. som vij siisti screffue edher herredöme till FM 579 ( 1513) ."],"f":["siistis )"]},{"a":"siäfhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saktmod, lugn. sanneligha, andans fruct är kärlekin . . . mildhet, säffheth (mansuetudo), samanhallilse SpV 133 . ib 155 . mildhetinne äru säffhetin (securitas) ok jndhra godhetin nästho ib 527 . han . . sagdhe mädh största säffhet . . . mik törster SkrtUppb 339 ."],"f":["säf- . ","säff- )"]},{"a":"siäflatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saktmodig, lugn. at han (ɔ en blivande konung) är säfflatiger, och eij formykitt hastogher PMSkr 658 (senare avskr.)."],"f":["säfflatiger )"]},{"a":"siäflatoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saktmod, lugn. \" huadh merker konungen smörs, vthan blidhett, och säfflatigheett \" PMSkr 666 (senare avskr.)."],"f":["säfflatigheett )"]},{"a":"siäfleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lugn, stillhet. alt thz som huxsins roo oc siäfleek (trnaquilitatem) hindrar Bo 46 . ib 125 . ","2) saktmod. \" thänkia vars herra tholimodh. siäflek oc godhlek \" Bo 48 . ib 12, 147 . \" thin mildhet oc siäflik (mitias; trol. för siäflikhet) \" Bir 1: 177 ."],"f":["-leeker . ","-lik ?),"]},{"a":"siäfleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) saktmod. Prosadikter (Barl) 94 ."],"f":["säf- )"]},{"a":"siäflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) saktmodigt. SkrtUppb 189 . \" ath thu säweliga, oc liwffliga, haff tik mothe them, tik nakot amothe göra ib 414. \""],"f":["säwe- . ","säffwe- . -lig(h)a),"]},{"a":"siäflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) lugnt, med lugn, med stillhet. thera rike ok herradöme skulu alre sta sighirlica älla siäflica (motsv. ställe 3: 348 rolica) ij sannom fridh Bir 4: 307 . \" at the säffligha oc endräkteliga vndir en man waaro lydoghe \" MB 2: 241 . lat os lifwa renlica. säfwelica oc rätuislica Gr 284 .","2) saktmodigt. \" huru siäflica han vmbär oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse \" Bo 189 . Su 164, 176 . Lg 332 ."],"f":["säfflika Su 164 ; Lg 332 . ","säffeka Su 176 . ","säffigha . ","säfwelica )"]},{"a":"siäfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stilla. \" hawin siäflikit oc rolikit liuärne \" KL 212 . ","2) saktmodig. \" takin mz siäflike gudhlikhet (mansutedine) idhir insaat ordh \" MP 1: 88 ."],"f":["-likit KL 212),"]},{"a":"siäfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stilla, lugn. tha begynte hertog nestor oc diomedes nog lokka achillem mz miwkom säffweligom ordom Troj 211 ."],"f":["säffweliger )"]},{"a":"siäflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lugn, stillhet. \" huilken som älskar sin brodher, han gömer sith hiärta i rolike säfflikhet \" LfK 180 . ","2) stillsamhet, spakeht, foglighet. diwrit hwilkit han (honom) bar iuir flodhinna mz alle siäflikhet KL 194 . - saktmod, hofsamhet, tålamod. hon . . . näfste them tho medh siäflikhet ok kärlek VKR XIV . är . . . j siäflikhet (mansutedine) oc tholomodh sua som moyses Bir 2: 148 . \" hon tholde mz alle späkt ok siäflikhet \" KL 310 . \" swara honum j fridsamme säfuelikhet \" MP 1: 192 . \" siäflikhetin (för siäflikhetin) gömer gudz liknilsa beläte os \" ib 280 . KL 199, 244, 257, 310 . Ber 28, 55, 61, 62, 118, 172, 229, 274 . Su 264 . vari . .. säfuilikhet oc mattelik tempran j allom thinom sinnom MP 1: 121 . - foglighet, vänlighet. mz allom hedhir oc siäflikhet ledhom thöm mz os in ij mönstrit KL 404 . MB 2: 397 (dessa båda ställen möjl. att föra till 3). gudh vändhe them til swa mykla siäflikhjet at the gawo ärmitomin brödh KL 259 . mildhet, nåd. o godhe ihesu vi löpum epte thik for the siäflikhet som predicas af thic MP 2: 151 . at miskunsamber gudh skulde vända sina wredhe i siäflikhet Su 432 .","3) varsamhet? at thu gabbas vndi siäflikhetinna (för skiälikhetinna? discretionis) nampne af kötzsins snille Bo 132 ."],"f":["säflikhet Ber 28, 62 ; ","-hetz ib 118 . ","säfflikhet LfK 180 . ","säffighet Su 264 . ","säfuelikhet MP 1: 192 . ","säfuilikhet ib 122 . ","säuelikhät Ber 274 ), "]},{"a":"siäflikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hon (ɔ jungfru Maria) borth driffwe oc ffran sinom tiänarom drykkenskap, sömpn oc läthi . . . giffwandhis them santh atherhaal, säfflighet oc andeliga glädhi, thy at hon är aterhalsens oc säfflighetzsens ffrw JMPs 558."],"f":["siäff- . ","säff- . ","-lig )"]},{"a":"siäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["phoca, säl. \" giffuen aff hwan een siäl så åff litzlom som aff sthorom . . . j march siäl \" Gummerus Syn-stat 37 (1425, avskr.) . - koll. än nw siäl ey taghs swåsom fordhom huilkin klubbo siäl kallades Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . item huar människio göri retthe tyondh aff ykorna, fugla och alle handa (Skokl: fowlgl oc alla andra) skogxdiwr, ok samalund aff alle hnda fiska, siäl, korn oc sädes tyendhe Svartb 70 (1345?) (möjl. att föra till ett siältionde). - sältran. Gummerus Syn-stat 37 (1425, avskr.) fire pundh sääl HLG 1: 111 (1467). STb 1: 34 (1475), 373 (1482). iij pundh brändhan siäll HLG 2: 5 (1509). - sälskinnn. RP 2: 174 ( 1389) . - Jfr klubbo-, tran-siäl. "],"f":["siäll RP 2: 174 ( 1389)","siäla bodh (siela-. syela-, säla-. säle-), ","*siälabodha rum","sielaboda- )","*siälabodha tompt","sielaboda- )","*siälabods rum","siela- )","*siälabods tompt","*siälabodhtompt","siela- )","*siäla fat","siela- )","*siäla karl","*siäla köpare","säla- )","*siäla späk","siälle- . ","själle- . ","syälle- . ","-spek )","*siäla tran , m.? sällran. Se Sdw 2: 1294. Jfr siältran."]},{"a":"siäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) själ ss ett lefvande väsendes lifsprincip (i motsats till kroppen), i sht ss menniskans andliga natur och ss kännande, tänkande och viljande. i siälinne är all likamans makt MD 96 . hwart thera (af andra lefvande ting) tagher kyn oc släkt aff andro tha the födhas thz är at sighia, badhe siäl oc likama än mannin tagher siäl aff gudhi siälfwom oc ey aff fahder eller modher MB 1: 75 . spöria, än adams siäl war för skapath. än hans likame ib. \" til likamans ok siälinna nytto \" Bir 1: 237 . \" til liiff oc siäll \" Lg 44 . thu föder mz krasom thin wanda buuk och siälden (för siälen) är mz syndhum siwk MD 383 . \" i siälenne ok hänna þem (kraptom) minne ok minnas ok undarstanda \" Bu 185 . \" änkte är swa likt the höxto sniällenne som skälik siäl (mens rationalis), hwilkin som wm aminne wndherstandilse och wilia star och är i the hälgho thräfalloghet \" Ber 201 . ib 202 . skälika siälin (amina rationalis) är gudhz liknilse ib 216 . han (näml. kroppen) söfwe badhe skiäl ok siäl ok samwit ib 251 . Su 31 . en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tillhörö, thz är skälen KS 7 (16, 8) . \" aktar ey siäl ellr sannind, ok ey dyghd ella skiälum \" ib 29 (74, 31). hulkra siäla ginum gik beska sorghinna swärdh KL 356 . Bo 7 . \" han (Gud) . . . glädhir mina siäl \" KL 371 . \" hafwa wald at binda siälanar ok lösa them af syndomen \" Bir 1: 123 . \" thu som skulle hela siälanar . . . thu äst sannelika siälanna drapare \" ib. \" jak atirlöste siälana mz mino blodhe ib. - särsk. själ ss underkastad skilsmessa från kroppen och fortlefvande efter denna. wtgik the hälagha siälin af licammenom \" KL 359 . \" saa braath som siälin eller andhin gaar w honom (kroppen) \" Lg 3: 141 . i þy liuse gaf andre[a]s sin anda ii guz händar. ok fylgþe fra corseno liuset sialene Bu 142 . \" gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitiz \" ib 8 . \" thedhis thera siäla j duw like flygha til himla \" Bil 391 . hörþe guþ tala tel ängla ok hälgha siala Bu 28 . \" äpther alla cristna siäla dagh (diem animarum) \" Su 376 ; jfr siäla dagher. til lincöpungx domkirkio alla cristna siela capäl BYH 1: 287 ( 1512) . \" sieler j skerdzeldenom stadde \" Lg 3: 546 . \" þet hauir jäc giuiþ til strengnes domkirkiu . . . fori therä sial oc minnä \" SD 5: 293 ( 1344) . messu sighiä . . . for þess varrä syäl som döt är ib 563 ( 1346). ib 565 . \" badho alle wel for hans siel \" RK 1: 163 . \" badh han göra sin scriptamall oc redha wäl for synne siall \" ib 4403 . ib 2477 . \" gudh hans siäl nahde \" SD NS 2: 10 ( 1408) . ","2) menniska, person. \" huar the siäl som ey höre han . . . scal fordärfvas fran guz folkie \" KL 136 . MP 1: 280 . ","3) det innersta el. finaste (af ett ämne). ss kemisk el. alkemiskt term. tha findher tw jnwertis then malmens antimonij syäl hwitaren äth selff, oc plägha finnas fäm lod aff the syälenne före hwarya lödoga mark aff antimonio LB 9: 110 . tak the syälena stötandis grana ib. - Jfr renlifnads siäl.","1) vård om själar, självaård. petrus gaff them (påfvarne) fult biscops waldh ok siäla rökt Bil 357 . fooro illa mz siälä rykt Pa (Tung) 33 . \" som ingiäld haua ok siäla rötk \" Bir 3: 257 . \" siälarökt klärka ok cristna manna \" KS 50 (126, 53) . \" härra niclasa insighle kanongs i strängianäs oc siälarööght hafwandis (curati) i skioldastom \" SD 5: 398 (öfvers. i vidim. fr. 1416). thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht vppehalder ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). ","2) omsorg som egnas aflidna menniskors själar genom messor, böner, vigiler o. s. v. baadha systra oc brödhra siäla rökt haalles medh mässom oc vigiliis oc andre läsning VKR 44 . \" sändes äptir hans ärffuingia at the skulle skikka om liket oc syälaryktena som til bordhe \" Lg 3: 363 . \" hans wenir . . . reedde til thz som skulle tiäna til iordhena oc hans siälarykt oc begengilse (de necessariis pro funere et exequiis tractaretur) \" ib 366 . fför honom skal göras hwadzske mässor ällar nakor siäla rykt LfK 4 . \" systher oc brödher skulu . . . epter min dödh göra alla the siäla rykth som the ära wana oc plikthoga göra epter systrom oc brödhrom jnnan til \" FH 4: 68 ( 1458) . ib 73 ( 1459) . \" goffua sigh . . . til siäll korit . . . for beggis thera siäle rycht epter beggis thera döth \" SJ 300 ( 1462) . \" for mina siäla rökt ok aldra minna foräldra \" SD NS 1: 18 ( 1401) . \" ib 85 ( 1401), 106 ( 1402) o. s. v. \" Bir 2: 32 . SO 67 . LfK 5 . Lg 3: 577 . \" huat äro ok värdningh hans licame giordes ok sielä rykt for sielena aff erchebisopenom drötningene ok flerom mektoghom herrom \" ib 546 ."],"f":["siäll . ","syäl SD 5: 563 ( 1346), 565; LB 9: 110 ; ","-ä SD 5: 565 ( 1346) . ","sial L.; SD 5: 293 ( 1344); Bu 8 ; ","-a ib 28 ; ","-ana Bir 2: 18 ; ","-ene Bu 142 . ","siall (i rim med scriptamall) RK 1: 2477, 4403 . ","siel RK 1: 163 . ","sel MD 26 . ","seel ib 30 . ","-ar . siälia (ack. pl.; trol. skriffel för siäla) SD NS 1: 226 ( 1403) . ","-er Lg 3: 546), ","siäla altare , ","siäla bestandisle , ","siäla bön , ","siäla dagher","siäla drapare","siäle dreper )","siäla dödher , ","siäla födha","siäle föde )","siäla gaghn","-gagn . ","siele gagn Lg 3: 533 . siäla gangn. siäla gangh Lg 3: 312, 420 . siäla gaang SD NS 1: 72 ( 1401) . ","sielegangs FH 1: 49 ( 1478, gammal afskr.) . ","sielegangx ib 50), ","siäla gardher","sielagaarder )","siälagipt","siälgypt . ","siälagift . sialogift L.),","siäla giäf , ","siäla göma , ","siäla gömare , ","siäla helsa , ","siäla hiälp","siala hialp ) ,","siäla kor","siälakoor )","siäla kär , ","siäla läkiare , ","siäla minne","syäla mynne )","sialomässa L.), ","siälamässu dagher","sialamässu- )","siäla nytta , ","siäla ringning , ","siäla skari , ","siäla stova","sialastuwu SD 3: 394 ( 1319) . ","siälastuw ib 4: 424 (vidim. fr. 1346), 5: 532 ( 1346)); ","siäla tidhir , ","siäla tharf","siäla vaþe","siala- Bu 30, 135 . ","siäla vaadhe: -vaadha Bir 3: 347 . ","siäla wodhe: -wodha VKR 76 . ","siälewodhe )","siäls töghan?","-thöghan )"]},{"a":"siäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["phoca, själ, själhund. - själtran. VIII aam siel FH 6: 114 ( 1473) . "],"f":["siel . ","säl L. L.),","siäla bodh","siäle- . ","siela- . ","siala- . ","säle- )"]},{"a":"siäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (MP 4: 261) L. 1) själ (i motsats till kroppen), i sht ss människans andliga natur och ss kännande, tänkande och viljande. hwarte the ythro sinnen, äller then jndhre delen aff hans skäl äldar siäl wardh j nakra handa matto hwgswalande aff them öwermer delenom j hans skäl SkrtUppb 340 . \" alla the pino . . . toldhe hon alla innanthil j syalinne ok j sino hiärtha ib 391. tu scal ey akta huat croppen vill, vtan huat anden ok sielen formagha (quod spiritus possil) J Buddes b 166. en syndogh människia som mädh enom helbrögda tanka haffuer ena siwka siäll \" MP 4: 245 . \" thär mädh war människion giordh til eth äwärdelikit liffwande ok bliffuande siäl \" ib 261 . - särsk. själ ss skild från kroppen och fortlevande efter denna. gudh hans siell hawi SD 8: 158 ( 1362) . ib 177 (1382, avskr.), 218 (1361). NMU 1: 64 ( 1373) . \" at jak hawer . . . gifwet . . . thry hws . . . fore mine bonda siel oc minna barna fadhors siel ib 81 (1394). \" ib 207 ( 1430) . \" gudh hänna syäldh nadhe \" SD NS 3: 617 ( 1420) . Svartb 485 ( 1466) . Mecht 254 . Priv f Sv st 169 (1473, avskr) . en vpbögdan tregardh som allom cristnom sielom til hörde SJ 2: 127 ( 1488) . \" alle crisne syela gaard \" ib 228 ( 1493) . SSkb 29 (1501-02). di helge tre falhet deras säl nade GPM 2: 418 ( 1506?) . ","2) omsorg som ägnas avlidna människors själar genom mässor, böner, vigiier o. s. v. jnferie arum sacrificia facta in feriis pro mortuis siäla rökth GU C 20 (hand 2) s. 26. lletania . . . idest rogacio uel inuoacio et proprie pro mortius facta siäla rökth ib s. 75 . kännes iak . . . hafua gifuith . . . fore mina foräldra siäla swa oc for mina eghne siälarykt . . . myn gardh NMU 1: 115 ( 1439) . ib 124 (1456). c mark j peninge, sölff och oskorit klede, som han thöm j sit testament giffuit hade . . . fore sina siela rycht scull STb 3: 443 ( 1499) . ib 5: 190 (1518). then tha allerman (i Helga Lekamens gille) är skall henne lotha komma til jorda erlige . . . meth begengilsse och si[e]lerytthe HLG 3: 28 (1518). - Jfr siälrökt. "],"f":["siäll MP 4: 245, 261 . ","syal: -inne SkrtUppb 391 . ","siel NMU 1: 81 ( 1394) ; ","-en J Buddes b 166 ; ","-a SSkb 29 (1501-02); -om SJ 2: 127 ( 1488) . ","siell SD 8: 158 ( 1362) ; NMU 1: 107 ( 1430) . ","sijel Svartb 485 ( 1466) ; ","-a SJ 2: 228 ( 1493) . ","syädh SD NS 3: 617 ( 1420) . ","seel Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) . ","säl GPM 2: 418 ( 1506?) ), ","siäla altare","sialo- SD NS 3: 314 (1418)), ","*siäla aptansanger","-afftan- )","*siäla badh","siele- )","*siäla bot , ","siäla dagher","säla- VKU 98 ( 1560) ), ","siäla drapare","-dräpare )","*siäla fara","siäle- )","*siäla fortapilse","siäleförtapelse )","siäla gaghn","säla- SJ 2: 14 ( 1476) . -gang(h) MP 4: 150 ; JMPs 483),","siäla gardher (siela-), ","*siälagards bodh","sielegordz- )","*siälagards hus","*siälagards tompt , . tomt tillhörig en själagård. anders suensson . . . bödh vp ena siälagardz tompt STb 3: 160 ( 1494) .","*siäla gava , ","siäla göma","siela- )","siäla gömare , ","siäla helsa (-hilso Abbedval i Vkl 98 ), ","*siäla hughnadher , ","*siäla hus , ","*siäla kapel","siäla kor","siela- . ","sielo- Uppl Lagmansdomb 5 ( 1490) ), ","*siäla krankdomber , ","siäla läkiare , ","siäla mässa , ","*siäla präster","-prester )","siäla ringning (siela-. syala-), ","siäla rökt","*siäla röktare","-ryktare )","siäla stova , ","*siäla stridh","siela- )","*siäla styrilse","-styrls )","siäla tharf , ","siäla vadhe (siele-. -vade), "]},{"a":"siälaltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= siäla altare. FH 6: 17 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"siälam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["siel aam . ","selam )"]},{"a":"siälam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tunna med sältran. iiij (4) sääl aam Stb 1: 34 (1475).","2) mått för mätning av sältran. Jfr Nordisk kultur 30: 35. til spa, bysman, säl aam StÄmb 17 ( 1428) . ib 18 ( 1429) , 25 (1434) o. s. v."],"f":["säl- . ","säll- . ","sääl- . ","sel- . ","-aam )"]},{"a":"siälas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppgifva anden, dö. skulle nw genstan siälas oc aff wärldinna bortrykkias Su 233 . Ansg 255 . Lg 3: 375 . \" tha mik senasta sinne miin öghon saman läggias thz är tha iak siälas \" ib 26 . \" säleliga sielädhes hon \" ib 557 . Su 250 . LfK 256 . BSH 4: 352 ( 1503) ."],"f":[]},{"a":"siälas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppgiva anden, dö. nar hon siäladhis, sagho mangha gudz wänär hänna siäl wth gaa aff hänna lekama clara som solen JMPs 396."],"f":["-adhis )"]},{"a":"siälbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = siäla bodh. Se Sdw 2: 1294."],"f":[]},{"a":"siäldan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sällan. \" j thässo lande räghne siäldon \" KL 312 . \" siäldhan finz nu hans like \" Bil 884 . \" siällan finnas hws i the ödhmarkinne \" Bo 13 . \" solin synis här siäldan \" Bir 1: 398 . ib 338 . Ber 292 . \" medh faam menniskiom haf thina talan oc siäldon mz leande mannom \" ib 278 . \" han togh sielldän skriptemall \" Pa (Tung) 27 . äpther thy . . . som hon offta ällar siällan thz gör LfK 159 . KS 8 (19, 9) . MB 1: 508 . Fr 58 . KL 183 . \" siäldan komen sigh.linga män til astundadha hampn. vtan the sighlden stundom i genuärdogho ädhre \" ib 2569 . \" aldrugh manz sägn ä siällan osan \" GO 836 . \" siällan faar lath wlff godha bradh \" ib 838 . ib 424, 834, 835, 837, 852, 859 . siällan fik spakona godha ändalykth ib 839 . \" man vndrar thz mäst man seer siällast \" ib 846 ."],"f":["sielldän Pa (Tung) 27 . ","siäldon KL 312 ; Ber 278 . ","säldan ib 292 . " säldhan ib. siällan " KL 183, KS 8 (19, 9) ; Bo 13 ; Bir 1: 338 ; MB 1: 508 ; GO 424, 834, 835, 836, 837, 838, 839, 852, 859 ; LfK 159 . superl. siällast GO 846 ),"]},{"a":"siäldan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sällsynt, sällan förekommande, sparsam. tholkin thanke är siäldan (rara) j iordhrike Bir 2: 148 . \" varin thin ordh faa oc siäldon (rara) \" Ber 278 ."],"f":["siäldon )"]},{"a":"siäldsinter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["besynnerlig till sinnet, orolig? ther fore er almogen ganske selsint worden BSH 5: 154 ( 1507) ."],"f":["selsinter )"]},{"a":"siäldsyn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sällsynt, ovanlig. \" eet ok annat thz siälsynt är \" Bo 133 . är thänne foghlin alstingx siälsyn i iordhirke ib 139 . ib 172 . Su 366 . \" är thz siälzynt at mannen satter mällan wärldinna lusta är lutlös af syndomen \" Ber 21 . ib 26 . \" stort oc siäldsynt vnder \" Lg 3: 503 . ib 663. margha handa siälsyyn fä Al 8768 . \" siälsyyn thing \" ib 8101 . ST 2, 422 . \" grofwa ok sieldsyna synder \" LfK 278 . - sällan förekommande el. påkommande. stunter och siälzsyn idhroghe (brevis et rara compunctio) Ber 229 . - ovanlig, egendomlig. engoledhis sculu thera sölghior wara aff sylfuir ellir j noghra maatto siälsyna oc forwitna vtan til VKR 12 . \" lot rosemund skärä sik siälffsyn cläder och vnderligin \" Va 53 . \" at meera aktis oc smakis hugxsins sötme ödhmiukt oc gudhelighet än nakot högbälle ällir siälssynt \" Bir 4: 53 . - ovanlig, utomordentlig. thän annan leek aff iaspis var grafuin mz mang siälsyn par Fr 434. - ovanlig, utmärkt. skal thet hus aff siäll syne gärning . . . wara KS 41 (106, 44) . - ovanlig, märkvärdig. vndrandes pa the sielfsyna synena Lg 3: 548 . - ovanlig, besynnerlig? the wärff, olaff jwte til mik haffdhe, ware mik gansth selsyn BSH 5: 92 ( 1506) . besynnerlig, underlig, märkvärdig? är mik ganst siälsynth, ath thee benämpne eder tiiden saa til prikke BSH 5: 213 ( 1507) ."],"f":["sieldsyn: -syna L fK 278 . ","siälzsyn Ber 229 ; ","-synt ib 21 . ","siällsyn: -syna VKR 12 . siäll syn: -syne KS 41 (106, 44) . ","siälssyn: -synt Bir 4: 53 . " sielsyn (n. pl.) " ST 2 . ","siälsyn . ","siälsyyn (n. pl.) Al 8101, 8768 . siälffsyn (n. pl.) Va 53 . ","sielfsyn: -syna Lg 3: 548 . " selsyn (n. pl.) " BSH 5: 92 ( 1506) ),"]},{"a":"siäldsyn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sällsynt, ovanlig. thät är siälsynt ok siällan hört ath thu gör nagra rätwisa MP 4: 212 . jak bidher, thik, at thu sigh os aff thänna liiii naturs skikkan, mädhan hon är os swa mykit siälsyn (inauditum) SpV 25 . - egendomlig, besynnerlig, märkvärdig. nw strax kom per olson och sigher sig inthe haffwa forstandith . . . aff then fridh giordher är hwaske medh bodh eller breff, thet ik thycker ganss selsynth wara S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 19 (1509, H. Gadh). . . . iach storlighä haffuer warit bekymradh och mästh fore siälsyn rycthä som här haffuä gaanget GPM 2: 356 ( 1510) . - avstickande, skiljktig. med prep. fra. thet är ok första grenyn högfärdhinne, ath vilia synas aff androm vtualdhir, j sydhu ok vmgangho görandhe sik syälffsynan fra synom vidherlykom MP 5: 26 ."],"f":["siälsyn SpV 25 ; (n. pl.)","syälffsyn: -an MP 5: 26 . ","selsyn: -synth S. Gustafson, Hemming Gadhs språk l9 (1509, H. Gadh)), "]},{"a":"siälfara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =siäla fara. Svartb 491 ( 1467) ."],"f":["syel- )"]},{"a":"siälfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr lästa siälfat."],"f":[]},{"a":"siälfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["säl- . ","sel- )"]},{"a":"siälfbidhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["självmant, utan uppmaning villig (till ngt). Se Sdw 2: 1294."],"f":[]},{"a":"siälfbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["sialf- )"]},{"a":"siälfdödher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["självdöd. morticinus . . . siälff döth scilicet quando est mortalitas angimalium GU C 20 (hand 2) s. 157. han hade flaget sielff dödh lamb och saalth i bodhenä STb 1: 66 (1476)."],"f":["sielff- )"]},{"a":"siälfdöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["självdö. Se Sdw 2: 1294."],"f":[]},{"a":"siälfgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["självgod, egenkär. \" thänne siälfgode ok högfärdoghe phariseus \" MP 4: 169 ."],"f":[]},{"a":"siälfgodher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["själfgod, egenkär. \" j sidhersto daghom skulo wardha siälffgodhe män (se ipsos amantes) \" MB 1: 186 ."],"f":[]},{"a":"siälfhava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["själfega, det att själf ega. o hwat siel[ff] hawen er godh Lg 3: 30 . \" o hwatdh sielff hawan er godh ib. \""],"f":[]},{"a":"siälfläsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sälspäck. \" smöryes oxa äller hästa mädh syälfläsk tha bita them ey bremsa äller mwggor PMskr 213. \""],"f":["syäl- )"]},{"a":"siälfmanter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utan uppmaning villig (till ngt). vile vi gerna vare sielffmandtte till all then dell eder och rikett kann kome till gode Linkbiblh 1: 143 (1523, Brask) ."],"f":["sielffmandtter )"]},{"a":"siälfordärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördärv för själen. Svartb 556 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"siälfräþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["sialf- )"]},{"a":"siälfskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["det som delar sig själf, lätt att dela. siildh är siälfskipter mathir GO 33 ."],"f":[]},{"a":"siälfskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som har fördelat sig själv. Se A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. XXXV 1: 45 ff."],"f":[]},{"a":"siälfskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"siälfvald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["självbestämmande, frihet. fri vilja. mädh siälfvald, frivilligt. at gudz son tok alla sina mid[l]ilse tima, som är födzlonna, pinonna, ok opstandilsenna tima, mz rätto siälffwald (spontanea voluntate) SpV 536 . \" epter the hade sigh sielffue j leffuende liffue pa bade syder medh sielfwaldh athskyldh \" STb 2: 575 ( 1491) . Jfr siälfs vald."],"f":["sielff- )"]},{"a":"siälfvald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["själfbestämmelse, frihet. mannin som gifwin ok satter är j sit eghit frälsa siälfwald (libero arbitrio) Bir 1: 5 . \" jak gaff sniellelika mannenom frälst siälfwalt for hans godho \" ib 202 . \" j hänna frälso siälfwalde är at vt wälia hulkit hon hällir vil \" ib 215 . \" mit wafwrande och ostadhugha hiärta, nar thz ledhis af sino siälfwalde (arbitrio) \" Ber 224 . - frihet, befogenhet, rättighet, tillåtelse. gudh hawer giwith hwariom manne . . . siälffwald at wilia got eller ilt MB 1: 301 . \" at mannin skulde hafwa frälst siälfwald (libertatem) at vpfara til änglana wärdhelikhet vm han vilde \" Bir 1: 250 . \" the hafwa frälst siälfwald at fölghia then som them radhir älla lokkar ib 357. - Jfr siälfsvald. \""],"f":["-walt Bir 1: 202), "]},{"a":"siälfvaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["själfvbestämmande, efter egen bestämmelse, efter eget behag. han skulle siälffwällogher frwktena plokka RK 1: (Albr) s. 209 ."],"f":["-wällogher )"]},{"a":"siälfvaxin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["själfvuxen. thön (djuren) haua . . . sina födho siälfwäxna KS 4 (7, 4) . \" j skulin ey sa oc ey skära innan thz aar, hwarce sädhe eller siälffwäxit \" MB 1: 373 ."],"f":["-wäxin )"]},{"a":"siälfvigdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vigd af sig själf. Lg 942 ."],"f":[]},{"a":"siälfviliande","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":[" L. A) p. adj. frivillig. härra ihesu christe för thina fäm vndir oc aldra sielffwiliandeste thins licama blodz pino SvB 186 . äpther honom liffdo appostlana atherhalleligha j renliffwe . . . oc siälffwilias ffatighdom JMPs 310."],"f":[]},{"a":"siälfviliande","b":[],"c":"","d":"p. adj. och adv. ","e":[" L. A9 p. adj. frivillig. siälfwiliandis fatikdombir KL 280 . MP 1: 105 . Bir 4: 9 . Su 421 . fore varo siälfwiliandis plagho KL 269 . B) adv. frivilligt, af egen drift, själfmant. hon offradhe sik siälfuilande gudhi Bil 428 . ib 472 . \" han anduardadhe sik siälf viliandis sinom owinom \" Bir 1: 34 . ib 5, 222, 324 . Bo 175 . MP 2: 66 . \" gräto . . . thän hardha dräpin ok dödha hon sik siäfuiliandis daghlica giordhe \" KL 335 . \" säle äru siälfwilianids fatike \" KL 189 . MP 1: 19, 25, 105 . - Jfr siälfsviliande."],"f":["-is . ","siäfuiliandis MP 2: 66 (jfr 266). sialfviliande L.),"]},{"a":"siälfvililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["frivilligt. siälffwiiliolika. skriffta thinna ondha gärnigga LfK 81 . - villigt. siälffwilieliga döö Su 245 ."],"f":["siälfwiliolika . ","siälfwilieliga )"]},{"a":"siälfvililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["frivillig. \" the som sik öffua j thulumodh . . . oc sielffwilikom fatighdhom \" Mecht 140 ."],"f":["sielff- )"]},{"a":"siälfvirdhinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hwat skal jak sighia om thän tyrannum ällir siälfwärdingan hwilkin fiondenom dräpnom, tok til sik mz bryllöps hedhir hans dotther SpV 317 ."],"f":["med art. siälfwärdingan SpV 317 ),"]},{"a":"siälfägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) det som ngn själv äger, det som besittes med full äganderätt. riddara oc swena siälf ägha RP 2: 369 ( 1399) . ib 376 ( 1399) . andra ther inge sjelff äga haffue HSH 13: 63 (1524, Brask)."],"f":["sjelff- )"]},{"a":"siälfägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = siälfhava. Lg 3: 707 . ","2) det som ngn själf eger; det som besittes med fullegandeätt. the förskrefne godz wåro aldrigh häredziord eller konungz tridinger, vthan hafwa warit siefägha och . . . herre staffans föräldra hafwa them i frelse hafuat af vhrminnes häfdh BSH 2: 65 ( 1339, nyare afskr.) . \" dömdom wij the . . . godz . . . til sielegho och till frelse ewinnelika artt blifwa ib. flerdhadelen i . . . laxa fiskerino hafuer warit aff alder . . . herrana sielff ägha \" ib 73 ( 1399) ."],"f":["siefegha )"]},{"a":"siälgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = siäla gardher. kommar thöm . . . krankdom vpa eller annan wanskelighet, tha welia the fare in i siäll gardh SJ 300 ( 1462) ."],"f":["siäll gardher )"]},{"a":"siälhudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["själhud, själskinn. granskin siälhudher oc bokskin FM 23 (1389, nyare afskr.)."],"f":["siäll- )"]},{"a":"siälkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =siäla karl. ss tillnamn. Skotteb 261 (1467-68)."],"f":["säl- )"]},{"a":"siälkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = siäla kor. goffua sigh . . . til siäll korit badhe meth löst oc fast SJ 299 ( 1462) . \" ewardelica bliwandes widher siäll koor ib. \""],"f":["siäll kor . siäll koor),"]},{"a":"siälköpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =siäla köpare. sagdes fore retto, ath sälköparene skulo engin köpslagan annan bedriffwa än sääl, kopper ok järn ok engin fiisk STb 1: 25 ( 1475) . ib 463 (1476, Burspr) . enge sälköpara skulo . . . haffwa nogra tunnabindare ib 174 (1478)."],"f":["säl- )"]},{"a":"siällandsfarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["själländare, person från Själland. ss tillnamn. peder sellands ffarer STockSkb 258 (152526)."],"f":["sellands ffrarer )"]},{"a":"siälringning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = siäla ringning. PK 63 ."],"f":[]},{"a":"siälrökt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =siäla rökt 2. Svartb 180 ( 1383) ."],"f":[]},{"a":"siälskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["själskinn. \" siäl klippningh äller siälskin äller märskin for nöthsin \" SO 19 . göra änglisko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala ib. "],"f":["siälskins lask , "]},{"a":"siälspäk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjälspäck. BSH 5: 250 ( 1508) ."],"f":["sielspek )"]},{"a":"siälspäk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sälspäck. iiij (4) tunnar siel speck STb 2: 482 ( 1490) . ärther med sodh oc siälspek Brasks Matordn 9 . Jfr siäla späk."],"f":["siel- . ","-spek . ","-speck )"]},{"a":"siälsyn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäldsyn."],"f":[]},{"a":"siältran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = = siäla tran. HLG 2: 91 (1518). Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. xx c. 6."],"f":["siel- . ","seel- . ","-traan )"]},{"a":"siälvasät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["saialva- )"]},{"a":"siälver","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) själv. Se Sdw 2: 1295 o. jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 21, 324. konungin köpte hona siälfuum sik,/thy an aff gul är öfrith rik Flores ed Olson 771-772. swa loot han honom swa sagdis mik/halfft rikit wider siäffwan sik EK 780-781. mädhen jak ey selfwer jnsige [1] hawer NMU 1: 80 ( 1392) . christus . . . siä[l] ffwer wpstandandis Mecht 288 . lthik siä[l] ffwa ok allan thin eghin wilia gaff thu thinom forman j händer ib 306. side kom biscop kätil silffuer til os Reuterdahl Kyrkohist III. 2: 537 (1464). lluminosus . . . claar off sigh sälff GU C 20 (hand 2) s. 103. thän andhra siälff personna miswärdhning ok wanskapadha ok stranga liffwernith skylir honom SpV 450 . \" som hon ytermere selffuer for ether beretta kan \" FMU 5: 44 ( 1482) . \" herre laris skal sölfwir födha sina modhir swa lenghe hon liffwir \" ATb 2: 99 ( 1486) . \" teckis thöm ok töffue ther II dage . . . for theriss peninga, ther skule the sielff rade fore \" Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.) . \" dragarana som bössan sielff (ɔ den s. k. Lindormen) framdrogho \" SSkb 34 (1501-02). - i förening med ett följande ordningstal. tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for oqwädhe ATb 1: 31 ( 1455) . ib 35 ( 1455) , 142 (1461). Arfstv 46 ( 1461) , 103 (1473). item swor for:ne sigeridh, siälff sätthe, til sin kätil gripen JTb 36 ( 1463) . STb 1: 141 (1477), 142 (1478), 2: 211 (1487). HLG 2: 122 (1524). ib. - i gen.: egen. c) i förening med ett poss. pron. Se Sdw 2: 1295. per iönsson giorde lag medh siälfsins edhe at han . . . ATb 2: 21 ( 1473) . marcid anū k´ drapu hans siäls män fule forraþara Saml 34: 276 . \" medh mino sielfs jngzsigle \" SD 8: 269 ( 1362) . \" hans krokfoth feste lagh medh siälfsins edhe ath han ey aattre ion fasbiörnsone ij mark \" ATb 1: 278 ( 1468) . Stock Skb 297 ( 1512) . Skip).","2) själv(a); till och med. Se Sdw 2: 1295. swa som opta dräpir siälfft honaghit nar thz är oskikkelika laakt bii, än tho at thz är söth SpV 300 .","1) rätt att själv bestäma, självbestämmande, frihet. huw wadelika . .. the sättia vth sina siäll som alt ofmykit siälfswaldh halda mädh diäfleno fore wärslikit godz ok rikedoa skul MP 4: 107 (möjl. att föra till 4). jnghin lastir stridher moth nturinna fylsko, swa mykit som kötzsins kränkian ällir skörhet flyghandis j människionna siälswald ok frihet SpV 96 . \" the samma som högfärdandes, gingo mykit wiith owir thera frihedz ok siälswalz lineam (libertaris suæ lineam), thz är wiith owir thz them bordhe \" ib 104 . \" hwat kan nw fria wilkorsins siälswaldh (liberi arbitrii facullas) ganghna, om andhin . . . är bortho \" ib 383 . ib 586 . 4) självsvåld, egenvilja, egenmäktighet. ss ortnamn (om en fastighet i Arboga). iap j syalffs wallt Atb 1: 10 (1452). jap skäriokarl i siälswalleno ib 67 ( 1456) . ib 114 ( 1459) . \" en gard som kallas syälfzwallid liggiandis i arbugum \" ib 163 ( 1462) . ib 164 ( 1462) , 2: 83 (1477). - Jfr siälfvald."],"f":["selfwer NMU 1: 80 ( 1392)","syälf ATb 1: 142 ( 1461) . sielf(f) STb 1: 141 (1477), 142 (1478). siäl HLG 2: 122 (1524). syäl STb 1: 35 ( 1455) . siel STb 2: 211 (1487). syel HLG 2: 122 (1524). sielff Arfstv 103 ( 1473) . ","sälf ATb 1: 31 ( 1455) . ","selff Arfstv 46 ( 1461) . ","siälff JTb 36 ( 1463) ; SpV 450 . ","selffuer FMU 5: 44 ( 1482) . ","siälfft SpV 300 . ","sielff SSkb 34 (1501-02). sälff GU C 20 (hand 2) s. 103. ","siä[l]ffwa Mecht 306 . ","sielfs SD 8: 269 ( 1362) . ","siäls Saml 34: 276 . med gen. av pron. poss sin förenat till ett ord: siälfsins ATb 1: 278 ( 1468) , 2: 21 (1473). sielffsins Stockh Skb 297 (1512, Skip). pl. sielff Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.) . Se Sdw 2: 1294 f. och jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 317, B. Ejder, Adjektivändelsen -er i de nordiska språken särskilt i svenskan s. 54 ff.), ","siälfs vald","syäfzwal ATb 1: 164 ( 1462) ; -wallid ib 163 (1462). syalffs wallt ib 10 ( 1452) . ","siälffxwol: -wolith ib 2: 83 ( 1477) . -siälswald(h) SpV 96, 383 ; ","-waldz ib 104 ; ","-walleno ib 568 . ","syälswal: -wallid ATb 1: 114 ( 1459) . ","syäfzwal: -walleno ib 164 ( 1462) (med anslutning till valder?),","siälfs vili","siälffz- )"]},{"a":"siälver","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["själfv. \" hwar a mot gör þännä staþuä. goz hans sköfles. ok wäri siäuler ewärdþilikä vthlägher \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwa sum . . . gör a mot . . . siäluum þeem äller þerrä hionum äller costum ib 670 . \" vi . . . gitum egh syälue när vrit \" ib 5: 605 ( 1346) . \" com sialuar at se huru iak offra guþum \" Bu 495 . \" vm þriia tima a natene com sialvar ihesus mäþ änglom \" ib 14 . ihesus sialuar böþ iorþa mäþ heþar . . . moþer licama ok förþe sialuar tel himirikiz sialena ib. \" maria nam mer af guþi sialuum ok hans änglom än af nochre människio \" ib 5 . \" thz skal ä skälikt wara, ther gudh siälwer wisar oc biwdher \" MB 1: 471 . \" ängin älskar sin nästa rätlika, vtan han älskar gudh siälwan \" ib 457 . \" i mantz natwro siälwe \" ib 107 . \" at honum synes andralund nakath thing i sympne än thz är siälfft (i själfva verket är) \" ib 96 . \" the (ɔ: thera gambla laghanna offer) tekna thz signadha siäfft offer ihesum christum \" ib 471 (jfr 523). at hon seer the siäff thing som nw äre ffären ib 94 . thz (ɔ:korn) wäxer siäfft wt aff sik (d. v. s. af sig själf) Al 6093 . \" än the sik eigh sialfwe styrä williä \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). han drap sik siälfwir Bil 108 . ib 308 . \" älskin han swa som idher siälwa \" MB 1: 367 . \" wars herra lagh the gamblo hafdho badhe skäl aff sik siälwom, swa som oc fore thy at the teknadho thz ena offer, ther alla wärldina löste \" ib 471 (jfr 598). hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan Bu 135 . \" huru magha þine guþa hialpa þik. som eigh gato hulþet sik sialuom \" ib 495 . \" frälsin thässin afgudhin sik siälff än the gita \" KL 372 . \" enkte thing ma ower sik siälfft \" MB 1: 106 . \" en mässa thu sigher, ällir lätir sighia, for tik siälffuom ällir nakon thin liffuandis wen \" Su 306 (jfr 474). han skar selff sith änlite sunder MD (S) 306 . \" bätra är siäluir hawa än systor widhirthorffua \" GO 501 . - i förening med ett följande ordningstal. dyll han aftäkt som hona giordhe tha binde then aftäkt giordhis till han widhir mz twem mannom sielfuir han tridhi TB 78 . \" wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi ib. äghir höuitz man them han sak gifuer widhir binda mz twem mannom sielfwir tridhi \" ib. \" dyli siälff siätte (själf sjette, jämte fem andra) \" MEG 56 . EG 65 . SO 145 . \" thu skalt ekke gerna wandra sielff thridhi, ther som thre äro j kompanskap plägha gerna twe halda saman oc thz bedröfwir thän thridhia \" ST 477 . sielff kom kongh karll wndhen mz nöd sielff anner mz sin smådreng RK 3: (sista forts.) s. 149 . \" alexander fölgdhe honum siälff fiärdhe \" Al 7566 . \" aldrey . . . willen sielff annar for rikit staa \" RK 2: 5292 . \" niclis . . . sielff annan oc xx theden redh \" ib 5923 . ib 5522, 8351 . Di 13, 86, 112, 114, 137, 148, 175, 269 . SJ 72 ( 1441) . - i gen.: egen. a) i förening med gen. af ett subst. wars herra siälfs kors Bil 87 . b) i förening med gen. af ett pers. el. dem. pron. tak þit eghet atar ok fa sialfs hans (näml. kroppens) moþor (d. v. s. jorden) at göma tel doma dax Bu 142 . \" mot hans siälffs wilia \" MB 1: 137 . \" a þerrä siälfrä lif \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . a moot . . . þerä syälfrä iorþrikis heþär ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). þerä siälfrä samwitt ib. \" talin mz thom badhe aff thera siälfra oc thera vndir dana siäla helso \" Bir 3: 257 . c) i förening med ett poss. pron., som antingen efter det äldre och regelbundna bruket, rättar sig efter tillhörande subst. eller ock, ss vanligen är fallet, rättar sig efter den här nyttjade gen. af siälver (hvilken i denna ställning kan hafva den form, som tillhör m. och n. sing., äfven då f. el. pl. åsyftas). säll aff sinom siälffs guddom MB 1: 126 . \" thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe \" ib 263 . \" abram swaradhe henne thiin thiänista qwinna är i thino walde, oc är thz thit siälffs wald at hon thik forsmar \" ib 185 . \" till wart silwra vphäldhe \" SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). kome i sialfsins kost ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). warþen aldre optar . . . syalfs sins malsmän ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). är hwar ilgerningis man skyllogher thola dödh, fore sins siälffs synd MB 1: 467 . \" födde hwar thera (af systrarna) sin son aff siälfsins fadher \" ib 196 . för än han hem kom ii sialfs sins hus Bu 142 . \" war herra skref hanum breff . . . mz siälfsins hände \" Bil 232 . ib 104. mz siälffsins edhe MEG (red. A) 56 . ib (red. B) 61. ","1) själfbestämmelse, frihet. \" thrällin när han kombir j siälfs vald \" Bir 2: 121 . ib 63 . thäktis gudhi bätir at männene skulin liua äptir . . . moysi laghom hällir än äptir sino eghno manzlico siälfs valde (arbitrium) ib 3: 252 . \" jak gaff änglomen ok mannomen frälst siälfs vald \" ib 254 . \" at thz ma vara j manzins frälso siälfsualde at fölghia sinom gudh \" ib 255 . ib 461 . - bestämmande, godtfinnande. satto gudz miskund ok tima j sino siälfs valde (arbitrio) Bir 1: 338 . - rätt att bestämma el. förfoga (öfver). at the hafdho gifwit swa mykyt siälfsuald quinnomen vidh thera afgudh KL 372 . \" the . . . haua ey siälfs vald vm sik (sui juris non sunt) \" Bir 2: 336 . frihet, befogenhet, rättighet. tillåtelse. frälst siälfs vald (libertatem) at göra godh thingh ok lata ond thingh Bir 1: 250 . ","2) frihet, uppsluppenhet. \" j syns blomstrandes vngdoms sielfs voldh \" Lg 3: 566 . ","3) frihet, makt och tillfälle att handla efter eget godtfinnande. thet waldr thera (konungarnes) mikla sielfs wald KS 29 (73, 31) . \" huat stranglika thu them dömer, som här haffua alt sith siälffs wald \" Su 157 . ","4) själfsvåld, egenvilja, egenmäktighet. selfzwold, girä oc eghen wilghe SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.; daniserande). sla bäther til thz gik ey än genom sielfs voldz ok jlherdes sulwna Lg 3: 538 . \" the haffua haffth swa sthor sielsswold \" FM 610 ( 1513) . - Jfr siälfvald. ","1) egen vilja, uppsåt. spillr en härþ meþ syals wiliä SD 5: 638 ( 1347) . ","p. adj. och adv. L. A) adj. frivillig, fri. mz siälfsuiliandis fatikdom KL 331 . \" siälffs uiliandis (voluntraria) vtuällilse goz ok ilz \" Bir 3: 152 . ey nödhoghe vtan mz siälfswiliande (spontanea) wilia ib 4: (Dikt) 228. thu hädhis oc gabbas af allom tho ey nödogher vtan siälfs wiliande Ber 283 . B) adv. frivilligt, af egen drift, själfmant. komber jak siälfs wiliande til thin Ber 285 . Bo 161 . \" iak andwaradadhe mik siälfs viliandis minom owinom \" Bir 1: 34 . thän som siälfs uilandis vndir gifwir sik thässom forganclico thingomen Bo 64 . \" af them som siälfswiliandis gifwa (a sponte dantibus) \" ib 128 . - Jfr siälfviliande."],"f":["sialuar Bu 14, 135, 495 . ","sialvar ib 14 . ","siefwir ST 135 (jfr 548). selff MD (S) 306 . n. (nom., ack.) siälfft. siäfft MB 1: 471 (jfr 523). ack. m. siälwan ib 457 . ","sialuan Bu 135 . ","siälwom . ","sialuum Bu 5 . ","sialuom ib 495 . ","siäffuom Su 306 (jfr 474). f. siälwe MB 1: 107 . gen. m. siälfs siälffs. sialfs Bu 142 . " siafs ib 50. med gen. af pron. poss. sin föenadt till ett ord: siälfsins " Bil 104, 232 ; MB 1: 196 . ","siälffsins MEG (red. A) 56 . ","sielfsins ib (red. B) 61 . ","sialfsins SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). pl. nom. m. sialuir ib. ","sialfwe ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). syälue ib 5: 605 ( 1346) . ","sielue KS 51 (130, 55) . n. (nom., ack.) siälf. siälff. ack. m. siälwa MB 1: 367 . ","siälwom ib 471 . ","sialuom Bu 495 . gen. siälfra Bir 3: 257 . ","sialwra SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). sialfrä ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). siälfrä ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). syälfrä ib),","siälfs vald","sielfs vold . ","sielfs voldh Lg 3: 566 . ","sielswold FM 610 ( 1513) . ","sialfs vald L. ","selfzwold SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.; daniserande)), ","siälfs vili","syals- )"]},{"a":"siäländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["själländks. Se Sdw 2: 1311 f. penninga i sieländzsko minte SD NS 3: 612 ( 1420) ."],"f":["sieländzsker )"]},{"a":"siälöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sälyxa, yxa att klubba säl med. Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)."],"f":["sielhix )"]},{"a":"siäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) säng. Jfr M. Eriksson, Hjäll och tarre s. 5 f. swa gingo the hem alle ltil michials twe gingo i säng ATb 1: 143 ( 1461) . \" ath hon saag, thet erik . . . snörade sina tröya aff sik fore sängene \" STb 1: 230 ( 1480) . än gifwer iak henne alla de sängiar och sängeklädher . . FMU 5: 89 (1484, avskr.) . tielffue östensson som pa sin sängh krancker lagh SJ 2: 115 ( 1488) . \" achilles gik tiill sängia oc nattha hwilo \" Troj 198 . - ganga i siäng, om den till bröllopsceromonierna hörande s.k. sängledningen. Jfr Lizzie Carlsson, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1951 s. 59 ff., 1953 s. 39 ff., R. Hemmer, Tidskr. utg. av Jur. fören. i Finl. 1952 s. 329 ff-. 1955 s. 416 ff. at gotschalk oc heliko wigdhes oc gingo i sengh, ther radhe capitulum aldrich SD NS 3: 493 ( 1419) .","2) bildl. trådgårdssäng. thet (ɔ yrthe frö) ma saas j balyor äller annor kar bittida wm wintren jnne j stwffwonne oc swa thär wäxa oc wm waren planteris wth j sängana PMSkr 350 . - om »bädd» av pulver. gör aff the pwlerwereno ena sängh j en deghil PMskr 417. Jfr blomster-, brudhguma-, hionalags-, hordoms-, iärn-, krydda-, lakana-, pino-, silkis-, siuka- (Sdw 2: 339), siukdoms- (Sdw 2: 339), sotta-siäng. "],"f":["säng ATb 1: 143 ( 1461)","*siänga bur","sänga- )","*siänga butn","sängia- )","*siänga byggiare","siänga deghia","sänge- . ","sengie- . ","-deya )","frilla STb 3: 153 ( 1494) . . . . ey henne saa myswordeliga wanworda hollande henne for syn frilla oc sängedeya Troj 34 . ","*siänga dyna , ","*siänga fiol","sängia fiöl )","*siänga foter","sänga- )","*siänga gömare","sänga- )","*siänga görare","*siänga hus","sänga- . ","senghä- )","*siänga härbärghe","sänga- )","*siänga höghinde","sänga- . ","-hyginde . -hio[n]de),","siänga kamare","sänga- )","siänga klädhe (sänga-. sengga-. senghe-. sengie-. senggie-. pl. -cleden STb 3: 402 ( 1498) . ","-klädher Arfstv 63 (1474-75); Arnell Brask Biᴵ 29. -kleder Stb 3: 403 (1498), 4: 35 (1504), 170 (1507); SJ 2: 242 (1504)), ","siänga laghi","sänga- . ","-lagi )","*siänga leve?","*siänga palder","sängia paller )","*siänga prydhning","sänga- )","siänga ran (sänga raan), ","siänga rum","sänga- )","*siänga stolpe","sänga- )","*siänga to , ","*siänga vadhe","sänga- )"]},{"a":"siäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säng. \" likamliken sängh behöffwer at minzsta try tin gh, som är dyno, örnegat oc aklädhe \" LfK 76 . \" aff sengom oc sengaklädhom \" VKR 10 . \" sengana wari aff brädhum oc j them hafwin halm ib. \" Su 217 . (at) ängen diäuul dernes coma när minne siäng Bu 13 . \" uitus la ensamen i siäng \" ib 525 . ib 183 . Bil 104, 775 . KL 184, 206, 344 . Lg 3: 599 . magnus benctsson än pa sengena laa RK 2: 6037 . \" ath han siuker lage vppa sengena \" SO 198 . ib 195, 199 . til senga gaa MD (S) 225 . \" tha farin systrana j sängh \" Bir 5: 87 . tha standin alla wp, hwar aff sinne sängh ib. tha ringt är j säng ib. \" äptir thz at teknat är j säng ib. redha sik til sängs \" ib. \" tha alt war tyst ok folk j seng \" MD (S) 225 . jag . . . ligger tiil sengx BSH 5: 26 ( 1504) . hustru bängta, huars broders dotterdotter . . . lindorm i säng hade (d. v. s. var gift med) ib 227 (1507, nyare afskr.) . \" min brodher som hon i sengh haffde (d. v. s. med hvilken hon var gift) \" FH 5: 21 ( 1463) . \" ffor hän hustrv birgitta kom j knwt biidzces sengh (d. v. s. blef gift med K. B) \" ib 229 ( 1516) . Jfr barn-, barna-, brudh-, bruþa-, frillo-, gipta-, gästa-, hamar-, hionalags-, hor-, iärn-, sotta-, synda-siäng, äfvensom innan siänga drap. siängar alder, ","1) qvinna som delar (ngns) säng, sänglagerska, sängkamrat. myn eghin hustrv och endha senghelagha Lg 3: 148 . ","2) sänglag. UpL Kk 9: 1 i var. "],"f":["siang L. ","säng Bo 16 ; KL 184 ; 296: -inne ib 344 ; ","-ine Bil 104 ; -enne ib; -ene ib; -a Bo 16 ; ","-omen ib 34 . ","sängh Bil 775 ; LfK 76 ; Lg 3: 599 ; ","-er Su 217 . ","seng MD (S) 225 ; -a ib; -ena RK 2: 6037 ; SO 195, 198 ; ","-iana ib 199 ; ","-ana VKR 10 ; ","-om ib. ","sengh Lg 3: 524 . ","-ar . ","-er Su 217 ), ","siängar alster , ","siänga deghia","sänghia- . ","sängadeya )","siänga ganga","sianga- )","siänga gardher","senga- )","siänga halmber","senge halm )","iungfru marie siänga halmber , ","siänga kamar","siänga kamare","siänga klädhe","sänga- . ","senga- . ","senge- Lg 3: 549 . sängha klädy PM XIII], ","siänga köp","sänghar- )","siänga lagh","-sänga- )","siängalagha","senghe- . ","sänge- UpL Kk 9: 1 i var.),","sinängalaghi","sänga- )","siänga ledhe","sänghaledhe )","siänga läghe , ","siängaläghis","sänga- )","siänga ran","siangaran )","siänga redhe","sänga- )","siänga rum","senge- )","siänga sal","senga- )","siänga siuker","sänga- )","siänga slät","sänga- )","siänga stokker","sängia stok. sänga stook. sängä stuk VML I Kr 9: 4), ","siänga vaktare","sängha- )"]},{"a":"siänghus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =siänga hus. SvT 5 ."],"f":["säng- )"]},{"a":"siängklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sängtäcke. lott maghens . . . beskatte jt sängklädhe ATb 2: 386 ( 1491) . Jfr siänga klädhe."],"f":["säng- )"]},{"a":"siängledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (ss led i bröllopsceromonierna) följa ett brudpar el. en brud till sängs. Jfr Lizzie Carlsson, Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 1951 s. 59 ff. (särsk. s. 90), 1953 s. 39 ff., R. Hemmer, Tidskr. utg. av Jur. fören, i Finl. 1952 s. 329 ff., 1955 s. 416 ff.). perlamentith begyntes, tha bruden sengledes STb 4: 54 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"siängledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till sängs. wij . . . haffue legat plat sengledes en maanat BSH 5: 23 ( 1504) ."],"f":["sengledes )"]},{"a":"siängledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till sängs. the människia som siwk ok sängledis ligger hon haffuer myuklo math ledha MP 4: 247 . hon lagh sengledes siuk Sj 2: 238 (1493),. . . . medh sina hustrv, som sengledes lach STb 3: 329 ( 1497) . Jfr siängläghis."],"f":["säng- . ","seng- . ","-ledis . ","-ledes )"]},{"a":"siänglägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sängläge, liggande till sängs. MP 4: 245 ."],"f":["-läga )"]},{"a":"siängläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr siänga läghe."],"f":["säng- )"]},{"a":"siängläghis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till sängs. STb 2: 271 ( 1488) . SJ 2: 113 ( 1488) . hon lagh sengghlegis siwck STb 3:88 (1493). ib 137 (1493), 315 (1496). j myn sware kranckdom, som jach sengleges lagh medh STb 4: 31 ( 1504) . ib 43 (1504), 84 (1505), 150 (1507). Jfr siängledhis."],"f":["sängh- . ","seng (h)"]},{"a":"siänna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sämia. "],"f":[]},{"a":"siätte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sjätte. \" tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smidh for oqwädhe \" ATb 1: 31 ( 1455) . item swor . . . sigeridh, siälff sätthe, til sin käti gripen JTb 36 ( 1463) . \" thät sätte gudz budordh \" MP 4: 64 . \" anno dominj me pa thet sette Liber eecl Vallentunensis 63 (1506). tha sagde then sieste mästeren \" Saml 6: 158 . Jfr halfsiätte, ävensom halfsexta SD NS 3: 104 ( 1416) . "],"f":["sätthe JTb 36 ( 1463) ; STb 4: 315 ( 1513) . sette Stb 1: 211 (1479), 327 (1481); Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) ; Dal HembT 1: 90 (1506). sieste Saml 6: 158 ), ","*siättedel","siätta- . ","siette- . ","sättä- . ","sätha- . ","-deel )","siätteluter (siättalot), "]},{"a":"siätte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sjette. \" siäta (näml. dygdetrappan) äru scriptamal \" Bu 185 . alexander siette paue epter sanctum petrum Bil 112 . sätte daghen RK 3: 2859 . ib 3073 . \" kom . . . hans lang siälff siätte \" SJ 72 ( 1441) . "],"f":["siäte . ","siatti L. ","sätti L. ","sätte RK 3: 2859, 3073 . säti L.)","siätteluter","siätta- )"]},{"a":"siättunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjetting, sjettdel. \" possidet ecclesia unum setting in uno molendino \" SD 2: 153 (1293, nyare afskr.). twa scat mark, een siätung minne ib NS 1: 417 ( 1405) . - särsk. a) sjettedel af en socken? octauam partem de wardagra siättung SD 5: 261 (1344, nyare afskr.). b) sjettedel af en gärd? se sättunger. c) sjetting; ss rymdmått för torra varor (jfr Fnor. séttungr)? se siättunga-, siättungs-land. d) = siättungsland? een siettingh jordh BtFH 1: 80 (1486, nyare afskr.) . !UDDA_TECKEN? [1/2] settiungh jordh ib 211 (1506, på två st.). "],"f":["siätunger . ","siattunger L. ","siättunga land","siätunga- )","siättungs attunger","siattungx- ÖGL G 3. siatungx- ib B 1: 1. siatungx- ib ES 3: 2. sietteongx-), ","siättungsland","sättungx- . ","settingx- )","siättungs män","sätungs- )","siättungs skatmark , "]},{"a":"siättunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["siättungs man , "]},{"a":"siäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stilla, lugn. siäwir dödher Ber 185 . mz siälfwe wyrdning ib 194 . \" j klostreno är hällagt lifwärne andelikith rolikth, fridzsamt, siäft \" ib 72 (kan föras till 2). stadhughir älla siälfwir fridhir Bir 2: 251 . ","2) stillsam, fridsam, saktmodig, mild. byörnen . . . gik . . . säffwer oc spaker til sin mästara i gän Lg 3: 196 . siäwo diurin Bir 2: 9 . \" fiärdha diurit synis aldra sänast (för säuast; mansuettissimum) \" ib 222 . siäfwasta lamb Bo 189 . \" swa som säuasta ok spakasta faar \" Bir 1: 158 . ib 2: 10 . Su 29, 189, 190 . \" leonit wart säfft oc spakt som eeth lamb \" ST 115 . \" siäfwer som spakt lamb \" Su 395 . \" o aldra säffuasta gudz lamb ihesu criste \" ib 324 . \" the (fäderna i öknen) ärw . . . rolike, linj, siävi \" KL 182 . \" wilia ey fölghia vars herra ödhmiukt. hwilkin som sighir nimin af mic at iac är siäwir oc ödhmiukir i hiärta \" ib 225 . \" mildir ok siäfwir fadhir \" Gr 325 . \" änglane äru siäfwe ok wilia allom goth \" Bir 1: 177 . \" then som war bradher til wredhe wari säwir \" Ber 20 . war han . . . säuir j sino modhe Bil 383 . \" altiidh waro the sina j mällan liuf oc säf \" Lg 3: 502 . \" säffwir j sidhom \" MB 2: 326 . \" hon war . . . swa siäff ok spak vidh sit thiänisto folk ath hon dröfdhis ey widh them medh otholomodh ällir wredhe \" VKR XIV . KL 194 . Bil 689 . Bo 31 . MP 1: 3, 157, 285 . Bir 1: 61, 3: 33, 160 . Ber 246 . Su 307 . fortappa annars hadh och smälikhet mz siäfwm hwg och spako hiärta Ber 119 . \" at hiärtat wari reent rolikt oc säfft j gudhz thiäniist \" ST 538 . \" hwars athäwe höfwiskast ok siäfwast varo \" Bir 2: 274 . \" fruor och jomffru seewelaath \" RK 3: 144 ."],"f":["säver . ","seewer )"]},{"a":"siäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) stillsam, fridsam, saktmodig, mild. ey skwla the (ɔ hundarna) wara förmykith säffwe, oc ey förmykith grymme PMSkr 248 . \" en ridhare omiller oc grymber som leon: gänstan han haffde böriadh at läsa jomffru maria psaltara, warth han saa säffwär oc miller. at han offwär gik alla andra . . . j milhetz gärninghom JMPs 447. \""],"f":["säffwer )"]},{"a":"siäx","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sex. innan siäx wiku SD 8: 205 ( 1362) . NMU 1: 68 ( 1381) . siäx faat fatadh jern ib 106 ( 1428) ."],"f":["siex . ","segx JMPs 549)"]},{"a":"siäx","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sex. \" siax vikum afte iula dagh \" Bu 8 \" säx manaþom för än maria föde sin son \" ib 49 . \" sax manaþom vr elixabet för mäþ barne än maria \" ib 71 . \" siax diafla \" ib 136 . \" siax män \" SR 32 . mädh siex manna eþe ib 44 . \" eþär siäx manna \" ib 46 . siäx af them Bo 239 . \" med syäx hästä \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). syäx mark ib 479 (1345, nyare afskr.). siex örisland jordh ib NS 2: 205 ( 1409) . \" siax þusand ok siax hundraþ. ok (lx) ok siax diäfla \" Bu 419 ."],"f":["siax . ","säx . ","six SD NS 1: 635 ( 1407) . ","sax L.; Bu 71), "]},{"a":"siäxfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sexfaldig. \" var min sorgh siäx fald \" Bir 3: 154 ."],"f":[]},{"a":"siäxhyrnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sexhörnad, sexkantig. \" sexangulus . . . sexhörnadher \" GU C 20 s. 575 . berillus . . . är oc säx hörnther JMPs 549."],"f":["sex- . ","säx- . ","-hörnadher . ","-hörnther )"]},{"a":"siäxlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":[]},{"a":"siäxman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sexman, ordningsman. hoo som icke will låta sig näpsa och vndergå thet som hampnfougden och sexmennerna giöra, skilia och döma SO 308 ."],"f":["sex- )"]},{"a":"siäxninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sjättedel (av en socken). om te ij sexningar ther j mora soken ath te äre trättande om thed fyskery GPM 2: 348 ( 1509) . ib. Jfr siäxtunger. 2) mynt om sex penningar (en halv skilling). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: l838, Nordisk Kultur 29: 162 ff. vii öre en sixnig mindre aff sacristanus HLG 3: 97 (1528). item jönss eriksson jx öre för en kärra (härefter sannol. ett ord för plus el. minus uteglömt) sixling ib 117 ( 1529) . \" ii mark och i sexlig ib 129 (1529). \" ib 135 ( 1529) ."],"f":[]},{"a":"siäxpänningaland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord för hvilken i afrad betalas sex penningar). nos ab eadem norlennom accepimus predium uidelicet attaørthor. & sibi suderlennom. quod wlgo dictur atta ørthor & siaxpennengaland. uendicaimus SD 1: 735 (1230-60)."],"f":["siaxpennengaland )"]},{"a":"siäxt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se sext."],"f":[]},{"a":"siäxtan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sexton. siäxtan marker SD 8: 191 ( 1362) . \" for sextan mark och sextighio \" ATb 1: 268 ( 1467) ."],"f":["sextan )"]},{"a":"siäxtan","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["siextan . ","siaxtan L. "]},{"a":"siäxtande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sextonde. Se Sdw 2: 1295. "],"f":["*siäxtandedel","siäxtanda deel )","*siäxtandeluter?"]},{"a":"siäxtande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sextonde. \" äpte sixtanda daghin \" KL 341 . Fl 1974 . \" en sextande deel j skipeno \" PM XI ."],"f":["sextande . ","sexstandi VGL IV 14: 16, 16: 16. sexstanði ib 15: 16), "]},{"a":"siäxtantighi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , räkn L."],"f":["siaxtan- )"]},{"a":"siäxtighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["sextio. \" fore sextighio marker pänninga \" Vg Fornmt III 7-8: 153 (1377). sextighi mark NMU 1: 67 ( 1381) . \" for sextan mark och sextighio \" ATb 1: 268 ( 1467) ."],"f":["sextighi NMU 1: 67 ( 1381)","sexthii UrkShist 1: 26 ( 1494) ), "]},{"a":"siäxtighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sextio. \" at eno siaxtighi alna högþ \" Bu 168 . \" han doo äptir vars herra pino siw oc siäxtighi arom \" Bo 23 . \" säxtighi aara gamal \" Bir 3: 213 . systrana skulu wara sextighi ib 4: 23 . VKR 69 . \" säxtyghi mark pänningä \" SD 5: 565 ( 1346) . ib 566 . \" ib NS 1: 634 ( 1407), 635 ( 1407). reste han vp af dödha siäxtighi dödha män \" Pa 3 . \" thry hundradha biscopa oc fäm oc sextighi \" ib. \" aarith hawer thryhundradha oc siäxtighi oc fäm dagha \" MB 1: 63 ."],"f":["siax- . ","säx- SD 5: 566 ( 1346); Bir 3: 213. sex-. six- SD NS 1: 635 ( 1407) . ","siäxtighi VKR 69 . ","säxtyghi SD 5: 565 ( 1346), 566), "]},{"a":"siäxtighifalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sextiofaldig. \" giordhe . . . siäxtighi falla frukt \" MP 2: 51 . ib 52 ."],"f":[]},{"a":"siäxtighinde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["sextionde. \" the vordho pinte arom äpter gudz byrdh fyrahundhra oc vppa thridio areno ox siäxtionda \" Bil 913 ."],"f":["siäxtionde )"]},{"a":"siäxtunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjättedel (av en socken), sjätting. stranby sextingh . . . marbygh sextingh (o. s. v.) Tunberg, Sv. medeltidsregester 57 (1435 avskr.; Dalarna), et fiiske emellom soolbygge sextung oc strandbyggie sextwnge GPM 2: 96 ( 1509?) . ib 225 ( 1506) . Jfr siäxninger."],"f":["sex- . ","-ting (h)"]},{"a":"siö","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sior."],"f":[]},{"a":"siþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Lg 218 . vm siþa Bu 490 ), d. s. baþ guþ giua sik hughnath vm siþa Bu vigþ nunna vm siþe ib 183 . \" vmsidhe thystnadhe hon \" VKR XI . \" kom hon fram vmsidhir til hans \" ib XII . Bu 4, 490 . Bil 108 . MB 1: 126 . Iv 3562 . Al 2906 . Lg 90, 218 . - då omsider. om sidhe han til sinna skäla kom bödh han leeta om al landzskap Gr 285 ."],"f":["omsidher Al 2906 . vm siþe Bu3, 4, 183. vm sidhe Bil 108 . ","vmsidhe VKR XI . om sidhe Gr 285 . ","omsidhe"]},{"a":"siþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sida (af en menniska el. ett djurs kropp). þin bla siþa Bu 73 . Bil 628 . \" for wärk i höghra sidhona \" LB 2: 9 . \" vndi hans siþom \" Bu 493 . KL 20 . Bo 207, 234, 237 . \" dyäflane sta vid hans sidhor \" MP 2: 61 . \" ffor miskund kunde han ey at lidha at konungen lagh for honom aa sidha (supplicem jacere) \" MD (S) 269 . hans (hästens) annur sidha var hwiit som snio ok annur sidhan rödh som blodh Fl 524, 525 . \" mangt örss var ther a sidho röört \" RK 1: 1439. c sider flesk FH 4: 83 ( 1499) . HSH 19 165 (1506) .","2) sida (af ett blad i en bok). oppa sietta bladheno the aldhro sidhonne VKR 55 . ib 56 . 3) sida, kant, håll. hon ville vel förvara them ok hans här aa alla sydha RK 1: (sfgn) s. 175 . \" kastin wt nätit vppa höghro sidhona a skipino \" Bo 240 . \" a annan sidhen (sidan om) thz bärghet war en grymmelighin eeldher, och a annan sidhen war offmyken kyldh \" Pa (Tung) !SYNS_DÅLIGT? säther sina wärn pa the sidhona strömen MB 2: 235 . \" gik vppa ena sidho när varefrw (sociat eam, vadens ex latere) \" Bo 8 . \" gik varfrw vppa ena sidho (afsides; secedit ad parietem) a sina böne \" ib 191 . \" ivir ena sidho, afsides. gak . . . owir ena sidho (secede) \" Bo 46 . Su 21 . redh . . . ower en sidhä Va 37 . tok ioab han hemelika ofwir ena sidho ST 349 . MB 2: 297 . Lg 3: 54 . \" tog marsken vtofuer ena sidho \" RK 2: 6654 . \" drogh nichodeum offwer ena sidho \" MB 2: 383 . \" thom ledha öffwer ena sydha \" Lg 3: 153 . kalladhe han thom alla öffwer ena sydho ib. ib 569 . \" saath öffuer eena sidha \" RK 3: 1288 . \" allan then skath oc opbyrd iag kunde få stack iag offuer ena sydho (gömde jag) tha \" ib (sista forts.) 4120 . ib 4249 . 4) sida, part, parti. a wara sidhu BSH 1: 131 ( 1371) . \" a andrä sidhunä ib. a badha sidhur \" ib 132 . ib 192 ( 1387) . attä magho þe warä a baþä siþor (brudens och brudgummens sida) som bruþlöþs kläþe skulu bärä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" falla a badha sidhor mange \" Gr 262 . \" til taknom twem hedhnum mästarum a badha sidhur \" Bil 80 . VKR 63 . 5) sida, hänseende, riktning. skal alt vändas oppa the bätra sidhona (in bonam partem) Bo 122 . - Jfr balgards-, fara-, haf-, iärn-, kiöt-, ko-, nor-, oxa-, sio-siþa, äfvensom a-, af-, up-sidhis."],"f":["sydha )","sidho arf , ","sidhoganger , ","siþolanger","siþu- )","sidholangs , ","sidho stynger?","sidho värker","sydho- LB 4: 343 . sydoib 7: 11. sida- ib 69 ),"]},{"a":"siþan","b":["pp","ab","kn"],"c":"adv. konj. prep.","d":"adv., konj. och prep. ","e":["1) sedan, derefter. siþan sa hon en bära lius Bu 11 . \" engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan \" ib 146 . \" sydhan gingo the ater i iherusalem \" KL 131 . \" sidhan redh han ather i skoghen igen \" Di 3 . \" sidhane tha han presenteradhis i templum. louadhis han mykyt af symeone \" Bo 10 . at thu ffordäruar kroppin mz ofmyklo ok oskällico äruodhe ok hawir sidhane thorft ib 138 . \" sidhan lägge hon vijl ofuer sit hofwth \" VKR 67 . \" sithan wäri i stath sinum \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" siþan skal han . . . i rikesens þiänist þiänä \" ib 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . scal han arvþä aar firi mark hwariä, först for malsäghändanom, ok siþan for konunge ib 479 . - med dat. uttryckande tidsmåttet. enom manaþ siþan . . . lät tomas calla saman alt landet Bu 184 . Jfr lango sidhan under langer. 2) vidare, för det andra. sidhane (secundo) är thz hänne som gör sak oc tilfälle til fafänga glädhi Bo 17 . ib 131 . 3) sedan, vidare, derjämte, tillika, på samma gång. wir . . . wilium sithän at thätta hallis SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som swa manga oc sidhan swa hälgha människior skändir Bo 138 . 4) mera. thy (de orden) fordriffue well alle the dieffwle i heluithe äre än sidhen mik ene aff marken Lg 3: 63 . 5) för . . . sedan. nu thry aar ok tiwghu sidhan SD NS 1: 449 ( 1405) . B) konj. 1) sedan, efter det att. siþan hon hafþe þer nokor ar varit Bu 5 . \" sidhane the hafdho ther haft omätelik andans vidhir quekilse \" Bo 22 . sidhane han hafdhe thä ätit ib 52 . \" sithan a þinge är buthät a warra i färþ i land \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). sidhan hänne är jaa sagt ath jngaa j klostreth skal sändes äpter biskopenom VKR 63 . war paradiis ey qwämeliker stadher mannenom sidhan han syndadhe MB 1: 126 . LfK 277 . \" mykit hauer sket sidan mit haar oc skeg war swart som raffn \" Di 8 . - med dat. uttryckande tidsmåttet. mangom daghum siþan paulus var dräpin . . . kastaþes vp houþet sancti pauli Bu 124 . \" mangom daghum siþan han þär com . . . hörþe han röst fatöks barns annan vägh suudet \" ib 499 . 2) då, när. siþan hon sa sina dottor grata sin skaþa: þa grät ok moþeren sin siala vaþa Bu 30 . \" sidhan war herra hördhe moyses bön . . . tha härdhe pharao sin hugh oc hiärta \" MB 1: 300 . sidhan han veet hon är ey qwik han glömir hänne swa raskelik Fl 257 . 3) då, emedan. sidhan han war seen, tha togho the han oc hans husfrv oc hans d.ötter oc leddo them vtan stadhen MB 1: 194 . \" sidan jak hade enchte i händerna at wäria mik mäder, tha tog iak en thera om fötarna . . . oc slog strax i hälltwo aff the andra \" Di 98 . C) prep. sedan. sidhan försto sinne iak thz fra Fl 1426 . \" jak hawer ä lighat här sidhan mikelsmesso ok nw er jwl \" RK 1: 3291 . "],"f":["sidhon Di 299 . ","sidhane Bo 10, 16, 17, 22, 52, 131, 138 ; VKR 66 . " sidhakriffel för sidhan) " Lg 3: 10 . syþan L. sydhan KL 131 ; Di 274, 275 o. s. v. sydhon ib 273 . ","sydon ib 299 . ","sedhan SD NS 1: 338 ( 1404) ; Gers Ars A 3. sedan MD (S) 236 . ","sedhen RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 286, 3: (sista forts.) 4537, 4540, 5257),","sidhan at , ","sidhan som , "]},{"a":"siþari","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. L."],"f":[]},{"a":"siþarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. komp. ","e":[" L.","1) senare. \" hälfftena sidhermer komber liiff i pighabarnet i modherliffue än piltenom \" Lg 3: 623 . screfwo . . . stundom thz för som annantidh sidhirmer Bir 2: 322 .","2) längre bort, längre tillbaka. ey formatte thw see . . . j litinom nakat för älla sidhirmeer . . . swa j the hälgho thräfallelikhet är änkte för älla sidhirmeer Bir 3: 449 ."],"f":[]},{"a":"siþarmer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. L. senare. hwart henne sidermer rodh war werre än thz förre Di 238 . innan sidherme wara frw dagh SD NS 1: 450 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"siþarmera","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. L. senare. then som sedhermera grep honom PM 35 ."],"f":[]},{"a":"siþarst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. senast. þän siþarst com Bu 419 . \" är thä sorgh wärrä som sidharst kombir \" GO 522 . \" tha iak sidhärst stridde \" Al 367 . VAH 24: 321 ( 1424) ."],"f":["sidhärst )"]},{"a":"siþarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["senast, sist. - at sidharsto, till sist, till slut, sista gången? at sidharsto tha the komo til kiiff Gr 262 ."],"f":[]},{"a":"siþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sid, långt nedhängande. hafdhe langa näsa ok sidha brune Bil 250 . sit skäg Bu 208 . Bil 281, 751 . Al 5538 . \" han hade grath har ok sith \" Di 298 . them hänge a halse siider lok Al 9302 . \" lokka swa sidha drogho the at the hängdo nidher a foot \" ib 5610 . swa sidhe waro therä lokka aff thera hofwth til thera täär ib 5590 . \" hwat forbannadhe soo var the som swa sidhan (prolixum) bälgh hafdhe \" Bir 3: 269 . hafuande matelik klädhe ey mykyt lang ok siidh ib 475. mantla aff biald öfrith sidha Fl 288 . SD NS 2: 87 ( 1409) . \" thera haar war a fotin siit \" Al 8787 . hafdho stora panzara op a sidha mit a thera been Iv 4450 . han (manteln) scal . . . ey wara sidhare än oppa ena span när jordhinne VKR 11 . \" mang litadh klädhe siidh oppa foth \" ST 396 . \" manglitath klädhe oc siidh til fota \" MB 1: 229 . \" thera haar waar . . . siit til thera belte \" ST 421 . \" collobium är jomffru mantil sidher nidher oppa hälana \" Lg 222 . \" hafua til sin klädhabonadh . . . een graan kiortil sidhan nidhir til ankolin \" VKR 11 . hafua een graan mantol . . . siidhan midh vm knän ib 12. 2) låg, ringa. högher äller sijdh GS 37 (1413 orig.). - n. adv. 1) långt ned. hans haka siit a brystidh la Iv 266 . - djupt, lågt. han fan et land langt oc wiit thz la mz haffsins sidho siit Al 8846 . then för sat siit han siter tha höght ib 2915 . ib 2913. - långt (ned), djupt (ned). the ära kompne nidhe siit Al 28 . \" idhart rwm oc thera är siit nidhre ib 6614. naghra städher som lagho högt j bärghen äller sith nidher j jordhögomen \" MB 2: 33 . - ned. lifwith reent faghert oc hwiit alt til bältestadhin siit Al 9472 . 2) långt, vida. thz spordhis om landit siit oc wiith MD 388 ."],"f":["siidher . ","sit . ","siit ) , "]},{"a":"siþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sed, sedvana, bruk. \" han vilde eigh drikka som þär var siþar \" Bu 182 . KS 23 (56, 25) . Lg 65 . RK 1: 1899 . the riddara haffdo tha til siidh the fölgdo ä tha thera retta herra ib 1851. ther var sidher toll at gifua Fl 681 . Di 20 . thz war . . . her ekkia sid, at rida i skog ib 74 . \" hafuande matelik klädhe ey mykyt lang ok siidh mz qvinno sidh \" Bir 3: 475 . \" a mot iuþa laghum ok siþum \" Bu 5 . ib 9 . MB 1: 441 . \" þe þu kände goþ siþi ok raþ \" Bu 77 . \" see sider i främede land \" Di 91 . thu halder thina sidher säär Al 5939 . \" ware sidhe ära skilde aat \" ib 6035 . \" the äru löse j sinom sydhom sua at ämuäl blyghas lekmän aff thera sidhom \" Bir 3: 27 . Bil 304 . forbödh . . . dräpa nocon cristin man ella pina for cristna tro sidhi (för tro ok sidhi?) ib 371 ; jfr 2. lefnadssätt, sätt. om thu widh tholik sidh lifwer Al 5958 . \" thz iak scriffwar . . . min sidh ok lifwrne ib 6046. - sätt, beteende, skaplynne. hon haffde han i sith hierta kär for vtan allan falskan sidh \" RK 1: 1926 . \" hans sid war sa, athan wilde alltiid örlöga \" Di 29 . - sed, skick, särsk. god sed, höfviskeht, ordning. ther war godh kost ok ädla siid RK 1: 1410 . nima wiisdoom ok sidh Al 6029 . \" är thz ängin sidher at äta sin mat bradhlika \" MB 1: 501 . 2) religion. kändos eigh än viþ sannan guþ ok guþlekan siþ Bu 138 . vend fra hedhno ok til judha sidh (af senare hand ändradt till sidhi) Bil 80 . \" sargdhe sik vara annars sida (allerius sectæ) \" ib 658 . 3) (efter sedvana utgående) skatt? at wi . . . thera hionom aldrigh sculom aseende wara wm nokra hielp, thienist älla arwodhe . . . hwarte mz sidh älla bön, oc aldrigh nokon tungha til thöm läggia BtRK 38 ( 1378) . \" monga nyia sedher iag oppa lade \" RK 3: (sista forts.) 5288 . Jfr bön 3. - Jfr alvara-, fäþernis-, hof-, högthiþis-, kirkio-, kloster-, klädha-, land-, lands-, o-, offers-, ordh-, paska-, plägh-siþer samt anlitis siþir, äfvensom sidh."],"f":["sydher . ","siidher . ","siider . ","sedher . ","-ir ) , ","sidha bok , "]},{"a":"siþer","b":["ab"],"c":"adv. superl.","d":"adv. komp. och superl. ","e":[" L. A) komp. mindre. är engte thz thing ther man ma siidher mista til sina födho oc hiälp MB 1: 210 . \" at män skullo swa mykith siidher dräpa han ib 163. - än mindre. castaþo män stora linor vm afguþa stok: ok vildo dragha viþ iorþ. ok gato eigh rört þy sinne: ok siþar af staþ fört \" Bu 207 . fandz ängin thän som fult matte göra for sin eghin brut oc sidhir hela andra Bir 2: 239 . ib 302, 306, 3: 116 . han ware thz ekke halla werdh aff ider at haffua älla androm sidhr RK 1: 2096 . - myklo sidher, mycket mindre, ännu mycket mindre. likamlik thing äre ey lydhogh ängla budhi, tha äre the myklo siidher lydhogh mannenom MB 1: 99 . Bir 2: 12, 3: 94, 398 . MP 2: 129 . - sva myklo sidher . . . at, så mycket mindre . . . som. är thässe synd swa myklo siidher nahdr wärdh, at han krafdhe ängin wan ämpne MB 1: 391 . - än sidher, än mindre. ey formatte vatnit het wardha. oc än sidhir kalen siwdha KL 192 . \" fanz ängin thän honom bödh eet sin drikka oc än sidhir meer \" Bo 167 . SD NS 1: 639 ( 1407) . MB 1: 42, 224 . Bir 3: 222 . RK 1: 351 . Su 331 . LfK 5 . Lg 3: 24 . BSH 5: 11 ( 1504) . myne teyanare [t]oghe ickä hans hestä, en sege hogge them vth ib 4: 297 ( 1501) . \" hwa är then ther formatrte at thänkia oc än sidhir at sighia af the glädhi \" Bo 247 . \" thz the gato näppelica soe oc än sidhir siälue göra \" Bir 2: 267 . Su 233 . - än mer. at see eth oskäliket dywr tolkit at lidha, ware mik nogh badhe ysäldh oc ömka, än sidher (quanto magis) tik alla tingha skapara Su 29 . Lg 3: 563 . - än halvo sidher, ännu mycket mindre. iak ma thz ey höra ok än halfuo sidher göra Iv 5244 . - thy sidher, än mindre. giffs os engin ämpne til gärninginna ey halmber thy sidher mera MB 1: 288 . - thäs at sidher, så mycket mindre. wardbergh faar tw ey ather i aar ok tess at sidher attu swa lather RK 1: 2688 . - eigh sidher, icke mindre, lika väl, likväl. ey sidhir (nihilominus) skulle pharao for dömas for sina ilzsko. ämuäl än thot moyses hafdhe ey komit Bir 1: 298 . - eigh (ängo) þäs (þy) siþer, icke dess mindre, det oaktadt. hwar som ey þa komber, þa scal konunger, äller þe som hans dom hawä, ey þäs siþer dömä vm all mal . . . swa som han syälwer til swars vare SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 567 ( 1346) . \" ä huru myky oppa hanum ropas ey thäs sidhir fölghe han sins vilia lusta \" Bir 2: 53 . ib 1: 34, 2: 187, 4: 136 . Fr 2058 . Al 3345, 7297, 10018 . \" än thot synin bort tax af them (ögonen) ey thy sidhir ma likamin wara helbrygdha \" Bir 1: 99 . ib 90, 332, 373, 2: 27, 162, 187. ST 134 . Su 446 . SGGK 105 . \" engo thes sidher styrktis hon j gudhi \" Lg 3: 513 . - eigh thäs (thy) sidher . . . at, icke dess mindre . . . derför att, oaktadt, ehuru. mannin är oc ey thy siidher falkans herra, at han giwer honum sit höns til födho MB 1: 98 . - eigh thäs (thy) sidher at, oaktadt, ehuru. fik lika lön mz apostolis ey thäs sidhir at hon var förra mykit syndok MP 1: 41 . VKR 3 . \" pläghir astunda at opswälghia alt thz han höre liuande vara . . . ey thy sidhir at hans bukir oc mundir äru ful mz mat \" Bir 2: 98 . B) superl. minst. är änkte thing skapath, oc aldra sitzst likamlikt, som ey hawer mästa dygdh aldra näst sik MB 1: 39 . wi wiliom aldra siitzt at os siälwom ware nakath meen eller genwärdha ib 457 . ib 465 . Ber 257 . leta, hulikit af thessom triggiahanda folke land älla rike mågha sizt mista KS 76 (187, 83) . \" land ok rike mägha almogha mista sidhst ib. \""],"f":["siidher . ","sydher SGGK 105 . " sege i förbindelsen en sege (med folketymologisk anslutning till sighia; jfr Dan. end sige) " BSH 4: 297 ( 1501) . superl. sitzt. sizst. siit. sidhst KS 76 (187, 83) ; Ber 257 ),"]},{"a":"siþvänia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sedvänja, vana, bruk. \" enom stadh war sidhuänia. ath män thoko sik hwart äar (för aar) wtländis konungh \" Bil 616 . ib 713 . Bo 24, 30 . Bir 2: 159 . MP 1: 50 . PM 15 . \" han hafdhe thz for ena sidhuänio at al the kors som han saa. thöm hedhradhe han \" Pa 8 . \" fölgdhe jak landzsins sidhuähnio (för -uänio) \" Bir 2: 94 . \" thetta skal wara idher sidhwänia \" MB 1: 307 . \" som kommo aff kräselikare sidhwänio til clostrit \" Bir 5: 5 . \" sidhwänia är huariom suåsom naturlik skipelse \" KS 83 (204, 90) . \" af gamble sidhuänio \" Gr 322 . Di 143 . \" epther gamble sädwenye \" FM 546 ( 1512) . o adams sona osidogh sidhuänia Bo 99 . ökias syndenar af idhkelike sidhuänio Bir 1: 364 . \" giordhe först nadhelika synd . . . ok ökte sidhan mz sidhuänione \" ib 365 . Su 171, 440 . görs synd . . . stundom af sidhwanio Ber 89 . \" huru opta thw fölghe mina sidhuänio (consuetudinis) gerningom \" Bir 3: 137 . \" gaddin hardhna aff stiongdinna sidhuänio \" ib 74 . leþas . . . i krassa siþvänio KL 185 . \" alt of mange älska thessin fyra (näml. synder) ok hafwa j sidhuänio \" Bir 1: 341 . huru godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs . . . kranckä sidhwänniä ok orätter nidher läggiäs SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganhlichä än ganghlichä ok godhä ib. kranckum gerningum ok sidhwännium ib 467 . ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), 378. til guþleka gärniga oc höfiska siþuanno Bir 4: (Avt) 183 . \" hälga clostirssins sidhwänier \" Su 355 . epter . . . richesens sidhwäniom ok stadfga SD NS 2: 44 ( 1408) . ib 52 ( 1408) . - (?) them som kranka äru idhkelika sidhwänio (beständigt?) Bir 5: 5 . \" them som aff sidhwänio (vanligen?) bliffwa helbrygda ib. 2) skick, sätt, beteende. thera sidhwänia var ful mz gudhlikhet \" Su 419 . sidhväio vani? m. vand. at wi wändom ey til synda och sidhwänis (för sidhwänio?) wana winith hulkit gudh gafh os til likamlika helso Ber 88 ."],"f":["sedhwänya PM 15 . sädwenye. sidhwania: -o Ber 89 . ","siþuanna: -o Bir 4: (Avt) 183), "]},{"a":"skabba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnida, riva, klia. scabio (fel för scabo) . . . skabba eller skuba vnde scabidus . . . kladoger oc skabbotter GU C 20 s. 5459 ."],"f":[]},{"a":"skabber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skabb. \" porrigo . . . swina soot skaber ok fnok commvniter kölsoth \" GU c 20 s. 469. scabiola . . . lithin skabber ib s. 549. jmpetigo . . . skab ib (hand 2) s. 15."],"f":["skaber . ","skab )"]},{"a":"skabber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skabb. \" thz war skabber (scabies] \" MB 1: 362 . flyr aff honom skorffwir oc skabbir LB 3: 139 . thz dragir bort allen skab ib 74 . ib 2: 37, 38, 6: 106, 7: 65, 69, 353, 10: 8 . Jfr halsskabber."],"f":[]},{"a":"skabbotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skabbig. \" prvrigonosus . . . skatbotther ok kladoger \" GU C 20 s. 498 . impetiginosus scabotther ib (hand 2) s. 15."],"f":["skabotther . ","scabotther )"]},{"a":"skabbotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skabbig. \" eeth skabbot faar \" GO 946 . LfK 148 . SO 49 . skabbotta händir Bir 1: 304 . \" for skatboth öghom \" LB 6: 106 . renser tz skabbotan krop ib 7: 353 ."],"f":["-otan LB 7: 353 . ","-otta Bir 1: 304),"]},{"a":"skadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skada, tillfoga skada el. men. med dat. el. ack. nocuus . . . then skader är eller skadas GU C 20 s. 357 . jllido . . . innantiil oc myket skada jnde illisus . . . linnantiil oc myket skaddher GU C 20 (hand 2) s. 11. llesus . . . skaddher ib s. 75 . tha schal intet vorde til skadende Hist. Tidskr. 1: 401 (1509). - opersonl. el. med ett obest. el. frågande pron. i n. ss subj. at han aldre warade hanum hästin ällir wille wara honom god for thet hannum kunde skadda (för eventuella skador på hästen) ATb 1: 224 ( 1458) . \" tha komo hans swena . . . ok sagde at hans son lifde ok honom jnkte skadde (att han var oskadd) \" MP 4: 244 . tha ffik iak thet (ɔ skeppet) vp i tisdax oc skadhar thet alz inthet (det är alldeles oskadat) vtthan eth bordh är litthet riffuanth vith stannen GPM 2: 419 ( 1507) . - med prep. hwo ther vpa naghat schadar, han tale ther sidhen vpa thet ny medh lagh oc rät Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) . hwad fallendöffuel skader tigh ther pa? STb 2: 246 ( 1488) . edher schal her pa intet schade (ni skall inte ha någon skada härav) STb 4: 34 ( 1504) . - Jfr när-, tilskadha och oskadder."],"f":["skada . ","skadda ATb 1: 224 ( 1458)","schadar Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) . skader STb 2: 246 (1488). impf. skadde MP 4: 244 . "]},{"a":"skadhalika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett skadligt el. sorgligt sätt, ömkligen? them haffwm wy skadelika mist RK 1: 4474 . at iericho mwra fiöllo swa skadelika nidher Bir 4: 78 . - illa, svårt? hwilken vanskipadh sorgh swa skadhlika (letaliter) nidhertrykte Su 447 . \" brändo the sik skadhlika \" ST 524 . \" thu är skadhelika blindir \" ib 107 . Jfr oskadhelika."],"f":["skadhelika . ","skadhlika )"]},{"a":"skadhalika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett skadligt sätt. bethänkin atskillilegha togh warligha thät j ey skadeligha älla synderligha lostens aff jnnarsta hiärtans angir SkrtUppb 174 ."],"f":["skadeligha )"]},{"a":"skadhaliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["skadlig, fördärvlig. da[m]pnosus . . . skaderlikin GU C 20 163. llesibilis . . . et ledbilis skadhelighen ib (hand 2) s. 75. huat helzt scadligit ok pynligit varit hafuer tolkit alt forgas SvKyrkobr (Lucid B) 232 . \" tha tykte the tiänista qwinnan jlla tykkia wara ok skaderlikit ath thät mykla gullit skulde swa forfaras \" MP 4: 219 . \" fordriff j mik ok ndidher tryk thät onda ok skaderlika \" ib 252 . \" om han nagat forwararr hade j then skadelige wecht han vachade j kirkie tornit STb 4: 38 (1504). - med dat. al the ting som tinne siel ära skadhlik \" Nunneinv 357 . - med prep. thät är skaderlikit widher siälena ok rätwist ath nagor människia högfärdas a mothe gudi MP 4: 192 ."],"f":["skadherlikin GU c 20 s. 163, 362, 437. skadelighen ib (hand 2)s. 75. n. scadligit SvKyrkobr (Lucid B) 232 . ","skaderlikit MP 4: 192, 219 . ","skaderlika ib 252 . dat.f. skadelige STb 4: 38 (1504). pl. nom. n. skadhlik Nunneinv. 357. Se Sdw 2: 1295),"]},{"a":"skadhgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skadha giäld. SD NS 2: 648 (1413)."],"f":["-gäl )"]},{"a":"skadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada, medn, olägenhet. \" llesura . . . skady \" GU C 20 (hand 2) s. 75. dömpde jak . . . them aff paymalaby theris synkost ok skada (d. v. s. ersättning för den skada de lidit) j gen Svartb 474 ( 1462) . om swa ware . . . at nagre aff desse tw husen annath thera schada giorde, tha skulle dandemen offuerwara samma skadaSJ 2: 126 (1488). ib 184 ( 1491) . [hw?] em skade faar han beholler honum GPM 2: l272 (1507). - skada, förlust. Jfr R. Pipping, Komentar t. Erikskrönikan s. 631. tha man seer at illa later / tha flyr man gerna ok wägher skadha EK 3375-3376. - särsk. skada el. förlust vållad genom någons död. kennis mik hafua giwit risebergha conuento fira örtughland iordh . . . fore mins sons siäl . . . huilka iordh thär iak fik av niclis kräklinge fore thän skadha han giordhe minom son NMU 1: 64 ( 1373) . \" mykin skadhe är äpter tholkin man \" Prosadikter (Karl M) 275 . fore theres käre broders siäl, jusse olafsons, som mik fatigom mannä hände koma scada fore Svartb 426 ( 1447) . \" fore harald oleffsons siäl ther jach thy werre jskada fore komen är och tiil dödho slogh ib 546 (1484). - Jfr flodha-, lifs-, pänninga-, urbota-skadhi (Sdw 2: 863). ","3) fri från skada el. förlust; fri från käromål, okvald. tha skulum jak ok mine äruingia ther til swara ok than formempda herre laurens skadalösan göra JämlDipl 129 (1376). SD NS 3: 89 ( 1415) . indemnis skadelööss GU C 20 (hand 2) s. 22. ib. 4) skadeslös, gottgjord. loffwa köpmännena fwlbordelika j nokro sak äller waadha halla skipit oc skiparen skadhalösa PMSkr 34 . "],"f":["skade . ","schade . ","skady . Se Sdw 2: 1295)","skadha giäld (schada gieldh STb 3: 360 ( 1498) . ","skadagel GPM 2: 402 ( 1500) . ","schadagel: -gellit STb 4: 137 ( 1506) . ","skadegel ib 5: 269 ( 1520) ), ","*skadha köp","skade- )","skadhalös (skada-. skad(h)e-. -lööss), ","skadhalösa (skada-. -löösa), ","skadhalösn (skadhe-. -lösin), "]},{"a":"skadhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skadande, kränkande. tok min gudhombir mandom af enne qvinkösn iomfrv vtan fulan lusta ok hänna iomfrvdoms hindir ällir skadhilse (læsione virginitatis) Bir 1: 79 . ib 28 ."],"f":[]},{"a":"skadhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skadlig. med dat. hon (ättika) är skadhugh sinomen LB 3: 105 ."],"f":[]},{"a":"skaf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. redskap varmed man skaver el. glättar. leuiga ge skaff oc höffwil GU C 20 (hand ","2) s. 77. Jfr skavi."],"f":["skaff )"]},{"a":"skaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ska, afskf, det som är afskafdt. läg kalla vllena pa eller linnith skorhaar som skaff kallas LB 2: 91 . Jfr hornskaf."],"f":[]},{"a":"skaf skogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skaffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skaffa, uträtta. \" jnkte han ther schaffe formatte \" RK 2: 210 . \" är then i pawa banne som sadana skaffar ällar om bidher \" LfK 166 . \" skaffar fienden ath an skal thom (rikedomarne) ylla bruka \" Gers Frest 60 . ","2) skaffa, förskaffa, anskaffa. skaffa oc föra spys til hären MB 2: 134 . \" thet pedher magonsson skaffadhe til idhre swena BSh 5: 13 (1504). skaffa them theras bärnigh \" Lg 436 . \" raadha oc skaffa sig ten stenin \" LB 7: 277 . skaffe henne andeligha helso Gers Ars 2 ."],"f":["schaffe . ","skaffa igen , skaffa igen, åter förskaffa. skaffa henne helso igen Gers ARs A 2. ","skaffa in , "]},{"a":"skaffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skaffa, uträtta, laga. bemöda sig. skaffe wij war ffordell FM 1 34 (1502, H. Gadh) . kenne gud wi akte ingen deel skaffe med eder uthen then good är oc till vilie wenskap oc bestand kunne drage HSH 15: 25 (1526, Brask). allt han weett skaffe till rijckssens menige nytto PMSkr 684 (senare avskr.). 2) skaffa, förskaffa, anskaffa. wthan han wardher jnlöpa j haffnena skaffandis segh kael, togh, annor skipsens tarfther PMskr 30. ib 318 . jemliga kräffwia, plokka, och skaffa aff almogenom är farligtt ib 694 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"skaffare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skaffare, den som bestyr de ekonommiska angelägenheterna. - inom ett gille el. skrå. HLG 1: 117 (1475). ib 2: 82 ( 1516) , 94 (1519). "],"f":["*skaffara tunna","skaffare- )"]},{"a":"skaffare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skaffare, den som bestyrer de ekonomiska angelägnheterna. war herra giordhe han (Judas ) til een skaffara ST 89 . the (de sju sofvarne) . . . spordho thera skaffara Lg 438 . \" skaffarin oppa marienborgh \" SD NS 2: 170 ( 1409). - inom ett gille el. skrå. uarith swa theth nakar wore thän thz (för ther?) skaffarenum wille ey giffua the päningana swa skalskaffarin sighia hwsbondomon ok the skulu honum wara hielpoghe at han finge the päningana SO 3 . \" nar swenanne skaffar wil thom til saman i eth hws kalla ib. wore ther nakar som . . . ekke wilde koma ther skaffarin honum til sagdhe ib. \" ib 4 . \" hvilkin som varder valder til older man älder bisittiare ällär scaffare ib 5. aff swenä wägna som tha ware skaffara ib. 7. nar skaffaren tändher ekke lyus ffor tafflana tha honum bör \" ib. \" nar retter gilles dryck är tha schal huar broder antvorde schaffarom eller gillisswennin sin dagge \" ib 109 . \" hwar ey wil skiänkya tha skaffare eller gerdemen honom tillsega \" SGG 133 . - Jfr härbärghis-, til-skaffare. "],"f":["schaffare )","skaffara kanna , "]},{"a":"skafiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skavjärn, redskap varmed man skaver el. glättar. GU C 20 s. 94, 305. rasorium ii kaarkniffuer oc skaffiärn ib s. 516 ."],"f":["skaff- )"]},{"a":"skafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätliga växter, grönsaker. vatn och brödh. olia. älla ensam skafwil (leyumina simplicia). ängaledhis är thz lustelikit af sik at äta Bo 134 . \" brödh ok skawil \" ST 104 . saman sanka äple pärw, oc andra frukt oc all bär ällir skaffwel Bir 5: 99 . \" ärther bönor och roffwor oc annat skaffwel \" LB 7: 75 . raat skaffwel ib 77 . KL 258 . Ber 178 . Lg 3: 203 . LB 3: 110 . - (?) aff wärendh haffwer jach fangit xc (90) pundh smör, thet är lango forthärth. kötith tesilkis, thet är inte wtan som eth skawill BSH 5: 254 ( 1508) ."],"f":["skawel Lg 3: 203 . ","skafwel Ber 178 . ","skaffwel Bir 5: 99 ; LB 7: 75, 77 . ","skawil KL 258 ; ST 104 . ","skafwil Bo 134 ; LB 3: 110 . ","skawill BSH 5: 254 ( 1508) ), "]},{"a":"skafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätliga växter el. frukter; grönsaker. Jfr G. Lindblad, Ark. f. Nord. Fil. 6: 87 ff. GU C 20 s. 52 . ffaxcelus . . . snekkia en ö oc enahanda skawell ib s. 255 . jmpom[en] tum . .. idest bellarium skaffwil sicut nuces poma et sic de aliis et est extremus cibus in cena ib (hand 2) s. 16. aff wärendh haffer jach fangit xc pundh smör, thet är lango forthärth. kötith teslikis, lthet är inte wthan som eth skawill (det återstår intet annat än(något) ´skavel´) BSH 5: 254 (1508, Gadh) . "],"f":["skaffwil . ","skawell . ","skawill . ","skaaffvel )","*skafls madhker"]},{"a":"skafl þiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skaft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skapt."],"f":[]},{"a":"skaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framskjutande udde? ss tillnamn. bona domini arnwidi dicti skagha SD 1: 453 ( 1270)."],"f":[]},{"a":"skaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skaka, svinga. vibrare, rysta l. skaka GU 7 . "],"f":["-adhe )","skaka sik , skaka sig, ruska på sig. stodh thz (lejonet) op ok skakade (Cod. A riste) sik Iv (Cod. B) 2964 . " han sprang op ok skakade (Cod. A riste) sik " ib 4503 ."]},{"a":"skaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skaka. \" tha öpte k m k . . . och skagade skeg sit ok slet af sik kläde sin Prosaditker (Karl M D) 339. ib. han . . . krusadhe sith haar, skakadhe sith hwodh ok syna lukka \" MP 5: 115 . "],"f":["-adhe . ","skaga: -ade Prosadikter (Karl M D) 339. ib),","skaka sik , skaka sig, ruska på sig. take keysarin . . . fyra brynior oc läte mik i fara. sidhan skal iak . . . skaka mik swa fast at hwar ring falder fran androm som bränt halmstra Prosadikter (Karl M) 256 . sidhan skal iak . . . skaka mik swa fast at alt blyt skal aff mik falla ib 257 . - Jfr af-, bort-skaka."]},{"a":"skakaret","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i form af schackrutor inlagdt upphöjdt golf? hwar som bär stämness längher fram i stugna en til skakareth böte iiij peninga SGGK 106 ."],"f":[]},{"a":"skakaret","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 2: 351 utgår. Se skapkar."],"f":[]},{"a":"skakhälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skakker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sned, skef, ej öfverensstämmande med sanningen. \" han wrenge ey thz eller göra (för -e) skat \" MD (S) 291 ."],"f":[]},{"a":"skakkera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlägga i form af schakrutor. gulwit som man gig oppa, war skakkerat oc lakt mz dyrom stenom ST 220 ."],"f":[]},{"a":"skaktafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) schackspel, schackbräde. \" [lego] . . . domino jacobo . . . vnum skaaktafl \" SD 5: 572 ( 1346) . vnum grossum skaktawæll de filsben factum ib 4: 710 (1340?) eet vnderlikt skaktafuil han ther sa Fr 421 . ib 419 .","2) schakckspel, schack. \" hon leek skaptawel \" RK 1: 710 (jfr s. 156). Fl 1251 . \" han bidher . . . thik skaktafuill leka mädher sik \" ib 1177 . \" skaftauils lek han först aafan \" MD (S) 200 . ib 201 ."],"f":["skaaaktafl . ","skaktawäll . ","skakatafuil . ","skaktafuill . ","skaptawel Fr (Cod. D) 419 ; RK 1: 710 (jfr s. 156). ","skaftauel: -s MD (S) 201 . ","skafftauel Fr (Cod. C, E, F) 419. skatauil), "]},{"a":"skaktafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) schackspel, schack. \" ämwäl j skafftawel: wartawel loc andra tolka leka lekte hon swa konstheligha, at hon kalladis aff allom magistra JMPs 348. \""],"f":["skaffawel )","*skaktafls leker","skafftaffwels leeker )"]},{"a":"skakul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr halmskakul."],"f":[]},{"a":"skal","b":[],"c":"","d":"","e":[" . ss f.) med art. -ana PMskr 344), m., f. och n. skal. - mandelskal. mandel är mogen til ath hentha när ythersta skalen gaar släth fran stenom, wilya ey skalana släppa fran stenommen. tha . . . PMskr 344. - hudutslag. thett (ɔ arsenik) hiälper them som haffuer rödan skal i anlitene PMskr 645 (senare avskr.). thett. (ɔ: nitrum) törkar bort skaal aff kinderne ib 647 (senare avskr.). - Jfr fiska-, haf-, hafsfiska-, madhka-, snighla-, vinbär-, äple-, ärta-skal."],"f":["skaal . "]},{"a":"skal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (och m.?) L.","1) skål. dryckesskål, dryckesbägare. Se Sdw 2: 1295. thu hundrat diska oc skala SD 6: 271 ( 1351) . RP 1: 188 ( 1364) . \" tesse skattadhe silfweir ath andirs nielson eth silff kors . . ix skola \" ATb 1: 251 ( 1466) . scyphi, seu crateres argentei, lata forma (qui schala dicuntur) ad modum cranii humani Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XIII c. 35. - viktskål. Se Sdw 2: 1295. equitas är wärdoghasta forskwllilsenna athirgääl, wäghin oppa rätuisonna skaal SpV 145 . - Jfr brudha-, bryst-, drykkio-, hovudh-, kiurtla-, knä- (Sdw 1: 670), silf-, silver-, sma(Sdw 2: 430), vägh-skal. 2) fylld skål el. bägare som drickes. bildl. Jfr minnekars-, vin-skal (Sdw 2: 989)."],"f":["schal . ","skaal . ","skol )","skala pund","schala- . ","skale- . skole-),","*skala silver","-siälffuer )","*skala vikt , "]},{"a":"skal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skål. \" saman taki aff bordheno all halff bröd stykke j ena stora skaal ther til skipadha \" Bir 5: 74 . - lerskål. fötrene (näml. voro) summe aff iärn, oc somme skörer som skala (ficiles) MB 1: (Cod. B) 528. - dryckesskål, dryckesbägare. dydrik tog skalen oc drak Di 69 . \" bar han skalena til widike. han tog skalena oc drak \" ib. \" nar han skulde taka wid skalena \" ib 94 . \" tha hon igen kom mz en annar skaall ib. vigtskål. man kan ey alth i skaalom wägha \" GO 176 . - Jfr almoso-, brödh-, gul-, hiärn-, hovudh-, knä-, mät-, silf-, vägh-skal. ","2) fylld skål el. bägare som drickes. bildl. som gernä saaghä at jach giordhä ther samma skaalän räth, som her knwth eskilson . . . nw nyligä tildrucken är BSH 4: 268 ( 1501) ."],"f":["skaal . ","skaall . ","-ar ) , ","skala pund","skaala- . ","skole- )"]},{"a":"skal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skall, dån. \" kom eth mykith skal rädhelikith ower landin all \" Al 424 . \" han hördhe ther roop oc mykith skal \" ib 9406 . \" ther var gör swa mykin skal ouer then vidha härin all \" Fr 3034 . \" man matte höra ouer skoghin all aff hans horn swa mykith skal \" ib 2792 . \" ib (Cod. B) 2365. aff pipor ok bambor war mykith skall \" Al 2781 . \" han matte höra opa then wall mykith basuna ok pipo skall \" ib 5286 . ib 645 . ","2) rop, skri. \" war thz there iudhe skal \" MD 17 . \" wil jak koma tith rykte j skal ont (d. v. s. i ondt rop) ower thenna stadhen al \" ib (S) 226 . \" i wete well sielffwe, hurw then skallen gar \" BSH 5: 116 ( 1506) . \" höra och wnderstaa, hwro skallen gaar i bland thee goda men \" ib 168 ( 1507) . som skallet gik her nedre ib. ","3) skall, skalljagt. \" Jfr nätia-, vargha-, vargha gardha-skal. \""],"f":["skall )","skalla brut , ","skalla budh , ","skalla foghate","skallefogde GS 43 ( 1416)), ","skalla läghe , ","skalla läghis män , ","skalla rätter , ","skalla saköre , ","skallavrät , ","skalla buþ , "]},{"a":"skal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) rop, skri; stundom närande sig betydelsen: rykte. som nw til staar ok skallen gaar blandh almoghen GPM 2: 383 ( 1512) . ","3) skall, skalljakt. Se Sdw 2: 1295. 49 skall, hundskall. jak hörir hälder minna miohunda skal. än iak hörir predika gall SvKyrkobr 32 ."],"f":["skalla foghate , ","skallavrät , "]},{"a":"skal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" swa som then som rensar äple han kastar bort skalit ok askredhona Bir 3: 431 . skalen (af körsbär) rensa magha LB 5: 82 . - Jfr fiska-, nut-, sio-, äggia-skal."],"f":["skaal . ","-ar ),","fruktskal . ","gör"]},{"a":"skala","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skalda."],"f":[]},{"a":"skala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skala, aflägsna skalet från. \" äplit skalas (decoriatur) \" Bir 3: 77 . Su 160 . skalade bönor LB 7: 34 . ib 3: 115 . "],"f":["skala bort , borttaga skal el. agn (ur ax). the . . . skaladho bort w axomen mz handomen Bo 125 ."]},{"a":"skala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr afskala."],"f":[]},{"a":"skalbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skalla-, skalz-buþ."],"f":[]},{"a":"skald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skald. seguatter skald MD 350 ."],"f":[]},{"a":"skald","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. skald. Se Sdw 2: 1295 och jfr E. Noree, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 6 f."],"f":[]},{"a":"skalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skålla. Jfr B. Ejder, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 90 f. exscaturizo . . . skalla vnde in sidonio alii exscaturizabant aues . . . somi skaala fogla GU C 20 s. 236 . \" exscaturizare skalda fogla ib s. 551. olaff jwte iiii mark for thz ath han skolladhe ena qwinno \" JTb 46 ( 1464) . erick, som hade skollat then siwka rasande mannen STb 2: 495 (1490). somme skalla harith af swinommen PMSkr 250 . ib 281 ."],"f":["skalla . ","skolla . ","skaala . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"skalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skålla. \" ffor brent och skollath \" LB 7: 37 . \" for tz som brenth oc skollat er \" ib 166 . \" om nagor brenner eller skoldar sig \" ib 301 . korsit alt op i blemar gik som then man hade skollat sik RK 2: 7952 . - särsk. om skålning vid slagt (af fjäderfä). han hänte hönona oc hon wardh skaladh (d. v. s. slagtad och skållad; nam de henne und doede si) ST 146 ."],"f":["skolda . ","skolla . ","skala . "]},{"a":"skalding skalling. skaaling. skaallingh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en maträtt. Jfr A. Friberg, Vitterhets-akad:s månadsblad 1885 s. 142. Brasks Matordn 4 . \" skaallingh eller kaldun ib 6. skalling eller sylta \" ib 11 ."],"f":[]},{"a":"skaldra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skallra, skramla, klinga. skaldrande (tinnien) biälla MP 2: 129 . ","2) skallra, stöta el. fara samman så att ett skallrande el. skramlande ljud åstadkommes. tändrina . . . skaldradho (collidiebantur) Bir 3: 136 . ib 140 ."],"f":[" -adhe )"]},{"a":"skaldra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skallra, skramla, klinga. \" swärden klyngade oc skalrade \" Troj 109 ."],"f":["skalra . ","-ade )"]},{"a":"skaldra yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llupinus . . . skaldra yrth GU C 20 (hand 2) s. 104."],"f":[]},{"a":"skaldran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klang. \" til hwilkins liwdh skaldran (ad cujus cangorem sonitus) hälgha ängla sprungo siongandis \" Mecht 218 ."],"f":[]},{"a":"skalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iordhskalf."],"f":[]},{"a":"skalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iordskalf."],"f":[]},{"a":"skalfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i vatten lefvande skaldjur, snäcka. päl giordhis aff enskons skalfiskom som hittis innan haffwino oc hafstrand MB 1: (Cod. B) 487 ."],"f":[]},{"a":"skalfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skladjur, snäcka, mussla. - ostron. ostrea skal fysker GU C 20 s. 395 . Jfr skälfisker (Sdw 2: 410)."],"f":["-fysker )"]},{"a":"skalfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1295."],"f":[]},{"a":"skalghe","b":[],"c":"","d":"","e":["ett slags fisk. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1295. vddone dicto skalgha SD 2: 468 (1306) (möjl. snarare att fatta so fel för skialgha; jfr skiälgher Sdw 2: 384)."],"f":[]},{"a":"skalkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nedrig, dålig, ond. \" heth han nero nequam som tydher wandwäter äller skalkelikin \" Bil 307 . ST 357 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"skalkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1295."],"f":[]},{"a":"skalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skälm, usling, skurk, bov, förrädare. Se Sdw 2: 1295. FMu 3: 200 (omkr. 1440). per karson stall hans lädho som een skalk ATb 1: 289 ( 1468) . \" han kallade per olsson skalk STb 1: 16 (1475). gotstaff ericsson oc flere skalke STb 5: 324 (1521, Kop). - Jfr marskalk och öghna skalker. \""],"f":["*skalka hoper","skalke- )","*skalka liverne , ","skalka par , ","*skalka ögha","-ga )"]},{"a":"skalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. tjenare. ","1) lågsinnad el. nedrig person, skälm, usling. räkkir halsin til thäs fula skalksins stupogrefwans budhi (ad jussum vilis et nequam spiculatoris) Bo 82 . \" kom iudas . . . gangande for thöm snödho skalkomen \" ib 188 . \" riballa oc skalka ib 190. af fulum mannom ok ondom skalkom \" KS 35 (90, 37) . \" een stoor skalker \" MB 2: 291 . \" the haffdo manga skalka i thera färd \" RK 1: 3099 . \" lop en förrädare och skalk fran mik \" BSH 5: 366 ( 1509) . \" thu gör som skalk ok ey ridderlik \" Al 2083 . \" o thu höfärdogaste skalker \" Lg 3: 683 . \" likare . . . enom qwättä karla ok skalka herbärgerara \" ib 541 . Al 716, 2091, 2710, 10456 . RK 2: 1929, 5821 . MD (S) 260 . Di 68 . MB 2: 248, 253, 292, 305 . \" gyltra skalka skrymptelikhet \" Ber 3 . ib 31 . kallar nager sin brodher tywff schalk eller herransson SO 79 . ib 98, 109 . ","2) odåga, lätting, slyngel. swa är skalk i scola som fämpta hiwl i wangn GO 1068 . swa är skalk i bland folk som vggla i bland krako (turbant bubonem volucres wlgus nebulonem) ib 1012 .","3) person som är begifven på ett sysslolöst el. yppigt lif, fråssare. \" man skal enom skalk fylla för öghon än maghan \" GO 981 . - Jfr marskalk. ","1) skälmstycke. \" iak giordhe idher aldre skalka par \" Al 1254 . ","2) vrångt el. falskt påstående? gat han ey länger lidhit thera skalka par (calumniam) Ansg 205 ."],"f":["schalker . ","-ar )","skalka munder , ","skalka par , ","skalka snille , "]},{"a":"skalkeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedrighet, ondska. Jfr E. Noreen, Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42."],"f":[]},{"a":"skalkeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedirghet, ondska. \" mz orät oc skalkeri \" Su 66 . hans skalkri oc skrymptelika falskhet ib 70 . MB 2: 197 ."],"f":["skalkari MB 2: 197 . skalkri),"]},{"a":"skalkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedrighet, onska. \" thu bränner aff skalkheet \" Al 2086 . - nedrigt el. svekfullt anslag, svek. ther war skalkheet saman lagdh Al 2082 . \" the haffde sadhanne skal[k]heth for hender \" FM 418 ( 1509) . - nedrigt el. simpelt beteende. saghde thz alle skalkhet wara MD (S) 260 . - dåligt beteende, lastbarhet. pa myna swäna hölth iag skälighen agha ath inghen skulle them för skalkhet klaga RK 3: (sista forts.) 5844 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"skalkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedrighet, ondska. - nedrigt el. svekfullt el. simpelt el. dåligt beteende; svek, förräderi. STb 4: 51 (1505). samtykte, at thee taatror ingelunde wara her paa stadzins marcher her effter fför theris skalkhet skull och tyweri skuld STb 5: 74 (1515). ib 230 ( 1519) , 323 (1521, Kop). gotstaff ericsson oc flere skalke . . . dragandes flere lösaktige karle til sigh med lygn, skalkhet oc falsk förredelig stempling ib 324 (1521, Kop) ."],"f":["-heet )"]},{"a":"skalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mins thet a första mot iak mötir tik tha skla iak läggia min ögxe hammar pa tin skalla ATb 1: 271 ( 1467) .","2) ss tillnamn. Se Sdw 2: 1295. 3) Se Sdw 2: 1295. - Jfr flin-, hovudh-, kattaskalle."],"f":[]},{"a":"skalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skalle, hufvudskål, hufvud. cerebellum, scalle GU 6 . \" konungen drak manliga got wiin oc böriade hethna j skallan \" MB 2: 188 . Jfr hovudhskalle. ","2) ss tillnamn. \" germundi skalla \" SD 4: 611 ( 1338) . \" karl skalle \" Bil 756, 757 . ib 758. ","3) ? the haalla thaghar ympse leek rät som skalle bardhe geet Al 1762 ."],"f":[]},{"a":"skalloghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skallighet. \" caluicies ei et calluicium cii skallogheth \" GU C 20 s. 69 ."],"f":[]},{"a":"skallotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skallig. \" rompolös diwr ok gräslös mark quistalöss trä ok skallot hwuut (sine crine caput) räknas fwl vara \" GU C 20 s. 69 . caluus . . . skalloter ib. ib. . . . aff skallota jönis skrädare SD NS 3: 353 ( 1418) . - bildl. om träd: bar, utan löv el. blommor. kommer skalloth trää tiill ath bära löff oc blomster Troj 10 . - Jfr bakskalloter."],"f":[]},{"a":"skallotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skallig. \" skalluttir man \" MP 2: 103 . GO 98 . MP 1: 363 . LB 4: 353 . skalloth hoffuidh ib 2: 41 . \" hafdhe . . . scalluttan nacca \" Bil 250 . Jfr flinskallotter."],"f":["skallother: -e LB 4: 353 . ","skallottir MB 1: 363 . ","scallutter: -an Bil 250 . ","skalluttir MP 2: 103),"]},{"a":"skalmeia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lskalmeja. \" när bläses j skalmeyo. j horn. äller härbamban gaar PMskr 137. \""],"f":[]},{"a":"skalmeia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skalmeja. \" mz alla handa lekara anbudh orghom ludhom baswnom harpom fidhlom skalmeyiom oc krokharpom \" MB 2: 230 . LfK 246 ."],"f":["skalmeya: -er LfK 246 . skalmeyia),"]},{"a":"skalpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skalpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skalpipo lekare , "]},{"a":"skalpipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" alues lis skalpipare \" GU C 20 s. 44 ."],"f":[]},{"a":"skalpund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skala pund. Lg 3: 96 ."],"f":["skaal pund )"]},{"a":"skalvrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1295."],"f":[]},{"a":"skam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skam, blygsel. \" for skam skull \" BSH 5: 80 (1506, H. Gadh) . 2) skam, vanära. Se Sdw 2: 1295. qwinnona ondzska ällir wredhe ok owärdhningh är stor skam (confusio) SpV 418 . . . . swasom horkarlin, hwilkin ena gipta quinno vil lhaffua, äptir sinom egnom vilia, ok fulom lusta, ok tha är han ey bestandin äptir ath affla barn medh henne fore skampmynna skuldh MP 5: 137 .","6) skändlighet, skamlig el. skändlig gärning. Se Sdw 2: 1296."],"f":[]},{"a":"skam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) blygsel. \" ffri skam: at han ängen kost gat haldet \" Bu 18 . \" oscriptadh for blygdh ok skam skuld \" Bir 3: 200 . ib 1: 97 . - pl. löss aff bandom ok ey aff skammom Lg 164 . ","2) skam, vanära. \" at minna moþor skam är hold \" Bu 136 . \" mindre skam ware mik trodas wndi carmans fotum \" Bil 542 . \" skam är os lärdhom mannom. at olärde fa himerike ok wi boklärde sinwnkom til häluitis \" ib 648 . \" thess haffuer tw skam \" Di 179 . han . . . ther alle ware släkt haffwir skam giort (conturbavit; bragt på skam) Lg 41 . \" i skulin . . . göra coclarum mera skam, än the idher giordho \" Bil 236 . tappar thu sigher ok gör skam cristne thro ib 619 . synom gik . . . thädhan mädh skam ib 104 . \" bort älte folkit han af stadhenom mz skam oc bliugdh Kl 192. \" Bil 356 . \" gik aff meth skam \" Lg 3: 115 . \" thetta er skam och mera en skam \" ib. \" oppa thz jag ekke star tiill skam (ne stem confuus) \" ib 63 . - pl. the (diäflarne) foro thera wegh mz skammom ST 32 . ","3) förtret, förargelse. thina gerninga äru thunga ok göra os skam (scandalum) Bir 1: 158 . ","4) skada. \" bödh sik vnder gudz dom at taka vars herra licama sik til skam oc fördömilse en han thes sakir ware \" Bil 779 ; jfr 2. mädhan iak eer (för ey) mera giter alexandro giort til skam Al 8399 . \" then mannen gör mik inga skam \" RK 3: 1295 ; \" jfr 3. manga fruso saa the finge skam \" ib 1002 . ","5) den som blyges el. har anledning att blygas, utskämd person. thz han sik siälffwer hiolt for skam Iv 82 . diäwlin . . . badh hona ey göre mere skam af sik (ej skämma mera ut honom, ej tillfoga honom mera skam) Bil 542 . \" läthin i göra skam aff idher (d. v. s. låten I den skammen gå öfver eder) ath en quinna skall edher forwynna \" Lg 3: 115 . - skändlig varelse, föraktlig menniska. som han hafdhe varit fulasta skam. thz man pläghir kalla manskam Bo 196 . - Jfr manskam. ","6) blygd, qvinlig födslolem. LB 7: 72 ."],"f":["skammom ST 32 ; Lg 164), "]},{"a":"skamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kort. a) om rum el. utsträckning. han . . . reedh . . . skamma leedh Iv 643 . \" eusebium lät han j kysto läggia skembre en han war langher \" Bil 588 . b) om tid el. varaktighet. äpte skaman tima Bu 156 . MB 1: 1, 10, 12 . \" myklo skämbre time \" ib 183 . \" äre thässa hems dagha skammir oc ille thy at ekke är thz swa langt, at thz är ey skamt at ändanom \" ib (Cod. B) 551 . liffde ther epter skaman alder RK 1: 46 . ib 47 . een mö var her for skamman riidh Fl 595 . \" i skampman riidh \" Iv 3901 . MD 188 . \" i skamman fräst \" Al 9074 . Iv 5361 . \" i skamme stund \" ib 3598 . \" haffdo the ther skamma lägho \" RK 1: 2652 . \" scam gläþi var mik giuin \" Bu 520 . - n. adv. kort. a) om rum el. utsträckning. iak hafuer ena syster her skampt ij fra Fl 180 . ib 1056. Iv 341, 360, 2272, 2637, 3601, 3801 . b) om tid el. varaktighet. wardh constans myrdher skamt (rättadt till litit) äpter aff siälfsins mannom Bil 732 . MB 1: (Cod. B) 562 (på tre st.). ther hafdhe alt skämber standith een (Cod. B, C the, D then) striid (der hade under ännu kortare stund pågått en strid, striden hade der räckt ännu kortare) Iv 2418 . - Jfr ofskamber."],"f":["scam Bu 520 . ","skamt . ","skampt . ack. m. skamman MB 1: 1, 10, 12 ; Fl 595 ; Al 9074 . ","skampman Iv 3901 . skampnan (för skampman) ib 5361 . ","skaman Bu 156 ; RK 1: 46, 47 ; MD 188 . ","skamma Iv 643 ; RK 1: 2652 . ","skamme Iv 3598 . ","skammir MB 1: (Cod. B) 551. komp. skämbre MB 1: 183 . ","skembre Bil 588 . ss adv. komp. (svarade till det ss adv. nyttjade n. skamt) skämber Iv 2418 ),"]},{"a":"skamblygher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blyg. \" remissus . . . atersänder forlatin oc aterslagin leen ok skam blyger \" GU C 20 s. 522 ."],"f":["-blyger )"]},{"a":"skambränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bränna till skada, svårt el. illa bränna. kätilin böriadhe ofwir syudha oc skambrände alla the ther vm kring stodho ST 21 ."],"f":[]},{"a":"skamdiärva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framfusighet. \" presumpcio . . . skamdierffua ok owördaadoger (så!) \" GU C 20 s. 483 ."],"f":["-dierffua )"]},{"a":"skamdiärver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framfusig, oförskämd. \" effrons . . . skam diärffuer eller näso diärffuer \" GU C 20 s. 210 . popator oris skam dierffuer ok stoorlatoger ib s. 466 . \" presemptuosus a um näso dierffuer ok skam dierffuer ib s. 483. jmpudens . . . skamdiärffuer oc oblygher ib (hand 2) s. 17. ib. \""],"f":["-diärffuer . ","-dierffuer )"]},{"a":"skamfära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr oskamfäradher."],"f":[]},{"a":"skamfära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skada, sra; lemlästa; tilltyga. . . . . badh for henne, ath hon ey skamferas skulle til lyff eller lymer STb 2: 218 (1487). at han hadde hanom skamfäreth i sth enlethä och hals Uppl Lagmansdomb 41 ( 1492) . (de hade) j theris dryckenskap . . . hugit twmen och skamffärit the andre finger STb 5: 85 (1515). nar beamor fik see syn broder wara skamferad j syna näsa Troj 141 . 2) förstöra, tillintetgöra, krossa. christus ihesus . . . huilken lösandis förbannilsen, gaff wälsignilse, skamfärandhis dödhen (confundens mortem) JMÖ 84 . \" oppa thz at owenen skulle faa blygdh oc skämfäras (ut hostis confunderetur) \" ib 97 . ther mädh (ɔ en viss manöver) skamfäras fiedndana oc snarlika fly PMskr 156.","3) skämma ut. thet han (ɔ en förskingrare) skulde faa högborens forste . . . her sten stwres venskap . . . swa ath han [ecke] skulde worda skamferath STb 1: 52 (1476). laurens . . . rechte handena . . jnnan luchta döre, medh swa wilkor giort ath han ey skulle worde skamferedh eller berychteth ib 2: 412 (1490). - Jfr oskamfäradher."],"f":["-fera . ","-adher )"]},{"a":"skamfäring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":["schamferingk )"]},{"a":"skamfärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) (kropps)skada, sår . . . fore han ey högh cort meyebom eller giorde hanom nager schamferingk STb 4: 165 (1507).","2) utskämmande, bannande? ath them skulle jnghen skamfferningh ske eller offuilie aff eder fför thet the hade ssa brwith ssiigh ath i moth eder GPM 2: 326 ( 1509) ."],"f":["-fferningh )"]},{"a":"skamföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misshandla, förderfva, illa tilltyga? th samu skamfördho (en annan hdskr. har: the skamhalnadha) men Lg 985 ."],"f":[]},{"a":"skamhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bringa på skam? misshandla? mindre skam ware mik trodas wndi carmans fotum thz ökir min anger at iak är skamhaldin aff möbarne Bil 542 ."],"f":[]},{"a":"skamhals","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1296."],"f":[]},{"a":"skamhandla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["misshandla, förderfva, illa tilltyga. the skamhalnadha (en annan hdskr. har: the samu skamfördho) männena Lg 235 ."],"f":["-halna )"]},{"a":"skamklädder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skamligt el. på skamligt sätt klädd? klädd i korta kläder? dyäfwlin vil haua skam klädda thiänara MP 2: 217 . Jfr skamstäker."],"f":[]},{"a":"skamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skamligt, på ett sätt som medför skam. hwrw skammeligha oc w ärligha iak haffuer nw borith mik aat i ret sielffs wald ATb 2: 371 ( 1490) . \" bätre er manneliga oc erliga döö en skambliga liffwa \" Arnell Brask Biᴵ 20. Jfr skämmelika."],"f":["skambliga . ","skameligha )"]},{"a":"skamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skamligt, på ett sätt som medför skam. \" skamlika fangin bliufa \" Iv 1429 . thu äst skamlika här forsmath ok ligger här mz spot ok hadh ib 1674 . RK 1: 1125 . Al 3076, 3078 . Di 266 . Lg 3: 605 . FM 486 ( 1510) . - skändligt, lumpet? temere, frivole, scamlika GU 7 . - Jfr forskamika, äfvensom skämmelika."],"f":["-ligha Di 266 . ","-lighe FM 486 ( 1510) . ","skamelika RK 1: 1125 . ","skmelekan Lg 3: 605),"]},{"a":"skamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) skamlig, vanhederlig. miskunna mik fore gudz skuld thz iak faar ey skammelikan dödh Prosadikter (Sju vise m) 131 . \" här stodh thu dyghelikaste jhesu oc hördhe thän skammelika domen \" SvB 130 (omkr. 1500). 4) sådan att man har anledning att blygas. the som glädha sik, til ath finna nokon nyan sidh j sinom klädhabonadhe, som badhe äro skadelikin ok skammelikin MP 5: 25 . ib 26. - Jfr forskamliker och skämmeliker."],"f":["skamme- . ","-likin . ","skamblika MP 5: 26 ),"]},{"a":"skamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blygsel väckande, som man blyges för. at lidha oc thola hans skamlika oc blyglika inskiwtilse Su 342 .","2) ohöfvisk. scamlighin skemptän LfK 218 . ","3) skamlig, vanhederlig. then skamlikasta (näm. död) iak kan radha Fl 1590 . \" han rymer fore sina skamlika gärdh \" Al 1629 . MB 2: 315 . \" vedhersagdes sith scamliga gambla lifuerne \" LfK 216 . \" hwath skambleghit thz är swa dano menniskio . . . haffwa giorth swa stora ok groffwa syndh \" Gers Frest 20 . ","4) sådan att man har anledning att blygas. o hwat dirffwe är för then aldra renasta oc ärlekasta herrran orenan skamlekan oc smittoghan sik frambywdha LfK 74 . - Jfr"],"f":["-leker . ","-lig . -ligin (f.) LfK 218 . n. skambleghit Gers Frest 20 ),"]},{"a":"skamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kort, af kort varaktighet. skamlik (ändradt till stunt) glädhi Bil 1023 ."],"f":[]},{"a":"skamlivadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["kortlifvad. MB 1: 334 ."],"f":[]},{"a":"skamliver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kortlifvad. \" MB 1: (Cod. B) 559. Jfr ofskamliver. \""],"f":[]},{"a":"skamlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utan skam, utan att behöfva skämmas. gudh gaff henna hare swa mykin hedher at thz hulde alt hänna liiff ok stodh bätir klädh en för, skamlös for hwars manz öghom Bil 571 . ","2) icke skamlig, icke att skämmas för, hedervärd, ärofull. mon ey skam löst vara . . . fölghia them Bil 648 . ","3) oskadd, okränkt. \" wardhe . . . min likame ren ok menlös ok scamlös for hwariom manne (fiat . . . corpus meum immaculatum) \" Bil 390 . - n. adv. utan att ådrag sig skada el. förderf? bödh sik vnder gudz dom at taka vars herra likama sik til skam oc fördömilse en han thes sakir ware oc thok sik skamlöst ok skadha löst Bil 779 ."],"f":[]},{"a":"skamma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr korn-, mat-skamma, äfvensom skämma."],"f":[]},{"a":"skamma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["skama . ","skamma sik , "]},{"a":"skamskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanställa, gifva ett utseende som länder till skam. som sik afhama ok skam skapa mz ohöfuislikom klädhom MP 2: 218 ."],"f":[]},{"a":"skamskurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skuren på ett vanhederligt sätt. thu (ɔ S:t Johannes evangelisten) war hudhstrukin, oc skamskorin, oc satter i brännane oleo SvB 416 (omkr. 1500)."],"f":["-skorin )"]},{"a":"skamskämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utskämd. bäthir haffdhe thz warit for hänne, at hon haffdhe aldrigh stighit j rätta hionalagx sängh, än thaka swa skämmelika horkarlin j stadhin, thär äktha bondhin skulde wara, ok saa sidhan skam skämd for sin hordom (reatu confusa adulterii) SpV 316 ."],"f":[]},{"a":"skamstäkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["på ett skamligt sätt stäckt; som har på ett skamligt sätt afkortade el. afskurna kläder. MP 2: 218 . Jfr skamklädder."],"f":[]},{"a":"skamvirdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanvörda. thär mädh (ɔ genom vrede) skamwörder hon ok skämmer gudz liknilsse MP 4: 64 ."],"f":["-wörder ) , "]},{"a":"skand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skam. \" tess hawom wy lenge skada oc skand \" RK 1: 2987 ."],"f":[]},{"a":"skanesild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skånsk sill. Skotteb 395 ( 1465) . VKU 7, 10 (1540) ."],"f":["skone- . ","skan- . ","-sil )"]},{"a":"skanesild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Skånsk sill. s (1/2) tunno skonesildh HSH 19: 166 ( 1506) . FH 4: 83 ( 1499) ."],"f":["skonesiildh . ","skonsildh FH 4: 83 ( 1499)), "]},{"a":"skangla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dåna, genljuda, »sjunga». swärden skanglade och syngade j wädered Troj 28 ."],"f":["-ade )"]},{"a":"skanrogge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skonrogge."],"f":[]},{"a":"skansker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ss tillnamn. \" lasse skaansk sil dedit 7 sol \" SSkb 3 ( 1501) ."],"f":["skanisker . ","sknesker . ","skaansk )"]},{"a":"skansker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Skånsk. hundraþa mark scanisca SD 5: 566 ( 1356) . then skaneske resan BSH 5: 133 ( 1506) . \" skanske herrene ib 134. skanske almoghen ib. \" FM 185 ( 1504) . HSH 19: 157 ( 1506) . \" xx syder skongst flesk \" ib 166 ( 1506) . skansk syldh BSH 5: 429 ( 1511) ."],"f":["skaansker: -e FM 185 ( 1504) . ","skanisker . ","skanesker . ","skonisker: -e HSH 19: 157 ( 1506) . ","skongst ib 166 (1506)),"]},{"a":"skanunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skåning. ss tillnamn. botolf skanung KTb 157 ( 1443) . suen schaningh STb 2: 548 ( 1491) . ATb 3: 89 ( 1498) , 98 (1499). SSkb 23 (1501-02), 43 (1502-04). GPM 2: 413 ( 1505?) . "],"f":["skaningh . ","lschaningh . ","skaningk )","skanungs sild (skaanungx sil), "]},{"a":"skanunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skaninghia RK 2: 1460 . ack. skanunga ib 1: 4337 . ","skanunga Bir 2: 260. skanuga ib 4: (Avt) 184), ","skanungs sild","skonings sld )"]},{"a":"skanungs boar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["-bor . ","-bo )"]},{"a":"skanz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fall, tillfälle, händelse, förhållande. hua minna förmå i allom skanzom, hånom är bätra wäghi ok fridhsämi leta, än stridha KS 82 (204, 90) ."],"f":[]},{"a":"skanz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" lather oss ffa . . . stocker och riiss til at forbätre vore skansszer och kwper met FM 310 (1507), "],"f":["skanss . "]},{"a":"skanz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skans. BSH 5: 133 (1506, H. Gadh) . \" v marc thil the timbermen, som bygde skansin pa södre torn \" Stock Skb 78 ( 1518) . \" sedean slogo the ned oppa makrena the höga ryngmwra oc torn oc skandzsar \" Troj 33 ."],"f":["skans . ","skandzs: -ar Troj 33 )"]},{"a":"skanz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? fall, tillfälle, händelse, förhållande. Jfr mummerskanz och kans (Sdw 1: 645)."],"f":[]},{"a":"skanza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skansa, anlägga skansar. the hade ther skanzatt alla wegna RK 3: (sista fort.s) 4779 . BSH 5: 401 ( 1510) . Jfr beskanza."],"f":["skansza . ","skanse BSH 5: 401 ( 1510) . -at),"]},{"a":"skap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["  L. manslem. twa adror som paa skapith sitya LB 6: 107 . ib 7: 4. - pl. hingstens födslolem. lät stöttä ingifero vp i scapin Hästläked. i AS 137 . LB 2: 70 ."],"f":[]},{"a":"skap","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr här-, mat-, mästar-, redh-, skipara-, säl-, äkta-skap."],"f":[]},{"a":"skap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skåp. \" capsa se skaap ok litith hws \" GU C 20s. 77. händer thet swa, at breff torfua sökias äller framtaghas, tha lete i them ask, skrin äller skap, som han finder bokstafwen skriwadhan wnder gotzit VKJ 5 ( 1447) . ATb 1: 259 ( 1467) . STb 1: 105 ( 1477) . SSkb 276 ( 1508) . \" gaffue vij anders olsson radmannen the xix mark i skapit aff sancte oleffs gilles peninga ib 315 (1509). Jfr boka-, borghamästara-, breva-, silf-, stando-skap. \""],"f":["skaap )"]},{"a":"skap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skåp. I skap SD 4: 622 (1338, på stå st.). i kisto ällir i skaap som klädhe älle bökir liggia i LB 3: 95 ."],"f":["skaap )"]},{"a":"skapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) forma, bilda, dana. han lät honum (stenen) skapa wäl mz dygdh Al 7328 . war herra tok . . . eth limit klädhe oc lagdhe om sit änlite, oc skpadhes a klädheno thz likasta wara matte wars herra änlite Lg 985 . \" skapa (tillskära, förfärdiga) corporale aff reno oc wlitadhu linclädhe \" Bil 380 . dana, utbilda, gifva gestal åt? merke . . . styrker thz som barn skapas j (lifmodern?) LB 2: 64 . - part. pret. danad, skapad. en brännande stiärna skapadh som swärdh Bil 311 . \" gör . . . ena kaka fingers langa oc skaffta som finger \" LB 7: 48 . \" giorde en kniff. sa skapt som hin war \" Di 45 . \" giorde ena likilse sa skafft som then mannen war \" ib 47 . \" loot . . . binda vidh been hans iärn som skapadh varo som benin \" Gr 279 . bödh . . . at göras skulle swa som een husa af trä, swa som fotin ok benit var skapt ib 275 . \" sa är konung tydriks anlite skafft \" Di 167 . föternä (näml. voro) . . . illä skaptä Va 40 . thz (djuret) var . . war vnderlika skapt Al 5471 . \" hwi är mith barn swa illa skafft \" MD (S) 273 . tha han war i sin fiädhrä hampn. tha war han skafft som en strudz Di 55 . \" ther kom en man ridande. sa skafft som faderen haffde sakt \" ib 92 . ib 127 . \" the män, wäl äru skapadehe til stridh ok äruodhe \" KS 80 (198, 88) . amon hans gudh han fore sik sa han war skapter i mercurij ham Al 9001 . \" äpter et örs war thz (djuret) skapt (det var till sin skapnad likt en häst) \" ib 5149 . the (djuren) waro skapt som nakar swärdh (till sin skapnad liknade de svärd) ib 9263 . \" the waro rätte orma skapt (de voro till sin skapnad verkliga ormar) the hafdho tho alt mera krafft \" ib 5089 . - beskaffad. vm suä är jordmun skapadher, at man torf rädhas . . . sten ast aff blidhom KS 86 (210, 94) . ib 85 (208, 93). thz matte the se rät oppinbar huru han innan skapadher var Iv 3406 . \" syntis henna lykame swartir som kol oc iämerlika skaptir (i ett bedröfligt tillstånd) \" ST 142 . \" hans sin war swo skapt \" Di 1 . \" sagdhe han sigord swen hwre thz mz hanum skapt war \" ib 161 . \" fornam . . . hwre ther om skafft war (huru det förhöll sig dermed) \" ib 187 . ST 286 . ","2) skapa, frambringa. \" göra oc skapa skil at swa mykith. at thz som görs, thz wardher aff formerande (för for wärande) ämpnom (Cod. B förwarande ämpni) än thz som skapas thz wardher affalzängo \" MB 1: 34-35. thu skop all thing oc för thin wilia waro the oc äru skapade ib 2: 340 . \" en är gudh, ther alt skop ok skapadhe \" KS 7 (16, 8) . MB 2: 169 . Lg 3: 62 . \" wärldin är skapad for manzsins skuld \" Bir 1: 12 . \" j allom skafftom tingom \" LfK 283 . gudh . . . ther mik skop Lg 547 . RK 1: 345 . Al 1113 . \" aff gudhi skaffter \" LfK 258 . ib 274 . \" werldhenna skapare. som skop mantzens födzlo (formavit hominis nativitatem) \" MB 2: 300 . \" han (ɔ: mannin) är min creatur . . . ok war af mik wälskapdhir (bene factus) ok tho ondir giordhir af sinne eghne ondzsko \" Bir 1: 12 . \" aff ophowe skapadhe gudh aff alzängo himil och iordh \" MB 1: 155 . tilbyriadhe at kunnogha them vars herra ihesu christi dygdh. vplandis them huru han skapte himil oc iordh . . . ok huru han skapte första mannin af iordhinne . . . gifwandis honom til hiälp ewam hulka han hafdhe skapt af hans rifwe Gr 296 . \" adam var skapaþar af þe iorþ. som aldre var plöþ \" Bu 206 . mannen är skapadher til wit oc vnderstandilse MB 1: 83 . at han (ɔ: mannin) skal astunda the äro som han är skapadhir til (ad quam creatus est) Bir 2: 290 . \" gud haffuer han wel til verldena skapat \" RK 1: 1878 . \" thz ärlikasta creaturit swa fulkompligx wänlekx tässa wärldinna skap (för skapt) till största glädhi \" Su 202 . \" gynum naturliga lyma ther til skaffta \" LfK 230 . ","3) göra el. laga att (något) bler beskaffadt (på ett visst sätt), få (ngt) att blifva (så el. så). med två ack. diwlin . . . skapaþe hänna lit ok lat sva vän Bu 144 . \" skapadhe oc skipadhe sik swa thäkkan oc sin lat ok änlite swa liuft \" Bil 212 . \" jak skal skapa himilin ower idher som iärn, oc iordhina swa som eer \" MB 1: 377 . ","4) inrätta, an.ordna. swa war archen skapath all saman MB 1: 168 . licammin är skapadhir vm limi (per membra dispositum) Bir 2: 212 . \" äru ängin thing vanskapadh vtan thz som mannin illa skapa (inordinat) \" ib 3: 120 . än hans (menniskans) änlite ware nidherlwt til iordh, tha ware ey hans likame (för -a) wit, som mäst thiäna til godha vnderstandilse swa wäl skapadher (för -adh) til som nw äre the MB 1: 83 . ","5) förordna, bestämma. war herra skapadhe, at mannin skulle wara som höffdinge oc herra fore allom fiskom, diwrom oc fughlom MB 1: 97 . ib 100 . Bir 2: 48 . Jfr 8.","6) förordna, insätta. \" nar thu var skapadhir j mässo diäkns ämbite \" Bir 3: 9 . \" aff äwärdeliko är iak (visheten) skapadh (ordinata) \" Su 78 . ","7) i el. genom skapelsen gifva el. förläna (ss något medskapadt). the natwra war herra skapadhe os MB 1: 462 . hånom (menniskan) är skapat skiäl ok wit KS 40 (105, 44) .","8) bestämma, beskära (ss öde el. skickelse). then bleff döder som thz war skapat RK 1: 56 . ib 4167 . er mik thz skapat ib 312 . \" hwat skepnan hafwir mannom skapat \" ST 33 . \" the hafwa wantrona at människionne skal io ofwriga thz henne är skapat \" ib. \" är henne nokot got ödhit ellir skapat \" ib. \" är henne . . . ont ödhit ellir skapat \" ib. \" är honom hymerike skapat ib. är honom . . . helfwite skapat \" ib. \" thu skalt engaledhis thro at ödhna ällir skepna forma nokon thing skapa, kombir thik nokot ont til, thu skalt ey sighia at thz war thik skapat för än thu wast föd \" ib 48 . \" thu skalt ey sighia at gudh hafwir thik thz skapat, for thy gudh skop thik alregh nokot ont \" ib. \" thz är thik ekke swa skapat at thz skal io ändelika skee ib. \" ib 49 .","9) beskära, gifva, förläna. iak (ɔ: vaar herra) skal skapa (dabo) idher thera godhwilia MB 1: 306 . \" os är mykin glädhi skapt \" Al 7125 . \" wliom wi alla gudha priisa . . . som thik hafwa thässa nadher skapt ib 9789. gud skop honom serdelis then lykke \" RK 2: 6099 . Jfr 7. - gifva, bereda, skaffa. the skopo honu alt thz han beddis Al 5263 . \" han skop them nadher yfrith alla äta oc drikka thusand falla \" ib 10046 . \" han . . . skop them alla handa nadhe \" ib 1266 . Fl 797 . Fr 402, 1568 . "],"f":["skappa LfK 50 . ","skopp LfK 48 (på två st.). skoop Fr 402 ; RK 1: 345 ; Al 1113 ; MB 2: 169 . ","skapaþe . ","skapte . ","skopo Al 5263 . ","skapter . ","skapadhir Bir 2: 290 . ","skaffter Di 127 ; LfK 258 ; ","-a ib 230 ; LB 7: 48 ; ","-om LfK 274, 283 ; ","skafft MD (S) 273 ; Di 47, 55, 92, 167, 187 . ","skaffther: skaffth Lg 3: 62),","skapa sik , förskapa sig, förvandla sig, antaga skepnad (af). han skapaþe sik ii quinmanz ham Bu 143 . " diwälin skop sik j enna mö like " Lg 446 . hon skapthe sik siälff j en flogh draka Di 232 . - bringa sitt yttre i öfverensstämmelse (med). at min klädha sidh skapa thik (d. v. s. kläd dig i likhet med mig) Al 2164 . " han skop sik ij alla lata . . . äpter macedones mata " ib 2814 . " iak . . . skop mik äpter amon gudh " ib 4232 . - Jfr ater-, mis-, til-skapa, af-, ful-, in-, ny-, o-, rät-, van-, väl-skapaþer, van-, väl-skapter."]},{"a":"skapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) forma, bilda, dana. - part. pret. danad, skapad. Se Sdw 2: 1296. thesse godhe qwinnor sinthe pedher benktzsons modhir om hon war nokoth wanskapath j sin nafla tha war hon eke annorledis skaffth wpa sin naghla än som en annor dande qwinna war skafth wppa sinnom nafla ATb 2: 295 f. (1486). ","2) skapa, frambringa. \" huilkin som hauer skapat himmil oc jordh oc alt thz är til är, han skop mannin af oreno jordhene Prosaditkter (Barl) 61. kom ok gör sälikan mannen som thu skop, äller skapdadhe af iordhinne \" SvKyrkobr 327 . \" enkte war skapath vtan honom. oc thz war alt got thz han skop ib (Lucid A) 109. möror ok lokka . . . vordo thy scaffte aff gudhi at latha mannen aff thöm aname efftersyn til erfuodha fore syna födho \" ib (Lucid B) 138 . ib 139. J Buddes b 161 . SkrtUppb 284, 285 . mine söner hwilka jak athir födhir, swa länghe christus skapas (formetur) j idher SpV 100 . \" hwat ey framgik j skapnadenom all synlikin creatur for människonna skuld, ok skapaskolande foregik (formandum antecessit) \" ib 188 . MP 4: 115 . \" o herra gudh thu skopth människiona litit myndrä än ängla ib 5: 29. - Jfr af-, fore-, sam-, skam- (Sdw 2: 353), til-, van- (äv. Sdw 2: 916) skapaa ävensom ny-, o-skapadher, o-, tvä-, thriggia-, väl-skapter. \""],"f":["skop . ","skoop Hel män 258 . skapadhe Sv Kyrkobr 327. skaffthe SvT 30 . 2 pers. skopth MP 5: 29 . ","skaffth ATb 2: 296 ( 1486) . n. skapath SvKyrkobr (Lucid A) 109 . pl. skaffte ib (Lucid B) 139. scaffte ib (Lucid B) 138 . ","skapath MP 4: 115 . ","skafftom J Buddes b 161 . supin. skapat Prosadikter (Barl) 61 ; SkrtUppb 284, 285),"]},{"a":"skapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vanskapan."],"f":[]},{"a":"skapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skapande, skapelse. \" j värdlina skapan \" Bir 2: 238 . \" j adams ok euo skapan \" ib 301 . ib 316, 4: (Dikt) 216, 225. til hulkit änglane brunno mz swa storom kärlek aff vphowi sinna skapan ib 224 . ","2) skapaelse, skapad verld. änkte ilt var j naturinne älla j skapaninne Bir 2: 289 . - Jfr vanskapan."],"f":[]},{"a":"skapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skapare. \" þu är skapari oc attar lösare \" Bir 4: (Avt) 177. þik söme . . . kännas viþ þin skapara Bu 138 . ib 186 . \" skapare himils oc iordh \" Lg 35 . Su 269 . MB 2: 300 . Jfr alzskapare."],"f":[]},{"a":"skapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr väl-, väruld-skapare."],"f":[]},{"a":"skaparvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr fadder-, glädh-, köpin-, mat-, redh-, räkin-, vin-, vit-skaper."],"f":[]},{"a":"skapi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr matskapi."],"f":[]},{"a":"skapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skapnad, gestalt, skepelse. hwilka ekke kwnna wndhirsta thz som the läsa, at the moghin tha göra sit gangn, aff thy som star wtteknadh groflika, j ena formo ällir skapile SpV 254 . . . . människiona som skapat war epter gudz ägna biläte ok skapilsse MP 4: 12 . hesta hwnda oc annar dywras kraffth pröffwas oc skodas aff kroppannas fathnath oc skapilse PMSkr 124 . \" sidan gullitt är vttagit göre the åther sölfwett i skin skapelsse \" ib 599 (senare avskr.). något skapat, skapelse. wärdhoghas at forlata mik . . . hwart thät sin iak thässen skapilse i mik smittat hauir mädh minom . . . syndom SkrtUppb 285 . ","2) skapelse, skapande. \" the första gudz godhärningena som är skapilsen SkrtUpb 166. \" ib 168 . thu skalth äwärdeligha bliffwa drotningh j skapelsenna rike JMPs 48. - (?) mädhan swa är, at hwar en människia aff naturlike skapilse (för skipilse? Lat. ordine) dragx til at wpspöria sina opbörian SpV 3 . - Jfr van-, väl-skapilse (äv. Sdw 2: 1035)."],"f":[]},{"a":"skapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. ","1) skapnad, gestalt, skepelse. huilkin skapilse thz biläte hafdhe Lg 985 . ledhare skapilse iak aldre fan Iv 254 . \" ij fäghre skapilse mik ängin fan \" ib 302 . \" mina skapilse hafuer iak thik nu teet \" ib 304 . ib 2166 . \" vnderlik skapilse hafdhe thz (djuret) a sik \" Al 5473 . \" hafdho haar ok skapilse swa som vil swin \" Gr 297 . \" at the latin idhir atir koma i the skapilse i för varin ib. \" ib 306 . ","2) skapelse, skapande. aldra tinga skapilse Su 269 . - Jfr bi-, van-skapilse samt skpanilse."],"f":[]},{"a":"skapkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölkar (varur ölet hälldes upp i dryckesbägarna vid en gillessammankomst). Jfr E. Wessén, Acta Philol. Scand. 1: 200 ff., MU kopp 107. hwar som bär stämess längher fram i stugna en til skakareth böte iiij peninga MUKopp 86 (sl. av 1400-t.). huilken som skäner öll aff skafkar SMG 144 ."],"f":["skafkar . ","skakar )"]},{"a":"skaplare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skapular, axelkåpa. Jfr Hj. Falk, Altwestn. Kleiderkunde 193. en ny skapler aff swart legist HSH 18: 264 (1524?)."],"f":["skapler )"]},{"a":"skaplare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skapular, axelkåpa, klädesplagg som af ordensfolk bäres (till dagligt bruk och vid arbetet) öfver skuldrorna. mina brödhir hulka iak (den helige Dominicus) vpfosrade vnder minom thranga skaplara Bir 1: 356 . \" vm then thranga skaplaren som hwir et klädhe framman j brysteno. ok annat bak til ib. \" ib 357 . \" näplica findz et klädhe a munkenom j hulko munkir kan vndirstandas vtan en skaplare ther opta lönis swa at han aff ängom sees \" ib 2: 70 . \" ib 3: 90. til widherkännilsa tekn haffuen (näml. stegherhus qwinnor) skaplara wtan hättona \" ib 4: 100 . ib 5: 30 . VKR 3, 43 . AS 59 . Jfr skapular."],"f":["scapplare: -a AS 59 ),"]},{"a":"skaplas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lås till ett skåp. HLG 2: 58 (1517)."],"f":["-laas )"]},{"a":"skaplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr v anskaplika (Sdw 2: 916)."],"f":[]},{"a":"skapliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr af-, van-skapliker."],"f":[]},{"a":"skapliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["formad, danad. \" hans näff war swa lankt och iämmerligä hwast, och j allä matho illä skaplighit \" Pa (Tung) 35 ."],"f":["skaplighit Pa (Tung) 35), "]},{"a":"skaplynde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skaplynne, sinnelag, sinne. harþlyndar i scarplynde Bu 395 . \" han var . . . myrker j skarplynde \" Bil 299 . \" badho dräpa trolkonu, som scaplyndin wm skipte (mentes mutat), ok hughana wände \" ib 571 . ","2) sinne, sinnesstämning. \" han skal ey skipta skaplynde sit vidh huart ord, ok hutna thet hånom kan tilkoma \" KS 32 (83, 35) ."],"f":[]},{"a":"skapnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) skapnad, gestalt, utseende. \" thät diwr som hafdhe skapnat äpther eno nöthe ok asna \" SkrtUppb 113 . SpV 387 . \" än diwridh skalt thu witha betekna thänna wärldinna hffdhinga skapnadh, moth thera naturlighom skapnadh (bestiam vero formam habere principum mundi cognose) \" ib 438 . människionna skapnadhir (forma) ib 502 . thy syntis edher thänna örlögis manna syndh, j wnderlighom skapnadh . . . swa som eth trol, än hwrudana skapnadh thät hade, kan enghen sigia JMPs 248. - något skapat, skapelse. lunnule äru . . . ennahanda biläte teknandis människio skapnadh (formam humanam), aff lönligom insiglom framföris thänna skapnadh (ista forma), hwadhan aff jomfruligha brystidh prydis SpV 113 . thätta trul . . . saman sath aff allom them skapnadh j wärldene är JMPs 248. 3) skapande, skapelse. skälin . . . hwilkin honom (ɔ första mannenom) klar waro giffwin aff gudhi, j första skapnadhenom SpV 176 . hwat ey framgik j spanadhenom all synlikin creatur for människionna skuld ib 188 . ib 290, 361 . - Jfr välskapnadher."],"f":["-ad (h) . -at SkrtUppb 113 ), "]},{"a":"skapnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bild. \" inthrykte j linna klädhit sins änlitis skapnadh \" Lg 232 . ","2) skapnad, gestalt, utseende. hwilkin skapnat thz biläte hafdhe Lg 232 . \" wände petrus hans änlite til naturlik(an) skapnadh oc lit \" Bil 356 . \" han var . . . fäghirster i skapnadh \" Gr 280 . \" waro mine limi like thinom limom j skapnadh (forma) ok änlite \" Bir 1: 178 . \" hänna skapnadhir var rädhelikin oc vndirlikin \" ib 2: 15 . fagher skapnadher Ber 207 . \" aff apna skapnath waro thön (djuren) \" Al 9589 . \" framföre mästarin gullit i annan stadh huar thz maghi faa sannan skapandh i syyn oc hannan \" Bir 2: 17 . ib 1: 254, 2: 22, 287, 3: 106, 470 . RK 2: 6096 . - Jfr vanskapnadher."],"f":["-adh . ","-ath Al 9589 . ","-at Lg 232 ), "]},{"a":"skapnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = skapilse. 1. hafdho haar oc skapnilse swasom vilswin Gr (Cod. D) 391 . tha iak saa hans skapnilse ib (Cod. A) 297 ."],"f":[]},{"a":"skapning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skapande, skapelse. \" jak är hänna fadhe[e]r in creacione j skapningene \" Mecht 330 ."],"f":[]},{"a":"skapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång, staf.","1) spjutstång, spjutskaft; spjut. tho at thera skaft varo thung ok stark the gingo tho sunder a the mark Iv 700 . \" tholkin last hafuer iak ey haft at nakar skulde sitia fore mit skaft \" ib 707 . \" hafuer iak mangin man fra sadhelin rört mz thz skaft ther iak hafuer fört \" ib 709 . \" han brööt tha än skaptin flere \" ib 2406 . \" swa önkelika the herra iwan rördho mz the starka skapt the fördho \" ib 3350 . ib 4914 . \" ther varo skafft brutin stark \" Fr 1643 . ib 580, 1742 . omalika the hwar annan rördho mz the stora skaff[t] the fördho ib 1806 . ib 1656, 1690, 1694 . \" sik wänia skapt skiuta \" KS 53 (136, 58) . ","2) spjutskaft, spjut el. staf hvari vid föryttring af jord till aftalets stadfästande öfverlåtaren och fastarne höllo. Se Schylter Ordb. s. 552 f.; Amira, Altschwed. Obligationenrecht 1: 262, 273 f., 514, 520; Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2: 404; Djurklou, Sv. Fornm. Tidskr. 1: 247 f. scotamus . . . ipsis . . . cum omni ratifiacione. et modo legum vestgotorum. dictis skapt et vmfærd SD 5: 29 ( 1341) . hwlkit goz jac haffwar honom farit meth skaapp (för skaapt) oc skääl ib NS 1: 218 (1403; Vestergötland). ib 620 (1407; Vestergötland). meth dondemanna witnom, som a thinge waro ok a skapte hiollo ib 2: 73 (1408; Småland). ib 1: 260 (1403, gammal afskr.; Småland), 2: 79 (1409; Vestergötland), 92 (1409; Småland). hucken . . . gard han skötte oc oploth for:ne karl benctsson til äwerdelige ägho, oc tesse epterscripne aa skapt holle oc i nempd sathe BSH 4: 113 (1486; Vestergötland). här ärw thesse män til witnis som a fast ok skapte hioldo BYH 1: 205 ( 1397) . thässe äru ther vitne til (till köptets laglia afslutande) oc fasta ok hioldo a skapte mz häratzhöfdhinganom ib 230 ( 1421) . \" thesse godho män waro the a skapthe hioldho at thesso köpe \" ib 250 ( 1446) . tesse äro the som hollo pa skaffte ib 289 (1515; morgongåfvobref). Jfr scotacionem (för -e) legitima et approbata secundum patrie consuetundienem scotaui videlicet manu mea cum manibus astancium haste appo sita SD 2: 112 ( 1291) . ","3) skaft, handtag (på yxa). giordo skafft aff trä oc satte the yxarna PK 245 . ib 244, 246 . ","4) strå. \" Jfr skathafre. - Jfr giävio-, grimu-, haka-, knif-, spiuts-, spär-, öxa-skapt. \""],"f":["skaft . ","skafft )"]},{"a":"skapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång, stav.","2) spjutskaft (ev. annat vapenskaft) i vilket vid avyttring av jord el. vid morgongåva av jord överlåtaren och fastrarna höllo till avtalets stadfästande. Jfr G. Hafström, Hist. Tidskr. för Finland 1954 s. 53 ff. SD 8: 46 ( 1361) . kennis jak . .. mik hawa giwit . . . giisle azurasson fulle makt . . . thät fornämpda gooz at fara mz skapt och skiäll VgFornmt III 7-8: 150 (1373). ib 151 ( 1373) . \" tha är thetta skaptförth, aa ekesio thing, oc vpaa skapeth tha hiolde thesse dughandemän \" Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . RP 2: 159 ( 1389) . \" hauer iac latet folfölghia forᵈᵉ herra nicholus thenhalff attungen a rättara thingeno . . . mäd sköt oc skapt som war wessgötzska lagh wtuisa VgFornmt I 4-5: 66 (1390). pa skapt och skäl hwllä . . . \" SD NS 3: 89 ( 1415) . \" hwlkit godz wi fwllelika tillstaam meth skaft oc skällom ok allom tillaghom . .. till fornempda torberg(s) kärling(s) \" ib 123 ( 1416) . först hiölt han (ɔ överlåtaren) sieluer a skapteno oc sua vi badhe (ɔ fastemännen) ib 196 (1416). hiollo thesse a skapteno med mik (ɔ häradshövdingen) tha omferdhen giordhis VgFornmt I 2: 48 (1461). ib 59 ( 1523) . \" thesse epterskreffne ära fastamen til tessa morgongaffuor som aa skapt oc spiut hiollo RA perg 1469 21/8 (medd. av S. Ljung). 3) skaft, handtag. manubvrium brii skafft \" GU C 20 (hand 2) s. 119. 4) strå . . . införe klerkens del (av sädestionden) i hans ladhu åhå (!) skafte, ther som så är tilfelle Hist Handl V III 1: 65 (1514, nyare avskr.). 5) skaft, stjälk (på frukt). altid skwla äplen swa läggias at skfftidh wändhes nedher PMskr 330. 6) skaft i vävstol, solvkäpp. bilix . . . pansare inde bilix trilix veffnidher twem eller treem skaptom GU C 20 s. 56 . - Jfr grimu-, iärn-, knif-, släggio- (Sdw 2: 434), spiut- (äv. Sdw 2: 468), öva-skapt. "],"f":["skaft . ","skafft )","*skapta löker","skafta- )"]},{"a":"skaptfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överlåta genom s. k. skfthållning; jfr skapt 2. RP 2: 111 ( 1386) . gifwer jak . . . thorstene symonsone . . . fulla makt then for:da gaardh skatpfara och vpbiudha efter serikis laghum SD NS 3: 8 ( 1415) . \" andris diäkn i häradzhöffdihingians stadh sithiandis skötte och skaffoor . . . bänkt odzon thetta goodz \" ib 61 ( 1415) . ib 196 ( 1416) . VgFornmt I 2: 48 (1461). kom för oos och nemdene i retto pedher hakensson . . . och skaffor benth biörsson . . . syn gardh ib 58 ( 1523) ."],"f":[]},{"a":"skaptfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverlåta genom skaptfärdh. thy fornempda kloster thet sama goz thinglysa ok skaptfara SD NS 1: 107 (1402; Småland). wi . . hafuom . . sköt oc skaptfarit gudhema klostre . . war goz ib 493 (1405 ; Vestergötland) lathom wi skötha oc skafft fara (scotauimus) epther gambla sidwänia. oc affhendom oss . . . förnempde land skaane halland blekongh listher och hwadhen SD 5: 209 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). al godz och ägadela . . . som plägar skiötas och skaffthfaras ib. \" haffwa . . . skoth och skaffareth . . . konwngh [monss] . . . tessom land \" ib 230 (sl. af 1400talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). ath skaffareth (för -a) och skötlägghia försagdom . . . konwng . . . al förnempda landh ib. som the äro nw skaffaren ib."],"f":["skafft fara . ","skaffthfara . ","skaffara )"]},{"a":"skaptfaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skaptfärdh. articula sum skaffaren (scotationem) med rätthe til lydha SD 5: 230 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). göra honom . . . förwarningh paa förnempda land oc theras skafaren ib."],"f":["skaffaren )"]},{"a":"skaptfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skafthållning vid överlåtelse av jord. Se Sdw 2: 1296."],"f":[]},{"a":"skaptfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid öfverlåtelse af jord förekommande symbolisk handling hvilken bestod deri att ett spjut el. en staf omfattades el. vidrördes af öfverlåtaren och fastarne (se skapt 2). eas (ɔ: possessiones) domino johanni abbati noueuallis uendidit et assignauit, mode, qui in legibus østgothorum dicitur skatfærdh SD 3: 135 (1313, nyare afskr.)."],"f":["skaft- )"]},{"a":"skaptföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = skaptfara. thetta godzet haffuer iak laglika salt, sköt ok skaftfört före:da andrisse SD NS 1: 13 (1401, nyare afskr., Vestergötland). egnande och skafft förandä (scotantes) them fornempdom al fornempda godz med allom retth och vesgötzsk lagh och sidwenä SD 5: 677 (öfvers. i vidim. fr. 1467). at thesse morgangaffwr ärw swa lagliga pa rät hinderdagh gifne skaftförde oc fulbordada HSH 9: 26 ( 1460) . thz the (godsen) warre thinglysd oc skaftförd ib 17: 63 ( 1389) . \" the förnempda goz oc tillaghur . . . lata thinglysa oc skaft föra \" ib. \" thetta är giort oc skaptfört a satto thinge i ekesio meth dondemanna witnom, som tha a thinge waro ok a skapte hioldo Sd \" NS 2: 92 (1409; Småland)."],"f":["skaft- . ","skafft- )"]},{"a":"skaptföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = skaptfara. RP 1: 304 (1371; Småland), 417 (1378; Småland). tha är thetta skaptförth, aa ekesio thing Gadolin Pants Bil 276 (1378 ; Småland). war thesse . . . gårdh och ängiä skött och skafftört oppå bådhe sijdher Trolles Jb Bil 122 (1450, nyare avskr.) ."],"f":["skaft- . ","skafft- )"]},{"a":"skaptförning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skaptfärdh. medh thinglysing skafförning ok alla lagha folkomnilse SD 8: 46 (1361; Småland). ib 184 (1362, avskr.; Småland)."],"f":["skafförning )"]},{"a":"skapthafre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["havre på strå, otröskad havre. JTb 84 ( 1505) ."],"f":["skaffthe haffra )"]},{"a":"skapthafre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hafre på strå, otröskad hafre. all myn skaffthe haffra BSH 5: 25 ( 1504) ."],"f":["skaffthe haffra )"]},{"a":"skaptkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. \" med skaft el. handtag försedt kärl? kärl hvarur dryk öses i dryckeskärlen. huilken som skäner öll aff skafkar \" SMG 144 ."],"f":["skafkar )"]},{"a":"skaptkar","b":[],"c":"","d":"","e":[" Artikeln Sdw 2: 356 utgår. Se skapkar."],"f":[]},{"a":"skaptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skaptfärdh. tå kom her bÿrger trolle bodh ok bedhess skafftning oppå thet godz Trolles Jb Bil 121 (1448, nyare avskr.) ."],"f":["skaffning )"]},{"a":"skapular","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= skaplare. confessor lägge (vid ingivningen) . . . ofuir stechirhws systrana graa kiortelin oc scapularin VKR 23 ."],"f":[]},{"a":"skar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= skardh 3. there ärende lagdes i mangh skar (blef alldelses omintetgjord?) RK 3: 3006 ."],"f":[]},{"a":"skara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*skara saman , raka el. föra samman. attrionari . . . skara branda saman GU C 20 s. 42 . ","*skara up , raka el. föra upp. när hon (ɔ rafanus wäxte wp affwer jordena nokoth tha skaris jordhen wp affwer henne PMskr 352. - Jfr utskara."]},{"a":"skara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","skara sik , samlas i skara. skaradho sik saman alle tha RK 1: 4118 ."]},{"a":"skaraborghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare i Skara GPM 2: 404 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"skardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) reva, skada, förlust. \" the andhre gudh loffwandis, förewisto om tik o iomffru maria sith skardh skola oppresas (nouerant suam fracturam erigi) \" JMÖ 50 . - Jfr vighskardh. "],"f":["*skardha iärn","skarda- )"]},{"a":"skardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skåra, inskärning. \" wore ward swerd offta röd aff blod, oc store skard vtinnen aff harda hielma \" Di 8 . eyncthe kardh (för skardh) var j hans skiöl ib 243 . ","2) minskning. \" iätte them enkte skard (minorationem) skula finna hwetesins \" Bil 576 . ","3) det som blifvit bortskuret el. förstördt, refva, skada, förlust. sandir fridhir skal stadhgas j himerike ok jordhrike oc var (änglarnes) skardh (ruinæ) opbyggias ok opfyllas Bir 3: 153 . Jfr vigskardh."],"f":[]},{"a":"skardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stycke af något sönderskuret el. sönderbrutet, skärfva, flisa; skärfva el. flisa som inträngt i (häst)kroppen. fore skardh tak jath hwgiern och hwg aff honum LB 2: 69 ."],"f":[]},{"a":"skardhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skårig, full af skåror. hade . . . mith swärdh (näml. skolat blifva) skordocth (skorðott) Di 229 . \" en skardog kniff \" BSH 5: 134 ( 1505) ."],"f":["skordocth Di 229 ),"]},{"a":"skardhotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skårig, försedd med en el. flera skåror. pawal dragare medh skordotta nesan STb 2: 292 ( 1488) ."],"f":["skordotter )"]},{"a":"skarfankare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murankare, skarvjärn. HLG 2: 77 (1517)."],"f":["skarffankar ) , "]},{"a":"skari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skara. sintis jnkomma j hwsith . . . otalighen hälga manna skara SvB 8 (omkr. 1520). 2) legion, livgarde. tessen legio som wi lkallom skare är nw syällan j nokrom härras gaardh som fordom var j kesarens gaard, thy fordom jnscriffwados wthwalde men til then scaran. oc när en dödhe äller borthfoor waldis en annan wnger j hans stadh, oc mädh mandomsens dygd skwlle han förwärffwa wälyas wara j them skaranom PMskr 133 f. - om (kilformad) slagordning? cuneus skari wigge ok hwtebrödh GU C 20 s. 159 (möjl. att föra till nästa subst. skari, i vilket fall skari finge anses bero på feltolkning av ett ty. weck(e), bulle i en förlaga)."],"f":["skara SvB 8 (omkr. 1520) ), "]},{"a":"skari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skara. \" sa . . . koma . . . fagharan skaran mäþ iugfrum ok vara fru först ii skaranom \" Bu 11 . \" aldar himirikis skari \" ib 14 . Al 2426 . Bir 2: 262, 4: 137 . skodha ok see triggia skara gerninga ib 1: 346 . \" förste hopin älla skarin \" ib. \" een mäktogher skar \" RK 3: 1810 . Jfr diäfla-, dvärgha-, folks-, fughl-, fughla-, iungfru-, pilagrims-, pilta-, qvinno-, riddara-, siäla-, ängla-skari."],"f":["skar RK 3: 1810 ( i rimsl.)), "]},{"a":"skari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förkolnad ljusveke, skare. timme skulle släkkia skaran oppa liwsena ATb 1: 143 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"skarlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? "],"f":["*skarlakans kapa , ","*skarlakans mantol","skarlagens mantel )","skarlakans skin , n. (kappa av) pälsfodrat skarlakan. Jfr E. Noreen Ark. f. Nord. Fil. 46: 284 f."]},{"a":"skarlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? (Fl 1997; Fr 2981 ; Iv (Cod. B) 4368) ","1) skarlakan, ett slags finte ylletyg. Jfr Schultz, Höf. Leb. 1: 269 f. vnum mantellum de panno dicto skarlakan SD 5: 551 ( 1346) . \" klädhe . . . aff brwnt skarlakan ok vnder hwiitskin \" Iv 205 . \" hon hafdhe een stuntan mantil op a aff brwnt skarlakan . . . fodhrath . . . mz hwita skin \" ib 3642 . \" klädde ij skarlakan rödh F!SYNS_DÅLIGT? 1997. \" Fr 2981 . Iv(Cod.B) 4368. ","2) tygstycke el. klädesplagg af skarlakan. lego . . . fratribus minoribus vpsalie eet par skarlakan SD 6: 219 ( 1350) . \" skarlakan ok ballakinna vordho at thz sama sinnä swa margh forgifuin thärä at the otalik ärä \" Fr 3017 . - Jfr skarlet. "],"f":["skarlakans hiärta , ","skarlakans hätta , ","skarlakans skin"]},{"a":"skarlet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skarlakan 1. otaliket brwneth, skarleeth oc mangh dyrasta hedhenstykke Lg 3: 316 ."],"f":["-leeth )"]},{"a":"skarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i flock. apostlane, the folgdo honum visse ok ey olydoge, stadughe j thronne skarlika, spaki ok mildhe MP 5: 124 ."],"f":[]},{"a":"skarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skarn, smuts, träck. Di 99 . födh kaio hon giwir thik skarn til lön GO 192 . ib 973 . - bildl. hans striidh faller i skarn RK 3: 2077 . Jfr duvo-, gasa-, geta-, hästa-, höno-, katta-, ko-, rotto-, svina-skarn."],"f":[]},{"a":"skarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skarn, smuts, orenlighet, träck. thet var engen mandoms gerning och kasta mith swærd i skarnith (ɔ smutsen på gatan) ATb 1: 285 ( 1468) . jöns olsson zacer fore skarnit iij mark STb 3: 469 (1500). ib. the . . . sloge oc trampade kötet ned j skarnit ib 5: 80 ( 1515) . Jfr gasa-, ko-, nöta-, storka- (Sdw 2: 514), svina-, thiura-skarn (Sdw 2: 708). "],"f":["*skarna vaktare","skarnwagter )","*skarns hoper? (skerns-), "]},{"a":"skarnbytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["latrinkärl, avfallskärl. STb 1: 236 (1480)."],"f":[]},{"a":"skarnhögher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrothög? stadzsins smedh fornögdes ij mark pa sin lön pa stranden smider skarnhögen SSkb 75 ( 1503) ."],"f":[]},{"a":"skarnputz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LfK 4 . \" j en storan skarn pws äller dyngio \" PM 6 . \" aff rennestena eller skarn pwsza \" LB 7: 305 ."],"f":["-pudz . ","pwsz . ","-pws )"]},{"a":"skarntidhande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? dåligh nyhet. Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1425 i Stockholms stads arkiv. är jak ey wäl tiil paass for maanghe skarn tidende skyld GPM 2: 373 ( 1511?) ."],"f":["-tidende )"]},{"a":"skarnvaktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skarna vaktare. Skotteb 227 (1466-67)."],"f":["-wachtere )"]},{"a":"skarnvräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renhållningsförman. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400talets slut 203, N: Ahnlund, Stockholms hist. före Gustav Vasa 306, 474. StÄmb 65 ( 1457) , 67 (1458), 68 (1459), 70 (1460). Jfr skarnvaktare."],"f":["-vrakare . ","-wrakere )"]},{"a":"skarper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) torkad, torr. \" tw ¨pund skarpa fisca \" SD NS 1: 656 ( 1407); jfr skaprfisker. vart brödh hwilkit nw skarpt oc mögladh är MB 2: 25 . fersth brödh är . . . gätre en gamalt och skarpt LB 7: 96 . \" fly alla handha tor och skaprp äthande warwr \" ib 189 .","2) skrumpen, infallen, tunn. \" mik thykker tik fasta wara skarp och blek och mio och mger och jarp \" MD 383 . ","3) hård? som . . . alt there kööt op aatho jn til synwnar ok skarpa benen LfK 231 . ","4) hvass, skarp. skarpa tighlith oc hwassa skalen ST 99 . eth skarpt swärdh MB 2: 76 . ST 374, 419 . HSH 19: 158 ( 1506) . ","5) skarp, genomträngande, gäll. naar baswrnes lywdh görs langdräktogt oc skarpt j idhrom örom MB 2: 14 .","6) skapr, svår. \" satthe them . . . i iärn och skarp fengilse \" FM 452 ( 1510) . - skarp, hård, sträng. skarp näpsth FM 610 ( 1513) . fange eth skarpt tiltal BSH 5: 486 ( 1511) . - n. adv. skarpt, strängt, eftertryckligt. talede jag . . . ganske skarpth FM 305 ( 1507) . - Jfr fulskarper."],"f":[]},{"a":"skarper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) torkad, torr. skarppe gedder Skotteb 395 (1464-65, Kämn). ib 403 (1465-66, d:o). GPM 2: 289 ( 1508) . \" iak haffuer inga gedder här paa slotthet ok ikke heller inghen annar skapr ffysk ib 295 (1508?). \" Kumla kyrkas rb 91 ( 1509) . skarpt brödh LB 13: 28 (s. 467) - torr, osmord? tha hördo the äptir sik alla stadhz dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 187 . 2) skrumpen, infallen, tunn. tha konungen sa han . . . j änliteno skarpan oc blekan Prosadikter (Barl) 8 . 4) vass, skarp. mädh skarpasta (durissimis) spikom SkrtUppb 398 . - n. adv. skarpt, strängt, eftertryckligt. - hastigt, häftigt? fersk fisk medh salt a[. . .] ofiellat skarpt sodna medh viin Sex ekon tr 269 . \" doch kunnom vij vell märkia, ath thet vill scharp tillgånge om then rättgång . . . för tijdzens korthett \" Linkbiblh 1: 141 (1523, Brask) ."],"f":["scharp )"]},{"a":"skarpfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkad fisk. BtFH 1: 318 (1413, Joh. Bures utdr.) . Jfr skarper 1."],"f":[]},{"a":"skarphet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärpa. \" aff ordzsens skaprhet \" Lg 3: 669 ."],"f":[]},{"a":"skarpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bli torr; jfr skarper 1. skwla borth rykkias fyädhrana wndher stiärtenom oc mällen laaren (på kycklingar) thy the wardha orene aff träkkenom oc skarpna oc swa täppa aather arsen PMskr 256."],"f":[]},{"a":"skarra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skallra, skrälla. \" lywdit oc rötherne skarrade (increpuit) j öromen \" MB 2: 15 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"skarver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: skrav. i ortnamn. . . . och swa til skarffua skel oc i thraskit AktKungsådr 25 ( 1484) ."],"f":[]},{"a":"skarver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skastel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kastell, slott. \" pläghom vi . . . thz (tornet) möghia skastel kalla \" Fl 1015 . Jfr kastel."],"f":[]},{"a":"skat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? svettduk, näsduk, handduk. [Jfr skååt Nya Test. 1526 Ap. 19: 12] widh bältidh haffuen skaat (mapulas), maalhus oc kniff Bir 5: 40 . \" eth qwindzlighet pwnga faat, thz är eth qwinnas bälter mz punhg oc skaat \" Lg 3: 471 ."],"f":["skaat )"]},{"a":"skat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svettduk, näsduk, handduk. \" sabanum . . . skaath oc badherlakan ok hankledhe \" GU C 20 s. 535 . \" eth lithet schaat STb 3: 101 (1493). - sudarium, till biskopsdräkten hörande liturgiskt plagg. Jfr Branting, Fornvännen 1910 s. 172 f. - manutergium, kommunionsduk. tres calices conseratos . . . et vnum mantergium videlicet skaat HLG 1: 1 (1393). - Jfr skut 6 (Sdw 2: 403). \""],"f":[]},{"a":"skata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skata. Prosadikter (Sju vise m) 147 . ib."],"f":[]},{"a":"skata f","b":[],"c":"","d":"","e":["skata. \" enna handa fughl . . . som kallas skata \" Bir 1: 299 . LB 7: 154 . "],"f":["skatu äg , "]},{"a":"skatbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattebok, bok innehållande skatteräkenskaper. theslijkest lagdhe wij . . . arffuid trolless skattbook, effter huilken han hadhe opbuti skathen Trolles Jb Bil 242 (1488, nyare avskr.) . Jfr skatta bok."],"f":["skattbook )"]},{"a":"skatbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattebok, bok innehållande skatteräkenskaper. thettä är skat boken BtFH 1: 338 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"skatbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattebonde, bonde som är skyldig att för sin jord erlägga skatt till kronan. bondom, frälsom ella scatbondom GS 27 (1375, orig.) . ib 28 . Jfr skatta bonde."],"f":[]},{"a":"skatfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisk som erlägges i skatt (till kronan). i!UDDA_TECKEN?m skatfisk BtFH 1: 347 ( 1464) . \" hoo som hafwer hampn och bodh j fiskie ståndande . . . och giör icke skattfisk ther af \" SO 303 . \" hoo som förer fleere skiötar till grundz, än han gör skattefisk aff ib. ib 304, 306. \""],"f":[]},{"a":"skatfrir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skattefri, befriad från att erlägga skatt. the (ɔ: judarna) hafde honom (ɔ Jesus) gärna haldit fore en hälgan propheta vm han thät wilde formaga mädh gudi at the matte wara skat fri MP 4: 259 . jmmunis . . . skatfri GU C 20 (hand 2) s. 13."],"f":[]},{"a":"skatgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) skattepliktig, för vilken skatt skall erläggas. . . . vndantagennä alle crononäs skatgildhä jordh pa landh oc i köpstädher SvSkr 1: 36 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"skatgilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skattskyldig. \" giordhe them . . . skat gilla til danmark \" Iv LXXV ."],"f":["-gilla Iv LXXV ),"]},{"a":"skatgildhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattskyldighet, skattepliktighet. for:na gotz skal koma ltil cronane och skatgylleth igen STb 1: 125 ( 1477) ."],"f":["skatgylleth )"]},{"a":"skatgildogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skattskyldig. af skatgildoghe iordh FH 2: 11 (1381, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"skatgods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skatta gods. at all thenna . . . gotz fulkomlika kronona skattgotz waro BSH 2: 46 ( 1397) ."],"f":["skatgotz )"]},{"a":"skathus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe der skatt upptages. gudz hws är vordhit diäfulsins skat hws ok tolbodh Bir 3: 185 ."],"f":[]},{"a":"skati","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det öfersta, topp, spets (af ett träd el. annan växt, af en gren el. dyl.). the komo til et fulhöght trä . . . öwä[r]st a skatanom . . . ther sat en fughil Al 7570 . Lg 69 . taka . . . skathana aff fenikaal LB 7: 74 . vträkte ängelen skatan aff sprotith MB 2: 86 . \" kyste skatan (summaitatem) a riseno \" ib 187 ."],"f":[]},{"a":"skati","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det översta (el. yttersta), ltopp. spets (av ett tråd el. annan växt, av en gren el. dyl.). flagrum gri swepe gisszl eller skati GU C l20 s. 277. j thässins thräs öfwesta skata sither foghlin SkrtUppb 119 . Jfr ra-, skogs-skati."],"f":[]},{"a":"skatiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord för vilken skatt erlägges til kronan. Jfr Hildebran. Sv. Mexelt. 1: 242. adhirton march skat ordh liggiande j tiudhö j finneströms sokn Svartb 176 ( 1381) ."],"f":[]},{"a":"skatiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järn som lämnas i skatt. STb 4: 92 (1505)."],"f":["skatth jern )"]},{"a":"skatlaghin","b":[],"c":"","d":"","e":[" (skattlagen) adj. skattlagd. ath prestabolen j alande hauer varith skattlagen, hwilket är möthe swergis lagbok Svartb 437 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"skatlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lass (hö) som utgår i skatt. Se Sdw 2: 1296."],"f":[]},{"a":"skatläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skattlägga, göra skatt- el. tributskyldig. skatlagde (fecit tributarias) all lanndh oc rike MB 2: 195 ."],"f":[]},{"a":"skatman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" nicolao skatmann \" SD 4: 3 (före sl. av 1327, samtida avskr.). ib. ib 5: 41 ( 1341) . ","2) värderingsman. \" kom knwt . . . oc loot beskatta en sylfboen kniff . . . skatmennena ware per gulsmidh oc maghens swensson \" ATb 2: 370 ( 1490) . - Jfr skats man och skutman."],"f":[]},{"a":"skatman m l.","b":[],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ingeualdius dictus skatman \" SD 5: 41 ( 1341) ."],"f":[]},{"a":"skatmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordrymd af ett visst värde. Jfr Styffe, Grundregeal. i VAH 24: 293 f.; Dens., Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 323, 337; Falkman, Om mått och vigt 1: 197 f. hafua allan henna ägholot j sandanes . . . swa som är II skatmarc enom fierthung minna fore xxx marc penninga . . . ok ena koo FH 2: 14 ( 1392) . \" hafua saalt . . . alt vart gosz som wi i löpö liggiande attom, som är fäm skat mark . . . oc een trydiung aff fäm skat markom \" SD NS 1: 181 ( 1402). ib 417 ( 1405) . \" afhendo sig . . . halfandra skattmarck iord \" ib 359 (1404, nyare afskr.). ib 387 (1404, nyare afskr.), 2: 80 ( 1409), 81. kahiesniemiböle, som ligger för tuo skattmarker ib 243 (1410, nyare afskr.). wnto . . alt thera gothz . . . swa som är III scatmark jordh, for II mark oc sivtighi mark reflist tall FH 2: 54 (1421, nyare afskr.). twa dela aff ene skatmark jord ib 6: 64 ( 1476) . Samtl. de anf. ställena afse jord i Finland. Jfr siättungs skatmark samt makr-, marka-skatter."],"f":[]},{"a":"skatmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordrymd av ett visst värde. Se Sdw 2: 1296. . . . om ena skatmark jordh liggiande j maylaby Svartb 361 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"skatmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbördsman. \" giordhe magnus nielsson och niels olsson som skatmestara ware borgamestara och raadh rekinskap for henne stadzsins skat som the haffde vpburit \" ATb 3: 71 ( 1497) ."],"f":["-mestare )"]},{"a":"skatning","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["sathningk )","*skatninga man","skatnynghe- )","skatnings man (skatningx-. schatningx-. skatninges-. schatninges-. skatningis-. schattningis-), "]},{"a":"skatning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beskattning. \" mz myken gästning oc skatning oc andra twnga ålaga \" RK 3: (sista forts.) 4284 . Jfr beskatning. ","2) uppskattning, värdering. epter vj men skattninge BtFH 1: 138 ( 1507) . effter dande mens skatningh ib 235 ( 1506) . ib 273 ( 1508) ."],"f":["skattningh BtFH 1: 273 ( 1508) . skattninge),","skatnings man , "]},{"a":"skatnötpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattetitel: penningskatt i stället för i nötkreatur erlagd skatt. jtem xviij öre skatnöt ok thiere peningar öffuer all sochnen FMU 4: 19 ( 1451) . \" jtem j mark ok xvj ortuger skatnöth peningar och thiere peningar offuer al sochnen \" ib 20 ( 1451) . ib 21, 22, 23, 24 (1451) ."],"f":["-peningar )"]},{"a":"skatpliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skattskyldig. giordho the them skatpliktoga MB 2: 71 . \" wart skat pliktogher ib. waro betzamite oc bethanie honom skatpliktoge ib. \""],"f":[]},{"a":"skatpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) se Sdw 2: 1296."],"f":[]},{"a":"skatpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skattpenning, penning el. mynt som betalas ss skatt. theen mik skat päningen MP 1: 341 . - penningar som betalas i skatt. sin skat pänigh takandhes Lg 3: 638 . \" han tok . . . mz sik en oxsa at siälia til sin skat pänigh ib. - pl. epter syne skatpeninga \" FM 267 ( 1506) .","2) personlig skatt som i en del af Östergötland (sex härad öster om Aspveden) årligen erlades med sex Gutniska penningar af hvar skattgifvare. de censu dicto skattpenning SD 3: 247 (1316, nyare afskr.). mandamus, quatenus nomine census eiusdem, quem skattpenning . . . appellatis, siguli vestrum sex denarios gothicos a modo singulis annis exhibere . . . studeatis ib."],"f":["-päninger . ","-peninger . ","-pänigher )"]},{"a":"skatskyldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullgörande af skattskyldighet. for then trotyänste, skatskyllen och longlige tyldräkt, som . . . wii . . . sweriges crone bewyst haffue BSH 5: 435 ( 1511) ."],"f":["-skyllen )"]},{"a":"skatskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skatskyldirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattskyldig qvinna. gör hon sik til diäffwlsens skattskyllersko LfK 119 ."],"f":["-skyllerska )"]},{"a":"skatskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["skattskyldig. \" giordhe alt thz landit skat skyloght romara herrom \" Bil 395 . \" han wart them sakt skyllogher \" MB 2: 72 . MP 1: 341 . Di 23 . idher nahdis skattskylloghe wndersatä BSH 3: 175 ( 1466) . ib 176 . the hade . . . kommit kronone skatskylluge til at holla theris rettha oc aarligha skath inne ib 4: 111 ( 1486) . þän skatskyludghe SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). i sktskyldughum jorþum ib."],"f":["-skyllogher . ","skattskyllogher . ","skatskyldugher . ","-skylluger )"]},{"a":"skatsumma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattebelopp, summa el. samladt belopp af i skatt erlagda penningar. wil iak . . . j war ware hoss edert herredom met alle skat summan FM 607 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"skatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) beskatta, pålägga skatt, taga skatt af. engte landh skattadhe han sik til hiälp wtan sik siälfuan ok cronunna goz Bil 383 . almogen . . . skatta M (S) 233. at skatta rikit Bir 3 . 430. ib 2: 332 . Su 459 . - bötfälla. warda the skattade upa tree mark GS 31 ( 1380) . ","2) taga ss skatt, uttaga el. indrifva (i skatt el. böter). the skattade aff them ä huat te vilde RK 2: 674 . \" hwilken ther moth bryther. skal mista sin häst oc harnisk swa länge til thäs han haffwer betalath gardz mästarenom swa manga päninga han wil aff honom skatt pa konwngsens wäghna \" PM 23 . ","3) gifva skatt, vara skattskyldig. iudhane skuldho skatta MP 1: 341 . MB 1: 9 . Iv LXXIV . skattadhe . . . vnde vngarin Bil 757 . MB 1: 10, 2: 241 . at skattä till konung ermentrik Di 112 . skattadhe . . . alle vpsala konunghen PK 227 . \" bör them skatta göthum \" RK 1: (LRK) s. 215 . \" the sculo honom lydha och skatta \" ib 2: 4746 . Di 173, 297 . Al 4211 . \" hiit skattadho alle macedona \" ib 4315 . ","4) skatta, gifva i skatt. skattar vj öris jordskat FM 73 (1502?). ","5) uppskatta, värdera, undersöka och uppgifva värdet af. äpter thy godhe män hona (ɔ: bygning) wyrdho ok skattadhe SD NS 1: 30 ( 1401) . \" tolf män sagha oc pröwadha oc skattedha for:de gotz \" ib 574 ( 1406) . SJ 88 ( 1438), 174 ( 1454), 368 ( 1470). en . . . gardh . . . som skattat war for hundrade march FH 6: 9 (1444, gammal afskr.). SJ 137 ( 1445) . - uppskatta, förstå värdet af. hwa kan nakot sin akta ällir skatta thenna dyrasta gaffuona Su 357 . - uppskatta, bedöma. hulkars värdh alder kunde naghat hierta skatta eller betenklä LfK 245 . ","6) värdera till utnätning, efter värdering döma till utmätning el. afsöndring. skattadho fraa päther tyzska een fiärdungh aff hans fasta godz i liwskallioby SD NS 1: 575 ( 1406) . - genom utmätning uttaga, utpanta? at nager broder skattar annars sins embetz broders gerningk SO 116 . "],"f":["skatta af , genom beskattning utpressa. han . . . skattade them aff mest huat the aga RK 2: 719 . " the loto . . . skatte them aff meer än the aathe ä mädan thera frender lösa matte " ib 696 . Jfr afskatta. skatta ut, genom utmätning uttaga (ss skatt), utmäta (ss skatt). dömdes länzmannen med vj men in til niils henricsson laukela . . . ath skatta honom wt vj m. BtFH 1: 174 ( 1506) . - Jfr be-, for-, til-skatta."]},{"a":"skatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) beskatta, pålägga skatt. döma. thy är han (ɔ: din hemlige ovän) nw vorden tik genstridoger . . . ok haffuer tik owerwunnet ok sik (för tik) til träldom skattat ok nw ower tik grymliga ok oskelliga herras J Buddes b 176 . 3) giva skatt, vara skattskyldig. thy biudher iac thöm thär a bo, at the ther aff ängom scatten wtan klostreno NMU 1: 70 ( 1384) .","4) skatta, giva i skatt. ingan skall hawa apene gatuboder vthan han skather aff xl (40) marck STb 1: 440 (1461, Burspr). ib 451 (1463, Burspr) . 5) uppskatta, värdera, undersöka och uppgiva värdet av. tha nempndis honum fyre män som honum the tompntena skuldo skatta Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . pedher giordsson och pär skrädhare skathado en kopa . . . för ii mark swenska JT b35 (1462). ib. koskis godz . . . huilkit hederlige herrer . .. skattade for siwtie mark Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . ib 534 (1477?), 548 (1486). SJ 2: 237 ( 1493) . at allan garden . . . vort skatta fore l marck STb 3: 202 (1494). schippunet schattes fore iij mark ij öre ib 4: 89 (1505). jtem skatta oleff gwlsmedh at per erikson et lood syälff ATb 3: 181 ( 1506) . SpV 132 . PMskr 58. 6) värera till utmätning efter värdering döma lktill utmätning el. avsöndring. ta war äng . . . liggiende i lundh sokn skattades fra oss fore konungx vtskyldher SD NS 3: 423 (1419, d. ä. avskr.) ."],"f":["-adhe . ","-adher . ","-at . skate STb 1: 451 (1436, Burspr). skotta: -as Svartb (Skokl) 458 ( 1486) . pres. skather STb 1: 440 (1461, Burspr). konj. pl. 3 pers. scatten NMU 1: 70 ( 1384) . ","skatta ATb 3: 181 ( 1506) . ","schattes STb 4: 89 ( 1505) . pl. 3 pers. skatadho JTb 35 ( 1462) ; ib. ","skattade Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . part. pret. skatta STb 3: 202 (1494)),","skatta ut , genom utmätning uttaga (ss skatt), utmäta (ss skatt). nämpdos til the, som skullo ga hem i hans gardh . . . oc skatta ther wt swa mykit, som for:de michel appo kärdhe JTb 31 ( 1461) . kemmenärane skulo . . . skatta wth peninga eller silff aff joan lyndorm STb 1: 408 ( 1483) . ib 3: 264 ( 1495) . - Jfr be-, for-, til-skatta."]},{"a":"skattan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppskattning, värdering. \" epter dandemanna skattan \" FH 5: 91 ( 1484) . FM 73 (1502?)."],"f":[]},{"a":"skattare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbördsman. \" grymme foghota ok länsmän älla ämbizmän orätuise oc skattara \" Bir 3: 311 ."],"f":[]},{"a":"skatteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oskatteliker."],"f":[]},{"a":"skatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["penning, penningar, egendom.","1) skatt, utskyld, pålaga. györa skatt oc skyld SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" til dömpdom wy forsceprna jordh rettom arfuom kronone skat aff at göra \" SD NS 2: 128 ( 1409) . dömdes . . . hwar tere sak til iij m. for tresce the icke wilde göre i tiid ok tima teris skt BtFH 1: 132 ( 1506) . \" göre skat til kaluola soken \" ib 133 . \" gifua keysarenom skat \" MP 1: 341 . \" hafdo sik vndan krononna skat . . . sielwe oloflika til frelse giort \" BSH 2: 38 ( 1396) . hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempda män medh alles thera gotz oc gardhä vnder kronona oc vnder skat at bliwa ib 39 . \" spyri granleka, en nokot är þät ingäld, älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka \" Bir 4: (Avt) 179. lagdhe othollikin skat a fatika män ib 3: 47 . \" forthänkte jak nakra nya ok swiklica fundir ok skattir til at läggia oppa rikit \" ib 430 . \" läggia oppa almoghan j rikeno ouana skatte ok thunga \" ib 466 . \" skattta som the vt thwinga aff os ib 472. aff konungxlica ingiälda ok skattana samanhäntarom \" ib 305 . \" the vtkräfwia allan sin hedhir ok skat \" ib 1: 156 . \" gik ther aff xvj kör oc vi t:or smör i arlichan skath \" BSH 5: 491 ( 1511) . \" all var jngiäld i finlande skatten (den till kronan utgående ordinarie skatten). reþupennyngä. rughkarpen, falcäläghit. oc al annur jngiäld \" SD 5: 567 ( 1346) . - skatt, tribut. twingadhe lumbardiam til skat oc pund bränt guld hwart aar Bil 761 . \" giordhe vnder norighis konung skat \" Iv LXXV . han sände . . . iechoniam konung til iersalem at thiäna vnder skat MB 1: 9 . \" twingadho han . . . vndir storan skt \" ib 2: 241 . - skatt, erläggande af skatt. thet war gamalt frälse oc nw ware komit i skat SD NS 2: 148 ( 1409). thenna epterscripuen godz ok jordh vndan sct är gangen ib 136 ( 1409) . ib 137 . \" et marcland jordh . . . som herra beynct i näs i wärio hafde ok biörn i brattabergh vndan skat hafdhe salt \" ib 128 ( 1409) . hon (jorden) war klostrena aff gangin mädh dom ok ii skat (d. v. s. dömd till skatte) ib 89 ( 1409) . \" thet (godset) gik än deel til skt (d. v. s. till skatte) oc än deel hafuer strengnes domkirkio wpa beuisning \" ib 187 ( 1409) . skatt, erläggande af tribut. the haffdo . . . all annor rike oc theris konunga sigh vndir bögth oc j skat lagt MB 2: 241 . ","2) skatt, dyrbar egendom. widh wärdhoghan skat prisar man hona Al 10546 . \" i pulfwer the hadhe saa storan skath \" RK 3: 3228 . ","skatte- FH 4: 60 ( 1457); GS 31 ( 1380), 44 ( 1437), 69 ( 1491); HSH 19: 139 (1506)), L. = skatbonde. bidhie wij . . . ider skattebönder landbo oc mena almoga som i for:na gotz byggia oc boo FH 4: 60 ( 1457) . \" löper mykit mere pa landtborn en skattebondren \" FM 501 ( 1510) . loffuet skattebondren thet gerne wille vtgöre ib. \" huat han war frälses man eller skatta bonde \" SD NS 2: 139 ( 1409) . \" ath thet for:da torp ok fiskewatn, som ther vm kring liggia, waro aff häffdath kronone oc skatta bondomin i aby \" ib 211 ( 1409) . ib 152 ( 1409), 209 ( 1409). GS 31 ( 1380), 44 ( 1437), 54 ( 1459), 59 ( 1474), 69 ( 1491). HSH 19: 139 ( 1506) ."],"f":["skatar Bir 4: (Avt) 179. pl. -ar. -ir), ","skatta gardher","skatte- )","skatta giäld","skatta godz","-godz . ","-godhz . ","-gotz . ","skatte godz. sktthe godz),","skatta iorþ","skatta iärn","skatte- )","skatta ko","-kö BSH 5: 491 (1511; på två st.)), ","skatta silf","skattasölff . ","skattesölff . skatthe sölff),","skatta smör","skatte- )","skatta vidher","-wedher: -wedh BSH 5: 210 ( 1507) ), "]},{"a":"skatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) skatt, utskyld, pålaga. \" ä mäthan han älla hans ärwingia for ma luka minum herra sin skat \" JämtlDipl 120 ( 1374) . \" skal ok arleka aff the sama goze göras ij gil skin til skath ok ängin mere thunge j afrade \" ib 129 ( 1376) . \" ath jak honum vnth ok giffuit haffuer en tolfinx marcha skat ok tre marcha skat jnnan wartiasara j vemo sokn Svarrb 157 (1376). ib. \" ib 179 ( 1383) . indicio oliidelighet boodh oc skatter vt II° esdre xx GU C 20 (hand ","2) s. 22. - skatt, erläggande av skatt. all verlden vart bescrifuyn til bestadgadhan skaat SvKyrkobr (Lucid B) 153 . - Jfr ars-, bo-, bodh-, bya-, hiälpa-, hovudh-, iordha-, konungs-, köpin-, mark-, marka-, näbba-, reso-, skip- (Sdw 2: 374), skipa- (Sdw 2: 1297),. sma-, somar- (Sdw 2: 455), stads-, thak-skatter. "],"f":["skaat SvKyrkobr (Lucid B) 153), ","*skatta bok","skattebook )","skatta bonde , ","*skattabonda dottir","skattebonda dotter )","*skatta fä , ","skatta gardher , ","*skatta hö","-höö )","skatta iordh , ","*skatta korn , ","*skatta tomt","-tompther )","*skatta vidher","-vedhen )","*skats man","sktz- )"]},{"a":"skatthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ting vid hvilket utom vanliga tingsförhandlingar äfven skatteuppbörd förekom? tå war skatt tingh i asickala BtFH 1: 4 (24 sept. 1467, nyare afskr.). war skattingh i padasjoki sochn ib 21 (20 febr. 1467, nyare afskr.). tå war skatt tinget i padasioki sochn ib 23 ( 8 febr. 1471, nyare afskr.). tå war skatt tingh i tennilä sochn ib 29 (10 febr. 1459, nyare afskr.). tå war lagmans tingh och skatt tingh i tennilä sochn ib (25 nov. 1460, nyare afskr.). ib 30 (1 apr. 1465, nyare afskr.), 32 (9 mars 1478, nyare afskr.), 41 (24 jan. 1460, nyare afskr.), 57 (18 febr. 1478, nyare afskr.), 58 (12 mars 1482, nyare afskr.), 68 (21 mars 1461, nyare afskr.), 69 (29 nov. 1460, nyare afskr.), 88 (16 febr. 1467, nyare afskr.), 90 (7 okt. 1471, nyare afskr.), 94 (18 jan. 1443, nyare afskr.), 95 (16 el. 23 juni 1456, nyare afskr.), 96 (28 jan 1456, nyare afskr.), 102 (5 mars 1478, nyare afskr.), 111 (5 febr. 1471, nyare afskr.), 115 (21 febr. 1478, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"skatting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skattingis man","skattinges- . ","skattingx- )"]},{"a":"skatting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr rätskatting. "],"f":["skattingis man","skatinges- )"]},{"a":"skava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skava, genom skavning avskilja, avskrapa. skaffwith äller filat selff PMskr 434. offtha skaffz gwll aff brwthno selff ib 454. - abs. när man taker sandhen j handena oc krammar starklika samman handena, gnislar äller skaffwar tha sandhen tha är han godher PMSkr 361 . 2) skava, genom skavning jämna, skrapa, glätta. lleuigo . . . skaffua jnde leuigatus a um skaffuin GU C 20 (hand 2) s. 77. skin som ärw wäl skaffwin pa köthwaghenom PMSkr 543 . 3) part. pret. utmärglad, avtärd. the . . . lagdho han a bara iordhena, swa skafnan oc bort thuingadhan at all hans lidhamot oc been matto tälias Hel män 104 . "],"f":["skaffua . ","skaffuin GU C 20 (hand 2) s. 77. skaffwin PMskr 543. n. skaffwith ib 434 . ack. ","skafnan Hel män 104 ),","*skava bort , skava bort, skrapa bort. ltak stora marka skala j älffwommen ärw, oc thet swartha skaff borth PMskr 527. Jfr bortskava. - Jfr afskava."]},{"a":"skava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skafva, genom skafvning afskilja, afskrapa. skoff alt kötit aff theris huffwod Di 53 . \" skaff tz ytersta aff hiorta horn \" LB 7: 213 . skal man taka ale thrä ok skaffwa jnrymen ib 2: 32 . - skafva, genom skafning söndersmula el. pulverisera. skaff honum (barken) i swrt wiin LB 7: 48 .","2) skafva, genom skafning jämna, skrapa, glätta. gör thik ena arch aff them träem som wäl äre skawin oc tälgdh (lignis levigatis) MB 1: 167 . ST 388 . swa som dyrasta thrä i lybano tha thz skärs ällar skaffs Su 18 . tagh . . . j [1] lod färska ingefära oc skaff henne rena LB 7: 47 . "],"f":["skaffs Su 18 . ","skafwen ST 388 . ","skaff LB 2: 57, 7: 47, 48, 213),","skava af , skafva af, genom skafning afskilja. tak hyortha horn ok skaff aff (näml. något deraf) LB 2: 57 ."]},{"a":"skavare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skinskvare. ss tillnamn. martin skaffuare sTb 3: 237 (1495). Jfr hudha skavare."],"f":["skaffuare )"]},{"a":"skaveflunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkad flundra som ätes okokt? LXXX skaffwe flwnder HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"skavel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skafl."],"f":[]},{"a":"skavel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skafl."],"f":[]},{"a":"skavethorsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkad torsk som ätes okokt? II vordher skaffwetorsk HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"skavi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap hvarmed man skafver el. glättar. leviga, scani GU 2 ."],"f":[]},{"a":"skavi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skavjärn. \" scalprum et scalprus ri permans iärn oc skaffui \" GU C 20 s. 549 . scobs bis skaffui eldler höffuil loc soopa ib s. 554 ."],"f":["skaffui )"]},{"a":"skaþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skada, tillfoga skada el. men. med dat. el. ack. þu vilde skaþa minom vin Bu 19 . tu hauer mik änkte skadt KS 23 (56, 24) . ängom skadha ib 26 (65, 28), 30 (77, 33). the omillo männene kunno äkke thänkia i hwario the matto honom meera skadha Bo 203 . \" the skaddo han oc möddo swa mykyt the formatto ib. \" RK 2: 6121 . \" han folgdhe til at göma oc jak til at skadha hona (själen) \" Bir 3: 97 . \" at iak aldre än skadde naghrom manne som tiäna wille konungenom nabogodonozor \" MB 2: 163 . \" vm nokor hafdhe skadhat them (vildgässen) \" KL 35 . \" hvarte (djuren och foglarne) gato the ther skat \" ib 370 . \" thz han hans lifwe skadha kunde \" Al 9927 . \" än nokor vtrikis man skadha rikeno älla rikesins mannom \" KS 75 (184, 82) . i allom genwärdom ther ouini thet land ouarande skadha ib 57 (142, 62). ib 74 (183, 81). at ängin skulle them palatz skadha Al 3380 . \" hafde . . . enkte diur skadhat han \" MP 1: 130 . KS 40 (105, 44) . Bir 2: 6 . skadadho the (ormarne) mik enkte Gr 294 . thz j (maskar) ey skadhen thenna heste heller människio heller andrum diwrum LB 2: 89 . \" han badh them (vildgässen) . . . ey offtermer . . . sädh skadha \" KL 35 . ängte scut scadde han Bu 502 . \" skadde ey elden the thre vngha mennene \" MP 1: 130 . \" ey skadadhe vatnit guz folk \" ib. \" tha hafdhe pynan thik enkte skat \" ST 498 . sikra wärn firi ty han må skadha til lif ok likama KS 79 (195, 86) . hwilkin henne (ättika) nythiar mykyt tha skadhir hon öghonin . . . oc mera skadhar hon quinnom än mannom LB 3: 105 . Fr 901 . Bir 2: 6 . Lg 3: 324 . - pass. nar han orätwislika skadhas ok vmstridhes af owinom Su 451 . \" skadhadhis hon aff eldenom \" KL 16 . \" wardr tän ytre muren af blidho skaddr \" KS 86 (210, 94) . þe (näml. þing) þär rikesens rätter vare mynskaper äller scadder af SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . - med prep. engen sculle vpa annan skadhe RK 2: 1268 . \" hwadh then ena pa thöm andhra skada kan \" SO 112 . - abs. hwat fafäng talan scaþa ij clostre KL 224 . \" idhkelikit blodhlath skadhar \" LB 3: 112 . \" hwilken som skodar (för skadar; nocet), skodi (för skadi; noceat) än framledis \" MB 2: 369 . - opersonl. el. med ett obest. el. frågande pron. i n. ss subj. haffdhe wij then dell, wij pa holla skullom, thet skulle inthe skadha BSH 5: 13 ( 1504) . drak (näml. giftdrycken) sua at änkte scaþaþe (d. v. s. så att ingen skada uppstod, utan att han led någon skada) Bu 494 . \" alexandro skadde enkte wätta (A. led ingen skada) \" Al 2632 . \" hänne skadde alzenkte \" ST 21 . iomfrune skadhadhe alz enkte ib. ib 124, 126, 231, 233, 253, 280, 352 . Lg 3: 155, 214, 233, 725 . \" mik tykker hanum skadar än encte (ännu går ingen nöd åt honom) \" Di 155 . \" hans liff skal . . . enkte skadha (ingen skada skall ske hans lif) \" Va 17 . enkte skadde (tog ingen skada) scriptine ällir klädheno Lg 3: 514 . \" skadde honum aldrigh (hade aldrig ondt) i siin öghon \" ib 26 . skadhar tik nakot (går något åt dig, fattas dig något) ib 322 . \" hwat skadhar idher (hvad går åt eder, hvad fattas eder) \" ib 335 . ib 186, 307, 323 . Di 161, 174, 176 . MB 2: 186 . ","2) skada, skämma, göra oduglig. I pund skat mööl FH 5: 238 ( 1524) . - Jfr oskadder, oskadhadher."],"f":["-ar . ","-ir LB 3: 105 . ","skadhat KL 35 ; MP 1: 130 . ","skat KL 370 ; ST 498 ; Lg 3: 233, 725 . ","skadt KS 23 (56, 24)),"]},{"a":"skaþaliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skadande, som gör skada. om person. mäst war han skadhliker oc custogher a bygningh Bil 307 . - med dat. at jak skulle ey vara fatikom thungir ok skadhelikin j gestning Bir 2: 335 . \" hwilke i them timanom skadelike waro cristono folke \" Lg 3: 425 . - skadlig, förderflig. ont ok skadhelikit (nocivum) vädhir Bir 2: 85. schadelik vapen (vapen med hvilka skada kan göras) SO 99 . ib 111 . \" mangh astundilse onytteliken oc skadeliken \" MP 1: 19 . \" af skadhelicom thingom \" Bo 123 . skal han änkte thz byria ok til taka thr skadhlikt är KS 21 (52, 23) . Bo 17, 75 . \" vm nakar diwr finnas onytlik til sik siälua oc ämuäl skadhlik til manzsins licamlico helso \" ib 123 . - med dat. thz suä är nåkrum tarflikt, at thz se ey androm skadhokikt KS 68 (167, 74) . Bo 140 . Bir 1: 303 . \" hon (ättika) är skadhlikin them som stenin hafwir \" LB 3: 105 . -Jfr oskadheliker."],"f":["skadeliker: -like Lg 3: 425 . skadhelikin. skadhliker. f. skadhlikin LB 3: 105 . ","skadhelikt Bo 17 . ","skadhlikt KS 21 (52, 23), 68 (167, 74) . ","skadhelikit Bo 75, 140 ; Bir 2: 85 . ","skadhlik Bo 123 . ","skadeliken MP 1: 19 . ","schadeligen SO 111 . ","skadhlikin Bir 1: 303), "]},{"a":"skaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) icke medförande skada el. förlust, oskadlig. vm thz är hånom quämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas KS 34 (88, 37) . ","2) oskadad. \" han lät elda oghn som hetast ok cristinam in casta. þär sang cristina guz lof . . . fäm dagha skaþalös \" Bu 506 . Bo 164 . RK 1: (sfgn) s. 182 . - helbregda, frisk. Bu 185 . ","3) fri från skada el. förlust; fri från käromål, oqvald. skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning SD NS 1: 147 ( 1402) . \" loffuade the . . . hanom skadalösan oc nödhlösan at halda for thöm oc thera ärffuingiom . . . for alla ytermere til taning vm fornempda drap \" SJ 202 ( 1448) . ib 332 ( 1466) . HSH 24: 33 ( 1512) . ","4) skadeös, godtgjord. jac . . . kännis . . . skadhalösan satt haffua . . . inga hemingson om thet gozt SD NS 1: 470 ( 1405). at domkirkan skal skadhalöss oc oforsumat a minna wegna i thesse mato bliwa ib 563 ( 1406) . när han komme och gör the gode karle skadelöss som godh äre för honom HSH 20: 39 ( 1506) . - n. adv.","1) utan att vålla skad, utan att göra sig skyldig till vållande af förfång el. skada? huar emb[e]tz broder mag twa swena holda arlige i werckstaden schadalöst (utan att ådraga sig käromål, opåtalt?) aar oc dach SO 154 .","2) utan (att lida) skada el. förlust. han gaf sich ey ther til tröst at holla thz ämbite schadalöst RK 2: 1864 . ","1) frihet från skada el. förlust. han lowadhe riddarenum skadhalöso for the päninga Lg 3: 205 . ","2) ersättning, godtgörelse. \" i sua mato haffuir jac hans skadhalöso satt, som nw fore screuat stander \" SD NS 1: 470 ( 1405) . "],"f":["schade . ","skadha Al 8456), ","skaþa giäld","-gield . ","-geldh FH 5: 132 ( 1489) . ","skadhegäldh HSH 19: 19 ( 1504) , 20. skade geldh BSH 4: 325 ( 1502) . ","skadhalagelit SD NS 1: 107 ( 1402)), ","skadha gäster , ","skaþalös","schadalös . ","skadhalöss . ","skadelös SJ 332 ( 1466); -e HSH 24: 33 ( 1512) ),","skaþlösa , ","skaþalösn , ","skaþa maþer","-man )"]},{"a":"ske","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ske, hända, inträffa, äga rum. hwilket gudh late skee SD 8: 249 ( 1362) . skäär thet swa, som gudh forbiudhä SD NS 3: 229 ( 1417) . \" framdeles kan thet swa skä \" ib 237 ( 1417) . är thet swa, at thet äkkä skäär ib 433 ( 1419) . skedde thet, som gud forbiwdhe, at . . . Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . \" thy är nogh opta sketh ath . . . \" MP 5: 33 . \" järteknyn som skäddo, j then tiid \" ib 75 . ib. Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . \" gwenl iärl hafwer ma wäl ske swikith them \" Prosadikter (Karl M) 279 . Jfr kanske, maske, mavälske, ävensom magha 3. - ske, äga rum, gå i verkställighet. alt thz hon wet wara mothe gudhi, städhie thz aldrigh skee, äller göras, mz sin wilia Mecht 322 . 2) hända, vederfaras. med dat. el. li dess ställe ack. han sagde at niclis thörn skede stort for stakot ATb 1: 5 ( 1452) . \" tha latom wi hanum skee räth som lagin ok the xij medh lagwmen sagdho \" ib 41 ( 1455) . iöns diäkn swaradher til hwem talar tw / hin swarade til tik thet tik eth fallan dywil skee ib 200 ( 1464) ."],"f":["skee SD 8: 249 (1362) ; ATb 1: 41 ( 1455) ; Mecht 322 . ","skä SD NS 3: 237 ( 1417) . ","skäär ib 229 (1417), 433 (1419). konj. lskee ATb 1: l200 (1464). impf. skede ATb 1: 5 ( 1452) . ","skedde Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . ","skeddo MP 5: 75 . skäddo ib. part. pret. schedder Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . n. sketh MP 5: 33 . Jfr E. Olson, Ark. f. Nord. Fil. 29: 215 ff-, B. Sjöros, Nysv. Studier 6: 82 ff-, V. Jansson ib 27: 113 ff.),"]},{"a":"ske","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ske, hända, inträffa, ega rum. thz skal man bade höra ok see at ther skal äwintyr epter skee RK 1: 1025 . \" thet all ting swa timat och sked ära \" SD NS 1: 199 (1402, nyare afskr.). at enkte . . . mord eller blodgiutelsse skedde her äpter BSH 4: 9 ( 1471) . thz är tweggia handa dödher til. en . . . skeer then tidh siälen skels fran kroppenom . . . then andra döden . . . skeer then tidh gwdh mz synne helga nadh skels fran siälenne Gers Ars c 4. aldrig wart swadana tingh skedh äller hänt j israel MB 2: 133 . Di 186, 262 . \" mykit hauer sket sidan mit haar oc skeg war swart \" ib 8 . \" thz skal thu giälda thz nu är sketh \" Iv 455 . \" thetta skedde en antan sirla \" RK 1: 4151 . ib 3: 149. lätin thetta bradhlika ske Fl 247 . thzta skedde j thy som daghadis MB 2: 320 . \" badh honom . . . bidha, hwilkit oc skedhe \" ib 130 . \" wardh han ekke wredher, vtan later thz wara sin wilia som gudh wil at ske skal (Cod. B: som gudh wil at see) \" ib 1: 216 . \" aff tholkom skylnad tolkit skeer \" RK 1: 124 . vilde see vm thz skulle ske som the hafdho sakt Bil 917 . stundom händir . . . än thot thz skeer siällan at hon kombir them badhom saman Bo 113 . \" thz skär offtha \" MD (S) 284 . \" om thz skeer \" RK 1: 1608 . \" her star thz screuit huruo thz skede \" ib 3341 . \" sua skedde thz \" Pa 7 . thz skedde swa som iobas wilde Al 10335 . \" offtha skär thz j stridh ath höffdinga minsta sina drängia \" Di 221 . Va 33, 51 . är aldrigh förra hört oc aldrig meer spörs älir skeer, at nakor qwinna barn vtan man födhir Lg 65 . ther äpther skedde at allir almoghen . . . kommo til iherusalem MB 2: 174 . \" ath swa är sketth athi haffwe ffoth the sloth och landh jgen \" FM 502 ( 1510) . vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunnu igh in koma vppa thöm daghenom SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). skedde thet swa som gudh forbiwdhe at for:da gootz . . . aff ginge clostreno FH 3: 92 ( 1446) . ib 5 . 81 ( 1481). vm swa skedde at nogher aff oss then daghen forsyme wille BSH 3: 8 (1449, samt. afskr.) . sker . . . swa at ey är tholkin jomfru j samqwämdinne Bir 4: 72 . \" iak bidher thz gärna om thz ma ske \" Iv 968 . \" thz wäl ske (trol. ör thz ma wäl ske) ath hon hafuer ikke swa stora werdhughet i himerike som sancta katerin \" Lg 3: 12 . Jfr kanske, maske, äfvensom ma väl ske under magha 3. - ske, ega rum, gå i verkställighet. thz var aldra romara höfdhinga vili . . . ath thz matte skee Bil 594 . ","2) hända, vederfaras. med dat. sagdhe . . . all the tingh honom skedh waro Lg 673 . \" foret tholikt (Cod. B last) honum skedde thär \" Fl 1824 . \" mik ma aldre glädhi ske för än iak far thik at se \" ib 581 . \" fore then skam ther mik war . . . skeedh \" Iv 500 . \" väl är mik thz äwintyr är mik skedh \" Fr 135 . \" jdher skulle vara min skadhi ledh ther mik är for sniman skedh \" ib 192 . \" mik är mykith omak skeet \" ib 200 . \" alt thz honum var skedh \" ib 2853 . honum skal wisselika dödhin ske Al 9574 . \" aller thän skadhi hanom var skedhir \" Ansg 203 . \" the swik hanum sked war \" Di 39 . \" the wita alt hwath them skal ske \" Al 47 . \" thz skedhe ther enne godhe kono \" ib 9834 . aff allo thy som honum är skeet ib 9823 . \" swa faam the ära togh skeddhe \" MD 167 . \" swa skär tigh gooth \" Lg 3: 28 . \" thz skede mik offtha j här färdh \" Di 287 . ","3) göras, företagas. skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning, som her efter ske kan af . . . pedhars kylua winom oc frendom SD NS 1: 1417 ( 1402) . \" wm nogen del skedde in wpa . . . kong cristiärns folk \" BSH 5: 645 ( 1520) "],"f":["skee Bil 594 ; RK 1: 1025 . ","skede RK 1: 3341 . ","skedde Fl 1824 ; RK 1: 4151 ; 3: 149; Pa 7 ; Al 10035 ; FH 3: 92 ( 1446); BSH 3: 8 (1449, samt. afskr.), 4: 9 ( 1471); Di 186, 287 ; Va 33, 51 ; MB 2: 174, 320 . ","skeddhe FH 5: 81 ( 1481); MD 167 . skeedde RK 3: 3278 . ","skeder . ","skeedher . ","sket . ","sketh . ","sketth . ","skeet ) , ","ske sik , "]},{"a":"skedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. spån, skiva. - sked, matsked. thet sta pant fore jj skäda oc j ring Kumla kyrkas rb 33 ( 1476) . Jfr gul-, silf-, vind- (Sdw 2: 984), väf-, örnaskedh. "],"f":["skäd: -an ATb 3: 209 ( 1508)","*skedha knapper? (skädhe-), ","*skedha makare","skeda- )"]},{"a":"skedhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lopp, fart. reende aff garden mz eth skedhe RK 1: 899 .","2) tidrymd, tid. Jfr midhnatta-, paska-skedhe."],"f":[]},{"a":"skedhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lopp. \" tha wil iak ränna i mote them (ɔ hästarna) oc löpa ower twa oc pa then thridhia oc taka fyra äple mädhan the ränna sit skedhe \" Prosadikter (Karl M) 256 . hwat ganghn ar ok thz at haffwa löpit owir thina makt, om thu ekke formatte skedhit halla fram til ändan mz flerom SpV 467 . \" för än thu hafuir thit skedhe lupit \" Hel män 170 . 3) ss längdmått. ey waro the komne xv skede mon wt j sjön j fraa athenas Troj 86 . ib 296 . åtta stadier ellir skede ib 299 .","4) ss ortnamnselement el. topografisk beteckning. Jfr Ortnamnen i Älvsborga län 1: 73, J. Sahlgren, Namn och bygd 38: 4 ff. och I. Lundahl, ib 39: 63 f. de . . . skedom . . . in nyuthungia SD 2: 89 ( 1290) ."],"f":["skede )"]},{"a":"skedheman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skedhis man. Svartb 351 ( 1435) ."],"f":["skethe- )"]},{"a":"skedhevatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skedvatten, salpetersyra. aqua fortis, på swensko skede watn PMskr 599 (avskr.)."],"f":["skede- )"]},{"a":"skedhis man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skiljedomare. fulmäktogha skedhismän wm al skälning oc twedrakt . . . Rydberg Tr 3: 161 ( 1436) . Jfr skedheman."],"f":[]},{"a":"skedhis man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skiljedomare. \" then dagh ok stadh som thässe for rördh skädesmän oss forläggiandhe wardha \" BSH 3: 9 (1449, samt. afskr.) . the skedhesmänne hafwa . . . fulla makt at andwardha honom . . . gotland ib. \" the forrörda XII skedes männ \" BtRK 187 ( 1455) ."],"f":["skedhes- . ","skedes- . ","skädes- )"]},{"a":"skeker skeek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som skevar med benen? ss tillnamn. Jfr E Hellquist, Xenia Lideniana 108. haquino dicto skeek SD 4: 568 ( 1337) ."],"f":[]},{"a":"skel adj.","b":[],"c":"","d":"","e":["skelögd, vindögd. skele herman KTb 145 ( 1428) ."],"f":[]},{"a":"sken","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skin."],"f":[]},{"a":"skena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skenben. \" sla for skenona (jfr Nt. vor de schene slan), eg. flå för skenbenen; genom slag el. spark afvisa; öfvergifva, leman i sticket. taga thee (ɔ: edre swena) tillfälle aff theras genstörtogheth ey . . . bliffwa welia, wtan plath förlöpa stadhen och slaa oss för skenana \" BSH 5: 318 ( 1508) . nw medhan dagen är i thet nesta försli ten, och feygdhen skal begynnas, slaas wij för ske[nana] wtan alla trösth och förlossningh ib."],"f":[]},{"a":"skena","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skinna."],"f":[]},{"a":"skena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skenben. Se Sdw 2: 1296. Jfr skin(Sdw 2: 365 f.), skinu-ben (Sdw 2: 367)."],"f":[]},{"a":"skena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tunn (och smal metallskiva, nyttjad ss (till kvinnodräkten hörande) smycke? Se Sdw 2: 1296. tesse skattade laris iönsons panta ena skinko för ix mark eth kranza stykke (o. s. v.). ATb 2: 105 ( 1478) . en forgylt skena STb 2: 297 ( 1488) . ib 298 ( 1488) .","2) armskena (ss detalj i rustning)? hade . . . myn kere hustrv en reffue jnnan pa thet ene laredh, som thu henne hade reffuet medh thin skene eller knyff then tijdh? STb 3: 11 ( 1492) . \" verdhens vethe ath her stens skene hon er fwnnen \" GPM 2: 266 ( 1507) . - Jfr silfskena."],"f":["skene . ","skina )"]},{"a":"skena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skråma. \" gwnnar hade iij fulsäre ok ij skenor \" ATb 1: 226 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"skena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. \" annan kroppsskada som (med el. utan blodsutgjutelse) tillfogas med vapen hvilket ej är dödande, skråma. þät är ful skenä \" SR 53 . Jfr vaþa skena."],"f":[]},{"a":"skena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr arm-, gul-skena."],"f":[]},{"a":"skena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. krossa? diäfullin draghir siälina til sik mz wrangx lusta tang ok sundirlöse hona ok skene mz onda samthykkio hambre Bir 3: 426 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"skerns hoper","b":[],"c":"","d":"","e":[" m. Jfr skarns hoper."],"f":[]},{"a":"skever","b":[],"c":"","d":"","e":[" , i art. Sdw 2: 360 skall m. utbytas mot adj."],"f":[]},{"a":"skever","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skef, förvriden. \" ith toktelikt änlit gör henne leff högferd gör henne j dygdom skeff \" MD (S) 227 . - n. adv. vrångt, ovilligt? hullo sig nogoth skeffth med thet BSH 5: 645 ( 1520) . "],"f":[]},{"a":"skeþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. spån, skifva. - sked, matsked. \" LfK 12. engen gultsmyt schal göra hola scheder \" SO 143 . \" forfalsker nager sit arbet j hola skeder \" ib 154 . \" giwa hwarium monkenom . . . nokat j munnin mädhir skedh \" KL 79 . ib 102 . LB 7: 5 . DD 3: 233 (1493, 239 ( 1497). - ss måttbestämning. aff idhra drykkis lekedoma takin . . . siex skedhir ällir syu lyomt LB 3: 114 . \" tree sma skedha wilin \" ib 7: 152 . \" drycke twa eller iij skedar aff lauendel vatn \" ib 216 . \" tak . . . ena skedh bränne sten stöttan fyra skedher mz tiäru fäm skedhe mz bokkatalgh tio scheder mz bomolio \" ib 5: 82 . - Jfr arþer-, bordh-, liþ-, mur-, silf-skeþ."],"f":["schedh . ","sched . ","skeedh LB 7: 5 . ","skeed ib 216 . ","-ir . ","-ar ) , "]},{"a":"skidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr ardherskidh."],"f":[]},{"a":"skidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett af de stycken i hvilka en stock klyfves. hugger man eek flwghurkliffua swa ath nauar stander a skidhe huario TB 76 ."],"f":[]},{"a":"skidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skida, slida, fodral (till kniv el. svärd). . . . en kniff skyde aff syälff . . . skydan weger v lood et qwintin mynne ATb 3: 151 ( 1504) . Jfr knif-, silf-skidha. "],"f":["skyda )","skidho klädhe","skidokläde )","*skidhomakare","skydemakere )"]},{"a":"skidha knapper","b":[],"c":"","d":"","e":[" m. Se skedha knapper."],"f":[]},{"a":"skidhaklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["I puluinar II linthinamina. I skidhaklædhe SD 3: 674 (1325, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"skidhaklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se skidho klädhe ovan."],"f":[]},{"a":"skidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr ardher-, rätte-skidhe."],"f":[]},{"a":"skidhrännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skidlöpare. RK 2: 8591 ."],"f":["sky- )"]},{"a":"skik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställning, förhållande. \" ath bremss skwlle haffwa bliffwith i thet skiik, i hanom tilbwdet hade \" BSH 5: 333 ( 1508) ."],"f":["skiik )"]},{"a":"skik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställning, förhållande. - ställning, plats, position (i stridsordning el. dyl.)? at huar sig föruet om lösn . . . oc tage til wara sit skik oc haffues aath manliga Arnell Brask Biᴵ 20. ","2) bestämmelse, förordnande, disposition? (?) ath thet kom redeligha wth, the gaardha som ther wdhi (ɔ ett testamente) benämpdes oc annor tingh hwath effther sin skick (möjl. fel för skikkan)., som the giffwen waare VGFornmt I 10: 81 (1524)."],"f":["skick )"]},{"a":"skikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta, placera, ordna, anordna. laghar han oc skikkar strängiana äpther allan sin wilia Lg 811 . \" wpreser han ena stwdh äller stolpa om kringh hwilken han säther äller skikkar smaa pipor \" ib 823 . \" skikkis kirkiogardhin innan stora mwren \" Bir 4: 105 . \" jak skal skikka (statuam) wm hanom (ɔ: wingardhin) hägnadhin \" ib 7 . \" han skikkadhe manga byssor \" RK 3: 2003 . - ordna, anordna, avvisa plats åt, uppställa, ställa. om personer, i sht krigsfolk. skodha . . . huru discipuli enfallelica flyktos vm han. tha the honom fölgdho. eyg miok granlica skikkadhe som en spetz. hwar äpter sinne värdhelikhet ib 247 . han skikkadhe them swa alla ther Al 3270 . \" the skickade theris spedzsa \" Di 184 . ib 255 . MB 2: 327 . \" xl tusandh stridz män deladhe oc skikkade j sina spedzser oc skipilse \" ib 11 . \" skikkade . . . sin almoga j tree rootha \" ib 234 . \" han skickade sin här i iij parte kringom slottit \" Di 201 . \" alle the andhre som ekke era skikkadhe \" ib 209 . \" the skikkadhe thera folk \" ib 254 . capitenaren som regerar oc skikkar stridz folkith PM 1 . \" konungen skickade sieluer syn skara \" RK 2: 8573 . ther war ey annor i thz synne som folk i strid rät skicka kunne ib 8576 . ib 1238, 3547, 4194 . sedhen iag hade skickatt heren till laga ib 3: (sista forts.) 4761 . at han ey aff staden far för hwar är ther han skikkad war ib 2: 8742 . \" ffäm tusandh män haffde han vtwalt oc skikkat j försaat mällan bethauen oc hay \" MB 2: 21 . \" hwilka the skikkado äller satto j försathen ib 137. skikkade israels söner syna stridz män til örlögx j samma stadhen \" ib 135 . \" skikkado sin spetz j stadhen som kallas baalthamar \" ib 136 . \" skikkade syn föresaat när sichems stadh j fyrom stadhom \" ib 100 . skikkado (consticituit) the hwndrada wäknara at wäria hwan brwnnen ib 156 . \" judas . . . skikkade sin häär jn före (movit castra ad) bethzatharan \" ib 237 . \" sigord swen haffde skikkat mot amlunge then wekaste konungs sön \" Di 152 . \" tegh skikker jach moth her didrik aff bärn \" ib 211 . \" tikk skikker jach moth atilius konungs folk \" ib. \" han skikkadhe them mot fila tan ok sidhan man a mote man \" Al 4471 . ","2) anordna, ordna, inrätta. all thing haffwir jak skikkat (ordinavi) äpther minom wilia Bir 4: 46 . \" schicka sina wäria \" RK 2: 2168 . \" wy wyliom saa skikka waar hall \" ib 3: 25 . \" at thu math skikka tith liffwerne til stora äro \" Lg 3: 329 .","3) ordna, inrätta, indela. \" skikkadhe han allan sin tima i triggia handa maata (tribus distinxit ordinibus) \" Lg 3: 343 . ","4) inrätta, bringa till stånd. tha han skikkade hymblana Su 78 . \" at skikka nakra nya reglo ällir bepliktilse til nakot nyt liffwerne \" ib 364 . ","5) skicka, sända. somma skikkas hiith och somme tiith RK 3: 4009 . \" skikkadhe han bodh oc spelara i alla wägha \" Lg 3: 386 . HSH 24: 49 ( 1516) . ","6) förordna, kommendera, skikkadher till natta vaku EG 67 . - förordna, anställa. herre gren war skickader i alla ty aff konung cristierns vegna i rotnaby RK 2: 9611 . förordna, tillsätta, utse. för them skickade iag en höffwisman RK 3: (sista forts.) 5585 . skipandis äller skikkandis jonathan . . . oc hans söner til prester MB 2: 129 . \" at j . . . skikken mik ti konungh ib 98. \" ib 251, 276 . \" vardh skikkadher lector i klostreno \" Bil 597 . - utvälja, utkora. at thu . . . mik en aff allom tik kärastom tik skikkadhe oc haffdhe (ut me . . . dilectum inter specialissimos amicos tibi ipsi eligeres) Su 85 . ","7) bestämma, förordna. \" skikkar han stadhen. hwar han wil haffwa brwnnen \" Lg 822 . \" skikkade the tässa . . . städher menlösom til vndflykt \" MB 2: 53 . \" christius skikkar här mwnnona oc brödhranna scriptamals tima \" Bir 4: 27 . \" christus skikkar här huru kirkian oc clostrit skulu . . . bygghias \" ib 30 . ib 39 . dhristus skikkar här at biscopin j hwilkins biscops döme clostrit är bygdh wari tässins renliffnadz oc closters fadher ib 38 . ","8) göra bestämmelsen om, förordna om. skal han göma pelegrimmens päninga, wm han them ey skikkade j sino tästamänth PM XII . alla wara gardha oc goodz ok äghedela . . skikkom (ordinamus) wy swa SD 1: 444 (öfvers.). ","9) använda. the skulu skikka all owirflödogh thing och högfärdogh til ensampna ödhmiukt oc nytto Bir 4: 78 . 10) ordna, bestyra, besörja. skicka thin ting Ber 292 . skicka thit testament ib. - bestyra, draga försorg (om). hon haffde . . . ey skykkat om sit testament Lg 3: 383 . \" at the skulle skikka om liket oc syälaryktena \" ib 362 . 11) ordna, leda, styra. striden at skicka skulle han forsta RK 2: 8859 . ib 8584 . hon . . . tyktar liffwrnet oc skikkar LfK 109 . 12) ställa i ordning, sätt i (godt) stånd. her tordh marsken skikkadhe sina borgh RK 3: 33 . 13) bereda, göra lämplig el. värdig. somlike äru wäl skikkade (näml. att anamma sakramentet) Su 293 . ","1) ställa sig. skikkadho the rifwande vluane sik kring om han (circumdederunt eum) Bo 154 . - ordna, sig, uppställa sig. om krigsfolk. bönder haffdo sik wänlika skikkat ok haffdo sith baner wp stikkat RK 1: 3466 . ib 3021 . ij skikkin idher alt vtan dwalan Al 4194 . ","2) göra sig i ordning, rusta sig. herre eric nypertz sig mot thom skickat hade RK 2: 9260 . ","3) skicka sig, bete sig. ware ther gawion eller persefall the gato sik ey bäter skikkat RK 1: 1396 . "],"f":["schicka . ","skykka . -ar-, -adhe, -adher),","skikka sik , ","skikka saman , uppställa till samman, föra till strid mot hvarandra. the skikkada saman two oc two Di 148 . - bringa i strid med hvarandra, göra oense. ther skikkadhe iak folkit saman oc kom them til at kifwa ST 304 . - Jfr samanskikka. ","skikka sunder , ","skikka til , sätta till, gifva i uppdrag. hadhe skikkat . . . xv thera tiänare til (hafa þeir til set) som skuldhe bespeya blandh hiner om swik vore affärdhom Di 248 . Jfr tilskikka. - Jfr be-, for-, fram-, gen-, inskikka."]},{"a":"skikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta, placera, ordna, anordna. seriare skikka GU C 20 s. 571 . swa ath grenana som wthlöpa aff bolenom (ɔ vinstocken) skikkas räth pa stangena PMskr 317. - ordna, anordna, anvisa plats åt, uppställa, ställa. the ridhande . . . skwla skikkas pa hörnen j spetzenom PMSkr 136 . - sätta, plantera. thet (vin) som plantheras skikes j en skoghs aaker . . . är thet j hetom landom skikkes pa noredermere sidona pa nokon bakka, är thet j kaldom landom skikkes pa södhre sidhona ath trän fa waärma PMSkr 310 .","2) anordna, ordna, inrätta. then forᵈᵃ j gardin . . . medh hws ok iord som han nw skikkadir är ATb 1: 64 ( 1462) . SpV 27 . thu som . . . haffwer klarligha dygdhanna ällir lastanna framlop til matto skikkat (ordinasti) ib 138 . \" han skikkadhe j mik (ordinavit in me) kärlekinib 278. han (ɔ visdomen) skikkar (ordinat) kärlekin, han tilsäthir enkte thz som är orenlikith \" ib 421 . 3) ordna, inrätta, indela. desse dandemen ere tilnempde . . . ath ganga ok skycka tompterne vtan mwren, hure the schole bygges, ok hure ner mwren bögnignen schal ware STb 3: 263 (1495).","4) inrätta, bringa till stån.d. swa ath ther aff skickas sancta anna ena ewigo messo STb 2: 183 ( 1486) . \" tha gaff hanss nade mek befalningh, ath jak skolle skecke alle fatige ok rike i skara biscops döme sancte erik konungs lagh ok räth ok gode gamble sedvänie VgFornmt II 1: 8 (1521). ib. 5) skicka, sända. Lagerbring \" Saml 2: 227 ( 1445) . \" jak loffwar oc takkar tik ödhmyuklika, at thu wille . . . bland röffwara skikkias SVB 522 (b. av 1500-t.). om edher werdoghet villä wara ffortäncht i hiit skigghe en scolamester \" GPM 2: 210 ( 1506) . \" om ey kan annars wara (d. v. s. om man ej kan föra hem den i strid fallne svennens lik), skikke hans hest oc hoffua för hans siel \" Arnell Brask Biᴵ 20. 6) förordna, kommendera. - utvälja, utkora. om tw (ɔ: Paris) nämpner juno will hon skicka tiig till en stor mäktog herrä j bland andra mäktoga werdzliga herr Troj 53 .","7) bestämma, förordna. \" ath thu wärdogas göra och fulbordha i mik alt thät thu aff vphoffweno skykkade göra \" SvB 499 (sl. av 1400-t.). priamus hade fwlkomnad syn wilie epter som han skyckad haffde j syn hog Troj 40 . 9) använda. tha haffue wy giffuet kirkioherren, presten ok kirkioverende loff swa dana (ɔ olovligen uppsatta) vaxliws vptaga och thöm skicka epter theris egen vilie STb 4: 174 (1507). 10) ordna, bestyra, besörja. scha (!) forscriffne . . . godemen tha tilhielpa och schycka, ath swa skeer STb 2: 555 ( 1491) . - bestyra, draga försorg (om). haffuer iach waret twa reesor pa tesse jernbergh. och skyckat ther om idert gagn GPM 2: 134 ( 1508) . "],"f":["skicka . ","skykka . ","schycka . ","skikkia SvB 522 (b. av 1500-t.). skyckia Troj 23y. skika: -as SpV 27 ; -adhe JMPs 41. skike Hist. Tidskr. 1949 s. 251 (1504, avskr.?). skecke VgFornmt II 1: 8 (1821); ib. -ar. -adhe. -adher. pres. pl. 2 pers. skigghe GPM 2: 210 ( 1506) . ","skicche Arnell Brask Biᴵ 22. pass. skikkes PMSkr 310 ),","skikka sik , 1) ställa sig, ordna sig, uppställa sig. skikkadhe sig alth himmerikis härskap j l c skara, swa som j ena wnderliga prosescio JMPs 41. nar han fik see hwro alla troyaners spetzsar waro alla tiilhoa forsampnade j striden j mot grecana, skykkade polidamas siig oppa en annan syda mz siith folk Troj 131 . " dagen ther äpter skykkade grecana sig alla oppa ena släth wtan for troyas stadzs mwra " ib 260 . 2) göra sig i ordning, rusta sig, bereda sig. jdhkeligha skikka sik til ath wäl dö Gers Ars 23 . " the skyckade siig snarliga tiil syna hästar (d. v. s. de stego till häst) " Troj 111 . - refl. *skikkas, skicka sig, bete sig. räthfärdhelica skikkas (collocatur) tha brudhin. som är siälin j brwdhehwseno mädh brudgomano SkrtUppb 14 . ","*skikka ivir , sända över. BSH 5: 157 (1507, H. Gadh). ","*skikka pa , utsätta för, låta röna. sathe wi ingen then troo till eder at i wele skicke oss nogen ovilie paa uthen forskyllen HSH 13: 103 (1524), Brask). ","skikka til , 1) sätta till, giva i uppdrag. (fogden) skicche then til, som them (ɔ: bodarna) haffwer j weria Arnell Brask Biᴵ 22. 2) sända, tillsända. wi hafwe latis slaa oss en saltpanna kunne i skicke oss till en god salt siudere wele wi thet gerne förskylle HSH 14: 28 (1525, Brask). - Jfr tilskikka. ","*skikka sik tilhopa , ordna sig i en skara, ställa sig tillsammans. tha ropadee panthasilea j moth syna jomffrwr oc böd them skyckia siig tiilhopa Troj 236 . - Jfr for-, fore-, igen-, in-, unt- (Sdw 2: 830), up- (äv. Sdw 2: 857), ut-skikka (Sdw 2: 886), ävensom illa-, lagh-, o-, undir- (Sdw 2: 820), väl-skikkadher (Sdw 2: 1035)."]},{"a":"skikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) ordning, ordningsföljd. människionna athirlösn, j hwilkins frälsilse skikkan (ordine) wändhis alla scrifftinna skikkan (series totius scripturæ versatur) SpV 46 . 4) ordning, anordning, inrättning, beskaffenhet, skick. jak bidher thik, at thu sigh os aff thänna lilli naturs skikkan (ordinem), mädhan hon är os swa mykit siälsyn SpV 25 . \" concordia är een oslitelikin ok samanfögdh skikkan (complexio), j them hoghom som samankomande äru j thy som räth är \" ib 143 . \" oskrymptelikin astwndan hälaghe renliffwis skikkan ällir ordon \" ib 160 . \" thänna dygdhanna rätta skikkan (ordo), thz är siwfalla nadhinna bekommilse, samlydilse, ok wndhirbögilse \" ib 544 . 5) anordning, bestämmande, bestämmelse. jndex . . . theknar gudz foresyn wndhersama, oc ogrundelika skikkan (ordinationem) Mecht 337 . Jfr skik 2. - Jfr til-, um-skikkan."],"f":[]},{"a":"skikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ställning, plats. \" jak saa lankt borto fra mik manga hälgha manna skipilse, oc thera skikkan var mykit omskiptelikin, somlika saa jak mykit nämbre, oc somlika lankt fiärre standande \" Ansg 179 . ","2) ställning, stånd, värdighet. huru hon (Jungfru Maria) i allom hedher oc äro owergaar alla hälga ängla oc manna marghfalla skikkan oc skipilse Su 138 . ","3) ordning, ordningsföljd. \" tha thymen kom at äptir jomfrwna tall oc skickan hester . . . bordhe jnga til konungen \" MB 2: 183 . ","4) ordning, anordning, inrättning, beskaffenhet. at thu eygh diäfrlika ranzaka älla dööm ofwir therra thinga skipan älla skikkan som eygh liggia til thin Ber 275 . tha thu werldenna skikkan . . . tilfrestar begripa mz thinom wilia, äller thino sinne Su 149 . \" pinanna skikkan äller mattan \" LfK 116 . klokkor . . hwilkra skikkan wari j abbatisse oc confessoris walde Bir 5: 19 ."],"f":[]},{"a":"skikkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inrättare, skapare. alla creatura skapare ok skikkare (ordinator), han weth hwat hwario eno creature bästz bekombir SpV 294 ."],"f":[]},{"a":"skikkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på vederbörligt sätt, riktigt. hwar kärlekin framgiwthir sik skikkeligha (ordinatius), til sin gudh ok jämcristin SpV 155 . \" ther sattes the alla hwar epter annan skickeliga som han war bördog oc myndog tiill \" Troj 81 . 2) konstfärdigt, skickligt; omsorgsfullt. aldhra skikkelikasta mz fulkomlighom skälom satthe thu före sagdha figuras SpV 351 . \" hwggis trä oc riis oc läggis skikkelika som en mwr \" PMSkr 131 . \" alth skal göras j härenom skikkelika, oc oförsymelika \" ib 138 . the hambrana sätyas wäl dywpth j jordena oc skikkelika ib 309 . ib 324, 350 . \" j mwr wäggen wtan till war sath manga handa stena hwar mz syn leeth saa skickelige oc lämpelige ath the thz sago for wndrade siig ther oppa \" Troj 37 . - Jfr oskikkelika (äv. Sdw 2: 177)."],"f":["skickelighe Troj 81 . ","skikkeligha SpV 155 . ","skickelige Troj 37 . ","skikkelikasta SpV 351 ),"]},{"a":"skikkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i ordning. ted gör hiernan skyckeligan LB 7: 325 ."],"f":["skyckelig )"]},{"a":"skikkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ordentlig, i ordning. Jfr Sdw 2: 1296. - i vederbörlig lordning, lämplig, tjänlig. koper malmen . . . leggis sidan på skickeligen wedh PMskr 626 (avskr.). j ryngmwrens kringang war torn wid torn . . . som j skikkeligen högd offwersyntes ryngmwrena Troj 37 . 2) i sin vandel lordentlig, hederlig. Se Sdw 2: 1296. - hederlig, förnäm. ädela qwinnor . . . som fore skwlle rydha j thz skyckeliga hooff Troj 69 . 3) konstfärdig, konstfull. jnnan tiill j staden war otalegen palacia oc hws mz alla wänasta bigning oc skikkeligen opsätning Troj 37 . - Jfr oskikkeliker."],"f":["-ligen )"]},{"a":"skikkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ordenlighet, ordning, reda. \" jnthe är fäghre än skikkelighethen ey ath enast j bohagheno vtan jamwäl j allom tingom oc stadgom \" PMSkr 211 . 2) skicklighet, duglighet. myket mera tycker jac (ɔ konung Peleus) meg froman wara aff tyna (ɔ Jasons) skikkelighet dristoghet oc starkhet Troj 3 . - Jfr oskikkelikhet."],"f":["-lighet )"]},{"a":"skikkemästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befäl, befälhavare? Jfr skikka 1. samtykte . . . tesse effter:ne för hoffuismen och skickemestere offuer staden STb 5: 277 (1520)."],"f":["-mestere )"]},{"a":"skikkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (SpV 187; snarast felskrivn.) och f. 1) ställning, plats ( där ngn är ställd el. satt). ordo . . skepilse eller skykilse GU C 20 s. 389 (möjl. att föra till 2). - placering. wäggarna besatthe mz mangom dyrom stenom ganska fornwmsteliga j syn skykkelse Troj 178 . 2) ordning, ordningsföljd. seria . . . skikkisse (så!) vnde seriare skikka GU C 20 s. 571 . SpV 516 . 3) ordning, god ordning; harmoni. näsadyrffwn owirlöper rätta skikkilsinna (ordinis) leneam, ällir längd SpV 150 . mädhan han ey akthar sins eghins wilkors skikkilse (suæ conditionis ordinem) ib 38 . \" at all likamlikin ok thimlighin thing äru säthiandis äptir thz som andhelikit är, ok thz antiggia görs saa, for thy at thz kräffwir forskullanen ällir skikkilsenna wärdoghet (ordinis dignitate) \" ib 381 . \" om saa är at skikkilsen (ordo) wardhir ekke rättelika hallin, tha kommom wi ok ekke aff diwpeno ok op j högdhena ib 544. 4) ordning, ställning, författning, förhållande, natur. swa som hornin j kalwenonom framga owir kötidh, swa oc thin jomfrulika skikilse laghlika gömdh, owirgar alla the hälgha kirkio ordines j wärdhelikhetinne \" SpV 37 . \" nar som j gudz ordz wisdom waro al thing, hwilkin, huru, nar, j mattit, j skikkilsit (ordine), hwart fran the andra atskililikit . . . \" ib 187 . ib 301, 502 . 6) ordning, lag. ey wttydhis . . . enkannelika gudh mz thässom liknilsom, wthan gudhelika skikilsa dispenseran (dispositiones divinÄ ordinis) ällir midhlan SpV 281 f. - skickelse, försynens bestämmelse, öde. all siälinna rörilse äru skapadha til at skodha eeth äwärdheelikit goth, än skikkilsinne omskiptho (ordine mutato), athirböghir wsle mannen thz godha j thz onda SpV 429 . thän . . . huilken all skikkilse styre JMÖ 91 . 8) ordning, avdelning, klass. - avdelning, avsnitt. thätta är ordo ällir skikkilse, hälgis thit nampn . . . annor skikkilsin är thänna, tilkomme thit rike SpV 547 . ib 548, 551 . ","9) skara. \" alle lhälghe ängla ordines oc skikkilse \" Mecht 117 . \" alla hälga ängla skikkilse (ordines) ib 120. - Jfr be-, til-skikkelse. \""],"f":["skykkelse . ","skikilse SpV 37 . ","skykilse GU C 20 s. 389), "]},{"a":"skikkilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) ställning, plats (der ngn är stäld). ath the . . . ey stigha aff then skikkilsen ther the ärw satte j spetzenom PM 2 . \" ey standhandis j them skikkilsom ther han war satther \" ib 3 . \" öffwergiffwer nokor sin skikkilse \" ib 26 . \" öffwergiffwa sin skikkilse äller stadga ib. \"","2) ordning, ordningsföljd. sidhan aptonsanger är siwngin om fredaghin oc conuentin vtgaar hwar j sin skikkelse (ordine) VKR 73 . \" til tässin thry spörsmaal wiliom wi tik swara huart thera äpter siin skikkilse \" Su 341 . ","3) ordning, god ordning, harmoni. komber til hälffwittes, hwar enghen är ordho ällar skikkilse LfK 23 . \" i äwärdeliko glömskonna rike, huar engen är skikkilse (ordo) wtan äwärdeliken stywg jnneboor \" Su 132 . ","4) ordning, ställning, författning, förhållande. ath hon (ɔ: lyncköpingis domkrkiä) mothe komme i then stadge och skickilsä igen som tilbörligith är HSH 19: 68 ( 1504) . ","5) anordning, bestämmelse, förfogande. göre een skikkilse (ordinacionem) aff thet godha som gudh haffuer os forlänth SD 1: 444 (öfvers.) loth oss see eth pergamentz breff mz hängiande jnsigle oskrapet ok oplanat helt mz all sin skickilsse j alla motto ludandes oordh fran oorde som her epter fölgher DD 3: 214 ( 1483) . ","6) ordning, lag. \" moth naturens skikkilse \" FH 1: 108 (1492, gammal afskr.). ","7) ordning, stadga, giltighet. til tess mera äwärdelica fastheth oc skikkilse oc stadfestilse SD 3: 166 . ","8) ordning, afdelning, klass. j thenna skola waro triggia handa skikkilse Su 225 . ","9) skara. \" han saagh helgra manna vnderliga skikkilse (choros) \" LfK 244 . - Jfr forskikkilse."],"f":["-else )"]},{"a":"skikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sändning. atj göre them aarliga en skekningh FH 6: 376 (1504-14)."],"f":["skekningh )"]},{"a":"skikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilskikning."],"f":[]},{"a":"skil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) urskilning; förstånd. herra gafuian swarar tha mz skil Iv 5071 .","2) besked, kunskap, klarhet. - mädh rättan skil, tydligt, bestämdt. iak veet thz väl mz rättan skil Iv 1300 . ib 4257 . \" sighin thz mik mz rättan skil \" ib 1438 . ib 5456 . - noga, grundligt. thänker thz mz rattan (för rättan) skil Iv 2487 . ","3) skäl, orsak. \" - mädh rättan skil, af rättmätig orsak, med rätta, enligt hvad rätt är. iak vilde gärna minne syster radha hon lote mik än vara mz nadha äpter min fadher mz rättan skil \" Iv 3705 . \" hafuer hon mist mz rättan skil fins (för sins) fadhers arff \" ib 4750 . - Jfr skiäl, m."],"f":[]},{"a":"skil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samt forskiäl (orskil), vägha skil."],"f":["skila man , "]},{"a":"skil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd, sinne, skäl. Jfr Sdw 2: 1296 och V. Jansson, Eufemiavisorna 203 f."],"f":[]},{"a":"skil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skila man , "]},{"a":"skila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr laghskila."],"f":[]},{"a":"skilakteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varom skilda meningar råder, stridig, omtvistad. . . . om alle skelaktelige sager oc om alle skelaktelige städhe, hwo ther hafuer ofuergangit ofuer the gamble raaer Rydberg Tr 3: 360 (1482, anskr.) ."],"f":["skel- . ","-lig )"]},{"a":"skilaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oense. \" wij wordo skelachtuge \" Di 120 . \" te äre skelaktyga sigh i mellan \" BSH 5: 388 ( 1510) ."],"f":["skelachtuger . ","skelaktyger )"]},{"a":"skilaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oense. ATb 1: 89 ( 1458) . \" te äre myketh skelactijghe them i mellan \" GPM 2: 206 ( 1508) . \" then tid han war skelaktigh och slox met honum \" STb 4: 282 ( 1512) ."],"f":["skel- . ","-aktoger . ","-aktigh )"]},{"a":"skilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. sköld; sköldmynt, ett slags (Franskt) mynt (hvarå rikets vapensköld var afbildad; jfr Franska écu, Ital. scudo, Mlat. scutum). \" XVIII skildæ aueros \" SD 4: 712 (1340?)."],"f":[]},{"a":"skilfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skil fall )"]},{"a":"skilfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skillnad, olikhet. \" hwar som laghen ey göra skälfangh mällen nokor tingh. thär skwlom oc ey wj göra skelnad mällen \" PMBref 329 ( 1518) . ib 328. somptt aff brennestenom kalles ware liffwandes brennesten, och sommer döder, och ther i är ingen annen skelfongh, vtan . . . PMSkr 613 (avskr.). at vetha skelfong emillom floggel oc flogeeld dammask HSH 13: 114 (1524, Brask). huad skelfong ther ä e mellom, the ther äre wigde for kyrkedören epter landz lag och the andre som blott äre festh ib 16: 101 (1527, Brask) . ib. 2) mellanrum? mellen vor dam oc kwngsaadran är mykit skilfong oc stoor idzlage som i sielffue seen AktKungsådr 29 (1524, Brask) ."],"f":["skel- . ","skäl- . -fong(h)"]},{"a":"skilgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgård som åtskiljer el. utgör gräns mellan två byars mark. . . . fforstha raaen widh skilgarden mellan hagstala aaker och forsby Svartb 426 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"skilgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgård som åtskiljer el. utgör gräns mellan (två byars mark). att leggia een skillgårdh emillan stoorby och toiffwala by BtFH 1: 89 ( 1467, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"skilgitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["äktfödd. (Karl Örjansson hade kallats »horeson», men han var) en skelgeten freldeson ock swaradhe hwar dande man lagh ok reeth swa lenghe wij honom kende RApapp 1485 17/9 (Jämtland) (medd. av S. Ljung)."],"f":["skelgetten )"]},{"a":"skilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skilja, avskilja. - skilja, skilja från samvaron el. föreningen med. the konnu thik ledha a himmerikis väghä oc vidh dyäwlin skilliä Vis sten 8 . \" lclemit benctssons hustru sister som framledne clemit hade före än hustru ingeborgh hanom fick som ware henne slecht och clemit ey fran sigh skylt hade \" SJ 2: 215 ( 1492) . skyl lhona fran oss medh nokrom lända, ffor thy hon ropar högelika äptir oss MP 5: 206 . \" syälin war alzstingis schild vidher likamin Hel lmän 247. - skilja från innehavandet el. besittningen av. all the godz domkirkian aatte j borgha sokn . . . met allom tillaghom, engo wndantagno oc skildo, vtan husom, som landboen tilhöra SVartb 311 (1424) (sannol. snarast att föra till undan skilia). han var skylder vth aff . . . vor slotzherres tienist, swa ath han hade sin hand j gen aff hanom \" STb 3: 332 ( 1497) . - skilia fran sik, skilja dig rån, göra sig fri från, göra sig kvitt. ey wthan warkunnan skeel lhon (ɔ mildhetinna källa) sith creatur fran sik, hwilkins synda twnga ok orätuiso hon langhlika lidhit haffwer SpV 529 . - huilke (ɔ peninga) hon fran sich ärlige skyldt hade och rekinscchap aff giorde STb 3: 386 ( 1498) . then tijdh per monsson . . . skilde ffran sigh stadzins tomptöre, tha hadhe han x mark mindre än ijc Stock Skb 298 (1514, Skip) . - skilia undan sik, skilja sig från, avyttra. lauerens ok hans husfrw hafua skilt . . . sigworde, thet fornemda. goz . . . ok skildhe vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe fornemde JämtDipl 166 (1412).","3) skilja, åtskilja. - skilja, utgöra gräns. aan hon skil westan til oc in til lbwnka garda NMU 1: 114 ( 1438) .","7) döma. \" tha seter jak niclis, som swa skilde (ɔ meddelade skötning), mit jncigle fore thetta breff til witnisbyrdh \" FMU 1: 445 ( 1395) . - skilia firi fäst (fast, fasto, fästo, iordhafästo, iordhaköpe), ss ordförande bland fastarna formulera stadfästelse å överlåtelse (av jord). thet iak skilde for the fest SD 8: 20 ( 1361?) . jak . . . kiännis . . . mik hawa skilt fore festone medh thenna godhra manna vitnum ib 71 ( 1361) . ib 199 ( 1362) . haquon gilloson, som fore fastonne skilde NMU 1: 80 ( 1392) . \" tha skilde jac for fastenne \" SD NS 3: 58 ( 1415) . kennis iak . . . mik haffua skilt for lenne lalghlike oc skälike iordhafesto a rettom lthingxstad oc thingxdagh i mellum herra jhenis dansson . . . oc pädhar folcason ib 75 ( 1415) . \" forskälaman jons ingenen, skiliande swa fore fastone ath fornempde gunnar trulle magh thy goze styra \" ib 120 (1416, ä. avskr.) . tha skilde jak foer eno jordhaköpe mellan . . . olaff. . . ok thyrgels lib 622 (1420).","9) bestämma, stadga, förordna. \" vppa samma dag talade jak til her twre om min hustruss modhermodherss morghengaffuo oc hwru thär om war skilt \" Arfstv 7 ( 1470) . ","7) slita el. avgöra tvist mellan (parter). Se Sdw 2: 1296. - refl. skilias at, skiljas åt, skiljas från varandra. at wi sciliums at vtän barn ok bornä arwä SD 8: 230 ( 1362) . \" medh tässo bythe ok skipte tha skildis te wener ok wälsate at ok hwar lot nöya sik at sino bythe \" ATb 1: 55 ( 1456) . ath the (ɔ de av konungen tillsatta domarna) skullo skelias at medh retta Arfstv 52 ( 1461) . \" skildes wij aat wener och welsathe \" STb 5: 30 ( 1514) . JMPs 429. Jfr atskilia. "],"f":["skilliä Vis sten 8 . skylia Sj 2: 183 (1491)","skelya: -as PMskr 99. skelge: -es GPM 2: 326 ( 1509) . ","skälia: -as ATb 2: 213 ( 1483) . ","skil NMU 1: 114 ( 1438) . ","skeel VKJ 70, 88 ; SpV 134, 529 . ","skiller Svartb 518 ( 1474) . pass. och refl. skels PMskr 76. pl. 1 pers. sciliums SD 8: 230 ( 1362) . 2 pers. skeliens SvB 358 (omkr. 1500). impf. skilde. pass. och refl. skildes STb 5: 30 ( 1514) . ","skyldes ib 1: 48 ( 1476) . skeldes JMPs 429. part. pres. skiliande SD NS 3: 120 (1416, ä. avskr.) . part. pret. schild Hel män 247 . ","skilt . ","supin . ","skylt SJ 2: 215 ( 1492) . ","skyldt STb 3: 386 ( 1498) . ","skil Prosadikter (Barl) 35 . ","skyul MP 5: 206 . Jfr Sdw 2: 1296), ","skilia sik , 1) skilja sig (från ngn). Jfr Sdw 2: 1296. stat p oc skil thic vidh falsa gudha Prosadikter (Barl) 35 . - refl. skilias, 2) skiljas (från), skilja sig (från), upphöva samvaron el. förbindelsen (med). hanis jwta, som medh omynne skyldes fra her sten STb 1: 48 (1476). o alle lgudz helge ängla som . . standen i gudz asyn oc tienist oc aldrig skeliens ffran henne SvB 358 (omkr. 1500). skiparen skels widher skipith, oc kompanana taka thet til segh PMskr 76. scriffwaren oc styremannen skwla ey skelyas fran skipeno för, än kompanana komma ib l99. aldrig skildis han ffran sancto dominico, oc nar som somlike andre skildis sigh ffran honom, sagfde han . . . JMPs 372. 3) låta urskilja el. särskilja sig. Se Sdw 2: 1296. 4) åtskiljas, få tvist sliten el. avgjord. borgamestare bwdhw thim ath the skelle komma athir wm fiortan daga här nästh äpthir och tha skelle the skälias wm then laxin ATb 2: 213 ( 1483) . ","skila at , 1) åtskilja, skilja (från varandra). at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum SD 6: 358 ( 1352) . " skulu forstandarana skylia aath kellerana medh eth standelwerke " SJ 2: 183 ( 1491) . - skilja, utgöra gräns me. then beckin . . . han skeel bygiawadana aat VKJ 70 . " thär är een tiellra oc skeel oot höreda ägor oc grydby " ib 88 . Svartb 518 ( 1474) . ","skilia sunder , "]},{"a":"skilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skilja, afskilja. skilde war herra liwsith fra myrkeno MB 1: 155 . \" skulo the skilia skaalina fra kärnanom, thz är ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andelike vnderstandilse \" ib 268 ; \" jfr 5. - skilja, skilja från samvaron el. föreningen med. huat skilde þik viþ hälgho martires \" Bu 520 . \" skal iak . . . skära han oc skilia hans liiff, oc alla hans kompana til ondzskap, widh mit folk (succidam . . . ipsum, et omnes qui consenserunt ei . . . de medio populi sui) \" MB 1: 368 . sandir idhrughe skil siälina vidh diäfullin Bir 2: 218. Bil 557 . \" han er skilder vid mik \" RK 1: 357 . - skilja från innehafvandet el. besittningen af. widh thz palatz är han nw skild Al 3644 . \" skilin hanum wid häst oc harnisk \" Di 64 . \" waalen han vidh slottet skilde \" RK 2: 1211 . \" somma them haden tenkt wid liffuit skilia \" ib 7320 . \" konung cristoffer wil han fra rikit skele \" ib 7281 . - skilja, frigöra. thw äst skild aff tholke fafängo Bir 3: 327 . - skilja, befria. gud skilde the swenska aff then nöd RK 2: 7321 . - åstadkomma skilsmessa el. splittring i, upplösa. nw är var sata vmganga skild (disjuncta) Bo 213 . ","2) skiljas, aflägsna sig, upphäfva samvaron el. förbindelsen (med). mik thykker ilt fra hänna skilia Fl 209 . tha han wille fra them skilia RK 2: 2458 . \" jach ma mz licha fra jdher skilia \" ib 5571 . \" engelbert oc puken ville fra them skilia \" ib 2319 . \" iac trengde thom mot thera vilia mz rikit holla oc fra konung eric skilia \" ib 6677 . \" han . . . trodhe jw fullelica wara gudz vilia at konungen sculle fra riket skilia \" ib 5553 . - skilias, blifva fri (från). som gerna wid barkakonung skille RK 2: 7326 . - skiljas, upplösas, upphöra. thz skulle tog en tid effter gudz welia thera samwara mz döden skilia RK 2: 8392 . - På samtl. till 2 hörande ställen står skilia i rimsl. ","3) skilja, åtskilja. \" skal göras . . . vtan widh borgha muren en annan mur, at te bådha murana skili nokot rum \" KS 86 (210, 94) . - skilja, utgöra afståndet af. hwan stadhin skilde eet stenkast fran androm Bo 186 . - skilja, utgöra skilnaden el. olikheten mellan. skil thera gang om kring solina antiggia litith eller altztänkte MB 1: 62 . ","4) blifva oense. opersonl. med ack. tha took them först skilia badha RK 1: 551 .","5) skilja, urskilja. \" wisto ey väl at skilia ben firi ben: hwilkin waro petri ben: ok hwilke pauli \" Bil 108 . \" ware iak folasta faana gäk ther ey kunne skilia bro om bäk \" Al 1922 . þe kändo eigh christum firi iacobum. sua varo þe like. vtan iudas kunne bätar skelia for daghleka saman varu Bu 193 . \" än the hafdho skilt, hwath hwiit war eller swart \" MB 1: 119 . - urskilja, tydligt se. at . . . han matte skilia fa hua ther var när hänne la Fl 1547 . ","6) inse, förstå. thz man görla skylde Fr 472 . husfruan thetta görla skil Fl 888 . \" skilia . . . at thätta lifwit skal ändas mz dödhinom \" Bir 4: 127 . ib 130 . ","7) döma. ther om skilia Fl 1608 . \" thet som hampnfougden och sexmennerna giöra, skilia och döma \" SO 308 . \" skilia firi fäst (fasto, fastom), ss ordförande bland fastarne formulera stadsfästelse å öfverlåtelse (af jord). ego . . . eandem resiganacionem legaliter publicaui. quod wlgariter intelligendum est. iac skildhi fyr festnum \" SD 2: 279 ( 1299) . \" ipsam resegnacionem secundum leges terre rite publicauit. wlgariter dictum skildhi fyr festnum \" ib. \" pro cuius empcionis titulo proloqutor fuit saxo de karaby. id est. skilde firi fæsth \" ib 381 (1303, gammal afskr.). haquino . . . pro pacto appropriacionis quod wlgariter dicitur skilia fori feest legaliter publicante ib 4: 618 ( 1338) . kännis jac . . . hafua skilt fore enne jordhafäst ib NS 1: 687 ( 1407). jak fi[n] vidher skyldhe fore fästenne ib 2: 243 ( 1410) . ib 108 ( 1409), 226 ( 1409), 343 ( 1410). kännis jac mic hafwa skilt fore the fästonne ib 297 ( 1410) . kännis iak . . . mik hafua skyt for fastone ib 1: 179 ( 1402) . ib 180 ( 1402) . \" gilddo judex . . . skildi fore fastum \" SD 3: 37 ( 1311) . \" skilde siälwer fore fastomen ib \" NS 2: 37 ( 1408) . Jfr Amira, Altschwedisches Obligationenrecht s. 274 f. ","8) tilldöma, genom dom tillerkänna. vil iak hänne rät här skilia Iv 5253 . skils hanum til gangä a sama gozit SR 2 . ","9) bestämma, stadga, förordna. skilium wir halw minni plikt SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" böte swa som förrä skils ib 5: 480 (1345, nyare afskr.). \"","1) skilja sig, upphäfva den äktenskapliga förbindelsen (med). han . . . tordhis ekke skilia sic widhina Lg 45 . ","2) skilja sig, skilja sig från besittningen (af). skilde hon sik ther . . ganzklica vidhir Bo 3 . \" skil thik . . . widh (lemna från dig) hans breff \" ST 30 . refl. ","1) skiljas, skiljasf från hvarandra. siþan apostoli skildos Bu 12 . ib 149 . - särsk. om äkta makar: skiljas, upplösa äktenskapet. the skyldos fore gudzitzwa lagh RK 1: 2425 . ib 2419 . ","2) skiljas (från), skilja sig (från), upphäfva samavaron el. förbindelsen (med). är huarom louat skilias viþ Bu 21 . \" at min bonde skils viþ hälgha martires \" ib 520 . \" som aldre skeldes uiþ sin folstar son \" ib 526 . \" iak vardhir nu skilias vidh thik \" Bo 213 . kan . . . þänne wiþer han skilliäs som firi han þiänä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). skils iak vidh min mästara ok blanzaflur Fl 207 . Bil 128 . RK 1: 1235 . \" ther tha skuldo skilias vid thera heem \" ib 110 . \" ii skilins viþ likaman mz syndom \" Bu 138 . \" alt þät viþ þik scal skelias \" ib 519 . \" tha hofwodhit skildis widh halsin \" Bil 127 . siälin skils vidh kroppin Bir 2: 287 . \" skilias vidh världinna fafängo \" ib 167 . \" viþer frälse skiälläs \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). swa som skenit skils aldre fran eldenom swa skildis aldre min gudhombir vidh mandomin Bir 1: 4 . \" vi skilioms alre . . . fran thik (non discedimus a te) \" Bo 230 . MD 69 . FM 526 ( 1511) . (ther bien skilias fra sin wiisa äller et swiin fra sina grise Al 1881 . \" tha siälin skils fran gudhi \" MP 2: 198 . huar siälin skils fran licammanom Bir 2: 81 . Gers Ars c 4. skilias fran thenne werdenne ib b 5. PM XXVI . \" j tholike akt skildis iak af kroppenom \" Bir 1: 169 . \" thin siäl skall skilias mz likamin vtan ve \" MD 69 . ib 67 . - skiljas, upphäfva den äktenskapliga förbindelsen (med). tha skildis hertogh waldemar widher sina husfrwo RK 1: 2418 . MB 1: 506 . \" ängilin hafdhe budhit honum at han sculle engte skilias fran hänne \" Lg 45 . ","1) åtskilja, skilja (föremål från hvarandra). skide han þöm (bröderna) at Bu 528 . \" þe cristno kunungane varo þa skilde at \" ib 177 . \" iak wil os aldre skilia aat \" Al 737 . ","2) afbryta, upplösa, vålla slut på. thenna soth vil nw skilia var venskap ath Di 224 . ","3) skilja, utgöra afståndet mellan. gingo af bethleem til ierusalem som skilia aat fäm milo Bo 6 . ib 84 . \" them skil aat väl fyra oc siutighi milo \" ib 24 . \" ey skil thom mer at oc mik än twäggia fota rwm \" Bir 2: 181 . - åtskilja, utgöra skilnaden mellan. thetta skil at wara skipilse äpter syndina, oc adams fore syndina MB 1: 146 . \" här sigx hwat som skil aat godhan anda ok ondan anda \" Bir 1: 186 . \" drukkin man ok galin skil ey meer at än söfn (d. v. s. mellan en drucken och en galen man är blott den skilnaden, att den förre blir klok, sedan han sofvit ruset af sig) \" GO 579 (jfr Östnord. och Lt. Medeltidsordsordspr. utg. av Kock och af Petersens 1: 198, äfvensom 2: 264). - utgöra skilnaden. at mannin thänke huru mykit som skil aat mällan (quantum distat inter) likamlika syn ok andelika Bir 1: 236 . ","4) vara skild, vara aflägsnad. opersonl. med ack. swa som skil at himelin ok jordhina (himlen och jorden äro skilda från hvarandra; sicut cælum distat a terra) swa äru mine vägha oc mine doma lankt fran värlzlica manna raadhom ok vndirstandilsom Bir 3: 195 .","5) vara skild, vara söndrad, vara oenig. thera hierta skilde mykit aat RK 1: 3749 (möjl. att föra till 6). ","6) vara skild, skilja sig, vara olik. hwi ordhin skilia swa mykyt at j lästine Bir 2: 321 . - opersonl. mantzins siäl oc ängelin skil swa mykith at . . . at hon är swa som the taffla som ey är scriffwath, oc tho wäl tilreed at scriffwa äng ängelin är swa som the tafla ther all är scriffwath MB 1: 118 . ib 55, 353 . suåsom skil åt rätwisan kunung . . . ok girughan wålds man . . . suå skil ok åt, råtwis lagh ok orättan ok ogudhlikan stadhga KS 67 (165, 73) . Bir 2: 268 . - part. pret. skiljaktig, olik. ware sidhe ära skilde aat swa som daghin är fore nat Al 6035 . ","7) åtskilja, urskilja. \" hwru thu skalt war ben skilia at ens for annars \" Bil 283 . - refl. skilias at, skiljas åt, skiljas från hvarandra. at väghane skildos aat Bo 215 . Bir 1: 336 . nar fötrene skilias lankt at ib 342 . \" för än thin siäl ok licamme skylias aat \" ib 3: 163 . Bo 192 . \" swa bra þe (frälsemän af samma familj, hvilka bott samman) skiliäs . . . at \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). för än the (apostlarne) skildos aat Bil 226 . KL 77 . Fl 648 . Iv 1944 . Al 7387 . \" om i skilias wener att \" Di 66 . ib 140, 162, 224. thy flya nw the fila all the flyddo bort ok skildos aat Al 5525 . \" tha foro the bönder huar sin wagh at hänta foder ok summi maat ok skildos en deel mykit aat (aflägsnade sig från hvarandra) \" RK 1: 4111 . - särsk. om äkta makar: skiljas, upplösa äktenskapet. tha magho aldre tw hion skilas at MB 1: 506 . RK 1: 2422 . - Jfr at skilia. skilia sunder. - refl. skilias sunder, åtskiljas, skiljas från hvarandra. iak skal thik se för wi skylioms swnder Al 2132 . - skingras. Al 1884 . - Jfr sunder skilia. - Jfr af-, bort-, fore-, fran-, til-, undan-, ur-, ut-, vidher-skilia, samt lagh-, o-skilder."],"f":["skilia: -as MD 67, 69 ; Gers Ars b 5. ","skylia: -as Bir 3: 163 ; ","-oms Al 2132 . ","skelia Bu 193 ; ","-as ib 519 . ","skeylya: -as PM XXVI . ","skele RK 2: 7281 (i rimsl.). ","skils Bu 520 ; SR 2 ; Fl 207 . ","skels Gers Ars c 4. ","skylde SD NS 2: 226 ( 1409); Fr 472 ; ","-os RK 1: 2425 ; ","-oss ib 2422 . ","skyldhe SD NS 2: 243 ( 1410) . ","skelde: -os Bu 149 ; ","-es ib 526 ; ","-is FM 526 ( 1511) . ","skile RK 2: 7326 . ","skilia sik , ","skilias , ","skilia a , vara skild. opersonl. vtflytir leedh fradha mällan tannanna oc hans mvn thy at thom skil ey lankt a Bir 2: 99 . Jfr askilia. ","skilia at , "]},{"a":"skililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr atskillika (äv. Sdw 1: 67), ävensom skiällika."],"f":[]},{"a":"skililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr at- (äv. Sdw 1: 67), o- (Sdw 2: 177), väl-skililiker."],"f":[]},{"a":"skililikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr atskililikhet."],"f":[]},{"a":"skililse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr atskililse."],"f":[]},{"a":"skililse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skilsmessa. \" hwat besk oc bitir är thässin skillisin (separatio) \" Bo 217 . Jfr atskililse."],"f":[]},{"a":"skilin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ¨ afskild? tydlig? manen ganger nidherst oc siotast, thy at han hawer skilnastan wägh MB 1: 62 ."],"f":["skilnaster ) , "]},{"a":"skilin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskild, speciell, bestämd? Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 194 f. Jfr atskilin."],"f":[]},{"a":"skiling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr atskiling."],"f":[]},{"a":"skillinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" skillinga ij rödha gull gaff han honu Fl 630 . \" olaff fik ther xij twsende skillinga gull \" MD 323 . \" thz twa skillinga giälda ma ther aff fa vi ey meer än fyra päninga giordha aff eer \" Iv 4274 . \" en godhir man j borgundia lande länte enom . . hundradha skillinga \" KL 22 hvndradha skillinga pänigna funnos äftir een munk döthan i enne ödkn ib 248 . \" vm nakr atirläät een skilling äftir sik döthan \" ib. \" en munkir atte twa skillinga päninga ib 295. twe skollinga ib. - särsk. ss Nordstysk el. Danskt (äfven i Sverige gångbart) mynt. Jfr Nordström, \" VAH 19: 317 f., 335. atta skilling grot SD NS 1: 61 ( 1401) . IX skilling grot ib 514 ( 1405) . \" at otta gotniska . . . gongen for en swensk ortogh . . . en dansk skilling for tija penninga, en städer skilling for ellefwe penninga \" GS 52 (1453, orig.) . \" span korn iiij hwither eller en skilling galtt (under Sten Sture d. ä:s tid) \" RK 3: (sista forts.) 4593 . \" löde marc sölff tha man för viij marc fik lodhit for x skilling gik \" ib 4598 . redhe päninghä hawer jak ingaa vtan noghat aff skillingom til thärpäpäninger FH 3: 66 ( 1445) . - Jfr fridh-, lagh-, lagha-skillinger."],"f":["-ar . singularform med plural bet. SD NS 1: 61 ( 1401), 514 ( 1405)), ","hundradha"]},{"a":"skillinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mynt, myntstycke (av guld el. siler). ciclus cli halffwer [1] circhil oc skelingher \" GU C 20 s. 107 . - särsk. ss nordtyskt el. danskt (även i Sverige gångbart) mynt. Se Sdw 2: 1296. c march redhe peninge i priske skilingom och i räffwilskom SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) . thär tiil (ɔ till Katotorp) liggher halfft fadherstorp . . . för 1 skilingh om aaret VKj 94. affradit är 1 pund smör eller 6 skillingha ib 166 . \" litem vii swenska mark, vi skelyngha, iiii payngha \" JTb 66 ( 1474) . han tog igen sin gudz pening . . . en gylnenä och en skilling STb 1: 64 ( 1476) . \" per gudmwndsson skypperen gaff jnga skylling sine frachtmen . . . lfore ath the hade hanom forladit j nager matte \" ib 3: 454 ( 1499) . \" en neffua ful medh reffuelske lskelinger ib 4: 51 (1505). Brasks Kopeib 4 (1523). \" Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42. - Jfr fridh-, hiordh-, städher-skillinger (Sdw 2: 481)."],"f":["skelingher GU C l20 s. 107. ack. skilingh VKJ 94 . ","skillingar . ","skilinger JTb 13 ( 1458) . ","skellinger STb 4: 51 ( 1505) . ","skelyngha JTb 66 ( 1474) . ","ldat . ","skilingom SD NS 3: 118 (1416, ä. avskr.) . " singularform med plural bet. Brasks Kopieb 8 (1508)), "]},{"a":"skilnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skillnad, åtskillnad. \" hwar som laghen ey göra skälfangh mällen nokor tingh. thär skwlom oc ey wj göra skelnad mällen \" PMBref 329 ( 1518) . 4) oenighet. ath the (ɔ makarna) skulo badin bliffwa j ena rätwiso liffwerne . . . vtan allan skilnadh och fordel swa ath the haffua baden en likagodan hog . . . vthan awndh ok alla osämia MP 4: 140 .","5) skiljelinje, gräns. Uppl Lagmansdomb 107 ( 1491) . tha swor asynen ra oc skilna them i millan vtj stora sundit Arkiv f. Norrl. hembygdsforskn. 1923 s. 3 (1489). - Jfr at-, hiona-skilnadher."],"f":["skiillnadher Uppl Lagmansdomb 107 ( 1491) . ","skelnad PMBref 329 ( 1518) . skilna Arkiv f. Norrl. hembygdsforskn. 1923 s. 3 (1489)),"]},{"a":"skilnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skilnad, åtskilnad. \" ängin skilnath hawer et dyghn aff andro vtan aff sola gang oc stiärno \" MB 1: 45 . ","2) skilsmessa, afsked. \" hwat ängxlo fullir thänne skilnadhin är \" Bo 213 . RK 1: 124 . mange grata sinna vina skilnat, oc grata ey tha siälin skils fran gudhi MP 2: 198 . ","3) skilsmessa, tid under hvilken personer äro skilda. hundradha aar war thera skilnadher Lg 90 . ","4) oenighet. \" BtRK 31 (1358, orig.). ä män han gitr giort skilnadh manna mellom \" KS 62 (155, 68) . \" at han rökta skiälnadh infödda manna mällom \" ib 63 (157, 69). (skilnat för skyldmanna? at thw vilt ey goodz vinna skillnat oc kötlika thäknat spara (för ey goodz ey vina oc skyldmanna kötlika thäknat spara? efter Bir. Revel. lib. VII cap. V: nec bonis seu possessionibus tuis, neque propinquorum aut amicorum favoribus vis quoquomodo parcere) MP 2: 94 .) - Jfr af-, at-, bolstaþa-, ur-skilnaþer."],"f":["skyl- RK 1: 124 . skiäl- L.; KS 63 (157, 69) . skial- L. ","-ad RK 1: 124 . ","-ath MB 1: 45 . ","-at MP 2: 94, 198), "]},{"a":"skilning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr atskilning."],"f":[]},{"a":"skilning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr atskilning."],"f":[]},{"a":"skilrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["item bör honom (ɔ oxakaren) wtköra dyngia fran sinom stallom oc holla them . . . ferdig medh skelrwm oc döra Arnell Brask Bi ᴵ 24."],"f":["skel- )"]},{"a":"skilsmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skilsmessa. \" nar skilsmessa wara skall \" BSH 5: 74 ( 1506?) . ","2) söndring? komme nagon twedrekt j riket epter then leglighet nw pa färde är tha kome visselige rydzer pa then syde oc the danske pa then andra i skilsmesso FH 1: 167 ( 1496) . HSH 20: 255 ( 1508) ."],"f":["-messa )"]},{"a":"skimalpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ergig penning? ss tillnamn. \" agrum nicholai dicti skimalpænning \" SD 2: 504 ( 1307) ."],"f":[]},{"a":"skimbel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skymmel, synfördunkling; hinna el. \" fjäll för ögonen, starr. nw wardher ysaac aldrugher oc gaar skimbel (Cod. B skin 547) a hans öghon (caligaverant oculi ejus) \" MB 1: 212 . \" for nyffangit skimbil pa ögon \" LB 2: 65 . \" for skil aa öga \" ib 55 . \" for skimbil ib. thz taker skimbil aff ögon \" ib. \" gör hon (ɔ: rwta) klar ögon ok driffuir bort alt skimbil aff them (oculos caligine curat) \" ib 3: 66 . ib 118, 158, 161, 162, 5: 80, 81, 8: 50, 10: 7 . \" än skymbyl är ower ögom draghin \" ib 5: 82 . \" tha forgaar skimbyl ib. - bildl. thetta liusit kunno the ey see som hafwa höghfärdhina skymbil (albuginem) \" Bir 1: 304 . - Jfr skumel."],"f":["skimbil LB 2: 55, 65, 3: 66, 118, 158, 161, 162, 5: 81 . ","skimbijl ib 80 . ","skimbyl ib 82 . ","skymbil Bir 1: 304 ; LB 5: 80 . ","skymbyl ib 82), "]},{"a":"skimbel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. skymmel, synfördunkling; hinna el. fjäll för ögonen, starr. Jfr Sdw 2: 1296. - bildl. swa myrkte thässa villona skymbel oc thuka konungsins wnderstandilse oc andelica öghom Prosadikter (Barl) 7 . dyäffolin haffuir draghit eth skymbil lok mörkir offuir henna vndirstandilsa öghon MP 5: 188 . - Jfr öghna skimbel (Sdw 2: 1169)."],"f":["skymbel . ","skymbil )"]},{"a":"skimbelpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärgig penning? ss tillnamn. HLG 1: 115 (1475). ib. ib 116 ( 1475) . hanis skymblepening STb 1: 200 (1479). lJfr skimalpänninger (Sdw 2: 364)."],"f":["skimel- . ","skymmel- . ","schimmel- . skymble-),"]},{"a":"skimblotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skinlig. om häst. RP 2: 356 ( 1399) ."],"f":["skymblot )"]},{"a":"skimpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skämta, gyckla, gäckas. hwat höffwis mik ey skympa (tripudiare) mz minne käro, nar mik täkkis Mecht 319 ."],"f":["skympa )"]},{"a":"skimpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skämta, gyckla, gäckas. manizare, skimpa GU 6 . tok han mönä . . . och skimpade mz henne, som man pläger göre mz vngä quinnor Va 4 . \" skimpa ekke mz warum herra \" ST 74 . ib 72, 73 . Jfr beskimpa."],"f":["-adhe . ","-a ) , "]},{"a":"skimpervis","b":[],"c":"","d":"","e":["i förb. i skimpervis, på skämt, på narri. ath han ey bar henne (ɔ en silverskål) hem til sin pa thet at han ville stiäla hona vtan i skimppirwiz ATb 1: 376 ( 1472) . thet brödhet, som han hade tagit om nattenä' fra bagharen i skympperwiis Stb 1: 37 (1475)."],"f":["skimppir- . ","-skympper- . ","-wiis . ","-wiz )"]},{"a":"skimt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skämt, närri paris oc helena haffdo myket skympt fore j mällonn thz skympt gik om syde wt for alffwar Troj 63 ."],"f":["skympt )"]},{"a":"skimtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skämtsam, munter. \" anthenor war . . . oc myket skymptog mz synom stalbrödrom \" Troj 77 ."],"f":["skymptog )"]},{"a":"skin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lysande, uppenbar. \" ther war hans manhet mz ärom skiin (dar vart ok syn manheyt schyn) \" Va 46 ."],"f":["skiin )"]},{"a":"skin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinn, hud. \" at han hänna nampn . . . bar . . . intrykt j sith liffuandis skin ällir hwdh \" Su 367 . \" bärande sins kärasta nampn alt j sino hiärta oc altidh närwarandis j sino skinne ib. skaro the sundir thera skin nidhre vidh anklana a fotom thera ther i sätandis rör pipo oc wtblästo alt skinnit fran thera köti op til thera spina. swa som diur pläghas wtbläsas. som flaas skulu \" Gr 289 . Bir 2: 16, 170 . - skinn som afdrages el. är afdraget. swa skal wsal vthir fla faa hwaske krop alla skin Go 494. alla hudhir oc skin VKR 36 . \" for klädhe aff dödhra diwra skinnom \" MB 1: 133 . Bo (Cod. B) 346 . \" buge män som äfter skin fare \" BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdr.) . ","2) skinn, hinna, wanin gik ower skälin, som skin ower öghonin MB 1: 455 . \" nw ällis ysaac oc gaar skin (Cod. A skimbel 212) a hans öghon (caligaverant oculi ejus) ib (Cod. B) 547. hon (aristolochia) . . . driffwer wth the skynnen som barneth ligger wthj (d. v. s. efterbörden) \" LB 7: 143 . ib 2: 40, 3: 123 . ","3) pl. kappa af skinn, pelskappa. hon lagdhe sin skin för vtan thz tiald Iv 2008 . \" the skyldo thera änlit mz thera skin \" ib 2932 . Jfr beto-, biorn-, bugha-, buk-, bäl-, far-, get-, gra-, gul-, hafkalva-, har-, hara-, hors-, hunds-, hvit-, ighulkutta-, ikorna-, iärþ-, kat-, kidh-, kidhlinga-, krok-, lamb-, leþungs-, lo-, läkatta-, mardh-, mär-, neghenögha-, nöt-, orma-, pärman-, ren-, räf-, sabel-, savil-, siäl-, skarlakans-, sma-, svin-, vädhra-, vadhurs-skin. "],"f":["skyn . ","skintz Bir 2: 16 . ","frf . ","vok . ","i änd. -nn),","skinna bonadher , ","skinna tal , "]},{"a":"skin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skinn, lhud. siith hoffwos miölkhwita skyn oc hwd Troj 168 . - skinn som avdrages el. är avdraget. JämtlDipl 120 ( 1374) . skal ok arleka aff the sama goze göras ij gil skin til skath ok ängin mere thunge j afrade ib 129 ( 1376) . märdskinna . . . och andra tolgha småwärdha skinn tiendh Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.). 3) pl. pälskappa, med pälsverk försett överplagg. Jfr Sdw 2: 1297. - Jfr ala-, biorna-, biur-, bugha-, bäver-, gang-, geta-, gra-, gul-, gumar-, hara-, hvit-, iller-, iärf-, krok-, lo-, mardh-, orm-, oter-, pärman-, räf-, sämsk-, söm- (Sdw 2: 606), vargh- (Sdw 2: 932), vargha- (ib), vil-skin (Sdw 2: 981)."],"f":["skyn )","skinna bonadher , "]},{"a":"skin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sken, glans. \" nitor . . . skeen G C 20 s. 356. jubar . . . skyn \" ib (hand 2) s. 48. ib s. 103 . \" mitridax är en sten slaas han mdäh solennas sken haffwer manga lither PMskr 483. när han (ɔ saphirus) halles j solena giffwer aff sigh eth sken \" ib 488 . - stråle. aff hans hiärta wtgingo swa mang brinnande sken ällir straala Mecht 110 . ib. - Jfr morghon-, sol-, stiärno-skin."],"f":["skyn . ","sken . ","skeen )"]},{"a":"skin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["visa sig, uppenbara sig, uppträda. Se Sdw 2: 1297. tha thetta (ɔ: Beniands nödställda läge) forstodh gaymorin / han wende tha j samma sin, / warder honu til lhiälpä skin / medh allä kraffte sin Fredrik ed Noreen 1875-1878."],"f":[]},{"a":"skin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sken, glans. \" saghþe . . . sik wrþen blindan viþ ofskärt skin \" Bu 526 . \" syntis vars herra kors wigifwandis af sik sken mykyt langht som sool \" Gr 316 . solina skin Al 6557 . \" swa mykith skin aff them (vapnen) gär \" ib 6560 . \" swa som stiärnan är ey vtan klarheth ok sken . . . swa ok godhir ängil . . . är ey vtan sken \" Bir 1: 188 . \" skenit skils aldre¨ fran eldenom \" ib 4 . \" hafwa . . . forgyltan kiortil glimande mz osigheliko skini \" ib 94 . ib 2: 120, 3: 205, 211 . KL 405 . MB 1: 31, 2: 238, 398, 399 . Su 292 . LfK 114 . Lg 68 . sva brat som hans siäl vthgik aff likamenom . . . kom hon genstan i sva stoort eth sken oc klarhet, at aff thy matte all wärldin vpfyllas, oc genom thet skenit oc klarhetena leddo the twe fornempdo hälge herrane . . . hans siäl Ansg 179 . \" i himmerijke bär hon mz englom skijn \" RK 1: (Albr) s. 211 . sancte bartholomee thu äst gudhelikx lius sken (divinæ lucis splendor) Bil 216 . - solsken. opta kombir skwr äpte skiin GO 735 . \" opta kombir skiin äpte skwr \" ib 736 . - glans, skönhet. stodh ho vp . . . oc all sin högtidis prydilse pa sigh lagdhe, til hwilkit gudh oc ökade stort skeen oc vndirlighen venlek (cui etiam Dominus contulit splendorem) MB 2: 162 . - Jfr himirikis-, mana-, sol-skin."],"f":["skiin GO 735, 736 ; ","-s MB 2: 398 . ","skijn RK 1: (Albr) s. 211 . ","sken Gr 316 ; Bil 216 ; Bir 1: 188, 2: 120, 3: 211 ; MB 2: 238 ; Ansg 179 ; Su 292 ; LfK 114 ; ","-s KL 405 ; ","-it Bir 1: 4 ; Ansg 179 . skeen ib; MB 2: 162), "]},{"a":"skin varninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skina, lysa, stråla. \" jgnes . . . thz ildh tiilhöre oc off ildh skinandis oc brennandis \" GU C 20 (band 2) s. 9. llucifluus . . . vyydha skynandhe ib s. 99 . lib s. 103, 140. cammanara skyno som solen Troj 9 . 2) skina, glänsa, blänka. candidare . . . skinandegöra GU C 20 s. 71 . \" ensis dicitur juuenire cum purgatus resplendet sweärdhet skyn tha thz fäyth \" ib (hand 2) s. 53. stiwnget gik j gynom skynande brönian Troj 110 . - Jfr genom-, umkring-skina, ävensom ater-, gul-, hvit-, ivir-, rödh-skinande."],"f":["skyna . ","skyn GU C 20 l(hand 2) s. 53. impf. pl. skyno, Troj 9 ),"]},{"a":"skina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skina, lysa, stråla. solin skiin a nokro thrä Bil 84 . är aktande . . . huadh solen skin mote eller medh töm mannom stridha willa KS 84 (206, 92) . \" vm solen skin mote töm i tera öghon \" ib. \" tha han (månen) skiin \" MB 1: 124 . \" han sa vcarn härra skina som sol \" Bu 100 . signaþ sool ihesus christus skeen ginum hänna lif ib 10 . lönen skinu lius som stiärnor ib 13 . \" aldar himirikis skari . . . com vm kring liket: sua skinande at þe iuffru som liket þuaþo: kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom \" ib 14 . \" sua längge sken liusit \" ib. \" kom lius af hinnom. ok sken vmkring han sol sol \" ib 142 . \" skinande liws \" Lg 215 . \" fik . . . see största delin aff gudz likama skina mz vndarliko liuse \" KL 19 . \" ath han (ɔ: gud) loth saa ondhan dagh öffuer mik skina \" Di 219 . \" tha waro faarhirdha i thz sama häredh som waktadho sit fä om the sama nättena tha sken gudz byrdh owir alla wägha. swa at the räddos ther widh \" Lg 33 . ","2) skina, glänsa, blänka. skinande (candida) sky Bu 13 . \" skinande gul \" Bir 1: 61 . hans klöör aff ädhla stena full, aff gröne färgho skino the Fl 301 . \" thera skiölla loto the ther skina ouer alt thz land ok hielma sina \" RK 1: 135 . \" som rödha hafwith pläghar skina \" Al 6570 . \" tändrina skinu hwita (nitentes albi) \" Bir 3: 136 . \" saa hon ena människio swa som smordha mz oleo ok skinande mz myky skin \" ib 205 .","3) skina, glänsa, lysa, stråla. bildl. (them) fyra sände sanctus bartholomeus . . . som alla skina liusum iärteknum Bil 216 . \" thesse blomstrin äru alle vtwalde män . . . hulke som waro plantade j wärldinna yrtagardh oc skinu mz mangfallom dygdom \" Bir 1: 179 . kännir . . . renleksins skinande fäghrind Bo 116 . ","4) synas, blifva uppenbar el. bekant. sken hans kömd vm alt rike mz kännedom ok iartignom Bu 186 . - visa sig, framträda, uppenbara sig. vmfägna fatikdomen . . . hulkin ther swa liuslika skeen i varom herra Bo 126 . ib 21, 233, 242. ther skeen hans kerlekir oc fadhirlika hiärta ST 244 . Va 46 . - visa sig, gifva sig till känna, vara klar. gudz närwarilse allom vppenbarliga skinande (apparente omnipotente Domino) MB 2: 288 . - synas, visa sig, märkas. thu skiin annar än thu äst Al 6583 . \" a thit anlite läter thu skina thz thu pläghar halda fasto thina \" ib 6582 . - synas, visa sig, vara tydlig. the frwan . . . gik mz en son . . . thz skeen fore allo folke fast Al 287 . \" thz skiin wtan hwar innan krystir \" GO 428 . \" her skiin oppenbarlika, at aldrigh nakor closter människa . . . maa . . siälffwer haffua . . . nakot eighit \" LfK 4 . - lata skina, eg. låta synas, göra uppenbar; intrans. blifva uppenbar thz skal än wäl lata skina tha i them (gudarne) mäst thörffwin widher Al 6837 . ","5) synas, se ut. kom en drake skeen ful gröön Al 274 . \" then gudh skeen honum mykith prwdh \" ib 2153 . "],"f":["skiin Bo 21, 126, 233 ; Bil 84 ; MB 1: 124 ; Al 6583 ; GO 428; LfK 4 . ","skeen Bu 10 ; Bo 126 ; ST 244 ; Al 274, 287, 2153 . ","skinu Bu 13 ; Bir 1: 179, 3: 136 . ","skino Fl 301),","skina upa . - lata skina upa, låta förstå. han loth tha ther skina vppa at han ville fra riketh ga RK 2: s. 349. Jfr lata paskina under paskina. "]},{"a":"skinaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skinande, glänsande. SpV 449 . \" thett är skinachtigtt ther man kan spegla lsigh innan \" PMSkr 609 (avsr.). xx trappa steg aff klarom skenaktogom stenom Troj 40 . \" hennes sniöhwita ännes släthet oc skenaktoga tynningar ther gyllene lokkana waro offwrlagde \" ib 62 ."],"f":["skenaktoger . "]},{"a":"skinaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glans, klarhet. \" saa . . . ihesum i smaaswens liknilse mz största skenaktoghet staa när karet, i huilket cristi likame pläghade läggias \" Lg 3: 429 ."],"f":["skenaktoghet )"]},{"a":"skinaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glans, klarhet. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi, Domareboken och Linköpingslegendariet 160, 195. hwilka . . . gudzfadhers skinaktoghet (claritas) oplyste JMÖ 186 . PMSkr 464 . \" crisopasius är en sten . . . haffwandis lith som blekt gwl oc jngha skinaktogheth \" ib 468 . thre leter finnes almerne haffwe, och ehn aff them är almenneligen i allom amlmom, thett är skinachtigheten ib 609 (avskr.)."],"f":["-achtig- )"]},{"a":"skinbar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lysande. \" omyket skinbar klädhe \" Ber 290 ."],"f":[]},{"a":"skinbarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tydligt, uppenbart. calmarna dagtingen, hwilka wij finna nu skinbarlika brytas BtRK 133 ( 1429) . marsken takkade gudh innirlig at han haþ honum sa skinbarlig RK 2: 5677 ."],"f":["-lig )"]},{"a":"skinbarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tydligt, uppenbart. \" tha giffuer han skinborlighä til kännä at . . . \" GPM 2: 372 (1511, ev. avskr.) . uppenbart, uppenbarligen. alth thet jern pa torgit ligger skynbarlga skal weges, forän tet vtföres STb 1: 466 (1476), Burspr)."],"f":["skyn- . ","-barliga . ","-borglighä )"]},{"a":"skinben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skinnben. slogho sundir badhin hans skynuben (för skynn-?) Bil 869 . \" mit oppa skinnbenith (för skinu-?) \" VKR 11 ."],"f":["skinn- . ","skynn- )"]},{"a":"skinera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr upskinera."],"f":[]},{"a":"skinfagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1297."],"f":[]},{"a":"skinfagher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skenfager, som har ett fagert sken, vacker på ytan. then utan är skenfaghr som annat tee medh ordom ok annat i sinom åthäuom KS 45 (115, 49) . \" j rikom människiom ok skinfaghrom \" MP 1: 18 ."],"f":["sken- )"]},{"a":"skinfälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnfäll. \" llodex . . . skynd fäld ryga oc aabreetzl \" GU C 20 (hand 2) s. 95."],"f":["skynd fäld )"]},{"a":"skinfälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnfäll (nyttjad att betäcka kroppen företrädesvis i liggande ställning). the hafdho ey annor klädhe a än some en skinfäld och some twa Al 7350 . \" oppa sik hawin eet aklädhe ellir sengaklädhe aff wadhmal ryo oc skinfäl tha som tharfuas \" VKR 11 . \" offwan sik haffuen . . . skinfäl aff faarskinnom \" Bir 5: 41 . FH 5: 237 ( 1524) . räk ey fotin vndan skinfäldin GO 738 . ib 429 . RK 2: 1874 ."],"f":["-fäldin GO 429 . ","-fällen RK 2: 1874 . ","-fäld Al 7350 . ","-fäl VKR 11 ; Bir 5: 41 . ","skynffel FH 5: 237 ( 1524) . med art. skinfäldin GO 738 ), "]},{"a":"skingerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["här och där, på spridda ställen? carptim aduerbium lici skingherliga GU C 2082. Jfr skingrom."],"f":["skingherliga )"]},{"a":"skingla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skingra."],"f":[]},{"a":"skingnistla pl. sken gnidzslor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strålgnista? som en människio kan see mädh eno sina litzlo öga manga otalliga stiärnor j sändher ok alla thera sken gindzslor äro j henne öghn syn j sänder MP 4: 82 ."],"f":[]},{"a":"skingra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förskingra, förstöra. enkte är wärrre oc stiwggare: än at thän skingra som göma skulle Hel män 110 . - omintetgöra. hwilkin een blöthir är ällir blöthoghor ok löslatoghir j sinne gärningh han är thäns brodhir som sina eghna gärninga skingrar (frater est sua opera dissipantis) them til enkte görandhe SpV 416 . hon skingra (dissipat) naturanna lagh, at människian skal ekke wara thz som hon for haffwer warith ib 571 . 2) skingra sig, sprida sig. Se Sdw 2: 1297. 3) skingra, kringsprida. thu som samman sankadhe hedhningana om allas twnghor marghfallighet, skingradhe i tronnas enlikhet (qui perdiuersitatem linguarum cunctarum gentes in unitate fidei congregasti) JMÖ 156 . han bröth troyandrs spees oc skynglade thera häär Troj 32 . lib 113. - refl. skingras, 1) skingras, förskingras, förstöras. aff thöm päningom . . . skall inte skingras SD NS 3: 265 ( 1417) . forbödh for:de her arffuit trolle, at samma arff skulle skyngres j nager matte STb 3: 435 ( 1499) . - omintetgöra, fördärva. j örlögom skämmas jomffrur: hws brännas: äkteskap smittas, the hälgha kyrkia röffwas: sacramenten skinghras JMPs 247. - Jfr bort-, for-, sunder-skingra, ävensom oforskingradher."],"f":["-ar . ","-adher . skyngla: -ade Troj 32, 113) ,"]},{"a":"skingra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förskingra, förstöra. han skingradhe (dispersit) the höghfärdogha j thera hiärta thankom ST 203 . \" wingardhanna gardher oc hägnadher är synderbrwtin oc skingradher (dissipata) \" Bir 4: 7 . ib 113 . \" withe i . . . weel, hwre warth fädernisrike war skynredh medh slot och land och nw är komit alt vnder eeth \" BSH 4: 219 ( 1497) . - omintetgöra. skingradhe alla diäfwlsins gerninga ST 310 . ","2) skingra sig. the ryzer tha matte skingra och alla dragha tiil ryggia RK 3: 4057 . ","1) skingra sig, sprida sig. skingradho sik genstan kringhom allan stadhen MB 2: 259 . ","2) förströs, distraheras. \" at thz (hjärtat) skulle ekke sik skinghra til nakra fafängho oc onytteliken ärandhe \" Lg 3: 403 . ","3) aflägsna sig, vika (från). hwar fölye thz banceer wndy hwilketh hwar är skikkadher, oc ey blande segh äller skingre segh fran sino baneer PM 29 . refl. ","1) skingras, förskingras, förströs. for rädde skuld skingras the oc fara villeradha som annor faar Bo 231 . VNB 25 . \" skingradhis allir thän härscapin ok aatskildis \" KL 340 . MD 346 . RK 3: (sista forts.) 6132 .","2) förströs, distraheras. \" hänt . . . saman allan andan thin ok lät han äkke vafra ok skingras til annat \" Bo 163 . "],"f":["skyngra . -adhe, ","skingra sik , ","skingras , ","skingra sunder . refl. ","skingras sunder , upplösas, varda om intet. the vndir han gör ok giort hawir . . . äru the . . . ey af gudhi. tha skingras the sundir ok vardh til änkte KL 386 . MB 2: 381 . Jfr sunder skingra. - Jfr forskingra samt oskingradher."]},{"a":"skingran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskingring; förskingrad hop. alt ther til gudh atirkallar oc sampnar almoghans skingran MB 2: 283 . ib 282 ."],"f":[]},{"a":"skingrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forskingrare."],"f":[]},{"a":"skingrom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hit och dit, åt skilda håll? degredi . . . aff gaa ok mangastdz gaa ok skingrom gaa GU C 20 s. 187 . dilucere margaledis ok skingrom lysa ib. s. 188. discursim . . . almenth ok skingrom ib s. 192 . diuendo . . . skingrom säliaa scilicet] diuise vendere ib s. 195 . segregro . . . fronskila vnde segreatim aduerbium skingrom ib s. 562. collucere dlucere manga ledis liwsa oc skyngrvm lyusa ib (hand 2) s. 98.."],"f":["skyngrvm )"]},{"a":"skinhosa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" »hosa» av skinn. ss tillnamn. lussci skynhose SSkb 12 (1501-02)."],"f":["skynhose )"]},{"a":"skinhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus för skinnberdning, skinnstamp. i ortnamn. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordorskn. 1: 12. j skinhusolan Dipl Norcop 63 ( 1383) (jfr unddr lan, f.)."],"f":[]},{"a":"skinhuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["örfila? hårdraga? honwm är widhirfarith storth hoffmodh ok är skinhwwrat ok saargör FMU 3: 68 ( 1434) . \" han gik hem tle en borgere . . . ok skinhvfvda honom al li stökke ok slo honom med en öxe hamar \" GPM 2: 418 ( 1506?) ."],"f":[]},{"a":"skinhuvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plagiarius ii näth bindara ok skymhuffuare GU C 20 s. 454 ."],"f":["skym- )"]},{"a":"skinhöghinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnhyende. HLG 1: 90 (b. av 1500-t.)."],"f":["-hogin )"]},{"a":"skinka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinka. LB 7: 109 . BSH 5: 249 ( 1508) . \" frokoster skal hallas . . . mz skinkom \" SO 16 (kan föras till skinke). twa skyncker ib 146 (möjl. att föra till skinke). giffue . . . bröderner ena tunno öll ok ena skyncka ib 145 ."],"f":["skyncka )"]},{"a":"skinka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinka. HLG 2: 80 (1516) Jfr fläska skinka och skinke."],"f":["skynka )"]},{"a":"skinka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halthet. ss hästsjukdom. fori skinko Hästeläked. i AS 136 . \" fore skinko wider knylona \" LB 2: 68 ."],"f":[]},{"a":"skinke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinka. ij skynkar. HLG 2: 25 (1511) (möjl. att föra till skina; jfr skrivningar som tunnar, sämblar ib). "],"f":["skynke )","*skinka fat , "]},{"a":"skinke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinka. \" twa skynkar \" SO 80 . ib 104, 193."],"f":["skynke . ","skyncke: -ar SO 104, 193), "]},{"a":"skinkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnkjortel, skinnpels. hon hafdhe röktat sik en skinkiortil af swinaskinnom KL 334 . aff tholkom samma skinnom (lammskinn och fårskinn) maa . . . skinkiortill haffuas wm winthrin Bir 4: 10 . ib 1: 286, 287, 4: 24 . VKR 12, 58, 70 . \" huar dagx cledre skinkiortel oc tölket \" SJ 340 ( 1467) ."],"f":["-kiortil KL 334 ; Bir 1: 286, 4: 24 . - kiortill ib 10 . ","-kiortel VKR 58, 70 ; SJ 340 ( 1467) . med art. -kiortillin Bir 1: 287 . ","-kiortla ib 12), "]},{"a":"skinkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnkjortel, skinnpäls. (abbedissan skall redovisa) huru mang däker hudher ffarskin bwskin oc lambskin som falla om aridh oc hwat som görs j skoo oc til skin kywrtla oc andra widherthörffter Fyra handl rör Vkl 292. Atb 1: 216 (1465), 240 (1466), 340 (1470). ath hon stal pa gripsholm en klediskiortil, en skynkiortil STb 1: 3 ( 1474) . ib 3: 208 ( 1495) . item skinaren för skinkiortla han giordhe baadhe til systrana oc til folkidh wtanföre VKu 82 (1555)."],"f":["skyn- . ","-kiortil )"]},{"a":"skinklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kläder af skinn. MB 1: 162 ."],"f":[]},{"a":"skinlinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gördel af skinn. iohannes hafdhe . . . skin linda owir sina ländir MP 2: 133 ."],"f":[]},{"a":"skinmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnberedare. ss tillnamn. \" gudmund skinnmakare DalHembfT 1: 90 (1506). \""],"f":[]},{"a":"skinmes","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skinmesa slaghare","*skinmesa tilslaghare","skynmessa tilslagare )"]},{"a":"skinmes","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["packa innehållande torra hudar. jnswepandis gwl, selff, pärlor, dyra stena jnwertis j pakka, tynnor, skinnmeser, äller kistor PM XIV . \" skal ey annath gotz räknas wtan gotzit som wthwertis war kwngiorth, som är skinnmees, för skinmees, tynna smöör före smör, fath järn, före järn \" ib. \" at han lagde thz dyra gotzith j the skynmeseena, äller järn tynnorna ib. \""],"f":["-mees . ","skinmeser PM XIV . ","skynmesena ib),"]},{"a":"skinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. draga skinnet af, flå.","1) sköfla plundra. thet (biskopsdömet) var sua offta skenat och ödhelakt aff hedhningomen Ansg 215 . \" vildo bränna oc skena thera land \" ib 247 . \" the brende oc skende hans land \" Di 112 . ib 202 . Bil 594, 906 . Lg 219 . \" skynnaden staden ok landeth j röther \" RK 1: (sfgn) s. 184 . han loth skiöfla oc skinna thera garedha ib 2: s. 345. alt thz om kring lödesa äär thz röfuade oc skinade däner thär ib 8908. at häringe ok cronnenis gard swartesiö skennande ok röffuede ware aff the tyske FM 133 (1502, samt. afskr.). skenadho han (staden) Ansg 233 . \" at skinna theris templum \" MB 2: 306 . ib 287, 294, 307 . \" thu som alla werld om kring röffwar ok skinnar j en ringh \" MD (S) 213 . brenner oc skenar alt thz han framfar Di 184 . ib 22, 186, 201 . - råna, röfva, plundra (en person) thän tidh the (Ansgarius och hns följeslagar) varo röfuade oc skenadh Ansg 193 . ib 239 . MD 441 . \" han loth them (Öländigarne) röffua ok skynna j grundh \" RK 1: (sfgn) s. 184 . ","2) röfva, plundra, bedrifva röfveri el. plundring. skena oc brenna i pullia land Di 117 . RK 2: 3914 . PM 15 . FH 7: 85 (1510?). HSH 19: 170 ( 1511) .","3) röfva, med våld bortföra. ther skinnadhe han tha huat han ther spoordhe thz engelbertz swena til hördhe Rk 2: 2732. lot bade röffua oc skinna alt thz han kunde finna ib 5738 . \" skinnande mz sigh aff templet M oc viljc pund gull oc ilffwir \" MB 2: 294 . ib 246 . - Jfr oskinnadher."],"f":["skynna . ","skina Di 105, -ade RK 2: 8908 . ","skenna: -ade FM 133 (1502, samt. afskr.). skenne F 7: 85 (1510?). skena Ansg 247 ; Di 117 ; PM 15 ; ","-ar Di 184 ; ","-er ib 202 ; ","-at Ansg 215 ; ","-adhe ib 193 ; ","-adho ib 233 ; ","-ade MD 441 ; ","-ede Di 186, 201 ; ","-de ib 112 ; ","-de Di 112 . "]},{"a":"skinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skövla, plundra. \" olaf iönsson . . . vithande ath then tiidh böndrene skinadhe arbogha tha baaro tre böndir tre stora säkkia in i hans gard fulla medh goz \" ATb 1: 280 ( 1468) . \" ath the hadhe bliffwit i skogen röffwat och skinath och härigiath sith egith folstirlandh \" ib 333 ( 1470) . \" the omylle rysser holke nw bestallat hawa ok härieth skynneth ok bränth en stor del aff landith \" SvSkr (SS) III (1495). STb 4: 223 ( 1511) . - råna, röva, plundra (en person). hans stadde drengh war skynnet och röffuat pa oppenbara gathu STb 3: 250 ( 1495) . - Jfr beskinna."],"f":["skijnna: -adh Trolles Jb Bil 143 (1470, nyare avskr) . ","skynna: -et (h) STb 3: 250 (1495); SvSkr (SS) III (1495). skina: -adhe ATb 1: 280 ( 1468) ; ","-ath ib 333 ( 1470) ),"]},{"a":"skinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ängleke skinnare \" SD NS 1: 419 ( 1405) . simon skinnare SJ 7 ( 1437) . ib 59 ( 1436), 61 ( 1447). "],"f":["skynnae )","skinnara gardher , "]},{"a":"skinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rövare, plundrare, skövlare. \" crassator . . . depredator vel latro skenare ok röffuare \" GU C 20 s. 152 ."],"f":["skenare )"]},{"a":"skinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" nisse skinnare Kumla kyrkas rb 34 (1428). \" KTb 154 ( 1439) , 123 (före 1465), 127 (1473). HLg 1: 65 (1456). SJ 2: 113 ( 1488) . SSkb 25 (1501-02), 226 (1506-07), 261 (1507-08). STb 4: 18 (1504), 129 (1506). VKU 23 ( 1541) . ","2) skinnareskrå. \" gudmund skinnere och per eriksson skole med kemmeneren för skinnere embethet om theris frider \" STb 5: 81 ( 1515) . StÄmb 238 ( 1544) ."],"f":["skynnare . ","skynnere . ","schinnere . ","skindare VKU 23 ( 1541) . ","skinare: -en ib 64 ( 1552) , 82 (1555). skinner KTb 123 (före 1465). skynner SJ 2: 113 ( 1488) ), ","*skinnara dränger","skinnare- . ","skynnare- . skynnere-),","*skinnara husfru","skinnare husfru )","*skinnara magher","skinnare- )","*skinnara poika , ","*skinnara skra","skinnare skraa )","*skinnara son","skynnere sön )","*skinnara ughn","skinnere-wngn )","*skinnara ämbite","skynnara- . ","skinnare- . skynnare-. skinnere. -embet(h)e),"]},{"a":"skinnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hustru till el. änka efter en skinnare. ss tillnamn. birgitta skinnarsk STb 1: 290 ( 1481) . SSkb 112 (1503-04). STb 3: 377 (1498)."],"f":["skinnarske . ","skynnerske )"]},{"a":"skinskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som erlägges i skinn. ath iak skulle föra edär skinskath och päninga iak faar aff dalena GPM 2: 242 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"skinskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som erlägges i skinn. buge män som äfter skin fare och göre skinskat BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdr.) ."],"f":[]},{"a":"skinskavare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnberedare. STÄmb 178 (1512), 181 (1513) (fel för skinslaghare). - ss tillnamn. marthin skynskaffuere STb 3: 237 ( 1495) . ib 409 (1498). SSkb 14 (1501-02), 253 (1507-08), 291 (1508-09). StÄmb 181 ( 1513) . Stock Skb 16 (1516-17), 174 (1521-22), 202, 204 (1522-23), 264 (1525-26)."],"f":["skyn- . ","-skauere . ","-skaffuere . ","-skaffere . ","-skauer . ","-skaffuer )"]},{"a":"skinslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. STb 1: 257 (1480). sigffrid skinslagare ib 2: 148 ( 1486) . ib 514 ( 1491) , 3: 196 (1494), 219 (1495). elin skynslagers SSkb 8 (1501-02). ib 290 (1508-09). STb 5: 294 (1520)."],"f":["skyn- . ","-slagare . ","-slagere . ","-slager )"]},{"a":"skinsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinnsäck. Gr 277 ."],"f":[]},{"a":"skintionde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tionde som erlägges i skinn. jtem skal kirkien haffua hälffthen af skin tyondhen met presten Svartb 71 (övers. av Lat. handling från 1345?)."],"f":["-tyondhe )"]},{"a":"skinuben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skenben. \" laarin oc skinubenin (ibliæ) \" Bir 3: 136 . \" bant licamman ok skinubenin ok hans arma mz enom linda \" ib 281 . Bo 211 . Bir 3: 138 145, 271 . Lg 3: 98 . Su 39 . MB 2: 117 \" han stötthe sith skenoben \" SEG 121 . Jfr skinben, äfvensom skena."],"f":["skinoben Bir 3: 138 ; ","-benen Su 39 . skino ben: -benin Bo 211 . ","skinaben: -benin Bir 3: 145 . ","skineben MB 2: 117 . ","skenoben SEG 121 . ","skynnoben: -benen Lg 3: 98), "]},{"a":"skinvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pelsvara. \" graskin hermelin oc maardha oc all skinwara som nagat warda \" RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . \" bäffuer oc annen skinwarur \" FM 462 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"skinvärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1297."],"f":[]},{"a":"skinvärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skioldaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skioldbladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framsida av sköld. hug man en . . . synder skiol lhans ok halwan buk hans vnder skiolbladi Prosadikter (Karl M B) 318 . (Enl. D. Kornhall i otryckt lic. avh. lhar cod. Holm. D 4 på motsvarande ställe skuldrobladith, cod. Holm. D 4a skioldo bladhi, cod. Holm. D 3 härda blade, motsvarande Fnor. hs. a: herðarblaðit.)"],"f":["skiol- )"]},{"a":"skiolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sköld (ss skyddsvapen). eg. och bildl. giwer jak . . . lassa . . . miit stäkeswerd ok myn skiol NMU 1: 110 ( 1434) . ATb 1: 206 ( 1465) . \" skattade hinrik biörson oc esbiörn skanungh een iärnhat een sköl \" ib 208 ( 1465) . ib 211 ( 1465) , 257 (1467). the skattade . . . thwa skölla och thwa kreffwittor ib 2: 233 ( 1484) . Arnell Brask Biᴵ 32. PMSkr 124 . \" boghan oc sköllen kan han ey j sändher regera oc halla \" ib 130 . Troj 28 . - föra avoghan skiold, uppträda som fiende. . .. nödhgoms wi warn räät etper koma ower them oc thörra gods bathen medh brand oc roff, som widher them ther awoghen skiold föra amote thörra rätta herra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . the hade härgiath sith egith folstirlandh och förth aghogan skiöl moth sin rätta konungh ATb 1: 333 ( 1470) . ","2) heraldisk sköld; adlig sköld. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 556 ff. tre bla roser oc stilkerna gröna vti eth huit field i skölden Schlegel o. Klingspor 181 (1483). vnne wy them och stadhfeste schyold oc hielm Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . jak haffwer medh gudz hiälp jntil thenne dagh föörth y myn skiol iii sio lbladh ärligha ok som en räth kristhen riddare HSH 18: 32 ( 1495) . thy henne dandemans jncigle war medh en engel medh wtflechte wynga och hölt en skyll knään medh bade sine hedner och j samma skiöll var sama merkie STb 4: 132 ( 1506) .","3) platta el. lmedaljong i form av en sköld. eth halsbandh aff gwl, j hwilko som hängde en skiöller Mecht 72 . \" et storth forgylth silffkar medh . . . iij (3) oforgylta skiolla nedhen pa karidh Hist Tidskr 1943 s. 23 (1470, samtida avskr.) 4) ss topografisk beteckning. Jfr K. G. Ljunggren, Namn och bygd 31: 150 ff. een skog, som hether skälffbo skioll \" VKJ 50 . - Jfr fläkkia-, gul-, här-, vapn-skiolder."],"f":["skiöller Mecht 72 . ","skioll VKJ 50 . ack. skiold Ryberg Tr 2: 344 (1365). schyold Bergius Nytt förråd 191 (1431). skiöld Lagerbring Saml 3: 216 ( 1483) . ","skiol NMU 1: l110 (1434); HSH 18: 32 ( 1495) . ","skiöl ATb 1: 333 ( 1470) . skiöll STb 4: 132 (1506). sköl ib 206, 208, 211 (1465) . skyll STb 4: 132 (1506). med art. skiölden Schegel o. Klingspor 181 (1483). skiollen Arnell Brask Biᴵ 32. sköllen PMSkr 130 . ","med art. sköllenom PMskr 124. pl. sköllar Troj 28 . ","skiolla Hist. Tidskr. 1943 s. 23 (1470, samtida avskr.). skölla Atb 1: 257 (1467), 2: 233 (1484). Se Sdw 2: 1297),"]},{"a":"skiolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sköld (ss skyddsvapen). eg. och bild. at haua swärþ. skyolþ. iarnhat. vapnhanskä SD 5: 638 ( 1347) . SR 26 . Di 68, 70, 146 . Fl 1847, 1850 . PM 1 . MD 343 . \" een skiol a arme hafdhe hwar thera \" Iv 4455 . Bir 2: 6 . \" sigh mz skiölle thäkkia Md (S) 241. thera skiölla loto ther ther skina \" RK 1: 135 . \" tänkte iak oppa en sköl \" Lg 3: 330 . \" at iak . . . en skyöldh oppa minom halse fördhe \" ib. \" lyfft vp thin skyöl, thän thu j handenne haffwir \" MB 2: 22 . oplyffte skyöllen ib. \" hallandis skyöllen \" ib. \" solin vprangande oc skinande j clara skiöllana aff gull. silffwir oc alzskons malm \" ib 237 . \" the fördho for honom (Salomo) . . . tu hundradha boklara oc thry hundradha skiolla \" ST 421 . \" een skioldir oc boklare j allom frestilsom \" ib 77 . \" bryt syndher obrygdhilsinna strala och skot mz thulimodhinna skiöld \" Ber 116 . warna thit hiärta mz thronna skiöld ib 160 . Bir 1: 18, 3: 381, 382, 4: 340, 341 . \" sanctus iacobus com. ok hafþe kiärlingena säk for skiold. ok siuka manzens staf for suärþ \" Bu 174 . \" tacker jach serdelis erik bröms for mith liff. han war myn sköll pa torghith \" BSH 5: 332 ( 1508) . jak skal wara thins oc thinna wärns skioldir (scutum protectionis tuæ & tuorum) Bir 4: 58 . \" jak ledher nw for tik thina keserlika modher mik for skiöldh oc beskerman \" Su 208 . MD 188 . Jfr härskiolder. ","2) heraldisk sköld, sköld ss utmärkande adlig värdighet, adlig sköld. jach . . . giffuer honom och hans ächte affödhe . . . skiöldh oc hielm DD 1: 210 ( 1509, nyare afskr.) . thenne skiöldh och skiöllmercke i marken före moth sweriges riches . . . fiendher ib. HSH 19: 177 (1508), 178. "],"f":["skiollir Bir 4: 58 . ","skiölder L. ","skiol MD 188 (i rimsl.). skioll Di 68 . ","sköll BSH 5: 332 ( 1508) . ","skioldin Bir 3: 381, 4: 340 . ","skiöldin ib 3: 381 . ","skiollin Fl 1847 . ","skiold SR 26 ; Bu 174 ; Bir 2: 6, 3: 382, 4: 341 . ","skyolþ SD 5: 638 ( 1347) . ","skiöld Ber 116, 160 . ","skiöldh Su 208 ; DD 1: 210 (1509, nyare afskr.) . ","skyöldh Lg 3: 330 . ","sköld HSH 19: 177 ( 1508) , 178. skiol Bir 1: 18 ; Fl 1850 ; Iv 4455 . ","skioll Di 70 . 146. skyöl MB 2: 22 . " sköl Md 343; " Lg 3: 330 ; PM 1 . ","skyöllen MB 2: 22 . ","sköllen HSH 19: 177 ( 1508) , 178. dat. skiölle MD (S) 241 . med art. skiöldenom Bir 3: 381 . ","skiollenom ib 4: 340 . ","skiolla ST 421 . ","skiölla RK 1: 135 . ","skiöllana MB 2: 237), ","skioldamakare , ","skiolds tekn , "]},{"a":"skioldfri","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["berättigad att föra adlig sköld ss tekcen till adlig frihet och företrädesrättighet. en erligh skiödffrii frelse mann DD 1: 210 (1509, nyare afskr.). HSH 19: 178 ( 1508) ."],"f":["skiöldffrii . ","sköldh frij HSH 19: 178 ( 1508) ),"]},{"a":"skioldmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköldemärke. \" pa edher äre och skiölmärke talandes \" BSH 5: 176 ( 1507) . thee ordh . . . i . . . medh handh och mwn oss tilsagth haffwe pa edert skiolmerke och iiij (4) aner ib 318 ( 1508) . at the saa lithet akta theras skiolmerke FM 332 ( 1507) . thenne skiöldh och skiöllmercke i marken före moth sweriges riches . . . fiendher DD 1: 210 (1509, nyare afskr.) . \" forescrefne frälse friihet oc skiölmerche haffua ib. \" HSH 19: 177 (1508), 178."],"f":["sköldmerche HSH 19: 177 (1508), 178. skiolmerke. skiölmärke. skiölmerche. skiöllmercke), "]},{"a":"skioldpadda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköldpadda. PMskr 119, 463, 466."],"f":["sköl- )"]},{"a":"skioldrem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköldrem, rem hvarmed skölden bars fäst vid axeln. han band hanum wid linden mz en skioll rem Di 146 ."],"f":["skioll rem )"]},{"a":"skioldvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköldemärke, vapenbild. theras rikes förestandare . . . lät wt stryka sit skyldh wapn, oc lät mala sancta anna i stadhen Lg 3: 680 ."],"f":["skyldh wapn )"]},{"a":"skior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skata. \" krakor oc skiorar skriandhe \" Su 119 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"skior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skata. \" pica . . . skior \" GU C 20 s. 444 ."],"f":[]},{"a":"skiorta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiurta."],"f":[]},{"a":"skip","b":[],"c":"","d":"","e":["skepp, fartyg. \" tälghia bordhwidh til skip oc köll \" MB 1: 445 . somlike (ɔ: män) äru sua som thz skip än hauir säghilträit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom än hofwodh ankarit är brustit ok styrit löis sköt vm byliona bräzska ok stormbir kan koma mällan skipit oc styrit Bir 2: 171 2 . en man . . . fan en siggil sten . . . ok ledhe skipit ok styrdhe vm han ok mz honom til trygga hampn ib 1: 400 . \" i eno haui sighla mang scip som cuma tel hamn ok som bryta \" Bu 489 . baþ han ganga tel strand ok fara i första skip han funne ib 133 . \" foor vppa eno litlo skipi \" Bo 71 . \" gaa til skips \" ib 100 . ib 91 . \" jhesus foor j skep och hans kenneswena mz honom ok mykin stormbir vart i hafuino, swa at skepit holdis ok fylthis aff bölghomen, ok ihesus soff j skipino \" MP 1: 67 . \" ingingo j skepit mz honum \" ib. \" loth konungin skip til redha kogga stora ok butzor bredha \" RK 1: 4190 . \" ladha siin skip \" Fl 18 . han kom til saman mykit folk bade mz snäkkior skip oc holk MD 343 . \" swa giffs ower skip ok owerlop swa thor inghen skippit hielpa swa skal thz siwnka eller stielpa \" ib (S) 290 . \" alle skip oc store bater, som ferduge äre nor pa landit \" BSH 5: 154 ( 1507) . at idher herre schulle kalla sit folk til skips igen ib 4: 13 ( 1471) . at . . . idher herres folk schulle komma til skips igen ib. Bu 523 . Bil 253, 588 . KS 6 (14, 7), 7 (15, 7), 30 (76, 32) . Fl 7, 12, 279, 628, 634, 637 . Fr 2409, 2412, 2466, 2470, 2479, 2510 . RK 1: 3050, 3055, 3059, 3079, 4200, 4224, 4225, 4236, 3: 930, 933, 934 . GO 504, 547 . MD 320, 321, 345, 346, 347 . LfK 184 . SO 203, 207 . Di 21, 175 . MB 2: 276 . PM XI, XII, XIII, XIV, XV, XVI, XVII . - bildl. komber jach . . . fram bethre i skipith, tha skall ther fynnas godh radh till BSH 4: 258 ( 1501) . - Jfr flögh-, flöghis-, holländer-, här-, köpmanna-, köpmanz-, rodhara-, uplöpis-, utlöpis-skip. "],"f":["skib Di 21 . ","skiip RK 1: 3050, 3055 . ","skipp: -it MD (S) 290 ; RK 3: 934 ; ","skiipp ib 933 . ","skyp: -it SO 207 . ","skypp ib 203 . ","skep MP 1: 67 ; MB 2: 276 ; PM XI ; FM 177 (1504), 286 (1506); ","-in MB 2: 276 . ","skeep FM 177 ( 1504) ; MD 320 . ","skepp LfK 184 ), ","skipa borþ , ","skipa bränning","-bräning . ","skypa brän, trol. skriffel för -bränning),","skipa bygning , ","skipa dränger","skippa drengher )","skipa fridher , ","skipaledh","skipeled )","skipaläghe , ","skipa stamn","skipästam Di 21 . skäpa stampn PK 222 ), ","skips bordh","skepzbord )","skips fridher , ","skips för , ","skipspund , "]},{"a":"skip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skepp, fartyg. nauis skep GJ C 20 s. 345. enge quinnor . .. göre nogat kiöp i skippum ellir baatum sTb 1: 373 (1482). han loth lasse köpman ssee thet ffath iärn i niels nanwlssons skäp ATb 2: 171 ( 1481) . är clemit . . . staden skylloger xx rinske gullene aff skyppes wegna Stock Skb 283 (1489, Skip). o lmaria skepinanna stiärna (stella nautica) i haffwit skinandhe JMÖ 83 . findher köpmannen skep före lättaren legho sidhan han haffwer leyth thet första skipit PMSkr 100 . med nogra faa botzmen ther nepligen skippen reggere kunne HH 17: 69 (1523, Brask). laat driffva oc tiära bator jacter oc skep Brasks Cal 266 . Jfr butna-, hästa-, luta-, malt-, märsa-, märse- (Sdw 2: 85), rövara-, siorövara-, sma- (Sdw 2: 439), spisa-, stads-, vidha-, örlögs-skip (äv. Sdw 2: 1179). "],"f":["skep GU C 20 s. 345, 516; PMSkr 100 ; Brasks Cal 266 ; ","-in HSH 17: 69 (1523, Brask) ; -inanna JMÖ 83 . ","skäp ATb 2: 171 ( 1481) , 260 (1485)), ","*skipa hoper","skepa- )","*skipa karl","skipe- )","*skipa skatter","skypa- . ","skepe- )","*skipa sudh","skepa- )","skips bordh","*skips brödh","skeps- )","*skips dränger","*skips part","skeps- . ","skippes- . ","skyppes- )","*skips skrivare","skeps- )","*skips öl","skeps- )"]},{"a":"skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta, ställa, placera, anvisa plats åt. i thik skal iak skipa (ponam) min stooll Lg 39 . \" war ängelin thaghar först skapadher oc skipadher i himblenom \" MB 1: 125 . hon . . . skipis badhe j koor oc bordhe, näst the ytthersta (juxta ultinam in choro et in mensa statuatur) Bir 4: 23 . VKR 69 . \" at han skuli innelykkias swa som galin man ok skipas j mörka stadha \" Bir 1: 127 . huru snillelika thu skapadhe mannin ok skipadhe (constiuisti) han owir hwaria thina creatur ok huru snillelika thu skipadhe (disposuisti) foglana j wädhreno, diurin a iordhinna fiskana j hafwino ib 172 . the som . . . skipas (collocantur) i bland änglane i himerike Ber 188 . at han . . . äkke miswyrdhe discipulos som varo skipade i nidhermeer gradu oc värdoghet Bo 232 . \" är han . . . skipadhir mz wrangom \" ib 197 .","2) ställa inför rätta? tha lät drotzetin skipa them ok forwan them mz rikesins räth til then dödh man haffde them iäth RK 1: 4365 . ","3) uppställa, förlägga, ordna. med dat. alder thenne här skullo skipa tiäldstadhom (castrametabuntur) om kring wars herra hws MB 1: 384 . ","4) ställa, ordna, inrätta. threm lundom skipadhe han sit lifwerne (d. v. s. egnade sitt lif åt tre uppgifter) Bil 883 . \" skipadho the quämelica sina sökilsa tima \" KL 324 . \" at kunna skipa (disponere) thina dagha ok tima äptir stadzsins skipan \" Bir 1: 103 . \" plägadhe ther skipa oc lagha sin ärande, huru han matte afla gudhi the hedhningana oc siälana, som bygdho lankt borto nor i landomen (pro lucrandis animabus multa in Aquilonis partibus dispensavit) \" Ansg 199 . \" skipa sin lagh ok stadhga äpte gudhlikom ok gamblom laghum \" KS 15 (36, 16) . - anordna, ordna, inrätta. werldena hauer han skipat awa weel RK 1: 7 . \" al the thingh som äru. äru skälika . . . skipadh j guddomenom. thy at ey är en titil j hymerike hulkin ey är j gudhdomenom ok vm han skipadhir \" Bir 1: 249 . \" är hwart et swa skipat at änkte forma mot gudz walde \" ib. \" al thingh äru skälika skipadh \" ib 250 . \" systrena skulu gör sin skriftamall with windöghan swa skipath ath the maghin höras oc engaledis sees \" VKR 80 . \" vindöghan vare swa skipath ath gudhz likame oc kalkin maghin rumblika ther gynoföris ib. \"","5) inrätta, bringa till stånd. tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). sculi skipas rwm widhir systranna inlykke til hulichin rwm scal them tilbäras aff clostirsins thiänarom widh oc watn VKR 25 .","6) inrätta, insätta, förordna. skipaþe han þäs dags höghtiþ Bu 24 ; \" jfr 7. alt waldh är aff gudhi skepat \" LfK 190 . - insätta, inviga, afskilja. skipin mik (segregate mihi) paulum ok barnabam i the gerning til hwilkä iak took them KL 155 . - sätta, insätta, tillsätta, förordna, utse. skipas til ödhmiukasta ämbete KL 254 . \" the nunnone . . . som til thäs roota gömo är skipath \" VKR 80 . \" hon . . . skipadhis . . . at wara foreseare iuir eet iomfru klostir \" KL 298 . grymaste munkir skipadhis til at giua hänne til födho siällan litit brödh oc watn ib 299 . skipadhe them (presterna) at the skuldo sta for mik swa som j siw skipilsom Bir 1: 163 . \" i the kirkionne skipadhe han oc in satte sancti augustini brodher (för brödher) som callas cononici regulares \" Pa 10 . \" hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män . . . som vt skulu fölghiä all þe þing. maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ oc stadd äru \" SD 5: 605 ( 1346) . \" gywom wi þem tolf. som skipaþe äru j jþre laghsaghu . . . fult wald \" ib 606 . ath the skipa twa wth aff kompanidh som affuir thera stempna sithia mz thöm SO 5 . \" skal han skipa i huart landskap witra ok rätvisa laghmän älla lanzdomara \" KS 68 (167, 75) . \" at skipa ok afftaka domara ib (168, 75). \" ib 66 (163, 72). sidhan ther varo preste skipadhe ok annur the thing (näml. ordnade) gudz dyrk tilhördhe Bil 886 . \" skipade han j opsala kirkio . . . gudz thiänisto män \" ib 884 . \" skipadhe han annan biscop innan sin stadh \" ib 342 . \" j hwat maato syslo män oc ämbitz män skulu skipas \" VKR 82 . Bil 688 . skipadhe hon han sin styrara KL 325 . \" hon var skipadh . . . en mästare owir fakunnogha iomfrur \" ib 350 . (jhesus) . . . skipadhe han tholfta wäraldinna domara Bil 245 . Gr 320 . Bir 1: 123 . \" jak satte thik ok skipadhe konungxsins gömara \" ib 3: 462 . \" skipadhe nabogodonsor sedechiam . . . konung ower iwdha land \" MB 1: 9 . ib 8, 12, 216 . \" skipar iak thik wäldoghan ower alt egipto land \" ib 239 . \" han hawa the skipat sik til cristom oc til konung \" Gr 285 . \" hwa skipadhe thik til höffdhingia oc domara ower os \" MB 1: 280 . - sätta, förordna, gifva, anvisa. skipadhe honum riddara twa ther hertugh fräderik skulde fa herbärghe ok alla maka Fr 1931 . han skipadhe . . . sinom brödhrom priara Bir 1: 355. cosmas ok damianus sagh[p]o tel hänna sik vara þöm hon tröste. ok hänna husbonde sciþape hänne tel gömo Bu 517 . \" husfrun callaþe cosman ok damianum. sina gömara tel hialp. som hänna bonde sciaþe hänne malsmän \" ib 516 . \" som them war forman skipadher \" MB 1: 420 . Jfr 10. - bestämma, utse. ij varin skipadhä til helbregdhelikhet oc äuerdhelikt rike Bir 2: 262 . han . . . är skepadher (hemfallen) til äwärdheliken dödh Lg 3: 405 . - bestämma, afse. föra honom asnona. oc hänna vnga som . . . varo skipadh fatiko folke til thiänist Bo 164 . ","7) bestämma, förordna, föreskrifva, stadga. äptir thy som i laghomen var skipat Bo 6 . \" pauen skiþaþe fasto ok böner \" Bu 24 . hwat sum wir skipum thär iuir SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). at män mattin þät gömä wir skipum ib. skipathum wir oc wilium at þät staþlikä hallis. at äru änkiur. äller faþurlös barn. äller aþrir gamblir män gother . . . äller härrä män gamblir. tha takum wir theem i wärä þiänist . . . ok takum þeem . . . . . . vndir warä hemelikä wärn ib 669 . \" riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä \" ib 5: 479 (1345, nyare afskr.). han skipadhe . . . rent ok clent brödh til wars herra likama Bil 379 . \" the ordhin som jak siälwir sagdhe oc skippadhe (institui et dixi) \" Bir 2: 122. hwat han biudhir oc skipar VKR 30 . \" j skipadhum timom oc stadhum \" ib 25 . Bir 1: 144 . systrana skulu engaledhis wmskipta siin sang ther them är skipadher ib 5: 20 . \" dominicus skipadhe thry godh thingh thy at mot girinna last skipadhe han at änkte magha ägha vtan sins priara orloff mot höghfärdhinne skipadhe han at hafwa ödmiukan ok enfaldan klädhabonadh mot kötsins omättelika swalghe skipadhe han atirhald ok skipadhan tima til at styra sik ib 1: 355. skiþaþe pauen han (ɔ: hälghan halda vm alla väruldena \" Bu 55 . \" han skipadhe wighia watn mz salt \" Bil 379 . \" han skipadhe blanda watn mz wini j mässo \" ib. \" han skipadhe klärkom daghlika läsa sina thide \" ib 692 . \" han skepade at enghin biscop ma skipa biscop epte sik dödhan \" ib 687 . \" han skipadhe at engin klärkir ma taka prebendam aff nakrom lekmanne ib. skipar hwar the skulu boo \" Bir 4: 23 . - bestämma, stifta. at af manga sniälla manna samquemd sculde kyrkionna lagh oc rätir skypas oc stadhghas Gr (Cod. D) 417. - bestämma, fastställa. han vil äfte sinum skipaþum dom al þing hafa Bir 4: (Avt) 185. nar iak nidhir fiöl war ginstan pina skipadh (statuta) til hwaria synd ib 1: 106 ; \" jfr 10. - bestämma, afpassa. hwlke maato storlikheth then weth ath skipa som j sigh siälfuom hafua (för -ir) nwmnith ath pröfua krankdomana \" VKR 80 . \" ath vita skipa räta matto ib. \"","8) besluta? vidtaga anstalter? war herra . . . skipadhe nw at frälsa them MB 1: 280 . ","9) bestämma öfver, uppgöra planer för. nar han . . . wänther skula länge lifwa och skipar sina langa tima (multa in longa tempora disponit agenda) Ber 204 . 10) anvisa, anordna, bestämma. biscopen skiþaþe hänne heþars sätu Bu 144 . skiþaþe hänne eet vänt palacium ib 503 . \" sa . . . ther sik skipadhan stadh \" KL 114 . \" warin . . . j them stadh som abbatissan them skipar widh poortin \" VKR 24 . Jfr 7. - anordna, bestämma, anslå, utgifva. alt þät guþ gaf þöm at ägha skipto þe þrem lutom ok skiþaþo: een delen tel guz mönstar ok þiänist annan fatöko folke þriþia sik ok sinom boskap (unam partem templo et templi servitoribus impendebant, aliam pererinis et pauperibus erogabant, tertiam sibi et familæ suæ usibus reservbant) Bu 3 . - anvisa, anordna, anslå, öfverlåta, lemna. skypum wi oc sätyom til lösn varrä gyäldä . . . vaar ingiäld . . . aff bondom owän skoghä SD 5: 561 ( 1346) . \" þet wi hawum til klostersens skipat oc giuit \" ib 567 . 11) anvisa, anförtro, öfverlemna. skipadeh sit kar andrum swene (d. v. s. giorde en annan till sin munkskänk) Bil 124 . jak skal . . . skipa min vingardh androm Bir 3: 151 . - skaffa, gifva, låta komma. hon ville . . . skippa them (hans fiender) j hans hendher RK 1: (sfgn) s. 176 . 12) låta få, skaffa. iak skipar (dispono) idhir swa som gud min fadir skipadhe mik rike MP 1: 68 . \" han skipadhe os rät alla nadhe \" Fr 1458 . han badh mik skipa sik . . . eet skip ib 2465 . örebro scaltu skipa mich RK 2: 2712 . \" at skepe honom riket \" ib 5219 . \" skipa ider en godan häst \" Di 19 . skippa mik en qwinna j nath ib 261 . \" skipa tik attitilia konungs winskap \" ib 196 . \" skipä them frid \" Va 44 . skipade them ätä och drikkä ib 54 . \" at . . . bonden (ɔ: wille) . . . skippe hersskap sina täringh \" MD (S) 257 . - låta få, skipa. at han skulle döma oc rät skipa inländningom ok vtländningom Bir 3: 467 . \" i skipen os rät \" RK 1: (Albr) s. 214 . \" skepa allom lagh oc räth \" Lg 3: 195 . ib 344. PM 34 . RK 3: (sista forts.) 5832 . - gifva, tilldela. skipis allom jäfn maata VKR 79 . 13) fördela, disponere, partiri. nw äru scogha skipadhe (d. v. s. fördelade med afs. på rättigheten att i dem hålla svin) TB 73 . \" nar swin sculu a scogha skipas (d. v. s. släppas i skogarne efter fördelning, hvarigenom det bestämmes, huru många svin hvar och en får hafva i dessa skogar) \" ib 74 . - fördela, utdela. hafua mange värlz goz meer än andre oc skipa (distribuendo) thz skällica Bir 2: 284 . \" sculu . . . þe . . . var ingäld . . . swa skipa oc gyäldä at hwar man som egh hawer vissu äller pant af os . . . scal likt vpbära hwart aar äfte þy som hans huwuþäld tilsigher . . . oc egh skipis twem äller trym all jngyälden \" SD 5: 562 ( 1346) . - dela. thz är mit radh, at thu skipt sunder thina byrdhe, oc skipa thässa syslo mz flerom mannom MB 1: 397 . 14) utbyta. SD NS 2: 53 ( 1408) . \" then som skipar (disponit) thessin wärldzliko forgangliko thinghin j äwerdhelik thingh \" Bir 1: 236 . 15) ställa till, föranstalta, anstifta, åstadkomma. at hanskuli ey skepa stridh mothe tik LfK 207 . 16) ställa, laga, föranstalta, bestyra. vi viliom thz . . skipa swa, at thu matte ena konungx dotter fa Fl 447 . han skipadhe swa at ephygenia giptis hanum Bil 228 . iak scal swa skipa at thu wardhir vphängdir KL 112 . Lg 668 . \" skal han skipa ok akta, at hans män hauin renan kot ok föghelikan \" KS 42 (109, 45) . \" skipa han i sinna dagha medh alla sinne makt, at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh \" ib 11 (26, 12). mz them som ödhmiuke äru skipar swa gudz milhet. at thäs mera han thrifa thäs mindra räknar han sik thrifwas i dygdhomen Bo 41 . 17) ställa, styra, bestyra, anordna, ordna. skipa siin thing til rätta ST 470 . \" brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn \" Bo 58 . han skipadhe thz annorledhis ib 91 . \" han skipadhe thz i andra matto \" ib 164 . 18) styra, bestyra, förvalta. med dat. þem landom oc jngäldum fyrise oc skipa SD 5: 562 ( 1346) . \" landom oc jngieldom fyrista oc skipa \" ib 568 . the magho thy godhze styra, radha oc allom lundom skipa, som them nyttast oc bäzt thäkkis ib NS 1: 179 ( 1402). ib 172 (1402, gammal afskr.), 180 ( 1402). - med ack. huru han ma wäl ok ärlika skipa ok styra sit land ok almogha KS 56 (140, 61) . - förvalta, hushålla med, använda. nödoghom hiälpir änkte got. än thot honom är anduardhat at skipa (ei . . . dispensatio . . . credia est) Bo 124 . \" at ey haua skällica skipat (dispouisse) . . . loflik thing \" Bir 2: 284 . \" giff mik . . . thina nadha at skipa (disponere) thom (de jordiska tingen; thom möjl. att fatta ss dat.) sua at iak viti göra thik rekinskap aff allom \" ib 217 . \" gul smidhin . . . skipadhe kulin til sina gerning \" ib 162 . kolarin skipadhe kolin til sina födho ib. \" hwi skipadhe thu ey the thingh som thu hawir til wärldinna hedhir ib 1: 352. skipaskolandis (disponendo) all owirflödogh oc högfärdogh thing til ensampna ödhmiukt oc nytto ib 4: 79. ängen skipar (administrat) iordhrikis thingh wtan synd vtan han skipi them al gudhi til hedher \" Ber 26 . - med dat. hwru thw hawer skipaat (dispensatsti) them nyttogho oc värdhogha timanom Ber 280 . 19) hålla i ordning, hålla i styr, tygla. at forlata . . . sins hugx illa skipadh (inordinatas) girnilse Bir 2: 41 . 20) göra i ordning, bereda. widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å KS 52 (132, 56) . 21) föra, leda, bereda. moysi lagh skipadho wäl mannin til ihesum oc leddo til hans tro MB 1: 443 . moysi lagh . . . skipadho oc leddo til fulkomplika helso alt mankönith ib 445 . \" moysi lagh som skipadho oc leddo til wan herra ihesum christum ib. \" ib 446 . 22) sätta i (ett visst) förhållande (till). nw är swa om thässe tio budhordh . . . at som the skipa mannin wäl til wars herra, oc som til nästa manna tha skulo oc wara nakar budhordh som han skipadhe wäl til sik siälwan MB 1: 457 . - med dat. iordhrikis lagh oc rät skipa mannom (för mannenom?) wäl til them som han skal när bo MB 1: 458 . 23) dana, göra beskaffad (på ett visst sätt). skapadhe oc skipadhe sik swa thäkkan oc sin lat ok änlite swa liuft Bil 212 . verldena hauer han skipat swa widha RK 1: 11 . - part. pret. j sinum ok benom bäzst skipadhir Bir 2: 135 . \" war han . . . j atir haldhe bäzst skipadhir äptir minom vilia \" ib 1: 303 . \" at göra mannin . . . wäl skipadhan (danad, skickad) til gudz dyrk \" MB 1: 506 . \" illa skipadher hugher til gudz ib. swa skipadhir star han for mik \" Bir 1: 71 . ib 269 . jak seer fyra j vghnenom . . . oc then fiärdhe är skipadhir swa som gudz son ST 14 . greslika skipadhir ib 116 . \" döm ängin äpte thy thik thikkir han vara skipadhan \" Bo 40 . \" tedhis honum en gamal . . . karll skipadher (försedd) mz sidhu skägge \" Bil 281 . \" huru är thz skipat (huru är det fatt) \" ST 317 . 24) disponera, göra disponerad. miöder i thenna manad skipar til febres LB 3: 13 . - med dat. ä thäs störra krämmakätin är thäs mera skipa hon mäniskione til vredhe MP 1: 351 . ","1) ställa sig, förhålla sig, skicka sig, bete sig. þe (lejonen) mötto möne bliþ ok scipaþo sik sua uäl at hon gat sitit a þöm sua väl som a stolom Bu 512 . \" gömdo mykit at, hurw fughla sungo oc skipadhe sik \" MB 1: 366 . \" skipar sik swa dygdhelika \" Fr 3105 . RK 1: 1448 . KL 298 . \" skipande sik allaledhis äpter hans radhom \" ib 325 . - förhålla sig, sätta sig i ett (visst) förhållande. at mannin matte . . . wäl skipa sik til sin skapara oc til sit eghit gaghn MB 1: 472 . ","2) göra sig skickad, bereda sig. hurw han matte sik best ther til skipa Bil 795 . - göra sig skickad, söka att komma (till). wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting KS 51 (129, 55) . - göra sig danad, göra sig hemfallen. iak var skapadh aff gudhe til himerikis rike oc iak . . . skipadhe mik siälfwa til häluitis pino Bir 3: 137 . refl. ","1) göras till, blifva, varda. hulkin som vil vara tessa världinna vin han skipas (constiuitur) gudz ouin MP 1: 154 . ","2) vara beskaffad? skal jak sighia thik huru martha skal skipas (institui) Bir 3: 178 . ","1) återställa, återinsätta. \" pharao konunger . . . skipar thik ater a thina äro \" MB 1: 235 . ","2) återställa, låta återfå. skipadhe hanom atir alt thz han hafdhe köft aff hans äghom KL 77 . - Jfr aterskipa. "],"f":["skypa: -as Gr (Cod. D) 417 ; ","-um SD 5: 561 ( 1346) . ","skepa LfK 207 ; Lg 3: 195 ; ","-adhe Lg 668 ; ","-ade Bil 687 ; ","-at LfK 190 . ","skepe RK 2: 5219 . ","skippa ib 1: (sfgn) s. 176 ; Di 261 ; ","-adhe Bir 2: 122 . ","skippe MD 257 . -ar, -aþe, -aþer),","skipa sik , ","skipas , ","skipa ater , ","skipa in , "]},{"a":"skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["skipa )","skipa ut , "]},{"a":"skipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skipan 19. enna marka skipa RP 2: 30 ( 1383) . - i ortnamn. Se Sdw 2: 1297."],"f":[]},{"a":"skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 10 ff. 1) föra (gods el. manskap) in i el. på fartyg, inskeppa, föra om bord, lasta. thet gotz, som skippades i oldenborgx skip STb 1: 346 ( 1482) . ","2) frakta med fartyg. skipper nic. olsson skal fore sin fatigdom skyld skippa till lybeka ij (2) leste lagx STb 1: 67 (1476). "],"f":["skippa . ","-ar . ","-adhe )","*skipa in = skipa 1. gaff marskin . . . mattis lutke loff ath skyppa lax jn vtj sit skyp STb 3: 397 (1498). PMskr 16. Jfr inskipa. ","*skipa up , lossa (last). STb 1: 84 ( 1476) . Jfr upskipa. - Jfr inne-, ut-skipa."]},{"a":"skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta, ställa, placera, anvisa plats åt. Se Sdw 2: 1297. här loffuas oc äras hymerikis konungher hwilken i blandh roffuara wille skepas JMÖ 115 . 2) ställa inför rätta? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 706 f. 4) ställa, ordna, inrätta. for thy thät är swa skipat ok wordit . . . mädh warom härra som mädh enom wärslikom härra ok husbonda MP 4: 160 . jhesus . . . lärdhe them ok bewiste huro the skullo sith liffuirne skypa ib 5: 133. - anordna, ordna, inrätta, göra. konungs kronan war saa skipedh . . . G. Carlsson, Fornvännen 1956 s. 101 (1454, avskr.). 5) inrätta, bringa till stånd. - inrätta, instifta. för war iac (ɔ: Johannes döparen) affliwadhir än thät sacramentum (ɔ altarets sakrament) war skipat Hel män 236 .","6) inrätta, insätta, förordna. - insätta, inviga, avskilja. biscopen skal hanom skipa oc stadhfesta klostirsins almennelighen confessorem Val af Conf gen 109. - bestämma, utse. thy nödhgas iak at göma thz ärwodhet, äpther them som gudhi täkkes thär til skepa JMÖ 4 . \" the hälga trefalloghet . . . huilken os syndharom aff opphoffwet skepadhe til hiälp iomffrwna mariam \" ib 46 . 7) bestämma, förordna, föreskriva, stadga. oppaa then tidh war eth söth j staden alth en klokka skulle ringias j skepadan tima huar quäldh Prosadikter (Sju vise m C) 238 . \" the liws som the sielffua eller nogot (!) thera latha epter sigh göra eller skepe epter sigh at göras j theres vtfärdh \" Svartb 429 ( 1448) . ib. oc är thy äpther gudz wilia wäl skepat i sancti saluatoris ordhon, at först i ottesanghen böria horista akalla liomffru maria sighiandis . . . JMÖ 9 . i nyghia tästamentet är then daghen skepadher iomffru marie til lloff ib 120 . - bestämma, stifta. konung oc rikesens r adh medh allmoghans samthykkio i swerige hafua sat oc skipat laghin i swerige Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.) . bestämma, fastställa. tha hawer jak mz gudz wilia giort ok skipath mit testament NMU 1: 108 ( 1434) . - bestämma, avpassa. sammwledhis som psalmen skepas äpther thonen, som äpther fölgher antiphonan, swa skal gudz kärleker skepa alla wara gärnigga JMÖ 13 . 10) anvisa, anordna, bestämma. - anvisa, anordna, anslå, överlåta. lämna. thet the (ɔ: resp. häradshövdingar) wäl göra oc herra benkte stensone fasto skipin aat them for:da godzom . . . äpter thy landzlagh wthwisar SD NS 3: 511 (1419). wi haffwm sath oc skäpat tessom breffuisaren sona torkilson . . . three kroka iordh i yliwetj . . . Svartb (Skokl) 295 (1422?). 12) låta få, skaffa. ffalska sacrilegi . . . hwilke mädh sinne ilklokhet skepa sigh siälena styrsle JMPs 259. låta få, skipa. Se Sdw 2: 1297. at wi sculdom kirkiomen rät skipa fore sina pänninga JämtlDipl 143 ( 1391) . 18) styra, bestyra, förvalta. med ack. hafde han thäs fulla maght oc rät. the sam ö. bortgiella. gifwä älligher äpter sinom eghnom viliä skipä. swasum alt annadh aflinga godz SD 8: 158 ( 1362) . 19) hålla i ordning, hålla i styr, tygla. hwru människian skal skipa (ordinet) sina thanka SkrtUppb 23 . 23) dana, göra beskaffad (på ett visst sätt). med dat. Se Sdw 2: 1297. "],"f":["skypa MP 5: 133 . ","skepa JMÖ 4 ; JMPs 254; -as JMÖ 13, 115 ; ","-adhe ib 46 ; ","-adher ib 120 ; ","-adhan Prosadikter (Sju vise m C) 238 ; -at JMÖ 9 . ","skepe Svartb 429 ( 1448) . ","skäpa: -at ib (Skokl) 295 (1422?.),","skipa sik , 1) ställa sig, förhålla sig, skicka sig, bete sig. huru människian skal sik skipa til sin iämkristin SkrtUppb 90 . - förhålla sig, vara beskaffad. Se Sdw 2: 1297. förhålla sig, ställa sig, arta sig. Se Sdw 2: 1297. ","*skipa til , "]},{"a":"skipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) ordning, ordningsföljd. thu haffwer wakat fornompstelika nogh, j thänna daghanna ällir aldranna skipan (distrubutione), ällir skiptilse SpV 378 . 4) ordning, skick. - skick, beteende. al creatur ok skapath tingh rördo sik j sine natur, swasom glädiande sik a mothe sins skapara likamlica tilqwempd, ok bärandis honum ther medh vitne, medh sinne vndirliko vmwändho ok skyptan, ath han war sandhir gudh MP 5: 75 . 11) ordande, anordnande, inrättande. än tho a thina wäghna magho wara nakor inledhilse (inductiva) ok skipan (dispositiva) til lthässa gaffwuna SkrtUppb 79 . 13) bestämmelse, anordning, förfogande. opta bör enne menniskio til at faa . . . nakra gudhelica skipan (interiorem ordinationem) i sigh mykith ärfwodha SkrtUppb 63 . 17) bestyrande, vård, förvaltning. äpter therra dödh scal lhon (ɔ ön Aspö) atergaa vnder clostret oc abbadissona oc clostersins syslomanz skipan SD NS 3: 430 ( 1419) . 19) överlämnande av jord på arrende; arrendejord. fyra marka skipan i brutum SD 8: 185 ( 1362) . \" atta örtogha skipaan j steensätri meth allo thy ther til liggar \" Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) . RP 1: 353 ( 1375) , 2: 61 (1385). tha hämminger joarsson vplät pädher cristmasson iii ottogha skipan i akrenom af et bool SD NS 3: 62 ( 1415) . Jfr fore-, två-, van- (äv. Sdw 2: 917), väl-, öiaskipan (Sdw 2: 1161)."],"f":["skypan MP 5: 75 . ","skipaan Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) ), "]},{"a":"skipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ställning, plats, huat vardha thik at döma älla lära andra hulkit ey tilhöre thine skipan älla stadga (quod nec tui ordinis est nec status) Bir 2: 52 . \" han bort gik siälfwilandis aff förste skipannine \" ib 239 . \" swa som thera skipan oc värdhelikhet til sigher \" Bo (Cod. B) 347 .","2) ordning, ordningsföljd. \" conuentonne wtgangande j sinne skipan (ordine) \" Bir 4: 28 . ","3) ställning, ord ning. skodha komaskolande thing i stiärnonna skipan Gr 260 . Su 12 . ","4) ordning, skick. \" huar som dödsins skugge är, ok engen rät skepan \" MP 1: 46 . ","5) ordning, sätt. at wita hwat wi skulum göra ok ey wita rätta skipan göraskolande (ordinem faciendi) är ey fwlkommen wisdomber Ber 14 . \" skal jak skrifwa thik mz faam ordhum höfwiskx lifwärnis skipan (formulan honestæ vitæ) \" ib 267 . \" här lyktas höfwisks lifwerne skipan älla maata diktadh af sancto bernardo \" ib 276 . ","6) sätt, art. \" al matelikin thing ärw nytlik oc fwlkomin i sinne skipan (modo) \" Ber 171 . ","7) beskaffenhet. al diwr hafwa vissa skipan Bir 1: 46 . hulkin thera af bätre naturlike skipan är ib 397 . \" ib 2: 127. \"","8) befinnande, kropps- och sinnesförfattning. matelikin sömpn til godha skipan (habitudinem) Bir 1: 248 .","9) måtta. \" diäfullin hafdhe änga matto ok änga skipan (nullum modum nullumque ordinem) til at pina siälina vtan han atirhaldis mz gudz dygdh \" Bir 3: 447 . 10) lindring el. efterskänkande af straff, nåd. j alzskona lagh är swa, at (för at än?) nakor syndar aff krankdom, oc j obärlike trangh, thz tagher skipan (si peccat quis ex infirmitate et necessitate importabili, dispensatonem accipit) j andre matto Bir 4: 63. 11) ordnande, anordnande, inrättande. thu tedhe . . . snillena j världina skipan nar thu al thing skällica oc sniällelica skipadhe Bir 2: 238 . \" skällik timanna oc gerningana skipan \" ib 212 . - inrättande, instiftelse. fore ämbitzsins skipan (sacramenti instituitionem) Bir 1: 150 . 12) anordning, ordning, inrättning. at kunna skipa thina dagha ok tima äptir stadzsins skipan Bir 1: 103 . \" synda moth minne hälgho kirkio tro ok skipan \" ib 195 . \" mot naturlike likamans skipan \" ib 216 . ib 217 . \" therra thinga skipan alla skikkan som eygh liggia til thin \" Ber 275 . - ordning, förfaringssätt. na en persona dör j clostreno takis annor j henna stadh, äptir the skipan som för är sakt Bir 4: 31 . 13) bestämmelse, anordning, förfogande. þessä vara skipan . . . at hindrä SD 5: 567 ( 1346) . thässa milla skrymteliko vmskiptelikhetina som är hällir helsamen dispensacio ok skipan. som brudhgomen gudz son giordhe tha licamlica. gör han nu idhkelica a sina mato andelica Bo 92 . \" i thinne skipan (ordinatione) blifvwir daghin \" ib 140 . \" enkte dugha böne gen ödhnolaghum ok skiäpno skipan \" Bil 352 . - bestämmelse, föreskrift. kärlekin . . . j hulkum al budhordhanna skipan hängir KL 105 . \" skulu alle thanka oc tima oc ordh oc gerninga skipas nyttelica oc skällica äptir gudz skipan (constiutionem) \" Bir 2: 212 . - föreskrift, befallning. lyde . . . tesso vora skepan SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). aff . . . abbatissa skipan oc budh VKR 29 . \" lydh thinom formannom oc stath ekke moot therra skipan \" Ber 275 . 14) bestämmelse, stadga, ordning, regel. hafwandis mz sik kyrkionna reghlor. stadhgha. lagh oc skipan Gr (Cod. D) 417 . ath thänne helsamlike skiben oc stadge af nokrom systrom älla brödhrom forsmaas VKR 81 . Bir 4: 39 . 15) bestämmelse, styrelse, skickelse. aff gudhlike skipan KL 18 . anduardhir al thing gudz valle oc skipan (dispositioni) Bo 173 . \" thätta görs . . . ey vtan gudz raaz vissa foresyn oc skipan \" ib 108 . \" gudz skipan oc hans foresyn \" ST 47 . Bir 1: 46, 202, 249, 2: 80, 127, 229 . MP 2: 57 . LfK 190 . 16) tillsyn, omvårdnad. han lagdhe mykla rökt ok skipan a klärka sidhi Bil 758 . 17) bestyrande, vård, förvaltning. thän the cappellam visitacionis tha i schipan ok wärio hafwer SD NS 2: 53 ( 1408) . 18) fördelning (af ållonskog, då svin skola där insläppas). höwitzman oc synomen ok wernamen aghä swa j akoo som j skipan TB 75 . - vid fördelning anvisad lott, vid fördelning (af ållonskog) anvisad rätt (att där hålla svin). hwar som ey orkar skipan sinne TB 74 . huilkin man skipan leghir ib. \" ther fore äghir huar thera eth swin hafua ofwir sina skipan \" ib 77 . 19) öfverlemnande af jord på arrende; arrendejord. ena half mark skipan (jord för hvilken i arrende betalas en half mark) SD NS 1: 98 ( 1402) . \" en marka skipan ib. twagia örthogha skipan \" ib 180 ( 1402) . bergabodha alt vthan en öra skipan ib 423 (1405, nyare afskr.). ib 446 ( 1405) . - Jfr fore-, skogha-, öra-skipan."],"f":["skepan SD 6: 157 (1349? gammal afskr.); MP 1: 46 ; LfK 190 . ","skippan Bir 2: 80 . ","skiben VKR 81), ","skipana för , "]},{"a":"skipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjöfarande, sjöman? Hit föres ev. det Sdw 2: 371 s. v. skipare 1 uppförda exemplet från MD(S) 290, vilket emellertid också kan föras till följande subst. skipare. Jfr I. Modéer, Stud. i Nord. Fil. 39 s. 52 ff."],"f":[]},{"a":"skipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) anordnare, ordnare. aldra tingha bäste skepare LfK 177 . ","2) förvaltare. \" ropa hämpd owir orätuisan skipara ok styrare \" Bir 1: 316 ."],"f":["skepare )"]},{"a":"skipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) sjöfarande, sjöman. en godh skippare är widh trösth MD (S) 290 (möjl. att föra till 2). ","2) skeppare, kapten, den som eger och förer ett fartyg. ther kom en skiper aff lybeke thaa som heth skipper gwtan RK 2: 8344-5.. skipparen anders olufson FH 5: 135 ( 1489) . skepper tothe FM 286 ( 1506) . \" skepparen aff then lubske jackt \" ib 534 ( 1511) . \" fra en skipara röffuaden ther hwat han redast hade när \" RK 2: 6528 . ib 6530 . Lg 3: 684, 694 . BSH 5: 154 ( 1507) . \" wjl nokor byggia skep j kompanskap tha skal thän skeparen wnderwisa hwaryom kompanenom hwrw storth, breth, langth, oc dywpth han aktar thz skepith göra \" PM XI . ib XII ; XIII, XIV, XV, XVI. hwar en styeman oc skipare MB 2: 361 (möjl. att föra till 1). Jfr skiphärra."],"f":["skepare Lg 3: 684, 694 ; ","-en PM XI, XII . ","skepere: -en BSH 5: 154 ( 1507) . ","skippare MD (S) 290 ; -en FH 5: 135 ( 1489) . " skippere L."]},{"a":"skipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppare, kapten, skeppsförare, den som äger och för ett fartyg. Jfr I. Modéer, Stud. i Nord. Fil. 39 s. 40 ff. hwat skippar (quis nauta) wil vthkasta sina rikedoma j hamffnena, huilka han mz fridh, oc stora ärffwodhe haffdhe fört offwer sion Mecht 324 . \" hanis brwns skippare och hans styreman STb 1: 69 (1476). skiper nies \" KTb 96 ( 1478) . PMSkr 3, 4, 5 o. s. v. Jfr skipshärra. "],"f":["skepare ATb 1: 187 ( 1463)","-emo ib 107 ( 1477) . skipar HLG 1: 69 (1457); ATb 2: 130 ( 1479) . skypar HLG 1: 69 (1465). skepar ATb 3: 132 ( 1502) . ","skiper KTb 96 ( 1478) . ","skippar Mecht 324 . ","skipper KTb 126 ( 1470) . schipper HLG 1: 136 (1496). skeper ib 130 ( 1488) ), ","*skipara lön","*skiparaskap","skypperschap )"]},{"a":"skipbater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbåt. \" skapha, skipbaath \" GU 8 . hans skip stötte oc sank j grund . . . mz store nöd the reddes han sielffuer mz en skippbaath RK 2: 7254 ."],"f":["skipbaath . ","skippbaather )"]},{"a":"skipbater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbåt. \" barcha ce skypbaather \" GU C 20 s. 50 . \" batzmännena magha thet sith gotz som the frith föra, jnskipa oc wthskipa mädh skip baathenom \" PMSkr 42 ."],"f":["skyp- . ","-baather )"]},{"a":"skipbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbok, bok för anteckningar rörande de ekonomiska förhållanden som angå ett el. flera fartyg. Stock Skb 281 (1489? Skip) (jfr ib ix). war scriffwit j skepbokena . . . när tha skiparenom warth gotzeth antwardath föra före wthwissadh skeplön, tha är han plikotgher jnskipa oc föra thet gotzeth PMSkr 0 . ib 85 ."],"f":["skyp- . ","skep- )"]},{"a":"skipbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbok, bok innehållande anteckningar om de ekonomiska förhållanden som angå ett fartyg. förtappas thz (å fartyg befintligt gods) tha skal honom (godsets egre) ey annar both ther före göras, wtan före thz som scriffwith är j skibokenne PM XV . \" ath j skipbokenne kwnne finnas wara giordh nokor wilia j räkenskapenom \" ib XVI ."],"f":[]},{"a":"skipbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skeppsplanka. \" föra sik a skip bordhomin til landit \" KL 175 . ","2) skeppskant, skeppssida, skeppsbord. kasta honom (den döde) affwer skipbordith PM XIII . - Jfr skipa-, skips-borþ."],"f":[]},{"a":"skipbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) skeppskant, skeppssida, skeppsbord. (rubrk) kasta affwer skipbordhit gotz PMskr 26. - Jfr skips bordh."],"f":[]},{"a":"skipbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbro. FM 230 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"skipbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbrott. sades, ath oleff hansson forlike sich medh lasse kuse, albrict van lancken och flere om tet skybbroth Stb 3: 309 (1496). - bildl. huat gelniska griper oss tha at . . . astunda thesse falska verldenne skepbrot J Buddes b 168 . - Jfr skipbruti."],"f":["skepbrot . ","skybbroth )"]},{"a":"skipbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbrott. \" sagdhe sik wara komin aff skipbruti \" Bil 712 . ib 347, 750 . FH 1: 150 ( 1495, gammal afskr.) ."],"f":["skepbrot FH 1: 150 (1495, gammal afskr.)), "]},{"a":"skipbruta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skeppsbruten. \" the wroko fran sik . . . skipbruta styreman \" Bil 215 . \" mange kristne män wurdho skipbruta \" KL 116 . ST 35 . \" huru hon wardh skipbruta \" ib 42 . thetta budhit wart j wäghenom skipbruta ib 362 . alle the ther wrdho skipbruta ib. \" hon wardh en tima medh flerom skipbrota a enne haff klippo \" VKR IV . BK 199 . \" thz godz skipbrota wardhir j hafwino \" ST 486 . som . . . skipbruta goodz takir ib."],"f":["-brota . ","skepbrota BK 199 ),"]},{"a":"skipbruta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skeppsbruten. (rubrik) skipbrotha PMskr 57. . . . häller bliffwandis skipbrota widher landith än vthe j haffweno ib 58 ."],"f":[]},{"a":"skipbruti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skipbrut. swa mykith gotz som kan wpbäörghas oc räddas j skptbrothanom PMSkr 59 ."],"f":["-brothanom )"]},{"a":"skipbrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skiplön aff skipbrothnom PMskr 59. om våre kunde vare schiptbrutne under theris land Linkbiblh 1: l194 (1526, Brask)."],"f":["-brothin )"]},{"a":"skipbrutman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbruten. celeuma . . . a celum quia ad celum deleferatur skipbrotmanna rop GU C 20 s. 93 ."],"f":["-brot- )"]},{"a":"skipbutn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbotten. \" ath han ecke kiöpte then kledes packan . . . aff tesse liggiarene pa skipbotnen \" STb 1: 267 ( 1480) ."],"f":["-botn )"]},{"a":"skipbyggiare","b":[],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Skotteb 13 (1460-61). STb 2: 289 ( 1488) ."],"f":["skypböggere ib 2: 289 ( 1488) . ","skeppbygger Stock Skb 248 (1525-26). skipbyger sysselsatt med skeppsbyggnad. Stock Skb 58 (151718). giffwer nokor batzman segh wth för en skipbyggiara PMSkr 39 . ib 111 . "]},{"a":"skipbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbyggare, arbetare sysselsatt med skeppsbyggnad. her er en swar kost oc fortäringhe met thi skipibibggere som her äre FM 236 ( 1505) . ib 360 ( 1508) ."],"f":["skepbygger: -erne FM 360 (1508)), "]},{"a":"skipbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skeppsbyggande, skeppsbyggeri. PMSkr 113 . ","2) reparation av fartyg. om ballast aff skypum kastas ok skyp böningh . . . jngen schipper dirffuis her epter wiidh stadz bryggie eller jnnan fore stadzsens boom skin skypp byggie STb 2: 340 ( 1489) ."],"f":[]},{"a":"skipdrif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsdref, dref som nyttjas i skepp tag gamalt skip dreff eller aff batz dreff LB 7: 264 ."],"f":["-dreff )"]},{"a":"skipduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["duk el. stycke af ett slags fint kläde. en skip dwg FM 76 (1483, daniserande)."],"f":[]},{"a":"skipfarmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppslast. item l skepfärm wedh til sterhusidh VKU 73 ( 1553) ."],"f":["skepfärm )"]},{"a":"skipfarmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppslast. \" mz myklom skip her oc skipfarmom \" MB 1: 430 ."],"f":[]},{"a":"skipfluti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flotta. \" at the schulle igen komma i idher herres skipflota \" BSH 4: 13 ( 1471) ."],"f":["-floti )"]},{"a":"skipfluti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flotta. \" i . . . konung cristierns skipflothe \" Rydberg Tr 3: 308 ( 1471) . \" lathom oss söka mz storan skypflåtha tiill troyam \" Troj 72 . lib 73."],"f":["skyp- . ","-flothe . ","-flåthe . ","-flåtthe . ","-flate Troj 78 ),"]},{"a":"skipfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsmansia. besättning. thetta är skipfolkins hyra pa stadzskippet STb 2: 164 ( 1486) . ib 3: 238 ( 1495) ."],"f":["skyp- )"]},{"a":"skipfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsfred. om skipffrid j skipmale balken STb 4: 212 ( 1511) ."],"f":["-ffrid )"]},{"a":"skipfridher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skipa-, skips-fridher."],"f":[]},{"a":"skipfästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppstross. prosincum (fel för prosintum) ci skeepfestha GU C 20 s. 496. "],"f":["skeepfestha )","*skipfästo staki","skepfesto- )"]},{"a":"skipförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsförare. kapten, nauta . . . skep förare skepman ok skep herre GU C 20 s. 346 ."],"f":["skep- )"]},{"a":"skipglaven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsspjut, spjut afsedt för sjöstrid. BSH 5: 273 ( 1508) ."],"f":["-glaffwan )"]},{"a":"skipgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärd el. utskyld avsedd till utrustning av krigsfartyg. GPM 2: 247 ( 1507) ."],"f":["skepgjärdher ) , "]},{"a":"skiphoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nauigium skep ok skephoper GU C 20 s. 345 ."],"f":["skep- )"]},{"a":"skiphus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båthus, hus där båtar förvaras el. utrustas. armarium skyp hws ok skrap hws GU C 20 s. 36 . \" laurens j örby xx öre for lxxx sparra til skiphusit \" Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm)."],"f":["skyp- )"]},{"a":"skiphyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skiplegha. fförnögdes poffual skipare . . . än x mark fför sin skiphyre SSkb 360 ( 1510) ."],"f":["skiphyre )"]},{"a":"skiphär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["för sjötåg utrustad krigshär, flotta med tillhörande manskap. sände äpte hänne mykin sciphär Bu 523 . Bil 564 . MB 1: 430 . hafde han räth then vänasta skiphär man hauer seet RK 1: 1461 . \" laa han thär mz en storan kräfftigh skip här \" ib 2903 . \" the foro j en skiphär \" Bil 865 ."],"f":[]},{"a":"skiphärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppare, kapten, den som äger och för ett fartyg. Jfr I. Modéer, Stud i Nord. Fil. 39: 52 ff. nauarcus ci idest prince[p]s nauis skep herra GU C 20 s. 345 . ib s. 346 ."],"f":["skep- . ","-herra . ","-herre )"]},{"a":"skiphärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsherre, skeppare, kapten, den som eger och förer ett fartyg. skiphärren SR 47 . \" leghär skiphärrä leþsagha ib. skipherran hiolt hans konu mz wald for skiplegho \" Bil 373 . KL 173 . Bir 1: 36 . \" vari thänna thiänarin swa som godhir skipherra (dispensator; sannolikt beror skipherra här på en afskrifvares missförstånd af skipare, som torde hafva stått i den ursprungliga texten och hafva nyttjats i bem.: förvaltare) thänkiande vm thz älla thz tilbör siälinne \" ib 3: 183 . Jfr skipare."],"f":[]},{"a":"skipil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr vidhskipil (Sdw 2: 965)."],"f":[]},{"a":"skipilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ställning, ordning. tha thu hafdhe skodhat stiärnonnar skipilse Gr 262 . Su 385 . ","2) ställning, stånd. \" hwariä handa skipilse han hältz se \" SD 5: 567 ( 1346) . \" ängen man. se hwat manne. äller hwat skipilsi han hälzt är \" ib 606 ( 1346) . \" hwar en af hwat stadhga älla skipilse han är \" Bir 1: 322 . \" sagþe sik lata nöghia at þöm syslom ok skiplsom (för skipilsom). han förra hafþe \" Bu 28 . ","3) ställning, belägenhet, tillstånd. han spurdhe sin priorem hwat hanum syntis wm hans skipilse Bil 257 . see han i them skipilsomen Bo 52 . ib 34 . \" thänk . . . i hwat skipilsom varfrw var tha stad \" ib 169 . spöiria aat piltzsins skipilsom (conditionibus) ib 2 . \" vm the döö j tholkom skipilsom \" Bir 3: 54 . \" vm the döö . . . j tholike skipilse som the nw äru skipadhe \" ib 1: 151 . \" thry manna skipilse (status) äru j wärldinne eet är thera skipilse hulke som falla j synd. ok atir opsta annantidh . . . annar är thera skipilse hulke som gerna lifdhin äwärdhelika at the mattin äwärdhelika synda . . . thridhia skipilse är thera hulke som meer rädhas at synda mot mik . . . än the rädhas af nakre pino \" ib 109 . - tillstånd, författning. vm thet (ɔ: rike ok landskap) skal wara i godhom skipilsom KS 56 (141, 62) . - tillstånd, sinnesförfattning. vardh han swa som smältande i sik siälfwom. ok i andelikom skipilsom (in ecastasi positus) mz otallike glädhi fiol han hänne til fota Su 391 . - förhållande, tillvarelsesätt. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas thrigia handa manna lifnadhär KS 3 (5, 3) . - förhållande, förhållanden, omständigheter. the tingh, som aldra oppinbarlikasta äru j naturlikom skipilsom Su 271 . \" iak vil höra idher skipilse alla \" Iv 3720 . ey hungir älla thörst älla nokra licammans skipilse kändo the . . . hetir somar älla kaldir vintir storm rägn snio älla haghl oc all vädhersins skipilse matto thöm ey trötta Bil 878 . - förmögenhetsförhållanden, omständigheter. hänna aldir ok skipilse (ætas et opes) krafdho hona til andra gipto Bil 109 . ","4) förhållanden, hänseenden, afseenden, stycken. hwar fadher födher sin son til likama, om all the skipilse, ther mantz natwra fylia MB 1: 115 . \" the nappane ellir karin waro swa liik a stoorlek oc widhlek och j allom skipilsom at hwa thz ena saa han sagh oc thz andra \" ST 452 . - afseende, hänseende, hänsyn? han sigher . . . i thera skipilse (med afseende på dem?) MB 1: 112 . ","5) förhållande, sätt att förhålla sig. skylla sik the glädhi mz ens tima skipilse MB 1: 347 . - (?) hon ma . . . nakor the skipilse finna aff mik at iak swa länge hafuer varith mz (thik) Iv 1009 . ","6) beskaffenhet, daning, natur. swa är . . . all skipilse waar Al 7150 . hafdhe han . . . giort . . . alla ärlika hwar äpter sino skipilse MB 1: 101 . \" fa . . . misiämpna skipilse ib. tha wardher ny himil oc ny iordh thz är at sighia, mz ärlikare skipilse, än the äre nw \" ib 172 . \" hwart thing rördhe sik äpter natwrlike skipilse \" ib 100 . \" är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur \" KS 2 (5, 3) . ib 4 (7, 4), 4 (8, 5), 5 (9, 5), 7 (17, 8), 8 (18, 8), 14 (32, 15), 51 (129, 55). huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes ib 43 (112, 47). tå fulkomnas huat uitna i sin naturlik skipilse (secundum naturam), tå huatna gör sina syslo ib 54 (138, 59). hwilka sik wndherstodho om dywrannas natwrliken skepilse Lg 3: 156 . \" bliffw the (djuren) äpther sinne natwrlike skipilse soffwandhes ib. äptir thy som likamans skipilse (dispositio) hawir sik \" Bir 1: 214 . \" andre äru starkare aff natur oc skipilsom andre vanmaktoghare \" ib 2: 49 . \" systra som lidha sin naturlika krankdom, som the pläga haffua äpther sinom skipilsom \" ib 5: 43 . \" han wardr tunger ok olustughr ok ofannoghr til al likamlik skipilse (hela kroppens beskaffenhet; motsv. ställe Fragm. 12 har: til alth likamlighit skipilse) \" KS 53 (135, 57) . äpte hans (menniskans) manlikom skipilsum, swasum han är nåkot um sik til sin eghin manlik skipilse ib 13 (30, 14). han hawer nokor skipelse medh södhom ib. han hafuer nåkor skipelse medh änglom ib. \" dyghd är godh ok faghr skipilse (qualitas) i manzens hugh ok wilia \" ib 18 (46, 19). ib 17 (44, 18). godh åthäue almoghans är faghr ok rättfärdogh skipilse i sidhom thera ib 50 (127, 54) . \" iak vil tee thik thera sidhi ok skipilse \" Bir 1: 357 . \" eghins vilia vrang skipilse \" ib 2: 289 . tholik stykke oc annor mang . . . som os är til skipilse giffwith Al 7181 . \" nw thykis thu hawa andra skipilse \" Lg 550 ; \" jfr 7. som scriffwadho aldra wärldinna skipte oc skipilse \" MB 1: 125 . ","7) utseende, gestalt, skepnad, skepelse. fik siälin genstan annan aldra vänastan hy oc fägharsta skipilse Ansg 179 . \" vardh han vppa funnin i sinom skipilsom swa som ängil \" Gr 325 . \" man storlica höuiskir j asyn oc skipilsom \" Bir 2: 21 . \" en stor iätte j gräseligin skipilsse \" Va 39 . \" aff hans skipilsse kan iach ey mere sighiä \" ib 40 . ","8) omfattning? i tässa wärldz widha skipilse (latitudine spatiosa) Su 43 . ","9) inrättande, instiftelse. \" hans värdoghasta hälgha licamma sacramenti skipilse (institutio) \" Bo 1070 . 10) anordning, bestyrande. j tokin lagh mz ängla skipilse (dispositionem) MB 1: 445 . - styrelse, bestyrande, skickelse. gaff han gerna sin godhuilia vnder guz skipilse Bil 772 . \" meer war thz aff gudz skipilse än aff idhro radhe \" MB 1: 250 . ib 51 . 11) styrelse, förvaltning. skal thet (ɔ: rike ok landskap) haua godh skipilse KS 56 (141, 62) . - styrelse, herravälde. ower diwr oc fughla oc fiska hafdhe han (menniskan) särdelis skipilse MB 1: 100 . 12) anordning, ordning, inrättning. ma ängin omskipta the skipilse, som nw är mz himbla gang MB 1: 99 . mote thöm godha skipilsom, gamble witre män haua stat ok skipat til gudhz hedher ok fridhsämio manna KS 50 (127, 54) . \" i huilko lande äry äru thön skipilse, thär warder folkit fatökt \" ib 65 (161, 72). at thr se tylik skipilse å almanna wäghom ib (162, 72) . thz är rettr gudz domber ok naturalik skipilse, at huilkin kununger . . . ey achta gudh . . . han skils gärnt medh blygd . . . vidh sin wald ib 15 (35, 16). äpti naturlikum skipilsum then kununger the (för ther) hauer kununglikt wald medh ärfda rådh . . . han hafuer thes mera kärleek til almogha ib 10 (24, 11). thet är mot naturlik skipilse (requgnat ordini naturali), at man tala mykit widh sin mat ib 54 (138, 59). ib 55 (139, 59). al the hälgho kirkio skipilse oc stadhga Bo 8 . \" wardhir thz . . . äpitr naturinna skipilsom \" Bir 1: 214 . \" thera godho skipilse (dispositiones) ok prydhilse äru bort borin aff mit mönstir til babiloniam \" ib 3: 363 . 13) ordning, lag, ordnadt och bestämdt sätt att gå till väga. sculu systre oc brödhir hafua thessin skipilsin j thera thysto VKR 15 . \" skälikhetin stir hwarre enne dygdh skipilse (ordinem). skipilsin gifwir hänne mattona ok fäghrindina \" Bo 140 . \" thässin vari skipilsin at människian idhne sik först oc äruodhe i bönom. oc studere i the hälgho script. oc androm godhgärningom . . . aat thy andro skal hon hwilas i contemplacione \" ib 143 . \" hwat creature hallir ey sin skipilse vtan mannin \" Bir 1: 76 . 14) ordning, klass, afdelning. hwart eet diwr star ok blifwir j sino köni ok skipilse Bir 1: 45 . - pl. iak skipadhe them at the skuldo sta for mik swa som i siw skinilsom älla trappom Bir 1: 163 . manga handa gudz hälghra manna skipilse ib 3: 236 . thry manna kön oc skipilse varo j israels folke ib 450 . thesse fäm husanna inbyggiara äru fäm manna skipilse ok stadhghe (status) j wärldinne ib 1: 224 . ST 208 . Ber 143 . \" xl tusandh stridz män deladhe oc skikkade j sina spedzer oc skipilse \" MB 2: 11 . - Jfr foreskipilse."],"f":["-else KS 2 (5, 3), 4 (7, 4), 4 (8, 5), 5 (9, 5), 13 (30, 14) . ","skepilse Lg 3: 156), "]},{"a":"skipilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" vanl. pl. samt f. L. ","3) ställning, belägenhet, tillstånd. \" j the vndhirika skypilse, ther han (ɔ Jesus) war wordin j mandomenom \" MP 5: 144 . 5) förhållande, sätt att förhålla sig. fämpte är männiksiona eghin skepilse oc bestandan. hwadh hon gaar om daghin i dighomen. (ɔ: dygdhomen) oc i thera öfning ällir i thera wanskilsom SkrtUppb 423 . 6) beskaffenhet, daning, natur. annar hafsins naturligin skipilsse är thät ath thär är mykin grymhet ok mykit hat millan fiska ok annnor[r] ceratur som thär födas MP 4: 121 . gudh lati tha röras al lhymil tekin, aff synom rätta skypilsom ok dygdh, som the ther til haffua haffth ib 5: 13. Jfr skipnilse. 7) utseende, gestalt, skepnad, skepelse. liniamentum ti skipilse oc lignilse GU C 20 (hand 2) s. l88. gudh . . . som . . . tik skapade epter sik siälffuom tha thu alsinkte skipelsse eller forma lhfde MP 4: 70 . - något inrättat el. skapat, skapelse. ingen skapat tingh . . . kunno bliffua bestandin j sik mädh sinne skipilsse natur vtan täs hälga anda dygd ok vppe hälde MP 4: 74 . här aff frögdhas hymerikis konungx gardher, glädhis oc all wärldennas skipilse (mundi lectur machina) JM 127. gudz dygdelike högre handh, som styre wärldennas trefalle skippilse (trinam regenti machinam) ib 148 . 12) anordning, ordning, inrättning. ordo . . . skepilse eller skykilse ok vixzl GU C 20 s. 389 . \" wardh thu gee[n]stan fructsam ower all lnaturleghen skipelse ok lopp \" SkrtUppb 361 . 13) ordning, lag. tha skulle han . . . närmast wara . . . fornemde prebendam oc altare äga styra, rada oc medh tilbörlige tienst besitia äpter kyrkennes skyppelse som tilbör HLG 1: 116 (1475). Jfr fore-, van- (Sdw 2: 917 f.), vidh- (äv. Sdw 2: 965), väl- (äv. Sdw 2: 1035), värulds-skipelse (Sdw 2: 1064)."],"f":["skipelse SkrtUppb 361 . ","skipelsse MP 4: 70, 74 . ","skyupilse ib 5: 144 ; ","-ilsom ib 13 . ","skippilse JMÖ 148 . skyppelse HLG 1: 116 (1475). skepilse SkrtUppb 423 ; GU C 20 s. 389), "]},{"a":"skipirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ordnarinna, ledarinna. \" är skällikhetin . . . astundilsanna skipirsca (ordinatrix) \" Bo 140 ."],"f":[]},{"a":"skipkista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kista hvari på ett fartyg saker förvaras. hade the . . . en skip kisthe med sig BSH 5: 154 ( 1507) . thre skepkisthor HSH 20: 88 ( 1507) ."],"f":["skip kisthe . ","skepkistha )"]},{"a":"skipkokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppskock. STb 3: 202 (1494)."],"f":["schip kock )"]},{"a":"skiplagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppslag, en af de delar i hvilka Helsingland samd de närmast hafvet liggande trakterna af Upland och Södermanland voro indelade (närmast med afseende på skyldigheten att utrusta krigsfaryg). Jfr Schlyter, Ordbok s. 559. de . . . telgboa skiplagi. riudboa skiplagi. acherboa skiplagi. & danaøra skiplagi SD 1: 570 ( 1280) . \" in akerboskyplagh \" ib 3: 692 ( 1325) . \" per rusticos eiusdem skyplagh \" ib. \" in akirbo skiplagh \" ib 5: 331 (1344, gammal afskr.). in frøsakir skipalagh ib 332 . skædhundære skiplagh ib. \" i akerbo skiplaghi ib \" NS 1: 108 ( 1402) . \" häradzhöfdingian i sama skipalaghi \" ib 109 . \" aff laghbo schiplaghe \" ib 2: 167 ( 1409) . \" i frötunä sciplagh \" ib 176 ( 1409) . \" then tiidh wy repstathing hiollom i vpsalom medh almoghanom aff häuerbo sciplagh, bro sciplagh, birke thinglagh, frötuna sciplagh ok öslabo thinglagh \" ib 185 ( 1409) . \" aff danö ok rydhbo sciplagh \" ib 188 ( 1409) . rydhbo skiplagh Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 302 (1444, 1480). vermdö skiplagh ib 303 ( 1400) . \" loskiplagh \" BtFH 1: 306 (1413, Joh. Bures utdr.), 310. de byringhe et olastro skiplagh BSH 1: 74 ( 1336) . ib 66 ( 1365), 76 ( 1366). På de tre sistn. ställena afses skeppslag i Södermanland, på de öfvria skeppslag i Uppland. - Jfr skipa lagh."],"f":["skyplagh )"]},{"a":"skiplagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skeppslag. Se Sdw 2: 1297 och jfr E. Hiärne, Namn och bygd 35: 28. SD NS 3: 297 ( 1418) . \" j torsakers skyplach j angermanna landh \" STb 3: 448 ( 1499) . \" jap j tälie aff frötwne skiplag \" ib l5: 226 (1519).","2) personer som gemensamt äger el. betraktar ett fartyg. olleff helsingk aff kopperbergit schal koma . . . medhskyplagit, som han pa skywter . . och medh andre sin tygh STb 3: 322 (1497). then skade han och hans skiplag ffinge fför danske ib 4: 205 ( 1511) . michel skipere och hans skiplagh aff kalix . . . them gaffz x pund smör igen ib 5: 10 ( 1514) .","3) ss benämning på en skattetitel. skeplagh ok ategieldh F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 260 (Sotholms hd, Södermanland)."],"f":["skyp- . ","-lag . -lach)"]},{"a":"skiplaghthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ting med inbyggarna i ett skeppslag. Se Sdw 2: 1297."],"f":[]},{"a":"skipledh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsled, båtled. \" at inghom skipleedh fortagis \" SD 5: 728 (1347, gammal afskr.). Jfr skipaledh."],"f":["-leedh )"]},{"a":"skipledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på el. med skepp, sjöledes. han kom . . . skipledhis vestan haf Bil 581 . ib 968 . Ansg 227 ."],"f":[]},{"a":"skiplegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppslega, afgift för färd på ett fartyg, passagerareafgift. skipherran hiolt hans konu mz wald for skiplegho Bil 373 . ib 455 ."],"f":[]},{"a":"skiplegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppslega, avgift för passagerare el. gods som befordras med fartyg. PMSkr 19, 95 . VKU 58 ( 1550) ."],"f":["skeplega )"]},{"a":"skiplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oskiplika."],"f":[]},{"a":"skipliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr vidhskipliker (Sdw 2: 965)."],"f":[]},{"a":"skipläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skipaläghe."],"f":[]},{"a":"skiplön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = skiplegha. skiparen är pliktogher giffwa pelaargrimenom rwm j skipeno oc wathn, oc föra honom tith han hafwer honom loffwath wm han haffwer takith aff honom gwdz päningh til ath föra honom äller skiplön PM XII . \" sägher skiparen honom före längre dagh än skipith ther bliffwer, oc pelargrimen bliffwer aather ey kommandes pa skipith, tha är skiparen pliktogher giffwa pelegrimenom al skiplönen \" ib. \" haffde han än betalath hwndradha gyllene före skiplön ib. \""],"f":[]},{"a":"skiplön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = skiplegha. nalbulum . . . skeplön GU C l20 s. 341. ib s. 345 . scriffwaren är pliktogher giffwa kompanommen rekenskap . .. aff allo frakth, skiplön som han haffwer wpbwrith aff skipeno PMSkr 10 . skiparen maa taka til panth aff gotzeno swa mykit som är wärth fira sinnom swa mykith som skiplönen löpa ib 17. ib 19, 42, 101 . \" item skeplön för sterhus-wedh \" VKU 106 ( 1562) ."],"f":["skep- GU C 20 s. 341, 345; PMSkr 19 ; Uppl Fornmt 46: 198 ( 1528) ; VKU 106 ( 1562) . skäp- ATb 2: 174 ( 1481) ), "]},{"a":"skiplöse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på fartyg. fför skeplöse skuld HSH 20: 100 ( 1507) ."],"f":["skep- )"]},{"a":"skiplöse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , läs skiplösa?"],"f":[]},{"a":"skipmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skipmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skipmala balker","-male )"]},{"a":"skipman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ss tillnamn. \" KTb 123 (före 1465). ATb 1: 230 ( 1465) , 325 (1470). STb 1: 62 (1476). "],"f":["*skipmanna lodh?"]},{"a":"skipman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sjöman, man tillhörande ett fartygs besättning. wildo skipmännene wtfly (nautis quarentibus fugere) aff skipeno KL 174 . \" sigh skipmannomen at the lätin sköt (stryka) säghlin \" Bil 251 . skipmän (nautæ) j sio nödh kalladho nicholaum . . . sik til hiälpa ib 575 . ib 253, 268 . Bir 3: 312 . Ber 159 . Lg 3: 724 . BtRK 339 (1487, orig.) . PM 13 . han . . . frälste sina skipmän (d. v. s. sjömännen på det fartyg hvarpå han befann sig) fra skipbruti Bil 750 .","2) skeppare. Lg 3: 684 ."],"f":["skep- Lg 3: 684, 724 ; PM 13 ),"]},{"a":"skipmast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skeppsmast. sath öffuersth i skiip masth RK 3: 928 ."],"f":["skiip masth )"]},{"a":"skipmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" otto skipmester \" Skotteb 9 (1460-61). ib 11 (1460-61). STb 1: 219 (1479), 361 (1482), 3: 451 (1499). ATb 3: 126 ( 1502) ."],"f":["skep- . ","-mestare . ","-mestere . ","-mester )"]},{"a":"skipmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsbyggmästare. almänningx timbermän tälghia bordhwidh til skip oc köll oc annor ämpne än skipmästarirn säter them samn oc fulkompnar skipith MB 1: 445 ."],"f":[]},{"a":"skipnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skepnad, gestalt, utseende. jak teer nakat synlikit j tekne ok skipnadh (in signo et forma) Bir 2: 121 ."],"f":[]},{"a":"skipnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skipile 6. ath tessa wärldin magh väl liknas en sio eller eno haffwi fore twäggia handa wadelik skipnilsse skuld som äro j haffweno som först är thät ath haffuit är människiona en stor lifs wadha . . . annar hafsins naturligin skipilsse är thät ath thär är mykin grymhet ok mykit hat millan fiska . . . MP 4: 120 f."],"f":[]},{"a":"skipning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umskipning."],"f":[]},{"a":"skipnödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjönöd. Lg 3: 48 ."],"f":[]},{"a":"skipnöti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skippart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andel i ett fartyg. STb 4: 71 (1505). Jfr skips part."],"f":["skyp- )"]},{"a":"skippund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppund. Jfr Nordisk Kultur 30: 23 f. hic obulit pro introitu suo viii skeppund cupri Scr. rer. sve. I 1: 140 (1419, Diar. Wazst.). ett skippundh basth Vet.-soc. i Lund. Årsb. 1954 s. 80 (1486). eth stycke bly, wog iij skepund eth lispund oc vij markpund Stock Skb 156 ( 1520) . 1 skepundh oc 1 liffspund finska gäddor VKU 81 ( 1555) ."],"f":["skyppundh SSkb 30 ( 1502)"]},{"a":"skippund","b":[],"c":"","d":"","e":["skeppund. \" Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 377 f. säliä . . . smör oc fläsk helom skippundum allr halwm \" SD 5: 639 ( 1347) . octingenta LXVII liiffpund. que faciunt XXXVII skippund cum XI lifpund (för -pund). computatis XXIII lifpund pro vno skippund ib 3: 275 ( 1316) . \" vnum skippund plumbi \" ib 4: 75 ( 1328) . II skippund cupri ib 5: 191 ( 1343) . ib 583 (1346-50),6: 233 ( 1350). siex skippund oc siwtighi skippund koper ib NS 1: 589 ( 1406) . eth skippundh goth smidhes iärn SO 71 . ib 73 . FM 23 (1389, nyare afskr.) . Di 190 . \" lardum iii skippund cu viii lispund butirum iiiɉ or (3 1/2) skippund \" BSH 1: 63 ( 1365) . ib 65 ( 1365), 66 ( 1365), 67 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366), 71 ( 1366), 73 ( 1366) o. s. v. schall . . . engen j dragara embetet i meesan mera jnsla än fyra skyppundh SO 197 . \" en sten som wog ij [2] wkippune \" Di 101 . Va 28 . Jfr skipspund. "],"f":["skyppundh )","skippunds vikt","skyppundes vycht )"]},{"a":"skippänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgift för frakt el. färd med fartyg? jtem nisse finne oc andres xi öre j ort. minne aff skrädara päningana thera skippäninga for iiij dagha upa scholastufwona Skotteb 338 (b. ab 1430-t., Borgm)."],"f":["-päningar )"]},{"a":"skipredhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap. skipredhin (armamenta navis) ok gozit wtkastadhos i hawit KL 174 . \" tughin oc al skipredhin fästir han stadhlika \" Bir 4: (Dikt) 251."],"f":[]},{"a":"skipredhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsredskap, utrustning. \" armamentum ti skip redzskaper \" GU C 20 s. 36 . \" tesse iiij men thy sskatthade en sskipresskap och harnissk \" ATb 3: 283 ( 1514) ."],"f":["-redzskaper . ","-ressakp )"]},{"a":"skiprep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppstross. \" camelus . . . camel et funis nauticum skep rep \" GU C 20 s. 69 ."],"f":["skep )"]},{"a":"skiprätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjörätt, sjölag. \" som skiprätten vthwisar PMskr 77. \""],"f":[]},{"a":"skiprätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skipskadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skada på fartyg. sades per kure ffrii för then skipskade han giorde kort rut Stb 5: 131 (1516). ib 133 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"skipskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skipa skatter. GPM 2: 247 ( 1507) ."],"f":["skep- )"]},{"a":"skipskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsskatt, skatt afsedd till utrustning af krigsfartyg. the län, ther herre ake jonsson bär skipskatth vp aff BSH 3: 46 ( 1452) ."],"f":[]},{"a":"skipstamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skipa stamn. Di (Cod. B) 312 ."],"f":["skep stapn )"]},{"a":"skipsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skipsöm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båtspik. skÿpsöm, som slogos ÿ hoon HLG 2: 13 (1509)."],"f":[]},{"a":"skipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) delning, skifte, arfskifte. \" dömdes en reth skifft millan anna oleffdotter och heminx enewaldzsons yleierffui mz nestom frendom närwara \" BtFH 1: 165 ( 1508) . ","2) skifte, afskiftad del af jord. possessiunculam meam . . . que wlgaliter dictur skipt SD 2: 487 (1307+). fore alla the äghodela ok skifte, som oss bordhe ärfwa epter wara modher ib NS 1: 94 ( 1402) . \" alla the skipte ok jordhalyti, jag äghir i flaghu \" ib 358 ( 1404) . ","3) tvist, ouppgjord affär. til then dgh at herra beincts wini oc minna os hafwa at skildhe om alle skipte os i mellom äre SD NS 1: 17 ( 1401) . - Jfr aker-, akra-, bo-, bröþra-, by-, hamar-, lagh-, lagha-, lut-, sol-, syzkina-, tegh-, tegha-, ut-skipt, äfvensom skipte.","1) del, andel. \" tha kraffde the flere theris skiffta deell som the skifft haffde (mælir anarr at aðrom hverr til sins lvtar, eptir þvi sem þeir þottoz hafa aðr scipt sin a milli) \" Di 64 . ","2) delning, fördelning? i lösa och ffasta som henne tillfallen war i then skyptedeel och byte som thöm i millom war giorth SJ 398 ( 1473) . "],"f":["skift L. ","skifft . ","-ir )","skipta del","skiffta deell . ","skyptedeel )","skiptar luter"]},{"a":"skipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skifte, byte. Jfr Sdw 2: 1297. huilkit skipt ok köp war enth for beskedelighen man andris domare, xij scöthningamen närwarande, som äre . . . Svartb 156 ( 1375) ."],"f":[]},{"a":"skipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) delning, skifte, arvskifte. - skifte av jord, jorddelning. Jfr G. Nordholm, Vet.-soc. i Lund. Årsbok 1948 s. 41 ff-, G. Hafström, Hamarskipt (1951).","4) avdelning, avbalkning? wndy skywlommen (ɔ skju för påfåglar) göris rörgardha swa som skriftther PMskr 260. - Jfr iordha-, tegh-, vidherskipt (Sdw 2: 959)."],"f":["skiffther PMSkr 260 ) , "]},{"a":"skipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" : 1) skifta, utskifta, dela, fördela. tha fangane waro skipte ok thz war änt / ok haffwona bytto (för bytta?) ok husit bränt EK 1800-1801. - udela. drothningen är ok skal wara . . . mykith riif oc gäffmild, ath . . . skipta ympninga almosor Mecht 323 . alth thz godha . . skal hon allom widhertorfttoghom riiffligha skipta ib. - dela, göra fördelning. om ekonomisk uppgörelse? hem til jönes grote ta skipte mates garp oc pedar gregersson (ɔ de avgående borgmästarna) medh sith radh medh th . . . (ordet delvis utplånat) sitid hafde thet ta war redast oc skilde fogaten fran radith swa at fogeten bleff skuldoger radhet xij öra ATb 1: 6 ( 1452) . - genom utdelning av sin egendom skilja (arvtagare från sig), genom att utbetala en del av sin egendom friköpa sig från blivande arvsanspråk av ngn. Se Sdw 2: 1297. 3) tilldela, låta vederfaras. äffther mins älzskeligha brwdgwmma sancti dominici radhe, fför hwilkens bön skuldh jak är hith kommen til tik, at skifftha mädh tik mina misku[n] dh JMPs 408. 4) dela, sinsemellan fördela (så att var och en får sin andel). iak . . . ok helgha myn systyr wi skipthom waro fädhärne JämtlDipl 140 ( 1386) . - abs. at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum SD 6: 358 ( 1352) . - särsk. sinsemellan fördela arv göra arvskifte. tha the all sytzskene skyfto äpter for:da herra steen benctzsson SD NS 3: 125 ( 1416) . dela, låta (ngn jämte sig) få andel av; låta få del av. hwad tidende jak ther förfare kan vill jak gerne skiiffthe medh edher GPM 2: 152 ( 1502) . ","5) dela, fördela, avdela (i två el. flera delar). dimidiare i thw skifftha GU C 20 (hand 2) s. 127. byggis hönsa hwsith j tre skiffthadha kamara PMSkr 252 . hwisith thär olyan skla göras j skal wara swa bygtth ath . . . oc wara skifftadh jnnan manga dela ib 339 . skifftes krydasängana swa ath man kan ga j mellen them pa alla sidhor ib 350 . - dela, indela. sanctus gregorius . . . skiffter allan psalmen j fäm wärs JMÖ 21 . 6) byta, utbyta, göra utbyte av (ngt mot ngt annat). thet jach haffuer latit mith godz nidrä . . . skipt fran mik om mynom arffuom . . . om hans godz j pöharantha Svartb 156 ( 1375) . \" min goodz i östirgötlande som jak skipte vidher ärlikan man herra porsa geet \" RP 2: 123 ( 1386) . hanom (ɔ: gård) hauer jach skipt meth for:da aruidh krom forä all hans eghedeel SD NS 3: 167 ( 1416) . kännoms wi . . . hafwa skipt ok sälth met beskedhelikom lmannom ingemunde i öhaffn ok hans soni ii öris akir jor ib 271 (1417, y. avskr.) . gör jak . . . them . . . myndogha . . . radha ok styra, skiffta ok lata . . . the sama twa gardha NMU 1: 102 ( 1422) . at j haffdhen fordom ider presteboll nordan kirkiona . . . oc thedan skipthe en ider kirkioherre prestebolet sunnan kirkiona pa ena öö Svartb 367 (1438-48). at jak for min stora godhlek, skipte oc umbyyte (commutem) alla tara, hon swa läthlika haffwer wthguthit, aff likerwis som hon them haffdhe vthguit aff rätthom kärlek Mecht 328 . tha skipte gudh mädh hänne äwärdelica pino i skärsloeldz pino oc skärsloeldz pino till äwärdhelica glädhi SvB 520 (b. av 1500-t.). - byta till sig. haffde . . . jngemundh skiffth !UDDA_TECKEN? [1/2] mark aff biörn i medellöse för en gardh i stokholm Uppl Lagmansdomb 63 (1492). - skipta til sik, d. s. the maghin frelseligha til sik skipta alla the jordher, som skattabönder tillhördho SD NS 3: 262 ( 1417) . ath hwar thera anamadhe thet han tiill sik skipt haffde Svartb 371 ( 1439) .","7) skifta, byta, växla. eg. och oeg. med dat. el. ack. Se Sdw 2: 1297 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 694 f. ok vilin i scipta got met os, tha ärä wy the, som thetsama vilja göra met ider FMU 3: 75 ( 1434) . \" thz liiff thär gudh haffwer iättath them thär ey skipta sina tro fra honom \" SvKyrkobr 50 . \" skifftha fiädrana skal falken \" PMSkr 279 . \" wi aktade ware hanom for en good granne som wij för haffue warit ath skipte gott med hanom \" HSH 15: 26 (1526? Brask). ","2) opers. skiptes, en övergång el. växling sker el. är för handen. han (ɔ: ugnen) skifftis j twa dela . . . görandis annan delen höghre wphöyandis ärynnen oc en höghan karm thär som skifftis mellen then andra delen PMSkr 561 . "],"f":["skifta . ","skifftha . ","skyfta . ","skiffthe GPM 2: 152 ( 1502) . - ir, -te, -ter. part. pret. n. skifftadh PMskr 339. pl. ack. m. skiffthadha ib 252 ),","skipta sik , blanda sig (i,), ingripa. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 481. - refl. skiptas, ","*skipta af , skifta bort (del av sin egendom). skulde thät en sa vare . . . thät her abram hade forbrytit sith goz tha bordhe jw fru merithiss goz oc bäggias thera köpe goz och tesligis henna morgangaffua . . . til foren at skiptis aff for en her thure skulde sa släthligha ga j alth thät goz Arfstv 26 ( 1461) . ","skipta sunder , 1) dela. mediare . . . mith i sönder skifftha GU C 20 (hand 2) s. 127. - refl. skiptas um, ombytas, växla. war wili sciptes opta om som et wädher SvKyrkobr 27 .","*skipta ut , = skipta af. tha sade han thät han hade goz inne medh sigh som min hustru til hörde oc them vilde han skipta vth fra sigh Arfstv 29 ( 1461) . " tha haffe honom io bort till foren at hafffua skipt sina barna mödherne wt fra sik " ib 42 ( 1461) . Jfr utskipta. - Jfr bort-, lagh-, saman-, til-, två- (Sdw 2: 687), um-, umkring-, unt-skipta (Sdw 2: 830), ävensom oatskipter."]},{"a":"skipta skifta l. ","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skifta, utskifta, dela, fördela. sa hon en bara lius ok skipta sua at huar fik sit Bu 11 . \" þässä brutäpäningä vpp takä ok skiptä \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). skipte (distribui) iak kirkionna goz sniällelika Bir 1: 71 . \" thz som owirlöpir skal skiptas j bland fatikt folk \" ib 4: 30 . han skipte thz goz mz them til lika Fl 69 . bytte han oc skipte marghfallelika gudz nadher mällan cristna manna MB 1: 268 . \" deladhe älla skipte landeth j blandh xij israels släkther \" ib 2: 3 . \" skipt (divide) nw landihit j äghadela mällan nio israels släkter ib 36. landit är . . . ey mz lote skifft \" ib. \" mang landh waro än ekke skifft, hwilke han än skiffta skulle israel til äwärdelica ägho \" ib. \" rike gafwor skeptes there mz the gode gäster ther äre \" RK 2: 5179 . \" slot och län . . . skiffta och forläna \" ib 5302 . \" dömdes . . . vj men . . . ath skiffte och jänctä them millan all theris andel som oskifft är \" BtFH 1: 255 ( 1507) . dömdes vj men . . . at jänckä och skiffte them millan broder broderdel och syster systerdel ib 256 . \" dömdes en ret jänkningh millan lauri oleffsson j eymäle och sin syster at skiffte broder broderdel och syster systerdel wtaff gamble byrde \" ib 258 ( 1509) . ib 259 (1507) o. s. v. - skifta, verkställa egoskifte. dömdes vj men millan oleff laurisson kutila och nilis mortenson riduala at jämkä och skiffte them millan gongandis wppo torsdaghen nest effter (s(an)ti erix dag BtFH 1: 233 ( 1510) . ib 244 (1507) o. s. v. - utdela, meddela. at thiäna guz sacramento ok skipta wars herra blodh Bil 409 . \" helga kirkior ther afflat skiptes \" Lg 3: 534 . the hafdho rikedoma at skipta androm Bir 3: 124 . huilke som skifften almoso oc klädhe fatigho folke VKR 4 . \" at . . . skiffta mina mildhet mz allom them ther . . . bedhas hiälp \" Lg 823 . - dela, göra fördelning. mik tycker sa ati skiffte w jampt mellom oss brödra Di 8 . \" loter skulle skipta thera i mällan \" MB 1: 419 . ","2) med hänseende till verksamhetsområde och vistelseort fördela. siþan apostoli skildos ok skiptos vm väruldena at prädica Bu 12 . \" huru the (vår Herres lärjungar) varo skipte kring om världina \" Gr 296 . ","3) tilldela, låta vederfaras, skipa. jak bidher tik at tu rätwiso skipt medh mik MD (S) 213 . mz alle skiptha rätt lag och doma RK 3: (sista forts.) 5580 . ","4) dela, sinsemellan fördela (så att hvar och en får sin andel). the skipta klädhin hans sina mällan Bo 201 . Lg 3: 235 . \" thässom bödh war herra skipta chanaan land iämpt mällan sik \" MB 1: 419 . alt roff som the fwnno j tässa städher oc landh . . . skipto oc bytto israels söner sik j mällom ib 2: 33 . wordho ther margha hafwor skifft Al 3394 . \" heller matte the skipt hema thera flat kaka \" RK 2: 6214 . \" tha ther tolff patriarcha släkter skipto chanaan land \" MB 1: 264 . är bätre at sönerna skingras om wärldinna än ärfwegodzeth skipter (för -es?) Ber 292 . - abs. the . . . skiffte i vttmarck som the hafua skifft i brystett BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) . - särsk. sinsemellan fördela arf, göra arfskifte. tha som mathis andirsson oc iak skiptom äpter . . . sigga brwn oc hans husfrw SD NS 1: 312 ( 1404). tha fadheren är dödher tha wilia the skipta Ber 292 . - dela, (jämte någon) taga andel af. med dat. aldre skal thiänista qwinnonna som skipta arwe mz minom son MB 1: 197 . - dela, låta (någon jämte sig) få andel af. skiffter jach gerna mz honom thz bästa RK 2: 5434 . \" hwar skepte mz androm got oc gaman \" ib 6639 . - bildl. komber mik nokor man swa när, at han rörir mik mz sinä hand, jach skipter mz honom hwat iak hawer (jck dele myt eme myne hant; meningen är: han skall få känna hvad kraft jag har el. hvad jag duger till) Va 17 . ","5) dela, fördela, afdela (i två el. flere delar). alt þät guþ gaf þöm at ägha skipto þe þrem lutum Bu 3 . \" vi hafum skipt wort fädrene oc wort mödrene i fiura broþurlyti \" SD 6: 180 ( 1350) . \" hans rike skal skiptas j flere dela \" Bir 3: 313 . - dela, indela. hon skipte daghen ii þre tima Bu 5 . VKR 78 . Bir 4: 35 . \" scriptin skiptir nattena ij fyra dele \" Bo 100 . \" actiua vita skiptis ij twa dele \" ib 142 . ","6) byta, utbyta, göra utbyte af (något mot något annat). köpa ok sälia ok skipta et godz i annat KS 42 (109, 45) . \" thu tappar ey liiff. vtan thu skipter j bätra \" Bil 459 . \" skipta thessa hems äro j äwinnelikt himerike \" ib 538 . \" skipte samet ok baldakin j harklädhe \" ib 711 . ib 793 . \" skite war herra widh han siw aar i siw manadha \" MB 1: 17 . ib 51 . \" gifwa oc skipta världinna for himerike \" Bir 2: 205 . \" them (ɔ: the ädhla paradiise korn) pläghar man skipta mz silfkar oc horn Rk 1: (Albr) s. 208. \"","7) skifta, byta, vexla. eg. och oeg. med dat. el. ack. stod hillebrand op. oc skiffte swerd mz wideke Di 66 . \" ä mädhan the haffdo skot ok stena the skiptot mz them ther fore lagho \" RK 1: 4184 . \" iak vilde ey . . . skipta mz thik huggum flerä \" Iv 5148 . \" skiffta mangh ordh oc hardh mz förmannenom \" LfK 46 . \" skipto swa iämpnom ordhom sina mällom (de pari loquebantur ad invicem) \" Bo 84 . \" oss bordhe skiptä goth oss emällom \" HSH 19: 137 ( 1506) . - vexla (penningar). skipto päninga MP 1: 253 . ","8) byta om. med dat. hafua skipt hanum Bil 620 . \" skipta hemum \" ib 257 (jfr hember). marcellus skipte mästarum ib 105 . \" thes optare iak syslomannom skipte \" KS 41 (107, 44) . - abs. the hedno skipto opta ok tiit en rote gik til ok annar fra RK 1: 1751 . ","9) ändra, förändra. \" med dat. el. ack. war herra skipte tungom widher them som opgiordho babels torn \" MB 1: 4 . \" han skal ey skipta skaplynde sit vidh huart ord \" KS 32 (83, 35) ; jfr 8. thu . . skiffter thin hy, nw rödh nw blek LfK 11 . aldre skipte (mutavi) jak til bätra mina sidhi Ber 93 . 10) sätta, hänvisa, förordna. the nylika ärw wmuända sculu ey skiptas thil likamlikt älla wärldzlikt ärwdhe Ber 19 . 11) anordna, inrätta. swa hafwom wi wart lifwrne skipt Al 6426 ( i rimsl.). 12) gå till väga, handla. thz är got at skipta wäl widher sin win oc frända MB 1: 179 . \" han skiptw swa wäl widher sin brodherson ib. \"","1) dela. \" thz är mit radh, at thu skipt sunder thina byrdhe \" MB 1: 327 . ","2) splittra, förströ. skal iak . . . skipta idher swnder oc spredha hwar om hedhnit land (vos . . . dispergam in gentes) MB 1: 378 . - refl. skiptas sunder, dela sig, delas. ther älfuin skiptis sunder ij twa Fr 2935 . en flodh gik . . . wt aff paradiis, hon skiptis thädhan sunder (dividitur) i fyra howoth flodher MB 1: 158 . - Jfr sunderskipta. "],"f":["skiffta . ","skepta . -ir, -te, -ter), ","skipta sik , dela sig, skilja sig? blands sig (i), ingripa? tha vildo rytzane ä halla sith krii tha skipto hoffmennene sik ther j matias ketilmundason mz sin rota tha kom RK 1: 1557 . - refl. skiptas, vara fördelad. chanaan land, hwikit skiptis vndir fäm philisthiim konunga (in quingque regulos Philisthiim dividitur) MB 2: 36 . ","skipta sunder , ","skipta um , byta om. med dat. six af enom wisom kununge, at han aldrei wilde vtan trång skipta vm syslomannom sinom KS 41 (107, 44) . refl. ","skiptas um , ","skipta viþer . refl. ","skiptas viþer , skifta el. utbyta med hvarandra. med dat. nu skiptas män giäwm viþär SR 46 . Jfr Schlyter, Ordbok s. 243. - Jfr af-, ater-, bort-, for-, fran-, lagh-, umkring-, undan-, til-, þräskipta, samt en-, fläþer-, half-, lagh-, lut-, o-, siälf-, tegh-skipter."]},{"a":"skiptakel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppstackel, skeppstackling. STb 2: 618 (1479-83?), 93 (1485)."],"f":[]},{"a":"skiptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördelning. Se Sdw 2: 1297 f. thak thänna liknilsinna äptirsyn, j rätuisonna sool, j sinna gaffwo omskiftelika giffwilse ällir skiptan SpV 535 . \" for mina trolighasta oc mins rikis mz them skipta (trol. för skiptan) oc bytilse (pro fidelissima regni mei cum ipsis divisione) for thy iak haffwer them alla giiort til konungha oc drotningha . . . at hwar thera synis ey haffua fanghit halfft mit rike wtan alt saman \" Mecht 156 ."],"f":[]},{"a":"skiptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr arfskiptan."],"f":[]},{"a":"skiptare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vexlare. \" wäzlara ellir skiptara \" ST 488 . Jfr pänninga skiptare."],"f":[]},{"a":"skiptare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) parcior . . . skipta vnde partitor oris skyptare G C 20 s. 413. - Jfr pänninga skiptare."],"f":["skyp- )"]},{"a":"skipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och .? (BtFH 1: 202 (1509)) L.","1) skifte, delning, fördelning. \" tha skal scriffwaren . . . wpscriffwa . . . hwilke skwla haffwa större loth äller myndre j skiffteno \" PMSkr 89 . - skifte, ägoskifte. lware thet ok swa . . . at annat schipte äller schörlan sculde här epter koma innan thet wart gotz . . . ther nw wara mellom laghschipt är SD NS 3: 612 ( 1420) . \" dömdes en ret swensk skiffte (ɔ solskifte) wtöffuer alle sodkiaby \" BtFH 1: 202 ( 1509) . - delning, skifte, arvskifte. tha vissa iak henne . . . ingang i vart federnes godz som heter marbek medh minne syster oc systerdotter til lfult skipte SD 8: 24 ( 1361) . hwilket gotz men husbonde . . . ärfde loc fik i rätto skyfte SD NS 3: 125 ( 1416) . Arfstv 10 (1470-t.), 22 (1461).","2) del, andel. \" jac hawer . . . sämio giort meth . . . magnus ragualdson om eth skipte, som magnussa ragualdsons hustrv sculde at erwa \" SD NS 3: 187 ( 1416) . \" tha ladhe her twre mik nagher godz wt, j min hustruss skipte \" Arfstv 10 ( 1470) . - del, avdelning. hwar käldan mz sinom flodhom, fram ällir wtlöpandis, i fyra skiftom (quadripartito meatu) wtghangandis SpV 62 . - skifte, avskiftad del av jord, jordlott. RP 1: 279 ( 1369) .","3) tidskife, skede, tid. \" erik fförbydher här kwar ith skyffthe \" GPM 2: 313 ( 1508) .","4) skifte, byte. \" jak . . . kännis . . . mik hawa skipte giort medh . . staffane stangäbergh vm þässa mato. swa at jak hawir giuit hanom mit goz ii (o. s. v.) \" SD 8: 57 ( 1361) . \" hwikit hws ok tompt jak fiik meth kp ok skiptö (?) aff wernar geest \" SD N 3: 91 (1415). thet (ɔ avrad av viss jord) hafwer clostridh i skifte widh gudhems closter VKj 22 (1477). om hon haffuir swikit sin iämcristin j nakro skiffte ellir köpslaghan SvKyrkobr 350 . 5) ombyrte, förändirng. - ombyte, skifte. til skiptis, tvärtom. sannelika gudhelika liwsins stadhir är thär, hwar gudz ok jämcristins kärlekir är, än til skiptis (versa autem vice) skämmis hoghin aff mörkreno, hwar ekke athrileffwis kärleksins stadh ok rwm SpV 227 . \" j blodzsins wtgiwtilse pryddis christi jomfru wthantil mz rosen krono jannantil j hogxsins fridh mz liliis, til skiptis händhir thätta (versa vero cice) \" ib 235 . 6) mellanvarande, (ouppgjorda) affärer. jngen k (ɔ konung) skal lhaffua täss macht adh fortaga nogon sin rät ther vtinnan eller bewara sig medh nogor sadana skifte G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. - Jfr arva-, at-, bolstadha., brödhra-, gardha-, godsa-, hamar-, husa-, häfdha-, iordh-, iordha-, iäm-, manadha-, mark-, skogh(Sdw 2: 389), ströma-, sunder-, tegh-, tol-, tomta-, tungo-, två-, um-, vapn- (Sdw 2: 921), vatna-, vidher-, ängia- (äv. Sdw 2: 1123), ärfdha-, ärvaskipte.","1) broder som delar arv med ngn; medarvinge. thå dömer iach för:de mattis pedersonn och hans hustrus skifftisbröder the for:da öö åtherlösa SD NS 3: 220 (1417, avskr.) .","2) skifteskamrat, deltagare i ett skifte el. byte. Se Sdw 2: 1298. hwa som rädd´r en lappa j hans liifss nödh mz mat . . . hafui han lappan j thrij aar oc sidan late honom vt til skiptis lagana Beckman Stud 44 (omkr. 1450)."],"f":["schipte SD NS 3: 612 ( 1420)","skifte . ","skiffte . skyfte. skyffthe), ","skiptis bref","skyftes- )","skiptis brodhir","skifftis- )","skiptis lagh","skiptes- )","skiptis laghi , ","skiptis luter","schiptes- )","skiptis man (schiptes-), "]},{"a":"skipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) skifte, delning, fördelning. at första landzins skipte mällan släktirna matte standa MB 1: 426 . thzta skiptet j äghodelomen giorde moyses ib 2: 38 . äntigia giffs nakrom nakar gafwa for kärlek oc hemelikhet älla for arff älla mz skipte (propter divisionem) älla for ödhmiuka thiänist Bir 2: 204 . faas andelikin hedhir for skipte (propter divisionem) ib 205 . tha gik drötningin til skiptis mz biscopmen aff the sälo arwe som them war left Lg 3: 235 . ther litit . . . war til skiptis ib. - skifte, egoskifte. thet godz som hustrv anna . . . hafdhe gifuit nadhindals clostre, war mynskat sydhan ther kom swänsch skipte vppa FH 3: 112 ( 1447) . \" dömdes thett swenske skiffte stadigt och fast som knutt påsa hade giordt med sairiala boar \" BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) . thetta war ett rätt skiffte emillan knutt påse och bönderna . . . om theras jordh ib 51 (1478, nyare afskr.). dömdes thet skifftet stadigt och fast som toiwola boar och sairiala boar hade giordt medh knutt påsa både på bryst engh och vttmarck ib 50 . dömdes en reth swenske skiffte wtöffuer all packalaby at jäncke och skiffte effter theris krock tal ib 264 ( 1508) . dömdes en ret skiffte millan jons mattison myttiala och lauri erwastzon ib. - delning, skifte, arfskifte. wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene ok waro mödrene SD 6: 180 ( 1350) . \" thet skifte dandomän laghde ib \" NS 1: 19 ( 1401) . \" dömdes eth skipte millan ollaf michelson keoskis och jöns jönson niemis ath skipthe broder broder deel och systher [syster] deel \" BtFH 1: 155 ( 1507) . ib 230 ( 1509) . - delande; delaktighet i skifte? allaledhis räknadhos män til skiptis oc ey qwinnor MB 1: 419 . ","2) del, andel. tha ther tolff patriarcha släkter skipto chanaan land tha kom haffstrandin oc alt siolandith i zabulons skipte MB 1: 264 . ib 485 . \" hwilkin israels sona släkt . . . hafdhe mästan lot takith i sit skipte \" ib 424 . \" iherusalem som löt i skipte beniamins släkt \" ib 267 (quæ fuit in sorte Beniamin; möjl. att föra till 1). fa mik tit swerd. thz kom vpa mit skiffte Di 64 . - (?) twa gardha, ther myn moder saldhe husfrw giislögh wt aff laglegit skipthe SD NS 1: 626 ( 1407) . \" hawir iak laakt then fornemdho gard . . . fore thet skipte thet iak war ey mäktok . . . ath lösat wnder laglegit skipte ib. - del, afdelning, område. wädhrit skiptis aff mästarom i flere rike oc skipte \" MB 1: 121 . \" owan widh paradiis är fiärdha wädhers rike oc skipte \" ib 123 . \" scriffwadhe the änge aff paradiis som scriffwadho aldra wärldinna skipte oc skipilse \" ib 125 . ","3) tidskifte, skede, tid. som han ther nw eth skiffte warit haffde Lg 3: 605 . ib 630, 672 . Gers Frest 2 . ","4) skifte, byte. \" cambium dictum wlgalier skipte \" SD 5: 94 ( 1342) . \" iuxta quendam morem patrie. vulgaliter dictum køp oc skipte \" ib 4: 204 ( 1331) . ib 557 ( 1337) . \" vart goþz vgleem . . . som vi hawum rätlicä baþe med köp oc skipte fanget af herrä magnuse gudmarssyni \" ib 5: 562 ( 1346) . \" än frälsis man äller kona gyor skipte äller köp med þöm i skatskyldughum jorþum boande äru \" ib 377 (1344, nyare afskr.). thesse waro fasta aat samu skipte ib NS 1: 8 ( 1401). iak giordhe storlica ont skipte Bir 3: 138 . - det som lemnas i byte. ther meth fulladhe han sit skipte meth hänne SD NS 1: 36 ( 1401) . haffde hwaracha hans fader eller hans fadersyster nagen tydh fath ther skypte eller vedergeld foore DD 3: 217 ( 1484) . \" vil hon nakat skipte (quid cambii) taka for mik \" Bir 1: 103 . ","5) ombyte, förändring. \" siällan är skiptä bätra \" GO 834 . \" stundom koma dröma aff wädhra skipte \" MB 1: 237 . - ombyte, skifte. til skiptis, skiftevis, vexelvis. tolff men som hona slogho til skiptis ST 251 . ib 304 . \" skulu brödra . . . waka öffuer honom tilskiptis \" TS 23 . Bir 5: 39, 53 . ","6) mellanvarande, (ouppgjorda) affärer. skal thet staa til beggias wara wini säghn om thesso päninga swmmo swo wel swo som alt andat skipte os i mellom är SD NS 1: 17 ( 1401) . - Jfr akra-, arf-, bo-, bola-, brodhor-, by-, flughur-, frälsis iordha-, gardha-, godsa-, gruvo-, half-, hälfdha-, härra-, hästa-, iorþa-, iäm-, iämnaþa-, kulla-, lagh-, lagha-, mat-, manna-, noto-, oþol-, orþa-, raþu-, rum-, skogha-, sol-, syzkina-, tomþta-, tvä-, þriþiungs-, þrä-, um-, vapna-, vidher-, vädher-, ärfdha-skipte, äfvensom skipt. ","1) broder som delar arf med ngn; i allmh. den som med ngn delar arf, medarfvinge. stadhfesta jach . . . her henric clawssons härtzhöffdingx dom som han til forende dömpt hade törigils sonesson mz sina skiptis brodher tiil rätta ärffuingia epter sina fader syster FH 1: 26 (1448, gammal afskr.). forbiuder jac allom . . . torigils hans skiptis broder eller arffuinge her om eptermere hindre eller quälle ib. på våra syskon ock skifftes bröder vägna ib 45 (1477, nyare afskr.). ib 5: 22 (1463, nyare afskr.). BtFH 1: 167 ( 1508) . ","2) den som med ngn har del i el. rätt till ngt. kerdhe clemeth aff waynonpere oc hans skiptis brödher . . . til benkth krok j helsingeby j swa dana matha ath for:de clemeth oc hans skiptis brödher . . . wilde hafua thera wägh ginom for:da benktz engh oc in til kutkwma öö FH 2: 44 ( 1418) . \" ath . . . clemeth oc hans skiptis brödher engin deel haffue hwarte j wägh eller nokor annar stadz j hans engh jnnan thessa raa \" ib. \" ib 4: 79 ( 1462), 5: 108 ( 1487), 109. \""],"f":["skippte SD 4: 557 ( 1337) . ","skypte DD 3: 217 ( 1484) . ","skifte . ","skiffte . skyffthe Gers Frest 2),","skiptis bref , ","skiptis broþir","skifftis- BtFH 1: 167 ( 1508) ), ","skiptis fastar , ","skiptis kona , ","skiptis lagh , ","skiptis laghi , ","skiptis luter","-loter )","skiptis man","skiftes- )"]},{"a":"skiptelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr umskiptelika."],"f":[]},{"a":"skipteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr margh-, oat-, um-skipteliker."],"f":[]},{"a":"skiptelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umskiptelikhet."],"f":[]},{"a":"skiptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) delning, fördelning. thu haffwer wakat fornomstelika nogh, j thänna daghanna ällir aldranna skipan, ällir skiptilse (distritubione) SpV 378 . \" hwilkin som draghir handhena athir j gen, j the gaffwonna skifftilse (in partiendis . . . donis), som han aff gudhi haffwer, tha . . . \" ib 462 . 3) skifte, ombyte. - skillnad, olikhet. j . . . pauli ordhom, swa sighiande, nadhanna atskilnahdir är, ok tha likawäl är sammi andin, ok skifftilsen (divisiones) äru j thiänistinne SpV 524 . - Jfr sam-, sunder- (äv. Sdw 2: 552), um- (äv. Sdw 2. 805), vidher-skiptelse."],"f":["skifftilse )"]},{"a":"skiptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) delning, fördelning. aff landzens skifftilse MB 2: 40 . ","2) skifte, byte; det som lemnas i byte, det som förvärfvas genom byte. til skiptilsins opfuldnat SD NS 1: 36 ( 1401) . ","3) skifte, ombyte. \" ligger gillesbrodher sywker tha skal allermannen nempna ther bröder skiptilse (för til skiptilse?) til ath öffuer honom vaka (d. v. s. förordna gillesbröder att skiftevis vaka öfver honom) \" SGG 131 ."],"f":["skifftilse )"]},{"a":"skipting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skiptingis man","schiptinges- )"]},{"a":"skiptinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortbyting, af trollen bortbytt barn; äfven fåne, enfaldig stackare. tw äst en skiffting tw äst hwaske henna barn eller mit Di 88 . \" hwat will thin skiffting ther görä \" ib. \" kallade hanum dare oc skiffting \" ib 87 . \" si quis alium appellauerit . . . skipting dara vel similia \" SD 2: 264 (1298? gammal afskr.). räknadhis som wtwrakin fwl skiptingir (vilis et abjectus) Bo 30 ."],"f":["skiffting )"]},{"a":"skiptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr arfskiptning."],"f":[]},{"a":"skiptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delning, fördelning. Mecht 330 . Jfr um-, ärve-skiptning (Sdw 2: 1152)."],"f":["skiffningh )"]},{"a":"skiptygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsutrustning. thetta (ɔ: skeppet Argo) seges wara thz första skipp som mäd segel loc all skiptiig lop längdan ath i siön Troj 4 ."],"f":["-tiig )"]},{"a":"skipvapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsvapen. va pen som nyttja å fartyg. i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) tunne skypwapen FM 76 (1483, daniserande)."],"f":["skypwapen )"]},{"a":"skipvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skyphwister SD 1: 586 (1281, i var.). skypwiste ib 2: 408 ( 1304)), ","skipvista koster , "]},{"a":"skipvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. skeppsproviant; sammanskott av matvoaror unde sjökrig; utskyld som i stället för dylikt sammanskott erlades då sjökrigståg ej ägde rum. Se Sdw 2: 1298 och jfr F. Dovring, De stådende skatterna på jord 1400-1600 s. 271 (Södermanland). RP 1: 99 ( 1357) . BtFH 1: 316 ( 1413) . "],"f":["*skipvista pänningar","skeppesta- )"]},{"a":"skipvrak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsvrak. STb 5: 121 (1516)."],"f":[]},{"a":"skipwidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fforus . . . wii[n]press raadhws torgh skep weder ok aarahool GU C 20 s. 287 ."],"f":["skep weder )"]},{"a":"skipöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1298. = skips öl Skotteb 289 (14667-68). ib 447 (1470-71, Kämn)."],"f":["skipp- . ","-öll . ","-ööll )"]},{"a":"skir","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["klar; ren, rensad, renad. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 31. 4 kannor skir honogh VKU 78 ( 1554) . Jfr oskir."],"f":[]},{"a":"skir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. klar; ren, fri från vedervärdig och smittosam sjukdom. skal prestin . . . lysa han skiran (ren el. fri från spetälska) MB 1: 362 . \" skal han . . . wara . . . skiir ib. sidhan han är dömpder skiir \" ib. \" skal prestir döma han skiran til manna samwäru \" ib. \" skal han döma han ater skira, oc til manna samwäru ib. \" ib 363 . skiir aff malato ib 502 . - ren, fri från besmittelse (enligt Mosaiska lagen). MB 1: 360 . - Jfr oskir samt skär."],"f":["skiir )"]},{"a":"skira","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skära, rena (från det som enligt den Mosaiska el. kanoniska lagen är oheligt el. besmitteligt). thz är wars herra budhordh, at gull oc silff . . . oc alt thz som eld ma thola aff idhro rowe, thz skal skiras (purgabitur) mz lugha oc alt thz ey ma thola eldin, thz skal skiras mz watn MB 1: 421 . \" thz som en tima är wäl skiirt, thz thörff ey widh mera skyras \" ib 502 . \" skulle han skira sik mz offer \" ib. \" andelik orenlik thing forma ängeledh skiras mz likamlike skirsl ib. at preste . . . skullo wighias oc skiras mz likamliksom skirslom oc offre \" ib. \" thz thing som annath skal skira, thz skal wara wärdhoghare än thz som skiras skal \" ib. \" ey ma nakath orent thing skira annath ib. \" ib 501 . - rena (från synd). lät sik döpa . . . ok af syndom skyra (ändradt från skära) Bil 83 . \" han (Kristus) lät sik siälfuan döpa. ey ther til at han lät sik skira (ändradt från skära) af syndom ib. \"","2) (med ed el. gudsdom) bevisa vara oskyldig, bevisa (en anklagad persons) oskuld, fria. i thera kono offre, som sik skullo skira aff thässkyns wiite, som bonde wiiter sina kono om hoor MB 1: 480 . \" mz thäskyns thing skulle hon skira sik til godha fräygdh ib. Jfr oskira, samt skära. \""],"f":["skiira . ","skyra . ","-o ib 508 . ","-dher ) , "]},{"a":"skira","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 31. 1) rensa, rena. skira wax oc honagh PMskr 306. tak . . . skirdha qwadho vj lod ib 423 . \" hwar fredag bör honum (ɔ kocken) anwarda redeswennen flotz aff the vikune; oc en tiid i hwart fierdunx aar skirat, naar gardsfogten . . . tilsägher \" Arnell Brask Biᴵ 36. - skära, rena (från det som enligt mosaisk el. kanonisk lag är »orent»). ther kyrkio vigis eller skiris oc kyrkegard Arnell Brask Biᴵ 32."],"f":["-dher ) , "]},{"a":"skirdh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyrdh."],"f":[]},{"a":"skiri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skirilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rening. \" om omskärelsen. gaff hon sinom son the samo skyrdh oc skirilse \" MB 1: 287 . Jfr oskirilse samt skärilse."],"f":[]},{"a":"skirma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skydda sig (mot angrepp). 1) fäkta, strida. Prosadikter (Sju vise m) 160 . \" see paradysi porter är nw ypin ok borth är takith thät skirmande swärdhit \" SkrtUppb 55 . sankade the mirmidoner siig tilhopa alla j en ryng oc skyrmade for siig Troj 216 . 2) bygga (skärm(ar). jtem v ort. for j skyttebod och at skirme pa sudra broo Skotteb 394 (1464-65, Kämn). - förse med skärm(ar). jtem iij marc iij öre som schyrmade brone ib 452 (1471-72, Kämn). - Jfr skirmber, skärma."],"f":["skyrma . ","schyrma . ","-adhe )"]},{"a":"skirma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skydda sig (mot angrepp); fäkta, strida. \" the kunno skirma wäl mz swärdh \" Al 8860 . \" wij wilia skirma mz hwassa swerd \" Di 163 . \" the swerd som the wore wan at skirma meth \" ib. \" han kunde ekke lära at skirma ib. han kunde bäter skirma \" ib. \" bad hanum skirma höffuiskeliga \" ib. \" the gingo sman oc skirmade \" ib. \" iak will skirma mz annan ider ib. \" ib 162 . \" thz war hans mästa lust at rida i döst oc lära at skyrma \" ib 17 . herran skyrmmade j starkom MB 2 . 82. starklika amot warom fianda diäflenom skirmade (dimicando) Ber 129 . Jfr beskirma samt skärma."],"f":["skyrma . ","skyrmma . ","-adhe )"]},{"a":"skirman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäktning. MB 2: 291 ."],"f":[]},{"a":"skirmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäktare, gladiator."],"f":["*skirmara skole , m. amphiteatrum tri locus rotundus ad spectaculum facuts skirmara skole GU C 20 s. 21 .","*skirmara svärdh , "]},{"a":"skirmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäktare, gladiator. \" hans dotter . . . fic sot aff älskogha ens skirmara \" Bil 381 . \" dräpa skirmaran ib. Jfr beskirmare samt skärmare. \""],"f":[]},{"a":"skirmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärm, skans. stocker, som kom til skyrmen pa holmen Stock Skb 35 ( 1517) . Jfr skärmber."],"f":["skyrmber )"]},{"a":"skirmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärm, skans. \" byscop kätel oc bönderna alla monde tha käplingh skirm oc malm beehalla \" RK 3: 968 . \" the aatherliffua skirm och wäria thera \" ib 1023 . \" the bygde ther bade skirma (RK 2: 1363 skärma) ok skrafvo \" RK i Scrpt. rer. svec. I. II 71. han satte sina skirma (RK 2: 1107 skraga) hart före then broo ib 69 . Jfr skärmber."],"f":["-ar )"]},{"a":"skirpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prusta med läpparne och tungan? spotta? some diäfla skirpto at henne MD 104 ."],"f":["-te )"]},{"a":"skirpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prusta med läpparna och tungan; fnysa. tha skyrpte han ath mic oc önzskadhe til gudz dödh thät jec haffde ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arfstv 22 ( 1461) . rechte magnus . . . handena for vj (6) marck, iij (3) for . . . oc iij (3) marck for hans (för han) skörpte at borgamesteren och eyachtede hanom mera STb 2: 210 ( 1487) ."],"f":["skyrpa . ","skörpa . ","-te )"]},{"a":"skirskuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 196 ff., Nat. Beckman, Ark. f. Nord. Fil. 59: 185."],"f":[]},{"a":"skirskuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr skärskuta."],"f":["skyr- )"]},{"a":"skirskuta vitni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr under skirskuta anförd litt."],"f":[]},{"a":"skirskuta vitni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr skärskuta vitni."],"f":["skyr- )"]},{"a":"skirsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) rening; handling el. medel hvarigenom rening sker från det som är från religiös synpunkt besmitteligt el. oheligt. första orena thinga skiirsl är watn MB 1: 360 . the skirsl som then hälghe ande gaff warefrv, tha hon skulle födha gudz son ib 149 . ib 148 . \" skal prester offra gudhi fore henna (barnaföderskans) skirsl aff syndogho blodhe \" ib 361 . \" andelik orenlik thing forma ängeledh skiras mz likamlike skirsl \" ib 502 . \" än iwda skirsl oc sacrament hafdho nakar skäl \" ib 500 . \" the thing oc skirsler, som höra til gudz dyrkan \" ib. \" skirsler höra til at gömas fore oren thing \" ib 501 . \" marghskyns skirsle \" ib 451 . \" ey forläto the sidhin eller the skirslir syndinne \" ib 441 . ib 442 . \" war en almennelik skirsl allo folkeno skipath oc budhit . . . som war skyrdha skirsl ib 503. war en särdelis skirsl, som hördhe särdelsis prestom til, som waro thera wigxler \" ib. \" at hans son hafdhe ey tagith kötzsins skyrdh oc skirsl (d. v. s. omskärelsen) \" ib 287 . ib 504 . \" cristne män idhna ey the skirsl (ändradt fr. skärsl; näml. omskärelsen) \" Lg 82 . ","2) reningsdag, försoningsdag. heter thy annor höghtiidh . . . skirsla dagher (dies expiationum), oc miskunna aminnilse, at gudh giordhe nadher widh them oc skirdhe them MB 1: 498 . "],"f":["skiirsl . ","-ir )","skirsla höghtidh , "]},{"a":"skirsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skirsl. alla skirslor oc wigxler MB 1: 503 . ib 504, 506, 507 . forlät war herra them thera synder, vtan nakan skirslo krafft ib 441 . Jfr lagha skirsla samt skärsla."],"f":[]},{"a":"skita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) cacare. \" när fäth skither slemogth oc osmälth \" PMSkr 228 . skither hökeen blodh ib 274 . - part. pret. nedsmutsad, orenad; förorenad, oren. järnn wärkas aff orena jordzlige qwechsölffue, och aff androm brännesten, och ty rostas thett och är skititt PMskr 630 f. (avskr.) - smutsig. skytit smör (vedernamn) ibidem decedit j öre SSkb 53 (1502-03). - i förbindelse med ett namn. skethne jap j lädinge STb 5 226 81519). 2) pedere. tha kom dielen ok skeet fult huset ok ropandes opp j högt sagde tolko lesningh höfes väl tolkit rökilse SvKyrkob (Lucid B) 220."],"f":["skither PMSkr 228, 274 . ","skeet SvKyrkobr (Lucid B) 220 . part. pret. n. skitiitt PMSkr 631 (avsrk.). skytit SSkb 53 (1502-03). best. m. skethne STb 5: 226 (1519)),"]},{"a":"skita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["cacare. \" \" SO 7 . - part. pret. nedsmutsad, orenad. skamelika laa han skiten i then träk RK 1: 1125 . - smutsig. skytith fynger FM 443 ( 1509) . skitit vatn RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6251. - i förbindelse med ett namn. skitna gertrudh syltokona SJ 274 ( 1459) ."],"f":["skiten RK 1: 1125 . ","skitit ib 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6251. skiithet ib red. A. skytith FM 443 (1509)),"]},{"a":"skitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smutsa. \" giff lim pa campen ädh enom pinzil warlika ath tw ey skithanr the gärningena som är lagdh wppa \" PMSkr 553 . refl. *skitnas, smutas, bli smutsig. bätre är graffwandis dywpa groper wätas oc skithnas aff lereno. än thw skalth wätas aff blodheno PMSkr 150 . ib 547 ."],"f":["skithna )"]},{"a":"skitnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smutsfläck. fläck av smutsigt utseende. wm tw thät wathnit läther sidhan pa menniskios likamm, tha bliffwer skithnader, oc gangher ey aff, wthan han twas mädh sappenom aff odhyrth PMSkr 436 ."],"f":["skithander )"]},{"a":"skiul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som höljer, gömmer el. skyddar. ","1) omhölje, täckelse, förlåt. eg. och bildl. thz fyunghur litat skyul oc fyrafald MB 1: (Cod. B) 489 . thz skyulit (velum) som hängde vt for thera hälaghasto mönstre MP 2: 21 . var skiulit (velamen) bort takit Bir 2: 147 . \" the löna sik swa som vndir skiulom \" ib 1: 207 . \" thenna alla syntos haffua som eth skiwl for sith änlite \" Su 224 . ängelin hawer ekke vtan et skiwl ower sin hugh MB 1: 56 . \" eens mantz hugh hawer änkte skiwl for andrum \" ib. \" wi . . . seem ey gudhlikt thing vtan vnder tronna skiwle \" ib 355 . \" wardher han (Gud) ewerdhelika vtan all tekn oc skiwll waar renasta födha oc frygdh \" ib 310 . ib 311, 396, 398 . ","2) tak, skyddstak, baldakin. thit belate skal . . . sätia (för -as) wndi skiul a midio gatu Bil 537 . - skjul, portik. thoko the sic et skiul (sub quadam porticu) til w (aru) som a fast war widh afgudha mönster Bil 266 . - skjul, hydda. tha the komo fore stallit som är thz skiulit som var herra var föddir ij Bo 1 . ","3) skjul, skydd. \" skyndadho sik vndhir skiwl (latibulum) for rägneno \" Bir 1: 263 . \" for skiul af (labitulum a) rägn \" ib 299 .","4) gömställe, gömsle. \" tha lupu alle i skiul (omnibus se occultanibus) \" KL 394 . MB 2: 388 . \" farin som standa j skiulomen (in latebris) \" Bir 1: 207 . ib 205 . - bildl. jach (julen) kryper ey for fasto j skiull MD 382 . thro krypir j skiwl lib 396. ödnolagh krypa . . . stundom i skiwl RK 1: 3627 . - gömställe, kula. t hz diwr som hawir mangh skiul älla boo (labitula) Bir 1: 200 .","5) mark som erbjuder tillfälle att gömma si g undan, skogsmark, ödemark? i utmark uppförda skjul. koll.? kennis iak . . . mik hawa saalt ok oplatet . . . mit goz . . . meth allom tillaghom, innan gaard ok wtan, i wato ok thörro, ii skoghe oc skywle, i quernom ok tomtastadhom SD NS 1: 50 ( 1401) . \" jord . . . medh allom tillaghom, som är åker och eng, skogh och skiwl, qwern oc qwernastadh \" ib 411 (1405, nyare afskr.). then sama gaardhin . . . mädhri allom tillaaghom, när oc fierren, i waato oc thorro, skogh ok skiul oc thompt ib 603 ( 1406) . \" thwa attonga jordh . . . meth hws oc jord, ängh ok akir, skogh ok skwll \" ib 2: 42 ( 1408) . ib 66 ( 1408) . FH 5: 157 ( 1491), 227 (1515). DD 1: 128 ( 1479), 137 ( 1487), 3: 217 ( 1483), - Jfr garþa-, grinda-, husa-, liþ-, orna-, skogha-, skyia-, utnösia-, öia-skiul."],"f":["skiull . ","skiwll . ","skyul . ","skywl FH 5: 157 ( 1491); -e SD NS 1: 50 ( 1401) . " skywll " ib 2: 42 ( 1408); FH 5: 227 ( 1515) . ","skwl DD 1: 18 ( 1479) . skyl se garþa-, grinda-, husa-skiul),"]},{"a":"skiul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som höljer, gömmer el. skyddar. 1) omhölje, täckelse, förlåt. eg. och bildl. kroppin som siälina skyl ok farkoster är MP 4: 120 . \" rät scriptamal skula wara nakin ffor vthan skywl medh nokre orsäkth ffore syndhena \" MP 5: 202 . 2) ta, skyddstak. widher tree sidhor (i inhägnad för påfåglar) byggis kywl PMSkr 260 . ib. 3) skjul, skydd. llatebra . . . skyul GU C 20 (hand 2) s. 65. llatibulum . . . skyul oc mörker ib s. 66. 4) gömställe, gömsle. archonium nii skyl oc andra tinga haffwor GU C 20 s. 33 . 5) mark som erbjuder tillfälle att gömma sig undan, skogsmark, ödemark? i utmark, uppförda skjul, vanl. koll.? thet gywir ak . . . engo wndan taghno, wato eller thörro, skogh ok skywl NMU 1: 66 ( 1381) . ib 71 ( 1384) . . . . een gard i vnardydh sokn . . . i wato oc thorro, i skoghum oc skiwlom SD NS 3: 292 ( 1418) . affhänder iak mik . . . for:de gardh . . . mz hws, jordh, aker, ängh, skogh, skwll, fiskwathen NMU 1: 135 ( 1472) . \" wntwiker ha till closther ellir kirkio, skog eller skiul \" STb 1: 271 (1480. . . . forwilkorede sigh ey fridh haffue j kirkia eller kloster eller nager slot eller herregardar, j skog, skywl eller mark ib 3: 388 ( 1498) . \" ath han haffuer tagith mich fra med weldhe skogh och skyl som iach och myne foreldhre haffwe haffth \" GPM 2: 146 ( 1500) . ATb 3: 128 ( 1502) . - i ortnamn. Se Sdw 2: 1298. - Jfr hirdha- (Sdw 1: 495), rövara-skiul (Sdw 2: 295)."],"f":["skywl . ","skiwll . ","skyl )"]},{"a":"skiula","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyla."],"f":[]},{"a":"skiula","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyla."],"f":[]},{"a":"skiup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyckel, gäckeri. ena ondha husfru maa man bäter näffsa mz skiup (risu) än mz käpp Ber 290 . Jfr skop."],"f":[]},{"a":"skiurdh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyrdh."],"f":[]},{"a":"skiurta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skjorta. \" a hans liiff ey klädher beedh vtan een skiwrta all ij tädher \" Fr 965 . Iv 3046 . Bil 798, 973 . BSH 5: 34 ( 1505) . \" i slingadom skiortom \" Su 151 . \" mz gulslingadhom skiortom \" LfK 97 . ib 98 . Jfr bak-, biskops-skiurta."],"f":["skorta: -o Iv 3046 ; ","-om Su 151 ; LfK 97, 98 . ","skiordha BSH 5: 34 ( 1505) ), "]},{"a":"skiurta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lskjorta. \" jnterula . . . skywrta \" GU C 20 (hand 2) s. 38. tha sat timme oppa sänginne i skiortonne ATb 1: 143 ( 1461) . "],"f":["skywrta . ","skorta: -o ATb 2: 66 ( 1476)","skortha Uppl Fornmt 46: 183 ( 1515) . skortha HLG 2: 120 (1524). skorst(h)a Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) , 182 (1514), 184 (1515)), ","*skiurto läript","skjorto- . ","skjort (h)a-. -lärifft. -läroffth),"]},{"a":"skiurte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benpansar? Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 193. eth skjorthe FMU 4: 95 (omkr. 1455). tw skywrte STb 3: 305 (1496)."],"f":["skywrte . ","skiorthe )"]},{"a":"skiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skjutshäst. \" the hörde ath byswenen beddis eenskywt häst aff dauidh kallstok oc han swarade sik inthe skywt hafwa vthan eth hrä gaar vth pa garden iak ville at the varo alle saman vty henne \" ATb 1: 327 ( 1470) . ther toka wii niels skyöth en grath och satte for sledhen, och akonskyödh bleff ther igen JTb 95 ( 1513) . ib. ib. Fallen ur JT kunna även föras till 2. 2) sto. laath brenna föl skuut oc hesta som utslaas scola Brasks Cal 266 . viɉ mark för en hesth oc xiiii öre for eth skwdh HLG 3: 135 (1529). VKU 73 ( 1553) . - Jfr arbeidis skiut. "],"f":["skyuth . ","skywt . ","skyöth JTb 95 ( 1513)","skiuts färdh (skiwdz-), ","skiuts häster (skiwtz-), ","skiuts resa","skytz- )"]},{"a":"skiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) häst som brukas till resandes befordran. skepa konung karl skiwth och fordenskap till hans folch och till hans och theris tingh FH 5: 28 ( 1465) . Jfr arbeidis skiut. ","2) sto. \" taker . . . häst eller skyuth annärs mandz \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). en död hest eller skiwt LB 7: 338 . BtFH 1: 227 ( 1509) , 230 (1509), 232 (1509). De anf. ställena dock möjl. att föra till 1. Jfr lösskiut."],"f":["skiuut SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). skyuth), ","skiuta bref , ","skiuta färþ , ","skiuts färdh","skiwdzfierdh ib 164 ( 1508) . skiwdz fierd ib 187 ( 1507) . ","skiwdzfierd ib 263 (1508)), ","skiuts häster","skjwss- )","skiuts iämkning","skiwdz jänckningh )","skiuts resa","-reysa )"]},{"a":"skiuta","b":[],"c":"","d":"","e":["v. L: 1) skjuta, sätta i rörelse (utan att lyfta). claus i bastuen fore en baath i strömen skötz til quarnen j mark SSkb 32 ( 1502) . - skjuta, knuffa, fösa. tha warth pädhar niilson sakir vi mark för thet at han sköt gra fogils hustrv medh handinne ATb 1: 32 ( 1455) . - skjuta, kasta, stöta. tha han högfärdadhis j hymerike, ok skuthin warth nidhir til heluitis MP 5: 135 . \" the leddo honum oppa en ganzskan höghan bergxklint, ok vildho honum ther skywta vth före \" ib 235 . \" tha skote the twå aff bönderne j syön \" STb 4: 262 ( 1512) . - skjuta över, kasta över. jnghin faar skywtha syna syndhir oppa then andra MP 5: 203 . 3) skjuta, avskuta. Se Sdw 2: 1298 och jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan s. 480 f. jaculor . . . skywda oc pina GU C 20 (hand 2) s. 4. tha sköth . . . jöns v eller siex sködh epter erich Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) . ib. - träffa med skott. Se Sdw 2: 1298. - med två ack., av vilka den ena betecknar skjutvapnet och den anera är en form av adj. lös. Se Sdw 2: 1298. 4) inskjuta, ingiva. thetta giwer jak honum, göre ther fore huath gudh skiuter honum i hwgh NMU 1: 110 ( 1434) .","6) hänskjuta. apellare til högre doom skiuta GU C 20 s. 30 . tha lather jak thet ok skiwter for gudz doom oppa hans siel NMU 1: 111 ( 1434) . \" tha skotho vij thil thessa godhe men som j nempdene satho \" Svartb 358 ( 1437) . ib 367 (1438-48), äpther thy ath iak sköt thät för myn herra k[ongen] badhe för än the sworo som för rätta satho ok för än her thure gik then edh Arfstv 48 ( 1461) . ib 49 . STb 1: 201 ( 1479) . NMU 1: 146 ( 1488) . \" tha skla thet skiwtes vpp til rikinsins raadh \" STb 1: 92 ( 1477) . Hist Handl V I II 1: 48 (1485).","7) åberopa, beropa sig (på). Se Sdw 2: 1298. Arfstv 8 (1470-t.). konung erix gaffuo breff . . . som herre thure sköt vpa ib 104 ( 1473) . ib 105 ( 1474) . \" ion skinnare sköth pa vitne at garden var hanom pansät \" ATb 2: 83 ( 1477) . ib 130, 131 (1479) . olaff jensson sköt vppa lasse mangsson STb 1: 178 (1479). ok sköt . . . arffuidh trolle till sina laga häffd ok fädherness eedh effter lagen Trolles Jb Bil 213 (1481, nyare avskr.) . desse iiij (4) fatige men, som hanom hade mykit til onda nwtit j swa matto, at han hade skotit ther oppa, at the schulle haffua medh hanom warit, stulit och forgömt hans thiwffueri STb 2: 212 ( 1487) . \" biorn pedderson sagde sig haffua driffuit op jacop monson fore xij män oc sköt til witne niels j alabrunne oc en annen \" Uppl Lagmansdomb 95 . STb 3: 196 ( 1494) . \" qwanthes thässin ängh, tha skwithz wppa wrminnes häffd \" VKJ 270(1447) . \" tha sköth for:ne lödissa borgare oppa fangeman och sagdhe . . . \" JTb 106 ( 1518) . HSH 17: 102 (1523, Brask) . ib 16: 88 ( 1527) . 8) överlåta, överlämna (till). thy hauer jak then for:da gardhen . . . affhänth mik ok mynom aruom ok skutith han vnder aluastra klosther SD NS 3: 194 ( 1416) . ","4) hänskjuta sig, vädja. Se Sdw 2: 1298. BjärkaSäby 354 (1371). then som sik skywter fran härätstingh eller llagmanz fore landzrätthen Svartb 351 ( 1435) . \" acciere vel acciere idest appellare skiwta sik for högra räth eller doom \" GU C 20 s. 5 . thät iak haffuer försumet min rät y thy at iak ykke strax sköt mik fraa rikins radh ok in til myn herra Arfstv 48 ( 1461) .","5) åberopa, beropa sig (på). ATb 1: 162 ( 1462) . sköt forᵈᵉ gardiäkne sik pa fira sworin vithne som ther när waro och ahördhe pa theris köpp ib 233 ( 1465) . ib 259 ( 1467) . han fik then sama hestin i byte aff enom heth olaf lauirsson . . . oc sköth sik til vithne til her nigils stura tiänare ib 285 ( 1468) . \" epter thet swen helsing skiwter sik pa vitne \" STb 1: 106 ( 1477) . ib 333 ( 1482) .","6) sträcka sig. the qwistha som sigh swa förmykith skiwtha pa längdhena PMSkr 312 . - refl. skiutas, växla skott (med). tha fienderne wore huar annen sa ner at hollarene skote med thöm . . . och sloges STb 5: 229 (1519). ","1) skjuta samman, lägga samman. tha skwla alle the j skipeno ärw skywta samman pänynga til ath vthgiffwa the swmmona som är wthloffwadh PMskr 77. - göra sammanskott (till dryckeslag o. d.). vacantes potibus et dantes symbola consumentur the [som] akta dryk oc skiwta saman the skulu forfaras SvKyrkobr 55 . 2) lägga samman, vika samman (för förvaring)? item tord för rödingxnäten han sköt samman VKu 137 (1569). "],"f":["skywta . ","skywtha . ","skywda GU C 20 (hand ","skiuta sik , 3) hänvända sig, vända sig. en tho at naghre fast mote sta oc skiwta sigh til annan thogh wäli conffessor the personam til abbatissam Abbedval i Vkl 86 . - vända sig bort, frångå (ett beslut)? än tho at the mote standa ellir skiwta sigh ffrandelis, thogh the ssom swa är nämpd oc samthykt, hon wälis Abbedval i Vkl 88 . ","*skiuta ater , insätta (på en befattning i stället för en annan). tha skall ether mectughet verdes atwidhe at prieren her war är nw affsetth och iach är skutthen aather her i staden igen som föghe tingh tiäner thet tiill GPM 2: 314 ( 1508) . Jfr aterskiuta. ","*skiuta saman , ","skiuta sunder , sönderskjuta. bössan . . . som skötz swnder paa helgans holman Stock Skb 158 ( 1520) .","*skiuta up , ","skiuta ut , 1) skjuta ut, stöta ut. eg. och bild. wi som liffwom ällir skiwtoms wt j dödhin (in mortem tradimus) SpV 399 . war härra jhesus . . . bad honom skiuta vth baten fran landena nagat litit MP 4: 118 . - Jfr utskiuta. Jfr be-, fram-, genom-, in-, pa-, sunder-, thing-, umkul-skiuta."]},{"a":"skiuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr utskiuta."],"f":[]},{"a":"skiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skjuta, sätta i rörelse (utan att lyfta). thaa stegh haghen j färiana och sköt fran landeth Di 241 . \" bordhin wordo tha rasklika skutin (d. v. s. undanskjutna, aflägsnade) \" RK 1: 888 . skjuta, skuffa, fösa. skiuuär ällä skiutär ällä rykkir SR 36 . \" misfyrmir man frälsum manne, skiutär ällä skiuuär \" ib 54 . \" han skötz hiit ok thiit \" KL 43 . ssagh han swa smälica ledhas, skiwtas oc dragas aa gatwne Lg 3: 81 . ib 87 . - skuffa, kasta. lät dacianus georgium sciuta i panno mz uällanda bly (jussit eum in sartaginem plumbo liquefacto projici) Bu 494 . skötz thu them til jordh mz thins guddoms maktuge ordh MD 31 .","2) sträcka. \" skiuth oc räk alla thina limmer \" LB 7: 167 . ","3) skjuta, afskjuta, framdrifva genom luften. the skulu . . . sik wänia skapt skiuta ok sten kasta KS 53 (136, 58) . \" haffuer skiwtyth trij skoth \" SGG 132 . \" ther skottes både lodh. skeckther oc pila \" RK 3: (sista forts.) 4797 . \" thöm skötz alrig ioth skott till (mot dem sköts el. aflossades icke ett enda skott) \" BSH 4: 295 ( 1501) . - skjuta, afskjuta el. aflossa skott. johannes baþ han skiuta ok suenen sköt. entima ok flere sinnom Bu 157 . \" siþan iohannes baþ eigh mer skiuta. þa löste suennen bugha strägen \" ib. \" skulu the idhka skiuta medh armbyrst ok handugha \" KS 53 (136, 58) . skoto andre mz the bossar flere RK 2: 6120 . BSH 4: 293 ( 1501) . haffue the . . . eij myget skotid eller skado giorth ib 294 ( 1501) . \" skwto the med ingeborge genom then höge reeceeskärmen ib. - skjuta, rikta skott (efter el. mot.) tha sköt en äpter hindene \" Bil 751 . skutu mote them oc castadho stena Gr 307 . skywther til papekoyna SGG 132 . \" skot til marsken mz j [1] byssa \" RK 2: 6106 . \" sidan han aat marsken sköt ib 6571. - skjuta el. rikta skott emot, göra till föremål för skott. kunugen böþ han binda viþ stulpa. ok af fiughur hundraþ riddara sciutas som tel mals (jussit eum ad stiptiem ligari et a cccc militibus sagittari) \" Bu 502 . \" lät sauinianum binda widh stolpa ok skiuta som at male (jussit eum . . . ligari et sagiratti) \" Bil 462 . - skjuta, träffa el. fälla med skott. skiuta diur ok fugla Bu 157 . \" aff then byssemäster rodenborgh honom ville skywit vid stäkeborg \" RK 2: 6567 . \" konungen warth scuttin \" ib 3: 473 . \" skuthne waare konungsens män \" ib 960 . \" ther saare äre oc skotne aff eter \" Al 9105 . \" skotyn medh ith handbysso lod \" BSH 4: 294 ( 1501) . \" war skoten medh eth lodh i laareth ib 5: 214 (1507). kunugen väne han vara scuten tel döþ \" Bu 502 . \" ath skyta en dän i hell \" BSH 5: 115 ( 1506) . hadhe när skutit the stora holka i sank RK 3: 290 . BSH 5: 58 ( 1505) , 120 (1506). FM 286 ( 1506) . - med två ack. skiwtha the töm fwl mz handhboga pilor BtRK 345 (1490, orig.) . - skjuta, genom skott tillfoga. att läkya saar bade hwggen saar oc skwtten LB 7: 325 . ","4) inskjuta, ingifva. \" vm guþ skiuter oss nokat i hugh framleþis meer willä goyrä \" SD 5: 567 ( 1346) . \" thän hälghe ande hafdhe thöm thät j hugh skutit \" Bil 846 . \" somum sköt han höghfärd j hugh ib 851. äpter thy honom gudh i hugh skiwthir \" SD NS 1: 514 ( 1405). RK 1: 1186, 2: 6740 . vm þe (ɔ: diäfla) skiwta nakat i iþran hugh KL 189 . Lg 3: 62 . han (Gud) skiutir jdhrugha i manzsins hiärta Bir 2: 50 . som gud i thera hierta skööt at the loto fara awund ok niidh RK 1: 3445 . \" sköt dyfwllin j thera hiärta . . . hwru the matto the hälgho thre män forkoma \" Bil 850 .","5) tillskjuta, bidraga. \" her byggia marghe the som nywta wilia ok fa the som nokoth wilia skiwta ok til idhan skat hiälpa \" SD 4: 427 (i not; fr. början af 1400-talet). ","6) hänskjuta. \" huilkit mal til nämpdenä skötz om swa war giort \" DD 3: 19 ( 1399, nyare afskr.) . hulket iak til nämpdena sköt SD NS 1: 277 ( 1403) . ib 419 ( 1405), 2: 115 ( 1409), 119 ( 1409), 125. ( 1409) o. s. v. witnadhe nempden . . . vm tw marchland jordh i danmarka sokn i waxalla hered som skötz aff waxalla hered ok in til haglund ib 138 ( 1409) . \" skutom wi thet fran oss oc til laghmantz thingit \" ib 162 ( 1409) . til huilkens fulbordan thennä sämiä tha mästh vart skutin FH 5: 33 ( 1465) . \" sculu the (brotten) skiutas til fadhir confessorem \" VKR 34 . \" skiwiter iak til gudh mit maal \" Iv 2663 . RK 2: 1308 . \" sköt han alt for pawans ret \" ib 8462 . ","7) beropa sig (på). sköt marsken altid a konungens breff RK 2: 7060 . \" the skuto oppa en hans lantbo \" MD (S) 284 . ","1) förflytta sig, draga sig. fran gudz miscundh skötz tu tegh til rygge MD 31 . ","2) taga sin tillflykt (till), gifva sig (till). at engin sik vndan draghe äller til thera herra fordäghtingan skiwte SD 4: 427 (öfvers. i vidim. fr. början af 1400-talet). ther . . . ey vildo honom (konungen) skatskylloghe wara wtan skwtu sik til frälse vnder riddara knapa ok klärka ib 426 (i not; fr. början af 1400-talet). ","3) hänvända sig, vända sig, öfverlåta sig el. sin sak. varfrw gik oc thagdhe. ok sköt sik til iohannem Bo 215 . ","4) hänskjuta sig, vädja. haffde sik . . . skuthit til . . . konung erik . . . ok hans radh til rätta SD NS 1 . 646 (1407, gammal afskr.). HSH 20: 211 ( 1507) . \" vtan hansigh til radzstuana skyuta kan \" SO 79 . ","5) beropa sig (på). sköt sik til brefue SD NS 1: 479 ( 1405) . \" jak skiwter mik til them här haffwa warit \" PM LXII . \" jach skiwter mich tiil then mene man i swerigis riche . . . hwru iach haffuer thient eders herredöma \" HSH 20: 32 ( 1506) . BSH 5: 25 ( 1504) . - (?) thee skwto siig paa asboland BSH 5: 144 ( 1507) . \" alle skiwta the sig op til nydingh ib. - refl. skiutas, vexla skott (med). skutos mz thom \" RK 2: 9061 . ","1) skuffa undan. MD 65 .","2) förskjuta, bortvisa. \" aff allom stadom skötz tu tha borth \" MD 27 . - Jfr bort skiuta. ","1) skjuta ut, stöta ut (fartyg). skutu heþninga vt al skipen af strandene Bu 177 . \" skuto wt snekkior ok löpande skutör \" RK 1: 107 . ","2) genom skott uttaga el. borttaga. vändes en pil i väþreno ok scöt ut kunugh[s] ögha Bu 502 . \" skiuta sik ut, \"","1) skjuta sig ut, gå ut (från land). om fartyg. wtan alla hiälp sköt bathen sik wt Lg 3: 702 . ","2) löpa ut, hafva sitt utlopp. eet vatn wt fore stadhin flöt ther sik wt ij hafuith sköt Fr 1908 . "],"f":["skyuta . ","skyta BSH 5: 115 ( 1506) . ","skythä ib 25 ( 1504) . ","skywter SO 83 . ","skywther SGG 132 . skyter L. ","skööt RK 1: 3445 . " skot (kanske skriffel för sköt) " ib 2: 6106 . ","skötz MD 31 . ","skötz ib 27 . ","skösst ib 65 . ","skwto ib 4: 294 (1501), 5: 144 (1507). scutho RK 3: 3821 . ","skoto ib 2: 6120 . ","skotho BSH 5: 120 ( 1506) . ","skothe ib 4: 294 ( 1501) . ","skotte: -es RK 3: (sista forts.) 4797 . ","-it ib 290 . ","scuttin RK 3: 473 . ","skutthin Lg 3: 87 . ","skwtten LB 7: 325 . skuttyn, se bort skiuta. skotin: -ith MB 1: 266 ; ","-id BSH 4: 294 ( 1501) . skotyn ib. skoten ib 5: 214 (1507; FM 286 (1506); skotne Al 9015 . skiwthen (n. pl.) BSH 5: 58 ( 1505) . ","skiwtyn: -yth SGG 132 . ","skywtin: -it RK 2: 6567), ","skiuta sik , ","skiuta af , afskjuta, aflossa (ett skjutvapen). myn bysso borgh, xi stycke . . . skuto ey aff BSH 5: 119 ( 1506) . ","skiuta bort , ","skiuta genom , ","skiuta i genom , d. s. swa som thera hiärta ware skotith i genom MB 1: 266 . ","skiuta in , skjuta in, sträcka sig in. thet östra nörra hyrnit skiuter in i forscrifne tompt SJ 140 ( 1445) . ","skiuta nidher , skjuta ned, fälla ned, hissa ned. the scutho steghar nidher i wyborgx by RK 3: 3821 . Jfr nidherskiuta. ","skiuta sunder , sönderskjuta. skiua äpplit sunder Di 54 . Jfr sunderskiuta. ","skiuta til ok fran , skjuta till och från, ryckvis ansätta. for werk som skiwter til oc fran j hwffwdit LB 7: 332 . ","skiuta til saman , skjuta samman. sculu brodirna skiuta til saman. ther man skal honum mäd halda SO 5 . ","skiuta ut , ","skiuta utaf , afskjuta, affyra, aflossa (ett skjutvapen). skothe . . . störste huffwudstycked vtaff BSH 4: 294 ( 1501) . - Jfr ater-, fram-, lös-, pa-, um-, undan-, up-, ut-skiuta."]},{"a":"skiutelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hastigt, med hast, skyndsamt. thet förstä han honum see fik / han wende sik om swa skytelik Fredrik ed Noreen 595-596."],"f":["skytelik )"]},{"a":"skiutelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" at them swa skiwtelika Fl 27 . - genast. swaradhe skiutelik Fl 1288 . \" hon komber skiutelika \" ib 1506 . - snart, inom kort. wars herra ordh som han taladhe til idher . . . skal wisselika wardha, oc skiwtelika fulkompnas MB 1: 238 . \" sompnadhe swa skiotelik \" Fl 1491 ."],"f":["skiotelika MB 1: 200 ; Al 379 . ","skiotlika Iv 2290 . skiutelik (i rimsl.) Fl 731, 1288 . skiotelik (i rimsl.) ib 1392, 1491, 1525 ; MD 191 ),","plötsligt . ","rendo"]},{"a":"skiuter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hastig, snar. - snabb. han (ɔ en häst) är skutare än fugel flygande Prosadikter (Kar M B) 316 . - n. snart. vare tet sköth radh attj velä vethe edert bätzste GPM 2: 254 ( 1507) . \" men jak ma nw sköth säya . . . mith glas är lwpith \" PMBref 336 ( 1519) . - komp. hastigare, snabvbare. ok ikke skythere (så snar som?) han ffik bodith thaa läth han strax göra redhe xxx [ɔ: 30] kara GPM 2: 267 ( 1507) . - superl. skyndsammast snarast. greuen läste wp allom llasomen at torneno som han gat skytast ok gik in Prosadikter (Sju vise m B) 213."],"f":["sköth GPM 2: 254 ( 1507) ; PMBref 336 ( 1519) . ","skiutare Prosadikter (Karl M B) 316 . ","skythere GPM 2: 267 ( 1507) . ","skytast Prosadikter (Sju vise m B) 213), "]},{"a":"skiuter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. adv. hastigt, ögonblickligt. \" maria födde gudz son . . . swa sköt oc bradhlika, at i eno öghno bragdhe, tha wardh gudz son, mz kötlike natwro . . . oc mz skäl, oc fulkompno witi \" MB 1: 407 . - genast, strax. biþar hana skyt sitia a häst Bu 19 . ib 4 . Lg 113 . \" sköt flyþo (the) \" Bu 137 . \" gak hiit sköt \" Fl 1366 . Iv 1315 . Al 2511 . then riddare springer honum sköt ij geen Fl 1849 . snart, inom kort. blomstar þät skyt falnar Bu 152 . skal skyt föþas af renne mö ib 63 . Bo 83 . Gr 314 . KL 416 . MB 2: 408 . MD (S) 256 . the leta . . . then hitan ok älskogha som sköt skal forganga Bir 1: 80 han skal sköt mista thz som han nw hawir mz wärldzlike glädhi ib 332 . ib 2: 69 . \" min ordh skulu sköt fulkompnas \" ib 3: 80 . \" thw . . . skal skööt döö ib 432. \" VKR XII . Al 1611 . \" swa wardhir mannana lyghn sköt til änkte \" Bir 2: 221 . \" war skit til hiälps nar näst brindhir \" GO 909 . BSH 5: 593 ( 1517) . hwat thu mykyt äruodhar fore os oc huru sköt thu tilbyrdiadhe Bo 21 . - snart, lätt. man qwinno hwgh sköt vända ma Iv 1045 . \" skyth är sadhlath mz enne giordh \" GO 878 . ib 19, 234, 813, 899, 913 . - komp. hastigare, snabbare. the (ɔ: sool oc maane) ganga skiotare oc optare kring om himilin MB 1: 62 . - snarare, förr. skiwtare eller senare MB 1: 126 . \" gudz ängel war skötare (Cod A snarare 201) at \" ib (Cod. B) 546 . - superl. skyndsammast, snarast. manen gangher nidherst oc skiotast MB 1: 62 . \" oss . . . vmbiuþa sum skiotast \" SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" bödh som skiutast halshugga margaretam \" Bil 543 . \" kistor . . . hulka the giordho alra skiutast \" Gr 302 . - snarast, först. han kom skiotast heem RK 1: 3037 . - snarast, lättast. är swa skiotast swarath til questionem MB 1: 455 . \" huem hon (verlden) giffuer mesten heider han warder henne skiotesth leider \" MD 114 . - thät skiutasta, adv. det snabbaste, det snaraste. i förning med en form af gita el. magha. han vämptis sidhan thz skiotasta han ma Iv 1646 . \" thz skiutast iach ma idher effter finnä \" ib 1912 . \" the geesto . . . stokholms torn thz skiwasta the gato \" RK 1: 4248 . - Jfr ful-, iäm-skyt samt skynter."],"f":["skioter . ","skyt Bu 4, 19, 63, 152: Iv 1315 ; GO 813, 899 . ","scyt MB 2: 408 . ","skyth GO 234, 878 . ","skit ib 909 . ","sköt Bu 137 ; Bo 21, 83 ; Gr 314 ; KL 416 ; VKR XII ; Bir 1: 80, 332, 2: 69, 221, 3: 80 ; MB 1: 407 ; Fl 1366, 1849 ; Iv 1405 ; Al 1611, 2511 ; MD (S) 256 ; Lg 113 ; GO 913 . ","sköth ib 19 . ","sködt BSH 5: 593 ( 1517) . ","skööt Bir 3: 423 . ","skiutare . ","skitare . ","skötare MB 1: (Co. B) 537, 546. superl. n. skiutast. skiotast. skötast Gr (Cod. D) 396. best. form n. skiutasta. skiotasta), "]},{"a":"skiutfyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skiutfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skiuts färdh."],"f":["siwkhfärder Svartb 465 ( 1457) ), "]},{"a":"skiutfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skiuts färdh. för treske i skwdh fierd BtFH 1: 137 ( 1507) . Jfr skiuta färdh."],"f":["skiwdh fierdh )"]},{"a":"skiuthäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skiuts häster. ATb 1: 326 f (1470). BSH 5: 225 (1507, H. Gadh) . ib."],"f":["skywt- )"]},{"a":"skiutilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n. pl. el. f. Jfr fram-, in-skiutilse."],"f":[]},{"a":"skiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr fram-, in-, til-skiutilse."],"f":[]},{"a":"skiutresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skjutsresa, skjutsning. \" vi . . . haffwe aldrigh roo eller lisa . . . for skiwtresor \" BSH 5: 16 ( 1504) . Jfr skiuts resa."],"f":[]},{"a":"skiutresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skjutsresa, skjutsning. \" ath han ey . . . haffe giort forskut eller warhd . . . eller skiwt resor for then ena sin gardh \" ATb 2: 404 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"skiuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skjuta, stöta.","1) skuffa, stöta. \" skiuuär ällä skiutär ällä rykkir \" SR 36 . \" misfyrmir man frälsum manne, skiutär ällä skiuuär \" ib 54 . \" drogho han vppa en biärghaklint oc villo han skiufwa ther nidhir \" Bo 86 . \" villo skiwian ther nidhir fore \" ib. \" skwfs han oc ältis \" ib 1823 . ib 181 . the skufwa oc dragha han osaktelica ib 197 . ib 223 . Bir 2: 132 . MD 38 . Al 3462 . \" myn kere hustru . . . war skwffen slagen oc niddertrengd til gathwne \" BSH 4: 100 ( 1483) . \" sköff hona wredher fran sik \" Lg 996 . ST 43 . MB 2: 122 . \" han sköfs a dör \" MD 33 . - abs. en skiwr oc annar rykker Bo 181 . slåå, skiuffua, skiuta SO 294 . - med prep. somlike skofuo oppa hona KL 342. - streta (mot). med prep. gen. el. mot. fatighdomen är allom genwerdhogher ok alle skyufwa twähändis mot hanom Su 421 . \" i skuwin handom gen gudz nahdom (repuleritis Dominum) \" MB 1: 393 . ","2) skyffla. kastadho them . . . j ena duypa graff oc skufw ther iordh oppa ST 300 . "],"f":["skyuua SML M. 33: 2 i var. skyufwa Su 421 . ","skyuffwa MB 2: 122 . ","skiwia: -an (sannolikt skriffel) Bo 86 . ","skufwa ib 197 . ","skiuwer VGL II Add. 7: 13. skiuuär ÖGL eþs. 3: 1; Vaþ. 16: 1, 22, 27: 2; SR 36, 54 . ","skiufwär UplL M. 19: 2. skiwer Bo 181 . ","skwfs ib 181, 182 . ","skyuff ST 43 . ","sköff ST 43: Lg 996 ; Al 493 . ","sköfs MD 33 . ","sköffs Bir 2: 132 . ","skuwin MB 1: 393 . ","skufw ST 300 . ","skuwo Al 3462 . ","skuffuo MD 38 . ","skofuo KL 342 . ","skofwo Bo 223 . ","skowin Al 506),","skiuva nidher , skuffa ned. alexander . . . sköff han . . . ij grafwina nidh Al 493 . " aff the diwpo graff ther han war skowin midher ij kwaff " ib 506 . - Jfr utskiuva."]},{"a":"skiuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skjuta, föra. \" rauidh sadhe . . . ath ekke varo flere dande quinnor i arbogha en iak tröstir ath sätia them alla i ena skothkärro i sändir och skywffwa them vty aane \" ATb 1: 330 ( 1470) . \" litzsle andres lagh i sängenä medh lösth nesteklede i skiorttane ok skwffuet hwsonär nidher om knän \" STb 1: 16 ( 1475) . then ther ekke kan wel syma, han draghir watnit til sik medh handoman, ok skywir jnthe fran sik til thess han sywnkir nidhir MP 5: 126 . - skjuta, skuffa, stöta. nw kom m k ok hug til jwan ok sköff han dödan af häste Prosadikter (Karl M D) 337 . cesus . . . slaghin ok skwwyn ok smittadher GU C 20 s. 103. jenis . . . zaker vj (6) marck, ty han skiöff ena kerling STb 1: 44 ( 1476) . ib 312 ( 1481) , 4: 244 (1512). "],"f":["skywffwa ATb 1: 330 ( 1570)","sköff Prosadikter (Karl M D) 337 . ","skiöff STb 1: 44 (1476), 282, 312 (1481). pl. 3 pers. skuwo MP 4: 90 . ","skuffwo Troj 308 . ","skwwyn GU C 20 s. 103 . ","supin . ","skuffuit STb 4: 244 (1512). skwffuet ib 1: 16 ( 1475) ), ","*skiuva bort , köra bort, föra undan. wäsktarana wordo wrede oc skuffwo honom bortt mz makt Troj 308 . ","skiuva nidher , skuffa ned. ty hon skiöff cecilia nidher fore trappane STb 1: 282 (1481). ","*skiuva ut , 1) skjuta ut, fösa ut. alth bondans folk . . . skuwo honom ather vth ginom portin MP 4: 90 . 2) driva bort, köra bort. the willo hona vt fra sik skiufwa Hel män 211 ."]},{"a":"skiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skiva. - brödskiva o. d. judas tok gudz likama mz apostlom oc star scriffwath aff honom, at äpter skiffwona (jfr GVB 1541 Joh. 13: effter then betan) gik diäwlin in i han SvKyrkobr 40 . han . . . togh nagat aff bröd somhan hafde ok skar huariom thera sina skiffua thär vt aff MP 4: 273 . - skiva av metall, trä el. dyl. gaffs hinrik malere for skiffuan han maladse vij mark SSkb 235 ( 1507) . ib 315 (1509). for bläkskuffunar, som kommo in i liktonar, för iij skiffuar ij öre HLG 2: 90 (1510). skivformigt metallstycke erhållet vid garning i öppen härd. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 83. ij skyffue kopper om ij skyppundh STb 3: 465 (150+0). sidhan läth thät (ɔ kopparsmältan) kolna wplyfftandis skiffwo äffther skiffwo PMskr 412.","2) trissa, hjul med urgröpt ytterrand (vari en lina löper). Jfr E. lLidén, Ark. lf. Nord. Fil. 45: 197 f., E. Holmkvist, Bergslagens gruvspråk 63. jtem iij öre til stadzins skiwer til windhan Skotteb 408 (1466-67, Kämn). - Jfr bly-, bläk-, eld-, kopar-, silf-, tin-, trä-, vind-skiva. "],"f":["skiwer Skotteb 408 (1466-67; Kämn) . skiffuar HLG 2: 20 (1510). skyffue STb 3: 465 (1500)), ","*skivo garn? (skyffwo-), "]},{"a":"skiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skifva. \" lät sla them (ɔ: eldkar) som flata skiwor (lamina) \" MB 1: 405 . vardh ther hardhelica flängdher mz glödhetom skifuom älla iärn gislom Pa 17 . !UDDA_TECKEN? lod galigo skwren j skiffwor LB 7: 348 . Jfr bräk-, brödh-, bröds-, glas-, gul-, iärn-, kopar-, stal-skiva."],"f":[]},{"a":"skiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 204, 219, 312. 1) gränsskillnad, gränsmärke. Se Sdw 2: 1298. funno the thär gamul rör oc skäl kastad Uppl Lagmandsomb 16 (1490). ","2) besked, meddelande, underrättelse, reda, redeogörelse. en pilter . . . som kunne göra skäll aff allo thy han at spurdes Prosadikter (Sju vise m B) 201. iak wil sighia honom ther skel til ib 216 . - förklaring, uttydning. SpV 8 . hwi wille fadhren . . . kalla sik wara wallanna blomstir . .. fförst gör mik här skäl oppa (absolve), mz faam ordhomib 11. ib 25, 27, 379 . \" thu haffwer j siälinne tre naturas . . . än j kroppenom haffwer thu fira . . . aff try haffwr thu the hälgha trefalloghetz tro än aff fira hälgha lästins skäl (sancti evangelii rationem) \" ib 502 . \" thy ägher hwar sokna präster taka lön. oc göra skäl a gudz doom fore hwar sin soknabonda \" SvKyrkobr 62 . - redogörelse, räkenskap. kräffwer gudh räkinskap aff siälinne, aff henne liiffwärne ok gärningom tha weth hon siigh ok rädhis mykith, ath göra skääl for siigh SVKyrkobr 257. 3) kunskap, övertygelse, visshet. Se Sdw 2: 1298. - till skiäls, med visshet, bestämt, noga. Se Sdw 2: 1298. 4) urskillning; förstånd; förnuft. Se Sdw 2: 1298. thet jak wel besinder thet mz skälum, ath thenne werlden hon är mykith falsk NMU 1: 91 ( 1413) . the thig, som wthan sinne äru, ällir creatur som wthan skäl äru (irrationalium) SpV 12 . \" skälin som skal göra atskilnadhin mällan goth ok onth \" ib 76 . ib. ib 325 . o ihesu war engasta hwgswalilse j likama ok siäl, mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at thu mz nadhinne fulbordha war skäl ib 591 . människion(a) tanke bör wara swa som en radande konunger ok biudande ower henne fäm sinne mädh skiälena dygdom MP 4: 245 . ib 5: 77 . sidhan thu kom til skäla (usum liberi arbitrii habuisti) SkrtUPpb 79. SvB 151 (omkr. 1500). - själ. hwarte the ythro sinne, äller then jndhre delen aff hans skäl äldar siäl wardh . . . hugswalande aff them övermer delenom j hans skäl SkrtUppb 340 . ib. . . kärlekenom oc sötmanom som ihesus christus tha haffdhe j sinom öwermer skälom ib 341 . - sinne, yttre sinne. styrom wi war likama oc war fäm skäl SvKyrkobr 11 . ib 56 . \" aff thinom innermer oc yffuirmer skälom \" SkrtUppb 173 . 6) skäl, det som är förnuftigt el. skäligt, det som är rätt och biliigt, det som är tillbörligt, rätt, billighet. Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 59 f. moth gudlikom rät oc allom skiäld Gummerus Syn-sta 41 (1425, vidim. 1440). ther tykkes oss atj gören . . . oss och crononne mynne en scheel wtj Lindblom Äbval 7 (1432). the är icke skäll, jach skall halla allan twngan BSH 5: 233 ( 1508) , H. Gadh). Arnell Brask Biᴵ 34. skälen kräffua ath thenne nu bör neffzt som broligen är HSH 13: 98 (1524, Brask).","7) det som lagligen bör göras el. iakttagas. - särsk. laga form, laga formaliteter vid överlåtelse av jord. laffrens birgirsson gaaff lyyst a fernäbo thi(n)ghe mäd fastum oc fullum skälium skelighom manne jone . . . Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . kennis jak . . . mik hawa giwit . . . giisle azurasson fulla makt . . . thät fornämpda gooz at fara mz skapt oc skäll a mina wägna Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). ib 151 . SD NS 3: 7 ( 1415) . \" gyrom wi häridzhöfdhingin mäkthoghan . . . til at fasto oc skäl at (+) gyra \" ib 38 ( 1415) . \" pa skapt och skäl hwllä . . . ib 89 (1415). \" ib 123 ( 1416) . - laglig gottgörelse el. upprättelse, laga böter. om wore klerker swäne eller nogen aff wore eder nogen oskäll giort haffde wille wi swa flyd ath eder skulle skääl therföre widerfares HSH 16: 13 (1526, Brask). 8) laga bekräftesle, stadfästelse. . . . ok ther til fulla wisso ok skäla tha bidher iak . . . Gadolin Pants Bil 271 ( 1366) . til meera wisso ok skääl bedhis iak bisskedhna manna incighle . . . SD NS 3: 46 ( 1415) . \" engte fatades fore for:na smidhia . . . som war til skiäls befwnneth i syndagx almosane jordabook \" STb 1: 154 ( 1478) . SJ 2: 37 ( 1478) . STb 3: 435 ( 1499) .","9) laga intyg, bevis. fore mera sannind skuld ok skäla SD 8: 195 ( 1362) . tha haffdom (vi) thenna ärendin granlikga offuerwägith och badha delanna bewisninh ok skälar hörth Svartb 397 ( 1441) . \" hwlchith han eckä kwnnä bewisä hwadskä med breff eller skel Uppl Lagmansdomb 105 (1490). haffuer her oleff andree nagor ytermera skeel l. . . om then kelleren . . . tha kome fram meth the skel eller liffuendes witne HLG 1: 133 (1490). hwem then ene delen pa hustrv anna arffua wegna haffua borde, thet skulle bliffue til skelz, til ytermera skel komme STb 3: 435 (1499). - på bevis grundat laga försvar; bevis, bekräftande tecken. saa skööt han oc sin skääl til aaretalet som i breffvet stood at han then tiid ey war i landet \" HSH 16: 89 ( 1527) . 11) bestämmelse, föreskrift. - mädh sva skiäl (skiälum) at, med det förbehåll att, med det villkor att. SD NS 3: 571 (1420). BSH 5: 118 (1506, H. Gadh) . Arnell Brask Biᴵ 32. - sva mädh skiäl, at, d. s. SD 8: 29 ( 1361) . - förutsättning, fall, händelse. mädh sva skiäl at, i el. för den händelse at, i fall. ranskakade thenne for:ne men millan stoe heermalax ok böle met swa skäll, ath böle boana skulu haffua enskilt tiill skoghen Svartb 524 (1477?). 12) förhållande. thätta är wndhirssam skäl (mira ratio), at mana blomstridh at thz skuli blomstras SpV 23 . \" at sacramentin haffwa j sik twäfall skäl (geminam sacramentorum rationem), synlikin ok osynlikin \" ib 86 . ib 547. - Jfr bolstadha-, breva-, for-, gardha-, o-, vägha-skiäl, ävensom iämskiäla (Sdw 1: 632) och skiälissten. ","1) oförnuftig, utan förnuft. jak är äkke aff thom som thässa mangha gudha skälelösa oc döfwa hedhra oc dyrka Prosadikter (Barl) 31 . \" o i stena ok osinnogh äller skälalös creature \" SkrtUppb 75 .","2) ond, skamlös, skändlig. - tygellös. effrenatus . . . otamber hastgoger ok skälolös quasi sine freno racionis GU C 20 s. 209 ."],"f":["skiäld Gummerus Syn-stat 41 (1425 ; vidim. 1440). skäl. skääl SD NS 3: 46 ( 1415) ; HSH 16: 13 (1526, Brask), 89 (1527). skäll Vg Fornmt I II 7-8: 150 (1373); Prosadikter (Sju vise m B) 201 ; MP 5: 77 ; BSH 5: 233 (1508, H. Gadh) ; ","-om SD NS 3: 123 (1416). skel HLG 1: 133 (1430); Prosadikter (Sju vise m B) 216 ; Uppl Lagmansdomb 105 ( 1490) ; ","-z STb 3: 435 ( 1499) . skeel HLG 1: 133 (1430). scheel Lindblom Äbval 7 (1432). pl. skälar Svartb 397 ( 1441) ; jfr O Ahlbäck, Svenskan i Finland 25),","skiälalös (skäle-. skälo-), ","skiäla man","skäla- )","*skiäls bonde","skels- )"]},{"a":"skiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe dit man tager av från vägen. härbärge. Se Sdw 2: 1298. en timberman medh enom dräng oc the sköte skälino medh S Vkl E 161."],"f":["*skiäls man"]},{"a":"skiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) besked, kunskap, klarhet. mädh rättan skiäl, tydligt, bestämdt. han veet thz mz rättan skäl Fr 679 . ","2) skäl, orsak, grund, anledning. mädh fullan skiäl, af fullgiltig orsak. iak tröster mik mz fullan skäl thz iak ma honum hiälpa väl Iv 2177 . - mädh rättan skiäl, af rättmätig orsak, på goda grunder. huath ij talin mz rättan skäl Iv 3485 . ib 4627 . \" hafdhe hon vitadh thz for san at thz vare herra iwan sannelika mz rättan skäl hon hafdhe han ey vntfangith väl \" ib 5639 . ","3) syfte. \" siälwier gik han vppa biärghit. mz then skäl at vm the hafdhin farit oc leet äpte honom i bland discipulos tha hafdho the han änkte funnit (ut si eum ulterius inter discipulos quærerent ipsum invenie nequirent) \" Bo 90 \" gudh skapadhe mik mz then skäl (ea ratione) at iak skulle hedhra han owir al thing \" Bir 3: 172 . Jfr skil, m."],"f":["skäl )"]},{"a":"skiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) skilnad, det som skiljer el. åtskiljer, gränsskilnad, gränsmärke. Jfr bolstads-, bolstaþa-, vägha-skiäl. ","2) framställning af det som skiljer något från ett annat el. som utmärker något, utredande, besked, meddelande, underrättelse, reda, redogörelse. kunno the engin skäl göra konungenom MB 1: 237 . Di 121 . \" görin honum sidan ekke mere skäl \" Iv (Cod. B) 3320. iak vil thik ther til göra skäl (låta dig veta det?) ib (Cod. A) 2027 . \" thu skal mik ther aff göra skäl \" Fl 337 . Lg 3: 378 . \" gör mik här a bätre skäl \" Al 9876 . fore hwi the ohyra rymer tha ther gör scritpten ey skäl opa ib 5918 . \" iak skal eet budh mz ful godh skäl sända idher herra ij geen \" Fr 2888 . - til skiäls, klart, noga, bestämdt. hwad ther är om, weth jac ey til skels BSH 5: 31 ( 1505) . - förklaring, uttydning. kan thu göra skel för thz thu haffwer sakt PK 245 . kan thu ekke göra ther skel före ib. - redogörelse, räkenskap. gripu diäknan til skiäla wm gul ok silff Bil 410 . \" gör skäl oc räkenskap för tik aff hwario \" LfK 114 . \" at the skulin . . . gudhi skäll göra for os \" Ber 66 . \" the waka swa som skolagörande skäl älla räkinskap gudhi for idhra siäla \" ib. \" hwar en skal göra skäl af sinne talan \" ib 103 . ib 105 . Su 241 . - redogörelse för begångna synder, syndabekännelse, skriftermål? erkedieknen war dödh wtan skäll och skirptamall BSH 5: 382 ( 1510) . ","3) kunskap, öfvertygelse, visshet? iak sigher idher thz mz visso skäl Iv 3309 . thu skal thz wita mz wisso skäl MD 104 . \" thu west thz wäl mz ful godh skiäl \" Al 5311 . ","4) urskilning; förstånd. han hafdhe stor skäl oc smuit (conscientiam seu discretionem) Bir 2: 20 . \" gudhz ordh predicade hand mz myklom skälom \" Bil 650 . \" honom fölger with snille ok skell \" RK 1: l403. marsken swaradhe honom medh skel ib 2: 4330 . Al 1261, 5805 . \" mäþ skälum oc viti \" Bu 11 . \" þu hafþe ii moþor live ful skäl \" ib 79 . MB 1: 120 . \" hwar wil thz sighia at wi män hafwm mindre skiäl än hunda \" Bil 360 . \" the haye ey vit ok snille ok ful skiäl (deficit intellectu) \" KS 28 (70, 30) . the haua vit ok snille oc högh skiäl (viget intellectu) ib (71, 30). han (menniskan) hauer skiäl ok vit ok snille ib. lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta ib 52 (132, 56). om ij skäl ok sampwit hafwin Al 5822 . mz läsning wäxa skälin ok wndherstandilsin (sensus et intellectus) Ber 136 . ib 243, 254 . \" wart samwit rögher os fore warom skiälom. swa opta som os koma wara misgärninga i hugh \" ib 255 . \" drykinskaper . . . myrker skälin (generat pertubationem mentis) \" ib 87 . \" win ofmykith drukkith . . . gar ofwer skälin (superat mentem) \" ib 88 . \" wm hatith wtsläkkis hiärtans och skälsins ögha (oculus cordis) \" ib 109 . \" somme mista with oc skäl j starkom sywkdom ey witandes hwath the tala \" LB 9: 118 . \" han komber til sin skäl j gen ib. - förnuft. han (Gud) . . . sigher . . . görom mannen äpter os siälwom mz skiäl oc vnderstandilse \" MB 1: 157 . oskälik diwr hawa änga dygdh at styra sin losta oc maata han mz skäl än mantzens skäl oc wili. för än han syndadhe, war wäldogher styreman likamins oc lostans ib 111. änkte lyste likamen, för än skälin diktadho oc wisadho honum thz ib 112 . \" han (menniskan) hawer skäl mz änglom \" ib 99 . \" medh änglom hawär han (menniskan) skäl ok lijf \" KS 2 (5, 3) . ib 3 (5, 3). en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tilhörö, thz är skälen (ratio) ib 7 (16, 8). hawär gudh hanom (menniskan) giwit skäl ok samwit, thöm han må sik medh styra til thet bästa (est . . . unicuique homimum naturaliter insitum rationis lumen, quo in suis actibus dirigatur ad finem) ib 2 (3, 2). at han (menniskan) må . . . sik siälwan ok sin handawärk medh sinom skiälum styra ok rådha ib (4, 2) . hunda som ängin skiäl hafwa (sunt irrationabiles) Bil 360 . \" ömkadhe sik all creatur offwir thera skapara dödh, mykyt meer bör thik människia som skiäl oc with hafwir, at sörghia . . . offwir thin skapara \" ST 178 . \" thesse gudha äro badhe döfwe oc blinde, oc hafwa hwarte skiäl ällir sinne \" ib 248 . \" gudh hauer tik giffuit sin oc skäll \" MD 390 . Bir 2: 288 . Bo 123, 139 . säta skälomen (rationi) ib 135 . \" tron är änkte värdh. ther hon är äkke större än manua skäl (humana ratio) beuisa \" ib 117 . \" at the matto atirkoma til manna skäla \" Gr 292 . han är . . . vllir ok bort gangin af skälomen (ratione) Bir 1: 8 . \" nar hon skodadhe badha wäghana sagdhe hänna samuit hänne ok hänna skäl (ratio) at hon skulle hällir vtwälia min wägh \" ib 48 . mansins siäl gaff gudh . . . skäl at skodha genwärdogh thingh af genwärdoghom ok bätre af bästum (rationem discernendi contraria a contraiis et meliora ab optimis) ib 250 . \" skal han (kroppen) stadhgas mz siälinna skälom (ratione aminæ) \" ib 3: 181 . ib 1: 11, 308, 395, 2: 78, 166, 193, 305, 3: 241 . Ber 171, 231, 234 . PM XVII . at han (kroppen) ey tilbörie genstridha oc herras owir skälin oc siälena Su 350 . - medvetande, sans, besinning. han tapadhe badhe skäl oc sinne Pa 19 . \" tha the komo til sinna skäla \" Gr 283 . ib 285 . - själ. heel oc osiuk badhe til liif oc skääl BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) . \" hibridha badhe till skäl oc til likama \" SD NS 1: 526 ( 1406) . \" then krankleek som barn hawa vtan a likamen, han hörir til skälinna krankleek \" MB 1: 113 . \" för än mannen syndadhe, tha hafdhe skälin oc hughin ängin krankleek ib. - (? eenebär . . . styrkia hiärna tempra skeel \" LB 5: 82 . - sinne, håg? war konst dragher ower eno wäl wi nimom alle mz een skäl Al 6460 . - sinne, yttre sinne. gudh hafuir mik . . . gifuit . . . helan likama mz fäm skälum Lg 617 . ","5) besinning, förnuftig måtta. laghin sighia at lustin äghir hafwas mz skälom (cum ratione) Bir 1: 144 . \" the vilia al thingh hafwa vtan skäl ib. \" ib 196 . ","6) skäl, det som är förnuftigt el. skäligt, det som är rätt och billigt, det som är tillbörligt, rätt, billghet. alle þänkto þät vara skäl Bu 145 . \" þät är eigh skäl at iak brytar þät atar niþar: iak hauar bygt a mins härra iorþ \" ib 188 . än almoghe saman liuer medh laghom ok skiälum KS 77 (189, 84) . \" han skal ty fylghia, som flerom tikle skiäl wara \" ib. \" moth eth ok skel \" MD 37 . \" han liffde mz rät oc skäl \" RK 1: 164 . \" bönder liffdo widh räth ok skäl \" ib 2019 . \" han storkte gerna skäll ok räth \" ib 69 . jak styrde göta lenge ok wäl ok hiolt them wid fridh oc skäll ib (LRK) s. 222. ib 2: 2877 . \" tha giorde snare ekke skäl \" ib 3948 . \" döma mällan thöm rät ok skäl \" Iv 4974 . \" antwardher thz them han tror wäl ther badhe wiste rät ok skäl \" Al 3798 . \" rantzake ok höre hwat som reth ok schel är \" SO 154 . - (?) iak hafwer hört fore san ok skäl Al 2741 . \" ey hörde man annath än skäll \" RK 3: 3067 . - det som bör fullgöras ss en pligt, pligt, förpligtelse? man skal os ther plägha väl ok göra mang [höffuelik] skäl Fr 1534 . ","7) det som lagligen bör göras el. iakttagas; sätt som lagligen bör iakttagas. kan . . . þänne wiþer han skiliäs . . . ta take annan med samu skälumen (under iakttagande af det förfaringssätt som i det föregående är lagligen stadgadt, på samma sätt som förut är sagdt) SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . - särsk. laga form, laga formaliteter vid öfverlåtelse af jord. vendidit . . . per contractum qui wlgo dictur fastær oc fwlskyal . . . terram SD 2: 222 ( 1296) . ib 3: 221 ( 1315) . \" kännis jach . . . mik hafua gifwit minne . . . husfrw . . . tw mark land jord till morghengaffuo . . . medher fastom oc ullum skälum som landz lagh wt wisa \" ib NS 1: 8 ( 1401). ib 22 ( 1401) . \" thätta sama godhz . . . the fornempda domkirkyonne at fasta oc fastfara, mädh fastom oc allom skälum epter thy som landzlagh til seia \" ib 227 ( 1403) . ib 420 ( 1405) . BYH 1: 170 ( 1363), 179 ( 1377). VAH 24: 327 ( 1377) . BSH 1: 179 ( 1381) . mz fastom ok skiälum ok allom ösgözkom laghum HSH 32: 56 ( 1354) . \" hauir jäk hanom thet for:de gooz farit meth skaft oc skiäl \" SD NS 1: 620 ( 1407) . ib 218 ( 1403). ärkebiscopenum . . . thässen godzen . . . meth widherwaru mannum fastum oc fullum skälikum (för skälum) vplata ib 376 ( 1404) . Jfr 8. - laglig godtgörelse el. upprättelse, laga böter. the haffdo . . . än giort engin skäl fore thz the slogho marskens foget j häl RK 2: 5328 . - mädh skiälum, rätteligen, lagligen. witnadhe meth them meth skälom at swa war giort ok stadfest SD NS 1: 277 ( 1403) . hon !UDDA_TECKEN? thesse säth) er met skiälum giorþ FH 3: 4 ( 1352) .","8) laga bekräftelse, stadfästelse. vplatom wi thenna for:da thompt . . . aa arbogha radhustffw, borghamestarom (för borghamestarom) oc radhmannon närvarandis, til fulkomligha skäla SD NS 1: 44 ( 1401) . til huars mere vitne, skäl oc stadhfästilse, tha hänger iak mit incigle fore thätta bref ib 69 ( 1401) . ib 111 (1402, gammal afskr.). til ytermera wissan, större skäl oc högre widherkenning hengiom wi waar incigle til witnesbyrd fore thetta breff ib 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), 245 ( 1403). her hafwir iak hans eyghit breff til mere skiel at han är min eyghin ST 30 . - bekräftesle, försäkran. nw fik han (konung Karl) skäl paa rasaborgh RK 3: 1254 . ","9) laga intyg, bevis. med skyälum vitä, at han sua goþän häst miste SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). wärdher thät pröwät till hans mädh fullum skiälum ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwilkin med þoliko warþer openbarleka med fullum skiälum oc laghum til wnnin ib 377 . klagar husbonden thz forre wärkmestarom mz skiel swa ath swennen eigh kan ther fore ney sägia SO 6 . forsumer samma broder sick ther vtj ok findz mz schiäl ib 158 . han (biskopen) . . . ranzakade henne siälffer, oc fik ther jngen skäl til meer än andre Lg 3: 55 . - särsk. skriftligt intyg el. bevis. kom lasse bonde meth siith breff ok skäll ok vithne ath han hafde betalat SD NS 1: 153 ( 1402) . \" schal han . . . haffua . . . breff ok schel hwar han sin laratunna vtgiffuit haffuer \" SO 106 . ib 143, 145, 155 . \" haffua the skell \" ib 159 . \" aff mynom öfwersta förman wtsändher mz breff oc skäl \" PM LXII: ","1) oförnuftig. \" til hwars skulle . . . skiälalös kar wighias \" MB 1: 482 . at thu äst eygh skiälalös ok galin Gr 365 . ","2) ond, skamlös, skändlig. sagdhe til greuan skälalös (impudens) hunder Bil 542 . - Jfr skiällös. "],"f":["skyäl: -um SD 5: 562 ( 1346) . ","skiel Bil 536 ; ST 30, 279, 314, 449, 497 ; SO 6 . ","skial L. ","skyal SD 2: 222 ( 1296) . ","skäl . ","schäl SO 145, 158 . ","skääl BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) ; SD NS 1: 218 ( 1403) . ","skäll ib 153 ( 1402); RK 1: 69, (LRK) s. 222, 3: 3067; Di 121 ; MD 329, 390 ; Ber 66 ; BSH 5: 382 ( 1510) . ","skääll Lg 3: 378 . ","skel SD NS 1: 20 ( 1401), 245 ( 1403); MD 37 ; RK 2: 2877, 4330 ; PK 245 ; SO 145, 191, 198 ; ","-s BSH 5: 31 ( 1505) . ","schel SO 106, 154 . ","skeel RK 2: 2515 ; LB 5: 82 ; BtFH 1: 248 ( 1508) ; SO 102, 143 . ","skell RK 1: 403 ; SD NS 1: 111 (1402, gammal afskr.); SO 159 . skeell ib),","dokument bevisande","ngns )","skälia alder","skäla- . ","skälla- Bir 2: 7), ","skiäla ar","skäla aar )","skiälalös (skäla-), ","skiäla man","skiällia- )","skiäla tak , ","skiäla vit","skäla wit )","skiäla väþ , "]},{"a":"skiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med laga formaliter överlåta. thet jach haffuer latit miith godz . . . fran mik ok mynom arffuom, skogh (för sköth) och skiälät enom beskedeligom manne, olaff jönisson Svartb 156 ( 1375) . ib 311 ( 1424) . \" ath jak wil honum thet sköta ok skäla epter landzlaghen pa nestä härädztingh \" ib 364 ( 1438) . ib 442 ( 1450) , 444 (1453). FMU 1: 437 ( 1392) . - (med laga formaliteter) avsluta (kontrakt om jord). Se Sdw 2: 1298. . . . skötte oc skälädhe eth skäligit jordaskifte Svartb (Skokl) 495 ( 1469) ."],"f":["skäla . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"skiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med laga formaliteter öfverlåta. haffde . . . the jordh sköt oc skälat SD NS 2: 80 ( 1409) . \" tesse effter scriffne äro the godhe en, som hafua offuer thetta köpit warit, oc hafua thet badhe sköt oc skälat effter thy war landhz lagh wtwisar \" FH 3: 19 ( 1442) . ib 2: 97 ( 1433), 100 ( 1434). tha kom opa satto tinge häsike aff seppela oc lauirs jonsson skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är ib 4: 51 ( 1457) . \" at lagbiwda sköthe och skäla for:de godz . . . vnder henne \" ib 5: 138 ( 1490) . \" at wy . . . met thetta wart breff skälom och skötom . . . the gafuo \" ib 139 ( 1490) ."],"f":["skäla . -adhe, "]},{"a":"skiälan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forskiälan (Sdw 1: 301)."],"f":[]},{"a":"skiälfang","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr skilfang."],"f":[]},{"a":"skiälfnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skälvande, skakning. - skälvande, bävan. Hel män 186 . \" lät os thiäna thinom sone i räddogha, oc frögdhas i honom mz skälffnadh (cum tremore) \" JMÖ 37 . \" hwru stor räddoghe, skälffnader, darran oc ffasi tha war at see the . . . tekn som gingho fför domen JMPs 560. - Jfr iordhskiälfnadher. \""],"f":["skälffnadher . ","skelfnadher . ","skälffna JMÖ 37 ),"]},{"a":"skiälfnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skälfvande, skakning. vardh mykin iordhenna skiäfnadhir (jordbäfning) MP 2: 22 (jfr 264). VNB 26 . - skälfvande, bäfvan. fik han swa storan skielfnadh fasa oc reddogha ST 499 . \" räddoghe ok skälfnadhir \" KL 4 ."],"f":["skielfnadher . ","skiäfnadhir . skälfnadhir),"]},{"a":"skiälfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr iordhskiälfning."],"f":[]},{"a":"skiälgher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ss tillnamn. \" gunnar skyalge \" SD 1: 461 ( 1272) . \" eskil skielghi \" ib 2: 199 ( 1295) . eskillus dictus skyalghi ib 569 ( 1309) . \" jeppe skielghe \" FM 41 ( 1425) ."],"f":["skyalgher . ","skyalger . ","skielgher . ","skälgher )"]},{"a":"skiälgher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" arffwidh skiälge \" SD 8: 7 (1361, avskr.) . "],"f":["skälger )","*skiälghmynta","skelgh- )"]},{"a":"skiälghind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skialghind )"]},{"a":"skiälghögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skelande, skelögd. limus skälgh ögder GU C 20 (hand 2) s. 86."],"f":["skälgh ögder )"]},{"a":"skiäling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söndring, oeninghet, tvist. Jfr skiälning."],"f":[]},{"a":"skiäling","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f? söndring. om alt (för al?) skäling, twedrächt och missämio, som nu war vpstanden och waret hafwer til thenna dagh BtRK (1435, orig.). vm . . . skäling och twedrächt som nu war vpstanden, och skied mellom alla try rijkesens män ib 97 ."],"f":["skäling )"]},{"a":"skiälissten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sten som angiver gränsskillnad, gränssten. . . . til teess een wärmslakälla tagher weed, i hwilke 3 skälisstena ligghia VKJ 57 ."],"f":["skälis- )"]},{"a":"skiällika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) tydligt, noggrant, klart. ängelin viiste honom skiälica, huru han sculde grundual läggia Bil 845 . ","2) förnuftigt. äru al thing af gudhi ok al skälika (rationabiliter) skipadh Bir 1: 45 . ib 249 . - med förnuftig eftertanke el. omtanke. t fly skällica (rationabiliter) skärslo eldz pino Bir 3: 325 . \" nar hon (ɔ: siälin) hauir skäl at skudha skällica mällan dygdhe ok lasta ib 2: 166. han skal hwarn stad skälika rädhas \" ib 1: 313 . - med förstånd, med hofsamhet. the skulu skällica (discretius) afwita sina husfrwr Bir 3: 319 . ","3) rätteligen, tillbörligt, på ett tillbörligt sätt. twäka ther vm enkte at ey vardha al thing skällika (recte) Bo 122 . \" at iak matte skällika skipta mällan fatika manna kirkionna gooz \" Bir 1: 320 . \" vin thith godz rättfärdhelika mz gudhy oc ärom, oc ägh thz skiälika \" ST 50 . j allom stykkiom sik skälika hafuandom Su 300 . rätteligen, egentligen. skälika sighiande (proprie loquendo), är han ey nw meer syndare, än maria magdalena tha hon . . . kom til ihesu föther Su 294 . tilbörligt, ordentligt, behörigen. inciglast skäliga meth thera eghin incigle SD NS 1: 77 ( 1401) . \" tz (arbetet) rantzake om ther skälige är mz farit \" SO 105 . huar broder betale skelige sit gesta schot jnnan drycken vte är ib 99 . \" the peninga summa war redhelika oc skällika betalad \" FH 2: 109 ( 1437) . \" laten henne bliffue obrendä sva lenge, at wi skälligä hörä hennes brut \" Va 36 . - lagligen. at thätta köp är skälika giorth SD NS 1: 48 ( 1401) . \" hwilkin gooz jak rättelika oc skälika fangit haffuer \" SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). efter thy tolf manna nempd thenna maal vtransakatho skelika BSH 2: 39 ( 1396) . \" te dande män, som kwnde skälighan bewisa at te hade fört teres skat in \" FM 358 ( 1508) . \" säghi werkmestare at minsta sex brödhrum til i embeteno at the thz skälica ranzaken \" SO 29 . swa thz gaar skälikan til ib 30 . \" huilken aff brödrom ther mz skelighe kan befynnes \" ib 109 . ib 110 . ","4) skäligen, i öfverensstämmelse med rimlighet el. billighet. beedz . . . skällika Bo 102 . \" alt thz aff them skeliga beddis \" MB 2: 240 . - skäligen, rimligen, billigtis. hwadh hosbonden kan hanom skälighen til rechna SO 85 . ","5) med skäl, med rätta. thw fik skällica domin Bir 3: 105 . \" ängen dröfwilse . . . mogho sighias skiälika hända af ödhnolaghom \" Su 438 . med skäl, af rättmätig anledning. som . . . äru . . . skäligha hindradha j ärfuodhe VKR 29 . ","6) måttligt, lagom. läpane varo ey thiokke vtan skällica rödhe Bir 2: 135 . - Jfr oskiällika."],"f":["skiälika ST 50 ; Su 438 . ","skiälica Bil 845 . ","skällika . ","skällica . ","skälika . ","skälica . skelika. skälligä Va 36 . skelligha KrLL Dr Vl 12: pr. i var. skäligha VKR 29 . ","skäliga SD NS 1: 77 ( 1401) . ","skeliga MB 2: 240 . ","skelighe SO 109 . ","skälige ib 105 . ","skelige ib 99, 110 . ","skälikan ib 30 . ","skälighan FM 358 ( 1508) . skäligan KrLL Dr Vl 12: pr. i var. skälighen SO 85),"]},{"a":"skiällika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) tydligt, noggrant, klaret. . . . aff huilka ek fordom haffuer gongit ett dike nider j aana som nw än skälige synes i aabreddenom Brasks Kopieb 31 ( 1513) .","2) förnuftigt. - med förnuftg eftertanke el. omtanke. jak hauir al thing skällica skapat Nio kap ur Bir 36 . 3) rätteligen, tillbörligt, på ett tillbörligt sätt. laa han oppo syn sothosengh ij ottha dagha ok flygh skälyga syn skryfthemol ok eij thet hellygha sakermenth GPM 2: 318 ( 1508) . . . . forde gille til godhen reniskap alth ärligia ok skiligia vpraknath til en fulkomnedh ände HLG 3: 85 (1526). - lagligen. kennomps ij . . . oss haffua skedlliga hört thenne epterscriffna hederligha quinnors ordh oc tilstondilse Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . thena . . . jord war lagligha vpbodhin ok standhin skililika äpthri thy landslag vt bevijsa SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . the . . . jordh . . . som ramfredh . . . swa beskedhelika ok skälelika . . . forscreffno clostre . . . oploot ok opantwardhathe ib 312 (1418). thesso waro forna japs tygh ath han thet skälighan kopth haffde ATb 1: 27 ( 1454) . the gingo aff tingith oc tidh wth oc skäligha offuersagho oc wtlethe, hurw ther om war NMU 1: 143 ( 1483) . SJ 2: 101 (1487), 204 (1492).","4) skäligen, i överensstämmelse med rimlighet el. billighet. STb 1: 335 (1482). andirs jönsson skal födha . . . storbiörn och hans hustrua till dödre daga skäligan meth math ok ööl som widherbör SJ 2: 79 ( 1482) . - Jfr oskällika."],"f":["skällica Nio kap ur Bir 36 . ","skälelika SD NS 3: 312 ( 1418) . skäligha NMU1: 143 (1483). skälygha GPM 2: 318 ( 1508) . skälige Brasks Kopieb 31 (1513). skeliga SJ 2: 101 ( 1487) . ","skeliga Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . ","skelige SJ 2: 204 ( 1492) . ","skililika SD NS 3: 271 (1417, y. avskr.) . skiligia HLG 3: 85 (1526). skälighan ATb 1: 27 ( 1454) . ","skäligan STb 1: 335 (1482); SJ 2: 79 (1482)),"]},{"a":"skiälliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) förståndig, omtänksam, eftertänksam. om the (som valt på ett visst sätt) äru . . . diwpare j fornymst, räferdoghare j sinne sannind, oc skälighare j sinom kerlech Abbedval i Vkl 85. - förnuftig, grundat på förnuft. sciencia är timmelika thinganna skälegha (rationalis) känna (för kännnan) SpV 522 . - förnuftig, utrustd med förnuft. nar thu höre . . . creatur som wthan skäl äru, kiknas skälikom creaturum (rationalicraturæ) SpV 12 . \" swa som thu giordhe hänne (ɔ vara nathur) . . . j wisdom begriplighin ok skälighin (rationabilem) \" ib 480 . 3) förståndig, pålitlig, hedervärd, aktad. giordo skyäliche men ät jordha skiptä SD 8: 191 ( 1362) . - ss hedrande epitet i förening med följande personbeteckning. jak . . . kennis mik scälecum manne joane holmgersyni mina jord saldt haua SD 8: 21 ( 1361) . ib 82 ( 1361) . JämtlDipl 144 ( 1392) . SD NS 3: 537 ( 1420) . \" war for rettenom . . . skelik man claus rossow \" KTb 68 ( 1432) . kom skälig ma lares j torpe in j radzstuwen ATb 3: 167 ( 1505) .","4) tillbörlig, vederbörlig. \" ey at enast äro the fornämpde articuli engastadz a moot fornämpda reghlo constitucionibus ellir addcionibus vtan jämwäl äro them . . . til bätre oc skälikaren bestandilse SVkl E 156. . . . enga andra lekier eller aathäffwe . . . än the skäligin och swarlighen waro STb 1: 340 (1482). . . . vthen then ther min scriffuelsse haffuer ok skiäliugh beuisningh, thz han i min ok rikesins rese ok ärende staddher är \" Uppspriv 20 ( 1497) . - vederbörlig, rättmätig, verklig. som . . . forscriffne bröderschap än nw ingen skeligen ok beskedelig skel frqam borit haffue HLG 1: 131 (1488). - vederbörlig, laglig. swasom wi sielue saghom skielik (B-var.: skiellikän) breff oc witnä til SD 8: 36 ( 1361) . \" thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh \" ib NS 3: 343 (1418).","5) skälig, billig, rimlig. \" mmodicus . . . skälihen maathelighen \" GU C 20 (hand 2) s. 149. - Jfr oskiäliker."],"f":["skielliker: -lik SD 8: 36 (1361) . skyälich: -liche ib 191 ( 1362) . ","skiäliugh Uppspriv 20 ( 1497) . SD NS 3: 343 ( 1418) . ","skälegher: -legha SpV 522 . ","skälig ATb 3: 167 ( 1505) . ","skelik KTb 68 ( 1432) . skälig(h)in SpV 480 ; STb 1: 340 ( 1482) . ","skälighen GU C 20 (hand 2) s. 149. skeligen HLG 1: 131 (1488). komp. skälighare Abbedval i Vkl 85 . ","skälikaren SVklE 156 ),"]},{"a":"skiälliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) begriplig, redig, tydlig. han lagdhe sin fingir j ens dumba mwn ok gaff hanom siälikt maal Bil 830 . ib 326 .","2) förståndig, omtänksam, eftertänksam. var liofwe herra var . . . skällikir oc atgömol (discretus et circumspectus) Bo 88 . ib 89 . \" varfru var skälik ok sköniogh (grata et discreta) \" ib 211 . \" the äru skälike j allom thingom \" Bir 1: 259 . \" vari mannin räddir ok skällikin j allom sinom gerningom \" ib 2: 226 . \" forstandom wi vars herra skeliko forsyn \" MP 1: 101 . - grundad på el. förenad med eftertanke. at hwar manzins gerning vari matelik oc skällik (discreta) Bir 2: 226- egande förmåga af urskilning, mogen. vm the (barnen) döö. för än the äru komin til skällikin aldir (ante annos discretionis) Bo 69 . Jfr skiäla alder. - förnuftig, utrustad med förnuft. (ey) niþþra þina natura. som skälek är skapaþ Bu 138 . \" thu (Barolomeus) äst . . . (the helgho) kirkio fiskare skiällikka fiska (rationabilitum piscium) til lifs \" Bil 216 . \" skiälike manzens ärlike hugher \" Su 389 . ib 17 . \" hwi gaff thw mannenom skällik (rationabilem) vndirstandilse ok sin ok diuromen gaff thu ey sin ällir skäl \" Bir 2: 288 . - förnuftig, förnuftsenlig. ey är nakat minzsta thing j wärldinne thz som skapth är. vtan skällika sak Bir 1: 45 . idhur thiänist skal vara skällikin (rationabile) Bo 136 . - egande förnuftig grund, välgrundad, befogad. al thin ordh äru skällikin Bir 1: 97 . ","3) förståndig, trovärdig, pålitlig. wm thw skälikin witne til ärw SO 29 . ib 21, 63, 71 . - förståndig, pålitlig, hederlig, aktad. at thw . . . tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare BSH 1: 142 ( 1373) . med skälyka manna witnom SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). then penning skal presten . . . med skälikom mannom haffua samman takit aa sancta andersa dag ib 6: 157 (1359? gammal afskr.). - aktningsvärd, hederlig, rättskaffens. tilspöria alla brödher om han är skälighen ok höffwisker SGG 128 . \" veth hanom echta vara badhe aff fader ok moder ock skeligen vara aff sik sielff \" SO 146 . ib 112 . \" han var ey alder skiälikr j sinom lifnadh \" Bil 777 . - ss hedrande epitet i förening med följande personbetecknin. iak bedhes skiälika manna jnsigle, sasum är herra erichs widarsläf, ok herra otta i tyndradtum, ok päthars erichsons SD 4: 646 ( 1339, nyare afskr.) . \" skälikvm manne ok ärlikvm, þore raband \" ib 6: 149 ( 1349) . \" skälikin an thörgils \" ib NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). ib 11 ( 1401), 12 ( 1401), 2: 74 ( 1408) o. s. v. FH 3: 9 ( 1378) . BSH 2: 102 ( 1399) . - rättvis, hofsam. i skulin vndrgifne vara idhrom herrom. ey at enast godhom oc skällicom vtan ämuäl oskällicom Gr 271 . ","4) tillbörlig, vederbörlig. \" j skällike hwilo \" Bir 1: 320 . \" alla thina gerninga til dygdhinna fulkomplikhet oc til skälika (debitam) fulbordhan fframhalla oc ända \" Su 198 . \" pa myna swäna hölth iag skälighen agha \" RK 3: (sista forts.) 5843 . haffuer skelige breff ock bewisningh som honom tilbör SO 102 . tillbörlig, ordentlig. findz hon (tillskärningen) ey skeligen i nager stycke SO 105 . - ordentlig, duktkig, utförd med besked. skälikare hug iak hafuer ey seet Iv 4580 . - ordentlig, ärlig. om swa behoff giordes ath nakar gernyngk (d. v. s guldsmedsarbete) forfalskat vaare i rykit tha ära tesso embetzbröder . . . tess plichtoghe at rantzake huadh som skäligt arbeyde är SO 156 . - vederbörlig, med vederbörligt uppdrag försedd. theres skälikit budh SO 29 .vederbörlig, rättmätig, verklig. skäliken lagha förfall SO 29 . \" haffuer skälikin ärendhe \" ib 68 . - vederbörlig, bestämd. hawa the vissan ok skälikin (debitum et certum) tima af minne röst ok inskiutilsom Bir 1: 259 . - vederbörlig, laglig. en skälikin asyn SD NS 2: 230 ( 1409, nyare afskr.) . skälige röör Styffe, Skandinavien under uniionstiden, 2 uppl., s. 218 (urk. fr. 1453). ","5) skälig, billig, rimlig. þikkis þätta wärä skiälikt SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" pröuaþe mz þrem exemplis. at þät var eigh skällekt \" Bu 188 . \" annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect \" ib 15 . \" är þät . . . väl skälekt at guþ härbärgiar . . . firi domadagh eigh at enost hänna sial ok anda vtan oc licaman ii bäzto . . . himirikiz rume ib. \" Bil 84 . MB 1: 169 . ST 388 . \" maagha abbatissan oc confessor . . . liisa them thes widhirthorfft haffua eptir thy them synis skälighit wara \" VKR 17 . \" ther til at swara wardher wäl skäleket ( i sin ordning) \" Su 78 . \" iak vtkräfwir skällik thing af människionne \" Bir 1: 103 . - skälig, befogad. j swa skelligo ok helgo ärende Lg 3: 582 . - skälig, grundad. som . . . nempne thz (Guds namn) vtan skiälika sak ST 537 . - Jfr oskiälliker."],"f":["skiälliker: -a Bil 216 . ","skiälikir ib 777 ; ","-lika SD 4: 646 (1339, nyare afskr.); ST 537 ; ","-like Su 389 ; ","-licom FH 3: 9 ( 1378) . " skällikir " Bo 88 ; ","-lik Bir 2: 226, 288 ; ","-like ib 1: 320 ; -lika ib 45; -licom Gr 271 . ","skelleker: -leka SD NS 1: 11 ( 1401) . ","skellig: -ligo Lg 3: 582 . skäliker. ","schäliker: -like SD NS 1: 12 ( 1401) . ","siäliker: -lix ib 2: 74 ( 1408) . ","skäleker: -lek Bu 138 . ","skälyker: -lyka SD 5: 558 (vidim. fr. 1373). skälig; -lige So 112. ","skeliker: -lika BSH 1: 142 ( 1373); -liko MP 1: 101 . ","skelig: -lige SO 102 . ","skällikin Bo 89 ; Bir 2: 226 ; (f. Bo 136 ; (ack. m.) ib 69 ; pl. nom. n.) Bir 1: 97 . ","skälikin SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.); (f.) ib 2: 230 (1409, nyare afskr.), (ack. m.) Bir 1: 259 ; (pl. ack. n.) SO 68 . ","skäliken BSH 2: 102 ( 1399); (pl. ack. n.) SO 29 . ","skälighen SGG 128 ; (ack. m.) RK 3: (sista forts.) 5843 . skeligen (f.) SO 105 ; (ack. m.) ib 146 . ","skiällict Bil 326 . ","skiälikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); Bil 830 . ","skällekt Bu 188 . ","skälikt . ","skälekt ib 15 . skällikit Bir 1: 11 . ","skälikit SO 29 . ","siälikit ST 388 . ","skäleket Su 78 . ","skälighit VKR 17 . ","skäligit SO 156),"]},{"a":"skiällikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) urskillning, förstånd, eftertänksamhet. - förstånd, förnuft. människionna skälikhet (rationalitas) wndhirgiffwin köthino SpV 368 . \" thu haffwer j siälinne tre naturas . . . . skälikhetena (rationalitatem) \" ib 502 . ib 508 . 2) förstånd, besinning, sans, förnuftig måtta. at the sielff regere och bestyre kune theris ägit i redelighet och skelighet STb 5: 28 ( 1514) .","4) det som är rätt och billigt, det som är tillbörligt. at them ske therfore lika oc skälighet, som thera hafua swa mist aff them som hafua thet taghit Rydberg Tr 3: 163 (1436, samtida avskr.). ath hustrun skulle widerfares skeloheth aff hanom for sin schada STb 2: 220 ( 1487) . - skälig ersättning el. gottgörelse. huru . . . jec ville enghin skeligheeth göra ellir aname aff honum Arfstv 22 ( 1461) . \" faar ecke jak stragx skälighet ther fore, tha skal . . . \" STb 1: 400 ( 1482) .- wiil henne arffua samma halffue gard ighen lösa fför mögelighet och skäligheth tha skole the meth laghen nemesth ware SJ 2: 259 ( 1494) . STb 3: 235 ( 1495) . SJ 2: 272 ( 1495) . - Jfr oskälikhet."],"f":[]},{"a":"skiällikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) urskilning, förstånd, eftertänksamhet. skäliket at wtwälia got ok ont Bir 1: 217 . \" al skällikhet är bort takin af honom. ther hanskulle mz skodha ok atskilia mällan syndena ok dygdhelika gerninga ib 69. at haue skälikhet j allom dygdha gärningom \" ib 2: 62 . \" jak gaff thik skällikhet oc frälsan vilia \" ib 166 . at han skulle giua sina gaafwo mz skällikhet (discretione) ib 3: 467 . \" vm han räkna änkte vara af sinne skälikhet. vtan alt saman af gudz dooms forseo \" KL 257 . Bir 1: 103, 293, 363, 402, 2: 63, 4: 36, 37. Bo 138, 139, 140 . mat thu märkia . . . vars herra skällikhet i thy at han först sände them hedhirsamasta manne ther var ib 63. är thz (arbetet) ey nyttoght van räddoga oc skälikhet Bir 2: 226 . \" dygdh är at al thing göra mz kälikhet \" Ber 171 . \" licamens begärilse twinga wndir själena skäligheet (carmen spiritui subjicdiendo) \" Lg 3: 345 . - förmåga af urskilning, förståndsutveckling. huar thän som är komin til skällikhet (annos discretionis) Bir 2: 336 . Jfr skiällikhets ar. ","2) förstånd, besinning, sans, förnuftig måtta. the hioldo ey skällikhet i them (dygderna). hwilkin skällikhet mannenom känne swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis KL 258 . ib 259 . \" jak talar ey i owite vtan iak talar sannindina ok skälikhetz (sobrieatis) ordh \" ib 173 . ","3) måttlighet. \" hafwa matt ok skiälikheth j math oc dryck \" ST 147 . ","4) det som är rätt och billigt det som är tillbörligt. skäligheet (justum) är at hwar som a sins ämbetes wäghna skal andra styra oc döma honom bör först sig själffwan rätta Lg 3: 345 . \" war han . . . rättfärdogher om skälighetena forwarilse \" ib 40 . \" skal thet epter skälikheth forbätras \" FH 6: 19 ( 1449) . ","5) visshet, stadsfästelse, laga bekräftelse. til mere wisso ok batre (för bätre) skiällighez beuisningh SD NS 1: 154 ( 1402) . \" til mera visso oc bätre skelikshäth \" ib 567 ( 1406) . ","6) godtfinnande, bestämmelse. at the . . . görin fulla bätring for thom (synderna) äptir . . . scriptafadhirsins raadhe oc skälikhet (discretionem) Bir 3: 291 . (skällikhet för sälikhet Bir 4: 294 .) - Jfr oskiällikhet."],"f":["skiälighet . ","skälikhet . ","skälikhet . ","skälighhet . ","skälighet Bir 4: 36, 37 . ","skäligheet . ","skelikshäth SD NS 1: 567 ( 1406) . ","skälikhetinna Bo 138, 140 . ","skälikhetzsins ib 139, 140), ","skiällikhets ar","skiällikhets domber","skiälikhetz- )","skiällikhets gärning","skällekhdz gerning )"]},{"a":"skiällös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförnuftig. nakath skälöst likamlikt thing MB 1: 502 . Jfr skiälalös."],"f":["skälös )"]},{"a":"skiälman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skiäls man. ss tillnamn. VKU 11 ( 1540) ."],"f":["skäl- )"]},{"a":"skiälmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skälm, bov, brottsling. \" ehn godher konungh prijssas och kalles milleste fadher . . . skälmers effterföliere (o. s. v.) PMskr 676 (avskr.). \""],"f":["skälmer ) , "]},{"a":"skiälnaþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skilnaþer."],"f":[]},{"a":"skiälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söndring, oeinighet tvist. all annor ärinde oc articla, skälning (motsv. ställe i BtRK 97: skälling) oc twedracht, som nw war vpstanden oc skeet Rydberg Tr 3: 149 (1435, samtida avskr.) . ib 151 (d :o). . . . for fulmäktogha skedhismän wm all skälning oc twedrakt ib 161 (1436, samtida avskr.) ."],"f":["skälning )"]},{"a":"skiälva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skälvning, darrning. hiertans skälue PMskr 652 (avskr.). 2) frossa, även i feber i allmm. GPM 2: 148 ( 1500?) (se under skiälva, vb). "],"f":["skälffua . ","skälue )","skiälvo sot (skälffwe-. skälua-. -sooth), "]},{"a":"skiälva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skälfning, darrning. \" Jfr arma skiälva. \"","2) frossa, äfven feber i allmh. wart han alstingx qwitter skiälffuona (reliquit eum febris) Lg 3: 381 . \" wart hon qwit the skiälffwon ib 384. hafde skiälffwo som kallas quartana \" ib. \" for en skelffwqan tager honum \" LB 7: 289 . \" trydie dagx skälfua \" ib 290 . \" ffördriffwer jamlika skälffwo \" ib 9: 117 . daghliken skälffwa ib. \" febris acuta . . . the skiälffwan komber aff cora (för colera) som är brändh ib. ib 118. \""],"f":["skälfua . ","skälffwa . ","skelffwa )","skiälvo sot","skiälfwosooth LB 3: 145 . ","skäluo sot . ","skälffwo soth . ","skiälffwa sot . ","skielffua soot . ","skälfwa soth . ","skälffua soot . ","skelffwasot . ","skelffwa soth . ","skelffwasoth . ","skelffwa sott LB 7: 290 . ","skäilffwosotten ib 9: 117 . ","skälffue sotthin ib 3: 71 . "]},{"a":"skiälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skälfva. \" a) om liflösa ting: skälfva, skakas, darra, bäfva. skalf al iordhin \" Bil 87 . ib 283, 541, 767 . ST 23 . \" bergh ok dala skulfno vidher \" Fr 1041 . torn ok mura skulfuo ther vidher Iv 5397 . b) om lefvande varelse (el. del af lefvande varelses kropp): skälfva, darra. byriadhe konungin til at skälua Gr 306 . \" hans howodh skalff ä mädhan han lifdhe \" MB 1: 163 . - skälfva, skakas. af ködl. skälwande for köld skuld Bo 194 . - ss yttring af feber el. frossa. böriadhe strax skiälfwa (subito febre corripitur) oc skallff iämerligha alla nattena Lg 3: 380 . \" hielper thz them som skielfwa hwan annan dagh (d. v. s. hafva annandagsfrossa) \" LB 3: 85 . skiälvande sot, frossa. doger . . . ffor skelwande sooth LB 2: 36 . - skälfva, skakas. i smärta el. dödskamp. sculw . . . swa mz wärk at the gatu ängin sin lim rättan quarrum haldit Bil 289 . \" nar dödhin nalkadhis ok hiärtat brast for otholikom wärk ok tha ämbrat skoluo alle hans limi \" Bir 1: 84 . MB 1: 433 . Lg 3: 93 . - skälfva, darra, bäfva. ss yttring af ångest, skräck el. fruktan. stoþo alle ok skuluo räde ok annars hugha Bu 16 . \" swa rädde. at the skuluo \" Bil 267 . Bo 179 . MB 1: 318 . Bir 2: 110 . \" alle diäflane skälfwa for thino liuse ib 1: 140. \" Lg 3: 110 . MB 2: 401 . KL 408 . \" skoluo the mz allom licammenom. oc dröfdhe sokkadho the ij hiärtano \" ib 404 . MB 2: 398 . \" aff angist hänna hiärta skalff \" Iv 2993 . scalf hanum mergher ok hiärta rötar Bil 272 . - Jfr oskiälvande."],"f":["skielfwa ST 23 ; LB 3: 85 . ","skälwa MB 1: 433 ; ","-ande Bo 194 . ","skälfua Bil 541 . skelwa. skelffwa Lg 3: 110 . imp.f skalf. pl. skulwo MB 2: 398 . ","skuluo Bu 16 ; Bil 267 . ","skulfuo Iv 5397 ; Fr 1041 . ","sculw Bil 289 . ","skoluo KL 404 ; Bir 1: 84 . ","skolwo MB 1: 318 ; Bo 179 ; Lg 3: 93 . ","skolffwo MB 2: 401), "]},{"a":"skiälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skälva. a) om livlösa ting: skälva, skakas, darra, bäva. all wärldennas skipilse skulffuo (mundi tremiscit machina) JMÖ 116 . b) om levande varelse (el. kroppsdel); skälva, darra. the haffua tremulam paralisin thz är skälffwande lidhamotanna aath skilnat Mecht 326 . - ss yttring av feber el. frossa. ffebricito . . . skälffua GU C 20 s. 258 . . . . for syukdom och skälffua iach haffuer nw hafft hwan annan dagh i iij vikur, och skälffuär nw som mäst GPM 2: 148 ( 1500?) . c) part. pres. som förorsakar skälvande el. bävan. ath jak ikke ffortappas i skäluande domenom SVb 351 (sl. av 1400-t.). jak böier myn knä for tina skälffwandis mäktogheet ib 497 (d:o). o . . . maria, ey skuli thu wolia os owergiffua i thins sons grymma oc skälwandis dom (noli domina nos relingquere in tremendo tui filii iudicio) JMÖ 70 ."],"f":["skälva . ","skälffuär GPM 2: 148 ( 1500?) . impf. pl. skulffuo JMÖ 116 . Se Sdw 2: 1298),"]},{"a":"skiälvan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skälvande, darrning, skakning. glädhin idhir i honum mädh skälwan Hel Män 110. iordhännas skälffuan bärghannas söndher rifnigh JMÖ 115 ."],"f":["skälwan )"]},{"a":"skiälvilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = skiälvan. jac bidher thic ffor thät mörkid tha gik ower solena oc manan for jordhinna skäluilse (o. s. v.) SvB 294 (b. av 1500-t.)."],"f":["skäluilse )"]},{"a":"skiälvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förnuftig. är mannin skälwiis ensamen aff allom diwrom MB 1: 97 ."],"f":["skälwiis )"]},{"a":"skiþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skida, svärdsskida. \" aldrey skall minning komma i sina skida. för än han haffuer skilt hans huffuod fra hans bwk \" Di 113 . ib 155 ."],"f":[]},{"a":"skiþare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som klyfver ved för kolning, vedklyfvare, vedhuggare. hwar kolare skal haua halwan fämtä skiþärä. haulän þriþiä thäkkilsäman oc en vtspiärä SD 5: 638 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"skoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sko, förse med sko(r). om människior. eg. och bildl. jak skoadhe tik mz jacincto SpV 127 . JMÖ 194 . - om hästar. sufferrre sko hesta GU C 20 s. 262 . ATb 1: 47 ( 1445) . STb 3: 353 (1498). "],"f":["sko GU C 20 s. 262 . ","skosz STb 3: 353 (1498). pres. skoor Linkbiblh II 212 (1523). impf. skoadhe SpV 127 . ","skode ATb 1: 47 ( 1455) . skodde ib. part. pret. skodher JMÖ 194 ),","skoa sik , håla sig med skor. Se Sdw 2: 1298. - Jfr thörskodher (Sdw 2: 789)."]},{"a":"skoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sko, förse med sko(r). om menniskor. eg. och bildl. skoin hans fötir mz skoom Bir 1: 322 . mz skodhom fotom MB 1: 281 . \" at thässe andelike föter siälinna loste ware wäl scodher \" ib. \" wi skom andelika wara föther \" Ber 55 . \" kirkionna sko ärw hälghra fädhra äptedöme mz hwlkom hon skos j thässa hems vägh ib. wäl skoager badhä mz bozskom och adhrom skom \" AS 59 . - om hästar. han lät hästa sco mz silff hellum Bil 307 . the (näml. hästarne) waro . . . illä skodhe Iv (Cod. B, C) s. 263. "],"f":["sco Bil 307 . ","skoo RK 1: 819, 1586 . ","skom Ber 55 . ","skoin Bir 1: 322 . impf. skodde MB 2: 162 . ","skodho RK 1: 4009 . ","skodher: -e Iv (Cod. B, C) s. 263; -om MB 1: 281 . scodher (pl. nom. m.) ib. ","skoder RK 1: 3877), ","skoa sik , taga skor på sig. giurdha thik ok skoa thik KL 154 . - förse el. bekläda sina fötter (med skor). hon . . . skodde sigh mz gull skom MB 2: 162 . - Jfr hosen sko."]},{"a":"skobonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skotyg, fotbeklädnad. \" skipar här nwnnona ham oc gangkläde som är skoo bonadhin (calceamentis) hoffuod bonadhin oc kronona \" Bir 4: 10 . \" til fotanna skoobonadh (calceamenta pedum) haffwin wm somaren laagha skoo, alt til hälin oc syklinga alt til knän, än wm wintrin högha skoo alt til knän fodhrada mz wammal oc iämhöga söklinga ib. \" VKR 11, 12 ."],"f":["skoobonadher . ","skoo bonadher )"]},{"a":"skodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) skåda, beskåda, betrakta, se på, taga i betraktande. tha gingo the wiise mästarene . . . i yrtagardhin. oc skoddo granlika manan Prosadikter (Sju vise m) 113 . riddaren . . . . reedh bort i gen. oc skodde galghan oc sa thz en riddare war bort stolin ib 156. tith hedhirwärdha änlete huilket änglane astwndha at skadha oc see SkrtUppb 315 . ib 323 . ","3) se på, fästa blicken vid, vilja se på. [the] skodha ordhin ok bortkasta thöm ok vtspy thöm ginstan Nio kap ur Bir 35 . - (med vänligt sinne) se på, (i nåd) tänka på. o min sötaste gudh, skodha mik mädh thinne miskundh SvB 51 (mot sl. av 1400-t.).","aff maananom skoda vädher ib 291 . pröva. \" the skodha granliga andra ok jnthe skötä sik sielfwä \" J Buddes b 159 . "],"f":["skoda PMSkr 291 . schoda KTB 3 (1402)","skudha Nio kap ur Bir 35 ; ","-adhe MP 5: 115 . ","skudo GPM 2: 150 ( 1501?) . ","skadha SkrtUppb 315 ; JMÖ 100 ; ","-adhe SkrtUppb 323 . ","-adhe . ","skodde Prosadikter (Sju vise m) 156 . ","skoddo ib 113 . ","skodde ATb 1: 150 ( 1461) , 3: 76 (1497); AktKungsådr 27 ( 1500) . skuddo STb 1: 148 (1478). skudho SkrtUPPb 354), ","skodha sik , 3) se på sig själv, betrakta sig själv. han . . . gik strunkir ok saa sik altiidh om kringh, skudhadhe sik bade oppe ok nydhre MP 5: 115 . - Jfr be-, fore-, genom-, innan-, kringum-, nidher-, saman-, umskodha."]},{"a":"skodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skådande, åskådande. han (ɔ Petrus) nekadhe warom härra, oc wars härra skudhan oc syn SkrtUppb 281 . 2) betraktande, betraktelse. contemplacio eller andelik skodhan SkrtUpp 94. ib 265 . 3) betraktande, aktgivande, avseende. tilbör oss bevisa j oss hans bylete j fredzsens astundan j sanhetenne skonan (för skodhan; Lat. intuiter) ok j kerleksens fulcompnan J Buddes b 160 . "],"f":["skudhan )"]},{"a":"skodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beskådare; en som ser till el. ger akt på. rena hoghsins wäghare ok ey rödha skapnadzsins radhlös skodhare (inspector), thakir mz rättha hälgha thiänistinna kaar j sina göma SpV 39 . \" wndersamlighin pina hwilkin sin skodhara (meditatorem) ok them a hona thänker wplypter \" SkrtUppb 51 . ib 80 . SvB 416 (b. av 1500-t.). 2) granskare. han är grander skodhare, oc ransakare thäs hiärta som honom älskar Mecht 343 . - Jfr brand-, brödh-, tima-, tomta-, vardh-skodhare. "],"f":["skodare )","*skodhara man","skodara- )"]},{"a":"skodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beskådare, en som ser till el. gifver akt på. gudh som hiärtans skodhare (inspector) är Bir 3: 171 . Ber 156 . \" almosan star mot syndom. oc gud henne skodhare (prospector) skal atirgälla nadh them som hona giorde \" MP 1: 98 . hannom (biskopen) bör . . . vara grannan oc omhuxadan skodhara (speculatorem) ath reghlan oc thässe constituciones . . . hallas VKR 81 . Jfr beskodhare. ","2) granskare. Jfr lädher-, sko-skodhare."],"f":[]},{"a":"skodhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) skådande, åskådande. ad fly . . . fanytta thinga syn älla scodhilsa Ber 177 . ","2) betraktande, betraktelse. \" hans pino skudhilse (considerati) \" Bir 1: 20 . \" minna nadha skodilse \" ib 55 . ib 240, (cod. B) 351, 2: 29, 164, 170, 172, 3: 373, 375, 441. tekna skioldin andelica skodhilse mins sons ihesu christi besko pino hulkin som skal vara j vinstra armenom ib 381 . \" swa mykyt nalkas iak oc framgar i gudz widherkännilse, som iak triffs oc baatnas i mins eygna skwilse \" LfK 79 . mz tolke aktan oc skadilse ib. \" i gudelikom skodilsom \" ib 163 . andelika skodilsa (contemplationis) idhkan Su 257 . var min siäl opfylt j thom skodhilsomen mz swa store glädhi Bi 3: 162. ","3) omtanke. \" twäggia handa skudilse som iak hafdhe til minna brödra \" Bir 1: 356 .","4) undersökning. blodzsins skodilse LB 5: 293 . ","5) åtskiljande, särskiljande. gaa . . . margh sma oc stor creatur owir mannin j yrtanna skodhilsom (sollertia et discretione herbarum) Bir 2: 315 . - Jfr be-, o-, skodhilse."],"f":["scodhilsa för -e Ber 177 . ","skudhilse Bir 1: 20, 2: 172 . ","skudilse ib 1: 356 . ","skwdilse LfK 79 . skadilse ib),"]},{"a":"skodhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) skådande, åskådande, betraktane. lowin mic wt fara huart jac vil at jac moghe glädhias oc frögdhas aff the thinga skodhilse som jak ey hauer förra seet Prosadikter (Barl) 22. för än . . . godzeth köpes skal man offtha gaa wm kringh aather oc fram skodandis thet, thy hwar nokor är birsth synes ey mädh försto skodilsommen PMskr 195. 2) betraktande, betraktelse. sannelika thätta är een stor snille, at nakor aff gudz räddogha skodilse (ex divini consideratione), är ja andanom fatigher, thy frälsas han thär före aff allo ondo SpV 553 . - Jfr um-, umkringskodhilse (Sdw 2: 803)."],"f":["skodilse )"]},{"a":"skodhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskåderska; kvinna som ser till el. ger akt på. andelica tingha skurdirska SkrtUppb 265 ."],"f":["skurdirska )"]},{"a":"skodhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beskodhning."],"f":[]},{"a":"skof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöt, knuff. \" rechte then andra hustrun handena . . . for vj (6) marck for pust och skuff STb 2: 290 (1488). thomas . . . zacher . . . for tet schuffuet han schöff wardhmannen \" ib 508 ( 1490) . hinrik . . . zacher . . . for skoffuet och fore oquedens ordh ib 513 ( 1491) ."],"f":["skuff . ","med art. skoffuet. schuffuet)"]},{"a":"skofat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags skodon (skor och strumpor tillsammans?). Jfr E. Lidén, Ark f. Nord. Fil. 41: 326 f. ss tillnamn. per skofath STb 1: 413 ( 1483) . SSkb 62 (1502-03), 106 (1503-04), 172 (1505-06), 212 (1506-07), 250 (1507-08)."],"f":["-faat )"]},{"a":"skofiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skavjärn? hofftyge, som är hofftang . . . skwffiärn . . . Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["skwffiärn )"]},{"a":"skofl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skofvel. \" hulkom han anduordadhe spadha til at grafwa jordhinna oc skofwil (scopam) til at opkasta hona aff grafwomen \" Bir 3: 88. skoflin är mykyt thun ok klen ib 89 . \" skofwl mz hulke the skulo vt kasta jordhina aff grafwine ib. thässe skofwil är thom thunib. när noor bliffwer sywker redis skofwel oc spad[he] \" PM XXVII . Jfr iärnskofl."],"f":["skofwl . ","skofwil . ","skofwel . ","skoflin ) , "]},{"a":"skofl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skovel. swa som man rensar et hws mz qwast oc skowel SvKyrkobr 23 . \" pigan han slogh medh skofflan Stb 2: 544 (1491). läggis en högher karm mädh sandh täth samman slaghen mädh skofflom pMskr 361. \" ib 643 (avskr.). iiij jernath skofflor for ij öre HLG 2: 50 (1516). Jfr iärn-, mälte-skofl."],"f":["skoffl . ","med art. -an STb 2: 544 (1491) . skowel SvKyrkobr 23 . ","skofflor HLG 2: 50 (1516). ack. skofflar Stock Skb 84 (1518-19), 121 (151920). skoffler HSH 15: 24 (1526? Brask). skoffla Prosadikter (Sju vise m) 145 . ","skufla Skotteb 439 (1469-70, Kämn). skuffla ib), "]},{"a":"skofliärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järnbeslag till skovel? ij scoffweljern for iiij ortugh HLG 2: 79 (1516-18)."],"f":["scoffweljern )"]},{"a":"skogarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tråd till skor. VKU 94 ( 1559) ."],"f":["skoo- )"]},{"a":"skogh luter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skogs luter."],"f":["skooglote SD 8: 30 (1361) ), "]},{"a":"skoghboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsbo. ss tillnamn. \" bencth sskoboo \" ATb 3: 359 ( 1526) ."],"f":["sskoboo )"]},{"a":"skoghboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsbo. ss tillnamn. \" birgero dicto skoghlboæ \" SD 3: 399 ( 1319) ."],"f":[]},{"a":"skoghbygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsbygd. \" hwat heldir the ära i skogbygd eller i slätta landena \" GS 31 ( 1380) . Jfr skogs bygdh."],"f":[]},{"a":"skoghbygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsbygd. - folk bosatt i en skogsbygd. then tidh jak laghmans tingh hölth met skoghbygdhen j mwralaby FMU 4: 288 (1467, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"skoghdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skogha del. SD NS 3: 51 (1415, äldre avsr.) . Jfr skoghs del."],"f":["-deel )"]},{"a":"skoghdiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsdjur. \" ath han ey schulle them latha slaa, hambra och hantera som andra oskeliga skog dywr \" STb 2: 458 ( 1490) . Jfr skogs diur."],"f":["skog- )"]},{"a":"skoghelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogseld. wart een stoor skogh eell lööss Lg 3: 373 ."],"f":["skogh eell )"]},{"a":"skogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog. \" lifþe iþ nöþ ok sorgh ii skoghe \" Bu 18 . \" han fan diäwlen . . . a enom scoghe \" ib 498 . redhu kompana redhobone jwer thiokka skogha Bil 877 . \" foro om margh bergh oc skogha \" Lg 94 . scodha än scogha äru skipan före TB 73 . \" nv äru scogha skipana före tha ägha the siw natta dagh fore läggia scogha at rensa oc siw nättir ägha scogha j fridhi standa \" ib. \" nv äru scogha skipadhe kan omärkt fä a scogha löpa löse äghande athir j scoghe fore iiiij päninga huart hoffwdh ib. \" ib 74, 75, 77, 78 . mit goz . . . mäþ . . . skogh ok al annor tillyþände SD 6: 149 ( 1349) . ib NS 2: 82 ( 1409) . \" mit goz . . . meth allom tillaghom, innan gaard ok wtan, i wato ok thörre, ii skoghe ok skywle \" ib 1: 50 ( 1401) . ib 411 (1405, nyare afskr.), 603 ( 1406), 2: 42 ( 1408), 66 ( 1408). FH 3: 5 ( 1353) . DD 1 128 ( 1479), 137 ( 1487), 3: 217 ( 1483). cristina gaf ornomen hemlof tel skogs Bu 506 . \" leonit gik til skooks \" KL 298 . \" flydhe han til skoghen \" BK 196 . \" drifs opta konungen til skoghen (d. v. s. förjagas) \" MD (S) 202 . \" warder konungen löpa til skogen (d. v. s. fly ss fredlös) \" ib 233 . \" ridha mäghin greffua skog \" Su 374 ; jfr mäiegreve. een skogh han heyter tiwidh RK 1: 690 . \" alt thz vtan skogh (söder om Tiveden och Kolmorden) war \" ib 786 . ultra silvam culmard quod dictur uthan skog SD 2: 379 (1303, eft. aftr. hos Hadorph) . \" cuilibet monasterio owanskogh (norr om Tiveden och Kolmorden) \" ib 574 ( 1309) . ib 3: 38 ( 1311), 4: 687 ( 1339), 5: 566 ( 1346). all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä tyuiþ oc kulmarþ ib 562 . ib 567 . Jfr ovan, adv. 3. - i ortnamn. siluam que dicitnr (för dicitur) berboschog SD 1: 725 ( 1278) . \" spacium silue que dictiur wætorskoger \" ib 2: 85 ( 1289) . jn suderskog ib 519 ( 1308) . \" in haselbo skogh \" ib 3: 464 ( 1320) . \" in hawuatorpe scoogh \" ib 5: 498 (1345, gammal afskr.). ib 618 (1346?), 619. - Jfr afgudha-, aldin-, aldina-, almännings-, bast-, bya-, böke-, döþviþa-, döfviþa-, eke-, fanga-, gisninga-, häghna-, härads-, häsle-, ikorna-, liur-, manz-, nuta-, näver-, paradis-, ruþ-, ryþ-, ryþio-, skaf-, timber-, var-, ödhe-skogher. "],"f":["skooks KL 298 . ","skoghi VGL I FS 2: 2. skoghe Bu 18 ; SD NS 1: 50 ( 1401) . ","scoghe Bu 498 ; TB 73 . ","skogh . ","scoogh SD 5: 498 ( 1345, gammal afskr.) ; FH 3: 5 ( 1353); DD 1: 137 ( 1487) . ","skook SD NS 2: 82 ( 1409) . ","-ar ) , ","skogha aganga , ","skogha aka , ","skogah avärkan , ","skogha bränna , ","skogha diur , ","skogha ganga , ","skogha ganger , ","skoghar hug , ","skogha karl , ","skogha märke , ","skogha rudha . ","skogha rydsl","skoghä ruzl )","skogha rydhia , ","skogha skipan , ","skogha skipte , ","skogha skiul , ","skogha skiäl , ","skogha skyld , ","skogha tegher , ","skogs bygdh","skögx- )","skogs diur","skox- . ","skogx dywr),","skogs drivare , ","skogs gudh , ","skogs holme , ","skogs katter , ","skogsledhis","skogxledhes )","skogs luter","scogs loter . ","skogxloth )","skogs märke , ","skogs nabber , ","skogs rydhia , ","skogs strykare , ","skogs syn , ","skogs thing","skogxting )","skogs yrt","skox- )"]},{"a":"skogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog. Se Sdw 2: 1298. . . . hugga aaf skoghenum til husa oc til querena bygningh NMU 1: 65 ( 1378) . . . . engo wndan taghno, wato eller thörro, skogh ok skywl ib 66 ( 1381) . . . . eghedeel . . . meth ager och ägn, skow och fiscawatn SD NS 3: 167 ( 1416) . meth thöm äghodelinom i skoghenne, som thär wnder liggir ib 550 (1420). for thi ath han lap fra rättin vtan minne . . . ok ath skoghenom JTb 12 ( 1458) . 1 vitnisbool meth 6 swyna skogh VKJ 278 ( 1480) . ther ginge the . . . epter jn pa en schoch wijdh en . . . siö STb 3: 445 ( 1499) . - skog, skogsbyd. olaff i ferdheskäl, häredzdomhauande i norbo hundare nidhan skoghin SD NS 3: 459 ( 1419) . - ss tillnamn. lasse skogh KTb 125 ( 1468) . - Jfr basta-, böke-, eghin- (Sdw 2: 1212), ene-, foru-, hiupona-, ikorna-, kola-, löf-, rudh-, svina-, tharva- (Sdw 2: 1318), thridhiungs- (äv. Sdw 2: 729), thälle-, ut-, vedhe-, vidha-, vitna-, äre-skogher (Sdw 2: (1146). "],"f":["med art. -enum. skoghenne SD NS 3: 550 (1420). ack. schogh STb 2: 569 ( 1491) . schoch ib 3: 445 (1499). skow SD N 3: 167 (1416). pl. dat. skokom ib 401 ( 1419) ), ","*skogha del , ","skogha ganga , ","*skogha hygge","skooge- )","*skogha ra","-raa )","*skogha syra , ","*skogha vägher , ","*skogs aker","-aaker )","*skogs apald","-apol )","*skogs del , ","skogs diur","skogx- )","skogs drivare (skogx-), ","*skogs duva","skogx- )","*skogs duve?","*skogs frukt","skogx fruct )","skogs gudh","skogz- )","*skogs gudhinna?","skogz- )","*skogs hamar","-hamor )","*skogs hunagh (skogx-. honagh. -honogh), ","*skogs legha","skogx- . ","lega )","skogs luter","scoxplutom NMU 1: 67 ( 1381) ),","*skogs mark","skogx- . ","skogz- )","*skogs ormber","skogx- )","*skogs rot","skogx- )","*skogs skata","skogzs skatho GU C 20 s. 261), ","*skogs skyld , ","*skogs spiäld","skogs strykare","skogx- )","*skogsträfrukt","-frokt )","*skogs vidher","med art. skogzsueddena Arnell Brask Biᴵ 27), ","*skogs vreter","skogx- )","*skogs ödhkn","skogx ökn )"]},{"a":"skoghfughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsfågel. Se Sdw 2: 1299."],"f":[]},{"a":"skoghgangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["övervuxen av skog, skoglupen. at j hwar aker sooes . . . i!UDDA_TECKEN? pund, ok eth pund skog gongit j hwar akren Svartb (Skokl) 534 (1477?). ib."],"f":["skog- . ","-gongin )"]},{"a":"skoghgangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["öfvervuxen af skog, skoglupen. skoghgangen (för gangna) jordher SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). blifwer thet (ɔ: gotzit) ödhe, skoggangit ok förderuat GS 54 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"skoghledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = skogsledhis. the foro alt skoghledhis i stora öknenne Lg 3: 296 ."],"f":[]},{"a":"skoghlegha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skogs legha. för skoglego til pramuerkit iij mark j hudinge sogen, j andiste bo bonderne Stock Skb 39 (1517-18)."],"f":["skoglega )"]},{"a":"skoghluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= skogs luter. met . . . skoghom oc skoghluthom FH 3: 28 ( 1443) ."],"f":[]},{"a":"skoghlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skoghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som utför arbete i skogen. timmerhuggare. \" skoghmän ok läghara sendus wt at vedha leonit \" Bil 468 . Jfr skogha karl."],"f":[]},{"a":"skoghogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skogig, skogbevuxen. \" aat mykyt vilsamum vägh. myrkan oc skoghughan \" Bo 13 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"skoghryþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skogha-, skogs-rydhia.."],"f":[]},{"a":"skoghrövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsröfvare, röfvare som har sitt tillhåll i skog. Di 86 . ST (Cod. Asc.) 561 ."],"f":[]},{"a":"skoghskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skogha skipte."],"f":["skoghskiptis bref , "]},{"a":"skoghsyra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["harsyra, ozalis acetosella Lin. \" tak skoghshyro \" LB 3: 162 Jfr skäggia syra."],"f":[]},{"a":"skoghtegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsteg, andel i skiftad skog. \" quator solidos terre . . . et vnum skogtegh dictum wlgariter gyslategh. cum omnibus et singulis ad dictos quator solidos terre et skogtegh pertinentibus agris . . . ceterisque alijs . . . vendidisse \" SD 3: 682 ( 1325) . Jfr skogha tegher."],"f":[]},{"a":"skoghvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsväg. 1 mile skogh wegh FH 5: 7 (1466, nyare avskr.) Jfr skogha vägher."],"f":[]},{"a":"skoghäghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skoghäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skogsäng, äng belägen i skogen. medh . . . torpom ok skogängiom SD NS 1: 323 (1404, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"skogärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förfärdigande el. lagning av skor. lasse . . . badh her niels person skatta hwdhaner, flotid och annat hwat hans skogerning kostade STb 2: 9 ( 1483) . VKU 131 ( 1568) ."],"f":["skoo- . ","-gerning )"]},{"a":"skogärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skoarbete, skomakarearbete. \" göra nager schogerningh \" SO 31 ."],"f":["schogerningh )"]},{"a":"skohamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hammare att brukas vid skoning av hästar. STb 2: 38 (1484). hofftyge, som är . . . skoohammer (o.s.v.) Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["skoo- . ","-hammar . ","-hammer )"]},{"a":"skokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skock, flock. \" dragerne . . . vj mark sake . . . fför tet the sloge hwar annen fför j tunne öl skull. dabunt iij alle til hope ij marc huar skockin \" STb 4: 238 ( 1512) . - avdelning av här, härskara. ther wille han skicka syn häär j skokkar oc rothar ordon oc leed Troj 117 . ib. han lagade oc ordinerade xxvj skockar och härar ib 122 . - svärm. wardha bij wel röktadh tha ärw the warakogh j tyo aar j enom skok PMskr 296. 2) ss måttsord: antal av 60. xvj mark hans posenow . . . for ij skok bysso sten Skotteb 342 (1436 . Borgm). ib. lök iiij skok Fyra handl rör Vkl 294 . ij skok tallöreka Skotteb 374 (1461-62, Kämn) (jfr H. Schück, Stockholms vid fjortonhundratalets slut 354, 367)."],"f":[]},{"a":"skokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skock, flock. otalikit folk män oc qwinnor alla i enom skolk ällar flokka Lg 3: 462 . \" folketh far . . . i skokkom til kirken \" BSH 5: 115 ( 1506) . Jfr frända skokker."],"f":[]},{"a":"skokädhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" VKU 150 ( 1594) ."],"f":["skookiedia )"]},{"a":"skola","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skolo mästare , "]},{"a":"skola","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["studium. \" skalt thy ey forlata thina skolo ok nemma (scholas tuas in grammatica) \" Bir 3: 222 ."],"f":[]},{"a":"skola","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skula."],"f":[]},{"a":"skold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr munskold (Sdw 2: 65)."],"f":[]},{"a":"skole","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) föreläsning. föredrag. waro ther (i Athen) höghasta scola hösto connistä (scholæ liberalium artium) Bil 339 . ","2) skola, undervisningsanstalt, läroverk. Ansg 183 . \" vppa thet at scholen ey scal forgaas \" SD NS 1: 550 ( 1406) . \" epter thet warfru loff siwngit är i scola \" ib 551 . \" at scolen ödhe lägs \" ib. \" tha the gaa in j skola \" Bir 1: 101 . \" the ga til skola \" ib. \" halda them ther til skola \" ST 35 . ib 37, 45 . \" honom satte hon til skola ib 291. \" ib 292 . Lg 3: 172 . - bildl. johannes är dygdhanna scole mästare Bo 62 . - skola, lärosal. þe mötos ii skola Bu 50 . - skola, lärjungarne i en skola. scal han medh scolanam halda vigilies SD NS 1: 551 ( 1406) . - Jfr gudhdoms-, hörro-, pilta-skole."],"f":["schole )","skola barn , ","skola kompan","-cumpan )","skola mästare , ","skola pris , ","skola stova","scolstuffwa )","skola systir , "]},{"a":"skole","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) skola. \" ware thet swa, at scholen forginge oc ther ey scholamäster ware \" SD NS 3: 327 ( 1418) . giordh jonsson, som . . . han her j staden hade til schola hollit STb 3: 443 ( 1499) . han skal skolen vppeholle ib 4: 85 ( 1505) . - skola, lärjungarna i en skola. sch olamästare äpter skolamästara skal sionga . . . twa mässor hwart aar . . . medh allan schola SD NS 3: 327 ( 1418) . - Jfr skirmara-, skrif-skole. "],"f":["schole )","*skola bok , ","skola brodhir , ","*skola diäkne","schole dyechne )","*skola gang , ","*skola hiälp , ","*skola idhkin , ","skola mästare","-mäster )","*skola mästirska","-mesterska )","skola stova"]},{"a":"skolla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skalda."],"f":[]},{"a":"skolle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. räv? Se Sdw 2: 1295 sp. 2 r. 8 ff. nedifr."],"f":[]},{"a":"skolva","b":[],"c":"","d":"","e":[" se ringeskolva."],"f":[]},{"a":"skoläster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skoläst. \" formula . . et formella e skolesth \" GU C 20 s. 285 . Jfr skoa läster."],"f":["-lesth )"]},{"a":"skomakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["-makore GU C 20 s. 149 . -magar HLG 2: 61 (1518). -meger STb 4: 238 ( 1512) . ","-mogre ATb 2: 246 ( 1484) . ","*skomakara dränger","skomakare- . ","scomagere- STb 5: 56 (1515)),","*skomakara husfru","scomagare hustrv )","*skomakara stuva , ","skomakara sven (skomagare-), ","skomakara ämbite","skomagara embete )"]},{"a":"skomakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skomakare. \" intäktismannen aname . . . alla hudhir oc skin som falla vm aarith oc aff them antwardhe skomakrenom oc skinnarenom swa mykit the thorfua til thera gerning \" VKR 36 . Bir 5: 117 . SO 13, 17, 18, 22 . \" ingen fremende scho.magara eller schomagara suena magha göra nager schogerningh jnnan stadzens fryhet \" ib 31 . brucha schomagarana embetz ib. \" sende the honom nogre skomagare, swtare och pelsare \" FM 452 ( 1510) . - ss tillnamn. bothuidher skomakare SD NS 1: 37 ( 1401) . biorn skomakaer, radhman i västraaros ib 29 ( 1401) . ib 30 ( 1401), 243 ( 1403). BSH 2: 81 ( 1399) . SJ 53 ( 1433), 105 ( 1441). FM 42 ( 1425) . "],"f":["-maker . ","-maghare SJ 53 ( 1433) . -magare. schomagare),","skomakara barn , ","skomakara kompani","schomagara kompani SO 31 . ","scomagara kompany )","skomakara skra , ","skomakara sven","schomagara suen SO 32 ; ","-suena ib 31), ","skomakara ämbete","-embete . ","schomagara embete SO 31), "]},{"a":"skomare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skomara pilter","skomare- )","*skomara ämbite","skomare embete )"]},{"a":"skomartin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. cena nath waardher abcenium (fel för obsonium) epthe nath waardher sko maarthinGU C 20 s. 95."],"f":[]},{"a":"skompa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skumpa."],"f":[]},{"a":"skon","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = skön. Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 285 f., H. Ronge, Kon. Alexander 136."],"f":[]},{"a":"skona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) hava försyn för. med dat. (el. i dess ställe ack.). skona gud och then hielge kirkie och henne for mannom haff wener for öghom (o. s.v.) Thomas Varnningsbref 7. är thz swa, at nokor skyut´r sik fran enom domara oc til pawan, oc wil then domare ey skona thz skotzmaal Beckman Stud 82 (omkr. 1450). skonen (varken) gudi eller mannom Fornvännen 1949 s. 327 (väggmälning 1451). 4) skona. med dat. (el. i dess ställe ack.). ville i oc ekke thet göra, tha kunne i vell sielfve merka, at idher vordher ekke mera skonet än en lekman Hist Handl V III 1: 21 (1464). - abs. visa skonsamhet. med prep. mädh. tha war atenast önkesamber j tyn hog offwer thenna arma wsla plixena myn dotter oc tyn wannardoga skalka ögon skone mz henne Troj 265 . \" vill han spara oc skona mz honom saa will jac wäll till fredzs wara \" ib 302 ."],"f":[]},{"a":"skona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behandla vackert, höfviskt el. hänsynsfullt. ","1) visa vänlighet mot, egna hyllning? med dat. the sändo alexandro . . . ena ärlika konungx krono the willo honum ther mz skona Al 1742 . ","2) gå till lmötes, göra till viljes. med dat. vi skolom skona (condesendemus) iosep oc nichodemo Bo 211 . ","3) hafva försyn för. iak rädz . . . at somlike . . . ey skona hälga ängla närwarande LfK 68 . \" skona hälgho dagha \" ST 140 . ib 141 . ","4) skona. med dat. (el. i dess ställe ack.). skonadhe alexander sinne modhir ST 516 . \" thu skalt ey skona honom \" ib. \" han . . . ville the hedno ey lenger skona \" RK 1: 1462 . \" man pläghar pipara gerna skona \" Al 2434 . ängin wille androm skona ib 2788 . \" han skonar hwarte kono äller barne \" ib 1382 . ib 1065, 10359 . Di 71 . skonadhe han oc spardhe siin eyghin faar ST 505 . - abs. visa skonsamhet. the . . . skonade ey mer än för RK 2: 6468 . ","5) öfverse med. med dat. herran gudh är häloghir oc starkir til hämdh oc skonar (ignosect) ekke idhrom syndhom MB 2: 65 ."],"f":["-ar -adhe )"]},{"a":"skonadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skodd, försedd med skorm mz scognadum (för sconadum; Cod. A skodhom 281) fotom MB 1: (Cod. B) 553 . \" at thässe andelike fotha siälinna loste se wäl skonadhir (Cod. A scodher 281) ib. \""],"f":[]},{"a":"skonan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skodhan."],"f":[]},{"a":"skoning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skoning, (hästs) förseende med skor. engin smidh skal mera tagha for skoningh mz nyth hofslagh SO 72 ."],"f":[]},{"a":"skoning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) skodon? ath hon skulle haue dragit hans hus och hemen, flesk, köth, lakan och skoning och hem til sin STb 4: 273 ( 1512) . - Jfr hästa skoning."],"f":[]},{"a":"skonrogge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (trekantig) brödkaka af fint rågmjöl. naar lästh roog och hwethe geller ffyre och tywgw mark taa skal eth spise brödh wägha trätighe lodh, item en skanroggä tywgw lodh, ok ith hwethebrödh tiwgu lodh BS 34 ."],"f":["skanroggä )"]},{"a":"skonrogge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (trekantig) brödkaka av fint rågmjöl. eodem die budho fogodin, borgamestarene och raadet bagarene ath baka hwetebrödh och skanerwgga eptir gambla sidwänia STb 2: 71 ( 1484) . ath the skulo baka huarth hwete brödh om xxiiij (24) lodh ok skanerogga, som ther tilhöra ib 83 ( 1485) . eodem die tesse tilnempde ath skuda brödet en tidh j huar manadh meth bagarene olderman bade om siane roggar ok alth annat brödh ib 188 ( 1487) . wort fogaten och radit swa ens, tet hwethabrödit schal wege xij lodh och skanroggen xxvj lodh ib 3: 59 (1492). ib 310 ( 1496) ."],"f":["schon- . ","skonrwgg HSH 17: 162 (1523) . med art. skanroggen STb 3: 59 ( 1492) . skane roggar ib 2: 188 ( 1487) . ","skanerogga ib 83 ( 1485) . ","skanerwgga ib 71 ( 1484) . ","skaanerwgga ib 118 ( 1485) . ","skönrogga Skotteb 447 (1470-71, Kämn)), "]},{"a":"skonsyrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["valeriana officinalis Lin. \" valeriana sconsört \" LB 6: 284 ."],"f":["sconsört )"]},{"a":"skop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gyckel, gäckeri, narrverk. \" fanytte dröma och trulkono skop ärw badhin lik (somnia similia sunt auguriis) \" Ber 184 . \" swikas af fanyttom drömwm älla trulkonu skupum ib. Jfr skiup. \""],"f":["skup )"]},{"a":"skopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppa, dansa, leka. \" ä skopar ful bwk ok ey faghir klädhe (venter farcitus ludit non veste politus) \" GO 1034 . ib 708 . Jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 309; Ark. f. Nord. Fil. 2: 110. Jfr skumpa."],"f":["-ar )"]},{"a":"skopa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skopa. \" j skopa och en saa til stegherhusset HLG 2: 16 (1510). \" ib 71 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"skopa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skopa. \" ledasta diäffla staa alla wägna om kringh them mz brännande skopom oc ämbarom oc hälla i them brännande wätzsko \" Su 126 ."],"f":[]},{"a":"skopare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr säll skopare."],"f":[]},{"a":"skopis","b":[],"c":"","d":"","e":[" (Skotteb 490 (1460)). se under skopänningar."],"f":[]},{"a":"skoplater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lapp på sko. pictacium skoo plaater GU C 20 s. 444 ."],"f":["skoo plaater )"]},{"a":"skoppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skumpa."],"f":[]},{"a":"skopuk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person med ansiktsmask, skråpuk. Jfr T. Ljunggren, Nysv. studier 12: 151 (med not 1), 152 (med not 1), K. G. Ljunggren därst. 36: 54 ff. then vrsekth skule j forehaffua for fastalawens skopuka ok ey for oss fatig swena RApapp 169 6/12 enl. medd. av S. Ljung. "],"f":["*skopuka hovudh","skoff pugha- )"]},{"a":"skopuk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skropukhovudh."],"f":[]},{"a":"skopänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pengar avsedda till inköp av skor, särsk. om i kontanter utgående del av årslön som lämnas i stället för skor. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 195 f. Skotteb 118 (1462-63). jtem famulis quator xvj ort. skov peninga ib 119 . \" jtem gaff jach stadztyänaromon xvj ort. til skopeninga aff fönsther peningomon \" ib 464 (1471-72, Kämn). STb 4: 287 ( 1512) . Stock Skb 159 (1520-21). - jtem iiij:or (quattuor) famulis j [1] mark skopis (abbreviatur för skopeningis el. dyl.) Skotteb 42 ( 1460) (jfr E. Lidén, a.a.). - fickpengar, nålpengar. at the skole haffua theris brödh och vppehelle j . . . sancte öriens gard . . . ok forscriffne bryggerhuss at nywta och haffua j theris liffz tiidh til sko peninga STb 2: 22 ( 1483) . hwad som rentan sidan kan förslaa, skal theris för:ne ingiffne syster ffrit och quit opbäre sig tiil skopeninga ib 5: 72 ( 1515) . \" ska lasse haffue sins syster gatubod ther j mot och opbere the arlige rento ther aff gaar sig til kläde oc skopeninge ib 168 (1517). \" Arnell Brask Biⱽ 50."],"f":["skoo- . ","-peningar )"]},{"a":"skor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sko. a) för människor. i par skoo ATb 1: 47 ( 1455) . b) för hästar. en gangh ny skoo HLG 2: 17 (1510).","2) skoning, list, kant. Se Sdw 2: 1299. - Jfr biärgs-, bozo-, bredh-, hudh-, häst-, hästa-, knif-, näbba-, pinna-, rema-, riddara-skor el. -sko. "],"f":["*skoa läster","-lester )"]},{"a":"skor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sko. \" a) för menniskor. aldre kom sko ifuir hans fot \" Bil 393 . \" kiände han sin sco wara sunder \" ib 249 . mz skom som göras aff dödha diwra hudhum ib. ib 282 . MB 2: 24, 25 . Bir 1: 19 . \" nar thw draghir a thik thina sko \" ib 2: 180 . \" drogh aff sina sko \" Lg 95 . löös aff thina sko MB 1: 281 . \" got par sko \" SD 5: 637 ( 1347) . XL:ta paria luctasco. jtem XXX:ta paria vthugnæsco ib 4: 711 (1340?). göra nidher skorna sko ok innan bunna sko SO 19 . \" ma man göra sko äpther thy som en hafwa wil \" ib 20 . \" gör nakor sko af annars läthere \" ib. \" hwilkin som sömar sko swa ath j [1] styk synis barth ib. \" ib 32 . Jfr barna-, biskops-, bonda-, bot-, gul-, hudh-, manna-, mästar-, nat-, nötskins-, qvinno-, vapn-skor. b) för hästar. wrenskadhis hänna hästir a hulkom hon redh ok sprang swa at skone syntos vndir hans fotom VKR XII . SO 72, 73 . Jfr häst-, stampe-skor."],"f":["sko . ","sco Bil 249 . ","skoo Bir 1: 19 ; MB 2: 25 . ","skone VKR 12 . ack., gen. skoa ÖGL Dr. 18: 1. scoa VCGL I LR i var. sko VGL I R; SD 5: 637 ( 1347); MB 1: 281 ; Bir 2: 180 ; Lg 95 ; SO 19 . ","o . ","s . ","v . ","sco SML Add. 7; SD 4: 711 (1340?). skoo Bir 1: 19 ; SO 32, 73 ; MB 2: 24 . ","skona SO 72 . ","skom Bil 249 . ","skoom ib 282), "]},{"a":"skora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr biärgs skora."],"f":[]},{"a":"skora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skåra, inskärning. \" tz förstha offlätit, som star en skora oppo til märke \" LB 7: 25 . tz andra öfflitit, som ij [2] skwror staa oppo ib. tz tridie offletet, som star iij skaror oppo ib. ","2) remma el. klyfta i berg. Jfr biärgh-, fiäl-, halla-, hällo-skora."],"f":["skwra . ","skara )"]},{"a":"skordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inklämma, indrifva? haffue . . . skordat them (bönderna) i flockum i stwger och anner huss HSH 20: 202 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"skordhogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skardhogher."],"f":[]},{"a":"skorensten","b":[],"c":"","d":"","e":[" (Skotteb 338), se under skära 8 ocy sten."],"f":[]},{"a":"skorhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["raspad tråd. linnith skorhaar som skaff kallas LB 2: 91 ."],"f":["-haar )"]},{"a":"skoringer skoo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringformigt skospänne. skoo ringa aff silff STb 1: 331 (1482) kan även föras till ett* skoringa, jfr ringa, f.)"],"f":[]},{"a":"skorl","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. the cadmia är godh i läkedom, hon törker såår och läker, stämmer wäsko som rinder, ränsar ögon, läker skorl (möjl. fel för skorf el. skörl = skördh i en bet.; skärsår; jfr under skyrd) PMskr 624 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"skorpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) skorpa, torkat brödstycke. vorto borgamestara offuerene medh bagarana, swa ath the schulle bacha hwar thera iij lester skorpar STb 3: 273 ( 1496) . \" i tunna skorppa HLG 3: 95 (1528). - Jfr hveteskorpa. \""],"f":["skorpar . ","skorppa ) , "]},{"a":"skorpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är fortorkadt, skrumpet och hårdnadt. ","1) brödskorpa. \" \" Bir 5: 75 .","2) skorpa, torkadt el. hårt brödstycke. gaf hanom thört brödh i skorpom KL 212 . ","3) skorpa, hårdnad och skrumpen hinna el. hud. föl aff honom alt thz som honom wanskapdhan giordhe oppa hans kropp, som war the harda skorponar oc rwffwnar Lg 672 ."],"f":[]},{"a":"skorpin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["intorkad, hoptorkad, skrumpnad. tyth anlyth är ffalnadh sorgfwlth ok blecht, skorpit aff blodh ok önkeligit SvT 102 ."],"f":[]},{"a":"skorpion","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorpionsetter, skorpionsgift. \" \" dogher fore scorpions ethir \" LB 4: 353 . mot starkasta skorpions ok lukka ethir ib 348 ."],"f":[]},{"a":"skorpionstynger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorpionstyng. \" tz hielper for . . . scorpion styngh \" LB 7: 149 ."],"f":[]},{"a":"skorpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["intorka, hoptorka. - part. pret. nw opnyas sarin oc värkin vidhir at klädhin rykkias bort som skorpnadh varo (hade torkat fast) vidhir sarökan Bo 199 . Lg 3: 89 ."],"f":[]},{"a":"skorpnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = skorpin. kiwrtelin som skorpnadher war i saromen drogx aff thic SvB 131 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"skorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldstad, spisel. - särsk. eldstad med tillhörande rör för röken; själva detta rör, skorsten. fumarium skorste ok rökswper GU C 20 s. 299 . VKJ 240 ( 1477) . \" tesse varo til nämpde ath se och skodha skorzstena olaghelegha \" ATb 1: 292 ( 1468) . STb 3: 217 (1495), 4: 77 (1505). ath anders . . . optagit hade . . . en kätil til ij tunnor och all koper kar, som stod j skurstenen j lynköoingh ib 257 (1512). thå tage the (ɔ skatzmennerne) aff hans huss grytor, och kannor, eller och spiellett aff skorstenenom, hwilkitt ähr ey skeligen beskatningh PMskr 696 (avskr.). - undir skorstenen, avsides, i skymundan. thet iak scriffuer tik til i kerlig och godhan wilia och tro, thet seghia andhra flere tha hymmlige vnder skorstenen en ey tör vppenbarligha Thomas Varningsbref 7 . - Jfr badhstovu-, bryggi0-, flam-, koko-skorsten. "],"f":["skoorsteen: -en VKJ 240 . ","skorzsten: -a ATb 1: 292 ( 1468) . ","skortzsteen: -in STb 1: 219 (1479). skursten: -en ib 4: 257 ( 1512) . schörsten ib 3: 311 (1496)),","*skorstens iärn","*skorstenpänningar","-pengar )","*skorstens rum . n. utrymme för en skorsten. ath then gardhin ther nidan fore hade ther engte mera meth (ɔ med en viss mur) tilgörande än eth skorstens rwm j wrona STb 2: 113 ( 1485) ."]},{"a":"skorsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eldstad, spisel. caminum, skorsten GU 6 . - särsk. elstad med tillhörande rör genom hvilket röken uppstiger och utgår; själfva detta rör, skorsten. thän litla källaren som ligger vnder niclissa . . . skorsten SJ 93 ( 1439) . \" maa han och hans arffuingo sama stenbodh meth en frij skorsten opath gönom huset frij oc quit haffua \" ib 377 ( 1471) . \" thz (ɔ: thz wädher) bläste om kul sa mangens ksog oc mangen skorsten nider slogh \" RK 2: 7347 . "],"f":["skorstens elder , ","skorstens pipa , "]},{"a":"skorstensot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorstenssot. Se Sdw 2: 1299."],"f":[]},{"a":"skorstenspänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skorstens pänningar. HLG 3: 78 (1524). item peder alender ii mark (i hyra) och iiɉ mark quittades för siorstenpengha han vt lagde ib 81 ( 1525) ."],"f":["-penghar )"]},{"a":"skorta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fattas. \" vanl. med neg. korn ok flesk thz skortade ey \" RK 1: 1277 . \" buswn ok bambara mondo ther ey skorta \" Iv 1747 . ib 3061 . \" hertugha ok grefua mondo ther ey skorta \" Fr 815 . \" storm ok sriidh monde ther ey skorta \" Al 4050 . - med dat. them skortade ey gotz eller rikt RK 1: 223 . \" honom skal aldregh skorta trätta \" ib 3403 . ib 3165 . \" glädhi mot thom ekke skorta \" MD (S) 263 . - tryta, upphöra. tha godgerninga böria skorta MD (S) 295 . - underlåta. kobeba ok sidde fär skortar ey at wara ther (saknas der icke) Fl (Cod. B, C, F) 1109. - opersonl. fattas, brista, vara brist. kom enskyns fughel som kallas koturnix . . . swa marghe oc thiokke, at ey skortadhe MB 1: 323 ."],"f":[]},{"a":"skorver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorv. Jfr skorl?"],"f":[]},{"a":"skorver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorf. \" flyr aff honom skorffwir oc skabbir \" LB 3: 139 . contra furfures siue rasta quod est skorfuir ib 4: 354 . dugher thz fore skorff ib 345 . ib 2: 51, 8: 51 . hielper han skab ok skorff ib 2: 37 . ib 5: 82, 7: 151 . Jfr hovudhskorver."],"f":["skorff LB 2: 37, 51, 4: 345, 7: 151, 8: 51 . ","skurff ib 5: 82), "]},{"a":"skorvotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skorfvig, behäfad med skorf. hon twadhe thera fötir oc lagdhe skorwoth hofwod j sin knä ok skar thera haar Bil 804 . Bir 3: 229 . LB 2: 39 . GO 357 . scorwoth man ib 748 ."],"f":["scorwoth GO 748 . ","skorfwot Bir 3: 229 . ","skorffuoth LB 2: 39 . ","scorwth GO 357 . ","skorwoth Bil 804), "]},{"a":"skoskaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skoskaf; af skoskaf lidande ställe på foten. hpna skarn strwckit oppo sko skaff LB 7: 288 ."],"f":[]},{"a":"skoskodhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inom skomakreskrået vald ämbetsman hvars åliggande var att hos skråets medlemmar undersöka beskaffenheten af tillverkade skodon. the thima skoskodra ganga om ok skodha gerning ath witha holkin gil äller ogil är SO 20 . \" hwilkin thil wärkmestara keestär war äller läther skodara äller skoskodhare \" ib 22 . ib 24 ."],"f":[]},{"a":"skosula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skosula. ST 366 ."],"f":[]},{"a":"skosylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skosölja. skospänne. II paria scosølio SD 4: 711 (1340?)."],"f":["-sölia )"]},{"a":"skosöm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästskosöm. STb 3: 353 (1498)."],"f":["skoo- )"]},{"a":"skot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kut."],"f":[]},{"a":"skot","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skut."],"f":[]},{"a":"skota","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skuta."],"f":[]},{"a":"skota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom symbolisk tradition öfverlåta (jord); med laga formaliteter öfverlåta (jord). affhender iak mik om minom armwm thet for:da godz ok skota iak ther (för thet) herra abram . . . ok hans arwm meth allom räth, til äwerdalika ägha SD NS 1: 203 ( 1403) . Jfr sköta."],"f":["-ar )"]},{"a":"skotar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["Skottar. wrdo skotta cristne Bil 676 . \" ther koma skota \" Fr 1235 . iak kom ij een skogh . . . mällan skota ok ängland ib 1397 . \" konung ouer skota här \" ib 1081 ."],"f":["skottar )"]},{"a":"skote","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skotte. \" waar . . . fyende . . . är här jndragen j worth landh . . . medh een swoor makt . . . ocrystelige skottar oc offuergyffuit örlugx folch GpM 2: 68 (1511). brite hater scotter PMskr 709 (avskr.). hanss brwn höffisman for skottanar HLG 3: 16 (1512). \" ib 52 ( 1521) . ss tillnamn. jacob skotte Stock Skb 55 (1517-18). marit skottens ib 231 (1524-25). HLG 3: 61 (1523). hustrv britha jop skotte ib 62 ( 1523) . "],"f":["skotte . ","skottar . skotter STB 5: 290 (1520). schotter PMskr 709 (avskr.)),","*skota kona","skotte- )","*skota smidher","skotte- . ","-smed . ","-smidt )"]},{"a":"skothräkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smuts på skor. blatea skoträkker GU c 20 s. 58."],"f":["-träkker )"]},{"a":"skothvänger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorem. \" thz är ekke aff thinne konst lösa skotwänggen (non est tue favultatis solvere corrigiam) \" JMÖ 193 ."],"f":[]},{"a":"skothvänger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skorem. \" löste thera skothwengia \" Bil 805 . \" hulkins skotwängia iach är ey värdoghir at lösa \" MP 1: 22 . \" skothwänia älla rema \" ib 2: 35 ."],"f":[]},{"a":"skotkonunger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skötkonunger."],"f":[]},{"a":"skotna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avtaga, minskas. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 38, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 168 f."],"f":[]},{"a":"skotna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aftaga, minskas. togho watnin at skotna oc minzkas MB 1: 170 ."],"f":[]},{"a":"skova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hunags skova."],"f":[]},{"a":"skoþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skåda, beskåda, betrakta, se på, taga i betraktande. hon skodde a honum badhe hals ok änne Iv 2139 . \" skodhadhe pätar granlica van herra \" Bo 229 . \" skudha them väl granlica huru the vyrdhelica oc höuislica standa. tala oc höra. skodha ok ämuäl varafrw huru blygh hon är . . . skudha oc ämuäl piltin ihesum \" ib 2 . för hans öghom som tik altidh see oc skadha LfK 135 . ib 198 . see, skadha oc wndhersta the hälga . . . treffalloghetena . . . ögha at ögha ib 126 . Su 27, 101, 138 . skadha mit änlite aatwaktelika Lg 3: 188 . ib 319 . at skodha chanaan land MB 1: 400 . \" se oc skodha athyggelika alt som ther är inne \" Lg 91 . \" at iak matte skadha thina dagha oc thina äro i syon \" ib 3: 320 . om wi altidh tänkiom gudh när os wara oc alt see oc skodha LfK 29 . är skriffwat, at wars herra öghon skadha badhe godha oc ondha, oc war herra skadhar aff hymerike ower alla mannanna söner ib 186 . hwa som gooz wil köpa. han skal mer scudha, hwat j är j läteno än i lätit siälft Bil 236 . \" skoddo hwar resen haffde fallit \" Di 140 . ","2) förrätta (syn). scal han komä til vapnsynnenä firi þem som hana sculu skuþä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). som vapnsynnä skuþä ib. ib 478 . ","3) se på, fästa blicken vid, vilja se på. nar j smörin jthur änlite hwi skudhin (aspictiis) j ey tha mit änlite huru thz var opfylt mz blodh Bir 3: 289. - med prep. til. hwi skudhin (aspicitis) j ey til (ad) min mwn ok öron ok skäg huru the varo stankt (för stänkt) oc färghadh mz blodh Bir 3: 289 . - se på, hafva ögonen på, se upp med. hwi skaadhar thu ey här oc hämpnis offwer them som wranglika liffua (quare non respicis super iniqua agentes) Su 119 . - se (på), fästa blicken (vid), tänka (på). med prep. til. aff minne läti kwnne jak ey see ällir skodha til swa manga gudz wnderlika gerninga Su 282 . - (med vänliga blickar) se på. saa cristi brudh änglana staa när them mz blidho änlete . . . oc them skadhandes mz millo änlite Lg 3: 426 . - (med vänliga blickar) se till, (i nåd) tänka på. see oc skadha mz thinom mildasta öghom min dröffuilse Su 102 . skadhade herran gudh hennas ödhmyukt oc hördhe hennas . . . böner Lg 3: 396 . Ansg 215 . \" swo opta som thik thäkkis skodha (rspicere) hona mz thine särlike nadh \" Bir 3: 110 . - med prep. til. at thu mz thinom miskwnsamlikom öghom wildhe mik see oc til mik skadha Su 85 . ","4) se till, hafva akt på. þe skulu skuþä at alla þe stykke haldas SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - hafva tillsyn öfver? hafva omtanke om, sörja för? skal han skudha ok städia almanna vägha i rike sino KS 65 (160, 71) . ","5) betrakta, betänka, besinna. hawm wi scuþat þe qual som änkiro ok faþerlös barn hawa hafft SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). jak skodadhe . . . världina ostadhughet Bir 3: 374 . huru opta kötsins luste lustar hughin skodhins ginstan ihesu christi blanadhe oc pinor ib 381 . skudha thin eedh Al 3746 . ib 1832 . \" scutha . . . värlinna fafängo \" KL 223 . \" skadha oc thänkia a thenna proboua \" LfK 120 . skadha . . . granlika hwat konungh thu loffwadhe thiänist ib 171 . Su 91 . skodha . . . hwat kwämelikit är hwariom timanom Ber 171 . \" iak skudadhe hulka nadha gudh giordhe mz mik \" Bir 3: 373 . \" hon skodhathe värlinna fafängo . . . skula rasklica ändas mz sorgh oc syndom \" KL 298 . ","6) taga i betraktande, göra afseende på. iak . . . bidher at thu see oc skadha thin enfödda son Su 47 . - taga i betraktande, taga hänsyn till, bry sig om. at han skulle ey akta älla skodha siäla gagn vm han hafdhe värlz hedhir Bir 3: 463 . ","7) betrakta, anse. \" skodadhe (conspexi) jak mik owärdoghan til the gärningh \" Ber 1 . dölsker j wmuändonne scodha ey fafäng thing älla fanyt ordh ok wredha thanka wara syndelika ib 19 . ","8) tänka på, ihåkomma (med gåfva). the helgho chirchio schodha meth nakro litolo mino goze SD NS 2: 53 ( 1408) .","huru wi mäghom skudha the män, wäl äru skapadhe til stridh ok äruodhe KS 80 (198, 88) . 10) skilja, urskilja. at the skulu skodha (discernerent) mällan ont ok got Bir 1: 206 . ib 209, 210, 215, 2: 64, 166, 3: 7, 182, 438 . Ber 194 . \" skudha älla skilia mällan eldin oc solina klarhet \" Bir 3: 47 . \" skilia älla scodha mällan beezst ok söt \" MP 2: 230 . \" skäl at skodha genwärdogh thingh af genwärdoghom ok bätre af bästum \" Bir 1: 250 . skodha ok skilia sant aff falso ib 3: 185 . \" thön dyghd som kan skudha ok skilia huat sum är got ällr ilt \" KS 18 (47, 20) . ","1) se på sig själf, ransaka sig, pröfva sig. skodde hwar sik tha skände ängin mik (qui se spectaret, me dictis non laceraret) GO 805 . ","2) se sig för, taga sig till vara. thu skodha thik wäl iämpt ok liikt at thu faar ey blygdh äller wanda Al 4796 . "],"f":["schoda SO 143, 155 . ","skuþa . ","skudha . ","skadha LfK 120, 126, 135, 171, 186 ; Lg 3: 188, 319, 320 ; Su 47, 85, 101, 102, 138, 139 ; ","-ar LfK 29, 30, 186, 189 ; Su 27 ; ","-i ib 138 ; ","-en ib 91 ; ","-ade Lg 3: 396 ; ","-andes ib 426 . ","skaadha: -ar Su 119 . ","skodde Iv 2139 ; GO 805 ; ","-o Di 140 . part. pret. -aþer),","skodha sik , ","skodha um , se efter, se till. skodhom granlika vm hulkin väghin han vil hällir gaa Bir 1: 215 . Jfr um skodha. ","skodha up , skåda upp, se upp. hiärtan, som altidh skodha op äpther tik Su 100 . Jfr up skodha. - Jfr at-, be-, fore-, umkring-skodha, samt oskodhadher."]},{"a":"skoþan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) skådande, åskådande. intil gudz lönleka tinga skadan ophögdher Su 179 . ","2) betraktande, betraktelse. \" gran framfarna timans skodhan \" Bir 1: 240 . \" af mins kärlekx skodhan \" ib 259 . \" i himerikes tinga skadhan \" LfK 58 . Bir 1: 343, 346, 2: 172, 3: 343 . Ber 44 . bwndo sik widh lifwärne gudhelika thinga skodhan (adhæserunt contempativæ vitæ) ib 103 . \" i gudelike skadhan \" LfK 52 . Su 20 . \" sin sinne fra wärldzlikom tinghom til andelika skadhan wändhe \" ib 124 . ","3) betraktande, aktgifvande, afseende. j . . . sina nytto skodhan Bir 2: 315. ","4) undersökning, granskning, pröfning. tekna gerninganna skälika akt ok gudhelika skodhan Bir 1: 292. minzska honum the for thanka ok skodhan ok ranzakan som sniälle män haua j sinom ordhom oc gerningom ib 3: 469 . "],"f":["skudhan L. ","skadhan LfK 52, 58 ; Su 20, 124 . ","skadan ib 179), "]},{"a":"skra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) eg. torkat skinn; (å skin skrivet) dokument; bok ari något upptecknas; urkundsbok. at thera nampn scal inscriffwas i klostirsins skraa i strengnäs SD NS 3: 64 ( 1415) . skråordning, gillesordning. befaltis helmik stadzscriffue[re] . . . at vtscriffue och göre lechiarom ena skraa lycheruiss lydened ssom then vthscrifft ludde STb 3: 289. ib 301, 310 (1496), 4: 55 (1505). bödz hanom brucha schrana epter henne jnnehollende artickla ib 56 ( 1505) . \" scomager bäre op sin skra om onsdag \" ib 5: 54 ( 1515) .","2) hantverksskrå, ämbete. \" slotzmeden med sin träteborder skole förliche sig med theris skra j kembenerens nerwaren \" STb 5: 79 ( 1515) . - Jfr bakara-, bardhskära ämbitis-, lands- (Sdw 1: 730), skinnara-, skräddara-, smidhio-skra."],"f":["skrra . ","schra )"]},{"a":"skra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. torkadt skinn; (å skinn skrifvet) dokument. Jfr lands skra. - urkund innehållande bestämmelser för en korporation, skråordning, gillesordning. epter thz at sedher haffuer warith ok är i godhom embethom ok companiom ok selskap at the haffua skriffter ok skraar sigh epter at retta om the stykke ok ärendhe them warda . . . ok wij kötmaangare embethet ok companij här i stocholm os aff aldher haffua haldhit ok rettat epter godha gambla sidhwnio vthan skirffter ok skraa til thenna dagh ok for then skul at somblige vnge män i wara forskriffna embethe äru nyligha tilkompne eller än kunna koma som sigh ey wilia latha nöghia at thy som gamalt ok fornth haffuer warith tha haffua . . . borghamestarana . . . mz alt radhsins fulborhd . . . os vnth ok befalth thenna epterskirffna skraa ok stadhga SO 47 . ib 7, 30, 31, 51, 53, 61, 72, 77, 87 . . . sancte [erikx gillis] lagh ok skra SEG 111 . \" i androm sancte rikx gilless skraom \" ib 123 . SGG 128 . Jfr gildis-, hamna-, kom-, panis-, skomakara-skra."],"f":["skraa . ","skroo SO 7 . ","skraar ib 47 . skraa ib. dat. skraom SEG 123 ), "]},{"a":"skrabok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bok innehållande skråordning. SO 116 ."],"f":["schraa bock )"]},{"a":"skraghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["belägringsmaksin bestående af en grof och i ändarne tillspetsad bjälke genomträdd af korsvis ställda pålar. han satte sinna skraga hart foro then broo RK 2: 1107 . \" the bönder baru fram wasa oc skraga \" ib 1282 . \" the bygde ther badhe skärma oc skraga oc sworo the wille husit haua \" ib 1363 . \" ther war tha borta bade skerm oc skraga \" ib 7843 . BSH 5: 175 ( 1507) . \" borta äre skermdöra, driffwande wärk, och skragar, man skulle i tolka leka bruka \" ib 348 ( 1509) . Jfr skrava."],"f":[]},{"a":"skral","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rop, skri, skrål. tha hördhis diäflana skral oc thut alla wägna ther the wt wrokos aff thera bolek Prosadikter (Barl) 90. SvKyrkobr 71 . \" tha bleff stort slag oppa nyth swort gall oc skrall hördes \" Troj 28 ."],"f":["skrall Troj 28 . ","skraall ib 65 )"]},{"a":"skral","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rop, skri, skrål. ginstan war han (djäfvulen) borto mz storo skrale KL 58 . ib 9 . ey byriadhe han sina predican mz roop oc skral Bo 56 . mz oop oc roop oc mykith skraal MD 102 . ib 122 . mz skra (för skral) oc skri oc jammerligh rop ib 38 . Su 128 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . ther wtgaffs skråll och bwller wedh ib 264 ."],"f":["skraal . ","skråll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264, 285), "]},{"a":"skrala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skråla, skria rädhelika skrala oc thyuta ST 81 . ropadho the (djäflarne) oc skraladho owermattelika Lg 3: 300 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"skrala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skråla, skria the hörde hue then fatiga quinnan ropade och skrale om natten STb 2: 501 (1490). JMPs 416. wart hon sasom synna löss oc awethe oc begynthe skrala j högdt oc ropade Troj 58 ."],"f":["skrale (möjl. fel för skralade) Stb 2: 501 (1490)), "]},{"a":"skrambla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 109. peter skrambla RP 1: 495 ( 1381) . Jfr skrambla, v."],"f":[]},{"a":"skrambla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skramla. \" somblige herrer gisse sigh thes yppere . . . wara . . . att the braska och skrambla med stortt stått, perlor och gull PMskr 691 (avskr.). \""],"f":[]},{"a":"skrame subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["skråma, ytligt sår. han . . hög honum en stor skrame j hoffuidit STb 5: 176 (1517)."],"f":[]},{"a":"skrap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrapande, krafsande. swa giwir (för liwir) höna aff sith scrap som leon aff sin bradh GO 1066 ."],"f":[]},{"a":"skrap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) skräp; skrot. j tunna ful medh schrap ok alla handa boschaps ankosther STb 3: 305 (1496). en tunne med gamel hyende, fat oc talirker oc annet smat skrap ib 5: 184 ( 1518) ."],"f":[]},{"a":"skrapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skrapa, med något hvasst föremål stryka. bäthir quämmir skrapa osten än skrädha GO 513 . ","2) skrapa, radera, genom skrapning utplåna skriften i el. på. hitte brefuit . . . scrapat ok ny scriuat Bil 680 . skrapadhe brefuit ib 771 . \" at hon (ɔ.) reghlan scal . . . ey afläggias ellir vmwendas ellir scrapas j nochra handa maatto \" VKR 46 . \" thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh \" ib 55 . ","3) skrapa, utskrapa, radera, genom skrapning utplåna. är . . . scrapat oc aatirscrifuat thet ordhit gardzmestarans VKR 55 . \" skrapa mit nampn aff ewinnelike liiffs book \" MB 1: 347 . - om person. then som glädz j vranglikhet scal skrapas aff äuärdeliks lifs bok MP 1: 28 . MB 1: 347 . - utplåna, aflägsna. badh han thins änlitis aminne skrapas af sino hiärta KL 231 . MP 1: 341 . - utrota. thz iätta släktit hwiit moyses drap oc skrapade aff iorderike (delevit) MB 2: 37 . ","4) skrapa, hopskrapa, hopsamla. hwar eldh til sina kako skrapa PM 1 . \" haffwer jach skrapedh till hopa nogne skatpeninge aff sewidhe och anbyrdh \" BSH 5: 342 . (1509).","1) skrapa bort, genom skrapning aflägsna. skrapen aff snyon BK 215 . ","2) utskrapa, radera, utplåna. äpter thy som en scriware skrapar aff sina scrifft MB 1: 344 . Bil 605 . - utplåna, borttaga. huat som hälzst han haffdhe syndat mot sancto martion, thz skrapade han aff mz storom angher Lg 638 . - Jfr afskrapa. - Jfr bort-, ut-skrapa samt oskrapadher."],"f":["skrapa af , "]},{"a":"skrapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skrapa. \" skrape rosthen aff nokrom messing PMskr 241. \""],"f":["skrapa af , 2) utskrapa. utplåna, borttaga. skrapa aff mina synd othalikhet SvB 7 (omkr. 1500). - Jfr oskrapadher, ävensom oskrapter (2: 178)."]},{"a":"skrapa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrapa. \" skrapa oc trogh til lhestona \" Arnell Brask Biᴵ 24. VKu 95 (1559). Jfr hästa skrapa. "],"f":["*skrapo skapt","skrapa skaffth )"]},{"a":"skrapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utskrapning, radering. VKR 56 ."],"f":[]},{"a":"skrapeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr oaskrpeliker."],"f":[]},{"a":"skraphus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräpbod; skräpkammare? armarium skyp hws ok skrap hws GU C 20 s. 36 ."],"f":[]},{"a":"skrapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afskrapilse."],"f":[]},{"a":"skrapräster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SGGK 104 . \" at aldhermannen heller skrapresten bryther nogrom brodher eller systher moth retta \" ib. \" huar som säther sig sigh i aller mans skraprest eller bijsittare säthe \" SGG 127 . ib 128, 134 ."],"f":["-prester )"]},{"a":"skratte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skratte, tomte. \" thro . . . oppa skratta ellir tompt orma \" ST 31 ."],"f":[]},{"a":"skratte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skratte, tomte. penates commvniter dicimus skraatta GU C 20 s. 427 ."],"f":[]},{"a":"skratte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benämning på en del av koaniktiondet i Linköpings stift (avsatt till en gemensam kassa?). porcio proporcionis sesquitercie, que qlgariter dicitur skratte Scr. rer. svec. III 2: 283 (b. av 1500-t.). ib. i latiniserad form. skratto Ser. rer. svec. III. 2: 283 (b. av 1500-t.). ex scrattone reccepit archidiaconus iiii marchas danias ib."],"f":[]},{"a":"skrava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" RK i Script. rer. Svec. I, II 71."],"f":["skraga"]},{"a":"skrava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch"],"f":[]},{"a":"skravi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags belägringsmaskin. Jfr Sdw 2: 391 f. s.v. skraghi. at . . . hr ake skall . . . ey brytha vor skrafwa eller bygning nidher MonDipl Sv 38 (1464)."],"f":[]},{"a":"skreva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skriva."],"f":[]},{"a":"skri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skri, rop. \" mädh rop oc skri JMPs 458. \" BSH 5: 321 (1508, H. Gadh) . Jfr an-, här-skri."],"f":[]},{"a":"skri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skri, rop. \" fik han höra sua mykit skrij oc sua stort eth roop \" Pa 19 . hon öpte fast mz hardha skri Fr 1405 . Al 2887, 5297, 5359 . RK 3: 2290 . MD 37 . MB 2: 171, 172 . Jfr an-, glädhisk-sri."],"f":["skrii RK 3: 2290 ; MB 2: 171 . ","skrij Pa 19 ; MB 2: 172), "]},{"a":"skria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skria, skrika, ropa. \" en flöghir oc annar skriar \" Bo 181 . \" gik hon owir alan stadhin skriandis ok ropandis hwat hänne var teet \" Gr 291 . \" the skriadho ok öpto mz vsul laat \" Al 3335 . ib 4095, 5517 . MB 2: 118 . Lg 675 . \" fore hwi skrien ij a mote thö vtan sak \" KL 380 . MB 2: 375 . the skriadho til ihesum KL 391 . MB 2: 386 . \" mz skriande röst \" ib 374 . \" krakor oc skiorar skriandhe \" Su 119 . - klaga, veklaga, jämra sig. tha hördhe thän hertugh rikä ena quinno swa iämerlika skre ok sagdhe sik alla stundir ve Fr 947 . \" skriadhe oc gräth ganzska sara \" Lg 3: 324 . - Jfr beskria."],"f":["skriia Lg 675 . ","skriiadhe lg 3: 324 . ","skiradho KL 391 ; MB 2: 336 ; Al 3335),"]},{"a":"skria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1299. BSH 5: 116 (1506, H. Gadh) . Jfr anskria."],"f":[]},{"a":"skrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriande, skri, rop. fik höra thera roop oc skrian oc iämerlika lath ST 391 . \" eth stort skryan (för -ande?) ällar ropp \" Lg 3: 171 . ib 83 . MB 2: 234 . Su 43, 49, 227, 332 . - klagan, jämmer. ther wardh mykyn sorgh skrian oc gratir ST 531 ."],"f":["skryan Lg 3: 83, 171), "]},{"a":"skriande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriande, rop. \" yw hon nämber stadhenkom kom yw större skriandhet wart \" Lg 3: 646 . Jfr skrian."],"f":[]},{"a":"skridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skrida, röra sig framåt med jämn fart. om det som fortskaffas med hjälp af hjul. Al 8237 . - om fartyg. man . . . sa . . . huru skipith matte skridha Fl 664 . \" skipith fastlika thädhan skreedh \" Fr 2412 . slingra sig, krypa, glida. om djur. hon (lejonet) maklika fram at iordhinne skreedh Iv 2601 . han (ormen) . . . skredh . . . i gräsit hith ok thit LB 3: 81 . skriidher orm eller paddha j man soffwandis ib 7: 56 .","2) skrida, glida, sakta röra sig framåt el. nedåt. om menniskor el. menniskofötter. eg. och bildl. jak atirskredh j syndena sua som then som skridhir (labitur) a iis Bir 3: 144 . \" mine fötir . . . skridhu til världzlica thinga halko (lubricaverunt in mundialbus) \" ib 215 . \" thra väghir skal vardha swa som halka thy at the skridha af enne syndh oc til andra \" MP 2: 53 .","3) sjunka, nedrasa. \" kränkes oc nidhergaar all andelikx husens bygningh oc swa wndher ens förgaar, at thz litla som än synäs aff thy athersta daghom mera skridher oc nidherfaldher \" Su 54 . ","4) gå ur lag, lossna. beegynner axeelen skridha RK 3: 3137 . slippa lös, undslippa? säl är then man, som ey läth skridha ordh aff ordh (för munne?), som ey waro ranzsakat mz skälomen LfK 210 . "],"f":["skriidher LB 7: 56 . ","skredh ib 3: 81 . ","skred Su 367 . ","skreedh Iv 2601 ; Fr 2412 . pl. skridhu Bir 3: 215 . ","skrido Di 15 ),","skridha saman , gå i hop, förena sig. han . . . hwg konan sunder mit i liffuit, hon war sa mykin trulkona at lutterna skrido saman oc wart strax heell Di 15 . ","skridha umkring , skrida omkring, röra sig omkring. om liflöst föremål. Su 367 . - Jfr af-, ater-, nidher-, ut-skridha."]},{"a":"skridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) skrida, glida. - glida, halka? glossa twngan labat hon skrider themeto aff vineno GU C 20 s. 58 . 3) sjunka, nedrasa, falla samman. dilabi margaledis ok i manga dela skrida GU C 20 s. 187 . llabefio . . . skridha oc smittas ib (hand 2) s. 55. - Jfr bort-, in-, mädh-, ut-skridha."],"f":["skrida )"]},{"a":"skridhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett skridande sätt. decursim . . . idest fugaciter älteligha ok borth flylegha eller skridelika GU C 20 s. 168 ."],"f":["skride- )"]},{"a":"skridheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr nidherskridheliker."],"f":[]},{"a":"skridheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som lätt skrider el. sjunker samman? llabilis . . . haal äller scridelighen GU C 20 (hand 2) s. 56."],"f":["scridelighen )"]},{"a":"skridhlius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lykta med ljus. vnum skrillius nouum et I antiquum. jtem habet in fisco cottidie I skrillius SD 4: 711 (1340?)."],"f":["skrillius )"]},{"a":"skrifkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["raderkniv. \" artauus . . . 2ᵐ chatolicon scriff kniffu [er] \" GU C 20 s. 37 . iiɉ [ɔ: 2 1/2] dwsijn skreffkniffue GPM 2: 215 ( 1506) ."],"f":["skreff- GPM 2: 215 ( 1506)"]},{"a":"skrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrifning. \" ginstan ändhe kom pa scrifningena \" Lg 3: 538 . Jfr beskrifning."],"f":[]},{"a":"skrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, in-, til-skrifning (även Sdw 2: 648)."],"f":[]},{"a":"skrifskole","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivskola. Se Sdw 2: 1299. te lära j goda skrefskola en maanad läsa ok skriwa Saml 6: 174 ( 1495) ."],"f":["skref- )"]},{"a":"skrifstol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivstol. forulus . . . punger scriffstol bodha skap GU C 20 s. 287 ."],"f":[]},{"a":"skrift","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skript."],"f":[]},{"a":"skriftafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tavla el. platta att skriva på. tha finge wij henne (ɔ: en budbärerska) ena skrifftafla. ther hadom vij vtj scrifuit, at . .. STb 2: 466 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"skriftygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriftyg, skrifdon. \" bidh han siin scriptygh mz sik bära \" Al 10190 ."],"f":["scriptygh )"]},{"a":"skriftygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och"],"f":[]},{"a":"skriftyghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivdon. \" atramentarium rii scrifftygh \" GU C 20 s. 42 . \" tagh tit scriftyge til tik ok scriff snarlika . . . \" MP 4: 154 ."],"f":["-tyge )"]},{"a":"skrigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = skria. the skrigede offuer han MD 34 ."],"f":["skrigede MD 34 ),"]},{"a":"skrik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hoppande. \" hwar gladdes i sino rwme, mz danz oc skrik oc alzkona leek \" Lg 3: 467 ."],"f":[]},{"a":"skrika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. RAperg 1363 1/7 enl. I. Modéer, Personnamn fr. medeltid o. 1500-t. 19. hans skrika ATb 1: 203 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"skrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppa, dansa. \" the skrikkadho oc sprungo \" ST 151 . herodie dottir skrikkadhe oc huppadhe oc lekte for bordheno ib 371 . ib 66 . \" at danza oc skrikka mz hörrom \" Su 151 . kalzande oc skrikkande ib 130 . \" swa som feet oc wngh lamb danzandis sprwngo oc skrikkadho \" ib 74 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"skrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppa, dansa. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42 f. mins wppa hwilkin danz iak . .. giorde äpter thz bryllöpit nar iak swasom skrikkande, for brudhena kastandis mik aa jordhena . . . Mecht 237 . \" han gik oppa gatunne hoffwade, skrykkadhe ok dansadhe \" MP 5: 115 ."],"f":[]},{"a":"skrilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["halka, slinta. \" tha hölt ther een bärsman och silwasth skrillane medh fotenom i eenom ränsteen och fik swa i bärgxmansens korgha och ville rädda sik \" ATb 1: 285 ( 1468) ."],"f":["skrillane ) , "]},{"a":"skrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrin. \" at han . . . sik vndheruinne oc aname hingest oc harnesc h, kisto oc skriin oc hwat ther i är . . . oc bethale ther aff min gäldh \" SD NS 1: 514 ( 1405) . han . . . tok atir af honom skinande gul ok satte thz j sit skrin Bir 1: 61 . \" thz gullit som thu köpte af mik ok lagdhe j thit skrin \" ib. \" lät vp skrinit ib. \" ib 62 . \" haffua smaa skriin groff oc enfald mz laasom, hwar the (ɔ: systrana) magho göma wti sina naala oc hwiffua oc annath tholkit \" Bir 5: 45 . ib 46 . - särsk. skrin hvari helgons aflefvor förvaras, relikskrin. et skrin af cristallo med helghudomum SD 5: 564 ( 1346) . \" han fiol a sin knä firi skrinet \" Bu 54 . blykistan flöt . . . ok kom til sicilia land mz dyrum benum oc laghdos jnnan scrin Bil 210 . \" sancti bartholomei scrin ib. \" ib 251 . Gr 304 . \" sancte erikx scrin \" RK 3: 420 . TK 273 . - Jfr gul-, iärn-, malmar-, pänninga-, silf-skrin."],"f":["skriin )"]},{"a":"skrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrin. \" händer thet swa, at breff torfua sökias äller framtaghas, tha lete i them ask, skrin äller skap, som han finder bokstafwen skrifwadhan wnder gotzit \" VKJ 5 ( 1447) . - särsk. relikskrin. här (ɔ i Vadstena) bärs iiii resor scrined om sommaren Saml 6: 176 ( 1495) . - Jfr iärn-, pänninga-, trä-skrin (Sdw 2: 678)."],"f":[]},{"a":"skrinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mager, torr, ofruktbar. \" thär näth är skodandis wm jorden är feeth. skrind waath äller tör PMskr 195. ib. \""],"f":[]},{"a":"skrinläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrinlägga, lägga (ett helgons aflefvor) i skrin. bygde þär eet vänt mönstar sancto iohanni baptiste. ok skrinaþe þär hans houit Bu 54 . \" la þär skrinlact \" ib. \" skrin laghþe fingren \" ib 55 . \" scrinlagdho hans ben \" Bil 660 . \" en abote beddis enna iomfru been oc jätte hona skrinleggia j gulle \" ib 683 . Bu 522, 523 ."],"f":[]},{"a":"skrinnykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mycket till skrin. MP 4: 218 ."],"f":[]},{"a":"skrinstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrinstång, stång hvarpå ett skrin bäres (i procession). andre riddare och välborne män och rijksens raadh boro först s. cathrininä skrin, och voro skrinstengerna så skipadhe, att otta män fingo under them gangit TK 273 ."],"f":[]},{"a":"skript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) utförande af arbete i teckning, målning el. skulptur. then nokot ting hauer, thz han mykit älska, ok wil låta wäl skriua, han leta slöghan ok röntan mästara til thön skript KS 52 (132, 56) . - i målning el. skulptur utfördr arbete; målning. thins mönstris script (picturæ) Bir 1: 390 . - bildhuggeriarbete. bordhit hafdhe . . änga scrifft, eller skresdh, vtan var alt slät MB 1: 491 . - afbildning, bild, beläte. ärlekare creatur äst þu än nokot þät biläte älla skript. þu hauar lätit göra Bu 188 . \" j saghen fore idher ena stora statuam, thz är at sighia et beläte eller ena scrifft \" MB 1: 14 . ib 15 . \" at dyrka nakra script eller skyrdh \" ib 320 . \" thässe archin war sat mällan twa scriffter, som kalladhis cherubin \" ib 490 . \" än nakar . . . däghelik script war ower henna säng \" ib 224 . Gers Frest 15. ","2) skrifvande, skrifning. \" han bärghadhe sik som fatike diekna plägha mz script (schriven) \" ST 291 . \" opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning \" KS 52 (131, 56) . ","3) skrift, det som är skrifvet, skrifna bokstäfver el. ord. han saa the scriptena som scriwat war i badha wäghanna ända Bir 1: 15 . \" af skrapa thina scirpt (scripturam) aff thine book \" ib 3: 102 . ib 103 . Bo 159 . ","4) skrift, skrifven handling, skriftligt dokument, handskrift. sätium wi wart jnsigle for thässä skript SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . \" swa maanga personar som clostrith scal födh . . . tha fae abbatissan fram gaarmestaranom oppa ena script bescrifua (för -na) \" VKR 38 . \" scal gaarzmestarin faa abbatissonne oppa ena script mang hion oc leghodrengia j clostirsins brödh äru \" ib. \" thera scriptir funnos . . . lica \" KL 417 . ther waro twe godhe cristne män . . . som skriffwo thenna hälga mannanna martyrium . . . oc warlika laghdo the the skrefft iblandh stenana Lg 437 . skriffter ok skraar SO 47 . - skriftlig förbindelse. at þerrä handa samband är bundin . . . mät script SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - skriftlig uppgift, skriftlig förteckning. the kwnde aldrigh inga scriffter faa affh scriffuarestwffuone om te aaterstäder FM 358 ( 1508) . giorde jak strax scriffter (afskriftr, utdrag?) wtaff slotzbokene om the aterstäder ok fik ja te scriffter lansfoghaterna ib. - afskrift, exemplar (af skrift). j skipeno strax han (passageraren) är dödher scriffwes qalth thz han haffwer, oc ther aff skal skiparen haffwa ena scriffth, oc andra köpmännena, oc tridye scriffwaren PM XIII . ","5) skrift, bok. \" thz scriptin sigher wil iak ey thighia \" Al 6 . ib 529 . \" jak hördhe . . . aff scriptinne (d. v. s. legenden; scriptura) at sancta lucia jomfru tha hon var leed til hörro hws var stadhugh j tronne \" Bir 3: 325 . \" the script hulkin som kallas när jdhir biblya \" ib 353 . \" scriptin hulkin j kallin hälgha . . . gaar owir alla andra scritpir ib. - þe hälgha skript, den heliga skrift, skriften, bibelen. a mot þe hälgho script \" Bu 5 . \" þe hälga skript calla nä skylda män bröþar \" ib 194 . \" vt thydde hanom the hälgho script \" KL 80 . Lg 3: 324 . - skriptin, d. s. man kan thz ey mz scriptinne beuisa Bo 13 . ib 29, 48, 49, 130 . Bir 3: 156 . MB 1: 105 . MP 1: 67 . RK 1: 3769 . LfK 38, 111 . \" gyllene scripten sigher \" Bir 4: 68 . - ställe el. stycke af den heliga skrift. scriptin )locus scripturæ) som han laas KL 146 .","6) i viss ordning uppstäld samling af ett språks skriftecken, alfabet. alpha är första bostaff j gretzske scrifft MB 2: 369 . - Jfr gul-, hand-, ut-skriipt."],"f":["skrifft . ","scrifft . ","skrefft Lg 437, 3: 324 ; ","-en LfK 111 ; ","-enne ib 38 . -ir), "]},{"a":"skript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skriftande, föreskrifvande el. åläg gande af bot el. penitens för synder som bekänts under bikt; föreskrifter som med andledning af syndabekännelse gifvas af den som åhört bikten. gudh gömö oss wäl for idhre script ST 492 . ","2) syndabekännelse som sker inför en andlig för att mottaga aflösning och föreskrift om penitens, bikt. ganga (vandra) til skripta, gå att bikta. jätte ganga til scripta oc vidhersighia vantro Bil 833 . KL 125 . Lg 3: 11 . Al 6328 . wi pläghom göra ängin the brut at wi pläghom til scripta wandra ib 6305 . - bära til skripta, skirfta, bikta, bekänna (en synd). thässa synd blygdhis han bära til scripta for nokon man Bil 752 . ","3) bot, botöfning, penitens. at thula hardhasta skript KL 298 . taka skrift ib 278 . \" takin angir oc script (pænitentiam agite) \" ib 417 . MB 2: 409 . \" tok af präste script ok lönleka lösn \" Bu 30 . \" hwilkin som än gör thz for hwilkit som han tok skrift (pænitentiam accepit) \" Ber 96 . Pa (Tung) 29, 40. han thok gratande widh script ok stodh vtan kirkio Bil 640 . ib 277 . \" thok han sik siälfuir script vskälilika aldre tala ordh mädhan han lifdhe \" ib 378 . \" scriptadhe han sinna modhir synde for prestenom oc anamadhe sik syu ara script for them a hänna wegna \" ST 289 . \" satte biscopin honom script, oc gaff honom gudz lykama \" ib 30 . johannes satte þöm þrätighi dagha skript Bu 154 . \" en biscopar som han skriptaþe tröste sik eigh sätia hanom fulla sk[r]ipt (absolvere timuisset) \" ib 168 . \" dömpde til script oc boot \" FH 3: 59 ( 1445) . \" helwitis pino forlät gudh israels sönom fore moyses bön . . . än iordhrikis plikt oc pina stodh them äpter, swa som scrifft äpter synda afflösn \" MB 1: 346 . \" för än wi ändom waara script i thässe wärld \" ib 284 . ","4) straff, bestraffning, tuktan. \" swa som landith war skodhat xl dagha, swa skal thetta folk ganga ater oc fram om ödhemarker om xl aar . . . the skulo hawa ens aars scrifft fore hwar daghin ther landith war skodhat (juxta numerum XL aireum quibus terram consideratis quadraginta annis recipitetis iniquitotes vestras) \" MB 1: 403 . - Jfr lön-, lönd-, lönda-skript. ","1) skriftande; föreskrifver som med anledning af syndabekännelse gifvas af den som åhört bikten. han togh sieldldän skriptemall Pa (Tung) 27 . \" j ärin alt off hardhe j idhrom scriptamalum \" ST 492 . ","2) skriftermål, syndabekännelse som sker inför en andlig för att mottaga aflösning och föreskrift om botöfning, bikt. han grät huarn tima han härþe skriptamal. ok nokors folks synda fal Bu 100 . kom tel biskopen ok baþ höra sin lönlek skripta mal ib 143. Bir 2: 71, 3: 248 . \" j scriptamalom höraskolandom \" ib 4: 27 . \" til at höraskolande scriptamal \" ib. \" alla systrana prästene oc brödhrene, skulu at minzsta threm sinnom j aareno wppinbara sith samwit mz scitptamalom confessori genrali \" ib. \" är idhurghin ok scriptamalin (confessio) förste vmuändilse väghir til gudz \" ib 1: 19 . \" scriptamalanna dygdh \" KL 111 . ib 58, 112, 113 . MP 1: 6 . \" manar sanctus augustinus oss til scriptamale \" ib 5 . \" mange senka sin scriptamal ok bätring alt oflenghe ib. \" ib 45 . VKR 17 . \" angren födher räth skrefftamall. skrefftamalen fulla booth för syndena \" LfK 39 . Su 48 . han giorde . . . optelika sin scriptamall RK 1: 2476 . vm nakor . . . gör san scriptamal (confessionem) af giordhom syndom Bir 1: 294 . ib 293, 295 . - syndabekännelse, förtrolig bekännelse, yppande af det som är af vigt för ngn el. ligger ngn om hjärtat. nu hafuer iak sakt mit skirfta maal for huath iak morghin döia skal Iv 2761 . - det som yppas i skriftermål. sua sum skriptamal biþium vi idar þät lena (för löna) Bir 4: (Avt) 184. - skriftermål, syndabekännelse jämte aflösning och fullgörande af föreskrifna botöfningar. thässa thre dagxledher . . . tekna thre lyte rätta scriptamaala . . . första scripta dagher är sorgh oc träghi, annar rät widhergangilse thridhi rät scripta lösn oc full owerbot MB 1: 284 . the nadher han fik mz scriptamaalom, the skyladho syndanna aflat ib 104 . \" ängin är swa thung älla groff synd at hon bätras ey ok rensas mz idhruga ok scriptamalom (quod pænitentia non diluatur) \" Bir 1: ilse scriptamal (pænitentia) gudz likama presta vigxl hionaglagh ok olningh ib 234 . ib 205 . \" böte misfälle mz scriptamalom (pænitentiam condignam accepit) \" Bu 130 . gudh gifui . . . allom them ther bokena hördhe rät ryghilse ok godh skriptamaal Fl 2110 . Lg 44 . \" war dödh wtan skäll och skriptamall \" BSH 5: 382 ( 1510) ."],"f":["skrift . ","scrifft )","skripta brut","skripta dagher , ","skripta dottir , ","skripta faþir","scrifta- . ","skriffta- LfK 141 . ","scriffta- . ","skrieffta LfK 151. scripte- Lg 3: 533, 538, 552, 553 . skreffte ib 440 . ","skripto- . ","scripto- SD NS 2: 170 ( 1409); Lg 3: 21 . ","scrifto- . ","scriffto- LfK 142 . skriefftoib),","skriptahus","scriffto- )","skripta lös","skrifta- )","skripta lösn . f. aflösning. rät scripta lösn oc ful owerbot MB 1: 284 . ","skriptarmal","scrifto maal: - maalom VKR 17 ), ","skriptamala bätring","skriftamala- Ber 92, 96), ","skriptamala nadhir","scriptamaala- )","skriptamals time , ","skriptamale , ","skriptaman","skrifta- )"]},{"a":"skript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) syndabekännelse inför en andlig för mottagande av avlösning och föreskrift om penitens, bikt. gudh som alswåldigar är, gifwe att the mage till rätt skrecht komma, och sig bättre Spegel Skrbev 131 (1374). GS 46 (14399 . jtem . . . skal han (ɔ klockaren) ringa til scrifft epter middaghen ÅK 62 . - ganga til skripta, gå att bikta. Mecht 297 . 3) bot, blotövning, penitens. kan werldzwald gripa them för än the tagha vppenbara skrift GS 46 ( 1439) ."],"f":["skrift . ","scrifft . ","skrecht Spegel Skrbev 131 ( 1374) ), ","skripta fadhir","scriffte- . ","scriffto- NMU 1: 83 ( 1399) ; JMPs 485),","skriptarmal (scriptamaal), ","*skriptarmals röghiare? (scripto-), "]},{"a":"skript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","the gambla, nya skript, det gamla, nya testamentet. Se Sdw 2: 1299. nw skla om thetta watnith swa forstandhas som sigdhz aff j gambla scripthinne MP 5: 31 . - Jfr af-, hads-, hand-, hem-, in-, iordha-, ivir-, lärdoms-, papirs-, rulla-, uplatninga-, ut-skript. "],"f":["scrift . ","scrifft . ","scrifs SpV 64 . scriffs ib 34. skreptz JMPs 530),","*skriptahus","skriffta- )"]},{"a":"skripta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) skrifta, mottaga bikt av och föreskriva bot för (samt meddela avlösning åt). han scriptadhe honom oc gaff honom udz likama SvKyrkobr 25 . . . . allom som äru sannelika scrifftadhe mädh idher oc anghir . . . them gaff han alla thera syndha fförlatiilse SvB 522 (b. av 1500-t.). "],"f":["scriffta . ","-adhe . ","-adher )"]},{"a":"skripta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skrifta, mottaga bikt af och föreskrifva bot för (samt meddela aflösning åt). en biscopar som han skriptaþe tröste sik eigh sätira hanom fulla sk[r]ipt Bu 168 . \" en klerkir . . opta scriptadir: oc atir j synd fallin \" Bil 794 . kalle til henne skriffta fadheren som hono (för hona) skrifte ok aflöse Gers Ars A 3. ","2) skrifta, bikta, bekänna (sina synder). sagdhe sik haua giort ena synd som han aldri thordhe scripta for nokrom lifwandis Bil 752 . \" at vidhirga oc scripta syndirna \" Bir 2: 60 . ib 71 . ST 289 . Lg 669 . - abs. sagdhe . . . hwru honom begangit war mz the iomffrwnne, allaledhes som han tillföranda skriftat haffde för pawan Lg 673 . "],"f":["scrifta Bil 752 . ","skriffta . ","skrifftha Lg 669 . ","-aþe , ","-aþer )","skripta sik , göra sitt skriftermål, skrifta, bikta. mannen . . . vilde skripta sik Bu 172 . böþ hanom . . . skripta sik for löska läghe ib 171 . ib 176. Bil 752 .. MB 1: 298 . KL 58, 112, 113, 114 . Bir 2: 71 . VKR 26 . ST 289 . " en mykit sondoghir man scriptadhe sik widh en biscop " KL 111 . " scriptadhe sik . . . widh sin sokna präst ib. " Bil 642, 753 . MP 1: 5 . Bir 3: 193, 248 . ST 317 . Su 437 . " han hafdhe sik aff allom sinom syndom scriptat " KL 58 . VKR XIII . "]},{"a":"skriptare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skriftefader. \" j ärin alt off hardhir scriptare \" ST 425 ."],"f":[]},{"a":"skripteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skriftlig. scriptelige article HSH 20: 258 ( 1508) . eder . . . scripteliige swar ib 24: 68 ( 1516) . ib 18: 55 ( 1497) ."],"f":["scriptelig . ","scripteliig )"]},{"a":"skriptordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med art. ordalagen i syndabekännelsen. heer äpter fölie skrifftorden paa swänska iach arm syndogh menniske (o. s. v.) SvT 99 ."],"f":["skrifftord )"]},{"a":"skriptpänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivpenna. min twngha är som lagmestarens skrifft pänne (lingua mea calamus scribe), snarlika skriffuandis alleluya JMÖ 180 ."],"f":["skrifft- )"]},{"a":"skriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2) teckna, rista tecken. - bearbeta? utföra? Se Sdw 2: 1299. 4) skriva, anteckna, uyppteckna, skriftligen meddela, nedskriva. skriuat vndir mit insigle SD 8: 206 ( 1362) . \" epter swa dana swar och visordh gaffue verdige feder . . . thöm til frytz och bade tet vptechne och til mynne scriffue j stadzsins tenckkebock \" STb 3: 342 ( 1497) . - uppskriva, förteckna. . . . kunne fa lata scruffua tho gooz alle samen Arfstv 23 ( 1461) . - uppskriva, uppteckna. ath han aldregh skal sitia och scriffua skath offtaren för ty hanss vilie var at vi skulle haffua dult viii mark aff skatten ATb 2: 144 ( 1479) . mwnkasko[ri] man(?) . . . är skriffuen til forende for v (5) marck, stadzsins sak STb 1: 374 (1482). - skriva, skriftligen uppräkna. breffuit . . . inciglat meth thässa godha manna incigle, som här äpter screffuas SD NS 3: 573 ( 1420) . - skriva och sända. tesse for:ne copie screffs med hans burmester ok ottens nilss til alandt STb 5: 358 (1522, Kop.). - skriva el. anteckna ss boende. oloff skinskaffuere jnnan mur scriffuen Stock Skb 204 (1522-23). her larens . . . är scriuet j innan murs quarter ib 234 (1524-25). ib 248 (1525-26). II esdre v° et horum quesita est generis scripta impedatura expone thera skriwande släkt opräknan war opsökt GU C 20 (hand 2) s. 14. 10) skriftligen förordna? ey skulu wii oc scrifua wara smaswena til the gode men, som slothen och länen hafua oppa thiänist Rydberg Tr 3: 381 (1483, avskr.) . fordom war sidwänya ath pröffwa försth them som walde waaro til stridz ämbethe oc sidhan scriffwa them thrä til PMskr 126. 11) (bort)förskriva. i swerige . . ther herrerne haffwe skriffwitt rijkitt sigh emellen och waritt qwarters karla PMSkr 677 (avskr.). 12) muntligen beskriva? mädhan thu haffwer scriffwat prydilsen, lath nw höras the ärandhe, som här wndhir skyles andhelika SpV 123 . "],"f":["konj . ","scriffue STb 3: 208 (1495) . refl. 3 pers. screffuas SD NS 3: 573 ( 1420) . impf. refl. screffs STb 5: 358 (1522, Kop). part. pret. skriffuen STb 1: 374 ( 1482) . ","scriffuen Stock Skb 204 (1522-23). scriffwen ib 248 (1525-26). n. scriuet ib 234 (1524-25). skriuat SD 8: 206 ( 1362) . supin. skriffwitt PMskr 677 (avskr.). scriffuit STb 4: 229 (1511). scriffuidh GPM 2: 144 ( 1500?) . ","skrefwit Hel män 195 . ","scriffwat SpV 123 . Se Sdw 2: 1299),","skriva til , 1) skriva till, skriftligen meddela. sades, tet herman rogge scriffue biscop kort til om snickaren STb 3: 208 ( 1495) . Hel män 195 . 3) skriva (ngt på ngn), skriftligen uppgiva såsom ägare. tha loto the ransaka tolbokene ok funno, eig annars (?) ther än hanis fältztorp hade latid scriffwa sik the forrörda v(5) mesa koppar til meth annat mera gotz STb 2: 152 ( 1486) . Jfr tilskriva. ","skriva up , 1) uppskriva, uppteckna. skriue op communes modus loquendi Saml 6: 174 ( 1495) Jfr upskriva. - i talesätt. scriffwer oss op (kom ihåg, var övertygad om), wij hawe her warith BSH 5: 332 (1508, H. Gadh) . ","*skriva upa , ","skriftligen )","*skriva ut , skriva, utfärda. Se Sdw 2: 1299. Jfr utskriva. Jfr be-, for-, in-, ivir-, saman-, äptir-skriva, ävensom for-, o-, undir- (2: 820), äptir-skrivin (2: 1141), äptir-skrivadher och oskrivadher."]},{"a":"skriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrefva, bergskrefva. ij hwlom screffwom läggiom wi os nidh Al 6418 . Jfr biärgh-, halla-skriva."],"f":["screffwa )"]},{"a":"skriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) teckna, måla, i teckning, målning el. skulptur framställa el. utföra. sändhe han en scrifuare (senare ändradt till malara) til war herra at läta scrifua (senare ändradt till mala) thz likaste änlete warum herra han gate Bil 232 . han sighs . . . hafua scrifuat första wara fru biläte henne licast ib 259 . \" thit belate skal . . . aff gul scrifuas \" ib 537 . VKR XV ; XVI. MD 103 . \" scriffwath oc skorith beläte \" MB 1: 331 . \" gudhlik natwra är ower alt thz, ther nakar creatura ma thänkia eller vnderstanda scrifwath eller skorith, eller nakra handa skapath \" ib 491 . \" ma synas, at i bland andra helgho doma, i gudz mönstre, skulle ängalund scrifwas eller skäras cherubin, oc propiciatorium oc candelabrum \" ib 482 . hedhne män waro wane at göra dyyr altara, oc klädha mz dyrom thingom, scrifwadha oc skorna ib 494 . ey skal nakat vara scrifwat ällir malat a kirkionna väggiom Bir 2: 337 . - (i teckning, målning el. skulptur) afbilda. sancti petri altara a huilko som var scrifwat hans pina Bil 833 . Bir 3: 388, 406 . saa jak fyra ewangelistas ok thera skapadhir var likir fyrom diurom swasom the pläghas scrifwas a väggiom ib 470 . ower henna säng waro blamän scriffwadhe MB 1: 224 . iwpiter högxste affgudh, han scriwadhis mz wädhra hornom ib 255 . ib 298 . \" thera affgudha teddos them, oc scriwadhos i thera (djurs) liike \" ib 472 . scriffwen äpple Gers Frest 15 . han (skölden) war hwiter oc war scriffuit vpa mz röd färga en hamar oc en tong Di 59 . \" hans skioll war hwit, ther i war scriffuit et leon aff gull \" ib 68 . ib 128, 132, 272 . a karith . . . man skrifuith sa the ärinde som var ij troia Fl 291 . a lukith var . . . skrifuith . . . huru pallas venus ok iunno thrätto om gull äple eet ib 293 . - (med teckning, målning el. skulptur) utsira, i sht måla. mit mönstir war prydh ok scriwat mz gul (depiclum auro) Bir 1: 392. är lik thy glasi som vtantil är scrifwat (depicto ab extra) ib 2: 85 . \" then nokot ting hauer, thz han mykit älska, ok wil låta wäl skriua, han leta slöghan ok röntan mästara til thön skript \" KS 52 (132, 576) .","2) teckna, rista tecken. hon . . . skreff mz höghra thumulfingrenom vppa stenstolpa. ok the blotnadho swa som veeght wax. ok ther syntos kors märke äpter KL 308 . - rista el. teckna bostäfver, skrifva. skref a iordhina mz fingreno Bo 159 . \" lika aristoles barna skiäl ok näme widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å \" KS 52 (132, 56) . - skrifva, rista (skrift). thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas KS 52 (132, 56) . Bir 1: 215 . - rista, inhugga el. skrifa (bokstäver el. ord). hwilke som hafwa thav skrifwat i sinom änlitom Su 425 . octouianus bygde eet altare lät iui scriua liuandes guþ Bu 63 . \" eet hwalff aff gull lot konungin göra ok ther a skrifua som ij maghin höra: här ligger the dödhin slo ij hääl, blanzaflur the fores vnte väl \" Fl 328 . scriff hälge äru the som kallade äru til lambsens bryllops natwardh MB 2: 363 - skrifva (ord till ngn el. i bref till ngn). scriff änglenom til ephesi kirkio. thztra sigher han som haldher vij stiärnor j sina höghra hand MB 2: 335 . \" skriff smirne dyrkios ängle. thzta sigher thän förste oc ytherste ib. \" ib 336 . 337.","3) skrifva, förse med skrift. the tafla ther all är scriwath MB 1: 55 . ib 118 . \" fore them lagho böker, skriffuadhä mz gull bokstaffua \" Pa (Tung) 40 . ","maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 5: 605 ( 1346) . þe þingh vilium vi här af vare fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth Bu 6 . \" skref sina synder a breff \" Bil 276 . Bo 159 . \" j the materia som tilforinna scrips \" Su 351 . \" thz thu seer scriff j bokena \" MB 2: 334 . \" hittes þät skrivat. at han do eigh a corseno. för än han varþ halshugen \" Bu 210 . ib 63 . \" swa är . . . scrifuat innan hälgha spananna bokum. at the skula thro mikaldre saghu \" Bil 232 . \" scrifua at thu äst skyldogir fämtighi (näml. löpa olio) \" MP 1: 240 . \" scriuat är man skal ey fresta gudh \" ib 2: 56 . \" huro herra ok första hawa ther liffuat thz finder man her i bokenne scriffuit \" RK 1: 22 . \" huro the hawa liffuat giort ok farit her star thz scriwat \" ib 24 . \" swa som . . . war för scrifwith \" MB 1: 397 . - uppskrifva, upp.teckna. han sende vii mässo diäkna wm cringh landhit. ok mz them vij dubdiäkna at scrifua alla hälgha martires ok thera pinur ok dygdhe ok iertigne Bil 394 . \" constantinus lät scrifua siluestro drömin at radha \" ib 569 . \" the taldo alla israels sönir, oc scrifwu thera tall \" MB 1: 419 . \" scriffwes alth thz han haffwer \" PM XIII . \" the äre skripnä j gudz anlite \" Pa (Tung) 40 . skrifva, skriftligen uppräkna. thässa jordher, gotz oc ingiäld, som här äpter widher nampn screfuin standa SD NS 1: 424 ( 1405) . - i skrift berätta om, i skrift omtala el. nämna. som scriffwadho aldra wärldinna skipte oc skipilse MB 1: 125 . \" var herra ihesus som hona . . . enkannelica for alla the ther skrifuadhe finnas vitiadhe \" Bo 227 . - skrifva, skriftligen meddela, skriftligen el. genom bref underrätta. diäfwllin äggiadhe somlicom at scrifwa thik oc budha thän vara dödhan (scribere tibi ilum esse mortuum) som lifdhe Bir 2: 146. - skrifva, sända skriftligt meddelande. sancta birgitta skreff til en herra sighiande Bir 2: 85 . skrifva, teckna, i skrift benämna. med två ack. scref han sik kesara Bu 533 . - skrifva, göra skriftlig framställning (om), i skrift tala (om). med prep. af. viliom vi skriua af allom hälghom appostolis Bu 130 . \" aff thessom fiurum howdhyghdom skriuar en vis man \" KS 20 (49, 21) . \" witnar iohannes damacenus. som ther scrifuar af \" Bil 232 . ","5) skriftligen uppmana el. befalla. skreff . . . konungh alexandher til jonatham. at han skulle honom . . . ther möta MB 2: 253 . han screff marsken til sik komma RK 2: 7206 . - föreskrifva. scrifwin hwat j scrifwa wiliu ST 492 . ","6) skattskrifva. wth gik bwdhit aff kesarenom at al wärldin skulle scriffwas (describertur) oc hwar skulle scriffwas j sinom stadh Bo (Cod. B) 343 . ","7) skrifva, uppsaätta, affatta. skref . . . bref Bu 29 . \" rädes . . . vm breuet sua darleka scriuat ok vt giuit \" ib. \" fik bref af vars härra hand skriuat \" ib 190 . \" þettä breff oc testament, som giort, scriwat oc giwit var i löþesom \" SD 5: 568 ( 1346) . ib NS 1: 3 ( 1401), 11 ( 1401) o. s. v. Bil 232 . mz kirkionna räth som han star scriffwin RK 1: 86 .","8) skrifva, skriftligen uttrycka sig. ewangeliste screfwo mangaledhis Bir 2: 322 . ","9) egna, helga, inviga. hänna lifnadhir skulle tiluighias oc scrifuas sannom fatikdom KL 332 . ","1) skrifva till, skriftligen meddela. scriff . . . kesarenom til tässin ordhin Bir 4: 111 . \" thu screff mik til i thino brewe at thz barnit thu hafdhe föth war wanskapat \" ST 442 . RK 2: 4528, 4561, s. 342. - skrifva, sända skriftligt meddelande. scriffwen . . . allom jwdeis til a konungxsens wägna som idher siälffwom täckis MB 2: 192 . \" ptholomeus skreff honom til j gän j thässe matto \" ib 253 . LfK 139 . ","2) tillskrifva, tillräkna. \" the . . . scrifhwa thz alt til thinna nadha gafhwa \" Ber 7 . - Jfr til skriva. ","1) uppskrifva, uppteckna. skal skiparen jnsätya the päningana ther the bliffwa trygge . . . oc scriffwas wp j kyrkionnas bok PM XIII . ","2) skriftligen uppsäga. ath han matte scriffue kongen vp sit huldschap och manschap FM 181 ( 1504) . HSH 18: 85 ( 1497) . - Jfr be-, for-, ful-, i gen-, saman-, ut-, äptir-skriva, äfvensom forskrivin, for-, forinnan-, hvit-, ny-, o-skrivadher."],"f":["scriwas MB 1: 298 . ","scrifwas ib 482 . ","skriuas KS 52 (132, 56) . ","scrips Su 351 . ","scrifua MP 1: 240 . ","scrif ib 2: 192 . ","scriff MB 2: 334, 335 o. s. v. ","scriwadho: -os MB 1: 472 . ","scrifwu ib 419 . ","scriffuo RK 2: 4561 . ","scriefwo Bir 2: 322 . ","screffuo RK 3: 1109, 1111 . ","screuadher: -at SD NS 1: 11 ( 1401), 24 ( 1401). ","skrefuadher: -at ib 30 ( 1401) . ","screpuadher: -at ib 3 ( 1401) . skrivin. ","scripuin: -ith Di 272 . screfuin (pl. nom. n.) SD NS 1: 424 ( 1405); -it ib 30 ( 1401) . ","skripnä Pa (Tung) 40),","skrifva af?","skriva ater , skrifva tillbaka, skrifva ss svar. thu scref mik til . . . oc spordhe mik om radh om thu skulde thz (barnet) fordarfwa oc iak screff thik atir mz mit breff at thu skulde thz behalda ST 442 . Jfr ater skriva. ","skriva in , ","skriva til , ","skriva up , "]},{"a":"skriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr biärghskriva."],"f":[]},{"a":"skrivan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrifvande, skrift. \" aldrigh kan nokor medh skrivan thet vtthryckia \" Ansg 181 . Jfr beskrivan."],"f":[]},{"a":"skrivan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr foreskrivan."],"f":[]},{"a":"skrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","huilkin dandeman som stadzsins scriffuerare är han skal engte annat inscriffwa i tesse bokenä än thet honom befalth wardher aff borgamesterene och raadet SJ 2: 1 ( 1474) . helmich stadzscriffuer . . . som scriffuer war pa nyköpingh SJ 2: 123 ( 1488) . - skrivare på ett fartyg. PMskr 8, 9, 10. upptecknare. agiografus hälga tinga scriffuare GU C 20 s. 12 . antiquarius . . . gambla äranda scriffuare hälle i mynne haffuer ib s. 27 . ib. s. 7. ss tillnamn. \" sigwardh skrifware \" ATb 1: 248 ( 1466) . GPM 2: 117 ( 1498) . SSkb 114 (1503-94). HLG 3: 5 (1516), 15 (1521). - Jfr be-, bro-, gards-, rads-, ränta-, skips-, slots- (äv. 2: 433), stads-, tol-, tomta-, undir-skrivare. "],"f":["scriffuere . ","scriffuer )","*skrivara gardher","skriffware- )","*skrivara lön","skriffuare- . ","scriffuere- )","*skrivara stol","-stooll )","skrivara stova","-stuga )"]},{"a":"skrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) målare. \" sändhe han en scrifuare (senare ändradt till malara) til war herra at läta scrifua (senare ändradt till mala) thz likaste änlete warum herra han gate \" Bil 232 . - (?) ss tillnamn. swenonem dictum scrifuara SD 3: 680 ( 1325) .","2) skrifvare. \" xiiij scrifuare gatu änkte mer giort än scrifuat daghlika j bökir wisdom aff hans munne \" Bil 392 . gregorij scriuare ib 718 . KL 47, 48 . Bir 1: 242 . Al 1908 . \" skal scriffware for ollan staa scriffwa saka ok höra oppa \" MD (S) 290 . ib 291, 292 . siden sagde marsken . . . min scriuare oc mit jncigle later iac her qwaar RK 2: 5129 . - skrifvare på ett fartyg. then pelargrimen skal ga til scriffwaren latande segh jnscriffwa PM XII . i XIII, XIV, XV, XVI. - brefskrifvare. thz som scrifwarene sagdho fals Bir 2: 146. - upptecknare. reglonna scriffuare Bir 4: 49 . ib 115, 116. - ss öfvers. af Lat, scriba: skriftlärd. calladhe pylatus . . . almoghans allirmän. prestina. laghuiso männena. oc scrifuara KL 384 . MB 2: 380 . Jfr bref-, hand-, rads-, saman-, stads-, tol-, vardh-skrivare."],"f":["skrivara stova","scriffuarestwffua . ","scriffuere stoffwe: -en FM 243 ( 1505) . scriffuerstwe. skreffuere stwffue: -en FM 405 ( 1509) ), "]},{"a":"skriveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) befattning ss skrivare. scriffwaren (på fartyget) är pliktogher giffwa kompanommen rekenskap swa offta the thän bedhas, swa sidhan han är skeldher fran thet scriffrith som för PMskr 10. 2) skrivarestuga, kontor, kansli. ther offuer, tha claus swennemon peningana antwordade, ware her eric jensson borgamestrere och helmich scriffuer j stadzins scruffuerij STb 3: 384 ( 1498) . ib 422 ( 1499) . \" giorde oleff tawast rekinschap . . . j stadzens scriffuerij \" Stock Skb 285 (1499, Skip) . STb 4: 159 (1507). Stock Skb 41 (1517-18), 301 (152033, Skip). tha han antwordet (ɔ silffed) f[r]an sig j scriffuerit wog thet xxi!UDDA_TECKEN? lödige march STb 5: 289 (1520). - Jfr tolskriveri."],"f":["scriffuerij )"]},{"a":"skrivilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" skrifvelse, bref. swarom wi til idher skirffwilse MB 2: 263 . FM 181 (1504), 405 (1509), 681 (1517). HSH 18: - skriftlig uppmaning, bef med uppmaning. sändhe hon sinom brodher kärlek oc gudelik skriffuilse, at han skulle fly henne sins fadhärs wenskap Lg 3: 444 . - Jfr beskrivilse."],"f":["scriffuelse HSH 18: 5 ( 1494) o. s. v.; FM 181 (1504), 405 (1509); på två st.). screwelsse ib 681 (1517). scriffuelser HSH 18: 15 ( 1494)), "]},{"a":"skrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, for-, til-skrivilse (äv. Sdw 2: 649)."],"f":["scriffwilsse . ","skrifwelse )","-"]},{"a":"skrivin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skeppsskrivare. \" olaff mikelsson skal fornögia scriffwnin sina hyra ok scriffuenin skal fornögia olaff . . . eth fath järn \" STb 1: 326 ( 1481) . ib 3: 255 ( 1495) . anders buck ägher sware köpsuennin om the viij fath jern, som han hade jnschipat j hans skyp, epter han hade ey scriffueyn ib 356 ( 1498) ."],"f":["scriffueyn . ","med art. scriffwinen STb 1: 313 (1481). scriffuenin ib 326 ( 1481) ), "]},{"a":"skriving","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivelse, kunnom wi märkja, at idher scriffving oc hans ordh ey owerandragha FMU 3: 186 ( 1440) ."],"f":["scriffving )"]},{"a":"skrivirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tol- (2: 663), vardh-skrivirska."],"f":[]},{"a":"skriþanda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"skrodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utmyntning, det som utmyntas. skal ther skroden aff . . . wägen kolnisk mrk gwldh holllä halffärdesynnnnnnnätiwgä och twa gwldhen HSH 19: 14 ( 1497) . skal skroden aff for:de wägän mark hollä firä oc trediwä kath ib."],"f":[]},{"a":"skrodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderskära, fördela; utmynta. \" vtaff tesse . . . march wägnä skal han skrodha trätige firä kasth \" HSH 19: 12 ( 1480) . vppa thenna wägna march skal han skrodhe femtigi och try kast ib. oppa stocken ther han skrodher och mynther ib 13. paa then stock som han töm (penningarne) skrodher ok mynther ib 15 ( 1407) ."],"f":["skrodher HSH 19: 13 ( 1480), 15 ( 1497)),"]},{"a":"skrok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) lögn. \" första sannind möte tha hawier scrok skam fore \" GO 310 . ","2) falskt prat, vidskeplig dikt. förwitandis gudelika oppenbarilse oc hälga revelaciones wara kärlinga skrok (superstitiosa figmenta) Su 7 ."],"f":["skrukke VGL II A 4), "]},{"a":"skroksak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skroksokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skruk- )"]},{"a":"skrokvitni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skruk- )"]},{"a":"skrop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kärlinga skrop."],"f":[]},{"a":"skropuk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skopuk."],"f":[]},{"a":"skropukhovudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mask för hufvudet, hufvudmask, ansigtsmask. fly forgylta skalka rädhegrimor ok skopuk howdh (sannolikt för skropuk howdh) GO 1108 ; se Kock, Medeltidsordspråk 2: 426 f."],"f":[]},{"a":"skrubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["håla, kula, grotta, klyfta. hon flydhe til et biärgh. ok gömde sik i enne skrubbo KL 308 . ST 263 . \" hiöldo theris högtidher pa bärgh oc skrubbom (speluncis) \" MB 2: 309 . \" myssena haffwa krupit wt aff theris skrubbom (cavernis) \" ib 171 . ST 344 . saghdhe sancta cristina til ormanna, jak byudhir idhir . . . at j krypin bort j idhra skrubbor ib 259 . - gömställe. sich pakkadhe hwar j sina skrubbo RK 2: 4032 . Jfr biärgh-, biärgha-, biärgs-, halla-, iordhaskrubba."],"f":[]},{"a":"skrubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["håla, kula, grotta, klyfta. Prosadikter (Barl) 86 . cripa (Cathol.: cripta) e skrubba ok skari GU C 20 s. 155 . Jfr diura-, iordh-skrubba."],"f":[]},{"a":"skrudder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skryþa."],"f":[]},{"a":"skrudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr biskops skrudher."],"f":[]},{"a":"skrunkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skrumpen. \" anlitit (näml. var) skrunkit (contracta) \" Bir 1: 33 . hans näsa äru af skorna, hans kindir alstingx skrunkna swa som döz manz ib 68 . ib 69 . \" gambla vtslitna oc skrwnkna skoo \" MB 2: 24 . Jfr samanskrunkin."],"f":[]},{"a":"skrunkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skrumpen. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 71. hwdhin var all skrunkin oc swartnat aff solina hita Prosadikter (Barl) 50 . kyrsebär torkas j solenne til thes the warda skrwnken PMskr 348. ib 349 ."],"f":["skrunken )"]},{"a":"skrunkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrumpna the olyo bären som ärw böryath torkas oc skrwnkna PMskr 338."],"f":[]},{"a":"skruta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 109. anders skruta RP 1: 127 (1359, Östergötland) ."],"f":[]},{"a":"skruv","b":[],"c":"","d":"","e":["skruvverktyg (för lyftande och skjutande). vi haffuom optha vitit vpväges med skrufuer stenhus oc andra mwra som böriade lwta HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"f":["skrufer ) , subst. "]},{"a":"skruva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skruva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med hjälp av »skruv» (jfr -skruver) föra i rätt läge? per mölnere v ortuger för tet han skrwade södre bron Stock Skb 124 ( 1520) ."],"f":["skrwade ) , "]},{"a":"skruver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["topp; bistock med toppformig kåpa av bark el. dyl. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 27: 264 ff., A. Sandklef, Äldre biskötsel i Sverige och Danmark 10 ff."],"f":[]},{"a":"skruver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biskopsmössa. \" RK 3: 424. Jfr biskops skruver. \""],"f":[]},{"a":"skruþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skrud, prydlig drägt. tha the sagho ärchebiscopin kläddan j sin scrud Bil 846 . \" sato the hälgho thre konunga i ärlicom skrudhe \" ib 916 . - hamn, skepnad. then same drake ij sama skriwdh war när mik tha iak sidhärst stridde Al 366 . ","2) prydnad. \" bordhit hafdhe . . . änga scrifft, eller skrwdh, vtan war alt slät \" MB 1: 491 . - prydligt föremål som nyttjas vid gudstjensten el. hör till ett tempels utstyrsel. alle hännes (d. v. s. templets) ärlighe skrudhe (vasa) äru sköfflade oc aff lande bortförde bortförde MB 2: 223 . - koll. prydnader som tillhöra ett tempels el. en kyrkas utstyrsel. mins hws andbudh ok mangra handa kar ok skrwdh (instrumenta ecclesiæ meæ et vasa diversa) Bir 3: 363 . til thäs husins skrwdh (ornamentum), som archa war wti ökninne ib 4: 68 . \" ofradho the kyrkiom j hwilkom hälgha jomfrunar liggia alla dyra hafwr som hafwas sculde til therra skrudh oc prydhilse j gul oc sylf oc dyrum klädhum \" Gr (Cod. D) 417 . - Jfr altara-, anlitis-, biskops-, brudha-, glädhis-, kirkio-, konungs-, mässo-skruþer."],"f":["-ir )"]},{"a":"skrymber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. skrymmande? omfattande, vidlyftig? mz lankt skrympt örlög herradaga mente jac (kon. Erik af Pommern) töm j fordärff draga RK 1: (LRK) s. 231 ."],"f":["skrympt ) , "]},{"a":"skrympta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förställa sig, låtsa. ffingo . . . liwga pryda samonsätia göra skapa omtänkia skrömta ok affstörkia GU C 20 s. 273 . insimulor . . . ey skrömta ib (hand 2) s. 31. ib 32 . - låtsa, giva sig sken av. wee jdher som skrympten jdher läsa langa böne SkrtUppb 307 . (?) ostentare idkelica vppenbara ok skrymta (utg.: »troligen fel för: skryta») GU C 20 s. 395 .","2) dölja. \" aflatande . . . miskunsamlika gärninga, och skrympta sanhetena \" Mecht 248 . "],"f":["skrympta . ","skrömta . ","-adher )","*skrymta sik , förställa sig. han flyger oc gerna nidre widher jordena höken, swa som han wille skrymtha sigh för androm foglom ath han orkar ey flyga högth wp PMskr 268. - Jfr oskrymtadher."]},{"a":"skrymt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" nicolaus dictus skrympt \" SD 3: 684 ( 1325) . "],"f":["skrympth )","*skrymta edher","skrömpta- )"]},{"a":"skrymta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förställa sig, låtsa. älskande siäl . . . skrömtar ok latir somt hz kombir äkke vidhir hona hwat hon hawir forthiänt (dissimulat merita) Bo 93 . \" swa skrymptade jak (dissimulavi) som jak ey haffde witit tik närwara \" Su 283 . \" the vndan flyddo konsteliga skrymtandis (fugam arte simulantes) \" MB 2: 136 . - låtsa, gifva sig sken af. thw mat stundom göra thit eghit gagn ok skrympta (dissimulare) mang thing Bir 3: 131. at han skrymptandhe rätuisona skullw hwan een lata skadha androm ib 467 . \" skrymptande (simulando) sik vndirstanda andelikthing \" ib 188 . \" skrymta (mentiuntur) sik wara rätzsens kämpa \" Su 71 . - förställa sig, hyckla, skrymta. skrympta mange renlius män latande sik vara thz the äy äru Bir 3: 91 . böria skrympta oc lwga MB 2: 297 . ","2) dölja. \" skrimta sannindena \" Bir 1: 342 . Su 151 . \" huilke wndher faara klädhabonat haffdo skrympat (ocualaverant) leona hiärta \" ib 126 . \" swa skrymptar sik wärste wlffwin j lambsins liknilsom \" ib 355 . - (?) hwilkit som wi klappum nw här skrymtande (quiquid hic dissimulando palpanus), thz skal alt hämnande lughin ther bränna Ber 204 . ","3) blunda (för), ej låtsa (om), ej bryg sig (om). hulke som skrympa vm syndena (peccata dissimulat) swa som ey latandes sik vita the syndir som göras Bir 3: 336 . \" at skrympta vtan vm syndirna \" ib 335 . \" skrymptandis ffor (dissimilantes) sina wndherdana siäla helso, ey aktande mykit huru hwar thera lifde \" Su 229 . - hålla sig undan, draga sig undan. mot tholkom gästom är marie radhelikit at ängaledhis sofwa skrymtande (dissimulando dormitare) Bir 3: 171 . \" skrömte ey for kötzsins huilo \" ib 375 . \" ey skrymta for nakan vinskap \" ib 378 . - undandraga sig, underlåta. biscopin skal ey skrymta at awita ok näfsa syndogha manna synde Bir 1: 317 . \" hulkin som skrymptir oc forlatir at näfsa brutlikan (dissimulat delinquentum corrigere) \" ib 3: 340 . "],"f":["skrymta . ","skrömta . ","skrimta Bir 1: 342 . ","skrymta undan , låtsa om ingenting; ej låtsa om. thu hänne ey swa storan orät wtan skrymta wndan, och tala honom ey hart orhd Ber 238 . - Jfr bortskrymta."]},{"a":"skrymtaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förställning. \" jtem wm fiendannas oförnomstogheth äller skrymptakogheth giffwer os tessen tilfällen (till framryckning) är oc väl begrwndandis PMskr 147. \""],"f":["skrympt- )"]},{"a":"skrymtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstälning, skrymteri. \" än thu skodhar thik innantil vidhir sannindina lius vtan skrymtan \" Bo 40 . \" hedhir giri är . . . skrömtans modhir \" ib 96 . MB 2: 297 . Su 284 . - svek, falskhet. the som wndy hans baner sannelika tyäna wthan skrymptan PM 23 . - osanning? hiölt hennas ordh wara skrympthan, fiärdh oc ondha fwndh, oc eghen dikt Lg 3: 68 ."],"f":["skrymptan . ","skrympthan . skromtan),"]},{"a":"skrymtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förställnin, skrymteri. figmentum . .. lögn ok skrömthan GU C 20 s. 270 . ypocrisis . . . skrömthan ib (hand 2) s. 43. j hwat stadh eller thima hon thänna iij punctana . . . vthan skrö[m] ptan framsägher SkrtUppb 352. SvKyrkobr 352 . SvB 491 (b. av 1500-t.). - svek, falskhet. mikell . . . oc hans kompana . . . haffwa farit met swadana osannindh, falxheet ok skrymptan Svartb 419 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"skrymtare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrymtare. ffictorius . . . lignarä skrömthare GU C 20 s. 266 . jpocrita . . . ögnaskalker oc skrömthare ib (hand 2) s. 43."],"f":["skrömthare )"]},{"a":"skrymtare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrymtare. ve idir false laghmen ok pharisei skrymtara MP 2: 225 . ib 224 . \" gyltir skrymptare \" ib 1: 208 . ib 283, 341 . dömdos the aff iudhanna skrymptarom (hypocritis Judæorum) Bir 4: 64 . \" aff gamblom hälaghetzsens skrymptarom \" MB 2: 291 ."],"f":["skrymptare )"]},{"a":"skrymtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["at han af hugh oc hiärta sannelica oc ey skrymtelica sik swa foruindir Bo 31 . \" gaa thesse forbannadhe prestane skrymtelika til min swa som forradhara \" Bir 1: 165 . Su 55, 171 . ","2) på ett sådant sätt att man ej låter märka ngt, med stillatigande. nakor groff ärande . . . hwilkin the ey kwnne wäl skrymptelika owerfara (dissimilando . . . transire) Su 229 . - Jfr skyntelika."],"f":["skrymptelika Su 55, 171, 229 . skrymptelica),"]},{"a":"skrymteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förställd, låtsad. låtsad, föregiven. them är nogh att then haffwe tillfälle (att börja krig) aff ehnom skrymteligom tytell PMSkr 708 (avskr.). - Jfr oskrymteliker."],"f":["-liger )"]},{"a":"skrymteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förstäld, låtsad. \" thässa milla skrymteliko vmskptelikhetina (piam simulationen) . . . gör han nu idhkelica \" Bo 92 . skrymtelik (simulata) ödhmiukt Bir 3: 453 . \" thee enghom skrymptelika älskogha \" LfK 180 . - låtsad, föregifven, skenbar. \" skrymptelikin (simulata) klokskapir \" Bir 3: 401 . - låsad, skrymptaktig. j skrymptelike hälaghet som synis vtantil (in apparentia simulatæ sanctitatis) Bir 2: 230 . ib 58 . \" teddo the . . . j sidhom oc liffwerne ennahanda skrympteligha gudhelighet \" Su 229 . - skrymptaktig, skrymtande. mz nokrom skrymtelicom gärningom MP 1: 93 . \" wndherstandhis hans skalkri oc skrymptelika falskhet \" Su 70 . \" false oc skrymptelike renliffuis människior \" ib 126 . \" ypercite ok skrymtelike (hypocritæ et simulati) \" Bo 158 . - hycklande, falsk. alt . . . som fram gar aff skrympteliko oc falssko hiärta LfK 181 ."],"f":["skrympteliker . ","skrympteligh . ","skrymptelikin . ","skrympteliken LfK 180 ), "]},{"a":"skrymtelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förställning, hyckleri, falskhet. Bir 1: 147 . \" fly . . . alla skrymptelikhet \" LfK 181 . \" ängin skrymtelikhet matte vara i honom \" Bo 31 . \" vtan fiärdh oc skrymtelikhet sörgdhe han oc grät thera äuärdhelica siäla vadha ib 166. \" ib 90 . - skymteri. attonda synden är skrymtelikhet nar nakor vil synas gudhelikin ok helgir af sinom gerningom ok thee them vpinbarlica MP 1: 283 . Bir 1: 67, 3: 8 . Ber 226 . \" gyltra skalka skrymptelikhet \" ib 3 . ib 31 ."],"f":["skrymptelikhet . ","skrömptelikhet Bir 1: 147 . ","skrumptelikhet ib 3: 8), "]},{"a":"skrymtirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrymterska. \" hon är ekke san mwnna ällar renliffwis persona, wtan häldher en skrymptherska \" LfK 165 ."],"f":["skrymptherska )"]},{"a":"skrymtirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrymterska. JMPs 399."],"f":["skrymtherska )"]},{"a":"skrymtning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förställning, låtsande. ypocrisis är kyndeligha skyla jnnelyktan lasth wndhir dygdhanna skrymtningh SpV 141 ."],"f":[]},{"a":"skrynkiotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skrynklig. wart the swarta oc skrynkiotta hwdhen hwiit oc släät Lg 3: 378 . saa . . . ena wtgambla book litla oc skrynkotta Su 262 "],"f":["skrynkotter )"]},{"a":"skryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr under skrymta 1."],"f":[]},{"a":"skryþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ikläda (ngn en skrud el. präktig klädnad), pryda. han kom scrudder mz een ärligh hampn RK 3: 3316 ."],"f":["scrudder RK 3: 3316),"]},{"a":"skräddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hermannum skrädare \" SD 8: 88 (1361, avskr. f r. första h. av 1400-t.). hustrv ingridh andirs skrädaras HLG 1: 47 (1443). KTb 161 (1449?). ATb 1: 191 ( 1463) , 291 (1468). ath wixtin . . . hafuir skämt brönwlfs skredare hwstrv sisthir ib 2: 195 ( 1482) . kersten scredris Skotteb 211 (1465-66). Stock Skb 154 (1519-20). pauell skerdare ib 207 (1522-23). - Jfr slots-, tröioskräddare. ","2) medlemskap i ett skräddareskrå. kom karl skrädere in fför räta ok op ssade ssyt skrädera ämbet ATb 3: 162 ( 1505) .","3) skräddareyrke. \" petri gudmwndh sartor . . . zacer til liij marck, fore han bruchade screddere embetet \" STb 3: 252 ( 1495) . hinrik sartor benaddes til x mark fore han kom j screddere embetet j gen ib 4: l119 (1506)."],"f":["schröddeer ib 4: 92 ( 1505) . skredder:s HLG 3: 12 (1520), 15 (1521). skerdare STock Skb 207, 209 (1522-23). skerdere ib 199, 204, 207, 208, 210 (1522-23). skardare HLG 3: 59 (1523). gen. scredris Skotteb 211 (146566). skerders Stock Skb 203 (1522-23)), ","*skräddara bodh , ","*skräddara dränger","skräddare- . ","skreddare )","*skräddara lön","*skräddara pänningar","skrädara- . ","-päningar )","*skräddara skra","skreddare- )","*skräddara sven","skreddare- )","skräddara ämbite (skrädera-, screddere-. -embete. -ämbete), "]},{"a":"skräddare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräddare. \" schreddara ok offuerschera companij \" SO 95 . \" baden emeten schräddara ok offuerschärara \" ib. \" huat som mester skördh schal wara mz sch[r]äddarom \" ib 96 . \" om nagar screddar aff land komber ib. \" ib 100, 101 o. s. v. GS 51 ( 1450) . ss tillnamn. køniko skræddæræ SDX 4: 129 ( 1329) bidhiom wi . . . karll skredara ib NS 1: 266 ( 1403) . claus skrädare ib 679 ( 1407) . \" niclissa skräddara arwom \" BSH 2: 75 ( 1399) . olaff skredare FM 42 ( 1425) . godzskalk scrädare SJ 5 ( 1425) . ib 68 ( 1437) . \" nisse skräddhare \" DD 3: 201 ( 1452) . - Jfr lands skräddare. "],"f":["schreddare . ","skreddere . ","skrädare L.; SD NS 1: 679 ( 1407); SJ 68 ( 1437) . ","scrädare ib 5 ( 1425) . ","skredare . ","sceddar )","skräddara stämna","skreddere stempna )","skräddara ämbete"]},{"a":"skräddirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" margret screderske \" Skotteb 24 (1460-61). ATb 3: 190 ( 1506) . Stock Skb 99 (1518-19), 140 (1519-20), 175 (1521-22), 203 (1522-23)."],"f":["skredderska . ","sräderska . ","skederska . ","skrederske . scredders(s)a SSkb 22 (150102), 178 (1505-06). scredderse STb 3: 363 ( 1498) . ","screddessa SSkb 102 (1503-04)), "]},{"a":"skrädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["v. eg. skära. ","1) skära el. bortskära kanten el. skorpan af. bäthir quämmir skrapa osten än skrädha GO 513 . ","2) afskilja sådorna från (mjöl), skräda. x speen skräth myöl RK 3: 4177 . LB 7: 190 . en lest skredh aff thet samme miöll HSH 19: 165 ( 1506) . ","3) (i tal) afskilja det som är stötande el. olämpligt, skräda (ord). halfth skrät ordh hawir hwarte stiärth älla ända GO 113 (sannolikt har dock ordspråkets lydelse urspr. varit: halff skratta tala hawir hwarte howudh älla hala; se Kock, Medeltidsordspråk 2: 70 f.)."],"f":["skredh HSH 19: 165 ( 1406) . ","skrät . ","skräth ),"]},{"a":"skrädha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afskrädha (Sdw 1: 14)."],"f":[]},{"a":"skrädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skära. 1) skära kanten el. skorpan av. !UDDA_TECKEN? span sk[r]et rogbrödh HLG 2: 89 (1518). ib 94 ( 1519) . item olar(!) tymberman för bräde han skräde VKU 141 ( 1570) . 2) avskilja sådorna från (mjöl), skräda. skräthmiöl (för skräth miöl) j span HLG 2: 26 (1511)."],"f":["skräde VKU 141 ( 1570) . part. pret. n. skrät(h). sk[r]et), "]},{"a":"skrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afskrädhe."],"f":[]},{"a":"skrädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afskrädhning."],"f":[]},{"a":"skräkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skria, tjuta. ganni[o] . . . skälla eller göö skräkkia sicut wlpes GU C 20 s. 306."],"f":[]},{"a":"skrälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrälla, braka. swerdhenskrwlle RK 3: (sista forts.) 4455 ."],"f":[]},{"a":"skräma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrämma, förskräcka. thy skal tw engaledis lätha thina stora otaliga syndher skrämma tik SkrtUppb 153 ."],"f":["skrämma )"]},{"a":"skräma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. ena stendeka som hördhe elyne skräma till ATb 2: 402 ( 1492) . ena stendeke . . . som magnus . . . haffde i pant aff skrämonne ib."],"f":[]},{"a":"skräming","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forskräming (Sdw 1: 301)."],"f":[]},{"a":"skräna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skräna, skråla. \" skränendes opförä syna röst ouer andra \" J Buddes b 170 ."],"f":[]},{"a":"skräna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skräna, skråla. \" the skria ok skräna op ij gall \" Al 5523 . \" the fly oc skräna alle we hwath skadha gör os thänne mö \" MD 192 ."],"f":[]},{"a":"skräp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr genskräp."],"f":[]},{"a":"skräppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräppa, ränsel. sistarcia, skräppa GU 2 . hauande . . . gamalt brödh j sinom skräppom (peris) Bir 3: 91 . MB 2: 24, 25 . the forgato bade piik oc skräppa RK 2: 3924 . ib 4953 . Jfr väghskräppa."],"f":[]},{"a":"skräppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräppa, ränsel. Hänvisningen till väghskräppa Sdw 2: 398 utgår. Jfr hirdha skräppa."],"f":[]},{"a":"skräppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräppa, (vissa, företrädesvis större, arter af) rumex Lin. \" laöpecium hether skreppa \" LB 2: 52 . ib 3: 139 . \" tak sappen aff skräppor \" PM L. Jfr iordh-, thordh-skräppa. "],"f":["skräppo bladh","skräppa- )","skräppo kal","skräppo os","skräppo rot","skreppa rooth )"]},{"a":"skräppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skräppa, skryta. \" the danske skrepte mz stoor match RR 1: (Yngsta redaktionens tillägg i NYa Kr.) s. 204. ingen man tror, hurw han skrepper \" BSH 5: 116 ( 1506) ."],"f":["-ir -te )"]},{"a":"skräppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skräppa, skryta. \" skräppa mädh storom ordhom \" PMSkr 125 ."],"f":[]},{"a":"skräppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräppa, vissa, företrädesvis storväxta, arter, av rumex Lin., lappa Lin. m. fl. släkten. Se Sdw 2: 1299, och jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 50. \" thär faar skwla ga skal ey wara hwasse törne bwska . . . ey yrtherna skräppor (Lappæ) äller tisthla PMskr 238. Jfr horsa skräppa. "],"f":["skräppo bladh","skräppa- )"]},{"a":"skröla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skråla. \" han drykker oc skrölar i fullan duus \" RK 1: (Albr) s. 213 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"skröpelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["klent, lamt, dåligt. thet ginge ganske skröplige till för makthlöse skuld moth the hedzske fyende HSH 20: 198 ( 1507) ."],"f":["-lige )"]},{"a":"skröpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skröplig, svag. \" eth ganska skröpelighit samweth Gers Frest 18. \""],"f":["skröpelighit Gers Frest 18 ),"]},{"a":"skröpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skröplig, svag. - dålig. om väder. thette skröpelighe wedher som offtha komber i thette aar GPM 2: 178 ( 1504) ."],"f":["-ligher )"]},{"a":"skröpotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skröplig. epther thenne sorghelik ok skröpata lyftz tyma SvT 80 ."],"f":["-ater )"]},{"a":"skubba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gnida, riva, klia. \" scabio . . . skabba eller skuba \" GU -c 20 s. 549. gnwgga äller skwbba farith thär skabben är PMskr 240."],"f":["skuba )"]},{"a":"skudda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skudda, stöta, rycka. \" hwilkin som skydda (excutit) sina händer af hwarghe gafwo \" Ber 168 . "],"f":["skydda . ","skudda sik , slita sig lös. diurit skyddadhe sik (excutiens se) w hans handom KL 218 . " iak (näml. Simson) skal . . . skuddha (excutiam) mik " MB 2: 122 . - Jfr utskudda."]},{"a":"skuf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skof."],"f":[]},{"a":"skuffelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["som innebär en besvikelse; oväntat? ty war grecomen ganska skwffwelig swår then landstygningen Troj 107 ."],"f":["skwffwelig )"]},{"a":"skufiärn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skofiärn."],"f":[]},{"a":"skugge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skugga, mörk yta el. bild på andra sidan om ett belyst föremål. swa brat som hans (Petri) skugge skygde nokon therä KL 140 . Bu 100 . Bir 2: 150. ","2) skugga, dunkel, mörker. tw thing komma aff solinna nakisom hulkin som ey fölghia myrka skugganom Bir 2: 155 . \" liknas myrkom skogga ib. widh thässe ordh gik alder iäwghe v hans bryste som skugge widh solskin \" Bil 648 . ","3) bildl. \" var härre jhesus christus vari thyne siäl till skugga (umbraculum) oc swala \" VKR 67 . ","4) skugga, skuggbild, skenbild. nekaþo christum haua sannan licama. vtan synas licamlican som skuga Bu 200 ; jfr 5. munkin flögh bort ok ensamin skuggin (effgies) bliur atir j geen Bir 2: 218 . \" huru bliuir liknilsit älla skuggin atir ib. \"","5) skugga, andeväsen i synlig gestalt. stygar skuge (umbra sqvalida; om djäfulen) teþes hanom Bu 130 . \" teþes hanom fagher skuge (om den helige Paulus). ok talaþe tel þän leþa skugan ib. anstyggar skuge ib. - Jfr biärghskugge. \""],"f":["skugge Bu 130 (på tre st); -a ib 100, 200 ; ","-an ib 130 . ","skogge: -a Bir 2: 155), "]},{"a":"skugge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["4) skugga, gestal, bild? Se Sdw 2: 1299 f. - skugga, skuggbild, skenbild. swa brath diefulen hörde justine nampn flydde han som skugge J Buddes b 95 . \" flyen ffran mic . . . dödzins skugga, snödha dyäffla \" SvB 505 (1400-t.). gambla tästemäntidh war swa som manlningh älla skwgghe til thät nyia JMPs 474. 6) ss tillnamn. birghe skugge SD 8: 62 ( 1361) . - Jfr skygge."],"f":[]},{"a":"skula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","om det som sker efter naturens vanliga ordning. födde hon eth döth barn, lankt för än hon haffde skulit Lg 3: 684 . - skola. om det som man (under känsla af missnöje) på grund af erfarenhet el. iakttagelse finner vanligen ega rum. altidh skal bätre sädh a sta a annars aker ok annars trä ok större jwuer a annars fää en thz staar ok är a mino MD (S) 288 . - skola böra, vara i sin ordning, vara tilbörligt. hwi skulle konan skapas aff mannenon MB 1: 87 . - skola, måste. om det som framställes nödvändigt skola ega rum på grund af någons föresats. med inf. af ett verb betecknande rörelse underförstådd. iak skal här nu ändelika in Iv 411 . ","i förening med en föregående (vanl. med participiet sammanskrifven) inf. återgifvande Lat. part. fut. act. vm sanctä michiäls dagh här nest kvmäskvlände SD 6: 149 ( 1349) . bidhia komascolande (futuram) vpstandilse KL 170 . aff . . . komascolande doom ib. ib 181, 184 o. s. v. Bo 119 . VKR VIII . Ber 14, 36, 64 o. s. v. Su 392 . akta tilkomaskolande vadha MP 1: 351 . \" jäk är giäldskuldugher . . . þore raband . . . i (utgår?) fyrtighi march . . . betaläskvlende honom . . . vm sanctä michäls dagh \" SD 6: 149 ( 1349) . \" min dombir är bekasta pina . . . bliwaskolande (duraturum) for vtan ända \" Bir 1: 169 . \" jakt vtgar suasom domare dömaskolande (judicaturus) thän som mik forsmadhe \" ib 2: 118 . \" siälin . . . fallar j häluite . . . ther liua skolande (victurus) j äuärdhelike ysäld ib 153. henne loffuande sik thetta göraskolande (facturam) \" ib 4: 18 . ib 44 . VKR 39 . MB 2: 62 . \" nu skal iak presenteras for gröma domaran göraskolande (för göraskolande) räkinskap \" Ber 203 . \" til täss han standit haffwir för folket framtalaskolandis (positurus) syna sak \" MB 2: 54 . \" naar ängiliin them budhadhe, henne wara affa skolande \" Lg 3: 47 . \" badho fram ga thiwfua ginsta dö skolande \" KL 297 . \" thänkir sik ginstan dö skolande \" ib 256 . Su 32, 140 . ath wi . . . ekke kunnä besökiä thed kalmarnä möthe nw staa skolande BSH 4: 106 ( 1484) . - återgifvande Lat. gerundivum (då föregående inf. väl snarast är att fatta i refl. form, hvars slutande s, ehuru ngn gång bibehållet, vanligen sammansmält med det begynnande i följande ord). thu äst ensamin radha (för rädha) skolande (timendus) Bir 1: 76 . \" thu äst ensamin älska skolande (amandus) \" ib. \" mot hänne är tio gudz budhordha fingir hafwaskolande (habendi) \" ib 313 . hans snille är vndrande oc rädhas skolande (formidanda) ib 2: 39 . \" är ängin forsmaskulande (contemnendus) ib 82. en mantil är . . . haffuaskolande aff graat wathmal \" ib 4: 10 . \" förstodh . . . at affgudh waro ey dyrka skolandhe \" Lg 217 . \" vppenbarlika ärw the awitaskolande \" Ber 62 . \" predika the högtidhena allom wara hedraskolande \" Lg 3: 57 . \" war fult göraskolande (satisfaciendum) j allom limmom \" Bir 1: 88 . \" är witaskolande (sciendum), at til alla tysto, som nw är screffuat, skulu almennelika systrana tilbindas at halla \" ib 4: 13 . \" hwat göraskolandis är \" MB 2: 133 . \" j scriptamalom höraskolandom \" Bir 4: 27 . \" vm nakor oskällikhet är j göra skolande gärninginne (in opere faciendo) \" ib 1: 283 . \" en tedhe iak thik hulkin som diäfwllin atte lönlika ok tho äwärdhelika pina skolande (puniendum) \" ib 399 . \" skal hon . . . antuardas diäflomen äuärdelica pinas skolande j heluite \" MP 1: 215 . Ber 205, 233 . \" af giordhe synd älla göraskolande \" ib 227 . han kombir döpascolandis i iordans vatne KL 407 . MB 2: 400 . \" i släkt som födhascoland är af vatn ok thöm hälgha anda \" KL 407 . MB 2: 400 . \" aff ey göraskolande thingom \" Bir 2: 279 . \" hauandes suasom thry kar opfylla skolande (implenda) \" ib 3: 94 . for hwilka päninga han hanom alt thet han j qvistadhe atta . . . til pante satte, atirlösis skulinde äptir thy lagh sighiä DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . antwaradhe barnet enne aff sinom thiänisto qwinnom oppfostra skolande Lg 3: 443 . - omskrifvande gerundium. hans mäst brännande kärlekir drogh han til skapaskolande Bir 4: (Dikt) 216. timen ympnyngas ey honum til rensaskolande värdhelica . . . the synde hulka han syndadhe mot gudz miskund ib 3: 423 . \" at wälia huru manga han wil . . . til at höraskolande scriptamal \" ib 4: 27 . giwande them frälst siälfswald göraskolande (faciendi) äftir sinne makt ib (Dikt) 222 . vndirstandilse liwaskolande (vivendi) äftir hansa wilia ib 225 . ib 228, 268 . MP 1: 155 . Ber 11, 14, 52, 54, 55, 191 . ","3) stå i begrepp att vara färdig att. med inf. tha han sculdebryta ostiam KL 22 . \" thän tidh hon sculde barn födha. qwaldis hon hardelica oc formatte ey födha \" ib 286 . han skulde bära sino skyrdha folke mat ST 19 . ","4) skola, vara bestämd, vara afsedd, vara tänkt. med inf. sidhan skullo gerninga koma Bir 1: 97 . \" twa människor som dömda waro til dödhin oc afflifwas skuldo for sin brut \" ST 19 . \" foren i storlekä willer at þöm rät som berghit skulde byggiäs meþ \" SD 5: 636 ( 1347) . ","5) vara berättigad, hafva anledning. med inf. maane jak och sculo räadas för then man RK 3: 1293 . ","6) vara behöflig, tjena, hafva att betyda. huath skla mik längre lifsins frist Iv 4571 . - hafva att betyda, hafva att innebära. tha idher barn spöria, hwath tholik sidhwänia skal MB 1: 311 . ","7) skola. \" om det som angifves ss andras yttrande el. mening. med inf. är me, . . . wnderwisst, at then gamble kong skal warw siwgh i the pochker \" BSH 5: 31 ( 1505) . \" the mena at then sudhre strömen sculde wara häretzwatn \" VAH 24: 322 ( 1442) ."],"f":["scula KL 286 . ","skulä SD 5: 564 ( 1316) . ","skola Bir 4: 294, 315 ; Ber 66 . ","skulu Bir 2: 278 ; VKR 72, 77 ; Al 4497 ; Ber 185 ; Lg 3: 375 . ","skulo MB 1: 229 ; MD 106 ; SD 3: 413 . ","sculo RK 3: 1293 . ","skuli Bo 92 ; Bir 2: 32 ; Ber 205 ; MB 2: 153, 213 . ","sculi MP 1: 312 . ","skoli Bo 92 . ","skulin 2B Ber 204. ","skulin MB 1: 369. ","sculde Lg 3: 522 . ","skulle SD NS 1: 273 ( 1403); Bir 3: 9 ; MB 1: 87 ; Al 9061 ; Lg 42 . ","skoldhe SD NS 2: 213 (1409; på två st.). skolle BSH 4: 321 (1502; på fyra st.). skyldä HelsL Ä 1: ","skuldom Bu 74 . ","skullä FM 301 ( 1506) . ","skuldin Iv 4082 . ","skullen MD (S) 204 (på två st.). skollen ib. ","skuldo SD 5: 636 ( 1347); Bu 5 ; ST 19 ; RK 2: 4167 . ","skuldu ÖGL eþs 17. skuldhe Su 122 . ","skullo Bo 91 ; Bir 1: 97 ; MB 2: 303 . ","scullo RK 2: 4125, 4130, 4132 . ","skullin Bir 1: 97. supin. skulit MP 1: 235 ; Bir 1: 26, 77, 3: 9 ; Lg 3: 684 . ","skvlände SD 6: 149 ( 1349) . skvlende ib. skolande),"]},{"a":"skula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skola, vara skyldig, vara förpliktad, böra. om det som tillkommer ngn att göra (el. om det förhållande som bör äga rum) på grund av befallning, föreskrift, uppmaning el. råd, ämbetåliggande, moralisk el. religiös förbindelse. med inf. tha skulu för nämpdä godz hännä wärä at vpskyptu SD 8: 249 ( 1362) . \" thät skal allum mannum witerlikt wära, sum thätta breeff see äller höra \" Vg Fornmt III 7-8: 151 (1373). . . . och . . . ärkebiscopen os böödh, at wi sculdom krkiomen rät skipa JämtlDipl 143 (1391). the älloffuo som then edh skullo haffua gangit Arfstv 47 ( 1461) . \" tw skulle sitia ther liwgara ok härinsonj skulle sitia ok äkke ther dandemän sitia \" ATb 1: 220 ( 1461?) . \" naar folkit gaar til kirkio, tha skullen the (deberent) sik försth reedha mädh hiärtans anger \" Mecht 268 . \" ok skolom wj sielffue färdugha haalda broar och poortha Neuman Vokbal 82 (1467). nar han aff gaar tha skula hans huss . . . fölgia jordenne wnder sancti cristoffers alltare \" KTb 94 ( 1477) . ath . . . laris och hans modhir . . . swlle giffwa for scriffna arffwa wppa x march ATb 2: 180 ( 1481) . \" huar giffuer megh thz ath myn ordh skula vttrykkass i bogh mz iern stilla \" GU C 20 (hand 2) s. 61. betän nw wäl huad wy skollom göra Prosadikter (Sju vise m C) 242 . huru the gömaskulu sin renlek . . . huru the skulu astwnda himirslikin thing SpV 5 . the offradho annan eld än the skuldo ib 309 . \" ther medh skolu the haffua then samma tregardh \" SJ 2: 221 ( 1493) . ib 252 (1494). ib. anders . . . scha giffue swennenom pant eller pening STb 3: 263 ( 1495) . \" huru människian skal thänkia äller skulle wm langafredagh \" SkrtUppb 57 . . . . som honom var for laght ath han skolle ga lagh ATb 3: 266 ( 1513) . PMskr 4. mädh them pänyngommen . . . hwilke kompanna skwlla fangith hwar til sith bythe ib 84 . ib 101 . \" och sa ska lasse förnöia johan . . . sit gul \" STb 5: 156 ( 1517) . then articulum stadgadho the swa [som] the kwnno, oc ey swa som the skwllo äller tarfftelikith war PMBref 335 ( 1519) . \" skolde hon oförtörffuet skinde sigh tith \" STb 5: 334 (1521, Kop). Arnell Brask Biᴵ 23. myna leppa scholo loffua tigh SvT 8 . - med inf. föregången av at. skal anderss at bere the lx mark om mondagh ved sine vj mark STb 5: 36 (1514). jtem skla anderss med silket at lothe komme the lx mark j retthen om onsdag ib. jtem skal hans burmestere at mwre then tompt ib 38 ( 1515) . ib 169 ( 1517) . - i 2 pers. närmande sig en omskrivning av imperat. nota (fel för non) dicas ille me inplanauit thu skalt ey seya at han drogh oc ledde migh i villo GU C 20 (hand 2) s. 15. - skola. om det som med fullkomlig säkerhet äger rum. thet skal gudh wita SD NS 2: 747 ( 1413) . - skola, måste. om det som äger rum enligt ödets skickelse. fläste men thänkto sik skulu dö Prosadikter (Karl M) 273 . \" aaron haffde hällir seeth thz han ekke föth haffdhe sina söner, nadab ok abiu, än the saa skuldo döö j hans asyn \" SpV 309 . - skola, icke kunna undgå. man skal ok iilla städhia sompt, som man afflar GO 398 . - skola, böra, vara i sin ordning, vara tillbörligt. opers. med underförstådd inf. Se Sdw 2: 1300. - skola, måste. om det som framställes nödvändigt skola äga rum på grund av någons föresats. med inf. av ett verb betecknande rörelse, förflyttning, överlämnande el. dyl. un derförstådd. witin thz at morghin skal iak bort Prosadikter (Sju vise m) 133 . \" eth helghadomps kaar, som scal til helgha likama altare HLG 1: 108 (1440). tyle marget skal innan nestkomanda viij (8) daga aff stadin til sin bonda \" STb 1: 10 ( 1475) . ib 19 ( 1475) , 365 (1482). ath ingen schal til marchnaden HIst. Tidskr. 1: 401 (1509). sidhan skal thu athir til thin licama Hel män 266 . - i hypotetisk försats som icke inledes av vilkorskonjunktion. Jfr Sdw 2: 400 sp. 2 r. 23 ff. nedifr. och A. Sundquist, Studier i svensk moduslära 183 ff. skulle jach sidhan draga til baka, thet sloge almoghen for huffudith BSH 5: 115 (1506, H. Gadh) . - i imperf. med perf. inf. i den överordnade satsen i en konditional satsfogning. . . . som han sculde hawa giort. vm han j rettom tima komet haffde SD 8: 161 ( 1362) .","2) skola, komma att. i pres. med en inf. bildande omskrivning av futurum. alla the dondhe män som thetta breff höra haller see swa the som koma skula som the som nw ära JämtlDipl 165 ( 1412) . . . . at som förra är sakth, skulum wi atenast opwäkkias (excilemur) til wart eghit gangn SpV 28 . \" tha thän läktaren kom fram . . . ok mente sik nagath skulla fa \" MP 4: 97 . nar thet skal säl[i]es för peningä, skal . . . hans offuerskere at ffaa sine c mark först igen STb 5: 169 (1517) (jfr 1). - i impf. i indirekt anföring. sagde hustrv kadrin skulde walda olaf hinriksons dödh ATb 1: 259 ( 1467) (jfr 7). - med inf. av ett verb betecknande rörelse underförstådd. Se Sdw 2: 1300. - i pres. med en inf. bildande omskrivning av pres. konj. i bisats som uttrycker bemödande el. avsikt. tha kombir annan oc mana at the skulu warlica gaa mädh honom. at the ey skullu stöta sik oc fälla barnit SkrtUppb 265 . - i impf. med en inf. i bidande omskrivning av impf. konj. i med at (thät) inledd bisats som är beroende av ett verb i tempus för förfluten tid . . . sagdho ok os ther vm badho, at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesens mannum ther mötä Rydberg Tr 2: 269 (1359, avskr.) . \" sancte olaff thär . .. gaf thik stora win om thin rikis almogha at the skullendh läras j the hälgho tro \" SvB 431 (b. av 1500-t.). som ider nade screff ooss till om, att jnghen skiep skolde löpe wt til nogre tyske steder STb 5: 347 (1521, Kop.). - med inf. av ett verb betecknande rörelse underförstådd. riddarin spordhe hwart han skulde ST 440 . - i oinledd konditionalbisats. Jfr A. Sundqvist, Studier i svensk moduslära 186. kere herre, thet är onth, skulle han driffwa idher breff til ryggia BSH 5: 541 (omkr. 1514, H. Gadh). - i hupotetisk huvudsats. vi finge i vaares aff barfrösöthz skade pa wora örther . . . elliges skulle vor fadder lenge siden faat the ärther wi henne loffuat haffue HSH 14: 70 (1525?, Brask). - i part. pres. i förening med en föregående (vanl. med participet sammanskriven) inf. återgivande el. efterbildande Lat. part. fut. act. Jfr M. Ahlberg, Presensparticipet i fornsvenskan 127 ff. thän som var inganga skulande ginom trangan port skulde ey hindras aff wärdhlena rikedoma byrdhe Prosadikter (Barl) 92 . \" fulkommin j kropsins lusta, äpthir hans begärilse liffwande, tha ärin j döskolandis (moriemini) än är thz swa at j j andanom dödghin kropsins gärninga, tha ärin j liffwaskolandis (vivetis) \" SpV 97 . hiärtans ärfwodhe wil lthär til höra wpstandis ok borth draghaskolandis sik (se evellendo) allaledhis aff thässom nidhermer thngomen SkrtUppb 85 . \" thaa togho testementarij thet tiil sick, skicke skwlandes thet tiil fatigt folk \" Vg Fornmt I 10: 81 (1524, avskr.?). meg till edan man antwardar jac . . . alt thz göra skulanda som j mek foreläggen wtloffwar iac stadeliga j rättha troo oc sanning Troj 14 . - återgivande el. efterbildande Lat. gerundivum. Jfr Sdw 2: 1300 och M. Ahlberg a.a. mullughagiallith aff scarum . . . aarliga vpbära sculande vm pascha Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). hulka messur wii tilplictum chorales dagliga . . . vppe haalla skulande vid hans altare ib . . . en pänning til . . . jomfru mario closter j watzstenom hwart aar vtgiffuo skolandis aff hwariom them som xvj aara gamal är och äldre Vårfrup 138 ( 1458) . \" han frögdadhe sik som en kämpe at löpaskolande wäghin (ad currendam viam) \" SpV 193 . affwndin giordhe sonanen, til hwilkin fridz stadhga södhirslitaskolande (ad quod fodeus dissolvendum) maria framredis ib 198. ib. maria äwinnelika liwsins owirskinande portir, . . . opläsaskolandis paradysi nykil, opnyaskolandis wärdz ämpne (clavis paradisi reserandi, materies sæculi renovandi) ib 199 . ib 203, 204, 388 . thit biläthe wanskapdh aff wara afsinnilsa mörkir, opnyar thu ok til eth opspöriaskoland (ad unum quærendum) ib 487 . SkrtUppb 55 . \" här är i sik ok sinom creaturis ensammen älskaskolandis (diligendus) \" ib 80 . \" thessa xv här äptir scripna swa som meer enkanneligha merkiasculande \" ib 388 . omskrivande gerundium. nu är time ganga skulande thiit som han ledhir mik Prosadikter (Barl) 93 . saa ok bedhis han wakuna at wakaskolande, öghon at seskolande föthrena at gangaskolande rättelika (vigilitas vigilandi quærit, oculos audiendi, pedes recte incedendi) SpV 297 . \" i them tima skilids siälin fran licamenom ok for til himerikis rike, at sik mättaskolande af fornämpda rättom \" SkrtUppb 135 . \" til thin hälghasta döödh ok at jordha skulan dis thin wälsignadha licama . . . wordho alle apostoli samansanchadhe \" ib 373 . 4) skola, vara bestämd, vara avsedd, vara tänkt. med inf. han . . . mener en dels, ath honom ther wdi förstakkot skeer, ath han bland andra goda män . . . skal altiit först benämpnas i rikesens tiänest BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . - abs. Se Sdw 2: 1300. ware thu som thu skwlle (deberes) tha aktadhe thu han Skrt Uppb 33. gudhi ensampnom skal (debetur) aller hedher ok wyrdhning ib 79 . 7) skola. om det som angives ss andras yttrande el. mening. med inf. bröniolf . . . schyldadhe swen lax, ath han schulde haffwa saght . . . ath hon schulde forgiffwidh haffwa lassa SD NS 3: 256 ( 1417) . \" sagde hustrv kadrin at hustrv margit skulle segia ath hustrv kadrin skulla walda olaf hinriksons dödh \" ATb 1: 259 ( 1467) (jfr 2). jtem som her ture turesson segher at her twre stensson oc fru birgitte haffde en son saman . . . oc han skulle haffue bliffuit död for en her twre stensson döde, oc her twre stensson skulle erft halffdelen j forscriffne stens mödherne Arfstv 3 (1470-t.). thet hon hade saft, ath hustrv birgtitta . . . skulde haffua sagt swa STb 1: 230 ( 1480) . . . . gieldh for:de hans . . . schulde skylloger ware henne dandeman ib 4: 94 ( 1505) . . . . at riket skulle warit fallith honom till ey alenast med korr utan med arff HSH 13: 128 (1525, Brask). wi som skole hetes bo j eth friit kora riike ib."],"f":["skulla MP 4: 97 . ","skolä SJ 2: 252 (1494) . skulu Prosadikter (Karl M) 273 . pres. 1, 3 pers. skal. scal HLG 1: 108 (1440). schal HIst. Tidskr. 1: 401 (1509). ska STb 5: 156 ( 1517) . ","scha ib 3: 263 ( 1495) . 2 pers. skalt GU C 20 (hand 2) s. 15. pl. 1 pers. skolom Neuman Vokbal 82 ( 1467) . ","skollom Prosadikter (Sju vise m C) 242 . ","skole HSH 13: 128 ( 1525) . 3 pers. skulu SD 8: 249 (1362); SpV 5 ; SkrtUppb 265 . ","skullu ib skolu SJ 2: 221 (1493), 252 (1494). skulo STb 1: 19 ( 1475) . 365 (1482); PMskr 4. schulo Arnell Brask Bil 23 . skolo G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. scholo SvT 8 . ","skula JämtlDipl 165 ( 1412) ; KTb 94 ( 1477) ; GU C 20 (hand 2) s. 61. skola ib s. 15 . ","skulde ST 460 ; STb 1: 230 ( 1480) . ","sculde SD 8: 161 ( 1363) . ","schulde STb 4: 94 ( 1505) . skolde STb 5: 334, 347 (1521, Kop). skulle ATb 1: 220 ( 1461?) , 259 (1467) o. s. v. skolle ib 3: 266 ( 1513) . ","swlle ib 2: 180 ( 1481) . pl. 1 pers. sculdom JämtlDipl 143 ( 1391) . ","sculden Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . 3 pers. skullo Arfstv 47 ( 1461) . ","skwllo PMBref 335 ( 1519) . skwlla PMskr 84. konj pl. 3 pers. skullen Mecht 268 . ","skullendh SvB 431 (b. av 1500-t.). part. pres. skulande Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384); Prosadikter (Barl) 92, 93. sculande SkrtUppb 388 . ","skulanda Troj 14 . ","skulandis SkrtUppb 373 . ","skolande SpV 193, 198 o. s. v.; SkrtUppb 55 . ","skolandis SpV 97, 198, 199 o. s. v.; SkrtUppb 85 . Se Sdw 2: 1300),"]},{"a":"skuld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) skuld, gäld. Se Sdw 2: 1300. . . . alt annat, som mik i retto arwe äpter gudhuast tilfallit är, badhe i skuld oc gäld SD NS 3: 228 (1417, avskr.) . \" thet han haffde saalth sin deel j sin gardh . . . qwith all gamel skyl oc affrath \" ATb 1: 20 ( 1454) . . . . anama ok vpbera all hans vtesttandande skyld STb 1: 314 (1481). skal . . . thomas jonsson oc vaar . . . mode r vpbera alla skwller oc swara allom gellom epther vaar . . . fadher KTb 103 ( 1483) . \" om hon haffwir länge innehallit annars scull ellir giäll \" SvKyrkobr 350 . SkrtUppb 197 . - skuld vars betalning någon har att fordra, fordran. Se Sdw 2: 1300. 6) skuld, vällande, förvålland. . . . iak är ekke mer y skul än y eller nagher annar aff rikesens radh, om naghen konungh jn tagha, konungh hans eller naghen annan HSH 18: 32 ( 1495) . om konungh hans eller naghen annan jn tagha for konungh, haffwe y ekke mer skul än nagher annar aff rikesens radh ib 33 ( 1495) . - skuld, brottslighet. thenne breffsuisare thoord ebbasson är allaledis wrsaka och vtan sculd SD NS 3: 445 ( 1419) . forlat oss wara skuld SvB (1430-t.). vppa thät ath wj mattom finnas vtan skull a them ytersta domadagenom MP 4: 252 . 7) påstående om skuld el. brottslighet, beskyllning, anklagelse. tha wändes al skylle pa mych GPM 2: 15 ( 1505) .","8) orsak. - for . . . skuld, för . . . skull. Jfr O. Östergren, Ark, f. Nord. Fil. 18: 26 ff. fore mera sannind skuld ok skäla SD 8: 195 ( 1362) . \" forbyudär iak allom thär fore mina skuldh göra wilia äller latä, at the thet goszit egh hindhre äller skadhäfore guz skuldh oc minä bön \" NMU 1: 63 ( 1367) . jach hafuer gifuit . . . eth godz til risabergha kloster fore mina [?] siel schuld ib 108 ( 1431) . \" ath magnus smidh matthe ey vithne bära for nokon sak skul \" ATb 1: 232 ( 1465) . ion . . . var sakir ther före xij mark . . . oc wi thetta gaffwo hanom til för gudz skuld oc hans fatigdom skuldh ib 2: 91 ( 1477) . ib 132 ( 1479) . \" nw ären j rene for ordhit skuld (propter sermonem), hwilkit j hördhin ällir jak taladhe \" SpV 509 . \" fore thenna saka skul, skla jnghin vndra \" MP 5: 75 . \" fore stora ok merkelika. brwta skul \" SD 8: 158 ( 1362) . \" for myn skyl waar tet giort STb 4: 79 (1505). tha förmotte vi ey alleguel komme til then syn . . . för vor misselle skyll \" AktKungsådr 30 (1524, Brask) . - for thän skuld, fördenskull, därför. at fore than skyld. at the fornempda ö . . . konung erikke . . . rätlika til fioll SD 8: 158 ( 1362) . forthänsculd hafuom wi pröfuat . . . bäggia therrä fall FMU 1: 382 ( 1381) . jdrico fordhenskuld GU C 20 (hand 2) s. 6. - for hvan skuld, varför. ffore hwanskuld kännomps vy met vare öpne breffue, at . . . Svartb 155 ( 1375) . - Jfr borghara-, gästa-, kirkio-, miol-, mylno-, paska-, pänninga-, ur-skuld, och ut-skyld, ävensom o-, ur-skulda, adj. (Sdw 2: 865) samt oskylda, adj."],"f":["skul . ","skull . ","skyld SD 8: 158 (1362) ; STb 1: 314 (1481). skyl ATb 1: 20 ( 1454) ; STb 4: 79 (1505). skyll AktKungsådr 30 (1524, Brask) ; -en; GPM 2: 15 ( 1505) . Se Sdw 2: 1300),"]},{"a":"skuld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skyldighet, pligt. at ärwodha iordhina til födho, thz är alla manna skuld MB 1: 135 . ","2) skuld, gäld. \" þär til var skuld varþer gulden \" SD 5: 562 ( 1346) . bitala oc lös mina skuld oc giäld Bir 3: 441 . SD NS 1: 101 ( 1402) . MEG (red. A) 55 . \" mz them omiskunsama trälenom, som herran . . . forlät tio thusandha pundha gwl skyldh \" MP 1: 209 . \" han vilde ey gifua thäs mildha herrans tiänara quittan vndan fa päninga skuld \" ib. \" alla tio thusanda punda skuldh ib. \"","skatt el. utskyld som af jord utgår till jordegaren, landskyld, afrad. idem vir skyld de predicto predio debet vtique subleuare jn quolibet anno SD 4: 685 ( 1339) . \" haffwa the hollidt godze innan tiugu åhr, och haffwa huarken giordt penningar ther aff eller andre skyler \" BtFH 1: 106 ( 1481, nyare afskr.) . ","4) det hvartill man genom orätt förhållande gör sig skyldig el. hemfallen, straff. gudh forgifuer . . . häuitis skuld (Cod. C pino 989) Bil 264 . ","5) förskyllan, förtjenst. \" ängelin faar hona (ɔ: himerikis äro) vtan ärwodhe mz eens öghnabragdz älskogha skuld (i det hon förtjenar det med ett ögonblicks kärlek) \" MB 1: 127 . ","6) skuld, vållande, förvållande. thet skal gudh kände thet ware icke myn skyl, at i icke finge mith breff för BSH 5: 407 ( 1510) . - skuld, brottslighet. vaxte fast hänna v frägh mer än hänna skuld var Bu 30 . \" þin pina var min skuld for ängha pina (d. v. s. berodde på min skuld, under det att du ingen skuld hade) \" ib 73 . \" the som största scullena haffde \" RK 2: 4089 . \" ther före haffuer han stora scul \" ib 3: 1583 . \" bar thäs skuld, at hon taladhe gen moysi \" MB 1: 398 . \" bar thäs orsaka skuld, at hon giordhe gen moysi laghom \" ib. \" huat skuld skal iak bära þär fori. at iak prädica guþ eigh sua vilia som þu vilt \" Bu 188 . \" mage vtan alle gensegn ock vtan skul (utan att ådrag sig skuld, utan att göra sig skyldiga till straff) arbeyde ok skera marenborst kledhe \" SO 115 . \" hans skil fans inghen stass (man kunde icke på något sätt finna honom skyldig) \" BSH 5: 195 ( 1507) . - brott, öfverträdelse. MB 1: 129 . ","7) påstående om skuld el. brottslighet, beskyllning, anklagelse. gywer höwetzmannen nakrom þäs sculd at han swa györ SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). þe som skud (för skuld) hawer carit gywin ib 605 ( 1346) . \" giuar hanom dighra skuld \" Bu 27 . \" gaf biskope skuld for vangömo \" ib 156 . Bil 725 . \" hon gaf munkenom orätta scul \" KL 286 . iak hafuer thik änga skuld at gifua Fr 673 . gaaffuo hoffmän her steen stora skull thy her steen ekke kom fram . . . mz folk och sweriges makth RK 3: 4138 . gifuer skuld firi halsbänd SR 32 . \" spordhe ängillin hwat skuld the hafdho mot siälinne \" ST 497 . \" kom honom j skyl \" MD (S) 304 . ","8) orsak biwdher war herra änkte göra vtan skäl, eller nakra andelika (för ändelika) skuld MB 1: 456 . \" the thing som äre mang aff sik, the hawa en ändelik skäl oc skuld ib. - vanl. föregånget af prep. for samt antingen ett prominaladj. el. en gen. (el. ack.). ey drap(o) the han for andra skuld vtan at han awitte them for osidhi \" Bil 86 . - for . . . skuld, för . . . skull. ey thorfte guz son annan thima födhas for sina skuld Bil 84 . \" þem som for vara skul lata aller gyorä villiä \" SD 5: 568 ( 1346) . \" for gudz skylld . . . bidhium wi . . . idher . . . at ir wilin walldz gerninger ok the them görä, firi oss oppenbarä \" ib 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . \" for warä böön skylld \" ib 464 . \" ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). for rikisins ärindi skuld \" ib 605 ( 1346) . \" firi frändzsami skuld \" ib 606 . \" gik vm miþia nat tel enna varra fru kirkio for hänna þiänisto skuld \" Bu 25 . \" komo þär for vndars skyld \" ib 56 . \" for giri sculd ib 514. for vars härra bref dygþ skyld \" ib 190 . \" for fira saki sculd \" Bil 111 . \" for awnd skuld \" ib 300 . \" for gudhz tro sculdh \" ib 909 . Lg 332 . \" for noghra skäligha sak sculd \" VKR 21 . \" fore wara syndir skuld \" Lg 90 . \" fore hans fadhers oc modhers synda skuld \" ib 91 \" jach hawer then sorgh for folkitz skull \" BSH 5: 116 ( 1506) . \" kwnne i naghon wnsätningh göre oss . . . for warss herra dödz skull ib. ffor ghudz skiill . . . ok ffore min thro thiänsth skiill \" FM 211 ( 1504) . \" för the sakena skul äru tässe stenane här lagdhe \" MB 2: 10 . \" fore iomfrunna vngdom oc joseps allirdom skuld \" Bo 12 . \" för människiom (för -onna?) skuld \" Lg 3: 615 . \" til flera gagn ok nytto skuld (för til flera gagn ok nytto el. for flera gagn ok nytto skuld) \" Bir 1: 241 . \" sökia the gerna en ädela herra for bätra skuld ok ey for wärra (för att få det bättre och ej sämre) \" RK 1: 963 . \" for þäs ena sculd (endast af den orsaken, endast derför. at han vilde eigh forsma guz namn \" Bu 514 . \" han het för än han vardh paue swina munder: ok for thäs sculd (fördenskull) lät han sik vända nampn \" Bil 757 . MB 1: 215 . Bir 1: 394 . - for þän skuld, fördenskull, derför. for then skylld koomom wi aamoot warum . . . raadhgiwm till skäninge SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.), NS 1: 532 ( 1406) . \" iac är þe ängelin saghe aue gracia plena for þän skul biuþas vt mina naþe allum iþar þyrtug um \" Bir 4: (Avt) 183. iak weth wäl at wärldennas rikedoma ärw siälenne til skadha . . . för thenskuld wil iak fatiker wardha för gudz skuld Lg 665 . ib 3: 468 . - for þän skuld at, derför att, emedan, enär. for þän skuld at wi hawm naþer gyort, þa skal þet ängen vndrä, at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). for thän sculd at elizabeth var ofructelik tha varo thön badhin barnlös Bil 891 . forthenskul at hon hawir forlatit sit goz oc rikedoma. tha skal hänne atirgällas himerikis rike Bir 4: 127 . \" for thän sculd at iak war höghfärdhoghir . . . thy pinas iak j rädhelikom skärslo elde \" KL 124 . ib 259 . \" firi þän skulþ. at iþur priuliegia oc forn bref . . . varo þär borto . . . foren i . . . willer at þöm rät som berghit skulde byggiäs meþ \" SD 5: 636 ( 1347) . ib 605 ( 1346) . fortänskwld at hon wil ey mz lydhno halda sins formanz bwdhordh slas hon . . . mz synda spitälsko Ber 65 . ib 19, 71, 112, 190 . Lg 332 . Va 20 . \" thz gör han för tänz skuld (för tänzskuld) at thz skal thäs meer kwnnoght wardha \" Lg 3: 606 ."],"f":["skulþ . ","skult Lg 332 . ","skull . ","skul . scul. skyld. skylld. skyl. skild L.; jfr ock landskyld. skil BSH 5: 195 ( 1507) . ","skiill FM 211 (1504, på två st.) . ","-ir ,","for hvan","hwar . ","hwars Ber 113 ) skuld, hvarför. for hwan skuld (quare) skildis thu fran mik Bo 26 . " j människionne hiärtha komber först rädoghin for hwar skuld (quare?) at (på det att) han skal redha stadh kärlekenom " Ber 12 . thässa wärldinne kont hafhwer manga . . . älskara ok fölghara än for hwan skul, for then skuld at the see närwarande lön sinna gärninga ib 19 . ib 113 . - Jfr af-, bonda-, giäld-, härads-, kirkio-, korn-, laghmanz-, land-, lands-, o-, paska-, skogha-, skogs-, synda-, til-, ur-, ut-skuld (-skyld). skulda giäld,"]},{"a":"skulda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forskulda."],"f":[]},{"a":"skulda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skylda."],"f":[]},{"a":"skuldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forskuldan."],"f":[]},{"a":"skuldbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (räkenskaps)bok vari skulder o. d. förtecknas. thenne renskap finz oc j skuloken Stock Skb 121 ( 1519) ."],"f":["skul- )"]},{"a":"skulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ARt. oskulder SDw 2: 179 utgår. Jfr K. G: Ljunggre, Adjektevering av substantiv i svenskan 59."],"f":[]},{"a":"skuldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr forskuldilse."],"f":[]},{"a":"skuldlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) skuldfri, fri från gäld. ffor huilkit godz then for:de peder alenninghe mik qwittan ok skullösan giort haffuer Svartb 191 ( 1386) .","2) fri från straff el. ansvar. Priv o skyddsbr 179 ( 1442) ."],"f":["skul- )"]},{"a":"skuldlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["skullös )"]},{"a":"skuldnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr forskuldnadher?"],"f":[]},{"a":"skuldra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skuldra. \" tha syntes henne som en huitasta duffua stodh oppa prestens skulrom oc en klarasta källa wt lopp . . . aff skulromen \" Lg 3: 429 . BSH 5: 234 (1508, H. Gadh) . "],"f":["skulra )","*skuldro bladh , "]},{"a":"skuldra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skuldra. \" saa . . . gudz modhir hafwa . . . vträkt haar owir sina skuldror (spatulas) \" Bir 1: 94 . ib 3: 280 . \" hans skuldra ok bakir thrängdos hardelica til korsit \" ib 273 . ib 1: 268 . bärin . . . hwar före sik en sten vppa idhrom skuldrom MB 2: 10 . ib 102, 119, 120 . \" fik hon see eth röth kors mellan barnssens skuldro \" Va 8 . ib 28, 27 . "],"f":["skulra: -om MB 2: 102 . ","skwlra: -or ib 119, 120), ","skuldro ben","skulroben )"]},{"a":"skuldskiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bevis. ath iak haffwer inghen bäthrää skuldh skell för mik en iak stadfesther myna tro meth dyäffla withnom Lg 3: 110 ."],"f":["skuldh skell )"]},{"a":"skuli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L:"],"f":["skoli )"]},{"a":"skulkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som lurar el. smyger, smygare. hwat mon leeta äpte thässa forradharins fortappilse ok awita mörkianna skulkara. vtan sannindin (quid nisi verias hunc prodendum investigat proditorem et negotium arguit tenebrarum) Bo 96 ."],"f":[]},{"a":"skulpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skvalpa, skaka (en vätska); gurgla sig med. skulpar man henna oos j sin mwndh LB 2: 53 (s. 28). Jfr sqvalpa."],"f":[]},{"a":"skulte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fogde. \" thet skultin j danzeke sagde ffor retto, thet bliffue widh magt STb 2: 50 (1484). \""],"f":[]},{"a":"skulu","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skula."],"f":[]},{"a":"skulvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landstrykare, vagabond. \" propter . . . garcionum vagorum dictorum sculuara . . . crebros transistus \" SD 2: 378 (1303, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"skum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skum. \" bewara skwmit j eth glass \" LB 7: 311 ."],"f":[]},{"a":"skum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skum. så är brennestenen som ehn frada och skum i jordene aff hietanom wärkatt PMSkr 613 (avskr.). Jfr skumi."],"f":[]},{"a":"skum n","b":[],"c":"","d":"","e":["mörker, skymning. Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 100 ff. i skumeno kom han sik vndir sina systir säng Hel män 228 . Jfr qväldskum."],"f":[]},{"a":"skuma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skumma, bort taga skummet från. nar tridie delin aff vatnitt er aff swdit, ta skal man skwma ted LB 7: 311 . ib 339 . skuma af, afskumma, genom skumning frånskilja. skwma tz feta aff LB 7: 338 . "],"f":["skwma LB 7: 338, 9: 109 . ","skwme ib : 339),","skuma bort , skumma bort, genom skumning frånskilja, från en vätskas yta aflägsna. komber tha en swarth hinna pa ätikkona, oc henne skwma borth mz enne fiädher LB 9: 109 ."]},{"a":"skuma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bortskuma."],"f":[]},{"a":"skumel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skimbel. Jfr K. G: Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 101. rensa ögonen for skwmäl LB 6: 105 (s. 182)."],"f":["skwmäl )"]},{"a":"skumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skum. offwan vppå kommer någen frade och skume (möjl. fel för skum; jfr frada och skum ib) PMSkr 613 (avskr.)."],"f":[]},{"a":"skumpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["springa, löpa. \" the budho ey sidan a käplingen skompa \" RK 2: 8988 . \" the skompade (Klemmings uppl.: stokadhe 2: 4006) om byn ther väl en tijma \" RK Script. rer. svec . I II 96. huru the fianda skoppa thäre Fr (Cod. F) 450 . löpa oc skopa aff eth rike oc i annat Su 60 . löpa ällar skuppa cella mällom fran enne stwffu til andra LfK 59 . Jfr skopa."],"f":["skompa . ","skuppa . ","skoppa . ","-adhe )"]},{"a":"skumpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringlöpande. \" älskade . . . sina skumpan oc fafängo läte (discursibus inanibus atque jocis) Ansg. 177. \""],"f":[]},{"a":"skumpo skater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som pålägges dem som varit öfverlöpare el. otrogna? scullo the en skumpo skat gifwa RK 2: 4153 ."],"f":[]},{"a":"skunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 169 f., 205. ","e":[],"f":["*skunda sik , skynda sig, hasta. mäster bancillas skundadhe sik til kesaren Prosadikter (Sju vise m) 118 ."]},{"a":"skunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skynda, hasta. \" skundar nw iacob at skipa sina konor oc siin barn \" MB 1: 227 . Jfr bort skunda samt skynda."],"f":["-ar )"]},{"a":"skundi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skunkufals maþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skup","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skop."],"f":[]},{"a":"skur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr halmskur."],"f":[]},{"a":"skur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" for thän hardha skwr Iv 369 . - Jfr haghl-, räghn-, tara-skur."],"f":["oväder . ","rädhas"]},{"a":"skur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr räghnskur."],"f":[]},{"a":"skur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skjul. sthurit (sic), som niderbrötz STb 3: 431 (1499). HLG 2: 16 (1510). iij togh takbrändin, som koom til lasse scomagarens hwss til skwreth ib 45 ( 1516) . ib."],"f":["sthur )"]},{"a":"skura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skura, feja, rengöra. - skura, polera. smirillus . . . harnisk gör blankt skwrath PMSkr 490 . klokaredre[n] ggen ɉ mark, för han skwradhe stakana och optendhe lwssen HLG 2: 125 (1524). - skava. bleka limmana twingadhe aff harsäkkenom ok skuradhe SpV 445 . the (ɔ: stenarna) huggas, the skuras, the kastas, oc wrakas ib 587."],"f":["-adhe . ","-at )"]},{"a":"skura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skura, feja, rengöra. skwra grytor Di 88 . skuren spywth oc gläffior Su 142 . \" ma her märkia hurw mykith waar likame wardher skrwadher, för än han wardher swa skär oc liws \" MB 1: 57 . - skrapa, gnida. saghdhe lucifer . . . skuren henna hals wel innan til ST 141 . grep een brand aff eldenom oc stak j henna hals oc skuradhe badhe vp oc nidhir ib 142 ."],"f":[]},{"a":"skurare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr harniska skurare."],"f":[]},{"a":"skurbrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräder avsedda för skjul el. dyl.? vj tiogh skwrbrädin och skotbrädin HLG 2: 45 (1516)."],"f":["-brädin )"]},{"a":"skurhaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hake avsedd för ett skjul. HLG 2: 45 (1516), 58 (1517)."],"f":[]},{"a":"skurra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kurra, bullra. \" then wärk som kommer aff thy wädre som är inne- lykt i maganom ellir inelffuomen ok skurrar i tarmomen \" LB 3: 72 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"skurstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stock avsedd för ett skjul. HLG 2: 45 (1516)."],"f":[]},{"a":"skurukäpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["karvstock, räknesticka. dica . . . skurv käpper ok räkenskaps book GU C 20 s. 183 ."],"f":[]},{"a":"skurusander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skursand, sand till rengöring. skwresand til kannomen HLG 2: 94 (1519)."],"f":["skwre- )"]},{"a":"skut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) skott. \" war hans häst . . . sa snart ther ouer. som kolff i skute (sem kolvi scyti) \" Di 90 . \" haffuer skiwtyth trij skoth \" SGG 132 . wi lothe skiwthe i gaar medh then möser, och i försthe skoth giik then ene arm vtaff BSH 4: 293 ( 1501) . ib 294 ( 1501) . \" wid hwart hz skot ther byssan smal \" RK 2: s. 347. ingen för skuth kunde haffua huila ib 3: 961 . \" bidher epter thoordön och skot aff bogha \" Ber 289 . \" wij hölle pa hwar annan skott \" RK 3: (sista forts.) 4795 (de tre sist anf. ställena möjl. att föra till 2).","2) vapen som skjutes el. kastas. är aktande huarn wäghen fulk hauer mera skut ok födho KS 84 (206, 92) . \" thera skot alla handa waro mz ondo etir blandath \" Al 89897 . \" kunde wäll leka mz skioll oc spiwt oc skot \" Di 133 . - pil. funno man . . . illa saran aff skuteno Bil 751 . \" hitto man . . . illa saran aff skutum \" ib (båda dessa ställen kunna föras till 1). sände tv scot (sagitas) i hänna hiarta ok eet i hänna siþo Bu 506 . ib 502 . Bil 802 . Bir 2: 226 . MB 2: 151, 156 . LfK 54 . \" ado hanum sla slik skot \" Di 52 . nar hiortin wardir skutin thå löper han gensten til hampen ok thagir fröt mz mwnenom ok läggir j wndena ok genstan gar skuthet wt LB 3: 59 . bryt syndher obrygdhilsinna strala och skot Ber 116 . ä mädhan the haffdo skot ok stena RK 1: 4183 . ib 4237, 2: 1259. thera skut ( sagittæ) drifwo atir in til them siäula Bo 159 . Su 227 . \" thera twngor ärw brännande skoth \" ib 57 . ib 77, 127 . \" thz förbannadha skatith som dauid propheten bidher sik bewaras före \" LfK 107 . wärdin . . . sargha mik mz sinom skutum Ber 232 . - kastspjut. hans besko ordh . . . äru swa som skot (jacula) Bir 1: 37 . \" värnas oc beuaras mot skutomen \" ib 3: 116 . ib 368, 377 . \" til fiendana kastado the brinnande skot (tela) \" MB 2: 311 . \" mz . . . belibbadom pilom oc skutom \" ib 239 . \" skörlifnadhins skuth (tela) \" Ber 79 . ","3) skott, flygvärk. \" skut som offta komma flygande bade i sidor ok annen stadh \" LB 3: 65 . ","4) tillskott för att betäcka utgifterna inom ett gille el. skrå, särsk. tillskott el. afgift för bestridande af kostnaden för festligt samqväm inom ett dylikt samfund. bliffuer nokor dödher aff companijs brödhrom eller systhrom . . . tha skulu thwa psalter läsas for hans siäl ella hennas a companijs weghna ok betalas aff thera bysso ok wari ey pening i byssone tha skulu the brödher ok systhrar i gildeno äru skutith thes större säthia at siäla rykten ey forsumas SO 67 . alle the brödher innan by äru tha öl köpis til companijs behoff swa som är til retta drykke thyswar om aarith gäldhe fulth skuth ib 69 . \" huar som ey gäldher sith skuth medhan companith drikx \" ib 70 . ib 27. hvilken broder sit skot ey fram skywter i opnom drycke ib 83 . \" vm skoth \" ib 14 . \" som ey lägher skoth ib. then som sit skot vyl ey wt leggia ok bethala ib 189. vtleggie fult schot \" ib 199 . \" wyll ey sit fulle schot vpp leggie ib. \" ib 107, 200 . \" böte thu skot . . . vtj brödrana byssa \" ib 108 . Ts 23, 24. bethale för them halff skut ib 25 . \" gäldhe halfh skoth \" SGG 129 . \" gyffue uth fulth skoth \" ib. \" swara för hans ingangh gerd ok skoth \" ib 128 .","5) skatt. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 391 f. stattuimus . .. vt omnes et singuli, curias seu possessiones habentes in villa Junæcopensi . . . et easdem inhabitantes, exhibiciones quascumque ac soluciones, dictas skut, cum et quociens eos (för eas) eorgari contingat, juxta vniuscuiqsque ipsorum facultates generaliter exhibere et contribure sint astricti SD 6: 136 ( 1349) .","6) begofvad modher abbatissa alla the andra biscoperna och doctores . .. med skot (för skat?) och vägbulla och vaxstapla och allo andro godho hon kunde åstadkomma TK 275 . - Jfr arva-, borgh-, ara-, bugha-, bysso-, dala-, eter-, for-, fält-, gästa-, hiärta-, hugh-, in-, man-, mat-, mordh-, rom-, sam-, siälf-, stamn-, ut-skut (-skot), äfvensom skat.","1) uppskof, dröjsmål. pa thet at . . . wij waara breff oc jndziglä skullä fult at göra . . . wthen alt länger skotzmaal FM 301 ( 1506) . \" vthen alt längrä skotzmaal oc jlän \" HSH 19: 49 ( 1505) . \" ath noger lengre förhalningh eller skotzmall skwlle göes i nogen riichesins ärende ib 24: 117 (1518). \"","2) hinder. \" för thenne ock andre slike saker, skotzmal och legligheter, som til ewenturs andre gode herrer haffwa \" BSH 5: 519 ( 1512) . ","3) invändning. wthan all gensegn och skotzmal BSH 5: 95 ( 1506) . \" om vi hade noken skotzmaal her i moth ib 16 (1504). the skotzmall . . . forklara \" ib. \" hafue . . . vi ingen skotzmall (vi kunna icke frambära våra invändningar), effther thet ath . . . biscopp mattis ey nw är tilstädha ib. \"","4) hänskjutning, vad. \" tha iach hörde at skotzmol war benämpd i somme copien tiil riikesins fforman \" HSH 24: 49 ( 1516) . \" haffuer iach giort mith skotzmol, väd, och appellacionem \" ib 108 ( 1517) ."],"f":["skot . ","scot . ","skoth . ","schot . ","skoot Su 127 . ","skott RK 3: (sista forts.) 4795 ; TS 23, 24 . ","skutum Bil 751 ; Ber 232 . ","skutom Su 227 ; MB 2: 239 . skotom Br 3: 368. skottom LfK 54 . med art. sing. nom., ack. skutith SO 67 . ","skuthet LB 3: 59 . ","skottit SO 107 . ","skatith LfK 107 . ","skuteno Bil 751), ","skuts mal","skotzmal . ","skotzmall . ","skotzmaal . ","skotzmol )"]},{"a":"skut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skott. skothin som skwthin wordho (tomentana batistæ) aff fiondomen SpV 304 . tha sköth . . . jöns v eller siex sködh epter erich tha rakthä eth skoth som han sködh genom eric[s] laar Uppl Lagmansdomb 86 ( 1493) . \" tha waro grecan tiill . . . ath spänna oc skiwta mz syn arbosth oc handbogar . . . mz hwlken skaath . . . the dryffwo troyaner j fra stranden oc störtte manger for the skaat \" Troj 108 . \" kärlekens skaat sargade hans hiärta \" ib 197 (kan även föras till 2). 2) vapen som skutes el. kastas. catechia (fel för categia el. cateia) skot spiwth GU C 20 s. 86 . \" ffunda de sliunga näth ok skoth \" ib s. 299 . sco[r]pio . . . et flagellum wlgariter swepa giizl oc skoth ib s. 555 . ty waro thenna landz jnbyggara myket kloka mz glaffwen oc hand bogar oc annor skooth Troj 102 . pil. Se Sdw 2: 1300. sötasta skwth (sagina, läst: sagitta) Mecht 21 . . . . lanceas et sagittas . . . spywth oc skoth GU C 20 (hand 2) s. 101. Troj 107 . \" the hade stora handbogar oc lang straal oc skaat besatta mz fiädra \" ib 119 . ib 185 . han sköt tiill mz eth forblybbad skaått räth j gynom palamidis strupa ib 205 . - kastspjut. jaculum li skudh näth GU C 20 (hand 2) s. 4. christus ihesus är skotthet, wt sänth aff fadhrenom (emissum telum christus est), slaandhis oc sarghandhis dödhen JMÖ 117 . - vapen att skjuta med, skjutvapen. nu ärw större skoth som ärw byssor wpfwndne PMskr 139. at wi worom begerende wore bysse och skott i gän pa calmara HSH 14: 27 (1525, Brask).","4) tillskott till gille el. skrå; avgift vid gillessamkväm o. d. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 291 f. HLG 2: 21 (1511). ib. - Jfr non sufficiebat scota jmposita et computata HLG 1: 35 (1438). item de domino jhanne torkilli xiij albos scota hospitati ib 37 ( 1438) .","5) skatt. Jfr H. Schück, Stockholms vid 1400-talets slut 94 ff., N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 190, 294 ff. vm skottid, ath thet tymblegan komber fram innan midfasta vidh sina iij (3) marck STb 1: 429 (1459, Burspr). tha giorde her nic. person rekinskap bade aff vpbördh och vtgifft aff skuttidh Skotteb 480 (1472-73, Kämn). STb 1: 27 ( 1475) . skutherrerne skulo taga borgan aff the köpswena, som ecke haffua giorth sith skwth ib 92 ( 1477) . ib 148 (1478). SJ 2: 143 ( 1489) . STb 3: 200 (1494), 387 (1498). tha skottit rechnades fredagen nest epter pinxdaga SSkb 35 ( 1502) . ib 44 (1502-03), 72 (1503). STb 5: 111 ( 1516) . - skatteuppbörd. til skotit aff menheten magnus otter hans cappella STÄmb 40 (1445). - sitia for (fore) skot (skotit), ha hand om skatteuppbörden. StÄmb 65 ( 1457) , 67 (1458), 69 (1460). skotherana . . . som tet aarit fore skottit sittit hado SSkb 29 (1501-02). thesse gode men saathe för skothet Stock Skb 3 (1516-17). - Jfr sedentes pro scota StÄmb 46 ( 1448) , 47 (1449) o. s. v. - sitia äptir skotit, d. s. thässe skulo sitia äpter thz halfwa skotit, som wtlagdhis for konungx gengärdh JTb 35 ( 1462) . - Jfr isti restant cum scota JTb 57 ( 1456) .","7) avgift (in natura) till klockare. göre hvar man sine skottosta innan s. lauerentii afton. säger clockaren ej retteligen skuttedh vare, hålle thet bonde med sielf sins edhe och vare thermed saklös Hist Handl V III 1: 66 (1514, avskr. fr. sl. av 1500-t; Linköpings stift). - Jfr armbosta-, ars-, for-, gäst-, gästa-, in-, kärleks-, libbe-, lön-, mat-, mordh-, sam-, silf-, vaghen-, äptir-skut, ävensom förars skottet Stock Skb 222 ( 1523) ."],"f":["skutt STb 1: 148 (1478) . skudh GU C 20 (hand 2) s. 4. skot. skoth. skooth Troj 102 . ","skott HSH 14: 27 (1525, Brask) . sködh Uppl Lagmansdomb 86 (1493). skath Troj 185 . skaat(h) ib 108, 119, 197 . ","skaåth ib 107 . ","skaått ib 205 . ","skuttidh Skotteb 480 (1472-73, Kämn). skuttedh Hist Handl V III 1: 66 (1514, nyare avskr.). skotit StÄmb 40 ( 1455) ; JTb 35 ( 1462) ; STb 3: 200 ( 1494) . skot(h)et StÄmb 65 ( 1457) , 67 (1458); Stock Skb 3 (1516-17). skottit SSkb 29 (1501-02), 35 (1502), 72 (1503). skottid sTb 1: 429 (1459, Burspr). skott(h)et SSkb 44 (1502-03); JMÖ 117 ; HLG 2: 21 (1511) schottet SJ 2: 143 ( 1489) ), ","skuts mal","skutz- . ","schutz- . ","skots- . ","skotz- . sköt(s)zArfstv 100 (1472); Svartb 481 ( 1464) ; Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). sködhz- Svartb 521 ( 1477) . -maal(l). -mall. -mool) n. 1) uppskov, dröjsmål. the skule enghen lenge töffringhe eller nogot skötz maal j lengre koma Svartb 481 ( 1464) . tha sware axell olsson thöm til retta och göre then dom fulth vthan alla ytermera skutsaall STb 2: 554 ( 1491) . ath han wylle jngen lenger schutzmaal bliffue wijdh eller lenger töff giffue ib 556 ( 1491) . . . . och skall forscrefne calmarne recessit fult göris i alle syna punctis ok articulis, wtan nagre ytermere skotzmaall Rydberg Tr 3: 430 ( 1494) . BSH 5: 74 (före 1506, H. Gadh). . . . at förhanle om swadan merkelig ärende med oss wtan al hinder oc skotzmall STb 5: 316 (1520, Kop). bede vi eder ati lathe thetta vort breff bliffue i nörcöping pa radzstuwffwn för skotzmool pa en annen tiid AktK ungsådr 30 (1524, Brask) . 4) hänskjutning, hänvisning, åberopande. Se Sdw 2: 1300. tha sköth for:ne lödissa borgare oppa fangeman och sagdhe, thz wara mons swenssons hustrv . . epter sadana skotsmal toge wi borgan for honom JTb 106 ( 1518) . - vädjande, vad. är thz swa, at nokor skyu´r sik fran enom domara oc til pawan, oc wil then domare ey skona thz skotzmaal Beckman Stud 82 (omkr. 1450). ATb 1: 23 ( 1454) . " tha är thät io reth ok openbara at all skotzmaal wiise in til kongen ok inga skotzmaal wisä fra honom " Arfstv 48 ( 1472) . ib 100 ( 1461) . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). sidhen swa war withnedh och ransadh (vid häradstignet) tha bedhis for:de eric sith sködhzmal til nesthe lagmanz ting Svartb 521 ( 1477) . HSH 13: 32 (1524?, Brask). ","*skutsmals bref","schutzmaalz- )","vadebrev STb 2: 557 ( 1491) ."]},{"a":"skuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr saman skuta."],"f":[]},{"a":"skuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre fartyg, skuta. nauem meam que dictur skuta SD 4: 146 ( 1330) . ib 5: 571 ( 1346) . GO 389 . RK 2: 8950, 3: 2230 . skuto wt snekkior ok löpande skutör ib 1: 107 . Jfr löpemalt-skuta."],"f":[]},{"a":"skuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["erlägga skatt. ingen haue gateboder, vthen han skota aff xl (40) marck STb 1: 430 (1459, Burspr). ib 451 (1463, d:o), 460 (1476, d:o). alle the, som vppen wondoge haffua . . . skulo schota aff xl l(40) marck ib 84 ( 1477) ."],"f":["skota . ","schota )"]},{"a":"skuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre fartyg, skuta. Se Sdw 2: 1300. STb 1: 84 (1476), 2: 491 (1490). - skutlast. köpte han ene skuto kalk om xxv lester oc ij tunnor StockSkb 303 (1524, Skip). ib. - Jfr hæc . . . navigia scutha appellantur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. IV c. 10. - Jfr hästa-, kalk-, malt-, rogh-skuta."],"f":["schuta )","*skuto karl","skute- )"]},{"a":"skutar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skottår. Jfr K. G. Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 31 f. bisextilis annus skotaar GU C 20 s. 57 . SvB vili, ix. SvT 86 ."],"f":["skol- . ","-aar )"]},{"a":"skutbakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["måltavla? min owen . . . hiölt mik om halsen oc bröt mik oc satte mik som skotbakka, han omkring gaff mik mädh sinom spiwtom, och sarghade mina ländher SkrtUppb 331 ."],"f":["skol- )"]},{"a":"skutbogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skot- . ","sköt- )"]},{"a":"skutbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skottebok, bok vari skatteuppbörd bokföres. Jfr N. Ahlnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 294 ff. fik jak stadzscriuaren nicolao iiij böka papiir til skotboken Skottb 375 (1461-62). fore vj (6) deker perman til skotboken kom ix mark SSkb 37 ( 1502) ."],"f":["skot- )"]},{"a":"skutbom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skjutbom. . . . gigh swa framf for oss til kirkionnedornen och stak fran skodbaman mz sin yxe JTb 95 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"skutbrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags bräden. engin träbygningh skal knytas högre än viij (8) alna ok thee offuan vppa bygges medh skwtbräde ecke högre än twa alna högt STb 1: 21 (1475). jahan . . . skal byggia enga trebygningh vthan medh skotbräde viidh gatwne ib 29 ( 1475) . HLG 2: 14 (1510). vi tiogh skothbrädhen, som kommo til svalan vthan bastughunne ib 35 ( 1512) . ib 45, 54 (1516)."],"f":["skot- . ","skaat- HLG 2: 54 (1516)","-brädhen . ","-brädin . -bredhen), "]},{"a":"skutbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sagittifer . . . skutbärore GU C 20 s. 537 ."],"f":["-ore )"]},{"a":"skutfil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fil. hofftyge, som är hofftang . . . scotfiil (o. s. v.) Arnell Brask Biᴵ 37."],"f":["scotfiil )"]},{"a":"skutfrir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) skattefri. Skotteb 251 (1466-67). herman bosseskytte skal wara wordriij, skotfri och daxuerkx frij STb 5: 8 (1514)."],"f":[]},{"a":"skutfrir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fri från skyldighet att erlägga det stadgade tillskottet för bestridande af utgifterna inom ett gille el. skrå. hvilken söster hema sitther mz tryzska forfallalöös giffui hennes bonde for henne fult skot . . . än tha ath hustrva folkit i ämbetet skot fry sithia SO 86 ."],"f":["skot fry )"]},{"a":"skuthus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["best. lokal i Stockholms rådhus där skottherrarna sammanträdee (och där skatteuppbörd ägde rum). Jr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 191. wedh till radzstugwne och skothuset Skotteb 395 (146465, Kämn). ib 215 (1465-66), 449 (1470-71, Kämn). thet honet han giorde honom i skuthuseth STb 1: 149 (1478). ib 2: 430 ( 1490) . fforteringk i thetta arith i skothusitt SSkb 27 ( 1502) . alle vpbördh som the pa stadzsins wegne i schothusit upborith ib 29 (1501-02). han hade giffuit skotherrene ond ord j skothussit STb 4: 245 ( 1512) . StÄmb 193 ( 1518) , 195 (1519). Jfr skutstuva."],"f":["skot- . ","schot- )"]},{"a":"skuthusdyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörr till »skotthuss». STb 4: 216 (1511)."],"f":["skotthuss dör )"]},{"a":"skuthärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlem av Stockholms råd utsedd att verkställa och kontrollera skatteuppbörden. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa 273. StÄmb 42 ( 1446) . Skotteb 8, 45, 46, (1460-61), 115 (1462-63), 150 (1463-64). tha vpbure the nya skotherrene magnus ericsson oc hermen lintorpp thetta skut effter paske ib 325 (1468-69). StäMb 82 (1467), 92 (1473), 93 (1474). skutherrene skulo taga borgan aff the köpswena, som ecke haffua giorth sith skwth STb 1: 92 ( 1477) . ib 2: 430 ( 1490) . SSkb 1, 29 (1501-02), 72 (1503). han hade giffuit skotherrene ond ord j skothussit STb 4: 245 ( 1512) . thå reknades skothet . . . aff skotherrene Stock Skb 114 ( 1519) . ib 170 (1521-22). - I StÄmb brukas titeln fram till 1539, från 1540 brukas i stället skutman. - Jfr skutman."],"f":["skot- . ","schot- . ","-herra )"]},{"a":"skuti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags skärm. ss befästning- el. stridsanordning. item abraham och ingemwndh meth theris selchap en mark foe ij skermar (överskrivet: skutar) nydh fördes mot quernen SSkb 32 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"skutin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr fyreskutin."],"f":[]},{"a":"skutkista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kassakista till förvaring av skattemedel. xxx mark, som her olaff swarte oc her johan hoppener länto wt aff skut kostonne Skotteb 346 (1438, Borgm) . ib 220 (1465-66). SSkb 192 ( 1506) ."],"f":["skot- )"]},{"a":"skutkärra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skottkärra. \" rauidh sadhe . . . ath ekkke varo flere dande quinnor i arbogha en iak tröstir ath sätia them ala i en a skothkärro i sändir och skywffwa them vty aane \" ATb 1: 330 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"skutman","b":[],"c":"","d":"","e":[" -, m. borgare, utsedd att uppbära skatten i en stad, skatteuppbördsman. tha ware thenne gode men nämpde til skothmen som är swen iönisson oc yngimundh smedh ATb 1: 131 ( 1460) . ib 218 (1461). laris nielson sakir vj mark för olofflek talan til skothmennena ib 338 ( 1470) . the skotmen som i fiordh sato äptir skatten ib 2: 126 (1478). ib. STÄmb 228 (1540), 230 (1541), 232 (1542), 234 (1543). Jfr skothärra."],"f":[]},{"a":"skutman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skutmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skot- )"]},{"a":"skutmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skottmärke, mål att skjuta på. än standa hans skotwerke (för -merke) ij liffwenj PK 234 (jfr 255). skotmerken än i vestergötland sta RK 1: (LRK) s. 225 ."],"f":["skot- )"]},{"a":"skutoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ost erlag i skatt. . . och göre hvar man sine skottosta (till klockaren) innan s. laurentii afton Hist Handl V III 1: 66 (1514, avskr. fr. sl. av 1500-t; Linköpings stift)."],"f":["skott- )"]},{"a":"skutpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pil. \" huassasta skot piila (sagittas acutas) . . . mot hanom sändandhis \" Su 226 ."],"f":["skot piil )"]},{"a":"skutporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skottport, öppning att skjuta igenom? mwremestaren, som mwrade skothporten in j södre torn, ix öre STock Skb 160 (1520)."],"f":["skoth- )"]},{"a":"skutpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattepengar, skattemedel. Skotteb 114 (146263), 426 (1468-69, Kämn). SSkb 29 (1501-02). Stock Skb 293 (1503-11), Skip). tha inbare skotherranar . . . aff menighetin schoth peninga pala peninga och alla theris vpbördha, som the i skothusit vpborit hadhä SSkb 153 ( 1505) . Stock Skb 188 ( 1521) ."],"f":["skot- . ","schotth- . -pen(n)ingar),"]},{"a":"skutpänningar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["skot- )"]},{"a":"skutspadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags spade. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar, . . . storhammar, skothspada Arnell Brask Biᴵ 26."],"f":["skoth- )"]},{"a":"skutstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skuthus. Atb 1: 259 (1467)."],"f":["skot- )"]},{"a":"skuva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiuva."],"f":[]},{"a":"skuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vaþa skuver."],"f":[]},{"a":"skuþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skoþa, skoþan."],"f":["skuþan"]},{"a":"sky","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd af skyar. gudh gaff eet swart skyia skwl öfwir folkit Bil 831 ."],"f":["skya MB 1: 122 . ","skyiom ib 18. skyom ib 122 . ","skywm ib 39 . ","skyym ib 305 . ","skyt . ","skyth . ","skyyt Bir 2: 159 . ","skyyth MB 1: 352 . ","skyit Bir 2: 159 . gen. skysins MB 1: 397 . ","skyno Bo 107l, 120. sky.neno MB 2: 292 . ","skymen KL 311 ; Gr 300 ; MB 2: 311 ; Su 18 . skynim (för skymin) Bil 311 . ","skyomen MB 2: 333 . ack. (ss f.) skynar Bo 249), "]},{"a":"sky","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sky, moln. Se Sdw 2: 1300. \" eene brinnande lughin opp gik ouer xxx alna vpp i skyen \" J Buddes b 84 . jhesus sagde sik wara koma skulandhe j skionen, medh storo walle ok herradöme MP 5: 20 . synas brwn sky moth solennas wpgang PMskr 290. gaa the skyn wm kring solena ib. tornen hwlken waro sa hög at the kläddes oc skwltes aff skynen Troj 39 . Jfr aker-, molin-sky. "],"f":["skyänä SvKyrkobr (Lucid B) 162 . gen. skyanna SvKyrkobr 330 . dat. skyoman MP 5: 13 . ","skionen ib 20 ),","*skya vatn?"]},{"a":"sky","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 227, 312. 2) skugga. om häst. hästena grecanas skydde for honom Troj 160 . ","3) frukta, vara rädd. tha skydhe man oc räddis at tagha thz i sit liiff SvKyrkobr (Lucid A) 109 ."],"f":["skydhe . ","skydde ) , "]},{"a":"sky","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sky, undvika. \" then som skyr gillis brödhra samquendh \" SO 188 . \" hon skyyr manna vmgango \" ST 403 . \" hon vilde ey sina fru at sky \" Iv 1240 . ","2) skygga. \" om häst. haus hesth skydhe för e[n]ghen tingh \" Di 281 . ","3) frukta, vara rädd. for hans vredhe sky Fr 616 . ","4) frukta, af fruktan draga sig tillbaka, af fruktan hålla sig undan. een sa man iägha ok annan fly some stridha ok some sky Fr 1870 . - Jfr skygga."],"f":["skyr . ","skyyr . ","skydhe ) , "]},{"a":"sky","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr hovudhsky."],"f":[]},{"a":"sky","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rädd. en lithen dwärgh han badh ey fly l allan härän, for hans wrede sky Fedrik ed Noreen 627 f.; jfr E. Noreen, Studeier rör. Eufemiavisorna 2: 40."],"f":[]},{"a":"skydhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. Jfr trumboskydhe."],"f":[]},{"a":"skyfl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sköfling, fördelning. - giva til skyfls, öfverlåta till sköfling, uppgifva. motthe jagh wara godh for her electus . . . döm til sköwel giwendes alth thet jagh otthe i möre och the myne til hörer, om han fra döm skildes for thenne fegdh en endha haffde BSH 5: 124 ( 1506) . - gifva till spillo, gifva till pris, blottställa. giffwer sig til sköffwels i thetta örlögh, mer än andre gode män [göre] BSH 5: 305 ( 1508) . \" wij äre til sköffwels giffne \" ib 317 ( 1508) ."],"f":["sköwel . ","sköffwel )"]},{"a":"skyfl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = skyvling 1. fforty oss mäst mistyckes at sadana sköffwil sketh äre Mon Dipl Sv 57 (1501)."],"f":["sköffwil )"]},{"a":"skyfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sköfla, till fördelning öfverlemna (förverkadt gods). \" goz hans sköfles \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669 . ","2) sköfla, gifva till spillo, till plundring öfverlemna. screff aman vth breff . . . at alle iudhe . . . skuldo dräpas, oc thera godz sköflas ST 224 . \" alle theris haffwor skuldo sköfflas (bona eorum diripetent) \" MB 2: 185 . - sköfla, bortröfva. for them vard sköfflat mere och minne alt thz man ther kunne finna RK 2: 4973 . \" the jwdei som j gän waro j betulia gingo jn j hedninganna bolstädher oc alla handa haaffwor oc rikedoma som assirij haffdho atir lefft sköfflado oc skiffto siin j mällan \" MB 2: 172 . \" engin togh nagot ällir sköfflade \" ib 195 . - sköfla, förhärja, plundra. hwilken en som slaa stadhen cariathsepher oc sköffla (vatstaverit) han ib 70 . ib 20, 31 . \" han loth skiöfla oc skinna thera gardha \" RK 2: s. 345. ib 3: 1314 . \" sköfla landen \" ib 2: 2236 . röfva, plundra ((en person). at engen the borgare skiöflä ma RK 2: 2124 . ","3) gripa, hänföra. \" hennes gulskoo sköfflado (rapuerunt) hans öghon \" MB 2: 174 ."],"f":["skifla L. ","sköfla. sköffla . ","skiöfla . ","skyfla ut af , "]},{"a":"skyfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) skövla, förhärja. plundra. hwru iomfrunnas son sköffladhe hälwithe JMÖ 116 . han . . . war meth ath skinne och sköffle olff walrams gaard STb 4: 223 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"skyfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköfling. \" at . . . klädhe . . . gifwas til sköffla (kanske att fatta ss inf. \" MB 2: 83 ."],"f":["sköffle )"]},{"a":"skyfling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) sköfling, delning (af förverkadt gods mellan konungen, häradet och målseganden). Urk. fr. 1453 (enl. uppgift af Bibliotikarien C. G. Styffe).","2) sköfling, plundring. \" giva til skyfling, öfverlemna till sköfling el. plundring. thea gotz wil jach til skyffling giffua \" RK 2: 895 . MB 2: 193 . \" stadhen giffwa til sköfflingh \" ib 306 . \" haffwer han giffwit tiil sköfflinghe vatzstena closter oc sancte brigittes skrin och alle the köpsteder oc prestegordhe i östhergöllandh ere \" BSH 5: 440 ( 1511) . - låta utplundra, gifva till spillo? om person. atj hade giffuit alle breffdragare vthen eder egne til sköflingx HSH 18: 105 ( 1497) . \" i haffue giffuit i vpsala alle breffdragare til sköfling \" ib 106 . ","3) det som tages genom plundring, byte. at theris barn oc hustrwr ey skuldo wardha hedhningom til rooff oc sköfflingh (ne darentur in prædam infantes eorum, et uxores eorum in divisionem) MB 2: 149 ; \" jfr 1. fingo . . . otalikit roff oc sköffling \" ib 305 . "],"f":["skyflinga gods","sköfflinga godz )"]},{"a":"skyfling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skövling, delning (av förverkat gods mellan konungen, häradet och målsäganden). tredingen aff sköfflingen (i ett biltogamål), som tillfioll . . . her iffwar Trolles Jb Bil 212 (1481, nyare avskr.) . ath engin . . . dyrffwis at . . . wttaka aff them . . . kirkione hionum konungx räth eller sköfflingh (confiscationem bonorum) for sin bruth Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). 2) skövling, plundring. MP 5: 220 ."],"f":["sköffling )"]},{"a":"skygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skydd. \" war herra ihesus christus wari thinne siäl til skygdh (umbraculum) oc swalka \" Bir 4: 20 ."],"f":[]},{"a":"skygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umskygdh."],"f":[]},{"a":"skygga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skygga, visa skygghet, af fruktan draga sig tillbaka. manga bygynna ther widher skygga RK 3: 1663 . Jfr sky, v."],"f":[]},{"a":"skygge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["o. n. ","1) skugga. alla mandzsens dagha her pa jordena äru som een skygge J Buddes b 176 . \" castanea är storth trä oc wäxer gerna j swarto jrodh oc skygge \" PMSkr 333 ."," Jfr skugge."],"f":[]},{"a":"skyggeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skuggig. \" paris afflagde all bliwghetz skyggeliga mörekr oc steg astad oc satte siig j thz säthe som näst war drotning helene \" Troj 63 ."],"f":["-lig )"]},{"a":"skyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skugga, beskugga, öfverskygga. hänna iomfrulikin qwidhir hulkin höxta gudhz dygdh skygde (obumbrabat) Bir 4: (Dikt) 235. swa brat som hans (Petri) skugge skygde (obumbraret) nokon therä KL 140 .","2) polera. \" the stolpa . . . äro aff hwita malmar steen skygde wäl ok yfrit reen \" Fl (Cod. B, C) s. 93."],"f":["-dhe )"]},{"a":"skyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) skugga, beskugga, överskygga. planteris trä wmkring som skyggia PMskr 363. Troj 91 . hymelen skygdes aff the manga flygandhe skaåth som wtsändes aa bada sydor ib 107 . 2) polera. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 205. obli (ɔ limare) . . . slätta skygga GU C 20 (hand 2) s. 85. - Jfr be-, umskyggia (äv. Sdw 2: 805))."],"f":["skygga . ","skigde Troj 91 ) , "]},{"a":"skyggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["e. f. under thina wynga schiggelse schal jac ffrögdes SvT 9 ."],"f":["schiggelse )"]},{"a":"skyggotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skuggig. skuggrik. thz riket ligger alt j mörka bärgen oc skyggotom skogom Troj 102 ."],"f":[]},{"a":"skyghn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skarpsynt. Se Sdw 2: 1300."],"f":[]},{"a":"skykelige","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dömdes dauid i keltis til en ful kunungx tiwffer för han egnäde och stal konungx ingeld skykelige uillse epter xila ranzacan BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"skykia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skökia."],"f":[]},{"a":"skykia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skökia."],"f":[]},{"a":"skyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se skiul."],"f":[]},{"a":"skyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (sädes)skyl. jak är honom skylloger c skyla hwete MP 4: 154 ."],"f":[]},{"a":"skyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr hvete-, korn-skyl.."],"f":["skil . ","skyul . ","skul )"]},{"a":"skyla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skyla, betäcka. thokman skylde, älla holde alla iordhena SvKyrkobr 334 . hans . . . zacher till xx mark for slagit j ansichtit, ath icke hetta eller hath skula kunne STb 4: 158 (1507). - refl. skylas 1) skyla sig, hölja sig, dölja sig, vara höljd el. dold el. gömd. vitandis ey at ther swik oc fals vnder skiutis hughnadhis han storligha j sino hiärta Prosadikter (Barl) 17 . MP 4: 178 . \" the aff gudin som diäflon skyltis vtj ib 246. guddomyn skyltis vndhir mandomenom ib 5: l94. at thu wille . . . j anlitit skylas \" SvB 522 (b. av 1500-t.). llateo . . . skiwlass GU C 20 (hand 2) s. 65. llatio . . . itkelica skylass ib s. 66 . llatesco . . . börya skyulas ib. - Jfr for-, ivir-skyla och nidherskylas."],"f":["skiula . ","skylde . ","skyls MP 4: 178 . ","skyltis MP 4: 246, 5: 194 . ","skiultis Prosadikter (Barl) 17),"]},{"a":"skyla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skyla, betäcka. \" skulu the sighia bärghomen fallin owir os. oc skylin os \" Bo 198 . fallin ouir os oc hyllin oc skiulin os af domarens änlite MP 2: 180 . \" hylin oc skiulin os fore gudz wredhe \" Bir 2: 187 . \" tha ängla solin, ihesus christus, skylte sit liws mz dödhenom \" MB 1: 490 . ","2) dölja, förborga, gömma. j minom mandom j hulkom guddomen är swasom skyltir Bir 2: 297 . \" vari thin bön ok almosa skyuld for manna lofui \" MP 1: 283 . \" al skyuld thing ib. nu äru al ting skyult for thinom öghon \" ib 246 . then som dödhir är j döhelicom syndom ok skyule ey sina siäls dödh j hiertano vtan opinbara sina synd ib 298 . ","3) skyla, skydda. \" sua sum þak skyle fore väto oc väþre sua skulle renliffis folk skyla fore guzs vbliþe \" Bir 4: (Avt) 181. skyle han (manteln) ok wär fore stormande wädhir ib 1: 276 . \" jak gik for idhir swa som höna skiulande idhir vndhir kärlekxsins vingom \" ib 231 . ","1) skyla sig, hölja sig, dölja sig, vara höljd el. dold. solen . . . som länge tilförene skyldz haffde vndir molne MB 2: 282 . - vara dold, vara förborgad, vara gömd. gaddir skylis (latet) j them Bir 1: 301 . \" skodadhe ey hulkin ysäld jnnantil skyltis \" ib 3: 408 . ib 409 . \" nw synis hwat som skyltis vndir honom (ɔ: biscops hattin) \" ib 1: 362 . \" räddis hon han skylandis i sacramento \" KL 344 . ","2) gömma sig, hålla sig undangömd. the skyltos i armenie landzskapom Gr 285 . - döljas, gömmas, hållas undangömd. the godgerninga äru gudhi täkka som skylas for fanytte äro mP 1: 283. ","3) gömma sig, söka skydd. som astunda at skylas vndir minom vingom Bir 2: 88 ."],"f":["skiula . ","skyula . ","supin . ","skyldz MB 2: 282),","skyla sik , gömma sig. draparin skylte sik KL 73 . MP 1: 104 . " thranga hulur i hulkom the bygdo skylandis sik " Gr 285 . " skyldo sik hwar the kunno " Lg 3: 216 . " skylte iak mik " MB 1: 161 . " skyldo sik vnder trämen " ib. " skyl thik vndir minom mantol " Bir 1: 276 . sua som kyklinga hulke som fly vndir modhorinna vinga oc skyla sik ib 2: 87 . " iudande hulke som sik skiula vndir gamblo lahgomen " ib 1: 207 . - refl. skylas, "]},{"a":"skyld","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skuld."],"f":[]},{"a":"skyld","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skuld."],"f":[]},{"a":"skyld arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skuld- )"]},{"a":"skylda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) på grund af skyldighet gifva el. erlägga; skatta; afkasta i skatt. kunungur skal . . . skipa i allom landom . . . sins rikis rätwisa syslo män iwi goz ok ingiäld hans, the (hvilka) . . . göma gods hans ok kununlikan rät ok alt thz hans land skuldra KS 66 (163, 72) . - afkata i afrad, ränta, alt þet mit gödz skyldä SD 5: 160 ( 1343) . gifua . . . swa mykyt gotzs oc swa gut oc swa mykyt skuldande ib NS 1: 73 ( 1401) . \" en gardh som skyllar xvi spän korn oc v öre päninga \" ib 98 ( 1402) . en gardh som skyllar v thyn korn oc ɉ mark päninga ib. en gard. . . som sculder aarleca fyra thyni korn, oc en gardh, . . . som skuldar ij thyni korn ib 317 ( 1404) . ib 46 (1401, nyare afskr.), 47. hwat oc huru mykit hwart eet gooz aarlicha skyllar oc räntar VKR 31 . Bir 5: 114 . - afkasta, gifva i ankomst. hurw mykith iordhin skyllar MB 1: 373 . \" swa mykit iordhin skylladhe \" ib. \" hawer iordhin mera skyldath sidhan, än henna herra war skyllogher, tha skla then som köpte giälda iämmykit ater, them som salde, som iordhin skyldadhe ower thz som han gaff wt \" ib. \" skal han räkna hwath iordhin skyldadhe (computabuntur fructus) \" ib 374 . ","2) gifva (ngn) skuld (för), skylla på (ngn). the skyldadho hans dotter som thz hafdhe waldet KL 308 . \" at then ene skyldar ey then andhra om thz gar annars än wäll \" Ber 293 . Bir 1: 202 . \" skyllar ok allegera siwkdomaib 3: 320. ey är dyäfwllin nw alstingx skyllande (imputandum est diabolo) at han draghir mannin mz vald \" ib 2: 53 . \" ewa skylde ormin at han swek hona \" MP 1: 288 . \" adam . . . huilkin ewa skyldadhe for thz at hon gaf honum forbudhna frukt ib. som hona hafdhe skyllat for barnit \" KL 301 . ST 379 . \" som han skuldadhe för the sama sakena \" Lg 3: 151 . skylda (imputant) kropsins krankdom for thz at the liua illa Bir 2: 182 . ib 3: 251 . - anklaga. är her nagher honom skylla vil RK 2: 4738 . - beskylla (ngn) för (ngt). sporde them . . . hwat the honom skylla ville RK 2: 4783 . ib 4789 . Di 177 . \" hafva att säga (godt el. ondt) om, tala (väl el. illa) om? enkte skyllom vy jdher vtan goth rK 2: 4785. vy skyllom jdher enkte vtan väl \" ib 4791 - bestraffa, förebrå. vm nakir straffir mik ok skylla (argurerit) for tholik thing Bir 3: 278 . \" foe thässa stridh skyllar iak ey idher \" Al 5391 . BSH 5: 538 ( 1514?) . skylto moysen, hwi han ledde them i tholken wadha MB 1: 315 . skylte the konungen swarligha ath skane var kommyt fran suerige Rk 1: (sfgn) s. 182. monde han honum storligha skylle ib 3: 752 . - hava att förebrå. i skullä os enctä skyllä FM 214 ( 1504) . ","3) göra sig skyldig (till). iak aldre skyldadhe til thän sak Iv 2655 . ","4) förskylla, förtjena. \" thässa genwärdho hawom wi skyldath \" MB 1: 242 . ib 467 . \" the nadher han fik mz scriptamalom, the skyldadho syndanna afflat \" ib 104 . \" hafdhe ängin bätra eller wärra skyldath aff gudhi än annar \" ib 100 . - (genom sin förtjenst) förvärfva. skullade the tässa osighelika äro oc lön som thu nw seet haffuer Su 156 . \" skylla sik the glädhi \" MB 1: 347 . ib 137, (Cod. B) 531. ","5) inlägga förtjenst hos? hawom wi änkte thz wi maghom nakath skylla honum mz, vtan thz som han hawer os giwith MB 1: 351 . - Jfr forskulda."],"f":["skylla . ","skulda . ","skuldha . ","skulla . ","-o MB 1: 315), "]},{"a":"skylda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskyllan, skull. \" han wille wara honum tiill wilia ffor sancte anna skyllo \" Lg 3: 36 ."],"f":["skylla )"]},{"a":"skylda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) på grund av skyldighet el. erlägga. - avkasta i avrad, ränta. tha scula the afrath och afradz päninga och hwath fornämpda gozit syldar opbära aar fra aare NMU 1: 77 ( 1391) . thet owersta torpit ther vi ore skillar SD NS 3: 187 ( 1416) . han (ɔ en gård) skillar 12 öra päningha VKJ 57 ( 1447) . STb 3: 384 (1498).","2) giva (ngn) skuld (för), skylla på (ngn). tha sporde borgamestarene henne aath hwem hon skylte för sin bonda dödh, hon swaradhe iak skyllar hanom som försth slo hanom i hofwudit ATb 1: 272 ( 1467) . \" hwat skulum wi skylla ondhom radhgiffwarom, mädhan siälff ondzskan j os . . öffwar sik sa mykit, at . . . \" SpV 431 . han skylladhe them for sina rädde Hel män 205 . - anklaga. SD NS 2: 527 ( 1412) . . . . swa thet jak ey ytermeer fore the saka, jak j thän tma giort hafde, skulle quälias, skullas älla hindadher wardha FMU 1: 362 ( 1376) . ib 3: 218 ( 1441) . \" hulke som sighia mik at ara orätuisan . . . ok skylla (Bir skylda) mik sighiande at . . . \" Nio kap ur Bir 36 . - beskylla (ngn) för (ngt) . . . min nadhugher herra konunger vil thöm nokot tiltala ok skylda SD NS 3: 514 ( 1419) . \" hwat skäl äller tygh the hafdho thär til, ath the honom skylto tiwfri \" JTb 8 ( 1456) . thän samma hästin, som the honom skylto, funno the her mz honom ib 29 ( 1461) . \" annat hwat han haffuer mik at skulla \" Arfstv 50 ( 1461) . - med av at inledd bisats. bröniolf . . . schyldadhe swen lax, ath han schulde haffwa lassa SD NS 3: 256 ( 1417) . lasse . .. skylte honom, ath han hafdhe lighat mz hans dotter JTb 6 ( 1456) . ATb 2: 55 ( 1475) . \" thetta skilta bänit . . . jon . . . at han hade takit af hans gard \" JTb 71 ( 1480) . at biskop henric skylte hanom at han haffde förbygt then ström HSH 16: 86 ( 1527) . - med prep. for (fore). erkebiscop jenis skullede abbet hanes . . . fore thet at han hafde scrifuet eeth breff SD NS 3: 275 ( 1417) . hokon . . . skylte honom for sina hustru, ath han hafdhe lighat mz hänne JTb 13 ( 1458) . ib. thesso . . . varde jon skredare for thz han vaar skilder for sina broders hwstrv ib 71 ( 1480) . pedhir . . . skylte hanom for een hesth han stulit hafde af hanom ATb 1: 266 ( 1467) . . . . fangan, som skylther war for skipperen . . som bort komen är STb 3: 130 ( 1493) . niels . . . war skyld fore noger peninge han skulde haffua wnden dult Uppl Lagmansdomb 8 ( 1490) . ATb 3: 31 ( 1494) . med prep. um. borgamestarene . . . skylte hanom om olagha köpslaghan ATb 2: 29 ( 1474) . - beskylla (ngn) för att vara (ngt). ta magh jac skylda tich for ransman eldher for tivff ATb 1: 6 ( 1452) .","6) vara skyldig (ngn ngt). at helige andz hussz forstandara skkule clemit benctsson xv (15) marck, som han till achers er pa tygel STb 2: 491 ( 1490) .","7) överlåta (jord) med bördsrätt? hulcka jordh . .. lindeuidh skötte oc skulade aa samma thinge äpther landzlaghum vndhan sik oc sinom arfuum under . . . bischop magnus ok hans arfuum till ewinnelika ägo SD NS 3: 301 (1418, avskr.) . Jfr ut-, värdh-skylda (äv. 2: 1049)."],"f":["skylla . ","skulla Arfstv 50 ( 1461)","scyldar NMU 1: 77 ( 1391) . ","skyllar ATb 1: 272 ( 1467) . ","skillar SD NS 3: 187 ( 1416) ; VKJ 57 ( 1447) . ","skyller STb 3: 384 ( 1498) . ","skule ib 2: 491 ( 1490) . ","skyldadhe ATb 3: 31 ( 1494) . ","schyldadhe SD NS 3: 256 ( 1417) . ","skylladhe ATb 2: 55 ( 1475) . ","skylte JTb 6 ( 1456) , 13 (1458); ATb 1: 266 . 272 (1467), 2: 29 (1474); HSH 16: 86 ( 1527) . ","skilta JTb 71 ( 1480) . ","skulade SD NS 3: 301 (1418, avskr.) . ","skullede ib 275 ( 1417) . ","schullte STb 2: 503 ( 1490) . ","skylta J'Tb 8 (1456), 29 (1461). part. pret. skyld Uppl Lagmansdomb 8 ( 1490) . ","skilder JTb 71 ( 1480) . skylt(h)er ib 13 ( 1458) ; STb 3: 130 ( 1493) . Se Sdw 2: 1300), "]},{"a":"skylda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utskylda (2: 887)."],"f":[]},{"a":"skyldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr värdhus-skyldan och forskuldan."],"f":[]},{"a":"skyldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr for-, skat-, värdh-skyldan (-skuldan)."],"f":[]},{"a":"skyldar kona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-kuna )"]},{"a":"skyldar man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släkting. . . . haffuer salt . . . docktor hans . . . mina hustrw skylla man oc frände wort godz j . . Brasks Kopieb 18 ( 1511) . Jfr skylder 3."],"f":["skylla- . ","skille- STb 5: 248 (1519) ), "]},{"a":"skyldar man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr skyldman samt oskyldar män."],"f":["skylda- . ","skylder- )"]},{"a":"skyldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på grund af skyldighet el. pligt. är hon skyldelika tilbunden at hanom thiäna Ber 244 . Jfr enskyldelika."],"f":[]},{"a":"skyldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr en-, virdh-, väl-, värdhskyldelika. "],"f":[]},{"a":"skyldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr värdhusskyldeliker."],"f":[]},{"a":"skyldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr enskyldeliker."],"f":[]},{"a":"skyldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgenär, fordringsägare. kennis jak mik skuldhnir vara ok ägha geldha olawe . . . säx marchir Gadolin Pants Bil 270 ( 1366) . swennen wille ekke sinom skyllenär gifua dagh vm hundradha päninga Hel män 128 ."],"f":["skyllenär . ","skyllanär: -om MP 4: 252 . skuldnir),"]},{"a":"skyldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgenär, fordringsegare. hans callendorp war manghom giäldskyldugher ok skyuldenerene wordho mädh rätto in wiiste i forbätringena i sama pant mädh . . . andris diekn SJ 77 ( 1438) . \" haffuer thöm oc alla skyldenära vt köpt igen \" ib 192 ( 1450) . \" ib 52 ( 1433), 60 ( 1436). \""],"f":["skyuldener )"]},{"a":"skylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) skyldig; brottslig. \" och mildom retwisona oc giff skyldom nadena \" SvT 39 . 3) skyld, besläktad. ath jngen ärffua jord maa ganga til oskyldom. om noger skylder kan finnas Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . ib. \" the thär synda mz sinom losta antiggia mzskyllom qwinnom eller döpis barnom \" SvKyrkobr 70 . - besläktad med (ngn). birge pädarsson . . . skyldir k[onung] swerkir ffädirnis ätt Hel män 276 . skylder man, skylderman, släkting. ingen fandz nemare skill man en . . . eric laurensson Uppl Lagmansdomb 84 (1493). - skylt folk, släktingar. mz mina älzkelica wener ok näste skylde folk samtykke NMU 1: 135 ( 1472) .","4) ägande arvsrätt (till). gullit (i en likkista) togo the ok göme som thär närmast waro skyldo til MP 4: 219 . pa alla arffuinga wegne, som medh thöm skylde ware til tet arff epter wlff STb 3: 143 ( 1494) . at . . . oleff . . . tet ey haffue eller beholle schulle, j swa matto ath han ther til ey skylder eller bördher war ib 214 (1495). ib 5: 58 ( 1515) .","5) som är i överensstämmelse med skyldighet, vederbörlig? kyrkioherres i lempele wärkstada, som han i then öfra forssen lagliga fångit haffuer och honom för skillt prästebool lagda ähra FMU 4: 137 (1458, avskr.) . - Jfr en-, när-, o-, til-skylder."],"f":["skyldir Hel män 276 . skill Uppl Lagmansdomb 84 (1493)","skillt FMU 4: 137 (1458, avskr.) . dat. n. skylde NMU 1: 135 ( 1472) . ","skylde STb 3: 143 ( 1494) . ","skyldo MP 4: 219 . dat. skyldom SvT 39 . ","skyllom SvKyrkobr 70 ), "]},{"a":"skylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) skyldig, förbunden att gifva. the krono j oss aarliga skylde ären mb 2: 268. ","2) skyldig, brottslig? är her noger aff mina swena the thu noget scylle mene RK 2: 2813 (möjl. bör scylle föras till skylda, v.: som du har för afsigt att anklaga). ","3) skyld, beslägtad. \" huarte skyldiär äller oskyldir \" SD NS 1: 103 ( 1402) . ib 2: 236 ( 1409) . \" at iak haffwi siäl ok licama goz hedhir vini ok skylda ospara til thin hedhir ok thiänist \" Bir 4: 160 . \" som näst är skylder \" MB 1: 420 . \" hans näste ankommande skylle ib 2: 51. nakar thän arfwe . . . som skyllare är \" SD NS 2: 95 ( 1409). hänna skylasta frände älzst Al 4784 . til wara nästa oc skyllasta MB 1: 460 . "],"f":["skilder VGL II Add. 8. skilðer ib Dr 8. skiuldär ib I A 22. skyller ib III 106; MB 2: 212 (på tre st.). f. skyld ÖGL Ä 3: 1; bir 2: 32. skylð VGL II G 14. 16. skylþ ib I G 9: 6. skyuld ib G 7. n. skylt RK 1: 4352 . ","skiilt ib 3820 . ","skyldan ÖGL G 8: 1. skyllan Rk 1: 460. skildän VGL II Add. 11: 19. skyllän ib III 106. f. skyldä ib I G 7. skylðä ib II G 14. dat. m. skyld.um ÖGL R 12: 2. skyldom SD NS 2: 236 ( 1409) . pl. nom. m. skyldir ÖGL Kr 12. skylder ib B 3: pr. skylde ib Kr 11; MB 2: 268 . ","skylle Bir 4: 96 . ","skyl Bo 162 . ","skylda ÖGL R 11: 1; Bir 4: 160 . ","skylle MB 2: 51 . ","skyldum UpL Ä 3: pr. gen. skyldra SML M 16. skyldrä ib J 4: pr. skylla Bir 3: 362 . ","skyldare L. skyllare SD NS 2: 95 ( 1409) . ","skyldaster L. ","skildäster: -e VGL II add. 8; -u ib. skuldastär ÖGL Ä 3: 1. skuldästär UpL Ä 7: 3. ","skyllaster: -ast MB 1: 505 ; ","-aste ib 460 ; -asta ib. ","skylaster: -asta Al 4784), ","skylder man , skyldeman, slägtinge. epter . . . annan skyllan man RK 1: 460 . " än han hafdhe dööt j sina skylla manna handom " Bir 3: 362 (kan föras till skyldar man). beslägtad med. med dat. the varo symone skyl Bo 162 . Bir 4: 96 . " är . . . honum nämbir skyld " ib 2: 32 . MB 2: 212 . " som os äre näste oc skyllaste " ib 1: 460 . mantzsins blodh, som skyllast är siälinne oc samthydast ib 505 . - ägha el. hava skylt vidh, vara beslägtad med. vm tw atte aldreg skiilt wid them RK 1: 3820 . " han haffde skylt wid konung hakon ib 4532. - Jfr en-, iäm-, na-, nä-, när-, o-, skat-, tro-, tvä-skylder. ""]},{"a":"skylding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyllnin, anklagelse, käromål. \" al annor skylling maning ok tiltalan som the til thenna dagh hawa haffth hwar til annan \" HSH 36: 3 ( 1429) . \" tilgiwe och fordrage alle mijsstycke, brot, schyllinger, tiltale . . . som idher nadh i mot haue warit \" BSH 3: 185 (1467, nyare afskr.). - käromål, tvist. om annar jordadelar och skylling, som hwar annar hafuer sik i mellum BtRK 64 ( 1396) . \" om all käremahl och skyllingar, som ey medh minne kunne atskillias \" ib 187 ( 1455) . - Jfr skyldning."],"f":["skylling . ","-ar . ","schyllinger BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) ),"]},{"a":"skylding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyllning, anklagelse, käromål. . . . athan skall gaa lagh nesta radstugw dagh vm the sylling som eric smidh skyldadhe hanum for sin hest ATb 3: 31 ( 1494) . MP 4: 257 ."],"f":[]},{"a":"skyldirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skatskyldirska."],"f":[]},{"a":"skyldman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skyldar man."],"f":[]},{"a":"skyldman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = skyldar man. SD 8: 195 ( 1362) . \" forbiudhir iak nokrum minum skylmannum är opaa tala hellir hindra \" JämtlDipl 147 ( 1397) ."],"f":["skyl- )"]},{"a":"skyldmänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["skyldmenne . ","skylmänne . skylmende),"]},{"a":"skyldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyllning. \" thenne breffsuisare thoord ebbasson är . . . vtan sculd om the skylningh jak honom tillaghde \" SD NS 3: 445 ( 1419) . - käromål, åtal, krav. ath wyneka . . . schal eller maa mädh allo änga till talw. eller skyldning. till olaff . . . haffwa KTb 26 ( 1412) . ib. ib 48 ( 1421) . \" enthe loth han seghia mic hwath skyllyngh han haffdhe til mic \" Arfstv 21 ( 1461) . ib 49 ( 1461) . \" jagh antwardar eder nw thänne min skylning och tiltaal til her thure ib 69 (1474-75). ib. \""],"f":["skylning . ","skylling . ","schuldning KTb 48 ( 1421) ), "]},{"a":"skyldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskyllning. \" the samma skyllning lotho the hanom hörä \" RK 2: 1584 . - käromål, åtal, kraf, at halda . . . lafrins ienisson . . . oc alla the ther meth waro . . . then tidh . . . pedhar kylua slaghen ward . . . skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning SD NS 1: 147 ( 1402) . ib 2: 191 ( 1409) . latom wi . . . götzstaff leekxson . . . qwittan, lidhughan ok lösan vm alla ytremere maaningh ok skylningh foe alle the äghodela ok skifte, som oss bordhe ärfwa epter wara modher ib 1: 94 ( 1402) . ib 323 (1404, nyare afskr), 2: 9 ( 1408). lot . . pädher niclisson . . . fri quit ledugh oc lös for alla handa ytermere tiltalan ellir skylning SJ 136 ( 1444) . \" hwat annan skyllning eller tilltalan, som naghor annar, vthan cronan hafwer til . . . knuth booson \" BtRK 65 ( 1396) . ib 85 (1434, orig.) . - Jfr skylding."],"f":["skyllning . ","skylning . ","skylningh . ","skylilningh SD NS 2: 9 ( 1408) . ","skuldning BtRK 85 (1434, orig.)), "]},{"a":"skyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) skyldig, förbunden, förpliktad (at göra ngt). at j . . . ärkebiscopenom ok hans . . . klerkom . . . görin medh kerleek ok goodhwilia alt thet j them plicoghe oc skyldughe ärin JämlDipl 141 (1389). - med inf. war os hiälpelikin . . . j the thiänist wi ärom skildogh at göra SvB 230 (omkr. 1520. 2) skyldig, skyldig att betala. med dat. coh ack. kennis jak . .. mik ärligom manne herra bäna korp . . . syu tighio mark penninga skullughan vära vm jwll vm eth aar Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). . . . hwilka sextighi mark iac honum rättelica skildogher war NMU 1: 68 ( 1381) . JämlDipl 143 (1391). NMU 1: 117 ( 1440) . \" han war barbara pigone . . engte skillogher fore hennis tienist \" STb 1: 149 ( 1478) . han war jordan ecke skilloger the iiij (4) marck ib 189 (1478). kyrkyan är skillo moses kirkio xviii mark Kumla kyrkas rb 50 ( 1481) . SSkb 120 ( 1505) . ib. Stock Skb 296 (1512, Skip) . \" giore hans eskillson sijn kennare rekinskap thå bleff staden honom ine skillig \" ib 306 (1531, d:o). 5) skyldig, brottslig. sicut noxius [est] qui [mittit] lanceas et sagittas in mortem . . . swa som han är skyllogher oc skadelighen som sändher spywth oc skoth i anner ss döödh GU C 20 (hand 2) s. 101. then som gör emendam jn choro tangendo pauimentum pro errore paruo, äller pro tardancia före högha altarit jclinatus, honom tarffwas ey annan tid giffwa sigh skwlloghan thär före jn capitulo PMbref 326 (1516).","8) tillbörlig, vederbörlig. \" wor pligtuge oc worskyllige tro tienst eders nades högmektighet ödmykelighe fförsendt med wor herre STb 5: 320 (1520, Kop). - Jfr en- (Sdw 1: 227), giäld-, o-, rät-, ut-, virdh-, värdh-skyldogher. \""],"f":["-ogh SvB 230 (omkr. 1520). skillog(h)er STb 1: 149, 189 (1478). skillo Kumla kyrkas rb 50 ( 1481) . skillig(h)er:-ig(h) Stock Skb 300 (1520-33, Skip), 305 (1527-30, d:o), ib (1531, d:o), 306 (1531, d:o) skullogher NMU 1: 117 ( 1440) ; ","-oghan PMBref 326 ( 1516) . ","skullugher: -ughan Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). Se Sdw 2: 1301), "]},{"a":"skyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. \"","1) skyldig, förbunden, förpliktad (att göra ngt). med inf. ärum vi . . . skyldughi enä reysu vt sändä SD 5: 536 ( 1346) . \" manna rätuiaste som vi ärum alle skyldoghe at lyþa \" Bu 197 . ib 20 . är iak nu skyllughare (obligatior) at älska han Bir 3: 129. ängom skyllogh at atirgälla for the godhgärninga hon hawir takit Bo 78 . \" ärom wi . . . brödher skylloghe at swara gudhi fore wars fadhers dödh \" MB 1: 249 . med prep. at the vmuändins til mik sin herra hulkom the ägha thiänist ok giordho sik the til skyllugha mz eedh Bir 3: 390 . \" skyllughir . . . vndir rekinskap (ratiociniis obligatus) \" ib 147 . ","2) skyldig, skyldig att betala. med dat. och ack. gör jac allom mannom kunnukt. mic warä skyldoghen . . . reenlius folke . . . i gudheme hundradhä mark SD 5: 160 ( 1343) . \" alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war \" ib NS 2: 240 ( 1409). huru mykit äst thu skyldogir minom herra MP 1: 240 . \" hwat clostrith är skyllught androm oc hwat som andre äro skyllughe clostreno \" VKR 40 . HSH 36: 3 ( 1429) . - skyldig, häftande i skuld till. med dat. alle the som hans herra varo skylloghe P 1: 240. Bir 3: 432 . ST 67 . - skyldig att gifva el. offra. ihesu christo ärum ui scyldughe sial oc lif som os bathe hauir gyuit Bu 509 . - skyldig att utöfva el. bevisa. ärum wi skyldoghe syndomen harda näfst oc naturenne varkunnan MP 1: 201 . mannin är ey at enast skyllogher godhwilia oc wälgerninga fahder oc modher, vtan oc sinom winom oc frändom MB 1: 458 . \" fräls warä af þe þyänist som þe hawa här til skyldugh warit \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.).","3) skyldig (til straff), hemfallen. j ärin skylloghe til äuärdelikin död MP 1: 54 . thänne mannin är . . . wredhinna kar, skyllokt i skam och dödh (aptus ad interitum) Ber 237 . ","4) skyldig, skyldi att svara, ansvarig. then som raskir är til at drikka älla gör andra drukna j sinom budölom han är skylloghir for sik ok for them om domadagh MP 1: 42 . - med gen.? gaff iak . . mik sielfwan skyldoghan fadhirs dödha St 409. - med pep. or. gafff iak . . . mik siälwan skyldoghan foe mins fadhers dödh MB 1: 249 . ","5) skyldig, brottslig. \" han lät dräpa badhe skyldogha oc oskyldogha \" Bil 640 . \" hon är skyldug j the saken \" Va 7 . ST 9 . ridderen . . . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde (veniam polstulavit) Bu 8 . gaff sik siälfwer skuldoghan for sancto petro Bil 833 . \" giffuä sik skyldig j then sak \" Va 8 . Di 194 . SGGK 105 . \" gaf sik skylloghan at han hafdhe forlatit van herra \" Bo 237 . ","6) förtjent. \" then läster är skyllogher at hämpnas aff gudhi iamsärlcia som gamul synd \" MB 1: 349 . ","7) skyldig, börande (gifvas). tionde . . . gudhi skyldoghir gifuas MP 1: 256 . ib 2: 203. - tillkommande, som bör tillkomma el. tillhöra. barnarät som skyldogher är myolkenne (lacti debita) Su 435 . ","8) tilbörlig, vederbörlig. \" at han göre honum skyllaghan hedher \" MB 1: 459 . Ber 217 . MP 1: 315 . KL 80 . \" j skylloghum tima \" ib 81 . tholi skyllogha bäthring VKR 73 . \" vm thz (vattnet) ey hawir skylloghan (debitum) it \" Bir 2: 130 . \" aff skylloghe rätuiso \" ib 3: 57 . ib 114, 239, 340 . \" som skyloght är at vära \" Fr 286 . - bestämd. at min mandom skulle växsa til skyllughan (præfnitum) tima Bir 2: 301 . Jfr giäld-, iäm-, o-, san-, skat-, tro-, värþskyldogher."],"f":["scyldugher: -ughe Bu 509 . ","skylduger: -ug Va 7 ; Di 194 . skyldig (ack.) f.) Va 8 . ","skyllogher . ","skyllughir Bir 3: 147, 432 ; ","-a ib 239, 390 ; ","-are ib 129 ; -an ib 2: 301. skyloghir MP 2: 203 ; ST 67 ; ","-oghe ib 9 . ","skyllaghr: -an MB 1: 459 . ","skilloghr: -oghe RK 1: (sfgn) s. 172 ; ","-oghan SGGK 105 . ","skuldogher: -an Bil 833 . " skuldughr L. L.), "]},{"a":"skyldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr enskyldoghet."],"f":[]},{"a":"skyldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr oskyldoghet."],"f":[]},{"a":"skyldskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyldskap, slägtskap. för skyldskap, maghskap, vinsämd SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). bar þöm sua skyldskapar saman Bu 194 . \" offnär skylskaper hindrar hionafälagh \" MB 1: 87 . \" skylskaper komber aff thy, at et folk födhes aff andro \" ib 88 . KL 182 . Gr 266 . skylzskaps älskoghe (affectus cognationis) Ber 232 . mz hulkom hon hawir hwazske skylskap älla licamlikin vinskap Bo 78 . LfK 141 . Lg 3: 278 . \" fore then skylskap, ther sönir hawa til fadhers \" MB 1: 252 . \" räknadhe han sik haffwa skylskap til iomfrwnna \" Lg 3: 292 . \" vitänadho thära skylskap . . . äpptä biorn haquonsson \" SD NS 1: 32 ( 1401) . ib 31 . \" andelichin skylskapir \" VKR 21 . "],"f":["skyldskaper . skylzskaper: -skaps Ber 232 . ","skyllskaper: -skap Gr 266 . ","skylskapper: -skapp LfK 141 . ","skilskaper: -skap SD NS 1: 31 ( 1401)), ","skyldskaps spiäl","-spield )"]},{"a":"skyldskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyldskap, släktskap. \" vor . . . herre (ɔ: Kristian II), ther . . . är bebunden med skilskap oc forbundt med keseren STb 5: 337 (1521, Kop). - på släktskap grundade arvanspråk. joan olsson . . . som och skyldskap hade ther till (ɔ ett arv) \" STb 1: 303 ( 1481) . hustrv anna . . . skal komma j husit . . . epter henne barn ther skylschap til haffuer ib 4: 148 ( 1507) ."],"f":["skyl- . ","skild- )"]},{"a":"skylia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["sköl PMSkr 308 . ","konj . ","sköli Sex ekon tr 267. impf. skolde Prosadikter (Sju vise m) 148 ; Troj 38 ). v. 1) skölja, övergjuta. tha dröpte hon nidher pa hona brännanda dropa. oc skolde hona alla med watn Prosadikter (Sju vise m) 148 . skölja, (med vatten) rengöra. tha sköli vaxed oc . . . Sex ekon tr 267 . ","*skylia af , skölja av, spola bort. nar the latho op the trwmbor strömde watned oppa gatorna oc skolde aff henne all oenlighet Troj 38 . ","*skylia bort , skölja bort. stryke thär wppa trän malna rödha färgo swa at rägneth sköl henne ey borth PMskr 308. - Jfr utskylia."]},{"a":"skylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skölja, öfvergjuta. med ölet the ekke mage drikka skölia the theris hesta HSH 18: 143 ( 1497) . - skölja, (med vatten) rengöra. skyli . . . munnen met watn LB 1: 97 . ib 7: 47 . - med en till objektet fogad predikativ ack. sköl thom (axen) reen LB 7: 159 . ","2) skölja, bortskölja, genom öfvergjutning med vatten aflägsna. skölia mwlden vel aff tom (örterna) LB 7: 349 . "],"f":["skölia LB 7: 176, 349 ; HH 18: 143 ( 1497). ","skyli ib 1: 97 . ","sköl ib 7: 47, 159, 9: 106),","skylia sik , tga öfversköljning, låta öfvergjuta sig (med vatten). skyliä sig mz kalt vatn LB 7: 176 . skölia ider med kalt watn ib. - med en till det refl. pron. fogad predikativ ack. sköl tik renan LB 9: 106 . ","skylias , skölja sig, (i el. med vatten) rengöra sig. thz är goth i skäro wathne skylias Go 210."]},{"a":"skylning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr äptirskylning."],"f":[]},{"a":"skyma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skymma. \" obduco . . . mothe ledha affskrapa ok skyma vnde obductus . . . öffuer draghin \" GU C 20 s. 368 . Jfr ivirskyma."],"f":[]},{"a":"skymbil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skimbel."],"f":[]},{"a":"skymblotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skimblotter."],"f":[]},{"a":"skymhuvare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skinhuvare."],"f":[]},{"a":"skyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skönjande, urskiljande; efterseende, aktgifvande. the . . . slogho hwar annan wtan skön (utan att se till el. bry sig om huru slagen träffade, blindt) Va 12 . - kunna skyn, se, urskilja. äy kunde han skön vm han rakade konungen Di 189 . ","2) seende, insigt, förstånd. kunna skyn, se, inse, förstå. kan engen skön hwilken ider sig winna mag Di 157 . ib 259 . - med dat. ther kunne ängin andro skön vtan thz ware folka kön Al 44679 . - förstå, förstå sig (på). med gen. han kan ey gotz skön MB 1: 349 . \" i kunne thes äy skön. at iak rader ider got rad \" Di 71 .kan wel skemptan (kan fattas ss dat. el. ack.) skön ST 72 . - med prep. a (up a). som väl kan skön a mynteno Bir 2: 59 . vi kunnom ther äkke . . . skön aa Bo 233 . MB 1 . 75. the kuno ey skön oppa högha gudz iärtekne ib 349 .","3) undersökning, pröfning, bepröfvande. \" tha staa tz til brödra skön \" SO 85 . \" thz schal suennen hosbondanom i gen giffua epter dandemanna schön \" ib. \" epter dandemans sköön ok böön \" ib 82 . \" näffzes äffther konwngsens skön \" PM 23 . \" thän ther thiänar a skön (hvars lön bestämmes efter husbondens bepröfvande) \" Bo 65 . Jfr skynia."],"f":["skön . ","schön . ","sköön )","skynia kona","-kuna )"]},{"a":"skyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) seende, insikt, förstånd. \" om än wij hiith forom . . . mz the akt som j segen j edert taall äöpter edra skön at läggia thetta rike tiill ödemark \" Troj 210 . - kunna sky, se, inse, förstå. med dat. ängin kunde andro skön än han ware dödher Hel män 247 . 3) undersökning, prövning, beprövande; avgörande. skulle . . . ellzbe ok hennisarffuing fornögie pedher . . . sin nya mwr om thöm behoff giordes eptir dandemens skön ok sielsse SJ 2: 112 ( 1488) . ib 317 ( 1498) . STb 3: 347 (1498). hustrv cristin scal bethale mester diderick krantzsin j gen epter godemens meddel ok skön ib 374 (1498). hwad the ther om görendes eller latendes worde, haffue wij sat j theris wilie oc sköön ib 5: 344 (1521, Kop) . . . . setiandhes all ting j eder nades sköön hwilka then alzmectig gudh werdes longliga beskärme HSH 13: 125 (1525, Brask) . - äptir eghne sky, efter behag. them ena loffwadhe hon märkelika gifftha ok höghan stath, them andhra gwl ok päninga äpthir sinne eghne skön (pecunie copiam infinitam) spV 318."],"f":[]},{"a":"skynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","tha skynder samma drengh strax fraa ider aath stocholm GMP 2: 34 (1511?). gaardzmestaren skal försth waka oc wpkalla hionen och snarlika skynda them pa arbetidh PMskr 205.","2) driva, skynda (på). - driva pådriva, egga. swa til hymmerikis MP 4: 49 . at han . . . skynde almoghen thertill ath flere kirkior och prestebol met tolko tilägor the till höre matthe koma till gaangis Svartb 557 ( 1504) . - bildl. ivirgt göra gällande? med prep up a. ath almogen . . . är . . . olydige och skynder oppo at min sön . . . skulle haffue giffuit töm noken affgifft tiill aff theres skat GPM 2: 153 ( 1502) .","3) om tidsförhållande: häastigt föra el. bringa, hasta med. dagh oc nat som altidh nöta manzsins liff oc skynda til dödhin j huariom tima Prosadikter (Barl) 39. thy skyndadhis mz henne til en hälghan präst Mecht 7 . - påskynda. ath henne döpilse wardho swa bradheligha skyndath Mecht 7 . \" stöth oc drwkith (agat) skyndher barnfängth PMskr 476. ib. \""],"f":["pes . ","konj . ","skynne STb 2: 365 ( 1489) . imperat. skynt Hel Män 143. pl. 2 pers. skynder GPM 2: 34 ( 1511?) . impf.-adhe. skynna BSH 5: 322 ( 1508) ), ","skynda sik , 1) skynda sig, skyndsamt gå el. fara, skyndsamt begiva sig. anna . . . framdelis skynne sig aff byn til sin bonde STb 2: 365 (1482). BSH 5: 52 (1505, Gadh) . skolde hon oförtöffuet skinde sigh tith STb 5: 334 (1521, Kop). - skyndsamt göra ngt. med gm ok samordnad verbform. skynt thic oc frälsa mik Hel män 143 . ","*skynda til , "]},{"a":"skynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hastigt och våldsamt föra åstad, drifva. lät . . . scynda martires til martirium Bu 522 . - hastigt el. skyndsamt föra. at the skwllo henne skyndha til nakra hälga samqwämdh Lg 3: 282 . \" skyndadhe sin här jn til them \" MB 2: 237 . - sätta i rörelse, skicka åstad. vnge dara wildo hans hälgha lifwirne forspilla, oc skyndadho ther til ena ohöfwiska lösa qwinno som han skulde swika ST 392 . \" adh han skolle sköndhe töm (hästarne) strax aff stadh till wastenne \" BSH 4: 319 ( 1502) . ","2) drifva, skynda (på). med prep. up a. iag . . . skyndade oppa folkit fasth att thz skulle sig ingalwnde förswmma RK 3: (sista forts.) 4672 . - drifva, pådrifva, egga. ostancia . . . skyndher al dywren til ath stridha Di 233 . \" diäfwllin äggiadhe ok skyndadhe them til ondo \" Bir 1: 78 . \" flere skyndha them nw til onth än goth \" Su 150 . \" hwat han kunne nogra skynda til kiff ther om lagde han sik all win \" RK 2: 7359 . \" gudz lönliga dom honom ther til skynadne (perurgente) \" MB 2: 306 . ","3) om tidsförhållande: hastigt föra el. bringa, hasta med. skyndade (properavit) sina dagha til häluitis Bir 1: 114 . \" skyndha the mässor til ändha \" Lg 675 . - påskynda. waar herra skyndadhe min wägh MB 1: 206 . \" gudh skynda (accelerat) miskunnina tima oc nyan vägh \" Bir 3: 452 . \" gudh skynadhe hans tima \" Lg 3: 235 . \" skynda hans dödh thz mästa the gita \" Bo 196 . Bil 127 . \" drukinscapir . . . skyndar licamans dödh \" MP 1: 41 . ib 2: 275 . \" värsta ilgärningis manz fördömilse var alre swa skyndadh \" Bo 217 . \" hans atherqwämdh til mik skyndha \" Su 101 . - skynda med, hastigt anskaffa. at han skulde latha skynda (acceleret) all the prydilse henne borde haffua MB 2: 182 . ","4) skynda, hasta, ila. baþ han skynda ok eigh dualia Bu 130 . skyndar nw sändebudhin heem til landa MB 1: 206 . myrkin skyndadho j liusit Bir 3: 151 . - med inf. skynde ginstan at afskära tholik thing Bir 2: 235 . Bo 147 . ","1) skynda sig, skyndsamt gå el. fara, skyndsamt begifva sig. cristoforus skynde sik Bu 499 . \" gangin ok skyndin idhir \" VKR XIX . suennen skynde sik til sinna frända Bu 27 . ib 25 . Bil 273 . FM 194 ( 1504) . \" skyndadhe sik til persara rike a mote artasira \" Gr 264 . \" til swderköpungh skynder han sik Rk 2: 3335. \" ib 5523, 7062 . \" the skynden sik ather j geen j kirkiona \" Bir 5: 65 . \" skyndadho sik vndhir skiwl \" ib 1: 263 . \" sik skinade huar aff staden wth \" RK 1: (sfgn) s. 186 . ib 2: 8964 . \" skyndadhe sik fra them bort oc in i lönlikare herbärghe \" MB 1: 246 . \" hädhan os skyndandes \" LfK 71 . \" hwar skynde sik thädhan som han matte \" RK 1: 667 . ib 2: 9024, 9127 .","2) störta sig öfver; drabba. med prep. up a. när swa skeer, att krijgh och örligh skynder sigh opa naget rijke BtRK 120 ( 1436) . ","1) drifva fram, pådrifva, egga att gå fram (i strid). her didrik skynnade sina men fram Di 105 . ib 199 . skyndadhe hwar then andra fram RK 3: 796 . ib 2269 . - drifva, egga, locka. plägha the idher skynda fram til synd Al 6869 . ","2) skynda fram, hastigt begifva sig framåt. swa skyndadho the fram mz honom Bo 198 . - Jfr fram skynda. - Jfr til skynda samt skunda."],"f":["skinda RK 2: 9024 ; ","-en ib 9127 ; -ade ib 1: (sfgn) s. 186. sköndhe BSH 4: 319 ( 1502) . ","skynna: -ade Di 105 . ","skynne FM 194 ( 1504) . pres. -ir. -ar. imperat. skyndha Lg 675 . ","skynda sik , ","skynda fram , "]},{"a":"skyndan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilskyndan."],"f":[]},{"a":"skyndan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyndsamhet. \" at the vtan alla dwalu oc senkan mz höxste skyndan skullo koma \" Gr 284 . ib 302 . MP 2: 141 . Su 446 . Jfr tilskyndan."],"f":[]},{"a":"skyndare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilskyndare."],"f":[]},{"a":"skyndare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr tilskyndare."],"f":[]},{"a":"skyndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skyndsamt. \" gak nu skyndelik \" Fl 1457 . Fr 1029 . MB 1: (Cod. B) 546 . Di 170 . sände wi eder . . . brodher haquon, ther snarare ok skyndeliker ware kan, än minister FM 134 ( 1502) ."],"f":["-ligä Di 170 . ","-lik Fl 1457 ; Fr 1029 ),"]},{"a":"skyndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skyndsamt, snabbt. bindis han (ɔ: en sten) widher laarith m[ädh] winom tradh tha gör han skyndhelika barnfängth PMskr 475."],"f":[]},{"a":"skyndeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr tilskyndeliker."],"f":[]},{"a":"skynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. skyndsamt, snabbt. sidan fordato the sik thz skyndasta the gato Prosadikter (Karl M) 304 ."],"f":[]},{"a":"skyndilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["p. l. Jfr tilskyndilse (äv. Sdw 2: 649)."],"f":[]},{"a":"skyndning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fram-, til-skyndning."],"f":[]},{"a":"skyndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr framskyndogher."],"f":[]},{"a":"skyndol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skyndande, snabb, hastig. properus . . . idest festinus skyndol ok ny GU C 20 s. 493 . Jfr foreskyndol."],"f":[]},{"a":"skynia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bestiga, undersöka. skyniadho oc skudadhe bygningena VAH 24: 323 ( 1454) . ","2) se. allom närwarandis skrift sköniande (cernentibus) SD 5: 398 (öfvers. fr. 1416). ","3) hafva för ögonen, inse, betänka. thz skulle thw förra skönia MD (S) 223 . ","4) förstå sig på, förstå att uppskatta. med dat.? ey forstodh iak mik vara i tholikom hedher ok kunne ey sköna (troligen dock för skön a) godho Su 406 . - med ack. när the haffua gott och kunne ey thz skönia RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 261 ."],"f":["skönia . sköna?),"]},{"a":"skynia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) besiktiga, undersöka. - pröva, bepröva. som godhe män thet skönia SD NS 2: 608 ( 1413) . the . . . skole hielpa hanom epter skeligit är ok dandemen sköne STb 4: 106 ( 1506) .","3) hava för ögonen, se, betänka. - taga hänsyn till. rade wij edher och högelige formane adi skönne och skonen allis eder andelige nader thet helge mönsther sancti ericx domkirkio hennes gard oc personer HSH 18: 153 ( 1497) ."],"f":["sköna . ","skönna )"]},{"a":"skynian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beprövande. giffwes twem godhom mannom j skönyan som förstandoghe ärw ath thet thet (ɔ fartyget) myätha föe päänynga PMskr 58. tyänar nokor batzman j skipeno paa skönyan, tha är skiparen pliktogher athspörya styremannen oc scriffwaren hwat han haffwer rättelika förtyänth pa resonne, oc hwath the swärya honom haffwa förtyänth, thet skal skiparen honom betala vtan nekan ib 75 . ib. Jfr oskynian."],"f":["skönyan )"]},{"a":"skynian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bepröfvande. \" näffses . . . äffther konwngsens sköyan \" PM 23 . ib 27, 28, l29, 31, 32."],"f":["skönyan )"]},{"a":"skynielika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oskynielika."],"f":[]},{"a":"skyniogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som förstår att uppskatta bevisat gott, erkännsam, tacksam. benefactorius skönnogher ok vel göra[re] ok mildher GU C 20 s. 53 . \" swa är hon aldra sköniogast j allom gudz gaffwom \" Mecht 169 . Jfr o-, sam-skyniogher."],"f":[]},{"a":"skyniogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som förstår att uppskatta bevisadt godt, erkänsam, tacksam. varfru var skälik ok sköniogh (grata et discreta) Bo 211 . \" var liofwe herra var miskundsambir oc skönioghir (curialis et gratus) \" ib 88 . \" han var oc skynioghir oc sighir ther sak til tha han sighir at the hawa bidhat när honom thre dagha. här mat thu see huru skynioghir han är . . . thy at han talar som han hafdhe takit af them stora godhgärninga ib. - med personens dat. varom . . . thässom oc särlica tholkom gömarom gudhelike ok skönioghe (grati) \" Bo 114 . - Jfr oskyniogher."],"f":["sköniogher )"]},{"a":"skynioghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erkänsla, tacksamhet. \" alle takkadho oc ärodho gudh, mz största tak oc skönioghet \" Mecht 200 . \" swa skla hon alla gaffuor ater wända j thera wphoff som är ihesu christi hälgasta hiärta j hans skynioghetz foreningh (in unione gratiudinis jesu christi) \" ib 221 . ib 245 . Jfr oskynioghet."],"f":["sköniohet )"]},{"a":"skynioghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr oskynioghet."],"f":[]},{"a":"skynsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) = skyniogher. thänk hwat skönsambir thänne blinde mannin var Bo 152 . \" mykyt är skönsama dygdhin (virtus gratiudinis) lofwande \" ib 153 . \" aat thy skolom vi vara skönsami (inde simus grati) \" ib 20 . - med personens dat. war hanom (Gud) täkkir oc skönsambir Su 253 . ","2) vanlig, mild. \" lättir liofwe skönsame (curialis) herran thik äkke fastande thädhan gaa \" Bo 170 . - ljuflig, behaglig, angenäm? mat thu . . . idkelica forlusta thik mz piltenom ihesu. thy at han är dygdhelikin oc skönsambir Bo 6 ."],"f":["skön- )"]},{"a":"skynsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"skyntelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hastigt? the . . . märkto at the som skynteligha (trol för skrymteligha, på ett låtsande sätt, för skens skull; qui simulaverant fugam) vndan flyddo skuldro mz alffwar atir komma MB 2: 22 ."],"f":["skyntteliga )"]},{"a":"skynter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" KS 25 (63, 27) . \" äru odyghdelike män skyntare til at vtgiua sannind sina, äm medh sitt godz gif löna \" ib 70 (172, 77). - lätt, facilis. six then hugher wara starker, som hardr är böghia, ok ey är skynthr til at blötas KS 19 (47, 20) . - n. adv. snart, lätt. komp. tdet (för thet) rådh warder sintare funnet , ther spyrs af flerom wisom mannom KS 70 (174, 77) . - ifvrig, gärna, villigt. komp. thes ädhlare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes heldr wil hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting KS 51 (129, 55) . - På samtliga dessa ställen, särsk. KS 70 (174, 77), bör dock kanske i förevarande ord läsas u för n, i hvilken händelse de anf. exemplen äro att föra till skiuter. Jfr Rydqvist 1: XXXII f."],"f":["skinter )"]},{"a":"skynvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se skya vatn."],"f":[]},{"a":"skyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["surmjölk; löpnad mjölk. "],"f":["*skyra bytta","sköre- )"]},{"a":"skyrbytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bytta för »skyr». ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 99. jöns skörbytta RP 1: 222 ( 1366) . christina skörbytta HLG 1: 1 (1393) (jfr christna skörbittiska RP 1: 543 ( 1382) ). Jfr skyra bytta."],"f":["skör- )"]},{"a":"skyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","at swadane skyrd skulle först begynnas ved sndercöping (så!) oc up i aspalongen HSH 14: 76 (1525? Brask). ib. 6) utskuret arbete, utskuren bild. ängin klokh skyrdh skal vara i dorum (i klosterkyrkan i Vadstena). vindöghom. ällas pilarum. vtan släth gerningh ok stark Hollman Bir Extr 234. - Jfr af-, biug-, for-, kring-, mästar-, rö-, rör-, sunder-, torf-, um-, umkring-, ut-, vassa- (Sdw 2: 1329), vatns-skyrdh samt skorl. "],"f":["skyrd . ","skyord SD NS 3: 461 ( 1419)","*skyrdha kompan , ","*skyrdha lön","skyrdhe- )","skyrdha man (skywrde-), ","skyrdha time (skywrda tymme), ","*skyrdhis time , "]},{"a":"skyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr A. Kock, Ark. f. Nord. Fil. 28: 196 f."],"f":[]},{"a":"skyrma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skirma."],"f":[]},{"a":"skyrpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skirpa."],"f":[]},{"a":"skyrskuta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skirskuta."],"f":[]},{"a":"skyrt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skört."],"f":[]},{"a":"skyrännare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , skidhrännare."],"f":[]},{"a":"skyrþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärande. \" \"","1) skärning, hugg. \" solin skiin a nokro thrä ok en yxen huggger trät sunder tha är tho solskinit menlöst i hware skirdinne (incisione; Cod. C mz hwario skyrdhinne 945) \" Bil 85 .","2) skärande af säd, skörd. fra thenna dagh . . . skulo iämlika ganga sädhe oc skyrdhe MB 1: 172 . - skörd, säd som inbergas. fik jak stoor skadä paa myn boskap och paa myn sky[r]dh BSH 5: 25 ( 1504) .","3) omskärelse. \" hafdhe ey tagith kötzsins skyrdh oc skirsl \" MB 1: 287 . \" gaff hon sinom son the samo skyrdh oc skirilse ib. \"","4) tillskärande af kläder. särsk. ss mästerprof i skräddareyrket. tha vnge broderen scal begynna at schära hoo ner hanom sitthia schal i hans schördh SO 96 . \" sidhan han haffuer sin skyrdh skorit ok betheet ib. \" ib 104, 105, 116 . ","5) sätt hvarpå klädesplagg tillskäres el. är tillskuret, snitt. the läggia mykla fanytta virk a sin klädhe j skörd MP 1: 188 . \" afhama sin klädhe mot gamblo sihuänio j skördh ib. \"","6) utskuret arbete, utskuren bild. at dyrka nakra svript eller skyrdh MB 1: 330 . "],"f":["skird . ","skördh . ","skörd . ","schördh . skiördh, se afskyrdh. skyord, se mästarskyrdh. skärdh, se afskyrdh. -ir),","skyrdha folk","skördo- MP 1: 73), ","skyrdha koster","skörda- SO 105 . schörda-),","skyrdha man , ","skyrdha skirsl","skirda- . ","skyrdha skiirsl . ","skyrdha skyrsl ), ","skyrdha skärsl , ","skyrdha time","-an ib 73 . skyrdis thyme: -an MB 2: 147), "]},{"a":"skystolpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyspelare, molnpelare. \" a enom lyusom skystolpa \" Su 391 ."],"f":[]},{"a":"skyt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiuter."],"f":[]},{"a":"skytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skytt, bågskytt. godher skytta PK 234 . then bästa skytta war jak tha RK 1: (LRK) s. 225 . dyäfwlin är liker skytto S. Birg. Up. 1: 13, enl. Cod. A 5 a, anf. af Rydqvist 2: 237 (texthds. har på motsv. ställe: diäfwllin är likir skytta Bir 1: 37). - särsk. skytt i krigstjenst el. herretjenst. är han knape eller skytta MEG 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63 64, 66 . tha lagde en skytta en piil vpa ok sköt han taghar hierta skut RK 1: 3901 . ib 4246 . \" the skyttor ok thera kompai \" ib 3797 . KL 338 . ST 121, 340 . mz . . . ridarom oc sköttom MB 2: 147 . Al 4450 . \" gifwi hosbonden ene färduga skötto hwart annet aar itt arborst \" GS 66 (1489, orig.) . tillnamn. gerado skøttu SD 6: 240 ( 1350) . \" en tyzsk heyt walram skytta \" RK 1: 3871 . Jfr bysso-, knäppel-skyta samt skytte. "],"f":["skötta EG 63, 64, 66 ; ","-u SD 6: 240 ( 1350); -o GS 66 (1499, orig.) . ","skiutta MEG (red. B) 59, 60. ","skytto mästare?","skötthomestare SGG 127 . skiöthomestare),"]},{"a":"skytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hanis skötta \" ATb 1: 228 ( 1456?) . Jfr knyppel-, ulva-skytta (Sdw 2: 1322) och skytte. "],"f":["skötta . ","-or ) , ","*skytto armborst","skötto- )","*skytto bana , ","*skytto hul","skittohol )"]},{"a":"skyttare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bysso skyttare."],"f":[]},{"a":"skyttare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bysso skyttare."],"f":[]},{"a":"skytte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pil. \" vtsändande huassasta skyttä ok strala swa som aff hardhom ok bändom bogha \" Bir 2: 3 . Jfr sköte."],"f":[]},{"a":"skytte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" gerhardus scytte, capitaneus finlandie \" SD 6: 197 ( 1350) . STb 3: 156 ( 1494) . - Jfr bysso skytte, m. "],"f":["skytta bater","sköta- . ","sköttö- . ","skitta- )","*skytta bodh","skytte- )","skytta harnisk , ","*skytta redhe , "]},{"a":"skytte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bysso skytte, n."],"f":[]},{"a":"skytte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" stenberno skytta \" SD 4: 3 (före sl. af 1327). petro skytta BYH 1: 176 ( 1378) . - De anf. ställena utom de två första skulle möjl. kunna föras till skytta; samma förhållande torde vara äfven med följ. sammansättningar. ","1) skyttebaner, baner som föres af den afdelning af hären hvilken består af skyttar. j sköttebanridh man sa sancte eric oc sancte olaff malade staa RK 2!SYNS_DÅLIGT? 8593. ","2) trupp som följer skyttebarnet. RK 2: 8688 ."],"f":["skitte . ","skötte )","skytta baner","skötte- )","skytta bater","skytte- . ","sköttebaater )","skyttafärdh","skytte- )","skyttarnisk","sköttaharnesk )","skyttahul","-hol )","skyttatiäld","skyttätiald )"]},{"a":"skytter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skytt. xij M. sköttir MB 2: 146 . (1000) gode skötter BSH 5: 63 ( 1505) ."],"f":["sköttir MB 2: 146 . ","skötter BSH 5: 63 ( 1505) ), "]},{"a":"skytteska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["maka till el. änka efter skytt. Skotteb 196 (1465-66)."],"f":["skyttesske )"]},{"a":"skyttings ra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skötings ra."],"f":[]},{"a":"skyvogarn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skivo garn."],"f":[]},{"a":"skädheknapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" ath pedher knwtsons hwstrv sagdhe til erik tomeson, thw togh min bonda bandh som en tiwff, och min bondhe haffwir jngen skädhe knap i näsana som thw haff[wir] \" ATb 2: 177 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"skäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skäff )"]},{"a":"skäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) en af de vedartade delar som frånskiljas el. affalla vid bråkning af lin el. hampa, skäfva; grand. huru mat thu sighia thinom iämcristne, lät mik vt taka skäfuena (festucam) wr thino ögha. ok thu seer ey stora stokkin j thino ögha MP 1: 208 . \" vtledha skäfuena af thins iämcristins ögha ib. hwi seer thu litzla skäff j thins iämcristins ögha ib. räkna . . . thina synde wara swasom storan trä stok oc thins brodhros swasom litla skäf \" KL 270 . Ber 109 . LfK 116 . ","2) blåntapp? swasom minzsta skäff ällir lättasta dwn fiädher wpföris j wädhrit (tanquam languo quæ a vento tollitur) Su 237 . - pl. blånor. idhar styrkir skal vardha swa som askohöghir af skäfwom (ut favilla stuppæ) MP 2: 78 . \" the (snarorna) syndirslitas aff hänne sua som skäfwa (stuppæ) ok rutin reep \" Bir 2: 200 . \" hon skal syndirslita thom (näten) swa som skäfwa \" ib 3: 152 . - sing. koll. blånor. jdhar styrkir scal vara swa som asko höghir af skäff (ut favilla stuppæ) MP 1: 255 . \" eldrin och skäwin (stuppa) badhin saman kastadh \" Ber 161 . ","3) strå? han skiälfwer ok falnar som en skäff Al 3286 . - Jfr skävor."],"f":["-ar )"]},{"a":"skäfta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skäpta."],"f":[]},{"a":"skäg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skägg. \" þe läto skiäg växa som ryzom \" Bu 56 . \" sit (prolixa) skäg \" ib 208 . Bil 109, 281 . Al 5538 . \" raka idhert skäg \" MB 1: 366 . the varo fulica rakadhe j sino skägge Bir 3: 458 . Jfr geta-, tiughu-, tvä-skäg."],"f":["skiäg Bu 56 ; Bil 109 . ","skägge ib 281; Bir 3: 458), "]},{"a":"skäg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skägg. \" hans wärdogha skäk wart plukkat oc hardraghit \" Mecht 191 . Jfr geta-, pipa-skäg."],"f":["skäk Mecht 191 . ib. Se Sdw 2: 1301)"]},{"a":"skäggiotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skäggig. \" skam är skäggiotho man ath skälwa \" GO 85 . Di 269 . Jfr oskäggiotter."],"f":["skägiotther: -otthe Di 269 ),"]},{"a":"skäglös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skägglös. \" glaber . . . släter skäglös ok nakin \" GU C 20 s. 316 . ib (hand 2) s. 16."],"f":[]},{"a":"skägmynter skeg","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ss tillnamn. hustru elin skegmyntes SSkb 187 (1505-06). Möjl. snarare till ett »skekmynter, snedmynt."],"f":[]},{"a":"skäkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utskäkil (Sdw 2: 887)."],"f":[]},{"a":"skäkta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skäta, ett slags stor pil. pila älle skäktor PM 24 . \" ther skottes både lodh. skeckther oc pila \" RK 3: (sista forts.) 4797 . mz skecther och spiwth ib 5390 ."],"f":[]},{"a":"skäkta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skäkta, ett slags stor pil. spenthe han tridie reso och lade pa ene skekthe STb 4: 212 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"skäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skäkta (lin o. andra spånadsväxter). Jfr G. Bergman, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 114 ff., särsk. 127 ff. vppå thz atth . . . lijnn tiende oc hampa tiedne skäctadh och tilreeth tiendhas schal thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"skäl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiäl."],"f":[]},{"a":"skäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr hamarskäl."],"f":[]},{"a":"skäl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiäl. "],"f":[]},{"a":"skäla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiäla."],"f":[]},{"a":"skäla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiäla."],"f":[]},{"a":"skälfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostron? koll. j [1] tunna skelfisch BtFH 1: 336 ( 1463) . Jfr skalfisker."],"f":[]},{"a":"skälfnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälfnadher."],"f":[]},{"a":"skälfnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälfnadher."],"f":[]},{"a":"skälgher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälgher."],"f":[]},{"a":"skälgher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälgher."],"f":[]},{"a":"skälk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? smädelse, bespotelse. thwingande mz hadh ok slagh ok skiälk ok otalikom obrygdhelsom ok orät Su 395 ."],"f":["skiälk )"]},{"a":"skälkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (för)smäda, bespotta. i siten ok skälken i magen haffua munnen rättan tha i skulen tala ATb 2: 142 ( 1479) ."],"f":[]},{"a":"skälkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försmäda, bespotta. \" skäkto the mik ok gabbadho \" Bir 1: 92 ."],"f":["-te )"]},{"a":"skälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skälla, bjällra, liten klocka. nola le biella ok lithin klokka . . . versus cuius colla nolis resonant hunc tangere nolis thu skal ey koma vedh then vppa huilkins halse skällor liwda GU C 20 s. 358 . ATb 2: 319 ( 1487) ."],"f":["skella . ","-or ) , "]},{"a":"skälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ge ljud från sig, skallra, skatta. pilten . . . loo vpp j högt swa ath thät skal ower alla kirkiona MP 4: 168 ."],"f":["skal ) , "]},{"a":"skälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skälla, bjällra, liten klocka. hwilkin fram kom mz skällo eller klokko RK 1: (Albr) s. 209 . ib 210 . Jfr bläkskälla."],"f":[]},{"a":"skälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 43, A. Bengtson, Nils Ragvaldi 160 f. 1) skälla. ganni[o] . . . skälla eller göö skräkia sicut wlpes GU C 20 s. 306 . JMÖ 30 . 2) skälla, tala häftigt, utfara i hårda ord. iak kommer för rättin tha sithir thu oc skällir iak faar ekke biräth mjn ärendhe ATb 1: 305 ( 1469) . \" sidhan skälto the aat mik \" SkrtUppb 325 ."],"f":["-te )"]},{"a":"skälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva ljud från sig, skallra. tändirna hans skullu Bir 2: 131 . \" skal han . . . fan sua storan een pust at hans tändir skulu skälla \" ib 250 . ib 3: 140 ."],"f":["impr . ","skullu Bir 2: 131),"]},{"a":"skälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skälla. \" hwndanan skälto \" Lg 671 . - skälla på. swa som galne hwndha iägha oc skälla öma haara Su 119 . ","2) skälla, tala häftig, utfara i hårda ord. hwa ära the som swa skälla Al 10365 . \" mot honom skälto (contra eum loquebantur) the som i portomen suto \" Bo 182 ."],"f":["-te )"]},{"a":"skällelater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gapskratt, hånskratt. \" mz höghom skälle latir \" KL 186 ."],"f":[]},{"a":"skällemara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eko. \" ecco . . . skälle maro \" GU C 20 s. 206 ."],"f":["-maro )"]},{"a":"skällika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiällika."],"f":[]},{"a":"skälliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälliker."],"f":[]},{"a":"skällikket","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiällikket."],"f":[]},{"a":"skälmber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälmber."],"f":[]},{"a":"skälva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se skiälva."],"f":[]},{"a":"skälva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälva."],"f":[]},{"a":"skälvan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiälvan."],"f":[]},{"a":"skämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skämdar döþe , ","skämda gäster","skämde- . ","skända- )","skämda man","skiemdä- . ","skiendä- MELL þg 32: 1 i var.), "]},{"a":"skämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skämda gäster","skämde- . ","skemde- . ","skända- Saml 34 .: 289; GU C 20 (hand 2) s. 142. skändegästh ib s. 101), "]},{"a":"skämdan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skam. \" aller israels almoge j fördis blygdh oc wanhedher äller skämdan (induit confusionem) \" MB 2: 220 ."],"f":[]},{"a":"skämdeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skändeliker."],"f":[]},{"a":"skämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["skiämmä . ","skäma )"]},{"a":"skämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byggnad. Se Sdw 2: 1201 och jfr A. Janzén, Namn och bygd 42: 36 ff."],"f":[]},{"a":"skämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byggnad. i ortnamn. de skæmmv SD 2: 7 ( 1286) . Jfr korn-, mat-, symn-skämma, äfvensom skamma."],"f":[]},{"a":"skämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  L. ","1) bringa på skam. swa mannelika varde nakor cristna thro oc skemde the hedhno Bil 620 . h8ru han hafdhe skämt ok bortält diäflana mz korsens tekne KL 48 . \" han !UDDA_TECKEN?: diäfwlin) är af them wnnin och skämdher (confusus) \" Ber 118 . ib 180. tholke thanka . . . skämma (confundere) foruitina Bo 16 . \" herrin . . . skämde hans högfärdh \" MB 2: 173. ","2) bringa ur fattningen, förskräcka; komma (ngn) att uppgifvas. hon (ɔ: thin brudh) är andwaradh j wärsta manz händir. hulkin som hona skämmir (confundit) mz alle fylsko ok obrygdilse Bir 1: 73 . hon räddis, at henna thiänara . . . skuldo aff . . . tässom dröffuilsom oc blygdh skämde warda och wanskas ib 4: 57. konungin mykyt skämdir for blygdh oc ofstora sorgh grät mz största graat Gr 288 . \" aff hulko the badhe blinde wordho oc annars skämde oc förfärade (replei perturbatione) \" MB 2: 311 . ","3) bringa skam öfver, skämma ut, vanära. han skämmir sin mwn (jnquinat oris ebur) som onth rimar GO 448 . tha wart biscopen sarä skempder (ghe scant), och thorde sidhen ey talä eth ordh Va 47 ; jfr 1. tha han sa . . . at biscopen haffde mist näsänä och war swa skempder ib 9 ; \" jfr 6. \"","4) vanära, skända, kränka (en qvinna). marinus skämde wara dottor oc afladhe barn mz hänne KL 300 . \" skämma (opprimere) myna drotningh \" MB 2: 191 . Bir 3: 181 . ST 228, 399, 460 . RK 2: 305, 480, 3: 2110 . ","5) utskämma, håna. \" skämde mz ordhom (insultavit) hermogenem \" Bil 163 . \" ciprianus skämde han mz ordhom at han lät ena mö wmstridha sit waldh \" ib 448 . \" vare thw wärdh . . . at alle skullo styggias vidh thik ok skäma (confunderent) thik oppinbarlica mz alle blygdh oc obrygdhilse \" Bir 2: 236 . - smäda. aff marghin man ther thu hafuer skämpt Iv 1672 . - häftigt förrebrå, fara ut i häftiga el. skarpa förebråelser mot. johannes skemde han mz ordom hwi han rymde vndi thä värio han androm mente Bil 657 . \" skämde kärkin vppinbarlika \" Bir 1: 321 . \" fordömelikit är at . . . obrygdha älla skämma sin jamcristin aff otholi \" ib 3: 170 . ","6) förderfva, förstöra. thz the kirkior closter oc allmogen swa skämde RK 2: s. 338. tha är wenskaps bandet skemth MD (S) 293 . the (för hvat the) predica mz ordhom . . . thz skämma the mz syndhom Su 60 . skämma oc fordärffua andhra meenlösa ib 57 . söndherslitas the oc skämmas aff skadhelika wädhranna hornom ib. ib 58 . ","1) skämmas, blygas. \" han skempde sigh swaara \" Lg 3: 34 . ","2) utskämma sig, komma på skam, stå med skam. hon ville ey siälff skemma sik for faom scriptafädhrom MP 1: 6 .","3) vanära sig, befläcka sig. ath han sig mz hordom skämde MD (S) 234 . - refl. skämmas, ","1) skämmas, blygas. kesaren skämdes Bu 419 . ib 416 . Bil 697 . gik . . . bort skämmandis Bir 3: 4 . KL 411 . MB 2: 404 . skemmande (för -is) gar jak for henne fram MD 126 . \" ga baru hofdhe skämmandis for mannom \" KL 248 . jak blyghis oc skämmis i mik siälfwom Bo 218 . þeop[h] ilus skämmes viþ sin vaþa Bu 29 . \" jak blyghis oc skämis aff minom syndom \" Bir 2: 142 . \" andhra diäkna giordho offta spee ok leek aff honom, aff huilko pilthen mykyt skämdhes oc dröffdes \" Lg 663 . om nakar skämmis at vidhirganga thz som hon lätir sik angra Bo 151 . Bir 3: 134 . \" ey skämmandes honom förrädilse tilläggia \" MB 2: 289 . - opersonl. med ack. godh blygdh är at thik skämmis at synda Bo 151 . mik skämmes för ärligha tala och röra thz iak . . . monde höra RK 3: 2099 . \" skemmis mik at jak liggher swa slemliga i thessa säng j thine närwarilse \" Lg Manfr 286. ","2) komma på skam. at wärldzlika starke män maghin skändas ok skämmas VKR II . \" at the matto rädhas oc skämmas som mz gabban . . . kommo mote thina hälga folke \" MB 2: 327 . ","3) bringas ur fattningen, göras till intet. han . . . bliknade oc skämdis (obstupuit) MB 2: 191 . ","4) förderfvas, förföras, komma på fall. äpther hwilkit mange vnge män matto skämmas oc tagha tilfälle til ath synda MB 2: 297 . - Jfr skamma, skända."],"f":["skäma Bir 2: 236 ; ","-is ib 142, 3: 134 . -ir, -de, -der. part. pret. skiamðer: skiamdð BjR 15: 1 ),","skämma sik , "]},{"a":"skämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) bringa skam över, skämma ut, vanära. SvKyrkobr 19 . defamare . . . lasta skämpna wanfrädga G C 20 s. 169. ffedo . . . skämma (hs. skämna. Jfr E. Noreen a.a.) defederare rensa defedare margaledis skämma (d:o) ok rensa effedare idem refedare ath[er] skämma (d:o) GU C 20 s. 259 . (kan även föras till 6). ib (hand 2) s. 103. maculo . . skämma oc fordefffua ib s. 109. thu fornyar aldrigh j synda bätringhinne jomfrudoms blomster, hwilkit högfärdogha glömskan haffwer forkatadh ällir nidher kastadh, ok fordömeligha skämst SpV 129 . \" thin eghn ondzska skal awitha tik, ok thin franwändha skal skäma tik \" MP 5: 200 . 4) vanära, skända, kränka (en kvinna). huilkin pigho som laather skämma sik effter thenne tiidh STb 1: 148 ( 1478) .","5) utskämma, håna. \" lludificor . . . lithet oc maathelica skä[m]ma \" GU C 20 (hand 2) s. 101. smordhe hon (ɔ jezbel) sik ok swa sinkadhe änlithe ok andhra sina limmi, thär oppa at hon skulde än thän skämma somhöffdhinge war wordhin (ad deludentum principem) SpV 312 . 6) fördärva, förstöra. jnfectus . . . ogiordher . . . skämdher GU C 20 (hand 2) s. 25. ib s. 26. skörhethin smittar ok skämmir (inficit) SpV 149 . - förfalska? jnterpolo . . . aather stoppa . . . oc skämma Gu C 20 (hand 2) s. 7) swa thär äpthir at hon haffdhe lidhit pino ok dödh, skämde (för sände, misit) hon sin plaghomästara . . . til häluitis pino SpV 233 . "],"f":["skäma MP 5: 200 . ","skämpna GU C 20 s. 169 . skämma (skäma MP 5:: 66 -ir , -is. part. pret. skämpder SvKyrkobr 19 . Jfr E. Noreen, Sakkunnigutl. rör. led. prof-ämb. li svenska språket vid univ. i Lund (1939) s. 156),","skämma sik , 4) håna, småda? med prep. upa. framdelis sagdhe war herra ath the äro säle, som sik ey skämma oppa honum medh ordhom ällir erninghom MP 5: 23 . - refl. skämmas, 1) skämmas, blygas. han slogh huwudit nidher ok skämdis see vp til hymmelin MP 4: 173 . tha math thu blyghias ok skempnas af tikk syälffwom ib 5: 66 . - opersonl. med ack. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them skämmis älla blyghis, aff thera fall näpsas SpV 428 . skämmas för. med ack. Se Sdw 2: 1301. - Jfr be-, ful-skämma samt o-, skam-skämder."]},{"a":"skämmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr piko skämmare."],"f":[]},{"a":"skämmelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) skamligt, på ett sätt som medför skam el. vanära. om hon see sik ällir annan oblygheligha älla skämligha SkrtUPpb 193."],"f":["skämligha )"]},{"a":"skämmelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) skamligt, på ett sätt som medför skam el. vanära. the vilia äkke längir swa skämmelica thiäna idhir Gr 261 . \" jak hafwer swa skemeliga mot gudi giort \" MD 124 . ib 125 . skämelika liffwa Lg 3: 65 . \" honom (döden) gladelica vtwäliandis häller än skämeliga liffwandis bliffwa \" MB 2: 296 . hwru skämeliga oc o ärliga beniamyns söner sik bewisto ib 129 . RK 2!SYNS_DÅLIGT? 60423, 3: 173. iudas . . . hulkin som nokra stundh fölgde christum ok apostolomen, oc gik sidhan skämmelica fran them MP 1: 41 . hans hierta var skemmelica vrankt ib 82 . BSH 3: 190 ( 1468) . ","2) skamligt, skymfligt, på ett skymfande el. kränkande sätt. bundin swa skämmelika Fl 1804 . Fr 1118 . \" jak var nakwdhir giordh skämlica (ignominiose) \" Bir 3: 354 . ib 1: 310 . \" nv throdhz thu skämmelika \" Ber 238 . - Jfr skamlika."],"f":["skämelika Lg 3: 65 . ","skämelika Fr 1118 . ","skämmeligha RK 3: 173 . ","skemmeliga MD 125 . ","skämeliga MB 2: 129, 296 . ","skemeliga MD 124 . ","skemmelegha BSH 3: 190 ( 1468) . ","skämelig RK 2: 6043 . ","skämlica Bir 3: 354), "]},{"a":"skämmeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) blygsel väckande, som man har anledning att skämmas el. blygas för. byria sidhan til at rosa sik aff them syndom som han räknade för blyghelika ok skämmelika (de peccato, quod prius reputabat erubescibile) Bir 1: 160 . - skamlig, vanhederlig, medförande skam el. vanära, nedrig. giordhe thu thässa skämmelico syndena KL 300 . ib 301 . ST 271 . MB 2: 221 . \" thzta skemmeligä mordh \" Va 35 . ib 36 . \" skämmelik foradhilse \" KL 45 . prestanna skämmelika lifwirne Bir 1: 166 . MB 2: 297 . MD (S) 294 . \" aldra skämeligasta talan (sermones nefandos) fran sigh vt kasto \" MB 2: 311 . - skymflig, vanhederlig. skämmelikin (ignominiosa) fängilse Bo 108 . skemmelicaste dödhir MP 1: 39 . \" vari tik . . . . for tith hedhris säthe skämmelicaste (despectissimus) stadhir j heluite \" ib 34 . ","2) nedrig, lastbar, brottslig. thu vsal alla manna skämmeligste (flagitiosissime) MB 2: 301 . \" drapo ysbosät then skemmelica man \" MP 1: 74 . Ber 238 . ","3) gemen, usel. \" walsins herra höfdhe ey at ingaa j swa skämmelikit (confusam) kar \" Bir 1: 168 . \" ett skemmeligit mynth \" RK 3: (Till. om Chr. II , red. A) 6311. - gemen, vedervärdig. thenna blandningh synes . . . skämeliken LfK 85 . - Jfr ofskämmeliker, äfvensom skamliker, skändeliker."],"f":["skämeliker: -likom MB 2: 221 . ","skämmelig: -ligaste ib 301 . ","skemmelig: -ligä Va 35, 36 . ","skämelig: -ligasta MB 2: 311 . sc imelig MD (S) 294 . skämmelikin Br 238; (f. el. n. pl.) Bo 108 . ","skämeliken (f.) LfK 85 . n. skämmelikit Bir 1: 168 . ","skemmeligit RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6311. skämlikit MB 2: 297 ),"]},{"a":"skämna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skämma."],"f":[]},{"a":"skämninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bistock. Jfr TH. Hjelmqvist, Runinskriften på en bennål li Lunds historiska museum 21 f., E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 62. wjlya bin borth flygha . . . tha haff redho nokon skämningh oc honom smör jnnan mädh honagh PMskr 301. ib. Jfr byskämninger."],"f":[]},{"a":"skämt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skämt; förströelse. - mädh skämt, för nöjes skull. naar then herren skulle rida j jakth älle spär ränning anten mz skemt äller aluara Prosadikter (Sju vise mC) 234 Jfr skimt."],"f":["skemt )"]},{"a":"skämt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skämt, narri. jnthe är naturen swa beqwemt som ret wenskap for vtan skemt (allvarlig, uppriktig) MD (S) 292 ."],"f":[]},{"a":"skämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkorta tiden; roa sig, göra sig lustig. syndar han oc tho nadhelika, än ey är ofmykith owerwätis takit äller skämtat MB 1: (Cod. B) 538 . - skämta. opta the . . . skämpte mz ordh och gamman RK 3: 2050 . \" hon kwnde well skempta mz sin ord \" ib (sista forts.) 5283 . "],"f":["skempta . ","skämpte RK 3: 2050 . ","skämtat MB 1: (Cod. B) 538), ","skämta sik , roa sig. the (hafsfruarna) foro aff rin ok then siön ath skemta sik Di 240 ."]},{"a":"skämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förkorta tiden; roa sig, göra sig lustig. nw skäp0ade the sidan then dagh allan Prosadikter (Karl M B) 333 ."],"f":[]},{"a":"skämtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tidsfördrif, nöje, det som bereder nöje. han (Muhammed) jätte allom them hanum trodo paradys, ok ther alla skemtan hafua mz math ok dryk ok wänasta quinde Bil 726 . \" sätte ther in sin son . . . ok alzskona lek ok skämtan \" ib 610 . \" han sculde enkte thänkia vtan thässa hems skemtan \" ib. \" torue kununga ok höfdiunga haua stundom lekara ok andra fröghdelika skemptan \" KS 39 (101, 41) . \" torf han !UDDA_TECKEN?: mannen) haua stundom skämtan ok glädhi i sinom hugh ok hiärna \" ib. \" i wårre skämtan ok glädhi \" ib 61 (151, 67). skulu vngara mz lek ok skämtan ridha ok ränna hästom . . . ok idhka medh lek ok skemptan al thön åthäue, män plägha i stridh medh hästom ok fotgångarom halda ib 53 (136, 57). haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara sik ok sinom mannom til skemtan widh sino borde ib 55 (139, 60). Fl 204 . Fr 451, 2726 . Iv 76 . Al 6466 . RK 1: 225 . \" haffwa . . . skämptan mz glädhi och soma \" ib 2: 5092 . \" hwar soot födhis aff thässom fyrom. af ofmyklom mat oc dryk. af ofmyklom sympn. oc af läti. oc skämtane (otium et jocum). oc af iwirflödhis klädhom \" KL 229 . ","2) gamman, muntert el. lustigt tal, skämt. hafþe for skämptan opta diäw[l]s namn i munne Bu 497 . gör konungin sik ther aff skämtan (Cod. A gaman 196; gör sig konungen lustig deröfver) MB 1: (Cod. B) 546 . blanda stundom skämtan medh aluoe tinne KS 24 (59, 26) . \" tin skämtan ok röst se vtan al oföghelik ord ib (60, 26). kan wel skemptan skön \" ST 72 . hwar är latren, hwar skämtan Ber 210 . Bir 4: 129 . \" at höra fagher ordh ok skämtan \" RK 1: 28 . \" här sigx aff abotum allum skemptan myklä \" AS 59 . "],"f":["skämptan . ","skemptan . ","skämtan . ","skämtane KL 229), ","skämtans ordh , "]},{"a":"skämtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tidsfördriv, nöje. det som bereder nöje. ludibrium est quod illuditur smäligher oc skämptan GU C 20 (hnd 2) s. 101."],"f":["skämptan )"]},{"a":"skämteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nöjsam, roande, behaglig. \" hwat thz var älskelikit älla faghert älla lostelikit älla skämtelikit (jucundum) \" Su 392 ."],"f":["-likit Su 392 ),"]},{"a":"skämteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nöjsam, rodande, behaglig. ludicris . . . skämthelighen GU C 20 (hand ","2) s. 101."],"f":["skämthelighen )"]},{"a":"skämtelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lustigt tal, skämt. opuäkkir han hona . . . til lös ordh ok skämptelihet (verba dissoluta et jocosa) Bir 3: 176 ."],"f":["skämpte- )"]},{"a":"skända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bringa på skam. lucia swaradhe swa witerlika. at paschasius lät sik skendan Bil 556 . \" the ärw skände (confusi) \" Ber 168 . - låta komma på skam. skända ey (ne confundas) mith änlite i hänne (bönen), at iak ey bönhörder warde Su 144 . ","2) bringa skan öfver, vanära. bäggias wara hedher haffwer han skänt Al 7884 . \" the skända . . . sina wigxl \" MB 1: 139 . ","3) vanära, skända, kränka (en qvinna). the skulu hona skända Iv 2877 . MD (S) 304 . ","4) skymfa, håna, lasta. med dat. klerkom skenda MD 87 . - med ack. decianus skände sina män mz ordom at the gatho äkke thökt en man. som manga män hafdhe för vmstriit Bil 472 . \" hwar man vilt thu mz ordhum skända \" Iv 562 . Al 1854 . hädde ok skände beatum lofredum KL 122 . - abs. thu kan badhe skända ok hädha Al 4413 . - lasta, klandra, tala illa om. skända annan Al 2264 . \" aff all wärlin wardher han skänd \" ib 2716 . \" skända alle mik ok döma mik ondan \" Bir 1: 149 . GO 805 .","5) förderfva, förstöra. han hafuer mik swa sara skänt thz mit liif är nu bradhlika änt Iv 776 . ib 4593 . Fr 1356 . MD 17 . gudh skende konung magnus för thz kyff RK 1: (sfgn) s. 184 . thu haffwer . . . marhgom lundom wärldina skänt Al 8294 . \" swa wardhe han ewerdhelika skänder \" ib 8838 . \" oskällikhet oc dyrfwe fordärua oc skände al thing \" Bir 2: 226 . \" drukinscapir . . . skänder vndirstandilsin \" MP 1: 310 . ","6) förderfva, förarga, bringa på fall. skändas älla skända är at taka sik älla göra androm synda tilfälle Bo 135 . \" licamlikit gagn skal man lata for kärlex skuld at man ey skände sin iämcristin (propter scandalum fratris) \" ib 87 . \" hulkin som . . . skändir (scandalizaverit) een af thässom pussillis \" ib 138 . Bir 3: 309, 329 . \" at iac sculi ey skända mina siäl \" KL 193 . \" ängen wanfrägdh skände (scandalizet) thit lifwärne \" Ber 57 . \" tungan wtan styrslenna bezil skändir (scandalizat) badhe härra och första \" ib 58 (båda dessa sistn. ställen böra kanske snarare föras till 5). ","1) skämmas, blygas. \" riddarin skändis wardha en hänther \" Bil 255 . \" tronna ovine . . . skulu skändas (erubescent) äwärdhelika nar the see mina rätuiso \" Bir 1: 17 . ","2) utskämmas. \" skal hon nu skändas (justaum est ut confundatur) aff allom for mangom \" Bir 3: 30 . MP 1: 6 . \" the skulu vppinbarlika skändhas fore änglom ok mannom \" Bir 1: 16 . \" han skal skändas oc pinas for sit fafänga ärfwodhe \" ib 2: 83 . ","3) komma på skam. iak scal ey skändas MP 1: 260 . \" the som tik forlata skulo skändas (confundentur) \" ib 274 . \" at wärldzlika starke män maghin skändas ok skämmas \" VKR II . Bir 2: 116, 286, 293 . ST 196 . ","4) förargas, taga anstöt. skandalum thz är at skändas. ok skändas älla skända är at taka sik älla göra androm synda tillfälle Bo 135 . \" af hulko the skändos (scandalizabantur) oc wordho thäs värre \" ib 87 . \" lat äkke af at göra thz som got är. än thot somlike orätuislica skändas af thy (alius inde scandalizetur injuste) \" ib. \" thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn. skalt thu äkke forlata nar somlike skändas oc arghas ther af ib. got är halda sik badhe af köt ok vin. the til at thin systir skuli ey skändas älla thola nakat meen ib. ib 115. \" Bir 3: 169 . \" at godhe skulin ey skändas \" ib 275 . - Jfr oskänder."],"f":["skända sik , utskämma sig, stå med skam. hon ville ey skända sik siälua for faam mannom Bir 3: 30 . refl. ","skändas , "]},{"a":"skända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 227. - refl. skändas, 2) utskämmas. lat mik ey äwonnelika skändas oc ey vardha minna owina atlöghe Prosadikter (VBarl) 79 . 4) förargas, laga anstöt. swa som . . jhesus ey affleeth at predica helsamligan lärdom fore sancte pedher ok androm apostolis än tha han väl visthe at judas ok pharisej sculde ther aff skempdä ok ey läräs SvKyrkobr 172 ."],"f":[]},{"a":"skändagäster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skämdagäster."],"f":[]},{"a":"skändare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skändare, kränkare. alla sonan ok forlichningh, ther kemmenerana göre medh thöm ey til retta wele . . som är medh piger skennara (i st. f. skennara har urspr. skrivits vpstynga ok; avsikten torde ha varit att ändra till ett piko skändare), slagh och pust etecetera STb 2: 445 (1490). Jfr qvinno skändare."],"f":["skennare )"]},{"a":"skände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skändlig menniska, skalk. thin fule skände Iv 2042 . \" thin ondeskände ib 4496. lig ther hin onde man thik (för thin) skände \" Fr 1046 ."],"f":[]},{"a":"skändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) skamligt, på ett skamligt sätt. Prosadikter ('Sju vise m B) 195."],"f":[]},{"a":"skändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) skamligt, på ett skamligt sätt. jak sagdhe thik för at en var hulkin som byriadhe sant riddirskap nw sighir jak thik aff androm hulkin som skändelica (misere) bortgik aff thy Bir 3: 369 . ","2) skymfligt, på ett skymfande sätt. lät gripa them badha . . . ok dragha skändelika jwi alla gahur Bil 735 ."],"f":[]},{"a":"skändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skymflig, vanhederlig, neslig. varþfangen vnd[i] skändelekan þräldom Bu 401 . \" hwat ey hände honom skändelikin (ignominiosa) dödhir \" Bir 1: 52 .","2) skändlig, nedrig. \" ysbosäth som teknar skämdeliken man \" MP 1: 74 . \" thu äst . . . skändelikare (abominabilior) än iudane \" Bir 1: 124 . \" enkte är skändelikare än nizsker man \" Ber 125 . \" mz oqwemelicom ok skendelicom ordom \" SO 79 . \" hör ey skändelica thungo (linguam nequam) \" MP 1: 299 . ib 2: 53, 222 . wrankt hierta och skändelikit (cor nequam) skal tynghias mz sorghom ib 1: 87 . ","3) usel, ringa. \" ey wilt thu minnas huru skändelikit (vilis) thit wphof war \" Ber 207 ."],"f":["skändeleker: -lekan Bu 401 . skändelikin. skämdeliken (ack. m.) MP 1: 74 . ","skändelikit ib 87 ; Ber 207 ), "]},{"a":"skändilsd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förargelse, anstöt. mz systranna skändilsom (scandalo) Bo 135 ."],"f":[]},{"a":"skändsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skymf, skam. thet önkelige mordh, lifflath, hon och skensell, k. h[ans] . . . ossfördhe BSH 5 . 53 (1505). thet wore . . . en stor skensell ib 646 ( 1520) ."],"f":["skensell )"]},{"a":"skänk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skänk, gåva. \" wthgiffwer skiparen skän äller drykke pänynga \" PMSkr 78 . \" varin tillatoge per seruicium vestrum och nogra smaa skäner at j motte lära laborare in apotheca \" HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"f":["-er ) , "]},{"a":"skänke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skänker. then skänke . . . bar then nap alexandro full Al 2285 . ib 2291 ."],"f":[]},{"a":"skänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munkskänk. \" achalicolis . . . idest pincerna skänker \" GU C 20 s. 4 . STb 1: 405 (14839. Arnell Brask Biᴵ 7. skänken oc bissaren ib 32."],"f":["skenk )"]},{"a":"skänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["munkskänk. \" var keysarins skänk \" Lg 124 . bar skenken (skutilsveinnin) fram ena gwll skaall Di 100 . \" giorde hanum till sin skänk (skenkiara) \" ib 165 . ib 238 . MD (S) 305 ."],"f":[]},{"a":"skänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) iskänka, giva att dricka eg. och bildl. wm han skänkte mik (propinaret) the dröffwilsen ginstan Mecht 315 . diäflin . . . sagde ath han . . . wilde giffua them drikka aff sinom krukom mangha handa drykkia swa athnögher them ekke thät ena tha wil jak skänkia them aff thy andra MP 4: 189 . swenana, som tyänthe ok skänktho j bröllöpeno ib 5: 96 . ib. lo härra gudh thu äst liffuandis källa, skänkiandis allom them, som . . . SvB 171 (omkr. 1500). swara swa them diäfflenom som tolikt skänke thik (præopinanti, sannol. läst propinanti) SkrtUpp 11. - undfägna. . . . tik som sarghadher . . . hängde a korseno oc skä(n)ther mädh ätiko oc galla dryk SvB 61 (b. av 1500-t.). ib 305 (d:o). ihesus som mz gallan war skänkter för war broth oc syndher skul (pro nostris reatibus felle potatus) JMÖ 107 . 3) utskänka. at selie eldler skenckie brentth viin STb 1: 424 ( 1494) . corth flasedragare schal holle ochskenckie brenth wiin her j stadin ib 3: 376 (1498)."],"f":["skenckie- . ","-ir . ","-te . ","-ter )"]},{"a":"skänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) iskänka, gifva att dricka. eg. och bildl. þe skäkto (för skänkto) þik . . . ätikko oc galla Bu 77 . \" drak han ethir som guz owini hanum skäncto \" Bil 215 . \" han . . . bödh them skänkia miödh ok viin \" Fl 574 . Bu 492 . Bir 1: 111, 2: 153, 3: 198 . RK 2: 4477, 3: (sista forts.) 5692, 5864. Di 285 . Va 13, 30 . hon . . . nya glädhi skänkir (propinat) allo himerikis herskapi Su 344 . \" for gallan skänkia the mik dröuilse \" Bir 1: 92 . \" nalkas diäfwlin hänne ok skänke hänne aff sin bekslikhetz dräg \" ib 3: 5 . skal jak skänkia honum aff mine rätuiso ib 91 . MB 2: 335 . \" hon skänte allom thöm han gaf äta \" Bil 916 . ösin nw ok skenkin them främsta MP 1: 57 . skäncte them Lg 3: 12 \" tholik dryk wardher opta skänkt \" Al 2679 . \" pilther giffwi ena thunno öll j kompanith j nästa dryk äpther han stadddher wardher . . . ok skänka (för -e) siälwer sina thunno So 18. jomfrwn skenkte for hanum \" Di 93 . ib 85 . \" jomfrunne som skäncte \" Lg 3: 12 . \" man skänkte thöm mz dyre kar \" Fr 843 . jak skla ey neka min älskara, huilken . . . wart . . . skänkther mz äthikio Lg 334 . - undfägna. skänkte han them medh bysse och piil BSH 5: 167 ( 1507) .","2) skänka, förära, gifva. \" han lät tyska frwger c [100] lödug mark i nötter skänka \" RK 1: (Albr) s. 211 . monge löde mark sölff iag honum skenkte ib 3: (sista fort.s) 5887 . - begåfva. huilke fförnempde häste will jak skenke eder häredöm med FM 211 ( 1501) . - Jfr be-, ut-skänkai."],"f":["skänka SO 18 ; RK 1: (Albr) s. 211 . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"skänkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ss tillnamn. \" filiam domini birgeri skænckara \" SD 3: 185 (1314, nyare afskr.). magni dicti skiænkiæræ . . . filiam ib 520 ( 1321) . ","2) tilldelare, gifvare? snillena skenkiare (sapientiam promens) Lg 216 ."],"f":["skiänkiare: -a GO 1020 . ","skiänkiäre . ","skiänkare )"]},{"a":"skänkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig munskänk. bildl. än kärlekin thiänte htem, som aatho och war allom them som tith komo, genmildh skenskirska Mecht 272 ."],"f":["sken- )"]},{"a":"skänkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skänk, gåva gaffs bro thore xxx mark fför ancharen han lade j södre torn oc xij öre i skenkning Stock Skb 38 ( 1517) . ib 41, 73, 75 (1518). gaffz balzar myn kera frugis capitener för the tyske byssekyther x mark til en skenkning ib 122 ( 1520) . ib 158 ( 1520) . beleuade borgmestere oc raadit en gönst och skenkning wor kiereste nadigeste herres stadthollere, mester dirik STb 5: 292 ( 1520) ."],"f":["sken- )"]},{"a":"skäpia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dana. \" a hwario green . . . sat en foghil mz konstelik list . . . hwar thera som han lifwande ware skäpter (för skapter?) aff fiädhrom ok aff hare \" Al 4612 . Jfr skapa."],"f":["-ter )"]},{"a":"skäpna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) öde. the oböghlikhetena hauir han aff naturene äller vanlika aff sinne skäpno Prosadikter (Barl) 84 . \" ffatum ti skepna eller skepnolagh \" GU C 20 s. 257 . "],"f":["skepna )","skäpno lagh (skeppno-), ","öde GU C 20 s. 257 ."]},{"a":"skäpna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skepnad, utssende. \" mina skäpno (Cod. A skapilse) hafuer iak thik teet \" Iv (Cod. C) 304 . ","2) det som är beskärd el. förelagdt, öde. om iak them (ödets makter) mote göra thordhe oc thera skräpno som the giordho Al 7642 . \" mik thykte thik vara ond skäpna nära (Cod. B, C, D, E, F mik thykker tik olykkä warä näre) \" Fr 997 . \" hwa som harth niws han faar godha skäpno Go 1042. - nödvändighet, i verlden rådande oföränderlig lag el. makt som beskär och bestämmer allt, öde. sighen ey at lykka älla skäpna (fortuna) styre nakar thing älla gör \" Bir 3: 198 . ib 121. thän haweir hart delomal thär skäpnan är wredh GO 486 . \" spilla skäpnona makt \" Al 7635 . \" skäpnona gudha \" ib 7638 . \" enkte dugha böne gen ödhnolaghum ok skiäpno skipan \" Bil 352 . \" hedhugane . . . hwilke som sighia hwat skepnan hfwir mannom skapat ont ellir goth thz skal honom io ändelika ofwirgaa \" ST 33 . thz är mik wisselika ofwirgangit som skepnan hafdhe mik skapat ib 46 . \" ey är annor ödhna ällir skepna, vtan gudz skipan oc hans foresyn \" ib 47 . ib 48 . \" at hon hafdhe siin dröfwilse fangit af hardhe skepno \" ib 36 . thz giorde thera hardha skepna ib 46 . - pl. han tror al thing styras j skäpnom (för skäponne el. skäpnone?) ok lykko (credit omnia forte regi, id est, casu et fortuna) Bir 3: 196 . \" alt thz skärpnor th hafwa lakt (quæ fata ordinaverunt) \" Al 7636 . "],"f":["skiäpna )","skäpno lagh","skiäpno- . ","skiäpnu- . ","skyäpno- . ","skäpna- MP 1: 224), "]},{"a":"skäpnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skäpna 2. lyckan fölgher ey hwariom man en tiid smekrar hon mz bliida ansicht hårdh skäpnatt är hon åth endalycth RK 3: (sista forts.) 5796 ."],"f":["skäpnatt )"]},{"a":"skäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ett slags kärl el. korg. Jfr biug-, sädhe-, säþis-, to-, ul-skäppa. ","2) målkärl; innehållet af ett måttkärl, mått. wi namom . . . hwariom enom wara atirmälande mz the samu skäppo (mensura) j hulke han mällir androm Bir 4: (Dikt) 269. BSH 5: 369 ( 1508) . alla människio . . . vträkkin sina vilia skööt at gudz miscunda skäppa . . . skuli them ingiutas MP 1: 338 . - målkärl af en viss storlek; rymdmått (för torra varor) af en viss storlek, skäppa. Jfr Falkman, OM mått och vigt 1: 298 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 747 f. mällan idher skal wara. . . rät skäppa (modius) oc iämpt saald MB 1: 368 . GS 41 . \" theen skäppa är wäl mälth som gällare sithir siälwir wppa \" GO 867 . beddis skäppo hwrte till lans Bil 576 . \" twa skäppor korn \" SD NS 2: 2 ( 1408) . BSH 5: 25 ( 1504) . I skepa hampfrø tercia pars skepe de hyrfrø (af de båda här förekommande formerna skepa, skepe är den senare latiniserad och den förra kan fattas ss sådan) SD 3: 759 ( 1316?) . \" hästä korn skl köpäs swa att spander [gyälder] twem pänningum meer än han gyälder i nästa köpstaþ, ok skieppa enom pänninge \" ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). xxij calmarna spän korn oc iij skäpper korn, i hwariom span äre iiij skäpper Falkman, Om mått och vigt 1: 301 (rk. fr. 1466). - Jfr falu-, härads-, mäle-, spitala-skäppa-. "],"f":["skieppa . ","skäpa: -er BSH 5: 25 ( 1504) . ","skepa SD 3: 759 (1316?); -er BSH 5: 25 ( 1504) ), ","skäppo tal","skeppetall )"]},{"a":"skäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) målkärl; innehållet av ett målkärl, mått. - rymdmått (för torra varor) av en viss storlek, skäppa. Se Sdw 2: 1301 o. jfr Nord. Kultur XXX s. 3 ff. samt L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 94 ff 2 lykkior . . . som vppaa saas 14 skepper korn vm aaridh VKJ 125 ( 1447) . ib 94 . \" j ena skeppo ga xliiij skalapwnd hwethe PMskr 200. är han (ɔ: åkern) fether tha wil han haffwa fira skeppor hwethe äller rogh ib. moth hwaryo skäppo olyäbär takes en halffiärdwngh salth \" ib 337 . - Jfr faluköpungs-, munka-, provasta-, sädhe-skäppa."],"f":[]},{"a":"skäpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med skaft. the salighe bönder . . . skäpto thera kölwor ok thera lee RK 1: 2790 ."],"f":["skäfta L. -te),"]},{"a":"skäpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förse med skaft. manubrium brii skafft vnde manubriatus . . . skäffth jnde manubriare skäfftha GU C 20 (hand 2) s. 119. Jfr tväskäpter."],"f":["skäfftha . "]},{"a":"skäptarvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skäpthing","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["eg. ordinarie ting? med markanad förbundet ting som hölls på bestämd tid? hwre thet war taleth paa skeptingen HSH 18: 9 ( 1494) . ib 8, 10 ."],"f":["skepting )"]},{"a":"skär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) klar, skinande, glänsande, lysande. eth annath palladz haffwom wi . . . som är giorth mz smelte gul och dyra stena och skärth saphir Prosadikter (Joan Prest) 349 .","4) ren, oförfalskad. \" xx lödhoga mark löguga skärt silff \" SD 8: 56 (1361, avskr.). merax . . . claar skäär GU C 20 (hand 2) s. 134. thin siäl är skerare än göllidh rödh Sv Rimd 45. 6) ren, fri (från synd el. brott), oskyldig. ängin siäl komber til himerikis för än hon är antiggia här i wärldinne mz dröwilsom oc bätrilse skär wordhin. eller oc i skärslo elde rensadh SvKyrkobr 47 . 7) fri från klander, rätt, laglig, bindher iak mik och mina arffua til honom the jordena skiära oc hemola göra SD 8: 177 (1362, avskr.). DalHembT 3: 71 (1400). - Jfr oskir."],"f":["sker . ","skäär . ","skiär )"]},{"a":"skär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) klar, skinande, glänsande, lysande. tha wädhrit war blidhast ok solin skiärast Bil 238 . \" solin är for stiärnor skär om morghins tiidh tha hon op gar liws ok skär at see op a \" Iv 1787, 1789 . siätte stenin är hänna (Jungfru Marias) klarhet thy at hon är swa skär ok klar (claritas ejus, quæ sic clara est) at änglane hulke som hafwa klarare öghon än liusit är. the lyusas af hänne Bir 1: 95 . \" skinande j skärasta klarhet \" ib 3: 365 . \" een steen, ther badhe är skäär ok reen \" Fl 981 . \" ofuan a tornith een knapper star, aff rödha gull rät öfrith skär \" ib 983 . ib 1070 . florena, the skäre äro ok ful wäl renä´ ib 492 ; \" jfr 4. et fingirgul mykith skärt \" Al 305 . \" geenlädher ok rema ther til höra varo aff skära silke göra \" Fl 534 . Fr 468 . ","2) klar, fri från det som fördunklar. om glas, vatten, luft, himmel o. s. v. annor himbla natura är ey liws aff sik siälwe, vtan skäär i genom som speghel, oc watn, oc än myklo skärare oc kallas for thy celum cristallinum, thy at han är skäär som cristallus steen som wardher aff frustno watne MB 1: 41 . \" godhe ängla sagho thetta dagxwärke, först i sinne natwr, oc sidhan i gudhi som är then skäraste speghel alla sinna gärninga \" ib 156 . \" tha thz är skärt vndir hymblenom ib (Cod. B) 488. tha wädher är skärt \" ib 489 . \" scyt giuar han þik . . . skärt väþar äpte multit \" Bu 489 . Lg 3: 258 . \" allir himinin war skär \" KL 127 . \" hafwa . . . blan mantol ther war swa som bla skär hymil j lytenom \" Bir 1: 94 . \" tha wi se himilin aldra skärast skina reen fagher ok skäär \" Al 6474, 6475 .. ","3) klar, ren, fri från grunlande ämnen. i skäro wathne GO 210 . blodher flöt ok ran som aldhro ok watn aff skäre käldo (fonte purissimo) Bil 541 . Lg 91 . \" skärt (liquidum) oleum \" Bil 211 . LB 2: 54 . tag . . . skeran honig ib 7: 349 . skäär miolk KL 373 . - klar, ljus, hvit. skärt wiin scal man drikka oc hwit oc skärt trampöl oc gamal (för -alt) humblöl oc thz som skärt är LB 1: 96 . siwddhe thz . . . j skärt ööll ib 97 . ib 7: 124 . ","4) ren, oförfalskad. göre fynth och skärth silffwer DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . ","5) ren, obesmittad. hwat skär oc ren (munda et sinera) hon (bönen) är oc ostänkt af allo världinna vmsorgx dopte Bo 104 . \" skär mö \" Bu 419 . ib 10 . \" aff skäre iomfrv \" MB 1: 494 . Al 4720 . MD 10 . Lg 41 . \" jomfru maria skär oc reen \" RK 2: 6452 . \" skär renlekir (pura castitas) \" Bir 4: 9 . ","6) ren, fri (från synd el. brott), oskyldig (till ett brott). hon war een oc skäär aff henne !UDDA_TECKEN?: förste synd) MB 1: 149 . swäria, at i ärin skäre aff the gerning ib 230 . \" som skäre ära fore thetta mordh \" Al 3757 . \" fore tholikt liffwerne wi ärom skäär \" ib 7542 . ","7) fri från klander, rätt, laglig. gy (för gyr el. gör) thet !UDDA_TECKEN?: öreslandith) schätth (för schärth) oc hemolth for:da lundbyörne oc hans arffwm thil äwärdheliko ägho SD NS 1: 58 ( 1401) . \" iak . . . tilegner then !UDDA_TECKEN?: gardh) skäär och hemol gör for:de capelle til everdeliga ägo \" SD 3: 112 (nyare afskr.).","8) klar, klart seende . thw skalt haua skär (serenos) öghon Bir 2: 169 . ib 104 . LB 2: 39, 41 . fik . . . skära syn Bil 411 . ib 888 . LB 2: 41, 4: 343 . ","9) ren, klar, ljudlig, tydlig. limar thz thungha rösth ok gör hona skära LB 4: 343 . - klar, fri från heshet. klofflöök drwckin mz watn dwgher for hosto oc gör skärt brysth LB 7: 64 . - Jfr genom-, o-, of-skär samt skir."],"f":["sker . ","skäär . ","skiär )"]},{"a":"skär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skär, skärgård. \" þaghar utlöpis skip wárþä nämd i siären \" SR 28 . \" ro wtan för skären \" BSH 5: 167 ( 1507) . SD NS 1: 348 ( 1404) . RK 2: 1968 . FM 177 ( 1504) . \" i alandz skäriom oc fynlandz skäriom \" SD NS 1: 255 (1403, gammal afskr.). BSH 1: 185 ( 1386) . \" aff finskä skären HSh 20: 185 (1507). swia skär \" RK 1: 478 . \" j nycöpings skär \" ib 2: 1918 . j stäkaholms skäär ib 1947 . - Jfr fiske-, hafskär, äfvensom inskäris. "],"f":["skäär . ","skiär . ","skäria bater","skärye boother FM 177 (1504)), ","skäria gardher","skäriegardher: -en HSH 20: 253 (1508); BSH 5: 287 ( 1508) . ","skäriegarder: -en ib 287 ( 1508) ; ","-in FM 189 ( 1504) . ","skäryegardher: -en ib 267 (1506). skäriegorder. skärye goorder: -en FM 177 ( 1504) . ","skäregarder: -en BSH 5: 286 ( 1508) . ","skeregarder: -en ib. ","skäregorder: -en HSH 24: 95 ( 1517) . ","skärigarder: -en ib 100 ( 1517) . ","skärigorder: -en ib),","skäria karl","skärie- )","skäria klippa , "]},{"a":"skär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["scher: -en STb 2: 424 (1490?) . pl. dat. skäriom SD 8: 158 ( 1362) ; NMU 1: 67 ( 1381) ), ","skäria bater (skäriä-), ","skäria gardher","skäre- )","*skäria gädda","skäre- VKU 13 ( 1540) ), ","skäria karl (skärio-), "]},{"a":"skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skära, göra inskärning i. at skära sit köt MB 1: 501 . \" at skära sina lime til blodh \" ib. \" skär a huirfinum i liumscänum ena sinu fingris bretä Hästläked. i \" AS 136 . skiär owan vid knolana . . . ena sino fingärs breþa ib. LB 2: 68 . skär kirtzlana ib 69 . ","2) skära, sammanbita, gnissla. med dat. el. ack. skärande tannomen (stridentes dentibus) Bo 154 . Lg 3: 146 . \" alexander . . . skar sina tänder \" Al 8317 . ","3) skära, sönderskära. \" tetta skal alth saman stötas och läggias j starka ätykio om nattena med rogh bröd swa storth skwryth som een halff valnoth \" LB 7: 46 . \" wardhir han !UDDA_TECKEN?: pwrlök) . . . skorin i smaa stikke \" ib 3: 52 . ib 55, 56 . \" om thz wardir raath skorith i ätikio \" ib 53 . ib 55 . - bildl. thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . - sönderfräta. them (kläderna) skär ey maalen LB 7: 2 . ","4) skära, bortskära, genom skärning aflägsna. man skär langa rrem aff annars skinne GO 208 . - (?) all wätzan som hiärnin skäär fran sik LB 3: 90 . - bildl. skär fran thik al iuir flödhis thing MP 2: 72 . skal iak . . . skära (sucidam) ha ok skilia hans liiff . . . widh mit folk MB 1: 368 . - klippa, genom klippning aflägsna? fore spina skär (näml. något?) aff honum med ena sax och stryk mz salth LB 2: 69 . \" fore bwk werk skär (näml. något?) aff bwkenom och swid mz heth jern och smör mz bomolya ib. \"","5) skära, afskära, afklippa (hår). hon twadhe thera fötir oc lagdhe skorwoth hofwod j sin knä oc skar thera haar Bil 804 . skäris . . . klärkiana haar Bir 2: 106 . - skära, klippa, genom skärning el. klippning afkorta el. putsa. hon . . . skar hans haar Iv 2320 . \" andra iomfruna hafdho . . . skurit haar \" KL 302 . \" illa skrwith haar är twäggia kompona skam Go 712. \"","6) skära (säd), skörda. män skaro korn KL 123 . Bu 101 . St 128. MB 2: 208 . philistei skullo skära sith hwete ib 116 . \" man skär siällan goth korn aff ondh akir \" GO 859 . hwa som lithith sar han skär litith ib 231 . ib 521 . - abs. min moþer . . fik mik sikil at skä´ra Bu 101 . \" wi brödher stodho a enkom akre oc skaarom \" MB 1: 229 . ib 250, 407 . \" vthsänt thina skäru. oc skär för ty at thymen kombir at skäras skal \" ib 2: 355 . \" juliu är heter manadher i hwlkom man pläger skära \" LB 3: 22 . the !UDDA_TECKEN?: himilsins fughla) saa ey ok skära ey MP 1: 290 . thu pläghar ey äria äller sa hwarte skära äller slaa Al 5944 . ib 6078 . GO 401 . - bildl. skörda, uppskära. skulum vi skära then lön när gudhi som ey vanskas MP 1: 236 . \" thänne sädhin swa som äro thässa pinoar . . . them skulin i skära oc thola äuärdhelica \" Gr 276 . - abs. hulki som sa i tarom the skulu skära i glädhi Gr 276 . - afmeja, afberga (en åker el. dyl.). jdhra ärfuodhis manna lön hulke som skaro ok yrkto idhur garde (för gärde) MP 1: 67 . \" nw är myn oker moghen, om jach haffwer lycka til ath skäran \" BSH 5: 383 ( 1510) . ","7) skära, tillskära, genom skärning gifva form åt (kläder). lot hon mik klädhe skära Iv 203 . \" bryllöps klede mangt eth paar til thz bröllop skorin waro \" RK 1: 442 . \" systrana skulu mz thera handom skära söma oc böta ather siin oc brödhranna gangkläde \" Bir 5: 102 . \" the skulu skräa söma oc skipa klädebonadhin aat systromen ib. - skära, verkställa (tilskärning). siin mester schördh skära \" SO 96 . sidhan han haffuer sin skyrdh skorit ib. ib 104, 116 . - skära, tillskära, verkställa tillskräning. tha vnge broderen scal begynna at schära SO 96 . ib 101 . \" nar saa skurit är \" ib 105 . \" rantzake om ther skälige är mz farit äller retferdelige skori ib. \"","8) skära, utskära, i skulptur utföra. schriffwath oc skorith beläte MB 1: 331 . gudhlik natwra är ower alt thz, ther nakar creatura mz thänkia eller vnderstanda scrifwath eller skorith ib 491 . \" ma synas, at i bland andra helgho doma . . . skulle ängalund scirwas eller skäras cherubin oc propiciatorium oc candelabrum \" ib 482 . hedhne män waro wane at göra dyyr altar, oc klädha mz dyrom thingom, scrifwadha oc skorna ib 492 . ","9) skära, tilskära, märka genom inskärningar. han skar bodkaffla RK 3: 835 . \" haffwe the . . . medh flere theres parthy skooret budkaffle medh brandh oc snara . . ok resth almoghen op her i läneth \" BSH 4 . 111 ( 1486). 10) skära, geno skärning göra el. få att blifva. med två ack. skal man tagha klofflöök oc skära smaan LB 7: 11 ; jfr 3. skäär lööss annars bååt SO 292 . ","1) genom skärning el. med hjälp af skärande verktyg upptaga. man skal blädhia kaalen ok ey skära op mädh rotum GO 249 .","2) skära upp, uppskära, upprista, öppna genom skärning. skär wp ena sino wppa näsomon oc stik frö j LB 2: 69 . \" skära op sinth (för sin) buk \" Di 268 . han skar vp sina modher med een niff MD (S) 272 . - Jfr upskära. "],"f":["skiära . ","skäär LB 3: 90 . ","skaar Lg 3: 146 . ","skaarom MB 1: 229 . ","skaro Bil 747 ; KL 123 ; MP 1: 67 ; ST 128 . ","scaro: -os Bu 515 . ","skare Lg 43 . part pret. skurin. skorin. ","skooren: -et BSH 4: 111 ( 1486)),","skära af , lskräa af, afskräa, bortskära. sua syntes þöm siuka, at hans siukt ben . . . ok sinur scaros af Bu 515 . " skaro aff hans thungo " Bil 747 . Bir 2: 55, 175 . thz (lejonet) slaar bort axlena aff hans liiff som hon vare skorin aff mz een kniiff Iv 4586 . " skara aff then ytersta barkin " LB 3: 170 . " skär aff stykkith (fimbira) scindatur) " GO 335 . ib 234, 1007 . " thän som godha gärninga frukt skär ofmykyt af (abscindit) " Bo 138 . Jfr afskära. ","skära bort , skära bort. skär bort af klädheno alt thz som orent är Bir 1: 402 . Jfr bort skära. ","skära sik in , genom skärning el. gnagning tränga sig in. tit summo myssena til hans, ok skåro sik in i skipit KS 30 (76, 32) . ","skära sunder , skära sönder, sönderskära. Bil 317 . scaro hänna licama sundar i tu styke Bu 418 . Bir 2: 104 . som et swärdh skare mit hiärta swndir Lg 43 . klädhe . . . skurin sundir älla slippadh MP 1: 188 . skära af, skära i tu. skär syndr ii [2] sinwr LB 2: 70 . skar honom . . . then adränä sunder Va 50 . hans swärdh . . . skar hans brynio sunder ij twa Iv 2594 . - Jfr sunderskära. ","skära up , ","skära ut , skära ut, uttaga genom skärnin. skär vt enä sinu af nouinnä AS 137 . Jfr utskära. - Jfr for-, ivir-, kring-, kringum-, nidher-, til-, umkring-, ur-skära samt bla-, oskurin."]},{"a":"skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra ljus, lysa. giordhe gudh . . . solina mere at skära daghin, maanan minne at liwsa nakraled nattina MB 1: 156 .","2) rena, rensa, befria från det som är grumligt, smutsigt el. odugligt. om man sywdher henne (malört) j reenth watn ok skärer LB 2: 45 . \" mästh dogher hon (malört) sudhin mz rägnwant ok skärd \" ib 5: 80 . med två ack., den ene dir. obj., den andre ett adj. uttryckande handlingens verkan el. följd. är änkte watn bätra än thz som op rinder a högho berghe, thy at thz hawer . . . skiärt sik aldra renast genom iordhina MB 1: 124 . ","3) skära, rena ( från det som enligt den Mosaiska lagen är oent el. besmitteligt). at män skullo skäras aff thy, än man kom när dödhom manne MB 1: 501 . - rena (från synd el. det som är oheligt). lät sik döpa . . . ok af syndom skära (sedan ändradt till skyra) Bil 83 . \" han (Kristus) lät sik siälfuan döpa. ey ther til at han låt sik skära (sedan ändradt till skira) af syndom \" ib. \" tilbör . . . at hughin först i actuia vita rensis oc skäris oc styrkis i dygdhanna idhn \" Bo 143 . ","4) med ed) bevisa (någon) vara oskyldig, bevisa (en anklagad persons) oskuld, fria. the sculu skiära sik mäþ tolf mannum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). blyfwe vthan kompanith swa länghe at han sik skärth hafwer fore thetta fornempdha SO 20 . ","5) göra klar el. klart seende. thz skärer ögon LB 2: 46 . ib 39, 55, 4: 339, 350, 7: 11, 143 . han . . . skärar mörk ögon ib 140 . \" thetta skärir syn \" ib 2: 11 . "],"f":["skiära . ","skärer ib 39, 45, 46, 55, 4: 339 . ","skäre ib 350 . ","skärar ib 7: 11, 140, 143 . ","-dher ) , "]},{"a":"skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) skära, sammanbita, gnissla. med dat. el. ack. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 80. walbassen . . . reeste op sina börste. oc skar sinom tannom Prosadikter (Sju vise m) 122. 3) skära, sönderskära. affwer holith läggis eth skwrith fath PMskr 409. skära upp (torv). en man, som skar törff til conuenstwffwona VKU 19 ( 1541) . - söndergnaga. Se Sdw 2: 1301. 4) skära, bortskära, genom skärning avlägsna. til ath skära ösa waxkawrna skal wara giordher en enkanneliken hwaser kniffwer PMskr 305. 6) skära (säd), skörda. auentare . . . skära haffra ok vprykkia GU C 20 s. 43 . - abs. . . . oc om thera roskörd at engin skäri j almänningx wasso fore sancte marie magdalene dagh Svartb 417 ( 1445) . meto . . . skära GU C 20 (hand 2) s. 139. slå eller skära Hist Handl V III 1. 67 (1514, nyare avskr.). bildl. skörda, uppskära. nw äru sanna högtidher, oc skär brwdhi, sinna tros afflingh Sp V 583. avmeja, avära (en åker el. dyl.). vänth om stubben tha skoret är tha fetna iorden Brasks Cal 271 .","7) skära, tillskära, genom skärning giva form åt (kläder). sarcio . . . söma och skära GU C 20 s. 544 . ath han sorit ena kapo ath hanom ATb 2: 102 ( 1477) . kleder, bade skoren ok oskwren STb 1: 390 (1482). ib 3: 469 ( 1500) , 5: 73 (1515).","8) skära, utskära. Jfr E. Lidén, _Ark. f. Nord. Fil. 45: 195. jtem radeke stenförare oc pether xvij öre for vjᵐ mursten ok iijᶜ skorstenen (för skoren sten) Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm). 10) skära, genom skärning göra el. åstadkomma. skära hakkelse till breffdragarana Arnell Brask Biᴵ 24. "],"f":["skär . ","konj . ","skäri Svartb 417 ( 1445) . pl. 3 öpers. refl. skäris PMskr 306. impf. skar. pl. 3 pers. skore Svartb 518 ( 1474) . ","skurin . skorin. skoren. Se Sdw 2: 1301), ","*skära sik , skära sig, genom skärning åtdraga sig sår. MB 1: 75 .","skära af , 1) skära av, bortskära. thär skäras bästh qwistana aff wm hösthen PMSkr 314 . 2) skära i tu, skära (tvärt) av. han hade . . . skurit ij belte aff STb 4: 197 ( 1511) . " haffwes hwasse skäror pa langa stänger til at skära aff tog oc rep j annars skep PMskr 172. - Jfr afskräa. "","skära up , 3) skära (säd), meja. biwg tha thet mognar skal snarlika skäras wp PMskr 201. - Jfr upskära.","skära ut , skära ut, uttaga genom skärning. the honagx kalkwr som ärw gamble äller haffwa nokor wanskilse skäris wth PMskr 306. Jfr utskära. ","*skära utaf , avskräa (ngn) från (ngt). med två objekt. swa ath met thenne oetthe raar skore the sigrela all wthmarker vtaff Svartb 518 ( 1474) . - Jfr be-, in-, ivir-, saman-, spec- (äv Sdw 2: 464), til-, um(äv. Sdw 2: 805), skära samt hovudh-, ny-, o-, skam-, snedh-skorin el. -skurin."]},{"a":"skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) rena, rensa, berfria från det som är grumligt, smutsiget el. odugligt. rena, göra renare. tässe witnado om the ord som rawid talade til larins jönisson tha han gik medh the xij ath panta wt arliga skattin han tog mina kanno ath skära sit bly medh han matte lata wara mina kanno oc skära sit bly medh andro än medh minne kanno ATb 1: 225 ( 1458) .","3) rena (från synd el. det som är oheligt). at engin skärslo eldir är til j hwilkom siälana skulu rensas oc skäras Hel män 181 . \" loff wari thic min härra ihesus christu, thär läth thin licama ärofullan skära, oc ihesum kalla \" SvB 114 (b. av 1500-t.). gif mic fridh. oc skära it hiärta ib 417 (d:o). 6) utreda, uträkna, göra upp? item tha som almoson hon skaars hem til myn, gaff jach thöm for i öre öl HLG 2: 86 (1517). "],"f":["inf . ","*skära up , 1) göra ren el. klar, erik mölnare, som forscriffwene kalk skaar op HLG 2: 46 (1516). ib 63 ( 1518) . "]},{"a":"skära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skära. ij lya, ij skärwr och eth aarder Svartb 400 ( 1442) . "],"f":["skärwr Svartb 400 ( 1442) . skärw Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513). skärre HLG 3: 100 (1528)), ","*skäru smidher","-smeder )"]},{"a":"skära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skära. \" tha iak war barn fik min modhir mik skiäru j hand oc badh mik oppa akir ganga oc skära korn jak hängde mina skiäru j soolgisla oc hon skar mera korn hängiande än the andra skaro j manz handom \" ST 128 . Bi 948. som korn froe skäro fiollo the Al 3353 . \" en hwassa skära skal han !UDDA_TECKEN?: en aker man) widh sith bälta bära mz skäron skal han sik latha warda rensa wiin ok humbla gardha \" MD (S) 282 . haffwandis . . . j sinne hand huassa skärw MB 2: 355 . \" wthsänt thina skäru. oc skär ib. \" ib 356 . LfK 228 ."],"f":["skiära )"]},{"a":"skära thorsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärtorsdag. STb 2: 522 (1491). SSkb 33 ( 1502) . SvKyrkobr 88 . Jfr skärdagher och skärthorsdager."],"f":["skäretoresdag SD 6: 294 (övers. fr. sl. av 1300-t.). skere torsdag), "]},{"a":"skära þorsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärtorsdag. \" vm en skära thorsdagh \" KL 346 . Bil 456 . Su 313 . Jfr skärþorsdagher samt skärdagher."],"f":[]},{"a":"skäraktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klar, lysande. \" fik iac . . . see eth största sken, mykit clarare oc skär aktoghare än thänna werlenes sool hon j sigh \" Lg 815 ."],"f":[]},{"a":"skäran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr beskäran."],"f":[]},{"a":"skärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) som som skär el. avskär; en som klipper el. avklipper; tillskärare? ss tillnamn. jacob skäräre Skotteb 106 (1462-63). ib 231, 232 (1466-67). - Jfr bardh-, gul-, ivir-, torf-skärare."],"f":["-ere . ","-äre )","*skärara lön","skärer- )"]},{"a":"skärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) en som skär el. afskär; en slom klipper el. afklipper. Jfr bardh-, ivir-skärare. ","2) skärdeman. \" akirsins gömare ok skärare \" MP 1: 76 . \" skärarene äru änganä ib. \""],"f":[]},{"a":"skärdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärtorsdag. lästenne som plägha läsas om skärdagh för conuentit JMÖ 165 . VKU 19 ( 1541) , 59 (1550)."],"f":[]},{"a":"skärdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dag. a skärdagh Bir 4: 27 . ib 5: 20, 21 . VKR 72 . Lg 3: 219, 369 . "],"f":["skärdaghs hälghþ , "]},{"a":"skärduker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m skirduk, stycke av genomskinligt, tunt tyg. kwnne i fynna noghre skön bondh tha köper migh ther i aff och en skerdwgh wydh vili eller xx alna GPMN 2: 140 (1499)."],"f":["skerdwgh )"]},{"a":"skärduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skirduk, stycke af genomskinligt, tunt tyg. syktis i ginom en gran skärdwg LB 7: 335 ."],"f":[]},{"a":"skäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ivirskäre."],"f":[]},{"a":"skäre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bardha-, ivir-skäre."],"f":[]},{"a":"skärelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skärelds pinda? = skärslo elds pina. i skäreldis (för skärelds?) pine Iv CVI."]},{"a":"skärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. skärfva; ett af ´de metallstycken af hvilka ett bröstharnesk är sammansatt. \" j platone äru mang skärff ok stykke tw oc tw samanbundin oc naghla som thom samanföghia \" Bir 3: 375. Jfr platoskärf samt skärver."],"f":[]},{"a":"skärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärf, half penning, mynt af minsta värde. ther kom . . . een fatik qwinna oc offrande w skärff ST 190 . ib 90, 215 . - i förbiindelse med negation. hwatzske the for:de äghandene äller iak . . . fingrom eet skärff äller eens skärffs wärdh SD NS 1: 639 ( 1407) . \" vpbar aldrigh swa got som är skärff war wärdher (för som skärff war wärt el. som är skärff wärt el. som skärwer war wärdher) \" BSH 2: 103 ( 1399) . - ss förstärkning af negationen: det minsta, det ringaste. thz halp honum . . . ey et skärff Al 2570 . - Jfr skärver."],"f":[]},{"a":"skärf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärv, halv penning mynt av minsta värde. dypondius idest duo pondera tw skärff vnde in ewa[n]gelio nonne duo passeres veneunt dypondeo mona ey twse spirwa sälia för tw skärff GU C 20 s. 190 . octussis . . . attha skärff ok atta skärffua wärde ib s. 374 . ib s. 506 . ib (hand 2) s. 149 . . . the fatigha änkiona, som sände j mönstridh tw skärff SpV 326 . - Jfr plato skärf."],"f":["skärff )"]},{"a":"skärgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärgård. \" ginom skärgarden fara \" RK 2: 1954 . Jfr skäria gardher."],"f":[]},{"a":"skärhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["renhet (i moraliskt avseende). thy segher fulgencius, renligheten är alla dygda drothningh, sedarna ffrw, hogxsens skärhet, lecamans wällwkt JMPs 284."],"f":[]},{"a":"skärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. Jfr oskärilse samt skirilse."],"f":[]},{"a":"skärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr sunderskärilse (Sdw 2: 552)."],"f":[]},{"a":"skärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr af-, ivir-, umskärilse."],"f":[]},{"a":"skärkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kniv avsedd att skära med. VKU 150 ( 1594) ."],"f":["skierkniff )"]},{"a":"skärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) klart, strålande. o huru skärlika (clare) vpridande daghrandin skeeni anne qwidh Bir 4: (Dikt) 242. ","2) klart, tydligt. the som skärlica (clare) see Bir 2: 155 . \" ib 3: 279. swa myklo skärlicare skulom vi se han \" MP 1: 143 ."],"f":[]},{"a":"skärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) klart, tydligt. hwro myklo meer wi astundom honum (ɔ Gud). swa myklo skärlikare skulum wj see honom sigher augustinus MP 3: 183 ."],"f":["-are )"]},{"a":"skärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oskärliker."],"f":[]},{"a":"skärlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skärara lön. jtem skredarlön oc skärlön iiij mark Skotteb 376 (1461-62, Kämn)."],"f":[]},{"a":"skärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = skärmber 1. pa ther annor holl innan skermen BSH 5: 268 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"skärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr beskärm."],"f":[]},{"a":"skärma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skydda sig (mot angrepp); fäkta. \" han skerer wäl a badhä hender \" Iv (Cod. B) s. 330. han lot sina söner lära skärma MD (S) 228 . Jfr beskärma samt skirma."],"f":["skermer Iv (Cod. B) s. 330), "]},{"a":"skärma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skydda sig mot angrepp; fäkta. är lärandis jtem springa affwer dike . . . oc skerma, swa ath all gerning kan springande göras för än fienden kan sigh förwara och sigh tilredha PMskr 127. 2) skydda (medelst skärm el. dyl.; jfr skärmber 1). gaffz anders wordscriuere ij mark . . . för stocker som komme til skermer pa gramunke holmen, oc för bräde, som gramunkebro skermades med Stock Skb 125 ( 1520) . - Jfr beskärma, samt skirma."],"f":["skerma . ","-ade )"]},{"a":"skärman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skyddsåtgärd (mot angrepp); fäktning. affbära hwg oc skoth mädh skerman PMSkr 124 ."],"f":["skerman )"]},{"a":"skärman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beskärman."],"f":[]},{"a":"skärmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvare, stridsman, kämpe? thz skal wara skermare thin Al 317 . Jfr beskärmare samt skirmare."],"f":["skermare )"]},{"a":"skärmare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. S. Ljung, Uppsala stads historia 2: 159 (1487). Jfr skirmare."],"f":[]},{"a":"skärmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skärm, till skydd för de belägrande af timmer (el. jordvall) uppfördt verk; äfv. skärmtak, stormtak. Jfr Röding i VAH 1: 197 f. the bygde ther badhe skärma oc skraga RK 2: 1363 . ib 7843 . \" skermar oc wäria the ther haffua \" ib 5879 . \" her olaff alla thera skerma opbröt \" ib 7812 . ib 3: 2164 . \" brutho the skerma oc motte ryma \" ib 1012 . \" the then stoora skermeen fingo \" ib 2247 . ä mädhen skermen brände ib 2257 . ib 3309 . \" the bygde strax skermen i geen \" ib 3313 . \" wydha marken the mz skermom byggia \" ib 3758 . \" kommo the her vpa norrmalm oc satte ther sina skerma \" BSH 4: 13 ( 1471) . at the skermar schulle affbrytas ib. \" at the skermar schulle liafua warit affbrutne om morghonen ib. komo myne smaswena fra theres skärm och haffdhe en karll gripith wndher skermana, som lop i fran slottith \" ib 5: 132 ( 1506) . \" calmarana slot er . . . medh fasthe skermär bolagt \" ib 163 ( 1507) . \" i skole sta vnder skermana med eder arbost \" ib 199 ( 1507) . \" skerma medh thee samme skermdöre \" ib 144 ( 1507) . \" wij äre ey mectoge förswara skermana, stadzmwren oc tiil vatn \" ib 12 ( 1504) . hwi her niels geddä hafuer the skermer och senckninger vpbrwtith HSH 19: 79 ( 1505) . \" jac giik ved skermen \" ib 24: 86 ( 1516) . \" belagde montem syon . . . byggiandes ther före skärma oc bolstädher (statuens illic balistas et mackinas) \" MB 2: 239 . jwdhana giordho oc syna skärma (machinas) mothe them ib. ib 240 . \" bygdhe skärma oc blidhor(machinas faciens \" ib 275 . \" bliffuen widh skärmana (in castris) \" Su 142 . ","2) skansa, fäste, borg. obryteliga skärma MB 2: 220 . \" dawidz skärm oc torn paa bärghit syon \" ib 228 . bekräkte them alla j theris skrämom wärnom oc thornom (in turribus) ib 232 . - Jfr reseskärm samt skirmber."],"f":["skermber . ","-ar ) , "]},{"a":"skärmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skärm, till skydd för belägrande el. belägrade av timmer (el. jordall) uppfört verk; äv. skärmtak, stormtak. SSkb 31 ( 1502) . ij skermar (överskrivet) skutar) nydh fördes moth quernen ib 32 ( 1502) . bönder som vphulpa skermen om natten pa brona ij öre ib 33 ( 1502) . \" godhen stridzmen skwla wara förstandoge til ath byggia skerma j mang[g]skona mattho mädh groper törffwal oc kwpor etcʳᵃ swa kwnna the thär sigh tryggelika hwila nath oc dagh PMskr 130. ib. \" ib 131 . \" mangskona driffwande werk oc skärma pläghas j stridh vndy hwilkom folkit gangher \" ib 167 . Stock Skb 37 ( 1517) , 72 (1518), 85 (1519), 125 (1520). - Jfr vippo skärmber."],"f":["skermber . ","-ar ) , "]},{"a":"skärmbrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräda avsedd el. lämplig för en skärm; jfr skärmber 1. Skotteb 110 (1462-63)."],"f":["-breda ) , "]},{"a":"skärmdyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärmdörr, skärmvägg, ett slags af bjälkar sammanfogadt belägringsredskap. skragen och s[kerm]döra och annor tingh äre redho, säties kulo in pa mwrin BSH 5: 132 ( 1506) . göre skermdöre oc driffwande werke ib 139 (1507) jak haffwer giort mik redha medh skärmdörer och driffwande werk ib 114 ( 1507) . \" skerma medh thee samme skermdöre ib. \""],"f":["-dör )"]},{"a":"skärmeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäktning. \" är thz ey prästa seder at wndly krij oc örlig oc alt skermirij \" Troj 56 ."],"f":["skermeri )"]},{"a":"skärmilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr beskärmilse."],"f":[]},{"a":"skärmirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beskärmirska."],"f":[]},{"a":"skärmning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr beskärming."],"f":[]},{"a":"skärmtorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(och n.?) skärmtorn, till skydd och försvar i förbindelse med fästning- el. stadsmur bygdt torn. alla hans (stadens) skärm torna (propugnacaula) ärw aff isapide Su 137 . symon . . . sändhe ionathan . . . oc mz honom nyian häär in til ioppen til them j skärmtornomen waro, dreff them tädhan oc bleff ther siälffwir (in Joppen, et ejcitishis, qui erant in ea, rmeansit illic ipse) MB 2: 266 . - fästning, borg, slott.wpbyggia . . . en höghan mwr mällan stadhen oc skärmtornen pa syon som kalladis arx dauid MB 2: 264 . ib 257 . \" at han skulle them vttagha som skärmtornen hafdho bemannadh j iherusalem (ejiceret eos, qui in arce erant in Jerusalem) \" ib 259 . \" menelaus kom pa skärmthornen (fugit in acrem) \" ib 293 . ib 327 ."],"f":[]},{"a":"skärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr kirkio skärning. "],"f":[]},{"a":"skärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beskärning."],"f":[]},{"a":"skärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bardh-, ut-skärning."],"f":[]},{"a":"skärpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skärpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skärpal sker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dragerne, som toge op skerpalene (möjl. fel för skerm-) Stock Skb 193 ( 1521) ."],"f":[]},{"a":"skärpentin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skerpen- . ","skerpentiner Stock Skb 40 ( 1517) ), ","*skärpentina kamar","skerpentyna kambra),","skärpentina lodh","skepren- )"]},{"a":"skärpentin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skäprentin, fältslanga, ett slags kanon. Jfr Röding i VAH 1: 173 . the . . . wille wiborgx mwr söndher staanga mz skerpentiner smaa och storo RK 3: 3763 . \" ther ware ynne skärpentiner hundrath try \" ib 3966 . \" paa een kraffweel waare skärpentyner meer än c try \" ib 3492 . \" paa honum (krafveln) war ve [t500] skeprentiner oc än meer \" ib 3499 . \" et skep . . . medh alla tessa epterscriffna bysser ok wäryar, som först är iii (3) gotten hwff wodh stykke . . . item xij (12) skärpentijner medh lxiiij (64) kamra \" BSH 5: 506 ( 1512) . skerpentinar oc hakabösser ib 12 ( 1504) . II store skerpentyner med II kamer hwar there och II andre store med et kamer hvar there HSH 19: 166 ( 1506) . IIII andre smaa skerpentyner med II kamer hwar there ib 167 . XL skerpatinär, ond och godhe FH 5: 238 ( 1524) . "],"f":["-tyn . ","-tijn . ","skerpatin . ","-er . -ar), ","skärpentina lodh","skerpentyna- )","skärpentina pulver","skerpentyne polffuer )"]},{"a":"skärpentina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skärpentin. iiij eller V skerpynthynor och hakebyssor BSH 4: 296 ( 1501) ."],"f":["skerpynthyna )"]},{"a":"skärsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. satt på skär el. satt på grund; strandsatt, kommen i knipa, stadd i förlägenhet. \" wi ärom skärsatte \" Al 1987 ."],"f":[]},{"a":"skärsatter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr H. Ronge, Konung Alexander s. 275 ff."],"f":[]},{"a":"skärselder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skärselder."],"f":[]},{"a":"skärselder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skärselder."],"f":[]},{"a":"skärskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skärskuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["framställa för närvarande el. tillkallade vittnen. siärskutat SR 31, 32 . Jfr skirskuta."],"f":["skiär- . ","skiärskota L. "]},{"a":"skärskuta vitni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skirskuta vitni."],"f":[]},{"a":"skärsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr synda skärsl (Sdw 2: 580)."],"f":[]},{"a":"skärsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= skirsl 1. cristne män idhna ey the skräsl (af senare hand ändradt till skirl: näml. omskärelsen) Bil 82 . Jfr skyrdha skärsl samt skirsl. "],"f":["skärsla elder","skärzsla- . ","skiärsla- . skärsla-),"]},{"a":"skärsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skärslo elder (skärsle eeldir SkrtUppb 423. skärselo- Mecht 220 ), ","skärslo elds pina , "]},{"a":"skärsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skirsla. "],"f":["skärslo elder","skiärslo- Bil 748 . ","skärzlo- ST 498 . sketzloLfK 262, 263. skärslo- Bil 716 . ","skerlzslo- LfK 262, 263 . skärslo eelder: -eeld. Su 175 ; ","-eelde ib 184 . " skärzslo eeldher: -eeldhen " ib 49 . skertzlo eelder: -eelde LfK 262 . ","skertzloeelder: -eeldzsens ib. " skerzslo eeldher ib), ","skärslo els pina"]},{"a":"skärsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bevisning som genom gudsdom förebringas om anklagad persons oskuld. kesaren . . . dömde hänne skärsla at troþa fäm fota brännande iarn hal Bu 419 ."],"f":[]},{"a":"skärslelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärseld. \" han rensas i skärsl eld swa länge thz ey skal en smitta a honom wara \" SvKyrkobr 4 . han badh fore allom them som i skärseld äru ib 85 . somligom är skerldzelder här j verldena licamliga pynor ib 210 . SvB 87 (senare h. av 1400-t.). MP 4: 117, 143 . . . swa länge min pina räkker j skärseldz elde ib 209 . ib 5: 12, 53 . \" them som forsma ath ärwoda medh människiom, j cristelikom sydwäniom, skulo ey plaghas medh människiom j skärs elle, vtan medh dyäffloman j heluithe \" ib 175 . Hel män 267 . "],"f":["skärs- . ","skärz- . ","skeers- Saml 6: 165 . ","skerldz- SvKyrkobr 210 . ","skärs elle MP 5: 175 ),","skärslelds pina","skärssäldhz- )"]},{"a":"skärslelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärseld. Iv CVI alla the siäla j skärseld äro ST 190 . \" sieler j skerdzeldenom stadde \" Lg 3: 546 . the j skerdzeldenom äru LfK 260 . \" alt thz nagrom brister j syna syndä boot her j verldena thz scal huar opfylla j andra verldh j skerdzeldonom ib. ib 262. til skärzeldhz dömdh \" JP 154 . Gers Ars A 4. Jfr skär-, skärsla-, skärslo-elder. "],"f":["skerltzelder: -eldenom LfK 262 . ","skärselder: -eld ST 190 ; ","-elzs Gers Ars A 4. ","skärseldher: -eldh Iv CVI. ","skärzeldher: -eldhz JP 154 . ","skerdzelder: -eldenom LfK 260 ; Lg 3: 546 ), ","skärslelds pina","skärseldz- Gers Ars A 4. skerseldz Lg 3: 72 . ","skersels- HSH 17: 46 . skerzeletzLfK 261),"]},{"a":"skärsleldpina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skärslo elds pina. at hon ey scal vara pliktogh til äuerdeliga heluitis pyno, vtan till skerldz eeldh pyno som ändän tagher LfK 265 . Jfr skärselds pina."],"f":["skerldz eeldh pyna )"]},{"a":"skärsten","b":[],"c":"","d":"","e":[" -, n. 1) blandning av svavelknoppar och svaeljärn. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 83 f. i henne (ɔ graven framför smältugnen) vtläts först skerstenen, sidan koperen PM Skr 628 (avskr.). ib. lib 629 (d:o) 2) tackjärn el. tackjärnsliknande produkt. Jfr E. Holmkvist a. a. 84. PMskr 633 (avsrk.)."],"f":["sker )"]},{"a":"skärsöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = skärsöta 1? for tkth skal man tagha bäwergeil . . . hwlyrth skärsööt oc hwitanhögh LB 5: 77 ."],"f":["-sött )"]},{"a":"skärsöta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se Sdw 2: 1301. ","2) baggsöta, gentiana lutea Lin. och gentiana purpurea Lin. Jfr I. Reichborn-Kjennerud, Ark. f. Nord. Fil. 40: 132 f. \" genciana skärsöta Växtförteckn. fr. sl. av 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14, s. 7. basilica . . . skärsötha s[c]licicet genciana \" GU C 20 s. 51 .","3) malört, arthemisia absinthium Lin.? \" hwilkin som lustas j skärsötonne (absinthio), han weth enkte aff honagx sötmanom \" SpV 458 . ib 492 ."],"f":[]},{"a":"skärsöta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) glycyrrhiza glabra Lin? \" sywd likrissa, eller skär sotha (för -sötha) i vatn \" LB 7: 216 . tagh skersöta fiikon oc rwsin ib 219 . \" tagh fiikon och skerzsöto ib 222. tagh skärszöta oc ingefära oc bertram \" ib. \" ij lood skerzöta \" ib 224 . ib 223, 225, 226, 230 . skärsötha oc gerzfers nagel ib 151 . ib 2: 53 .","2) baggsöta, gentiana purpurea Lin. \" genciana skärsöta \" LB 6: 284 .","3) ocymum basilicum Lin.? \" genciana skärsöta basilica idem \" LB 6: 284 ."],"f":[]},{"a":"skärthorsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr skära thorsdagher samt skärdagher."],"f":[]},{"a":"skärtunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["silltunna för ölbryggning. HLG 2: 37 (1512)."],"f":[]},{"a":"skärvadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med »skärvar»; jfr plato skärf. hamatus . . . krökter foot anglader ok skäruader primi r xix (fel för xvii) GU C 20 s. 327 ."],"f":["skärudader )"]},{"a":"skärvatle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (ost)vassla). PMskr 231. skärwathlen kristhas wäl fran osthenom ib 245 . magnes . . . drwkken mädh skärwathla läker wathn soth ib 482 ."],"f":[]},{"a":"skärver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärv, halv penning, mynt av minsta värde. as skärffuer GU C 20 s. 38 . ib s. 67, 98. hon offrade two smopäninga, äller two skärffwa SkrtUppb 154 ."],"f":[]},{"a":"skärver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr plato skärver samt skärf."],"f":[]},{"a":"skärver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärf, half penning, mynt af minsta värde. see the een skerff the torff han widher MD (S) 230 . \" hon skal göra rekinskap . . . ämuäl aff hwariom them skärff (obolo) hon aatte \" Bir 3: 325 . - bestämdt af adj. ytarster el. minster. iak atir löne them . . . alt til ytersta skärfwin (quadrantem) ok til ytersta punctin Bir 1: 40 . \" iak skal vtkräfwia rekinskap aff thik til ytarsta skärfwin \" ib 2: 184 . \" huar människia skal göra rekinskap aff ytarsto skärmenom thz är aff minzsto thingomen \" ib 193 . \" han skal giäla sin giäld til ytarsta skärfwin \" ib 3: 18 . Su 184 . \" thu skalt aff allo godze oc aff minzsta skierff thu hafwir vnfangit göra räkinskap for gudz doom \" ST 485 . - i förening med en negation. at han hanj ey en skärf in mz sik i klostrit KL 254 . VKR 57 . \" afla ey en skärff (obolum) mz fule oc orätuise afling \" Bir 2: 41 . \" aff hwilka legho hon jnkthe fik eller vpbar noghan tiidh een slaghnan skärff \" FH 5: 18 ( 1462) . - Jfr skärf."],"f":["skierffver: skierff ST 485 ),"]},{"a":"skärþorsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärtorsdag. \" \" Bil 394 . Bo 163 . \" vm skärtorsdagh \" RK 2: 2519 . Jfr skära þorsdagher samt skärdagher. "],"f":["skiär thorsdagher: -dagh Bil 394), ","skärþorsdags hälghþ","skärtorsdagx helgd )"]},{"a":"skäva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr matskäva (äv. Sdw 2: 101)."],"f":[]},{"a":"skävel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["usling, skurk. \" fässte rawed . . . lag . . . fored han kallade olan mikkelson en skäwel \" ATb 1: 29 ( 1454) . \" tw esth een skalk een skäffwil och een lyugare \" ib 2: 32 ( 1474) . \" hon kallade benct beltare en skiäffwel loch en skiögasson \" STb 1: 375 ( 1482) . thw haffuer mik berychtet och kalleth j (1) skorffwoth skeffuel och een dobblare ib 2: 250 ( 1488) . ib. thin fendesn skeffuel ok thin fendens skalk, thw haffuer mik befört ib 267 ( 1488) . hvdh tvssana ffalan döffel mena[r] tv at vy haffo[m] ekke anarsstadess röta van math vti vtan j defför banada skäfflan (ɔ några fångar) GPM 2: 406 ( 1502?) ."],"f":["skäffwil . ","skiäffwel . ","skeffuel . ","skeffla STb 2: 250 (1488). skeffle ib. med art. skäfflan GP M 2: 406 (1502?), "]},{"a":"skävir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 110. hankon skäwir RP 2: 159 (1389; Småland)."],"f":[]},{"a":"skävor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr linskävor."],"f":[]},{"a":"skävor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småpartiklar ss sådor, strån el. dyl. napta te fforuisne oleo quista lyn skäffuor ok andra tinga skäffuor GU C 20 s. 342 . Jfr linskävor. "],"f":["*skäva halmber , "]},{"a":"sköfla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyfla."],"f":[]},{"a":"sköfla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyfla."],"f":[]},{"a":"sköfling","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyfling."],"f":[]},{"a":"sköghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sköghla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dunge, liten skog, ungskog? i ortnamn. Jfr V. Ekenvall, Namn och bygd 31: 47 ff. datum sköglo SD NS 1: 110 (1402, avskr.) . i sköglo ib 2: 8 (1408, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"sköghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sköirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som skrubbar de badande i en bastu? STb 2: 209 ( 1487) . \" lussy sköärske j södra basztwgu ib. \""],"f":["sköerska . ","sköärske )"]},{"a":"skökenson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköonson. ss okvädinsord. ATb 1: 29 ( 1454) , 35 (1455), 114 (1459), 162 (1461), 263 (1467). tha sagde eskilz hustrv i panten mik som tiwffwa och skökinsöner ib 382 ( 1472) . \" tw aath mith flesk som en tywff oc en skökinson \" ib 2: 92 ( 1477) . han kallade . . . olaff . . . skiögensson ok twigh STb 1: 94 ( 1477) . Jfr skökiio son."],"f":["skökin- . ","sköiendson JTb 65 ( 1474)","skiögaiansson ib 44 ( 1476) ), "]},{"a":"skökia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköka. \" wanfräydhath skökia \" MB 1: 370 . "],"f":["skykia L.),","skökio hand","skökiu- )","skökio son","skökiuson SO 25, 65 . ","skökiasön ib 109), "]},{"a":"skökia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköka. \" j bland koklara daara skämdagästom skökiom oc hörrom \" SvKyrkobr 350 . - ss okvädinsord. torkil . . . hafd kallat ingiborgh biörns ena skökio JTb 17 ( 1459) . \" ath olafs hwstrv hadhe giorth moth henne som en skökkia \" ATb 2: 290 ( 1486) . "],"f":["skökkia ATb 2: 290 ( 1486)","skökio son (skiögiasson sTb 1: 194 (1479), 320 (1481)), "]},{"a":"sköl","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr hornsköl."],"f":[]},{"a":"skölia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skylia."],"f":[]},{"a":"skön","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyn."],"f":[]},{"a":"skön","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyn."],"f":[]},{"a":"skön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vacker till utseendet, skön, härlig. stena sköne Fl 603 . ib 979 . nyo thusand gulkrono yffrith riik ok mykith sköna Al 876 . RK 2: 6751 . \" eth skönt täþädä \" Va 20 . finge the see skönä paulunä opp slagnä ib 44 . \" pa en skönan wall \" ib 30 . \" ledde henne . . . vnder enä skönä lindh \" ib 43 . \" loth ther byggia en nyan koor . . . skönare war ey tha j kirkione alle \" RK 2: 8402 . \" en hög skön grifft \" ib 8403 . Al 3397 . Lg 3: 176 . \" skönare slot skal man ey finna \" RK 2: 7301 . \" een borgh the fäghirsta oc skönasta han hafdhe nokon tidh seeth \" ST 24 . Lg 666 . the sköneste mak RK 2: 7298 . fughla . . . sköne ok faghre Al 5878 . ib 4609, 6828 . \" mangt skönt öörs \" RK 2: 194 ib 1: (Ny början af Gamla Kr) s. 164, 2: 8428, 3: 1101, 1102, 1548. j som vpstighen oppa skinandis asna . . . thz är fetha oc sköna asna MB 2: 81 . her löper then skönisthe hyorth som jach saa j alla myna dagha Di 299 . \" the skönaste hender man wille see Rk 2: 8374. the iomfrwa sköna \" Iv 1076 . ib 5657 . \" hundradha iomfrwr faghre ok sköna ok än attatighi iomfrwr wäna \" Al 3110 . \" ther war saman margh en qwinna the wänasta ther man ma ä finna the skönasta man wil mz öghon se \" ib 5445 . ib 5603 . RK 1: (sfgn) s. 174, 2: 7121, 8370. Va 13, 49, 50 . Lg 674 . \" manga sköna oc dägheliga jomfrwr \" MB 2: 182 . \" han hafdhe ena sköna oc faghra dottir \" ST 26 . \" aldra skönasta smapilta \" ib 12 . waro the mykyt skönare oc fäghre än the andro barnin ib 13 . \" skönare persona kunde ey wäre bland alla herre i wärldene äre \" RK 2: 6642 ; \" jfr 2. \" ib 6915 ; jfr 2. ","2) ansenlig, ståtlig, präktog, framstående. en stolt riddare skön ok klook RK 1: 1041 . \" han drap falsklika mz forrädhilse twa sköna oc froma riddara \" ST 394 . han miste the hundradha riddara sköna Al 8811 . hund radha footgangara skön ib 5084 . \" hwath är nw om the kämpa sköna \" ib 30 . ","3) ansenlig, betydlig, stor. eth skyönth taall folk BSH 4: 300 ( 1502) . ib 5: 98 ( 1506) .","4) vacker, förträfflimg, god. \" the hafdho skönt korn standande oppa sinom akir \" ST 198 . \" läkiaren vthwel nyttoghasta röterna til sin läkedom, oc duwan thz skönasta kornit til sina födho \" ib 6 . \" the skulo hafwa til thiäniste lön all india herskap the ä´re skön \" Al 10288 . ther är menliga then skönesta renleth ther nagar man aff säghia weeth bade mz hws ööl brödh oc math RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 . ","5) vacker. om det som gör ett behagligt intryck på hörselsinnet. mz sköno röst Lg 3: 222 . \" skönt oc rent maal ib. \"","6) skön, ljuf, angenäm. om det som gör ett behagligt intryck på luktsinnet. fwnno ena sköna graff . . . aff huilke oppgik skönasta wällokt Lg 3: 176 .","7) fager, som låter väl, som har sken af vänlighet el. godhet. loot konungen scriwa breff ok säthia vti sköön ord ok gäff RK 1: 1075 ."],"f":["sköön RK 1: 1075 ; Al 6828 . ","skyön . ","-are . ","-aster . ","skönestr: -esta RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 163 ; ","-este ib 2: 7298 . ","skönister: -iste ib 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164; -ista ib 3: 1101, 1102, 1548 . ","skönisther: -isthe Di 299 . ","skönster: -e RK 2: 8374 ; ","skönst MD 445 ),"]},{"a":"skön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 192. ","1) vacker till utseende. en skönen forgyllan dysen STb 3: 373 (1498).","6) skön, ljuv, angenäm. om det som gör ett behagligt) intryck på luktsinnet. the skönasta oc sötasta lukt gik af hoom Hel män 238 . en . . .man kom medh skönasta smyrilsum ib 257."],"f":[]},{"a":"skönhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skönhet, fägring, skönte el. vackert utseende. til skönhet jac idher ey likna maa RK 2: 6923 . MD 445, 446 . Lg 3: 33 ."],"f":["-heet MD 445, 446), "]},{"a":"skönian","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skynian."],"f":[]},{"a":"sköniogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyniogher."],"f":[]},{"a":"skönlakan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 706."],"f":[]},{"a":"skönlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) skönt, vackert, präktigt. hon . . . prydde sik som hon aldra best oc skönlikast kunde ST 342 . ","2) fullkomligt, helt och hållet. thz böther skönleka LB 2: 54 ."],"f":["-leka )"]},{"a":"skönsamber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skynsamber."],"f":[]},{"a":"skör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) lättsinnig, lättfärdig, liderlig, okysk. jncontiens . . . skör GU 20 (hand ","2) s. 21. llasciuus . . . kaadher oc skör ib s. 65 . libidinosus . . . skiör ib s. l81. lubricus sköör ib s. 98 . - okysk, sinnlig, sköriffnadhins dötter äru atta . . . fiärdhe är brädzska j sköra syndr SvKykorbr 355. - lättsinnig, härrörande av el. vittnade om lättinne. luxus xa xum skiör . . . luxuriosus a um skiör GU C 20 (hand 2) s. 107."],"f":["sköör . ","skiör )"]},{"a":"skör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som lätt bryntes, bräcklig, skör. cristal stenin. hulkin som är kaldir oc skör (fragilis) Bir 1: 371. skört glas ib 3: 426 . ib 2: 221 . MB 1: 14 . Lg 459 . PM XLVII . - oeg. bräcklig, förgänglig. lithin är thässa wärldhinna ära . . . ok skört (fragilis) är hänna wald Ber 27 . ","2) usel, dålig. \" thässa wärldhinna ödh ä aff sköran malm saman löd (vilibus hec vallis viget affrabricata metallis) \" GO 1057 . \" akta ey han mer än skörasta mark \" Ber 181 . \" änkte är kötith . . . wtan skör sör mz falnande fäghrind (spuma caro facta, fragili vestita decore) \" ib 207 . ","3) svag, lätt eftergifvande för sinliga lustar. äst thu brösker oc sköör i thinom likama MB 1: 260 . \" iak är siuthighi ara gamal synda karl. ok skörs likama \" Bu 135 . - lättsinnig, lättfärdig, liderlig, okysk. sua hauar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok orenan Bu 135 . \" krankar ok skör tel sin limnaþ \" ib 28 . Bil 794 . Ber 20 . wm nakor är skör til fulan lusta j hwghenom (luxuriosus est in mente) ib 81 . \" thu skalt ey wara skör, hwarte j thinom thanka, ellir wilia, ey j thinom ordhum ey mz gernigom, ey j thinne syn ellir hörsl oc j engom thinom sinnom \" ST 387 . at hwar (quinna) är naturlika skör Bil 377 . \" j sköro qvinna (meretricum) bryste \" Bir 1 . 373. Su 164, 435 . \" sköre män oc quinnor \" KL 123 . hafdhe sköran man ib 61 . \" skört thiänisto folk \" ST 387 . fafängh thingh ok skör Bir 1: 237 . \" sköra thinga hörslin \" ib. \" skör ordh ok oquämelik ib. \" ib 35, 81, 83, 248 ; 2: 83. skörtliuärne ib 3: 47, 468 . ST 387 . hafdhe sköran hwg Ber 176 . haffwir iak . . . opta fangit sköra oc orena thanka VNB 31 . \" danzadho mz skörom latom \" KL 101 . - okysk, sinlig. til at vpuäkkia sköran lusta KL 123 . \" j them limumen. som the mäst idhnadho til höghfärdh ok sköran lusta \" ib. \" at ey skuli skör luste (voluptas) herras owir hughin älla kötit \" Bir 2: 106 . ib 209, 3: 8, 47, 289 . Ber 81, 122 . MP 1: 8, 59 . \" skör luste ä r j thera hiertom \" ib 58 . \" for . . , ohöfflika glädhi hulka the hafwa j sinom sköralosta ib. sualgfullir hafuir hierta j bukfylle, skörman j skörom lusta \" ib 87 . \" wtsläkke skörslusta hita \" Ber 86 . winith är skörlusta thing (luxuriosa res) ib. ib 85, 232 . - lättsinning, härrörande af el. vittnade om lättsinne. gifwande sköra (luxuriosa) gafwor Ber 166 . \" egnad att väcka sinlig lusta, retande, intagande. at the skulin synas fäghre oc skörare (lasciviores) j sinom licamma än gudh skapadhe thom \" Bir 3: 288 ."],"f":["sköör . lskyr: skyri Su 435 ),"]},{"a":"skör se skyr","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["* sköra bytta , se skyra bytta."]},{"a":"sköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brista sönder. - om fartyg: sönderslås, lida skeppsbrott. hans skipp waro krasada oc brotno aff siön oc skördha Troj 298 . Jfr skörna."],"f":["-dher )"]},{"a":"sköra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skörofulder , "]},{"a":"sköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brista sönder. han !UDDA_TECKEN?: axeelen) bar för swaara bördhe thy är thz ey wndher hwy han skörde RK 3: 3131 . - om fartyg: sönderslås, lida skeppsbrott. tw skiipp tha skörde RK 3: 3719 ."],"f":["-dhe )"]},{"a":"sköraktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okysk, sinlig. \" gör hon sköractug lwsta \" LB 7: 352 ."],"f":["-actuger )"]},{"a":"sköraktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okysk, sinnlig. medea haffde främt yn wilia j mans omfängnelsom oc skörak- tog brwkelom Troj 17 . ib 67 ."],"f":[]},{"a":"skörakäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sköraäktis qvinna?"]},{"a":"skörbiugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skörbjugg. \" skörbiwgh gör engom manne goot \" RK 1: 1677 . ib 3: (sista forts.) 5310 . BSH 5: 23 ( 1504) . LB 2: 10, 7: 321 . \" haffuir man skörbiugh \" ib 3 . \" för skörbiug i benom ib. \" ib 46 . \" for skörbiwgh i mwnnen \" ib 47 . for skörbywgh i brysteth ib 48 ."],"f":["-biug LB 7: 3 ; BSH 5: 23 ( 1504) . ","-bywgh LB 7: 48 . ","-biogh ib 46 . ","-bwg RK 3: (sista forts.) 5310), "]},{"a":"skörbiugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skörbjugg Jfr I. Reichorn-Kjennerud, Norsk Tidskr. f. Sprogvidenskap 13: 213 ff . . . ita utcuminmensa serdeent, dentes eorum a faucius laberentur, morbo specialiter illo, qul hyposarcha dicitur, vulgariter autem skiörbiugh Ser. rer. svec. II: 1: 75."],"f":[]},{"a":"skörbytta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyrbytta."],"f":[]},{"a":"skördh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skyrþ."],"f":[]},{"a":"skörfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = skörofulder. aff skörfullom (ibidinosa högh SpoV 252."],"f":[]},{"a":"skörhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättfärdighet, liderlighet, okyskhet. wi haffwom länge omburit mz tik om thina skörheet (luxuriam) Lg 637 . \" lefde j skörhet oc cropsens lusta \" ib 3: 554 . \" skörheth bedrifwa \" ST 425 . ib 387, 444 . MB 2: 295, 336, 348, 355, 359, 360 . \" skörhet oc böffuerj war mest hans smak \" RK 2: 7363 . - lusta, sinlig begärelse. mz osigherlige skörhetz bräsko (furore libildinis) MB 2: 133 . - lättsinne, ysterhet. enghen wari the blomster ängh, huilka ey ower fari waar skörhet (luxuria) Su 74 . "],"f":["-heet )","skörhets qvinna , "]},{"a":"skörhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättfärdighet, liderlihet, okysk- het. lasciula kädhe oc skörheth GU C 20 (hand 2) s. 65. ib. luxuries el skyörheth ib s. 107 . hoor oc alla skörheet fly, thu tekkis gudhi ey medh thy Fornvännen 1949 s. 326 (väggmåln 145) luxuaria est skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal ok oskällighin ällir othan stupan SpV 138 . lib 149. öffvenes sik j alla lourflodoghet ok j thy som henne epterffölger som är olofligin skörthetzens lwste J Buddes b 148 . ib. SkrtUppb 358 . en . . . greffwe . . . wilken mangh aar haffe leffwadh j hordom oc skörhet JMPs 422. "],"f":["skyör- )","*skörhets afgudh , ssubst. libtina . . . secundum cathohion skörhetz affgudh boor oc dödher GU C 20 (hand 2) s. 81.","*skörhets elder , ","*skörhets synd , "]},{"a":"skörkäti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["skörkätis qvinna , "]},{"a":"skörl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oväsen, buller, tumult. Urkund af år 1491 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G.Styffe). at jnthe skörl bliffwer j härenom PM 28 . ib 30, 40 ."],"f":[]},{"a":"skörl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" philpus talade til vor slotzherre, hwat han schule pa sia eller bliffue, om nagat skörl pa kome j bland herener oc hanom Stb 3: 332 (1497)."],"f":["her"]},{"a":"skörlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? tvist, oenighet. ware thet ok swa . . . at annat schipe äller schörlan sculde här epter koma innan thet wart gotxz . . . ther nw wara mellom lagschipt är SD NS 3: 612 (1420. Jfr skörl."],"f":["schörlan )"]},{"a":"skörlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättsinniggt beteende. ängen skörlat (nihil lasciviæ) ängen käte . . . engen löslat sculu synas j thinne wmgango Ber 30 ."],"f":[]},{"a":"skörleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättfärdighet. liderlighet. behemat som teknar skörleken MP 1: 49 ."],"f":[]},{"a":"skörlifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skördelevnad. \" expeers esse iugi veneris nequeo prece iugi ja ey kan vara lotlöss aff skörlfnat mz itkelica bön \" GU C 20 (hand 2) . 49. liuxuaria e skörliffnath ib s. 107. "],"f":["-liffnaath . ","-löfnat )","*skörlifnads ande , ","*skörlifnads elder","skörlifnaz )","*skörlifnads frestile , f. frestelse till skörlevnad. KL 278 .","*sköflifnads smitta , ","*skörlifnads synd , ","*skörlifnads thanke , "]},{"a":"skörlifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skörlefnad okysk lefnad, okyskhet, otukt, (oloflig) kärleksnjutning. lukka han til skörlifnadh KL 62 . \" halda sik aff . . . skiörlifnadh \" ib 158 . ib 203 o. s. v. MP 1: 7, 8, o. s. v. Bir 1: 48, 49, 62, 71, 135, 161, 187, 221, 2: 23, 3: 16 . \" oren ok sköre likamsins luste til skörlifnadh \" ib 1: 341 . \" fiol j skörlifnadz synd mz honom \" ST 82 . i sighin han (Cupido) wara brännande . . . il skörlifnadh oc elskogx band Al 6791 . \" skörlimnaz modher hon (Venus) . . . är \" ib 6806 . \" skörlimnadz jdhnan \" Bir 2: 108. skorliffnadh (för skör-) han öffdhe RK 2: 568 . lusta, sinlig begärelse. skörlifnadhins som diäfwllin vpuäkte j them Bir 1: 78 . ib 80 . Al 6788 . \" frälste susannam af wrangasta gambla mannanna vptända skörlimnadh ok hoordom \" Gr 284 . "],"f":["skiör- . ","skörliunadhir Bir 1: 49. - limnadhir MP 2: 188 ; Gr 284 ; Bir 1: 135, 221 ; ","-adhin ib 3: 16 ; ","-adz ib 1: 80, 187, 2: 50, 108 . ","-limpnadher: -adh ib 23, 3: 16 ; ","-az Al 6806 . ","-limfnadher: -adhin MP 2: 188), ","skörlifnads diur , ","skörlifnads gärning , ","skörlifnads klärker , ","skörlifnads luste","skörlimnadz- )","skörlifnads man","skörlimpnadz- )","skörlifnads munker , ","skörlifnads människia","-liffnatz- )","-limfnadz- MP 2: 188), ","skörlifnads präster","skörlimpnadz prester )","skörlifnads son","skörlifnadh son )","skörlifnads stadher , "]},{"a":"skörlika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"skörlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lättsinnigt, lättfärdigt, okyskt. lifwa skörlika Bir 1: 81 . \" li 121§, 148, 2: 180, 3: 252. Kl 119, 214. \" MP 1: 40, 42 . St 387, 411, 424, 425, 535. MB 2: 336 . hon hafdhe han badhe bidhit oc budhit skörlika mz sik lifwa ST 444 . MB 2: 358 . \" ey loghe hon skörlika (lascive) wtan hon hafdhe sköran hwg \" Ber 176 ."],"f":["-liga MB 2: 336 358),"]},{"a":"skörliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" lättsinnig, lättfärdig, okysk. wakta at hu ey for skörlikit liffwirne wardhir gudz owen SpV 245 ."],"f":[]},{"a":"skörlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättsinne, sinligt begär, sinlig lust. männene j thänna timanom . . . samankoma j hionalagh . . . for ofmykla skörlikhet ok ohöuislika glädhi som the taka j sinom orena lusta Bir 1: 79 . MP 1 58 ."],"f":[]},{"a":"skörlivadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okysk. Se Sdw 2: 1301."],"f":[]},{"a":"skörluste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okysk el. oren lusta. skörlusta älskara MP 1: 56 . \" the . . . wäfuias j sinom skörlosta \" ib 59 . \" al skör lusta rötilse \" ib 318 ."],"f":["-loste )"]},{"a":"skörman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lättfärdig, liderlig lel. okysk män- niska. sualgfullir hafuir hierta j bukfylle, skörman j skörom lusta, girughir j aflingh nidzskir j päningom MP 1: 87 ."],"f":[]},{"a":"skörn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skörl."],"f":[]},{"a":"skörna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brista söner. om fartyg: sönderslås), lida skeppsbrott. skryppen brwtos oc skörnado j wägen Troj 278 . Jfr sköra."],"f":["-odhe )"]},{"a":"skörpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skirpa."],"f":[]},{"a":"skört","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skört, pansarskört, den del av rustningen vilken betäckte underlivet. eth pantzar, en lyra, eth skörth och en krgha Inv cur Tynnelsö 2 ( 1448) . ib (1442) . \" skattade nills pädharson . . . skörte ok brösth for xiiij \" ATb 1: 61 ( 1456) . ib 109 ( 1459) . tesseskattadhe olaf hemingson panta een iärnhat eth bryst oc skyrt ethpasr mosior een liten gryta för vj mark ib 308 ( 1489) . ib 2: 55 ( 1475) . -"],"f":["skyth )","*skörte (skjorte STb 1: 295 ( 1481) . ","skyrte ATb 2: 340 ( 1448) ),. "]},{"a":"skörta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skört, pansarskört, den del af rustningen hvilken betäckte underlifvet. noghre skörthor FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"skörta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr up skörta."],"f":[]},{"a":"skörta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jf upskörta."],"f":[]},{"a":"skörta duker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["limas . . . vestis que protendtur ab vmbelico vsque ad pedes skörta dugher GU C 20 (hand 2) s. 85."],"f":["-dugher )"]},{"a":"sköt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kiuter."],"f":[]},{"a":"sköt","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,n. sköt, ett lags (finmaskigt) fisknät.lassa kelka drängir sagde at lasse kälke hade lekt hanom til at böta nokor sköth til hanom oc ey til nokon stempndagh ATb 2: 134 ( 1479) . Jfr sköe"],"f":[]},{"a":"sköt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) sköte, famn. \" iak läggir mith howd i idart sköth \" ATb 1: 59 ( 1456) ."],"f":[]},{"a":"sköt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. nedsjutande spets, hörn. ","1) ett segels nedre hörn; tåg som är fastgjordt i ett segels nedre hörn och hvarigenom seglet fästes i en viss ställning, skot. bildl. vill iach . . . tage vara paa skötiidh som richit eder och oss alle ligger makth oppaa HSH 20: 110 ( 1507) . ","2) flik, veck af klädnad. nar jomfrun hafhe oplätit badhin mantol skötin syntis vndir andro sua som een litin krikia . .. vndir andro skötino (sinu) syntis qvinnor ok män oc gudz vini Bir 2: 14 . - särsk. nedhängade veck af en ärm; vid ärm. skötin (sinus) nidher hängiande widh handena bindhins matelika til armen mz enom knöpa, swasom andra ärma Bir 4: 10 . VKR 58 . \" petrus sagdhe sik wilia hafwa en biugleff j sino sköthe sidhan brödhit war hanom lönlika burit: tha badh petrus symonmagum sighia: hwat huxsat war (Petrus . . . dixit: jube mihi panem hordeaceum afferi et oculte dari. Qvi cum allatus fuisset et Petrus illum . . . sua manica abscondisset, dixit) \" Bil 103 . ","3) veck som bildas af bröstet och en gördlad klädnad, sköte, famn. hon grep handena (den afhuggna handen) ok gömde for hälghodoma i sina scöte (in sinu suo) Bu 522 . \" the toko ormana jnnan sin sköt (pallia sua de serpentibus impleverunt) \" Bil 236 . \" barnit . . . ran ather vndher modher sköt (ad solita matris recturens ubera . . . sub chlamyde latiabat) \" ib 270 . \" piltin ihesus. tha han fik se modhir sina gik han ginstan til hänna. hulkin hon tok innärlica i sin fangn . . . oc hawande han i sino sköte (gremio) hwitlte hon sik swa nakra stund mz honom \" Bo 27 . \" haffdhe . . . eth swenbrn j sino sköte \" Lg 70 . - oeg. och bildl. mz ena handa fulcommit vidho gooz vilia sköte Bo 77 . \" thän millaste herran ther af mästa kärlek nidhir foor af fadhirsins skööt \" ib 150 . \" han flyghir . . . aff diäfulsins hand j gudz sköt \" Bir 2: 41 . \" the som varo j habrams sköte \" ib 3: 21 . MP 1: 186, 338, 2: 131 . MB 1: 233 . til helwitis skööt ib 426 . - Flere af de anförda ställena kunna föras till sköte. - Jfr kapo-, kiurtil-, mantol-, miskunna-sköt, äfvensom sköte."],"f":["skööt )"]},{"a":"sköt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se skiuter."],"f":[]},{"a":"sköt arf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öfverlåta (jord) genom symbolisk handling hvilken bestod deri att öfverlåtaren lade något jord af den föryttrade egendomen i en flik af emottagarens kappa; med laga formaliteter öfverlåta (fast egendom). Jfr Schlyter, Ordbok s. 578; Amira, Altschved. Obligationenrecht s. 512 f.; Ask, Om formalitteter vid kontrakt s. 80 f. thetta godzet haffuer iak laglika salt, sköt ok skaftfört före:da andrisse SD NS 1: 13 (1401, nyare afskr.; Vestergötland). thetta for:de godzit haffuer jak them sköt lagliga meth tesse xij ib 111 (1402, gammal afskr.; Finland). iak kännis mik . . . salt, skööt oc pvplatith hawa . . . herra abram riddare een halwan gardhin ii bywermäshult ib 203 (1403; Småland). ib 154 (402; Småland), 334 (1404; Småland), 493 (1405; Vestergötland), 494 (1405; Vestegötland). stodh . . . jowan a for:do thinge, lyste skötte oc fastadhe . . . hawuone . . . thessa forn:o xij öresland jordh . . . medh fastum oc fullom skälum ib 650 (1407; Vestmanland). lot thruels olafson . . . up fore oss ok skötte foresvrifna stenhws ok jordh thär närliggiande SJ 89 ( 1439) . at brynniolf germundsson skötte ok affhände sik ok sinom arwom, herra abram brodhersyni ok hans arwom ena äng SD NS 1: 464 (1405; Småland). lathom wi skötha oc skafft fara (scotanimus) epther gambla sidwänia. oc affhendom oss . . . förnempde land skaane halland blekongh listher och lwadhen SD 5: 209 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). al godz och ägadela . . . som plägar skiötas och skafftharas ib. ib 230 (sl. af 1400talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark). alt annat godz . . . ther min father til rätto hördhe i kynd, skötir (näml. jag) hanom oc hans arwinga fra mik oc mina arwinga til ewärilz egho ib NS 2: 179 (1409; Vestergötland). hafwa sköött oc ganskelika vplatit . . . petter knutzson i asa alla the rättighet, ther iak haffuer till then garden ib 1: 349 (1404, nyare afskr.; Småland). sköte jak thöm (godsen) . . . vndir thet fornempda kloster i nydal til äwerdhelika ägho ib 168 (1402; Småland). sköte jak han (gården) vndir . . . cecilio helgha dotter ok henna arffwa til äwerdhelika ägho ib 170 (1402, Småland). ib 209 (1403; Småland), 247 (1403; Småland), 526 (1406; Östergötland). at sköta ok fastfara the fornempdo xx örtughland jordh . . .vnder warfru altare ib 480 (1405; Södermanland). wi . . . söthom thet (godset) laglika vnder honum ok hans arfwum medh tolff fastom . . . ok trättande forskälaman FH 3: 13 ( 1404, nyare afskr.) . \" at lagbiwda sköthe och skäla for:de godz . . . vnder henne \" ib 5: 137 ( 1490) . skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är ib 4: 51 ( 1457) . \" at wi hawm sköt ok vplatit eftir landä laghum met twem vidþeruäru mannum . . . metþer tolf fstum . . . alt vart gooz \" ib 3: 5 ( 1353) . \" haffde . . . the jordh sköt oc skälat meth thenne xij \" SD NS 2: 80 (1409; Finland). thättä var sköt fastat oc giort FH 3: 8 ( 1377) . \" at wy . . . met thetta wart breff . . . skälom och skötom . . . the gafuo \" ib 5: 139 ( 1490) . \" the godhe men, som hafua offuer thetta köpit warit, oc hafua thet badhe sköt oc skälat effter thy war landhz lagh wtwisar \" ib 3: 19 ( 1442) . ib 2: 97 ( 1433), 100 ( 1434). - i latiniserad form. curias meas . . . scotationem (för scotatione) legitima et approbata secundum patrie consutedninem scotatui . . . manu mea cum manibus astacinum haste apposita, ex consensu . . . maritii mei bösonis & . . . domino toluone per me et ex parte mea verba quibus scotans vitur proferente SD 2: 112 (1291; Vestergötland). curia nostra matrerna jn wnam . . . pro dic to molendino jn thängini ecclesie skarensi per nos assignata legaliter et scotata ib 285 (1299; Vestergötland). committimus . . . andree towæ son auctoriatem et penariam potestatem . . . dictam curiam . . . scotandi legaliter, et possessionem tradendi corporalem ib. notum facio, quod . . . ex commissione et mandato dominorum philippi vlphsson . . . et siggonis halstensson, legittime scotaui . . . dominio benedicto . . . predia liborum domini aberni sixtenxsson in dinlu sita . . . presentibus discretis viris . . . ab hastam manu tenetibus ib 3: 48 (1312; Vestergötland). scotanus . . . ipsis . . . cum omni ratificatione. et modo legum vestgotorum. dictis skapt et vmfærd ib 5: 29 ( 1341) . ib 3: 41 (1311, gammal afskr.; Vestergötland) o. s. v. -Jfr muld-, til-sköta."],"f":["skööta . ","skiöta . -ir, -te, -ter),"]},{"a":"sköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. gifva akt el. passa på skotet (jfr sköt 1).","1) gifva akt på vara uppmärksam på, beakta, tänka på. med dat. thz hon wppa thentidh skulle naghro andra sköta Lg 813 . \" han sköther (intendit) swa enskyldelika hwariom enom at han synea haffua glömt allom androm \" Su 89 . - med ack. hulkin som ey sköte älla atuakta (attendit ad) sina dynde Bir 3: 226. aktar thu honom (Gud) tha sköther han tik jämwäl tha thu tigher mz mwnnenom LfK 68 . som thenna ordh wilia sköta ällar akta ib 98 . \" thik ensampnom aktandes oc thina lidilse skötandes \" Su 195 . thu skal . . . sköta (considera) theras othalika thaal ib 253 . \" the wtwalda blomstren, hälgasta dädhranna . . . them skalt thu fölghia, sköta oc akta (illos egregios flores sanctissimos patres . . . attende) \" ib 260 . \" gladelika aathwakta oc sköta huan en froman riddara ib 176. - med prep. til. til tik . . . sköta oc akta \" Su 329 . - med indir. frågesats. vm han skötte ok atwaktade hwat gudh giordhe for hans skuld (si . . . attenderet quid pro eo fecit Deus) Bir 1: 338 . \" med sats inledd af at. bör them at sköta mz alle aatwakt at the ey offsnart siongen \" Bir 5: 68 . Su 274 . - gifva akt på, lägga märke till, fästa uppmärksamheten vid. med ack. han gik fram vm eth faghart kors hulkit han änkte skötte oc enkte hedhradhe Pa 8 . \" thu är then endhe som aktar ärffwodhe oc sköther dröffwilse \" Su 120 . ","2) hafva uppmärksamheten fäst vid, hafva till ögonmärke, åsyfta. med dat. el. ack. är aktandis oc skötandis allir kärlekir ödhmiukt oc skälighet Bir 4: 63 . \" skötte jak siäla gangne \" ib 99 . VKR 2 . ","cristiern motte tha lekawäl her steen sköta RK 3: 2119 . med prep. äptir. som skötte hwaske epther gud eller mand RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 280 . - med prep. um. ther om skötte han ey stortt RK 3: (sista forts. 5043. ib 5910 . - med indir. frågesats. iak skötö enkte hwat thu hötis ST 107 . - abs. nw bedher ok biwder allerman gerdhafolke stwgu redhe göre, ok the ey skötha vilia heller aktha SEG 113 . ","4) bry sig om, befatta sig med; använda, bruka. huggo the thz (hufvudet) aff . . . medh en ixe the skötto ey swerdh RK 2: 4482 . ","5) passa på, egna uppmärksamhet åt, egna sig åt, sysselsätta sig med, sköta. med dat. hwa margh järn hawier i eldhin kan han thom ey allom sköta GO 395 . \" thz var änkte vtan drafwil at sköta sliko fawitzsko oc flätio \" Bil 589 . sculu the granlichare sköta sinom bönom oc gudhliche thienist VKR 14 . Bir 4: 26 . \" sköta (vacare) gudheliko ämbite oc studio oc bönom oc engo andro \" ib 74 . ib 5: 65. abbatissan haffwir myklo at sköta ib 25 . the thy ämbite skullo sköta Lg 3: 512 . - med inf.? skötte enychte smida (möjl. för smide) Di 46 . ","6) egna vård åt, vårda, sköta, rykta. med dat. tha the hafdhe sköt sinom hestum Lg 3: 218 . \" äpter at them (de fattiga) war wäl sköt \" ib 512 . \" then som thom siwka sköta skaal \" Gers Ars A 3. "],"f":["sköta at , gifva akt på, se till. the som thiäna granlika skötin aat at iämpna prouentor skiptis hwarie enne syster Bir 5: 73 . Jfr atsköta."]},{"a":"sköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["med laga formaliteter överlåta (fast egendom). Se Sdw 2: 1301. at herra gregriss . . . hona (ɔ en kvarn) laghlika gaff ok skötte vnder kanunka gielddet aff sino eghno godze laghfangno SD 8: 195 (1362; Uppland). huilkit godz jak affsäger fron mik och mynom ärwingom oc sköther jac vnder meniko oc hans arffwom tiil äuerdeligha ägho Svartb 163 ( 1378) . ib 164 . giuer iak härazhöfthinganom i aluastrum meth fast ok fullum lagha skielum the fornämpdo jorhd ii haddathorpe Gadolin Pants Bil 278 (1384 ; Östegötland). SD NS 3: 607 (1420; Småland). at . . . sköta oc skiäla äpter landzlaghum for:da godz . . . domkirkionne Svartb 311 ( 1424) . ib 364 ( 1438) . \" for thy jach haffuer sama gotzet eller (för epter) laghen fulfölgth pa häredz tingh, thy skälade och skötthe thet thesse epter scriffne men oss i millan \" ib 442 ( 1450) . ib 444 ( 1453) . \" tha skötte iak (ɔ häradshövdingen) . . . oc skaptfoor med häradznempdene them i mellen, forscrffna godz \" Vg Fornmt I 2: 48 (1461). - i laga ordning förrätta (överlåtelse el. överenskommelse om jord). Se Sdw 2: 1301. hwilkit köp iac margith lagliga schötte a kirkiostempnona i wlfsby vndan mik . . . vnder clawus lydkeson SD NS 3: 440 ( 1419) . . . . skötte oc skälädhe eth skäligit jordaskiffte Svartb (Skokl) 495 ( 1469) . Jfr bortsköta."],"f":["-ir . ","-te . ","-ter )"]},{"a":"sköta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sköt, ett slags fisknät. item laath binda sommer noot näth skötor, lanor oc miärda Brasks Cal 1: 264 . Jfr sköt, sköte."],"f":["-or ) , "]},{"a":"sköta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr osköta."],"f":[]},{"a":"sköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr gensköta."],"f":[]},{"a":"sköta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skötning 1. . . . skaftfarit med skapt och skötu efter väsgötskum laghum Vg Fornmt I 4-5: 9 (1425)."],"f":[]},{"a":"sköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) giva akt på, vara uppmärksam på, beakta, tänka på. med ack. wsla människian känner ey äller sköter thänna thina största nadh Mecht 335 . \" hwar alzskona nadz fulkompl[lik]het altidh aktas ok sköthis (attenditur) \" SpV 491 . - med indir. frågesats. thätta sculle flati foräldra sköta hwat thär äptir fölgdhe Hel män 220 . - med sats inledd av at. seen oc skötin aat wi antwardhom jdher regulam Abbedval i Vkl 82. - giva akt på, lägga märke, till, fästa uppmärksamheten vid. med ack. at the ginstan effter syndena sagho sik vara nakna swa som the thz ey seet elle skööt hafe til forenne SvKyrkobr 141 . 3) akta, fästa avseende vid, taga hänsyn till. gratis concidere (fel för condedere) tillgifwinss giffua skötha äller aktha oc forlatha GU C 20 (hand 2) s. 24. - med dat. thän dygdhelige mannen skötte ey stort thässom hans ordhom Prosadikter (Barl) 15 . \" accepcio personarum vildum sköta personis \" GU C 20 s. 4 . - med ack. at for:de war andelighin fadher erkebiscop jönis wilde än skötha luberti appellacionem . . . ther radhe capitulum aldrich til SD NS 3: 493 ( 1419) . - med indir. frågesats. tha är mera skötande hulken delin wilkare är i sinne akt oc mening Abbedval i Vkl 89 . - akta, fråga efter, bryg sig om. vanl. i förening med en negation. med dat. el. ack. tha sade först erik hakonson til lafrins symon drik ok sköt then barna leken inte ällir jak slar tik j howodit ATb 1: 42 ( 1455) . a mote huaria frästilsse fiol han a sin knä ok las sina böner ok skötte diäflin jnkte ok jnga thy som han honom fore lagde MP 4: 280 . STb 4: 211 (1511). - med prep. äptir. sköter ey äpter achillis hiälp om han will eder ey wndsätia Troj 212 . ","5) passa på, ägna uppmärksamhet åt, ägna sig åt. sysselsätta sig med. sköta. med dat. curo ras are läkia rensa ok skötha . . procuare . . . sköta annars tinghom GU C 20 s. 161 . \" somme skötha systrommen j scrifftamall \" PMBref 332 ( 1518) . werdinnen hade mökit til skötande STb 2: 416 ( 1490) .","6) ägna vård åt, vårda, sköta, rykta, passa. med dat. ena mökia deghio oc three quinnor medh henne som fäno oc faarmonen skulu sköta SVklE 161 . . . han henne skulle late sythe, föde oc sköte til hennes dödre dage STb 4: 261 ( 1512) . - med ack. scal hon achtas och skötas til alle hennes vidertorffteligheet lycheriuss som til foren j alle matte STb 3: 318 ( 1496) . \" schal klockaren haffua fore seyaren han sköter och steller . . . vj mark ib 4: 164 (1507). erich x öre; han sköter och bysser \" Stock Skb 158 ( 1520) . hustrv margit, som sketthe sancte anna koor HLG 2: 131 (1525). jogan smeth ii höre, för han sketthe axolen i gen i primlakan ib 137 (1526). "],"f":["-ir . ","-te . ","*sköta sik , akta sig, bry sig om. med prep. fore. han . . . wildhe ey sköta ällir waktha sik, fore the komaskulandhe pino ällir dödh MP 5: 57 . ib. ","- Jfr atsköta."]},{"a":"skötare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr broskötare."],"f":[]},{"a":"sköte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapen som skjutes el. kastas; pil. skötin (sangittæ) drifw hwarn wegh wm kringh han Bil 462 . \" kom eth sköte widh kesarans ögha ib. \" ib 479, 639, 761 . Bir 2: 4, 5, 185 . \" skal vedhemannin koma mz hundomen hulke ey skuu (för hulkin ey skal) spara vlinne af skötomen (qui non parcet velleribus a sagitis) \" ib 1: 360 . \" dödzens sköte (sagitta) gar intil hiärtat \" Ber 80 . ib 163, 180, 232 . \" diwälen skööt brännande sköte (sangitas) in i han \" KL 277 . - kastspjut. thu stingx mz thinom pilom thu sarghas mz thinom skötom Ber 124 . han (riddaren) bär spywt oc sköte moth sinom owenom LfK 170 . gudhelikin kärlekir vär mannin mot ouisins skötom (tela) Bir 3: 374 . \" sta a mote diäfwlsins skötom oc frestilsom (telis inimici) \" ib 2: 173 . MP 2: 76 . - Jfr skytte."],"f":[]},{"a":"sköte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapen som skjutes el. kastas; pil. Se Sdw 2: 1301. mz spyut älla sköte Fem Moseb ed Thorell 365; jfr. O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 205."],"f":[]},{"a":"sköte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sköt 3. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 161, 192. han (ɔ psaltaren) är sköthe, anamandhes hälga manna almosor JMÖ 7 . ib 147, 150, 193 ."],"f":[]},{"a":"sköte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (ATb 2: 137 (1479); STb 2: 459 (1490), 558 (1491)) sköt, ett slags fiskät (för strömmingsfiske). tesse skattade ethsköte ATb 2: 137 ( 1479) . STb 1: 311 (1481). ath han stal en bvaath, iiij (4) skiöther ib 2: 56 ( 1484) . \" ath ha hade thagit j mellen staden och langholmen ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) sköte j watnit ok solt thöm \" ib 459 ( 1490) . vtj bathen . . . fandz iij (3) skötan ok ij (2) annan garn ib 558 ( 1491) . skattades kiortellen, skötan, kniffuen (o. s. v.) ib 3. 109 (1493). GPM 2: 153 ( 1502) . (fogden) förwete sigh vm fischara om sommaren medh skötar Arnell Brask Biᴵ 21. ib 22 . 29. (+) curculia achtöma ok sköthe sicut in naui solet esse GU C 20 s. 160 . Jfr lögho-, varpa-sköte samt sköt, sköta."],"f":["skiöte . ","-ar . ","skötan STb 2: 558 (1491) ), "]},{"a":"sköte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (för strämmingsfikse afsedt) nät med små maskor. hwilken som nackar annarss skiöta eller garn SO 300 . vthsätter skiötar ib 305 . ib 303 ."],"f":["skiöte )"]},{"a":"sköte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= sköt 3. lagde hans huffwodh j sith sköte MB 2: 122 ."],"f":[]},{"a":"skötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfra at-, o-skötelika."],"f":[]},{"a":"skötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oskötelika."],"f":[]},{"a":"skötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr um-, van-skötilse."],"f":[]},{"a":"skötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr atskötilse."],"f":[]},{"a":"skötin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr at-, o-skötin."],"f":[]},{"a":"skötin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skötsam. \" sequax . . . idken oc sköthen \" GU C 20 s. 570 . impendiosus . . . idhkin ok skötin ib (hand 2) s. 14. Jfr atskötin."],"f":["sköthen )"]},{"a":"sköting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (se ÖGL Kr 2: 2 not. 57) fåfva af jord. licet . . . constet . . . patrem nostrum regem ericum de possesione claustri nichil scienter brynnulfo in sua scøtingu dedisse SD 1: 228 (1222-1230). Jfr skötning."],"f":[]},{"a":"sköting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skötings bref","skötingx- )","*skötings ra? (scyttings-), subst. tha dömdom wi them aff lwfije . . . thera strom . . . frijt ok frrels ok oboworen ok thera schyttings ra SD NS 3: 577 (1420; Finland). Jfr skötra. "]},{"a":"skötkonunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konung som bäres omkring i skötet el. vecket af en klädnad. Jfr Rydqvist 3: 285 f.; Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 1. f. ss tillnamn. olawär skotkonongär VGL IV 15: 1. olauir skotkonung PK 267 (Registr. Upsal. 1344). olaus skotkonungir ib 272 (Catalogus regum Suciæ i hds. fr. 1400-talets förra hälft). olavus skathkunnuch cogninne Scrpt. rer. suce. I. 1: 17. olaus skukonunger ib 20 . \" olaus skötkunung \" ib 21 . \" olafuer sköt konungher (motsv. ställe i Cod. C: skotkonunger \" Lg 1040) Bil 839 . \" olaff skotkonungh \" PK 233 . RK 1: (LRK) s. 224 ."],"f":["skötkunnung . ","skotkonungir . skutkonunger. skathkunnuch),"]},{"a":"skötkonunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1347, A. Schück, Namn och bygd 44: 194 ff."],"f":["skot- )"]},{"a":"skötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr atskötlika och oskötelika."],"f":[]},{"a":"skötläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom skökning öfvrlåta, med laga formaliiteter öfverlåta. ath skaffaeth (för -a) och skötlägghia (scotare) försagdom . . . konwng . . . al förnempda landh SD 5: 230 (sl. af 1400-talet; öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark)."],"f":[]},{"a":"skötläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 129."],"f":[]},{"a":"skötna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr atskötna."],"f":[]},{"a":"skötna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr oskötna."],"f":[]},{"a":"skötnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr oskötnadher."],"f":[]},{"a":"skötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skötning, laglig överlåtelse av fast egendom. Se Sdw 2: 1301. SD N 3: 376 (1418, avskr.; Finland). . . . . at anama skötning pa thet godzit Svartb 317 (1424?). forskälaman at thesse sötnyng war gunnar aff lämpos FH 3: 54 ( 1445) . \" iach giorde skötning om thetta . . . köp widh näs kirkio \" JämtlDipl 306 ( 1450) . ib. - I Latinska urkunder motsvaras ordet oftast av scotacio; se SD 1: 94 (1167-99); RP 1: 27 ( 1352) . - Jfr iordha skötning samt sköting. "],"f":["sköttning Svartb (Skokl) 514 (1473). skytningh Svartb 343 ( 1434) ), ","skötninga bref (sköthningiä-. skotninga- Svartb 360 ( 1437) ), ","*skötninga fä , ","skötninga man (skötningoSvartb 420 (1446)), ","*skötninga pänningar , ","*skötnings man , "]},{"a":"skötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) skötning, vid öfverlåtelse af jord förekommande symbolisk handling hvilken bestod deri att öfverlåta en lade något jord af den förytrade egendomen i en flik af emottagarens kappa (se sköta); laglig öfverlåtelse af fast egendom. firmarij . . . dicti wlgariter fastar empcioni predicate et vendicioni fatcte inter nos et . . . radergum, adhibiti fuerunt subscripti . . . et insuper in tradicione passessionis huismodi wlgariter dicta skøtning, assumpfi fuerunt in testes . . . prepositus hyggiulphus et helghi de lithi SD 2: 378 (1303; Medelpad, urkund utfärdad af ärkebiskopen i Upsala). omnes prediorum commutaciones siue skøtningar, sine alio quocumque nomine, paterno linguavio wlgariter appelentur ib 3: 2 (1311? Södermanland?). quatenus . . . bona prefata . . . nostro nomine per scotacionem, que wlgariter dicitur skøtning, secundum leges wesgocie predictis sanctimonialbus vel eorum procuratori assignetis ib 6: 107 (1349; urkund utfärdad af kon. Magnus). thesse waro a skötning ib NS 1: 13 (1401, nyare afskr.; Vestergötland). wi . . . hemollum oc tilgnum thet forscrepna gotz . . . herra hinzo . . . meth ratte (för rätte) oc laghlike skötning vidh finaster kirio ib 606 (1406; Finland), affhändher iak mik . . . thet for:da godz . . . ok hemuldar . . . andresä häppenin . . . met rätto ok laghligha skothningh ok forskiälan ib 2: 312 (1410, gammal afskr.; Finland). ","2) (genom skötning) ss gåfva (urspr. åt kyrka) öfverlåtet jordstycke? cum quinque agris, wlgariter dictis skøtningæ, quos de ecclesia kile optiuni SD 4: 354 (1334; Nerike). jac . . . kännes . . . haua saalt varefrv clostre i wazstenom . . . en fiärdhungx attong jord i lundby oc ther medh twa skötninga i lundbo öör i visingxöö liggiande ib NS 2: 87 ( 1409). - ss ortnamn. confero . . . jngigjærdi vnum agrum dictum skøtning SD 3: 713 (1326; Östergötland). - I Latinska urkunder motsvaras ordet oftast af scota cio; se SD 2: 112 ( 1291), 3: 681 ( 1325) o. s. v. Jfr sköting."],"f":["skotning L. ","skötninga bref , ","skötninga man","skiötningha- SD NS 2: 312 (1410, gammal afskr.; Finland). skotnigga-), ","skötningis bref","skötnyngis- )"]},{"a":"skötninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*skötningis man , "]},{"a":"skötningman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = skötninga man. FH 5 76 (1477) ."],"f":[]},{"a":"skötra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. L."],"f":["skut- )"]},{"a":"skötsel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den del af rustningens som betäcker låren. Jfr G. Köhler, Kriegwes. 3: 79. \" dedit . . . vnum skøzel \" SD 4: 710 (1340?). I bunden schøzel ib 711 . I galeam, I skøtzel, I grusanær ib 6: 214 (1350, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"skötsätu barn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"skötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se fläþer skötter (Sdw 1: 254)."],"f":[]},{"a":"sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) slå, tillfoga (ngn) slag, träffa (ngn el. ngns kroppsdel) med slag el. stöt. hwa som slaar (percusserit) fadher eller modher, han skal dö MB 1: 335 . \" badh for hanom, som hanom hafdhe slaghit \" Ansg 185 . \" altiid slog han mymmers smidia pilta \" Di 122 . \" diäwlin stoþ iäm skyt quar: som han vare slaghin mz stene \" Bu 23 . the . . . slogho han mz stok oc steen Al 8928 . \" vard en pilter . . . slaghin i scola aff enom sinom kompan medh ene scolatflo swa hardelica, at han vard dödh slaghin \" Ansg 183 . \" han slog sigord wid örat mz en tang \" Di 122 . slogh (för togh) sin glaffwan vnder armen oc tog (för slog) hästing mz sporana ib 3 . ib 233 . slo mz spurum hästen Bu 156 . \" lät sla hans mun ok tendar \" ib 166 . \" the slogo thin kin \" MD 32 . the sla min mun mz stenom ok näfwapustum Bir 1: 141 . the slogho mik a halsen mz pustom ok slaghom Su 401 . \" tha slogho somlike han vppa halzin ok somlike slogho han j alitit \" Bir 1: 30 . \" swik ok fals slaar sin härra aa hals \" GO 360 . \" hwa mik slaar a halsen han slaar mik ey langt fran howdh \" ib 804 . \" slaen thz swiin ij hofwth ok höös \" Al 4094 . - slå, piska. the som hona slaar Bir 5: 39 . \" saa iak hans likame slaghnan ok flängdan \" ib 1: 29 . \" slaar mik ey min mäster kär \" Fr 2082 . kunugen . . . lät bartholomeum sla mz stangom Bu 209 . \" hafdhe slaghit them mz lima \" Bil 879 . \" slogho þe han mz mangom slaghum \" KL 187 . flängdo them ok slogho mz mangom plaghom ib 159 . Ber 269 . - slå, tukta, näpsa. minna är iac slaghin än iak forskulladhe Ber 122 . \" mz siwkdom slande thic \" ib 123 . \" herren . . . slog han bradelica mz osynligo oc oläkeligo saare \" MB 2: 306 . - slå, hemsöka. skal iak sla thetta folk mz bradhe soot MB 1: 402 . thu slos (percutiebaris) mz allom dröuilsom Bir 1: 58 . slå, utdela slag. stundom slogh han till baka (lystr aftr) mz jarnstongena Di 33 . - slå, hugga, sticka, träffa med vapen. slogho herra iwana swa angislik Iv 3371 . Al 8929 . \" riddare hulkin som vardhir slaghin (percussus) j stridhinne mz mangom saarom \" Bir 2: 194. - slå, rikta slag (mot ngn) under tillfogande af slag göra angrepp (mot ngn). rädhelika mondo the a han sla Al 8932 . \" the vilde slagit pa henrick ther in i kirkien \" FM 555 ( 1512) . \" slo at honum mz sinne stang \" Fr 1009 . Di 138 . \" byyntä mäktiligä at sla til honom \" Va 37 . \" slogh hon mothe them mz sinom mantil \" Lg 3: 413 . Jfr 7. - slå, rikta slag el. stöt ( mot ngt). moyses slo tyswar til hallinna MB 1: 408 . - slå, slå till, rikta slag. abs. lagde et stot iarn i elden. oc fik sigord ena sleggia . . . tha lagde han thz vpa städt oc bad sigord sla (til leosta) Di 122 . - slå, verkställa (ett slag). med ack. uttryckande handlingens innehåll. slog han hwart hwg effter annan (för annat). till thess at ormen war död Di 123 . \" sigord slog thz första hug. sa at städia stokken riffnade \" ib 122 . slå, genom slående tillfoga. med två ack. af hvilka den ene betecknar handlingens föremål och den andre handlingens innehåll el. verkan. slo cristoforum pust Bu 499 . ST 170 . \" slaar man puust eller käps hugh annan \" MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 58 . \" vm man slaar annan hugg \" ib 53 . \" j [1] blonad som han slog elin \" BtFH 1: 134 ( 1506) . ib 130 ( 1506) . - med dat. och ack. huilkin som androm slar pusth SO 142 . ib 111, 149 . - med prepositionsuttryck och ack. slo til falantin mz sinä iärn stang mangt eth slagh Va 51 . genom slående göra el. få (ngn el. ngt) att blifva (ngt). med två ack. af hvilka den ene är ett adj. som nakon sin brodher . . . slar blaan äller blodhughan SO 25 . FM 555 ( 1512) . the . . . slogho then mwren allan swa sma RK 1: 4294 . - slå, genom slag kast (till marken). slo falantin gawin til jorden gensten mz forstä hug Va 37 . \" naar wij bliffwe slagne wnder rosse fötther \" BSH 5: 178 ( 1507) . - slå (af), genom slag skilja. slo 51; jfr 10. - träffa, råka. kastandis mz slywngo stenana swa räth oc wist. at athe eth haar matthen . . . wäl raka äller slaa (capillum quoque possent percutere) MB 2: 134 . ","2) slå, dubba, genom riddarslag kreera, gifva riddarslag åt. slogho margh ridddara Al 2428 . \" wel lxx riddara slo han (konung Kristofer) tha \" RK 2: 6901 . ib 8053 . - slå, dubba, genom högtidligt slag el. dubbning göra (till riddare). slog hanum till riddare Di 102 . konung karl . . . iij oc xxx til riddhara slogh RK 2: 7529 . \" ib 3: (sista forts.) 5189, 5193, 5200. thu är . . . slaghin til riddara \" LfK 124 . ","3) slå, slå till döds, slå i hjäl, döda. med tillagd bestämning (vanl. prep. med subst.) betecknande död. slo . . . i häl hedhningan MB 1: 280 . wiste han at thu ware konung alexander, han sloghe thik j häll ST 528 . \" här ligger the dödhin slo ij hääl \" Fl 329 . \" han wart släghin i häll aff frisa \" RK 1: 586 . SD NS 1: 270 ( 1403) . ST 10, 528 . Al 2005, 3477 . RK 1: 1374, 2: 1290, s. 346, 3: 2815, 2821, 2830. Di 33 . \" folk ok fä slaar han til hälia \" Al 1163 . \" tha alrin slaar then gambla til hälia \" MD (S) 214 . \" han slo mz orþe tel döþ anaiam ok saphiram \" Bu 100 . \" bleff . . . slaghen till döda \" RK 3: (sista forts.) 4821 . \" fful stenin oppa hans hofwdh oc slogh han til dödh \" ST 351 . thik darium siälfwan häl at sla Al 1176 . \" wid i!UDDA_TECKEN?e [150] the ther dödha sla \" RK 2: 9271 . \" some waro grepne some slagne dödh \" ib 9359 . \" sla dödh the hoffmen alle öpa ib 4951. \" ib 3: 3646 . - utan bestämning betecknande död. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" jon erchebiscop wart ther slägen \" RK 1: 484 . SD NS 1: 147 ( 1402) . PK 229, 233 . \" skulen j them ey sla for än jach bedher ider swa \" RK 2: 4348 . \" marsken gripa eller sla \" ib 3093 . the sörgde syna wener swåre som i then striidhen slagne wåre ib 3: (sista forts.) 4660 . ib 5141 . BSH 4: 321 ( 1502) . Di 125, 136, 251 . \" slogo the oc drapo widh x M män \" MB 2: 77 . \" slogh iouse alt thz förekom \" ib 32 . ib 22 . \" genom att slå el. döda taga (manskap från ngn). sloo i frå kong karll mykit folk \" RK 3: (sista forts.) s. 149 . - slagta. kötmangra ok the ther söde sla MD (S) 291 . dyrffues engin til at köpa nokot flagith fää eller slagith ok säliath här i stadhenom SO 50 . \" mannin wille sla sina sokka ok taka honaghin \" KL 11 . ","4) slå, besegra, öfvervinna. (mästerene) slaghne mz siäflsins swerde Bil 537 . ","5) strida, kämpa; tillkämpa sig. slo sigher aff tyberio Bil 735 . ","6) genom slag el. strid åstadkomma el. anställa. the sloghe tha ett mekta badh RK 3: (sista forts.) 5995 .","7) göra anfall el. angrepp, inlåta sig i strid (med). josue . . . sloo hasteliga oc snarligha vppa them MB 2: 32 . han meenthe konungen skulle tha strax paa the swänska slaa Rk 3: 3269. wille paa sin eeghen höffuisman slaa ib 1659 . \" the ware sa monge på mit folk monde slå \" ib (sista forts.) 5138 . alla . . . begynte fast på myna fogther sla ib 5298 . \" her åke badh alle fasta stå och manneliga i moth the fighendher slå \" ib 5600 . ey tröste iag mott honum slå ib 5666 . \" om wi j morgon arllä sla til them oforbudadhä \" Va 21 . \" jnghen kunde ther till them slå mz mindre han skulle stoor skade få \" RK 3: (sista forts.) 6021 . han lath offtha slå land ib 6015 . - göra utfall. han leeth eeth c [100] aff slottet slaa RK 3: 3166 . \" ib (sist forts.) 5017. i gaar slogo thee aff slottet och fran skepen medh ix (9) äspingie . . . oc giordo landgang in pa systra holm \" BSH 5: 167 ( 1507) . \" en del sloge til malmen \" HSH 7: 21 ( 1467) . ","8) (med slag) drifva. alt thz vt af eelden lup fä eller södha hwat ther war tha mune the alt ater j elden sla RK 2: 1515 . \" haffde slaghit jn pa thera fäste vxa och ko thz aldra mäste \" ib 5478 . \" thera hestra pa gress at sla \" ib 5977 . \" sla til baka, slå tillbaka, drifa tillbaka. iag . . . aktade honum till baka slå \" RK 3: (sista forst.) 5106 . slå them till baka war theras akth ib 5974 . - med slag bortdrifva, bortjaga, frödrifva, drifva. monde han konungen aff markena slaa RK 3: 1814 . \" engillen them aff paradys slo \" MD 9 . \" the slogo the flugur aff then man \" ib (S) 271 . \" thu skal thit leon fra thik sla \" Iv 4470 . ib 3316, 4570, 4592 . the . . . slogho thom (sjöröfvarne) fran sik Ansg 193 . the både mig . . . kong hans mz match aff rikit slå RK 3: (sista forts.) 5362. - jaga, fara. sla äptir, jaga efter, förfölja. slog . . . epter honom med pyll oc annen weriä HSH 18: 109 ( 1497) . \" sloge epter myne tienere oc röffuede thöm \" ib 114 ( 1497) . \" rände hwar mot annan sa snart som en swltan falka slaar effter brad \" Di 69 . the wåre sa få som epther them sloge RK 3: (sista forts. 5981. Jfr sla äptir. ","9) slå, rikta till slag. han sloo sina hand j ena häl PK 228 . RK 1: (LRK) s. 218 . 10) stå, sätta i rörelse genom slag el. stöt. man slaar hälst thän wiggia som ga wil GO 776 . - genom slag el. stöt föra (från el. till), slå, söta, kasta. kom en bylghia ok slo hanom kronona af hofde Bil 773 . \" the slogo jernlenker a hanns hals \" MD 32 . - slå, kasta, taga (öfver el. på sig kläder el. rustning). tha fik weland hanum brynä oc brynia hossor, thz slog han wtoffuer sik (steypir ivir sec) Di 59 . 11) slå (lös); låta fara, släppa. i förbindelse med adj. lös. lot löss sla hin starka rese Di 33 . \" alexander lot them (de fängslade) lösa sla \" Al 3423 . \" han lot . . . en fiil ok et leon taka slo them löös badhin ij sän \" ib 4125 . sla the lösa orma thenna ib 4059 . \" slogo theris hwnda lösä \" Di 14 . ib 228, 299 . slåår lööss anarss bååt SO 301 . - bildl. jak . . . sloo lösan (för lösa) mins kätis bogh limer (för bogh linor) Su 237 . vm konungin . . . slar sik lösan (motsv. ställe Bir 3: 332 \" har slaar sik lös) mz honom dissolverit se cum eo). tröstande fullelica a honom \" Bir 4: 291 . - utan förbindelse med lös. wilde sla sinä weda hunda till hanum (björnen) Di 108 . 12) slå, gjuta, hälla, ösa. läter han sla thz i en disk AS 59 . \" han slo thz watn a iordhena nidher \" Al 4915 . \" sudhith a hänne sla \" Fl 1735 . \" watnidh . . . iac a stwlpan slo \" Iv 408 . ib 687, 1627 . - kasta (sitt vatten). hwilken som slåår sitt watn från sigh TS 23 . hwar som sith watn slaar fran sig SGGK 105 . slaar sith watn j annars skoo ib. 13) slå, meja. the normen fiollo som gräss ther bönder sla ok läggia i hääss RK 1: 2963 . \" the sloge hwar annan som böndher slå korn \" ib (Yngre red. af LRK) s. 264; jfr 1. thu pläghar . . . hwarte skära äller slaa Al 5944 . 14) slå, genom slag el. knäpp öppna (åder). scal man sla ena adhra nidhan a ankolen LB 1: 98 . scal man . . . läta sla the adrona som hetir ceplacia ib. thenna adra scal ä slaas a sama sidho ib. \" ib 2: 62, 63. sla adhror \" ib 3: 43 . \" lathe sla sik adhra a winstre handinne \" ib 1: 97 . \" scal man lata sik sla ena adra som hetir sophena \" ib 98 . \" skal tu tha enga ledis at slaa tik adhro \" ib 3: 41 .- genom åders öppnande tappa (blod). ta ma opta slas blod LB 3: 44 . 15) slå, bulta, klappa. han slaar op a thän starka port Iv 3565 . \" tha ther wardir slaghit oppa tram quidh tha lidhir thz som man sloghe oppa enna flasko \" LB 3: 176 . 16) slå, med slag el. hamring bearbeta, hamra, smida. man skal sla järnith tha thäth är heeth GO 225 . \" dyrt gul hulkit som vt räkkis ok slas owir harth städh \" Bir 1: 58 . - genom hamring (af metall) tillverka, smida. lot hans broder sla jarnlenkior Di 24 . \" slog han et söm \" ib 45 . ib 52, 75, 76, 207 . \" aff malm ok eer godha porta twa lot han fore gapith sla \" Al 4026 . - sla mädh iärn, fjättra. han . . . lath sloo them met iärn FM 452 ( 1510) . 17) slå, prägla. tetta nya konungx erix mynth, som i stokholmen slas SD NS 1: 497 ( 1405) . \" han är sua som myntara swen . . . hulkin som saman bläse oc slaar sit mynt \" Bir 2: 57 . \" sällfmynth skal han slaa \" HSH 19: 14 ( 1497) . RK 3: (Till. om Chr. II) 6311 . MB 2: 274 . \" lather ther aff (af guldet) sla peninga \" Lg 3: 36 . \" aff hwilka legho hon jnkthe fik eller vpbar noghan tiidh een slaghnan skärff \" FH 5: 18 ( 1462) . 18) slå, genom slag sätta (märke el. stämpel). alle silffbergsmen scole göre fynth och skärth silffwer, och sla ther oppa theris egidh boo merke DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . \" slaa ther krononis merke uppa ib. 19) slå, genom slag fästa, uppsätta. j them stadh varo väna änghia ok gröna, som sanctus sighfridus lät siin thiäld sla \" Bil 845 . MB 1: 385 . Fr 459, 463, 2729, 2937, 2961 . \" ther slog han sinä paulun \" Di 33 . ib 141 . - slå, anslå, uppsl´å. slogx konungxsens dombreff owir alla kirkio döra MB 2: 185 . 20) slå in, innesluta, inlägga, inpacka. lot henne (den döda) . . . i ene kiste sla RK 2: 2932 . \" mitt liik the sdhen i kista sloge \" ib 3: (sista forts.) 5477 . \" likith haffwer jach latith sla i blandh ene x eller xij bugxskin och andhra hudher \" BSH 4: 352 ( 1503) . \" lx hesta slo han j salth \" RK 2: 7656 . - packa, stoppa. kisther och skrin slogh iag fwll mz dyra håffwer RK 3: (sista forts.) 4293 . thässe fila kärror ok waghna waro alle fulle slaghna aff ädhla stena ok gulle skära Al 4914 . \" slar han (ulfven) sik ful aff iordh oc muld \" ib 7037 . 21) slå, genom slag el. anslag frambringa klang i (ett musikinstrument), spela. slo harpona Bo 251 . - med prep. konungen lot hänta ena harpä. ysung slog ther vti thz bezstä som han kunde Di 108 . - abs. hans biorn hoppade sa vppa golffuit som han slog for hanum Di 108 . - genom ljudande instrument låta höras, låta (ngt) klinga el. ljuda (med ngt annat). bildl. sla gaman til alwaro (in plectro vocis seria jnge jocis) GO 441 . slå, genom af klang åtföljdt slag tillkännagifva (timme). om ur. tha klokkan slo vij RK 2: 7021 . \" innan klokkan slogh try \" Lg 3: 380 . - opersonl. tha thry slar Bir 5: 92 . \" tha xi slaar \" RK 3: 2226 . \" ta eth slogh i upsala domkyrkio \" Lg 3: 364 . ib 383 . LfK 216, 281 . SO 6 . SEG 112 . LB 7: 313 . BSH 5: 118 ( 1506) . - dåna, skrälla. sa small i skogen aff thris slagh som thordon slar Di 78 . 22) slå, genom slag framkalla el. åstadkomma (eld). herra iwan . . . slaar sikeld Iv 2561 . 23) genom slag el. rörelse med handen åstadkomma, göra (korstecken). tha man siongir sanctus tha sla korsins tekn for thik ST 191 . \" slogh thz helgha korss for sigh (impresso sibi . . . signo crucis) \" Lg 3: 348 . 24) genom slag el. offerdjurs slagtande bekräfta; sluta, ingå (förbund). tha slogh (percussit) jouse . . . sambindningh mz them oc fridh MB 2: 65 . 25) slå, lägga, låta komma. sla undir sik, slå under sig, tillegna sig. om man mere haffuer vndr sigh slagit, än wider bör TS 28 . 26) sätta (lit el. tro till ngn el. ngt). godhe wärafftige men, ther jach ma sla myn lith til FM 235 ( 1505) . ib 503 ( 1510) . \" slaa liith tiil oliith \" BSH 5: 178 ( 1507) . \" ingen trost bohöffue vi sla til bönderne \" ib 150 ( 1507) . 27) göra afdrag (i), minska. med prep. af. tha sla husbondhe aff lönom hans SO 21 . Jfr sla af 6. 28) slå, stöta, med häftig rörelse drifvas mot el. träffa. om ljud. liwdhit aff hans (fogelns) wingom, slaandis klena wädhrit (sonus alarum verberans levem ventum) Su 236 . 29) slå ned, träffa. om åska. slo lyghn elder aff himmum ok brände larbenit aff swenenom Bil 424 . 30) slå, störta, strömma. thz (hafvet) . . . wil ey ower os at ga ok ey wt ower wart land at sla Al 6488 . - rinnq. wädzskan aff hwffdeno som slar fran hiärnanom LB 3: 69 . 31) ? sloo stormen oc watnet aff enom mäktoghom syöö Lg 3: 173 . ","1) slå sig, gifva sig slag. slaa sik for brystit Bir 5: 52 . ","2) slå hvarandra, slås. a gatome slogho sik the bowa RK 1: 1421 . ","3) störta sig, kasta sig, kastas, fara. byssan sik vtaff ställingen slog RK 2: 6108 . \" slogh eldin sik bradhelika vndan hyuleno \" ST 253 . ","4) slå sig (till), sluta sig (till), förena sig (med). at the sla sik til wara owina MB 1: 275 . - rfl. slas, ","1) slå hvarandra, slås, kämpa (med hvarandra). scolom wi ther vm slas Bil 865 . the komo saman . . . oc sloghos Al 8866 . ib 9343 . MB 2: 315 . BtFH 1: 274 ( 1509) the . . . drogo thera swerd, oc gingo saman oc slogos sa trösteliga at engen wilde for then andre ryma Di 19 . \" tha the begynthe försth ath sloghz (för slas el. slass) \" ib 251 . \" alth thz wi slams \" ib. \" wm systrana slaas inbyrdhis Bi 5: 51. sua som vädhra hulke som . . . stangas sin j mellom ok slaas mz hormomen \" ib 2: 87 . \" the (barnen) sloghos sin i mällan \" Lg 3: 328 . \" the . . . sloghos badhe til hopa mz swärdhom \" ib 333 . - slås, strida, kämpa (mot ngn). thokte honom thz vadhelikit vara at slaas vidh han Bil 865 . \" the sloghos widh them langa riidh \" Al 5111 . \" them wi slams widh \" Di 251 . tha motthe wi siälfue kesa hwem oss lysthe ath slass mz ib. \" the . . . sloghos med thom \" Ansg 193 . wil jach slas medh idher ee RK 2: 4363 . \" iac slas wel mz tik om eth stra \" ib 2833 . \" wij haffua för slages mz rytzarna \" Di 202 . RK 3: 1813 . Va 32 . Di 17, 18, 80 o. s. v. BSH 3: 281 ( 1470), 282. slox lenge mot hanum Di 15 . ","2) genom strid (mot hvrandra) åstadkomma el anställa. slogos ith fultaga badh MD (S) 260 . ","3) slå sig /på), hängifva sig (åt). the mykit slås i ofdrykkio KS 43 (112, 47) . ","1) slå af, genom slag afbryta. slog hans ben aff BtFH 1: 189 ( 1508) . ","2) genom slag el. nedhuggande beröfva. the slogo thöm aff swa mykit folk RK 2: 368 . Va 22 . Di 40 . ","3) genom strid beröfva (någon seger), tillkämpa sig (seger) öfver. slo them sigher aff MB 1: 181 . - tillkämpa sig sieger i (strid) öfver (ngn), besegra (ngn) i (strid). slog mik manga strider aff Di 23 . ","4) slå tillbaka, drifva tillbaka. the ther vte holde slo them aff FM 311 ( 1507) . RK 1: (Till. till LRK) s. 236. ","5) slå bort, afleda (ett samtalsämne). slogh thz aff mz annedh smak RK 2: 3169 . ","6) slå af, afdraga, afkorta, minska. aff thässe formempde howudzsummo engte aff til slande SJ 34 ( 1425) . Jfr afsla. ","1) slå tillbaka, gifva slag tillbaka, gifva (ngn) motslag. skalt thw sla atir j gen (repercutere) ouinen Bir 2: 194 . \" tha sla thu atir (reprecutis) ouinin \" ib. \" at sla atir j geen ouinen ib. \" ib 195 . ","2) återkasta, reflektera. \" gullith slo ater soolgiisla liws \" Lg 952 . \" solinna giisla the slas ater op aff iordhinne \" MB 1: 122 . \" swa länge som the (solstr¨ålarne) slas ater op fra iordhinne ib. - Jfr aterslaghin. \"","1) slå bort, genom slag el. hugg borttaga. thz (lejonet) slaar bort axlena aff hans liiff Iv 4585 . \" stormen slo them bort fra säglet alt fra thera ra \" RK 2: 3288 . ","2) slå bort, genom slag bortjaga. slaan them (svinen) swa fra os bort Al 4096 \" j slan bort fluger som ärw metta \" MD (S 271. ","3) slå bort, slå ut, hålla ut. sywdher man purlöks hoffwidh ok slar borth thz förstha watn LB 2: 33 . - Jfr bortsla. ","2) göra fientligt infall, göra anfall. hedhninggane slogho mz store makt jn oppa the cristna Lg 3: 174 . HSH 18: 121 ( 1497) . \" slaa ther in i landhet . . . med iij (3) härer \" BSH 4: 248 ( 1500) . \" om rijser will slaa dher in \" FM 690 ( 1517) . - Jfr insla. ","1) slä ned, slå till marken. the slogo tegh mz neffuom nider MD 32 . \" slog hanum nider mot gulffwit \" Di 15 . slog hanum nid till jordena ib 122 . - slå ned, störta, sänka. wagen slogh them tha nider i grundh RK 2: 3291 . - störta (i olycka el. förderf). han . . . slo thik nidher i thräldom Ber 237 . - nedslå, förstöra. tha nidhiir var slaghit . . . apollinis mönstir Gr 307 . - nedslå, störta, förderfva. thu bortälte os ok slot nidhir (destruxisti) os KL 108 . ","2) slå, nedgöra, döda. the worthe slaghne manga nidher RK 3: 835 . - nedhugga, slagta, nöth ok faar ok annat fää driwo the ther wp a (d. v. s. på slottet)) ok slogho nidh RK 1: 3230 . ","3) hälla ned, gjuta ned. jwi portluka skal wara gap å murenom, tär man må sla watn nidhr at eld släkkia KS 85 (209, 94) . ","4) nedslå, nedsänka, nedluta. the slogho thera fhofwdh alla nidher Iv 4160 . \" tha slaar en öghlare sit hofwdh nidh \" Al 2730 . MD 40 . Lg 3: 3 . huru blyghelica han slar nidhir änlitit Bo 190 . - fälla ned, sänka. redh blandamär wt aff borgen och slo sit glauen neder (Cod. A vnder 32) Va (Cod. C) 59 . \" sla sik nidher, slå sig ned, kasta sig ned, störta sig. slogh draken sik nidher (steypir ser ofan) pa konungen \" Di 233 . - Jfr niþer sla. ","1) slå till, rikta slag. än han ( Mo. ses) hafdhe slaghit til mz fulkompne tröst, tha hafdhe hallin iämwäl giwit wt watn at thy första huggi, som at andro MB 1: 408 . \" sagde hon til scriptefadren som hona flängde o käre fader sla bäther til \" Lg 3: 538 . ","2) slå igen, tillsluta. slog portenären porten ti for mik Di 98 . Lg 3: 333 . FM 452 ( 1510) . Jfr tilsla. ","1) slå upp, uppsätta, fästa. the slogho ther op thera tiäld Al 5619 . \" slogh han sina skirma opp \" RK 3: 1996 .","2) slå upp, öppna. sla op thina portar KL 410 . MB 2: 402 . Lg 3: 189, 310 . \" slog vp henric (stensson(s) visthws \" FM 555 ( 1512) . \" slogh belätit vp siin öghon \" ST 303 . - genom slag el. knäpp öpnna (åder). sla vp tua adro Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 68, 7: 161 . - öppna, rifva upp. slogh op kapana ST 52 . ib 156, 294 . \" äpther iudhe sidh slar han wp sin kläde \" MD 33 . ","3) sträcka upp, lyfta upp. nw wil iak gladelika slaa mith hwffudh opp BK 216 . slogh op handena RK 3: 1672 . \" slaa nw op handh om tw kanth wynna \" ib 1781 . \" sla hendrena vp for hen \" LB 7: 167 .","4) uppkomma, uppstå, yppa sig. aff ty ath liiffuith är wedherfwlth oc magin är siwker, ther aff slar op i hiernana siwkdomber LB 7: 77 . - Jfr upsla. ","1) med slag utdrifva, fördrifva, förjaga. slogh wäzslarana vth aff mönstreno ST 489 . \" sloge konwnghen aff landhet wtt \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . ","2) slå ut, genom slag utstöta, spränga, genom slag förstöra el. förderfva. een piil rakadhe konungen oc slo vth hans ögha ST 121 . ","3) göra utfall. slaar mooth ryzer mz i!UDDA_TECKEN?:e [150] wth RK 3: 3644 . \" ib (sista forts.) 5389. \"","4) skilja sig vid, afyttra, försälja? haffwa ware swena mesth en delss solth syna hestha ok slaghyth the wth tiil ök ok fath them presther her om kringh BSH 5: 589 ( 1517) . ","5) slå ut, låta utbreda sig, låta svaja. slogh vt sith wäna haar owir syna axla MB 2: 162 . \" the . . . slogo thera baner wth \" Di 254 . ib 10, 249. ","6) draga ut, draga undan? läste archiebiscopen up kistona och slogh uth silkit som lagh öfverhölt benen, så att beenen syntes allom bar TK 273 . ","7) slå ut, slå upp, utbreda. ther slogho the wt thera tiäl MB 1: (Cod. A 3) 558 . ","8) slå ut, utplatta, hamra ut. tak ducata oc sla them wth j tynna skiffwor PM XXXII . ","9) slå ut, hälla ut, utgjuta. tha the slogho wt vatnit Bil 864 . GO 597, 991 . 10) utströmma. slo ther vt (emanabat) sua ärlikin lokt Pa 20 . - Jfr utsla. "],"f":["slaa . ","sloo FM 452 ( 1510) . ","slas . ","slaas Bir 5: 51 . ","slass Di 123, 125, 251 . ","slos LB 2: 62, 63 . ","slaar . ","slaam ST 528 . ","sla . ","slaan Al 4096 . ","slaen ib 4094 . ","slaar Fr 2082 . ","sloo PK 228 ; Di 233 ; MB 2: 32 ; Su 237 ; Lg 3: 189, 310 . ","slogh . ","slog . ","sloogh SD NS 1: 270 ( 1403) . ","sloock BSH 5: 118 ( 1506) . ","slot KL 108 . ","sloth ST 528 . ","slogho . ","slogo . ","slos Bir 1: 58 . ","konj . ","sloghe . ","-it Gr (Cod. D) 400 ; ","-nan Ber 269 . ","slägen RK 1: 484 ; ","slägne ib 1374 ; nedhir slägne Gr (Cod. D) 379 . supin. refl. slagiss Di 80 . ","slages ib 202 . part. ","slaande: nidherslaande MB 2: 302 . ","slaandis Su 236 ),","sla sik , ","sla af , ","sla ater , ","sla bort , ","sla fram , ","sla in , ","sla nidher , ","sla saman , slå samman, slå i hop, slå mot hvarandra. med dat. sla handomen saman af rätte glädhi Bo 251 . RK 1: 3914 .","sla sik saman , slå sig samman, sammangadda sig. löse män slogho sik saman ST 366 . " tha slo sik saman en höp mz tiwffua ok skalcha " Di 281 . - Jfr saman sla. ","sla sunder , slå sönder, krossa. slo sundar houþet iacobi Bu 198 . " bödh hanum sla tänder ok mun swndher mz släggium " Bil 255 . " thöm !UDDA_TECKEN?: sin fadhers afgudh) sloo hon al sönder " KL 308 . Bir 1: 299 . GO 150 . the (vagnarne) wordho . . . alle sunder ij stykke slaghne Al 3359 . " the slogho manga dörra sundher " RK 3: 2837 . ","sla sik sunder , krossa hvarandra. al the fyra elementa . . . the toko til at storma inbyrdhis. oc lupo til saman som the skuldo sla sik i thusanda stykke sundir Pa 16 . - Jfr sunder sla.","sla til , ","sla sik til saman , slå sig samman, sammangadda sig. thyughu kompana slogho sik til saman oc foo til siös oc wildo röwa ST 424 .","sla sik undan , vika undan, skynda undan. draken slogh sik vndan (breðr ser undan) Di 233 . sla undir, fälla ned, sänka? redh blandamär wt aff borgen och slo sit glanen vnder (Cod. C neder 59) Va 32 . Jfr undirsla. ","sla up , ","sla upa , ","sla ut , ","sla äptir , jaga efter, förfölja. the plompade vt (i vattnet) som andra hunde bönder slogho efter huat the kunde RK 2: 8972 . Jfr a-, adher-, be-, for-, ful-, genom-, i gen-, ivir-, kärn-, köp-, mis-, silf-, tilbaka-, um-, umkul-sla, samd dödh-, döds-, er-, fran-, harm-, hugh-, häl-, o-, stupo-slaghin."]},{"a":"sla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slå, smalt trästycke som begagnas till stängsel. jagh badh them settia slaå för ladhe RK 1: (Till. i yngsta red. af Gamla Kr.) s. 200 ."],"f":[]},{"a":"sla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slå, ormslå. \" lät in tel hänna . . . tua öþor ok tua slar ok tua orma \" Bu 506 ."],"f":["slar ) , "]},{"a":"sla","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. slå, ormslå. cecula le genus serpentis p c slaa quita est idem quod nepa GU C 20 s. 91 . nea . . . serpens quidam wlgarier slaa ib s. 350. scytale serpens est duplicis speciel: vnus admiratione suæ pulchritudhinis detinet isnspicientes, pie, parus, et ignel veneti, ita etiam quod ille quem lædit, statim moriatur: atque slaa othice vocatur Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XXI c. 46."],"f":["slaa )"]},{"a":"sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) slå, tillfoga (ngn) slag, träffa (ngn) el. ngns kroppsdel) med slag el. stöt. cedo dis ere cecidi cesum sla ok skära GU C 20 s. 91 . jco . . . cere slaa jctus . . . slaghen ib (hand 2) s. 6. multatus . . . slaghen pnther oc fordömdher ib s. 162 . thy skulum wi slo ooss före worth brysth och bedhia til gudh SVKyrkobr 89. slaa sik for bristith (pectoris tunsione) Mecht 268 . \" ty han slog laurens STb 1: 177 (1478). ath ransaka vm gissingh, hwath han war slägin eller stwngin \" JTb 72 ( 1481) . \" ty han slog hanis sidz hustrv \" STb 1: 333 ( 1482) . samme dach rechte then andra hustrun handena, som medh henne slogh, for vj (6) marck for pust och skuff ib 2: 290 ( 1488) . \" kom hustrv fram medh ena stang och sloch hanom och medh sten ib 4: 160 (1507). - slå, piska. mastigiare ather vända slaa \" GU C 20 (hand 2) s. 122. - slå, hugga, sticka, träffa med vapen. þera biskopar . . . slo mz käslo goþan karl ginum liuet Bu 189 . Haniare (fel för lancinare el. lanciare) mz spyudh lega oc mz spyud slaa GU C 20 (hand 2) s. 61. - slå, rikta slag (mot ngn), under tillfogande av slag göra angrepp (mot ngn). sten . . . slog en tidh forst til honom STb 1: 343 (1482). thaa sten stod op, slog han pan ib 4: 319 (1513). - rikta slag el. stöt mot (ngt). . . . vildho väria kristjern gwlsmith, ath han ey slo olaff pädherssons porth JTb 73 ( 1481) . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. ty han slog laurens . . . iij (3) blodh saar i aanletet STb 1: 177 ( 1478) . ty han hiogh katerina . . . och slog henne twa blanade ib 305 ( 1481) . - med två ack. av vilka den ena betecknar handlingens föremål, den andra det varmed man slår, samt pep.-uttryck. han slog peder hundrade marck i hoffwedet STb 1: 362 ( 1482) . - genom slående göra el. få (ngn el. ngt) att bliva (ngt). med två ack. av vilka den ena är ett adj. gik han strax . . . oc slo hanom bla oc blodogh ATb 1: 328 ( 1470) . mattis . . . zaker xxiiij (24) marck, ty han slog sin drengh ofärdogh STb 1: 46 ( 1476) . - slå, träffa. bildl.? mitridax är en sten slaas han mädh solennas sken haffwer manga lither PMskr 483. 3) slå, slå till döds, slå ihjäl, döda. thet han kännis hafwa slagidz . . . pädher karlson . . gudh hans siäl nadhe SD NS 3: 343 ( 1418) . ingemund zaker xl (40) mark, ty han slog en man STb 1: 4 (1474). - med tillagd bestämning betecknande död. . . . wilde haffua slagith hanis fan säwen dödh STb 1: 262 (1480). varo twe män slagne dödhe Hel män 207 . - slakta. nw haffuer jak reth mina maltidh mina tiwra . . . ok höns haffuer jak alt reda slagit ok dräpit . . . ok bidin thöm koma til bryllöps MP 4: 236 . 7) göra anfall el. angrepp; inlåta sig i strid (med). än ath slaa pa vart rikesins radh her jnne medh oss sielffue eller nager jnrikes jnföder man, ther vele wij ingelunde medh ware j swa [matte] STb 3: 331 (1497). the j försatten ärw slaa pa ryggen aff fiendana PMskr 159. the slaa j moth laomedontam troya konwng Troj 27 . \" ty aktar jac ath sända . . . en starkan häär jn tiill greciam ath slaa mz makt jntil them \" ib 57 . \" tha skulle han ey slaa tiill fiendena foren hector siälffwer wid hand war \" ib 120 . \" redde eneas siig tiill mz sith folk oc wille slaa oppa anthenore \" ib 275 . \" the slogo opta till troyam oc wille skynna oc röffwa \" ib 286 .","4) slå sig (till), sluta sig (till), förena sig (med). en rakare offuergaff sina handa gärningh ok slogh sik j eth sälskap mädh strkröfffwarom MP 4: 17 . (refl. slas, 1) slå varandra, slåss, kämpa (med varandra). tha swaradhe fasbiörn, latren os slotz . . . oc gik han strax . . . oc slo hanom bla oc blodogh ATb 1: 328 ( 1470) . \" böriadehe the ssina i millan trätta och slos \" ib 2: 175 ( 1481) . ib. STb 1: 254 stangas äller slas PMSkr 219 . \" nar alla härena spetzsar oc rothar . . . mötthes ath oppa ena stora sät ther the skulle slatzs \" Troj 124 . - slåss, strida, kämpa (mot ngn); inlåta sig i slagsmå¨l. jak spyyr ey. iak slaas ey. hwi ma iak ey drikka äpter minom losta SvKyrkobr 7 . \" olaf finne som tprgil knifwasmid sloos med \" ATb 1: 95 ( 1458) . ib 122 ( 1460) . jtem iiij mark aff en bonda som slogx Skotteb 468 ( 1473) , Känn). STb 1: 172 ( 1478) . \" ath han hade slages medh dicehnana \" ib 2: 516 ( 1491) . ib 3: 377 ( 1498) . slox mj herre med sine resenere med the juther ib 5: 161 (1517). ib s229 (1518). wm the wilya waagha slaas mädh the skipeno MSkr 105. nar han (ɔ:_tecken: Achilles) slotz mz troyaner Troj 122 . ib 128. wij slogomdz moth them oc dräpom mera än jm aff them ib 295 . ","2) bryta fram, (hastigt) anfalla. sidhan slaa aller then hopen wppa fiendana och winna them oförwaranda PMSkr 158 . ","3) slå, lägga, låta komma. han sslogh ty ffyrä ffath (med stulet järn) in til en annan hop ATb 3: 388 ( 1523) .","4) slå in, strömma in. fanga the skadha paa gotzith aff the ath haffwit slaar jn PMSkr 87, ","3) paca samman, packa. tunnelbindee iiij öre; han slog puluet samen Stock Skb 83 ( 1519) . - Jfr saman sla. ","6) slå upp, bryta fram. lughin slo vp stor oc radhelikin Hel män 208 . - Jfr upsla. - sla ut,","2) slå ut, genom slag förstöra. excebreabare sla hiernan vth commvnier dräpo GU C 20. s. 93. 3) göra utfall. tha slaa stsdz mennena Skr 170. Trof 27, 86. 10) slå ut, strömma ut, bryta fram. af honum slo wt lughi swasom af hetasta vngne Hel män 218 . - Jfr utsla. ","2) slå, meja. \" loth han slaa ther hödh wtoff met offuerhand oc woldzwerk \" Svartb 562 ( 1513) . - sla äöptir, jaga efter, förfölja. nar popphemus fik thz weta sloo han äpter oss samma nath Torf 292. - Jfr ater-, bak-, be-, for-, ful-, hals-, hand-, hudh-, igen-. ivi iärn-, kalk-, malm-, mote-, pa-, qvit-, silf-, §stupo-, um-, undir-, upa-sla samt ater-, ny-, o-, stupo-, ut-slaghin."],"f":["slaa . ","slo SvKyrkobr 89 . ","slaas STb 1: 395 (1482); PMSkr 105 . ","slaz ATb 1: 328 ( 1470) . ","slatz Troj 124, 128 . ","slos ATb 2: 175 ( 1481) . slotz ib 1: 328 (1470). pres. slar. slaar. slär Ivan ed Noreen 4925 (jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 290, 312 f.). pl. 3 pers. slaa PMSkr 159, 170 . konj. 3 pers. sla STb 3: 213 (1495). refl. slas PMskr 219, 336. slaas ib 483; SvKyrkobr 7 . slaass VKj 39. impf. slo. slogh. slog. sloo(gh). slaa ATb 2: 172 ( 1481) . sloch STb 3: 445 (1499), 4: l60 (1507). 2 pers. slogt Di 35 . pl. 3 pers. slogho. slogo. slaago GPM 2: 235 ( 1506?) . ","sloge ib 13 ( 1504) . ","sloos ATb 1: 95 ( 1458) . ","slogs Stock Skb 304 (1525, Skip) . ","slogx Skotteb 468 (1473, Kämn) ; STb 1: 172 (1478); SSkb 39 ( 1502) , 40 (1503), 78 (1503); HLG 2: 57 (1517). slox STb 5: 161 (1517); Stock Skb 305 (1530, Skip) . ","slotzs Troj 122 . pl. 1 pers. slogomdz ib 295 . 3 pers. sloges STb 5: 229 ( 1519) . ","slaghen . ","slagen . ","slägin JTb 82 ( 1481) . ","slaghit PMSkr 420 . ","slagit ATb 1: 143 ( 1461) . slageth HLG 2: 60 (1517). pl. ","slagne Skotteb 393 (1464-65), Kämn); Hel män 207. supin. slagit(h). slageth STb 1: 229 ( 1480) . ","slaät SD 8: 32 (1361, daniserande). slagidz SD NS 3: 342 (1418). refl. slagis ATb 1: 122 ( 1460) ; Stb 1: 254 (1480), 3: 377 (1498). slages ib 2: 516 ( 1491) ),","sla af , 1) slå av, genom slag avbryta. - slå av, genom slag o. d. frånskilja. the olyobären som stormande wädher slar aff PMSkr 340 . - Jfr afsla. ","sla bort , 3) slå bort, slå ut, lhälla ut. slar thu bort oleon, tha lysir enkte lampan Bo 43 . - (?) jtem fremunder ij öre som han slogh bort Skotteb 368 (1460-61). - Jfr bortsla. ","*sla fore , slå för, fästa. item en öre for bodelasaseth toghx fran och ferdadis oc slogx före igen HLG 2: 57 (1517). ","sla fram","*sla i fran , slå tifrån, bryta upp. tha slaago te idherth lass j fran GPM 2: 235 ( 1508?)","sla in , 2) göra fientligt infall, göra anfall. tha matte the haffue aff slottit slagit jn vtj stadin och giort ther schada STb 3: 333 (1497). ","*sla sik in , = sla in 2. frwktade hon ath diomedes skulle komma mz makt oc slaa sig jnd j hennea land i jgän Troj 287 . - Jfr insla. ","sla nidher , 4) slå ned, sänaka ned, luta ned. Se Sdw 2: 1302. han sllogh huwudit nidher oc skämdis see vp til hymmelin MP 4: 173 . - tag ned. niels person skal ecke . . . haffua noga win faltt eller lata tappa ok sla stragx ryskaner nider ok lesa kiällaren igen STb 1: 78 ( 1476) . - Jfr nidher sla.","sla saman , 1) slå samman, slå ihop, slå mot varandra med ack. complod . . . ather slaa samonfögia ok knytha judith VII cepervnt buscinis clangere et complodere inter se lagenas the byriado bläsa i ludomen ok sloga samon twunnor Gu C 20 s. 181. 2) drabba samman, slåss. Se Sdw 2: 1302. ","sla sunder , slå sönder; slå sönder; krossa. erik gik wth och slo dörrene syndir ATb 1: 242 ( 1466) . " ath han ecke slogh stopeth syndrer STb 1: 215 (1479). han sloth sunder hans hwffuedh ib 3: 445 (1499)). Jfr sunder sla. "","sla til , 2) slå igen, tillsluta. jtem iiij art. spileren oc akerne then j lest järn at slaa opp oc til oc loppe järn ther vth atskyllia Skotteb 440 (1469-70, Kämn]. 3) slå till, (hastig) anfalla. förwaris ath fiendana ekke wnderstanda captenaren drager tilbaka, thy the slogho strax til PMSkr 158 . - Jfr tisla. ","*sla til baka , slå tillbaka, driva tillbaka. trolius . . . aktade tha . . . slaa grecana tillbaka Trof 175. ","*sla um kring , göra undanflykter, tala om annat. tha sporde the gode men hanom til, j hwat han thet kunne bewisa. tha slogh han langt om kringk hijt och thijt STb 4: 97 ( 1505) . ","sla up , 2) slå upp, öppna. Skotteb 440 (1469-70, Kämn) (se ovan under sla til 2). ath han slaa ena dör wpp j hennis gardh ATb 2: 172 (11481). 5) med bekräftande handslag överlåta. . . . och sloogh honom ther wpp met handh och mwn sin (gård) til sama altarens behoff Svartb 453 ( 1454) . ","*sla utaf , 1) slå av, bryta av genom slag. hans halfbroer haffde slagit hanum jt finger wt aff Upp Lagmansdomb 35 (1490). "]},{"a":"slag","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PMSkr 501 . tå slaggit kommer ärthtt bleckitt i 630 (senare avskr.). i. Jfr iärn-, silf-slag."],"f":["slagh DD 1: 184 ( 1508) , "]},{"a":"slag","b":[],"c":"","d":"","e":["slaskväder, slask. \" nw är winthrin framlidhin haglidh, rägnidh, slagh, ok snöin bort fore \" SpV 492 . thaa thessen dywren (ɔ: getter) afflas j stormlikith wädhr slag oc rägn tha fa the al horn PmSkr 243. kombir rägn äller slagh ib 302 ."],"f":["slagh )"]},{"a":"slagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) slag (som riktas mot ngn med handen el. ngt redskap el. vapen). än thot iak saa ey then som slo tha hördhe iak granlika slaghsins (percussionis) liwdh Bir 1: 30 . \" slogho þe han mz mangom slaghum \" KL 187 . \" thäntidh fadheren formatte ey mz blidhkilsom ok ey mz hödzslom ok ey mz slaghum koma hona til at sighia ia \" ib 88 . \" twingadhis til äruodhes mz ordhom oc slgahom \" Bir 2: 179 . \" hwazzske dödh älla slagh (flagella) forthiänte han \" Bo 193 . \" i hugh oc slagh \" Su 146 . herren gudh . . . frälste them aff theres slaghom som them förskinghrado MB 2: 74 . \" swa stoor slagh the honum gifua \" Iv 3420 . \" the slagh som han ther faar ib 3424. tha fik thz leon ij the sama stund ena swa iämmerlika vnd thz när hänne til dödhin gik aff thz slagh ther hon tha fik \" ib 3434 . \" the striidh . . . ändis mz stoor iämerik slagh \" Al 2778 . - hugg. en man hafdhe draghit swärdhit til slagh j wädher vp lypt Lg 576 . ","2) anfall. \" skulu the sik wänia widh aldrahanda thön wapn the skulu i stridh haua til slagh ok wäria \" KS 53 (136, 57) . ","3) slagsmål. \" kom then same kiöpswen til slagx met herman tordssons dreng \" FM 215 ( 1504) . - slag, strid. han fik abo vtan kiiff oc slagh RK 2: 6596 . \" hade the warit j slagit mädhen \" ib 8709 . \" ther störthe i slaghet man offuer man ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 285. på then stad ther slaghet stood ib. \" BSH 4: 248 ( 1500) . \" wara ey tiill slaax for bradhe \" MD (S) 241 . jak . . . haffde warith til slagx med koning cristiern BSH 3: 298 ( 1471) . ib 5: 120 ( 1506) , 614 (1520). kom til slagx mz honom MB 2: 255 . \" drogho mote them trösteliga til kampin oc slagit \" ib 238 . ","4) slag, stöt. \" adamas är en sten sua harþar han gitar ängen brutit vtan mz bucka ´bloþ ok mz angrom (för ängom) androm slagum \" Bu 72 . - slag, kast. kastandis mz slywngo stenana swa räth oc wist. at the eth haar matthen äpther sin wilia wäl raka äller slaa swa at slaghit aff stenen (ictus lapidis) skulle engaledis böghia aff wäghis MB 2: 134 . ","5) genom slag el. tryckning framkallad fördjupning; spår. the waro her . . . oc gingo strax hädan igen. oc magen i än se theris slag Di 53 . \" sago the at slaget gal fra smidiana ib. - koma i slagh vildh, uppspåra, upptäcka. widh watn komo the aldre ij slagh (aquam non inveniebant) \" Al 4902 . ","6) slag, följa af slag e. stötar; följd, rad. a slagh, å slag, å rad, i rad. hon födde vij barn all dödh a slagh Lg 3: 558 . ib 583 . \" syntis j xl dagha j a (antingen j el. a torde böra utgå) slagh swa som ridhande män . . . j skyneno \" MB 2: 292 . \" iij [3] eller iiij [4] resor aa slagh \" LB 7: 115 . - af slag, d. s. III ar aff slagh FH 5: 169 ( 1495) . - i slagh, d. s. j tree manadha j slagh MB 2: 174 . - at slagh, d. s. tiwghu dagha alla at slagh Al 4533 . III daga at slagh FH 5: 203 ( 1510) . \" syu sinnom at slagh \" ST 74 . \" ut at slagh, d.. s. margha dagha wt at slagh \" Al 9483 . i thre manadha wt aat slagh Ansg 255 . - Jfr adhro-, af-, an-, ater-, blidho-, bryst-, bylghio-, döds-, for-, gen-, gisla-, gislo-, hamar-, hambra-, hand-, hof-, käglo-, lima-, manz-, munz-, nidher-, noto-, riddara-, svarta-, svärds-, up-slagh."],"f":[]},{"a":"slagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag, art. \" han . . . släpte til henna siex orma aff thriggia handa slagh \" ST 259 . \" mera viin aff samma slagitt \" LB 7: 330 . \" wj ärwm faa til taleth, oc mange secte, som är prästbrödher . . . focarii och än eth annath slagh medh brödher wthan före \" PM LXV . lät sanka mykyt folk, aff manghskona slagh mz byssor oc skot Lg 3: 698 ."],"f":[]},{"a":"slagh","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["slag . ","sclag: GU C 20 s. 55), "]},{"a":"slagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) slag (som riktas mot ngn med handen el. ngt redskap el. vapen). cedes dis slagh sarghan saarmale och dragh actuum ix saulus adhuc spirans minarum et cedeis in discipulos domini saulus war fräsande mz hotom ok slagum mote herrans ihesu läreiugom GU C 20 s. 921 . \" jcio onis slagh ib (hand 2) s 6. mz slaghom skal man sin likama tempra \" SvKyrkobr 60 . ib 3 ) slagsmål. swa böriade mattis kifwa medh didrik . . . ok swa gik mattis ok drängin i geen ok swa komo the til slagx ATb 1: 141 ( 1461) . Kumla kyrkas rb 58 ( 1488) . mattis thygeslagere zacer til xxiiij [marck] fore slait medh stadzens tienre Stb 3: 110 (1493). ib 290 ( 1496) . \" kommo the i slag oc i trettho med bönder \" GPM 2: 404 ( 1501) . - slag, strid. jtem ij mark for ij tunnor thiäre, som slogx j the skuther, tha slagin stodh Skotteb 387 (1463-64, Kämn). hwilken een tha flyr, nar hans härre är j slaagh mz zinom fiiandhom . . . SpV 396 . JMPs 252. slaged oc striden stod for troya j x aar Trof 312. 4) sla, stöt. slag, tempo. tha lärdhe härran hänne threm sinnom at loffua sik swasom try salgh (ictus) sighiandis först skalt tu loffua . . . annat sinne ällir slag (ictus) är at thu skal mik loffua for alla nadher oc gaffuor . . . trodhie sinnet ällir slagh (ictus) är, at thu skal mik loffua for . . . Mecht 241 f. 6) slag; följd, rad. - at slagh, i rad. konungen fik en langlikin natta dröm vä'l fyra nätter ath slagh MP 4: 147 . - Jfr bi-, gen-, gislo-, hals-, hand-, kompani-, lima-, man-, manz-, nidher-, pust-, ris-, svärds-. thordyn- (Sdw 2: 721), thordyna- (ib), trill-, upslagh. "],"f":["slag . ","slaagh SpV 396 . slakc Kumla kyrkas rb 58 (1488). gen. slagx ATb 1: 141 ( 1461) ,","*slags mal","slagx- . ","-mall )"]},{"a":"slagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" her niels fadhersson her joan slaghe riddae Arfst 108 (1480). \""],"f":[]},{"a":"slagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr köpslagha."],"f":[]},{"a":"slaghan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. Jfr köpslaghan."],"f":[]},{"a":"slaghare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. Jfr -adhro-, bambo-, bungo-, for(Sdw 1: 303), hamar- (Sdw 1: 458), hof-, kak-, kopar-, (äv. Sdw 1: 683), plato-, rema- (äv. Sdw 2: 249), rep-, repa- (äv. Sdw 2: 253), skin-, skinmesa-, svärds-, tighl- (äv. Sdw 2: 627), til-, trum(äv. Sdw 2: 674), trumbo-slaghare."],"f":[]},{"a":"slaghfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förarinskärl (för fisk m. m.). Jfr Rietz 618, Vendell, Ordb. 857. anasatum (för antsatum) grepkar vel slaghfath GU C 20 s. 25 . \" j item skule the (ɔ: fusjarba) hafwa . . . notflascha oc slaffath tiära til thera baatha \" Arnell Brask Bil1 29."],"f":["slaffath )"]},{"a":"slaghhöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slaghök, duvhök. store slagh höka (rubrik) somme höka ärw store tha likowäl haffwa the samma natwr som the smaa hökana . . . wtan thet the ärw starkaren til ath gripa fjäderhana. gäs. tranor. hara. raagether. när the ärw thär til tamme mädh hwndenom PMSkr 276 ."],"f":[]},{"a":"slaghirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr repa slagirska."],"f":[]},{"a":"slaghkamar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. camera re slagkamor GU C 20 s. 69 ."],"f":["slagkamor )"]},{"a":"slaghnät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags nät för fågelångst (som plötsligt faller ned över fågeln). wglor oc bär[g]wffwa . . . plägha mange haffwa til ath gripa andra foghla, mädh slagnäth oc mädh wiscum PMSkr 286 ."],"f":[]},{"a":"slaghräghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagregn. \" ther stod jac offuer two timer i store slag regne \" HSH 24: 86 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"slaghsvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagsvärd, ett slags stort och tungt svärd. rotaklubba, slagswerdh, plyxer BSH 5: 273 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"slaghtugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bindsel, koppel. \" then bezste hwnd skall haffua en toring aff gwll, slagtogit(togit) skall wara flettat aff thit eghit skäg \" Di 9 ."],"f":["slacktug: -tugeth Di (Cod. B) 309. slagtog), "]},{"a":"slagthugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bindsel, koppel. binth them (ɔ: stutarna) widher nokon paal swa ath the haffwa litith slaktogh särdlis hwar fran androm PMSk 224."],"f":["slaktogh )"]},{"a":"slaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slak, slapp. \" discinctus . . . lösgörder slaker ok osydugher \" GU C 20. s. 191. lentus slagher oc veekt ib (hand 2) s. 74."],"f":["slagher )"]},{"a":"slakna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blia slapp, slappna, matts. ey kwnne han slagna j syno stridz arffwode eller trotna Trof 130."],"f":["slagna )"]},{"a":"slakother","b":[],"c":"","d":"","e":[" slaakother (fle för flaaktother) GU C 20 s. 143 . Jfr S. Benson, Studier över adjetivsuffixet -ot svenskan 17."],"f":[]},{"a":"slakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagtning, strid. ty at opta trifne härmän, vtan slagt ok sår nödhgas antiggia syrgelika döa af sylt, älla medh blyghd ok wanäro flya KS 84 (206, 92) ."],"f":[]},{"a":"slakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*slakta bodh","slacta- )","*slakta nöt","*slaktis nöt , "]},{"a":"slakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slagt. \" thz fää wij sielffue hanterom ok slachtom \" SO 50 . \" engin kötmangare slachte paa opinbara gathur \" ib 52 . \" at slakta sin boskap \" MB 2: 164 . \" tha hon sagh them (sina söner) omildelika slaktas oc pinas \" ib 217 . the ältzte oc ärlikaste män äru swa som nöth slaktade ib 223 . \" lamb huilkit som dragx til at slakta \" Su 29 . ib 189 . \" at lotha slakte och forwara !UDDA_TECKEN? (1/2) lest köt i t[un]ner \" BSH 4: 318 ( 1502) ."],"f":["slachta . "]},{"a":"slakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slakta. macellare slaktha GU C 20 (hand 2) s. 107. sancta birgitta . . . saa hon hwru omilla människir slaktas mz marghfallom piom (quantis supplictis impli mactantur) JMÖ 147 ."],"f":[]},{"a":"slaktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) slagtare. sua som lambet tha thy bewisas grön qwister, gladhelika fölgher slaktarenom til dödhen Su 44 . ss tillnamn. sten slactare SJ 149 ( 1446) . \" hinrik erik slactara son \" ib 160 ( 1447) . \" i pether slachtara gränd ib 165 ( 1448). \"","2) bödel. \" at thu j engho rädhis thenna slaktaren (carnificem) \" MB 2: 301 . "],"f":["slachtare )","slaktara oxe","slactere vxe )","slaktara time","slacktare tyme )"]},{"a":"slaktare slachtere slatthhare hlg 3 84 1526 89 1527. slactar stb 2 459 1490","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slaktare. \" macerellarius rii slakthare \" GU C 20 (hand 2) s. 107. ey sköther han (ɔ: kocken) heler slactaridh om hösten, vtan legis slactare i byn Arnell Brask Bii 36. - ss. tillnamn. laurens slactar STb 2: 459 (1490). SSkb 3 (1501-02] , 151 (1504-05). Stock Skb 204 (1522-23). "],"f":["*slaktara bodh","*slaktara bro","slagtare- )","*slaktara fä","*slaktara hus"]},{"a":"slakteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slakt, slaktande. jtem honom (ɔ: gårdsfogden=) bör staa för gaardhen, slachterij (o. s. v.) Arnell Brask Bil 27 . slactaridh om hösten ib 36 ."],"f":["schlaterj . ","slactari: -idh )"]},{"a":"slakting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagtning, strid. ath nokor griper nokon til fanga j j slagtingenne PM 34 . HSH 24: 102 ( 1517) , 103."],"f":[]},{"a":"slaktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagtning, slagt. \" om noget fää till slacktning \" BSH 5: 420 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"slaktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) slatning, strid. BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) ."],"f":[]},{"a":"slaktogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slaghtugh."],"f":[]},{"a":"slama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["samla, hoprafsa? the ther älska ok slama vndi sik ilgernix män KS 49 (126, 53) . Or det öfversättes af Bure med ²slagga, samla, sanka²; Landtmanson, Undersökning öfver språket i skriften: Um styrilsi kununga ok höfdinga s. 117. ändrar slama till samla."],"f":[]},{"a":"slambra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slamra, rassla. \" än tha lekowäl slambrade the (ɔ: de onda andarna) oc morradhe aath hänne JMPs 351. \""],"f":["-adhe )"]},{"a":"slambran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slammer, rassel. \" harniskens gny oc slambran \" MB 2: 292 ."],"f":[]},{"a":"slan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slån, frukt af prunus spinosa Lin. \" om moderen gaar nider tha skal hon stöta gröna slaaen oc smöria henne med hennes oss \" LB 7: 28 ."],"f":["slaaen )"]},{"a":"slanga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ett slags orm. ther war vpa (på hjälmen) lakt en orm aff gull som slanga (slangi) heter Di 59 . ib 129. ","2) ett slags kanon. Jfr Röding i VAH 1: 170 f.; G. Köhler, Kriegswes. 3: 313, 323. f. then stora slangan gik lös BSH 5: 12 ( 1504) . \" pwlwer til slangor \" PM 11 . Jfr half-, hel-slanga."],"f":[]},{"a":"slanga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr järslanga."],"f":[]},{"a":"slani m.","b":[],"c":"","d":"","e":[" nv wiliom wi än snarligha wända athir om kring thänna mildhetinna sana ällir hakan (cardinem) SpV 529 ."],"f":[]},{"a":"slanthorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slånbuske, prunus spinosa Lin. \" taka then barkin som wexir a slan thornenom \" LB 3: 170 . "],"f":[]},{"a":"slanträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slån, prunus spinosa Lin. Jfr E. Smedber, Peder Månssons landmansskap 50 f. P;MSkr 196."],"f":[]},{"a":"slap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afslap."],"f":[]},{"a":"slapokamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sofkammare, sängkammare, sofrum. bärin mik j min slapo kamar ST 495 . ib 527 . \" i sancti serucaii sömpn hws ällar slapa kammar \" Lg 3: 185 ."],"f":["slapa kammar )"]},{"a":"slappa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid en hjälm hängande läderstycke som betäcker bakhufvudets nedre del. vnam pekkelhwä cum slappor SD 4: 710 (1340?)."],"f":[]},{"a":"slappe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tomhändt, utan att hafva el. hafva fått något. toko the kostin bort aff them oc wisto them slappe ather heem RK 1: 4157 . \" han foor ey slappe honom tidenden förde \" ib 419 . \" fore heem slappe (d. v. s. utan att hafva fått något jagtbyte) \" KL 370 . ST 102 . giordhe the andra dottren samuledh ey farande slappe ffor thy fadhrin afladhe oc een son mz henne ib 392 ."],"f":[]},{"a":"slapro","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan omständigheter, genast. haffde paffwen honom han brende honom slapro PM LXVI ."],"f":[]},{"a":"slat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slåtter, höskörd. \" the til ath slaatin taker wid alla wego om kring sion \" JämtlDipl 263 ( 1441) . "],"f":["*slata nöt","slatte nööt )","*slatar hus","slather- )","*slatar karl","slatther- )","*slatar nöt","schlater )"]},{"a":"slat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr aslat samt slätter,"],"f":["slata dagher"]},{"a":"slata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr aslata samt släta. "],"f":["slato dagher"]},{"a":"slata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["slato dagher , "]},{"a":"slatringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slagt. \" intäktismannen stande . . . for allom slatring \" VKR 36 ."],"f":[]},{"a":"slef","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . Jfr¨ elds-, iärn-slef."],"f":[]},{"a":"slef","b":[],"c":"","d":"","e":[" FMU 4: 95 (omkr. 1455). sielfuer STb 5: 184 (1518); VKU 149 ( 1594) ), f slev. öös jn the bin mädh handenne äller nokre sleff PMSkr 301 . ib 638 (senare avskr.) jtem om iwleafften gaar hans (ɔ: kockens) sleeff om bordeth (för iläggande av drickspenagar)? Arnell Brask Bill1 36. Jfr iärnslef."],"f":["sleff . ","sleeff . ack med art. slewena PMSkr 564 . ","sleffwär"]},{"a":"slekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slicka, med tungan bestryka. hunda komo oc slekto hans saar MP 1: 186 . \" slekiande oc girnande iordhena \" ib 236 . med prep. um. lät in tel hänna tua öþlor ok tua slar ok tua orma þe slekto vm hänna fötar (ejus pedes lingunt) ok slungo sik vm hänna spina Bu 506 . ","2) slicka, afslicka, med tungan aflägsna. släpte til henne siex orma . . . twe slungo sik om henna hals, oc slekto then sweth aff henne gig ST 259 . Jfr slikka."],"f":["-te )"]},{"a":"slekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slicka. ligurie ätha och slega GU C 20 hand 2) s. 84."],"f":["slega )"]},{"a":"slema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odåga. ss tillnamn. Jfr Rydqvist 2: 266; Schlyter, Ordb. s. 580, 808; Kock, Skand. Arch. 1: 6; Tegner, 3 SAH 6: 330. \" emundus slema \" PK 267 (Registrum Upsal. 1344). ämundher slämmä PK 233 . ib 248 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . Jfr slemba."],"f":["slämä PK 248 . ","slämmä ib 233), "]},{"a":"slema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["han hafwer slem (sannol. fel för skemt) Sdw 2: 428."],"f":[]},{"a":"slema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kränka, skända. \" han hafwir slemt wara dottir, oc aflat barn mz henne \" ST 271 ."],"f":["slemt ST 271 ),"]},{"a":"slemas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. bliva slemmig, blandas med slem. the som skuldo andra lära ok styra til renlekin, the äro slemandis (squelband) jnwerti j orenlikhetinne SpV 241 ."],"f":[]},{"a":"slemas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva slemmig, blandas med slem. - slemas til hopa, hopblandas till en slemmig massa? at man ätir formykin maat som icke kan föffwas oc smältha i magan, men han slemmes till hopa i tarmana LB 7: 253 ."],"f":["slemmas . pres. -as?),"]},{"a":"slemba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slamsa? ss tillnamn. anund slemba RK 1: (LRK) s. 223 . Jfr slema, f."],"f":[]},{"a":"slember","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) dålig, usel, oduglig, ärdelös, ringa. hör siälffwan härran, liknande himerike widh sleem (vilibus) thing . . . swa som sinarps kornith, nar thz är saath swa 'är gdz rike SpV 176 . \" huat är jak een vsal man aff vsla ok sleema vätzko \" J Buddes b 162 . ","3) ond, slem. \" han hade kallet hans weueres hustrv en fforwunen höe och mong andre oquedens ord, fulle och slem Stb 5: 197 (1518). \""],"f":[]},{"a":"slember","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. sned, vriden.","1) vidrig, obehaglig. \" driffwandhes henne aff ädhelasta oc wänasta yrthagardhen . . . wti slemasta träkfulla pwzsten \" Lg 3: 275 . - obehaglig, svår. en slem oppbörian LfK 79 . ","2) dålig, usel, oduglig. värdelös, ringa. skulde han halda swa som slemasta träk allan wärldzlikan lusta Su 84 . wthwräkas . . . swa som slema aff skrädhor ib 117 (båda dessa ställen kunna föras till 1).- nakot slemt (vilem) creatur ib 279 . \" en slemasta matk a iordene kryper \" ib 185 . VNB 17 . LfK 44 . \" enkte är timanom dyrare oc nw . . . halz enkte slemare \" ib 70 . - ringa, simpel. til slemma oc försmäleka gärnigga (ad opus vile) Su 105 .","3) ss tillnamn. \" emundir slemær \" PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). n. adv. illa, svårt, hårdt. jagh lath them binde slemmere än en hund RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). - Jfr slimber."],"f":["slemer Su 285 . ","slemär PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). sleem Lg Manfr 286. slämmer Lg 3: 78 . ","slem LfK 79 . ","slemt Su 279 . ","slema ib 117 . ","slemmere RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). superl. slemaster),"]},{"a":"slember","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slem. oreen sleembir Ber 279 . \" i maghanom wexir slember \" LB 3: 20 . \" the fylto thit änlite mz slem oc spoth \" ST 175 . ib 172 . Su 330 . LB 7: 77, 81, 172, 179 . - (?) icth, thz är en soth som är i mellan hulleth och skynneth och röres som en lemws och er som en slemmer LB 7: 52 . - Jfr slim."],"f":["sleembir Ber 279 . ","slemmer LB 7: 52 . ","slem ST 175 ; LB 7: 77, 81 . ","sleem ST 172 ; LB 7: 172 . ","slemmen in 179. dat. sleeme Su 330 ), "]},{"a":"slemhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondksa, styggelse. \" aldrigh warth swadana oloffleghen syndh oc stor slemhet gjorth j israel \" MB 2: 133 . \" bliffwa j syndhene slemheth Gers Frest 7. \""],"f":[]},{"a":"slemlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["slemt, skamligt, syndigt. \" skemmis mik at jak liggher swa slemliga i thessa säng j thine närwarilze \" Lg Manfr 286."],"f":["-liga )"]},{"a":"slemlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["slemt, skamligt, syndigt. Trof 171."],"f":["-liga )"]},{"a":"slemliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) skamlig, syndig. eth slemlikt lifwirne SpV 139 ."],"f":["-likit ) , "]},{"a":"slemliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vidrig, obehaglig. \" aff slemlikom oc illa lokktande yrthom \" LfK 85 ."],"f":[]},{"a":"slemmadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llimata . . . uel limax . . . sleem matker GU C 20 (hand 2) s. 85."],"f":["sleem matker )"]},{"a":"slemogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ond skamlig, syndig. gula är en slemoghir (noxius et illecebrosus) ok skadhelikin matha luse, for ensams krospins skuld SpV 139 ."],"f":[]},{"a":"slemogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slemmig. är han (blodet) mykit slämogher oc fäter oc segher LB 5: 293 ."],"f":["slämogher )"]},{"a":"slemogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) slemmig. - n. ss subst. nä'r fäth skither slemogth oc smälth PM Skr 282.) 2) slamig, överslammad. llimus mi slemmog iordh GU C 20+ (hand 2) s. 87 j markinne hwilkin slemogh är. äpthir thorkonne (in arvis siccitate squalentibus), finnas näpligha roser wäxa SpV 19 . ","3) smutsig, besudlad. \" hans jomfru äro slemogha (squalidä) ok fortrykta aff beskanom \" SpV 128 . gudz räddogha twäkar jak ekke wara slemogha siäinna rensilse (squalentis anime prugatinonem) ib 387. - Jfr slimogher."],"f":["slemmog )"]},{"a":"slemtalande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["turpiloquus . . . slemtalande GU C 20 (hand 2) s. 96."],"f":[]},{"a":"sleskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inställsamhet; falskhet. \" sa ath the danske sleeskheeth jcke bedrager ider \" GPM 2: 22 ( 1508) ."],"f":["sleeskheeth )"]},{"a":"sleskhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inställsamhet; falskhet. \" sledzskhet oc bedregerij \" FM 425 ( 1509) . \" kan man föghe troo säthie tiil theris löse taal och sledzhet ib 438 (1509). stälendis met theris slicheth och infödh fforrädheri \" ib 528 (1511, gammal afskr.)."],"f":["sledzskhet . ","slischeth )"]},{"a":"slidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slida, skida. \" iak vtdrogh mit suärdh af sinne sliidh P 1: 220. stik thit swärdh i sina sliidh \" ib 2: 11 . ST 353 . MB 2: 167 . Di 301 . - omhölje. til thäs syälen skal wth aff likamsens slidh PM XXVII ."],"f":["sliidh )"]},{"a":"slidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slida, skida. \" hans swärdh sköt sik aff slidhone tha \" Iv 2593 . Jfr svärds slidha."],"f":[]},{"a":"slidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*slidho makare","slyde- . ","-maere )"]},{"a":"slidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slida, skida. \" han drogh sit swärdh aff sin sliidha \" Iv 2511 . Di 71, 119 . \" drogh han suärdz aff slidhe \" ib 302 . \" han stak sit swerd i hans slida \" ib 66 . Samtliga de anf. ställena kunna föras till slidha."],"f":[]},{"a":"slidhi obl. slida","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["städe. \" ljtem skulu the ass göra försla, ena resa hwar thera om areth, met en slida fran satsmalwm och till lammas \" Svartb (Skokl) 295(1422?). Jfr slädhi."],"f":[]},{"a":"sliffa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärm? flik af klädnad? \" tha th en skalk widh sliffona fa thu skär hona aff ok lat han ga \" Al 2091 . - ett slags kappa? herran swepte likith j sinne sliffo (motsv. ställe Bil 269 \" har wepo; chlamyde supposita corpus collovacit) \" Lg 999). - Jfr slöfa."],"f":[]},{"a":"slika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smyga. \" ther wt wilde the j staden slika \" RK 2: 2217 . \" han sligher fra thöm \" BSH 5: 133 ( 1506) . ","2) på ett smygande sätt bemäktiga sig, i smyg el. hemligen taga (ngt från ngn). \" wi wiliom keysar darium gripa ok hans borgh aff honum slika \" Al 1274 . "],"f":["sligha . -ir, -te),","slika sik til , smyga sig till, smyga sig in. j them tima . . . slikte sik til een stoor skalker . . . oc staal wt aff templet mangh kosteligen gulkar MB 2: 291 . - Jfr beslika samt forslikning."]},{"a":"slika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) på ett smygande sätt bemäktiga sig, i smyg el. hemligen taga (ngt från ngn). (?) kunne thet oc swa henda, at nokor af thee fridhbrytara ella thyänistolösse män . . . nokars mans hws älla fäste sluchten (för slichten?) älla meth nokrähandä forrädhelse . . . af threngheden älla af wnnen Rydberg Tr 2: 453 (1381).","3) i smyg ombesörja? tagher med jdher en copya afdf thet breff . . . och sendher migh noghon aff then hwythe örth som apotekcarius migh gsaff och slyn thet swa i och niels klauso adh sten lyle lerer noghon hwrv han skal sygh haffwa i blandh fok GPM 2: 140 ( 1449) . _ Jfr af-, for-, in-slika."],"f":[]},{"a":"sliker","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["adj. L.","2) sådan, likadan, av lika el. samma beskaffenhet. alt himerikies härskap war klädh mz sligkom klädhom som härran Mecht 91 ."],"f":["sligker )"]},{"a":"sliker","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. adj. ","e":[" L.","1) slik, dylik, såda, så beskaffad. j sliko watne äru tholke fiska GO 978 . \" sum slikt talar \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). för slikt wälde ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). slikt mate guþ likan älskogha tända Bu 75 . slikt var þin skuld ok änghen annur ib 78 . \" for slik þolde þu snymbo ok bannor \" ib. \" the oc margha andra slika reuelaciones \" Bir 4: 117 . \" man loot honom godh kläde skära ä slik honom höffde wäl at bära \" RK 1: 1297 . ","2) sådana, likadan, af lika el. samma beskaffenhe.t diäwlin teþes hanom slikar (i likadan el. samma skepnad) som för Bu 172 . - i förbindelse med följ. sami. tholik dryk man konungenom baar slit sama loot man i hans kaar RK 1: 1317 . \" han fik ther . . . slikt sama wärk \" ib 3275 . ","3) lika stor. til thzta talet aff hedningom kon annat slikt aff siria MB 2: 228 . - särsk. i n. pl. el. sing. i förbubblande el. mångfaldigande uttryck. gium wir them tu slik timä (dubbelt så lång tid) SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). man skal taka synap ok latha til thridhia delin af honagh oc tionda delin af aniz ok slykt thu (dubbelt så mycket) kanel LB 4: 346 . \" han haffde slijkt try mera men (tre gånger flere män, tre gånger så mycket manskap) än bade the konunga \" MD 345 . aff enom näwa watn ma wardha slik tio mykit wädher oc aff enom näwa wädher ma wardha slik tio mykit elder MB 1: (Cod. B) 535 (i st. f. slik tio mykit läses på de båda motsvarande ställen i Cod. A tholik tio 88; former af tholiker i Cod. A motsvaras i Cod. B oftast af former af sliker, se s. 569). tho the hafdho hafft ther tio slik här (tio gånger så stor här) the hafdho mot honum änga värn Fr 593 . tha war rytzanne kompani mellom thera ok grawena wel slikt tii (tio gånger så många) som tesse vplenzske waro RK 1: 1567 . \" han köpte hona fore siw sliik gull, som hon var digher til (för sju gånger hennes vigt i guld; VII sinnum jafnþungt gull fyrir hana sem hon stoð; a fin or l´ a sept fois pesée) \" Fl 318 . konungin gifui floros . . . swa mykith gull hon var for sald . . . siw slikt (Cod., C slikt gul) som hon digher är ib 1825 . \" iak köpte ena mö . . . for siw slikt (Cod. C slikt gull) hon vägha ma \" ib 1638 . - n. adv. såsom. til konunga ok herra ther om skilia, slik the for gudh swara vilia Fl 1609 . - Jfr seliker."],"f":["sliiker . ","slijker . ","slyker . ","slikt . ","slit VGL I Ma 1: 5; VML I Kr 4: pr.; BjR 25 . ","slik Bu 78 ; Fl 1609 (på båda ställena börjar följ. ord med þ, th)),"]},{"a":"slikiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krypare, inställsam person? tallriksslickare, parasit? \" giuer thet !UDDA_TECKEN?: kronona ingiäld) lekarom ok lyddarom, slikiarom (motsv. st. Fragm. 15 har fliklarum för flikrarum) ok smikrarom \" KS 58 (145, 64) ."],"f":[]},{"a":"slikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slicka, med tungan bestryka. \" kom ther löpande en hind . . . oc slikkade anlite oc huffuod opa barnit \" Di 121 . \" genom slickande göra el. komma (ngn) att blifva (ngt). med två ack. hwär sik äthir ey mättan han slikkar sik ey fullan \" GO 555 . - Jfr slekia."],"f":[]},{"a":"slikka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slökia."],"f":[]},{"a":"slikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slicka. \" llinguo . . . slecka \" GU C 20 (hand 2) s. 88."],"f":["slecka )"]},{"a":"slikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr beslikning."],"f":[]},{"a":"slikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forslikning."],"f":[]},{"a":"slim","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,, n.? slem. jtem j art. ena qwinno, som twade slyn aff kötit Skotteb 487 (1469-70, Kämn)."],"f":[]},{"a":"slim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slem. \" tz rensar maghan aff slim \" LB 7: 172 . Jfr slember. m."],"f":[]},{"a":"slimber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) dålig, svg. ey skal . . . synin . . . wardha slym oc slio LB 3: 16 . ","2) slem, skamlig. \" mik är sakt at tw haffuer faat osiger sliman for en dansk man \" Di 74 . - Jfr slember, adj."],"f":["slymber )"]},{"a":"slimogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - slemogher 2. llimosus . . . slimmogher GU C 20 (hand 2) s. 86."],"f":["slimmogher )"]},{"a":"slind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sida. \" tha syntis som thz vare eet litit hws vm the mato suasom ena aliu höght ok bret ok lankt alla slinde \" Bir 2: 257 . \" fyraslindade varo thornane. och hwar slindhen (latus) hiölt j breddhenne xx föther \" MB 2: 145 . \" stadhen war iiij slindhom satther (in quadro posita est) \" ib 367 . Jfr slughurslinder, fyraslindadher, fyraslinder, fyraslindotter."],"f":["-ir )"]},{"a":"slinda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sida, kant. \" jris är en sten . . . haffwandis oc sex slindhor \" PMSkr 477 . smirillus äther c formerar steen mädh kanther äller slindor älle trindan ib 506 . ib 510, 584 . Jfr fiughurslinder och fyraslinadher."],"f":["-or ) , "]},{"a":"slinda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["slindo horn , "]},{"a":"slindogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Jfr fyraslindogher."],"f":[]},{"a":"slindotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med kaner, kantig. byggis vaghla (för hönsen) aff slindottom träm ey trindom PMSkr 252 . ib 261 . \" sätyes the börstena swaa wndhnne pa ena slindotta naal \" ib 512 ."],"f":[]},{"a":"slinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["virka? i slingadom skiortom Su 151 . Jfr gulskingadher."],"f":[]},{"a":"slinka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krypa, smyga sig. han slank som en orm i paradis quisth MD 8 ."],"f":["slank ) , "]},{"a":"slinta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slinta, glida. didriks glaffuen bleff hell. thy thz slant aff wäckes skioll Di 70 . \" hiälmen var off thz hardastha stall . . . thy slanth swärdit aff honum ok nidher oppa hesthens halsz \" ib 218 . \" tha wi hona haffwom oc haldom som tryggast slither (för slinther?) hon oc slipper myth wtu handomen \" LfK 122 ."],"f":["slither (för slinther?) LfK 122 . impf. slant),"]},{"a":"slinta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sinta, glida, swärdet slanth oc råkade hwga hans häst Trof 149."],"f":["slanth ) , "]},{"a":"sliohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöhet, slapphet, tröghet. \" hebitudo vel hebetudo slöheeth läti ok faauiska \" GU C 20. s. 32. - ljumhet, liknöjdhet. all slioghet (tepor) oc thins wngdoms läti bätris oc wpfyllis wm hälgha wngdom Mecht 165 ."],"f":["slioghet Mecht 165 . ","sliöhet ib 277 . slöheeth Gu C 20 s. 328),"]},{"a":"sliohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöhet, slapphet, tröghet. \" \" hogxsins slioheet oc läti \" Su 291 . at thu affärge förre wana i sliohet (pristinam ignaviam) ib 30 . \" glömskonna slyohet (torporem neglientiæ) \" ib 92 . \" i ware sliohet ib. \" ib 183, 191, 251 . LfK 69 ."],"f":["slioheet Su 291 . ","slyohet LfK 69 ; Su 92, 183, 191 . ","slioghet ib 251 . " sliogheet ib), "]},{"a":"sliolika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ljumt, slappt, trögt. \" han bedhis sliolica (tepride) hiälp \" Bir 3: 64 . framgar hon !UDDA_TECKEN? god gerning) dylsklica oc sliolica (tepide) ib 180. sliolika oc glömsklika liua i thesso reghlonne KL 255 . ib 35 . MP 1: 151, 2: 49 . LfK 190 . Su 283 ."],"f":[]},{"a":"sliolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljumhet, liknöjdhet. ath hon gudhighin kärlek . . . offta j sik mz sliolighet (per teporem) wthsläkth Mecht 69 ."],"f":["sliog- )"]},{"a":"sliolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljumhet, tröghet. \" sliolikhet til gudz älskogha \" Bir 3: 331 ."],"f":[]},{"a":"slion","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slö, trög, stridh, til huilka lathi oc slyone (segntes) enkthe dogha Su 113 . faa oc slione ärffuodhis män ib 359 . \" gör beqväma i gudz loffwi kalla oc sliona syndara \" LfK 67 ."],"f":["slyon )"]},{"a":"sliona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bliva slö, mista sin hvasshet eller skärpa. huru mangra swärdh nu är mykyt slionat Bir 3: 383 . \" hans tändir äntigia värkia älla eghna älla sliöna \" ib 2: 35 . \" swasom smidhin glödgar the thing som slionadh ok kolnadh äru (hebetata et frigida) \" ib 4: 99 . ib 1: 165 . ","2) blifva ljum, slappas, aftyna. gudz budhordha älskoghe sliona ok kolna (tepescit) Bir 1: 314 . \" giff nakra . . . matto, wm hwilka thenna thin stora kärlek oc thin andelika tilfästning matte . . . jthem wpynas oc hetnha, j hwilkom hon slionadh haffwer warit (antiquata est) \" Su 359 . \" skalt thu thins likama dyghder oc kraffter ey latha sliona i nakre läthi \" ib 50 . gudhelighethin slionadhe ib 260 . \" at swa skulle mina wina stadhlikhet sliöna (tepeceret) \" Bir 2: 317 . ib 3: 315 . - blifva ljum, slappas, uppgifvas. vnge hughen för gladher slionadhe af mykle sorgh Su 432 . \" thera siäl slionadhe (labescebant) i ondom thingom \" Ber 134 . han . . . sliona i godhom thingom (tabecit bonis) ib 237 . slionade iak ok wanskadhis j mik skiälfwm (deficiendo tabescebam Bir 1: 354 . \" hafdho the slionat (tequissent) j himerikis älskogha \" ib 2: 38 . \" gömarane slionadho (tepuerunt) oc glömdo herrans kärlek \" ib 104 . ib 3: 165 . Su 146 . matte (för mana?) slionadha (tepidos) ib 2 . jak swa som hisnadhe ok slionadhe (tabescelam) at . . . vsul människia astundar swa lofwas ther hwar hon skulle värdhskyllelica ödhmiukas Bir 3: 327 . - på grund af ljumhet el. slappeht afstå (från ngt). iak slionadhe och kolnadhe aff bönanna och taranna hita (tequi et frigui a fervore orationis) Ber 231 . at thu . . . sliona ey aff godho LfK 183 . Su 182 . - slockna. bildl. wm henna kärlekir är j nakre matto slionahder oc kolnadher (si hic amor . . . aliqua occassione exstinctus est) j hans hiärta . . . at han ather wptändis, som thz brinnand liwsit, oc aldrig sidhan ythermere slione Su 374 . \" hwilkins kärlekir ther nw slionar (exstinguitur) j flästom kallom hiärtom \" ib 372 . - refl. slionas, blifva, slö, slappas, uppgifvas. skal han äkke slionas i hughenom Bo 28 ."],"f":["slyona Su 182 . ","sliöna Bir 2: 35, 317 . "]},{"a":"sliona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) bli jum slappas, avtyna. - slockan bildl. nw begynthe then frome tolii kärlig slögna oc kelna j hennes hog oc hiärta Trof 173. - Jfr utsliona (Sdw 2: 888)."],"f":["slögna )"]},{"a":"slionadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöhet, slapphet, tröghet. bwkfyllis dötter äru fäm . . fämpte är slionadhir j skälo oc wndirstandisom SvKyrkobr 356 . \" mädh gärninganna sionadh \" SkrtUppb 87 ."],"f":["slionnadhir )"]},{"a":"slionga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sliunga."],"f":[]},{"a":"slior","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) slö, utan hvasshet el. skärpa. thera swärd waro slio och mate ey bita Iv (Cod. B) 4921 . Al 2820 . Bir 3: 378. hans kuiffwa äro slio MD (S) 222 . mz slioom flinto stene Bir 2: 255 . \" gör han slio sin wakn \" ib 1: 164 . herran bödh hanum sla tänder ok mun swndher mz släggium. än glömde iärnin sina naturu ok wart sliöt ok atirslaghit (ferrum . . . hetebatur) Bil 255 . ","2) slö, svag, utan skärpa el. styrka. om yttre sinne el. intellektuel förmögenhet. ey skal . . . synin . . . wardha slym oc slio LB 3: 16 . \" kroppin vardher ther af (af för mycken sömn) latir. skiälin slioo \" Ber 251 . - om mod el. djärfhet. gudh hafhde giort slio ok til änkte kämpans dyrfwe (infatuasset audaciam gigantis) Bir 3: 408 . ","3) ljum, trög. \" the glädhin . . . aff hwilke hedhningane skulin glädhias sloe (tepidi) the wärmas oc the som kalle äru wpellasBir 4: 110. hans vili . . . hulkin här til hawir varit slio oc kaldir (tepuit) j thinom kärlek \" ib 3: 51 . \" om hon warit haffwer slyo oc andelika kaal i gudz kärlek \" LfK 163 . Su 90 . konst gudhelix kärlex ok räddogha hafhwer slioa folghara Ber 19 . ib 247 . \" är iak slio, oc lat, oc stundom sömnogh, i gudz thiänist \" VNB 29 . \" at han vardhir ey sliö (tepidus) j raadhom älla dylskir j them donom han skal göra fore höflica fasto . . . oc langa domfna ok slio böner \" Bir 3: 304 . \" at han vardha (för vardhe) ey slio aff fasto til rätuiosonna härdzsko \" ib 166 . huru siö thu vast (tepuisti) at göra fridh mällan konungana ib 2: 246 . Ber 6 . \" the waro slöö til at byggia \" RK 2: 2209 ."],"f":["slyor Su 90 . ","slio Bir 3: 51, 166 ; Ber 247 ; ","sliö Bir 2: 246, 3: 304 . ","slio LB 3: 16 ; VNB 29 . ","slyo LfK 163 . ","sliot Al 2280 . ","sliöt Bil 255 ; Bir 3: 378 . ","slio ib 408 . ","sloe Bir 4: 110 . ","slio MD (S) 222 . ","slöö RK 2: 2209 . ","slio Iv (Cod. B) 4931. slioo Ber 251 . ","slio ib 19 . ","slioa Bir 3: 304 . ","slio ib 1: 164),"]},{"a":"slior","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) ljum, trög. enghen twngha skule tighya oc engxsens hiärta lätias ällar sluyögth göras i gudz lwfiul (nec in laundaro torpeat ulllius cor) JMÖ 127 ."],"f":["slyögh JMÖ 127 ),"]},{"a":"slipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släpa, draga. \" han gik a berghith mz the griipa loot ther wghnen mädher slipa \" Al 9094 . \" huar annan tha til bacha slipa \" RK 2: 9280 . - ss straff. i sht om till döden dömd person. suennen dömdes tel döþ for sin värk. först slipas (ad caudam equi trahendus) ok þär näst brinna a eno bale Bu 176 . \" repin äru til at binda hästin som siälina skla slipa \" Bir 2: 73 . ib 74. badh them rä´t til stäghlith slipa Al 3744 . om westeras gator loth han hanum slipa pa eth stägil giordhis hans endhe RK 2: 4421 . ST 126 . \" ezechias slipadhis swa at hofwdhpannan brast \" Su 436 . ","2) draga, slipa, hvässa. the sin knif hwetia och slipa paa waar krokothe, gamlbe rygh BSH 5: 360 (1509, nyare afskr.). ","3) ? [jak] skall swa mz thik slipa (Cod, A har skipa, som kanske är den riktiga läsarten) ij vardhin thz badhe vara huru iak skal mz idher fara Fr (Cod. B, C, D, E) 994 (Danska texten har på motsvarnade ställe slibæ). - Jfr släpa."],"f":[]},{"a":"slipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) slipa, vässa. j mark for brodnyngh, for xar slipade HLG 2: 65 (1519)."],"f":["-adher )"]},{"a":"slipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr svärdhslipare."],"f":[]},{"a":"slipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slipåare. ss tilnamn. \" staffan slipare \" ATb 1: 212 ( 1465) . ib 273 ( 1467) , 293 (1468), 362 (1471). Skoteb 276 (1467-68). Stock Sb 105 (1518-19). Jfr saxa-, svärdh-slipare."],"f":["slipere )"]},{"a":"sliposten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slipsten. Inv cur Tynnelsö 7 . JTb 73 ( 1481) ."],"f":["-steen )"]},{"a":"sliposten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["slipostens käpper , "]},{"a":"slippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["2) försvinna. - upphöra, taga slut. ther som weghen slepper reth j wrnäs broo DD 1§: 150 (1493). 3) undslippa, slippa undan, komma undan. at hon skulle haffwa noketh till amynnilse och sleppe ey swa wnepst for swadena gernigha Jb 98 (1518). - slippa lös, komma lös, slippa lös. ellen slap lös, oc brände allan stadhen MPPs 366. 5) trans. släppa, låta undkomma hwem han (ɔ: djävulen) far vnder sith grymma waldh . . . han slipper honom aldre vtan han behalder hono äwärdelica när sik j häluite MP 4: 202 . "],"f":["slipper . ","slepper DD 1: 150 ( 1493) . konf. sleppe JTb 98 ( 1513) . ","slap ) , ","slippa nidher , glida ned, falla ned. liwsit satte on oppa wäggena . .. ok timme skulle släkkia skaran oppa liwsena ok swa slap liwsit nid litit ther äfftir ATb 1: 143 ( 1461) . - Jfr untslippa."]},{"a":"slippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderskära, göra inskärningar i. klädhe. . . ey skurin sundir älla slippadh MP 1: 188 ."],"f":[]},{"a":"slippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) glida, glida undan, fly undan. prädicaþe. huru fals ok flärþa fult är[r a]lt þätta hems lif. ok slippar (effugiat) þa hälzt af hände. man vänte sik halda Bu 186 . LfK 122 . ","2) försvinna. \" ginstan han slap v öghsyninne thra \" Bo 250 . ","3) undslippa, slippa undan, komma undan. han louaþe for en fanga sit lif for hans liif. än han sluppe Bu 56 . \" bödh läta slippa mannin \" Bil 468 . \" fughlin . . . sagdhe . . . thu sygher at jak är sluppin \" ib 613 . \" swa slap gorgias \" MB 2: 317 . RK 2: 4954 . \" mz nödh the mz liffuit slippe \" ib 333 . BSH 5: 412 ( 1510?) . \" somlike aff os sloppom mz list \" Al 1372 . \" wi twe sluppom aff hans wadha \" ib 1183 . sua thänkir thu at thu äst nw sloppin w varom handom Pa 16 . \" hundir sloppin v bandom \" Bir 2: 34 . sporde hwre han tädan slap Di 110 . \" at bradhin skuli ey slippa (evadat) honum \" Bir 2: 210 . \" ther sluppin var sinom dödhelicom ouin \" ib 263 . Iv 2426 . Fr 2554 . Va 33 . - undslippa, komma undan, räddas. kärlexfullir fadhir hulkin som saaghe sin älskelica son atirkoma til sik som nu varesluppin ok frälstir aff mästo skam ok fulastom dödh Bir 3: 247 . ","4) undslippa, undgå. sworo elffuesborg skulle them ey sleppa RK 2: 5965 . "],"f":["sleppa RK 2: 4954, 5965 . ","släpper ÖGL M 39: pr. i var. släppär VGL IV . 19: 1. ","sluppom Al 1183 . ","sloppom ib 1372 . ","sluppe Bu 56 . part. pret. sluppin Bil 613 ; Bir 2: 263, 3: 247 ; Fr 2554 . ","slwppen: -ett RK 3: (sista forts.) 5981 . ","sloppin Pa 16 ; Bir 2: 34 ; ","-it BSH 5: 412 ( 1510?) ),","slippa nidher , ","hastigt )"]},{"a":"slipper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slipprig, glatt. slippirt (lubricus) är beto skin GO 491 ."],"f":[]},{"a":"slipper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slipprig, glatt, hal. salebra . . . vnde salebrosus a um stenoger otämpn oc slepr vägar GU C 20 s. 538 . llabina . . . terra aquosa mobilis et labilis in qua quis facile labitur wigariter sleber väygh ib (hand 2) s. 56. j thässom släpra fallande oc ostadhugha wäghenom SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"f":["sleper . ","sleber , släper),"]},{"a":"sliska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slitska."],"f":[]},{"a":"slisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slitsker."],"f":[]},{"a":"slisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slitsker."],"f":[]},{"a":"sliskhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sleskhet."],"f":[]},{"a":"slit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagh-, silfa-slit."],"f":[]},{"a":"slita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sönderslita. - sönderslia och sluaka. slitande wärgha Hel män 110. thän swikaren . . . war inantil en slitande vlfwir i 197. - sarga. wsla ffördömdha människor . . . skulu hädha gudh, riffwa sith haar aff sino hoffdhe, och wanhoppandhis bitha oc slita sigh siälffwa JMPs 580. 3) suta, lykta, föra till slut. kööp i skäning vermelandss spikilax . . . och stundom sat tha maranden är sliten Brasks Cal 269 . - komma överens med? legger ider makt paa een godh fogte hiit j dalana som beslytha kan almogen, här äre wäl monge som gerna hade joon jönsson hrär igen, och wäl kan han slytha almogen GPM 2: 14 ( 1504) .","4) slita, avdöma, avgöra. jtem haffua lands män käemal till köpmen . . the magha pa landz rätthen slithas Svartb 351 ( 1435) . saar naghor osämio ällir käre fr abbatisone oppa andra tha scal abbatissan kalla the som thät röre oppa oc ranzsakat ällir slitat genstan FO'Vkl 214. G. Carlsson, Hemming Gadh 350 (1500).","6) slita, nöta. - slita, bruka (kläder el. tyg). ath han skulle ey bruka ellir slita ena kapo som han hafwir aff enom man för en han haffwir bitalat matis finna j mark . . . som matis lante pa sama kapo ATb 1: 307 ( 1409) . - slita ris, undergå prygelstrff. tha gjordhes nadh mz honom, ath han slet riis widh kaken ok behiölt öroen JTb 15 ( 1479) .","7) förnöta; tillbringa, tha slite mz bonen then natten Arnell Brask BiI1 34. "],"f":["konj . ","slie Arnell Brask BiI 34. impf. slet. refl. pl. 3 pers. slitus ATb 1: 85 ( 1458) . part pret. sliten. Se Sdw 2: 1302),","slita sunder , sönderslita, sönderriva. eg. och bildl. slythinsyndhir ydor hjärta ok ekke idor klädhe, tha j vilingöra gudhi okra bätringh MP 5: 169 . " schulle the thage tet (ɔ: tvistemålet aff nyo fore retta och slita tet swder som til fforengiort war " SJ 2: 147 ( 1489) . Jfr sunderslita. ","*slita up , slita upp, nöta upp (skor o. d.). the andra (ɔ: ett par patinor) slitus . . . opp i pädhars dymbo gard ATb 1: 85 ( 1488) . Jfr upslita. - Jfr af-, for-slita."]},{"a":"slita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sönderslita. \" petrus monde slita han mz tannom \" Bu 100 . (hon) bet ok slät alt þät hon naþe tel ib 205 . \" siax galne hunda komo ok bitu ok slitu han tel döþa \" ib 137 . \" leion slet han tel hälia ib 182. orma oc paddo slitu thöm \" Pa 17 . han . . . slitz och rifs af heluits hundom oc rafnom MP 1: 268 . j thänna galganom skulu lifwande korpa . . . slita (lacerabunt) them Bir 1: 197 . ib 16, 2: 208 . - sönderslita och sluka. han (korpen) fik at slita nakath diwra köt MB 1: 171 . \" the !UDDA_TECKEN?: skoghskatta) wilia . . . aff asit slita \" Al 9678 . \" hwar et aas faller a en mark rampna ok vlfwa sampna thit stark ther girnas hwar for annan slita \" ib 2785 . - sarga. at . . . huassaste sagh skulle sagha ok slyta (laceraret) thit köt vtan atiruändo Bir 2: 237 . \" korsit . . . läx vppa axlana hans som nw varo brutna ok slitna (laceratis) \" Bo 182 . ib 216 . - sönderslita, sönderrifva. syndirskära älla slita nätit Bir 2: 6 . \" funno . . . slitin kläþe \" Bu 512 . \" the slitu thera klädhe j harme \" ST 409 . ","2) slita, sönderslita, afslita, upplösa. the som hafua slitith gudz budordha band MP 1: 76 . ","3) slut, lykta, föra till slut. sidhan thingit war slitith FH 2: 113 ( 1438) . \" sletz thetta tingh i alle gode maatte wäl \" BSH 5: 460 ( 1511) . \" swa lenge then dagen är slijten \" BtRK 108 (1436, orig.) . - göra slut på, sluta, skilja sig från. warder tw thzta slita (þetta vig) mz skam Di 72 . ","4) slita, afdöma, afgöra. om thz (målet. el. tvisten) ey fore embetet slytes kan SO 159 . sex men, the med fogitten all ärende och sakemal höra, ransaka och slita skole tyl retta BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.) . - afsluta, aftala? ther offuer göris ey behoff naaken degtingen at slithä, som til fridh oc opslagh draghä kan riken emällen, vthen allä thing jo vpskiwtis oc framsättis til thet menighä möthä FM 186 ( 1504) . ","5) slita, afslita, afrycka. kunugen slet af sik päl. som han var klädar mz Bu 209 . Bil 104 . portin är swa trangir at hwat som mannin hawir a kroppenom vm han ingar ginom thänna portin thz slit alt saman af honom ok dragx Bir 1: 89 . - slita, rycka, undanrycka. slita eth nöth w leona mwnne Su 161 . - rycka till sig? blodhen motte öffuer händer flyta för än swänske kunde danabroke sliitha RK 3: 2319 . - slita, genom slitande el. ryckande få att blifva. med två ack., hvaraf den ene är ett adj. hin godä häst . . . slet sik löss Di 82 . the (fångarne) slito sik lösa Ansg 251 . ","6) slita, nöta (kläder). ey thera klädhe slitus Bil 878 . - slita, bruka (kläder el. tyg). systir och brödhir sculu slita wadhmal VKR 11 . ib 43 . Lg 3: 550 . \" ther at skulum vi nu lita badhe til födho ok swa at slita (d. v. s. till kläder) \" Iv 4278 . - genom användande slita, använda, bruka (vapen). mit spiwt gik sunder. oc thz helt war slet iak vpa hanum (barða ec ham með spizskapz brotunum) Di 147 . wij hade ey annet än piill sliita pa them oc slongasteen BSH 5: 167 ( 1507) . ","7) förnöta, tillbringa. \" mz hardh ordh sliitha the thera tiidh \" RK 3: 1327 . tillbringa, framlefva. han sleth sin tidh som han kwnne besth MD 433 . ib 437 . - opersonl. lida, gå? slither thet sin tidh, til alle helgone tidh BSH 5: 213 ( 1507) . "],"f":["sliita Lg 3: 550 . ","sliitha RK 3: 1327, 2319 . ","slyta Bir 2: 237 ; ","-es SO 159 . ","slät Bu 205 . ","sletz MD 28 . ","slitu . ","slito . ","slitin ) , ","slita sik , hålla på att taga slut? rogh slither sig her i landith BSH 5: 347 ( 1509) .","slita bort , slita bort, rycka, utrycka. slito bort v thöm al thera jn älfue Pa 17 . ","slita sunder , sönderslita, sönderrifva. eg. och bildl. han hafdhe slitit forradharin sundir mz tannomen Bo 173 . " slito the sundir pauli oc sili kiurtlä " KL 159 . " slet han bonden sunder " Di 147 . " tu sletz thera wiisdom swnder " MD 28 . Jfr sunder slita. - Jfr for-, ut-slita samt oslitin, äfvensom slinta."]},{"a":"slitilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . oc f. Jfr sunderslitilse."],"f":[]},{"a":"slitin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr be-, half-, o-slitin."],"f":[]},{"a":"slitliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr osliteliker."],"f":[]},{"a":"slitliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oslitliker."],"f":[]},{"a":"slitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderslitas, sönderrifvas. slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ok gislomen swa som iordh fore ardhre (carnes ispis flagellis sulcabantur) Bir 1: 29 . - sönderslitas, brista. alla adhrona ok sinona slitnadho (rumpebantur) Bir 3: 271 . ib 446 . . ","2) slitas, utslitas. \" a sax ok tjugo arom sörghas aldre hans kläþe älla slitna \" Bu 204 . \" jdhre sko the ey slitnadho \" MB 1: 431 . - Jfr sunderslitna."],"f":["-adhe )"]},{"a":"slitska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begär; glupskhet. cupedia die math ok dryks girniska commvniter sliska GU C 20 s. 159 ."],"f":["sliska )"]},{"a":"slitsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) eg. sönderslitande; glupande, rofgirig, grym. o i grymmasta dywr, grymmare än leon, slitzskare (sæviores) än glupande wargha Su 190 . ","2) glupsk. \" är han som en hunder slizsker \" MD (S) 299 . \" huar som brådhr ok slidhzkr löper j sin mat ella dryk \" KS 42 (109, 46) . ","3) sniken, efterhängsen. stafkarlin war slitzsker (Bil trätthin 159) oc badh ä giwa sik nokot Lg 967 ."],"f":["slitzsker Lg 967 ; ","-are Su 190 . ","slitzker VGL IV . 15: 3 i var. slidhzkr KS 42 (109, 46) . ","slizsker MD (S) 229 . ","sliskär VGL IV . 15: 3),"]},{"a":"slitsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) eg. sönderslitande; glupane, rovgirig, grym. - förödande. aff thii wil se ewig richesens skadhe . . . aff tolke sleetzke fortechte degtinger Rydberg Tr 3: 588 ( 1510) .","2) glupsk. \" cathilio onis slisker ok suwggare (fel för snwggare) \" GU C 20. s. 87."],"f":["sisker . ","sleetzker )"]},{"a":"slitter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Skotteb 396 ( 1464) 65, Kämn) (jfr alle din slickt ib 332 ( 1468) ). Jfr slätter."],"f":["slit ) , "]},{"a":"sliunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slunga. funda, slionga GU 2 . \" mz byssom oc arborstom. oc sionghom \" MB 2: 255 . \" kastandis mz slywngo stenana (sic fundis lapides . . . jacientes) swa räth oc wist at the eth haar matthen äpther sin wilia wäl raka äller slaa \" ib 134 . ib 244 . fundibularij. thz är slywngara the som mz sliwngom kwndo kasta stena ib 154 . - slungmaskin nyttjad vid fästnigars belägrande. vij haffwe reest en liten slonga BSH 5 . 145 (1507). - Jfr stafsliunga. "],"f":["slywnga . ","slyungha: -om MB 2: 214 . ","slionga . ","sliongha . ","slonga )","sliungo sten"]},{"a":"sliunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slunga. \" ffunda de sliwnga näth ok skoth \" GU C 20 s. 299 . ib s. l300 (se under slitunga, v.). PMSkr 129 . Jfr nota sliunga. "],"f":["sliungo sten (slylongha), "]},{"a":"sliunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slingra, slingra sig. thz han ey annath kunne märkia än et swärdh hans hiärta stunge oc thusanda orma ther om slunge Al 10074 . - part. pret. slingrad, slingrande sig. ther la margh en orm slungin i ring Al 9292 . \" han sa ther hafwith ga om kring om iordhina slungith i en ring \" ib 9128 . sliunga sik, slingra sig. þe (ormarne) . . . slungo sik vm hänna spina ok hals Bu 506 . Gr 294 . ST 54, 259 . - refl. sliungas, slingra sig. sua som twe orma hulke som sliongas kring vm hona Bir 3: 29 . brystit syntis ypit fult maz langom madhkom ok smam ther hwar vändos ok slyongdis hit ok thit vm andra ib 136. - Jfr kring-, ring-sliunga samt beslungin."],"f":["slionga . pres. sliongir, se ringsliunga, impf. ","slyongde: -is Bir 3: 136 . pl. slungo Bu 506 ; ST 54, 259 . ","slyngo Gr 294 . slyngho ib (Cod. D) 388. konj. slunge Al 10074 . ","slungin ib 9992 ; ","-ith ib 9128),"]},{"a":"sliunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) slunga. fundo das dare sliwnga ok steen i slfwngo läggia Gu C 20. s. 300."],"f":[]},{"a":"sliungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slungare. fferentarus banerzs man sliongare (hskr. söliongare) oc skyttha GU C 20 s. 261 . fundibalista silwngare ib s. 299 ."],"f":["sliongare )"]},{"a":"sliungare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slungare. fundibularij. thz är slwngara the som mz sliwngom kwndo kasta stena MB 2: 154 ."],"f":["slywngare )"]},{"a":"sliþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr släpi. "],"f":["sliþa ran , "]},{"a":"sliþrir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"slokifrilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["slokifrillu son , "]},{"a":"slokna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slukna."],"f":[]},{"a":"slonga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sliunga, f."],"f":[]},{"a":"slot","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slott, borg, fäste. \" ther forda fäste nyköping ok wiborg skolo wara war ok warra hielpara open fäste ok sloth til alla wara nöd \" BtRK 53 (1388, orig.) . \" all annor fäste, slott ok land \" ib. \" nakor slott ällir nkorsz slotz fögheti ib. slott och feste och kiöpstäder och land \" ib 68 ( 1396) . westerars slott ib. \" slotit stäkaholm \" SD NS 1: 17 ( 1401) . giordhe . . . rekinscap aff for[nämp] de slot oc län BSH 2: 222 ( 1425) . \" wppa watzstena sloot \" Bir 4:3. huilken man ther sina wäkt forsumar som oppa wart slot ellir fäste stadder är EG 67 . ib 68 . \" spisade slotet (Hadorphs uppl. s. 83 och aftrycket i Script. rer. suec. I 2: 29 har husit, som utan tvifvel är den urpsrungliga läsarten) \" RK 1: 2246 . \" landh soth ok städher ib (sfgn) s. 180. \" ib 2: 23, 44, 506 o. s. v., 3: 1936, 2143, 3335, 3342. BSH 3: 4 ( 1449), 4: 181 ( 1494). MD (S) 243 . PM 12 . MB 2: 147, 252, 259, 273, 322 . Su 277 . Lg 3: 286, 289, 325, 681, 682, 683, 723 . \" en ärleken borgh ällar mäktoght slooth \" ib 192 . \" ffegh see eeth ärligaste sloot \" LfK 246 . "],"f":["sloot Bir 4: 3 ; BSH 4: 181 ( 1494); LfK 246 ; Su 277 ; Lg 3: 325 . ","slooth ib 192 . ","slott BtRK 53 (1388, orig.) ; RK 3: (sista forts.) 5733 ; BSH 4: 181 ( 1491) . ","slath Lg 3: 683 . ","slotit SD NS 1: 17 ( 1401); MB 2: 259 . ","slotet RK 1: 2246 . slothet ib 3: (sista forts.) 5732. slottit RK 3: 3342 . ","slottith ib 3335 . ","slottidh FM 186 ( 1504) . ","slottet Lg 3: 683 . ","slotteth EG 68 . ","slotthet MB 2: 332 . ","slathet Lg 3: 286 . ","slattet ib 289, 681, 682, 723 . ","form slotten RK 2: 44),","slots behof , ","slots bok , ","slots brygga , ","slots foghate","slotzfogothe . ","slotzfogit BSH 4: 296 ( 1501) ; FM 356 (1508)), ","slots hovudsman","slots lagh","slottzlag )","slots lova , ","slots lovan","slotzloffuen RK 3: 2597, 3150, 3347 . ","slozloffuan ib 2571 . ","slosloffuan ib 2574 . slotz loghen BSH 4: 182 ( 1494) . slotzloghen ib 181. slootzlogen ib. pl. slootzlogene ib),","slots lovare","slodsloffwere BSH 5: 622 ( 1520) ), ","slots län","slotz lään )","slots mur , ","slots porter , ","slots rätter , ","slots skirvare , "]},{"a":"slot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) slott, borg. fäste. giffue gudh them nadh adh the wina nagor landh slot städer äller län tha . . . Carlsson Kalmar recess 1483. s. 63. Trf 86. grechana . . . wonno slaet ib 87 . the . . . rymde jn oppa slattet jgän i. täntiid grechana offwerwonneth hade thenna tw slaathen . . . oc waro än nw qwarre . . . oppa ena fagra slaat lostoga ib 88 . 2) lås. jtem mickel bomslytere iiij ort. for et sloth atbätra Skotteb 369 (1460-61, Kämn). _- Jfr adhaslot (Sdw 2: 1187). "],"f":["slat . ","slaat (h), slåath Se Sdw 2: 13021),","*slots bisman","*slots bok , ","*slots draghare","-dragere )","*slots fiskare , ","slots foghate (-fogete. -fogte: -ffogtems STb 5: 132 ( 1516) . ","-foyte: -ffoytem ob 4: 220 (1511). -ffogith i 115 (1506)), ","*slots folk","*slots gardher , ","*slots härra","-herre )","*slots kalgardher","-kolgaarder )","*slots liggiare","slatz- . ","-lygiare )","slots lova , ","slots lovan . wore kere medbröder . . . som jac svante nielson calmarna stad i rett slotz lowe antwordade BSH 5: 21 ( 1504) . ib. Rydberg Tr 3: 621 ( 1520) . scall samma slotzloffwä staa och holles fast och slotzloffwa innehaffwer ib. - slots lovan (-loffuen. -laghen Arfsv 56 (b. av 1470-t.)), uppdrag att innehava slott, innehavande av slott, anförtrott befäl över sllott, slottsbefäl; till innehavande anförtrott slott: hålla det landsherren till handa. Jfr Hildebrand, Medelt. 2: 819. antwardade han slotzx laghen på wardberg oc alle the slot han haffde til drötning margaretis hand Arfstv 56 (b. av 1470-t). Carlsson Kalmar recess 1483 s. 67. tha gaffwä jon jensson olaf jonsson oc flere the godhä män i slotzloffuen staa megh swaa for raadh GPM 2: 330 ( 1509) . wnderuiste her gorius om slotzloffuen, som wor kierste nadige herre them tilrodt haffuer att förware STb 5: 292 ( 1520) . ","*slotslovanbref","slotzlouffen )","slots lovare (pl. slotzloffwar), . innehavare av slottsloven, slottsbefälhavare. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 67.","*slots man , ","slots mur","slatz- )","*slots nykil , ","slots porter , m. slottsport, fästningsport. STb 5: 299 (1519). ","*slots skomakare","slodz- . ","slaatsz- , scomagare),","slots skrivare (scriffuere], m. den som på ett slott besörer skrivgöromålen och sköter räkenskaperna. ss tillnamn. henrich slotzscriffuere SJ 2: 263 ( 1494) . STb 3: 208 (1495].","*slots skräddare","-scredder )","*slots smidher","slatz- . ","-smidh . ","-smed . -sme(d)5t, m. på slott anställd smed. Stock Skb 23 (1516-17). ss tillnamn. SSkb 301 (1508-09). Stock Skb 104 (1518-19). HLG 3: 49 (1520). jacob slotz[s]medt andersson Stock Skb 180 (1521-22). ","*slots timberman , ","*slots torn","slotz- )","*slots valder","slaatz- )"]},{"a":"slotfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - slots foghate. Stb 4: 154 (1507)."],"f":["-ffogith )"]},{"a":"slotlovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anförtrodt befäl öfver ett slott, slottsbefäl; förbindelse att ansvara för ett slott och hålla det landsherren till handa. slottlofwen sal igen kallas fran vthlenskom herrom til rijket i swerige fritt igen BtRK 90 ( 1425) . \" om slotloffuan til niclisse tala \" RK 2: 5803 . \" skal tw oc tyne arffue wara qwitte frii ledoge oc löse for alla maningh äller tiltalan om nogra slotlofffuan \" BSH 3: 4 ( 1449) . sin slotloffwen forklareden tha huru hon sculle siden sta RK 2: 3448 . \" alle fornyadeh ther slotloffuan tha \" ib 5303 . \" rättighet att förfoga öfver slott. slotlooffwan sculle han (konung Erik) förwenda til hertog buggesläffs hand stod hon för sidhan sculle hon sta til rikens kör \" RK 2: 1788 . \" then slotlofuen the fra grijpen rykka \" ib 1792 . - förlänande af slott. slotloffwan jo swa til gik RK 2: 507 . ib 3429 . - Jfr slots lovan."],"f":["-loffwan RK 2: 1788 . -lofuen ib 1792. -loffwen ib 3429, 3448), "]},{"a":"sludher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvickehylsa (på nötkreatur). \" är horn affbrwith . . . blandis samman tyära ysther . . . oc skär en före bark äffther slwdhenom som hornith är aff oc smöryes mädh the bländnyngenne wäl oc bindhes pa slwdhen PMskr 234. ib. \""],"f":[]},{"a":"sluka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sluka. \" thzta dyuret kallas achiron hulket j sik slukar alla ouergirugä okerkarlä \" LfK 223 . hiälp mik . . . for än hälwite mik j sik swle Ber 92 . "],"f":["sluka ater , åter sluka. bildl. mwnka ok mwnno som mz renlifsins ok ödhmwiktz lofwan wpspydho höghfärdhena . . . ok wmwenda sik nw ok sluka ather i sik högfärdhena Ber 30 . - Jfr up sluka."]},{"a":"sluka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sluka, uppsluka. \" diäfwulen j häluite girnandis altidh opswälia oc sluka thöm som thänna näruarande lustelikhet älska \" Prosadikter (Barl) 40 . Jfr under slika 2 och sluta 2. "],"f":["*sluka up , "]},{"a":"slukare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upslukare."],"f":[]},{"a":"slukare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slukare, fräsare. han halda alle vitre män firi ovätughan slukara KS 42 (109, 46) . ib 43 (110, 46)."],"f":[]},{"a":"slukin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["slocknad, stäckt. mit hugnadha liws är slukit ällir slkt for mic Hel män 158 . sidhen eldhen är slwken PMSkr 208 . ib s234. sidhan ognen är kaller slwkin ib 561 . Jfr utslukin."],"f":[]},{"a":"slukin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["slocknad, släckt. ÖGL B 44: pr. när hon stodh vp oc hafdhe slukna liwsit. tha tändis thz i hänna handom Lg 3: 245 ."],"f":[]},{"a":"slukna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slockna. män . . . tändo balet vm kring hana. ok sluknaþe slät som för Bu 31 . Bil 834 . \" eldin slokna tha träen bortkastas fra hanum \" MP 1: 107 . händher offta ath lwntor[n]a komma j wathn oc siwnka aff rägn PM 9 . ","2) svalna, kallna. \" eg. och bildl. at natwrlik hite som matin skulle siwdha, han sloknar mz allo \" MB 1: 108 . \" at hänna hiärta kolnade ok slo-. nade j thinne thiänist \" Bir 1: 105 . - Jfr utslukna."],"f":["slokna MP 1: 107 ; ","-ar MB 1: 108 ; ","-ade Bil 834 ; Bir 105 . ","-aþer , se utslukna),"]},{"a":"slukop","b":[],"c":"","d":"","e":["ss namn på en ölkällare på Stockholms slott. ath här är ikke mer än v lester härra ööl i then källäre som i pläghe sielff drykkte wtaff ok i slwkwp jke mer en vij tynnar ööl GPM 2: 289 ( 1508) ."],"f":["slwkwp )"]},{"a":"sluna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sedeslös kvinna, slyna. att han kallade iacop en skökinson ok hans hustrv horo ok lsluno ATb 1: 35 (14355). hon hade hafft hans barn som een gamul hora oc som een sluna ib 2: 28 (1474). STb 1: 178 ( 1479) ."],"f":[]},{"a":"slupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" wargher wndhr fara klädhom LfK 14 (jfr 288). slupandes wlfwä ib 223 . slupnadhis wargha Su 57 . \" slitzkare än slupande wargha \" ib 190 (jfr 468). Kanske är dock på alla dessa ställe glupande (-andhe, -andhis -andes) rätta läsarten, såsom ordet också af utg. har bifvit åtegifvet LfK 14 och Su 190 ."],"f":[]},{"a":"slupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glupa, sjuka, uppsluka. i fsv. anträffat blot i pat. pres. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 7 f., 6: 43. O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil 40-41. 1:134. steedh ey till thennä ä slupanda varghana at skingra eller hindra thee faar som jak hafuer her saman sankat J Buddes b 75 . . . thän gamlba owenen, hwilken slwpande (deoranten) är alth thz han kan owirkoma SpV 118 ."],"f":["-ande )"]},{"a":"slut","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sluttande. \" hällande, lutande. wthan wmkringh stadhen äller sloth graffwes nidher timber stokka swa ath the standa slwth moth fiendommen \" PM 4 ."],"f":[]},{"a":"slut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beslut."],"f":[]},{"a":"sluta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) avsluta, utgöra avslutning på ij öre for ij ange stocke at slute masten Skotteb 439 (1469-70, Kämn). (+) ascribere til scriffua ok sluka (fel för sluta) GU C 20. s. 39. 3) träffa av- görande (om). hwre j skwlle med them (ɔ: några fångar) slotthe GPM 2: 227 ( 1506) . - Jfr besluta."],"f":["slotthe )"]},{"a":"sluta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sluta, tillsluta, stänga. \" medhen vij . . . nogot . . . handom innan slotna döra \" BSH 5: 11 ( 1504) . HSH 19: 154 ( 1506) . Jfr be-, insluta."],"f":["slötin: slötnä HSH 19: 154 ( 1506) ),"]},{"a":"slutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" _bomslutare ss tillnamn. albrict sluttare STb 1: 87 ( 1477) . ib 101 ( 1477) ."],"f":["sluttare )"]},{"a":"sluter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sluttande. testudo är eth driffwande verk pa stark hywl bygth aff starkom biälkom haffwandis eth slwth tak aff stokkom PMSkr 167 . Jfr Sdw 2: 433."],"f":["slwth ) , "]},{"a":"slutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr beslutilse."],"f":[]},{"a":"slutliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr beslutliker."],"f":[]},{"a":"slutning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr beslutning."],"f":[]},{"a":"slutsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 12 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"slya","b":[],"c":"","d":"","e":["mjukt spö, vidja, ris. mastigia . . . bältis ree oc manslaa spänne oc slya GU C 20 (hand 2) s. 122. gudhz räddoghe är en andelikiin slyiia, mädh hwlkom alzkons synd bort köris SkrtUppb 120 . fijkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom PMSkr 332 ."],"f":["slyia . "]},{"a":"slykkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slökkia."],"f":[]},{"a":"slykkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slökkia."],"f":[]},{"a":"slädha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= släþi. bundho the han a slädo RK 2: 4476 ."],"f":[]},{"a":"slädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släde. \" monocosmus kärra kälkä oc släägdhe \" GU C 20 (hand 2) s. 153. iomffru maria wärdogasta christi färdhabaar ällar slädhi (dignissimum vehiculum) JMÖ 39 . Jfr arka-, karm-, kisto-, lang-, notryza-, stak-slädhi och slidhi. "],"f":["släädhe . ","slädha borgh , ","*slädha före","leda- . ","slede )","slädha häster","släde- )","*slädha iärn","sledajern )","*slädha mästare","slädmestare )","*slädha ran , ","*slädha smidher","slädasmäder )","*slädha sven","slede- )"]},{"a":"släggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slägga. \" bryta aldra þera larben mz slägiom sundar i sma styke \" Bu 522 . \" laghþo alle martires sik siälue fram a stäþ vndi slägor \" ib. \" sla tänder ok mun swndher mz släggium \" Bil 255 . Iv 273 . Al 5485 . Di 122 . aff . . . slegionna (för sleggionna) dengningh LfK 232 . hälghe män kallado han ok scrifuo maktoghasta kiättara sleggio Bil 650 . "],"f":["slägia . ","släga )","släggio skapt","sleggia skafft )"]},{"a":"släggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slägga. \" marculus . . . lithen slägga marcus ci slägga \" GU C 20 (hand 2) s. 120. "],"f":["slägga )","*släggio karl","sleggia- )"]},{"a":"släggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hamra el. bearbeta med slägga. cudo . . . smida slägia ok vt huga GU C 20. s. 157. malmen kan slägies oc driffwes vt wijder med hambrom PMSkr 595 (senare avskr.). ey är iärnit t qwämtt till att slå eller släggies tå thett är glödgedt rött ib 632 (d:o)."],"f":["slägia )"]},{"a":"släghil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vankelmodig, opålitlig? han är slägill BSH 5: 274 ( 1508) ."],"f":["slägill )"]},{"a":"släghil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vankelmodig, opålitlgi?"],"f":["slgle BSH 5: 114 (1508, Gadh)),"]},{"a":"släkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr osläkeliter."],"f":[]},{"a":"släkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr o-, ut-släkkeliker."],"f":[]},{"a":"släkkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["slekkia . ","släkter . ","lpret . ","ln . släkt), v L. släcka, komma att slockan. om ngt brinnande el. glödande. vm elder worder löst . . . haffui huar sadane redzskapp som ter tillhör, som är embar, yex, kexä, stiga, oc sltten (vä för xslekken) Stb 1: 436 (1460, Burspr.). the olyan giffwer lith pa rendadhan kopar som här j släkkiis PMSkr 406 . ib 426 . - släkkia kalk, släcka kalk. PMSkr 360 . " lgiffuer the akth vppa . . . huru the slekkia oc reda theres kalk som the mwra i vatnet med " HSH 13: 116 (1524, Brask). - oeg och bildl. mit hugnadha liws är slukit ällir släkt for mik Hel män 158 . " olya aff roser . . . lenar wärk, och stäkker hithaPMSkr 401. ","släkkia ut , släcka. om ngt brinnande. jtem . . . bör honum (ɔ: klockaren) . . . släkkia wt (ljusen) wnder prädikan j högamessone ÅK 58 . Jfr utsläkkia. - Jfr osläker och slökia."]},{"a":"släkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["släcka, komma att slockna. om ngt brinnande el. glödande. eld släkkia KS 85 (209, 94) . GO 1106 . \" viþ hänna nampns a kallan släctes alt balet \" Bu 30 . \" slekkia liusit \" Bil 835 . MB 1: (Cod. B) 561 . Lg 94 . \" tak then gwlkalken, oc glödga pa enne järn skoffwel . . . oc släk j bränth wathn \" LB 9: 96 . \" släkker tw syw resor smälth bly j win äller wathn, oc sidhan ther j släkker glödgath järn ib. \" ib 95 . - oeg. och bildl. thins kärlex eldir slekkis aldre Bir 3: 25 . särsk. "],"f":["släkkir . ","om brinnande och häftigt begär (i sht törst): släcka. släk tin lusta medh höuiskom tingom KS 24 . (58, 26). hafdhe han eet kar fult mz kalt vatn . . . som han släkte naturlikan losta mz Bil 855 . ib 10 . " idhar gudh . . . släkte idhan thörst mz vatnit som wtflöt aff hallinne " KL 389 . MB 2: 384 . Bir 1: 225, 370, 3: 37 . Al 4903 . " släkkiande thin hungir " MP 2: 56 . " släkkia sith forwit " ST 2 . - komma (ngt smärtsamt el. obehagligt) att upphöra. ä kombir sor (för sorgh) ok släkkir andra GO 522 . " thera fatighdoom släkkia " Al 2790 . swa som eldin slokna tha träen bortkastas fra hanum, swa släkkias delo ordh nar enghen swarar til thera MP 1: 107 . ","släkkia ut , "]},{"a":"släkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utsläkkilse."],"f":[]},{"a":"släkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släckning (af det som är glödande). LB 9: 95 ."],"f":[]},{"a":"släkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släckning. \" the som ey bära nogh wathn pa kalken j säktingenne the fördärffwa kalken \" PMSkr 361 ."],"f":[]},{"a":"släkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr man-, manz-släkt."],"f":[]},{"a":"släkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L.","1) släkt, börd, härkomst. \" genealogia idest genercio släkt ok släkträknan \" GU C 20 s. 309 . 2) släkt, ätt, familj. är nokar aff minom äptekomandom, som thet sma gotzet wil aer i släktena lösa SD NS 3: 340(1418). sath skellenora är giffuit (till Vadstea kloster) aff tweem säthom VKj 240 (1447). ty haffwa bada släktana vnth oc giffuith thet här til clostridh ib 241 (1447). - frälsesläkt adlig släkt. the andre aff släkt och byrd, ther sa högt oc mer besitne äre BSH 5: 304 (1508, Gadh.) . 6) släkting. Se Sdw 2: 1302 och jfr K. G. lLjunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 155 fl. all den arffdeel ther thöm ärffua ok vpbera skulle eptir sin framledne slecht lasse bagge SJ 2: 118 ( 1488) . ib 202, 215 (1492), 222 (1493) . \" thy affhende hon sama gaard sinom bonda sigh och theris arffuom och tillegnat . . . michel jnsson mwremestere sin ffrända och släkt medh sine hustru och theris arffua \" ib 244 ( 1493) . STb 2: 479 (1490). alth thet arff, som thöm her tillfallith war . . . epter theris framledne slecht ok bördh hustru lussej ib 542 ( 1491) . ib 571 ( 1491) , 3: 1 (1492), 121 (1493), 161 (1494), 232 (1495), 256 (1495), 282 (1496). diderick vestfaal, wlfaardz och hustrv lẏzabetz slecht ok bördh ib 306 ( 1496) . jöns persson är japs hustrv scecht ib 382 ( 1498) . waktande är ath the (ɔ: gumsarna) ey haffwa swartha äller spräklottha twngo tha ärw the godhe til säkth PMSkr 215 . killingana (av en årsgammal get) äthes älle säles, thy til at wpfostra til släkth dogher ey wthan aff moderenne som är j tridye aar gammal ib 244 . - Jf geta-, iudha-, ödhlo-släkt. "],"f":["slekth . ","slecht . ","*släkta räknare","reknare )","*släkta stubbe , "]},{"a":"släkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) slägt, börd, härkomst. biskopen . . . vndra hänna släkt (nobiliatem generis) ok vänlek Bu 144 . \" spaniol at släct \" Bil 382 . sancta birgitta är mykit ärlikin aff sinne släkt ok byrdh VKR III . \" for hänna fäghrind ok ärliko släkt \" KL 75 . jak är aff ärlike släkt Bir 2: 282 . \" for thina konungxlica släkt öib 27. the honum til släkt iämbyrdogh är \" Fl 165 . KL 327 . Bir 2: 207, 283 . LfK 121 . PM 31 . Fl 1013 (Cod. B, C, E, F), 1651. Al 3587 . ","2) sammanfattning af personer som hafva gemensam stamfader; slägt, ätt, familj. al þera släkt . . . danzar ii oviti huarn sancti iohannis dagh Bu 57 . \" mit namn är georgius. af bästo släkt capadocie rikes \" ib 493 . Bil 346 . en frw . . . komin aff bäzsto romska släktum ib 109 . han infördhe j wärldena . . . sanctam birgittam födda aff ärlikasta göta släkt VKR II far bort aff thino fädherne oc aff thinne släkt (cognatione) MB 1: 177 . alla släkter skulo önskia sik tholkin framgang som thu skalt fa ib. \" thu skal wardha margha släkta (gentium) fadher \" ib 186 . \" dle ta slächt widher slekt \" KS 11 (26, 11) . \" alla vars släktz forradhara \" Gr 281 . een vng qwinna af hans släkt KL 209 . \" han haffe ena starka vällugha slekt Rk 1: 238. wi ok all waar släkt hafwom yfrith goz saman laght \" Al 4163 . \" the wordho ther rike . . . thera släkt ok all thra äät \" ib 4654 . ofuer all sin släkt var een ära Fr 40 . ib 1075, 1200, 2455 . Iv 1249, 5067 . \" ther varo mang the slekte som gerna vildo höra gudz ordh \" Bil 859 . \" han hafdhe . . . manga släkte som mot hanom stodho (plurimos . . . habebat adversarios) \" ib 861 . - slägt, stam. en främärste oc förste höfdhinge aff symenon släkt MB 1: 418 . \" at the skullo ey . . . dela, i hwilka släktins (för -inna) skipte warsa herra hws skulle byggias ib 485. skipt nw landhit j äghadela mällan nio israels släkter oc halffwe släcktinne manasse \" ib 2: 36 . Bil 244, 245, 247 . MB 1: 383 . - stam, folk. tha kom iudha forman . . . oc sagdhe swa. här är the han födde ther alle ware släkt (genus nostrum) haffwir skam giort Lg 41 . ib 3: 604 . - personer tillhörande en stam el. ett folk. äþla män israels släkt (viri Israelitæ) Bu 196 . - slägt, afkomma. än tho at jak hafdhe ey fadhir aff abrahams afquämd tho hafdhe iak modhir aff hans släkt Bir 2: 294 . \" iak skal . . . ökia thina släkt otalika mykith \" MB 1: 186 . \" wäxste thera släkt oc affkämd \" ib 275 . \" iaphet släkt hon är wäldigh alt fra öster nordher oc swa wäster \" ib 174 . \" christus skulle födhas aff eens thera sona släkt \" ib 1 . \" huar o giptar man af dauiz konogs släkt [ok] ät \" Bu 6 . ib 3 . Bil 745 . Bir 4: (Dikt) 234, 235. ","3) slagtled, generation. \" stundom sökias oc hämpnas syndenar j fiärdha släktinne (generationem) \" Bir 2: 312 . ","4) släktgjord? wtaff theris almeninge och gamble släkth skal stande och bliffue som aff alder haffuer warit BtFH 1: 239 ( 1507) . ","5) slägte, slag, art. han skapadhe hwart thera äpter sinne släkt oc kyni MB 1: 74 . \" hwart thera (d. v. s. af lefvande ting) tagher kyn oc släkt aff andro tha the födhas \" ib. \" ther aff wardha fyra kön älla slektir i the sooth som kallas watn soot \" LB 3: 174 . - Jfr blamann-, härra-, iätta-, konunga-, konungs-, utländis-släkt."],"f":["-ir ) , ","släkta man , "]},{"a":"släkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr afsläkt."],"f":[]},{"a":"släkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slägtas, brås. hon skulle a fadren ey slekta RK 2: 8332 . \" hon släktadhe ekke vtan ätta \" Lg 3: 499 . - refl. släktas, d. s. iak släktas a hona Lg 3: 17- - Jfr vansläktas, äfvensom högh-, van-släktadher."],"f":[]},{"a":"släkte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) slägt, börd. \" hans släkte wälborenhet oc ädhle födhe aff sik wärdogha frukt \" Lg 3: 262 . \" han . . . gömdhe sith ärleka opphoff oc släkte \" ib 263 . ","2) slägt, ätt, familj. hennas Rahabs) släkte (cognationem) latho the vtan israels heman oc tiäll bliffwa MB 2: 16 . MD (S) 208 . war födher . . . aff mäktogho friborno slekthe Lg 3: 262 . war ganzska när kommen aff sancta gertudz släkte, oc the thwa hälga iomfrwnas aldegwndis oc waletrudis släkte ib 278 . \" lib 343, 585. hon sporde aff hwat slekte han födder war \" Di 125 . \" wil jach witä . . . aff hwat släkte jach är komin \" Va 28 . \" at thu fula forrädare och alt thit släkte \" ib 32 . \" gud han kenner wäl mit släkte och wet hwo iach är \" ib. \" aff thz ypasta slecthe war han som j danmarch wara kan \" RK 2: 8321 . - slägt, stam. manasse släkte MB 2: 45 . slägt, folk. för thins släktis (generis) angist oc dröffwilse MB 2: 169 . \" at stridha paa sith eghit slcte ib 325. - Jfr iätta-, konunga-, konungs-, leona-, magh-, mödhernis-släkte. \""],"f":["släktis man , "]},{"a":"släkte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) släkt, ätt, familj. - släkting. SJ 2: 153 ( 1489) . jens larensson . . . som loch hans säckte war ib 261 ( 1494) . STb 3: 204 (1494). Jfr säkt 2 slutet. 3) slkte, slag, art. the' faar som haffwa ey nogh wll wdy bwken ärw ey goth släkte PMSkr. 216. taked war alt aff gl oc besath mz dyra stena alla hånda släkthe Troj 187 . - Jfr fara-, hunda-, marmorsten-, pärutrå-, svina-, vinträ-släke och n-, ut-släktis."],"f":[]},{"a":"släktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr utsläkkilse."],"f":[]},{"a":"släkting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" släkting. Se Sdw 2: 1302. alt ytermeere til tall aff . . . henrik wittes frender ok slektinga KTb 92 ( 1475) . at . . . erik jenssons hustrv är ter skyl och slekting til STb 5: 58 (1515). tette köp . . . obehindrat för sig oc alle the slectinge ther kwnne pa tale ib 275 ( 1502) ."],"f":["släktinge?"]},{"a":"släktinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slägting. \" til släktingannas arff \" PM 1 ."],"f":[]},{"a":"släktman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släkting. asscocius cii kompon ok släk man GU C 20 s 40. propincus (för propinquus) a um granne ok säkt man ib s. 494."],"f":["släk man )"]},{"a":"släkträknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["geneaogia idest generacio släkt ok släkträknan GU C 20 s. 309 ."],"f":[]},{"a":"släkträkning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f impedatura . . . footh breth äller foth langht footha spaar opsögningh äller ransakan jtem impedatura släktäkningh (det första tillkrivet ovan raden) GU C 20 (hand 2) s. 14. (jfr Diefenbach: impedatura . . . mogeschaft . . . vrwandlung eins gelechts)."],"f":["släktt- )"]},{"a":"släktupräknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" II esdre vº et hornum quesita est generis scripa impedatura (jfr III Esdræ 5: 39 in predantura expone thera skriwande släkt opräkan war opsökt GU C 20 (hand 2) s. 14."],"f":["-op )"]},{"a":"slända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slända, spinnredskap bestående af en kort käpp vanligen försedd med en trissa på el. nedanför midten samt med en liten krok i öfre änden. Jfr Hyltén-Cavallius, Vären och Virdarne 2: 124. f. quinnor ärw snarth omwendha somwidh laar theris eghen slendha MD (S) 301 ."],"f":[]},{"a":"slängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slänga, slunga, kasta. drachen . . . slängde siith hoffwod hiit och tiith Trof 21. hared slängdes om hennes härda ib 182 ."],"f":["-de )"]},{"a":"slängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slänga, slunga. \" grep the linno särkiana, oc slängde them j then brännande vgnen \" ST 105 . \" tha han !UDDA_TECKEN?: hosbondin) kom for portin, toke the thri mennene han oc slängdon oppa then lösa hestin \" ib 51 . ib 498 . grep keysarin sith blodh mz badhum handum, oc slängde vp j wädrith ib 95 . \" hwan stadhin skilde eet stenkast fran androm äkke swa stort som een gate kastat nar han slängde af alle makt \" Bo 186 . Jfr kring-, saman-slängia."],"f":["-de )"]},{"a":"släpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släpa, draga. han släpte andhirs mwromästara v rättenom wt v lambriktz stugu ATb 1: 222 ( 1476?) . 2) släpa, förrätta tungt arbete. altidh ymsäs mannen j ostaduga vänto . . . drager ok släpär J Buddes b 162 . then andre forläningh . . . tyäner gode wnge män, som gerna släpa wilia GPM 2: 24 ( 1508) ."],"f":["ip . ","-te )"]},{"a":"släpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släpa, draga. mz synom andkostom vsla sielnä swnderskoro släpäde ok slitu j tusande stykken LfK 228 . ib 223, 230 . Jfr slipa. ","2) släpa, förrätta tungt arbete. släpa oc träla BtRK 344 (1490, orig) . for dhenne her del, som iak haffwer slepath ok haffth vmak fore FM 421 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"släpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släpa, ett slags släde. HLG 2: 48 (1516), 62 (1518), 70 (1521). Jfr släpe (Sdw 2: 435)."],"f":["slepa )"]},{"a":"släpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släpande, släp, tungt arbete. then veluiligheet han barnomen giort . . . haffuer thöm til bestandh ok sigh sielffuan til twngheet ok slepan Stb 4: 171 (1507)."],"f":["slepan )"]},{"a":"släpan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släpande, släp, tungt arbete. han är födher . . . til släpan oc träldom LfK 79 . \" om honum skwlde saa wordhe lönth for hans langligwe, swre slepen och trotieniste \" BSH 4: 220 ( 1497) . \" min store sleppen \" FM 290 ( 1506) . HSH 18: 26 ( 1495) ."],"f":["slepen . ","sleppen )"]},{"a":"släpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släpa, ett slags släde som består af två stora, af grofva tvärslåra sammanhållna kälkmedar och som nyttjas till transport af tunga saker der hvarest väg för hjuldon ej är banad. lot han slepar göra bata oc snekkior sunnan offuer föra RK 2: 6066 ."],"f":[]},{"a":"släper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slipper."],"f":[]},{"a":"släperi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = släpan. thet store omak och sleperii BSH 5: 341 ( 1509) ."],"f":["sleperii )"]},{"a":"släperi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - släpan. för then store kosth, släperi och gestningh, . . . borgare i jöneköpinghs stadh nu . . . hafft haffue Pri f Sv st 246 (1510). HLG 3: 156 (1526)."],"f":["sleperii )"]},{"a":"släpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bisläpirska."],"f":[]},{"a":"släppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta glida från sig; låta fra, släppa. med ack bänkt byaswen släpe een karl lsom lauris . . . gripit hafde ATb 1: 254 ( 1466) . . . . sinna fadherligha wmfämpnilse aff hwilkom han aldrigh säpper hona Mecht 308 skipperen, som han (ɔ: en fånge) släffte STb 1: 205 ( 1479) . Prosadikter (Varl) 34 . . . angradhe at han fughin släpe b. _ med två ack. av vilka den ena är ett adj slep mie häldir lsan Prosadikter (Barl) 33 . \" ty han släppte eeldin lös i sin smida om nätter tiidh Stb 1: 3 (1474). - med ack. och pep.-uttr. tet ɉ skeppund gedder, som han slepta j syön \" STb 5: 25 ( 1514) . skalana (på mandlarna) släppa fran stenommen. tha läggis j ham oc strax släppe the PMskr 344.","3) uppgiva, giva från sig (Jason) hög ppa honom . . . til drachen släpte syn andhe Troj 22 . - uppgiva, avstå, sidan biörn släpena, skal hon (ɔ: en kvarn) lägias for mägeligit landgäl VKJ 276 (eftr 1480). - abs. avtaga giva med sig, släppa greppet. wi hafve måne siukdomars missfälle så att för än ett släpper tager 2 vider Linkbiblh 1: 150 (1523, Brask) . 4) släppa, medgiva tillträde (till), låta komma (i) med dat. ljach rader offuer myn hwss och jngen anner ok jngom slepper jach ther STb 3: 313 (1496). ","2) låta avtaga, bringa att upphöra. item begynnas oc antiphona för psalmen, aff enne persone, oc släppes aff, än åpther psalmen synwngx hon til ändha JMÖ 13 . "],"f":["sleppa Prosadikter Barl) 34. -er, -te. pres. slepper Stb 3: 313 (1496). släper VKJ 276 (efter 1480). impf. slepta STb 5: 25 ( 1514) . ","släffte ib 1: 205 ( 1479) . ","imperatt . ","släp . ","slep Prosadikter (Barl 33),","*släppa sik , släppa sig ned, slå ned (i) aldrigh släpper sik (mittitur) fälgen snarare oc kärlrikare i blomstrande ängihia . . . som iak (ɔ: Herren) är girugher at komma til thinna siäl tha hon mik kallar Mecht 188 . ","släppa af , 1) övergiva, lämna. med ack. tu släp ok aldre aff mik for en iak är i äuärdeleke gläde SvB 406 (1400-t.). ","*släppa saman , säppa samman. i fråga om betäckning av boskap. tha nokor fänadher skal affla och öxlas skal thet som han är en enskylt haffwas j trätio dagha oc giffwas nogh ätha, oc thet som hon är skal giffwas litith ätha för än the säppas samman PMskr 215. ib 217 . _","*släppa til , släppa till. i fråga om betäckning. släppes stodhesthen til twa resor wm daghen PMSkr 221 . ","*släppa tilsaman , släppa samman, låta komma samman. ATb 1: 109 ( 1459) . Jfr tilsamnsläpa. ","*släppa ut , släppa ut. barn oc qwinfolk släppis wth wm porthen PMSkr 165 . Jfr utsäppa. - Jfr nidherläppa."]},{"a":"släppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slippa."],"f":[]},{"a":"släppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta glida från sig; låta fara, släppa. med dat. släpte fiskinom j watneno KL 12 . \" bödh petrus . . . diäflum som fördho symon magum at släppa hanum j wädhreno: jämsköt släptte diäflane hanum \" Bil 105 . mannin släpte nektergalune ib 613 . \" hwa sum fanga rättän þyuf oc släpper hanom \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). KL 44 . \" släpto (dimiserunt) the siälene Ang 179. swa som nakor fughl ällir hökir ther hafwir fest nakra bradh mällan sina klör ok näff än han höre nakot liwdh släppir bradhinne . . . swa ok diäflane nar the höra mit nampn tha släppa the siälinne \" Bir 1: 24 . ville thänne halla alt til dödhin alt thz han hauir mz orät än tha nar alle limine vanskas nödhgadhis han at släppa thy ib 2: 98 . - med ack. (el. en form som kan fattas ss. ack.). släpto benin j een brun Bil 108 . the släpto petrum mz vit ok vilia ib 111 . \" slepte dieffwllin mannen \" ST 30 . \" ther wart thymoteus fangadir oc . . . leffwandis släptir \" MB 2: 316 . \" the danske angrade . . . at the konung erc sa fra sik sleffte \" RK 2: 7728 . albani släpto sina hunda all Al 4105 . \" släpto them mot them hunda här \" ib 4107 . - med två ack. af hvilka den ene är ett adj. han släpte them (griparne) lösa i lukt Al 9100 . \" han haffde two myss i sin handska . . . han slepte först then ena löss . . . tha slepte han the andra mws \" Di 165 . ","2) släppa, låta fråskilja sig, lossna. ath limith thäs lättaren släpper PM 14 . ","3) uppgifva, gifva från sig. the monde ful ner anden släppa RK 2: 3925 . - uppgifva, afstå. han släpte (reliquit) mz siälfs wilia thry landh wndhan römsca rike Bil 376 . \" wlde han . . . släppe danmark ib. - uppgifva, öfvergifva, lemna. släppa sit hop oc tröst \" Bu 29 . \" nöþghaþe cristet folk at släpa cristno \" ib 138 . - abs. öfvergifva, lemna i sticket; draga sig undan. i faa ecke swa sleppä handlöst HSH 18: 9 ( 1494) . ","4) släppa, medgifva tillträde (till), låta komma(i). hoo räffuen släpper i gaasa hopp RK 3: 2752 . "],"f":["släpa Bu 138 . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","sleffte RK 2: 7728),","släppa af , öfvergifva, lemna. med dat. släppa aff thy offwlkompnado som ahn haffwer tha i sinom handom at göra LfK 190 . ","släppa bort , släppa från sig. släp hona (visheten) ey borth Su 11 . ","släppa nidh , nedsläppa, låta falla ned. med dat. KL 13 . ","släppa up , släppa upp, låta komma upp. ath jak skal . . . sleppa her ingen wp BSH 5: 493 ( 1512) . - Jfr in-, ut-släppa."]},{"a":"släppa","b":["vb"],"c":"","d":"","e":[" se slippa."],"f":[]},{"a":"slät","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se slätter, m.?"],"f":[]},{"a":"slät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slätt. \" hwarche a lääth ällir i skoghom \" SD NS 3: 454 ( 1419) . areola . . . sätth GU C 20. s. 34. vallis josaphat tydher swa mykit, som domsens släät eller valler SvKyrkobr (Lucid B) 228 . \" pa thessä slätena . . . varder domen ib. \""],"f":["sätth )"]},{"a":"slät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slätt. jak saa . . . swasom een slät (planities) vare Bir 3: 193. en starkaste m ur gik kring vm slättinga ib. ther flöt en aa wiid eth bergh vpa en släth RK 1: 3542 . a moab slät MB 1: 419 . \" offwerwan jouse alt landit som liggher j bärghom . . . oc iämwäl vppa slätthenne \" ib 2: 31 . ib 32, 33, 145, 149 . \" all bärgh dala oc slätther \" ib 148 . \" gik . . . ower skogha oc slätter \" Lg 218 ."],"f":["frv . ","vok . i änd. -tt. pl. -ir),"]},{"a":"slät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr slänga slät."],"f":[]},{"a":"slät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) Jfr umslät (Sdw 2: 805). 2) lösande? Jfr C. E. Tors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 314, äensom ffri bazlät, firi banzlätenä Smål 13: 4 - Jfr Sdw 2: 4346 under slätter?"],"f":["*slättar karl","släterkarla HLG 3: 131 (1529)); jfr slatherkarla (snrast fel för släther-) ib 137 ( 1529) . siätta kara VKU 103 ( 1561) ), "]},{"a":"släta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr slata."],"f":["släto dagher , "]},{"a":"släta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se slätta."],"f":[]},{"a":"släta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se slätta."],"f":[]},{"a":"släta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se slätta och jfr oslätadher."],"f":[]},{"a":"släta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se slätta."],"f":[]},{"a":"slätfötter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pl. adj. lättfotad. Ileuipes . . . slöth föthe oc snar GU C 20 (hand 2) s. 77."],"f":["släth föther )"]},{"a":"släthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släthet, jämnhet. \" hans klädhes största dbiblitek oc släthet \" Mecht 215 . \" han forwndrade och oppa hennes snöia ännes släthet Trof 62. \""],"f":[]},{"a":"slätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) bestämt, rnt ut. thänna thu synas nogh slättelika (plane) wara genwardogh, ok . . . sik siälffwom genstrrodogh SpV 505 . i 537. 2) eneklt, rättframt, utan omsvep el. lundaflykter. Abvbedval i Vkl 97 . . . the som sina röstir haua giffuit twäkande, owisselika, ellir mädh wilkorum for thy at walit skal bliffwa widh them som sletteligha oc wisseligha haua gifuit sina röster j scrutnio ib 101 . 3) rätt och slätt, blott, helt enkelt. tha bordhe jw fru merithiss goz . . . til foren at skiptis aff for en her thuree skulde sa säthligha ga j alth thät goz"],"f":["slätth- . ","slätte- , -slette-. -ligha),"]},{"a":"slätlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) bestämdt, rent ut. mat thw spöria hui gudh . . . foresaghdhe ey al thing slätelica (plane) til vissa tima Bir 2: 38 . ","2) enkelt, rättframt, utan omsvep el. undanflykter. thet scal haldas eptir thy som theras eghin stadgan skipilse oc friihetir lydha slätlicha oc enfallicha VKR 8 . ","3) rätt och slätt, blott, helt enkelt. j thy brullöpeno var oc varfrw. tho ey swa som hon hafhde varit thijt slätlica budhin. vtan swa som thön första oc älzsta i bland systrana Bo 58 ."],"f":["-licha . ","slätelica )"]},{"a":"slätmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slättmark. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 161. jtem pa slätmarkenne wäxer yffogaren win PMSkr 210 ."],"f":[]},{"a":"slätmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slättmark. \" bärghit . . . mz släthmarkenne \" MB 2: 33 . \" vndir lybani slethmark ib. \" ib 35, 69 . "],"f":["slätmarks ödhkn","slätmarkx ökn )"]},{"a":"slätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släta, jämna. como . . . pryda släta ok kämba GU C 20 s. 129 . dolo . . . tälia slätha ok slaa ib s. 198 . \" fö än jordhen sättas äller harffwas \" PMSkr 333 . - bildl. hon slätte mz faghrom ordhum allan wäghin for hanom Prosadikter (Barl) 77. - glätta, polera. llimare . . . obli (ɔ: oblimare) göra clarth slätta skygga GU C 20 (hand 2) s. 85. somlige stena vare fyreslindoghe ok annars väl gnidde ok slätädhe SvKyrkobr (Luci B) 241 . \" formera oc sätta stenana \" PMSkr 504 . i8b."],"f":["-slätte Prosadiker (Barl) 77. part. pret. pl. m. släädhe SvKyrkobr (Lucid B) 241),"]},{"a":"slätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trsa, klut. lJfr diska sätta."],"f":[]},{"a":"slätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trasa, klut. \" han hafdhe seet hänna änlite sweep (för sweept) oc hult mz fatökom slättom \" KL 303 ."],"f":[]},{"a":"slätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släta, jämna. \" skaparen siälffuer haffde han (näml. vägen) före gangith, trudhith oc slättat \" Su 34 . ","2) släta öfver, bemantla. äggiar han oc radhir til at slätta (levigare) syndenar ok orsaka thom Bir 2: 60 . ib 1: 314, 488, 2: 42 ."],"f":["släta: -ande Bir 2: 42 . ","-is Bir 1: 314, 388 . ","-at Su 34 ),"]},{"a":"slätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l2) slätt, slätmark. Se Sd2 2: 1302 och jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 238, 315."],"f":["släta )"]},{"a":"slätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) (jämn) yta. at staalsins vidhlek oc slätta (latitudo et planites) vari näst thino hiärta Bir 2: 5 . ","2) slätt. \" ther vtan fore var een digher släta \" Iv 4129 . Fr 446 . wi rykkiom saman a thässa släta (i rimsl. med thrätta) Al 624 . \" gaff oss . . . ena slätho (planiciem) \" SD 3: 697 (öfvers. trol. fr. förra hälften af 1400-talet). - ss ortnamn. hallin a swinanæs slætw SD 3: 146 (1313, gammal afskr.)."],"f":["släta )"]},{"a":"slättan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slätande, jämnande. polerande. hwgningh, slättan oc gnidnigh Su 150 ."],"f":[]},{"a":"slättan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) lindring. llenimen . . . idest lenimentum slethan GU C 20 (hand 2) s. 73."],"f":["slethan )"]},{"a":"slättar karl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovn under slät, f."],"f":[]},{"a":"slätte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n. Jfr manslätte."],"f":[]},{"a":"slätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) slät, jämn. \" reddo the fore honom nidhir a iordhinne ther the funno nakat slät (in plana terra) \" Bo 51 . \" hawandis i mällan sik swa som en slättastan daal \" Gr 297 . \" iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät swa som heedh \" ib 298 . \" a enne slätte mark \" KL 68 . Bir 2: 157, 197 . MB 2: 32 . RK 3: 2309 . \" thän wägh var tha badhe goodh ok slät \" Iv 3815 . \" engin kostelikin graffning skal wara j dwromen ällir windöghomen, stwdhomen ällir wägghionem wtan alt wari aff slätte (plano) gärningh ödhmiuke oc starke \" Bir 4: 85 . \" hwilkin mantil skal ey wara wtantil rynktir oc ey wirkelika samansattir, wtan endel trangher oc slättir (planum) \" ib 10 . VKR 58 ; med afs. på de tre sistn. ställena jfr 4. - slät, polerad. the dyrasta stenana som thu saa i himerikis palacio, slätta fagra oc skinande Su 150 . ","2) jämn, lugn. \" mädan iak i tolke sannindh nakot tröstelika tik före lägher än tho mz faghrom oc slättom ordhom (sermone quidem teperato) \" Su 154 . ","3) jämn, enkel, utan vexling (höning el. sänkning i ton). skal lwdhra bläster wara enfaller, rättir, oc slätter, vtan nota skipte MB 1: 388 . ","4) rätt och slätt, enkel, utan prydnader, vanlig. han lät förste kesare sätia sin klädhe mz dyrom stenum ther alle kesare som för waro. drogho släth peld ok baldakin (sola purpura uterentur) Bil 470 . II paria mensalium slæta SD 4: 710 ( 1340?) . ","5) enkel, enfaldig, okonstlad. än tha at han !UDDA_TECKEN?: min lärdomber) mz slättom ok fawnogom ordom är saman satter Su 377 . \" j sleth swar tha swarar iak groffligha \" Gers Frest 56 . ","6) rättfram, uppriktig, ärlig, sveklös? ä hurw han latz wara släter hans hugher är tho ekke rätter Al 9999 . ","7) rätt och slätt, vanlig, simpel. romara satto dyoclecianum ok maximianum fran valdom baþa ok giorþo þöm slätta böndar Bu 533 . thordhe han engom konung gifwa sina dottir, vtan gaff hona enom slättom riddara ST 336 . Bil 693 . Di 142 . RK 3: (sista forts.) 4419 . ","8) vanlig, ringare, af mindre betydenhet. nw tha rettha stempnar holles schole om walburgamessa ock mickelsmessan huilken ämbetz broder sick tha forsumer aff stempnan böte ena halwa mark penninga . . . ok andra sletta stempnar om aarit tha bud sendes böte ena marck wax SO 111 . ","9) utjämnad; afgjord, bragt till klarthet, bragt till slut? man menar thz är nw alt slet RK 2: 4384 . 11) billig, rättvis? all tingh waare ekke släth RK 3: 867 (möjl. att föra till 10). - n. adv. ","1) glatt; vackert, väl. the . . . talado for them yffrid slät RK 1: 256 . ib 1070, 3697 . idhur tunga faller slät Iv 3735 . ","2) alldeles, helt och hållet. tändo balet vm kring hana. ok sluknaþe slät som för Bu 31 . \" skal iak swa slät stryka them aff wärldinne, som iak skapadhe them \" MB 1: 344 . ib 402 . skal iak stryka slät aff iordhinne alt thz iak hawer skapt a henne ib 169 . \" o huadh mangh land och städer herra första och rättara mäder haalla liteth aaf lagh och rät och somme genuas öwer slät \" MD (S) 235 . varder thenne fatighe stadhen släth ödhe BSH 5: 296 ( 1508) . - i rimverken ofta i förbindelse med en form af adj. alder och merendels snarast att betraktas ss rimfyllnad. som thera goz hafdho mist alt slät Fr 2191 . hafdhe thz brutidh rät alt slät Iv 2620 . Al 96 . MD 169 . RK 3: (sista forts.) 4415 . \" bidher iak idher alla slät \" Fl 1630, 1684 . \" ij dömin them for vtan skäl ok hafuin tho alle sworith slät, at döma ängin vtna rät \" ib 1740 . ib 1778, 1882, (Co. C) 570. RK 1: 3593, 2: 1677 . Al 820, 3678, 5388 . TB 71 . MD 33 . ","3) enkelt, utan vidare, lätt. thz kan ekke wardha saa släth RK 3: 426 . ","4) rätt och slätt, helt simpelt. theras qvinnor wille ey slätt hwstrwr hetha RK 3: (sista forts.) 5099. - Jfr fulsät."],"f":["släter Al 9989 (i rimsl. med rätter); VKR 58 . ","slät Iv 3815 . ","slät . ","slätt . ","slättan Bil 693 . ","slätha RK 3: 2309 . ","slättom . ","slätte KL 68 ; Bir 4: 85 . ","slätta Bu 533 ; Su 150 . ","sletta SO 111 . ","slättom . ","släta SD 4: 710 (1340?). best. form. n. slätta MB 2: 32 . ","slättare Su 33 . ","slättaster ) , "]},{"a":"slätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["slätta dagher","slättä- )"]},{"a":"slätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) st, jämn. \" lenis . . . slätther oc een G C 20 (hand 2 s. 73. ib. ängin klokh skyrdh skal ara i dorum. vindöghom. ällas pilarum ( i Vadstena klosterkyrka). vtan slätj germomgj pl starl Jpöö,am Bor Extra 234 iak skal göra hans gardh swa slättan som hans akra gärdhe \" ATb 1: 326 ( 1470) . - slät, polerad. armenus är en sten . . . sätther at taka pa PMSkr 461 . 4) rätt och slätt, enkel, vanlig. tha som sleth sielaringningk ringes STb 4: 164 ( 1507) . 5) enel; enfaldig, oknstlad. var bryllopit j suerge giort tha er thät eth slet erende for sigh at hom var gild til in morgongaffuo Arfsv 37 (1481). 7) rätt och slätt, vanlig, simpel. tha halde han confessoris stadh ok ämbite thogh ey som confessor wtan som en lättir brodhir Val av Conf gen 113.","8) vanlig, ringare, av mkndretydenhet. ath alle the ther sleth vaardh wardher tilsacht forswme hanom jngalunde wijdh both iij marck STb 3: 109 (1493).","9) slät dålig. lleuis . . . äther oc släther GU C 20 (hand 2) s. 77. 10) utjämnad; avgjord, bragt till klarhet, bragt till slut. - uppgjord, reglerad om räkenskaper o. d. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204 f. tha regnades met cämenere alle thing slet thet eno modh thet annet reknat her vpa Skottteb 370 (1460-61). Känn.) ib. ib 394, 396 (1464-65, d:o) thetta her är allesammen sleth, quit oc döt affreknat ib 877 (1461-62, d:o) fik nigels dobbin xi mark rede penninge oc allä rekinskap frii oc qiuit, slät och hans skt frii ib 252 (1466-67) . . . ther met alt ting sät for vthan et fat järne han skall än smidie ib 253 (1466-67). ib 442 (1469-70, Kämn). Jfr slitter. - sät um slät, kvitt. hans helmold quitedes met honom alt sit forsitne skot frii slet vm slät som han til achters war Skotteb 229 (1466-67). 12) falsk, inställsam. Jfr O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 1: 132. thy at ormen är jkoker hall eller sletter (hs. sletten) swa diefulen hwem han kan swika gör han thöm ginstan jkloka til alla ondzsko J Buddes b 13 (jfr ib 248 ). - n. adv. 1) glatt; vackert, väl. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 185. thee . . . ladho sina twnge saa släth, ath inghen prdikare i kartwse orde kwnne mer winläggia sig än thee bade giorde BSH 5: 303 (1508, Gadh) . 2) alldeles, helt och hållet. tha hade all grecana skyp brwnned op släth wthan twäkian Troj 205 . 3) enkelt utan vidare, lätt. hwlken gaffwa jac ey aktar sa släth släpp (Troj 45. 4) rätt och sätt, helt simpelt. then som godzet hadhe skulle ekke wthan saa släth ath swerie ath hans föräldra äller han haffde fangit thät Arfsv 45 (1461). BSH 5: 157 (1507, Gadh) . - Jfr oslätter."],"f":["släth Hoffman Bir Extr 234. slet STb 4 164 (1507). n. l(nom. lack. sing. och pl. slät(h). GU C 20 (hand 2) s. 73; Skotteb 370 (14360-61, Kämn) 377 (1461-62; d:o, 229 (1466-67). slett ib 442 (1§469-70, Kämn.) ack. ","slättan ATb 1: 326 ( 1470) ),"]},{"a":"slättilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" öfverskylande, bemantlande. syndanna slättilse Bir 3: 171 . ib 331 ."],"f":["slätilse Bir 3: 331), "]},{"a":"släþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släde. \" kasta . . . likstokkin a vaghn älla slädha \" Bil 767 . \" brister slädhi mandz \" TB 79 . \" jach sath i slädan \" FM 488 ( 1510) . stodh jach strax vpp vtoff slädan ib. RK 1: (Albr.) s. 214, 2: 8600. Jfr arbeidhis slädhi samt sliþi, slädha. "],"f":["slädha borgh , ","slädha häster"]},{"a":"slöfa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kappa. - i latiniserad form. vestes meas sollempnes. scilicet tunicam. surcocium & sløfan SD 2: 113 ( 1291) . - Jfr sliffa."],"f":[]},{"a":"slöghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) genom skicklighet el. dugighet förvärvat gods? ingin hawer makt at presentra til sancte anne prebendam ii scarum vtan waar elskeliga broder . . . oc hans arwa, hulka han aff sino egno fädherne oc slöögdh funderat oc fulkom[a]t hawer Vg Fornt III 7-8: 156 (1384)."],"f":["slöögdh )"]},{"a":"slöghdhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hantverkare, opifex . . . görare gerningsman ok slögdare GU C 20 s. 382 ."],"f":["slögdare )"]},{"a":"slöghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med konstskicklighet, konstmässigt. the böghla varo aff filsbene, slögeligä giörde öffrit fin Fl (Cod. ) 530 ."],"f":["slögeligä )"]},{"a":"slögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklg, kunnig. Se Sdw 2: 1302. Jfr lafrinze slegidikn SD 8: 71 ( 1361) . "],"f":[]},{"a":"slögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicklig, kunnig. nw er myn twnga ey swa slögh at iak dömer nokon räth ther til RK 1: 2115 . Al 6437 . \" konung cristoffer war . . . j ondom radom slögh \" RK 2: 7355 . - särsk. med afs. på konst el. handarbete. Bo 17 . \" at leta en mestara slöghan. at dicta hanom eet palacium \" Bu 181 . KS 52 (132, 56) . KL 46 . \" bland thässe budh . . . en slöghan malara hon wt nämpde \" Al 7796 . \" loot them hänta . . . (näml. timmermän) ther slöghe waro oc konstelik \" ib 9075 . \" sagdhe . . . sik wara slöghan at alscons script oc gärning \" Bil 117 . \" thz war slöghasta oc behändoghasta folk til alzkona gerning \" ST 323 . MB 1: 9 . \" ij thz besta gull man matte finna varo the (ädelstarne) lagdhe mz slögo (Cod. A fögha) sinne \" Fr (Cod. B) 928 . - konstmässigt, med skicklighet el. konst utförd el. arbetad. at göra behändogha älla slögha gärning (opera curiosa) Bo 121 . \" loth engelbrecht en flota byggia . . . vppo then flota eth bergfrid slögt \" RK 2: 1118 ."],"f":[]},{"a":"slöghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sliona."],"f":[]},{"a":"slöghþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skicklighet, konstskicklighet, yrkesskicklighet; handverksarbete, slöjd. iosep hwilkom hon (Maria) war fäst (näml. var) swa fatigher . . . at han afladhe klädhe och födho mz sino ärwodhe och slögdh (artifico) Ber 128 . - konstarbete, konst, slöjd. andre jdhandhe aldra handa omskiptelica gerninga ok slögdhir (operi mannum et diversarum artium) Bir 3: 366 . jak idhnar . . ey handa gerning älla slöghdir (non insisto operi mannum) swa som godhir ärwodhis man ib. - konstskicklighet el. konstarbete fattadt ss tjenade fåfängan. swa som groft oc kluddoght oc ofannokt äru ödhmiuktenna födha. swa är oc slöghddhin häghfärdhinna Bo 17 . \" til änkte annat dughir slöghdin (talia curiosa) vtan at födha öghonin j fafängonne \" ib. \" thänk . . . huru opta gudh ma retas för än the slögdhin (curiositas) vardhir afskrapadh ib. \""],"f":[]},{"a":"slöiere","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? slöja, hufvudduk? xij cylkesparlaghen ny. jtem iij gamle. jtem en gwlfläde. jtem en siöyere. jtem iiij cylketägen FM 76 (1483, daniserande)."],"f":[]},{"a":"slökkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["släcka, komma att slockna. om ngt brinnande el. glödande. slökte balet Bu 522 . ,siþan slyktar var vngen Bu 506 . \" eet stort vaxlyus som . . . scal . . . aldre slykyäs \" SD 5: 564 ( 1346) . Di 162 . han hona (lyktan) slykte RK 2: 3301 . \" slykte elden \" MB 1: 174 . ib 389 . RK 2: 2258, 2900, 6133 . \" lucifer sände wt fäm diäfla at thända eld innan skipit . . . guz ängil kom oc slöckte \" Bil 286 . RK 2: 2894 . - oeg. och bildl. äter man opta oc drikker marght thz som wäkker eller slykker hans naturlika hita i liweno MB 1: 78 . ib 108 . watn slyker elzens hita, än hwarce watn eller nakar genwärdha slyker fulkompelikan gudz älskogha ib 314. hwarke elder loghande älla watn wällande slöckia gudhz älskogha j mino hiärta Bil 370 . - särsk. om brinnande och häftigt begär (i sht törst): släcka. han slyckte swa sin lusta mz sarum wärk Bil 402 . huru the hafdho sin hunger slukt Al 9230 . \" slökker menniskiona törst \" Lg 3: 35 . \" hans ilzsko thörstir slökkis nakat \" Bir 3: 421 . - dämpa, hämma, göra slut på (ngt förderfligt). þässa villo ok vantro slykte philipus Bu 200 . "],"f":["-as: vtslökkias Bir 2: 29 . ","slöckia Bil 370 . ","slökia i en hdskr. af STadL, se Rydqvist 1: 222. slokia i samma hdskr., se ib. ","slykkä: -äs SD 5: 564 ( 1346) . ","slykka RK 2: 6133 . ","slykke ib 2258 . ","slykker MB 1: 78, 314 . refl. slökkis Bir 3: 421 . ","slykkes MB 1: 108 . impf. slökte Bu 522 ; Di 162 . ","slöcte Bil 286 . ","slykte Bu 200 ; MB 1: 174 ; RK 2: 2894, 3301 . ","slycte Bil 402 . ","slokte: -is MB 1: 389 . ","slyktar Bu 506 ; ","slykt RK 2: 2900 . ","slikter: slikt BjR 41: 1 . ","slukter: slukt Al 9230),","slökkia ut , utsläcka (ngt brinnande). slökte wt liusit Bil 719 . Jfr utslökkia. - Jfr släkkia, äfvensom slukin."]},{"a":"slökkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["släcka. \" om ngt brinnande el. glödande . . . eet brenna(n)de baal sua at thz matte engin slockiä \" Vis sten 4 . \" ther medh skulle . . . örlen styckia lywsit \" STb 3: 347 ( 1488) . - oeg. och bildl. särsk. om brinnande och häftigt begär (i sht törst=; släcka. watn . . . slykker thörst SvKyrkobr (Lucid A) 104 . - dämpa, hämna, göra slut på (ngt fördärvligt). swasom watnit vtslökkir ellin, swa slökir almosan syndena MP 5: 236 . "],"f":["slykker SvKyrkobr 13: ib (Lucid A) 104 . ","slykte Prosadikter (Sju vise m) 143 . Jfr O. Thorell Fem Moseböcker på fsv. 157.),","slökkia ut , utsläckta. tha genast skööt mannen oc stykte wt elden Prosadikter (Sju vise m) 143 . SvKyrkobr 13 . MP 5: 129 . Jfr utslökkia."]},{"a":"slösare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GPM 2: 254 (1507, Metta Ivarsdotter till Svante Nilsson) . Jfr öra slösare."],"f":[]},{"a":"slöseri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skräp, uselhet? om slottith her i byn, tha är ther oppe c (100), onth och goth, lxxx (80) wärafftige, thet andra slöseri BSH 5: 348 ( 1509?) ."],"f":[]},{"a":"sma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ringakta förakta. Se Sds 2. 1802."],"f":[]},{"a":"smabarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småbarn, litet barn. sa iac mykin smabarna mogha MB 2: 374 . KL 379 ."],"f":[]},{"a":"smabikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten bägare. om bägares innehåll. höen nw hulika tolff storbekara han drak i sinom pino tima oc j hwariom thera thre smabekara aldra bekasta SkrtUppb 315 . ib. ib 316."],"f":["-bekare )"]},{"a":"smabol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["smabola ingiäld , "]},{"a":"smaboskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småboskap. Svartb (Skokl) 502 (omkr. 1470)."],"f":["smo- )"]},{"a":"smabro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten bro. SD 1: 319 ."],"f":[]},{"a":"smabrutin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bruten i små stycken. mz thy smabruthna brödhe MP 1: 97 . ib 223 ."],"f":[]},{"a":"smabrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bröd i smyå stycken, brödbitar. takin saman smabrödhet (fragmenta) som atir är MP 1: 97 ."],"f":[]},{"a":"smabyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småby, liten by. alla smaa bya äller gardha (cuntos . . . vicolus) theres som ärw pa slätmarkenne MB 2: 37 . \" alla sma byia oc torp. som vndirliggher basan \" ib 38 ."],"f":["smaa- )"]},{"a":"smadel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smådel, mindre del? befallende . . . vora prooster vithe vort beste med then annen helfft (av biskopstionden) som wi eder tillforne befalt haffuom med then ene sadelen SH 17: 81 (1522, Brask)."],"f":[]},{"a":"smadränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smådräng, page. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 263. kom kongh karll wndhen . .. sielff anner mz sin smådreng RK 3: (sista forts.) s. 149 ."],"f":[]},{"a":"smadränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" oleff smaadrengh \" Stock Skb 246 (1525,-26)."],"f":["smaa- . ","-dreng (h)),"]},{"a":"smafisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"smafisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småfisk. ss maträtt. bachadh smaa ffisc Brasks Matordn 14 . "],"f":["smaa- )","*smafiska tionde","smafiske tiendhe )"]},{"a":"smafughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småfågel, ss maträtt. jtem smafogla steekta Sex ekon fr 271. ib."],"f":["-fogla ) , "]},{"a":"smafäladher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småboskap. SO 50 ."],"f":["smaa fääladh )"]},{"a":"smahakkadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" (smaa-), p. adj finhackad. smaahakkasth äple PMSkr 362 ."],"f":[]},{"a":"smahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smålek, skymf, the smaleth han them . . . giorde PK 235 . for then merkeligh smaheet . . . som . . . erchibescop jenis . . . lidhit och hafft hafwer BtRK 237 (1465, orig.) ."],"f":["-heet )"]},{"a":"smahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) smälek, skymf. os (ɔ: konung Erik) oc waare käre hustru til smahet, oc idher til lithin froma Nio handl rör Vk 226 (1428). j smalheth ok smälikheth, til syn jamcristin MP 5: 236 . 2) litenhet, obetydlighet. tha människion betänker gudz stora nadher ok hans obegripelika makt ok waldh ok thär mädh sina ägna onska och smahet MP 4: 173 . ib 5: 153 ."],"f":[]},{"a":"smahärdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr MUkopp 100."],"f":[]},{"a":"smahärþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten smälthärd. fäm barä copar skulu vara i hwariom smähärþ SD 5: 637 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"smaiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["smaiordha man , "]},{"a":"smaiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småjord, mindre jordstycke. Kumla kyrkas rb 45 ( 1479) , 59 (1488), 63 (1491). 65 (1492). then som oppa godzit sither som jorden wth liger löse the jord til sig oppa thät hon skulle icke ganga j smiord Uppl Lagmansdomb 7 (1490). ib 31 ( 1490) . "],"f":["-iord )","*smaiordha pänningar","-päninga )"]},{"a":"smaiordhpänningar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m pl. =smaiordha pänningar. Kumlas kyrkas rb 108 (1520). 114 (1522)."],"f":["-päningar )"]},{"a":"smaiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["järn i småstycken. thet sama iärnit var blandath loppo iärn medh sma iärnit ATb 2: 69 ( 1476) ."],"f":[]},{"a":"smak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = smaker 1. ey kwnnandis känna ällir forwärffua nakot smaak andelikx (för andelika) nadha Su 298 ."],"f":["smaak )"]},{"a":"smaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["twem läppom oc tungone talande ok smakande MP 1: 197 . \" dödhir man forma ey at smaka \" Bir 1: 333 . smaka, smaka på, med smaksinnet undersöka. nempne allermannen iiii brödher i kellaren til ath smaka öl SGG 129 . \" stak han handena i kätillen oc wilde smaka sodit \" Di 123 . - smaka (på), njuta (af). med prep. af. smaken aff wart wiin Va 30 . - abs. smaka ey för än thu faar GO 620 . - smaka, mottaga smakintryck af, förnimma smakaen af. sidhan hon hafdhe smakat vinit Bir 3: 24 . \" smakadhe han ätikio ok bäskan galla \" MP 1: 39 . Su 203 . - oeg. och bildl. smka, njuta. engin thera mannanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu smaka min sötma oc kost j himerike MP 1: 194 . ib 2: 145. smaka then othänkelica himerikis sötman Bo 101 . ib 102 . Bir 1: 178 . \" smakadhe jak the glädhina swa som sötasta kost \" ib 3: 237 . - smaka, erfara, förnimma, komma i erfarenhet af, mottaga intryck af. nar thesse thingin smakas äru the besk som etir Bir 1: 43 . \" thu smakadhe meer af minne snille ok visdom än nakre andre \" ib 142 . \" han . . . smakar ey andelica gerning vtan kötlika \" ib 2: 115 . Ber 140 . ther predicaninna ordh smakade hon swa sötelika VKR V . smakadhom vi ey dödh KL 415 . MB 2: 407 . MP 1: 55 . - smaka, känna på. the loto them smaka polöxe nacka RK 2: 8973 . ","2) smaka, hafva smak, väcka smakförnimmelse. manna war . . . swa smakande (Cod. B täffuiande 559) aff sik siälwo, som renasta hwetebrödh mz honigh MB 1: 324 . - med dat. thz (näml. brödet) smakadhe (Cod. B täfflade 559) . . . hwariom epter sinom losta MB 1: 324 . ib 323 . \" vathn smakadhe (ändradt fr. thäfkadhe) honom bätir en nokor annar drykker \" Lg 785 . \" är ey vndir at honum smakar ey min licamme vtan sua som bakat brödh j oghne \" Bir 2: 115. - oeg. thin ordh . . . smaka lustelika j munnenom Bir 1: 267 . - med dt. ihesu mampn smakadhe hänne swa sötelika KL 35 . ib 79 . Bir 2: 213 . thässen ordhen smakadho discipulo ey alzstingx väl Su 392 . - smaka, framkalla behagliga smakförnimmelser hos; framkalla behagliga förnimmelser hos, behaga. med dat. iak vil ey sköta älla akta faghrit älla fwlt . . . oc ey minom smak smakande (sapidum) älla vansmakande Bir 3: 171 . \" thu äst then sötme . . . j hulkom som os smakar alt got (in qua omne bonum sapit nobis) \" ib 1: 126 . \" vm min snille smakadhe honom älla thäktis \" ib 68 . ib 180, 3: 24, 416 . \" än tha at alt thz j tik är, haffwer gudhelikin snille aldra fägherst prydh oc ornerat thog besynnerlika smaka os wslom thina hälgasta spina \" Su 202 . - väcka (behagliga el. obehaglia) förnimmelser, behaga. om lukt. med dat. mik smadhe (saquit) sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt Bir 1: 339 . - Jfr välsmaka, vansmakande."],"f":[]},{"a":"smaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smaka, känna smak, mottaga smakintryck. fäm äru menniskionna yterme[r) sinne som är smak mz twngonne ellir mwnnenom SvKyrkor 343. SpV 76 . - oeg. och bildl. smaka, njuta. apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka (sapiatis) thz samma SpV 456 . - smaka, erfara, förnimma, koma i erfarenhet av, mottaga intryck av. thär so formyit war owirflytande lastin, mz eue affgangh, war nw owirflytandhe nadhin mz qwinnonna forbätringh, j christi kärlek smakande (i Christ amore sapinentis) ok stadhfste SpV 167 . ib 532 . thy smakom (sapimus) wi ekke alt thz som wi swithom, o huru mange christne philosphi disputera om himerike ok himilslikin thing . . . tha begripa the, mz thera wisdom, likaväl tho formagha the thz ekke aff thera studean a stadh komma, at the maghin smaka thz som the kwnna ib 5232 . ib 523 . - Jfr fore-, van-, väl-smaka och illa-, o-smakande."],"f":["-arb )"]},{"a":"smakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smakande, smak. MP 2: 230 . Su 281 . Jfr foresmakan. "],"f":["smakana öl","smakane öll )"]},{"a":"smakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smakande smak. SvKyrkobr (Lucid A) 99 . . . kännde . . . osigheligha glädhi sinne thwngho, ey j smskan, wthan j andre matto JMPs 28. Jfr foresmakan."],"f":[]},{"a":"smaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sapor, smak, smakintryck, smak- förnimmelse. eg. och bild. een som bethänkte, huru jak söthelighast, offuir allan föthlik, wardher honom smaker, äptoer allom hans hiärta wällusth (sapor secundum ome ordis sui delecamentum) Mecht 269 . \" galactides är en sten . . . stötis han mädh wathn tha bliffwer thet til smaken oc liten som myölk \" PMSkr 474 . 2) gustus, smak, smaksinne eg. och bidl. tha skal jak giffws honom fore sin dödh mins guddoms smak Mecht 84 . \" hon haffwer ey än mist thän smak oc söthma, som hon jnnantil haffwer til syndenna (peccati gustum) \" ib 335 . - Jfr fore-, gräs-, trä- (Sdw 2: 678) smaker."],"f":[]},{"a":"smaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) saqor, smak, smakintryck, smakförnimmlse. eg. och bild. hafdhe swa beskan smak j munnenom VKR XVIII . lägghir man sinaps frö ällir röthir inan most swa at han faar ther krapt aff ok thöf (för thäf) ällir smak LB 4: 344 . \" the hälgha kirkia offar . . . wars herra likama oc blodh vnder wiins oc brötz smak oc liknilse \" MB 1: 181 . \" behallir godhir drykkir sins smakx sötma \" Bir 1: 333 . \" then eterlike smakin \" ib 3: 22 . ib 1: 80, 146. nakra the litther älla smaka samman blanda, som engoledhis kwnno samman komma ällar bliffua Su 6 . \" iak togh swa stora hoghswälilse . . . mz alzskons söthma oc wällust oc aldra sötasta smak \" Lg 812 . \" hwar som älskoghin är. ther är äkkke äruodhe. vtan smakin som callas sapiencia \" Bo 109 . \" siälin hon kännir fatidomsins lokt . . . tholimodzsins oc alla andra dygdha smak \" ib 116 . ib 145 . ","2) gustus, smak, smaksinne. aff likamins sinnom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smaik, oc hannan MB 1: 42 . mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt Al 7185 . \" lusta the (kryddorna) smaken \" Bo 133 . \" faa sötma j smakenom \" Bir 2: 51 . \" andelikin smakir wäghi mer än likamlikin thy at andelikin smakir ändas aldre \" ib 1: 237 . Jfr osmaker samt smak."],"f":["-ar )"]},{"a":"smakliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"smakniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten kniv. STb 3: 97 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"smaknöper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten knapp. ATb 1: 209 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"smakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svält, hög graf af hunger. the waro ner döde aff smakt RK 1: 1369 ."],"f":[]},{"a":"smaköl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (samkväm för) avprovning av öl. Jfr H- Schück, Stockholm vid 1400-taets slut 264 f., N. Ahnlund, Stockholms hist. 502. HLG 2: 3 (1509), 18 (1510)."],"f":[]},{"a":"smal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smal. \" war han small i sit liiff \" Di 12 . ib 130, 245 . LB 7: 152 . \" födis ter sma madka vtaff . . . oc äre . . . langa oc smala som orma \" ib 253 . \" ten smala vegbreda \" ib 2569 . ib 243 . - tunn? manga fruso saa the finge skam the hadhe smal stöffla RK 3: 1003 ."],"f":["smaal LB 7: 152 . small),"]},{"a":"smal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["small. \" suman then tranga smala grenden \" SJ 2: 213 ( 1492) . PMSkr 154 . tridzor swarffwadhe bredhe affwan oc smale nädhan ib 565 . ib 354 . smal, smärt. fascia är thz hon bidhär brystith mz, at hon ey skull synas stor for spenanna skuld, wthan hällir smaal SpV 111 ."],"f":["smaal SpV 111 . ","small SJ 2: 134 (1489)),"]},{"a":"smala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra smal(are), minska. Se Sdw 2: 1302."],"f":[]},{"a":"smaleker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se smäleker."],"f":[]},{"a":"smali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småboskap, småkreatur. \" pecora dictuntur mayora animalia vt boues equos asinos pecudes vro miora vt oues capras porcos söder ok small vt dicunt burdones \" GU C 20 s. 423 ."],"f":[]},{"a":"smaländinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = smalängdiger. Se Sdw 2: 1302. SJ 2: 7 ( 1475) . HG 2: 54 (1516)."],"f":["saalennine )"]},{"a":"smaländinge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , = smaländinger. bent smalendinges hustru SJ 345 ( 1468) ."],"f":[]},{"a":"smaländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smålänning. ss tillnamn. SJ 2: 85 ( 1483) . STb 2: 197 (1487), 331 (1489), 3: 244 (1495)."],"f":[]},{"a":"smaländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Småländing. ss tillnamn. bend smalending SJ 345 (1468, på fyra st.) bent smalending ib (1468, på två st.). SO 47 ."],"f":["-lenningh SO 47 . "]},{"a":"smaländska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Småländska, Småländska språket, Småländska munarten. stadhin . . . som heet luza a hebrezco oc nuta skoghir a smaalensco MB 1: (Cod. B) 548 ."],"f":["smaalensca )"]},{"a":"smaländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. Småländks. vnum legisterium smalentz SD 4: 710 (1340?). swänst läript allr smalänzt ib 5: 637 ( 1347) . " en smalensker swen " RK 1: 2592 . ","e":["ss tillnamn. \" iohannes smalenske \" SD 4: 559 ( 1337) ."],"f":["-lenzsker . ","smalänzt SD 5: 637 ( 1347) . ","smalenzt ib 710 (1340?)),"]},{"a":"smam","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se smar."],"f":[]},{"a":"smamö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten mö, liten flicka, ung flicka. säl vare the smamöön. ok än stora mön mz. som värdogh vare vagga tholko barne Bo 5 . ib 72 . MP 1: 343 ."],"f":["-möö )"]},{"a":"smapilter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten pilt. ST 12 ."],"f":[]},{"a":"smaplokkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hackad e. skuren i små bitar. smaa plocat oc wel blötth bergia fisk Sex ekon tr 270 ."],"f":["smaa ploccat )"]},{"a":"smapänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten penning, penning af mindre storlek el. värde. gutnisch örtogh skal ey ga her äpter meer än for iij swenska sma päning BSH 2: 236 (142 5-29, samt. afskr.)."],"f":["-päninger )"]},{"a":"smapänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hustru birgitta smaapenigx hws \" SJ 2: 236 ). 1506). ion person smapäning ATb 1: 194 ( 1463) . ion smapeningh ib 352 ( 1471) . ib 2: 401 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"smaqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten kvist. Mecht 62 f."],"f":[]},{"a":"smar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) liten. a) om rum. thän vägh ther badhe var litin ok sma Iv 676 . Fr 103 . \" fri ok frälse hwar nyte sit badhe stort smaat ok lit \" Al 5388 . - pl. små. brast afguþa bilätte alt lii sma stykke Bu 155 . ib 152 . Bil 402 . mange bäkkia ok sma göra stora aa GO 37 . stor skip liggia a lande mädhan sma gaa til sio ib 504 . kooll brändh aff . . smam qwistom PM 11 . \" aff thenne sma fugla \" MD (S) 268 . - superl. minst. gwlith liggher widher bottnen som smärsta gryn LB 9: 113 ; jfr 3: b) om antal? try hundrad folk lotho the ther aa bade thz störe ok swa thz sma tw hundradha men wel föra ok hundrada ther arbeide skullo göra RK 1: 1641 . ","2) ringa, oansenlig, obetydlig, mindre, betydande. the lot scruffua saman smat ok storth RK 1: (sfgn) s. 190 . - pl. swa ära farne marghe kämpa flere sma ok store Al 17 . - komp. ringare, mindre betydande. konunga oc första badhe smärre oc swa största Al 9886 . Iv 4564 . ","3) bestående af små delar el. stycken, fin. hänna haar var sua som smat bränt byske Bir 2: 96 . \" mirra [är] somlikin sma ok som stoor \" LB 4: 342 . \" böriadhe han scriffua the bönena i swa smaa script som han aldra smäst kunne \" Lg 3: 8 . \" iak skall för huggen warda sa sma som en fisk \" Di 151 . \" fiöl appollo viþ iorþ. ok löstes i sma muld som malin vare \" Bu 505 . \" smat miöl \" Lg 977 . the slogho then mwr allan swa sma RK 1: 4324 . ib 4294. stötha the stenen . . . smaan som gryn PM LI . maghen aff wlffwen torkadher och sliiktadher vel sma LB 2: 9 . \" skal man tgha hwsslöök ok stampa han sman \" ib. \" taka pila lööff och stötha tz smath \" ib 7: 4 ib 2: 11, 44, 3: 171, 5: 77, 7: 11 . - superl. taka smästa hwrhe myöl LB 3: 169 . ib 35 . ","4) fin, bestående af fina trådar, tunn. serkia aff smat läript Bil 902 . ginom ät smath klädhe LB 5: 77 . - pl. dat. smam och smam ok smam, adv. i små delar el. stycken. han þorpte väl vi þ at þipia smam (i små gåfvor) som förra gaaf ofstorom Bu 18 . \" är thz swa at han (blodet) är hardher oc swartir tha scal människian lata opta oc smaam (i små portioner) \" LB 5: 292 . \" thz thz thunna piis drypir smam (droppvis) ib. var herra han gör oc gifwir reuelaciones oc hughnadh sma oc smam (per partes) \" Bo 19 . - småningom. the aghn älla thän thorn som fästir är j kötit när hiärtat är ey rasklica oc bradhelica oprywande vtan smaam (paulatim) ok lättelica syndirskärande Bir 3: 319 . \" smam ok smam sankar fatigh kuna sik barn saman \" GO 137 . \" leþas smam oc smam (paulatim) i krasa siþvänio \" KL 185 . \" watnit wäxande smam ok smam . . . vpfyllir alt skipit \" Bir 1: 36 . KL 188 . Bo 55 . Bir 1: 42, 299, 3: 74, 169, 216 . Ber 11 . Su 452 . - superl. best. form. þät smästa, adv. i de minsta stycken, det finaste. i förening med en form af kunna. tätta trätt skal man skära eller skaffwa ted smärsta man an LB 7: 310 . \" filade thz sönder thz smersta han kunde \" Di (Cod. ) 316 . - (sma för sama: thz sma wirkith Lg 3: 144)."],"f":["sma . ","sma LB 4: 342 . n. (nom., ack.) smat. smaat. smoth LB 2: 11 . ","sman . smaan. sma RK 1: 4294, 4324 ; Fr 103 (på alla tre ställena i rimsl.). f. sma Bu 505 . ","smaa Lg 3: 8 . pl. nom. m. sma GO 37 ; Al 17 . n. (nom., ack.) sma. ack. m. sma Bu 152 . ","smaa LB 2: 44 . ","smam . smaam. komp. smärre L.; Al 9886 . ","smärrä Iv 4564 . superl. ","smäster: -a LB 3: 35 ; 169; smäst Lg 3: 8 . ","smärster: -a LB 7: 310, 9: 113 . ","smerster: -a Di (Cod. B) 316),"]},{"a":"smar n smath. smaat. smaatt stb 1 329 småth trof 215. ack. m. sman vk j 38 snaab ib 30 32. f. sma pmskr 386 .","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["A) liten. a) om sak. thär j läth . . . ena sma skal myöl aff amidum PMSSkr 386. b) am antal? Jfr R, Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 459 f. c) om person. liten till vä'xten, småväxt. sma lönse sagdis för rättha ath han skulle bitala . . . ATb 1: 323 ( 1470) . ib 333 ( 1470) . thz folk (ɔ: myrmdonierna) war lytet oc småth oc swardt Troj 215 . 2) ringa, oansenlig, obetydlig, mindre betydande. - n. smat, småsaker, småting. STb 1: 329 ( 1482) . han hade stolit ena theen kanna, ij (2) halffstop och annat mykit smaat ib 2: 577 ( 1491) . ib 3: 317 ( 1496) . ","dat. smam ok smam småningom. thär äpther böriadhe hon smam oc smaam läsa jomffru maria psaltara JMPs 404. - superl. best. form. *smärsta, adv. i de minsta styckern, så fint som möjligt. tak flädhra aff pernice . . . aldra smärsta skwrna PMSkr 516 ."],"f":[]},{"a":"smaragd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smaragd. \" bordhit . . . aff smaragd giort \" Fr 391 . \" listan var mz smaragd gröna \" ib 429 . \" smaragde ok granata stodho ther vä til mata \" ib 169 . \" sölghior ok izstadh varo aff gull sat mz granat ok smaragd full \" Fl 536 . hans (bäckens) ström mz smaragda ga ib 1117 . \" hwa tha wil haffwa ädhla stena han finder ther smaragda rena \" Al 8692 . ib 4588, 4641, 8215, 8675 . "],"f":["smaragda Fl 1117 ; Al 4588, 4641, 8125, 8675, 8692 . ","smaragde Fr 169 . ","smaragd Fl 536), ","smaragda klasi , "]},{"a":"smaragd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? smaragd. niderst a hwarje sprone stoodh en grön smaragd Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.). the ande tree stenane waare tree gröna smaragder ib. Jfr mitt i sik hafdo then en stooram grönan smaragdum ib."],"f":["-er ) , "]},{"a":"smarusk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lsmått skräp, obetydliga småsaker. ther ar i (ɔ: i skrinet) een gulring . . . sillwir kläde penig oc annat smarosk som gambla qunnor pläga ath haffwa ATb 2: 75 ( 1476) . . . . ena kista war vti noko sarusk i 403 (1492)."],"f":["-rosk )"]},{"a":"smasar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"smasidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss ortnamn? grabroder holm . . . hirek pa smasidhe Skotteb 38 (1460-61)."],"f":[]},{"a":"smasild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småsll. koll. skaaungx sil och smaa sill sudhen Brasks Matordn 12 . item för I tynno sma-sil . . . VKU 7 ( 1540) ."],"f":[]},{"a":"smaskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten skål. en sma skal godh ätike LB 3: 198 ."],"f":[]},{"a":"smaskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten skål. xxiiij smaskala SD NS 2: 830 (1414, gammal avskr.)."],"f":[]},{"a":"smaskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som erläggges i små skatteperesedlar. VKJ 37 . Jfr smar 3."],"f":[]},{"a":"smaskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"smaskip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småskepp, litet skepp, litet fartyg. RK 2: 6605, 8349 ."],"f":["smaskep RK 2: 6605 . smaa skippe ib 8349), "]},{"a":"smaskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["delad i små lotter, styckad. swa myklo flere herrane wardha, swa myklo smaskiptare wardher gotzith mB 1: 109."],"f":[]},{"a":"smaspänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["litet spänne. skattade michil gulsmid . . . ij stökke ok i sölff stea ok smaspänne ATb 1: 70 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"smastadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småstad. \" at richit och wij alle ythermera bestand haffua aff stocholms (för -holm) än aff the annen for:ne smastädher \" BSH 4: 331 ( 1502) . - mindre stad som lyder under en större. nio städher oc (för mädh) theris smastädhrom oc thorpom MB 2: 43 ."],"f":[]},{"a":"smastek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten stek. Brasks Matordn 1, 6."],"f":["smaa- . ","-stech )"]},{"a":"smasten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småsten. \" strandinna smastena (lapili) \" Bir 3: 406 ."],"f":[]},{"a":"smasten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["smastena hoper , "]},{"a":"smasund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"smasven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lite gosse. tha kom til hoom en ffägherstha jomffru, lhaffwandhis en wänsastha smaa swän j sinom ffapn JMP:s 434.","hwad han är vepnere, skytte eller smaswen ib 34 . - ss tillnan. orloff smoswen HSH 16: 12 ( 1526) . - Jfr mästarsmasven. "],"f":["smo- )","*smasvena thiänare","smaswene ftiänere )"]},{"a":"smasven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) liten pilt, liten gosse, ung gosse. han !UDDA_TECKEN?: crostoforus) . . .fan sma suen. ok förþe han a sinom arme. ok troþ ut a uatnet. sma suennen vaxte sua þungar vm siþe. at bölia qualde han. at varla monde cristoforus vaþalös iui cuma. ok saghþe tel smasuenen i myclom vaþa var iak for þin sculd. ok þyngre var þu än al värulden smausuennen suarar. þät är vndarlöst Bu 499 . \" then dagh smaswenin wandis aff modher mielk \" MB 1: 197 . Bu 22, 134 . MB 1: 198, 200, 201, 242, 258, 259 . KL 34 . MP 1: 24 . Bir 3: 236 . GO 79 . Lg 35 . Jfr himirikis. iuþa-smasven. ","2) tjenare; i sht tjenare af lägre grad hos en furste eller storman; småsten, page. Jfr Maurer, Hofrecht s. 75; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 262 f. þe sagho . . . smasuena (servos) r[i]pa som ridara gulle kläda Bu 152 . \" hon hafdhe ey annan smaswen sända \" Bo 14 . \" han är knape eller skytta ligge innan tornenom en manadh . . . är han hyrdränger eller annar minne man ligge j stokkenom eller j kistonne samuled. är han smaswen warhde hwdstruken \" MEG (red. A) 54 . ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63, 64 . \" the fingo honom (den fångne kon. Valdemar) smaswena ok kämenära the honom skullo til thiänist wära at sätia hans disk ok bära hans kaar \" RK 1: 1288 . \" ib 3: (sista forts.) 5703. \" MD 361 . Va 7 . BSH 5: 132 ( 1506) . FM 427 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"smatharmar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småtarmar. \" tenna siwkdom . . . kallas colica passio . . . oc hon hender mest j sma tarmana oc stundom j te högre siidona oc stundom i ten venstre \" LB 7: 256 . the andra !UDDA_TECKEN?: sottin) heter ylica oc hon star j smatarmmomen ib 5: 292 . "],"f":["smatharma värker , "]},{"a":"smathiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småtjuv, snattare. Stb 3: 277 (1498)."],"f":[]},{"a":"smathradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fin tråd. suasom smaa thradhir (filum tenue) vädhis j nysta Bir 2: 95 ."],"f":["smaa thradhir )"]},{"a":"smatidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en af horæ minores el. minuæ (benämning på alla dagens kanoniska timmar utom matuinum och vesper), kanonisk timme vid hvilken ett mindre antal böner läses. läsningen aa reghlona wägna äru XL pater noster oc swa maanga aue maria for ottosaangen oc samuledh for messona oc swa for afftonsaangin än for hwaria smaa tiidhena tio pater noster VKR 13 . \" til prim oc alla andra smaa tidher \" Bir 5: 52 ."],"f":["smaa tiidh )"]},{"a":"smatimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmer av små dimensioner. Stock Skb 302 (1524, Skip) ."],"f":["smaa- )"]},{"a":"smavidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småved, ris och qvistar. hafdhe saman sankat mykin sma widh (sarmentorum aliquantam multiudinem) KL 175 ."],"f":[]},{"a":"smavigsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägre kyrkligt ämbete. han tok lectoris ämbite som är eet af smauixlomen Bo 56 ."],"f":[]},{"a":"smavirdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["visa sidvördnad mot, vanvörda, förakta ther nest haffuen j smawordet oc forsmat oss och cronen Lindblo Äbval 7 (1432)."],"f":["supin . ","-wordet )"]},{"a":"smavirdhning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f sidvördad, vanvördnad, förolämpning. Lindblom Äbval 7 (1432)."],"f":["-wurning )"]},{"a":"smavirke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se smar."],"f":[]},{"a":"smavärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["av lågt värde? mårdskinna . . . merus Syn-stal 36 (1425, avskr.)."],"f":[]},{"a":"smaþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["småting, småsak, sak af mindre betydenhet. böker, hwardax oc fastu altarä cläpe oc mässu kläpe. oc annur smaþing til höghä altarä SD 5: 564 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"smeker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. smek, smekning; smeksam person. ss (skymfande) tillnamn. \" rex albertus . . . capitavit avunculum suum regem magnum dictum smeek Script. rer. suec. III. 1: 23 (i nyare hdskr. förekommande utdrag sannolikt ur de Stockholmska Minoriterbrödernas diarium). eodem anno (d. v. s. 1419) . . . obiit dns. andreas cognomento smeker episcopus strengenensis \" ib I . 1: 141."],"f":["smeeker )"]},{"a":"smekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smeka, (genom smek) ställa sig in (hos). smek thin bondha äller smikra för honom (blandire viro tuo) MB 2: 115 . ","2) genom smek el. vänlighet söka förmå. swa som smekiande ellir lukkande han til at lydha sinom radhum ST 103 . \" han badhe badh oc smekte mz mangom ordhum \" ib 256 . "],"f":["smekia sik , smickra sig (af ngt). thu . . . smekir thik af (blandiris tibi de) iomfrudomenom Bo 42 . - refl. smekias, smeka, söka ställa sig in, smickra. wärste ormbir. hulkin som stingir mz stiärtenom ok smekis (blanditur) mz anliteno ok tungonne Bir 1: 70 . swika the os som . . . smekias vidh os KL 232 . " them klärkom som smekias vidh syndogha män mz bliidhom kennedom " MP 1: 235 ."]},{"a":"smekia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"smekian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smek. Lg 3: 485 . "],"f":[]},{"a":"smekian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) smicker. o hon haffuir syndath j bakmalom j smekian älla lyghn (bland synder med munnen) SkrtUppb 191 ."],"f":[]},{"a":"smekiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bir 3: 457 . ib 309, 332 ."],"f":["smekare: -arom Bir 3: 309 . ","smekäre: -ära ib),"]},{"a":"smekliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smekande, smickrande, inställsam. \" nar thu vilde swika mik mz thinom smeelikom brefwom (dulcibus litteris) \" Su 409 ."],"f":["smeek- )"]},{"a":"smeklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smicker, inställsamhet. \" etherliika wensens swek doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo äller smeklikhet (in blando serpentis sibilo) \" JMÖ 97 ."],"f":["smeke- )"]},{"a":"smekning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["smeekningh )","smekninga ordh","smäkninga- )"]},{"a":"smesseri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gik stort rusk aff thera smedzerij (var. swedzerii, spisseri, swanzeri, se RK 1: s. 202; Script. rer. suec. I. 2: 59) RK 1: (sfgn) s. 191 ."],"f":["smedzserij )"]},{"a":"smidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smida, arbeta i metall. pädher lönison smidhn, lsom smidat hafuer for sin ingang til gyllesins nytto HLG 1: 68 (1456).","2) sida, genom hamring bortarbeta (metall). . . . for vthan et fat järne han skall än sidhe Skotteb 2553 (1466-67). SSkb 32 ( 1502) . \" eth annath starkth järn . . . j andrm ändanom haffwj en klwmp aff sigh syälffwo swa smidith som en haky maxan \" PMSkr 505 . \" iij fat j jern, j pill smit \" Stock Skb 159 ( 1520) . - Jfr forsmidha och insmidder."],"f":["smydde SSkb 32 ( 1502) . ","smidith PMSkr 505 . ","smilt Stock Skb 159 ( 1520) . ","supin . ","smidat HLG 1: 68 (1456)), "]},{"a":"smidhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*smidhara lön","smydere )"]},{"a":"smidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) smide, smidning. \" iii marke för smyde \" Kumla kyrkas rb 44 (1487?) ib. ib 94 ( 1511) . (Fallen kunna öven föras till 2) 2) smide, smitt föremål. ATb 2: 215 (143). STb 3: 259 ( 1495) . fore spicha oc swa dana smyde etc. skole the ffaa . . . iiij mark ib 373 ( 1498) . \" v mark fore laasa och annat smyde \" SSkb 77 ( 1503) . \" j mark for hesteconyngh oc dragspikar oc aneth smath smide HLG 2: 55 (1516). Stck Skb 36 (1517). - Jfr grof-, iärn-, kiurtil-, kopar-, silf-, säkkia(Sdw 2: 589). tafl.- (äv. Sdw 2: 609) smidhe. \""],"f":["smide . ","smyde . ","smöde Kumla kyrkas rb 44 (1472?), ","*smidhis lön (sydes löön), "]},{"a":"smidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) smide, smidning, utförande af arbet i järn (el. trä). viij thwsand slögha män til alzskona grerning oc smidhe MB 1: 9 . ib 164 . \" margha konster oc smidhe hörir til hwsa gärdh, oc tho kallas thz alt en bygning oc hwsagerdh, fore thy at byghning är ändelik skäl oc skuld alzskyns smidhis som ther thiäna til \" ib 456 . ","2) smide, genom smidande utfördt arbete. MB 1: 92 . \" thz war ekke melias smide \" Di 45 . \" for eth faat iärn i smidhe v mark. for eth skippundh stangeiärn i smidhe grofft . . . halffthridhie mark \" SO 73 (möjl. att föra till 1). the riikheet a hans (sköldens) smidhe la är mik seent at sighia fra Fr 97 . - med konstfärdighet utfördt fint arbete af metall, i sht af guld el. silfver, smycke. reddo til gangara ok forgylt smide ok god klede hon skulle i ridhe RK 1: 610 . \" dyr klede ok dyr smide lotho the tha skära ok göra \" ib 3495 . sölff oc gul bade dysing oc smijde ib (Albr) s. 211. kan ey finnas j rikesens göma . . . hwazske peninga eller smyda ib 2: 536 . ST 222 . \" minna hustru smidhe \" SD NS 1: 678 ( 1407) . - Jfr arma-, axla-, er-, grof-, iärn-smidhe."],"f":["smijde . ","smyda )","smidhis iärn","smidhes- . ","smides- )"]},{"a":"smidheiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smitt järnföremål. xiii ortogar for jc smydheiern Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) , "],"f":[]},{"a":"smidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr osmidheliker."],"f":[]},{"a":"smidhelön","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"smidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SD 8: 46 ( 1326) . pedher smet STb 3: 198 ( 1494) . Stock Skb 180 (1521-22). ib. - bildl. hwer man är sijn eghen smedh GO 638 (ed. Kock 725). Jfr bysso-, grof-, gul-, klen-, knif-, -kniva, kopar-, kätila-, lasa (äv. Sdw 1: 736), äe-, skota-, skäru-, slots-, spor-, spora-, stads-, vatu-smidher, "],"f":["smidhir . ","smedt Stock Skb 180 (1521-22). smet ib; STb 3: 198 (14943)), ","smids bälgher (smydz-) m. smedjebälg. Mecht 249 .","*smids dränger","smidz . ","smitz- STb 1: 85 (1477)), ","smedsdräng STb 1: 85 (1477), 156 (1478). olaff algotsson, smidz drengi pa slottid ib 2: 1237 ( 1486) . ib 156 ( 1486) . Jfr smidha dräner. ","*smids husfru (smedz hwstru), ","*smids tang (pl. smedz tänger), ","*smids ämbite","smedz embethe )","*smidha dränger","smede drengie),","smidha redhskap","smyde redzschap )","smidha sven","smsmidiogatha GU C 20 s. 248 . ","smidha ämbite","smede- . ","-ämbete )),"]},{"a":"smidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smedja. \" x öre fore vgnen i smdian kom pa stranden \" SSkb 74 ( 1503) . ATb 3: 2568 ( 1511) . vatu- (Sdw 2: 940) smidhia. "],"f":["smydhia: -io SD NS 2: 711 ( 1413) . smedia),","smidhio anbudh , ","smidhio dränger","smedie- . ","smedia- . ","smede- . ","simide- )","*smidhio dyr","smidio dör )","*smidhio gata , ","*smidhio grund","smeje- )","*smidhio legha","smedje- )","*smidhio lön","smidhio redhskap","smidio reskapp )","*smidhio rum . n. smedjetomt. JTb 52 ( 1458) . ","*smidhio skra","smidie skraa )","*smidhio städh , ","*smidhiosvena byssa","smidia- )","*smidhio tompt","smidhia- )","*smidhio ämbite","smidye ämbete )"]},{"a":"smidhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) möjligt att smida el. bearbeta. göra nokon malm blötan oc smidogan PMskr 442. ib. göra selff smidogt som brister ib 447 . 2) fin, skarpsinnig. wndhirstansins ande smidoghir (subtilis) ok reen SpV 65 . \" hwat ey wolff ällir samansömadhe thänna starka qwinnan, thz är the hälgha kirkia aff aldra klenasta tradh, thz är aldra klenasta oc smidoghasta scrifftinna wttydilsom, een hälghan ok lönlighin mantil \" ib 124 . ib 507, 545 ."],"f":["smidoger )"]},{"a":"smidhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["finhet, skarpsinnighet. wilt thu nw nakot aff thäns (ɔ förståndets) mästirlighet ällir klenlikhet ok smidoghet wita SpV 508 ."],"f":[]},{"a":"smidhredhskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = smidhio redha. 1 smed redskap FH 5: 238 ( 1524) . Jfr smidha redhskap."],"f":["smed- )"]},{"a":"smiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smek, smeksamhet; smicker mongelwnd komber hon (lyckan) mz sitt smyker RK 3: (sista forts) 5799 . \" försmanades wärldenna smekker \" LfK 37 . ib 55 . ofrestadh af thera lof ok smikkir Bo 104 . \" än thu skodhar thik innantill vidhir sannindinna lius vtan skrymtan ok dömir thik ther äptir vtan smikkir \" ib 40 . "],"f":["smyker RK 3: (sista forts.) 5799 (i rimsl. med swiiker). smeker LfK 55 . smekker ib 37),","smikra ord , "]},{"a":"smiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smek, smeksamhet; smicker. \" sancus julianus aff synom barndome renleken älskendes ok alt verldzligit smyker forsmaandes \" J Buddes b 73 . "],"f":["smyker )","*smikra flärdh","smykkre flardh )"]},{"a":"smikerfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av smicker, smickrande. smikerfuller tunga haffwer i sigh ett så sött ether PMSkr 685 (senare avskr.)."],"f":["-fuller )"]},{"a":"smikerlikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smickrande. \" store herrer pläga mykitt förderffwess och swikes aff smekerligit taall och ordh \" PMSkr 685 (senare avskr.). smikreligen epitett ib 687 (d:o)."],"f":["smikreligen . ","smekerligit ) , "]},{"a":"smikerläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inställsamt el. smickrande tal. medh tholikom ordhom . . . tilbör oss ath sökia krankth folk, ok ey medh andrum smykirläthom ellir ohygilsom MP 5: 170 ."],"f":["smykir- )"]},{"a":"smikian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inställsamt el. smickrande tal. vlixes . . . talariff j smykian oc falskom ordom Troj 271 ."],"f":["smykian )"]},{"a":"smikirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linställsam el. smickrande kvinna. dödzsins opwäkkirksor ällir smikirskor (illectrices) SpV 203 ."],"f":[]},{"a":"smikra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smeka; visa sig inställsam (mot); smickra. aduari smykra GU C 20 s. 10 . palpare smekra ib s. 402 ."],"f":["smykra . ","smekra )"]},{"a":"smikra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smeka, visa vänlighet (mot); visa sig inställsam (mot); smickra. med prep. for. smek thin bondha äller smikra för honom MB 2: 115 . - bildl. smeka, tjusa, locka. än tho at hon (verlden) smikkrar vtantil. tho lönis thz innantil som biter Su 409 . - med prpep. for. wärlden sikra for them (eis blanditur) mz hedher rikedomom oc alzkona luta Bir 4: 70 . - visa vänlighet, småle. en tiid smekrar hon (lyckan) mz bliid ansicth RK 3: (sista forts.) 5795 . "],"f":["smikkra . ","smekra . ","-ar )","smikra sik , smickra sig, hysa falsk inbillning. the hedhir girughe ok the som latas mykyt vita. smikra sik oc mena sik vilia afla siälana. swa som the komin swa bätir aat. at göra annars säila gagn ok helso (blandiuntur sibi . . . sub specie hucri aminarum, quasi sic melius possint intendere aliorum saluti) Bo 99 ."]},{"a":"smikran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smek, smeksamhet; smicker. mz tolke oc andhre falske smikran (blanditiis) drogh thu mik äpther tik i dödhen Su 44 . \" forlata världinna losta oc smikran \" Gr 318 ."],"f":[]},{"a":"smikran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smek, smeksamhet; smicker. \" blandicia . . . samekran \" GU C 20 s. 57 ."],"f":["smekran )"]},{"a":"smikrande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smicker, inställsamt tal. PMskr 686 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"smikrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smickrare. adulator smykrare GU C 20 s. 10 . palpo onis smekrare ib s. 402 . Jfr öghna smikrare."],"f":[]},{"a":"smikrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smickrare. KS 58 (145, 64) ."],"f":[]},{"a":"sminka","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se under snikka. I art. sinka ovan s. 705 bör sminkadhe utbytas mot snikkadhe."],"f":[]},{"a":"smiril","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smärgel. \" strykandis aff stenenom (ɔ ädelstenen som slipas) smirillen som kombir mädh skyrdhenne \" PMSkr 511 . Jfr granner malin smirillus ib. "],"f":["*smirilla sten","smirille- )"]},{"a":"smit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläck, smutsfläck. \" ith kläde for vtan smith \" MD (S) 209 . \" i moralisk mening: fläck, befläckelse, besmittelse. gudz son walde the hälgha kirkio aff syndoghom mannom oc fwlom oc thwo hona swa rena oc faghra i sino blodhe, at hon hawer ängin smit eller last \" MB 1: 399 . \" föþas af renne mö vtan smit (sine macula) \" Bu 63 . \" at falla j naghro smith \" MD (S) 209 . - Jfr smitta, f."],"f":[]},{"a":"smit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*smita fläkker , "]},{"a":"smita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stryka. \" the skulo tagha aff amba blodhino oc smitha badhe inarmeer oc vtan sin thryskula \" MB 1: 307 . bärA kesarenum af hans blodhe at smeta (Bil stryca 462) wm hans ögha Lg 1013 . ","2) bestryka. smita henna bwk mz hans blodhe Lg 1000 .","3) slå, träffa med slag; såra. tha thz (ɔ: thit bryst) vndir korseno af thins sons hambraliudhe smitadhis (ex somitu malleorum quasi in duro prælo acerime stringi sensisti) Bir 4: 144 ."],"f":["smeta . ","-adhe )"]},{"a":"smitta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fläck. \" thu äst leed j thz hws huar som fäghrind är vtan smitto oc fylsko \" Bir 2: 328 . \" ren som sol gislana j hulkom ängin smitta (macula) maa finnas \" ib 1: 186 . - hudfläck. thz thgir bort smitto aff änlite LB 3: 61 . - i moralisk mening: fläck på heder el. rykte. om några finnes i wåra embethe och compani, brödra och systra, som några smitto eller ond ryckhte på sig haffua TS 21 . - fläck, orenhet, befläckelse, besmittelse. thino köti . . . som oreent är oc vpfylt mz mykle smitto ok synda thräk Bo 132 . \" afthörka alla gambla smittona (maculas) \" ib 200 . rensom oss aff huario licamsn ok siälene smitto (inquinamento) MP 1: 61 . \" at iak matte rensas aff allom smittom \" ST 255 . \" af þwande sinna förro lasta smitto mz mangom tarom \" KL 186 . \" rensilsinna stadhir j hulkom siälanna smittor (sordes) af thwas \" Bir 1: 387 . \" at hon (själen) skuli sua rensas at ey är een smitta (macula) j hänne \" ib 3: 106 . \" twa smittor äru j mine kirkio \" ib 192 . \" fiendo hans likama hulkin som ren ok lutlös war af hwarre smitto ok syndh \" ib 1: 29 . \" thw äst lamb vtan smitto \" ib 2: 80 . ib 1: 108, 271 . Ber 28, 29, 31, 32 . MB 2: 354 . \" i skulin ey affwiika . . . til spaamän . . . idher til siäla smitto oc last (ut polluamini per eos) \" ib 1: 367 . ","2) sjukdomsämne. \" rensadhis hans ögha af alle smitto \" KL 349 . \" tz . . . ä[l]ther bort alla smytto aff kroppen \" LB 7: 65 . - Jfr kättara-, synda-smitta."],"f":["smytta )"]},{"a":"smitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläcka, smutsa, orena. wakta thik fore them fugl som stänktir är mz thiäru. thy at alle the smitas af honom som han hanna Bir 1: 301 . thässa väggia smitta (maculant) ib 2: 328 . smitadho (sordebatur) mit liofwa änlite mz spot ok rutno blodh ok andre ledho fylsko Su 395 . Bo 211 . \" andra keldonna vatn som är thiokt oc orent smittar renasto keldonna vatn \" Bir 2: 31 . \" vädrit smittas \" Bil 455 . - i moralisk mening: orena, befläcka, besmitta. syndhin . . . smittar som blyt Su 353 . \" huru världin smitar \" Bir 2: 327 . äru the fulika smittadhe ok orene swa som mz thiäro ok alle the som ganga til thera smittas af them ib 1: 64. haua framgang j världinne oc smittas (inquinari) j hänne ib 2: 60 . \" at the ey eptir gudhlighin beskodhilse smittnis (för smittins) j werlzlighom thingom \" VKR 4 . Al 3985, 4001 . \" smitten ekke idher mz androm hustrum \" MB 2: 8 . \" ena fula synd som människio natura var smittaþ mäþ \" Bu 64 . \" thenne diäkne är ren ok hälagher ok aldrigh smittade han sit köt \" Bil 237 . \" laat mina tro oc mina siäl älla min licamma af omillom mannom ey smittas \" Lg 546 . Bo 42, 146 . Bir 1: 278 . \" war . . . ey iomfrunna iomfrvdombi smittadhir \" ib 3 . - besmitta, oskära. inledde han hedhninga i mönstrit ok smittadhe (violavit) then helgha stadhin KL 166 . ib 169 . - kränka, skända. vm han hafdhe format smitta (violare) hona !UDDA_TECKEN?: wara systrir) Bir 1: 376 . ib 50, 2: 49 . - kränka, bryta. thu smittadhe the tro thu lofwadhe mik Bir 1: 124 . - Jfr besmitta, forsmittas, samt osmittaþer."],"f":["smita: -ar Bir 2: 327 . -ar -aþe, aþer),"]},{"a":"smitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläcka, smutsa, orena. \" jnquino . . . smitta oc fult göra \" GU C 20 (hand 2) s. 31. polluo . . . smitta ib s. 104 . \" thär wast thu . . . smittadher j thit änlite mädh spoth \" SvB 99 (omkr. 1500). - i moralisk mening: orena, befläcka, besmitta. jnterpolo . . . aather stoppa smittha hindra GU C 20 (hand 2) s. 37. skörhethin smittar (fedat) ok skämmir SpV 149 . "],"f":["-a . ","-adher )","*smitta sik , besmitta sig, befläcka sig. om hon haffuir nakarledhis mz kötzsins lusta sik mz sik siälffue smittadh soffwandis ellir wakandis SvKyrkobr 359 . - Jfr be-, samansmitta och osmittadher."]},{"a":"smitta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fläck. \" macula le smitta oc fwlheth \" GU C 20 (hand 2) s. 109. . . . oppa papir scrifuat, helt ok oskat, ok i alle mato vtan smitto ok misthanka Priv f Sv st 74 ( 1435) . - hudfläck. jnghen rynka eller smettha war j hännes ansikt hennes fägrind bespilla kwnne Troj 62 . - i moralisk mening: fläck på heder, rykte el. dyl. högfärdhin är dygdhinna dödhir, lastanna oprinnilse, skamminna smitta (nota confusionis) SpV 158 . \" tha blyffwen j . . . beskämda mz en ewigzs blygdes smettha \" Troj 129 . 2) sjukdomsämne. - smitta, smittosam sjukdom. llues . . . smitta oc braadh dödher GU C 20 (hand 2)s. 102. - Jfr öghna smitta. "],"f":["smettha )","*smitto thräkker","-träkker )"]},{"a":"smittan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr osmittan."],"f":[]},{"a":"smittan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besmittele. \" af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl ok þär a ful sör ok sanitan \" Bu 183 ."],"f":["smitan )"]},{"a":"smittelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr osmittelika."],"f":[]},{"a":"smitteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren, besmittelig. \" frälsa os af diäfwlsins snaru ok alle smittelike orenlikhet värsta dyocleiani \" Gr 284 . \" atirhald aff alle smittelike ok syndelike vmgangilse \" Bir 3: 454 . Jfr be-, o-smitteliker."],"f":[]},{"a":"smitteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren, besmittelig. the gärninga som människiona skämma ok smittalika göra j gudz asyn MP 4: 174 . Jfr osmitteliker."],"f":["smitta- )"]},{"a":"smittelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besmittelse. \" wi mattom . . . aff wärdhennas smittelikhet (de mundi illecebris) ower föras til hymmelska tingannas asyn \" JMÖ 139 . Jfr be-, o-smittelikhet."],"f":[]},{"a":"smittilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. befläckande, besmittelse. änkian hwilkin som wtrönt haffwer smittilsen SpV 103 . Jfr be-, o-smittilse."],"f":[]},{"a":"smittilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. befläckande, besmittelse. vm likamin tolde nakra glömsko älla smittilse Bir 1: 312 . - besmittelse, kränkning. Lg 547 . \" leddis til fwl thing älla smittilse \" Bir 2: 50 . \" ordith vardh köt ok blodh i hänna inäluom . . . vtan alzkons smittilse \" ib 267 . ib 301 . - Jfr besmittelse."],"f":[]},{"a":"smittogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fsv. 148. mednus . . . smittoger GU C 20 (hand 2) s. 132. Jfr osmittogher."],"f":[]},{"a":"smittogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren. \" thz smörilse var reet ok mz engo smittogho blandat \" MP 2: 73 . \" smittogha oc orena väggia (parietes maculosi) \" Bir 2: 327 . astunda han at insaa ok inplanta nakot lastelikit ok smittogt (vitiosum) j mit gul ib 1: 235 . - oren, besmitelig (i moralisk mening el. efter den Mosaiska lagen). hylla the syndogha siälinna fylsko at hon skuli ey synas smittogh (masculosa) j minne asyn Bir 1: 288 . \" beuisa höghfärdhin klärkmanna gerninga smittogha oc stygga for gudhi \" ib 2: 131 . vteluktom allom smittoghom licammans lusta ib 156 . \" j bland them äru some smittoghe ok orene swa som fwle ängla \" ib 3: 365 . \" ath thu . . . reensa mik smittogha ath jak vari vtan smitto \" Ber 283 . skal han (den spetälske) ropa fore hwariom manne, oc sighia sik wara fwlan oc smittoghan MB 1: 363 . Bir 1: 300, 2: 106, 320, 3: 253 . LfK 74 ."],"f":["smittogt Bir 1: 235 . ","smittoght ib 2: 350 . " smittogh (för -oght ) " ib 1: 300 . ","smittokt ib 2: 106),"]},{"a":"smittol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren, besmittelig, vedestygglig. en smittwl (feda) ok oren thiänist SpV 431 ."],"f":["-wl )"]},{"a":"smittol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oren, besmittelig, vederstygglig. \" wärldinna vinskapir ostadhoghir som wädhir ok smittol j ondo kompanskapi \" Bir 1: 302 ."],"f":[]},{"a":"smitz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"smiugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr O. Thorell Fem Moseböcker p¨ fsv. 443. Jfr utsmiugha."],"f":[]},{"a":"smiugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smyga, smyga sig, krypa, tränga sig (genom). jak munde gönum swärdhin smyugha Bil 475 . \" oleum teknar wars herra nadher i allom sacramentis, som smygha genom likamin til hiärtath \" MB 1: 480 . hälghe män äpter domadgh wardha swa liwse oc gönom skäre, at iämsköt som en seer til annan oc thänker, tha smygher hans hugher genom hans sawit ib 54 . waare likama wardha tha swa rene oc skäre oc liwse, oc hughin kraptogher at smygha, at eens mantz hugh hawer änkte skiwl for andrum ib 56 . - intränga i. med ack. ödhmiwkx mantz bön . . . smygher himblana MB 1: 316 . - Jfr up smiugha."],"f":["smyugha Bil 475 . ","smygha MB 1: 56, 480 . "]},{"a":"smiugheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr genomsmiugheliker."],"f":[]},{"a":"smiör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smör. \" mark fläsk eller smör (näml. sälis firi) thre pänningä swenskä \" SD 4: 465 (1355, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). et lispund smör ib 637 ( 1347) . \" säliä . . . smör oc läsk \" ib 639 . ib NS 1: 46 (1401, nyare afskr.), 289 (1403, nyare afskr.). . en war gardh, som skyllar en löp smör ib 2: 51 ( 1408) . \" gifue i räthe landzculdh aff thän for:de gardh aff hwario aare thwo thunnor smör \" ib 1: 230 ( 1403) . VIII tunnor smör FH 5: 237 ( 1524) . läg en ring mz humblärot ällir näzlä rot oc rotinä suep väl mz blaa. oc smiör honä väl mz istir ällir smiör Hästläked. i AS 137 . \" smior hestin mz histir ällir smior ib. äth ey smör \" LB 7: 77 . ferst smör ib 79 . ib 235 . nyt smör ib 1: 96 . \" got smör \" GO 906 . ib 164 . SR 7 MB 1: 189 . VKR 36 . RK 3: 4179 . Jfr dagsvärkis-, klimpa-, kärlinga-, mai manads-, maia manads-, maio-, punda-, skatta-smiör (-smör)."],"f":[]},{"a":"smiör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smör. GU C 20 s. l64. affradit är 1 pund smör VKJ 78 . ib 79 . HLG 2: 117 (1523). - smörportion, smörstycke. til stora borgarastuffuona först x [10] kakuläge oc saa mong smör Brasks Matordn 3 . - Jfr finna-, ko- sämiu-smör."],"f":["smör )"]},{"a":"smiörgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en till kronan i smör utgående skatt. SD 4: 537 (1366, nyare afskr.)."],"f":["smör- )"]},{"a":"smiörhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvaringshus för smör. FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":["ssmör hussed FH 5: 237 ( 1524) ), "]},{"a":"smiörkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kar för förvaring av smör. VKU 134 ( 1569) ."],"f":["smör- )"]},{"a":"smiörläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["linbutiare smörlägia som man lägger smör i math eller i annath GU C 20 s. 64 ."],"f":["smör- )"]},{"a":"smiörlöper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smprkorg? ss mått- el. viktbestäming. kennis jak . . . mik skulläghan vura . . . at [bitala swa] . . . smörlööp fore halff mark Vg Fornmt III 7-8:149 (1372). ib 153 (1376)."],"f":["smör- . ","-lööper )"]},{"a":"smiörmale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr geta smörmale."],"f":["smör- )"]},{"a":"smiörmölia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en maträtt. \" torsk medh smör mölia Brasks Matoordn 11. Jfr mölla. \""],"f":["smör- )"]},{"a":"smiörpund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pund smör. åtta smörpundh åhrliga till affgiäldh Trolles Jb Bil 115 (1430, nyare avskr.) ."],"f":["smörpundh )"]},{"a":"smiörpänningar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m pl. penningskatt ersättande el. motsvarande en i smör utgående skatt. . . . hvad ides (!) hellzst böör paa crones wägna wt at göre som är scattafä smör päninga sakörer Värmland förr och nu 1920 s. 24 (1471)."],"f":["smör päninga )"]},{"a":"smiörtapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnam. helga smörtap HLG 1: 89."],"f":["smörtap )"]},{"a":"smiörtunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunna (med) smör. Atb 1: 57 (1456). STb 3: 28 ( 1492) ."],"f":["smör- )"]},{"a":"smiörugher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smörig, fet. \" stampr man sinaps frö mz nokot thz som smörukt är \" LB 4: 345 ."],"f":["smörukt LB 4: 345 ),"]},{"a":"smiörögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smöröga, smörklimp i grötfat. ss binamn. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 139. cristin smöröge STb 3: 385 (1498)."],"f":["smöröge )"]},{"a":"smiþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smida, arbeta i metall. amelias byriade atsmida, oc smidde sa et aar wtgynom Di 46 . sporde konungen hanum hwy han ekke smidade ib 47 . ib 42, 43 . SO 71 . ","2) smida, genom hamring bearbeta (metall). ey komber gulringer a konungx arm för än gullit wardher wäl bränt ok smidat Bil 426 . aldra handa malma kön smidhat j mang thing oc formo Bir 3: 245 . - bearbeta, böja, kufva. wardher romara rike swa starkt at thz smidhar oc tyktar vnder lydhno all riken, swa som iärn alla malma (sicut ferrum domat omnia metalla, sic illud conteret omnia hæc) MB 1: 14 . \" iärnit smidhas (låter bearbeta sig) af engom malm \" MP 2: 230 . ","3) smida, förfärdia (arbet af metall, i sht järn). lät smiþa vaghn af iarn Bu 505 . MB 1: 81 . \" middo tängir \" Bir 2: 73 . Bil 579 . Bo 31 . Di 54, 90 . BSH 5: 506 ( 1512) . som alt annat haffuer smidat Di 45 . \" han är likir them smidh som smidha höghtidelikit wärk \" Bir 1: 394 . SO 61 . \" the kunde wäll at smida bada gwll oc silffuer, bryniar swerd oc hielma \" Di 41 ; jfr 2. - i allmh. förfärdiga, dana, göra. i thino fastasta hwse som thu smidadhe (operatus es) MB 1: 318 . \" hwa smidadhe (fabrictus est) döwan oc dumban \" ib 285 . - åstadkomma, bereda. smidhar (fabricat) gudh sin hedher aff människionna ondzsko Bir 4: 80 . ","4) infatta (i metall). lät smidha armin . . . mz guld oc silff Bil 879 . ","5) fjättra, fängsla. la fangen i eno torne diup viþ iorþena harþleka smidar Bu 168 . \" sätia þöm smida i mörke hus \" ib 518 . \" jak skal lata idher . . . smidha twefallum järnum ok bandum \" Bil 113 . \" leta the boior som sanctus petrus war smider mz ib. \" ib 114 . \" lät gripa sanctum petrum ok smidha han j iärn ok häptha \" ib 111 . lät tyberius smidha (reclusit in carrem) herodem ok (halda) han j häptom ib. ","6) slå, träffa med slag? tha thät !UDDA_TECKEN?: thiit brysth) vndi korseno af thins sons hambra lyndhe smidadhis (motsv. ställe i en annan uppteckning, s. 144, har smitadhis, säkert den urspr. läsarten) Bir 4: 157 . Jfr smita. - Jfr besmidha, osmidder."],"f":["smidhia SO 61 (på tre st.), 71. ","-is Bir 4: 157 . ","smidade Di 47, 52 . ","smidde Bo 31 ; Di 46, 50 . pl. smiddo Bir 2: 73 . ","smidhadher Bil 114 ; ","-adha ib 163 ; ","-at ib 579 ; Bir 3: 245 . ","smidader: -at Bil 426 ; Di 45 . ","smider Bil 113 ; ","-ar Bu 168 ; ","-a ib 518 . ","smydder: smyd BSH 5: 506 ( 1512) . ","smidin: -it Di 90 ; ","-ith ib (Cod. B) 315),"]},{"a":"smiþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" knwth smedher \" SD NS 1: 185 ( 1402) . - en som arbetar i trä, timmerman. han är ioseps smidz (fabri) son KL 377 . MB 2: 373 . \" han (Josef) sigx hafwa warit smidher (faber) \" Ber 128 . - Jfr bol-, grof-, gul-, klen-, knif-, kniva-, kätla-, osmunds-, silf-, spora-, trä-smiþer. "],"f":["smiidh . smit, se gul-, kniva-smiþer. smydh, se gulsmiþer. smyt, se gulsmiþer. smedher SD NS 1: 185 ( 1402) . smet, se gulsmiþer. gen. smidhz MB 1: 75 . ","smidz KL 377 . ","smitz MB 2: 373 . smedz, se ssättn. pl. smedher Su 224 . ","smids bälgher","smedz- )","smids bälgher","smedz- )","smidha kompani , ","smidha redhskap , ","smidha sven , ","smidha ämbite","-embethe )"]},{"a":"smiþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" tha fakunnughe män ganga i wars herra smidhio, ther (för thet) är tha the thänkia om hans handawärk \" MB 1: 75 . "],"f":["smidhio anbudh","smydheo- )","smidhio bodh , ","smidhio bälgher , ","smidhio dränger","smidhio pilter","smidia- )","smidhio redha","smidhie- )","smidhio sinder","smidhio ughn","smidyo ogn )"]},{"a":"smugh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n. Jfr hals-, hovudh-smugh."],"f":[]},{"a":"smugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) upptill anbragt öppning i klädesplagg som vid iklädandet drages ned öfver hufvudet. Jfr hals-, hovudh-smugh samt ismugs kläþe. ","2) hästsjukdom bestående i ett ringformigt utslag å halsen? fori smugh Hästeläked. i AS 137 (jfr LB s. 455). LB 2: 70 . Jfr etersmogh. "],"f":[]},{"a":"smugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synhål, hål hvarigenom man kan krypa el. tränga sig.om ther vare naghar smugha op a ther hon matte genom ga Iv 4539 . gömin gapin ok smughuaar (custodite foramina et aperturas). at ey grymo diurin . . . göra faromen skadha Bir 4: 293. Jfr grisa-, svina-smugha."],"f":[]},{"a":"smula","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"smula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smula, brödsmula. \" saman hänte hon smula a bordhomen \" KL 302 . \" brödhstykke ok smolor \" ib 332 . \" af thöm smulom som falla af thera herra bordhum \" MP 2: 58 . \" en smula ma mätta mik \" Bir 1: 222 . Bo 111, 153 . Bir 2: 243, 3: 323 . MB 2: 69 . - smula, litet stycke, liten del. ey en smulo fisk hawe wij nw BSH 5: 252 ( 1508) . - Jfr brödhsmula."],"f":["smola Bir 2: 243 ; ","-om Bir 3: 323 ; ","-una Bo 153 ; ","-omen ib 111), "]},{"a":"smula","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - refl. *smulas, söndersmulas. asius är en sten hwither . . . krammas han mädh handommen tha smwlas han som myöl PMSkr 460 . ib 463 . iordenn smålades och skildes ått ib 593 (senare avskr.). i eldenom bränder bliffwer kalker aff them (ɔ: stenarna) och the smolas ib 595 (d.o). ib 612 (d:o). bakara hws, j hwilko siälana smoladhos swa som myöl JMPs 256. ","e":[],"f":["smola . ","småla . ","-adhe )","*smula sunder , smula sönder. ath tw kanth then pännan smwla söndher mällen fingrommen PMSkr 536 ."]},{"a":"smultna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lugnas. thz (hafvet) . . . smoltnar rät fore hwarie hampn Al 6492 ."],"f":["smoltna . ","-ar )"]},{"a":"smultron","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["smultrona gräs","-gross )"]},{"a":"smultron","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*smultrona bloma","smultrvna- )"]},{"a":"smyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["smörja. llin[i]o . .. smörya GU C 20 (hand 2) s. 88. bikit älla thiäran mz hulcom noa ark varh smudh oc thiäradh Nio kap ur Bir 28 . \" dirik pockeläker sätie borgan, för tet han smorde j hell en man \" STb 4: 346 ( 1514) . vore swene äre opte swadane widerfaret ther the haffue leget smoorde pa sotteseng i theres herberge HSH 14: 59 (1525? Brask). - bildl. chriti makt oc wisdom, mädh hwilkom han helade oc smordhe sargadha wärldena JMPs 555. - smörja, giva sista smörjelsen åt. thän tiidh präster smör siwkan man. tha smör han öghon. öron. näsa. mwn. händer oc föter. oc sigher til hwaria smörilse mz thänne smörilse. oc sinne miskund. tha forgifwe thik gudh alt thz thu syndath haffwer SvKyrkobr 47 ."],"f":["smöria Troj 18 . ","smörya GU C 20 (hand 2) s. 88. pres. smör SvKyrkobr 47 . ","smord (h)e STb 4: 346 (1514); JMPs 555. part. pret. smurdh Nio kap ur Bir 28 . ","smoorde HSH 14: 59 (1525?, Brask)),"]},{"a":"smyria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smörja, smörjelse, salva. \" sedan fik hon honom en dyrkloktande smöria . . . oc then smöria haffde makt wtslykka all eld \" Troj 18 . ib. ib 196 ."],"f":["smöria )"]},{"a":"smyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smörja, ingnida, bestryka (med ngt fett, äfven med ngt simmigt el. fuktigt). blamans ben . . . smorþes . . . mz sötom smyrilsom ok linum Bu 515 . \" vm han smörs mz the olio \" Bir 1: 75 . Bil 288 . Bo 43 . \" thz smörilse mz hulko maria magdalena smordhe ihesum \" MP 2: 71 . smordhe ihesum mz dyrom smörilsom ib 147 . \" smöre sik . . . mz hwit smörilse \" LB 1: 97 . ib 4: 352 . \" om the (kropparne) warda smördhe mz mirre smörilsom \" ib 342 . smörs ther kropin mädher ib 343 . \" lather man honag i malörth. thz styrkär mans syn om man smör ögon ther mädh \" ib 7: 2 . \" stampadher sinapir äller malin mz ätikio rensar likwardinga saar . . . om the smörias ther mäder \" ib 4: 345 . \" omhon (bilden) warder smordh ther mädher (näml. med enbärsolja) \" ib 341 . smior hestin mz histir ällir smior Hästläked. i AS 137 . läg en ring mz humblärot ällir näzlä rot oc rotinä suep väl mz blaa. oc smiör honä väl mz istir ällir smiör ib. vm hundenom budhis een gulpäning han aktadhe thz änkte vtan vare gulpäningin smordhir mz nakrom fitma Bir 2: 59 . \" xx pund älla viktir kopar smordha (perlintias; öfverdragna) mz gul \" ib 3: 432 . kopar smordhir mz guld ib 433 . \" wardher mirra mz nokot waat bla[n]dat äller smört \" LB 4: 343 . \" om man smör sik i henna (malörtens) sodh \" ib 350 . \" han smordhe flädhrena . . . i then eter dryk \" Al 10101 . \" slaar thu hanum (bonden) tha smör (vngit) han thik \" GO 1090 . Iv 2191 . \" smör honum badhe howdh ok haar \" ib 2189 . hon smordhe a honum badhe howdh ok foot ib 2207 . smör tik om kroppen (näml. med malörtsdekokt) LB 7: 2 . \" at smöria ihesu likama \" MP 2: 22 . \" smör þinä hand väl Hästläked. i \" AS 137 . \" smöria ok läkia the saarin \" Bir 3: 230 . \" väl smort hiwl \" ib 404 . \" fik han hanum ennehanda smörilse at smöria hänna hws wäggia vtan \" Bil 446 . \" han thänkir swiik som smör ystirlöff \" GO 359 . \" baro for kirkio dörrena balsanum ok alla handa dyr smörilse at smöria (näml. liken) \" Gr 303 . - smörja, gifva sista smörjelsen åt. prestin bör . . . haua . . . olio til at smöria siuka Bir 2: 110 . - smörja, gnida, stryka. smöri om kring örat mz lagurbär olio LB 1: 96 . \" om man smör oppa sina föthir ther mädher \" ib 4: 345 . \" om thz wardher opta smört mz henne (oljan) \" ib 354 . \" hänna (brännörtens) moster . . . smörder om ögon \" ib 5: 81 . \" huither löker . . . smördher om thinninga ib. - Jfr be-, umsmyria samt ny-, o-smurþer (-smordher). \""],"f":["-as Bo 43 ; LB 4: 345 . ","smörs Bir 1: 75; LB 4: 343 . ","smöri ib 1: 96 . " smöre ib 96, 97. impf. smorþe: -es " Bu 515 . ","smordhe Iv 2207 ; Al 1010 ; MP 2: 71, 147 . ","smordhir LB 2: 59 ; ","smordha Bir 3: 432 ; ","smordh LB 4: 341 ; ","smort Bir 3: 404 . ","smördher LB 5: 81 ; ","smördhe ib 4: 342 ; ","smört ib 343, 354 . ","smörder ib 5: 81 . ","imperat . ","smör Iv 2189, 2191 ; Hästläked. i AS 137 ; LB 2: 68, 69, 70, 9: 106 . smiör Hästläked. i AS 137 . smior ib),"]},{"a":"smyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oftast pl. och f.","1) smörjelse, smörjande. \" fämpta sacramentum är yterste smörilse eller olning \" SvKyrkobr 46 . ib 47 (se ovan undersmyria, v.). 2) smörjelse, salva. cecroma . . . enahanda smörielse GU C 20 s. 101 . aller wärker . . . läkes bäth mädh smorilsom PMSkr 231 . - Jfr dyr-, dyrbära-smyrilse. "],"f":["smörilse . ","smörielse GU C 20 s. 101 . ","smorilse: -om PMskr 231),","*smyrilsa kar , ","*smyrilsa makare , "]},{"a":"smyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oftast pl., och f. ","1) smörljelse, smörjande. bildl. thätta är dgudhlikhetzins nadh oc smörilse (uncio) Bo 118 . ","2) smörjelse, salfva. haþo mz sik iarn ok smyrilse (unguenta) Bu 515 . \" blamans ben . . . smorþes . . . mz sötom smyrilsom ok linum \" ib. \" fik han hanum ennehanda smörilse at smöria hänna hws wäggia vtan \" Bil 446 . \" baro . . . balsamum ok alla handa dyr smörilse at smöria (näml. liken) \" Gr 303 . \" tilreddo sik dyr smörrilse ok koma . . . at smöria ihesu likama \" MP 2: 22 . \" smordhe ihesum mz dyrom smörilsom ib147. thz smörilse mz hulko maria magdalena smordhe ihesum \" ib 71 . \" göt . . . maria magdalena hin dyro smörilsin oppa vars herra howdh \" Bo 162 . \" är the smörielse godh widh all etherful bith \" LB 2: 49 . Bil 265 . Bo 37, 75, 219, 220 . Bir 3: 430, 4: 391 . MP 1: 194, 2: 72, 73, 74 . Iv 2180 . LB 1: 97 . - bildl. vtanenna handa nadha smörilse ok andelikin glädhi hafhe warit ingutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas Bir 1: 308 . - Jfr balsama-, frua-, läkedoms-, makt-, mirra-, öghna-smyrilse. "],"f":["smörielse LB 2: 49 ), ","smyrilsa kar","smörilsa- Bir 3: 430, 434, 4: 391 . smörielse-),"]},{"a":"smyrning","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"smyrsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smörjelse, salva. PMSkr 429 ."],"f":["smörsla )"]},{"a":"smyrsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smörjelse, salfva. \" aloe blandes mz liffsens wathn görandes som ena smörslo \" LB 9: 105 . \" smör tik en thima gnidhandes mz the smörslonne \" ib 106 ."],"f":["smörsla )"]},{"a":"smädhare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr forsmädhare."],"f":[]},{"a":"smädheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr forsmädheliker."],"f":[]},{"a":"smädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsmädhilse."],"f":[]},{"a":"smädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. förakt, vanvördnad, smälek. swa ath hans wordnat, hustrv och barn, skuldo ther ecke lidha smädilsse foe STb 1: 32 (1475). - smälek, skymf. at ider härredöme skulle then smädilse öwergaa at wij . . . skulle flij til bönder GPM 2: 380 ( 1512) . - Jfr forsmädhilse."],"f":[]},{"a":"smädhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsmädhirska."],"f":[]},{"a":"smädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forsmädhning."],"f":[]},{"a":"smäilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr forsmäilse (äv. Sdw 1: 303 f.)."],"f":[]},{"a":"smäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr buksmäkke."],"f":[]},{"a":"smäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten bro, spång. Jfr H. Lindberg, Ortn.sällsk:s i Uppsala årsskr. 1957 s. 3 ff. Uppsala domkyrkas räkenskapsbok 1497-99 s. 28 (enl. a. a. s. 25) norra smekken Dipl 11/2 1527 (Västerås) enl. H. Ståhl i Västerås genom tiderna 1: 318. Jfr mässo smäk."],"f":[]},{"a":"smäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr for-, ut-smäkta.."],"f":["smakta )"]},{"a":"smäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forsmäkta."],"f":[]},{"a":"smäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsmäktoghet."],"f":[]},{"a":"smäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smäll. \" de specu horrisono smellen vulgariter dicto Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XI c. 4 (avser eg. \"Viborgska smällen\", av O. M. missuppfattad som ortnamn; Olaus Magnus historia om de nordiska folken 5: 248). \""],"f":[]},{"a":"smäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skymfa, skymfligt behandla? naar konungh karl haffde smälat, bedröfft oc omannelika hanterat . . . sanctam amalbergam Lg 3: 314 ."],"f":[]},{"a":"smäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skymfa. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 233."],"f":[]},{"a":"smäleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) smälek, skymf. somlike föra han i purpura klädhe honom til smälek Bo 181 . \" mik är een smälek komin til handa \" Fl 1629 . \" ij tedhin mik badhe haadh ok spot storan smälik ok änkte got \" Al 1288 . \" lidhande mykin smälek \" Lg 586 . Bir 3: 63 . BtRK 237 (1465, orig.) . Lg 637, 821, 3: 85 . smädelse, nedsättande ord. om hans drotningh . . . kan jak ey scriffua goth wthan onth smäligh och spoth RK 3: 2475 . ","2) förakt. \" at nokar aff smäleek ellir thryzsko gör här a moot \" VKR 8 ."],"f":["smälik Bir 3: 63 ; Al 1288 . ","smäligh RK 3: 2475 . ","smaalech BtRK 237 (1465, orig.)), "]},{"a":"smäleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["smäliker GU C 20 (hand 2) s. 17. smäligher ib 10, 51, 101 . ","smäligh SvB 74 (omkr. 1520). smelig(h) ib 358 (omkr. 1500). ib), ","*smäleks fulder","smälikx fullir )"]},{"a":"smälekfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = smäleks fulder. ignominiosus . . . smäligh fuller GU C 20 (hand 2) s. 10."],"f":["smälighfuller )"]},{"a":"smälelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr forsmälelika."],"f":[]},{"a":"smälika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett smädande sätt, föraktfullt, med förakt. smälika til taladhir KL 254 . Bo 14 . OB 213 . Bil 535 . thänkte smälika wm benedictum ib 697 . \" cristne män forsmadho mik smälic (contempbibiliter) \" Bir 3: 405 . ib 2: 140 . Al 8905 . - på ett skymfande sätt, skymfligt. somlike . . . hannadhe them smälika ok drapo them (contumelia fafectos occiderunt) MP 1: 4 . KL 67, 157, 252 . Bir 2: 74 . - på ett sätt som medför skymf el. skam, skamligt. the äru smälika (contemptibiliter) wanskapade Bir 1: 229 . \" wij wardom nw smäliga offuergiffua wort rike \" Di 180 . ","2) oansenligt, ringa. \" swa smälica (viliter) kläddir \" Bo 1 ."],"f":["smäleka Bil 535 . ","smälica Bir 3: 405 smäliga Di 180 ),"]},{"a":"smäliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) smädandeskymfande. tho röre min hugh . . . thet smälica ordhit . . . at iak ok mina söster ok mine magha wi kiffwm ok kratzom fast vm thet goz . . . SD NS 3: 612 ( 1420) . Hel män 200 . 4) föraktlig, oansenlig, ringa, simpel. for the xl. daghana thu (ɔ Jesus) wasth i the smaliko huseno som war stallit SvB 37 (sl. av 1400-t.). - ringa, låg. om pris. war härra ihesus waar salder fore smälikt wärdh SkrtUppb 280 . - Jfr forsmäliker."],"f":["smälikt SkrtUppb 280 ) , "]},{"a":"smäliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) smädande, skymfande. \" ful ok smälek orþ \" Bu 77 . Bil 708 . KL 14 . Bo 201 . Al 1855 . ","2) smädefull, medförande skymf, skymflig. äpte swa smälican oc hardhan dödh Bo 242 . Va 8 . Di III . Lg 333 . \" hon . . . forsmadhe vart hionalagh. hulkit os är mykyt smälikit \" Gr 286 . ","3) föraktad. \" iak saa min son fulare ok smälikare (despetior) än spitälskan man \" Bir 1: 85. - (?) smällikin ormbir (serpens contempiblis) Bir 2: 331 . ","4) föraktlig, oansenlig, ringa, simpel. orätuis manz siäl . . . är . . . smälikin gudhi Bir 2: 58 . \" räknak iak j wärldinne swa som bnde hulkins nampn smälikit (contempibile) syns wara \" ib 1: 204 . han (min mantel) är vtantil smälikin ib 276 . \" hon !UDDA_TECKEN?: min ödmiukt) synis wärldinna älskarom storlika smälikin wara \" ib. \" hwat är smälikare än kallas flatir ib. skipadhe ey at hafwa klädha bonadh af bäzsto klädhe ok ey aff smälikasto (vilissimo) vtan af midlasto \" ib 361 . smälik klädhe KL 81 . \" smälikit ämbete \" ib 251 . ib 252 . än thu skil dyrt thing fran smäliko älla fwlo Ber 181 . gudhz thiänisto män starke i tronne halda han (djäfvulen) smälikin ib. \" ängen hafwis af thik smäliker \" ib 51 . sancti benedicti renlifwe . . . hulkit nu synis mangom ödelakt ok smälikit (abjecta) Bir 1: 372 . atirlefwona ok afskredhona oc thz smälicasta var (för thz smälicast var el. blott thz smälicasta; abjectoria) gaff jak gudhi ib 3: 143 . - Jfr for-, of-smäliker."],"f":["smälikin Bir 1: 276 . " smäliikin ib 2: 331. f. smälikin " ib 1: 276, 2: 58 . ","smälikit KL 251 ; Gr 286 ; Bir 1: 204, 372 . ","smälican Bo 242 . ","smälekan Lg 333 . ","smälikin Ber 187 . ","smäligen Va 8 . ","smälek Bu 77 . ","smälikin KL 14 ; Bo 201 . komp. smälikare Bir 1: 85, 276 . ","smälugare Di III . ","smälikaster ) , "]},{"a":"smälikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skymfl, förolämpning, smälek. \" lludibrium gab oc smäligheth \" GU C 20 (hand 2) s. 101. the forsfästa gudz son annath sin oc haffwa han fore smälekheet SvKyrkobr 5."],"f":["-lekheet . ","-ligheth )"]},{"a":"smälikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skymf, förolämpning, smälek. o hwat mykyn oc marghfallir var thässa wtländningians orättir oc smälikhet (o quot et quantæ fiunt injuriæ advenis) Bo 15 . göra os smälikhet (contumelias) Bir 2: 25 . \" vm nakor man giordhe sins owins biläte smälikhet ok skadha \" ib 1: 111 . \" thola tholomedhelika smälikhet \" ib 355 . ib 14 . MP 1: 32 . KL 142 . \" vm smälikhet oc obrydhilse ib 268. thetta . . . som . . . brödhirine göra mik til smälikhet \" ib 39 . RK 1: 2131 . Lg 334 . \" kördho the han fran sik mz smälikhet oc obrygdhilsom \" KL 46 . Bir 1: 42, 267. Lg 333 . \" j dagh haffwir iak idher aff hänt egypti förekast älla smälighet (oppbrbrium Ægypti) \" MB 2: 12 . \" ofwärfar mz thulimodh thera hat och smälikhet som wm thik bakdanta \" Ber 116 . ib 119 . ","2) förakt (för), ringaktning (af). mykin mildhet gör näfstinna smälikhet (dissolutionem disciplinæ Ber 229 .","3) ringhet. \" thiäna ij thulke ödhmiukt oc smälikhet \" KL 252 . ib 251 . \" thu . . . atirgömde thik swa storan fatikdom. smälikhet (vilitatem) oc hwaslikhet \" Bo 35 . klädhesens smälikhet (vile vestimentum) Ber 32 . Jfr forsmälikhet."],"f":["-heet KL 142 . ","smälekhet Lg 333 . ","smälighet MB 2: 12 . ","smäligheet RK 1: 2131 . ","smälikhet Bir 2: 25), "]},{"a":"smälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smälla, med smäll slå igen el. tillsluta. smälte hon dörrena j laas ST 444 ."],"f":["-te )"]},{"a":"smälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["smal ) , ","*smälla ater , smälla tillbaka. tha bet diäflin j pärmanskinnet . . . o¨k räkte thät vth swa hardelika ath nakkin smal ather widh sten mwren MP 4: 168 . ","*smälla igen , smälla igen. ion . . . smälte dörena i gen for matisse ATb 1: 123 ( 1460) ."]},{"a":"smälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smälla, dåna. opersonl. sa small i skogen aff theris slagh som thordon slar Di 78 . ","2) smälta sönder, med smäll el. skarpt ljud springa sönder. hans waghn i stykke smal Al 9136 . ","3) med smäll el. häftigt buller afskjutas el. aflossas. piil och byssor moth konungen smal RK 3: 1058 . ","4) genom af smäll åtföljd explosion åstadkomma (skott). om skjutgevär. wid hwart thz skot ther byssan smal RK 2: s. 347."],"f":["smal Al 9136 ; RK 2: s. 347, 3: 1058. small Di 78 ),"]},{"a":"smällelas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lås som låses medelst smällande el. tryckande? HLG 2: 60 (1517)."],"f":["smellelooss )"]},{"a":"smält","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["emalj. \" een kalc af syäx mark sylfs gyorþan med smält \" SD 5: 563 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"smälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smälta, övergå i flytande tillstånd. liqueo . . . smälta GU C 20 (hand 2) s. 90. hwar är swa harhder sten. at aff kärlexens brwna ey . . . smwlte som wax for elde SkrtUppb 48 . PMskr 607 (senare avskr.). - Jfr bortsmälta."],"f":["smela . ","konj . ","smwlte SkrtUppb 48 ) , "]},{"a":"smälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smälta, göra flytande. - bildl. siälen all smältes intil sin käresta (in delectum eliquabatur) Mecht 109 . 2) smälla, upplösa, digerera. - smälla, komma att förflyktigas. digerere p c smälta vtfalla skikka vttrykkia ok atskilia vnde digere paulisper vinum quo mdes expone smälth lithit winit tw waath esth aff depone ebreieatem per sompnium GU esth aff depone ebrieatem per sompnium GU C 20 s. 186 . 3) upplösa, fördela. diluere aff scrapa rensa samman blanda oc smälta GU C 20 (hand 2) s. 103. "],"f":["smältes Mecht 109 . imperat. smält(h) GU C 20 s. 186 ; PMskr 235),","smälta saman , smälta samman. PMskr 235. Jfr saman smälta. - Jfr up-, ut- (äv. Sdw 2: 888) smälta och osmälter."]},{"a":"smälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smälta, öfvergå i flytande tillstånd. vaxit smältir i eldneom KL 236 . \" vaxit smältir aff eldenom \" ib 265 . ST 121 . Bir 1: 89, 180, 2: 297 . \" aldre kombir lughi af isenom än thot han lägx vppa eldin vtan hansmältir j watn \" ib 1: 149 . - bildl. vng fromheet smälter som salt Al 848 .","2) om mat: smälta, upplösas (i magen), digereras. tz !UDDA_TECKEN?: hönsa swd) smälther alra raskat LB 7: 76 . at man ätir formykin maat som icke kan döffwas oc smältha i magan ib 253 . ib 256, 8: 45, 47 . ","3) om blod: få den rätta lösningen el. blandningen. är han (blodet) watnfuller thz teknar at han hafuer ey fullan hyta a naturenne wäghna at hankan smälta ok tiokker wardha LB 5: 293 ."],"f":[]},{"a":"smälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smälta, göra flytande. hwar smältäre skal smältä hvariä syknä viku säx härþä SD 5: 637 ( 1347) . smälta bly Bil 902 . Gr 279 . MP 1: 34 . \" vm han vil maa han . . . smälta tängirna som vax \" Bir 2: 74 . \" smälte fitmin lop nidhir j eldin ib 1: 286. thzta haghel oc sniö belätit warade oc bleff länge, för än thz til watn smältis \" Lg 70 . \" thz räghn swa langan tima stodh at thz snioen allan smälte \" Al 5689 . - bildl. siälen all smälti swa som fithme oc mättadhis aff otalighom söthma Lg 819 . Su 19 . - smälta upplösa. kyrsabära kada smelt i vin LB 7: 229 . ib 2: 41 . ","2) smälta, upplösa, dirigera (mat som förtärts). then mater eller drykr suä tax, han wardr hånom giärnt til ohälso: ty at han wardr opta ey wäl smältr KS 42 (110, 46) . \" matin smältis j maghanom \" Bir 2: 212 . LfK 52 . \" at maghen skal wara . . . mektoger smeltha hwadh i honum kommer \" LB 2: 12 . ib 7: 74 . Bir 4: 137, 150 . \" tog stalit thz gässana gato ecki smeltat Di48. - komma (ngt) att smälta, underlätta smältningen af (mat). smältir han (drycken) wäl mat (facit bonam digestionem \" Bir 1: 283 . \" nägleka smelther math j maga \" LB 2: 64 . meta drukkin smelte mat ib 5: 81 . \" eenebär . . . ätin . . . smälta osmältan mat \" ib 82 . ib 3: 49, 5: 80, 7: 10, 58, 59, 60 o. s. v. ","3) upplösa, födela. \" pypra . . . smelther onda vemsko (för vetsko) oc driffwer henne wth \" LB 7: 59 . ","4) om blod: gifva den rätta lösningen el. blandningen åt, behörigen blanda. thz (blodet) är fullelica smält oc temperat (för tempererat) af naturlik heta LB 5: 293 . - Jfr forsmälta, osmälter. smälta saman, smälta samman. thag tyzdt twal och ferst smör, oc smälth bade saman LB 7: 79 . Jfr saman smälta."],"f":["smeltat Di 48 ),"]},{"a":"smältare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["smeltare . ","smeltere )","*smältara talgher","smeltare- )"]},{"a":"smältare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jnge smältare \" DD 3: 193 ( 1427) ."],"f":[]},{"a":"smältarum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum där man smälter ngt. om sidhe kommo the til tässa modhers smältarwm, hwar som war otänkelighen pina oc sörgh JMPs 242. "],"f":[]},{"a":"smälteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr osmälteliker."],"f":[]},{"a":"smälteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["19 möjligt att smälta. mångehande tingh ärw smelteligen som wax, sallt, alun PMSkr 607 (senare avskr.). 2) möjlig att smälta el. diregera. digestibilis . . . väl smälteliger GU C 20 s. 186 ."],"f":["-liger . ","smelteligen ) , "]},{"a":"smältepanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smältpanna. HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":["smelthe panne )"]},{"a":"smältilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. matsmältning. hard ägh hindra smältilse L 7: 60. ib 3: 57 . smeltilsen hindras ib 21 . \" god smältilse \" ib 18 . \" tha wanskas smeltisinna dygdh \" ib 174 (jfr s. 151). minskas . . . smeltisanna digd ib 175 (jfr s. 151). wardhir . . . smältisana makt ib."],"f":["-ise )"]},{"a":"smälting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= smältilse. \" hindrer thz smälting i maganom \" LB 3: 57 . ib 173, 174, 175 ."],"f":[]},{"a":"smältning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = smältilse. then mater som är aff mongum tingom saman komen han fördarffuar magan oc hindrar smältningena LB 3: 18 . ib 7: 60, 76. ","2) om blod: lösning, blandning. är han (blodet) alstingx tunder tha märker thz onda smältning LB 5: 293 ."],"f":[]},{"a":"smältning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) smältning PMsk 610 (senare avskr.). 2) matsmältning. JMPs 467."],"f":[]},{"a":"smärre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se smar."],"f":["smäster"]},{"a":"smöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. låta smyga el. krypa."],"f":["-ir )","smöghia sik , "]},{"a":"smöghiansson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" ath han ecke kallade herman messeman smöghiansson (för sköghiansson?) STb 1: 72 (1476). Jfr skökenson. \""],"f":[]},{"a":"smöghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr genomsmöghliker."],"f":[]},{"a":"smölker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jr hösmölker."],"f":[]},{"a":"smör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se smiör."],"f":[]},{"a":"smöra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. margit smöran SSkb 147 (1504-05)."],"f":[]},{"a":"smörlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vndradhe han oc loo ther smörlika ath ST 43 ."],"f":[]},{"a":"snabber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snabb? ss tillnamn. gregorius snabber ericus branter fideiussit KTb 133 ( 1402) . gregers snabba (dat.) ib 52 (14249 . ib 143 ( 1424) ."],"f":[]},{"a":"snafsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oridurus . . . snaffsare mwn stinder ok maall stulyn Gu C 20 s. 390."],"f":["snaff- )"]},{"a":"snak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.?","1) snack, prat, tal. mz . . . smälik snak Al 1855 . \" skörhet oc böffuerj war mest hans snak \" RK 2: 7363 . \" slogh thz aff mz annedh snak \" ib 3169 . j hälghom tymom . . . skulde ekke män oc qwinnor hafwa mykyt smak, ellir kompani mellan sin ST 213 . tha tw sitther wedh bordh haff gwdelight oc höwiskt snack Bir 5: 140 . - prat, glam. jwlen han j arbogha drak medh myken glädhi och höffuelich snach RK 2: 4149 . Va 24 . Ber 291 . Su 232 . ","2) skämt, gyckel. thz iach sagde thz war mit snak Va 4 . Di 114 . jak tog thz for smak skyld. oc äy for annar skyld ib 47 ."],"f":["snack . ","snach )"]},{"a":"snak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? 1) snack, prat, tal. bwkfyllis dötter äru fäm förste är lösläti j snak oc adhrom mädhfärdhom SvKyrkobr 356 . BSH 5: 225 (1507, Gadh) ."],"f":[]},{"a":"snakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) snacka, prata, tala. med ack. BSH 5: 272 (1508, Gadh) . giöres eder intet behof hafwa nogen omsorg för nogen then deel wi haffue snakket tillsammens HSH 13: 103 (1524, Brask) . hänne fader . . . bad henne . . . snacka lostog ord mz jasone Troj 11 . - abs. huru qwämelikit thz ware . . . mz tik snakka (fabulari) oc samtala Mecht 252 . \" hon stod ok snackade medh thöm \" STb 2: 494 ( 1490) . \" som wi senest snackede med eder om adelkoma barn oc theris arff epter lagen \" HSH 16: 101 (1527, Brask). Troj 169 . "],"f":["-ade . ","-ede . ","-at . ","-et )","*snakka bort , genom prat frånhända el. beröva. tw hawir snakkat mik bort iij spän korn ok i tunno öl som ingin dandeman ATb 1: 86 ( 1458) ."]},{"a":"snakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) snacka, prata, tala. med ack. snakkade mz honom mang ordh RK 2: 3149 . - abs. han . . . ward tha sa barmeliga wred j viij dagha gath han ey snakkat eller leed RK 2: 7177 . han stodh oc snakkadhe mädhan klärkin predikadhe ST 152 . ib 186 . Gers Frest 39 . \" mz innarsta hiartans fröghd wilde iak . . . til tik tala oc mz tik snakka \" Su 89 . LfK 59 . ","2) skämta, gyckla. \" skalt hu ekke snakka ellir kaza mz warum herra \" ST 72 ."],"f":[]},{"a":"snakkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pratmakare, person som förer muntert snack. \" ihesu christi fözlo time hugnar ekke snakkara \" Bo (Cod. B) 345 ."],"f":[]},{"a":"snakkoter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pratsam; vittnande om el. beroende på pratsamhet. dicerium rii snakkoth orhd GU C 20 s. 183 ."],"f":[]},{"a":"snal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snå, glupsk? the qwinnor waro illa snala Al 5129 ."],"f":[]},{"a":"snappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bort-, äptir-snappa samt osnappadher."],"f":[]},{"a":"snar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) snabb. \" the (myrorna) waro swa snara i thera lop somnagher fughel ther flygher mäst \" Al 9358 . \" han (hästen) war bade stark oc snar \" Di 59 . \" finge he teden snara föter Rk 2: 9218. mz . . . snarasta bör \" Lg 3: 50 . - rask, vig, färm. josephus war raskir ok snar okfik handum for swärdhit Bil 314 . han war . . . snar oc rasker i alla leke Di 1 . ib 130 . han war bade snar oc rask ib 132 . \" han war snarist offuer alla men (allra manna finastr) \" ib. \" the waro starke ok mykith snar \" Al 1710 . ","2) snar, hastig, färdig. vare nu var hand snarare (propmptior ) til at slaa Bir 3: 334 . \" warom nw snari til at binda fridh mz honom \" MB 2: 249 . Su 150 . ","3) snar, hastig, snart inträffande. han skulde antigge haffua snar siger ellir döden Di 130 . ","4) skarp, genomträngande. \" om synd el. ögon. fether qwidher hafwer ey snar syn älla klokt wndherstandilse \" Ber 84 . \" han hade snar öghen (han var . . . eyðr manna bezt) \" Di 2 . han haffde . . . snar ögon oc wän till atsee ib 131 . - skarp, barsk, egnad att skrämma. hans ögon ware snar (snor) oc grym till atsee Di 128 . ib 132 . \" han haffde et snart (snarpt) öga \" ib 133 . ","5) skarp, sträng. \" nytiadhe han stundom lättom ok blidhom ordhom ok stundom hardhom oc snarom (increpatoriis et duris) ordhom \" Bo 148 . - n. adv. A) posit. ","1) snabbt, hastigt. at spurdhe . . . hwi han for swa snart (velociter) Bil 253 . \" thz hiwlit lop sua snart vm kringh \" Pa 18 . ","2) snart, hastigt, skyndsamt. saa snarth konungen omwändher RK 3: 2882 . \" ey kunne the blanar aff sinne naturlike snaarhet swa snart taka i sik aff eldhen som min miskundh . . . taker til sik syndaran \" Su 46 . - snart, inom kort. pawall kyle . . . komber snarth hem BSH 5: 346 ( 1509) . - sva snart, så snart som. swa snart the hälge män sagho kesaren skeen theras änlete som solen Lg 441 . B) komp. snarare, förr. bölden monas tes snarana LB 7: 235 . ib 166 . C) superl. snabast, hastigast. aff fughle them som snarast flygher MB 1: 159 . \" lupu som snarast thiit \" Bil 576 . - det snaraste, det skyndsammaste. föegånget af sum (som) och i föening med en form af kunna. drog han som snarest (d. v. s. så snart el. så skyndsamt) han kunde til lödesa RK 2: 8899 . \" skynde sig konungen . . . at vestergotland som han snarast kunde \" ib 9512 . \" the fälte theress sägil som snarast the kunde \" ib 8475 .","2) så snart som. röge peninger wil the gerne vtgöre met thet snariste föret komber och eky föör FM 501 ( 1510) . - Jfr ofsnar, fulsnart."],"f":["snarare . ","snararen Su 150 . ","ss adv. snarana LB 7: 235 . ","snaraster . ","snarister ) , ","thät snarasta","thät snarast )"]},{"a":"snar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) snabb. \" lleuipes . . . släth föther oc snar \" GU C 20 (hand 2) s. 77. - n. adv. A) posit.","1) snabbt, hastigt. \" momentancus . . . snarth fram lidande \" GU C 20 (hand 2)s. 152. - Jfr äptirsnar (äv. Sdw 2: 1141)."],"f":[]},{"a":"snara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snara. \" queolus lithen snara \" GU C 20 (hand 2) s. 64. han (ɔ djävulen) säther syna snärär ore myna föther J Buddes b 173 . Jfr fota-, ta-snara."],"f":["snärär J Buddes b 173 ) , "]},{"a":"snara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snara. \" ss fångstredskap el. ss medel att bringa på fall el. i förderf. är oos högelige for bwdet stooka eller snarwr haffwa \" BSH 3: 147 ( 1463) . slipper en foghil aff snara eller quist han tagher sik wara for tolke list swerghe thu äst nw sluppit wilt thw j the snara j gen som for war bundhin vm thin been thz ma wel sta tik vppit MD 390 . nar vngin flyghir . . . wakte sik at han girnis ey the bradh älla mat ther snara är j Bir 1: 301 . \" hafwande snäru mz hulke han maghe snäria hans fötir \" ib 314 . \" än thot diäfullin är klokir tho är gudh sniällare oc starkare syndirslitande alla hans snaru \" ib 2: 145 . \" hedhrin är een af them försto snaromen ther människan fatas oc fangas ij \" Bo 94 . \" han skulle swikare heta, eller then som androm lägger snaro fore foot mB 1: 216. - ss redskap för att afdagataga (genom hängning). þe vänto at snäran var eigh väl at runnen \" Bu 26 . lagþe sik sialwm snaru um strupa ib 130 . \" han . . . skal som thiufuir snärias ok bindas mz snaru \" MP 2: 177 . haffwe the . . . skooret budkafle medh brandh oc snara (för att antyda det straff som skulle drabba den som försummade att befordra budkaflen) BSH 4: 111 ( 1486) . - Jfr synda snara."],"f":["snära L.; -an Bu 26 ; ","-u Bir 1: 314), "]},{"a":"snara","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hastigt. \" konungen och drötningen lupo thit snara \" Fl (Cod. C) 357 (i rimsl.)."],"f":[]},{"a":"snarborre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kardborre. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 50. thär ffar skwla ga skal ey wara . . . yrtherna skräppor äller tisthla . . . thy hwasse bwska riffwa them . . . oc snarborrana toka wllena PMskr 238."],"f":[]},{"a":"snaresven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. siwrdh snaresueen SSkb 178 (1505-06), 267 (1507-08)."],"f":[]},{"a":"snarfötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snabbfotad. pernitor staduger ok snar (radslut) föter GU C 20 s. 437 ."],"f":["-föter )"]},{"a":"snarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) snabbhet, hstighet; hastighet att fatta eld, eldfängdhet. ey kunne the blanar aff sinne naturlike snaarhet (inclinatione) swa snart taka i sik aff eldhen Su 46 . ","2) hastighet, skyndsamhet. \" \" LfK 251 ."],"f":["snaarhet Su 46 . ","snarheet LfK 251 . snarheeth),","mädh ena","en )"]},{"a":"snarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) snabbhet hastighet. för thy . . . snarhethen mykith nyttog är enom godhom stridz man PMskr 124. 2) hastighet, skyndsamhet. mädh en snarhet, skyndsamt snart, lätt. Gers Frest 3 . BSH 5: 274 (1508, Gadh) ."],"f":[]},{"a":"snarka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snarka. snärkär sterto VGL XIV . stertere j: snarkä LB 6: 284 . \" man soffwir ey alth thäth man snarkar Go 1102. soff (dormies) litla stund ok snarka (dormitbis) litit \" Su 386 . ST 478 ."],"f":["snärka . "]},{"a":"snarkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snarkande. Bir 5: 42 ."],"f":[]},{"a":"snarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) posit.","1) snabbv, hastigt. \" hon . . . loþ snarlika mith mällin alla the om kringstodho som hynd \" Gr (Cod. D) 381 .","2) hastigt, skyndsamt. raskt. sungo the then dagen alla thijderna mycket snarliga och hasteliga TK 272 .","3) med hat, ofördröjligen, genast. fulfölghen them . . . snarliga (cito) MB 2: 5 . ib 112 . Su 103 . ","4) snart, skyndsamt, inom kort. hans klädhe . . . röttos snarlika aff hans kropp Lg 670 . MB 2: 73 . \" at the som ey wilia sik bätra, wtkastins snarlika \" Bir 4: 41. ","5) hastigt, plötsligt. \" sloo hasteliga oc snarligha vppa them \" MB 2: 32 . Su 98 . ","6) med skyndsamhet, korteligen, med få ord. huru abbatissan maa snarlika (breviter) tala j clostreno mz mästirmannomen Bir 4: 60 . B) komp. snarare, tidigare, förr. alth j glaseno wändis j wathn jnnan 30 äller 40 daga, äller snarlikaren PM XXX . FM 335 ( 1507) ."],"f":["-ligah MB 2: 32 . ","-liga ib 5, 73, 112 ; TK 272 . - lekan Su 103 . ","-likaren PM XXX . ","-lekaren FM 335 (1507)),"]},{"a":"snarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" A) posit. 1) snabbt, hastigt. Gers Ars 21 . fran wastena maghen j snarlikan hiith (ɔ till Rom) sända breff PMBref 333 ( 1519) . ib. 2) hastigt, skyndsamt, raskt. tha warth anthenor myket forfärad . . . oc for snarligan tädan Troj 46 . 3) med hast, ofördröjligen, genast. (de) latha göra snarligan eth övermaatta skönt hus Prosadikter (Sju vise m C) 223 . 6) med skyndsamhet, korteligen, med få ord. ok at jak snarlika (breviter) thätta samanlykkia ok fulkomplika ända maghe, är hon alt mankönsins summa helsamlighin sak, ok äwinneliko wälsignelsenna ära SpV 200 . \" snarligha scriffuit j westeraarss quasimodogeniti söndagh anno etc. xj \" GPM 2: 26 ( 1511) . C) superl. swa snarlikast, så snart som. swa snarligaste vor . . . herre komber her sielff STb 5: 338 (1521, Kop). - Jfr forsmarlika."],"f":["-ligha GPM 2: 26 ( 1511)","-ligan Prosadikter (Sju vise m C) 223 . superl. snarligeste STb 5: 388 (1521, Kop)), "]},{"a":"snarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) snabb, rask. rätwis bön til war härra . . . skal wara . . . accelerans humilis et perseuerans hon skal wara snarlikin ok rask vtan dölsko ok forswmelsse MP 4: 41 . 2) snar, hastig, färdig. til at forlatha brwth snarlikin (facilis) SpV 161 . 3) hastig, brådskande? thet idre werdigheter . . . akte nw j dagh wra jeeth snarligit samtaal j eneköpingh GPM 2: 75 ( 1512) ."],"f":["-likin SpV 161 ; MP 4: 41 . ","-ligit GPM 2: 75 ( 1512) ),"]},{"a":"snarlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snabbhet, snarhet, hastighet. \" sanneligha en fawiskir hoghir wtgiwthir j sama snarlikhetinne (facilitate) godha forskullan, j hwilke han ingiwthir \" SpV 262 ."],"f":[]},{"a":"snarlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snabbhet, hastighet. \" lopp mz alle snarlikhet \" Lg 3: 683 ."],"f":[]},{"a":"snarmälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["snabbtungad. micrologus gi snarmälther GU C 20 (hand 2) s. 141."],"f":[]},{"a":"snarradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snarfyndig. \" war wel talande och snar raduger \" PK 246 ."],"f":["snar raduger )"]},{"a":"snarrännande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["snabbt springande. hector . . . mz syn snar rännande häst Troj 162 ."],"f":[]},{"a":"snarögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1303."],"f":[]},{"a":"snarögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har skarpa ögon. han war open oc snar ögder Di 16 ."],"f":[]},{"a":"snatra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snattra, sladdra, pladdra. j kirkionne fafängth pitra och patra thz är mz diäflenom snitra ok snatra JP 10 ."],"f":[]},{"a":"snatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["snatta. \" snattär owrmaghi \" SR 46 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"snattan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"snattare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snattare. \" snattäre oc e fuldär þiuuär \" SR 41 . "],"f":["snattara bot , "]},{"a":"snatteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? snatteri. mechtil . . . offtan til foren befunnith ther medh swa dana snattarij STb 3: 317 ( 1498) . \" fordrogx ene pige retten för tet snatterj hon hade bedreffuit STb 5: 253 (1519). \""],"f":["snattari )"]},{"a":"snatteribot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter för snatteri. dömdes . . . jons nilison sak til iij m. för snatteribot (bokstäfverna ri återgifva upplöst förkortning; för snatterebot (att föra till snattara bot)? el. för snattenbot (att föra till ett snattanbot; jfr Fgutn. snattan bot?) BtFH 1: 232 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"snava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snafva. sespitare, snaua GU 5 . snaffwadhe hesten Lg 3: 376 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"snava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snava. \" cespito . . . gräua och snaffwa och prampera \" GU C 20 s. 102 . \" nutabundus a um twäkande owis ok snaffuandhe \" ib 366 . nutare twäka snaffua darra ok röras ib s. 367 ."],"f":[]},{"a":"snavare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cespitator . . . snaffware GU C 20 s. 102 ."],"f":[]},{"a":"snedh","b":[],"c":"","d":"","e":["på sned, snett. skipen läggias vndy öghya j försaath oc när som stridhes halles skipen paa sned PMSkr 172 . skäris (vinstocken) swa pa snedh ath wathnit rindher ey aff skyrdenne paa knopporna ib 314 ."],"f":["sned )"]},{"a":"snedha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) snedda? deliare snedha äria ok trädha GU C 20 s. 173 ."],"f":[]},{"a":"snedha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skära, afskära? mz försto lasse han hem kombir smethe sporstaua sina a badhom ändom än the aff bärande thrä äru TB 75 ."],"f":[]},{"a":"snedhaktogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj illistig, ränkfull. j lönlega rwmme ther the kwnne lönliga tala och offwerläggia om theres lönligo snedaktoga forräderij Troj 254 ."],"f":["snedaktoger )"]},{"a":"snedhaktoghet","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"snedher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. adv. snett. \" hwart altarä skal standa sneedh nidher af andro Hollman \" Bir Extr 233. ther hwseth mötas snyt öffuan gardhen jnn vppa öster gatwne ATb 3: 115 ( 1501) . . . . göra wärn oc vikskard oc ey ath enasth räth vth, vtan jamwäl snet bort. twärt. oc nidher PMSkr 164 ."],"f":["snet . ","sneeth . ","snyt ) , "]},{"a":"snedhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slug, listig. \" briseida som war myket snedog j radh \" Troj 179 . Jfr snidhoger."],"f":["snedog ) , "]},{"a":"snedhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list, svek, knep. medh lempe, och snedlikheter GPM 2: 40 ( 1502) . j slyk snedoghet sagde hon si ey wilia honom neka Troj 179 . Jfr ilsnedhoghet."],"f":["snedog- . ","snedik- )"]},{"a":"snedhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["list, svek, knep. the snedliigheter, the haffua bruchet mot ider BSH 5: 26 ( 1504) . skall hans ghan äs icke bita myna räffwe i häll medh snedigheth wtan medh ower makth ib 274 ( 1508) ."],"f":["snedigheth . ","snediigheth . ","-ir )"]},{"a":"snedhskurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["snedskuren. \" the ytersta tw holen skwla wara snedskwren \" PMSkr 507 ."],"f":["snedskwren )"]},{"a":"sneghlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som sneglar. \" perpera . . . qui vel que peruertit ffaciem snäglare \" GU C 20 s. 438 ."],"f":["snäglare )"]},{"a":"snes","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. qvist; qvist el. vidja med ett visst antal (20) vidhängda föremäl (särsk. fiskar); tjog (särsk. nytjadt om fisk). Jfr Dyrlund, Aarb. f. Nord. Oldk. 1885 s. 269 f,: Falkman, Om mått och vigt 1: 454. \" 40 snessa ål \" BtFH 1: 316 (1413, Joh. Bures utdrag; Askims härad)."],"f":["-ar )"]},{"a":"snes","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. kvist. Se Sdw 2: 1303. 1) tjog (särsk. nyttjat om fisk). xvi snäsa aall Vet.-Sock i Lund. Årsb. 19454 (Jb C 39) s. 85 (1486). xx snesser all ib 86 ( 1486) . ","2) sådesskyl?"],"f":["snäsa . ","snesser ) , ","*snesa land , "]},{"a":"snialder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sniälder."],"f":[]},{"a":"snidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. 2) streck, skälmstycke. - list, svek, knep. dolus . . . swik ok snidh GU C 20 s. 199 ."],"f":[]},{"a":"snidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n ","1) skärande, tillskärande af kläder. Jfr snidha koster.","2) streck, skälmstycke. \" at wagta sig for tolken snidh \" RK 2: 5224 . \" tha biscopen hörde tolkit snidh \" ib 8257 . meg giordes tha . . . mekta sned RK 3: (sita forts.) 6113. jak giorde hanum et litit snäd igen Di 35 . sker mik . . . sma smedher aff thöm BSH 5: 252 ( 1508) . the bruka alla the snedher the kwnno ib 272 ( 1508) . han är sa hall . . . jach rädis hans snedher ib 346 ( 1509) . \" han haller fast oppa sin gamble snedher ib 4: 305 (1501-1502). wij weliä nesth gudz hielp faa godh both . . . för . . . andre sneder the her brwkath haffwe \" HSH 20: 177 ( 1507) . ","3) angrepp, utfall? enchte snidh (rättadt till vtlopp) the thit sidan teedhe RK 2: 2262 (jfr s. 362). the danska loop af husit nidh vppo köpmanna hold giorde the eth snit ib s. 342."],"f":["snit . ","snedh . ","sned . ","snäd . ","-ir )","snidha koster","snydha- )"]},{"a":"snidhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr punga-, qvärka-, remasnidhare."],"f":[]},{"a":"snidhkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snickare. ss tillnamn. \" jönis snitkare \" SJ 300 ( 1462) ."],"f":["snitkare )"]},{"a":"snidhkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hannis snidkare Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 34 (1457-59). \" SSkb 20 (150102), 68 (1502-03), 112 (1503-04), 148 (1504-05), 251 (1507-08). GPM 2: 406 ( 1502?) . HLG 2: 20 (1510), 50 (1516), 3: 6 (1517). JTb 93 ( 1513) . (?) tomas smyckere i boden SSkb 107 (1503-04). (?) hinrik snitare STb 4: 292 ( 1513) . - Jfr boka snikkare. "],"f":["*snidhkara ämbite","snicker embete )"]},{"a":"snidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr qvärka snidhning."],"f":[]},{"a":"snidhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slug, listig. \" hwat är gambla hwgormenom starkare j ondzkonna, ok kyndoghetinne snidoghare (subilitus) \" SpV 161 . drakin thän kloke ok lifwndoghe, alla diwra snidoghastir (prudentissimus) ib 352 . röffwarin snydhoghir (ä. fr. smidhoghir) !UDDA_TECKEN? sinne konst (predo versatus) ib 574 . Jfr snedhogher."],"f":[]},{"a":"snighil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snigel. \" thänne biscopin är swa som snighil. hulkin som ligghir j them thräkkenom som han är födhir j ok draghir howdhit aat iordhinne \" Bir 1: 329 . \" kroppsens hwdh war swart som snigellen \" Lg 3: 465 . \" tag blod aff yglar eller sniglar \" LB 7: 193 . then fisken . . . war liker enom storom snigil PM XVIII ."],"f":["snigellen Lg 3: 465 . ","sniglar LB 7: 193 ), "]},{"a":"snighil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snigel. gödha snighla PMskr 359. ib. "],"f":["*snighla skal","snigla skala),"]},{"a":"snikas pres. snykis","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fika (efter), vara sniken (efter). then som mykith snykis äptir gooz ällir päninga, han är nogh syndoghir MP 5: 29 . ib."],"f":[]},{"a":"snikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sniken. \" en karger man ok nidskaps fuller ok mykit snikin ok fikin \" MP 4: 277 ."],"f":[]},{"a":"snikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sniken. \" war en snikin man \" JP 67 . "],"f":[]},{"a":"snikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skära, utskära; pryda med utskärningar; pryda, utstyra. kata qwinnor oc danzserskor som sik högfärdelika snikkade oc tilsatto Su 128 . Jfr tlsnkka."],"f":[]},{"a":"snikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. skära, utskära; pryda. smycka, utstyra. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 12, 43 f.; R. Pipping, Runer og rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 90. jezabel . . . hwilkin än saa galin war at bondanom hänna dödhom, smordhe hon sik ok swa sinkkadh (felläst för snikkadhe) änlithe ok andhra sina limmi SpV 312 . Jfr tilsnikka."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"snikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilsnikkan (äv. Sdw 2: 649)."],"f":[]},{"a":"snikkere takel","b":[],"c":"","d":"","e":[" se snikkia."],"f":[]},{"a":"snikkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Mnt. snicke. Fdan. snikke] = snäkkia. stadzsins snickia, som aff reuell kom Skotteb 44 (1460-61). jtem ij öre skipmennomen som snickere (för snickene; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 204) takell vpbure a gramonke broo ib 436 (1469-70, Kämn)."],"f":["med art. snyckan Skotteb 434 (146970) , Kämn). snicken ib 436 (1469-70, d:o)), "]},{"a":"snikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snikenhet. hulkin suikt (för snikt) och giri wadhelikast är widh människionna siäl JP 85 . Jfr pänninga snikt."],"f":[]},{"a":"snikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snikenhet. Se Sdw 2: 1303. MP 4: 54 . the människia som mykla fikt ok snikt haffuer epter godz ok päninga ib 217 . hans siäl . . . sagde sik wara äwärdelica fordömdan fore sina giri ok snikt skul ib 261 . ib 5: 67, 168, 231 ."],"f":[]},{"a":"sniktan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snöktan."],"f":[]},{"a":"snild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd. \" tha mannin wandas tha villis honum snidin (kan föras till snille) \" GO 338 ."],"f":[]},{"a":"snilder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sniälder."],"f":[]},{"a":"snilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= snille 2. lofuadis han aff sinne snillo MP 1: 48 . \" mina snillo \" ib 56 . ib 57 . \" leeth han see sina snilla \" RK 3: 1939 . - väl til snillo (-a), på ett mycket vist el. förståndigt sätt. swarade honum wäl tiil snilla RK 3: 1318 . - De båda sistnämda ställena, på hvilka ordet står i rimsl., kunna föras till snille."],"f":[]},{"a":"snilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["snella Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498)), "]},{"a":"snille","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (Fr Cod. D) 928; Su 10 ) ","1) skicklighet, konst. \" the (ädelstenarne) waro j samma ringh lagdhe mz mykit snille \" Fr (Cod. D) 928 .","2) vishet, klokhet, förstånd. hans snille (spientia) ok renlifue frägdhadhis widha vm världinna Bil 124 . fullä mz them hälghä andä ok snille KL 142 . \" löste os atir mz sinne makt oc godhlek oc snille (sapientia) \" Bo 58 . jak skal tappa visa manna visdom oc bortwräka sniälla manna snille (prudentiam) ib 98 . \" huar sum äru mång rådh ok opta, ther är mykil snille \" KS 17 (43, 18) . the haua ey vit ok snile ok ful skiäl ib 28 (70, 30). the haua vit ok snille ok högh skiäl ib (71, 30) . han !UDDA_TECKEN?: mannin) hauer skiäl ok vit ok snille ib. wärlzlikin snille Bir 1: 101 . \" ey gärning ey skäl, ey wisdomber (scientia), oc ey snille (sapientia) wardha wid mörkin \" Ber 184 . \" at höra salomons wiisdoom oc snille \" Lg 95 . \" hwilkn herra ey hafwer snille sinom vnderdan om styrer han illa \" Al 6023 . \" lära ok mina wit ok snille \" ib 6011 . KS 29 (72, 31), 53 (133, 57) . KL 189, 199, 244, 351 . Bo 132, 288 . Gr 312 . Bir 1: 55, 100, 284, 285, 339 2: 217, 3: 311, 314, 4: 158 . MP 1: 176, 2: 122, 123 . Lg 40, 216, 817 . MD 438 . BSH 5: 40 ( 1505) . \" om thu gör thz mz rätte snille \" Al 5961 . \" sagdhe thz mz skäl ok snille \" ib 4091 . \" swarar mz godhe snille \" ib 3751 . then sändebudh bidher mz snille ib 1251 . ib 4 . RK 2: 1064 . ensamme gudelike snille aath wakta Su 2 . gudeliken snille om aldra manna siäla läthande sik wardha ib. gudelika snille, som är ihesus christus gudz son, kallas oc är fadhersens snille oc wisdomber ib 4 . hwru gudeliken snille, swa som ärlikasta brwdh, oc käraste ween biwdher sik allom til at älska ib 11 . \" huru alle the som wilia magho sik troloffua gudelika snille ib 222. gudhelikx snilles horologium \" ib 10 . \" annar deelin ällir booken j gudhelika snillis wäkkiare \" ib 222 . thänne samtalan oc spörsmal mällan sapiencia & discipulum, som är snillen oc känneswennen ib 3 . \" hwar en sandher snillenna kännesuen \" ib 8 . \" gudhelika snilles känneswäna \" ib 222 . \" lokka oc dragha til wisdomsins älla snillenna älskoga \" ib 10 . \" dyrare oc bätthre är snillen, än alla wärldhinna dyrasta haffwor \" ib 11 . ib 7, 9, 12 o. s. v. i snillinna book (Vishetens bok) MB 1: 137 ; jfr snille bok. ","3) det som är uttänkt med vishet el. klokhet; klokt el. listigt påhitt. fan ja aa thessa snille MD (S) 218 . "],"f":["snilde KL 189, 199, 244 ; Bir 4: 158 ; Ber 189 . ","sniäle: -ina Bir 2: 217 . ","snielle: -en ib 1: 339 ), "]},{"a":"snille","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L.","1) skicklighet, konst. - konst, konstgrepp, färdighet. en konwngh som heth daucus fan försth snille til ath tämya höka och falka PMSkr 267 . \" til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh nooth näth reffwa. kroka (o. s. v.) \" ib 364 .","2) vishet, klokhet, förstånd. \" thy sigher apostolin . . . kötzsins snille (prudentia) är ey annat wthan dödhin, än andans snille är liff oc fridh \" SpV 382 . sannelika thätta är een stor snille (prudentia), at nakor aff gudz räddogha skodilse, är j andanom fatigher ib 553 ib 545 . SvB 26 (omkr. 1470-80). ib 10 (b. av 1500-t.). o wisdomber . . . kom ok lär os wisdomsens ok snildinna wägh SvKyrkobr 324 . gudaktigemen, som snille och lempe haffue tale med almogen STb 5: 331 (1521, Kop). "],"f":["snillä . ","sniille SvB 26 (sl. av 1400-t.) . snilde: -inna SvKyrkobr 324 ),"]},{"a":"snille bok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Liber spientiæ, Vishetens bok. i snille bokinne sigx MB 1: 390 . \" suå sighr salomon wise i snille bok \" KS 57 (143, 62) . ib 60 (150, 66), 64 (159, 70), 71 (174, 78)."],"f":[]},{"a":"snille list","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klokhet. \" wan han . . . alla wärldina . . . mz godh radb oc snille lista \" Al 9663 ."],"f":[]},{"a":"snillelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sniällelika."],"f":[]},{"a":"snilradhogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sniälradhogher."],"f":[]},{"a":"snima","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) posit. nyss, nyligen, för kort tid sedan. a skänningis samtalu som nu var snima hallin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). som snima war saght Bil 250 . \" snima (jam dudum) rotnadho min klädhe aff mik \" ib 456 . \" som snima (jam) war dräpin for thronna skuldh \" ib 487 . \" mädhan herra vadhoyn swa snima do \" Iv 1508 . - nyligen, kort förut. costus . . . var snima döþar Bu 534 . B) superl. ","1) nyligast, senast. the sama quinna ther snimst aff os thän riddara sa Iv 3911 . \" iak vil idher fylghia . . . thiit iak snimarst skildis vidh han \" ib 3924 . Al 1116 . fore räfstinne, som nw snimarst waar SD NS 2: 223 ( 1409) . - senast, närmast förut, strax förut, just nu. til altarä omnium sanctorum giwum wi swa mykit som nu är snymst sakt SD 5: 565 ( 1346) . \" the flodh . . . som jak snimpst aff sagdhe idher \" Al 5572 . Iv 1224 . ","2) med öfvergång till konjunktion: sista gången då, senast då, då senast. ij skulin mik sighia . . . huath idher är skeet . . . sidhan snimarst ij fra lofua ridho Iv 1706 . \" snimast wi hädhan forom \" MB 1: (Cod. B) 550. - Jfr for-, of-snima, sniman, snimster."],"f":["snimar mer L. ","snimpst Al 1116, 5572 . ","snymst SD 5: 565 ( 1346) . ","snimast MB 1: (Cod. B) 550 . ","snimarst SD NS 2: 223 ( 1409); Iv 1224, 1706, 3924), "]},{"a":"snima","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. A) posit. ","1) nyss, nyligen, för kort tid sedan. mädhan herra vadhyon swa snima (fellläst för sniman; jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45. 224) do Iv 1508 .","2) tidigt, bittida. Se Sdw 2: 1303 och jfr E. Noreen a. a., V. Jansson, Eufemiavisorna 312, 316. B) superl. 1) nyligast, senast. thän tidh iak . . . snimst . . . var til flänsborgh SD NS 3: 90 ( 1415) . kadrin haralzdotter cristmans syster som hustru elin smymast atte SJ 2: 106 ( 1487) ."],"f":["snimst . ","snymast ) , "]},{"a":"sniman","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ad. 1) nyss, nyligen, för kort tid sedan. lukt, somgik aff dödhom ilgärningis manna kroppom badhe sniman oc langhligha för dräpnom oc aflfiffwadhom SvB 106 (senare h. av 1400-t.). Hist. Tidskr. 1949 s. 952 (1512). ","2) någonsin? Momentet utgår. Jfr E. Noreen, Ark. f. nord. Fil. 45: 224."],"f":[]},{"a":"sniman","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) nyss, nyligen, för kort tid sedan. thz var sniman iak her sa ena mö Fl 698 . \" the mö, som iak her sniman ouer fördhe \" ib 76 . Iv 1083 . MD 108 . Di 90 . - nyligen, kort förut. fan ther for sik meer än thu thusand cristna män thit sniman forsända Bil 360 . ib 312 . som trodho a gudz son sniman föddan fore then tima MB 1: 268 . - nyss förut, ofvan. som sniman war saght MB 1: 97, 323 . ","2) någonsin? sa man in fore thöm ga the vänasta iomfru man sniman sa Iv 2930 . - Jfr forsniman."],"f":["snimman Di 90 )"]},{"a":"snimster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. superl. ","e":["senast, sist. \" snimpsta sinne hon honum sa \" Fl 1874 . \" ib (Cod. B) s. 82. \" Iv 2167, 3999 . \" a snimpsta dagh stridhin stoodh tha war ther gwtith thz mästa blodh \" Al 4535 . ther sa han cucefal snimpsta dag ib 9484 . \" tha darius talade snimpsta ordh \" ib 3845 . - svag ack. sing. n. ss adv. senast, sist. böriade aa them som snimarstha komo (a novissimis) MP 1: 78 . - för sista gången. tha han !UDDA_TECKEN?: war herra) snimasta [tok] natwardhin mz sinom känneswenom ST 168 ."],"f":["snimpster: -a Fl 1874 ; Iv 3999 ; Al 3845, 4535, 9484) och snimaster (snimarster: -a Fl (Cod. B) s. 82; Iv 2167 . ","snimarsther: -a MP 1: 78 ),"]},{"a":"snioa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["opersonl. \" floccare . . . snöa \" GU C 20 s. 280 . ningo . . . snögha ib 355 ."],"f":["snöa . ","snögha )"]},{"a":"snioa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. opersonl. ","e":["snöa. \" thz pläghar ther ekke regna ellir snioa \" ST 417 . Al 3336 . LB 3: 17 . \" thz fröss blste och snöde sara \" RK 2: 4268 ."],"f":["sniär Al 3336 . ","sniöar LB 3: 17 . "]},{"a":"sniobiläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af snö danad bild. i blandh hagleth fiöl somlikt som hafdhe enna iomfru liknilse, oc eth swenbarn j sino sköte. thzta haghel oc sniö belätit warade oc bleff länge Lg 70 ."],"f":["sniö beläte )"]},{"a":"sniodriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snödrifva. \" store sniödriffuerna mandz högh lå fö hwsen \" RK 3: (sista forts.) s. 197."],"f":["sniö )"]},{"a":"sniofal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snöfall. \" storth wrädher och swårtt sniöfall \" RK 3: (sista forts.) S. 197."],"f":["sniofall )"]},{"a":"snioflinga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snöflinga. \" floccus ci vlla teester ok snöflingha \" GU C 20 s. 280 ."],"f":["snö- )"]},{"a":"sniofulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["niuosus . . . snöfuller GU C 20 s. 356 ."],"f":["snöfuller )"]},{"a":"sniohviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snövit. \" niueus . . . snö hwiter \" GU C 20 s. 356 . \" han forwndrade och oppa hennes sniöhwita ännes slöthet \" Troj 62 ."],"f":["sniö- . ","snö- )"]},{"a":"sniohviter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snövit. \" eeth sniohwit klädhe \" ST 265 ."],"f":[]},{"a":"sniomyk","b":[],"c":"","d":"","e":[" se sniomyl."],"f":[]},{"a":"sniomyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snöboll. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 312 f. anders . . . zacer til vj marck fore snyömykin (sannol. fel för -mylin) han kastade pa mester örien STb 3: 352 ( 1498) ."],"f":["snyö- )"]},{"a":"snior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snö. \" saa huad som gömss under snön gaar up med tön \" HSH 14: 64 (1525? Brask)."],"f":["snö )"]},{"a":"snior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snö. \" stundom opranga myrk sky aff jordhinne ok dragha sik j himelin vndir solina oc gifwwa aff sik thrigia handa väzsko som är rägn sniö ok haghil \" Bir 2: 159 . \" fiöl mykin snyö \" MB 2: 267 . om nattena fiöll en sniö Di 53 . \" tha i see en nyfallen sniö ib. losande vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä ib 43. thz räghn swa langantima stodh at thz snioen allan smälte \" Al 5689 . \" thäth kombir ok op vndhir snio fiälas \" GO 845 . KS 40 (105, 43) . KL 49 . Bir 3: 35 . BK 215 . LfK 221 . LB 7: 62, 63 . FH 6: 372 )1496). mangen snöy är fallen sydhan wi sogoms Di 295 . munnin kaller swa som snio Bir 1: 33 . \" hwite litin var swasom hwit aste sino (för snio) \" ib 3: 424 . \" war handin spetälsk oc hwiit oc löös som snio \" MB 1: 285 . \" saa biscops änlite wara hwit som snio \" Bil 642 . \" nw är thin siäl 373. \" Fl 524 . Al 7517 . Di 8, 128, 272 . MB 2: 334 . Su 93 . LB 9: 108 . \" fyra handa färgha liws ther skeen eet var liwst rät som een snio \" Fr 365 ."],"f":["snyor LfK 221 . ","snio Bil 460 ; KL 373 ; MB 1: 285 ; Bir 1: 33, 3: 424 ; Fl 524 ; Fr 365 ; Al 7517 . ","snyo Bil 461 . ","sniö Bir 2 . 159, 3: 335; Di 8, 43, 53, 128 . ","shyö MB 2: 267, 334 ; LB 9: 108 . " nyö för snyö) " Su 93 . snöy (för snyö?) Di 295 . ","snö ib 272 ; LB 7: 62, 63 . ","snee FH 6: 372 ( 1496) . ","snio Bil 642 ; KL 49 ; GO 845 . ","sniö KS 40 (105, 43) ; Di 53 . ","snee FH 6: 372 ( 1496) . ","snioen Al 5689 . ","snyon BK 215 . "]},{"a":"sniovatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snövatten? nibata skyn vaten (trol. fel för skya-) ok siövatn (trol. fel för sniö-) GU C 20 s. 352 ."],"f":[]},{"a":"snipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Se Sdw 2: 1303."],"f":[]},{"a":"snippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snibb. segmentum ti vestis mulie[b]ris et longa cuius necesse est partem secare ea solent vti nubentes . . . kiortilffoller gere oc snippa GU C 20 s. 562 ."],"f":[]},{"a":"snitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["småprata. \" j kirkionne fafängth pitra oc patra thz är mz diäflenom snitra och snatra \" JP 10 ."],"f":[]},{"a":"sniälder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) duglig, duktig, rask, tapper. \" konungh \" \" haniss är . . . karsker och snill \" RK 3: 3451 . \" ha war i striidh baadhe snill och snar \" ib 1237 . \" her göstaff karlsson war i striidh sniller och wiiss \" ib 293 . \" han tröste oppa syna manga swäna . . . han hadhe manga riika och snille \" ib 227 . ","2) duglig, skicklig. \" menniskor som dugha til at forestaa embetom vtan fore. oc ther til snielle oc tilfalne äru \" VKR 9 . \" han war i sin sticker sneller oc klar \" MD 438 . \" han war sniller \" ib 440 (kan föras till 3). - skicklig, kunnig. vilia the wara sniälle j boklike konst (volunt esse scientes) Bir 1: 101 . ","3) vis, klok. \" sagdhe sik hafua fala dyra stena som . . . fola göra sniella (insipientibus sapientiam infundit) \" Bil 611 . \" swa som han var alra ödhmiukast. swa var hon ok alra sniällast (prudentissima) \" Bo 5 . \" jak skal tappa visa manna (sapientium) visdom oc bortwräka sniälla manna (prudentium) snille \" ib 98 . \" loot han saman koma . . . alla visa oc sniälla män \" Gr (Cod. D) 417 . \" the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är \" KS 27 (68, 29) . han skal wara . . . snieldr ok rådhughr til sit manwit ib 53 (133, 57) . \" þe visto han vara sniällan (framstående) i viisdom \" KL 189 . \" vm thu äst sniäldir bidha . . . han (näml. döden) huar stadh \" MP 1: 145 . \" en aff hans hustrum the som snäl war (una sapentior ceteris uxoribus ejus) \" MB 2: 83 . \" han siputeradhe . . . oppinbarlica mz sniällom mannom (cum sapientibus) \" Bir 3: 157 . the skuldo . . . wara . . . snielle swa som orma ib 1: 163 . \" nytiadhe snielt radh \" ib 215 . \" halt ey thin siin sniällare än andra manna \" ib 2: 79 . \" hwi gifs somom got näme oc sniäl vndirstandilse \" ib 304 . KL 183, 256, 360 . Bo 116 . Bir 1: 40 100, 284 . MP 2: 122 . Iv 5235 . MD (S) 258 . SO 101 . Ber 187 . Lg 3: 530 . ","4) skicklig att tala, som har lätt för att tala el. lägga sina ord, vältalig. han war i orlom bade sniller oc klar MD 436 . - som vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande. han syntis owirga sin fadhir i sidhom ok visdom oc sniälle talan (vältalighet) Gr 320 . wi hördum . . . tina sniello thungo (eloquentiam) Bil 535 . MD 438 . rent mal oc sniät MP 1 . 240. ","5) god, saktmodig. \" the thola lättelika ordh. at the maghin kallas godhe ok sniälle (boni et mites) \" Bir 1: 193 . - Jfr osniälder."],"f":["snieldr KS 53 (133, 57) . ","sniällär VGL IV. 15: 16, 16: 11 . ","snällir Bir 1: 40 . ","snyäller PM 70 . ","sneller MD 438 . ","sniller Bir 1: 284 ; RK 3: 293 ; MD 436, 440 . ","snillir MP 2: 122 . ","snil MD (S) 258 . ","snill RK 3: 1237, 3451 . ","sniäl . ","snyll Lg 3: 530 . ","sniält . ","sniällan KL 189 . ","snilla Iv 5235 ; MD 438 . ","sniälle Gr 320 . ","sniälle . ","snille KS 27 (68, 29) ; Ber 6 . ","sniälla . snialla MElL Kg 4: pr. snälla Kr LL Kg 3: pr. snilla MELL Kg 4: pr. i var.; KrLL Kg 3: pr. i var. snille RK 3: 227 . ","sniällum SML Prol. sniällom Bir 1: 100, 3: 157 . ","sniellom SO 101 . snällum UpL Pröf. snällom VML II Pröf. gen. sniälrä VGL IV . 19: 1. snilra ib i var. sniälla Bo 98 . ","sniälle KL 360 . ","sniälde ib 256 . ","sniello Bil 535 . ","sniälda Ber 187 . ","sniällare . ","sniäldare KL 183 . ","sniällaster ) , "]},{"a":"sniälder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","3) vis, klok. vir prvdens placeit magnatis een sniäller (el. möjl. snäller) man skal täcchass herromen GU C 20 (hand 29 s. 110 ta lofuade han (ɔ husbonden) thän vranga syslamannen for thy han war snäller widh sik siälffuan (jfr GVB Luk. 16: 8: at han wijsligha giorde) MP 4: 154 . thessa jorderikis människior the ära kyndoghe ok snällare j sina kyni . . . än lifsins syni (jfr GVB Luk. 16: 8 . .. äru wijsare än liwsens barn) ib. 4. skicklig att tala, vältalig. . . . som vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande. eloquencia thz är sniälle talan Mecht 140 .","6) sedesam, laglydig? Jfr V. Jansson, Acta Philol. Scand. 19: 37. - Jfr osniälder."],"f":["sniälle Mecht 140 komp. snällare MP 4: 154 . SE Sdw 2: 1303), "]},{"a":"sniälhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vishet, vist el. förståndigt innehåll. hännas widhrlike är ey . . . i ordhana sniälhet (sensu) Su 76 ."],"f":[]},{"a":"sniällelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) raskt, snabbt, inom kort. han (ɔ Gud) anamar snälika wara bätringh MP 4: 112 . thätta (ɔ syndabättringen) gör toomligha, togh snälleligha SkrtUppb 358 ."],"f":["snälleligha SkrtUppb 358 . ","snälika MP 4: 112 ),"]},{"a":"sniällelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vist, förståndigt, på ett vist el. förståndigt sätt. þa ald liþ ande þing sniällaleka leþas Bir 4: (Avt) 179. skipte iak kirkionna goz sniällelika (sapienter) ib 1: 71 . huru snillelika thu skapadhe mannin ib 172 . \" vm the hafwa sik sniellelika (prudenter) ok ey girilika j sinom ämbitom \" ib 317 . ib 198, 249, 389, 3: 48, 303 . MP 1: 240 . Ber 200 . Su 158 . Lg 817 . Jfr osniällelika."],"f":["sniäldelika Ber 200 ; Su 158 . ","sniällaleka Bir 4: (Avt) 179. sniälleliga Lg 817 . ","snillelika Bir 1: 172 (på tre st.)),"]},{"a":"sniällelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vishet. aff ihesu christi ärlikhet oc sniällikhet Bir 2: 216 ."],"f":["sniällikhet )"]},{"a":"sniälordadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skicligt läggande oren. Se Sdw 2: 1303."],"f":[]},{"a":"sniälradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snarfyndig, rådig, klok. \" thed barn som tha födis, tz vardher . . . rethferdogt och welthoktath oc snilradogt och tienisthactokt \" LB 7: 94 ."],"f":["snil- )"]},{"a":"sniö","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snior."],"f":[]},{"a":"snoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sno. \" llorarius . . . thz thöm tilhöre snoddher oplösdher oc bunden \" GU C 20 (hand 2) s. 97. tha strängen är snoder PMSkr 398 . Jfr upsnoa."],"f":["snoder . ","snoddher ) , "]},{"a":"snoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sno. \" sidhan thz !UDDA_TECKEN?: wl eller liin snodis ok spanz j thradh \" Bil 84 . \" sagdhe . . . litin ok vllena badhe i sändher snoos (simul color torquetur cum lana) ib. Jfr saman snoa. \""],"f":["snoo: snoos Bil 84 . impf. ","snode: -is ib. snodde: saman snodde Su 240 . ","snött: saman snött ib 7 (15, 7)),"]},{"a":"snobba","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snubba."],"f":[]},{"a":"snodder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr silsnodder."],"f":[]},{"a":"snoker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. snok; dåre, tok? \" thorgheth är i (för thi el. th?) goth at thär kombir mangen snok (möjl. felaktigt; lucifacare forum facit aduentus fatorum) \" GO 492 ; se KOck, Medeltidordsp. 2: 232 f."],"f":[]},{"a":"snoker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snok. PMskr 275. tak en swartan orm som är snook ib 281. serpentes . . . nigri . . . quos vulgari gentis idiomate snock appellant Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XXI c. 46."],"f":["snock . ","snook )"]},{"a":"snopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förgäfves vänta. han lather oss her halda och snopa RK 2: 4337 ."],"f":[]},{"a":"snoper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) snopen? snäv, trång? Jfr J. Mjöberg, Nysv Studier 4: 52 ff."],"f":[]},{"a":"snoper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förgäfves väntande. thu siter ok halder snop ok thwänar af swylt mz thinom älskogha. ok än finder thu ey thz thu letar äptir Su 388 . ","2) snopen, flat, harmesen öfver att hafva gått miste om något som man trott sig hafva i säker besittning. tw sither . . . qwar j kapo snoop oc bort flögh hökir aff hende MD 392 ."],"f":["snop . ","snoop )"]},{"a":"snoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snyfta. \" snwppa mz snwppandom (cum plorantibus plora) \" Ber 50 . \" gratande och snuppande(plorans et ejulans) ib 203. \" Lg 3: 398, 399 . \" stodh länghe sokkandhes oc snoppandhes \" ib 408 ."],"f":["snuppa . ","-a Ber 50 ),"]},{"a":"snoppan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snyftande. \" mz sukkan oc snoppan (Cod. A snöptan 218) \" Bo (Cod. B) 335 ."],"f":[]},{"a":"snor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? snor. SvKyrkobr (Lucid B) 164 ."],"f":[]},{"a":"snor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snor, ur näsan flytande slem. wätzkan . . . som skulle gaa gynom munnen mz spot ällir näsa mz snoor LB 3: 90 ."],"f":["snoor )"]},{"a":"snor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snöre. \" wädrit oc ellen tha strax wende rät fra the swenska lika som j [1] snor \" RK 2: 7881 ."],"f":[]},{"a":"snorkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hopkrympt, skrynklig, vissen. tha kesaren saa hwfwdhet aff silff, syntes thz honom mykyt magerth, snorket oc wanskapat, oc fast olikt sancti seruacii hoffdhe Lg 3: 187 . Jfr snärkia."],"f":[]},{"a":"snorludher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snorig, snörvlande? naricus . . . snoorluder GU C 20 s. 342 ."],"f":["snoorluder )"]},{"a":"snubba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snubba, snäsa, förebrå, hårdt tilltala. med dat. the . . . snwbbadho honum i hwario ordhe mB 1: 229. an . . . snubbar honum ib 230 . \" än thot honom snobbadhis af moghanom \" Bo 150 . Jfr snybba."],"f":["snobba . "]},{"a":"snubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snubba, förebråelse. \" repulsa se snubba oc ater driffningh \" GU C 20 s. 524 ."],"f":[]},{"a":"snubbotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kort, avrundad. Jfr S. Benson, Studier över adj.-suffixet -ot i svenskan 17. synas hornen snwbboth j maananom fämthe daghen. märker räghn pMskr 291."],"f":[]},{"a":"snugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åtrå, vara sniken. catilio . . . swälgia ok skälla ok snwgga GU C 20 s. 87 ."],"f":[]},{"a":"snuggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cathilio onis slisker ok suwggare (fel för snuggare) GU C 20 s. 87 . Jfr mata snuggare."],"f":[]},{"a":"snuppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snoppa."],"f":[]},{"a":"snurrepil","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se snörrepil."],"f":[]},{"a":"snuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["snutofagher , "]},{"a":"snuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Mnt. snuve] snufva. för snufwo LB 3: 34 . ib 166, 7: 34, 199 . om snwffwan er af köld ib. \" ath man hafwer stora snwffw, som mykit flyter \" ib 230 ."],"f":["sniufua: -o LB 3: 166 ),"]},{"a":"snuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snuva. reuma snwffua GU C 20 s. 526 ."],"f":[]},{"a":"snuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ha snuva, vara snuvig. reumatizo as are snuffua Gu C 20 s. 526."],"f":[]},{"a":"snuvotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \" begeredhe jec thät han skulde leggie (ɔ tillskifta mig) rewelstadhe oc the goz som thär til liggia tha skyrpte han ath mic . . . oc sade ath jec skulle tqa ga snwffuot som en andh \" Arfstv 22 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"snybba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebråelse. \" firi þässa sak fik ioakim blyght ok snyblo af iuþom \" Bu 3 . \" þolde þu snymbo o bannor \" ib 78 ."],"f":["snymba )"]},{"a":"snybba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = snubba. med dat. biscopen snybbe hanom Bu 27 . \" var fru snybde diäflom \" ib 172 . \" nero snybde petro hui han rädes eigh s[i]monem \" ib 103 . ib 138 . \" moyses affwite them oc snybde bradhlika \" MB 1: 422 . \" vm tu näpse ella snybbe nokrom för odygdhe hans \" KS 24 (60, 26) . abbatissan . . . snybdhe iomffrunne Lg 3: 68 . \" komo . . . ordhfulla quinnor . . . oc snöbdo honom \" Bo 14 ."],"f":["snobba . -ir, -dhe),"]},{"a":"snyppelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snöpelika, snöpeliker."],"f":["snyppeliker"]},{"a":"snypta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snöpta."],"f":[]},{"a":"snyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snyta. mungo . .. snytha oc lywss [aff?] thaga GU C 20 (hand 2) s. 164."],"f":[]},{"a":"snyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snyta. \" thz (för them) är skyt snyth som änga äro näsa \" GO 813 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 344. justianius . . . lät gripa them badha tyerium ok leconcium som hanum skaro näsa aff . . . ok hwan thina hna fik (sannolikt för slik) snytte (Cod. C han sich snythe 1034) lät han halshugga en siin forradara (tantum in adversarios ultionem exerceus ut quotenis sibi a naso præciso guttam defluentem reumatis detergeret, pæne totiens alquem adversairom occideret) Bil 735 ."],"f":[]},{"a":"snädh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snidh."],"f":[]},{"a":"snädhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (tidig) frukost, morgonbit. man seer opta swa äpte snädhinghin at man¨ miste daghwardhin (prandiolum clebre minuit gentacio crebre) GO 751 ."],"f":[]},{"a":"snäilhet sniäld svkyrkobr 325 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vishet, klokhet, förstånd. snilheten til at vitha onth ok goth var hon j thy äpleno SvKyrkobr (Lucid B) 142 . sniäldhetenna ok sannindenna wägh SvKyrkobr 325 . SvB 362 (omkr. 1500). 2) list, listighet, (ill(slughet. the kwnnä beslike ider medh nager snelheet, at j lathe ider om wända GPM 2: 35 ( 1511?) ."],"f":["snil- ib (Lucid B) 142 ; SvB 362 (omkr. 1500). - snel GPM 35 (1511?). -heet), "]},{"a":"snäkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mindre fartyg; omtaladt i sht ss krigsfaryg. Jfr Weinhold, Altnord. Le.b s. 137; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 1014. skuto wt snekkior ok löpande skutör RK 1: 107 . \" snekkior mang ok budzor stora \" ib 3045 . \" aff snäkkor ok karwa oc löpe skutor \" ib 3562 . \" hermen fan hagne oc flere ware som thz budskap sculle fare mx xxj pa en snekkia \" ib 2: 3284 . han . . . mz twa snekkior theden far ib 6047 . lot han slepar göra bata oc snekkior sunnan offuer föra ib 6067. mz xvj snäcker oc sköttebaata ib 8937 . ib 9039, 9615 . \" go til oges sneckä \" FH 6: 47 ( 1457) . \" willä go till sneckän \" ib. \" the haffua forsammath offuer xx oc cm lydugior sneckor stwra jacther och kaweser ib 369 (1495, gammal afskr.). nauis quedam dicta snekkia \" Scr. rer. svec. III . 2: 277. - om krigsfartyg som det åligger ett härad att bygga och utrusta. at wi (näml. kon. Albrekt) hafwm takit til warra nytto . . . ena snäkkio af skärkinda härädhe. mädh hwilko the pläghadho oss til rikikesins wärio fölghia . . oc ärum the härädheno plictoghe ena swa godha snäkkio i gen giffwa Bergfalk, Om Svenska jordens beskattning s. 54 (urk. fr. 1376). oss snäkkio halda ib. \" for the snäkkio iac hafuer af them takit \" ib. \" considerata paucitate hominum tributariorum in prouncia norbohundere existencium, qui nobis hactenus cum duabus nauibus expedicionalibus dictis snækkio et viris ac armis ad ispas pertinentibus, satis onerose seruie consuenerant \" BSH 1: 199 ( 1387) . Jfr härads snäkkia. "],"f":["snäkkio banaþer","snäkkiu- )","snäkkio bygning","snäkio- )","snäkkio friþer","snäkkiu- )","snäkkio lagh , ","snäkkio pänningar","-päningar . ","snäkio päningar),","snäkkio thiänist , "]},{"a":"snäkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (mindre) fartyg. Jfr Hj. Falk, Altnord. Seewesen 102. dromo onis . . . snäkkia GU C 20 s. 202 . ffascelus . . . snekkia en ö oc enahanda skawell GU C 20 s. 255 . ena nyo snekkio aff xviij lästher Arfstv 19 ( 1461) . ib 62 (1474-75). then nya snäkkian som fran finland kom GPM 2: 332 ( 1509) . - om krigsfartyg som det åligger ett härad el. skeppslag att bygga och utrusta. om idher snäkke lagh j norfinna oc sudherfinna wilia wy tillota at hwart härade haffue j snäkkia aff xvj lesther oc en sköttabaath aff vj lester eller vij ferdoghe tiiill rikinsins tiänist jnnan pingx daga Svartb (Skokl) 441 ( 1450) . "],"f":["snekkia . ","snäkkio lagh","snäkke- )","*snäkkiolags thing (snäckielagx-), ","snäkkio pänningar , m. pl. snäckpenningar, avgift varigenom ett härad friköpte sig från skyldighet att bygga och utrusta krigsfartyg, böter för försumlighet i fullgörandet av denna skyldighet. Se Sdw 2: 1303 och jfr F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 25. RApapp 1452 15/6 (enl. Dovring a.a.). Raperg 1464 20/10 (vidim. 1493, d:o).","*snäkkio skalle","snäkio- )"]},{"a":"snälder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sniälder."],"f":[]},{"a":"snälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr afsnälla."],"f":[]},{"a":"snär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"snära","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snara, f."],"f":[]},{"a":"snäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) snärja, fånga med snara, binda el. inveckla (i band el. nät). eg. och bildl. han . . skal som thiufuir snärias ok bindas mz snaru MP 2: 177 . \" hafwande snäru mz hulike han maghe snäria hans fötir \" Bir 1: 314 . sagdhe christu til diäfwllin hwi tala thw til mina nya brudh dyäfullin suaradhe thy at . . . jak hopas . . . at snäria hona mz mino näti ib 2: 119 . ib 3: 215 . \" hulkin som snardhir är j mangom synda snarom \" ib 412 . hughin smärs (involvitur) swa mz wärdzlika thingha vmsorgh ok snaru ib 1: 315 . \" siälana . . . hwilka han sa snardha i synda reþum \" Ber 208 . - snärja, fånga, gripa, taga fast? nar ändalyktin kom bradhelika snardhis (involvebatur) hans samuit vsulika Bir 1: 365 . \" the (skrifterna) sneria thins hugx vndirstandilse thz är at thu eygh vndirstar alt thz thu lääs \" Ber 271 . - snärja, insnärja, inveckla, inefva. hulke som wäfwias ok snärias (implicantur) j tholikom vslom lustilsom Bir 1: 221. han snärs j mykla fafängo ib 2: 277 . ib 1: 69, 335, 397, 2: 327 . \" nar han snär sik j världinne \" ib 199 . snär sik j världz ärandom MP 2: 95 . ib 1: 274 . Bir 3: 216 . snardher i mangom thankkom och hindrilsom Ber 20!SYNS_DÅLIGT? snardher i syndom ib 207 . \" swa suardhis siälin ok atir hiolz j wranskipadz lusta sidhuänio (irretita amina per consutedinem inordinatæ delactaionis) \" Bir 1: 365. ","2) snärja, fälla, bedraga. tyswar hawer han mik swikith oc snart (supplantavit) MB 1: 216 . på ett försåtligt el. bedrägligt sätt undranrycka, tillnarra sig. snardhe (suripuit) han aff mik gudz signan MB 1: 216 . "],"f":["snerria Ber 271 . ","snardehe . ","snardher ) , ","snäria up , ","eg . ","med snara) uppfånga. the snäria vp hwat the kunna faa MD (S) 256 . - Jfr at-, be-, in-snäria."]},{"a":"snäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) snärja, fänga med snara, binda el. inveckla (i band el. nät). eg. och bildl. llaqueare snärya oc binda GU C 20 (hand 2) s. 64. llaqueatus snardher ib. lingin thing j werdhlene forwänder oc snär swa vnga manna hugha som quinna fäghrind oc thera vmgango Prosadikter (Barl) 72 . 2) snärja, fälla, bedraga. jllicio . . . snärya oc swigha GU C 20 (hand 2)s. 11. ib. - refl. *snärias, omslingra varandra. lilionar . . . rosenar . . . hwilka tha likawäl saa omfämpnas the sik j mällan, ällir snärias hwar thera om the andra (complecantur) SpV 234 . "],"f":["snär . ","*snäria sik saman , binda sig samman ( med ngn annan) . . . wändo bukana til saman ok snardho sik saman, ok bundho thet hardasta the formatto MP 5: 142 . - Jfr insnäria."]},{"a":"snäria sik","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["snarde ) , ","*snäria sik in , skynda sig in? han . . . lästhe op dörena och lop wth . . . än hon (ɔ den utestängda hustrun) togh noga wara och snarde sig in och läste aather dörena Prosadikter (Sju vise m C) 239 ."]},{"a":"snäriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som snärjer. \" han (ɔ ondir ande) kombir ok sua som sötir hughnadhir än han är värste snäriare \" Nio kap ur Bir 38 ."],"f":["snäriare )"]},{"a":"snärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopkrympa, rynka. refl. snärkias, få förvridna anletsdrag? warth kesaren wrädher och grömber som eth leon, och togh snärkias och saman bitha synom thannom Lg 3: 140 . - Jfr snorkin."],"f":[]},{"a":"snäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snäf, trång. \" hafua een graan mantol slätan oc snäfran \" VKR 12 . - trång, smal. een bro, mykit lengre ok snäfwäre än the förre broen LfK 224 . \" pa the snäfwa broena \" ib 226 ."],"f":["snäfran VKR 12 . ","snäfwa LfK 226 . ","snäfwäre ib 224),"]},{"a":"snö","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snior."],"f":[]},{"a":"snödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nedirgt. \" gudz almoghe wändhe sik til affgudha dyrkan . . . snödhelika glömandis moysy laghum \" JMÖ 66 ."],"f":[]},{"a":"snödhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett uselt el. nedrigt sätt, på ett sätt som vitnar om ondska el. nedrighet, nedrigt. thz i mik snödelika wt giffwin RK 1: 2454 ."],"f":[]},{"a":"snödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","5) usel, dålig, ond, snöd. taka the tilfälle aff thera gudhum oc drifwa aldra snödhasta synder hoor mandrap skörlifnadh oc andra otalika snödha gärninga Prosadikter (Barl) 67 . \" sofwandis j snödhom drömom \" SkrtUppb 194 . J Buddes b 148 . j thy han hafde sin snödhä viliä medh henne fulcompnat ib 149. SvKyrkobr 345 . \" bätris mins hughs oc hiärta snöedha smittor \" SvB 368 (b. av 1500-t.). JMPs 403."],"f":["snödhaster . Se Sdw 2: 1303) , "]},{"a":"snödhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondska. elakhet. engen snödhet monde them fatta RK 2: 6005 . \" een son . . . hwilkin mz sinne snödheth oc ontzsko skulle wardha alle ware iudha släkt til nidhirfal \" ST 86 . ib 439 . VKR 56 ."],"f":["snödheet VKR 56), "]},{"a":"snödhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) otukt. . . . wille ändelika drifwa snödhet mädh henne Hel män 199 . han vptände i ens vngx mandz hugh . . . snödhetenna eld til thessa nunno ib 214 ."],"f":[]},{"a":"snöktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snyftning. \" naar thu äst a bönum oc bidher tha lat eygh höra them när thik äru sniktan älla sukkan af thik \" Ber 271 . Jfr snöptan."],"f":["sniktan )"]},{"a":"snöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snöpa, kastrera. \" \" ängin man ma thiäna thärä vtan han skal snöpter vara \" Fl 1021 ."],"f":["snepa L. "]},{"a":"snöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["snöpa, kastrera. \" berbex . . scnöpther vädhur \" GU C 20 s. 53 . canterius rii snepther hester ib s. 73 . eumugo (fel för eunucho) . . . snepa ib s. 234 . ib. ib (hand 2) s. 111."],"f":["snepa . ","-ter ) , "]},{"a":"snöpelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["eg. skamligt; skymfligt, med skymf. \" hwre i . . . haffde snyppelige wist honom fran ider \" HSH 18: 14 ( 1494) . - med smälek, på ett sätt som medför smälek. varkunna . . . varom herra oc apostlomen som swa snöppelica flyddo. som the hafdho varit thz ömblicasta folk Bo 161 . \" föra sik i thöm (kläderna) swa snöppelica mz tholke blygdh. som han hafdhe varit fulasta skam \" ib 196 . - torftigt, tarftligt, simpelt. var herra ihesus . . . hwilar sik . . . i enne af them threm fatiko sängomen. swa ödhmiuklica oc swa snöppelica ((viliter) som en annar fatikir man af almoghanom Bo 34 . \" äta swa snöppelica som en enfalloghir man af almoghanom \" ib 52 . \" blygdes hon ey . . . aff synom . . . snyppeliga platadhom ärmom \" Lg 3: 548 ."],"f":["snöppelica . ","snyppeliga )"]},{"a":"snöpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skamlig. \" ware snyppeligit i riikit skulle ingen fijnnes som wille . . . före nagon god man tiil dage \" HSH 24: 55 ( 1516) ."],"f":["snyppeligit HSH 24: 55 (1516)),"]},{"a":"snöpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) simpel, tarvlig, grov. \" om arbete el. syssla. wndhergiff tik allom creaturom for mina skuldh, och til alla handa snyppeligha (vilia), ok ödhmyuka gärninga war altidh redhoboen \" Mecht 281 ."],"f":["snyppeligher )"]},{"a":"snöpta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snyfta. \" til thik sukkom wi snyptandis oc gratandes \" ST 199 ."],"f":["snypta )"]},{"a":"snöptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snyftande. \" þätar gik blyghelica in mz sukkan oc snöptan \" Bo 218 . Jfr snoppan, snöktan."],"f":[]},{"a":"snöra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = snöre. llinearis thz lynyo oc snöro (snarast fel för snöre) tilhöre GU C 20 (hand 2) s. 87."],"f":[]},{"a":"snöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) snöra. hon saag, thet erik . . . snörade sina tröya aff sik STb 1: 230 (1480). en brvn leysk kiortil snörath medh maliar ib 403 (1483).","2) uppmäta med snöre? lineo . . . lynera oc snöra GU C 20 (hand 2) s. l87. Jfr besnöra."],"f":["-adhe . ","-ath )"]},{"a":"snöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["snöra. \" snöradha manna sko \" SO 19 . Jfr at snöra."],"f":[]},{"a":"snöran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snörning. \" bära ofstunt älla oflang klädhe mz knöpan älla snöran \" MP 2: 133 ."],"f":[]},{"a":"snöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . snörin all (näml. äro) aff silke skär Fr 468 . - mätsnöre. at the thet haffde aat skild medh snöre oc merke SJ 134 ( 1444) . - snöre för fiskfångst. att vthgöra en fierding torsk eller ströming af båthen eller snöret SO 290 . \" att vthgöra en stijgh torsk af snöret \" ib. \" at taga både fisk och smöret till the fattiga \" ib 291 . ib 306 . - Jfr gulsnöre."],"f":["tältsnöre"]},{"a":"snöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snöre. ATb 1: 245 ( 1466) . - mätnöre. SJ 2: 126 ( 1488) . the hado medh gode men myetit epter snörit ena tompt ib 2: 141 ( 1488) . \" claues olsson rechte handena fore xl marck, ath han ey retteliga hade lacht snörith j oleff michelsons grndwal STb 3: 231 (1495). - Jfr gul-, rätte-, thorska-snöre. \""],"f":["snödhre ATb 1: 245 ( 1466)"]},{"a":"snöreband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band att snöra med. eth snörebandh aff sylff ATb 3: 26 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"snörrepil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. hans snörrepiil SJ 2: 210 ( 1492) ."],"f":["-piil )"]},{"a":"snöþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) bar; utan fjäderbeklädnad. thera (foglarnes) föter (näml. voro) swarte ok snödhe Al 5224 . ","2) blottad, beröfvad, ödelagd. landith war aff fä alt snööt MD 188 . ","3) öde, ofruktbar. \" þöm þu föde uiþ hinna bröþ fiyritighi ar þa iorþen var snöþ \" Bu 77 . genom hardha stigha thranga oc snödha Al 9256 . ","4) värdelös, usel, dålig. sadde hans owen j them (vingårdarne) aldra snödasta (pessima) sädh Bir 4: 5 . the snödasta sädhin som til enkte doghir ib. ","5) usel, dålig, ond, snöd. then snödhe herodes Bo 80 . nakar snödhaste mandrapare ib 82 . \" thu ondäå och snödä forrädare \" Va 9 . Bo 49, 149, 158, 160, 188 . Al 3484, 3752 . RK 2: 3499 . \" wranghe oc snödhe män \" MB 2: 245 . ängin keysar är swa snödh ther sik glädher aff annars dödh Al 3535 . \" litit lowar iak the snödo hedna vthet \" RK 1: 1627 . \" then snödhe räff \" ib (Albr) s. 208. the orma snödha Al 4056 . ib 5214 . \" gud . . . kallede aff thenne snöde werldh . . . her henric bidz \" FM 258 ( 1506) . FH 7: 99 ( 1517, gammal afskr.) . \" togh hans snödha liff sina ändelykt j mwld oc asko \" MB 2: 319 . \" mz sinom ondhom radhom oc snödhom äptherdömilsom \" Su 62 . saghom wi til war dödh tha ware war gärning ey swa snödh GO 961 . Al 3985, 8416 . Bo 19 . \" vidhir hulkins liuärne thu styggis som alra snödhast oc alra orenast \" ib 40 . \" mz snödhom lusta \" ib 133 . LfK 32 . Jfr ofsnödher. "],"f":["snööt MD 188 ),"]},{"a":"so","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" iowan soos barn \" KTb 55 ( 1426) . pädher soo ib 56 ( 1426) . - Jfr hemso."],"f":["soo . ","söö PMSkr 218 . ","söna ib 217 ) , "]},{"a":"so","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sva."],"f":[]},{"a":"so","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["so, sugga. \" ther dödho . . . badhe galter o[c] so \" Al 9402 . VII söer och II orne her vedh slottet och IX söer och II orne i ladegarden HSH 19: 168 ( 1506) . - ss skymford. Bir 3: 269 ."],"f":["soo Bir 3: 269 . ","söer HSH 19: 168 (1506)), "]},{"a":"so","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sva."],"f":[]},{"a":"soblädhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urinblåsa af en sugga. en soo bledro torkat oc stöt til pulwer LB 7: 269 ."],"f":["soo bledro )"]},{"a":"soda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sodaört, salsola kali Lin. \" . . . aff swarto asko som är brend aff enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa walsko soda \" PMSkr 559 ."],"f":[]},{"a":"sodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se suþ."],"f":[]},{"a":"sofl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sufl."],"f":[]},{"a":"sofna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se somna."],"f":[]},{"a":"softelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se söftelikhet."],"f":[]},{"a":"sogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hafs-, vatn-, vatu-sogh."],"f":[]},{"a":"soker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["socker. \" drikke thz warmt . . . oc late soker ther j om man thz haffwir \" LB 1: 97 . \" eth stykke soker \" ib 9: 92 . \" wm swa är ath thz sokreth smälther ib !UDDA_TECKEN? [1/2] skala pund hwith socker \" ib 2: 71 . succara sukir ib 6: 284 . ib 2: 92, 3: 11, 60, 136, 158, 7: 124, 155, 221, 222 o. s. v., 9: 118. PM LIII . Jfr hatta-, rosa-soker."],"f":["socker LB 7: 124 . ","sukir ib 6: 284 . ","zwker ib 9: 118 . ","sucker ib 2: 92 . ","swcker ib 7: 155, 221, 222 o. s. v.), "]},{"a":"soker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" cirstin socker \" SSkb 18 (1501-02). - Jfr rosensoker."],"f":["socker . ","succher . ","sucher )"]},{"a":"sokerkaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sockerkaka. bröd aff clarasta myöl taaren j enkannelighe bakningh. som sokerkakwr äller annat tolkit MB 2: 13 . \" the bönena . . . kalladhe han sokerkakur (pigmentum) \" Ansg 245 . sagdhe hanom the samma bönena, som han kalladhe sokkerkakur ib."],"f":["sokker- )"]},{"a":"sokerkandi","b":[],"c":"","d":"","e":["kandisocker. sucker kandi Ant. av E. Hildebrand i handling i Stockholms stadsarkiv."],"f":["sucker- )"]},{"a":"sokerladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sockerlåda? ss tillnamn? samma dach helmich iiij mark offuer alt meth veku lön och velfarith och kreffuie sockerladan !UDDA_TECKEN? SSkb 72 (1502-03)."],"f":["sockerlada )"]},{"a":"sokiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kött af sugga, svinkött. LB 1: 96 ."],"f":["-köt )"]},{"a":"sokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sock."],"f":["*sokko foter , ","*sokka rote , "]},{"a":"sokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sock. \" for sko eller sokka \" StadsL XII (handskr. fr. 1469). giffwa sina afflexse sokka widhertorfftoghom LfK 142 . \" systrana the skulu iordhas . . . mz swkkom oc skom oc hwiff \" Bir 5: 53 ."],"f":["swkker . ","-ar )"]},{"a":"sokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) socken. a) socken, kyrksocken, församling. ij waxtorp soghn Gadolin Pants Bil 266 ( 1356) . SD 8: 82 ( 1361) . ij frötuna sokn ib 224 ( 1362) . \" j owiik saghn j iemptelan \" JämtlDipl 145 ( 1392) . \" in almunghen sonkn HLG 1: 73 (1469). i girffella sogn \" SJ 2: 226 ( 1493) . ffara w eno landskapi ok jj annath ok fran enne sokn ok j andra MP 5: 98 . iwmkile songh HLG 3: 98 (1528). ib. (+) j walbo sookth Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371). b) socken, sockenmän. SD NS 2: 406 (1411). adh rauit haffdhe gyorth sidhan eth kop medh them i torppa sokn forre allo soknenne veth kyrkenne adh han skulle . . . ATb 1: 13 ( 1453) . - Jfr hem-, til-sokn och utsokna (Sdw 2: 888), utsoknis."],"f":["songh ib 3: 98 ( 1528) . ib. ","saghn JämltDipl 145 (1392). sank HLG 3: 116 (1529). dat. sogne STb 4: 294 (1513). sonke HLG 3: 98 (1528). pl. soknar Svartb (Skokl) 441 ( 1450) . sokna ib),","sokna altare","sokne- )","*sokna boman , ","sokna bonde , ","sokna bodh , ","sokna olk , ","*sokna husfru","-hustru )","*sokna insighle","sochna jnsigle )","sokna kirkia , ","*sokna klokka , ","*sokna kor , ","soknar man","sogne- )","*sokna mässa , ","sokna präster , ","sokna ra","-raa )","*sokna stuva","sockne- )","sokna stämma","sokna syn , ","*soknasyna man","-synne- )","sokna thing"]},{"a":"sokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. sökande. ","1) socken. \" a) det område el. distrikt hvars inbyggare söka samma kyrka; socken, kyrksocken, församling. prestin äghir . . . at foresee sinne sokn (parchiæ) \" Bir 2: 110 . ib 3: 342 . giordhe han oc skipadhe . . . i brämen en speta . . . oc ther gaff han til nokra sokna aff sino biskopsdöme, at the skuldo göra thijt sin tiand (ad quod decimas de nomullis vilis disposuit) Ansg 245 . \" en sokn j finlandh, ther xiiijc ( 1400) bönder äre och tess kirkeherre haffwer xx mile wegh j soknebod \" FM 655 ( 1516) . skipte soknene j tw ib 656 . \" dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. for the icke wilde göre skat til kaluola soken \" BtFH 1: 133 ( 1506) . \" dömdes all soken sak til iij m. for wägh och bro \" ib. \" dömdes wtffuer al soken at betala hwar annars geld \" ib 130 . \" brändhe tesse . . . III sokner \" BtRK 344 (1490, orig.) tæbysokn SD 1: 587 ( 1281) . \" j kiulä sokn \" ib 5: 293 ( 1344) . \" j iäþirs sokn \" ib. \" in parochia, dicta wlgariter gamblaklosters soonk \" ib 74 ( 1341) . ib 2: 102 ( 1291), 3: 270 ( 1316), NS 1: 24 ( 1401), 35 ( 1401), 53 ( 1401), 138 (1402, nyare afskr.), 2: 73 ( 1408), 74 ( 1408), 82 ( 1409) o. s. v. en landssyn mellan wika ok skiedwi sokner om theres raamerke DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . b) socken, socknemän. bekännis iak mik . . . hafua standith a skirz sokna stämpno . . . for alle sokninne SD NS 1: 593 ( 1406) . ","2) lagsökning? SR 27 . "],"f":["soken SD 3: 270 ( 1316), NS 1: 24 ( 1401), 2: 73 ( 1408), 74 ( 1408); BtFH 1: 130 ( 1506) , 133. sokin SD NS 1: 35 ( 1401) . ","sokken ib 2: 82 ( 1409) . ","sonk SD 3: 270 ( 1316), NS 1: 53 ( 1401), 138 (1402, nyare afskr.). soonk SD 5: 74 ( 1341) . ","sopn L. -ir, -ar),","sokna altare , ","soknaband , ","sokna bonde","sonkna- )","sokna budh","soknebudh FH 1: 110 (1492, gammal afskr.). soknebodh. soknebod), ","sokna folk , ","sokna giäld","sokne gieldh )","sokna härra , ","sokna häster","sokne- )","sokna kirkia","sokna kirkio giäld","sokne kirke gieldh )","soknar man","sokna- . ","sokne- . ","sokno- Pa (Tung) 33 . soånär- L.),","soknamärki , ","sokna nämd , ","sokna präster , ","sokna ra , ","sokna stämna","-stämpna )","sokna syn , ","sokna þing , "]},{"a":"soknaltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sokn altaret j abo FH 6: 42 ( 1455) . ib 25 ( 1451), 357 ( 1449). Jfr sokna altare."],"f":[]},{"a":"soknare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åklagare; offentlig åklagare, fiskal; tjensteman som har att bevaka det allmännas rätt. konungz soknare SR 54 . biscups soknare ib 57 . \" han (Serverus) war först soknare (fisci adroatus) \" Lg 1003 . Jfr undirsoknare."],"f":["söknari L.),"]},{"a":"soknbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sokna bonde. Svartb 490 ( 1467) ."],"f":[]},{"a":"sokning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["socken. \" akas kirkio och soknings inbighiare \" Svartb 546 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"soknstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["socken. Jfr G. Linde, Studier över de svenska sta-namnen 158 f. i sandsio sokn stadh SD 6: 583 (1355 avskr.). i älgahult soknstadh ib."],"f":[]},{"a":"soknstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sokna stuva. Se Sdw 2: 1303."],"f":[]},{"a":"sol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sol. reth som soln skin ginom eth glaär Sv Rimd 47. - om läge av jord. at wi hawm saalt . . . vara jorþ j sextensthorpe en halfattong närmen solo (d. v. s. länge i söder, söderut) SD 8: 82 ( 1361) . fiermeer sool (d. v. s. längre i orr, norrut) RP 2: 116 ( 1386) . ib 124 (1386). II örisland iordh . . . liggiandis opsidhis widher domkirkionne aker nämist solenne SD NS 3: 247 ( 1417) . - Jfr ängla sol (Sdw 2: 1125)."],"f":["sool . ","med art. soln Sv Rimd 47. dat. solo SD 8: 82 ( 1361) ; RP 2: 124 ( 1386) ), ","*sola biärghan","solebergen )","sola säter","solo- . ","solla- . -sätter),"]},{"a":"sol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (?) han skal geffwa manens beltare . . . en nye sool och en ny not j innan xiiij daga ATb 3: 149 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"sol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sol. \" giordhe gudh störsto liws sool oc maana solina mere at skära daghin, maanan minne at liwsa . . . nattina \" MB 1: 156 venus oc mercurius äre nästa planätastiärnor vnder solinne, oc äre the oc thera himbla swa sambundne widh solina at the thry ganga all iämlänge om kring hwar om sin himil lib 62. pröfua solina gangh ok stiärnur Lg 534 . \" ran tha sool op \" MB 1: 227 . striþen stoþ fra þy solen gik vp. ok tel þäs hon bärghþes Bu 178 . \" vm þän tima var en staþar . . . mz hundraþ portavarþom österst gen solenne när paradis \" ib 508 . solinna trä oc manans . . . som komande thing wita alla handa Al 7525 . ib 7588, 7602, 7617 . Lg 69, 70 . þän tima var härra födes teþes þre soler a himnom ok gingo saman vm siþe alla ii ena sol Bu 63 . solin skiin a nokrot thrä Bil 84 . \" solinna lius \" ib 10 . solinna giisla MB 1: 122 . \" golffwith oc wäggia ära alla laghd mz adamas oc robina som ther thusanda sola skina \" Al 8218 . \" af solenna hita \" Bu 174 . \" gvz ängel kom . . . lius som sol ib. 4. han sa varn härra skina som sol ib 100. signaþ sool ihesus christus skeen ginum hänna lif \" ib 10 . \" hänna (Marias) dyghþa sol gisla (släkto) huars mans syndoghan lusta ib. - om läge af jord. tw marchland jord . . . näst sool (d. v. s. längst i söder) ligiande \" SD NS 1: 107 ( 1402) . \" the for:da jordhin ligger . . . närmar solinne \" ib 139 ( 1402) . \" eet halft markandh jordh ligiande . . . färmeer sol (d. v. s. längre i norr) \" ib 153 ( 1402) . \" herra laffrinza doomproasta tompt liggir synnars i bynom näst solinne oc swa haffua the laght hanom badhe akir oc ängh oc huarim them i hinom aghir akir oc ängh äffther thy tompa liggia, theem närmeer sool, som närmer liggia oc them fiärmer som fiärmer liggia \" ib 2: 807 ( 1414) . ","2) sol, solsken lå ofös (för oför) i solenne KS 41 (107, 45) . LB 76: 329 . - Jfr middhags sol, äfvensom and-, rät-sölis (-sylis)."],"f":["sool . ","soll Pa (Tung) 38, 41; RK 3: 3917 . pl. -ir. -ar),","solar dagher","soler daghir )","sola ganger , ","sola grand , ","sola säter","soläsätär )"]},{"a":"sola","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sula."],"f":[]},{"a":"solbiärghan","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["solbärghan MB 2: 252 . soolbärhan); f. solbergning, solnegång. j tabernavulo thr hon vistadis in til soolbärghan MB 2: 166 . ib 252. äpther soolbärghan LfK 22 ."]},{"a":"solbiärghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solbärgning, solnedgång. . . . täs hälghan som högtidena tilbör at hallas grannelika fran solbärgan wm hälgan apthan ok til soll säther vm hälgan dagh MP 4: 60 ."],"f":["-bärgan )"]},{"a":"solbiärghat","b":[],"c":"","d":"p. adj. n. ","e":["steida till at solbergat war (till dess solen bergats el. gått ned) Di 93 . äptir at sool bärgha var (post solis occasum) Bo 219 ."],"f":["solbergat . ","sool bärghat )"]},{"a":"solbiärghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = solbiärghan. in til afftonen oc solbärgningena MB 2: 23 ."],"f":["-bärgning )"]},{"a":"solbiärghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = solbiärghan. GU C 20 s. 272 ."],"f":["soolberningh )"]},{"a":"solbrander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (stark) solhetta. tha nagor människia haffuer awnena wärk oc bränno j sit hiärta aff thy ath nager warder godher tha warder han swart aff solbrandenom MP 4: 109 ."],"f":[]},{"a":"solbruni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solhetta. \" jak skal . . . swidha idhert liiff mz soolbrwna \" MB 1: 377 ."],"f":["soolbrwni )"]},{"a":"solbränder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["solbränd. \" fik han see ena nakna människio ganga alla swarta ok solbrändha \" Bil 454 ."],"f":[]},{"a":"sold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) penningar som betalas i lön för krigstjänst, sold. PMskr 125. 3) penningar som betalas i utskyld, skatt el. dyl. fogten bör taga til wara om waar saaköra . . . aff wara eygne landboo . . . tessligis aff alla domkyrkionne landbo eller siälegardsens solled, the ther ligia til vingellet Arnell Brask Bi ⁱ 17. - Jfr manadha sold."],"f":[]},{"a":"sold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.","1) penningar som betals i lön för krigstjenst, sold. iak wil gifwa . . . hwariom them som gaar til foot at wisso sold thre wikter gull fore thiänist siin hwar manadh ful Al 3093 . \" tridhye delen aff them päningommen han fik j sold \" MP 15 . \" the . . . faa ey längher sold aff landsens herra \" ib 14 . \" betala sollauärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold \" ib 25 . \" miste sin soldh föe ena wikw \" ib 26 . \" the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr i örlöghith ey takandis lön äller enkanneliken soldh \" ib 37 . \" hans folch welie sin wäg diit the faa dwbbelt saald \" BSH 5: 600 ( 1519) . RK 1: (sfgn) s. 177 . - bild. jac wänte the tydzke sollenäre betalde en deels sollet (d. v. s fingo plikta med lifvet) thäre RK 2: 8980 . \" the (de förskräckliga djuren) betaldhe marghom thera sold (gåfvo respass åt många, bragte många om livet?) \" Al 9332 . - sold, tjenst, krigstjenst. tilfögdho sik honom j sooldh för gul oc päninga MB 2: 237 . ","2) besoldadt folk, soldater. mote staa . . . the mykla tydzke sold RK 2: 9608 . \" sankade the sa storan saaldh aff rytza lätt oga ok tartar \" ib 1: (sfgn) s. 177 . MB 2: 310 . HSH 20: 202 ( 1507) . ","3) penningar som betalas i utskyld, skatt. then soolt han (bonden) wt galt RK 1: 3318: ","4) penningar som man på grund af skuld är skyldig att betala, skuldsumma? danmark stodh j sorgh ok quala fför thz soldh the skulle betala fför thz örlögh the hade förth RK : (sfgn) s. 171. lödugt silff vijm (800) lögugh mark thz var j [1] soldh full stark ib 172 (båda ställena kunna möjl. föras till 1 el. 3)."],"f":["sooldh MB 2: 237 . ","saald BSH 5: 600 (1519). saaldh RK 1: (sfgn) s. l177. soolt RK 1: 3318 . ","soll: sollet ib 2: 8980 ; " solleth " ib 1: (sfgn) s. 177 . saall ib),"]},{"a":"solda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["solla )"]},{"a":"soldagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söndag. \" förste daghin heter saturnus dagher annar sooldagher (Cod. B soler daghir 534) \" MB 1: 71 . Jfr solar-, sunno-dagher."],"f":["sool- )"]},{"a":"soldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sultan. JMPs 443."],"f":["soldhen )"]},{"a":"soldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sultan. \" han for ifuir haff ok wardh . . . soldans fanghe mangh ar \" Bil 580 . \" lät soldan bäria swnin swa myklo sarare \" ib. \" sanctus franciscus kom . . . til soldan j babilonia \" KL 53 . ib 54 . \" keysar fredrik thok vidh kors til thz helgha land . . . ok sat quar tha andre cristne herra iwir foro ok sagdhis at soldan hafdhe väght han mz gafwm . . . sidhan for han iwi haf . . . ok gik kronadher i iherusalem som soldan gaf honom vp \" Bil 827 . \" en hedhnisk soldan ädlar höffwidz man \" Lg 3: 698 ."],"f":[]},{"a":"soldane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= soldan. \" wurdho . . . fangadhe aff soldana \" KL 116 ."],"f":[]},{"a":"soldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besoldad krigare, lejonknekt, soldat. sollanera ma han (konungen) väl hafa Bir 4: (Avt) 179. swa gryrnas soldenar godz som rampn atol GO 307 . \" thz mykla gotz konung cristoffer loth taka fra engilska oc hollendäre ther ledges tha mz sollenäre \" RK 2: 7742 . \" tydzke riddara oc swena . . . ok sollenär aff monga land \" ib 8825 . han haffuer senth lxxx soldenär fron malmö och tiil kalmarn BSH 4: 292 ( 1501) . \" i rötneby äre ijc (200) saaldenära och ryttara \" ib 5: 140 ( 1507) . jnthe stridz folk är i farlikaren, än sollanära som enasta wilya liffwa aff the konstenne PM 15 . \" the sollanära som wthganga til ath wärya landith \" ib. \" fordom war sedhwänya th hwar och en sollanär skwlle läggia tridhye delen aff them päningommen han fik j sold til gömo när honom som fördhe hoffwodbanereth ib. taka swornan edh aff allom oc hwaryom hoffman äller sollanär ath then hästen oc harnisket och waaknen han haffwer, höra honom syälffwom til \" ib 24 . ath jngom sollanär äller stridz man som komber til wakensyn. fattas waken ib. \" betala sollanärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold \" ib. \" sinom soldenärom (præliantibus) skulu the ey vara pliktoghe antiggia harnisk. kost äller fordenskap . . . ey oc gull äller päninga til them at löna \" MB 2: 242 . \" theris sollenärom ey giffwis harnisk . . . ey oc gul äller päninga til them löna ib. \" RK 2: 8979, 9033, 3: 3907, 4001 . MB 2: 237 . PM 14, 25 . BSH 5: 168 ( 1507) ."],"f":["saaldenär: -nära BSH 5: 140 ( 1507) ; ","-närane ib 168 (1507); -närene ib. soldenar GO 307 . ","sollenär RK 2: 8825 ; ","-näre ib 7742, 8979, 9033, 3: 4001 ; ","-närom MB 2: 242 ; ","-närana ib 237 . ","sollenner: -nere RK 3: 3907 . ","sollanär PM 15, 24 ; ","-nära ib 15 ; ","-närom ib 14 ; ","-närannas ib 25 ; ","-närommen ib 24 . ","sollaner: -nera Bir 4: (Avt) 179 . pl. -ar. sing. form med plur. bet. RK 2: 8825 ; BSH 4: 92 ( 1501) ), "]},{"a":"soldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besoldad krigare, legoknekt, soldat, krigsman. Jfr G. Carlsson, H. Gadh 128. !UDDA_TECKEN? tunne sild for iiɉ mark met söldnere till quekesundh Skoteb 392 (1464-65, Kämn). hwar rotamestare skal sända sinom saaldenär till wyborgh STb 1: 225 (1480). gaffs oleff liff fore gudsz skul, at han hade slagit hans juthe j ihäl, medh anders helsing hade warit, och war hans sollenera til cal marne ib 3: 285 ( 1496) . \" gafs her anders olsson xiij marc för xiij tunnor öll, som westras sollenere finge oc arboge sollenere \" Stock Skb 76 ( 1518) . at wij göre wt sollener, och rigsins raad gör wt inthet folk STb 5: 228 ( 1519) . - (?) konungin . . . thörffte wäl soldera (för soldenera? jfr dock solderi 1) widh Prosadikter (Sju vise m) 163 . "],"f":["saaldenär: -nära STb 1: 225 (1480) . solener: -nera ib 4: 17 ( 1504) ; ","-nerana ib 3: 243 ( 1495) . ","sollener ib 5: 238 ( 1519) ; ","-neren SSkb 234 ( 1507) ; ","-nera STb 3: 285 (1496); -nere Stock Skb 76 ( 1518) . ","söldener: -nere Skotteb 392 (1464-65, Kämn). sing. form med plur. bet. SSkb 234 ( 1507) . Stb 5: 228 (1519)),","*soldenärs sändebudh?","*soldenära pänningar","sollenära peninga )","*soldenära spising"]},{"a":"soldera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besolda, lega, mot betalning antaga (ngn) i krigstjenst. siw hundrat öras loot han soldera RK 1: 672 . ib 2706 . \" the ryttere her sten stwre . . . solderädh hadhe \" HSH 19: 19 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"soldera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["besolda, leja. mot betalning antaga (ngn) i krigstjänst. myntz herra ryttara, som hijt jn vtj landit sollereth ware STb 3: 262 (1495). hans juthe . . . medh anders helsing hade warit, och war hans sollenera til calmarne och nw solleredh war til ryszelandh ib 285 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"solderare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = soldenär. at han (konungen) sände sina thiäniara ok soldara til the hedhna manna land Bir 3: 304 ."],"f":[]},{"a":"solderi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lejda krigsmän, legoknektar, soldater. tha solderij lagdes i femerlingx stuwä Skotteb 152 (1463-64). för än [han] vtfoor j sollerijt til nya slottit STb 3: 402 ( 1498) . SSkb 156 ( 1505) , 212 (1506-07). ath hwar bliffuer, ther han warder inlagder . . och drage ey gesther eller sollerie in paa bonden Arnell Brask Biᴵ 33. 3) ss extraskatt upptagna pengar till rustningsändamål. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 384 f. ath engin borgare skal fara til olaffs messo marknaden, forre än the äro eens om sollerieth til ryssaland STb 1: 200 ( 1479) . \" gaffwo borgamestarene ok raadet hustrv anna . . . frij ok qwitt fore wordh, wakw ok allan stadzsins twnga, togh swa ath hon skal swara till thet sollerieth som nw är till rysseland \" ib 218 ( 1479) . \" ath han war erik kröpelin engte skylloger fore solderiie \" ib 357 ( 1482) . \" epter han ey gör reth fore sich i sollerij hwerkene medh embetet eller menicheten i staden \" ib 3: 23 ( 1492) . ib 297 ( 1496) . \" her aff är . . . affkortet hans kost, skot, sollerij och kledingh, swa ath thenne swmma hörer hanom frij enskylt til \" ib 387 ( 1498) . "],"f":["solleri )","*solderis pänningar","solleries- )"]},{"a":"solderi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) legda krigsmän, legoknektar, soldater. thz soolleri han haffde sankadh aff alla städher oc allom landhom. han offwirfarit haffde MB 2: 155 . ","2) hållande af samqväm? inbördes understöd? effter the !UDDA_TECKEN?: schreddarna ock offwerskeraräna) thöm til hopa bundit haffua aff baden embeten medh thera messor gudz tienist ock sollerij SO 101 ."],"f":["sollerij . ","soolleri )"]},{"a":"solderilön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sold. \" per olsson schal giffue j ghen tet han haffuer aff screddarom mera vptagit j sin sollerij lön än hans tienist war STb 3: 352 (1498).. \""],"f":["sollerij- )"]},{"a":"solderiresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["expedition med soldenärer. var samma per biörnssons sollerij ressa til calmarne med oleff galle höffuitzmannen cvj march STock Skb 294 (1505, Skip)."],"f":["sollerij ressa )"]},{"a":"soldi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sold, hyra (till sjöman). jtem x öre eric skipman xiiij dage soldy Skotteb 437 (1469-70, Kämn). 2) = solderi 3? vpburit aff soldie the som ater stoede, som icke folk vtgiorde for stöke xviij mark j öre Sktteb 392 (1464-65, Kämn). - Jfr forseo soldi."],"f":[]},{"a":"soldning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr besoldning."],"f":[]},{"a":"soldraghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"solgisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solstråle. \" iak hängde sikil ii solgisl \" Bu 101 . \" af solinne gingo sua sum tua sol gisla, annar til höghrar stolin, oc annor til vinstra stolin \" Bir 4: (Avt) 177. twa soolgisle vtgingo aff solinne ib 2: 89 . aff thom framgik lius ok sken swa som soolgisle ib 3: 293. är then andu swa ren som sol gislana ib 1: 186 . \" ower solgisla skinande \" ib 4: 156 . \" ib 1: (Cod. B) 352, 3: 417. af hans hiärta gingo sua manga skinandhe solgisla som the varo systrana j koreno oc til huaria enna solgisl thiänto tusanda ängla \" Lg Mecht 300 . solinna solgisla äru opfylta mz sool grandom Gr 297 . \" wiste han ey . . . hwru margh grand synas i soolgislomen \" MB 1: 93 . \" blandath mz räghn skwrom som nidher falla oc mz thunge wäto som soolgisla gita ey at sypta op mz sik höght aff iordhinne swa sköt som the rinna siälwa op \" ib 122 . \" aff them soolgiislom ater kastas op aff iordhinne ib. hänna (Marias) dryghþa sol gisla (Cod. C dygdelica soolgislor 927) (släkto) huars mans syndoghan lusta \" Bu 10 (sol kan dock här fattas ss gen. af sol). thu rätuisonna sool atirhiolt soolgislanar thina Bo 194 . strålgloria. hans hofwdbaner ther nest efter faar jomfru maria i solgislen ther i waar RK 2: 8602 . Några af de anf. ställena kunna föras till solgisle el. solgisla."],"f":["sool- . ","soolgiisl )"]},{"a":"solgisl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solstråle. \" radius . . . sool gilz \" GU C 20 s. 514 . \" eth wnderlighit sken som en solgils \" Mecht 30 ."],"f":["sool- . ","-gils Mecht 17, 30, 42 . ","-gilz GU C 20 s. 514), "]},{"a":"solgisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = solgisl. iak hängde sikil ii soolgislor Lg 948 . \" iwdha offwer war owerlöpis . . . swa som skugge sidhan soolgiislor skina \" MB 1: 378 . \" människor . . . skinande swasom solgislor \" Bir 3: 299 . ib 313 . Lg 927 ."],"f":["sool- . ","soolgiisla )"]},{"a":"solgisla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = solgisl. sagh hon eth wnderlikit sken gaa aff allom sinom limom swasom brännandis solgitzsla Mecht 198 . katerina hade . . . eth agatebandh, som hengde pa jonfrv maries hals i solgislonne JTb 111 ( 1525) ."],"f":["-gitzsla )"]},{"a":"solgisle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = solgisl. thäs bokastolsins tilsyn var swasom solgisle (radius solis) Bir 3: 424 ."],"f":[]},{"a":"solglimber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solglans. saa hon framgaa aff allom sinom limmom brinnande soolglymber (igneos radios) Mecht 92 . "],"f":["soolglymber )"]},{"a":"solglinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solglans? örnin fäste ögha i sool glindreno (in radios solis) Ber 145 ."],"f":["sool- )"]},{"a":"solgrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solgrand. solinna solgisla äru opfylta mz sool grandom Gr 297 . alle änglane . . . hulke swa mange varo som solgrandin Bir 3: 471 . ib 1: 268, 3: 293. vn tw quik silfs stykke warin ok skyndaden badhen at saman löpa j et vm ey ware mera atir j thera samfögilsom. än swa som et sol grand ib 1: 379 . Jfr sola grand."],"f":["sool- )"]},{"a":"solgudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solgud. apollo solguden Troj 84 . ib 228 ."],"f":["-gud )"]},{"a":"solhiti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solhetta. \" for hoffwd werk aff sool hiita \" LB 7: 202 ."],"f":["sool hiite )"]},{"a":"solhvarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solförmörkelse. \" thz är ey annat vtan sool hwarff (eclipis) som pläghir vaardha äpitr sinne naturo \" KL 393 . MB 2: 387 ."],"f":["sool- )"]},{"a":"solhvarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) solförmörkelse. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 95.","2) solstånd. Jfr K. G. Ljunggren a. a. l73. ivnivs . . . 24, 25, 26 dagana är solhwarff PMSkr 372 . wid medsommars tid nar solen steg j krabba tekned som almänneliga kallas cancer tha sol hwarffwed är om sommaren tha dagarna äro längste Troj 230 ."],"f":[]},{"a":"solhvarver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = solhvarf 2. medsommars tiid nar sol hwarffwer war oc solen steg j cancrj tekn Troj 51 ."],"f":[]},{"a":"solkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lithopersum officinale Lin.? \" taka . . . syremontanea solkorn millefolium \" LB 1: 98 ."],"f":[]},{"a":"sollicitera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["få till stånd, åstadkomma; utverka. \" ath jak skwlle betala manga gyllene oc dwcata oc mangh breff solicritera PMBref 332 (1518). vpsaliensis lothe tryckia sina (missalen) in basilea oc trom at köpmannen som thet solliciterede fik vj (6) eller vij (7) mark ört. thet höxta \" HSH 13: 116 (1524, Brask)."],"f":["-adhe )"]},{"a":"solmäghin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solens kraft, solvärme. sankas saman all the watnin som solen lypter op mz sik oc wräkas ther saman badhe aff thy soolmäghne som owan komber aff himblenom aff eldenom, oc swa aff them soolgislom ater kastas op aff iordhinne MB 1: 122 ."],"f":["sool- )"]},{"a":"solskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solsken. \" hökana . . . sätias j en bwr storan oc sätias widher ena wägh j heth sool sken \" PMSkr 270 . ib 538 ."],"f":["sool- . ","-sken . Se Sdw 2: 1303)"]},{"a":"solskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solsken. \" \" Bil 85 . swa mykith skin aff them (vapnen) gär at soolskinith hafwer änga makt Al 6561 . \" gör þik glaþa som föde äverleks lius solskin (aterni luminis clariatem) \" Bu 17 . Jfr midhdags solskin."],"f":["sool- )"]},{"a":"solskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"solskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solskifte, soldelning; anläggning af en bys tomter i en vissordning och riktning mot solen hvarvid de särskilda tomternas storlek och läge utvisa storleken och läget af grannarnes andelar i byns egor. Jfr Schlyter; Ordbok s. 584 (f., Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 605 f.; Schybergson, Finlands Hist. 1: 198 f.; Falkman, Om mått och vigt 1: 215 f. herra laffrinz . . . kärdhe oppa hanakindha häradz thinge at widingxrä olaghlika lighat haffdhe i mangh aar oc beddis rät at byyn matte koma til jämföris oc läggias äfftir rätto soolskipte; jac hanum tolff doandhe män nämpdhe, som akir oc ängh läggia sculdho äfftir thy tompana lagho i bynom; for:dha herra laffrinza . . . tompt liggir synnarst i bynom näst solinne oc swa haffua the laght hanom badhe akir oc ängh oc huariom them i binom aghir akir oc ängh äffter thy tompta liggia, theem närmeer sool, som närmer liggia oc them fiärmer som fiärmer liggia SD NS 2: 807 ( 1414) . \" sydhan käynemby (för karynembyr) war dömpdher til iämföres oc rättha soolskipte kom oppa hustrv anna deel III stengher jordh i hwarth byamall \" FH 3: 112 ( 1447) . fanns att rätt soolskiffte är öfuergångit med rätte råår, som lagmannen hade dömdt BtFH 1: 67 (1460, nyare afskr.) ."],"f":["sool- )"]},{"a":"solskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solskifte, soldelning. Se Sdw 2: 1303 och jfr Aarb. f. nord. Oldk. 1918 s. 202 f., 225."],"f":[]},{"a":"solsät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solnedgång. \" för solsäth \" HSH 7: 13 ( 1469) . Jfr sol-, sola-säter."],"f":[]},{"a":"solsät","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["n. \" hwilken som tager annarss bååt . . . och icke kommer igen, vthan soolsätt är (solen gått ned) \" SO 300 . Jfr solbiärghat."],"f":["soo- )"]},{"a":"solsät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solnedgång. . . . ok fornöie hanom ther medh sine fortiente lön jnnan solseth STb 3: 38 ( 1492) . ib 48 ( 1492) , 271 (1496). SJ 2: 266 ( 1495) . STb 4: 26 (1504), 71 (1505). skal . . . han . . . betale honum jnnan solsäth ib 5: 8 ( 1514) , ib 97 ( 1516) ."],"f":["sool- . ","-set (h)"]},{"a":"solsäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solnedgång. \" innan sol säthu \" SO 23 ."],"f":[]},{"a":"solsäta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solnedgång. samme dagh sagdes for retta, ath berendh borre schal haffue sine peninga jnnen solsäte wiidh iij (3) marck aff peder martensson STb 2: 211 ( 1487) . ib 251 ( 1487) ."],"f":["-säte ) , "]},{"a":"solsäter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solnedgång. tha lofwadhe magnus ath giffwa matisse silffwir ellir pᵍᵃ innan sollsätir ATb 1: 386 (14729. ib 2: 16 ( 1473) . \" fran solbärgan wm hälgan apthan ok til soll säther vm hälgan dagh \" MP 4: 60 . Jfr sola säter."],"f":["soll- . ","-sät(h)ir ),"]},{"a":"solsäter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedgång. innan solsäter SJ 137 ( 1445) . Jfr sola säter, solsät."],"f":["sol satter L.),"]},{"a":"solt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sold."],"f":[]},{"a":"solupganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["soluppgång. GU C 20 s. 184 ."],"f":["sool- )"]},{"a":"solupganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["soluppgång. \" fra ens daghs sool vpgangh ok nästa daghin til solin vprunne \" Pa 11 . ST 78 ."],"f":["sool vpganger: -gang ST 78 . sool vpgangher),"]},{"a":"solvärme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["solvärme, solhetta. aff starka och swåra somamrsens solwarme wart stor döde j bland grecana Troj 179 ."],"f":["-warme )"]},{"a":"som","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sum."],"f":[]},{"a":"som","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sum."],"f":[]},{"a":"soma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heder, ära, utmärkelse. \" til hedhers tekn ok somo \" Bil 119 . Jfr some."],"f":[]},{"a":"soman","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saman."],"f":[]},{"a":"somar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommar. \" vinter, somar, höst, ok vaar \" Fl 1103 . \" vm somaren \" SD 5: 637 ( 1347) . Gr 276 . MP 1: 80 . \" vm midhian sommar \" Bil 110 . \" hetir somar \" ib 878 . \" kaldhir somar gör heta ladhu \" GO 32 . ib 250. Bir 2: 55 . \" the logho ther allan een sommar \" RK 2: 426 . \" j thenne sommor \" FM 546 ( 1512) . Jfr miþsumar (-somar). "],"f":["somaar GO 250 . ","sommar . ","saamar: -in Bir 2: 55 . ","sommor FM 546 ( 1512) . ","sumar L.),","somars hus","sommars- )","somars tidh","-tiidh . ","-tiid )"]},{"a":"somar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommar. \" joan östensson . . . som döde nw j somer j stralesund \" STb 3: 394 ( 1498) . - i somars, i somras. Se Sdw 2: 1303. - Jfr midhsomar. "],"f":["*somars las","sommarslaas )"]},{"a":"somardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommardag, dag av sommarhalvåret. fyrste somardagher, första dagen på sommarhalvåret (den 14 april?), första dagen på sommarhalvåret (den 14 april?). ffogthen . . . haffuer fodringh til iij hesta ffran sancte morthens dagh ti första sommardagh Arnell Brask Biᴵ 21."],"f":["sommar- )"]},{"a":"somardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommardag, dag af sommarhalfåret (som tager sin början vid midten af April). thett skedde första sommar dagh (om slaget vid Haraker, hvilket i andra källor uppgifves hafva egt rum den 16 el. 17 April) RK 1: (Till. till LRK) s. 236 . MD 502 . \" thär epter nästa somar dagha tha loot konungen aff danmark dragha sin här jn j swerighe \" RK 1: 2794 . solen om sommar dagha opstigandhis i höxta middaxsens trappo Su 91 ."],"f":["sommar- . ","sommer- MD 502 ),"]},{"a":"somardel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarhalvår. han skal sÿ sik för eth annath hws om mikkelmesse ok geffwa hwslön för sommardelen HLG 3: 54 (1525)."],"f":["sommar- )"]},{"a":"somarfrukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarfrukt. MP 1: 80 ."],"f":[]},{"a":"somarfughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarfogel, fjäril. \" sua som fiädhal älla som somarfoghil hulkin som hawir bredha vinga ok litin krop \" Bir 3: 193 . \" haua höghfärdoghe mangallan lit suasom somarfoghlin \" ib 2: 207 . \" een somarfughl her inne la \" Fl 1344 ."],"f":["-foghil )"]},{"a":"somarfughl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fjäril. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 219, 235, 313 f."],"f":[]},{"a":"somarfyl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["sumarföl )"]},{"a":"somargrönska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommargrönska; sommarbete. fär än fäät faar sommar grönskene äta BSH 4: 318 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"somargälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2 somargällor VKU 69 ( 1553) ."],"f":["-gäla )"]},{"a":"somarhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarhus, sommarsal. \" bygde salomon eet skönt lustelikit hws, thz kalladhis eeth somar hws \" ST 420 . \" konungen war ensamen sithiandis j sommar hwset (æstivo cænaulo] MB 2: 76. maa hon lata redha sik en enkannelikin stadh j thy siwkohuseno som kallas somar hus \" Bir 5: 25 . Jfr somars hus."],"f":["sommar- )"]},{"a":"somarhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarhus, sommarsal. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 31, 194."],"f":[]},{"a":"somarhvete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarhvete, vårhvete. \" vij span somerhwete \" BtFH 1: 338 ( 1463) ."],"f":["somer- )"]},{"a":"somarlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = somars las. HLG 2: 11 (1509)."],"f":["sommar- )"]},{"a":"somarlax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lax som fångats under sommaren. ena twnna somarlax Svartb 402 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"somarlopt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loft el. tak hvarest man under den varma tiden söker svalka, atan, balkong. stodh dauidh oppa sino somar lopt ther han plägadhe sofwa j ST 502 ."],"f":[]},{"a":"somarnat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["sumar- )"]},{"a":"somarnot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["not för sommarfiske. item laatrh binda sommer noot näth skötor, lanor oc miärda Brasks Cal 264 . Arnell Brask Biᴵ 28."],"f":["sommer- . ","-noot )"]},{"a":"somarolia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lthe olya (ɔ olivolja) som görs til förna är beysk oc kallas hon sommar olya oc är aff omognom bärwm PMSkr 338 ."],"f":["sommar- )"]},{"a":"somarskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarskatt. Jb från Åsunda härad, Uppland (1480-t., enl. F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 221)."],"f":[]},{"a":"somarskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommarskatt, skatt som om sommaren utgår till kronan. til thess at somar skatthen nw nest komandis jukome FM 256 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"somarströminger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strömming fångad under sommaren. then ther saltar sommarströming i bravikene Brasks Cal 267 ."],"f":["sommar- )"]},{"a":"somarstämna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["legostämma el. legotid som utgöres af sommarhalfåret, sommarhalfår för hvilket en arbetare blifvit antagen. et lipsund smör. et lipsund fläsk. vm somarstomnä. oc samulunð vm vintren SD 5: 637 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"somartenlunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["sumar- . ","sumartenunger )"]},{"a":"somarthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommar ting, ting som hålles om sommaren. tha sommarthing hioldos i twnom DD 1: 54 ( 1399, nyare afskr.) . tha sumirthing warr j skiädhwi sokn ib 3: 12 (1378, nyare afskr.). fredagen näst s. margrete dagh då war sommar tingh i asickala sochn i kurila by BtFH 1: 3 ( 1477, nyare afskr.) . på s. olefz dagh war sommar tingh i asickala sochn i publika by ib (1481, nyare afskr.). ib 4 (1467, nyare afskr.), 6 (1468, nyare afskr.), 7 (1474, nyare afskr.) o. s. v. om helge likame affton tha war sommar tingh med almwghen i loymo soken i oyisby ib 139 ( 1507) . \" pa tiisdaghen nesth ffore sancte henrici dag tha war somar ting i kaluola soken i kutis by \" ib 153 ( 1507) . ib 129 (1506) o. s. v."],"f":["sommar- . ","sumir- )"]},{"a":"somartidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommartid. \" wm somertidh annan daghen äpter warfrw dagh \" SD NS 3: 327 (1418). STb 3: 251 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"somartidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sommartid. MB 1: 293 . Jfr somars tidh."],"f":["-tiidh )"]},{"a":"somartime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = somartidh. om somar tima, nar lilian är . . . wpwäxt SpV 25 ."],"f":[]},{"a":"somber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sumber."],"f":[]},{"a":"somber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sumber."],"f":[]},{"a":"some","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*soma sät , ärofull fred el. förlikning. gudh viiste thome (ɔ S. Thomas av Canterbury) sköt faa soma sät ok sidhan vardha martir Bil 788 ."]},{"a":"some","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["somanom Prosadikter (Joan prest) 348), se summa."]},{"a":"some","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) heder, ära, anseende. at han (konungen) ok hans riki haui ther af bådhe hedher ok somä KS 59 (148, 65) . - heder, hedersbevisning. sanctus bartholomeus war takin mz sang ok soma Bil 216 . \" vntfingo [the] han mz dygdh oc soma \" Al 9540 . \" the wordo vnfagne mz äre oc soma \" RK 2: 5152 . ib 7960 . \" hon kom tith mz heder ok soma ok alle fangnado henna kom \" ib 1: 620 . \" nigher honum mz frygdh ok soma \" Al 1088 . \" beganga darium mädher soma \" ib 3604 . \" thina fiärdho frygdh wil iak ära fulgerna, the thu fikt mz hedhir oc soma \" ST 209 . ","2) höfviskeht, höfviskt skick. marsken swaradhe medh tokt och soma RK 2: 4650 . \" haffwa . . . skämptan mz glädhi och soma \" ib 5092 . ","3) fägring, behag. \" kära cors som fäghrind ok soma (detorem et pulchritudinem) hauar af guz limum \" Bu 140 . - prakt. honum (tronen) giordhe tyrus mädher som Al 3671 . - snarast ss rimfyllnad. ther är . . . ingefer ok galiga mz mykin soma Fl 1107 . - På samtliga de ur Al, Fl, RK 1, 2 och ST anf. ställena förekommer ordet i rimslut. - Jfr soma."],"f":[]},{"a":"somliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sumliker."],"f":[]},{"a":"somn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se symn."],"f":[]},{"a":"somna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["somna, hon somnaþe Bu 11 . \" somnaþo þön baþen \" ib 183 . han fik sofna ther han sat Bil 124 . \" han lagde sig vnder bergit ty han war trötter, oc soffnade strax \" Di 43 . Bu 523 . Bil 53, 160 . Bo 173 . ST 478 . var tha nalkan sompnadher Ansg 183 . \" ey varo än the vndhan gömdhe män wäl sampnadhe (för sompnadhe), oc see qwinnan raab gik vp til them j husit \" MB 2: 6 . \" wäktaren war soffnath \" Di 4 . ib 126 . - med dat. sompnadhe han lättum ok söthum sompne Bil 258 . ib 799 . han (Kristus) sompnadhe dödhom sömpne a korseno MB 1: 159 . - med prep. mäþ. sompnadhe mz thwngom symn KL 164 . - Jfr ofsomna, nysomnadher."],"f":["sompna . ","sofna Bil 124 ; ","-ad Di 126 ; ","-adho ST 478 . ","soffna . ","-aþe- , ","-aþer )"]},{"a":"somna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["somna. lätias ekke at sompna fran waggona SkrtUppb 271 . iak sompnadhe a korseno dödzins sömpn ib 398 . iak skule aldrik soffna j dödsins sömpn MP 5: 32 ."],"f":["sompna . ","soffna . ","-adhe )"]},{"a":"somper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sump, pöl; grumlig källa? oidhnan är källa oc somper til alla läster LfK 161 ."],"f":[]},{"a":"somper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) fisksump? jtem legde pedher olsson en swmpp for j öre Skotteb 474 (1472-73, Kämn)."],"f":["sump )"]},{"a":"son","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["sön Di 88, 149 ; BSH 4: 249 ( 1500) . ","son . ","sun Bir 4: (Avt) 184 ; KS 10 (25, 11) . gen. sonar VGL II A ind. 1. sona MB 1: 387 . " sunar i ssättn. sunär " VGL I J 1. suner ib K 1. syna i ssättn. sons UplL Kk 11: 1; Bu 12 ; SD 5: 561 ( 1346) o. s. v. med art. sonsins Bir 2: 295 . ","syni VGL II A 30; Bu 13, 170 ; Bir 4: (Avt) 184, 185; KL 39 . ","synj Bir 4: (Dikt) 272 . ","synv Bu 197 ; ST 453 . ","söni SD NS 2: 92 (1409, på två st.). söne MB 1: 387 . ","sonj MP 1: 56 . ","sone MB 1: 167, 190 . ","syn ib 2: 126 . ","soon Bir 5: 140 . ","sun SD 1: 490 ( 1275) . ","syninom Bu 170 . ","synir VGL II A 30; ÖGL G 25; SD 4: 4 (före sl. af 1327, samt. afskr.). syni ib 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) ; Bil 346, 354 ; MP 1: 230 . ","syne Gr 316 . ","sönir MB 1: 419 . ","söner Bir 2: 295 ; Di 52 . ","söni Bo 108, 110 . ","syni SD 5: 477 (1345, nyare afskr.); Bil 348, 355 ; Bir 3: 401 ; Ber 145 ; Bo 110 . ","syner RK 1: 202 . ","sönir MB 1: 166, 320 . ","söner ib 240 ; Lg 3: 677 . ","sonom MB 1: 254, 2: 207 . ","sunum SD 2: 37 ( 1287); Bil 346 . ","sunom ST 411 . ","swnom MB 2: 207 . ","synum Bil 345 (på två st.), 353. sönom MB 1: 168, 354, 387 . ","sona ib 240, 275 ; Lg 347 . ","suna Bil 355 . ","söners MB 2: 42 o. s. v.), för än maria föde sin son Bu 49 . " han afladhe son mz ens mölnara dotter " Bil 300 . " födde cayn son " MB 1: 163 . dötter skullo ärwa, än ey ware sönir til ib 419 . amon . . . sagdhe henne . . . thu äst mz en son Al 256 . then kununger the (för ther) hauer kununglikt wald medh ärfda rådh, swå sum sunr äpthe fadhr ella föräldra sina KS 10 (24, 11) . " hulken kunungur vngan sun hauer äptr sik, han hux görla . . . huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa " ib (25, 11) . vitur son är fadhrins ära ib 52 (132, 56). kan þet . . . swa warä at nakar þyänistoman hawer som äller syni som þynä androm mannom SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). thänne konungir hawir twa syni Bir 3: 401 . yngre sonin ib. " thän äldre sonin " ib. " birger jarl atte syner fyrra " RK 1: 202 . " han walde . . . birgers son valdemar til konung " ib 173 . " karulo elipsun " SD 1: 490 ( 1275) . " magnus dictus gerasun " ib 542 ( 1279) . ego johannes karlsun de fanø ib 568 ( 1279) . dominus vlfo carls sun . . . dominus karulus æstrithæ sun . . . dominus kanutus erix sun ib 580 ( 1281) . " magnus jon son . . . magnus rangwalzson & haquinus tunæ son " ib 605 ( 1282) . " siggo guthorm son " ib 623 ( 1283) . sweno sunasun ib 2: 36 ( 1287) . " bothulpho ac olauo ioanssunum " ib 37 . " magnus karlson " ib 40 ( 1287) . " eringislo et karolus neskunungsynir " ib 4: 4 (före sl. af 1327, samt. afskr.). israel birghirsson. laghman aff vplandom ib 5: 160 ( 1343) . " härra göstaff magnusson riddare . . . aruidh jönisson a wapn ib " NS 1: 6 ( 1401) . " meth karle päthersöni " ib 2: 92 ( 1409) . " ärlikom manne karle päthersöni ib. - om Guds son. j nafn. faþurs. sons oc þes hälghä ande " SD 5: 561 ( 1346) . " tro en vara sannan guþ ok þo at huaro þre personas. faþer ok son ok þän hälganda " Bu 185 . " af guz syny " ib 197 . MP 1: 56 . Bir 2: 295 . MB 1: 190 . " gudz sona ödh " ib 387 . - son, barn, afkomling. israels söner (filios Israel) MB 1: 306 . ib 311 o. s. v. wil iak hawa alla leiui sönir, mik til egho, oc til thiänist, fore alla israels första sönir ib 386 . thzta är jude sönders äghodela ib 2: 42 . ib 44 o. s. v. - son. ss benämning gifven af äldre man åt yngre, af skriftefader åt skriftebarn o. s. v. gregorius aflät ey at lära thom sighiandis. käre brödhir oc syne hörin apostolin Gr 316 . " min käre son wakta thik for orät fangno goze " ST 499 . " käre her swanthe, som och godhe besynnerlighe ven " BSH 4: 243 (1499; bref från Sten Sture till Svante Nilsson). kere son, her swante ib 247 (1500). ib 248 (1500), 249 (1500) o. s. v. - son, barn. i bildlig och andlig mening. myklo starkare stridh oc frestilse thola the andelico än the kötlico kirkionna söni Bo 108 . " nar han (ɔ: thän hälghe ande) sökir varu hugh oc bär varom anda vitne at vi ärom gudz söni " ib 110 . " at vi hopoms os vara gudz syni ib. wredhinna söner vardha nadhanna söner " Bir 2: 295. - Jfr aþalkonu-, bonda-, broþor-, diäfla-, diävuls-, dottor-, fara-, folster-, foster-, frillo-, gudh-, horan-, hundsima-, hundsimu-, hundsivio-, härians-, konunga-, konungs-, skökia-, slokifrillu-, sona-, stiup-, systor-son (-sun). ","sonar arver","sunar- . ","syna- )","sonar barn","sona dottir","-dotter . ","sunaoter VGL II A 3. svndädottir ib I A 3), ","sona husfru","-hustrw )","sona kona","suna- ST 411 . ","sone- BtFH 1: 214 ( 1507) . sonne-),","sona qvän","sonar son","sona- . ","sunar sun HelsL Ä 15. svnarsun VGL I G 8: 1), "]},{"a":"son","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["son. \" filius uel filia nondum emancipata . . . a patre sön äller dotther i synss faderss waald warandis \" GU C 20 (hand 2) s. 114. käisaren . . . gaff sinom sunj dagh til morghonnen Prosadikter (Sju vise m B) 183. at iak wärdoghis thär mädh hänna söne dia aff hänna spinom SkrtUppb 53 . \" alle the arffdela, ther hanom epter sin sön ware tilfalne \" STb 2: 284 ( 1488) . \" peder andersson medh sin sön \" STb 4: 118 ( 1506) . . . . enum okirkarl, huilkin som haffde twa synir, then ene sonynom kende han okra MP 5: 127 . jöniss magnusson strukxson Svartb 518 ( 1474) . - om Guds son. sinom eghnom sön spardhe gud ey Hel män 140 . son, barn, avkomling. we wardhe the synndhogho folkeno . . for skamlikom synom (filis sceleratis) affonde släkt MP 5: 16 . - son. ss benämning given av en äldre åt en yngre. jak (ɔ: en gammal käring) sigher thik son min hwj SvRimd 43 . hwstruen swarade: ney, myn sön, jngen aal fick thu mik ok ey hellr thin hosbonde STb 2: 416 ( 1490) . myn käre oc älskelike sön eusebium hafwin i här när idhir Hel män 145 - son, barn. i bildlig och andlig mening. tha wi födhom aff modher liffwe tha heta wi wredhinna söner. oc tha wi döpas, tha wardhom wi gudz söner SvKyrkobr 3 . han (ɔ Gud) skodha r granlica sinna söna makth SkrtUppb 36 . - Jfr fadhur brodhor- (äv. Sdw 1: 231), fiskara-, guds-, gudh-, horan-, hornlekara-, härians-, knivasmids-, modhorsystor-, nötakarls-, prästa-, sköken-, skökio-, skörlifnads- (Sdw 2: 420), stiup-, systor-, thiuf- (Sdw 2: 708), uska- (Sdw 2: 866), äf- (Sdw 2: 1097) son och brödhra-, konunga-, systra- (äv. Sdw 2: 585) synir. "],"f":["sön GU C 20 (hand 2)s. 114; STb 2: 416 (1490), 3: 417 (1499); Hel män 145 . med art. sonnen Prosadikter (Sju vise m C) 227 . sönnen STb 3: 203 (1494). ack. sön ib 2: 227 ( 1487) , 284 (1488), 4: 12 (1504), 62 (1505), 118 (1506). gen. söns ib 2: 284 ( 1488) ., 3: 461 (1499). med art. sonsins SkrtUppb 53 . ib. ","söne SkrtUppb 53 . ","sön Hel män 140 . ","sonynom MP 5: 127 . pl. söner SvKyrkobr 3 . ","sönner BSH 5: 544 ( 1515) . ack. synir MP 5: 127 . ","sönör Hel män 276 . dat. synom MP 5: 16 . ","söna SkrtUppb 36 . Se Sdw 2: 1304),","sona kona , ","*sona namn","-nampn )","sona qvän","-qwärn )"]},{"a":"sona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forsona."],"f":[]},{"a":"sona","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f 2) gottgörelse; utfästande av gottgörelse. erik skuldhe göra hans brodher . . . ena sono i jönacopungh SD NS 3: 499 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"sona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förlika, bilägga. \" at thetta saa alleledis soonat förlickt loffwet sworeth oc beplicteth är them oc oss emellom \" HSH 16: 86 (1504, avskr.). 2) gottgöra, ersätta (skada). thän skadhen swa görs the andro skipeno. skal lathas j twa godha manna skönyan, hwath thesäya thär wm räth wara, swa skal thet bliffwa sonath PMskr 62. - Jfr forsona."],"f":["soona . ","-adher )"]},{"a":"sona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlikning. hans breff . . . ther han a thenno sonona gifwit hafwer BtRK 32 (1358, orig.) . \" togho the ther ena sona tha slika som the kunno fa Rk 2: s. 349. thenne sona scal i alle mato stadugh oc fast at bliua \" SD NS 1: 147 ( 1402) . ","2) godtgörelse; utfästande af godtgörelse. giorde . . . lafrins iensisson os . . . ena fulkomlika sona vppa domkirkiogarden . . . for een godh man war frenda . . . som for:de laurens iensisson af daghom tok. thessin sona giordhe han os i sua dana mato som her efter screuat star SD NS 1: 146 ( 1402) . \" han hände möghelica sona och böter \" RK 2: 5368 . - Jfr sone."],"f":[]},{"a":"sonan","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["zonan STb 4: 219 (1511) ), 1) förlikning, fred. Se Sdw 2: 1304. ath jach . . . hawer hänth och annamath . . . ena winlega forligelse, booth och sonan aff . . . vlff stafansson . . . femti march redha swenska penningä och ena sonan meth c riddarä och swenä SD NS 3: 482 ( 1419) . affwndin giordhe sonanen (mellan ormen och kvinnan; Lat. invidia confederante) SpV 198 . huilke . . . ware offuer samma sonan och arffua forlichan STb 2: 581 (1491). ib 4: 219 ( 1511) ."]},{"a":"sonan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlikning, fred. \" görin ena sonan mz härgreuanom \" ST 328 . ","2) godtgörelse. \" jac . . . bekiennes . . . mic . . . hafue hänth ena soman och lika aff . . . herra nicles swarte skanung riddare, fore then skadha som hans swene giordho oppa mic \" SD NS 2: 190 ( 1409) . \" kendos the fulkomplica böter oc sonan haffua anamat \" SJ 202 ( 1448) . \" kännomps wij thet . . . [wij] wppborith och anamath haffwom aff . . . pädher jönson . . . ena sonan oc ena ganzka fornempningh . . . äpther war dödha frenda olaff jacopson . . . hwilken fornempde pädher jönson aff dahgom togh \" FH 2: 117 ( 1438) . ","3) försoningsmåltid? kännis iach . . . mich haffwa lika och böhter hänth aff kätil hwässinge och hans brodher byörne fore mina hustrw brodher . . . hwilkin the aff daghum togho . . . först eeth ärfwe äpher thän döda, ena sonan mädh fänthigi mannom och eeth bloos . . . och fyra pelargrims gangor SD NS 2: 9 (1408?). - Jfr forsonan."],"f":[]},{"a":"sonare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forsonare."],"f":[]},{"a":"sone","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förlikning, fred? alexander hafdhe wäl hafft en sona Al 2245 . ","2) godtgörelse? the wilde then sonä (sone) och fridh vnfa Va 23 (möjl. att föra till 1). - Jfr sona, f."],"f":[]},{"a":"soning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsoning."],"f":[]},{"a":"sonirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forsonirska."],"f":[]},{"a":"sonlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sonlig, såsom det höves en son. filialiter aduerbium sonlegha GU C 20 s. 271 ."],"f":["-legha )"]},{"a":"sonliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sonlig; barnslig. \" gudz sonlikin (filiadis) räddoghe \" Bir 1: 338 . Ber 10, 13 . thänne kärlekin kallas sonlikin ib 12 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"sonliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sonlig; barnslig. sändhe gudh fadhir sin son . . . ok wardh människia, oppa thet ath hanskulle wara sunlikin ok hemelikin, ath pino tola ok dödh MP 5: 40 . jhesum christum til äfwärdelika heso oc sonligha lydno altidh PMBref 303 ( 1510) ."],"f":["-liger . ","sunlikin MP 5: 40 )"]},{"a":"sonlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sonligt sinne.ffiliacio sonlek heeth GU C 20 s. 271 . the ffäm egeligheter som sonenom til höra, swa som är sonlighet, ordh, wisdom (o. s. v.) JMPs 48."],"f":["sonlig . ","sonlek- . ","-heeth )"]},{"a":"sopa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) sopor? scobs bis skaffui eller höffuil oc soopa GU CX 20 s. 554."],"f":["soopa )"]},{"a":"sopa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sopa, för sopning afsedd viska el. qvast? scops, sopoor GU 4 (trol. att föra till 2). ","2) pl. sopor. tha han framkomber aff egnom sopnom MD (S) 242 ."],"f":["sopa qvaster , "]},{"a":"sopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sopa, genom sopning aflägsna. sopa sör aff hans graff Bil 116 . \" aff thöm thräkke som sopas oc saman skutas aff vatom väghom \" Bir 2: 257 . ","2) sopa, genom sopning rengöra. en gudhlik qunna sopadhe hwarn löghordagh ena wara fru kirkio KL 82 . Ber 252 . TK 269 . \" findher han tz fru kirkio \" KL 82 . Ber 252 . TK 269 . \" findher han tz husit wel sopat mz qwast \" JP 128 . ib 132 . widersige wij henne (Maria) . . . ok soppe worth huss aff hennes nampn Lg 3: 61 . - Jfr utsopa."],"f":["soopa Ber 252 . ","soppa . ","-ar , adhe, "]},{"a":"sopa soopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sopa. \" scobo . . . soopa \" GU C 2 s. 554 ."],"f":[]},{"a":"soper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se super."],"f":[]},{"a":"sopi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se supi."],"f":[]},{"a":"sopn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sokn."],"f":[]},{"a":"sopper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 s. 299 . 2) verktyg format som en svamp. PMskr 546 (med avbildn; om verktyg för påstrykande av olja vid \"säthervärkskonst\"). - Jfr svamper."],"f":[]},{"a":"sorba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träd av släktet sorbus Lin. \" sorba haffwer tolkith som rönelöff och frwkthen wäxer j klasa som sma äple \" PMSkr 344 . ib 345 . Jfr: somme göra mosth äller ätikio aff sorbis swa som aff pärwm pläga göras ib."],"f":[]},{"a":"sorbaträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sorba. PMSkr 344 ."],"f":[]},{"a":"sorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smärta, lidande, kval. al wärldhinna glädhi ok belle likthas tik medh sörgh ok dröwilse MP 5: 128 . - sorg, bedrövelse. at sörghen nidher kwäffwer glädhina, nar sörghenna swärdh nalkas iomffrunnas siäl JMÖ 105 . swa förmatte oc ekke sorghennas omälelikhet (tribulacionum immensitas) förminska stadughetennas dygdh ib 109 . sörghennas swärdh (dolorum gladius) ib. glädhiaff annars mothe gangh: sörgh aff annars wälfärdh JMPs 214. Jfr sylta- (Sdw 2: 576), umsorg. "],"f":["sörgh MP 5: 128 ; JMPs 214; -en JMÖ 105 ; -enna ib),","*sorgha band","sörgha- SvB 192 (b. av 1500-t.)), ","*sorgha dal","*sorgha klädhe , ","*sorgha lat","-laath )","*sorgha lös","sorgho- )","*sorgha mal , ","*sorgha svärdh , ","sorgha tidhande","-tidhinde )"]},{"a":"sorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smärta, lidande, qval. \" kallar hon sonen bennone thz thydher a wart maal lsorgha son (filius doloris mei) \" MB 1: 229 . af the hörslinne vpynadhis min sorgh Bir 1: 31 . \" iak . . . formatte näpplika staa for mykla sorghnna beskelikhet \" ib. \" hon .. seer vppa sonin swa saarghadhan ok mödhis af dzsins sorgh (dolore moris) \" Bo 207 . en man giir t ekke hafft större sörgh oc vidhermödho oc othol, än mistänkia hustuna for hordom ib (Cod. B) 341. iak kännir änga sorgh af thinom pinom. oc thina pinor som iak thol äru mik sötare än hongah Gr 276 . at thu skuli smöria thins fadhir adams licamma til hans sorgx lisa (pro dolore corporis sui) KL 406 . alla värkia ängxilse ok sorgh ib 411 . MB 2: 400, 404 . at jak til min likama lidhi alzkona krankdom smälek sörgher ffatikdom oc aldra handa dröffuilse Bir 4: 45 . glöm . . . ey . . . alla the sörgher hon for thina skuld tholde Su 210 . ib 214 . Lg 3: 417 . hänna langa frädaz sorgh Bu 17 . - sorg, bedröfelse. bätra är wäl dödh än mädh sorgh at lifwa GO 745 . sorgh gör bleka kindir ok saara braa ib 699 . \" thäth man mädh syndom ffaar thäth mädh sorghum forgaar ib 849. thz är sorgh ath höra \" RK 3: 3921 . \" tha vardh löst hans sorgha band \" Fr 2630 . \" hon vardh tha aff sorghin frie \" ib 2634 . \" är hans sorgh ä meer ok meer \" Fl 230 . \" the sorgh iak aldreg forwinder \" RK 1: 627 . hwat kan nakor hedher wara wtan sörgh, nakot herradöme wtan dröffwilse LfK 124 . the glädhin . . . huilka all annor glädhi widherliknat är häldher sörgh än glädhi ib 127 . \" fik hon i sit hiärta stora sörgh \" Lg 3: 419 . \" hon ey at enast haffde sorgh i hiärtat wtan iämwäl wille hon lidha likamlika pino i kroppen ib. \" Bil 852 . \" ä kombir sor (för sorgh) ok släkkir andra \" GO 522 . ib 453, 853 . LfK 119, 123 . \" vpfylt mz blygdh ok innerlike sorgh af sinom syndom \" Bo 74 . - sorg, bekymmer. rikar . . . gitar eigh souit for þänna þrem sorghom Bu 153 . \" ffra sörghom är han oofri \" MD (S) 270 . GO 923 . - Jfr be-, hiärta-, kärleks-, umsorgh. "],"f":["sörhg Bo (Cod. B) 341 ; LfK 119, 123, 124, 127 ; Lg 3: 417, 419 ; ","-er Bir 4: 45 ; Su 210, 214 ; ","-om MD (S) 270 . pl. - ir),","sorgha badh","sorge- )","sorgha drykker , ","sorgha fulder , ","sorgha lise , ","sorgha tidhande","-tidhinde )","sorgha värker , "]},{"a":"sorgheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sorglig, bedröflig. thenne saargelige feygd FM 512 ( 1511) . thän sorglik tidendha ib 546 ( 1512) . ib 227 ( 1505) . ","2) gifvande anledning till oro el. bekymmer, bekymmersam. är stor pästolencie i stocholms stad; om then icke sachtis, tha bliffuer bade sorgeligit oc wadeligit besökie ther thet möte FM 200 ( 1504) . - Jfr sörgheliker."],"f":["sorgeligin . ","sorgelig FM 227 ( 1505) . ","saargelig . ","sorgliker )"]},{"a":"sorgheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) smärtsam, kvalfull. heel ihesu christi höghra hand ginom stungen mädh alla sorghelikasta vndh SvB 184 (senare h. av 1400-t.). SkrtUppb 317 ."],"f":["-likaster . ","-lighaster ) , "]},{"a":"sorghfulder","b":[],"c":"","d":"","e":[" -, adj. 1) full av smärta el. kval, uppfylld av sorg, sorgfull, sörjande, bedrövad. mz sokkan ok sörghfullo hiärta bidhiom wi, at . . . SpV 591 . \" aff warom sörgffulla daal (de valle nostra) \" JMÖ 40 ."],"f":[]},{"a":"sorghfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) full af smärta el. qval, uppfylld af sorg, sorgfull, sörjande, bedröfvad. sorghfulla modhorin hans Bo 197 . \" iak hans sorgh fullasta modhir formatte näpplika staa for mykla sorghinna beskelikhet skuld \" Bir 1: 31 . Lg 220 . kiesarin varhd mykyt sorghfuldir Bil 896 . ib 618, 878 . Bir 2: 19, 78, 3: 157. thz (vindg) gifwir . . . sorghfullom hugnadh ib 2: 153 . \" ath jak sögful aaf ty är \" MD (S) 208 . wtländis man . . . skal thu ey nödha oc sörgfullan göra MB 1: 338 . \" war herra skal giwa thik . . . sorghfult liiff (animam consumtam mærore) ib 430. mz sorghfullo hiärta \" KL 326 . ib 335 . RK 3: 1241 .","2) smärtsam, sorglig, bedröflig. sorghful (dolorosus) aff gang skal bedröfwa oc myrkia hans glädhesfullo opbyrgning Bir 3: 360 . ib 326 . \" faa . . . the sorgfwlde tidendhe \" FM 373 ( 1508) . - Jfr sorgha fulder."],"f":["sörg- MB 1: 338 ; MD (S) 208 . ","sorghfullir Bil 878 ; KL 335 . ","ssorghfullir Bir 2: 19 ),"]},{"a":"sorghgripin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["gripen af sorg. Bil 852 ."],"f":[]},{"a":"sorghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sorgsen. ted (vinet) fordriffwer eth sorgeth modh LB 7: 131 ."],"f":[]},{"a":"sorghlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan smärta el. sorg. MB 1: 232 ."],"f":[]},{"a":"sorghsul","b":[],"c":"","d":"","e":[" f? thw böriar tha mwla ok sätia sorgh swla MD (S) 223 ."],"f":[]},{"a":"sorghsul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? eg. sorgpelare, \"sorgstötta\". Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"sork","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sork, mullvad. \" thz dräper mös ok surk \" LB 2: 61 . \" ath mys eller surk skola ey spilla korn ib. om mös eller surk spilla korn \" ib. \" varde hwar mws och surk leth ath ätha aff tesso korne ib. \""],"f":["surk )"]},{"a":"sorka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= sorker. \" ther kom löpande aff thz röre . . . sorkor swa stora ok manga som nakar räff stora ok langa (mures majores talpis) \" Al 5189 . ath dräpa mys eller sorkor LB 7: 153 . \" tz dräper mys oc sorkor ib. \""],"f":[]},{"a":"sorkot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags ytterplagg. Jfr Schultz, Höf. Leb. 1: 196; Weinhold, Deutsche Frauen 2: 231, 289; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 287 f., 365. vnum sorkot SD 4: 710 (1340?). III sorkot de rathklafthe militum ib 711 ."],"f":[]},{"a":"sorkot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags ytterplagg. hänna sorkath (sorcotium) waro grön oc gul roser insatta Mecht 183 ."],"f":["sorkath )"]},{"a":"sosterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nykter, måttligt, ordentligt. lifwin sosterlica (sorbrie). rätuislica oc millelica i thässe världinne Gr 316 . lifwm sostirlika ib (Cod. D) 409 . Jfr söst."],"f":[]},{"a":"sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sot. \" synandis alra swartastir swa som kol älla ognsins soot \" Gr 291 . fwlt soot Bir 2: 328 . Bil 982 ."],"f":["soot )"]},{"a":"sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom. \" giorþe väþret sua siukt at alt folket fik fula sot \" Bu 199 . \" fik han aldra handa soot \" Lg 35 . \" om haar faldhir aff fore howdhwärk ellir epthir starka soot \" LB 1: 96 . en quinna som hafdhe ena hardha soot Bo 72 . \" thän som hafdhe haft stora soot \" Bir 2: 22 . \" out blodh inledhir soot \" ib 235 . \" hwi kombir sot (pestilentia) ok hungir oc annor ond thing som kroppin thwinga \" ib 279 . \" skal iak wiisa ower idher soot oc bradhan dödha \" MB 1: 378 . soot fiöl a hans fadher ib (Cod. B) 551 . \" hänna licamlike lime varo nu swa som bort thwinadhe af gamble sottinne \" KL 355 . \" en stoor hopir af systromen . . . vardh siukir mz margha handa sottom \" ib 349 . \" bleff jag siwk aff hårda sott \" RK 3: (sista forts.) 4567 . \" do han af sot \" Bil 368 . \" läkia mina langsama sot \" ib 231 . alzkona sotther böttus ib 724 . \" fingu ther lxx folk böther af alscona sottum \" ib 283 . \" haffdin med sik en läkia ther honom halp for dödelike soot \" RK 1: 2948 . \" hon stodh op fraan all siin soot \" Al 1519 . \" sotthin slippir til ok krypir aaff \" GO 719 . Bu 489 . MB 1: 430 . MP 1: 19, 278 . Al 2629, 6121, 9566, 9567 . Di 224, 279 . Su 296 . LfK 100 . LB 5: 292 . \" for the fallande sottena \" ib 7: 132 (se vidare under falla 1). tha sotten honum tiilkommer ib. bildl. hedhir giri är . . . lönlik soot . . . görande soot af boot Bo 96 . \" a hwat manga thässe sottin hawir darat \" ib. \" alra bäzste läkedombir moot tholka sottir är at tala af gudhi \" ib 232 . \" är ok mot tholkom sottom bäzste läkedombir at thänkia af gudhi ib. \" Su 153 . Jfr alders-, bana-, barn-, blodh-, brutfallin-, brutfällinga-, brutfällis-, bränne-, buk-, fota-, galla-, gula-, hovudh-, häl-, kalda-, krampa-, krampo-, likthra-, likvärdhing-, liver-, lungo-, magha-, malat-, malata-, mandads-, miälta-, mun-, niura-, numin-, pestilens-, pestilentio-, qvidh-, qvinno-, ridhu-, rödha-, siukdoms-, siäla-, skiälvo-, spitala-, spitals-, spitälsko-, tungo-, ut-, vatn-sot. "],"f":["soot . ","sott RK 3: (sista forts.) 4567 . med art. sottin. sotten. soten Bu 489 . ","med art. sottena LB 7: 132 . ","sotter MB 1: 430 ; LfK 100 . ","sotther Bil 724 ; Su 296 . ","sootther LB 5: 292 . ","sotte MP 1: 19, 278 ; LB 5: 292 . ","sottom . sottum),","sottarbyr","sottarfä , ","sotta siäng","sotta siang L. ","sötta siäng KL 113 . ","sotäsysängh SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). sotta säng. sota säng. soota säng. sootha sängh. sottosäng SD NS 2: 169 ( 1409)), "]},{"a":"sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sot. \" ewe barn swärttat aff syndennas sotheJMÖ 185. Jfr skorsten-, ughns- (Sdw 2: 791) sot. \""],"f":[]},{"a":"sot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom. Se Sdw 2: 1304. llangor . . . sooth traanan GU C 20 (hand 2) s. 61. morbus bi sooth ib s. 155 . Jfr blodh-, bradhdödha-, brutfallo-, faru-, fota-, galla-, hovudh-, kalda-, krampo-, kyl-, lungo-, lända-, manadha-, qvinno-, skiälvo-, spitälsko-, synda-, tungo-, thra- (äv. Sdw 2: 727), vater- (Sdw 2: 937), vatu- (Sdw 2: 940), öghna- (Sdw 2: 1169), örna(Sdw 2: 1176) sot. "],"f":["sotta siäng","sotta- . ","sotho GPM 2: 318 (1508). -säng -sengh),","*sotta skodhilsedagher","scottha skudilse- )"]},{"a":"sota","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" en otugh sama skorsten soldatis HLG 2: 47 (1516)."],"f":["sootha . ","-adhe . ","-adher )","litem"]},{"a":"sotare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sotare. STb 5: 125 ( 1516) ."],"f":["sotter )"]},{"a":"sotdöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dö af sjukdom, sotdö. alricus soth do vidh rom Bil 646 . RK 1: (LRK) s. 228 ."],"f":[]},{"a":"sotdöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dö av sjukdom, sotdö. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med sustantivisk förled 148."],"f":["-döde ) , "]},{"a":"sotfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ärw mik soot ffulle JMPs 20."],"f":["elemänta"]},{"a":"sotfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fuligenosus . . . sootfwller GU C 20 s. 298 ."],"f":["sootfwller )"]},{"a":"sotläript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1304. Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1444."],"f":["-lärift )"]},{"a":"sotogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sotig. \" grep sotogha grytho \" Bil 486 . \" han wardh sotogher wm alt siit änlite ib. \""],"f":[]},{"a":"sototter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sotig, sotfärgad, sotbrun. enn sotott häst FH 9: 9 (1508, nyare afskr.). ib 6: 123 ( 1512) ."],"f":["-ott FH 9: 9 (1508, nyare afskr.). -eth ib 6: 123 (1512)),"]},{"a":"sototter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["solig, sotfärgad, solbrun. \" wor sototh häst finnen Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.). \" FMU 4 . 340 (1470, avskr.)"],"f":["sodith Vrml skatteb 92 ( 1503)"]},{"a":"sotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljuf, behaglig? skön? hans läst är . . . sottast (för sötast?) mal aff allum (ejus . . . stilus et modus loquendi valde venustus et decorus est) Bil 259 ."],"f":[]},{"a":"sous","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bonda sous."],"f":[]},{"a":"sova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sofva. \" guz moþer (later hona) länge ligia ok fast sova \" Bu 19 . \" hans husfru la een oc sof \" ib 20 . \" huru herra iwan sowande la \" Iv 2132, the gingo i säng sidhan at sofua, huar ij sina kofua Fl 1232 . \" tha folkit var sopfua gongith \" Di 240 . \" lagdhe han sik nidhir at sofwa \" Bo 71 . \" sofwin nu oc hwlien idhir \" ib 188 . \" the sofwo thaghan nakra stund \" ib. \" i hawin öfryt sofwit ib. fingo the (de sju sofvarne) sompna ok sofuo cc ar vij arum minne \" Bil 434 . \" synas the bökir ey rätta som sighia at the sowo ccc aar ok lxx ok thw aar ib. enne persona syntis vakande, oc eg sofande, sum hon vare i eno pa lacio \" Bir 4: (Avt) 177. systrana skulu soffua j sinom natkiortlom ib 5: 42 . \" soffua j kwfflenom \" ib. \" at soffua äpther middagh \" ib 41 . \" hwa länge sowir aa sin bäd han faar litit for sith näff \" GO 184 . hema är bäst at sofua ib 435 . \" mykith löpir watn män mölnarin soffwir \" ib 1005 . \" man soffwir ey alt thz man snarkar \" ib 1102 . \" soff ey mz möö \" ib 624 . hwa som sower mz sinne stiwfsyster the skulo badhin dö MB 1: 368 . ib 369 . \" alle vänto han soua mz sinne bruþ \" Bu 27 . \" magnus . . . soff ful hart när sinne brudh \" RK 2: 6038 . - med innehållets ack. nar hon hawir sofwit thorftelikin sömpn tha stande op Bir 3: 167 . - om dödens sömn. the fingo stor hug ok gingo at sofwa Al 13 . - med innehållets ack. böþ hänne þär ligia ok soua langan symn tel doma dagh i guz friþi Bu 523 . - part. pret. somnad, sofvande. huath han war wakin eller souin KS 30 (76, 32) . han hwiltis hwarke sowin (af samma hand ändradt till sowinde; Cod. C har sowin Lg 990) \" älla wakin \" Bil 281 . - Jfr forsova."],"f":["sopfua Di 240 . ","soof Bu 11 . ","sovo . ","-it . ","soffuadh Di 244 (på två st.)),"]},{"a":"sova","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sova. \" llallo . . . soffua oc sugha \" GU C 20 (hand 2) s. 60. widh thet han satt och swff STb 1: 63 (1476). hwat ey menar thu at iacob patriarcha soff at thässom sömpn (hoc somno dormiisse) SpV 42 . - soande krankdomber, sjuklig sömn el. sömnighet. jtem äru somlighe haffwandis soffwandis krankdom (dorminantem paralysin), thz äru the, som alla sina gärninga särdelis gudhz tiänsit j sang, ok läsning, göra mz läthi oc sliohet Mecht 327 . "],"f":["söfwa Saml 6: 157 . ","soff SpV 42 . ","saaff GU C 20 (hand 2) s. 18. swff STb 1: 63 ( 1476) . part. pres. soffwandis Mecht 327 . Se Sdw 2: 1304),","*sova ivir sik , försova sig. oplys min öghon at jak ey nakon tidh skuli soffwa owir mik j dödhenom (ne umquam obdormiam in morte) SpV 43 ."]},{"a":"sova rum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sovrum, nattkvarter. atj viistä edert bestä . . . och tagä saaffue rwm mitt vara GPM 2: 233 ( 1506?) ."],"f":["saffue- )"]},{"a":"sovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sofvare. \" aff the hälga vij soffwara \" Lg 435 ."],"f":[]},{"a":"sovel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se sufl."],"f":[]},{"a":"spa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spar."],"f":[]},{"a":"spa","b":[],"c":"","d":"","e":[" SpV 2759, v. spå, profetera, förutsäga. abominare spa och veder fasa GU C 20 s. 3 . hwat spoddhe idher jeremias thän store prophetin sighiandis, härran kalladhe thit nampn oleo trädh SpV 275 . - gissa, uttala en förmodan. . . . och kirstin spadhe ther til hwar thet skulle vara (ɔ: vem som en viss beskyllning mot en icke namngiven gällde) ATb 1: 369 ( 1472) . \" för ty ath hon lagde ey henne fulleleghe til swa dana ärende vtan spade til tha dömpde vi kirstine saklösa ib. Jfr forespa. \""],"f":["spad(h)e ATb 1: 369 ( 1472) . ","spoddhe"]},{"a":"spa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spå, profetera, förutsäga. sua som ysias längdom spaþe Bu 71 . ib 502 . Bil 312 . MB 2: 153 . \" thu spadhe honum tha til mona \" Al 1615 . kom . . . anna prophetissa . . . ok spadhe . . . af honom Bo 7 . \" han . . . spadhe af hans pino ib. \" MP 1 . 169. Bir 1: 227 . \" han (djäfvulen) lot sina spamän spa, at bradödhe skulle koma j alt landit \" Bil 447 . spaar moyses, hurw hedhne män skulo rädhas them MB 1: 320 . \" spaadhe moyses i sinom sang, at wars herra andelikt mönster oc rike äru ewinnelik \" ib. \" capyhas . . . hafdhe spaat. at en man skulle döö. ther til at folkit skulle äkke alt forfaras \" Bo 160 . \" är mik spat at icach skulde warda löst aff en man \" Va 42 . symeon spadhe mik. at thin dödh skulle mik göra swa ilt som et swärdh skre mit hiärta swndir Lg 432 . \" han spadhe (herodem säla)re vardha än för ok döö j waldum \" Bil 111 . \" han spade stundum hwat varda sculde \" ib 801 . opta spade han mang thing för än the (vurdho) ib 794. thz andra jomfrun spadde sannedis tha RK 2: 8485 . Lg 34 . - gissa. spaar folk. at han lifuir än Lg 1031 . "],"f":["spaar MB 1: 320 ; Lg 1031 . impf. spaþe. spaadhe MB 1: 320 . ","spadde MP 1: 169 ; RK 2: 8485 . ","spaadde MB 2: 153 . ","prest . spadher: forespadho ib 407 . ","spat Va 42 . ","spaat Bo 160 ; Bir 1: 79 ; Lg 34 . ","spadh: forespadh Su 196 ),","spa fore , ","spa til , "]},{"a":"spadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spad, soppa (på kött). \" thz war goth feth spadh \" AS 59 . \" nythien enna handa spadh, kaal ällir annat söpe \" Bir 4: 119 ."],"f":[]},{"a":"spadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ett slags svärd? Jfr Röding i VAH 1: 155 . ij (2) eller iij (3) stodo back mik pa torgith och hade täncth sla ij (2) eller iij (3) spada wti mik BSH 5: 332 ( 1508) . \" thet skattegalith skulle vara skarpa spade poläxer och dalapill \" HSH 19: 158 ( 1506) . På båda dessa ställen är det dock kanske fråga om ss vapen använda spadar. - Jfr iärnspadhi."],"f":[]},{"a":"spadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spade. \" lligo . . . spadi . . . lligionziare mz spada graffua \" GU C 20 (hand 2) s. 84. 2) ett slags pil? thet han stodh . . . medh eth späntt armborste . . . och wilde haffua skutidh swen helsing ginom medh en spada Stb 1: 262 (1480). - Jfr iärn-, skut-spadhi."],"f":["spadi )"]},{"a":"spadomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spådom; spådomskonst. aeromancia spaadom i vädre GU C 20 s. 10 . omen . . . spasadomer ok lykka ib s. 379 . mancia . . . spaa dom ib (hand 2) s. 118 f. Jfr elds-, handa-, iordha-spadomber. "],"f":["spaa- . ","-domer . ","-dom )","*spadoms konst . f. spådomskonst. myket kwnnog i the konst som kallas mathematica spadomskonst Troj 10 ."]},{"a":"spadomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spådom, profetia. \" dyonisius war ok propheta gudhlics spadoms \" Bil 341 . \" mädhan ey lughu gudz propheta tha wisa os nokon annan som thera witne oc spadom sannas mz, eller kenz widh ihesum gudz son som all thera withne sannadhe ok spadom fulkompnadhe ib 83. \" KL 156 . Bir 2: 294 . \" prophetanna kännedomber ok spadomber \" Ber 48 . \" scrifuar zacharias propheta sik hafua fiärren seth j spadoms liuse ihesum . . . standa for diäfwls frestilse \" Bil 82 . \" hälga spaa domens ande \" MB 2: 363 . - spådom, spådomskonst. ss ngt otillåtligt el. syndigt. ängin spadomber (angurium) är i iacob, oc ey truldomber i israel MB 1: 415 . \" at the som fara mz tholkom spadom skullen fordömas \" Bir 3: 396 .- spådomsförmåga, profetisk förmåga, profetisk gåfva. at fresta hans with ok spadom Bil 696 . "],"f":["spaa )","spadoms ande","spaa- )","spadoms gava , ","spadoms kraptir , "]},{"a":"spadomfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ominosus . . . spadomfuller ok lykkasamer GU C 20 s. 379 ."],"f":["-fuller )"]},{"a":"spakarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spåman. \" gik han til en spakarl \" Ansg 203 . \" thok spakarlen öfva sina konst, som han pläghadhe göra i sinna affgudha dyrkan ib. \""],"f":[]},{"a":"spaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" olauus spake \" SD 3: 707 ( 1326) . olauo spæka ib 706 . \" olaus spaker \" ib 5: 673 ( 1347) . laurencius spakær ib (dessa fyra ställen kunna äfven föras till 2). - Jfr kännespaker. ","om djur. worþe þe (drakarne) . . . sua spaki at þe nighu barneno Bu 71 . \" mön . . . drogh dracan äpte sik som spacan rakca \" ib 492 . \" þe samu þiura. för varo galne ok oþe. wrþo sua spaki . . . at þe gingo rättan vägh vtan leddhare ok köresuen \" ib 168 . tu grym leiom som þaghar wrþo bliþ ok spak som lamb ib 529 . \" swa som säuasta ok spakasta faar \" Bir 1: 158 . ib 360 . \" sagdho some, at all diwr waro spak, för än mannen syndadhe \" MB 1: 9 . ib 168 . - stilla, lugn. om vatten el. luft. Bir 4: (Dikt) 217. i spaku (tranquillo) hafwi KL 236 . \" wardh i samu stundh spaker sio ok blit wädher \" Bil 285 . \" stormin forgikx oc alt vardh lunght ok spakt \" Bo 105 . - Jfr ospaker."],"f":["späker: -a SD 3: 706 ( 1326); - t MB 1: 476 . ","spakker Al 5758),"]},{"a":"spaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) förståndig, rättsinnig, fredlig, fridsam, stilla, stillsam. humanus liwgher spagher miskunsamber GU C 20 (hand 2) s. 1. - spak. om djur. mannus ni tamber oc spagher hästh GU C 20 (hand 2) s. 118. ib. l3) stilla. Se Sdw 2: 1304. aldra sötasta oc aldra spakasta hwilo j hwilko gudh j hänne hwittes Mecht 174 . Jfr ospaker."],"f":["spagher GU C 20 (hand 2) s. 1, 118 (daniserande). superl. spakaster),"]},{"a":"spaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spak, käpp, spö? tha komber en som heter spak han skal swepas om thin bak MD 384 ."],"f":[]},{"a":"spakfärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fredligt, stillsamt. far spakfferdeliga (Cod. A spakeliga 91) oc ey mz hugmod Di (Cod. B) 323 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"spakfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = spaker 2. tha bär jak them witnisbyrd, at the äro skälika qwinnor och spakfärdogha i sinne omgango Scr. rer. svec. II. 1: 330 (14229. vngdomssens käti tagx aff them, ey medh huggom, vthan medh ehno spackferdige och hederligho vmgenge PMSkr 660 (senare avskr.). - saktmodig, mild, blid. j allo thino liffwerne . . . war thu allan tiid aldrasiäuasta ok spafärdhughasta SvB 268 (senare h. av 1400-t.). theslikis skall han (ɔ konungen) och ey wara swåra mykitt spackferdiger att han later sigh leedha och dragha effter huar mandz wilia PMSkr 658 (senare avskr.)."],"f":["spack- . ","-ferdiger )"]},{"a":"spakfärdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fridsamhet, saktmod. o herre tänk vppa dauid oc alla hans spakfärdaghet (mansuetudinis) SvT 24 ."],"f":[]},{"a":"spaklatadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = spaklatogher. Lg 1007 ."],"f":[]},{"a":"spaklatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fridsam, saktmodig. \" saphirus . . . gör millan oc spaklathoghan \" PMSkr 488 ."],"f":[]},{"a":"spaklatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["af mildt sinnelag, saktmodig. galienus var först spaktaloghar man ok [si]þar (grymber) Bu 401 ."],"f":[]},{"a":"spaklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) fredligt, fridsamt, milt. \" humane spaghlegha oc miskunsamlegha \" GU C 20 (hand 2) s 1."],"f":["spaghlegha )"]},{"a":"spaklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) vist, med vishet. gudhlik skipilse, hon skipar oc styrer all thing sötlika oc spaklika MB 1: 137 . ","2) fredligt. \" bodhe han spaklika mz them \" ST 468 . \" drog han spekeliga vtoffuer landit \" Di 27 . far spakeliga oc ey mz hugmod ib 91 . - stilla. skulu alla sithia spaklika a bänkiom SO 24 . ib 68 ."],"f":["spakeliga Di 27, 91),"]},{"a":"spakliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stilla? är thz swa at thik synis thz til thin liggia at afwita. tha bidha spaklikin tima oc quämelikin Ber 274 ."],"f":["spaklikin Ber 274 ),"]},{"a":"spaklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stillhet, ro. hughsens spaklikhet (tranquilitias) KL 182 . \" ffridhsamber man är altidh i spaklikhet \" LfK 181 . - stillhet, lugn. om vatten el. vind. jhesus . . . böd väderno ok hafuino at späkkias, ok genstam kom myki späklikhet j them MP 1: 67 ."],"f":["späk- )"]},{"a":"spaklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"spakmänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["koll. \" fredliga menniskior. trughom ok ödhom almogha ok spakmände \" KS 61 (151, 66) . \" riva ok röva spakmändet \" ib 67 (165, 73). ib 73 (179, 80)."],"f":["-mände )"]},{"a":"spakona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spåkvinna. GU C 20 (hand 2) s. 88. Jfr spaqvinna."],"f":["spaa- )"]},{"a":"spakona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spåqvinna. \" lät kalla sik ena visasta spakono hon hät sibilla \" Bu 62 . \" fordärua aff rikeno . . . trolkonor ok lifkonor ok spakonor älla spamän \" Bir 3: 395 . ib 396 . \" siällan fik spakona godha ändalykth \" GO 839 ."],"f":[]},{"a":"spalapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i spådomskonst kunnig Lapp. drömen sagdis spaalap finne MD 367 (på det ¨ställe i den Isl. OLafssagan, hvilket mostsvarar förevarande, i Historia sancti Olai förekommande ställe, talas om Finnr Arnason; jfr Ihre, Gloss. 2: 16)."],"f":["spaa- )"]},{"a":"spaldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betäckning för skuldrorna el. axlarna; till rustningen hörande, af stoppadt tyg förfärdigad och skuldrorna (el. i allm. kroppens öfre del) skyddande betäckning. Jfr Schultz Höf. Leb. 2: 33; Köhler, Kriegwes. III. 1: 38. confero . . . loricam meam um galea, spaldenær, plato lendenær SD 1: 740 (1280-talet), dono . . . unum spoldener. et unam platæ ib 3: 17 ( 1311) . \" confero . . . famulo meo . . . partes cuisdam armture videlicet vnum spaldinær, vnam galeam, vnum lændinær \" ib 287 ( 1316) . hwath thz var plata äller späldenär (af samma hand ändradt till pnazer) Iv 3400 ."],"f":["spaldinär . ","spoldener . ","späldenär )"]},{"a":"spaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spåman. \" han (djäfvulen) lot sina spamän spa, at bradödhe skulle koma j alt landit \" Bil 447 . \" fordärua aff rikeno . . . trolkonor ok lifkonor ok spakonor älla spamän \" Bir 3: 395 . MD (S) 238 . - profet, man med profetisk gåfva. hon spurþe en hälghan spaman (a quodam sancto viro, qui spiritum prophetiæ habuit) Bu 56 . swa är . . . scrifuat innan hälgha spamanna bokum Bil 232 . \" gudhlike spamän \" MB 1: 319 . \" gudz spaamän, hälghe propheta \" ib 320 ."],"f":["spaa- )"]},{"a":"spaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spåman. matematicus spaaman Gu C 20 (hand 2) s. l123. Jfr inälva spaman. "],"f":["spaa- )","*spamanna hus","spaa- )"]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spann, målkärl av en viss storlek; rymdmått av en viss storlek. 2 atthungha oc 6 spans affgiäld VKJ 275 ( 1447) . ib 44. Fallen kunna även föras till spander. Jfr matspan."],"f":[]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spån. \" assula . . . span GU. C 20 s. 41. quisquille spänär oc boos \" ib s. 513 . malleolus . . . lithen hammar oc span ib (hand 2) s. 113. lhan redhir sponanar (stipulam) til eldz SpV 460 . Jfr sagho span och spana."],"f":["spänär Gu C 20 s. 513. ack. med art. sponanar SpV 460 ),"]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spån. \" fan en prester hwar eet timber manz barn läk mz spanom oc alla spanana laghda a bokstaua lundh \" Bil 775 . MD 361 . SO 198 . Jfr bly-, fil-, känne-, läre-, sagho-span."],"f":["spaaner SO 198 . ","späne MD 361 . ","med . ","art . ","spanana Bil 775), "]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spann, längd som mätes med utspända fingrar, längdmått motsvarande afståndet mellan spetarne af tummen och pekfingret, långfingret el. lillfingret då de äro utspärrade. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 96 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 740 f. giff skalk een span han takir sik siälff een aln (si seruo nquam palmus datur accipit vhnam) GO 897 . \" the litla drötning var ey mere än halff thridhia spanna lang \" Fr 351 . hon (bron) var . . . ey mere än spanna (unius palmæ) breedh LfK 224 . Pa (Tung) 35 . hans enlite war bret oc langt oc grymmeligit, mellom hans öghen war en span (sponn) Di 1 . \" thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir än wppa ena twära span (ab uno palmo) \" Bir 4: 10 . \" thän mantolin skal ey thaka jordhena nämer än vppa een span \" VKR 58 . \" ib 11. gör wäggena ena halffwa span höghre \" LB 9: 111 . klokka wm thio besmana marker skal haffwa widheth mädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) span AS 157 . kloka wm fämtyo hwndrath besmana marker wil wara nädhan wm kringh halff adherthande span ib. - Jfr framspan."],"f":["spanna Fr 351 ; LfK 224 . ","spanna Pa (Tung) 35), "]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spant. i uttr. upa spane, upa spanen. om fartyg under byggnad. en stoor ny snäkkia som staar vppa spanne i bygninger aff xiiii lester eller ther widher Inv cur Tynnelsö 8. en ny bater vppa spanen aff enne lest . . . oc staar oc i bygning ib."],"f":[]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spann, längd som mätes med utspända fingrar, längdmått. palmus mi span GU C 20 s. 401 . \" sidhan sätyes tre walnyther j jordena trehörnth en span mellen hwarya \" PMSkr 346 . twärth affwer then cirkillen varj xv spanna ib 562. ib 563 . \" klokka wm xc besmara marker wil wara nädhan wm kringh fira twärfingher oc fäm spanna \" ib 570 . ib 571 . \" corel hwilkit som växer j haffweno pa östenom som eth litith trä . . . ey högre än twa spän \" ib 465 . "],"f":["spanna PMskr 562, 563, 570, 571. spän ib 465 ),","*spanna bredher , ","*spanna langer","-longer )"]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bryst-, for-, silf-span."],"f":[]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spann, målkärl af en viss storlek; rymdmått af en viss storlek. hwar gerd skal göra . . . liiii span sikta myöl BSH 3: 45 (1452, nyare afskr.). x!UDDA_TECKEN? span rog BtFH 1: 323 ( 1463) . jx span malt ib. ib 324 o. s. v. halft anath spanz affgeel SD NS 1: 47 ( 1401) . \" ij spans affgell \" ib 180 ( 1402) . atta spantz affgiäld ib 633 ( 1407) . \" thry spantz afgield jordh \" ib. \" syw spantz afgields jordh \" ib 624 ( 1407) . ib 98 ( 1402), 439 (1405, nyare afskr.). Flertalet af de anfl. ställena skulle kunna föras till spandr, m., hvilket i likhet med vissa andra mask. och fem. subst., som uttrycka en måttsbestämning, skulle kunna förekomma i plural betydelse utan plural ändelse."],"f":[]},{"a":"span","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr for-, gul-span."],"f":[]},{"a":"spana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"spana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spana, efterforska. hwath the meenthe leeth jak mangastadz spaana RK 3: 3082 ."],"f":["spaana )"]},{"a":"spana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spån, spåna. \" oc thy läggis . . . spanor pa brinnandis \" PMSkr 385 ."],"f":["-or ) , "]},{"a":"spana","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["locka (till hustjuvnad). nu spanä hion manz giär fulla bospänd SR ed Ljung-Ljunggren (i S. Ljung, Söderköpings hist.) 364."],"f":[]},{"a":"spanan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bo-, hiona-spanan."],"f":[]},{"a":"spanbälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (med hake försett) bälte nyttjad vid spännande av armborst. Jfr haki 2, krihaki. laris hakonson lyste een haka och spanbelte ATb 1: 366 ( 1472) . STb 1: 295 ( 1481) . Jfr spännebälte."],"f":[]},{"a":"spander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","jtem togh han j kalmarna xliiij spen korn kalmarna spen Arfstv 19 ( 1461) . \" lx calmarska spen korn \" ib 62 (1474-75). j span malt ib 79 . ib. ib 80 . \" xij spen rogh \" ATb 1: 13 ( 1453) . ib 56 ( 1456) . \" ii spen miöl ib 2: 238 (1484). \" ib 357 ( 1489) . \" item wele wii och bywdhe, at spannen skal köpis in strochin och strochin wtsälies i gen \" Uppspriv 18 ( 1491) . spannen for I öre Arkiv för Norrländsk hembygfsforskning 1918 s. 102 (1501). . . wilde köpa ter ärter taa fik jak ter ikke mer en vij spen GPM 2: 336 ( 1509?) . HLG 2: 56 (1518)."],"f":["spanna SD 8: 32 (1361), 197 (1362). Se Sdw 2: 1304), ","*spanna fiärdhunger","spana- )","spanna land , ","spanna mal (-maal), ","spanna male (spannä-. -maale), ","enge ogipte borgare . . . skulo engin spannemaala kiöpa STb 1: 328 (1482). ","*spanna märkiare","-merkiare )","*spanna mätare","*spanna sädhe , "]},{"a":"spander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) spann, ämbar. en spandhir (vas; Cod. A span 490) aff gul, som manna war i gömpt MB 1: (Cod. B) 563 . Jfr gul-, säþa-, säþis-spander. ","2) spann, målkärl; mått. at the ey warda plägadhe . . . medh orättom spannom ok bismarom, älla huario hand a måto älla wäght thet är KS 74 (182, 81) . falska köpslagara, som ij spen ok ij bysman hafua LfK 233 . \" j idhart sköt skal gifuas godhir spandir (mensuram) \" MP 2: 154 . ther wäxer trä ther bära wi somplik mz spannom trodhne full Al 5246 . - spann, målkärl af en viss storlek; rymdmått (för torra varor, i sht säd, mjöl och gryn) af en viss (i olika trakter dock vexlande) storlek. Jfr Schlyter, Ordb. s. 586; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 438; Falkman, Om mått och vigt 1: 294 f.; Hildebrand, Svergies Medeltid 2: 748. f. skulde een span wara gangande ofuer alt riket, ok for thy fingen i nyan span HSh 21: 5 (1383; kon. Albrekts skrifvelse till allmogen i Östegötland). thän sami nye spannen är idher til storan thunga lok til myklo ville ib. \" wi . . . fordraghum idher thän sama nya spannen. ok vnom idher ate thän gambla spannen swa som i förra hafdhin ib. hästä korn skal köpäs swa att spandr [gyälder] twem pänningum meer än han gyälder i nästa köpstaþ ok skieppa enom päninge \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwar span galt tha !UDDA_TECKEN? marca ib NS 1: 593 ( 1406) . gafvo the mik j sama jordha skipte v pund rogh spannen fore VII ortugh FH 6: 7 (144, gammal afskr.). vpbära . . . aff hwariom rök. en span malt. en span rugh. en span hafra BSH 1: 196 ( 1387) . hwar gerd skal göra . . . viii spenn rensat malt . . . i [1] span gryn ib 3: 45 (1452, nyare afskr.). xvi spän korn SD NS 1: 98 ( 1402) . \" ij landbor dant viij pund korn, thet är VIII spän i hvart pund Falkman, Om mått och vigt 1: 310 (urk. fr. 1466). hon. . . fik swa mykit at thz giordhe iij spen korn (tres modios) \" MB 2: 210 . ib 212 . BK 3: (sista forts.) 4593 . span rog ib 4592 . \" x spen rogh \" BtFH 1: 323 ( 1462) . ib 326 o. s. v. þrättan spän myol SD 5: 637 ( 1347) . \" span myöl xij ore galt \" RK 2: 7448 . x speen skräth myöll oc saa mykit reensath malth ib 3: 4177 . MB 2: 85 . FH 3: 66 ( 1445) . \" ii spän malth \" SEG 114 . \" xij spanna hwetebrödh \" ST 16 . fääm spanna seedhe (jord hvarpå femm spann säd utsås) SD NS 1: 228 ( 1403) . Styffe, Skand. under unionstiden, 2 uppl. s. 155 (urk. fr. 1358). thre thynni ok fäm spanne sädhe ok fyre lass engh DD 3: 13 ( 1380, nyare afskr.) ; jfr spanna sädh. twa spanna land (land hvarpå två spann säd utsås) SD NS 2: 38 ( 1408); jfr spanna land. ens spanz afgäld ib 1: 71 ( 1401) . \" xv späns afgäl \" ib 2: 218 ( 1409) . VI spän afgel ib. \" salt ok humble skal här äpter sälias wider pundataal, ok ey medh spanne \" GS 51 ( 1450) . Flere af de anf. ställenna kunna föras till span, n., liksom detta ord skulle kunna fattas ss ingående i de följ. ssättningarna. - Jfr korn-, malt-, roghspander.","1) = spanna male 1. ab omni iure regio & a causis omnibus regalibus solucionibus quoque wlgariter dictis skipwist spannemal (i ett annat originalexemplar spannemalæ]. ætergiald. ledhogxlamæ . . . libera penitus & exempta SD 1: 586 ( 1281) . ib 2: 489 ( 1307) . BSH 1: 62 ( 1365), 63 ( 1365), 64 ( 1365), 66 ( 1365), 70 ( 1366), 71 ( 1366) o. s. v.","att föra till 1. ath eders herredömä well sielffwä försökiä om aars gangen baadhe i spannamaale och anneth fetaliä HSH 19: 72 ( 1505) . köpä spannemaall ib 73 . \" vnd fich jach edhers nades schriffelse om thenne spannemaall och andhen ffettalgh \" ib 24: 58 ( 1516) . göres . . . fornempnde spannemaall ickij behoff indhen forscreffne tiid ib 59 .","1) en till kronan utgående utskyld i såd. Jfr Schlyter, Ordbok s. 586; Styffe, BSH 1: XCVI; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 268. SD 1: 586 ( 1281) . \" magnus . . . rex omnibus . . . sui spannamala colleboribus in osgocia dileccionem cum salute \" ib 594 (1282, gammal afskr.). ne . . . de episcopo uel conocicis aut saerdotibus aut monachis . . . nostrum spannamala requiratis ib 595. quantius spannamala gingerdh seu alias contribuciones regales a bonis prefate domine nullatenus exigatis ib 2: 189 ( 1295) . ib 216 ( 1296), 218 ( 1296), 390 ( 1303), 408 ( 1304), 424 ( 1304), 490 ( 1307), 495 ( 1307), 3: 386 ( 1318), gammal afskr.): BSH 1: 67 ( 1365) . Jfr spanna mal, spanmal, spanmale. ","2) spannmål. hulkin broder eller syster som är wtan siwkdom och lagä fforfall köpe sith hwethe och spanne male sielff BS 37 "],"f":["span . ","spanna . ","späns SD NS 2: 218 (1409, nyare afskr.; på fem st.)), ","spanna land , ","spanna mal","spannemal . ","spannamaal . ","spannämaal SD 2: 489 ( 1307) . ","spannemaall . ","spannämoll )","spanna male","spanne- )","spanna sädh","spannesädh )"]},{"a":"spang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) smal el. tunn skiva, plåt; spänne. breueran . . . meth . . . spangum ok naghlum forgyltum SD NS 3: 613 ( 1420) . et hwit belte med flate spenger STb 5: 17 ( 1514) . Jfr kopar-, silfbältis-, ärma-spang. 2) spång, gångbro. Jfr gango spang."],"f":["spenger ) , "]},{"a":"spang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) smal el. tunn skifva, plåt; smal pöåt som håller ngt samman, liten skifva (af metall, horn el. dyl.) som nytjas för att med hjälp af en nål hopfästa klädesplagg, spänne. systranna bälte warin aff swarto lädhre sölghian oc skon, spängrena oc sölghio thornen skulu wara ganst enfaldh . . . antiggia aff horn ällir been, oc engaledhis aff silff Bir 5: 40. - Jfr gulspang samt spangadher. ","2) spång, smal, för fotgängare afsedd bro, gångbro. ther ower (öfver fästninggrafvarna) gingo lönlika spanga the väro badhe mio ok langa Iv 3821 . \" mädhan ij komin ower the spanga \" ib 3831 . - i ortnamn. a ponte wlgariter dicto stenolfs bro, ductu jtineris in stenolfs spanga SD 2: 503 ( 1307) . \" molendinum in spangum ib 1: 471 (1273, gammal afskr.). laurencius de spangum \" ib 3: 93 (1312?). thorstanus de spangby ib."],"f":["spänger L. "]},{"a":"spangadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["beslagen med plåtar. spangat bälte RK 1: (Albr) s. 212 ."],"f":[]},{"a":"spanhaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (i bälte fäst) hake vari armborststrängen fästes, då den spändes. arpax brvnzkroker ok span haky GU C 20 s. 36 . JTb 70 ( 1479) . STb 1: 388 ( 1482) . \" tha skattadhe haral . . . och benkt . . . eth arposth och eth bandh och en span haka \" ATb 2: 299 ( 1486) . \" han hade hanom slagit medh en spanhaka öffuer pannan STb 3: 7 (1492). \" ATb 3: 181 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"spaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spåntäckning. Kumla kyrkas rb 59 ( 1488) . ib. Jfr späning."],"f":[]},{"a":"spaniol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Spanior. han war spaniol at ädhle Bil 367 . ib 382, 626 . "],"f":["spaniol land , Spanien. alt spaniol landh Bil 681, 761 . ","spaniol rike , d. s. Bil 681 ."]},{"a":"spanland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spanna land. eth span landkorn (för spanland korn) Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) . !UDDA_TECKEN? span landhrog (för spanlandh rog) ib 180 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"spanmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = spanna male 2. att same spannmaall . . . blijff legendes paa en stad HSH 24: 59 ( 1516) ."],"f":["spannmaall )"]},{"a":"spanmale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spanna male 1. eodem anno (ɔ 1247) communitas rusticorum vplandie sparsätrum amisit victoriam liberatis sue et inposite sunt eis spannale (för spanmale) et skypuiste et honera plura Annales Sigunenses i Scr. rer. suec. III. 1: 4 (b. av 1300-t., efter äldre or.)."],"f":[]},{"a":"spanmale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= spanna male 1. ab omnibus juribus et cauis regalibus. solucionibus. imposiconibus videlicet spannala (för spanmala). ledhunxlama. ettagiald, et skipuist . . . libera reddimus et exempta SD 2: 242 ( 1297) ."],"f":[]},{"a":"spanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bältespnna."],"f":[]},{"a":"spannare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spannmakare? spannmäkare? ss tillnamn. per spannare ATb 1: 72 ( 1457) . ib 101 ( 1459) . ib 130 ( 1460) , 182 (1463). JTb 43 ( 1464) . STb 2: 145 (1479). Ordet kan möjl. i stället fattas som ett spanare, spåntäckare; jfr spana, späna, spänare och spännare."],"f":[]},{"a":"spannyr","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["alldeles ny, splitter ny. een spany snekkie weel ferdog Arfstv 62 (1474-75)."],"f":["spany ) , "]},{"a":"spansgrön","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["spanis- Skotteb 407 (1466-67, Kämn) , 417 (1467-68, d:o)), subst. "]},{"a":"spansl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags häkta? Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 386. mantelum cum toto suo ornatu et tenacula meliora dicta spenszel SD 5: 551 ( 1346) . Jfr ärmaspänzl."],"f":["spenszel )"]},{"a":"spanyr","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spannyr."],"f":[]},{"a":"spaqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= spakona. MB 2: 78 ."],"f":[]},{"a":"spaqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spakona. thenne kesarin . . . loth spöria ath ena gudhelica quino, sibillam som thera spaquinna war MP 5: 17 ."],"f":[]},{"a":"spar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) spående, spåkunnig, förutsägande. viis man ok spaa aff fughla galdrum (peritus in anguriis) Bil III . hwilkin man eller kona sighia sik wara spa, oc wita hwath wardha skal MB 1: 369 . ","2) sannspådd. \" the varo ij thz öfrith spa \" Fl 557 . - Jfr forespar."],"f":["spaa . ","spa Fl 557 . ","spa MB 1: 369),"]},{"a":"spar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sparsam, njugg. \" parcus . . . spar \" GU C 20 s. 409 . Jfr for-, o-spar."],"f":[]},{"a":"spar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr sanspar (Sdw 2: 317)."],"f":[]},{"a":"spar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sparsam, nugg. aff them sötmä giff oss oc war ey spar MD 61 . Jfr ospar."],"f":[]},{"a":"spara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spara, bevara orörd el. oskadd. ","1) spara, förvara för framtiden, icke låta komma till användning. huar ofmikit spar ok göme jorderikes godhz KS 46 (118, 50) . - abs. spara, hushålla. bäträ är spara fra bräd än fra bwthn GO 783 . ","2) spara, hålla tillbaka, underlåta att gifva, vara njugg med. med sakens ack. the ryzer spare ekke peninga ok köpa dyre hästa FM 542 (1512?). - med sakens ack. samt personen uttryckt genom prep. viþ med ack. vm han spar widh töm sit goz ok päninga KS 78 (193, 85) . doo serapia först for thronne ok eptir hona siälf sabina. thy at hon spardhe ey iordh widh dödhan (quia collegisset ossa beatæ Serapiæ) Bil 377 . - spara, hålla tillbaka, underlåta el. minska användadet af (ngt mot ngn), underlåta att tillfoga (ngn ngt), förmena (ngn) att få el. lida (ngt). med sakens ack. samt personen uttrycket genom dat. el. prep. viþ med ack. hon öpte ok kärþe hänne sparþos band ok boior mer än andro cristno folke Bu 511 . \" wi skulum ey dödhin vidh thik spara \" Iv 3318 . Jfr 6.","3) förmena (ngn ngt), afhålla el hindra (ngn från ngt). med sakens ack. samt personen uttryckt genom prep. viþ med ack. vil hon til sin syster fara hwi skulom wy thz widh hona spara RK 1: 609 . han wille i norighe fara thz wille konungen ey wider honom spara ib 2397 . - undanhålla, förmena, vägra. med personens dat. och sakens ack. hwath idher tykker kärast wara thz wil iak idher ekke spara Al 5786 .","4) hålla tillbaka, undanhålla, hålla inne med, underlåta att bruka el. iakttaga. krank ordh monde iak litith spara MD 100 . \" fals haldning the widh hanom ey spara \" RK 2: s. 344. han haffwer thet pa mich lwgit och sparth sanninghen BSH 5: 625 ( 1520) . HSH 19: 174 ( 1511) . ","5) spara, hålla tillbaka, dämpa, stilla. med dat. spar thinom graat, oc spaar thinne sorgh Lg 3: 67 . - hålla tillbaka, styra. at han skal sina wredhe spara MD (S) 275 . ","6) spara, hålla tillbaka, skona, underlåta el. vägra att gifva el. använda. med dat. el. ack. spari (parcat) ey gudz vin lifwe älla goze Bir 1: 344 . \" hafdhe jäk format at vmuänt alla världinna til gudh, ängaledhis hafdhe jak ther til spart mit liff oc ärfwodhe \" ib 2: 8 . vm han formatte at tala for alle världinne ey spardhe han sit äruodhe ib 110 . ","7) afhålla sig från, underlåta. kan ther annars got aff wara jach wil thz och ey spara Rk 2: 4225. ib 5250, 5788 . - med inf. spar ey at vtgifwa kar oc hästa oc annor tholik thing Bir 2: 335 . \" hwad skal jach sparo (för -a) ath göra onth \" Di 242 . \" stadzlag at läsa skal han ey spara \" MD (S) 291 . \" ämbitzmen bör wisa wara sit ämbit wel lära ekke spar \" ib 286 . \" then älzskar kötlika som ekke spaar bryta reglona . . . för wener oc frändher skuld \" LfK 164 . ","8) spara, skona (ngn med afs. på lidande el. straff, arbete o. s. v.). med dat. el. ack. som spardho mandrarpaanom KL 40 . \" mädhan iak ey spardhe gregori mik alra kärastom \" Gr 281 . spara menlöso barneno Lg 220 . \" spar mik jandro heme \" Bil 710 . \" ängom sparande mot rättenom \" Bir 2: 216 . spar jak ey mina vtualda män ib 317 . \" swa spar min miskund allom oc thol alla \" ib 110 . Bo 25 . MB 1: 19, 2: 16 . KS 61 (151, 66) . Bir 1: 73, 242, 2: 76 . RK 1: 1483 . \" systrana ärffuode skal aff abbatiossonne swa iämlika skipas mällan thera at ey sparis i thy meer enne än andre \" Bir 5: 28 . \" är them nakot sparande som ey äru wana widh ärffuod \" ib 29 . \" han akta änkte vtan främia wilia ok wälzgärninga sina, ok spar thr til änxins mans lif \" KS 61 (153, 67) . förskona (ngn el. ngt för ngt). med dat. el. ack. samt prep. af, ng gån fran el. til, med subst. mik thäkkkis at spara thik af äruodhe VKR XXI . spara the honom ey af haduetis ordhom (a conviciis non parcunt) Bo 201 . \" hulke ey skulu spara vlinne af skötomen ok ey kroppomen af sarmen \" Bir 1: 360 . annor miskund är. mz hulke ther siälinne ok likamanom spars af pinonne ib 109 . ib 2: 49, 306, 4: 132 . at thu swa haffdhe tik siälffwan spart aff swa storom dröffuilsom oc os aff thinne ynko oc warkunnan Su 32 . \" at thu mik spara wildhe fran thins änlites wredhe \" ib 95 . \" iak . . . spardhe ängom minom lim til pinonna for thik (nulli nembro meo peperci ad supplicium pro te) \" Bir 1: 5 . ","9) visa skonsamhet mot, hafva förbarmande el. öfverseende med. spar minne ilzsko Ber 94 . 10) taga var på, se till godo? med dat. thz sighiom wi rät nödhthörfft wara at man skal sino lifwe swa spara som man ma sik näppast nära Al 6072 . "],"f":["spar . ","spaar LfK 164 . ","spar . ","spaar Lg 3: 67),","spara sik , afhålla sig. sparin ok atirhallin idhir aff bakdanthan MP 1: 82 . - Jfr ospardher."]},{"a":"spara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" dat. jngen gisse ath honom skal sparas wm han bryther j härenom PMskr 149. 9) visa skonsamhet mot, ha förbarmande el. överseende med. med dat. härra spar minom syndom SvB 10 (b. av 1500-t.). - Jfr ospardher."],"f":["-dhe . ","spar ) , ","med"]},{"a":"sparankare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murankare. HLG 2: 77 (1517)."],"f":["-ankar )"]},{"a":"sparasmidher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sporasmidher."],"f":[]},{"a":"sparfliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. f.? sparvgestalt. acladius . . . sik omvendendes j sparff liknilse flögh ok sette sik . . . J Buddes b 95 . Jfr sparver."],"f":[]},{"a":"sparhaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sparstädh. Jfr E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 65: 113 ff. ATb 1: 70 ( 1457) . ib. Jfr: laris sparasmidh sagdis för rätta at han skulle bitala niels . . . för een haka ellir oc sin haka i geen innan xiiii dagha ib 313 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"sparhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparsamhet, njugghet. \" parcitas . . . sparheeth . . . et disignat quandoque virtutem quandoque vicium \" GU C 20 s. 409 . jeliunium är i indra wakwnna beskedeligx sparhedz göma (ieiunium est in interiori vigilantia parsimonie custodia) SpV 144 ."],"f":["-heeth . ","-hedz ) , "]},{"a":"spari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr grässpari."],"f":[]},{"a":"sparlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tygstycke som utbredes el. utspännes, förhänge, sparlakan. lego eisdem fratibus cappellam meam . . . vnum baldachinum, vnum tæpetum et vnum sparlacæn SD 3: 286 ( 1316) . \" swa som naker jomfru vare, til hulka naker man taladhe tho var eet sparlakan (antipendium) mällan thera \" Bir 2: 146 . \" oplypte jomfrun öghönin oc sa sparlanit \" ib. \" tok han bort sparlakanit ib. \" ib 147 . \" thw skalt vara sua som the brudh som star vidh sparlakan hulkin ginstan är retho til brudhgomans vilia nar han callir hona \" ib 61 . ib 62 ."],"f":[]},{"a":"sparlakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tygstycke som utbredes el. utspännes förhänge, sparlakan. Se Sdw 2: 1304. peripetasma (hs. peripatasma) . . . bon[a]der sparlakan et tiäll GU C 20 s. 436 . \" laqueraria sunt que cameram subtegunt et ornant sparlaghen \" ib (hand 2) s. l64. eth gamalt hwit sparlakan Inv cur Tynnelsö 5 . Jfr silke- (Sdw 2: 332), silkis-sparlakan."],"f":["-laghen GU C 20 (hand 2) s. 64, 70), "]},{"a":"sparlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) sparsam, sällan. \" jnkte aat han annat än yrtir oc rötir som xaxte j ödhknene oc aat än aff thom sparlika \" Prosadikter (Barl) 96 ."],"f":[]},{"a":"sparlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sparsamt, måttligt, anspråkslötst. lifua sparlika i kost oc klädhom KL 281 . \" köpto the . . . thz the sparlica sik oppenhiollo mz \" Gr 285 . sparlika äta Ber 84 . \" nytiadhe han !UDDA_TECKEN?: ihesus) . . . temperancia nar han ville hedhras som konungir. nar folkit gik mote honom mz palm oc oliue quistom. tho ville han taa then hedhrin öfryt sparlica (modeste). ok thy kom han ridhande oppa asnanom \" Bo 161 . ","2) sparsamt, sällan. \" ä yw sparlekare wi wt sem ä yw wislekare \" LfK 144 . - Jfr osparlika."],"f":["-leka )"]},{"a":"sparliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sparande, sparsam. \" thagin . . . kropsins widherthorfft mz sparlike skälighet (parcitate discreta) \" Bir 4: 119 . skiptis vatnet manna mällom mz sparlige matto MB 2: 156 ."],"f":["-lig )"]},{"a":"sparlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparsamhet; sparsamt förråd, nödtoft. läti sik nöghia vm han hawir . . . licammans vidhirthoftelik thing som är . . . mat ok dryk j sparlikhet (parcitate) ok ey j owirflödhelikhet Bir 3: 166 ."],"f":[]},{"a":"sparra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med sparrar el. sparrverk. llaqueatus . . . idest laqueribus ornat [!] hymnath oc sparradh GU C 20 (hand 2) s. 64."],"f":["-adher )"]},{"a":"sparra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med sparrar el. sparrverk. templum ällir mönstrit war ey hwälft, ey sparat oc ey thäkt ST 417 ."],"f":[]},{"a":"sparre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparre. \" vara hwsa biälka och sparra \" Ber 72 . \" giffwa eller läna . . . bredhe och sparrar til göra parken aff \" FM 614 ( 1454) ."],"f":[]},{"a":"sparre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sparrre. Stb 1: 12 (1475). jenis andrisson maa och skal egha niwta och brwka fornempda halffua mwr och sin anckara och sparra ther inleggia SJ 2: 45 ( 1478) . ib 60 ( 1480) . STb 1: 266 ( 1480) . skulle han . . . makth haffua ath haffue sina ancker och balker (ä. fr. sparrer) j hans mwr ib 4: 76 ( 1505) . byggias oc stwndom mädh sparra och brädhy högh torn PMSkr 168 . 2) sparre, två sammanlöpande snedbjälkar i vapensköld. Jfr Hildeband, Sv. Medelt. 2: 557 (1431). two sparre then ene rödh oc then annen bl a Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) . "],"f":["-ar . -or HLG 2: 47 (1516) . sparar ib. sparre Bergius Nytt förråd 191 ( 1431) ), ","*sparra band , ","*sparra lagh , ","*sparra samanföghilse","-samonfögilse )","*sparra virke","sparrevirkio ) , "]},{"a":"sparstädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mindre städ (vanl. med en rundad och en platt ände). Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 90, Dens., Ark. f. Nord. Fil. 65: 113 f. eth spar städh oc II stora sleggior Inv cur Tynnelsö 7 . VKU 150 ( 1594) . Jfr sparhaki."],"f":[]},{"a":"sparthak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparrtak. the !UDDA_TECKEN?: iiij elemente) wndher blästhe honum hans spartak aff hans huss LG 3: 27."],"f":[]},{"a":"sparver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparv. \" cipraianus . . . omvendes sik j quinno liknilse nw j sparff eller andra fugla \" J Buddes b 95 (möjl. snarast att föra till sparfliknilse). hwarff sparfuen ok acladius saat j gen ib. Jfr sparfliknilse, spirver och spörver."],"f":[]},{"a":"sparvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparrverk (i tak). jx mark ortoga lasse olsson . . . och lasse iönsson för thy resadhe sparuirket och brädhadhe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) . Jfr sparra virke och sparvärk."],"f":[]},{"a":"sparvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sparvirke. thaa restes sparwerkit j swartbröd[r]a kloster . .. wppa westre gafflin STb 4: 200 ( 1511) . STock Skb 115 (1519)."],"f":["-werk )"]},{"a":"spazera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spatsera, promenaera, vandra omkring. henrich . . . och hans . . . skulle . . . haffue gaat spazerende pa torgit til och ffran STb 4: 249 (1512? på lös lapp)."],"f":[]},{"a":"spazera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spatsera, promenera, vandra omkring. hans herra sculde höghelikast lusta. at spazera (spatiari) i wiingardhin for thäs träsins fäghrind Bir 4: (Dikt) 234. thu liknas . . . salomonis mönstre j hulko sandir salomon spazeradhe ok saat ib 1: 389 . ib 390 . Bo 78 . \" for maliith är goth ath spassera \" LB 7: 168 wilde han ey ga at spazera mz andrum piltum KL 34 . \" hon gik arllä om en morgon for lust skuld . . . at spatzere \" Va 7 . Lg 3: 62 . gingo ärliga romara frur wt wr stadhen spatzera ok sik forlust ib 547 . MD (S) 261 . \" magho the ffor hugnadh skuld ganga oc spazsera \" Bir 4: 62 . LfK 83 . gik aboten oc spazseradhe widh syön Lg 3: 326 . \" ingen skal tilstädya sinom fanga ridha, spasera, äller gang j härenom \" PM 36 ."],"f":["spatzera Bir 4: 62 ; Lg 3: 547 . ","spatzere Va 7 . ","spazsera LfK 83: -adhe Lg 3: 326 . ","spacera MD (S) 261 ; Lg 3: 62 . ","spasera PM 36 . spassera LB 7: 168 . -adhe), "]},{"a":"spazerare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagdrivare, flanör. \" llustro . . . qui vagus est et nihil aliud agit wlgariter spatzerare \" GU C 20 (hand 2) s. 105."],"f":[]},{"a":"spazerarum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" ambulatum spacera rwm \" GU C 20 s. 19 . deambulatorium spacero rwm ib s. 165 . \" peribolum li gangarum ok spazera rwm \" ib s. 434 . jmbulus . . . pazerarwm ib (hand 2) s. 12."],"f":["spacera- . ","spacero- )"]},{"a":"spe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spe, hån, begabberi, gyckel. thit sput oc spe ST 174 . \" thit spe oc sput ib. then stad stod honom j moth medh trwg ok spe ok mykit hot \" MD (S) 211 . \" the tala liuff ordh och maane lee thz är them togh ey annath wthan spee \" RK 3: 112 . \" tha konung eric thz hörde tok han at lee oc giorde ther aff bade spot oc spee \" ib 2: 7700 . andhra diäkan giodho offta spee oc leek aff honom Lg 663 ."],"f":["spee )"]},{"a":"spe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spe, hån, begabberi. \" tijn helga öron, som hörde spee och spått \" Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). sarcosmicus . . . bether owenneligin oc spee (möjl. ett ofullbordat speefulder, speeliker el. dyl.) GU C 20 s. 545 ."],"f":["spee )"]},{"a":"spefulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spefullt, hånfull. cenolentus spefuller GU C 20 s. 98 (jfr Cathol.: cenulentus. plenus ceno). ironicus . . . spee fuller ib (hand 2) s. 45."],"f":["spee- . ","-fuller )"]},{"a":"spegheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["späd, finlemmad. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fsv. 195. MB 1: (Cod. B) 562 (se sDw 2: 464 s v. speghiliker)."],"f":[]},{"a":"speghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spegel. \" vmskiptelikin anlite skodhas j speglenom \" Bir 1: 139 . hon (bron) var sua blank af sik som en skinande speghil Pa 19 . RK 3: 3303 . \" nwnna . . . skal ey taka af likamlikom winom wärdhzlika oc fanytta gafwor, swa som kamba oc speghla \" Ber 165 . PM XLIII . wirgilius . . . giorde j rom . . . j [1] spegil klar MD (S) 236 . j spegillen fingo te see . . . allas tera fianda makth ib. ib 238 . \" saa han som j speghle sina twa brödher ganga vm världena \" Bil 794 . \" thu äst swa som renaste spegil ok j thik swa som j spegle seem vi al thingh \" Bir 1: 126 . \" smitta hänna hux clara spöghil \" KL 325 .","2) föresyn, mönster. \" at huar som se tera (konungarnes) åthäue, mägha sea sin speghil ok äptedöme \" KS 39 (102, 42) . \" thz hennas liffwerne allom människiom war til spegil i godhom sidhom \" Lg 3: 625 . \" han (Hieromymus) var . . . godhra manna speghil \" Bir 2: 52 . Bo 33 . \" thu lätir thässa thina af allom wtualda. världinna spöghil . . swa dröfwas \" ib 208 . \" han gitir äkke fulcomlica fölght varom herra christo som är fatikdomsins spöghil \" ib 64 . \" var herra ihesus. ödhmiuktinna spöghil \" ib 74 . - (?) pa idhers persone är swerigs rikis spegell och trösth FM 130 ( 1502) . ","3) exempel, varnagel. thz är wäl mögheliket oc räth, thz man them lather swa hardelika pina oc plagha, thz the allom en speghel bliffwa Lg 3: 670 ."],"f":["speghel Lg 3: 670 . ","spegell RK 3: 3303 ; FM 130 ( 1502) . ","spägil MD (S) 238 (på tre st.). spöghil KL 325 ; Bo 64, 74, 208 ; ","-ils ib 33 . " med art. speghillen " PM XLIII . ","spegillen MD (S) 236 . ","spegelen ib 238 . ","speghle Bil 794 . ","spegle Bir 1: 126 . ","speglenom ib 139 . ","speghlar ) , "]},{"a":"speghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spegel. min siäl oc licame är klarare än sol oc renare än spöghil (Bir speghil) Nio kap ur Bir 27 . \" han ma se gudhomin ok mandomin i mik sua som i spöghle \" ib 27 . \" christi lyma the skina oc lysa os som andra spägla \" Mecht 257 . christi hälghasta hiärta är oss en späghil, hetasta kärlekx ib 258. warder en stor spägil brotin swnder j mang sma styke MP 4: 82 ɉ [ɔ: 1/2] dwsijn spägle GPM 2: 215 ( 1506) . \" at iak altidh j mins guddoms speyil liwsliga beskodade alt thät som haffde warild oc war \" SkrtUppb 148 . 2) föresyn, mönster. kallas ok thänna sama lithla book specuum virginum, thz är jomfrunnar speghil SpV 5 . Jfr fyrspeghil "],"f":["spegil MP 5: 63, 64, 65 . späg(h)il Mecht 258 ; MP 4: 82 . ","spöghil Nio kap ur Bir 27 . ","speyil SkrtUppb 148 . ","spöghle Nio kap ur Bir 27 . med art. spegelenom MP 5: 66, l68. pl. spegla Mecht 257 . spägla ib. spägle GPM 2: 215 ( 1506) ),","*speghla glas","spegla- )"]},{"a":"speghilglas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spegelglas. \" PM XLIII. \""],"f":[]},{"a":"speghilliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. lik en spegel; fin? \" speghelikasta (tenera; Cod. A. klenasta 430) frwgha oc swa stolt at hon gat ey stighit fullo fläta a iordhina, fore sin blöta haund \" MB 1: (Cod. B) 562 ."],"f":["spegheliker )"]},{"a":"speghilliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se spegheliker."],"f":[]},{"a":"speghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","speghla sik , spegla sig. thin öghon är swa liws j mins fadhirs asyn at han speghladhe sik j them Bir 3: 314. sik siälffwa idhkelika speghlande ib 4: 42 ."]},{"a":"speghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spegla. the skodha oc spegla j gudhi sina dygdher Mecht 203 . spegla ok beskodha sith änlithe j speglonom ib 270 . ib 298. "],"f":["spägla MP 4: 82 )","speghla sik , spegla sig. MP 4: 82 . effestites är en sten j hwilkom man kan sigh speghla PMSkr 473 ."]},{"a":"speghlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["speglande, spegling. syon sigx wara swa mykit som speglan (speculatio) SpV 107 ."],"f":["speglan )"]},{"a":"speghlande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["speglande, spegling. \" specula aff speglande sigx thz for thy, at . . . \" SpV 111 ."],"f":["speg- )"]},{"a":"speia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr uå-, ut-speia."],"f":[]},{"a":"speia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["speja, bespeja. \" j ärin kompne at speghia landen \" MB 1: 241 . \" the willo landith speia ib. speyn i landin \" ib. \" en aff them tolff som speiath hafdhe landith \" ib 401 . ib 402, 422 . Jfr bespeia, ospeiadher."],"f":["speya MB 1: 442 . ","speghia . ","spen MB 1: 241),"]},{"a":"speian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spejande, spioneri. PM 3 ."],"f":["speyan )"]},{"a":"speiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spejare, kunskapare, spion. \" vakta at thu vari äkke . . . foruitin speyare (curiosus explarator) \" Bo 47 . ib 123. Bir 2: 119, 3: 226 . [han] hawer margha speiara ä huar han wet manna samquand (för -quämd) wara KS 62 (155, 68) . \" j ärin speiara ower alt landith, oc ärin här kompne at skodha hwar landzins wärn är otröstat \" MB 1: 241 . \" i skulin hawa speiara rät ib. \" ib 400, 401, 412, 431 . Al 7870 . RK 3: (sista forts.) 4417 . om huilket iag myne bwd oc speyere paa alle sider vthaffth haffuer FM 524 (1511, samt. afskr.)."],"f":["speyare . ","spegiare RK 3: (sista forts.) 4417), "]},{"a":"speiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spejare, kunskapare, spion. STb 5: 341 (1521?) Kop). Jfr utspeiare."],"f":["speire )"]},{"a":"speieri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spejande, kunskapande, spioneri. thet förrederij han bedreff . . . bade med spegerij oc alt annet onth STb 5: 231 ( 1519) ."],"f":["spegerii )"]},{"a":"speilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bespeilse."],"f":[]},{"a":"spel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spil."],"f":[]},{"a":"spel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spil."],"f":[]},{"a":"spelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["spefult. \" taladhe han speleka til amoghan \" Lg 3: 718 . ib 697 ."],"f":["-leka Lg 3: 718),"]},{"a":"spelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["spefullt, hånfull. thz hörde hans hustru och suarade honum spelighan Prosadikter (Sju vise m C) 239 ."],"f":["-lighan )"]},{"a":"speliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spefull, hånande. \" för hwilka j mik gaffwen speligen ordh \" MB 2: 94 . \" gaff mich spotz och spelig ord \" HSH 24: 76 ( 1516) ."],"f":["spelig HSH 24: 76 ( 1516) . ","speligen MB 2: 94),"]},{"a":"spene","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spini."],"f":[]},{"a":"speordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hånfullt ord. epistropus gaff hectori mang speeord Troj 159 ."],"f":["speeord )"]},{"a":"speskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["håna, bespotta, göra narr av. Jfr Å. Pkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 184 f. subsanare mz näsum speeskära GU C 20 s. 342 . \" om hon haffuir nakan speskurith \" SkrtUppb 196 . SvKyrkobr 348 ."],"f":["spee- . ","-skurit )"]},{"a":"speskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["håna, bespotta. \" rädhandes thz . . . nakor thera andra speskära skulle LG 3: 625. han . . . speskar henne \" ib 682 ."],"f":[]},{"a":"spetal","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spital, spitali."],"f":["spetale"]},{"a":"spetz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spets; spets el. främsta del af en uppstäld slagordning. gik wp mz the älzsta män främst j spetzen j härin (in fronte exceritus) MB 2: 21 . \" allir thän andre hären drogh sin spetz (aciem dirigebat) til nordh ib. konungen aff hay . . . vtgik mz allom stadzens här oc vände sin spetz (drexit aciem) mot öknenne ib. - flygel. bachydes war j spetzen paa höghra handena (in dextero cornu) oc badhe spetzene drogho fast til jwdam \" MB 2: 244 . - spetsig el. kilformig slagordning; till strid uppstäld här, härskara. the hoffmen drogho thra tygh vpa ok waro främst i then spetz RK 1: 4120 . \" lät alexander gyuta beläte aff eer skapta som wämpta män . . . them lät han föra främst for sinom spedz \" ST 524 . ginstan komo alle himerikis ängla chora skikkadhe som en spetz. hwar äpter sinne värdhelikhet oc mötto honom (seriatim per acies suas occurrerunt eidem) Bo 247 . \" the hälgha kirkia sigx wara rädhelik swa som härskaps spedz skipadher til stridh \" Ber 118 . \" fiandane rädhas nar the se sinna owina spedz wäl skipadham til stridh ib. skikkado sin spetz (aciem) j stadhen \" MB 2: 136 . \" satto sin spedz öster aff amawm \" ib 229 . \" mot theris fiändha huilke sin spetz haffdho säth j twa rotha \" ib 244 . ängen spesz (fylking) star for them Di 105 . the skikkadhe thera spes aff ny ib 255 . \" the skickade theris spedza \" ib 184 . \" konung didrik . . . bröt theris spedzs ib. \" ib 106 . \" the gode herrer kome ther in medh theris makth och harnisk, medh theris ladde bissor, skickende spetz och ytende lwnther \" BSH 4: 219 ( 1497) . i hwilken speess margrewens folk enskiljth skicket var HSH 20: 201 ( 1507) . honom !UDDA_TECKEN?: capitenaren) tilhörer kwnna skikka spessen äffther thz som fokith är mykith til, äller litith PM 2 . \" ey stigha aff then skikkilsen ther the ärw satte jspetzenom ib. \" Su 198, 396, 397 . - afdelning af en här, trupp . xl tusandh stridz män deladhe oc skikkade j sina spedzer oc skipilse (per turmas et cuneos) MB 2: 11 . \" en spetz (cuneus) aff folket kombir om then wäghen \" ib 100 . \" tok han sin häär delandis han ällir skiptandis j tree spetzer (turmas) \" ib 101 . stodh han vp, oc jnfwl oppa stadz fokit mz sin spetz mote stridandis oc beläggiandis stadhen, än the andre twa spetzane bliffwo vte oppa markenne ib. - strid, kamp. öffwar sik j dygdinna stridh oc spetzse Su 362 ."],"f":["spedz . ","spesz . ","speess . ","spes . ","-ar . -er),"]},{"a":"spetz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spets, pik. medh spiut, spetz och spentom borga GS 50 ( 1448) ."],"f":[]},{"a":"spetz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? spets, pik. (?) exspicor . . . et exspico . . . idest spicas emittere vt giffua ax ok spees göra klyffua ok atskilia Gu C 20 s. 244."],"f":["spees )"]},{"a":"spetz och ","b":[],"c":"","d":"","e":[" art. spetzenom PMskr 136. spestzenom ib 124 . pl. slagordning; spetsig el. kilformig slagordning; till strid uppstäld här, härskara. o maria . . . thu äst oc grym som wäskepadher spedzer i sin tiäl (terribilis vt vastrrum acies ordinata) JMÖ 131 . ath jngen stigher aff then stadh som hwar är skikkadher äller gör nokra willo j spestzenom PMSkr 124 . \" stridz ordan oc spetz skal gömas ib 132. hwrw the sig skwla haffwa j stridzens spetz ib. \" ib 136 . \" the ridhande ärw . . . skwla skikkas pa hörnen j spetzenom ib. \" ib 137, 152 . \" bäte är ath göra manga spetzar än folkit wthspredha j bredha oc färre spetzar \" ib 153 . \" then som är öfwrste oc högxste capitenare han skal wara p höghre sidhonne j främste spetzenom ib. \" ib 154 . loffta hendher ath fiendannas spetz är bredharen oc böyes wm hörnith, älle thin spetz brytz mith j ib 155. ib. ib 156 . \" alla härena spetzar oc rothar waro skykkada oppa bada sydor \" Troj 124 . Jfr här-, midhal-spetz."],"f":["*spetzer (spedzer JMÖ 131 . ","med"]},{"a":"spetzman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. clauus spetzman SJ ¨1: 164 (1430)."],"f":[]},{"a":"spia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spyia."],"f":[]},{"a":"spia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spiä-."],"f":[]},{"a":"spik","b":[],"c":"","d":"","e":[" , .? L. Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"spik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L. Jfr späk."],"f":[]},{"a":"spika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pika, fastspika, fästa med spil. takes en tynno bothn, oc widher honom spikes viij äller tyo . . . kopar pipor PM 7 . RK 3: 2104 . Jfr utspika."],"f":["spiika RK 3: 2104),"]},{"a":"spika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["19 spika, fastspika, fästa med spik.. tha tw han saag hngia a korsseno sspikader gynom händer oc föther SvKyrkobr 276 . . . . ok ther medh skal sama kannan spikas pa kaakin STb 1: 279 ( 1481) . SkrtU+pb 57, 390. the spikadho mic, korsfesto ok vttando mik adhrom ok sinom ib 400 . brädin . . . väl bredh ath skinneth haffwer rwm yffnelika spikas räth wth pa them PMskr 534. 2) part. pret. spikbeslagen. clauatus . . . quoddam genus calciamenti pinna skoo eller spikader skoo GU C 20 s. l116. - Jfr genom spika."],"f":["-adhe . ","-adher )"]},{"a":"spikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se späkkare."],"f":[]},{"a":"spikbor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags (större) borr. \" the (ɔ ffiscaran) skola haffua j sinne kista . . . spiikbor \" Arnell Brask Biᴵ 29. VKU 149 ( 1594) ."],"f":["spiik- . ","spick- )"]},{"a":"spiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. flisa, liten trästicka; spik. tok thän som vinstra vaghin var. vinstro handena . . . oc satte annan spikin oppa oc slo oc fästa hona til korsit \" Bo 200 . \" aat boronne som borat var fore spikenom \" ib. \" slo een thöm (fötterna) mykyt hardelica fast til korsit mz twem spikom ib. spikane oppehiollo allan licammans thung \" ib. \" nar han saa spiutit oc huassa spicana \" Bir 3: 84 . \" the iij stwbbotha spijckar \" LB 7: 16 . Bo 199, 209, 210 . Bir 1: 31, 34, 268 . MP 1: 127 . - koll. eth faat iärn i spijk SO 72 . - Jfr dura-, eke-, iärn-, kravel-spiker. -- "],"f":["spiiker: spiik Bir 1: 268 ; " spiikin ib. spijk. spijck. -ar), ","spika fästa , ","spika stadher , ","spikastädh","spike- )"]},{"a":"spiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spik. \" xii höre för iiii dörejärn och spicka HLG 2: 115 (1523). - koll. daxuerkeskarlen j öre til spijkk \" Stock Skb 119 (1519-20). ib 157 (1520-21). gaffz her jens gudmundson j mark för iiijc spiik ib 162 (1520-21). - Jfr bat-, dragh-, enbrädhe-, enbrädhis-, iärn-, kopar-, ställinga-, tväbrädhe-, tväbrädhis-, thak-spiker. "],"f":["spiik Stock Skb 157, 162 (1520-21) . spijkk ib 119 (1519-20). spick: -a HLG 2: 115 (1523)), ","spika städh , n. spikstäd. Inv cur Tynnelsö 7 ."]},{"a":"spikfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spickefisk, torkad fiks. koll. eth hwndrath spichfisk Arfstv 63 ( 1474) ."],"f":["spich- )"]},{"a":"spikhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hammare att spika med. lInv cur Tynnelsö 8."],"f":["spiikhamer )"]},{"a":"spiki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råtorkadt tillstånd? swa äther hwar sin math illa j spikith PM XXVII ."],"f":[]},{"a":"spiki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= spikinardus? altidh skollin i hängia (för mängia?) spikan innan thz i drikkin LB 3: 109 ."],"f":[]},{"a":"spikial","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkad el. rökt el. saltad ål. koll. Skotteb 344 (1436, Borgm) ."],"f":["spike aall )"]},{"a":"spikikal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inlagd kål, surkål? spiky kaal gör swartan hy LB 7: 86 ."],"f":["spiky kaal )"]},{"a":"spikilax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spickelax, torkad el. rökt el. saltad lax. affradit är 1 tynna lax och 80 spikilaxa VKJ 186 ( 1447) . - koll. Fyra handl rör Vkl 293. per . . . feste lagh fore spekelaxen och strömingen hustrv gertrvdh pa talade STb 3: 451 (1499). sudhen sil oc steekth spikelax Brasks Matordn 9. Brasks Cal 269 ."],"f":["spike- . ","speke- )"]},{"a":"spikilax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spickelax, rökt el. saltad lax. \" xx spike laxa \" FM 280 ( 1506) . ib 607 ( 1513) ."],"f":["spike lax )"]},{"a":"spikiler","b":[],"c":"","d":"","e":[" , = spikler. sand och mooler och spikileer HLG 2: 105 (1519). Jfr spikler."],"f":["-leer )"]},{"a":"spikimater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spickemat. han hade fanget thenne soth aff noghen spikemath GPM 2: 176 ( 1504) ."],"f":["spike- )"]},{"a":"spikimater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spickemat. \" ey [ma] man ätha . . . spiksild oc räkling oc alskons spikimat \" LB 1: 96 ."],"f":[]},{"a":"spikinardus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nardus indica. dricker man spiikynardus mz rosa vatn thz hielper mykit for vannektogheth LB 7: 229 . taga spikinardus oc siwda j vatn ib 272 . ib 247, 283 ."],"f":["spiky nardus LB 7: 283 . spiikynardus),"]},{"a":"spikinardus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"spikirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se späkkirska."],"f":[]},{"a":"spikler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våt och mjuk lera blålera? argilla speekleer GU C 20 s. 35 . \" glarea e speekleer oc stranda öör \" ib s. 317 . glis sis speklera ib s. 318 . \" glis tis spekleer . . . glis terra tenax ib. gluten . . . spekler lym eller haarpös ib s. 319. jak är jnfäster ok bundin widh thänne wärldinne äilsse swa som in j spiklerit som j enom diwpan brwn som jnga stadughet haffuer aff harda jordena \" MP 4: 121 ."],"f":["spek- . ","speek- . ","-leer )","*spiklera (speklera), "]},{"a":"spiksild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spickesill. LB 1: 96 ."],"f":[]},{"a":"spil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spel. \" alla handha spiil, piipa, qwädha, dansa, är hiernan tha goth \" LB 7: 181 . \" hwi han giorde thetta spil (schackspelet) \" MD (S) 205 . ib 207 . \" giffwa sit godz ey vt til spil ib 219. - bildl. spel, äfventyrligt företag, företag som är förenadt med strid, sak som medför buller el. oro. et wnnet spil hafua wy tha \" RK 2: 9008 . \" nw haffuom wy wunnith thetta späl \" ib 3: 1674 . \" them lengter at tokit spil \" ib 2: 6217 . \" saa förlöper thetta spiil \" ib 3: 3890 . \" han regerer thenne späll lib 2643. bör wisom regera thz spiill \" MD (S) 241 . \" the gamble skullo spelet regera the wnga skullo sigh riddhelig thera ib. jak edher sätia wil hwro til komber thetta spil \" ib 218 . skal engen quinna taga lära aff mik at göra tolkit omära wthan hon pino lidha wil som iak lidher for tolkit spil ib 226 . \" the erseforrädhara haffwa wij mest hema hoss oss, spelith skulo driffwa \" BSH 5: 183 ( 1507) . ho weth, hwath spell ther aff wardha kwnne ib 219 (1507). - äfventyrlig el. betänklig sak el. handling. han öfwade swa mang vnderlikin spil MD 123 . the som falske wåre, the öffde syn spell RK 3: (sista forts.) 4711. - spel, lek, nyckfullt beteende. mz mig hon (lyckan) optha öffde sitt spell boiandes ig både aff oc till Rk 3: (sista forts:) 4547. - På de allra flesta ställen, der ordet träffas i rimverk, förekommer det i rimslut. - Jfr alvar-, dara-, forradhara-, hofmanz-, karten-, köpmanz-, riddara-, vedhespil (-spel). "],"f":["spiil . ","spiill . ","spel . ","spell . ","späl . ","späll )","spilaman","speleman )"]},{"a":"spil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördärv, ödeläggelse. Jfr vighslo spil (Sdw 2: 967)."],"f":[]},{"a":"spil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? spel. j them stadenom (ɔ Troja) oppa fwnnes alra handa lekar oc speel skafftaffwels leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz (o. s. v.) Troj 39 . Jfr riddara-, vagha- (Sdw 2: 897) spil och karten-, kokel-spel. "],"f":["spilaman (spele-. späle- STb 1: 332 (1842); Arnell Brask Biᴵ 7), ","*spilamans dränger","spelemens- )"]},{"a":"spil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se spiäld."],"f":[]},{"a":"spil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förderf, ödeläggelse. \" ij the the städher ära alle dödhe städhärne nidher brutne ok liggia ödhe cecilia ok rodis . . . them gaar owr thz sama spil \" Al 1054 . \" ther sampnadhis til margh räkke röst som giordho thera liiff alt löst the ther komo alt vtan til glädde sik mot thetta spil \" ib 9726 (möjl. att föra till föreg. ord). Jfr spille."],"f":[]},{"a":"spila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["packa i tunnor el. laggkärl. ath henrik . . badh them spila späcket STb 2: 9 (1483). ath tunnebinderene skole ey mera haffue for !UDDA_TECKEN? (1) lest lax än iij (3) öre for spilet ok for dönickat (för döuickat?) ib 260 ( 1488) . StÄmb 163 ( 1507) . \" spilarena skola packa speck och spila jern \" ib 220 ( 1533) ."],"f":[]},{"a":"spilare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som i lagade fat el. tunnor slår in vissa slags varor. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 495. jnge spylere eller laggere . . . falle in i tynnebindere ämbetedt SO 224 . Jfr ib 321, 333 (arbetstaxor från 1546 ocy 1574)."],"f":["spylare )"]},{"a":"spilare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som packar vissa slags varor (järn, lax, späck o. d.) i laggade fat el. tunnor, packare. \" peder mikelsson riddare giorde sin eedh pa helgedomane, swa ath han skal wara retfärdoger i sitt ämbete fore spilare \" STb 1: 282 ( 1481) . \" per mikelsson och peder riddare, spilara \" ib 2: 9 ( 1483) . ss tillnamn. oleff spiler Skotteb 230 (1466-67). ib. StÄmb 99 ( 1477) , 107 (1482), 110 (1484). Stb 2: 234 (1487), 247 (1488), 363 (1489), 3: 4 (1492). SSkb 8, 10 (1501-02), 209 (1506-07), 289 (150809). - Jfr: henrik j spilere gongen Stock Skb 228 (1524-25). - Jfr iärnspilare."],"f":["spilere . ","spylere . ","spiler Skotteb 230 (146667) ), "]},{"a":"spildra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["splittra. \" glaffuian spildradis \" Fr (Cod. B, D) 1670. Jfr spindra."],"f":["-adhe )"]},{"a":"spilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) spilla. \" mässodiäkn gaff allum wars herra blodh aff cake them gud likama tooo . . . sidhan fortoks then sidher wm sidhe for wadha skuld. at sacramentum spiltis \" Bil 409 . \" hoo som spillar eth stop öl \" SO 7 . \" ho som spillar ena kanna öl \" ib. \" spillar kyellara swen ena kanna öl \" ib. \" hvilkin som spiller vppa duken mer än han höl mz sinne hand \" ib 5 . - abs. spiller han . . . annorstädhes TS 22 .","2) förlora. vppo rogöfiärdh fik han sit spilla RK 2: 1923 .","3) låta gå förlorad; förstöra, förderfva. med dat. el. ack. hwar þättä forsmyär allr spillr en härþ meþ syaswiliä SD 5: 638 ( 1347) . \" spilla þy goz som guþ skapade \" Bu 152 . þät mate . . . spilla bäggia vara heþar ib 144 . adams synd, hon spilte alla wara naturo MB 1: 143 . hafdhe ey synden spilt första mannin, tha hafdhe han enkte barn fööt til heluitis ib 116 . \" thin wapn spiltis (þv spellaðir goð vapn) sare i ider kamp \" Di 75 . \" at glaffuian spildis (Cod. B, D spilradis, Cod. A at thera glafuior spindradho) \" Fr (Cod. C, E, F) 1670. ath mys eller surk skola ey spilla korn LB 2: 61 . \" om mös eller surk spilla korn \" ib. \" ath spilla thz korn ther j thetta hws komber \" ib. \" at the saa gudz laan skulle spilla \" MD 364 . the aff husit kundo them (de anfallande) ey spilde RK 2: 6073 . \" mz skam monde han then leek spilla \" ib 3: 1786 . \" iak hafuer idhart vedhespil manga sinna spilt \" Fr 874 . \" spakra manna fridh ok sämio . . . spilla \" KS 68 (168, 75) . - förstöra, göra slut på. med dat. el. ack. ij manghin ey mino lifwe spille Al 1252 . ib 5314, 8412, 10149 . \" thz ij vilin idhart liif swa spilla \" Iv 1175 . \" thera swenska friiheth mente han spilla \" RK 2: 500 . \" danske män wille thetta spille \" ib 3: 99 . jack actade så mitt riddarskapp att spilla ib (Till. om Chr. II, red. A) 6177. ","4) kränka, skända. \" at han matthe hänne jomfrudom spilla \" Lg 547 . wtuäliandhis häldher . . . döö, än spillas i sinom iomffrulika renlek ib 3: 391 . ","5) kränka, bryta. \" med dat. el. ack. ille män laghom spilla \" KS 67 (165, 73) . then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wåld ok klokskap, äpte wild ok wilia sinom ib. \" thenne fridher oc thässkyns säät skal gömas mz mangom budhordhom, thy at hon ma mangom lundom brytas oc spillas \" MB 1: 456 . \" monde the mygit lagen spilla \" RK 2: 523 . \" mang dyr ed the ther a spille \" ib 7798 . ","6) opersonl. \" blifva fördefligt, gå illa. hwa ther var ridhin illa thz matte for honum spilla \" Fr 1836 ."],"f":["spiille (i rimsl.) RK 3 . l99. spilde (i rimsl.) ib 2: 6073 . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","spillar SO 7 (på tre st.)),","stöta till","spilla bort , "]},{"a":"spilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) spilla. - spilla, utgjuta. tha spelte then godhe herren jnnerliga tharar J Buddes b 151 . - spilla, tappa. ath the hanom aff thogo xviij (18) öre, som han ner sigh hade och the spilte vtj snyön j sin druckenschap STb 2: 512 ( 1491) .","3) låta gå förlorad; förstöra, fördärva. tha swepte hon sina nykla i dwkin oc stodh op bradhelika oc nyklane rykte dwkin oc spilte allan matin Prosadikter (Sju vise m) 141 . thu hafwer . . . thyna tro och ära thu hafde mik ofuadh opta kränkt och spilt ib (d:o C) 239. jnthe war j mellon jasonem oc mededeam som thera samtaal kwnne spylla Tr9j 12. - förstöra, göra slut på. Se Sdw 2: 1304. 5) kränka, bryta. spill ey hionalagz tro Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498). - Jfr be-, umkul- (Sdw 2: 803), utspilla."],"f":["spylla . ","spilte . spelte J. Buddes b 151. supin. spilt Prosadikter (Sju vise m C) 239 . imperat. spill Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498)),"]},{"a":"spillan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlorande, förkommande; fördärvande. oc för breffs spillen oc förfarilsse haffue wij . .. thette swå latith scriffue . . . j wor stadz tenkeboch Stb 5: 277 (1520)."],"f":["spillen )"]},{"a":"spillan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr for-, gruþ-spillan,"],"f":[]},{"a":"spille","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se spiälde."],"f":[]},{"a":"spille","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förderf. \" säl är hon som . . . mz gudz plaghom gömdis fran spille \" Bil 879 . mz okyskhet koma honom til spille MD (S) 304 . Båda ställena kunna föras till spil, förderf, ödelägelse."],"f":[]},{"a":"spiller","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i förb. spiller nakin, spritt naken. them baden spyller nakna samwarandhe Troj 17 . ath jac (ɔ: Paris) jngalwnde kwnne giffwa ther dom om wthan the alla tree wille spyller nakna presentera sig for myn asyn ib 53 ."],"f":["spyller )"]},{"a":"spilman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spelman. \" item om sonnedagen spelmeen vi öre met tymblaren HLG 2: 93 (1519). Jfr spila man. \""],"f":["spel- )"]},{"a":"spilning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spel, tävlan. \" hon war oc aldra starkasth til at ränna spär oc andra spelningh, dans oc kämppa stridhiom JMPs 348. \""],"f":["spelningh )"]},{"a":"spina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*spino krona"]},{"a":"spindra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["splittras, gå i sönder. stak hwar thera a annars skiold at thera glafuior spindradho (Cod. B, D at glaffuian spildradis) a then mold Fr 1670 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"spinekorn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se springkorn."],"f":[]},{"a":"spini","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) spene, bröstvårta på kvinna; kvinnobröst. \" mamilla le idest mamma speny \" GU C 20 (hand 2) s. 113. thu dya gaff sniällelika aff hälgom spena (sacro ubere) honom som tik skapadhe JMÖ 121 . PMSkr 485 . \" tha han opffostradhis mädh jomffruleghom spönom JMPs 266. - i bild. andelica haffwir hwar människia twa indra spina swa som är vndirstandilse oc girnilse \" SkrtUppb 267 . spenliknande svulst el. utväxt. fä . . . gither ey ätith aff twungo soth, thy thär wäxer wm kringh twgona sma spena PMSkr 229 . - Jfr qvinno spini. "],"f":["speny . ","spene . spöne: -om JMPs 266)","*spina miolk","spena miök )","*spina varta","spena- )","*spina värker","spena- )"]},{"a":"spini","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["  L. ","1) spene, bröstvårta på qvinna. lät hänne skära spina fran bryste Bu 506 . KL 310 \" ware ftighe kwinnor henge the vpp mz armom . . . ok skäre aff töm theres spänar \" BtRK 345 (1490, orig.) . mine spina . . . hulka thu didhe Gr 287 . \" thu som mz (trol. för mik mz) thinom modherlikom spenom söögde (maternis uberibus me lactasti) \" Su 131 . Bo 198 . Bil 265 . \" lät dragha ok tänia henna spena \" ib 426 . \" thera modher . . . sleth sin kläde oc thede them sina spina \" ib 475 . \" modhir af wäniande sit barn af miökinne smör spinana mz asko \" Bir 1: 311 . \" vilde thz helga barnet alder swgha eller j sin mwn tagha hennes spyna, vtan ropadhe ok skryadhe huan sin hon bars at hennes spynom än synne helga modher verdoga spyna söögh hon gladliga \" Lg 3: 521 . ib 522. LfK 177 . LB 8: 50 . Al 5538 . \" man skär them (Amazonerna) aff then andra spina \" ib 4754 . \" hwem höghre spinin borto är \" ib 4757 . ib 4759 . \" thz skodhar hälig siäl sigiande . . . christus är mik mirra kärwe, oc skal dwälias mällan mina spena (ubera) \" MP 1: 114 . Ber 43 . - spene, den del på jufver hvarigenom diande ungar utsuga mjölken. en hindh . . . födde han widh sina spena Bil 751 . - bröstvårta på man. han är wordhin illa saar aff et skwt wt vnder sin spina Al 8971 . \" iak . . . saagh . . . likan människiens sone . . . bwndman widh spänna (manillas) mz eth bandh \" MB 2: 334 . - Jfr horn-, modhor-spini. ","2) tungspene. thetta forsagda wplyfftir spinan i halzenom LB 3: 69 . \" thom som spynan er niderfallen aff hwfwdh werk 7: 163. \" ib 162, 220, 221, 8: 43 . - svullen tungspene, svulst i tungspenen. tz dwgher for spina eller drypill LB 7: 164 . \" fore spina skär af honum (hästen) med ena sax och stryk mz salth \" ib 2: 69 . - Jfr tungo spini."],"f":["spinne: -a KL 310 . ","spyne . ","spene . ","spenne: -a LB 8: 43 . späne),","spina barn","spena- )","spina byldh","-bild LB 8: 50 . ","-böld ib 4: 339 . - böldh ib 2: 38 . ","-boldh ib 7: 1 . " spyna byldh " ib 100 . spyna böldh ib 65, 142), "]},{"a":"spinke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fink? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 97."],"f":[]},{"a":"spinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spinna, genom spinnande bearbeta. span hon . . . thw wl hon klädhe fatikt folk mz Bil 804 . \" sidhan thz snodis ok spanz j thradh tha tholde wl äller liin vmskipte \" ib 84 . the (qvinnorna) spunno gul Iv 4135 . - spinna, genom spinnande åstadkomma el. tillverka. jak skal spinna henne then thrad henna bonde gitir ey slitit Bil 707 . hon . . . span klenasta klädhe KL 344 . mannin böghis altidh som dyur til nidhro thinghin . . . thy ey plgäha (näml. vi) spinna aff nakan rok Al 6080 . swa känner nödh nakne kono spinna ib 2920 . GO 569 . thu gethir ey badhe runnith ok spunnith ib 1081 . en quinna hulkin som span a wara fru dagh j fastonne KL 65 . ST 76 . \" huru hon sömar oc spindir oc väfwir trolica \" Bo 18 . ib 14 . Bir 5: 29 . \" thik vare nyttelicare at sitia oc spinna som andra qvinnor göra än disputera aff the hälgho script \" ib 2: 220 ."],"f":["spinder . ","spunno . part. pret. spunnin),"]},{"a":"spinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spnna, genom spinnande bearbeta. Se Sdw 2: 1304. - spinna, genom spinnande åstadkomma el. tillverka. bombices thz äru silkes mathkana the spinna silket Mecht 219 ."],"f":[]},{"a":"spinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hampo spinnare."],"f":[]},{"a":"spinnil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spindel. \" huath spinnil skadar \" LB 8: 42 . \" nar spinelin findz ther i (i ekäpplet) \" ib 3: 196 . \" spinnil eller etirkoppe \" ib 62 . ib 7: 146 . "],"f":["spinnel LB 7: 146 . spinel),","spinnils nät","spinnels- )"]},{"a":"spinnil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spindel. \" arania . . spynnill \" GU C 20 s. 32 . \" än maa jak likna tik widh spinnillin, ok hans nät \" SpV 262 . "],"f":["spynnnill )","*spinnila nät , "]},{"a":"spinnilkoppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spindel. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 55. spora haffwer hanen oc sköldpaddan skal I...I draka ether oc spinnelkoppar PMskr 119. "],"f":["spinnel- )","*spinnilkoppo nät","spinnelkoppo nätt )"]},{"a":"spira","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stjälk; uppspirande skott. - liten spets. tagg. spirorna i thesso kronone waro x (10) Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.) hwar spira af them fäm större hafde först öfwerst tre stora perlor . . . utan enne spiro brast en stoor perla ib. gudz modher maria . . . hwilken omkring giffwin war mz otalikom spirom (spærulis), som wtan aterwändo rwnno omkringh Mecht 105 . at . . . drakin . . . swa som mz ethirlikom spirom (spiris). wändhir hänne nidh fran högdinne SpV 394 . 2) spira. ss kungligt värdighetstecken. jtem giffwe wij (ɔ Karl Knutsson) wor kere son karl karlsson . . . wor forgylte spira Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470. samtida avskr.). konungxligin spyra J Buddes b 150 . . . . oc wndfik hans nade lagliga sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som sweiges konungh tiborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) . - Jfr konungs spira."],"f":["*spiro bärare , ","*spiro kal"]},{"a":"spira","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stjälk; uppspirande skott. Jfr humbla spira. ","2) spira, smal staf. särsk. ss kungligt värdighetstecken. ceptrum regis, spira GU 5 . \" tagh pa konungxsens spiro \" MB 2: 202 . Jfr gul-, konungs-spira."],"f":[]},{"a":"spirfunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparvunge. \" passerinus ni spirff vnge \" GU C 20 s. 414 ."],"f":[]},{"a":"spirver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["spirff SvKyrkobr 70 . ","spyrwir MP 5: 217 . ","spyrwer SvT 46 . ","sperff PMSkr 272 . Jfr G. Holm, Nysvenska studier 38: 135),","*spirva kiöt","sperwa köth )"]},{"a":"spirver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparf. \" sma fugla spirfua oc andra flughu til hans bordh oc ato af hans hand \" Bil 689 . \" offra . . . spirff \" MB 1: 469 . en liten spirwer Su 133 . Al 6128 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"spis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spis, kost. - proviant. achilles laat ladha alla skypen syn mz spiitz oc koosth Troj 100 . ib."],"f":["splitz Troj 100 )"]},{"a":"spis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spisel 2. muramestaren, som murade spisen i stugen VkU 147 (1547-49)."],"f":[]},{"a":"spis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tal skal man haffua lybistikko oc sentauream oc andra ädhla yrther til at göma spissit oc wärma at menniskian bliffuer ey raskelica död LB 3: 15 ."],"f":["spissit LB 3: 15 ),"]},{"a":"spis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spis, kost. war brödhit oc spisen mera thz the samman hänto, än thz the fram baro Lg 3: 298 . - särsk. kost för manskap, proviant. kosteliga han sik rede giorde bade mz folk skip oc spis RK 2: 7414 . ib 1496 . \" han degtingade aff rätte nöd honom brast tha bade myöl oc bröd ther til köth oc annar spisa \" ib 7654 . \" her iwar sculde antwardha öölandh mz spiiss och wärya \" ib 3: 3324 . skaffa oc föra spys (cibaria) til hären MB 2: 134 ."],"f":["spiis RK 2: 1496 . ","spiiss . ","spys . ","spisa RK 2: 7654 (i rimsl.)), "]},{"a":"spisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förse med spis el. proviant, proviantera. tha husit war . . . wel spisat ok wel bemannat RK 1: 1635 . \" took hertogh erik . . . ok spisade slotet thz bezsta han gaat \" ib 2246 . \" ib 2: s. 343. ey wille han spijsa thöm \" ib 432 . ib 3647 . \" konung salomon hafdhe skip sit rike i tolff föghöti oc hwar foghote skulle han födha oc spisa een manadh \" ST 421 . - förse (med kost el. proviant och med annan nödtorft). iak wil . . . idher ok them ful wä´l spisa mz kost ok dryk ok allom lisa Al 3098 . \" thän äldzste delen af stadhenom . . . hwilkins mwr ok bygning fordhom hafdhe fägherst varit . . . ok mz allahanda waknom väl spidadher \" Su 418 . - förse med spis, utlemna mat åt. the siwk e ärw spises samuledhis Bir 5: 121. - pass. opersonl. med dat. them siwke äru spises samuledh VKR 41 . - bespisa, gifva mat åt, nära. at spisa then fatika ST 237 . \" henna wälsighnadha spinom . . . som hon spisadhe wan herra mz ib. drömpe honum aff eth trää thz skulle . . . spisä honum mz sin frvkt \" Lg 3: 34 . \" the spyse oss bade tiill liiff [ok] siel altiidh \" ib 35 . ","2) gifva såsom spis, utskifta el. lemna (lifsmedel åt), utspisa. spises them aff gaarzzmästarenom . . . thera kostir oc födha VKR 41 . \" thz som thom herre eggerd spiise war tha thera bästa liise \" RK 2: 9233 . \" hans finde spisade han öl oc brödh \" ib 9565 . "],"f":["spiisa RK 2: s. 343. spijsa. spyse Lg 3: 35 . ","-adhe , ","spisa sik , förse sig med proviant. konung eric fik sik sa at spisa RK 2: 7648 . " han hade tha sa spisat sik " ib 7705 . BtRK 120 ( 1436) . ","spisa ut , förse med proviant för resa, utrusta med proviant. spisade vi them vth til skips BSH 5: 17 ( 1504) . Jfr utspisa. - Jfr af-, bespisa."]},{"a":"spisa spysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["spisa ut , förse med proviant för resa el. expedition, utrusta med proviant. ma i witta . . . at nu i gaar bespysad jak holken . . . skal jak swa lenge halda wppo at spysa wth . . . taa wet jak ikke hwat som här warder wtaffh GPM 2: 320 ( 1508) . - Jfr bespisa."]},{"a":"spisabrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spisbröd, grovt rågbröd. mica ce spysebrödh GU C 20 (hand 2) s. 140. worto per rawalsson, cristiern bagge och all radit swa ens, tet hwetabrödet skal wega . . . xvj lodh och spisabrödet xxiiij lodh STb 3: 462 ( 1499) . vj lesther spiesebrödh som kom (till Stockholm) frean aboo GpM 2: 193 (1505)."],"f":["spise- . ","spyse- )"]},{"a":"spisafat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["matfat. \" LB 2: 92. \""],"f":[]},{"a":"spisaglas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetsglans, antimonium. stöthe spiisa glass smat LB 7: 203 ."],"f":["spiisa glass )"]},{"a":"spisakamar och","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum för förvaring av matvaror, spiskammare. celalrium . . . spisakamor ok wistahws GU C 20 s. 94 . konungin inledde mik j sin winkällara, ok j sin spisokamara, han skikkadhe j mik kärlekin SpV 278 . ib 279, 283, Jfr spiskamare."],"f":["*spisakamare (spisakamor. spisokamare), "]},{"a":"spisakomin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spiskummin, carum carvi Lin. \" \" tag spisa komen \" LB 7: 261 . ib 281 ."],"f":["spisa komen . spiisa komen LB 7: 281 . " spise komen ib), "]},{"a":"spisamiöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["groft mjöl 1 1/2 pund spise mööl FH 5: 238 ( 1524) ."],"f":["spise mööl )"]},{"a":"spisare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr utspisare."],"f":[]},{"a":"spisbrödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spisbröd groft rågbröd. \" 1 lest VII tunnor spiisbrödh, III tunnor herre brödh \" FH 4: 83 ( 1499) ."],"f":["spiis- )"]},{"a":"spiseflaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärl för förvaring av matvaror, proviantkärl? II spiseflaskor aff staal Inv cur Tynnelsö 7. "],"f":[]},{"a":"spisekällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källare för förvaring af proviant. III lester herre ööll och II lester herre ööll i träkällare 1 lest swene ööll for vthan thet i spise källaren är HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"spisekällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källare för förvaring av matvaror. proviantkällare. hwat kwnno här liknas winkällaren ok spisokällaren, widher äwärdelikin liffs lön SpV 280 . bryggiaren äger . . . staa för spisekellaren Arnell Brask Biᴵ 25."],"f":[]},{"a":"spisel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rum el. (litet) hus utrustat med eldstad? jösse . . . vplät . . . vppa wilborgha wäghna jacop . . . fyra alna jordh vnder henna spisel ok hwset medh ok lofthet swa brät ok langt som jordhen tilsigher KTb 71 ( 1433) . \" the sama litla bodh ligger j mellan wilborgha bodh ok . . . bo slatta bodh ok war fordhom wilborgha spisell \" ib 74 ( 1437) .","2) spisel, spis, eldstad. \" item et lithet spiel til spyselen for !UDDA_TECKEN? mark HLG 2: 105 (1519). mwromästaren, som muradhe en spisil i skomakarstuffwona \" VKU 90 ( 1557) ."],"f":["spisil )"]},{"a":"spiseskip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["proviantskepp. \" jtem j mark for j tunne öll tha the henthe koningx spiseskipp vpp \" Skotteb 387 (1463-64, Kämn)."],"f":["-skipp )"]},{"a":"spiseslädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["proviantsläde. Ant. av E. Hildebrand i handl. i Stockholms stadsarkiv från 1511."],"f":[]},{"a":"spishvalf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["suen clensmedh, som smidde jernedh vnder spiss-hualffuedh VKU 147 (1457-49)."],"f":["spiss- )"]},{"a":"spising","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["proviant. BSH 5: 115 (1506, Gadh), 254 (1508, d:o). Jfr soldenära spising."],"f":[]},{"a":"spiskamare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["spiis- )","*spiskamara dyr","spiiskamaredör )"]},{"a":"spisläghil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läget afsedd för matvaror. vnum par vtrium. spiislæghlæ. et vnum par reedhlæghlæ SD 5: 572 ( 1346) ."],"f":["spiis- )"]},{"a":"spisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. pedher spisman STb 1: 84 ( 1476) ."],"f":[]},{"a":"spisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) spisning, föda, proviant. xij (borgare) skulo legha rotherna oc spisningh som til siös skulo i myns herra ressa ATb 1: 8 ( 1452) . theres (ɔ rikensas) wedertorft til kost och spisning Carlsson Kalmar recess 1483 s. 63. en kraffwel medh tacke, verie, spisningh STb 3: 238 ( 1495) . Stock Skb 156 (1520-21). at spisning oc fetaliä göres storlige behoff her STb 5: 344 (1521, Kop). - Jfr bonda-, ut-spisning."],"f":[]},{"a":"spisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bespisande. \" köthet sändhes til clostrit abbatisse laudrade til hennas ärffuodhes folkx spisnigh \" Lg 3: 289 .","2) spisning, föda, proviant. \" all wtspisning til skips oc skoghs oc all annor widhirthorftelichin spisning scal taghas vppe j gaardhenom \" VKR 41 . Bir 5: 121 . tha förterde konungen sin spisningh mesta RK 1: (sfgn) s. 177 . \" mygin spisningh the mz sik haffde ib 2: 422. latha timber oc spisningh jnkoma \" ib 2868 . ib 428, 431, 466, 3637, 3668, 3673, 3885, 5484 o. s. v. FM 345 ( 1507) . MB 2: 146, 149, 220, 238, 246, 247, 267, 268, 271, 317 . - Jfr utspisning."],"f":["spissning RK 2: 3637 . -igh),"]},{"a":"spisseri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["speceri, kryddvara. han skal haffua huarken klede eller spisseri i the bodenä STb 1: 109 ( 1477) . \" i kisthe ffwl med spesserj ok alle hondhe kräm \" GPM 2: 214 ( 1506) . STb 5: 168 (1517), 318 (1521, Kop)."],"f":["speserj GPM 2: 214 ( 1506)"]},{"a":"spisseri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["speceri, kryddvara. \" krydde, spitzerij oc annad tolket \" GS 57 ( 1474) ."],"f":["spitzerij . ","spetzeri L. ","spidzari , se Rydqvist 2: 134),"]},{"a":"spissoglas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antimon. tak spisso glas stöth oc mal görandis thär aff en deegh oc thär mädh lwtera glasen tha brista the ey PMskr 419. ib 427, 454 ."],"f":[]},{"a":"spisöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spisöl. HLG 3: 121 (1529)."],"f":["-ööl )"]},{"a":"spisöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spisöl, öl som drickes vid måltid, svagare lö. 1 lest spiisöll FH 4: 83 ( 1499) ."],"f":["spiisöll )"]},{"a":"spit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spett, spetsig stång, spetsig sticka. Jfr bradh-, brödh-, eke-, steke-spit."],"f":[]},{"a":"spit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hån, trots. - i spit, i trots af. i uttr. i spit (nokor) hals. medh then första sten jach giffwer thöm, will jach wara ther inne i spith [th]eress halss (d. v. s. dem till trots, utan att bry mig om dem) BSH 5: 132 ( 1506) . \" en tunna tysth öll wilie the haffwa hwar dagh i spith jachems halss \" ib (1506) ."],"f":[]},{"a":"spit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iärn-, steke-spit."],"f":["spet )","-"]},{"a":"spital","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hospital, vårdanstalt för fattiga och sjuka, i sht för spetälska. Jfr B. Ejder, Sydsv. ortnamnssällskapets årsskr. 1952-54 s. 22 ff. cenodopium (hörfel för cenodocium) . . . kroger ok spetal GU C 20 s. 95 . kännis . . . mik hafwa gifwit oc vnt spitalen . .. ena halue marklandh iordh SD NS 3: 342 ( 1418) . . . . hem til halstenz i spitalen ATb 1: 201 ( 1464) . \" thenne pantir hörde olaf beltare til i spytalenib 208 (1465). . . . sända . . . pighane (ɔ en spetälsk) . . . till aaland igen ok till spitalen i fyndland \" STb 1: 218 ( 1479) . . . . om then spetal wed gamblä lödesä GPM 2: 120 ( 1502) . "],"f":["spetal )","spitals sot","spetalssoth )"]},{"a":"spital","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hospital, vårdansalt för fattiga och sjuka, i sht för spetälska. bygdhe hon rikt spital (hospitale) ok födde fatikt folk Bil 805 . \" giordhe han oc skipadhe enkannelika i brämen en spetal, fatigho folke til vppehälde (hospitale pauperum) \" Ansg 245 . giffuom wy . . . hwario closter j thetta rykte vidh östra haffwidh liggiande fyra marker selffuer, ok hwariom spetaal II marc SD 1: 444 (öfvers.). kirkioherran i spitalenom ib NS 1: 551 ( 1406) . \" at ij ville börie . . . her erich, eder capellan, med en af tesse spitaler her i vestergötlandh \" BSH 5: 367 ( 1509) . \" ath the i spetalen wille wara offuerbödugh ath staa os till rätta for kirkiones tianda \" ib 538 (1514?). ath i ey wille for mykit infalla med them i spetalen ib. \" ath staa them till rettha i spetalen \" ib. \" ath the skule icke swara thöm i spetalith for inghen dell \" ib 540 (1514?). han rädh hanum ryma til et (Cod. C en 995) spital (in vicum leprosorum) Bil 328 . \" giffwandis sik ktil tiänist spetelsko folke widh en spetal \" Lg 3: 397 . ib 412, 415 . Jfr spitali. "],"f":["spetal . ","spettal: -en LG 3: 412, 415. spetaal. ss m. pl. spitaler BSH 5: 367 ( 1509) ), ","spitals korn , ","spitals sot , "]},{"a":"spitali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["spetale . ","spötale )","spitala präster","spetalapresther )","spitala skäppa","spetala- )","spitala sot , "]},{"a":"spitali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*spitala hus , ","*spitalahusgömare","spetala- )","*spitala stuva","spetale- )"]},{"a":"spitfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Fdan. spetfisk. Jfr Sv. Dial. speta, utspänna och fästa med stickor el. spetor] fisk som torkats genom att utspännas med stickor el. spetor, torkad el. rökt fisk (torsk, särsk. småtorsk). koll. Se Sdw 2: 1304. tha legies hon (ɔ en bod på Öland) for 200 spitfisk VKJ 150 ( 1447) ). 4 1/2 tiogh spetfisk ib (1466, Öland), ib (på flera ställen). 1 laas kloffwaträä tiil spetfiskin ib 162 . \" xvi kloffua spetfysk \" GPM 2: 288 ( 1508) . - ss maträtt. spethfisch med löch eller äg Brasks Matordn 7 ."],"f":["spet- . ","spidfesk Trolles JB 73)"]},{"a":"spitfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["på spett hängande fisk, på stänger el. stickor upphängd fisk, torkad el. rökt fisk. koll. iijɉ spitfisch BtFH 1: 332 ( 1463) . \" iij lesther smör ok !UDDA_TECKEN? aff then speth fisk iak her fiik i skath j aar \" FM 369 ( 1508) . II kloffue spiitfiisk HSh 19: 166 (1506)."],"f":["spiitfisker . ","speth fisker )"]},{"a":"spitälska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spetälska. \" spitälskä \" SR 34 (kan föras till spitälsker). iac rensadhe thik af spitälsko MP 2: 44 . \" vpran genstan spitälskan j hans änlite \" ib 1: 279 . \" naamanz spitälska \" ib 281 . ST 447 . LB 2: 59, 5: 293 . - bild. for hans giris oc höghfärdz spitä´sko skuld Bir 1: (Cod. C) 266. mz synda spitälsko Ber 65 . "],"f":["spitälsko sar","-saar )","spitälsko sot"]},{"a":"spitälska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["spitälsko sot (spithälska sott), "]},{"a":"spitälsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spetälsk. \" leprosus . . . spetalser \" GU C 20 (hand 2) s. 75. oleff vnge är spteske oc burt Skotteb 213 (1465-66). . . . är the spittälska sottin mykit besmittelikin aff sik MP 4: 192 . thän som spittälsker är (är) mykit hes j sina male ib 193. the spitälska sotthen ib."],"f":["spittälsker MP 4: 193 ; ","-a ib 192 . ","spiteske Skotteb 213 (1465-66). spetalsker GU C 20 (hand 2) s. 75),"]},{"a":"spitälsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spetälsk. \" thu . . . biudher . . . spitälskom rena wardha \" Bil 231 . han gaff . . . spitälskum helsu ib 246 . \" en man som syntis spitelskir \" ib 800 . \" thiänte han giärna spitelskom ib. thwa ok rökta en spitälskan man \" KL 53 . \" war handin spetälsk \" MB 1: 285 . \" spitälske symon \" MP 1: 280 . \" spitälske lazarus ib. \" Bil 610 . KL 91, 107 . Bo 194 . Gr 306, 323 . MP 1: 16, 18, 19, 63, 278, 279, 2: 33, 34, 44, 45, 210, 211 . Bir 1: 85, 2: 82, 114, 130, 215 . Su 279, 297 . bildl. Bir 1: (Cod. C) 265, 3: 192."],"f":["spitelskir Bil 800 ; ","-elske MP 1: 278 . ","spytälskyr Gr (Cod. D) 416 . ","spetälskir MP 1: 63 ; ","-älsk MB 1: 285 ; ","-älske MP 1: 18, 278 ; ","-älskan ib 18 ; ","-älskom ib 16 . ","spetelsker: -elsko Lg 3: 396 . ","spitalskir Bir 2: 82, 3: 192 ; ","-alskz ib 2: 130 ; ","-alskan ib 215 . ","spätelsker: -elske MP 1: 16),"]},{"a":"spiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut. \" the stinga spjut j hans bryst \" Bir 1: 125 . \" mz sit spiwt han til mik lagdhe \" Iv 473 . \" en rytz sköt han med eth spiwt \" RK 1: 1776 . the !UDDA_TECKEN?: sinphili) haffdho hwar ena hwassa tan langa oc stora som et spiwt Al 9323 . SD 5: 638 ( 1347) . Bil 229, 794 . Bo 207 . Bir 1: 18 . IV 479. Di 216 . MD 16, 67 . GS 50 ( 1448) . BtRK 345 (1490, orig.) . - ss tillnamn. sigilla . . . akonis spiut SD 5: 143 ( 1343) . - Jfr bassa-, biorn-, älgh-spiut. -spiutsasker, "],"f":["spyut SD 5: 638 ( 1347); -it ST 181 . ","spywth Di 216 ), ","spiuts fal , ","spiuts skapt , ","spiuts udder , "]},{"a":"spiut spywdh gu c 20 hand 2 s. 61 daniserande. spywdh ib","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut. \" llancea . . . spywdh \" GU C 20 (hand 2) s. 61. ib. - bildl. o . . . maria . . . iak bidher tik . . . om the fäm spiwthen, hwilkin thär gönom gingho thit aldra wärdogasta hiärta, j thins adra kärista sons dödh SvB 336 (omkr. 1500). första sp[i] utith . . . war thins sons lastelika oc blyghelikasta näkt ib. ib 337 . - spjut (skaft) i vilket vid avyttring av jord el. vid morgongåva av jord överlåtaren och fastrarna höllo till avtalets stadfästande. thesse epterskreffne ära fastamen til tessa morgongaffuor som aa skapt oc spiut hiollo RAperg 1469 21/8 (medd. av S. Ljung). - självskjutnde spjut för jakt å större djur, självskott. ss led i ortnamn. Jfr Ortnamnen i Älvsborgs län 4: 72, J. Sahlgren, Skagershults sockens naturnamn 58. - Jfr älghia spiut (Sdw 2: 1097). "],"f":["spiuts stang , f. spjutstång, spjutskaft; spjut. then (ɔ: skatten till kung Hans) vilie the ssielffwe bera honom ffram i spywtz stangena och pl ljxe ändhan GPM 2: 205 ( 1506) . ","*spiuta fang","spiutä- )"]},{"a":"spiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spotta, spiwta oc spotta Lg 995 . Jfr sputa."],"f":[]},{"a":"spiutfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr spiuts fal."],"f":[]},{"a":"spiutskapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjutskaft; spjut. j nat bars mik fore som ängil gudz kom ti mik oc bröt sunder mit spiwtskafft mellan minna handa Prosadikter (Karl M) 266. SkrtUppb 293 ."],"f":[]},{"a":"spiutskapt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjutskaft; spjut. starkt spiwskafft (stinnt spjót] Di 57 . konungens sön stötte sit spiwt skafft i iordena oc bant hanum ther wider ib 149 . \" bant hanum wid et spiwt skafft \" ib. \" vildefer hugh spwth skapith (för spiwth-) syndher \" ib 216 . ib 151 o. s. v. Jfr spiuts skapt."],"f":["-skafft )"]},{"a":"spiutstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"spiutstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjutstång, spjutskaft; spjut. nw ligia lagh i spiutstangs ända (legum commenta gerit hasta modo violenta) GO 477 . ib 5 . \" we är konne thän dagh hon bisar fore spiwth stangh \" ib 1017 . \" aff wars herra blodh som nidhir flöth at spyutstanginne \" ST 110 . Jfr spiuts stang."],"f":["spyut- GO 5 ; ST 110 ),"]},{"a":"spiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjuver? ss tillnamn. erlige oc welbyrdige men jogan niclasson . . . biisse spivffuer . . . AktKungsård 32 (1395 enl. referat på 1520-t., senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"spiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) kränkning. \" thu vtwalda . . . hälagh jomfru, ey vitandis nakot spiel ällir smitto j thinom reenlek \" SvB 369 (b. av 1500-t.). - Jfr fränd-, frändsämio-, gudhsivia-, iungfru-, sifskaps-, ätsku-spiäl."],"f":["spiel )"]},{"a":"spiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) skada, förderf. capitel reddis för hans geld, at kirkian koma therför i spiäl MD 505 . - förderflig tilldragelse? tha wardher . . . thör höst. oc mykin stridh. oc mykil spiäl. oc mykin fädödhe Iv LXXXI . ","2) L. Jfr spiälbot."],"f":["spiäll L.; Bil 927 ; MB 1: 112 . spiall L. spiäld L.; Lg 927), "]},{"a":"spiälbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr spiälla bot."],"f":[]},{"a":"spiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnig åker. Ant. av E. Hildebrand i handl. (pergamentsbrev) 1424 26/10. ᴵᴵᴵ akra i haffslykkio medh II spiel Linkbilbh 1: 240 (1486). - Jfr skogs spiäl."],"f":["spiäl JTb 13 ( 1458)","spield GU C 20 (hand 2) s. 60. spiel HLG 2: 63, 3: 43 (1518), 2: 105 (1519); med art. spielleth HLG 2: 44 (1515); spiellett PMSkr 696 (senare avskr.). späl: spällith STb 1: 219 ( 1479) . ","speeldh Skotteb 463 (1471-72, Kämn). spil? HLG 2: 114 (1523) (möjl. snarast fel för spiel)), "]},{"a":"spiäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjäle, ribba. slå. händhir thz saa at thu kombir oppa högxsta spiälan (i en stege från jorden till himlen) SpV 393 . \" hwat fordel är at komma oppa högxsta spiälan a stighanom, om swa kan hända at thän som thär är kommen, fallir strax nidher j gen \" ib 467 . \" tak olyo oc wll oc win bindandis wm beneth oc spiälar wm kringh mädhh oc swa läkes benith ather \" PMSkr 242 . ib 245. fijkonen . . . läggis pa en flaka flättadan samman aff slyor äller spiälom ib 332 . Jfr siigha spiäle."],"f":["-ar . späla PMskr 330 (möjl. fel för spjäla)),"]},{"a":"spiälka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spjälka. \" þa þe stoþo for guþum. castaþo þa þerra linda vm þerra hals. ok castaþo viþ iorþ ok brutu sundar i sma styke. ok öpto. lätin nu cuma sara läkiarana. ok binda saren ok spiälca guþana \" Bu 501 ."],"f":[]},{"a":"spiälka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) spjälka. \" adipatus . . . spielkder \" GU C 20 s. 8 . 2) klyva. han högh niglis prsa i armknulona ok armbrin spiälkadis ATb 1: 162 ( 1462) ."],"f":["spielka . ","-adhe . ","-adher )"]},{"a":"spiälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["19 fördärva, förstöra. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på sv. 148 f. the (ɔ caldei) . . . dyrkadho for gudha eld oc wädher jordh oc vatn sool loc mana, oc annor elementa oc vildo ey skodha at hwart thera spiällas aff andro oc äru omskiptelik Prosadikter (Barl) 67 . - Jfr ospiälladher."],"f":[]},{"a":"spiälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förderfva, förstöra. \" bryta ok spiälla sina dygþa stena \" Bu 151 . \" caldei hioldo for gudha eld ok wädher jordh ok watn . . . ok pröfua ey huru hwart thera spiellas aff andhro \" Bil 619 . \" hurw antiochus konunger skulle spiälla gudz altara i ierusalem, oc hans offer \" MB 1: 19 . \" en osidher spiälda manga dygdher \" Ber 130 . ","2) kränka. \" mz thäskyns sambland spiällas natwren oc tappar sin mödom \" MB 1: 110 . thera iomfrudombir matte spiällas KL 53 . Ber 82 . katherina aff swecia, huilken lagliga manne gifuin vtan syndh matthe spiäldäs ok ey vilde Lg 3: 565 . \" stort vnder är j katherina aff grecia at hon . . . ey spiäldähes \" ib 566 . - besmitta. ey kan kroppen spiällas (corrumpi) wtan for spiällas hwghin Ber 90 . \" kötidh är föt af synd och . . . spiälladh af synd i wphofweno \" ib 234 . - Jfr ospiällaþer, ospiälder, äfvensom spilla."],"f":["spiälda . "]},{"a":"spiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"spiärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1)spjärna, sparka. sanctus bernadus sparn han mz sin foot oc badh han op sta VKyrkobr 43. hwru han styrte wndir korseno . . . oc huru the han tha spurno SkrtUppb 296 . engin görä nogrom landzmanne fort43th,s wa ath han spiärnar pa säckin, eller giffwe ondh ordh STb 1: 492 (1842, Burspr). - sparka i, sprätta i (mark). han (ɔ en vildgalt) sparn jordena mz sinom fothom Prosadikter (Sjuv vise m B) 184 . - refl. *spiärnas, spjärna emot, sätta sig till motvärn. mone thän ey wara oppenbarliga awetha oc blynder som diärffwes oplyffta syn hääll tiill ath siärnas j moth eder retandhe eder makt tiil örlig oc krij Troj 81 . "],"f":["sparn SvKyrkobr 43 ; Prosadikter (Sju vise m B) 184 . pl. 3 pers. spurno SkrtUppb 296 ),","*spiärna nidher , sparka omkull; trampa ned. tha matthe thu . . . honom . . . mz thinom hälom spiärna nidher SpV 116 ."]},{"a":"spiärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) spjäörna, sparka. sprang aat hänne en riddarin ok slo hona mz näfuom ok sparn mz fotom KL 342 . ST 446 . somlike spiärna han mz fotomen Bo 181 . \" hafwom . . . fötirna til redho at trudha han oc spiärna \" Bir 2: 103 . ib 3 . 336. hartwn spernade mz sin fot vpa glaskarit Di 119 . - sparka, genom sparkande stöta. hartwng sperde hanum vti ana Di 120 . ","2) bildl. \" spjärna, streta. skal thrifwin riddare plagha sin liama mz . . . näfsilsom ok ey mz olydhno mote them spiärna \" Su 452 ."],"f":["sparn KL 342 ; ST 446 . ","sperde Di 120 . ","spernande ib 119),"]},{"a":"split","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["split, oenighet. \" magnus skaak ok fasbyörn komo swa til spletz \" ATb 1: 127 ( 1460) . \" göre sadanne spliit twädrecht ville och owilie inbyrdes i bland richesins almwge \" GPM 2: 96 ( 1509?) ."],"f":["spliit . ","spletz ATb 1: 127 ( 1460) ), "]},{"a":"split","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["split, oenighet. \" nakon spliit, trädrecht (ɔ: twädrecht) och osämie begynne \" BSH 5: 33 ( 1505) . ath nogot spliith och ouilie är komen emellom . . . her twre och eder HSH 24: 10 ( 1513) ."],"f":["spliit . ","spliith )"]},{"a":"splita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rifva, sönderslita. \" genstan wordho the af leonomen rifwen oc spliten all lj stykke \" ST 16 . ib 19 . \" fughlande skulu split oc äta thit köth \" ib 400 . \" han . . . spleth siin klädhe j dröfwilsom \" ib 349 . MB 2: 224 . \" mz splitnom klädhom \" ib 232 . ib 269 . - splita sunder, sönderrifva, sönderslita. saghdhe til dyuren, splitin sundir the onda qwinnona ST 377 . \" spleet han swndher sin kläde \" MB 2: 186 . ib 171, 228 . Jfr sunder splita. - Jfr osplitadher, osplitin."],"f":["splet MB 2: 171 . ","spleth ST 349 . ","spleet MB 2: 186, 224 . ","splitu ST 19 . ","splitto MB 2: 171, 228 . "]},{"a":"splita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["splytq )","splita sunder , sönderriva, sönderslita. ath sölyta sith hyärtha syndhir j thu MP 5: 169 . Jfr sundersplita och osplitin."]},{"a":"splitning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["split, splittring. \" ath iw ingen twedrecht eller splitning skulle ske jnbyrdis \" HSH 18: 14 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"splitter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n. split, tvist. nagoth splether FM 130 (1502, Gadh) ."],"f":["splether )"]},{"a":"splitter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["split, tvist. \" at nogen trätte, splitter och twist är komen emellen eder nade och . . . her twre jensson \" BSH 5: 392 ( 1510) . \" at optage swadande splitter pa dagh och stwnder ib. \""],"f":[]},{"a":"spni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spånad. \" honskulde nära sik siälfwa . . . mz spuna \" ST 291 ."],"f":[]},{"a":"spok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spöke. \" thu skalt ey thro oppa maro ellir elfwa, oc oppa enga handa spook ellir willo \" ST 31 . \" hwar en som eth aff tässom trem bryther . . . är ey renliffwis människia, wtan trol oc spok, thy at hon är ey thz hon synes wara \" LfK 13 . \" thz vidherstyggeliga spooket (monstrum; om Lucifer) \" ib 237 ."],"f":["spook )"]},{"a":"spok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spöke. pafuans siel . . . openbaradhe sik effter dödhen j eens spook liknilse hafuandis hofudh ok rompa swa 2som aasne SvKyrkobr (Lucid B) 220 . \" calcedonius är en sten . . . hängis han pa halsen tha fördriffwer han spoker oc babbile som kombir aff melanconia PMskr 464. \" ib 465 . jaspis . . . fördriffwer spoker som synas menniskiom ib 477 . Falken från PMskr kunna även föras till 2. 2) spökeri. emetrem är en dyr sten . . . som pläghas til ath brwka spoker pMskr 473. . . . sighia alth thätta haffwa sketh ffalslika, swa som spok älla gabbilse JMPs 469. thänna rösten war ekke spok äller lekamlikin, wthan aldra klarlikast atskikelikin j sigh ib 26 . 3) streck, skurkstreck? seneca war wijss och öffuer andre klock. / han lerede neronem the wrångaste spock. / eth onth empne ähr wåndesamtp retta PMSkr 656 (senare avskr.)."],"f":["spook . ","spock PMSkr 656 (senare avskr.) . spoker PMskr 464, 465, 473, 477), "]},{"a":"spokliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har samband med spöke el. spökeri. thy at the hälga kyrkia försmar oc dömmer spokligha gärningh thy at the höra diäfflenom til JMPs 469."],"f":["-ligher )"]},{"a":"spole m.","b":[],"c":"","d":"","e":["spole. panus ni spole GU C 20 s. 406 . Jfr väfskedha spole. "],"f":["*spola stikka , "]},{"a":"spolning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverspolning, sköljande; abution, öfverspolning hvarigenom i messan efter sakramentets anammande prestens fingrar begjutas med vatten och vin. bablucio at prestin tagher spolning, tekanr at cristus affstyrkir alla taara aff sinna wina öghom j anfre wärld Su 317 ."],"f":[]},{"a":"spolormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spolmask. \" for spolorma oc madk i bwkin \" LB 7: 253 . \" tenna siekdomen at man far madkar i bwkin, som almenlica kallas spolorma nar te bliffua langa oc stora ib. födis ter sma madka vtaff oc te bliffwa, iw större oc större, oc langa oc ta kallas te spolorma, oc äre huitä oc röt hofwd, anga oc smala som orma \" ib. \" är ted sa at spolorma ätha ten siwka j magan vnder brystet ib 254. ingen skal giffwa sina barn nagra starka yrter at dricka som haffwa spolorma b. swänkz kwmyn . . . fordriffuer spolorna i manne \" ib 10 . ib 3: 80, 4: 319, 5: 80, 81, 7: 2, 99, 148, 254, 255 . \" dugir thz for spol orma \" ib 3: 76 . ib 7: 70, 100, 8: 44 . \" for spolorm ib 2: 45. hon (malört) älther borth spoolorm ib. \" ib 48, 8: 45, 48, 49, 50 ."],"f":["spool- LB 2: 45, 48, 7: 70 . spole ib 2), "]},{"a":"spor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spår. \" thän som . . . fulölgher mina fotha spoor \" Su 36 . Jfr fot-, fotaspor."],"f":["spoor )"]},{"a":"spor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fot-, hul-spor."],"f":[]},{"a":"spora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= spori. \" valther slogh sin hästh mz sporona \" Di 216 . ib 233 ."],"f":[]},{"a":"sporadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["klädd i sporrar. jak war stöfladh och sporader och hästane waare för dören BSH 5: 211 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"spordagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spurdagher."],"f":[]},{"a":"spordaghi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spurdaghi."],"f":[]},{"a":"spordhastaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= spordhstaver. TB 75 ."],"f":[]},{"a":"spordher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fiska spordher."],"f":[]},{"a":"spordhstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags karvstock? Jfr B. Lundberg, Tröghbolagh 53."],"f":[]},{"a":"spordhstaver","b":[],"c":"","d":"","e":["mz försto lasse han hem kombir smethe sporstaua (i handskriften ändradt till sprodhastaffwa; motsvarande ställe GS 25 ( 1369) har owedh (!) sportstafwa; i \"Ordelista på Stadgarne\" har Hadorph med hänsvisning till detta ställe \"Sporstofwa i. e. Portstolpa\") sina a badhom ändom än the aff bärande thrä äru TB 75 ."],"f":["sporstauer . ","sportstafwer )"]},{"a":"sporgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-gäld . ","-geld )"]},{"a":"spori","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sporre. gamble karl slo mz spurum hästen Bu 156 . Di 3 . wideke hiog hästia mz sporana ib 66 . \" sagde at enchte iarn war swa hwsbonde hwld som sproan. ty han radddade hans liiff then dag \" ib 90 . \" balaam hiög fast til mz sporom \" MB 1: 413 . \" lmz spora han örsith rördhe \" Fr 955 . \" konungins spora han mz sik fördhe \" ib 2626 . spente hon pa honom then högrä sporä Va 20 . \" scal gaardzmestarin faa allom budhum som riidha sculu häst, sadhul, stöfla, spora, bezl \" VKR 35 . Bir 5: 116 . mina stöfle oc spora SD NS 1: 514 ( 1405) . RK 3: (sista forts.) 5228. er hästir istädhugir, brän fori sporanum a bada sidhu, enä vnd Hästläked. li AS 137 . LB 2: 70 . Jfr spora. "],"f":["spuri )","spora smidher , "]},{"a":"spori","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sporre. JTb 96 ( 1513) . - sporre på höns. spora haffwer hanen PMskr 119. när the (ɔ hönsen) haffwa fäm thär. oc spora stora ib 251 . ib. 2) ett straffredskap. tattere . . . tages och säties i bultar, sporer PMskr 699 (senare avskr.)."],"f":["spora smidher","sporra- VKU 37 ( 1543) . ","spara- ATb 1: 235 ( 1465) . 313, 319 (1469), 342 (1471). - smedher),"]},{"a":"sporna värker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["then adran som liggher wndher hakonä hon skal latas fore sporna werk LB 6: 106 ."],"f":[]},{"a":"sporsmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spora smidher. ss tillnamn. VKU 12 4 ( 1566) ."],"f":["-smedh )"]},{"a":"sporstaver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spordhstaver."],"f":["sportstaver"]},{"a":"sporþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" stjärt (på fisk). flas eller sporth oc vggä aff fiskom MB 1: 73 . Jfr bryggiusporþer."],"f":[]},{"a":"spot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sannerligen, förvisso. ss rimfyllnad. Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 46: 286. iak heter gafuian for vtan spot Ivan ed Noreen 5723. skal iak thet sighia for vtan spot ib 1135 ."],"f":["spooth . ","spätt )"]},{"a":"spot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spott, saliv. \" rädhelikit sput wt ual af hans munne Kl 250. hannadhe hans tungo mz sputteno \" MP 1: 262 .ib 267. Bo 152 . änlitit alt smittat af blodheno oc thera sputte ok af graat ib 211 . \" somlike wräka honom sputtit i änlitit ib 181. 2) spott, bespottelse, hån. decius tala te[l] ypolitum mäþ spot \" Bu 421 . domicanus . . . lät . . . raka hanom alt har af hoþe tel spot ib 149 . rakadhe the hanum har aff nidhiu hofdhe til spot ok siuirning Bil 119 . hon . . . actadhe änkte thera sput vm kring stodho ib 127 . thu . . . hafwir vmborit mz största thulumodh, gab oc sput oc alt thera hadh ST 60 . möddo han mz spot oc gab. bannan. oc hadhuetz ordhom Bo 190 . \" for spot skuld the tytulum ofwer thit hofwd scrifw \" Bir 4: 148 . lib 134. thz spot . . . som the hade om konung karl RK 2: 8651 . Al 1297 . hafdhe thu ey tholkith spot nu giort Iv 109 . lhan ther . . . hafuer . . . drifuith mik til badhe spot ok hadh ib 5676 . ib 127, 1016. Fr 782 . \" sport han ther aff dreff \" RK 2: 5761 . \" ey vtan spot han ther aff giorde \" ib 7109 . the giordho hwar androm hadh oc sport Al 9717 . ij tedhin mik badhe handh ok spot ib 1287 . \" the in föra ok in sätia mik hadh ok spathBir 1: 53. sputh och spee fiik han ther \" RK 3: 2688 . lib 2425. wärre är spot än skadhi Go 287. sporth ok skadhi fölias gyärna aath ib 195. l- gyckel, skämt. snarast ss rimfyllnad. thz vardher väl goth togh sighia tesse alle vtan spoth at the vilia aldrey ä medhan the liffua tik naghan tiidh mere scath giffwa Rk 2: 4693. the swaradhe honom strax vtan spoth enkte skyllom vy jdher vtan goth ib 4784 . ib 1877 . 3) föremål för spott el. hån. hon . . . war äfte almänneliko ordhqwädhe alz husens hadhir oc sput KL 302 ."],"f":["sput . ","sputh . ","spath Bir 1: 53 . ","frf . ","vok . i änd. -tt), "]},{"a":"spotsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bespottande, hånande. gaff mich sportz (för spotzk) och spelig ord HSH 24: 76 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"spotta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spottkladd. sputhor, flänghor, spyuthet (o. s. v.) . . . tässen för nämdha tingh ärw the huilken iomffrun saa tilredhas sinom son (sputta, flagella, lancea . . . hec sunt que virgo viderat suo parari filio) JMÖ 112 ."],"f":["sputhor ) , "]},{"a":"spotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i syfte att skymfa el. uttrycka förtrytelse. sputta j hans änlite Bil 342 . \" spiwta oc spotta j hans änlite \" Lg 995 . \" sputa ok spotta (förut har här stått spytta) j thera änlite \" Bil 106 . \" sputtadho somi j hans öghon \" ib 486 . \" en hädhir ok annar sputtar \" Bo 181 . thetta är skam och skadha thy maghom wy sputtha och säyia twy RK 3: 1199 . 2) spotta, utspotta, ur munnen utstöta. med dat. lel. ack. sputta blodhe LB 5: 82 . spottha blodh ib 7: 137 . som spwtther blodh ib 2: 33 . 3) spotta på, öfverhölja med spott. sputtadho han ok gabbadho (conspuentes illuserunt ei) Bir 1: 29 . \" thiit änlite af thera munnom spottas \" ib 4: 147 . \" spotta thera änlite \" Lg 950 . 4) bespotta, håna. med prep. at. sputtadho at thera (aff gudhum) Bil 443 . \" fughlin sputtadhe at mannenom ib 613. Ög 3_ 15. - med ack. tha leer mästarin oc hans kännswena oc spotta then daara som änkte weet, hwath tilhörir tholke gärning \" MB 1: 75 . tw skalt ekke spotta min stalbroder Di 68 . \" hwa som liffwir som fiäste honum spotta fäste \" GO 1018 . honum spottar ok hädher wäl then man ther ey thordhe förra tala om han Al 2717 . \" spotta mik mz idhre högfärdh ib 1299. af honom (Herodes) ok hans härskapi sputtas (derideri) \" Bir 4: 134 . ib 147 . \" jak will nw heller dö her, än . . . worhdä . . . spottat aff alla frwr oc mär sa lenge jak liffuer \" Di 78 . \" fanta ok ilhyde sputtadho hans knäfal ok fasto \" Bil 582 . - spotta bort, spotta bort, spotta ut. swelg tz ey nyder vtan spwtta tz burth LB 7: 64 . ib 2: 10 . 7: 213. - abs. sköl ther mz först mwnnen. loc spwttha borth millan aath LB 7: 47 . tag the aff ena skeed och halt i mwnnen, oc sköl han ther mz oc spwtta borth ib. ib 48, 63 . - spotta ut, spotta ut, utspotta. the tugga skalina oc spotta wt kärnan M'B 1: 308. sputte . . . then blodhin vth som (i] munnin är ,omin LB 1: 97 . Jfr utspotta. - Jfr be-, up-spotta (-sputta), äfvensom spiuta, sputa, spytta."],"f":["sputta . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"spotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) spotta, ur munnen utstöta spott. tha sputtar hon j handena SkrtUppb 269 . ","2) spotta, utspotta, ur munnen utstöta. han sath och sputtade hanom igen liskien j ögonen STb 3: 211 (1495).","3) spotta på, överhölja med spott. herra ihesu christe som . . . war fangadher ok sputadher aff iudhumSkrtUppb 219. han . . wardh . . . spwttadhr i siit ärofwlla änlitte ib 295 . JMPs 458. 4) bespotta, håna. med ack. hugin kesare mälte öwrit hafwin j mik mz ordom spottath Prosadikter (Karl M D3) 333 . Kyrkohit Årsskr 1922 s. 324 (1498).","5) avvisa, stöta bort. med prep. mote. mädhan siälff maturanna atskililse städhir ekke thz til sik, som andhre nathur är almänth ällir eghlikit, wthan hällir spottar mote thy, swa som thz alzstingis ware thy genwardogt (immo quasi penitus contrarium respuat) SpV 354 . Jfr nidher-, ut-spotta och besputta."],"f":["sputta . ","-ar , ","-adhe , ","-at . sputa: -adher SkrtUppb 219 ),"]},{"a":"spottan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spottande. \" dröffdo tich mz spottan (comsputionibus) oc slaghom \" Bir 4: 199 . ib 205 ."],"f":["sputtan Bir 4: 206 )"]},{"a":"spottan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spottande; bespottande. \" komber iak til kinpustanna ok sputtannnanna \" SkrtUppb 74 . thin (ɔ Jesu) ängilse, kinpwstan, spwtan SvB 19 (b. av 1500-t.). Jfr besputtan."],"f":["spwtan )"]},{"a":"spottare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bespottare. iak hafwer seet eld li spottarins hws Al 1295 . \" ok kombir skadhi for sputtarans dör Go 471. \""],"f":["sputtare )"]},{"a":"spottel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frkne?? tedh (ɔ: brenth viin) fordriffwer . . . fleckia och spotler i anlitet LB 7: 135 ."],"f":["spotler LB 7: 135 ) , "]},{"a":"spotter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spot 2. tala lþe tel var 8för varn el. vart: i senare fallet att föra till spot) spot Bu 14 . ryzer . . . göra swänskom storan spoth RK 3: 4150 ."],"f":[]},{"a":"sprak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bursprak."],"f":[]},{"a":"spraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jr be-, bi-spraka."],"f":[]},{"a":"spraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sprak. kolen sprakadho oc sprungo vm brandana ST 99 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"sprakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bisprakan."],"f":[]},{"a":"sprakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förespråkare, advokat? ghaff iak vth i lybeka . . . i sthempnynge peningha och fför spraaghkaren ij mark STb 4: 357 (1514?; på lös lapp). Jfr forspräkare."],"f":[]},{"a":"sprakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bisprakning."],"f":[]},{"a":"sprang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hopp, språng. \" iak . . . giorde try swa maktogh sprang (sallus) \" Mecht 237 . hörrönna (ɔ Salomes) sprangh ällir danzsan SpV 215 . Jfr a-, ra-sprang."],"f":[]},{"a":"sprang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hopp, språng. bidhir iak han at han springhe owir badha gropana mz eno sprange (saltu) Bir 1: 340 . ib 343. MP 2: 56 . \" mz rörelsom ok frögdhelikom sprang ok sötlika sokkande röst tedhe han heta hiärtans brona \" Su 393 . the (djuren) ära wäl diärff ij första sprang Al 4353 . thera (drakarnes) flugh ok sprang war ful lrask ib 5060 . 2) häftigt sjukdomsfall, häftig smärta. dödzsens språng fik meg tha fatt RK 3: (sista forts.) 5698 . \" aff dödzsens wpårng iag till marken bar \" ib 5702 . - sting, håll och sting. fik han swa haardh sprang Lg 3: 371 . \" lfik han boot aff the sprangen oc hallen som han haffe (casseavit guttæ molestia) ib. - Jfr sinusprang samt spring, sprung. \""],"f":[]},{"a":"sprangadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"sprangadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utsydd el. utsirad med spetsar el. fransar. systra, som kunno göra söm gerning, ällir sprangada gerning Bir 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"sprangning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"sprangning","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"sprazla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sprattla. \" palpitare sprazla sicu piscis \" GU C 20 s. 401 ."],"f":[]},{"a":"spredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utbreda, utsträcka, sprida. \" alexander . . . loot the griipa sina winga spredha \" Al 9116 . hon (solen) spredher aff sik liwsa grena ib 6481 . utbreda, utsträcka, utlägga. lmykit klädhe aa gaalffuit spreeddes RK 3: 141 . 2) utbreda, sprida, göra allmänt känd el. omfattad. thu walde thegh apostolä . . . thine tro wm werdenne spride MD 29 . - sprida, utsprida, allmänt omtala. wnderligh tingh och ärende spreddes with RK 3: 331 . 3) sprida, skingra. skal iak . . . skipta idher swnder oc spredha hwar om hedhit land MB 1: 378 . \" sweriges män spreedes saa with \" RK 3: 3899 . 4) beströ, öfversålla, öfvergjuta. thenne mantol scal wara spreddir (respersum) älla pryddir mz thins brudhgomma kärleekx teknom Bir 1: 20 . \" herculi pläghin i altare redha mz lööff ok blomster ful wäl spredha \" Al 6820 . han sa ther thusanda sänga bredda mz reno gulle alla spredda ib 8156. hans (fogelns) stiärt war stoor oc mykith bredh mz alla handa litom spredh ib 7578 . "],"f":["spreede: -es RK 3: 3899 . ","spreide MD 29 . spridha, se bespredha. pres. -ir. impf. spredde. spreedde: -es RK 3: 141, 331 . ","spredhe Fr 95 (i rimsl. m. tedhe). part. pret. spredder. spredh Al 7578 (i rimsl. m. bredh); -a ib 6830 (i rimsl. m. redha). n. spreet RK 1: 650 ), ","spredha sik , utbreda sig. a sin siold han fördhe een bogha aff gull ok han sik spredhe ok sik ouer allan skiollin tedhe Fr 95 . " vm somaren then tiidh lööff ok gräss haffde sik with om werldena spreet " RK 1: 650 . hans miskind spredhir sik aff släkt oc til släktir ST 203 .","spredha ut , "]},{"a":"spredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr be-, ut-spredha."],"f":[]},{"a":"sprel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["biskopsdöme, biskopsdistrikt. \" gulland vort stikt oc spreell \" HSH 14: 81 (1525? Brask)."],"f":["spreell )"]},{"a":"spreter","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv.? ","e":["spritt, spitt, splitter, alldeles, helt och hållet. saa frampt i wele [at the] tysker ey göre sprether thet obetänkt är BSH 5: 185 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"spring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["spryng )"]},{"a":"springa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hoppa, springa; äen löpa, ila. at melcher sprang offuer bordit och vpa golffuit och slogh then andra vid ögat STb 4: 179 (1508). - hoppa, dansa. thok han siälena widh handena oc lät hona springaa (saltare) Mecht 91 . . . . til hwilkins liwdh skaldran hälgha ängla sprungo (saltabant) ib 218 . 2) hoppa, fara, kastas. mico . .. skyna oc springa GU C 20 (hand 2) s. 140. 6) springa, spricka, brista. - part. pret. sprungin, sprucken. hiulcus . . . sprvnghin vt terra est hiulca in estate GU C 20 s. 327 . "],"f":["springa Mecht 91 . ","sprang ATb 1: 272 ( 1467) ; STb 4: 179 (1508); Troj 61, 167 . pl. sprungo Mecht 218 ),","*springa ivir , hoppa över. then som äryer äller plöye göre ekke balk sprinandes affwer PMskr 196. ","*springa umkring , löpa omkring. om rykte. thetta rykte sprang with om kring Troj 61 . ib 167 . ","springa up , 1) springa upp, hoppa upp. thu skal ey faa noble aff mich . . . thet thu en wille springe vp j wderith STb 2: 410 (1490). - springa upp, skynd upp, hastigt resa sig. swa sprangh andirs vpp oc slo pedhir i hoffwudit medh een ögxa hammar ATb 1: 272 ( 1467) . - Jfr in-, til-, unt- (Sdw 2: 830 f.), up-, ut-springa."]},{"a":"springa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hoppa, springa; äfven löpa, ila. \" han . . . gik in j mönstrit medhär thöm gangande ok springande (ambulans et exiliens) \" KL 135 . äst thu gudz son tha spring (mitte te) här nidhir fore MP 2: 56 . sprangh han (djufvulen) mothe henne Lg 3: 401 . skal han (djäfvulen) ginstan springa (exsiliet) fran thik Bir 2: 35 . \" springe a kaff \" EG 66 (jfr kaf). hanss fan eken sprangh j syön FH 7: 76 ( 1507) . BSH 5: 41 ( 1505) . FM 361 ( 1508) . \" magnus beynctzson sprank strax a landh (näml. från båten) \" RK 2: 2662 . the sprwnge offuer bwsker och gärdz gårdher ib 3: (sista forts.) 5999 . ib 6003 . \" dyäfwllin astunda änkte swa mykit älla meer än at springa owir thänna murin \" Bir 3: 242 . \" skal han springa owir snaronar \" ib 4: 125 . hwat är andelikit sprang vtan . . . springa af iordhirike ok j hymerikis rike ib 1: 343 . \" ilt är gamblom manne moot bärghe springa (scansio montana male stat cum vi veterana) \" GO 977 . \" hans örs war springande som en ra \" Iv 474 . \" waar örs the sprungo tha wäl fast ib 478. the (djuren) in til häria hastelika sprungo A 9327. somlikin lambin vordho swataste vargha. oc sprungo i fara hiordhena \" Gr 299 . \" lät hundh til hunax kaar han springir j mz badhom fotom \" GO 524 . \" salamandra hafwir aff eldenom til thik sprungith \" ST 217 . berghin sprungo (jfr montes exulaverunt Ps 113 (114): 4) MB 1: 379 . \" tha sprang iätten grymligä aff stad \" Va 42 . \" tha sprang nampnlos fore falantin mz sinä klubbo ib. tha sprang iätten til ryggiä ib 43. ginstan sprang sat hänne en riddarin \" KL 342 . ganghen eller springen (exite) snarliga wt aff vingardomen MB 2: 140 . \" spronge the alle til like jn j kirkien \" FM 344 ( 1507) . \" iösse boson språng strax till honum thå \" RK 3: (sista forts.)4264. the till syna iäkther både lope och sprwnge ib 5998 . - med ack. betecknande rörelsens riktning. thz är swa vant mz litla makt thz högha bergh at springä MD 172 d. - med ack. utmärkande handlingens innehåll. än skal han (ɔ: war herra ) springa tw sprung, thz ena hith nidhir til domin, thz andra atir vp til lhymerike ST 217 . \" tha gudh munde springa thz högha sprung ib. - med ack. uttryckande en måttsbestämning. sprang han fran ane ix fät i et sprung (i eino skrift) \" Di 60 . - i skämtsam användning: skynda, skyndamt begifva sig. lthen delen j gardenom som är til kryddegardhen standher til spryngs, jak wil och redha mik til ath springa hädan PM LXVII . - hoppa, dansa. kunne han danza springa och hoppa RK 1: (Albr. s. 210. dauid sprang (salavit) af alle makt for gudhi Bo 251 . 2) hoppa, fara, lkastas. tha eldin kom til thz husit sprang han ther ower Lg 3: 215 . kolen sprakadho oc sprungo vm brandana ST 99 . saltit . springande (ambulans et exsiliens) KL 135 . äst thu gudz son tha springh (mitte te)= här nidhir fore MP 2: 56 . sprangh han (djäfvulen) mothe henne Lg 3: 401 . skal han (djäfvulen) ginstan springa (exsiliet) fran thik Bir 2: 35 . \" springe a kadff \" EG 66 (jfr kaf). hanss fan eken sprangh j syön FH 7: 76 ( 1507) . BSH 5: 41 ( 1505) . FM 361 ( 1508) . \" magnus beynctzson sprank strax a landh (näml. från båten) \" RK 2: 2662 . the sprwnge offuer bwsker och gärdz gårdher ib 3: (sista forts.) 5999 . ib 6003 . \" dyäfwllin astunda änkte swa mykit älla meer än at springa owir thänna murin \" Bir 3: 242 . \" skal han springa owir snaronar \" ib 4: 125 . hwat är andelikit sprang vtan . . . springa af iordhrike ok j hymerikies rike ib 1: 343 . \" ilt är gamblom manne moot bärghe springa (scansio montana male stat cum vi veterana) \" GO 977 . \" hans örs war springande som en ra \" Iv 474 . \" waar örs the sprungo tha wäl fast ib 478. the (djuren) in til häria hastelika sprungo \" Al 9327 . \" somlikin lambin vordho swartaste vargha. oc sprungo i fara hiordhena \" Gr 299 . \" lät hundh til hunax kaar han springir j mz badhom fotom \" GO 524 . \" salamandra hafwir aff eldenom til thik sprungith \" ST 217 . berghin sprungo (jfr montes exultaverunt Ps 113 (114): 4) MB 1: 379 . \" tha sprang iätten grymligä aff stad \" Va 42 . \" tha sprang namplos fore falantin mz sinä klubbo ib. tha sprang iätten til ryggiä ib 43. ginstan sprang aat hänne en riddarin \" KL 342 . ganghen eller springen (exite) snarliga wt aff vingardomen MB 2: 140 . \" spronge tha alle til like jn j kirkien \" FM 344 ( 1507) . \" iösse boson språng strax till honum thå \" RK 3: (sista forts.) 4264 . the till syna iäkther både lope och sprwnge ib 5998, - med ack. betecknande rörelsens riktning. thz är swa vant mz litla makt thz högha bergh at srpingä MD 172 d. - med ack. utmärkande handlingens innehåll. än skal han (ɔ: war herra) springa tw sprung, thz ena hith nidhir til domin, thz andra atir vp til hymerike ST 217 . \" tha gudh munde springa thz högha sprung ib. - med ack. uttryckande en måttsbestäming. sprang han fran ane ix fät i et sprung (i eino skrift) \" Di 60 . - i skämtsam användning: skynda, skyndsamt begifva sig. then delen j gardenom som är til kryddegardhen standher til spryngs, jak wil och redha mik til ath springa hädan PM LXVII . - hoppa, dansa. kunne han danza springa oc hoppa RK 1: (Albr) s. 210 . dauid sprang (salavit) af alle makt for gudhi Bo 251 . 2) hoppa, fara, kastas. tha eldin kom til thz husit sprang han ther ower Lg 3: 215 . kolen sprang (resiliens) wm brandana Bil 473 . 3) framspringa, framvälla. tak vatnith aff thän springande brun Iv 362 . Lg 3: 348 . \" blod sprang hanum bada aff näsa oc mwn \" Di 155 . 4) framspira. aff thera (himlarnes) krapt oc mäghne springer ox wäxer alt thz iordhen bär MB 1: 44 . 5) springa lös, hastigt lossna. stokrin sprak aff hans benom Bil 473 . ST 99 . hon rifuer swa sunder hans brynio lringa thz huar thera mon fra saman springa Iv 3998 . brynior oc hiälma thaghar sprungo Al 9328 . \" til then porten the tha gingo oc slogo the las thz the fra springo \" RK 2: 2110 . 6) springa, spricka, brista. sagdhe sik kunna eeth gudz nampn swa maktukt at biärghin springa en thz nämpnis (cujus virtutem nec sufferunt saxa nec audire valet quælibet creatura) Bil 85 . (möjl. att föra till 1). allir licammin skalff tha hiärtat sprak Bir 2: 134 . ib 3: 145, 411 . \" hwar thän ormbir ok etirmadhkir sprak \" KL 46 . \" lsiwd bönor i wiin eller watn tiil thes the springa \" LB 7: 154 . ib 2: 9, 3: l172. laat thz korn j ena gryto oc sywdh thz lukt mz iij eller fyra stop watn ther til lkornith springir ib 2: 92 . springa fram, springa fram, skynda fram. sprang röwaren fram KL ll60. Di 242 . lhan . . . sprang . . . mit i kredzin fram MD 195 . "],"f":["sprynga LB 2: 9: pres. springer. spriggar: vt spriggar Bu 6 . ","sprak Bil 473, 542 ; ST 99 ; KL 46 ; Bir 2: 134, 3: 145, 411 ; Lg 3: 348, 364 ; ","osprak ib 165 . ","sprang Bil 473 ; KL 60, 342 ; Bo 157, 251 ; Fl 1392 ; Di 155 o. ls. v. sprangh MB 2: 225 ; Lg 3: 401 ; FH 7: 76 ( 1507) . ","sprongh Di 242 ; BSH 5: 41 ( 1505) . ","språng RK 3: (sista forts.) 4364, 6003. sprank ib 2: 2662 . ","sprungo MB 1: 379 ; Iv 478, 4352 ; Al 9327, 9328 ; RK 2: 9437 o. s. lv. sprwngo MB 2: 191 . ","sprungho Lg 736 . ","sprwnge RK 3: (sista forts.) 5998, 5999. spronge FM 344 ( 1507) , 361 (1508). springo (i rimsl. m. gingo) RK 2: 2110 . ","vtsprungin Bir 2: 97 ; sundher sprungno ib 4: 209. sprwngin: wth sprwngit Su 78 ), ","springa sunder , spricka sönder. sprak drakin for kors thekne swnder j midhio Bil 542 . Jfr sunderspringa. ","springa til , springa fram, skynda fram. genstan sprwngo konungxsins tiänara til MB 2: 191 . " sprangh han til oc sloo then lwdhan j häl " ib 225 . - stötvis göra ansats, göra en eller annan kraftig ansats. bildl. Bo 80 .","springa up , 1) springa upp, hoppa upp. tha gik then vngä falantin och lagde sin hand pa sadell bogan och sprang opp j sadin Va 21 . - springa upp, skynda upp, hastigt resa sig. han sprang vp stodh ok gik in j mönstrit KL 35 . " han sprang op swa skiotelik " Fl 1392 . Iv 4352 . RK 2: 9437 . 2) springa upp, hastigt gå upp, hastigt öppnas. ginstan sprang vp badhe dör oc laas Lg 3: 230 . 3) springa upp, upprinna, framvälla. prak opp een springande kella Lg 3: 348 . - springa upp, brista upp. thz gör sa ofta som hon (åldern) springer wp LB 2: 91 . 4) uppstå, uppkomma. aff ödmywkheth springer vp höghfärth Gers Frest 1 . " swa dane frästilse springer stundom vp millan hustru ok bondha ib 23. - Jfr upspringa. "","springa ut , 1) springa ut, hast gå ut, skynda ut. vardh han lifwandis. ok sprang wt w griptinne (prosiluit foras) Bo 157 . 2) hoppa fram, fara fram, röras åstad. karith sprang wt af altaranom siälft Bil 579 . springa ut, falla ut. sprungho badhin hans öghon wt w hans höse Lg 736 . 3) springa ut, brista ut, hastigt rinna ut. bloden sprang wd om hwar nagelen Di 15 . " litit aff blodh sprak . . . wt aff töm (ögonen) " Lg 3: 364 . 4) springa, spricka, brista. sywdr man böner j win tiil lthe springa wth LB 2 . 60. - Jfr utspringa. - Jfr bort-, in-, ivir-, nidher-, saman-springa samt nysprungin."]},{"a":"springa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["springa, spricka. \" thän som stena brytir letar först sma springor oc sidhan större \" Bir 2: 199 . Jfr spryngia."],"f":[]},{"a":"springan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr aff springan JMPs 452."],"f":[]},{"a":"springande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hoppande, dansande. hogsins springande (mentis sattus) SpV 579 ."],"f":[]},{"a":"springare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["springare, löpare. \" war herra är . . . kalladhir een springare . . . han sprang aff hymerike hith nidhir til iordhrike j iomfru mario liiff \" ST 217 . - ss tilnamn. olaff springre SD NS 1: l39 (1401). suni springare ib 70 ( 1401) . - i ortnamn. springatorp SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"springare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jenis springare STb 1: 161 (1478). \" ib 2: 443 ( 1490) . elin springeres ib 590 ( 1491) ."],"f":["-ere )"]},{"a":"springelas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags lås. eth sprÿnghelaas for bodhen ÿ helghelikome grändh HLG 2: 13 (1509). ib."],"f":[]},{"a":"springirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saltrix . . . springeska GU C 20 s. 540 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"springkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1304."],"f":[]},{"a":"springkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["impatiens noli tangere Lin. \" tag blomstren oc knopperna aff spine kora (för springkorn?) som oc kallas bwksmäcke \" LB 7: 296 ."],"f":[]},{"a":"springning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f Jfr utspringning."],"f":[]},{"a":"sprita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = splita. tha spreth (scidit) ionathas sin kläde MB 2: 261 ."],"f":["spreth MB 2: 261 ) , "]},{"a":"sprita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr utsprita."],"f":[]},{"a":"spritta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spritta, hoppa, thy at bärghen oc smaa kwllane spritta (montes et colles exilient) bidhandis idher mz glädhi JMÖ 163 ."],"f":[]},{"a":"sprok","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n. Jfr bisprok (Sdw 1: 114)."],"f":[]},{"a":"sprot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spö, tunn staf. tha vträkte ängelen skatan aff sprotith (virgæ) hwilkit han haffde j handenne MB 2: 86 ."],"f":[]},{"a":"sproti","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spruti."],"f":[]},{"a":"sprund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) propp, tagg (i tunna). grunia (fel för gruma) . . . sprvndh Gu C 20 s.323. relino . . . sprvndh aff tago ib s. 521 . 2) sprund (på tunna). hulket (ɔ ett ölfat) som war ok mä[r]kt medh swadana märke offuer sprwndet STb 1: 20 (1475. (blandningen) latis strax j tynnona . . . rörandis wm kringh gönom sprwndit länge mädh enom käp PMskr 354."],"f":[]},{"a":"sprund","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sprund, propp? \" huilken broder j samma brödraschap (d. v. s. bärarnes skrå) jnkomber han schal sich reda pa börda tog dragara stangh dragara keppa sprund yce kexe \" SO 192 ."],"f":[]},{"a":"sprunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta tapp (el. lock?) i (tunna o. d.) llino . . . sprvnda oc botna GU C 20 (hand 2) s. 88. dragharen, för the sprundadhe tunnarar ɉ öre HLG 2: 28 (1512).","2) innelsuta (dryck o. d.) i tunna. Skotteb 457 (471-72, Kämn). sidan tynna han (ɔ lagen som skall bli mjöd) oc täppe medh naagra oduch skal han ey sprundas [inn] an en maanad Sex ekon tr 268 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"sprunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" _fr til sprunda, äfvensom spunda."],"f":[]},{"a":"sprundöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yxa för sprundande av tunnor o. d. SO 192 (se Sdw 2: 472 s. v. sprudn)."],"f":["-yxe )"]},{"a":"sprung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 333."],"f":[]},{"a":"sprung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp, språng. mangt öras var ther a sidho röört swa at thz foor i sprung ok i hyrte RK 1: 1440 . \" j danmark margh en häladh from haffde sik mz örss ok tygh reeth . . . ok satho redho a eth sprung \" ib 842 . \" ltha gudh munde springa thz högha sprung \" ST 217 . \" än skal han springa tw sprung ib. sprang han fran ane ix fät i et sprung (i eino skrif) \" Di 60 . Jfr sprang, spring."],"f":[]},{"a":"sprung","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spring."],"f":[]},{"a":"spruti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l[Isl. sproti] 1) skott, telning. egredictur virga de radice jesse een telnung ellir spruti skal vthwaxa aff iesse roth, oc then sprutin skal bära eeth blomstir ST 205 . een blomstrande spruti ib. 2) (tunn el. smal) staf. moyses räkte wt sina handh oc sprotan gen moth haffweno MB 1: (Cod. A 3) 557 . hon . . . wth slogh sädhena mz en sprotta äller qwist (virga) ib 2: 210 ."],"f":["sproti . ","sprotte )"]},{"a":"spruti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. 1) skott, telning. thär äpther bödh moyses . . . frambära til tabernaculum tolff qwista ällar spröthe JMÖ 75 . - Jfr hasla spruti. "],"f":["spröthe )","*spruta fang?"]},{"a":"spryngia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["springa. \" rima e spryngia \" GU C 20 s. 527 . Jfr iordha spryngia. "],"f":["*spryngio fulder","-fuller )"]},{"a":"spryngia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["springa. \" höxsta lwaluit hawir manga rifwor oc spryngior \" Bir 2: 155 . seer thu gönom hwaria spryngio LfK 143 . Bir 2: l43. Jfr väggia spryngia, samt springa."],"f":[]},{"a":"sprytia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvist, smal gren, spö. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons § ___landsmanssakp 67, E. Holmkvist Ark. f. Nord. Fil. 52. 346 f. takes manga smaa sprithio tiokka som en finger . . . oc pa them strykes fogla lym PM-Skr 286. ib 287 . stödh them (ɔ lökplantorna) oc binth langa sprytior mällen ib 353 . ib 543 ."],"f":["-ior . sprithior PMskr 286) , "]},{"a":"sprytia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["qvist, smal gren. tak spädha sprythior äller qwista aff hasle trä PM 12 . \" j en renan korgh aff sprytor giordhan \" LB 9: 114 ."],"f":[]},{"a":"spräkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. pl.? Jfr dödhspräkar."],"f":[]},{"a":"spräkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forspräkare och sprakare."],"f":[]},{"a":"spräkla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fläck. \" när falken faar hwitha spräklor pa klöffwana äller pa näbben \" PMSkr 281 . \" dionisia är en swarther sten haffwandis rödha spräklor \" ib 470 ."],"f":[]},{"a":"spräklotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spräcklig. tak ena yrth ther hether draencia hon är spräkloth (maculoso cortie surgit) LB 2: 59 ."],"f":[]},{"a":"sprängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr in- o-, (Sdw 2: 181) sprängder."],"f":[]},{"a":"sprängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-ir . ","-dher . spränder, se besprängia. sprender L.) , ","sprängia ut , spränga ut; komma att brista och falla ut. hans hästar traddde oc sprängde wth badhin öghonin a thi barneno JP 43 . Jfr utsprängia. - Jfr besprängia."]},{"a":"sprätta supin. sprät stb 5 45 1515 v.","b":[],"c":"","d":"","e":["sprätta."],"f":["*sprätta undan , sprätta bort. hans brwne hosser hade tywffuen pa sin ben och hde sprät fodrit wndan, gamalt röt hagenst STb 5: 45 (1515). - Jfr af-, up-sprätta."]},{"a":"språk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kunskap, nys. lom the haffwa nagen språk, at i äre sa när, wrth jak ey BSH 5: 147 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"spunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spunda. wardir hon (örten) lagdh i thz öl som . . tapat haffuir sina makt tha kommer hon thz igen til godan stadka om hon wardir wel twaghin i reno watne ok lathet swa i tynnona ok wel spundat then dagh ok nat ellir meer LB 3: 82 . Jfr sprunda."],"f":["-adher )"]},{"a":"spuni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spånad. netus .. . spuny GU C 20 s. 351. "],"f":["*spuna lön . (spona-), "]},{"a":"spurdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spurdaghi 1. þe oc þärrä swenä magho frälslikä sökiä allä öpstaþa oc köp gyora . . . vtän hwars manz spordagh SD 5: 638 ( 1347) . Bil 981 ."],"f":["spro- )"]},{"a":"spurdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åtspörjande, tillspörjande. \" jordh j mädlaby . . . hulken war byrdhär vthan wara withu ok spordagh ok vtha vpbudh a trim thingom, som lanzlagh til siägia . . . \" Svartb 104 ( 1355) ."],"f":["spor- )"]},{"a":"spurdaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åtspörjande, tillspörjande. görs änkte vtan thera rådh ok spurdagha KS 17 (143, 18) . 2) efterfrågande, efterforskande, undersökning. rådh är en spurdaghi (quæstio) i owissom ok kiaflikom tingom KS 71 (175, 78) . hwatna är spurdagha wärt ib. 3) spaning, underrättelse. funno huarce han älla nokon spurdagha (Bil samt Co. D !UDDA_TECKEN? spurdagh 981; Cod. C spordagha ib) af hanom Bu 205 . \" han fik spordagha oc wndheruis nigh, hwat klädhebonat jomfrun haffe \" Lg 3: 387 ."],"f":["spro- )"]},{"a":"spuri","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spori."],"f":[]},{"a":"sputa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spruta. \" aff thera öghon the spwta eter \" Al 5045 . dywr . .. spwtande eeld, tiärw oc brännesten, oc flygande eldhen wtbläsande aff theras näsom, mwn oc örom Su 128 . ib 307. the diwr, ther eeldh sputadhä Pa (Tung) 30 . spruta saliv, spotta. sputa ok spetta jthera änlite Bil 106 . - Jfr besputa samt spiuta, spotta, spytta."],"f":["-adhe )"]},{"a":"sputa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr eldsputa."],"f":[]},{"a":"sputta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spotta."],"f":[]},{"a":"sputta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spotta."],"f":[]},{"a":"sputtan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besputan."],"f":[]},{"a":"spydrykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kräkdryck, dryck som åstadkommer kräkning gifs hon (örten) innan spy dryk LB 3: 144 . hwn (örten) är god at göre spi drik aff ib 196 ."],"f":["spi- )"]},{"a":"spyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spy, kasta upp, kräkas. spyrth womo VGL XIV . \" ho som spyr a gilles vägh \" SO 7 . SEG 121 . \" man spyyr ey a hafwi om man drykir hona (malört) för mz annan drik \" LB 4: 350 . ib 7: 2 . \" ted fordriffwer vämilse ath man vil spy \" ib 133 . \" man skal sigh . . . tha wel brytha och spya \" ib 179 . lib 36. keysaren böriade spy ok hikka MD (S) 273 . Bir 2: l118. "],"f":["spya . ","spia: vtspias Bir 2: 119 . spy. spyy LB 7: 36 . ","spyr . ","spyyr . ","spydhe Bir 2: 118 ; Ber 72 ), ","spyia up , spy upp. swa som hwndher wmwändher sik och ather slukar wp thz ledha han wp w sik spyrdhe Ber 72 . Jfr upspyia. - Jfr utspyia."]},{"a":"spyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spy, kasta upp, kräkas. jak spyyr ej,. iak slaas ey. hwi ma iak ey drikka äpter minom losta SvKyrkobr 7 . gnwggis tör malyrth oc blandis j wathn giffwandis the (ɔ: de sjuka svinen) drikka, sidhan spy the oc bliffwa rensade jnwärtis PMSkr 247 . Jfr upspyia."],"f":["spy . ","spyyr ) , "]},{"a":"spyia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kräkning, uppkastning, det som uppkastas, spya. äru the ledhe ok wamule swa som spian (vomius; kan föras till spyian) ok lättare ok bätra ware mik at gaa til spionne än at hafwa lusta mz them Bir 1: 164 . gik til ryggia, som hwnden til sinna spyor LfK 16 ."],"f":["spya . ","spia )"]},{"a":"spyia balker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blak el. afdelning af en stadga hvilken handlar om straff för uppkastning och för annat af omåttlig förtäring föranledt oskick som beås vid ett gilles sammankomst. her böriass spya balken SEG 121 ."],"f":["spya- )"]},{"a":"spyian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kräkning, uppkastning. mz spyian LB 3: 71 . - det som uppkastas, spya. all bordhin äro ful mz söroghe spyan Mp 1: 231. alt thz gudhi til höre är henne besth oc vamult, som spyan oc galle ib 2: 120 . Bir 1: 187 ."],"f":["spyan )"]},{"a":"spyiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatn spyiare."],"f":[]},{"a":"spylare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spilare."],"f":[]},{"a":"spyni","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spini."],"f":[]},{"a":"spyning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kräkning. thz tämpnir . . . spyningh LB 4 . 353."],"f":[]},{"a":"spyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. spåra, följa spåren (af).","1) utforska. \" leta oc spyria sannind \" SD 6: 125 ( 1349) .","2) efterforska, undersöka, ranskaka. \" omildz manz hugxilse skulu spörias ok ransakas j gudz dom \" MP 1: 242 . gudh skal spöria idhra gärninga oc ransaka idhra thanka ib 2: l195. 3) efterfråga, söka. skal han . . . granlica spöria han oc leta äpte honom Bo 28 . hwem spör thu (quem quæri] ib 225 . \" hon skulle äkke spöria han i iordhrike \" ib 226 . \" spörin först ok letin himerikis rike \" Gr 323 . \" opta spordhis hiälp aff visom läkiarom \" KL 362 . \" mykyn läkedombir spordhis the til ib 363. - fråga efter (ngn). med ack. spurþe þän mästara dicta kunne ok göra þolict palacium \" Bu 181 . . med pre. at. iohannes . . . sporþe at suenonom Bu 156 . spör . . . aat enom manne som heter saulus Bil 896 . - fråga om el. efter (ngt), genom spörsmål söka få veta, efterfråga, fråga. lmed ack. kunungen spurþe hans namn ok äþle Bu 500 . ib 21 . Di 74 . MB 2: 113 . \" en miok räþeleken (karl) com tel lhans riþanbde. ok sporþe hans sorgha sak \" Bu 18 . KL 41 . \" spör iak skäl, hwi war herra bödh mannenom änginstadh . . . at offra . . . fiska \" MB 1: 469 . \" til stokholm haffdho the wäghin sport \" RK 1: 3669 . Di 125 . - med prepositionsuttryck. iþur priuilegia oc forn bref . . . nu þa vi hästä iþär warom oc wi äftyr þöm sporþhom. varo iþär borto SD 5: 636 ( 1347) . \" hvath vardhar idher thär äpter spöria \" Ansg 187 . \" frughan monde äpter budhkanna spöria \" Iv 2288 . spöria aat (de) piltzsins skipilsom Bo 2 . hon . . . spör aat allo ib 227 . \" tha tänkte ansgarius, at hn ey spurdhe ther um for nokre ömko schuldh \" Ansg 187 . - med indir. frågesats. han spordhe huru lund thz kom til Fl 345 . han . . . spurþe um än han jo visselica vilde the pelagrims reysona uppa sik taka Ansg 187 . \" spurþe hui han syrghe \" Bu 20 . spurþe. huar iorþen var högre än himinen ib 145 . nero spör än han är patrodus Bil 124 . nu må nåkor spiria, ok mädh skälum leta, huad thz är meera almogans tarff haua en kunung waldugan . . . älle flere se the ther alle rådha KS 6 (13, 6) . - med sakens ack. samt den tillsporde personen utmärkt genom prep. af. sigh mik thry thingh hulkin som iak spör af thik Bir 1: 120 . tok lhan til at spöria radh af sinom mannom huru han matte frälsas af tilstandande vadha Bo 264 . Bu 62 . Bir 3: 396 . Su 104, 105 . - pass. ltdet (för thet) rådh . . . ther spyrs af flerom wisom mannom KS 70 (174, 77) . med indir. ffrågesats samt personen utmärkt genom prep. af. riddaren . . . spurdhe aff hanum hwat han haffdhe giort KL 77 . \" nw spör jak aff thik hulkins köns thässin siälin är \" Bir 3: 66 . Bo 66 . - med personen utmnärkt gen. prep. af. spordhe iomfrv maria af diäflenom Bir 1: 49 . spor iak . . . ytermeer af thik ib. - med personens och sakens ack. petrus spurdhe en dagh clementem hans äth ok ädhle Bil 349 . christus spör sina brudh thry thing Bir 1: 120 . Di 60 . - med per sonens och innehållets ack. wildo wita aff hanum hwat han them swaradhe til thera spörninga som the han spordhu KL 8 . - med personens ack. samt prepositionsuttr. lhon spurþe en hälghan spaman . . . vm striþenna sighar Bu 56 . \" lj skulin spörya idra men at radha (för -e) \" RK 1: 378 . han . . . sporde them alla at radhe ib 384 . ib 3675 . \" spyr miin frugha idher til radha om thz ma vara for vtan skadha \" Iv 1504 . thässe drotning . . . lätir mik spöria mz thik til raadz Bir 3: 320 . \" marsken sporde them strax til thz hwat meningh at the haffde ther mz \" RK 2: 2974 . - pass. tha hon ther vm spordhis KL 10 . skulu vngara . . . ey tala utan the warden at nokro spurde KS 54 (137, 58) . \" i allo ty han wardr spurdr til rådha \" ib 72 (177, 79) . lönlik ting, thön (ting med afseende på hvilka the äru spurde til rådha ib. - med personens ack. samt indir. frågesats. cristoforus spurþe . . . þöm huat þe vildo Bu 500 . lib 501. apostoli spordho ihesum huat tesse liknilse tyddho MP 1: 84 . - pass. iak spordhis huru iak afladhe barn Bir 3: 159 . \" med personens ack. en laghuis man . . . spordhe van herra ihesum christum frestande han \" MP 1: 312 . - pass. eufami[ni]anus spordher (tillgjord, åtspord) sagdhe sik engin thän witha j sinom gardhe Bil 582 . \" thigh til thu spörs \" Ber 104 . - med personens dat. samt indsir. frågesats. weland sporde son sinom . . . om han wilde nymma sa mykin konst som faderen kunde for hanum Di 57 . - med personens dat. erchebiscopen sporde allom ta RK 2: 1812 . - med där. frågesats. weland sporde, hwat wiltw lära tha Di 57 . nu må noker spiria. lhundh är dygdh KS 18 (46, 19) . - abs. biþ þän sama (swara) som spurþe Bu 145 . ib 21 . \" ltaker äy till mystycke thz iak sa fakunneliga spör \" Di 96 . 4) fråga (efter), fästa afseende (vid), bry sig (om). med pre. äptir. sagde efter marsken eyncte spöre RK 2: 4555 . epther skalka spordo the inthe wetta MD (S) 260 . hwad spöria wi epther tin kärlinghä dröm Di 239 . han spordhe enkte äpther theras roop oc klaghan Lg 3: 183 . hwat spör iak ther äptir mik är ther enkte om ST 386 . RK 2: 335 . 5) sprja, erfara, få veta, få kännedom om. lkunungen spurþe (näml. det; quod audiens) Bu 501 . \" tha jwdhane spordho nichanoris tilqwändh \" MB 2: 322 . \" litit effter han thz sporde \" RK 2: 4569 . helena . . . spure at henna som war cristin wrdin Bil 80 . \" tha hördhe oc spordhe demetrius. at nichanor oc hans fölge haffdho falledh j stridhenne \" MB 2: 243 . engelbert spoordhe thz konungen sich til stocholm foorde RK 2: 1530 . \" wi moge thz ey göre för wj fa wisselig spöre huru war herre gik i then nödh om han är liffwendis eller dödh \" ib 3383 . \" herra tord vnge reedh swa bort then wegh han gaat til konungin sport \" ib 1: 3385 . - med prep. ltil. konung tidrik sporde till en man som herbrand heter Di 103 . han . . . kunde til henna alzewnkte spyria ST 375 . vi fa aldre til hänna sport Fl 270 . ib 450 . Iv 2054, 2902, 5402 . - få kännedom om, få veta om, få reda på. thu wil hafwa alt thz thu spör Al 5811 . - förnimma, komma i erfarneht af. lat mik spöria at iak haffuer son oc ekke dotter Di 42 . "],"f":["spöria . ","spörya RK 1: 378 . spöre ib 2: 3383, 4555. spörighia Gers Frest 53 ; Gers Ars b 1. spiria KS 6 (13, 6), 18 (46, 19) . pres. spyr. spör. impf. spurþe sporþe. spoordhe RK 2: 1530 . part. pret. spurþer. sporþer. sup. refl. sporss BSH 5: 429 ( 1511) ),","spyria sik , fråga sig för. mannin minskadhe sik. swa at han skal letande fara oc spyriande sik MB 1: 92 . - fråga sig för om (ngt). spordhe han sik wegh til sanctum germanum Lg 3: 210 . - refl. spyrias, spörjas, blifva b ekant. aldrig meer spörs ällir skeer, at nakor qwinna barn vtan man födhir Lg 65 . " tha thz spordes j stadhen ib 3: 548. nar thzta järteknet spordhes " ib 680 . thz öffuer try rike sörgligha sporde ( i rimsl.; för spordos) RK 3: 174 . ","spyria at , återspörja, tillfråga, fråga (ngn) om (ngt). spordhe han at diäwlin sit ärande KL 3 . spurdho the at hans herra hwat man han war ib 56 . han . . . spordhe aat them vm the haffdho nakat ät Bo 234 . ib 172. lMB 1: 232. ST 303 . Lg 66 . " the spurdho han aat stundum hwi han taladhe ä thz sama " Bil 158 . spordhe war herra sina modher at. hwilka sorgh hon haffdhe fore honum Lg 43 . " konung attila sporde didrik konung att. hwre han skulde fara mz thz land han wunnit haffde " Di 204 . Al 5894 . Lg 34 . Gers Frest 53 . " ther äptir leddis fram sanctus blasius ok spordhis aat än han vilde än tha tro at thera gudhi " KL 374 . " spyrin aat höfdhingan ib 393. lMB 2: 388. " KL 8 . Al 2227 . - med dat. sporde han aat synom tyänärom vm the ther sagho santam Birgattam Lg 3: 540 . - spörja, fråga. tha sporde herren nat vm dagher var än lyws Lg 3: 540 . spör at . . . o mestare huaris byggir thu MP 1: 47 . - Jfr atspyria. ","spyrias for","fore )","spyria til , ","spyria up , "]},{"a":"spyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) efterfråga. söka. thu wilt milthetinna fadhir spörias (vis enim pater pietatis quæri), thu wilt nadhinne förelysande opfinnas SpV 477 . - med prep. äptir. o thu härra gudh, aldrig spördhe människian äptir tik, wthan hon haffde hopit at hon fwnne tik SpV 47 .. ib. huru kunne människian spöria ällir hetha äptir tik, wthan thu förekomme thän som äptir tik spör (quomodo te hono quærit num quærentem inveneris) ib. 5) spörja, erfara, få veta, få kännedom om. thy giuer gudh varan ofridh oc dröuilse at folkit skal forlata sina syndelica glädhi oc spyria hymmerikis fridh oc glädhi SkrtUppb 222- få kännedom on. få veta om, få reda på. . . . vtan tale till skipparens gotz, hwar han thet spörya kan STb 2: 169 (1486). "],"f":["sup . ","spyria at , åtspörja, tillfråga, fråga (ngn) om (ngt) . .. ok spordhe jak aat hundäret ok ranskaþe . . . vm . . . SD 8: 195 ( 1362) . - spörja, fråga. modhorin spordhe at hwru hon matte Prosadikter (Sju vise m) 140. vi borgamestara och radh . . spordom hanom aath sama dagh fäm resor om han ville klaga ATb 1: 206 ( 1464) . ib. Jfr atspyria.","spyrias for","fore . ","före )","spyria til , tillfråga. i borgamestara och radh spordom hanom til hwi han vill ekke fylgia the klagan ATb 1: 206 ( 1464) . NMU 1: 147 ( 1488) . SJ 2: 147 ( 1489) . - spörja, fråga. tha spordhe han i bland annat thaal om all menichetin til, om the klagan ATb 1: 206 ( 1464) . NMU 1: 147 ( 1488) . SJ 2: 147 ( 1489) . - spörja, fråga. tha sporde han i bland annat thaal om all menichetin til, om thee ville wara hanom hull och tro STb 3: 331 ( 1497) .","*spyrias umkring , förfråga sig hos? ney, sagdo the andre drengenä, som han hade sprodz om kring Stb 1: 399 (1482). ","spyia up , 2) fråga om (ngt). star än nw nakot j gen aff thännom prydilsom, som skulde sighias, tha spör op (require), for thy at wi williom här äpthir nakot lithit sighia aff thwlumodheno SpV 116 . - Jfr upspyria. - Jfr af- (Sdw 2: 1188), be-, for-, saman-. um-spyria."]},{"a":"spyrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spörjande, spörsmål, fråga. \" fik swar o visso til sinna ordha oc spörian \" Lg 69 . Jfr atspyrian."],"f":["spörian )"]},{"a":"spyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch f. 2) spörjande, frågande, spörsmål, fråga. grymma oc hwassa til talan oc spörielse som cayphas spordhe jhesum vm siin kännedom SkrtUppb 280 . - Jfr at-, upspyilse."],"f":["spörielse )"]},{"a":"spyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) undersökning, ransakning. af omilz manz huxilsom skal spyrilse vardha MP 2: 195 . 2) spörjande, frågande, spörsmål, fråga. thin spörilse (inquisitio) äru ey aff kärlek Bir 2: 280, 310 . dröfvin ey min hugh med tholghom spörelsom (inquisitione) Ansg 187 . \" at han enkte ondt eller svik mente medh sinom spörelsom ib. ltil spörilsen swaras swa \" MB 1: 89 . \" ltil thässe spörilse swarom wi swa \" ib 91 . bartholomeus . . . badh mästarin suara sik til lsiin spörilse Lg 212 . \" man skal tyl swa dane spörgilse ynthe swara \" Gers Frest 53 . \" lthigh ti thu spörs, spyrilse (interrogatio) lätin wp thin mwn \" Ber 104 . \" mena thy ey thenna spörilse beqvämma wara kärlexfullom hogh \" Su 287 . naakra spörilsanna wthydilse ib 9 . - Jfr radhspyrilse. "],"f":["spörilse . ","spörelse . ","spörgilse )","spyrilsa bok"]},{"a":"spyrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) undersökning. \" guz dom i hulkom ämuäl minsto fanyto ordh loc glömsco ransakadhos mz grymmasto ranzsakan ok spörning \" KL 43 . 2) spörsmål, fråga. wildo wita aff hanum hwat han them swaradhe til thera spörninga som the han spordhu om än hon matte fa barn Kl 8. ihesus swaradhe ey ginstan til thera spörning MP 2: 254 . \" mz enne spörning synis thu vilia läras af threm iäfwoghom thingom \" Su 438 . - Jfr atspyrning."],"f":["spörning )"]},{"a":"spyrsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spörsmål, fråga. nogh ser iak hwat jomfrun är pliktogh j gudz loff, än thu synis röra en spörslo om ängelin (sed quæstionem moisse videris de angelo) Sp V 32. fulkomplika minnis mik fadhir, thänna spörslena (optime pader recodor huis quæstionis) ib 360 . \" sannelika om änglana är os ekke spörsla (nobis quæstio non est) \" ib 368 . ib 445 . ","2) undersökning. \" tha likawäl skal jak ekke wara tik j fran j thinne spörslo (inquistione) \" SpV 181 ."],"f":["spörs )","*spyrsla (spörsla), "]},{"a":"spyrsmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spörsmål, fråga. \" huat kan iak . . . at swara til ltolken spörsmal \" Su 105 . ib 106 . \" nakra spörsmals wthydilse \" ib 145 . wilt thu, at mz eth spörsmal skuli tik lösas thu twäkeliken ärande ib 168 . \" til hwilken spörsmaal jouse them swaradhe \" MB 2: 46 . \" föreläggia ena gaatho äller eth hemelikit spörsmaal \" ib 115 . \" the jnbwndhna ordhen ällir spörsmalen ib. fly ath göra swa dane spörghies mal \" Gers Frest 52 . ib 53 . Gers Ars b 1, b 2, b 3."],"f":["spörsmal . ","spörsmaal . ","spörghies mal Gers Frest 52 . spörgies mal: -malen ib 53 . spörghies maal Gers Ars b 3. spörigies maal ib b 2. spörigies maal ib b 1), "]},{"a":"spytta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spotta. \" sputa ok spytta (ändradt till spotta) j thera änlite \" Bil 106 . Jfr spotta."],"f":[]},{"a":"spädhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spädhet, späd beskaffenhet, spädt tillstånd. bardomsins spädhelikhet (interiudo) Bir 4: (Dikt) 226 ."],"f":[]},{"a":"spädher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) späd, klen, smal, fin. llipperus . . . spädher blödher GU C 20 (hand 2) s. 89. macer . . . magher oc spädher ib s. 107 ."],"f":[]},{"a":"spädher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) späd, lklen, smal, fin. hon var . . . myo ok spädh som en lilia Lg 3: 548 . han . . . fan . . . spädha (teneris) yrte KL 193 . fordärfwadhe spädho blomstren Su 432 . \" spädha sprythior äller qwista aff hasle trä \" PM 12 . henna spädhe lykame ST 253 . Lg 548 . \" hwat aluorlica oc viislica hon swepte hans spädho limi \" Bo 5 . 2) späd, nyligen född, varande i den allra första uppväxten. vardh hans skin swa som späz barns skin tha thz födhis Gr 306 . han . .. saa . . . guz modhir . . . halda et spät barn a sinom arme KL 21 . \" dräpa mangh späad (för spääd el. späd) barn \" Bil 565 . Bo 21 . Bir 3: 114 . LB 3: 169 . \" en quinna wredhgadhis mot sinom spätha son \" KL 95 . \" spädha barndomsins fawidzska \" Bir 4: (Dikt) 225 ."],"f":[]},{"a":"spädhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f spädhet, finhet. hon (Ester) . . . togh mz sigh twa syna möör widh the andra sigh stödiandis . . . för syna klena spädheet oc vanskandes cleenhet (præ deliciis et nimira ternitudine) MB 2: 210 ."],"f":["spädheet )"]},{"a":"spädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["späda. - späda, tillspäda, tillsätta. sywd thät j eno glaserahdo kar . . . spädiandis thär j aff ätikionne PMSkr 432 ."],"f":[]},{"a":"spädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["späda, utspäda. \" späd alth iempt mz gamalt öll \" LB 7: 47 . - späda, tillspäda, tillsätta. tag . . . mera viin . . . och speed oppo samma sudna eneberen LB 7: 330 . "],"f":["späd LB 7: 47 . speed ib 330)),","spädhia up , "]},{"a":"späk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["späck. Stb 4: 108 (1506). Jfr siäl-, siäla-späk."],"f":["speck )"]},{"a":"späk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["späck. (utanpå köttet liggande) fett. scal man läta siwdha iamb kidh willebradh mz päthersilia oc saluia mz ätikio oc späk oc mz andra yrthir LB 1: 96 . \" fore häft scal man taka kattaost oc siudha i söthe miölk mz späk oc äthi thz sidhan \" ib 97 . ib l2: 32. Jfr siälspäk äfvensom spik."],"f":[]},{"a":"späker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spaker."],"f":[]},{"a":"späkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra fridsam, förmå till fridsamhet el. stillhet. tha mat thu . . . stundom annan späkia. ok thera wredhe b ryta Ber 203 . - späka, håla i styr, kufva, tämja. dåra ok ostryoghe män, thöm skal lman späkia medh laghom ok hårdan rät KS 67 (166, l74). een herra giter wäl swa späkt sina män, at ängin gör androm skadha MB 1: 96 . \" han thordhe ey späkia (non potuit domare) ena qvinno \" Bir 2: 167 . RK 3: 402 . \" ath owishethin matte speckias \" SO 191 . - hålla i styr, styra. späkia sina tungo Al 1294 . - afhålla. späki (compescat) sina tungo aff mangtalan ok löghe Bir 3: 25 . - kufva, styra. späk tin lusta (desideria tua constringe) KS 23 (57, 25) . han skulle . .. hawa . . . späkt thz hoghmodhit MB 1: 143 . späk wredhena Ber 109 . thina brädzsko späkia ib 263 . Lg 3: 274 . - stilla, dämpa, hämma. späkia thera delo MB 1: 485 . späkiande (compescens) hans grat mz hötzlom Bir 2: 316 . rwtha hon . . . specker hosto LB 8: l51. ib 3: 57, 7: 140 . wpnyar thz inelffwin oc spekir febres ib 3: 100 . speker thz hiärnhwarff ib 54 . - refl. späkias, 1) blifva spak. om djur. låt koma grymasto dywr rifwa ok sitia min likama the scolu spekas (mansuesunt) widh akallan nampn ihesu christi Bil 426 . 2) stillas, lugnas. om vatten el. lyft. böd vädreno ok hafuino at späkkias MP 1: 67 . "],"f":["späkkia RK 3: 402 ; ","-as MP 1: 67 . ","speckia: -as SO 191 . ","spekir LB 3: 100 . ","speker ib 54 . ","späcker ib 7: 140 . ","specker ib 8: 51 . ","-ter ) , ","späkia af , styra, hålla illbaka. tha offrom wi kalff, tha wi forwinnom kötzins losta bälde . . . oc tha kidh, ther wi späkiom war losta aff, til hägumma leek MB 1: 473 ."]},{"a":"späkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" . impf. -te. sup. späkt SpV 164(, v. göra fridsam, förmå till fridsamhet el. stillhet. - späka, hålla i styr, kuva, tämja. Se Sdw 2: 1305. wil thw them (ɔ bina) tha späkia jnkasta nokon sandh äller nokra söta wäsko PMSkr 300 . - kuva, underkuva. sidhan hon . . . haffdhe thwingat wndhir sik storan deel europ ällir späkt SpV 164 . \" bätre är späkia fiendan mädh hwnger än mädh samgangande stridh \" PMSkr 160 . - kuva, styra. sardonix är en sten . . . han späker mykna käthy PMskr 490. stilla, dämpa, hämma. ytra manzsins pinlikhethir ok wanskilse späkias (edomantur) SpV 385 . thän husbonde huilkins wrede ok grymhet jngen forma ath späkkia eller blidka mädh nagre tiänist eller ödmiwkt MP 4: 203 . - (?) jak wndra hwi thu swa mykit späkir (damnaveris, möjl. läst som en form, av domo, tämja) wtgangin, jngangin ok inlykkit SpV 75 ."],"f":["späkkia MP 4: 203 . ","späkir . ","späker"]},{"a":"späkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["späcka. \" for þy at hestir vardir bögdir . . . läg hanum en hank . . . ok späkkä väl mz histir ällir fläsk Hästläked. i \" AS 137 ."],"f":["späkkä Hästläked. li AS 137 ) , "]},{"a":"späkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["späcka. \" adipatum ti spakkat soffuel \" GU C 20 s. 8 . llardare späkka ib (hand 2) s. 64."],"f":["-adher )"]},{"a":"späkkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som bereder späck? rökare? torkare? ss tillnamn. hanis späckare(?) dottir STb 2: 86 ( 1474) . Om innebörde är 'rökare', 'torkare' torde ordet snarast böra normaliseras spikare."],"f":[]},{"a":"späkkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jngeborg speckerske \" Skotteb 163 (1464-65)."],"f":["speckerske )"]},{"a":"späklikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spaklikhet."],"f":[]},{"a":"späkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fridsamhet, stillhet. \" mitia e späkt oc mildheth \" GU C 20 (hand 2) s. 148."],"f":[]},{"a":"späkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["späkta offer , "]},{"a":"späktoffer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett den Judiska gudstjensten tillhörande offer som i Vulgata benämnes hostia pacificorum (i den Svenska bibelöfvers. af 1541 tackoffer erter Luthers dankopfer). thridhia offer war thz i gamblom laghom som godhe män offradho gudhi fore . . . nakra gudz nadher, som godhe män thakka gerna gudhi fore, thy kallas thetta offer hostia pacifiocorum thz thydher a wart maal späkt offer eller spaka manna MB 1: 476 . Jfr späkta offer."],"f":[]},{"a":"späl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spil."],"f":[]},{"a":"späla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spela. - bildl. inrät sitt handlingssätt, gå till väga. om en verksamhet hvars umgång kan betraktas ss oviss. späler wisliga BSH 5: 171 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"späld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se spiäld."],"f":[]},{"a":"spälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = -spiäld 1. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41. 322 (särsk. not 1). för eth spelle, som bigdes viii ortoger HLG 2: 135 (1525)."],"f":[]},{"a":"spälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se spiälde."],"f":[]},{"a":"späna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spåntäcka. Jfr K. G: Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 22. jtem fore tornith späntis . . . x mark Kumla kyraks rb 6 (1426). ib 37 ( 1426) . \" x oras denariorum gawom wj töm som spänthe kirkione \" ib 16 ( 1444) . ib 26 (1465). för kyrkegaardhen spänth VIII marc Arkiv för Norrländsk hembygdsforsning 1918 s. III (1534)."],"f":["-te . ","-ter . ","spenthe Kumla kyrkas rb 96 ( 1513) ),"]},{"a":"spänalön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lön för späntäckning. Kumla kyrkas rb 23 (1461)."],"f":[]},{"a":"spänare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spåntäckare. \" jtem spenarenom half säte mark \" Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) . ib 65 ( 1493) . Jfr kirkio spänare och spännare."],"f":["spenare: -enom Kumla kyrkas rb 47 ( 1479) ), "]},{"a":"spänd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bospänd. späne, se spini."],"f":[]},{"a":"späne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spånor. \" dolatura e hugningh skyrdh aff hugh ok späne \" GU C 20 s. 198 . persma . . . hwethe aghn äple skal ok späne ib s. 436 ."],"f":[]},{"a":"spänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["locka, öfvertala, söka förmå (ngfn) att gå in på en sak? skrympthe, späne, oc owerstryke hwar som wil, ällar hwru han wiil LfK 13 ."],"f":[]},{"a":"späning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["späntäckning. Kumla kyrkas rb 42 ( 1473) , 54 (1484). iiii markc för späning ib 59 ( 1488) . Jfr spaning."],"f":["spening Kumla kyrkas rb 36 (147393?) ), "]},{"a":"spänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gripa med klor, slå klorna i. (djävulen har) hugh . . . til at spenna. mandsins siäl for syndelica sak Vis sten 7 . fughlin spänte qwinnona ower spnana oc flögh bort . . mz henne til heluitis SvKyrkobr 70 . MP 5: 217 ."],"f":["-te )"]},{"a":"spänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) spänna, sätta i spänd el. stram ställning. om båge el. armborst. boga at spenna Di 135 . \" mz spent armborst \" RK 2: 2431 . BSH 5: 109 ( 1506) . - abs. the kunna wäl skywta oc spänne til hest RK 2: 8631 . 2) spänna, genom omgjordande el. omslutande fästa. spente hon om honom eth swärd Va 20 . \" spente hon pa honom then högrä sporä ib. spenthe fasth sin hiälm \" Di 248 . 3) spänna, genom dragdon fästa el. förena (dragare med det som skall dragas). the fiila togho at ganga som spänte stodho fore hiwlom mango Al 8236 . \" there qwinnor loth han ther mz plaga the spentis for hölass them sculle the draga \" RK 2: 723 . 4) omsluta, fatta, gripa? at the frugha . . . mykil til mit hiärta bär och mik haffuer swa sarä spent Iv (Cod. B) s. 285. - spänna til saman, spänna samman, spänna hop, medelst spännen hopknäppa. at spenna bokena til saman Lg 3: 514 . - Jfr kringum-, upspänna samt ospänter."],"f":[]},{"a":"spännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ss tillnamn. mickel spennere STb 2: 401 ( 1489) . SJ 2: 157 ( 1489) . StÄmb 166 ( 1508) , 169 (1509). Fallen böra kanske snarast i st. föras till spänare."],"f":[]},{"a":"spänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gulspänne."],"f":[]},{"a":"spänne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spänne. \" ther hawir larins viij par spänne til pant fore \" ATb 1: 105 ( 1459) . \" tesse skattadhe een kranz xiij stykke och spänne \" ib 243 ( 1466) . ib 247 ( 1466) . iomfru maria . . . offradhe sinom son eth spenne ällir ena braatzsa (fibula) Mecht 128 . FMu 5: 89 (1484, avskr.). STb 3: 197, 198 (1494). eth par stor forgilth spennen JTb 111 ( 1525) . Jfr bryst-, fot-, gul-, kapo-, kiurtla-, korkaps-, mansla-, silf-, sma-spänne."],"f":["spenne . ","spennen JTb 111 ( 1525) ), "]},{"a":"spännebälte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spanbälte eth gammalth spenne belthe och hakaa mz J'Tb 95 (1513)."],"f":["spenne belthe )"]},{"a":"spänneklo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1305."],"f":[]},{"a":"spännllse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ärmaspännilse."],"f":[]},{"a":"spänsgrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["spanskgrönt, spanskgröna. es ustum thz är spenst grönt LB 3: 155 . spänstgrönth dygdh ib 8: l46. spänstgrönth thz renser oc skärer mörk ögon ib. PM 71 . \" tak jern och bren hesthen millan laaromen . . . och slaa j böke aska eller thz spänsgröna \" LB 2: 70 ."],"f":["spenst grönt LB 3: 155 . ","spänsgrönth ib 8: 46 ; PM 71 ) , "]},{"a":"spänsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr silfspänsl."],"f":[]},{"a":"spär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut, lans. \" han synder bröth sith spär j try stykke Prosadiikter (Sju vis m C) 236. - ridha spär, hålla riddarspel, tornera. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 83 hastiludiari . . . döstera rida spär \" GU C 20 s. 327 . - ränna spär, d. ls. Prosadikter (Sju vis m C) 234 ."],"f":[]},{"a":"spär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjut, lans. lnampnlos . .. slo iättens spär sunder Va 43 . \" jach wil nötä idher mz mit spär \" ib 51 . \" skyöl oc spär (hasta) haffwa sik bewist j israel lfyrtio twsandh \" MB 2: 81 . \" som iak eth spär haffde hafft \" Lg 3: 330 . at iak . . . eth spär älla gläffo fördhe wndher minom arme ib. lwi hwessom ey wapn eller spär mot tolka som är thesse här MD (S) 262 . \" han lot sina söner lära skärma skiwta ok renna mz spära \" ib 228 . the vnga hlethe ränna mz spär oc öfde ther dyst mz myken kraft RK 2: 5176 . \" i gar ware the pa ysin, man aff huse, the rende spär (redo spärr, hölla riddarspel) med ij (2) kelka \" BSH 5: 348 ( 1509?) . spärsskapt, n. spjutskaft. ther stagx synder sa mangt et spärsskapt RK 2: 5178 ."],"f":["spära MD (S) 228 (i rimsl.)), "]},{"a":"spärbräkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spärbräkning. lengin broder . . . hade her sperbräkan eller torneghian STb 1: 340 (1482)."],"f":["sper- )"]},{"a":"spärbräking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Art. Sdw 2: 476 utgår. Jfr spärbräkning."],"f":[]},{"a":"spärbräkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = spärbräking. han fik sit bana saar i spärbräknigh Lg 3: 405 ."],"f":["-nigh )"]},{"a":"spärbräkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lansbrytning. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 485. Hit föras de Sdw 2: 476 s. v. spärbräkning anförda fallen. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 150."],"f":[]},{"a":"spärbräkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lansbrytning, tornerspel. \" en . . . riddare mykyt nampnfrägher aff sith hoffwärk oc mandhom ltil stridh oc spärbräkingh \" Lg 3: 64 . \" hwar han skulle ridha dwsth ällar bruka spärbräkingh ib. lbruka . . . dest ällar spärbräkingh \" ib 66 ."],"f":[]},{"a":"spärlimadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["spädlemmad. \" breseida . . . war myket fagor ey . . . myket spärlymmad ellir swolten \" Troj 76 ."],"f":["-lymmad )"]},{"a":"spärränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spärridning, tornerspel. Prosadikter (Sju vise m C) 234."],"f":[]},{"a":"spärränning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l[Jfr Mnt. sperrennent] spärridning, tornerspel. han . . . öwadhe sik alzstingx i tässe förganglike glädhi mz spärrtännigh oc alzkonz öffnig Lg 3: 687 ."],"f":["-igh )"]},{"a":"spärstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spjutskaft, spjutstång. \" joan longe slog honom medh eth stycke aff en sperstaka i hoffwdet STb 1: 94 (1477). \" ib 95 ( 1477) , 405 (1483)."],"f":["sper- )"]},{"a":"spödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spö. \" it litet spöd hade örian slagit honum med STb 4: 348 (1514). Jfr körespö. \""],"f":["spöd )"]},{"a":"spödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spö. \" thän som göme faren plägha haffua lankt spödhe ällar käpp i handenne \" JMÖ 29 ."],"f":[]},{"a":"spörhöker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparvhök. \" accipiter spör höker eller falke \" GU C 20 s. 5 ."],"f":[]},{"a":"spöria","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se spyria."],"f":[]},{"a":"spörver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sparv. ss personnamn. A. Kock, Sv. ljudhist. 3: 167 (1596, Östergötland). Jfr sparver och spirver."],"f":["spörff )"]},{"a":"spöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spott. \" anlitet . . . smittath . .. aff therä förbannande spöthe \" Lg 3: 98 ."],"f":[]},{"a":"sqvaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kackla: prata. thänne squalande (loquax) renliues mannin Bir 3: 206 ."],"f":[]},{"a":"sqvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fåfängt prat, pladder, skvaller. gerra re skwaller ok fafänga GU C 20 s. 314 ."],"f":["skwaller )"]},{"a":"sqvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fåfängt prat, pladder, sqvaller. sqwaller oc fofäng oordh (scurrilia . . . et otiosa) flyens alzstingis VKR 60 . \" syndadhe j danz ok squaldre \" MP 1: 90 . bort vända sina hörsl fran sannind oc vmuända sik til squaldir ok äfuinthyr ib 264 . \" fly samqwämdinna sqwallir oc bullir \" Su 257 . \" ordh fwlt sqwalder \" Ber 155 . MP 1: 60, 65, 181. Bir 5: 100 . Su 282 . Ber 176 . LfK 247 . ","2) sqvaller, förtal. \" swik ok sqwaldhir är nw landsins aldir \" GO 355 . \" mz synd ok lskam for gaar hans alder ther swa pläghar lyghn ok skwalder \" Al 2724 . ib 10455. "],"f":["sqwaller VKR 60 . ","sqwallir Bir 5: 100 ; Su 232, 257 . squallir lMP 1: 60. gen. squallers ib 65 . med art. squaldrins ib 181 ), ","sqvaldra fulder , "]},{"a":"sqvalderbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nugiger . . . skualler bärore GU C 20 s. 364 ."],"f":["skualler bärare )"]},{"a":"sqvaldra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prata, pladdra, slamra, skvallra. cornicor . . . idest vocem cornicis imitari vel jnvtiliter loqui et garrire gala som kraka commvniter skwaldra GU C 20 s. 150 . nugari skualra ok ralla ib s. 364 ."],"f":["skualra )"]},{"a":"sqvaldra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prata, pladdra, slamra, sqvallra. at han skulle faa tilfälle at mödha idhir oc skualdra mz jdhir (in vos garriendi) Bir 2: 40 . \" lwtleddo the os, oc skwaldradho hwasselika mothe os \" Lg 3: 456 . - med ack. skwaldra (garrias) ey fanyt ordh Ber 103 . hulkin . . . haffde . . . mangh syndelikin ordh j drykkio squaldrat MP 1: 92 ."],"f":["skwalra . ","-adhe , ","-adher . ","skwaldra Ber 103 ), "]},{"a":"sqvaldrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gerro . . . skuallare ofannoger ffauisker daarotter obeskedelikin ok illa smakandhe (för snakkande?) GU C 20 s. 314 . \" nugax acis skuallare daroter ok fafänger ib s. 364. \""],"f":["skuallrare . ","skuallare )"]},{"a":"sqvaldrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pratsam, pladdrande, sqvallrande. jak är gudh ey squalroghir älla mangtalughir Bir 3: 206 . \" ostahwgh qwinna ok skwaldrugh (garrula) \" Ber 159 . hon (min tunga) . . . rördhis thil fanytta oc squaldroga talan MP 1: 186 . Bir 3: 215 ."],"f":["squalroghir Bir 3: 206 ; -ogh ib 215. skwaldrugher),"]},{"a":"sqvaldrotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = sqvaldrogher. han är dumbe til mit loff oc sqwallrottir (garrulus) til sith eghit lof Bir 1: (Cod. C) 266. han war mykit qwualruttir (nimis procax erat in verbis) MP 2: 281 . \" lsqualrut ordh oc sköör (scurrilia verba) ib. \" ib 1: 41, 2: 131 ."],"f":["sqwallrottir Bir 1: L(co. C) 266. squaldhrutter: -utta MP 2: 131 . squalruttir ib 281; -ut ib. squallratter: -attom ib 1: 41 ),"]},{"a":"sqvalpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra el. skaka (en vätska) af och an, försätta i sqvalpning; gurgla sig med. llagen aff netlom wardir han lenge skwalpader i mwnnen LB 3: 75 . \" plantago är wägebrede . . . skwalper man henna oos i sino mwn tha dugir thz for allom saroka (för -öka) innen mwnnen ib 79. nätsla sodh skalpas (trol. för skvalpas) thz länge i munnen, tha dugher thz fore drypil \" ib 4: 352 . skwalpa ätykya j lmwnnen ib 7: 63 . stampas bärtran mz ätykyo och skwalpar (för -as) i lmwnnen, tz dwger fo drypill som lnydher fallen är ib 140 . ib 2: 52, 3: 85, 130, l39, 7: l71. ltg sinaps frö oc stampa wel smaath oc siwd i watn oc litet af win, skwalpe tz op och nidh i syn mwn ib 150 . Jfr skulpa."],"f":[]},{"a":"sta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se standa."],"f":[]},{"a":"sta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se standa."],"f":[]},{"a":"stabbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stubbe? ss tillnamn. Jfr E. Hellquyist, Xenia Lideniana 90. SD 3: 36 ( 1311) . laurencio dicto stabba ib 661 ( 1324) ."],"f":[]},{"a":"stadder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se städhia."],"f":[]},{"a":"stadder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stäþia."],"f":[]},{"a":"stadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kant, åkerkant. Jfr Sdw 2: 1305, C. I. Ståhle, Studier över de svenska ortnamnen på -inge s. 432 f., G. Linde, Studier över de svenska sta-namnen s. 22 ff., J. Kousgård Sørensen, Danske bebyggelsenavne på -sted s. 9. sextän örtoghland ij rydhsta liggiande nordharst widh stadhith Linde a.s. s. 23 (1381, Västm.). halff tholffte örthughlandh j kumblum liggiande närmer solo widher stadhit / j westyrbolstad eeth halffth örisland jordh färmer solo wid stadhit liggiande ib (1368, d:o). ib 1399, d:o). SD NS 2: 315 (1410, d:o). tw ortoghlandh jordh i suderby i logö sokn vidh östra stadit Linde a.a. s. 23 (1432, Uppl.) te mark landjordh i vnnaröra by . . j wästre och norrä stadenom i bynom ib (1433, d:o). ith markland i balistom . . . i nordasta stadion ib (1460, Västm.). ij ortug landiordh liggendis i enestade widh nore staden Uppl Lagmansdomb 88 (1493). xiii örisland jordh i rikkaby . .. i westra staden i bynom Linde a.a. s. 24 (1503, Uppl.). 2) = stadher 7. all then rätlikhet, swasom wi i örabro hafuom, vtan thet stadh, som slottit astaar SD NS 3: 69 ( 1415) ."],"f":["stad . "]},{"a":"stadh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stat."],"f":[]},{"a":"stadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjö- el. å-kant? eet halft marklandh jordh ligiande i asby, näst stadheno, färmeer sol, i tytro sokn i twhundare SD NS 1: 153 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"stadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ater-, lägher-, qvar-, vidher-stadha, ävensom astäþu man (Sdw 1: 52)."],"f":[]},{"a":"stadhaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställföreträdare; ståthållare. \" mester drik myn stathollare \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6266."],"f":["-hollare )"]},{"a":"stadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["thu äst . . . stadha (för kranka?) människo stadfästelse (firmamentum infirmatis) Ber, 285."],"f":[]},{"a":"stadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ställning, läge. plats. war ekke seen at wttrykkia, at thänna stadhin (statum) hwilkin oppa täxtins wäghna synis wikas aff tima til tima, än tho at han är owiklighin SpV 54 . \" hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlcia bidhia wan herre \" MP 5: 211 . sa at hwar i sijn stad skall thet nythe, som han är retther wdinnan BSH 5 . 544 (1515). ","5) ställe där ngn el. ngt står el. befinner sig, ställe där ngn el. ngt är el. finnes. - af (a) stadh, från stället, åstad. tw skalt göra mik ther räth fore for en tw gaar här a stadh ATb 1: 243 ( 1466) . - koma af stadh. b) åstadkomma, åvägabringa. ätendhe warer . . . tet meste i kunne aff stedt kome STb 5: 346 (1521. Kop). - i thän stadh, genast, strax. Jr Sdw 2: 1305. - pa en stadh, just nu, helt nyss? mädhan jak är här swa strängeliga manadh pa een staädh STb 1: 398 (1482).","6) ställe där ngn vistas, hemvist, hem, bostad, boning. thän första stadin ok hemanit thät är wärldinsom han (ɔ Kristus) wärdogadis sökia MP 4: 229 . ib. 7) ställe. fore thy smörias cristne män först i döpilse threm stadhom SVKyrobr 10. biscopin smör ok krismar the städherna a wäggiomen thär korsen är ib 251 . - ställe, plats (i allmh.), ort. Jfr K. G: Ljunggren, Objekt ocha dverbial 43 ff. thetta är scriwat stath ok stundh, som for är sakt NMU 1: 74 ( 1385) . \" thär man gaar nödhigh til kirkio . . . oc til hälgha manna städher \" SvKyrkobr 16 . \" afflat som giffs i hälgha manna städhom \" ib 29 . SkrtUppb 193 . balustrium trii manga bazstwffuo städer (Cathol.: balustrium. locus ubi sunt mulla balnea) GU C 20 s. 49 . hwath som är skaffande aff androm städom göris j tid för än wäghana warda them (ɔ dem som vänta belägring) förmenthe PMSkr 141 . fför the XV städher, j hwilkom war härre ihesus christus tolde pino oc dödh JMPs 458. förste staden är thär han aath sin sörghelika nathward ib. - sama stadh, på samma ställe. Jfr Sdw 2: 1305. fastomen: . . . päter j östom, jönis samastadh NMU 1: 80 ( 1392) . ib 126 (1460). - suma stadhi, på några ställen, på vissa ställen. Jfr Sdw 2: 1305. - allom stadhum. på alla ställen, allestädes. thy han är närwarndis allom stadhom SpV 506 . - flerom stadhum, på flera ställen, flerstädes. mik tilbör ok flerom stadhom ok ey her at enaasth, ath predika MP 5: 57 .","9) plats som tillkommer ngns ställning. oeg swa offta som konunghen skulle stridha moth sina owäner: plägade hon (ɔ drottningen) sighia, min härra bliffwen j hemma j min stadh . . jak skal halla edhan stadh j harnesk oc stridh JMPs 357. - plats, ämbete. per karlson sat j foghatta stad JämtlDipl 255 ( 1440) (möjl. att föra till 10). 10) ställe, med avs. på ersättning, utbyte el. motsats. i förbindelse md föreg. pep. i tha läse hwan fredagh, j thän stadhen for the thidhenar (vice horarum), siw sinnom thän psalmen exaltabo te domine Mecht 75 . \" en annan keller . . . i staden fore then andra \" SJ 2: 204 ( 1492) . \" item är hvar man plichtiger klåckarenom et altarlege . . . heller i then stadhen sitt semiesmör \" Hist Handl VIII 1: 66 (1514, nyare avskr.). Brasks Matordn. 9. 12) stad, köpstad. nerwarende enom byman statzäns radhan SD 8: 36 ( 1361) . the städrene . . . sidon ok tyrus SpV 75 . Hist Handl VIII 1: 38 (1474). JTb 72 ( 1481) . \" bade fore löst och fast innan stadh oc vtan \" SJ 2: 190 ( 1491) . ib 197 ( 1491) . war härra ihesus gik in j eth skipp ok for vth öffuer en sio ok kom hem j sin ägin stad MP 45: 228 . manss hallarsson . . . belatin pa viij ffath iärn fför kwnunss ssakin och stassins ssak ATb 3: 329 ( 1520) . STb 5: 234 ( 1519) . stockholms stadt ib 313 (1520, Kop. lib. vti vår stadt stocholm HLG 3: 158 (1529). staden troya Troj 26 . - särsk. pl. Hansestäderna. at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne FMU 5: 24 ( 1481) . ii!UDDA_TECKEN?c mark, som en man j stederne tilhöre STb4: 55 (1505). 13) ss ortnamnselement. Jfr G. Linde, Studier över de svenska stanamnen (1951), J. Kousgård Sørensen, Danske bebyggelsenavne på -sted (1958), särsk. s. 151 ff., 165 ff-, L. Hellberg, Namn och bygd 1958 s. 72 ff. - Jfr ater-, bodha-, bol-, eld-, fiskevärke-, färio-, gardh- (äv. Sdw 1: 391), gardha- (Sdw 2: 1226), hovudh-, husa-, hästa-, iärtekna-, katizo-, kloster-, köp-, köpe-, ladh-, lägher-, man-, miärdhra-, pata-, pino-, qvar-, qvärn-, qvärna-, rydhio-, sio-, sma- (Sdw 2: 439), spika- (Sdw 2: 465), ströma-, stämmo- (Sdw 2: 540), tillflykta- (Sdw 2: 636), tiäldro- (Sdw 2: 660), tiälds- (Sdw 2: 660), tomat- (Sdw 2: 664), täkat- (Sdw 2: 690), trägards-, thing-, things- (äv. Sdw 2: 704), thorp(äv. Sdw 2: 724), thorpa- (äv. Sdw 2: 723), up-, val-, vedhe-, värk- (äv. Sdw 2: 1055), värka- (Sdw 2: 1054), värn- (Sdw 2: 1058), värna- (Sdw 2: 1057), ödhis- (Sdw 2: 1169), örlöghis-stadher; hänsestädher; alla-, annars-, en-, ena-, enom-, flere-, hvars-, manga-, margha-, nokors-, thrä-, utan-, änginstads. ","1) i stad gällande lagbok. ath thät (ɔ: Vadstena kloster) schall een köpstadher bliffua oc wara mädh stadz boock oc köpstadzs rät oc laghom Priv o skyddsbr 177 ( 1442) .","2) stadsbok, tänkebok. Jfr Sdw 2: 1305. ","1) stadsinvånare, stadsbo, borgare. ciulilitas . . . stadzmanna quar bliffningh ok thera fordeel GU C 20 s. 114 . \" tha slaa stadz mennena hastelika wth brennandis skermana oc dräpa \" PMSkr 170 . ","1) i stad gällande rätt, stadsrätt, stadslag. epter thy som thera bok ok stadzrät til sigher Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museieförening 1916 s. 91 (1384). ib. bidhir jak borghomästara oc borghar i arbogha . . . thet the tässa for:da tomth . . . herra bänkt . . . stadhfäste äpter thy som thera stazräther vthivsar SD NS 3: 256 ( 1417) . ib 282 ( 1417) . \" som iegh scal och will mynom konunge tro vara och allan stads rät vppe halda efftir mynne mogho \" KTb 1 . 2) dom dom fälles av en stads myndighet eller i stadens namn. tha lät hinrik lassaen besäthia medh en stadzs rät xxxvj mark lubischa . . . j remschers gardh KTb 81 ( 1442) .","3) stads juristdiktionsområde. thy bethie wi oc biuthe ether burgamestare, byfogete oc raadmen i wpsala, ath naar tolka landzköpara mot laghom komme i ether stadz rät, ati them hindra til rätta och näpser them Uppspriv 12 ( 1444) . "],"f":["städer GU C 20 s. 49 . med art. staden JMPsa 458. ack. stadh. stad. stadt STb 5: 234 (1519), 313 (1520, Kop); HLG 3. 158 (1529). stath NMU 1: 74 ( 1385) . ","stedt STb 5: 346 (1521, Kop.). städh ib 1: 398 (1482). gen. stadz SJ 2: l196 (1491). med art. stadhzäns Sd 8: 36 (1361). sthatzäns ib. statzins JTb 72 ( 1481) . ","stassins ATb 3: 329 ( 1520) . ","med art. städrene SpV 75 . ","städhir SkrtUppb 193 . ","städher SvKyrkobr 16 ; JMPs 458. med art. städherna SvKyrkobr 251 . ","städerne FMU 5: 24 ( 1481) . städina mP 4: 229. stederne STb 4: 55 ( 1505) . dat. stadhom SvKyrkobr 10 ; SpV 506 ; MP 5: 57 . städ(h)om SvKyrkobr 29: PMSkr 141 . städrom Hist Handl VIII 1: 38 (1474). Jfr Sdw 2: 1305),","*stads am","stadtzs aam )","*stads barza","-barsa . ","-bardsa )","stads bok (-boock), ","*stads bom","statz- )","*stads borghare","stads bref","staz- )","*stads brunvind","stats- )","*stads bryggia","-bryggie )","*stadz byssoskytte","-bysse )","stads foghate","-fogatte )","*stads graf , ","*stads hus , ","*stads iordh (statz jod), ","*stads kirkia","-kyrkya )","stads lagh","statz- )","*stads lekare , ","stads man , m. L.","*stadmanna thing","-tingh )","*stads mark , ","*stads mat , ","stads mur","statz- )","*stads märke","-merke )","*stads mätare","*stads pipare , ","*stads plankor , ","stads porter , ","*stads ränta","-renta )","stads rätter","stazs- )","*stads sak , ","*stads sekret , ","*stads skatter , ","*stads skip , ","stads skrivare (staz-. stas-. -scriffuere. -scriffuer), ","*stadsskrivara döme","-scriffuare- )","*stadsskrivara lön","-scriffuera- )","*stads skriveri , ","*stads skyttabater","stas schyte- )","*stads smidher","*stads spander , ","*stads stop","-stopp )","*stads trumpare","-tromppare )","stads thiänare (staz-. stas-. -thyänare. -thyanare. -tienare. -tienere. -tener STb 2: 397 ( 1489) . -tiänare HLG 3: 76, 77 (1524)), ","*stadsthiänara lön","-tienera- )","*stads vadha , ","*stads vadhi , ","*stads valder , ","*stads vidher , ","*städherlybisker , "]},{"a":"stadhfästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) stadfästelse, bekräftelse. \" till hwilkins vitnis byrdh oc mere stadhfesto tha bedhis jak . . . \" SD 8: 58 (1361, avskr.). til einno obrytelega stadfesto thy bidiom wy . . . JämtlDipl 235 ( 1437) . ib 240 (1438)."],"f":[]},{"a":"stadhfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 64. 1) fästa vid ett bestämt ställe. lloco . . . stätya oc statgaa statfästa GU C 20 (hand 2) s. 94. gräset oppstar, glosa thz är thz wäxer i stiälkan, dywpom rothum stadfästan JMÖ 149 . \" sidhan säties then asxullen hwar ändhen gönom sina fiölena som standa nädhan vndy eno bordh stadfäste jamlika PMskr 507. - part. pret. fast, ej växlande plats. oppa stadhfästo ok orörligho halline (super petram solidam) \" SpV 418 . tha möthir tik stor wadhe, om nakot fattas, at thu ey ästh stadhfästh oppa the högxsto trapponne ib 431. 2) giva fäst åt, låta få fast fot, låta befästa el. rota sig. bildl. um thu wilth komma til andeligha skodhilsa hwilo. tha skalt thu stadhfästa (radicare) j thik thry thingh SkrtUpp 13. 3) göra stadig el. fast, stärka, befästa. än han . . . mere stadfester j syna ondzsko . . . bleff staduger J Buddes b 148 . ","4) göra fast el. hård, giva fast(are) konsistens. tha litar thät (ɔ silversalt) qwekselff hwith oc stadfästher PMSkr 382 . \" järn är mykit stadfästh ib 385. the olyan dogher til ath stadfästa alla aanda j alkimie konst \" ib 406 . ib 416 . 5) göra stadig el. fast, befästa, giva fast riktning åt, bestämma. minnith stadfästir (firmat) ok hiälpir SpV 156 . \" syndhogha människio haffua stadfäst sin öghon nidhir til jordhinna, swa ath the vilia theme ey oplyptha \" MP 5: 31 . 6) befästa, stärka, stadfästa. haffe the ey samtykt j diefulsens freestan, ginstan hafde ey samtykt j diefulsens freestan, ginstan hafde the stadfestet vorde SvKyrkobr (Lucid B) 139 .","8) bekräfta, bestyrka, bevisa sanninen av. thänna wärdhogha pantthen wil han thik ey fra tagha, for thy han stadfäste thik sina tro mz honom Mecht 340 . 9) giva fast ställning åt) ngn), bekräfta (ngn ss innehavare av ett ämbete el. en värdighet). biscopen skal hanom skipa oc stadhfesta klostirsins almennelighen confessorem Val av Conf gen 109. ib 120. än confessoris wal skal biscopen ranzsaka ensamen . . . oc ey bör abbatissonne ellir naghrum andrum hanom fulbordha ranzsaka ellir stadhfesta ib 122. 10) stadfästa, bekräfta, fastställa, giva gällande kraft åt. JämtlDipl 215 ( 1429) ). thetta war stadfest oc thenne satmale war gör j sidho j owiika sokn ib 225 ( 1431) . \" thy stadzfästa jak met konungxdoom, ther (för then) jac jnne haffuer, then domen niclis olafsson, sona soneson oc mattis marthenson dömpt haffde \" Svartb 424 ( 1447) . FMU 4: 62 (1454, sen avskr.) . . . . bidhiandis hanom (ɔ: biskopen) thät walit oc hanom som waldir är stadhfesta Val af Conf gen 120 . ib 122 . tha haffua wii nw alle endrechtlegie . . . fulbordadt oc stadfestat then ewige friid oc kerlige bebindning Rydberg Tr 3: 332 (1474). Hist Handl V III 1: 38 (1474). Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . 11) giva stadfästelse el. gällande kraft åt (ngns) besittning av (ngt) el. åt överlåtelsen av (ngt), lagligen överlåta. tha stadfester iak honum erikke . . . the fornemda jord JämtlDipl 144 ( 1392) . SD NS 3: 377 ( 1418) . thy affhendom wi oss for:de godz och affwarlige stadfästom thet vnder ärchidegns boordh i abo ib 578 (1420, avskr.). 14) bestämma, beslutas. swa offta mannen . . . stadfäster (proponit) j sino hiärta, offta mannen . . stadfäster (proponit) j sino hiärta, at helder döö, än wilia synda Mecht 250 . "],"f":["-festa . ","-er . -te. -ter. pres. -fästa Svartb 424 ( 1477) . ","-fästade Hist Handl VIII 1: 38 (1474). -festade FMU 4: 62 (1454, sen avskr.) . ","-festet SvKyrkobr (Lucid B) 139 . ","-festat Rydberg Tr 3: 332 ( 1474) . ","-fest SvB 129 (omkr. 1500). Jfr Sdw 2: 1347), ","*stadhfästa sik , få fast fot, befästa sig, rota sig. bildl. wakta granlica at thu a hwarghin delin (ɔ hwat thu äst häller i gudhz kärlek äller ey) stadhelica thik stadhfäst (cave ne determinate in partem aliquam inclineris) SkrtUppb 26 . stadhfest thik j minne siäl wtan ath skilning SvB 129 (omkr. 1500). - refl. stadhfästass, 2) befästas, stärkas, stadfästas. swa stadfästo[m]s wi oc styrkioms mädh andelighe starkhet JMPs 293."]},{"a":"stadhfästa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bekräftande, beviljande, samtycke. \" han gaff honom godhwiliogh swar oc stadfästo vppa alt thz han honom badh \" Lg 3: 48 .","2) stadfästande, bekräftande, bestyrkande. lystos ny öghon . . . cristne tro til stadfästo Lg 3: 215 . 3) stadfästelse, bekräftelse. tiil thässa giff ok tiileghnan mere wisso, stadfästo ok withnisbyrdh SD NS 2: 11 ( 1408) . ib 12 ( 1408) , 44 (1408), 64 (1408) o. s. v. medh biscopins j lyncöpunge ranzakan stadhfesto oc insighle VKR 46 . \" vm thw kasnt ey faa pauans icigle oppa afflatit vtan päninga tha är mins signilse thik ympnyn til stadfästo \" Bir 2: 248 ."],"f":[]},{"a":"stadhfästan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadfästelse. bekräftelse. thessen stadhfästan war giort medh skälom oc skilrikom JämtlDipl 252 ( 1440) ."],"f":[]},{"a":"stadhfästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadfästare, bekräftare. Bir 2: 248, 4: 115 ."],"f":[]},{"a":"stadhfäste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadsfästelse, bekräftelse. \" tha iac thet köpte medh vbrigdelico stadhfäste \" JämtlDipl 226 ( 1432) ."],"f":[]},{"a":"stadhfäste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["stadhfästis män , "]},{"a":"stadhfästebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överlåtelsebrev, dokument som innehåller laglig överlåtelse. \" gaff biörn stalssuen . . . oleff andersson . . . sit fulla stadfesta breff pa thet huss ok tompt nest nordan hans egit huss liggir \" SJ 2: 136 ( 1489) . Rydberg Tr 3: 423 (1493, avskr.) ."],"f":["-festa- Uppspriv 13 ( 1454)"]},{"a":"stadhfästelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kraftigt, eftertryckligt. \" byriadhe han swa myklo meer stadfästelikare prädika \" Lg 948 ."],"f":[]},{"a":"stadhfästilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stadhfästilse 4. til mere skiäl oc större stadhfästilso DD 1: 45 ( 1386) ."],"f":[]},{"a":"stadhfästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) fäste, stöd. skodha mik som är himerikis stadhfästilse (cæleste firmamentum) Mecht 313 . tron är . . . alla the hälgha kyrkios stadfästilse JMPs 295. 4) stadfästande, stadfästelse, bekräftelse. ltil stat festilse oc vidnis byrdh thessins brefs tha setter iak mitt insigle SD 6: 272 ( 1351) . \" här til widerkenno oc stadhestilse sätiom wi waar incighle \" ib 8: 29 ( 1361) . fforä swa mere visso oc statfestiso nemdis her fasto fore thethe breff Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . NMU 1: 75 ( 1386) . JämtlDipl 147 ( 1397) . SD NS 3: 91 (1415), 545 (1420). FMU 4: 61 ( 1454) . thät fämpte kirkiona hälgilsse thät är färmilsse confirmacio thät är swa mykit som stadfästilsse MP 4 141 . tiil stadfästilsenas tekn räkte achilles hectorj siith swärd Troj 167 . ","2) stadfästelsebrev, bekräftelsebrev. \" sixti paaffwa . . . stadfästilse breff älla bwlle mädh hwilkom han stadffästher jomfru maria psaltara JMPs 3. \""],"f":["stat- SD 6: 272 (1351) ; Vm Fornm Årsskr 3: 88 (1371); FMU 4: 61 ( 1454) . ","-else . ","-ilsö SD NS 3: 91 ( 1415) ), ","stadhfästilsa bref","-ilse )"]},{"a":"stadhfästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) befästande, stärkande, stadfästadne. faa . . .. ena staduga oc äwigha stadfästilse j allom godhom gerningom Su 322 . 2) fäste, stöd. thu äst . . . stadha männskio stadfästelse (firmamentum) Ber 285 ; jfr stadher, adj. 3) försäkran. thin stadhfestilse oc neekan Ber 278 . 4) stadfästande, stadfästelse, bekräftelse til witnis oc stadhfästilse togh pharao konung gulring aff sinne hand oc satte a ioseps hand MB 1: 239 . then skiölden sändhe symon romarom til wenskaps oc fredzsens stadfästilse ib 2: 272 . \" till stadhfästilse sätium wi wart jnsigle for thässä skript \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 379 ( 1344, nyare afskr.) . \" till thess mera witnisbyrd ok stadfästelse bedoms wy goda manna insigle för thett bref \" ib NS 1: 14 (1401), nyare afskr.). ib 15 (1401, nyare afskr.), 27 (1401) o. s. v. BSH 1: 133 ( 1371) . \" allom thessom ärindom til mere wisso oc witnisbyrdh fulbordhan oc stadhfestilse latom wi wart jnsighle . . . hengias for thetta wart breff \" VKR 56 . \" til staþfestilse þessä testamentz sätyum vi varrä bäggiä jnsighle for þättä breff \" SD 5: 568 ( 1346) . til mere wisso ok stadfästilse thässins brefs ib NS 1: 30 (1401). thil thässes ärendes ythermera wisso ok stadhfäsilse ib 56 ( 1401) . VKR 46 . \" till mere visso oc stadhfästilse her om \" SD NS 1: 6 ( 1401) . \" rökta aff pauanom ok allom cardinalom stadhfästilse oppa thz thz priuilegium \" KL 354 . \" stathfestilse til tesse förscriffna skroo \" SO 7 . \" the reghlonna stadh fästilse \" Bir 3: 455 . ib 4: 113, 114. vm thessins renlifuis stiktan ok stadhfestilse VKR 7 . \" oppa thessa pawanna stiktan stadga stadhfestilse ib. idhra reghlo consticutiones ella noghra andra reghlo skipilse . . . medh edhom ellir pawa makt ellir hwarsköna androm stadhestilsom stadhfesta \" ib 3 . 5) laglig öfverlåtelse. Jfr stadhfästilsa bref. "],"f":["-else )","stadhfästilsa bref","stadfestilsebreff )"]},{"a":"stadhfästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadfästelse bekräftelse. til thessens breffs mere visso oc höghre bewarilsse oc stadhfästninger (för -fästning) hänger jac mit incigil . . . for thetta breff SD NS 1: 520 (1406)."],"f":[]},{"a":"stadhfästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stadfästelse, bekräftelse. til lthässins breffins mere foruaringh ok storrre stadhfestingh bedhis iak dandemanna incigle som äru . . Svartb 407 ( 1443) . ","2) överlåtelsebrev. Linkbilbh 1: 148 (1523, Brask)."],"f":["-festingh Svartb 407 ( 1443)"]},{"a":"stadhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra stadig el. fast, giva stadga el. fasthet åt. lloco . . . stätya oc statgaa GU C 20 (hand 2) s. 94. - befästa, grunda, skapa. . . . gudhi . . . som stadgath hafuer himmel oc jordh Prosadikter (Barl) 10 . \" for thy han haffuer stadgad (firmavit) alt jorderike \" SvT 8 . ib 46. 3) bringa i stadig el. lugn ställning, bringa till ro. helge gudz vener som nw stadgadhe äru j ävigha stadughet SvKyrkobr (Lucid B) 237 . thät (ɔ brännvin) stadgher och krafftoghan gör maghan Sex ekon tr 273 (jfr ted gör magan stadwgan LB 7: 128 ). 7) fastställa, bestämma, besluta. hwar som san renliffwis människia astundar ath wara . . . stadghe sik (proponat) thz thär fore skriffta thz första, han kan ath koma Mecht 300 . - besluta, föresätta sig. att människian af rätte onzsko wtwäl ok stadgar i sino samwiti aldre wilia göra synda bätring SkrtUppb 256 . 8) avtala, överenskomma om, avsluta, ingå, göra (fred el. förbund). haffwer jac stadgadh med biörn, ath han oc hans magh karl, ath the skolo haffuana (ɔ en kvarn) for 1 pund smör VKJ 276 (något efter 1480). - avtala, avsluta, träffa avtal om (köp el. dyl.). Jfr Sdw 2: 1305. tha han stadgade oc leyde skipith thil the resona PMSkr 96 . 9) bestämma, förordna. cerno . . . see skudha o mena döma stagdha componitur . . decernere döma proponere mena förtänkia stogda oc kampa GU C 20 s. 100 . - stadga, förordna, föreskriva. tha funno the thät fore rette som rigesins stadge wtuiser oc the gode herrer her sten stwere med alt rigesins raad haffde stadgad oc stadfest obryteliga at haldes Uppl Lagmansdomb 18 (1490). - föreskriva, utfärda, stifta. teleurus konungh stadgede fordofm laagh att . . . PMskr 711 (senare avskr.). - föreskriva, stifta, instifta. tha är iak . . . begärande ath stadhga ena prebendam KTb 58 ( 1426) . han . . . stadhgadhe sacrementit for sins kärleks aminnilse SkrtUppb 294 . 11) antaga i tjänst, fästa, städja. puluermakaren hans . . . som stadgad war til lmortensmesse Stock Skb 121 (1519). laurens bysseskytte oc hans stalbro[der] jacob, som skickade äre för bössoner pa helgans holmen, stadgades för xij marc til polska oc strax gaffz them viij mark ib 122 ( 1520) . 13) göra fast el. hård, förläna fast(are) konsistens. matteliken hithe stadgar wäskona PMSkr 384 . "],"f":["stadga . ","statgaa GU C 20 (hand 2) s. 96. stagdha GU C 20 s. 100 . stogda ib. - ar. -adhe. -adher. impf. stadgede PMSkr 711 (senare avskr.). supin. staggath BSH 5: 271 (1508, H. Gadh). Jfr Sdw 2: 1305),","stadhga sik , 3) få fast fot, befästa sig. är oc mykit farlikith hastelika löpa äffther them som swa ärw til baka draghne oc haffwa sigh stadgath PMskr 158. - befästa sig, rota sig. ilhärszka aff hwilko hwghin oc wilin människona stadga sik i syndinne SkrtUppb 251 . - refl. *stadhgas, fästa sig, rota sig, slå rot. eg. och bild. j stobban affwan mellen baken och trädh stadgas jnsatta qwista aff androm träm PMskr 325. ther fore stadgadis hon . . . j the hälga thro MP 4: 85 . alla . . . stadgadis täs ytermer j gudz tiänist ib 235 . ib 264 . - Jfr ater-, be -stadgha."]},{"a":"stadhga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ställning, tillstånd. huru . . . grötelikin kirkionna oc cristindomsins stadhga (status) är Bir 2: 67 . Jfr staþge."],"f":[]},{"a":"stadhgan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stadgande, bestämmelse, förordning. \" thenne forscreffna stafgan oc sämian wiliom wy, at j obrvthelige halden \" Svartb 69 (1345? övers. från lat. original)."],"f":["stadgan )"]},{"a":"stadhgan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stadgande, bestämmelse, förordning. \" thessa pawanna stadgan ellir skipan kan man . . . ey affläggia \" VKR 45 . \" thet som här samansat aff pawanna stadgan oc iordinsins priuilegiis \" ib 8 . 2) ordning, inrättning. at han skulde thässins ordinsins skipan oc stadgan . . . wttydha Bir 4: 49 ."],"f":[]},{"a":"stadhge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ställning, plats (som nagn innehar inom ett samfund el. inom samhället över huvud). - ställning, stånd, värdighet. til helga manna stadga i hemerike SvB 358 (omkr. 1500). - ställning, tillstånd. om j ären j nadhena oc äwärdeligha hilso staffga SkrtUppb 162 . \" ath aldrigh offras swa the pater noster gudheligha, oc athwaktelika, for nakrom, ath the ey forwärffua honom nadhena stadga (statum) \" Mecht 333 . han (ɔ: visdomen) tilökir ällir tildraghir allan rättilsinna stadhga (statum) SpV 422 . ib 433 . ställning, livsställning, levandsställning. en godh oc gudhelik bön fför allan wärldhinna stagha badhe liffuandis oc dödha SvB 494 (b. av 1500-t.). ib 495 . war hon aff ffadher oc modher giffwen j mans wal oc tha hon war til then stadghan kommen, bleff hon stadogh j allo godho JMPs 393. - stånd, samhällsklass. SvB 239 (omkr 1500). bidh . . . allom stadgom gudz kärlek, oc skälighet j them stadga som hwar är til kalladher ib. - skcik, ordning, sed. styr mik j godhom stagga oc liffwerne SvB 92 (b. av 1500-t.). - Jfr frillo-, hionalags-, iungfru-, synda-, änkio- (äv. Sdw 2: 1131) stadhge. 2) stadga, stadig el. fast ställning. oeg. engte thz thing ther skapt är, hawer swa langan stadhga (Cod. B: stadhua Fem Moseb ed Thorell 282) vtan oskiptilse MB I 283. til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara koma kunno SD NS 3: 287 ( 1417) . far nokor willer j sinne gärningh, tha skla gardzmestaren kwnna thet straffa oc rätta til sin stadga som thet bör PMskr 204. 4) avtal, överenskommelse, uppgörelse. NMU 1: 76 ( 1390) , 79 (1391) (se under stadhugheth 10). thetta är then staffge som borghamestara ok radhmen haua giort ok stadhfest mellan wineko hartman oc iacob grönawald först wm theres stenhus . . . KTb 55 ( 1426) . pactorius . . . thz stadga ok loffuan [til höre] GU C 20 s. 397 . VKJ 180 . per johannis , syzlemannen j skocloster . . . giorde en stadga medh niclis scriffuere radman om ena closters tompt STb 3: 290 ( 1496) . - samtycke. Jfr Sdw 2: 1305. - Jfr frids stadhge. 5) gällande ordning, lag. atj gören . . . oss och cronomme mynne en scheel wtj först a moot rikesens erlikin stadhuga oc skälikin sidhuane Lindblom Äbval 7 (1432). äptir theris helgha reghlo oc ordens staga Fyra handl rör Vkl 287 (1458). (möjl. att öfra till ett ordins stadhge). tha funno the thät fore rette som rigesins stadge wtuiser Uppl Lagmansdomb 18 ( 1490) . ib 31 (1490). - ordning, förordning, stadga. epter gamblom staggha wordhe thesse danne men ath sskkikkade ath ssetia for borgemestare radmen ok kemmenäre ATb 3: 168 ( 1505) . - Jfr lags- stadhge. "],"f":["-a SkrtUppb 162 . ","stagde Uppl Lagmansdomb 31 ( 1490) ), ","stadhve (-a Fem Moseb ed Thorell 218 ; jfr B. Hesselman, Språkformen i MB 1 31 f.), ","*stadhga man , ","*stadhga pänningar , ","*stadhga rum , "]},{"a":"stadhhughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["stadhhughsa sik , besluta sig, bestämma sig. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 177."]},{"a":"stadhhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stads hus. hartwiks grenden . . . som man ganger vp i grenden nest offuan stadhusit STb 5: 216 ( 1519) ."],"f":["stad- )"]},{"a":"stadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr qvarstadhi (Sdw 2: 227)."],"f":[]},{"a":"stadhlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadslag. mattis sin fritzskyllingh vplade som stad lagh vtuisa STb 2: 359 (1489)."],"f":["stad- )"]},{"a":"stadhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadga, bestånd, trygghet. Jfr B. Molde, Sprog og Kultur 16: 114. aldigh hwilas mith hiärta. for än thät finder thik sin stadhlek (centrum) SkrtUppb 9 ."],"f":[]},{"a":"stadhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadga, bestånd, trygghet. \" almoga ok landa fridhr ok fräsle hughnadhr ok hälsa ok allr stadhekr, hauer sik äpte kununx lifnadh \" KS 49 (125, 53) ."],"f":[]},{"a":"stadhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. ","1) fast, stadigt, orubbligt. . . . alt thät the hälga kirkio biudher . . staderlika halda ok diäfwlsins gärninga fly ok forsma MP 4: 60 . 3) fast, stadigt, säkert . . . idher sostaderlika tron vppa honom MP 4: 199 . \" min son tröst ok tro staderlika thina synder äro tik for latne \" ib 228 . 4) bestämt. degero (Cathol.: deiero) . . . fulleliga ok staderlika swäria GU C 20 s. 171 . 5) stadigt, oavlåtligt, ständigt. hon badh swa stedelica, fore synne dottir MP 5: 208 . hwilkin bwndin wt leddis til domaran pyalutum, oc stadholika kärdis, som folkxsins forradhare SvB 246 (sl. av 1400-t.). - Jfr ostadhlika."],"f":["staderlika GU C 20 . 171; MP 4: 60, 199, 228 . ","stadholika SvB 246 (sl. av 1400-t.). stedelica MP 5: 208 ), "]},{"a":"stadhliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) fast, stadig, orubblig. thenna vigxlin (ɔ presta vigilse) ok liffuirnit är swa dyrth, ok stadelikit giorth aff gudhi, ath huilkin man thetta haffuir oppa sik, ok prestir är wordhin ok vigdhir, han ma sik aldrik annat liffuirne medh gudz loffui foretaka MP 5: 238 .","4) stadig, blivande, beständig, varaktig. jhesu christi kors är eth stadhelikit wapn SvB 203 (omkr. 1500). - Jfr ostadhliker."],"f":[]},{"a":"stadhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fasthet, orubblighet; fast el. orubblig ställning, fast el. orubbligt tillstånd. at jak skuli ey af stadhelikheet röras KL 134 . \" thu komt af wärldinna ostadhughet ok til stdhelikhet (stabilitatem) \" Bir 1: 103 . 2) fasthet, ståndaktighet. at pröua thera stadhlikhet KL 177 . \" the sagho petri ok iohannis tadhlikhet \" ib 137 . ib 88, 286. tha konungin hördhe thzta oclhans stadhlikhet til lgudh j hans hiärta Bil 854 . stadhlikhet j godhom sidom Bir 1: 206 . \" vm han göme . .. thulumodhz stadhlikhet ij allom budhorhdum \" KL 257 . haffdhe maria twa hwassasta äggia som waro hiärtans dröuilse j hänna sons pino ok stridhinna stadhlikhet (constantiam certaminis) mot diäfwlsins inskiiutilsom Bir 1: 393 . 3) oföränderlighet. at thingh äru skapadh ok vppehallas af thinom godlek ok stadhlikhet (in . . . stabilitate tua) Bir 1: 76 . \" manzsins skipilse ok al thing äru foreseedh j gudhelike stadhelikhet \" ib 3: 121 . - Jfr ostadhlikhet."],"f":["-heet KL 134 . stadhelikhet)"]},{"a":"stadhlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fasthet, orubblighet. . . . wi . . . hawum salth war ägho deel . . . epte allom landz räth . . . mz fwlkwnnelse ok stadhlekheet NMU 1: 66 ( 1381) . han är alra thinga skapare, oc stadhelighet Prosadikter (Barl) 61. 3) oföränderlighet. o honagx dropans stadelikhet (mellis stilla stabilis) SpV 580 ."],"f":["stadhlekheet NMU 1: 66 ( 1381)","stadhelighet Prosadikter Barl 61), "]},{"a":"stadhlius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 554 f."],"f":[]},{"a":"stadhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stanna, upphöra att röra sig el. att vara i rörelse. hafuet ok vädhren the kennä hanom thy at effter hans blodh rörä the sik ok stadhna tha hanom tekkes SvKyrkobr (Lucid B) 128 . \" wädhridh minzskadhis mot qwällenom oc tha tok hallen at stadhna \" Prosadikter (Karl M) 254 . 4) dröja kvar. hon kom til ena prädican . . . oc stadhnadhe litla stwndh JMPs 403. - refl. *stadhnas, = stadhna 1. hymmilen kenner gudh j thy at han effter hans bodh alder stadhnas vthan sik äuerdeliga rörer ok cringomgaar SvKyrkobr (Lucid B) 127 ."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"stadhskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stads skrivare, ss tillnamn. KTb 104 ( 1484) ."],"f":["stat- )"]},{"a":"stadhthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slutgiltigt avgöra, bestämma. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 177. determino . . . ändha ok stad tänkia GU C 20 s. 179 ."],"f":[]},{"a":"stadhughblivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bestånd, gällande kraft. tiil mere vitnilse tesse skiptis stadughbliffuilse tho bedhis jach tessa goda och beskedeligha manna incigle Svartb 164 ( 1378) ."],"f":[]},{"a":"stadhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) stadig, fast, som ej flyttas. incolumus . . . starker staduger gladher oc heelbreyde GU C 20 (hand 2) s. 20. 2) stadig, stadigt varande, somej drager sig undan, förblivande. jak sighir tik ath thu äst stadughir ok oppa the stadughet vil iak byggia myna wyrkio (för kyrkio) MP 5: 152 . 3) stadig, som står säkert; säker i sina rörelser. föthrene äru stadoghe (firmi) oppa stadogx qwinnona ilia SpV 418 . 4) fast, som ej giver efter el. vacklar, som ej kan bytas el. ej lätt brytes. hon (ɔ: tron) är ok stadughir grundhwal, til alt cristindompsins renlekith liffwirne MP 5: 208 . 6) som står sig mot yttre inflytelser, kraftig, stark. ted (ɔ: brännvin) gör magan stadwgan LB 7: 128 (s. 274) (jfr thät stadgher och krafftoghan gör maghan Sex ekon tr 273). 7) som ej viker el. låter rubba sig, ståndaktig, tapper, modig. han war from medh rätte tro, / mildh och stadugh, gladh och fro Fredrik ed Noreen 37-38. 8) stadig, fast, ståndaktig. tha the sagho thz hon (ɔ hustrun som inte ville lämna sin mans grav) war swa stadigh. tha bygdho the henne et hws widh graffwena Prosadikter (Sju vise m) 154 . 9) ihäridg, ihållande. industris . . . fighen kringher vakcher fulthagha stadugher och fornomstogher GU C 20 (hand 2) s. 24. (?) jmprobus . . . odandis oträghen oc staduger (först skrivet ostaduger men o har nästan helt utraderats) vnde labor improbus omnia vincit aaträghet oc stadukt ärwodhe vindher al lthingh ib s. 17 . 13) fast, beståndande, gällande, ägande laga kraft. tel thäs at thättä swa myklo vissae ok stathughare vare, tha bethes jak . . . NMU 1: 63 ( 1369) . 14). med laglig giltighet till hörande, lagligen överlåten. at thän . . . ängia teghin . . . skal stadhughur oc faster blifua vnder . . . risabergha kloster NMU 1: 104 ( 1425) . epter thet samme . . . hijtte . . . räknes for lössöre och afflinge godz, saa ath medh nogen räth, til lagligit städigt arff eller aterlössn ey rättelige tilwinnes kwnne GPM 2: 83 ( 1488) . - n. adv. 2) fast, bestämt. will iac thet stadhukt halda SD 8: 30 ( 1361) . huilket jak vill gernna ok liuslika staghugt (för stadhugt) halda ib 178 ( 1362) . ib 197 ( 1362) . \" thet skal k stadugt fast och obrotelige halla G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 67. 3) ständigt, jämt. at the städigt biwde eder till \" GPM 2: 152 ( 1502) . Arnell Brask Biᴵ 30. - Jfr ful-, o-, tro-stadhugher."],"f":["staduger . ","stadughir MP 5: 152 . ","stadhughur NMU 1: 104 ( 1425)","stadigh Prosadikter (Sju vise m) 154 . n. stadugt G: Carlsson Kalmar recess 1483 s. 67. stad(h)ukt SD 8: 30 (1361); GU C 20 (hand 2) s. 67. stad(h)ukt SD 8: 30 (1361); GU C 20 (hand 2) s. 17. städigt GPM 2: 83 ( 1488) , 152 (1502); Arnell Brask Biᴵ 30. gen. stadogx SpV 418 . ","omp . ","stathughare NMU 1: 63 ( 1369) . Jfr Sdw 2: 1305), "]},{"a":"stadhughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fst el. tryggad ställning, forskylladho the (änglarne) äuerdhelica stadhughet Bir 2: 289 . - ställning, tillstånd. at thu ey kan ällir formaa tik längher at halla j enom staga ällir j enne stadughet (statu) Su 259 . 2) det som är fast; fäste, firmament. saghe gudh wardhe fästa oc stadughet mit j watneno MB 1: (Cod. A 3) 541 . \" gudh han giordhe fästo oc stadughet ib. kalladhe gudh fästona oc stadoghetena hymil ib. 3) stadighet, stadga. nar hördhe thu then vngan man ther man all tiidh stadhugheet aff fan \" Al 7171 . ib 7166 . at . . . idhna os j höffwidzske stadughet Bir 5: 45 . \" j allom tima skalt thu aatwakta thins hiärta renlighet oc roligha stadughet \" Su 257 . ","4) fasthet, styrka, kraft. \" the minsta sin konung ther the skuldo hafwa af hugnadh ok styrkilse ok stadhughet (firmatem) \" Bir 1: 257 . \" tha mist ey fridhin sina fäghrindh thz är sina stadoghet (stabilitatem) vtan wardhir thes stadhoghare \" ib 288 . 5) fasthet, ständaktighet, mod. giff thässom mästara stadhughet ok hita ok kärlek at tala ok predica Bir 3: 194 . 6) ståndaktighet, beständighet. han . . . ville . . . prpua thera tro oc stadhughet Bo 92 . var herra ihesus skodhadhe hans tro stadugheet ib 150 . ib 140 . KL 252, 254 . Bir 1: 94, 2: 195 . jak . . . lofuar . . . troskap oc äwrädhelica stadhugheet VKR 23 . 7) ihärdighet. böninna stadhughet Bo 112 . idhne gudhelica böne mz idhelike stadhughet (est orationum instantia contiuanda) Bir 2: 229 . 8) oföränderlighet. wari thin äwärdhelika äwärdhelikhet ok stadhughet owir al thingh hulkin som stadughe äru ok magho stadhugh wara Bir 1: 76 . 9) fasthet, beständighet, giltighet, gällande kraft til thässins brefs mere visso ok stadhughet SD NS 1: 71 ( 1401) . ib 157 ( 1402) , 2: 26 (1408), 238 (1409). - Jfr ostadhughet."],"f":["stadhugheet Bo 150 ; Al 7166, 7172 ; VKR 23 . ","stadhukhet KL 252, 254 . ","stadhoghet Bir 1: 288 . ","stadoghet: -hetena Mb 1: (Cod. A 3) 541),"]},{"a":"stadhughhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fast el. tryggad ställning. helge gudz vener som nw stadgadhe äru j ävigha stadughet SvKyrkobr (Lucid B) 237 . 2) det som är fast; fäste, firmament. gudh han giordhe twäggia hymilsins stadughet MP 5: 14 . - fast grundval. jak sighir tik ath thu äst stadughir ok opa the stadughet vil iak byggia myna wyrkio (för kyrkio) MP 5: 152 . 3) stadighet, stadga. thy synomps wi altidh wara böglighare til fallith, än til stadoghetenna (procliviores . . . ad casum quam ad statum videmur) SpV 431 . ib 506 . \" vtan thenna tolff stykke thess helgha thro, haffuir jnghin människia stadugheth \" MP 5: 208 5) fasthet, ståndaktighet, mod. jak owärdogh synderska bidher tik fför thina wärdoghasta staddoghet . . . at thu wärdoghas . . . SvB 476 (b. av 1500-t.). 6) ståndaktighet, beständighet. - istadighet, halsstarrighet? wet jak ingen annan skuld som han hadhe wtan ath han hade' ffaath ther en städighet GPM 2: 340 ( 1509?) . j the staughet som han haffuir mik offuir giffuit . . . skal han dödelikin warda til synne syäl MP 5: 224 . 7) ihärdighet. betracta ok mädh hwat ödhmiwkt, mödho, stadhugheyt, ok kostnat, the hälghe thre konungane komo til ju[m]ffru mariam SkrtUppb 364. tha människan fastar skal hon haffwa mylheth ok godan vilia ok stadugheth til alla godh gerningha MP 5: 186 . ib 212 . 9) fasthet, beständighet, giltighet, gällande kraft. til hwilkins mere wisso oc stadhughet lätom wi wart conventz incighle hängia for thetta breff SD NS 3: 431 ( 1419) . jnga makth äller stadoghet skal thet lyffteth äller föreningen haffwa, wthan skipith laghe j haffn PMskr 91. 10) avtal, överenskommelse, uppgörelse. NMU 1: 76 ( 1390) . förbudhom wi, at nokor tildirfwis thänna stadhga oc stadhukheet opbryta ib 79 ( 1391) . Jfr stadhge 4."],"f":["stadhukheet NMU 1: 79 ( 1391) . ","stadoghet PMSkr 91 . ","staddoghet SvB 476 (b. av 1500-t.). städighet GPM 2: 340 ( 1509?) ), "]},{"a":"stadhughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["stadhhughsa sik , besluta sig, bestämma sig. hafwer thu ändelika stadh huxat thik ther vm at tro a mina gudha Bil 903 ."]},{"a":"stadium","b":[],"c":"","d":"","e":["forntida grekiskt o. romerskt längdmått (omkr. 190 m). wtan for tessalie stad viid åtta stadier ellir skede Troj 299 . Jfr städhia."],"f":["stadier ) , subst. "]},{"a":"stafferare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som lagar och rustar upp klädespersedlar, lappskräddare? erick, som slogh oleff . . . zacher til xx (20) marck. fogitten annamade hanom til en staffirer (läsn. av sista ordet osäker) STb 2: 493 (1490)."],"f":["staffirer )"]},{"a":"stafga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staþga, staþge."],"f":["stafge"]},{"a":"stafkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. en som stöder sig på staf; (kringvandrande) tiggare. litin dygdh är at häfta fatika stafkarla Bil 117 . mz stafkarlum sat han for kirkio durum ib 801 . \" sitiande ödhmiuklica nidhir a iordhinne som annar stafkarl (tamquam pauper) vidh at han aat brödhit \" Bo 85 . ib 124 . Bil 159, 582, 633 . är thz . . . huariom ädhla . . . herra dyghr blygdh . . . heta ok wara stafkarla kunungur KS 77 (191, 859 . \" wslasta stakars son \" LfK 23 . iak sparde . . . ey stakkara ey kerlinge ther sato j vra RK 3: (Till. om Chr. II, red. b) 6310. - fattig el. arm karl, stackare wi fatighe stakkarla BSH 3: 145 ( 1463) . \" oforrethe myne fattighe stakere \" ib 4: 331 ( 1502) . "],"f":["stafkarla barn , ","stafkarla klädhe , ","stafkarls kiurtil , ","stafkarls klädhe , "]},{"a":"stafkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr under staki 3."],"f":[]},{"a":"stafliunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stafslunga, slunga som är fäst vid en staf el. käpp och med tillhjälp af denne sättes i rörelse. Jfr Blom i Aarb. f. Nord. Oldk. 1867, s. 102; Schultz, Höf. Leb. 2: 176. nidhirkastir han thz sua som mz stafslyongo (funda) Bir 2: l50."],"f":["-slyonga )"]},{"a":"staflius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 554."],"f":[]},{"a":"stafra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i jorden nedsätta gärdelstörar (innan man börjar gärda). hwa äkke väl staffrar han ey väl gördhir (sepes esse rudes facit instaurans male sudes) GO 388 . - part. pret. utmärkt genom i jorden ss råmärken nedsatta störar. huius . . . empocionis terminsus est sepes ibi cicumdata quod dicitur stikat ok straffat SD 3: 105 ( 1312) . \" swa with som thet är bvadhe staffrath oc stenth \" ib NS 2. 59 81408)."],"f":[]},{"a":"stafra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stapla, vackla, gå med vacklande gång. strafffande man skal stydhia sik mz käp GO 420 ."],"f":[]},{"a":"stafravänder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Se under stavur."],"f":[]},{"a":"stafrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stafrum, ett rymdmått för ved. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 461. skal hwart halfft straffwm hwggas tre alna bret oc tre alna högt BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"stafsliunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1305."],"f":[]},{"a":"stafsvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid staf el. stock fäst svär el. ldolk. jagh haffuer tinget vj (6) ny brande till staffswerdh BSH 4: 314 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"stafsvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid stav el. stock fäst svärd el. dolk. schal och ingen wäria aff föres (från det kapitulerande Stockholms slott), ey heller harnisk . . . staffswerdh, lwranger, hillebardar Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . arborst polyxer, staffswärdh, spywth PMSkr 166 ."],"f":[]},{"a":"staghl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stäghl."],"f":[]},{"a":"staka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utmärka genom ss råmärken i jorden nedsatta stakar, förse med råmärken. . . . så thet kunne siöön Delag Arch 2: 128 (1478, avskr.) . "],"f":["*staka ut , utmärka medelst stakar, utstaka. hwilket the millan kalela gard och (holmen) kiwilotho stakadhe diupeth uth med palar uppa badhe sider, som löper till aaminneth FMU 3: 507 (omkr. 1450?). - Jfr utstaka."]},{"a":"staka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) söka, leta. \" tessliges stokade han (ɔ kung Kristian I) i siön wtan före slottet om ther wore nogre penningha, teslikes loth han bryta muren vppå adle slottet, och i både clösterna i stocholm . . . och stokade så epter penninga \" HSH 5: 11 (omkr. 1500). ib 12. 2) genomsöka. så halffuer han nu stokad iii elemente epter penningha som är, väder, watn, och iordh HSH 5: 12 (omkr. 1500). - Jfr stäka."],"f":["stoka . ","-adhe )"]},{"a":"staka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forstaka."],"f":[]},{"a":"stakadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. adj. L. jfr staka. vndan takit swa with som thän byn är stakadher oc stenadhir SD NS 3: 30 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"stakaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L utmärkt genom ss råmärken i jorden nedsatta stakar, försedd med råmärken. stakaþer ok stenaþer (stenaþer ok stakaþer), försedd med rå och rör swa with thetna fornämda goz ärw stenadh oc stakadh SD NS 1: 126 ( 1402) . \" the tompt är badhe stakadh ok stenadh ok vumärkt nat badhum endom \" ib 2: 99 ( 1409) . Jfr stikaþer."],"f":[]},{"a":"staket","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["staket. thet staket östan widt strömen Stock Skb 194 ( 1521) . thet staket vestan wedt strömen ib."],"f":[]},{"a":"staketganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsättning el. omgång av (flyttbara) staket? Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"f":["stacketgång )"]},{"a":"staki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stake, stång. \" til baaro the färska staka (thyrsos) qwista oc palm trä \" MB 2: 309 . \" skulu the idher wardha . . . en staffwir ällir staki (sudes) j edhrom öghom \" ib 62 . \" ix there huffuud sattis pa staka \" RK 2: 6525 . - stake el. ståg använd ss vapen. ther fingo skadha öffrith mange aff thera staka stora oc langa Al 7372 . \" sampande sigh mot honom allir almogen, somlige mz stenom oc somlige mz storom stakom oc klubbom (ali lapides alii fustes validos arripuere) \" MB 2: 292 . - spjutstång, spjut. tha stak hermen hanum mz sit glaffuen for hans bryst. herbert hiog stakan (spjótsskapit) sunder Di 168 . \" the rände mz stakar wthan järn \" RK 3: 77 . \" som tröste pa theris mykla tali oc a synom waghnom synom stakom (con-. tis) oc gläffwiom \" MB 2: 161 . - Jfro bordh-, glävio-, tiuþer-staki. 2) lius-, liusa-, ämbitisstaki."],"f":[]},{"a":"staki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stake, stång. - stake nyttjad ss råmärke. haffuer iak . . . wtskilt med stong oc staka om fornempda ägor Brasks Kopeib 30 (1511). - spjutstång, spjut. foren thenna staken rykkes w mith bryst, tha faar raskeliga tilbaka Troj 204 . Jfr Sdw 2: 1305. 3) (?) at iach (ɔ Svante Nilsson) skal fölge theres rad epter som nagot haffue vederwage och ecke theres som engte haffue och ecke skötte at huar then stake (för staker?) i swerige ware, wore forhäriat först thet the finge främie sin vilia GPM 2: 362 ( 1511?) . - Jfr band-, blus-, blusa-, glaven-, kopar-, lius-, liusa-, ra-, skipfästo-, spär-, tin-, trä-, väkia- (Sdw 2: 1026) staki. "],"f":["stake )","*staka bytta","bythor ) , ","*staka hakka? (pl. stackehaker), ","*staka lius","stacka- Svartb 429 ( 1448) ), "]},{"a":"stakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr horstakka."],"f":[]},{"a":"stakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ett slags blusliknande klädesplagg som pådrogs öfver hufvudet. Jfr Weinhold, Altnord. Leb. s. 17+; Keyser, Nordmændenes private Liv s. 60; Kålund i Paul, Grundriss der German. Philologie II. 2: 238. tha een (näml. tjenare) faar een grönan stak swa ropa han strax wale wak han wil strax litidh sin herre wika MD (S)= 285. Jfr bakstakker. 2) stack; höstack. cum . . . prato vnius cumuli qui dictur stacker SD 2: 613 ( 1310) . Jfr hö-, löf-, möra-stakker."],"f":[]},{"a":"stakker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["kort. a) om rum. ä hwar the lagdho han (ɔ: biälkan) tha war han antiggia längre eller stäkkre än til hördhe Lg 94 . \" then stäkkare wägen \" Di 62 . lot han hanom vp . . . tomptena . . . xviij (18) alna langa en fngersmon stäckre SJ 84 ( 1438) . b) om tid el. varaktighet. at han wrth timan stäkre oc wadhelikare LfK 71 . \" at sömpnen stundom stäkre göris än kroppin krafwer \" Ber 251 . - om muntlig el. skriftlig framställning. stäkre tlan MB 2: 285 . jnkte kan . . . stäkkree sighias LfK 93 . - n. adv. kort. om tid el. varaktighet. haffe stäkker stondit the stidh Iv (Cod. C) 2418. jak liidher henne (skammen) stäkkre än i meena Rk 3. 1334. - Jfr stakkotter."],"f":["stäkkare Di 62 . stekkare ib. adv. komp. stäkker Iv (Cod. C) 2418 . ","stäkkre RK 3: 1334 ),"]},{"a":"stakker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bak-, hö-, myro-stakker."],"f":[]},{"a":"stakkkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stackig, kort. a) om rum. hans boll var stakkoter (erat . . . statura brevi) Ansg 179 . \" sighiandes honom wara en stakkottan man \" Lg 3: 155 . skyt är skutith aff stakkot bogha GO 899 . fa thinne hustrv thän stakkota kuiff ok haff siälffwir thän langa ib 959 . \" then ther kom mz rifuen kiortel oc stakkat swerd \" RK 2: 7170 . \" lgoth järn smith j stäkkotta tena \" PM XLVI . \" ljränskiffwan skal haffwa affwan pa segh tre stäkkotta tändher \" LB 9: 111 . then ena (näml. vägen) är lang oc ond. then annan han är stackut oc god Di 62 . \" llitin hästir gör stakkota dax leedh Go 248. b) iom tid el. varaktighet. epter stakottan tima do tyberius \" Bil 111 . MB 1: 14, 321 . Fl 953 . Rk 2: 7169. Bir 4: 42, 43, 130 . Ber 279 . j thenna starkotta oc forlidhelika timan Su 251 . \" hwario människio litime är stakkotir \" MP 1: 5 . mine dagha . . . äre badhe stakitte oc onde MB 1: 255 . äre thässa wärlz dagha stakitte thy at ekke är thz swa langt, at thz är ey stakkit at ändanom ib. Rk 2: 7435. Lg 3: 133 . \" stakkuth är höno flugh \" GO 265 . \" jak seer at var vmganga är stakkot (d. lv. s. räcker ej länge) \" Bo 227 . \" af thässa synlica thinganna vsla oc stakkotta hugnadh \" ib 256 . MP 1: 28 . huat hon (ɔ: thin pina) var hällir stakkot älla längre Bir 2: 268 . hon . . . löste äuinelikan dödh mz stakkottom dödh Bil 879 . synden war stakkot oc timeliken LfK 115 . - om muntlig el. skriftlig framställnig. hör . . . mz stakkottom ordhom (breviter; korteliga sagdt) hwat beruardus talar Bo 140 . RK 2: 722 at thu . . . giffui mik . . . ena beqämelika matto til at wäl liffua, oc thz ma fam ordom, ffor thy at stakokotter lärdombir berips bäther . .. än langher Su 256 . \" wil jak tik giffua andeligx liffwrnis nakra wpbörian oc stakkottan lärdom (quedam tibi vitæ spriitualis principia brevissime tradam) ib. - innan stakkot, inom kort. kan skee at han (ɔ: törster) jnnan stakkot ändhas \" LfK 131 . - mädh stakkot, i korthet, med få ord. mz stakkot at sighia Su 257 . 2) kort, fortgående iafbrutna och mycket korta tidsafdelningar. for een stackot andha LB 7: 225 . 3) kort, knapphändig, snäsig. stakkot swaar the ther fingo RK 2: 1896 .","4) afstubbad, svansl-s. stakkut hund (canis a cauda mutilus) ok kulloth ko ok litin man äru höghfärdogh (för -färdogh) GO 1079 . - n. adv. kort, på kort afstånd. han do j florentino stakkit fra florentz Lg 1040 . - Jfr for-, of-stakkotter."],"f":["stakkut GO 1079 . ","stackut Di 62 . . stakkot Bo 227 ; Bir 2: 268 ; MP 1: 28 ; LfK 115 . ","stakkot RK 2: 1896 ; Su 257 ; LfK 131 . ","stakkat RK 2: 7170 . ","stakkuth GO 265 . ","stakkit MB 1: 255 ; Lg 1040 . ","stekkith ib 3: 133 . adk. m. stakkottan ib 155 ; Su 256 . ","stakkotan Fl 953 . ","stakottan Bil 111 . ","stakkattan Bir 4: 130 . ","stakkot GO 898 . ","stackot LB 7: 225 . ","stakkota GO 248 . ","stakkit MB 1: 14 . ","stakkat RK 2: 7169 . dat. m. stakkottom Bil 879 ; Bir 4: 42 . ","stakwtom Ber 279 . ","stakitte MB 1: 321 . ","stakkitte ib 255 (på¨två st.). ack. m. stakkata RK 2: 7433 . ","stäkotta PM XLVI . ","stäkotta LB 2: 7122 . ","stakkotta Bo 256 ; Su 251 . ","stakkota GO 959 . ","ln . ","stakkota Bir 4: 130 . ","stakkottaster : -asta ib 43 . ","stakkotaster: -asta ib 42 ), "]},{"a":"stakkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stackig, kort. \" i stackogastha oc lettastha thenna heems bätringh \" Lg 3: 72 ."],"f":[]},{"a":"stakkothet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kortvarighet. tessins liffs stakkutheth SvKyrkobr 360 ."],"f":["stakkut- )"]},{"a":"stakkotsvarugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["breuilogus . . . stäkkotswarugher GU C 20 s. 61 ."],"f":["stäkkot- )"]},{"a":"stakkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) kort. a) om rum. the hwndana skwlw wara firskwthne ey longe äller stäkotte PMSkr 247 . \" falkens fäghrindh oc godheth kännes j thet när han haffwer . . . stäkkoth been nidhan knän oc tyuok \" ib 277 . - om längdmått. längdin (på tomten är) . . . iij alna oc lx medh stäkotte alene ATb 1: 33 ( 1455) . - best. ss tillnamn. olaff stackede Skotteb 98 (1462-63). lib 133 (1463-64). b) om tid el. varaktighet. wi skulom thänkia thz wart liiff är stakket. loc pinan i heluite är lang SvKyrkobr 30 . jorderikis folk, som liffwa stäkkota stundh j enom forgängelikom tyma MP 5: 88 . ib 156. Hel män 137 . \" natten görs lang oc mörk oc daghen stäkkotter (om vintern) \" PMSkr 171 . - 3) kort, knapphändig. om tal el. skrift. breuilogia stäkket swar GU C 20 s. 61 . \" micrologium idest breuiloquium stakcwth talan \" ib (hand 2) s. 141. 5) av kort varaktighet, kortvarig. thät litla ok stäkkotta godha som menniskian haffwir aff syndinne Skrt Uppb 237. 6) om myntenhet: av ringare värde. pedhers juthes drängh i mark stäkutha för thz han salddhe ohemolth J'Tb 38 (1473). ib 66 ( 1475) . aff pedher . . . 1 marc stakkoth VKJ 188 ( 1466) . . . . oc 12 öra stakkota for 1 pund, thet bar andhers finne op ib 189 ( 1466) . KTb 98 ( 1479) . en gard . . . rentter ij tönir korn och v ore stackot Trolles Jb 85 . Jfr for-, of-stakotter."],"f":["stekottir MP 5: 156 . ","stackede Skotteb 98 (1462-63), 133 (1463-64). f. stakcwth GU C 20 (hand 2) s. 141. n. stakket SvKyrkobr 30 . stäkkot GU C 20 s. 61 . ","släkkota SkrtUppb 237 . dat. f. stäkkotte ATb 1: 33 ( 1455) . ","stakkoth VKJ 188 ( 1466) . ","stäkkota MP 5: 88 . ","stäkutha JTb 38 ( 1473) . ","stakutte Hel män 137 . ","stäkotte PMSkr 247 . ","stackot Trolles Jb 85 . stäkkoth PMskr 277, ack. m. stakkota VKJ 189 ( 1466) . ","stakketta KTb 98 ( 1479) . ","stakatha JTb 66 ( 1475) . Jfr Sdw 2: 1305),"]},{"a":"stakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utstakande av rågång. thenne xii wore vp the stoknyngena som giordis millan säkyla och kiwla vp the xii lass engh . . . Svartb (Skokl) 300 (omkr. 1422)."],"f":[]},{"a":"stakslädhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags släde. VKU 149, 150 (1594) ."],"f":["stack- . ","-sleda . ","-ar ) , "]},{"a":"stal","b":[],"c":"","d":"","e":[" . n. Jfr forstal."],"f":[]},{"a":"stal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stall. SD NS 2: 591 ( 1412) . jpodromus . . . stall GU C 20 (hand 2) s. 43. ATb 1: 366 ( 1472) . - bildl. at hu gawe oss lhan (ɔ S:t Hieronymus) i gen nakra stund til at styra oc radha sith stall oc wärna the hälgha kirkio Hel män 161 . - Jfr asna-, brefdraghara-, mär-, not-, nöt- (Sdw 2: 136), svina stal samt stalder. "],"f":["staal SJ 2: 25 (1477) ; STb 3: 447, 453 (1499). stall GU C 20 (hand 2) s. 43; SJ 2: 25 (1477); Hel män 161 . ","-et STb 3: 453 (1499)), ","*stalz bygning","staalz- . ","stallz- . -bög(h)ning(h)),","*stalz knuter , "]},{"a":"stal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stål (ss material), äfven af stål arbetadt föremål. taki skiold a sin arm aff staal Bir 2: 6 . tha kom then stolta clarina och bar honom en hielm aff stall Va 21 . ib 28 . Iv 3031 . Al 9960 . \" mädhär wdh oc ägh oc horda staale \" LB 7: 14 . fötrene (på bildstoden) waro some aff iärn, oc some sköre som staal (ficiles; motsv. ställe Cod. B 528 har i st. f. staal ordet skala, säkert rätta läsarten) MB 1: 14 . \" iak var starkasta staal nar jak vtthandir a korseno, ok suasom glömmande minne pino oc saarom badh . . . for minom ouinom \" Bir 2: 229 . \" tak stalskifwo oc bint til thit hiärta sua at staalsins vidhlek oc slätta vari näst thino hiärta ib 5. stalsins äg ib. \""],"f":["stqal . ","stall Va 21 . 28)"]},{"a":"stal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stall. \" blef . . . världinna frw . . . quar vidh iätuna i stalleno . . . fyretighi dagha \" Bo 4 . \" at han byggia wille staal och hws sinon hyrdhom oppa . .. bärghet celion \" Lg 437 . the haffde for husit et haldh oc bycht til wärio oc staldh RK 2: 2887 . Bo 1 . Lg 68 . LfK 206, 207 . Jfr notstal samt stalder. "],"f":["staal LfK 206 ; Lg 437 (ack; kan föras till stalder). staldh RK 2: 2887 (ack.; kan föras till stalder). med art. stallit Bo 1 . stallet LFK 207. dat. stalleno Bo 4 ; Lg 68 ; LfK 207 ),","stalz sven , ","stalz vrak , "]},{"a":"stalarmborst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["armborst af stål. hon (skutan) var laden met blij oc stolarbyrst FM 347 ( 1507) ."],"f":["stolarbyrst )"]},{"a":"stalbakke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stallbacke, plats el. tompt på vilken stall uppförts. bodhz per olsson . . ath före bort stallen vth aff stalbakcen ok dyngien medh jnnen midfassta STb 3: 65 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"stalbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["berg hvarur brytes järn som beredes till stål. han skal hawa ängin friþ antwiggiä i dalum ällr a nokro bergheno som är iarnbyärgh silfbyärgh stalbyärgh SD 5: 637 ( 1347) . GS 31 ( 1380) . BSH 5: 511 (1512, nyare afskr.). Jfr Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 240."],"f":["-byärgh . ","staalbergh GS 31 ( 1380)"]},{"a":"stalbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stallbroder, medbroder, kamrat, kumpan. arnecke . . . kendes . . . haffua stolit . . eth pancer medh sin stalbroder aff mathis j skelby STb 4: 119 (1506). . . . tet han och hans stalbro hans hade stolit STb 5: 180 ( 1517) ."],"f":["-broder . ","-bro STb 5: 180 (1517) , 322 (1521, Kop)), "]},{"a":"stalbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stalbrodhorskap. (Anders Knutsson och Sten Larensson) haffde stalbrödraskap saman i thet örlogh i dronning margitte tiidh och galth them badha eth skadha och froma Urk. fr. 1492 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe)."],"f":["-brodher -broder )"]},{"a":"stalbrodhorskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stallbroderskap, stallbrödralag, förbund. bindom wi badhe stalbroderskap (Cod. A sälskap 457) saman ST (Cod. Asc.) 558. Jfr stalbrödhraskap."],"f":["-broderskap )"]},{"a":"stalbughi","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"stalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stall. then mynste stallen som är nest offwan fore kalgaardin SJ 2: 68 ( 1481) . en skal . . . larens matsson haffue en stall medh sina hustru tet öffra stallet ij samma botwidz grändh ib 223 ( 1493) . STb 3: 65 (1493). PMSkr 239 . \" thet andra hwsith warj stallen til pafoglana \" ib 260 . - Jfr asna-, hästa-, svina-stalder samt stal."],"f":["staller SJ 2: 224 (1493) ), "]},{"a":"stalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) stall iak (Jungfru Maria) födde mz tholke matto som thw saat stanande a bönom mz böghdhom knäm ensamin j stallenom (in stabulo) Bir 3: 282 . konung philippus läth them hestenom göra een stal aff starkom iärngaddrom ST 514 . \" han gik in j stallin ib. 2) spilta? sin son lagde maria mö j iätunä nide i asnä hö asnen ther widh stallen stodh han kendes widh thz signäde blodh \" MD 11 . - Jfr stal."],"f":["staller VGL II þ 30) , "]},{"a":"staldränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stalldräng. \" i [1] bloduite som han slog niclis henricsons stal drengh \" BtFH 1: 206 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"staldränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stalldräng. Arnell Brask Biᴵ 34."],"f":[]},{"a":"stalgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stallgård, stall. KTb 62 ( 1428) . \" closter fridhin är jn til graffwena widh biscopsins stalgardh \" Nio handl rör Vkl 223 . en gordh . . . med trägord, stalgordh, oc allen hans tillaagom Lagerbring Saml 2: 240 ( 1449) . ATb 1: 63 ( 1456) , 349 (1471). hinrik . . . satte radith i panth een stalgardh och eth stal för vj mark ib 366 ( 1472) . ib 2: 26 (1473), 3: 178 (1506)."],"f":["-gordh )"]},{"a":"stalgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stallgård, stall. hans stalgardh var yfrith rik mz dyra örs swa kostelik Fr 2599 ."],"f":[]},{"a":"stalhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stålhammare. Jfr Sdw 2: 1306."],"f":[]},{"a":"stalhandske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stålhandske. \" ii blator ferdugha. v bryst. iii par staalhanska Inv Cur Tynnilsö 1. tesse skattadhe pantha aath andirs . . . eth par staalhanska oc tw öfuirste beenwapn oc twa mosior oc tu forstall for ij mark \" ATb 1: 245 ( 1466) ."],"f":["staalhanske )"]},{"a":"stalhandske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stålhandske. \" rostad swärd oc staalhandkse widh hans har \" RK 1: (Albr) s. 212 ."],"f":["staal- )"]},{"a":"stalhiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjärta hårdt som stål. haffuer han staal hiärta som thenna skadhan ey fullelika aktar oc ey aff allo hiärta grather Su 63 ."],"f":["staal hiärta )"]},{"a":"stalkulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. haquon staalkulle Kumla kyrkas rb 28 (1432-41?)."],"f":["staal- )"]},{"a":"stalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr installa."],"f":[]},{"a":"stalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr installa."],"f":[]},{"a":"stalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bestalla."],"f":[]},{"a":"stalla bygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stalz bygning. sTb 3: 475 (1500)."],"f":[]},{"a":"stalla rum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stallrum, rum för hästar. wäghfarände mannum at säliä matt ok hästä foodher, lhuus laanä them sum bedhäs mädh godh williä, stuw, söponbherbärghe, stallä rwm li wthusum SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.) . Jfr stalrum."],"f":["stallarum SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). staallä rwm), "]},{"a":"stallare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ragnerus dictus stallari \" SD 3: 242 ( 1316, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"stalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stalmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stålvägg. bildl. for then staal muur haf thinä starca troo Vis sten 7 ."],"f":["staal- )"]},{"a":"stalmästare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. stallmästare. MP 3: 349 . (De kapitulerande på Stockholms slott) schulle och maage aff ghaa . . . medh sina cappellana och andree embit[z] men, kocka, lechiara, stegara, fyrbotara, stalmestara och andre tolke embitzmen Rydberg Tr 3: 490 (1502)."],"f":[]},{"a":"stalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr bestalning."],"f":[]},{"a":"stalrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stallrum, rum för hästar. JTb 53 ( 1458) . . . . oplot . . . larenss . . . eth stalrwm liggiandes wt han staadzins mwr SJ 2: 255 ( 1495) . ib 264 ( 1495) . STb 3: 212 (1495). jtem i visitering bör honum (ɔ fodermarsken) ride fram fore . . . ath skikke om stalrum Arnell Brask Biᴵ 35."],"f":[]},{"a":"stalrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr stalla rum."],"f":[]},{"a":"stalskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stälskifva. Bir 2: 5, 228, 230 ."],"f":["staal- Bir 2: 228, 230) , "]},{"a":"stalsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stallsven, stalltjenare, stallmästare. \" jak will tiäna en mektwg höfdinge . . . oc ware hans stallswen oc skwra hans harnisk \" Di 96 . han haffde . . . til sig budit alle the stalswenna i stadin waro ib 97 . \" tw holler mik ekke bäter än min stalswen \" ib 157 . myrde mik (kon. Sverker) min stalswen RK 1: (LRK) s. 226 . - ss tillnamn. johanni stalswen SD 4: 129 ( 1329) . karulo stalsuen ib 370 ( 1334) . - Jfr mästarstalsven samt stalz sven."],"f":["stall- Di 96 )"]},{"a":"stalsven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. STb 1: 180 (1478), 2: 566 (1491). - Jfr mästarstalsven."],"f":[]},{"a":"stalsvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stålsvärd. sarare sorgha värk tolde hon j sin siäl än eth staalsuärdh hafdhe gangit ginom hendne hierta MP 1: 39 ."],"f":["staalsuärdh )"]},{"a":"staltinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståltagg. the galta börsta waro stinna som nakre hwnsse staal tinn Al 5128 ."],"f":["staal tinne )"]},{"a":"staltomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stalltomt. Stb 2: 229 (1487), 3: 137 (1493), 5: 237 (1519)."],"f":["-tompt )"]},{"a":"stalvägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stålvägg? stålvigg? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 99, C. E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal utg. av I. Modéer 79 f. jenis staaluäg FMU 2: 65 ( 1406) . olaff staluegh ib 3: 144 ( 1438) ."],"f":["staal- )"]},{"a":"stam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr konungs stam."],"f":[]},{"a":"stama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stamma bedhas swa som stammande KL 115 ."],"f":[]},{"a":"stama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stamma, stappla (på målet). forethänkte iak swa som stamande nakoth sighia SkrtUppb 70 . \" thät barn thär stamma tha thät vil tala \" Hel män 98 ."],"f":["stamma )"]},{"a":"stamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stammeniels ib 224 ( 1509) .","2) tveksam, tvekande? tha sporde konungen laris till huru han thet breff fongit haffde . . . tha stod han therinnan stamber en liten stund oc bleff förfäred HSH 16: 88 ( 1527) . Jfr stamul."],"f":["stampner SSkb 30 (1501-02) . best. m. stqmme. -a stampme STb 2:228 (1487), 361, 376 (1489)),"]},{"a":"stamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stammande en brodhir . . . swa stmbir at han gat ey läsit pater noster KL 56 . ib 115 . \" fwlottir oc stambir i ordhomen \" Bo 180 . stam oc läspandhe twngha Su 110 ."],"f":[]},{"a":"stamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stam, stäv. \" tha komo twa krakor . . . oc satto sik pa främbra stampnin Prosadikter (Sju vise m) 167. Jfr bak-, fram-stamn. \""],"f":["stampn )"]},{"a":"stamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stam, stäf, uppåt böjd fortsättning af ett fartygs köl, främre el. bakre del af ett fartyg. marge otalike gylte stampna Rk 1: 130. bord vid bord ok stamn vid stampn lagdo the ther bryggio läghe medhan ib 1469 . \" skipit hawir thre dele som är främbre stampin (provam) ok midhal delin ok äptre stampin (puppim) \" Bir 3: 187 . skipit . . . stötte vp a strandena mz främbre stamnenom KL 174 . Bil 251, 575 . äftre stammin syndir löstis aff bylghionna makt KL 175 . - framstam. förstäf. konungh haniss han wändher sin sta mpn räth aath örehampn RK 3: 3296 . - Jfr skip-, skipa-stamn."],"f":["stampn staffn se framstamn -ar )"]},{"a":"stamnboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["stam- )"]},{"a":"stamnskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stamp, stampjärn, stötel. II stampär HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":["stamskut )"]},{"a":"stamntiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tält(duk) att anbringa i ett fartygs akter- el. förstäv. eth stampn tiel til en sköttöbat Inv cur Tynnilsö 8."],"f":["stampn tield )"]},{"a":"stamp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 1) stamp, stampjärn, stötel. - stampstock i stampverk. gaffz lasse larensson xii!UDDA_TECKEN? marc fför thet han kostwert hade pa bade puluerquernene . . . pa theris botne stamper oc former Stock Skb 158 (1520-21) (möjl. att fatta som en sammansättning med föreg. botne). 2) stämpel. om smedjeredskap. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 90. 3) om detalj på hästsko. gång hestskoo med 8 stamper . . . ii öre Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"f":["-er ) , "]},{"a":"stampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stamp 2? smidhio redzskap . . . ii sma hambra sua oc iiii stampor Inv cur Tynnilsö 7."],"f":[]},{"a":"stampa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stöta, sönderstöta, sönderkrossa. \" item iiij arbetiskarlla i bastwgen, som tigel och leer förde och stamppat leer HLG 2: 76 (1517). \""],"f":[]},{"a":"stampa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stöta. söderstöta, sönderkrossa. stampar man malyrt LB 4: 350 . \" malyrt är godh wider ny saar om hon stampas ok läx ther wider ib. legger mans tempadhan pwrlök widh benbruth \" ib 2: 34 . \" fenekal stampat b 10: 7. takir man grönt frö aff fenekal oc stampar thz ib. tak celidonia oc stampa \" ib 8 . \" stampha galiga til pulwer \" ib 1: 96 . ib 97 . \" tak aloe stampa smat ib. skal man tagha hwsslöök ok stampa han sman \" ib 2: 9 . "],"f":["stämpa LB 5: 77 (på två st.) . -ar, -adher), ","ara ib 4: 346 . ib 5: 77, (. 41, 42. skal man taga lyn frö stötha och siudha i vatn ochs tampa mz mayo smör ib 2: 9 . " stampar man rökilse mz aloe " ib 4: 339 . stampar man sinap mz lit watn ib 344 . " sinap stampader mz äthikio " ib sinaps frö stampat mz fikor ib 345. stampar man sianaps frö mz nokot thz som smörukt är ib. stampadher sinapir äller malin mz ätikio ib. ib 1: 96 2: 33 36, 37, 38, 39 o. s. v., 3: 63, 64, 75, 76, 77, 79, 80 o. s. v., 7: l2, 5 os. s. v., 8: 41, 42 o. s. v., 10: 6. ","stampa saman , stöta samman, genom stötning blanda, bland och stöta. läggir man salt ok roser stampar samman widh hwnda bith LB 3: 63 . skal man tagha arwi oc hwitha aff äghit oc stampa saman ib 5: 77 skal man tagha pipar oc myntha oc lithet salth oc stampa thz saman ib ib 2: 54, 4: 340, 10: 6 . " tag tz röda aff äggith stampa tz saman med honag " ib 7: 5 . ","stampa til saman , "]},{"a":"stampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["stappa )"]},{"a":"stampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr pulverstampa."],"f":[]},{"a":"stampemiöl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (med agnar o. d. blandat havremjöl berett genom sönderstötning el. krossning. Jfr Sdw 2: 1306."],"f":[]},{"a":"stampera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stämpla, trycka (skinn) i färger el. mönster. sidhan skinnen ärw brwnerath . . . wm swa är tw wilt haffwa them brokoth, tha skwla the sätias äller stamperas mädh wthskwrnom sätherwärks stokkom PM'skr 537."],"f":[]},{"a":"stampeskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags hästsko. for en klippare at forlegghia mz vj stampeskoo een öre for een hest om viij stampesko halffannan öre SO 73 ."],"f":["-skoo SO 73 ) , "]},{"a":"stamul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stammande; osäker, rådlös. at the icke sta stamble ther wtinnen at antwore them thet macht breff HSH 19: 140 ( 1506) . Jfr stamber 2."],"f":[]},{"a":"stanak","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stånka. flämta, pusta. han . . . stankar (anhelat) af mäghinlöso Bo 197 . hördhe han . . . ena kranka människio stanka oc hardhelika stynia ST 167 . ib 273 . Al 8912 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"stand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr a-, be-, bi-, bodha-, for-, mot-, mote-, mädh-, til-, undir-stand."],"f":[]},{"a":"stand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, gen-, mot-, mädh-, til-, undirstand."],"f":[]},{"a":"stand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SD NS 1: 678 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"stand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? infattning för ädelsten? en stierna af vii (7) stenom, tree af dem woro tree röfe rubijn, tog war en bortho i enne spirone medh sinne roos eller standh Fornvännen 1956 s. l100 (1454, avskr.) (om detaljer på drottningkrona)."],"f":[]},{"a":"standa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kar el. laggkärl, ståndtunna. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 67. ärw nokre store kalstokka the klyffwes oc swa läggis j sma standor, oc yrther wälsmakande j bland PMskr 354 (under rubr. sylta kal äller yrther). (vätskan) slas affwan j standona pa kalen oc läggis nokot twngth wppa swa at väskan standher altid affwer kalen ib 355 . tynnobindaren, som bandhadhe fat oc standor aat trägarssystrenne VKU 85 ( 1556) . Jfr tinstanda."],"f":[]},{"a":"standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","ther ma han staa henne til retta om ib 209 ( 1495) .","2) stå stilla, stanna. om person. - hålla sig stilla, vara stilla. nar en haffwr ekke !SYNS_DÅLIGT? wissan oppa ena sydhe än oppa the andra tha skal han stha ok ekke ga tyl altarens sacrament Gers Frest 44 . 4) stå, stå fast, framhärda, förbliva. sprode omhon ville sta til sin ordh hon hadhe sakt på henne ATb 1: 369 ( 1472) .","5) stå, befinna sig (i en viss ställning el. i ett visst förhållande el. på ett visst sätt), vara. om person. binder iac mic til . . . at standa ther fore ij fulle hemuldh i gilde oc allom swarum SD 8: 30 ( 1361) . \" the som widher naghra sambindning strengeligha sta waren alstinx vtelykte aff allo wali j thät sinnit \" Abbedval i Vkl 102 . \" waare thet swa tha stode the ther ekke wäl vti \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). i the fyrotjogo dhagana hon (ɔ jungfru Maria) . . . vtan kirkio stod SvB 50 (mot sl. av 1400-t.). guddomsens waldh i hwilkins han schulle framdelis lata framkomme til parijs . . . til knwtz slech jn studio stode STb 3: 440 (1499). meden the (ɔ: småscennerna) staa vnder wart riis Arnell Brask Biᴵ 31. 7) slå (på ngns sida), hålla (med). gudh hawir mädh thic swa länge stat Hel män 224 . 10) bestå, utkämpa. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 142. 14) stå i spetsen (för). standa for, förestå. bryggiaren äger staa för mältningene Arnell Brask Biᴵ 5. Jfr standa fore. 15) ansvara (för). Jfr Sdw 2: 1306. meth tomptynne skall magnus siälff sta sin äwenthyr meth. äähwa hänne aff honum söker vthan rätthe ärffwingia, ther staar jach fikke foe SD NS 3: 273 (1417, ä. avskr.) . jtem pädhar haralson stod swa wäl mattis person for hemfrid som ion mwknk hwi skulle jak äy staa matisse for hemfrid han är borgare ok äkke ion ok ta giorde jak hanum orät matisse ok stode jac hanum äy for hemfrid ATb 1: 123 ( 1460) . pedher olsson sal staa fore the peningane STb 1: 76 (1476). konungen stande them forä skada fengelse skip hästa och haffwa sa lenge the koma j theres rike jgen G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. jach wil staa tik och thin stalbrodr for hwss och hemfridh STb 2: 249 ( 1488) . \" effter tet ath . .. oleff standit borgern til tess dödens veners och frenders tilkomelsse \" ib 3: 105 ( 1493) . - at alle thee . . . ilgerningis män, ther . . . sich syelfwän for scahdä oc for fromä sta (som handla helt på vinst och förlust?). thöm scal . . . Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . 17) vara underkastad, vara skyldig att rätta sig efter. underkasta sig, lyda, rätta sig efter. . . . til ath göra gudz vilia oc sta hans budh MP 5: 153 . - visa, bevisa (lydnad). at the ekke wilde staa lydene GPM 2: 367 ( 1511) . - stå, underkasta sig, finna sig i. Jfr Sdw 2: 1306, K. G. Ljunggren, Objekt och eventūr stā] meth tompynne skall magnus siälff sta sin äwenthyr meth SD NS 3: 273 (1417, ä. avskr.). iak oc mine arffua skulum sta alla fara om alla the klaghan ib 373 (1418, d:o). olaf skulle sta sin egin äwentyr ATb 1: 154 ( 1461) . . . . ok sade her benct sielff wilie staa faren j jhesu nampn STb 2: 531 (1491). sade oleff sich wilia anname skypit j aboo, ther thet ligger, ok vill standew sine lycke ther medh ib 3: 329 ( 1497) . Jfr 18. 18) underkasta sig, utsätta sig för. ok thetta är thet gellit som han stot forre i!UDDA_TECKEN? lest järn ATb 1: 17 ( 1453) . - stånda, vara underkastad, underkastas, undergå. Jfr K. G. Ljunggren, Objekt och adverbial 145. sidan stod hon sin räth som lagen gaffwo at hon bar stazens stena ATb 2: 59 ( 1475) . han skulde haffua staath therfore een ondh rätt STb 1: 71 (1476). ib 2: 212, 218 (1487). medh thet samma stodh han sin reth ok dömpdes til swerdit ib 3: 174 ( 1494) . 19) stå, vara ställd, vara rest, vara planerad. om sak. mellan hwart stykke af thessin x (10) i krantzenom stood ett stykke gull och blaat under Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.). - slå, vara belägen, ligga. 1 fiskebäk, thär soghin stodh fordhom VKJ 171 . 20) stå, stå stilla, stå orörlig. om sak: - särsk. om flytande ämne. qui conuertidh petram ia (så!) staghna aquarum . . . han wändher hallena j standhandhe träsk älla wanta JMPs 523. ib 559 . 21) befinna sig, vara. om sak. the andra husen i stenby sta SD NS 3: 167 ( 1416) . wår stora förgylta sölftafla, som helgedoma äre uti och glas står före FMü 4: 341 (1470, avskr.). 22) stå, stå upptecknad el. skriven, stå omtalad, stå upptagen. allä the articulos som här j standä SD 8: 269 ( 1362) . thet stander bewaradh ij stadzins bok KTb 59 ( 1426) . SVklE 155 . \" aar dagh oc stadh som fore scriffuat staar \" ib 168 . \" jtem förwara sin baath . . . som j gordzbokenne stondher \" Arnell Brask Biᴵ 28. 25) stå, befinna sig, vara (försatt i ett visst förhållande el. beskaffad på ett visst sätt). om sak. tomt oc hws. alt sum thet star nu SD 8: 169 ( 1362) . \" än tho at hon (ɔ en byggnad) kunde os nakat til meen äller hinder at sta \" SD NS 3: 143 ( 1416) . \" jak ok min modher gafwum min fädernies gardh . . . ok thet hafdho förra at ok stodhe til arfs \" ib 430 ( 1419) . Arfstv 15 ( 1461) . \" at the bygningin standhir til fallith, hwilkins grwndhhual synis söndhir krosas \" SpV 225 . SJ 2: 244 (1493), 313 (1497). at grwfwan star i en godh matte GPM 2: 378 ( 1511?) . han hade stolit x mark oc c aff en hoffmanoc en bonde, ther thet stod gömpt i skogen wndan rytterne STb 5: 160 (1517). döö nokor aff kompanommen mädhan skipith standher j byghningh PMSkr 3 . - stå full. Jfr Sdw 2: 1306. 26) stå, vara beskaffad, förhålla sig, om sak. - opersonl. tha haffwer jw snarare staadh till raadz ath wntsätia tunna gotz än packa STb 1: 231 ( 1480) . \" gresca härenom skulle jnte trytha, oc ey ellir them j nagon mattho staa tiill nödh \" Troj 101 . - med inf. med at. kwnnen j vel sielffwe merchie hwat mich stander aldeles akene at sware eder om nagor bebreffwingh Mon Dipl Sv 50 (1487). - med inf. utan at. huilked oss ey stod formena Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). - stå, vara. med prep. til och verbalsubst. ST 337 . \" oss stod thet engenlunde til görende \" Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). . . . och staar thet tyl troendes GPM 2: 23 ( 1508) . thet roffuerij star tiil rissan STb 5: 119 ( 1516) . 28) stå, stå till buds, stå för ngns räkning. - stå, innestå. thet wij haffuom saa mykit standande for oss i lubeck thaa maathe wij än nokot wara betrode her i room Troil 5: 316 ( 1505) . - stå (till aff få), lämnad. om sak. - vara insatt el. deponerad. tesse skattade een kiortil for iiij mark oc han stod i radhstugunne ATb 1: 264 ( 1467) . STb 3: 321 ( 1497) . hans larensson . . . fframsatte om sith moderss ffaders arff om grytor, som j retten hade stad ib 4: 232 (1511). ib 5: 2 ( 1514) . - vara insatt. om lån mot hypotek. cc mark lubicenses standande ij wismar innan hans northmääyers hws wp der ghroue KTb 59 ( 1426) . - stå, vara ställd, vara satt (till pant). at the enghom sälie borghe eller lane kirkione thiend. wtan fore redha peninga eller godha wärdöra eller oc wissan pant. huilken panther jo bäther wara scal änt hz han forestaar Gummerus Syn-stat 41 (1425, vidim. 1440). ib. j skedh som . . . star for vj [6] mark HLG 1: 86 (1486). 30) lagstå. tha är then for:da gaardhen laghlika vpbudhin ok hauer laghlika standith at lösa SD NS 3: 194 ( 1416) . 31) anstå, vila, vara lämnad å sida. item hawa . . . konung erik oc . . . drotning margareta . .. latit sta wm the delo oc godz oc bönder, som fran krononne är gangit Rydberg Tr 2: 657 ( 1396) . - stå, stå oavgjord, uppskjutas. al the stykke ther os ijmillan stod SD NS 3: 260 ( 1417) . oleff . . . forbadh peder flemiing, fore tet han slogh hans suen j heel . . . huilket han hanom tilgaff, effter tget ath zachen standit haffuer nath ok aar, ok for:ne oleff standit borgen til tess dödes veners och frenders tilkomelse ok jngen än nw komen är STb 3: 105 ( 1493) . alla . . . gaffuo for:ne hustrv margit . . . quit ok fry fore arffuit, lösörene effther sin bonde, ffaste grvnden stande framdelis ib 438 ( 1499) . ATb 3: 345 ( 1524) . 33) stå, räcka, forfara, vara. rötkil . . . saat ther i viij daga swa lenge som landzrätten staade FMU 4: 459 ( 1476) . [aleneste är] bröst tette onde föret j wintren inthet stondit haffuer STb 5: 323 (1521, Kop). 35) stå, äga rum. tha brandin stodh ATb 2: 154 ( 1480) . en wal . . . huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . \" thet herramötha som nw skal stha i telghe \" GPM 2: 146 ( 1500) . ib 148 (1500?). Stock Skb 193 (1521-22). 36) stå, stå vid makt, äga bestånd. - stå, bestå, gälla, äga giltighet. ath mit testement . . . motthe bliffua standet och hallit til een ewigen tiidh GPM 2: 83 ( 1488) . \" alt tet hon til kyrkiona giffuit hade . . skulle standa och bliffue fast \" STb 4: 49 ( 1505) . - part. pres. beståndande, gällande. þa bliwer þetta standande SD 8: 32 ( 1361) . 38) bestå, bero. - bero vara beroende (på el. av). täkkis idher thet godz ath anama, thet staar til idher FMU 4: 343 (omkr. 1740). - bero på, komma an på. swa mykit till oss ok warom stadh stander SD NS 3: 265 ( 1417) . thet (ɔ: rätt bedömning av jaktfalkar) staar mykith til then them regerar oc tämyer PMSkr 277 . 43) anstå, hövas, passa. - passa. om klädesplagg. therra klädhe äro renlikin ok staa them wel ok föghelika MP 5: 63 . 44) standa for hand, förestå, vara förestående. hwa som sua hauir ofuer sik bygt honum standir for hand godh ändelyct Vis sten 8 . 45) stå, kosta. Jfr Sdw 2: 1306. thet jac hafer salt . . . gardhin . . . fore fyra mark päninga ok tiwghu, swasom han mik stoodh Sd NS 3: 606 (1420). - vara uppskattad till. then delin benct kogh äger i husit . . . staar iiijᶜxc (490) marcker SJ 2: 152 ( 1489) . gälla, räknas. ath thenna piinlikheeth tu lider nw . . . matthe staa for thina synda booth Saml 6: 165 . pilten (ɔ Jesus i en uppenbarelse) swaradhe thu haffwir fämtighi aar oc iak fäm, mit första aar skal staa (stabit) for thin första tio aar . . . oc mit fämpta aar skal staa for thin fämtigho Mecht 192 . 47) med prep. äptir, trakta efter, fika efter. marghe fore wärlz giri skuld standa äpter marghom giällom SvKyrkobr 63 . 48) standa til kännandis, tillstå. jak star tilkännandis (fateor), enhgom . . . wara lofflikit . . . at liffwa widher enkannelikin lagh SpV 445 . ","2) sörja för, vårda sig om. anders j östen aa . . sagdes si wilia at halda the förnämpde hustru katerine oc staa henne fore Uppl Lagmandsdomb 29 (1490).","4) förestå, vänta, tillstunda. \" sidhan standhir enkte annath fore (erit), wthan en kärlekir owir alla, j allom, ok mz allom \" SpV 495 . \" tha magha the pröffua hurw rätwislika them star foe til thera siäl ath pinas ok plagas \" MP 4: 23 . - Jfr forestanda. ","2) vara inne, vara för handen. j thennom fasto tyamanum som nw staar jnne MP 5: 200 . ","3) tillstå, erkänna. iak staar til at jak kallede hanum sokkofot ATb 1: 121 ( 1460) . ib 328 ( 1470) . \" her ture stodh thät taa til . . . ath han the breff j wärio haffde \" Arfstv 100 ( 1472) . STb 1: 111 (1477), 2: 200 (1487). stadt heller thin gerningh til ok bedes nade ib 239 ( 1487) . SJ 2: 138 ( 1489) . STb 3: 331 ( 1497) . \" om hon än thå wille stonde sin ord och gaffuor til, som hon tiillforende giort \" ib 4: 257 (1512-13). HSH 16: 91 ( 1527) .","4) giva försäkran el. intyg. ware thet swa at hanom noghor man skylla wyllä fore ath han noghot aff böndyr toogh ällir them beskattadhe tha star iak honom thäs ti at iac baadh honom thet göra VgFornmt I 2: 41 (1397). SD NS 3: 441 ( 1419) . \" framledhis staar jak täss til at miin hustru marghit ioansdotter war j handlaghi medh mik tha thetta köp laghlika giort war \" JämtlDipl 211 ( 1428) . \" thu haffer stulit min bath oc star jac fyldiga til at thu est min livff \" ATb 1 6 (1452) . ib 133 (1460). NMU 1: 146 ( 1488) . STb 4: 228 (1511). thaa bleff . . . alth ärligiä . . . vprächnadh . . . qwith och frith för allth äwich tiltall, som tessa eftherscrifnä . . . dande mänss aaff klärkäridet staa mik fwlkomligiä till HLG 2: 140 (1526). 5) överlåta, tillförsäkra, tillförsäkra rättighet till. naar the haffdo thet öffuerlakt a badha sidhor gamalt och nijtt thet hwar there then andhra stodh til j wissom och wirklikom räkenskep, tha bleff . . . henric . . . skylloger . . . andris . . . atto och siwtige mark Svartb (Skokl) 443 ( 1451) . \" teslikis ware oc om lödissö, staa borgamere ther konung cristiern hyllning oc manskap til, tha bliffue oc ther wid Rydberg Tr 3: 254 (1453). \" ATb 1: 136 ( 1460) . \" han star forᵈᵃ magnus til om een gardh han hanom salt hafde ib 215 (1465). stonder iak fulkomblica til then hederlig herra domprost j lincöpung thz höö iak honum salt haffuer aff fornempda teeg Brasks Kopieb 32 (1511). - Jfr tilstanda. \""],"f":["stonde STb 4: 257 (1512-13) . pres. stander. stand(h)ir Vis sten 8 ; SpV 225, 495 . stond(h)er Brasks Kopieb 32 ( 1511) ; Arnell Brask Biᴵ 28. stond´r Beckman STud 107 (omkr. 1450, MELL 34 ). pl. 3 pers. standa. konj. stande STb 3: 438 ( 1499) . impf. stodh. stod. stood(h) SD NS 3: 606 ( 1420) ; Arfstv 15 ( 1461) ; Fornvännen 1956 s. 100 (1454, avskr.); Stock Skb 242 (1524-25). stiodh Atb 3: 345 (1524). sto ib 1: 315 ( 1469) ; STb 2: 580 ( 1491) . ","stoff SJ 2: 211 ( 1492) . ","stot ATb 1: 3, (1451), 17 (1453); Saml 34: 276 . ","stoot STb 1: 72 ( 1476) . stod(h)e Sd NS 3: 430 (1419); SJ 2: 112, 123 (1488), 138 (1489) o. s. v; STb 2: 483, 494 (1490). 3: 198 (1494), 313 (1496), 440 (1499), 4: 51 (1505) (jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 313 f.). staade FMU 4: 459 ( 1476) . 2 pers. stodhz SkrtUppb 57 . ","stogt ib 79 . ","stodho . ","konj . stode Atb 1: 123 (1460). pl. 3 pers. stode Reuterdahl Kyrkohist III 2: 546 (1471). part. pret. n. standet GPM 2: 83 ( 1488) . supin. standit(h) Sd NS 3: 194 (1416); STb 3: 105 (1493); MP 4: 130 . standit Stb 5: 323 (1521, Kop). imperat. stadt ib 2: 239 ( 1487) . stath SkrtUPpb 209. Jfr Sdw 2: 1306) och sta (staa. refl. stas Mecht 164 . pres. star, staar. pl. 3 pers. sta SD NS 3: 167 ( 1416) . ","staa MP 5: 63 ; Arnell Brask Biᴵ 31. supin. stat Hel män 224 . ","staath STb 1: 71 ( 1476) . stad ib 4: 232 (1511). Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 219, 290 ff., 312 f.),","standa ater , 2) återstå, vara övrig. fogeten bleff skuldogher radhet xij öra oc ther star ather af sakören som vt fäst er ATb 1: 6 ( 1452) . ib 205 ( 1465) . ","standa fore , 1) förestå, förvalta, styra, leda. them som eendrächtelige walde worde aff rikesens radh adh standa rikedh fore G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 70. - förvalta, sköta. han ville jntet lenge staa thöm (ɔ: pengarna) fore j sit hws eller haffua vmsorg fore thöm STb 4: 9 ( 1504) . han vilde ey herbergere fremet folk och stande sit embete fore ib 30 ( 1504) . ","standa i gen , 1) återstå. xx öra sta igen HLG 1: 47 (1443). the aterstadha, som stodho igen medh landbomom VKJ 286 ( 1466) . STb 3: 433 ( 1499) . HLG 2: 62 (1518). viij marc, som stood i ghen aff lönen Stock Skb 242 (1524-25). 2) ha kvar obetalt, vara efter med. 3 aars landgäl, som han stodh igen medh VKJ 99 ( 1466) . ib 120 ( 1466) . HLG 2: 102. - ha afullgjord el. försummad. ewert . . . zacer til jx marck for iij warda han medh jgen stode STb 3: 313 (1496). - Jfr i gen standa. ","standa inne , ","*standa mot , med dat. el. i dess ställe ack. 1) stå emot, göra motstånd. constanciam stadhughetena mz hwilka skal stas mot syndinne Mecht 164 . 2) sätta sig emot. thär til . . . ath . . . nakor . . fortredheligha star moth sinom forman Mecht 308 . 3) motstå, hindra, förhindra. at jac wil . . . standa moth oräth och störkia fridh oc räth Svartb 394 ( 1441) . iohanna glömdhe offtha at stha moth ondom tankom JMPs 400. - Jfr motstanda. ","standa til , 1) ställa sig på (ngns) sida, förklara (ngn) ha rätt. nämpden stodh martene til at han haffde laghlika köpt ingalykio SD NS 3: 521 ( 1419) . Lagerbring Saml 2: 204 ( 1440) , 219 (1446). then qwinan sköt oppa at hon hafde köpt myölid i them lisla posanum war ATb 1: 73 ( 1457) . " tha stodh forᵈᵉ hinrik hanom til ther om (ɔ om ett krav) b 236 (1466). STb 1: 150 (1478), 374 (1482). "","*standa til baka , 1) återstå, vara övirg. eric pederson rådhman bar hustrv birgitta . . . the penninga, som tillbaka stodho Stock Skb 299 (1520, Skip) . ib 307 (1523, d:o). 2) ha kvar obetalt, vara efter med. om han med för:de tomptöre staar tilbaka j iii (3) aar skal för:de gard . . . HSH 13: 130 (1525? Brask). ","standa up , 1) med personsubj.: stå upp, uppstå, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). stode vp i retten ärligh man mattis marthensson radman fulmechtok pa hinrik mwlles arffuinga wegna SJ 2: 112 ( 1488) . ib 123 ( 1488) , 215 (1492). mandagin. . . stode vp fore rettin hans falkensten ib 232 ( 1493) . - uppstå från död. saghu þe alle at hon stot vp af grauinne Saml 34: 276 . Jfr upstanda.","*standa ute , vara pantsatt (för). Jfr Sdw 2: 1306. Jfr utestanda. ","*standa äptir , stå kvar, fortfarande stå. Jfr Sdw 2: 1306. "]},{"a":"standa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr motstanda."],"f":[]},{"a":"standa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","ther stodh han j xij aar Lg 3: 33 . hennee stondandes (existens) j room ib 578 . 4) stå, stå fast, framhärda, förblifva. han . . . badh thöm sta stadugh gudz kärlek KL 354 . \" vm thu star (persiteris) j thesse snillinne \" Bir 1: 273 . \" stodh hon stark oc vilde ingaledhis ofuergifua sina rätta thro \" Ansg 211 . stodh hon . . . widh thera lydhno Lg 3: 242 . widh thenna . . . iämpnadh oc maato skulu . . . brödhrene staa allaledhis Bir 5: 32 . 5) stå, befinna sig (i en viss ställning el. i ett visst förhållande el. på ett visst sätt), vara om person j staen här . . . j ihesu christi stadh Gers Frest Inl. sua länge hauar iak standet ii striþ mot hanom Bu 142 . \" i allom thinna stridz daghom skalt thu staa (sis) swa som i enne standandhe stridh \" Su 118 . \" stat j froda fridh \" RK 1: (LRK) s. 217 . stad hel MD 124 . Jfr 25. - förhålla sig, lefva. huru abbatissan staar j sino ämbite Bir 5: 48 . som . . . sta äptir ödhmiuka manna radhe (stant humilium hominum consilius) ib 2: 42 . lJfr 26. - stå, vara stäld, vara öfverlemnad vara. til gisle staa RK 2: 9140 . alla the fangha j gislo stodhe MB 2: 250 . Jfr 29.","6) stiga, stig ned. the ena (jungfrun) aff sin gangara stoodh (ändradt fr. steegh) Iv 2137 . - uppstå. þa mön stoþ (med). the villo alle medh pukan sta RK 2: 4157 . ib 3: 568, (sista forts.) 4513. hwem lyckan will ey mädher stå ib 4541 . 8) hålla stånd, hålla ut. skolom . . . vi . . . sta mannelica i frestisanna storm (sustinere procellas) Bo 94 . - hålla stånd mot. komma i saman ii kamp, tw star hanum ekke et tag Di 58 . tw orkar äy standa thera stora hwg ib 91 . 9) stå (emot), göra motstånd (mot). stat nw gen hanom Bil 786 . mykyt skal människan sta mote oskällike giri til mat oc dryk Bo 130 . \" stat mannelika mot kropsens rörelsom ok astundilsom \" Su 416 . thu . . . staar ekke a moth tholkom thankom ST 425 . \" staar thu tholkom thankom ekke amot ib. Jfr standa a mot. 10) bestå, utkämpa. tree stridher haffuer jak staandith fasth \" RK 3: 1687 . Jfr 8. 11) kämpa för, genom strid söka främja. hwem thz war medh eller mot the wilde jo standa marskens bot RK 2: 5625 . - försvara, skydda. som them sculle för schada standa RK 2:2280 . ib 2308, 3216. 12) lata standa til, anfalla. the crisno lotho til thera staa RK 1: 1728 . ib 3148, 4198 . 13) stå (efter), sträfva (efter). forsma prädica af þässa hems äro. som romara stoþo mäst äpte Bu 150 . \" hwi standom vi äpte hedhir oc bälle \" Bo 37 . ib 94, 97 . KS 36 (95, 39) . Iv 1038, 1057, 1322 . äpter priis stodh allas thera modh Fr 1840 . wi standom äpter ängo meer Al 5778 . \" for thy the äpter thera dödh stodho \" RK 3: 1443 . \" stat äpte thy äwinnelika goze \" ST 499 . ib 136 . \" ther stodh han äptir mz alle sinne makt oc wilia at han matte the laghin faa ib 4. them riddara ther . . . staar äpther at wpbära stoor atherlön \" Bir 4: 110 . 14) stå i spetsen (för). standa for, förestå. herra fräderik nu for llandith staar Fr 3104 . \" at staa for riket \" RK 2: 7400 . ib 5292 . at se loc sta for them (godsen) SD NS 1: 639 ( 1407) . bödh mästir mannomen som före ärffuodit stodho MB 2: 250 . Jfr standa fore. 15) ansvara (för). han wilde hanom ther fore staa fara felig bade til oc fra RK 2: 6304 . \" the skulle tha bådhen för skadhen stå \" ib 3: (sista forts.) 5224. hwilka . . . päninga herra clawes van vitzen mic skyllogher war for then sactha ther jac togh the stwnd han stodh mic for scahda SD NS 1: 159 ( 1402) . \" haffue wi loffuith ok sagyh widh äre oc throo alle thee oss haffue sagt fängilse staa for liff oc swndh \" BSH 4: 227 ( 1497, gammal afskr.) . 16) vara utsatt (för). standa for diäfwis frestilse Bil 82 . 17) vara underkastad, vara skyldig att rätta sig efter. hwilike fogatha ok ämbitsmän skulu hanom hörroghe wara oc hans radh standa i allom sakum som oss tilhöra HSH 16: 3 ( 1369) . - underkasta sig, lyda, rätta sig efter. the stodhe hans budh Al 8753 . \" alle lenglä sta tith budh \" MD 8 . ib 71, 76 . \" hwat retthin giffuer vil jach sta \" RK 2: 4799 . - underkasta sig, underorna sig.. at han schal standa kom[pa]nijs lydna SO 103 . visa, bevisa (lydnad). the . . . loffueden fulla lydhno stande RK 2: 1219 . \" honom lydhno standa \" ib 144 . stå, underkasta sig, finna sig i. wil iak nw sta thit budh Al 9907 . \" ther om vil jach sta mina fara \" RK 2: 4619 ; jfr 18. SO 85 . \" om kalmarna sloth wordhä wij staa waar äventhyr swaa her effter som her til \" FM 186 ( 1504) . ib 417 ( 1509) . 18) underkasta sig, utsätta sig för. wi standom badhe wara fara Al 2622 . - stånda, vara underkastad, underkastas, undergå. stande sin räth aa rädzstwffuo SO 6 . ib 16, 17, 63 . \" stande samä rätt fyr är saght \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). MEG (red. A) 55 . red. B) 60. EG 64 . stande tholikan räth som then brutlike sculde standa MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 62 . EG 67 . SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). PM 36 . \" the skulu alle standa en rät \" KL 370 . \" stande thiufs rätt \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 337 (1344, nyare afskr.), 638 (1347). BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . \" en mordhara rät skulin ij sta \" Al 3480 . \" widh därij graff the stodho sin rät ib 3781. \" ib 3778 . RK 2: 6523, 8360 . \" ther stodh han sin rettha plaga \" ib 4114 . \" stande plikt som för är sacht \" EG 64 . 19) stå, vara stäld, vara rest, vara placerad (i upprätt ställning). om sak (i allmh. sådan som har en bestämd öfvedel el. uppsida el. hvilkens höjd är större än bredden). thänne lundin hwa (för hwar) som faa trä plägha standa Bir 1: 232 . \" owir the käldo sa han et trä standa \" Lg 91 . \" lther staar eth raa \" DD 1: 147 ( 1492, nyare afskr.) . \" stoþ calkren hel a altareno \" Bu 417 . \" hwar et liws brännande stär \" Al 5992 . at stangen starkelikä j jordena sta Iv 3183 . \" han tok thz skaftft när honum stär ok mot herra orik rände \" Fr 1690 . \" man sigher thz ij hans huse stär bordh staka aff filsbeen \" ib 382 . vnder hwariom diske star een steen thän ther heter amatist ib 384 . - stå, vara belägen, ligga. standar nu ii sama std varra fru mönstar Bu 64 . manghe . . . muncka ens klostars som stoþ viþ fluitande vatn ib 22 . hafde . . . qwärnena i sama strömenom standande VAH 24 . 332 (1442). hwsen . . . som staa wppa for.da jordh SD NS 2: 171 ( 1409) . - stå, stå upprätt, stå qvar. huru länfge þät (templet) skulde sta Bu 64 ; jfr 36. 20) stå, stå stilla, stå orörlig. om sak. iosue . . . bödh solinne standa quarre a hymilenom MP 2: 175 . solin stod quar miduakt a himmenom ib. sool oc mane stodho stilla MB 2: 27 . ib 28 . - särsk. om flytande ämne. tha stodh skiärt cleum starkt som sten swa at the gato ey mz fingrum draghit en drupa wt Bil 211 . flytande watn stodh som mwr MB 1: 318 . Bir 2: 126 . vm vatnit star jdhkelica ib 130 . - stanna, afstanna; upphöra. thw lot swa drikka nilum flodh at hon aff sino lupi stodh Al 6564 . - stanna, fastna om hugg- el. stickvapen. sampson hwg till konungen vpa hielmen sa at swerdit stodh (nam stad) i härdana Di 5 . sampson hwg et annat hwg till en annan riddare vppa hans axl sa at swerdit stodh i sadelen ib. ib 3, 203. didrik sköt sith spywth epther honum sa ath thz stodh j bakkan ib 220 . - med underförstådt subj. the hioggo fast the kämpa godh ä swa at ij hiälmen stodh Al 5350 . \" han klöff hans huffuod oc bryst sa ati belit stod \" Di 65 . widike worde sik manneliga, oc hiog aff sin macht a jarlens hielm oc klöff huffuod oc bryst sa ati beltit stodh ib 112. 21) befinna sig, vara om sak. swa när syntis (näml. himlen) honum bergheno sta Al 9504 . altidh skal bätre sädh a sta a annnars aker ok annars trä ok större jwuer a annars fää en thz staar ok är mino MD (S) 268 ; jfr 19. - hafva sin plats, hålla sig, var om företeelse inom kroppslig organism, särsk. om sjukdomssymtom. thän varmen bleff standande mote hiärtano väl fäm dagha vmkring KL 317 . \" oppa sama sidho som böldin staar \" LB 1: 98 . \" fore then werk som stor i lorknylernä ib 6: 107. \" ib l7: 1, 12, 36 o. s. v. 22) stå, stå upptecknad el. skrifven, stå omtalad, stå upptagen. tässen bokin . . . j hwilke staar en stadge Bir 5: 109 . thz stod alt saman j wisänä Va 55 . \" äncti skal för glädiäs. än þet wi hawum til klostersens skipat oc giuit oc siþän ä hwart som pet stander \" SD 5: 567 ( 1346) . \" lät han vp breuet ok var þär alt af skrapat. som synden stoþ i \" Bu 169 . \" til lthe atta marker þäninga ok ena läst korn, som sta i the förra breffweno \" SD NS 1: 625 ( 1407) . \" her äptir standir af wars herra ihesu christi vndirs teknom \" Lg 65 . \" äpther thy j eno jertekne star scriwath \" JP 72 . \" som förscrufuat staar \" VKR 29 . 23) innehålla, innebära, lyda. munkin giordhe som hans ordh stodho Bil 211 . 24) stå, vara innesluten. i sama dagh ok fridh skuluwaar godz ok ware pantä a badha sidhur standä ok warä BSH 1: 132 ( 1371) . 25) stå, befinna sig, vara (försatt i ett visst förhållande el. beskaffad på ett visst sätt). om sak siw nättir ägha scogha j fridhi standa TB 73 . länge lät gudh thzta land standa. . . j fridhi Bil 210 . thetta landeth staar j wederhmödhe FM 413 ( 1509) . munde husit j liwsan lugha sta RK 2: s. 333. smör möö sina spina mz henna (odörtens) oos tha sinnas the oc standha fwlle LB 3: 142 . Jfr 5. - stå full. then äpta gardh mz glomster star Fl 1102 . 26) stå, vara beskaffad, förhålla sig. om sak. bäther står swå almoghans styrilse KS 6 (13, 6) . standa thön land wäl lib 17 (43, 18). alt staar wäl Bir 5: 48 . ekke staar idhart lifwerne swa Al 6327 . han giordhe honum kunnukt ther huru hans thing mz honum stär Fr 2852 . \" tessa lund tha stodh thera akt \" RK 1: 1723 ; jfr 40. staar thit hiärta til hans swa (intager ditt hjärta en sådan ställning till homom) ST 425 . Jfr 5. - opersonl. stå till nu hafuer iak sakt sidhwanio vaar ok huru här a husith staar Iv 4096 . ther stoor illa MD (S) 242 . \" thz stodh sa vell j ryket tha ath aldre kundet bätre sta \" RK 1: (sfgn) s. 171. wäl mz honum staar ib 3: 2768 . huru hafuer thz standith mz thik sidhan ij forin bort fra mik Fr 1291 . \" thz thöm äkke kunnukt är huru om miin thing nu stär \" ib 808 . \" tha thykte suensca illa standa at rikit sculle j thölken wanda \" RK 2: 2010 . - stå, för hålla sig, vara om thet skulde noghot vinlica mällan os standa (om det skulle vara ett någorlunda vänligt förhål.lande mellan oss) SD NS 1: 639 ( 1407) . them j mellom stodh thz j fridh RK 2: 1414 . lib 3043. ther mz skulle j fridi staa ib 7646 . ib 1427 . \" thz sculle sa j godha sta \" ib 1421 . - med dat. thz stoodh honum swa nödhelik Iv 4557 . - stå till med, förhålla sig med, vara förhållandet med. ij vitin ey huru mik thz stär Iv 4640 . - stå, vara. med pre. ltil och verbalsubst. på -nde star til troandhes at the snarlika mista mik Lg 3: 679 . 27) stå, förblifva, fortfara att förhålla sig. thetta stodh en stund ok bleff RK 1: 2876 . \" stod thz sa nokor stund \" Di 34 . ib 23 . stodh thz sa j ij aar ib 4 . \" saa staar thz tilla een lithen riidh \" RK 3: 3888 . Jfr 33. - stå, förblifva (i samma skick). al thing standa (perserverant) äptir gudz skipan Bir 2: 126 . standa (stant) al elementa j sinne skipan oc rörilsom suasom foreseet är aff äuerdhelico ib 128 . al thingh sta äptir thinom vilia ok blifwa j thinom ordhom ok säga ib 1: 76 . \" all kiärumaal sum länge standa vkiärdh \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). gardhin . . . var . . . äpter landzlaghom opodhin oc stodh opbodhin nat ok aar nästom frändom til lösn ib NS 2: 37 (1408). stander hwsisth olöst MB 1: 374 . 28) stå, stå till buds, stå för ngns räkning. skal alth thetta forscreffna goodhz mik och mynom arffwm til atherlösen standhe SD NS 2: 78 ( 1409) . 29) stå, vara öfverlemnad om sak. mit liiff skal til idhra thiänist sta Fr 1067 . - stå, vara stäld. vara satt (till pant). iak . . . hawer giwit warzbiärgha kyrkyo . . . ena flaat nor ij wimarka engh ok ij fäm maalom ij ringundhatorpa engh, kyrkone ok prästinom til athirlösin aff olaue rödh, som hans fadher stod til panth fore VII marcher fore en häst SD NS 1: 572 ( 1406) . aff thöm päningum, som gladzcolla stodh hanum fore til panth ib 670 (1407). eet gulfingren, som staar sancta johanissa gilde til pant for siexz mark penninga ib 678 ( 1407) . - Jfr 5. 30) lagstå för-de jord är lagliga vpbudin och lagliga standin SD NS 1: 359 (1404, nyare afskr.) . \" dömdes then jord köp stadug oc fast som nilis laurisson i niwa giörde med henric laurisson i hyrsyle som är stoot i xx aar \" BtFH 1: 136 ( 1507) . 31) anstå, hvila, vara lemnad å sido. her later iac thzta ärendit st Va 53 . - stå, stå oafgjord, uppskjutas. thet sculde sta til thes at radhit oc almoghin saman kome OB 213 . \" ware ther nokot ofogh eller orättur gör . . . thet sculde sta til morghons ib. 32) nå, räcka. gik han . . . berghith op swa höght thz stodh \" Al 9049 . - sträcka sig, vara utbredd. star hans rykge ouer alla wärildena Di 50 . \" mykit rykte stod aff hanum (af honum genu sogur viða um lond) \" ib 130 . ib 20. hans loff stonder offuer alla werldena ib 159 . 33) stå, påstrå, räcka, forfara, vara. þänne bardaghin stoþ fra morghonenom ok tel miþdagh Bu 177 . ib 178. KL 343 . \" fiortan nätter stodh thz hoff \" Fr 2645 . ib 2713, 3035, 3055. at thz räghn swa langan tima stodh Al 5688 . \" j hans daghum burdhis the missämia mellan kirkionna ok keysarans krono som en standir \" Bil 827 . \" iudhanna höghtidh hulkin som stodh atta dagha vm kring \" Bo 24 . \" mädhan thessin dagher ok forordh standä \" BSH 1: 132 ( 1371) . ib 133 . swa länge dröffwilse stqa twinga the mannen Su 170 . \" thera braskan stander okka lang \" Al 4354 . - stå, pågå, råda. thentidh the tidhandin komi thiit glädhin stodh ST 414 . - räcka, dröja. thz stodh i !UDDA_TECKEN? (1/2) aar för en bröllipit skulle wara Eg 3: 33. - part. pres. fortfarande, ständig. skalt thu staa swa som i enne standandhe stridh Su 118 . 34) råda, vara. osar hade lenge staat RK 2: 8017 . - råda, herska, härja om farsot. then tidh dödin star LB 1: 98 . swa länge plaghan staar ib. (pesten) staar nw omkring alt norge oc halland oc naakas nu hiit, swaa at, huart man spöör ther omkring, tha staar swa starkelika at vthan alla sott faller folket nider SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). 35) stå, ega rum. striden stod en odensdagh MD 367 . \" torsdaghen äpter sancta birgitta dagh tha stodh thetta slagh \" RK 3: 2393 . \" om xx dagh iula stodh thetta staat \" ib 2542 . \" swarthbrödhra capitell i stokholm stoodh \" ib 630 . \" j köpmannahaffn munde bröllopit standa \" ib 2: 7130 . \" sa rikeliga monde the hoffuen staa \" ib 7533 . \" bekökiä thed kalarnä möthe nw staa skolande \" BSH 4: 106 ( 1482) . ib 188 ( 1495) . daghen är forelagdh och benempdh när landztinghet skall staa HSH 20: 52 ( 1506) . Lg 3: 273, 7123 . 36) stå, stå vid makt, ega bestånd. wärlin staar än for þera forscullan KL 182 . \" mädhan wärldin staar \" Lg 90 . \" hurw lenge then handig monde sta \" RK 2: 5723 . - stå, bestå, gälla, ega giltighet. thättä oc all foräfnd stykke skulu äwärþelikä standä SD 5: 639 ( 1347) . \" the lagh ther sidhan haffua standit marghan dagh \" RK 1: 457 . thenne rätter scal swa lenge ok swa viit staa MEG (red. A) 57 . star fore engom huarte loff ellir legho vtan thz wardhir hanom gifuith ellir vnt a rättom tridiwngx tinge TB 76 . - part. pres. beståndande, gällande. the sämia som gird war ma wäl oc skal blifua standande VAH 24: 322 ( 1442) . 37) bestå, hafva sitt bestånd (af el. genom). henne tymade ok thz mangom lyster at gifftas tha hon kom til sin aar ther vider tror jak at wrldin star RK 1: 78 jfr 36. hans likame star (su sistit) af fyrm thingom swa som är styrkir fägrindh ssnille lok sin Bir 1: 63 . \" the hälgha kirkia ok cristnan hulkin som star af siw hälgilsom \" ib 232 . bestå, utgöras (af). galgen staar (constat) af twem vp rättom träm ok thwär trät är thz thridhia Bir 1: 197 . 38) bestå, bero. en ande mz hanom, j hwilkom staar oc är (cognascitur consistere) största fulkomplighet j tässo liffue Su 260 . - bero, vara beroende (på el. af). thz staar ey til lhunda thz hors dö (fata callina non stant ad vota canina) GO 320 . thz stande til gud j hymmerik RK 1: 1595 . thz star alt til lidra nade ib 1988 . \" hafde thz nagat til mik standit jak hafde gerna j döden gangit \" MD 133 . LfK 145 . Lg 3: 16 . \" naar thu retir han til wredhe mz thinom syndom . . . tha vpnyiar thu hans pyno oc saar swa mykit som thz til thik staar \" ST 293 . thz stander nw alth til minä waldä thegh lathe liduge eller haldhe MD 14 . \" tha staa tz til brödra skön \" SO 85 . \" thu west wäl at all witne staa til try (bero på att de äro tre) \" Lg 3: 630 . \" thz star til thiin (det står dig fritt) \" Bo 251 . \" thz star ey alt a storom krop at een wardher höghder op \" MD (S) 254 . thz mest a hoffwd ok hiärta staar ok (för at). een opta sigher faar ib. trätte twe män vm eþä swäre, stande a eþätakans eþe at han skal swa swäriä SR 13. stande thz a synamanna wttnom oc hedhir ok skiäloc sannend TB 77 . var forman . . . ther al var ära stoodh op a Iv 1495 . ib 1548 . \" pa hanom stodh alt hennes siele gagn ok regiment \" Lg 3: 533 . - bero på, komma an på? aal thingh sta aa ända lykth GO 832 (jfr dock Kock, Medeltidsordspr. 2: 431 f.). - bero på, härröra af. ij hafuin dräpith the diäfla twa som thera dödher stodh op a Iv 4630 . - bero af, vara till förfogande för, tillhöra. slotlooffwan sculle han förwenda til hertog buggeslöffs hand stod hon för sidhan sculle hon sta til rikens kör RK 2: 1789, 1790 . til marskens hand sculle hon (ɔ: slotloffuan) sta ib 5304. slosloffuan sculde tiil swerige staa ib 3: 2574 . 39) vara underkastad, vara hemfallen (åt). om sak. med prep. undir. forsumar han . . . första nat ellir andra mz allo . . . tha stande thet vnder sama räät EG 68 . Jfr 18. 40) stå, vara vänd, vara riktad. först munde stormen pa staden sta RK 2: 2255 . \" til röweri stod alt hans koos \" MD (S) 212 . \" til dygd ok äro stod all hans akt Rk 1: 19141. hans hugh sotdh meer til goz än ära \" Fr 3023 . \" min hugh hafuer länge standith ther til \" Fl 2068 . \" til mik står all hänna högxsta aliit \" Iv 4644 . \" til enkte goz staar war hop \" Al 5746 . 41) stå till samman (med), öfvernsstämma (med). mz lastomen älla dygdhanna vanskilsom staar (stad) äkke hiärtans renlekir Bo 45 . 42) passa, passa in (med), sitta (på). the sagdo han (skon) wel at fotin staa MD (S) 243 . 43) anstå, höfvas, passa. alt thätta thikkkis vara ohöuelikit oc ey väl standa Bo 59 . med dat. thz höfdhis äkke väl, oc ey hafdhe thz them väl standit. at the skullo swa farlöst swa som stiälandis thädhan fara Bo 20 . \" jlla star thz konungenom at vinnas ok styras aff wredhe \" Bir 3 . 308. thit hofwdh halt i midhiomatto. ley höghra älla läghra än som thik väl staar Ber 257 . \" thz som thik illa staar \" ib 261 . \" tha herrar och första tala lmz skäll tha staar them thera ordh ganska wäll Rk 3: 2090. standa til mato (fogho) d. s. thz stodh thöm badhom väl til mata \" Iv 728 . ib 1894, 4726, 5245 . thz stodh them väl til fögha Fr 1671 . 44) standa for handom el. for händer, förestå, vara förestående. thik standher härdare stridh for handum Bil 410 . then död them stodh tha for handom RK 1: 3963 . - vara för handen, pågå. örlighit stod fore händher (bellum pergurgebat eum) MB 2: 243 . - Jfr 21. 45) stå, kosta. swa mykyt staar thz mik sielfwom ST 487 . vara värd, gälla. huru dyrt hwart stykkith staar VKR 40 . \" ey mera än vi (6) hwita stod hwarth pund \" RK 3: (sista forts.)4602. - vara uppskattad (till). hwilke fyre gardha standa fore tolff lödhugha mark SD NS 1: 225 ( 1403) . \" een läst gull äller twa hadhe ey warith saa godh som then liisla panthin före stoodh Rk 3: 1166. - gälla, rä.knas. þit bloþ scal þik standa for döpilse tel lhimirikes crono \" Bu 495 . han (ɔ: waar fatighdoom) skal os fore rikedoom sta ok säligheet ij himerike faa Al 6287 . 46) gälla, vara fråga (om). operson. med prep. um. thz stodh om bäggias thera liiff Iv 4934 . refl. ","3) tillstå, erkänna. \" iak star til thz är alt saath Gers Ars A 3. 4) gifva försäkran el. intyg. staam wi fulleligha . . . mattis kkagga til ath wi och menighe almoghen i sudhermannlandh badhom honum fara til eric karlson \" BSH 3: 281 ( 1470) .","5) öfverlåta, tillförsäkra, tillförsäkra rättighet till. staar iak honom til oc tileghnar oc hemolar honom . . . all the fornämpdo godz SD NS 1: 132 ( 1402) . \" thet stoth han honum tiil lib 2: 51 (1408). han stoth staffane abyrnasson tiil lwm alth sydhra angunnasäthir ib. stor jak honum oc hans arffw(i)nga fulkomlika til om forscripna goffwor til ewerdig tiidh \" BSH 3: 299 ( 1471) . staar jak . . . beiincth skalla til . . . for alle til thalan ther honom röra kan, ath thaka sith landhgille op SD NS 2: 36 ( 1408) .","st å till. her i thenne landzende . . . star alztinges well till BSH 5: 515 ( 1512) .","7) stå till, vara möjlig. mik staar alz engin redding til ST 52 . oss swenska men staar nw bäter tiil at fa en godh ändha pa var ärendhe än tiilforen HSH 20: 69 ( 1506) . - Jfr tilstanda. "],"f":["staanda RK 3: 420 . ","stonda LfK 227 ; ","-andes ib 226, 228 ; Lg 3: 578 . ","stander . ","stonder Di 159 . ","ständär VGL I J 13: pr. impf. stoþ. stoodh Iv 2137, 4557 ; RK 3: 630, 1166 . pl. stoþo. part. pret. standin. staandin: -ith RK¨ 3: 1687. stonden: -et LfK 226 . ","staþin: -it VGL I þ 9, IIK þ 41. imperat. stat. statt Kl 227. stad MD 124 ) och sta (staa. pres. star sta (i rimsl.) Iv (Cod. B) 3183 . staar stor BSH 3: 299 ( 1471) ; Di 270, 271 . ","stoor MD (S) 242, stär Iv 1875, 4640, 4644, 5229 ; Fr 382, 397, 808, 1006, 1565, 1690, 2456, 2852 ; RK 1: 1309 ; Al 5992 (på alla dessa ställen, utom Iv 4644, i rimsl.); jfr Klockhoff, Stud. öfver Eufemiavisorna s. 56 ","stam Bo 121 . ","staam ib 94 ; BSH 3: 281 ( 1470) . ","stan MP 2: 48 . staen Gers Frest Inl staa BSH 5: 435 ( 1511) . ","stadt BSH 5: 435 ( 1511) . ","staat RK 2: 8017 . ","stoot BtFH 1: 136 ( 1507) . ","stan Bir 5: 6 ; MB 2: 29 ), ","standas , stå sig, stå emot. inthe harnigk (för -sk) stodz fore therä skut Pk 254 (i var.). ","standa a mot , 1) stå emot, göra motstånd. swa skulum . . . vi vidhirfresta at göra them som dela oc afwita älla hata os. ok ekke standa a moot Bo 12 . 2) sätta sig emot, söka hindra. hons todh a mot ok vilda ängaledhes at likamen bortbares KL 317 . 3) motstå, hindra, förhindra. fiällit staar amote at vädharit gaar ey in Bir 2: 231 . " hwat staar amot at tiltaka . . . owan thing ib 3: 322. - Jfr standa mote. "","standa ater , 1) stå tillbaka, stå qvar. maria stodh ater malata MB 1: 396 . " nw staar iak aate y wadha " MD 171 . 2) återstå, vara öfrig. nw star enkte atir annat. vtan at vi väliom os til biscop . . . gregorium Gr 309 . - Jfr aterstanda. ","standa fore , 1) förestå, förvalta, styra, leda. sancte andreas . . . vil at thu skalt . . . standa hans sokna kirkio bäter fore. än thu hafwer här til giort KL 319 . - herska öfver, regera öfver. östen stander gotana fore RK 1: (LRK) s. 217 . - abs. hafva ledningen el. tillsynen. hon stodh fore i brullöpino Bo 59 . 2) sörja för, vårda sig om. tok then wise mannen henne hem mz sik, oc stodh henne före mz storom kärlek Lg 3: 323 . 3) sörja för (ngns) uppehålle, undfägna, förse med mat och dryck. jarlen stod hanum kosteliga fore Di 198 . 4) förestå, vänta, tillstunda. han thänkte vppa the vidhirmödho han hafdhe haft oc än stodh fore Bo 256 . - med dat. natten star thöm fore Bo 208 . " idher staar fore pina oc nödh " Al 6875 . sta honum tw thing före (duo . . . instant ei) at (bör sannolikt utgå) thy at vände han sik til vinstra delin . . . tha fallir han j häluitis diup än springir han j skipit tha ma han mz äruodhe vndkoma Bir 2: 219 . Di 240 . 5) motstå, kunna motstå el. hejda, vara till hinder. them (drakarne) stander fore ängin mwr Al 5056 . thy (djuret) stodhe ey fore aff stande et las ib 5160. om nattena the (de stora myrorna) vnder iordhinne bo tha gräfwa the oc sökia gul them stander foe ängin muld lib 9374. - Jfr forestanda.","standa i gen , ","standa inne , 1) stå inne, vara insatt. j eno stekara huse som kätla oc grytor stodho inne Bil 485 . 2) vara inne, vara för handen. augusta manadh stdh tha inne Al 4883 .","standa mote , göra motstånd, vara motsträfvig. at mootsgridha oc standa mote thz är swa som trolkonu synd Bo 137 . Jfr motestand, äfvensom standa a mot. ","standa när , ","standa til , 1) ställa sig på (ngns) sida, förklara (ngn) hafva rätt. dyrich hansson haffe skottzsmaall till tönne erichsson; staar tönne honom icke till, skal dyrich giffue oxerne ighän FM 553 ( 1512) . - gå in på (ngns) begäran. ljach star jdher til RK 2: 5013 . - hålla med, vara ense med. mik standha til badhe greka ok waal Al 270 .. riddaren stodh honom til mz skälom ath thz war sant JP 84 . 2) gå in på; instämma. med gen. tha vitnadhe nämpdin, som tha sat, ok alt menegha häridhit stodh thäs til, at . . . gardhin . . . var laghlica köptir SD NS 2: 37 ( 1408) . ","standa up , 1) med personsubj. stå upp, uppstå, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). riddarens toþ vp gratande. þär han la for hänna fotom Bu 20 . " egh star iak up fra borþe. för än iak se hund bära þina hand in for borþ " ib 182 . " stodh hon ginstan op ok kom til hans " Bo 156 . " o machari statt vp " KL 227 . macharius stodh vp aff bönom ib. - särsk. uppstå från hvilobädd el. sömn. manghe vnge muncka . . . stoþo arla vp firi sin regholo tima Bu 22 . " kom gudz ängil til iosep i sömpne oc sagdhe swa stat op oc tagh swenin oc hans modher " Lg 35 . - uppstå från sjukbådd el. ofärdighetstillstånd. saghde han them siuka mannenom. stat vp oc gak Bo 69 . KL 135 . - uppstå, från död. vm han stoþe þriþia daghen vp af döþa Bu 102 . " liugfruna som är up af döþa sta[n]den " ib 195 . stat up drusina ib 151 . Bil 127 . Bo 222 . petrus . . . öpte . . . at thöm dödha: . . . stat vp ok tala: tha stodh thän dödhe vp okthakkadhe gudhi Bil 104 . Lg 42 . tera likama hulkin som vp skal sta Bir 1: 150 . 2) med saksubj. stå upp, stiga upp. rök oc stop stod op j sky RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6234. - resa sig, vara uppstånende el. rest. thera (drakarnes) bryst stodh them op ij höght (pestora erecta) Al 5051 .","standa sik up , stå upp, uppstå. stat thik op min käraste win Al 3522 . - Jfr upstanda. standa up a, yrka på. konungxsens sändhebudh stodh jw ther oppa at thz skulle alt til konungen söndas MB 2: 286 . ","standa utaf , "]},{"a":"standakanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kanna. VKU 149 ( 1594) ."],"f":["stånda- )"]},{"a":"standakista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skåp? Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 246 (1448). Jfr standa-skap."],"f":[]},{"a":"standan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stående, sätt att stå. lj gang j standan j klädebonadh . . . warde enkte, ther nakors asyn stötis aff Bir 5: 6 ."],"f":[]},{"a":"standan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, til-standan."],"f":[]},{"a":"standande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr närstandande."],"f":[]},{"a":"standare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bak-, for-, mote-, mädh-, til-standare."],"f":[]},{"a":"standare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jtem xij öre fore kiälar til standarene Skotteb 477 (1472-73, Kämn). - Jfr bak-, for-, til-standare. "],"f":["*standara värke , "]},{"a":"standeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr be-, bi-standeliker."],"f":[]},{"a":"standeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr be-, bi-, til-, undir-standeliker (äv. Sdw 2: 822)."],"f":[]},{"a":"standelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, bi-standelikhet."],"f":[]},{"a":"standelvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = standelvärke. SJ 2: 306 ( 1496) ."],"f":["standil- )"]},{"a":"standelvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (mur av) korsvirke. mattis petri skal lata mwra niden fore huseth pa strand medh standelwerke sTb 1: 257 (1480). ath gardieknen skal bryta midher then mwren . . . ok lata sidan mwra vp eth standelwerke til at göma dödha menniskio bön vty ib 2: 54 ( 1484) . \" jn moth staden skole the mwra standelwercke stens tiocht och ey anners \" ib 286 ( 1488) . ib 522 ( 1491) . medh the samma xv marcker skulu forstandaran skylia aath kellerana medh eth standelwerke SJ 2: 183 ( 1491) . Jfr standara värke- standevirke och ständelvärk."],"f":[]},{"a":"standfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståndtunna. ATb 1: 282 ( 1468) . ib 317 ( 1469) ."],"f":["stan- )"]},{"a":"standilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr undir-standilsa (Sdw 2: 822)."],"f":[]},{"a":"standilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) plats (där ngn el. ngt rätteligen skall befinna sig). är hon (ɔ ödmjukheten) bortho tha bliffwer ok enghin dygdh j thännom ordinibus ällir skikkilsom, hwar thän hälghe ande owirgiffwir sina gömo warilse ock standisle (custodia suæ stationem deserit) SpV 64 . 2) fämpte (ɔ iomfruligha trapponna skikkilse) är aff fulkompnadha länghre wägxsins lop, j hälghe lypthinna standilse (in stadio sancte professionis) ällir j renfliffnadzsins lypthe SpV 466 . - Jfr be-, for-, mot-, när-, til-, undir-, up-standilse."],"f":[]},{"a":"standilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, for-, mot-, mote-, umkring-, undir-, up-standilse."],"f":[]},{"a":"standirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forstandirska."],"f":[]},{"a":"standning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bestandning."],"f":[]},{"a":"standning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mot-, undir-standning (äv. Sdw 2: 823)."],"f":[]},{"a":"standogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr bi-, for-standogher."],"f":[]},{"a":"standogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr be-, bi-, mädh-standogher."],"f":[]},{"a":"standoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, bi-standoghet."],"f":[]},{"a":"stands","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se samastads."],"f":[]},{"a":"standskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags skåp. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 246. Inv cur Tynnilsö 6. ib."],"f":["stando- . ","-skaap )"]},{"a":"stang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","lj enom by, som kallas hultom, thär äghom wj vtj siäx stengher jordh oc tw alna; j hwario stangh äru siäx alna ib 192 ( 1386) . ib 444 ( 1453) . 6 alna stangh och ix deliin aff mwllestadum VKJ 68 ( 1480) . (ängen) ligher för ena 5 alna staangh oc ena fiärdwngx staaangh ib 57 . i henne (ɔ en äng) äger clostridh 12 stänggher oc hwar stangh sal wara 5 alna longh ib 72 . 8 alana bör wara i hwaria stongh thär som stonghatalith räknas i högxby sokn ib 141 . Trolles Jb 69 . j stangh jordh j ericx by STb 3: 456 ( 1499) . - Jfr brun-, brunz-, draghar-, fimer-, fiärhungs-, iärn-, klädha-, ledhe-, rör-, sa-, tioalna-, trä-, thvärstang. "],"f":["staangh GU C 20 s. 327 ; VKJ 57 . stong(h)","-ommen PMSkr 545 . ","stång Troj 27 . ","staange Trolles Jb 69 . pl. stänger. stänggher VKJ 72 ), ","*stanga draghare","stonga- . ","-dragara STb 2: 495 (1490)),","stangafal , ","*stanga tal","stongha- )","*stanga ände"]},{"a":"stang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) slag med stång. apollinaris laa wndher stanga huggrum Bil 326 ."],"f":["stong FH 5: 65 ( 1472)","-ena Di 101 . stanga (i rimsl.) Iv 3151 . ","stänger . med art. stangana RK 1: 1100 ), ","stanga hul","stangaholl )","stangaiärn (stange-), "]},{"a":"stanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. - refl. stangas, stångas. arietare staangas GU C 20 s. 35 . faren stangadis ganska hardelika sik til saman thera mällan MP 4: 148 . skwla the (ɔ korna) waktas at the ey stangas äller slas PMSkr 219 . ","e":[],"f":["staanga . ","stonga . ","-adhe )","*stanga ut , stånga ut. then kon, som stongade ögat wth pa barnid STb 5: 269 ( 1520) ."]},{"a":"stangfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mätning med stång. the skulu haffua frit theris fiskeri oc röwasse vndi thöm thegom som theris stangfal tilsigher j varanemis aker Svartb 444 ( 1451) . ib 519 ( 1474) . \" ransakdhom vii oc om forscriffna gathos bredlek oc fwnnom aff stanfalledh tha var hon . . . adherton alna bredh \" Neuman Vokbal 84 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"stangfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr stanga fal."],"f":["-fall )"]},{"a":"stangisern","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stångjärn. Skotteb 332 ( 1469) . jtem !UDDA_TECKEN? skippund stanysern for ij mark iij penninge wäger oc akerlon til spika norreport ib 434 (1469-70, Kämn). ib."],"f":["-iserne )"]},{"a":"stangol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fallen för att stångas, van att stångas. stangole ok otami vädhra Bir 3: 7 . stangule vädhra ib. war oxsen för stangull MB 1: 336 . \" vtan oxsen waare för stangull ib. är oxen för stangull \" ib 337 ."],"f":["-ul . ","-ull )"]},{"a":"stank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hastigt farande, yrande. fore pila stank thz flögh swa thäät sa ängin hiälm a the slät Al 3333 . 2) stank? dödzens stank komer megh i moth MD 19 . - Jfr framstank."],"f":[]},{"a":"stank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr af-, fram-stank."],"f":[]},{"a":"stanz","b":[],"c":"","d":"","e":[" (stanz), subst. [Jfr D. Dial. (Jyll.) stands, beständighet] beständighet? här met iders werdughet met liiff och stantz gud befalendes the helgä trefoldughet GPM 2: 424 ( 1509) (daniserande)."],"f":[]},{"a":"stapla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå ostadigt, stappla. fluido . .. synder lösas tröttas idkelika människian swa som staplandis (præcipilanger graditur) SkrtUppb 30 ."],"f":[]},{"a":"stappa","b":[],"c":"","d":"","e":["träda; röra sig med stadiga steg; i sht. rida i skridt. en cristin . . . loot thz (hästen) fortekkia sik husin skoo ok stappade maklika ower en broo RK 1: 1587 . \" han war then som stappade en vid en \" ib 1597 . han . . . hauer oss stappat yffrid när ib 1611. herra iwan ok iomfrwn badhä tw kommo maklik stappande ther Iv (Cod. B) 4823 . vordho the vara huru the flanda stapandhe fara Fr 450 . huru stoltelik han kom nidher mz sekana stappande här ib 2899."],"f":["stapa . ","-adhe . ","-at ) , v. "]},{"a":"stappa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stampa, f."],"f":[]},{"a":"stapul","b":[],"c":"","d":"","e":["stapel, ställning.","1) torn. \" drikker herra abbote fore staplin som stander i babilone at han falle eyg \" AS 60 . 2) stapel, ställning el. under lag hvarpå ett faryg bygges. jak haffwer pa stapolen ij (2) sspinger BSH 5: 122 ( 1506) . Jfr klok-, vax-stapul."],"f":["stapulen , se klokstapul. stapolen. staplin. pl. staplar, se vaxstapul), m. "]},{"a":"stapul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stapel, ställning.","3) klockstapel. Kumla kyrkas rb 7 ( 1426) . - Jfr vaxstapul. "],"f":[]},{"a":"star","b":["nn"],"c":"subst.","d":"","e":["gräs av släktet carex Lin. \" carex icis star \" GU C 20 s. 80"],"f":[]},{"a":"starblinda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["starblindhet. särsk. hos hästar. for starblindho LB 2: 68 ."],"f":[]},{"a":"starblinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["starrblind. starblindh öghon LB 3: 162 ."],"f":[]},{"a":"stare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stare? ss tillnamn. jönis stare SD NS 1: 173 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"staren fisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stör? koll. vɉ pund staren fisk, gedda, abbore HLG 3: 135 (1529). Jfr ib 145 ."],"f":[]},{"a":"starka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr bestarka."],"f":[]},{"a":"starke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stärke."],"f":[]},{"a":"starker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ss tillnamn. \" boecio dicto starka \" SD 3: 130 (1313, nyare afskr.). ib 135 (1313, nyare afskr.) . 6) i andligt hänseende stark, som¨ har själsstyrka, modig. var nu stark. oc rädz änkte teridacij starkleek Gr 287 . Bo 207 . \" six then hugher wara starke, som hardr är böghia \" KS 19 (47, 20) . lidhamothen tröttas, än starker andhe härdher fram otrötter LfK 131 . - med afs. på andlig förmögenhet el. andlig gåfva: stark, kraftig. öfverlägsen, framstående. the herra ware j wisdom stark RK 2: 1593 . \" mz starkom wisdom \" MB 2: 300 . - stark, vid full kfraft. ära minn sinne, skäl. minne oc vndirstandilse . . . godh ok lstark SD NS 2: 169 ( 1409) . ","7) stark, stor, i sitt slag öfverträffande andra. thetta diurit teknar starka drinkara MP 1: 72 . 8) betydlig, ansenlig. medh een hoop swa stark RK 2: 5038 . the ridhä enä starka langa ledh Va 34 . 9) stark, häftig. li sinl. och andl. mening. ower en starkan ström Lg 3: 225 . ib 226 . \" wart wädhret swa starkt, at the eykwnno faa hwaske smaa fiska ällar stora ib 326. een hedhninge stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil. oc vnditände starkan eld \" KL 192 . \" tha fik mannen idhrogha oc starkan graat \" ST 29 . \" an fiik öghna wärk ssa stark \" RK 3: 2522 (kan föras till 12). stark astundan Bo 92 . 10) om läkemedel, dryck o. s. v:; stark, kraftigt verkande, verksam, i sht kraftigt verkande el. görande kraftigt intryck genom ngn karakteristisk egenskap (ss skarp el sur smak, rusgifvande beskaffenhet el. dyl.). starkaste ok festasdt plastir Bir 3: 49 . \" af starkom läkedomom \" LB 7: 341 . starka yrter ib 254, 255 . Al 6500 . stark ätykya LB 7: l30. ib 258 . \" vilin ok miödhir oc andre starke drykkia \" Bo 133 . \" af thy bätra ok starkare vineno \" Bir 1: 247 . ST 280 . MB 2: 180 . starth ööl LB 2: 31 . 11) stark, kfraftig, kraftigt förpligtande, stark breff the ther pa giordhe RK 2: 6321 . \" starka borgan styken satte ib 1102. - stark, eftertryckli,g sträng. han tok thera bön swasom starkt budh \" Lg 3: 226 . han . . . beddis .. . . stark opin breff aff judo kirkio formannom Bil 895 . \" lathe holle ther sträch (för stärch) strandh wacth \" FM 231 ( 1505) . 12) stark, sträng, svår. thz war tha stark winter Di 89 . RK 3: 3631 . - svår, görande ett svårt el. pinsamt intryck, smärtsam. the breffuen syntes honom ram oc stark RK 2: 6339 . starka tidhande mötte honom tär ib 5475 . \" sorgen war them tha starch \" ib 7263 . - 13) svår, grof, nedrig. han . . . kärde the förrädelse stark RK 2: 9539 . - Jfr for-, ful-, ivir-, iäm-, liþ-, of-, van-starker."],"f":["-are . ","starkre Fr 517 . ","-aster ) , "]},{"a":"starker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrka, kraft, stridsduglighet. \" thän ädhla herran tröste vpa sin stark \" Bil 861 . 2) styrka, stridskrafter, krigsfolk. hertugen . . . sampnade sik . . . yffrid stark RK 1: 671 . - Jfr styrker."],"f":[]},{"a":"starker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 192 f. 1) stel, styv, fast. stark lerordh bär gärna rogh PMSkr 200 . 3) fast, stadig. orubblig. giff tik y fwlla troo med starka hopp til gwdhi Gers Ars A 4. 5) stark, kraftig, som har stor kroppslig kraft. humorerosus a um starker ok herdha dryger GU C 20 (hand 2) s. 1. hon (ɔ: kvinnan) är wanstark, oc thu (ɔ mannen) rosa thic at thu äst frakkir oc starkir Hel män 135 . 10) om läkemedel, dryck o. s. v.: stark, kraftigt verkande, verksam. acer . . . starker oc beesker GU C 20 s. 5 . \" the rättelika haffwa lifwath i thässe wärld. liknas widher them thär starka yrtir äta. thär til at drykkin skal thäs bätir smaka \" SvKyrkobr 112 . . . . ena flasko medh starkth win MP 5: 176 . \" göra starkth win aff lätto vine \" PMSkr 358 . 11) stark, kraftig, kraftigt förplikande. tha satte hans weuere . . . starec borgan fför tet goz STb 4: 233 ( 1512) . at mortens skal . . . förbätre sine borgan starkare bade för liff, goz, ord oc gerninga ib 5: 239 ( 1519) . - stark, eftertrycklig, sträng. the . . . bliffwo thär til sin dödh i starke synda bätring Hel män 206 . - Jfr ful-, iäm-, tungo-, van-starker."],"f":["starkir Hel män 135 . ","starkt . ","-are . Jfr Sdw 2: 1306),"]},{"a":"starker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) styrka, stridskrafter, krigsfolk. thässe men hafwa mykin stark oc wi hafwom litith folk Prosadikter (Karl M) 268 ."],"f":[]},{"a":"starkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (dock gen. sing. med art. ","1) styrka, kfraft, kroppskraft; i sht med afs. på strid. han haffuer xij manna star[k]heit Di 15 . for sökiä om iach haffuer nokon makt eller starkhet Va 19 . bliffwir än mz mik samma starkhet j thenna dag til at stridha oc färdhas MB 2: 40 . amazonum drötning . . . mz amazonum ij amzonia ther mätughast starkheet bära fore allom lthem vnder himilin ära (cum ceteris amazonibus potenissimis ac forticoribus omnibus militibus qui sub cælo sunt) Al 4687 . Di 230 . MB 2: 113 . 2) styrka i andligt hänseende. MB2: 298. Su 338 ."],"f":["-heet Al 46897 . ","starcketh Di 230 . star[k]heit ib 15 ),"]},{"a":"starkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) styrka i andligt hänseende. himilslika brödhit thz är gudz ordh, oplysir sinnet mz starkhetinna (fortitudinis) anda SpV 550 ."],"f":[]},{"a":"starkhughader","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hugstark, modig. \" war . . . stark hogadher (fortis animo) \" Su 32 ."],"f":["stark hogadher )"]},{"a":"starkhärdhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med kraftiga skuldror, skulderbred. diomedes war myket lang oc widbrystad stark härdad Troj 75 ."],"f":[]},{"a":"starkleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrka, kraft. kroppskraft. mz vndirsamlicom starklek opreeff hon mz sinom handom ena andra dör KL 326 . \" skal aldre bidha nakath mäghin eller starkleker i thinom lhandom \" MB 1: 428 . \" än alle män hafdhe iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek ib 100. hafwin ey stora hästa oc dyra vtan matelica j starklek ok värdhe \" Bir 3: 260 . MP 1: 28 . Fl 948 . Di 123 . - stridsduglighet, tapperhet. julianus giordhe han til riddara for sins starkleks skuld Bil 609 . MB 1: 266 . 2) styrka, makt, öfvermakt. rädz änkte teridacij starkleek Gr 287 . 3) styrka el. kraft i andligt hänseende. är thera handa huxens starkleker (fortitudo) thön dyhd, ther hård ok gen wärdlik ting må medh skiälum thula. ok säghia suä wise mästara, at starkleker huxens är ten dyghd ther skudha ok thul uädha ok genwärdo, ok må thula lankt aruodhe vtan allan reddugha KS 19 (47, 20) . the äru fira dyghde ther manne styre til at liua vislika, thz är forhuxan, starklekr, hofsämi ok retvisa ib 20 (50, 22) . - Jfr styrkleker."],"f":["-leeker: -leek Fl 948 (nom.) ; Gr 287 (ack.); Di 123 (ack.)), "]},{"a":"starklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","3) starkt, på ett sätt som utvisar styrka. - (med (stor) krigsstyrka el. härsmakt. pawen . . . nödgadhis at lönlika ffly til eth slot, oc hans ffiandha fforo äpther honom, oc starkelegha betagadhe honom JMPs 441. 4) starkt, häftigt. - högeligen. hwar en godh männiksio wiil ok skal stadheligha thro ok diäffwllen strakligha (för starkligha) frestar thy är thz eth storth kiiffh SvKyrkobr 257 . - Jfr fulstarklika."],"f":["starkelegha )"]},{"a":"starklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) fast, stadigt, hårdt. \" at stangen starkelikä j iordena sta \" Iv 3183 . \" tornssens dör äller porther war starliga til läst \" MB 2: 102 . VKR 24 . tha loz (ändradt till loztis; Cod. C lotz 1041) hans [Zakarias' ) mundir vp som för var starklica luktir Bil 894 . 2) fast, stadigt, orubbligt, utan vackan el. tvifvel. tå han haldr ok göme starklika thöm (dygderna) KS 20 (49, 21) . \" starklica oc stadhelica tro iak oc vidhir gaar thik vara min gudh \" Bo 74 . Bi 1: 333.","3) starkt, på ett sätt som utvisar styrka. starkelighe woxenDi 13. ib 29 . - med styrka, med kraft. skulu the . . . vptändas at . . . göra starklika (foriter) Bir 1: l117. vnnis them hughswalisle vtan til, aff huilkom the starlighare vpliisa maaghin til gudhligha thinga VKR 4 . \" blästo the starklika \" MB 2: 15 . aoth . . . thok swärdhit . . . oc infäste j qwidhen, swa starkliga at hiältith äptirfölgde iärneth j vndhinne ib 76 . abymelech . . . stridhe starkelika ib 102 . - med krigsstyrka, med härsmakt. amorreorum konunga, hwilia j bärghen äru starklige mote oss kompne MB 2: 2 7 .","4) starkt, häftig, med häftighet. kom eldir lös ok brans tarklica Bil 872 . \" ltok hon starklica til at sukka oc grata \" Bo 74 . ib 106 . \" the steid gik saman ok starklika stod \" RK 1: 314 . \" the slogos starkeliga oc lenge \" Di 150 . - hgöeligen. the . . . räddos starkelika ofriid RK 1: 2465 . 5) kraftigt, med eftertryck. syntes þöm cristno sanctus iacobus . . . ok störkte þöm starkleka Bu 177 . 6) med eftertryck, strängeligen. forbyuþande starkikä SD 5: 606 ( 1346) .","7) svårligen, svårt, på ett smärtsamt sätt. wardr hans tarklikare plågahdhr för sina glömsko KS 45 (116, 49) . valloghe ok maktoghe skulu starklica thola brädaghan ok pinonar Bo 97 ."],"f":["-leka Bu 177 . ","-leca SML Conf. -licha VKR 24 . ","-ligha: -lighare ib 4 . ","-liga MB 2: 76, 102 ; Di 150 . ","-lige MB 2: 27 . ","starkelika RK 1: 2465 ; MB 2: 102 . ","starkelika Iv 3183 . ","starkeligeh Di 13 . ","strkelige ib 129 ), "]},{"a":"starkliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stark, fast, hård. \" köpte antipater sik ena flasko aff staal strkelik \" Al 9960 . 2) stark, kraftig. hans son waxte op badhe mannelig oc starkelig Di 87 ."],"f":["starkeliker starkelig )"]},{"a":"starklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrka, kraft. \" thät fiärde som människiona . . . halder j syndena läghe thät är blygdh ok astyggia fore sina synder stakrlikhet ok ledho \" MP 4: 211 ."],"f":[]},{"a":"starklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrka, kraft. \" o herra gudh . . . starklikhät allra thera som for thit hälgha nampn klifwa \" Gr (Cod. D) 379 ."],"f":["-hät )"]},{"a":"starkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stelna. \" strax tenith är starknath \" PMSkr 511 . än tå att kölden haffwer giordtt then wäskan sterda och starcknadt ib 608 (avskr.). effter som han (ɔ kopparen) starckner ib 630 (d:o). "],"f":["-adher . ","*starkna saman , "]},{"a":"starkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Bir 4: (Dikt) 264 . \" ey formatte jak böghia hans arma sua vare the starknadhe \" ib 2: 134 . \" mina onyttoga händir böria nw starkna \" Su 248 . Jfr storkna."],"f":[]},{"a":"starvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"staräfia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärr bevuxet med starr. Jfr Sdw 2: 1306."],"f":[]},{"a":"staräng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["starräng. Jfr Sdw 2: 1306."],"f":[]},{"a":"stat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ställning, tillstånd. jak bidher tik at thu lägh til än, hwilkin afflyktin, oc hwilkin tilflyktin är aff hänne (ɔ högfärdhinna soth), oppa thz at j the andhro flyis dödzsins faal, ok j andhro stadhfästis dygdhinna staath (status) SpV 169 . ställning, stånd. ath the matthe [fa] betämelig herberge hwar epther sith stadh (av utg. läst sta[n]dh) oc welle BSH 5: 647 ( 1520) . H. Gadh). - hög ställning, värdighet. skal konunge . . . ey til städia them (ɔ rådet) eller nagor äpter sin skickelse och staat mot lag och rät oforrättelse G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. helgra jumfrunna choor oc sälscapp ouer hulka jumfru maria holder högxtä statet J Buddes b 75 . 2) värdighet, höghet, glans, makt. then alzmechtig gud . . . then eder nades stat oc welmoge wärdes beskerma til riikesins longlige welferdh HSH 13: 21 (Brask) 3) levnadssätt el. uppträdande som tillkommer en hög ställning , hovhållning, hov, stat. - kostnad för hovhållning o. d. sa mykydh som offuer löper aff cronenas skat och jngeldh vtöffuer konungsens ärlige stat . . . thet skal . . . jnlägges i träselen G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 65. 4) ståt, prakt. thz han sigher at handhom o moghnom staath thz lydhir badhe til eth sinne (quod vero dicit quod plauderent manibus el de gradu composilo ad eundem sensum respicit) SpV 109 . \" här ackes hustrv kom hiit i dijmblä veke med stor staath . . . hölt här större stooth en nogher landzfrw \" GPM 2: 254 ( 1507) . "],"f":["stadh BSH 5: 647 (1520, H. Gadh) (av utg. läst sta[n] dh)), ","*stats haldare","staadz hollere )"]},{"a":"stat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ställning, tillståjd. \" aff theres staat som j medla mattho (näml. äru) \" LfK 240 . \" aff cormarcus konunge ok hans staat \" ib 242 . \" aff högxtä helgra manna staat ib 248. - ställning, förhållande. tijth stath är gudhi täkth naar tu gör allom räth \" RK 3: 3034 . haffwa the merkeligasta werldena stat granliga beskrifwit PK 219 . - ställning, omständigheter. skal man huar effter sin ardh oc stadghe eller staath holla sig suptilighen wel loch mattelighen LB 7: 179 . - ställning, lefnadsställning, stånd. paa thz at rikzens jnbyggere hwar epter sin stat, magho oc skulo thes roligare i kärleck sämio ock endrächt blifwa BtRK 150 (1442, lorgi.) . the leffdo tocheligo huar j sina staat LfK 241 . högkth stath Gers Frest 4 . \" stundhom gör fienden ath then som är komen j naghit stath hafwer iempth for öghen the brekeklikeht ok widher mödhe som j swa dane stath är \" ib 28 . \" hwarth stath haffwer syn brekelikheth ib. tänkia oppa eth annath sath ib. störtha j otulukheth moth syth stath ib. wara til fridz j syth stath ib. haffwir mith staht naghz onth j sik ib. ä aff hwadh staath wi äre \" Gers Ars A 3. är han ridder . . . radman eller borgare, bone, eller hwad staat, grad eller condicie, han är eller ware kan BSH 5: 625 ( 1520) . \" ärlek j staat \" Lg 3: 37 . \" hommodh och öffuerdath göre siällan ärligh staath \" RK 3: 1790 . - hög ställning, värdighet. skulen j merkia j menniske färghirngh . . . wisdom. stath. ok godhe menniske rykthe Gers Frest 60 . han . . . resthe honom (konungen) vp aff jordh . . . ok satthen j siin staat j gen MD (S) 269 . 2) värdighet, höghet, glans, makt. rädhandis at hans (konungens) stadh oc ära skulle mindzskas MB 2: 227 . \" alt theris regement oc herrelige stadh bleff stadugt oc rolikit \" ib 241 . 3) lefnadssätt el. uppträdande som tillkommer en hög ställning, hofhållning, hof, stat. loth (konung Albrekt) them . . . förstaa at han sin staat ey holla maa RK 1: (sfgn) s. 188 . \" the holdo hedherlika theris staat mz land och rike \" Fr Cod. F) 3192. 4) ståt. prakt. ther leeth konungen see sina makth i gull sölffuer haffuer staath och krafth RK 3: 130: jfr 2. thaa röntes danskom sweriges staath ib 143 . \" han reedh mz staath och ära ib 2516. mykit mona han och fförthära j stort staat til werdzens ära \" Fr (Cod. F) 3108 . \" bröloppet giordhes mz konungxlken stadh \" Lg 219 . 5) högtidlighet., festlighet. han thz baneer annamar mz storan staath RK 3: 3677 . \" sidhen war ther större saath ther möttes twa konunga aath \" ib 527 . 6) fest, festlgit samqväm. k karl han holth thetta staath mz moodh och stoort öffuerdath RK 3: 151 . \" konungen hiolt stor staat (var mikil veizla i konungs holl) \" Di 165 . ib 8 .","7) sammankomst af stormän. om xx dagh iula stodh sthetta staat RK 3: 2542 . - Jfr härra stat."],"f":["stath . ","staat . ","staath . ","stadh )"]},{"a":"stat hart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" hon kallas aff somligom statt hart oc hon vexer alment oppo ängyar oc haffuer lang brwn blomster mz tiocka oc starckota stielka \" LB 7: 273 ."],"f":["statt- )"]},{"a":"statare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stackare, usling. \" jack sparde . . . ey ståttare ey kerling szom sath i wrå \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6310."],"f":["ståttare )"]},{"a":"statare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stackare, usling. - tiggare. alle statare aff by eller och scole mestare medh sine diekne lagge (för lägge?) ther neffst pa STb 1: 496 (1482, Burspr)."],"f":[]},{"a":"stathaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställföreträdare; ståthållare. wor kiereste nadigeste herres stadthollere mester dirik STb 5: 292 ( 1520) . ib 314 (1521, Kop), 315 (1520, Kop)."],"f":["stadt- . ","stad- . ","-hollere )"]},{"a":"statut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadgande, bestämmelse. \" jason formatthe offwer vynna martis affgudz statwtar oc stadge \" Troj 23 ."],"f":["-a 5) , "]},{"a":"stava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förestava. \" rauidh staffwadhe hanom eedhen at han aldrik var täz vallande ellir viliande \" ATb 1: 286 ( 1468) . Arfstv 45 ( 1461) . - part. pres. med passiv bet. beschedelige men . . . wytnade och epthersworo vppa bochen medh staffuandom ede ath . .. STb 3: 148 (1494) (möjl. fel för staffuadom)."],"f":["staffua . ","staffa Arfstv 106 ( 1474)"]},{"a":"stava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förestafva. cyprianus swoor swa som han stawadhe edhin ST 312 . som witnahde ok effter sworo stafuadhom edhe SJ 84 ( 1441) . ib 133 (144), 148 (1446), 159 (1447) .","2) stafva, (vid läsning) hoplägga bokstäfver till ord, uppdela i bostäfver el. språkljud. vardh han sva gudhelikin, at han lärdhe läsa saltaren, än tho at han inkte kunde stafva (ut psalmos . . . memoriter sine literis diadicerit) Ansg 203 . \" när thu clemens staffuer tiill rygge \" Lg 3: 63 . - stafva, bokstafvera. han . . . lärde sielff maala sancte beläthä ok thessa try nampn at staffua ihesus maria ok anna Lg 3: 29 ."],"f":[]},{"a":"stavadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Jfr Sdw 2: 1306."],"f":[]},{"a":"stavaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utmärkt genom i jorden ss råmärken nedsatta stafvar el. störar. swa with som ther är badhe stawadh och stenth SD NS 1: 455 ( 1405) . lJfr stafra."],"f":[]},{"a":"staver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","hans (Petri) stauar ok stol var först i östarlandom . . . þäþan han staf ok stol tel antichiam . . . siþan sattes han mz staf ok stol i rom Bu 99 . Bil 117 . 2) råmärke. limites dictos stafwa SD 5: 404 ( 1345, gammal afskr.) . 3) bokstaf. thera scriptir funnos swa lica. at ey en stafwir var meer älla mindra i eno än i andro KL 417 . MB 2: 402 . Bir 4: L(Dikt) 215. ST 161 . Ber 271 . - Jfr biskops-, bok-, edh-, gango-, gardh-, gards-, gul-, krok-, ledhe-, pik-, pilagrims-, sporhd-, spordha-stqver."],"f":["-ar )"]},{"a":"staver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stav, käpp. \" ss symbol för makt el. ringhet. Jfr Lizzie Carlsson, Rig 34 s. I ff. - om käpphäst. Jfr Sdw 2: 1306. \"","2) råmärke. \" thog skulu bostadha skäl nider sätias, staffwar oc röör, som lag wtwisa \" SD NS 3: 452 ( 1419) . \" the aff malmby sculu gerda nörra hälfftena in til staffwen for visordha skul ib. - Jfr bok-, gul-, rim-, runo-, studh-staver. \""],"f":["-ar stäwi I. Modeér, Namn och bygd 37 s. 175 (1400). stäwa ib),"]},{"a":"stavur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["staf, stör. en fara herþe satte þä (Pauli hufvud) up a stawr (virga) Bu 129 . [slar man annan mäþ] . . . stangum ällä stafrum SR 53 . \" rees cayn a mot sinom brodher oc drap han mz staffri \" MB 1: (Cod. B) 544 . Jfr studhstavur, äfvensom stör."],"f":["stafre ÖGL Vaþ 23 pr. staffri MB 1: (Cod. B) 554 . pl. nom. stafra ÖGL B 15: 1 i var. ack. stawra ib 16 i ar. dat. stafrum), "]},{"a":"stavur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stav, stör. - koll. laat klyffva gardafalang oc rensa staffwer swa thet lätnar Brasks Cal 265 . - Jfr gardhstavur. 2) råmärke? eeth godz som heter nolima, thet köptom wi alztingis ödha, wthan hws och staffra, aff lunda kirkio Svartb 377 ( 1439) . "],"f":["staffwer )","*stavravänder , ","*stavurs hug","staffers- )"]},{"a":"staz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prakt, praktutveckling, ståt, stass. wndfik hans nade lagliga sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som sweriges konungh tillborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) ."],"f":["staadz )"]},{"a":"staþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr i-, lägher-staþ."],"f":[]},{"a":"staþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["staþu time , "]},{"a":"staþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , på stället: gensat, strax. han syrte nider i stadh RK 1: 1778 . \" thu skal min gangara sadhla ij stadh \" Iv 630 . \" lhon badh han ga til bordh ij stadh \" ib 848 . vart bryllöp skal nu vära ij staadh ib 1550 . ij skulin mik sighia rät nu ij stadh huath idher är skeet ij thänna tidha ib 1704 . \" herra iwan tha prestin badh at han skulde sik klädha tha ij stadh \" ib 2980 . bödh them alla väpnas ij stadh Fl 20 . \" iak kombir ij stadh ib 1458. li stadh han sina tokt begik \" MD 191 . Fl 1621, 1955 . Iv 1333, 1521, 2011, 2246 . Fr 330, 481 . RK 1: 2048, 3157, 4232, (Albr) s. 213, 2: l059, 1207, 1413 o. s. v. Al 487, 1363, 7920, 9684 . MD 194, (S) 2467. han thaghar for konungin gik ij stadh Iv 1640 . \" sin eghin gangara han hänta badh ok gaff han flores thaghar ij stadh \" Fl 522 . \" han ridher nu thaghar thädhan ij stadh ib 561. han . . . skildis vith honum thaghar ij stadh ib 776. \" Fr 1578 . RK 1: 815, 2: 5617 . \" lhan fik ltha hiälp genast i stadh \" Al 8964 . \" sintram wilde skirma strax i stad \" Di 163 . RK 2: 7027 . \" sidhan kom päder oxa rijdhane j stadh (strax derefter) \" ib 2502 . - helt nyss, just nu, för en kort stund sedan. han är ekke lankt lhädan. han red her fram om slottit i sted Di 195 . - På alla de från rimverken anf. ställena, utom MD 191, förekommer i stadh i rimsut. - i thän stadn, d. s. marsken . . . badh them alla j then stadh Al 3816 . - i stadh ok stund, d. s. i stadh oc stund tha scriffwa thu Al 10197 . 6) ställe hvarest ngn vistas, hemvist, hem, boning. wäri i stath sinum SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" the biin som helbrigdha äru . . . the . . . hafwa vissantima at vt ga ok at atir koma. atir bärande . . . wax at byggia sina stadha \" Bir 1: 257 . - i ortnamn. claustro fodø confero flastad curiam filii i med birgheri SD 1: 738 (omkr. 1270-talet). jn ostars staðum ib 625 ( 1283) in stenastþum ib 2: 36 (1287. habere . . . colonias . . . que sequntur, videlicet hæslistaðær, bilistaðar, norðby ib 571 (1309). ","7) ställe, plasts (i allmh.), ort. at vitia þe staþa gesus födes oc döptes fastaþe ok predicaþe Bu 12 . Bil 269, 270 . Lg 36 . \" at sändä til þessä staþa . . . et buþ \" SD 5: 566 ( 1346) . \" möt mik atar i þänna staþ \" Bu 19 . \" fiöl þät sama mönstar viþ iorþ . . . ok standar nu ii sama stad varra fru nönstar ib 64. i samu stund ok staþ cristnaþos ällevo þusand män \" ib 185 . hwilkin jord . .. lagleka köpt var a stundh ok stad, som för är sakt SD NS 2: 74 ( 1408) . a samw are, dagh oc staat ib 1: 52 ( 1401) . j þöm staþ oc tymä þer vare executores fyri läggiä SD 5: 562 ( 1346) nar the komo . . . i then stadh. hwadhan the gato äkke längir seet grafwena Bo 215 . gik var herra ihesus atir til apostlanna sinna . . . ok gik än annat sin. oc swa än thridhia sin vppa sina böne. ok i threm stadhom ok hwan stadhin skilde eet stenkast fran androm ib 186 . \" är aktande skipilse tes stadhs, stridh skal li wara \" KS 84 (2067, 92) . lagdhe them (qvistarna) i en lönlik stadh Lg 93 . \" lät han genstan föra korsit bort thädhan oc llät thz sätia vppa en annan stadh \" Pa 8 . \" lät han byggia ena kirkio oppa sama stadhenom \" ib 10 . \" thenne stadhrin är paradys \" ib 23 . tw är . . . diarffwer i okunnugan stad Di 85 . han . . . redh j then sama stadh som lkampen skulle stha ib 293 . j them stadhenom äller rwmeno worddho dödgade oc dräpne xviij tusandh män MB 2: 137 . \" war herra wille ey, at hans folk hafdhe nakath gudz hws i nakrom särdelis stadh, för än i salomonis wiisa daghum \" ib 1: 485 . är thz rädhelikär stadher ib 122 . \" then stadher är likaster helwite ib. är ängin stadher swa roliker i iordhrike som paradis \" ib 123 . \" syntis gudz brudh sua som een rädhelikin oc myrkir stadhir (locus) oplatas \" Bir 2: 15 . \" myrkyn som syntis kring vm ognin kallas limbus oc gaar fram aff thöm myrkiom som äru j ogennom oc äru tha baadhin een stadh oc eet häluite \" ib 17 . owir thän stadhin är annar stadhir huar mindre pina är ib. mästarin . . . framföre gullit thz är sialana j andra städhi ib 18 . jak (näm. Gud) är likir thom man som soma städhir hawir sik til nytta ok hugnadh oc soma til at göma j sin andbudh ok soma til värn ok soma til fähws swa skipar jak alla städhir skällica soma til manna hugnadh oc nytto soma til ldiwra värn ok lfughla ib 315 . fyre stadh (loca) äru förste är hymerike . . . annar stadhin är häluiti ib 1: 173 . thridhi stadhin är thera som skulu rensas j skärslo elde ib 174 . then fiärdhe stadhin är wärldin ib. i mangum stadhum oc vmpskiptelikum KL 5 . then munkir . . . som ofta far v stadh oc i stadh ib 264 . \" wädrith som thz (vattnet) röre aff enom stadh ok . . . ij annan köre \" Al 5826 . han . . . fan ekke then stad som han tröste göra diwrit sart oppa Di 82 . - annan stadh, på ett annat ställe, annanstädes. som annan stadh skal sighias aff MB 1: 122 . ib 150 . MP 2: 184 . - en staþ, a) på ett ställe, på ett och samma ställe, på samma ställe. watnith stodhe en stdh qwart . . . ware ey wädhrith som thz röre Al 5823 . \" lthz är thz mestha gull som ljach weth warea en stadh \" Di 287 . - på ett och samma ställe, till samman. sattos badhin en stadh (seorsum) oc taladho sina mällan Bo 167 . \" twem älskoghom sämber äkke enstdh vara \" Su 389 . b) på ett ställe, någonstädes. þön huila sik en staþ a väghenom Bu 19 . watna enom thörrom käp. som abboten hafdhe enstadh nidhir sat i iordhena KL 249 . - hvarn stadh, på hvart ställe, allestädes, öfver allt. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . tha var herra ihesus kom til caluarie locum . . . tha mat thu see snödha äruodhis män hwan stadh härinslica göra Bo 199 . - från alla håll, allestädes ifrån. hwanstadh (undique) flyta hälgha blodzsins bäkkia af thöm storo vndomen Bo 200 . han . . . hawir hwanstadh pino. hwan stadh obryddhilse hwan stadh gab oc hadh ib 201. - sama staþ, på samma ställe. hawum vi giwit . . . sanctä päters kirkiu i löþesum säxtighi mark pänningä til byggning, sanctä olafs kirkiu sam astaþ tyu mark til byggnyngh SD 5: 566 ( 1346) . Bil 298 . KL 29 . \" domkirkiän j strengnes scal lösä' thiughu markär penningä viþ bröþrenä ther samastaþ \" SD 5: 293 ( 1344) . KL 27 . \" solen stander owerdhelika sama stadh \" MB 1: 66 - thridhia stadh, på ett tredje ställe. the (vattnen) rinna some stadha oåp aff iordhinne, oc annan nidher i iordhina, oc thridhia stadh ater op MB 1: 125 . - ängin staþ, på intet ställe, ingenstädes. þe (tjurarne) . . . stados ängen staþ för än ii drotningenna sal Bu 168 . spör iak skäl, lhwi war herra böldh mannenom änginstadh . . . at offra . . . fiska MB 1: 469 . - alla stadhi, på alla ställen, allestädes. gudh är alla stadhe MB 1: 349 . \" konunger är alla stadhe iämnär i sino rike mz ombudh oc walde ib. han ther . .. alla stadha hafuer mik forsmath \" Iv 5675 . MD (S) 292 . - fiästa stadhi, på de flesta ställen. är thz fiästa stadhi aff lagt KS 6 (13, 6) . - manga staþi, på många ställen, mpngenstädes. swa som är manggästaþe pröuat SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" jordin laa mangha stada oplögdh \" Bil 779 . \" findz manigha stadhe i the helgho script, at skapat thing lyddo helgha manna budhi \" MP 2: 175 . \" thz sker nw swa manga stadha \" MD (S) 292 . - suma stadhi, på några ställen, på vissa ställen. the (vattnen) rinna some stadha op aff iordhinne, oc annan nidher i iordhin, oc thridhia stadh ater op MB 1: 125 . - allom stadhum = alla stadhi. konunger är ,. . . ey allom stadhom siälwer MB 1: 349 . är gudh allom stadhom siälwer ib. - mangom stadhum = manga staþi. lhafs mangom stadhom höghtidh Bil 917 . \" swa som pröwas mangom androm stadhom främmer \" MB 1: 49 . - sumum stadhum, på några ställen. thessin bokin oc reghlan är sumum stadhom scrapadh VKR 55 . 8) rum, utrymme, plats, tillfälle el. möjlighet att vara (någonstädes). ey hauir jak längir här stadh Bir 3: 198 . \" thes mera människian nalkas gudhi thäs mera lysis hänne samuitit . . . ok swa kan äkke höghfärdhin älla fafäng ära hawa stadh ij hänne \" Bo 89 . 9) plats som tillkommer ngns ställning. oeg. andreas baþ egenam sätia sik ii kännesuena staþ (ut fornam discipuli assumeret). än han vilde sua värþelekt sacramä[n]t nima Bu 140 . - plats, ämbete. cornelius . . . sat i sancti petri staþ ok stol þry ar tua manaþa tiio dagha Bu 396 . \" han thom badh sätia en annan i biscops stad \" RK 2: 9542 . - rum, plats, rang. gaardzmestarin scal hafua j bland brödhromin fremsta stadh oc första röst VKR 34 . 10) ställe som intagits af nya el. ngt och hvari en annan el. ett annat inträder, i sht med afs. på ersättning, utbyte el. motsats. i förbindelse med föreg. prep. i. oprifwande . . . ofructsamo rötrina ok ofructsamlico träin . . . ok plantade fructsama quista j thera stadha Bir 2: 157 . skaltw stand i min (konungens) stad Di 174 . sculu the . . . lydha fadhir confessori ellir them brodhir som staar j hans stadh VKR 10 . \" nils diäkn stadder är j lagmans stadh \" FH 4: 4 ( 1431) . kan . . . swa tymä . . . at en äller twe aff förnäfndom biscopum falder äller falla swa fraan. at egh kunno braþlica andre i þerrä staþ tiltalas SD 5: 567 ( 1346) . ib 568 . ib 377 (1344, nyare afskr.). lagmannen war . . . til danmarc meder han (konungen) satte i hans stad en annan RK 2: 9548 . \" lwile i honum alle iaka och i myn stad till sweriges höffuisman taka \" ib 3: (sista forts.) 5758 . \" santillus varþ gripin ii hans staþ \" Bu 57 . \" är äi fläsk til. þa skal han haua i þas (för þäs) staþ halft annät pund salt nötäkyot \" SD 5: 637 ( 1347) . sättie . . . fullan pant i staden for peninga SO 103 . hwilken som skäär eller hugger bort annars märckie och sätter sitt j staden igen ib 293 . \" ware thet swa ath fornempde gotz hanom . . . affginge . . . tha plictar iak mik til . . . hanom swa goth gotz i stadhen läggia \" SD NS 1: 20 ( 1401) . han . . . opp reff tistillen . . . oc sadhe i stadhen ärlekasta hwete Lg 3: 265 . ib 680, 700. 11) riktning, sida, del. är öster hedherliksaster himilsins stadher MB 1: 124 . - del, afseende. hans ärfdadeel li huanstad ohindradhom SD NS 1: 526 (1406). - riktning, afseende, sätt? sculu the ey dröfwas aff thy at the hindras oc brotdraghas fraan thera gudhelicheet . . . for thy thet ärfuodhit . . . som the hafua sik oppa takith j lichamlicom thingom for guzx hedhir . . . thet skal räknas j sama stadhin oc skal opfylla alla the fruct som the maatto faa j thera gudhlica bönom VKR 14 . 12) stad, köpstad. viþ en staþ som callas carnotum Bu 16 . ii þän staþen varo magge hälghe doma ib. petrus . . . son johannis af galilea lande ok bätsaide staþ ib 99 . a þe heþ som bufera hete. ok liggar mällan tua staþa ib 176 . þe cristno i þän staþ som hete sicera ib 177 . mön . . . drogh dracan äpte sik . . . vm staþen ib 492 . dragha han . . . vm alla stassens gatu ib 496 . sidhan iämlange war lidhin . . . fra hänna (den hel. Agatas) pinu dagh . . . tha brast eth biärgh när hänna statz borgh Bil 429 . \" pauin ok cristne herra gafuo städina for thy at the räddos forrädilse \" ib 827 . \" fiollo nidher mange städhi ok borghe \" ib 767 . \" sloth oc städher \" MD 447 . forlatin idhra städhir . . . thz är forlatin kräselikit oc syndelikit liuirne som mäst idhnas j köpstadhom MP 1: 266 . \" thz är äkke höwizst . . . koma sent vm nättir tima i stadhin \" Bo 214 . \" the gingo aat väghinom til stadhin \" ib 215 . \" alt folket i stadhenom \" Lg 3: 680 . I ens stadz eller landz rät MB 1: 458 . \" then som forman är i landeno eller stadhenom ib. som bo i landeno eller stadh mz honum \" ib 459 . \" land oc städher ib. städher eller land \" ib 86 . swå sum wi måghom see medh romarom ok allom thöm landom ok städhom ther ey haua kunung eller höfdinga enualdughan KS 9 (21, 10) . \" welia en wittran man af androm landom leller stadhom \" ib (22, 10) . the . . . ther mästa makt haua i stadhom älla landom thöm ib. nw kan pilhter aff andhrom stadhom koma äller af landhe SO 18 . foro . . . vm mang land ok städhi KL 158 . \" rikit gik hertoghanom alt a lhand borgh ok land ok starke städe \" RK 1: l724. folk som j städherna oc landit bygdo MB 2: 31 . \" ix städher mz sinom byiom oc vndirlagdhom gardhom \" ib 43 . \" nio städher oc (för mädh) theris smastädhorom oc torpom ib. ltio städher oc theras vndirstädher oc torph ib. lwtgangandes aff städhrena \" LfK 22 . \" lcalmarna stad oc län \" BSH 5: 21 ( 1504) . þaghan þät kumbär innan staþsins vaþa SR 14 . stadzcins incigle SD NS 1: 11 ( 1401) . befältis scriwarenom . . . at inscriwa i stadzins book the äghor ok ärffdha deela, som skipta waaro i mällin coort rogga ok lubbert cortenhorst SJ 11 ( 1423) . \" thetta forscrifna badho . . . borghamestarna mikkel scriffuara at scriffua til mynnis i stadzsins bok \" ib 143 ( 1445) ; jfr stads bok. stadzsins rett offorsumadh SO 22 . \" mz stadzsins kemmenera vithu \" ib 110 . medh borgemestara, raad oc menighet her i staden BSH 5: 7 ( 1504) . - särsk. pl. Hansestäderna. monde städher thz hardeligha clagha RK 3: 2787 . \" om han naged godz faar aff sterne j somer \" FM 417 ( 1509) . - Jfr ater-, bo-, bodha-, bol-, bordha-, borgha-, brudhlöps-, bälte- , böna-, folklands thing-, for-, galgha-, grava-, grinda-, gripta-, hovuþ-, hvilo-, hytto-, iärnspika-, kirkio-, kloster-, käldo-, köp-, liþ-, ligher-, lägher-, lända-, malata-, midhdags-, mylno-, mäio-, mödhernis-, naghla-, natbol-, offer-, pino-, plagho-, qvar-, qvärn-, qvärna-, romara-, salt-, sio-, skörlifnads-, talu-, tiäld-, þing-, undier-, up-staþer; hänsestädher; annar-, hvar-, hvat-, nokor-, samu-staþ; ennorstaþar; alla-, annars-, en-, ena-, enom-, flere-, hvan-, hvars-, manga-, nokors-, sama-, ängin-stads. ","1) i stad gällande lagbok. en köpstadh medh swa dana stgadz bok oc stadz rät som i andra köpstedher ära her i landet BSH 2: 116 ( 1400) . \" wy hafwom ont oc gifuet ware borgher som bygge oc bo i war kyöpstadh wyborgh stadz rät äpter thy som stadz boghene i upsalom utwyser \" FH 1: 9 (1403, daniserande) . 2) stadsbok, en stads tänkebok, bok hvari de ärenden antecknades hvilka förekommo vid sammanträdena inom stadens råd; bok hvari (ur tänkeboken) köp och skiften angående fast egendom äfvensom andra kontrakt rörande egendomsförhållanden antecknades. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 382. the same stadhgadhe ok stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook, aff thy at the förrä stadzbokin forfoors ok vpbran SJ 1 ( 1420) . - effter thy thät scrifuit star i stadzboinne ib 108 (1441). Jfr uttrycket stadsins bok i StadsL. loch SJ (se staþer 12); se Schlyter, Ordbok s. 79. stads borghamästare, m. borgmästare i en stad. mädh warom stadz borghamästara SJ 79 ( 1438) . stads bref, n. L. dokument utfärdadt i en stads namn el. af en stads styrelse. the dachtingan som giordhis . . . mellän pether priwalk ok ingemar siggason som wart stadzbreff ther vpa giuit ludher SJ 27 ( 1425) .","1) stadsinvånare, invånare i en stad, stadsbo, borgare. stadzmännen och borghamästarna Lg 429 . ib 958. KL 161 . Gr 291 . MB 2: 133, 136 . \" grep han en vnghan man aff socchots stadzmannom \" ib 94 . stadz männene aff joppen ib 314 . 2) borgare, medborgare. aldra bäzsta stadzmannom (civibus) jwdeis mykla helso MB 2: 308 .","1) i stad gällande rätt, stadsrätt, stads. lag. wi . . . bidhiom . . . konung eric oc drotning margareta at the . . . wilden vana at her i wadzstena maa wara . . . en köpstadh medh swa dana stadz bok oc stadz rät som i andra köpstedher ära her i landet BSH 2: 116 ( 1400) . \" wy hafwom ont oc gifuet ware borgher som bygge oc bo i war kyöpstadh wyborgh stadz rät äpter thy stadz borhene i upsalom utwyser \" FH 1: 9 (1403, daniserande) . affhände . . . fraan sik . . . thät fornämda fädhernis ok mödhernis arff . . . ok eghnadhe thät alt saman fornämda härra stene . . . baade mädh stadz rät, mädh landz lagh ok mädh kirkio rät til äwärdhelika ägho SD NS 1: 200 ( 1402) . ib 199 (1402 . nyare afskr.). alt thät han hänne mädh stadzrät giffua maa SJ 9 ( 1422) . \" alt thät hon hanom til forene gifwa maa epter stadzrät ib. \" ib 11 ( 1423) . \" loto the vp mädh allan stadzrät hwar thea adhrom . . . the forscrifna ärwen ib 13 (1423). \" ib 14 ( 1424) . \" thätta forscrifna ärffue war arnd van bummellens panther, hulkin han lagligha mädh allom stadzrät fulfylkt haffde \" ib 6 ( 1422) . 2) dom som fälles af en stads myndighet el. i stadens namn? hulka tomtp haquon köpswen . . . mik til pant satte . . . ok iak hauir allaledhis forfulgt eftir thy som mik hauir een stadz rät vtuisat SD NS 1: 69 ( 1401) . \" hustrv cristin scal mik lika göra oc i mino minne bliua . . . efter godha manna säghn eller oc enom stadz rät ib. \""],"f":["sta þ. stadh. lstaadh Iv 1550 . ","staat SD NS 1: 52 ( 1401) . ","stedh Di 253 . sted ib 195. dat. staþ. stadh. staþi: kiöpstaþi kUplL j 8: 2; köpstaþi SD 5: 373 (1344, nyare afskr.). stadhe: köpstadhe BSH 2: 102 ( 1339) . gen staþar, se ennorstaþar. staþär: kiöpstaþär UplL M 12: 4. stadhs KS 84 (206, 92) . ","stadz MB 1: 458 . ","statz Bil 429 . ","staz ib 699 . ","staþsins BjR 13: 2 . ","staþzins SR 14 . ","stadzsins MB 1: 192 ; SJ 143 ( 1445) stadzcins SD NS 1: 11 ( 1401) . ","statzsins SO 109, 110, 111 . ","stassens Bu 16 (på tre st.), 496. pl. nom. lstaþir: mylnu staþir UplL V 22: pr. stadher MB 2: 43 . ","stadhi: borgha stadhi KS 84 (207, 93) . ","städher MB 1: 86, 378, l459, 2: 43, 44, 49 o. s. v.; RK 3: 2787 . ","stedher: köpstedher BSH 2: 116 ( 1440) . ","städhi Bil 767 . ","städe RK 1: 724 . ","staþa: köpstaþa SD 5: 639 ( 1347) . ","stadha Bir 1: 173 ; ","natbolstadha MB 1: 411 . lmed art. städhärne Al 1052 . ","staþi VGL III 75. stadhi KS 6 (13, 6) . ","staþe SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). stadhe MB 1: 349 (på tre st.), 487; MP 2: 175 . ","städhi Bil 269, 928 ; KL 158 ; Bir 2: 18, 36 . ","städþi VGL IV 1. städhir MP 1: 266 ; Bir 2: 315 (på två st.). städher MB 1: 377, 2: 31, 33 o. s. v.; Al 1047, 1051 ; Lg 36, 928 ; MD (S) 292 . ","staþa Bu 12, 176 (kan på båda st. fattas ss gen.); köpstaþa SD 5: 638 ( 1347) . ","stadha Bil 270 ; MB 1: 125, 486 ; Bir 3: 159 ; MD (S) 292 ; Iv 5675 . ","stada Bil 779 . med art. städina ib 827. städherna MB 2: 31 . ","stederne FM 417 ( 1509) . ","städhrena LfK 22 (dat. staþum ib 1: 625 ( 1283) . ","stadhum KL 5 . ","stadhom Bil 917 ; MB 1: 49, 185, 349 ; KS 9 (22, 10) ; VKR 55 ; SO 18 . ","städhom KS 9 (21, 10) . ","städhrom: smastädhrom MB 2: 43 ),","stads bok","stadzbook )","stads domare , ","stads draghare , ","stads foghate","staz foghodhe )","stads folk , ","stads gardher , ","stads gata , ","stads härra","staz- )","stads insighle , ","stads lovan","stadz lowen )","stqds man","staz- Lg 958 ),","stads mur , ","stads porter","stads rätter , ","stads sighnete , ","stads skrivare , ","stads torn , ","stadher pänninger , ","städher skillinger , "]},{"a":"staþfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) stadig, fast, fäst vid ett bestämdt ställe, som ständigt är på samma ställe, ej vexlande plats. hördhe them ey til at hawa stadhfast gudz hws, för än the komo siälwe til stadga MB 1: 482 . 2) stadig, fast, kraftigt gällande. at thätta skipte sculi wara thes stadhfastaren DD 3: 16 (1390, afskr.) ."],"f":["stadhfastaren DD 3: 16 (1330, afskr.)),"]},{"a":"staþfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fästa vid ett bestämdt ställe. part. pret. fast, ej vexlande plats. thz stadhfästa gudz hws MB 1: 485 . 2) gifva fäste åt, låta få fast fot, låta befästa el. rota sig. bildl. thu mat . . . mz enom skörom thanka om thu stadhfestir han mz thinom wilia hymerikis glädhy fortapa ST 424 . \" fölghia ok fulkompna thz the gripa oc stadhfästa j sinom eghnom hugh \" Bir 3: 231 . \" j thy hiärta j hulko awnd ok wredhe är rotadh oc stadhfäst \" ib 464 . - befästa, gifva fast ställning åt, göra orubblig. var rättir at höghfärdhogho änglane skullo falla, oc rätuiso änglande . . . stadhfästis (solidarentur) stadhelickare Bir 2: 239 . - part. pret. (fäst, befäst, stödjande sig (på). manzins heta astundan stadhfästig (för stadfäst; innixus) wppa thronna grwndwal Su 275 . känneswennen . . . fulleleka tröster oc stadfäster i sinna kärasta älgskogha ib 23 ; jfr 6. 3) göra stadig el. fast, stärka. stadhfäst kropsens ostadhelikhet mz thinne äuäärdelico dygdh MP 1: 176 . - göra stadig el. fast, befästa. dygdhanna wphoff, j hwilko the skulu stadfästa (stabiliant) sina bygningh Bir 4: 50 . \" bemannade aldra bärganna högdher ok klintha oc alla theres städher stadfäste mz starkom mwrom \" MB 2: 149 . 4) göra fast el. hård. abs. alskona salth haffwer natwr til at ganga j gönom, oc stadfästa, oc subtiliera j eldenom PM XLI . 5) göra stadig el. fast, befästa, gifva fast riktning åt, bestämma. hon stadhfeste (firmavit) sin vilia til wärldinna Bir 1: 218 . \" thera vili är stadhfästir (firmata) mot gudhi \" ib 380 . \" huar then som vredhagas mot sinom iämcristne mz stadhfesto vredhe oc vilia \" MP 1: 216 .","6) befästa, stärka, stafästa. \" huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs ok stadhfästes \" SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . han . . . stadhfästir thera tro Bo 110 . Ber 184 . styrk oc stadhfäst mina tro Bir 2: 119 . stadfästa tronna hopp om opstandilsen Lg 437 . paulus . . . stadhfäste mz kiännedom myklä crisnä KL 162 . ib 158 . alle . . . stadhfästoa j tronne ib 16 . - styrka, gifva styrka el. kraft åt. stadfäst mik herre israels gudh MB 2: 167 . brödhit skal statfästa manz hiärta Ber 140 . - styrka, uppmuntra. stadhfäst thina brödhir Bo 229 . 7) bekräfta, försäkra vara sanning. the . . . stadhfästa (affirmant) sina lygn ok neka mina sannind Bir 1: 166 . - försäkra, bedyra. var egh een thräthin aat stadhfesta (affirmare) älla neka hwat thw fata fore Ber 278 . \" en hedhir girughir man . . . stadhfäste mz hötande ordhom. at han aldre thädhan skulle fara för än han stadhin fangit hafdhe \" KL 339 . 8) bekräfta, bestyrka, bevisa sanningen af. badh at the skullo ther mz stadfästa trona Lg 3: 214 . - bekräfta, intyga. hwilka loffwan . . . sanctus iohannes stadhfäste giordha wara j sinne . . . närwaro Lg 811 . l 9) gifva fast ställning åt (ngn), bekfräta (ngn ss innehfvare af ett ämbete el. en värdighet). tha the marsken swa stadhfäste RK 2: 5016 . \" tha karolus magnus war stadhfäster konungher \" Lg 3: 293 . - gifva (ngn) ställning el. värdighet af, sätta (ngn) att vara )innehafvare af ett ämbete el. en värdighet). om swa är at j rätfärdeliga . . . haffwen stadfäs (consituistis) abymelesch konungh offwir idher MB 2: 98 . 10) stadfästa, bekräfta, fastställa, gifva gällande krat åt. gawm wi ok stadhfästum þässa articulos SD 4: 407 (1335, nyare afskr.). jac päthar thomasson, lagmanzdoom haffwande . . . kännis mik haffwa stadfäst the gafwo oc testamänt som hustrv ingrid sonadotter gaff wreta clostre ib NS 1: 23 (1401). äpte thy som min . . . bonde . . . som iak nw sennarmer atte . . . badh mik at iak skulle stadhfästa the for:da (d. v. s. min förre mans) gaffwo .. . . thy stadhfäster iak nw the for:da gaffwo ib 477 ( 1405) . \" thzta wart stadfäst och bebruffuet ok for wissät \" Va 47 . \" vil jak at thu skalt stadhfästa hona (klosterregeln) ok styrkia mz thina signilse \" Bir 2: 247 . ib 248, 4: 115 . \" en stadge ranzsakadher oc stadfäster aff swerikis konungom oc lynchöpungx bisopom oc allom systrum oc brödhrom \" ib 5: 108 . \" hwilken stage är ranzakadher oc stadfäster ib. idhra reghlo consituciones ella noghra andra reghlo skipilse . . . medh edhom ellir pawa makt ellir hwarsköns androm stadfestilsom stadhfesta \" VKR 3 . SO 47 . \" the same stadhgadhe ok stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook \" SJ 1 ( 1420) . 11) gifva stadfästelse el. gällande kraft åt (ngns) besittning af (ngt). stadhfästom lwi ather theris templum (sateuentes judicavimus, templum restiui illis) MB 2: 314 . - gifva stqdfästelse el. gällande kraft åt öfverlåtelsen af (ngt), öfverlåta på ett sätt som har gällande kraft, lagligen öfverlåta. thöm (godsen) . . . biskop knute . . . stafesta ok tieghna SD NS 2: 52 ( 1408) . \" at fastfara ok stadhfästa thässin gozin klostreno . . . til äuärdhelica ägho \" ib 1: 625 ( 1407) . staffestä jak thet for:dä goz vndhi for:dä aruidh ok hans arua ib 80 (1401). ib 85 ( 1401) , 2: 20 (1408). thet for:da godz medh flerom withnom stadhfästa ib 1: 313 ( 1404) . thenna tompenar haffua the . . . medh fridskilling stadfesth och vplatheth SJ 277 ( 1459) . 12) fastställa, afsluta, ingå. stafästa (facere) fridh mz idher MB 2: 24 . 13) fastställa, bestämma, förordna, stadga. staddom oc stafestum wi att hwa sum byuther androm manne, äller leghir til at sla, sargha ällä dräpa . . . han skal stadna þän sama rätt, swa som han hafþe þät syälwer giort SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). 14) bestämma, besluta. thu . . . stadhfäste at iak skal ändelica thola korsins pino Bo 186 . Lg 3: 164 . nar . . . herodes oc the argha horkonan hafdho stadhfäst sina mällan at dräpa iohannem Bo 80 . ib 137, 160 . \" thenna jomffrun haffde stadhfäst i sith hiärta gudhi thiäna \" Lg 3: 585 . ib 590 . \" som nw sancta anna i sith hiärta stadhfäst haffde, thz hon i öknena gaa wille ib 649. stadfästo the endräkteliga then daghen hälghan haldhas \" MB 2: 328 . - refl. stadhfästas, komma i fast ställning (rill ngn), (genom fullgörande af bestämda förpligtelser) inträda i fast och fullständig förbindelse (med ngn) för än han mz bröderom stadh festas i companij SO 95 . - komma i fst och ej genom misshälligheter störd ställning (till ngn); förlikas, försonas. iak skipadhe . . . färmilse til at samsätas oc stadhfästas mz gudhi Bir 2: 214 ."],"f":["stat- SD NS 1: 80 ( 1401)"]},{"a":"staþga","b":["vb"],"c":"v.v.","d":"","e":[" L.","1) göra stadig el. fast, gifva stadga el. fasthet åt. kroppin är . . . vmskiptelikin oc thy skal han stgadhgas (stabiliri) mz siälinna skälom Bir 3: 181 . \" jak skal stadgha (stabiliam) j hanom (vingården) godz wilia röther \" ib 4: 7 . - befästa, grunda. naar han stadhgade (firmabat) skyn owantil Su 78 . minna modhers döttir skulu . . . stadga sina bygning j sanne ödhmiukt Bir 4: 49 . 2) göra stadig el. beståndande, befästa, stärka. huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs ok stadhfästes SD 4: 464 (1355, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyuare afskr.) . 3) brnga i stadig el. lugn ställning, bringa till ro. myne brödher mz litzlom pynom nw framlidhnom äru stadgadhe (effecti) vndir äwärdeligz liffs fästament MB 2: 301 . 4) fastslå, begränsa, inskränka. ey är thz . . . omöghelikit skälomen at troo, at han som formatte wärldena . . . wtledha aff alz engo, at han sina makt oc dygdh swa (för ey swa) stadgadhe j the ärofulla gerninginne (non inconsonum . . . rationi est crdere quod hic, qui mundum ex nihilo producere potuit, virtutem suam nequaquam ad hunc solum actum limitaverit), at han ey mäktogher ware göra andra tholka Su 269 . 5) fasthålla, påstå; försäkra, bedyra. vprätte han sina hand mot tämplet oc stadgade mz swornom edhe, vtan j antwardhen mik jwdam budndhnan j mina händher tha skla jak thzta mönstridh nidherslaa MB 2: 324 . 6) fastställa, gifva gällande kraft åt. the same stadhgadhe oc stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook SJ 1 ( 1420) .","7) fastställa, bestämma, besluta. \" j mins gudhoms forsyn äru al thing foreseedh oc stadhgadh (stabilita) aff ophoueno \" Bir 2: 127 . \" stadgadher är os stranga domen \" Su 132 . - bestämma, utsätta. han . . . stadhgadhe thiman för brölloppet Lg 3: 273 . - besluta, föresätta sig. hawir thu stdhgat i thino hiärta thiäna mik Gr 274 . stadhgadhe (statui) jak j minom vilia at synda alt til yttärsta punctin Bir 1: 169 . ib 2:: 193 . VKR X . Ber 7 . Lg 3814, 823 . \" abbas macharius astadhgathe i sino hiärta. at huru mang aviin skala han drak. tha han aat mz brödhromin . . . swa manga dagha aat han ey oc drak ey vatn \" KL 228 . \" hafwir thu ändelika stadhgat mz thik ath thu skalt engaledh hedhra wara gudha \" ST 108 . \" stadgadhe iak hona (ɔ: snillena) haffua ower alla klarhet (proposui pro luce habere illam) \" Su 23 . hwi stadgadhe (decrevisti) thu ey i nakre andhre matho at atherlösa mankönet ib 32 . - besluta, aftala, öfvernskomma. alle . . . stadhgadho (condicerunt) at sighia til andra hampn Bir 3: 177 . hafwa nw thz alle stadhlica stadhgat at han skal sköt koma for guz dom Lg 212 . the . . . stadgadhe almänneliga (decreverunt communi præcepto et decreto) at allir jwdha almogen hwart aar skuldhe hälga oc hedhra samma daghana MB 2: 309 . \" sionga thz the haffua stadgat mällan siin \" Bir 5: 38 . \" wii hawum staggat oss i mellum om the watzrasser \" SD 6: 38 (1348, gammal afskr.). - öfverenskomma om, genom öfverenskommelse bestämma. lära pilther thiäne ath minstha iij ar hwar som mindhre staggha böthä ena thunno ööl SO 18 . 8) aftala. öfverenskomma om, afsluta, ingå, göra (fred el. förbund). a badha sidho käisaren oc konungän teridacius oc alt folkit . . . stadhgadho mällän siin stadhughan oc oumskiptelikin fridh oc vinskap Gr (Cod. D) 416 . MB 2: 256 . thzta folket haffwir brutith thän fridh hwilkin iak stadgadhe mz theris förfädher ib 74 . ib 268 . \" skal iak stadhga (statuam) . . . mina stadhlika säät til idher \" ib 1: 173 . 9) bestämma, förordna. wardh hon syuk, oc stadhgadhe thz at thz sama klostir . . . skulde hafwa hänna mantol ST 287 . - stadga, förordna, föreskrifva. ändadhom wj oc staffgadhom oc fulbordhadum . . . thessin ärinde som här epther fölghia Bir 5: 129 . \" staffgadhom wj oc forelaghdom oc budhom systor katherine benktzdotther abbatisse oc henna eptherkomandom skulo . . . haalda .. . . thz som här epther fölgher ib skulo . . . haalda . . . thz som här epther fölgher ib 130. all thessen ärinde äro skipadh oc giordh staffgadh oc budhin ath haaldas skulo j watzstena clostir ib 138. hulka twa dagha stadgade drotningh hester oc mardocheus hälghan (för halga) haldas aff allom jwdom \" MB 2: 195 . \" samþyktum oc stafghum, at hwar sum taker med walz wärkum . . . huus, jorþ . . . ällär oc lösä pänningä, gyälde ater skaþan oc a XL mark \" SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" hawm wi gywit ok stafghat . . . at änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt . . . þa hawm wi gywit frälse ib 476 (1345, nyare afskr.). stadgom wi oc bywdhom at alle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom \" PM 21 . \" stadgom wj oc forbywdom at jngen skal . . . göra förfangh nokrom prest ib. ib 22, 23 o. s. v. äpther thy som war herra konung erik ok war frv drotninghin ok mena riket statgath haffua wm the iordher vndhan krononne äru gangna \" SD NS 2: 140 ( 1409) . \" j stadhenom cartago war swa stadgath före som hälghe paua stadhgadho j kirkionne \" Bir 2: 68 . ib 3: 240. 10) bestämma, förordna, utse. daghen . . . hulken aman hafde stadgat j synom breffwom til almänneligh jwdhhanna dödz dagh MB 2: 193 . - förordna, utse, sätta, insätta. försambladhe sik alle sychems män . . . oc stadgadho (constiuerunt) abymeleeth til lkonungh MB 2: 97 . \" haffwir jak enkte giort til sw stora wärldoghet swasom människiona, hwilka jak stadgade wara (constiuti) herra owir all tingh \" Bir 4: 6 . 11) antaga i tjenst, fästa, städja. lärjungen bliffuer medh them honom förr stadgade TS 26 . 12) ställa, låta komma i en (viss) ställning; bortgifta. henne bewarandes til thäs at han tilfälle finghe henne stadgha Lg 3: 274 . ","1) ställa sig, fästas, grundas. ey haffdho . . . bärghen än sik stadhgat pa syna twnga grwndha Su 78 . 2) bortstädja sig, antaga tjenst hos. hwar en rätwis, han ey städher ällar stadhgar sik gudhi til thiänist, til dagha taal älla ara, som leghodränghen städher sik sinom hosbondha LfK 131 . - Jfr forstadhgadher."],"f":["stadhgha . ","stadgha . statga: -ath SD NS 2: 140 ( 1409) . ","stagga: -at SD 6: 38 (1348, gammal afskr.). staggha SO 18 . ","stafgha: -as SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) ; ","-um ib 377: -at ib 476 (1345, nyare afskr.). staffga: -adhom Bir 5: 129 . 130; -adh ib 138 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","staþga sik , "]},{"a":"staþge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ställning, plats (som ngn innehar inom ett samfund el. inom samhället över hufvud). nar han far thz han girnas. forma han ey at blifwa j them sama stadhganom (statu) Bir 1: 90 . \" huat vardha thik at döma älla lära andra hulkit ey tilhöre thine skipan älla stadga \" ib 2: 52 . ib 124 . \" hawande wärldinna till ensamin sin vidhirthorftelik thingh äptir ödmiuka biscops stadhga ok fordhan \" ib 1: 307 . \" stadgom wj oc förbywdhom allom. . . som wpscriffne ärw oc räknadhe j wapensynenne före skyttor skwla ey wmskiffta waknen äller then stadgan Pm 24. \" ib 25 . - ställning, stånd, värdighet. stande thänne biscopin j them stadhga (gradu) som han nw hawir ok astunde ey höghre Bir 1: 315 . \" vil iak mik haua höuislica j minom stadga ib 3: 55. tholkin thäkkis mik j sins hedhrirs stadhga ib. ib 321. än man girnas ofmykit äpte krasmäti . . . höghra än hans ämpne ella hans stadhge (status) tilsighir \" KS 43 (11, 46) . - ställning, tillstånd. huru kirkionna stadhge är sörghelica vmskiptir til värra Bir 2: 67 . andelica är kirkioma stadhge vsald ib 68 . ib 250 . hwxandhe widh sik thän wadelika stadhgan j huilkom all wärldhen är nw stadh Su 51 . ib 343 . aff höxsta kirkionna formanna vadhelicom stadhga Bir 2: 89 . är jak j miskunnina stadhga ib 3: 215 . - ställning, lefnadsförhållande. aff strechirhws systranna stadga oc embete VKR 23 . - ställning, lifsställning, lefnadsställning. ey kan han sigh saa well thagha till waarä, ath han skiptis iw stundhom om kringh aff sinom rettha staggha (a statu suo hanquaquam immetetur) Lg 3: 132 . äpther trestadhga, som är, jomffrur, änkior oc hyonelax stadhga ib 479 . \" jak wtualde tre män . . . vm hwilka som iak vndirstar träfallan stadhgaa j wärldinne \" Bir 1: (Cod. C) 265 . \" j thessom trem eldomen vndir star iak tre personas ok j them trem personis thry skipilse j wärldinne förste stadgin war thera hulke som skodhadho gudz kärlek ok läto for hans skuld sin eghin vilia j andra manna händir ib 369. \" ib 370 . - ställning, stånd, ordning, the (dessa personer) . . . tekna swa som al the hälgho kirkio skipilse oc stadhga. thy at j bland them äru män oc quinnor bamble oc vnge. jomfrwr oc änkior Bo 8 . stånd, samhållsklass. hwar en af hwat stadhga älla skipilse han är Bir 1: 322 . \" världinna höfdhingia oc kirkionna formän ok alla värdinna stadhga oc manna skipilse han är \" Bir 1: 322 . \" världinna höfdhingi oc min dödh oc mia pino \" ib 3: 275 . - ställning, tillvarelsesätt. wil jak . . . wända mik til thän äwigha oc ownskiptelika siälinna stadh oc stadhga Su 251 . ställning, förhållande, omständigheter. vm thik lystir at skodha al the hälgho kirkio skipilse ok stadhga Bo 108 . - ställning, belägenhet. the . . . ath sporde herran om sin stadhga, oc hwat göra skullo MB 2: 135 . - ställning, sinnefförfattning. at alle the i ybernia varo som trodho oppa gudh the sculdo döö j enom godhom stadgha i thera ytersta tima Pa 4 . at thu ey kan ällir forma tik längher at halla j enom stadga ällir j enne stadughet (in uno eodeque statu permanere) Su 259 . - ställning, beskaffenhet. at j skulin vita hans stadhga som frägdhin sagdhe hälaghan ok rätuisan wara thy at han är renlifwis man . . . j klädhabonadh . . . ok klostir löpare j sidhom Bir 1: 401 . - skick, beskaffenhet. wardir hon (örtren) lagdh i thz öl som är forskalad . . . tha komer hon thz igen til godhan stadka LB 3: 82 . - skick, ordning, förhållande. styrandis alla väruldinna stadhgha (statum) Ber 268 . - skick, ordning, sed. the som ey wildo vndir giffwa (för -asd) hedhninganna stadga oc liffwerne (transire ad instituta gentium) MB 2: 296 . - ordning, inrättning. älska kirkiona äptir bisops ämbitis loflike skipan ok stadhga (laudabilem dispostionem curæ postoralis) Bir 1: 314 . \" the hälgho kirkio skipilse oc stadge (sispositio et constitutio) \" ib 2: 40 . \" klosterlifnadher är vmskipter af godhom stadhgha \" Su 417 . Jfr hedhers-, hionalags-, renlifnads-stadhge samt stadhga. 2) stadga, stadig el. fast ställning. the hälgha script likar waara natwra widh watn, thy at hon hawer engin stadhga aff sik siälwe MB 1: 321 . man hafwande väghskaal j sine hand matande ok liknade hona til thäs hon kombir til stadhga (stabiitatem) Bir 2: 321 . - oförändrad ställning, oförändradt skick? tha solin om daghin först op gaar man ma thäs all ltiidh wardha war at trä vndan iordhnne ga wäxa allan daghen swa al til thäs at middag är tha standa the ij stadhga qwar Al 5858 .","3) beständ, gälland kraft. til at þätta hawi fullan staþuä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). 4) aftal, öfverenskommelse, uppgörelse. illud quod dericiebat in literis meis þer condictum seu ordinatum dictum stadhga, inter . .. arnwidum gøzstafson, et vxorem suam, dominam rangburghim neptem meam dilectam, de bonis meis, quem feci, que et quanta post me debent habere et hereditare. hoc volo jam complere SD 3: 210 (1315?). predicta ordinacio dicte (för -a) stadgi ib. lib 2: 697. conuencionem dictam stafgha, jn decimis episcopalibus exhiendis, per progentitores nostros, apud . . . eccleise strengiænensis prelatos statutam . . . hanc ammodo sicut huc qsque, gratam et ratuam habere volumus, firmitter et tenere ib 3: 338 ( 1317) . \" þän stafge som vi med iþär för gyorþom vm berghsens byghningh viliom vi ät stþughär skal vara \" ib 5: 639 ( 1347) . MB 2: 268 . BSH 5: 323 ( 1508) . bydiom wii alle gode men tiil vitnes her om thenne stagge SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). Jfr frids stadhge. 5) gällande ordning, lag. haffwom wi vndirstndit jwdhana ery owirens dragha mz wararom fadher. at the skullos igh giffwa till hedhnnga lagh oc sidher, wtan bliffwa widh theris besriffwin stadhga (tenrer velle suum institutum) MB 2: 314 . thöm (ɔ: the forscrifno gozen) . . . biscop knute . . stadfesta oc tileghna epter landz laghum ok richesins sidwänio ok stadfga SD NS 2: 52 ( 1408) . ib 44 ( 1408) . - ordning, förordning, stadga. mot loflicom rikesins stadhgom (statuta) Bir 3: 306 . \" äptir gudz laghom oc rikesins stadhgom ib. mot lofflicom rikesins ok biscopspanna stadhgom \" ib 457 . mange stadhga (consititutiones) som hälghe paua stadhgadho j kirkionne ib 2: 68 . skil . . . åt rätwis lagh ok orättan ok oguhdhlikan stadhga KS 67 (165, 73) . \" huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom., hans stadhge lok budhskapr försmnås ok wardr åt ängo \" ib 47 (119, 51) . \" han skal warna at han ey försmåle älla bryta (för -e) hans lagh älla stagha (för stadhga el. stadhga) \" ib 77 (119, 84) . hwar a mot gör þännä staþi' SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwaar sum . . . nokot taker af präste eller bondä . . . aa moot therrä williä, ok thässum warum stadhwä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). at the . . . bryten eigh warn stadhwä, for thy t wi wiliium . . . at war stadhue thänne ok annar af oss ok waro raadhe samthykter halldes ib 467 . ib 5: 372 ( 1344, nyare afskr.) , 378. riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä ib 479 (1345, nyare afskr.) . \" äpte laghum oc warom stafghä \" ib 481 . \" som war stafge til sighär ib 638 (1347). \" ib 605 ( 1346) , 606. haffua . . . borghamestarana .. . . os vnth ok befalth thenna epterskrifna skraa ok stadhga SO 47 . Bir 5: 138, 139 . Jfr höghtidhis-, reghlo-stadhge. 6) pålaga, skatt. jämstor stadga sculle the giffwa RK 2: 655 . Jfr iärn-, pänning-stadhge."],"f":["stadhghe . ","stadghe . stadke: -a LB 3: 82 . ","stagge SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). stagghe: -a Lg 3: 132 ; BSH 5: 323 ( 1508) . ","stafge SD 5: 638 ( 1347) , 639. staffge: -a Bir 5: 138, 139 . ","stafghe: -a SD 3: 338 (1317), 5: 375 (1344, nyare afskr.); -ä ib 479 (1345, nyare afskr.), 481, 605 (1346), 606. stafgghä ib 378 (1344, nyare afskr.) ; -a ib. stadfge: -a ib NS 2: 44 (1408), 52 (1408)), ","staþve (L.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . 670, 4: 265 (1335, nyare afskr.), 467),"]},{"a":"staþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"staþin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"staþlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) fast, stadigt, orubbligt. \" wir . . . wilium at þät staþilikä hallis \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" þri män ok þrätighi . . . staþleca cristne \" Bu 518 . 2) med fasthet, modigt, manligt. alt thz dygdhelika göra, thet skal göras medh vitre forhuxan, retvijslika stadhlika (foriter) ok hofsamlika KS 20 (49, 21) . 3) fast, stadigt, ståndaktigt. stat . . . stadhelika (firmiter) ok gör min vilia Bir 1: 296 . stat . .. stadlica j thz ämbite . . . som thu hafweir til thik takit ib 3: 321 . hon stod stadhlica langan thima j gudz tiänist MP 1: 41 . then som staclica blifuir j godho til sins löfs ända han skal heel vardha ib. maria magdalena. hulkin som stadlica bleff när gudhi ib. bliff stadhlika ok fulkomna thz thu gör KL 81 . - fast, stadigt, säkert. iak hopar stadhelica . . . at vi fam han sköt atir Bo 218 . \" starklica oc stadhelica tro iak . . . thik vara min gudh \" ib 74 . Bil 226 . Bir 1: 248, 240, 333, 334 . \" skulu min ordh först kungöras at them skuli thes stadhelikare ok visselikare tros nar gerninga koma \" ib 98 . 4) bestämdt. wi . . . jättum . . . stadhlichä oss thylikä storflockä . . . minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . vi . . . luwum staþlicä . . . at halda . . . oc fulkoma al förnäfnd stökke . . . i sinne makt ib 568 ( 1346) . \" hafwa nw thz alle stadhlica (stadhgat) at han skal sköt koma for gudz dom \" Bil 212 . 5) stadigt, oaflåtligt. stadhelika oppa henne seandes langa stwndh Lg 3: 587 . henne stadhelikan oppa seandhes mz aldra största wndhran ib. - stadigt, ständigt, oafbrutet. fra första daghän ok tel terz tima var hon staþlekir (sannolikt för -leka) enom staþ þänande a bönom Bu 5 . \" hans kärlekir är ey flytande sua som vatn han är stadhelica oc langlica bliuande \" Bir 2: 189 . \" bliffwo the stadeliga j sin tiäl \" MB 2: 12 . \" i tässom förelagdhom thima . . . bleff hälgha iomffrun stadhelika i gudhelikom bönom \" Lg 332 . - ständigt, jämt. täncthe aldrian ther stadeliga oppa hwru han skulde sin fadher hempnas Di 287 . ib 301. - stadigt, ihärdigt. gifwande them thz the stadhelica oc skällica bedhas Bo 151 . lib 112. predica sighirlica oc stadhelica (constanter) Bir 3: 194 . sätir han j sinna vina mun huru the skulu . . . stadhlika (constanter) sighia mit gul ey wara got ib 1: 235 . - stadigt, tåligt. nar iak swa stadhelika bidhadhe Bir 1: 118 . Su 339 . 6) ifrigt, noga. huar huxin ij swa stadhelika a Fl 893 . \" hon thänkte ther swa stadhlika op a \" ib 1340 . \" hon thänkte mz sik swa stadhelik \" ib 1342 . - Jfr ostadhlika."],"f":["sadhlichä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.) . staþleca Bu 518 . staþlekir (sannolikt för -leka) ib 5 . ","stadhelika . ","stadeliga Di 287, 301 ; -leka) ib 5 . ","stadhelika . ","stadeliga Di 287, 301 ; MB 2: 12 . ","stadherlika Su 339 . ","stadhelikan Lg 3: 587 . ","stadhelik Fl 1342 ), "]},{"a":"staþliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) fast, stadig, orubblig. Bir 1: 296 . jak skal . .. tilbinda mik mz stadhelicom (stabili) edh vndir landzsins höfdhingia ib. 3: 367. skal iak stadhga . . . mina stadhlika säät til idher MB 1: 173 . 2) fast, stadgad, måttfull. war waar herra wäl ögdher ok wäl brynadher hafdhe lankt änlite ok nidher lut, som wisar godha complexionem stadhliks manz (quod est signum maturitatis) Bil 232 . thridhi (näml. ltjenarinnan) vari matelik oc stadhelik Bir 3: 183 . 3) fast, bestämd. at han se war ok witur ok stadhlikr i gaätum sinom ibland flikarom ok otökkom mannom KS 45 (115, 48) . 4) stadig, blifvande, beständig, varaktig. the (ɔ: werulxlik ting) äru farande ok komande ok huargen stadhlik KS 20 (50, 22) . - ständig, beständig, oafbruten. eth äwikt oc stadeliket framhaldh i godho LfK 128 . - ständig, oupphörlig. lönlek samb and . . . the göra opteleka bathe for mann um ok almänning stadhlikär geengangur SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - Jfr ostadhliker."],"f":["stadheliker . ","stadeliket LfK 128 ), "]},{"a":"staþlius","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staflius."],"f":[]},{"a":"staþna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stanna, upphöra att röra sig el. latt vara i rörelse. þe (ɔ: män) staþnaþo viþ hans ord Bu 172 . KL 123 . the skulu . . . wara som thräkkir fore mik lhulkin som nidhir fallir til nidhirsta diupit ok stadhna aldre för än han kombir nidhir j häluitis grund Bir 1: 57 . ib 87 . nw stadhnar archen oc nimber stadh owe armenie landz bergh MB 1: 170 . \" stadhnar aan i hänna gagn (för gang \" KL 312 . sidhan thz (ɔ: watnith) togh at stadhna Lg 95 . tha hon (stjärnan) kom owir hwsith tha stadhnadhe hon ib 25 . 2) blifva stadig, blifva fast el. stark, befästas. hwar iak stadhnar (stabiliar) i gudz dygdh Bo 107 . 3) trans. bringa att stanna, tillbakahålla; afhålla. bödh war herra offra rökilse, som wräker bort onda lokt, oc siwkdom, oc stadhnar mantz liiff ther aff MB 1: 480 ."],"f":["-ar , impf. -aþe. part. pret. -aþer L.), "]},{"a":"staþugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","n. adv. 1) stadigt, fast, ståndaktigt. ämuäl mange godhe falla stundom j synde . . . än the vpsta sidhan manlika . . . ok sta swa myklo stadhugare (fortius) Bir 1: 189 . 2) fast, bestämdt. helyo[do]rus hult stadugt pa sin förstadgadha atanka MB 2: 287 . 3) ständigt, jämt. jnnan fore poortenom j systranna inlykke stadhugt blifua sculandis VKR 23 . \" ted skal stadwgt röris \" LB 7: 328 . ib 327 . - Jfr iäm-, o-stadhugher, äfvensom istadhugher."],"f":["stadhogher: -oghe Bo 71 . ","städhughir Bir 2: 44 . ","stadhught SD NS 1: 201 ( 1402) . ","stadhugt VKR 23 ., stadugt MB 2: 287 ; Su 256, 257 . ","stadwgt LB 7: 328 . ","staþukt SD 5: 638(1347). stathwkt ib 558 (1346, gammal afskr.) . ","staducht SO 154 . ","staduckt ib 158 . ","stadhoght Bir 2: 6 . ","stadhikt MB 1: 485 . ","städwkt LB 7: 327 . ","stadhugare Bir 1: 189 . ","stadughare Su 229 . ","stadhoghare Bir 1: 288 . stadughadhe (trol. skriffel för -are) SD 1: 354 . staþughane ib 6: 181 (1350). superl. stadhughaster: -ast MB 1: 485 ), "]},{"a":"staþva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staþga, staþge."],"f":["staþve"]},{"a":"stefans dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["stäphäns- )"]},{"a":"stefans yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1306."],"f":[]},{"a":"stefans yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odört, cicuta virosa Lin. \" stephans yrth älli odyrt \" LB 3: 141 ."],"f":[]},{"a":"stegh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smalt bräde som tjenar ss bro, spång. mestrimennene . . . laghdho han (bjälken) ofwir ena graff oc giordho ther aff eeth stegh ST 298 ."],"f":[]},{"a":"stegh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår i följd af trampnig el. spark, sår på ena foten af en skodd häst föranledt deraf att den stött moty den ndra? for gamalth stehg LB 7: 102 ."],"f":[]},{"a":"stegh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spång, brygga. - landgång. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 317. the förde ɉ est lax jn fore stegit fore godebroders skyip STb 3: 261 (1495). skypper oleff tawast hustrv sschal lhaffua sit salt j gen aff anders staffansson, tet lach fore hans stech ib 409 ( 1498) ."],"f":["steg . ","stech )"]},{"a":"steglitsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["steglitsa. ss tillnamn. \" kristhin steklissa HLG 3: 13 (1520). \""],"f":["steklissa )"]},{"a":"stehge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stighi."],"f":[]},{"a":"stek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["steek )","steka hus?"]},{"a":"stek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stek. Sex ekon tr 270 . \" stechen oc osthen \" Brasks Matordn 6 . - i uttr. väria stem, ss benämning på en lek? Jfr E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 45: 226 ff. herra iwan fik tha een hardhan leek / som man pläghar at väria steek Ivan ed Noreeen 5009 f. - Jfr fore-, gris-, grof-, gryto-, ra-, sma-, svin-, svina-stek."],"f":[]},{"a":"stekamäz","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stäkamäz."],"f":[]},{"a":"stekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" johanni stekar \" SD 2: 130 ( 1292) . joane stekare ib 4: 129 ( 1329) . iohanni stekare IB 5: 584 (1346-50). "],"f":["steekare . ","stekäre . ","stekar . ","stegare )","stekara hus","stegharehws: -hwset FH 4:: 83 (1499). stegarehws: -hwsit Di 88 . stegare huss ib 223 . ","stegarehwss ib 87 . ","stekarhus: -huse Bir 5: 32 (på två st.); -huseno KL 302 ; VKR 3 . ","stekerhus: -huse Bir 5: 32 ; ","-husens ib 4: 99 ; -huseno ib 5: 29, 98; -husit SJ 81 ( 1438) . ","stekerhws RK 1: 1312 ; ","-hwset LfK 84 . stecker huss: -husset FH 5: 238 ( 1524) . ","stechirhus: -husit VKR 24 ; -hussins ib. stechirhws ib. stegherhws RK 2: 7157 ; ","-husit Bir 4: 100 ; 5: 97. stegherhws RK 3: (sista forts.) 4417 ; ","-hwsit ib 4421 . ","stegerhus BtFH 1: 168 ( 1508) ; ","-husith BSH 5: 272 ( 1508) . ","stegerhws: -hwset HSH 19: 167 ( 1506) . ","steghirhws VKR 2 ), ","stekarahus qvinna","stekarahus systir","stecharahws- VKR 54 . ","stechirhws- ib 18, 23, 26, 49, 54, 55 . steghirhws-),","stekarahus torn","stegirhus- )","stekara sven , "]},{"a":"stekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. NMU 1: 111 ( 1434) . ATb 2: 65 ( 1475) . Kumla kyrkas rb 45 (1478?). Jfr mästarstekare. "],"f":["*stekara dränger","stegare- )","stekara hus","stekare- . ","stekar- SD NS 3: 435 ( 1419) . ","steker- Stock Skb 129 (1519-20), 171 (1521-22). stekir- ATb 1: 268 ( 1467) . ","stekur- ib 295 ( 1468) . ","stäkir- ib 268 ( 1467) . steg(h)er- SJ 2: 141 (1489); VKU 3 ( 1539) . stiger- HLG 2: 61 (1518), 118 (1523); Stock Skb 196 (1522-23). stäger- ib 238 (1524-25). stäghir- ATb 2: 277 ( 1485) . stear- HLG 3: 128 (1529). steer- ib 2: 106 . ","steär- ib 3: 1342 ( 1529) . ","ster- VKU 55 ( 1549) , 81 (1555). Jfr Sdw 2: 1306),","*stekarahusa lön","steger- )","*stekarahus bodh","stekir- . ","stäkir- )","*stekarahus gardher","steghara- )","*stekarahus gubbe","sterhus- )","*stekarahus iungfru","stegherhws jomffrvr),","*stekarahus kanna? (obl. stegerskanne), ","*stekarahus las","stegherhuslaas )","*stekarahus mö , ","*stekarahus skorsten","stegherhuss- )","stekarahus systir","sterhws- )","*stekarahus vidher","sterhus- . ","-vedh )","*stekarahus vägger","stegerhus wegh )","*stekara lön","stäger- )","*stekara rum","steghir rwm )"]},{"a":"stekdrupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stekfett. \" cadula . . . stekdrvpi ok vax drvpi \" GU C 20 s. 65 ."],"f":[]},{"a":"stekefisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stekt fisk. Brasks Matordn 9. steekfisch eller bachadh ib 10 . ib 12 ."],"f":["stek- . ","steek- )"]},{"a":"stekepanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stekpanna. HLG 2: 106. VKU 59 ( 1550) ."],"f":[]},{"a":"stekesild","b":[],"c":"","d":"","e":[" , Brasks Matordn 9. retther a jula afftan . . . stechesil och aal med sinap ib 12 ."],"f":["steche- . ","-sill . ","-sill )"]},{"a":"stekespit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stekspett. 1 skekespeth (för steke-) FH 4: 83 ( 1499) . 1 stecke spet ib 5: 238 ( 1524) ."],"f":["-speth . ","stecke spet)"]},{"a":"stekespit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stekspett. FMU 4: 95 (omkr. 1455). HLG 2: 106."],"f":["-spiit )"]},{"a":"stekheter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stekhet. smafogla steekta oc steekhet färsk mätister nyrökt steekt paa eth faath Sex ekon tr 271 ."],"f":["steek- )"]},{"a":"stekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["steka. \" jak dönyr väl hwath thu steekir \" GO 107 . bars pasca lambit fram for thöm fulkomit väl stekt oc tilreet Bo 172 . \" om the nat skulo alle israels sönir äta stekt lamba köt . . . j skulin ey äta thz rasat, oc ey sudhit mz watn . . . vtan steekt mz elde \" MB 1: 307 . stekta swina föthir LB 1: 96 . stäkta kyklinga ib 3: 19 . eeth söthäplee eller tw stekt leller swdin ib 7: l80. steekth päror the smeltha vel mathen i liffuit klib. Bo 234, 240 . MB 1: 310 . Bir 3: 114, l5: 31. laurencius saghþe . . . stektar þaka iak ok giuar guþi lof Bu 416 . annan vägh hauar þu nu stekt. vänt braþena ok ät þän del nu är stektar ib. lät han þöm (Gorgonius och Dorotheus) stekia a rist ib 524 . Bil 317, 243 . MP 1: 99 . Di 260 . \" vakta thik for diäfwlsins stek hulka han steke j skörlimnaz oc giris elde \" Bir 2: 209 ."],"f":["steker Bil 317 . ","steekir GO 107 . ","steke Bir 2: 209 . ","stekter . ","steekter . steekther. stegther Di 260 . ","stäkter: -a LB 3: 19 . ","stäkthir MP 1: 90 ), "]},{"a":"stekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["steka. \" j rätwisa manna ärw thera jämcristna synda brinnande ok stekiande som j ena brada panno mädh anger ok warkunsämio \" MP 4: 165 . steekt äple Sex ekon tr 271. bacat äller steekt äg ib. stekter löök ib. siil sudhen och steekth Brasks Matordn 7 . stekth fish eller bachad ib 8 . Jfr nystekter."],"f":["stekter . steekt(h)er),"]},{"a":"steklukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nidor oris steek lokth GU C 20 s. 354 ."],"f":["steek lokth )"]},{"a":"steltare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanför, krympling. \" ex parte katerine stelatarins \" KTb 19 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"stempikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhacka. xxx sten pyckor FH 4: 84 ( 1499) . - (?) xiii (13) stykke til lhopa sten pykkar ok förslagh BSH 5: 506 ( 1512) ."],"f":["-pycka )"]},{"a":"sten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","mölnaren skal holla quärnena färdoga meth allom stenom VKj 240. HSH 17: 186 (1524, Brask). 2) ädelsten. med el. utan förbindelse med adj. dyr, dyrbar, riker el. ädhla. jncastratura . . . gröpningh oc dyrebara stena jndhlökning GU C 20 (hand 2) s. 18. jnclusor . . . fääss indhlöchare oc dyre stena indlökchiare vt aurifaber ib s. 20 . adamas är en dyr sten PMSkr 457 . \" ärw the ädla stena tha fästher jnghen fiil pa them \" ib 494 .","3) skuren tegelsten. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 195. xvij öre for vj ᵐ mursten ok iijᶜ skorensten Skotteb 338 (b. av 1430-t., Borgm).","4) sten, stenartad bildning i levande organism, särsk. i blåsan el. njurarna. Jfr Sdw 2: 1306. aquilinus är en sten som finnes j enom fisk PMSkr 462 . borax är en sten som taks wth aff paddonne ib.","6) sten i frukt, kärna med hårt skal. ath winbären haffwa ey i sig stena äller kärna PMSkr 322 . Jfr altara-, amigdali-, blodh-, blädhro-, brand-, bryne-, bränne-, bysso-, dadel-, dyrbära-, dyr-, flinto-, fliso-, forma-, golf-, gra-, grund-, gul-, hakel-, hand-, hyrn-, hyrna-, karbunkula-, kastidonien-, kastidonius-, klapur-, koko-, korel-, korela-, kristal-, kristals-, ladh-, lasur-, lik-, lito-, läkedoms-, madhkaskal-, malmar-, mandol-, marmor-, märke-, pärlo-, qvärn-, raf-, rikedoma-, rista(Sdw 2: 261), runo-, rän-, ränne-, salt-, sand-, sigher-, silf-, skoren-, skiälis-, skor-, skär-, slipo-, sliungo-, slut-, smirilla-, syl-, tighl-, vind-, vra-, ögha- (Sdw 2: 1168) sten. "],"f":["*stena fors","stene- )","*stena liudh , ","*stena rum , ","*stena slagh , ","stens hug . ","*stens trappa , ","*stens thiokker","-tiocker )"]},{"a":"sten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sten (i allmh.). johannes . . . lät hänta sik af strand ok skoghe sma stena oc grena Bu 152 (kan föras till smasten). worþo . . . stenar af strand smaragdi ib. þiäna stokom ok stenom ib 138 . \" thina gudha äru stokka ok stena \" Bil 359 . stenum kastaher ib 123 . diäflane . . . skutn mote them oc castadho stena Gr 307 . the . . . gripo ltil stena ok villo stenkan Bo 154 . josep . . . lagdhe storan sten ofwir grafwena Mp 2: 22. war ther en skön sten oppa altaret i samma kyrkionne, huilken sten war riffnadher i twa delar Lg 3: 161 . \" thän steen som oppta röris han wardhir ey mosughir \" GO 587 . \" mutor bryta ok steen \" ib 1089 . ib 91, 214, 366, 545, 584, 721, 754, 869, 1009 . - mursten. sculde . . . sancti knutz brödra mura oc byggia twa stena oc sancte katrina brödra een steen SJ 142 ( 1445) . euert gulsmit skulle haffua macht at hugga in i fornempda pelle perssons mwr !UDDA_TECKEN? (1/2) sten ther hans mur skal fota vppa tha han willde hwelfua ouer grendena ower beggias thera inganga och owon vppe en hell sten bruka pa pella perssons mwr ib 264 ( 1458) . ib 265 (1458). - klippstycke, klippa. ey skulin j vara sua som getir löpande j stenommen Bir 2: 88 . - i ortnamn. clovasten SD 1: 688 (1210-16, nyare afskr.). predia in nørræsten ib 730 (i vidim. fr. 1281). in helghestenum ib 2: 6 ( 1286) . \" ad riuulum qui . . . dictur stenbæk \" ib 487 (omkr. 1307). 2) ädelsten. med el. utan förbindelse med adj. dyr, riker el. ädhla. adamas är en sten sua harþar Bu 72 . takin atar gul ok stena iam i guþi gauin ib 152 . een steen thän ther heter amatist Fr 385 . \" idher ma skadha aldre swärdh [the] stund the stena äru hos thik ib 881. thän annar stens natura är swa \" ib 883 . ib 889, 893, 903, 905, 910 . \" känna stena sanna fran falskom \" PM XLIX . \" sat mz dyrastom stenom \" Bu 140 . \" et kar af kristallo med dyrom stenom i \" SD 5: 564 ( 1346) . hans forädra varo mykyt rike i guld oc silwir. dyrom stenom oc mangom hafwom Gr 259 . \" ey dughir kasta dyra stena for swin \" GO 581 . \" marghe dyre stena \" Fr 171 . een krona aff gull . . . ther marghe rike stena ij var ib 356. ädhla marghe dyre stena ib 353 . \" tiwghu hundrath pund ij gul olk ädhla stenna \" ib 3031 . hwa tha wil hafwa ädhla stena han finder ther smaragda rena Al 8692 . 3) sten. koll. och ss ämnesbeteckning. hwa som androm afhände kul. sten allr wiþ SD 5: 638 ( 1347) . \" tedhe them hwar stenin ok iordhin war vttakin \" KL 85 . \" thz smörilse kar var sten som hete alabastrum \" MP 2: 72 . 4) sten, stenartad sjuklig bildning i blåsan el. njurarne (länderna). fornymmer man steen oppo nywren LB 7: 266 . \" for lendhe werk nar han komber aff steen \" ib 267 . \" for sten j länderne äller j blädrona ib. tha er stenen j bledrona \" ib 268 . ta är stenen j länderna ib. at stenen gar bort oc sanden mz ib. brent vin bryter stgenen ib. ib 2: 11, 31, 38 o. s.v., 3: 33, 70, 5: l80, 81, 6: l06, 7: 63. Lg 3: 260 . 5) testikel. bint varmt refwa blod om mans lönlig ting, om hans stena oc bledra LB 7: 268 . om stenane äre swlne, tag bwime frö och hennes blad, oc stöt tom sma, oc bint om stenana ib 279 . 6) sten i frukt, kärne med hårdt skal. en sten är j dactili frvct Bir 1: 132 . - Jfr alabaster-, altara-, band-, blidho-, bränne-, byggo-, daktil-, dyghþa-. flinto-, gatu-, gim-, gra-, graf-, gripta-, grundval-, gul-, haghl-, halla-, hand-, hanka-, hofdhagärds-, hyrno-, kalk-, karbunkul-, karbunkula-, krabba-, kristal-, ladh-, lik-, lim-, malmar-, malmara-, marmor-, mädhal-, paddo-, piona-, qvärn-, qvärna-, runo-, ränne-, safir-, safirs-, salt-, sigher-, skor-, slipo-, sliungo-, sma-, strand-, säghl-, tighil-, tiäldro-, tälghe-, vin-, vindel-, vra-, ögh-sten. stena bok, f. lbok som innehåller lära om ädelstenars egenskaper. thässe natura hafuer thän steen (ametisten) som os sigher stena bokin een Fr 388 . "],"f":["steen . ","-ar )","stena hoper , ","stena högher , ","stena las , ","stena märki , ","stena rö","stenerö )","stens hal (dat. m. art. -hallenne MB 2: 86 ), ","stens hug","-hugg )","stens tafla , "]},{"a":"stena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stena. \" tha tente the os i hääl \" MB 1: 298 . Lg 32, 95, 1034 . stephanus . . . som iudhane stento til dödh ib 990 . \" sancte staffan stenther var \" MD 365 . Jfr stenaþer, stender, stenka."],"f":["-de: -do Lg 95 . ","-te MB 1: 296 ; ","-to Lg 990, 1034 . ","stenther MD 365 ),"]},{"a":"stena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["måla. \" wi se hafwith faghert ok reent som thz ware mz blomster steent \" Al 6484 ."],"f":["steent Al 6484 ) , "]},{"a":"stena","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["stena. llapidare stena GU C 20 (hand 2) s. 63."],"f":["-adher )"]},{"a":"stenadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["utmärkt genom i jorden ss gränsmärken nedsatta stenar. SD NS 2: 852 ( 1414) . swa with som thän byn är stakadher oc stenadhir ib 3: 30 (1415)."],"f":[]},{"a":"stenakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åkare som (företrädesvis) forslar sten. ss tillnamn. ATb 2: 121 ( 1478) ."],"f":[]},{"a":"stenaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utmärkt genom i jorden ss gränsmärken nedsatta stenar. swa with thetna fornämda goz ärw stenadh oc stakadh SD NS 1: 126 ( 1402) . \" the tompt är badhe stakkadh ok stenadh \" ib 2: 99 ( 1409) . Jfr stender samt stakaþer."],"f":[]},{"a":"stenbadhstova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badstuga av sten. Svartb 510 ( 1472) ."],"f":["med art. -bastuffwen) , "]},{"a":"stenbadhstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["badstuga af sten. SJ 281 ( 1460) . - iortnamn. li stenbadzstufwo grändinne SJ 104 ( 1440) . i stenbastuwa grenda ib 298 ( 1462) ."],"f":["stenbadzstufwa . ","stenbastuwa . "]},{"a":"stenbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenbår, bår afsedd för bärande af stenar. pro carucis et stenbaræ villto marchas BSH 1: 99 ( 1366) ."],"f":[]},{"a":"stenbiter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fisk, horngädda, näbbgädda? conger . . . quidamm piscis breuior anguilla stenbiter GU C 20 s. 138 ."],"f":[]},{"a":"stenbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*stenbiärgs brytare","-bärgs- )"]},{"a":"stenbiärgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["berg. intill stenberghit (in clium montis lapidei) SD 1: 319 (öfvers.). krkianskal byggias aff wthugnom stenom aff stenbärghomen (montibus lapideis) Bir 4: 85 ."],"f":["-bärgh . ","-berg )"]},{"a":"stenblinder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adj. stenblind. Bil 486, 931 ."],"f":[]},{"a":"stenblinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stenblind, alldeles blind. Bil 486 ."],"f":[]},{"a":"stenbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SJ 12 ( 1423) . pether van water oc mattis ofuerskärare .. . . loto vp jöns westfälinge ena gatubodh vndser almosonna hws . . . oc ena stenbodh vnder sama huse nidharst ok källaren thär nidhan vnder ib 87 ( 1438) . olaff läg . . . lot upp peter ywen ena steenbodh vnder sit steenhus ok källaren vnder sama bodh ib 122 ( 1443) . \" näst nidhom källaren är en steenbodh mädh tu rwm ok tu hwalff \" ib 167 ( 1418) . ib 50 ( 1432) . Jfr ordhstenbodh."],"f":["steenbodh SJ 122 ( 1443)"]},{"a":"stenbodh budh stb 4 140 1506 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenbod. ATb 2: 277 ( 1485) ."],"f":["med art.? -bodha ATb 3: 80 ( 1498) ), "]},{"a":"stenbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bro af sten. wij skulä ther ouer ena stenbro I i 62. RK 3: (sista forts.) 5601 ."],"f":["-broo RK 3: (sista forts.) 5601), "]},{"a":"stenbro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bro av sten. Trolles Jb 39 ."],"f":[]},{"a":"stenbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) ställe där sten brytes, stenbrott. SD NS 3: 448 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"stenbrut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stycke af sönderbruten sten. lät saman läsa stenbruten. lok sät þem saman sua hela som þe för varo Bu 152 . 2) ställe hvarest en sten är sönderbruten, springa i sten. nar han saa stenen, at han war fordärffwadher, tha strök han mz sin hälgha fingher oppa stenbrotteth Lg 3: 162 ."],"f":[]},{"a":"stenbräkka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1306."],"f":[]},{"a":"stenbräkka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenbräcka, saxifraga gramulata Lin.? \" stöt stenbrecke sma \" LB 7: 291 ."],"f":[]},{"a":"stenbuker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*stenbukka horn","-bocke- )"]},{"a":"stenbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanon afsedd för skjutning med kulor af sten. IX stenbyggser met XXIX karmer FH 4: 83 ( 1499) . VIII steen byssor ib 5: 238 ( 1524) . \" er her iiii (4) sware stenbwsser \" BSH 5: 453 ( 1511) . xxxij (32) järn lodh, som tiänte till de andra hwffwodstykke ok til lhalffslangar ok sten byssor ib 506 (1512). HSH 19: 165 ( 1506) ."],"f":["steen- . ","stenbwssa )"]},{"a":"stenbyssa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kanon avsedd för skjutning med kulor av sten. en stoor stenbössa med iii kambra Inv cur Tynnelsö 2 . STb 5: 235 ( 1519) . Stock Skb 40 (1517-18), 302 (1520, Skip). "],"f":["-bössa )","*stenbysso kamar , "]},{"a":"stender","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["= stenaþer swa with som ther är badhe stawadh och stenth SD NS 1: 455 ( 1405) . ib 2: 59 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"stendyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörr av sten. ss ortnamn. locus steendor, id est, porta lapidum appellatus Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. II c. 28."],"f":[]},{"a":"stendyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörr af sten. iac . . . lagdhe stendör til griptinna MB 2: 389 ."],"f":["-dör )"]},{"a":"stendödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stendöd, alldeles död. fiol nidher sten dödher Prosadikter (Karl M) 283 ."],"f":[]},{"a":"stendöþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stendöd, alldeles död. annar . . . fiöl liamscyt stendöþar niþar Bu 510 . MB 1: 299 . ST 352 . Su 56 . L fK 17 ."],"f":["steen- ST 352 ; Su 56 )"]},{"a":"stene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr två-, þre-stene."],"f":[]},{"a":"stenförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som forslar tegelsten? gaffs stenförare jnnan stadzsins tegelhuset xxij mark Skotteb 150 (1463-64). ss tillnamn. Skotteb 337 (b. av 1430-t., Borgm). jtem radeke stenförare oc pether xvij öre for vjᵐ mursten ok iijᶜ skorsten ib 338 (d:o)."],"f":[]},{"a":"stengardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenmur, stengärdsgård. han (ɔ en kålgård på Öland) är hägnadher meth enom stengardh VKJ 151 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"stengata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stengata, stenlagd väg. Jfr H. Schück. Stockholm vid 1400-talets slut 198 f. Stb 1: 411 (1483). tha hördo the äptir sik alla stadhz dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 188 ."],"f":[]},{"a":"stengata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lstengata, stenlagd väg. hästa drogho han iul stengatu Bu 176 ."],"f":[]},{"a":"stengatubodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid gata liggande bod af sten. stodh mikkel scriffuer fulmektogher giordher aff eric mikkelssone i näs oc lot vp par olafssoe . . . the sydhra stengata boodh vndir hans huse offuan til widh gatan SJ 80 ( 1449) . \" forscrifna stengbatabodh haffua ib. \" ib 127 ( 1444) , 178 (1449)."],"f":[]},{"a":"stenget","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenget. jlex (fel för jbex) . . . steengeth GU C 20 (hand 2) s. 5. ib. thil the källo maa ingen komma . . . för ormom och ildom stengöthom och storom foglom Prosadikter (Joan Prest) 347."],"f":["steen- . ","-göth )"]},{"a":"stenget","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenget."],"f":["stengeta unge , "]},{"a":"stengolf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stengolv. SkrtUppb 267 ."],"f":["-gulff )"]},{"a":"stengript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grav el. grift av sten. Troj 145 ."],"f":["-grifft )"]},{"a":"stengud","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stengud, gudabild af sten. sten gudhi ällir gul gudhi Bir 1: 6 . \" jak är gudh ok ey stengudh älla trängdh \" ib 229 ."],"f":[]},{"a":"stenhaghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss stenar nedfallande hagel, hagelstenar. lat herra gudh nidherfalla stora stena aff hymblenom vppa them . . . oc waro mykit flere the ther aff sten hagleth (lapidibus grandinis) dödhe bliffwo än the huilka israels söner drapo mz swärdh MB 2: 28 ."],"f":[]},{"a":"stenhal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhäll, klippa. graf. hwilken vthuggen var i enne stenhal MP 2: 22 . stenhallana söndir brusto ib 21 . \" syndoghe sighia biärghomen oc stenhallomen fallin luir os \" ib 1: 221 . \" watnit vtflöt ok vt gik af sten hallinne \" Bir 1: 46 . \" manne togh kiidhet . . . oc . . . offer, lgiort aff wathom tinghom oc lagdhe thz vppa ena sten hall \" MB 2: 113 . MP 1: 115, 116 . Bir 2: 41 . Jfr stens hal."],"f":["-hall . ","med art. -hällin MP 1: 115, 116 . ","-hallinne Bir 1: 46 . ","-halline MP 1: 115 . pl. -hallana ib 2: 21 . ","-hallomen ib 1: 221 ), "]},{"a":"stenhal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhäll, klippa. JMÖ 116 ."],"f":["-hallanar ) , "]},{"a":"stenhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stenhård, hård som sten. bildl. stenhart hierta MP 1: 125 ."],"f":[]},{"a":"stenhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stenhård. bildl. mith wsla sten harda hiärta SvB 315 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"stenhiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhjärta, hjärta af sten. vm thu äkke varkunnar honom här tha räkna thik hawa sten hiärta Bo 193 . \" til thäs sten hiärta vmuändis j kötlikit hiärta oc köthiärta j andelikit hiärta \" Bir 2: 200 ."],"f":[]},{"a":"stenhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stena hug. marten . . . zacher til vj (6) marck fore stenhwggeth STb 2: 539 ( 1491) . ib 3: 155 (1494)."],"f":[]},{"a":"stenhuggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhuggare. thöm (penningarne) hauer jac giuit stenhuggarom i wazstenom, som ther haua nw äruodhat tw aar til kyrkionna bygning SD NS 2: 265 ( 1410) . ST 416 ."],"f":[]},{"a":"stenhuggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hinrik stenhugger \" SSkb 69 (1502-03). "],"f":["-hugger )","*stenhuggara bodh","steen- . ","boodh )","*stenhuggara iärn","steen- )"]},{"a":"stenhula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klipphåla. SpV 73 . f."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhus. SD NS 2: 114 ( 1409) . \" et gammalt stenhus \" SJ 125 ( 1444) . \" alt vp in til pädher birke stenhus gaffwel lib 126. \" ib 3 ( 1421) o. s. lv. Bir 4: 82, 85 . MD 504 . - slott, herrehus. hustrv ingeborgh fforsye paa steenhwseth FH 6: 123 ( 1512) . - Jfr intäkta-, ordh-stenhus."],"f":["steenhus SJ 4 ( 1422)"]},{"a":"stenhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*stenhusa gafl","stenhussa gafflar),"]},{"a":"stenhusdyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dörr till ett stenhus. STb 5: 256 (1519)."],"f":["-dör )"]},{"a":"stenhusköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köp av stenhus. STb 1: 90, 91 (1458)."],"f":[]},{"a":"stenhusmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhusmur. STb 4: 171 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"stenhusmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhusmur, mur i ett stenhus. j mällenb adha steenhus murana SJ 155 ( 1447) . Jfr stenmur."],"f":["stenhus mur )"]},{"a":"stenhusnykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nyckel till ett stenhus STb 4: 51 (1505)."],"f":[]},{"a":"stenhusstoman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stomme till ett stenhus. STb 4: 287 (1512)."],"f":["-huss )"]},{"a":"stenhusväg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhusvägg, stenhusmur, mur i ett stenhus. the sama stenhwsuäggen skal half lhöra thera gilde til ok half mik SJ 417 ( 1375) . \" the trubona som vppa the sama stenhwusäggenne liggya skal, lhona skaL jak vppehalda ib. Jfr stenväg. \""],"f":[]},{"a":"stenhärdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhårdhet. \" han bort rörer harda sten härdzsko af sino hierta \" MP 1: 125 . sten härdzsko af sino hierta Mp 1: 125..êenklippe] klippa. Lg 3: 387"],"f":[]},{"a":"stenka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stena. \" the stenkadho stephanum \" KL 144 . \" hulkin som tala mot gudhi han skal stenkas \" ib 385 . jeremias . . . (näml. warth) först stenkadher, oc sidhan opbrändher Su 165 . KL 153 . Bo 118, 153, 154 . MP 1: 104 . Bir 2: 10 . MB 2: 20, 380 . Su 71, 313, 426 . Jfr stena."],"f":[]},{"a":"stenka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stena. JMPs 518. Jfr stena."],"f":["-adher )"]},{"a":"stenkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stenkärl. MP 1: 63 . 2) stenkar, lmed sten fyld fyrkantig, timrign. konungs adhran war lidogh oc frii oc enkte aater täpt, huilkin som lligger mellan thet ytersta steenkarit vppa norra sidhona, oc thet stenkarit ther är näst vppa sudhra sidhona VAH 24: 3234 ( 1454) . biscopen i linköpunge scal haffue eet lanarwm näst norra steen kareno vppa fäm rwma alan oc thet rwmet ther är näst fraa the fäm alna oc sudher wt til thet nästa steen karit haffuer warit oc bör wara konungs adhra ib."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stenkur, med sten fylld fyrkantig timring. AktKungsådr 5 ( 1399) . Jfr qvärna stenkar."],"f":[]},{"a":"stenkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som stenar. \" stenkarens lagdho siin klädhe vid ens vnx manz fötir som heet saulus \" KL 144 . Bir 2: 10 ."],"f":[]},{"a":"stenkast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stenkastning, kastande med sten. jnghemar skoare warth aff sakth xij mark forre et stenkasth han kassthade i ärwastha gardh ATb 1: 12 ( 1453) . STb 3: 211 ( 1495) .","2) stenkast, så långt som man kan kasta en sten. eth stenkasth äller fämtio stegh för än härana sampnas PMskr 156. jägha thet (ɔ kreaturet) snarlika tw stenkasth ib 227."],"f":[]},{"a":"stenkast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stenkastning, kastande med sten. a tär se ängin annor högh suä när, at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas KS 85 (208, 93) . ib 86 (210, 94) . - stenande. dömdhis han först til korss ok sidhan aff korsseno liuandis ok wndher stencast Bil 246 . 2) stenkast, så långt som man kan kasta en sten. tha han kom et stencast när stadhenum Bil 272 . \" han gik litit wt fran thöm swa som vm eet stenkast \" Bo 183 ."],"f":[]},{"a":"stenkastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenkastning. \" prestane . . . gaffwo sigh til alla handa fafängo leeka til skirman til brottan til stenkastan (exercitis disci) \" MB 2: 291 ."],"f":[]},{"a":"stenkista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenkista, med sten fyld fyrkantig timring. the stenkister vedh kalmarna äre . . . bortkastede oc sönder reffne FM 226 ( 1505) . the skermer oc stenkister äre arffbrotne oc sönderreffne ib. her är nw all hampnen tiilscencht med stora stenkiisthor HSH 20: 180 (5t07). ib 182 ( 1507) ."],"f":["-kiistha )"]},{"a":"stenkita","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenbit? for thy at hon ey hafdhe pater noster band. saman lagdhe hon sma stenkitur ok ther mz räknadhe hon gudhi oc talde sina bönir KL 323 ."],"f":[]},{"a":"stenkita","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenbit? i bild. mit mörka sanwit som fult är af mörkre oc änxlan oc stenkitom SvB 368 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"stenklippa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Lg 3: 387 ."],"f":[]},{"a":"stenklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inuentarium på sölffuer och meszekläder wti vastena kloster anno 1595 . . . sten-kläder 3 VKU 154 ."],"f":["-kläder ) , "]},{"a":"stenkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenknif, lknif af sten. gör tik sten kniffwa MB 2: 12 ."],"f":[]},{"a":"stenkol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samotracia är en sten swarther oc lätther . . . och kallas stenkoll PMSkr 491 ."],"f":["-koll )"]},{"a":"stenkors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenkors. Tunberg, Sv. medeltidsreg. 13 (1434)."],"f":[]},{"a":"stenkruka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kruka av stengods. llebes . . . lithen kätil sed commvnius leer krukka oc steen kruka GU C 20 (hand 2) s. 69."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenkula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lbergskula. \" tha gik loth oppa bärghit mz sinom twem döttrom oc bodho ther j ene stenkulo \" ST 391 . Su 167 ."],"f":["steen- Su 167 )"]},{"a":"stenkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenkällare af sten uppförd källare. haffua . . . giffuit til sancta katarina gilde . . . en theris stenkällara medh fyrom stenweggiom oc hwdlan medh vpstandande sten SJ 179 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"stenkätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kittel av sten. ophites är marmor stena slagh . . . somme göra aff honom stenkäthla PMSkr 485 . ib 491 ."],"f":[]},{"a":"stenlodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lod el. kula av sten (till skjutvapen). PMSkr 165 ."],"f":[]},{"a":"stenläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stenlägga, förse med stenbeläggning el. stenbeklädnad. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 198 f., A. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 130. . . . en kalgardh . . . ok är en steenlagdr brynder vti KTb 84 (144) . \" getahwsith skal wara hallabärg äller stenlakth PMskr 244. \""],"f":["steen- . ","-lagdher )"]},{"a":"stenläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stenlägga. han lat stenläggia brogher monga MD 504 ."],"f":[]},{"a":"stenläggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenläggare, stensättare. ss tillnamn. Skotteb 356 (1440, Borgm) ."],"f":[]},{"a":"stenlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenläggning. \" jtem j mark iiij penninga myndra akrana tha the oko til stenlägningen for sudhra port \" Skotteb 350 (1440, Borgm) ."],"f":[]},{"a":"stenlöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. tiderico steenlöper KTb 17 ( 1409) . ib 24 ( 1411) ."],"f":["steen- . ","-löper )"]},{"a":"stenmalmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["malm. PMskr 598 (avskr.). thett blydh, som vttagiitt war aff sten malmenom ib 621 ."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenmärke, råmärke el. dyl. som utgöres av en el. flera stenar. . . . swa at fra stenmarket och ther nydh nordhan fore är ledhingx hamars ägha Akt Kungsådr 25 (1484). Jfre stenmärke."],"f":[]},{"a":"stenmortare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenmortel. PMskr 416."],"f":[]},{"a":"stenmullögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ltvättfat el. bäcken af sten. han lät vatnit i ena steen mullögh (pelvim lapideam) Bo 174 . Lg 3: 74 ."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenmur. \" fik han sea en thiccastan sten mur \" Bil 318 . KS 44 (113, 47) . Jfr stenhusmur."],"f":["stein- KS 44 (113, 47) ), "]},{"a":"stenmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenmur. MP 5: 76 ."],"f":[]},{"a":"stenmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = stenmark. Bergqvara 92 (omkr. 1490). swa gaar bärgquara märke i tw stenärke, som liggia . . . ib."],"f":[]},{"a":"stenmärki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr stena märki."],"f":[]},{"a":"stennika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stännika."],"f":[]},{"a":"stenogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stenig. \" hans sägn var bar iordhin ther hon var stenoghast \" Gr 319 . \" i stenoghom ok mödhosamom vägh \" Bo 105 . Bu 498 . Bir 1: 274, 2: 197 . GO 405 ."],"f":[]},{"a":"stenogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stenig. \" pratum quod dicitur stenugä eng \" SD 1: 566 ( 1279) ."],"f":["-uger )"]},{"a":"stenpikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenhacka. \" jtem j makr for stenpicker till bössemestere \" Skotteb 387 (1463-64, Kämn)."],"f":[]},{"a":"stenpärun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["crustumium mii quoddam [genus] piri steen päron GU C 20 s. 156 ."],"f":["steen päron )"]},{"a":"stenriva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["remna el. springa i en sten. watn som lopp i sten riwnar Lg 3: 338 ."],"f":[]},{"a":"stenrö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenrör, stenrös. \" nakra faa människior, hwilka sik lönlika skylto i sten rön ällar i bärghomen \" Lg 3: 170 . Jfr stena rö."],"f":[]},{"a":"stenrör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenrör, stenrös. latandes vppa honom kastas eths törsta steenrör, hwilkit steenrör än bliffwir til lthenna närwa[ran]dis dagh MB 2: 23 . MD 314 ."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenrör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. (Svartb 325 (1429). stenrör, stenrös. nw liggia j swärike mang gotz ödhe / som fordom waro vptakin mädh storo mödhe / stor stenröör bewisa thet nogh / affwer hwilken är växin willande skogh PMskr 192. JMPs 583. - ss råmärke. opa östra sydhona är han (ɔ thenne fyäldher) vtmärktir meth thw steenrör SD NS 3: 358 ( 1418) . . . . ok swa thedan retth til en stor stenrör wpa wäghen millan kwmo oc kiwla Svartb 325 ( 1429) ."],"f":["steen- . ","-röör )"]},{"a":"stenröse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenrös. ss råmärke. FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . tå dömde iagh then gamlbe råå . . . gildan och then andre ogildan och xl march aff them the nya steenröse ther vpsatte ib."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugg el. slag av sten. STb 2: 288 (1488). ib. ltha warth per beltare ssaker vi mark fför eth sten sslagh ssom (han) gaff ssiffridh ATb 3: 284 ( 1514) . - märke efter slag av sten. at then döden led hade inthet blanat eller blodwite wtan it sten slag wid twningen STb 5: 127 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"stenstolpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenpelare, stolpe el. pelare af sten. hon . . . screff korsins tekn j stenstolpa mz sinom fingir ST 262 . KL 308 ."],"f":[]},{"a":"stenstrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klippstrand? uppenbare hafs strand, stenstrand och skogsholma må de niuta och bruka tillsammans effter strömmings fiskie FH 5: 128 (1488, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"stenstudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenpelare. \" bundo the han vidhir ena sten studh \" Bo 190 ."],"f":[]},{"a":"stenstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenstuga, af sten uppförd stuga. hustru doretea skwingx . . . lot upp olaff niclissone sit stenhws vndontakne the norre gatobodhinne ok steenstufwonne uppe mot bärghit SJ 97 ( 1440) . min granne . . . wil mwra sich ena stenstugw framan widher gathuna ib 264 ( 1458) ."],"f":["steenstufwa . ","stenstuga )"]},{"a":"stenstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*stenstuvu ughn","*stenstuvu vidher","-stuuo- . ","-wedh )"]},{"a":"stensöta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stensöta. polipodium stensöta Växtförteckn. fr. sl. av 1400-t. hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. saxifraga stensöta ib."],"f":[]},{"a":"stensöta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stensöta, polyodium vulgare Lin. \" saxifraga stensöthä \" LB 6: 284 ."],"f":[]},{"a":"stentafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stentafla. \" gudz budhordh äro thy, hulkin siälfwir gudh screff j twa stentaflor \" ST 534 . MB 1: 353, 458 . MP 2: 163 . MD 78 . Jfr stens tafla."],"f":["steen- MD 78 )"]},{"a":"stenthro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenkista, stengraf. \" lhofwodhit laa j lukto kari nidher grafwit ok stodh j enne stentroo \" Bil 53 . j thera eet liik j stentyronne ib 743 . hans ben . . . vpgrufous v limde stentro at skrinläggias ib 799 . \" tha tok iosep han nidhir af korseno . . . oc lagdhe han i sina nyo stentro \" KL 394 . lMB 2: 388, 389."],"f":["-tro . ","-troo )"]},{"a":"stenthro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenkista, stengrav. Jfr Sdw 2: 1306. toghum wi thän ärofulla licamen aff altareno oc lagdhum . . . i the stentro thär wi hafdhom latit redha Hel män 239 ."],"f":["-tro )"]},{"a":"stentomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stenig tomt, med stenar belamrad tomt. . . . at huilken som först byggie wil aff sten tompten, som the tretta om, han beholle tompten zachlöst STb 3: 467 ( 1500) ."],"f":["-tompt )"]},{"a":"stentorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stentorn. \" nidhir tryktos the mz swa myklom thunga som thz största stentorn älla biärgh ware ouir them lakt \" MP 1: 251 . Su 460 ."],"f":[]},{"a":"stentrappa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stentrappa. TK 269, 270 ."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenvaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boningshus av sten. karl . . . oplot . . . en tregard med ene sten waning STb 5: 230 (1519)."],"f":[]},{"a":"stenväg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Isl. steinveggr, m.] stenvägg, af sten uppförd vägg, vägg el. mur i ett stenhus. wm the steenvwäggena som the hawa mik vnt atbyggya vppa thera gildes grundual SJ 417 ( 1375) . tideka mithaka . . . lot vp hannis pancermaker fri oc quit sit stenhus . . . mädh alla fyra stenweggia bak ok fore ok vppa badha sidher ib 124 ( 1443) . ib 135 ( 1444) , 175 (1448). haffua . . . giffuit til sancta katerina gilde . . . en theris stenkällara medh fyrom stenweggiom ib 179 (1449). loto . . . eskil oc hinrik . . . her karl e oc . . . margitte vp . . . et litit stenhus . . . mädh grunden, källare, i lengd oc bredh epter fyra stenwäggior (för -ar?) thet vtuisa ib 182 ( 1449) . Jfr stenhusväg."],"f":["steen- )"]},{"a":"stenvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg som bildas af stenhälllar? hwilcken skoug som begynnes öster ifrån mitt sweedh wijdh een stoor steen, hwilcken ligger wijdh ett stoort bärgh, och föllier alt thett bärgett inn til een stenwäg, som ligger till niehls monsson och pa wäster sijdhan swedhet, tha ligger förbe:de styckie upp i högsta bärget, och sedhan föllier thet samma bärg in till stenwägen igen DD 1: 151 ( 1493, nyare afskr.) ."],"f":["steen )"]},{"a":"sterna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stirdhna."],"f":[]},{"a":"stia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stia, svinhus. \" jtem late läggia in swiin i stiana \" Arnell Brask Biᴵ 29. Jfr stighia."],"f":[]},{"a":"stia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr svina stia samt stighia."],"f":["stiogalter , "]},{"a":"stibordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stigbord, dammlucka. \" ägher clostrit dammen op fran stiffbolith saa longth som man kan kasta meth ena kastyxsse \" VKJ 116 ."],"f":["stiffbol )"]},{"a":"stiborþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stigbord, dammlucka. thu . . . hyölt jnne ordhen sparleka, som stibordhet watnet i qwärnenne, än nw haffwer thu takit fra stibordit, oc strömar wt hwart thz ordh wti tik är, som watn i forsen LFK 143."],"f":[]},{"a":"stidhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stridsman. MB 2: 226 . Jfr mot-, mote-stridhare."],"f":[]},{"a":"stifta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["grunda, inrätta, stifta. ath for:da . . . iordh . . . hawa värid swa lenge vnder the sama prebenda och vnder thöm hona först stiftadhe SD NS 3: 151 ( 1416) . Jfr stikta."],"f":["-adhe )"]},{"a":"stigh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["steg. \" o hwat faghre äru thin stiigh ällir thin treen (gressus tui) höffdhingans dotter \" Mecht 228 . Jfr fota stigh."],"f":["stiigh )"]},{"a":"stigh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fot-, fram-stigh."],"f":[]},{"a":"stigh öre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stiga, taga steg, träda. ath noger wille styge aff hsten och lathe then andre rydhe GPM 2: 13 (1504). - landstiga han (ɔ kung Laomedon) wndrar myket oppa edra tiilkomman, hwij stygen j hans land wtan hans loff oc mynne Troj 5 . 4) bestiga, para sig med. om handjur. med prep. pa. pahanen skal haffwa fäm hönor wppa thet han skal ekke stigha pa the hönor som ärw mädh äg haffwandis PMskr 261. "],"f":["stigha in , stiga in. BSH 5: 382 (1510. H. Gadh). Jfr instigha. ","*stigha ivir , stiga, gå el. hoppa över. oleff . . . zacer til llxxx mark fore bomen han offuer steech STb 3: 376 ( 1498) . Jfr ivirstigha.","stigha up , 1) stiga upp, gå upp. - gå i land, landstiga. han (ɔ kung Kristian som önskade passera Släktet) wille siälff stiga vpp wid färiestaden oc in skipen igen her nidan for slottet Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). - Jfr upstigha. Jfr af-, land-, nidher-, til-, ut-stigha och alderstighin."]},{"a":"stigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stiga, taga steg, träda. han stegh vppa öuärsta trappona a thöm litla stighanom Bo 200 . \" han steegh a sin gangara \" Iv 642 . faymas stegh aff häste Bil 658 . Di 145, 294 . \" ryze hertoghen stigher i holit stora \" RK 3: 3801 . han . . . steegh i een hok ib 3421. thaa stegh haghen j färiana Di 241 . \" the swänske styghn i landh mz sena hasth \" RK 3: 4080 . ib 3751. nar the stigho vppa landit Bo 240 . lridder steen paa alandh stigher RK 3: 3740 . \" wiidh stäkit fiik han stoorth meen . . . han ey kunde mz skipp ther gynom komma thy kom han i större waanda thy han motte ther stiggha tiil landa \" ib 2030 . the . . . stigho . . . til sinna hästa Gr 266 . - uppstiga, uppfara. om Kristi himmelsfärd. þär han tel hinna stägh Bu 12 . - stiga, taga (steg). hwart thz fiät the stighu Bir 4: 158 . - stiga, trampa. klenasta frwgha oc swa stolt at hon gat ey stighit fullo fiäte a iordhina (super) terram ingredi non valebat nec pedis vestigium figere), fore sin blöta harund MB 1: 430 . \" madhkir hulkin som liggir vm vinterin suasom dödhir ok the som framganga . . . stighia oppa (calcant in) hans bak \" Bir 2: 186 . \" han ste sa fast at stenanna roku for hans föter hwar han frams teg (hann trað sva fast grioþ. at up geck er firir fotom hans varð) \" Di 77 . - stiga (öfver), gå (öfver) hoppa (öfvver). the som fatadhe wardha widh at the widherfrestga at stighia owir mwren Bir 5: 52 . - bildl. öfverstiga, öfverskrida. engoledhis sculu the (cellerna) stigha ofuir thessa maattona VKR 43 . 2) rycka, tåga, gå. han stiigher aastadh mz mykit moodh RK 3: 3799 . 3) bestiga. han steegh ensamen mwrin första Al 8921 . - stiga (öfver) gå (öfver), hoppa (öfver). the som fatadhe wardha widh at the widherfresta at stighia owir mwren Bir 5: 52 . - bildl. öfverstiga, öfverskrida. engoledhis sculu the (cellerna) stigha ofuir thessa maattona VKR 43 . 2) rycka, tåga, gå. han stiigher aastadh mz mykit moodh RK 3 . 3799. 3) bestiga. han steegh ensamen mwrin första Al 8921 . - stiga upp el. in. i. cristne män þorþo eigh stigha (per scalas ascendere non auderent) staþen Bu 496 . sanctus georgius . . . tröste þem stigha staþen ib. stigher nokor man mins herra konungsens fäste vtan ellir jnnan hafui forbrutith sith liiff EG 66 . ","2) stiga upp, stiga i pris. er frvctandis, ath rogh spannen stigher vp i vp i !UDDA_TECKEN? marck FM 369 ( 1508) . Jfr upstigha. "],"f":["stiigha RK 3: 2030 . ","stighia Bir 2: 186, 5: 52 . ","stigher . ","stiigher RK 3: 3751 . 3799. impf. stegh. steegh Iv 642 ; Al 8921 ; RK 3: 3421 . ","steigh MD 8 . ","stek Di 241, 294 . stägh L.; Bu 12 . pl. stighu Bir 4: 158 ; Lg 3: 179 . ","styghu RK 3: 4080 . ","stigho Bo 210 ; Gr 266 . ","stighin ) , ","stigha sik , stiga (ned). diäffululen segh til heluite steigh MD 8 . ","stigha a , stia på, gå på, taga steg. the . . . stigha annan wägh fastelika a . . . annan wägh wilia the ey fästa fotin MB 1: 226 . ","stigha af , stiga af, stiga ned (från häst el. annat djur som nyttjas till ridt). klärken . . . stegh af Bu 26 . Iv 180 . RK 3: (sista forts.) 4470 . Jfr afstigha. ","stigha in , stiga in. thaa kom haghen mz eth större skep ther stek konung gunnar jn Di 241 . Jfr instigha. stigha niþer, stiga ned. tornet bögþe sik som bugha aiþ tel iorþ . . . at eigh þorpte fa[n)gen flöia. vt(an) stegh androm fote niþ ok flyþe Bu 173 . " at han vilde ey stigha nidher aff korsseno " Bil 118 . Jfr nidher stigha. ","stigha up , 1) stiga upp. gå upp, uppstiga. fa[n]gen . . . stegh up iui tornet. som þät var högst (ad summitatem turris consendit) Bu 168 .' the . . . samman bundho stegha widh steghia, oc stighu opp (näml. på taket) Lg 3: l179. - om Kristi himmelsfärd. han . . . stegh vp til hyjpna MP 2: 30 . ","stigha ut , stiga ut. petrus . . . stegh wt w skipino Bo 240 . - Jfr be-, framstigha."]},{"a":"stigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stig. ss kolmått. Jfr E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 22. \" hans krokfoth talade til olaf iämpta om xvi stigha koll han hanom pliktogir var \" ATb 1: 257 ( 1467) . ib 306 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"stigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. ett slags transportredskap el. fordon? stig, mått motsvarande tjugufyra tunnor. ss kolmått. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 290; Dyrlund i Aarb. f. Nord. Oldkynd. 1885 s. 267. þänne kolaren aghär hwarn syknän dagh giua atertan matokorghä som foghäten lägger ym alt berghit. hwar þättä forsymär. böte þre örä firi hwarn stig. som honom brister SD 5: 638 ( 1347) . om kool, mothen ther omm schall wara effther szom gammelt haffuer warid sex barkorra j en halff stiigh DD 1: 168 (1499, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"stigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ingeldo stigh \" SD 2: 530 ( 1308) . - Jfr biärgha-, gen-, glappa-, kirkio-, löp., mordh., vil-stigher."],"f":["stiigher . ","-ar )"]},{"a":"stigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stig, gångstig. eg. och bildl. jter stigher jtiner langher stigher äller vägher GU C 20 (hand 2) s. 47. borth gangande j wilkena stighana SpV 471 . o herra gudh . . . thyne lönlike stygha lyggia j dywpo watne MP 5: 124 . Jfr fä., gango-, gen-, gluppo-, mordh-, vägh- (Sdw 2: 1025) stigher."],"f":[]},{"a":"stigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. stege, trappa (med tjugu trappsteg); stig, lntal af tjugu. vid räkning af fisk. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 453 f. \" en stijgh torsk So 290. \" ib 306 ."],"f":[]},{"a":"stighi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stig, gångstig. \" sidhen kommo lthe til eth bärgh: ther owan laa en lithen stighi (jfr Visio Tungdali: qui moms transeuntibus angustum valde præbbat iter) \" Pa (Tung) 29 ."],"f":["stigha . ","stighia Bir 2: 273, 274 . ","stegha Lg 3: 179, 402 . med art. ack. stighan Bil 799 ; Bir 1: 268 . ","stegan LfK 185 . ","stighanom Bil 799 ; MB 1: 218, 219 ; Bo 199, 200 ; Bir 1: 268 . ","steganom LfK 185 . ","stigha Bo 199 . ","stigha Bir 1: 268, 2: 254 . ","stega RK 2: 7620 ; MB 2: 234 . ","steeghar RK 3: 3791, 3807 . ","steegar ib 3840 . ","stighom MB 2: 311 . med art. ack. stighan Bo 199 . ","steghomen Lg 3: 179 ), "]},{"a":"stighi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","- Jfr vinstighi (Sdw 2: 989). 3) stig, antal av tjugo. vid räkning av fisk. jtem !UDDA_TECKEN? stighe rocher for vj öre Skotteb 410 (1466-67, Kämn). Jfr stigher (Sdw 2: 503 r. 26 ff. nedifr.) samt S. O. Jansson, Nord. Kultur 30: 39."],"f":["stige . ","styge . ","stegha BSH 5: 348 (1509, H. Gadh) . stiggha HLG 2: 137, 138 (1526)),","*stigha pinne","stega- )","*stigha spiäle","stegaspiäli )"]},{"a":"stighia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr svina stighia samt stia."],"f":[]},{"a":"stighia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stia, svinhus. \" hwar man bryte aff sina stygher innan pascha wiidh iij (3) marck STb 1: 432 (1459, Burspr. han stal en galth och hadhin i xiiij dagha in i sinnä stigha \" ATb 3: 249 ( 1511) ."],"f":["stigha )"]},{"a":"stighlädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läderremmar vid hvilka stigbyglarne hänga. bedzil, giordha och stigläder war alt giort aff gull Va 21 . \" then vngä falantin . . . sprang opp j sadin wtan stigläder eller istäd ib. \" Fl l(Cod. B) 533, (Cod. C) 537."],"f":["steg- Fl (Cod. B 533) , "]},{"a":"stighlädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stigläder, läderremmar vid vilka stugbyglarna hänga. Jfr Hildebrand, Sv. Medell. 2: 354. skathades erik hillassons bygia oc stigledher för i mark stäkuttha JTb 43 ( 1463) ."],"f":["steg- VKU 85 ( 1556)"]},{"a":"stighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr landstighning."],"f":[]},{"a":"stikamäöz","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stäkamäz."],"f":[]},{"a":"stikaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utmärkt genom i jorden ss råmärken nedsatta stänger el. pålar. huius . . . empcionis terminus est sepes ibi circumdata quod dicitur stikat ok staffrat SD 3: 105 ( 1312) . Jfr stakaþer."],"f":[]},{"a":"stikil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (horn)spets, hornartad spetsig utväxt, pigg. the (drakarne) baro . . . ij hoffdhe thera hwar en stikil äller flere (habebant cristas in capite) wär än nakor horn aff diwr Al 5054 ."],"f":[]},{"a":"stikilormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggorm. stikil orma (aspidum) ethir MP 1: 59 . lib 2: 288."],"f":[]},{"a":"stikilstör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fästa, sätta. 1) förse (en pil) med spets. vii!UDDA_TECKEN? ortugh for xxx tölther pyle at stickia Skotteb 381 (1462-63, Kämn). v öre them som piile stickede ib 386 (1463-64, d:o). ib 393 (1464-65, d:o), 401 (146566, d:o), 425 (1468-69, d:o). tywgw lästher stikkada pila satta j tynnor PMSkr 165 . 2) sticka el. sätta (eld på ngt), tända. ther näst wille han stikka ellden pa en boodh ATb 3: 181 ( 1506) . ","3) bestämma pris på? gudh förlathe the köpmen som stykke sine vare saa dijrth thet them inthes [?] behoff giordes GPM 2: 276 ( 1507) . - Jfr utstikka (äv. Sdw 2: 889) och ostikkadher."],"f":["stickia Skotteb 381 (1462-63, Kämn) . sticke ib 401 (1465-66, d:o). styckie ib 393 (1464-65, d:o). impf. -adhe. stickede Skotteb 386 (1463-64, Kämn). part. pret. -adher),"]},{"a":"stikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fästa, sätta.","1) fästa spets vid en pils skaft; förse (en pil) med spets. j [1] tunno stikkade pijlar Stuffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl. s. 285 (1444). x tunnor styckat piil FH 4: 83 ( 1499) .","2) sticka, el sätta (eld på ngt), tända. han loth . . . stikka eld oppa room ST 357 . ib 348 . Di 256 . the stickadhe eld a alla sidha RK 2: 1375 . stikkandes starkan eel oppa hwset i fira hörne Lg 3: 455 . jude söner . . . stikkade . . . ellen vppa stadhen MB 2: 69 . ib 137 . \" skulom wi stikka ellen vppa tith hws ib 109. \" Lg 3: 179 . blandamär . . . stikkade . . . elden j borgenä Va 33 . MB 2: 311 . \" lhiögh hwar man . . . ena green . . . oc kommo the vp oc omkringh lagdo torneth oc wärnena mz träggenomen. oc stikkado . . . ellen j vdden \" ib 102 . "],"f":["stykka: -ado MB 2: 137 . ","stycka: -at FH 4: 83 ( 1499) . ","-adhe . ","-adher ) , ","stikka up a , påtända, tända (eld). the stormadho til hans palacium oc wildo thet winna, tha konungin thz sagh stikkadhe han sielfwir inna til eld oppa ST 413 . BSH 5: 435 ( 1511) . - Jfr upstikka."]},{"a":"stikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sticka, brodera. stichatha husu SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). I par stikkahahuso lib 4: 711 (1430?). Jfr utstikka, äfvensom stikkare, stikkebonadher."],"f":["-adher )"]},{"a":"stikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sticka. herrans swena . . . wroko starka ekespitir innan hans hös ok gatu hanum enkte meen giort wtan brustu swnder stikkunar hwar epter andero sum at barus Bil 255 . them foglin som kallas fenix bär saman thörra stikkor ok quista mällan hulka han saman bär ens träs stikko hulkit som är vtan til lthört af natur ok innantil är heet j hulkit hter först kombir hiti aff solinna skini ok swa vptändis thz sidhan vptändas andra stikkona af thy Bir 1: 255 . ib 2: 257 . Su 413 . \" thu sände thina wredhe, lhon swalgh them som elder stikko \" MB 1: 318 . \" i warom eldhe brindher minddhre en skäff ällar lithen stikka, än en tiokker ällar stor stokker \" LfK 116 . (städerna) sunko nidhir mz folk oc fää swa at ey bleff atir een stikka ST 391 ."],"f":[]},{"a":"stikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sticka. SpV 499 . \" gör ena äller manga stikkor trinda oc spanna longa \" PMSkr 505 . Jfr trästikka. "],"f":["*stikko ände , "]},{"a":"stikkande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["stickande. \" stort mwln kom offwer hymmelen oc stor liwng eld oc tordon rägn oc stykkande storm \" Troj 73 . Jfr stinga."],"f":[]},{"a":"stikkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr pil-, pila-stikkare."],"f":[]},{"a":"stikkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr pärlostikkare."],"f":[]},{"a":"stikkare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr pärlo stikkare."],"f":[]},{"a":"stikke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stykke."],"f":[]},{"a":"stikkebonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stickad el. broderad väggbonad el. tapet. I flamsk boneth xx alne longer i frwstwffwn och 11 andre smaa sticka bonadhe HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"stikkehosor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stickade hosor. STb 3: 304 (1496)."],"f":["stycka hosser )"]},{"a":"stikker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stickande, häftig. \" fingo the starkasta genbör oc ther mz en stiikasta (för -an) storm \" Lg 3: 48 ."],"f":[]},{"a":"stikkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["adj. sticken, snarstucken. Jfr Sdw 2: 1306. biliosus sa stikkin oc trvmpin GU C 20 s. 56 . passionatus stikkin ok pinosamber ib s. 414 . monarsiculus . . . daarotter oc sticken ib (hand 2) s. 153. - hastigt uppbrusande? om vrede. mädh stikken wredhe ok brädzsko MP 4: 191 ."],"f":["stikken )"]},{"a":"stikkomal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr stikkomärke. stikko malith ällir märkit (bravium), hwilkit them loffwas som strida, ok them giffs som sigher haffwa wnnith SpV 136 ."],"f":[]},{"a":"stikkomärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målstolpe? än nar thu kombir fram til stikko märkit, tha saktas thänna gislan ällir stiwngin (cum autem preveneris stimulus iste cressabit) SpV 473 ."],"f":[]},{"a":"stikla klädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eeth halff stikkä klädhe SD NS 2: 9 ( 1408?) ."],"f":[]},{"a":"stikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sticknas, blifva förtörnad. bondomen took tha wiser at ledhas ok toko at stikna wider ok vredas RK 1: 2779 . \" thenne almogen her i landet . . . som fast knarcker oc sticknar off thenne . . . örlig \" BSH 5: 454 ( 1511) ."],"f":["stickna . ","-ar )"]},{"a":"stiksadhul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stäkasadhul."],"f":[]},{"a":"stikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? L.","2) stift, biskopsstift. S. Gustafson, Hemming Gudhs språk 1: 20 (1509? H. Gadh). 3) anordning, bestämmelse. tron är aff tolff stykke, aff syw sacramentis . . . oc aff thät stikth som hälga pawa, biscopa, oc hälga ffädher haffwa stadfästh oc samtykth j sino almänneliko concilio älla rad JMPs 295. the hälga kyrkios lagh oc stikth, hwilken ffordom waro aldra ffulkomligasth j människona aminne, äru nw mästa dels glömdh oc afflagdh ib 465 . 4) stiftelse, donation. at i . . . thenna fornemda stikt och gaffuor j inga handha matto hindren eller qwelien HLG 1: 132 (1489). - Jfr stikte."],"f":["styckth )"]},{"a":"stikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ordning, inrättning, stiftelse. ath the ekke oss ordlösä göra j thesse sama stikth som wy sticktath haffwom FH 1: 54 ( 1485) .","2) stift, biskopsstift. \" i vpsale sticth \" BSH 4: 267 ( 1501) . han lagade stichen effther sith säth MD 432 . \" han regerade stiktith ob 433- jam twomgade stocjtem ob 437. lincöpingx sticth \" ib 486 . \" at stickit blifue uthan wode \" ib 501 . ib441, 494, 495, 500, 505."],"f":["stickt . ","sticht MD 495 )"]},{"a":"stikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) grunda, inrätta, stifta, instifta. at vp byggia oc stikta j iherusalem gymnasium MB 2: 280 . \" at eet closter skulle styktas och byggias i abo biscopsdöme Fh 1: 14 (1441, nyare afskr.). äftir thet rikesins raadh i swerighe fundeat hafua oc stickat ät closter aff sancte birgitto orden \" ib 2 .: 121 (1440). sidhan thz closter är fulkompadhe hwilkit jak först stiktade Bir 4: 48 . ib 69 . RK 1: (LRK) s. 226, 3: (sista forts.) 5523. lhuilke . . . mangskona closter oc renlifnada stiktadhe oc opböradhe Su 53 . huru thetta reenlifuit är stiktath VKR 5 . the systranna oc brödhranna regla som skipadha äru aff warom herra ihesu christo oc aff pawans makt stiktadha oc stadhfästa t thiäna j lichamlichom tharfuom oc ärindom systrom oc brödhrom ib 8 . Bir 4: 117 . lthet altaret mz thes tilbörilssom lsom the nw nyligan . . . fwnderat oc stycktad haffua j sancti blasij koor SO 163 . vy . . . kenomps . . . oss . . . giffuit haffua wart gooz . . . til sancti iohannis ok marie magdalene prebenda j wyborgh for war forfadhers siel her tordh bonda rörixson som han stichtadhe j sin liifffs thyma FH 2: 55 ( 1422) . \" at iak met tessin II godz for:de stiktar ok funderare en äwigha messo \" ib 5: 97 ( 1485) . the messen requiem eternam hulken enkanneliga är stiktat at sighias fore crisna sieler LfK 272 . thz officium är stiktat fore olärdä leckmen ib. BtRK 242 (1466, orig.) . \" thetta helsama offrit är stiktat oc giffuit syndarom til synda forlatilse \" Su 297 . tha han thetta hälga sacramentit stikadhe ib. lib 206. ath the ekke oss ordlösä göra j thesse sama stikth som wy sticktath haffwom FH 1: 55 ( 1485) .","2) inrätta, ordna. \" all thing styrkta oc flya skäliga oc nytteliga \" MB 2: 308 . Su 78 . 3) förordna, påbjuda. konungin en pänningh stadga stichtade RK 2: 648 . prestanne. . . kalladho a han som j laghin hafddo (för -de) stiktadh om jnsätta päninga MB 2: 287 . - bestämma, besluta thet herre möthe, som the gode herrer . . . stikthet oc belefft haffue at sta skulle j stocholm FM 363 ( 1508) . the gode herrer . . . haffue sielffue beleffwet oc stiikthet thet möthe ib. thän daghen war them stiktadher til sorges oc bedröffwilsens dagh hulken alzmäktogher gudh them omwände til frögdh oc glädhi MB 2: 204 . . förordna, föreskrifva. helge fäder hafua stikkat vij pasalma läsäs fore thöm LfK 273 . en clärik . . . som holler gudz tidegärd vppe. swo som her erik axelsson ok andre gode herrer haffua thet stikttat FM 542 (1512?). - Jfr bestikta."],"f":["stickta . ","stichta . ","stiiktha . ","stykta MB 2: 308 ; ","-as FH 1: 14 (14441, nyare afskr.); -at Su 296 . styckta: .-ad SO 163 ; ","-at BtRK 242 (1466, lorig.) . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"stikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) grunda, inrätta, stifta. instifta. the sielahusen som han ok hans hustro hado styktat vpe moth slotet KTb 89 ( 1474) . priamus . . . styktade siig aff then glädy en stor högtid Troj 66 . äpter the gratande dagena styktade the troyander oc nagra hälga daga ib 196 . - donera. JämtlDipl 220 ( 1431) . Mecht 347 . . . . styckta thet stenhuseth som the nw sielff besittia til ena prebendam her i byiakirkione Sj 2: 3 (1474). . . . stiktadhe jach . . . helge licame gille her i stokholm till hielp oc bestandh . . . wort öffra hws met källaren till ewerdelige ägo HLG 1: 131 (1489). ath wij giffwith, stycktadh och funderath haffwom . . . ena ewiga rento STb 5: 303 ( 1513) .","2) inrätta, ordna. gudz beskärän hon är swa stichtat at hon ma forsculdas mz bönom SvKyrkobr (Lucid B) 184 . - anordna, anstifta. west tw hwro myken stor fare styktad är j the gyllena wllen Troj 13 . 3) förordna, påbjuda. gaffwor ok testamente, som han hade giffuet och stycktedh pa sitt ytersta STb 1: 13 ( 1475) . the gaffuer och gerninger, som hustrv elzabe . . . hade giffuit och giort . . . och stycketit i then nya prebenda ib 3: 227 ( 1495) . - bestämma, besluta. then wnge härre akter nw styckte een härredagh GPM 2: 22 ( 1508) . - förordna, föreskriva. thänne bönen scal oc strax läsas effther syw psalmana oc helgemennana som erchebisopen jacob hafuer styctat SvB XLI . \" tha styktade troyaner at then högtiid skulle kallas j xv daga \" Troj 196 . - Vissa av fallen kunna ävern föras till 1. - Jfr be-, in-, til-, up- (Sdw 2: 859) stikta."],"f":["stichta . ","stykta . ","-adhe . ","-adher . ","supin . ","stichstadh JämtlDipl 220 ( 1431)"]},{"a":"stiktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) instiftelse, inrättande. thessins rellifuis stiktan oc stadhefestilse VKR 7 . \" haffwer gudhelikin snille . . . kungiort . . . sins hälgasta sacramentis stiktan \" Su 303 . - stiftelse, inrättning. pa huilka stiktan hafwa hederlige ok renlifwes män . . . mik lofuat theris myndoga breff FH 5: 98 ( 1485) . huilka gafwo ok stiktan til mere staffestilse . . . bider jach . . . biscop kort j abo om hans nadhes secretum ib. 2) anordning, bestämmelse. swa länge . . . laghen . . . fulleliga höllos oc gömdos för onye biscops stiktan oc mildhet MB 2: 285 ."],"f":[]},{"a":"stiktande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr styklande."],"f":[]},{"a":"stiktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundare, stiftare. \" sanctus dominicus prädicara ordens wärdoghe stiktare oc ffwndator JMPs 13. \""],"f":[]},{"a":"stikte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stift, biskopsstift. \" om . . . här arffwid, kan . . . warde forseedh medh noget canecke gel . . . widh domkyrken eller pa bygden, j thet stykte eller annerstadz \" GPM 2: 92 ( 1499) . ib 93 ( 1499) ."],"f":["stykte )"]},{"a":"stikte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stikt 1. til thesse ware sticktis ewige makt ock högre forwarelse FH 1: 58 ( 1486, gammal afskr.) ."],"f":["stickte )"]},{"a":"stiktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stiftelse, inrättning. sama fundacio oc stycktilsse som forscriffne gulsmidher begynt oc vptaget haffua j fornempda koor SO 163 ."],"f":["stycktille )"]},{"a":"stil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrifstift, griffel. \" zacharias beddis stiil oc screff \" Lg 1041 . suärdh hängir nw vidh sidhona (på munken) for stiil (stylen) oc taflo Bir 2: 70 . \" j högre handh han (skrifvaren) haffwer en sax blek ok papir stil ok wax \" MD (S) 290 . LfK 12 ."],"f":["stiil )"]},{"a":"stil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivstift; griffel. scrifften, som giord ok scriffuen är wnder notarij her mortin jenssons stil och hanscrifft STb 4: 279 ( 1512) . Jfr iärnstil."],"f":[]},{"a":"stilker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjälk. \" tre bla roser oc stilkerna gröna (i beskrifningen på ett sköldemärke) Hildebrand, Sveriges medeltid, 2: 558 (urk. fr. 1483). - bildl. wi draghum synd i modherena liwe mz likama som wi hawom aff förstoms tilkom (från början? Cod. A stykkiom 148) \" MB 1: (Cod. B) 538 . - Jfr stiälke, stiälker."],"f":[]},{"a":"stilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stilla, komma (ngt) flytande) att stanna el. upphöra att flyta. - i fråga om \"lös\" mage. bolus armenus är en röd jord . . . oc lösan bwk stillar PMskr 463. lapis licis är en sten . . . stiller them som hawa lösan bwk ib 479 . 2) stilla, dämpa, lindra, mildra häftigheten av. wardh stiilt en aldhra största plaaga SkrtUppb 381 . 6) avstyra, förhindra. ther med matthe betages och stilles mekit ont och bestandt GPM 2: 361 ( 1511?) . STb 5: 332, 336 (1521, Kop). at stille tettwe wradt begynt är ib 337 (1521, Kop) . ib 355 (1522, Kop) . ","9) sköta, fodra (husdjur). erich suensons pigha . . . tilstodh, at hon stillade sona STb 2: 611 ( 1492) . schal klockaren haffua . . . fore twa kyrkiahwnda ath lata stilla vj mark ib 4: 164 ( 1507) . ","2) stillas, dämpas, upphöra. \" slaget styltes grecana wonno seger \" Troj 98 . \" tha styltes slaget fordy nattha mörkeriid opp gik \" ib 115 . 3) avstyras, förhindras. om tet (ɔ: upproret) ther medt kunde stilles STb 5: 355 (1522, Kop). "],"f":["stylla . ","-er PMSkr 479 . ","-ar ib 463 . impf. -te. -ade STb 2: 611 ( 1492) . ","stiilt SkrtUppb 381 ), ","stilla sik , 2) stilla sig, lugna sig. här aff stylthe siig menelaus Troj 73 . - stillas, dämpas, bli mindre häftig. wintteren stiller seeg GPM 2: 286 ( 1508) . wnghe oc gamble skullo akalla all hälgon sik til hiälp, oc när swa giort war tha stilte sik plaghan JMÖ 159 . - refl. *stillas, 1) upphöra att flyta el. rinna. stryks thet (ɔ en lösning) j rinnande öghon, tha stillas thet och ey mer rinna PMSkr 479 . ","*stilla af , dämpa, göra slut på. om sa sker, stillis aff all twisth och thwedrekth BSH 5: 73 ( 1505?) H. Gadh)."]},{"a":"stilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stilla, komma (ngt flytande) att stanna el. upphöra att flya. han . . . stilte there thar MD 41 . rosa pulwer stillir näse blodh LB 3: 62 . tha stillis bloder ib 67 . \" saa stilte gwd sith signedhe blodh ib 195. saluia kraasath styllar blod i saar \" ib 7: 11 . ib 5: 80 . \" siwdir man rosir i regn watn thz stillir lösn som kombir aff hitha \" ib 3: 62 . - stilla, dämpa, hindra (ngt gasformigt) att utströmma el. utbreda sig. stilla drakans röök MD 188 . 2) stilla, dämpa, lindra, mildra häftigheten af. ruta . . . stille hosto LB 5: 80 . ib 2: 35. thz (ɔ: rökilse) stillar lungosoth ib 39 . stilla, dämpa, lugna. stillis thiin wredhe MB 1: 345 . MP 1: 309 . RK 2: 96 . borgara . . . bade honom . . . stille sine wrede ib 3660 . \" mz tolkit stiltess alth kiiff oc trätta \" ib 3: (sista forts.) 5848 ; jfr 6. - dämpa, hämma. for clostrins ska, oc wanfrägdh stillas oc läghraskolandis (pro sedando scandalo et infamia monasterii) Bir 4: 60 . 3) stilla, lugna; tillfredsställa. mz twsende gyllena han them stille RK 2: 4432 .","4) bringa till stillhet, tvinga att hålla sig i stillhet el. i styr. her erich bleff . . . the reza stilther RK 3: (sista forts.) 4638. 5) stilla, styra, hålla i styr. sina tungo ma han ey at stilla Iv 574 . 6) afstyra, förhindra. thz stilte the fruor Fr 3173 . \" om han wille thz ey stilla at hans fogata til hans handh swa lenge rado städher ok landh \" MD (S) 271 . 7) afhålla. hwi lät thu mik tha göra illa oc wille mik aldre ther aff at stilla MD 96 . ib 124 . \" honum kunde ingen aff siön stilla \" RK 3: 2783 . 8) styra, ställa, ordna, inrätta? kwng hans och hans medholl ffa eth ganscha storth modh herwtaff, vthen thet snarlighe stilles i en annaen motthe BSH 5: 343 ( 1509) . ","1) stilla sig, stanna, upphöra att flyta. stil tik blodh LB 3: l195. stil tik thz helghe blod ib. 2) stilla sig, lugna sig. stil tik mod LB 3: 195 . - stillas, dämpas. hurv thenne opresning ville stille sig BSH 5: 343 (150+9). 3) styra sig, afhålla sig? for vredhe matte hon sik ey stilla Iv 5669 . på thz the skulle sig ther aff stille RK 3: (sista forts.) 5594 . "],"f":["stylla . ","-ir . ","-ar LB 2: 35, 39, 7: 11 . impf. -te. -de RK 2: 96 . ","-ter . ","stil LB 3: l195 (på tre st.), ","stilla sik , ","stilla ut af , "]},{"a":"stilla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["i tysthet. i hemlighet? war . . . bodena gifuit stilla. om mester gotzstqaf ingeledis wille, tha skulle bodet til rom at rida MD 506 ."],"f":["stille . ","stiille )"]},{"a":"stilla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stilla, stående el. kvarblivande på samma ställe, icke rörande sig från stället. solen manen stiernor planetor ok vathnen . . . the blifua tha stilla ok staduga vthan alla rörning eller nagra löpän SvKyrkobr (Lucid B) 233 . 2) stilla, lugn. om vidn, väder el. vattenyta. haffwet star nw styllast oc roligast tiill segling Troj 85 ."],"f":["styllast Troj 85 ) , "]},{"a":"stilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva stilla, stillas, dämpas, upphöra. en kommo wij eig lengre för thetta swaare meenföre skuld, huilchet wij daglige hopes stille skulle FM; 291 (1506)."],"f":[]},{"a":"stillabref stillo gummerus synstat 40 1425 avskr.","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stadga rörande (reglering av) kyrkliga avgifter. Gummerus Syn-stat 35 (1425, avskr.) . än togh ath j edert stillabreff stonder atth prester haffua schal lichstho epter huan dödan ib 37 (1425, d:o) ärechebisops. jönissa. haquonsson . . . stadga oc stillabreff. for almoghanom j . . . jemptalandh JämtlDipl 250 ( 1440) ."],"f":[]},{"a":"stillera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["destillera. \" saltith skal swa tillredas, brennes, oc sidhan smältis j warmth wathn, oc stilleres mz filteom \" PM XXX . Jfr distillera."],"f":[]},{"a":"stilta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stylta."],"f":[]},{"a":"stim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buller, gny, sorl, stim. \" en riddare . . . fik bradhlika höra mykit stim ok brask, swa som aff wängta manna färdh \" KL 121 . \" varfrw fik höra stimit ok bangit (strepitum et tumultum) som af them gik \" Bo 1 . \" the nalkadhos thz mz storo stime oc mykle gäld \" ib 206 . - buller, stim, oväsen, oro. mz stime oc bange kan bönin äkke vardha höuelcia Bo 45 . nar hon (bönen) dröuis af ängo stime älla rope ib 104 . Bir 2: 145 . \" lärdhe hon thöm at bort köra aff sinom hugh ok hiärta alt världinna stym ok bang \" KL 350 . wärldzlika gärninga och hwghsilsa stim Ber 147 . ib 26, 179 . Su 454 . \" mz nakra syndhenna stym ällar buldher \" LfK 133 . - Jfr diäfla stim."],"f":["stiim Su 454 . stym], "]},{"a":"stim","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) buller, gny, sorl, stim, oväsen, oro. thy var mik astundelikit bortdragha mik fran werdhene stiim oc bang Prosadikter (Barl) 93 . eth . . . sloth, oppa hwilkidh enghen människia kwnne boo, för thät sthim oc bangh som diäfflana thär gordhe om nattha tidh JMPs 413. 2) skara, flock. Jfr A. Bengtson, Nils Ragnvaldi 143. Jfr: syntes när hästen eth stort dyäffla stiim (dæmonum exercitus) Lg 3: 424 ."],"f":["stiim Prosadikter (Barl) 93; Leg 3: 424), "]},{"a":"stima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hvalfiska stima."],"f":[]},{"a":"stima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr mote stima."],"f":[]},{"a":"stima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bullra, väsnas, skrika, stimma. the (Judarne) stimadho (perstrepebant) oc göddo mz gäld mot honom som hunda Bo 154 2) dåna, ljuda. vrghonar stymadhe (resonant) j fägerste lywdhe Lg 3: 569 ."],"f":["styrma . ","-adhe )"]},{"a":"stiman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tummel, tumlande. offtha händher ath the som seghla komma j waadha thär hwal fiska stiman är thy springa oc wältha skipith PMSkr 109 . Jfr hvalfiska stiman, vilken art. bör utgå."],"f":[]},{"a":"stimber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ther mädh giordom wi them domasarttä oc stimma swa ath them badom nöghde oc welnögde JämtlDipl 235 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"stinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["styv, hård, fast. \" rigeo . . . vara oc vardha stinder oc oböghlin \" GU C 20 s. 526 . \" at the hans huvudh slogho mädh röne hwilkin war stoor groff oc stiin \" SkrtUppb 293 . \" thän tiidh alla henna limer hardnadho ok stynno giordhos som aa andhro dödho menniskio \" ib 391 . Jfr munstinder."],"f":["tiin Sk rtUppb 293 . ","frf . ","vok . i änd. -nn-),"]},{"a":"stinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["styf, hård, fst. blötir hon (ɔ: dialea) harth oc linar stint LB 3: 124 . \" the galta börsta waro swa stinna som nakre hwasse stal tinna \" Al 5127 . thera (drakarnes) bryst stodh them op ij höght swa stin them gat ängin böght ib 5052 . \" bondin hawir hardha axlar. starka armläggia. oc stinna knokor \" Bo 134 . styf, spänd. första strängin är stinnasth (cum distendatur fidis) tha bristhir han häslt GO 175 ."],"f":["frf . ","vok . i änd. -nn-)"]},{"a":"sting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se styng."],"f":[]},{"a":"stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bildl. \" han staak thz i konungsins öra at han loot thz hwss wp göra \" RK 1: 2210 . \" kwnne the stingha ther nogyth onth oppwndher i blandh almoghen, eder i moth, ther leggia the siigh win om \" BSH 5: 315 ( 1508) . - sticka, föra el. sätta (ngt någonstädes). the stungo en hat vppa ene glaffwa RK 2: 2047 . - med dat. then som näfsa skulde hor hwarghen stinga sinom handom fram fore them Su 420 .- sticka, stöta, rikta (ngt spetsigt föremål mot ngn). enghen man war sa dyerff ath han tordhe stingha eth spywth moth them Di 222 . 3) stickas, instötas. for spyutit gynom thina sidho stak (d. v. s. genomborrade) ST 181 . stiuga sik, smyga sig. han haffwer stwngith sig offwer en sidhe BSH 4: 352 ( 1503) . \" stak iag mig lönlige aff thetta land \" RK 3: (sist forts.) 4297 . stinga a, rikta styng, göra angrepp med styng. hwar the diwrin stungo a ther kunde them enkte fore sta Al 9273 . "],"f":["stygna . ","stinghia , se uppstinga. pres. -er. impf. stark. staak RK 1: 1555, 2910 . ","stagh MD 46 . ","stungo . ","stungin . ","stik Bir 3: 437 ; MP 2: 11 . ","stingx Ber 17 ), ","stinga af , genom styng el. stöt kasta från hästen. om gudh hanum the äro an honum aff at stinga tha är han man IV 1651. Jfr afstignga. ","stinga genom , ","stinga sik genom , genomstinga sig, genomborra sig. hon stak sik ginom MD (S) 22Jfr genom stinga. ","stinga i genom , = stinga genom. iätten . . . wilde haffua stungit falantin igenom Va 42 . Jfr i genom stinga. ","stinga in , sticka in (ett svärd i skidan). han strök sit swärdh ok stak thz in Iv 2225 . Jfr instinga. ","stinga nidher , med stickvapen stöta (ngn) nedf (från hästen). han stak mik nidher a the mark han tok mit örs oc han bort reedh Iv 481 . " stinger nokor aff jder honom nidher han giffuer sik fangin ok fölger ider " RK 1: 1606 . Iv 702, 2343, 4501 . falantin . .. wart tha stungen nid fra hästen Va 38 . " han stak honum död aff hesthen ned " RK 3: (sista forts.) 5615 . ","stinga sunder , genom stickande sönderbryta. ther stragx synder sa mangt et spärsskapt RK 2:5178 . ","stinga up , sticka upp, sticka hål på. hans högrä siidha staks vp mz eit spiwt MD 67 . Jfr upstinga. ","stinga ut , 1) sticka ut, med ngt spetsigt stöta ut el. aflägsna. þe . . . stungo hanom vt öghon Bu 133 . som karthiis synes stik han wth mz en kniiff LB 2: 67 . 2) sticka ut, skjuta ut. jag gik opp pa wernen . . . och lath ther stinga wth etn hatt RK 3: (sista forts.) 5134. 3) störta ut, flöda ut? blodhit stak (för sprakt) aff hans liiff wth MD 16 . - Jfr utstinga.","stinga ut genom , "]},{"a":"stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stinga, sticka, stöta (ngn el. ngt) el. såra (ngn) med ett spetsigt föremål. eg. och bildl. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 480 f. thu skalt ey hugga, stinga eller mörda thin jämcristen om thu vilt gudi vörda Fornvännen 1949 s. 323 (väggmåln. från 1451 enl. avskr. av J. Bureus). thräfal miskund är en mz hulke licamen stingx (punitur, läst pungitur) ok siälinne spars Nio kap ur Bir 25 . tesse vithnade at ion tingwlfsonoc the satho til per sinnare til öllz oc pedhir vth een kniff oc ville stinga ena kono ATb 1: 236 ( 1465) . . . . fför thet hon sade monges baat lög ij reser . . . och hade stongit honum j armen STb 4: 277 ( 1512) . \" han stak sin mog i gillestuen \" ib 5: 26 ( 1514) . (?) tz party, som ther stwndhom wankar, ther haffuom wy ey makth medher them ther aff styghia (för stynghia?) eller sla JTb 45 ( 1464) . - abs, nw senken idher spiwt oc stingin mz them Prosadikter (Karl M) 269 . stynga är ypparen än hwgga PMskr 127. stinga oc hwgga skwla the alle (ɔ krigsmännen) kunna, men snararen winner thensom stinger än then som hwgger äller slaa j stridhenne ib. - med stickvapen stöta (ngn ned från hästen). Troj 110 . the rändhe mz syn glaffwen tiihopa oc stwngo hwar annan aff hästen ib 131 . han . . . stak konung menelaum aff hästen ib 214 . ib 225 . 2) sticka, stöta el. införa (ngt, i sht spetsigt el. långsträckt, föremål i ett annat). - sticka, stöta, rikta (ngt spetsigt föremål mot ngn); peka (finger åt ngn). saa märkis ok christi thiänista möö, for lithla syndh, swa at alle stinga fingher aat hänne (notatur omnium digitis) SpV 449. 3) med i jorden nedstuckna pålar el. dyl. omgiva. Jfr Sdw 2: 1307. 4) stickas, instötas. Jfr Sdw 2 1307. 5) smyga in (ngt i ngt). han stod qwinnone äkke til om thet sama myölid i them lista posanum war som qwinnan i bänkin hafde stwngit ATb 1: 73 ( 1457) . - stinga sik, 1) smyga sig. magom wij haffwa eder for en tyg tiilflykt oc beskärm¨ ath fiendena stynga sig ey j mällon staden oc oss Troj 121 . 2) upphetsa sig, uppegga sig. han synis hällir retha gudh, än blidhka. hwilkin j siälffwe bönenne sik j hämpdinna astwndan stingir ok opwäkkir (quem . . . stimulat . . . libido vindictæ). for thän oräth han lidhit haffwer SpV 571 . - refl. *stingas, 1) sticka, stinga. vidh yghilutthin som hwass är aff sik, ok stingx liknas vidh dyäffuolsins inskyutilse MP 5: 236 . 2) sticka varandra. hedhne oc cristne tagha nw at bärias oc huggas nw mz swärdhom oc stingas mz spiwtom Prosadikter (Karl M) 277. 3) häftig värka till. om kroppsdel. stingas äller hwggas klöffwana tha tak . .. PMSkr 233 . "],"f":["stynga . ","-er . ","stak . ","stagh ATb 2: 286 ( 1486) . pl. 3 pers. stwngo Troj 131, 236 . ","stiwngo ib 285 . ","supin . ","stwngit Atb 1: 73 (1457). stongit STb 4: 277 ( 1512) . ","stingx Nio kap ur Bir 25 ; MP 5: 236 ),","stinga i genom , genomstinga, genomborra. nw war riddaren mykith wredher . . . oc stak hunden igenom mz sit swärdh Prosadikter (Sju vise m) 121 . Jfr genom stinga. ","stinga sunder . 2) sticka sönder, skära sönder. en lös quinna, som stak synder höginden fore calmara sytke STb 1: 57 (1476). han stak synder kledin pa olaff mölnare son ib 80 ( 1476) . Jfr sunerstinga (äv. Sdw 2:553).","*stinga til hopa , drabba samman (med spjut el. dyl.). tha kom diomedes rännande hasteliga panthasilea bar strax j moth honom, the stwngo hardeliga tillhopa män panthasilea bleff stadog sytiande j sadelen Troj 236 . ","*stinga sik undan , smyga sig undan. strax pighan fik se olaf . . . tha stagh hon sik wndan for hannom och tordhe eke ga j moth honom sedhan ath hon kedne honom ATb 2: 286 ( 1486) . ","stinga ut genom , jfr Sdw 2: 1307. - Jfr hiärt-, hul-, in-, saman-, um- (Sdw 2: 1323), unt- (äv. Sdw 2: 831), up- (äv. Sdw 2: 859), upa- (Sdw 2: 1324), ut-stinga samt dödh-, ormstungin."]},{"a":"stinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styng, håll, häftig smärta i sidan. for hald eller styngh LB 7: 12 . \" är tz swa ath nakon far hald eller sting i sina sydo ib. ther hallith eller stingen staar ib. styngär stath stilla ib. tz fortagher . . . haldh eller styngh \" ib 102 . \" ted är goth for styngia och hald \" ib 133 . ib 14 . \" tz hielper for styngiom \" ib 98 . ib 279. drikx hon (salvia) med wiin. ldujger for gambla hostho sydowärk och stiöngh ib 11 . \" for vred j qwed oc i tarmana oc for styng i sydorna \" ib 255 . hon (colica passio) hender mest j sma tarmana oc stundom j te högre siidona oc stundom i ten venstre med swara styngia oc vred sa at man tenker at tarmana skwlu rijffna ib 256 . tag . . . itt stycke fliit hat . . . oc läg oppo tarmana oc oppo magan ter som styngen staar ib 258 . \" takir thz bort the stynge som komma aff offuirflödige blode \" ib 3: 65 . \" hafwer quinna werk eller styng effter barns byrd \" ib 7: 279 . Af de anf. ställena kunna flere föras till styng. Jfr detta ord samt stingi, stiunger, äfvensom sidho stynger."],"f":["sting ib 12 . styng ib 14, 255, 279. styngh ib 12, 102 . ","stiöngh ib 11 . ","styngia ib 133, 256 . ","stynge ib 3: 65 . ","stingiom ib 7: 279. styngiom ib 98, 279), "]},{"a":"stinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styng, håll. Jfr Sdw 2: 1307."],"f":[]},{"a":"stingi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lm. L. Jfr stinger."],"f":[]},{"a":"stingirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utstingirska (Sdw 2: 889)."],"f":[]},{"a":"stinka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hoppa, studsa. stenen tog oppa fönstrid ok stank vt oppa gatuna ATb 1: 193 ( 1463) ."],"f":["stank ) , "]},{"a":"stinka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hoppa, studsa. piill och bysso stena mykit stank Rk 3. 289. et annat hwg hwg han pa hans hiälm. hiälmen war hard oc swerdit stank aff hanum oc nider pa axlen Di 11 . ib (Cod. B) 319. - frusa, stänka. the riis oc gislo slaghin thu war mz flängdher, swa at blodit flöt oc stank omkring hwset VNB 23 . - Jfr stiunka."],"f":["stinker MELL SVþ 4 i var.: StadsL DrVd 3: pr. i var., SVd 3 i var. impf. stank), "]},{"a":"stinka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stinka, lukta vämjeligt. hustru kaderin . . . kallade staffan pungemaares hustru en stinckande hora STb 2: 570 (1491)."],"f":["stinckande ) , "]},{"a":"stinnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva styf el. fast. smör möö sina spina mz henna (odörtens) oos tha stinnas the oc standha fwlle LB 3: 142 ."],"f":[]},{"a":"stinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? styfhet. for stinnelse i halsbastith LB 6: 106 ."],"f":["-else )"]},{"a":"stiongd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stiungd, stiunger."],"f":["stionger"]},{"a":"stiornfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stira","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stirra. \" plägha ey viderla mz them (ögonen) stira \" Ber 257 . Jfr stirna."],"f":[]},{"a":"stirdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["styf, stel. lbildl. alla ehanaan bwra wordho styrdhe (obriguerunt) MB 1: 318 ."],"f":["styrdher )"]},{"a":"stirdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["styv. stel. rigidus . . . stirdher oc hardher GU C 20 s. 526 ."],"f":[]},{"a":"stirdhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["styvna, stelna. rigere styrna GU C 20 s. 526 . brennestenen . . . rinder widh eldens werme, och sterdnar aff köldene pMskr 612 (senare avskr.)."],"f":["styrna . ","sterdna . ","-ar )"]},{"a":"stirdhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stufna, stelna. sternadhe hon (handen) LfK 215 ."],"f":["sterna . ","-adhe )"]},{"a":"stirna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" RK 1: 3863 . \" tha styrnande folcket a han (Klemmings uppl.: vndrade folkit mykit at han 1: 1874) \" RK (Hadorphs uppl.) s. 72. lJfr stira."],"f":["styrna . ","-adhe )"]},{"a":"stiugger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stygger."],"f":[]},{"a":"stiung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styng, stingande, stickande, sticksår. eg. och bildl. swa gik stiungit ginom mit hiärta at vndir var at thz sprak ey tha Bir 2: 134 . \" agwnd är ett odygdelighet ting wndher skioldhen giffwer hon hårdeliig stiwng \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260 . Jfr stiunger, styng."],"f":[]},{"a":"stiung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styng, stinande, stickande, sticksår. at thu wärne mik . . . fföre kast, oc stywngh, fföre hwgh oc slagh SvB 502 (omkr. 1520). - stickande el. stötande med stickvapen. vlixes . . . satthe stiwngith offwerst oppa philienis sköld Troj 110 . hector ämwäll j thz harda stiwng oc stött gaff siig jnthe ib 125 . - Jfr naghlstiung samt styng."],"f":["styng: -eth PMSkr 127 . ","sting: -itt ib 639 (avskr.)), "]},{"a":"stiungd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stingande, stickande. \" gaddin hardhna aff stiongdinna (punctionis) sidhuänio \" Bir 3: 74 ."],"f":["stiongd )"]},{"a":"stiunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) styng, stickande (med syl). kiände han sin sco wara sunder . . . ok fik enom sutara at böta. ok wardh sutaren saar at första stynge j sina hand Bil 249 . 2) styng, sticksår. miste lijf for lijf . . . swa manghe . . . hugg äller styngh a han lagþu SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). wm stingh äller slagh SO 14 . Gr 313 . mit hofwodh sargadhis aff thormanna stingom (pancturis) Bir 2: 243 . Lg 3: 96 . \" huilkin som mina styngia (stigmata) som är korsens gärninga bär idhkelika i sinom likama \" Su 457 . at han . . . mik ämuäl vaktadhe for madhkanna oc lorma stiongom oc bitom Gr 294 . Bir 2: 37 . \" fore scorpionis styong \" LB 3: 122 . 3) tagg, udd, spets. husit ther the äru vti. är vmgiärt mz hwassom stingandom gaddom ok stiongomBir 1: 41. är fruct vtantil rödh oc innantil frwl lmz orenlikhet oc styngiom (aculeis) ib 2: 128 . kräfwir dyäfwllin aff sinne brudh thorna ok stiunga (spinas et aculeos) ib. skal jak ledha thom owir then vägh som likir är thornom oc huassom stiongom ib 3: 10 . - uddstaf, pikstaf. oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom Gr 291 . ib (Cod. D) 386 . - gadd (hos bi). han (visen) haffwer jngin hwassen styng (sine aculeo est) MD (S) 268 . 4) oeg. styng, ängelse, förebråelse. fölghiande ey sins samuitz styngom älla motbiti Bir 2: 21 . styng, smärta, lidande, gral. the som känna stionga aff drykkenom Bir 3: 127 . \" öghans stiongir oc värkir \" ib 36 . vptände han i sik siälwm iþrugha styngia KL 189 . vm dröuilsa styngia Bir 2: 53 . Su 213 . huat . . . rädelika stionga klena naturen i mik tha toldhe ib 28 . o huat hardasta dödzsins stiwnga mik wslan stinga ib 248 . o beskasta dödzsins stionga ib. dödzins wärkia oc stiwnga ib 196 . iv 240. pinas af thwänaz stionom Ber 124 . \" fatikdoms ok pino styngia \" MP 1: 47 . skodha huar syndoghe skulu vara för sina synder som är j heluithis mörkir ok j äurdelikom döda ok diäfla styng ib 46 . \" j myrke heluitis iordh huar dödzsins skugge oc äuärdelikin stynggir är innebyggiande ib 274. - styng, retelse. at thz (ɔ: thit hiärta) enga frestilsa stionga (stimulos) rädhis \" Bir 4: 21 . VKR 68 . plaghadhis paulus hwilkin som tholde kötzsens tiong af diäfwlsins ängle Ber 121 . \" olikt kön i en stadh samanskipadh dragher thit kötzsens stinga hwar naturlika sköra lwstans lwghi är wan wptändas \" ib 161 . än thu känner . . . syndelika köätzens tionga ib 183 . - Flere af de anf. ställena kunna föras till stiung el. styng. - Jfr naghl-, naghla-, orm-, orma-, orms-, skoprion-, sorgha-, thörne-stiunger (-stinger, -stynger) samt stinger, stiung, styng."],"f":["stynger StadsL SK 8 i var. stynggir MP 1: 274 . ","stunger StadsL Sk 8. ack. stiwngh KrLL Kg 27: pr. i var. styungh SD 5: 376 (1314, 'nyare afskr.). stiong Ber 121 . ","styong LB 3: 122 . ","styongh: ormz styongh ib 149 . ","styng MELL Kg 23: 7; MP 1: 46 ; MD (S) 208 . styngh KrLL Kg 27: pr.; naglestyngh LB 7: 102 ; ormastyngh ib 10; orma styngh ib 89 ; ","ormstyngh ib 8: 48 . ","sting: nagilsting ib 2: 70 ; ","ormsting ib 60 . stingh KrLL Kg 27: pr. i var.; SO 14 ; nagil stingh LB 2: 70 ; ","ormstingh ib 44 . ","stynge Bil 249 . ","stiwnga Su 196, 248 . stiong ib 240, 248. ack. stiunga Bir 2: 128 . ","stionga ib 3: 127 ; 4: 21; Ber 161, 183 ; Su 28 ; thorne stiongana Bo 211 . ","stiönga VKR 68 . ","styngia KL 189 ; MP 1: 47 ; Bir 2: 53 ; Su 457 . ","stynger Lg 3: 98 . dat. stiungom Bir 2: 243 . ","stiwngom Su 213 . ","stiongom Gr 294 ; Bir 1: 41, 2: 37, 3: 10 ; Ber 124 . ","styngom Gr (Cod. D) 386 ; Bir 2: 21 . ","styngiom Gr 291, 313 ; Bir 2: 128 ),"]},{"a":"stiunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) styng, stickande (med syl). styng, stickande smärta. i smatharmana fik folkith wärk som en styng oc bliffwo dödhe SvKyrkobr 19 . 2) styng, sticksår. o bldozsens fflodh o spiwtzsens stiwngher o hiärtans bristher SvB 474 (omkr. 1520). 3 tagg, udd, spets. paul sagdhe war herre hwj hatar thu mik, thic är hardh ath trädha a mothe enom hardhom ok hwassom styngh MP 5: 23 . 4) oeg. styng, eggelse, förebråelse. - eggelse, retelse. wj ärom gudi plochtoge räddoga ok kärlek . . . wara siäl en styngh ok driffua hona fram til dygdelika gärninga MP 4: 253 . 5) agg, ovilja. then adra (ɔ lätins dotter) är nyggir hat oc stiongir mote thy thär got oc dygdhelikit är SvKyrkobr 354 . - Jfr knifstynger samt svärds stiunger (Sdw 2 573)."],"f":["stiongir SvKyrkobr 354 . ","styngh MP 5: 23 . ","styng (h) ib 4: 253 ; SvKyyrobr 19),"]},{"a":"stiunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr genomstiunger."],"f":[]},{"a":"stiunka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr stinka."],"f":["stiunker SmålL 13: l2. stiwknkir StadsL SVd 3 i var. stionkär VML II M 4. stionkkär UplL M 4),"]},{"a":"stiupbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. stiufbarn. SJ 70 ( 1446) , 253 (1457), 383 (1473)."],"f":["styup- StadsL H 5 i var. stiuf- L. "]},{"a":"stiupbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styvbarn. KTb 84 ( 1444) ."],"f":["stiuff- KTb 84 (144) . steff- Stb 2: 301 (1488). 3: 442 (1499). 4: 135 (1506). Jfr Sdw 2 1307), "]},{"a":"stiupbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styvbroder. \" huilket arff . . . joan peder[sson] kendes . . . fulkomplica vpborith . . . aff sine styffbröder pedher olsson och mattis olsson \" STb 3: 198 ( 1494) ."],"f":["stiuff- SJ 2: 260 (1494) . styff- Stb 3: 198 (1494). steff- Uppl Lagmansdomb 85 ( 1493) ),"]},{"a":"stiupdottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styvdotter. . . sagde sigh wara rette ärffuinge til forscriffne gardh pa sina stiwgdotters wegna, kadrin knwtzdotter Svartb 555 ( 1504) ."],"f":["stiwff- NMU 1: 101 ( 1422)","styeff- SJ 2: 179 ( 1490) . ","stiwg- Svartb 555 ( 1504) ), "]},{"a":"stiupdottir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjufdotter. SJ 154 ( 1447) , 192 (1450), 210 (1451). hanahde hon hona smälika som styfdottor KL 67 ."],"f":["stiuf- SJ 210 ( 1451)","stypp- VGL IV 21: 18. styf- KL 67 . stifSJ 154 (1447)), "]},{"a":"stiupfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styvfader. \" patrinus ni gudfader ok stiuffader \" GU C 20 s. 418 . \" broder hans philippi . . . vplot sinom kere steffader niels bagge eth stenhuss \" SJ 2: 152 ( 1489) ."],"f":["stiuffader GU C 20 s. 418 . stuffader STb 4: 345 (1513). stwffader ib 57 ( 1505) . steffader STb 2: 301 (1488), 382 (1489); SJ 2: 152 (1489)), "]},{"a":"stiupfaþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjuffnader. cloofas war . . . stiufaþir varra fru Bu 194 . Di 176 . RK 3: 1825 . SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . 273 (1403), 2: 71 (1408). SJ 211 ( 1452) ."],"f":["styup- StadsL Eds 20: 3 i var. stiuf- L.; SJ 211 ( 1452) . ","stiwf- SD NS 1: 273 ( 1403) . ","styuf- ib 2: 71 ( 1480) . ","stiu- Bu 194 . ","stiw- SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . ","stiug- StadsL Eds 20: 1, 3. styp- ib 20: 1 i var., 3 i var. styf- Di 176 . ","styg- StadsL Eds 20: 1 i var. stif- RK 3: 182 ), "]},{"a":"stiupmodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styvmoder. \" patrina ne prestens hustrv ok stiuffmoder \" GU C 20 s. 418 . matrimonia . . . gudmodher oc stiffmoder ib (hand 2) s. 124."],"f":["stiwff- KTb 85 ( 1444)"]},{"a":"stiupmodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjufmoder. lhans stiupmodher forgiordhe hanum Bil 729 . MB 1: 363, (Cod. B) 561. Di 231 . BtFH 1: 273 ( 1508) , 289 (1509). Lg 3: 508 . lätin är squallers modhir ok dygda stiufmodhir MP 1: 65 . ib 181 ."],"f":["stiwff- MB 1: 363 ; stywffDi 231. styuffh- ib. stiwgh- BtFH 1: 273 ( 1508)","styg- StadsL Eds 20: 3 i var. stiþ- MB 1: (cod. B) 561 . stiffib), "]},{"a":"stiupson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Isl. stjúpsonr] styfson. han (Tiberius) var stypson octouiani ok magher Bil 299 . SD NS 1: 139 ( 1402) . SJ 224 ( 1442) . ST 140 . Di 178 . PK 247 . FH 6: l123 (1512)."],"f":["stiuf- SJ 224 ( 1442)","styuff- ST 140 . ","lstyup- Bil 299 . ","styff- FH 6: 123 ( 1512) ), "]},{"a":"stiupson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styvson. \" . . ssin gaal ssom han erdhä epther ssin stwffsson \" ATb 3: 258 ( 1512) ."],"f":["stiwff- SJ 2: 111 (1488) . stywf- STb 4: 111 (1506). stif- ATb 1: 209 ( 1465) . ","stiff- ib 212 ( 1465) . ","stwff- ib 3: 258 ( 1512) . ","steff- SJ 2: 105 (1487), 212 (1492); STb 3: 124 (1493), 4: 100 (1505)), "]},{"a":"stiupsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halfsyster. hwa som sower mz sinne stiwffsyster (säkert för stiwffmodher; motsv. ställe Cod. B stiffmodhir 561; noverca) MB 1: 368 ."],"f":["stiwff- )"]},{"a":"stiupsystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styvsyster, halvsyster. STb 5: 76 (1515)."],"f":["stiuff- )"]},{"a":"stiuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stympa, lemlästa. \" thy iac aldre wet nar iach wardher stächter. stiwffder äller liflös Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). \""],"f":["stiwffder ) , "]},{"a":"stiuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["yra, hvirfla. \" mwll oc sand stöff op ij sky \" Al 3228 ."],"f":["imfp . ","stöff Al 3228 )"]},{"a":"stiäkkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stäkkia."],"f":[]},{"a":"stiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stjäla. \" thu skal ey stäala \" MB 1: 334 . \" scriffwat är j laghomen at then som stiäl skal meer atirgifua än han bort tok \" Bir 2: 281 . \" thär är onth at stiäla som bondin är siälwir thiuwuir \" GO 289 . \" han är ey bätre som gömer än thän som stiäl \" ib 288 . SD 5: 638 ( 1347) . MB 1: 129 . \" iak haffwer hwarke stwlit ällar lwgit LFK 141. han stl gerna aff mäldene \" Lg 3: 6 . \" nu stiäl man til ii öra päninga hönge fore stiäl [man] til en öra misthe huud ok öron stiäl man minne än til öre misthe hudhena \" MEG (re. A) 54 . ib (red. B) 59. EG 65 . þät . . . sum stulit är SR 44 . onda gerning hawin i giort, oc stolith mins herra silfkar MB 1: 247 . \" stiäl nakar man annars faar eller oxa \" ib 337 . \" wardher stolith liwandis fä ib. tha han hafdhe stulit farit \" Pa 7 . \" hwar som hafdhe stulit thz farit ib. han lyste . . . epte eno stolno fare ib. brodhoren som bokena hafthe stulit \" KL 220 . stalo grekar thera ben Bil 108 . \" thz swerd war stolit oc lönt lenge \" Di 76 . LfK 225 . \" en man hans taal et faar af sinom granna \" Pa 7 . KL 200 . BtFH 1: 149 ( 1506) . tu hawer swa opta stulit mäldena v säkkiomen Lg 3: 6 . ib 7. räddhus alle at thera fadher ok staz wäriare war fra them stolin Bil 252 . "],"f":["stiäll EG 65 . ","stiell LfK 225 . ","styäl SD 5: 638 ( 1347) . ","stal . ","stall Di 76 . ","staal Pa 7 . ","stalo . ","staalo MB 2: 411 . ","lkonj . ","staale ib 1: 129. part. pret. stulin. stolin Bil 252 ; ","-it Di 76 ; ","-ith MB 1: 247, 377 ; ","stolno Pa 7 . ","supin . ","stuliss Di 80 . ","stolis ib 112 ), ","stiäla sik , smyga sig. en kalmara borgare, som stal sig aff slottet oc aff landet BSH 5: 123 ( 1506) . " stal iak mik fran samqwändenne lönlika " Lg 3: 467 . - refl. stiälas, smyga sig. en krank kona stals j hans sängh Bil 784 . " hwilken swen som gör sina eigna gerningh stiälandis j sina (för sins) husbondha werkstadh " SO 6 . the wilia ekke stiälas pa [ytik] Di210. tw hauer stuliss vppa myn broder soffwande ib 80 . ib 112 . " at the skullo swa farlöst swa som stiälandis (furim) thädhan fara " Bo 20 . MB 2: 305 . ","stiäla bort , ","stiälas bort , smyga sig bort. thz iak skal hädan stiälas bort Iv 1091 . - Jfr bortstiäla. - Jfr firi-, fran-, ut-stila, samt dröm-,"]},{"a":"stiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stjäla. skylto honom, ath hafdhe stulit en häst aff en JTb 28 ( 1461) . \" äpter thz ath thän stalne hästin fandz i hans wärio \" ib 29 ( 1461) . \" feste matis ionson j mark for thet hans hustrv stall \" ATb 1: 201 ( 1464) . äpthir thet ath gozit oc hans gerningha lagw pa gulfwene för hanom som han stwlit hafde tha ville the hanom ey wäria ib 265 ( 1467) . visa kadrin feste lagh siälff xij ath hon ey stall ena silff skedh aff laris biörson ib 354 ( 1471) . ib. ","2) beröva (ngn ngt). han fryktade at egistus skulle stiäla honom liffwet aff Troj 283 . - Jfr stiäla utaf samt afstiäla. "],"f":["stiäl MP 4: 64 . ","stal . ","stall FMU 4: 91 (omkr. 1455); ATb 1: 201 ( 1464) , 288, 289 (1468), 354 (1471), 2: 14 (1473), 3: 101 (1499). staall Troj 285 . pl. 3 pers. staalo Prosadikter (Sju vise m c) 234 . ","staale GPM 2: 132 ( 1482?) part. pret. stalin: stalne JTb 29 ( 1461) . ","stulit JTb 28 ( 1461) ; ATb 1: 265 ( 1467) ; STb 5: 28 ( 1514) . ","stulid ATb 1: 97 ( 1458) . stwlet(h) STb 1: 306 (1481), 333 (1482). stolit STb 2: 304 (1488), 584 (1491), 3: 18 (1492), 306 (1496). stalit JTb 44 ( 1464) ),","han stall skedene w hans kisto ib 2: 14 ( 1473) . " hwro een hans landbo hustrv och henne leghe pigha, ginge j theris grannes gardh . . . och staale ther " GPM 2: 132 ( 1482?) . - med innehållsobjekt. tässe xij sato i nämpdinne om then tiwfwin som mattissa gulsmidz kläde stal . . . ok andra stöld han stulid hade ATb 1: 97 ( 1458) . - med personobjekt. bestjäla, stjäla från. tiwffwen, som stal mester laurens STb 1: 279 (1481). ib 323 ( 1481) . 2: 35 (1484). . . . quinnan war en tiwff eller hade stolit sin bonde ib 304 ( 1488) . tesse xij satho j näffendin tha then tivff skulle hänges som stall her niels sunnan aane ATb 3: 101 ( 1499) . STb 5: 28 ( 1514) . - med två objekt, varav det ena i dat. el. i dess ställe ack. betecknar den bestulne. stjäla (ngt) från (ngn). ath hon ecke haffuer stwlet andres fiskare ena skeedh STb 1: 333 ( 1482) . thu människia skalt ey stiäla thinom jämcristnom sith godz eller päninga MP 4: 64 . - med objekt betecknande den lokal där stölden begås. stjäla i el. från (ngt). han stall olaff kokkinpoycas härbärgh j mangh aar FMu 4: 91 (omkr. 1455). ath per karson stall hans ladho som een tiwff ATb 1: 288 ( 1468) . ib. ib 289 ( 1468) . ","stiäla sik , smyga sig. ware borgara stiela sig aff by, ä när de kwnna BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . en fförredare, som stl sig af stägit STb 5: 190 ( 1518) . " thetta fik diomedes wetha lönliga oc stall sig aff syna färd oc saa wndkom han " Troj 285 . ","*stiäla af , 1) stjäla (ngt) från (nn), bestjäla (ngn) på (ngt). kendis han haffue stolit sin egen hosbonde aff och vndandolt bade peninga och sölff en godh deel STb 3: 18 (1492). ","stiäla bort , bortstjäla. thu stal borth halfwan halmen ATb 1: 207 ( 1465) .","*stiäla fra , = stiäla af. hans tienare hade stwleth honom fraa iij (3) fath järn STb 1: 306 ( 1481) . ","*stiäla sik in , smyga sig in. BSH 5: 647 (1520, H. Gadh) . ","*stiäla ut , ","*stiäla sik ut , smyga sig ut. the iii jomfrurna som barnidh war antwardadh staalo sigh wth Prosadikter (Sju vise m C) 234 . ","*stiäla utaf , = stiäla af. tiwffuen som stal hans drengh peningane vtaff sTb 1: 88 (1477). at han hade stolit enom bonda vt aff alt tet han hade och atte ib 3: 306 (1496). MP 4: 64 . - Jfr for-, fran-, undan(Sdw 2: 811) stiäla samt hugh-, mal-, o-, tuhiufstulin."]},{"a":"stiälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stiäker 1. thenne yrt hon haffuir sin makt i blostrena ok loweno ok ey i rothen ok sliäkanom LB 3: 69 . lib 7: 158, 351."],"f":[]},{"a":"stiälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjälk. gräset oppstar, glosa thz är thz wäxer is tiälkan JMÖ 149 . Jfr äplestiälke."],"f":[]},{"a":"stiälker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stjälk. \" thz blomstrit wäxste af trem rotom mz rättom stiälk älla bul \" Bir 1: 175 . aff thessom trem rotmen vpuäxste aldra rättaste stiälkir ib 176. hon (örten) . . . haffuer lang brwn blomster mz tiäcka oc stackota stielka LB 7: 273 (kan föras till stiälke). 2) gren el. rör i ljusstake. en dyr lysebrander, aller aff gulle, som wtgingo af siw stiälka (calami) MB 1: 492 (kan föras till stiälke). - Jfr fänikals-, liusa-stiäker, äfvensom stiäke, stilker."],"f":["-ar )"]},{"a":"stiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nidherstiälp."],"f":[]},{"a":"stiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stjälpa, välta omkull, kasta omkull. - stjälpa, störta, bringa i fördärv el. olycka. än gudh är them snar til hiälpa, som människior wilia stiälpa SvB 411 (b. av 1500-t.). thet tik hyä[l] per, stiälper fiendan PMSkr 159 . "],"f":["-er . ","-tis ) , ","*stiälpa sik , vältra sig, välva sig, störta. Su 132 . ","*stiälpa umkring , stjälpa omkull, välta över ända. saa stiälptis waggan omkringh som barnedh j laagh Prosadikter (Sju vise m C) s. 235. - Jfr nidher-, um-stiälpa."]},{"a":"stiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stjälpas, hvilfvas om kull. tha fylthis färian ok stalp om kringh för them Di 242 . stjälpa, faal öfver ända, stupa om kull. hans fadher styrte til iordhena widher ok forma sik änkte hiälpa the vndra al at han mon swa stiälpa Al 704 . - falla, stupa. the slogho swa mz thera biälka at marghe mondo fore them stiälpa Al 7370 . \" tha hwffwedit stalp oc förmannen do folkit flyddo mz stora oroo \" MD 3698 . \" att the ey skulle för syna fighendher stielpa \" RK 3: (sista forts.) 5126. - i andl. mening: falla, störta. vtan tu wil mik nw hielpa tha ma min siel til helutis stielpa MD 127 . ä hwart the hafwa j syndena stulpit ib 126 . ib 129 . - falla, gå under. han skal tik fra the domara hielpa for them skalt thw ekke stielpa MD (S) 281 . jach vil honom her jn hielpa heller jach scal ther om stielpa RK 2: 5513 . - Jfr franstiälpa."],"f":["-er , se franstiälpa. impf. stalp. part. pret. stulpin),"]},{"a":"stiälpa","b":[],"c":"","d":"","e":["stjälpa, välta om kull. kasta om kull. med dat. opta stiälpir litin thuwa storo lasse Al 22 . - med ack. the fulo männene . . . stiälfto waghnen om kul ST 461 . - stjälpa, störta, brina i förderf el. olycka. the kunno idhre lifwe ey hiälpa vtan til ewerdhelika pino stiälpa Al 6844 . gudh är thöm snarast til hiälpa hwem som människor wilia stiälpa MD 160 . \" at diffwls swikom (för swik) skal thom ey stielpa \" ib 69 . \" gudh och sancte erik wilde honom stielpa \" RK 2: 589 . \" xiij landisherra hanom hoffuade hielpa konung karl aff swerige forderffua oc stielpa \" ib 7734 . ib 3777, 9160 . - fälla, förklara skyldig. kom dansker oc swensker in för rätta . . . danske böd iag myne fogther hielpa swenske altiid till saken stielpa RK 3: (sit. forts.) 5222 . - Jfr. nidher-, um-stiälpa."],"f":["-ir . ","stiälfto ST 461 ) . v. "]},{"a":"stiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["stalp ) , ","*stiälpa nidher . störta ned, störta omkull. tha honn hördhe thz tha stalp hon nidher ok danadhe Prosadikter (Sju vise m B) 182 . " genast stalp han nidher i käldona " SvKyrkobr 32 . swa ath [han] stalp ndier til markene STb 1: 361 ( 1482) ."]},{"a":"stiälpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr nidherstiälpilse."],"f":[]},{"a":"stiänger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stinger, stiunger."],"f":[]},{"a":"stiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) häst med stjärne el. lhvit fläck i pannan. ss hästnamn. vnum equm dictum stiernobliigh SD 5: 573 ( 1346) . "],"f":["stiarna: -or SO 14 )","stiärno ganger , ","stiärno satter , "]},{"a":"stiärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stjärna. iak bedhis ekke aff thik sol äller stiä[r]nor SkrtUppb 60 . \" o ärafullastha jumffru maria . . . clarligha skinandhe stiärna \" ib 377 . at thu leddhe the hälgo tree konungha, mädh enne sterno til thin SvB 49 (mot sl. av 1400-t.). o hälogh atherlösarens modher . . . haffsins stiärna (stella maris) hiälp fallande folk som aktar oppsta JMÖ 48 . 3) pannhus. Jfr Sdw 2: 1307. - Jfr dags-, haf-, himil-, ledhe-, morghon-, siu-stiärna. "],"f":["sterna: -v SvB 49 (mot sl. av 1400-t.) ), ","*stiärnobonadher","-bonadir )","*stiärno fal , ","*stiärnoprydder , ","*stiärno skin","-sken )","*stiärnagangs mästare","-gangx- )","*stiärna hoper","siterna- )","*stiärna liker","-likin )","*stiärna skodhan","-skodan )"]},{"a":"stiärta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr rödhstiärta."],"f":[]},{"a":"stiärter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" byrhere stort \" SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). byrgerus dictus stert ib 2: 485 ( 1307) . - Jfr räva stiärter."],"f":["starter . ","sterter . ","-ar ) , "]},{"a":"stiärter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gäddo-, ikorna-. laxa-, tvä- (Sdw 2: 687) stiärter."],"f":[]},{"a":"stiärter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stiärter."],"f":[]},{"a":"stiärtfinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om tjänarinna. pedissequa que tärna stiärt finna tiänista pygha ok thiänisth GU C 20 s. 424 . \" o hwat thätta är eth forbannth bythe, at dygdhinna fru är nw wordhin lastanna stiärtfinna (ancilla vititorum) \" SpV 127 (jfr Sdw 2: 510). ärin j wordhna thera stiärtfinnor (canillæ), for thän skuld j girnadhins thera thäknadh ib 273 ."],"f":["-finnor ) , "]},{"a":"stiärtfiuna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjärtfena? dygdhinna fru är nw wordhin lastanna stjiärfinna (ancilla vitiorum; mjöj. har i st. f. ancilla af öfversättaren lästs pinnula) Spec. Virg. 69 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"f":["-finna )"]},{"a":"stiärtfiädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjärtfjäder. PMSkr 283 ."],"f":["stärth- )"]},{"a":"stiärthuggin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. som har stjärten avskuren. 2 thonno fyllinga thorsk howdhskorin oc styärthoggin VKj 153 (1466)."],"f":["styärthoggin )"]},{"a":"sto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr eld-, garþ-, lik-sto."],"f":[]},{"a":"sto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gardh-, lik-sto."],"f":[]},{"a":"stodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se studh, och jfr bakstodh."],"f":[]},{"a":"stodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flocka av ston med en el. flera hingstar; flock av hästar. equiricia cie stodh ok fä hoper GU C 20 s. 236 . \" plia lie idest armentum vel grex hortd stodh ok diwrahoper \" ib s. 463 . item gifwe wi . . . wår sothata häst . . . som går wid örebro med wår stod, och samma sotd med och al then boskap wi hafwa wid haga Lagerbring Saml 3: 257 (1470, avskr.) . ib. hwilken stoodh äller hesta wil halla han skal försth aktha wm aldhren, thy yngre än try aar, oc äldre än tyo aar dogha ey til stodh PMSkr 219 . \" actha the hesta som scole gaa med stoden ath the äro oförderffvede vel skaffte oc little \" Brasks Cal 266 . 2) sto. VKJ 241 ( 1466) . \" eth stod och eth fööl hade han stulit \" Svartb (Skokl) 533 ( 1477) . \" item giffwer iag cnuth påsse ett swart stoodh FMu 5: 90 (1484, avskr.). danda quinnor um vende han j stoodh \" J Buddes b 95 ."],"f":["stod . ","stoodh )"]},{"a":"stodhhors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en av de hästar, särsk. ston, som höra till en flock, sto som går (ute i skogen) i flock med andra hästar. Fyra handl rör Vkl 291 . item 2 stoodhorss . . . fik jak . . . oc the stoodh äro i oordlundhom VKJ 241 ( 1466) ."],"f":["stood- )"]},{"a":"stodhhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hingst. \" admissarius . . . goth sändebodh jtem stoodhester \" GU C 20 s. 8 . Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (1470, samtida avskr.). ib 25. . . . oc släppes todhesthen til twa resor wm daghen qwel oc morgon PMSkr 221 ."],"f":["stood- )"]},{"a":"stodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1307."],"f":[]},{"a":"stodhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stohäst, (vrensk) hingst. emisarius, stodhhest GU 8 . katir . . . som stodhhästir vtan bezl KL 276 . the . . . äru vordhne som stodh hesta hwar gnägiande til lannars hustru MP 2: 246 ."],"f":[]},{"a":"stoffera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smycka, utrusta. \" lmz clenod oc harnisk kostelic stofferat j thz besta \" MD 448 . Jfr utstoffera."],"f":["-adher )"]},{"a":"stoka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se staka."],"f":[]},{"a":"stoka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rasa, fara fram? the stokadhe om byn ther väl en thima RK 2: 4006 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"stokelder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brasa på stockved, stockeld. ss tillnamn. jusso stokeelder KTb 133 ( 1404) . ib 136 (1410), 31 (1413), 38 (1416), 141 (1419)."],"f":["-eelder )"]},{"a":"stokfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. å stock el. stång torkad fisk, stockfisk. stokfisk strumulus VGL XIV ."],"f":[]},{"a":"stokfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stockfisk. Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XX c. 32. lib l. XXI c. 2. - ss maträtt. odensdaghen til middagh primo stoffisch med miölk eller söth wellingh Brasks Matordn 6 . stoffisch med yrther oc rusin oc mandol ib 8 . - ss tillnamn el. öknamn. michiäl pädhersson, som kallas stokfisk SD NS 3: 465 ( 1419) ."],"f":["stock- . ","stoffisch Brasks Matordn 6, 8) , "]},{"a":"stokholms boar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["stokholms pänninar","-päningar )"]},{"a":"stokholms boe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stockholmsbo. \" han skulle gifwa iacop iönisson iij fat iärn oppa ens stokholmsbos wägna \" ATb 1: 185 ( 1463) . ib 298 ( 1468) . \" een stokholms bo sakir xl mark för olagha köpslagan \" ib 305 ( 1469) . ib 2: 268 (1485). "],"f":["-bo . ","stiokholmssboo ATb 3: 291 ( 1515) ), ","*stokholms borghare","*stokholms dränger , m (köpmans)dräng från Stockholm. een stokholms drängh bilaten pa ij mark för olagha köp ATb 1: 328 ( 1470) . ","*stokholms mark","-mar (c)ker),","stokholms mynt , n. i Stocholm präglat mynt. Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia 161. huilkith godz iak köpte . . . fore iii makr oc lx redho peninga stokholms mynt NMU 1: 151 ( 1496) . ","*stokholms öl , "]},{"a":"stokholmser","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Stockholmsk. fore adhertan hundradh mark swänska päningq stokholmska wikt SD NS 1: 172 ( 1402, gammal afskr.) . hundradha mark swenska päninga stokholmst mint SJ 78 ( 1436) . xx (20) stokholmeska mark ib 300 ( 1462) . ib 323 ( 1465) , 334 (1466)."],"f":["stokholmesker: -a SJ 300 ( 1462) ; ","-e ib 323 ( 1465) , 334 (1466). n. stokholmst ib 78 (1436)),"]},{"a":"stokholmsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stockholmsk. Jfr N. Ahnlund, Stockholms histora 161. swa goth mynt at siex mark göra ena lödugha mark stokholmska wikt NMU 1: 67 ( 1381) . Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) . halff tridie hwndrade (250) marcker stocholmske SJ 2: 212 ( 1492) . HLG 2: 103 (1519)."],"f":[]},{"a":"stokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr for-, o-stokkadher."],"f":[]},{"a":"stokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta (en fånges fötter el. ben) i stock, fängsla (ngn) med stock el. block. stokkin (ligno affgite) hans ben som hard ast Bil 473 . \" ther sat margh man . . . stukadhe badhe om händer ok föter \" Al 3415 . \" iak andwaradhe mina dottir enom man. ther . . . stukkar hona swa hardhelika at allir märghir vt gaar af hänna fotom \" Bir 1: 72 . ib 13 . MP 1: 303 . \" fogdana loto the böndere taga och stockade och klufde them mot laga \" RK 2: 671 . ib 695, 1019. 2) stocka. införa i bistock. han stokkar flugur ok bin flyga (för -a) borth MD (S) 230 ."],"f":["stukka . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"stokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svullna. \" hwn (örten) hielper swlne oc stokket bennom \" LB 3: 196 . for stokkad been tach bomolya oc smör hesthens been medher ib 2: 68 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"stokkasprangning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags garnering. en dwg met stockespragning FM 76 (1483, daniserande) . \" ij handkläde met stockespragning ib. \""],"f":["stockespragning )"]},{"a":"stokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stam, (på rot stående) trästam. swa som planto quistir vm han inplantas j thörran stok (trunco). til byria stokkin at blomstras Bir 1: 60 . - stock, stubbe. sua var hans natura opnt för än han doo at han var suasom onyttelikin stokkir (truncus) Bir 2: 179 .","2) stock, timmerstock, afhuggen el. öfver hufvud från rot och topp skild trästam el. ldel af en sådan, större träcstycke. i warom eldhe brindher mindhre en skäff ällar lithen stikka, än en ticker ällar stor stokker LfK 116 . þe . . . baro saman stoka (ligna). ok tendo bal vm cring han Bu 176 . \" sit hälaghasta howdh lagdhe han (Johannes döparen) owir en stok (super aliquo trunco vel lapide \" Bo 82 . \" the megh kaste medh stok ok sten \" MD 37 . \" dömdes nilis rohoynen onkala xx stock igen vtaff oleff nilisson \" BtFH 1: 242 ( 1507) . Di 44 ., 46. - om afgudabilder. han war wndher fra villo fra stokka dyrk ok stena Bil 80 . \" hedhningane dyrkadho stokka ok stena \" Bir 1: 154 . Bu 138 . Bil 359, 427 . 3) stock el. block hvarpå mynt slås el. präglas. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 923 f. skal han jngen annanstedz thet gwldh och penningä som han slaar forantwordhä och forsware en paa then stock som han töm skrodher ok mynther HSH 19: 15 ( 1497) . ib 13 ( 1480) .","4) stock, block el. trästycke hvari en fånges ben sättas. j stok älla fiätur Bir 4: (Dikt) 228 . hulke som. . . thwinga mina vini swa som them som j stok (cippo) äru sätte ib 1: 15. lsusom . . . vare . .. benin sat j stok älla präs ib 2: l179. satto swenana alla i en stook . . . wl tiwgho innan een radh RK 1: 3884 . \" ther saat hwar thera i sin stook len stoor welloger breder blook lib 3942. som han i stokkin laa tha haffe huar thera ena boyo vpa \" ib 3944 . \" hertogh eriks stook slo man swa fast at ther eth stykke wt aff brast \" ib 3952 . ib 3939 . the satte thöm j torn och stokka ib 2: 393 . the driffuo the böndher pa husit som far fylto torn stokka och thz ther var b 4009. ligge j stokkenom eller j kostonne vidher vatn ok bröd MEG (red. A) 55. ib 54, (red. B) 59, 60. EG 63, 64, 66 . han hafdhe honom is tokken i x wikur SD NS 2: 777 ( 1414) .","5) stock, gillerstock. \" hwar man skal hafwa ena wargasnaro eller stock \" GS 43 ( 1416) . BSH 3: 147 ( 1463?) .","6) ihåligt tyrä el. lstycke af en trästam i hvilket ett bisamhälle har sin boning, bistock. jak är . . likir godho bij hulkit som vtflyghande aff sinom bigardh älla stok flyghir til faghra yrt Bir 3: 118 . KL 11 .","7) stock, bössa, genom urhållning bildadt skrin af trä, cylindriskt och upprättstående kärl el. skrin af trä afsedt för penningars insamlande och förvarande. aldrig kom ater the xxx nobla i geen, som tu stal for x aarom v hänna (den hel. Annas) stokke Lg 3: 7 . \" the xxx noblana som han stal v minom stukke ib. - Jfr aggudha-, bryt-, by-, flut-, hof-, horn-, hyrau-, kal-, kask-, knä-, lik-, siänga-, städhia-, trä-, älgh-stokker. \""],"f":["stook RK 1: 3999 . ","stok . ","stook RK 1: 3884, 3492, 3952 . stuk VKJL I Kr 1, M. 26: 1. dat. stokke. lstukke Lg 3: 7 . ","-ar . stock (eft. föreg. räkneord) BtFH 1: 242 ( 1507) . ","stokka . ","stoka Bu 176 . ","stooka BSH 3: 147 ( 1463?) . dat. stokom Bu 138 ), "]},{"a":"stokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stam, trädstam, växtstam. \" magudir . . . kaalbladh oc stoch \" GU C 20 (hand 2) s. 111 (möjl. snarast att föra till kalstokker)..","2) stock, timmerstock. affradit är 2 pund smr oc 2 tiogh stokka VKj 171 (1480). - ss underlag el. dyl. för kanon. en gamul byssa vtan stok Inv cur Tynnilsö 3. llx andra stenbössor hughna i stokka ib. Skotteb 393 (1464-65), Kämn) . . . xx öre fore then langa byssan lades vti stocken SSkb 80 ( 1504) . i bild. . . . at ey sculi wredhe wäxa i hath oc göra storan stok FOVkl 214 . 4) stock, block vari en fånges ben insättes. RP 1: 375 ( 1376) . !UDDA_TECKEN? öre for then stock jönsi grinda sitther vpa Skotteb 441 (1469-70, Kämn). - skampåle? peder c (100) marck skal staa widh stocken ok ryma stdin STb 1: 414 (1483).","5) stock, gillerstock. Jfr J. Sahlgren, Namn och bygd 8: 165. 6) bistock. PMSkr 297 . ib. ib 300, 301, 303 o. s. v. 7) stock, bössa (i kyrka o. d.). j laas thil sancte torgilsa stok Kumla kyrkas rb 37 ( 1425) . Kyrkohist Årsskr 1920-21) s. 251 (omkr. 1498). at kätel . . . bekennis ath han hwaffde opbroty ij stokko j klosteret ok sancte gerdrude stok än bröt han op helge kors stok j wägh ATb 3: 152 ( 1504) .","8) stock, spång. ss ortnamnselement. Jfr: een vreth vestir i bynom ligiandis när grafwinne oc in til stokxwretane ligiandis ATb 1: 201 ( 1464) . - Jfr bom-, bysso-, eke-, fanga-, flut-, hugge-, kal-, kapo-, klokko-, offer-, pänninga-, sagho-, skur-, stupo(äv. Sdw 2: 527), säther-, säthervärks-, tima-, timber- (äv. Sdw 2: 656), trä-, trädhis-, undir(Sdw 2: 823), vargha- (Sdw 2: 932), vidha-stokker."],"f":["stoch GU C 20 (hand 2) s. 111. ack. stok. pl. stokka VKJ 171 ( 1480) . ","stokka Inv cur Tynnelsö 3. stokko ATb 3: 152 ( 1504) . ","stockena Skotteb 393 (1464-65, Kämn)), ","*stokka brut , ","*stokka kädhia","stockekieder ) , ","*stokka las","-laas . ","-laass . -looss HLG 2: 46 (1516). pl. -lasa VKU141 (1570)),","*stokka offer","stocke- . ","stokkä- )","*stokka pänningar","stokke- )","*stokka ände , "]},{"a":"stokoffer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stokka offer. Arkiv för Norrländsk hembygsforskning 1918 s. 108 (1522), 109 (1527), 110 (1532), 111 (1533)."],"f":["stochoffuer )"]},{"a":"stol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stol, isht stol i kyrka el. gudstjenstrum. GO 430 . gik han lönlekan jn i hennas sängha kamara sik ther gömande wndher enom paal ällar stol Lg 3: 599 . j säteno äru fyre stolpa som bära oc oppehalla thz som midhuägho är a stolemom a hulko man pläghir at sitia Bir 2: 242 . \" hon gat sitit a þöm (lejonen) sua väl som a stolom \" Bu 512 . \" þe leddo han tel guz mönstar ok satto han högt a mästara stol \" ib 197 . hon . . sa ii symne sik vara ii vänasto mönstre: ok þär koma molok fagharan skara mäþ iugfrum ok varta fru först ii skaranom . . . ok sattes a stolen (Cod. C a stool 928): þär näst sa hon koma vänasta vnga svena: ok sattos ok þe a stol (ändradt från stolen; Cod. C a stola 928) ib 11 . the (fariseerna) älska försto sätin i budhölomen oc försto stolana i krikiomen MP 2: 226 . \" tha han kom i kirkiana. tha lag hon i sin stoll (sext a sinns tol) oc lass \" Di 165 . - om predikstol. Bir 2: 89, 4: (Avt) 177. - biskopsstol. hans (Petri) stauar ok stol var först ii östarlandom fiughur ar Bu 99 . cornelius . .. sat i sancti petri staþ ok stol þry ar ib 396 . Bil 346 . eet mösnter . . . som hedhras mz krono ok stool ib 844 . karolus . . .wndher wan sik al rikin til iorsala haff ok offrade them all vndi sancti petri stoll ib 746 . - tron. om Guds el. Kristi tron. sa hon sik standa höght j himnom for sancte trinitatis stole, ok ther sithia sanctum augustinum for stolenom Bil 654 . \" i thik skal iak skipa min stooll (ponum in te thronum meum) \" Lg 39 . han som sat a stolenom Bir 3: 293 . - Jfr biskops-, dom-, filsbens-, hedhers-, nadha-, pava-, predik-, predika-, predikara-stol. 2) ställning, särsk. ställning som bildar unerlag för ngt el. hvarpå ngt hvilar. Jfr bok-, boka-, bordh-, bords-, bryggio-stol. 3) belopp (i penningar el. värdeföremål), summa som skall erläggas. Jfr hovudh-, lik-stol."],"f":["stoll . ","stool . ","stooll . ","-ar )"]},{"a":"stol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stol. - utskut stola, utsättande av stol)ar) utanför dörren. ss rättssymbolisk handling vid förskjutande av hustru? Jfr Lizzie Carlsson, Ark. f. Nord. Fil. 63: 96 ff., B. Pettersson, Stud. i Nord. Fil. 49: 128 ff. - tron. om Guds el. Kristi o. s. v. tron. främste stolen (ihronus) ok sätith war the högxsta hälgha ok oatskilelica trefalloghetz Mecht 52 . - nattstol. i uttr. ga pa stol, ha avföring. driks thätta wathnith . . . komber til ath . . . wäl pissa oc gaa pa sdtol PMSkr 582 . - Jfr brudh-, dom-, gul-, kännedoms-, predika-, rads-, skrif-, skrivara-stol. 2) ställning (som bildar underlag för ngt el. varpå ngt vilar). Jfr boka-, bryggio-, svarvo(Sdw 2: 565), ughns-stol. 3) belopp. Jfr hovudh-, lik-stol. "],"f":["*stola brodhir , "]},{"a":"stol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr utskuts stol."],"f":["stool VGL II K 2; SmålL 4: l1. lstooll ib 3: 2), "]},{"a":"stola","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utskutsstola."],"f":[]},{"a":"stolbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medbroder inom ett rådskollegium, rådsmedlem. at han salt hafdhe hermanne skräddhare, warom stolbrodher, ena tompt SD NS 2: 849 ( 1414) . waro a radzstuwonne for os borghamästaromme ok radhmannom . . . her johan muntare borghamestare matios heise claues lörenbergh pether tröbo werner gest waare stolbrödher ok olaff diekn war borghare SJ 27 (1425). her johan hoppener war stadz borghamästara ok gerd sodda war stolbrodher ib 77 ( 1438) . mälis män til fornempda gardh . . . nicklis praal gerd sodde ware stolbroder (för -bröder) lambert westfall oc sander lekxson wara borghara ib. ib 79 ( 1438) . stodh a radzstufonne henrik libbenhusen waar stoolbrodher ib 102 (1440). - om medbroder inom ett domkapitel. nogon [af] vpsala capitel hans stolbroder HSH 24: 98 ( 1517) ."],"f":["stoolbrodher )"]},{"a":"stolbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medbroder inom ett rådskollegium, rådsmedlem. Jfr L. Weibull, Sankt Knuts gille 24. en gardh . . . beskedelikin man oc waar elskeliken stolbrodher lasse magnusson slelth (fel för selth) hadhe Atb 1: 23 (1454). ib 51 ( 1455) , 170 (1462). tha stod war stolbrodir jnne for warom sitiande räth erik person borgomästare i arbugum . . . hemlade ok oplet . . . en gard ib 177 ( 1462) . ib 256 (1467), 328 (1470)."],"f":["stoll- . ","-brodir )"]},{"a":"stoleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ståtlig, präktig. \" hundradh riddara stolelike \" Fr 2732 . man fik the fruo rikä gangara stoltelika ib 2666 ."],"f":[]},{"a":"stolhyrna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stolpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" gudmundo stolpa \" SD 1: 739 (omkr. 1270-talet). - Jfr grinda-, liþ-, liusa-, silver-, sky-, vindögha-stolpe. stolpabraz, f. ett slags spänne. vnam stolpabraz de auro SD 2: 158 ( 1293) . "],"f":["stolpa rum","stulpa- )"]},{"a":"stolpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stolpe, pelare. Prosadikter (Joan prest) 349 . ib. Jfr liusa-, liusastaka-, na-, port-, siänga-, sten- (Sdw 2: 502) stolpe. "],"f":["*stolpabraz , "]},{"a":"stoltelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ståtligt, med ståt, med prakt, på ett glänsande sätt. han kom ther halla stoltelik Fr 2762 . ib 2898. vntfingo han stoltelika ib 2974 . - på ett värdigt el. utmärkt sätt. the stolte herra rikä föra siin skafft swa stoltelika Fr 1656 . \" idhers synoklwth och baner, then i stolte[i]ga som en ärlig, högborin herre altidh förth haffwa \" BSH 5: 332 ( 1508) ."],"f":["-lik . ","-liga )"]},{"a":"stolter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 193 ff. 199. ","4) hög, ståtlig, uppträdande med ståt och prakt, magnifik; stolt. the (ɔ gudarna) äro allom stalttom hommodogom genstridoga Troj 89 ."],"f":["staltter: -om Troj 89 . Jfr Sdw 2: 1307)"]},{"a":"stolter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ståtlig, härlig, skön. o kleen, stoltir, oc ärlikin piltir (o puer egregie ac delicate) Bo 21 . \" seande the vngo persona swa stolta (speciosum) änkte athawas \" ib 30 . vngir stoltir man oc blyghir (juvenis elegans et vrecundus) ib 193 . ib 196 . kom . . . var herra ihesus . . . stoltir (speciosus) oc ärofullir ib 222 . han (Absalon) war swa dsäghelikin oc stoltir at engen fanz hans like ST 241 . \" konungen war stolt ok fagher \" RK 1: 556 . een stolt man ok höuelik ib 633 . ib 1011, 1161 . - skön, vän, vacker, intagande. swa war hon stolt ok fögelik RK 1: 619 . \" marina var en jomfrw stolt lib 638. then jomfrw war wän ok stolt \" ib 420 . Iv 195 . Va 12, 15, 16 o. s. v. fyretighi fruor stolta ok klara Fr 2667 . fore stolta qwinna ib 24 . \" riddara ok swena ok stolta quinna \" Iv 156 . Fl 50, 220, 1478 . \" the stolta klares \" ib 1398 . - ståtlig, ansenlig, präktig. tha kom konungin ridhande thär mz mykith folk ok stoltan här Fr 2896 . honom fölgdhe riddara oc swena mz marghan stoltan skara the a äwintyr plägha fara ib 1737 . \" man vardh ok ther vara aff fruor marghin stoltan skra \" ib 2980 . - ståtlig, skön, präktig, utmärkt. än mere gömst han them thede en stolten hingest hwardere gaff RK 2: 3064 . the stolta borgh mortarie Fl 218 . \" een stolter liws karbunkil steen \" Fr 162 . \" marght eet stolt liws \" ib 2038 . the loto . . . op sla . . . margh stolt tiäld lib 2914. ib 2729. a stoltom skole Lg 1021 . \" then staltisthe ok besre jakth, ther i hafde wtstoffered med byssor och wäggie \" BSH 5: 462 ( 1511) . \" wart en stolt krafftogh ridhan \" RK 1: 1121 . 2) framstående, ansedd, utmärkt, ädel, högsinnad. then ädlä riddare stolt och godh Iv 87 . \" stolte riddare sighin thz mik \" ib 3488 . then stoltaste riddare man weet til vara ok margher stolter ädhla man ther iak äkke naämpna kan Fr 179091. ib 1582 . 2984. marghe stolte swena ib 2977 . ib 1544, 1624 . \" marght ect stolt kint \" ib 2910 . margher stolter dwärgh ib 2934 . ib 2924 . stolte herra RK 1: 1414 . marghin hälade stolt ok froom ib 1423 . ib 2: 4195 . ther throtnahde margher stolt man widher Al 2534 . tholika stolta ok ärlika borghara (tales . . . cives illustres ac filios prælarissimos) plägadhe thän foresaghde stadhen . . . födha ok framfostra Su 419 . - högsinnad, stolt. marght stolt eet ordhFr 14. 3) fin, förnäm. klenasta frwgha oc swa stolt (tenera mulier et delicata) at hon gat ey stighit fullo fiäte a iordhina foe sin blöta haund MB 1: 430 . 4) hög, ståtlig, u+pträdande med ståt och prakt, magnifik; stolt. leion mötto hanom som han gik stoltastar Bu 512 . stolt a gatw ok litit i pungh GO 918 ."],"f":["stoltaster . staaltisther: -e BSH 5: 462 ( 1511) ),"]},{"a":"stolthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ståt, ståtligt el. glänsande uppträdande. tha gik atilius konung vti salen . . . ath se nyffinga stolthet (skraulega ferð) Di 245 ."],"f":[]},{"a":"stoltz","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ståtlig, härlig, skön. kom . . war herre ihesus . . . stolzär (speciosus) oc ärafwller Lg 3: l05. ib 83. the . . . giordho mit stolza (eleganten) änlite orent Su 401 . \" min stolzse likame \" ib 404 . - skön, vän, cacker, intagande. ther är j hwario herberge jnne the stolzasto jomffrw man ma finne Fl (Cod. B) 1005. lIv (Cod. C) 195. stolza quinna ib 156 . ledde hwar annan kringom borgena ok sgo manga stalssa (kurteisar) quinnor Di 245 . 2) sttlig, fråstående, utmärkt, ädel. thän ädhle riddare badhe stolz ok lgodh Iv 2409 . \" then stolsse riiddare her tordh \" RK 3: 2 . \" hwar een stolzman siik tha rörde \" ib 288 . mangin stolz hälade froom ib 1: 4441 . 3) stolt. her iwar war saa staalz tiil synne RK 3: 2676 . \" tha thu drog heim till tik, oc giorde han s stolsan (stolzan) \" Di 182 ."],"f":["stolzs . ","stols . ","stolss . ","stolzär Lg 3: 105 . ","stoldzer ib 83 . ","staalz RK 3 . 2676. stalss: stalssa Di 245 ), "]},{"a":"stolz","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) ståtlig, framstående, utmärkt, ädel. sancte örian, ädhele riddare, ffri oc staldz SvB 408 (omkr. 1520)."],"f":["staldz )"]},{"a":"stolzelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ståtligt, präktigt. jak . .. var stolzelika pryd höghsta konungx brwdh Su 408 . 2) stolt, på på ett stolt lel. öfvermodigt sätt. sporde ho theer war, som sa stodzliga red Di 74 ."],"f":[]},{"a":"stolzhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stolthet. warom gudom täckes . . . sadan starkhet oc är them anameligen nar hon haffwer ey hommodoghetzsens statzhet mz siig Troj 89 ."],"f":["stalzhet )"]},{"a":"stoman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stomme. - husstomme, (förfallet el. ofullbordat) hus endast bestående av (grund och) väggar. doma . . . kroppas tak jtem doma est atrium quod non tegitur wlgariter stoman GU C 20 s. 199 . domicilium heman husan högheeth ok stoman ib. . . . huilkit stoman och tompt lagelica vpbodit är SJ 2: 99 ( 1487) . STb 2: 208 (1487). ib. fför hulkin sin ingifft . . . niclis . . . jngaff sith stenhuss stomen . . . som ned i röter affbrent war . . . wppa hulkit nedherbrende mur och stoman helghanshussit skal geffue niclis . . . ffemtigi mark ib 4: 287 ( 1512) . - Jfr hus-, husa-, kätla-, stenhus-stoman."],"f":["stomen STb 2: 208 (1487) ), "]},{"a":"stoman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stomme; fognig, byggnad. hatom thässe vsla rötelica kropsisn stomanit (för stoman? compages) Bo 256 ."],"f":[]},{"a":"stome","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gards stome."],"f":[]},{"a":"stomn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prästgård. Jfr I. Lundahl, Namn och bygd 33: 162 ff. Jfr kirkio stomn."],"f":[]},{"a":"stomn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" _fr prästa stomn."],"f":[]},{"a":"stomne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stomme (till en byggnad)? ärland kagge . . . lot vpp jöns olssone . . . thet stenhus . . . som thet nw str vpmwret . . . oc et stompme i samme gangen SJ 320 ( 1462) meth then samme lille stomme ib."],"f":["stomme . ","lstompne )"]},{"a":"stomsinadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stumpsinnadher."],"f":[]},{"a":"stop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stop, ett slags cylindriskt dryckeskärl. Jfr Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne 2: 195; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 434 f. giffuer jach thek eth stop (staupi) aff gul Di 224 . \" gömde han bde stop ok fat \" MD (S) 252 . FH 4: 83 ( 1499) . \" gilleshuss tilreda med . . . stop horn ok handkläde \" SGG 130 . \" ith stoop af 24 lodh \" TK 275 . \" itt stop af 23 loddh ib. lith stoop om 22 lodh ib. ith stop om 20 lodh ib. xij stobe, huert wti annet, xiijde war loket \" FM 75 (1483, daniserande). vij sma stobe, viij loket ib. - i latiniserad form. stopa stannea Falkman. Om mått och vigt 1: 282 (urk. fr. 1385). - Jfr hanka-, silf-stop.","2) stop. ss måttkärl el. mått (för våta varor). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 281 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 752. \" hoo som spillar eth stop öl, böthä ena thunna öl . . . ho som spillar ena kanna öl böthe eth !UDDA_TECKEN? [1/2] pu[n] dh vax \" SO 7 (möjl. att föra till 2). hempta honom . . . ena kanna ööll om ij stop SGGK 109 . \" tu stop ll (skola säljas) for 3 penninger \" GS 51 ( 1450) . thet (vinet) vttappa medh stoop, kannom hela aam eller halfwa aam ib 58 ( 1474) . \" then som toke ena wisso matto, som är et stop watn aff store flodh \" Lg 3: 486 . !UDDA_TECKEN? stop kelle vatn LB 7: 47 . ib 2: 92 . hwith win !UDDA_TECKEN? stop ib 11 . - i latinisead form. lego et assigno . . . magistro tydhemanno II flaskas stanneas de VI stopis SD 5: 151 ( 1343) . - Jfr salustop."],"f":["stoop . ","stopp FH 4: 83 ( 1499)","stopakanna , "]},{"a":"stop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stop, ett slags cylindriskt dryckeskärl. jtem giffuit for stöpe ti skib vj öre Skotteb 418 (1467-68, Kämn). xix lodt silff, som kom til her hans hereols stop staden honum skenkte Stock Skb 192 (1521-22). 2) stop. ss måttkärl el. mått (för våta varor). viij makr ok viij ort. for l stopa rintz win Skotteb 361 (1459-60, Kämn). . . . ena tinkanno af fyra stopom HLG 1: 54 (1449). j (1) gammal iiij (4) stopa kanna STb 2: 583 ( 1491) . \" for thy man finner ey ffaalt eth stp poyto eller gubijn j all thenne by aff swa manga faat her scriffuin ware \" ib 4: 141 ( 1506) . - Jfr hanka-, kopar-, silf-, stads-, tin-, trä-, vin-, öl-stop. "],"f":["stopa Skotteb 361 (1459-60, Kämn) . stope ib 450 (1470-71, d:o). stöpe ib 418 (1467-68, d:o). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 201), ","*stopamakare","stopemaker )"]},{"a":"stopa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ivirstopa."],"f":[]},{"a":"stopha","b":[],"c":"","d":"","e":[" 349), se stolope."],"f":[]},{"a":"stoplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr fulstoplika."],"f":[]},{"a":"stopnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fulstopnadher."],"f":[]},{"a":"stopning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stoppning, stockning. stopningh i aadronar LB 7: 174 ."],"f":[]},{"a":"stoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) stoppa, instoppa. ath han jnthe stoppade j thän pakkan äller mesena sidhan han haffde warith affwer ens mädh honom före skiplönen PMskr 104. - stoppa in stoppa in. brennas tomma snigla skada oc stötis j asko oc stoppes jn j myro gangen PMSkr 356 . - Jfr ater-, ful-, igen-, til-, up-stoppa."],"f":["-adhe )"]},{"a":"stoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tilltäppa, tillstoppa. hon stoppar sina näsa MD (S) 222 . - bildl. theres munnnar kan man . . . yngha lundh stuppa Gers Frest 50 . täppa, stoppa, hämma det fria vätskeloppet i el. den obehindrade afsöndringen från (ngt). aadronar som ärw nida for nafflan, the stoppas LB 7: 82 . \" at liffren stoppas \" ib 247 . \" at myelten stoppas \" ib 284 . om modren är stoppat ib 27 . - stoppa, hämma, komma att stanna, om man haffuir for mykin lösn c vil ten stoppa LB 7: 251 . 2) stoppa, hårdt el. tätt fylla. lät domaren stuppa hans strupa fullan mz lim sinap ok ätikio Bu 532 . \" piponar som andin skal ginom gaa stuppas fulla mädhir ofwirflode wesko \" LB 3: 174 . mz stuppadhum follom bwk aff alzkons födhu Bil 267 . tagh böner oc skala thom, oc stöt ther aff miöll, oc stoppa näsan ther medh LB 7: 210 . - bild. abs. fylla, bidraga till att fylla behofvet. johan magnonsson haffwer köth och smör och flesk. thet stoppar ä nagoth BSH 5: 254 ( 1508?) . 3) stoppa, instoppa, stoppe thz op j näsana LB 1: 97 . ib 3: 165 . skal hon . . . doppa een fiäder i stark ätykya oc stoppa henne i syna näsw bwru ib 7: l30. JP 86 . - instoppa, inproppa. bildl. thu haffuer thän lärdhom fanghit huilken wi mz hugh oc slagh ey kwnnom i tik stoppa Lg 663 . 4) fylla, upptaga? siden wij haffde stoppt tiden (d. v. s. dröjt?) her i ägnen vid jöneköping i nogre dage BSH 5: 412 ( 1510) . - part. pret. stoppadher, förstockad? o thu stuppader ok syndoge man MD 125 . "],"f":["stuppa . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )","stoppa i gen , stoppa igen, tillstoppa. bildl. annat örat stoppar han igen mz eth fanyth hop oppa langht liff JP 130 . stuppa hwars mans mwn yghen Gers Frest 49 . Jfr i gen stoppa. ","stoppa in , stoppa in. ath stoppa thät gullit alth in j bulsteren JP 85 . ","stoppa nidher , dämpa, hålla tillbaka? thet han meth örlig stoppade nider MD 505 . - Jfr ater-, be-, for-, ful-stoppa."]},{"a":"stoppilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stoppning, stockning. ten stopilsen oppo liffren oc mielten komber ter aff at blodyt bliffwer forbrent aff ten heta colera LB 7: 248 ."],"f":[]},{"a":"stopt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stoft. \" rök oc stop (för stopt?) stod op j sky \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6234."],"f":[]},{"a":"stor","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["1) stor (i utsträckning el. omfattning). Jfr Sdw 2: 1307. immanis is stoor GU C 20 (hand 2) s. 13. maiusculus . . . diminutiuum nokith staarra ib s. 111 . \" maximus a um aldra staarsther \" ib s. 125 . sture nigels Skotteb 20 (146071). ib 26 (d:o). sture jönz sutor ib 62 (1461-62). kom ffore rettin litzsle hanis smidh och loth vp stora hanis smidh ena tompt SJ 2: 55 ( 1479) . blandha thär til stöt salth granth swa thet tw haffwer en godha stora ämbars grytho fwlla PMskr 240. - tjock, grov, bastant. ingan byggia gathen tranger meth the sture stocke for dörana STb 1: 440 (1461, Burspr). 2) mycken, stor (i antal, mått el. värde). eth sturt hunderth balkä oc xxx stykkia Skotteb 150 (1463-64). hanis falkinsten kiöpte aff honom eth stoorth c (100) gull fore iij (3) fath järn STb 1: 335 ( 1482) . \" then mynsta pening medh then största \" SJ 2: 97 ( 1487) . \" thät är största gudhz gaffwa \" SkrtUppb 22 . (människan) skal thät räkna stort ok swa som aldra stör[s]th. at gudh wili skodha hona swa som längdan til ib 23 . thät ware mik aldra stör[s]t än thu wärdhoghadhis at haffwa mith hiärta ib 89 . 3) stor (i styrka el. grad), stark, synnerlig. oppa thridio areno äpte stora dödhan SD 8: 271 (avskr. trol. fr. b. av 1400-t.). . . . ok är stadhin til stur skade oc forfang, vm thetta skäde STb 1: 445 (1462, Burspr). swa som första offwermathon for mykla glädhi loth hona ekke hwilas swa thässin for stör[s]tan söthma giffwer jnärligha hwilo SkrtUppb 30 . vthan swa som kräselica ok stort ärfwodhe (sine magno labore) födhas the ok wpfostras ib 63 . \" swa storth rop hadho the JMPs 244. hon . . . skälffwer oc darrar aff store köldh \" ib 407 . 4) stor, ansenlig, betydande (i värdighet, anseende o. s. v.). om person. . . . at aldrigh är människian swa stor i dygdhom. at hon . . . SkrtUppb 22 . 5) stor, viktig. om sak. nw fore nokra stora forfalla skul tha kwnde . . . cristina . . . eygh tel thinget koma NMU 1: 100 ( 1420) . - n. adv. 1) mycket, högeligen. han sagde at niclis thörn skede stort for stakot ATb 1: 5 ( 1452) . - stort, mycket, synnerligen. i förbindelse med negation. thenne sonen wardh riker aff sins fadhers dödh oc han jordhadhe ey hans hoffwodh i kirkiogardh. ey war honum stort om hoffwodhith mädhan han fik päningana Prosadikter (Sju vise m) 129 . - Jfr ivir-, of-stor."],"f":["stoor . ","stur STb 1: 445 (1462, Burspr) ; sture ib 440 (1461, d:o). Skotteb 20, 26 (1460-61), 62 (1461-62) o. s. v.; sturt Sktteb 150 (1463-64). komp. staarra GU C 20 (hand 2) s. 111. superl. störster. staarsther GU C 20 (hand 2) s. 125),"]},{"a":"stor","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) stor (i utsträckning el. omfattning). þu äst maþar starcar ok stor Bu 498 . \" tue store draka \" ib 71 . största hunda Bil 103 . \" eet stort vaxlyus \" SD 5: 564 ( 1346) . giordhe gudh störsto liws sool oc lmaana MB 1: 156 . viþ staþen la en stor sio. som eet stort haf Bu 490 . mange bäkkia ok sma göra stora aa GO 37 . sampnat sil styggir ok stora fiska ib 127 . \" tho ath kyrkian är stoor tha sionghir prästrin ey vtan i eenom ändha ib 333. the lithla stucto ganga tha the stora liggia aa lande \" ib 389 . \" opta stiälpir litin thuwa storo lasse \" Al 22 . \" mötte os än större oc wansamlikare klippor oc bärhg \" Lg 3: 457 . \" then stora gardhen \" SD NS 2: 114 ( 1409) . \" en kellare ganstzke lidhen och en sturre kellare \" SJ 319 ( 1464) . \" vppa sture torget \" ib 318 ( 1464) . hwar thera offradhe väl mykyt storan hoop af thässom threm (d. v. s. guld, rökelse och myrra) Bo 2 ; jfr 2. - tjock, grof, bastant. castqþo män stora linor vm afguþa stok Bu 207 . then kabel, xxx fangne langh och swa stor thet man kan windhe medh op och nidh xx skeppundh strang BSH 4: 336 ( 1503) . mz them storo oc stublotta järnspikomen Bir 5: 74 . stor, som har stor utbredning, som sträcker sig vida. epter then sture branen BGG 299 . \" fore stora dödhin \" SD NS 2: 157 ( 1409) . ib 227 (1409, gammal afskr.) . ","2) mycken, stor (i antal, mått el. värde). ett stoort hundredt wedh SO 222 ; jfr hundraþ. fan han fore sik konungen aff suerike, oc medh hanom en storan mogha aff hans folke Ansg 227 . mz . . . störa wärdhe Bir 1: 62 . \" vtan thu gifwir mik bätra gul ok störra (majoris quantiatis) \" ib 61 . \" fri oc fräsle hwar nyte sit badhe stort amaat ok lit \" Al 5388 . 3) stor (i styrka el. grad), stark, synnerlig. mz store skrale KL 58 ; ib 9 . \" fik hon swa stora hosto \" ib 57 . doger thz ffor hoosto . . . ok gör stora rösth LB 2: 49 . stort tholomodh ib 202 . \" stoor kärlekir ib. sidhan the hafdho fangit thänna stora hughnadhin \" ib 2 . tron är änkte värdh. ther hon är äkke större än manna skäl beuisa ib 117 . stor dygdh ib (Cod B) 341 en man gitir ekke hafft större sörgh oc vidhermödho oc othol ib. thz war stoor synd ST 509 . styrre frestilse KL 233 . \" sweriges riike stodh tha i storan waadhe \" RK 3: 1876 . ib 216 . erich . . . swor stora eda ib 2: 4288 . til . . . större stadfestilse SD NS 2: 114 ( 1409) . ib 117 (1409). for then store oräth han haffuer gyorth thenne fatighe almoghe FM 548 ( 1512) . gudh haffuer giffuit tik stora förnomstoghet Lg 3: 329 . \" hiälp mik ther til at iak matte thola nakat fore thik som swa mykyt oc stort tholde fore mik \" Bo 52 . \" ta sagde non hwadh henne wlte oc sagde aat henne til större ta hadhe hon mist i sama aaret fyra syner oc ij [2] dötter (texten tydl. förderfvad; Lat. org. har: cujus mulieris miseriam cumulabat, quod sub unius non integri anni revolutione antea quatuor filios et duas filias amiserat) \" Lg 3: 377 . 4) stor, ansenlig, betydande (i värdighet, anseende o. s. v.). om person at tala mz swa storom herrom Bo 2 . \" the stora beetänkte naffwndh \" RK 3: 218 . \" swa ära farne marghe kämpa flere sma ok store \" Al 17 . \" konunga oc första badhe smärre oc swa största \" ib 9886 . - stor förste, storfurste. lather var store förste aff rydzäland sägie . . . konung hans FM 119 (1501, samt afskr.) . store forsthen met gudz nade vacilius hanson, keyser offuer alt rydzeland ib 573 ( 1513) . \" aff then storä förstä ib 281 (1506). \" ib 410 (1509, samt. afskr.; på stvå st.), 411, 657 (1516).","5) stor, viktigt. om sak. i thässo storo ärindeno Bo 2 . \" är thz stor thing iwor annor budhordh \" KL 233 . 6) stor, stormodig, öfvermodig, braskande. nwn talandhe stor ting (os loquens ingentia) MP 1: 72 . - ln. adv. 1) mycket, högeligen, honum halp stort at tha war qwäl Al 2330 . \" jak kärer a alexandum stort \" ib 1645 . RK 2: 4608 . - stort, mycket, synnerligen. li förbindelse med negation. ey stort thänkia älla akta huru ledh syndin är Bir 2: 183 . sonnin . . kan ey stort thakka hänne (modren) j barndomenom ib 281 . fläste . . . akta ey stort annat än likamliken hughnadh Su 382 . \" han ey stort til lhans kände \" Iv 2082 . \" aff thörste war han (hären) lmykith qwalder ey swa stort fore siälfwo sik som fore thera fä \" Al 4933 . \" ljach bröth än aldrigh wid tik swa storth thz tu kanth bewisa til eth ordh Rk 2: 4252. then främste ormen war ey stoort minna än siw alna langer \" Lg 3: 212 . 2) mycket, ganska. brodherin . . . slo huwidhit widhir wäggina . . . ok giordhe sik stort saran KL 57 . nar han (Jesus) iohanni som stort myky var mindre än han ödhmiuklica fruktadhe oc vägdhe mz sinne predican Bo 56 . 3) stort, stormodigt, öfvermodigt, braskande. tw talar sa stort Di 76 . \" tha en man är mäst hogmoduger. oc talar störst tha faller thz gerna mz hanum \" ib 49 . - Jfr axul-, for-, ful-, hugh-, hugho-, iäm-, krop-, manz-, of-stor."],"f":["stoor . ","stur: sturan RK (Hadorphs uppl.) s. 499; sture SJ 318 (1464 ; BGG 299 . ","star: stare FM 410 (1509, samt, afskr.; på två st.). staar: staare ib. komp. större. störe. styrre KL 233 . ","sturre SJ 319 ( 1464) . ","störster . styrster: -e SJ 318 ( 1464) ),"]},{"a":"storax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags balsam (utvunnen av bl. a. trädet styrax officinalis Lin.) \" tak . . . storax blöta \" PMSkr 387 ."],"f":[]},{"a":"storbikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor bägare. om bägares innehåll. hören nw huilka tolff storbekara han drak i sinom pino tima SkrtUppb 315 . \" annar storbekaren war at han toldhe aldra hardasta pino ib 316. \" ib 317 o. s. v."],"f":["-bekare )"]},{"a":"storbrystadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med kraftigt utvecklat bröstparti. pectorosus . . . magnum habens pectus stor brystader GU C 20 s. 422 . \" eneas war storbrystad oc lyten oppa waxten \" Troj 77 ."],"f":[]},{"a":"storbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["by. at tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum, rättärä i storbyum ther eigh gitä tawrne wärit SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (13444, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"stordhahug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr J. Sahlgren, Studua germanica tillägnade E. A. Kock 309, T. Wennström, Tjuvnad och fornæmi 330."],"f":[]},{"a":"storfadhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["farfader? Jfr Sdw 2: 1307."],"f":[]},{"a":"storflokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor flock el. skara, stort följe. lwi . .. forbiudhum . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . \" thylikä storflockä ib. lb 5: 375 (1344, nyare afskr.). \""],"f":["stoor- )"]},{"a":"storfötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med stora fötter. gressutus . . . storfötther ok langh triningher GU C 20 s. 323 ."],"f":[]},{"a":"storhakadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med stor haka. mentatus a um stoor haghadher GU C 20 (hand 2) s. 134."],"f":["stoor haghadher )"]},{"a":"storhamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor hammare. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . storhammar . .. Arnell Brask Biᴵ 26."],"f":["-hammar )"]},{"a":"storhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket hård el. besvärlig. ingen aff nästä frendherne wilde eller formotte wider tagha j the stoor harda aar Svartb (Skokl) 504 ( 1471) ."],"f":["stoor harder )"]},{"a":"storhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 45, 64. 1) storlek, omfång. J Buddes b 112 . 2) storhet (i styrka el. grad). om människkonar scodhadhe . . . gudz tilsyn . . . pinännis storheth ok margfalikheth SvKyrkobr 360 . Mecht 198 ."],"f":[]},{"a":"storhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) storlek, omfång. \" ther saagh hon . . . luciferum, hulken j sin viidlek ok stoorheet ouergik all the störstä . . . dywer \" LfK 237 . 2) storhet (i styrka el. grad). kärleksens stoorhet Su 114 . \" gudz oppenbarilse storhet \" LfK 102 ."],"f":["stoorhet . ","stoorheet )"]},{"a":"storhingist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["storhingista skor","storhingesta skoo )"]},{"a":"storhiärtadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. som har stort hjärta. bildl. storsinnad, högsinnad, modig. troilus war storlymmad oc storhiärtad Troj 77 ."],"f":[]},{"a":"storhiärtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["manuatus a um stoor hiärthogher [!] GU C 20 (hand 2) s. 119 (jfr Cathol.: manutus . . . magnas habens manus)."],"f":["stoor- )"]},{"a":"storhughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) storsinnad, högsinnad, modig. \" magnanimis . . . stoor hwghadher oc dristogher \" GU C 20 (hand 2) s. 110."],"f":["stoor- )"]},{"a":"storhughas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. vara öfvermodig. at thw skuli eys torhughas (insolescas) mot thinom gudh Bir 3: 379 ."],"f":[]},{"a":"storhughaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) storsinnad, högsinnad, modig. magnanimus, storhughadher GU 3 . iak se . . . at þu äst storhughaþar (magnifici cordis) Bu 491 . \" vm then budhgomme är godhir ok stoor hugadhir (magnanimus) tha skal lhan wäria hona ok lwagha sit liiff for hänna liiff \" Bir 1: 50 . \" jak är stor hugadhir j hiärtano \" ib 89 . thu äst . . . storhugadhir ok diärfwir ib 190 . ib 3: 80 . Lg 3: 289 . \" stoorhughadhir i stridhom \" KL 339 . 2) stormodig, stolt, öfvermodig. äre tw thing, ther nakar man är storhughadher aff oc onadhogher MB 1: 454 . är hon saa stor hogath ath os dogher ey giffua henne vtan mz hennes godh vilie Di 235 . \" ioab war stoorhughadhir oc mäktoghir j landeno \" ST 350 . [ragwald] knaphoffde wäller man och storhugadher (motsv. ställe VGL IV 15: l10 har huxstor) PK 235 . 3) häftig. warth didrik swa vredher ok stor lhogadher (fær han mikinn móð) ok harmadis Di 260 ."],"f":["stoorhughadhi . ","storhogadher Lg 3: 289 . stor hogadher)"]},{"a":"storhughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["storsinthet. magnanimitas, storhughet GU 3 ."],"f":[]},{"a":"storhärdhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med kraftiga skuldror, bredskuldrig. achilles war . . . storhärdad Troj 74 . ib 75 ."],"f":[]},{"a":"storhördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med fin hörsel? auritus a um stoor hördher eller wäl hörder GU C 20 s. 45 ."],"f":["stoor- )"]},{"a":"storker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stork. \" moyses later sanka margh thwsand storka \" MB 1: 279 . storkane öddo . . . ormana ib. ST 328 . \" twe storka ib 509. thäntidh then ene störkin flögh vth om sina ber- ning, kom een aannar störk j redhan ib. mz mangom störkom ib. - ss öfvers. af Lat. struthio. thässe fughla äre idher forbudhne . . . storka oc hornwipa \" MB 1: 359 . "],"f":["störker . ","-ar )","storka bo","störka boo )","storka skarn","storke- )"]},{"a":"storker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stork. - ss övers. av Lat. ibis. GU C 20 (hand 2)s. 5."],"f":["stork )"]},{"a":"storkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (Nyisl. lstorkinn. N. storken] 1) stelnad, styfnad. lhon saa fötrena swa sargadha oc ginom slaghna. storkna oc blodhogha Bo 211 . 2) af häpnad stel el. styf. wart han storken i malet (d. v. s. häpen el. slasgen af förvåning, så att orden stockade sig i halsen) Lg 3: l310."],"f":[]},{"a":"storkirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor el. ansenlig kyrka. är thz forbudhit, at leekmän sta i sanghwse eller altara trappom i stoorkirkiom MB 1: 330 ."],"f":["stoor- )"]},{"a":"storkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stelna. \" alle malmer störkna och löpnas samann aff köldene \" PMSkr 607 (senare avskr.)."],"f":["störkna )"]},{"a":"storkna","b":[],"c":"","d":"","e":["1) stelna. \" naar hon hwith ffötherna ok saagh tom . . . storknade oc blodughe \" Lg 3: 98 . 2) gräfvas. wordho. . .. andre i röke storknadehe LfK 54 . - Jfr storkin samt starkna."],"f":["-adher ) . v. "]},{"a":"storlatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stortalig, skrytsam. \" pompator oris skam dierffuer ok stoorlatoger \" GU C 20 s. 466 ."],"f":["stoorlatoger )"]},{"a":"storleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) storlek. \" jak saa stort pallacium ogripelikit j storleek lBir 3: 299. the (dryckeskärlen) äro badhin j fäghrind oc stoorlek iämpn \" ST 462 . 2) storhet, ansenlighet; tyngd. tha han vilde vplyfta byrdhena formatte han ey röra hona for hänna storleek KL 225 . 2) storhet (i styrka el. grad). hälaghetinna storlekir KL 321 . \" for älskoghans oc gudhelikhetinna storlek \" Bo 176 . ib 203 . Bir 2: 326 . \" hiärtat brast for wärkianna storlek \" ib 1: 33 . ib 182 ."],"f":["stoorleker . ","stoleeker )"]},{"a":"storleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) storhet, ansenlighet. \" akta ey nakors storlek. for thy at han skalt thu räkna storan wara. som nalkas thinom gudhi \" SkrtUppb 40 ."],"f":[]},{"a":"storlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["storligen, högeligen, synnerligen, mycket. \" konungen wndrade ther storligan oppaa \" Prosadikter (Sju vise m) 228 . magnopere . . . storligha GU C 20 (hand 2) s. 111. G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 63. - kraftigt, eftertryckligt. huilket forscrifne joan storlica nekade SJ 2: 129 ( 1489) ."],"f":["-ligah . ","-lige . ","-ligan )"]},{"a":"storlika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ligan . ","-leka Lg 3: 613 . ","-lekä . ","-likan . ","-lekan Lg 3: 613 . ","-ligen BSH 5: 163 ( 1507) . -lik), adv. "]},{"a":"storliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stor, kraftig, väldig. \" lgudz storlik thing \" Gr 299 ."],"f":[]},{"a":"storlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) storlek eet swaruat kaar af gul. hulkins storlikhet var swa som stort bärgh Gr 298 . \" skipis allom jäfn maata . . . hwlke maato storlikheth then weth ath skipa som j sigh siälfuom hafua nwmmith ath pröfua krandomana \" VKR 80 . 2) storhet (i styrka el. grad). ther til at thu skuli forsma hedhrin . . . är dygdhanna höghelica storlikhet vidhir thorftogh Bo 99 . Bir 1: 227 . pinona storlikhet ib 2: 244 ."],"f":[]},{"a":"storlimmadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["grovlemmad. \" nestor härtoge war lang wäxsen stor lymmad tiok armad \" Troj 75 . ib 77 ."],"f":["stor lymmad )"]},{"a":"storlimmogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = storlimmadher. membrosus sa sum stor lymboger GU C 20 (hand 2) s. 130."],"f":["-lymboger )"]},{"a":"storläppadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med stora el. tjocka läppqr. llabiosus a um stoor läppadher och fläbbotter GU c 20 (hand 2) s. 56. ib s. 57 ."],"f":["stoor- )"]},{"a":"storma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) storma, våldsamt blåsa, häftigt häfva sig, uppröras, rasa. om naturföreteelser. al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis Pa 16 . stormande wädhir Bir 1: 276 . \" aff myrkom ok stormande (tuberento) himpne \" ib 3: 365 . \" stormande haffsins bölghia (tumultuosi maris procellæ) \" Bo (Coe. B) 342 . Gr 297 . \" han latir hafwit storma \" ST 133 . 2) bildl. vara upprörd el. orolig, hålla oväsen, larma. i lthy samo, som the sua stormadhe inbyrdhis Ansg. 229. - part. pres. uprörd, häftig. han swaradhe eystormande (turbulentu) ordh KL 211 . \" hafuit som tekna högfärdogha huilke som beske ok stormande äru mz osämio talan \" MP 1 . 56. -(?) thera stormande (för stora?) endräkt som the haffdo til at stridha före theris dädhernis land oc laghom (animi magnitudinem, quam pro patriæ certanitibus habbebant) MB 2: 322 . 3) storma, rusa. kom then sama lasse köpman och hans son . . . sielff xiiij j theris harnesk . . . och stormade strax in i kirkien FM 555 ( 1512) . tha han stormadhe mothe dywret Lg 671 . opa then här stormadho the (skorpionerna och drakarne). saman Al 5063 . - storma, anfalla. the hafwa draka ok orma ther the a nattom mädher storma Al 4054 . the stridha swa ok hardelika storma theth the forwunno the trul ok orma ib 5075 . - särsk. storna. rikta anfall mot en fästning el. (befäst) stad för att intaga den. vespasianus kom pascha dagh for ierusalem ok burdhe storma oc stormadhe manga dagha Bil 313 . han . . . badh them storma mz eld ok tiära Al 1037 . \" the stormado bade dagh ok nat \" RK 1: 4304 . ib 4188. lengelbrecht tha storma wilde ib 2: 1180 . ib 1237, 1260 o. s. v. jnge skwla stormande taka städer sloth äller fäste wtan konwngsens samtykke PM 39 . FH 6: 84 (1495, afskr.) . \" tha the komo for thän stadhin, stormadho the oc striddo uppa han manligha \" Ansg 233 . \" vy stormedhe tel stokholms sloth \" BSH 4: 320 ( 1502) . ib 5: l67 (1507)). alexander stormar til stadhin Al 1035 . the sculu . . . mz leek ok skämpthan göra siik hus ok fäste oc ther till storma mz [makt] ok konst sinne KS Fragm. 12. han wille storma til thz fäst RK 2: 1436 . ib 8835 . Di 177 . FH 6: 84 (1495, afskr.) . ST 363, 504 . Al 1554, 8989 . \" alexander stormar til then (d. v. s. stadens försvarare) \" ib 1556 . the . . . begynnande storma moth (oppugnare) stadhen MB 2: 135 . - ligga el. uppehålla sig stormande el. lbelägrande. vonstantinus . . . for . .. til en stadh som kallar bisant. stormadhe han mick länge foe ok bröth allan murin nidhir vm sidhe aff harme Bil 568 . "],"f":["-ar . ","-adhe . ","stormde Di 177 . ","-at BSH 5: 167 ( 1507) . ","-ad FH 6: 84 (1494, afskr.)),","storma af , genom stormning fråntaga. om thä kwnnä stormä hanom hanom kallmar aff mett end haast FM 676 ( 1517) . ","storma til , göra stormning. strax stormes til mannelika PM 13 . Jfr tilstorma. Jfr bestorma."]},{"a":"storma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) storma. om naturföreteelser. tha hafwet eller syoen han stormar J Buddes b 84 . - part. pres. stormande, stormig. eg. och bildl. thy är nw härra wärldinna nath mörkt oc störmande (tempestuosa), hwario enne människio wadhelikin j hwario flätino j näruaronne SpV 489 . hymmellen warmer oc wädrit ey störmande PMSkr 316 . ib 368. 2) bildl. vara upprörd el. orolig, hålla väsen, larma. - part. pres. upprörd, häftig, larmande. constancia är j mällan störmande (fluctuantes) saaker ok personas, bliffwa wthan hogxsins rädde stadoghom SpV 145 . christus . . . är tätuisonn wäghir, fridhin, wärldinne störmande (furente) ok bulrande ib 148 . "],"f":["-ar . störma: -ande SpV 145, 148, 489 ; PMSkr 316 ),","storma til , göra storming. PMskr 169. Jfr tilstorma."]},{"a":"storman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stormand (af fästning el. befäst stad). storman forgäte the icke FH 6: 83 (1494, afskr.)."],"f":[]},{"a":"stormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) storm, stormväder. diäwlin välte up sion af grunnom. ok giorþe sua digharan storm at skipet tapaþes Bu 137 . \" giuar han þik lunct väþar äpte storm ib 489. the sighdu raskan bör jnnan stomre \" Bil 251 . kom en makta stormbir Bo 71 . \" thz b läste iw then mäste storm \" Al 5623 . Bir 1: 226 . \" wädher oc storma \" MB 1: 122 . \" komber thädhan stormer nidher til waar ib. märkh storm aff marsswina sprangh \" GO 232 . j storm skal man kärasta ib 929 . - bildl. drukinskaper är . . . tungorna stormbr (tempestas linquæ) KS 44 (112, 47) . thetta rike . . . ältis no ok mödhis aff dröwilsinna storm Bir 3: 365 . \" vredhis ful människio siäl skal j vredhina stormb dö \" MP 1: 135 . - Jfr vädherstormber. 2) storm, oväsen, oro, orolighet, strid. j thöm storme do formosus Bil 759 . templa greuin gaf mangum gul ok lkom them til at wilia gripa clementem mz wald ok giordhe dighiran storm (seditionem maximam excitavit9 i romarborgh ib 359 . storm ok striidh monxe ther ey skorta Al 4050 . til strid ok storm lospar MD (S) 260 . Jfr riddara stormber. 3) storm, anfall (mot en fästning el. stad). then storm hafdhe ända ij dagha thre Al 1557 . the lup til storms til en graff RK 1: 1544 . thz the sculle än een storm waagha ib 2: 1446 . \" en storm til husit föra \" ib 2354 . \" the kundo han (staden) ekke mz storm winna \" ST 363 ."],"f":["stormer MB 1: 122 . ","storm . ","stormb MP 1: 135 . -ar), "]},{"a":"stormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) storm, stormväder. jntemperies . . . et intemperium ii vbi nulla securitas [et] nullum temperamentum est storm GU C 20 (hand 2) s. 34. mothegangsins lidilse loffwar allom kommaskolande frihet hampnena äptir störmen SpV 405 . ib 417 . \" at thu wärdogas frälsa os . . . aff thorn dön, oc lyngeld störm \" SvB 173 (omkr. 1500). tha stwndom störmen taker borth styre, äller togh aff skipeno PMSkr 13 . ib 27, 28 . är han (ɔ månen) rödher märker störm ib 291 synas twa ringa wm kringh manan, merker storan storm, oc än större störm wm the ärw tre ib 292 . ib 376 . j nagher landzskap war swa stor störm oc omilth wäer, ath . . . JMPs 446. Jfr hafs-, hovudh-, nordhväst-, vädhers- (Sdw 2: 1015), västan-stormber."],"f":["-en SpV 405 ; PMSkr 13, 27 ; ","-enom SpV 417 ),"]},{"a":"stormdyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krafig dörr (avsedd att hålla stånd mot stormning). timbermen, som giorde stormdörret til norre prot, ij öre Stock Skb 123 (1519-20)."],"f":["-dörrer ) , "]},{"a":"stormeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stormande, stormig. \" jordhinna rörilse ok thera störmelika ok starka wädhir withna at wärdinna ändhe nalkas \" SpV 590 ."],"f":["störmeliker )"]},{"a":"stormeri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stormande (av fästning el. beäst stad), storming. . .. them som wägad hade liffwet och helsana j stormeriid for the slaathen Troj 88 ."],"f":[]},{"a":"stormes kister","b":[],"c":"","d":"","e":[" pl. jtem akeren j ort. for stormes kister t ake Skotteb 437 (1469-70, Kämn)."],"f":[]},{"a":"stormfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stormig. \" for kranko ok storm fullo wädhre \" Bir 1: 276 ."],"f":[]},{"a":"stormilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr tilstormilse."],"f":[]},{"a":"stormklokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stormklocka. \" ath benkth . . . slo en radhstuffwedagh i stormklocken GpM 2: 177 (1504). \""],"f":[]},{"a":"stormliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stormig. om väderlek. thaa tessen dywren (ɔ getter) afflas j stormlikith wädher slag oc rgn tha fa the al horn PMskr 243."],"f":["-likith ) , "]},{"a":"stormning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["storming, fientligt anfall. tilspordes thöm (ɔ fångarna), om them noghen nöd gek wppa med noget andfel eller stormingSTb 5: 259 (1519)."],"f":[]},{"a":"stormodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["farmor, mormor. FMU 4: 453 (1473 Finaland; om mormor)."],"f":["stoor moher )"]},{"a":"stormonom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , i uttr. i stormonom] Jfr Ä. Nysv. småmonom, i småportioner, litet i sänder] i stora portioner el. mängder? aff thöm päningom, som thy (ɔ Själakapellet i Norrköping) geffwas i stormwnom . . . skal inte skingras SD NS 3: 265 ( 1417) ."],"f":["-mwnom )"]},{"a":"stormotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stormig. stormot wädher LfK 122 ."],"f":[]},{"a":"stormvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stormväder, stormig väderlek. PMSkr 368 ."],"f":[]},{"a":"stormäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stormäktighet. ss titel. \" medh ider nadis stormektighetz medh ärffuä \" FH 1: 121 ( 1493, gammal afskr.) ."],"f":["-ighet )"]},{"a":"stornäsadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med stor näsa. nasutus . . . stornäsoder GU C 20 s. 343 ."],"f":["-näsoder )"]},{"a":"storsinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förbittrad, uppretad. \" somme wt aff thöm vore nog storsynoghe, aff ty ath opresningh her vthen for stadhen var giordh, och fiendher pa alla siidher, ath the nw ythermera stodhe i wadhe en tilforenne, ath the skulle ey meer hielp och lön fa en andhra \" BSH 5: 342 ( 1509) ."],"f":["-synnogher )"]},{"a":"storstädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stort städ. VKU 150 ( 1594) ."],"f":[]},{"a":"stortalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stortalighet. magniloqium stor talan GU C 20 (hand 2) s. 111."],"f":[]},{"a":"stortalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stortalig. \" magniloquus . . stor talugher \" GU C 2 (hand 2) s. 111."],"f":[]},{"a":"stortalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stortalig. \" jak bortkastadhe stortalugha \" Bir 2: 55 . hans tunga är stortalugh (magniloqua) ib 40 . ib 246, 3: 164 . MP 1 . 72."],"f":["-ogher: -ogha Bir 3: 164 )"]},{"a":"stortannadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p adj. med stora tänder. dentatus a um stortannadher GU C 20 s. 175 ."],"f":[]},{"a":"stortungadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med stor tunga. linguatus . . . stoor tungadher oc tungo starker GU C 20 (hand 2) s. 87."],"f":["stoor- )"]},{"a":"stortunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stor tunna. ss måttsbestämning. 18 \"stor thunner salt\" RP 1: 582 ( 1376) ."],"f":["stoor- )"]},{"a":"storöradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. med stora öron. auriculatus . . . stoor öradher GU C 20 s. 45 ."],"f":["stoor- )"]},{"a":"storþahug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stova","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stuva."],"f":[]},{"a":"stova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se stuva och jfr mälte-, myrka-stova."],"f":[]},{"a":"stoþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) flock af stom med en el. flere hingstar; flock af hästar. excepto grenge jumentorum vulgariter dicto stoth SD 2: 682 ( 1292) . \" föddis aff konungxsins stodh een swa vndarliken fode \" ST 514 . \" j en skog ther hart när atte hon en storan gardh . . . ther haffe hon sin stodh i then samma skog, oc lthe waro alla gra oc swart \" Di 16 . han (hästen) war föd aff thz samma stod som för war sakt ib 17 . ib 51, 124 . - kamelhjord. togh han tio wiwalla aff sins herra stodh (grege) MB 1: 203 . 2) sto? conero . . . karolo neskunungsson. curiam meam myriby. vnum stodh SD 4: 2 (före sl. af 1327). jumenta mea dicta stoodh ib 687 ( 1339) . Båda ställena bara kanske snarare föras till 1."],"f":["stood )"]},{"a":"stoþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stuþ."],"f":[]},{"a":"stoþors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en af de hästar, särsk. ston, som höra till en flock, sto som går (ute i skogen) i flock med andra hästar. iak . . . hafuer gifuit . . . herra knute . . . viij stodhers gamul ok en ffola SD NS 2: 306 ( 1410) . \" iij stodhors oc en hingest \" ib 698 ( 1413) . tva hästa . . . oc tw sthodhors ib 783 ( 1414) . toghe the aff min gaardh . . . vilii stoodh hors ix hästha ok fola BSH 3: 292 ( 1470) ."],"f":["stoodh hors )"]},{"a":"stqaflius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljus som fästes å staf el. stång el. i ljusstake. skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi varre grift, tu staþlyus, af eno halwu lifspundi vax, och hwarn helghän dagh fyughur, af eno lifspunde vax SD 5: 563 ( 1364) . statuimus . . . vt pro mulierum introducendarum in ecclesiam post nupicas et post partum cereis dictis staflius vna ora vadmale persoluatur. pro cereis autem dictis blus quator solidi wadmale persoluantur ib 620 (1346, gammal afskr.) ."],"f":["staþlyus )"]},{"a":"stra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strå, halmstrå. litith meer [än] eth stras bredh PMSkr 508 . - koll. står, halm. lägghir thu eldin til stradh ällir stikkonna, hwat är nw wäntande, ey annath wthan at eldin gör sina gärning j ämpneno, som thört är SpV 88 ."],"f":[]},{"a":"stra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strå, halmstrå. \" thuggadhe iak stran (stramina) ok vt sputtande hwetit \" Bir 1: 354 . - bildl. iac slas wel lmz ltik om eth stra RK 2: 2833 . - koll. strå, halm. hulkin som bedhis stra thz skal giwas honom bir 1: 101. j stano är ängin nytta mannenom til kost. vtan thz är oskällika diura födha ib. swa som thört stra j elde ib 171 . ib 3: 92. sätiandis nokra börsth äller straa j holen PM XLVIII . - Jfr halmstra."],"f":["straa )"]},{"a":"strabukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmbock. ss tillnamn. \" hinrik strabuck \" SSkb 11 (1501-02). HLG 3: 3 (1515), 17 (1521)."],"f":["-bokx . ","-bogx ) , "]},{"a":"stradöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. strdö, sotdö. han straa doo j serike PK 233 . ib 236, 240."],"f":["straa- )"]},{"a":"stradöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 148 f."],"f":[]},{"a":"straf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n.? (Fdan. straf. Mnt. straffe, f.] 1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. han maatte egh ath höra stra thaa han wille illa göra MD (S) 200 . tw . . . gat wäl lidhit straff oc awitilse LfK 141 . - tadel, förebråeldw. swa forwan then kesaren goodh thera straff medh tolomodh MD (S) 272 . \" meg straff oc lyte giffua (klandra och lasta) \" RK 3: (sista forts.) 4403 . - (?) fforhopandes eder eij tiil straffs eller ffor när wara thet i mich tilsagt haffue vnder stoholms sloth och swerigis cronä HSH 24: 36 ( 1512) . ","2) straff. thöm börbä (för bördä) ther stor straff fföre FGM 188 (1504). frankes konwng trengde the landet fraå han todes ey giffua straff. ther aå (d. v. s. hämnas deför) RK 1: (Yngre red. af LRK s. 267."],"f":["straff )"]},{"a":"straf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n. 1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. - tadel, förebråelse, klander. haffwer han (ɔ birgittinmunken mag. Petrus Astronomus under sin undervisning i Uppsala) . . . inghen del brvkat, ther eder orden äre til straff Annerstedt Ups Univ hist Bil 1: 8 (1509, nyare avskr.) . täss längre wij jlom oc fordragom thetta ärende täs mera är thz oss tiill skada oc stort straff oc lythen heder Troj 106 ."],"f":["staff )"]},{"a":"strafelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ostraffelika."],"f":[]},{"a":"straffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Bir 1: 3 . thänne kanunkin straffadhe (increpavit) sin biscop lönlika ok sniellelika ib 321 . \" at straffa oc auita oc lära syndogha män \" ib 3: 11 . \" lvm nakir straffär mik ok skylla for tholik thing \" ib 278 . bisperne oc . . . rigesins rad haffue honum alffuarlige straffat för hans förderfuelige regemente BSH 4: 226 ( 1497) . her tidrik talade till heim, oc strqffade hanum ther fore Di 114 . - med dat. swa straffandes höghom som laghom Lg 3: 269 . - straffa, tillrättavisa för. at straffa syndhena Lg 3: 269 . - med ord angripa, vända sig bestraffande mot. afwite ok straffadhe asnin hans snille Bir 2: 308 . henne ordh . . . meth hwilkom hon wara gudha straffwadhe (exprob[r]avit) Lg 3: 129 . - beskylla. forma ängin rättelika awia mik älla straffa (arguere) for lygn Bir 1: 59 . - anklaga. at vi skulum ey straffas ok auitas nar war herra atir kombir (ut rdeente domino nostro non argguamur) Bir 1: l191. - klandra. lom person. the forsmas ok straffas swa som lughara Bir 1: 116 . \" komber ther ont aff. tha wardher thu raskarin straffadher än thu wardher lofwadher om thz wäll gaar \" Ber 290 . \" wij lbliffue straffade aff alle som thz höra \" RK 3: (sista forts.) 4914 . Ansg 187 . - om sak. toko the thz foreo som the matto afwita oc straffa. ok äkke thz the matto lowa ok prisa Bo 122 . hwat ey fan thu j minom ordhom . . . nakat thz som straffand e är (aliquid reprebensibile) Bir 1: 97 . Lg 3: 505 . \" mannin straffar oc döme gudz doma \" Bir 2: 87 . Al 2652 . \" thw straffwar then sidh allom giffwin är ib 6985. straffa mit gul \" Bir 1: 242 . ho thz (ölet) . . . straffar SGG 129 . \" vil nager broder sin embetetz broders gerningh straffa \" SO 86 . ib 16 . - smäda, drifva gäck med. philosofi straffadho oc häldo hans predican Lg 346 . han . . . plägadhe straffa oc hädha the iertekne som predkikadhis . . . aff . . . sancte francisco ST 74 . \" een rikir man . .. straffadhe thes hälgha herrans hälagheth oc iärtekne \" ib 76 . 2) straffa, låta (ngn) undergå straff. ljach haffwer nagoth straffath idhre swene . . . ffor thet til ltagh FM 131 ( 1502) . ider herredöme kundhe aldrig större hyllisth fa aff thenne almoghe j thenne landzände, än met thet i lotho straffa . .. didrick for lthen stora oräth han haffuer gyort h thenne fatighe almoghe ib 548 ( 1512) . ib 647 (1520). HSH 24: 44 ( 1516) . - straffa, bestraffa (ngt). nödges iach sielff thet at straffua HSH 24: 70 ( 1516) . - med prep. ivir. ath iach tiilbörlige skulle strafffue ther wtoffuer HSH 24: 47 ( 1516) . - Jfr ostraffadher, ostraffadne."],"f":["straffwa: -ar Al 6985 ; ","-adhe Lg 3: 129 . ","straffua HSH 24: 70 ( 1516) . ","straffue ib 47 ( 1516) . ","-ar , ","-adhe , ","-adher . ","straffir Bir 3: 278 ), "]},{"a":"straffa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bestraffa, tillrättavisa, förebrå. jncrepo . . . straffa oc aawitha GU C 20 (hnd 2) s. 21. thu äst allom redhaboen at hiälpa . . . strafwande oc radhande oc draghande them til gudz fran syndinne Mecht 139 . laurens . . . sadw sig jntet aff hahom (ɔ Olof) fanga vtan vhöffuitz taal. tha fulle borgamestara och radit ther ok straffade oleff ther fore STb 3: 460 ( 1499) . - med ord angripa, vända sig bestraffande mot. jurgare . . . kiffua straffa GU C 20 (hand 2) s. 51. comminari höta oc straffa ib s. 143 . - beskylla, anklaga. jnsimulo . . . käre oc straffa GU C 20 (hand 2) s. 31. - klandra. om sak. han straffade konungh karlss doom Arfstv 27 ( 1461) . ib 45 ( 1461) . . . . ath spöria eskils hustrv til om hon ville straffa theris rät ellir vädia moth rettin ATb 1: 369 ( 1472) . \" han vilde ey straffa vtan fulkompna medh synom mandom the lagh ok räth \" MP 5: 83 . 2) straffa, låta (ngn) undergå straff. jak loffwar oc takkar tik . . . at thu wille fför wärldhenna athirlösn . . . straffwas aff thinom fföradhara SvB 522 (b. av 1500-t.). 3) utkräva straff för (ngt). en wärslikin konunger straffa päningen som ogilder är ok forfalskadher MP 4: 262 ."],"f":["-ar , ","-adhe )"]},{"a":"straffan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. \" anthiocus . . . skmdis aff theris straffan \" MB 2: 300 . Su 226 . Lg 3: 269, 505 . 2) bestraffning, straff, näpst. til straffan oc rättilse wara syndher MB 2: 301 ."],"f":[]},{"a":"straffan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bestraffning, tillrättavisning, förebråelse. jnuecticium (Cathol.: inuectiuum) . . . trvghan oc straffan GU C 20 (hand 2) s. 39, huar han kan nagat thär widher göra antighe mäder näffst eller straffan MP 4: 210 ."],"f":[]},{"a":"straffare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["straffare. \" huaris heltz ey rädhes straffaren (reprehensor), ther gaar til tryggfer frestaren som är diefulen \" J Buddes b 174 ."],"f":[]},{"a":"straffelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["klandervärd. straffelica leffwa Bir 5: l104. Jfr ostraffelika."],"f":[]},{"a":"straffeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tadelvärd, klandervärd. \" ma mangom forflwgnom oc straffligom ordom \" Troj 202 ."],"f":["straffliger )"]},{"a":"straffelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ostraffelikhet."],"f":[]},{"a":"straffilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 45, 65. 1) bestraffning, tillrättavisning. Mecht 185 . . . . aff wranga oc oräthwisa manna meningh, som ffalskeligha säthia sigh moth christi mandoms anammilse, oc aff theras räthwisa straffilse JMPs 540."],"f":[]},{"a":"straffilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bestraffning, tillrättavisning. lidha strafilse Su 31 . nw aatbärandis sötasta hugswalilsinna ordh nw litit äpter hardasta straffwilsinna (correptionis) näpst ib 205 . \" kaata wngdomen hatar straffwilse (verba incepationis) \" ib 238 . han . . . jnsändher sin straffilse oc awitan i ktith hiärta LfK 31 . ib 120, 160 . 2) det som gifver anledning til tadel, något klandervärdt. ley är straffilse (reprrehensi) i naghrom thinom ordhom MB 2: 159 ."],"f":["staffelse LfK 120 . strafilse. straffwilse), (straffelse LfK 120 . strafilse. straffwilse),"]},{"a":"strafodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stråfoder, halmfoder. \" staa alle fodhring fore j straafodhir \" VKR 37 ."],"f":["straafodhir )"]},{"a":"strafodher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stråfoder, halmfoder, halm. \" tha han war födder grät han . . . j huassa strafodrena som han war lagder vtj \" MP 4: 163 . \" han lagdis j iäthona fore oxan ok asnan j hwassa strafodherit ib 5: 67. \""],"f":[]},{"a":"strafodhring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utfordring med halm. gardzmestaren han stande fore straafodring Bir 5: 118 ."],"f":["straafodring )"]},{"a":"strahatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halmhatt. ATb 1: 171 ( 1462) , 2: 136 (1479). ath han . . . weth inghen deel i gien offorskicket for hans siel . . . wthan en gammal straa hat som biscop vincentius honum beffälte siälff beholla Vg Fornmt I 10: 83 (1525)."],"f":["straa- )"]},{"a":"straka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rätta till, göra rakare el. jämnare? at han scall källaran owan straka sua at hans vndikellare bliwer bewaradh ij alla handa matto KTb 52 ( 1424) ."],"f":[]},{"a":"straker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rak, styv. om ben. Jfr henrik strakabens gooz ATb 1: 226 ( 1456) ."],"f":[]},{"a":"straker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rak. \" om väg el. färd. ther han rider sin strak reise til . . . rikesens herre \" BSH 4: 100 ( 1483) . \" löp han ok vntfoor sin stracka wegh fran calmarne \" ib 5: 56 ( 1505) . - rak, styf. om person. manugher är stor ok strak til liff hans hogher dogher inthe til kiff MD (S) 254 ."],"f":["stracker )"]},{"a":"stral","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (Troj 119, 140, 160, 309) 1) ett slags pil (med stora hullingar). Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 590. the hade stora handbogar oc lang straal oc skaat besatta mz fiädra Troj 119 . konwng humerus . . . sköt hectorem j mällon ögnomen mz eth straall eth stor[t] saar ib 140. ib 160, 309 . 2) stråle. maria skinadhes som solenna straal JMÖ 78 . \" o moysi änlethe skinandes aff solennas stralom (solis choruscans radijs) \" ib 148 . ib. ib 194 . 4) benämning på i Stralsund präglat vittenmyunt med bilden av en pil. Jfr Fr. v. Schrötter, Wörterbuch der Münzkunde 749 och K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 74 ff-, 85. tu hundrede lödog mark j stral oc griip (vittenmynt med bilden av en grip) Arfstv 56 (börj. av 1470-t.)."],"f":["straal . ","straall )"]},{"a":"stral","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pil. thr(e) strala flughu gönum hans hiärta Bil 692 . \" vm nakor flughi swa som raskaste stral älla piil \" Bir 1: 146 . vtsändande huassasta skyttä ok strala swa som aff hardhom ok bändom bogha ib 2: 3 . \" obryghilsinna strala och skot \" Ber 116 . Bir 2: 5, 50, 3: 272 . Ber 163 . Su 240, 360 . han . . . tok honum fra bahe bogha ok strala Iv 2084 . swa mangha dödzsens stralar jnsändom wi i wara siäla LfK 83 . 2) stråle. aff hennas öghom gingho stralar som aff solenne Lg 3: 674 . 3) stråle i hästhof, pillik del af horsulan. löpth wp hans (hästens) högre ffoth och tak aff the samma jordh som hesthen stodh wppa oc lleg wppa stralen LB 2: 67 . - Af de anf. ställena kunna de, i hvilka ordet förekommer i pl., föras till strali."],"f":["straal )"]},{"a":"stralfiski","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"strali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["straala Mecht 110 . ","straala ib) , "]},{"a":"strali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stral. ss tillnamn. petrus dictus strali SD 3: 303 ( 1317) ."],"f":[]},{"a":"stralkogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pilkoger. Troj 160 ."],"f":["straall koger )"]},{"a":"strand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ripa pe strandh GU C 20 s. 527 . Jfr buska strand. "],"f":["stranda bodh","strande- . ","-boodh )","*strandabodha rum , ","*stranda vägher , ","*stranda ör","-öör )"]},{"a":"strand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["strandher Su 185 ) , ","stranda sander , ","strand varþer , ","stranda vrak","strandewraak )"]},{"a":"strandbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = strandabodh. VKj 149 (1447)."],"f":["straandhboodh )"]},{"a":"strandbom nykil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med art. om nyckeln till en viss hamnbom i Stockholm. til strandbom nykillen STÄmb 115 (1488)."],"f":[]},{"a":"strandbrädder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strandbrädd. crepido . . . strand driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 ."],"f":["-brädh )"]},{"a":"stranddrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. skeppsbrott? crepido . . . strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 ."],"f":[]},{"a":"stranddynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"strandgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = strandtolder. GU C20 s. 527."],"f":["-geldh )"]},{"a":"strandhöghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kaj, strandskoning? crepido . . . strandh driffwilse höghheth ok brädh GU C 20 s. 154 ."],"f":[]},{"a":"strandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ripatus a um strandoger GU C 20 s. 527 ."],"f":[]},{"a":"strandsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sten som finnes på (hafs)stranden. vändos atar gimstena i strand stena ok gul i grena Bu 154 ."],"f":[]},{"a":"strandsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"strandsätter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pl. adj. L."],"f":[]},{"a":"strandtoler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ripatum ti strandh twller oc stranhd geldh GU c 20 s. 527."],"f":["strandh twller )"]},{"a":"strandvakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = strandvardher. wil jag nw strax met forste opne vatn haffue myt bud vthe i skäregarden oc lathe holle ther sträch (för stärch) strand wacth FM 231 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"strandvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Fdan. strandvord] strandvakt, bevakning för att skydda stranden. ath alle skytter koma in, för wtan thee i strandword äre BSH 5: 211 ( 1507) . äreij (2) swena och iij (4) bönder i strandwardh hwar nath ib 219 (1507). for thöm som ligge i strandwordh HSH 20: 203 ( 1507) . Jfr strand varþer."],"f":["-wordher . ","-worder )"]},{"a":"strandvrak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr stranda vrak."],"f":[]},{"a":"strandvrak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strandvrak, gods el. fartyg som drivit i land. item skulu wi . . . engaledes bekumbra oss ythermera medh nakoth stranwrak, en som lagen wtuiser Rydberg Tr 3: 380 ( 1483) . G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 65."],"f":["stran- )"]},{"a":"strandvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = strandvardher. almoghen . . . ligger i strand wern BSH 5: 594 ( 1517) . rese . . . almogen i strandh wern HSH 18: 143 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"stranger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) styv, sträv. bokkana skwlo haffwa hwitha ragh oc ey stranga PMSkr 217 . 4) hård, styvsint, gensträvig hwat dom giwin i owir thessa stranga qwinno (ɔ Sankta Marca, som vägrade att offra till avgudarna) Hel män 256 . 7) sträng, obeveklig, skoningslös, nogräknande. om person. vm han brytir, wari tha rätwislika strangir mote syndene Hel män 114 . - sträng skoningslös. om sak. domaren komber mz strangasta räwiso JMÖ 23 . rädandhis gudz stronga doom JMps 587. komp. ss adv. them thär wärldena offuergiffuit haffua. oc strangaren sik til gudz tiänist bundit Fyra handl rör Vkl 285 (1458)."],"f":["strangir . ","stronger: -a JMPs 587. komp. strangaren Fyra handl rör Vk 285 (1458). superl. strangaster),"]},{"a":"stranger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) styf, hård, oböjlig. \" bögynnadhe i samme stwndh hans armber wekna oc bögheliken wardha. huilken förra war strangher som hardasta iärn \" Lg 3: 281 . 23) styf, sträf. et strangt harklädhe Lg 3: 204 . \" aff strangom tiistil ib 442. 3) sträf. barsk. thu äst all fagher, aldra sötast, enkte haffuandis strankt ällir styggelikit \" Su 205 . 4) hård, styfsint, genträfvig. them hon fan stranga oc franwända them liowadhe hon mz modherlikom radhom Lg 3: 505 . 5) hård, grym. många biscupa ok strånga ödha mit folk KS 50 (1237, 54) .","6) häftig, våldsam. bliffw the (djuren) . . . wan maktoghe i sinne stranghe grymhet Lg 3: 156 . 7) strång, obeveklig, skoningslös, nogräkande. om person. een . . . abot mykyt strangir oc hardhir widh sina brödhir ST 384 . \" huru stranger han wardh widh sik sielfuan. oc huru lin han war widh andra \" Lg 3: 203 . \" haffwandhes ower henne strangha waktara \" ib 450 . räddis jak lkhan som strangasta domara Su 205 . ib 206, 208 . - sträng, skoningslös. om sak. strange rettin MD (S) 266 . \" wj skulom alla stonda ffor wars herra stronga doom \" FH 6: 67 ( 1486) . \" wnhder gudz stangasta doom \" LfK 7 . Su 45, 94, 132 . \" aff gudhz strangaste rätwiso \" ib 133 . ib 125 . - sträng, noggrann, sorgfällig. til stranga reghlo gömmo Lg 3: 51 . - sträng, noggrann, försankande. ther liffdo the i strangasta atherhalle LfK 19 . \" theras stranga liffwrne ib. mykyt strangare liffwerne \" ib 22 . \" theras stranga renliffue ib 21. \" Lg 3: 389, 510, 631, 649, 655 . - sträng, skarp, hård. gaa til boot oc reglonna strangasta plikt LfK 7 .","8) stark, duglig, mäktig, framstående. the . . . tilfästo henne enom myndoghom oc stranghom riddare i hionelax stadhga Lg 3: 478 . 9) then kabel, XXX fangne langh oxh swa stor thet man kan windhe medh op och nidh xx skeppundh strang BSH 4: 336 ( 1503) . Jfr stränger."],"f":["stronger: -a FH 6: 67 ( 1486)","strankt Su 205 ; Lg 3: 389, 631, 649, 655), "]},{"a":"stranghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sträfhet, barskhet. \" aff nidhersta fotzsins ylia oc in til hoffudzsins jässa fänz j tik engin strangheet ällir beskhet \" Su 205 . - bisterhet, ovänlighet. j thy omwändhe gudh konungxsens stranghet j lioffwa mildheet MB 2: 201 .","2) stränghet, skärpa. hon (ɔ: likamliken dröffuilse) wthsäkker domarans wredhe, oc hans stranghet omwändher i wenskap oc mildhet Su 173 . mina rätwisa stranghet (severitas . . . justiæ meæ) ower them ib 63. enghen kan begripa hans stranghet moth the högffärdogha LfK 46 . - (?) alle aff persida fasadho för hans strangheet (constantiam) MB 2: 174 . 3) sträfhet, stränghet, sträng tukt. minom lrygge, som twingadhis aff korsens haarda stranghet, skalt thu göra lustelika sängh Su 50 . \" forsatto henne reglonna stranghet (austeriate) oc henna stadhga \" Bir 4: 66 (jfr 525). gaff sik . . .. til waku, fasto oc alzkona kropsens stranghet Lg 3: 409 . \" the som closterlika näffst oc stranghet wilia wnfly \" Su 71 . \" lhans atänkilse är en hälogh strangheth i sidhomen \" LfK 31 . Jfr stränghet."],"f":["-heet )"]},{"a":"stranghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stränghet, skärpa. loffua mina rätwishetz stranghet Mecht 246 . \" ythersta domsins strangheth \" SvKyrkobr 360 . 4) styvsinthet. fämpte (huvudsynden) är stranghet thz är nar nakar nokat misgör oc tha wrsaka hon sik oc [wil] ey synas haffwa misgiort SvKyrkobr 352 ."],"f":[]},{"a":"stranglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med eftertryck, strängeligen. huru strangliga then domen byriädes ok ändädhes J Buddes b 152 . 2) styvsint, hårdnackat. swa wäl cristne män som the thär sina willo stranglika wäria Hel män 182 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"stranglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med eftertryck, strängeligen. \" wi förbwdhom stranglika \" LfK 7 . - med allvar, skoningslöst, strängt. huat stranglika thu them dömer Su 157 . - strängt, noggrant, med allvar. at i renleka altidh oc stranleka standen i gudz loffwi LfK 69 . \" stranglika hallande sina reglo \" Lg 3: 51 . - straängt, försakande. liffde ganzska stranghlika, til thäs han kwnne wndhersta hwat yrther oc röther godhe oc nyttoghe waro Lg 666 . - Jfr strängelika."],"f":["-leka )"]},{"a":"strangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår, förskräcklig. \" hwru ledis konungana godha aktir aff somlighom swekfullom vmwändis j strangliga wranghet \" MB 2: 203 . Jfvr strängeliker."],"f":["-lig )"]},{"a":"stranglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stränghet. \" strängt och försakande lefverne. leffwa . . . i penestencia oc stranglikhet \" Lg 3: 650 . \" thenna stranghlikhetena hyölt hon i mangh aar ib 651. Jfr strängelikhet. \""],"f":[]},{"a":"strangna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["styfna, stelna. \" al lidhmot stranhna \" MD 121 ."],"f":[]},{"a":"stranvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strandvatten. \" vatten som hämtas vid (hafs)stranden. stöt swawel smat oc blanda tz mz strand vatn \" LB 7: 195 . lib 289."],"f":[]},{"a":"strasäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med strä el. lhalm fyld säck, halmsäck. han laagh och soff oppa sin straa säk Lg 3: 34 ."],"f":["strtaa säkker )"]},{"a":"strata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg. - gata pa then andre sidhen strathen mot swen moise STb 5: 23 ( 1514) . - Jfr sträte."],"f":[]},{"a":"strata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leg. stenlagd väg: väg. \" tha the ridhu fram at the strata \" Iv 5628 . - gata. the . . . wäktara sagho fulla hwaria strata mz wäpnath folk od draghin swärdh Al 8006 . - Jfr almännis-, här-strata, äfvensom sträte."],"f":[]},{"a":"strax","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" A) adv. 1) om rum: strax, närmast. strax nordhan fore sancte ericx och vpsala domkirkis gambla fiäl SD NS 2: 119 ( 1409) . ","2) om tid: strax, gensast. skal thzta läsas stragx äpter hystoriam hwart aar Lg 807 . \" hans prester wordho fangadho oc dräpne strax wtan alla ythermera ranzakan \" ib 399 . \" han drogh in j egyptum . . . oc satte stragx vp örligh oc stridh mote ptolomeum \" MB 2: 219 . \" tha jwdas them til sagde drogho teh strax aff stadh \" ib 322 . Bir 4: 43, 48 . MB 2: 5, 7, 11, 33, 77 . Lg 294, 332, 3: 650 . LfK 143 . BSH 5: 493 ( 1512) . \" iach fiich nw strax (just nu) scrifvelse och sanne tidendhe \" ib 4: l320 (1502). hon . . . gaff honum orloff strax j stadh Iv 1855 . B) konj. strax då, strax som, så snart som. sa giorde han strax breffuit war läsit Di 175 . ib 174 . RK 2: 9021 . Lg 3: 34 . strax the reffuelske finge thet wethe, grepe the nare aff mine tienera FM 323 ( 1507) . \" strax the ärw gripne presenteres capitenarenom \" PM 40 . strax som, så snart som. strax som bönen war fulkomnat Lg 294 . \" stragx oc j sammo stundh som the (ɔ: dyr thing) wtgwtens . . . wt aff thy karino \" Bir 4: 42 . strax som jak fik tesse sorgelig tidende, ta sende jak strax mit bud in til helsinglandh BSH 5: 493 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"strax","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["straxt FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.) Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 334 ff.), A) adv. 1) om rum: strax, närmast. AktKungsådr 17 ( 1455) . " strax wtan jens holgersons holm " BSH 5: 272 (1508, H. Gadh) . 2) om tid: strax, genast. effter hwilcken messe skall straxt siwnges gaude maria mett prosa jnuiolata FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.) . skal jomfrw birgitta . . . nw strax ffry och qwit . . . haffwa niwta och behalla wallöö G. Carlsson Kalmar recess 1843 s. 69. B) konj. strax då, strax som, så snart som. BSH 5: 114 (1506, H. Gadh), 134 (d:o), 226 (1507, d:o). strax skipit komber tith thet kastar ankar PMSkr 91 . ","*strax at , så snart som. strax at the haffde loffwadh a henne wäghna tha war gudz miskund milleligha komen offuir henne Lg 3: 360 . ","strax som , så snart som. strax som thz war sakt, hworffuo the borth Lg 3: 670 . ","*strax thär , strax då el. när, strax efter att. konung thitmar . . . bleff död. strax ther didrik war hem komen Di 102 ."]},{"a":"streaffeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1() tadelsvärd, klandervärd. thz är som tik bewisar straffeliken (reprehensibilem), at iak altidh seer tik swa räddan Su 155. Jfr for-, o-straffeliker. 2) straffvärd. at the . . . ere ey ffundne i ngore straffeliga gerninge SO 122 (möjl. att föra til 1)."],"f":["-lig: -lige SO 122 ), "]},{"a":"stridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. L.","1) strid, kamp. mathei (fel för Miche) 4 et non di[s]cent vltra beligarare the skulo ey mera lära strydh GU C 20 s. 52 . machia . . . idest pugna strid oc kamp ib (hand 2) s. 108. tha kom han a en wal gangande huar en stridh hafde standit j fordom dagom MP 4: 130 . - om strid i allmännare el. andlig mening. . . . oc waro thär aldra handha hardasta krankdoma, som är kallosoth: pestilancia . . . dödzsens stridh, oc fflere tolka krankdomma JMPs 259. Jfr gen-, kämpa-, siäla-stridh. "],"f":["strid . ","styrdh )","*strids arvodhe","striidz arffwode )","*stridsban","stridz- )","strids folk","stidz- )","*stridsfulder , ","*strids förste","stridz- . ","striidz- )","*strids gudhinna","stridz- )","*strids hamar","-hammar . ","-hammer )","*strids kompan (stridz-), ","*strids krapter","stridzs krafft )","strids lagh (stridz laagh), ","*strids makt","stridzs- )","*stridsmaktogher , ","strids man","stridz- )","*strids torn","stridz- )","strids vaghn","stridz wangn )","*strids ämbite","stridz ämbethe )"]},{"a":"stridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) strida, kämpa. belligerare . . . strydah Gu C 20 s. 52. monge konunga stridde pa gotlan[d] Ljunggren, Gutasagan 15. ecclesia triumphans in celis et militans in terris thet är sighirfulla kyrkian j hymerike ok strydandhis her j jorderike MP 5: 63 . . . . oc stryddhe mannelika mot gudz owinom SvB 403 (b. av 1500-t.). 2) genom strid vinna, tillkämpa sig. . . . oc striddhe konungen aff bobylonia sighir (Cod. A: wan . . . sigher MB 1: 12 ) Fem Moseb ed Thorell 10 . - Jfr af-, be-, gen-, ivir-, mot-, mote-, mädh-, upa-stridha."],"f":["stryd )h)a. impf. stridde Ljunggren, Gutasagan 15. stryddhe SvB 403 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"stridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gen-, mote-stridhare."],"f":[]},{"a":"stridheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stridbar, krigisk. \" han drap saa manga konwnga . . . j syna strydeliga starkhetz krafft oc makt \" Troj 189 ."],"f":["strydelig )"]},{"a":"stridher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) strid, stark, häftig. om vatten, ström o. d. ith laanaläghe, ginast owan stenen i stridha strömenom VKj 65 (1480). ath ther är ssa strijdher ström i ärboga aa ath . . . GPM 2: 205 ( 1506) .","2) häftig, sträng. \" mz store nödh gat han thom atirwänt badhe mz linom ordhum oc stridhum \" Prosadikter (Barl) 95 . - Jfr ilstridher."],"f":["strijdher )"]},{"a":"stridhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr umstridhilse (Sdw 2: 806)."],"f":[]},{"a":"stridhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, gen-, mot-stridhilse."],"f":[]},{"a":"stridhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utstridhirska (Sdw 2: 890)."],"f":[]},{"a":"stridhlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["stridt, häftigt. om vaten. the flodh monde stridhlika falla Al 10118 ."],"f":[]},{"a":"stridhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr genstridhogher."],"f":[]},{"a":"stridhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr genstridoghet."],"f":[]},{"a":"stridohger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr genstridhogher."],"f":[]},{"a":"strik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. snöre, band; snedbjälke i ett skölemärke? \" two sparra . . . uti et strick aff thet hyrnet, som fiermest är hielmen och swa twert owir schölden, stiket scal vara blaat i hyrnet Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 557 (urk. fr. 1431); jfr anf. sida mot. 1. \""],"f":["strick )"]},{"a":"strik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["streck, malmgång. \" at the . . . haffue fwnnet et nyt striick hart affsides vid vika gruffue och silffberg \" DD 1: 194 (1505? eft. aftr. hos Langebek). hopandis, at the . . . mage fa nogen oprettilse aff forscrefne striick ib. forbywdher jach alle . . . the kronenis och myne skatte bönder pa foscrefne striick eller gruffue at hindre ib. at the striick forbätrar sig ib 195 ."],"f":["striick )"]},{"a":"strik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ett slags dyrbart tyg. giwum vi til höghä altaren förnäfnz klosters . . . twa stukur af gulräntstrik SD 5: 563 ( 1346) . \" palla altarens af gulräntstrik ib. 2) tygstycke el. duk af nämnda tyg. användt ss täckelse för patenen (s. k. corporade). ad operiendam in festiuitatibus summis pateneam calicis summi altaris dicte ceclesie confero vanum aurifrigeratum velum wlgariter dictum gulrænstrik \" SD 3: 68 ( 1312) . \" tale conficimus testmanentum . . . ad summum altare eiusdem lmonsterii(!), unum calicem deauratum . . . unam wittam dictam strik gulrent que pertinet ad patenam eiusem calicis in summis festis \" ib 4: 127 ( 1329) . ib 129 (öfvers. li vidim. fr. 1440). eidem ecclesie confero . . . I stryc ad pteman calicis ib 369 (134). fyughur strik til at hawa iwi pathenas ib 5: 563 (1346). - hufvudkläde för qvinnor. confero . . . domine benedicte elefsdotter I flemst stryc SD 4: 370 ( 1334) . lego . . . domicelle margarete . . . duo strik ib 6: 219 ( 1350) . peplum, strik GU 5 . hon . . . strök thera saar mz sit strik (velo proprii capitis) Bil 804 . \" nar thu läggir strik älla hwiff (vittam seu velum) a thit hofwodh mz hulko som haarit samanbindz \" Bir 2: 180 . \" lägge hon stristrikith ellir hwifujn oppa howdhet \" VKR 23 . \" systrana sculu hafua . . . eet hwit strik medh kringlahgu \" ib 11 . ib 43, 50 . Jfr silkestrik."],"f":["stryck )"]},{"a":"strik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. snöre, band. 2) streck, linje. apex . . . högheth ok bokstaffuer ok strek öffuer vthic [1] matthie 2 GU C 20 s. 28 . \" ralla le strek \" ib s. 515 . - om streck i bomärke. ther medh dömpes marten eth halfft strek aff j hans merke STb 3: 201 ( 1494) ."],"f":["strek GU C 20 s. 515 ; Stb 3: 201 (1495)"]},{"a":"strik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 533, 667. 1) ett slags dyrbart tyg. peplum pli streek ok silkisduker GU C 20 s 432. 2) tygstycke el. duk av nämnda tyg. Jfr Sdw 2: 1307. - Jfr silkestrik."],"f":["streek )"]},{"a":"strika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["strika sik , hölja sig med strik, ikläda sig strik. lägge hon strikith ellir hwifujn oppa howdhet oc strike sik ellir hwifue sik VKR 23 . ib 50."]},{"a":"strima","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) strimma, abistos är en swarther sten ädh rödha oc hwitha strimor PMskr 460. ib. 2) stråle. ärw solennas strimor swa som hindrade j wpgngenom oc nidhergngenom qwäl oc morgon, thet tekna dag PMSkr 290 . \" hwar dyr sten giffwande syn glymmande stryma aff siig \" Troj 187 . - Jfr öghna strima."],"f":["stryma Troj 187 . ","-or ) , "]},{"a":"strip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr silkestrip."],"f":[]},{"a":"stripa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strimma. lliuor . . . blaanadr skriba (förlagan har trol. haft stripa) Gu C 20 (hand 2) s. 93."],"f":[]},{"a":"stripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["salta. \" item 200 ströpt fisk \" VKU 98 ( 1560) . Jfr nystripter."],"f":["ströpt ) , "]},{"a":"striputter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stripig, randig? I striput floel SD 4: 711 (1340? på två st.). giwum vi til höghä altaren förnöfnz klosters et ganst par kläþä stripu fiuel med gull ib 563 ( 1364) . giwum vi . . . til pulpita tu handecläþe striþut (för af striþut fluel?) oc fyughur af lärift ib."],"f":[]},{"a":"striske och","b":[],"c":"","d":"","e":[" (Uppl Fornmt 46: 179, 180 (1502)), se þriska."],"f":["*striskyn"]},{"a":"striþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) strid, kamp. þe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" striþen stoþ fra þy solen gik vp ok tel þäs hon bärghaþes \" Bu 178 . constqns kunogar . . . kom a mot þöm mäþ striþ ib 56 . hon spurþe en hälghan spaman . . . vm striþenna sighar ib. visto þe fyr än stiþin (för striþin) byriadis huru hon ändaþis Bir 4: (vt) 182 . \" at göra riddara til . . . hedhna manna stridh (impugnationem) ib 3. 366 skulu vngara . . . idhka medh lek lok skemptan tal thön åthäue, män plägha i stridh medh hästom ok fotgångarom halda \" KS 53 (136, 57) . \" skulu the sik wänia widh aldrahanda thön wapn the skulu i stridh haua til slagh ok wäria ib. en riddare . . . hiolt sik framastan j stridhom \" KL 82 . \" alexandro wiliom wi gifwa striidh \" Al 3074 . \" wi wiliom han sökia mädher stridh \" ib 1537 . \" thenna striidh wan alexander ij gaar ib 2046. fore alla stridher war thenne störst \" ib 3306 . the stridher oc örlig han swa mangligha öffdhe MB 2: 227 . ib 250 . \" wäl reddhe til stridz \" ib 135 . lhan skal j wan här höffdinge wara j stridhenne mote beniamyns söner ib. lgingo the til strid mote beniamyn ib. tha the gingo til stridha saman Al 2431 . til stridha gaa MD (S) 240 (stridha dock möjl. att på dessa båda ställen, fatta ss inf.). skal man ey aff wnga men sätia til stridz fför höwidz men ib. - om strid i allmännare el. andlig mening. sua länge hauar iak standet ii striþ mot hanom (d. lv. s. kroppen) Bu 142 . þik standar en harþ striþ äpte. ok fanghar sigha (om martyrens kamp) ib 414 . ib 520, 521 . Bil 315, 410 . \" gak at predika (wt far) j stridhena \" ib 214 . \" lmot quälleno tha som aatledh vars herra stridh (d. v. s. kamp i örtagården) oc han fangin vardh \" KL 346 . \" li allom thinna stridz daghom skalt thu staa swa som i enne standandhe stridh (cunctis diebus militÄ tuæ sis in confictu et certamine) \" Su 118 . - strid, disputation. annan dagh byriadhis thera striidh Bil 535 . 2) ansträngning, vedermöda. tha vardh han var ij the riidh hwar een hiort mz mykith striidh flyyr fore twa litla rakka Fr 2784 . 3) stridsmakt. tha hans män sago theris owinneliga stridh (excecitum) mot sik komma MB 2: 226 . - Jfr at-, for-, gen-, hovudh-stridh. stridsdagher, m. streidsdag. ware forfädher . . . kalladho . . . hans dagh stridzdagh MB 1: 68 . "],"f":["striidh . ","-ir )","strids diur , ","strids folk , ","strids klädhe , ","strids konst , ","strids kämpe , ","strids lagh , ","strids man , ","strids mark , ","strids vaghn , ","strids vapn","stridz vaakn )","strids visa , "]},{"a":"striþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) strida, kämpa. härtoghen af norre india stride viþ en staþ so callas carnotum Bu 16 . \" vaþe är striþa viþ guþ siäluan \" ib 134 . \" kiesarin aff landeno stridde vid en hedhnan konung \" Bil 866 . MB 1: 325 . Iv 4394 . Al 4109 . \" the haffdo ofälle wider at strida \" RK 1: 1737 . thässe thre striddu hwar a mot androm Bil 309 . at han skulde moth konungomen stridha ST 345 . MB 2: 29, 110 . RK 3: (sista forts.) 4692 . thz (folket) pläghär mz ängom stridha Al 5711 . RK 1: 492 . \" aristodemus afguþa biscopar vilte digran del af folkeno. at þe vildo striþa mz þe cristno \" Bu 155 . \" þa þe como ok striddo tel ierusalem \" ib 496 . Al 8000, 8654 . \" hulke som vilia stridha oppa hedhninga \" Bir 3: 397 . MB 1: 180 . ware thz swa at nokor wilde oppa thik ellir thit land til orätta stridha ST 484 . \" ath stridha wppa hwsith \" PM LXII . \" tha the komo for thän stadhin, stormandho the oc striddo uppa han manligha \" Ansg 233 . Lg 3: 346 . at engen göri them nakon skadha. ey stridhandis paa them äller theris land äller städher oc ey göri them hiälp som pa them strida wilia MB 2: 275 . ib 269, 276, 304, 235 . \" thässe droghe alle gynom ydumeam jn för bethsuram oc ther paa stridee j manga dagha ib 237. han striide på miig mz monga stridher \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . \" at stridha for cristna män \" Bil 260 . Iv 4852 . \" frälsa min riddara nu aff skadha ther for rättiu stridha skal \" ib 4895 . Bir 4: 137 . är thz . . . eet litith maal ther min riddare om stridha skal Iv 4872 . \" mz swärdhe striidha \" ib 5064 . mädhan the striddo MB 1: 325 . skipta . . . rowith mällan¨ them som strit hafdho ib 421 . ib 433 . Al 1435, 2043, 3275 o. s. v. RK 1: 935, 938 . \" saa motte the hardeligha striidha \" ib 3: 823 . \" fyra vädhir stridho (pugnabant) j stora hafuino \" MP 1: 71 . - strida, strida med hvarandra. at tholke herra fore vara saka skulu lnu stridha Iv 4870 . Al 2437 . \" swa striddom vi sagdhe vor herra jak oc hans samuit til thäs han fiärkadhe sik fran mik \" Bir 2: 198 2) genom strid vinna, tillkämpa sig. han. . . stridde faghran sigher aff thydiscum Bil 385 . ib 535, 563 . MB 1: 325 . KS 83 (205, 91) . göta striddo sigher mz hanum Bil 629 . \" epter sigher stiddan \" Lg 1003 . lib 1025. - genom strid vinna, genom strid intga, eröfra. lhan . . stidddhe ällar röffuadhe henna landh LG 3: 325. - refl. stridhas, strida med hvarandra, kämpa, slås. the kommo til saman oc striddos manliga pa badha sidhor MB 2: 252 . "],"f":["striidha Iv 5064 ; RK 3: 823 . striida ib (sista forts.) 4692. pres. stridher MB 1: 180 ; Al 1435 . ","stidde Bil 385, 866 ; MB 2: 269: vm stridde Bu 207 . ","striddhe MB 2: 110 . ","striidde RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256 . ","stride Bu 16 ; vm stride ib 207 . ","stiidhe Lg 3: 346 . ","striddom Bir 2: 198 . ","striddu Bil 309 . ","striddo Bu 496 ; MB 1: 180, 325 . 432, 2: 304; Al 2437 ; ","-os MB 2: 252 . ","stridde ib 2347 . ","stridho MB 1: 71 . ","strido Bir 4: 13 . ","strit MB 1: 421 . ","striit RK 1 . 494. 935. 938: Al 2041 . ","stridhit RK 3: 837 ), ","stridha af , genom strid fråntaga. thu kan os ekke stridha aff thz got os natwren gaff Al 5749 . Jfr afstridha.","stridha ater , åter tillkämpa, genom kamp förskaffa (ngt föurt förloradt). mädhan ihesus christus . . . stirdde os ater waar sigher aff honom (diäfvulen) mz ödhmiwkt MB 1: 123 . - Jfr a mot-, be-. for-, gen-, ivir-, mot-, mote-, saman-, um-striþa."]},{"a":"striþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) strid, stark, häftig, rörande sig med stark el. häftig fart. om vatten el. annat flytande ämne. brast up . . . en oleo kälda vällande ok ran allan daghen striþen strömom Bu 65 . han . . . fiol . . . j stgridhastan strööm KL 85 . Pa 23 . Bir 2: 184 . Lg 3: l579. striit räghn Bil 158 . - om vind. ward lughn epte stridhan storm Pa 22 . Bil 285 . 2) häftig, stormande; sträng. han war stridher man oc i laghen klok MD 440 . avi, awi. herre aldzmäktogher gudh, hwat rädelikit är tith wredha änlithe, hwru stridh oc hwas (procelleosa et acutissima) ärw thin ordh Su 95 . 3) häftigt påträngande el. ansättande. kom thet ther til omside at herskapit worde them så stride, meth bön och trug meth blit och hart, at the gato sik ey längher vart MD 505 . 4) motspänstig, gensträfvig. mins mik likamans huruþungar han är at dragha: striþar ok stor at styra (in domando superbum) Bu 141 . 5) motig, som går emot. alt thiänar honom iämpt swa lint som strijt. oc badhe mz oc moot koma honom til godho Bo 66 . hwat thz är hällir bliit älla strijt ib 122 . - n. adv. häftig. om vind. them gik stormber ifuir swa strith Bil 327 . - Jfr lostridher."],"f":["strith Bil 327 . ","striit ib 158 . ","strijt Bo 66, 122), "]},{"a":"strok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LB 2: 70 ."],"f":["strook )"]},{"a":"strokrövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stråtrövare. MP 4: 17 ."],"f":[]},{"a":"strokrövare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lm. stråtröfvare. syöö rörrwara, strok röffuara oc andra omille riddara Su 125 . kom torpet fult mz strokröffwarom ok qwättäkarlom Lg 3: 541 . LfK 8, 9 . konung porus . . . helsar alexader strukröfwara ST 523 ."],"f":["struk- )"]},{"a":"strugher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["groll, agg, hat. \" drogh huar wid annan strug \" RK 1: 274 . ib 3441 ."],"f":[]},{"a":"struk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr öxahamars struk."],"f":[]},{"a":"strukholt","b":[],"c":"","d":"","e":[" se strykholt."],"f":[]},{"a":"strumpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr pärlo strumpa."],"f":[]},{"a":"strumpsinnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["trögtänkt. thz matthe mz sakto hwar een, jämwäl thän som mykit är stom sinnadhir (sensu tardiori), ällir harth äme haffwer wndhirstanda SpV 282 (möjl. i st. - jämte det Sdw 2: 525 anförda fallet - att föra till ett \"stumsinnadher)."],"f":["stom- )"]},{"a":"strumulin","b":[],"c":"","d":"","e":[" Se strömlinger."],"f":[]},{"a":"strunker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rak, i upprätt ställning, med upprätt huvud. han . . . gik strukir ok saa sik altiidh om kringh MP 5: 115 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"strunker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rak, li upprätt ställning, med upprätt hufvud. somlike bögdo thera hofwud nider, oc somlike stodo strunke, oc slogo thera änlite höfvidzlika vp (quidam submissis capitibus, quidam, supnis vulitbus) Ansg 179 ."],"f":[]},{"a":"strupe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strupe. \" en salogar man . . . lagþe sik sialwm snaru um strup \" Bu 130 . stuppa hans strupa fullan mz lim sinap oc ätikio ib 532 . Bir 1: 68, 153 . Al 6782, 6783 . \" mellan modherlöosnne oc then hardha strupan \" LB 5 . 292. fori kirtläfnuk skiär vp vnde kinnum, mällum strupen oc adrinä Hästeläked. i AS 137 . LB 2: 69 . \" thän som hanan wände honum bör strwpen (qui gallum girat collum sibi jure requirat) \" GO 833 ."],"f":[]},{"a":"strupe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strupe. \" jugulus li strvpe oc querka snidhningh \" GU C 20 (hand 2) s. 49. ib. "],"f":["*strupabulghin","-bulin )","*strupa byld","-böldh )","*strupa hul","-hol )"]},{"a":"struter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 292. Jfr hätto struter."],"f":[]},{"a":"struter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppstående kägelformig spets el. topp på hufvudbonad. oppa hofdheno tha hafujn ena graa hetto aff klädhe ellir wadhmal medh enom stakkutom strwt VKR 12 . \" aff wadmall latt hon skära meg en hätta ny mz longhen strwtt \" RK 1: (Yngsta redaktioens till. till sfgn) s. 203 ."],"f":[]},{"a":"struthätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hätta med strut. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 449 (1482). JTb 71 ( 1480) ."],"f":[]},{"a":"struva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags bakverk, struva. färsth koköth och bkada struffuor Brasks Matordn 3 ."],"f":["struffuor ) , "]},{"a":"struz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["struts. \" iak wart leyona brodher oc strudzanna kompan \" Mecht 99 ."],"f":["strudz )"]},{"a":"struz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags ryskt fartyg. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 42 och Ol. Magnus Historia om de nord. folken 5: 467. in nauibus (strudzar, et haapar dictis) moschouitarum scilicet , finnonum, et scrifinnonum Ol. Magnus Hist. de gent. sepeentr. l. XIX c. 45."],"f":[]},{"a":"struz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["struts. j hans (Salomos) gaardh war een strutz oc haffdhe een vnga salomon tok vngan. oc innelykte han j eet stoort fat aff glaar thän gamble struzsin gik alt lvtan om kirng, oc saa sin vnga oc kunde ekke ath honom koma han flögh j ödhnit oc hämpte een litin orm honom thrykte stuzsin sundir ST 417 . \" tha han war i sin fiädrä hampn. tha war han skafft som en strudz eller en annar stor fogell \" Di 55 . Su 162, 434 ."],"f":[]},{"a":"struzfiäder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strutsfjäder. the (qvinnorna) hafdho haar a kroppin säär hafdho haar a alt liwith mädher skapath som andra strwz fiädher Al 5594 . iij strufiedhre, tva bruna och en hvith i melle the thva bruna Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 558 (urk. fr. 1490; i beskrifningen på ett sköldemärke)."],"f":["strussfiedher )"]},{"a":"struzäg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strutsägg. Prosadikter (Barl) 34 ."],"f":[]},{"a":"stry","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["stry LfK 196 ) , ","stry sik , göra el. visa sig sträf? lustas . . . ey i barna käte ällar i fanyttom lather, wtan häldher i . . . hälgra manna äpterdöme oc stry tik äpther thera kännedom oc sidhom, oc the tik aldroghan i aathäffwom LfK 196 ."]},{"a":"stry","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. af blånor tillverkadt hästtäcke? hästtäcke, hästunderlag. eth gamle stry oc II gamwl rytthy FH 5: 228 ( 1516) . paa faghrom hästom mz förgyltyom bedzlom oc styriom (frenis uureis decori) M'B 2: 311."],"f":["stryiom MB 2: 211 ) , "]},{"a":"strygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hästmundering. \" hästhin . . mz sino stryg, oppa hwilkom hon rdh \" SpV 343 . \" pannbuckla i hästmundering. bulla vatu bogla . . . strygdh dysingher bälthe spana ok sölgia ok aldra handa bwlo gerningh \" GU C 20 s. 63 . ffalere . . . stryk oc prydilsse ib s. 251 ."],"f":["stryg )"]},{"a":"strygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stry. hafdhe han i hedhirsins tima tholkin örs oc tholkin strygh (talibus dextraiis et phaleris usus fuit) som thu nu hördhe Bo 165 . \" the riikheet a thera stryghom la är mik seent at sighia fra \" Fr 2997 ."],"f":["stryghom Fr 2997 ) , "]},{"a":"stryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stryka, med handen fara öfver. tha han ' . . . strök sin öghon mz handomen Bil 864 . strök han öghonin hans Bo 152 . \" strök sik twärt ower halsbastet sit \" LfK 142 . kommo . . . leonen . . . oppa hwilkas halsa han sina handh lagdhe, strykandes (d. v. s. smekande) them, oc klappandes Lg 3: 466 . - med prep. augustinus thedis hanum ok strök vm hans öghon mz lksinne handh Bil 653 . sanctus marchus . . . wätte muld mz sinom raka ok strök ifuer sarit ib 2490; jfr 4. 2) bestryka, gnida. han lät . . . hänna bwk stryka mz hans blodhe Lg 381 . hon ma . . . stryka henne (lifmodern) mz ätykio LB 7: 28 . skal man stryka sig hart med hwast hö ib 263 . 3) piska. mz gilsom struke the han oc slogho MD 15 .","4) stryka, breda ut (ngt på ngt). sanctus ieronimus . . . wth took een thoorn som in war gangin j fotin oc strök ther oppa saluo ST 474 . \" tha took then forrädharin oc strök forgiptelse oppa fiädhrena \" ib 531 . LB 7: 288 . \" lagen aff grön diil struken oppo (näml. på bölden) \" ib 265 . ib 269, ) . 105. 5) afstyrka, aftorka, strykq ren. iak se en vänastan ionkara standa for þik. ok strycka (tergentem] þin sar mäþ linno kläþe Bu 414 . na[ta] lia . . . þuo þerra sar ok strök mz selke ib 520 . Bil 804 . saa gregorius . . . guz änghil stryka sith swärdh blodught (gladium cruentatum detergens) ib 714 . Iv 2525 . \" thy thörkadhe hon them (fötterna) mz hareno at hon hadhe äkke när sik nakat thz som gäfuare älla dyrare var. mz hulko han matte them stryka \" Bo 75 . 6) genom strykning aflägsna, stryka bort. aftorka. tha han strykir swrttin af änlitino Bo 188 . han . . . strök alt orent blodh oc fylsko af hänne mz sinom klädhom KL 267 . - utplåna, utrota. wil iak stryka (delebo) alt thz aff ordxhinne som iak hawer skapt MB 1: 167 . ib 169, 344 . ST 9 . 387. 7) stryka, afstryka el. borttaga rågen på. due carpe ordei plante wlgariter dicte strucne carpe SD 4: 392 ( 1334, gammalt afskr.) . 8) stryka, genom strykning komma tt glida; draga upp. han strök sinä armar (stryer vp ermina) oc skulde twa sinä händer Di 103 . - stryka, genom strykning komma att glida ned, nedfälla. tha stryker han hättä aff hoffdhe sina AS 59 . \" sigh skipmannomen at the lätin sköt stryka säghlin (vela deponant) \" Lg 251 . 9) stryka, löpa, gå; genom strykning el. topp bilda. med innehållets ack. the (myrorna) struku the om ena rand (slogo en krets deromkring) Al 9388 . "],"f":["-er . ","strikär SGG 105 . ","strök . stryk: affstryk Su 196 . ","struku Al 9398 ; ST 235 . ","struko RK 1: 3796 . ","struke MD 15 . ","strukin . strwckin: -it LB 7: 288 ), ","stryka af , 1) afstryka, aftorka. strök hon af them (ɔ: tara) oc thyrkadhe fötrena mz sino hare Bo 75 . 2) stryka af, genom strykning bringa att glida f. strykh aff gulfingran ok arwodha for brödh Go 37. - Jfr afstryka. ","stryka bort , stryka bort, aftorka. qvinnor . . . struku bort swettin ST 235 . Jfr bortstryka. ","stryka i , genom bågsträngens neddragande (i bågens lås) spänna=? tha drogho the tera tygh vpa . . . ok struko therqa armbörst i the skyttor ok thera kompani RK 1: 3796 . ","stryka up , stryka upp, draga upp. hwar som . . . mz vredz mode kastar sin klädhir aff eller strikär sine ärme op SGGK 105 . - Jfr be-,. huþ-, ivir-, pa-, til-, ut-stryka."]},{"a":"stryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stryka, med handen fara över. eehn tyrann pleger så tractere almogen . . . som han haffde oskäligen diur, stundom reetandes them, stundom strykandes (d. v. s. smekande) och lesmandes medh them PMskr 693 (senare avskr.). - med prep. prästen . . stodh oc smekte oc strök om thän rika mannen SvKyrkobr 25 . 4) stryka, breda ut (ngt på ngt). strykt thet (ɔ en lösning) j rinnande öghon, tha stillas thet och ey mer rinna PMSkr 479 . \" then lithen wil ey wara gnidhen äller strwkin pa skinnen, wthan swa klappadher wth \" ib 538 . - stryka, gnida (ngt över ngt). tak n swamp vätandis honom j the vathneno strykandis affwer scrifftena, oc hon gaar aff PMSkr 454 . agapis . . . twagin j wathn oc strwkith vm saareth borthdriffer wärk ib 459 . 5) avstryka, avtorka, stryka ren. hon . . thogh wppa hänne klädhis fald . . . oc strök (tersit) sith änlite mz them Mecht 162 . 6) genom srykning avlägsna, stryka bort. - utplåna, avlägsna. tha war ther .. . iiii swenske smapäninga, en aff them hafhe eth hul appo sik oc motith war strukit a honom JTb 40 ( 1463) .","7) stryka, avstryka el. borttaga rågen p. at spannen skal köpis in strochin och strochin wtsälies igen Uppspriv 18 ( 1419) . anamar han (ɔ: klockaren) roghen j abo tha skal huar oc en span strykes ÅK 63 . preste rätten i taustelandh aff hwario preste kroker ij karp koorn strokna Svartb (Skokl) 586 ( 1515) .","8) stryka. \" genom strykning komma att glida; draga upp. (?) han . . . strök sina hwsur, ok gik strunkir mP 5: 115. - stryka, genom strykning komma att glida ned, nedfälla. han . . . lop wth j samme fförbud och strök stadzins merke aff skipet \" STb 4: 193 ( 1511) . the strwko syn segell Troj 108 . 10) vässa medelst strykning. ath han (ɔ gregurs swerdslipare) skal widh sina waaning sielff stryka stdzins swärdh STb 2: 48 (1484). "],"f":["strykis PMSkr 533 . stryks ib 479. impf. strök. pl. 3 pers. strwko Troj 108 . part. pret. strukin. strochin Uppspriv 18 ( 1491) . ","strokna Svartb (Skokl) 586 ( 1515) . supin. strokit Stb 5: 54 (1515)),","stryka af , 3) genom strykning avlägsna, stryka bort. then salt tunne han hade tagit oloffuendes aff ithskip och strokit anners merke aff sTb 5: 54 (1515). - Jfr afstryka. ","stryka bort , stryka bort, avtorka. tha gik fram jomfru maria, ok strök the mwllena borth aff henne klädhom Mecht 53 . ","*stryka ut , medelst strykning jämna el. glätta. läggis hwarth skinnith pa eht bordh, oc strykis wth ganskans wäl aff allom rynkiom PMSkr 533 . Jfr utstryka. ","*stryka utaf sik , torka av sig. han skal twa ok stryka wt aff sik syna vndha gärningha smitto ok syndh MP 5: 232 . - Jfr ivirstryka samt vaxstrukin."]},{"a":"strykan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hudhstrykan."],"f":[]},{"a":"strykan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr huþstrykan."],"f":[]},{"a":"strykare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skogsstrykare."],"f":[]},{"a":"stryker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stark vind? ström i ett vattendrag? kringvandrande person? Jfr Sdw 2: 1307, E. Hell. quist, Xenia Lideniana 108 o. C. E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal utg. av I. Modéer 80. jöniss magnusson strukxson Svartb 518 ( 1474) ."],"f":["strukx ) , "]},{"a":"stryker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stark vind? ström i ett vattendrag? ss tillnamn. finwidus strtcr SD 1: 91 (1167-85). fywith strukir ib 93 (1167-85). fynwidus strych ib 95 (1167-99). finuidus struch ib 141 (1200?)."],"f":["strych . ","struktir . ","struch )"]},{"a":"strykholt","b":[],"c":"","d":"","e":["stock el. stav varmed sädesmått strykes vid mätning av säd. hostorium ii strwgholt GU C 20 (hand 2) s. 1."],"f":["strwgholt )"]},{"a":"strykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr tilstrykkia (Sdw 2: 651)."],"f":[]},{"a":"strymakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" mattis strymakare \" JTb 8 ( 1456) . ib 12 ( 1458) . 25 (1460)."],"f":["-makere )"]},{"a":"strypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strypa. \" gripo the mannen oc strypton (för strypto; jugulabant) han \" MB 2: 110 . han wart aff enom strupoter j häl MD (S) 245 ."],"f":["-te . ","strupter MD (S) 245), "]},{"a":"strypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strypa. \" iugulare strypa oc strypa sönder skäre \" GU C 20 (hand 2) s. 49. han haffdhe mik när strypt Prosadikter (Sju vise m B) 180. tha hon strypte hans barn ok mördhe MP 4: 239 . Jfr stripa."],"f":["-te . ","supin . ","-t ) , "]},{"a":"sträkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. Jfr utsträkkia. ","e":[],"f":["strekker KTb 119 ( 1523) ), ","*sträkkia sik , sträcka sig, räcka. om rum. hwylkin tompth som strekker sygh ffran kyrkyo gardhen och södher in tyl sancte spiritus tompth KTb 119 ( 1523) ."]},{"a":"sträkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sträckning. epter . . . lantzsins sträckels HSH 39: 42 ( 1481) ."],"f":["sträckelse )"]},{"a":"sträkking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr handsträkking."],"f":[]},{"a":"sträkkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sträcka, utsträcka. \" at han . . . seger . . . hwrv han vil sträckie sin dwk innen jwl lxx (20) alne länger \" BSH 5: 469 ( 1511) . - Jfr utsträkkia."],"f":[]},{"a":"sträkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr handsträkning."],"f":[]},{"a":"stränge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr klokstränge."],"f":[]},{"a":"strängelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) med iver, med allvar, med kraft. - ihärdigt, hårdnackat. the som widher naghra sambindning strengeligha sta waren alstinx vtelykte aff allo wali j thät sinnit Abbedval i Vkl 102 .","2) med allvar, med eftertryck, kraftigt. thesse fför:ne packer bywder ffogten, borgemestere och raadit strenlige, ath the gorlige tiilse hwad the packe StÄmb 186 ( 1515) . ib 192 ( 1517) . - skoningslöst, strängt. hulkan helzt han (ɔ Gud) lenge bidhar ok tholl at han sculi sik bäträ ok aff syndom aff latha, thes strengeligare han hanom dömer om han ey hans mildhet ok bidhan aktar J Buddes b 152 .","3) noggrant, sorgfälligt. \" ath människian . . . sins ordens reghlo stadga, troligha ok strängeligha (districte) haller \" Mecht 64 . \" män kan pröffwas ath thet (ɔ ändring av farygets destination) görs mädh nokre falskheth, tha skal alth strängelika betalas \" PMSkr 69 ."],"f":["strenge- . ","-lig(h)a . strenlige StÄmb 186 ( 1515) , 192 (1517). komp. strengeligare J Buddes b 152),"]},{"a":"strängelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med ifver, med allvar, med kraft. wppa thz hwar skwlle thes strängelikaren stridha PM 15 . 2) med allvar, med eftertryck, kraftigt. beswär iak tik strengelica LB 7: 22 . - med eftertyck, strängeligen. forbiudom wij strängelige SO 162 . - med allvar, med eftertryck, skoningslöst. strängt. at wi hafuum ey swa strenglika rätt ijui them som brutit hafua BtRK 35 ( 1371) . tom bör . . . hafwa en wandh strengelig j sinen hand ok nepsa thom som göra illa MD (S) 258 . - strängt, skarpt, hårdt. at wij lider megit strengelige skulle haffä till scriffuat HSH 18: 14 ( 1494) . hwre i haffde nw nylige strengelige och wredelige talith till en karl j stokholm lib. - Jfr stranglika."],"f":["strängelige . ","strengelige . strengelig. strenglika. komp. strängelikaren PM 15 ), "]},{"a":"strängeliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" Gers Frest 209, adj. sträng, obeveklig, nogräknande. eth strenglighit ok trankth samweth Gers Frest 20. j hans strengeligha räthwise ib 51 . \" vid rikesens strengeliga hemdh oc plicht \" BSH 4: 112 ( 1486) . Jfr strangliker."],"f":["strengeligha Gers Frest 51 . ","strengeliga BSH 4: 112 ( 1486) . ","strengelighit"]},{"a":"strängeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sträng, obeveklig, nogräknande. jomfrudomsins okränklikhet haffwer om sik swa myklo granligaren athwakt, ok gömo, ok thz mz stränglighom andhelikom näpsilsom (disciplinis spiritualibus) SpV 93 ."],"f":["strängligher )"]},{"a":"strängelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stränghet, hårdhet. \" ath hanmz swa stora ärffwodhe stodh j ordensens stränglighet \" Mecht 55 ."],"f":["strängelighet )"]},{"a":"strängelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stränghet. hardhet. menniskian kan snarane kome ygen oppa en godhan wgh mz sakthmodlikhet, en mz alth for stora strengelikhet Gers Frest 11 . ","2) ss titel (jfr stränger, adj. 4). mith hiertha war sa forstockath lath jach ey eth ordh frambera kwnne och ey mykith bethre hans strengligheth (om riksföreståndaren Sten Sture) BSH 4: 252 ( 1500) . min thiensth idher strenglighet . . . widherwisendes ib 258 (1501, till marsken Svante Nilsson) . - Jfr stranglikhet, stränghet."],"f":["strenglighet . ","strengligheth )"]},{"a":"stränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sträng, rem, snöre. 4) sträng på ett musikaliskt instrument. aff . . . psalterio aff x tattom ällir stränghiom Mecht 224 . 5) sträng, klocksträng. thär mädh skal han (ɔ klockaren) halda til domkirkonne färdugha strengher men til sokna clokkor besorghe strenger kirkie wärdhen ÅK 63 . Jfr 11. ","8) bågsträng. \" waaro förnötte strängiana j arborsthen PMskr 166. 9) snara för djurfångst. Jfr J. Sahlgren, Namn och bygd 8: 161, Social-Demokraten 19/5 1923, Ark. f. Nord. Fil. 46: 111 f., Strängnäs stads historia 47 ff. 10) stråle. solin mz sinom synlegha strängh (radio) \" SpV 282 . \" dagranden oprinnande wtspredhir mz skeneno sina blomstirlika strängia (radios) \" ib 580 . 11) jordstycke, vars avkastning användes till underhåll av klocksträngarna i en kyrka. Jfr G. Knudsen, Namn och bygd 34: 89 f. cloccheren . . . ther han ey haffuer bool wthen blotte strängen Arnell Brask Biᴵ 33. - Jfr ankara-, ankaris-, bugha-, hampo-, harpo-, kabel-, klokkostränger samt klokstränge. "],"f":["strängiar , ack. streng(h)er ÅK 63 . ib),","*strängia görare , ","*strängia lekare","*strängia lekirska [ss]trengha lekerska), "]},{"a":"stränger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) sträng, obeveklig, skoningslös, nogräknande. om person. thes mehre alle vndersäter wilia konungenom wara loffligh, tess strängare skall han wara mot sigh sielffuer PMskr 669 (senare avskr.). 4) stark, duglig, mäktig, framstående. ss hedrande epitet (givet åt riddare). wälbyrduge [och] strenge riddere herre sten stwre her niels stwre G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. erlig oc strengie herre her steen sture FMU 5: 264 (1490, samtida avskr.) ."],"f":["strängare PMSkr 669 (senare avskr.)),"]},{"a":"stränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) strängaspel, spelande på stränginstrument. MD 418 .","2) strängaspel, stränginstrument. \" haffwandis . . . stränghio lock sötelika liwdhande \" Bir 4: 54 . q harpor oc fidlor oc alsköns strengelek Di 108 ."],"f":["sträniar . ","strängier SO 305 . ","stränger ib 291, 293, 305 . ","strängiom ) , ","strängia leker"]},{"a":"stränger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["styf, hård, oböjlig. 1) sträng, allvarlig, eftertrycklig. lhaffuer . . . myn herre her stränk vtbod saa ath alle lfriborne men skole vi vid terass frälsse BSH 4: 198 ( 1495) . ","2) sträng, obeveklig, skoningslös, nogräknande. om peson. ath koma for then stränge domaren FH 6: 67 ( 1486) . sträng, noggrann. om sak. vtkräfuir han af honum swa myklo trängara räkinskap MP 1: 69 . - sträng, försakane. han . . . läth alt läntelika . . . aff sine gudhliko stränge liffwirne ST 155 . - sträng, skapr, hård. epter thet ath sadane strengh reth warth aflagder BSH 4: 80 ( 1481?) . \" wndy stränga likamlika näffzth \" PM 26 .","3) sträng, svår. \" wintheren är nw saa starker och strängher \" RK 3: 3631 . 4) stark, duglig, mäktig, framstående. ss hedrande epitet (gifvet åt riddare; motsv. Lat. strenuus). velbyrdoge oc strenge her ake BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.) erligh velbordigh herre och strenge riddare her swanto nielson sweriges rikes marsk ib 252 ( 1500) . ib 251, 254 (1500) . 257 (1501), 258, 291 (1501). erlig welbördig man och strenge riddere, her erich twresson, höutzman pa wiborgh FM 252 ( 1505) . ib 356 ( 1508) . - Jfr stranger."],"f":["stränk BSH 4: 198 ( 1425) ), "]},{"a":"stränghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stränghet, skärpa, härdhet. om strenhet (för strenghet) och hetzhet HSH 18: 14 ( 1494) .","2) ss titel (jfr stränger, adj. 4). i hwad motte wij kunne ware edher strenhget till all wilie kerlig och ödmiiwcht thet wele wij altid göerne göre BSH 4: 259 (1501, till marsken Svante Nilsson) . \" at the skelle eders strenghet wndsethee met ij [2] twsande marcher päninghe \" FM 256 (1506, till riksöreståndaren Svante Nilsson) . som eders herredomes strenghet megh tilscreffue ib 255 . som eders herredome meg tilscreffue met tönne ericsson, at jag skulle kalle lthe swäne aff raborgxleen, som jag haffde ther skicket pa eders herredomes wegna at vpbare eders strenghetzx skat oc saköre, effther the (för thet) at eders strenghet haffuer wnt oc forlänth tonne ericsson rasborgxleen igen ib 269 (1506, till riksöreståndaren Svante Nilsson)-. ib 328 ( 1507) , 337 (1507), 566 (15129. - Jfr stranghet, strängelikhet."],"f":[]},{"a":"strängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. [Isl. strengia. Fdan. strængje] eg. hårt åtdraga, spänna. - tvinga. stränghins (constringentur) the til ordinem ällir reghlonna, hwilke wt wilia ganga ällir wilia fordarffwa sik SpV 433 . dödzsins porthir nar han stängdhis (sannol. fel fr stängghis), sidhan til nakra omskiptelikhet, war stadhge ok liff aldirgh strängis (porta morits dum clauditur, nec esse nostrum mutabitur) ib 590 . ","e":[],"f":["strängher PMSkr 90 . ","strängis SpV 590 . ","konj . ","strängia sik , sätta sig (emot). strängher seg nokor aff battzmannommen thär j moth, tha ma skiparen läta gripa honom, oc läggia j fängilse PMskr 90. ","*strängia amot , sätta sig mot, snsätta. Jfr Sdw 2: 1307. - Jfr tiosträngdher."]},{"a":"strängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. hårdt åtdraga, spänna."],"f":["-dhe )","strängia sik , vara påträngande, vara ifrig. blandamär strenge sik the swa sare wti Va 10 . - sätta sig (emot). ath noghra persone funnis som mz tryzsko äller ilherdzsko wilde sik strengia mothe abbatisse äller confessoris lydhno och nepst Bir 5: 138 . - Jfr mot-, til-strängia, äfvensom en-, thre-strängdher."]},{"a":"sträte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg? tha han flydde aff thz sträte Iv 749 . - gata. at han köpet a sträte SR 7 . \" the sträte vr (för varo?) badhe viidh ok lang (Cod. B, C., D, E, F the widhä gatha badhä bredh och lang) a them var swa mykith thrang \" Fr 1523 . \" sagdhe siälen pawanom strättet ällar gatwna \" Lg 662 . RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6230. - smalt sund? i ortnamn. datum kattastræte SD 2: 472 ( 1306) . - Jfr almännis sträte samt stata. "],"f":["strätte: -et Lg 662 )","strätis köp , "]},{"a":"sträte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. gata. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 235, 313, 315. alla handa embetzmän waro ther (ɔ i Troja) och hwar haffde siith sträthe Troj 38 ."],"f":[]},{"a":"strävogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) spänd, utspänd. \" hwdbenda är en sywkdom som fää haffwer när hwdhen sither swa sträwogh oc harth til ryggen ath . . . \" PMSkr 231 . . . . hwilken saagh swa skal göras oc tänyas straffwogh (för sträffwogh) ib 503 . \" haffwes twa stängher . . . mällen hwilka läroffith fästas skal sträffwogth \" ib 545 . ib 546, 598 (seanre avskr.). 2) tyv, hård, motsträvig. ira är sträfuoge opwäkta hoxsins gälniska (strictus concitati furor animi), brinnandis j lustans hämpd SpV 140 . \" kom thän helge ande . . . bögth thät som sträwkt är \" SvB 28 (omkr. 1520)."],"f":["sträffwogth PMSkr 545, 546 . ","sträwkt SvB 28 (omrk. 1520)),"]},{"a":"strö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fisknät (dragnot?), strönot. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 63 f. til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . katizor haamor ströö etc ʳᵃ PMSkr 364 . Jfr strönät."],"f":["ströö )"]},{"a":"ströbater","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["båt för fiske med strönot. VKU 133 ( 1569) ."],"f":[]},{"a":"ströia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) beströ. - betäcka, överhölja. thu thän dyre ängil, som fullir är mädh liws . . . ladhin mädh wisdom, oc strödhir mädh kärlek SvB 355 (omkr. 1500). "],"f":["strös PMSkr 197 . ","strödhir SvB 355 (omkr. 1500). Jfr Sdw 2: 1307),","*ströia ut , "]},{"a":"ströia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) strö, utströ, utybreda. \" quincianus . . lät strö wndi hona brutna sio scala \" Bil 427 . \" riddara strödo hans hiärna mz swärdhom la kirkio gulne \" ib 788 . alt folkit . . . strödho asko a sit howdh Gr 295 . MB 2: 310 . \" somlike skaro qweista aff trämen ok ströddo a väghin \" MP 1: 3 . tz skal strööyas pa degin LB 7: l190. lib 194. ströya t pwluer pa boldan ib 265 . \" fiska hwffwd bredn til asko oc ströyat oppa (d. v. s. på bölderna) tz torkar oc läker thom ib. \" ib 266 . 2) förströ, kringsprida, the . . . ströddos . . . vm alla landhin Bil 880 . sommi bliwo . . . a wernen dödhe ok wordo tha skilde aat ok ströde RK 1: 1765 . 3) beströ. lätin alla gtuna strö mz blomstr Bu 501 . Bo 144, 145 . Bir 1: 219 . Al 6831 . \" en gudhlik quinna sopadhe hwarn löghordagh ena wara fru kyrkio o strödhe guluit mz enna handa yrtom \" KL 82 . \" väghin syntis ströddir mz hänna hre ib 342. gingo the wt af stadhenom . . . oc ströddo väghin mz löf oc gräs \" Bo 165 . \" ströin alt gulluit mz hwassom skalum \" Bil 473 . han . . . ströþe al hans sar mz salt Bu 493 . Bil 370 . the . . . ströyadho sigh mz asko owir theris huffwodh MB 2: 228 . \" eet ful par kläþä gröntc blat, styröt med yurum af gul \" SD 5: 563 (1346). - betäcka, öfverhölja. var vidha ströt mz dyra klädhe badhe guul oc röt Iv 1759 . \" ffar til rom ther äru gatunar strödda medh guld \" VKR XVII . Bir 2: 9 . \" gatona som strödda äru ok stänkta mz mina hälgha manna blodhe (plateas stratas santorum um meorum sanguine) \" ib 245 . ib 3: 164 . \" henna klädhe varo mz blodhit strödhe \" Fr 1411 . - strö. med två ack. af hvilka den ene är ett adj. uttryckande handlingens verkan. hon . . . strödde thz (sitt hufvud) fult mz mykle asko KL 340 . - Jfr sunder-, ut-ströia."],"f":["strööya: -as ib 190 . strö u 501; Bil 370, 427 ; Al 6831 . pres. ströyar LB 7: 1294 . ","limpf . ","ströþe Bu 493 . ","strödhe KL 82 ; ","-is Bil 473 . ","strödde KL 340 ; Bo 145 . ","ströiadhe Bir 1: 219 . ","ströyadhe: vtströyadhe LfK 238 . ","strödho Gr 295 . ","strödo Bil 788 . ","ströddo Bo 165 ; MP 1: 3 ; ","-os Bil 880 . ","ströyadho MB 2: 228 . ","-e Fr 1411 . ","ströder: -e RK 1: 1763 . ","ströddir KL 342 ; ","-a Bir 2: 245 ; VKr XVII. ströiadher -adha Bo 144 . ","ströyader LB 7: 266 ; ","-at ib 265 . ","ströt SD 5: 563 ( 1346) ; Iv 1759 . ","strödhande (sannolikt för ströyande) MB 2: 310 ), "]},{"a":"ströilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. eg. utströende. utsäde. här är blomstrande sädhin, aff gudhz ordha ströilse (semine), ok wäxande j bland hälgha jomfru SpV 206 . Jfr samanströilse."],"f":[]},{"a":"ströma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strömma, flöda, framvälla. \" nar the latho op the trwmbor strömede watned oppa gatorna \" Troj 38 . hector . . . hwg oppa achillem . . . trij hwg . . . saa ath som andra blodbäcka strömdhä offwer achillis ögom oc ansikte ib 148 . "],"f":["-adhe SkrtUppb 282 . ","strömde Troj 38 . ","strömdhä ib 148 ),","*ströma nidher , strömma ned. blodheth strömadhe oc flöth nidher oppa jordhana SkrtUppb 282 ."]},{"a":"ströma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strömma, framvälla. strömadhe ther klarasta watn MB 2: 119 . "],"f":["ströma ut , utströmma, i ymnighet utflyta, utgjuta sig. thu . . . hyölt jnne ordhen sparleka, som stibordet watnet i qwärnenne, än nw haffwer thu takit fra stibordit, oc strömar wt hwart thz ordh wti tik är, som watn i forsen LfK 143 . Jfr utströma."]},{"a":"strömber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["strömmande, häftigt rinnande, strid. swa är thz watn . . . strömpt Al 1948 ."],"f":["strömpt Al 1948 ) , "]},{"a":"strömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ström, strömmande, forsande. \" vtflöt blodhit ginstan swa fulstopljca aff thy saareno swa som blodz flodh mz ström (cum impetu) \" Bir 3: 274 . - strön, flöde. flödande massa af vatten el. annat flytande ämne. brast up ii sama huseno en oleo kälda vällande ok ran allan daghen striþom strömom Bu 65 . \" läk lughande brennestens baal swa som stridhaste strömber \" Pa 23 . starke ströma aff blodhith ran Al 2364 . \" skal iak sända thik mina rätuiso suasom stridhastan ström \" Bir 2: 184 . alla gatwnar woro . . . fulla aff watn oc ström OB 215 . \" har jordanis flodh drogh sin strom til ryggä \" Lg 3: 560 . \" aterdrogh sik flodhens stromer ib. - stömmande vatten, haf. en frij seglass till finlandh, norrebotn, calmarna och anderstedz i skären, som langht som rigsens strömar sigh vtstrecke \" BSH 5: 289 ( 1508) .","2) ström. flod. han druknade i then ström RK 1: 2316 . han . . . thwadhe blodhit af i strömenom som ther var näär Bo 188 . - ström, fors. loto tha flyta for strömen nidh RK 1: 1526 . \" the rytza giordo aff thörran widh flota . . . ok loto . . . nid för strömen ränna \" ib 1530 . han . . . fiol vt aff bronne j stridhastan strööm KL 85 . Lg 3: 579 . \" then starke strömen ib 226. \" ib 225 . - ström, qvarnström. vppa . . . wätinge ström oc ena qwärn i samma strömenom SD NS 2: 209 ( 1409) . \" all thesse forscrepno gotz oc jordher . . . skär, ströma, quärna ib. meth . . . quärnastadhom ok strömom ib 225 (1409). opa ena awerkan i enom stroom i dwodal \" VAH 24: 318 ( 1414) . \" kennomps wi tidlömpt forscriffno wreta clostre awerkin aff them ström i duwodal ligger ib. \" ib 319 ( 1414) , 322 (1442). - i ortnamn. recognosco me . . . johanni holmgersson quendam torrentem dictum alæstrøm infra vaghleuisbro et thorishueen situm cum suis omnibus adiacencijs prope vel remote positis . . . dimisse SD 2: 700 (1300-1310). - Jfr blods-, hytto-, härads-, kunungs-, miþ-, mylno-, qvärn-, qvärna-, vatn-strömber, äfvensom miþströmis."],"f":["ström . ","strööm KL 85 . ","strom Lg 3: 560 . ","strööm VAH 24: 318 ( 1414) . med art. strömenom Bo 188 ; SD NS 2: 209 ( 1409) . pl. strömar), ","ströms vatn , "]},{"a":"strömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ströma skipte","-skiffte )","*ströma stadher , "]},{"a":"strömfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strömfall, lutning el. fall i en ström och deraf föranledt snabbt lopp. thridhia flodhin heter tigirs, aff fughle them som snarast flygher thy at hon hawer mykith stömfall MB 1: 159 ."],"f":["-fall )"]},{"a":"strömgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgift för nyttjande av kvarn- el. fiskeström. \" thär till (ɔ till två gårdar i S. Möre hd) liggher en ström; han är optaghin tiil bygnyngh; thär gaar aff 3 ortuger strömgeel VKj 147. \""],"f":["-geel )"]},{"a":"ströminger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strömming. FM 195 ( 1504) . iij [3] lester nijsalthet strömingh ib 360 ( 1508) . i [1] fiering torsk oc ströming BSH 4: 241 ( 1498) . III tunnor ströming HSH 19: 166 ( 1506) . j [1] tunna strömyng BtFH 1: 326 ( 1463) , 327. lib 332, 341 (1464). at vthgiöra en waal strömming SO 290 . \" att vthgiöra en fierding torsk eller ströming af båthen eller snöret ib. \" ib 291, 306 . "],"f":["strömynger: -yng BtFH 1 . 326 (1463), 327, 332),","strömings fiske , "]},{"a":"ströminger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strömming. \" ath jak . . scal haffua arlica aff clostreno ena tunno ströming \" SD NS 3: 436 (1419, Östergötland) . \" jtem öl penninge for beker, notther, stroming, hwedebrödh etc. \" Skotteb 254 (1466-67). han gaff olaf hinrikxson ena lesth iärn for lagx strömingh och läropt ATb 1: 258 ( 1467) . ib 303 ( 1469) . \" guttorm sakir iij mark för thet han salde ohemolth strömingh \" ib 344 ( 1471) . ib 2: 36 ( 1474) . \" tet iach siwck bleff . . . off then färske strömingh iac ath \" GPM 2: 131 . til afftonen . . för strömming Brasks Matordn 14 . VKU 10 ( 1540) . - Jfr hug-, somar-ströminger. "],"f":["strömming Brasks Matordn 14 . ack. stroming Skotteb 254 (1466-67). stromig HLG 3: 106 (1528), 111 (1529)), ","*ströminga läst (-lest), f. läst strömming. jtem for ströminga lesten (få tunnbindarna ij) ij (2) öre, banden vrechnade STb 2: 260 ( 1488) . ","*ströminga tunna och ","*strömings tunna (obl. strömingx tynno ATb 2: 36 ( 1474) ), "]},{"a":"strömlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ströminger. ij tunnor strömling Skotteb 392 (1464-65, Kämn). ATb 3: 60 ( 1496) . (?) !UDDA_TECKEN? tunne strvmulin (för strömling?) Skotteb 306 (1468-69) (jfr ströming ib)."],"f":[]},{"a":"strömlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ströminger. gifwe konungen en waal ströming af hwario tunna SO 306 ."],"f":[]},{"a":"strömvtu","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["strömvatten. \" tagh . . . ena kanno ström vatn \" LB 7: 48 . Jfr ströms vatn."],"f":[]},{"a":"ströninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mindre prydnadsaföremål av silver, paljett? ATb 1: 148 ( 1461) . jtem (innehöll ett pantsatt skrin) xlviij (48) ströninga stora med k:, jtem än xiiij (14) ströninga gör j h edhniska blomer STb 2: 298 (1488). ib 298 ( 1488) , 3: 56 (1492). xiiij ströningher vel forgyllte ib 101 ( 1493) . ib. ATb 3: 93 ( 1499) . . . . skylthe honom for eth hoffwdh silff, eth bandh och ströningh och anneth smaath silff mz, han skulle haffwa stulit fran honom JTb 97 ( 1513) . \" the til togh anders . . . iiij kiortlä met ströninge \" STb 4: 258 ( 1512) . ib 5: 17 ( 1514) , 109 (1516). VKU 20 ( 1541) . "],"f":["strönig Atb 1: 148 (1461) ), ","*ströninga band , "]},{"a":"ströningium","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["-gum )"]},{"a":"strönät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = strö. . . . som lagliga stemdhe waare om olaggaa ffiskeri som är ströneth oc andre olaga ffiske redskapa HSH 14: 71 ( 1479) ."],"f":["-neth )"]},{"a":"ströpter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stripa."],"f":[]},{"a":"stuba","b":[],"c":"","d":"","e":[" se stuva."],"f":[]},{"a":"stubbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" cognato meo kanuto dicto tubbæ \" SD 2: 564 ( 1309) . ib 565 ( 1309) . - Jfr forustubbe. 2) stump. Jfr rep-, repa-stubbe. "],"f":["stobbe )","stubbakarl (stybbä-), "]},{"a":"stubbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","trädh sagas twärt aff oc stobben klyffz affwan PMskr 325. 3) nybygge å allmänning (utanför det gamla marklandssystemet el. dess motsvarighet). Jfr C. I. Ståhle, Ortnamn och bebyggelse i Västra Vingåker 10. ena march skipan af stubbanom i sama sokn (ɔ Stora Åby, Östergötland) SD NS 3: 541 (1420, avskr.) . - ss ortnamn. til siluastatorpp ligger 1 torpp oc kallas stubben VKj 33 (1447). - Jfr stubba thorp. - Jfr aska-, aspa-, birke-, repa-, släkta-stubbe."],"f":["stobbe: -en PMSkr 325 )","stubbakarl , ","*stubbathorp","stobbatorp )"]},{"a":"stubber m","b":[],"c":"","d":"","e":["stubb. \" vänth om stubben tha skoret är tha fetna iorden \" Brasks Cal 271 ."],"f":[]},{"a":"stubbotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trubbig, slö. \" tha thina hälghsasta händer korsfestos mz stobbotom (obtusis) järnspikom \" Bir 4: l204. händir oc föter mz stubbottom spikom ginom sttunghne ib 172 . ib 198, 5: 74. Su 37 . LB 7: 16 ."],"f":["stubbother: -othom Su 37 . ","stwbbother: -otha LB 7: 16 . ","stobboter: -otom Bir 4: 204 ), "]},{"a":"stubbotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trubbig, slö. \" miskunna mik härra ihesu christe för the stubbota spikana thär gönom gingho thina händher ok föther \" SvB 43 (sl. av 1400-t.)."],"f":["-utter: -uttom SvB 283 (omkr. 1500) ),"]},{"a":"student","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["student. qwit och löss göre en student, hetendes jens andersson, som gripen oc fangen wort på then lybeske holkeen . . . huilken student wtsend hade . . . biscop mattis i strengnäs BSH 5: 95 ( 1506) . Lg 3: 34, 713 . nakra aff the stwdenter som mz honom haffdo standit i studio i praga ib 717 ."],"f":["-er Lg 3: 717 ) , "]},{"a":"student","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["student. STb 3: 269 ( 1498) . om människionor wisto thän lärdhom, tha fförsmadho alle stwdenther the böker som the nw j stwdera JMPs 27."],"f":["-er ) , "]},{"a":"studera","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. [Isl. studera. Jfr Mht. studieren. Lat. studere] ","e":["forska, utforska, studera. \" han hafdhe enkte rönt eller stwderath \" MB 1: 93 . darius . . . gaff sinom bwrswenom et ämpne at studera ib 25 . - med prep. studeraþo huar þera tel þän skäl: mato bäzst fästa mz huar sit hald Bu 50 . \" äpter wisdomen studerande (sapientiam studentes) \" Su 226 . \" sääl lär thän i tässe book idkelika läs oc studdera \" ib 181 . \" tha han studerade mäst j hedna manna bokum \" Bil 628 . Bo 143 . Ansg 243 . VKR 78 . Bir 4: 34 .."],"f":["studdera . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )"]},{"a":"studera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["forska, utforska, studera. bätre begriper lärdomen (sannol. har ett läriungin överhoppats fraför detta ord) aff mestarins mwnne än thz han sielffuer studera GU C 20 s. 219 . vpa thet at rector fornempde universitatis, doctores, mestere, studentes och theris folk moge thes roligare bliffwa oc liffwa studera oc i theris lerdom sigh forkoffra Annerstedt Ups Univ hist Bih 1 s. 4 (1477). - med prep. the böker som the nw j stwdera JMPs 27."],"f":["-era GU C 20 s. 219) , "]},{"a":"studeran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["studerande, studium. j wisdomsins stwderan ällir ärffwodhe SpV 440 . \" thät war all hans studeran, huru han skulle främia sina snödha astundan \" Hel män 226 . . . giffwer iak tik wosdhom, ey thän som ffaas mädh stwderan JMPs 27."],"f":[]},{"a":"studeran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["studerande, studium. \" matte gudh myklo fulkompnelikare giwa henne (själen) alla konster, än hon gate nakan tima them fangithmz studeran oc idhnan \" MB 1: 93 . tha aflata the genstan af the gärning älla bönom. älla studeran som the tha vppa halda KL 255 . Bir 2: 158 . 4: 26, 62. VKR 72 . Lg 3: 283 . Su 58, 227 . thu som thenna wara sökta idhkan oc stwderan haffuer wndhergangit (för widhergangit? qui hanc nostram philosophiam professus es) ib 115 . \" thu som nakot högre är lärdher i waare studheran aff gudelike snille (tu . . . in nostra spirituali philosphia aliter insitutus) \" ib 123 ."],"f":["studheran Su 123 . ","stwdheran Lg 3: 283 ), "]},{"a":"studerilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f.= studeran. thy fila ällir hwäs skälinna ägh, mz hälgha stwderilsinna fiil, tha faar thu see bäthir ok bäthir gudz liffwernis biläte SpV 440 ."],"f":[]},{"a":"studh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (J Buddes b 76. ib.) L.","1) stolpe, stod, pelare, kolonn. fulcimen nis stödh . . stadoghet ok hielp GU C 20 s. 297 . alt rwmet . . bäwädhe ok syntes thöm eeth skynande studh staa opp j hymmilen . . . ok een röst vtgik aff studhet J Buddes b 76 . \" thin käriste son . . . war näktadher oc bwndin widh stodhena \" SvB 341 (b. av 1500-t.). 2) stöd, det var på ngt vilar. en stadogh qwinna är swa som stödhir aff gwl giordha, standande oppa the pala som aff silff äru giordha SpV 418 . - stöd, stötta. samme men satthe stodhan vidh pannamuren HLG 2: 12 (1509).","3) bildl. stöd, hjälp, bistånd. thu skulde j minne älle vara styrker ok studh mik oc mino rike Prosadikter (Barl) 60 . - Jfr bro-, dura-, dyr-, liusastaka-, salt-, ättar(Sdw 2: 1154) studh. "],"f":["stodh: -ena SvB 341 (b. av 1500-t.) . -an (n. pl. med art.) HLG 2: 12 (1509). stödh GU C 20 s. 297 . pl. (ss f.) stödhir SpV 418 ),","*studha foter","stoddha- )","*studha hovudh","studa hufffwt )","*studs hovudh","stodz hoffuod )"]},{"a":"studhigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stadig, ståndakigt, pålitlig. cristin gudz almoghe som wars herra studige winir ok synir äro MP 5: 215 ."],"f":[]},{"a":"studhpilare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stödjespelare. första studpelarena, oppa huilkom alt husit skulde sik stödia oc oppe haldas Su 54 ."],"f":["studspelare )"]},{"a":"studhstaver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stav att stöjda sig på. takandis mik (ɔ Kristus) mz idher til wägsins stalbrodher, swasom en stodstaff mz hwilkom j wppehaldens Mecht 213 ."],"f":["stodstaff ) , "]},{"a":"studhstavur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vid och nedhängande, till den presterliga ornaten hörande ärm. giwum vi til höghä altaren förnäfnz klosters et ganst par kläpä striput fiuel med gull. swa som är kasula, dalmatica, subile, capa. antipendium. alarabrun med hwitom pärlom giorþä, twa stukur af gulräntstrik, oc näþan a med hwitom pärlom SD 5: l563 (1346). eet helt par cläpä röt papwer, swa som är casula. dalmatica. subitle. antipendium, een kapä eenä altaräbrun med pärlom, loch blat þyälit, med stukum som þer til hörä ib. - i latinisead form. optultit . . . duas stukas de panno auero. inferius ornatas argento deaurato SD 5: 345 (omkr. 1320, gammal afskr.). duas stukas de serico auro intextas et duo superpellicia ib."],"f":["studh stawr ÖGL B 14: pr. stugha, se stuva. stuka, "]},{"a":"studzare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" han ville icke gaa effter kemmeneres bud med studzeren \" STb 5: 257 ( 1519) ."],"f":["-ere )"]},{"a":"stugha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stuva."],"f":[]},{"a":"stuka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lvid och nedhängande, till den prästerliga ornaten hörande ärm. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 3: 593, Branting, Twxetil skrud 29 f. Kumla kyrkas rb 60 ( 1489) . Jfr altara stuka."],"f":["-or ) , "]},{"a":"stukka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stokka, stokker."],"f":["stukker"]},{"a":"stukke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" se stykke."],"f":[]},{"a":"stukke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" se stykke."],"f":[]},{"a":"stulpe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stolpe."],"f":[]},{"a":"stumber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) slö, dum? förtretlig, sur? för thy at wy warum för j ware helso, og salugheyt duli stumme ok fakunnoghe SvB 265 (senare h. av 1400-t:9. välsignad wari thu, som aldrig war stom, älla fakunnogh ib 252 (omkr. 1500). 2) stum? ss tillnamn. olaff stum KTb 163 (efter 1449?) (möjl. att föra till 1)."],"f":["stom SvB 252 (omkr 1500) . pl. m. stumme ib 265 (senare h. av 1400-t.)),"]},{"a":"stumbli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stumbli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*stumblakarl , "]},{"a":"stumn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr stomn."],"f":[]},{"a":"stumn syn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stumpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stympa. latom ty honom antynghe hänga j galga, ellir stwmpas oc sätias a stegeell Troj 156 ."],"f":[]},{"a":"stumper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stump, litet stycke. the togho vpp vij korga fulla mädh brutnom brödom ok stwmpa MP 4: 136 ."],"f":[]},{"a":"stumper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stump. \" ä mädhan stumpen (näml. af det sönderslagna blosset) wan \" Al 2327 . glaffuenne brwste och stwmpane flöge RK 3: (sista forts.) 4803 . lnar modhren wträkte stompana (de stumpade armarne) at taka pilten Lg 221 . - Jfr brödh-, fläska-, glavens-stumper."],"f":["stomper . ","-ar )"]},{"a":"stumpsinnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["trögtänkt. \" thän som mykit är stom sinnadhir (sensu tardiori) ällir harth näme haffwer wndhirstanda Spec. Virg. s. 157 (enl. uppgift af Dr. R. Gete). \""],"f":["stom- )"]},{"a":"stund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) obestämd tidrymd, tid. - þe (thän) stund (jfr Mnt. de wile], under den tid som, under det att, medan. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: l189. oc baar sanctus iohannes thän gull ringhen the stwndh han liffdhe LG 664. ST 506, 532 . Fr ed Noreeen 895, 3109. tha sagdo wy viliom ey husit giwa / then stund the wisto konungin liwa EK ed Pipping 2618 f. lib 3461. ten stwnd ten siwka brwkar tenna läkedom, ta ma hwgnas med sina viner LB 7: 316 (s. 379). - i alla the stund thär, så läng som. Jfr Sdw 2: 1307. daghlika stund, dagligen, varje dag, ständigt. dagelica stund ta faar jac illa SvT 70 . 2) kortare (obestämd) tidrymd, stund. swa stod qwinnan stwpo ena stund (de två sista orden ovanför ett struket länge) ATb 1: 143 ( 1461) (möjl. att föra till 1).","3) stund, stunds väg, stycke väg. skyl ther ath byssens ägho och heredtzsens och langha stwndh nydhat becken Akt Kungsådr 25 (1484).","4) timme. än hon (ɔ själen på yttersta dagen) . . . ropar ok bedhes eens dagx eller minzsta eens stundes dagh sik at bäträ J Buddes b 162 . \" om helge daghana ringe förste tha viij slaar oc saman i halfua stunden \" ÅK 60 . \" jtem om fasta daghen ring förste syn tha ix slaar oc saman tha halff stunden forliden är ib. 5) stund, tid, tidpunkt. thetta är scriwat stath ok stundh, som for är sakt \" NMU 1: 74 ( 1385) .","6) frist, (för bestämd tid lämnat) uppskov, anstånd. - betalningsanstånd. jon benctssons brödra . . . oplote karl niclisson samame stenhus . . . fför !UDDA_TECKEN? c mark stocholmske rede penigne pa dagh och stwnder STb 5: 64 (1515). "],"f":["-es J Buddes b 162 . ","-er ) , "]},{"a":"stund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) obestämd tidrymd, tid. guz man . . . var mz hanom ena stund Bil 862 mit land thz ligger här när ij skulin thiit ridha ok dw[ä] lias ther ena stund Fr 1219 . hon hafdhe nokra stund liwat äftir kötlikum lusta KL 35 . wore [the] ther om nokor stwnd sidan Di 38 . tha war en stund ther i mällan Lg 32 . han dwaldis j thz klosther longha stwndh Di 291 . \" sa stod thz lenge i longa stwnd \" ib 23 . \" ij ledin os om stunda frestä (öfriga hdskr. hafva j leydhos som stunta frälst, sannolikt rätta läsarten) mällan ängland ok britan op a een halla fägher plaan \" Fr 1224 ; jfr leidha. är gudz siälffs alder vtan allan tidhangng oc stunda, oc är haus owerfhelik en stund oc ewinnelik MB 1: 35: jfr 2, 5. - alla stund (all stund), a) alltid. thz hafuer varith all stund min sidher Fr 514 . b) i alla händelser, för visso? vsal war han alla stwnd at han skulle sina bröder swika RK 1: 3751 . wisto the thik wara här thik wordhe alla stund thäs wär Al 8352 . - i alla stundir, a) alltid. thz wilia wy forskylla i alla stonde RK 2: 6803 . b) utan uppehåll; ofördröjligen, genast? strax the danska thz fornomo at konung karl ville til stocholm koma the baro til skips i alla stunde oc skinda sig tedan huat the kunde RK 2: 9023 . - þe stund, lunder den tid som, under det att, medan. þe stund wi hawm aff landeno . . . varit SD 5: 605 ( 1346) . \" ey wil iak oppa mik taka mak oc hwilo, the stwnd loab oc gudz folk hafwa omak lnär gudz owinom \" ST 503 . - så länge som. the stwnd barnit war syukt ST 506 . - um stund, under någon tid. hawer iak warith om stund i idhro lande MB 1: 202 . MD (S) 281 . - undir stund ok tima, a) under tidens fördlopp, med tiden, småningom. växsto mine limi vndir stund ok tima (crescebam membris per intervalla temprum) Bir 2: 294 . b) i tiden. thw födde han j dagh vndir stund oc tima (temporaliter) hulkin äuerdhelica föddir aff gudhi fadhir skapaadhe al thing mz honum Bir 2: 28 . \" hulkin som j fore skipadhom tima föddis vndir stund oc tima (tempore defintio tempraliter natus est) ib 3: 423. 2) kortare (obestämd) tidrymd, stund. at biþia litla stund sina böne tel vara fru naþa \" Bu 30 . \" ij hwilin idher ij thässe säng een litin stund ok äkke länge \" Iv 839 . ib 362, 344 . \" nokre stund äptir ingik hans hustru \" KL 139 . \" nogon stwn ther epter \" FH 6: 47 ( 1457) . \" o lhaffde thu mik tha seeth i the stwndhenne, swa ynkelikan hängia i korsens galga \" Su 35 . ena stwndh äffther hänna bidha ib 115 . thu skalt göra rekinskap aff allom stundom oc timom (horis et nomentis) Bir 3: 432 . \" allir time är ey när gudhii vtan fsua som een stund (momentum stateræ] ä huru lankt är när os \" ib 2: 84 . - for stund, för en stund sedan. nwee fgor stund sagdhe iak idhir KL 384 . MB 2: 379 . - um stund, under en stund, en stund, en liten stund. hwilom os här wm stwndh Bil 464 . Iv 837 .","3) stund, stunds väg, stycke väg. tha the haffde sigilt en lithin stundh Fr (Cod B9 2355) kanske att föra till 1 el. 2). ouer berga stigh er en liten stwnd RK 1: 3010 . 4) timme. en natwrliker dagher hawer fyra stunder oc tiwghu MB 1: 70 . \" li fäm stunder konungen reedh \" RK 2: 8097 . lMB 1: 62, 63. Bir 2: 6, 233 . RK 3: 2375, 4092 . SO 105 . BSH 4: 252 ( 1500) . wart tystan giordh j hymerike swa som ena halffwa stwndh MB 2: 244 . \" a fämpta stund the sama nat ther komo hwiit leon brat \" Al 5103 . 5) stund, tid, tidpunkt, hwilkin jord . . . lagleka köpt var a stundh ok stadh, som för är sakt SD NS 2: 74 ( 1408) . redh tik . . . til dödzsins stund, thy at for sanno weet thu ey huatzske stwnd ällir tima, naar han komande är Su 254 ; jfr 2. signahd war the söta stund ther thik här ledde a mina fund Iv 177 . \" thzta war i en onda stund (þetta var otimadagr mikill]. at didrik konung hit kom \" Di 151 . \" ii samu stund stoþo þe alle firi mario dorum \" Bu 14 . ib 57 . Bil 860 . RK 3: 1627 . epte swa bidhit gaf savina sin anda j guz händer ok de j sama stadh ok stundh Bil 464 . \" ii then sama stwnd the wardh iac war ene mullögh aff gul \" Iv 390 . diäfullin . . . ville lj same stund taka til ok byria at sighia ok j the samo stundinne tok diäfullin at ropa (statin volens incipere, in eudem lhora clamre cæpit) Bir 3: 265 . - rätt el. vederbörlg tid el. tidpunkt. i swa dana mahto som the wthfästo a stund och stämpno SD NS 2: 9 ( 1408) .","6) frist, (för bestämd tid lemnadt) uppskof, anstånd. han badh giffua erchebyscopin stund oc dagh RK 3: 861 . - betalningsanstånd. badh hwn iach skwlle lana och borgha pa dagh och swnder til xxx oxar, hwlkit iach och sa haffwer gyorth pa xl oxer, ther haffuer iach dagh och stwndh til jwl PFM 210 (1504). - stillestånd. pl. toge vij loss imellom i dag stunder oc frid in til sancti oloffz dag nest kommendis HSH 18: 89 ( 1497) . at . . . stadfästä dag, stwnder oc fridh mällän swerigis rikkä och the omildä rydzär i xx samfeltä aar omkring FM 281 ( 1506) . - sätia i stund, ingå stillestånd. the sätte i stundh och dagh RK 3: 1613 ; jfr dagher. 7) tid, ledighet. hwilkin sik wil ther til giffwa stwnd RK 1: (Albr) s. 208 . - pl. stunder, tid, tillfälle. wi lhafdhom ey tima stunder eller makt ther til VKR 51 . 8) pl. gånger. lhan togh ther gull som öffrit är och nidher j then baaten bär han gik swa margha stundha at bathin gik när til grunda Fr (Cod. B) 2337 (möjl. att föra till 2 el. 4). - i multiplikation. läth elda vcghnen syu stundir mykit hetare än han war förra ST 14 . - Jfr dags-, döds-, glädhis-, iämber-, klokko-, maltidhs-, morghon-, morghons-, o-, ömko-stund samt stundom, undirstundom."],"f":["stwn FH 6: 47 ( 1457)","stunda ganger , "]},{"a":"stunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vänta, bida, giva (ngn) tid (till). han . . . lather oss ey genstan fordärffwas . . . vtan mädh sinom faderlika kärlek bidher ok stwndar oss bätringena thima MP 4: 112 . ä thäs lengre milde herren hafuer oss her stundat ok bidhat, thes strangare vtkräffuer tha harda domaren nepstena effter longa bidhan J Buddes b 162 .","4) åstunda, önska. - med prep. fra. . . . eder raadende at j leffue swa wid honom at han oc andre dandemen her epter hellre skole wilie leffue oc döö med eder än stwnde fra eder HSH 13: 111 (1524, Brask). 5) sträva (efter el. till), söka. med prep. til. hwa ästu swa säl oc hedhirsambir som til thässa äro oc glädhi stundar Hel män 170 . ","2) tillstunda, vänta. \" them stwndar thy til större lön, owir andra \" SpV 346 . - Jfr tilstunda. - Jfr astunda."],"f":["-ar . ","-at )","*stunda fram , hasta, vra brådskande (att gå vidare). mäd nödtarff lagdw wij här jn, ey aktandhe här länghe bliffwa epter war resa stwndar längre fram Troj 6 .","*stunda in , stunda instunda, vara förestående. jak skal döö, ok min syndhirlösilsa time stwndar nw in SpV 294 . " j thenna jula tymanom som nw stundar jn " MP 5: 56 . Jfr instunda. ","stunda til , "]},{"a":"stunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vänta, bida, gifva (ngn) tid (till). annor gudz mildhet är, at han os syndara milerlika stwndar oc bidhar til bättringh LfK 94 . 2) vara ifrig (att), hasta. josep stwndar (Cod. A skyndar 254) at mäta sinom fadher MB 1: (Cod. B) 551 (kan föras till 3). 3) längta. mz hon swa stundade ok swa tradhe RK 1: 607 . \" folkit stundar hädhan ok traar \" ib 3297 . hans sin maktas ey at smaka älla thänkia huru sööt hymerikis glädhi är at han matte thiit stunda MP 2: 231 . GO 124 . han . . . stundar ok waktar epter jdher RK 1: 3730 . \" eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur som hon daghleka stundaþe tel \" Bu 151 . stundadhe iacb til sin son MB 1: 233 . skulom wi . . . stunda til himerikis ro oc hwilo ib 69 . \" wi stundom til thäs, at thässe andelika sool skal os ater oprinna a domadagh \" ib 490 . 4) åstunda, önska. alle hälghe män . .. stundadhe ther iordhas MB 1: 313 . han . . . stundadhe at fa thz wald mz sinna natwra krapt ib 51 . - med pep. til. kesaren stundher til thinna widher talan (desiderat te videre) Bil 461 . 5) sträfva (efter el. till), söka. med prep. til. se mina syni stunda til dödhin Bil 476 . alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara fram fore the äro han stundade til a gudz wäghna ib 860 . \" ängelin stundahde til lenkte annath wald, vtan thz sama som han hafdhe fangith, än han hafdhe bildhat \" MB 1: 52 . \" hawer siälin twa älskogha, mz androm ganger hon fram at wärldinna giri, mz androm stigher hon oc stwndar til gudz \" ib (Cod. B) 549. thäktis gudhi at välia thz til sina gerning som til mere renlek stundadhe (tendebat) aff kärlek Bir 2: 300 . (stwndandis för standandis Su 75 ). ","1) vara rätta stunden, vara tid. lopersonl. med dat. och inf. nar enom stundar til ath göra thz honom bör Gers Frest 30 . 2) tillstunda, vänta. then sthoor wtgiffth och swara fortärningh ider stwnder til i thenne hööst FM 207 ( 1404) . Jfr tilstunda. - Jfr a-, in-stunda."],"f":["stunda til , "]},{"a":"stundan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längtan. \" han gik hem v kirkiona rätius gör j sinom tanka ok godan wilia ok gudlika stundan \" MP 4: 174 . Jfr astundan."],"f":[]},{"a":"stundan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr astundan."],"f":[]},{"a":"stundanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr astundanliker."],"f":[]},{"a":"stundare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr a-, at-stundare."],"f":[]},{"a":"stundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr astundeliker."],"f":[]},{"a":"stundeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr astundeliker."],"f":[]},{"a":"stundilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr astundilsa."],"f":[]},{"a":"stundilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr astundilse."],"f":[]},{"a":"stundilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr astundilse."],"f":[]},{"a":"stundisker","b":["av"],"c":"","d":"","e":[" se sundisker."],"f":[]},{"a":"stundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["stundom, ibland, en och annan gång. fara hwsith skal oc stwndom om arith rökias mädh brännande hiortahorn PMskr 239."],"f":[]},{"a":"stundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["stundom. \" guþ menar stundm naturonne giua þät han vil at hans vini þiena af naþom \" Bu 4 . lhan syntes . . . stundom baþe vara vte oc inne ib 102. stundhom wendher dyäffwlen ather eth skyffthe ath frästha menniskene Gers Frest 2 .ib 3, 4 o. s. v. Ber 184 . - stundom . . . stundom, stundom . . . stundom, än . . . än. vändes simons anlate tel alskons aldar: ok syntes vara stundom gamal. ok stundom vngar ok stundom a mäþaldre Bu 102 . stundhom göra thz. ok stundhom thz andra Gers Frest 30 . Lg 334 . - Jfr undirstundom."],"f":[]},{"a":"stunelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr astundelika."],"f":[]},{"a":"stunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr o-, til-stungadher samt umstungdher."],"f":[]},{"a":"stunta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förkorta. om tid. at plaghonna time skuli stuntas Bir 3: 475 . \" at hans liiff skal rasklica stuntas \" ib 2: 83 . \" stuntade hans vägh \" ib 1: 246 . Jfr stynta."],"f":[]},{"a":"stunthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korthet, kortvarighet. \" thz liff oc rwm, hwar ey är dödzsins stunthet (d. v. s. af döden vållad lifvets korthet), wtan sälighet ffor wtqan ända \" Su 254 ."],"f":[]},{"a":"stunthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkorthet, kortvarighet. \" än til at wthyda thätta tal, kan jak ey göra fför tymans stwnthet skuld JMPs 285. \""],"f":[]},{"a":"stuntleker lm.","b":[],"c":"","d":"","e":["korthet, kortvarighet. \" laff thässa lifsins stuntlek \" Ber 184 ."],"f":[]},{"a":"stuntlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kort, kortligen. jak helsadhe hänne hon suardhe mik / swa stunlik j thesse lunde SvRimd 43 ."],"f":["stuntlik )"]},{"a":"stuntlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["korthet, kortvarighet. \" for thessa liifsins stuntlikhet \" Bir 1: 183 . \" lmina dagha stuntelikhet \" MP 2: 234 . hwario människio liftime är stakkotir, ok the sama stuntrelikhethin är owis huru langh hon vardhir ib 1: 5."],"f":["stuntelikhet . ","stuntelikhet )"]},{"a":"stupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stupa, störta, falla. \" han . . . stupadhe widh waghnen \" Lg 3: 379 . ath the (barnen) skula . . . naghers stupa vthi ok falla Gers Fest 20. - stupa, falla i strid. skule i spöria war forfall eller stupa alle, for stadhin skal idher ifra gaa BSH 5: 273 ( 1508) .","2) stupa, luta djupt framåt el. nedåt. part. pres. tha bar han wara synda byrdhe, oc gig barföttir oc stupande oc lutande vndir henne ST 176 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"stupa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["straffpåle, kåk. til stupo sla ","1) bnödel. \" lnatalia gik . . . tel stupogreuan ok baþ þöm ängom för ben sundarbryta än sinom bonda \" Bu 522 . \" til at afhugga tholkins oc swa värdhelix manz howdh händis en stupo grefwe (spiculator) \" Bo 82 . \" läth han stwpogreffwana opp hänghia hälgha iomffirwna \" Lg 334 . MB 1: 467 . MP 1: 3348 . Bir 2: 100, 152, 211, 318, 3: 41, 1343, 403, l4: 76, 77. LfK 221 . 2) fångvaktare. han . . . gaff stupo grewin (custoidibus) gafwr at han matte koma hem Bil 519 ; jfr 1022."],"f":["stupogreve","stupo slaghin , ","stupo stokker , "]},{"a":"stupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stupa, störta, falla. \" llabo . . scridha stwpa daarra oc falla \" GU C. 20 (hand 2) s. 56. meg garn oc näth tilredes j hwlko jac stwpa maa Troj 247 . \" ty är thz ey orät oc wrängwist ath the stwpa j graffwena som graffwed haffwa \" ib 248 ."],"f":[]},{"a":"stupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = stupo sla. tha skla hon stupas och mysta eth öra, siden forswera stadhin sTb 1: 3 (1474)."],"f":[]},{"a":"stupa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["stupogreve , ","*stupo sla","stupa- . ","stupe- . ","-slaa . ","-slogx- . -slag(h)in), ","stupo stokker , "]},{"a":"stupan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fall i moralisk mening. huru kropsins jomfrudom kan mistas om hogxsens twpan (prostitutio) nakot owirgar sinna hälaghetz lineam SpV 103 . \" skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal ok oskälighin ällir otham stupan (prostitutio), aff orenom astwndilsom komande \" ib 138 ."],"f":[]},{"a":"stupo","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["framstupa. \" lagdhe han sik nidher stupo \" Ansg 183 . laagho swa alle stwpo för altaret MB 2: 149 . lib 319. Lg 3: 495 . ffwllo the stupa nider til iordena ib 107 . - hufvudstupa. styrte han sigh siälffwir stupa nidher i brunnena Lg 3: 353 . - Jfr fram-, hovudh-stupo."],"f":["stupa Lg 3: l107, 333) ,"]},{"a":"stupo","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["framstupa. \" swa stod qwinnan stwpo ena stund \" ATb 1: 143 ( 1461) . \" än han lagdhe sik til sömps, ok laa han stwpo (supinus) \" SpV 319 . the . . . slogho han nidher stupo SkrtUppb 295 . Jfr fram-, hovudh-stupo."],"f":[]},{"a":"stupoliggiande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ajd. liggande framstupa. at thu swa wilde oplytha människiona . . . hwilkin fallin war stwpoliggiande (prostratum) SpV 485 ."],"f":[]},{"a":"stuppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stoppa."],"f":[]},{"a":"sturare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lots. Jfr Sdw 2: 1307."],"f":[]},{"a":"stuter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" bryniulphus dictus struter \" SD 3: 41 ( 1311) ."],"f":["-ar ?) , "]},{"a":"stuter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stut, ung oxe el. tjur. . . . swa manga stuta, koor ok qwighor, som jak hawer ther i gardh NMU 1: 109 (14234). JTb 22 ( 1459) , 41 (1463). ATb 1: 306 ( 1469) . \" xxx vnghnöth stwta och qwighor \" Arfstv 63 (1474-75). tämya stwtha (rubrik) PMSkr 223 . ib. "],"f":["stud Vrml skatteb 94 ( 1503) . pl. -ar), ","- ss tillnamn. lasse stut Kumla kyrkas rb 109 ( 1521) . ib. ","- Jfr nöta-, symn-stuter. ","*stuta hudh?","-hyder ) , "]},{"a":"stuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rum med eldstad; stuga, dagligstuga; boningshus. Jfr HIldebrand, Sveriges Medeltid 1: 143 f.; VC: Guðmundsson, Privatboligen s. 171 f. huus lannä them sum behäs mädh godh wiliä, stuw, sömpnherbärghe SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). lib 5: 375 (1344, nyare afskr.). han (kon. Valdemar i fångenskapen) haffde sith stekara hws oc sin stowa ok sith herberge hanskulle i soffwa RK 1: 1286 . ib (sfgn) s. 187. rijdher i gardh oc gar i stuffua ib (Albr)= s. 2123. jn j en lithen stwffw viliom vy ga ib 2: 4685. ib 4759 . \" hans swena sato met i stwone inne druko oc qwade i thz synne \" ib 5644 . ther opsattess stwffwor saler oc bodher ib 3: (sista forts.) 5645 . tha loop en thera wardman til stuffwonna ther the herra lagho ib 1: 2326 . \" stegh han aff sin häst, oc gik in j stuffunä (holina) oc hälsade konung thetmar \" Di 18 . ib 28, 47. tildömed iak . . . benette oc hans arfwom ena stughu som halden hafdhe i kätilstom vnder ekinne, tho stodh hon oppa bentz tompt, hwilka stugu :iak lät twa mätzmän mäta SD NS 1: 37 ( 1401) . ib185 (1402). at hans stuwo moghi standande bliffua . . . än thot stowan är bredharen än hänne bör SJ 8 ( 1423) . \" haffuer jac wnt henne i stwfwe eth lwffthe eth wiisthwss \" FH 5: 2123 ( 1512) . \" at wj aff for.de closter wore liiffs fföde haffua scole oc 1 stwffue j closters gaard at haffua ib. the . . . willä slages ther j stogen \" ib 6L 47 (1457). hon . . . lagdhe en skat a sverige swa aff huar stube xij öre stokholms vtgiffua RK 2: 57 . han ällar hon skal . . . ey flatleka löpa, ällar skuppa cella mällom fran enne stwffu til andra LfK 59 . samlingssal el. matsal i ett kloster. huru all clostirsins hion sculu äta j eno hwse eller stwffw Bir 5: 121 . \" alle som clostirsins brödh scula äta the skulu äta j enne stuffw ib. \" ib 4: 100 . VKR 3, 41 . j closterith är en stwffua (i rim med dugha) RK 2: 4687 . \" at sampnes i stokholm i swartbrödra stuge \" ib 2800 . - stuga el. hus hvarest ett gilles el. skrås sammankomster hållas. för än han i stuguna jngangerSO 200. hwar som bär swerdh in heller yxe i stugna vthan aldermansins loff böte j [1] öre SGGK 106 . nw ffaller stwgha nidher heller stwgha dryper ok gillisväriendhe vilia ey stwgn hiälpa. heller drwp täkkia SEG 114 . Jfr baþ-, biskops-, borghara-, drykkio-, far-, for-, fru-, gild-, gilde-, gildis-, hiua-, klokkara-, kloster-, konvento-, konvents-, kölno-, jyrk-, myrka-, mälte-, port-, prästa-, raþ-, siuka-, siäla-, skola-, skrivara-, sten-, varhga-, värme-, öl-stuva (-stova). "],"f":["stuwo SJ 8 ( 1423) . ","stwgha SEG 114 (på två st.). stova VML II B 25: pr. stowa SML Kk 2: pr.; VML I B 45: 5. lobl. kas. stuwu VGL II K 2 i var.; VML I Kr 2. stuuu SML M 27: pr. i var.; MElL LKg 23: pr. stufw VKR 41 . ","stwfw Kr LL Kg 24: 1. stuffw Bir 5: 121 . ","stwffwo SD NS 1: 185 ( 1402) . ","stwffuo RK 2: 4759 . ","stwffw ib 4685 . ","stwffu LfK 59 . ","stuw SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 375 (1344, nyare afskr.). stuuv VGL II K 2. stuffuaq RK 1: (Albr) s. 212 . ","stwfwe FH 5: 212 ( 1512) . stwffue ib stube RK 2: 57 . ","stughu SD NS 1: 37 ( 1401) . stugu ib. stwgu KrLL Kg 24: 1 i var.; SEG 114 . ","stwgw RK 1: (sfgn) s. 187 . ","stuge RK 2: 2800 . ","stowo VML II M 11: 1. stowa RK 1: 1286 . ","stow SML M 27: p. med art. nom. stowan SJ 8 ( 1423) . ack. stuffujä Di 18 . ","suffwna ib 28 . stuffwona ib 47. stuguna SO 200 . ","stugna SGGK 106 (på två st.). stogen FH 6: 47 ( 1457) . ","stufwnne VKR 3 . ","stwone RK 2: l5644. gen. stuffwonna RK 1: 2326 . ","stuwur VGL I A 21: 2. stuwr ib II A 30. stwffwor RK 3: (sista forts.) 5645), ","stuvu bonadher","stuvu bänker , ","stuvu dyr","stufw dör )","stuva elder","stovo- VML II B 24: pr.), ","stuvu karl","skoghu- )","stuvu rum","stuuorom . ","stuffworom KrLL Kg 24: 1 li var. stoofworum),","stuvu sven , ","stuvu vindögha","stwgewindwghe )","stuvu väg","stwga- )"]},{"a":"stuva","b":[],"c":"","d":"","e":["2) bonad avsedd att fästas på gaveln i storstuga el. dyl. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 300, 50: 68 f. STb 3: 305 ( 1496) . ","2) husrum. \" hustru anna maa och skal haffua när fornempda niels pedhersone friith stuffwrwm meth en kammar \" SJ 2: 62 ( 1480) . . .. ath vppeholle henne math ok ööl j hennes liffztijdh medh stugu rwm ok rycht STb 4: 117 ( 1506) .","3) stugtomt, del av en tomt varpå en stuga står RP 2: 338 ( 1398) . hustrv älin . . . pantsatte . . . !UDDA_TECKEN? tomptina i sinom gard . . . ok loftit medh ok stugu rumit fritt for xx mark ATb 1: 108 ( 1459) . \" thet gambla stwffworwmith westan for sten hwsit \" ib 2: 277 ( 1485) . "],"f":["stwffa RP 2: 412 ( 1400)","kas . stuwo Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). sthwo ATb 1: 14 ( 1453) . stwffuo UPpl Lagmansdomb 105 (1490). stube HLG 1: 42 (1440); RK 2: 57 (s. 3). stuba Kumla kyrkas rb 125 (1527). med art. stuan Arnell Brask Biᴵ 25. stuen Stock Skb 240 (1524-25). stoffwan JTb 81 ( 1494) . stwffwn sTb 1: 116 (1477). ack. stwffwn SJ 2: 28 ( 1477) . ","stuen STb 3: 76 (1493), 268 (1496). pl. stwor ATb 1: 28 ( 1454) . ","stwgor SJ 2: 93 ( 1483) . ","stugwr ib 298 ( 1496) . med art. pl. ack. stuennar STb 3: 76 (1493)), f L. rum med eldstad; stuga, daglistuga; boningshus. Jfr Sdw 2: 1307 och B. Hesselman, Från Marathon till Långheden 152. mullaghagiallith aff scarum, swa sum äär twa örtogar aaff hwari stuwo ii scarum Vg Fornmt III 7-8: 157 (1384). item carpentario pro tectura stube ɉ ore HLG 1: 42 (1440). . . j gaardh i stok kolm . .. medh twa stwor ATb 1: 28 ( 1454) . at ärwast ok hans hustrv skolo haffwa til dödra daga the lisla stuguna ok framstugu ok thet östirsta loftith . . . ok tha the död ärw tha sta forᵈᵃ stoga framstoga ok lofth sta j sama köpe ok höra forᵈᵒᵐ bärtille til ib 45 ( 1455) . hade . . . beschedat . . . i testamene i sama hwse . . . fforst stwffn och stuffw cammaren SJ 2: 28 ( 1477) . . . . myn gardh . . . meth twa stwgor ena jordstwgw nordast i gaardin och andra lofftstugw östarst ib 93 ( 1483) . hustru kadrine bondä gaff henne en stuwffuo oc nogrä herbergä thär till Uppl Lagmansdomb 105 ( 1490) . then syndhe delin i garddenom, som var stoffwan och framstowan JTb 81 ( 1494) . " han war qwar j stuen medh stadztienarana " STb 3: 268 ( 1496) . iii marc cortoga pro vna stuba in vydom Kumla kyrkas rb 125 (1527). (?) bryggiaren bör besörgia gödeswin medh mesk oc drägh och akta, ath stuan (för stian?) bliffwer ey tom Arnell Brask Biᴵ 25. Jfr badh-, bakara-, baku-, bodh-, bodha-, borgara-, brödhra-, bödhils-, far-, fataburs-, fram-, fru-, gild-, gilde-, gildis-, gärnings-, gästa-, gästabudh-, iordh-, kirkio-, klokkara-, klokko-, konvent-, konvento-, konvents-, källara-, kölno-, lopt-, malm-, myrk-, myrka-, mälte-, nat-, port-, rads-, radh-, siuka-, skola-, skomakara-, skut-, sokn-, sokna-, spitala-, svina-, sätis-, sätu-, trä-, trägards-, things-, thörka-, vardhsrivara-, vin-, vind-, ätu-, öl-stuva (-stova). ","*stuvu asker","stuga- )","stuvu dyr","stuffw- . ","stugu- Atb 1: 113 (1459); HLG 3: 40 (1517)),","*stuvu farstuva","*stuvu fenster","stwge- )","*stuvu gafl","stuffuo- . ","stuffu- . ","stugw- STb 3: 305 ( 1496) . -gaffuel. -gaffwel),","*stuvu glas","stugu-glaas )","*stuvu golf","stwge- )","*stuvu hyrne","*stuvu härra?","*stuvu högt","stugu- )","*stuvu kamare","stuffw- STb 1: 116 ( 1477) . ","stugu- SJ 2: 156 (1489), 202 (1492); STb 2: 613 (1492), 3: 364 (1498), 416 (1499), 4: 92 (1505). stugw- ib 2: 398 ( 1489) . ","stugwa- ib 3: 364 ( 1498) . ","stue- ib 5: 166 ( 1517) . ","-kammare . ","l-kamera SJ 2: 202 ( 1492) . ","-kammar STb 3: 364 (1498), 4: 92 (1505). pl. ack. -kambra STb 3: 416 ( 1499) . - kamre ib 5: 166 81517)),","*stuvu klädhe","stughuklede )","*stuvu knuter","stwua- )","*stuvu knäpper","stvffuo- . ","-knepper )","*stuvu knävil","stufw- )","*stuvu kona","stugu- SSkb 111 (1503-04), 217 (1506-07), 256 (1507-08). stuue- Skotteb 323 (1468-69). stuua- ib 239 (1466-67). -konne. -kune). f. förestånderska för härbärge? Skotteb 239 (1466-67). margit i stenboden borta pa slottit stugukona SSkb 111 (1503-04). - ss tillnamn. marte stuuekonne Skotteb 323 (146869). margit stugukona SSkb 217 (1506-07). ib 256 (1507-08). ","*stuvu kovi , ","stuvu rum (stuffw- SJ 2: 62 ( 1480) . ","stwffvo- ATb 2: 277 ( 1485) . ","stuv- RP 2: 338 ( 1398) . ","stugu- ATb 1: 108 ( 1459) ; STb 4: 117 (1506)), ","stuvu sven (stuwa), ","*stuvu thak","stugu- VKU 146 (154749). stwge- HLG 2: 49 (1516). -tak), ","stuvu väg","*stuvu värme","stuffw- . ","stugw- . ","-verme . -warme),"]},{"a":"stuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stolpe, stod, pelare, kolonn. föris var herra af klädhomen. oc bindz til studhenna (ad columnam) Bo 193 . ib 181, 190 . Bir 1: 5, 29, 2: l132, 3: l289, 4: 134. Ber 269 . Su 5, 383 . LfK 178 . MD 15 . tha han (Gud) ledde them wt aff egyupto lande wissande them wäghin mz studhinne (columnam) oc skyno Bir 4: 108 . lmwrar han brwnnen äller källona oc mit j lkhenne wpreser han ena stwdh äller stolpa om kringh hwilken han säther äller skikkar smaa pipor äller rännor, ther watnet latha wpgynom sigh dragha Lg 823 . syntes the swa som due columpne swasom tw stodh LfK 222 . eeth leedasta brinande studh rekendes opp til hymmilen ib 235 . \" nabogodonsor läth göra eeeth affgudh aff gull thz . . . stodh oppa markine a ene studh som war sextighi alna högh oc siex alna bredh \" ST 13 . \" vphögde han vij stora oc högha studer. oc offwir studherna satte han harnisk \" MB 2: 268 . owir karino saa iak ena högha brännande studh. ok owir studhinne eet litit howdh älla knap af sky. ok owan aa eet skinande kors, jak saa ok swa som thre fötir ther studhir plägha sta vppa Gr 298 . \" owir hwan then fotin var sat een studh af skymen. lok owan a studhomen varo satte knappa. ok owan a kanppomen varo sat skinande kors . . . ok studhana ok knappane oc korsin varo al liik, än mit i bland them var en studh höghre än alla andra . . . ok owir the fyra stydhenar ok knappaana ok korsin varo fyre kamara saman fögdhe hwar til annan \" ib 316 . han bar . . . thädhan stydhe af cedro som sätias skulle i kirkio dörrena ib 304 . stödhrena (columne) som äru wnder systranna chor gwlff Bir 4: 85 . \" funno the barnet liffuandes . . . holda sik vedh en stok eller studh som stodh vnder bygningena ther strömen var stridasth \" Lg 3: 579 . \" holandes mik til palen eller studhet \" ib 580 . gik hon . . . til stodena som var vidh hans hoffdegärdh, oc thogh hans rytingh som hängde vidh sama studhena MB 2: 167 . lib 166. sigh stötandis j stödherna oc wäggena som blinth folk pläghar ib 123 . the latho honom staa mällan twa stwdher äller twa pylara ib. läth mik tagha vppa stwdherna, vppa hwilka alt hwsit sik studher ib. grep han . . . badha studhenar widh hwilka han sik studde ib. hallandis studhenar ib. naar han riste staarkligga stwdhennar ib. honom wil iak göra stwdh j mins gudz kirkio lib 338. BK 213 . - koll. thz sama gudz hws som joyses giordhe . . . thz war rest aff opreste studh, oc all studhin oc wäggina klädda innan til mz fyra litadhom klädha bonadhe MB 1: 495 . hon (arken) skal wara fiwghurslind nidhan op ower bunkan, oc sidhan skal studhen (Cod. A swidhin 168, sannolikt rätta läsarten) oc thakith inbyggias ib (Cod. B) 544 . 2) stöd, det hvarpå ngt hvilar. ley gaf korstit hofdheno nakra studh Bir 2: 133 . fötirne . . . hafddho änga studh vtan spikana ib 244. - stöd, stötta. vilia the murin fälla tha bär jak vndir studhina (sustencalum) Bir 2: 254 . 3) bildl. stöd, hjälp, bistånd. när männene taka ok akta mina studh ok hiälp (sustenacula et jwamina) Bir 3: 292 . forsma mins sons ok mina andelico studh ok hiälp ib. är ihesu nampn them til studh som vanskas MP 1: 32 . kärlekin är maktoghasta stud til at vppehala alt ärfuodhe ib 2: 128 . - Jfr brand-, brudha-, elds-, hvilo-, liusa-, sten-, trä-stuþ (-stodh). "],"f":["stodh BK 213 ; LfK 222 ; ","-ena ib 178 ; MB 2: 168 . ","stod: -ena ib 167 . ","styrdh Gr 316 . pl. (ss f.) studhir ib 298 . ","stwdher MB 2: 123 . studer ib 268. stydhe Gr 304 . lmed art. stödhrena Bir 4: 85 (på två st.). stodherna MB 2: 123 . ","studherna ib 268 . ","stwdherna ib 123 . studhenar ib (på två st.). stwdhenar ib. styrdhenar Gr 298 . studhana ib),","stuþa rum , "]},{"a":"stuþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr ättarstuþi."],"f":[]},{"a":"stuþi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , i art. Sdw 2: 524 skall genusbeteckningen vara f."],"f":[]},{"a":"stybbe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kolstybb. \" göres vtan före thett holitt en graff i jordene bred och wl tilredh för skerstenonom medh grannom sandh, och före koparenom medh förskreffno stybbe och leer blandatt, starck, törr, och hardh att koperen löper icke i jordene, ty i henne vtläts först skerstenen, sidan koperen \" PMSkr 628 (senare avskr.; jfr således stötes koll gran och sigtes, och stötes leer törtt och sigtes o. s. lv. ib 627 ). ib 629 ."],"f":[]},{"a":"stydhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["stydia GU C 20 s. 297 . stödia Sex ekon tr 265. stöd(h)ya PMSkr 314 ; -as ib. stödhia: -as SpV 74 . ","stödyes ib 169 . ","stodde Atb 1: 120 (1460); Troj 187 . ","stödhiande SpV 468 . ","studder GU C 20 s. 292 . stöder ib s. 297. imperat. stödh Mecht 123 ; PMskr 353. pl. 2 pers. stödhin SpV 530 ),","stydhia sik , 1) stödja sig. - stödja sig, vila, luta sig. (vid elm emot). rawid steg swa jn i olaf gulsmidz lukw ok stodde sig wid stolpan ok öxena ATb 1: 120 ( 1460) . - bildl. stödh tik ok bögh til mins sons sötasta hiärta Mecht 123 . stande christi jomfru starlika oppa sinne trappo . . . stödhiande sik altidh widher gudz hiälp SpV 468 .","*stydhia undir , stödja under. när som graffwith är jn til grwndhwalen stödyes wndy mädh starkom biälkom PMSkr 169 . Jfr undirstydhia. ","stydhia up , stödja, bereda stöd åt. stödhya wp winträ PMSkr 314 . Jfr upstydhia."]},{"a":"stydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilstydhilse."],"f":[]},{"a":"stydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöt. bildl. aldra sannast är thätta, for thy at haffwr laghin sin stödilse ok stadhfästilse aff skälomen SpV 553 . Jfr undirstydhilse."],"f":["stödilse )"]},{"a":"stygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Isl. stygð] ","1) fasa, afsky, motvilja, leda. thu hafdhe j dagh stygdh (ändrat till styg) widh odygdh Bil 566 . \" hwat äru swa mange kraase vtan styg ok ledha oc vämilse \" Bir 3: 330 . - motvilja, ovilja; fruktan. kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom sinom ofmykit grymman ok räddelikan, ty at tå hauer han af vndidånom sinom stygd ok ängan kärlek KS 58 (146, 64) . 2) fasa, förskräckelse. iak astunda siälana at iak skuli giua thom äuerdhelica glädhi ok hedhir ok diäfullin astunda thom the til at han skuli giua thom äuerdhelica styg ok sorgh (æternum horrom et dolorem) Bir 3: 255 . 3) fasa, ryslighet, förskräcklighet. i äwärdelike glömskonna rke, huar egen är skikkilse wtan äwrärdeliken stywg jnneboor Su 132 . - Jfr stygfger, m."],"f":["styg Bir 3: 255, 330 . ","stywg Su 132 . De båda sistnämda ställena kunna dock föras til stygger, m.),"]},{"a":"stygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fasa, avsky, motvilja, leda. när sotthin . .. gör människionne wämian ok styghdh moth maath ok dryk SkrtUppb 238 . - Jfr stygger, m."],"f":[]},{"a":"styggelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vederstyggligt, förskräckligt. \" innantil ärw the fulla mz träk, oc styggelika ledha \" Su 25 ."],"f":[]},{"a":"styggeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig, vedervärdig. \" j sinom ythra hampna fatighom ok stygghelikom, skyle hon ok klädhe christum \" SpV 174 . \" for thänna sak skulde tik wara swa som stiwghlikit, thz thu haffwer aff jordhinne, ok thz ther synes ok alder annat än dieflennä aldra styggelista anlith \" J Buddes b 167 . \" at thu wärdoghas göma hona . . . fran diäfflanna walle oc thera gryma, oc stioggelika roope \" SvB 111 (omkr. 1500). Jfr vidherstyggeliker."],"f":["stioggeliker: -lika SvB 111 (omkr. 1500). n. stiwghlikit SpV 215, 222, 366 . superl. styggelister: -lista J Buddes b 167 ),"]},{"a":"styggeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig, vedervärdig. \" fulasta oc lledasta difflanna stiwggelika änlite \" Su 129 . han . . . är styggeliken aff blodoghom sarom ib 25 . \" vägiäna äru sua stykelek (för -leka) a seande sum var blandat mz rotne bloþe \" Bir 4: (Avt) 178 . \" þät är þän rökar stykelekin är guzs vnum (för vinum) at höra \" ib 180 . alztingis är gudhi styggelikt (abominabile) naar rösten wphögdh meera wardher ffor thera skuld som a höra än for gudz skuld Bir 4: 54 . Su 115 . - förfärlig, förskräcklig. hwru skal iak tha githa tholt tith rädhelika änlithe ffult mz wredhe oc styggelika rädhelikhet Su 95 . o huat styggelikin (horribilis) är thin tilqwämd hanom som wngher är j aldre ib 234 . Bi5 5: 69. - Jfr vidherstyggeliker."],"f":["stiwggeliker: -lika Su 129 . ","stykkeleker: -lek Bir 4: (Avt) 178 . styggelikin ib 5: 69. styggeliken Su 25 . ","stykelekin Bir 4: (Avt) 180 . f. styggelikin su 234. n. styggelikit Bir 4: 54 . ","styggeliket Su 115 ), "]},{"a":"styggelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) fasa, förskräckelse. \" nar thu hördhe thät stim oc bangh, som gik aff thinom owinom, för än thu saat them fram komma, fför the samma styglikhet oc faasa, bidher jak tik, at thu fräls thässa siäl \" SvB 193 (b. av 1500-t.). ib 293 (d:o)."],"f":["styglik- . ","styglig- )"]},{"a":"styggelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vederstygglighet, fulhet. fult mz rutmasta blodhe ok vaar hulkit ängin gitir seet forstyglekhet Bir 3: 93 . MP 1: 171, 2: 118 . i (bör utgå) the dräpna likamans formo oc skipilse är ey hallande för styggelikhet (exterior mortificati corporis dispositio ac forma non est deformitas censenda) . . . wthan för största wänlek Su 26 . 2) fasa, förskräckelse. heluits pino räddoghe ok styghelikhet MP 1: 324 . 3) motvilja, ovänlighet. nar the gifua mz styggelika MP 1: 192 . \" högh thit öra til fatikan man vtan dröuilsa styggelikhet ib. \""],"f":["styghelikhet MP 2: 118 . ","styglikhet ib 1: 171 . ","styghlikhet ib 324 . ","styglekhet Bir 3: 93 )"]},{"a":"stygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig, vedervärdig. bödh thom granlika vakta at jnkte stykt äller fwlt skwlde fore hans öghon koma Prosadikter (Barl) 23 . \" thu giordhe hona stiogga ok illa lwktande \" SkrtUppb 48 . \" iac var daghlika orma stiwgga madka kompan \" Hel män 191 . \" falskhet oc ilzska vart stiug oc ledh \" ib 116 . thät, som aldra edasth oc stywggasth är aff allom skapadhom tinghom JMPs 567. - fasansfull, ryslig, förskräcklig ss subst. hiälp mik här koma stiwgge oc wilia mik taka SvKyrkobr 9 . - Jfr and-, o-stygger."],"f":["stiwgger: -e SvKyrkobr 9 ; ","-a Hel män 101 . ","stiug ib 116 . ","stiogger: -a SkrtUppb 48 . n. stykt Prosadikter (Barl) 23 . superl. n. stywggasth JMPs 567),"]},{"a":"stygger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) fasa, bävan, ängslan. glädz maria at thin siäl wtgik aff thinom wälsignada likama . . . wtan allan stiogh oc fasa SvB 257 (omkr. 1500). 3) fasa, förskräcklighet, ryslighet. hwi atherhiölt thik ekke syndinne stiwgger (horror facinoris) som thär giordhis SkrtUppb 58 . ib. betrakten huru ihesus christus haffwir jdhir frälst fraan the äwärdeligha gudz wredhe ogönst oc styggia oc synda scul som j waren j födde ib 175 f. - vedervärdighet, styggelse. innantil ärin j fulle mädh stiwgh oc orenlighet SkrtUppb 307 . De fall, där ordets genus ej framträder, kunna även föras till stydh."],"f":["stiwgger SkrtUppb 58 . ","stiwgh ib 307. stiogh SvB 257 (omkr. 1500). stiwk SkrtUppb 58 . "]},{"a":"stygger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afsky, leda, vedervilja, motvilja. lhan (ɔ: gudz räddughe) födhir . . . värdinna styg KL 256 . \" lthu hafdhe j dagh styg (ändradt från stygdh) widh odygdh \" Bil 566 . fik drotniingin ther aff dighran stygh widh mannin ib 726. hawa stig oc ledho widh fwlan sidh MB 1: 495 . \" hwar man hawer natwrlikan styg widh dödhin ib 507. hawen i styg widh dräpin faar oc wämilse ib 298. \" Bir 2: 114 . \" alt hymerikis härskap hawier stygh mot them \" ib 1: 164 . \" at man skulle swa myklo mere styg hawa a mot at giwta annars mantz blodh \" MB 1: 477 . \" hwilkin som eeth thera älsakr han haffwer ledho ok stwgh til thz andhra Spec. Virg. s. 232. thän letar sannelika äptir himmerike, hwilkin ekke haffwer stigwgh ällir ledho j wäghenom \" ib 256 (båda ställena enl. uppgift af Dr R. Geete). mandrap oc lyghn hawa . . . hälder natwrlikin styg än giri MB 1: 463 . thänne matin gör ey styg älla edho them af honom äta Gr 272 . 2) fasa, bäfvan, ängslan. miutz a thän räddogha och stygh (memento mæoris et horroris) som thu tholdhe Bir 4: 199 . han . . . swettes swa for komaskolande pinonna styg ok ängxla at hans swetter var swa som blodzdropa nidhirlöpande a iordhena MP 2: 10 . 3) fasa, förskräcklighet, ryslighet. j heluite är . . . rädhelikin styggir Mp 1: 324. ib 46 . Ber 211 . häluitis rop ok stygh skulu the höra Bir 1: 151 . the qwinnona som nu födha ok födhas födhas mz styg oc orenlikhet ib 3: 153 - De ställen, på hvilka ordeta genus ej framträder, kunna föras till stygdh. Jfr detta ord och vidherstygger."],"f":["styg . ","stygh Bil 726 ; Bir 1: 151, 161, 4: 129 . ","stig MB 1: 495 . stiwgh Spec. Virg. s. 256. stwgh ib 232 ), "]},{"a":"stygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig, vedervärdig. stygar skuge (umbra squalida) teþes hanom Bu 130 . \" frödhin är styggir (horribilis) at see \" Bir 1: 63 . \" vtan siälinna näruaru är kroppin styggir ok illa loktande ok fwl at see \" ib 3: 182 . nar iak skodha thera grafwa finder iak änkte i them wtan mwld och mathka fula lokk och stiugga Ber 203 . ib 233 . \" tholikin föredemlikin oc stingh orenlighet \" Lg 69 . \" afgudh varo konungenom leedh oc stygGr 306. kötzsins luste var hono hatughir oc styggir \" Bir 2: 197 . \" han är stiwggir j lthe rika ok högborna öghomen Spec. Virg. s. 305 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). - fasansfull, ryslig, förskräcklig. vast þu (korset) huariom styg ok räþelek \" Bu 140 . the koma ey til styugga pino (horrorem suppliciorum) Bir 1: 388 . dödhin, allom liffuandis människiom rädhelikan oc stoggan, skal thu gladhelika bidha Su 246 . ther är . . . stiwggasta räddoghe Ber 211 . - Jfr andstygger."],"f":["stygar Bu 130 . ","stiugger: -a Ber 203 . stiwggir Spec. Virg. s. 305; -an Ber 233 ; -asta ib 211. styugger: -a Bir 1: 388 . ","stiugher: stiugh Lg 69 . ","stogger: -an Su 246 ), "]},{"a":"styggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) skrämma, göra förskräckt. horrificare fasa eller stygia GU C 20 s. 339 . - refl. styggias, 1) känna fasa, uppfyllas med fasa, rysa. hwi skla iak ekke styggas (abhorrebo) än mik giffs thät gudhi til höre än sannelica iak skulle astwnda thwärt amoth SkrtUppb 80. - känna fasa el. avsky (för). med prep. ey haffwr jak standit j renlekenom . .. wtan opta fangit sköra, oc orena thanka, . . . oc stundom ond rörilse j minom kroppe oc ey mote them swa stiwgdz, som iak skulde wtan hällir stundom lustadz j them SvKyrkobr 310 . \" hon skal styggias widh thik meer än widh thräkkin \" SkrtUppb 49 . the som twa fötherna ällar thiäna til mandatum, skulu . . . mz allom ödhmyukom kärlek göra sith ämbete, mothe enghom styggiandis JMÖ 166 . \" hwadan är tiig (ɔ Achilles) sadan grymhet opkommen, at tw saa froman ädela konwgxson haffwr bwndit wiider tyna hästa rompa . . . oc tw skalt ey stiwggas ther wiid äpter tw äst en from ädela man kommen aff wälbyrdoga släkt \" Troj 224 . - med inf. wm thu sannelica älskar gudh, skalt thu stykgias at hedhras ok älskas aff människiom SkrtUpp 80. - känna misshag över. oss hopas, ath hans nadhe ther ey moth styggis BSH 5: 73 (1505?, H. Gadh). ","4) bli avskydd. hon skal . . . girnas at thu skalt aff allom styggas SkrtUppb 49 . - Jfr vidherstyggia."],"f":["stygia GU C. 20 s. 339. stygga: -a SkrtUYppᵇ 49, 80. stykgia: -as 80. stiwgga: -as Troj 224 . supin. refl. stiwgdz SvKyrkobr 310 ),"]},{"a":"styggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) väcka motvilja el. obehag hos, stöta. nakat .. . . thz vinsins öghon stygde älla skulle vredh göra MP 2: 141 . tala ey thz . . . som annars hörsl styggia (för -ir) LfK 195 . 2) skrämma. sampnat sil styggir ok stora fiska GO 127 . \" wille han förfära henne oc styggia fran mathen \" Lg 3: 401 . - refl. styggias, 1) känna fasa, uppfyllas med fasd, rysa. blödhe män ok quinlike styggias at te sea manna blodh KS 83 (205, 91) . \" skulu madhka oc orma opuaxa . . . aff hulkra hrösl thin hörssl skal styggias oc rädhas \" Bir 2: 37 . - känna fasa el. afsky (jfr). med pep. guz son vare lango för födar än han stygdes eigh viþ ena fula synd som människio natura vars mittaþ mäþ Bu 64 . \" iak stygdes viþ þolikt odöme \" ib 136 . en spitelskan man j paris som alle stygdhus widh bläzqnde hans Bil 632 . \" stygs vidh värlinna fafängo \" KL 266 . \" the rädhas ok astyggias vidh mik swa som vidh etir orm \" Bir 1: 182 . MB 1: 221 . Bir 1: 158, 170, 3: 40 . Ber 286 . borgharene begynnado styggias mote thz mandrapeth MB 2: 99 . gudz som tyugdis fore at wrda människia Lg 69 . med inf. the styggias (horrent) at göra tholik thing Bir 1: 75 . ib 3: 230, 287 . - känna misshag öfver. sinna hälgho kirkio niþar fald oc for därfilse han mykyt stykis Bir 4: (Avt) l178. 2) misshaga. at idher thz er stygges ällar mistekkes, at min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3 . 3) rädas, bäfva, förskräckas (vid el. för). thaghir diäfwlin inferus oc dödhin oc thera omilde ämtbite thätta sagho . . . stygdos the KL 411 . MB 2: 404 . hui þorf þu viþ diäuul stygias Bu 13 . \" þär viþar stygdes anstyggar skuge \" ib 130 . \" faderin stygdhis widh the thidande \" Bil 609 . RK 1: 3209 . Va 16 . MB 2: 395 . styggias vidher, förskräcks. barnit . . . stygdhis widh Bil 270 . - opersonl. med ack. männena stygdis widher ok stodho annars hugha Bil 317 . - Jfr vidherstyggia."],"f":["stygia: -as Bu 13 . ","-ir . ","-þe . ","styggis Bir 3: 230 . ","stygges Su 3 . ","styykis Bir 4: (Avt) 178 . imperat. refl. stygs Kl 266: Ber 286 ), "]},{"a":"styggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr astyggia."],"f":[]},{"a":"styggia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr andstyggia."],"f":[]},{"a":"styggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr vidherstyggilse."],"f":[]},{"a":"styggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afsky, vedervilan, motvilja. fik drotninging ther aff mykyn styggelse (motsv. ställe Bil dighran stygh 726) widh mannin Lg 1033 . togh almwgen en ny styggelsä och miströtsh nogheth ytermere villiä befästhä äller bespisä calmarna sloth HSH 19: 30 (15 5). ib 71 ( 1505) . ","2) styggelse, det som är afskyvärdt. nakar styggilse göra Bir 3: 264 . hwat fylsko oc styggilse fölghe oqämelicom kötsins lusta ib 4: 131 . - Jfr vidherstyggilse."],"f":["-ilsä HSH 19: 71 (1505) . -ylse. -elsä), "]},{"a":"styghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vedervärdighet. konkr. aff thera graff wtgik aldra sötasta lukt, oc ey fanz nokor styghet äller fwlnat j hänne Prosadikter (Barl) 107 . 2) fasa, förskräckelse. ther är . .. til croppana otaliga pynor hwgh slagh flängior gizlan ok hambran til sielena stygget fasan reddoge skam oc blyghet SvKyrkobr (Lucid B) 212 ."],"f":["stygget SvKyrkobr 2123 )"]},{"a":"stygnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasa, bäfvan, ängslan. for allan then räddogha oc stygnadh som thu tholde Bir 4: 205 ."],"f":[]},{"a":"stygnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fasa, bävan, ängslan. at thw vthan allan stiwghnat, ffasa, ok räddogha . . . antwardadhe . . . thina hälga siäl j . . . jhesu christi . . . händher SkrtUppb 373 . 2) fasa, avsky. mangha som stora ledho oc stywgnadh haffdo moth ihesu christi wärdogha licama sacramänth JMps 446 f. - Jfr vidherstygnadher."],"f":["stywgnadh JMPs 446. stiwghnat SkrtUppb 373 ),"]},{"a":"stygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vidherstygning."],"f":[]},{"a":"styk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stycke, bit, del. \" hwilkin som sömar sko swa ath j [1] styk synis barth \" SO 20 . \" bar styk nidhan wrista liggia j sama bruthum som j [1] bart styk j solna söme ok lall wtbrusthin styk hafwa sama räth som iij [3] barstyk ib. 2) sak, omständighet? rymdhe ey för annen stykts (för styks?) skyldh en the ey villia byggia eller [boo] oppa skatte godz \" BSH 5: 536 ( 1513) . Jfr stykke."],"f":[]},{"a":"styk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stycke, bit, del. tha skäradz (!) eet stykk af hans klädha Gårdsrättsfragm i Germenia 24: 64."],"f":["stykk )"]},{"a":"stykka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stycka, fördela? ath the (testamentsexekutorerna) thet skula fly procurera pytha stykka (för skikka el. skykka?) flrswara FH 3: 67 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"stykka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stikka."],"f":[]},{"a":"stykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stycke, bit, del. \" vende hon änlitit fra barneo ok scar stökkium sunder steker et stykke ok göme flere \" Bil 317 . tha ignacij hiärta war swnder scurit. tha syntis ihesu christi nampn scriuat a hwariu stykke ib 371 . Lg 3: 144, 145 . \" brst afguþa bilätte alt ii sma stykke \" Bu 155 . \" þa þe stoþo for guþum. castaþo þa þerra linda vm þerra hals. ok castaþo viþ iorþ ok brutu sundar i sma styke \" ib 561 . ib 417, 504 . Pa 16 . alt thet manfolk the kwnna offuer komma, them hwgge the i stycker BSH 5: 96 ( 1506) . MB 2: 132 . skär syndir alt kötit j stukke bryt syndir al benin j stykke Bir 2: 104 . ib 1: 105 . 1 gamble veggebonad y tw stycken FH 5: 237 ( 1524) ; jfr 3. eet stykke af sino bloþlogha kioti Bu 504 . \" swa at i x hundrada thusan aar ey minskadis meer aff thy store oc omäleliko bärgeno än swa stort stykke som eth sinaps koorn är \" Su 133 . - del, andel. leyg är thik lutir ällä stykke (pars neque sors) i thessom hälgha kiännedom KL 145 . - stycke, artilel, särskild del af en framställning, del af det som yttras el. kan yttras om ngt. äru mang stykke (articuli) j tronne Bir 2: 213 . framsäthia . . . credona ällir thronna stykke ib 4: 74 . naar war frälsare . . . lärdhe oc taldhe viij stykken de beatitudinibus LfK 24 . \" atta hälghetenna stykke ib 25. aff waro lifwerne . . . wil iak thik scriffwa nakath stykke \" Al 6059 . \" i blandh ndra stycken ok articler, som i oss tilscriffue \" FM 263 ( 1506) . BYH 1: 249 ( 1446) . \" thättä oc all fornäfnd stykke skulu äwärþelikä standä \" SD 5: 639 ( 1347) . \" at alla þe stykke haldas som för äru saghdh \" ib 478 (1345, nyare afskr.) . \" til fulkomilse alla fornöfndä stökke \" ib 560 ( 1346) ; jfr 7. til alla thessa fornempda stykke fulbyrdh ok vitnilsse BSH 1: 166 ( 1376) ; jfr 7. [til] thessa stykkia oc ärinda mere oc höghe bewaring ib 182 ( 1381) ; jfr 7. alla thessa for:da articulos ok stykke . . . lofwm wi allaledis stadhugha ok fasta at halda SD NS 1: 94 ( 1402) . ib 109 ( 1402) . \" är vptakin thenna skraa . . . mz swadana stykke oc articulis som här inskriffne staa \" SO 61 . 2) bit, grand. ss förstärkning af negationen. them rädhomps wi ey et stykke Al 6221 . \" kundho ey eth stykke winna aff henne \" Lg 3: 128 . 3) stycke, bit, afskildt sammanhängande parti af ngt. scal man taka smidhiosindhir thry stykke LB 1: 98 . 1 stycke bly FH 4: 83 ( 1499) . han . . . aat eet stykke stektan fisk Bo 234 ; jfr 1. tw stykke färskan fisk Bir 5: 32 ; jfr 1. ätir man eth stikke (näml. ingefära) om morghonen LB 3: 49 . - om jord. nogra stengher och stycke jordh FH 6: 58 ( 1487, nyare afskr.) . the VII stengher och 1/2 v stycke som albert j fraa wirmusmäki godz welledh hade ib. ib 59 . \" ena ladha engh i thy stykke ib hade ib. lib 59. ena ladha engh i thu stykke ib 2: 93 (1432). jak wnner thöm . . . ena ängh liggiandis j twem styckiom . . . ffore ena ängh som ok ligger i twem styckiom \" ib 3: 22 ( 1 442) . ena ängh som liggher j treem stychiom ib 25 ( 1442) . affhender iach mic . . .. the for:da ängh i thöm treem stychkiom ib. ib 23 ( 1442) . 1 stykke ängh ib 4: 37 81454). hwilkit stykke ängh ligger i IIII raar ib. II stykke äng ib 38 ( 1454) . ib 40 ( 1454) . BtFH 1: 222 (1467, nyare afskr.) . 218 (1507). ett stycke skoug DD 1: 151 (1493, afskr.) . \" affhänder jagh migh . . . förnämdha styckie ib 152. - om tyg. säliä kläþe oc annät goz . . . i helom stykkiom oc halwm \" SD 5: 639 ( 1347) . eet stykke leiest klädhe ib NS 1: 30 (1401). eet halft stykkä ypirst brwnt BSH 1: 182 ( 1381) . owir willit sätis en krona aff hwito lärffte, oc j the krono skulu sömas fäm llitin stykke (particulæ) aff rödhe klädhe swasom fäm dropa Bir 4: 11 . första stykkit wari j änneno ib. VKR 58 . - gyllene stykke, gyllenduksstycke. eth gyllene styckie till eth messo rede SO 163 . Di 165 . - gyllenduk. mangt skönt öörs man ther franlede mz gyllene stycke och sylke bredde RK 2: 195 . BK 196 . 4) bräm, kantstycke af klädnad. kombir thu til een daara skär aff stykith ok gak fran honum (fimbriq ssindatur stulto dum quis teneatur) GO 335 . \" kombir thu wid een dara skär aff stykkit ok skil thik wi dh han (tentus ab amente vestem prescinde reþente) \" ib 1007 . Jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 169. 5) parti; summa, belopp. om eth stycke peninge till en mectogh swmme forscriffne her henningh passow sigh seger till achters vara paa krononsis vegna och mijne HSH 20: 86 ( 1507) . ath iach mothe köpä krononsis stadh igen aff honum för eth sticke peninge ib 87 . 6) stycke, föremål, ting, sak. eet hel par cläþä röt fiuel med allom þem stökkyom þer til lhörä SD 5: 564 (13469. ib 563 . göri . . . räkinscap aff allo lthy som the hafua köpt oc huru dyrt hwart stykkith staar VKR 40 . kennes iac . . . mik jnga til thalan haffua til . . . olaff antighi om löst eller fast eller nogar stykken FH 5: 12 ( 1461) . hulka päninga oc for.de stykker jach kännis mik redheligha . . . vpburith . . . haffua ib 169 ( 1495) . kan han ey smidhia thessin thry stykke them til nöghes SO 61 . \" mesther verch äre fyrestycken som man schal sith mester arbeyde pa göre först en gulringh mz en sten til forsettende een braaswza ok twa knyff, holka ok tesse fyre stycker schal nya broderen fora[r]beydha i oldermansens huus \" ib 146 . ib 160 162 . - (?) wi draghum synd i modher liwe mz likama som wi hawom aff förstom stykkiom (från början? Cod. B stlkom 538) MB 1: 148 . 7) styke, sak, ting, omstänhet. thry thing som scrifwas j almoghans laghom . . . j första stykkeno som är at ägha six at änkte ägx rätuislicq vtant hz som räuislica aflas . . . annat stykkit callas at sälia . . . thridhia stykkit callas at köpa Bir 2: 163 . \" af trem märkelikoms tykkiom ib 1: 96. tha han hafdhe thom al stykke berät \" Bil 752 . \" wm al lannor stykke som llypp (for lypu?) mellum . . . kortz ok hans thiänera a ena sidhona ok mellum waar . . . a andra sidhona BSH1: 166 (1376). gudh veet at vi aldre med nogher stykke ällir ärende hafuom os befatadh . . . här til oc ey hädhanfraan befata . . . viliom vtan med guds tiänist oc the hälgha kyrkio ärende ib 3: 180 (1467). for nakar stykke ther synas godh (sub spcie aliquijus apprarentis boni) \" Bo 4 . skikkadhe ther klärker oc befälte annar stikke som tilhörir cristna tro Lg 3: 346 . - ting. förhållande. tha theris rekinschap ok stycke thera mellan forclarat äre epter theris vilia So 202. - stycke, afseende. aller män skulu thät vita, mik haua forbuthyt byriere ok hwaryvm athrum manne . . . mit fäthärnes gooz . . . at klande ällär afuärkiä, hwaste tillegende ällär mynzskände j nokrom handä thingum ällär stykyrum SD 5: 280 ( 1344) . \" hwilken man som bryter nakrom (för i nakrom) þässom stykkyom \" ib 480 (1345, nyare afskr.) . hvilkin . . . dyrwes ther til brutlike j huat stykke thz hälzt är wäria MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . EG 67 . wara frie oc frelsse jnnan allom stikkiom PfN 139 . ij hafuin mik ärath ij manga stykke Fr 1303 . - stycke, det hvari ngn bör hafva insikt. han war i sin sticker sneller oc klar MD 438 . \" kan hon nw wel sin stycke, bade book oc annat, som henne bvehoff görs \" FM 633 ( 1515) .","8) stycke, ting, företag, handling. jwdhane wälflyande all sin stykke, foro hem mz glädhi MB 2: 320 . han . . . skickade sins ticke som tha war sedh MD 437 . \" at the ey retwyse vare i sine stycker \" SO 159 . \" til skälich rantzakan huad ther hans stycker (för huad ther um hans stycker?) sant är ib. 9) skälmstycke, bofstreck. han farade för engen stykke \" RK 2: 2666 . \" ett stycke giorde han i thz sinne \" ib 3: (sista forts.) 5226 . - Jfr brödh-, bröds-, floghels-, gul-, gyllen-, heþin-, hovudh-, iordha-, kiöt-, klädhe-, kopar-, lind-, malm-, papir-, purpura-, qviksilfs-, romara-, silf-, silke-, silkis-, ängia-stykke."],"f":["styke Bu 501, 504 . ","styckie SO 163 ; DD 1: 152 (1493, afskr.) . ","stökke VKR 58 . ","stikke LB 3: 49 ; Lg 43: 346 . ","sticke MD 437 ; HSH 20: 87 ( 1507) . ","stukke Bir 2: 104 . ","lika med sing. stykken FH 5: 12 ( 1461) ; LfK 24 . ","stycken SO 146 ; FM 263 ( 1506) ; FH 5: 237 ( 1524) . ","stykker ib 169 ( 1495) ; Lg 3: 144 . ","stycker SO 146, 159 ; BSH 5: 96 ( 1506) ; BtFH 1 . 218 (1507); FH 6: 59 ( 1467, nyare afskr.) . ","styker Lg 3: 145 . ","sticker MD 438 . ","stykkiom . ","stykkyom SD 5: 563 ( 1346) . stykkyum ib 280 (1344). stökkium Bil 317 . ","stökkyom SD 5: 563 ( 1346) , 564. stikkiom PfN 139 . ","stykkia BSH 1: 182 ( 1381) . ","styckia BYH 1: l249 (1446). stykke BSH 1: 166 ( 1376) . ","stökke SD 5: 566 ( 1346) ), "]},{"a":"stykke","b":[],"c":"","d":"","e":[" gärning? f. arbete som utföres styckevis; föremål som arbetas särskildt för sig. om arbete som utöföres ss prof på duglighet i ett yrke. han skal smidhia thry stykke gerningh SO 61 . \" kan han thessin thry stykke gerningh smidhia ib. forbiuda wij alla borgmestara ok raad j vpland at the städia nager gulsmid sätia sig i vpstederne for een wärkman för än han haffuer wared i stokholm för warkmesterna (för wärk-) oc giort sina fyra stykke gerningh ib 160. \" ib 161 . På alla de anf. ställena rättar sig räkneordet efter första sammansättningsdelen. Jöjl. har man här att se icke ett sammansatt subst. utan subst. stykke i pl. åtföljdt af en epexgetisk bestämning gärning."],"f":[]},{"a":"stykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stycke, bit, del. \" frvstum ti stykke \" GU C 20 s. 296 . dieflennä . . . vsla sielenä swnderskoro släpäde ok slitu j tusande stykken J Buddes b 107 . - detl, andel. huilket arff som skyfft waar styc ke wijdh stycke, lodh, wijdh lodh STb 4: 120 ( 1506) . - stycke, artikel. jtem . . late (foden) scriffua beskatningena beskedelica, stycche fran stycche Arnell Brask Biᴵ 16. - om tid. heller börye akermannen eth stykke pa winteralith ath brwka sin aker PMSkr 367 . 3) stycke, bit, avskilt sammanhängande parti av ngt. skattado andhirs bältare ok gudmund badzstugukarl . . . vj forgylta skala ok ij forgyltaknöpa ok i litit forgylt stökke ATb 1: 95 ( 1458) . \" vpbars j rettin vj ny sticke thin STb 3: 453 (1499). höns i bigoth och iiii [4] stycke moos \" Brasks Matordn 3 . om jord. Jfr Sdw 2: 1308. thenna thw styckena jord ärw biscopen tillagdh SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.) . Svartb 432 ( 1448) . . . . giffuer abo domkirkio frälsa och friheet pa thenne epterscriffne sticken (ɔ ett antal ängar och tegar) Svartb (Skokl) 512 ( 1472) . \" ath han skal giffua i sin liffstidh . . . eth styke i ene tompt, thär när ligher \" VKJ 65 ( 1480) . att iak . . . sålt . . . haffuer ett stökke af min gårdh Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.) . \" än eth stycke jordh ibidem i östra gärdhit debet . . . \" VKJ 13 . \" vplot benct kogh eth stycke tompt \" SJ 2: 151 (1489) (jfr stykketomt). - om tyg. en swartan qwinna kiwrtel aff fyrom stykkiom skuren NMU 1: 111 ( 1434) . the skattade en (väl fet för et) stike af en bonat ATb 2: 194 ( 1482) . per skal . . . antworde martin the ij styckie clede j gen STb 4: 82 ( 1505) . - pl. dat. stykkiom, stycke för stycke, i enskilda stycken, styckevis. the skogha wore mestadelin rwdda tilägnath, och thet giordhe laurens göme och stegarsyner . . . som stykkiom haffdhe soolth flerwm mannom Svartb 415 ( 1445) . han . .. vart . . . xl mark sakir för lossor han salde stykkiom mot lagen ATb 1: 398 ( 1472) .","4) bräm, kantstycke, av klädnad. Jfr Sdw 2: 1308.","5) parti; summa, belopp. \" at jak saalt hauer . . . häneche bekman . . . mith gotz . . . fore hundrada mark redha päningha . . . oc offuer al styckä gaff han mik vi mark pennga oc ena skarlakans capo \" SD NS 3: 593 ( 1420) . at . . . tilltale hinrik foss om ith stycke gell STb 4: 194 ( 1511) .","6) stycke, föremål, ting, sak. SD 8: 30 ( 1361) . \" fem örtogh land . . . mz hwsom akrom, änglom, skoghom, enghom stykkiom wndan taknom \" NMU 1: 80 ( 1392) . giffuer jak . . . biscope knute fulla makt ok alla sama arff meth allom stökkiom anama SD NS 3: 345 ( 1418) . FMU 4: 461 (1476, avskr.) . \" tesse forscriffne stykker haffuer jac vnth oc giffuith henne aff oskifftho til ath nywtha oc bruka met sinom barnom \" ib 509 ( 1479) . \" thesse forscripna stike (ɔ armborst, svärd, sköldar m. m. ) skattadis for xx march Atb 2: 233 (1484). mädh thänna vij stykkomen (ɔ fem bröd och två fiskar) mago forstadz vij täs hälgans gawor \" MP 4: 271 . 7) stycke, sak, ting, omständighet. gudzsiuiospiäld, hordom oc annor stykke som han war biscopenom sakir fore RP 2: 71 ( 1385) . al thänna fornämpda stykke tha lowar iach stadhugh och fast halla scolande fornämpda fru abbatissone NMU 1: 78 ( 1391) . erkebiscop jenis . . . manadhe hanom til at han . . . kennes sculde rätte sanning ther om oc thet ey lathe eller tighie för noghrum stykke sculdh SD öNS 3: 275 (1417). til alla thenne for:ne stykkio (ɔ: överlåtelsen av ett antal jordegendomar) mere wissä, witnisbyrdh oc stadfestilse Svartb 377 ( 1439) . - ting, förhållande. fore thy han throde ther ingom bäther thil än honom, ok swa om al annor siin stikke SD NS 3: 222 ( 1417) . . . . oc algot magnusson, som thera maalsman sculde wara, war ey än tha komen thil man älla forstandilse, swa at the thrösto at han kunne thera stykke nyttelica foresta ib 227 ( 1417) . kännoms wi . . . at haffua . . . bröniolff magnusson oc hans arffua lathit lyduga oc lössa fore os oc wara arffua om all stykke oc arff ib 260 ( 1417) . \" ää huru om hennes stykke kan ganga framledhis JämltDipl 233 (1435). gawo the owir all wäralzlikin stykke \" Hel män 209 . - stycke, avseende. . . . lotho . . . iordan . . . qwittan ledhighan ok lösan wm alla handa stykke KTb 55 ( 1426) . lät han . . . herman . . . qwittan . . . for alle tiltalan om . . . sith fädherne badhe j enom stykkiom ok androm ib 65 ( 1430) . han schal ware stadenom tienisafftogh, om saa kan behöffues, til schip kock eller ander stycke etc. STb 3: 202 (1494). ix anifone medh the iij versiculis the störstä (för störkä) sielenar j xij stykken J Buddes b 135 . \" ät got oc rent samwet standir höght a threm stikkom \" SkrtUppb 424 . - ting, sak, tvistemål. Jfr Sdw 2: 1308. thet the allolädhis wara nökio gyort halffua, om al the stykke ther os ijmillan stod SD NS 3: 260 ( 1417) . thär medh skal all stucke ok sake dödh ok qwit wara KTb 66 ( 1431) .","9) skälmstreck, bovstreck. mang groff stÿcke. gaa amot the helga. kirkior. j landena JämtlDipl 197 (1425, vidim. fr. 1440) . mz allom hans (felövers. för sinom) barndoms oc wngdoms stikkiom, oc gärningom (cum omnibus operibus infantiæ et pueritiæ suæ) Mecht 264 . thet stycke stämplede ider fader och ider (ɔ Svante Nilsson) aff dalana GPM 2: 12 ( 1504) . 10) exemplar (av samma slag). pl. vid angivande av antal. gaffs hans bumestare xx mark . . . for eth sturt hunderth balkä oc xxx styckia Skotteb 150 (1463-64). viij gammwl stykke stoodhs hors Arfstv 63 (1474-75). pantanar ware xiij styke tinstop oc kannor ATb 3: 132 (1502). xij styke ströninghe 'STb 5: 17 (1514). item iiii stikken och xl kanna, stop och stennekka HLG 3: 57 (1522). - sing. best. stykket, stycket, för varje stycke. vid angivande av pris el. värde. inköptes lx palar fore viij mark, 1 öre stycket SSkb 74 ( 1503) . jtem xij styke ströninghe, styket got som v öre STb 5: 17 (1514). gaffs klauus kyle iiij mark ij öre för xiiij och xx stocker . . . j öre stycket Stock Skb 35 (1517-28). 11) vinfat. ss måttsord. aff mattis . . . iij öre for j stycke rinsth win Skotteb 386 (14363-64, Kämn). - Jfr bringo-, bröds-, floghel-, for-, forradhara-, gyllen-, half-, hedhin-, hovudh-, kopar-, korf-, krantza-, malm-, papir-, papirs-, siktoduks-, silfbands-, silke-, tomta-, tyranna- (Sdw 2: 689), ängla-stykke."],"f":["stycche Arnell Brask Biᴵ 16. styke VKJ 65 ( 1480) . ","stökke ATb 1: 95 ( 1458) ; Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.) . ","stike ATb 2: 194 ( 1482) . med art. stycket. styket STb 5: 17 ( 1514) . ","stykke RP 2: 71 ( 1385) ; NMU 1: 78 ( 1391) ; KTb 55 ( 1426) o. s. v. styckä SD NS 3: 593 ( 1420) . styckie Stb 4: 82 (1505). styke STb 5: 17 ( 1514) . ","stikke SD NS 3: 222 ( 1417) . ","sticke STb 3: 453 ( 1499) . ","stike ATb 2: 233 ( 1484) . ","stucke KTb 66 ( 1431) . ","stykken J Buddes b 107 . stikken HLG 3: 57 (1522). sticken Svartb (Skokl) 512 ( 1472) . ","stykker FMU 4: 509 ( 1479) . med art. styckena SD NS 3: 619 (1420, ä. avskr.) . ","stykkiom NMU 1: 80 ( 1392) ; KTb 65 ( 1430) ; Svartb 415 ( 1445) ; ATb 1: 398 ( 1472) . ","stykkium SD 8: 30 ( 1361) . stökkiom Sd NS 3: 345 (1418). stikkiom Mecht 264 . ","stikkom SkrtUppb 424 . med art. stykkomen MP 4: 271 . ","stykkio Svartb 377 ( 1439) . Jfr Sdw 2: 1308),"]},{"a":"stykketomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stycke av en tomt, tomtstycke? vpleet pedher birghesson ena litla stycke tompt . . . for ena halffua mark ATb 3: 2 ( 1493) . thij affhende olaff torstinsson oc olaff japson forᵈᵉ stycke tompter forᵈᵃ per birgesson ib 3 ( 1493) ."],"f":["-tompt )"]},{"a":"stykkevärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete som utföres tyckevis; föremål som arbetas särskildt för sig. om larbete som utföres ss prof på duglighet i ett yrke. schal oldermannen hanom vnderuise sin stycie verck at the reda ära tha manaden vte är SO 145 . - arbete som utföres och betalas styckevis, styckarbete. om arbete som af en yrkearbetare utföres för en annans räkning än mästarens. schal . . . engen swen i samma ämbete (d. v. s. i guldsmedsämbetet) göra naghat stycke verck eller thet fforthyngha SO 147 . ib 141 ."],"f":["styckie verck )"]},{"a":"stykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["stöckia . ","styko )"]},{"a":"stykkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,f. lJfr silkis stykkia."],"f":[]},{"a":"stykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dela i stycken stycka. frvstum ti stykke inde frvstare stykkia GU C 20 s. 296 . - slå sönder, stympa? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 614. - Jfr forstykkia."],"f":[]},{"a":"stykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stykke 7. lJfr Sdw 2: 1308."],"f":[]},{"a":"stykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stykke 3. VI styckia bly FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":[]},{"a":"styklande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sades fore retta, thet gregers hustrv östan mwr haffuer jntet ath sware mattis kopperslagere om then gieldh han kreffuer hustrvna, thet han fich hennis bonde, thy hon war ey aff sin bonde seth til salu, ok bonden bort löp medh hennis tyclande [?] (möjl. för styctande och ett ey uteglömt efter bonden; jfr stikta 2) STb 3: 116 (1493)."],"f":[]},{"a":"styld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stöld. om hon haffwir giort stöld j mat ellir dryk fore swalgh scull SvKyrkobr 350 . 2) tjuvgods. tässe xij sato i nämpdinne om then tiwfwin som mattissa guldsmidz kläde stal ok . . . olafs kläde i grisnäs ok andra stöld han stulid hade ATb 1: 97 ( 1458) . (möjl. att föra till 1)."],"f":[]},{"a":"styld","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) stöld, tjufveri. \" alle . . . vaktadho sik . . . badhe frans tyld oc fulom gerningom \" Pa 7 . \" thu skal ey göra styld \" MB 1: 460 . forfars thz mz styld ib 338 . ib 463, 467 . MP 1: 72 . thenna pynan rätteliga hörer tik til ok thynom jemlikom som gören styldh antighi lizsla elle r stora än tha the ey lika pynas fore stora styldh eller lizsla vtan at the lizsla stolden vare sacrilegium LfK 225 . \" tu kunde ey lengre thina stöldh döliä \" ib 226 . MB 1: 247 . - stöld, undansmygande. pl. sigh mik hwar miin iomfru är ther thu vnfördhe mz styuldom (var. stöldhom, stuldom, stoldom) här (motsv. danska text har: ther thw mz styld vndfördä her) Fr 2520 . 2) stulet gods, tjufgods. hittes sidhan stylden mz honum MB 1: 338 . hittes the styld i annars mantz hwse ib. MP 1: 146 . - Jfr ankosta-, nota-styld."],"f":["-om Fr (Cod. C, D) 2520. stold: -en LfK 225 ; ","-om Fr (Cod. F) 2520 . ","stuld: -om ib (Cod. E)),","stylda giäld , ","stylda här , "]},{"a":"stylta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) krycka. hon stegh swa hoght oc stunde medh annan fot stegh hon nidh som thän a styltom gaar SvRimd 43 . 2) stötta, stödbjälke. segenbaes hustrv skal tagha stylttander vtaff jenis snare keillare STb 1: 317 (1481). ij timbermen, som . . . sätthe stölther vndi taketh HLG 2: 9 (1509). bergen ähro vpstödh, ståndenes på styltor och bielkar PMskr 602 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"stylta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["stilta )"]},{"a":"styltinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["styltings rast , "]},{"a":"stympare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["usling. \" kendes laurens . . . ath han hade sagth til olaff matssons hustrv: thet war een stymppare tik hade senast i fampn. ty är han zaker xij (12) marck fore the oqwedins ordh STb 1: 122 (1477). mangh vsal stympare ok syndare \" MP 4: 100 ."],"f":[]},{"a":"stympare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["usling. \" thu armbir stympare \" ST 305 . o arme stympare Lg 3: 8 . RK 2: 3409 . \" then stymper war ey god \" ib 577 . \" tha nalkadhis iudas förradhare, then arma stymparen \" Lg 3: 77 . ib 86 . \" the vsla timparanna, helwitis hunda \" ib 95 ."],"f":["stimpare: -ane Lg 3: 86 ; -anna ib 95. stymper RK 2: 577, 3400), "]},{"a":"stympla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stympa. \" sidan han sa önkelige . . . vthen alle retwisa stymplädhe . . . the fatige borgare i kalmarne \" BSH 5: 205 ( 1507) . HSH 20: 71 ( 1506) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"styng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) styng, stingande, stickande, sticksår. ath han (ɔ den ihjälslagne) haffde . . . eth stingh vndir skulronn[e] moth hiärtat medh een kniff ATb 1: 272 ( 1467) . \" hwggen dräpa ey swa offta som styngen. thy waapnen oc harnisket bär aff . . . men styngeth gaar gönom oc gör dödelik saar PMskr 127. 3) ställe där man blivit stucken (av djur). tå blandes thet (ɔ saltet) medh linolio, och ätikia bindandes pa stingitt (ɔ: skorpionbettet) PMskr 639 (senare avskr.). - Jfr stiung. \""],"f":[]},{"a":"styng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = stinger. ter af fanger ten siwka mang styng oc vred inwertis i liffwit LB 7: 257 . Jfr stiung, stiunger."],"f":[]},{"a":"stynger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stinger, stiunger."],"f":[]},{"a":"stynia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stöna, stånka. \" han stak thän annan thaghar nidher swa at han la ok stunde vudher \" Iv 4502 . hördhe han . . . ena kranka människo stanka oc hardhelika stynia ST 167 . \" alle the som plägadho stönia vnder warom plaghom the gabba nw os \" MB 2: 405 ."],"f":["stönia . ","infl . ","stunde )"]},{"a":"stynia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stöna, stånka. mik mötte en gamul kerling . . . hon stegh swa hoght oc stunde SvRimd 43 ."],"f":["stunde ) , "]},{"a":"stynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förkorta. \" i sht med afs. på tid. thin enfallelikhet stynte thik langan skärslo eldz vägh \" Bir 2: 118 . \" ey stynte hon . . . skipadha wakutima \" ib 4: (Dikt) 248 . \" hans liiff skal styntas ib 2: 59. \" ib 1: 219, 2: 192, 251 . \" tha skulu hans dagha styntas \" ib 3: 313 . Jfr forstytta samt stunta."],"f":[]},{"a":"stypbarn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , stypdottir o. s. v., s stiupbarn, stiupdottir o. s. v."],"f":[]},{"a":"styra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bråka, kifva, strida. \" dele ta slächt widher slekt, ok styra (Scheffers uppl.: styria) ok killa lata \" KS 11 (26, 11) ."],"f":[]},{"a":"styra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) styra, leda, i viss riktning föra (ett fartyg el. annat föremål som är i rörelse). en man . . . fan en siggil sten . . . ok ledhe skipit ok styrdhe vm han ok mz honom til trygga hampn Bir 1: 400 . än thot ardhrit draghis af yxnomen tho styris thz äptir ärjarans vilia ib 298 . - abs. blykistan flöt ok sighelde som guþ styrþe Bu 210 . \" styr til the hampn thu veet näst vära \" Fl 640 . \" han styrdhe thiit swa raskelik \" Fr 2507 . - styra, rikta, föra (kosa el. väg). guþ . . . hwilkin . . . vara vägh styrþe til egypto land KL 181 . - styra, leda (gång el. steg). sagde sampson sil sin pilt äller sin thiänara hwilken hans foth spor styrdhe (regenti gressus suos) MB 2: 123 . - styra, leda, ledsaga (en sjöfarande). guz ängil styrdhe them til hamn Bil 166 . Bir 1: 323, 3: 177 . 2) i andlig mening: styra, rikta, leda, föra. med dat. el. (oftast) a. k. styra sin hugh til gudz Bil 885 . \" at wi all war wnderstandilse alla wara thanka alt wart lifhwerne styre jn til gudh \" Ber 14 . \" är andin styrande (dirigendus) thiit hwart han skal ga \" ib 235 . \" at kötit skuli lydha andanom ok andin skuli styra kötit til alla dygdh \" Bir 1: 102 . thu . . . rädh oc styrdhe honum til all the thing som varo thwärt a mot hans lofwan ib 3: 87. diäfullin som honum styrdhe til at forsma sina reghlo ib. styra mankönith til gudz nadha oc himerikis helso MB 1: 453 . Pa (Tung) 39 . the äru bitre ok snille, thr sik ok andra mn kunna rätlika styra til thet got ok dyghdelikt är KS 27 (69, 29) . hawär gudh hanom (ɔ:mannen) giwit skäl ok samwit, thöm han må sik medh styra til thet bästa ib 2 (3, 2) . the skullo födhas mz swa myklo witi, at the matto sik wäl styra til allan then rät som them hördhe till epter sin alder, oc wäxte them a swa wit mz aldre at the matto sik wäl styra ytermer til allan rät MB 1: 119 . \" thön dyghden är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldlika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturlik vphälde \" KS 19 (48, 20) . \" the äru fira dyghde ther mannen styre til at lius vislika i 20 (50, 22). ther til styrer mannenom wärilzlik fikt ok fäghrind ok likamens luste ok owinsins rådh ok lukkan \" ib 17 (44, 19) . 3) öfversända, tillställa. är beslutninghen, ath i nath göres . . . borgamestara oc radets beslutning pa scripter oc articla, oc skulo . . . idher nade til handa styras BSH 5: 646 ( 1520) .","4) hålla tillbaka, afhålla (ngn från ngt). hon styrdhe manga fran synda villo VKR II . läär thin son gudhanna dyrk, oc styr han fran the wantro han hafwir for sik takith ST 113 . drotzst oc marsk sculle mz konungen raadha oc styrä riket af all onadha RK 2: s. 337. - hålla till baka, återhålla. med dat. hon . . . gat eigh tarum styrt Bil 929 . hålla till baka, tygla, kufva. med dat. vtan förra stryris swalgheno (gula refencur). tha äruodhar man fanytlica mot the andra syndena Bo 48 . 5) afstyr a. styrer tw ey thetta kiiff RK 2: 9435 . MD (S) 217 . MB 2: 290 . 6) styra, betvinga, tämja. med dat. siluester bödh fram ledha thiwrin ok kom fram swa grymber. at mange män gatu hanum warla styrt Bil 85 . \" mins mik likamans huru þungar han är at dragha: striþar ok stor at styra (in domando superbum) \" Bu 141 . 7) styra, hålla i styr. med dat. el. ack. at ham ma þem at styra þär mot rätuisonne göra Bir 4: (Avt) 179 . \" hafdhe thu mik styrt oc neffst \" ST 382 . \" tw skulde styrt them om the haffde illa giort \" Di 163 . \" styr häst mz belz ok kono mz käp \" GO 445 ; jfr 6. goth är sinne tungo styra ib 551 .","8) styra, råda öfver, beherska, regera. med dat. el. ack. thy är konunger, at han skal allo styra jämuäl sine wredhe, ok ey wreden konungenom Bil 535 ; jfr 7. thän ma manga wäl styra, som sik styre siälfuan wäl först ib. rike j hulko som konungin ängo styrdhe äölla radhe vtan han styrdhis af androm Bir 1: 396 . jacobus . . . tok viþar at raþa ok styra ierusalem kirkiu Bu 194 . Bil 248 . \" huru kunung aok höfdinga skulu sik sielfua ok sin åthäue styra medh dygd ok äro \" KS 1 (2, 1) . \" huru the skulu styra sitt huardaghsfolk ok härskap ib. huru the skulu styra land sin ok almoga ib. haua en kunung waldugan, thän rådha må ok styra landom och almogha \" ib 6 (13, 6) . bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha ib. en är gudh, ther . . . styre ok rådher alt thz til är. en är ok mannen ther styrer och rådher alt thz til är werilzlik thing i thenna hem. en är ok limber af mansens limmom, then rådher ok styrer allom manzens limmom ok hans likama, thz är hiertat. en är ok siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tillhörö, thz är skälen. en är konunger ok wise i bisuerme hvariom, then ther rådher ok styre alt ib 7 (16, 8) . huru ärlica konungin teridacius styrdhe . . . sino rike Gr 321 . \" tha styrdhe kesara dömino i room . . . kesarin constatntinus ib. \" Bir 4: (Art) 183 . \" ille styrer han rike sit \" Al 6026 . ib 6022 . \" sinom vnderdanom styrer han illa ib 6024. här hwm vi nw varn gudh ok varn herra. so os skal frälsa ok styra for vtan ända \" Bo 7 . med prep. ath styra för them landhom Di 237 . RK 1: (Yngsta redaktionens tillägg i Nya Kr.) s. 204 . philistim ärw offwir os styrandis MB 2: 118 . wi styrdhom öffwir iordhena ib 341 . - styra, regera, vara regent. ther sum engin rådhr älla styrer (ubi non est gubernator) ther forwarder almoghen KS 17 (43, 18) . \" greffwa oc ierla the villo at styra \" MD 314 . han styrdhe i rikeno Bo 19 . - hafva makt el. herravälde öfver. med dat. fräls (är) wilin som mz dygdh ok witi ma styra stiärnum Bil 353 . - råda öfver, förfoga öfver. med dat. ma . . . vazstena closter thy godzeno styra oc radha . . . til euerlhica ägho SD NS 1: 63 ( 1401) .","9) herska, råda, vara rådande. sköfrlifnadhir styrer mästh j rikom människom ok sinfaghrom MP 1: 18 . \" lhans kroppir i hulkom synda lustin styrdhe \" ib 2: 110 . 10) bestyra, ställa, ställa till, ställa för sig? förre matte the haffwa styrt thz väl RK 2: 4956 . "],"f":["styyra . ","-ir , ","-þe , ","-þer )","styra sik , styra sig, hålla sig i styr. än the sik eigh sialfwe styrä williä SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) - hålla sig i tukt, späka sig. mot kötsins omättelika swalghe skipadhe han atirhald ok skipadhan tima til at styra sik (ad se regulandum) Bir 1: 355 . ","styra bort , leda bort, aflägsna. war herra . . . styrdhe them i allom sidhom bort aff hedhna manna sidhom MB 1: 494 . - Jfr af-, be-, for-, rät-styra."]},{"a":"styra","b":[],"c":"","d":"","e":[" STb 3: 89 (1493) . supin. stirth JTb 70 ( 1479) 9, v. L.","1) styra, leda, i viss riktning föra (fartyg el. dyl.). - abs. styra, ledsaga (sjöfarande), lotsa. jöns styreman . . . han skall styre ena reysa for sit skot quiltus Skotteb 17 17 (1460-61). Stock Skb 243 ( 1524) . iwer iwerson haffuer wtlacht v mark per kock, ffor thet han styrde ene rese til gotland ib 303 (1524, Skip) . 2) i andlig mening: styra, rikta, leda, föra. med dat el. ack. per i akatarp vitnade . . . at han inthz trättä mz her mangnus andersson for en han höggen, vthan thz han ville hawa stirth thz til gode JTb 70 ( 1479) .","4) håla tillbaka avhålla (ngn från ngt). formattom wi . . . ey styra os af gra oc tarom Hel män 143 . 5) avstyra . . . wardhir sva lottakande aff annars syndom som han matte haffwa styrth SkrtUppb 242 . 6) styra, betvinga, tämja. moderor . . . til maatha och styra GU C 20 (hand 2) s. 149. 7) styra, hålla i styr. med dat. el. ack. badh hon pedhir styra sinne hustrv hon vil sla mina modir ATb 1: 324 ( 1470) . suen . . . zacher til vj marck, fore ath han kallade niclis . . . en tywff, och styre sin hustrves mwn STb 3: 89 ( 1493) . konwng priamus kwnne ey tha styra synom rörilsom häller tämpra siith synne Troj 246 . 8) styra, råda över; behärska, regera. med dat. e. ck. gör jak . . . them . . . myndogha . . . radha ok styra, skiffta ok lata effter siin wilia ok clostirsens nytta . . . the sama twa gardha NMU 1: 102 ( 1422) . jach . . . scal thy godze styra och radh'ä, swa lenge jach lifuer ib 108 ( 1431) . then almäg[tig]sthe gudh, han styre for oss och radhe BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) . Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) . - hava ledningen av, upprätthålla? Jfr Sdw 2: 1308. 10) bestyra, ställa. - med prep. at abbatissan tänckte thy altiidh at hon haffuer anamat at styra for siälomen aff hwilkom hon scal göra räkinskap FOVkl 215 . - Jfr af-, be-, for-, up-, vidher-styra."],"f":["-dhe . ","-t . ","konj . ","styre"]},{"a":"styran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrande, regerane. \" thenne helghe konongen sancte eric tolde dödh . . . tha alexander tridhie waar pawe i room wars herra ihesu christi styran (för undir wars herra ihesu christi styran? snarare dock för warom herra ihsesu christo styrande; regnade Domino Jesu Christo) i hymerike \" Lg 3: 349 ."],"f":[]},{"a":"styrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) styresman. hederwärdoghe härre, doctor j the hälgha skreffth, oc tässe hälghe almännelige stwdii rostokcensis fförstandare, styrae oc radare JMPs 523."],"f":[]},{"a":"styrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"styras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["storas, yfv as, högmodas. swa styres barn aff byrdh som hiorth aff horn GO 1067 . at mannin skulle ey styras (Cod. _ forstöras 454) aff sino witi MB 1: (Cod. B) 563 . Jfr forstöras."],"f":["-is ) , "]},{"a":"styrdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , sw stirdher."],"f":[]},{"a":"styre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styre, roder. thz skip som hauir mist styrit oc säghilträit Bir 2: 171 . thz skip än hauir säghilträit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom än hofwodh ankarit är brustit ok styrit lösis sköt ib. ib 172 . \" grep styrit mz makt ok ledde skipit til the hampn som herran vilde \" ib 3: 177 . m aximinus . . . sattis j skip . . . wtan ledhasaghara oc styre Bil 264 . Bu 166 . MP 1: 70 . PM XVII . - bildl. han bögde mangan hardhan hals som ej wille styrit lydha MD 388 . 2) styrande, styrelse, ledning. sactus adrianus . . . möte þöm i andro scipi . . . ok baþ þöm . . . stämna . . . äpte sino styre Bu 523 . komo mz gudhz thröst ok styre hele ifuer jorsala haf til marsiliam Bil 266 . 3) styrelse, ledning, förvaltning, vård. tha lofwadhe petru sin skapar ok aterlösara ok anduardhadhe hanum siälwm atir siäla gömo ok kirkionna styre Bil 107 ."],"f":[]},{"a":"styreman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" jak pdher michelsson som ok kallas þäder styreman \" FH 2: 78 ( 1431) .","2) sden som styrer el. håller i styr. lmantzens skäl oc wili. för än han syndadhe. war wäldogher styreman likamins oc lostans MB 1: 111 . 3) ledare, styresman. moth . . . gudhz almogha ledhara oc styräman Su 67 . "],"f":["-männena ib 1: 324 . styro man: -mannen Lg 3: 693 . styre maþer L.), ","styremanz pänningar , "]},{"a":"styreman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","jtem styremannen haffwer makth wm alth annath som höre til skipsens regerilse göra mädh raadgiffwarannas samtykke ib. jtem styremannen är pliktogher betala . . . allan skadha oc kosth som tilkomber skipeno . . . före hans faakwnnoga styrslo äller osköthno ib 12 . \" ey ähr höffweligitt, att styremannen ssom är satter thill roderitth, legger sigh thill att soffwa ther ssom farligest ähr sgle \" ib 683 (senare avskr.). ss tillnamn. \" jacob styreman STb 3: 296 (1496). \""],"f":["störe- )","*styremanzdöme","-mantz- )"]},{"a":"styresäl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som plägar hafva lycka under sjötåg. jag heet för ty erich styresäll (motsv. ställe LRK siger siääll s. 233) mig lyckade altiid örliig wäll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 270 ."],"f":["-säll )"]},{"a":"styri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ostyri."],"f":[]},{"a":"styria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stör, acipenser sturio. styriä, rumbus VGL XIV ."],"f":[]},{"a":"styria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" olawus störia \" KTb 21 ( 1410) ."],"f":["störia )"]},{"a":"styrifaster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m L. Jfr styrisfaster."],"f":[]},{"a":"styrifaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"styrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. och f. ","1) styrande, förande, ledning. \" bödh han . . . kasta . . . likstokkin a vaghn älla slädha ok läta for otam nöt älla asna ok läta thöm draga likit vtan nokors manz styrilse ok visan \" Bil 767 . 2) styrelse, ledning, riktning. thön dyghden (ɔ: hofsämi) är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturlik vphälde KS 19 (48, 20) . \" dygdh är faghr skipelse, ok godh styrilse manzens til hans hugh ok vilia huru han må rådhlika liua \" ib 17 (144, 18) . 3) steyrande, styrelsen, regering. han (ɔ: likamen) hauer huvudh ok främbr alt hans styrilse KS 31 (80, 33) . \" j höfdom är hiärne ther hauer try styrilse (d. v. s. funktioner ss styrande) ib: jfr \"Erata\". vm styrilse konunga ock höfdinga ib 1 (1, 1). bäther står swå almoghans styrilse at flere hånom styra ok rådha \" ib 6 (13, 6) . \" alt thet skapat är . . . thet torf hawa styrilse \" ib 2 (3, 2) . \" alle wisa mästara the som nåkot hafua sakt ok skrifuat af styrilsa ok almoga (för styrilse ok almoga el. styrilse almoga) \" ib 6 114, 7) . 4) bestyrande, förvaltning. ath han mik hädhan kallade aff hwsens styrilse PM LXII . swa mykit atwaktoghare skal huar vara j sinne styrils (bestyrandet af det honom åligger) MP 1: 80 . 5) styrelse, ordning. thu gudelikx styrilsa (dispiplinæ) läriska Su 49 . thetta lefuerne hawär styrilse reghlo ok stadhgha sin, i huario renliwe liuärne KS 3 (6, 3) . thet liwärnet hawer huazke dygdh älla skiäl ok ängen godh styrilse ib (6, 4) . \" thetta liwärnet hawär styrilse, skiäl ok dygdh \" ib 4 (7, 4) . 6) styranxe, hejdande, återhåll. skörlifnadz minniskio hierta hulkin al sin syn ok hörils oc ordh lathir löpa lös vtans styrils ok atirlykikilse MP 1: 85 ."],"f":["styrils MP 1: 80, 85) , "]},{"a":"styrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. och f. Jfr siäla-, van- (Sdw 2: 918) styrilse."],"f":[]},{"a":"styrirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["leherskarinna, tyglarinna. begärelsenna styrerska LfK 36 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"styrirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behärskarinna, tyglarinna. \" snille är alla dygdha köreswän älla styrerska, sedarna ära, dygdana sool, nattanna stiärna JMPs 287. \" ib 296 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"styrisfaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: ordförande (bl. a. med uppgift att förestava eden) för de fastar som enl. västgötsk rätt skulle närvara vid köpel. förpantning av jord. Jfr Holmbäck-Wessén, Svenska landskapslagar 5: 142. . . . oc mäd xij bofasta men . . . oc trttande ärlich man sixten martenssons styesfaster a the köpe som laghen wt skylde oc fore sagdhe Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390)."],"f":["styres- )"]},{"a":"styrisfaster faster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr styrifaster."],"f":[]},{"a":"styrk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrka. kärne. det innersta el. väsentliga af ngt. wiinet är heth aff natwr oc subtilth oc gynom gaar alla krepzins styrk LB 3: 25 . 2) styrka med afs. pa (andlig) strid. tröstande ey a sina eghna styrk (viribus) vtan a mina miskund Bir 2: 173 . - styrker, styrkt."],"f":[]},{"a":"styrkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stärkande, styrkande. swa som märghin är störkelighin (confortavia) aff sik Mecht 21 . \" o ihesu nampn, sötastas fortavia) aff sik \" Mecht 21 . \" o ihesu nampa, sötasta nampn jhesu lusteliket nampn jhesu, störkelikit nampn \" SvB 60 (b ab 1500-t.)."],"f":["störkelikin: -likit SvB 60 (b av 1500-t.). störkelighin Mect 21),"]},{"a":"styrker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrka, kraft, kroppskraft. thz (brödet) . . . gifwir styrk allom adromin ok lidhamotomen ok sinomen Bir 1: 282 . MP 1: 100 . mange the som allä limannä makt hafdho mist atir fingo styrk KL 144 . \" at gudz makt matte owirga manna makt oc styrk \" ib 342 . \" tha min styrkir ok makth vanskas \" MP 1: 83 . \" licamlik fäghrindh oc styrkir ib 284. styrksins alder \" ib 82 . MB 2: 94 . j hästanna styrke ib 161 . MP 1: 241 . VKR 4 . - styrka med afs. på strid, stridsduglighet, tappethet. vantröstandis a sin styrk oc sina krapte Gr 267 . Al 5316 . stridanda manna dygd och störkir MP 1: 62 . \" säghen mik hwat folk thzta är . . . hwat oc theris tyrker (virtus) \" MB 2: 150 . \" all magt oc störkir är owan aff hymerike (de cælo foritudo est) \" ib 226 . \" han tilredde sigh mz starka omilda manna styrk oc myklo tali at hämpnas owir israels söner ib. gudh . . . giffwe oss snille och störk bestridha ware fiendhe \" BSH 5: 135 ( 1506) . - styrka, kraft, makt. swa liffwi nabogodonzor . . . liffwi oc hans störkir (virtus) som j tik är til at näpsa alla willa farande MB 2: 161 . 2) styrka, makt, öfvermakt. han thänker opa alexandri störk Al 1826 . 3) styrka el. kraft i andligt hänseende. thäs helgha anda styrks gafua MP 1: 100 . \" stephanus fullir mz nadhom af thäs hälghä anda styrk giordhe margh iärtekne \" KL 142 . \" mic tilhör at te mins hughs styrk \" ib 224 . Bir 1: 37 . \" gifwande them dygdhama styrk \" Bo 255 . gaf gudh hänne makt oc styrk ib 2 . \" gif mik styrk til at göra godha gerninga \" Bir 2: 173 . ib 4: 163 . Ber 194 . välsignadhir vari thu var gudh . . . thu wtledde bundna fangana ij thinom styrk Bo 247 . aff meera styrk oc starkhet Su 338 Bir 2: 176, 178 . 4) styrkande, upprätthållande, försvarande. hans bugher vprestir j gudz lagha styrk oc wärrian MB 2: 225 . 5) understöd, bistånd, hjälp. huilkom til hiälp oc styrk kom en gudhz wen Su 67 . medhan oss . . . inghin störk eller hielp tilsigs BSH 5: 368 ( 1509) . - Flere af de anf. ställena kunna föras till styrk. - Jfr starker, m."],"f":["stirkir MP 1: 241 . ","störkir ib 62 ; MB 2: 164, 226 ; ","störk MP 1: 284 ; Al 1826, 5316 ; VKR 4: Bir 4: 163 ; BSH 5: 135 ( 1506) ; ","-en MB 2: 94 ), "]},{"a":"styrker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) styrka el. kraft i andligt hänseende. thy hawer diäflin sina wist ok heman j tolka hiärta . . . mädh störke ok wrede MP 4: 150 . \" härra ihesu thu som är min sötme, mit hop oc min störkir \" Hel män 147 . 4) styrkande, upprätthållande, förvarande. . . . oc tiill thess styrck oc mere stadfestilse septiom wij worttt insigle ffore thetta breff Priv f Sv st 53 (1368, avskr.) . 5) understöd, bistånd, hjälp. . . . sendes aff hymblenom helga prophetanom belys aska blandat brödh mz hulkers störk han gik j xl dagha jn til helga berghet oreb SvKyrkobr 290 ."],"f":["störkir Hel män 147 . ","störk SvKyrkobr 290. dat. störke MP 4: 150 ) , "]},{"a":"styrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra stark, befästa. roboro . . . störkia ok stadfesta GU C 20 s. 528 . 5) styrka, giva sinnesstyrka åt, uppmuntra jnanimare myket störka GU C 20 (hand 2) s. 18. at thu hauer störgh[t] mik mädh thinne nadh SkrtUppb 376 . \" ty styrkte han siith folk ath the skule hardeligare bewisa sig j stryden, än the förra giordt haffde \" Troj 130 . - uppmuntra, uppmana. rike män skulo sik himerike thiäna aff fatiko folke oc them til got liffwerne störkia SvKyrkobr 72. heelbrygdhaheth oc annwr tholkin kropsins thränktan som honom styrkte til skörheth ib 356 . 7) understöjda, främja. pter thet min dotter cristin är ingifwin i watzstena closter . . . bör mci a rätz wäghna at störkia thet sama closter . . . af thy godze, som gudh hafwer mic forlänt Sd NS 3: 2 (1415). ängin aff allom them hawer styrkt meth enne torff jordh thy for:da klosthreno ib 195 ( 1416) . lauenz . . . hafde tänkt at störkia vpsala domkirkio aff thy godze ib 595 ( 1420) .","8) styrka, upprätthålla, försvara. \" at the allä tessin forscripne stykke haldin ok störkin \" KTb 118 ( 1393) . ib. "],"f":["störkia KTb 118 ( 1393)","stirkia Troj 229 . ","störkäs J Buddes b 153 . pres. styrker Prosadikter (Karl M) 271 . styrkke SvKyrkobr 356. störker BSH 5: 349 ( 1509) . pl. 2 pers. styrkin Hel män 144 . ","konj . ","styrkt Troj 130 . ","styrkt SD NS 3: 195 ( 1416) . störh[t] SkrtUppb 376 ), ","*styrkia sik , stärka sig, hämta kraft. styrkin idhir widh gudh Hel män 144 . refl. ","styrkias , 1) stärka sig, hämta kraft. at han maghe störkäs ok vedherquäkäs J Buddes b153.","*styrkia i fra , ","*styrkia til , tillstyrka, giva sitt understöd. moske then, som tha aff stödet, han störker nw till BSH 5: 349 ( 1509) . - Jfr forstyrkia."]},{"a":"styrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra stark, befästa. han . . . styrkte (munivit) stadhen MB 2: 269 . 2) starka, gifva styrka åt, gifva kraft el. (bättre) helsa åt. thz styrkir mikit krioppin LB 3: 44 . hafua the (enbären) makt at lösa . . . ondha watzsko, ok störkia limi ib 4: 341 . hon (ɔ:bazstoffuan) styrkir oc saman binder oc törka watnfulla sinor ib 3: 47. hon (ɔ: galanga) . . . styrkir tendher ib. styrker hon (malört) magha ib 2: 45 . ib 3: 49 . hon (ɔ:mirra) störkir hiärnan jtem störkir hon mikt thz rumit som barnit liggher j innan modherrenne lifue ib 4: 342 . - abs. swa som licamlikit bröd styrkir oc gifuir licamenom styrk, swa styrkir reen vili MP 1: 100 ; jfr 5.","3) göra stark el. mäktig. vara styrkter, hafva blifvit mäktig, hafva fått makt. fräls mik minom owinom . . . thy at the äru styrkte ofwär mik (confortati sunt super me) Ber 235 . 4) stärka, styrka, befästa. the (ɔ: tholke thanka) . . . vplypta oc styrk ia hopit Bo 15 . \" thenne vili styrkir mannen . . . oc störkir tolamodh ok hop \" MP 1: 100 ; jfr 5. Bir 1: 282 . \" gudh mz syne stora makth han storke there aktth \" RK 3: 3630 . \" styrke venskap oc endrecth inbyrdes \" BSH 5: 560 ( 1516) .","5) styrka, gifva sinnesstyrka åt, uppmuntra. vtang udh hafdhe . . . styrkt piltzsins hugh Bir 3: 408 . \" þa synes þöm cristno sanctus iacobus vpenbarleka ok störkte þöm starkleka \" Bu 177 . \" natalia gik daghþingande mälan sin härra ok andra martires ok strkte þöm alla \" ib 522 . hedhra gerna wars herra wälsignahda nampn for thy thz styrkir . . . människiona j allom dröfwilsom ST 83 . \" huru hafdho hälghe mariters format at lidha swa hardha . . . pynor, om än ey hadhe wars herra . . . nampn them styrkt oc hulpit ib. syntis hanum en skinande ängil oc störkte han \" KL 63 . - uppmuntra, uppmana. han . . . styrkte andra til thulomodh KL 42 . \" var herra ihessus . . . styrkt thöm til at äta \" Bo 172 . 6) stärka, förhöja, föröka. hon (ɔ: bazstoffuan) störkkir natwrlikin werma i kroppin LB 3: 46 . 7) gifva styrka el. stöd åt, stärka, förkofra. hiona troskaph styrkir väl bondans booskap GO 343 . - understödja, främja. thet oss . . . icke ticker redeligit ware eller hoppes at idert herredöme vil störcke, at then seet scal begynnes FM 495 ( 1510) . - understödja, hjälpa, bistå. sum aghu ok williä badhe mädh raadh ok gerningum oss at styrkkiä thät at halldä SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . \" at ir willin walldz gerninger ok the them görä, firi oss oppenbarä ok kunnughä oss, ok at styrchiä iwer them at rättä ib. þe oss sylwän störkiä att rättä oc näfsä þolkom ondom gierningom \" ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ib 378 . the skulle haffwe störkth kongh hans med skep folk bysser och veryä HSH 20: 160 ( 1507) . þe cristno . . . glados mykit at guþ vilde störkia þöm Bu 177 ; jfr 5. han (Gud) styrkte mig altid mz sinne nåde RK 3: (sista forts.) 4550. gerna mwnker och presther wille iag styrkis ib 4599 . - hjälpa, förhjälpa (ngn till ngt). almogin (för almogin) til rät styrka Bir 4: (Avt) 185 . ib 2: 260 . - förhjälpa, gifva sitt bistånd (till ngt). blef waldemar krönter til konung i linköpungx kyrkca, östgöta månde ther fast til styrckia MD 491 . 8) styrka, upprätthålla, försvara. thär waro tha j landeno tholff slecte, aff hwilkom alle the bäzsto gömlo laghin ok landzretten styrkto Bil 847 . han skal . . . halda ok styrkin thön lagh thet godh ok gammal äro KS 30 (78, 33) . \" störkiandis gudz lagh \" MB 2: 225 . han störkte gerna skäll ok räth RK 1: 69 . ib 1242, 2: 5030, 3: (sista forts.) 4557. herrane styrkio friidh ok sät ib 1: 2020 . at halda. styrkä oc göma vskad oc fulkoma al förnäfnd stökke SD 5: 568 ( 1346) .- thet medh liff och makt störkia och fwlgöra welia BSH 5: 175 ( 1507) .","9) underhålla, gifva näring åt. min gudh hänir a galghanom oc jak styrkir (operam dabo) . . . oloflikin losta Ber 273 . - refl. styrkias, 1) stärka sig. hämta kraft. malchus . . . badh them ätha oc störkins manlikt til stridhena Lg 436 . \" mz hulkom vi styrkoms til all helsam thing \" Bir 2: 142 . \" styrkz i gudz nadh \" MP 2: 125 . - göras stark, lfå (andlig) kraft, blifva el. vara modig. giff mik . . . starkhetsins gaffwo, mz hwilke iac maghe . . . andeliga styrkias Lg 817 . \" tith hierta störktis (confortatum est) \" MP 1: 40 . styrkx (confortare) . . . ok stat mannelika Bir 1: 129 . - stärka hvarandras mod, uppmuntra hvarandra. störkas jnbyrdhis (confortamini) MB 2: 29 . 2) stärkas, befästas, vinna styrka. at hans lifnadher matte styrkins Bil 794 . \" thrifwas ok styrkias j godho \" Bir 1: 47 . - Jfr forstyrkia samt stärkia."],"f":["störkia . ","störka , se forstyrkia. pres. -ir. pl. 1pers. refl. styrkoms Bir 2: 142 . ","konj . ","storke RK 3: 3630 . ","styrkx Bir 1: 129 ; Mp 2: 125. impf. styrkte. störktte. storkte RK 1: 69 . ","styrkter . störkther: störkth HSH 20: 100 ( 1507) ),"]},{"a":"styrkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som styrker; upprätthållare, försvare. thu äst tronna ok mina kirkio grundare ok styrkiare Bir 1: 126 . laghanna oc rätwissona störkiare Su 67 ."],"f":["störkiare )"]},{"a":"styrkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) understöjdare, hjälpare, främjare. \" aff allo thy afflat som hälghe pawa cardinala ärchebiscpa oc biscopa haffua vnt oc giffuith allom clostersens hielparom oc störkiarom \" Vårfrup 140 ( 1458) . J Buddes b 154 . - Jfr tilstyrkiare."],"f":["strörkäre . ","störkiare )"]},{"a":"styrkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? 2) stärkande, styrkande, befästande. mang annor iärtekne giordhe gudh the til trona styrkilse Prosadikter (Barl) 90 . tenkende pa rikesins skeliga stirkisle, gagn ok bestandan Svartb 350 ( 1435) . \" giff oss tijn helga lekamen till styrkelse \" Kyrkohist Årsskr 1922 s. 326 (1498). ","4) stöd hjälp, bistånd. - understöd. kennes . . . mik hawa giffuit . . . til scholans störkelse . . . thetta goz SD NS 3: 327 ( 1418) . \" thy affhende iak mik thet for:da gotzet . . . ok tilegnar iak thet for:da watzstena klostre thy til styrkilsa ok vppehäles til äwerdheleca ägho \" ib 340 ( 1418) .","8) konkr. stärkelse (ss styvmedel). en öre störkilse Kumla kyrkas rb 65 (1493)."],"f":["-else . ","störkilse Kumla kyrkas rb 65 ( 1493) . ","störkelse SD NS 3: 327 ( 1418) . ","stirkilse Svartb 350 ( 1435) ), "]},{"a":"styrkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stärkande, styrkande; styrka, kraft, näring. allir kostir är wan smakande vtan bröd ok gifwir ängin styrkilse Bir 1: 146 . 2) stärkande, styrkande, befästande. warre tro til styrkilsa KL 5 . Lg 158 . Bir 1: 244, 3: 173, 301 . \" godhe taka lhan (ɔ: min likama) til mere styrkilse (perfectionem) \" ib 1: 220 . ","3) styrkande, tröst, uppmuntran. \" ödhmiuke herran tok ödhmiuklica . . . thässon styrkilsin (confortationem) af sinne kreatura \" Bo 187 . 4) stöd, hjälp, bistånd. han ville thola ok foruinna dyäfwlsins frestilse. os til styrkylsa MP 2: 55 . til . . . wisa manna styrkilse B il 884. Bir 1: 75, 4: (DIkt) 267. beskedhelikom mannom j sama skomakara companino til störkilsse ok lbestandh SO 30 . ib 61, 101 . - understöd. hawom wi ingiwit vart jordha goz ok ägho meth os . . . clostreno til lstyrkilse SD NS 1: 565 ( 1406) .","5) upprätthållande. \" afhändom . . . wi os ok warom arfwm thän for: da half attongin ok til eghnom han . . . thy for:da altare . . . thöm samw gudz modhors messom til störchilse ok oppehälde i wiin ok ofläte \" SD NS 2: 64 ( 1408) . ib 48 ( 1408) .","6) stärkande, försvarande. \" iac bynþar idar mina hiälp til idar rikis styrkilse mote guzs o vinum \" Bir 4: (Art) 183 . 7) förstärkande. upphjälpande, kompletterande. all annor widherthorfftelik thing, som ey wpräkna j tässom ordhom, takis aff them fornämpda reglom til tässings reglo stadgha styrkilse oc fulkompnilse Bir 4: 39 . VKR 82 ."],"f":["styrkkylse: -a MP 2: 55 . stör-. ilse SO 61 . ","störkilsse ib 30 . ","störchilse SD NS 2: 64 (1408); -a ib 48 ( 1408) . ","störkelse SO 101 ),"]},{"a":"styrkirsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrkarinna, tröstarinna. \" hon war . . . martyribus styrkirska (consolatrix) \" Bir 4: l(Dikt) 267. 2) hjälperska. som gifver styrka el. bistånd, som förhjälper. aff wälwiliolikom fatidom som är en födherska oc störskirska (nutrix et fomentum) til renliffue Su 55 ."],"f":["störkirska )"]},{"a":"styrkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrkarinna, tröstarinna. heel jomfru maria, alla ma(r)tyra styrkkirska SvB 218 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"styrkleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32: 8 s. 29."],"f":[]},{"a":"styrkleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" KS 79 (196, 87) . 2) styrka, i andligt afseende. styrkleker huxen är i thy, än mannin vmbär thulomodhlika alla gen närdo KS 20 (49, 21) . - Jfr starkleker."],"f":[]},{"a":"styrkning","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"styrkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrkande, stöd, bistånd. \" thz breff ther hxtha härskare haffuer oos vnth och giffuith, oos fatihge men til hiälp, beskermilse oc störkning \" JTb 45 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"styrkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrka; särsk. med afs. på steid. \" vantröstandis a sin styrkt \" Gr (Cod. D) 358 . hwilkän som är sighir oc styrkt alra therra for hans nampn kifwa ib 381 . \" var os styrkttinna torn for owinsins änlite ib. Jfr styrk. \""],"f":[]},{"a":"styrna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stirna."],"f":[]},{"a":"styrsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) styrande, styrelse, ledning, regering. o huru täk tiänist thz är . . . alz enkte siälffwer radhandes, äpther annars budh, oc styrls offra sik gudhi täkkasta offer Mecht 356 . thu lath mik i enghom thima i mine eghne styrls SkrtUppb 20 . ib 58 . \" här till haffwer jac (ɔ: Agememnon) bwrid eder styrlzs oc regementzs twnga byrda \" Troj 192 . 3) styrande, styrsel, tyglande, tukt. at mins crops oquemmelikin oc osidhlikin luste wari all tidh vndhir böghdher skälanna forradh oc styrls SvB 361 (b. av 1500-t.). thy skulu tässa twa böner som är pater noster oc aue maria, wärdzskylleligha prädicas oc läras aff allom them som haffwa siäla styrls JMPs 484."],"f":["styrls )"]},{"a":"styrsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) styrande (af fartyg). han sände the . . . thing som pafwin hanom gaff sioledhis hem . . . vtan nokors manz styryls äller visan Bil 753 . 2) styrande, styrelse, ledning, regering. til amoghans styrls ok rätzl Bil 884 . \" prestin oc prophetin . . . visto ey rättan dom til siälanna styrls MP1: 231. aff thera (ɔ: skapada tingana) stirsl lib 74. för än kötit är . . . anduardhat andans styrzel \" ib 2: 260 . Bir : 116 . hawa the (vbina) styrsl af honom (visen) ib 2567 . the siälana som thine forsyn oc styrsll äru andwordha ib 2: 184 . aff godhom forman hulkin som for gudz älskogha . . . takir sik til styrslina ämbite ok mödho ib 3: 177 . huru han (konungen) skal lifwa j sine styrsl oc rike ib 303. hallande vissa styrlsinna mato (rectos modos regiminis) ib 311 . ib 1: 260 . \" styrsl oc owerbudh til aldra thera gaghn som sins hera budh lydha \" MB 1: 86 . rätuisonna dygdh. hulkin hwariom gifuir thz hans är . .. mindrom manne syrsl oc kännedom MP 2: 78 . twa hälagha iomfru. hulka som waro vndir hans (biskopens) styrls KL 118 . \" thz samma closther war wndir hans styrls \" Lg 3: 52 . Bir 3: 258 . 3) styrande, styresel, tyglande, tukt. skörlifnz människo hierta hulkin al sin sin hörsl oc ordh latir lös löpa vtan styrsl MP 2: 53 . \" atir hald til kropsins mattan ok styrsl \" Bir 1: 206 . jak skal . . . halda thom vndir styrsl at the skulin ey höghfördhas älla androm skadha ib 2: 270 . \" skodha mz hwath mato älla styrs (moderamine) mz hwlke akt mz hwlkom synda angher hälghe män thäktos gudhi \" Ber 55 . - Jfr styrsle."],"f":["styrzel MP 2: 260 . ","sttyrls Bil 753, 884 ; KL 118 ; MP 1: 231 ; Lg 3: 52 . ","stirsl MP 1: 74 ),"]},{"a":"styrsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrande (av fartyg). allan skadha oc kosth som tilkomber skipeno . . . före hans fakwnnoga styrslo äller osköthno PMSkr 12 . 2) styrande, styrelse, ledning, regering. desperacio är ti liffsins stath ällir dygdhanna athirkomma, hopsins bruthna styrlssa (fracta spei gubernatio) SpV 140 . 3) styrande, styrsel, tyglande, tukt. continencia är mz hwilko likamlika girnilse bräska haldz, the ryggia mz radzsins mattho ok styrlso SpV 143 . ib 144 . stadoghetin . . . är j odödhellikhetinne . . . rörlikhetin är j kreaturanna styrslo ib 506 . gudz almoge . . . vndfigh laghen til syna styrslo SvKyrkob 163. cy antwardandes them (ɔ barnen) i lössa fånotha diekners styrslo PMSkr 659 (senare avskr.)."],"f":["styrlssa SpV 140 . ","styrlso ib 143 ) , "]},{"a":"styrsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["styrelse, förvaltning. \" förwäffwande mz the gwlleno . . . hwsith til sina hand oc styrzlo \" PM LXI ."],"f":["styrzla )"]},{"a":"styrsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 1) = styrsl 2. JMPs 259. ffatighe oc ffakwnoghe ärw opsatthe j theras stadh til rikesens styrlse ib 278 . ib 287 ."],"f":[]},{"a":"styrsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 1) = styrsl 2. til sigh anama rikesens ärinde oc styrlsle MB 2: 239 . os til hörir at see om rikesens bestandh oc styrelse ib. aff säthia han aff rikesens styrsle ib 261 . 2) = styrsl 3. the som wilia sik wndhran dragha förmansens styrsle (corretionibus) Su 71 . - De anf. ställena, särsk. det sistnämda, böra dock kanske fattas ss pluralformen af styrsl."],"f":["styrsle )"]},{"a":"styrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nedstörtande, omkullstörtande. at thu wärme mik oc göme ffran alt onth . . . fför ondh ffal, fför styr, oc skot, fföre kast, oc stywngh, fföre hwgh oc slagh SvB 502 (omkr. 1520). SvT 57 ."],"f":["stört SvT 57 )"]},{"a":"styrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) störta, falla, nedfalla. affwndhinne fölghir dödhin thär nästh styrthir (prÄcipilatur) wsla siälin swa som scriffwat är SpV 453 . hon störte wthj kätilin Uppl Lagmansdomb 25 ( 1490) . somlika störhte döde nidher j graffuena MP 4: 76 . stak honom mith for brysted oppa brynian saa ath hertogen störte Aff hästen oc ned for konwng laomedontes föther Troj 29 . - i strid falla till marken, i sht falla och omkomma; stupa, falla. Troj 31 . \" thw skalt se thyn afföda barn störttha mz grymmom dödh \" ib 58 . 2) störta (i tu), genom fall bryta . . . fore arnekes gotz, som sik störtte halssin syndher STb 1: 280 ( 1481) .","5) part. pres. styrtande, brådstörtad, hastig. hon wardhir mykit styrtandhe (præceps) j sinom gärningom, hwar hon skulde wara rolighen SpV 105 . 6) störta ned el. omkull (ngn). sextilia . . . war liffwandis styrth ällir qwäfdh SpV 343 . \" thu störte mik aff thenna stenen \" Lg 674 . - i strid fälla till marken, fälla, nedgöra. nar konwngen sa honom störttan hög han manliga oppa honom Troj 30 . \" ty störtte the alle stadz troyaner ää hwar the gaffwo sig \" ib 33 . 7) än slotz mennen en tunna ööl for toghen aff slottit til pramen störtes (kölhalades? sjösattes?) vij öre SSkb 275 ( 1508) . - Jfr nidher-, umkul-styrta samt bradh-, for- (Sdw 1: 307) störta."],"f":["styrthir SpV 453 . ","stört(h)e . störtte STb 1: 280 (1481); Troj 33 . ","störtes SSkb 275 ( 1508) ),"]},{"a":"styrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) störta, falla,¨ nedfalla. min gangare styrte a enne broo Iv 2298 . han . . . hugger aff hans örs the främbro been; swa at thzx styrte honum ij moot Fl 1860 . \" hans örs störte ower en steen \" RK 1: 3442 . \" een ower then andra styrte \" ib 1441 . \" ther storte monge ofuer bordh ib 2: 8941. thz skeer opta ath stora waghna falla om kull störtha paa eena tuffwa ther wnder är mull \" ib 3: 1283 . \" lhon störte til iordhinna \" ST 415 . Al 702 . fatadho hwar thera andra i fampnen oc styrto ginstan dödha Bil 917 . \" marghe aff folkeno vppa thentidh störto dödhe (corruerunt) \" MB 2: 58 . the (de stora myrorna) slogho ther få wäl thusand mang oc störto ther dödh fore myra twang Al 9400 . - i strå falla till marken, i sht falla och omkomma; stupa, falla. en klen oc kräseliken stridzman äst thu, som swa mykyt rädhis mothegangilse, mäådhan tha ey än haffuer seet blodhen rinna, ey oc än mz fromom kämom stört oppa markenne (nec in valle pungilum usque ad mortem decertasti) Su 120 . \" ther styrte man wt ower man \" Al 3363 . störte man for man HSH 7: 12 ( 1467) . ther wille störtte mang man, för än the gaffue siig BSH 5: 319 ( 1509) . \" danske oc tydzke störte j alla enda \" RK 2: 7851 . \" ther störte saa mangh een dägelighen man som tha ekke staanda kan \" ib 3: 471 . \" ther störte nok oppa båda siidher \" ib (sista forts.9 4651. ib 6037 . Di 28 . 2) störta (i tu) genom fall bryta. bar hn atherafffwogher aff sätit stö rtande sin hals li tw LfK 147 .","3) störta sig (öfver), göra anfall (mot). fyöl älla störte (irruit) jouse suarliga offwir fiendena MB 2: 28 . 4) falla, råa (i). ath menniskan skal . . . störtha j otulukheth Gers Frest 28 . ","2) störta ned, falla ned, störta, falla, särsk. falla i strid, stupa. engelbert styrtte nider mot en sten RK 2: 2685 . \" tha styrte han dödher aff hästin nidher \" Iv 779 . han . . stak thän riddara . . . swa at örs ok man styrte nidher ib 2401 . \" the styrto nidher fore swärdh ok piil \" Al 5923 . \" en rytz sköt han med eth spiwt . . . swa at han styrte nider i stadh \" RK 1: 1778 . \" störthe tha flere M nidher \" ib 3: 3865 . - Jfr nidherstyrta. "],"f":["störta . ","styrte . ","störte . ","störtte RK 3: (sista forts.) 6037 . ","storte ib 2: 8941 ; ","nidherstorte MB 2: 90 . ","stört Su 120 ; ","niherstört MB 2: 27 ), ","styrta sik , störta sig, kasta sig. styrte han sigh siälffwir stupa nidher i brunnena Lg 3: 353 . ","styrta nidher , störta ned, nedstöta, nedkasta. störte han qwinnona nidher aff högha stenen Lg 669 . " mz then qwist han hafdhe ij hände styrte han thz kar nidher " Fl 613 . ","styrta um kul , störta om kull, falla omkull. th störte resen om kull Di 138 . Jfr umkulstyrta. - Jfr til-, um-styrta."]},{"a":"styrtelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr nidherstyrtelika."],"f":[]},{"a":"styrtilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nihdrstyrilse."],"f":[]},{"a":"styrting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blodh- (Sdw 1: 126), manz- (Sdw 2: 3) störting."],"f":[]},{"a":"styrtning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nidher-, um-styrtnig samt blodh-, manna- (Sdw 2: 3) störtning."],"f":[]},{"a":"styrtofal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedstörtande, fall. \" hwat falsk gälniska . . . är thz som wträkkir syons döttra halsa, til styrtofallith (ruinam præcipitem) \" SpV 171 ."],"f":[]},{"a":"styrtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr genstörtogher."],"f":[]},{"a":"styrtoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr genstörtoghet."],"f":[]},{"a":"styrtograf","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["styrte- SpV 148 . ","störte- GU C 20 s. 476, f. = styrtokula. precipicium cii störtegraff ok störte kwla GU C 20 s. 476 . SpV 148 . ib."]},{"a":"styrtograf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = styrtokula. hwilkin war thän som . . . wnflydhe styrtograffwena (precipicium euasit) Spec. Virg. s. 80. (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"f":[]},{"a":"styrtogrop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = styrtokula. SpV 414 ."],"f":["störto- )"]},{"a":"styrtogrop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = styrtokula. tha är först störte gropin waktaskolande (fouea cauenda est precipicii) Spec. Virg. s. 229 (enl. luppgift af Dr. R. Geete)."],"f":["störto grop )"]},{"a":"styrtokula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Mnt. stortekule] afdgrund. thu wntflyr ekke styrtakulona (precipicium) Spec. Virg. s. 79. hon . . . giordhe sik äwinnelika dözsins snara ok störthokwlo ib 176 (båda ställena enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"f":["styrtakula . ","störtho kwla)"]},{"a":"styrtokula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avgrund. precipicium cii störtegraff ok störte kwla GU C 20 s. 476 ."],"f":["styrta- SpV 147 . ","störtho- ib 316 . ","störte- GU C 20 s. 476)), "]},{"a":"stytta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stynta."],"f":[]},{"a":"stytta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stötta, stöd, (stöje)pelare. pediculus . . . illud quod sustulit frvctum vel (fel för ad; så Cathol.) ramum wlgariter stödha ok lws GU C 20 s. 424 . jntercolumpnium . . . rwm mällan twägha stödho ib (hand 2) s. 35. ther bode . . . målara oc snyckara ther tornresara oc som stötter wthwgga Troj 38 ."],"f":[]},{"a":"stytta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. Jfr kringum -, undir- (Sdw 2: 823) stytta. ","e":[],"f":["*stytta up","stötta )"]},{"a":"stytte pilare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöttepelare, strävpelare. \" promuale . . . stötte pelare \" GU C 20 s. 492 ."],"f":["stötte pelare )"]},{"a":"styva","b":[],"c":"","d":"","e":["stympa, genom stympning el. klippning märka. the far . . . som styfdh äru a högra örano MP 1: 136 ."],"f":["styfdher ) . v. "]},{"a":"styva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stympa, genom stympning el. klippning märka. mulitus . . . styffdher hornalöös GU C 20 (hand 2) s. 169. Jfr handa styfdher."],"f":["styffdher ) , "]},{"a":"styþia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stödja, låta hvila. ey skule ysungx men stydia thera spiwt skafft (styðia sinu spiotskapi) wid min ryg Di 151 . see iak swa hängiandhe . . . ey haffde huar iak matte mith tröttha hwffudh oppa stödhia (reclinarem) Su 35 . - stödja, bereda stöd åt. loot hon sik opresa i sänginne oc stödhia sik KL 3244 . \" af thässom hälghom blomstrom . . . prydhis nu the hälgha kirkiaaf hulkom hon bidhir sik stydhias sighiandis. stydhin mik mz blomstrommen. thy at iak thwingas älla thwänar af kärlek (fulcite floribus fessam languoribus) \" ib 329 . - stödja, gifva stöd. moyse bidhiande fore sinom mogha aaron oc hans kompan studdo vndir hans hendir (sustentabant manus ejus) VKR 4 . Bir 4: 94 . "],"f":["stödhia KL 344 ; Su 35 . ","stödia ib 54 . pres. stydher Ber 4 . ","stödher LfK 39 . ","studher MB 2: 123 . ","studde Bil 111 ; Pa 6 ; Bo 200, 233 ; Bir 1: 271 ; MB 2: 123 ; ","-o VKR 4 ; Bir 4: 94 . ","stude Bu 499 . ","stodde Pa 5 (på stvå st.); Bo 244 ; RK 2: 2655 ; ","-o MB 2: 155 ), ","styþia sik , 1) stödja sig, bereda sig stöd, hålla sig uppe. cristoforus . . . stude sik mz stang (portans . . . loco baculi quandam perticam in manibus, qua se in aqua sustentabat) Bu 499 . " staffrande man skal stydhia sik mz käp " GO 420 . stödja sig, hvila, luta sig (vid el. emot). tha stodh patricius for konungenom oc hafdhe en pikstaff i sinne handh som han stodde sik vidher Pa 5 . hqn . . . stodde sik vidh pikenib. han sa engelbert standha oc stodhe sik widh sinna krykke RK 2: 2665 . herodes . . . studde sik widh eet trä Bil 11 . grep han . . . badha stundhenar widh hwilka han sik studde MB 2: 123 . " vidh thenna stenin studden sik ena stund " Bo 223 . hon . . . laghde howdhit owir sonin oc stodde sik vidh hans brytst ib 244 . " then tidh han . . . studde sik op vidh korsit " ib 200 . " patricius studes sik fast owitande mz piikstaf vidh konungx foot . . . at pikstafrin gik gönum foot bladit " Pa 6 . - bildl. at han . . . studde sik vidh fallande thing Bir 1: 271 . vilia the stydhia sik vidh mik at the moghe thäs tröstelicare synda ib 2: 210 . " om thu tik ekke stadhelika stödher widh gudz räddoga " LfK 39 . Ber 4 . stödja sig, hvila, vara grundad el. fäst (på). studpelarena, oppa huilkom alt husit skulde sik stödia oc oppe haldas Su 54 . stwdherna, vppa hwolka alt hwsit sik studher MB 2: 123 . 2) slå sig ner, lägra sig? stoddo sigh 8sederunt) . . . j trangasta wägha skälenMB 2: 155. ","stydhia up , stödja, upprätthålla. honom drömde . . . at krikian j latran vilde af falla vidh jordh: ok saa dominicum koma löpande ok stydhia op atir (sustentaba) murin mz sinom härdum Bil 792 ."]},{"a":"städh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = staþer 7. loffuerwägendis om swadane almenigt möthe, om ltiidh oc städ BSH 5: 516 ( 1512) . ib 517 . \" ath wij benempdhe städhith och rwmmit \" FM 134 (1502, samt. afskr.) . ib 606 (1513). De tre sistnämda ställena kunna dock föras till städhe. 2) = staþer 10. ath resa naghen almoghe her in i byn, ,i thet städh edre swena warith haffwa BSH 5: 303 ( 1508) . poluer, bly, ssalth, humble, jär, & c. eller salpether och swauell i thet städh for poluer kib 273 (1508)."],"f":[]},{"a":"städh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["städ, smedstäd. \" jncus udis städh \" GU C 20 (hand 2) s. 21. jncudineus . . . thz städhi tiilhöre ib. ATb 2: 280 ( 1485) . Jfr spar-, spika-, stor-städh."],"f":["städhi GU C 20 (hand 2) s. 21), "]},{"a":"städhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = staþer 7. mage i ware fortenckte . . . om annet rwm oc städe FM 200 ( 1504) . Jfr städh."],"f":[]},{"a":"städher pänninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , städher skillinger, se staþer."],"f":[]},{"a":"städhga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se städhia 7."],"f":[]},{"a":"städhhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omsmida? . . . en mwrhakcha hwest och en yxe stedhwggen for iij ortugh HLG 2: 62 (1518)."],"f":["stedhwggen ) , "]},{"a":"städhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stadium. thenna hampn laa j fra tessalia wid åttha städior ellir skede Troj 300 ."],"f":["städia )"]},{"a":"städhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ställa (ngn el. ngt någonstädes). lloco . . . stätya oc statgaa GU C 20 (hand 2) s. 94. . . . wthan thet är myn lön ath thu wilt ey städia mik til rettha Thomas Varningsbref 6 . 3) placera, använda (egendom el. arbete). - med sakens dat. och inf. sades hustrv elin haffua til tal til husit . . . medh sine c mark eller och stede sine arff renta v mark aff sine c mark STb 4: 83 (1505) (möjl. att föra till 8 el. 9). 8) bestämma, besluta, avtala, överenskomma. - med prep. mädh och um. thu haffde stat medh mik om thin vissa lön MP 5: 158 . - avtala om överlåtelse el. förhyrning av (ngt). jap jenson . . . kerdhe thel . . . larens basse ath han saldhe honom eth fath järn ok gik sidhen til en annan ok staddhet en annan til köps ATb 1: 27 ( 1454) . \" thän som sywker är, han skal ey bekymbra segh mädh ath städya äler leya skep \" PMSkr 96 . ib 104 . 9) tillstädja, medgiva, tillåta. med sakens ack. och inf. alt thz hon wet wara mothe gudhi, städhie thz aldrigh skee, äller göras, mz sin wilia Mecht 322 . - med sakens ack. och prep. til. än wilia ey kirkiowärenda eller soknamen städhia presten til tridhia nykel. hafui tha presther wald messofal göra Gummerus Syn-stat 42 (1425, vidim. 1440) . äre i . . . satte i then stad som i nu är at städie bode fatige oc riike til lag oc ret HSH 14: 59 (1525?, Brask). - pass. SpV 552 . 11) antaga i tjänst, genom avtal betinga sig tjänst av (ngn), städja. thässe sworo . . . ath niclis bariis war byrgis stadda hion JTb 18 ( 1459) . \" tha staddo borgamestare i radzsins nerwaro skipper jenis laurensson til herradagin \" STb 1: 359 ( 1482) . \" han stadde ok them fore päninga, ok sände them j syn wingardh \" MP 5: 157 . VKu 89 (1557). 14) städja bort (fastighet), utarrendera. tha offuirgaff hon then delena . . . i gardenom oc stadde sidhan gardhin till legho for xx öra om arith ATb 2: 63 ( 1476) . . . . hwilka tompt jak . . . haffwer stath tiill egho (för legho) forscreffnom swen nissason for 1 skilingh om aaredh VKj 180. mz swa skälom städer jac tig thetta goz mz aker oc äng Arnell Brask Biᴵ 16. ","2) bestämd, avgjord. - bestämd, överenskommen. dömpdes tha knwt guldsmsmet sine lv mark j gen . . . knwt hade samma peninge vtlagt offuer sine retta stadda summa STb 3: 442 ( 1499) . "],"f":["städia Thomas Varningsbref 6 . ","städya PMSkr 96, 104 . ","stätya GU c 20 (hand 2) s. 94. pres. städhir SpV 453 . ","städer Arnell Brask Biᴵ 16. refl. städz SvB 172 (omkr. 1500). stätz SpV 552 . ","stedhz MP 5: 56 . ","städhie Mecht 322 . stede Stb 4: 83 (1505). impf. stadde. part. pret. stadder. städder Rydberg Tr 3: 635 ( 1458) . ","stadt Svartb 563 ( 1513) . ","supin . ","stat (h) MP 5: 158 ; VKJ 180 . refl. stadz SpV 531 . ","steedh J Buddes b 75 . Jfr Sdw 2: 1308),","städhia sik , 1) ställa sig. än härran ihesus, han stadde sik när the siwka, j prestens stadh Mecht 346 . " tha han kom thit . . . stadde han sik j thät sama rwmet oc fotsporin som war härra stodh sidarst vppa j wärldena " MP 4: 197 . - refl. städhias, 2) stanna, stanna kvar. Jfr Sdw 2: 1308. atthe enkte hwast ällir onyttoght oplop, j thässins blomstirsins grönsko, thy at tholikt haffdhe thär ekke stadz SpV 531 . thär mädh (ɔ när hostian, som bars till en sjuk, börjad tala) staddis prästin ok wart rädder MP 4: 42 . äptir thet (ɔ barnet) nymbir ath gaa ällir löpa, tha stedhz thet ekke länghe enom stadhz j huseno, vtan löpir ok wandrar j all rwm ib 5: 56 . ib 57 . " styr mino snödho waffrande hiärta, hwilkit aldrig stadz när tik " SvB 172 (omkr. 1500). - part. pret. stadder, 1) stadd, befinnande sig (på ett ställe el. i ett tillstånd el. förhållande). stadder fori oss oc varo radhe thessen breförä . . . oc witnändä thessom lundom SD 8: 36 ( 1361) . . . . konung cristiern . . . i sin nathis eyghen persone städder paa radhstwen her i stokholm Rydberg Tr 3: 635 ( 1458) . " j hwilkidh rike han stadder är G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 71. swa ok for then store wthlegningh ok bygningh hon (ɔ Åbo domkyrka) nw wdj stadt är " Svartb 563 ( 1513) . ","*städhia in , tillåta att komma in el. att vinna insteg, släppa in. än städhir thu (admiseris) thän lasthin in mädhir tik, tha faar thu aldrigh roo älla hwilo SpV 453 .","städhia til , tillstädja, tillåta. steedh ey till thennä stupanda varghana at skingra eller hindra thee faar som . . . J Buddes b 75 . Jfr tilstädhia. - Jfr be-, ut-städhia samt när-, o-, vand- (Sdw 2: 911) stadder."]},{"a":"städhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. Jfr tilstädhilse (Sdw 2: 651)."],"f":[]},{"a":"städhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["städse, alltjämt. ath han städes scriffuer här steen til GPM 2: 40 ( 1502) . som han nw pa sengiene ligger stedis STb 4: 178 (1507). Jfr innan-, til-, utan-städhis."],"f":["städes . ","stedis )"]},{"a":"städhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["städse, alltjämt. ther bodde han siw aar städis inne Lg 3: 34 . myne swenne, iach haffuer ther vthä städis beliggendis FM 127 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"städhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tilstädhning."],"f":[]},{"a":"städhse","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = stadhis. Jfr Sdw 2: 1308. tha the dach weth dach begynte steds at sittia Skotteb 41 (1460-61)."],"f":["städz Uppspriv 17 ( 1491)"]},{"a":"städhse","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = städhis. bede wij eder . . . jw stedse om tinde, hure eder herredöme forslyte edre ärende BSH 5: 57 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"städhugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se staþugher."],"f":[]},{"a":"stäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ordhstäf."],"f":[]},{"a":"stäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ordhstäf."],"f":[]},{"a":"stäfna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stämna."],"f":[]},{"a":"stäghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stegel, hjul (nyttjadt vid dödsdömds afrättning). Jfr Schlyter, Ordbok s. 607. wart han . . . lager pa iiij stägill (dar na eyn rat was bereyt de vor rader wart dar up ghe leyt) Va 38 . waart han . . . huggen j iiij quartir, och sätter pa iij stägill för iij porta för stden (wart an ver enden up en rat ghe settet . . . vor de stat) ib 52 . \" wart domen ower henne giffwin thz hennas ben oc arma skullo söndher brytas oc läggias sidhan oppa eth stgel \" Lg 3: 668 . alexander . . . badh them rät til stäghlith slipa Al 3744 . om westeras gator loth han hanum slipa pa eth stägil giordis hans endhe RK 2: 4422 . \" the ther manligh stägel opreesa \" ib 3: 851 . the . . . skulu . . . swa som the a stäghil äru satte (in furca suspensi) slitas af korpom Bir 1: 16 . \" beneth dwn bleff grepen oc sytther paa eth stägel \" BSH 5: 638 ( 1520) ."],"f":["stäghil . ","stägil . ","stägill . ","stägel . stäghäl L. stagel), "]},{"a":"stäghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stege, hjul (nyttjad vi dödsdömdas avrättning). dömpde til galgan stagell eeldh eller andra tolka dödhä SvKyrkobr (Lucid B) 202 . \" dompeds han til stiigel och fik liguel suerdet Stb 5: 230 (1519). tha felthe the hanom för the sama sak (ɔ ett rånmord) oc var för then skul dömpd til stägil \" ATb 1: 342 ( 1471) . \" latom ty honom antynghe hängi j galga, ellir stwmpas oc sätias a stegeell \" Troj 156 . - stegling, steglingsstraff. wm the fly ey thet görandis läggis ther widher eth hängiande äller stäghel PMSkr 144 ."],"f":["stäghel . ","stägil . ","stegeell . ","stagell . ","stiigel )"]},{"a":"stäghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["stegla, rådbråka och stegla. hwart the mere varda aff taghne mz swärdh eller järne . . . hengde eller stäldge altidh är gudhi tekker helgra manna dödher SvKyrkobr (Luci B) 206 . thenne magnis . . . som hade mörth mannen . . . bleff stälgd fore the zakenä STb 2: 618 (1480, Bil). morthen i sonatorp, som stägadhis for thz mans mord han giorth hade JTb 107 ( 1518) . sidhan steyldos the oc sönderslogos mädh hywlom JMPs 258. ib."],"f":["stägladis JTb 107 ( 1518) . pl. 3 pers. steyldos JMPs 258. part. pres. steylandhis ib. part. pret. stälgd STb 2: 618 (1480, Bil). pl. stäldge SvKyrkobr (Lucid B) 206 . f. steylda JMPs 258. Jfr Sdw 2: 1308), "]},{"a":"stäghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stegla, rådbråka och stegla. Jfr Schlyter, Ordbok s. 607 f. han ma ey dö vtan godhan dödha, ä hwath dödh ther han dör, tho at han wardhe hänger, eller stäghlder MB 1: 415 . stäglde kroppa vpätas aff korpom MP 1: 303 . pa sydher malm han honom stägla loth RK 2: 4416 . ther stägldes tha mangh een dägligh man ib 3: 845 . sidan han . . . halhwg och steglde the fatige borgare i kalmarne BSH 5: 205 ( 1507) . RK 2: 3798, 9496, 3: 386 . BSH 5: 175 ( 1507) , 638 (1520)."],"f":["stegle RK 2: 3798 . ","stäjlla: stäijlldhe BSH 5: 638 ( 1520) . ","staghla ÖGL Eþs 18. -de, -der),"]},{"a":"stäk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smalt sund, färjeställe; landsträcka vid sund. Jfr STyffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. XIV. at jac hafuer . . . saalt . . . knut bossonni . . . allan min äghodel i sidoganenom ok i stäkino (möjl. att här fatta ss ortnamn) SD NS 1: 420 ( 1405) . - i ortnamn. apud almarnastæk SD 5: 299 (1344, gammal afskr.). in almarnastæk ib 438 ( 1345) . prope almarnastæk ib 674 (1347, gammal afskr.) . pa stäkit BSH 3: 148 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"stäk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. fiskebyggnad. Jfr I. Modéer, Namn- och ordgeografiska studier s. 94 ff-, särsk. s. 120, 133 ff., 159 ff., 167 ff. Jfr forstäk."],"f":[]},{"a":"stäka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söka, leta. (kung Kristian lät) bryta swnder knappen öppå kernona (ɔ tornet Kärnan) i stockholm och låth stäka epter penningha HSH 5: 11 (omkr. 1500 avskr.). Jfr staka."],"f":[]},{"a":"stäkahiälmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1308."],"f":[]},{"a":"stäkahiälmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags vid riddarspel nyttjad hjälm. nouem stækæhiælmæ cum armis attientibus. jtem vnum ørløghes hiælm. jtem II torneyes hiælmæ SD 4: 710 (1340?)."],"f":["stäkä- )"]},{"a":"stäkamäz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dolk, kort värja. lego et assiguo . . . vnum cultellum argenteum dictum stækæmäz SD 4: 63 ( 1328) . ib 6: 235 ( 1350) . \" gifuer iak arwidh iapson min steghemez \" FH 6: 21 ( 1449) . SR 16 . at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora. som ar stekamäz . . . swärþ allr bredygs SD 5: 638 ( 1347) . \" at bära waakn som är swerdh oc stäkemedz ellir andra stora knifa \" VKR 20 . \" nw ffindz brodher bär stkametz vidh sidhio sina vtan allermanz loff \" SEG 113 . SGGK 106 . om huars companijs broders dagge eller stekamez SO 189 . "],"f":["stäkamätz SR 16 . stäkametz. stäkämäz. stekamäz. stekamez. stekomäz L. stikämäz L. steghämäs SD 6: 235 ( 1350) . steghemez. stämess SGGK 106 ), ","stäkemäza kniver (stämmitza-), "]},{"a":"stäkamäz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dolk, kort värja. Jfr T. Ahldén, Göteborgs högskolas årsskrift LV I. 1950:3 s. 129 ff. pugio . . . stekamez GU C 20 s. 501 ."],"f":["stekamez . ","stägmäs JTb 25 ( 1460)"]},{"a":"stäkasadhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadel som nyttas vid riddarspel. VI stækæsathiæ SD 4: 710 (1340?)."],"f":["steäkä- )"]},{"a":"stäkasadhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sadel som nyttjas vid riddarspel. Jfr Boeheim, Waffenkunde s. 554. Linkbiblh 2: 211 ( 1523) ."],"f":["sticksadell )"]},{"a":"stäkasvärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags särsk. vid riddarspel nyttjat svärd. Jfr Sdw 2: 1308. giwer jak . . . lassa i loasio miilt stäkeserd ok myn skiol NMU 1: 110 ( 1434) ."],"f":["stäkswerd )"]},{"a":"stäkatygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rustning (särsk. vapenrock och och benharnesk) afsedd att nyttjas vid riddarspel. duo paria stækatygh SD 4: 711 ( 1340?) . \" tria paria stækætygh ib. \""],"f":["stäkä- )"]},{"a":"stäke yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alisma plantago Lin.? \" drick stäke ört (d. v. s. dekokt på örten) offtha \" LB 7: 267 ."],"f":["-ört )"]},{"a":"stäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förkorta, avstubba. - stympa. thy iac aldre wet nar iach wardher stächter. stiwffder äller liflös Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436).","2) förkorta. \" om tid el. varaktighet. stäk mina pina som jak skal äptir dödhin lidha \" SvB 110 (omkr. 1500). - förkorta el. sammandraga. om skrift el. skriftlig framställning. Jfr Sdw 2: 1308.","3) komma (ngn el. ngt) att lida brist, komma ngn att bli lidande. han behöffwe ickä flerä at steekä oc wil jach waaldgiffue min räth oc oräth jnn opoaa the werdoge werdogiste fädhrä HSH 19: 172 ( 1511) .","4) förminska. \" om egendom . . . oc til eghnar jak thän fornämpda raghalle . . . meth hus ok iordh . . . tompastadhom oc hwargin stäkt hälär vndan takit swa with som thän byn är stakadher oc stenadir Sd NS 3: 30 (1415). stenar . . . haffuir saalt . . . bäincte . . . xxij spanz affgäld jordh innan hökstadhum, hwarghene stäkt wtan innan skylrönne \" ib 400 ( 1419) . ib 529, 564 (1420) . - Jfr af-, for-stäkkia."],"f":["stäk SvB 110 (omkr. 1500)), "]},{"a":"stäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förkorta, afsnubba. vil iak ey at the bärin stäkt klädhe som skämda gäste MP 2: 218 . - stubba (ngn genom klädernas afstympande). t he waro . . . stäkte j sinom klädhom Bir 3: 458 . MP 2: 218 . - stubba el. hugga av svansen på (ett djur). hwa sin hund stäkkir GO 807 . 2) förkorta. om tid el. varaktighet. äpter henna (solens) gang längias daghane eller stäkkias M'B 1: 66. guþ ägar sua val ifir þean vnga sum þän gambla lif stäkia Bir 4: (Avt) 185 . ib 2: 261 . \" stäkkir vsaldz syndox manz aldir ok tima \" ib 255 . en storm monde the reyse stekkia RK 2: 3285 . förkorta, samamndraga. om skrftlig framställning. hans vi [6] böker haffwom wi föetaghit at stäkkia oc säthia j ena (uno volumine breviare) MB 2: 285 . at stäkkia (för- a) the langha materias ib. - förkorta berättelsen om. fatta kort. nw wiiom wi säghia aff eupatore . . . stäkkiandis the örlögh oc annat ont vndher honom hände (breviantes mala, quæ in bellis gesta sunt) MB 2: 309 . Bo 171 . 3) komma (ngn el. ngt) at lida brist; part. pret. lidande brist. ath edre skep äre stäkh (för stäkth?) om fetalie for then lange töuelse ja hafft haffue j thenne rese FM 193 ( 1504) . - Jfr af-, for-stäkkia samt skamstäkter."],"f":["stäkia . ","-ir . ","-ter ) , "]},{"a":"stäkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djur utan svans; höna utan stjärt. thz är goth at stäkkia sik (för fik) ey hala (stat bene gallne caude non fidere fine) GO 926 ; jfr Kock. Medeltidsordpr. 2: 348."],"f":["stäkkia )"]},{"a":"stäkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förkortande. om tid el. varaktighet. saloghom siälom j pynonne til frälsilse oc pynonna stäkkilse Mecht 226 ."],"f":[]},{"a":"stäkkotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stakkotter."],"f":[]},{"a":"stäkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minskande, förminskning. meth allom thessom for:da gozom tillaghom, engo vndantaghno äller stäkningh, som ther af aller tillighat hafwir SD NS 3: 541 (1420, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"stäkra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stäkra (en hästsjukdom). fore stäkro LB 2: 69 ."],"f":[]},{"a":"stäkre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stakker."],"f":["stäkkre . ","stäkkare )"]},{"a":"stäla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stiäla."],"f":[]},{"a":"ställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppställa, ordna. - inställa, ställa? om ur. schal klockaren haffua fore seyaren han sköter och steller . . . vj mark STb 4: 164 (1507) (möjl. i st. att föra till en bet.\"sköta, vårda\"). 2) ställa, inrätta. jnnan täs stälte thän riddaren sit liffwrne gudlika MP 4: 118 . ib 196, 259 . 3) part. pret. beskaffad, förhållande sig, befinnande sig. Jfr Sdw 2: 1308. nar the saa oppa alla sidhor waro illa stältha (destituerentur), at the wistho sik engha hwgswalan . . . kom brwdgommen SpV 277 . "],"f":["ställä J Buddes b 151 . ","ställir . ","steller Mecht 113 ; STb 2: 568 (1491), 4: 10 (1504), 164 (1507). impf. stälte MP 4: 118, 196 . ","stält MP 4: 107 . imperat. stel STb 2: 568 (1491)),","ställa sik , skicka sig, bete sig. säl är the här sik swa steller, oc sic swa ödhmiukar Mecht 113 . ib 259 . J Buddes b 151 . " han hade sik swa illa skipat ok stält " MP 4: 107 . hans, terede tich och stel tik wel som jach seer ath thu tik steller oc hauer STb 2: 568 ( 1491) . - arta sig, teckna sig. STb 1: 336 ( 1482) . " icke schal rogh . . . vthskypes, for än man seer, hure akeren sigh steller ib 4: 10 (1504). säther inghelundh then skanske rese aff, om winthren sig sa stella will " BSH 5: 134 (1506, H. Gadh) . - Jfr be-, ut-ställa samt nödhstälter."]},{"a":"ställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppställa, ordna. the stelte swa thera schara RK 2: 2173 . 2) ställa, inrätta. hwar en som sith liffwerne swa ey ställer LfK 128 .","3) part. pret. bestraffad, förhållande sig, befinnande sig. see nu wincenius huru thin arme lykame är nu steltir ST 98 . \" sa war thera mening oc wele stalt at konung cristiern skulle fat riket alt \" RK 2: 9143 . - n. stäldt, beskaffadt. spordhe hwru mz henne wr stält Lg 3: 411 . \" illa är mz mik stält ib. \""],"f":["ställa sik , skicka sig, bete sig. hwru siälen skal sik tha haffwa oc ställa Su 9 . ib 112, 235, 243, 364 . SO 222 . jomfrun . . . stälte sik swa, at alle vndradhe oppa henna viisdom höwidzskhet, oc gudhelikhet Lg 3: 4 . " ärleka oc höffwidzlika os ställande oc regerande " LfK 135 . " ridderligha han siik tha stäte " RK 3 . 1987. han . . . folde sin fader oc moder till gästabudit. oc stelte sigh ther wäll Di 89 . - Jfr be-, umställa."]},{"a":"ställing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställning.","1) ställning, byggndasställning. \" tha han gik wtaff kyrkiona tha kom een prest k sagdhe, thu skall maala . . . sancte anna oppa theen wenstra sidhen oppa thz höghe tornet . . . han läth sigh göra ställinghä xxx fampna höghä o maladhe ther sancte anne ok hennäs barn \" Lg 3: 31 . stelinghä worthe bort blästhä ib. 2) ställning hvarpå en kanon hvilar, lavett. byssan sik vtaff ställingen slog RK 2: 6108 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"ställing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställning. 1) byggnadsställning. Stb 2: 287 (1488). viii ortogar för stellingar Kumla kyrkas rb 92 ( 1510) . HLG 2: 50 (1516). "],"f":["stelling . ","-ar )","*ställinga brädhe","stellinga brede )","*ställinga makare","stellinga- . ","stellinge- . -makere. -maker), ","*ställinga spiker","stellinge- )","*ställinga vidhia","stellingevidior ) , "]},{"a":"ställinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = ställing 1. tha kom eth stort nordhan wäder ok blästhe nider stellingan (det slutande n återgiver ett förkortningsteckne i handskriften; sannolikt står stellingan för stellinga el. stellinganna, och tället kan i sådan händelse föras till ställing) Lg 3: 31 ."],"f":[]},{"a":"stälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["stälnyng . ","stälnigh )"]},{"a":"stälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["stelning . ","stellning )","*stälninga brädhe","stelningabrede )","*stälninga makare","stelninga- . ","stelninge- , ","-makere . ","-maker )","*stälninga spiker","stelninge- )","*stälninga virke","stelninga- )"]},{"a":"stämbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1308 samt stämmo bordh."],"f":[]},{"a":"stämborþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämbord, stigbord, stämlucka, damlucka. skal lhan (qvarndammen) stengies met eno stemborþe FH 3: 4 ( 1352) . Jfr stämmobordh."],"f":[]},{"a":"stämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stämma, hejda, stanna, komma (ngt) att stanna. eldrin stodh som stämder ware Bil 429 . - om rinnande vatten: stämma, dämma. bätra är stämma bäk en aa GO 38 . ath the magho frälselika . . . vatuit aff träskiomen met grafning oc dikom thil qwärnena ledha stämpna oc täppa FH 3: 71 ( 1446) . \" thän huilken annars watn stämmer (genom fördäming leder) til sinna qwärn \" LfK 153 . - bildl. at thässin himerikis välsignadha adhran . . . skulle ey stämpnas i litlom stadh älla rume äptir gudz foresyn wtspedde hon sik swq stora aa älla flodh. at all the hälgha kirkia gladdis af hänna ström KL 329 . - om blod el. blodflöde: stämma. stämma blodh LB 9: 103 . ib 2: 42 . wardhir hon (betonica) stöth oc laghdh a saar tha stempir (för stempnir hon) blodh ib 3: 97 . \" stempna blod i saar ib 7: 56. pors stampet mz ätikia stämpner blod off näsu \" ib 8: 43 . ib 5: l81. stamper man henne (vägbreda) ok legger widh blodhrwna tha stämmis han ib 2: 48. ib 3: 79, 96 . - om kräkning: stanna, hämma. thz stämpnir . . . spy ningh ib 4: 353 . - om löst lif: stanna, stoppa. stämna lösan bwk LB 9: 104 . lthe stämma lösan qwidh ib. thz stämmer rinnande qwid ib. ib 3: 102 ."],"f":["stämma . ","stämpna . ","stempna . ","stämmer LfK 153 ; LB 9: 104 . ","stemmer ib 2: 42 . ","stämne ib 5: 81 . ","stämpnir ib 4: 353 . stempnir ib 3: 96, 97, 102. stämpner ib ( . 43. refl. stämmis ib 2: 48. stämpnes ib 3: 79 . ","stämder Bil 429 ), "]},{"a":"stämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) förstppning. \" scoria e idest suffocario vis[c]erum (Cathol.- vesice) stämma \" GU C 20 s. 555 . - Jfr vatnstämma (Sdw 2: 939). "],"f":["stämmebordh , n. stämbord. Jfr Sdw 2: 1308."]},{"a":"stämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) hejda sig, sluta, upphöra. med inf. ath fienden stämmer oc wänder ather ath kiiffwa PMBref 316 ( 1512) ."],"f":["stämmer ) , "]},{"a":"stämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stämmande, fördämning. Jfr stämmobordh. 2) förstoppning. fori stemmo Hästläked. i AS 137 . LB 2: 68 . läkedomber thom som haffua stempno, och bwndhne ärw i liiffwena ib 7: 79 . dwgher hon (malva) för stemno ib 1432. ib 3: 107, 191 . \" colia thz är stämpna \" ib 5: 292 ."],"f":["stemma . ","stemna . ","stämpna . ","stempna )","stämmebordh","stämpne- )"]},{"a":"stämmitza knivr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 538 s. v. stäkemäza kniver."],"f":[]},{"a":"stämna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) till bestämd tid och ort utsatt sammankost, möte. han kom okalladher til thera stempno Bil 589 . \" sm förste kalladhos til hwaria stämpno oc radh \" MB 1: 404 . \" badhe a thingom oc stämpnom \" SD NS 2: 227 (1409, afskr. i vidim. fr. 1413) . BSH 5: 304 ( 1508) . \" a ting oc steffno kunde han wäll tala for sik \" Di 129 . \" a tingä stäffnä (för a ting oc stäffno el. a tingom oc stäffnom? orig.: a þingum oc stefnum) kunde han wäll tala ib. the fyre bröder toko een stempna \" RK 1: 646 . \" the fogte han ther stämpna ladhe \" ib 2: 9049 . \" tha swenäna vilia thera stempna haldha \" SO 5 . \" tha bröther halla stempno \" ib 22 . ib 24, 26, 51, 69. SGG 131 . \" kalla lstempno sama (för saman) \" SO 23 . ib 14 . \" thyswar skulu thwe om arith aff radhe offwer wara stempno som ar (for är) daghin äpther sancta miklis dagh ok xiij dagha äpther pascha \" ib 24 . \" skal huar brodher . . . sökia stempno \" ib 67 . tha brödher til stempno koma ib 52 . \" gör nokor olyudh i stempno ib. drager nokor knijff i stempno lib. \" ib 25, 27, 111 . SGGK 108 . \" scal lhan thz kungöre fore companijs brödrom i theris tempna tha the saman äre \" SO 110 . \" tha rettha stempnar holles schole om walburgamessa och mickelsmessan huilken ä'mbetz brlder sick tha forsumer aff stempnan böte ena halwa mark peninga ib. landra sletta stempnar om aarit \" ib 111 . lib 98. ltha . . . höghesta stempna hollis ib 144 . ib 153, 154, 194, 201, 202 . \" i swa dana matho som the wthfästo a stund och stämpno \" SD NS 2: 9 ( 1408) .","2) stämmodag, bestämd dg el. tid; fardag el. flyttningsdag för tjenare el. arbetare. wm swen skils wth husbonda inna stempna SO 14 . - Jfr aldin-, ars-, bolagas-, drykkio-, fästnaþar-, fästninga-, gildis-, gipto-, hamna-, kirkio-, lagha-, legho-, liþ-, prästa-, radhstuvu-, skräddara-, sokna-, somar-, tompta-, þing-, þings-, vigsla-, öl-stämna."],"f":["stemna SO 26 ; ","-o ib 14, 26 . stämpna. stempna: -or SO 154, 194, 202 . ","stempma . ","stäffna . ","steffna . ","-or . ","-ar SO 98, 110, 111, 153), ","stämno dagher","stämpde- BtFH 1: 174 ( 1506) . ","stampdis- ib 237 ( 1506) ), ","stämnofriþer","stämnu- )","stämnomal","stämpno )","stämno män","stämnu- )","stämnomanna eþer","stämnumanna- )","stämno stadher","stämpno- )"]},{"a":"stämna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) till bestämd tid och ort utsatt sammankomst, möte. kennis . . . mik hawa giwit . . . giisle . . . fulla makt ath lagbiudha mit gooz . . . a härazthiinge, stämpnum oc laandzthiinge Vg Fornmt III 7-8: 150 (1373). ib 153 ( 1377) . om gillesstämma. item olauo in fundo conuiuli v marcas in stempna HLG 1: 25 (1427). ib. ib 46 ( 1442) . \" item om fredagen tha vy hollom stempne, viij ortugh for sallath och for iiij ortugh soker ib 2: 93 (1519). Jfr fästinga-, gipta- (Sdw 1: 401), kirkio-, sokna-stämna. \""],"f":["stämpna . ","stempna . ","*stämno bref","stempnäbreff )","*stämno dagher"]},{"a":"stämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","nar dödhin komber ok hafwer os stämpt Al 6148 . - kalla (ngn) till sammankomst. sammankalla (personer)-. strax epther messone skulo alla brödher ok systrar i gyllestugone stempnas SGG 131 . her steen fiik saa ämpne ath daghen äpter sin her tiil hopa stämpne RK 3: 2181 . här steen . . . leeth rijkesens raadh tijll hopa stämpna ib 2827 . instämma, stämma (för räta). omnes cognatos & propinquos . . . secundum leges terre rite & legaliter cituai quod wlgariter dictur stæfnæ SD 2 . 279 (1299). hwar til annan käromal hauer, tha late han stempna som käre wil GS 37 (1413, orig.),. - med personens dat. han sum kopt hawär stenner hinum sum vinäþe SR 1 . - med personens ack. þän som stämþer varþer honum at suara SD 5: 638 ( 1347) . \" ho som stempdher wordher \" GS 38 (1413, orig.) . \" vthan the seen wider nampn til ltingz stämpde \" ib 31 ( 1380) . \" rikesens men waro ther alle mäste . . . konung eric theres sändebud tedan sände oc tha honom til rätta stämpede at yman xij vikor vid moresten wara oc thom ther til räte swara \" RK 2: 5098 . \" han stämden för rät \" MD (S) 234 . \" för alla doma, ther han stämdher wardher \" Lg 3: 49 . hwar sin gillesbrodher stempner aff gilleno til häreds dom SGGK 108 . \" then som swa haffwer stempth bedis loff aff aldermannenom stempna han for konunx doom ok then som swa stemper wardher gange aff gilleno ib. \"","3) bestämma el. utsätta (ting el. sammankomst) för (ngn), instämma (ngn) till (ting el. sammankomst). med personens dat. och sakens ack. han skal hanum um tisdaghens tämnä enät þing SR 31 . 4) samamnkalla (ting el. sammankomst). tha later han stämpna almänt thing Fl 1047 . ib 1984 . \" brwnsten stempde ting ouer alt landit \" Di 4 . BSH 5: 114 ( 1506) . stämna sik, styra sin kosa (till ett ställe), ämna sig (någonstädes). mädhan thu hafwer thik hingath stämpt Al 46791 . "],"f":["stämpna . ","stempna . ","stäfnä SD 2: 279 ( 1299) . ","-ir . ","stempnar RK 2: 1406 . impf. stempnde: -om SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). stämde MD (S) 234 . ","stemde ST 307, 308 312 ; Di 24 . ","stämpde RK 2: 5098, 5338, 3: 434 ; ","-o Al 1685 . ","stempde RK 1: 776, 916, 2: 910, 1318, 3820 ; Di 4, 20 . ","stämþer SD 5: 638 ( 1347) . ","stämdher Lg 3: 439 . ","stempder SGGK 108 . ","stempnadher ib 1§04. n. stämt Bu 523 . ","stämpt Al 4691, 6148 ; saman stämpt ib 8552 . ","stempt Va 51 . saman stempt ST 303 . ","stempth SGGK 108 ), ","stämna saman , 1) sammankalla, kalla till sammankomst el. möte. the stämpdo saman allan thera mogha Al 1685 . marsken . . . stämpde the dalakarla saman RK 2: 5338 . " norre hallandh stempnar han samman j sender " ib 1406 . 2) sammankalla el. utsätta (sammankomst). tha stempde bertughen saman eth hoff RK 1: 776 . - Jfr saman stämna. stämna utn uppbåda. at herra bänkt stenson laghman i närke oc olof griis . . . hafdho stämpt alt landith . . närke wt til närio aa at rensa . . . kunungx vatnen VAH 24: 320 ( 1422) . wilkinus koning stempe wt en offmyken här Di 20 . Jfr utstämna. - JJfr hem-, in-, lagh-, þing-stämna samt ostämder."]},{"a":"stämna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stämma."],"f":[]},{"a":"stämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) låta (ngn) begiva sig (åt ngt håll el till ngt ställe); anmoda (ngn) att infinna sig, instämma, tillkalla, kalla. thy stämpde iak thän fornämpda willara mädh allo sino sälskapi in i iherusalem Hel män 197 . - oeg. han hafuer aff sinne miskund stämpt mik til äwinneligh sälikhet Prosadikter (Barl) 46 . - kalla (ngn) till sammankomst, sammankalla (personer). then vnga mannen hon hafdhe til sik stämpt Prosadikter (Sju vise m B) 1§89. looth her thure oc stepne mic t idh (ɔ till Halmstad) Arfstv 24 ( 1461) . - instämma, stämma (för rätta). odensdagen . . . hade tile busman stempnd örlen wynman iiij (4) ressar STb 2: 205 ( 1487) . samme dagh hade wlfarth stempndh falkensten iiij (4) resar til retta ib. peder . . . kärde til olaff jngeualdson j sanda hulkin han haffde stämpt med withnom Uppl Lagmansdomb 26 ( 1490) . jngen behöfuer mik stemnä til naghat verldzligit tingh J Buddes b 173 . \" jach stämpner ider niels olson . . . wppa wor käre naduge herres konungh hanss wegna til scara landztyng \" NMU 1: 151 ( 1498) . nilss . . . skal stempne lasse berxman STb 5: 224 (1519).","3) bestämma el. utsätta (ting el. sammankomst) för (ngn). - med sakens ack. och personenens beteckning föregången av prep. til. pass. Jfr Sdw 2: 1309. 4) sammankalla (ting el. sammankomst). fore than sama skuld leet jak hundares thing stefnna aff sama hundareno sum quärnnen innan ligger SD 8: 195 ( 1362) . "],"f":["stempne STb 5: 224 (1519) . stempnä J Buddes b 173 . ","stepne Arfstv 24 ( 1461) . ","stefnna SD 8: 195 ( 1362) . ","stämpner NMU 1: 151 ( 1498) . ","stämpde Hel män 197 . stämde Vg Fornmt I 10: 34 (1516), supin. stämpt Prosadikter (Barl) 46 ; ib (Sju vise m) 189 ; Uppl Lagmansdomb 26 ( 1490) . stempnd(h) STb 2: 205 ( 1487) . ib. Jfr Sdw 2: 1308 f.),","*stämna in , instämma, inkalla. haffwr otte rwth xij (12) böndher aff hwarth härath stempth in pa slottith BSH 5: 219 (1507, H. Gadh) . - Jfr laghstämna."]},{"a":"stämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hem-, lagha-, þing-stämning. "],"f":["stämpning . ","stämpung )","stämninga bref","stämpninga breff )","stämninga man"]},{"a":"stämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämning (till inställelse inför domstol el. dyl.). nighel verkmesstare vi öre vard saker forre ii sthemminger oppa klauus kniwasmethz weghna ATb 1: 12 ( 1453) . \" the som warda nempde j nempd eller stempning aff biscope, prowaste eller biscopslenzmanne \" Svartb 465 ( 1457) . \" loot her thure oc stepne mic tidh . . . huilkit stempningh jec möthe \" Arfstv 24 ( 1461) . \" lauris gatolägiare iij öre for ena stämpnen nigilz laggare stæmpde handh \" ATb 1: 204 ( 1465) . \" at wor helge fader pawen tha strax vtan alla stämpning säter riked i ban Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?). marten . . . är fallen for ena steffning \" ATb 2: 386 ( 1491) . . . . oc fick ther stempning pa for:de larens hwilke han loot fulfölie med sitt wisse bud HSH 16: 95 ( 1527) . ","2) person som överbringar stämning el. är ss vittne närvarande vid ngns stämmande inför rätta. for thy at clostrit hafwir sith gotz wiit om riken liggiande oc wansamt oc thungt är stämninga män langan wägh ath föra till thingx at witna nokon laghstämdan Priv o skyddsbr 179 ( 1442) . "],"f":["steffnig ib 2: 386 ( 1491) . ","sthemminger ib 1: 12 (1453)), ","stämninga bref (stämpninge-. stempninga-), ","stämninga man , ","*stämninga pänningar","*stämninga vitne","stämpninge- )","*stämnings dagher","stämpningx- )"]},{"a":"stämpel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stämpel, verktyg varmed hål slås i bleck e. dyl. el. varmed prägel el. mönster anbringas på en yta. hwilka kopar kringlor maagha hwggas mädh enom järn stämpil moth bly, hwilken stempil haffwi mith j sigh en pig PMskr 510. - stamp för myntprägling o.d. tomas . . . widerkendis haffue myntith j marck blech peninga, ok war han tha bekender, ath han tet lerth hade aff en borgere sön . . . huilken som hade vthgraffuit stempellen, som thenne medh myntade STb 3: 192 ( 1494) . sade samma myntare (ɔ en falskmyntare), ath han heet per jönsson . . . som stempelin hade och han aff lente ib 414 ( 1499) . - stämpel för påtryckande av mönster på skinn vid \"säterverkskonst\". PMskr 539. ib. 2) stöt (till mortel). en mortare oc en stempil Inv cur Tynnelsö 6 . 3) prägel, prägling (på mynt o.d.). läther tw j thät wathnith sal armoniacum, oc lägger gyllene thär j, tha äther thät vatnith gwllith oc stämpillen standher lika fwlbordeliken pa myntheno PMskr 438. - 4) präglande, prägling (av mynt). han haffuer ther icke nw saa stoor fordeel pa then stämpel som til forende. tha mynthet stodh j then stadgha GPM 2: 25 ( 1511) . - Jfr iärn-, kopar-, mortara-, vinbära-stämpil."],"f":["stämpil . ","stempel . ","stempil . ","stämpla PMSkr 539 ),"]},{"a":"stämpel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämpel. II nageltorne I stämpell HSH 19: 168 (1506; nämnes bl. smedsverktyg)."],"f":[]},{"a":"stämpel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stämpling, ränksmideri. hwath stempill ther jnne är med almogen HSH 20: 117 ( 1507) ."],"f":["stempill )"]},{"a":"stämpla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) med stämpel intrycka el. påtrycka, genom slag el. stöt på stamp el. stämpel åstadkomma (märke). inthrykke han (djäfvulen) oc stämpla j människiona sina script oc tekn älla mot Bir 2: 57 .","2) hopsmida, anstifta, i hemlighet åstadkomma el. söka åastadkomma, stämpla. stempla . . . menighetz wersta ok lthera skada MD (S) 291 . \" aff the xij woro iij eller fleer som stemplade stort forrädisle \" RK 2: 8186 . ther stämplas . . . full dödh tingh ib 3: 127 . ib (sista forts. 4632. at the hade aldrik . . . stempledh sa dant BSH 4: 111 ( 1486) . ib 5: 178 ( 1507) . haffwe . . . stempledh argth oc onth moth rikesens raadh ib 4: 111 ( 1486) . wii fructodo nog nogod skulde paa oss stämplas ib 5: 6 ( 1504) . jach . . . acktar inthe hwath the pa mik stempla ib 138 (1507). peder henrikson sade mik om nager lönlig ärendhe, stempladis i herredaghen moth idher ib. at han skule noget argt vile stemple mot idher ib. at han skule lnoget argt vile stemple mot edert herredöme ib 469 ( 1511) . \" en aff then beste, ther mäkler ok stempler mik ok riighet skade ok forderff oppa ib 458 (1511). hwat hennas modher haffde bestält oc stämplat mz wener oc frändher \" Lg 3: 449 . - Jfr be-, in-stämpla."],"f":[]},{"a":"stämpla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) med stämpel (intrycka el. påtrycka prägel el. mönster på (ngt). sidhan skinnen ärw sath mädh sätherwärkis tokkenom skwla the graueras, thet är stämplas PMSkr 539 . ib. stämplara som stämplade spänger a besl oc annor tygh Troj 38 . 2) hopsmida, anstifta, i hemlighet åstadkomma el. söka åstadkomma, stämpa. . . . stemplade mykit ont oc store wille och myken twedrekt j bland almogen STb 5: 226 ( 1519) . thet eder nadis högmectighet är föregiffvet om noget prenterii . . . är ey i min makt them thet förtage ther swadan osanning stemple helst inför eder nadis högmectihet HSH 16: 79 (1527?) Brask). medelst stämplingar skaffa in el. bort. thet stykke stämplede ider fader och ider (ɔ Svante Sture) aff dalana GPM 2: 12 ( 1504) . \" jon i vaxtwna med sit parti stemplade först jacterne och fienderne j landet \" STb 5: 226 ( 1519) ."],"f":["stempa . ","-ade )"]},{"a":"stämplan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämpling, ränksmideri, anstiftan. GPM 2: 251 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"stämplan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämpling. ränksmideri, anstiftan. är stor willa komen bland almogan aff sadan stämplan BSH 5: 139 ( 1507) . \" then sakde är sked alt effter kwng hanz stämplan \" FM 125 ( 1501) . HSH 24: 89 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"stämplare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämplare, ränksmidare, anstiftare (af ondt). her äre ganst onda stemplara inne hoss oss BSH 5: 114 ( 1506) . \" ther hade warit nager stämplara, som almogen hade giort owerliogh \" ib 139 ( 1507) . ib 138 (1507), 458 (1511). HSH 19: 154 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"stämplare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som yrkesmässigt arbetar med stämpel el. stamp. \" ther bode . . . bältara oc stämplara som stämplade spänger a best oc annor tygh \" Troj 38 ."],"f":[]},{"a":"stämpling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämpling. ränksmider. verdens ath scriffwa thöm til . . . thet the sätie aff theress stemplingh BSH 5: 138 ( 1507) . HSH 24: 53 ( 1516) . Jfr bestämpling."],"f":[]},{"a":"stämpling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stämpling, ränksmideri. \" tha är thet gyort icke pa idert bestä, och haffuer ther waret longlig stämpling til \" GPM 2: 13 ( 1504) . STb 5: 145 (1517). Jfr bestämpling."],"f":["stempling )"]},{"a":"stämpna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stämna."],"f":[]},{"a":"ständelvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = standelvärke. STb 5: 216 ( 1519) ."],"f":["stendel- )"]},{"a":"ständelvärke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se standelvärke."],"f":[]},{"a":"ständer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pelare, stolpe. \" thz husith stodh a ständrom fast \" Al 8167 . \" swa waro the ständra mästerlik qwt hugne aff gulle oc stena riik \" ib 8177 ."],"f":["ständrar ) , "]},{"a":"ständika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stånka, tennkanna. Jfr Hildebrand, SvMedelt. 2: 256. tesse skattadhe hustrv gertrudhe pantha . . . ena högha tin kanno for !UDDA_TECKEN? mark ena ständiko for x örtog ATb 1: 246 ( 1466) . ib 364 (1471), 2: 402 (1492). . . . ena grita, en tenkanna, en ständeka STb 1: 69 ( 1476) . ib 2: 583 ( 1491) . \" v stycke kannor oc styendicker \" ib 3: 305 (1496). ib 453 ( 1499) . \" gulsmetz suennin ringlade med stendickan fore sit hoffwdh \" ib 455 ( 1499) ."],"f":["ständike? m. (ständikka. ständeka. stendicka. stendeka. stendecka. obl. steneko ATb 2: 283 ( 1486) . ","stend [r]ickkar STb 3. 163 (1494). stendicker ib 2: 583 ( 1491) , 3: 305 (1496). stennekka HLG 3: 57 (1522)), "]},{"a":"ständika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kärl (vanl. af tenn). II stenneker HSH 19: 167 ( 1506) . \" stennickar och kannor synderhugnä \" ib 20: 88 ( 1507) . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 434."],"f":["stenneker HSH 19: 167 (1506) . stennickar ib 20: 88 ( 1507) ), "]},{"a":"stängemunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som tillstänger munnen. spordhe ärmethin hwat therra nampn war . . . then andhre sagde jak hetir stengemwnder JP 132 ."],"f":[]},{"a":"stängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stänga tillsluta (dörr o.d.). bonden . . . gik oc lät i gen dörna oc stängde Prosadikter (Sju vise m) 131 . hwad han stränge (för stängde) äfftig sig ällir äy thet wiste the äkke ATb 1: 143 ( 1461) . MP 4 . 25. han stängde altidh sin port ib 160 . - stänga, genom stängande el. tillslutning spärra el. förhindra inträdet i. ath in koma j et stängt hws MP 4: 5 . "],"f":["-ir . ","-de . ","-der . ","konj . ","stengis PMSkr 264 . ","stänckt STb 1: 403 ( 1483) . imperat. stengh J Buddes b 170 ),","stängia ater , tillstänga, tillsluta. timme . .. stängde atir then portin äfftir sigh ATb 1: 143 ( 1461) . ib. " the ther sin hyärta ok döra stängir athir fore fatigho folke " MP 5: 58 . ","stängia i gen , tillstänga, tillsluta. avspärra. peccow hade mwrath thet stenhwset . . . halff annan alin in vppa then litzsla almenningx gatwne, som igen war stängdh STb 1: 6 ( 1475) . her arwidh pa stäket hade stänckt igen woghledhit ib 403 (1483). ","stängia inne , innestänga, innesluta. kännes ath wm thee (ɔ gässen) haffwa äg oc jnlätes oc swa stengis jnne PMskr 264. ","*stängia utan fore , ","stängia ute , utestänga. han . . . stodh op och stänghde hänne wthe Prosadikter (Sju vise mC) 238 . SD NS 2: 10 ( 1408) . the . . stängia vthe gudh(z) kärlek v sina hiärta MP 4: 259 . ib 5: 81 . S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 22 (1507-10?, H. Gadh). Jfr utestängia."]},{"a":"stängia","b":[],"c":"","d":"","e":["1) stänga, tillsluta (dörr o. ld.). dörin var stängd vm thöm Bo 217 . ST 464 . iach wil mjna porta stänghe MD 168 . \" stengh vel fenstrena \" LB 7 : 46 . \" seen aat wm portane oc dörenar j clostrena äru wäl atirlykta mz laasom oc iärn stänglom starklika stengda \" Bir 5: 86 . - stänga, genom stängande el. ltillslutning spärra el. förhindra inträdet i. han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä . . . ok swa lenge vm hösten . .. ok thes mellen skal lhan stengies met eno stemborþe FH 3: 4 ( 1352) . hymmerik är stänkt MD 171 . - abs. hans hwstrw hadhe stänkt MD 169 . \" wärld tw stänger \" ib 1709 . 2) afstänga (ngn från ngt). om the hollender stängis aff östresiön FM 596 ( 1513) . "],"f":["stängia ater , tillstånga, tillsluta. stängis ather dören Bir 5: 47 . stängia . . . husit hardarin ather vm sik JP 132 . Jfr aterstängia.","stängia i gen , ","stängia inne , innestänga. innesluta. han . . . stengde alla marskens swäna inne RK 3: (sista forts.) 4248 . Jfr innestängia. ","stängia ut , ","stängia ute , "]},{"a":"stängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Gr (Cod. D) 379 . \" aff thenna dyäffuolsins stänglom ok lasom \" JP 132 . Jfr hiärta-, iärn-stängil."],"f":["stänglom ) , "]},{"a":"stängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" oeg. huru är thz tha om hon som jnnelykt är, hafwr ledho til klostirs stängil (vectem), hwilken orörlikin ällir obryteliken är SpV 67 . - Jfr lagha stängil."],"f":["stängel . ","stenghil , dat. med art. stänglenom Mecht 79 ),","-"]},{"a":"stänilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stänkande, sprdidande. Jfr ivir-, sunder-stänkilse. 2) redskap hvarmed man stänker, stänkqvast, stänkborste. the äru like stänkilse (aspersorio) j heto vatne ther bränne ok smitta alla thom som thz stänke Bir 3: 135 ."],"f":[]},{"a":"stäniza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL."],"f":[]},{"a":"stänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sprida, utbreda. tyo ästher trehörnotta fothangla at stänkia pa jordena PMSkr 166 . "],"f":["-er )","*stänkia bort , "]},{"a":"stänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) låta hoppa el. fara omkring; sprida, utbreda. swa som grena ok sötasta blömster hulkra lokt vidherla stänkis (spargitur) Bir 1: 179 . - förströ. klärdomen ok almogin hulke som äru gudz mwra sundir rifwas ok stänkias (dispeguntur) til at göra kötsins vilia Bir 1: 385 . thz (hjärtat) . .. stänkis (dispergitur) wm mang thing hiit och thiit Ber 224 . 2) stänka. stenkia vikt vatn j thz hus LB 2: 61 . stenkia vikt vatn omkring alth husit ib. hwar han (ɔ: gallen aff enom swartom hwnd stänkes wm hwsith PM XXXVIII . wm hwndsens blod stänkes pa wäggiana ib. han skipadhe wighia watn mz salt ok stänkia Bil 379 . mz stänkto wigdho watne MB 1: 508 . 3) beströ, bestänka. stänktir mz aska KL 189 . \" fiadal hulkin som hawir bredha vinga stänkta mz hwitom lit ok rödhom lit ok blam \" Bir 1: 347 . \" stänkia sik mz wigdho watne \" MB 1: 502 . \" stänke hona medh wigdho watne oc rökilse \" VKR 49 . ib 23 . Bir 5: 86 . \" tha biscopin haffwir stänkt thom alla \" ib 47 . \" wakta thik for them fugl som stänktir är mz thiäru \" ib 1: 301 . see . . . thän vnga . . . iunkherran . . . stänktan mz blodh oc blanadh. saman hänta sin klädhe Bo 196 . KL 19 . Bir 1: 31 . \" hwi skudhin j ey til lmin mwn ok öron ok skäg huru the varo stankt (för stänkt) oc färghadh mz blodh \" ib 3: 289 . \" skudha the gatona som strödda äru ok stänkta mz mina hälgha manna blodhe \" ib 2: 245 . - bestänka, stänak på. thw . . . äst liik korompo hulkin som gangande j dyanom stänke ok smitta alla nalkandes sik swa opta som hon vepta vm kring mz rompone (similis es caudæ vaccæ, quæ vadens in lu tosis locis quoties movet caudam, macult et aspergit appropinquantes) Bir 3: 137 . \" the äru lika stänkilse j heto vatne ther bränne ok smitta alla thom som thz stänke \" ib 135 . \" miolk ran aff hans renlifuis licamma: för än blodh. lok stänkte riddarins clädhe som han halshogh \" Bil 128 . - Jfr be-, bort-, sunder-stänkia samt ostänkter."],"f":[]},{"a":"stänkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sunderstänkiare."],"f":[]},{"a":"stänkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Jfr C.-E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal utg. av I. Modéer s. 80. oloff stenkil ib (1431) ."],"f":["stenkil . ","stenkel . ","stenkele ÅK 58 ) , "]},{"a":"stänkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. (?) . . . oc i hwart kaar färdogha stenkelse (fel för stenkele? Jfr stänkil) halda FMu 4: 436 (omkr. 1475). - Jfr samanstänkilse."],"f":[]},{"a":"stännika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" m., se ständika och jfr Sdw 2: 1309."],"f":["*stännike?"]},{"a":"stärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrka, kraft. \" tha fik han liff af stensins mact . . . oc krapt oc sterke badhe Vis sten 3. \""],"f":["sterke )"]},{"a":"stärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrka, kraft. thz är mot natwrina stärke Al 7078 . hon (brynjan) war swa goth t engen man mz nokro makt eller stärke kunde brytä en ring sunder j henne Va 20 . - särsk. kunde med afs. på srid. aff manlik makt ok digher stärke med afs. på strid. aff manlik lkmakt ok digher stärke viisto riddara thera leek RK 1: 1097 . \" haffde tw än xij manna starkä tw hade äy march at slass mz hanum \" Di 92 . \" fasholt sprang fram a mykla sterke, oc tog swerdit mellan drakan keffte \" ib l84. hwem han kan winne mz sinne starke ( i rim m. merke) MD (S) 254 . ig 231. RK 1: (LRK) s. 215 . 2) styrka, makt, krigsmakt. tha sampnadis hertoghane bae ok foro a hender landamerke mz manlik makt ok dygher stärke RK 1: 2651, ib 3189 ."],"f":["starke RK 1: (LRK) s. 215; MD (S) 254 . ","starkä Di 92 ),"]},{"a":"stärke pära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prunus spinos Lin., slånbär, stärkebär? \" miölk er tha godh och sterke pärwr (för stekta pärwr?) med swcker \" LB 7: 94 ."],"f":[]},{"a":"stärke pära","b":[],"c":"","d":"","e":[" Den Sdw 2: 542 anförda konjekturen har bekräftats. Jfr O. Gertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 110."],"f":[]},{"a":"stärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stärka, göra sty (med stärkelse). birgitta . . . zak iij (3) marck, ty hon bar stärktan dwk i forbude STb 1: 28 ( 1475) .","2) stärka, styrka, befästa. Jfr Sdw 2: 1309. "],"f":["-ir . ","-ter )","stärkia sik , stärka sig. - dra till sig förstärkningar. BSH 5: 253 (1508, II. Gadh) . - refl. stärkias, 3) tilltaga i styrka, bli starkare el. mera våldsam. for än sotten stärkis ok sinnen wanmaktas SvKyrkobr 257 . - Jfr forstärkia."]},{"a":"stärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stärka, göra styg. styfva (med stärkelse). huru systrana skulu sik wakta .. . . aff stärktom ällir pärssadom klädom Bir 5: l103. aff stärktom klädom oc persadhom ib. 2) stärka, styrka, befästa. gudz lagh skulo ökia oc stärkia gudz hedher MB 1: 481 . han . . . stärkte thera tro MD 43 . 3) styrka, uppmuntra. tha alexander hafdhe them swa stärkt Al 3291 . ","2) stärkas, blifva stark. sidhan israel begynnade att stärkias oc dogha MB 2: 46 . - Jfr forstärkia."],"f":["stärka . ","-ir . -te, -ter)","stärkia sik , stärka sig, hämta krafter, samala styrka. darius stärker sik aff ny Al 2533 . " siik paa nya ath stärke " RK 3: 3878 . - refl. stärkias, 1) blifva fast; lägga sig. om vattendrag som tillfryser. thet wil lfrysa och wndith sterkis BSH 5: 157 ( 1507) . " medhen swndith will stärkas ib. ""]},{"a":"stärkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl el. f. stärkelse. tak hwethe myöl, äller litith aff amido thät är stärkilse PMSkr 399 . Jfr forstärkilse."],"f":[]},{"a":"stärkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forstärkning."],"f":[]},{"a":"stätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr kirkio stätta."],"f":[]},{"a":"stätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stätta, liten trappa över mur, gärdsgård el. dyl. wid munkanna stäto SD NS 3: 554 (1420, Söderköping)."],"f":["stäto ) , "]},{"a":"stävi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ratävi."],"f":[]},{"a":"stäzla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arrende, arrendeavtal. \" tha fogten först kommer til landbon, tha ffornye stedzlana paa gozet \" Arnell Brask Biᴵ 15. "],"f":["med art. stedzlana) , ","*stäzlo pänninger","städzlepeninger . ","stedzle- )"]},{"a":"stäþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["städ, smedstäd. maximianus . . . lät bära fram eet stort stäþ ok böþ bryta aldra þera larben mz slägiom sundar i sma styke Bu 522 . dyrt gul lhulkit som vt räkkis ok slas lowir harth städh Bir 1: l58. thera hielma klingado som thz stedh ther man pleghar aa at smidha RK 1: 1735 . tha jarnen war het. tha lagde han thz vpa städit oc bad sigord sla. sigord slog thz första hug. sa at städia stokken riffnade oc städit slapp nider i iordena Di 122 . Jfr spikastädh samt stäþi."],"f":[]},{"a":"stäþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["städhia stokker","städy- )"]},{"a":"stäþia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ställa (någon någonstädes). the stqddo (statuentes) han mith mällan almoghan MB 2: 154 . - ställa, förlägga. the . . . staddho sin häär (castra posuerunt) j masalot MB 2: 243 . ib 320 .","2) anbringa; bortgifta. \" jak gier myna dotter ey bäter stat \" RK 1: 413 . 3) placera, använda (egendom el. arbete). thz er thz gotz man wäl städer thz man giffuer en dugande man RK 1 . 3431. man skal ok illa städhia sompt, som man afflar GO 398 . tha stadde iak väl lmina mödha Iv 5070 . lmange . . . som . . . fortapadho oc ila staddo thera mödho ST 2 . han . . . stadde ila alla sina mödho ok kostnadh ib. göre i honum nagoth til lgodho, thet städe i wäll BSH 5: 138 ( 1507) .","4) komma att stanna el. stå stilla, bringa till stillhet, gifva stillhet åt. engen kan städhia sina tankka oc hiärta, för än han städher sin lekama i enleko rwme LfK 59 . 5) fasttaga; påträffa. alt thz wte wardher stat a markinne (universa, quæ inventa fuerint foris) skal fordorwas MB 1: 300 . 6) fastställa, bestämma, stadga. föreskrifva. samthyktum wi kok staddum, at allder swerikes allmoghe skall hawa fridh aa sik ok allu sino SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 465, 5 . 374 (1344, nyare afskr.), 375. hawm wi þätt . . . statt oc samþykt ib 378 . ib 476 (1345, nyare afskr.), 478, 479. all þe þing. maal ok sakir. som j warom stafghä scriuaþ ok stadd äru ib 605 ( 1346) . \" hafwm wi stat lok skipat at tolff sculu wara the som fore bergheno sculu standa \" PfN 135 . \" staddum wi thet äy sculu flere wara the som ööll sälia a gambla bergheno en fyre \" ib 136 . fastställa, stadga, föreskrifva, utfärda thetta är . . . konung eriks . . . stadder och skipadher gardz rätter EG 67 . \" huar som giwer älla städhr lagh \" KS 67 (164, 73) . \" huar som lagh wil städhia \" ib (166, 74) . lagh göra ok städhia ib 68 (167, 74) ; jfr \"Errata\". we är thöm orät dichta ok städia (væ, qui condunt leges iniquas et scribentes injustitiam scripserunt) ib 67 (165, 73) .","7) inrätta. \" mote thöm godha skipilsom, gamble witre män haua stat ok skipat til gudhz hedher \" KS 50 (127, 54) . skal han (konungen) skudha ok städia almanna vägha i rike sino ib l65 (160, 71). skipa ok städhia köptorp ib (161, 71) . städhga (för städhia?) sin land ok rike lwislika ok tärflika ib (160, 71) .","8) bestämma, besluta, aftala, öfverenskomma. j westergötland staddis thz swa som rikisins men sampde allum aa RK 1: 778 . \" alt thz brödher städia och fast göra \" SO 8 . \" givi swennonom syna stadhda lön \" ib 148 . - bestämma, besluta, besluta att gifva el. tilldela. the staddo honom ärligti frälse (sttauerunt ei libertatem) MB 2: 272 . 9) tillstädja, medgifva, tillåta. med personens dat. och sakens ack. þet ängom manne stäþä SD 5: 478 (1315, nyare afskr.). huru thulumodhelica han stadde häne alt thz hon giordhe Bo 76 . \" städer iak edher alla handa offer \" MB 2: 274 . at eder motte ecke stedes köp BSH 5: 448 ( 1511) . \" med personens dat. el. ack. och inf. hwi läst thu han älla stadde honom at ganga til thk \" Bir 1: 220 . städdhir han älla thol ängom at wara owir sik ib 51 . ib 364, 2: 120. Di 108 . \" tha wil iak . . . ey länge mina kärasta bidhia städhia \" Su 103 . \" huilka thu ey städher at huilas \" ib 117 . - pass. hon (ɔ: människan) stätz ekke (non permititur) at bethala ont för onth Spec. Virg. s. 302 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). - med personens dat. och sats inledd af at. vil äkke isop städhia mannomen at the längir fölghin honom Bo 20 . \" vilde ansgarius ey städhia thom, som gripit hafdho oc fangath the cristna männena. at the matto sik väria \" Ansg 251 . städer iak edher at j lathen slaa idhert eghit mynt MB 2: 274 . Bir 1: 29 . - med sakesn ack. at han (konungen) skal . . . ey inledha äla städhia ny sidhuänio Bir 3: 306 . \" gudh all tingh tiil een tiidh städher \" RK 3: 1644 . Bo 66, 122, 134 . Bir 1: 71, 364 . RK 2: 5747 . - med inf. han . . . staddde me oräth göra RK 2: 329 . - med sats inledd af at. han stadde at thän ledhe gramin . . . han hannadhe Bo 48 . Bir 2: 118 . Di 213, 214 . - fördraga. med personens ack. han tholde oc stadde onda män j thera ilzsko Bir 3: 46 . ib 1: 98, 2: 277. - låta vara, tillåta att vara. wm .han städhir ok haldir han när sik Bir 1: 311 . han . . . manga syöröffuare när siik stadde RK 3: 320 . låta komma, tillåta att komma. släppa. han (hästen) stadde ängin a sin bak vtan alexandrum all en Al 9508 . \" the wille hanom icky städhia ther jn \" RK 2: s. 333. 10) gå in på, antaga. the städhia thenna rät alle Fl 1748 . 11) antaga i tjenst, genom aftal betinga sig tjenst af (ngn), städja. oss haffwir jnghen legh[t] ällir stath til ärwodis JP 118 . \" then sem tholeken man eller konu lekt hafwer eller staat \" PfN 137 . \" städhi gaardzmestaren alt ärfuodhis folk \" VKR 35 . \" hwilkin som städher swena thrydhia dagh pascha ok annan dagh mikilsmässo han är wthan skuldh, huilkin swa som städhner halwm arum tha är swennen skyllogher husbondha fulth äruodhe \" SO 21 . \" mestersuena skulu städhias om walborgamesso \" ib 48 . ib 13, 113, 203 . \" jngen embetz broder steyde (för stedye) eller vntlocka synom emb[e]tz broders (för synom embetz broder el. syns embetz broders) thienista folk drengh eller pyga för än han siger hosbondan til ib 118. vm helghonamesso oc walburgha messo tha scal gaarzmestarin faa abbatissonne oppa ena script mang hion oc leghodrengia j clostirsins brödh äru oc lenge oc huru hwart thera stadt är \" VKR 38 . - med dat. engin mesterman ma nokrom suene . . . städhia mindre än halfft aar SO 65 . 12) gå in på, åtaga sig. ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröster bestaa for vinterdaga SO 82 . 13) genom, aftal betinga sig nyttjanderätten till (jord), arrendera, städja. jak hafer legt ok stad . . . af . . . herra ragwalde anundi . . . ena tompt SD NS 2: 99 ( 1409) . "],"f":["stä þer VGL II þ 49, 52. stäþär ib I þ 17. städher. städdhir Bir 1: 51, 71 . ","steþer VGL I þ 14. refl. stätz Spec. Virg. s. 302. impf. stadde. stade: -os Bu 168 . ","stadder . ","stat . ","staat PfN 137 ), ","städhia sik , 1) ställa sig. tha thu städher tik för hans asyn MB 2: 163 . ib 167, 171 . - slå sig ned, lägra sig. gingo the owir oc staddo sigh pa stora slättena som liggher moot betsan MB 2: 236 . 2)= bortstädja sig, göra aftal med (ngn) om tjenst, antaga tjenst hos (ngn). med dat. hwar en rätwis, han ey städher ällar stadhgar sik gudhi til thiänist, til dagha taal ällar ara, som leghodränghen städher sik sinom hosbondha LfK 131 . med pep. jädh. at han hauer sik ey stat mz androm SO 21 . - refl. städhias, 1) ställa sig. huilken när staddis (ante me stetit) Su 75 . 2) stanna. þe . . . stados ängen staþ för än ii drotningena sal Bu 168 . " i allom them stadhomen som nakat märkelica var giort mote honom staddo the nakra stund " Bo 223 . ib 216 . MB 1: 194 . " oskälik diwr drogh fram vaghnin til sancti petri graff ok staddos thär " Bil 767 . ib 53 . " flotane staddos fleste vp aa een stoor fora " RK 1: 1532 . - (?) tiit qwernen städis synis hans veger oc ferd LB 7: 13 . 3) komma till stadga? han wäntir at wärdlzlike män städhias ok främias andelika for hans forskuldan (terrenos . . . homines per merita sua germinare spirualiter suspicatur) Bir 1: 349 . - part. pret. stadder, 1) stadd, befinnande sig (på ett ställe el. i ett tillstånd el. förhållande). han var ensamen vie . . . staddar a öþe mark Bu 169 . the (näml. strilande) haua dighran förmon, å mera höghd äru stadda KS 84 (206, 92) . honum siäffwom staddom när Al 7929 . " lät thik thikkia som thu äst ther när stad " Bo 24 . " lupu the saman ää hwar the varo stadde " ib 182 . " then ene siwke är staddehr nor wt, then andre suder wt i sokenä " FH 1: 109 ( 1492, gammal afskr.) . " nu äru the badhe stadde til foot " Fl 1861 . " jak är nw stadh som faar for wluum ok fiskir a näti " Bil 541 . " mz thwem störtom drakom som . . . dräpa folkit mz siukom rök. swa at ängin lifuar aff them fore wardher stadder (råkar ut derför) " ib 226 . ST 122 . " nils diäkn stadder är j lagmans stadh " FH 4: 4 ( 1431) . " ma ängin fa godhan dödh, vtan han se stadder i godhom lifnath " MB 1: 414 . tha han var staddir j swa myklom wadha Bil 861 . hon som stad var i swa mykle lhawandzlöso Bo 16 . ib 126. äru thera siäla vadhelica stadda ( i farlig ställning) Bir 2: 140 . " vpfor han valdelica at enge hielp stadddir (d. lv.s. utan ngn hjälp; om Kristi himmelsfärd) " MP 1: 156 . 2) bestämd, afgjord. vtan staddan wilia (utan uppsåt) at dräpa sin nästa MB 1: 425 . a t han giordhe the gerning vtanb eradh oc staddan wilia ib. ","städhia til , ","städhia ut , låta el. tillåta gå ut, släppa ut. wille ekke brems städie jakthen wth BSH 5: 303 ( 1508) . " om the komme her for staden, schulle jach [sende] dhöm op till stocholm och ecke städe wt till syös igen " ib 532 ( 1513) . " at gripeklow eller hans partij schulle ingelunde städes wt till syös igen ib. Jfr utstädhia. - Jfr be-, in-, undan-städhia samt fore-, hema-, leghu-, när-, nöþ-, van-, viþer-, väl-stadder. ""]},{"a":"stäþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"stödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se stytta."],"f":[]},{"a":"stödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr laxakars stödhe."],"f":[]},{"a":"stödher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr hughstödher."],"f":[]},{"a":"stödhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vinbära stödhinger."],"f":[]},{"a":"stödil","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. Jfr rastödil."],"f":[]},{"a":"stöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) stök, bråk, buller? Momentet torde böra utgå. Jfr R. PIpping, Kommentar t. Erikskrönikan 679 f. samt följande artikel stöf."],"f":[]},{"a":"stöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snokande? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 679 f. samt föregående artikel stöf. [t]aghar thzta stöwit war alt änt E K ed Pipping 3912."],"f":[]},{"a":"stöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stoft, dam. aff öras war stöff ok lmykit trangh RK 1: 1405 . 2) det hvarigenom stoft el. dam upprifves; stök, bråk,. buller, bullersamt el. oroligt uppträde. taghar thetta stöwit war alt än RK 1: 3912 ."],"f":[]},{"a":"stöfla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = stövel. martin sade käre brör gif mik swa mykit iak faar i par täflinga aff wndhir mina stöflor ATb 1: 122 ( 1460) ."],"f":["-or ) , "]},{"a":"stöfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["om omåttligt drickande. filum filare debes et non ocreare tu skal spinna liin ok ey stöffla her mz märkis kölpodrykkia GU C 20 s. 273 (jfr Diefenbach: o[creare] potum suyppen, swelghen)."],"f":["stöffla )"]},{"a":"stöfladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["klädd i stöflar. jak war stöffadh och sporadhe och hästane wasare för dören BSH 5: 211 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"stöfladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["klädd i stövlar. ocreatus . . . stöfflader GU C 20 s. 373 ."],"f":["stöfflader )"]},{"a":"stökke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se stykke."],"f":[]},{"a":"stöld","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se styld."],"f":[]},{"a":"stöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stöpa, gjuta (en flytande massa som skall stelna till fasthet). the mästara . . . som stöpa glaas PMSkr 483 . \" theenitt rutnar snarlige stöpt \" ib 618 (senare avskr.). 2) stöpa, gjuta, genom stöpning forma. göris ett mooth aff leer wm ena formo . . . oc thär j stöpes axullen aff messingh PMSkr 508 . ib. 4) stöpa, lägga (ngt) i en vätska, blöta. kvmina skal stöpas i ätikia Saml 27: 107 . somme plägha them (ɔ bönor) stöpa litith til förna PMSkr 202 . \" somme plägha giffwa them (ɔ: gässen) som liggia ath ätha stöpth korn j wathn \" ib 265 . tak hwethe äller rogh oc stöp j starkth win ib 267 . j then sappen äller wäskona läg kaalfröd ath stöpas för än tw thets saa ib 355 . - om kalk. släcka. laath kalkmakaren stöpa kalk Brasks Cal 266 . "],"f":["*stöpa up , smälta ned. 4 conuenzkannor, som stöptis op VKU 89 ( 1577) . Jfr upstöpa. - Jfr genom stöpa."]},{"a":"stöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta stupa el. falla öfver ända; hälla, gjuta, utgjuta. 1) stöpa, gjuta (en flytande massda som skall stelna till fasthet). thässa materiam (d. v. s. saken el händelsen) lätu romara mestarlika göra mz stöptum malm Bil 375 . stöpa, gjuta, genom stöpning forma. gyutha äller stöpa eth affgudh MB 2: 124 . \" stöpto sik een kalff aff gul \" ST 9 . \" han loth stöpa et liknilse aff kopor äpther sik ok sin hesth falka \" Di 279 . a huart vikskardh tha ma man finna aff kopar stöfft op a thän mwr ij foghla (för op a thän mwr foghla?) liknilse ok andra diwr (sitr á hverju vigskarði fugl eða dýr, steypt af eyri ok gyllt) Fl 1068 . 1/2 tunna stöppt lodh FH 4: l83 (1499) III iern sleffwa at stöpa lodh met ib 84 . 3) genom öfvergjutning med vatten (på aska) bereda (lut). tag dwffwa skarn oc bren til askoo oc stöp ther lwth aff LB 7: 31 . - Jfr saman stöpa samt blystöpter."],"f":["-te . ","-ter . stöppter: stöppt FH 4: 83 ( 1499) . ","stöffter: stöfft Fl 1068 . ","imperat . ","stöp LB 7: 31 ), "]},{"a":"stöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gryo- kanno-stöpare."],"f":[]},{"a":"stöpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr gryto stöpare."],"f":[]},{"a":"stöpe","b":[],"c":"","d":"","e":[" se stop och jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 201."],"f":[]},{"a":"stör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stör, stång, stake. \" ffustio . . . mz staff slaa eller mz stör \" GU C 20 s. 303 . \" v örtug för ii stöör HLG 3: 114 (1528). - stör, gärdsgårdsstör. koll. Jfr Sdw 2: 1309. benct . . . kendes, thet han hade hogget stöör pa stadzmarck \" STb 2: 191 ( 1487) . Jfr enestör. "],"f":["stöör . "]},{"a":"stör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["störa las , "]},{"a":"störa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["angifva el. inhägna med störar. affhender han sigh then halffwe täkth . . . swa mikit stört och omstwnght är DD 3: 229 ( 1490) . Jfr umstöra."],"f":["-dher )"]},{"a":"störa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inhägna med störar. Jfr Sdw 2: 1309."],"f":[]},{"a":"störas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. yvas. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 195, 205 och Sdw 1: 307 s.v. forstöras."],"f":[]},{"a":"störker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se styrker, styrkia."],"f":["störkia"]},{"a":"störmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"störning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se styrkning."],"f":[]},{"a":"störta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se styrta."],"f":[]},{"a":"störta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se styrta."],"f":[]},{"a":"störtogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr genstörtogher."],"f":[]},{"a":"störtoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr genstörtoghet."],"f":[]},{"a":"stöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stöt. hector ämwäll j thz harda stiwng oc stött gaff siig jnthe Troj 125 (möjl. snarare att föra till stöter)."],"f":["stött )"]},{"a":"stöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stödt, stötel, mortelstöt. 1 mortare med syth stöth FH 4: 83 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stöta, träfa med stöt, hårdt och häftigt vidröra. bernardus stötte han mz fote Bil 786 . Di 138 . thän första riddara ther han mötte han hardhelika mz sinne glafuio stötte Iv 2312 . Fr 568 . mz fwlla makt wij them mötte hwgge och sloge oc lmz glaffwenne stötte RK 3: (sista forts.) 6036 . han stötte henne gantzka osaktä och wäkte henne opp aff sömpnä Va 34 . stötis . . . vinstre sidhan ok knosis Bo 109 . myn hiellm myn brynia ok myn plata skal warda aff hednom mannom stöt RK 1: 308 . \" skipit stöttis i stormenom af bylghiom \" Bo 111 . \" thetta skipit är hans likame. stöttir ok ältir af diäflanna frestilsom ok sinom girnilsom swa som af bölghiom \" Bir 1: 36 . ib 3: 177 . thera hofwodh . . . stötis aff vädhar stormom ib 116 . swa som starkt wädhir ok stormande stötte ok mödhe mannin ib 1: 276 . stöta, ofrda. dyäfwllin glöme at stöta thöm mz frestilsom MP 2: 57 . 2) stöta (ngt emot ngt), bringa (ngt) i häftig bröring (med ngt). at thu skuli ey stöta thin fot vidh sten MP 2: 56 . - stöta, häftigt föra el. framdrifva. widike . . . stötte sin fot a resens sida Di 138 . 3) stöta, skuffa, drifva. konungin stöttir af diäflenom oc slaghin swa som oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom. kom löpande Gr 291 . \" alexaner bödh et baal op böta oc lät then resan ther i stöta \" Al 7456 . 4) stöta, med stötel krossa. konungin . . . loot stöta swart salt yres . . . ther skal man taga rothena aff och torka hona wäl oc stöta LB 7: 3 hona (dill) skall man stöta och göra puluir aff ib. skal man taka pila lööff och stötha tz smath ib 4 . \" tag honagh baka ther aff en leeff och brän han wäl och stöth sman som pulwir ib. len örth är som hether hundatwnga hona skal man stöta mz wiin ib. \" ib 3: 63 . 5) genom stöt el. starkt tryck tränga samman, packa. een kista ful aff gulle stöth MD (S) 250 . 6) stöa på; klappa på. swa som wägfarande man stötande (pulsens) mangra manna dör at han skuli in takas Bir 1: 221 . - klappa (på). med prep. a. gik basilius mz klerkom ok allom cristnom til cristna kirkio oc sötta a (a beror på rättelse af samma hand som skrifvit manuskripet) kirkio dör mz biscops stafui Bil 602 . \" thom som stöte a porten . . . honum skal oplätas \" Bir 3: 267 . - abs. Ber 70 .","7) stöta, genom stark blåsning i blåsinsrument frambringa toner. her tordh . . . loth i een sin basun stöta RK 3: 52 . \" stötandis j thera baswner oc lwdhom \" MB 2: 172 . ib 234, 237, 244, 277 . \" mz alla handa lekara anbudh orghom ludhom baswnom harpom fidhlom skalmeyiom oc krokharpom stötto swngho oc discanterado ib 230. 8) stöta (på), häftigt drifvas (mot), stöta på grund, strand. eg. och bildl. \" PM XIV . \" skipit gik for vädhreno ok stötte vp a stranena mz främbre stamnenom \" KL 174 . RK 3: 3718 . \" somlike män äru suasom thz skip som hauir mist styrit oc säghilträt ok wragz hiit oc thiit j bolghiomen til thäs thz stötir a dözins skär \" Bir 2: 171 . skärin . . . a hulkom siälin stöte opta ib 84 . \" hans skip stötte ok sank j grund vtan for idö pa en sten \" RK 2: 7249 . \" hoo som stöther aa herra landh \" ib 3: 261 . - stöta fran sik, genom grundstötning mista. thet (skeppet) hade stöth rodret fra sigh BSH 5: 94 ( 1506) .","9) göra plötsligt och häftigt anfall, häftigt angripa. at nordmen the med litle makt willo ower a swerige stötha at göra skadha RK 1: 3116 . \" at te af huseno måghen owarandes stötande vp a tom koma \" KS 87 (212, 95) . 10) stöta (till), komma i beröring (med). för honum brunno skiipp annar try och stöte än tw ther till (d. v. s. två andra kommo till, med hvilka det gick på samma sätt) RK 3: 3523 . - refl. stötas, 1) vidröra, nå. thz (berget) syntis oppa skyyn stötas Al 8093 .","2) utsättas för el. lida stötar (genom att drifvas på skär). huat äru skärin vtan ond astundilse . . . j tholkom stötis siälin opta vadhelica (pericilitatur anima) Bir 2 . 85. 3) utsätta för el. få stötar, besväras, lida olägenhet. wari . . . kirkio golffwit aff slättom stenom oc renom, at the som ingaa ey stöttens aff graffuom ällir stenanna oiämpnadh Bir 4: 105 . 4) stötas, taga anstöt. j . . . allom lidhrom rörilsom oc aathäffuom warde enkte, ther nakors asyn stötis aff Bir 5: 6 .","2) stöta upp, genom stöt öppna, slå upp. the darne . . . stötto vp dörrena ST 393 . FM 554 ( 1512) .- stöta sik up, stöta sig upp, höja sig, stiga. om modren stötir sig mykit op LB 7: l30. - Jfr upstöta. "],"f":["stöta ater , stöta bakåt. diäfwllin stötte sit hofwidh atir til ryggia widh wäggena ST 186 . Jfr aterstöta. ","stöta nidher , stöta ned, drifva ned. tidrik . . . stötte vdden nider i iordena Di 158 . - stöa ned, kasta om kull. tha drox han sua grymelica oc stöttis nidhir til jordhinna Bir 2: 131 . - bildl. nidzskap stöther nidher hans krop han kan honom sielf ey retta op MD (S) 250 . - Jfr nidher stöta. ","stöta saman , stöta samman, genom stötning blanda samman. för skörbiug i benom tagi krassa och gethamiölk och salth oc lampatran stöth tx alt saman och binth ther wider LB 7: 3 . " thetta gräsit ok kalen skal stötas saman " ib 2: 71 . Jfr saman söta. ","stöta up , 1) rikta stöt uppåt. en . . . riddare ther hät longinus . . . stötte op mz spiuteno af alle makt oc stak ginom vars herra ihesu höghra sidho Bo 207 . ","stöta ut , stöta ut, med stötar drifva ut. han . . . stöttis wt j lughan mz iärn(stangom) Bil 472 . - Jfr bort-, for-, genom-, sunder-, til-stöta."]},{"a":"stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stöta, träffa med stöt, hårt och häftigt vidröra. pes tuus non impinget thin fother skal ey stötha GU C 20 (hand 2) s. 15. swa oc wi sighlom a thässe wärlz haffwe. wi stötom opta wara tro SvKyrkobr 29 . \" thit wisasta bryst . . . stöet, oc slaghit mädh hardha röö \" SvB 87 (senare h. av 1400-t.). 3) stöta, skuffa, driva, han rände thil honom manliga mz syn häst oc stöthe honom aff syn häst mz siith glaffwen Troj 131 . 4) stöta med stötel el. dyl., krossa. stöth mynta mz salt läger hunda bidh GU C 20 (hand 2) s. 134. takes swra winbären omogen. stötis oc wth pärses mosten PMSkr 323 . en man, som halp stöta kalk VKU 85 ( 1556) .","5) genom stöt el. starkt tryck tränga samman, packa. salt . . . som smöret stötes met Skotteb 430 (1469-70, Kämn). iiij toom gubbins fath, som miölith stöttes vty ib 471 (1472-73, d:o). 8) stöta (på), häftigt drivas (mot). stöta på grund, stranda. GU c 20 s. 57. ta skipit stöter tha är ändin när ib s. 90. 11) stöta, genom stötande åstadkomma el. frambringa. winbären . . . henes oc stöthes laghen äller mosthen aff them PMSkr 323 . \" laat stöta must in curiis \" Brasks Cal 270 . \" lasse gynth för most han stötte \" VKU 89 ( 1557) . "],"f":["-ir . ","-te . ","-ter . ","*stöta sik , 1) stöta sig, utsätta sig för stöt. tha kombir annan oc mana at the . . . ey skullu stöta sik oc fälla barnith SkrtUppb 265 . 2) stötas, taga anstöt? the som sannelika älska gudh . . . the stöta sik ekke oppa hwario minsta tinghe, som ostadogha människior plägha göra JMÖ 45 . - refl. stötas, 5) stöta på grund, stranda. tet gotz hustrun hon miste pa tet schip, som stöttes STb 2: 495 (1490). ","*stöta til hopa",", stöta ihop, stöta samman. the stötthe saa swara til hopa mz syn starka glaffwen at the fördo hwar annan aff hästen Troj 162 . - Jfr bort-, for-, in-, nidher-, saman-, sunder-, up-stöta samt granstötter."]},{"a":"stötan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stötande, stöt. \" offensio et offensa mothe broth ok stötan \" GU c 20 s. 376. thär är wndhirstandit wthan willo . . . sinne wtan motebroth, ällir stötan SpV 59 ."],"f":[]},{"a":"stötare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr barka-, kalk-, vinbärara-stötare."],"f":[]},{"a":"stötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1309."],"f":[]},{"a":"stötelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["äftigt. \" tha vädher komber stötelik \" Fl 1072 ."],"f":["-lik )"]},{"a":"stöter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) stöt. \" eldin flögh . . . aff thera hielma aff mangin stöt \" RK 1: 1102 . at hon (arken) sculde eygh syndirlösas aff nokrom blöghio stötom (procellarum . . . impulsibus) Bir 4: (Dikt) 218 . 2) stöt, anfall, dust. skipa ider en godan häst ther tola skall en sött Di 19 . wy swänske sculom i dagh staa een stöth RK 3: 53 . Jfr instöter."],"f":[]},{"a":"stöter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. [Mnt stoter] = stötil. pilus li haar ok stöther GU C 20 s. 448."],"f":[]},{"a":"stöter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) , i rad. tha . . . togh hon sith pater noster bandh, oc lagde thät tre näthe wth afstöthe wnder sin s bondas örnagath JMPs 423."],"f":[]},{"a":"stötil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stötel, stamp. \" ffirmaculum . . . quo aliquid firmatur stängil stötil \" GU C 20 s. 275 . Jfr stöter."],"f":[]},{"a":"stötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. stötande. bildl. at nakrom them som wanskelighin är, giffwis stötilse tilfälle (ut de hoc infirmiori scandalum oriatur), ok at gangha wth aff rätta wäghenom SpV 82 . ib 285. Jfr motstötilse samt stötning."],"f":[]},{"a":"stötirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr barkastötirska."],"f":[]},{"a":"stötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anstöt. LfK 155 ."],"f":["-ig )"]},{"a":"stötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-nigh )"]},{"a":"stötta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se stytta v."],"f":[]},{"a":"stötta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se stytta, lf."],"f":[]},{"a":"stöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr saman stöva."],"f":[]},{"a":"stövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöfvare, spårhund. velter, stönare GU 7 . - bildl. iac rader tigh häre at thu thine stöffuare hem kalle the lokke mik fra mine swena alle RK 2: 2086 . ib 2811 ."],"f":[]},{"a":"stövare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stövare. \" jägerens chal anamma aff ffogothanom . . . ij par stöffwara medh kopel \" Arnell Brask Biᴵ 23."],"f":[]},{"a":"stöveke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mått för våta varor. vti ena kanno vm twa stöfueke mz gamalt öl heller viin LB 2: 71 ."],"f":[]},{"a":"stövel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stövel. 1 marc for 1 par stöffle VKJ Bil 2 83 ( 1466) . ocrea . . . stöfuil GU C 20 s. 373 . abocreo . . . stöfflar affdraga ib. tha hördo the äptir sik alla stadhz dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 187 . \" then yngxste smaswen . . . bör altid taga til wara herrans stöffla \" Arnell Brask Biᴵ 32."],"f":["stöfuil . ","stöffla MP 5: 187 . ","stöffla GU C 20 s. 373 ; Arnell Brask Biᴵ 32. stöfflä JTb 96 ( 1513) . ","stöfflar GU C 20 s. 373), "]},{"a":"stöverl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöfvel. \" the hadhe smala stöffla \" RK 3: 1003 . \" eth par högha stöfflä \" SO 16 . GS 51 ( 1450) . mina söfle oc spora SD NS 1: 514 ( 1405) . \" scal gaardzmestarin faa allom budhum som riidha sculu häst, sadhul, stöfla, spora, bezl \" VKR 35 . RK 3: (sista forts.) 5228 . \" nar han wil färdes, thaa kwnne ey mina stöfflar heller wara osmorda, medhan alle welia färdas, och inghen wil bliffwa \" BSH 5: 178 ( 1507) . - Jfr knä-, lappa-, ränne-stövel."],"f":["stöflar ) , "]},{"a":"stöþinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr enstöþinger."],"f":[]},{"a":"subdiäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["subdiakon, underdiakon. \" sa hon präst klädan ok diäkn ok subdiäkn \" Bu 11 . hänne syntes som christus var sialuar prästren ok laurencius ok vincencius diakne: oc tva ängla subdiäkna ib (kan föras till subdiäkne). ens biscops subdiäkn sangh epistolam Bil 775 . thänne mannin . . . war höghsläktadhir ok kanukir ok subdiäkn Bir 1: 88 . \" preste oc mässo dyäkna oc subdyäkna \" ib 2: 68 (kan föras till subdiäkne)."],"f":["-dyäkn . ","-diakn L. -ar)"]},{"a":"subdiäkne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = subdiäkn. pauin degraderade subdiäknan Bil 775 ."],"f":[]},{"a":"subilighen","b":[],"c":"","d":"","e":[" LB 7: 179 ."],"f":["sup- )"]},{"a":"sublimera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sublimera, förgasa och kondensera. tak arsenicum cristallinum, oc sal nitrum lika mykit . . . oc smält samma, oc sublimera PMskr 449."],"f":[]},{"a":"subpriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = subprior. broder laurens . . . som nv är suppriare i strengenäs STb 1: 140 (1477). SJ 2: 33 ( 1477) ."],"f":["suppriare )"]},{"a":"subpriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = subprior. en godher subpriare i eno clostre LfK 35 ."],"f":[]},{"a":"subprior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["subprior, underprior. \" broder supprior j swartabrodra conuent STb 3: 378 (1498). \""],"f":["supprior )"]},{"a":"subtil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fin, tunn, len. thz (ɔ: watn) thagir bort smitto aff änlite ok gör skinnit twnt ok subtiilt LB 3: 61 . ","2) fin, genomträngande. \" wiinet är het aff natwr oc subtiith oc gynom gaar alla kropzins styrk \" LB 3: 25 . \" augusti hiti är mikyt subtil oc rädelikn ty han gonger gynom al lkropzins krapter mz sinom hita ib. \""],"f":["-iil )"]},{"a":"subtiliera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förfinas, förädlas. \" lätes j liffsens wathn til at subtilera \" LB 9: l06. alskona salth haffwer natwr til at ganga j gönom oc stadfästa oc subtilera j eldenom PM XLI ."],"f":[]},{"a":"subtiligh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fin; listig, listigt el. lslugt uttänkt. vp rekna naghra subilegha ok listigh forsath Gers Frest 1 ."],"f":["-legh )"]},{"a":"subtilighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djupsinnighet, det som är djupsinnigt. at tenkia ok grwnda subtilighet MD (S) 207 ."],"f":[]},{"a":"subtiliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fin, tunn. \" falkens fäghrindh oc godheth kännes j thet när han haffwer . . . pennana j wingommen subtilike \" PMSkr 277 . 2) fi, ädel, förädlad. räghn wathn är helsompth ty thet är läth oc är wpdraghith aff mangom källom oc mädh wädhreno giorth swbtilikith PMskr 208. fför thy, at bärgit dragher til sigh jordenna kraffther som kringh om thät ligher, thy haffwr thät som a thy wägxser, mera ämne til at moghnas, oc är swptidelikare thy at thät är rensadh aff stiärnonna dygdh, oc thy är altidh sötare ffrwkth oc kraptogare yrther oppo bärgomen än j dalomen JMPs 527. - Jfr subtiligh (Sdw 2: 544), söttidheliker."],"f":["-likith PMSkr 208 . komp. swptidelikare JMPs 527), "]},{"a":"subtilikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) finhet. Se Sdw 2: 1309. - yttre finhet, elegans. thet rwmmith (ɔ klostret Paradisus vid Florens) är wisselika wärdlennas paradyss mädh subtiligheth oc bygningh. än annath prisar jak thär jnthe PMBref 302 ( 1508) . ","2) djupsinnighet, det som är djupsinnigt. honom (ɔ: Alanus de Rupe) oppinbarade jomffru maria, origenas lerdom oc swpitdelighet JMPs 27. besynnerlikidh wndher är oc aff them ringhenom, som giordher war aff ärofulla jomffru marie haare: hwilkidh som offwergaar alth annadh, thy at j honom synis j nakre mattho hymerikis äros swptidelighet ib 470 . - Jfr subtilighet (Sdw 2: 544), söftidhelikhet."],"f":["subtilig- PMBref 302 ( 1508)"]},{"a":"sudder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tiäro sudder."],"f":[]},{"a":"sudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) vatten vari ngt blivit kokt. - avkok på kött, spad, sås, (kött)soppa. hwad tha vptax aff bordheno badhe sudh oc prowentor medh brödzstyckiomen SVklE 165 ( 1443) . \" lambaköt med sodh \" Brasks Matordn 4 (möjl. att föra till 3). 3) sås. fersk fisk medh swart sood Sex ekon tr 269 . Brasks Matordn 3 . saltgrön aal med sod eller bigoth ib 7 . \" steke siil oc aal sod aff malin rogn \" ib 14 . - Jfr biug- (äv. Sdw 1: 117), böna- (Sdw 1: 176), fiska- (Sdw 1: 253), hönsa(Sdw 1: 574), kiöt-, lambakiöts-, nätlo- (Sdw 2: 132), ärta- (Sdw 2: 1151) sudh (-sodh), ävensom fiskasöd GU C 20 (hand 2) s. 90."],"f":["sod . ","sodh . ","sood )"]},{"a":"sudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanfogning; sammnafogning af bräder lagda med kanten öfver hvarandra, af sammanfogade bräder el. plankor bildad sida af ett fartyg skeppsbord. swa skal thu göra archina . . . hon skal wara fiwghurslind nidhan op ower bunkan, oc sidhan skal swdhin oc thakith inbyggias, at hon wardher ekke widhare owan än enna alna rwm (fuit . . . archa in fundemento quadrata . . . ab angilis in arcum conscenens, denec in cubile summitas ejus perficitu) MB 1: 168 ."],"f":[]},{"a":"sudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skeppsbord. Jfr skipa-, tiäro-sudh. 2) panelat innertak? Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I s. 38 ff., O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 170 f. MB 1: 168 . - brädbeklädnad. item j koo (för) swd til lkyrkennis bygningh Hembygden 1936 s. 11 (1495, Dalsland); jfr under sydha."],"f":[]},{"a":"sudharster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. sydligast. til sudharst, till längst i söder. offwirwan iouse alt landith j bärghomen oc til swdherst (terram montanam et meridianam) MB 2: 33 . - Jfr syþri, sunnarster."],"f":["-erster )"]},{"a":"sudharster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. sydligast. - n. ss adv. längst i söder, sydligast. then siätta (ɔ boden), som swdherst ligger VKJ 8 ( 1447) ."],"f":["swedherst ) , "]},{"a":"sudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr östersudher (äv. Sdw 2: 1184)."],"f":[]},{"a":"sudher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) i söder . . . in til portin södhir wid torgit ATb 1: 170 ( 1462) . medh hws ok jord södhir til torgit ib. eth stenhuss . . . som ligger ret söder nidh til södre port STb 4: 88 (1505). alnä tal pa ssoma tiomp vidh norrä gatwnä iij alin och xx nor och ssweddher en alin minä en l ATb 3: 334 ( 1522) .","2) åt el. mot söder, i sydlig riktning. högher mwr nordhan fraan stora stenhwseno fram mädh sionum swa langth sudher som klärka gardheren ma at längxto wara Hollman Bir extr 233. miith aa sudhro wägginne innan grindinne skal wara altare michaelis swa at prästen wände sik sudher ib 234 . "],"f":["sswddher ATb 3: 334 ( 1522)","*sudher at , ","sudher ut , adv. 1) söderut, i söder. södhir wt i wingardhin war heet win Mecht 104 . 2) söderut, åt el. mot söder, i sydlig riktning. han (ɔ abraham) färdhadhis sydher wt j landhit (in terram australem), ok badhe j mällan cades ok sur SpV 377 ."]},{"a":"sudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söder. - i sudher, åt söder, i sydlig riktning. swa at prästin wänder sik j söder Bir 4: 85 . - i söder. bildl. jach hawer swarath honum i nor, thet han begeradhe i södher BSH 5: 274 81508). - mot sudher, mot söder. gar han (ɔ:änden) wth til vaca oc gaar framdelis til zabulon mot swdher MB 2: 51 . - til sudhers (til sudher), åt söder, i sydlig riktning. aff thäs twngo som wändis til swdher MB 2: 41 . sik wändandis . . . til swders widh forssen ib. ib 48 . - mot söder. i söder. til swdhers (ad meridiem) äru ephei oc al chanan landh MB 2: 36 . ib 35 . \" som bodho j bärghomen til swdhers \" ib 69 . \" j öknena ther hans lotther war til sdher widh arath \" ib 70 . - undir sudher, mot söder. lotten som tilfwl ljude släkt . . . som är fran ändhe edom, jn til öneth som kallas sun, vndher södher (contra meridiem) til ythersta delin widh swdhra platzen MB 2: 40 . - Jfr sunner."],"f":["södher . ","söder )"]},{"a":"sudherköpungs borghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borgare i Söderköping. STb 5: 77 (1515)."],"f":[]},{"a":"sudherköpungs man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söderköpingsbo. SR 21 ."],"f":[]},{"a":"sudherköpungs öker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dragdjur för färd till Söderköping? ss del av avrad. affradit (av en gård i Harstads sn, Göstrings hd) är 3 1/2 thön korn oc 4 ortuger, syderköpungx-öök, 6 dagxurerke, lamb, höns oc ägh VKJ 30 . ib. 32."],"f":["syderköpungx- . ","-köpingx VKJ 30. -öök)"]},{"a":"sudherland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sydligt land. foo abraham i swdher landen MB 1: 196 ."],"f":[]},{"a":"sudhermadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["södermanlänning. Skotteb 454 (1471-72), Kämn)."],"f":["med art. sudermennena) , "]},{"a":"sudhermer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["längre söderut, längre i söder. (den attung jord . . . som sudher meer ligger i klostersins äghodeel RP 2: 49 ( 1384) . jtem konungzkarit stod fordom . . . myket söder meer än ther nu gör AktKungsådr 32 (1520-t., senare avskr.)."],"f":["söder- . ","-meer )"]},{"a":"sudhermere","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sydligare, sydlig, i el. mot söder befintlig. standher thet skydh pa the nordermere stiärnonne, tha kombir hwast sönnan vädher, star thet pa the södhermere, tha kombir nordan väder PMSkr 293 ."],"f":["södher- )"]},{"a":"sudhersidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["södersida. \" presten scal haffua syne werkestäder ffry i then offe forssen. enskylt pa swdhersidhone \" FH 1: 33 ( 1455, gammal afskr.) . BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) ."],"f":["södersidja: -an BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) ),"]},{"a":"sudhersidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["södersida. Svartb 471 ( 1460) ."],"f":["sodher- )"]},{"a":"sudhertorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i söder beläget torn. thz sudertorn loth han bemanna RK 2: 2087 ."],"f":[]},{"a":"sudherännar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Söderfinanr, södra Finlands invånare. lagman offuer swderfinne FH 2: 104 ( 1437, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"sudhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr half-, hel-sudhin."],"f":[]},{"a":"sudhost subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["sydöstlig vind. Jfr K. G: Ljunggren, Almanackorna och det svenska ordförrådet 89, Festskr. t. P. Skautrup 264. 1 daghen j februario sönnan vädher oc stwndom swdosth mädh haghel PMSkr 368 . Jfr östsudhost och sudhöst."],"f":[]},{"a":"sudhväst","b":[],"c":"","d":"","e":[" . södwesth PMskr 375), subst. sydvästlig vind. 4 dagen (i januari) swdwesth oc stwndom rägn PMskr 367. ib 368 . 4 dagen (i mars) nordwest oc stwndom swdwesth blaser kalth ib 369 . ib 370 o. s. v. Jfr sydhre västre."],"f":["sud- . ","-west (H)"]},{"a":"sudhöst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. sydöst. . . . allan then deel ther ligger millan fornempa eek oc dike j swdöst til fornempda jogan karsons haga Brasks Kopieb 32 (1513)."],"f":["swed- )"]},{"a":"sufl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sovel, det som ätes till brödet. vppä thz atth the forscriffne matskath thess redeligare j smör och ey j andhro soffle them göras schal Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . ib. - sovelstycke. crustum ti brödstykke ok soffwäl GU C 20 s. 156 . leth sofwell KTb 60 ( 1426) ."],"f":["sofwell . ","soffwäl . "]},{"a":"sufl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sofvel, det som ätes till brödet. hans sofl war enkte vtan osudhit kalgardha kridde Bil 711 . suffl loc brödh MD 30 . \" soflit oc brödhit \" ST 481 . baadhe sudh oc köt oc alzkona annat sowil VKR 37 . Bir 1: 281, 284, 294 . MB 2: 24 . Jfr lefs sufl."],"f":["sofwil Bir 1: 281, l284, 294), "]},{"a":"sugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["suga. the (flugorna) äru nu alla fulla ok mätta i säreno sitia ok sughu (för -a) maklika, köre tu thöm af tå koma andra gråhugha, lok sugha sårlikare KS 42 (108, 45) . \" flwgwr ok myg the sugw hans vndher \" MD (S) 271 . hon (lejoninnan) kastadhe han (hjorten) nidher ok sögh hans blodh Iv 2548 . at han (ormen) . . . tilbyria smam oc smam at sugha jordhina (terram sugere) Bir 3: 74 . \" huat ey sögh nakar nakon tima sötasta honagh aff hugorms stiärt \" ib 2: 34 . - di. twe (näml. orma) slungo sik vm hänna spina som annor barn ther sugha wildo ST 259 . ib 326 . ä mädhan modhrin hafwir myölk j brysteno, tha sugha räfs vngane ib 277 . wil thz (barnet) enga hedhniska qwinno xubhz i 325. jak wil kalla . . . ena iudhiska qwinno om thz wil lhona häldir sugha ib. the spinane som thu söökt MP 1: 93 . Lg 3: 446 . MD(S) 267. sugha ut, suga ut, genom sugning tillegna sig. gik han fram ok kkyste iomffru maria för hennas mwn. oc sögh ther wt alzkona wisdom oc konster Lg 663 . Jfr atersugha."],"f":["sögh . ","söökt MP 1: 93 . pl. 3 pers. sughu. part. pret. n. swghit Lg 3: 446 ), "]},{"a":"sugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["suga the (ɔ: smårötterna) swagha alla wäskona, oc krafftena aff trämen PMskr 313. - dia. ablactare (fel för adlactare) suga giffua GU C 20 s. 2 . llactesco . . . börya sugha ib (hand 2) s. 58. ib. helaghe äro the spinane som thu söght MP 5: 221 ."],"f":["suga . "]},{"a":"sugha röf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timjan, thymus vulgaris Lin. \" timum swgha röff Växtförteckn. fr. sl. av 1400-t. hos TH. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7 Jfr \" ib s. 43 ."],"f":["-röff )"]},{"a":"suikna","b":[],"c":"","d":"","e":["sjukna, varda sjuk. KL 289 . tog han at siwkna Lg 90 . \" vm allir likamen siwkna \" KL 263 . Bir 2: 286 . \" the siukna aff siälfwom läkedomenom \" ib 3: 206 . af henne (vreden) siuknadhe antiochus MP 2: 244 . \" siuknadhe af värstom thuänat \" ib 243 . - varda svag. huar siwknar (infirmatur) oc iak siwknar ey MP 1: 327 . Ber 35 . - vara krank, vara svag. jak siwkna for hans älgskogha Ber 44 . \" nar iak siwknar (infirmor) tha är iak starkare \" ib 121 . \" ey skal man siwkna (murmurare; läst: infirmari) i gudhz plaghom ib. - (?) thessa landz folkx högfärdogha höghelikhet är siuknath \" MP 2: 243 . (siuknar för svarar: mädhan iak . . . inghen findher som siuknar (correspondentem) til sua storan oc hethan kärlek Su 16 .) "],"f":["syukna Ber 35 . ","-ar , ","-adhe , ","-adher )"]},{"a":"suiknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sjukdom. \" mik thwingar aldri ok siuknadher \" SD NS 1: 18 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"suker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se soker."],"f":[]},{"a":"sukka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sucka. mer[e]o . . . sukca GU C 20 (hand 2) s. 135. jak wilde, at jak formatte graata oc sukka (härefter sannol. ett til överhoppat) tik (ad te gemere) aff nydharsta jordhinna grwndom Mecht 253 . han . . . sukke til mik (ɔ Jesus), aff jnnersta hiärta (toto quo potest corde suspiret) ib 319 . Jfr fulsukkande."],"f":["konj . 3 pers. sukke Mecht 319 ) , "]},{"a":"sukka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sucka. \" viþ moþor döþ gat iak fast gratet: sukat ok lsyrkt ok lilla latet \" Bu 74 . han .- . . grät oc sukaþe af hiärtans angir KL 186 . Bo 74 ., 156, 189. Bir 2: 276 . Lg 37, 218 . Su 86 . \" sukkadho lthe sara oc tarane flutu \" KL 358 . \" matbidiana sucadhe syrghelika \" Bil 351 . Fl 578 . Al 923 . MB 2: l70. hon . . . sargdhe sukandis, o min herra gudh see ok skodha huru iak är ensamin atirlatin i thässom stadhenom KL 345 . israels affkömd sokkadho fore gudhi, oc ropadho til honum oc beddos nadher MB 1: 280 . \" jak hawer hört hurw önkelika israel lsukka (audivi genitum fiiorum Israel) vnder egipto konunge \" ib 289 . \" the siäl lsom idhkelika sukkar ok lbidhir \" Bo 112 . ib 113 . - sucka öfver. jak sörghir ok sukkar mina ysäld oc onda lykko ST 89 . sukka swa annars synde som thina Ber 50 . "],"f":["suka . ","lsokka Bir 2: 276 ; Su 86 ; ","-ar Al 923 ; ","-as Lg 3: l296; -adho Bo 189 ; MB 1: 280 ; ","-adhes Lg 3: 341 ; ","-ande Bo 113 ; ","-andes Lg 218 . ","-ar , -aþe, -at), ","sukka sik , sucka. hans fadher . . . sukkadhe sik tha halla saara Fr 1352- refl. sukkas, sucka. hwi sukkas thu swa MB 2: 42 . Lg 3: 296, 341 ."]},{"a":"sukkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["suckan. \" sörgh oc dröffwilse, sokkan oc wengan JMPs 561. \""],"f":["sokkan )"]},{"a":"sukkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["suckann. \" han . . . talaþe tel þera mz sare sukan (graviter suspirans) \" Bu 174 . \" mz sukkan oc snöptan \" Bo 218 . \" mz store sokkan oc ömkelicom grat \" ib 213 . thu skalt . .. drikka thit vatn j sokkan ok grath MP 1: 98 . \" mz tarom oc sokkan \" Bo 220, KL 2189 . \" alla högtiders oc glädhis dagha omwändos j sorg oc sokkan \" MB 2: 221 . \" är hon altidh . . . j sukkan ok j wadha \" Ber 27 . ib 34 . thänkiande vppa han idhkelica mz sukkan ok astundan Bo 236 . jak hörir israel önskelika sukkan MB 1: (Cod. B) 553 ."],"f":["sukan . ","sokkan )"]},{"a":"sukker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se soker."],"f":[]},{"a":"sukker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sokker."],"f":[]},{"a":"sukker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se soker."],"f":[]},{"a":"sukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["suck. \" jac är pinther oc mykit ödmiukadher jac röt aff mins hierta sukkä \" SvT 44 ."],"f":[]},{"a":"sukker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sukkafulder","sokka- )"]},{"a":"sukkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? andtäppa. äther man honum (senap) tha styrker han magha ok laather (för lättir) sukkilse (suspiria sedat) LB 2: 50 . dwger han (ɔ: klofflök) for hosthe, och wreker borth swckiilse (suspiria sedat) ib 7: 149 ."],"f":["swckilse )"]},{"a":"sul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sorghsul."],"f":[]},{"a":"sula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr en-, tvä-suladher."],"f":[]},{"a":"sula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["suluhärþer . Jfr MUKopp 100 ."]},{"a":"sula","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sula, skosula. \" seltis öla ok sulur war iudha födha \" Bil 316 . \" aller sömar skal haldha medhan sulur häla ära wndhi fothe \" SO 20 . hwar som siäl sko mz ypnom wirnahulum j sulum äller j owrlädhrom ib. lJfr skosula. 2) det understa i en smälthärd; icke bearbetad malm. Jfr suluhärþer."],"f":["sulna sömber","solna- )","suluhärþer , "]},{"a":"suli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sula 2? (Sdw 2: 545). ty sskattade henne (ɔ en bod) ffor iij mark om ther ffoller en sswlj medh ATb 3: 300 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"sullin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svälla."],"f":[]},{"a":"sulme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad, böld. \" lliur . . . blaanader skriba (för stripa?) scilicet plana (för plaga) virgarum swlme saarswedhi oc affwnd \" GU C 20 (hand 2) s. 93. ath swlmen gaar vtaff handene GPM 2: 311 ( 1508?) . Jfr blodh-, lara-, mun-, öghna-sulme."],"f":[]},{"a":"sulna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svullna. \" swa böria swlna oc swella limine \" LB 3: 174 . bliffwer nagen slagin oppo ögat, saa at thz swlnar ib 7: 207 . ter aff swlnar tarmen ib 261 . \" mitt been begynte både swlna och werkia \" RK 3: (sista forts.) 6139 . Lg 3: 85 . hans saar the sulande ok rotnadhe fasth Di 302 . Jfr utsulna."],"f":[]},{"a":"sulnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. PMSkr 231, 232, 233 . ib 654 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"sulnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. wardir hon (ɔ: fiola) stöt mz wiin ok lagd wppa swlnadh LB 3: 63 . \" ted fordriffwer swlnadh i hwffwdit \" ib 7: 136 . HSH 24: 148 ( 1518) . Jfr tanna sulnadher."],"f":[]},{"a":"sulne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. dughir hwn (ɔ: korsyrth) for swlne oc wärk LB 3: 197 . ib 196 ."],"f":[]},{"a":"sulne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. \" sulmen oc werken förgiks \" Lg 3: 378 . \" lläggir man aff rosir wider siwk ögon tha thagir thz bort swidan oc swlman \" LB 3: 60 . om ther bliffwer swlme bak örat, tag nesla bladh oc stööt thom smaa med salt, oc legh pa swlmen, sza forgass swlmen ib 7: 211 . ib 36, 155 . 205. Jfr fota-, pestilens-, pestilentio-sulme."],"f":[]},{"a":"sult","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss lokalitetsbeteckning. (gränsen går) thedhen til lthen stora stennen iempta bredhasundzholma a nörra sult loc myt i watnet, mellom hendelöö ok norra sultene Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Musieförening 1916 s. 91 (1384)."],"f":[]},{"a":"sulter m","b":[],"c":"","d":"","e":["hunger, hungersnöd. ad the giffue thet (slottet) snarligen vp for sult oc swar siwkdom skuldh BSH 5: 163 ( 1507) . \" stoor swlther kom j landet \" MB 2: 207 . RK 1: (Till. t. LRK) s. 233 . Jfr sylt."],"f":[]},{"a":"sultin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svälta."],"f":[]},{"a":"sum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = summa 2. . . . huilka . . . penninga summo kännis jac . . . oc myn älskelica husfrv . . . fwllelica i godhe nöghyo alla redhelica i enwm sum wpborith haffwm SD NS 3: 165 ( 1416) . för en svm päninga Arfstv 44 ( 1461) . vilde her ture latä scriffue the breff lwdhendis pa höghare swm ib 94 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"sum","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["samt adv. och pron. L. A) konj. 1) som, såsom, liksom. Jfr Sdw 2: 1309. läth thär wppa (ɔ en pulverblandning) litith aff starko hwito ätikio rörandis samman som en gröth PMSkr 432 . \" adamas är en dyr sten haffwandis lit maxan som rostogth järn \" ib 457 . - med korrelatet sva. at thu lös mic . . . swa som thu löste the jomffrwnna SvB 408 (omkr. 150). som, såsom, på det sättet som, på samma sätt som, på sätt som. alt sum thet star nu SD 8: 169 ( 1362) . - som, såsom, i likhet med vad, i enlighet med vad. . . . swam giffwit och scriffuit är j abo aar, dagh ok rwm, swam forscriffwith stoor Svartb 562 ( 1513) . ","3) lika väl som, liksom, så väl som. kendes the thöm pa alle syde ware offuer ente och forlichte om lösörena som om grunden SJ 2: 149 ( 1489) . \" jtem om siäla daghen äpter messona som daghen til förende äpter siäla afftansangen . . . bör honum . . . jn procession ganga \" PK 58 .","5) så mycket som, vid passs . . . ok äre hwsen goodh som xij mark FMU 4: 343 (omkr. 1470). Stock Skb 191 (1521). 11) som. förstärkande. i omedelbar förening med en superl. som han stoodh som bätzst, tha sagde han . . STb 1: 399 ( 1482) . 12) så vitt som, så vida, så visst. jtem skal fodermarsken engen makt haffue nogen fodring fordrage eller penninga ffor henne taga . . . som han vill ware vid sine äre oc wthen tiwffuerj Arnell Brask Biᴵ 33. 13) såsom, så viss som. gud . . . vnne mik tik sköt athersee / mz frögd ok gläde som iak tik, an EK 1913 f.; jr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 511. haff miskund ower mina syndher, som thu ympnith thäs maktogher är SvB 152 (omkr. 1500). - eftersom, enär. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 670. . . . i the manzbotinne som han skyllogir war som han aff dagum tog nigils olafson ATb 1: 172 ( 1462) . 14) i det samma som, just som, under det att, medan, då. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 248 ff., 2: 28 ff. han skip, som thet war fractadh medh köpmansgotz fraa danzeka STb 1: 132 (1477). som han stoodh som bätzst, tha sagde han . .. ib 399 ( 1482) . - närmande sig konditional innebörd. eth stenhws . . . öffwarst j hörneth j the grenden . . . pa norre sidhone som man gaar nidher j grendene ib 2:179 (1486). son, då. i förening med ett föreg. tidsuttryck. nw som the byggia fast MB 1: 175 . \" tha som wars herra lykame lyptis fal at thin knä \" ST 191 . thentidh som daghadhis badh abotin ib 285 . annath sinne tha som the mässan sanghx Mecht 45 . nar som sangx tractus ib 103 . \" ginstan som leedh när mynnat kom torpet fult mez strokröffwarom \" Lg 3: 541 . \" slaa fämthan när the ärw drwkne. oc när som tarffwas. haffwa hara hiärta PMskr 125. när som bläses i baswn märker samman skikka spetzen \" ib 137 . oleff . . viderkendes . . . at han slagit en biscop cortz tienere j häl nw j tette her möte och samquemdh, som war kera nadege herre war her j stadin jnkomen och fridh war STb 3: 339 (1497). strax kom ängilen som barnet war fööt, til ioachim Lg 3: 610 . \" fik jemsköt helso som han saa clädhit wt väct \" Bil 302 . han sände mangom vigt bröþ. hwilke ämbrat worþo hele som aato af þy (statim ut ex eo perceperunt, sanati sunt) KL 191 . 15) vad beträffar det som, apropå det som. kere her tureb [så] oc gode besynnerlig ven som wi senest snackede med eder om adelkona barn oc theris arff epter lagen . . . tha funne wi sedhen wi skildes wid eder her en alstinges gammal book rett vesgösk lag . . . oc . . . funnom thetta capitel . . . om adelkona barnss arff HSH 16: 101 (1527, Brask). - Jfr genast(Sdw 1: 393), mädhan-, strax- (Sdw 2: 518), sva-, thy- (Sdw 2: 752), þär til- (Sdw 2: 781), äv. Sdw 2: 1086), ä sva- (Sdw 2: 1086), äptir- (äv. Sdw 2: 1137) sum (-som) samt nar 3. B) rel. adv. och pron. Jfr G. Lindblad, Relativ satsfogning i de nordiska fornspråken 113 ff., 121 ff. 1) rel. adv. varest, där. gifuer iagh wårfru clostre i wastenom, som iagk min lagerstadh walldt hafuer, fyra ottunga jordh Bjärka-Säby 359 (1384, avskr.) . ib. tha hafdhe clostret . . . twa gatubodha wpa sama tomptinne, som nw sta the twa, som ingolfuer a kärdho VKJ 3 ( 1436) . . . . en gardh . . . nest swnnan breda grenden . . . som han nw öffuerst boor wijdh almenningxgatan ok grenden STb 4: 93 (1505). - i förening med best. form av längd i uttryck angivande ngts längd. een vpbögdan tregardh medh kellere vnder garden som lengden är nidh at grenden xij (12 1/4) alna och eth quarther SJ 2: 98 ( 1487) . \" huilken gardh som är lengden xxj (21) alen wiidh ghatan nidh ath grenden medh knwtana ib. \" ib 117 ( 1488) , 146 (1489), 170, 176 (1490), 272 (1495). - Jfr thädhan sum (Sdw 2: 759) samt huru 1, hvar, pron. 2 och hvar, adv. och konj. 4. 2) rel. pron. som, vilken. fore the beredningh sem är xxj mark JämtlDipl 143 (1391-1406). Svartb 563 ( 1513) . - i förening med en följ. superl. Se Sdw 2: 1309. - i förbindelse med en följande prep. (oftast ställd i omedelbar förening med satsens verb). aff . . . ärkebiscopp paþere . . . ok aff hans kanunkum . . . sum the vitnaþo ok svoro epterSD 8: 195 (1362). suman är xlij (42) marcker som garden foe soldes SJ 2: 98 ( 1487) . \" ath the enlige och venlige forlichte ware om for:ne arff, som hustrv elzebe sin fritskylling fore (härefter sannol. ytterligare ett fore uteglömt) retta tha vplade STb 4: l93 (1505). ss indirekt obj. at thu lös mic . . . swa som thu löste the jomffrwnna, som draken han wilde fförstäkkia hennas liff \" SvB 408 (omkr. 1520). - i förbindelse med korrelat bestående av en hel sats. effther thet ath stadhin är kommen wl till forende, som gudh thes loff haffue STb 1: 246 (1480). - hwart eeth som (fel för af) thessom dywrom J Buddes b 105 ."],"f":["som . ","sem JämtlDipl 143 (1391-1406) . swam Sva rtb 562, 563 (1513)),"]},{"a":"sum","b":["pn","kn"],"c":"pron.konj.","d":"konj. samt ","e":["1, 2, hvar (n. hvart), pron. 7, hvilikin 3, 4, 5, 6. C) interrog. adv. i indir. frågesats. hvar, hvarest. han sagde . . . hwariom som han skulle wäre RK 2: 8590 . ib 8588 ."],"f":["som . ","sym SD 6: 149 (1349) ),"]},{"a":"sumar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se somar."],"f":[]},{"a":"sumastadh soma","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = sumastads. skinande liter synis somastadh a hwidhinne MB 1: 361 ."],"f":[]},{"a":"sumastads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på somliga ställen. sumastads . . . sumastads, på några ställen . . . på andra ställen. annar akrarin . . . hulkin ther somastadzx är stenoghir . . . somastadz vantir Bir 2: 308 ."],"f":["soma- )"]},{"a":"sumber","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. L. ","e":["någon. 1) pl. några, somliga. tha han sadde, komo som kornyn oppa almanna wäghin MP 5: 166 . - suma stadhi, se staþper (Sdw 2: 479). 2) någon; en del; till en del. som sädhin fyol j ena godha fruktsama jordh MP 5: 166 . \" mistes sommer delen aff the gotzeno som skiparen före PMskr 21. faller sommer hären oc sommer fly \" ib 159 . \" somt aff folkidh \" VKU 82 ( 1555) . - sumber . . . sumber, en del . . . en annan del . . . the hade mätit, at the knytha bögningh . . . är som ij (2) alna högre, som i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) alin högre STb 2: 286 (1488). - sumt . . . sumt, delvis . . . delvis, ett stycke . . . ett annat styke. akte vi nu drage . . . aat vastena . . . hvar oss thetta oföre thet ey betager vi vele doch biude til thet beste sompt gaa oc sompt aaka HSH 14: 87 (1526, Brask). 3) somlig, ett slags. saandher til ath göra mwra är manghskona, sommer är swarther oc graffz wp aff jordhenne PMSkr 361 . bärgitt aff huilko alunit görs är huiter steen, och gool inblandh, och än sommer brun ib 641 (senare avskr.)."],"f":["sompt HSH 14: 87 (1526, Brask). n. pl. som MP 5: 166 ),"]},{"a":"sumber","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["någon.","1) några, somliga. \" at seia þän heþar värþogha iacobum. som. . . sumi sigia varom härra vara licastan at änlitis siþum ok limnaþe \" Bu 193 . bönderne fiollo ok summi rwnno RK 1: 2723 . the (djuren) haua hor, ok hwassa klor, ok bite, ok lhwassa tändär, sik medh wäria föri thy thöm må skadha, ok sum haua warlek ok lättan likamma, at flya thet thöm må skadha KS 4 (7, 4) . Bir 1: 204, 2: 305, 3: 98 . som barn motte lag till riddare sia them som än i tånom lå RK 3: (sista forts.) 5193 här synas som thing vnderlik MB 1: 390 . - i förening med ett föregående el. efterföljande thän. tha saghos summi aldrig meer RK 1: 123 . \" tha wart han vrede summwm them \" ib 176 . han . . . aflät at göra som the thing (några af de ting, några sådan ting) som honum lyste Bir 3: 447 . - sumir . . ., några . . . några, somliga . . . somliga, några . . . andra. waldo somi sergium ok somi formosum Bil 759 . sami nima book ok somi nima hiook GO 341 . ib 286, 407, 409 . Bir 2: 304, 306 . MB 1: (Cod. B) 539 . summi hördo messo ok summi saato summi gingo ok summi aatho RK 1: 708, 709 . \" thz war summum liwfft ok somum leet \" ib l651. ib 3: 4009 . \" som skipp komma hiith och somme komma tiith somme komme fram in till nylandh somme till suttyngen och till aalandh och somme tiil nya kalla hampn somme tiil ryggia . . . somme komme till godha hampn och noghra stötte aa haffsens strandh \" ib 3709, 3710, 3711, 3713, 3714, 3715, 3717 . \" sighia vise mästara, at sumi män af sin natur lik skipilse äru träla ok vndidåna . . . ok sumi män äru herra \" KS 28 (70-71, 30+). äru andre tolf dygdhe, the sik haua til lmanzens sidhi ok äthäue, ok the äre summa i manzens skälum .. . ok summa äru i manzens hugh ok wilia .. . . än andra alla äru i manzens didhom ok åthäuom ib 18 (45, 19) . ib l673 (158, 70). fiskarin . . . takir . . ey alla fiscana sändir vtan först soma oc swa soma til thäs han faar thom alla Bir 3: l291. war herra skapadhe sdom thing ärlikare än som MB 1: 74 . \" saloghar man bar . . . som barnen (några af barnen ) a sinom bak ok som drogh han äpte sik \" Bu 172 . Bil 481 . - i förening med ett föregående el. efterföljanmde thän. latande bort taka soma thera goz (aliorum bona auferri permittendo) ok lagdhe oppa them soma thunga oc thollica skatta Bir 3: 353 . - sumir . . . sumlikir, d. s. hwi hafwa some mykyt hart hiärta oc somlike vndirlikin hugnadh Bir 2: 304 . adhrir . . . sumir, se annar 3. - sumlikir. . . . sumir, se sumliker 1. 2) någon; en del; till en del. han dictadhe them ok scref sina thro rät ok sidi en del epte judha laghum ok en del äpter cristna manna sidhum. som (för somt?) dictade han aff nyio Bil 726 . \" al thenna for:da godhz hwart thera vidher nampn fore sik war gamalt frälse ok klostrene meth allom rät vp a komidh, sompt thet velborne män ok quinnor haffdhe them gifwit fore sina siäl, ok endels thet the haffdho laghlika fangit meth köp ok skipte \" SD NS 2: 157 ( 1409) . \" om the summo peninga, the rytter haffwa alla lredo faath, oc än somth til baka staar \" BSH 5: 6 ( 1504) . \" vi viliom thz nw somt (en del deraf) bort sla \" Fl 1317 . \" sompt hans folk (en del af hans folk) vidh skipin bidha \" ib 2036 . war herra . . . lät iordhina soma (till en del) wara bara MB 1: 58 . sumt . . . sumt, något . . . något, en del . . . en annan del. sompt giäldir gudh ok sompt östan wädhir GO 860 . - sumir . . . sumir, till en del . . till en annan del, delvis . . . delvis. fötren (på bildstoden) waro some aff iärn, oc some sköre som staal (pedum quædam pars erat ferre, quædam autem fictilis) MB 1: 14 . 3) somlig, ett slags. sumliker . . . sumber, se sumliker 4. - ett visst slags? sombir (troligen felaktigt; för tombir?) man miste gärna eth sith ögha vppa thz at hans granne miste siin badhin (vir gaudet vanus solo fore lumine clarus vt conuillanus plangat vtroque carens) CO 1052: jfr Rydqvist 4: 315, 320; Kock, Medeltidsordspr. 2: 408 f."],"f":["som LB 4: 312 . n. (nom. och ack.) sumpt UplL Conf. somt Fl 1317 . ","lsomth BSH 5: 6 ( 1504) . ","sompt SML Conf.; Fl 2036 ; GO 860 (på två st.); SD NS 2: 157 ( 1409) . ","soma MB 1: 58 . pl. nom. m. sumir UplL V 6: 1, 14: 13. swmir MB 1: (Cod. B) 539 . ","sumi Bu 193 ; KS 28 (70-71, 30; på två st.). summi RK 1: 123, 708, 709, 2793 . ","summe MB 1: (Cod. B) 528 . ","sommir ib 539 . ","somi Bil 759 ; GO 342 (på två st.), 407 (på två st.), 409. some MB 1: 14, 155 ; Bir 2: 304, 306 . somme ib 154; MB 1: (Cod. B) 528 ; RK 3: 4009 . ","soma GO 286 (på två st.). 409. somma RK 3: 4009 . f. swmar MB 1: COd B) 539. summa KS 18 (45, 19 ; på två st.). n. (nom., ack.) sum VGL II Forn 38; KS 4 (7, 4) . ","som Bu 172 ; Bil 481, 726 ; MB 1: 74, 390 ; Bir 1: 204, 3: 98, 447 ; RK 3: 3709, (sista forts.) 5193. somp Bir 1: 204 . ","somme RK 3: 3710, 3711 . 3713, 3714, 3715, 3117. ack. m. soma Bir 3: 291, 353 . ","somma KS 63 (158, 70 ; på två st.). dat. summum RK 1: 651 . ","summwm ib 176 . ","somum ib 651 . ","somom Bir 2: 304, 305 ; 306. sommom ib 305 . ","soma ib 3: 353), "]},{"a":"sumlikastads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["somligstädes, på somligq ställen, på några ställen. Su 52 ."],"f":["somlika stadz )"]},{"a":"sumliker","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["1) somlig, åtskillig. li förbindelse med koll. subst. i warum barndom wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur, flere hardhä ok oganghlichä än ganghlichä . . . mädh somlichum allmoghä SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - pl. några, vissa. nytia han galdra ok somlik (quibusdam) diäfwlzlik ordh Bir 3: 196 . \" i somlikom stykkiom är lofflikit at göra klena oc faghra gärning \" Bo 18 . \" somlike guz kiänne swenä (quidam ex fratribus) fölgdo honom \" KL 151 . epter sompleca gudz wina radhe. SD NS 2: 53 ( 1408) . - några, somliga. somlike härdhu sik Bil 246 . syntis sanctus olafws somlekom j härenom ib 866 . somlike twäka ther vm hvars brullöpe thz var som giordhis i chana galilee Bo 58 . ib 137 . Bir 1: 45 . RK 3: 2370 . \" ther wäxr trä ther bära wl somplik mz spannom trodhne full \" Al 5246 . \" somlike thera hafua ey gudz kärlex röthir Mp 1: 84. somlike af iudhomen ropadho til pylatum \" KL 388 . \" somplike aff os sloppom mz list ett personligt pron. vi kunnom ther äkke somlike (d. v. s. några af oss) skön aa \" Bo 2343 . - i förbindelse med subst. i best. form. somlkie iudhane (några af Judarne) vpfyltos mz afund KL 140 . somlikin lambin vordho swartaste vargha Gr 299 . langir wägir är ther mällan somlika kirkionar VKR XVII . - sumlikir . . . sumlikir, somliga . . . somliga, några . . . några, några . . andra. somlikie varo mz aposlomin ok somlike mote them KL 157 . \" af somlikom människiom vtgar diäfwlin gerna . . . . ok af somlikim ey vtan nödoghir . . . . thy at diafwllin ingar j somlika for thera foräldra synde skuld . . . j somlika ingar han for thera wantro älla for nakra andra synd skuld \" Bir 1: 99 . \" slikte sik til een stoor skalker menelaus aat nampne, oc staal wt aff templet mangh kosteligen gulkar somlighen bort gaff oc somligen saalde för päninga \" MB 2: 291 . Bir 1: 381 . 382, 2: 154. GS 31 ( 1380) . \" mykit atskill somlik mörkin ok somlik (differunt . . . tenebræ a tenebris) \" Bir 1: 368 . - sumlikir . . . sumir, d. s. somlica haua meera samuit oc somme minna Bi5 2: 154. RK 3: 3971 . - sumir . . . sumlikir, se sumber 1. 2) pl. några, några ssom helst? vardh hon wärdogh ath kallas brudh aff honom medh gudhelikx skins snille höghelikare än somlike andre VKR II . 3) någon; en del. li blandh haghleth fiöl somlikit som halfdhe enna iomfru liknilse Lg 70 . \" etertänt dywr hwilken mot mik gingo . . . thwingande mik stundom somlik (division) ok stundom al sändr \" Su 434 . - sumliker . . . sumliker, någon . . . någon, någon . . . annan, en del af . . . en del. fiol somlikin sädhin widh väghin . . . oc somlik fiol j stenogha iordh . . oc somlikin fiol mellan terna oc tidzsla . . . ok somlik fiol j godha iordh Mp 1: 84. 4) somlig, ett êêslags. sumliker . . . sumber, somlig . . . somlig, ett slag . . . ett (annat) slag. mirra [är] somlikin sma ok som stoor LB 4: 342 ."],"f":["lsomlik MP 1: 84 (på två st.) . somlikin ib (på tvåp st.); LB 4: 342 . ","somlikit Lg 70 . ","somlikum SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). somlichum ib 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . pl. nom. m. sumlike MELL B 271: 1 (på två st.). somlike Bil 246 ; KL 157, 388 ; Bo 58, 137, 233 ; MP 1: 84 ; Bir 1: 45 ; VKR II . ","somlikie KL 140, 151, 157 . ","somplike Al 1372 . ","sömlike Bir 1: 380 . som.lica ib 2: 154 . somlige M'B 2: 310. sommeligheRK 3: 3971. f. somlika Bir 1: 381 . ","sombliga GS 31 ( 1380) . n. (nom., ack.) somlik Bir 1: 388, 3: 196 ; Su 434 . ","somplik Al 5246 . ","sumlekin Gr (Cod. D) 393 . ","somlikin ib (Cod A) 299 . ","somlighen MB 2: 291 . somligen ib. ack. m. somlikä KL 157 . ","somliga MB 2: 310 . ","sombligha RK 3: 2370 . ","somlika Bir 1: 99 ; VKR XVII . ","somlikom Bo 18 ; Bir 1: 99, 382 . ","somlekom Bil 866 . ","somplika StadsL Köpm. 20: 1. sompleca SD NS 2: 53 ( 1408) ),"]},{"a":"sumliker","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) några, somliga. \" thy at han wäl wiste, swa oc sommarlike flere aff os. j huat mata . . . bo jonsson the gotzen aff honom took \" Reuterdahl Kyrkohist I II 2: 530 (1398)."],"f":["sommarlike ) , "]},{"a":"summa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det högsta, det förnämsta, det hufvudsakliga. aldra fulkomplghetinna summa Su 261 . - undir ennne susunmmo. i hufvudak, i hufvuddragen. af thässo som nw är sakt, thikkis vndir enne summo (summatim) ändat vara af vars herra pino. thz som giordhis i threm tidhomen Bo 183 . - ivir summo, i hufvuddragen, summariskt. at iak skuli alt ower summo stakkot sighia Su 110 . 2) summa, belopp. thesse forscripna summa penninga BYH 1: 193 ( 1384) . lagde tilhopa . . . xij lkM dragmas argenti swa storom (för stora) swmmo silffwir MB 2: 318 . \" togho af them ena stora swmmo gull \" ib 310 . \" förs stora swmmo j gulle ib 312. thzx som them syntes aldztingx olofflikhet at halda ällar göma li pänigga taal äldher swmmo (sub forma pecuniæ) \" Su 55 . \" är thässe summan i päninga tal xl march twa marc minna \" SD NS 2: 86 ( 1409) . fore fyra hundradha marker swenska päninga . . . hwilka iak . . . i enne summo vpburet hafuer ib 1: 336 ( 1404) . wi hafuum takit ena summo aff herre gudhmunde, som är xx mark, for alt thet herra jönisse atte ib 37 (1401). een summar stark RK 1: (sfgn) s. 173 . horo for[näm]de summor skolo warda betalada BSH 5: 6 ( 1506) . \" ath faa saadano somme ib. \" SJ 238 ( 1454) . FM 107 ( 1498) . - uppgift el. föreskrift om summan el. beloppet af det som skall erläggas. at wii motto blifua aff med (d. v. s. slippa att erlägga) thetta smör, oss engen stadz staar i swmmen BSH 5: 491 ( 1511) . - Jfr hovudh-, hvitpännigna-, iärn-, pänninga-, silf-, skat-summa."],"f":["summa: -o SJ 238 ( 1454)"]},{"a":"summa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det högsta, det förnämsta, det huvudsakliga. thriffwandi[s] dagh widher dagh j godho wnfik hon alla dygdha swmma (virtutum summam apprehendit) Mecht 8 . är hon (ɔ Maria) alt manönsisn summa helsamlighin sak (summa salutis - läst salutaris - humanæ causa) SpV 200 . ","2) summa, resultat av en addition. summan aff thät afflat som giffuit är til tässa äptirscripna böner äv xl twsand aar oc xl aar oc xlvj dagha afflat SvB 112 (omkr. 1500). - summa, belopp. stod olaf jönisson til ath han war laris diäkn skyllogir iij fat järn ok i mark päᵍᵃ atir aff the sommone som olaf war skyllogir nigils andhirson ATb 1: 173 ( 1462) . \" for ena suma peninga \" SJ 2: 2 haffuer opburet mxl (1040) mark ib 192 ( 1491) . wore thet saaka ath renthen ey swa wtginge arlighe och redelica tha ökades förscrifne soma ib 218 (1492). wtgiffuet smederne för alt j ene swmo xiij & ij öre Stock Skb 193 (1521-22). haffwer jac loffwad honom ena somma gwl ther fore Troj 255 . lib 256. 3) sammanfattning. här thwärt amothe, lastanna swmma sik framteande mz siw sinom wanskapilsom SpV 136 . fadhir gör thänna atskilnadh, jak bidher tik först widh ena swmmo (summatim), ok swa eghlika ällir enkannelika ib 158 . . . . ok thär mz j thänna samma clausula ända wara collacionem älla samman talan, j sinne swnmo (summum totius collationis nostræ terminare) ib 465 . \" fför thy at man ekke wäl begripa hwart ordh j store swnmo, ty wil jak här äpter aatskilleligha wttydha the xv ordh som ärw j ängilsens helsa JMPs 530. - Jfr hovudh-, pänning-, pänninga-, pännings-summa. \""],"f":["suma SJ 2: l2 (1474) . soma ib 192 ( 1491) , 218 (1492); Troj 256 . ","somma ib 255 ),"]},{"a":"summe","b":[],"c":"","d":"","e":[" vndher warth kors äre x m rydare . . . och x m fotgangandhe vthen thy ther fölia somanom (Cod. Holm. D 27: summana; orig. torde ha haft en form av sömare, packhäst) och vagna köra och kosth föra (exceptis aliis, qui sarcinis et curribus et inducendis victuabilibus exercitus deputati sunt) Prosadikter (Joan prest) 348 ; jfr H. Toldberg, Ark. f. Nord. Fil. 76: 14, 20."],"f":[]},{"a":"summera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["summera, sammanräkna. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 978. the spisningenä, som kom aff calmarna resa, huilkin summerath och lagd war fore lvj (56) marck STb 1: 50 ( 1476) . - sammanslå, inräkna. skal . . . folmar haffua . . . alla the paalar och bygning (o. s. v.) . . . fore hwndrade (100) marcker stocholmeska oc ther är folmars tyende pening vty recknadh oc swmmerath SJ 2: 92 ( 1482) . - Jfr ivirsummera."],"f":["-ath )"]},{"a":"summera","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["summera, sammanräkna, sammanslå? gik ther aff (af häradet) xvj (16) kör oc vi (6 t:or smör i arlichan skath oc swmeris i päninga räntho BSH 5: 491 ( 1511) ."],"f":["swmera . "]},{"a":"sun","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se son."],"f":[]},{"a":"sun","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se son."],"f":[]},{"a":"sund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sundhet. helsa, helbregda tillstånd. i förbindelsen lif ok sund. the drapo thom strax i sama stundh oc stodo fulfaa for liiff oc sundh RK 2: 9250 . \" j sta mich före lijff och sund \" ib 1288 . ib 1378, 6190, 6210, 6511, 8975. haffuw wi loffuith ok sagth . . . alle thee oss haffue sagt fängilse staa for liff oc swndh BSH 4: 227 ( 1497, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"sund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. sund. eet sund . . . som mange fara iui mz lifs vaþa Bu 498 . \" var färiokarl fatöks folks iuir þät sundet ib. a sundsens strand \" ib 499 . \" annan vägh sundet ib. annan vägh ens hafs sund \" ib 521 . \" tha the komo mit a swnd \" Al 5005 . \" ther är nw badhe sio ok swnd ib 1514. \" ib 4700 . RK 2: 8970 . ath for:de öö och holm och sondh var lagh köpt FH 6: 77 ( 1492) . medhen swndith will stärkas BSH 5: l157 (1507). ib 114 ( 1506) . FM 593 ( 1513) . - i ortnamn. in gatasund SD 2: 404 ( 1304) . in fløtasund ib. - Jfr flut-, leþ-, smasund samt midh-sundis."],"f":[]},{"a":"sund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sundhet, hälsa. \" li förbindelsen sund ok salikhet. här med ider käre härre then alsmäctogasthe gud befollandes med liff och siäll swndh och saligheth \" GPM 2: 168 ( 1503) ."],"f":[]},{"a":"sund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*sunda karl , "]},{"a":"sundbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss inbyggarbeteckning . . . kerdhe til haluard i lergisnor oc alla swndbyggiara ath the haffdha bygth en wärka mällan lergis nor oc lerghe AktKungsådr 12 ( 1442) ."],"f":[]},{"a":"sunde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1309."],"f":[]},{"a":"sunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sund, frisk. \" thed holler mannen swnd \" LB 7: 168 . tz . . . gör menniskiona lustig och swndh öffuir alt sith liiff ib 178. ib 6: l105. gud, then edher herredöme swndt spare tiil siäll och liiff FM 572 1513), ib 678 ( 1517) . gud . . . then iak edert herre(döme) met liiff och siel swndh och saligh ewighe befeller ib 607 ( 1513) . ib 200 ( 1504) , 587 (1513). Jfr osunder."],"f":["swndt )"]},{"a":"sunder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" (i användning ofta närmande sig ett adj.) och adj. L. A) adv. 1) sönder, i sönder, i stycken. jtem ii öra fför en kalk söndher wär Kumla kyrkas rb 73 ( 1499) . \" tha riff tästen söndher warlika j bräddenom litith \" PMSkr 411 . 3) i (avskilda) delar. i thy rumeno skal eet lhws wara. hwilkit swndor skal skiptas mädh enom mwr i tw hws aat ändelango fraan korenom Hollman Bir Extr 233. Jfr i sunder (s. 346). B) adj. söndrig. gaff aalexsandher gulsmidh sigh i heligelicama gille meth en swndher sölff skaal HLG 3: 27 (1518)."],"f":[]},{"a":"sunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sund, frisk. jac magnus pedersson . . . svnd oc karsk till lmith liiff oc sinne NMU 1: 141 ( 1480) ."],"f":["svnd )"]},{"a":"sunder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sönder, i sönder, i stycken, i delar. kiände han sin sco wara sunder Bil 249 . \" been ok arma waro honum swnder \" Al 3508 . \" tha hiärtadh är sunder \" MB 1: 434 . thz är synth aa hwsune hwar beenith är sundhir GO 267 . \" thz syndher är \" LB 2: 47 . \" lhans krop war saar ok synder \" MD (S) 271 . \" the graff war heel hwarghin swnder \" Al 3401 . \" tit glaffuen är helt oc mit sunder \" Di 70 . 2) utan bestånd, utan kraft, ogiltig. dömdes then köp swnder som oleff persson i tartila giorde med anna ibidem BtFH 1: 183 ( 1507) . ib 286 ( 1509) ."],"f":["synder . ","lsyndher . ","syndir Bir 2: 329 . ","sindher Di 273 . ","sondir MP 2:6),"]},{"a":"sunder brista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderbrista. \" laomedon stak sith glaffwen oppa nestorem saa ath thz synderbrast \" Troj 29 . \" swa som eth kar som ffulth ware mädh bästa oc ffärskasta wiin, sönderbrusthe aff wiinsens stark[h]het: swa söndherbrasth hans hiärta fför kärleksens mykelighet JMPs 444. \""],"f":["synder- . ","sönd(h)er -),"]},{"a":"sunder brista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderbrista. vardh hon .. . swa hardhelika piint at al lhänna been södnerbrusto KL 316 . söndirbrast thz skyuit som lhängde vt for thera hälgasto mönstrre ok rifnadhe thwärt nidhir gynum i twa lyti . . . ok stenhallana söndir brusto MP 2: 21 . sundir brast limin j sma stykke VKR VI . banerstangin swnder brast RK 1: 3245 . - bildl. theres kerlekx bandh tha söndher brasth RK 3: 1201 . - Jfr brista sunder."],"f":["sönder- . ","söndher- . ","söndir- )"]},{"a":"sunder bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sönderbryta, sönderkrossa, krossa. \" natalia . . . baþ þöm ängom för ben sunderbryta än siom bonda \" Bu 522 . sundir bryta larin a thöm korsfästo Bo 205 . ib 206 . saa han siin afgudh sönderbrutin KL 308 . \" än thot mang (näml. kärl) syndir brytas (confrigantur) \" Bir 3: 117 . wingardhanna gardher oc hägnadher är synderbrwtin ib 4: 7. RK 1: 889 . - sönderbryta, upprifva. the haffua brona sönder brutit RK 1: 2294 . - bildl. mädhir sundir brytilsom skal iordhin som är iordhenue älskare sundirbrytas, thy at krppins sunderbrytz mz dödhenom ok siälin mz pinom MP 1: 14 . - Jfr bryta sunder."],"f":["syndir- . ","sönder- )"]},{"a":"sunder bryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sönderbryta, sönderkrossa. displodere synder brvtha ok sönder slytha GU C 20 s. 456 . lledo . . . dere skada sönder brytha ib (hand 2) s. 70. allla almennelika jordhinna hammar är syndhirbrythin (confractus est matteus universæ terræ) SpV 484 . noe ark . .. smittadhis oc sönderbrötz, äpther theras wthgangh som j hänne waro JMPs 539. Jfr: warder en stor spägil brotin swnder j mang sma stykke MP 4: 82 ."],"f":["synder- . ","syndhir- . ","sönder- . ","-brvtha )"]},{"a":"sunder bösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (genom bullande) sönderslå. stadhen sampnadhe sik i en hoop / oc gingo til palazith i et lop / hans porta alla sunder bösto Al 8029-8031."],"f":[]},{"a":"sunder dängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderslå, sunderbulta. tha bödh hofdingen sanctum julianum a nyvt medh knöplom allan swnder dengiä J Buddes b 79 ."],"f":[]},{"a":"sunder ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå sönder, brytas, krossas, brista. glaffwonen brwsto oc stwmpena flwgo j wädered sköllar och hiälmar söndergyngo Troj 28 . \" hwlken skyp tha brwtho oc söndergyngo ib 107. \" ib 241 ."],"f":["sönder- )"]},{"a":"sunder ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå sönder, brytas, krossas, brista. fiöl han mykyt hardelica swa at sundirgik khans armbir KL 364 . \" thit hiärta mon nu sunder ga \" Iv 108 .at thit hiärta syndir ginge Bir 2: 269 . \" adamas brydz ey ällir syndir gaar aff slaghom \" ib 221 . \" tha nidherfyllo all affgudhen oc söndher gingho \" Lg 3: 644 . axeln skal snarth syndher gaa RK 3: 2567 . - Jfr ganga sunder."],"f":["syndir- . ","söndher- . ","sunder ga. syndher gaa. pres. syndir gaar Bir 2: 221 ),"]},{"a":"sunder gnagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sön dergnugga. tha synder gnogho (confricantes) the axen Bir 4: 64 .","2) förderfva, utrota. \" ey skal liak nw ythermeer wara mz idher til thäs thän näffsther wardher äller swndher ganghen som syndena giordhe \" MB 2: 18 ."],"f":["synder- )"]},{"a":"sunder hugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderhugga. \" i otalik mang stykke sundir hioggo the hänna licamma \" Gr 287 . Jfr hugga sunder."],"f":[]},{"a":"sunder klyva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klyva, skära el. hugga sönder. hector . . . hwg honom . . . mz siith swärd oppa hiälmen . . . at han mz makt sönderklöff cyrklen ellkir ryngen j hiälmen Troj 175 . Jfr klyva sunder."],"f":["sönderklöff ) , "]},{"a":"sunder knosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderkrossa, krossa. \" sundir knosadhir af faleno \" Bo 94 . ib 149 . - sönderkrossa, söndersmula. brödhit theras war . . . swndher knosat j smaa smolor (in frusta comminuti) MB 2: 24 . - sönderslita. skal iak swnderknossa oc sargha idhert köt (conteram carnes vestras) mz torn oc tyslom MB 2: 93 . 2) krossa, i grund slå, förderfva. sönderknosade (contrivit). them mykit j gabaon mz store plagho MB 2: 28 . - förstöra, förderfva. kroppin skal stundom thwingas oc äkke sundir knosas (affigendum est corpus sed non conterendum) Bo 139 . - Jfr knosa sunder."],"f":["sönderknosa . ","swndherknossa MB 2: 93 )"]},{"a":"sunder knosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderkrossa, krossa. - bildl. smälekin söndhirknosa (conerit) hoghin, mz ordhom oc gärningom ok mödhö SpV 150 ."],"f":["söndhir- )"]},{"a":"sunder krasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderkrossa, krossa. en qwinna . . . nidher kastadhe eth storth stykke aff en qwära sten, oc bräkte hans huffwodh oc swndher krasade hiärnan MB 2: 102 ."],"f":[]},{"a":"sunder krasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderkrossa, krossa. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 148. qwinnan skal söndherkrasa (contere) tith hwffudh JMÖ 122 ."],"f":["söndher- )"]},{"a":"sunder krosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderkrossa, krossa. int[ere]re söndherkrösa GU C 20 (hand 2) s. 37. minuo . . . myntzska et componitur com (ɔ comminuo) sönder krosa ib s. 144 ."],"f":["sönder- . ","-krösa )"]},{"a":"sunder krosa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderkrossa, krossa. \" the . . . skulu sundirkrosas af pinom i heluite som agna j kornaxom sundirkrosas j trysningh \" MP 1: 140 . Bir 4: 111 . \" naar konungh karl haffde . . . söndherkrossat sanctam amalbergam \" Lg 3: 314 . barnet laagh swnderkrosat ib 379 . han . . . söndher krosadhe allan henna lekam oppa the hwassa stena ib 653 . huilkit . . . qwinna nampn then fförgifftogha ormsens huffwdh söndher krossat haffuer ib 614 . thykte honom som een stoor steen ofwir honom höngde, oc wilde oppa han falla oc sundirkkrosa ST 479 . Bir 2: 24 . skal mins hiärta dyrue syndir krosa han ib 25 . ib 26 . Jfr krosa sunder."],"f":["synderkrosa Bir 4: 111 . syndir krosa. söndher krosa. syndir krossa Bir 2: 24 . ","söndherkrossa . ","söndher krossa),"]},{"a":"sunder lossa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upplösa. stenin swnderlosas aff hitanom ok wmwändis i malm SkrtUppb 74 . Jfr lossa sunder."],"f":[]},{"a":"sunder lösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lösslita. \" äftre stammin syndir löstis (solvebatur) aff bylghionna makt \" KL 175 . 2) upplösa (ngt bundet). syndir lösa the korgha som som han hafdhe förra saman bundit KL L201. lhon syndirlöse thom (snarorna) alla Bir 2: 200 . - bild. upplösa (ett bamd el. len förbindelse). the sundir lösa (dissolvunt) wart band Bir 1: 166 . 3) upplösa, splittra, sönderbryta. the skulu vara starke suasom lthe män for hulkra handom murin syndir lösis (ddolvitur) Bir 3: l80. thz bikit älla tiäran. mz hulke nos ark war smordh ok tiäradh, the ey bölghior ok ey wädhir formatte sundir lösa (quam nec procella nec venti dissolvere potuerunt) ib 1: 179 . - abs. thu skal görq i archinne flere rwm, oc brädha mz thy biki innan oc lvtan, at enkte ma sunderlösa vtan enskon blodh MB 1: 168 . ST 388 . 4) upplösa, sönderdela, thera kroppa sculu sundir lösas j muld ok asko MP 1: 34 . 5) göra slut på, afbryta. at synder lösa (interrumpere) then sötasta sömpnen Su 378 . - göra slut på, göra om intet, tillintetgöra. otalik oqvämelik thing fölghia thässe wantro . . . nw wiliom wi främmer homa bryta, oc alla sunderlösa MB 1: 45 . vm thera radh ällä gerning är af mannom tha sundär lösia (dissolvitur) thz rasklikä än vm thz är af gudhi tha formoghin ey i . . . thz sundär löst KL 141 . jwdit . . . swndirlöste hans makt mz hennes änlitis fägrindh mB 2: 173. 6) tillintetgöra, göra förtvifla.d ve them som sundirlöste äru j hiertano til (genom förtviflan i hjärtat äro bragta till) truldom ok villo MP 1: 61 . - refl. lsunder lösas, lösas, skiijas hädan. iak girnas at sundirlösas oc vara mz christo Gr 275 . ib 324 . Bo 256 . Bir 2: 60 . Su 343 . - Jfr lösa sunder."],"f":["syner- . ","syndir- )"]},{"a":"sunder lösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) upplösa (ngt bundet). dinodo as are syndher lösaa GU C 20 s. 189 ."],"f":["syndher lösaa )"]},{"a":"sunder nappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderplocka, sönderslita. \" tängirna til at syndir nappa näsonar oc öghonin . . . \" Bir 2: 73 f."],"f":["synder- )"]},{"a":"sunder ria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderrifva. \" sundir rifuo the hänna clädhe \" KL 342 . Gr (Cod. D)( 381. spleet mathias oc söndher reff sin klädher MB 2: 224 . \" suasom syndir rifwit klädhe \" Bir 2: 244 . \" swa som lthyndir klutir syndir riffwes ib 3: 56. pramen är nw all synder riffwen \" BSH 5: 371 ( 1509) . \" kötit sundhir reffs \" MP 1: 99 . Jfr riva sunder."],"f":["synder- . ","syndir- . ","söndher- )"]},{"a":"sunder rifna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["remna, sönderslitas. \" ära wari thic min härra . .. fore at thit hiärta aff othololikom wärk sundir rifnadhe \" SvB 117 (b. av 1500-t.)."],"f":["sunder- )"]},{"a":"sunder riva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderriva, sönderslita. kan nakat breff ther oppa ludhandis . . . finnas äller lfunnet wara, tha är thet breff forglömpt oc forsumat at sunderriffuas SD NS 3: 77 ( 1415) . \" disserpere synder riffua \" GU C 20 s. l82. aff hwassasta gislomen . . . mädh hwilkom hans wärdogaste licama war aller swa sindher riffwin, thät jnthe war hel a hanom SvB 299 (omkr. 1520). hon sönderreff syn kläder Troj 182 . 2) splittra (jordegendom). hulkin thär lengst haffuer besitit jt godz oc ligger thär jord jnne med som fallin är til arffs tha haffuer han wald loc mact at löse the andra jorden til sig som oppa godzit sither godzit besithia oc jck[e] latha jorden vndan gaa eller sunderriffuas Uppl Lagmandsdomb 18 (1490). ib 31 ( 1490) . - Jfr riva sunder."],"f":["synder- . ","sönder- . ","sindher- )"]},{"a":"sunder rykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderrycka, sönderslita. \" tha lagh hans ärliga hustrv belte i retten, som aff nodhz wegna war swndersletit och swnderych (för -ryckt) \" STb 3: 13 ( 1492) . pansara hwffwan synder rykto the Troj 222 ."],"f":["synder- )"]},{"a":"sunder sagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndersåga. \" en biscopir fik et stort stykke aff thy hälgha korse ok letadhe sik slöghan mästara til at syndirsgha thz mz klene saagh \" KL 46 . ib 47 . ysayas . . . warth söndhe sagadher mz trää saagh Su 165 . LfK 54 . lJfr sagha sunder."],"f":["syndir . ","söndher- )"]},{"a":"sunder sargha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndersarga. excarnificare pina ok wnder sargha GU C 20 s. 82 ."],"f":[]},{"a":"sunder skilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skilja, skilja från varandra. disligare . . . synderskilia GU C 20 s. 192 . skilja från varandra, skingra (och fördärva). hwar som osämian söndhir skel godha sidher (discidit), thär kan atirhallit göra enkte gangn SpV 457 . the (ɔ dåliga \"herdar\") äru helkir sitande wargha, rifwa oc syndirskila Hel män 110 . - Jfr skilia sunder."],"f":["synder- . ","syndir- . ","söndhir- . "]},{"a":"sunder skilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skilja, skilja från hvarandra. thu vil os sunder skilia Fl 363 . 2) skilja, afdela. christus . . . teedhe sancte birgitte . . . systra oc brödhra almänelikin taluport synderskildan mz enom mwr Bir 4: 82 . 3) åtskilja, hvart för sig omtala (ngt); utmärka. synderskil (distinguit) war hera . . . trättan alatar wppa trättan lagha trappor byggiaskolandis Bir 4: 96 . ib 109. - refl. sunder skilias, skingras. at the skullo sunder skilias oc sinslästum kastas om wäldinna MB 1: 262 . Bir 1: 128 . - Jfr skilia sunder."],"f":["synder- )"]},{"a":"sunder skingra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndersplittra. \" broar borth föras oc sön dher skingras \" Su 119 . Jfr skingra sunder."],"f":[]},{"a":"sunder skingra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skingra, kasta el. driva åtskils. abactus . . . borth driffwin synder skingradher GU C 20 s. 1 . \" alternare ymsegöra ok synder skingra \" ib s. 17 . \" disiacio cis icere synder sk[i]ngra atskilia ok margaledis kasta \" ib s. 192 ."],"f":["synder- )"]},{"a":"sunder skipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["splittra, forskingra skal kronona gömare ok väriare ängaledhis syndir skipa älla bortläta älla minzska kronona (dimidiare . . . vel diminuere coronam) Bir 3: 400 . . . . sunderskipta (synde-. syndir-. söndher-), v. 1) sönderdela, dela. tha han hafdhe syndirskipt gudz likama j thre lyti KL 19 . \" war haafwit at skilt lok sundirskipt (divisum) mz honom (stafven) \" Bir 1: 181 . ib 182 . \" thera almmenlikin taluport mz höghom oc stadughom mwr syndersipter \" ib 4: 86 . swa som hon (ɔ: gudeleken snille) . . . ey söndher skiptes (pArt tur) SU 89. 2) dela, söndra, splittra. hwar stadhir oc hws sundirskipt j sik MP 2: 60 . war . . . aldrigh syndiskiptir will j them Bir 4: (Dikt) 244 . - Jfr skipta sunder samt osunderskipte."],"f":["syndir- )"]},{"a":"sunder skipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderdela, dela. - dela, skifta. samma gardh . . . huilken som swnderschiffter är j thwa dela j mellen hans hustru broder ok hanom STb 2: 330 ( 1498) . - Jfr skipta sunder."],"f":[]},{"a":"sunder skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderskära. \" af huget lät prästren sundar scära i sma stykke \" Bu 417 . \" suasom han saghe blöt äple syndir skäras \" Bir 3: 56 . \" brödhit sundir skära \" KL 333 . hans läpa ware syndirsorne ib 73 . \" tha ignacij hiärta war swnder scurit \" Di 371 . \" sundir skare the hänna quidh mz hwassom hallom \" Gr 287 . \" mz sinom sundirskornom klädhom \" ib 303 at fiskin formoghe ey at syndirskära älla slita nätit mz sinom husaom flunom Bir 2: 6 . hiärtat sundir skars mz spiutz vddenom ib 1: 344 . mz mino swärdhe hulkit som alla thera limi skal syndir skära (concidet) aff hofuodheno oc til fötirna ib 3: 12 . - bildl. at the synderskära oc atskilia huart capitulum fran andro Bir 4: 74 . 2) sönderslita, upplösa göra slut på. aff eghelighetinne hwilkin synderskär (rescindit) j clostreno endräktena Bir 4: 29 . Jfr skära sunder."],"f":[]},{"a":"sunder skära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderskära. \" iugulare strypa oc strvpa söndher skäre \" GU C 20 (hand 2) s. 49. . . . fför hwad sak skwldh han thet breff sijnder skar STb 5: 210 ( 1519) . ib."],"f":["sijnder- . ","söndher- )"]},{"a":"sunder sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderslå, krossa. \" ath han war en af thim som porthen sindhir slogh \" ATb 2: 291 ( 1486) . PMSkr 471 . Jfr sla sunder."],"f":["sönder- . ","sindhir- )"]},{"a":"sunder slita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderslita, sönderrifva. \" natalia sa sin kära härra viþöpnan ligia allan sundar slitnan \" Bu 521 . hänna kötz mz saghum swndher slita Bil 541 . \" vi sem thin icam sönder slitas \" Lg 518 . han . . . wilde syndirslita mz tannom allan sin likama än han hafdhe format KL 63 . ib 124 . \" af hans sundirslitnom adrom ok sinom \" Bir 1: 84 . \" thera hiärta är sunde slitith \" MB 1: 434 . \" thz kywsat är j man ok swndher slithet \" LB 2: 49 . \" sköt han konungin i brystt . . . ok sundirsleet brynio hans \" Gr 263 . \" syndirslito sancte rpisimie klädhe \" ib (Coe. D) 382 . jvdha biskopen . . . söndirsleet siin klädhe MP 2: 13 . \" vm vi framgangom mot hänne mz allom varom snarom hon syndirlöse thom alla oc the syndirslitas af hänne sua som skäfwa ok rutin reep \" Bir 2: 200 . \" syndir slita repin \" ib 74 . \" söndhersleth sampson the bandhen som annat spinnels näth \" MB 2: 121 . ib 120 . Di 147 . \" o herra gudh iak ville at thu sundir slithi himpnana \" MP 1: 34 . 2) sönderslita, göra slut på. opbryta äller sunderslita thässa forda daghthingan SD NS 1: 675 ( 1407) . \" aff eghelighetinne hwilkin . . . syndersliter almennelikin iämpnadg -bur 4; 29. - göra om intet, förstöra. swasom wärldinna mästar sik ortrösta at säthia sina akt, meningh oc dona stundom for gudz wilia, mz hwilko the synderslita oc fordrarffwa rätta wndirstandning \" Bir 4: 71 . - refl. sunder slitas, sönderslitas, gå sönder, brista. tha sundir sliis quidhin Biir 1: 134. af thy fordärfwas ok sundir slitz . . . modherin ok dör ib 133 . thin likama . . . sundhir slitis swa som sundrot ok rutit kar ib 254 . - Jfr slita sunder."],"f":["synder- . ","syndir- . ","sönder- . söndher-. söndir-), "]},{"a":"sunder slita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sönderslita, sönderriva. \" displodere synder brytha ok sönder slytha \" GU C 20 s. 456 . llacero . . . sargha oc syndher slidha GU C 20 (hand 2) s. 57. ib. ib s. 62 . \" tha sannelica sundersletz (Bir. sundirskiptis, rumpebatur) hauit oc giordhis väghir thär aldrigh var för väghir \" Nio kap ur Bir 31 . 2) sönderslita, göra slut på. - göra om intet, upphäva. at wi seet oc hört hafwom at festninga hafwa opta warit syndherslitna äpter tolghom ordhom, som i for:da cedula star SD NS 3: 493 ( 1419) .","3) avskilja, avsöndra. \" hulkin iord . . . lares j söderby wilde sunderslitha oc aatskila fran, then annen jord \" Uppl Lagmansdomb 18 ( 1480) . - Jfr slita sunder."],"f":["sundir- . ","syndher- . sönd(h)er),"]},{"a":"sunder slitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderslitas, brista. \" velum templi synderslitande \" Su 316 . all lthin lidhamot söndher slitnadho oc aatskildhos VNB 24 ."],"f":["synder- . ","söndher- )"]},{"a":"sunder smula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndersmula. \" micatus . . . söndher smoladher \" GU C 20 (hand 2) s. 140. Jfr smula sunder."],"f":["söndher smola )"]},{"a":"sunder splita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderriva, sönderslita. \" höffdingen . . . swnder spleet syn klädhen J Buddes b 80. Jfr splita sunder. \""],"f":[]},{"a":"sunder splita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderfva, sönderslita. oppa thz at the (lejonen) skuldo genstan daniielum splita ST 19 . ib 115 . Jfr split sunder."],"f":[]},{"a":"sunder springa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderspringa. brista. mz sundher sprungno hiärta Bir 4: 200 . Jfr springa sunder."],"f":[]},{"a":"sunder stampa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderstöta, sönderkrossa. wardher thz (glas) söndher stampath LB 2: 38 ."],"f":["söndher- )"]},{"a":"sunder stanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. sönderstånga; sönerbryta. the . .. wille wiborgx mwr söndher staanga mz skeprentiner smaa och sotro RK 3: 3762 ."],"f":["söndher staanga )"]},{"a":"sunder stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndersticka. adhronar oc sinonar i handhomen oc fotomen waro söndher stwngna oc slitna aff iärnspikomen SkrtUppb 317 . \" samme opfundne breff dömbdes döt och ad nichillatum som thaa och strax sundherstakx för sitiande rettin \" STb 4: 343 ( 1513) . Jfr stinga sunder."],"f":["söndher- )"]},{"a":"sunder stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndersticka. \" adhrona oc sinona j handomen oc fotomen varo sundir stungna oc slitna af iärnspikomen \" MP 1: 118 . Jfr stinga sunder."],"f":[]},{"a":"sunder ströia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skingra. söndher ströö (disperge) them mz thinne dygdh oc borth ält them Su 69 . refl. "],"f":["sunder ströia sik , skingra sig, skingras. " folkit took sin sönder ströö " RK 1: 2056 . sunder stänkia (syndher- Ber 327 . syndirKL 144), "]},{"a":"sunder stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderstöta, krossa. \" skyppen skulle saa sönder stötas oc forgaå \" Troj 282 ."],"f":["sönder- )"]},{"a":"sunder stöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderstöta, krossa. glasith sunder stöta Al 9195 ."],"f":[]},{"a":"sunder trodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndertrampa. \" hon skal swnder throdha thit hwfwdh \" Ber 102 . Jfr trodha sunder."],"f":[]},{"a":"sunder vridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndervrida. . . . for huilken sack hon hade sitith j jern och hectilsse pa slotit jt jempt aar oc pa hennis fingra swnder vredne twA jomfrwr STb 2: 248 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"sunderbristilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bristande. för stenanna söndherbristelse VNB 26 ."],"f":["söndher- )"]},{"a":"sunderbrytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sönderbrytande, krossande. bild. MP 1: 14 ."],"f":[]},{"a":"sunderdelis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["sundir delis )"]},{"a":"sunderkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. kasta åtskils; förskingra, förströ. til thäs thu (d. v. s. Israels folk) wardher sunderkastadher (dipsergaris) oc skilder swa widha som iordhirike är MB 1: 428 ."],"f":[]},{"a":"sunderknosan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krossande, fördärv. \" thy twingar dödhin them badhe mz eno fördarff ällir syndhirknosan (interitu uno) \" SpV 240 ."],"f":["syndhir- )"]},{"a":"sunderkulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sunderkulder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kull av halvsyskon. medhen ther ey flere igen leffwe aff then samkullen . . . tha bör henne oc erffua tredelä effter herre eric thureson ok the andre twa sonderkulla fierdedelen aff sama arff Arfstv 88 (1451, avskr.) . ib. lib 16, 31, 32 (1461). tha varo the en samkul oc thua sundherkulla ib 33 (1461). eptir ty hon var samku medh honum oc the andro thua kulla vare bade syndherkulla ib. lsidhen skulde thän annen syndherkule huer tagho sin erffdeel j the tre dela ib. at han hade enthet medh thän annen syndherkul lty the äro bade främede oc oskylde saman ib. ib. ib 34, 51 (1461) . \" tha ware the (ɔ arvingarna) en samkwl oc twa söndörkwl \" ib 93 ( 1461) . ib. . . . ffulmechtoch pa alla sine medharffua weghna, som äre aff sunderkullomen (SJ 2: 268: swnderkullanom) epter framledne jens erffuastasson STb 3: 261 ( 1495) . (Vissa av fallen kunna även föras till sunderkulla.)"],"f":["sundhir- . ","syndher- . ","sönder- . söndörArfstv 93 (1461)","*sunderkulle (dat. med art. -kullanom SJ 2: 286 ( 1495) ), "]},{"a":"sunderkulla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (i användning närmande sig ett subst.) L. av olika kullar, samsyskon. eptir ty som thät star j laghen at samkulla bör forsth tre dela loc enghin stadz finz j laghen at syndherkulla bör at ganga til arffs j the iij dele medh samkulla tha dömdom vi her e[ric] e[ricson] . . . tre dele j alt fornempde . . . arff oc badhom syndherkulla fierdungen Arfstv 33 ( 1461) . ib 94 ( 1461) . Jfr sunderkulder."],"f":["syndher- . ","-kulle . ","-kullä )"]},{"a":"sunderkulla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (i användning närmande sig ett subst.) L. af lolika kullar, halfsyskon. lom nagher jordh godz. som äre kirffues barn tilfalne medh arff epther theris sxwndherkulle FH 1: 149 ( 1494, gammal afskr.) . dömdes mareta lauris dotter aff portas sin fäderne och möderne liggendis i samma stad til skrifftis mz syne stigw moder och sunderkulla BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"sunderlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) särskilt, i synnerhet, speciellt, framför allt. thina (ɔ Marias) gledhi monu mangh wära/tho wil iac sunnerlik siw ath erä SvRimd 45 . \" epter radh oc samtykkio vars radhz, sinderlika theras aff österlandum som landzins lägelicheet witha \" Svartb 350 ( 1435) . alla . . . priuilegia frihetir ok nadhir. gaffuor och articla, sunnerlika om konungx saköre oc brutpenninga Fyra handl rör Vkl 289 ( 1458) . \" at thette köpp är swa skälige . . . tilgongit met frien wilie och myne näste wenner samptyckia, synderliger met mina godhemodher hustrv gertrud fan gaten fulbord HLG 1: 111 (1467). stempde han migh mangastadz synnerliga til halmstada arboga och wazstena \" Arfstv 62 (1474-75). - på ett synnerligt el. speciellt sätt . . . oc bewise thet medh laghom . .. epter thet at . . . konung erik . .. lather thet lysa . . . i hwario lagsaghu, eller forwerfue thet synderlika aff konungxens nadh Rydberg Tr 2: 658 ( 1396) . synnerligen, särdeles, i hög grad, myket. . . . oc thetta biudhom wi summerligha allom warom klerchom granelica war at tagha Gummerus Synstat 44 (1425, vid. 1440)."],"f":["sunnerlika Fyra handl rör Vkl 289 ( 1458) . ","sunnerligha Gummerus Syn-stat 44 (1425, vid. 1440) . ","sunnerlik SvRimd 45 . ","synderlika . ","synnerliga Arfstv 62 (1774-75). synderliger HLG 1: 111 (1467). sinderlika Svartb 350 ( 1435) . sinnerdiga ib 437 (1449). Se Sdw 2: 1309),"]},{"a":"sunderlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) i afsöndring. för sig själfv. männene hafdho syndirlika eeth hws ther the skuldo bidhia vthi oc qwinnonar hafdho serdelis thera hws ST 419 . \" han sa them alla nakna ganga . . . alla männena swnderlik fra qwinnor ok barn \" Al 5765 .. - särskildt, hvar för sig. wi bidhiom idher alla oc hwarn idhra synderlka at i thet breff wilen insighle BSH 2: 115 ( 1400) . \" alla thenna före:ne articulos oc hwar thera om sik sunderlika loffwar iak . . . att halda \" SD NS 1: 47 ( 1401, nyare afskr.) . ther waro preste . . . tilskikkade som skulle tagha folksens offer och offra thz framdelis hwar prester syndherliga sinom gudh PK 225 . \" tha alle apostoli waro swndirlika i them landom som war herra hafdhe them til sänt \" Lg 36 sa iak ther een foghla skara . . . the sungo mz swa söte tona . . . hwars thera röst var sunderlika sik ok varo tho allo (för alla el. alle) saman liik (allir þessir fuglar sungu sinum röddum svá samþykkiliga, sem allir lhefði eina, ok söng þó hverr þeirra sinn söng) Iv 434 . 2) särskkildt, i synnerhet, specielt, framför allt. sunderlikä oss aþinkiände, þet wi aghum warä wäriände aldrä änkior oc faþerlösä barnä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). sunderhlika befalir jak til lhans nadh min swen . . . hanus eriksson oc min pilt olaf ib NS 1: 514 (1405). rikesins män tha togho at qwijdha synderligha engelbertz sweena RK 2: 2744 . MB 2: 29 . jach . . . stadhfäster . . . allä the priuilegia och frihether, som . . . konwangh karl . . . akarä borgere . . . vth oc giffuit haffuä, sönderlig. at the mwghä tholfri seglä oc oc til i lödhäse köpstad BSH 5: 35 ( 1505) . gudh . . . giffue them ther nadher till . . . rigsins verff swa begaa, at ther longlighet gangn och bwstan maa epterfölighe, synnerligh thenne vtskotne landzende tiil lise och vnzsätningh FM 572 ( 1513) . han . . . giordhe them witerlikt . .. al sina färhd ok hwath han hafdhe wunnith mz swärdh han wntbödh them thz sunderlik hwru persida honum a händer gik Al 3913 . Ber 246, 263 . Di 57 . \" konung magnus haffde han swa kär for andra riddara syndirlika säär \" RK 1: 1003 . - på ett synnerligt el. specielt sätt. iak latir mik syndirlika vm them wardha ST 156 . hade gudz nad ey sonderlige waret RK 2: 9609 . ib s. 345 . Su 263 . - synnerligen. särdeles, i hög grad, mycket. thz gör mik synderligha wee at jak skal han swa siällan see RK 1: 3654 . \" sönnerligä godhä wenner \" HSH 19: 70 ( 1505) . - Jfr beseynnerlika."],"f":["sunderliga Di 57 . sonderlige. synderlika. syndirlika synderligha. syndherliga. synnerligha RK 2: s. 345. synnerliga MB 2: 29 . sönderligä sönnerligä. sunderlik Al 3912 . ","swnderlik ib 5765 (på de båda sistn. ställena i rumsl.). synnerligh),"]},{"a":"sunderliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) särskild, speciell. \" thet skal oc vara en lagsafa oc haffua sin sinderlika lagman \" Svartb 350 ( 1435) . \" tha taghom wy klostret . . . vnder waara sunnerligha hegn fridh oc beskermilse \" Fyra handl rör Vkl 284 ( 1440) . the ärligha borghamestare och radhmen i räffla, minan goden sönnerliken venom, sendes thetta breff FMU 3: 218 ( 1441) . \" ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skal thz wttömas som widher nakon syndhirlikin deel är \" SpV 230 . . . . the iach (ɔ Sten Sture) aff synnerlige gwnst och godwilia haffwer . . . vndfangit NMU 1: 161 (15169. 2) synnerlig, betydlig, stor. högfärdhin är . . . aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse SpV 159 ."],"f":["sunderlig: -ligä NMU 1: 159 ( 1509)","syndhirliker: -likin SpV 230 . ","synnerlig: -lige NMU 1: 161 ( 1516) . ","sönderlig: -liga Svartb 476 ( 1463) ; ","-lighe Priv o skyddsbr 180 ( 1442) . ","sönnerliker: dat . pl. sönneliken FMU 3: 218 ( 1441) . ","sinderliker: -lika Svartb 350 ( 1435) ), "]},{"a":"sunderlöisilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 1) upplösning, nedbrytande, omintetgörande. thz som eygh är opinbarlika til reghlonna syndirlösilse Ber 275 . 2) upplösning, tillstånd hvari man känner sig uppgifven el. ltillintetgjord. hfuir thu j dödzins trange . . . sundhirlösilse aff värk i allom limom MP 1: 12 ."],"f":["syndir- )"]},{"a":"sunderlösilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*sunderlösilsa time","syndhir- )"]},{"a":"sunderlösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplösni g skilsmessa. stundom licamans sundirlösn Bo 256 ."],"f":[]},{"a":"sunderrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sönderbristande. \" iordhännas skälfuan bärghannas söndher riffnig (petrarum scissure), oc solennas mörke, the witna . . . then wara allas tinghas skapara som iomffrun födde \" JMÖ 115 ."],"f":["söndher iffnigh )"]},{"a":"sunderskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skifte, delning. hwar fore dömom wi for:da herra . . . the sama ängena til . . . som hon nw är, vtan alt synderskipte, til äwerdhelica ägho Priv f Sv st 129 (1454, avskr.) ."],"f":["synder- )"]},{"a":"sunderskiptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sönderdelning. vatmanna sundirskiptilse (Cod D syndirskiptilse 393). teknar oc frälsan tilgang . . . til himeriks rike Gr 299 . "],"f":["syndir- )"]},{"a":"sunderskiptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. åtskillnad. än oppa thz at thu skuli ey söndhirskiptilse (divisionem) göra mälan gudz radh ok gudh, hans radh war hans wili SpV 511 ."],"f":["söndhir- )"]},{"a":"sunderskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderskjuta. \" tornith . . . som sunder skottit war \" SSkb 35 (1501-02). gaffz . . . timbermennene iiij mark för skermer the hugge j södreport, sidan han wort sunderskothen Stock Skb 161 (1520-21). Jfr skiuta sunder."],"f":[]},{"a":"sunderskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderskjuta. \" wij late förbätra war praam och lappa honum ther han swnderskotin war \" BSH 5: 502 ( 1507) . - (?) claus massou . . . lot vp henrik nyenbergh . . . sin gardh mädh . . . halffuan ganghin mädh hinrik bolt som han nu sunderskutin är mällen thöm badha SJ 146 ( 1446) . - Jfr skiuta sunder."],"f":[]},{"a":"sunderskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sönderskärande. \" concisio . . . syndher skirdh \" GU C 20 s. 134 ."],"f":["synder skirdh )"]},{"a":"sunderskärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sönderskärande. iak skal döma han . . . swa som forradhara ok forsatara til alla llima sundir skärils Bir 1: 38 ."],"f":[]},{"a":"sundersla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sönderslå, krossa. tha thz (glaset) är syndir slaghit Bir 2: 85 . \" hwi äru mine gudh sönder slaghne \" KL 308 . Lg 292 . \" vardh han s land sundir slaghin mz enom steen \" KL 365 . \" sönder slagnom allom hans limom \" MB 2: 306 . \" lhaffdo lthe sin skip ey a landit dragit tha haffde them sion all sunder slagit \" RK 1: 1507 . Jfr sla sunder."],"f":["syndir- . ","sönder- . söndher slaa Lg 292 ),"]},{"a":"sunderslitilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. sönderslitande, tillintetgörande. högfärdhin är . . . endräktinna ällir kärleksins söndhirslitilse (scissura concordie uel amoris), aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse SpV 159 . sidhanna ok endräktoghetanna söndhirlitilse (scissio morum et unitatis) ib 557 ."],"f":["söndhir- )"]},{"a":"sunderstänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. skingrande, förströende. samansanka thins hiärta sönderstänkilse (dispersiones) Su 437 . \" at samansanka alla sins hjärta sönderstänkilse \" ib 454 . - förskingrande, ödeläggelse, förstöring. siäfra thera samuitz minskilse oc sundirstänkilse (dissipati) Bo 137 . iordhin som äru iordhelika thinga älskara skulu sundirstänkkias til synda mz sundirstänkilsom (dissipatione) som äru klärkanna ondo eptedöme MP 2: 200 ."],"f":["sönder- )"]},{"a":"sundhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sundhet, helsa. gud . . . giffwe oss ider swndhet och welfart altidh höre och spörie BSH 5: 428 ( 1510) . LB 7: 178 ."],"f":[]},{"a":"sundisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Stralsundsk, från Stralsund, tillverkad i Stralsund. lego ecclesie vpsaliensi . . . xx:ti marchas sundiskÄ de predio meo in wickæstadhum, deinde lego similiter ecclesie beate virginis in forsum xx:ti marchas sundiska de eodem predio SD 3: 463 ( 1320, gammal afskr.) . \" att sälia öl vth mz häringebåndh eller sundisk trää \" SO 224 . häringebåndh och sundisk trää hålle sex eller otte kanner mindre, än the tynner som här i staden göres ib."],"f":[]},{"a":"sundisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stralsundsk, från Stralsund, tillverkad ki Stralsund. iiij tunnor sunnest öll Skotteb 418 (1467-68, Kämn). vj alna stwndisk (för swndisk?) STb 4: 40 (1504)."],"f":["sundest Skotteb 416 (1467-68, Kämn). sunnest ib 418 (1467-68, d:o)),"]},{"a":"sundkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färjeman. ss tillnamn. cecilia swndkarlz SSkb 257 ( 1507) . ib 298 (1508). Jfr sunda karl."],"f":["sun- )"]},{"a":"sundogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. Jfr osundogher."],"f":[]},{"a":"sundr falla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom el. i fall bryta el. bräcka. some halsen swnder falla Al 2371 . Jfr falla sunder."],"f":[]},{"a":"sundra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se syndra."],"f":[]},{"a":"sundre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sydhre (äv. Sdw 2: 575)."],"f":[]},{"a":"sundring","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se syndring."],"f":[]},{"a":"sundrisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sundrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["söndrig. sundrog ok brutin thingh Bir 1: 290 . \" hafwa gambla sko ok sundrogha \" VKR XIII . \" tha hon syna syndroga ärmär . . . vpräkte \" Lg 3: 548 . \" then söndrige halff slangen \" FM 347 ( 1507) . - sönderslagen, sönderbruten. ginstan helga jomfruen . . . hannadhe hans saara lyma ok sundrogh been Lg 3: 573 ."],"f":[]},{"a":"sundrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["söndrig. thette . . . breff . . . är swndhret oc brent STb 5: 232 (1519) (möjl. i stället att föra till sundrotter)."],"f":["swndhret ) , "]},{"a":"sundrotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["söndrig; söndersprucken. \" thin likama . . . sundhir slitis swa som sundrot ok rutit kar (vas corruptum et putridum) \" Bir 1: 254 ."],"f":[]},{"a":"sunerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) särskild, speciel. \" han gaff hwariom land oc mark hwariom iw sin sunderlik park \" Al 9710 . \" gifua ther synerlichit orloff til \" VKR 29 . ib 41 Ber 254 . \" thetta alt kennemps wi . . . aff . . . boo jonsson hafwa anamath . . . ey ffor ärfd boot älla nokon rä schuld . . . wtan af hans synderlika gothwilia oc nadhom \" BSH 1: 182 (1381. aff sönnerligh gwnst och godwiliä ib 5: 35 ( 1505) . \" aff arffuith trolli syndherlig til skyndhan \" FM 262 ( 1505) . skolom . . . wi särdeles göra honom gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . \" hwru honom try synnerliken tekn wordho giffwen \" MB 2: 83: jfr 2. minom synderlika win SD NS 1: 235 ( 1403) ; jfr 2. clostirsins synderliche thiänara VKR 9 . - (?) haffwer jach samansankat aff gambla foreldrena krönekar aff synnerliga folke gärniga (för gärninga aff synnerliga folke el. gärninga synnerliga aff folke?) som tha kalladis gete och sidhan kalladis göta eller gota PK 219 . 2) synnerlig, betydlig, stor. han gaff them synderlika gaffwo RK 1: 3176 . sundherliga syndher PK 219 . hade the ther ena swndherlika samqwemdh ib 225 . - Jfr besynnerliker."],"f":["sundherlig: -liga PK 219 . ","synderliker: -lika BSH 1: 182 ( 1381)","synderhliker . ","synderlich : -liche VKR 9 . ","syndherlig . ","synnerlig : -liga PK 219 . ","sönnerligh . ","sunderliket Ber 254 . ","synderlichit VKR 29 . ","synderlichit ib 41 . ","synnerliken MB 2: 83 ), "]},{"a":"sunnan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. sunnanvind. janvarivs . . . 28 dagen sönnan äller västan storm mädh rägn PMSkr 368 . 8b 372. november . . . 9 dögen böryas vintren, sönnan äller södwesth stwndom mädh rägn ib 375 . Jfr västansunnan."],"f":["sönnan )"]},{"a":"sunnan","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[],"f":["sunden RK 2: 1246 . ","sonnan ib 1: (Cod. B, C) 2880. synnan SD NS 1: 44 ( 1401) ; GO 102 . ","synan BSH 5: 254 ( 1508) . ","sönnan ib 210 ( 1507) ),","sunnan at , ","sunnan for","-fore )","sunnan til , ","sunnan vidher","-vidh )"]},{"a":"sunnan","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. L. B) prep. söder om. med gen . . . the norske . . . alt synan fielss HSH 17: l117 (1523, Brask). - med ack. dyket, som liggher sonnan skoghen VKJ 51 . 1/2 öreslandh jord sönan sandhin i biörnöö ib 229 . " en gardh som ligher synan ana " ATb 1: 3 ( 1451) . " pedar smidh synan aa ib. ib 2: 161 (1481). liggher thenne . . . bodh sonnan anna " NMU 1: 144 ( 1485) . ","e":[],"f":["sonnan VKJ 51 ; NMU 1: 144 ( 1485) . ","synnan HSH 17: 117 (1523, Brask). synan ATb 1: 3, 4 (1450-51). ssinan ib 2: 161 ( 1481) . ","sönnan SJ 2: 146 ( 1489) . ","sönan VKJ 229 . Se Sdw 2: 1309), ","sunnan for","-fore )","*sunnan fran","syndan- )","sunnan til , adv. åt söder, söderut, i söder. olaf aleningen synantil ATb 1: 4 (1450-51). breddin swnnat til wt medh gatwnne i!UDDA_TECKEN? aln ok xx ib 51 ( 1455) . - Jfr västan-, östan-sunnan."]},{"a":"sunnan vart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sydvart, mot södra sidan. westanwart oc sunnawart SD 1: 228 (1223-30)."],"f":[]},{"a":"sunnan västan for","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["sydväst om. swnnan vestan fore thet stenhus her benct fordom sielff vti bodde SJ 2: l98 (1487)."],"f":["-fore )"]},{"a":"sunnanvardha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["åt söder, söderut, i söder. en attong jordh sunnan wardha i wästrä aby SD NS 2: 692 ( 1413) . ib 742 ( 1413) ."],"f":[]},{"a":"sunnanvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr västansunnanvädher."],"f":["sönnan- )","l"]},{"a":"sunnanvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sunnanväder, sunnanvind. \" sidhan sunnan vädher kom \" Bil 860 . \" för än sunnan wädhir bläse \" Bir 1: 398 . ib 3: 350 . MB 1: 85 . Ber 181, 182 ."],"f":["synnan- Bir 3: 350: Ber 181, 182), "]},{"a":"sunnarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. sydligast. li sunnarsta fierdungin BSH 2: 42 ( 1397) . thän sunnärste gardhen SD NS 1: 89 ( 1401) . sancte örian skulde hafua thät nordharste ärfuit ok sancte henrik thät sunnarste ärfuit SJ 36 ( 1426) . - n. adv. sydligast, längst i söder. kom . . . sunnarst j swerike Bil 844 . aldra synnärst SD NS 1: 294 ( 1403) . - Jfr syþri, sudharster."],"f":["sunnarster . ","synnärster . sunnaster: -astä HelsL Kg 11: 1) ,"]},{"a":"sunnarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. L. sydligast. the synersthe tomptin VKJ 123 . - n. adv. sydligast, längst i söder. then ena gatuboden sönnerst widh gatan SJ 2: 93 ( 1483) ."],"f":["synersther . ","sönnerster . Se Sdw 2: 1309),"]},{"a":"sunner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sudher. til swnners (ad meridiem) MB 2: 41 ."],"f":[]},{"a":"sunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hinzæ sunnudag \" SD 3: 483 ( 1320, nyare afskr.) . \" hinzo synnodagh ib 489 (1320). hynzÄ dictus sunnadag \" ib 597 ( 1323) . 2) (Judisk) sabbatsdag. hwa som gör nakan wärknath om sunnodaghin han skal dö MB 1: 335 . at göra väl vm sunnadaghin (in die sabbathi) Bo 87 . um en iudhanna sunnadagh ib 125 . ib 126, 145 . ST 538, 539 . - Jfr fastelavens-, fastogangs-, hvita-, kiöt-, käro-, miþfasto-, palm-, palma-sunnodagher. "],"f":["sunu- . ","sunna- . ","sunne- . sunä- L. sonno-. sonne- RK 1: (LRK) s. 231 ; Pa (Thung) 34 . ","sone- MD 361 . ","synno- . ","synnu- L. ","söne- MB 2: 334 . sun-. siun- (trol. för sun-) Bil 388 . syn- L.; KL 4 ; FM 187 ( 1504) . ","sön- . ","synnodach : -dacha SD NS 1: 551 ( 1406) ; -dachen ib), ","sunnodags almosa","sunnodags bokstaver","söndagx- )","sunnodags morghon","sunnadax- )","sunnodags nat","sunnadagx- . ","synnodax- . ","sönedagx- )"]},{"a":"sunnodagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) söndag. sunadagin de sancta trinitate Vg Fornmt I I I 7-8: 157 (1384). nästa sönnedagin fore sancti thome dagh ATb 1: 224 ( 1458?) . at clemeit . . . schal lryme staden jnnan sundagh nesth komande viij (8) daga STb 2: 561 (1491). scriffuit pa örebro slot reminiscere sondagh anno dni mcd nonoagesimo octauo NMU 1: 152 ( 1498) . \" om hon haffwir haldit synnedaghen hälghan \" SvKyrkobr 357 . \" ssenedagen nesth effther warffrv dagh \" GPM 2: 225 ( 1506) . - i sunnodags, i söndags, förra söndagen. BSH 5: 268 (1508, H. Gadh). 2) söndagsbokstav. Bil. till Linkbilbh (ny ser.) 3. Jfr N. Beckman ib 61- Jfr fastelavens-, hovudhfasto-, hvita-, imber-, imberdags-, käro-, midhfasto-, palm-, pingizdagha-, qvasimodegeniti-, samthinga- (Sdw 2: 312), thräfaldoghets-sunnodagher "],"f":["suna- Vg Fornmt I I I 7-8: 157 (1384). sona- ATb 3: 231 ( 1510) . ","sonä- ib 240 ( 1510) . ","synne- SvKyrkobr 357 . ","ssene- GPM 2: 223, 225 (1506). sönne- ATb 1: 224 ( 1458?) . ","söne- JMÖ 36 . ","sun- ATb 1, 7 (1452) ; STb 2: 561 (1491), 3: 338 (1497). son- NMU 1: 152 ( 1498) . ","sin- ATb 2: 283 ( 1486) . ","sön- ib 287 ( 1486) ; BSH 5: 219 (1507, H. Gadh), 226 (1507, d:o), 268 (1508, d:o); SvB 502 (omkr. 1520)), ","sunnodags almosa , ","*sunnodags aptan","sondax- )","sunnodags bokstaver (sunnandagx-), ","*sunnodags bön","sönnedagx- . ","söndagx- )","*sunnodags läst","synnedagx- )","*sunnodags mässa","sunnadags- )","sunnodags nat","söndagx- )","*sunnodagha staver , Jfr N. Beckman ib 61 ."]},{"a":"sunret","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se synrät."],"f":[]},{"a":"supa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["supa; intaga flytande föoämne. han är väl värdhir sith köth som supir väl sin kaal GO 106 . \" dricka eller swpa vngt hönsa sodh \" LB 7: 241 . \" giff ten siwka . . . sodyt at swpa \" ib 258 . ib 3: 170 . wardir henne (rofvans) sodh supit ib 56 . - abs. lthee i stadhen äre medh mik haffwa sköt hwaske bitha eller swpa (d. v. s. hvarken vått eller torrt) BSH 5: 123 ( 1506) . \" han saa högt oc blijgade breet som han hade supet heet \" RK 1: (Albr) s. 213 . "],"f":["-er . ","supin ) , ","supa af , supa ut. läter han sla thz (fläskspadet) i en disk och täfkar ther aff och siden säter han thz a mun sin super aff hwan supa AS 59 . - Jfr up-, ut-supa."]},{"a":"supa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr upsupa."],"f":[]},{"a":"supan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["supanmat. \" later han görä sik alskona supan at han warder ey trangbrystader han late ther i win och piper och ingefärä \" AS 60 ."],"f":[]},{"a":"supbrior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["supbrior, underprior. \" subrioren i siälennas closter \" LfK 35 ."],"f":[]},{"a":"super","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sopper."],"f":[]},{"a":"super","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*supa drinkare , "]},{"a":"super","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) flytande födoämne, supanmat, soppa. bödh war herra offra gudhi brödh til laminnilse gudz laans oc sompt til dryk elle til scops (Cod. B sups 563) oc salso MB 1: 480 . thässe tw thing (ɔ: oleum loc salt) äre dryghast oc almänneliast i them landom til salso oc scopops (Cod. B sups 563) ib. 2) = supi. lther bleff aff watn ey en sup Al 6566 . \" tak jth kar fulth mz vatn binth stenen wthan widh karith tha men han hwan swp op drikka \" LB 2: 60 ."],"f":["sooper )"]},{"a":"super","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","sudherfala VGL IV 11: 1 i var. sudherwidher ib i var. - Jfr västersudher. "],"f":["sudher ut","södher wth )","sudher ut pa","södher wth pa )"]},{"a":"super","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pels, pelsverk. Jfr floghels-, sambletz-, silkis-super."],"f":[]},{"a":"supi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klunk, sqvätt, droppe. \" säter han thz (fläskspadet) a mun sin och super aff hwan supa \" AS 59 . \" the gato ey en sopa latidh ther aff (d. v. s. af oljan) j lampona \" Lg 982 . \" tagh eth kaar fwlt mz vatn oc binth stenen vthan a tz, tha drager han hwar sopa vp af kariith \" LB 7: 154 ."],"f":["sopi )"]},{"a":"suppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vinsuppa."],"f":[]},{"a":"sur","b":[],"c":"","d":"","e":["1) sur, som har sur smak. huru sura oc beeska ättikio iak smakadhe MP 2: 139 . ib 191 . ST 177 . ätikia . . . och annor swr tingh LB 2: 9 . swrth wiin ib 7: 5 . ib 6 . \" ölith är swrth \" SEG 116 . \" eth suth äplle \" Di 250 . \" söthgärn kuna sankar siällan sura miölk \" GO 1063 . swr sildh ib 906 . RK 2: 6216 . \" at giua suro köti oc rutno dyra salso \" Bir 2: 159 .","2) sur, obehaglig, vedervärdig, svår. söth är at drykka ok surth thir gyälla GO 90 . \" ä hwat han (stöten el. anfallet) är swr äller söth \" RK 3: 54 . hwarke meth sötha eller swra (d. v. s. hvarken med lock el. pock) skall lthw mik naghen tydh koma till ath neka honom Lg 3: 122 . \" mz sinom swro ok lllkloko radhom \" Su 426 . - sur, vållande obehag, svår, mödosam. hon skulde nära sik siälfwa . . . mz spuna oc sino suro ärwodhe ST 291 . - vållande (ngn) obehg el. förtret, besvärlig (för ngn). med dat. thin älskogh är mik vordhin swr Fl 378, är hwa som them (ɔ: fughla) taka wilde elder ok lughi aff them tände mannen thagher ij asko brände swa war thera fughla natwr the wordhomarghom manne swer Al 5886 . huru swr thu est henne (din moder) wordhin ST 273 . jek seger thz inthecreathur sinom skapare är swa suur som then arme syndoge man MD 23 ."],"f":["surr )"]},{"a":"sur","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sur, som har sur smak. acidus . . besch ok swrdh GU C 20 s. 6 . jmmaturus . . . omoghen oc swr ib (hand 2) s. 13.","2) sur, obehaglig, vedervärdig, svår. - vållande (ngn) obehag el. förtret, besvärlig. at thw finder aldrigh surane radh än aff gamblom manne Prosadikter (Sju vise m B) 196 ."],"f":["swrdh . ","surane ) , "]},{"a":"surbes","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["surbrödskaka? tagh en swrbees swa hether som han komber aff vngen och bryth swndher LB 7: 56 . surblinder, ajd. sur, rinnande, inflammerad. om ögon. thz (ɔ: barnith) wardhir halth, swrblinth, stenblinth (ceum uel strabum), ällir j andhre matto lyth Spec. Virg. s. 171 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). rwta . . . klaarer swrblindh ögon LB 7: 68 . ib 3: 34, 68, 159 . \" storlica dyrt liggiandefää aff hulko swer blind (lippientes) öghon varo skär \" Bir 2: 104 . \" surblind öghon vardho siukare \" ib 3: 149 . the raadhgifwara . . . hulkra öghon surblind äru til andelik thing ib 304."],"f":["-bees )"]},{"a":"surdegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["surdeg. \" litin swrdegher syre allan deghinnBer 130. baka brödh mz swrdögh (för -degh) \" LB 3: 95 . ib 109 . MB 1: (Coe. A 10) 555."],"f":[]},{"a":"surdegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["surdeg. PMskr 231."],"f":[]},{"a":"surlax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gravad lax. ss tillnamn. marthin surlax SSkb 332 (1509-10). STb 4: 346 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"surlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["surt, littert, på ett sätt som vållar obehag el. smärta. thz skal thu surlika betala. ST 304 ."],"f":[]},{"a":"surmandol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bittermandel. Se Sdw 2: 1309."],"f":[]},{"a":"surna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["surna, bli sur. acere swrna GU C 20 s. 5 . ib s. 6 . raneco . . . cere vredgas ok swrna ib s. 515 . \" swa som watnith j winklasanom swrnadh (putrefacta) äller swdhit aff solinna hita. wmwändis j win \" SkrtUppb 14 . ath . . . winith äller ölith swrnar oc fördärffwas PMSkr 64 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"suräple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["suräpple, äpple av vidapel. ma loc göras ätikkia aff swräplom PMSkr 330 ."],"f":[]},{"a":"susan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["susning. \" for swsen ok blesen ok hwinan j ören \" LB 6: 105 ."],"f":["swsen )"]},{"a":"sutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ss tillnamn. \" andris suthare \" DD 2: 10 ( 1391) . - i ortnamn. före sutarmala li algutzbodha sokn SD NS 2: 8 (1408, nyare afskr.). 2) cyprimus tinca, sutare, skomakare, lindare. Jfr Tamm, Om tyska ändelser i svenskan s. 7; K. Piehl, Nord. Tidskr. f. Filol., N. R., 5: 282 f.; Lorenzen, Gld. glosser s. l62. ätha lax örith swthar hornfisk LB 1: 96 ."],"f":["swthar )"]},{"a":"sutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ss tillnamn. \" magnus sutare \" RP 1: 262 ( 1368) .","2) sutare, lindare. ther dyy bothn är triffwas wäl kroppor oc swthara PMSkr 363 . \" en fisk som kallas tinka äller swthara ib 518. \""],"f":["*sutara änkia","sutarenka )"]},{"a":"suþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kokt vatten (användt vid diskning och tvätttning). fanta ok ilhyde . . . slogho soodh (af senare hand ändradt til swdh) a han ok orent watn (aquam utensilium super caput ejus frequenter fundebant) Bil 582 . \" the beguta han mz sodh oc diska watn \" Lg 586 . ST 58 . 2) vatten hvari ngt blifvit kokt, afkok, dekokt. blandher man henne (malört) mädh merkie ok temprar henna sodh tha doger thz ffore gwla sooth LB 2: 45 . \" rwta är ädle yrt . . . then som haffuir harden bwk skal drika henne sodh \" ib 3: 66 . henne soodh dugir for tannawärk ib 67 . \" än man twa sik vpta ii henna (körfelns) sudh \" ib 5: 81 . enula alandh sudhit aff hänne tha hon är sudhin drukkit rensa lönlik siukdom ib. ib 2: 46, 47, 3: 56, 77 ; 4: 345, 350, 5: 80, 7: l10, 148 o. ls. v. tak hyortha horn ok skaff aff ok sywdh j wathn thre köth wella (för som thre köthwella? jfr ib 7: 152 ) ok lath sudhith rindha gynom jnt kläde ok tak aff sudith optha munnen fullan ib 2: 57 . - afkok på kött, vatten hvari kött blifvit kokt, spad, såd. some badho han siwdha ok fla ok sidhan sudhit a hänne sla Fl 1735 . han hengde sin kätill offuer elden. oc hiog hanum full aff ormens köt. tha thz war sodit, stak han handena i kätillen oc wilde smaka sodit Di 123 . \" sodit liop nider i halsen ib. tagh kötit oc osyrdha brödit oc säth thz vth vppa the bärx hallena oc gywt sodith ther vppa \" MB 2: 86 . - soppa, köttsoppa. baadhe sudh oc köt oc alzkon annat sowil VKR 37 . - spad elle soppa som gifves hundar. lth (för then?) sithir opta a doomstool ley¨ kan skipta hundom swdh (catulis dare ius) GO 1059 . kyklinga mz eno sodhe aff ätiko eller wiin oc godhom yrtom LB 3: 19 . 4) kokt kött? kosten schal hollas . . . meder thua skynckar, ok fara köt, som tilbör med fyra faat grytasteech, eldler annat sodh (för sofl?) SO 193 . - Jfr kiötsudh."],"f":["sodh . ","sod . ","soodh . ","saadh LB 2: 46, 47) , "]},{"a":"suþermaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"suþre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se syþre."],"f":[]},{"a":"sva","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. 1) så, sålunda, på det sättet. at (jngen) dyrues at tala sua mer a þem stole Bu 197 . cristoforus spurþe hui han sua giorþe ib 498 . \" sa woro the xij thz fenggelse quith \" RK 2: 8302 . \" swa warder os war harm hempdher ower drötning phila \" Va 5 . \" än swa þykker likt \" SD 1: 669 ()1285, gammal afskr.9. hon skal mik fölghia . . . ok halda tho sina kristelika tro, om henne siälfue thykkir swo Fl 78 . \" konungen han wille ey saa \" RK 1: 2887 . \" enula är aland . . . wardir hon skorin i ööl ellir wiin oc swa drukkin \" LB 3: 55 . mädhan magdalena stodh swa (sic) oc grät Bo 226 . \" thz var herra vppinbaradhis hänne swa i förstonne \" ib 227 . \" väl var iosep säl som värdoghadhis swa vmfämpna vars herra licama ib 210. - med följ. at. bäther står swå almoghans styrilse at lere hånom styra ok rådha \" KS 6 (13, 6) . är þet swa at nokar af bondum vil frälsis man warþä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" vm thäth swa kan ske at the samu päningha kunni igh in koma \" ib 558 (1346, gammal afskr.) . \" thz hende sigh saa th konunghen foor tiill then helgä graff \" Lg 3: 29 . \" lat som swa vare at the vistin mik äkke vara thin son \" Bo 185 . mädhan thu swa stadhfäste at iak skal ändelica thola korsins pino ib 186. bar þöm sua skyldskapr saman. at iosep . . . ok celofas varo bröþar Bu 194 . wi skwle . . . läggia os allan win om sa leffva . . . ok sa tiäna gwdhi ath wi maghe kunna fly helwites . . . pino Gers Ars a 3. iak scal swa skipa at thu wardhir vplängdir KL 112 . \" vi viliom thz . . . skipa swa, at thu matte ena konungx dotter mz giftom fa \" Fl 447 . \" huru han matte fly thz sa at han matte sielff til nycopung fare \" RK 2: 2955 . \" hans in war swo skapt athan war blidher oc ödhmiwker \" Di I . Jfr sva at. - med följ. sum. swa är thz som i sighin Bo 218 . - sva . . . sva, så . . . så, på ett sått . . . på ett annat sätt. annar meenar swa oc annar swa Bir 4: 33 . ib 1: 216 . VKR 77 . - på ett särskildt sätt . . . på ett särskildt sätt? waar herra ensamen, han är swa fulkomen, at han är alt loc hawer alla dygdher oc krapta i enne dygdh oc enom krapt thz är hans enfalda natwra oc än tho at wi thänkiom han swa witran, swa godhan, oc swa wäldoghan (Cod. A särdelis witran, särdelsi godhan, oc särdelis wäldoghan 78), tha är tho alt et mz honum MB 1: (Cod. B) 534 . - sva ok sva, så och så, på det och det sättet. hafffwir iak giort saa oc swa (sic et sic ) MB 2: 19 . \" lj tilskyndden han swa ok swa syndä \" LfK 265 . - sva äller sva, så eller så, på det sättet. bödh war herra swa eller swa dräpa the diwr som offradhos MB 1: 475 . - så, sålunda, på följande sätt. sva scriuar egisippus. iuþ como mz gyru raþe tel iabobum, ok sagþo sua Bu 197 . \" af thessom fiurum howdhygdhom sxkriuar en vis man scheca. ok sighr suä \" KS 20 (50, 21) . \" tha gaff han (marskalken) ey foder vtan swa han loot then staff ther jnnan staa loot hwan taka som lhan wille \" RK 1: 3602 . - så, på det sättet, med den bestämmelsen. swa täkki romarem thz at haldha . . . togh swa om jwdem täkkis här til thenna stadgha nakot ythermere tilläggia äller aff tagha . . . thz standhe j theris waalle MB 2: 243 . - sva mädh skiäl, med det förbehåll. kennis iak . .. mik haffwa pantsath . . . herra knwt udsson . . . for hundradha mark . . . alt mith gotz . . . swa meth skel ath landskildhen ok hwat aff gozit vpbärs skal egh affslas i howdgeldhit SD NS 1: 20 ( 1401) . Se vidare under skiäl 11. Jfr B., - så, likaså, på samma sätt. swa är oc ämuäl nu j vare vidhirtalan Bir 3: 420 . scal man taka smidiosindhir tyhry stykke o läggia j eldh oc göra thz glödheet lägge sidhan först eth stykke j eth ämbar . . . oc göri samuledh mz thz andra stykkit oc swa mz thz tridhia LB 1: 98 . med följ. sum. swa dröfdhis han tha som annar man Bo 187 . the (Adam och Eva=) ware iämskyt the wordho swa wäxen som tilhörir människio natwro, tha hon är thrätighi aara gamul MB 1: 1 . \" sigar folket at sua är. som iak se varn härra sialvan. än iak se iacobum \" Bu 193 . - med följ. sva sum. han skal swa atirkomä swa som i saghin han vpgaa i himelin KL 131 . - efter föreg. sum. som konunger sty4er ridderskap mz hertockom eller marskalk . . . swa styrer war herra alla himbla mz änglom MB 1: 44 . - efter föreg. sva sum. sua som huart got kläþe . . . hauar sit lof. tel bätra . . . kläþe kombar fram . . sva äru ok alle hälghe män got lof värþe. vtan iohannes baptista hauar ensamen ii sinom lifnaþ en pris for allom hälghom Bu 49 . - så, likaså, af samma verkan. med följ. sum. swa är at känna dara radh som sla watn a gaas GO 931 . - Jfr sva sum A 1. 2) så, i så hög grad, att dn grad. i förbindelse med ett verb. adj. (hvilket, om följ. subst. har obest. art, sättes framför denne, jfr en 6) el. adv., ngn gång äfven adjektivet nyttjadt subst. skulin ij äkke swa dröuas Bo 218 . þe kändo eigh christum firi iacobum. sua varo þer like Bo193. sua var iuþen galin ok vildar ib 78 . \" kungen spurþe hui drotnignen var sua länge \" ib 187 . sua mykit höre os tel här af sighia ib 8 . \" at swa wäl borne män ware hanum fra wände \" Bil 434 . \" ey war swa langer time mellan decium ok theodosium ib. sigh mik hwi thu frestar cristit folk swa mangom lundum ib 542. antonius vndrathe at paulus swa aatuaktelika gömde thz ordh \" KL 201 . \" the siälina som iak veet haua swa litlan kärlekin. kalalr iak hwazske vidha älla stora \" Bo 77 . \" hwa är then som swa piltir gik i öknena \" ib 81 . \" han war woxen som jette vtan han war icke swo lhögh \" Di 1 . \" hwi gräther thw swa saarlikä \" Lg 3: 2 . \" thu skalt hedhra henne hwar dagh mz tre pater noster oc aue maria, oc hwar tyisdagh offra try lyws för hennas beläte . . . han swaradhe hwi swa mera om tisdaghen än om andra dagha \" ib 705 . \" at han aldre saa sun litla lna bro \" Pa 19 . \" ltak her aldre förra fan nakan tidh swa diäfuan een man \" Fl 1167 . - med följ. at (thät). þätta lius vaxte sua . . . at ängen synd matte fa noquara maet näþ härre hiarta Bu 10 . \" nu hauar þin kuna sua ff them her legat haffua för oss, thet jemer är att höra aff then fatiga almoga, her dagligen indkomer oc claga sin briist \" BSH 5: 11 ( 1504) . vardh han ther sua hardelica pinter oc plaghadher at han tapadhe badhe skäl oc sinne oc sua hardhelica pintis han ther at han höfdhe maxan glömt kalla oppa gudz nampna Pa 19 . \" the sama bron hon var sua mic oc thrangh af sik at han aldre saa sua litla lena bro ib. fik han höra sua mykit skrij loc sua stort eth roop at han for räddogha sculdh hafdhe maxan fallit vm kul ib. lhawa swa goþan häst, at se wäl wärþer fyurutighi marker SDD 5: 476 (1315, nyare afskr.). sua vart oghn en sual. at tomas gik ut menlös af hanom \" Bu 188 . \" hui äst þu sua bantsatter. at þu ueter . . . guþlekan heþar þinom afguþum ib. dacianus var . . . sua grymbar ok galin mot cristnom mannom . at i en manþ drapos tu þusand oc tiughu kib 493. han war swo myken kempe at allar kom han ther i striidh athan war nokon sin redder \" Di 1 . thu . . . ther för war swa mäktogh en man at thu europas land all wan Al 707 . swa länge lifdhe iohannes at hanwar eno are minna än hundradha ara gamal Bil 158 . Jfr sva at. - med följ. sva at. han . . . hiog ther af swa stora ena steek . . swa at twa vargha älla flerä gaato ey ätith ij eet maal merä Iv 3141 . KL 182 . Lg 3: 85 . - med följ. sum. sagde at enchte iarn war swa hnwsbonde hwld som sproan Di 90 . MP 1: 64 . - med följ. sva sum. iak var aldrigh swa omgör aff nakrom lifuandis manne för swa som iak kär nu aff thik Iv 5139 . - så. li förbindelse med ett adj. och med följ. sum bildande ett uttryck med kasual bibetydelse. mik thykker thz wara vnderlik thing swa wiidh som wärldin om kring at hwar then man som i henne saate (tt, då verlden) är så vid, hvar och en som befunne sig i henne) widh iämpnan sidh wara matte Al 7134 . huilkit han, swa wiis man som han war (hvilket han, så vis som han var; hvilket han, enär han var en vis man), ey hafde frambudhit eller til budhit om clostrit ey hafde hafft rät til gozit SD NS 2: 127 (eft. 1409). - i förbindelse med et adj. bildande ett koncessivt uttryck. swa manga lunder (så mycket än) iak hauer om leet i förbindelse med adj. el. adv. som beteckna myckenhet. intensitet, ti o. s. v. skulu þe . . . vtt afsätiäs, oc andre swa manghe i þera staþ (näml. sätias) SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . - med följ. su.. til altarä omnium sanctorum giwum wi swa mykit som nu är snymst sakt SD 5: 565 ( 1346) . \" swa brat som han kom när nöta hiordhinne fiöllo al nötin a knä Kl 17. böte i embetet eth pundh wax sua tijth ok swa apta som han ther mz beslagen eller befunnen varder \" SO 158 . \" är swa fast þän þyþynuer som kopyr som þän som styäl \" SD 5: 638 (1347. han doo swa wäl for sina owini som for mik ok sina vinj Bir 1: 111 ; jfr 4. - med följ. sva sum. om thesso päninga swnmo swo wl swo som alt andat skipte os i mellom är SD NS 1: 17 ( 1401) . - med följ. som underförstådt. swa brat han fik see piltin. kände han han ginstan Bo 7 . thetti war . . . thin glädis fwndh swo opta thu thz saat MD 63 . \" leeth konungh cristiern gripa . . . saa manga han hadhe mistänkhte iwall \" RK 3: 690 . - Jfr braþer, faster, framber, langer, länge, opta, snar, väl. - i förbindelse med ett föregående el. efterföljande huru. tha forstodh gamble brodhren. at huru ofta mannen staar a moot sinom thankom, swa ofta kronas han af gudhi KL 265 . \" hwrw mang ärw hoffwod swa mang synne Pm 19. swa mykit är war siäl lgudhz liknilse . . . huru mykith hon är hans bigriplikin \" Ber 201 ; se vidare under huru 7. i förbindelsen sva myklo m7kt framför en komp.: så mycket, dess. til þes at þetta er sua mykle staþughane SD 6: 181 (1350(. þär fik han sua myklo mere hugnaþ af guþi. at han hafþe mindre af mannom Bu 149 . \" the wilia nw swa myklo wär (eo detirius) lifwa at iak atir löste them mz beskaren dödh ok pino \" Bir 1: 64 . \" syndin är swa myklo mero at then är wäldughare som syndar \" MB 1: 478 . ib 462, 483 . Bir 1: 293 . thinäna mik swa myklo renlikare. huru myklo mere miskund iak hawir girt mz thik ib 88 . huru myklo mer mi son ropa til thera . . . swa myklo meer fästa the sin hugh mot honom ib 225 ; se vidare under huru 7. - så mycket, ju. swa myklo hwar thera är ärlikare, thäs flere natwirlikare (för natwrlika) dygdher hawer hon MB 1: 126 . ib 452 . - sva mykko (mykit) som, d. s. swa mykth som nakath creatwr hawer färre natwrlika dygdher, thäs bradhlikare wardher thz fulkomnath epte sinne maato MB 1: 127 . swa myklo meer som mannen är aktande nakra nytlika syslo, thy minna hawer han toom at göma at nakr om hägumma ib 128 . - sva myklo (mykt) . . . sva myklo (mykit), ju . . . dess. swa myklo mere löön thu fik swa mykklo mere äro skal thu göra hans signadha modher Lg 40 . swa mykyt (quanto) rikare ok höghbornare thw äst swa mykyt (tanto) hardhare rekinskap kräffs aff thik Bir 2: 283 . ib 333 . MB 1: 77, (Cod. B) 508. Su 30 . 3) så, i hög grad, högeligen, synnerligen. swa vredhelika han thik spyria ma Fl 1164 . hafuer iak swa raskan een swen ther iak vil honum sända ij geen Ivb 1291. sa fast ta henne til lhertogen leedh MD (S) 210 . \" saa hardeligha bögynnar han tiil byscopin tala \" RK 3: 749 . \" saa illa monde thz byscopin beehagha \" ib 755 . \" han swor saa stora eedha \" ib 759 . k cristiern hade tänkt swänskom saa harth eeth riiiss ib 2400. 4) lika väl, så väl. sva . . . sum, lika väl . . . som, lika mycket . . . som. tro . . . ihesum vara guz son ok hans moþor mö sua siþan som för änö hon föde Bu 15 . \" j them timanom aatz köt j franz almännelika swa vm löghordagin som vm synnodaghin \" KL 76 . \" swa af minzsto syndom som af mästom \" Bir 1: 293 . - så väl . . . som. allom scal lgifuas mat oc dryk iemlicha swa them ytirsta som them fremsta swa vm fastodagha som vm adhara tima vm aarith VKR 41 . lfrwn . . . vndirstodh sins sons vilia swa (tam) af thy at han lärdhe hona innanti. som (quam) af thy at han ga hänne tekn Bo 3 . \" j thässo seem vi oc swa fadhirsins som sonsins osighelikin kärlek til os \" ib 184 . \" swa klärka som lekmän \" Bir 4: 47 . - sva . . . sva sum, så väl . . . som. þet skal allum mannum witirlikit wärä swa þem eftir komä swa sum þem sum nu äru FH 3: 5 ( 1353) . ","5) likaså, likaledes, äfvenså, äfven. þännä sama dom wilium wir at þe män hawe sum geengangä warum dom. ok swa þe sum egh wiliä firi os komä the þeer äru þrisuä firi os kallaþir SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). baþe wari män ok swa adþri thär i härramnna gardþum thiäna i wart riki ib 669 . lib 5: 562 (1346). kumbär eþtitakin a bysins þing . . . ok swa þän eþän vil siä SR 13 . Bo 123 . \" arla ok swa sirla \" Fl 10, hon (dörren) skal altidh wara atherläst. wtan thiäntidh nakor persona skla ingaa j renliffuit oc swa tha biscopin skal wisitera clostrit Bir 4: 84 . \" doger thz ffor hoosto ok ffor brysth . . . ok swa ffor haldh \" LB 2: 49 . räkna the . . . hwru mykyt the haffwa förtärth, vadhe i päningom oc swa i timanom LfK 144 . \" sywdher man honum j hanog ok drikker thz doger ffore lwngo soth swa om lman äther honum medh ätikio \" LB 2: 49 . - äfvenså, dessutom. saa haffua the rytters sist her wp foro inthe forgäthet thet igen war BSH 5: 11 ( 1504) .","6) så, sedan, derefter. \" om tid el. ordning. kunungen lät binda tomam vm hänar. ok framleþa for sik. ok böþ sua hanom vänmda quinonna hugh atar tel sinna bön[d]a \" Bu 188 . \" tha thik thz forthrytir, wil thu hafwa höns, swa galrey, swa annan kräselikin mat \" ST 320 . tha kom ambugas sik lönlika jn ther han laa, oc gik bak oppa han oc skar hans strupa söndher . . . oc groff honom swa wndher sängena Lg 3: 666 . \" swa forswan sancte iacob \" ib 29 . skalt thu . . . höra läsas bordhläsnig oc predikan, oc swa hoppas til gudz at thu findher oppa ällar at gudh tee tik thina syndher LfK 145 . tak äggiaskal . . . oc slaa thz alt i dupt oc lät swa i ena rör oc bles thz swa wp i näsana LB 3: 34 . \" han sagde sidan hwariom som han skulle wäre fforst skyrännare sa rännebaaner \" RK 2: 8591 . - strax derefter, då. saa kom sancte iacop gangande Lg 3: 28 . - så, då, i sådan händelse. hwar tiisdagh skall tw läsa iij pater noster ob ränna eth liwss for henne altiid swa skär tigh gotth Lg 3: 26 . Jfr 7.","7) efter en temporal bisats inledande eftersatsen: så. tha the vprisa sa wexer thom giri MD (S) 259 . swa länge som siälen är y thinom krop sa takka ok ära iämpt ok altidh gwdhi Gers Ars b 3. när the foro hem ighen, saa skänte han them medh bysse och piil SH 5: 167 (1507).","8) så der; i viss mån. nokot sva, något litet, ett grand, en smula. war archen i färdhom hundradh aar, oc än nakath swa meer MB 1: 168 . \" erik konunger var nokot swa läsper \" RK 1: 67 . 9) så (dags, års, tids). med gen. swa aars war solena hetasta gang Al 4138 . \" saa aars plegde ther wara myken snyo \" RK 2: 8028 . ib 8068 . han . . . sporde hwi han saa dax hade sith harnisk oppa al ena Di 263 . \" hon förnam enkte aff sinom bonda huilken altidh sadax plägadhe hema wara \" Lg 3: 666 . nattena for viijde dagen swa tidh som diefulen plägädhe hona gäfuäst qwälia syntes han henne openbarliga ib 558 . 10) i den mån, i samma mån. med följ. sum. sua gaar annars men hanom när: som han är hanom liuvar ok kär Bu 74 . 11) så, så visst. i eder och bedyranden. swa skiwter iak til gudh mit maal swa hiälp han mik badhe til liif ok siäl iak aldre skyldadhe til thän sak Iv 2663, 2664 . Va 23 . Di 119 . \" ärindit warff iak troliga sa hielpa mek gud \" ib 37 . \" swa vardhe mik väl iak thän ey veet ther idher giordhe a moot \" Fr 195 . 3wil han ekke, tha wtan alla twäkan tagher jak tiik til mik swa lifwi gudh MB 2:212 . \" aldregh skal iak oergiffua han, swa liffui iak \" Su 86 . \" swa wisseliga gudh lifwir (vvit Dominus), är thän mannen dödhin werdhir \" ST 505 . - med följ. at (thät). sa är konung tydriks anlite skafft. oc sa hialpa mik gu at thz är ledre oc ekke fägre Di 167 . \" tha swor konung tidrik hanum en ed . . . oc bad sik sa gud til heilp athan icke wiste mymmingx wd for offuan iord \" ib 158 . ij skulin . . . swäria swa swa hiälpe mik gudh ther alt forma thz iak skal thetta halda Iv 5538 . \" liffwe herran gudh, at om j them haffdhen liffwandis förwarat. tha skulle iak idher ekke dräpa \" MB 2: 94 . ib 166 . - med följ. sum. herra gafuian swor tha om gudh swa hiälpe han mik mz sit budh som iak var aldrigh swa omgör aff nakrom lifuandis manne för Iv 5138 . gudh laathi mik saa i hymerike bliffua som jak akther och will ath scriffua gudh giffui mik saa syne naadhe som sweriges riike stodh tha i storan waadhe RK 3: 1873, 1875 . \" gud warde mik sa hwll som iak skall wara ider hull \" Di 169 . \" swa liffui min gudh, som födher iak som, äller dottter, thz scal iak offra i hans helgha mönstir \" Lg 3: 2 . \" swa liffwi myn gudh som hans ängil göme mik oc tröste (vivit autem ipse Dominus, quoniam custodivit me angelus ejus) \" MB 2: 168 . 12) alltså. mantzxins likame är ärlikast likame ärlikast thing skulde wardha mz ärliakste luund. ärlikare lund är at skapas oc wardha aff alzängo än aff fwlom dyy, swa skulle tha gudh skapa mantzens likama aff alzängo MB 1: 77 . 13) = sva at 2. nödgess iach aff them atherkalla til widherlegningh wnder forscreffne prebenda, saa then gudztyensth oc syälarykt . . . til ewigh tydh stondh a ok blyffwa skal DD 3: 242 ( 1508) . \" wij äre i thenne landzenda . . . gansca illa oc hardeliga bekymbrade medh richesens fiende . . . saa wij engen tillfelle haffua . . . her lengre duelias \" BSH 5: 11 ( 1504) . RK 3: 3642 . B) pron. sådan, så beskaffad. skriftin sigher hans liiff var swo Fl 523 . \" swa war thera fughla natwr \" Al 5885 . \" han skal huxa . . . än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suä manne tiggia \" KS 34 (88, 37) . \" j swa skipilsom kom annectannabus til drotningenn \" ST 511 . \" i swa matto thänkto the sik vara daradha \" Bo 4 . \" aldrigh qwaldes han i swa mata fra them dagh \" Lg 3: 219 . - med följ. at. com hänne sua fal at hon gra eigh hema mässo hört Bu 11 . är hon . . . swa människa, at ey iäffwas wm henna liffwerne Bir 4: 16 . \" vari aldhre sythan swa man ath tolkith honum byndhz meer \" SO 23 . skal thwangin idhnas äkke til skadha . . . vtan i swa matto at enkte funis thz som gudz thiänar är skadhelikit Bo 140 . ib 4 . SD NS 2: 127 ( 1409) . \" hawm wi gywit frälse med swa skyäl, at (med det förbehåll att) ä mäþan hon änkiä siter, þa sculu þe fräls warä af þe þyänist \" SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . \" giwum vi till varra fru altarä et helt pa cläþa hwiit . . . med swa skyälum att þer scal syungas äwärþelicä hwar dagh en messä aff varre fru \" ib 564 ( 1346) . med . . . swa forskyälum, at þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku lib. ib 6: 149 (1349). 180 (1350). med swa förord ok welkor, at komber hästen nokot wed utan hosbondens thiänist hafwe swennen siälf skadan GS 66 (1489, orig.) . med följ. sum, sva sum el. är. at . . . tidheca bygning . . . är alloledhis swa i sannind swa som forscrifuit star SJ 73 ( 1439) . \" mik höre wäl til giwa suå mykit ellea mera. än ey suå manne som tu äst \" KS 34 (89, 37) . \" hwat manne som byltoghä varþyr i swerike . . . oc är swa man. är vil oc forma arwþä firi sit bröþ \" SD 5: 637 ( 1347) . \" giwum wi klostrenu. þer vi . . . skulum byggyä . . . i wazstenom . . . all var goþz . .. med swa skyälum. sum annur var breff . . . lyuslicä sighiä \" ib 562 ( 1346) . \" vndi swa skiäl oc foroþ. som öwärst sighs i brweno \" ib 567 . - samme. vppa swa matto cristin man i thässe världinne thol tholimodhelica . . . þinoar Gr 276 . - med följ. sum. thz (näml. watn) som är sudhit, mz biogh ällir brödh, j swa matto som tiisana Bir 5: 33 . - följande, sätter jäk hanom . . . til pant mit goz i romvndälef . . . näþ swa skiäl SD 6: 149 ( 1349) . ib 5: 558 (1346, gammal afskr.). skref han teridacio i swa matto Gr 285 . - Jfr forskiäl 1, mata 7, skiäl 11. Särsk. förbindelser: ","2) så att. inledande en följdsats. scal han sik reþä . . . baþe med häst oc wapn, swa at þe som wapnä synenä sculu hawä . . . skudhin baþe mandom oc frägdh hans häst oc wapn SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). är frälses mannen gamal äller ofr, swa at han forma ey siälwer þänistenne vppe halldä ib. han var hanom manna likasta (för -er) at ännes laghum. sua at uant var af känna en for annan Bu 193 . \" lypte dracin huwþ v vatne. vreþar ok räþelecar. sua at män monde dana for bana \" ib 491 . \" fiol myky folk cristit swa the atir varo vänto sik änkte vtan döö \" Bil 866 . rördho iudha manga ther mot them swa at paulus foor thädhan KL 161 . \" sarghaþos hans fötir. swa at bloþ flöt af þöm \" ib 191 . \" fiöl lhan mykyt hardelica swa at sundirgik hans armbir \" ib 364 . fore . . . fult wärdh som jac af them vpburit hafuer, sua at mic allaledis wäl nögher BSH 1: 179 ( 1381) . \" skalt thu sompninn längia. swat när middagh tha mat thu opstanda \" Bir 4: 129 . i anduraþen þem i händar sinum höxta ouini suat þe äru aldrigh mäþ han lifar gozs älla lif felughe ib (Avt) 184. hwilke swa waro lutlöse af allom ilzkofullom þankom. sua at þe ey amintos nakat þs ont som görs i wärldinne KL 182 . ","1) så nära, derhän, till den punkten. BSH 5: 124 ( 1506) . Jfr när A 4. 2) i det närmaste, vid pass. tha framlidith war swa när eth fiärdwungx aar Lg 3: 667 . \" tha saa när eth aar förlidhit war ib. tag . .. sa ner j [1] mark smör \" LB 7: 326 . ","swa som hete waro innan mz gudz älskogha MB 1: 314 . the scriptena skalt thu hälzt läsa swa som mäst wptäkkia oc vptenda gudhlikhät Ber 271 . \" ffämpta daghin swa som war vm thorsdaghin \" VKR XXI . - sva som äro, var, varo, som ar (äro. var, vore). det vill säga: han war skapadher aff waate iordh swa som är dyy MB 1: 77 . - såsom, ltill exempel. han . . . lika sik ey åtenast vith onda män,. suä som äru röuara ok rånsmån, vtan likar ok sik vidh grym ok fwl diur. såsom äru biorne ok ulua KS 29 (72, 31) . - nämligen jtem tolf. som skipaþe äru j þre laghasaghu. swa som äru þesse, herra gözstanus arwitzson . . . laurenz jonsson SD 5: 606 ( 1346) . \" iak hedhes skiälika manna jmsighe, sasum är herra erichs widarsläff ok herra otta i tyndradtum \" ib 4: 646 ( 1339, nyare afskr.) . ib NS 1: 17 (1401). sände han til thera thre höfdhinga swa som var. ati . . . assatin . . . ok datan Gr 319 . \" grundualin kan ängin läggia vtan then som lagdhir är swa som är christus \" ib 300 . ib 276, 213. jak bödh thik halla rätta tro swa som är at tro änkte wara skapat vtan af gudhi ok änkte magha wardha vtan gudh Bir 1: 11 . ib 10 . j siälue solinne syntos thry ordh sua som varo dyghdh sanind ok rätuisa ib 3: 465 . "],"f":["swo . ","sa . ","saa . ","so . ","soo )","sva at","swat . ","suat . su at ÖGL ES 4: 1),","sva när , ","sva ok , ","sva sum , A) konj. ","sva sum at , "]},{"a":"sva","b":[],"c":"","d":"","e":["2) så, i så hög grad, till den grad. i förbindelse med ett verb, adj. el. adv. - med följ. at. wm mannen . . . stodhe swa manlika, oc striddhe moth synenne, at han alzstings wtsläkte j sik allan syndanna smak Mecht 325 . - med följ. hvilkin. är nakor pina swa twngh, huilka thu ey wilde lidha for mik (est-ne aliqua pœna tam gravis quam pro amore meo pati recusares) Mecht 344 . - i förbindelse med ett subst., adj. el. adv., ofta med sfölm sum, bidande ett koncessivt uttryck. tha lop hunden mote oc faghnadhe honum swa illa saar som han war Prosadikter (Sju vise m) 121 . tw felar them som en skalk oc en härinson swa radman som tw äst ATb 1: 116 ( 1459) . . . . oc hade iak ganska gerna för monga saker saa krank iak är oc synnerlig j thenna tiid eder nade . . . till welia oc komme till nade . .. HSH 13: 124 (1525, Brask). - i förbindelsen sva got, så gott som. paffagonie rike som ligger mykith öster wth aldra yterst saa gath Troj 102 . \" aller theras häär hade ware j striden saa gath then dagen \" ib 138 . \" hon war nw honom j äktescap liffwad saa gaat \" ib 227 .. - med följ. sum. kärlig opta tager wisom manom saa gath som lsynned j fra Troj 228 . - i förbindelse med adj. el. adv. som beteckna myckenhet, intensitet, tid o. s. v. Jfr viþa (Sdw 2: l948 f.), vit (Sdw 2: 950 s. v. viþer). - i förbindelsen sva myko (mykit) framför en komp.: så mycket, dess. domum wi . . . bo jonsson . . . alt thet gutz sum hans husfrw . . . atte oc skulde hauä vpburit effter fader oc moder oc swo mykla meer sumthen . . . samä fornempda bo jonsson jettathes aff henna brödhrom SD 8: 36 ( 1361) . (?) fforä swa (härefter sannol. ett myklo uteglömt) mere visso oc statffestiso nemdis her fasto fore thetha breff Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) . - så och så. Se Sdw 2: 1309. 5) likaså, likaledes, ävenså, även. jtem swa förterde borgemestere oc raadt j westras j herredagen xij mark Stock Skb 189 (1521-22). 6) så, sedan, därefter. om tid el. ordning. först hiält han sieluer a skapteno oc sua vi badhe oc ther näst the sum her epter nämpnas SD NS 3: 196 ( 1416) .","7) efter en temporal el. konditional bisats inledande eftersatsen: så. karl drog syälfwir vt baslaren w slidomen ok som han hög at grefwinsten swa sprang nils grafogil i fampnin a karle ATb 1: 141 ( 1461) . förlop sigh rekenskapen så at när örian haffuer vtgiffuit vj öre, så skal quittes xl march j then summa, som han stadhen plictigh är för then gården Stock Skb 306 (1530-33, Skip). görs thässen synd af wanskelikhet . . . swa är thät nadhelikin synd SkrtUppb 255 . 8) så, så ungefär. Se Sdw 2: 1309.","9) så (dags, års, tids). - med ack. honum tokthe ath han atirkom til syn likamlikin synne, swa tiidh aa enom dagh som han kom thiit gangandhe MP 5: 156 . 11) så, så visst. i eder och bedyranden. saa hielpe oss gudh, baade til liff och siell BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . - i bekräftande svar. hawir tw warid här för ja hawir jak swa ATb 1: 143 ( 1461) . lauris . . . badh hanom at han skulle läna hanom een hesth pa bärgith ia sagade fasbiörn vil iak swa ib 207 (1465). 13) = sva at 2. hon kendes sik vel til nögis bittalath wara bade fore löst och fast swa engte fates SJ 2: 32 ( 1477) . lystes bursprak, swa engin skal widh liiff och gotz ath föra i städherne rogh, korn, malth ok miöl STb 1: 336 ( 1482) . vitnade . . . at the ner ware . . . jnne ner bennct klensmet, tha han lach j sin ytersta sotta sengh, swa han pa sama dach aff ledh STb 3: 334 ( 1497) . pa sina bethalingh annamede jacob strax eth stycke engelst klede j bethalingh, swa staden är hanom nw tenetur xliij march Stock Skb 296 (1510, Skip) . 14) = sva at 1. är thet swa skiparen kräffwer fwl skiplön PMSkr 59 . - Jfr ä sva (Sdw 2: 1086). B) pron. sådann, så beskaffad. med följ. at. illa ware thet annars ath jak ware äkke swa drängir ath jak matte aga i fat järn ATb 1: 133 ( 1460) . \" tha bleff staden honum skylligh c march effen meth så skel loch fförord, at . . . \" Stock Skb 296 (1512, Skip) . ib 297 (1513-14, d:o). Särsk. förbindelser: sva at, konj. 1) på det sätt att, under sådana omständigheter att, så att. - utvisande att, innebärande att. giorde cortt . . . och öryan . . . therres eedh pa helgdomane, swa ath thet wynet, som pynnow had sentt . . . STb 1: 60 (1476). valborgh . . . haffuir radzins breff aff eneköpunge, swa ath hon lagde nycklane fraa sik i rettin ib 125 ( 1477) . \" ath han koma vj (6) manna beschedeliga vitne fore, swa ath thet war olagliga giorth \" ib 127 ( 1477) . giorde . . . birgitta . . . lagh, swa ath hon war lyddeke krögare ecke meer skyllogh än . . . ib 138 ( 1477) . ib 271 ( 1480) , 321 327 (1481). Jfr sva thät 1. - av den beskaffenhet att. jenis kopperslagare haffuer eth bysman, swa ath han maa göra wiktene mynne thermedh STb 1: 377 (1482).","2) så att. inledande en följdsats. athe wildo gerna forwärffuat medh herskapet, saa ath gambla örtogin skulde gaa foe x (10) peninga STb 1: 231 ( 1480) . \" förnogdes oleff larenssons hustrv sisthe pening xxxv march. them anamede per monsson j hwalffuit, al renskap afftalt, sa at stadin är henne inte skylliger \" Stock Skb 293 (1514, Skip) . Jfr sva thät 2. ","2) liksom (om). Jfr Sdw 2: 1310. 12) just som, då. Jfr R. Pippoing, Kommentar t. Erikskrön. 347. B) rel. adv. och pron. 1) rel. adv. varest. Jfr R. Pipping, a.a. 557. 2) rel. pron. som, vilken. nu beþis jac arleca manna insegle här foe sätia sum är pätar arnstensson suasum for fästinne skilde ok villars ok joans SD 8: 22 ( 1361) . ib 158 ( 1362) . NMU 1: 68 ( 1381) . . . . aff then lut oc arfuedeel, swasom for:de jöns erikson oc jac kiöptom aff ywar joansson SD NS 3: 68 ( 1415) . - sva som är (äro), som är (äro), det vill säga. huilket ärende iach skööt thil thenna xij, som tho i nämpnden soto, sosom äro . . . FMU 4: 365 ( 1472) . "],"f":["swo . ","sa . ","saa . ","så Stock Skb 306 (1520-33, Skip). Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 244 ff.), adv., konj. loch pron. L. A) adv. och konj. 1) så, sålunda, på det sättet. piltrum är ey selff oc ey kopar, wthan är swa als j mällen eth selff fantasticum PMskr 435. swa ath sighiandis (vestri gratia), wm mannen äpther scriptamaal . . . stodhe swa manlika . . . Mecht 335 . - med följ. at ware thät oc swa, som gudh fforbyudhe, at . . . NMU 1: 68 ( 1381) . STock Skb 306 (1530-33, Skip) (se under 7). - sva . . . sva, så . . . så, på ett sätt . . . på ett annat sätt. somlike koma til gudhz wm hwilona, ok somlike mädh ärfwodheno en swa ok annar swa SkrtUppb 65 . - i förb. hvi sva, inledande fråga, hur så? SvKyrkobr (Lucid B) 131 . huru manga klokka thyma laagh han (ɔ Kristus) dödher - j xl thyma - hwj swa ib 158 . " for gudz scul, kom ecke fast wijdh myn rygh eller arma! . . . hwij saa, haffuer thw fangit hwgh aff nakrom? STb 2: 236 (1487). "","sva framt , se framt (Sdw 1: 323 s. v. framber). ","sva hen , se hen (Sdw 2: 1235). ","*sva länge , ","sva när , adv. 2) i det närmaste, vid pass. han haffwer giordt meg nw saa när barnalöös Troj 227 . ","*sva snart , ","sva sum , A) konj. 1) såsom, liksom. Jfr Sdw 2: 1309. the sama. lö. bortgiella. gifwä ælligher . . . skipä. swasum alt annadh aflinga godz SD 8: 158 ( 1362) . ","*sva thät , "]},{"a":"sva sum","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under sva."],"f":[]},{"a":"sva sum","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under sva."],"f":[]},{"a":"svadan","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) sådan, så beskaffad. til swa dant ärande ST 308 . \" gud giffui hwar forrädare sa dant meen \" RK 2: 8364 . \" at the sculu swa dana klädhabonad hafua \" VKR 13 . \" swa dana sinna brödhra affgangh vndirstand[an]dis \" Bir 4: 41 . är swadana omgänge allaledhes widherthofftelikhet LfK 155 . \" omögeliket är swadana omgängilse oc däldhet länge bliffwa wtan siälennas smitto ib. saadana bodh ällar förbodh ib. thz som förswmas i sanana matto ib 157. sadhana män kommo ltil mik \" MB 2: 5 . wart josue föefört swadana rykte ib 28 . mz swadhana tilfälle ib 59 aldrig wart swdanaa tingh skedh äller hänt j israel ib 133 hwru swadana syndh vart bedriffwen ib. widh saadan ord Lg 332 widher swadana oppenbarilse ib 675 . \" at the hade aldrig giort saadana sampningh oc hollit sdana olaglig ting \" BSH 4: 111 ( 1486) . at . . . sodhant ffordriff hendhe skuldhe FM 524 (1511, samt. afskr.) . \" för tässa swa dana sak ärom wi nw kompne til tik \" MB 2: 105 . är thet . . . swa at ey kunna ellir formaa abbatissa oc confessor swadana rätta oc nepsa VKR 29 . \" all lagh hwilkin som j kärlekenom ödhmiuktinne oc skälighetinne ey fulkompnas, swa dana kan ey loff forskulla \" Bir 4: 64 .. alt thz kryper a iordhinne eller innan iordhinne som moldwärþla oc annath swa dant MB 1: 73 . \" alt sadhana är nadelika syndher \" LfK 157 . - med följ. at. medh swodant skel at kronennä scattä goos . . . . engenstadh minskes SD NS 2: 167 ( 1409) . ib 1: 235 ( 1403) . for hundradha (100) marker swenska päninga swa dana mint at half nyond (8 1/2) mark giälder sculdo döö i sua dane akt. at (the) vildo gerna bätra thera synde Pa 4 . \" fögha thz j swn danth lagh ath thz matthe sta j dagh \" RK 2: 2906 . \" the bod konung karl til norge sende komo j gen mz sa dan ende at nordmen hanom hulskap sade \" ib 7748 . \" the som swadana embete oc ärfuodhe hafua at the kunna ey fraan them gaa \" VKR 41 . MB 2: 59 . - med följ. sum. swa danan wärdöra som them nögher BYH 1: 202 ( 1391) . j swadan beredxhning som donde män plägha at beredha hwar andrum SD NS 1: 301 ( 1403) . sw dana mint som nu gaar i stokholme SJ 73 ( 1437) . ath the then ingen swa daan omildheth eller ow[erw] hald . . . skule ath göra . . . som the til förene giordhe BSH 3: 155 ( 1464, samt afskr.) . \" hwat kwnne iak nagontydh göra swadhana (tale). som j giort haffwen \" MB 2: 92 . - med tillhörande sbst. föregånget af obest. art. och i förbindelse med följ. sum. thz han honom saa dana ena iomffru tilföghet haffde som gudhi i tempplet offrat war Lg 3: 633 . 2) sådan, så stor, så stark. thz myntes engen . . . sa dana här aff suerige dragha RK 2: 8566 . \" göra wor almoga sa dana wonde \" ib 8572 . - med följ. at. jak skall sätia sadana frid i mit (för mins) fades land oc mit, at ekke skall hwar skalk eller tiwff biuda mik kamp Di 68 . - med följ. sum. om iak äy haffde funnit sadan höffdingiä som i ären Di 38 . \" lgudh giffwe edher nogon god raad ath faa saadano sommo, som än nw wtgiffwoss skal \" BSH 5: 6 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"svadan","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) sådan, så beskaffad. - svadan . . svadan, sådan . . . sådan. thet han är fongen (i swadant vatn swadana fiska) war lengie sidah hans förtiente löön HSH 14: 25 (1525, Brask). - med följ. at. thän piltin hafdhe swa dan skipilse j sinom öghum at finge han see eldh . . . tha miste han sina syyn Prosadikter (Barl) 73 . iagh . . . lhaffuer giorth eth . . . jorde skiffthe meth . . . steen pik j säby i swodande mode, ath . . Trolles Jb Bil 245 ( 1491) . med följ. sum. the sculu . . . läggia iij mark lubischa swa dana mynt som ij kalmar är gangande KTb 1: 59 (1426)."],"f":["svadana (swa dana),"]},{"a":"svadanigh","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = svadan 1. meth svo danikt skäl SD NS 1: 61 ( 1401) ."],"f":["svo danikt SD NS 1: 61 ( 1401) ), "]},{"a":"svagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["manlig frände i följd av giftermål. hans . . . vplät. . . sinom swaagh bigher . . . sin gardh KTb 71 ( 1433) . hans . . . vplät sinom swagher lasse . . . sin gardh ib 73 ( 1434) . her twre . . . haffdhe medh sigh iij her henningx van podhbusk swaghra Arfstv 21 ( 1461) . . . . ok loth vp sinom kere swog staffan skalma the tredalane i hwseth STb 1: 210 (1479). epther thet hinrik olson min swager haffwer mik wäl betaladh ib 2: 617 (1474-80, Bil). bedher jach . . . jaop . .. magnus . . . peder . . ., myna kera swagra, om thera jnssigle HLG 1: 125 (1481). jens persson . . . vplot sinom swaagh, som hans stiwffdotter hade, staffan skynnere, eth vpmwrath stenhus STb 3: 246 ( 1495) . hustrv birgitta . . . vnderuiste, hure hon sich forlicht hade medh sin elzkelige swagh och dotter. jacob laurensson och hans hustrv kaderin ib 250 ( 1495) . huilkkit hws som myn swag her bennct haffuer latit vpböggie aff grvnden ib 305 ( 1496) . stode knwt guldsmet fulmechtigh pa sin swagers mans olssons wegna . . . och vplot . . . en gardh ib 332 ( 1497) ."],"f":["svagher (swag(h)er STb 1: 343 (1482), 2: 617 (1474-80), Bil). swoger ib 1:8 (1475), 2: l129 (1486). swag(h) ib 2: 274 ( 1480) , 3: l305 (1496). swog ib 2: 148 ( 1486) . ","swag (h) ib 1: 377 (1482), 2: 69 (1484), 3: 250 (1495). swaagh ib 4: 111 ( 1506) . ","swagher KTb 73 ( 1434) . swage STb 2: 30, 31, 32 (1484). swoge ib 1: 377 (1482), 2: 185 (1486); SJ 2: 66 ( 1481) . swag(h) STb 1: 36, 40 (1475) o. s. v., 2: l119 (1485), 488 (1490) o. s. v., 3: 251 (1495), 283, 305 (1496), 4: 146 (1507), 5: 51 (1515). swaagh KTb 71 ( 1433) ; STb 3: 246 ( 1495) . ","swog ib 1: 210 ( 1479) , 2: 18 (1483), 156 (1486). gen. swagers ib 3: 332 ( 1497) . ","swogers ib 1: 354 ( 1482) , 2: 16 (1483). pl. ack. swag(h)ra Arfstv 21 ( 1461) ; HLG 1: 125 (1481). Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 311 ff.), "]},{"a":"svagha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svaka."],"f":[]},{"a":"svagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svar."],"f":[]},{"a":"svagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svaker."],"f":[]},{"a":"svagher","b":[],"c":"","d":"","e":["manlig frände i följd af giftermål. swater oc synderligx (för -lig el. -liga) gode wen FM 61 ( 1467) , käre swager ib 62 (dess bda språkprof i bref från konung Karl Knutsson till Nils Bosson Sture, gift med hans kusin). - särsk. a) svärfar. Fr 2743, 3099 . \" hans swagher äller swär \" MB 2: 129, b) svåger. marskens swatger RK 2: 6632, 6660 . ib s. 351 . Di 115, 225 . - (?) myn swoger peder henrikson SD NS 2: l1 (1408). c) svärson. stodh a radzstufuonne her pether von water borghamästgare ok lot up . . sinom swagh niclis magnussone thät stenhusit fordhom tideke nyenborgh atte . . . thätta fornempda hws . . . gaff her päther van water niclis magnussone mädh sinne dotter til mädhgift SJ 163 ( 1447) ."],"f":["swoger . "]},{"a":"svagherskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släktskap i följd av giftermål, svågerskap. at the barn som affles i feste oc fader oc moder sedhen skilies aat för skylskap swagerskap fadderscap . . . tha äre swadan barn oäkthe HSH 16: 101 (1527, Brask)."],"f":["swager- )"]},{"a":"svaghirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig frände i följd av giftermål, svägerska. kom . .. hustru botill drokkins och loth vpp sina kere swagerska hustru ingeborge haquon drokkins effteliffua allan then deel . . . som henne tilfalleth var i arff effter hennis framlidna brodher haquon drokkin SJ 2: 32 ( 1477) . Jfr sväghirska."],"f":["swägerska . ","swogherska SJ 2: 32 ( 1477) ), "]},{"a":"svaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvaga. \" longt örlig oc mong herra möte the swaka frelsit \" MD 420 . Jfr be-, for-svaka (-svagha)."],"f":[]},{"a":"svaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forsvaka."],"f":[]},{"a":"svakan","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvagas, blifva svag. swaknar hans makt LfK 101 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"svaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svag, vanmäktig, utan kraft. - oförmögen. (borgarna i Stockholm) kerde thöm gantzka svacka vare ath löne thöm (ɔ krigsfolket) Hist. Tidskr. 1: 398 (1508).","2) svag, klen, krank. thät (ɔ brännvin) fördriffuer eth swagerth modh Sex ekon tr 274 .","3) dålig, ledsam. om underrättelse. att her kom nogen swak tiende fran stegeholm om nogen bryst STb 5: 335 (1521, Kop)."],"f":["swagerth Sex ekon tr 274 . "]},{"a":"svaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svag, vanmäktig, utan kraft. tha ware iak swagher (infirmus) oc ey starkare än andre män MB 2: 120 . - svag, matt, lamt bedrifven. then storm jach haffuer hollith i nath moth rigisius fyender oc eders är icke swach och än nw holder (för eders och än nw holder är icke swach) HSH 20: 58 ( 1506) . - svag, klen, obetydlig. om krigshär. sampnade iag en här han war ey swagh RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284 .","2) svag, klen, krqnk. \" tz brn tha födis tz varhder vellikt och swakt enfollokth och kranckeliigit aff sigh \" LB 7: 92 . \" j then tidhen er menniskyan i sin natur och i syn magha alra swagasth \" ib 180 ."],"f":["swagher . ","swach )"]},{"a":"svakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsvakning."],"f":[]},{"a":"svakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svaghet? ok annat thz the waro ner döde aff smakt (hs. BC swakt, ev. felläsning) EK 1369 ; jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 439."],"f":[]},{"a":"sval","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sval. \" sua vart oghnen sual. at tomas gik ut menlös af hanom \" Bu 188 . Jfr svali."],"f":[]},{"a":"sval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr hughsval."],"f":[]},{"a":"svala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svala, svalka. þe (ormarne) . . . sualþo hänna suet mz þerra bläst Bu 506 . \" at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tungo . .. och swali hona \" MP 1: 186 . lät tända baal ok bränna mik, guz ängla scola swala mik mz himua dag Bil 426 . - bildl. stilla, lindra. suala hans pino Bir 2: 20 . til hänna . . . ther allan min angir kunne väl swala IV 1237 . . . mathidiana . . . . swaladhe . . . . . . dighran del sina sorgh mz clemente Bil 351 . (swala för swa sla: jak skal swala l(percutiam) thik oc thit folk, at i skulin forfaras aff wärldinne MB 1: 300 ) - Jfr hughsvala."],"f":["-aþe )"]},{"a":"svala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svala. \" tak quikka sualu \" LB 5: 82 . ib 7: 12, 72 o. s. v. PM LIII . "],"f":["svalu hiärne , ","svalu hovudh , ","svalu maghi","swala- LB 7: 204, 323), ","svalu qvidher","swalo- LB 2: 58 . ","swala- ib 59 ),","svalu unge","swala- LB 7: 204, 322), "]},{"a":"svala","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" ? mäste thu sigher swala Al 206 (i rimsl.)."],"f":[]},{"a":"svala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svala. han (ɔ en häst) är raskare än flyghande swala Prosadikter (Karl M) 274 . Saml. 34: 289. jrundo . . . swala GU C 20 (hand 2) s. 46. svalan flyger nedre vidher vathnith och jordena . . . merker rägn PMSkr 295 . febrvarivs . . . 21 dagen . . . svalan kombir j gen ib 369 . - i allegori. j thässo thrä sither foghlin som är swalan, hwilkins natur är at taka siin mat i fluchtinne, ok i wädhreno, ok teknar at the som astunda himerikis rike, the hafwa ey sina wällust äller hugnadh här i tidhelikom . . . th ingom, wtan wppe i wädhreno ok himlenom Skrt Uppb 134. - ss heraldisk figur. haffuer jak vnt och giffuit honum til wapn och hielmtekn een swart swalä vtinnen ith röt fiäld SvSkr 1: 36 ( 1482) . - Jfr odhinsvala (Sdw 2: 142). "],"f":["swalä SvSkr 1: 36 ( 1482) . pl. -or GU c 20 s. 87), ","*svalu thräkker , ","svalu unge (swalo-. swale-), "]},{"a":"svala","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" ? Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239."],"f":[]},{"a":"svala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) svala av, göra sval, låta svalna. swale jw wörthena at hon är som ny molket miölk Sex ekon tr 267 . \" gröth aff bywgmyöl swdith oc swalath \" PMSkr 262 . \" thär stande thet waxith oc swales \" ib 307 . - Jfr hughsvala."],"f":["-adher )"]},{"a":"svalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalan."],"f":[]},{"a":"svalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalan."],"f":[]},{"a":"svalar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1310."],"f":[]},{"a":"svalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalare."],"f":[]},{"a":"svaledh","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sålunda, på följande sätt. the salga böndher wardh tha swa ledh RK 2: 4351 ."],"f":[]},{"a":"svaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sålunda, så. \" tha skal jak . . swa ledhis göra wälsignilse offwer honom \" Mecht 26 . - med följ. sum. swa ledhis, som nw forscrifuat staar NMU 1: 108 ( 1431) ."],"f":[]},{"a":"svaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sålunda, så. wardher kirkia brotin oc swa ledhis (motsvarande þ leþ VML II Kr 5: pr) stolen Rydqvist 5: 144 (ur en i en membran af MELL intagen kyrkobalk; jfr MELL s. XXXIX). - med följ. at. swa ledhis hafdhe han sik. at äkke fiöl han i frestilsomin Bo 48 . wil han . . . planta en nyan wiingardh som är en ny renlfnadhir om hwilka han wil hafua atwaktelika rökt swaledhis at (taliter, quod) han giffwi hanom wäl smakande . . . wlin Bir 4: 5 ."],"f":[]},{"a":"svalelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr hughsvalelika."],"f":[]},{"a":"svaleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr hughsvaleliker."],"f":[]},{"a":"svalgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svalg, munhålans fortsättning bakåt. jak är j thera sualghe suasom smola Bir 2: 243 . änkte atirblifwir j honom vtan swalghsins strvpe (guttur gulæ suæ) ib 1: 69. lib 163. 2) svalg, diup, afgrund. gregorius thuronessis (för -ensis) scrifuar at naglane waro fyre. ok sighir at hon lat sänkia then fiärdha j iorsala haff ther swalghit (vorago) war wadhelighast Bil 88 . Jfr hafsvalgh. 3) svalg, omåttligt begär efter gommens njutningar el. efter mat och dryck, glupskhet, fråsseri. vtan förra styris swalgheno (gula). tha äruodhar man fanytlica mot the andra syndena Bo 48 . \" omättelica swalghsins fula giri (gulæ voracitas) ok owir stopa fylle forbiutz \" ib 126 . mangra handa flätio blanda saman ok mängia. som skola gita atirböt käptana. framkalla swalghit (gulum provocent) oc opuäkt lmatlustan ib 134 . \" drikkum ey swa mykyt som swalghit kräfwer, wtan swa mykyt som widherthorptin bedhis \" Ber 88 . kötit . . . wpwäkker swalgh och sköran lusta ib 234 . \" the tempradho ey i fastonne swalghsens heta \" LfK 199 . \" mot kötsins omättelika swalghe skipadhe han atirhald \" Bir 1: 355 . thessa tre syndena som är skörliunnadhir ok owir matto swalgh ok giri ib 49 . \" ther är vin samquämd ok omattelikit swalgh \" ib 80 . ib 103, 135, 167, 3: 10 . MP 1: 29, 72, 136 . Ber 289 . PM XXVII ."],"f":[]},{"a":"svalgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) svalg, djup, avgrund. \" scilla le swalgh sicut in mari \" GU C 20 s. 553 . \" drog haffzs soged swarliga skippen til swalget \" Troj 296 . 3) svalg, glupskhet, fråsser. annath (ɔ den andra dödssynden) är swalgh som är i offaato. oc drukkinskap oc fastobrwt SkKyrkobr 16. . . . gudz hädilse, högfärdh. swalgh. loc andra groffwa syndher JMPs 415. - Jfr hafsvalgh och svälgher."],"f":[]},{"a":"svalghfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fråssande, omåttlig. drinkara oc swalghfulle Su 126 . \" sualfullir hafuir hietra j bukfylle \" MP 1: 87 . \" j swalgafullom kroppom \" ib 310 ."],"f":[]},{"a":"svali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalka. Jfr hughsvall."],"f":[]},{"a":"svali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svlae, utbygg mot yttre sidan öppen, täckt gång el. galleri långs öfre delen af en byggnad. Jfr Hildebrand, Sveries medeltid 1: 157, 428; Hyltén-Cavallius, Värend och Vidarne 2: 204; V. Guðmundsson, Privatboligen s. l100 f., 200. vmganga ok swal alla Al 4633 . \" lthu min son . .. swa fagher oc wään, at alla egiptolandz iomfrwr standa i swalom loc windöghom (discurrnenunt super murum), hwar som thu komber farande \" MB 1: 266 . \" jomfrvn stod j en swal (vp ener kemenaden) \" Va 49 . MD (S) 274 ."],"f":[]},{"a":"svali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svale, svalgång. Jfr Schlyter, Ordbok s. 616. VKU 133 ( 1569) . Jfr träsvall."],"f":[]},{"a":"svalilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalilse."],"f":[]},{"a":"svalilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalilse."],"f":[]},{"a":"svalin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalka. \" þin eldar gör mik suala \" Bu 416 . ib 494 . \" bidh thin gudh en han gitir gifwit salogho foke nokon swala som här döör aff hita \" Bil 831 . ib 449 . \" är lwst sky owir bärghit af hulko thu skalt hafwa swala (refrigerium) \" Bir 1: 273 . han fik ther ey en vatudropa til sinna tunga swala MP 1: 20 . lib 92, 95, 2: 188. LfK 199 . - bildl. var härre jhesus christus vari thyne siälk till skugga oc swala VKR 66 . - lisa, vederqvickelse. lät mik . . . fara tel þin äuinneleka gläþi käldo ok suala Bu 142 (kanske att föra til sval). han skal ginstan faa swala ok lisa Bir 1: 277 . ib 3: l108. rätuis man skal vara i hwilo ok swala. nar han vardhir fore komin af dödhenom MP 2: 222 . - Jfr hugh-, sorgha-svali."],"f":[]},{"a":"svalirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalirska."],"f":[]},{"a":"svalirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalirska."],"f":[]},{"a":"svalka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svalka. \" for siwka kropsins wngn swalkandhe (ad refrigerandum igitur corporis egri caminum) . . . talom wm thän förra rördha blomstirs läkedom ok skugga \" SpV 11 ."],"f":[]},{"a":"svalke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalka, eg. och bildl. \" the (ɔ: helgonen) lyna ok liisa thöm mz swalka ok kaldom blääst j theres hetasta elde \" SvKyrkobr (Lucid B) 211 . kom siälinna söther gästher oc söther swalke SvB 28 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"svalke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalka. eg. och bildl. kennande swalka, oc engin hita ST 126 . Lg 3: 166 . \" war herra ihesus christus wari thinne siäl til skygdh oc swalka \" Bir 4: 20 . \" at thu ärna them swalka som pinas oc rensas j skärsloelde \" ib 12 the (själarna i skärselden) bedhas hiälp aff thinom gudelikom bönom, aff huilkom theras pina matte faa lisa oc swalka Lg 3: 404 ."],"f":[]},{"a":"svalna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svalna, avkylas, tagitt och sualnat lagdtt vppå, thet (ɔ nitrum) stämmer nässe blodh PMskr 647 (senare avskr.)."],"f":["-at )"]},{"a":"svalter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svält, hunger. Jfr Sdw 2: 1310 och H. Ronge, Konung Alexander 277 ff. - hunger, hungersnöd. Jfr Sdw 2: 1310. mong en menniske led tha swall RK 2: 7449 . - Jfr sulter (Sdw 2: 545), svälter (Sdw 2: 572) och sylt (Sdw 2: 576)."],"f":[]},{"a":"svalter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svält, hunger. \" thrötter ok mykith moodh aff hunger ok aff storan swalt \" Al 1803 . i lidhen hugger thörst oc swalt ib 7043 . - hunger, hungersnöd. hörör [man] hordhyn i februario thz teghner mikit mandödh . . . jtem hörir man thordin i marcio thz tekner mikit storm . . . jtem hörir man torden i maio manath thz tekner krankt aar oc mikit swalth LB 3: 186 ."],"f":[]},{"a":"svalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr hughsvalugher."],"f":[]},{"a":"svamper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svamp. \" bitra mirram gutn the i swamp \" KL 391 . MB 2: 386 . \" leitar hwar hon findir nokon blötan swamp \" Bir 4: 484 . PM II . Jfr flughu svamper."],"f":[]},{"a":"svamper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svamp. \" ffungus gi swamper \" GU C 20 s. 301 . \" törkis aff them (ɔ: bären) alt saltih mädh enom swamp \" PMSkr 337 . \" lapis lincis är en sten aff thet dywrsens pis som kallas göpa . . . aff honom vaxa swampa när han gömis ther wäska är för än än han torkas, oc thw swampana oc stenen ärw godhe them som haffwa sten j blädronne \" ib 479 . Jfr klädhis svamper och sopper."],"f":[]},{"a":"svampkar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . svampkärl; kärl hvari en svamp är innesluten? tok et swampkar (spougiam) ok fylte thz mz ätikio MP 2: 20 ."],"f":[]},{"a":"svan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svan. MB 1: 359 . j offren marti hwitan swan Al 6821 . "],"f":["svana ben","swanabeen )"]},{"a":"svan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svan. - i allegori. ofwer thätta trä som är lidhningh hwilar sik foghlin som är swanin hwilkins natur är at han sionger sötelika mote sin dödh ok teknas thär mädh the som lidha tidhelika ok licamlic plicht ok plagho mädh andelike glädhi SkrtUppb 125 . "],"f":["*svana dun , ","*svana röst , "]},{"a":"svanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tunn, smal, smärt. hon (ɔ: lactuca) . . . gör mannen lätthan ok swangan LB 7: 4 . - mager, utsvulten. bätra är swangh häst än toom grima GO 786 . - tunn, insjunken. kinder swanga ok halla myo Iv 4147 . GO 673 ."],"f":[]},{"a":"svanz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släp. \" man sa ther fruor danza mz margha hwita swanza \" Fr 3050 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"svar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tung (till vikt). vijᶜ swaaghre engelska nobla Arfstv 105 ( 1474) . - tungt väpnad. Troj 111 (se under 2), 177. j thz samma kom polidamas troyan mz myket swordt folk oc wndhsatthe troyaner j syn starka mäktoghet ib 177 . 2) tung, grov. alla kommo tha j landh mz swårtt folk oc mz swara hästar Troj 111 . 12) dyr, starkt förpliktande. om ed. . . . medh sin swara eedh sweriende, medh gratande öghen sägiende . . . STb 3: 188 ( 1494) . medh drepelige sware edher K. Hum. Vetenskapssamf. i Lund årsber. 1948-49 s. 47 (omkr. 1514, H. Gadh). - Jfr ivirsvar. - (swar för sar. Jfr Sdw 2: 1310. höffuidzmannen . . . haffwe med sigh noghz ath hielpa til medh, ther swara wardher, ther läkiere ere ekke thil städis Arnell Brask Biᴵ 19)."],"f":["swårdt Troj 173 . ","swärtt ib 111 . swordt ib 177. pl. nom. m. swaaghre Arfstv 105 ( 1474) ),"]},{"a":"svar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","om bemötande af fientligt anfall. thee fingo swar BSH 5: 167 ( 1507) .","2) svar, svaromål. thökte mik thz rät vara, lman kalladhe them siälff her til swara Fl 1707 . \" vill han egh till swars koma \" SD 5: 377 (1314, nyare afskr.). vtan þän som akyäres se til swars ib 480 (1345, nyare afskr.). ib NS 2: 35 (1408, i vidim. af 1411). BSH 5: 379 ( 1509) . \" stande then sielfuer ther om til swars som gherningen giort haffuer \" SO 148 ","3) förvar, ursäkt, invändning. \" the quinna ey wil ganga göra hon fyndir mykit til swars (obuia verbas polit; motsv. Danska text: maa møghet føræ bæræ) \" GO 634 . - Jfr and-, drafls-, for-, gen-, hughnads-svar."],"f":["swaar )","svara lös , ","svara lösa , ","svars lösa?","-lös )"]},{"a":"svar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Stb 5: 6 (1514) L. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 205. 1) svar (på fråga el. framställning). kere nils biuder mich her om eth enkith sar til ther jac vet rette mik epte Vg Fornmt I 8-9: 103 (1508). wor kiere herre . . begeredhe aff the gode herre och aff mene raadit her en swar pa STb 5: 6 (1514). ","2) svar, svaromål. \" binder jac mic til . . . at standa ther fore ij fulle hemuldh i gilde oc allom swarum \" SD 8: l30 (1361). sone sonesson, som jusse niclissons barna formyndare är, war till swara SD NS 3: 375 (1418, ä. avskr.) . tiltal loc swar oppa arff Arfstv 12 ( 1461) . kom peder . . . och bödh sik til swars medh then bondhan, som hade klandat hestin fore jenis skreddare, huilken ecke kom till swars medh honom STb 1: 11 ( 1475) . ib 2: 209 (1487). war oleff . . . till swards oc satte borgan för sig ib 5: 81 ( 1520) . - i förbindelsen til svara, till svars. Jfr E. Noreen, Festskrift t. H. Pipping 40y f. husbondin var tha siälfuer til swara Iv 4387 . Flores ed. Olson 542, 1804 . - Jfr forsvar. "],"f":["sward: -s STb 5: 281 (1520) ), ","svara lösa (sware- JTb 65 ( 1474) . ","-läsö ATb 1: 13 ( 1453) . -lössö ib), ","jtem greffwensten ij resor swaralöso meneka stämpde hanum ib 164 (1462). tha dömpde jac hanum iij marc aff fore swaralöse UpplLagmansdomb 26 (1490). Arnell Brask Biᴵ 28. ","svars lösa? (-löös), "]},{"a":"svar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["adj. 1) tung (till vigt). hwart et wogh . . . halff thridhia hundrath wikter swara Al 8783 . \" swar ängilskir nobil \" FH 3: 34 ( 1443) . ib 132 ( 1448) . för xxM [2000] nobla swara RK 1: (sfgn) s. 191 . konigin . . . miste enä barza . . . hon . . . bar väl lxxx [80] läster svar ib 2: 1762 . \" the swaara skip \" ib 3: 282 . \" the hängde swar panzar widh thera föther ib 705. rördhis han til wredhe, oc sprang opp, wiliandhis opp resa iomfrwna aff iordhenne, än lhan förmatte henne hwargens röra, thy at then hälge ande giordhe henne swa swara oc twngha \" Lg 3: 311 . 2) tung, grof. skikka ower the swarastha hestha, och the lettastha liffwe igen BSH 5: 157 ( 1507) . 3) stark, betydlig. richesens fiende, the oss offwer handen ära medh stoor, swaar mact BSH 5: 11 ( 1504) . FM 188 ( 1504) . ","4) stor, synnerlig. \" thetta scriffs med sware hasth \" HSH 20: l58 (1506).","5) tung, tryckkande. svår. skatten war them alt for swara RK 2: 681 . lidher swager (för swar) twnga ther före BSH 5: 491 ( 1511) .","6) svår, häftig. ledh hon swara pino Lg 3: 415 . ib 397 . \" i swarom krankdom ib 409. girnandes at see oc höra ändan thäs swarasta stridz oc pino \" Su 195 . - häftig. stak, djup, innerlig. enga ledhis haffde thu thz format at see, ällir höra, wtan swara oc änkelika warkunnan Su 215 .","7) svår, skarp, hård. \" wart stridhen swaar oc twngh (ingravatum est bellum) m0te beniamyn söner \" MB 2: 136 . 8) svår, hård, bister, egein. o,m person. en konungh war j girughet ilt klok ok swa swar MD (S) 308 . 9) svår, besvärlig. om person. med dat. qwinna thu äst mik mykith swaar Al 1613 . 10) svår, allvarsam, grav, skapr. för . . . swora aaklagan (grauium querelarum) alla rikesins manna SD 3: 413 (öfvers. i gammal afskr.). 11) vidrig, vederstygglig? riffw the ok slitw theres vslasta ok swarsta (för swarasta? dock snarare för swartasta; Lat. texten har teterrimas) kynner ok kinbeen LFK 217. - n. adv. svår, på ett betungande el. tryckande sätt. gestis aldre swarare j thera dagha RK 1: (sfgn) s. 188 . - lJfr forsvar."],"f":["swaar . ","swor FM 188 ( 1504)"]},{"a":"svara","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) svara. \" ängellen suarþe hänne min fru: alle apostoli coma en dgh tel þin \" Bu 13 . Bo 187 . \" swara mik til thz iak aff tik wil spöria \" Su 105 . ib 106 . \" drotzin swaradhe honom ther til som jach tik thz sighia vil \" RK 2: 4652 . budit swardhe hanom swa ib 2545 . \" hon suradhe til (ad) christi mandom som ginstan syntis äptir festilsen o herra jhesu criste jak thakka thik for al thing \" Bir 2: 119 . KL 171 . \" diäfwllin suaradhe thunkt är thz at tala hwar thän som tla är allom othäkkir \" Bir 2: 120 . ST 28, 29 . \" hertoghern swarade a tessa leedh . . . jak weyt wäl ath jak er ider broder \" RK 1: 760 . \" bernardus swarade ther hafua warit fulastan röfuara \" Bil 784 . \" tha swarade hon . . . söth ordh aff rödhum mwnne \" RK 1: 376 . ib 2: 2548 . suara tel (på) cloka pröuelse Bu 144 . - svara på, besvara (ett argument). nw wardhom wi skiällika swara skälom, loc til thz första, swa som för war saght . . . til annath swarom wi swa MB 1: 61 . - svara (för), uppträda till försvar för el. bekännelse af. war swa skipath i the hälghe kirkio först, at ängin skulle swara oppenbarlika fore trona, för än han ware färm der sidhan skulle hwar man framganga til antzwara, oc biwdha sik diärflika til dödh fore the hälgho tro skuld MB 1: 505: jfr 2.","2) svara på ett käromål, svara inför rätta. radhe halfue nempd huar thera som a käre ok swara scal MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 58 . þän som kyärä hawer. oc þän som stämþer varþer honum at suara SD 5: 638 ( 1347) . \" thz han icke vilde swara hustrv asta til rätte \" BtFH 1: 171 ( 1506) . ath jagh skal kome til then herre dagh oc sware hustrv birgittä pa arestadh FM 649 (151) . jagh haffuer hustrv birgitte inttet swara ib. ath te fdorloffwara . . . skulle noghet swara mik til thet lyffte BSH 5: 379 ( 1509) . \" hanum swaris hwarte mädh laghum eller pänningum (d. v. s. man är hvarken skyldig att med ed fria sig från af honum framställdt käromål el. att erlägga böter) \" SD 4: 466 (1335. nyare afskr.). ib 5: 377 (144, nyare afskr.). han skal sköt koma för guz dom: ok ther swara sakum (de his omnibus in ejus julicio respeonsurus) Bil 212 . vthan the seen wider nampn til tingz stämpde, sakum eller kärom att swara GS 31 ( 1380) . tha wräkte paulus sina hand ok swaradhe mz skälom mot allom them thingom som iudhane hafdho owir han kärt KL 172 . \" var härra baþ mannen svara tel skälen \" Bu 20 . ib 21 . \" sagþe sik vilia suara firi han \" ib 20 . mz godhum lhugh scal iak swara for mik Kl 170. wi ärom her insatte . . . at swara fore thz silff som wi funnom i waarom säkkiom MB 1: 245 . - svara (för), ansvara (för), stånda ansvar (för), stå i ansvar (för). fore hänna värk vil iak ey swara Iv 3325 . swara för hans ingangh gerd ok skoth SGG 128 . til thera bruth sculo the sielffue swara RK 2: 4733 . sware han sielffuer til schaden SO 195 . ib 122, 198, 292 . hvilken som geser budit hauer gör gestin omack sware verdhin ok böte fore gestn äpter thry at bruthen äro lib 112. - svara för, vara ansvarig för. thw scalt siälfwir swara hswat thw tala KL 245 . - stå till svars för,försvara. jlla måtte the thz swara ath the togho syn herre ey bätre wara RK 3: (sista forts.) 5627 . 3) svara (för), förestå. marsken skulde for rikit swara RK 2: 6389 . ib 3: (sista forts.) 58123. otte krwmpe monde öffeeste höffwisman wara och skulle till all ärende swara ib 6098 . hans biscopir . . . andhuardadhe hanom swara til ärandä Bil 471 . ST 97 . - svara för, förvalta. wil tw godher scriffware wara ok thit embit mz ärom swara MD (S) 292 .","4) fullgöra ansvarsskyldighet mot el. inför (ngn), redovisa för (ngn). byuþum vi . . . varom foghata . . . at han . . . ängum manni i världinni swari äller rät gyori af þessom varom jngiäldum vtan varom exequtoribus SD 5: 567 ( 1346) . - stå (ngn) till svars med afs. på allmänna utskylders betalande, inbetala utskylder åt (ngn)? hörsamma? the sculle erik alle sware oc om krononne skat lydoge ware RK 2: 3494 . the villo aldrey marsken swara och ey mere honom lydoghe wara ib 4712 . \" at the skolo drotzsten lydoge wara ok engom androm höra eller swara \" ib 5140 . \" deltaga i utbetalningen af, lemna bidrag (till en utskyld). ath nagre gode menss landbor forbudith är ath suare till saadane hielp \" BSH 5: 290 ( 1508) . 5) göra invändning (mot) . sätta sig (emot). her gren forböd alla ther mot swara RK 2: 7813 . 6) besvara, gå till mötes, genom sitt handlingssätt visa sin erkänsla för (ngt). jek . . . söke mz minne nadh vm the funnis nakre hulke som vilden suara (respondere) mine nadh bortuändande sin standilse och vilia fran illo Bir 2: 7 . swa . . . som iak . . . wille . . . ensanmom thinom kärleke swara oc athergäldh bewisa Su 20 . at jak . . nakraledis matte swra ti thin omälelika kärlek ib 275 . 7) svara emot, gå upp emot. mäden tith lif kan hugen egh suara thaa sigh mik haa thw monde wara MD (S) 205 . - motsvara, bilda motsvarighet till. waro dödisle swaradho skyrdha skirsl i gamblo laghomen MB 1: 505 . wars herra likame som wighis i mässonne swarar pascha lambith ib. the hälgho kirkio scriptanaall swaradho alla thera skirslor ib. hafdho the änkte sacramentum, som swaradho (för -e) kirkionna, färmilsom ib. ib 492, 506. - åstadkomma motsvarighet till. swa math thu tik widherlika oc swara i nakre matto minom fothom oc benom, som thröttos oc samman nögldos oppa korseno (violentie et lassitudini, quam crura patiebantur, respondebis) Su 50 . "],"f":["-ar . ","-aþe . ","swardhe ST 29 ; RK 2: 2545, 2548 . ","svara til , "]},{"a":"svara","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skapt, häftigt. eskillus straffade oss ganske swåre RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279 . - svåra, svårligen. häftigt, högeligen. meg grwffuade i mitt hierta swårer RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285 . \" swenske män han swåra mis worde \" ib 3: (sista forts.) 4390 . han . . . wart honum swarada wreder Lg 3: 344 . \" tha wart procopius swaara bedröuidh ib. - Jfr fulsvara. \""],"f":["swaara . ","swåra . ","swåre )"]},{"a":"svara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) svara witnadhe erik . . . oc pedar . . . at magnvs dvs saghde . . . at her kommber fogten aff kötholman ta swarda withnen hwad manne er thet ta swardhe magnvs thet er en dandman ATb 1: 8 ( 1452) . tw swarar swa illa minne modhir tw motte väl swigha henne eth ordh ellir tw ib 270 ( 1467) .","2) svara på ett käromål, svara inför rätta. min herre . . . loth stempna mic til arbogha for hans radh . . . at suara her ture thär til rettha Arfstv 28 ( 1461) . ath han skulde for:ne jenis nielsson swara til retto om iiij (4) tunnar lagx STb 1: 188 ( 1478) . . . . beplichtade thöm fore rettin ath swara mehd theris arffua allom athalarom SJ 2: 197 ( 1491) . svara (för), ansvara (för), stånda ansvar (för), stå i ansvar (för). hon skal allom gällom swara ok betala ATb 1: 55 ( 1456) . \" peder slatte skal swara til all gield som ther kunne kreffuis eller finnes \" SJ 2: 96 ( 1487) . ib 140 ( 1489) . skeer kirkione nogher skadhi for hanss eigno (ɔ klockarens) eller hans drengess forsumilse tha bör hanom thär til swara ÅK 57 . karin skinneres, her anders olsson svarer for henne (i fråga om skatten) Stock Skb 94 (1518-19). swaren tha j til allan skadhan wj här fangom oc hallen skipith skadha lösth PMSkr 32 . - svara för, vara ansvarig för. thän som mera taghir han hawir af mero swara Hel män 230 .","4) fullgöra avsvarsskyldighet mot el. inför (ngn), redovisa för (ngn). jec är inthit pliktogh til at swara her twre turesson til thän vpbyrdh Arfstv 16 ( 1461) . . . forbiwda karl guldsmith, som j samma hwss sitther, nakrom ath swara vtan forscriffne erich joansson til lhwsalönen STb 2: 204 ( 1487) . tha äre the oc plictoge at swara tiil all rekinskap barnomen eller theris retta molmsmen nar the eskia SJ 2: 235 ( 1493) .","5) göra invändning (mot), sälla sig (emot). at thu maghe kwnna aff gudz nadh swara allom frestilsomSpV 454. - sätta sig till motvärn, bjuda motstånd. offta hendher ath . . . thin spetz brytz mith j oc ther jngen swara PMskr 155. 6) besvara, gå till mötes. at allom thinom wilia oc astundom wil iac gärna swara Hel män 171 . 7) svara emot, gå upp emot. - motsvara, bilda motsvarighet, passa (till lngt). sidhan göris try holl pa bordith swa ath the swara räth affwer the skifwona ath radh . . . the andro tw holen . . . swa ath teh swara räth affwer skiffwonnas ägh PMSkr 507 . \" swa at bredden aff the (ɔ: ett lerkärl) swara jämp mädh hoteno \" ib 562 . - åstadkomma motsvarighet till. swara thy til tölghin storan kärlek, älska thän tik älska (responde itaque tantæ diectioni diectione) SpV 178 . ib 544 . - motsvara kraven på (ngn), hållas för, räknas som. om han wille sware foe en dandesuen och site til bordz medh dandesuena, tha wille han betale her philpus sine vthlagde penigna STb 3: 154 ( 1494) . - Jfr for-, til-svara."],"f":["-ar . ","-er Stock Skb 94 (1518-19) . imperat. swara SpV 178 . ","swardhe ATb 1: 8 ( 1452) . pl. 3 pers. swarda ib),"]},{"a":"svara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr besvara."],"f":[]},{"a":"svaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svar. LfK 258 ."],"f":[]},{"a":"svaran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svar. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 45. stodhe swa alle opp, ödhmyukliga bidhiendes effter domarens swaran J Buddes b 150. Jfr forsvaran."],"f":[]},{"a":"svarande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr forsvarande."],"f":[]},{"a":"svarandi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"svarar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svarare, den som svar. skal han höra godhwilioghan swarara Ber 238 . Jfr forsvarare."],"f":[]},{"a":"svarare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsvarare."],"f":[]},{"a":"svardher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svärdher."],"f":[]},{"a":"svarf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n Jfr kiöl-, kol-, kull-svarf."],"f":[]},{"a":"svarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tunga, börda, onus. \" ther ower willom wi ängen scall maght haue them noker ytermere thynge eller swarhet vppa at legge eller fortrycke \" Priv f Sv st 100 ( 1444) .","2) tunga, besvär. \" vppenbarede wor kere hoffuitzman, ath han sich aff sacht hade nw j thälie herredagh aff thet höffuitzmandsdömith . . . toch före werdigeste verdige feders . . . bön . . . togh han sich then twnge och swarheet pa j gheen STb 3: 116 (1493). \"","3) svår beskaffenhet, grovhet. . . . fför thy thänna syndenas (ɔ wredhenna oc hämpdhena syndh) swarhet offwer gar alla wärldena syndher JMPs 248."],"f":["-heet )"]},{"a":"svarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsvarilse."],"f":[]},{"a":"svarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsvarilse."],"f":[]},{"a":"svaring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besvaring."],"f":[]},{"a":"svarirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsvariska."],"f":[]},{"a":"svarirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forsvarirska."],"f":[]},{"a":"svarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett betungand el. tryckande sätt. ath the them ingen swa daan omildheth eller ow[erw]ald antigge med gestarij eller landredh här epter them swarligher eller twnglikä ey skule ath göa BSH 3: 155 ( 1464, samt afskr.) .","2) svårt, tungt, bittert. \" thetta likaadhe konungenom mykyt ila, loc bar thz swarlika j sino hiärta \" ST 350 . hon sukkadhe swarlika ib 41 . - bittert, svårlien. hon . . . grät thz ganzska swarlika Lg 3: 720 . svårligen, mycket, häftigt. pestelencia gaar her swawerlega (för swarlega) BSH 5: 424 ( 1510) . tha tyngdhes han swarlika i sith hiärta Lg 673 . \" lslogho them swarliga \" MB 2: 135 . \" skylte the konungen swarligha ath skane var kommyt fran suerige \" RK 1: (sfgn) s. 182 .","3) kraftigt, ifvrigt, häftigt. \" om man swafliiga arbethar, riidher, gar eller annath gör \" LB 7: 177 . the swänske . . . beegynnadhe saa swarligha roopa RK 3: 2267 . - kraftigt, högeligen. hurw suarliga sik plictade the erichiepiscopen klerkia riddara ok suena RK 1: (sfgn) s. 173 ."],"f":["-ligha . ","-lighe- . ","-liga- . ","-liiga . swawerlega för swarlega BSH 5: 424 ( 1510) ), "]},{"a":"svarlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["3) kraftigt, ivirgt, häftigt. . . . ok for:ne fogit swarlige nekade, ok then andre swor och drapelige och viste hanom stwndh och stadh STb 3: 185 ( 1494) . almoghen sigher och talar swarliga om then gestningh, the haffde i winters BSH 5: 115 (1506, H. Gadh) . \" tha slogs the swarligan j vij daga \" Troj 218 . \" hwggo alla saa sworliga oppa henne, ath hiälm bånden söndergyngo \" ib 241 . - kraftigt, högeligen, i hög grad. jak wet wäl ath jak suaarlighan mothe gudi syndade Prosadikter (Sju vise m C) 229 . \" samma tijdt widerkendes samma symon . . . ath han war swarlige drycken, swa ath han ey wiste, hure han kom j syön \" STb 3: 10 ( 1492) ."],"f":["suaar- . ","swor- . ","-liga . -lig(h)an),"]},{"a":"svarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lL. svarlig, försvarlig, som kan försvaras. som thöm swarligit är (såsom de kunna försvara) fore forscriffne rykesins herrar ok thess jnbyggiara SO 156 . \" thet ffor gud ecke swarlighet vore \" FM 524 (1511, samt afskr.) . Jfr and-, for-, o-, sam-svarliker."],"f":["swarlighet FM 524 (1511, samt. afskr) . swarligit SO 156 ),"]},{"a":"svarliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["svarlig, försvarlig, som kan försvaras. j morghon skal lhan dömas til dödh äpter lagen ty ath thz är tik ok mik ärligaren och suarligaren än man skal öwer os seyia jak hade latit dräpa myn son wtan doom Prosaditer (Sju vise m C) 231. . . . sagho them (ɔ munkarna) enga andra lekier eller aathäffwe ath haffua ther, än the skäligin och swarlighen woro, och ath engin broder . . . hade ther sperbräkan eller torneghian, som them war offuersagt STb 1: 340 (1482?). Jfr osvarliker."],"f":["-lighen . ","-ligaren ) , "]},{"a":"svarlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan svar. bleff warth bwd swarlöss tilbake dreffuet FM 665 ( 1517) . Jfr svaralös."],"f":[]},{"a":"svarlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svarslöshet, underlåtenhet el. tredska att svara inför domstoll. dömdes jöpns tala laukela lsak til iij lm. for swar lös thz han icke vilde swara hustrv asta til rätte BtFH 1: 171 ( 1506) . \" dömdes oleff raydisto sak til iij m. lfor swar lös, per taypale kerde til honom ib 174 (1506). \" ib 238 ( 1507) . \" dömdes per mognusson kerkala sak ti iij lm. för swar lös \" ib 152 ( 1507) . dömdes thenne forne hwar tere sak til iij m. för swar lös ib 133 ( 1506) . ib 140 ( 1507) , 143 (1507), 177 (1507), 237 (1506), 245 (1507). dömdes nilis pwalsson salmis sak til iij m. för swarlös och tingx vite ib 202 (1509). ib 213 ( 1507) , 285 (1509), 287 (1509), 289 (1509). Jfr svara-, svars-lösa."],"f":[]},{"a":"svarlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svarslöshet, underlåtenhet el. tredska att svara inför domstol. stempde iap iönison mychel gulsmid saker til iij marker for swarlösa ATb 1: 196 ( 1464) . \" laris gatuiärare iij öre swarlöso per iönson stämpe hanom \" ib 231 ( 1465) . ib 332 ( 1470) . \" jtem cölmencrautes broder bar jak vpp vj öre swarlöse \" Skotteb 412 (1467-68, Kämn). ib 422 (1468-69, d:o). STb 1: 3 ( 1474) . iij (3) marck bade fore hormaalet och swarlösande ib 264 ( 1480) . tessa stemdi lauens i wariä iij marc for swarlöse Uppl Lagmandsomb 65 (1493). - fall el. tillfälle av underlåtenhet att svar inför domstol. warth marthen . . . saker iij mark for et dombrot och for tre swar lösser ATb 3: 174 ( 1505) ."],"f":["swar lösö ATb 1: 181 ( 1463) . pl. swar lösser ib 3: 174 ( 1505) . ","swarlöös JTb 71 ( 1481) ), "]},{"a":"svarlösan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svarlösa. sama [dach] mattis bagere zacer til iij marck for swarlösan och stempningh STb 3: 152 ( 1494) . ib 169 (1494)."],"f":[]},{"a":"svarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr besvarning."],"f":[]},{"a":"svarslösan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svarslösa. dömdes lasse jacobson annula sak til 3 m. for tingx vite oc swar lösan BtFH 1: 155 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"svarta","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"svartbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svartbroder, dominikanmunk. gen. pl. om dominikankloster. bro peder fan hawen her aath swartbrödra SJ 2: l9 (1475). - Jfr svarta brodhir, ävensom svartmunker. "],"f":["svartbrödhra kloster , n. svartbrödrakloster, dominikankloster. MP 4: 151 .","svartbrödhra ordin"]},{"a":"svartbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["swartbroder, Dominikanermunk. hon döde j stocholm . . . oc ward en stund til swartbrödra (d. v. s. i svarbrödraklostrets kyrka) lagt RK 2: 8394 . \" som man gaar aff stora torghit til suartbrödhra \" SJ 73 ( 1437) . \" for ena clocko som kom til swartbrödhra \" ib 78 ( 1438) . \" swarthbrödhra capitell i stokholm stoodh \" RK 3: 630 . ib 2: 2800 . Jfr svarta brodhir, äfvensom svartmunker. "],"f":["svartbröhdra kloster , ","svartbrödhra ordin , "]},{"a":"svarter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svart. \" teþes þöm en leþar i blamans like. suartare än cul \" Bu 208 . \" ther la lucifer a gruffuo, swarter som en ram \" Pa (Tung) 36 . \" en mykin swartir rampn \" Al 890 . en suartar hundar Bu 182 . \" the swarta ko molkar the hwito miolk \" GO 758 . swartyh swin ib 968 . \" ther fik han see ena nakna människio ganga alla swarta ok solbrändha \" Bil 454 . \" hans har är suart ok karot \" Bu 204 . hans haar loc skäg war swart som þik Di 1 . hans bryner ware sworte som two krager hafde sit offuan hans öghen ib. stundom hände at aff suartom oghn vtgar faghir lughi Bir 3: 256 . \" min nya swarta kiortil \" SD NS 2: l170 (1409). wil af swarto läripte VKR 58 . grytan lastadhe kätilin we är thik tha swart thu äst (teter es o lebes ait olla pudescere debes) GO 1008 . thu skalt taka swarth salt aff ondom gyällara ib 14; jfr salt. ib 205, 864 . \" thz swarta kiws ey alth ib 598. - svart, mörklagd, mörkhyad, af märk hudfärg. med bibegrepp af fulhet. konungen war stolt ok fagher ok hertogen nokot swart ok magher thy kallade hon honomm ketla böter \" RK 1: 556 . \" man skal ey wräka swarta hustrv til sänga stook (ad spondam pulla non vxor pellitur vlla) \" GO 23 . - svart, mörk i synen (af sorg. fasa el. vrede). tha vardh hon swart rät som en iordh Iv 4839 . - oeg. om sorg. jachim trolle . . . haswer the hiertans dröffwelse, thet wärth är, swarth som en jord BSH 5: 132 l(1506). - i best. form ss tillnam. hænzæ swarti SD 2: 231 ( 1297) . ib 3: 601 (1323).","2) svartkonst, magi. \" \" the swarta konstin \" ST 22 . waar konst gaar ofwir alla swarta konst ib. pläghadhe öfwa swarta konstena ib 24 . \" een mestare aff swarte konstinne \" ib 302 . een . . . mestare j swarto konstinne ib 307. lib 91, 92, 128 o. s. v. b) konst att göra krut, kruttillverkning; redskap och mamterial för kruttillverkning: krut. wij hade ey annet än piill sliita pa them oc slongasten, thy swarta konsthen war borto BSH 5: 167 ( 1507) . \" förgäther icke frw margrete om thet salpether och swäwil hon haffwer. her er stor brysth pa swarta konsthen \" ib 183 ( 1507) . - Jfr iämsvarter, äfvensom svar, adj. 11. "],"f":["sworter )","svarta brodhir","swarte- . ","swarttabrudz SJ 224 ( 1448) . dat. swartabryddher ib 203 ( 1451) ), ","svarta brödhra kloster","swarta brodrä closter )","svarta munker , ","svarta slagh","swartäslagh )"]},{"a":"svarter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) svart. \" niger a um swarter \" GU C 20 s. 354 . \" pullus a um swarter \" ib s. 501 . jnerticula le swarther viinbära quisth ib (hand 2) s. 25. äpter them kome twe swarte diäffla oc sagdho til änglanna . . . SvKyrkob 20. tha kärken kom i dörna tha sa hon omkring widh manzins säng alt som andra swarta kattor oc diäffla stodho mz iärnkrokom oc drogho wt siäkina ib 26 . item gifwe wi . . . twå wåra swarta gångare och wår stodhest fogelen . . . Lagerbring Saml 3: 258 (1470, avskr.) . tha sagho the alla ath en swarter diäffuol ok ledher drogh honom j armana MP 4: 179 . tha fingo the qwinnonar [se] när sik en swarthan kat storan som en hwnd ib 204 . \" hade jak thaa vel tilgiffwit örath aff swarta katthen, at i hade sielff thaa warit tiilstädhe \" BSH 5: 167 (1507, H. Gadh) (jfr under öra samt E. Sandberger, Ark. f. Nord. Fil. 73: 5 ff.). item tiil boxsiö ligger i fiskebäk, thär soghin stodh fordhom, ok sa lonkt wth som thet swarttha vatneth wthräcker VKj 171. mys fördriffwas stötandis swartha odhyrth mädh färskom osth samman PMskr 356. göra wthit win aff swartho win ib 358 . \" brennes aska aff winträ som bära hwith win oc lätz j winith tha gör askan winith hwith, oc aska aff winträ som bär swarth win gör swarth win hwar hon lätz j winith tha gör askan ather affwan j fietio dagha bliffwer thet swarth ib. giffwes them ätha swarth bröd \" ib 363 . somme säya the gotzen lagdos ödhe / aff myuklo örlögh oc swarthom dödhe ib 192 . . . . sina egna äger ther lenge hafva öda legat sidan svarta döden HSH 13: 66 (1524, Brask) . - svart, mörklagd, mörkhyad, av mörk hudfärg, med bibegrepp av fulhet. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 278 ff. EK 556 ff. 2) magisk. i förbindelsen svart konst, svartkonst, magi. j thenna stadh war en klärk oc han heet virgilius. oc mykith lärdher i siw boklika konster. oc mäst i swarte konstinne Prosadikter (Sju vise m) 142 . BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . Jfr svartakonst. "],"f":["svarta brodhir (swarte-brudder. -brydder), = svartbrodhir. swartebrödare i westraars HLG 1: HLG 1: 111 (1467). - ss tillnam. peter swarta brudder StÄmb 47 ( 1449) . ib 49 (1450). ","*svartabrödhra konvent , ","*svartabrödhra ordin","-orden )","*svarta konst","swarte- )","lib . ","lb 18. tron skal sätthias mothe otrolike trowillo, moth kätteri, troldom och swartakonsth JMPs 295. ib 298 . " fför thy at hon war mykidh ffager, drogh hon mangha til sin kärlek oc ondha lwsta, oc eya t enasth mädh thy, wthan ämwäl mädh swarakonstene " ib 403 . ","*svarta smidher","swarte- )"]},{"a":"svartgrön","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svartgrön, mörkgrön. armenus är en sten blaa äller swartgrön PMSkr 461 . ib 485 ."],"f":[]},{"a":"svartgul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svartgul, mörkgul. borax är en sten som taks aff paddonne, somme ärw hwithe oc somme swarte äller swartgol PMSkr 462 ."],"f":["-gol )"]},{"a":"svartgul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svargul, lmörkgul. tha äre te swart gole, bade krop oc ansycthe LB 7: 248 ."],"f":["-gol )"]},{"a":"svarthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svarthet, svart färg. nigredo . . . swart heeth GU C 20 s. 354 . 2) svart beläggning, sot. bly görs til kalk . . . j ognenom thär glas göras, hwilken naplika rensas aff sinne swartheth PMSkr 381 ."],"f":["-heeth )"]},{"a":"svarthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svarthet, svart färg;: mörker. syntes smaa swarta stena wt falla aff hans mwnne, aff hwilko cristi thiänerska wnderstodh, at wanhopsens ihördzska . . . oc fröffuilsenna swarthet owergaffwo tha mwnken Lg 3: 418 ."],"f":[]},{"a":"svartklädder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["svartklädd. \" pullatus a um swartkläder \" GU C 20 s. 501 ."],"f":["-kläder )"]},{"a":"svartleter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svartlett, mörklett. \" ter aff omskiptis menniskionnes hy oc leet, sa at te liiffwe swa gola eller swart letthe i ansyctit elller om kroppen \" LB 7: 248 ."],"f":["swart letther )"]},{"a":"svartlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egenskap att vara svart, svart färg. tilbör ey at lofwa ognen for sina suartelikhet Bir 3: 256 ."],"f":["suartelikhet )"]},{"a":"svartmonadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fullmogen och svart. f. röd (av lökarna) hentis ey för än thet är swarthmognath PMSkr 353 ."],"f":["-mognath ) , "]},{"a":"svartmuld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svartmylla. lergha, saand, oc swarthmwllena fetha / hwrw hwar skal brwkas är konsth vetha PMSkr 192 ."],"f":[]},{"a":"svartmunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["svartmunka kloster","-clöster )"]},{"a":"svartmunker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svartbrodhir. HLG 2: 149 (1523)."],"f":["sworthmwngka ) , "]},{"a":"svartmylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svartmylla. \" the jordh som är swarthmylla bär gärna godha sädh \" PMSkr 196 ."],"f":[]},{"a":"svartna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svatna, blifva svart. skinnet . . . swartnadhe som eeth koll Lg 3: 377 . - blifva svart el. mörk i synen (af sorg). han swartnade j änne som en mul MD (S) 299 . - svartna, blifva svart (för ögonen; vid svimning). opers. emott swimilse oc hwffwd verk, nar man tycker at huffwidit löper om kring oc tz swartnar for ögon LB 7: 199 . - svartna (i munnen; vid törst). opers. then som . . . torster mykit sa at swartnar j munnen LB 2: 92 ."],"f":[]},{"a":"svartna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , (-adhe. -adher), v. svartna, bliva svart. hwdin var all lskrunkin oc swartnat aff solina hita Prosadikter (Barl) 50 . hymelsens twngel swartnadho (poli nigrescunt sidera) JMÖ 116 ."],"f":[]},{"a":"svartpräster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. Jfr Sdw 2: 1310."],"f":[]},{"a":"svartysiotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smutsgrå, svartgrå. Jfr Sdw 2. 1310."],"f":[]},{"a":"svartöghder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["svartögd, mörkögd. the (ɔ vallhundar) skwlo wara . . . swarth öghde . . . PMskr 222. konwng mennon war . . . swart ögder oc mäkta striidzman Troj 78 ."],"f":[]},{"a":"svarugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ansvarig. \" med avseende på betalning. for:de landbo scal capitulo lydugher oc swarugher wara \" SD NS 3: 556 ( 1420) . Jfr stakkotsvarugher."],"f":[]},{"a":"svarva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svarva. PMSkr 503 . en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh ib 504. mädh enne tang swarffwa släth wm kringh ib 565. - utsira? Jfr R. Pipping, Runer og rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 83 ff."],"f":["-ar . ","-adher )"]},{"a":"svarva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svarfva. thz trä som swarwas mz hussao jarne Bir 3: 139 . ib 136. eet swaruat kaar af gul Gr 298 . thän bänkkir är väl swarwadhir som satthir är mz godhom quinnom GO 81 . - bildl. lsvarfva i hop, hopsmida. diäfwllen är snar at swarffwa lygnena Lg 3: 299 . 2) bildl. slå under sig, svikligt tillegna sig. skatten lat han allan til sik swarffua MD 337 ."],"f":[]},{"a":"svarvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svarfvare. \" \" BtFH 1: 315 (1413, Joh. Bures utdrag) ."],"f":[]},{"a":"svarvare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" joan swaruare \" KTb 161 (1449?). ATb 1: 49 ( 1455) , 2: 135 (1479). tordh nic:son swarffuar STb 2: 447 ( 1490) . ib 516 ( 1491) . SJ 2: 169 ( 1490) . PMBref 317 ( 1512) . \" lassw swaruare drengh . . . iiij mark dedit HLG 3: 61 (1523). \" ib 69 ( 1524) . - Jfr fatsvarvare. "],"f":["swaruare HLG 3: 61 (1523) . swarffuere SSkb 19 (1501-02), 105 (1503-04). swargere Skotteb 72 (1461-62). swarffuar STb 2: 447 (1490). sweru[a]re HLG 3: l81 (1526)), ","*svarvara dottir","*svarvara magher"]},{"a":"svarvostol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svarfstol. thz trä som swarwas j swarwo stole Bir 3 . 136."],"f":[]},{"a":"svat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sva at under sva."],"f":[]},{"a":"svava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["balare hiith ok tith bygia oc snuaffua (haskr. suaffua) GU C 20 s. 49 ."],"f":[]},{"a":"svavel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svafvel. \" them brister ey tiära ok ey swawil \" Al 1732 . \" han ledher man ij eld ok swawil lib 6270. lot han kastä honom j en siwdande ketil fullan mz bik, swawil oc wax \" Va 38 . thet salpether och swäwil hon haffwer BSH 5: 183 ( 1507) . \" sende hiid noghet salpeyther ok swagel ok en puluermakere \" FM 440 ( 1509) . i [1] tunne swawel ib 77 (1483)."],"f":["swagel . ","swäwil )"]},{"a":"svavel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? svavel. . . . xij mark som han haffde giffuit doctor nicolaus ryting for sweuol Skotteb 284 (1467-68)."],"f":["swawell BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) . swauell ib 273 (1508, d:o). svevell Ant. av E. Hildebrand i handl. li Stockholms stadsarkiv. sweuol Skotteb 284 (1467-68). swäwil BSH 5: l83 (1507, H. Gadh)), "]},{"a":"svear","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svear. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 178. E. Hiärne, Namn och bygd 40: 132 ff. bigens . . . föddher aff tweggia handha folke som är aff garpe ok suia GU C 20 s. 55 ."],"f":[]},{"a":"svear","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Svear. swweä kononger lok götä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). BSH 1: 142 ( 1373) . \" at lofra marti som suäiar (Bil swear 979) calla oþen \" Bu 199 . sueia (Bil swear 980) worþo opta cristne ib. han tyfdo swear j häl Bil 738 . \" aff sät adams söne, oc iaphet noe söne, äru göta oc swia (Cod. B sweiar 527) wt kompne \" MB 1: 4 . hon wart sidhan drotning göta oc swia RK 1: 455 . - i ortnamn. swia skär RK 1: 478 . - Jfr upsvear."],"f":["sweiar . ","sweyar: - a BSH 1: 142 ( 1373)"]},{"a":"svedh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sviþ."],"f":[]},{"a":"svedheiärn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svidheiärn."],"f":[]},{"a":"sveghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr nidhersveghia."],"f":[]},{"a":"svema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra sig hit och dit, sväfva. saa iak ther om honum swema orma ok ydhlo aldra väghna Iv 279 . \" then samma ember som gar wr herra abota halsse swemar om änne hans alt och hoffwdh \" AS 60 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"svemare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1310, SAOB s. v. kyrkosvemare (K 3553) samt svimare."],"f":[]},{"a":"svembla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra sig hit och dit. then som wil köpa bij han skal aktha wm stokken är riker . . . wm the mykith swembla jnne PMSkr 297 ."],"f":[]},{"a":"sven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sven, gosse. - yngling, ung man. een friiborin sween NMU 1: 146 ( 1488) .","2) sven, tjänare . . . gik heem oc spordhe swenana at hwar husbonden war Prosadikter (Sju vise m) 138 . MP 5: 161 . - med särsk. avs. på svenska förhållanden: sven, vapensven. bekännes jach . . . mich haffua . . . anamath ena sonan aff jönis laurensson, her swarte jönissa swen, fore min dödha frenda SD NS 3: 370 ( 1418) .","3) sven, väpnare. a) i särsk. uttryck med prep. och subst. vapn: sven a vapn m. fl., eg. sven som gör tjänst med fulla vapen. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 678 o. där anförd litt. b) i samma betydelse utan dylik tillagd bestämning. iak welburen swen nilis jonsson Svartb 520 ( 1477) . \" stodh vp i retten velbordich swän benct karlsson \" SJ 2: 142 ( 1489) . FMU 6: 69 ( 1497) . - Jfr aker-, bakara-, brödh-, bya-, duka-, dura-, fataburs-, fiskara-, foghata-, gamal-, gild-, gilde-, gildis-, gulsmids-, gärningis-, hof-, kamara-, kloster-, koparaslaghara-, korhald-, källara-, känne-, köp-, ledhe-, myntamästara-, mästar-, pungamakara-, qvärn-, qvärna-, redho-, ridh-, skomkara-, skräddara-, slädha-, sma-, smidha-, snare-, stal-, stuvu-, vaghn-, sände- (Sdw 2: 594), thiänista(Sdw 2: 712) sven. "],"f":["swän . ","sween NMU 1: 146 ( 1488)","*svena klädhe","svena lön","sväna- . ","swene- )","*svena thiänare","swene- . ","tienere )"]},{"a":"sven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sven, gosse. \" suennen öptö ok grät \" Bu 22 . han gat eigh vänt suenen fran cristo ib. sagho suenen ii bränanda bale ib. tagh swenin oc hans modher Lg 35 . - yngling, ung man. tu hion giþto sina dottor vngom svene Bu 30 . \" tue unge suena läto väruldena \" ib 152 . ib 27 . KL 88 . 2) sven, tjenare. böþ sinom suenom binda storan sten viþ hänna hals Bu 505 . \" suenane giorþo sins härra buþ ib. lop han (Abraham) mot them oc lwtadhe them oc sagdhe härra än iak är thin win, tha far ey bort ower thin swen \" MB 1: 188 . han . . . tagher the en mönstran kalff . . . oc fik swenomen at siwdha han ib 189 . \" rike män oc wäldoghe foro siälwe mz sino fä, eller there främsto swena \" ib 221 . (konungen) tuli sinom suenom änga ilgärninga KS 49 (125, 53) . herra fräderik reedh ij skogh at lkiagha han hafdhe mz sik swena twa Fr 2771 . \" husbondin gik tha hänne ij geen han kalladhe rasklika a sin sween ok badh han taka hänna häst \" Iv 3952 . jak (Alexcander) är een swen til lhans (Guds) budz Al 5820 . \" lthu tiäna ey honum (Gud) som lydhoghir swen \" MP 1: 245 . kib 67. KL 372 . Bil 353 . Bo 68 . Bir 3: 177 . MB 2: 167 . - med särsk. afs. på Svenska förhållanden: sven, vapensven. (i sht hos en storman anstäld) vapenför tjenare. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 261 f. wilium lwir at . . . härtugh händikter af finlande hawe fiuretighi hästa . . . hwar riddari äller swenawapn fiäru. oc samulund kunnunkä. andre þe sum äru kallaþir twa swenä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ey maghä byscopä, riddärä, äller nakar af förnäfndom swa buþne, riþä med flere swenom än skipat är i warom stafghä ib 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . nu kan så hända riddare eller swena biuda theras swännger och tiänare sla, sarga eller dräpa annars mans swen GS 50 ( 1448) . ib 66 (1489, orig.) . \" huilka jordh jyries philipsson haffþe andrise martinsson sinum swen for sina þiänist latit ok giuit \" SD 6: 19 l(1348). kännis iak (ɔ: knwt boson riddare) . . . at hafua gifwit . .. köneka diekn, min swen, fulla maght . . . at wtkrefia oc vpbära the päninga min fadher . . . fore godz . . . . . . gaff innan västraaros biscopsdöme ib NS 1: 23 (1401). gifuer iak minom svene hanuss eriksson min gra häst ib 514 ( 1405) . \" befälir jak til hans nadh min swen for:da hanus eriksson oc min pilt olaf, hwilke mik trolika af barndom thiänt hafua ib. lather jac fornempda herra skanung oc alle hans swene, som i flok oc fornötha meth waro at thet samme sinne, som mic then skaden gkofes . .. qwitte . . . foe al ytermere manningh \" ib 2: 190 ( 1409) . ib 191 . marskens swena RK 2: 5846, 5921 o. s. lv. han (marsken) war mektig aff skip oc swena ib 7212 . han (Puke) skreff sin breff tilengilbrect swena oc badh the sculle alle honom tiena ib 3078 . lkib 2744, 2754, 3108, 3213, 3228. war erchebyscopin fulth snar syna swäna till hopa kalla ib 3: 415 . \" om mine swäne görs ider tem behofBSH 4: 305 (1501-2). varrth edher swän nieclis claffwesson slagen \" ib 321 ( 1502) . vi (6) her erik trolles swena, iii ()3) biskopens swena aff wixsio, vi (6) her twra jenssons swena loghaa her i viii (8) dagha ib 5: 255 ( 1508) . \" jagh sändhe myna swena til wändel sokn \" ib 482 ( 1511) . \" myna swena äre grepne och killa hugne ok slagne och mistha hästha oc härnisk \" ib 483 . \" ny fyrä eller sex dage siden war ther ingen i vpsale aff erchebiscop[]en] s swennä. nw är ther komme wedh xl l(40) medh theres harnisk \" ib k484 (1511). her eric johanssons swenne ib 549 ( 1515) . förkynna hans swenna wara i ban ib. 3) sven, man som personligen gör konungen el. riket tjenst med häst och vapen och der för åtnjuter vissa företädesrättigheter men icke vunnit riddarevärdighet, man tillhörande adelns lägre klass i värdighet kommande nsät efter riddarne, väpnare. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 188 f. a) i särsk. uttryck med prep. och subst. vapn: sven a vapn (swenavapn. senäwapn). firibiuithum wir . . . at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik siu ki mällin mäþ vquädthins ordthom. calle eigh vtroen . . . ok ängte quäþins ordh annat. ok uiti þät. at uitis þät riddärä. äller swenawapn. ok gita the egh wart sik þär fore mäþ twem riddarum. riddäre mäþ twem swenäwapn. swenavapn scal af os taka plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hirþdränger thän sum slikt tara a mot riddärä äller swenavapn ib. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen ib. hwar riddari äller swenawapn ib 670 . - sven til vapn. biskupä oc riddär oc swenä til wapn VGL IV 19: 1. - sven mädh vapn. mange swena mz wapn ok skytta RK 1: 3878 . b) i samma betydelse utan dylik tillagd bestäming. riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen iwer land . . . mädh XII hästum . . . swenä riddär widherlichä vten wart raasdh rijdhen mädh VI hästum; minne män firi sik mädh twem hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . \" hawer riddare äller swen barn äffter sik \" ib 476 (1345, nyare afskr.) . hwilken frälst will hawa sit godz, han se sik riddäre äller swen ib. ib 477, l478. lmäth biscopom, klärkom, riddarom ok swenom., bondom ok köpmannom BtRK 33 (1359, orig.) ärlike män. riddara oc swena. aff rikesins radhe VAH 24: 321 ( 1424) . GS 28 (1375, orig.) ., 50 (1448). aff hedhendomeno frälst oc riddara oc swena siälfägha BSH 2: LXX (1413). riddara ok swena RK 1: 379, 392, 2188, 2447 . lib 2: 1612, 1632 o. s. v. riddara oc swena ther nest vnder barnit ride . . . köpstadzmän ok almoge sidan efter dragha ib 8612 . ib 8618, 8621 . \" war erchebyscopin fulth snar syna swäna tiil hopa kalla och alle the mz honum wille halla dala fyädrunga och oplandh manga riddara och swäna mz i blandh \" ib 3: l418. tha foor han (konung Karl) tiil oplandh . . . mz xiiic (1400] sadhela lhästa raska swäna och jo the bästa ib 442 . \" satto swenana alla i en stoock . . . riddara lagdos i tornit nidh \" ib 1: 3884 . drotzet matius var tha swen ib 1596 . \" en swen heet erengisl plata \" ib 1116 . \" herrä nickles abyrnäson. gözstaff tunäson. magnus niclesson riddär. joan cristinäson swen \" SD 5: 567 ( 1346) . \" joan cristinäson oc dan niclesson suenä \" ib 568 . jac . . . bidher erlika men härrä beinct karlsson riddare oc birger karlsson swen., mina brödher, siin incigle fore thetthä breff at hengia ib NS 1: 60 (1401). incighle ärlika oc wälborna manna herra karls aff thöptom riddara, hera thordz bonda riddara, knwt eschilsons oc ysanc ysaacsons swena ib 210 (1403). thässe waro nempdin: knwt bänctson, karl gädda, olaf haralson. karl erikxson, wlf sonason, jäppe störla, swena (de samme nämnas 141, 142 väpnara, och 142, 147 frälsis män) ib 2: 146 ( 1409) . BSH 1: 131 (13771), 2: 39 (1396), 41 (1396). wälborus sweens bänktz arwidson incighle SD NS 1: 31 ( 1401) . wälbördoghom swen magnus karlsson ib 553 ( 1406) . \" giorþos vt härscap tel kesarans garþ siax þusand ok siax hundraþ ok siaxtighi ok siax riddar ok suena \" Bu 508 . Iv 45, 65, 156, 193 . \" om man thän matte nakar stadh finna ther sik thordhe här nu vnder vinna santiggia riddare äller ok sen at väria idhart land fore tholkit meen ib t419. hwariom riddara ok ärlik swen \" Al 3095 .","4) sven, handtverkssven, gesäll. \" vanom vi mestärämannom. t þe oc þerrä swenä magho frälslikä sökiä allä köpstaþa \" SD 5: 638 ( 1347) . \" ui swenanae wi ärom thes begärende thet hwar en swen . . . at iiij tidher j arinna skal lhuar en leggia wth iiii päninga til liusinna \" SO 3 . \" huar en swen ther wndrande komir ok sik städir wm lön ib. hwarth fiärdux aar skal han wth giffua liiii päninga. lika mothe lthom andra swennommon ib. lika mothe thöm anderom swnomnom ib. nar swenanne skaffare wil thom til saman i eth hws kalla ib. \" ib 4, 5, 6, l7, 18 o. s. v. lscal lengin gultsmydz swen göra sina egna gerningk vtan sins hosbonda wtschapp huilken hosbonda tz weth mz sin swen ock dyll tz mz hanom böthe i embetet ena halffua lödigha mark sölffuer ok svennin böte sex öra ock bliffue eyg swen tess bäthre ib 147 . schal . . . engen swen i samma ämbete göra naghat sycke verck ib. ib 148, 149, 150, 152, 153 o. s. v. 5) handelsbiträde, agent. herman enbeke, syrenbergx swen i lybekä SD NS 1: 589 ( 1406) . - Jfr borghara-, brudha-, bur-, by-, dura-, fatburs-, fäste-, gilde-, gildis-, gulsmids-, hof-, hvardags-, härra-, hästa-, kamara-, källara-, känne-, köp-, köre-, ledhe-, legho-, läre-, myntamästara-, myntara-, mnästar-, prästa-, radh-, reþo-, skip-, skomakara-, sma-, smidha-, stal-, stalz-, stekara-, stuvu-, sätu-, þiänisto-, visthus-sven, äfvensom donde 2. "],"f":["sween . ","swän . ","svene B u 30 ; SD NS 1: 514 ( 1405) . ","-ar . ","swänner GS 50 ( 1448) . med art. sing. nom. suennen Bu 22, 27 . ","svennin SO 147 . ","swennen ib 6, 21 . ","swännen MB 2: 167 . ack. suenen Bu 22 . ","swenin Lg 35 . ","swenenom KL 88 . ","sueane Bu 505 . ","swenane SO 3 . ","swenäna ib 5 . swenena ib. ack. swenana RK 1: 3884 . ","swenomen MB 1: 189 . ","swennomän SO 6 . ","swenomnom ib 3 . swenommon ib. gen. swenanne ib. swenena ib 6 ), ","svena duker","swenne dwker )","svena lön , ","svenamur (swene-), "]},{"a":"svenare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gifuer iak . . . vpsala domkirkio . . . en swemara af (bör utgå eller ock måste något anses vara utfallet efter detta ord) XXIIII famna langhan, ena lödugha mark lktil len kalk om min blakka sömara item bondakirkionne ther samastadz en swemara, siw fampna langhan, oc grabrödhra klostre i vpsalom samwledhis SD NS 1: 514 ( 1480) . testamentum jøsse jowanson vbi legat ecclesie vpsalensi I vexillum vel swemare de 24 cubitis vel famna ib 515 (anteckning med något yngre hand å frånsidan af anförda diplom). Jfr ii [2] smaa fänekor ljtem j [1] swemar G. I:s Registr. 1: 176 (1523). Fanor, Kyrkioswemare, Kyrkepell, Fastedwkar L. Petri, Om Kyrkio Stadgar 35 (1566, tr. 1587)."],"f":[]},{"a":"svenbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svenbarn, gossebarn, gosse. \" teþes hänne . . . en vän mö iui altareno ok eet kronat suenbara ii hänna knä \" Bu 63 . \" skipadhe konungin twa konor, at the skulle widherwara ther som israels sona qwinde föddo barn, oc bödh konungen thenna twem konomen . . . at the skullo myrdha all swenbarnen . . oc all möbarnen lata liwa \" MB 1: 276 . ib 386, 419 . Bil 268 . Lg 35 . \" hwilkin koma swenbarn faar \" Al 4741 . MB 2: 251 ."],"f":[]},{"a":"svenbarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gossebarn, gosse. thänna . . . ffru haffdhe . . . x barn, bade swän barn oc möö barn JMPs 393."],"f":["swän- )"]},{"a":"svendomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gosseålder. \" alth thz jak giordhe j minom klenasta barndom, swendom (puertitia) ok wnghdom \" Mecht 15 ."],"f":[]},{"a":"svensker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svänsker."],"f":[]},{"a":"svensker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svänsker."],"f":[]},{"a":"svepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) svepa, hölja. - särsk. lom lik. swa manga fatika kluta hon swöpis j äpte dödhin Prosadikter (Barl) 42 . ib 103 . "],"f":["-te . ","swöpa: -is Prosadikter (Barl) 42: -te ib 103),","*svepa sik , svepa (in) sig. ther flo han skinnit aff. ok swepthe sik vti MP 5: 24 . - bildl. swa lenge thu swepis i thessom rötelika kroppenom Hel män 192 . - Jfr in-, mällom-, um-svepa."]},{"a":"svepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" [Isl. svepa] 1) kasta (kläde el. dyl. som ngn el. ngt); svepa (ngt omm ngn el. ngt). sonin swepte klädhe vm sina händir KL 267 . \" swepto varafru systir vm hona klädhin \" Bo 215 . 2) svepa, hölja. hon . . grep barnet v hänna (d. v. s. Mariabilden) knä. ok bar hem tel sin. ok lät sic haua griptit goþan (fanga): ok suepte ii huito kläþe Bu 25 . þe sagho . . . smasuena r[i] þa som ridara gulle kläda ok suepta ii selke ib 152 . suepe han hona (ɔ: fidhlo) j sindale Bir 2: 188 . lhafdhe seet hänna änlite sweep (för sweept) oc hult mz fatökom slättom KL 303 . hon spordhe. hwi han swepte sina händir ib 267 . - särsk. om lik. hon . . . nidhertogh hans tiäl aff stodhena oc swepte ther vty hans dödha krop MB 2: 168 . \" tok iosep han nidhir af korseno ok swepte han i hwit rent sindal \" KL 394 . MB 2: 388, 389 . Lg 3: 167 . \" suepte han j reno sindale \" Bir 3: 274 . \" swepa licamman i thy linna klädheno \" Bo 211 . at i lätin mik swepa fötrena ib. thörkar hon them (fötterna) . . . swepir oc redhir thöm . . . thz bäzsta hon kan ib 212 . \" sidhan the haua swa swept licamman ib. \" ib 213 . \" een wng pigha . . . war lagd oppa golffvet til at swäpas som liik plägha \" Lg 3: 356 . Bil 287 . - svepa, linda (ett spädt barn). þu födes först a gatam atw sueptar ok wafþar ii fatökom klute Bu 76 . Lg 33 . Bir 1: 137 . \" födde hon sin son oc swepte han j tanom \" MP 2: 36 . \" j skulin the finna baarn swept j klädhom älla taom ib. hwat aluorlica oc vislica hon swepte (fascia componebebat) hans spädho limi \" Bo 5 . - svepa, omhölja, omgifva. rothinä suep väl mz blaa Hästläked. i AS 137 . - inhölja, invefva, vältra. fan hans krop hufwudlösan sweptan j sino eyghno blodhe ST 344 .. vtkörhdia mannin aff paradiis . . . miste menlösonna fäghrind oc swetpts j orenlikhet (involutus est in immundis) Bir 2: 312 . svepa saman, svepa samman, lägga säggan. hopveckla, sammanvika. paulus . . . döpte howth dukin j blodheno ok swepte saman Bil 128 . Jfr samansvepta. - Jfr be-, in-, um-svepa, äfvensom osvepter."],"f":["sweepa . ","swäpa . -ir, -te, -ter)"]},{"a":"svepa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se sviþa."],"f":[]},{"a":"svepa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se svipa."],"f":[]},{"a":"svepan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr insvepan."],"f":[]},{"a":"svepeduker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svepduk, svepning. sandalium ii hesta betäkningh . . . swepe duker oc swepe klädhe GU C 20 s. 542 ."],"f":[]},{"a":"svepeklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svepeduker. GU C 20 s. 542 ."],"f":[]},{"a":"svepelakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svepeduker. sagum gi vestis quedam commvniter arnisth oc swepelakon GU C 20 s. 537 ."],"f":["-lakon )"]},{"a":"sveper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i förbindelsen i svep, på ögonblicket, genast. tha sade magnus til olaf jak besätir thetta iärnit . . . lat warad magnus sade olaf tw far jnte aff thy jw sade magnus jak faar än swa mykit ok faar jak äkke mer ok hög i stökke aff i swep aff fatino ATb 1: 133 ( 1460) ."],"f":[]},{"a":"svepesak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) anklagelse som framkastas för syns skull; orättvis beskyllning; förföljelse. calumpnia . .. swepe sak GU C 20 s. 69. causor aris . . . hantera saker swepesaker lasta saker leda ok käre ok mz skälom bewisa ib s. 89 . tha lika wäl wthan gudz räddoge ok gudz kärlekir kombir thär til . . . tha oppinbara oweanna swepesaak (adversarorum calumniæ) sik snart SpV 250 . 2) svepskäl, förevändning. än jak skal läggia mera til thz som scriffwat är, oppa thz at thu ey skuli wrsaka tik, mz nakre swepesak (ne de sexus infirmitate causeris) SpV 165 ."],"f":["-saak )"]},{"a":"svepesak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) anklagelse som framkastas för syns skull; orättvis sak gifhwa (persequentibus et calumnianbibus vos) Ber 16 . \" hwat ey är thz hända gäldh för the omildha swepoesak ok grymma hanteringh som han giordhe the hälge iomffrwnne, huilken sannelika menlös war \" Lg 3: 315 . 2) orska som anföres för syns skull; svepskäl, förevändning. vtgiutha menlöst blodh for falsa swepesak MP 1: 268 (kanske snarare att föra till 1)."],"f":[]},{"a":"svepesaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beskylla orättvist. cauillare gabba forsmaa speskära ok swepesaka ok vth speya GU C 20 s. 88 ."],"f":[]},{"a":"svepesakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sicofanta te swepesakare oc ficonaethare oc girogher GU C 20 s. 577 ."],"f":[]},{"a":"svepil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linda. modhorin loot thz (barnet) full wäl winda i faghra sweppla ful wäl binda Al 9850 ."],"f":["swepplar ) , "]},{"a":"svepil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["linda. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239."],"f":[]},{"a":"svepilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr insvepilse."],"f":[]},{"a":"svepliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snarlik. \" saa swepliker war pirrus synom fader achilli \" Troj 300 ."],"f":[]},{"a":"svepliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snarlik. \" mig sweplik . . . war han \" RK 3: (sista forts.) 5480 ."],"f":[]},{"a":"sverf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr huþpsverf (Sdw 1: 512)."],"f":[]},{"a":"svet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sveta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) utsvetta. hälgha frägdhinna balsama swetthas (sudant) thär (ɔ j thänna yrtagardh) SpV 493 . - refl. svetas, svettas. - om sak. stande (oliverna) swa j xxx daga at swettas PMSkr 337 . - med ack. om levande varelse. oppa oliueti bärgh thär gudz son swettis blodh SkrtUppb 388 . thän blodhughe swettin han swetadhis tha han badh ib 280 . Sv_B 41 (sl. av 1400-t.). - om sak. spädha ällir klena quistane swettas (sudant) balsama SpV 10 . "],"f":["*sveta ut , "]},{"a":"sveta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svettas. \" herra iwan monde aff angist sweta \" Iv 927 . alexander stodh oc aff angist sweter Al 8262 . - refl. svetas, svettas. LB 4: 352 . \" när tw haffwer . . . nogh swettatz ib 9: 106. jak swetis ey ällir ärwodhir j hafsins flodhom swa som köpman \" Bir 3: 366 . han. . . swettes swa for komaskolande pinonna styg ok ängxla at hans swetter var swa som blodzdropa MP 2: 10 . äru hans ben wan at swettas gen thy nokor paue scal döö Bil 767 . - med dat. ära vari thik min herra ihesus blodhe (pro sudore sanguinem emisisti) Bir 4: 134 . swettandis blodhe Su 397 . - med ack. (el. en form som ian vara ack.). thu . . . swettis blodhughan sweeth ST 170 . \" var han allir vater af blodhino ther han swettis \" Bo 188 . Lg 3: 77 . sacramentit swettis retta thara RK 2: 7862 . - part. pret. svetter, svettig. tha brödhirne komo fastande ok swette aff ärwodheno KL 102 ."],"f":[]},{"a":"svetbora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svetthål, por. alla suetborona (pori) stodho sua som löpande adhro mz brännande eld Bir 2: 15 . \" at swet burunar ypnas \" LB 2: 12 . ib 3: 46, 68, 177. Jfr sveta bora."],"f":["-bura )"]},{"a":"svete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framsipprande vätska, svett. hans malmar skriin gifuir olei swetta (sacrum. resudat oleum) Bil 578 . "],"f":["swette )","sveta badh , ","suetto- )","sveta bora","swettebora )","sveta duker","swetta duker )"]},{"a":"svete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svett."],"f":["sveta badh , ","sveta bora","swethe- )","*sveta klädhe","swette- )"]},{"a":"sveter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svett. LB 9: 106 . \" then dwk som han strök sweth aff sino änne mz \" Lg 968 . Bo 188 þe (ormarne) . . . sualaþo hänna suet mz þerra blästBu 506. hans swetter var swa som blodzdropa nidhirlöpande a iordhena MP 2: 10 . Bo 86 . thin blodhogha sweet offradhe iak thinom fadhir ib 187 . nar blodzsins swetir gik vt aff likamanom Bir 1: 118 . byradhe han . . . blodoghan swet aff sik fella ST 170 . thu . . swettis blodhughan sweth ib. ltha gik wt lthän rödhe sweet (d. lv. s. bldo) ginom hiälm ok brynio ringa Iv 4926 . the . . . huggo sik gönom thz hedna vthet swa at marger rytz fik rödhan swet (d. v. s. blef blodig) RK 1: 1571 . - med hänsyftning på arbete och möda. the äta sit brödh j sinom swet Bir 2: 336 . födha the sik thär i thera änlitis swet Bo 19 . MB 1: 161 . thz bonden haffwer saman dragit medh arbeyd ok mykin swit MD (S) 256 . RK 3: 3021 . jak (ɔ: var herra) gifwir tik vapn til värio weluiloghet j swettenom l(benignitas in suoribus) Lg 214 . - Jfr blods sveter."],"f":["swetir Bir 1: 118 . ","sweet Iv 4926 . ","swetter MP 2: 10 . ","swetther Lg 3: 77 . ","swettir Bo 186 . dat., ack. swet Bo 19 ; Bir 2: 336 ; MB 1: 161 ; RK 1: 1571 . ","sweth Lg 968, 3: 77 ; LB 9: l06. suet Bu 506 . ","sweet Bo 187 . ","swit MD (S) 256 (i rimsl.). suijth RK 3: 3021 . med art. ack. swettin Bo 188 . ","swetthin Lg 3: 77 . ","swettenom Lg 214 ),"]},{"a":"sveter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svett. Jfr Sdw 2: 1310. SvKyrkobr 61 . - med syftning på arbete och möda. the som fore emsaman christi kerlek . . . j . . . synom swette sökiä swa helgra manna rwm ok städher SvKyrkobr (Lucid B) 200 . - Jfr ännis sveter (Sdw 2: 1132)."],"f":["swetter )"]},{"a":"svetklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svettkläde, svettduk. hans swet klädhe (sudaria) fördhos ouir the som siuke varo KL 163 ."],"f":[]},{"a":"svetogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svettig, svett. \" tag ena vnga ko ok jegha henne sa lenge, at hon bliffwer swettig \" LB 7: 340 ."],"f":["swettig )"]},{"a":"sveþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sviar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svear."],"f":[]},{"a":"sviar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svear."],"f":[]},{"a":"svidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svedja, svedjeland. \" jtem befunne for:de synamen fyre swedhna tha (för twa) sadde, twa osadde \" Svartb 524 ( 1477) ."],"f":["swedh )"]},{"a":"svidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*svidha af , "]},{"a":"svidheiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännjärn. cauterium rii swedeiärn ok märkeiärn GU C 20 s. 90 ."],"f":["swede- )"]},{"a":"svidhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännande smärta; sveda. MB 1: 129 . \" brände han illa sina fingra ok vtsläkte lustans brändagha mz kötzsins swidha ok brona \" MP 1: 282 . \" tholde han bitirlicasta värk oc swidha \" Bo 201 . Bir 1: 107, 309, 4: 160 . Su 14 . tystr suidhi ok hungur KS 87 (21, 95) . for thetta tholamodhet oc godha wiliansom ahn i sinomsvida hafde Ansg 185 . ther lagho . . . sara j swijdha RK 2: 2448 . \" före swida i ögon \" LB 3: 36 . ib 10: 7 . opta kombir swidhi äpte sötan kladha GO 739 . - bildl. mith oc tith the ordhen baadhen ärw allom then swedhen oc orolike kladen aff hwilkom herana örlögh börya PM 19 ."],"f":["swijdhi . ","swedhe: - en PM 19 ; ","-a Su 14 ; ","-an MB 1: (Cod. B) 537), "]},{"a":"svidhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brännande smärta; sveda. haffwir them thot wara lät swedha oc wärk mädh storom hwgnadh at lidha SkrtUppb 340 . swa at han enkte minskadhe lätte älla llisadhe wärkin ällir swedhan ällir pinona som öffwadhis SvB 108 (senare h. av 1400-t.). skal per . . . geffue honum viɉ mark . . . fför sin swede och til lekerelön STb 5: 85 (1515). Jfr sarsvidhi. "],"f":["swedha . ","swede ) , ","*svidha värker , "]},{"a":"svidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svedja, svedjeland. \" roffwor oc hälinga wilya haffwa lösa oc fetha jordh oc helsth swidyo \" PMSkr 203 . l2) ss vedmått. item för ena swidhia töran wedh VKu 77 (1554)."],"f":[]},{"a":"svigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja sig, gifva efter. bildl. somlike vilia vanlica äkke swigha oc halla sina enthrätto ä fram at eno Bo 137 . batzmannen är pliktogher wäya och seigha före skiparenom PM XIII ."],"f":[]},{"a":"svigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja sig, giva efter. i börbindelsen giva svigha, d. s. thy han (ɔ capitenaren) staar fasther oc giffwer ey swigha PMSkr 159 . - (svigha för sighia. tw swarar swa illa minne modhir tw motte väl swigha henne eth ordh ellir tw ATb 1: 270 (1467.) "],"f":["*svigha til ryggia , vika tillbaka. när aller hären swigher til ryggia PMSkr 127 . - Jfr nidhersveghia."]},{"a":"svighbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvalfbåge, hvalf. \" kyrkian . . . hauer en fagran liwsan koor swigbognane äre alle llagde mz gul \" RK 1: l1194."],"f":["swigbogi )"]},{"a":"svighbughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["valvbåge, valv. tha skal han mwra sweghbogha vp j sinom eghnom källara ok swa mwra thär vppa KTb 78 ( 1439) ."],"f":["sweghogha ) , "]},{"a":"svighna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja sig, gifva efter. han bleste sa fast mädhan han soff. at qwistana aff tränä swikanda for hanum Di 138 . slog konungens son hanom mz sin näffua vtan vppa ib 149."],"f":["swikna . ","-adhe )"]},{"a":"svik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? L. ","1) svek, förräderi. \" etherlika owensens swek doldhe sik i swiklika ormsens hwitzlo (latuit in blando serpentis sibillo hostis pestiferi dolositas) . . . oppa thz at människian skulle gripas til syndhena \" JMÖ 97 . \" sweikit i gän kom til sin mästara (frauis in suum factorem reversa est) ib. l2) svek, bedrägeri. jmpostura . . . swik \" GU C 20 (hand 2) s. 16. mungo . . . mz swegh aff röffua ib s. 164. . . . han köpte huset cronanes toll till swik STb 1: 345 (1482). ty ath thet giordes kronone till swik ib. "],"f":["swek JMÖ 97 . ib. ","swegh GU C 20 (hand 2) s. 164 (daniserande)), ","*svika gärning , "]},{"a":"svik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) svek, förräderi. \" lthr är opta afkumin (för af kumin) suik ok fördäruilse landa \" KS 75 (184, 82) . \" at ey vanliga skulle naghot swek j färdom wara \" MB 2: 323 . ib 321 . \" at göra marskens swena swik \" RK 2: 4913 . 2) svek, bedrägeri. swik ok sqwaldhir är nw landhsins aldir GO 355 . ib 933 . Bir 3: 335 . \" guz man fostoþ diäfwlsens swik. oc sagþe til lhans . . . o alz swiks faþir . . . hwi aflatir þw ey at swika cristna siäla \" KL 190 . Bo 96 . \" owitoghir swikx thäs han bar i bryste sino \" Gr 265 . swa täkkis romarom thz at haldha vtan swek ällir falshet MB 2: 243 . \" swik ok fals slaar sin härra aa hals \" GO 300 . \" swik lhan slaar sin egen herra \" MD (S) 247 . han thänkir swiik GO 359 . MB 2: 278 . \" vtan thu kunne truldom ok swik \" Fl 1757 . \" aff ltin suiik wardhir ffa man riik \" GO 638 . \" thit hierta är fult mz swik ok falslikhet \" MP 1: 70 . ib 183 . \" hans hiärta äf fult mz orätuisio ok swikom ok falshet \" Bir 1: 70 . hwaar sum . . . nokot drägher in till sik mädh suichom af konunglichum jngiäldum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). Bu 167, 176 . \" haf ey stridh ella delo mote nåkrom medh suik ella flärd \" KS 23 (56, 25) . han wilde . . . mz swek vnkomma Lg 440 . - snarast ss rimfyllnad. veet iak thz for vtan swik Iv 5449 . "],"f":["swiik GO 359 . ","suiik ib 638 . ","swek MB 2: 243, 278, 321, 323 ; Lg 440, 3: 299), ","svika fulder , ","svika kast , ","svika sät","-säät )"]},{"a":"svika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svika, förråda. än biscopen rädhendes han vara kompnan swekliga at swika cristet folk sagde . . . J Buddes b 92 . l2) svika, lämna i sticket. Jfr Sdw 2: 1310. swicke honom gudh i hymerike, om han idher swiker BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . ","3) narra, bedraga. \" decipio . . . suika \" GU C 20 s. 167 . jllicio . . . snärya oc sweigha ib (hand 2) s. 1 1. jllectus a um darotther swiken oc snardher ib. jmplano . . swigha oc tiil willo dragha ib s. 15 . jmpono . . insätta lasta tillägga oc swicha . . . quare imposuisti mihi hwi swegh thw megh ib s. l6. mulc[t] are . . . swigha omagha ib s. l160. j skulin ey ath enast höra gudz ordh, vtan jamwel them äptir fylghia, medh idhrom godgärninghom, om j vilin wy swikia idhir syälffwa MP 5: 226 . \" lthinna siäl astwndan skal gudh giffwa thik ok ey swighxz thu i thinom wilia \" SkrtUppb 89 . - locka, förföra. ffacino . . . trwlla kiwsa oc swika . . . quis vos facinauit veritati non obedire ho affwer swikit edher ey lyda sanindene GU C 20 s. 254 . \" lgudh han tilstädher thöm som aff antechristo äru swekne xl dagha til at sik omvendä \" SvKyrkobr (Lucid B) 224 . 6) genom svek avlägsna (ngn från ngt), narra (ngn från ngt). tha lärdhe i honum först at nidhertrykkia oc walltagha mina husfru oc sidhan swika mik aff mit rike Prosadikter (Sju vise m) 119 . - Jfr besvika samt osvikin."],"f":["swikia MP 5: 226 . ","sweigha GU C 20 (hand 2) s. 11, 15, 160 (daniserande). pres. konj. swicke BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . refl. sweighx SkrtUppb 89 . ","swegh GU C 20 (hand 2) s. 16 (daniserande). part. pet. swiken. pl. m. swekne SvKyrkobr (Lucid B) 224 . ","swikit GU C 20 s. 254),"]},{"a":"svika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svika, förråda. \" wilia mz siin klokskap swika rikit. ok forradha landhin \" Bil 235 . \" han swek war herra i tro \" MB 1: 265 . RK 1: 3700, 3770, 3813 . \" tha een wil swika som annar tro besth \" MD (S) 264 . 2) svika, lemna i sticker. at thin stalbrodher swiker thik MD (S) 248 . 3) narra, bedrag. the . . . suika (dfraudant) siälanna Bir 3: 10 . göta konunger . . . beddis af hanum cristna predikan valens swek them (oc sände thom en) arrianum Bil 629 . \" jak hauer swikat bade men ok känär, oc jak haffuer swikit tik jomfrv. jak heter ekke siord jak heter hertwg rudolff \" Di 36 . haarkniiff swikir opta vnga quinno GO 582 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 284. Iv 4019 . Fr 128 . - abs. skolom vi fölghia höxsta mästarenom. ther ey vil swika (fallere) Bo 25 . - bedraga, öfverlista, snärja, bringa på fall. tyswar hawer han mik swikith oc snart (supplantavit . . . me en altera vice) MB 1: 216 . tha diäfwlin saa thz, at han var swikin j thöm första stadh, gudz man var jnkomin Bil 849 . tha ropadhe diäfullin vee vee thu suekt mik Bir 3: 105 . the thänkto . . . at swika ok dara han Bo 149 . Bir 1: 250 . swek (decepi) iak hona mz trem syndom ib 48 . \" sidhan huxadho the swiklikhetz radh ok swiko (deceperunt) the första mannin \" ib 251 . ib 2: 78, 3: 396 . munkin . . . swäks vär af sik siälfwm. än han war för swikin af diäflenom KL 186 . ib 190, 191 . - locka, förföra. jak saa alre nakra swa faghra som ripsimiam. hulkin swikin af cristna manna ondzsko forsmadhe vart hionalagh Gr 288 . \" the hafdho komit them til syndskap oc swikit them illa \" MB 1: 418 . \" the swiko them til synd oc dödh \" ib 421 . \" the mz symone waro swekne aff päninganna giri (cupidiate ducti) \" ib 2: 310 . han (ɔ: sathanas) gaar wth oc swiker (seducit) folkit ib 365 . \" diäffwllen som them swek \" ib - förfära, kränka, lägra. lokkar man iomfrv mann e ofästa oc swiker henne sidhan (dormierit cum ea) MB 1: 338 . 4) afnarra, frånnarra; tilnarra sig; taga (ngt från ngn) west thu nokra cristna människio som the hafwa thz godzsit orättelika aff swikit ST 491 . \" skal iak swika thina siel lfran thik \" ib 261 . 5) svika, så fel, icke hålla profvet. the räddos the bro skulle swika Al 1963 . refl. ","at þw ey swikis oftir meer älla höghfärþas ib. 3) svika, undandraga sig, lemna i sticket. ä swikas the sworno ok ey the boorno (fallunt jurati non fallunt carne vreati; den Latinska texten till motsv. ordspråk i den Danska samligne lyder: fallunt iurati non eodem sanquine nati) GO 311 . - Jfr af-, be-, for-svika (-svikia), samt osvikin."],"f":["sviko . part. pret. svikin. swekin: swekne MB 2: 310 . part. pret. svikit. swikat Di 36 ), ","svikas , 1) bedragas, taga fel. hänna fadhir sweikx j (d. v. s. missförstod) hänna ordhum ST 249 . "]},{"a":"svikakteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svekfull. Jfr Sdw 2: 1310."],"f":[]},{"a":"svikaktelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svekfullhet, svek. \" aldrigh sätte the . . . tro tiil lhaanom för then swikateligheth, han thom giorde \" BSH 5: 468 ( 1511) ."],"f":["swikarcateligheth )"]},{"a":"svikaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svekfull, bedräglig. \" hwlken stor swekatog manna list \" Troj 16 . hwad grwmhetz wngdom wanskelighet nöddhe tiig til lath troo briseide swekatoga tåra ib 169 ."],"f":["swek- )"]},{"a":"svikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) svikare, bedragare. jl[l]ex . . . swikare GU C 20 (hand 2) s. 11. jmpostor . . . swikare ib s. 16 . muscip[u]lator oris swighare ib s. 167 (daniserande). Jfr trosvikare."],"f":["sweighare )"]},{"a":"svikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1)svikare, förrädare. tw äst wars herra swikare (drottinsvikare) Di 120 . ","2) svikare, bedragare. \" biscopen . . . kalla lhan suikara ok fulan falsara \" Bu 27 . \" monde thu giwa honum thz nampn, at han skulle swikare heta, eller then som androm lägger snaro fore foot \" MB 1: 216 . iak är . . . ey swikare VKRXVI. Fl 1761 . han kombir . . . suasom sötir hugnare än han är värste suikare ok forradhare (est pessimus illaqueator) Bir 2: 204 . ib 3: 10 . \" tholke äru siälanna swikara \" ib 396 . - Jfr trosvikare."],"f":[]},{"a":"sviker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr trosviker."],"f":[]},{"a":"svikfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = svika fulder. han är giughir oc swikfullir Bir 3: 332 . MB 2: 203 . bulkra tunga twäfald är ok swikful Bir 3: 304 . MP 1: 72 ."],"f":["swikfullir . ","swek- MB 2: 203 )"]},{"a":"svikia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se svika."],"f":[]},{"a":"svikilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svikande, bedragande. \" diäfullin . . . kungör them stundom thera dödz tima til thera . . . swikilsä (dedeptionem) \" Bir 2: 313 ."],"f":[]},{"a":"sviklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) svikligen, med svek, på ett för rädiskt el. trolöst sätt. j haffuen idher latit swik liga dara RK 2: 5903 . the villen . . . sa swiklige stiälpa ib 9160 . MB 2: 268, 324 . 2) svikligen, med svej, på ett bedrägligt sätt. draghande swiklikä in til sik waar jngiäld SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). Bir 3: 308 . - med svek, med falskhet. swasom jak sagdhe jdhanom som beddis suiklica (fallaciter) raadh aff mik Bir 3: 228 . symon förstodh wäl at han alt swikliga (cum dolo) talade mz honom MB 2: 267 ."],"f":["-liga RK 2: 5903 ; MB 2: 267 . ","-lige RK 2: 9160 . ","swekliga MB 2: 268, 324),"]},{"a":"sviklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) svikligen, med svek, på ett förrädiskt el. trolöst sätt. kopman . . . som hedan aff staden falskelige och swyckelige vntrymde fran sin eghta giffto dandeqinna SJ 2: 151 ( 1489) . än biscopen rädhendes han vara kompnan swekliga at swika cristet folk sagde . . . J Buddes b 92 ) 2) svikligen, med svek, på ett bedrägligt sätt. Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . prouer[biorum] xxvi sicut noxius [est] qui [mittit] lanceas aet sagittas in morten sic vir qui fraudenter amico suo nocet . . . swa som han är skyllogher oc skadelighen som sändher spywth oc skoth i annerss döödh swa är oc then man som swighhliga skadher synom ween GU C 20 (hand 2) s. 101. tik siälwom täkkiandis, tiläghnade thu wndhir tik siwkligha (för swikligha), mz thinne fawidzsko dirffwe, mina äro (gloriam meam temeritate presumptuosa usurpasti) SpV 290 . - Jfr osviklika."],"f":["swyckelige SJ 2: 151 (1489) . swighliga GU C 20 (hand 2) s. 101 (daniserande). sweklika Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . ","swekliga J Buddes b 92 ),"]},{"a":"svikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) svekfull, bedräglig. deceptorius . . . sueklighin GU C 20 s. 167 . impostorius . . . swiglighen ib (hand 2) s. 16 (daniserande). murgissor . . . fallax et fallx murmurator swighleghen oc ildhclogher kaarrare ib s. 165 (d:o). ath thenne werlden hon er mykith falsk ok swikeliken NMU 1: 91 ( 1413) . - Jfr be-, o-svikliker."],"f":["swikeliken . ","swiglighen . ","swighleghen . sueklighin),"]},{"a":"svikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sviklig, svekfull, försåtlig. swiklikit etir (fraudis vensum) Bir 3: 322 . the betänchte tha et swikeligt synne hurw the skulle marsken ofuer vinne RK 2: 5211 . 2) svekfull, bedräglig. swwiklik (deceptrix) oc lustogh giri KL 193 . beuisande . . . hänna hopa vara thört ok swiklikit ib 324. wärldinna snille är swiklikin ok stingande Bir 1: 275 . \" mz suiklicom fundom \" ib l2: 163. mz swiklicom sötma ib 3: 294 . - svekfull, falsk. fly hans swiklicom falsklikhet Bo 101 . LfK 268 . han glädz . . . af wärldinna swikliko smeekningh Bir 1: 326 . mz blidhwm sötwm och swiklikom ordhwm Ber 159 .han (d. v. s. djäfvulen) är suliken MP 1: 13 . \" swiklika ok onda manna lygn \" Bir 1: 304 . \" swiklike for radharin \" ib 362 . - Jfr osvikliker."],"f":["suikliken . ","sweklig: -liga LfK 268 . ","sweiklik KL 193 . ","swiklikin Bir 1: 275 . ","swiklikit KL 324 ; Bir 3: 322 . ","swikeligt RK 3: 5211 ), "]},{"a":"sviklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svekfullhet, svek. \" fullir mz alle swiklikheet \" KL 156 . \" thit hierta är fult mz swik oc swiklikheth \" MP 1: 185 . viste . . . thera ondzsko oc swiklikhet ib 2: 252 . ib 254 . \" wan diäfwllin han mz sinne swiklikhet \" Bir 1: 176 . ib l98, 189. MB 2: 203 . Su 253 . huxadho the seiklikhetz (deceptionis) radh Bir 1: 251 ."],"f":["-heet KL 156 . ","swiklekhet MP 2: 254 . ","swiklighet Su 253 . ","swekligheet MB 2: 203 ),"]},{"a":"sviklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svekfullhet, svek; bedrägeri. the sakerna warj wthan swikligheth sanne PMSkr 57 . \" thet görs til ath frälsa gotzeth wtan alla swikligheth \" ib 68 . offwerwinna onda andana sweklighet JMPs 10."],"f":["swiklig- . ","sweklig- )"]},{"a":"svikradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förräderi, sammansvärjning. Jfr D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 272 f. ath genelon iärl war i skwik (för swik) radom wit rola . . . Karl M ed. Kornhall 45."],"f":[]},{"a":"svikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svigt; vikande. giva svit(ina), gifva vika, vika. han giffwer swiktena ällir flyktena Spec. Virg. s. 221 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"f":[]},{"a":"svikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svikt; vikande. \" i förbindelsen giva sviktena. \" SpV 399 ."],"f":[]},{"a":"svikt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se snikt."],"f":[]},{"a":"sviktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["böjande sig för, eftergifvande för, rättande sig efter (ngn), lydig. at the them lydhoghe swiktoghe oc hörughe warin Bir 5: 112 ."],"f":[]},{"a":"svikul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svekfull. Jfr Sdw 2: 1310. fflax . . . swiklighin eller swikull GU C 20 s. 251 . swikul är hestin til lmanz helso Hel män. 112."],"f":[]},{"a":"svikul ajd.","b":[],"c":"","d":"","e":["svekfull. hwar är swikul lvidher sin vin Su 422 ."],"f":[]},{"a":"svima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr be-, for-svima."],"f":[]},{"a":"svima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svimma, falla li vanmakt. the (ɔ fåglar som äta förgiftade frön) bliffwa swimande oc kwnna ey flygha PMSkr 267 . \" lsedan jason saa drachan swymma oc wanskas steg han fram oc hög oppa honom \" Troj 22 ."],"f":["swymma )"]},{"a":"svimare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vimpel, mindre flagga? först oc främst skickade grecana hwndrade skip mz wtslagen segel oc flögher swymmara baner oc fänekor (naues c, extensis uelis, signis uentilantibus et uxellis bellicis) Troj 106 . fatteburs partzeler . . . suimbra eller bulsan I VKU 156 ( 1595) . Jfr svemare."],"f":["swymmare . "]},{"a":"svimi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svimning, dvala, vanmakt. \" han fiol thagar a iordhena nidher ok länge ther ij swima la swa at han hwarte hördhe älla sa \" Iv 3365 . Va 25 . Di 68 . bryth mith 23. Di 90 . \" nar han skal faal li dötzins swima \" Al 8638 . mangen lagdo the tha j swima RK 2: 4007 ."],"f":["swymi: -ä Di 68 )"]},{"a":"svimna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr besvimna."],"f":[]},{"a":"svin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hans swin \" KTb 160 (1445?). oleff jönsson swijn SSkb 5 (1501-02). hwstrv kadrin peder swins HLG 1: 84 (1474). - Jfr gödhe-, hem-, mar-, ung-, val-, vil-, ville- (Sdw 2: 980) svin. "],"f":["swijn )","*svina bagge , ","*svina borst","-börsther ) , ","*svina bökan , ","*svina ganger , ","*svina gardher , ","*svinagards karl","-kar )","*svina hiordh , ","svina hirdhe , m. svinherde. SvklE 161.","svina ho","-hoo )","*svina hoper , ","*svina hovudh","swynehoffweth )","*svina hus","swinehuss )","*svina kovi","-kaue ) , ","svina maghi , ","*svina man , ","*svina munder , ","*svina priare , ","*svina qvinna , ","svina rygger , ","svina skarn , ","*svina skogher , ","*svina släkte , ","*svina stalder","swine- . ","lack . ","-stalla . ","-stalle ) , ","*svina stek","-steek )","svina stighia","-stighe ) , ","*svina söla , ","svina thräkker (-träkker), ","svina valder","swino- )"]},{"a":"svin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svin. \" alt thz som klofna hawa klöwa, oc ey drypia, som äre swiin \" MB 1: 359 . \" lther bien skilias fra sin wiisa äller et swiin fra sina grise \" Al 1882 . \" swa giälda grise gambla swlna ib 8402. \" GO 894 . \" swa grympta gris äpte som gamwl swin fyri \" ib 390 . ib 1073 . \" thz är onth at wänia the swiin v aker som i äro w[an] \" ib 27 . ib 733 . feeto swine är rat saak giwin ib 114 . \" ä är frwsin jordh for otriffnom swinom \" ib 171 . \" ey dughir kasta dyra stena for swin \" ib 581 . \" hwa sik blanda widhsadha honum äta swiin \" ib 759 . \" wlff gör saat swin \" ib 850 . \" thz är onth höra swarth swin owir swidhna ängia \" ib 968 . gödha tw swiin SD NS 2: 357 ( 1411) . \" drinkara hulke som liggia ok sölas lj sinom oqämelica lusta, swa som swin j träk pudz, huilka prophetan liknar vidh suin \" MP 1: 65 . swinanna draf Bir 4: 313 . ib 3: 198 . Al 4090, 4094, 4098, 4099, 4104, 4106, 4108, 4109 . SD NS 2: 306 ( 1410) , 700 (1413). TS 74, 77, 79 . Lg 3: 243 . Jfr gardh-, mar-, pinn-, vil-svin. "],"f":["swiin )","svina bos","swiina boss )","svina draf , ","svina dödher","swyna- )","svina fläsk , ","svina fote , ","svina hirdhe","swinahördhe )","svina hon . m. svinho, ho hvarur svin äta. hwl gaff thu biscopenom swina draff af swinabo Bir 1: 353 .","svina ister","-iister LB 7: 37, 287 . ","-ysther ib 2: 50 ),","svina kiöt","-köt )","svina klädhe , ","svina klöf , ","svina liknilse , ","svina lorter , ","svina maghi","swyna- )","svina pilter , ","svina rogher","swine- )","svina rygger","swiine riigh )","svina skarn , ","svina smugha , ","svina stia","-stiia )","svina stighia , ","svina stuva","-stowa )","svia sör","söör )","svina thräkker","swyna träkker )","svina valder , "]},{"a":"svinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forsvinda."],"f":[]},{"a":"svinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svänga, driva (för vind el. ström). tet ena schippit swingade hardeliga medh strömin jn pa tet andra skyppit STb 3: 286 (1496)."],"f":["-ade )"]},{"a":"svinilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svimning, svindel, yrsel. for hoffwd wärk loc swimilse LB 7: 34 ib 165, 199 . Jfr besvimilse."],"f":["swymilse LB 7: 165 )"]},{"a":"svinister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svina ister. gammalt swin yster LB 3: 80 . ib 7: l148, 194, 287."],"f":["-iister LB 7: 194, 287 . ","-yster ib 3: 80, 7: 148), "]},{"a":"svinskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svinskinn. \" en skinkiortil af swinskinnom \" KL 334 ."],"f":[]},{"a":"svinstek","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svinstek. Brasks Matordn 6 . Jfr svina stek."],"f":[]},{"a":"svintäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"svinutganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svins drivande på bete. forfang . . . for theras fää oc swin vthgang Neuman Vokbal 84 (486) ."],"f":[]},{"a":"svinäghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"svipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["piska. \" wi sändom thik en bal . . . lthe mz ena krokta swipa swa skalthu ther mz gladhlika leka bland annor barn \" Al 1221 . ib 1316 . ST 518, 519 . \" sla hona mz gislom oc swepum \" ib 20 . ib 98. Jfr iärnsvipa."],"f":["swepa Al 1316 ; ","-o ST 518, 519 ; -an ib 519; -um ib 20, l98. sweppa, se iärnsvipa], "]},{"a":"svipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["piska. sco[r]pio . . . et flagellum wlgariter swepa giizl oc skoth Gu C 20 s. 555. j thinne pino saat oc thw tik redhas marghskona pinonna oc dödzsins anbudh som war studhin risen oc gislor oc swepor SvB 107 (sen. h. av 1400-t.). "],"f":["*svipo bärare","-bärore )"]},{"a":"svirirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bedragerska. Su 43 ."],"f":[]},{"a":"sviska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hviska. swiskade (sannolikt skriffel för hwiskade; Cod. C hwiskade 945) namnit j hans öron Bil 85 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"svizare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kort värja, hirschffängare. myn swidzere oc eth myt swärdh FH 6: 123 ( 1512) ."],"f":["swidzere )"]},{"a":"svizare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags kort värja el. sabel. huggvärja el. kroksabel. köpsuena . . . leggie sin swissera eller lang kniffue aff STb 1: 495 (1482, Burspr)."],"f":["swizare . ","swisare . ","swizsar ATb 1: 183 ( 1463) . ","swissera STb 1: 495 (1482, Burspr)), "]},{"a":"sviþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svedja, svedjeland, (genom svedjande) upprödd plats i skog. spacium terre dictum swidh SD 3: 643 ( 1324) . \" myllan swedhinne södher wth och gardenom norwth \" ib 644 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). waddes peeter juckin moott ena sochna syn och vnder ena häedz syhn på eena swedh, som i trätan står emillan peeter och oleff menian BtFH 1: 30 ( 1465, nyare afskr.) . ib 74 (1467, nyare afskr.), 91 (1484, nyare afskr.). hwilcken skoug som begynnes öster ifrån mitt sweedh wijdh een stoor steen DD 1: 151 (1493, afskr.) . \" pa wäster sijdhan swedhiet ib. - pl. ransaka huilken so hafuer huggit swediier öfuer förschne råår \" BtFH 1: 104 ( 1481, nyare afskr.) . ad soluendum decimas de noualibus subis, id est de terra in agros noiter conuersa seu siluarum combustionibus dictis swidhia SD NS 1: 651 ( 1407, gammal afskr.) . - i ortnamn. in swidhium SD 3: 643 ( 1324) . \" in area dicta prestæswidhium \" SD 5: 290 (1344, nyare afskr.). "],"f":["swedh . ","sweedh . ","swedier BtFH 1: 104 (1481, nyare afskr.; möjl. är i detta ord e att fatta ss uppkommet af lo, i hvilken händelse ordet är att föra till sviþia). dat. swidhium SD 3: 643 (1324); prestäswidhium ib 5: 290 (1344, nyare afskr.; båda dessa ställen kunna föras till sviþia)), ","svidhia land","svidhia lands tionde","swdie landz tiende )"]},{"a":"sviþa","b":[],"c":"","d":"","e":["1) sveda, på ytan bränna, la lannar lotaren af hänna licama hel ok o spiällaþar. ok annar uar bränlar ok suþin Bu 418 . \" teþos hans limi sua suiþne. som þe a barenne varo brände \" ib 419 . stephanus . . . brännir os ok swidher sarom elde Bil 285 . skär aff bwkenom och swid mz heth jern LB 2: 69 . 377. lughin swedh . . . hans lidhi ok limi Bil 473 . hon (jordne) är mykith swidhin oc bränd MB 1: 321 . owir swidhna ängia GO 968 . - sveda, sveda bort, (från ytan af ngt) bortbränna. man skald ey swidha alt thz som lodhit är GO 612 . \" swidhan haret ok skäggith aff töm \" BtRK 345 (1490, orig.) . 2) svida, vålla känsla af nyt brännande el. af brännande smärta. a) opersonl. med dat. (el. en form som kan fattas ss dat.). läg eldh a lowa tha swidhir thik vm handin ok ey vm brandin GO 972 . \" guz ängil bindher oss swa här mz eld bandum. at os sarlica swidher \" Bil 164 . kom . . . flyghande stormber, swa at hwariom manne swedh om kinebenin MB 1: 304 . howm swidhir som vndhir mighir GO410. - i bildl. lel. andlig mening. thz böria paa alla siidha swidha Rk 3: 3139. - med dat. (el. en form som kan fattas ss dat.). tha tok alexandro illa swiidha Al 9335 . \" herra iwan ij hans hiärt sweedh I 2050. \" ib 3016, 3517, 5427 . illa monde them alla om hiertadh swidha RK 3: 1737 . munkar paa baadhe sydhor haffua them oc sökt saa them swidher ib 3642 . b) om kroppsdel. swidhande öghon GO 890 ."],"f":["swiidha . ","-er . ","swedh Bil 473 . ","sweedh Iv 2050, 3016, 3157 . ","sviþin ) , v. "]},{"a":"sviþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sviþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fofna sviþia."],"f":[]},{"a":"svlaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svalka. \" önskandis mz hin wsla rika frazaren en minsta drappa af käldo watne, til at swalka thera wsla ltwngor \" Su 126 . \" ey war thän mik räkte en dryk aff kallo watne, at swalka törra oc dröffda inälffwanna \" ib 196 . - abs. svalka, lindra. for stor hiitha oppo nywren stööt hwsslök oc läg oppo nywren som plaster tz swalkar smarliga LB 7: 266 . "],"f":["-ar )","svalka sik , svalaka sig, afkyla sig. nar man röttis aff badh, skal man ey swalka sig for hastwgt LB 7: 176 ."]},{"a":"svlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hughsvalare."],"f":[]},{"a":"svulnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sulnadher."],"f":[]},{"a":"sväghirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig frände i följd av giftermål, svägerska. erick jonsson och knwt jönsson radmen . . . vploto hustrv marine, theris swegerske, engleke zanderssons epterleue . . . badhe löst och fasth STb 3: 232 ( 1495) . Jfr svaghirska."],"f":["swegerske ) , "]},{"a":"svälbrem","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rem med hvilken skölden fasthålles vid venstra handen. the wnga skullo . . . latha sigh ey aff sömne wäkkia tha han skall sigh mz skiölle thäkkia och thagha swa wara the suälbe reem ath han ekke fore huggin heem MD (S) 241 ."],"f":["suälbe reem )"]},{"a":"svälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böld. Jfr Sdw 2: 1310."],"f":[]},{"a":"svälgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sväljan, nedsvälja. swälghär, glucio VGL XIV . \" thz wardhir illa swlghit som gratande wardhir ätith \" GO 797 . en . . . thok eet lmorsal oc badh gudh at han gathe thz ey solghit en petrus vare hälgahir Bil 832 . ST 76 . \" stamper man sinap mz lithet watn eller mal och suelger \" LB 8: 51 . skär tetta swa smat at tz kan swelgas ib 7: 75 . pilthen swalg thz (brödet) vtan nödh MD 360 . lthin swälghiande maghi liuar ok lunga mz al annor inälue äurdhelikin hedhir haui for allanm at okl dryk the swolgho ok smälto Bir 4: 137 . ib 150 . \" o huru söt thin ordh äru mine siäl hulkin thom swälghir swa som sötasta mat i 3: 132. min siäl swälghir thom (ɔ: thins mwndz ordh) j sik mz otalikom sötma suasom sötast kost \" ib 2: 152 . hällir vilde iak swälgha (delgutire) alla öino j mik ib 1: 106. jak . .. tok hona swa som ätin kärna j äple ther ey var faghir at se vtanb eskir at smaka ok vansmakande at swälgha ib 3: 317 . 2) svälaj, sluka, uppsluka. þön (lejonen) swlgho (hwan then) for þöm com luandes Bu 512 . MB 1: 249 . \" wärsta diwr reeff han til dödha oc swalgh han \" ib 230 . ib 232 . ST 398 . Al 8837 . Bil 343 . \" wurdhu thwe gama (löse som läste loc jnnelucte waro) ok slitu ok sulghu hwat them mötte ib 237. jak skal biudha them (djuen) mit blidha änlite at slita ok swälghia \" ib 369 . \" hänne tedhis diäwlin j draka like . . . ok swalgh hänna howdh \" ib 542 . margarta stodh swolghin j drakans munne i. Di 83 . \" astundar huart thera (af djuren) at swälia j sik annars hjiärta \" Bir 3: 356 . \" arons wander swolgh thera wänder \" MB 1: 294 . \" öpnaþes iorþen ok sualgh alskuna \" Bu 495 . þu . . . vil at iorþen suälghe mik som hon sualgh mönstret ib. jordhin . . . vpleth sin käfth ok swalgh them MP 1: 131 . \" ypnadhis jordhin wndher thöm ok swalgh thom hela ok ey säla ltil lhäluitis \" Bil 246 . MB 1: 405 . \" thu sände thina wredhe, hon swalgh them som elde stikke \" ib 318 . eldzins swälgiandis (orax) lwghi ib 2: 138 . 3) sluka, fråssa på. tilförin til war thz viskulom drikka ok swälgha MP 1: 175 . 4) fråssa, lefva i fråsseri. then som wil swälgia daga ok nätther MD (S) 277 . drikka ok swelgha JP 99 . - part. pret. sulghin "],"f":["swälghia . ","swälgia . ","swälia . ","-er . ","svalgh . ","swolgh MB 1: 294 . ","sulghu . ","swlgho Bu 512 . ","swolgho Al 5009 ; Bir 4: 137, l50. part. pret. sulghin. solghin: -it Bil 832 . ","swolghin ib 542, 565, l832; -it MB 1: 249 ; Di 83 ; ","-ith MB 1: 232 . ","swolghen: -et Lg 3: 366 ),","svälgha nidher , 1) nedsvälja. swälgha . . . alt saman nidhir LB 1: 97 . ib 5: 77, (. 64, 214. te hälte litet want i munnen hans och han gath swolghet thz nidhr Lg 3: 366 . 2) sluka. slogh draken sik nidher pa konungen ok fik honum mz clörna ok swalgh honum nidh Di 233 . MD 191 . ","svälgha up , uppsvälja, uppsluka trull toko them gen i same stwnd . . . swolgho them swa lifwandis op ij thera snödha fwla krop Al 5009 . " thz diur sualg meg op " Di (Cod. B) 321. elden kom nidher aff hympnelin . . oc swalgh them wp MB 2: 365 . Jfr upsvälgha.- Jfr ater-, i-svälgha (-svälghia)."]},{"a":"svälgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svälja, nedsvälja. deglutire swälga . . . colant culicem et deglucient camelum the sylla harkrankin oc swälga camelin GU C 20 s. 170 . ärw waktandis gäslingana ath the ey swälya swina börsther PMSkr 265 . 2) svälja, sluka, uppsluka. tha en lithin fiskir haffuir takit krokin, kombir en stoor ok wälghir then myndhre medh krokenum MP 5: 116 . 3) sluka, fråssa på. swasom han . . haffde en annan tränkt, ok trughat offuir syna makth ok rätta matto driika ok swelgha MP 5: 53 . - part. pres. *svälghande, uppslukande, glupsk. hon tröster sik til ath byggia ok bliffua i swälgande eldenom vtan skadha MP 4: 16 . \" ther medh haffuir hon hwarghin rwm, vtan j swaälghandhe ellenom j heluite \" ib 5: 26 . \" ehn tyrann må lijknas with etth diwr ssom haffde drake ether, swäliande mun ssom en vulff \" PMSkr 672 (senare avskr.). glupsk, girig. somlika äro swa gripande ok swälgande j sinne natur ath the spara jnkte sino äghna köni ok afföda MP 4: 121 . "],"f":["swälga . ","swelgha . ","swälya . ","-ir . ","svalgh ) , ","svälgha up , uppsvälja. uppsluka. haffwet swalg thz (ɔ: bytet från Troja) alt op Troj 278 . lJfr upsvälgha. - Jfr in-, nidher-svälgha (-svälghia)."]},{"a":"svälghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lsväljande, nedsväljande. \" li hwars ens rätz twggan oc swalgan LFK 93. \""],"f":[]},{"a":"svälgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["så mycket som sväljes på en gång, munfull, klunk. nar hon thär aff drak hördhis hwar en swälgher ällir drwpi j hänna hals giffua frm aldra sötasta liwdh Mecht 219 ."],"f":[]},{"a":"svälgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) svalg, munhålans fortsättning bakåt. sedan dreff then smöria ned ath halsen strwpen oc swälgen Troj 188 . \" han sköt tiill mz eth forlybbad skaått räth j gynom palamidis strupa oc swälg \" ib 205 . -Jfr vatu svälgher."],"f":[]},{"a":"svälgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalg, djup, afgrund. \" j heluitis swälgh Md 79. Jfr svalgh. \""],"f":[]},{"a":"svälghiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.? svalg. . . . sywkdom som är jnwertis j swälyandeno j halsenom PMSkr 489 ."],"f":["swälyande )"]},{"a":"svälghiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalg. \" thiin swälghiande ok maghi ok lifuer ok lunga mz allom androm inelfwom \" Bir 4: 150 . ib 137. hänne tedis diäwle j draka like . . . ok swalgh hänna howdh ok räkte sina thungo iwi henna ilia at dragha hona alla saman j sith swelghiande Bil 542 ."],"f":[]},{"a":"svälghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr upsvälghiare."],"f":[]},{"a":"svälghind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svälghiand. hon (tungan) skal täfka i munnenom anx mat, ok skal röra han ok föra til suälghindina (swalhindena Fragm. 13) KS 55 (1348, 59) ."],"f":["swalhind )"]},{"a":"svälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälla, uppsvälla, svullna. \" alt lifwit took at swella \" ST 356 . \" wart han hardheligha siwker oc byriadhe allir swella \" Lg 3: 381 . \" foten oc benet swall (intumesceret) stoort \" ib 369 . \" for ath quidren trötnar och sweller \" LB 2: 9 . ib l3: 172. böria swlna oc swella limine ib 174 . \" liiffryn hon sweller ok bwlnar \" ib 7: 78 . part. "],"f":["-er . ","limpf . ","swall Lg 3: 369 . part. pret. sullin. swollin: swolne Di 193 ), ","pet . sullin, svullen. fore watsuot oc suller been LB 1: 97 . ib 2: 9 . lthz . . . förkommer spolorm i magan och annar swllen bith ib 8: 45 . ther (ɔ: min saar) äre sara swolne Di 193 . " han wart omsidher swillen widh sin hemeligh ting " Lg 3: 377 . som . . . swlna äre i halsen LB 7: 135 . " ther som swllit är " ib 23 . svälla up, uppsvälla om adhran swellir wp LB 3: 33 . "]},{"a":"svälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["svälla ut , komma (ngt) att svälla ut. ydropissis är smältingenna willefarilse swellandhe wth maghan oc all lidhamotin LB 3: 173 ."]},{"a":"svälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["svälla, uppsvälla, svullna. tha swäller bwken (på det sjuka kreaturet) stoor PMskr 227. - part. pret. sullin, svullen. tesse synte gertvth . . . tha vitnade the ath thet var swollith och ey blath ATb 1: 318 ( 1469) . \" stwndom bliffwer twngan swollen \" PMSkr 232 . ib 233 . \" nar falken haffwer pwsin öghon oc swolna föther \" ib 283 . "],"f":["-er . ","swolna PMSkr 283 ),","*svälla ut , svälla upp. händher thet swa at farith äther henne (ɔ örten sanguinaria), tha swälller bwken wth stor PMSkr 242 . Jfr utsvälla."]},{"a":"svälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svälta i hjäl, genom hunger beröfva lifvet. med tillägg af bestämningen i häl el. til dödh (dödhin, dödha). helena lät kasta iudham j diupastan thörran brun ok (af senare hand ändradt till at, genom hvilken ändring swelta kommer att höra till föreg. artikel) swelta til dödh Bil 87 . \" han wart fanghen oc swältir til dödhin \" MB 2: 320 . \" ekke swelto the han til dödha \" RK 1: 4333 . tessalund swalte han them i häll ib 4068 . ib 1299, 4251 . han swelte sina bröder . . . j heel PK 237 . \" som j heel swaltis (för swältis) ib. 2) svälta, låta (ngn) hungra, qvälja (ngn) med hunger, uthungra. sanctus crisogonus . . . sattis först j myrkehws at sweltas \" Bil 488 . han . . . swälte mik j häptum ib. ib 117 . plåga (med törst). thän som länge hafdhe varit swälter af thörst Su 404 . - Jfr ut svälta."],"f":[]},{"a":"svälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svälta svälta ihjäl, dö af hunger. köpen os waara tharfwer, för än wi swältom (consumamur inopia) MB 1: 240 . - med tillägg af bestämningen i häl el. til dödh. at swelta til dödh Lg 87 ; jfr följ. artikel. the hade fult när sultid i härl RK 2: 8104 . 2) svälta, qväljas af hunger. bätra är dyrth köpa än swälta (famis ense premi GO 318 . ä . . . swältir (famescit) sitiande kraka lib 718. hwar skal thik födha. mädhan iak swälther Bil 316 (kanske snarare att föra till 1). benedeictus swalt aff hunger (fame cruciatur) ib 694 . - part. pret. sultin,","1) ihjälhungrad. \" maxencius kom atir gielda fuldir, at hon war ey sultin \" Bil 538 . 2) utsvulten, uthungrad. petrus saat sultin ästan tha dödher Bil 117 . \" wnge män ok starke gingu a gatum som gasta sultne til the fiollu nidher dödhe for wanmären ib 316. äptir them komo syn andre yxkn badhe swltne oc magre, oc the swultno loc mahgro vp ato . . . the feto oc faghra \" ST 400 . FH 6: 114 ( 1489) . the hästa the riddara varo bundne op a varo illa sultne the matto ey ga Iv 3054 . - uthungrad, hungrig. han är girugh som sulten arn Al 3063 . sultne hunda ib 2786. sultne wlffwa ib 6856 swltnasto wlfwa Su 460 . swlten leon ib 436 . LfK 63 . \" rädne hwar mot annan sa snart som en swltan falka slaar effter brad. nar han swlten är \" Di 69 . nar han (björnen) är sultin (inedia affcitur) Bir 2:210 . KS 29 (72, 31) ."],"f":["-er . ","svalt . ","swoltin: swoltna Lfk 63), "]},{"a":"svälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. sultin, 1) ihälhungrad. Jfr dödhsultin (Sdw 1: 214). 2) utsvulten, uthungrad. tha ga the (ɔ de sjuka djuren) länge oc dwjna oc warda swoltin PMSkr 244 . - uthungrad, hungrig. ga kring vm stadhin, swasom swultne hunda Hel män 161. achilles . . . kom som swolten hwlff j blandh lamb rändande j troyaners häär Troj 220 . nar the kommo jn i skoghen, mötthe them twa swlthna wargha JMPs 417. - utsvulten, mager. PMSkr 276 . \" skodha hwath heller han (ɔ falken) är fether äller swoltin \" ib 278 . breseida . . . war myket fagor ey . . . myket spärlymmad ellir swolten Troj 76 . - Jfr forsvälta."],"f":["swoltin . ","swolten ) , "]},{"a":"svälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) svälta, låta (ngn) hungra, uthungra. hökana skwla . .. ey förmykith swältas PMSkr 276 . "],"f":["*svälta ut , svälta ut, uthungra. fiendana vtan wmkringh lidha offta mera hwnger än the som the mentho swälta wth PMSkr 141 ."]},{"a":"svälter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sulter (Sdw 2: 545) och sylt (Sdw 2: 576)."],"f":[]},{"a":"svälter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? svält hunger. thöm goor altingx stoor swelth och hönger paa FM 360 ( 1508) . Jfr svalter."],"f":[]},{"a":"svämma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*svämma ivir , låta (djur) simma över (vatten). somme binda samman trä oc ther wppaa läggia harniskith oc swämma hestana affwer oc syälffwe simma draghandis äffther sig harniskith som liggher pa trämen PMSkr 147 . Jfr ivirsvämma."]},{"a":"svängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svängel, svängträ. om trästång i orgel för överförande av tangentrörelsen till luftlådan, abstrakt. item til orghavärkith . . . item ij ortugh, för svänglana täldhes HLG 2: 31 (1512). Jfr ib 157 ."],"f":["med art. svänglana) , "]},{"a":"svänska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svenska, svenskt språk. en god prädicare förbätre tässa mörka swänskona äpter latina bokena Saml 6: 174 ( 1495) ; jfr K. G. Ljunggren, Skrifter utg. av Nämnden för svensk språkvård 11: 212. thetta teknith första som är ordh kallas pa swänsko, lösn PMskr 143. - text på svenska, svensk text. glosa är wttydningh ällar oplysilse, oc thy skal enghen wndhra oppa mik, hwi iak til lägher mykla swänsko, the som täxten ekke jnnehaldher JMÖ 12 . \" thet skal allom wara kwnnogth oc känth / at swänskan är aff theras (ɔ: Colmumellas m. fl:s) böker wmwänth PMskr 191. \""],"f":[]},{"a":"svänska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Svenska, Svenskt språk. här begynnas biblia pa swensko MB 1: 1 . VKR VII . hwart sinne thu gudelika läs thenna ordh vppa latino ällir swenska Su 372 . \" plantago är wägebrede a dansko ok grobladh pa swensko \" LB 3: 79 . ib 5: 293 . Al 5717 . Bir 5: 85 . ST 203 . BSH 5: 273 ( 1508) . hona (boken) loot til swenske wända aff latine . . . en ärlik drotzet Al 10572 . thenna . . . book . . . omwändhes aff latino oc oppa swänzsko i nadhendals closter LfK 136 . Lg 291, 807, 3: 321 . \" at han swa dana forfall hade at han ey suenscha tala eller vnderstodo \" SO 194 ."],"f":["swenska )"]},{"a":"svänsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ss tillnamn. Jfr Sdw 2: 1310. - substantivt. Jfr Sdw 2: 1310. inthe är oss mer än sämian mellan idhre tyske och oss swenske BsH 5: 135 (1506, H. Gadh)."],"f":["swensker . ","swiensker: -a FMU 4: 344 ( 1470) . ","swenst Stock Skb 2: 221 (1523-24), 242 (1524-25). Jfr Sdw 2: 1310),"]},{"a":"svänsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Isl. svenskr, svÄnskr] L. Svensk. en swänskir herra Bil 758 . \" tha öpedes swenska manna wanda \" RK 2: 22 . swänske män ib 3: 2593 . swänst läript SD 5: 637 ( 1347) . \" thre pänningä swenskä \" ib 4: 465 (1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) , 564 (1346). at swenske wikt ib 478 (1345, nyare afskr.) . wi hafwm medh os hwaske swenskt tyst äller dqnzt mynt oc lithit medh allo aff thet gutnischa BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). siextighi mark penninga swenst taal SD NS 1: 300 ( 1403) . som bo . . . i swenske rättin SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). siextighi mark penninga swenst taal SD NS 1: 300 ( 1403) . som bo . . . i swenske rättin SD 6: 7 (1348, gammal afskr.). BtFH 1: 323 . (1463), 330, 331, 337. dömdes thett swenske skifte stadigt och fast som knutt påsa hade giordt med sairiala boar ib 50 (1477, nyae afskr.) . \" a swenska tungo \" MB 1: 319 . Fr 3207 . \" ey kunnande swenst maal \" Bir 3: 227 . ena swänska mila MB 2: 315 . - the svänsko, Svenskarne. huru the svensco i stocholme wordheo forradhne OB 212 . ib 213, 214, 215 . \" the swenske söthe mz fwlle farth \" RK 3: (sista forts.) 5555 . - substantivt. scal aldre sssvensker kära a thydzskan OB 214 . \" skulde ey thydzsker kära a ssvenskan ib. XXX ssvenske oc XXX thydzske aff thöm bedzsto ib. ähvvar the mötto ssvenskom \" ib 212 . at thyske oc ssvenske skuldo saman bliva ib 213 . at swenska hyllade ena danske qwinna Rk 2: 6. wy swänske sculom i dagh staa een stöth ib 3: 53 . ib 2641 ."],"f":["swensker . ","swenkst BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). swänst SD 5: 637 ( 1347) . ","swenst Bir 3: 297 ; SD NS 1: 300 ( 1403) ),"]},{"a":"svär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärfader. \" moyses war i ödhemarkom lmz sin swärs fä \" MB 1: 281 . lät han sin swäär heem til siin fara ib l327. grewe gert konungins swär RK 1: 1038 . \" tha hans swagher äller swär (socer ejus) saa mannen gik han gladher mote honom . . . oc bleff maghen j swärens hws j tre dagha \" MB 2: 129 . ib l130. Al 10265 . ST 330, 331 . SD NS 1: 463 ( 1405) . 615 (1407, nyare afskr.). 2: 174 (1409). SJ 8 ( 1423) . Jfr sväre."],"f":["swäär )"]},{"a":"svär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärfader. ATb 1: 198 ( 1464) , 205 (1465)."],"f":["swäär RP 2: 181 ( 1390)"]},{"a":"svära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärmoder. ATb 1: 398 ( 1472) . \" then garden som lasse hansson oc hans swära aatthe \" ib 2: 31 ( 1474) . NMU 1: 149 ( 1489) . STb 2: 612 (1492). fför thet han hade slagit sine swere . . . ij blaned ib 5: 81 ( 1515) ."],"f":["swere ) , "]},{"a":"svära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärmoder. at sväran monde haua maghen sua käran for vdygh Bu 30 . Bo 70 . MB 2: 208, 209, 210, 211 . SD NS 1: 36 ( 1101) , 2: 200 (1409). SJ 89 ( 1438) ."],"f":[]},{"a":"svärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärd. \" lyste . . . her niels stwre . . . pa burspråket . .. swa ath enge herra tienara och goda manna ellir nogre andra skulo hwarkin daga ellir nätter bära nogan wäria her j stadin, huarken swärd, kast ygxer, här hambra ellir nogan annan skadelig wäria, wiidh liiff oc gotz \" STb 2: 5 ( 1483) . \" at han stack en borgere twert j genom medh ith swerdh pa malmen j bastuen \" ib 517 ( 1491) . - dikur sværdh (VgL), om oskaftade svärd, svärdsklingor hopbuntade däckervis. Jfr Nat. Lindqvist, K. Hum. Vet.-samf. i Uppsala. Årsbok 1952 s. 117 ff. - om regaliesvärd. . . . oc wndfick hans nade lagliga sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som sweriges konungh tilborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) . - i uttryck som avse halshuggning med svärd. han stak lasse bagga til dödha . . . ty dömpdes han til swerd STb 1: 4 (1474). i 60 (1476). ty dömpdes the bade i swärd ib 136 (1477). som then gode herre her sten hade sielffuer pa antwardit . . . walburgh . . . j radzstuen pa rikesins swerdh ib 3: 444 ( 1499) . - Jfr hämda-, lön-, rövara-, skirmara-, sorgha-, staf-, stäka(Sdw 2: 1308) -svärdh. "],"f":["*svärds bladh , ","svärds dragh (swärz-. -drägh), ","*svärds feghiare","swerdzffägere )","*svärds gräs","-gräss )","*svärds hug , ","*svärds klot , ","svärds slagh (sverdzs-), ","*svärds slaghare","-slagore )","*svärds slipare","swäls- )"]},{"a":"svärdhafle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärdsknapp. capulus, suardhkloot \" GU 4 . suärdhklotit (tolus) fortaki at ey falle vanlica suärdhit aff handinne Bir 2: 174 . \" thy stande suärdhklotin a mot ib. \""],"f":[]},{"a":"svärdhbref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrifven besvärjelse öfver svärd (nttjad ss amulett). thu skalt ey thro . . . oppa swerdhbreff ellir annor galdra breff ST 33 ."],"f":[]},{"a":"svärdhbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ensifer .. . swärdh bärore GU C 20 s. 220 ."],"f":["-bärore )"]},{"a":"svärdhdragh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svärds dragh. JTb 48 ( 1465) . \" rechte oleff pedersson handene for vj (6) marck til treskyptes for swerdh dragh STb 2: 205 (1487). vort . . . hans bagge zacer til vj marck fore swerdh dragith han giorde jn pa erich johanson \" ib 3: 186 ( 1494) . ib."],"f":["swerdh- )"]},{"a":"svärdher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1310, fläska svärdher samt hovudhsvardher (rätteligen -svärdher)."],"f":[]},{"a":"svärdhfeghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärdfejare, vapensmed. ss tillnamn. KTb 77 ( 1438) , ib 85 ( 1455) . Jfr svärds feghiare."],"f":[]},{"a":"svärdhgiurdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["omgjordad med svärd. ensatus . . . swärd gördher GU C 20 s. 220 ."],"f":["-gördher )"]},{"a":"svärdhklot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärdsknapp. \" han stötte pa bastuffwu dörrene medh swärdklotit \" ATb 2: 123 ( 1478) ."],"f":[]},{"a":"svärdhon","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärdslilja, iris pseudacorus Lin. \" hon är lik thy blomstre älla säff som kallas swärdon hulkit som hawir twa hwassa äggia oc klenan vd ok vt räkke sik j höghlek ok vidhlek owir anno blomstir \" Bir 1: 392 ."],"f":[]},{"a":"svärdhslip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? slipning av svärd. anders swerdslipere fry for swerdslip SSkb 255 (1507-08)."],"f":["swerd- )"]},{"a":"svärdhslipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärdslipare, svärdfärjare. ss tillnamn. \" eriker swerdslipare \" BSH 1: 130 ( 1371) . andreas suärslipare ib 137 ( 1371) . erik swärslepre SD NS 1: 260 ( 1403, gammal afskr.) . hans swerdzslipare SJ 81 ( 1438) . ib 71 ( 1443) . hans angerman swärdzslipare ib 99 ( 1440) ."],"f":["swärdzslipare . ","swerdzslipare . ","suärslipare . ","swärslepere )"]},{"a":"svärdhslipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärdslipare, svärdfejare. ss tillnamn. marten swärslipare ATb 1: 199 ( 1464) . ib 237 ( 1466) , 325, 334 (1470), 387 (1472). STb 2: 290 ( 1488) . ib. ib 3: 200 ( 1494) , 470 (1500), 4: 351 (1514), 5: 40 (1515). "],"f":["swerd- . ","swär- ATb 1: 199 ( 1464)","*svärdhslipara bodh , "]},{"a":"sväre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svär. bidher sin svärä om thet ma wärä / medh riddarskap komma thärä Fredrik ed Noreen 2789 f. ib 3171 . \" henne swäre hans mecelson ok andhers hanson henne bonde \" GPM 2: 398 ( 1499) . Uppl Fornmt 46: 191 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"sväre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = svär. han war hans swäre MB 2: 256 ."],"f":[]},{"a":"sväri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jr eþa-, men-sväri."],"f":[]},{"a":"sväri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr edha- (Sdw 1: 217), tvä- (Sdw 2: 687) sväri (-sväre)."],"f":[]},{"a":"sväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svärja, aflägga el. uttala ed. hawa þe . . . soritt SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). äpter thy som thesse tolff vitnadho och sooro FH 3: 11 ( 1390) . ib 6: 65 (1476). som thenne . . . 12 landzynemän föregingo och sworo BtFH 1: 55 ( 1500, nyare afskr.) . tijo suorne witne föregingo och sworo ib. ib 11 (1484, nyare afskr.), 54 (1500, nyare afskr.). GO 497 . \" thu skalt ey swäria for ogangith maal (quod queat acidere iurans non inficiare) \" ib 822 (jfr Kock, Medeltidsprdspr. 2: 345). äpte sva iatat ok svorit Bu 57 . \" sidhan iosep hafdhe sworith \" MB 1: 257 . \" the sworo badhe ther oc fästo säät sik i mällan \" ib 199 . \" sannäre havvar swrit \" SR 1 . at han skal swa swäriä ib 13 . \" the komo for rättin och brodhrin skulde swäria \" ST 64 . \" tha thu läggir thiin tw fingir oppa hälghodomen oc swär oräth ib. ib 67. hon fik hänne hälghadoma thärä ther the frugha skulde a swäria ok ther til lena mässo bok \" Iv 5524 . \" om han wil swerya a then crist honom skapade löff ok qwist ok vpa thz helga brödh gudz likame for oss tholde dödh \" RK 1: l2830. at thu ekke swär orätwislika oppa gudz hälghon, ellir hälghoma ST 64 . ib 67 . \" swäria om gudh oc om lhälgho dema \" MB 1: 333 . \" thu skal ey swäria om gudh, vtan thik driwer nödh til lib 459. hwar man swär om then mere är ä'n han siälwer \" ib 462 . \" skulen j ey swäria om theris guda nampm \" ib 2: 61 . \" var herra swor vm sina siäl \" MP 1: 175 . - svärja. om svordom i dagligt tal. han swoor oc barnadhis oc taladhe altidh ila ST 381 . swäria oc dobla war . . . lhans idh RK 2: 7365 . wm naghor syster swär wm gudh oc wm sancta maria, läggfe hona genstan wppa jordhina nidhir, läsandis pater noster Bir 5: 82 . \" altidh swor han vm wars herra dödh och blod \" RK 2: 576 . BSH 3: 282 ( 1470) . - svärja, aflägga (ed). swäria the edha hwar androm MB 1: 211 . \" the sworo lhonum tryggia edha \" Al 9641 . edhin swäria ST 65 . Va 10,m mz svornom eþe Bu 57 . Bir 1: 124, 3: 260, 4: (Avt) 184. meth sämia äller sordom edhe SD NS 2: 153 l(1409). SJ 147 ( 1446) . SGGK 09 . \" aff hänne annandhe sworen edh \" Lg 218 . then edhin war ila sworin ST 67 . \" thu skalt engin falskan edh swäria \" ib 64 . \" thu skalt enga människio lata nokon meendeh swäria \" ib 67 . - besvärja, med ed bekräfta, med ed bekräfta riktigheten af. han gaf prästom lof at suäria sannind (pro certa causa jurare) i nöþ än þe velia Bu 396 . the råår . . . som 24 män hade gillatt och sworit BtFH 1: 54 (1462, nyare afskr.). - svärja, med ed försäkra. pylatus . . . swor them . . . a keysarins helso, böghias the teknin nidher jac skal idher howod affhugga MB 2: 376 . KL 380 . \" jak swär ower mins herra liiff och helso . . . i komin ey hädhan för än idher yngxste brodher komber \" MB 1: 241 . \" war herra swor owir sin helgha son christum (juravit Deus in sancto suo) the dagha skulo koma ouir idhir, at diäfla skulu vplitha idhir j brennandhe brythom \" MP 1: 175 . \" herra gafuian swsor tha om gudh swa hiälpe han mik mz sit budh som iak xar aldrigh swa omgör \" Iv 5137 . han . . . swoor om män; mädhan blanzaflor hon lifuer änn, iak skal hona finna Fl 455 . \" iak swär om gudh ok alt thz iak a, ij skulin ondan dödh här fa \" ib 1558 . thu swor om gudh ok modher thina thu wille os hedhra Al 3747 . the ransakadhe, witadhe oc soro, at hans modher fadhir thöm bort bötte for räkinskap SD NS 2: 119 (1409). then cristne skulde swäria at han honom betalat hadhe ST 65 . \" han laghdhe siin fingir a hälgho domana och swoor at han haffdhe honom meer atirfangit än han hafdhe aff honom borghat ib. lowadhe och woro the, ath thän frijdh skuldhe standha \" BtRK 344 (1490, orig.) . \" swor han at . . . girughe skulo hardelica pinas \" MP 1: 175 . jak soor them j minne vredhe at the skulo ey inga j mina huilo ib. sorede the alle och bode segh swa gwdh thel hielp, ath the thär ecke hade ämpne pa FM 360 ( 1508) . \" witnadhe sigge albriktsson oc karl rawalzzon aa satto thinge . . . oc sworo a bokenne oc badho sik swa gudh hullan oc hyälpogha (för -an) wara oc lal lhälghon j hymerike at ther war ey tha mere forbygth i fornämpda konungxströme \" VAH 24: 321 ( 1421) . wi . . . swäriom a hälgho doma at engin wara skal then andra swika ST 457 . \" a liiff oc siäl han konungenom swoor han viste ey huart han thädhan foor \" Fr 2471 . lk critierna . . . swär saa fasth aa sina troo thz han wiil ldödher äller liffuandes i swerige boo RK 3: 2056 . \" stodho a radzstufonne magnus daneelson ok benct olafsson . . . ok sworo i hälghon mädh upräktom fingrom ok stafuadhom edhe huar thera serdeles som stadz lagh vtuisa at biörn i töfuete haffuer betalat jap nielsone . . . xx (20) marker \" SJ 159 ( 1447) . (1446). jak swor j mins helag sons nampn christi alt thz scal fulkompnas som han predicadhe MP 1: 175 . \" jak swär j minom guddom . . . at iak kombir them raskare än the tro \" Bir 1: 198 . \" lät han kalla iosep til sik, oc badh han läggia sina hand vnder hans länder, oc swäria owr the matwro, the gudz son skulde tagha aff hans släkt, at han skal föra han ater i thz hälgha land, ther gudz som skal thola pino oc dödh i \" MB 1: 257 . \" swär owr himirikis oc iordhrikis gudh . . . at thu lät aldre min sons giptas aff thässo lande ib 203. karolus soor wm lguz läst . . . at the alle skuldo mizsta liiff oc gooz \" Bil 747 . \" jak swär vm gudh at salomon skal sitia j mino säte äptir mik \" Bir 1: 233 . ib 127, 202, 327, 3: 295, 338. MB 2: 6 . Al 3734, 3735 . toge the hwar annan j hender oc sworo for thz helge blod alle j sender at engen skulle fra androm wike RK 2: 7736 . haffue dy . . . surith vidh syn edh, ath the ville bliffue medh mik FM 417 ( 1509) skulle han swäria komma ather til theem MD (S) 260 . Al 5402 . hon suor lsik aldre uilia te sit hiarta nokrom klärk. vtan hanom enom Bu 143 . \" tolf män þrötos huar äpte annan. ok svoro sik eigh mera magha \" ib 504 pipinus soor pauanom sik ok alla franrikis konungha välia lägher staadh j sandinis kloster Bil 745 . swäriände . . . sic syälfwa alla förnämpdä articulos vbrutlika halda skula SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . þätt . .. swäria a gvþ, hans hälghädomä oc þerä syälfrå iorþrikis heþär, at þe skulu med þerä bäzstä samwit ängin þän sakan gyorä saklös är ib. a waldhoghan gudh wil iak thz swäria Al 3529 . \" ljak swer thz a myna tro \" Di 151 . jak swär thz paa mith liiff oc saa li gudz nampn RK 3: 893 . \" j minne sannind swär iak thz \" Bir 1: 38 . thz swär iak owr gudz liiff oc swa sannelika som gudh liwr MB 1: 299 . \" jak swär thz badhe wm gudha ok gudhur \" Bil 412 . \" jak swär thz om mik siäwan sigher waar herra \" MB 1: 202 . Iv 4070 . Al 4846 . Di 209 . jac swär thz om keysarins helo MB 2: 376 . KL 380 . haffuer . .. then vnge koningen . . . giffuet them (Norrmännen) nw en ny bescreffuen lag . . . och ville haffue twing[et] bisperna, ridderskap och alle andra godhe . . . inföddhe men at swärie pa them, at the skulle halle them vidh macht BSH 5: 173 ( 1507) . svärja, bedyra. sor han, thaa han opredh, ath han skwldhe haffwod igen BSH 5: 110 ( 1506) . - svärja, med ed förbidna sig till. the sworo winskap Al 1102 . - svärja, med ed försäkra sig skola åstadkomma, med ed förbinda sig att åvägabringa. swor keysaren pylatusa dödh ST 361 . \" keysaren hafhe för sworit hans dödh ib. - svärja (från sig), med ed förbinda sig att lemmna (frång sig), med ed lofva uppgifva. otto . . . twingadhe han oc hans son til at the sore vm (af senare hand ändradt til a) hälgha doma ffran sik ok sinom arfwom alla tilkallan til lorin ok braband \" Bil 763 . - med trohetsed hylla. lotho alla the bygdher swäria dan til thera konung PK 242 . - svärja, med ed bevisa. skal hwar aragum (Cod. C aragun 1031) konunger swäria sik gödskan för en han vighis Bil 681 . \" alla the som findh hitta, the skola sigh vhrtiufnat (för -tiufua) göra, först medh lyssninga witnom, sädan swerie till sin som mist hafwer, medh twem mannom \" SO 297 . - med ed gifva bekäftesle åt sin önskan (om ngt), med besvärjande bedja. swa optelika hon ther om swoor thz han skulde sik göra gladha Fr 400 . - part. pret. surin, a) med trohetsed hyllad. tha war han en herra korn ower all wärldina mz edhom sworin Al 9647 . b) med ed (af nämd) förklarad biltog, dömd biltog el. fredlös. han war vt aff danmark sworen RK 1: 1859 . \" wordo the wt aff rikit sworne \" ib 2150 . c) edsvuren, som aflagt ed. fyra sworin vitänä SD NS 1: 31 ( 1401) . BtFH 1: 11 ( 1484, nyare afskr.) . 55 (1500, nyare afskr.). är war sworen höreshöfdinge (för häres-) BSH 5: 195 ( 1507) . i [] saren lagman FM 230 ( 1505) . \" om han är ei swren brodher a androm gillom \" SGGK 107 . \" twe sworna gillesbrödher \" ib 108 . \" hans sworne swene \" RK 2: 2802 . haffwa swornemän, thiänaa och wndersote BSH 5: 332 ( 1508) . \" tholff män sorne (genom ed förbundna) i kompanaskap \" Bil 877 . d) besvuren, med ed bekräftad. tolff män . . . haffdho thet . . . ranzakat äpte swornum withnom VAH 24: 323 ( 1544) . the . . . giordhe thär en sworen fridh BtRK 344 (1490, orig.) . \" the som i kompani ok sworno brödralagi ärw \" SO 77 . ","1) med ed sluta sig samman el. förbinda sig. the sworo sik j bördhra skap ST 457 . Di 160 . the sworo sik j bördhra lag MD (S) 263 . - sammansvärja sig. alle soro sik vpa hans skadha Bil 355 . ther waro .. . . some the som med honom haffde sworit sig ee swa the sculde alle niwte huat the werffue oc wilde samen dö oc forderffue RK 2: 3089 . 2) genom ed ådraga sig el. låta komma sig till last. sväria sik men, svärja falskt, begå mened. han lagdhe sin fingir a hälghonen oc swor sik men ST 64 . RK 1: 2846, 4209 . "],"f":["suaria ÖGL Vaþ 1: pr. svariä VGL I Md 3: pr. pres. svär. limpf. sor BSH 5: 110 ( 1506) . ","soor VGL II Add 12: 1; VML I þg 15: pr.; Bil 745, 747 ; MP 1: 175 . ","suor ÖGL Dr 3: 2; Bu 143 . ","swor MP 1: 175 ; KL 380 ; Va 10 ; MB 2: 376 . ","swoor Fl 455 ; Fr 2471 ; ST 65, 381 . ","soro Bil 355 ; SD NS 2: 119 (1409). sooro FH 3: 11 ( 1390) ; saman sooro KL 169 . ","svoro Bu 504 . ","sworo MB 1: 199 ; Al 1102, 5402, 9641, MD (S) 263 . ","lsuoro ÖGL Dr 3: 2. suoru ib. swore FH 6: 65 ( 1476) . ","swaro MELL Kg 6 i en yngre hds enl. Rydqvist 1: 168. saro: effter saro FH 6: 64 ( 1476) . ","sorede FM 360 ( 1508) . ","surin . sorin. sordin?: sordnom SD NS 2: 153 ( 1409) . svurin L. svorin. swarin: -it MELL Kg 6 i en yngre hds end. Rydqvist 1: 168. saren FM 230 ( 1505) ), ","sväria sik , ","sväria sik saman , sammansvärja sig. sväria sik saman (conjurare) a mot allom römscom rikes olyþnum ok mäst a mot allom cristnom mannom Bu 508 . Bo 150 . " herrana swore sig alla samman " RK 3: (sista forts.) 5295 . - Jfr saman sväria. ","sväria sik undir , med ed underkasta sig. thz är sätta consilium alle biscopa swäria sik wndi at halda för än the wighias Bil 734 . - Jdfr be-, for-, men-, sam-sväria samt lagh-, o-, rät-, ut-surin) (-sorin)."]},{"a":"sväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["svärja, avlägga el. uttala ed. Jfr Sdw 2: 1310. ffideiubere . . . loffua ok swärra GU C 20 s. 267 . FMU 3: 259 ( 1442) . \" thesse swro mz niels skinnare \" JTb 65 ( 1474) . \" tesse ware thomas screddares edemen, som loffuit hade swerige medh hanom STb 3: 200 (1494). - svärja. om svordom i dagligt tal. (Djävulen säger:) swär om gudh, hans under. hans dödh och skulle thu än aldrig äta brödh hans dödh och skulle thu än aldrig äta brödh Fornvännen 1949 s. 318 (väggmåln. i kyrka 1451 enl. avskr. av J. Bureus). en bya man j enom köpstadh som mykit haffde for en osidh jdkelika swäria \" MP 4: 225 . \" thär häst haffwer iak syndat, i thy at iak opta hafwer fafänglika nämpt gudz nampn, oc andra hälgha manna, swurit opta om gudh oc iomfru mario, och andra häl . . . . . . (texten skadad) SVKyrkobr 312. thet andra gudz budhordhit är ey swäria fafängelica om gudh ellir hälgha men ellir theris nampn j thessa budhordhena scall hon (ɔ människan) swa sik ransaka om hon haffwir onytteligha swikelika lywghlika sworidh ffor eyncte wtan widherthörfft . . . om han haffwir sworidh om gudz dödh gudz blodh oc andra hans lima om hon haffwir sworidh om helgha men ib 357. swor han om godhis wndhen (ɔ Guds sår) at thär skulle en dane fore \" Arfstv 21 ( 1461) . MP 4: 225 . \" for thy honom war bätre warea nagat lyttan til kroppen än swäria sina siäl til häluitis \" ib 226 . - svärja, avlägga (ed). medh sämio eller sornum eerdhj SD 8: 74 (1361, avskr.). med sämio eller swordom edh FMU 4: 165 (1460? avskr.). . . . pa thet ey schal ey (!) gangas eller suergies STb 2: 251 (1488). - besvärja, med ed bekräfta med ed bekräfta riktigheten av. ffor thy at thet ssoro olauer a bakka. ok kätill . . . at ther var ey. mer oborit vp aff JämtlDipl 113 ( 1365) . . . . ath han är en oppenbara liwghare oc pröwas j sannindhe thät han skuldhe vel swäria xx hande ärendhe som aldric vaaro for en öre Arfstv 13 ( 1461) . - svärja, med ed försäkra. j (ɔ den nyvalda abedissan) ärin plictogha at swäria oppa the helgho läst at j skulin waaro klostre . . . wara tro oc hwll Abbedval li Vkl 81. haffuer . . . her gregers . . . soreth ath han aldrik war jt hen edh medh her thure Arfstv 47 ( 1461) . \" tesse vitnadhe och sworo pa bokene ath the närwaro . . . \" ATb 1: 324 ( 1470) . \" han sagde ney fore sik ath thät ey swa war ok swor höglika thär fore \" MP 4: 55 . \" ath alle fornempde pa theres eedh, äre och redelicheet thet swärie wyllia, ath the sich ey bekumbre eller aff före naghers mantz gotz vtan sith eghit \" Rydberg Tr 3: 491 ( 1502) . BSH 5: 118 (1506, H. Gadh) . - svärja, med ed bevisa. item swor for:ne sigeridh, siälff sätthe, til lsin kätil gripen JTb 36 ( 1463) . swor gudmwndh . . . en baath til sich medh sin leffuende witne, swa ath han miste batin j fiordh STb 3. 397 (1498). hinrik japsson . . . swoor en silff skeedh til sin frw, ath hon worth henne fore gudj aff stolin ok ib 4: 13 (1504). - part. pret. surin, c) edsvuren, som avlagt ed. ta ransakade the thet swa epter gamblom swornom vitnom, som gingo fram ok sworo SD NS 3: 254 ( 1417) . \" sex sworen vitne var[o] til som orden hörde \" ATb 1: 248 ( 1471) . Upopl Lagmansdomb 105 (1490). d) besvuren,m med ed bekräftad. tha spurdhe jak nempdina oc alla the tha a thingine varo, om thz var almennauexbro oc ther lagligha vidhir kommen oc vidhir sworen, oc hawir ther i samma stad lighat swa lange, at engin anat minnes Uppspriv 14 ( 1454) . \" han skal lata fore koma sin witne . . . ällir thera sworid breff for the tilltalan jönis diäkn hade til hanum \" ATb 1: 158 ( 1461) . STb 3: 434 ( 1499) . ","3) med prep. fran: med ed förklara sig avstå (från). swor sig fran the ij öris landhen, som hans hustrv modher atthe SD NS 2: 696 ( 1413) .","4) med prep. til. med ed bevisa sin äganderätt (till). swor anders . . . sik en skeed til, som honom var tiwff stolin fran JTb 61 ( 1462) . ATb 1: 257 ( 1467) . swor anders . . . sich swerdet til, ath et war hanom aff stolith STb 3: 321 (1497). ib 408 ( 1489) . "],"f":["swärra GU C 20 s. 267 . swerige STb 3: 200 (1494). refl. sueriges ib 2: 251 ( 1488) . impf. sor STb 4: 306 ( 1513) . ","swor JTb 61 ( 1462) , 36 (1463); ATb 1: 257 ( 1467) ; STb 3: 321 (1497), 397, 408 (1498); MP 4: 55 . swoor STb 3: 431 (1499). pl. 3 pers. swro JTb 65 ( 1474) . ","ssoro JämtlDipl 113 ( 1365) . ","sworo SD NS 3: 254 ( 1417) ; ATb 1: 324 ( 1470) ; JTb 64 ( 1474) . ","swore FMU 3: 259 ( 1442) . ","sworen Uppspriv 14 ( 1454) . ","sworit STb 3: 434 ( 1499) . ","sworid ATb 1: 158 ( 1461) . ","sornum SD 8: 74 (1361, avskr.). swordom FMu 4: 165 (1460? avskr.). pl. n. sworen ATb 1: 348 ( 1471) ; STb 4: 54 ( 1505) . swarnä Uppl Lagmandsdomb 105 (1490). dat. swornom SD NS 3: 254 ( 1417) . ","soreth Arfstv 47 ( 1461) . ","swurit SvKyrkobr 312 . ","sworidh ib 357 . ","sworith BSH 5: 118 (1506, H. Gadh) . Jfr Sdw 2: 1310),","sväria sik , ","*sväria pa , med ed försäkra (ngn) skyldig (ngt). sor han hustrv eline pa j ok xx mark siden, hulkit hon och wtlade STb 4: 306 (1513). ","*sväria til , med ed försäkra (ngns) äganderätt (till ngt). sworo honom then til epther lagmzdom JTb 64 ( 1474) . Jfr tilsväria (äv. Sdw 2: 652). - Jfr be-, for-, men-, mädh-, äptir (äv. Sdw 2: 1142) -sväria."]},{"a":"svärian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärjande, bruk av svordomar. gab mote gudhi oc hans helghonom oc meenedha banna oc swärian SkrtUppb 211 . \" om hon haffuir syndat mz fafängo talan ellir storom eedhom ellir idkeligha bannan ellir swärian om gudz dödh pino ellir licama ellir fäm vnder etcʳᵃ om jomffru maria ellir andra helgha menniskior \" SvKyrkobr 343 ."],"f":[]},{"a":"sväriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr mensväriare."],"f":[]},{"a":"svärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr besvärilse."],"f":[]},{"a":"svärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr besvärilse."],"f":[]},{"a":"svärma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["svärma. \" lthy ärw bistokkana ökiande arliga tha the swärma PMskr 296. wm waaren tha the (ɔ bina) öxlas oc swärma \" ib 299 . ib 301 ."],"f":[]},{"a":"svärma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["svärma. \" wm kringh hans mwn tha han laa j waggo swärmdo bii \" Bil 640 ."],"f":["-de )"]},{"a":"svärmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (bi)svärm. swa dana är bij natwr at strax en ny swärm är wäxin strax wilia the ey länger wara när them gamblom bimen PMskr 299."],"f":["swärm )"]},{"a":"svärmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr bysvärmber."],"f":[]},{"a":"svärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, saman-svärning."],"f":[]},{"a":"svärta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sväfta, svartfärga. eg. och bildl. wilit aff swärtadho (denigrata) lärifft Bir 4: 11 . skal hon . . . swartas aff idhra diäflanna orenlikhet MP 1: 6 . vm fridhin swärtis vm othol wardhir han swa myklo hwitare när gudhi huru myklo raskare ok idkelikare han thwas mz idhhrugha ok scriptamal Bir 1: 288 ."],"f":["swarta . "]},{"a":"svärta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svärta, svartfärga. eg. och bildl. en hel sardwk swärtadher JTb 29 ( 1461) . ewe barn swärttat aff syndennas sothe (eue prolem, denigratum pecati fuligine) JMÖ 185 . Jfr svarta."],"f":["-adher )"]},{"a":"svärtirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som svartfärgar. item swerterskan för wil . . . VKU 59 ( 1550) ."],"f":["swerterska )"]},{"a":"svärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försvinna, gå förlorad. Jfr Sdw 2: 1310."],"f":[]},{"a":"svärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rösthen borggar och swärua (för hwärua? se hvärva 2; utg. anmärker att \"swärua tyckes i hds. vara ändrdt till swärtna\") tändher MD 121 ."],"f":[]},{"a":"svärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svärd. \" tw thing tilhöra swärdheno först at thz haui twa äggia annantidh at thz vare väl huast \" Bir 3: 382 . ib 2: 64, 173, 174, 3: 368 . \" at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man nokon skaþa med gyora. som är tekamäz. bughi. köluä. spyut. swärþ. allr bredygs \" SD 5: 638 ( 1347) . SR 26 . huar som rykker kniff ellir swärdh ath androm EG 63 . wapnade han sik thz beszta han kunne . . . oc bant sit swerd wid syna sido som nagellring het Di 68 . ib 5, 7, 8, 11, 14, 15, 48, 49, 50, 51. han rykte tha sit godha swärdh . . . ok hiog honum ij hans änne Iv 3137 . \" t he hiogg ofast mz swärdh \" Fr 1859 . han hafdhe ij hand eet draghit swärdh Fl 1548 . drogh han swerdit oc hiwg then som banneret förde a hans winstra axl Di 3 . \" jak skal brygdha mit swärdh \" MB 1: 318 . \" iak vtdrogh mit suärdh af sinne slidh \" MP 1: 220 . \" stik thit swärdh i sina sliidh \" ib 2: 11 . the (riddarne) skwlu aff konung eth betla vntfa ther skal hengia ith swerd oppa MD (S) 239 . margh godh swärdh mondo the döffwa Al 8716 . \" the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta \" RK 1: 137 . swerdin bitu ib 316 . \" swerdin klwngo ok bredhan gall \" ib 3031 . \" aff fulum manne swärdhe halshuggin \" Bil 123 . tholdo . . . martirium vndhi hedhnom swärdom ib 683 . \" aghum wi ok skulum hanum lijf af latä takä mädh swerdh \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). liggi ogiljder sum firi swerdhe konungx ib 466 . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). 376. santillus varþ . . . dömdar vndi suärþ Bu 57 . \" þän tima han lypte svärþet hiögt i väþret ib. aldre lypte svärþ älla dragha at cristnom manne ib. \" ib 26, 166, 494 . \" þit lif som hans suärþ, skal ginum gnagha \" ib 73 . þinna pino sara suärþ ib. gudz ordh är . . . gönumganglekare än nakot twääggiath swär Ber 268 . onth swärdh är twäggia manna räzl GO 985 . \" flere folk dräpas aff naatwardh än aff swärdh \" ib 1076 . \" hunghir är hwast swärdh \" ib 920, 1055 . Jfr fädhernis-, hämda-, mordh-, slaghs-, staf-, stal-svärdh. "],"f":["svärds bälte , ","svärds dragh , ","svärds slagh","swärdslagh )","svärds stiunger","-stiongir )","svärds udder","-odder )","svärds äg , "]},{"a":"sväva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"svävia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"swaldertalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fåfängt prat. lthenne rike man huilkin j samdrykio hafde mz mykle squaldirtalan syndat MP 1: 190 ."],"f":[]},{"a":"swtunter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kort. hon hafdhe een stuntan mantil op a Iv 3641 . hafuande matelik klädhe ey myrkt lang oc siidh mz qvinno sidh ok ey mykyt stunt mz skämda gäatq sidh Bir 3: 475 . \" ey är vars herr hand stunth gör (abbreviata) at hon formaghe ey hela, ok ey är hans öra stunt giord (aggravata, trol. läst abbreviata) \" MP 1: 70 . \" the siälina som iak veet haua swa litlan kärlekin. kallar iak hwazske vidha älla stora vtan rät badhe thranga oc stunta \" Bo 77 . - om tid el. varaktighet. timen är stuntir Bir 1: 274 . ib 2: 186 . en lifwir längre tima okkannar stuntre ib 1: 214 . somom lagdhis längre tima oc somlicom styntre för än siälana skildos vidh kroppanna ib 2: 92 . lifuande stuntan tima MP 2: 234 . \" linnan stuntan tima \" Bu 530 . Fr 3206 . skaql lhan döö jnnan stuntasta tima Bir 3: 189 . i stuntum tima MP 2: 2345 . \" lhuath angist mik är for snima skeed ij stuntan tima \" Fr 1316 . Bir 3: 346 . j styntre tima ib 422 . än the . . . formagho ey vanlika alt klostrith oc gardhin . . . fulkompna j stuntom tyma VKR 75 . \" äfte stuntom tima \" KL 250 . Lg 212 . stunt liiff Bir 3: 131 . ib 432 . MP 1: 324 . äpther thetta stwnta oc wadelika liffwrne Su 253 . thera deala lmonde sidhan wara stunt Al 8082 . är dyäf_ wlsins luste stuntir Bir 2: 128 . världinna glädhi (näml. är) mykyt stunt ib 3: 24 . MP 1: 28 . Bil 476 . \" om muntlig el. skriftlig framställning. göri styntre böni \" Bir 3: 168 . \" hwar som nokot ärande är oflankt oc liedhosampt thz wil iak styntre göra, oc lhwar som nokot är stvnt oc ey wel vndirstandelikit ther wil iak nokot til säthia \" ST 6 . Al 3257 . - Jfr ofstunter."],"f":["swtyntre L.; Bir 2: 92, 3: 168, 422 ; ST 6 . ","stuntre Bir 1: 214 . ","stuntaster : -a ib 3: 189 ), "]},{"a":"sy ajd.","b":[],"c":"","d":"","e":["1) som synes rimlig, liklig. superl. likligast, som synes tjenligast, bäst. at hon kunne honum thz synasta radha (ráðda konungi þat ráð, er honum vel líkaði) Fl 179 . \" man weet gerna sith synasta tha som tränger \" RK 1: 1525 . \" at vij brewke worth synesthe \" FM 455 ( 1510) . HSH 20: 204 ( 1507) . \" wij welom göra warth fnyasthe (för synasthe) \" BSH 5: 183 ( 1507) . mit syneste ok beste ib 458 ( 1511) . - Jfr framä, siäld-, van-syn."],"f":[]},{"a":"sydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kläda med bräder, brädfodra. han syde then östrare gaffuelin (på Bolstads kyrka i Dalsland) Hembygden 1936 s. l11 (1495); jfr under sudh."],"f":["sydde ) , "]},{"a":"sydhre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["södra Jfr Sdw 2: 1310 f. miith aa sudhro wägginne innan grindinne skal wara altare söddra ändanom i bynom SD NS 3: 331 ( 1418) . woxtorp, som ligger ytarst i sundra halland JTb 28 ( 1461) . - sydhre västre, sydvästliga. then gatabodh vestan husit vijdh södra westra hörnit STb 2: 613 (1492). SJ 2: l202 (1492). - Jfr sudharster (äv. Sdw 2: 544), sunnarster (äv. Sdw 2: 554) samt västre-, östre-sydhre."],"f":["södre: -a ATb 1: 170 ( 1462)","sswdrä ATb 3: 334 ( 1522) . ","söddra SD NS 3: 331 ( 1418) . f. sudhro Hollman Bir Extr 234. n. sswddra ATb 3: 371 ( 1528) . ","sundra JTb 28 (461) . Jfr Sdw 2: 1310), "]},{"a":"syfasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (till evärdlig besittning el. fullkomligt?) med laga formaliteter överlåta. Jfr Sdw 2: 1311."],"f":[]},{"a":"syfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra sömnig. - opersonl. med dat. blifva sönig, slumra till. hanum syfuiadhe (dormitans) för sorgh Bil 256 ."],"f":["syfuia . ","-adhe )"]},{"a":"syke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siuke."],"f":[]},{"a":"sykebälte","b":[],"c":"","d":"","e":[" se bykebälte."],"f":[]},{"a":"syklinger","b":[],"c":"","d":"","e":["strumpa. \" om somarin skulu the (klostersystrarna) hafua lagha skoo oc syklinga högha all ltil knään om vintrin högha skoo alt til knäna oc fodhrada medh watmal oc swa högha syklinga \" VKR 58 . Bir 4: 10 ."],"f":["söklinger: -a Bir 4: 10 . ","-ar ) , m. "]},{"a":"sykn","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["sökn . ","sukn L. sokn: -nan SML K 18: pr. i var. siukn: -nan ib), ajd. "]},{"a":"sykn","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["söcken. om tidsavdelning. thätta är inuiatorium a attonda daghenom for jula afftnenom om söknt är SvKyrkobr 337 ."],"f":["sökn )"]},{"a":"sykn dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söckendag. Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 367 ff. profestus . . . dies omnis festus högtidis dager högtidis affton ok sökna dager GU C 20 s. 489 ."],"f":[]},{"a":"sykn dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söckendag. \" vm manädaghen allr nästä syknädagh skal haldäs huwþ þingh \" SD 5: 638 ( 1347) . haua fatike äruodhis män ey meere lisa vm hälgho daghana än vm sökno daghana Bir 2: 73 . MP 1: 316 . vm söknadagha tha sköten sino embete VKR 14 . ST 147, 539 ."],"f":["suknudagh SML K 18: pr. pl. ack. söknadagha VKR 14 . sykno dagha ST 147 ; ","-ana MP 1: 316 . sökno dagha ST 539 ; ","-ana Bir 2: 73 ),"]},{"a":"syl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syl. \" stinga gönom hans öra mz syl \" MB 1: (Cod. B) 559 . \" hasn hälä waro swa som syäl \" Pa (Tung) 35 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"syl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lch n.? syll, underlagsbjälke. x öre för syller, som kom wnder södre bron Stock Skb 72 (1518-19). iij öre fore ij sylder tiil skermer ib 80 (1518-19). "],"f":["sylder . ","syller ) , ","sylla sätiare (ssylaATb 3: 120 (1501). sylle- ib 20 ( 1494) , 99 (1499) o. s. v. syllo- ib 1: 67 ( 1456) , 78 (1457) o. s. v. sillaSJ 2: 20 (1476); STb 1: 322 ( 1481) . ","sille- SJ 2: 12 ( 1475) ; ATb 3: 85 ( 1498) . (s)sillo- ib 2: 160 ( 1480) , 185 (1481), "]},{"a":"syl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syl. \" stinga gönom hans öra mz syl \" MB 1: (Cod. B) 559 . \" hans hälä waro swa som sylä \" Pa (Tung) 35 ."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"syl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syll, underlagsbjälke, understa stocken i en byggnad. vardh thz (lejonet) var een litin bora vnder syllith (fann um síðir eina smugu undir syllina) ther thz la Iv 4549 . Jfr Rydqvist 2: 63; Lind, Om rim och verslemningar s. 49; Otman, Äldre Västgötalagen s. 113 f. "],"f":["sylla sätiare","-sättiare . ","sillasättiäre SJ 383 ( 1472) . söllesettere), "]},{"a":"syl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syl. Jfr punktera syl."],"f":[]},{"a":"syla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se söla."],"f":[]},{"a":"sylf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se silf."],"f":[]},{"a":"sylfskena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = silfskena. Atb 3: 162 (1505)."],"f":["sylskäna )"]},{"a":"sylfsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = silfsten. et korelebandh . . . medh sma sylstena ATb 3: 45 ( 1495) ."],"f":["syl- )"]},{"a":"sylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sölja, spänne. Jfr Hj. Falk, Allwestnordische Kleiderkund 84 ff. ffibula le braaz ok sölia GU C 20 s. 265 . 2) bukgjord. item en silia for viij ortugh. litem en gryma for ij ortugh HLG 2: 57 (1517). Jfr lädhersylghia."],"f":["sölia . ","silia )"]},{"a":"sylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sölja, spänne systranna oc brödhranna bälte sculu wara aff swart lädhir medh eenfallughom sölghiom aff jern horn ellir been oc engoledhis scule thera sölghior wara aff sylfuir VKR 12 . Bir 40 . \" sölghior ok izstadh varo aff gull \" Fl 535 . Jfr bälte-, sko-sylghia. "],"f":["sölghia: -an Bir 5: l40: -or Fl 535 ; VKR 12 ; -om ib. lsylia, se bältesylghia. sölia, se skogsylghia), ","sylghio thorn","sölghio- )"]},{"a":"sylghskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lås till halsband el. dyl.? medaljong? eth forgylth silff halsbandh medh sölskap aff gull Hist. Tidskr. 1943 s. 24 (c. 1470). ib. ib s. l23. nagra lösöre, som först äre eth korelebandh medh guldhstena och guldhringhar, än ith selschap man plegher pa halsin bäre STb 3: 298 ( 1496) ."],"f":["selschap STb 3: 298 ( 1496) . ","selskap SJ 2: 301 ( 1496) ), "]},{"a":"sylis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr andsylis."],"f":[]},{"a":"sylle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se syl, f. och n.?"],"f":[]},{"a":"sylsätiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sylla sätiare . . . som besworne sylsätiara i dandemanna nerwaren myetet hade SJ 2: 86 ( 1482) . melissmen, besworne sölsätiara clauus olsson och nic. huith Stb 2: 441 (1490). hustrv anna . . . schal lata myeta garden medh sölsetiarana ib 3: 247 ( 1495) ."],"f":["syld- ATb 1: 5 ( 1452)"]},{"a":"sylsätiare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 364 (1469). sylsätere: -erna ib 134 ( 1444) , m. = sylla sätiae. a radzstufuna stodho sylsäterna pädher kärkhoff oc olaff niclisson oc giordho witerligt at sua som war vm the trätona mellan laurenz hokonsson oc olaff mikkelsson grytagiutarn mellan begges thera tompta . . . at the thet haffde nat skild medh snöre oc merke innan muramestarins oc mälamännena nerwara SJ 134 ( 1444) . \" mälismen jöns magnssen hans falkensten radhmen oleff systersson oc nigels stenssen besworne sylsettare \" ib 356 ( 1469) . ib 364 ( 1469) ."],"f":["sylsettare SJ 356 ( 1469)"]},{"a":"sylsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomtmätning. \" stode fore rettin claues olsson sösetiara och bekendis, at tet war hans gerningh om sylsetningen och ey oleff michelssons sTb 3: 233 (1495). \""],"f":[]},{"a":"sylt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) svält, ihjälhungrande. var theodurus . . . i mörchohus sattar ok dömdar tel svylt (accusatus in carverem, ut fame ibi moreretur, reclusus est) Bu 530 . 2) svält, hunger. Bil 345 . \" wilde hona mz sölt dräpa \" ib 485 . \" dö for sylt lib 266. döa af sylt \" KS 84 (206, 92) . KL 259 . anastasia möddes . . . af svylt Bu 489 . thu . . . thwänar af swylt Su 388 . \" thz diwr som thwingat är af hungir ok sylt \" Bir 1: 244 . \" hwa thiit kom kranker aff sylt äller thyrst \" Al 3866 . \" thol sylt ok fatikdom vtan genkorran \" MP 2: 77 . \" hwart diwr äter tholkin mat som thz faar i syltinne \" MB 1: 169 . hunger, hungersnöd. j sylt lthima ok oarans Bil 575 . tha sylt ok lhunger möddu ok öddu alt pul land ib 257. war herra skal sända ower thik hunger oc sylt oc bradhan dödh MB 1: 428 . \" wardh mykin sylt i landeno \" ib 209 . Bir 2: 281 . FM 413 ( 1509) . - Jfr sulter, svalter, svälter."],"f":["svylt Bu 489, 530 . ","swylt Su 388 . sölt)","sylta ar","sylto- )"]},{"a":"sylt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2 svält. hunger, hungersnöd. tha warth ther stor sylthir ok oaran j the landena MP 5: 213 ."],"f":["*sylter , "]},{"a":"sylta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sylta. om olika slags maträtter. ozimum . . . et ozima dicuntur intestina videlicet tripe wlgariter syltha GU C 20 s. 397 . til affthonen . . . sylta med miölk Brasks Matordn 6. til middag . . . stekt sylta eller korfua ib 7. acta thine tynner til sylta, oc saltgrönt Brasks Cal 271. - i tillnamn. sylta tomas SSkb 43 ( 150203). sylta kadrin ib 44 (1502-03) (jfr kadrin syltakona kib 4 (1501-02). - Jfr piparsylta. "],"f":["*sylto karl","sylte- )","sylto kona","sylta- . ","sylte . ","sölta- SJ 2: 190 (1491); SSkb 258 (1507-08), ","*syltokono bonde , "]},{"a":"sylta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlägga (födoämnen med salt, kryddor o. s. v. för konservering. jtem til steek syltat faaramiölk j salsar Sex ekon tr 270 . swa bliffwer han (ɔ: druvmusten) tyokker som honag oc mykith godher til math redhningh oc til ath sylta frwkth jnnan PMSkr 323 . \" pärwn som skwla gömas äller syltas \" ib 329 . ib 334 . \" sylta kal äller yrther \" ib 354 . \" laat sylta valnötter för än trääd vexer i them \" Brasks Cal 269 . \" laat sylta kyrsebär ib 270. sylta faarmiölk \" ib 272 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"sylta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inlägga (födoämne med salt, kryddor o. s. v. för konservering). syltha kaal LB 8: 41 . \" oliue syltade mz salt oc vathn ib 9: 107. \""],"f":["-adher )"]},{"a":"syltekal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syltkål, inlagd kål, surkål. item kaar til syltakaal Brasks Cal 271 ."],"f":["syltekaal )"]},{"a":"syltekal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syltkål, inlagd kål, surkål. bliffuer thz godh sylthe kaal LB 8: 41 ."],"f":["sylthe kaal )"]},{"a":"syltekona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. skitna gertudh syltokona SJ 274 ( 1459) ."],"f":[]},{"a":"syltepära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syltpäron, inlagt päron. Brasks Matordn 10 ."],"f":["sylta- )"]},{"a":"sylvera se silvera. symbla ar","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopblanda, hopröra, slarfvigt uttala? förbigå? all the ordh thu sumblar oc ofwir kastar j thinom thidhom (jfr strax nedan: all the halff ordh oc brutin som thesse brödhir ofwir fara oc forsuma j thera tidhum) St 162."],"f":[]},{"a":"symbla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cymnbal, klocka, bjällra. \" loffuer honom j symblor wellyudendes loffuer honom jnnan frögdenes symblor (Laudate eum in cymbalis bene sonantibus! laudate eum in cymbalis jubilationis) \" SvT 11 ."],"f":["-or ) , "]},{"a":"symn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sömn. \" han sa j söfnenom ena andelika syyn \" Prosadikter (Barl) 79 . \" ffasma sömzs fafeng oppen barilse \" GU C 20 s. 255 . \" fför än j läggen jdhir midher til sömps \" SkrtUppb 183 . om hon smittadhis j sömpnom ellir waku SvKyrkobr 351 . attonde (ɔ; lätins dotter) är sömps oc hwilo älskadhir ib 354 . \" fore thänna saak . . . war sampson sompt (för sampsons sompn) ämnith, til at qwinnan fik wonnith (sopor in sampsone materia fuerat femineæ victoriæ) \" SpV 40 . (?) . . . alla mina synder, jak haffwer giort, badhe the oppenbara oc lönligha äro j kirkio ällir wtan, j sömdh, oc läii j minom bönom SvB 415 (b. av 1500-t.). - bildl. aff siälinna sömpmn wardher han swa saktelika wunnin SpV 40 . \" standa vpp v syndena sompn ok läge . . . ok taka widh bot ok bätringh \" MP 4: 275 . - Jfr flätio-, midhdagssymn."],"f":["sömpn . ","sompn SvKyrkobr 346 ; MP 4: 275 . ","söfn: -enom Prosadikter (Barl) 79 (?) sämdh SvB 415 (b. av 1500-t.). gen. sömzs GU C 20 s. 255 . ","sömps SkrtUppb 183 ; SvKyrkobr 354 . Jfr Sdw 2: 1311),"]},{"a":"symn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sömn. likamen tå han är möddr af myuklo äruodhe, tå skal han haua sympn ok ro KS 38 (101, 41) . \" han sompnadhe mz thwngom symn \" KL 164 . \" sompnadhe han lättum ok söthum sompne Bl 258. sompnadhe . . . sälum sympne ib. nar hon haweri sofwit thortelikin sömpn tha stande op \" Bir 3: 167 . for syms minzskilse ib 4: (Dikt) 248 . \" aff syms thunga ib. for symsens myklikhet ib. sömpnins twnghet \" Su 251 . \" tyngdhes iak aff sömpnen \" Lg 3: 473 . \" iak waknadhe bradhelika aff sömpnen ib. sculu lthe hafua sik j säng oc sömpn eptir thy thet kan tha bäzt falla \" VKR 43 . \" mykin sömpn gör man obehendogan oc latan \" LB 3: 21 . blodlat . . . minskar söpn ib 46 . the hwitha walmogan gör söpn ib 2: 35 . \" hwiila oc sompn i skypadam tyma oc retthe mattho \" ib 7: 73 . ib 4: 350, 7: 27, 33 . Lg 3: 360 . \" hon swarar ij söfne \" Fl 1458 . tala i sympne LB 5: 80 .. ib 2: 48 . \" the dröma som händo i sympne mz nakre oloflike syn \" KL 196 . sompnaþo þön baþen. ok sagho ii symne balþen en dröm Bu 183 . han sa ii symme (in visione) sik ledan firi guz dom ib 28. ib 11 . \" en miok syndoghar man ledes ii sömne for guz dom (ad judicium . . . in visione capitur) \" ib 20 . teþes guþ cosme i symne ib 514 . ib 523 . MB 1: 159 . KL 184, 347 . Bo 10, l19. Ber 183 . MD 12 . Lg 3: 364 . - om dödens sömn. blþ hänne þär ligia ok soua langan symn tel doma dagh i g uz friþi Bu 523 . sidhan han sompnadhe dödhom sömpne MB 1: 159 . - Jfr natta-, synda-symn. "],"f":["sympn . ","sömn: -e Bu 523 ; Ber 183 . sömpn. sömp LB 2: 48 . ","söpn ib 35, 46 ; ","-e ib 2: 48 ; ","-enom KL 347 . ","söfn GO 579 ; LB 4: 350 ; ","-e Fl 1458 . ","sompn LB 7: 27, 33, l73; Lg 3: 360 ; ","-e Bil 258 ; - enom Lg 3: 364 . ","syms Bir 4: L(Dikt) 248 (på två st.). med art. symsens ib. lsömpsins Su 251 ), ","symna hus","sömpnahws: -hwset LfK 78 ),","symns fulder","sömpnsfulder . ","sömps fuller LfK 174 ),"]},{"a":"symnhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus att sofva i om nätterna; sofrum. \" brödhranna sömpnhws thet scal swa byggias at hwar brodhir scal hafua sin chamar oc sin cella \" VKR 43 .8 scal engin brodhir dirfuas . . . intacha gästir oc komande folk j brödhra sömpnhws ib. alla systrana sculu sofua saman j eno sömpnhuse ib 29 . huiilchin systir vtanfore som ey findz liggia vm natta tiidh j söpn huseno ib. KL 21 . LfK 73 . \" han lagdhe sik i thz sömpnhws \" Al 8197 . MB 2: 77, l17. Lg 3: 495 . j iomfrunna sömpn hws VKR VI . Jfr symna hus"],"f":["sömphus: -huset LfK 73 . ","somphws Lg 3: 495 ), "]},{"a":"symnhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sovhus; sovrum. MP 4: 39 ."],"f":["sompn- )"]},{"a":"symnhärbärghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= symnhus. \" huus laanä them sum bedhäs mädh godh williä, stuw, sömpnherbärghe, stallä rwm i wthusum \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"symnlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sömnlöshet. \" af sömpnlöso thyngias \" Bir 4: 128 ."],"f":["sömpn- )"]},{"a":"symnogher","b":[],"c":"","d":"","e":["sömning, som känner behof af sömn. varfrw tok vp piltin ihesum swa sömpnoghan Bo 10 . - sömnig, sömnaktig, trög. gör iac han latan oc symnoghan i gudz thiänist KL 293 . VNB 29 . Ber 247 . the opwäkto mina sömpnoga siäl Su 92 ."],"f":["symnoghir Ber 247 . ","sömnogher: -ogh VNB 29 . ","sömnpogher . ","sömnoger )"]},{"a":"symnskämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"symnstuter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["glirius a um fwll ok sömpn stwter GU C 20 S. 317."],"f":["sömpn- )"]},{"a":"symnvatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sömndryck. LB 9: 107 ."],"f":["föffn wathn )"]},{"a":"syn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nöþsyn."],"f":[]},{"a":"syn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) seende, syn. \" the pröuadhe thz mz syn ok hannan \" Bir 3: 204 . huar thz (guldet) maghi faa sannan skapnadh i syyn oc hannan (när man ser och vidrör det) ib 2: 18 . \" lthe thwingas j syninne (affliguntur visu) thy at the änkte see vtan sina ysäld \" ib 1: 174 . thera syn skal millare wardha (visus mitigabitur) ib. styra oc atherhalla . . . synena aff oloflike syn LfK 104 . lsom thz . . . til syna oppenbarligha waar (uppenbarligen var att se) om ekeby Lg 3: 356 . - syn, skådande. syyn är saghu rikare (cercius aulitu fit quod visus sico scitu) GO 120 . - syn, blick. ängen manz öghon gato fäst syn a hanom Bu 142 . - uppsyn, blick. hwar aa annan saagh mz önkeligh syn RK 3: 2636 . \" som ens leons war hans syyn saa al ltiidh op til skyyn \" Al 443 . - syn, åsyn, ögon. at ängen diäuul derues coma när minne siäng älla syn Bu 13 . hwarff en man aff hans syn Bil 715 . \" ginstan b ort hwarff the synin af hänna syn \" VKR V . - åsyn, anblick. dyrt klenat gör lustogh syn GO 881 . - seende, åsyn, åskådande. maria ok iosep rädos viþ þera syn (åsynen af dem d. v. s. drakarne) Bu 71 . \" iak skal gifwa thik . . . gudz syn for thinna frända syn \" Bir 1: 96 . ib 380, 331. Bo 220 . Gr 291 . - åskådning, betraktelse. fölghia sinom alra kärasta allaledhis äpte sinom astundilsom aat väghinom owir contemplacationis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka Bo 92 . thik skal thikkia i huxsins syn (tota mentis intuitu) som thu vare ther när std ib 199 . 2) syn, synförmåga, synsinne. synom vändr jdher syn mz troldom Bil 104 . likammelik sin som är vndher menniskios ögnabryn hon hindrar sinnom . . . at tenkia ok grwnda subtilighet (visus corporalis quandoque multa impedit cogitare subtilia) MD (S) 207 . lib 208. aff likamins sinnom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smak, oc hannan MB 1: 42 . ib 99 . Bir 3: 182 . \" styra oc atherkalla . . . synena aff olofflike syn \" LfK 104 . \" han skal syyn fa \" Lg 42 . thz (ögat) miste sit liws ok syn Bir 1: 58 . af syninna giri ib 278 . 3) syn, visioni. lvcianus wacnadhe ok badh warn herra visa sic thässa syn tyswar ok thryswar Bil 283 . \" äpter the syn gudz martyr hafdhe seet ib 864. thzta gästabudhit var änkte vtan en syn af the höghtidhinne i himiriek scal lmorghon vara \" ib 916 . Bo 120 . Gr 290 . Bir 3: 2269 . \" swa som thik var sakt j andre gudhelike syyn \" ib 3: 35 . \" optakin i andelikin syyn \" KL 347 . \" syntis paulo i andelike syn swa som en man aff macidonia bidhiande han \" ib 159 . VKR X j rom tedhis hänne j gudhelike ok andelike syn mangh högelikin thing ib XVIII . \" ginstan bort hwarff the synin af hänna syn \" ib V . \" twndalus ok hans syyn ok openbarlise \" LfK 215 . 4) utseende. rachel hafdhe faghert änlite, oc faghra syyn (erat . . . RAchel decora facie et venausto aspectu) MB 1: 221 . Al 5879 . \" han fan ther folk wärre än trull . . . lthe hafdho syyn ä swa grym at ängin thordhe se a them \" ib 3953 . rägnbugin war . . . lyker j syn smaragdini MB 2: 339 . - pl. sanctus cristofforus uar . . . räþlecar a synom (möjl. att föra till asyn) Bu 497 . 5) syn, besigtning; äfven nämd som håller syn, synenämd. williom wi at en syyn scal ther pa koma SD 6: 7 (1348, gammal afskr.), äpter thy som then synen witnar ib. effter thet . . . frw anne icke haffde ther syn vtöffuer BSH 5: 248 ( 1508) . \" dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för [the] icke vilde skilie twa trätände aat wppo en syn och framdelis dömdes the xij ki nämpnde sotto wppo forde syn gongandis wppo annan daghen tingxdaghen BtFH1: 147 (1506). the hade wunnit medh syhn och eedhe jordh aff sodiala by \" ib 46 (1481, nyare afskr.) . jordh . . . som sex syhner hafuer ransakt förde nichell peersson till ib 11 (1483, nyare afskr.) . \" ther haffdho manga syner wppa warit badhe riddara oc andre friborne män oc bönde boolfastge. wäll twa tölffter. som . . . drotning margareta haffdhe ther til kallat \" VAH 24: 323 ( 1454) . "],"f":["syyn . ","sin MD (S) 207. -ir), ","syna band , ","syna fal","syne- )","syna koster","syne- )","synamal , ","syna man","syna nämd , ","synar vitne , "]},{"a":"syn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nödhsyn."],"f":[]},{"a":"syn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) seende, syn. - syn, skådande. - i förbindelsen til syna, synlig, uppenbar. som hwariom manne til syna är Svartb 332 ( 1430) . \" epter thet ath wor ketre höwitzsmans skip . . . är ecke till redha, som nog är til syna Stb 1: 210 (1479). tha förde sik bärgit aff stadh ok vth j haffuit . . . ok star thär for en holma allom än til syna \" MP 4: 224 . ib 257 . . . . sidhen mik ey war mögligit för mijn longlige krankdom . . . som huar man är til syna . . . giffue mik op til edra högmektighet HSH 13: 20 (1524?, Brask). Jfr syne. - i förbindelsen lata til syna, visa, uppvisa, förete. här är nu thät morghon gaffua breff iak ville ekke the foren latha thät til syna Arfstv 47 ( 1461) . \" thätta breff haffde jagh i gaar en jagh wille ikke lata thät til syna for nw \" ib 107 ( 1474) . - seende, åsyn, åskådande. thinna syons brone ällir hethe (ardor tue visionis) SpV 490 . \" wars härra skudhan oc syn \" SkrtUppb 281 . wendt wåra ögon från alla werldenes fåfenga syn Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). - åskådning, betraktesle; uppfattning. wakta thy at thu aldirgh haff twäfalt hiärta, ällir twäfalla syn til nakra människio SpV 97 . - 4) utseende. eeth annat sälscap . . . släpendes medh sik vslasta vdonis siell j licamliga ok manadzliga syyn J Buddes b 152 . \" amiantus är en sten tolken til synena som alwn \" PMSkr 461 . 5) syn, besiktning; äv. synenämd. tha dömpde iac thät gilt. stadugt oc fast som the förnämpda syner vithnad oc syynt haffuat Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) . - Jfr for-, gen-, granna-, handa-, husa-, härads-, lands-, mura-, ra-, rät- (Sdw 2: 282), sokna-, til-, under(Sdw 2: 814), ut- (Sdw 2: 890), vapns- (Sdw 2: 921), vidhunder-, vägha- (Sdw 2: 1022), äghandis-, äptir-, ögh-, öghna-syn. "],"f":["syyn . ","syon SpV 490 . ","-er . Jfre Sdw 2: 1311) , ","*syna bref","syne- )","syna man (syno- SD NS 3: 250 (1417, avskr.); ATb 1: 166 ( 1462) . sineSvartb 309 (1423)), ","*syna vitne","synä- )"]},{"a":"syn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som synes tjhänligast, bäst. efter som minom executoribus tycker synast ware BJärka-Säby 359 (1384, avskr.). thetta motte wij göra, eller the (ɔ det främmande krigsfolket) haffdhe alle strax ramath sith synasta \" BSH 5: 272 (1508, H. Gadh) ."],"f":[]},{"a":"syna","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) visa, låta se. tha som han syner sina sannind MB 1: 211 . 2) syna, besigtiga, undersöka. en tolfft som synte och granneligen beskodande förnembde flinsbo rågongh DD 1: 132 (1482, nyare afskr.) . ib 147 (1492, nyare afskr.) . \" synthe wj och skodde ath offwan för förrörde konungs fiskerj är mesthe parthen om aaret torth \" ib 175 (1500, enl. nyare aftr.). nämpne hwardhera sex män . . . henne (qvarnen) ath syne och besee som lagen inneholle BSH 5: 248 ( 1508) . \" för än synomän ok wernamän hafua synt ok seet än the hafua laghlica hugget ellir ey \" TB 75 . - refl. synas, 1) ses, blifva sedd. thu wilde synas aff mannom KL 86 . \" thy at the skulu . . . aff brudhgommanom synas \" Bir 2: 256 . \" wppa thz at enghin skuli aff androm synas \" ib 4: 83 . Lg 3: 427 . 2) synas, blifva synlig, visa sig. thy at the skulu foe brullöps folkeno synas oc oppinbaras Bir 2 . 256. syntos honum thre män hart när honum MB 1: 188 . \" thöm syntos mango tungo swa som eldir \" KL 133 . \" lsyntis paulo i andelike syn swa som en man aff macidonia \" ib 159 . \" hwi synas the ey synlike mannom \" Bir 2: 285 . \" syntis sanctus petrus ib 3: 374. \" ib 383 . \" at thz sama liusit . . . skulle ämuäl licamlica vtantil oppinbaras ok synas \" KL 337 . then tidh sädhin var växin syntis tislana j henne MP 1: 73 . \" hwi sinas nw tidzla j honum ib. - visa sig, uppenbara sig. stwndhom syntes henne herran ihesus i liknilsom, som eth wänasta lamb . . . oc stwndhom oppenbaradhes sik . . . ihesus henne til hoghswalilse som skinadhes dwffua \" Lg 3: 427 . \" om ywla dagh syntes henne ihesus som spät barn ib. - visa sig, gifva sig till känna. äghir huar man vakta at ey sculi nokot sina j hans ordhom eptirdömom älla gerningom thz hans iämcristin maghe reta til nokot ont \" MP 1: 227 . thz synis wäl a kiin hwar kasi massaar GO 142 . - synas. märkas, förmärkas, vara att upptäcka. grep diäfwlen badhe krop ok swärdh ok bortbar bradhlika swa at enkte syntis til thera KL 126 . 3) i el. till sitt utseende vara (beskaffad). vardh han vpdraghin af brunnenom. synandis alra swarastir swa som kol Gr 291 . 4) anses, betraktas. thry thingh äru for hulkin nakor synis (videtur) hälaghir wara af (a) almoganom Bir 1: 304 . \" lkatir ok fafänglika gladhir synis af darom viis \" MP 1: 352 . 5) tro sig, tycka sig. clementis hiärta qualdis mykit widh hans ordh. ok syntis hafua seet mannin Bil 352 . 6) synas, tyckas, förefalla. hwi thz syntis minna än thz ware MB 1: 96 . een stadh . . . i hwilkom flere syntos klostrin wara än annor hws KL 197 . \" han syntis swa hedhirlikin oc gladhir i asyn. at han syntis hällir ängil wara än man \" ib 196 . \" þa vändes imons anlate tel alskons aldar: ok syntes vara stundom gamal. ok stundom vngar. ok stundom a mäþaldre \" Bu 102 . \" hänne syntes som cristus var sialuar prästren \" ib 11 . maria . . . hiolt vp som hanom syntes. hans fötar ib 26 . thz som världinna viso mannom synis vara darskapir Bo 15 . hänne synes sik vara sua fägna liuseno lat hon vilde ä[n]goleþes þät fran sik lata Bu 12 . them syntis honum dödhan liggia Al 3489 . \" syntes henne i andelike syn haffua sin brudhgomma ihesum i sinom fampne \" Lg 3: 427 . ma l. . . . lnakrom manne synas, at hwar thera weet annars wilia oc hugh MB 1: 54 . syntis them at wärldin war vtan ophoff mz gudhi oc tho skapath aff hans walde ib 31 . synes först, at thz ma ey sant wara ib 99 . \" ma tha först synas t swa monde wara \" ib 100 . 7) synas, vara (ngns) mening el. åsikt. hwat synis (videtur) idhir af thessom som it fäste hafwa bilaght Bir 1: 13 . \" synis honom sik starkan wara (han anser sig vara stark) til wärldinna (sibi fortis videtur ad mundum) \" ib 70 ; jfr 5. - synas, tyckas, synas vara lämpligt, behaga. thu mat thy fulfölghia oc thz wtuidha som thik thäkkis oc synis Bo 15 ."],"f":["sina: -as MP 1: 73, 227 . ","-ir , ","-te , ","-ter )"]},{"a":"syna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) syna, besiktiga, undersöka. \" tha kerde en quinna pa olaff booman, huilken som bleff syntt och hade iij (3) blanade STb 1: 69 (1476). desse epterscriffne dandemen ware thee, som sönte then döde pygan for hwffwendals port lagh \" ib 2: 237 ( 1487) . \" tha dömpde iac thät gilt. stadugt oc fast som the förnämpda syner vithand oc syynt haffua Uppl Lagmandsdomb 17 (1490). epter tet ath iij tölffter haffuer offuer warit och synit then kellere HLG 1: 134 (1491). at j ther til skickade äre at syna om wor oc kyrkones äghor ther wj inthet aff westom \" HSH 13: 62 (1524, Brask). - syna, förrätta syn. Jfr Sdw 2: 1311. refl. synas, 1) ses, bliva sedd. gudz osynlighin thing wndhirstandin mz them thingom, som giordh äru synas (conspiciuntur) SpV 191 . \" lonix är en sten . . . oc synes gönom \" PMSkr 484 . - i förening med prep. til. tha han haffe sin ordh lyktat, syntis til the märkeno alz inthe MP 5: 137 . mal samman . . . swa ath jnthe synes til qwekselffwith PMSkr 416 .","2) synas, bliva synlig, visa sig. nar han war a bönom j enne kyrkyo, symthis (för synthis) honom gudz ängil, swa som en wänastha smaswän JMPs 376. - Jfr ivirsynas. "],"f":["synes PMSkr 416, 484 . impf. pl. 3 pers. synte Svartb 562 ( 1513) . sönte Stb 2: 237 (1487). refl. syntis MP 5: 137 . ","syntt STb 1: 69 ( 1476) . ","supin . ","synit HLG 1: 134 (1491). syynt Uppl Lagmansdomb 17 ( 1490) . Jfr Sdw 2: 1311),","*syna til , medelst syn tillerkänna (ngn ngt). then tiidh the ransakade och synte sancte hendrich thet stycke ängh till Svartb 562 ( 1513) . Jfr tilsyna. - Jfr upsyna."]},{"a":"synd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synd. Jfr Sdw 2: 1311 och K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 51 ff. delictum synd oc forsöman GU C 20 (hand 2) s. 89. järk här . . . hwat syndh är moth them hälgha anda SkrtUppb 235 . än tho at alzkons syndh äör mothe gudhi threfallom in personis ok enom j sinom varilsom thogh likawäl sighias nakra syndir enkanneligha wara mothe gudh fadhre ok nokra enkanneligha mothe gudz son ok nokra enkanneligha mothe them hälgha anda ib. lib. ib 236 o.s.v. thätta ärw syw dödheligha synder hoghfärdh giri awndh wredhe läti owirstoppa fylle skörliffnadhir b 240. thätta ärw sex syndir mote them hälgha anda första är wanhop annar är dyrffwe (o.s. v.() ib. 241. thätta ärw fyra ropanda syndir första är at wtgwta meenlöst blodh (o.s.v.) ib. nio främmända syndir första är at komma nakan til at synda (o.s.v.) ib. ib 247. ltha thwo han os först aff ophoffsens syndh, huilka som människian faar aff sinom föräldrom i modherliffwe ib 334 . \" sidhan scripta thik fore siw dödhelika synder \" SvKyrkobr 16 . \" jach giffver myk gudi skyldogan fore alla mina syndhir thär iak haffver minom gwdi a mothe giorth fran thän tiidh iac forstha sin syndha napm oc tiil tessa stvnd . . . sva som vii döde[li]ka syndhir och thera grena, j vi syndhir a moth thän helga andh, j fyra ropanda syndhir. j ix frömande syndir j xiiii forsvarande syndhir. j xii forbanna syndhir j alla nadeligha syndhir \" ib 305 . \" thz haffwom wi aff engholm andhrom wthan aff os, antiggia aff ophoffsins syndh ällir giordhom syndom \" SpV 576 . SvB 33 (b. av 1500-t.). Jfr almännings-, arf-, arfs-, forsumilsa-, hovudh-, skörhets-, uphofs-, vredhissynd. ","2) syndbot, penitens. JMPs 411. thänna gudeligha qwinnan scrifftadhe sigh fför sancto dominico, hwilken hänne satthe til synda booth, at hon skulle läsa hwan dagh eeth aar om kringh (jomffru maria psaltara ib 425 . "],"f":["-ir . ","söndher SvT 78 ) , ","synda anger , ","synda band","synde- )","synda bot , ","*synda bruni","-brone )","*synda bätrare","syndä bätäre )","synda bätring (-bättring), ","*synda dal , ","*synda dvali , ","synda fal","-fald )","synda forlatilse , n. pl. och f. syndaförlåtelse. SkrtUppb 250 . ","*synda fälle , ","*synda girnilse , ","synda giäld (-gäldh. -geeld), ","*synda gnista , ","synda idhrogher? , art. Sdw 2: 580 bör sannolikt utgå. Jfr B. Ejder, Ark. lf. Nord. Fil. 72: 228. ","*synda ilätiskar , ","*synda klädhabonadher , ","*synda kyn","-kön )","*synda laster , ","*synda näfst","-näpst )","*synda pina , ","*synda sot , ","*synda stadhge , ","*synda thunge , ","*synda umgangilse","-omgengilse )","synda vani , m. syndig vana, syndigt bruk. giff mik makt ok krafft härra gudh ath för winna diäffwllin oc kroppen ok min gambla synda wana SvB 39 (sl. av 1400-t.). JMPs 309.","synda vili , ","*synda ängsle"]},{"a":"synd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synd. \" til . . . varrä syndä aflösn \" SD 5: 561 ( 1346) . Bu 3 . ridderen . . . gaf sik guþi skyldogan firi sina synde ib 8. ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta ib l10. for adam synd ib 21 . (en man) hafþe miok fula synd (giorth)ib 168. vänte han . . . sik gita kumit han tel synd mz frestnigom ib 206 . ii skilins viþ likaman mz syndom ok ängom goþgärningom ib 138 . \" som hana löse ok rensa af syndom ok last184. hulkin som hafdhe giort mangfa oc stora synde \" Pa 15 . \" til thäs at han matte sina synde bätra lb. giter iak myna synder ther mz böt \" RK 1: 309 . ära mina synde forgifna mik Bil 109 . \" at vidhirga oc scripta syndirna \" Bir 2: 60 . \" forma iak ey at dräpa hona mz dödhelicom syndom tha skla iak läggia rökt oppa at lhon maghe plaghas lok näfsas fore ndahelica synde \" ib 3: 31 . MB 1: 143, 144, 145, 146, l147. synd är brut oc olydhna gudhlika budhordha ib 457 . för än synden war giordh, tha war natwren all lospillath ib 110. the natwra . . . som andra skulle til lsynd lokka ib 138 . \" synd oc synda giäld skulo iämpn wara fore rättom domara ib. lika twa synder saman \" ib 139 . wäghom wi saman syndena siäwa, tha är hoordomber thyngre synd än löskeläghe ib. wi draghum synd i modher liwe ib 148 . \" mz enom manne kom syndin i wärldina ib. wiste war herra wäl at synen skulle mz kononne byrias \" ib 84 . \" fyra syndir äu for hulka mangä vpte lykkäs af ihesu christi licama gudhelikhet ok dygdh \" MP 1: 124 . \" thäs optare nokor fallir j synd thäs v andsamare är honum vpsta \" ib 93 . gamul syndh gör nya skam GO 213 . \" hwem syndh är ey ledh, honum är gudh wredh \" ib 455 . \" lthung ä thän sömpn som syndin söwir (för sowir) \" ib 277 . \" lthz man mz syndom ffaar thz mz sorghum forgaar \" ib 849 . \" lhans synder waro flera en nager tunga kan nw aff läsa eller siwnga \" MD 123 . \" ljak teer mina synder nw for tik \" ib 124 . thz war stoor synd ST 509 . \" at weta sik göma oc förwara för the föredömelike syndenne som är proprietas \" LfK 3 . för thera siäla helso, som wilia at wnffly syndana ib. swa länghe hon är i the syndenne ib 4 . \" at fasta widh watn oc brödh hwilket i godhom clostrom sätz för watn oc brödh hwilket i godhom clostrom sätz för hwaria lätta syndh ib. haffdo bedriffuit groffuasta synder \" Su 174 . lhon (ɔ: dröffuilsen) borth taker synnenna röök (rubiginem aufert percatorum) ib 175 . tala thik ey synde (med ekki þer synde) Fl 479 . Jfr almännings-, blods-, hovuþ-, trolkonu-syund. synda aflösn. f. aflösning, absolution. faa synda af-. lösn KL 314 . BK 208 . ","1) hjälp mot synden. giff mik syndara synda both, för alt thz iak hafwir brutit thik a moth ST 173 . - pl. aff thin naadhsende (för send) oss syndä böter MD 70 . 2) syndabot, penitens. tok oppa sik ena synda both Lg 669 . \" thänna twnge ware honom nogh at bära til synda boot \" BK 208 . \" wanuörda alla thina syndaboot oc godha gärniga, som the enga mz alle waro (opera tua satisfactoria quasi nullius momenti sint annihilare) Su185. t the wm . . . fulkomplika synda bot oc bätring (satisfactionem perfectam) ffor theras död sik til tik fulkomplika wmwända \" ib 380 . \" som naplika kunno pater nostrena, oc läsa thog aff idhurgha hiärta oc synda bothinna (pænitentiæ) gärningom \" Bir 4: l69. ","1) vedergällning för synd, syndastraff. en tima komo synda giäldh juir antiochiam Bil 260 . \" sagdho thz wara syndagiäld for menlösa mö han pinade \" ib 428 . \" at thola synda giäld \" Pa 11 . \" nw hawer han fangith siin syndagiäld \" MB 1: 97 . \" thz är alt warom synda geel \" MD (S) 266 . hon wart för syndagell (in pænam] maske braat blind Lg 3: 363 . \" han märkte at thz war rät syndagäll \" ib 381 . synda gäldith älla pinana mz synda bätring oc grat ma bortkäras ok bätras ib 485 lisa thera pino oc synda giäld Bir 4: 172 . the . . . thänkto honum löna synda giäl Al 2339 . Bil 629, 710 . MB 1: 113, 119, 127, 130, 247, 270 . Bir 4: 174 . 2) syndaskuld. kändis han widh syndagiäld MB 1: l7. lib 240. man röffwar then fatigha mz sit wald siälin staar fore i synda giäld MD 106 . "],"f":["-ir . ","syndena MB 1: 139 . ","syndana LfK 3 . gen. med art. synnenna Su 175 ), ","synda aflösning , ","synda anger , ","synda bot","-boot )","synda brut , ","synda byrdhe , ","synda bätrilse , ","synda bätring","-bättring KL 187, 208 ; Lg 3: 321 . syndha bättringh ib 656, 671, 675. synda bädhring Bir 2: 158, 168, 3: 330), ","synda forgiftilse","synda forgivilse , ","synda forlatare","syndha förlatare )","synda forlatilse","synde- )","synda frestilse , ","synda fulder , ","synda fund , ","synda fylska , ","synda giri , ","synda girilse , ","synda giäld (-gäld. -giäl. -gäll. -gell. -geel), ","synda idhroghe","-idhrughe MP 2: 183 ; ","-a Bir 3: 40 ),","synda idhrogher , ","synda ilzka , ","synda karl , ","synda luste , ","synda lös , ","synda mal , ","synda man , ","synda modhir , ","synda myrk , ","synda plgha , ","syndaplikt , ","synda rensilse , ","synda samthykkia , ","synda sar","-saar )","synda sidhvänia , ","synda siäng , ","synda skuld , ","synda skärsl , ","synda smitta , ","synda snara , ","synda symn , ","synda sör","syndo söör )","synda tilfälle , ","synda thräkker , ","synda udder , ","synda vani , ","synda vidherganga , ","synda vili , ","synda villa , ","synda vägher , ","synda ämne","-ämpne )","synda ökilse , "]},{"a":"synda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["synda. \" ammittere syndha til städya och til sända \" GU C 20 (hand 2) s. 148. SkrtUppb 247 . j andre matto syndas af fawiszko ok wanwiti ib 248 . presumcio thät är ofmykit hop til gudhz miskund, ok thär wppa synda ib 252 . ib 254 . \" hwru offta thu sindath haffwär mothe gudhi JMPs 336. - begå (synd). Jfr Sdw 2: 1311. \""],"f":["-ar . ","supin . sindath JMPs 336)"]},{"a":"synda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["synda. \" þär adam syndaþe ok bröt \" Bu 139 . \" forma ängin synda sidhan han seer fulkompnelika gudh siäwan \" MB 1: 91 . \" ma spörias än nakar matte swika adam . . . än han hafdhe ey syndath ib 94. war mannin odödheliker för än han syndadhe ib 109. lwil iak . . . spöria, hwilkit thera syndadhe meer, adam eller ewa \" ib 140 . synda nadhelika ib 143 . syndadhe j danz ok squaldre ok alle sköre käte ok syndom (för allom syndom?) MP 1: 90 . Bir 3: 40 . \" nar han syndir lystelica mot minum budhordhom \" ib 2: 25 . \" här synder ängin androm lij moot \" Al 6311 . - särsk. öfva otukt. fik han at synda nästo nattene mz löske quinno Bu 171 . Bil 445 . KL 280 . MB 1: 417, 418 ."],"f":["syndär VGL I Br 5 (på tre st.) , II K 57. synder Al 6311 . ","syndir Bir 2: 25 . impf. -aþe. part. pret. n. -at), "]},{"a":"syndal","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sindal."],"f":[]},{"a":"syndare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [D. synder. N. syndar. Nyisl. syndari. Jfr Mnt. sunder] syndare. j hulkom tima syndarin sik vmuändir Gr 295 . \" ängin är sua stor syndare at han skal ey faa miskund vm han ödhmiukelica bedhis hona mz vilia at bätra sina synde \" Bir 2: 174 . vpbinbr syndare MP 1: 254 . \" thenne opinbra syndaren ib. \" Bo 191 . Ansg 245 . MD 123, 125 . LfK 62, 70, 73 o. s. v. Lg 69, 669 ."],"f":["syndar MD 125 . ","synder ib 123 )"]},{"a":"syndarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synderska. ein arm synderinne MD 26 . ib 42, 65 ."],"f":["synderinnä MD 45 . synerinne ib 26, 42), "]},{"a":"syndelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["syndigt. \" som syndelika liwa oc orätlika \" MB 1: 260 . \" at göra syndelika widh smaswennin ib 241. \" MP 1: 56 . St 407. LfK 70 ."],"f":[]},{"a":"syndeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["syndig. \" skal han göma thöm för syndelikan lifnat \" KS 53 (135, 57) . \" j syndelicom sidhom \" Bir 3: 73 . ib 4: (Avt) 180 . \" atir halda sin likama af syndelikom lusta \" ib 1: 42 . ib 77, 304 . \" atirhold aff allom hastom ok synderlikom girnilsom \" MP 1: 90 . Su 203 . hulkin som . . . dröuis mot allom syndelicom värildz thingom Bir 2: 34 . \" the hawa mang syndelik iämpne (tillfällen till synd) \" MB 1: 452 . \" thz är mannom syndelikt lib 442. - om person. swa länge är mannin synderlker som han liwer i thässe wärlz liwe \" MB 1: 391 ."],"f":["synderliker MB 1: 391 ; ","-likom MP 1: 90 ; ","-likx Su 203 . ","synäleker: -leka Bir 4: (Avt) 180), "]},{"a":"syndeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["syndig. \" the som dragha til syndh ellir onda astundan ellir snödh oc syndelighin vpwäkkilse \" SvKyrkobr 345 ."],"f":["-lighin )"]},{"a":"synder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sunder."],"f":[]},{"a":"synder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ajd. Jfr lätsynder."],"f":[]},{"a":"syndirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lsynderska. SvB 339 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"syndirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synderska. \" jak är vsul syndirska \" KL 77 . Bo 75 . Ber 92 . MB 2: 3 ."],"f":["-erska: -o Ber 92 )"]},{"a":"syndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["syndig. thän tidh sindogh människia wändis om til gudz SkrtUppb 422 . MP 5: 222 ."],"f":[]},{"a":"syndogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["syndig. hänna dyghþa sol gisla (släkto) huars mans syndoghan lusta Bu 10 . \" en miok syndoghar man i b 20. en syndogh kona \" ib 134 . ib 135 . Bil 454 . Ansg 245 . \" var herra ropar til syndoga siäla \" MP 1: 46 . syndoghir hughir ib 2: 59 . hon var . . . mykit syndok ib 1: 41 . \" än tho syndoghe quälias ey synlica af dyäflenom tho quälias the i sino samuiti \" ib 2: 59 ."],"f":["-ugher: -ugha Ansg 245 . ","-ogh . ","-ok MP 1: 41 ), "]},{"a":"syndra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söndra, splittra, upplösa. \" thu . . . som . . . syndrar enadhin, ok atskil sämiona \" Bo 146 . - refl. syndras, splittea, gå i sönder. skulrobenen bräktos oc söndradhos Lg 3: 311 . - bildl. söndras, gå i sönder, gå i sär, upplösas. macedones rike skal nw mindras dagh fra dagh skal thäth syndras Al 10464 . Jfr be-, for-syndra."],"f":["söndra . ","-ar , ","-adhe )"]},{"a":"syndra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["söndra, splittra, upplösa. \" att wii . . . ärum storlika skadde i thi att cronän ähr sundredt ok atskild \" Rydberg Tr 2: 228 (1356, avskr.) . peder . . . talede til hans i jom vm ij ores landiordh . . . som . . hans olaghlige byth och skifft hadde och syndreth eth heman Uppl Lagmansdomb 82 (1493). ib 83 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"syndring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söndring. . . . biudom . . . egh att enist före wara skuldh vthan crononä hedher och egh sundringh . . . at i oss . . . hiälpen Rydberg Tr 2: 228 (1356, avskr.) . \" skal och jnge rike sig fra thet andra draga medh nagon twedracht eller syndring G. Carlsson, Kalmar recess 14883 s. 63. \""],"f":["sundringh )"]},{"a":"syndring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr be-, for-syndring."],"f":[]},{"a":"syndrogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sundrogher."],"f":[]},{"a":"syndskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synd. \" the hafdho komit them til syndskap \" MB 1: 418 ."],"f":[]},{"a":"syne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskådande. Jfr Sdw 2: 1311. vil han fare epter mith liff, tha wil han göre sine hustrv til lena myndre quinne til sine äre til synnes STb 3: 12 (1492)."],"f":["synnes ) , "]},{"a":"syne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskådande. \" mz . . . käppom, som ther lagho allom til synes \" LfK 147 . ther stodh han naken allom til syne MD 35 . \" jagh lath honum hängie i suerköpings by hwar man til lsyne \" RK 3: (ytterligare till. om Chr. II) s. 234 ."],"f":[]},{"a":"synekluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fana. \" idhers sypneklwth och baner, then i stolte[i]ga som en ärlig, högborin herre altidh förth haffwa \" BSH 5: 332 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"synfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlåtenhet att håla el. att inställa sig vid syn. quilibet istorum saak til 3 m. för syn fall och till 3 m. för doombrott, ty the hullo icke eena landz syhn som war dömdt emillan nicki osolan och madz pörwon BtFH 1: 23 ( 1469, nyare afskr.) . ib 147 (1506), 176 (1507), 282 (1508). dömdes . . . anders nilison sak . . . til iij m. för orette kär och sya fal ib 289 (1509). Jfr syna fal."],"f":[]},{"a":"syngia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunga, sjungande framsäga. haf thit hiärta när psalmonom som läsas oc syngias Ber 271 . Jfr siunga."],"f":[]},{"a":"syngirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sångerska. ss tillnamn. \" margit syngerska zak vj (6) marck, ty hon giorde nattaboller ij (2) resa \" STb 1: 178 ( 1479) ."],"f":["syngerska )"]},{"a":"synia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["refl. opersonl. \" leto sik mango til hans ath bedas mädan thär jngom söntis \" MP 4: 114 . - Jfr osunder."],"f":["sönia . ","söntis ) , "]},{"a":"synia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["neka, vägra, afslå. \" han war . . . swa giäfmilder herra at han engum swnde möghelika bön Bl 320. \" ib 159 . 658. MB 1: 205 . \" i hulkins vilia ok valle är at gifwa älla sönia thik paradisi äro \" Bo 176 . \" synia hanum skatten \" Di 175 . sönia tik kamp ib 75 . \" tw mat mik ekke söniä hwat iak aff tig bedis \" ib 109 . \" at han sunde honum hws \" Lg 3: 234 . aff hwem han then pilthen thil läns bädhes han ma honom then ey synia SO 16 . \" ä foorgaar thz man syn wini sinom \" GO 215 . \" han syn them enkte \" Al 1140 . her tordh wille jösse booson inthe sönia RK 3 . 175. huat thz war han konungen badh thz war honom ekke swnt ib 1: 2400 . ib 2: 6966 . \" tha ma brödherschapit hanom ey wegas eller synias \" SO 102 . thet . . . scal engoledhis synias vm thet til är ellir kan finnas falt VKR 42 . \" hwa blidhelika bidher the kunno ey synia \" Al 237 . Jfr forsynia."],"f":["sönia . ","syn . ","syniär HelsL V 14: 3. impf. sunde. sonde: -es RK 2: 6966 . ","sunder ) , "]},{"a":"syniare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nekare, vägrare, en som nekar el. vägrar. godhir bidhiare skal hawa godhan syniara (poscenti quare subiliter inficiare) GO 734 ."],"f":[]},{"a":"syniare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nekare, vägrare. poscenti gnare suptiliter inficiare en gohder bedyare skal hafwa en godh sönyare GU C 20 (hand 2) s. 27."],"f":["sönyare )"]},{"a":"syning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syn, besiktning. . . offuer huilen synningk dandemen til foren haffue offuer warit SJ 2: l183 (1491)."],"f":["synningk )"]},{"a":"synkoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synekostnad, kostnad för syneförrättning. dömpde jak . . . them aff paymalaby theris synkost ok skada j gen Svartb 474 ( 1462) . Jfr syna koster (Sdw 2: 577)."],"f":[]},{"a":"synlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["superl. på synbarligen bästa sätt? \" beder jagh . . . her javcob . . . ffor:de messor och gudz tienst ordinere och beskcika fframdelis hwar them helstz och synligast pröffua och finna kunna \" STb 5: 306 (1513), Bil). Jfr syn, adj.2."],"f":["synligast ) , "]},{"a":"synliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) synlig. aff hwilkins owiuägilse nytian ällir äpthirliknilse, osynligha thinga dygdh skuli kwnnoghas, aff them thingom som synlighin äru (ex rebus . . . visilbilibus) SpV 175 . 2) uppenbar, tydlig. thu . . . tilbör at thu nw thera (ɔ två träds) äglikhet ok ganglikhet, ok hwilkin the j sik äru, mz granne ok mästirlike wttydhningh, gör for wara asyn nakraledhis synleghen SpV 138 . - Jfr osynliker."],"f":["-lighin . ","-leghen )"]},{"a":"synliker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-likin Bil 536 ; Bir 1: 92 . ","ln . ","-likit Bir 1: 44, 2: 121), "]},{"a":"synlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synlighet. åsyn. at hon (ɔ människan) matte faa kärlek til skaparan, aff creaturanna synlikhet (ex intuitu creaturæ) SpV 175 ."],"f":[]},{"a":"synlka","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) synligen, uppenbarligen. \" än tho syndoghe quätias ey synlica af dyäflenom tho quälias the i sino samuiti \" MP 2: 59 . \" jak ville synlica vmga mz mannom \" Bir 2: 293 . \" vm nakre hälghe män syntos oppinbarlica ok taladho synlica (visibiliter) \" ib 287 . ib 3: 450. 2) på ett märkbart sätt, tydligen, påtagligen. lmin rätjisa skal synlica (evidenter) oppinbaras Bir 3: 122 . - Jfr osynlika."],"f":[]},{"a":"synman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = syna man. at the xij syn men . . . haffdhe rätlika vitnadh, synt ok sworit thär äpter FMu 1: 397 (1385)."],"f":[]},{"a":"synnan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sunnan."],"f":[]},{"a":"synnerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr besynnerlika."],"f":[]},{"a":"synnerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr bsynnerliker."],"f":[]},{"a":"synnodagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sunnodagher."],"f":[]},{"a":"synnodagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sunnodagher."],"f":[]},{"a":"synrät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["rakt, i rät linie. gangam . . . iuerunt . . . a meridie ab amne eslo incipientes ubi prima teldra posita est. & sic de teldra in teldram. de grima in griman. sumret nei opret SD 1: 247 ( 1225) . \" contra hane ruþem synret ned opret termini ire habent ib. \""],"f":["-ret . ","sunret )"]},{"a":"synrätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"synvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvända synen. prestigiare kogla ok syn vändha GU C 20 s. 482 ."],"f":[]},{"a":"synvändan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvändande av synen? aurisia syn wändhin (fel för -vändan?) jtem aurisia hogh stöd tha en söker epth[e]r han j haandom haffuer GU C 20 s. 45 ."],"f":[]},{"a":"synvändare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som förvänder synen, trollkarl. \" prestigiator koglare ok syn vändare \" GU C 20 s. 482 ."],"f":[]},{"a":"synvändin","b":[],"c":"","d":"","e":[" se synvändan?"],"f":[]},{"a":"synvändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvändande av synen, trolleri. prestigium gii syn wändningh ok koglan GU C 20 s. 482 ."],"f":[]},{"a":"sypta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka. droghe the han oc sarlige sypthe ther the honum a korsith lypthe MD 15 . "],"f":["-te )","sypta up , rycka upp, draga upp. mz thunge wäto som soolgisla gita ey at sypta op mz sik höght aff iordhine swa sköt som the rinna siälwa op MB 1: 122 ."]},{"a":"syra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) syra, rumex Lin. \" tak färska yrtena acetosam, thet är syra PMskr 577. - Jfr trolla syra. \""],"f":[]},{"a":"syra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["syra, genomsyra, göra sur. litin swrdegher syre allan deghin Ber 130 . \" ätikkia til blandat söto vine, syre thz alt saman \" MP 2: 61 . Jfr osyrdher."],"f":["-ir . "]},{"a":"syra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syra, rumex Lin. \" acedula syra \" LB 6: 284 . ib l3: 141, 5: 81. syra, som vexer pa aker eller ängh ib 7: l87. tag syrra som vexer pa ängin ib 244 . ib 260, 300, 302, 303 . stöth syror ib 2: 56 . - Jfr skogh-, skoghasyra. "],"f":["syrra )","syroblandadher . p. adj. blandad el. tillsatt med surdeag, syrad. mz syroblandadho brödhe MB 1: 340 . ib 308. ","syro frö","syra- LB 8: 41 ),","syro vatn","syra- )"]},{"a":"syrghedal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorgedal, bildl. om jordelivet. at then alzmectig gud haffuer kallet eder kere bonde . . . aff thenne verld oc sörgedahl HSH 17: 176 (1523, Brask) ."],"f":["sörge- )"]},{"a":"syrghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sorgligt, med el. under sorg. han (djäfvulen) sände stundom gladha dröma j hiärtat at thu skuli fanyttelica glädhias stundom sörghelica at thw skuli sryghelica (dolendo) forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe maat at göra Bir 2: 78 . \" hwat sörghelica the sta \" Bo 178 . \" wende han sörgeligä igen \" Va 14 . ib 17 . \" wideke oc heim skildis sörliga fra thera kompana \" Di 181 . \" stokholms män faa thz sörgheligha wetta \" RK 3: 3564 . ib 174 . \" sua sörgelica hiölt han sik \" ib 2: 3877 . - på ett sätt som gifver anledning till sorg el. ömkan, önkligen. han . . . dara . . . them sörghelika Bir 1: 70 . \" sundir stänktos the syrghelika af grymmom diurom \" ib 204 . ib 72, 337, 2: 67, 3: 353 . MD 13 . Su 219 . \" syrgelika döa af sylt \" KS 84 (206, 92) . vi skulum gudlica bidhia j then stadh huar ihesu fötir stodho sörglica j hans pina thima MP 1: 47 . the som ey elska gud . . . fordömas sörglica ib. svårt, svårligen, mycket, högeligen, häftigt. sörghelika befröfwas ST 288 . Ber 154 . \" the fara sörghelika wille \" ST 34 . Lg 3: 334, 692 . \" gisla lflängior hardha oc sörghelica värkiande \" Bo 193 . stingande sörghelica Bir 3: 29 . \" syrghelica pinande jdhir \" ib 295 . VKR XII . - häftigt, högeligen, bitterligen. matidiana succadhe syrghelika Bil 351 . Su 97 . \" hon stodh oc sörghelika gräät \" KL 358 . ST 464 . Su 159 . MD 115 . han . . . sörgelika klaghade sik för gudhi Su 16 . ib 298 ."],"f":["sörghelika . ","sörghelica . ","sörgelika . ","sörglica . ","sörgeligha . ","syrgelige MD 115 . ","sörgeligä . ","sörliga )"]},{"a":"syrghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sorgligt. - ömkligen. heel lihesu christi vinstre loffwe swa sörgheligha ginom stungen SvB 185 (senare h. av 1400-t.)."],"f":["sörgheligha )"]},{"a":"syrgheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sorglig, bedrövlig. - smärtsam, plågsam. for thät sörglika swärdhit som tha ginom gik thinna kärasta modhir siäl SvB 79 (mot sl. av 1400-t.). - Jfr umsyrgheliker (äv. Sdw 2: 806) och sorgheliker."],"f":["sörgliker )"]},{"a":"syrgheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) sorglig, som uttrycker el. gifver anledning till sorg, befröflig. bönlikt breff ok sörghelikt Bil 485 . han (djäfvulen) sände stundom gladha dröma j hiärtat . . . stundom sörghelica Bir 2: 78 . ib 79 . hiollo thz sua syrghelikit ib 200 . \" swa stor skam oc sörgelikin wanhedher \" MB 2: 221 . \" thz som alzstingis sörghelikit oc grötelikit (flebile et affliciiv)tum) är Sui 298. j bland thenna minasörghelika talan \" ib 247 . sörghelikin ordh ib. thenne sörgelige tidhende FM 409 (1500, samt. af- skr.). RK 3: 161 . 163. - sorglig, ömklig. dö aff et sörghelikt fall Al 498 . - svår, smärtsamt. tholde var hera ihesus af thöm . . . þinor ok sörghelikin värk Bo 195 . \" ij thässe thinne sörghelico (dolorosa) stridh ib 212. hwat är syrghelikare (dolorosius) mz wärldzlikom mannom än vmbära sin orät \" Bir 1: 276 . svår, förskräcklig. omättelikit diup ok syrghelikit (dolorosum) Bir 1: 337 . \" hwi wilt lthu swa sörghelikit bedhas \" ST 164 . - svår, höäftig, bitter. lät mik grata mina sörgelika dröffuilse (defeam dolorem meum) Su 159 . syrghelikin gratir KL 101 . Bir 3: 154 . Al 1796 . ","2) sörjande, sorgsen, bedröfvad. \" min sörghelike grötelike hugher \" Su 415 . sörghelikit hiärta ib 298 . mz enne sörgelike warkunna ib 182 ."],"f":["-likin . ","sörgheliker . ","sörghelikin Al 1796 ; (ack. m.)","-likit ST 464 ; Su 298 . ","sörgelikin MB 2: 221 . ","sörghelighin: -lighit RK 3: 161 . ","sörgelighin: -lighit ib 163 . sörgelig), "]},{"a":"syrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sörja, bedröfvas. sanctus georgius sa þät ok sörghþe Bu 493 . ib 495 . \" lviþ moþor döþ gat iak fast grater: sukat ok syrkt ok illa latet \" ib 74 . \" hanom syntes sik (ganga) syrghande fran domenom \" ib 20 . Bo 27 . ST 458 . Su 159 . Lg 218 . Ber 205 . LfK 78 . \" wardh hon mykyt syiande \" ST 403 . \" hulkin som syrgdhe oc grät ä thäs meer at riddarin badh hona wara gladha \" KL 67 . han sprodhe hwi hon swa sörgdhe ib. ey är thz vndir ast iak sörghe ib. han . . . sörgdhe sarlica ib 299 . \" saara syrgher the iomfrugha \" Iv 3791 . Al 944 . PM 19 . - med prep. mykyt sörgdhe hon af thinom dödh Bo 225 . aldra minszt syrghia the aff andra manna syndom Bir 3: 27 . altidh sokka oc söria för sina oc alla wärldenna syndher LfK 19 . \" gudz man sörgdhe ther mykyt vm \" Bil 348 . \" mykit sörghia vm han \" KL 299 . \" syrgdhe sanctus iohannes ewangelista mykith äptir henne \" Lg 43 . thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin (d. v. s. öfver saknaden af gråskinn, öfver att icke ha fint pelsverk) GO 332 . - med sats inledd af at. kunugen . . . sörghþe. at han gat eigh frälsat sina dottor fra döp Bu 491 . - sörja, sörja öfver. med ack. dyocleianus . . . syrghþe sin scaþa Bu 524 . nero syrghde dyghirt hans dödh Bil 124 . sörgh thz at mins sons vini ära faa Bir 1: 280 . 2) känna smärta af, lida af. om öghonen ällar föthrena wardha förlame hwat ey wngeller lthz oc sörghe aldher kroppen LfK 99 . 3) väcka sorg. hwat äru al thesse thingh vtan swa som rägn framgangande af skymen smittande hughin j thankans astundan . . . ok sörghiande (pertubans) j samansankada thinga mistlom Bir 1: 278 . - väcka sorg el. smärta hos. smärta. meer dröuir mik nu ok sörghir (angit) at jak hawir syndat mot gudhi än mins kötz värkir Bir 3: 445 . ","4) sörja (för), draga försorg (om), hafva vård om. try konga riike hade iag före sörgia RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257 . 5) besörja, ställa om, anskaffa. tha skal swensens fadher gipta salugh mö oc sörghia henna klädhnadh (providebit puellæ nuptias et vestimenta) MB 1: 335 . - besörja, förskaffa. anskaffa (ngt) åt (ngn), sörghia konungom kost MB 1: 266 . Jfr be-, sam-, um-syrghia (-sörghia) samt osyrghiande."],"f":["syrgha: -ande Bu 20 . ","syria ST 485: -ande ib 403 ; Ber 205 . ","sörghia . ","söria LfK 19 ; ","-ande Su 159 ; ","-andhe LfK 78 ; Lg 218 . ","sörya PM 19 . ","syrgher Iv 3791 . ","sörghir GO 332 . ","sörgher Al 944 . ","sörghe KL 67, 209 ; LfK 99 . impf. syrghþe. syrghde. syrgdhe. sörghþe- sörgdhe. part. pret. n. syrkt Bu 74 ), "]},{"a":"syrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sörja, bedrövas. Jfr Sdw 2: 1311. llamentari graada sörgha GU C 20 (hand 2) s. 60. the mädh honom sorgdho oc gräto SkrtUppb 327 . bonefacius wart mykit sörgande MP 4: 114 . - med prep. iomfru maria . . . sörghiandhe äptir warum herra MP 5: 110 . \" at hon bögier människiona til at söria fför syndena JMPs 305. göra bätringh älla söria fför giordha syndhe \" ib 306 . - med sats inledd av at. jach haffwer . . . glääz at nagrom gaar illa i handh ellir sörkth ällir onskath at nagrom giik väl SvKyrkobr 307 . lib 308. - sörja, söra över. med ack. ath tw äy glädz aff thins jämcristins mothegangh vthen sörgh thät SkrtUppb 413 . hwru prophetana skriffw . . . oc sorgdhe iomffrun herrans komaskolandes pino JMÖ 109 . - part. pres. som utmärkes av sorg. medh them trydia sörghiande daghenom ok ytirsta, som joomfru maria haffde . . . vndhirstaz . . . MP 5: l110. l2) känna smärta av, lida av. - part. pres. som framkallar el. innebär smärta. hwat ey thänne store prophetin . . . oplyptis j engho hiärtans hugswaln, aff söriande bandhom (doloris fasce) SpV 277 . - refl. *syrghias, sörja, bedrövas. ey tilbör ath enast sörgas eller rädas for häluitis pina MP 4: 112 . - Jfr umsyrghia och besörghia."],"f":["sörghia: -andhe MP 5: l10 sörgha GU C 20 (hand 2) s. 60. sörga: -as MP 4: 112 ; -ande ib 114. söria JMPs 305, 306; -ande SpV 277 . impf. sorghde JMÖ 109 . pl. 3 pers. sorgdho SkrtUppb 327. limperat. sörgh ib 413 . ","sörght SvKyrkobr 308 . ","sörkth ib 307 . Jfr Sdw 2: 1311),"]},{"a":"syrghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr besörghian."],"f":["sörghian )"]},{"a":"syrghsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försörjning? (. . . att mottaga Jærundir sjelf till försörjning och vård) syrghslo weetzl (på lifstid) RP 2: 193 ( 1390) ."],"f":[]},{"a":"syrghunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["chelidonium majus Lin., svalört. \" celidonia thz är syrgunna ällir brenne yrth a swensko \" LB 3: 120 ."],"f":[]},{"a":"syrpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sörpa."],"f":["*syrpo löper","syrpu- )"]},{"a":"sysekebur","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siskobur."],"f":[]},{"a":"syskin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se systkin, systkine."],"f":["syskine"]},{"a":"syskin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se systkin, systkine."],"f":["syskine"]},{"a":"sysla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) uträtta, förrätta. - uträtta, åstadkomma. han gat ey syst sin froma Vis sten 4 ."],"f":["syst ) , "]},{"a":"sysla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) syssla, göromål, bestyr. - sysselsättning, yrke, verksamhet. Lg 985 . - befattning, befogenhet el. lanledning att befatta sig (med). thy haffuer jak mädh honom jnkte göra ok inhga sysla MP 4: 57 . - Jfr hem-, hvike-sysla. 2) distrikt inom vilket ngn utövar sin befattning. Jfr Sdw 2: 1311.","den som förvaltar en enskild persons egendom, förvaltare, inspektor. thet han war hwstrv seghredha syslamand Trolles Jb Bil 258 ( 1501) . RP 1: 95 ( 1357) . \" thät war en riker man som hafde en sysleman ower sit godz ok sina landbo \" MP 4: 153 . ib. - den som har i uppdrag att besörja de ekonomiska angelägenheterna för kyrka, klsoter el. annan stiftelse. olaff jonsson, sysloman j risaberghom NMU 1: 134 ( 1470) . \" magnis olsson sislaman aath sancta clara \" SJ 2: 33 ( 1477) . \" her eric andree sisleman i skog ib 77 (1482). \" ÅK 63 . \" thtä war en riker man som het teophilus ens biscops sysla man ower alt llhans godz \" MP 4: 106 . 2) ombudsman, ämbetsman. wi albrict . . . sändom allom waarom . . . syslomannom oc länsmannom . . . nadh oc helso mädh gudh FMU 1: 360 ( 1376) . "],"f":["syslo man","*syslomanz dränger","sislamans- )","syslomanz gardher , m. (klosters) sysslomansgård. elden war löss j sancta clara . . . och brende aff allen syslomans garden STb 5: 59 ( 1515) ."]},{"a":"sysla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fisk? Art. Sdw 2: 584. torde böra utgå, då formen syslomen i det anförda språkprovet kan förmodas vara fel för fiskomen."],"f":[]},{"a":"sysla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fisk? ihesus gaff fiska mz byogbrödhomen ther til tekn at kännedfadhorin skal stundom lukka mz lönommen som teknas mz söto syslomen oc stundom rädha mädh pinommen. stok teknas mz hwasse biugbrödhomen MP 2: 262 ."],"f":[]},{"a":"sysla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) syssla, göråmål, bestyr. \" ä huar han var älla i huat syslo han var \" Bu 7 . \" ey forlät han . . . clostirs syslo (officii monasterii) \" Bil 627 . jeronimus fik thy (lejonet) syslo at göma clostirs asna ib. jeronimus . . . bödh leone alla asnans syslor ib. atte hon forlata alla vmsorgh oc yttra syslomar Bo 180 . Ber 26 . tå huatna gör sina syslo (quando unum organum ordinatur ad unum opus) KS 54 (138, 59) . är . . . tungan skapat til tuäggia syslo (in duo opera naturÄ) ib 55 (138, 59) . \" huar som takr til at göra tuå syslor i sändr, han fulkomna hurgha tera wäl ib (139, 59). - (?) giärna vare iak nu fräls af lyþno þässe syslo \" Bu 141 . - ärende. prädicaren böþ hanom . . . sit namp, ok sina syslo sighia Bu 8 . - befattning, befogenhet el. anledning att befatta sig (med). at vänia oa i thy ther vi hafwom änga syslo mz Bo 121 . hwat syslo (quid agit) hafwer gift qwinna mz gudhelike iomfru . . . hwat hafwär the qwinna som man älska syslo mz the som gudh älska Ber 158 . - befattning, kall, yrke. hwath är thiin sysla (hvat manna ertu) Iv 330 . - befattning, tjenst, ämbete, syssla. faam wy honom wara syslo (uppdraget att vara vår drots) i hender RK 1: 2014 . the är . . . kununx hedhr ok ära haua vitra ok rötna syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . \" thes optaree iak syslomannom skipte, ty mera skadha haner iak ther af, ok så huarin sysla \" ib (107, 44) . tå han förstår at han skilias (för skal skilias) widh nokra syslo ib. alt . . . thet syslonne åfåt är ib (107, 45) . ib 64 (158, 70) . - uppdrag, funktion. han . . . sagþe sik lata nöghia at þöm syslom ok skipilsom. han förra hafþe Bu 28 . - Jfr boskaps sysla. 2) distrikt inom hvilket ngn utöfvar sin befattning. i ortnamn. i nessysslo i vermaland STuffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 150 (urk. fr. 1367). i wester syslo i wermeland BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . ","1) syssloman, ombudsman, förvaltare, den som har i uppdrag att sköta en annans ekonomiska angelägenheter. skal han . . . läggia aff sino hiärta alla giri ok haui thässe värlizlico thingin sik lät sua som godhir sysl9 man (homo dispentator bonus) görande rekinskap sinom herra Bir 3: 45- särsk. den som förvaltar en enskild persons egendom, förvaltare, inspektor. þet scall min sisloman wtfa hwart aar vm julä timä SD 5: 160 (1345, utfärdadt af Uplandslagmannen Israel Birgersson). herra knutz boosson riddara sysloman ib 36 ( 1401) . hans swära, husfru raghnilla, sysloman ib 36 ( 1401) . bidher jak . . . sig-. waldh min sysloman i ekby ib 370 (1404, utfärdadt af Laurens Petersson i Randasta) . \" thän rike herran kraffdhe räkinskap aff sinom syslomanne \" JP 2: den som har i uppdrag att besörja de ekonomiska angelägenheterna för kyrka, kloster el. annan stiftelse; syssloman. STuffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 299 (urk. fr. 1388). hära pädhare henrikxsson aff munkathorp, canoke ok syslomanne domkirkionne i västaaraos SD NS 1: 29 ( 1401) . ib 95 ( 1402) , 210 (1403), 211 (1403), 370 (1404). syslomän i helghanzhws i westraarus ib 243 ( 1403) . \" hinza markman prästir oc barnanna sysloman iuir skäningis spital Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 197 (urk. fr. 1381). syslemannen j sielagaardenom \" BYH 1: 287 ( 1512) . han wari . . . almennelichin, clostirsins sysloman ofuir alt clostirsins gooz VKR 30 . sculu the (ɔ: alle brödhir oc clostirsins thiänara) j allom stykkiom oc allom stadhum standa syslomannenom trolicha när ib. lb 29, 31, 32, 33, 34, 36, 41, 82. en stafge hurw watzstena clostirs sysloman oc gaardz mästaren oc all hionen vtan fore clostrit skulu sik haffwa oc styra i sinom ämbitom oc ärffwodhe Bir 5: 109 ib 24, 110, 111 o. s. v. FH 2: 122 ( 1440) , 6: 59 (1469). forbiudhum wi allom thöm aa thässom fornämda gozom byggia älla boa at the nokrom afgäld älla lydhno gören vtan thänna fornämpda klostrom (Vadstena och Vreta kloster) ok thera syslamannom BYH 1: 185 ( 1380) . syslä mand (cellerarius) vti nydale closther SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). herra benct, som cxlosterns (Riseberga klosters) sysloman är ib NS 1: 539 (1406).","2) ombudsman, ämbetsman. Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 311 (urk. lfr. 1363). thet är . . . kunnux hedhr ok ära haua vitra ok rönta syslomän i huarre syslo KS 41 (106, 44) . \" skipta vm syslomannom sinom \" ib (107, 44) . \" thes optare iak syslomanom skipte, ty mera skadha hauer iak ther af, ok så huarin sysla ib. kunungur skal . . . skipa i allom landom ok köpstadhom sins rikes . . . rätwisa syslo män iwi goz ok ingiäld hans, the hånom sen wisse ok ltrone, göma gods hans ok kunnunlikan rät, ok alt thz hans land skulda \" ib 66 (163, 72) . hawer han(Gud) satt ok skipat sina sijslomän iwi alla wärildenna ib 63 (158, 70) . kunung är gudz sysloman (minister) i tässe wäruld. alt wald är af gudhi siälvom, ok ty äru konunga gudz syslomän, at the styra ok rådha hans folk ib 64 (159, 70). ib 14 (33, 15) ."],"f":["syssla . ","sytzla L.)","syslo man","sislo- . ","sisjlo- . sysla-. sisla- SD NS 1: 370 ( 1409) . syslä., sytzläFH 6: 59 (1469). sysle-), ","syslomanz döme , ","syslomanz hionagardher","syslo time , "]},{"a":"sysla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[") uträtta, förrätta. at siälin formatte ey sysla sina natwrlika gerninga mz tholkom likama MB 1: 79 . ib 43. - uträtta, verkställa, bestyra. at iak skulle thz ärinde trolika sysla MB 1: 205 . ib 476 . Bo 4 . ST 509 . \" han sagdhe ysaac hwath han hafdhe syst \" MB 1: 206 . \" han hafuer syst thz ij badhin \" Iv 1346 . the systo ther ok annat slikt som rikenom war torfftelikt RK 1: 4258 . berätto honom . . . hwat the hafdho syst oc ändat ST 304 . en . . . sagde sik alt thz hafua syst j thrätighi daghum Bil 725 . annar sagdhe . . . sik thz hafua syst j xx daghum ib. sagdhe han hafua mera . . . syslat än alla the andre Lg 725 . - uträtta, åstadkomma, bringa till stånd, uppnå. ariani . . . systo enkte ma thrighia dagha fasto Bil 602 . RK 1: 3256 . diäfwllin . . . saghdhe sik enkte hafwa syst ST 92 . - syssla, beställa, göa. the haffdo yffrit at sysla tha RK 1: 4264 . hwat hafwom wi sysla ij india Al 4167 . \" hwat hafuen j mz os sysla \" Bil 238 . han swaradhe . . . sik hafua warit en forbannadan röfuara ok änkte hafua sysla mz martiribus ib 631. - ställa, rangera? then res fik tha illä syst (illa stäldt för sig?) Iv 3189 . 2) förskaffa. ey gita the (ɔ: lagh) . . . syslath hughenom fulkomin fridh MB 1: 440 ."],"f":["syuste: -to Bil 602 ; RK 1: 3256, 4258 . ","syslat Lg 725 . ","syslath MB 1: 440 ), "]},{"a":"systir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) syster. i egentl. mening. þet iak hafir gyoth eeth skiptte mädh . . . minne käro systor SD 6: 288 ( 1351) . var magher . . . sum vara sistur ägher RP 1: 64 ( 1354) . . . . köpt . . . aff gyurdhe j stenrydhi ok hans systor älinne SD 8: 46 ( 1361) . \" at iak ok mina söster ok mine magh wi kiffwm . . vm thet gotz \" SD NS 3: 62 ( 1420) . biörn olsson . . . haffuandes andra systern gertrwdh honninghxbergx dotter SJ 2: 118 ( 1488) . \" jnga likamlica samborna systa kunde mera älskas j alla handa matto \" MP 4: 71 . - bildl. moth räthwisonen och hänna systrom JMPs 54. 2) syster i andlig el. oegentl. mening. - klostersyster, nunna. Jfr Sdw 2: 1311. systri greta, abbatissa i risaberghum NMU 1: 65 ( 1378) . \" j them husomen skulu syster ok klærka tala mällan thz them wardhar Hollman \" Bir Extr 233. abbatissan söster och brödher i wadzstena kloster Fyra handl rör Vkl 283 ( 1440) . Abbedval i Vkl 75, 76, 77, 78 o.s.v. FMU 4: 219 ( 1463) . Hel män 214 . NMU 1: 157 ( 1508) . - Jfr gärningis- (Sdw 2: 1231), half-, konvents-, källara-, modhor-, mädh-, sam-, stekarahus-, stiup-, trägards- (Sdw 2. 677), visthus- (Sdw 2: 998), vär-, ämbitis- (sdw 2: 1109) systir. ","1) systersöner, söner av (ngns) syster el. systrar. tesse epter:ne som är hustrv ingeborgx, framlidne hustrv katerine siister, eric nielsson i norbij, peder nielson j norbij, lasse nielsson ibidem hennes sistere soner, vederkendes . . . Stb 5: 207 (1519).","2) kusiner som är söner av systrar. consobrini . . . systra syni ok brödra syni GU C 20 s. 141 ."],"f":["syster NMU 1: 1000 ( 1420)","systern SJ 2: 118 ( 1488) . ","systen MP 4: 71 . ","systran STb 3: 15 ( 1492) . ack. sistur RP 1: 64 ( 1354) . ","systor SD 6: 288 ( 1351) , 8: 46 (1361); Abbedval i Vkl 78 . ","syster NMU 1: 100 ( 1420) . ","med art. süsterynna KTb 26 ( 1412) . ","systor KTb 25 ( 1412) ; Abbedval i Vkl 78. systör ib 85 . ","syströr FMU 4: 219 ( 1463) . ","systra Abbedval i Vkl 77 ; MP 4: 71 ; Prosadikter (Sju vise m C) 243 . ","söster SD NS 3: 612 (14230); Fyra handl rör Vkl 283 (1440). söstre KTb 92 ( 1475) . med art. systerna KTb 25 ( 1512) . systrana Abbedval i Vkl 76, 82. lsystrena Hollman Bir Extr 233. dat. systrom JMPs 54. med art. systromen Abbedval i Vkl 81, 86. gen. systra Abbedval i Vkl 83 . med art. systranna ib 81 . Jfr Sdw 2: 1311), ","systor barn (systher-), ","systor del","syster- . ","söstir- . ","-deel . ","-dell )","systor dottir (sister dotter HLg 1: 69 (1465). sösterdotter Arfstv 87 ( 1451) . ","söster dotther Troj 60 . ","systerdotter SD 8: 24 ( 1361) . syster dottor KTb 88 ( 1446) . ","systhir dötthre Arfstv 34 ( 1461) . ","systerdöttrer STb 4: 53 (1505)), ","*systordottor son","-dotter- )","systor son (systirsön Hel män 213, 217 . ","sästerson GU C 20 s. 350 . ","sästersöner SJ 2: 260 (1494)), ","systra barn , ","*systra delar","söstra- )","systra dötter (-dottre STb 3: 248 ( 1495) . ","-dottra SJ 2: 281 (1495)), ","systra kloster (söstra- KTb 89 ( 1474) ), ","*systra lutir","systre lyther Svartb 336 ( 1432) . " systra litha ib. dat. systra lythum ib), ","systra synir (sistere soner Stb 5: 207 (1519)), "]},{"a":"systir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) syster. li egentl. mening. lhon sädne sina systor tel eet af guþ Bu 134 . wi hafum gigifit ware systor . . . fullan broþurhut SD 6: 180 ( 1350) . \" maria moyses syster \" MB 1: 321 . lhans systir sädne twa sina syni til hans KL 221 . lhan . . . . foor til sinna systor hws oc stodh vtan dörena mz atir lyktom öghom oc sa ey sina systir ib. een af hänna systrom ib 349 . \" the rädhas at han göri thöm last ok blyghd vm husfruor oksystir ok dootr thera \" KS 33 (85, 345) . \" þera möþar varo systar \" Bu 194 . twa syster MB 1: 221 . - bildl. han . . . sa huar þa stoþo baþa syster sannind ok rätuiso Bu 21 . MB 1: 344 . Bir 3: 453, 454 . 2) syster i andlig el. oegentl. mening. kärasta mik j christo syster Ber 1 . \" hedherlika syster ib. ib l2. kärista systra j gudhi \" MB 2: 331 . - medlem af nuinneorden, klostersyster, nunna. lärdhe hon sina systra at grata corsfästa christum KL 346 . thzta är . . . sancti gregorii . . . liffwerne . . . som war kära syster haffuer wänt syster cristin elffs dotter aff tyska twngo oc oppa swänsko Lg 3: 321 . \" for eth kloster barn, som hetir systor cristin jönesadottir \" SD NS 1: 161 ( 1402) . en systir cristna aat nampne KL 349 . \" en stoor hopir af systromen ij sancta clara closter ib. gingo alla systran til kirkio \" ib 345 . \" tha systena atirkoma ib. hvru systranna oc brödhranna reenlifue byria är \" VKR 1 . \" taki abbatissan medh confessoris systr oc brödhra samthykkio . . . the systrana oc brödhirna som korsit bära \" ib 9 . \" aff systra oc brödhra scrifto maalom ib 17. hvru systrana oc brödhir sculu tacha reghlo klädhabonath \" ib 22 . \" lhuru som lofuas . . . systrom j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor skl til heilp j thera steghirhws \" ib 2 . systrana gangklädhe ib 37 . ey tha likväl döde noger syster eller broder aff the sothen vthan III systor som hetho syster clara syster birgitta nobis syster birgitta valtis oc II helghbröder FH 6: 34 ( 1496) . ib 1: 13 ( 1441, nyare afskr.) o. s. v. lärde hon allom systrom ok clostrom jomfrum (för closter jomfrum) lydhnonna holda Lg 3: 552 . alt got, j bewisten mik oc lalt mith metffölghe, myna käre systrar FM 633 ( 1515) . - qvinlig medlem af ett gille el handtverksskrå. the brödher ok lksysthrar j gildeno äru SO 67 . \" gvdh vari medh allom brödhrom oc söstrom j alla embetz kompani \" ib 77 . \" lthetta skal allom gilbrödhorm oc syström a ridher sancte örgiens gille pa koperberghit witherligit wara \" SGGK 103 . \" nu komber brodher heller syster senth till gillesstempna \" SEG 112 . - Jfr faþur-, foster-, frillu-, ful-, gildis-, guþ-, half-, kloster-, kompanis-, konvents-, källara-, lek-, leka-, leks-, moþor-, mädh-, port-, pänninga-, renlivis-, sam-, samlifnads-, skola-, stekarahus-, stiup-, älris-systir. ","1) döttrar af (ngns) systrar. giordhe laurens philpusson i golfflundum eeth jorda skipte (medh) marthene i bärastum ok lhans syster katerine ok hans systradötrom eline loc lingegerde SD NS 2: 224 ( 1409) . 2) kusiner som äro döttrar af systrar. maria ok elizabet varo systara döttar Bu 49 . "],"f":["syster )","systor KL 223 ; GO 923 ; SD NS 1: 161 ( 1402) . med art. systorin KL 347 ; Bir 3: 453, 454 . ","systoren KL 98 . ","systor . sůstor SD NS 1: 161 ( 1402) . ","syster MB 1: 396 ; Bir 4: 28 . ","systir KL 221, 223 . ","sisther SO 22 . ","sösther SJ 253 ( 1457) . ","systor SD 6: 180 ( 1350) ; Bu 135 . ","syster MB 1: 396 ; VKR 74 . ","systher SD NS 1: 554 ( 1406) . ","systör Bil 779 . ","söster SJ 259 ( 1457) . ","söstter BSH 4: 159 ( 1493) . ","suster SJ 340 ( 1467) . ","systor KL 14, 98, 221 . ","systör SD NS 1: 686 ( 1407) . ","systors KL 222 . sůstor SD NS 1: 161 ( 1402) . ","systor KL 98 ; Bir 3: 272, 453, 454 ; VKR 2 ; FH 2: 121 ( 1440) , 138 (1442), 3: 24 (1442), 26 (1442), 29 (1443), 38 (1444), 4: 11 (1451), 12 (1451). systhor FH 3: 18 ( 1449) . ","systör SD NS 1: 163 (1402). systrar SO 151 ; Lg 3: 95, 102, 106 ; FM 633 ( 1515) ; FH 6: 55 ( 1466) . ","systhrar SO 67 . ","systhrär FH 5: 185 ( 1504) . ","sisjstrar DD 3: 215 ( 1483) . ","systra KL 346, 354 ; VKR 46 ; Bir 4: 27, 5: 27 36 ; MD 65 ; Bil 939 ; Lg 3: 102 ; SO 151 ; MB 2: 331 . ","systrä FH 5: l85 (1504). systtrir ib 3: 42 ( 1444) , 110 (1447), 114 (1447, på stå st.). systre VKR 73 . ","söstrer FH 4: 58 ( 1457) . ","systror Lg 3: 553, 575 ; 153, 1450). 154, 4: 20 (1451), 49 (1456), 5: 31 (1465), 117 (1487), 195 (1505), 199 (1506), 212 (1512), 6: 3 (1441), 49 systrena KL 345 ; VKR 59, 73, 75, 80 . ","systrina KL 330 . ","systirina Bir 4: 39 . sůsternar SD NS 1: 300 ( 1403) . sůsterner ib. systrana Kl 345; Bir 5: 27, 28 o. s. v.; VKR 3, 9, 59 ; Bir 4: 11, 12 o. s. v. söstrana VKR 59 . söstranna ib. dat. systrom KL 331 . 349; lMB 1: 344; Bir 3: 453, 454 ; VKR 1 o. s. v.; KS 59 (146, l64); Lg 3: 552 . ","syström SGGK 103: FH 5: 30 ( 1465) . ","söstrom SO 77 . ","lsistrom FH 3: 114 ( 1447) . med art. systomen Kl 333, 336, 349; Bir 4: 12, 29 . ","söstromän VKR 74 . ","systra ib 9, 17, med art. systranna MB 1: 221 ; VKR 1 o. s. v.; Bir 4: 10, 29 o. s. v. systrana ib 3: 453 ; VKR 57 . 74), ","systor barn","systör VGL I A l. systur- L. lsystir- L. syster-), ","systor del","syster- FH 5: 145 ( 1490) . ","systerdell . ","systerdeel FH 5 . 107. (1486). sisterdeel DD 3: 220 (1484, på stvå st.)), ","systor dottir","systor dottor VGL II O 3. systerdotter Bil 690 . ","systirdotter ib 650 . ","systirdoctir VML I LKr 9: pr. gen. systerdotter SD NS 1: 686 ( 1407) systerdotter ib 27 ( 1401) ), ","systor luter","systur lott UplL Ä 12. syster lot SML Ä 1: 1), ","systor man","systerman )","systor son","systur- ÖGL Ä 3: pr. systir- Bir 1: 31 . ","syster- Fr 6278, 633 . ","systher- RK 3: (sista forts.) 4362 . ","systers- BSH 5: 101 ( 1506) . systur sun VGL I A 3: p. systursvn ib G 8: 1. syster sun HelsL Ä 15 i var. suster sun ib 15 . gen. systersons SD NS 1: 686 ( 1407) . ","syster syner Iv 3633 . ","systirsyni Bo 62 . ","systersyni Bil 839 . gen. syster sona Iv 2905 ), ","systra barn","systra dötter","systara döttrar )","systra kloster","sösträ- SD 5: 565 ( 1346) . ","söstre- FM 311 ( 1507) ), ","systra synir","systra tal , "]},{"a":"systkin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. syskon. swa at iak mith widergield faar fore min deel som annat mith sytzskan fore sin SD NS 1: 554 ( 1406) . try barn födde the aff sik konung albricht ok henrich tridhia syskon fins jngeborgh scriffuen RK 1: (sfgn) s. 174 . \" jäk oc myn sysken \" SD NS 1: 225 (1403, gammal afskr.; på två st.). wpä minä syskens wäghnä ib 224. ib 526 ( 1406) , 2: 176 (1409). SJ 3329 ( 1467) . thu syskum aff them como til lypponiam Bil 290 . the waro sytzken vm fader ok moder RK 1: 2205 . älskädhes the jnbördes j renom gudligom kerlek swa som syzken ok ey som hyonelagh Lg 3: 523 . Jfr samsystkin (-syskin)."],"f":["syzkin SD NS 1: 526 ( 1406)","syzsken Lg 3: 523 . ","sysken SD NS 1: 225 (1403, gammal afskr.; på två st.); -ens ib 224, 225 (på två st.). systkan SJ 339 ( 1467) . ","sytzskan SD NS 1: 554 (1406). sydzkan ib 2: 176 (140). syskon ib 1: 225 (1403, gammal afskr.); RK 1: (sfgn) s. 174 . ","syskun Bil 290 ), "]},{"a":"systkin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) syskon i egentl. mening. jac oc myn siskian saman komom Svartb 208 ( 1396) . thenne for:de godz oc peninga haffwom wi . . . wnth warum syzkiom oc thera barnom ib 375 ( 1439) . \" pa sine kere sözskons wegna \" SJ 2: 104 ( 1487) .","2) syskon i andlig el. oegentl. mening. kära modher abbatissa oc all älskelighen syskan j gwdy PMBref 303 ( 1510) . - Jfr samsyskin."],"f":["syskan PMBref 303 ( 1510)","siskian Svartb 208 ( 1396) . sytzkon ib 384 (1441). syszkon SJ 2: l202 (1492). syskon MP 4: 123 . ","syskom Stb 4 15 ( 1504) , 116 (1506). pl. dat. syzkiom Svartb 375 ( 1439) . ","säzskons SJ 2: 104 ( 1487) ), "]},{"a":"systkine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["syzkine SML Ä 1: 1, 6: l1; J 17. syzkini VGL LII Fr 14, III 576; UplL Ä 11: pr., 2. syzkine MELL Ä 10: pr., 11: pr. syzskini ÖGL Ä 3: 1, 10: 4. sysxzskini ib G 23. sydhskine ib Eþs 24 iv ar. dydskini UplL Ä 8: 1, i var., J 3: pr. i var. dydskine ib Ä 14 i var. syþkini ÖGL Eþs 24. syskini VGL III 134; UplL Ä 8: 1, i var. syskine Bil 289 . ","sizkini UplL Ä 8:1, 12. siskini ib J 3: pr. systkene VML II Ä 9: l1; J 17. sytzskene RK 1: 1235 . ","sydzskene SJ 78 ( 1436) . ","syzkene Fl 740 . ","sytzkena MB 1: 395 . ","sytzskenä Lg 3: 20 . ","syszkene GO 453 . syskene VML: II Ä 9: l1 i var., J 17 i var.; -et ib Ä 19: pr. i var. sitzkene MB 1: 395 . ","siskene HSH 19: 164 ( 1506) . ","syskyne BSH 5: l01 l(1506); Lg 3: 703 . ","syzskönö Iv 2897 . ","systcane VML II Ä 6: 4; -en ib 19: pr. syzkane MELL G 24 i gammal hds enl. Rydqvist 2: l16. syskane: -en VML II Ä 19: pr i var. syskäne BtFH 1: 229 ( 1509) siscane VML II Ä 6: 4 i var.- syzkone MElL Ä 10 i gammal hds enl. Rydqvist 2: l116. gen. sing. sydskinis UplL Ä 11: pr. i var. siskinis ib. syskones ib gen. pl. syzkinä VGL LIII 134. syskinä ib 1 Br 5. syzkine SML J 5 (rubr.). syskine ÖGL Ä 10: 4 i var. sizskini VGL II Add. 11: 14. suzskina ÖGL Ä 10: l4. syzkena GO 299 . ","syzkenä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). syskena ÖGL Ä 10: 4 li var. sötzschena SD NS 2: 53 ( 1408) . ","systcana VML II Ä 6: 4. siscana ib i var. syskona SD NS 1: 580 ( 1406) . ","sisköne GO 873 . ","syskinum ÖGL Ä 1: 1. sizskinum VGL LII Add. 11: 14. syzkenom SmålL 2: pr.; HSH 36: 4 ( 1429) . ","sytzkenom MB 1: 208 . ","syskenom KS 78 (192, 85) . sůtzschenom SD NS 1: 233 ( 1403) . ","sötschenum ib 2: 53 ( 1408) . ","syzkanom ib 224 ( 1409) .. syskanom BSH 5: 228 ( 1507, nyare afskr.) . ","syskonom SD NS 1: 219 (1403, gammal afskr.) . syzkiom (för syzkinom?) FH 5: 45 ( 1467) . syskiom (för syskionom?) SD N S 1: 219 (1403, gammal afskr.). Samtl. de anf. gen. och dat.-formerna (liksom äfven nom., ack. sing. och pl. i best. form) kunna föras till systkin), ","systkina alder","siskina- . ","sizkinä aldär UplL J 3: 1), ","systkina barn","sysköno- )","systkina lagh","syzskene- )","systkina skipt","syskäne skifft )","systkina skipte","syzkena- . ","syskäne skiffte BtFH 1: 229 ( 1509) , 230),","systikina spiäl","syskana- )"]},{"a":"systkine","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sözkone SJ 2 . l04 (1487). gen. pl. syzkionä Svartb 384 ( 1441) . ","siskiane ib 208 ( 1396) . ","söschena SD NS 3: 612 ( 1420) . syskonis STb 5: 10 (1514). Samtl. de anf. gen. -formerna kunna föras till systkin. Jfr Sdw 2: 1311), ","systkina barn (syskinoSD NS 3: 20 (1415). syszkene- STb 2: 195 ( 1487) . ","syskene- SD NS 3: 342 ( 1418) ; Uppl Lagmansdomb 33 ( 1490) ; ATb 3: 16 ( 1493) . syskane- STb 1: 106 (1477). sözskona- SJ 2: 118 ( 1488) . ","syskona- SJ 2: 104 . Jfr Sdw 2: 1311), ","*systkina del","söszkone deel )"]},{"a":"systkinspiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l. Jfr systkina spiäl."],"f":["syskin- )"]},{"a":"systlunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mosters dotter, kvinnlig kusin på mödernet, fränka. \" . . . varn äghodel i lärastadhom . . . som vi meþ rätte ärfdh äftir vara älskliga syslongo östensdottir katrin i ryuþe vp barom \" SD 6: 271 ( 1351) ."],"f":["syslongo ) , "]},{"a":"systlunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mosters dotter, qvinlit syskonbarn på mödernet, fränka. thät war en riddare som het troillus ok war the quinnonna frände som diäfwlen taladhe j . . vm morghonin foor han til the sama sinna syslongo som diäfwlen war j KL 6 . \" gesta cristi min syslinga \" FH 2: 14 ( 1392) . ib 62 ( 1426) . \" vi katerin af trästene ok jngridh anbiorna dotter, badha syslongor \" SD NS 1: 360 ( 1404) . Jfr systrunga."],"f":["syslonga . ","sydzlynga : -o FH 2: 62 (1426; på två st.). syslinga), "]},{"a":"systlunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["syskonbarn el. kusin på mödernet: äfv. i allmh. kusin el. aflägsnare frände. symon clephe syzlunge sancti jacobi Bil 374 . ib 471 . Bu 194 . Lg 3: 382 . \" han gafs j kloster . . for sinna sizlungha räzl Bl 591. lerleka ok wälborna iomfrur samnadus mangha til henna, biscopa ok herra . . . ciricaus war tha paue . . . han war fäghin thera komo thy at mange af them waro hans syzlungha (consuanquineas) \" ib 682 . \" chore sytzlugne moys fiärdha mantz i fräntzämio patriarche \" MB 1: 403 . De ställen. hvarest ordet förekommer i pl., kunna föras till systlunger. Jfr närsystlugne samt systrunge."],"f":["syzlunge Bil 374 ; ","-är UplL Ä 11: 2, J 3: pr., l. syzllunge: -är ib Ä 1: pr. syzlunghe: -a Bil 682 . ","sydzlunge: -a HelsL Ä 14: pr. i vr. syslunge Bil 471 ; ","-ar SML Ä 1: pr.; -a MELL Ä 2: pr. i var.; Bu 194 . ","syslungi HelsL M 38 i var. sizlunghe: -a Bil 591 . ","sislunge: -a MELL Ä 2.: pr. li var. syslonge ib. syzlynge: -a ib. systlingi HelsL M 38. syzlinge: -a MELL Ä 2: pr. i var. sydzlinge Lg 3: 382 . ","syslinge: - å HelsL Ä 14: pr.), "]},{"a":"systlunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kusin på mödernet; äv. i allm. kusin el. avlägsnare frände. Jfr Sdw 2: 1311. \" at iak eger at gelda minum kera swslinga iönisse brudson ena mark korn \" SD 6: 271 ( 1351) . thet testament, som war faders sytzlinge herre helwik . . . giorde SD NS 3: 415 (1419, ä. avskr.). lasse pouelsson dragere hulkin som war framlidne anders mongsons syslinge STb 5: 237 ( 1519) . "],"f":["sytzlinge Svartb 104 ( 1355)","*systlunga barn","sysslinge- )"]},{"a":"systlunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = systlunge. minom kärlichom win oc syslinghe biörn pätherson SD NS 1: 337 ( 1404) . Jdfr systrunger."],"f":["syslingher )"]},{"a":"systorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["systerlig. älskins af systerlicom kärlek Bo 146 . VKR 23, 54 ."],"f":["syster- . ","sytirlichin VKR 23 . ","systerlichjn ib 54 ),"]},{"a":"systorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["syterlig. syterlige helsan nu och altidh försende kärlige medh gudh käre syter besynderlige gode wen . . . Mon Dipl Sv 49 ( 1487) , systerlig kerlig helse GPM 2: 410 ( 1502) ."],"f":["systerlig )"]},{"a":"systorskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) systerskap. \" om medlemskap i gille. thy hon gaff . . . halffwan sin gaardh til heligelicama gille for sith systherskap och testement HLG 2: 102 (151718). \" ib 3: 31 ( 1522) .","2) systerskap; samfund av klostersystrar. jak är . . . syster j sötha systherskapi Mecht 330 ."],"f":["*systorskap (syst(h)er-), "]},{"a":"systorskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["systerskap, rätt och pligt ss medlem af ett samfund af klostersystrar. then tidh hon systherskap ok klosterlifnaz klädhe i foresagdhom stadh anamadhe SD NS 2: 213 ( 1409) ."],"f":["syster- )"]},{"a":"systraskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = systorskap 2. Jfr Sdw 2: 1311."],"f":[]},{"a":"systrugner","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr systlunger."],"f":[]},{"a":"systrunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr systlunga."],"f":[]},{"a":"systrunge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lm. L Jfr systlunge."],"f":[]},{"a":"syta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sörja, för, försörja, vårda. \" han skal sytha mik badhe hele ok siwke til dödhradagha \" SD NS 3: 407 (1419, Jämtl.). hon lot honum ffrit oc quit husit j hender, oc han henne skulle late sythe, föde oc sköte STb 4: 261 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"syta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söraj för, försörja, vårda. at han scla lhänne syta ok forre standa til sina födho til dödhra dägho SJ 162 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"sytekona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinna som åtnjuter \"sytning\". gregers laurensson sytekona d:t 3 öre SSkb 180 (1505-06)."],"f":[]},{"a":"syting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försörjning, underhåll; särsk. livtidsförsörjning som man av ngn erhåller mot överlåtande av sin egendom. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedaldens hist. 1: 497 f. kom fore rettin hemming silwastason oc talade om viij ortugland jord som mickil i valby haffde giffuit h[anum] fore siwkting thät han skulle föda hanum til dödra dagha Uppl Lagmansdomb 6 (1490). at hon . . haffuer giffuit sinom sonason jöns agneson ij öris land jord . . . oppa thät at . . . jöns agneson skal halda henne sinne fadersmoder siwting thär fore ib 28 ( 1490) . tha bödh hon the iordena op, om noger aff them henne sarffua skulde ware wilde halda henne thär siwtting fore ib 29 ( 1490) . ib 105 ( 1490) ."],"f":["siwting Uppl Lagmansdomb 28 ( 1490)","siwking ib 6 ( 1490) ), "]},{"a":"syting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försörning, underhåll; särsk. lifstidsförsörjning som man af ngn erhåller mot öfverlåtande af sin egendom Jfr Charpentier, Om sytning s. 5 f. effter . . . vnder . . . nadhendals closter forsytingh och vphielle lsigh til födho och klädhe til äwigha tiidh FH 5: 133 ( 1489) . \" kom marete anderdotter aff huittula här pa setto tinge och gaff sin son adners oleffsson ibidem iij m. om hwart aar for sitingh och wphold han skal hänne bad clade och föde til dödher dag effter xiia ranzacan \" BtFH 1: 232 ( 1509) ."],"f":["sitingh )"]},{"a":"sytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= syting. \" michel thaiala . . . gaff syn mogh eric laurisson monitula haffdel aff syn köp jord . . for hans trotienist och syttningh effter xiia ranzacan \" BtFH 1: 144 ( 1508) . \" til lmynne at torkil laurisson i annula lkom här pa setto tinge och gaff sin tienst man nillis enewaldzsson iij marker om hvart aar för sitningh och wpholdh han honom giort haffde i xij aar effter xiia ranzacan \" ib 165 ( 1508) . kom lauri laurisson perho här pa setto tinge och gaff sine soner . . . all syne kop jord loch lösöre for theris trotienst och syning the honom giort haffde och framdelis göre skulu bqd clade och föde til döder dag effter xiia ranzacan ib 167 ( 1508) . elin niilsdotter . . . gaff sin tienst man oleff mortensson alle syne lösöre för sitningh och wphold ib 236 ( 1506) . til mynes at henric kwntzson (för knwtzson) aff quisama kom här pa setto tingh och böd en tredingh aff sin fäst jord for sitningh och wpholda och ingen vilde taga wider ty dömdes michel oleffsson förde trediungh til for han skal bad cläde och föde henric til döder lagh epter xiia ranzacan ib. ib 232 ( 1509) , 233 (1510), 248 (1508). 293 (1508), 294 (1509)."],"f":["syttningh . ","sitning BtFH 1: 233 ( 1510)","sittning ib 232 ( 1509) ), "]},{"a":"sytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = syting. thet . . . jngemund skal halde mek sytning thil . . . dödhradagha DN 14: 69 (1457). ib 89 ( 1471) , 212 (1516). skall . . . elin haffue sit frie tilhold inne med för:ne lasse persson bade til fföde, husrum och anen got syning STb 5: 33 (1514). . . . fför hulkit hennes frie bröd med all redelige sytning och tilbörlig åtwakt och frie huserum, hon . . . oplot en fierde part j sin . . . grvnd ib 62 (1515)."],"f":[]},{"a":"syvördha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sivirdha."],"f":[]},{"a":"syþper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se suþer."],"f":[]},{"a":"syþre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["södre. \" viþer suþro dyrnä \" SD 5: 566 ( 1346) . \" mit a dödhro wägginne \" Bir 4: 84 . widh then södhra bredha wäghin ib 86 . \" ffran tässa litla husens dödhra gaffwel \" ib 87 . \" vppa dödhra sidhona \" MB 2: 31 . \" aff swdra deelin \" ib 34 . \" näst sydra ändin \" SD NS 1: 615 l(1407, nyare afskr.). näst swndhrä ändhanom ib 624 ( 1407) . \" jak giefuer them swndra gardhen ib 2: 74 (1408). fore then sundra gardhen \" ib 75 ( 1408) ."],"f":["södhre . ","su þre. sundre)"]},{"a":"sädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) såning, sådd. \" aff alle the dyrkan ällir säädh som mankönith ökir, weth hon (ɔ jungfrun) enkte (totius humane culture vel sementis nescia est( \" SpV 47 . 2) sådd, det som sås, utsåde. thina liliar alla sädinna (lilia tua totius seminis) SpV 25 . the tagha 4 thöner til sädh om aareth VKj 26. - bildl. hyonelagit är goth ok lofligit huru är tha theres sädh oren SvKyrkobr (Lucid B) 190 . \" thy at han aflas aff orena sädh som job sigher huar kan han görä renan som aff orena sädh är affladher ib. Jfr 7. 4) säd som växer, växande gröda, även gröda som inbärgas el. är inbärgad. seges . . . moghen sedh oc sedh \" GU C 20 s. 562 . 6) sädesslag. meden som j somligom (skapade ting) är stoor fägrindh ok vänleker swa som i blomstrom ok alskons blomom .c. . j somligom fodher swa som h höeno j somligom födhä swa som j alla handha säädher SvKyrkobr (Lucid B) 138 . 7) säd, södesvätska. (fråga:) huat varder aff thöm som faa liff oc toch döö j moders lifue (svar:) thz som är aff fadrens säädh thz star opp j fadrenom ok thz som är aff modrens blodhe i thz star opp j modhrena SvKyrkobr (Lucid B) 227 . - Jfr ars-, hvete-, höst-, thynia- (Sdw 2: 757), var-, vinter-sädh."],"f":["sedh GU C 20 s. 562 . ","säädher SvKyrkobr (Lucid B) 138), ","sädha time , "]},{"a":"sädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? L.","1) sådd, det som sås, usåde, frö; fröämen, grodd. - bildl. o theodora, jak wil haffwa samtalan mz thik, om paradysi blomstir om the hälgha kirkio sädhis fruc (de fructu germinis eccleastici) SpV 9 . 4) jord på vilken säd (av ett viss mått) utsås. tydeman . . . oplät näskonunge . . . vij spanna dädhe j broaslät til äuerdeligha ägho KTb 63 ( 1429) . mölnara gardhin: thär hafer han wndher ena lykkia oc 8 thöni sädhe VKJ 1 1 (1447) . ib 138 ( 1477) . ath jak hawer wnth oc giffwith myna fädhernis jordh mz ii tyne säde NMU 1: 148 ( 1489) . ib 150 ( 1492) . - Jfr spanna-, thynia-sädhe. ","2) skördetid. FMU 4: 136 (1458, avskr.) . om sädhis timan (messis tempore) takas twnge kärffwa SpV 406 . "],"f":["sädhi . ","säde , säädhe)","*sädhis afling","sädis- )","*sädhis aker","sädis- )","*sädhis brukan , ","*sädhis frukt , ","*sädhis gudhinna","sädis- )","*sädhis hvete , ","sädhis iordh (sädis-. sädes-), ","sädhis korn","sädhes- . ","sädis- . sed(h)is-),","*sädhis land","sädis )","sädhis man , ","*sädhis rogher , (sädis-), m. sädesråg. VKU 134 (1569).","*sädhis skyrdh","sädz skywrdh )","sädhis time","*sädhis tionde","sädes- )","*sädhis tomt","sädhis- . ","sedes- )","*sädhis trö","sedes- )","*sädhis ärter","sädis- )"]},{"a":"sädhekorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) utsädeskorn, utsädesspannmål. \" förwara tith sädekorn ath thet ey möglis äller brennes \" Brasks Cal 264 ."],"f":["säde- )"]},{"a":"sädhekorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frö el. korn af ngt sädesslag; sådesslag; växt som i ngt afs. har skärsk. betydelse för menniskor el. djur. hon (jorden) skulle oc bära honum meensam sädhekorn (Cod. A sädhe 132) swa som thorn oc thistil MB 2: l(Cod. B) 537. Jfr sädhsis korn."],"f":[]},{"a":"sädheskäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såningskäppa, såningskorg. seminarium ii sädis korn oc sedhe skeppa GU C 20 s. 564 . - bildl. människian siälff är frestilsinna sädhiskäppa (seminarium) j sik siälffwe, for thy at aff första manzsins roth är fructin SpV 573 ."],"f":["sädh- . ","sedhe- )"]},{"a":"sädheskäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såningskäppa, såningskorg. MP 2: 52 . Jfr säþis skäppa."],"f":[]},{"a":"sädhesläand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = siätttungsland. Styffe, Skand. und. lujionstiden, 2 uppl., s. 315 (urk. fr. 1485). Jfr Falkman, Om måt och vigt 1: 179; Thulin, Om mantalet s.. 85."],"f":[]},{"a":"sädhiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr sädhis iordh."],"f":[]},{"a":"säf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säv. \" om skilda slag av vattenväxter. Jfr Sdw 2: 1311, HJ. Lindroth, Mélanges linquistiques offerts à M. Holger Pedersen 1937 s. 343 ff-, Nat. Lindqvist, Namn och bygd 37: 192 ff. papirus . . . säff ok paper \" GU C 20 s. l407. juncus ci säff . . . iunceus a um thz off säff är äller thz säff tilhöre ib (hand 2) s. 50. är jorden waath haffwandis sma säff PMSkr 195 . ib 207 . banden . . . skal warj giord aff törkadho säff ib 315 ."],"f":["säff )"]},{"a":"säf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såll, sikt. (?) Prosadikter (Sju vise m) 163 ."],"f":["seeff )"]},{"a":"säf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såll, sikt. tak lagherbär oc stöt kleen oc sikt them ginom eth säff LB 10: 7 ."],"f":[]},{"a":"säf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säf. \" lhon är liik thy blomstre älla säff (scirpo) som kallas swärdon \" Bir 1: 392 ."],"f":[]},{"a":"säfhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäfhet, siäflatogher, siäflatoghet, siäfleker, siälflika, siäfliker, siäflikhet."],"f":["*säflatogher , ","*säflatoghet , ","säfleker , ","säflika , ","säfliker , ","säflikhet"]},{"a":"säfia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sävin och jfr SpV 618 ."],"f":[]},{"a":"säfilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["taklök, sempervivum Lin. \" barbajovis säfyla Växtförteckn. fr. sl. af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. \""],"f":["-fyla )"]},{"a":"säflika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäflika, siäflikhet."],"f":["säflikhet"]},{"a":"säflika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = huslöker? barba jowis är syfylla . . . oc hetir huslök LB 3: 143 . \" sivdhgres som hetir barba lous thz är säfilla \" ib 164 ; se Macer Floridus v. 739 f.; jfr Franska joulbarbe. Jfr sipul."],"f":["-ylla )"]},{"a":"sägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yttrande, uttalande. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 6: 45., O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 1 s. 134 f. Jfr döds sägdh?"],"f":[]},{"a":"sägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = säghn 1. eng irugher gudhelika snilles kännswen . . . wtletahde konunga oc fornomptoga manna sägd oc diktan Su 223 . Jfr gen-, motesägdhd."],"f":[]},{"a":"säghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sighia."],"f":[]},{"a":"säghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segel. \" acadion första sägil i skepeno \" GU C 20 s. 6 . \" the scholo gaa til segels Stb 3: 243 (1495). wm swa hardelika ginge ath masten skwlle hwggas affwer bordh, göras meer äller myndre seghel, löpa til looff til baka . . . \" PMSkr 12 . strax skiparen läth wpwinda seghlith ib 88 . \" tha skipith gar wndy segleno ib. tessen ärw lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallas, än tha the göras j haffweno wnder seghel \" ib 91 . \" the sttrwko syn segell \" Troj 108 . - i bild. for än sa kan wara bestält. ath man magh windhä sägel och bliffua bij sin silatz til ände GPM 2: 40 ( 1502) . \" men jak ma nw sköth säya som myne förfädher j wastena sagdho, mith glas är lwpith. bestellen j seghlith som ären wnge etcʳᵃ \" PMBref 336 ( 1519) ."],"f":["sägel GPM 2: l40 (1502) . sägil GU C 20 s. 6 . ","seghel PMSkr 12, 91 . ","segel: -s STb 3: 243 ( 1495) . ","segell Troj 108 . ","seghlith PMBref 336 ( 1519) ; PMSkr 88 . "]},{"a":"säghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segel. \" the wundo säghl ok sighldo swa \" Fl 1971 . Fr 2371 . RK 2: 9062 . BSH 5: 303 ( 1508) . tha skipith gör wp seghleth PM XII . \" sigh skipmannomen at the lätin sköt (stryka) säghlin \" Bil 251 . wndi standande säghle ib 579 . \" siglde foresagde abote . . . mz standande seghil oc snarasta bör hem til änglandh \" Lg 3: 50 . \" the fälte theress sägil \" RK 2: 8475 . ib 3: 3298 . \" i thet the skulle fälla theres sägell och löpa theres wäägh, finge the see ith stort sägell söder i swndhet \" BSH 5: 502 ( 1512) . \" at kristoffer skulle strax till seegels effter the jakther ib. tha the ginge tiil seglss \" BSH 5: 96 ( 1506) . \" the skyndadehe sik . . . til säghls \" Fl 52 .the (vingarne) waro som annor säghel stoor Al 8707 . PM XVII . \" konungen hadhe xl segell (d. v. s. fartyg) \" RK 3: 3302 ."],"f":["säghel Al 8707 . ","sägel RK 2 . 9062. sägell BSH 5: 502 (1512, på två st.) . sägil RK 2: 8475 . ","seghl: seghleth PM XII . ","segl: seglss BSH 5: 96 ( 1506) . ","segel PM XVII . ","seegel: -els BSH 5: 502 ( 1512) . ","segell RK 3: 3302 . ","seghil Lg 3: 50 . ","sigel RK 3: 3298 ; BSH 5: 303 ( 1508) . ","sigill Fr 2371 ), "]},{"a":"säghlboen","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["redo att segla, segelklar SR 12 (S. Ljung, Söderköpings historia 1: 340)."],"f":["siäghäl- )"]},{"a":"säghlgarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["segelgarn. Skotteb 400 (1465-66, Kämn), 457 (1471-72, d:o)."],"f":["segel- )"]},{"a":"säghlläript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lärft till segel. the sendes til danszke effter segel lerefft med lasse Stock Skb 283 (1489, Skip) ."],"f":["segel lerefft )"]},{"a":"säghlsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["magnet. \" magnes . . . seygl steen \" GU C 20 (hand 2) s. 110."],"f":["seygl steen )"]},{"a":"säghlsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["magnet. \" en man letadne dyra stena fan en siggil sten (magnetem) ok vplypte han mz sinne egne hand . . . ok ledhe skipit ok styrdhe vm han ok mz honom til trygga hampn \" Bir 1: 400 . swa som siggilstenin draghir til sik iärnit ib. ib l0. holler quinnan een sigelsteen j sina hand ta föder hon sakteliiga oc snarliiga LB 7: 277 . ib 159 . han . . . loth byggia eet mönstir, oc loth hwälfwa thz mz säghil steen ST 139 ."],"f":["siggilsten . ","siggilsten . ","sigelsteen . ","sigilsteen LB 7: 159 ), "]},{"a":"säghlträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mast. \" thz skip som hauir mist styrit oc säghilträit \" Bir 2: 171 . \" thz skip än hauir säghilträit ib. \""],"f":["säghilträ . ","siägl trä L.)"]},{"a":"säghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) det som säges, utsaga, ord, ytteande, uttalande, tal. syntes mik at eder nade haffde bäther behoff 2 än en epter theris seyn ther förre har warit i handel med them HSH 16: 112 (1527, Brask) . 2) yttrande (i en rättsfråga el. li en sak som har rättslig betydelse); utsaga, uppgift. innan siex wykwr äpter thät hanom älla hans aurom thät (ɔ godzet) affganget wre äpter säghn twegia godhra manna NMU 1: 68 ( 1381) . - utlåtande (i en sak som förhandlas medllan två parter); skiljedom, bestämmelse. Gadolin Pants Bil 284 ( 1399) . tha tilbindher iac mic . . theta skipte opfylla äptir godha manna sängh SD NS 3: 5 ( 1415) . tho wiliom wi thet fylla anderstadz epter goda manna säghen ther prestenom är lagligit Svartb 400 ( 1442) . lagdes hanu fore epter nämpdinnes segn oc ransakan ath han scal koma nesta tingx dag här epter Uppl Lagmandsomb 7 (1490). ib 13 ( 1490) . \" han bytte til werre oc jck til bättre hulkit jac sköt til nämpdinnes segn \" ib 30 ( 1490) . \" tha dömpe jak . . effter vj danne manna segn ok skatting \" ib 84 ( 1493) .","3) påstående. \" ath menniskian . . . är för fasth j synne seghn \" Gers Frest 28 . ib 46 . \" skal thy thenne psalmen venite äpther hälgra kännefädhra sägn oc skrifft ekke tilskriffuas moysi \" JMÖ 20 . 4) omtalande, berättande, berättelse. narracio . . . est rerum gestarum exposicio vt trykilse ok sägen GU C 20 s. 242 . \" nw are här kompne hemelige segner, athij . . . GMP 2: 13 (1504). \"","5) tal, prat. bidhiom wi idher . . . ware thet swa, at nokor wilde ont tala mellom idher oc oss . . . at i ängin sägn i tholike mato höra wilin Rydberg Tr 2: 467 ( 1388) . skal konunge . . . engen segn tro oppa nagor aff them (ɔ råden) vtan then som sa siger wil tilsta och then sak rättes for reikesens radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. ta fwnnom vi thz sa for rettin, at thz var eet hwmmamal och vwena seeng JTb 87 ( 1498) . \" aff gisson och sägn \" BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) . - Jfr for-, gen-, hör-, mis- (Sdw 2: 1268), mot-, mote-, ne-, til-, unt- (äv. Sdw 2: 831) säghn, ävensom saghn."],"f":["sägn . ","segn . ","säghen Gadolin Pants Bil 284 ( 1399) ; Svartb 400 ( 1442) . ","sägen GU C 20 s. 342 . ","seyn HSH 16: ; 112 (1527), Brask). sängh SD NS 3: 5 (1415). seeng JTb 87 ( 1498) . ","segner GPM 2: 13 ( 1504) ), "]},{"a":"säghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) det som säges, utsaga, ord, yttrande, uttalande, tal. mz . . . wiisa manna sägn (Cod. A saghu 113) MB 1: (Cod. B) 536 . wi hördom aff thinna propheta sägn (dictis Bir 1: 227 . al thingh sta äptir thinom vilia ok blifwa j thinom ordhom ok sägn (in tuo verbo permanet) ib 76 . aldrugh manz sägn ä sällan osan GO 836 . \" hwa sina bygningn sätir äptir hwars mans sägn hon wardhir illa bygdh \" ib 942 . \" huru vilin ij nu tro vare säghn \" KL 396 . \" oppinbaras thänna manna sägn \" ib 397 . \" thässin idhur sägn (sermo) är ey sanno liik \" ib 382 . \" är thänne säghnin fals ok hadhuetilse \" ib 385 . MB 2: 377, 380, 391 . komo the oppa en stad, hvilken siälin görla viste, vthan nokors mans säghn (nemine narrante), visseliga vara skärsla eldir Ansg 179 . \" epter theres raadh ordh oc segn \" BSH 4: 111 ( 1486) . ","2) yttrande ( i en rättsfråga el. i en sak som har rättslig betydesle); utsaga, uyppgift. äpter flera godhra manna vitne oc sägn war thet stykke leiest ther fore gifuit ok änkte meer SD NS 1: 30 ( 1401) . - utlåtande (i en sak som förhandlas mellan två parter), skiljedom, bestämmelse. thet wil iac . . . äpter thera säghn . . . herra päthar porsa vidher läggia ByH 1: 181 ( 1377). then fulnahdin vil jac . . . anamma äpter thera fornempda säghn ib. tilbinder jak mik ok mina arfua halstene ok hans arfuom goz wider legghä swa som hanom at nöger, epther begghas wara wena segn SD NS 1: 60 ( 1401) . hustrv cristin scal mik lika göra oc i mino minne bliua . . . efter godha manna säghn eller oc enom stadz rät ib 69 ( 1401) . \" tilbindir iak mik . . . henne swa got godhz i geen fulla . . . epter säghn dondemanna \" ib 227 ( 1403) . at hwilka fiwra manna mietzordhum ok sägn i thesse mato [iak] läter mik wäl . . . atnöghia ib 2: 33 ( 1408) . fylle vp äghandenom som smidhia lather thz som honum fatas epter godha manna sägn SO 71 . \" tiene for lön epter hans lerdom epter twa goda brödra segn ib 81. \" ib 85 . \" iak . . . wil rättä idher opp allan then skadha iach haffuer idher giort effter idher egnä segn (up ywes sulues seghen) \" Va 23 . - bestämmelse, afgörande, utslag. sculu the !UDDA_TECKEN?: brut) skiutas til fadhir confessorem oc eptir hans doom oc sägn näpsas oc rättas VKR 34 . ","3) påstående. \" ath menniskian . . . är för fasth j synne seghn \" Gers Frest 33 .","4) omtalande, berättande, berättelse. \" första salugh fru saa clementem ok kiände hanum aff säghn Bl 350. af ensampne sänginne vadh han brännande til hänna kärlek \" Gr 286 . \" kom thet största räghn ther man . . . hafwer hört aff säghn \" Al 5886 . - berättelse om i forna tider timad tilldragelse, saga. enä segn fram at sighai Fl (Cod. C) s. 74. l ","5) tal, prat. \" wm the ordh oc seghn, som mellan the fornempdo frw abdisso oc mic waro fördh, for hulken ordh oc säghn mic hopa til gudh . . . at jac gansligha wrsaka ivir-, mot-, ne-, til-, um-sägyn, äfvensom saghn. \""],"f":["säghnar þing , "]},{"a":"säghnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utspridare av rykten? Lagerbring Saml 2: 267 ( 1464) . at hans nahd skal oss . . . ecke fornedhra eller noghre wrange sighnere pa oss troo eller sättia, som for pa ferdom warit haffuer ib 270 ( 1464) ."],"f":["seghnare . ","sighnere )"]},{"a":"säghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr nesäghning samt unt- (äv. Sdw 2: 830), vidher- (Sdw 2: 959 (sighning."],"f":[]},{"a":"säghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tal, ord; rykte. \" hiit föres mongahanda tydende och sägninger i landet som wj nöduge höre \" FH 6: 106 ( 1497) . Jfr ne-, und-, vidher-säghning."],"f":["sägninger FH 6: 106 ( 1497)), "]},{"a":"säian","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saian."],"f":["säiän , ","säiin"]},{"a":"säilan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saian."],"f":[]},{"a":"säker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saker."],"f":[]},{"a":"säker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siker, sikerhet, -liker."],"f":["säkerhet . ","-liker"]},{"a":"säker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , säkerhet, -lika, -liker, se siker, sikerhet, -lika, -liker."],"f":[]},{"a":"säkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr ursäkia (Sdw 2: 865)."],"f":[]},{"a":"säkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lv. L:"],"f":[]},{"a":"säkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) säck, påse. \" saccus ci säkker \" GU C 20 s. 535 . j sama seggin som knwth gaf peninga wth j then sama seggin fik han peningana j gen medh och jnte annath minth ATb 2: 285 ( 1486) . vij siecker humble STb 5: 350 (1521, Kop). - ss skymford. Jfr H. rone, Konung Alexander 239. - Jfr gryn-, har-, hoftyghe-, humbla-, iordha-, kapo-, lädher-, mat-, miol-, noppo-, pulver-, poänning-, pänningasäkker. "],"f":["*säkkia draghare","secka- . ","sekkie- . ","secke- . -dragere. -drager, ","*säkkia sadhul","sekkiasadhel )"]},{"a":"säkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) säck, påse. leon drogh säkkia ok widh som asne Bil 627 . bödh han sinom swenom, at fylla thera säkkia mz hwete, oc läggia alt thera silff som the hafdho wtgifwith fore kornith öwärst i säkkiana, hwars thera silff i sin säk MB 1: 242 . \" later ent hera brödhra op sin säk, oc finder thz sama silff i säkkenom ib. läto the alle op sina säkkia, oc fan hwar thera sit silff i sinom säk \" ib. \" dömdes anders olfeffsson rackoyla sin säck med vij karp stampe myöl linnan iii wikur \" BtFH 1: 216 ( 1507) . Bu 170, 174 . Bil 52 . MB 1: 244, 245, 246, 247, 248, 2: 24 . Gr 277 . GO 406, 862 . Fl 758 . Bir 1: 369, 2: 291 . \" swasom ypin säkkir \" ib 76 . \" göris som en täth sömadher säkker aff mywkth lädher, oc widher säkken en pipa aff trä som widher säkkia pipor pläghas \" PM 13 . - ss skymford. bliiff nw ther thu gammal säk Al 495 . ","2) säck. \" bland Judarna brukad grof klädnad. kläde j säkkiom \" MB 2: 349 . Jfr har-, harklädhis-, humbla-, iordh-, kapo-, klädha-, korn-, koto-, mat-, ordha-, pänninga-, skin-, stra-, söm-säker. "],"f":["säkkia klädhe , ","säkkia silver","seckia sölffuer )","säkkia smidhe","seckia smyde )","säkkia väver , "]},{"a":"säkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slå i säckar, säcka. sacare säkkia GU C 20 s. 535 . Jfr insäkkia."],"f":[]},{"a":"säklös","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se saklös."],"f":[]},{"a":"säkpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säckpipa. \" quod bicornem fistulam, vulgari gentio seeckpipa dictam, secum ad pascua ferant (om herdarna i Norden) Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. XVIII c. 31. \""],"f":["seeck- )"]},{"a":"säkpipare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säckpipeblåsare. ss tillnamn. \" cecillie sakpipers \" Skotteb 61 (1461-62)."],"f":[]},{"a":"säkpipirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hustru till el. änka efter säckpipeblåsare. ss tillnamn. cecillie sakpiperske Skotteb 31 (1460-61)."],"f":["sak- )"]},{"a":"säkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter. \" lagman skal alla säkt vpbära for alla atgädhir (för atgiärdhir) biorna oc wargha, swa oc firi all leghohjona bruth \" SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . Jfr hovudhsäkt. "],"f":["säktar mal , ","säktar orþ","säkta- )"]},{"a":"säkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr ivir- (Sdw 1: 624), ur- (Sdw 2: 865)."],"f":[]},{"a":"säkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tilltala inför rätta, lagföra. (?) thesse äpterscrefne ärw the, som jon kruse skullo sakthado vth the päningha, ther honom befälth är J'Tb 54 (1468)."],"f":["sakta )"]},{"a":"säkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tilltala inför rätta, lagföra. ängin borþe sakta ällä sökia firi hözlum SR 57 ."],"f":["sakta )"]},{"a":"säkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. släktas, v. 1) släktas, brås. han släktades oppa syn fader Trf 242. ","- Jfr vansläktas och välsläktadher (Sdw 2 1035)."],"f":["-ades )"]},{"a":"säl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäl, m."],"f":[]},{"a":"säl","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["sälia boþ","sälie- . ","sälje- . sälla boþ L.), "]},{"a":"säl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. säll, lycklig. diäuulen . . . prädicaþe for hanom . . . huru dighar ysäld är ii väruldene. ok sagþe þän vara sälastan. sik drape sialvar guþi tel heþar Bu 171 . MD 68 . \" then är säll them daghomen naar \" MB 1: 21 . thän är säl som hwlt hws sökir GO 323 . ib 136, 169, 316, 911, 1083 . hon sagdhis . . . aldre wara säl för än hon finder then hänne an väl Fl 600 . \" kan thu thetta göma väl, tha vardher thu aldre vtan säl \" ib 544 (säl skulle här kunna fattas ss subst. med bet. sällhet, lycka, möjl. ss en af rimmet föranledd vexelform till det annars ss enkelt lord ej anträffade säld). säla äro ofructsamlica Bo 198 . \" the förra saato hele oc säle \" Al 8922 . \" sällir är iak, at iak naghot sin saa tik \" Lg 3: 21 . \" the land äru säll . . . ther kunung haua äpte ärfda rät \" KS 11 (28, 12) . \" j sälom thingom oc j genuerdhoghom (in prosperis et adersis) \" Bir 2: 44 . \" som . . . bremss och bencth brwnsson ey anneth förmode, wtan alth helth och sälth skwlle warit i dag \" BSH 5: 303 ( 1508) . - med gen. thäs betecknadne orsaken el. anledningen. han hämpdis sins fadhers thäs är han sä´l Al 798 . ib 6216 . \" tha kan thu pröfwa thin fordeel ok ma thäs blifwa säl ok heel \" ib 2160 . - i lyckönskningar och helsningar. säl se þin moþer Bu 78 . baþ hana mz heþer hela sitia ok säla af hans vägna som alla sina vini gör goþa ok helaa ok säla ib 12 . \" sitin hele och sälä \" MD 382 . \" badh honom koma hel och säl \" RK 2: 4681 . ib 3: (sista forst.) 4300 . \" hälsäl sägher mangher man ok menar hans tasko ok ekke han \" MD (S) 249 . - i afskedshelsning. far nu hel oc säl Bu 521 . han badh thz folk heelt ok sält Al 5846 . \" blifwin badhe heel ok säl \" ib 4244 . \" nu lifuin badhe häl ok säl \" Fr 2892. - Fl 559 . - säll, salig. then som ärlikaster är som gudh siälwer, han är fulkomin aff sik siälwom ewerdhelika, oc säll aff sinom siälffs guddom MB 1: 126 . wilie han (Gud) . . . af flere ware säle, swa at the vnderstodho hans fäghrind oc sälikhet ib 37 . \" säl äst þu adriane þy at þu eghnar þät goz huarte lefpe þik faþir älla moþer ok säl är iak som þik se cristen \" Bu 519 . \" är väl värt at fatik människia kallas sääl \" Bo 65 . \" säle äru the som andelica äru fatike ib. \" KL 189 . MP 1: 19, 25 . \" säle äru th som kalladhe äru til ihesu christi brullöps kost \" ib 199 . \" säle äru the som sagho ey mik likamlika. ok tho trodho a mik \" ib 2: 27 . - salig, åtnjutande evig salighet. diäwlin . . . sagþe han sälan varþa. än han drape sik säluar ok wrþe guz martir Bu 172 . stoþ (hon, näml. Jungfru Maria) up af döþ ok varþ likamen säl mäþ siälene ok foro baþen säl tel lhimirikiz ib 15 . \" vilt thu . . . hanum (d. v. s. Kristus) thiäan: tha wardher thu säl mz hanum: tha han kombr at döma alla (världena) \" Bil 125 . \" hwilkin renlifwis mans som astunda at äwärdhelika säld wardha \" Ber 178 . \" the skulu vara säle mz äuerdhelike sälikhet \" Bir 3: 188 . \" sält liiff (beata vita) \" ib 2: 32 . - i förbindelse med aminnilse bildande ett uttryck som återgifver Lat. ²beatæ memoriæ². konung karl aff säla amynnilse FH 5: 115 ( 1487) . ib 47 (1467, nyare afskr.), 48 (1467, nyare afskr.), 50 (1467, nyare afskr.). epter . . . biscop jönses dödh sele ominnelse ib 7: 83 ( 1510) . - salig, helig. om helgon. hänna (abbedissans) kädhis rynkio bära vitne at hon är ey mins säla benedictz dottir Bir 3: 214 . - Jfr ar-, faghnadha-, ful-, iäm-, lykko-, o-, sigher-, styre-, vina-säl samt usäl, väsäl."],"f":["säll MB 1: 21, 126 ; RK 3: (sista forts.) 4300 ; (nom. pl. n.) KS 11 (28, 12) . ","sääl Bo 65 . ","sällir Lg 3: 21 . säld Br 178. siäl MD 68 ),"]},{"a":"säl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäl, m."],"f":[]},{"a":"säl","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["sääl . ","seel . siäld, adj. L.. säll, lycklig. beatus . . . helager ok seel GU C 20 s. 52 . " kok ok gör os hela ok säla war gudh ok war härra " SvKyrkobr 328 . " huilken hälst som tror, oc wardher döpther han skal sääl wardha " JMÖ 155 . - i förbindelse md aminnilse bildande ett uttryck som återgiver Lat. "beatæ memoriæ". medhen wy hafuom ther pa aff högbornom förstom aff siælä amynnilse konung karl lok k. lcritiern etc. frelse til ewig tiidh FMU 5: 476 (1495? samtida avskr.). - Jfr osäl samt usal (Sdw 2: 866), väsal (Sdw 2: 1066)."]},{"a":"säla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["sälo framganer , "]},{"a":"säla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sala."],"f":[]},{"a":"säla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","säla sik , prisa sig lycklig. fik han bradha bother ok sa wäl ok säladhe sik ok lofuadhe gudh ok mariam magdalenam Bil 276 ."]},{"a":"sälbodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siälbodh."],"f":[]},{"a":"säld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr osäld samt ysäld."],"f":[]},{"a":"säld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: Jfr framsäld."],"f":["sald )"]},{"a":"säld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr osäld samt usäld, väsld, ysäld."],"f":[]},{"a":"sälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sålla. \" swa som hwete ristes ok sällas gynom saald \" MP 2: 8 . \" thu rensadhe hon ok säldadhe swa som hwete \" Bir 1: 399 ."],"f":["sälla . "]},{"a":"säldan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siädan."],"f":[]},{"a":"sälebodh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäla bodh under siäl, m."],"f":[]},{"a":"sälelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lyckligt, med framgång. ath j maghen swa styra idher och idher rike och alla idhra vndhirdana rätwiislegha och sällegha här j jordrike SkrtUppb 199 . aldra wadelicasta frestilse är thet, ath enne människio gaar altidh sälica vtan frestise MP 5: 195 . Jfr osällika."],"f":["sälica . ","sällegha )"]},{"a":"sälelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lyckligt, med framgång. hulkins släkt om langa tima hafdhe väl oc sälelica i hand gangit Gr 259 . han styrkte land säleka Bil 875 . \" ledhara hulke hona magho sälika (feliciter) ledha til gudh sin brudhgoma \" Bir 1: 272 . \" at halda sälelika sins likama sighirlikhet \" ib 326 . \" tee thz daghlica vara sälelica fulkompnat \" ib 3: 114 . Lg 3: 562 . \" epter sälika lifnat (för lifuat). ok mz godhum rät landum radhit. doo han innan capania \" Bil 377 . MB 2: 250 . - säll, saligt. at the matte sällica bliua mz mik Bir 2: 286 . \" swa wardher ärwodhet läth oc timen stwnther i gudelike skadhan sälegha förnöther \" LfK 52 . \" hulken som älskar thz älskande gagnar, han sälika brindher \" Su 16 . bytande säligha (feliciter) wärldsrike i hymerikis rike Lg 3: 348 . - Jfr osällika."],"f":["-ligha- . ","-liga Lg 3: 562 . ","sällica Bir 2: 286 . ","sälika . ","säleka . ","säligha )"]},{"a":"säleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lycklig, lyckobringande, välsignerik. \" thz war iado et sälikt raadh \" Al 1055 . - säll, salig. tha skulle han thäs bäter magha ok skäligh wara alla dagha Al 3030 . \" huar gudi tiänar han er säligh \" RK 1: 66 . christi wilie som är. ath alle mennisker skule wardha säligha BersFrest Inl. är ängilsins renlekir sälicare Bo 43 ."],"f":["sälier . ","säligh )"]},{"a":"säleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lycklig, lyckobringande, välsignelserik. - säll, salig. gud siälfwer elskar hwaria ena selogha mennskio swa som sith barn SkrtUppb 220 . hustrv jngridh, nw j selich amynnilse STb 3: 178 ( 1494) ."],"f":["selich . ","selogh )"]},{"a":"sälelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. (MP 1: 29) lycka, framgång. hulkaledhis världzlikin lykka oc sälikhet fik omskipte mz them Gr 259 . Bir 2: 280 . MB 2: 277 . \" badhe j genwrdho oc sälikhet \" KL 61 . ib 106 . Bir 1: 259 . \" höghfärdhas ey aff sälikhet (prosepriate) \" ib 2: 127 . Ber 204 . halda . . . ödhmiwkt i selikhet (prosperiate) ib 172 . \" i thässa hems sälikhet (prosperiatbius) \" ib 175 . \" liffwin j sälighet (bene valete) \" MB 2: 313 . - sällhet, salighet. wille han (Gud) . . . at flere ware säle, swa at the vnderstodho hans fäghrind oc sälikhet MB 1: 37 . \" mannen hwilkän som altidh hadhe varith j sanne sälelikhät om än han hafde gömt thit budhordh \" Gr (Cod. D) 366 . \" ängillin ok een höuisk människa. the hawa en atskilnadh mällan siin. tho ij sälikhetinne oc äkke i dygdhinne \" Bo 43 . kände han them af sälikhetinne ib 64 . \" byrghiaþe war helare förto sälikheet mz öþmiuktenne sighiande säle äru siälfwiliandis fatike \" KL 189 . \" aff atta sälikhetir \" ST 5 . MP : 275 . saa . . . hälghra manna skipilse ok säloghhet KL 320 . \" koma til äuärdhelikit liiff. hwar som badhe siälinna oc licammans ful ok fulkommin sälikhet är \" Bo 103 . Ber 206, 213, 236 . \" faa äurdhelica sälikhet \" Gr 315 . Bo 130, 231 . Bir 1: 371 . MP 1: 29 . LfK 128 . Ber 2, 264 . \" af hymerikis sälikhetz mistilsom \" Bir 1: 327 . \" i hymmeskom sälikhetom \" Su 83 . säligheet ij himerike faa Al 6288 . \" han (Kristus) är sander wisdomber oc äwinnelikt sälighet, allom thom som a han tro \" Bil 536 . - Jfr osällikhet samt salikhet."],"f":["-hät Gr (Cod. D) 366 . ","sälikhet Ber 204, 213 . ","sälighet ib 213 . ","sälikhet . ","sälikheet KL 189 . ","selikhet Ber 172 . ","sälighet . ","säligheet Al 6288 . ","säloghhet KL 320 .. pl. -ir,"]},{"a":"sälelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch m. lycka, framgång. fawidzska manna sälighet (prosperitas) är the nadhinna gaffwer, thär gudh giffwer SpV 259 . - sällhet, salighet. vilde han ey at enast aterböta wan skadha vtan häldir wan stadga j myklo högtidhelighare sälaghet föra Prosadikter (Barl) 10 . \" aff hans winstra fodhz sare wthflöth os sälihetinne (salutis) döpilse \" Mecht 76 . \" thätta ordhit passio . . . läther mik aminnas the sälikhet som iak bdewiste minom owinom (hoc autem erbum . . . recolre me facit fidelitatis quam meis exhibui inimicis) \" ib 99 . thy at swa myklo meer som owinener wprisa a mote them thäs mer tha trifwas the ok styrkias i gudhz kärlek mz sällikhet (eo validus in amore convalescunt) ib 388 . - Jfr osällikhet samt salikhet. "],"f":["sälikhet Mecht 99 . ","sällikhet ib 388 . sälighet(h) SpV 259 ; ","-inne Mecht 76 . sälaghet Prosadikter (Barl) 10),","*sälelikhets örare","sälihetz- . ","sälighetz )"]},{"a":"sälhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lycka, ramgång. fawiska människio sälhet (prosperitas) SpV 259 . läntelighin sälhet (prosperitas) tilledhir hoghenom trygghetena ib 410. Jfr osälhet."],"f":[]},{"a":"sälhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sällhet. Gers Frest 28 ."],"f":[]},{"a":"säli","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sali."],"f":[]},{"a":"sälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) sälja. \" at jak selde mordwikena för xxxvj markir \" JämtlDipl 146 ( 1396) . ath iak sel mith konnugoz ib 156 (1406?). them, som han then forskrifna qwärnena giwer eller geller eller sääl NMU 1: 83 ( 1399) . \" haquon magnisson solde ok vpläth . . . herra andris . . . 1 fiärthungs attung jordh \" SD NS 3: l88 (1415). kännoms wi . . . hafwa skipt ok säth met beskedhelikom mannom ingemunde i öhaffn ok hans soni II öris akir jord ib 271 (1417, yngre avskr.). kennis . . . mik hafua salt beskedlikom manne olaff ioansoni en halfuan gardh . . . som ey är gafuum gifvit ok salum salt ib 305 (1418, Jämtl.). . . . ok hon haffde giorth mester conradh oppa et saath häräztingh mäctogan ok myndogan ath siälia (!) eller skipptha eldler annurledhis sich affhena . . . Svartb 360 ( 1437) . the säli ok läthi beskatta gull sylwer oc annadh som siälande är SVklE 162 . \" waro sex bondher . . . jnne for wan syttiande räth . . . om eth pansar som rauit sagdhe adh han haffde saltom \" ATb 1: 13 ( 1453) . \" rauidh sakir iij mark for thet han saldhe twem eth \" ib 1: 236 ( 1465) . athe, som lösth salth haffua, skulo latha wäghat, som tillbör, ok siälath lösth STb 1: 206 ( 1479) . ath jach . . . witterligan sel ok vplater mynom kera stiwffader . . . allan myn fadernes deel SJ 2: 96 ( 1487) . ath for:ne hustrv anna hanom j gen vplot stangh jordh . . . fore xij makrl, som ther manna mellen köpis och seligx STb 3: 456 ( 1499) . \" med thette breff säl oc oplater . . per . . . ene stenbod \" ib 5: 238 ( 1519) . item selde jak olaff peder hustrv en grön kappo aff deldher misth for viij mark HLG 3: 66 (1523). item en haffwer jak jn sacario en gambla brwna kappa, hon är seldh för vi mark ib 67 ( 1523) . item selde jak en lesth korn för viii makr oc xl lib 113 (1528). - sälja, åstadkomma att (ngt) blir sålt, vinna köpare åt. Jfr Sdw 2: 1311. - sälia bort, bortsälja. claus . . . schulle latha schatta hestana . .. selie bort thöm strax eller j höst STb 3: 243 ( 1495) . thy mynskes hopen sälyandis borth the hönor som plägha gala PMSkr 256 . - sälia ut, utsälja. item thetta förᵈᵉ klädhen haffwer jak vth selth HLG 3: 67 (1523). Jfr utsälia. - Jfr undansälia (Sdw 2: 811) och osalder."],"f":["siälia Svartb 360 ( 1437)","konj . ","selie STb 3: 243 (1492). pl. 3 pers säli SVKlE 162, refl. säls SpV 215 . ","seligx STb 3: 456 ( 1499) . ","selde JämlDipl 146 (1396); HLG 3: 66 (1523), 113 (1528). seldhe ATb 1: 23 ( 1454) . sald(h)e ATb 1: 236 ( 1465) ; PMSkr 69 . ","saalde ib 68, 70 . ","solde SD NS 3: 88 ( 1415) . ","saldhir SpV 215 . ","salt SD NS 3: 305 ( 1418) . ","solder SJ 2: 126 ( 1488) . f. seldh HLG 3: 67 (1523). supin. sälth JämtlDipl 145 ( 1392) ; SD NS 3: 271 ( 1417) , yngre avskr.). selth Neuman Vokbal 77 ( 1449) , ib (1452) ; HLG 3: 67 (1523). sleth (fel för selth) ATb 1:23 (1454). saalth JämtlDipl 129 ( 1376) ), "]},{"a":"sälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lemna, öfverlemna. \" thz sama silff hawom wi ater fört thik i händer at sälia \" MB 1: 245 iak vil idher gudhi ij hand sälia Iv 875 . ","2) sälja. \" hvar slom köpe jord eller säl \" SR 1: ib 2 . \" wäghfarände mannum at silliä matt ok hästä foodher \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). afhände nokor androm fäghkopar oc säl androm ib 638 ( 1347). säliä kläþe oc annät goz ib 639 . \" hwa som falsän kopar säl \" ib. \" wi hawum !UDDA_TECKEN?: hawum) saalt domkirkionne . . . thrättam örtughlandh jordh . . . fori trettam markir lödhu siluir \" ib 6: 65 ( 1348) . \" thet iec laghlica salt hawer . . . jon thörkilson . . . thetta mit . . . godz . . . for sex pund mässing oc ena sylffskeedh om fyra lodh \" ib N 1: 6 ( 1401). kännis iak . . . mik hawa salth . . . raghwalde i granby ɉ [1/2] atwngh jordh . . . foe xii swenska mark, lmik fran ok minom arwm ok raghwalde i granby til ok hans arwm ib 307 ( 1403) . ib 11 ( 1401) o. s. v. hon hafþe siin kläþe saalt ok giuit fatöko folkä Bu 11 . \" han var forraþen ok saldar af sinom svene \" ib 138 . \" swa som iudha saldho war herra for xxx päninga. swa lät titus sälia xxx iudha for en pänign \" Bil 317 . \" niotighi tusand ok vij M judha saldus wnder träldom \" ib. \" at wi säliom han (vår broder) waarom frändom ismaelitis \" MB 1: 231 . \" säl nakar man sina dotter annödhogha \" ib 335 . sälia sina äghor ib 373 . \" wardher thin brodher oc thin granne fatigher, oc säl sina öghor fore fatikt werdh \" ib 374 . \" hwa som säl androm hws innan borgha wägh ib. säl nakar man androm hws i landzby \" ib. \" en man . . . saalde akir \" KL 139 . \" hwa ey var akrin i thino valde badhe saldir ok osaldär \" ib. \" hwlkin swa som siäl klippningh äller siälskin äller märskin for nöthskin \" SO 19 . \" fins thz falth a windögha äller saalt \" ib. \" the haffdho . . . saalt alt theras \" LfK 21 . säl skipith PM XIII . \" säl skiparen skipith ib. \" Bil 263, 650 . MB 1: 375 . KL L135, 140. Bir 1: l113. SJ 2 ( 1420) o. s. v. SO 20, 22 . Lg 3: 29, 30, 638 . \" thry thing som scrifwas j almoghans laghom, eet kallas at ägha annat at sälia thridhia at köpa \" Bir 2: 163 . \" annat stykkit callas at sälia nu säls nakat thing stundom for fatikdom oc stundom for owiruälle oc orätuisa doma ib. kördhe var herra ihesus wt w mönstreno them som ther köpto ok saldo \" Bo 120 . \" han egnaþe annars. ok salde gärn at gauom (d. v. s. tog mutor) \" Bu 418 . - bildl. adam ok eua saldo wärdena for eth äple Bir 1: 108 . säilia the mik mz sinom mun ib 166 . "],"f":["sälia VML I LB 1 . sialia L.; Bir 1: 166 ; Lg 3: 638 . ","säll MB 1: 375 . ","siäl SO 19, 20 . ","sällde VML II J 1 (på fyra ställen); SJ 40 ( 1427); -o Bir 1: 113 . ","selde Bil 650 . salde. saalde KL 139 . ","solde Lg 3: 30 ; BtFH 1: 154 ( 1507) ; FH 5: 230 (1516); -is BSH 5: 118 ( 1506) . ","soldhe Lg 3: l29. part. pret. sälder L.; -a SJ 41 ( 1427) . ","salder . ","sälth ib 219 (1403, gammal afskr.). salt. saalt Bu 11 ; SD 6: 65 ( 1348); MB 1: 373 ; SJ 2 ( 1420) o. s. v.; SO 19 ; LfK 21 . ","solt SD NS 2: 89 ( 1409)),","sälia bort , ","sälia ut , "]},{"a":"säliare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m Jfr buxboms-, fat-, vax-, vidhiosäliare."],"f":[]},{"a":"säliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se seliker."],"f":[]},{"a":"säliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säleliker."],"f":[]},{"a":"sälirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr klädha sälirska."],"f":[]},{"a":"säll","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säl, adj."],"f":[]},{"a":"säll","b":[],"c":"","d":"","e":[" tak byärna ysther och säll (för salt?) och smör honum ther medh LB 2: 70 ."],"f":[]},{"a":"sälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medsyster. \" siungum guþi sata sällor (sociÄ) \" Bu 25 . \" wordo the goda selle \" MD 445 ( i rimsl.)."],"f":[]},{"a":"sälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe . ","impert . ","sälla ST 148, 243),","sälla sik , sluta sig (till). han selladhe si til een vngan man heth maghument ST 137 . ib 148 . " sälla thik in til abolon " ib 243 . ","sälla sik saman , sluta sig samman, så sig samman förena sig. skorpiones ok thässe draka sälladho sik saman oc wildo til sancti jacobs ST 476 . mange konunga sälladho sik saman wiliande moth honom stridha ib 510 . - Jfr samsälla."]},{"a":"sällaboþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sälia boþ under säl, n."],"f":[]},{"a":"sällaskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sällskap, följe. the hälgho thre konunga komo mz myklo fölghe. ok hedhirlico sällaskapi Bo 1 . \" lib 4. the . . . lledha hans kompana mz honom. oc thz varo twe röuara. thz rena sällaskapit \" ib 197 . Jfr sälskap."],"f":[]},{"a":"sälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kammare. til höffdihinganna ther inne waro fore alexandrum i hans sälla Al 10349 . - cell, erimithydda, kostercell. thre ärmita waro j enom skogh hwar j sinom sälla KL 29 . ib 185, 193, 194 o. s. v. ST 392, 393, 396 . Lg 666, 667 . \" ledde han j ena kirkio, h hwilke war bygdher en litin celle, j hwilkom som boddhe en gamal ärmete \" Su 262 . otalika manghe . . . bygdho sik cellar oc smaa kammara i wingardhom oc akrom LfK 22 . \" hwar brodhir scal hafua sin chamar oc sin cella \" VKR 43 . \" naar thu maat loflika j thinom sälla nakra stund dwälias \" Ber 253 . \" bidher thin forman thik nokra syslo göra. the thu gitir i thinom sälla giort älla annarstadh ib. \" Bir 3: 170 . LfK 57, 59 . Su 83, 183, 263, 447, 456 . "],"f":["cälle: -anom Su 83 . celle),","sälla dyr","celladör )"]},{"a":"sälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kamrat, stallbroder, medbroder. \" tha satte han äpter sik i landwärn . . . serin oc hans sälla geres . . . sampson hertugha. oc angreis sälla hans \" Prosadikter (Karl M) 265 . ib 267 . Karl Magnus ed. Kornhall 44, 45, 48, 51. kärligh hilsse . . . för sendh med var härre käre selle besynnerlig gode ven som j skrive mik til om järn ad jag skvlle vnsätte jder med kräe sälle thed känne gvd ad thed är ekke j min makt GPM 2: 396 ( 1499?) .","2) karl; sälle. - skurk, usling. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrön. 664 f. han wari fordömpder nw ok ää / med iudasse ok sälla thee ther nidre sitthia i heluits poth EK 3632-3634."],"f":["selle )"]},{"a":"sälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kamrat, stallbroder, medbroder. min käre sälle ST 463 . ib 455 . \" wara hälghra manna sälle j hymerike \" ib 463 . \" the waro sworna samman som sella \" RK 2: 2313 . - kamrat, stallbroder, följeslage. lhans eghin sälle han i häll staak RK 1: 1781 . \" han mwnde ostyrlika ränna fra sina sälla ib 904. \" ib 1590 . \" ther kunne ängin känna sin sälla \" Al 5435 . \" bödh iosue sinom sellom (sociis) at waltra stor bärgh oc stener för mwnnen ällir jngangen j bärgxhulen \" MB 2: 29 . - stallbroder, like. parmenium ok alla hans säla them dugher ey wäl alla mäla Al 2738 .","2) karl; ställe. \" jnghen är ok wärre sälle en een vsulkommer til welle \" MD (S) 265 ."],"f":[]},{"a":"sälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kammare. \" bicellum li tweggia sella hws \" GU C 20 s. 54 . - cell, erimithydda, klostercell. JMPs 400. ib. "],"f":["selle )","sälla dyr","sella- )","*sälla skopare","-skopore )"]},{"a":"sälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försäljning. \" til huilkin sälnings, skötnings oc eurdelige tilegnilses visse oc vithnes börd är abo stadz incigle . . . hengt för thetta beff \" Svartb (Skokl) 82 . Jfr ölsälning."],"f":[]},{"a":"sälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr afsälning."],"f":[]},{"a":"sälskap","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sylghskap."],"f":[]},{"a":"sälskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förhållande ss stallbroder; kamratskap, umgänge, förbindels. honom forbiwdz at haffua nagath sielskaph mz swennomän SO 6, . - stallbroderskap, förbund. bindom wi badhe sälskap (Cod. Asc. stalbroderskap 558) saman ST 457 . - (?) hwar sälskap läggir mz gudhi (nactus pacta dei) GO 549 . ","2) sällskap, samvaro med menniskor, umgänge. skal han göma thöm för syndeliakn lifnat ok af ont ok lorent säkskap (för sälskap) KS 534 (135, 57) . \" alla handa spiil . . . är hiernan tha goth oc goth sälskap \" LB 7: 181 . \" sökya sik syndha tilfälle oc seelskap \" LfK 59 . ","3) förbindelse, sammanslutning. fagher samqvämd, oc höffwist sälskap (confæderatio) är, at iomfru skal staa oc warAa for jomfrum Bir 4: 72 . ","thz är aff effrayms sälskapi ib 110 . \" han drogh tädhan oc [till] eth annat sälskap som kallados filii ammon \" ib 232 . - parti. the wildo antwardha stadhen demetrij sälskap (partibus) MB 2: 264 . - Jfr sällaskap."],"f":["sel- . ","seel- seel- LfK 59 . sielskaph So 6. selscapp SO 77 . ","sellscapp ib. " sälskab " Di 39 . dat. sälskapi. ","sälskappeno Su 379 )),"]},{"a":"sälskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kamratskap, umgånge, förbindels. hwat skal christi brwdh j thy sälskapino, hwadhan aff oprindir dödzsins tilfälle hwat sälskap haffwer liwsit mz mörkreno (Christi virgini que familiaritas cum personis unde oritur scandalum mortis? Que societas luci ad tenebras?) SpV 448 . - kompaniskap, bolag. Jfr Sdw 2: 1311. sades aff fore retta, ath thyle hampes breff ok hans fossetz < makt > breff, som the haffue, ath the quitte äre aff theris selschap i lubeke, ath the dömis vildh makt ok göre lagh ther fore, ath the jntet selschap siden thogho lönlige medh theris scriffuelse i lubeke, siden breffuin scriffne ware i lubeke STb 3: 14 (1492). ath ffor:ne tyle ok lhans fossert jntet selschap had thagit i lubeke ib 16 ( 1492) 2) sällskap, samvaro med människor, umgänge. - sexuellt umgänge. at gudz modher affladhe oc är iomffru, ey witandhes nakors manz sälskap (virgo virile ignonans consoricum) JMÖ 94 . - sällskap, följe. högfärdhin är största willo ande, lägghir thu sälskap mz änne (cujus si comes fueris), thu wntflyr ekke styrakulona SPV 147. . . . lagdho lthe hällir sälskap mz dödhenom, än mz liffweno (fedus cum morte q1uam vitam maluernt) ib 342 . 4) stallbröder, kamrater, sällskap, följe. han . . . var bikendir at han var medh eth sälskapp som röfwadhe twa hesta ATb 1: 265 ( 1467) . \" holken aff hans selskap eller knecter offörette nogen borgere . . . STb 5: 293 (1520). oleff benctson timberman med sith selskap, som bygde södere oc norre port, ix marc \" Stock Skb 188 (1520-21). jac (ɔ Paris på jakt) haffde myket sälskap mäder meg Troj 52 . - skara, härskara. SPV 332. lsiw hedhninga sälskap (gentes) mz gudz swärdh fordreffs ib 503 . - Jfr hionalags-, köpmanz-, tiomanna-sälskap. "],"f":["sel- . ","sälskapp ATb 1: 265 ( 1467)","*sälskaps faktor , ","*sälskaps gods","selskaps- )","*sälskapshandels forbund (selskaps handels förbund), ","*sälskaps handling (selskaps-), "]},{"a":"sälta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sälta; salt vätska el. fuktighet; saltaktigt ämne. salsugo . . . salsus humor terre wlgariter sältha GU C 20 s. 540 . thå må thett (ɔ alun) kalles iordenes sälta PMSkr 640 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"sälugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se salogher."],"f":[]},{"a":"säländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["själländsk. Jfr Sdw 2: 1311 f. samt siällandsfarare."],"f":[]},{"a":"säma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se söma."],"f":[]},{"a":"sämber","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sämre, värre. \" han blef ther död thet war tess sämber \" MD 495 ."],"f":[]},{"a":"sämbla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sembla."],"f":[]},{"a":"sämbre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , superl. Jr P. Naert, Ark. f. Nordl Filol. 72: 30 ff. A) komp. sämre. ltridhye matthan (att kämpa) är lik the andro, men tha likowäl sambre (för sämbre?) PMskr 156. B) superl. sämst. järn är semst ekblandh allen malm PMSkr 630 (senare avskr.)."],"f":["*sämster"]},{"a":"sämbre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["A) komp. sämre. pläx at giuas herromen huete brödh oc almoghanom thz brödh som nakat är värra oc hundomen gifs thridhia brödhit som än är sämbra Bir 2: 64 . B) superl. at fore thik laghdhis thz värsta oc thz som sämast vare Ber 272 ."],"f":[]},{"a":"sämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sämia 2. hwilcken semio och sembd giordes j knuth erichssons, häredshöfdingens närwarandes FMU 5: 322 (1491, avskr.) . ib."],"f":["sämbd . ","sembd )"]},{"a":"sämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr magh-, vin-sämd."],"f":[]},{"a":"sämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*sämis man , ","*sämis ra , "]},{"a":"sämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fränd-, magh-, mis-sämi."],"f":[]},{"a":"sämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? samdrägt, anslutning, välvilja. tå haua the sannan sämia (för sanna sämio?) kärlek ok hulla tienist af sino folke KS 30 (77, 32) ."],"f":[]},{"a":"sämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fridh- (Sdw 1: 336, giol- (Sdw 1: 400), hof- (Sdw 1: 502), varkun- (Sdw 2: 934) sämi."],"f":[]},{"a":"sämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["2) sämjas, vara ense, komma överens, förlikas. wi .. . ärum swa ens wardhne och sampde met wilio och beraadne modhe . . . om the träto wara millan haffwer warit Svartb 402 ( 1442) . - opersonl. med dat. lthem sämbir äkke badhom om en tyänisto swen MP 5: 196 . 3) enas, bliva ense (om), överenskomma (om). Jfr Sdw 2: 1312. dhee stadfäste och samtychte för:de sämbd och semio medh råår, hwilckenn som skrijffwin och gifwin och sämbd ähr opå diggrewickz hålma FMU 5: 322 (1491, avskr.) . "],"f":["sämbir MP 5: 196 . ","limpf . ","samde KTb 102 ( 1481) . ","sämbd FMU 5: 322 (1491, avskr.) . ","sampde Svartb 402 ( 1442) ),","sämia sik , 3) sämjas, överensstämma. j thässo sämmia sik alle kännedädhrene SkrtUppb 84 . ","*sämia fra sik , genom överenskommelse el. uppgörelse göra sig kvitt med (ngn). tha jak samde myn sisterson hendrik fra myk KTb 102 ( 1481) .","sämia upa . Jfr R. Pipping Kommentar t. Erikskrön. 323 f. "]},{"a":"sämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) samdrägt, endrägt, enighet, sämja. i himerike är aldra bätzst sämia MB 1: 491 . \" dröfwande them . . . mz hulkom the skulo boo i huseno mz sämio \" Bo 137 . vmgangin mz sämio ib 146 . Bir 1: 80 \" at koma thessin tw j ena sämio (concordare in unum) \" ib 34 . \" j dygdha sämio (concordia virtutum) \" ib 228 . \" ridzsins oc sämmionnina (för sämmionna el. sämionna) ökilse \" ib 4: 46 . \" kunne the snarth sämya spilla \" RK 3: 2092 . ","2) öfverenskommelse. at jak . . . hauer gyort ena sämio ok laghaskipte . . . meth aruidhe kram . . . vm then arwen ther mik bordhe at ärwa äpter laurenz haquonson SD NS 1: 288 ( 1403) . HSH 36: 1 ( 1429) . iak . . . kännis mik hafwa gangith en ganzskan ända ok ena sämio, som obrutliken skal wara, meth . . . bänkt niclisson SD NS 1: 443 ( 1405) . ib 2: 87 ( 1409) . iak hawer meth them for:da biscope ok capitulo thässa dagh[t] ingan, sämmyo ok wnlica samdräkt nw ytermeer gyort ok andat (för ändat) ib 1: 675 ( 1407) . opbryta äller sunderslita thässa for:da daghthingan ok sämmio ib. \" kungör jak . . . oss alla hafua gyort¨ en fastan stadga ok sämyo met . . . andirse kayris \" FH 4: 42 ( 1455) . \" en tiidh war en sämia giord millan akäranden . . . oc brodher niclis vppa clostersens wägna \" VAH 24: 322 ( 1442) . \" the hafdhe een sämio giort mellan lasse biornsson ok henric jwalt om een ängh \" FH 3: 116 ( 1448) . \" honom . . . swa got godz . . . widherläggia . . . meth sämio älla swornom edh \" SD NS 1: 336 ( 1404) . ib 2: 155 ( 1409) . \" meth siänno (för sämio) älla swornom edh \" SD 3: 323 (öfvers. i nyare afskr.). dömpe jak for:ne sämie ok forlikelse stadugh ok fast FH 3: 116 ( 1448) . \" j huilka sämio oc forliikan jac togh oc anamadhe j gen . . . torpet kaytaranta \" ib 5: 33 ( 1465) . \" til huilkens fulbordan thennä sämiä tha mästh vart skutin ib. fulbordadhe han the sämio \" ib. \" at han fornempdä sämio som the dande men a hans vegnä giort haffde fulleliga tilstodh \" ib. \" thesse sämio oc gifft til storre stadfestilse \" ib 34 . ib 41 ( 1466) . SD NS 2: 153 ( 1409), 155 ( 1409), 173 ( 1409), 201 ( 1409). BtFH 1: 4 ( 1467, nyare afskr.) , rörande beloppet af den årliga skatten. then tidh almoghin ther (d. v. s. på Öland) fore idhre nadh war oc wi alle vppa ena sämio vm war arlikin schat medh idhre nadh ginghom BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). ware thet saka ath idhre nadh thektis ey the fornämpda sämia ath halda tha skulde hon os eth half aar thil förna vpsägias ib. Jfr ib XCV. - uppgörelse, förlikning. giordom wi baadhe mz bartille ena sämyo PM LXI intil förnempda daktingan och tessa wänlek sämia SD 5: 213 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - förlikning, fred, stillestånd, dagtingan. at honom illa nöghiade at the sämia han bundit haffde (graviter . . . se ferre de amicitiæ conventione) MB 2: 323 . \" at han skulle bryta sämiona (si ea quæ convenerant, irrita faceret) ib. j gören medh them en sämia godh \" RK 2: 4342 . niclis . . . begynte at degtinga at han ena sämia finge ib 5851 .","3) samtycke. \" meth thera sämio oc vilia stadhfäste jac thätta for:da jordhaskipte \" SD NS 1: 100 ( 1402) .","4) öfverenskommen godtgörelse el. ersättning? at lauris jacobson vpbar aff bencte pederson XI alna kumest kläde til soona ok sämia . . . for the II stenger jord FH 6: 60 ( 1469) . - Jfr fränd-, magh-, mis-, o-, vin-sämia samt sämi, "],"f":["sämmia )","sämiu bref","sämiu man , "]},{"a":"sämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sammanhålla, hålla i styr. siälin hawer enkte wald at sämia them (de fyra elementens krafer), vtan äre henne olydhoghe MB 1: 131 . ","2) sämjas, vara ense, komma öfver ens. opersonl. med dat. them samde wel RK 1: 1229 . wil han myno radhe höra oss kulle fulwel sämya badhom ib 3400 . \" twem älskoghom sämber äkke enstadh vara (duo amores terreni se in unum non copatiuntur) \" Su 389 .. ","3) enas, blifva ense; öfverenskomma. vm ärwþis mannä lön hawm vi mäþ iþär swa sampt SD 5: 637 ( 1347) . MP 1: 77 . \" samde mz thöm af dagh päning \" ib 2: 47 . - opersonl. med dat. swa som ider sämber swa maghen i göra RK 1: 381 . \" dömpde jak for:ne sämie ok forlikelse stadugh ok fast äpter thy them her om sämpde pa badhe sydhor \" FH 3: 116¨ ( 1448). ","4) öfverensstämma. \" nar gerningin sämbir (concordat) mz ordhomin \" Bir 1: 273 . \" thera akt oc vili samdo ey (discordabant) mz gerningom \" ib 2: 147 . suaradhe . . . thz ey sänna (för sämia) mz scriptinne at gudh gik bort fran renliues människiom ib 3: 206. - opersonl. med dat. han swaradhe thera sidhum ok sinom sidhum ey sämia Bil 695 . ","1) sämjas, förlikas, komma öfver ens. infödde män skulu ey sämia sik mz vtlänningom Bir 3: 333 . \" thu äst mykit othologhir thy kan thu thik ey sämia at (sannolikt för ok) byggia mz os (concordare et colabitare nobiscum) \" ib 1: 222 . \" wij wille oss ey mz honum sämya \" RK 3: (sista forts.) 5552 . - sämjas, förlikas, låta förena sig. huru skuld . . . hymerikis älskoghe sämia sik (sociabitur) mz iordzlikom Su 389 .","2) enas, blifva ense, komma öfver ens. at han matte späkia thera (Israeliternas) delo, än the willo ey sämia sik ower stadhin (d. v. s. stället för tempelbyggnad) MB 1: 485 . \" sik at sämiä baþe vm värio oc fällo \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). sämdo the sik thy at the sculdo alle bidhia til gudh KL 30 . ","3) sämjas, öfvrensstämma. manzsins vili ok min sämia sik ey Bir 2: 308 . \" skal thin siäl . . . swa länge pröfwas ok rensas j likamnom. at siä´lin ok likamin sämia sik wäl owir eno (in unum cocordant) \" ib 1: 102 . \" swa at hwghin sämi sik (concordet) mz thwngonne \" Ber 139 . - refl. sämia,s sämja,s förlikas, komma öfverns. ey kunno tw genuerdogh thing sämias (conveniant) i eno kari Bir 2: 196 . ","1) sämja,s komma öfverens, förlikas. opersonl. med dat. el. ack. riken sämber thess bäther aa rK 1: 389. formannomen sampdo (för -e) ey badhom aa ib 2026 .","2) åsämjas, komma öfverens, blifva ense. opersonl. med dat. them sampdo (för -e) ey wäl a badhom RK 1: 2884 . \" swa sampde them allom brödrom aa \" ib 543 . \" j westergöland staddis thz swa som rikisins men sampde allum aa \" ib 779 . - Jfr asämia. sämia upa, ","1) sämjas, komma öfverns, förlikas. opersonl. med dat. them sampde ey wel vpa RK 1: 361 . ","2) åsämjas, komma öfverens, blifva ense. lopersonl. med dat. vm han ville ther vnder gaa som them haffdo (för -e) allom sampt vpa RK 1: 2841 . Jfr upa sämia. - Jfr for-, mis-, o-, um-sämia samt atsämias."],"f":["sämber . ","sampde . ","sämde . ","sämpde . ","sempdä HelsL Ä 2: pr. part. pret. samder: samd MELL Eghn 35 i var. n. sampt),","sämia sik , ","sämia a , "]},{"a":"sämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) samdräkt, endräkt, enighet, sämja. . . wi haffwm splatith . . . warth rätha fädherna . . . sona jönissason . . for ghodha sempia . . . FMU 1: 480 ( 1399) . . . . stadfästa the ärande som kwnne koma rikene til sämia och bestandh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. tha wexte jak (ɔ: djävulen) swa tyokkir ath iak jundhe ey koma genom thera (ɔ munkarnas) dör, ffore thera kärlek sämpmyo ok lydhno ther the nw haffua, a mothe the delo ok kiiff som the ther förra inne haffdo hafft MP 5: 81 . Upp Lagmansdomb 32 (1490) (se under 2). 2) överenskommelse. thenne forscreffna stadgan oc sämian wiliom wy, at j obrvthelige halden Svartb 69 (1345?). medh sämio eller sornum eedhj SD 8: 74 (1361, avskr.) . \" thätta berette mik biskopin, kärkane met honum ok godhe gamble lekmän, som met hofthe warit, tha thässe sämpyan giordhis FMu 1: 350 (1374). käre niels sigfridzson til eric nielson j gränby om ena sämio som girod war them j mellom j swa matto at . . . tha gaff förnempde eric. iiij marc niels sifridzson til sämio oc weänskaps hulkin sämio han wilde jcke nw länger at halda \" Uppl Lagmansdomb 32 ( 1490) . at the sämian matte bliffua som hon til förende warid haffuer ib. - överenskommelse rörande beloppet av den årliga skatten. Jfr Sdw 2: 1312. - uppgörelse, förlikning. tesse varo när then tiidh her hinrik törn och rauidh giordhe een forlikilse och ena sämio mellom sin om twa gardha ATb 1: 324 ( 1470) . \" dhee stadfäste och samtychte för:de sämbd och semio medh råår \" FMU 5: 322 (1491, avskr.) . ib. - medverkan vid överenskommelse el. förlikning. war thetta maal giort ok änth med vinskap ok kärlik ok med inga andra sämia (inga andra personers medverkan till förlikningen) VgFornmt I 2: 52 (1482). ","3) samtycke. \" at iäk gifwit hafwir klostreno .. . . atta örtogh land jordh . . . mz wilia oc beradhno modhe mz sämie oc samthykkio wina oc frända \" NMU 1: 76 ( 1390) . at . . . wi skipthom waro fädhärne . . . medh bäggia waro sämmyo JämtlDipl 140 ( 1346) .","4) överenskommen avgift, gottgörelse el. ersättning. särsk. om fast årlig avgift i reda penningar ss avlösning för skatt, tione o. s. v. in natura. Jfr J E. Almquist, Hist. Tidskr. 1920 s. 52. at i saadana sämio ok tionde gärd wtöra skulin Svvartb 70 (1345?) . . . före huilka arff jak fullelica opburit haffuer ena sämio, swa at mik allaledis väl atnögher SD NS 3: 345 ( 1418) . \" om ider sämio ok stadgha som j aarlige vpbärende ok wtgiffuande ären j tyonde gärdh ok andre andelige acht \" Svartb 532 ( 1477) . - Jfr fridh- (Sdw 1: 336), fäghin-, gran-, hör- (Sdw 1: 575), mis-, o-, vakun-, vin-sämia."],"f":["sämmya . ","semia . sämpya: sämpyan FMU 1: 350 ( 1374) . ","sämpmyo MP 5: 81 . ","sempia FMU 1: 480 ( 1399) . Jfr Sdw 2: 1312),","*sämiu pänningar , ","*sämiu smör","semie- )"]},{"a":"sämiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr missämiare."],"f":[]},{"a":"sämiskmakare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sämskmakare."],"f":[]},{"a":"sämka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sämska, sämskare."],"f":["*sämkare"]},{"a":"sämska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sämska, sämskgarva. \" the skattadhe . . . ii semkath skin for en öre \" ATb 2: 283 ( 1486) ."],"f":[]},{"a":"sämskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lauris sämkäre \" ATb 1: 305 ( 1469) . clemit semskare STb 1: 107 (1477). ib 146 ( 1478) , 2: 92 (1485), 215 (1487), 263 (1488), 611 (1492), 3: 270 (1496), 4: 26 (1504), 65 (1505). ATb 3: 340 ( 1524) ."],"f":["semskare . ","semskere . ","sämkäre ATb 1: 305 ( 1469) ), "]},{"a":"sämskmakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sämskmakare, sämskgarvare. ss tillnamn. hinrik semschmakare KTb 153 (1437-38). oleff semes[k]maker Skotteb 78 (1461-62). per semesmaker ib 305 (1468-69)."],"f":["semscha- . ","semes [k]-. -maker)"]},{"a":"sämskskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sämskinn. \" ii sem skin \" JTb 35 ( 1462) . \" tesse skattadhe sämsk skin aath olaf hedhmansons hustrv \" ATb 1: l300 (1468)."],"f":["sem skin )"]},{"a":"sän","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på en gång, på samma gång, samtidigt. komma j gen alla sän RK 1: (sfgn) s. 182 . Jfr i sän under i samt sänder, äfvensom sänz."],"f":[]},{"a":"sända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sända. magnus mädh guz nadh kununger swerikis, norigh oc scane sänder allom them ther thätta breff hjörä äller seyä ewerthälikä helso mädh gudh SD 8: 36 ( 1361) . allum þöm þätta breef höra häldhyr see sändyr jakk . . . heelso medh varum härra ib 46 ( 1361) . allom mannom them som thetta breff höra älla se, sända henrich prooster ii iemtalande, olawer saluasson och swenunger laghman helso medh gudhi JämtlDipl 143 ( 1391) . ib 144 ( 1392) . skal k . . . sända tre aff radedh . . . hwart ar til möte G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. 6) låta komma, bringa. - driva, störta. Jfr Sdw 2: 1312. "],"f":["-ir . ","-de )","*sända fram , sända fram, leverera. sender han (ɔ prästen i brudens hemsocken) ej fram loge och lius, lfå thå ej utan halfva vigningapeninger, och halfva then klerker, ther hon vigdes Hist Handl V I I I 1: 67 (1514), nyarea avskr.). - abs. saa sende oc fram til samme hielp nogre herede aff smaland som wist oc tweta HSH 14: 44 (1524?, Brask). ","sända in , sända in. ATb 1: 289 ( 1468) . Jfr insända. ","sända ivir , sända över. tycker mik radh wara, ath i sendhe nagoth folk ower igen in til ölandh BSH 5: 157 (1507, H. Gadh) . ib 346 (1509, d:o). Jfr ivirsända.","*sända up , sända upp. BS 5: 272 (1508, H. Gadh) . " aff sten brawidsons stempan sendis nogre böndher op til idher " ib 347 (1509, d:o). Jfr upsända. ","sända ut , 2) avlägsna, driva bort. for thy fulbordoghir kärlekir säthir ällir sändhir wt (foras mittit) räddoghan SpV 536 . - Jfra af-, ater-, fore-, fram-, hit-, nidher-, til-, unt-, (äv. Sdw 2: 831) sända."]},{"a":"sända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sända, låta (en person) gå (till en person el. ett sätlle), låta (ngn) i ett ärende begifva sig (nyanstädes); låta (en sakt) föras el. bringas (till en person el. ett ställe). eg. och bildl. senth os thine ängle MD 44 . \" sändher iak thik min disciupulum \" Bil 232 . \" sändhe han en scrifuare til war herra \" ib. \" constantinus sände . . . sina godha mä´n gen siuluestro \" ib 566 . \" sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars \" SD 5: 479 (1345, nyare afskkr.). at sändä til þessä staþa här näfnäs et buþ med varo offre ib 566 ( 1346) . han sahþe . . . sika vara diäwl . . . ok þit sändan a luciferi vägna Bu 8 . \" han sände sina discipulos viþa vm väruldena prädica \" ib 99 . \" at fulkoma alt thz jak är sändher til \" Bil 232 . \" sende os ihesus christus at wisa thik tha keldo som thik skal thwa renan \" ib 566 . \" han wil ey annan fore sik sända \" Al 1865 . \" tha konungen them fra sik senne alt halland böd han them brenne \" RK 2: 8775 . \" jacobus sende hanum sin swetta duk \" Bil 163 . \" bref the som teridacius hafdhe honom sänt \" Gr 311 . \" at sända swa dyran kost j swa fulo kari \" KL 87 . \" tyberius . . . sände budh offuir haff til pylatum \" Bil 301 . \" magnus . . . sändir allum þeem þässi bref seä ok hörä gudzrotens qwädiu \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" hon sände hanom försto pröuelse \" Bu 145 . \" sände jak världinne mins mundz ordh mz thik \" Bir 3: 187 . \" han wil sända mz them ängla ledho \" MB 1: 349 . ","2) sända, skicka, skicka bud. domicianus kunugar sände iui haf äpte hanom Bu 149 . \" sent epte siluestrum paua \" Bil 566 . \" sänd . . . til ioppem ok kalla petru \" KL 151 . \" sände balac konunge til balaam affgudha prophetam mz thässo budhskap \" MB 1: 412 . \" härskaps mästeren oc persara domara . . . sända til thik oc sighia \" Gr 261 . ","3) gifva (från sig), låta utgå. thz hiwlit lop sua snart vm kringh at thz sände af sik sua stora eldz gnistor . . . som annar nyston Pa 18 . ","4) låta komma, sätta. sändande (mittens) hand til adhriti Ber 70 . ","5) sända, låta komma, låta drabba. haffuer iac aff honom thette fortient thine hemd offuer mik sent RK 2: 3603 .","6) låta komma, bringa. sända til dödha, bringa om lifvet. thu . . . haffuer mykit ilt giort tinom frendom. fredrik oc renblad, sent tw (sendir þu) till döde Di 181 . ","7) bringa, gifva riktning el. stämning åt? han (Gud) ma väl hänna hiärta vända ok hona mik til godho at sända Iv 1049 . ","1) sända bort. annan thera sände han bort i landzskap thz som hetir sirida Gr 266 . ","2) låta fara. sänt bort (omitte) sorghen Ber 41 . ","3) utdrifva. \" fwlkommen kärleker sände bort (foras mittit)) räddoghan \" Ber 11 . ib 13 . - Jfr bort sända. "],"f":["sänt MP 1: 230 ; Iv 2032, Ber 41 . ","sent Bil 566 ; RK 2: 3603 . ","senth MD 44 . ","sända sik , kasta sig. petrus . . . sände (misist) sik i hafwet MP 2: 27 .","sända ater , sända tillbaka, sanctus petrus sände sin staf atar mäþ hanom Bu 101 . " sänt hänne ater sit fingergul " Iv 2032 . ","sända bort , ","sända in , sända in. gästren . . . sände in ansuar Bu 145 . Jfr insända. ","sända ut , "]},{"a":"sändebudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" huaria handa hälstz dröffuilse tik tilkomber, weth thz at the äro . . . gudz sändabodh \" Su 170 . LfK 34 ."],"f":["sändabudh Ansg 255 . ","sändebodh BSH 3: 9 (1449, samt. afskr.) ; LfK 34 . ","sändebod: -boden Di 25 . ","sändabodh Su 170 . ","sändhabodh: -bodhet Lg 219 . ","sändhbod: -bodet ib. ","sändbodh BSH 5: 82 ( 1506) ), "]},{"a":"sändebudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. sändebud, budbärare, person som sändes med ett budskap el. uppdrag. missaticus ci sändebudh GU C 20 (hand 2) s. 147. at . . . clostersens syslomän oc sändabudh . .. magho frij ohindrade oc saaklöse . . . kpa till clostersens chost oc vppehelddhe alla handa ethande wara Priv o skyddsbr 181 ( 1442) . vtan han (ɔ konungen) sielff eller hans radh eller merkelige sändebudh fara genom landedh j rikesens ärande G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. kom bothwijdh . . . vppa radzstuen medh sine fulmechtighe hustrues sendabodh och syskonabarn SJ 2: 104 ( 1487) . omsidhe bodhade thz hymerikis sändhabot, gabriel helsandhe JMÖ 136 . \" gaffs legatens sendebud ij mark \" Stock Skb 81 (1518-19). tacke wij iders nade (ɔ drottning Elisabeth) . . . fför wore metbröder oc sendebudt . . . ider nade wel wnfongade STb 5: 353 (1521, Kop). Jfr frids sändebudh och sändninga budh. "],"f":["sändabudh Priv o skyddsbr 181 ( 1442)","sendabodh SJ 2: 104 ( 1487) . ","sendebud Stock Skb 81 (1518-19). senebudt STb 5: 353 (1521, Kop)), ","*sändebuds gardher? se sändebuds gudh.","*sändebuds gudh , "]},{"a":"sändebudhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sändebudh. o sancte johannes baptista . . gudz sendebudhi SvB 413 (omkr. 1500)."],"f":["sende- )"]},{"a":"sändebuþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sändebudh. gvz ängel kom een dagh tel ioakim . . . ok sagþe sik wara guz sändebuþa at hans böne . . . waro guþi töka Bu 4 . \" wardher os at iordhin opnar sik vnder thera fotom . . . tha är iak sander gudz sändabudhi \" MB 1: 405 . \" sändebudhin talar fore bordhe oc sigher swa jak äter ey mat her i dagh för än iak hawer talath mi t ärinde \" ib 205 . \" sände han ärlica sendebudha til hans \" Bil 849 . \" sände han sin sundebudha til mik lätande mik vndrista sin vilia \" Bir 1: 330 iak swaradhe swa sändebudhanom ib. \" thw sände mik opta suasom thit sändebudha (för thin sändebudha el. thit sändebudh) til gudh \" ib 3: 83 . \" sändebudhane som breffwin bära \" ib 2: 143 . \" þän dagin koma sändeboþan (för -ane) \" ib 4: (Avt) 182 . \" at kunungur ok höfdinge skal hedhra ok ära sendebudha \" KS 59 (148, 65) . Bil 355 . MB 1: 204, 206, 412, 413, 2: 394 . Bir 28, 3: 464 . Al 8368 . - bildl. saa han sins döz sendebudha: thulkan fughil som han saa fordhom jfwir sit hofwodh sitia Bil 112 ."],"f":["sändabudhi MB 1: 405 . ","sändeboþi: -an Bir 4: (Avt) 182), "]},{"a":"sändeman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = sändebudh. MB 1: (Cod. B) 547 . Di 25 ."],"f":["sändi- VGL I R 1: pr. sänib II R 1), "]},{"a":"sändemärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intersignum mi quod est inter duo signa vel signum quod est inter aliquis sicut aliquid solet mitti de vno [loco] in alium causa signi et noticei sände merka GU C l20 (hand 2) s. 38."],"f":[]},{"a":"sänder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på en gång, på samma gång, samtidigt. han varþ . . . bunden mz þrem iarnom sändar Bu 175 . Bil 253 . Iv 2684 . \" the hogga ok bita mz sina tänder twa män äller thre dödha sänder \" Al 4448 . wansamt är badhe saman älska gudh ok wärldena thy at hwart thera kan ey sändher (simul) älskas Ber 27 . \" them walde thän hälgha ande badha sändher apostolos \" Bil 295 . \" the pintos badhe een dagh at the skuldo badhe sändir koma til bhristum \" KL 177 . Bir 2: 72 . \" dör bodhe sändher hustru ok bondhe \" SO 27 . \" the sullo . . . badhe sänder thiäna \" Fl 1358 . Iv 4949 . RK 1: 3712, 3869 . \" en timbre man . . . fik badhe sändher falla oc santum marchum til hiälpa calla \" Bil 254 . \" fik frun som blind var baþe sändar seia himins lius ok lik upflutit \" Bu 532 . \" vansampt är nakrom badhe sindir älska gudh oc världinna \" Bir 2: 43. han skulle baadhe sändir vardha kesar ok pafwe ib 3: 189 . Ber 26 . palladia . . . stodh vp . . . badhe sänder aff sympne vakin ok hel aff allom wärk Bil 290 . \" han saa wm naat gönum vindögha skinande himna lius oc alla wäruldena sändher j liusen (subito . . . totus mundus velut sub uno solis radio collectus ante occulus ejus adductus est) \" ib 698 . \" ey min son bliuande j licammanom vmuände alt judha landit sändir \" Bir 2: 151. Su 413 . \" hans akt sigher iak alla sänder \" Al 147 . the ropa a mwren alle sänder ib 1773 . \" thädhan foro the alle sänder \" RK 1: 20454 \" ängla skapadhe han swa alla sänder, at ängin öktis aff androm \" MB 1: 111 . vplypto the alle sändär sinä röst KL 138 . \" valdus thri paua alle sender \" Bil 774 . \" swa skal hwar en och alla sändher dömas \" Ber 204 . \" fatighx manz thingh koma ey aal sändir \" GO 599 . \" all thing varo skapdh först j ophofw- eno j atskildom timon än tho at the varo al sändir j guddomsins näruarw \" Bir 2: 298 . ib 4: 34 . VKR 78 . alt war sänder at solen gik owr iordhina oc lot gik i segor MB 1: 194 . ib 317 . Bil 831 . \" alt var sändar. andreas baþ sina böna tel guz. ok suennen lifþe \" Bu 137 . ib 151 . \" þät var alt sändar talat ok giort \" ib 500 . hänne son . . . wardh alt sändher cristin ok kloster man Bil 344 . - på samma gång (som), samtidigt (med), til samman, med). gudh skapadhe alla siäla sänder mz änglum MB 1: 76 . - i sänder. en sändir Lg 70 . - sänder at, just som. vthan alla sott faller folket nider alt sender at thet är helbrögda oc döör vthen allan redzskap SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). Jfr i sänder under i samt sän, ävensom sänz."],"f":["sindir Bir 2: 43),"]},{"a":"sänder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["på en gång, på samma gång, samtidigt. - i sänder, d.s. ingan skipa i sendher pa bron vthan i läst aff hwart skipp STb 1: 438 (1460, Burspr). Jfr i sänder under i. - alt sänder, just som. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 2342. alt sänder gudz man sompandhe, kom gudz ängil for han Bil 845 . - alt sänder at, d. s. vthan alla sott faller folket nider alt sender at thet är helbrögda oc döör vthen allan redzskap SD 6: 156 (1349?) avskr.). - . . . vi äre alle plictoge holle ord ac dektingen ey tess sender (för sidher) at oss ingen holss HSH 14: l25 (1525, Brask)."],"f":[]},{"a":"sändesven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= sändebudh. thz (brefvet) fördho darij sände swena Al 2993 ."],"f":[]},{"a":"sändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr insändilse."],"f":[]},{"a":"sändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr in-, nidher-, ut-sändilse."],"f":[]},{"a":"sänding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brev? \" alle böker, rekinscap, scriffter, sendinger, lytet eldler mykit, vare sich hwad tet kunne ware, sculle alt thera mellen dödh ware, hwar the finnes kunne STb 3: 178 (1494). Jfr sändning. \""],"f":["sendinger ) , "]},{"a":"sänding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr besänding."],"f":["sändinga budh","sendinge- . ","sendinge bod),"]},{"a":"sändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*sändninga bref","senninge- )","sändninga budh (sendige-. sseningha-. seninge-. sennynge-. -bud-bod), ","*sändninga gods","senninga- )"]},{"a":"sändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sändning, sändande. \" thäs hälgha anda sändning \" Bo 250 . \" thy haffwer mässan mampnit missa l missio, som tydher sänningh, at gudh fadher nidhersändir siin hälgasta son j hwario mässo \" Su 301 . ","2) sändning, det som sändes, gåfva (af matvaror). riddarin gladdis ok aat . . . ok wiste tho ey hwadhan sändniningin kom KL 76 . \" tholik war thin sänningh som thith fä draap (missio fit talis tua cedes vt pecualis) \" GO 528 . ib 290 . Jfr hedhers sändning."],"f":["sänningh GO 528 ; Su 301 . sannidh (skriffel; af en mycket senare hand ändradt till sännidh; i kanten sänning, äfven af mycket senare hand) GO 290 ), ","sändninga budh"]},{"a":"sändninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sändebud, utskickad. sände iacob budzskap oc sändning (mittit . . . nuntios) til sin brodher easu MB 1: 225 (kan föras till sändning, som då väl finge anses här hafva betydelsen: bud, helsning; jfr Isl. sending, orðsendning)."],"f":["-ar )"]},{"a":"säng","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäng."],"f":[]},{"a":"säng","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäng."],"f":[]},{"a":"sänga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = siängledha. Jfr Lizzie Carlsson, Vetenskapssocieteten i Lund. Årsbok 1956 s. 45 ff-, särsk. 103 ff. litem vigningapeninger, thå brudh vigis, thet är 6 skillinge, och är clärken henne plichtigh heder vette, til heders folge innan sochn och senge henne och brudhehus vige, om han thertill bidin varder Hist Handl V I I I 1: 67 (1514)."],"f":[]},{"a":"sänkebro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flotbro? sänkebron brasth RK 3: (sista forts.) 4854 ."],"f":[]},{"a":"sänkemiärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjärde som sänkes ned i vattnet (motsatt läggmjärde). Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 63. ltil ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh nooth näth reffwa. kroka. myärda lana kisthor sänke myärda wadher vhtlöpor o. s. v. PMSkr 364 ."],"f":[]},{"a":"sänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sänka, låta sjunka. mergere sänka GU C 20 (hand 2) s. 136. nw senkin idher spiwt oc stingin mz them Prosadikter (Karl M) 269 . lib 271, 272. Karl Magnus ed. Kornhall 58, 62, 64. "],"f":["sänka . ","-tel )","sänkia nidher , 1) sänak ned. waggan hon riis . . . hon sänkis nidher SkrtUppb 271 . Jfr nidhersänkia. - Jfr tilsänkia (Sdw 2: 652)."]},{"a":"sänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) sänka, låta sjunka. eg. och bildl. þ . . . sänkte farao kunung ii quaf Bu 77 . ib 514. sänctir til hafs grunda Bil 123 . ib 757 . hedhnu män . . . badhu läta casta thera ben ok sänkia jnnan secanam ib 344 . Bu 210 . \" the stora kiister, som skole senknes (för senkies) och fyllas med sten \" BSH 5: 290 ( 1508) . \" the thungasta byrdhe . . . ther siälina sänkir i fordömiilse \" Bo 94 . \" ängin läti ma os sänkia (d. v. s. komma oss att gå till grund, störta oss i förderf) \" Al 6122 . ","2) komma (mat) att sjunka el. (lätt) glida ned? piper senkier (troligen för smälter; jfr LB 7: 59 ) math j maga (vim digestivam stomachi jecorisque jwabit) LB 2: 64 . (sänckis trol. för sanckas: tha sänckis til hopa oc för öghena wancka gernigha och ordh begärilsa oc tancka MD 121 ) ","1) nedsänka, sänka ned i djupet. bildl. wrange lustin sänkir nidhir skipit at thz skulle ey koma til helsonna hampn Bir 1: 37 . - sänka, dränka. senkiä them (barnen) nidher j thenne elffuenä Va 5 . ","2) låta i grund förgås, förstöra. för än war herra sänkte nidher (subverteret) sodomam MB 1: 179 . - Jfr niþersänkia. - Jfr gen-, i gen-, in-sänkia."],"f":["sänkia sik , sänka sig, dränka sig. en riddare . . . sprang j watn ok wilde sänkia sik KL 50 . ","sänkia ater , igenfylla, sänka. for han tit som ater war sänkt RK 2: 3116 . Jfr atersänkia. ","sänkia nidher , "]},{"a":"sänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sticka, brodera. \" casulam aurifrigiatam factam opere plumario, quod qlgo dicitur sænkth \" SD 1: 656 ( 1285) . eet huwuþlin. sänkt med gul. oc hwitom pärlom, þre messusärkyä, stolæ oc handin, äru oc sänct med gull vtan pärlor ib 5: 563 ( 1346) . Lg 222 . \" j hwitum klädhum som war sänkt mz gyltum corsum ok gimstenum (cui gemmulæ aureæ et cruces erant intexteæ) \" Bil 282 . the kläde som mz silke, gull oc perlom äru redhande, ällir sänkiane Bir 5: 99 . \" i [par] par syängte laghen met kryning \" FM 76 (183, daniserande). gifuer iak til iomfrv maria altare sokn altaret III sänkta lystor FH 6: 25 ( 1451) . ib 357 ( 1449) . \" han aat mz qwinnom . . . han sömadhe oc sänkte mz them \" ST 412 . - Jfr be-, in-sänkia."],"f":["syängter: -e FM 76 (1483, daniserande)),"]},{"a":"sänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sticka, brodera. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 569. hännas kläde . . . waro alla wäghna sänkt mädh gul kronom JMPs 282. hännas kläde waro . . . alla wäghna sänkt mädh roser oc liliior ib 285 . Jfr besänkia."],"f":["-ter )"]},{"a":"sänkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr silkesänkiare."],"f":[]},{"a":"sänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr nidhersänkilse."],"f":[]},{"a":"sänkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brodering. Bir 5: 98 ."],"f":[]},{"a":"sänkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genom i vattnet nedsänkta stenar o. d. gjord afspärrning, fördämning. oloff pederson pa calmarna slot begynthe oprifwa vore sänckningher BSH 5: 364 ( 1509) . HSH 19: 70 (1505), 79 (1505)."],"f":["-ar )"]},{"a":"sänna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sämia, v."],"f":[]},{"a":"sänz","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Al 10530 . Jfr sän, sänder."],"f":[]},{"a":"säppal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? krans (till huvudprydnad). Jr B. Hesselman, Namn och bygd 40: 1 ff. Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1449, 1452."],"f":["säppe )"]},{"a":"säppal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krans. \" hon !UDDA_TECKEN?: tholumodhz dygdh) . . . prydhes mz säppal af skinanda rosom \" Su 444 ."],"f":[]},{"a":"sär","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Jfr Sdw 2: 1312."],"f":[]},{"a":"sär","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) för sig, i sär, åtskils? blanzaflor hans (Flores) syster är; the äru swa liik tho the äru sär (skilda personer? skiljaktiga, till utseendet skiljande sig från hvarandra?) Fl 905 . ","2) särskildt, hvar för sig. tha iak biudher them allom säär saman koma ij en skara Al 1212 . - enskild? skal thu han bidhia om orloff säär thz iak ma mz hans minne fölghia thik heem Al 8070 (möjl. att föra till 4). ","3) på ett sätt som innebär ett afskiljande från andra, på ett afstickande sätt, i olikhet. thu halder thina sidher säär fore alla them nw lifwande är Al 5939 . ","4) särskildt, specielt, framför allt. iak vnte . . . hänne siälfuer säär for alla the ther inne är Fl 1648 . \" konung magnus haffde han swa kär for andra riddara synderlika säär swa som han aldra bezst formatte aff alla the men ther han atte \" RK 1: 1003 . \" han war them allom iämkär älzskadhe ey en fore annan säär \" Al 4918 . ib 6550, 7713, 10002 . fore alt thz folk ij wärline är the nadher hafwa macedones säär ib 858 . \" han lot iordha porum ther rikelika fore allom säär \" ib 5412 . - särskildt, framför allt, i första rummet, i synnerhet. the syrgdho alle ij hans här iw macedones först ok säär Al 2560 . särskildt, specielt, enkannerligen, i synnerhet? the hafdho haar a kroppin säär hafdho haar a alt lifwith mädher skapath som andra strwz fiädher Al 5592 ."],"f":["säär )"]},{"a":"särdelis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. L. A) adv. 1) särskilt, för sig, för sig själ.v loto tessa men oc folk . . . wp thera godz oc äghor . . . met fastum oc landzlaghum, oc serdelis huart thera widhsigh fore tolkit werd her epter fölger Svartb 174 ( 1380) . hwar steen serdelis war wörder före viii (8) swenska mark Fornvännen 1956 s. 101 (1454, avskr.). tywrana hallas särdelis fran könar j twa manada PMskr 218. utgiffuit . . . symon skredere serdeles j marc mindre än femtigi Stock Skb 77 (1518-19). ","4) särskilt, speciellt, i synnerhet, framföra allt. humus mi jordh och serdelis waath jordh GU C 20 (hand 2) s. 2. här . . . sighx aff människiom almänth allom ok sidhan särdelis (in speciali) aff nakrom Mecht 299 . \" är högtiid aa färdom tha ringe förre oc särdelis tha prädikern är j kirkione \" ÅK 60 . B) ajd. 1) som ngn har för sig själv; särskild, egen . . . hulke messor holles skole widh ith besynnerligit rwm och serdelis altare STb 5: 305 (1513, Bil). 2) särskild, avskild, för sig själv varande. - särskild, för sig själv beräknad. skiparen är pliktogher föra ath köpmannommen vtan särdelis betalningh theras gangh klädy PMskr 14. 3) särskild, som går framför andra el. annat. thär fföre skal thu ffaa siärdhelis nadher SvB 187 (omkr. 1520). - särskild, speciell. siälffwer gudh är iomfru marie serdelis krona Mecht 150 ."],"f":["serdelis . ","serdeles . ","siärdhelis SvB 187 (omkr. 1520)),"]},{"a":"särdelis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["  L. A) adv. ","1) särskiltd, för sig, för sig själf. swa som the lätho mädhan the varo alle saman swa lät sidhan hwar särdelis Bil 879 . \" wardher adam särdelis opstanda, oc särdelsi ewa \" MB 1: 89 . han . . . later redha bordh oc skipar särdelis alla infödda män, oc widh annath bordhit sdina brödher ib 246 . \" han . . . löne serdelis hwariom thera \" VKR 32 . \" göri serdelis räkinscap aff hwario thy widh sik \" ib 40 (serdelis kan här föras till B 2). giwum wi klostrenu . . . all var goþz. oc hwart þerrä särdelis SD 5: 562 ( 1346) . \" alla thässa . . . articulos ok hwar thera särdelis wm sik lofuar jac . . . fasta . . . athalda ib \" NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). på ett särskildt sätt. än tho at wi thänkiom han !UDDA_TECKEN?: waar hera) wara särdelis witran, särdelsi godhan, oc särdelis wäldogha, tha är tho alt et mz honum MB 1: 78 . ","2) i afsändring, i afskildhet, på afstånnd, i olikhet. thu hafwr thit lifwrne wilt särdelis fra alle wärline skilt Al 5938 . ","3) på ett sätt som innebär ett undantag, på ett särskildt el. specielt sätt, särskildt, specielt. vtan särdelse han nyute konungs naþ SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). vtan han nyute särdeles konungs naþ ib. \" vtan hna nyte särdelis wor naad at \" MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 62. EG 66, 67 . ","4) särskildt, specielt, i synnerhet, framrör allt. länge siþan rom var cristet hiäldo þe cristne varo heþna hoghtiþis siþi ok särdelses hänna högtiþ Bu 9 . \" j aduentinne . . . faste hwar eptir confessoris genralis . . . raadh. serdelsi the som taka wilia ihesu christi lichama \" VKR 16 . \" at thu ey blygdhis at bhadhueta odödhelicom varom gudhom oc särdelis gudhunne arthemidi \" Gr 274 . KL 374 . Bir 2: 258, 3: 268 hon hafdhe thry ond thing särdeles ib 68 . var särdelse (præcipue) atuaktol vm fatikt folk ib 2: 335 .","5) företrädesvis hälst. tag en swinalort serdelis af een wilbasse LB 7: 236 . B) adj. ","1) som ngn har för sig själf; särskild, egen. konungin andwordhe ey sina doma älla styrsl them som han vet vara girugha ällir älska sina särdelsi fordela Bir 3: 308 . \" ögxstenin hawer ängin särdelis lit (Cod. B särlikin 534) \" MB 1: 80 . \" hafdhe thenne attunda daghin thera äpt ersta häghtidhinna särdelis nampn \" ib 498 . ","2) särskild, afskild, för sig själf varande. wara . . . i särdelis stadh som paradiis är MB 1: 125 . \" lät hanum faa särdeels (Bil särlikt 582) herbärghe \" Lg 1027 . särskild, afskild, skiljande sig från andra el. det som tillhör andra. är mantzins hugher swa skipadher, at han aktar minna almännelik thing, oc the som ängin skälnath hawa aff ängom androm almännelikom thingom, oc the thing, som nakra särdelis sömpda bonath hawa, them vndra mantzsins hugher, oc aktar them meer MB 1: 483 . \" wiisa sinom swenom särdelsi tokt oc höwitzsko \" ib. \" wille . . . war herra hawa särdelis hws, olikt andra manna hwsom, oc särdelis kar oc bonath i sino hwse, oc särdelis thiänista män, oc särdelis tima ib. \" ib 482 . \" särdelis lifwerne hafwer thu häghnath \" Al 5936 . ","3) särskild, som går framför andra el. annat. then särdelsi hedher är iak skyldogher hälghom prophetom oc apostolom, at tro for thy thera ordhom at the sagdho swa, en allom androm epter them är iak swa mykith skodogher tro som the pröwa MB 1: 49 . - särskild, speciel. vtan the skäl som dyonisius giwer almännelika . . . tha hittas annor särdelis skäl MB 1: 445 . \" ower diwr oc fughla oc fiska hafdhe han !UDDA_TECKEN?: mannin) särdelis skipilse \" ib 100 . \" är gudh mz särdelis nahdom i thenna stadh \" ib 219 . ib 117 . Lg 813 . - synnerlig, i första rummet (varande ngt), i speciel el. eentlig mening (varande ngt). warfrv fördhis tha hon war dödh til himerikis, som är särdelis gudz hws MB 1: 407 . Jfr särleþis."],"f":["särdeles . ","särdeels Lg 1027),"]},{"a":"säre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bloþ-, ful-, hovuþ-, hul-, kiötsäre."],"f":[]},{"a":"säre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår. \" tha sinthe laris . . . och eskil . . . olaf werkmestare eth fwlth säre j armin som en diäkne giorde honom \" ATb 2: 262 . Jfr fulsäre."],"f":[]},{"a":"särker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) klädesplagg som betäcker kroppens öfvre del; skjort. Jfr mässo särker. ","2) särsk, klädesplagg som af qvinnor bäres närmast kroppen. thu hafdhe . . . särk ok kiortil skoo ok mantul Bir 1: 19 . \" särkin är näst kötteno ib. siw serkia aff smat läript \" Bil 902 . \" tok en kona . . . alla särkiana \" ib. \" aff silke een särk hon hafdhe op a \" Fr 2003 . \" hon hafdhe ther ey flere klädhe til . . . än een rifwin särk op a sit liiff \" Iv 3263 . dotthor faar gärna i modhors särk GO 346 . ib 1101 ."],"f":["-iar )"]},{"a":"särker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) särk. patriarchen gaff honum (ɔ Karl Magnus) . . . aff särke iomfru marie som hon hafdhe näst Sik Prosadikter (Karl M) 252 . Karl Magnus ed. Kornhall 10. item stall ingegärdh toska en nidherdeel aff en säärk JTb 68 ( 1475) . hon war i särkkienom STb 1: 16 ( 1475) . - Jfr mässo-, qvinno-särker. "],"f":["säärk )","*särkia hul","-hooll )","*särkia läript","-lärifft )"]},{"a":"särleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Jfr särdelis."],"f":["serlithis )"]},{"a":"särlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) särskildt, för sig, ensamt. än þo at alle dagha ok höhtiþe äru hans ok af hans naþom þo hauar han noquara höghtiþ särleka af hans särlekom naþom Bu 61 . \" än tho hwarro at the waro badhe dräpne en dagh petru ok paulus: tha skipadhe tho sanctus gregorius paue: at thäs daghs höghtidh wara (för ware) särlica sancti petri oc näste daghin sancti pauli Bl 110. - särskildt, för sig, hvar för sig. witadhe hon särligha hwars thera hws \" Lg 3: 255 . ","2) särskilt, specielt, i synnerhet, framför allt. kuna gialle all bruth siin sum madher, oc särlica þe a lijf ganga SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). ib 466 (1335, nyare afskr.), 467 5: 377 (1344, nyare afskr.), 378. Bir 1: 391 . \" hwar troin siäl. oc särlica (maxime) renlifwis människia \" Bo 6 . \" siþan hon kom tel sin alddar ok särleka siþan signaþ sool ihesus christus skeen ginum hänna lif: var hon eigh at eno lius sik sialue ok goþ: vtan giorþe þöm ok goþa . . . sum vm gingu mäþ hänne \" Bu 10 . \" var fru böþ hanom särleka läsa daghleca . . . en saltara salm \" ib 419 . \" the forsculla särlica höglikin lön aff gudhi som väl forsta sinom almogha \" MP 1: 26 . Bo 132 . Bir 2: 306 . ","3) åtminstone? skulde hwar troin siäl. oc särlica renlifwis människia. fran iula dagh oc til kyndilsmässo särlica (sannolikt skriffel; saltem) eet sin vm daghin sökia varafrw vidh iätuna Bo 6 . (särlica för snarlica: särlica (statim) reddhe sigh konungxsens här oc härskap mothe them MB 2: 225) - Jfr iämsärlika."],"f":["-leka . ","-ligha . särlik L.),"]},{"a":"särliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som nåpgon har för sig själf särskild, egen. ögxstenin hawer ängin särlikin lit MB 1: (Cod. B) 534 . \" fore nakat sit särlikit gagn \" Bir 3: 308 .","2) särskild, speciel. \" eufeminianus . . . . lät hanum faa särlikt herberghe \" Bil 582 . \" tel kirkian gitar hanom giort särleka höghtiþ \" Bu 51 . \" somlika iättan oc lofwan ärw allom almännelike, ok somlika särlika (specialia) \" Ber 170 . särlek lofwan ib. \" af hans särlekom naþom \" Bu 61 . KL 197 . Bir 1: 99 . \" prestena skipadhe jak hans särlica (speciales) gömara \" ib 2: 105 . ","3) speciel, intim, förtrogen. jak vtualde mik andra vini hemelicare ok särlicar MP 1: 271 . \" mz minom särlicom kompanom ätande ok drikkande \" Bir 3: 278 . \" vil iak haua nakan särlikin vin \" ib. \" sandz idhrugha ödhmiukt hulkin som mannin ledhe j gudz hiärta oc hans särlica vidhirtalan \" ib 2: 189 . - intim, förtrogen, nära, närstående. med dat. hulkin som nakrom herra är meer särlikin j älskelikhet Bir 3: 109 . ","4) framstående särskildt framstående, förnämst. ther äru manga hälga manna likama hulke som mik älskadho af allo hiärta j bland hulka min apostol thomas är särlikin VKR XIX . ","5) särskild, synnerlig. j hänne fanz särlikin dygdh Bir 2: 288 . for . . . särlican äradh kötzsins fordel ib 120 . (särlica för ärlica: vtualde hellir särlica gloriosissimam) dödhin än hatlika lifuit MP 2: 67 .)"],"f":["-ler . ","-likin Bir 3: 109 ; VKR XIX ; (f.) Bir 2: 288 ; (ack. m.) ib 3: 278 ; MB 1: (Cod. B) 534. n. -likt Bil 582 . ","-likit Bir 3: 308), "]},{"a":"särliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) särskild, speciell. \" the som haffdo offrat oc giort iomfru marie serlikare (specialia) oc andelikare tiänist \" Mecht 128 . \" han skal mz särlighe (speciali) wärdheli[g] het kwngöra mith loff offwer alla andra \" ib 309 ."],"f":["-ligher . ","serlikare ) , "]},{"a":"särlytis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"särläst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = särlästis. SD NS 1: 417 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"särläste","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["synnerligen, i synnerhet. sigiande at hustrv anna hafuer forskingrat theras fädherne oc mödherne j swerike hwlkit ey schal finnas met schälom. särleste för ty at hon huarte fäderne äller mödherne sith hauer saalt. minskat äller förythrat nokraledis oc mykit mindre therras fädherene äller möderne FH 5: 18 ( 1462) . ib 19 ."],"f":[]},{"a":"särlästis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["(KrLL i en ung hds.) särskildt, för sig. dpmom wi . . . all the for:da godz oc hwart thera särlestis ij geen til krunen SD NS 1: 433 ( 1405) . \" met alles wore oc hwarss särlestis vpenbara edhä \" FM 60 ( 1457) . BtRK 143 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"särlästis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["särskilt, för sig. ath hwar en aff them särlestis matte faa nokon eegedell Nio handl rör VKl 224 (1390)."],"f":["-lestis )"]},{"a":"särlästum","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"särþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"säs","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. sex (på tärning). senio onis sees GU C 20 s. 567 ."],"f":["sees )"]},{"a":"säs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sex, den sida på en till tärningspel begagnad tärning hvilken har sex prickar. them faller fast sees j hwart kast MD 395 . es ock sees på en therning RK 3: (Till. lom Vhr. II, red. A) 6420."],"f":["sees )"]},{"a":"sässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sässi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bänkkamrat. Jfr E. Hjärne, Namn och bygd 35: 18 f."],"f":[]},{"a":"sässi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr Sdw 2: 1312 samt sam-, soma-sät."],"f":[]},{"a":"sät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr solsät."],"f":[]},{"a":"sät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr solsät."],"f":[]},{"a":"sät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och (i bet. 3 äfven) m. (Fdan. sÄt. Mnt. set, sette. Jfr och Mnt. gesette, äfvensom Mnt. sede] ","1) lag? walerius skriuar tätta sät ath calericus satte tolken rät ath huilken man som giorde hoor . . . han skulle baadon sin ögon mista MD (S) 234 .","2) ordning, inrättning, sätt. \" alla olagher och all orett skickade iag till bätre sätt \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 257., the lagh som ware orätt them lagade iag till bätre sätt ib s. 284 . ","3) sed, sätt. \" haffw thee faath eth got sät, at thee thera siig nw som dannswena i alle motto \" BSH 5: 141 ( 1507) . agwnd haffuer mz siig en ondhen sätt hon will ey skona sin eghen ätt RK 1: (Yntre red. af LRK() s. 266. hade iag för sätt mz brotlegom hålla full skarpan .rätt ib s. 273 . \" altiid war och thz myn sätt gerna skippa hwariom lagh oc rätt \" ib 3: (sista forts.) 5831 ."],"f":["sätt )"]},{"a":"sät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fred, fredligt el. fridsamt förhållande, väsnskap. alla ilgerninga, som hindra matto godan fridh oc säät mällan gudh oc manna MB 1: 441 . \" lät han sin swäär heem til siin fara mz fridhi oc säät \" ib 327 . \" swäria the edha hwar androm ower fridh oc säät \" ib 211 . \" herrande styrkto friidh ok sät \" RK 1: 2020 . \" tha stood rikit vtan wanda mz fridh oc nade ok med säät \" ib 1280 . ","2) öfverenskommelse, aftal. siidhan laban thäktis swa wäl thässa säät MB 1: 223 . - förbund. the sworo badhe ther oc fästo säät sik i mällan MB 1: 199 . \" thotte os radhelikt at sätia stadheliak säät mällan oz mz edhom \" ib 211 . \" mz thik wil iak (d. v. s. Gud) binda säät (ponan fædus) \" ib 168 . skal iak stadhga . . . mina stadhlika säät il idher oc idhra affkämd ib 173 . ib 186 . \" mz honum skal iak halda mina säät oc lowan \" ib 188 . \" mina lowan oc säät skal iak halda widh ysaac \" ib. \" war herra . . . mintis the säät (fæderis) som han giordhe mz abraham ysaac oc iacob \" ib 280 . \" jak skal ga til sätta (inibo pactum) oc fölghia idher \" ib 354 . \" scrifwa all thässe ordh, som iak biwdher mz sät widh thik, oc widh thit folk (quibus et tecum et cum Israel pepigi fædus) ib. \" ib 464 . \" ledh them til mins hws döra, thz är sätta hws (tabernaculi fæderis) kallath \" ib 393 . \" jak giordhe sät (pepigi fÄdus) mz minom öghon at iak sculde ey tänkia a iomfru \" MP 1: 299 . Ber 82, 234 . ","3) fred, förlikning. karl scalle kesare gaff hanom sina dottor til sät Bil 758 . \" the villo haffua til säät \" RK 1: 257 . the taladho til sätta ib 3413 . \" the ganga vnder sätina \" MB 1: 228 . \" the män sum i manwättum äru mugho full wappn hawa sik til wärn, än the williä böten (för böter) biudha ok brwt sijn bäträ, tiill thäs ok (för at) the wtfäster äru ok borghadhä, sätt (för sätter ss läses i en annan afskr.) bundne ok osämio aflagdhe \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). som säät hafdhe giort mz sinom brodhir bana KL 41 . andre wpwäkkias sent til wredhe och böghias sent til sät Ber 108, - försoning. tha matte . . . enskyns offer göra syndogx mantz säät mz gudhi MB 1: 470 . han (Kristus) är propiciatorium, som thydher säät oc miskund thy at han är säät oc miskund fore wara synder ib 493 . ","4) tillfredsställande? ware thz fiärren aff warom hugh at wi wäntom änkte barn magha födhas vtan lostans sät MB 1: 111 . "],"f":["säät . ","-ir ) , ","sättargärþ , "]},{"a":"sät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. 1) lag? oppaa then tidh war eth säth j staden ath en klokka skulle ringias j skepadan tima huar quäldh och huem man fan oppaa gatuna sedan skulle strax dräpas wtan alla naader Prosadikter (Sju vise m C) 238 (möjl. att föra till 3; Sju vise m A och B ha på motsvarande ställen (s. 131, 189) sidher). 3) sed, sätt. Jfr Sdw 2: 1312. 4) sätt, vis. kan for:de myn egedell ok qwernestadh med nokrom sett ganga fran prestens bordh tha tilplichter iak mijnä arffua vedherleggia vnder prestens bordh . . . en veliande ök (o.s.v.) VgFornmt I 8-9: 96 (1450). geffuer akt pa theres (ɔ tyskarnas) keller ty at the haffue mong lempelig sätt som her ey pleges till at vinda vatn med HSH 13: 114 (1524, Brask)."],"f":["sätt . ","sett )"]},{"a":"säta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) akta på, bry sig om, rätta sig efter, följa, lyda. med dat. el. ack. ath wj skolom älska honom offuer all tingh ok lyda ok sätha hans budord MP 4: 71 . thätta budordit sätte en goder hälger abbotä ib 141. om tw wilt myna råde sättha Troj 14 . hade tw lyt oc säth hectoris rad . . . tha . . . ib 58 . \" rätta sig efter, göra till viljes. med dat. el. ack. han sätte ofmykit sinom winom ok frändom \" MP 4: 147 ."],"f":["sättha . ","sätte . ","supin . ","säth ) , "]},{"a":"säta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr solsäta."],"f":[]},{"a":"säta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr solsäta."],"f":[]},{"a":"säta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. L.","3) säte, sittplats. \" thy ware bether at folkit ij sinom gestabudhom sithe siällika (härefter möjl. ett i uteglömst) säthu ok standhe vp fran bordhe tha thet hafwer ethit ok drukkit, epte sinne nödhorp \" SkrtUppb 222 . - säte, stol, tron. aff gudhz ok jomfrw marie säto (de throno Dei et beatæ virginis) Mecht 50 . "],"f":["*sätu aker , ","sätu gardher","säto- . ","sät (h)e-. sätä-. säta-. sätie- Svartb 339 (1432?). säthia- ib), ","sätu stuva (säto-. sät(h)e-), "]},{"a":"säta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bruþsäta."],"f":[]},{"a":"säta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sätta."],"f":[]},{"a":"säta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sämja, enighet. \" the . . . skipthe i tu bäggis byanna ägho . . . medh alstinx godhom villia ok säto \" SD NS 1: 257 (1403, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"säta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. sitta på et ställe el. i en ställning der man har att passa på ngt. ","1) akta på, bry sig om, rätta sig efter, följa, lyda. med dat. el. ack. vilia sätta hwaske radhe älla budhi Bo 137 . ib 256 . \" han sätter wtlenzska radhe älla budhi \" Bo 137 . ib 256 . \" han sätter wtlenzska manna radhom \" RK 1: 3401 . ib 3924, (sfgn) s. 179, 2: 3269, 4231. wilin ij thässo budhi ey säta Al 1681 . \" ath tw mith bwth ey sätthe \" MD 170 . \" vi thorfuom lhans ordhom änkte sätta \" Iv 1602 . \" om i willin lydha och sätha mynom ordhom \" Lg 3: 135 . ib 140 . \" j sättin ey onda manna lygn \" RK 1: 756 . \" han skal äkke säta sinom eghnom sinnom älla fara äptir sinom eghnom vilia \" Bo 28 . säta skälomen ib 135 . - rätta sig efter, lyda, göra till viljes. med dat. el. ack. säter han them systrom MB 1: 344 . sätte han thöm oc giordhe som the han badho Bil 595 . vm han lydhir oc sättir thässom Bir 3: 311 . RK 1: 3402, (Albr) s. 211. the radde marsken alla thetta at han skulde konungen setta ib 2: 6279 . \" wille konungh cristiern mik sätte tolkin ordh sende han rätte ib 3: 2115. honum wille thaa ingen sätta \" ib 2845 . om han mik sätter tha faam wy honom wara syslo i hender ib 1: 2013 . - rätta sig efter, följa, vara i öfverenstämmelse med. med dat. watnith warhdr wädhreno säta Al 5827 . - lyda, vara lydig. abs. äkke vilia sätta är swa som afgudha dyrkan Bo 137 . han . . . ville swa offuer somma rettha at andre scullo tess heller sättha RK 2: 4125 . - bry sig om, höra på. med dat. el. ack. iak vil thik änkte vätta säta Iv 1123 . - bryg sig om, taga hänsyn till, fästa afseende vid. med dat. el. ack. ij thörfwin ey herra keyghe at säta Iv 145 . jak wil litith säta enne kono Al 1616 . \" konungin wille thz litet sättä \" RK 2: 790 . \" syndoghe män . . . som äkke sätta gudz vilia ok sinne helso \" Bo 122 . \" sät ängi vrsäkt, vtan tu fullelika förstånde sannind, ok af huat wilia huata giort är \" KS 26 (66, 28) . ","2) taga vara på? passa upp? skall han haffua swen som honom säther MD (S) 242 . ","3) vara att akta på el. rätta sig efter; tjena till, gagna till. med dat. tala thz sum höuist ok tarflikt är, ok nokro säte KS 24 (59, 26) . - hafva att betyda, betyda, innebära. med. med ack. mykin walmogha litith got säter Al 1482 . \" kunugen . . . giörþe cors for sino änne gen diäwls namne cristoforus vndraþe huat þolikt sätte. ok spurþe kunugen huat corsset sätte (admirabatur, cur hoc rex ageret et quidnam hujusmodi signum vellet) \" Bu 497 . hwath mon tholik dröm sätta (quid sibi vult) MB 1: 230 . theodora spurde swenana. hwat slict sätte (quidnam hoc esset) Bil 358 . ib 53, 251, 272 . \" han viste ey huath thz monde sätä \" Iv 2480 . \" han viste ey huath slikt hafdhe säta \" ib 4130 . ib 286, 1361 . \" thänkte mz sik hwath tholke dröma hawa at sätta \" MB 1: 230 . thin ordh hafua änkte at sätta Iv 586 . \" thz hafwr i morghin änkte sätta \" ib 545 . \" swa stort hafuer han (stenen) at säta (d. v. s. så stor kraft har han) \" Fr 902 . sigh thinom brodher hemelika thetta hwath thenne drykken hafwer sätta Al 9968 . \" the fengilse haffdo thz at sätta (d. v. s. orsaken till konungens fängslande var den) at the willo thera harm swa hämpna \" RK 1: 2609 .","4) vara orsaken till, vålla. med dat. el. ack. þe vndraþo dighart huat þolko sätte Bu 26 . the crisno wordo tha swa trötte j maghin wäl prowa huat thz sätte RK 1: 1755 ."],"f":["sätta . ","setta RK 2: 3260 . " settha ib 4231. ","sätt " RK 1: (Albr) s. 211),"]},{"a":"säta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sätta."],"f":[]},{"a":"säta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sittande. \" i sätu ok gångo \" KS 53 (134, 57) . ","2) vistelse. \" nar han hawir rolica säto (residentiam quteam) j sinom gardh \" Bir 3: 305 . ","3) säte, sittplats, plats. uppa the andra stoolanna och säthor TK 271 . ","4) boning. \" sidhan flutte abram sina säto (tabernaculum) \" MB 1: 180 . Jfr a-, bordh-, en-, heþers-, hus-, qvar-säta."],"f":["sätufolk , ","sätu garþer","säthogardher . ","sätagardher . ","sätegardher: -gardh Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. l287 (urk. fr. 1508); -gardhen FH 5: 84 ( 1482) . sätegarder. säthegardher. sätthegarder),","sätunämd","sätu stuva , ","sätu sven","säthe- )"]},{"a":"säta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr brudhsäta."],"f":[]},{"a":"säte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samsäte."],"f":[]},{"a":"säte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) säte, sits. \" en jomfru stodh vidh stolsins säte (sedem throni) \" Bir 3: 299 . - säte, sittplats, plats. i höxsta säteno oc mit fore bordheno sato the hälgho thre konunga Bil 916 . ey ville han . . . sitia i thy första säteno i gästabbudhomen Bo 60 . \" the wäggin som är baak wm säthin j brödhranna chor \" Bir 4: 83 . - säte, stol, tron. om Guds el. Kristi tron el. om andra troner i den himmelska härligheten. sungo swa som nyan sang fram for lambsins säte (ante sedem Dei et Agni) Bo 251 . aff vij andhom som äru j hans sätis (throni) asyn MB 2: 333 . \" hwilken som winner honom lather iak sithia mz mik j myno säte (throno) swa som iak oc wan oc sat mz mynom fadhre j hans säthe \" ib 339 . säthet var sath j hymerike oc offwir sätit sithiande (sedes posita era in cælo, et super sedem sedens) ib. rägnbugin war alt omkringh sätit ib. \" kringh om sätith varo xxiiij androm säthom (för andron el. annor säthe; in circuitu sedeis sedilia vigniti quattuor), oc paa säthen xxiiij seniores sitiande ib. aff sätheno vtgaa lywngeldha ib. \" ib 340, 341, 343, 344, 345, 351, 354, 358, 363, 364, 366, 368 . \" otalica människior sitiande j sätom \" Bir 3: 299 . \" thiänto honum som sat j sätit ib. \" KL 264 . LfK 245 . - säte, stol el. tron för regent el. biskop (påfve); regering, regent- el. biskops(påfve-)värdighet. nar dauid hafdhe thetta hört vprätte han sik ok sagdhe jak swär vm gudh at salomon skal sitia j mino säte äptir mik ok styra. ok bödh sinom thiänarom vp höghia salomonem j sin rikis säte Bir 1: 233 . \" konugxsens son opphöghdes i konungxsens säte äpther sin fadher \" Lg 219 . \" transagoras gik aff sit säte \" Al 1641 . \" margreue albrikt satte han (Bonifacius) aff säte: oc sergium a paua stol \" Bil 759 . \" tok sanctus bricius sith säte j gän \" Lg 638 . käre iak nw owir thik o minna kirkio howodh som sitir j mino säte hulkit ther iak andwardhe petro ok hans äptir komarom at sitia j thy Bir 1: 123 . thin ämbizman hulkin som sitir j thino säte ib 2: 89 . ","2) säte, residens. \" o härra þin vikarius þär sittar i þinum staþ, hafar fört sätist (sedem suam) til sin gambla staþ rom \" Bir 4: (Avt) 177. sätins (för sätisins) ko ma (för koma) til rom guþi käkis (för þäkis) ib 178 . ib 2: 89 . - boning. at the skulu äuerdhelica pinas j häluits sätom (sedibus infernalibus) Bir 3: 256. "],"f":["sätis eþer . m. L. Jfr Tamm. Uppsalastudier s. 32."]},{"a":"säte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) säte, sits. - säte, sittplats, plats. trwels smidh zacher til xl l(40) marck for lhan hinrik groffsmidh viste aff syth sethe och badh hanom stande vp och forswara sigh for then kapan, hanom tilllagd war STb 2: 454 (1490). sworo nya kemmenterana thera eedh . . . och settes tha j thera sethe ib 3: 226 ( 1495) . \" the skola koma til sätis mädh mik j hymmerike \" MP 4: 16 . - säte, stol, tron. om Guds el. Kristi tron el. om andra troner i den himmelska härligheten. wppa thy bärgheno waro thw säthe (throni), mz wnderlighe fäghrindh skinande än främste stolen ok sätith war the högxsta hälgha ok oatskilelica trefalloghetz Mecht 52 . thän andre stolen äller sätidh, war the jomfruligha modherinna ib 53 . \" tha saa hon äronna konwngh jhesum, j sino käsarligx waldhz säthe ib. \" ib 224 . SvKyrkobr (Lucid B) 229 . \" lhafua ok ther apostoj sin säthen som aff thöm scrifues j sculin sithia pa xij säthen ib 230. ib. 2) säte, residens. - boning, boplats. här äpthir händhe, at ysaac for hwnghir skuld . . . nödhgadhis at omskipta sith säthe (sedem mutare) \" SpV 377 . \" at thät sama pawasmor war fordum vij manna säthe oc nw besitit är med iij män Uppl Lagmandsdomb 21 (1490). tha wthga the (ɔ bina) försth en dagh oc ather jn latandis se thet the wilya haffwa annath säthj PMskr 299. - Jfr biskops-, filbens-, for-, gul-, härra-, högh-, mästara-, prästa-, radhmanna-, valds-, ärkebiskops(Sdw 2: 1148), äro-säte samt drozätit \" ATb 1: 82 (1458). "],"f":["sethe STb 2: 454 (1490) , 3: 226 (1495). gen. med art. sätsens Mecht 224 . ","säthe Mecht 52 . ","säthen SvKyrkobr (Lucid B) 230 . ib),","*sätis rum","sädis- )","*sätis stuva","settis- )"]},{"a":"säter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vistelseort, bostad; särsk. sommarvistelseort, fäbodsställe, säter. i ortnamn. pro mansione stenæsætyr SD 1: 665 ( 1285) . ecclesie nysæter ib 2: 7 ( 1286) . \" in villa rotasetri in ørbohulm \" ib 36 ( 1287) . \" pro curia sua biærgsætrom \" ib 68 ( 1288) . \" in birkesæter \" ib 4: 549 ( 1337) . pro decem solidis terre in villa sætrum ib 390 (1334, gammal afskr.). predictam villam sætra . . . assignamus ib. \" thäthan til byornasäter. swa thäthan rarät til norra säter \" VAH 24: 326 ( 1377) . i sätrom DD 1: 277 ( 1490) . "],"f":["sätra lapa , "]},{"a":"säter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["satureja hortensis Lin.? \" saturea stther \" LB 6: 284 . satucricia j. setther ib."],"f":["sätther . ","setther )"]},{"a":"säter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tryckt (indiskt) bomullstyg. Jfr I. Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverige I s. 74 ff., särsk. s. 81 f. Kumla kyrkas rb 2 (1420-t.). iiij alna blath säther Svartb 540 ( 1480) . \" ii höre för en alin röth sether HLG 2: 142 (1527). \""],"f":["sether )"]},{"a":"säter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) om prästgård. (Bönderna i Akkas har begärt att få egen präst, och med anledning härav förordnar biskopen i Åbo män) tiil at see, skodha och offuerwäggia om prestens sätrij j akas oc om tess tillighwr [i] aker, äng (o.s.v.) Svartb 546 ( 1483) . (möjl. istället att föra till säteri). 2) utmarksäng, skogsäng. Jfr F. Hedblom, De svenska ortnamnen på säter, särsk. s. 186 ff. . .. een skogs lloth som hetir swens sätir wpa monom j skädhä sokn . . . hwilkit sätir wi fingom aff margareta kalbytto Raperg 6/7 1385 (Österg.); jfr RP 2: 81 . en humbla gardh sunnarst i sätromen d:o 29/10 1389 (Uppl.); jfr RP 2: 175 . . . . huilkit forskriuit goz i tandallum meth hus oc jordh, aker oc ängium, skoghum oc fiskeatnum, torpum oc torpastadhum, quärnum oc quärnastadhum, tomptum oc tomptastadhum, hiordhmarkum oc vtugahum, sätrum oc skogxlutum oc allum andrum tillaghum, närby oc fiärran . . . jak . . . afhänder mik SD NS 3: 231 (1417, Söderm.). twa attonga i haquona dansona säter ib 263 (1417, Österg.) . \" ena ängh i hundawadha sätrum \" VKJ 271 (1447, Österg.) . ib 39 (Österg.). - ss senaree led i ortnamn. . . cum vno prato . . . dictos (för dicto) stuwasatir SD 3: 397 (1319, Österg.) . Jfr F. Hedblom a. a. s. 188."],"f":[]},{"a":"säter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sol-, sola-säter."],"f":[]},{"a":"säter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags fint linne el. bomullstyg. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 701; Schiller u. Lüblen, Mittelnird. Wörteb. 4: 195; Lexer, Mittelchold. Handwörteb. 2: 714; Grimm-Heyne, Wörte. 8: 2603. jnfrascripte expense facte fuerunt, racione exequiarum post . . . dominum byrgerum petersson quondam legiferum vplandie factarum . . . sæter. pro xx oris . . . item permutando, cum eodem sæter in sericum. decem et octo oe SD 4: 57 ( 1328) ."],"f":[]},{"a":"säter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr sol-, sola-säter."],"f":[]},{"a":"säterdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Tysk benämning på lördagen. hedhne män .. . kalladho försto daghin som är lögherdagher diem saturni, oc thytzske män kalla än i dagh säther dagh MB 1: 68 . Jfr nw hawer saturnus sin mästa krapt först tha lögherdagher byrias oc thy hetir han saturnus dagher a thydhisko oc dies saturni a latino ib 70 ."],"f":[]},{"a":"säteri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se under säter 1."],"f":[]},{"a":"säterstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sätervärks stokker. PMSkr 546 . "],"f":[]},{"a":"sätervärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["broderi? mällan förnämpda två pelare gik inth snöre högt uppe å grindenne tätteliga belagt medh sanctæ katharinæ beläte, huilken satt vor medh sätterverk ok all bemälat TK 269 ; jfr not. sätherwärks konsth PM XL ."],"f":["sätter- )"]},{"a":"sätervärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags tryck el. pressning (i färger) på tyg el. skinn, tryck med i stock utskurna bilder på tyg, skinn o.s.v. Jfr R. Geete, PMSkr XXX ff., I. Henschen Ingvar, Tygtryck i Sverge I s. 71 ff., särsk. s. 81 f. sätherwärk på skinnen PMskr 537. ib 538 . . . . flythiandis stämpillen jamlika alth wm kringh skinnith, äffther thet som sätherwärksens formor wthwisa, oc teslikis wmskifftandis stämplana swa som löffwen. roserna. trän. grenana äller andre figure wthkräffia j sätherwärkeno ib 539 . \" the stokana mädh hwilkom sätherwärkith görs \" ib 540 . "],"f":["*sätervärks färghan","sätherwärkis- )","*sätervärks kunnist","-konsth )","*sätervärks stokker","sätherwärkis )"]},{"a":"säthus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boningshus. \" eet säthws i soönoa \" SD 5: 558 (1346, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"säti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr boþ-, gräs-, ha-säti."],"f":[]},{"a":"sätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr niþersätia."],"f":[]},{"a":"sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) låta (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes), anvisa (ngn) plats (ngnstädes). eodem die sades töänius offuerskere fry fore tet köpith hans hustrv giort hade medh berend taschamakares hsutrv, thy hon war ey aff sin bonde set j gatabodh for salu STb 4: 11 ( 1504) . - sätta, installera. sworo nya kemmentarana thera eedh, som lthöm borde, och settes tha j thera sethe STb 3: 226 ( 1495) . - sätta, insätta (i stock el. fängelse). jncarcero . . . i mörkio stuffwo säthia GU C 20 (hand 2) s. 18. - sätia i jordh, (levande) begrava, ss straff för kvinnlig tjuv. tha skal hon vtan alla bön sätias pa sudre malm i jordene fore thet stulet är STb 1: 327 ( 1481) . - sätta, förlägga. tha satte han (ɔ Karl Magnus) äpter sik i landwärn ther landamären koma til saman swa som franz oc yspania them at göma oc wakta thässa men Prosadikter (Karl M) 265 . Karl Magnus ed. Kornhall 42, 43. - sätta, låta bosätta sig. om gud hafde scapat nyän man ok seet j paradyss SvKyrkobr (Lucid B) 148 . - sätta, sända, giva (ngn) anvisning att begiva sig (till ngn el. ngnstädes). när som stridhen görs förwaris tha ath jngen säties aff enom skikkilsom til andra PMskr 155. - part. pret. satter, bebodd. \". . . i Södermanland liggande gods, både \"sat oc ödhe\"\" RP 2: 158 ( 1389) . - 2) föra (ngn från ett ställe el. en plats). - avlägsna, skilja. tha skla han wäntha segh eth bantz breff co sätyas wthan kyrkyo PM Bref 301 (1508).","3) sätia til rätta, bringa till det som är rätt el. till rätt förhållande. hiwlikit fför ᵈᵉ iärn vi beffalthom kämbänäränä ssiätiath til rettha ATb 3: 293 ( 1515) .","4) sätta, låta sitta, låta sammanträda, förordna. for stokholms satto radhe SD NS 3: 49 (1415). tha saattom lwi xij män oppa bänkin ATb 1: 41 ( 1455) . \" tha sattis en nämpd appo bänkin, som for:da jönis skullo wäria äller fälla \" JTb 7 ( 1456) . \" kom thässe samma qwinna . . . ok kändis her for en sattan rät . . . ath . . . ib. lib 39, 40 (1463). häning(s) hwstrw . . . stoth for en satan räth \" ib 68 (1475). kom för mik och satta nämden oppå ionåkers heredz ting wälboren qwinna . . . Trolles Jb Bil 231 (1485, nyare avskr.) . - sätta, insätta, tillsätta, förordna, utse. ther lidr nw at nicolausmässo ath i skolin sätia idart rad borgomästara ok raad ATb 1: 113 ( 1459) . ricksens rådh är ey sätiandes aff them som allenest ärw rijcke PMSkr 702 (senare avskr.). 5) göra, komma el. få (ngn el. ngt) att bliva (ngt el. på ngt sätt). med två ack. av vilka den ena är ett subst. och den andra ett adj. engin säty sin hws ödhe, tha marcknade äro STb 1: 487 (1482, Burspr). 7) sätta (ngt ngnstädes), anbringa. bidher iak . . . at the sätin siin jnscigle . . . fore thetta breff Bjärka-Säby 353 ( 1370) . ib 354 ( 1371) . han hafuer ofuer lagh och räth säth konungx laass for mith häbberg FMU 4: 455 ( 1473) . . . . ffaar han jn j myn iij godz . . . och sätte laass for iij myun härberga som jach haffde warit en mysgärningins qwinna ib 458 (1476). jntercalaris . . . thz mällan sätz GU C 20 (hand 2) s. 34. jon darre verie aff s[ielf] iij:e, at han jntet laass hade seth vtan foe per jönssons dör och laass, ther per jönsson miste sith gothz wth STb 3: 92 ( 1493) . - sätta el. sticka (eld på ngt). kendes han haffue seth eldh oppa hans gardh til medh STb 3: 15 ( 1492) . garden . . som her sten sture lot sancte örien aff brenna och eldh vtj satte ib 339 ( 1497) . - sätta, flytta (ngt från ngt). sidan säth (blandningen) aff eldenom lätandis kaldna PMskr 439. 9) inlägga, inpacka? . . . ena läst jarn sät och wäghit NMU 1: 77 (391). for siäx faat fatadh jern, saat oc wäghin ib 106 ( 1428) . ATb 1: 51 ( 1455) , 106 (1459). 11) sätta, insätta, ställa (ngt som är skriftligen avfattat). framställa, framlägga, skildra, uttrycka. SpV 29 . äptir thz at thu säthir (ponis) om thz skäligha sinne wndhirgiffno kötzsins lusta, finnas manghe badhe qwinnor ok män oathskililika haffwa fallith ib 42. ib 133 . \" än tho at jak sagdhe mykit slikt samma förra, j thänna book . . . ey skal jak än läthias at säthia (ponere) här liwslikaren thz samma \" ib 385 . ib 425 . 13) föresätta, förelägga, föreskriva. sidhen skla man sighia alt thz han weet sik haffwa syndath. oc fulkompna alt thz präster honom säter SvKyrkobr 18 . - bestämma, fastställa, utfärda. konung oc rikesens radh medh almoghans samthykkio i swerige hafua sat oc skipat laghin i swerige Rydberg Tr 3: 167 (1436, avskr.) . - bestämma, avkunna. riddaren . . satte sin dom ower hona (ɔ den föregivna mörderskan) MP 4: 240 . bestämma, fastställa. fotoghen (som har att hyra ut biskopens bodar etc.) . . . säthie legona ther epther (ɔ efter bodarnas ect. skick) Arnell Brask Biᴵ 22. - bestämma, uppskatta? for thän skuld wi säthiom wara tima oppa lankt liff, ällr wart liffs daghlika tima, mäthom wi längre än the äru (quia plerunque tempora diuturne vite prolixiora metimur) SpV 432 . - fastställa, avgöra? at vy motte . . . komma her til orde at offueräe ydermere hure vy sette ware ärende Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 555 (1501). bestämma, överenskomma om (ngt), sluta (fred). han wille ath daktingan skulle göras oc fred sätias Troj 211 . Jfr 26. 14) (Sdw 2: 601 sp. 1 r. 5 felaktigt 15). sätta, sätta el. bestämma (högt el. lågt) pris på. vm gerning at sättia j ämbetomme StÄmb 32 ( 1438) . ib 35 ( 1440) , 58 (1454). jtem vij dage for barbare dach leth her morten ok pinnow wyn setthia Skotteb 375 (1461-62, Kämn). jtem aff for:de mattis x stopp most, tha the win setteda ib 383 (1462-63, d:o). ib 409 (1466-67, d:o), 416, 417, 419 (1467-68, d:o). jtem j öre fore hwete brödh gaff jak vth, tha the satto vinith ib 462 (1471-72, d:o). jtem ij öre gaff jak snorrepiil, tha han kokade, tha som lvii satthom vinith ib 464 (1471-72, d:o), loduik winman zaker vj (6) mark, ty han satte win olofflika moth lagin STb 1: 1 ( 1474) . stoop reenskt win skal sätias fore iii!UDDA_TECKEN? ( 3 1/2) örtog ib 58 ( 1476) . worto tesse goede men aff radit tilnempde at settie saltit ib 3: 458 (1499). . . . forbiuder . . . ath the ey ythermera j packara lön thage än som thet sath är ffore lest lax iij öre StÄmb 166 ( 1508) . ib 172 ( 1510) . STb 5: 281 (1520). - bestämma värde på? ey skal konunge macht haffwa nagodh mynt sätia eller forwandla vtan medh menoge rikesens radz radh j thet rike G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 62. 15) ställa, anordna, inrätta. til then tidh scholamästare igeen kome oc scholen sattes SD NS 3: 328 (1418). ath människian allan sin wilia säthi (conformet) äpther minom wilia Mecht 65 . 17) sätta, ställa, vända, rikta. thy skalt thu äkke siätia thin kärlek til werlzgooz Prosadikter (Barl) 42 . thera hierta är fult mädh värlz thankom, huru thera gärninga skulu lofuas af folke, oc thär i sätia the alla sina rätwiso Hel män 131 . 18) sätta, lämna, överlämna, anförtro. at . . . konungh hawuon . . . hafuer ii händer sat ok budhit ärlikum mannum . . . leta sannind SD 8: l178 (1362). ib 194 ( 1362) . tha giorde rawid sin lagh for the päninga . . . medh thenna ed satte han fra sig ii ortog ok xxx mark ATb 1: 100 ( 1459) . \" bonde galt satthe ena kanno i rättin for ena örtog och xi öre som hon stodh hanom til panth fore \" ib 230 ( 1465) . \" tha bödh han hem ion magnussone medh sex men xviij mark för een iordadell i dyupmyrom oc äpthir thet at ion ville them ey tagha tha satte han them til swen person nästa grannan \" ib 288 ( 1468) . hanskulle sätia i rättin ena silffskedh som enom smalenninghe tilhörde ib 2: 92 ( 1477) . STb 1: 41 ( 1475) . xxx (25) marck örtoger, som andres karlsson hade satt rettin ib 51 ( 1476) . ib 212 ( 1479) . SJ 2: 249 ( 1494) . sannelika han (ɔ Kristus) sigx haffwa hafft räddoghans anda, j thy at han haffdhe makt at säthia (ponendi) sina siäl ok athir hänne j gen taka SpV 536 . \" wiiom wi thätta her q waret sätia \" Hel män 205 . \" andro godho folke sätthe hon gardzins oc bohaxsins vmsorgh \" ib 260 . STb 5: 69 ( 1515) . them (ɔ marc) betalde the igen nw om sancte marie magdalene affton oc satte them på disken Stock Skb 300 (1519, Skip) . \" birete satte tet danarff fran sig \" STb 5: 266 ( 1520) . - lämna, överlämna, överlåta. Svartb 208 ( 1396) . wj . . . kennomps . . . oss haua sät ok wnt . . . jönis amundson . . . eth fiärdungx bool jordh j biornaby ib 212 ( 1397) . ib. laurens ok hans husfw hafua skilt l. . . sigworde, thet fornemda. goz . . . ok . .. skildhe vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe fornemde sigwordh JämtlDipl 166 ( 1 412) . SD NS 3: 103 ( 1416) . ib 305 (1418), 508 (1419). Svartb (Skokl) 295 (1422?). thet halstins hustrw modher i karliis satte skipper jenisse hustrv eth laxafiske till rentto STb 1: 47 (1476). - i sht sätta el. lämna till pant, pantsätta. the waro när olaffwe . . . tha han satte rauide i gryta om xj mark ok i kanno om xiij mark for iijᶜ iärn ATb 1: 52 ( 1456) . . . the panta som olaff mattessons hwstru hade sät per grgerson hel pant ib 58 (1456). ib 60 ( 1456) , 68, 71 (1457), 106 (1459). här fore sätte olaf larense en deel til pant ib 173 ( 1462) . . . oc han sette henne pant oc ey fullan pant ib 246 ( 1466) . \" tesse skattadhe lauirs iönsons panta som lauris hakonson hanom satthe for vij fat iärn \" ib 256 ( 1467) . . . . ena silffskedh han haffde säth hanom i panth ib 284 ( 1468) . ib 292 ( 1468) . än sette . . . jacob jngewalle lthen nedre garden til panta fore jx faat jern STb 4: 20 ( 1504) . 19) sätta, ställa, prestera. pedhir . . . sätte borgan fore sik ATb 1: 301 ( 1469) . 21) sätta, utsätta, utgiva, giva. swa sätter jak mit liff ok mina siäl j dödin fore min faar MP 4: 11 . 22) överlämna, hänskjuta. Jfr Sdw 2: 1312. . . huilke badha delana komo for oss sama dagh i sancti cristofori hws i calmarna oc satto thera saak oc bliffuo widher oss for fulmäktogha skedhismän wm all skälning oc twedrakt Rydberg Tr 3: 161 (1436, avskr.) . sattre jec thät j retthe for righens radh Arfstv 30 ( 1461) . sate iak thät j retten om honom bordhe latha thät breff fore koma ib 44 ( 1461) . ib 57 (1474-75). huilket wy satte til lnempden ib 87 ( 1451) . ib 94, 95 (1461) . . . . hulken bonda iowan satte til pedhir iönsson at kräfwia ATb 1: 272 ( 1467) . gick han (ɔ wor höffuitzman) vth fore dören och satte tet j retta fore the gode herrer STb 4: 7 ( 1504) . herom, kera herre, sette vi alt til eder ärlighet Hist. Tidskr. 1: 400 (1508). bliffwer jach slaghin, säther jac til gud, hwrw jac hawer idher tiänth BSH 5: 321 (1508, H. adh) . 24) sätta, låta försiggå, begynna, öppna. sätia ting MD 339 ; jfr 4. - a sätto thinge o. likn-, på ting lsom vederbörligen tagit sin början, under pågående ting. at jon . . . war kärdh fori mik ok lagman aa sätne thinge JämtlDipl 137 ( 1383) . thässo gawona stadhfäste iak oppa sattho laghmanz thinge NMU 1: 105 ( 1425) . Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . \" tha kom ffore migh a eth setthet tingh heijky \" FMU 5: 69 (1483, avskr.) . \" som olaff walram lyst hade thöm emellom pa ith säth tingh STb 4: 223 (1511). 25) besätta. - bildl. swa thänkiande wardher tith hiärta swa mykit thät gither sath mädh (afficatur) them dröfwilsimen \" SkrtUppb 98 . 26) inlåta sig, ingå. sagde thz ämwäll wara myket nyttogdt ath sätya j fred mz troyaner Troj 211 ; jfr 14. 27) sätta, plantera. mellan the trä som sätias, skal wara xij fota rwm Sex ekon tr 263 . tär som kaal skal sätias PMSkr 350 . 28) kasta (ankar). sidhan thet andra tilkomma skipith haffwer sath sin ankar PMSkr 62 . \" bidya the honom sätya ankar j haffnenne, äller före landith \" ib 75 . - abs. kasta ankar, ankra. gingo the til segel j skypteht ok lwpe en viku syös fran landet och satto STb 2: 466 (1490). jngen hade schul fore skyp och gotz tet orgickx . . . vtan allenast oleff hansson medh sin olydin, at han ey settie wille, tha schipperen medh köpmannen, jnnen bordz ware, hanom settie badh ib 3: 455 ( 1499) . 29) trycka. Jfr R. Geete, PMskr XXXI f. - förse (skinn) med tryckt mönster el. påtryckta färger. wil tw haffwa skinnith alth förgylth, tha maghe thet sätias mädh stokkommen PMSkr 539 . lib 540. wm swa är tw wilt haffwa them (ɔ skinnen) brokoth, tha skwla the sätias äller stamperas mädh wthskwrnom sätherwärks stokkom ib l537. ib 539 . Jfr sätervärk. - (sätta och) trycka (bok). . . . vi aktom lata prenta vid viii:c (800) breffuer pro ecclesia nostra cum tali litera som hore beate virginis vore satte aat them i lwnd HSH 13 . 116 (1524, Brask). - sätia, för sitia. sidhan satte jak tingh vppa sama dagh i fforsaby Svartb 415 ( 1445) . \" nagra aff thöm som domen sathe \" Arfstv 48 ( 1461) . ","4) sätta sig (emot), sätta sig upp (emot). med prep. (a) mot. hwat thera plict är som oskäligha säthia sik amote walino Abbedval i Vkl 93 . skedde och . . . thet nogon . . . giorde opresning eller sätte sig mot k eller rikedh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70.","6) bildl. lvila. en stwdh, wppa hwilka alt husit sik säther (columna eui tota domus iinitiltur) Mecht 130 . 7) sätia sik i landit, stig i land. ther aff wordo grescha män myket drostoge oc satthe sigh j landet epter ther jngen war som stranena waktadhe Troj 25 . - refl. sätias, 1) sätta sig. nar alla waro samman kompne, reddhis bord och brwdgummen oc bruden oc alle andre satthos til bordh JMPs 430. - sätia af, 3) avstå från? uppskuta? säther inghelundh then skanske rese aff BSH 5: 134 (1506, H. Gadh) . 4) avsätta, skilja från befattnng el. ställning. forbiudhom wj at noghor bliue länger kirkiowärende än tw aar ath slagh män tha the haua wm pascha tiidh räkenskap giort . . . tha säthis annar thera ff Gummerus Syn-stt 42 (1425, vidim. fr. 1440). o thu ffakunnoghet, fförmykidh haffwer thu betwingath alla wärldena j mang aar thär fföre . . säther iak tik aff, oc insäther j thin stadh oplysilse som är maria, thät är swa mykidh som oplyserska JMPs 57. - refl. *sätias at sik, maka åt sig, flytta på sig (för att bereda plats). . . . at larins byörnson kom in til erikx tha sade magnus ath lariinsse wäl komin faddra ok sattis ath sig wilin i sitia faddra ATb 1: 82 ( 1458) . ","2) insätta, tillsäta, förordna, utse. ta satis thenna dandemen in fo borgamester ATb 1: 4 ( 1450) . ib 5 (1452), 20 (1453), 30 (1454), 48 (1455) o. s. v.","3) insätta, överlämna, anförtro, deponera. tha sätte herre halwardhir jn i rättin 1 mark pä ᵍᵃ . . . til ath lösa then gardin i gen ATb 1: 95 ( 1458) . han skal sättia mans botenä in till magnis otter STb 1: 212 (1479). tha skulo the maalsigiande böther sätias her in rettin ib 337 ( 1482) . \" the togo swerdet vp aff gatwne och satto thet enestadz in till retto \" ib 396 ( 1482) . HLG 1: 131 (1485). sidan satte . . jöns laresson the peninge j gen stodo jn j ena kirkio Uppl Lagmansdomb 19 ( 1490) . STb 4: 14 ( 1504) . ath for nagor aar sidan, lath . . hr niels booson sätia nag ra penninga in j mina kyrkio berga . . . thil rettha, om nagot the godxz for:da hr niels booson och bänkth aronsson haffwe sigh i mellan HSH 15: 1 ( 1514) .","4) överlämna, hänskjuta. \" thermedh sattes pighanin till retto \" STb 1: 244 ( 1480) . the skulo sätias in til retto ib 405 ( 1483) . jach säther thet in til idher om han skall thet kräffwia S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 1: 17 (1504, H. Gadh). BSH 5: 116 (1506, H. Gadh) . - Jfr insätia. ","4) lämna i förvar, anförtro, deponera. the for:da päninga skal iak . . . antwardha . . . reedhlika i thera hand i enne summä ok äy annarstadz nidher at säthia äller läggia SD NS 3: 207 ( 1417) . per mortensson . . skal aname the hatter j sin betalning, som then tysken satte ned ner larens nilsson STb 5: 164 ( 1517) . - Jfr nidhersätia. ","2) sätta upp, uyppföra. . . . wil lhan sättia vp thet stora orga wyrket ST 2: 182 ( 1486) .","4) uppskjuta. \" ta setes thet (ɔ målet) vp til lasse pederson komber til swars \" ATb 1: 8 ( 1452) . ib 14 ( 1453) . edin sattis op iij radzstugu dagh ok än flere ib 35 ( 1455) . HSH 16: 90 ( 1527) . - uppskjuta, överhoppa, suspendera. thesse radzstve dage heremellom skulle ware satte op forörlig . . . skulld STb 5: 265 ( 1520) .","5) hänskjuta. \" sättes thet up tiil edher ricsens raadh \" HSH 17: 71 (1523, Brask) . 6) tillsätta, förordna, utse. at i ville setie vp VI af edre swäne oc VI af vore med eder pa benken at ranzsake thet ärende HSH 17: 71 (1523, Brask). tisdagen . . . satthe min herres nad up en heela nembd och hult socknestempne ib 15: 4 (1526? Brask). - Jfr upsätia. ","3) avlägsna, skilja. \" forbiudhom wj allom prestom fore noghrom oppehalla om paha äller säthie noghon wt aff kirkio wtan prowestens budh oc oppit breff \" Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. fr. 1440) . for thy fulbordoghir kärlekir säthir äller sändhir wt (foras mittit) räddoghan SpV 536 . - Jfr utsätia."],"f":["sättia . ","settia . ","-sätia Prosadikter (Barl) 42. ssätiath ATb 3: 293 ( 1515) . ","säter . ","säthir . sätter. pl. 1 pers. säthiom SpV 432 . sette Hist Tidskr 1: 400 (1508). refl. sätz GU C 20 (hand 2) s. 34. säties PMSkr 155 . ","säty STb 1: 487 (1482, Burspr). säthi Mecht 65 . ","säthie Arnell Brask Biᴵ 22. pl. 1 pers. sette Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 555 (1501). pl. 3 pers. sätin Bjärka-Säby 353 ( 1370) , 354 (1371). setie STb 3: 165 ( 1494) . ","säth SpV 316 ; PMskr 439. impf. satte. sätt(h)e ATb 1: 95 ( 1458) , 173 (1462), 301 (1469); FMU 4: 458 ( 1476) ; Karl Magnus ed. Kornhall 43; Hel män 260 . sett(h)e JämtlDipl 166 ( 1412) ; ATb 1: 246 ( 1466) ; STb 4: 20 (1504). pl. 1 pers. satthom Skotteb 464 (147172, Kämn). saattom ATb 1: 41 ( 1455) . ","satho ATb 1: 14 ( 1453) . 3 pers. satt(h)o Arfstv 94 ( 1461) ; STb 1: 396 (1482); Skotteb 462 (1471-72, Kämn). satt(h)e Stock Skb 300 (1519?) Skip); Troj 25 . ","sätte Arfstv 95 ( 1461) . ","settleda Skotteb 383 (1462-63, Kämn). refl. pl. 3 pers. satt(h)os ATb 1: 48 ( 1455) , 115 (1459); JMPs 430. sattis ATb 1: 20 ( 1453) , 35 (1455); HSH 16: 90 (1527, Brask) . ","satis ATb 1: 4 ( 1450) . settes STb 3: 226 (1495). setes ATb 1: 5, 8 (1452). part. pres. sätiandes PMskr 702 (senare avskr.). part. pret. satter. f. set STb 4: 11 ( 1504) . ","saat (h) NMU 1: 106 ( 1428) ; SpV 29 . sät(h) NMU 1: 77 ( 1391) ; ATb 1: 51 ( 1455) ; STb 4: 223 ( 1511) . ","setthet FMU 5: 69 (1483, avskr.) . dat. n. sätte Svartb (Skokl) 507 ( 1472) . ","sätne JämtlDipl 137 ( 1383) . ","supin . ","sat . ","satt STb 1: 51 (1476). sät(h) Svartb 208 ( 1396) , 212 (1397); ATb 1: 58 ( 1456) , 284 (1468); FMU 4: 455 ( 1473) . ","seth STb 3: 15 (1492), 92 (1493). seet SvKyrkobr (Lucid B) 148. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 21, 231 f.), ","sätia sik , 3) inlåta sig (i) giva sig (i), gripa (till). med pep. til. Jfr Sdw 2: 1312. ","*sätia bort , sätta bort, förlora (anakare). tha stthe iak eth ankar i qwika sundh bort ATb 1: 211 ( 1465) . Jfr sätia 28 samt bortsätia. ","*sätia fore , förelägga, ålägga, säther thöm fore ey koma starkare än . . . BSH 5: 20 (1504, H. Hadh) . ","sätia fram , 2) uppskjuta. sattom wi thet maalet fram SD NS 2 . 720 (1413). - draga ut på (tidrymd). thäntidh hon (ɔ Dido) bedhis til hustru aff konungenom aff libia . . . tha satte hon timan fram (paulisper distulit nuptias) nakra stwndh SpV 360 . 3) överlämna, hänskjuta. sattes thet (ɔ ärendet) fram for hans naasdhes behagh GPM 2: 33 ( 1511?) . - Jfr framsätia . . sätia in, 1) insätta (i fängelse). per . . . lot sätie en dreng jn för tywerij STb 5: 51 ( 1515) . ","sätia nidher , 3) nedstörta, avsätta. thu säther nider klarikka och officia Thomas Varningsbref 5 ( 1436) . ","sätia til , 5) tillägga, tillfoga (ngt till len framställning). jak bidher tik at thu säth här til (pone): nakot, aff hedhninga bröllopom lok hionalaghom SpV 316 . - Jfr tilsätia. ","sätia sik til , 2) inlåta sig på, med. inf. ekke säter iak ok mik annarledis til ath sta tik y moth Gers Ars 12 f. ","*sätia til baka , ","*sätia umkring , ","sätia up , 1) sätta upp, uppsätta. - framsätta. Jfr Sdw 2: 1312. - uppsätta. bildl. ok tho är thz nw ekke som war, nar hon säthir dygdhenar op mothe lastomen (virtutes vitiis opponens), ok rätthir thz wilth faar SpV 135 . ","*sätia sik up , 1) sätta sig upp (från liggande ställing). atherkom siälen til lecaman, oc han som dödher laa j sina placio. oc skwlle wth bäras til graffwena, satthen si op allom aseande JMPs 416. ","sätia up a , ställa, ordna, anordna. Jfr Sdw 2: 1312 samt pasätia. ","sätia ut , 1) utsätta, pantsäta. for swa mangä penningä som min fader thet vth til pant satte SD 8: 24 ( 1361) . te pantana som michial ok didrik sättw wt for niils hinsa ATb 1: 33 ( 1455) . ib 145 ( 1461) . at vij kwnne fa hwmble och salt gernä viil jach: sätiä wth gwl och mijn klenodä . . . swo slotyt skal bliffue bespisäth met sat och hwmble GPM 2: 272 ( 1507) . - sätta pant för sig? . . . jak erland matisson kännis meth thetta mit opna bref hawa wnt min son rona ij waxtorp soghn wt ad sätia meth sith goz ij syn fängilse Gadolin Pants Bil 266 ( 1456) . ","sätia ut af , 2) avsätta. the . . . satte vth aff thän' nidskaps fulla ok omilda priaren MP 4 . 126. o thu ilherska, alth fför länghe hafwer thu regeradh. offwer wsla mankönidh see iak säther tik wtaff JMPs 57. - Jfr ater-, ban-, be-, by-, for-, fore-, kring-, kringum-, mote-, mällom-, pant-, qvar-, qvart-, saman-, til-, undir-, unt-, vädh-, äptir-sätia, ävensom fulsätter, nysatter och besätin."]},{"a":"sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  . ","1) låta (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes), anvisa (ngn) plats (ngnstädes). barlaam kom ju for jonkarin sielfuan, väl takin ok när hanum sättir Bil 611 . \" þe leddo han tel guz mönstar ok satto han högt a mästara stol \" Bu 197 . \" swa som thu siälff aff dödh op stodh swa rees thu hona op af dödha. oc sät hona (Jungfru Maria) a thina höghro hand \" Lg 42 . skal iak . . . sätia thik vppa min arm Bir 1: 10 . samson . . . satte henne vpa sin häst Di 3 . maximinus . . . sattis j skip . . . af gudz owinum wtan ledhsaghara oc styre Bil 266 . \" tha sättä konungen falantin till bordz \" Va 46 . \" skundar nw iacob, at skipa sina konor oc siin barn, oc säter främmärst thiänista qwinnoar, oc thera sönir mz them i en skara o i annan skaran säter han liam oc henna söner oc dötter epterst säter han rachel oc iosep i sina bärzsta wärn \" MB 1: 227 . - sätta, uppsätta, upphöja (på en plats). margreue albrikt satte . . . sergium a paua stol Bil 759 . \" the sätte honum (Sten Sture) i höghsäthe \" RK 3: 1921 . - sätta, fastsätta (på stegel el. hjul). lät dacianus georgium sätia a hiul Bu 494 . Bil 538 . Bir 1: 16 . - sätta, insätta (i stock el. fängelse). satto swenana alla i en stook RK 1: 3884 . Bir 1: 15, 2: 179. the satte thöm j torn och socka RK 2: 392 . carisius . . . satte tomam i mörko hus Bu 187 . \" han hafdhe hona . . . sät j järn ok myrkahws \" Bil 743 . \" i kisto sätiäs \" SD 5: 639 ( 1347) . \" sätiäs i vars foghatä häcto ib. - sätta, insätta, förlägga. the crisne bygdo ther eth feste ok satto ther i vine ok neste \" RK 1: 150 . - sätta, ställa, uppställa, förlägga. hwilka the skikkado äller satto j försathen MB 2: 137 . at the skulo bemanna alla bärghanna vpganga ällir stigha . . . oc ther säthia syna wäktara oc väpnar ä hwar wäghana waro trangast mällan bärghen ib 149 . - sätta, låta bosätta sig. ängin frälsisman maa taka wtgiärdis böndir oc sätia wp a sit odz, vthan thöm som minna sädh hafwa än här äptir sigx GS 23 ( 1360) . - sätta, sända, gifva (ngn) anvisning att begifva sig (till ngn el. ngnstädes) han satte (sendir) sin frende till ermentrik konung. som osid het. mz xij riddara Di 169 . \" hon war tit sat till gisl \" ib. \" sattir for gisla \" Bil 300 . \" satte hans fadr han til skola \" Ansg 177 . - sätta, gifva (ngn) anvisning att egna sig åt (ngt). sätia barnit til bok Bil 775 . - ","2) föra (ngn från ett ställe el. en plats); kasta, stöta. the satto them . . . fra sadlana RK 1: 1740 . - aflägsna el. skilja (ngn) från en plats, ett ämbete el. uppdrag), afsätta. margreue albrikt satte han aff säte: oc sergium a paua stol Bil 759 ; \" jfr 1. han sätte gregorium paua aff stole \" ib 764 . \" biscopin . . . satte han aff sino ämbite \" KL 82 . Bir 2: 333 . \" thänne prestir var foghate oc sattis aff sino föghti \" ib 3: 15 . \" keysarin . . . satte han aff sino konungx rike \" ST 372 . Su 66 . \" romara satto dyoclecianum ok maximiaum fran valdom baþa \" Bu 533 . Bil 736 . ","3) sätta, bringa (i en ställning el. i ett förhållande). ware thät swa at wi jeppa j nokra skuld satten BSH 1: 195 ( 1387) . - sätia til rätta, bringa till det som är rätt el. till rätt förhållande. at þe sätin almoghän til rättä SD 5: 638 ( 1347) . han sätir til räta (inrätar el. ordnar, styrer) hws ok land äpter sin wilia ok sinne hand Al 665 . sätia landen till retta (dÄma lög; skipa rätt i landen, styra landen) Di 174 . \" en iak kan . . . säthia tik noghwt bälther til rettha (något bättre få bugt med dig) \" Lg 3: 122 . ","4) sätta, låta sitta, förordna. vm nokrä sak, som näfnd vm sattes SD 5: 605 ( 1346) . fore thässe for:ne sager sättes i dag her poo tinghet en häritznäpd BSH 4: 159 (14933). - sätta, insättta, tillsätt, foörordna, utse. xij fribornenän konungen i nempden satte täre RK 2: 9493 . \" hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konung näfnd \" SD 5: 605 ( 1346) . \" at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän \" ib 638 ( 1347) . \" kan . . . swa tyma at dan niclesson falder fra . . . þa skulu vare exequtores . . . hawa fult vald . . . at þen tiltaka oc þer i (för i staþ el. i staþen el. li hans staþ) sätyä. som þöm györ swa rät som nu är sakt \" ib 567 ( 1346) . scal konunger sätyä þem som akäränden är þwa (för twa) män ib 480 (1345, nyare afsfkr.). han . . . satte them en forman RK 1: 2764 . \" hawer han (Gud) satt ok skipat sina sisjlomän iwi alla wärildenna \" KS 63 (158, 70) . werkmestara säthia ok wälia SO 47 . - med två ack. giordhe en siwkir riddare sit testament ok satte exequtorem en annan riddara Bil 748 . \" jak satte thik ok skipadhe konungxsins gömara \" Bir 3: 462 . - med ack. och prep. til med följ. subst. alchymum sätia til högxta prest MB 2: 322 . \" ptholomeus . . . war satther til höffwidzman offwir härin \" ib 278 . BSH 5: 8 ( 1504) . Gers Frest 56 . - sätta, ställa, framställa. med ack. och prep. til med följ. subst. gudh satte hona til äfftir syn. ey ens qwinnom wtan iämwäl mannom MB 2: 145 . ","5) göra, komma el. få (ngn el. ngt) att blifva (ngt el. på ngt sätt). med två ack. af hvilka den ene är ett subst. och den andre ett adj. jac . . . kännis . . . skadhalösan satt haffua . . . inga hemingson om thet gozt SD NS 1: 470 ( 1405) . - med ack. och adv. sätän idhert sinne annorlund (settet juwen mud anders) Va 16 . ","6) sätta el. taga (ngn) till; hålla (ngn) för, räkna (ngn) som med två ack. se mannin hwilkin som ey satte gudh sin hiälpara (non posuit Deum ajotorem suum) Ber 134 . ","7) sätta (ngt ngnstädes), anbringa. han sätte sina krono a hänna howdh Bil 569 . ib 538 . MD 46 . togh pharao konung gulring aff sinne hand, oc satte a ioseps hand MB 1: 239 . \" the setto rör j hans hand \" MD 66 . \" när the kappan säthz pa baran kroppen \" PM 14 . \" owir willit sätis en krona aff hwito läriffte \" Bir 4: 11 . \" thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin \" GO 332 . han . . . satte swerdz äggen vppa hielmen Di 49 . \" owan a studhomen varo satte knappa. ok owan a knappomen varo sat skinande kors \" Gr 298 . sät þin staf i iorþena Bu 499 . \" satte korsit j sin gambla stadh \" Bil 724 . \" seth . . . sätte quistin rotfastan ifuir sins fadhers graf \" ib 88 . \" setia knap fore lada \" RK 1: (LRK) s. 229 . \" sätium wi wart jnsigle for thässä skript \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 686 (1399?), 5: 379 (1344, ny are afskr.), 568 ( 1346). hwilken som skäär eller hugger bort annars märckie och sätter sitt j mino hiärta som är kötlikin kärlekir til bonda älla til barna vini älla frändir ok sät ther atir j före gudhelikin kärlekir (för kärlek) til mins jamcristins siäla gagn Bir 2: 266 . \" riff vt aff mino hiärta thän thornin som är världina giri ok sät ther j fore astundan oc giri til thina thiänist \" ib. \" diäfwllin sätir 8ponit) ther krokin huar minzst vaktas \" ib 199 . tha sätir (ponit; lägger) diäfwllin band owir hans hiärta ib. en prästir . . . hafdhe sat fra sik gudz likama j enom sömnadhom budhk aff forgyltom thradhum KL 26 . - sätta, uppsätta, uppslå. israels sönir . . . satto ther siin tiäld MB 1: 325 . \" osanttrix . . . satte ther sinä paulun \" Di 33 . - uppsatta, uppföra. hwa sin bygningn sätir äptir hwars maus sägn hon wardhir ill byghd GO 942 . - sätta el. sticka (eld på ngt). satte wideke eld i slottet Di 66 . - sätta, framsätta. baþ sätia borþ (ponite mensam) Bu 195 . \" varo satte sua sum tua prediakro stola \" Bir 4: (Avt) 177. rdher han brödh mz smör oc kalwa köt oc mielk oc satte for them MB 1: 189 . ","8) sätta, utsätta (fångstredskap). til thäs han hawir sat gildrin oc krokana Bir 2: 143 . the haffde sätth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fiske vatne BtFH 1: 132 ( 1506) . hwilken som rörer eller flötter annarss stränger, eller sätter sijna j samma rum SO 291 . - abs. sätta el. utsätta nät e. fiskegarn. hwilken som sätter på annan så att den somförr hafwer skutit, får skadha dher aff ryckie opp SO 291 . \" hwar som tager ifrån androm stocka, steena, lätte eller hwariohanda redhskap man behöfvwer sättia medh \" ib 292 . ib 301, 307 . - sätta, utsätta, ställa (försät). alla the forsatir som the satto for han MP 2: 225 . \" min ouin sätir mik forsaat \" Bir 2: 143 . \" satto israels söner för saat oc stark haal kringh om stadhen \" MB 2: 136 . ","9) bilägga. \" hawa thässa dygdher ena satta striidh fore honum rätwisan kräfwer at gudh skal hämpna, än miskunnin bedhis nadh \" MB 1: 344 . \" thässa satto striidh wisar os war herra i thässom ordhom \" ib 345 . Jfr sätta 2. 17) sätta, ställa, vända, rikta. satte salogh fru alla sina tröst tel mildo mö guz moþor Bu 30 . KL 87 . \" sät alt thit hop til mik \" Bir 1: 88 . KL 85 . \" hon . . . satte alla sina astundan til gudz \" VKR VII . mogen [i] fulkompliga sätia lith ther oppa BSH 5: 138 ( 1507) . 18) sätta, lemna, öfverlemna, anförtro. maximinus . . . som maria war innan gömo sat af sancto petro Bil 236 . \" tön herra barn hånom setias i rökt ok göma \" KS 53 (134, 57) . huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa ib 10 (25, 11). vtan waart orlof, äller þerä manna, som þätt i händer säz a wara wäghnä SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . - lemna, öfverlemna, öfverlåta; i sht sätta el. lemna till pant, pantsätta. tha took konung magnus ok satte honom lödesa hwss RK 1: 991 . \" skypum wi oc sätyom til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt . . . vaar ingiäld. swa som köpstaþä. goþz oc garþa. oc all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä. tyuiþ oc kulmarþ \" SD 5: 562 ( 1346) . \" sätium wi all var jngiäld i finlande . . . til at gyäldä med vart bäggiä testamentum \" ib 566 . \" wilyom vi at þe samu jngiäld alsaman aff fynlande skulu liggiä oc vara til lösn varrä gyäld . . . oc sätyum þöm i händer varom executoribus . . . at gyäldä var giäld med þöm \" ib 567 . sätte jngiborgh . . . hemminghe . . . alt thet hon . . . atte ij sydherbodhum . . . foor halph attanda faath jarn DD 1: 38 ( 1372) . \" sätia þär sit goz at pante firi \" SR 33 . \" fore hwilka for:da fyretiio marc jac säter . .. swen baath mit godhz til panta \" SD NS 2: 6 ( 1408) . swen baath ällar hans aruingiom annat swa godh godhz at sätia ib 7 . \" fore hulka penninga ja säter henne alth mith gooz \" ib 1: 437 ( 1405) . 19) sätta, ställa, prestera. þa skal han borghän sätira SR 22 . the satte loffuan for sik Di 46 . 20) sätta, sätta upp (vid vad el. spel). sät tit hoffuod wid . . . oc jak sätir mit mot tit Di 46 . - sätta på spel, utsätta. hon wilde gaa for konugin oc säthia sith liff til waghan ST 225 . 21) sätta, utsätta, utgifva, gifva. uar herra ihesus siälanna atirlösare . . . ther komin var at sätia for them sina siäl Bo 148 . 22) öfverlemna, hänskjuta. huat eder här om tykker, thet setter jak in til eder sielff FM 359 ( 1508) . \" thet säther jak in tiil edher \" BSH 5: 583 ( 1517) . 23) sätta, åvägabringa, låta uppstå. missämio säter iak mällan thik oc kononna MB 1: 161 . - åstadkomma, bringa till stånd. i sua mato haffuir jac hans skadhalösa satt SD NS 1: 470 ( 1405) . 24) sätta, låta försiggå, begynna, öppna. a sätto thinge, på ting som vederbörligen tagit sin början, under pågående ting. witnadhe sigge albriktsson oc karl rawalzsson aa satto thinge, aa rättom thingxstadh oc thingxdagh VAH 24: 321 ( 1424) . jak . . . kännes . . . vppa satto thinge SD NS 1: 9 ( 1401) . \" tha stodho schälike män a sättho thingheno \" ib 58 ( 1401) . \" wi . . . hemollem thet . . . ärchebiscop henrike ok hans capitulo . . . a satto hundare thinge \" ib 265 ( 1403) . \" ib 12 ( 1401), 14 (1401, nyare afskr.), 36 ( 1401) o. s. v. \" DD 1: 40 ( 1379, nyare afskr.) , 41 (1379, nyare afskr.), 56 ( 1400) o. s. v. BtFH 1: 165 ( 1508) , 236 (1506). för olyden han giorde pa setto tinge ib 140 ( 1507) . 25) besätta. iak hela þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui. ok sua klät af hans limum. som þu vare sat mz dyrastom stenom Bu 140 . konungxlikin klädhe . . . sat mz gulle lok syluir, ok alskona dyrom stenom Gr 286 . ib 269, 311 . Bil 470, 722 . Bir 2: 220 . Fl 530, 536 . Iv 207 . Fr 2966 . Al 3652, 7487, 7760, 8213 . Pa (Tung) 37 . hon (kronan) war sat aff rika stena (coronam auream ex lapidibus pretiosis ornatam) Al 3839 . \" mz skinada stiärnom han (himmelen) satter är \" ib 6476 . \" ryggin var mz kulom sät \" Iv 270 . hon (bron) war all säth mz brenadhe järn spikä Pa (Tung) 30 . \" hyulit war alt vm kring sath mz brennande iernkrokum \" ST 80 . Bil 538 . \" hans bord war alt sat mz silff fat oc silff kar \" Di 8 . \" the satto thz land mz crisna men \" RK 1 153 . MB 1: 13 . \" at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom \" KS 74 (183, 82) . 26) inlåta sig, ingå. är os ey loffligith säthia j fridh (fædus inire) mz idher MB 2: 24 . \" tröste han sigh ey sätia j kamp (sanquine judicium facere) mot honom \" ib 323 . ","1) sätta sig. han . . . sätte sik siäfuir j gul thornit Bil 722 . \" sät thik sielfwan bak mik oppa hestin \" ST 477 . \" hon satte sigh när skyrda folket \" MB 2: 210 . ","2) sluta sig (till). at han hafwer sik til oss sat mädh abo hws BSH 1: 195 ( 1387) .","3) inlåta sig (i), gifva sig (i), gripa (till). med prep. til. karl waghadhe ther om gotz oc liiff oc satte sik til prang oc kiiff MD 389 . ","4) sätta sig (emot), sätta sig upp (emot), inlåta sig i strid (med), vara genstörtig (emot). med prep. mot. han (djäfvulen) satte sik mote sinom skapara (creatori suo se opposuit) Bir 1: 188 . \" wätgötha . . . wille siik mothe her steen sättya \" RK 3: 2899 . ","5) sätta sin förtröstan (på), förtrösta (på), lita (på). med prep. up a huilke ey satte sik oppa (non respexit in) wärldzlika fafängo glädhi, oc hännas falska lisman Su 130 . fleste säthia sik wppa lankt liff (diu se vivere arbitrantur) ib 244 . - refl. sätias, ","1) sätta sig. sattis pafwin ok alle cardinalane ok biscopane mz honom KL 360 . \" sattis hon swa fiärre at man mate mz en bugha skiwta til \" MB 1: 198 . \" maria sattis vidh hans fötir \" Bo 141 . \" sattes han tel borþ \" Bu 421 . \" alexius attis mz stafkarlom a gatu ther hans fadher gik fram \" Bil 582 . sattes a stolen Bu 11 . \" sattos . . . þe a stolen ib. eet säthe pa hulkit priaren settes \" LfK 256 . sattis hon oppa sina säng KL 347 . \" the . . . sattos a thera örss \" RK 1: 3157 . Fr 2607 . KL 400 . MB 2: 394 . \" ihesus sättis ofwir asna folan ok redh \" MP 1: 3 . \" duua flögh af himirike ok sattes iui blomster quisten \" Bu 6 . - sätta sig, sättas, insättas, uppsättas. eusebius . . . sättis j stadh ok stol sancti petri cc x are wars herra Bil 561 . ib 562 o. s. v. ","2) bosätta sig, taga sin bostad el. residens, slå sig ned. siþan satte han (Petrus) mz staf ok stol i rom Bu 99 . ","3) sitta (af), stiga ned (från). sattis hwar tha aff sin häst Iv 1738 .","4) gå ned. om solen. joseph . . . (sagdhe) j dagh mon sool säthias mz solinne oc thänkte ther mz at han munde dö tha solin sättis Bil 605 . \" wi seem at solen är allaledh the sama, tho at hon rinder op öster oc sätz wäster \" MB 1: 38 . ib 62, 124, 325, 339, 490 . ","5) sätta sig, sjunka. til thäs miältin sätz LB 1: 98 . sätia af, ","1) sätta ned, lyfta ned (från häst). ther satte han aff then lifwande oc thän dödha laghdhe han när honom ST 477 . ","2) sluta upp med, upphöra med. thet the sätie aff theress stemplingh BSH 5: 138 ( 1507) . - Jfr afsätia. ","1) nedsätta. \" böþ iohannes sätia niþar barena \" Bu 151 . ","2) låta (ngn) nedsätta sig el. slå sig ned, qvarlemna. thua !UDDA_TECKEN?: kiänneswena) satte han ther nidher (reliquit) at predika Bil 163 . \" the tyzsko han haffe thär them satte han nidh i köpstadha \" RK 1: 2762 . ","3) nedstörta, afsäta. gudh setter them nide aa sit wälle MD (S) 202 . ","1) sammansätta, hopfoga. lät saman läsa stenbruten. ok sät þöm saman sua hela som þe för varo Bu 152 . ","2) sammanskrifva, samla. han sätte saman allan kesara räth i ena book Bil 702 . - sammansätta, författa. gudz mundir satte hona (predikan) saman (compilavit) Bo 64 . - uppsätta, affatta. scriptadhe hon sigh och togh gudz licame oc sätte saman testamentet Lg 3: 384 . ","3) förena, förbina? han satte saman badhe kännedom ok läkedom (dock kanske snarast: han både författade undervisning och sammansätte läkedom). oc heladhe badhe siela oc kroppa LG 3: 227. ","4) sammanställa. waar herra säter badhe saman dumban oc döwan MB 1: 285 . ","5) ordna, inrätta. \" sät saman (compone) thina idhi at thu see thäkkeliki i thik siälfwm \" Ber 222 . - Jfr saman sätia. ","1) tillsätta, förordna. \" at ij . . . insighladhin lasin oc sattin til gömara \" KL 396 . MB 2: 391 . \" säthia till embethis men \" Lg 3: 119 . ","2) iordningställa, göra i ordning, reda till. han sporde om iag hade well mott honum rett satt till bordhen oc dwkana brett RK 3: (sista forts.) 5154 . \" hon ville thwa ok smöria allan licamman oc sätian väl til \" Bo 212 . - ordna drägten på (ngn), utstyra. swepto varafru systir vm hona klädhin. huldo nästan alt änlitit hänna. ok satto hona til som ena änkio Bo 215 . Lg 3: 101 . ","3) tillägga, tilldela, förklara (ngt) tillkomma (ngn). nemdän hawer satt fornemda jäppä ok haqon stänsson hwsstrve arwät täl SD NS 1: 32 ( 1401) . ","4) sätta till, förlora. han satte til lifwit ST 513 . ","1) sätta upp, uppsätta. en fara herþe satte þät (hufvudet) up a stawr Bu 129 . \" jac . . . satte hatten hop (för op; uppsatte hatten på en stång el. dyl.) \" HSH 24: 86 ( 1516) . - uppsätta, upphöja. han sätte gregorium paua aff stole ok satte vp en biscop j hans stad Bil 764 . - bildl. thräkkin sätia the vp j högdina ok gullit vndir fötrina Bir 1: 53","2) sätta upp, uppföra. ryþär þär ok sätyr vp hus SD 5: 637 ( 1347) . abram . . . foor . . . til et bergh när betal stadh oc satte ther hws op (tetendit ibi tabernaculum suum) MB 1: 177 . ","3) sätta i gång, börja, företag. han . . . satte stragx vp (constilluit) örligh oc stridh mote ptolomeum MB 2: 219 . \" somlige satte wp ena falska gitzsan \" ib 293 . ","4) uppskjuta. \" saadhant sättis alt op til nar gud föger iij rikis raadh tilsammän komme \" FM 186 ( 1504) . \" adrianus pawe badh konungh karl skynda thz ärandhit wtan dwalu, likawäl satte han opp, oc fram satte pawans wilia til annantidh \" Lg 3: 308 . - refl. sätias up, sätta sig upp, resa sig. hon . . . sattis vp KL 150 . Pa (Tung) 43 . Jfr upsätia. ","1) utsätta, pantsätta. skulum wij pantsättia nissa swensson så mycket godz som mögeligit är . . . oss uth at sättia SD NS 2: 56 (1408, nyare afskr.). - (?) haar iach . . . manath pa then skath; tho haffue the swarath, ath the vile säthia gordh och godz vth, annath seghiä the ecke haffua FM 392 (1508) . ","2) utsätta, blottställa. godhir hyrdhe sätir sina siäl wt for siin faar Bo 120 . \" iak . . . satte wt for idher mit liiff \" Al 4224 . "],"f":["sättia Bu 511 . ","sätz MB 1: 38 ; LB 1: 98 . ","säz UplL Ä 17: pr.; SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . ","sez Ber 241 . ","säs VML I Eþs 4: 1. ","sätte . ","sette . ","satte . ","setter . ","satter . ","sät . ","sätth BtFH 1: 132 ( 1506) . ","seeth BSH 5: 8 ( 1504) . ","sat . ","satt SD 5: 562 ( 1346), NS 1: 470 ( 1405). pl. nom., ack. n. sätt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). saat ib NS 1: 457 ( 1405)),","sätia sik , ","inlåta sig","med )","sätia fram , sätta fram. sätte fram oredder höghra fothin Pa 23 . " han öpte sina akallan ok sätte fram winstra fothin ib. Jfr framsätia. sätia i gen, qvarlemna. settom her igen two som slotitit skule gömä " Di 66 . ","sätia in , ","sätia niþer , ","sätia sik nidher , sätta sig ned. sätia the sik . . . atir nidhir vidhir korsit Bo 208 . Jfr niþer sätia. ","sätia saman , ","sätia til , ","sätia sik til , göra sig i ordning, kläda sig, utstyra sig, smycka sig. satte hon sik faghirlika til ST 225 . " tha satte assenech sik til thz besta oc fäghirsta hon kunde ib 405. - Jfr tilsätia. "","sätia up , ","sätia up a , ","sätia ut , ","sätia sik ut , utsätta sig, utsätta sig för fara, blottställa sig. tå the (undersåtarne) sea ok röna at han (konungen) säter sik manlika medh lif ok makt vt firi almoghans hedher ok tarua, tå sätia te ok sik ut firi hans hedher ok äro medh lif ok lydhno ok fullan godhwilia KS 78 (193, 85-6). Al 4241 . - Jfr utsätia. ","sätia ut af , inställa, ltill annan gång uppskjuta. satte jach then rese vtoff BSH 4: 151 ( 1492) . FM 183 ( 1504) . Jfr utaf sätia. sätia vidher, vid vad el. spel sätta upp; sätta på spel. amelias wilde wäda mz hanum. weland sagde athan änga peninga hade, tha sät tit hoffuod wid sagde amelias Di 46 . " huar idre men koma saman (vid riddarspel) ok wy ärom wy haffwo flere än j tha wardom wy trodhne nider ok tappom alt lthz wy sätiom wider " RK 1: 2127 . " han satte wid bad liff oc äre " ib 2: 6091 . Jfr vidhersätia. ","sätia äptir , "]},{"a":"sätiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr syl-, sylla-sätiare."],"f":[]},{"a":"sätiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stiftare. \" siäffwir laghanna giffware ok säthiare (legislator) \" SpV 274 . Jfr syl-, sylla-, vardh-sätiare."],"f":[]},{"a":"sätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. 1) sammansättning, beskaffenhet. huru limmana samanbindilse, människionna skapnadhir, fostridh huru kropsins ästilse (positio) jnnan ok wthan . . är aff höxta mästarenom skipat SpV 502 . 2) framställning? uppfattning?`thätta är een wndhirsamlikin sätilse (positio), at solomon indraghir här naturanna skikkilse for järtekne SpV 565 . - Jfr fore-, mot-, saman-sätilse."],"f":[]},{"a":"sätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr afsätilse."],"f":[]},{"a":"sätmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlikning, överenskommelse, avtal. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens hist. 1: 491. thaa väre thenne renschap oc säätmal swa gyorth som v gyorth os j mellom oc vare ärwingom JätlDipl 116 (1372). Jfr: at . . . ämbiörn owr eno vardh ok satmala bant medh pädher mikelson ib 221 ( 1431) . tha som thessen samme satmale var giordher ib 284 ( 1446) ."],"f":["säät- )"]},{"a":"sätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) fällande el. kastande av ankare. \" tha skwla the . ... swa läggia wth sin ankar ath the ey hyndra äller gör a skadha the skipeno som thär ligger före, göra the skadha mädh sinne säthmynhg, tha ärw the pliktoghe honom betala lPMSkr 62. Jfr sätia 28. - Jfr af-, be-, dagh-, fore-, fram-, fridh-, pant-, sam-, saman-, syl-, tak- (Sdw 2: 616), unt-, up-, ut-sätning. \""],"f":[]},{"a":"sätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsättande af fångstredskap; utsatta fiskegarn; ställe hvarest fiskegarn äro utsatta. hwilken som stiäl annarss stänger ther the stå på sättninghen eller stockar SO 292 . hwilken som swär eller bannas på sättningen ib 293 . hwilken sigh reeder till slagzmål, när han drager vth till sättningen ib. Jfr af-, ater-, by-, fram-, in-, pant-, qvar-, sak-, strand-, und-, vardh-, väþsätning."],"f":[]},{"a":"sätninga kroktal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? dömdes henrick andersson aff salos sin jordh ffri och igen wtaff tesse effterne som tz tagit haffua mz wälde och egned sig til effter en settninge krock tal effter xiia ranzacan BtFH 1: 229 ( 1509) ."],"f":["settningen krock tal )"]},{"a":"sätstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boningshus. \" ath gardztomptena schule the badha systor ägha mädh källarin halfft hwar thera oc swa sätstuwna oc the nörra gatubodhena \" KTb 25 ( 1412) . Jfr sätu stuva."],"f":[]},{"a":"sätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förlika, bringa till fred el. enighet. han sätte osat män Bil 884 . ib 115 . MB 1: 96 . Ber 263 . Bir 1: 180, 3: 100 . \" konungsins skioldar säte (pacificat) missämiande \" ib 81 . \" thu slionadhe ok vardh latir at säta konungana \" ib 165 . \" hafuer luneta . . . sät sin herra ok sina frw swa at the äru väl ower ena nu \" Iv 5731 . \" at säta mik vidher mina husfrugha \" ib 3544 . \" owini vidh han sätta \" Bil 234 . \" mins mandoms takilse . . . vm hulka bannit var löst ok al thing säät j himerike oc jordhrike \" Bir 2: 323 . förlika, försona. äst thu o wäslignadh iomfrv thes salomonis mönstri som giordhe fridh mällan gudh ok mannin hulkin som säte brutlika (qui reconciliavit reos) Bir 1: 390. hon (Jungfru Maria) är swa mild oc miskunsam at hon sätte syndogha män widh sin son KL 74 . ib 87 . \" för än thu äst sättir widh thin söta scapare \" Bil 277 . \" thän sanne fridzmannin . . . som alt mankönit wilde frida oc säta mz gudh oc änglomenLg 66. at iak skulde mz minom blanadh hela syndogha manna saar ok sätta mz gudhi fadher \" Su 459 . \" vi ärom sätte mz gudhi vm hans sons dödh \" MP 1: 119 . ","2) förlika, bilägga. \" ther med skullet tha wara säät \" RK 1: 788 . \" seth ok böth zack \" SO 109 . Jfr sätia 16. - sätta sik, förlika sig, förlikas, vi gitom ey os siälfua sät Iv 3072 . \" sättom os ok for likom ,. . . mz warom owinom \" Bir 1: 192 . KL 33 . MP 2: 177 . - refl. sättas, förlika sig, förliks, blifva ense. ther med sättos the badhe ok wordo swa gode wini som för RK 1: 995 . \" sätins ij ey at thetta sinnä tha skal thu fanga halfuo minna \" Iv 5271 . \" hertoghans hugher gafs vidh hans ord: oc sätis vid sin brodher \" Bil 772 . Di 90 . \" bortkastadhe han sin wakn . . . ok sättes mz hanum \" KL 41 . - förlika sig, försonas, få försoning el. fred. skulu mine ouini göra thry thing vm the vilia faa nadhe oc miscund oc min vinskap oc sättas vidh mik Bir 3: 290 . vtan han bätre sik . . . mz idrogha oc scriptamalom oc sättis mädh gudhi MP 1: 224 . - Jfr for-, o-, sam-sätta (-säta) samt osätter."],"f":["säta . ","sääter MB 1: 96 . ","säte Bir 1: 390, 3: 81 . ","säte: -is Bil 772 . ","seth SO 109 . ","sät . ","säät RK 1: 788 . ","säät Bir 2: 323),"]},{"a":"sätta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säta."],"f":[]},{"a":"sätta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se säta."],"f":[]},{"a":"sätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förlika, bringa till fred el. lenighet. - förlika, försona. jak forlikadhe äller sätte han siäffuan vidh sin gudh Prosadikter (Barl) 93 . han skulle säta en härtigh widh the hälga kirkio SvKyrkobr 43. sätthen mik mädh minom skapara SvB 365 (omkr. 1500). 2) förlika, bilägga. thän ofridh thär war mällan gudh oc mannin säätis i hans födhile tima ewärdhelika SvKyrkobr (Lucid A) 102 . \" ty han talade vppa änth maal lok sätt STb 1: 179 (1478). - part. pret. sätter, nära förbunen,förtrolig, kär. Jfr Sdw 2: 1312. - refl. sättas, förlika sig, försonas, få försonig el. fred. thu wanwyrdher gudz blodh swa mykit at thu thik ey ödhmiwka wil. oc sätas widh thin iämcristen \" SvKyrkobr 42 . \" gak först oc sädz widh thin brodher ib. - Jfr samsätter (Sdw 2: 311). \""],"f":["säta . ","imfp . ","sätte . refl. säätis SvKyrkobr (Lucid A) 1023 . part. pret. sätter),"]},{"a":"sätte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siätte."],"f":[]},{"a":"sätte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siätte."],"f":[]},{"a":"sätting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr untsätting (äv. Sdw 2: 831)."],"f":[]},{"a":"sättunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beskattningsenhet för fastigheter; jordegendom af det värde att den motsvarar full besutenhet och att dess innehafvande medför förbindelse att med en viss del (merendel en sjettedel) bidraga till utgifvande af en gärd. Jfr Bergfalk, Om Svenska jordens beskattning s. 73 f.; Styffe, BSH 4: CXLII f.; Desn., Skandinavien under unionstiden, 2 uppl, s. 99, 176; Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 262 f.; Thulin, Om mantalet s. 15; Hildebrand, Svenska statsförfattningens hist. utv. s. 154. han (gården) ligghär fore fyra sättungha SD NS 1: 59 ( 1401) . \" lagde thesse epter:ne skatten i skiollinge sokn . . . ermund i kyste for en sätung . . . erik i walsta [ok] laurens seordsson for en sätung item hakon i taffsta for en säting . . . item badhe gardenä i skalunde for en sätung item oloff karsson i vedlä for i [1] säting oc i [1] ortug landh jordh i ase sig til hielp item lasse olsson i häringe [ok] nils jonsson i vale badhe for en sätung, oc lasse giffue nils jonsson iij ortog til hielp. item nils jönsson i valla, swen i föne oc änken ibidem alle twädelen af en sätung \" BSH 4: CXLII-III ( 1492). - andel i gärd hvilken utgifves för jordegendom af nämda värde. äålige göre cronone halff tridie sättungh af godsen Styffe, Skandinavien under unionstiden, 2 uppl., s. 219 (urk. fr. 1496); jfr BSH 4: CXLIII. - Jfr siättunger."],"f":["sätunger . ","sätinger . ","-ar )"]},{"a":"sättunger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m beskattningsenhet för fastigheter. Jfr Sdw 2: 1312. Jfr siättunger och siäxtunger."],"f":[]},{"a":"sävenbom","b":[],"c":"","d":"","e":["sävenbom, juniperus sabina Lin. Jfr O. Gertz, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 109, V. J. Brøndegaard, Danske Studier 1959 s. 5 ff. - dekokt på sävenbom. drik (i juni månad) musara senboni (snarast fel för seuebom el. senebom) och saluiam bla[n]det mz ätike LB 11: 4 (s. 475)."],"f":["seneboni; jfr nedan )"]},{"a":"säver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäver."],"f":[]},{"a":"säver","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäver."],"f":[]},{"a":"sävin","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. omsorg. hustrunna säffwin ok ärffwodhe (angustia cure matrimonialis) Spec. Virg. s. 93. mz wise ok kloke sälfwin (circumspecta diligentia) ib 77 . athwakta . . . mz hwat säwin (quo studio) hon (dygden) är opletha skolandis ib 52 . ib 12, 70 . \" bortkastadhom alla wärdzliga säwin ok thy som fafängt är (remotis curis et vanis) \" ib 137 . \" alla the godha gärninga, som säfwinnen kan samankomma (quicquid diligenia pii operis apposuerit) \" ib 133 . \" thu äst the klarasta fägrindha kiortil. thu äst ekke wäfwin ällir sömadhir aff människio konst ällir säwin (tunica non humani artificili diligentia vel disciplina contexta) \" ib 97 (samtliga spräkprofven enl. uppgift af Dr. R. Geete=."],"f":[]},{"a":"sävin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 618 . thy at idher gnaghir ekke hustrunnar säffwin ok ärffwodhe (angustia cure matrimonialis), som j hionalagh är ib 172 . \" lthy giffs här mästirmansins säwin (diligentia), hwariom enom sik at öffwa \" ib 211 . qwinnan the som bwndhin är til mannen, hon tänkir huru hon skal ltäkkias mannenom, hon lägghir sik säffwin om hwins ok gardzsins prydilse ib 306. ib 327, 336 . kropsins säffwin (corporis cura) om hans eghit gangn ib 358 . ib 389 . . . . ok jordhena hwilken som bar tidzla ok tyrne, skuldo the mindra astwnda ok oppa hänne mindra säffwin läggia ib 480. likamlikin idhkan ällir säwin (cxorporalis exercitatio) är til litidh nyttogh ib 529 ."],"f":["jfr ib 618 . . . . tik som swa mykla säwiu (tryckfel för säwin) haffwer ok stwdheran, j the hälghe scrifft ib 87 ; ","jfr ib 618 . ib 97, 130, 144, 179 ; ","jfr"]},{"a":"sävinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = sävin. SpV 168 ."],"f":[]},{"a":"sävinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= sävin. \" hon . . . hafdhe mykla värlzlica thinga säuinno oc athanka \" KL 321 . hwilkin . . . swa enkanneligha säwinno haffdhe til the hälgha christi dyrkan Spec. Virg. s. 91 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"f":[]},{"a":"sävinter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sivinter."],"f":[]},{"a":"sävirdha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sivirdha."],"f":[]},{"a":"sävirdha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -virdhning, se sivirdha-, virdhning."],"f":[]},{"a":"säx","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäx."],"f":[]},{"a":"säx","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siäx o.s.v."],"f":["*säxhyrnadher , ","*säxlinger , ","*säxninger"]},{"a":"säxt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sext."],"f":[]},{"a":"säxt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sext."],"f":[]},{"a":"säxtan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -tande, -tighi, se siäxtan, -tande, -tighi."],"f":[]},{"a":"säxtunger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se siättunger."],"f":[]},{"a":"säþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) såning, sådd. \" bidha tholomodhelica til sädhsins time (tempus seminandi) kombir \" Bir 2: 329 . \" fra thenna dagh . . . skulo iämlika ganga sädhe oc skyrde (semetis et messis) \" MB 1: 172 (kan föras till säþe). 2) sådd, det som sås, utsåde. sanctus nichlaus skipte swa hwedit ok ökte mz bönum at allum wanz yfrit wm thu ar til födho ok sääd Bil 576 . \" ytro anbudhin mz hulkom ther iordhin skal vtantil redhas til säädh \" Bir 1: 291 (båda dessa srällen kunna föas till 1). sädhin är litin ok fructin vardhir mykyn Bo 106 . - utsäde, säd. wtkastandis sina sädh Gr 276 . \" en sädhis man¨ vtgik at saa sina sädh, ok tha han sade fiol somlikin sädhin widh väghin \" MP 1 . 84. ib 85 . - frö, korn. thu äst . . . swa som sädh (semen) hulkin som ey sadhis ok tho wäxte Bir 1: 173 . - säd, frö. bild. thu skalt wardha fructsamlikin mz andelike sädh (fructifera semine spirutali) Bir 1: 60 (sädh skulle här kunna fattas i en betydelse anslutande sig till säþe 5). at ey skuli wphinna i os alla ondra thinga frö och sädh (germina) Ber 172 . 3) = säþe 2. jordhen blomstres oc bäri grönt gräs oc yrther oc fruktsamlik trä oc sädh, oc hwar en sädh haffwi sith frö äpther sino kön, oc (för at?) sädhin matte thriffwas (germinet terra herbam virentem, et facientem semen, et lignum pomiferum faciens fructum juxta gensu suum, cujus semen in semetipso sit) MB 1: (Cod. A 3) 541 .","4) säd som växer, växande gröda, äfven gröda som inbergas el. är inbergad. lgngo thw wt oppa akaran. hwar sädhin (segetes) stodh Bo 125 . \" ja hauir fructsampt huetekorn vm thz saas j jordhinna gör thz stora sädh oc mykia frukt (fructificat in magnum segetem) \" Bir 2: 137 . \" takx sädhin moen in jadhur \" MP 2: 53 . til all sädhen bade korn hwete war skorit oc tryskat MB 2: 210 . \" akirmannin thol thy solinna hita om somarin at han hwilandis vm vintrin skuli glädhias af samanhänte sädhinne \" Gr 276 . - såd som ä innesluten i axen från dessa frånskiljes. hon . . . wth slogh sädhena mz en sprotta äller qwist MB 2: 210 .","5) jord på hvilken säd (af ett visst mått) utsås. ängin frälsisman maa taka wtgärdis böndir oc sätia wp a sit godz, vthan thöm som minna sädh hafwa än thriggia tynia sädh GS 23 ( 1380) . \" fyra thyni sädh (d. v. s. åkerjord på hvilken fyra tunnor säd kunna sås) \" DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . ib 14 (1384, gammal afskr.). I. gotz thwa thyni sahd v trö minus ligiandis i koptatyllom ib 1: 266 ( 1435) . - Jfr ar-, hvete-, luta-, rogh-, spanna-, var-, vinterrogh-säþ, äfvensom afsädhum, fulsädhna. sädha gudh, m. södens el. fruktbarhetens gud. jak offradis ceres sädagudi varom RK 1: (LRK) s. 219 ."],"f":["säädh . ","sääd . ","sadh DD 1: 266 ( 1435)","säþa löper , ","säþa spander , ","sädha time , "]},{"a":"säþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) sådd, det som sås, utsäde, frö; frögömme, grodd. solen eller nakath himeltungel göra gräs wäxt a iordhinne mz sinom wärma oc thy natwrliko sädhe oc krapt somgudh skapadhe' thridhia dag, oc ey aff sinne dygdh ensampne oc for thy hördhe wäl til at gudh skapadhe för önaturlikt sädhe i iordhinne til alzkona awäxt oc sidhan himiltungel hiälpa (för at hiälpa) til alzkona awäxt MB 1: 61 . \" blomstris iordhen mz grönt gräs oc sädhe oc frwktsamom träem äpter sit kyn mz natwrlike sädhe, swa at et maghe plantas, oc wäxa aff andro ib 156. 2) säd, växter hvilkas frön tjena till föda för menniskor och djur, äfven öfver hufvud växt som i något afseende har särsk. betydelse för menniskor el. djur. blomstris iordhen mz grönt gräs oc sädhe \" MB 1: 156 . esau . . . ryktadhe alzkona sädhe (factus est hom agricola) ib 208 . ey ma . . . sädhe wara oskiir fore thässa skuld (för beröringen med orent djurs kött; si cederit super sementem, non polluet eam), vtan badhe koma widh sädhe, första orena thinga skiirsl är (för thät el. som är) watn, oc sidhan forbudhit siälft holdith ib 360 . \" forbannath skal wara thins likama frwkt oc affödha oc thins sädhis fwkt, oc alt th som födhis aff thino fä \" ib 428 . iordhen skulle eya t eno wara ofrö til got sädhi, vtan hon skulle oc bära honum meensam sädhe swa som thorn, oc thistil, som oc hafhde wäxit för än mannin syndadhe til fäa födho oc diwra, än ey the som mannin ärwodahe iordhina ib 132 . 3) säd, gröda, thit sädhe oc thit ärwodhe skal annath folk äta MB 1: 428 . \" locusta skulo äta oc ödha thit sädhe \" ib 429 . jordhinna sädhis (frugum) bröd MP 1: 231 . \" dömdes oleff nilisson kutis sin skada igen wtolff oleff laurisson ibidem so hans boskap giordee wppo hans säde ssom är iɉ [1 1/2] kkarp \" BtFH 1: 278 ( 1509) .","4) jord på hvilken säd (af ett visst mått) utsås. kennis jac . . . mik saalt haffua min achir . . . fääm spanna seedhe SD NS 1: 228 ( 1403, nyare afskr.) . \" fyra thynia säädhe \" GS 23 ( 1360) atta örtugha sädhe ib. siw thyniä säädhe ib. at nokor bonde hawir thriggia tynia säädhe i mangom byom ib. Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 155 (urk. fr. 1358). DD 1: 30 ( 1358, nyare afskr.) , 122 (1468), 3: 13 (1380, nyare afskr.), 220 (1484), 221 (1484).","5) säd, sädesvätska. \" karmantz ntwra sädhe \" MB 1: 112 . vtan mantz sädhe ib 281 . - Jfr akra-, ar-, roghsädhe.","2) tid då säden inbergas, skördetid. sädis tymen (tempore messis) tilstundande MB 2: l9. - Jfr sädha time."],"f":["sädhi . ","säädhe . ","seedhe )","sädhis iordh , ","sädhis korn","sädhes- )","sädhis krapter","sädhes- )","sädhis man , ","sädhis rogher","säþis skäppa , ","säþis spaner , ","sädhis time"]},{"a":"södher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , m. källa, brunn. Jfr G. Franzén, Namn och bygd 22: 145, dens., Vikbolandets by- och gårdnamn 75. ss ortnamn. i södhe BSH 2: 68 ( 1399) ."],"f":[]},{"a":"södher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) boskapsdjur, fäkreatur. \" pecus . . . fää nota pecora dicuntur mayora animalia vt boues equos asinos pecudes vero minora vt oues capras porcos söder ok smali vt dicunt burdones \" GU C 20 s. 422 f."],"f":[]},{"a":"södher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["såd, spad, lut. offta dröpandis aff them södenom pa nokot brädy PM 72 ."],"f":[]},{"a":"söfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sväva (på målet), tala med svårighet, stamma. vlixes . . . kändes sig visseliga haffwa döden oc börtiade misfäla om måled tha sporde vlixes föfflande j sith maåll hoo thelagonus war (balbucientibus uerbis querit a Thelagono quisnam essel) Troj 309 ."],"f":[]},{"a":"söfn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se symn."],"f":[]},{"a":"söfteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["återhållsam, nykter. \" swa rädh oc sancte pädher oc sagdhe, varin söftelike oc vakin (Jfr 1Petr. 5: 8: sobrii estole et vigilate), thy at owenen diäfwulin gar som riwtande leon oc söke hwem han matte swälghia \" Hel män 106 . Jfr söftelikhet, söftidhelikhet och söftogher (Sdw 2: 604) samt subtilighen (Sdw 2: 544)."],"f":[]},{"a":"söftelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enkelhet, måttlighet, måtta, återhållsamhet. \" swa älskadhe hon softelikhet j mat oc mädhfärdhom, som hon ware enkannelika föd til tughtelikit liwerne \" Lg 3: 501 . Jfr subtilighet, subtilighen."],"f":["softelikhet )"]},{"a":"söftidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["fint, utstuderat, konstfullt. borgen war mz manga fofftideliga (mirifice) bygda cammera Troj 39 ."],"f":["sofftideliga )"]},{"a":"söftidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) fin, förfinad. han (ɔ Jason) war . . . wäl talog myld oc i allom sedom sofftidelegen Troj 1 . 2) fin, skicklig, utstuderad. swarttha konsthen j sofftideliga nämme oc grwndeliga forstand (mathematice artist subitli ingenio constitutam) Troj 91 . 3) fin, konstrik, konstfull. j then kammaren . . maalade the honom mz softideligaste maalningh the vii fria konster ath han aaf the maalnynginne wrde altidh fulle aaf konst och wishet Prosadikter (Sju vise m C) 223 . wider the satho saman j ena högtideliga gästabode wart them tilkastad eth sofftideliget äpla Troj 52 . - Jfr subtiliker."],"f":["sofftideligen )"]},{"a":"söftidhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återhållsamhet, allvar. \" j wndherlike matto tempereradhe hon sins hiärta moenlikhet ällar söfftelkhet \" Lg 3: 406 ."],"f":[]},{"a":"söftidhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["softidelighet )"]},{"a":"söftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nykter. \" menar han honom häller wara drwknan än söfftoghan (sobrium) \" Su 73 ."],"f":[]},{"a":"sögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) dägga, giva di åt. thu war swepther j kluta oc lagdher j iätuna, sögdher aff spenomen SvB 98 (omkr. 1500). - bildl. hon söghir barnit mädh liofwe widhertalan SkrtUppb 265 ."],"f":["söghir . ","sögdher ) , "]},{"a":"sögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) dägga, gifva di åt. o hwat nar hon tholkan son söfdhe (för sögdhe; in talis filii lactatione) ib 6 . \" huru een godh dottir söghde sina spinom \" ib 252 . \" o min kära modher thu som mz thinom modherlikom spenom söögde (för mik söögde; me lactasti) \" Su 131 . \" käre son förbarma tik owir mik, som tik . . . mz minne miölk j tw aar sögdhe \" MB 2: 301 . thina hälagasta spina som sögde wan skapara oc frälsara ihesum christum Su 202 . ib 203, 210 . - abs. gifva di. the spynar som ey sögde (motsv. ställe Bo 198 ; \" gafwo diia) \" Lg 3: 88 . ","2) di. aff the jomfrulika miölkinne thu aff henna spenom sögde Su 209 ."],"f":["söghdhe . ","sögdhe . ","sögde . ","söögde ) , "]},{"a":"söke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utslag, hudsjukdom. ath hon . .. hade then blanadh aff hwgh och ey aff andra söke vtan aff menniskio hender STb 2: 237 (1487). Jfr sarsöke och öke."],"f":[]},{"a":"söker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1312."],"f":[]},{"a":"söki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr saksöki."],"f":[]},{"a":"sökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) söka, söa att nå el. finna. quero . . . sökia spyria bidia GU C 20 s. 510 . queso . . . quesire mz astundan bidia ok sökia ib. wi skulum mannelika framga thy at thässe sökia sin bana som sökia a hender os Prosadikter (Karl M) 270 . ib 311. lKarl Magnus ed. Kornhall 60, 61. 2) söka, söka komma (till), begiva sig (till), komma (till), infinna sig (vid el. hos). han ville wärdoghas ath sökia hiit nidhir til jorderikis MP 5: 37 . hecotor sökte ather . . . tiill konwng patruculi döda krop Troj 126 . \" om natthena skulle han (ɔ den i hästen inneslutne Sinon) opläsa oc wtstyga mz folket oc söka for troyaners hwss oc hem wiider the soffwo oc tända elden oppa them \" ib 262 . vlixes . . . lath (vid hemkomsten) folket tysteliga landstiga oc söka j staden ib 297 . 3) i fentlit syfte begiva asig (till), rycka an, rycka fram, rikta anfall (mot), göra angrepp (mot). som tetta grymma suynidh warth honom warse sökte han strax aasth herdan och han kom sigh wndan op j eth trää Prosadikter (Sju vise m C) 237 . \" sökte han hasteliga mz sith bara swärd oppa castorem \" Troj 30 . pollux . . sökte j mot en troyan . . . oc stak honom saa ath han störtthe död ned oppa markena ib 31 . \" ther han kom sökande baro the wndan \" ib 113 . \" nar hector saa siig tiill footh wara, oc saa mang resenare som tiill häst waro söka alla j mot siig . . . \" ib 126 . ib 184 . 4) komma till, nå. - besöka. lom hon haffwir [ey] sokt kyrkiona om hälgedagh SvKyrkobr 358 . - besöka, visitera. epther thz athwj nw görendes wårth embethe och söchiandes kyrkionar her j landena vndherstandit haffuuom millan edher twädrecth och trättho Gummerus Syn-stat 35 (1425, nyare avskr.) . ib 41 (1425, vidim. fr. 1440) . 6) undersöka. - undersöka, genomsöka. han . . . sändhe genstan wt sin budh alla wägna at letha oc äpter honom sökia skogha oc marka bergh oc dala Prosadikter (Barl) 8 . 7) söka, utsöka. tha schulle mattis lutke medh sine sökie rentan i husit medh huffuedhstolin fit och quit fore hwars mantz til tall SJ 2: 218 (1492). oleff . . . och hans screddere . . . skolo til hopa söchie theris reth j vysby STb 4: 25 ( 1504) . . . . befalte hanom sina peninga och bethalingk söchie j stora stenhusit ib 60 ( 1505) . "],"f":["söka . ","sökie . ","supin . ","sokt SvKyrkobr 358 ),","*sökia a händer , rycka an mot, göra angrepp mot. Prosadikter (Karl M) 270 (se sökia 1; Cod. Ver.: thessä . . . som hender sökiä os Karl Magnus ed. Kornhall 60). ","*sökia a stadh , begiva sig iväg. effter tolka beradna modhe sökte the almänneliga astad om natthena som tystas war Troj 65 . " ty sökte achilles astad glwpande j hären oc sloo oppa bada sydor wider siig " ib 97 . ","sökia fram , rycka fram (till anfall). söken fram frankis men oc bläsin i idhrom ludhom. thy at wi skulom giffwa them första hug Prosadikter (Karl M) 270. ib 311 . Karl Magnus ed. Kornhall 60, 61. flydde the w hectoris asyn oc gaffwo honom storan rwmman wäg. ther han wille söka fram j hären grecanas Troj 128 . ","*sökia in , begiva sig in. neptolomus pirrus sökte jn j appolinis tempell Troj 264 . ib. ","l Jfr insökia. ","*sökia nidher , begiva sig ned, slå sig ned. kom en örn flygande j wäderlid mz stort gnall oc sökte neder oppa altaren Troj 258 . ","*sökia saman , ryka ihop (i slagsmål). j thet samma sökte the saman och hwar j anners haar och swa om kul moth gatran STb 2: 246 ( 1488) . Jfr: tha han thet fornam, ath han jntet haar hade, tha togh han hanom om halsen, och söchte swa bade om kwl wijdh ghatan ib 245 ( 1488) . Jfr saman sökias. ","*sökia ut , göra utfall. hanis sökte twa resor vt medh i spänt armborst ok hans swärd stod dragit i bodinne ok en tid sökten vt medh dragit swärdit ATb 1: 193 ( 1463) . " troyaner sökte wth moth them " Troj 213 . Jfr utsökia. ","*sökia äptir , förfölja (under strid). grechana sökte epter jn for slatet saronaba oc drapo alla the offwerkommo Troj 86 . - Jfr for-, ful-, land-, mot-, rät-, sak-, til-, um(Sdw 2: 806), up-sökia (-söka)."]},{"a":"sökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) söka, söka att nå el. finna. ffor thy at the ey sökto oc ey funno ther thera siela helso ST 2 . \" thz thu haffuer länghe sökt, thz haffuer thu fwnnit, oc mera fwnnit än thu nakot sinne sökia äldher letha kwnne \" Su 76 . ib 16, 114, 115 . \" iak hafw thik darium länge sögtht \" Al 2232 . läth vp för thän tik söker VNB 15 . \" sökte han sigh rwm thima oc tillfällen naar han kunne vranga budhit fulfölghia \" MB 2: 323 . - med prep. äptir. munkande . . . sökto bradhlika äftir them äftir thy som the sagho thera fiät j snionom KL 49 . \" the som äpther idher sökia \" MB 2: 7 . ib 316 . \" i skule sökia efther (leta efter, hafva svra att finna) annan makan ower rikith blandh idhre godhe men \" BSH 5: 138 ( 1507) . - söka, söka komma i åtnjutande af. söker jak oc loffwar thina godheet VNB 15 . - söka, söka att främja, eftersträfva. sökia sina bathan (sua lucra sectantur) Su 106 . han sökte allaledis almoghans bädzsta MB 2: 270 . - söka, vth (at ver liitim um af garðenum dregelega) Di 251 .","2) söka, söka komma (till), begifva sig (till), komma (till), infinna sig (vid el. hos). tha maria sa folkit sökia til offer (ad fanum conflure, ut idolis immolaret) Bil 266 . mange herra . . . sökto til konung arthws hoff ST 2 . \" tha sökto til hans graff mangh M folk hoppandes wnffa gudz nadh för hans hälga böner skuld \" Lg 3: 169 . \" j þem afguþa stoke boþe en diäwl. som mykit siuk folk sote tel \" Bu 203 . \" hoffmen mest til honom sökte \" RK 2: 2777 . \" ta tu är helbregda ta sök til migh (d. v. s. den helige konung Erik, som nu uppenbarade sig och hvilken för den sjukes räddning blifvit åkallad med löfte) \" Lg 3: 350 . \" borgara alle vnder banner sökthe \" RK 2: 2129 . \" hon . . . sökte jn lankt i grymmasta öknena \" Lg 3: 388 . \" hon . . . hawir ey hwar hon ma hem at sökia (quo divertal nom habet) \" Bo 214 . ","3) i fientlit syfte begifva sig (till), rycka an, rycka fram. seer thu ey hwi iak hiit sökte Al 8903 . \" söchte the alle tith mz saa mykith folk ath nyfflinga flyddhe ather j gerdhen j ghen \" Di 252 . th söchte alla hymningha bodhe aff landh ok städher ib 251. nyfflinga sökthe nidher om alth fästigh ok sloga j häl alle the ther funno (hlaupa þer allt um borgina ok drepa menn, hvar sem þeir koma) ib 254 . \" mannelica the j hallith söchte \" RK 2: 3984 . - rycka an (mot), rikta anfall (mot), göra angrepp (mot). aktilius söker hart i mot them Di 33 . \" tha söchte hymer fasth ath dörena \" ib 256 . \" söchte han ath hillebrandh (anföll el. angrepp) \" ib 259 . \" han fik se sen storan biorn, oc sökte strax at hanum mz sina hunda \" ib 106 . the söchte . . . fasth til lhonum ib 252 . ib 65 . - anfalla, angripa. med ack. at iach mate waro thä[s] dristugare at sökiä mina fiändä Va 19 . artarexes hafwer thäs akt idher at sökia mz mykle makt Al 70 . \" wi wiliom han sökia mädher stridh \" ib 1537 . ib 2607, 8861 . MB 2: 263 . FK 2: 376, l6195. opte the then wäria sökte ib 2183. the swenske sökthe mz fwlle farth mykit hans folk pa markena qwarth ib 3: (sista forts.) 5555 . abs. el. med underförstådt obj. mang wellige söcte the nordmen thäre bade mz armborst sa mz spiwt RK 2: 6191 . \" han war een riddare som sökia torde \" ib 3: 275 . ib 480 . \" sände han alt qwinfolket . . . jn til värn stadhen carmon. han war owinelighen oc wandh sampt til sökia (acessu dificile) \" MB 2: 316 . ","lhan . . . sökte (visitavit) ey sina systor KL 222 . tha koma . . . flere mine frändir oc sökia mic ib. ib 221, 223, 321, 324 . Bir 3: 212 . \" gudz son skal sökia os \" KL 406 . MB 2: 399 . \" foor han vm alt sith rike ok sökte sit folk \" Bil 884 . MB 2: 150 . \" ä hwar the bygdh landh söcte \" Bil 251 . KS 65 (160, 71) . hampne, the godha äru sökia ib 66 (163, 72). sökiä allä köpstaþa SD 5: 638 ( 1347) . Lg 36 . Gr 321 . husit söktis siäldan Bir 2: 104 . \" hurw biskoper skal sökia klostrith \" VKR 81 . \" sökia prädican \" Bu 187 . \" thing sökia \" TB 79 . SO 67 . RK 2: 5026 . \" alle persi thz (bröllopet) hafwa söght \" Al 3870 . \" ty at thu (Jerusalem) kende ey . . . thin sökilsa thima j hulkom gudz son sökte tik \" MP 1: 246 . \" ängin är swa rotadhir mz diäfflenom j thesse wärld at then hälghe ande sökir ey ok röre stundom hans hiärta \" Bir 1: 188 . \" han (Gud) . . . haffuer sögt sit folk mz helghe sökilse \" Lg 3: 3","5) uppsöka. \" alexander lot sökia en aker man \" Al 1967 . \" at sökiä min fader och mina moder \" Va 28 . ","6) undersöka, göra till föremål för undersökning. hwa marhga sökir brunna han findhir ethir i soma GO 1050 (möjl. att föra till 1). alexander . . . loot hona (heden) sökia langx ok bredh äpter all the dödha liik Al 5407. ","7) söka, utsöka. \" hz a giptämaþrin sökia \" SR 52 . \" ängin borþe sakta ällä sökia firi bäzlum ib 57. - refl. sökias, söka hvarandra, uppsöka hvarandra. ä sökia sälike Go 694. \""],"f":["sochia RK 2: 5026 . ","sotte L. (jfr forsökte RK 1: 387, " i rimslut med totte, hvarest alltså urskriften kan antagas hafva haft forsotte). sote " Bu 203 . ","sökte . ","sotter L.(jfr forsokter RK 1: 793, " i rimsl. med dotter; forsokt " ib 915, " i rimsl. med got). soter L. ","forsöght ib 1786, 2916 . ","sögter: sögt Lg 3: 3 . ","sök Lg 3: 350 . ","söök Al 2057),","sökia fram , rycka fram. hynar sökte fast fram Di 185 . ib 184 . ","sökia til , rycka fram. jonatas . . . sökte til mz sino folke MB 2: 263 . - anfalla, göra anfall. the sökte tiil alle i sändher RK 3: 2890 . - Jfr tilsökia. ","sökia undan , under flykt begifva sig till, taga sin tillflykt till. the sökte wndan mang hemmelig rwm Va 33 . sökia up, uppsöka. modheren sökte vp han Lg 3: 249 . " lop haghen ok söcht (för söcthe) op eldh " Di 254 . Jfr upsökia. - Jfr be-, for-, friþ-, lagh-, of-, ´ut-sökia samt saksökiande, osotter."]},{"a":"sökian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sökande. Fl 943 ."],"f":[]},{"a":"sökiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sökande. \" wm thet ey finnes mädh första sökiande, lethes tha likowäl mangom stadhom \" PMSkr 517 ."],"f":[]},{"a":"sökiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besökare. \" biscopin . . . skal wara swa systrana som brödhrenna fadher oc sökiare (visitator) oc domare \" Bir 4: 38 . VKR 81 . MB 2: 289 . Jfr saksökiare."],"f":[]},{"a":"sökiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) sökare. \" queritor . . . sökiare oc biddare \" GU C 20 s. 510 ."],"f":[]},{"a":"sökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl-, och f. sökande, besökande; i relig. mening. af idhkelicom gudhelocom sökilsom (ex frequenti visatatione) Bo 20 . \" at hon faar brudhgommans sökilse \" ib 116 . \" nar han ingöt j thina limi sins sökilsa sötma \" Bir 1: 390 . \" han (Gud) . . . haffuer sögt sit folk mz helghe sökilse \" Lg 3: 3 . sökilsens oc nadhenna time Su 84 . \" aff tholka thins sökilses omskiffte \" ib 111 . \" ömpnet gudz sökilse äller närwarilse är ey tik swa nyttog . . . swa som huar en dröffuilse \" ib 171 . \" naar thu wilt tiggia tik gudhz nadh oc thäs hälga andha sökilse i tith hiärta \" VNB 11 . Gr 300 . Bir 2: 75, 3: 32, 431, 4: 128 . Ber 4 . Su 106, 112, 392 . \" i sökilsinna tima skal han os styra \" Bo 256 . \" j dödzsins sökilse \" MP 1: 48 . - besök. för . . . the hälgha sökilse thu giordhe thinne käraste modher oc flerom thinom enkannelikom wenom VNB 27 . Jfr tilsökilse. "],"f":["sökilsa time , "]},{"a":"sökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl., f. loch m. Jfr B. Loman, -an, -ning och -else 254. Jfr försökilse. "],"f":["sökilsa time (obl. sökilsso timma), "]},{"a":"sökn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sykn."],"f":[]},{"a":"sökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) farande, trafik. \" att the och theras haffwa ther ner idher i räffla sith frii tilhald och frii sökning uth och in \" FMU 3: 217 ( 1441) . Jfr for-, hem-, kirkio-, til-, up-sökning."],"f":[]},{"a":"sökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sökande. mädhan thu daghlika söker, oc engha glädhi findher, äpther thina sökningh Su 16 . ib 114 . ","2) tillströmning. mykyn sökningh Lg 3: 598 . - Jfr for-, hem-, lagha-, til-, thing-, up-sökning."],"f":["-nigh Su 114 ; Lg 3: 598), "]},{"a":"söl","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smutsig, oren; liderlig. \" messalina . . . war miok söl \" Bil 305 ."],"f":[]},{"a":"söla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smutsa. \" \"","1) vältr (i ngt som smutsar el. färgar), doppa. är withandis ath the förscriffna materia ma smältas samman pa eldenom j enom kätil, oc göras en pwngh fwller mz groffth bysso pwlwer, oc sidhan wändas oc sölas offta j the bländnyngenne som är smälth j kättilenom PM 6 . ","2) besmitta, oskära. at jak skulle smittas oc sylas (fædari) aff prestins orenlikhet Bir 2: 114 . "],"f":["syla . ","-adhe . ","söölt ST 183 ),","söla sik , nedsmutsa sig, vältra sig i smuts. tha komo diäfla i orenasta swino liknilsom. oc söladho sik mälan thera lustandis af thera fanytto talan KL 224 . - vältra sig (i dy el. i ngt som smutsar el. färgar). for han aff sinä cläder oc sölade sik all i ormens blod Di 124 . - bildl. swa haffwir iak allan min aldir . . . söölt mik vsal j syndana graff ST 183 . - refl. sölas, söla sig, vältra sig (i smuts el. dyl). eg. och bildl. the äru . . . vani sölas i synda thräkkenom (assueti sunt sordibus) Bir 4: 123 . " hulke som liggia ok sölas j sinom oqvämelica lusta, swa som swin j träk pudz " MP 1: 65 . " swa söladhis olofernes ib. ""]},{"a":"söla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dypöl, gyttjigt el. smutsigt tillhåll (för svin). gör them hälgha anda härbärghe i thik mz renom renlek ok ey swina sölo älla röfwara skywl Su 428 ."],"f":[]},{"a":"söla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dypöl, gyttjigt el. smutsigt tillhåll. Jfr V. Ekenvall, Namn och bygd 29: 1 ff. Jfr svina söla."],"f":[]},{"a":"söla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - söla sik, nedsmutsa sig, vältra sig i smuts. - bildl. iak . . . som här til haffwir söladh mik j otalighom syndom SkrtUppb 143 ."],"f":["supin . ","söladh )"]},{"a":"sölf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se silf, silver."],"f":["sölver"]},{"a":"sölf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se silf, silver."],"f":["sölver"]},{"a":"sölghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sylghia."],"f":[]},{"a":"söm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och *sömber, m. spik, nubb; särsk. hästskosöm. iiij gaangh söm for ij ortugh HLG 2: 70 (1521). tÿ ath offta för en söm misther man en skoo Arnell Brask Biᴵ 20. Jfr bat-, skip-, sko-söm."],"f":[]},{"a":"söm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spik, nubb; särsk. spik som fäster hästsko vid hofven, söm, hästskosöm. slog han et söm (nagla) mz stor klokskap Di 45 . \" storhingesta skoo ok sömin medh \" GS 51 . for een hest om xl mark mz hans eghin skoo ok sööm vj öre. for en hest om xvj mark mz sijn eghin sööm een halff mark. for een lithen klippare mz hans eghin skoo ok sööm iij öre SO 73 . Jfr hästskosöm."],"f":["sööm )"]},{"a":"söma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sömma, sy. \" millo las are söma \" GU C 20 (hand 2) s. 1423. jtem före lärott iij marker oc änne som sömathe eth rökkllin Kumla kyrkas rb 26 ( 1465) . (en falskmyntare dömdes till hängning) ok samma mynt pa hanom och hans (härefter ett ord, hender el. kiortil el. dyl., uteglömst) sömet STb 3: 192 (1494); jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. l49: 318 f. "],"f":["-athe ) , ","söma ater , åter sy ihop. - bildl. j nalinne math thu märkia dyghdinna kärlek ok pinonna räddogha, aff hwilkom nar hoghin wardhir opwäkthir, ok mz idhroghanom stwnghin, sömar han athir om brystith SpV 115 . - Jfr nidher-, saman-söma."]},{"a":"söma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) ansltå, passa, hövas. Jfr Sdw 2: 1312. - refl. *sömas, anstå, passa, hövas. med dat. samt med inf. thy at han wiste thz wäl at ängom sömpdis (Cod. B: sömpde. Cod. Ver.: sampde) thz (ɔ svärdet) at bära äpter rolandz dödh Prosadikter (Karl M) 287 ."],"f":["sömpde Prosadikter (Karl M B) 327. sampde Karl Magnus el. Kornhall 106. refl. sömpdis Prosadikter (Karl M) 287),"]},{"a":"söma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sömma, sy. \" världinna frw sömadhe oc span for legho \" Bo 14 . \" han aat mz qwinom . . . han sömadhe oc sänkte mz them \" ST 412 . hon . . . span klenasta klädhe. oc sömadhe KL 344 . \" han bödh hanom . . . atir vpriua siin klädhe at söma \" ib 201 . \" the systra som kunno skära oc söma brödhra ällir systra kläde \" Bir 5: 81 . ib 102 . \" hwilkin som sömar sko swa ath j [1] styk synis bart \" SO 20 . \" tog wildefer sit biörn skin oc lot thz söma om kring sig \" Di 107 . \" maria magdalena sömadhe kors a thera härdha \" Bil 268 . \" sände han konungxlikin klädhe sömadh mz silke \" Gr 286 . II duka sömadha SD 4: 710 (1340?). iij oc xx sömmet banckedyner FM 76 (1483, daniserande). hafdhe sat fra sik gudz likama j enom sömnadhom budhk aff forgyltom thradhum KL 26 . - fastsy. the krono skulu sömas fäm litin stykke aff rödho klädhe Bir 4: 11 . hättan wari sömat widh kwffuolen ib 24 . "],"f":["söma ater , åter sy i hop. a henna väghna som snima sömade atir hans har(klädhe) Bil 788 . Bir 4: 126 . sömä väl atir vndena Hästläked. li AS 136 . LB 2: 68 . Jfr atersöma. ","söma saman , sy samman. the . . . sömadho saman löff aff fiko trä MB 1: 160 . Jfr samasöma. - Jfr in-, til-söma samt osömadher."]},{"a":"söma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förläna fägring el. förträfflighet åt, pryda, smycka, utstyra. war hera klädhe oc sömpde sit handawärk MB 1: 61 . ","2) 128 (anf. af Rietz, Ordb. s. l715)."],"f":["sömir . ","sämer KS 35 (89, 37) . sömr ib (91, 38), 39 (102, 42). söme. ","sömpde ) , "]},{"a":"söma säte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sömda säte."],"f":[]},{"a":"sömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*sömara lön","sömare löon )"]},{"a":"sömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) packhäst. RP 2: 357 ( 1399) . gervius . . . bärore ok sömare GU C 20 s. 314 . Jfr under summe?"],"f":[]},{"a":"sömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) packhäst. duo sømsækkiææ. jtem III paria sömæ. jtem tres sömasthlæ. jtem III sOmaræ SD 4: 711 (1340?). gifuer iak . . . vpsala domkirkio . . . min blanka sömara ib NS 1: 514 ( 1405) .? hwar äru the höghtidelico vagnane oc the mango sömarene oc thz härrelica föghit Bo 36 . \" marghe vaghna ok sömara flerä \" Fr 2912 . ","2) den så ömse sidor nedhänga från en packsadel? duom för en packhäst? ss tillnamn. johannes sömare SD 4: 589 ( 1338) ."],"f":[]},{"a":"sömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sömnad, syarbete. j öre fföre sööm mulieri Kumla kyrkas rb 68 ( 1494) . "],"f":["sööm ) , ","*söma kona","sömekonne )","*söma qwinna (sömekinne), "]},{"a":"sömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.. packsadel, klöfsadel; en af de två korgar el packlådor som å ömse sidor nedhånga från en packsadel? duo sømsækkiæ. jtem žžž paria sømæ. jtem tres sømsathlæ SD 4: 711 ( 1340) . - börda som lägges på en packhäst, packa, packning. jak tro at the willo ey glöma hertoganna fatabur ok thera söma RK 1: 3911 ."],"f":["sömar ) , "]},{"a":"sömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) söm, sömnad. \" en goth faök quinna thiänte sik födho mz sööm \" KL 92 . ","2) söm, arbete som är utfördt genom sömnad. hwariom enom skal klädhe gifuas eptir sinne nödhthorfft medh alle enfaallugheet . . . vtan alt forwitij j thera söm VKR II . een dwg met heden söm oc blatraadh FM 76 (1483, daniserande). en dwg met cylke i heden söm ib. iij handklede met heden sööm ib. \" i [1] handkläde met dragen sööm ib. \"","3) söm, med nål och tråd giord sammanfogning. hawa widh nidherst sööm sinna klädha rödha klwta MB 1: 403 . \" aller sömar skal haldha medhan sulur häla ära wndhi fothe \" SO 20 . Jfr sulna sömber."],"f":[]},{"a":"sömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se söm."],"f":[]},{"a":"sömd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heder, ära. \" o min dottir hwi höghfärdhas thw aff thine släkt hwat ey är thik hedhir ok sömd at mina jnälua thräkkir var thit örnagard \" Bir 3: 137 . - heder, hedersbevisning. the skulu afla thik mina vtualda manna siäla mz myklom hedhir ok sömd Bir 3: 80 . \" herra iwan hafuer badhe äro ok sömd aff thz folk ij landith är \" Iv 1569 . "],"f":["sömda bonadher","sömpada- )","sömda säte?"]},{"a":"sömd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se symn."],"f":[]},{"a":"sömd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["heder, ära. - heder, hedersbevisning. Jfr D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 273. hugen . . . giorde i allom stwndom sömdh karla magnus Karl Magnus ed. Kornhall 39. Jfr: kallom lnw a gudh ath then ildher män iwe koma ey nw söndher karla magnus (. . . stigi eigi yfir sæmd keisarans) ib 81 ."],"f":[]},{"a":"sömelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med heder. thok sömelika hans iäl lo fördhe til himna Bil 652 . \" thes bondans siäl som han lät swa sömelika til graf föra \" ib 732 . ","2) på ett passande el. lämpligt sätt. gudz son löste mankön af diäflenom sömeleka (in mirabilem congruentiam) Bu 206 . natalia suarar sömeleca sändebuþum ib 522 ."],"f":["-leka . ","-leo )"]},{"a":"sömeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ansenlig. \" jordin lypte sik vp vndi lianum ok giorde hanum sömelikan biscops stol öfrit höghan \" Bil 589 . - präktig, värdefull? the sömelica thing som pafwin hanom gaff Bil 753 ."],"f":[]},{"a":"sömgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete som utföres genom sömnad. andra systra, som kunno göra söm gerning, ällir sprangada gerning Bir 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"sömkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" hustrv elyn sömkona HLG 1: 70 (1465). \" SSkb 24 (1501-02). Stock Skb 18 (1516-17), 49 (1517-18), 92 (1518-19). HLG 3: l20 (1522), 72, 83 (1525), 84 (1526). - Jfr söma kona, -qvinna. "],"f":["*sömqvinna (sömp- Stock Skb 239 (1524-25)), ","*sömqvinno bonde","sömquinne- )"]},{"a":"sömn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se symn."],"f":[]},{"a":"sömn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se symn."],"f":[]},{"a":"sömnal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["synål. PMskr 510."],"f":["-naadl )"]},{"a":"sömsadhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["packsadel. SD 4: 332 ( 1333) . \" duo sømsækkiæ. jtem III paria sønne. jtem tres sømasthlæ ib 711 (1340?). \""],"f":["-sadhyl SD 4: 332 (133)), "]},{"a":"sömskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["iij oc xx sömmet banckedyner met sömskynd wnder sticket FM 76 (1483, daniserande)."],"f":["-skynd )"]},{"a":"sömsäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säck som fästes vid en packsadel, säck i hvilken man inpackar resgods som fpres å packhäst. kappsäck. SD 4: 711 (1340?)."],"f":[]},{"a":"sönder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sunder."],"f":[]},{"a":"sönder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sunder."],"f":[]},{"a":"sönia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se synia."],"f":[]},{"a":"söpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["soppa, supamat, mat i flytande form. \" nythien enna handa spadh, kaal ällir annat söþe (sorbile) \" Bir 4: 119 . \" at altidh giffuis hwarie enne !UDDA_TECKEN?: syster) söþe j sinom disk \" ib 5: 31 . nakot got söpe ib 32 . \" om faasta dagha haffuen twänne söpe ib. \" MB 2: 162 . \" söpe aff haffra gryn \" LB 3: 109 . mz söta myölk som man plegar göre spädom barnom söpe ib 169 . \" wakta sik for offwirmatto drik oc söpö \" ib 167 ."],"f":["söpö )"]},{"a":"söpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["soppa, supanmat. 16 faar, som wi haffwom hafft i somar badhe til söpe oc rökat köt VKU 78 ( 1554) ."],"f":[]},{"a":"sör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smuts. \" kastaþes vp houuþet sancti pauli ii söre af dikeno \" Bu 129 . han . . . kastadhe . . . hänna ben j fulan sör Bil 330 . är . . . wädher . . . swa reent oc vtan allan söör, at solinna liws skiin genom thz MB 1: 39 . Bil 116 . Bir 1: 133, 370, 2: 131 . - träck. at fugla lagdho sin sör ifui mino hofdhe Bil 537 . - bildl. om det som i sedligt afseende är smutsigt el. orent, orenhet, synd. hwariom är sin sör söth ok sin angir ledh GO 623 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 279. gör iak þätta hus . . . rent af diäfla sör ok inuara Bu 208 . \" see oc höra mykykt kan näplica vara vtan sör (impuriate) oc synd \" Bo 45 . Bu 183 . MB 1: 276 . ST 324 . - Jfr geta-, manz-, svina-, synda-sör."],"f":["söör )"]},{"a":"sör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr eþsör."],"f":[]},{"a":"sör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förtorkad, vissen. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 69. affhwgges oc söra qwista PMskr 347. ib 348 ."],"f":[]},{"a":"söra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtorkad spricka i träd. Jfr E. Smedberg, a.st. far trädh nokra söro oc nbörya rwthna jnnan. tha boris eth hol nädhan före söronne ath wathnith kan rinna wth PMSkr 348 ."],"f":[]},{"a":"söre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr a-, eþ-, men-, tvä-söre."],"f":[]},{"a":"sörgap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sörgata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"sörgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smutsa, nedsmutsa, orena. bildl. han sagdhe thz wara vmughelict at sörugha sit eghit härberghe Bil 377 . \" scal han . . . ey lenge sörogha mina ordinem \" ib 797 . \" mz syndom smitta oc sörgha salomonis säng som tekna the hälgha kirkio \" Ber 67 . - refl. sörghas, smutas, nedsmutsas. a sax ok tiugu arom sörghas aldre hans kläþe älla slitna Bu 204 . - i andlig el. sedlig mening. thin öron syroghas widh min ordh Bil 455 . \" huru myklo mer kroppen prydhis wtan til for fanytto äro swa myklo mer smittas siälin ok sörghas innantil \" Ber 29 . Bir 3: 420 ."],"f":["sörogha . ","sörugha . ","syrogha . ","-ar )"]},{"a":"sörghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se syrghia."],"f":[]},{"a":"sörna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtorka, vissna. Jfr E. Smedberg, a.st. winwtha warar mang aar j sinom wäxth wthan nokor qwinna thär sina manadha soth haffer taker pa henne mädh handenne, oc strax thär äffther sörna hon PMSkr 352 ."],"f":[]},{"a":"sörna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtorka, vissna. \" swa snart som frukten war aff qwvisten, sörnadhe han \" Lg 3: 591 ."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"sörning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtorkande, vissnande. qwistens sörnigh oc törhet Lg 3: 591 ."],"f":["-igh )"]},{"a":"sörogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smutsig, oren. eg. och bildl. lkasta hans liik vndi sörogh hemelik hws Bil 480 . \" aff waate iordh oc sörughe \" MB 1: 79 . \" mz söroghe spyan \" MP 1: 231 . \" vars herra ihesu fötir varo söroghe af väghinom \" Bo 75 . \" sörogh smitta \" Su 428 . \" mosin thydher väruldena thy at hon äör sörogh ok hänna giri grundlös \" Bil 614 . \" vtan orena oc sörogha thanka \" Bir 3: 5 . \" the blotz käldha . . . som rensa oc heela sörogt hiärta \" Ber 284 . Bil 956 . KL 119 . Bo 146 . Bir 2: 130 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"sörpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sörpa, röra. \" nar the kommo . . . mz sith etherfulla blandh, oc omilla sörpo \" Lg 3: 274 ."],"f":[]},{"a":"sörpta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= sörpa. migma, sörpta GU 8 ."],"f":[]},{"a":"söst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nyktert, måttligt. \" lthän skal söst lowa (för lewa el. liwa) thär radh skal styra (jus qui rite tenet se solrieate refrenet; motsv. Fdan. ordspr. lyder: then scal wære ædræ ther ræth scal styræ) \" GO 467 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 217 f. Jfr sosterlika."],"f":[]},{"a":"söst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["nyktert, måttligt. Jfr Sdw 2: 1312."],"f":[]},{"a":"söster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se systir."],"f":[]},{"a":"söster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se systir."],"f":[]},{"a":"söta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr skär-, sten-söta."],"f":[]},{"a":"söta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bagga-, skär-, stensöta."],"f":[]},{"a":"söte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sötma. Jfr munsöte.","2) söte, gentina purpurea Lin. \" söthe er godh ffore magha wärk och aff henne far man spy ok hon er godh for lifferbyldh \" LB 2: 65 ."],"f":[]},{"a":"söter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) söt, som har söt smak. Jfr Sdw 2: 1313. malomellum li södh äple GU C 20 (hand 2) s. 113. - om jord, mots. salt(haltig). hwar som wäxer säff. rör. langt gräs. triofolium, slanträ oc ebulus thär är söth jordh PMSkr 196 . 2) söt, ljuv, behaglig. Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 195. l,liricus . . . thz harpo tilhöre oc söther GU C 20 (hand 2) s. 91. perliricus söther oc löstelighen ib. melos . . . söther songh ib s. 130. lib. modulamen nis söther songh ib s. 149 . . . . aff hwilkens hiärta wtgik eth leekara anbudh, mz sötasta sangh (suavisonum) in j jomfrunna hiärta Mecht 225 . ib 293 . 4) söt, fager, vacker, inställsam. Jfr R. Pipping, Kommentar till Erikskrön. 222. miödh ok wiin ther ekke tröt / fagher ordh wän ok sööt / man sigher at man aldregh saa / drotningena swa gladha som tha EK 37783781. - Jfr Sdw 2: 1313."],"f":["sötaster . Jfr Sdw 2: 1313) , "]},{"a":"söter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) söt, som har söt smak; äfven i allmh.: som har behaglit smak, ljuft smakande, välsmakande. ey maktas min sin til at skilia älla scodha mällan beezst ok söt MP 2: 230 . adam at söta frukt af träno Bu 139 . \" mz sötasta honaghe \" Bir 2: 196 . \" hwat är sötare än honageth \" MB 2: 116 . \" thz är ey alt got i magha som i mwnne är söt \" GO 769 . \" thy bruna nothen hawir thän söta kärnan \" ib 12 . \" thz kötith är sötast som näst är beneno \" ib 230 . sööth win LB 2: 9 . \" välloktande drykkia ok söte (dulcia) \" Bir 1: 41 . \" thz watn war got ok mykit sööt \" Al 5025 . ib 4995 . \" then sötasta smaken . . . langsamlika j sik halla \" Su 204 . ib 282 . - med dat. söt (suaris) är människionne lynginna brödh MP 1: 183 . - bildl. vanlika är thz ängiga vansampt älla omöghelikit at af beske hedhirgirinna root framgange söt kärleksins frukt Bo 99 . \" hwarke meth sötha eller swra skall thw mik . . . koma till ath neka honom \" Lg 3: 122 . - söt, ej surnad, ej löpnad. j söta miölk LB 1: 97 . ib 2: 31, 32 3: 169, 7: 11 . PM XLIX . Su 205 . ","2) söt, ljuf, behaglig. i sötaste lukt Bu 402 . Su 282 . sötaste röker Bil 128 . \" en hebrezk mö . . . lät söta noto i pipo \" Bu 182 . ä[n]gla su[n] o sötan sang ib 23 . ib 14 . Lg 4§1. mz söta tona Fr 287 . \" opta kombir swidhi äpte sötan kladha \" GO 739 . see . . . oc thänk hwat liof oc sööt thässon ordhin varo Bo 89 . \" alle wndradho jfuir hänna , , , viso ordh ok söta tungu \" Bil 266 . \" ey är thz wndher at aff them munne gingu wt söt ordh som fordhum sötlika mintus widh vars herra söta föther ib. hon vntfik han wel . . . mz söth ordh . . . the aff hiertans kerlek gingo \" RK 1: 1887 ; \" jfr 4. aatbärandis sötasta hugswalilsinna ordh \" Su 205 . til aldra sötaste hugnat oc mätte Ansg 181 . söt aminnelse Bu 12 . \" vm söta ängia \" MP 1: 333 . \" smakin ok seen at gud är sötir (suaris) \" ib 183 . \" war söte herra ihesus christus \" ib 85 . \" thu äst . . . aldra sötast . . . lioff j änlitit, mild j änneth, sööt j ordhom \" Su 205 . wärldinna snille ledhir til ysällinna dal hulkin som blomstrandis synis j wärldz thinga fulstoplikhet . . sööt (amæna) j hedhir . blöth j lusta Bir 1: 275 . \" sighnadh vardhe the söta stund ther mik ledde a idhra fund \" Iv 3994 . hvad är söther en haffwa then wen som honom bewisar kerlek j gen MD (S) 292 . - med dat. thin talan är os sötarin än honagh Gr 318 . \" söt war thz nampnit hanum \" Bil 128 . \" han är sötir siälinne \" Bir 1: 186. MP 2: 140 . KL 340 . \" hwariom är siu sör söth \" GO 623 . enkte är mik söth ällar hwgnelikit tänkai oc skodha, wtan äwerdelika tinganas godhet Lg 3: 412 . - söt, täck, älsklig. fingo se . .. en wänasta ok thäkkasta oc sötasta smaswen . . . hulken alla lokkadhe til sin älskogha KL 30 . ","3) söt, kär. \" wars herra ihesu christi ordh til sinna vtualda ok sötasta (dilectissimam) brudh \" Bir 1: 3 . \" matidiana spurdhe sina sötasta syni huru the komo mz liue til landa \" Bil 351 . \" söte faþer \" Bu 170 . \" sötasta dotter \" ib 491 . \" söte herra käre \" Iv 329 . söte herra konung RK 1: (Albr) s. 214 . \" o min sötaste gudh (o mi deus) \" Su 282 . \" o sötaste jhesu \" Ber 284 . \" o söte jhesu \" ib 282 . ","4) söt, fager, vacker, inställsam. aff thera sötha ordh kom i swerige eetyh stoorth mordh RK 3: 1157 . \" the danske hadhe söth tall \" ib 2548 . ","adv. sött, ljuft. þu . . . riukar söt Bu 75 . Lg 92 . - Jfr hunags-, iäm-söter."],"f":["sööter . ","söt . ","sööt . ","sööth . ","sötare . sötarin (f.). Gr 318 . sötaren (pl. nom. f.) ib (Cod. D) 368. söther (n.) MD (S) 292 . superl. sötaster),","söta ros","-roos )"]},{"a":"sötflytande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ljuvt flytande. hilse the sötflytande (dulcifluam) aadhrona, mins mildasta hiärta Mecht 250 ."],"f":[]},{"a":"sötgiärn","b":[],"c":"","d":"","e":["begärlig efter det som är sött, lusten efter sötsaker. ä är söt gärn tunga h hwars manz hööse (facue manet quauis gustus porca lingua suauis) GO 321 . söthärn kuna sankar siällan sura miölk ib 1063 ."],"f":["-gärn )"]},{"a":"söthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söthet, sötma. eg. och bildl. ey aktar thän . . . mykyt skalenna beskhet, som kärnans söthet offta haffuer smakat Su 34 . \" minna närwarilsa osigeliken söthet oc mins kärlekx wndhersamber sötme \" ib. \" j thinna spena lustelika wänlek kännis oc smakis alla lehdis fulbordelikin sötheet \" ib 204 . \" alt thz j thik är, är hugnelikasta sötheet haffuandis omälelikin sötma, owergangandis aldra dyrasta krydde oc smörilsinna wällukt oc söthet \" ib 205 . \" o aldra sötasta sööthet \" ib 210 . ib 118, 202, 325 . LfK 127 ."],"f":["sööthet . ","sötheet )"]},{"a":"söthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["söthet, sötma. bildl. thy figh han ey smaka thes helga liffsens söthet SvKyrkobr (Lucid B) 131 . \" stingen at jak stungen ok opskurin maghe gifua söthetzsens lukt \" J Buddes b 81 . at gudhlikin kärlekir optändis oc sötheet börias wardha til gudz i siälene SkrtUppb 422 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"söthughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["hängiven, innerlig. nar människian känner sik myndre ällir litit gudhelika oc söthughada, j sinom bönom (se minus sentit devotum) Mecht 230 ."],"f":[]},{"a":"sötleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sötma, ljuvhet. \" gudz son som är siälffwer sötleken (dulcedo) Mehct 169. aff största hiärtans säfflikhet oc sötlek (dulcedine) \" ib 212 . loffua . . . myns älskeli[g]hetx söthlik (delectabilitatis amænitatem) ib 246 . hans röst . . . aff hwilkom aller söthme ok röstinne söthleker (dulcedo et sonoritas cocum) wthgaar ib 293 ."],"f":["stlik Mecht 246 ) , "]},{"a":"sötleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sötma, ljufhet. \" thu födhe os mz thinne miolk. ok lät os smaka hänna sötlek \" KL 373 . \" offrande mik sötlekxsins honagh (mel dulcedinis) \" Bir 1: 259 . Su 282 ."],"f":["-leeker: -leek Su 282 ),"]},{"a":"sötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sött, ljuft, behagligt. mik smakadhe sötlikare wärste dön än thin sötasta lokt Bir 1: 399 . \" sötelikasta luktande \" Su 209 . mz sancto iacobo. som mik . . . sötleka föþe (cælesti dulcedine me refocillat) Bu 170 . \" sotlika (för sötlika) siugha \" Bu 11 . ib 14, 511 . Bil 127 . KL 117 . \" ther sungo sötölika näktirgalor \" ST 394 . \" huru sötelica oc dyrligha alle . . . lofvade oc hedrade ther sin gudh \" Ansg 181 . sagdhe sik hafua mykit sötlika sofuit Bil 362 . Fl 1462, 1524 . MB 2: 171 . - på ett behagligt sätt? gudhlik skipilse hon skipar oc styrer all thing sötlika oc spaklika MB 1: 137 . ","2) med välbehag. han . . . aat swa sötleka hunaghit at han glömde sins lifs wadha Bil 614 . Iv 2107 . ","3) ömt, innerligt. \" han vil sik ilskas ey at enast sötelica vtan ok vislica \" Bo 136 . bruunu badhe j modher fampn ok kystu sötlika Bil 351 . ib 266 . Su 210 . ","4) mildt. \" jomfrv maria spör här brudhina sötelika \" Bir 1: 65 . ib 3 ."],"f":["-leka Bu 14, 170 ; Bil 614 . ","-leca Bu 511 . ","sötelika KL 117 ; Bir 1: 3, 65 ; Su 210 . ","sötelica Bil 127 ; Bo 136 ; Ansg. 181. sötölika ST 394 . ","söteliga MB 2: 171 . ","söterlika Iv 2107 . ","sötelik Fl 1462, 1524 . ","sötlikare . ","sötelikasta Su 209 ),"]},{"a":"sötlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) sött, ljuvt, behagligt. \" meditor . . . sötligh sywnga oc tänka \" GU C 20 (hand 2) s. 128. modulor . . . sötligha siwnga ib s. 149 . Mecht 269 . 3) ömt, innerligt. at hon . . maghe thäs söthalikare sik til dragha thy som hänne wardher theet oc wppenbarat aff gudhi Mecht 231 . \" nar mannen är ensammen, wplyffte altidh sith hiärta til sin gudh sötteligka (dulciter) ib 252. 4) milt. wisdom, mz huilkom jak alt wäl oc sötelika (suaviter) skikkadhe \" Mecht 246 ."],"f":["sötligha . ","sötelika . ","söttelika . ","söthalikare . ","sötheligast Mecht 269 ) , "]},{"a":"sötliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["söt, ljuf, behaglig. \" brödh . . . hauande i sik alt thz som sötelikit är \" MP 2: 140 ."],"f":["sötelikit MP 2: 140),"]},{"a":"sötlikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" sötma, ljuvhet. swa som rökilse . . wpfyller alth himerikis rike mz sins wällwchtz söteli[g]het Mecht 291 . (?) hwar een som bethänkte, huru jak söthelighast, offuir allan söthlik (för sötlikhet?), wardher honom smaker (omnis suavitatis dulcor ero ei) ib 269 ."],"f":[]},{"a":"sötlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sötma, ljufhet. \" brödh . . . hafuande j sik . . . allan sötelikhetz smak \" MP 1: 183 . ib 2: 140 . \" förste eldin war vptändir j mirra gaff af sik sötlikhetz lokt \" Bir 1: 369 . ib 2: 45, 46 . then andans söltlikhet är oliknelikin allom wärldinna sötom thingom ib 1: 186 . Ber 236 . ","2) mildhet, blidhet. wnderlik sötelikhet, mz hwilke han alla höre them til hans af allo hiärta ropa Ber 238 . \" them ledhis ey at göra godha gärninga j thwlimodh j sötlikhet j gudhelikom bönom \" ib 53 . \" sötelikhet i ordhom \" LfK 192 ."],"f":["sötelikhet )"]},{"a":"sötluktande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["sött doftande. bildl. ath thin siäl moghe wara söthluktande som ädlasta kryddabodh, j hans aasyn Mecht 277 ."],"f":[]},{"a":"sötlydhande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ljuvt ljudande. melosonus . . . söth lydhande GU C 20 (hand 2) s. 130. melus la lum . . . söth lydande thz söther songh til höre ib. för thina sötlyudandes böner skuld (tua per precata dulcisona) JMÖ 182 ."],"f":["-lyudandes )"]},{"a":"sötlydhande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ljuft i ljudande. een sötliudhande (dudisona) röst Bir 2: 97 ."],"f":["-liudhande )"]},{"a":"sötläppadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["om läckergom. ambro . . . söth läppadher lucro fraazare manducus then ther ohöffuislega äth[er] GU C 20 s. 19 . fiscellus li idest mollis casci appetitor blöta osta aastundare commvniter söäth [!] läppader ib s. 275 ."],"f":[]},{"a":"sötma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bli söt. . .. oc kastadhe han (ɔ Joses) eth trä i bekasta watnet oc thz sötmadhe JMÖ 18 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"sötme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sötma, söt smak; äfven sött ämne, söta beståndsdelar. dactilus hwars sötme mykit lustar Bir 1: 179 . \" bära biin til sin konung allan then sötma (dulcedinem) som the formagha samansanka ib 256. är iak licast thy blomstreno som biin dragha sötma aff j hulko ey thäs mindre sötme atirblifwir at nakat vtdragx aff thy \" ib 2: 168 . \" aff alla handa sötma frwkt \" Al 7399 . - sötma, ljufhet. iordhin gaff liwdh aff sik mz mykin sötma Lg 41 . \" hwar iak thogh swa stora hoghswalilse glädhi och fröggdh, mz alzskons söthma oc wällust \" ib 812 . \" andelikin sötme \" Bir 2: 196. kände hon for androm quinnom stora oröntan sötma Bo 6 . ib 55, 216, 244 . Bir 1: 56, 78, 178 . Ansg 181 . \" hulkom enkte välsmakar vtan världina sötme \" MP 1: 182 . \" han er myn hedher och söthme \" Lg 3: 122 . - Jfr himirikis-, kärleks-sötme."],"f":[]},{"a":"sötme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sötma, söt smak; även: sött ämne, söta beståndsdelar. . . . fructhir, mz swa wndhirsamlighom sötma ok fäghrindh at j liknilsom widh them, är thänna wärldhinna sötme (dulcia) ok blomstirlikhet alt best ok smittelikit SpV 9 . thridhie smörilsen är then osighelighe, owinnelighe, och offweirflytande söttmen, gudz hiärta Mecht 276 . - sötma, ljuvhet. thätta ära siw kärlica sötma i christi pino SkrtUppb 420 . förste sötmen bewisas mädh ty at han bar korsit a sinom eghnom härdhom ib. lib. ib 421 . \" at hon smake himerikis äro sytma. i sinne siäl \" ib 422 . \" o söte herre jesu christe, ewerdeligen thens sötme, som tigh elschar Kyrkohist Årsskr 1922 s. 323 (1498). - åstundan efter ngt sött el. ljuvt. thän smak oc söthma (peccati gustum), som hon jnnantil haffwr til syndenna \" Mecht 335 . - Jfr hunags sötme."],"f":["söttme . ","sytma SkrtUppb 422 . ","sötma ib 420),"]},{"a":"sötmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala mitt el. vänligt till (ngn). tillukkadhe thu oc sötmälte (alliceres) swa mykit mit gudhelika hiärta thär til at iak kunne tik thz ey neka Mecht 97 . - part. pret. sötmälter, 2) som talr milt el. vänligt. affabilis le sötmälther GU C 20 s. l10. delinificus . . . kloker radgguare ok sötmälther eller lioffmälther ib s. 173 . llepidus . . . wiiss välthalande södh mälther höwisker oc leen ib (hand 2) s. 74. dulciloquus . . . södhmälter ib s. 96 . hon war ok ganzska söthmälth ok lioffh människia (miræ dulcedinis) Mecht 8 ."],"f":["-mälte )"]},{"a":"sötmälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ljuft sjungande. lärikian, nictergalan oc andra sötmältis (för sötmälte?) fogla Su 331 ."],"f":[]},{"a":"söttalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["milt el. vänligt tal. christ mwn, han är oss späghil til loff[s]ins, oc at takka gudhi mz söttalan (os Christi nobis est spculum suaviloquirum laudis et gratiarum actionis) Mecht 258 ."],"f":[]},{"a":"sötäple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sötäpple. \" eeth söthäplee eller tw stekt eller swdin \" LB 7: 80 ."],"f":[]},{"a":"söva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söfva. \" söfdir (sopitus) styreman \" MP 1: 70 . Lg 254 . \" nar thik thäkkis tha söfwe (sopis) thw min licamma ey mz licamlikom sömpn vtan mz andelika huilo \" Bir 2: 152 . ib 3: 132. - bedöfva. han war tha aff rädde söffher Al 4510 . - qväfva, dämpa. hoghmodh . . . som han skulle iämskyt hawa sööft MB 1: 143 . - dämpa, stilla, thina wredhe ena stund söfwa Ber 263 . - Jfr sögha."],"f":["sööft MB 1: 143),"]},{"a":"söva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söva. \" tha hon swa laa söffdh j sälom sömpne \" Mecht 217 . . . . som amor plägha, tha the vilia söffwa sin barn SkrtUppᵇ 264. godh fostirmodhir swepir sith barn . . . lyllar thät oc söuir thät ib 270 . en sofuande man, söfdhir aff starko wine Hel män 112 . "],"f":["-ir . ","söff SkrtUppb 265 . part. pret. söfdher),","*söva sik , "]},{"a":"söþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) boskapsdjur, fåkreatur. \" kötmangra ok the ther söde sla \" MD (S) 291 . han !UDDA_TECKEN?: liwerne) är thet som likas vidh söda liwerne ib (31, 14) . som . . . fylgia allom sinom likamlosta som söde ok wille diur ib. ib 3 (5-6, 3), 43 (110, 46). han likas mera södhe än manne ib 13 (31, 14). ib 33 (86, 36), 36 (94, 39).","2) småpkreatur, särsk. får. \" tha ökes södher oc nöt mz mannom \" LB 3: 188 . \" egipte män dyrkado for gudha sith eghit fää kalua ok söde \" Bil 620 . \" få eller södha \" RK 2: 1541 ."],"f":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"ta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fägata? väg? \" sidhen skulu the göra sik eth thaa fran byn och nider til aana vj alna breth aff allan bysens jordh epter thy huar egär j bymalidh \" Svartb 493 ( 1468) ."],"f":["thaa )"]},{"a":"ta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tå. blodhin gik vt aat tämän Gr 275 . \" ondh quinna öskir bondans hääl wara wänt til gardh ok tä ij fraan \" GO 998 . alth fra hans hiesse oc thil hans tha MD 22 . swa sidhe waro therä lokka aff thera hofwth til thera täär Al 5591 . \" klädher hona til (för fra?) top ok til ta mz thz bäzsta gulstykke han a \" ib 1603 . Jfr þumulta."],"f":["tär VGL I S 4: 7; ÖGL Vaþ 18: 1 i var.; MELL SVl 4 i var. ","täär ib SVd 3, 5; Al 5991 . ","tä ÖGL Vaþ 18: 1; GO 998 . ","tää MELL SVl 4 i var.; SVd 3 i var. ","taar ib. ","taam StadsL SVl 5 i var. taom ib i var. tääm ib 5 . ","täom ib i var. ","tämän Gr 275 . tämon ib (Cod. D) 368),"]},{"a":"ta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forta, äfvensom täbundin."],"f":[]},{"a":"ta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tå. \" paa ten store taa \" LB 14: 25 (s. 484). pa ten lille taa ib. allux cis största taa GU C 20 s. 17 . hanen . . . haffwandis . . . wdda pa tänar PMSkr 25 1 ."],"f":["taa . "]},{"a":"tabarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags öfvrklädnad el. kappa. Jfr Du Cange, art. tabardum; Weinhold, Die deutschen Frauen, 2 Aufl., 2: 290; Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 288. han hauar . . . hiitan talarþ (induitur pallio albo) Bu 204 . \" han hadhe een tabardh granlittan \" Lg 3: 365 . \" gifuer iak . . . minom brodher . . . min rödha tabard medh graskinnomen \" SD 1: 514 ( 1405) ."],"f":[]},{"a":"tabernakel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SvT 4 . iach schal ey ghaa j mins huss tabernakel (tabernaculum domus meæ) ib 24 . \" minom kinnom schal iach giffua inghe huiulo the til iach fynner herranom rwm oc iacobs gudz tabernakel ib. - om gravmonument. ty (ɔ för att man skulle kunna se Hectors lik) wardt giordt . . . eth högtideligit tabernachell . . . wiid höga altared j apollinis tempell . . . hwlket tabernachell war ganska höffliga wänth mz fyra pelara aff bästa gwll begwtne oc aa hwariom pelare . .. stod eth belethe fagordt som ängeld \" Troj 187 . ib."],"f":["tabernachell Troj 187 . tabornachell ib),"]},{"a":"taffelber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öl av sämre kvalitet, spisöl. thet (ɔ ölet) saaldes fore eemyst ööl loch thet war lybbest taffel beer, thet skal alth brennas STb 1: 21 ( 1475) ."],"f":["-beer )"]},{"a":"tafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spelbräde; schackbräde. \" mz alt thz ij normandi han a thz tafuil han ey forgiälla mz \" Fr 426 . tafuilith (näml. var) halfft aff robiin ib 431 . ib 420, 832, 833. oppaa thes tawel fiälle MD (S) 202 .","2) spel, spelpjeser. \" ath lära konungen thäs tauels gaang aMD (S) 203. wiste them fiäl aa (för aa fiäl?) tauils gaanga \" ib 202 . \" leksens tauil som mangskons är \" ib 201 . ","3) spel som öfvas å spelbräde; brädspel. dobla ellir nokra handa tawel leka EG 64 . dobla mz tärning, taffwel etc. PM 29 (kan föras till 1). schackspel. taflith vinna Fl 1182 . ib 1201 . - Jfr skak-, vardh-tafl."],"f":["tawel EG 64 ; ","-els MD (S) 202 . ","tauel: -els ib 203 . ","tauil ib 201 ; ","-ils ib 202 . ","taffwel PM 29 .tafuil Fr 420, 426, 832, 833 . ","taflit MD (S) 202 . ","tafflith Fl 1182, 1204 . tafflet fr (Cod. B, F) 833. tawelet ib (Cod. D). thaffuelet ib (Cod. C). tafuilith ib 431), "]},{"a":"tafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) spel, spelpjäs. Jfr Sdw 2: 1313. pirgus gi taffuils fiäll ok taffuil GU C 20 s. 450 . \" alea lee tawäl lok tawel bordh \" ib s. 14 . Jfr skal-, var-tafl. "],"f":["tawäl . ","tafuil )","*tafls fiäl"]},{"a":"tafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tafla, skifva af trä, sten o. s. v-; särsk. tafla med bildverk el. skrift. ther som brädhin oc taflonar samanfögdhos waro bredha listor . . . oc mit a hwarie taflo stodho beläte vthskorin aff gul ST 418 . \" giwum vi til höghä altaren förnäfnz klosters . . . enä taflu a trä. i hwiliche äru varra fru belätte oc sancti johannis ewangeliste \" SD 5: 564 ( 1346) . \" fiughur thrä waro i korseno . . . fiärdhe war taflan som scrifuat war a. ihesus nazarenus rex iuderom \" Bil 89 . \" laganna taflor (tabulæ) som laghin waro scriwat vti \" Bir 1: 181 . ib 184 . MB 1: 353 . han skreff oss i taflom gudhlikin kännedom KL 195 . lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å KS 52 (132, 56) . suåsom thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas ib. MB 1: 55 . - (?=) nar skaffaren tändher ekke lyus ffor taflana tha honum bör SO 7 . - skriftafla, antecknngstafla. han hafdhe j sinom taflom scriuat alla fatöka manna nampn Bil 714 . ","2) tabell, förteckning. letha thz wp j förscriffno taflo PM XXXV . - innehållsförtckning. thetta är taflan till thenna effterschreffna schraa SO 95 . - Jfr filsbens-, lagh-, ryg-, ryggia-, silf-, skola-, sten-, stens-, vitnis-tafla."],"f":["taflo bladh , "]},{"a":"tafla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l1) tavla, skiva av trä, sten o.s.v.; särsk. tavla med bildverk el. skrift. item ix högin, j taffla HLG 3: 96 (1528). ib 1238 ( 1529) . - liten platta av metall el. dyl. ss relikgömma. jtem giffwe wij . . . wort dagliga mässe redhe medh then lille taffla ther hälge doma äre vdi oc glas star fore Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). iij scrijn i thet ene er en taffuela aff selff medh helgedomer MedelRiksark 1933 s. 126 (1504, L. Andreæ] . - Jfr aflats-, bältis-, gul-, hand-, ryg-, silf-tafla. "],"f":["taffla . ","taffuela Medel Riksark 1933 s. 126 (1504, L. Andreæ)),","*taflo gul l(taffle-), ","*taflo pänningar","tafflo- )"]},{"a":"taflbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spelbräde. \" hon kwnde well skempta mz sin ord oc terning kasta offuer taffwelbord \" RK 3 (sista forts.) 5284."],"f":["taffwellbord )"]},{"a":"taflbordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spelbräde. \" alea lee tawäl ok tawel bordh \" GU C 20 s. 14 ."],"f":["tawel- )"]},{"a":"taflekare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lbrädspelare. aleator oris tawellekare GU C 20 s. 14 . "],"f":["tawel- )","*tafllekara rum","tawel- )"]},{"a":"taflleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brädspel. \" samu rätter wari vm taffwel leek som sakt är vm dobell \" MEG (red. A) 55. ib 53, (red. B) 60 EG 64 ."],"f":["tafleek MEG (red. B) 60 . tafuel leek EG 64 . taffuel leek MEG (red. A) 53 . taffwel leek ib 55), "]},{"a":"taflrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" alearium rii . . . tawelrum \" GU C 20 s. 14 ."],"f":["tawel- )"]},{"a":"taflrund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*taflrunda skari","tauel- )"]},{"a":"taflrunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillhörande \"runda bordet\". aff the tauerlunda skara Fr 1639 ."],"f":["tauel- )"]},{"a":"taflsmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i metall, i sht i guld och silfver, arbetade bordkärl och bordprydnader; bordservis af guld el silfver. hans tafelsmidhe ij hans hws som annan dagh tha gifwer thz liws . . . aff the stena ther ij sat Al 2273 . thz hz liws . . . aff the stena ther ij sat Al 2273 . thz tafelsmidhe ma wäl lika widh et gantzk konungx rike ib 2277 ."],"f":["tafel- )"]},{"a":"taflsmidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bordservis av guld el. silver. wort dagliga tafell smide Hist. Tidskr. 63: 25 (1470, samtida avskr.)."],"f":["tafell smide )"]},{"a":"tagga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tagg. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 325 f. gisladhe han sin kropp . . . mädh hwasasta gislom, swa at blod flöt wt äptir hwaria taggo Hel män 166 ."],"f":["*tagge? m. "]},{"a":"taggadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr iärntaggadher."],"f":[]},{"a":"tagger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tagg. \" the (hjulen) skulo . . . wara beslaghin meth hwassom tagghom \" Lg 3: 143 . Jfr iärntagger."],"f":[]},{"a":"tagger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr thörne-, thörnetista-tagger."],"f":[]},{"a":"tagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåga, fiber. \" thäs trangaren thet (ɔ lin) saas thes grannaren bliffwa thaagorna PMskr 202. \""],"f":["med art. thaagorna) , "]},{"a":"taghbända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"taghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tagel. \" hwg aff yterste tagelleth (på hästsvansen) \" LB 2: 69 . Jfr hala-, hästa-taghl."],"f":["tagelleth LB 2: 69 ),"]},{"a":"taghl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr asna taghl."],"f":[]},{"a":"tak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tag. \" grepp, fattande. i hennes kärästä handz tagh ok trystän \" Lg 3: 578 . ","2) tag i brottning el kamp (jfr Sv. dial. ta tag)? stund (jfr Sv. dial. tag)? komma i saman i kamp, tw star hanum ekke et tag (þ stendr þu firi hanom litla rið) Di 58 . - Jfr brötar-, handa-, qvarsätu-, siunatta-, skiäla-, til-, täkta-tak."],"f":["tagh . ","tag )","taks eþer , ","taks maþer , ","taks mal , "]},{"a":"tak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr rabukka tak."],"f":[]},{"a":"tak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) rån, våldsamt el. egenmäktigt frånhändande; beslag. lät ok arffuidh oss tagit en bondhe aff uthan borgemestarens . . . loff Trolles Jb Bil 198 (1479, nyare avskr.) . om thet taget war rätteliga giort ib 199 (d:o). ffor en ffor:ne roff och tagh skedh var Mon Dipl Sv 57 ( 1501) . - Jfr foe-, hand-, up-, äro. (Sdw 2: 1144) tak."],"f":[]},{"a":"taka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr intaka."],"f":["taku man , ","taku skiäl","-skäl )"]},{"a":"taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. JfrA. Rynell, The Rivalry of Scandinavian and Native Synonyms in Middle English especially taken and nimen, särsk. s. 400 ff. ","sannelika thz at gudhelia wndhirstandit sigx wara renth, thz skalt thu saa thaka l(sie accipe) ib 509 . aldrigh haffdhom wi här fasthnade j syndanna träk, nakontidh wordhit opreste, til at skodha ällir taka hans högha, ok obegripelika gärninga ib 548. 47) upptaga, taga hänsyn till, bemöta. fästa avseende vid, bry sig om. med pre. af. Jfr Sdw 2: 1313. - i förbindelse med prep. vidher och refl. pron. . . . vthen alwarlighe kungöre thet edher for for [!] mistancke eller noghet annedh epterkommende etc tagher thette hofflighe wiidh edher GPM 2: 176 ( 1504) . \" än tha ath rätfordog saak dryffwer tiig tiil ath sörga, skalt tw legewäl taga tolket mattheliga wider tig \" Troj 72 . 50) fatta, i själen lämna rum för. - taka varo (var), taga sig till vara, giva akt, passa på, se upp. . .. ok ytermera hade sacht pa slottit, ath thager war, tha jach haffuer iij resar gangit ansylis om kirkiogarden, j iij:e resa tha forwaren edher, som edher makt pa ligger STb 3: 333 ( 1497) . - taka sik til lvaro, d. s. ltagger ider w[el] til lware STb 5: 338 (1521? Kop). 52) taka varo (var), se till, passa, vårda, sköta. BSH 5: 91 (1506, H. Gadh) . \" wtan the danske fa nagoth göre i winther, fa the idher göra i sommar, mer än i kwnne taga war \" ib 133 (1506, d:o). ib 183 (1507, d:o). Jfr taka sik var. gaffz ingemund x öre; han skulle tage byssener wara pa gramunkeholmen Stock Skb 157 ( 1520) . - taka til varo, d. s. gaffz per larensson . . . x öre; han skal oc tage bösser til ware Stock Skb 158 ( 1520) . - (?)at hon skal lathe sätie the kistor j takne (för taka) hender STb 5: 182 (1518); jfr taki. - taka sik, 5) taga, hämta sig anledning el. tillfälle till. at menniskian eyunge angir wil sik taka for somma sina onda gärninga SkrtUppb 241 . \" engin taki sich thät til at troo, at än tho ieronimus liknas iohanni baptiste oc apostlomen petro oc paulo, at them görs thär mädh nakar orättir \" Hel män 178 . - refl. takas,","3) gå på med varandra, hållas. - förhandla? om the andra c mark ther tages her martin ok lumpan om medh roleff bagge STb 4: 21 ( 1504) . - taka af,","3) fråntaga, beröva. \" swen jönisson war medh ath thaga rawide xxx fat järn aff \" ATb 1: 102 ( 1459) .","4) snyta, snoppa (ljus?) (?) mungo . . . gere snytha oc lywss (härefter sannolikt ett af uteglömt) thaga GU C 20 (hand 2) s. 164. - Jfr aftaka. ","2) borttaga. \" item en öfe for bedelaaseth (för bodelaaseth) toghx fran och ferdadis oc slogx före igen HLG 2: 57 (1517). - Jfr frantaka. \"","5) upptaga, uppbära. xij mark . . . som jak toch op om symonis et jude nath Skotteb 460 (1471-72, Kämn). 7) taga i bruk, börja nyttja. - taga upp, ånyo börja använda. om the skulle bekosthet ath tagha grvffwana op DD 1: 196 (1506, rättat efter hds.) . ib 1: l202 (1506?). 10) anträffa på bar gärning, ertappa (i lägersmål). ATb 1: 143 ( 1461) . \" jtem en qwinno vpa slottet for j mark som togx vpp met bageren \" Skotteb 413 (1467-68, Kämn). ib 464 (1471-72, Kämn). tha henrick stadztienaren tog vpp litzsle andres medh jenis olssons hustrva Stb 1: 16 (1475). hon lagh medh longe nic., tha kemmenärarene togo henne vpp ib 107 ( 1477) . \" kendes margit räffliska, ath erik jensson ok lasse laurensson togho henne medh en gifft man vpp \" ib 182 ( 1478) . 11) anhålla, arrestera (och hålla i arrest?). jtem byswenomen !UDDA_TECKEN? mark at the thoge opp met mik (väl fel för sik) en man aff danseke Skotteb 436 (1469-70, Kämn). Jfr uptaka. ","3) taga i bruk, börja nyttja. thaa lath iach ther oppo (ɔ en gruva) taaghe . . . medh xx. karra och hwndrä DD 1: 224 (omkr. 1516, rättat efter hds.). 4) beröra, giva sig in på (ett ämne). äptir thz fadhir at thu äptir thinne formagho, thokt nakot oppa (letigisti), mz nakre spörslo, huru om hänne war j paradyso, lägh thy mera til SpV 198 . 5) taga sig an? nar han slar ok näpsir tem som synda, tha ther han sik hälghan ok rätuisan, at hämdin skuli mana at taka oppa blinda hogxsins sak (ut vindicta mentis cecitatem admoneat) SpV 562 . - Jfr upa taka. "],"f":["thaka . ","tag(h)a . tage. pres. taker. takir. tag(h)er. takkher SD NS 2: 843 ( 1414) . ","thakis Nio handl rör Vkl 233 ; SpV 418 . tagx Bisk Nils´ vis-st 200. konj. ltaghi Val af Conf gen 119 . pl. 3 pers. tagi STb 1: 433 (1459), Burspr.). impf. tok. toch. tog(h). tokk SD 8: 195 ( 1362) . 2 pers. thokt SpV 198 . ","thok SvB 105 (senare h. av 1400-t.). pl. 1 pers. tokum SD 8: 113 ( 1361) . 3 pers. tog(h)o. t(h)oge Skotteb 436 (1469-70, Kämn); HSH 13: 43 (1524? Brask); Stock Skb 160 ( 1520) . ","togha Svartb 478 ( 1464) . ","thako JTb 36 ( 1463) . ","ltog (h)x. pl. 3 pers. tokos Prosadikter (Barl) 74 . ","thoke SpV 386 . ","takande SpV 534 . ","taghen . ","supin . ","takith . tag(h)it. taget. imperat. t(h)ak. tagh. pl. 1 pers. thakom SpV 142 . 2 pers. takir Prosadikter (Barl) 44 . t(h)ager FM 62 ( 1467) ; STb 3: 333 (1497). tagger ib 5: 338 (1521? Skip). Jfr Sdw 2: 1313),","*taka sik af , taga (ngt) åt sig, lägga (ngt) vid sig, känna sig träffad el. åsyftad. alle kunnigha mik fore klärkia och lekmen som widh tik tala, än iak tager mik thet inthe aff, forti iak hauer tik inthe giört eller noghrom then tik tilhörer Thomas Varningsbref 4 ( 1436) . ","taka bort , 1) taga bort, borttaga, bortföra, bortrycka. birgit i twetum gik lag at han ey vallande var at olaf malare hö togx borth ATb 1: 278 ( 1468) . " thet skip rytterne eller jwtarne togo bort j skären " STb 5: 227 ( 1519) . vardher nokoth skip takith aff fiendom borth PMSkr 106 . - borttaga, avlägsna, komma (ngn el. lngt) att försvinna. the andra hans thiänara han förra hafdhe, tokos alle bort, oc iumfrunar skipas atir j thera stadh Prosadikter (Barl) 74 . - Jfr borttaka. ","taka sik fore , 4) taga, antaga, anamma. tagh tik eth annath synne fore Thomas Varningsbrev 7 (1436). - Jfr foretaka sik. ","taka fram , framtaga. tha took han fram thät hans moders morghon gaffua breff Arfstv 47 ( 1461) . " hon gik til skaapit oc tog fram pᵍᵃ " ATb 1: 259 ( 1467) . Jfr framtaka. ","taka fran , 1) fråntaga. med dat. och ack. thät k[ongh] cristiärn tok hanom alle sin breff jordha bökeer och räkenskap fran Arfstv 100 ( 1472) . " thet han aldre . . . nogat togh henne medh oretta fraa Stb 1: 332 (1482). "","taka i gen , 1) taga igen, återtaga, taga tillbaka. them thet (ɔ skeppet) toko j gen fran fiendommen skal betalas före thera mödho oc skadha som the lidho . . . takandis thet j gen PMSkr 106 . 2) åter taga till lsig, taga till nåder. ath han aldrich befan vanäre medh sina hustrv, sidan han henne senest j gen togh sTb 4: 26 (1504). - Jfr i gen taka. ","taka in , 2) intaga, inhägna. gambla borghara stuffuan oc stekarahus oc annwr hws som thär nw standa före oc bort oc the rwmen thakis al jn til lkirkiogardhen Nio handl rör Vkl 233 (1450). henrik . . . kendes, thet . .. peder . . . hade engte mwrath eller bygt pa honom ok tagit in en stoor deel aff sin eghin tompt STb 1: 308 (1481) (möjl. att föra till 7). 5) intaga, upptaga. thogh taghi (den nyvalde generalkonfessorn) engin jn til brodhir för en han stadhfestir är Val af Conf gen 119. 7) taga i besittning. Jfr G. Lindblad, Ark. f. Nord. Fil. 65: 248. ath i gar eller i dag haffwer bispen (ɔ Hans Brask) kendz widh röne och sänth sin fogothe tith och tagith in gardhen BSH 5: 541 (1514, H. Gadh) . 8) intaga, bemäktiga sig. ath her niels bosons swena haffwa tagith adelslottith in BSH 5: 234 (1508, H. Gadh) . 9) ställa sig till svars för, ta ansvaret för. loffwom oc wy tess likes ath alth thet äpther taal lsom ther aff komme kwnne aff swerigis inbyggiare taga in oppa os SvSkr (SS) III (1495). - Jfr intaka. ","*taka inne , anträffa på bar gärning, ertappa (i lägersmål). at magnus skaak byffogotin tog hanum jnne när enne qwino ATb 1: 127 ( 1460) . tässe vi . . . witnado ath the när waro oppa then tiid byfogotin tog mästar sigga qwinno jnne medh timma gulsmid wndhir loktom dwrum ib 144 ( 1461) . ath een hoffman hade tagit henne inne mdh een mwnk och fik ther före iiij mark aff mwnken ib 369 ( 1472) . STb 1: 172 (1478). Jfr inne takin. ","*taka mädh , följa med. thu tak medh oc bär mik min sek Sv Rimd 44. ","taka til , 2) taga till; söka tillägna sig. Jfr Sdw 2: 1313. - taga till, gripa till (ngt). at thäntidh thu vardher sätter aff thänna wärdlena sälikhet takir tha til lthz godha thu hauer for thic reet Prosadikter (Barl) 44 . - (?) sama dagh war olan henomanson til sakth ij fat iär aff fasberne holkit han haffe ey faath medh skäl wthan tagit til ATb 1: 150 ( 1461) . - Jfr tiltaka.","taka sik til , 1) tillägna sig, skaffa sig, få, uppnå, ernå. ey torde wij mz nagan dristoghet taga oss hwgen tiill, ath draga hädan Troj 105 . han tog siig eth wreth synne tiill ib 111 . ","*taka um kring , fara omkring. for thy hon togh swa skrymp telika om kringh, ok sampnadhe sin almogha SpV 163 . ","taka undan , taga undan, låta (ngn) utgöra ett undantag, fritaga. engin sände andre aff sinne prouento vthen the som näst sitia här tagx vndan abbatissa hon maa sända hwem som vidherthorffth Bisk Nils´vis-st 200. intet wndhen pa badhe sidhor tagno innan stad och wthen hwar tet hälst äre eller finnas kan SJ 2: 242 ( 1493) . Jfr undan taka. ","taka up , 2) taga upp (från bädd el. dyl.). hon takir wp barnit oc löse af tanona SkrtUppb 265 . 3) taga upp, lyfta upp. tha satthe iak eth ankar i qwika sundh borth thäm vil iak hiälpa tik til ath tagha thet vp med tik ATb 1: 211 ( 1465) . " fik daxuerkes karlen med the som med honum wore oc toge op pramen, iij mark " Stock Skb 160 ( 1520) . ","taka up a , 2) företaga, gripa sig an. thakom oppa (procedamus) manligha SpV 142 . ","taka sik up a , åtaga sig, förplikta sig. tha thagher iak mik thet wpa ath anwardha for:da karle langa thet sama sith godz SD NS 3: 199 ( 1416) . ","*taka ut af, tag av, vika av. thaka wt aff aff rätta wäghin (deviasse) SpV 567 . ","*taka sik var , akta sig, med prep. fore. lönligh förrädilsse, som i mik tilbudhin, jach skulle mik taga war fore BSH 5: 234 (1508, H. Gadh) . ","taka vidher , 6) taga vid, börja . . . oc saa langt östher wt meth aannä til teess een wärmslakälla tagher weed VKj 57. Jfr vidhertaka. ","*taka äptir , fästa avseende vid, akta på? aldrig hauer warit kiiff eldler träthe mellan pättis oc rawkala pa thenna raar för än nw, och togha epter ena gambla quinna lösa ordha Svartb 478 ( 1464) . ","*taka sik äptir , fästa avseende vid, akta på? doch toge sik dandemen ther inthet epter uthen suarade ther wäl till oc giorde then deel luth iak wart begärende HSH 13: 43 (1524? Brask). - Jfr ater-, be-, famn-, for-, fore-, kringum-, lan-, mis-, mote-, mällom-, nidher-, saman-, til-, ut-, utan- (Sdw 2: 872), vald-taka, ävensom arf-, lut-takande, undantakandis, a-, arf-, inne-, lof-, lut-, ny-, o-takin."]},{"a":"taka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr vidhertaka (Sdw 2: 960)."],"f":[]},{"a":"taka","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fultaka."],"f":[]},{"a":"taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr otakaþer."],"f":[]},{"a":"taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) taga (på), (med handen) röra (vid). milde herran . . . tok vppa (tetigit) barinne Bo 71 . \" vm iak at enast finge taka vppa fallenom a hans klädhom \" ib 72 . hwa tok vppa mik ib. \" han vardh leddir til . . . claram oc hon tok oppa öghano \" KL 348 . \" clara . . . tok a örat \" ib 349 . \" han tok mz sinom helgha handom a henna finger \" Lg 3: 224 . \" han . . . tog a henne hwita brysth \" MD (S) 225 . \" för än han tok när mat (cibum sumeret) \" Bu 421 . - taga på, vidröra. hon kyste oc klappadhe oc tok han ohöfwidzlika T 394. joab . . . tok han mz höghro handinne vndi hakuna ib 350 . - taga (bröst), med munnen röra (vid). tha the konor komo tha wille han !UDDA_TECKEN?: smaswenin) tagha til enga thera spina MB 1: 278 . ","2) röra (vid), sträcka sig (till), nå (till). thz thu kunne himilin naka mz badhom handom til hans taka Al 3562 . \" thw hafde mz the ena haand tagit op til himmels raadh mz the andra . . . neder aa diua hafsens grundh \" MD (S) 205 .","3) komma i beröring med, nå. sten hulkin som altidh nidhirsänkis ok aldre takir (attingit) grund Bir 1: 87 . \" thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir, än wppa ena twara span \" ib 4: 10 . VKR 58 . een kiortil . . . swa sidan at han taki mit oppa skinnbenith ib 11 . \" hängiandis thz j en kätil affwn wathnith tw twär fingher, swa ath thz ey taker watynith \" LB 9: 111 . \" sigord war sa höger at tha han gik i en rog ager som moen war oc haffde sit swerd wid sida, tha tog vdden offwirst i axet vpa rogen \" Di 135 . ","4) nå, uppnå, komma till. \" ath her iwar skulle i siön wäll see hwar han skulle gotland tagha \" RK 3: (sista forts.) 5051 . ","5) vidröra; träffa, råka. \" hertogh eriks stook slo man swa fast at ther eth stykke wt aff brast ok took hertoghin widh sith ögha \" RK 1: 3954 . - abs. thän resa . . . vräker a hans skiold swa fast thz han ij wtänne stykke brast hafdhe thz rätelika taghit[t] han tha vare dödh badhe örs ok man Fr 1013 . - röra vid, träffa, verka. med prep. pa. blasas swa mz twa bälya en pa hwarya sidhona, ey swa ath blasten taker på järn tenan PM XLVI . - träffa, taga, råka. at thz hug ey rädhelika tok Iv 3154 . hwar slaghen toko vtsprang blodhet at aadhromen Su 401 . gönom hesthen . . . thz loditt tog (d. v. s. trängde) så att thz till dödhen honom drog RK 3: (sista forts.) 6127 . - råka, fastna. the . . . sago hwar stongen hade takit i lordena Di 140 . 6) vidröra, sätta åt, klämma åt. toko the hästana mz sporana Di 69 . ib 3. - klämma (åt), ansätta. med pep. up a. skall iak thagha oppa tik noghwth bäther och se till en iak kan göra tik noghwth ödmywkare Lg 3: 122 . 7) sträcka sig, taga, gripa. med pep. lhanden takar gen hooþ sare: sva som þät hänna egher vare Bu 74 . - taga, sträcka handn. hon tok äpther wandhen L 3: 437. han . . . tog vprdndher henne skarlaken skin MDF (S) 225. _ sträcka handen till afvärjande håla (emot). þän tina han (höddu) lypte svärþet hiögt öpe san- tillus ok baþ sanctum ioannes baptistam hialpa sik ok taka gen suerþeno Bu 57 . 8) gripa (till), föra handen (till), fatta tag (i). tok han til sith swärd Va 30 .. - fatta, tillgripa, gripa till. hwat ey skal han taka vakn mot husbondanom som han bort älte Bir 1: 158 . - taga, gripa, göra ett grepp (i.) tha tok han j sina tasko oc rykte fram een hamar ST 268, 9) taga (med hanen), fatta, ripa; äfven med ett tag el. grepp föra el. flytta, taga och föra. vppa thet at thet sta . . . skulde, togho the badhen i mina handh SD NS 1: 558 (1406, gammal fsr.). twa ma . . . enga tagha j hand MD (S) 223 . \" iak taker eet (ett asf djuen) ij horn IV 323. han togh thz barn j haar top \" MD 334 . han togh sina krono och satte a hans howodh MB 1: 278 . \" konungen tog kniff[wn] oc skar \" Di 45 . wideke tog en gulring oc gaff hilebrand ib 69 . tk sängena thinaoc gak hädan mz hänne Bo 122 . han takir sotta sängena a bakinoc gaar heem til sinib 109. the toke thera baer och gingo a land RK 1: 133 . the . . . toko the skip the kunno faa . . . ok rodho tiit som konungen war ib 2573 . \" the toko tha liwso kgingo thädhan \" ib 3842 . \" achiophel tok eeth reep oc hängde sik iälfwir \" ST 245 . \" tak bänt salt oc widh opta wtan om tanna hwldith \" LB 3: 164 . PM XIII o. s.s v. han tok thz skafft när honom stär ok mot herra orik rände Fr 1699 the tok thz liik ok baro ti grafua Iv 953 . \" han tok the klädhe ok drogh op a ib 2353. jac togh then mullogh ther hndghe af gul ib 406, lutren var sua takin \" Bu 430 . han löper . . . til sinna fähiordh oc tagher (tulit) ther en mörastan kalff MB 1: 189 . \" fadhrin tok piltin j sith hws \" ST 113 . hon . . . tok ampulen i handena Lg 3: 258 . taka (laga och spnna ygsm for vagn Bu 167 . \" takir ha thz (det förlorae fåret) gladlica ouir sina axl \" MP 1: 120 . syntes þöm som e vän kronaþar kunugar. tok þömi sin famn baþen Bu 183 . Bo 203 . thän herra . . . the frugho swa minerlika til sik tok Iv 1778 . ib 5595 . han tog minning mz bada hender oppa konunges sons hielm Di 155 . \" tok aff sik hättona Kl 84. bödh hon at alla skulle tala klädhin aff siom höfdhem ib 340. ho tok först af sin hofdhe (tog) först kädet af sitt hufvud , blotade först sitt huvud) ib. \" ib 327 . han tok w fiske tolpänigh Bu 100 . \" togh aff fwktinne \" MB 1: 160 . \" vil han ther tagha vidaff (af de ifrågva- randepenninarne) och sendha hiid \" FM 303 ( 1508) . - taka upa sik, a) taga på sig (kläder). tak vpaa thik thin klädhe KL 154 . b) taga på lsig (en börda); åtaga sig (ett uppdrag]. engin tröste sik til at taka thzta ärsoede op sik Bil 841 . c) underkasta sig. toko oppa sik anghr oc syndha bätringh Su 70 . the hälgha iomfrun tok lopp sik fasto oc waku St 311. d) taga på sig, antaga. takande vppa thik thrälsins ham .Bo 37. tok han (tecken:diäfwlin) oppa ik henna liknilse ST 311 . - taka för sik, plåga sig, tag på sig ( ngt) tyngade el. ryckande). bild. taga för sik dröfuisinna oc smäighetzsins kos Su 356 . - taka hand a, lägga hand el. lhäder på, gripa. toko the handha a honum oc katdho ha i thän rödhelick eldin Pa 17 ; se vidare and 4 d. 10) i nl. mening: taga, föra. togh han til syes (secum ipso requtas) at han hfe mist allan sin almoga MB 2: 313 . - lägga(ngt vid sig), thz . . . forstodho väl diäflanne . . . oc toko . . . jlla vidh sik Bir 2: 200 . \" hatogh thz hardeligha widher siik \" RK 3: 1742 . - tala sik är, taga sig är, lägga vid sig. alexander tok si thetta när Al 10187 . \" göres ecke be- hoff, at edher herredöme tagher sigh slike tidendhe for när \" FM 414(1509) . 11) taga, medtaga. tak mdh thch xii bolfästa oc stellika af hwarjo hwnd- re östan aros ligger iwestmann lande BSH 1: 142 ( 1373) . Bo 64 . \" taghandes mz sik syna helga doter \" Lg 3: 541 . ib 34 . \" tok han sina clärka . . . oc mz stora ödyktgik han wt mot amatore biscope \" ib 129 . 12) taga, säta sig i besittning af, bemäktiga sig; i sht om ett våldsamt el. olofligt tagane el. borttagnde. göme sik hwar man ät han göri ängeum förnäme, våra han tii paut firii husseleho älla falan dryk SR 18, ytarstadaghin ma man taka läghe thz til inga fanga nythir TB 75 . \" av kan nokor j thennafornempda songhum taghaöthir eller azldenmera än till twma gaarj hanzka böteiij öra \" ib 78 . the . . . toko hwat them wart ti radha RK 1: 2776 . \" han tok mit örs \" Iv 482 . \" taker nokor vtan lof eller egho häst eller skyuth annärs madz \" SD 4: 466 (1335, nyae afskr.). ib 5: (1344, nyare afskr.) hwa som androm afhände kul. sten allr viþ som minnä är än half mark wärt. löpe gatup. allr böte þre marker. taker han mer. stande [pyufs] rät i 638 (1347). togho nw matha hans krop ok diäfla toko hans siäl MP 1: 48 . KL 89 . the togo skaane vde sik MD 342 . - taga, tillegna (sig), antaga. ortouinasus . . . rädes viþ at taka Isl vödpe- lekt nampn (immoratalitais nomen sibi noliut asur- pare) Bu 62 . - i förbvindelse med till sin. ängin taki annars manz talau till sin, vtan swa som lagh tilsäghiä SD 5: 377 (1344, nyae afskr.). - taga, bort- taga, rycka till sig, räffla. lthe togho alt thz the tha hafde RK 2: 410 . - als, taga, rycka till sig, röfva. ware ey lagh i lande tha toghe hwar som finge Go 2. 13) taa (ngt från ngn). blandär tok beggs thera väriä fra them Su 1Va 33. mith eghith hiärta hafue thu fram mik takit Su 102 . \" en friboren man, affhuikom konungen haffde takit storaägodela, rätwisonne wt- kräffande \" Lg 219 . - om våldsamt e.l. olofligt tagande; jfr 12. hwar sum . . . nokot taker af präste eller bondä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). hwaar sum taker mädh walldz werkum a them i handum hawer, huus. jordh, vatn eller vantwerk ib 466 . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.) . 377. ä hwat j thakin aff mik liff äller liufua koste Bil 487 . the . . . vilia aff mik tgha landh ok ärä Fr 225 . 14) utkräva, utkrfva känd för. thz skalt th aff hoom taka ST 350 . 15) borttaga, afägsna. thz takir werk LB 3: 164 . at dananin ok mootkorran kal taka af hiärtano Bo 169 . tak afmi swa stora bestlikhet ib 185 . \" tak fran mk thäna bitarlika kalkin \" ib 16) rycka, bortrycka. þa como delii kesar män. k toko han fra borþe Bu 421 . han . . . var thakin mz brandom dödh Bil 848 . at the matte han aff lifue taka (beröfva honom lif. vet) ib 898 . \" tok han sik silauar af liue (tog livet af sig) \" Bu 172 . \" änkte vald hafuom vi nakan man af dagom tala \" KL 383 . \" thak mik ey swa owarlika aff tässo liwse \" Su 255 . \" at the waro taghin af allom dygdh-om (beröfvade alla förträffliga egenskaper) \" MB 1: 132 . \" han wadh taghin aff sinom lykanlika sinnom \" ST 49 . 17) gripa, bortrcka, hänöra. wart hon tkin i anelika syn Lg 3: 648 . 18) gripa, taga, fasttaga. take mn SD 4: 406 (1315, nyare afskr). ib 5.: 377 (1344, nyare afskr.) hon took sina brörder badha ok loot them jnnan thz nidasta rwm *RK 1: 3935. toko them alla til fanga ib 3882 . - taga, fånga. taka faslska KL 12 . 19) gria, ansätta, anfalla. for en skelffwan tager honum LB 7: 289 . - abs. för än sotin tagher LB 5: 81 . ib 80 . 20) gripa, påträffa, ertapa. i handum takit SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyae afskr.) . taken wit ferska geningh MEG (red. B) 61 . EG 65 ., 66. takin a färske gerning ib 63 . - påträffa, finna. tax (näml. tjufgods) i husum hans SR 43 . thär takir man dygdh om hon är GO 1045 . 21) träffa, öf- verraska. tha mondhe them natthen taka RK 2: 4209 . 22) lägga beslag (på). konungen . . . lot stragx ppa thera goda taka RK 1: (Albe) s. 189 . 23) taga, taga i bruk, taga och nyttja. toke the vatn (mäml. för tvagning] ok gingo til bordh IV 5346. 24) taga, gifva sig in på. han . . . tok väghi (iter arri- paut) vm ierusalem til iordamen Bo 36 . RK 1: 2218 . - gifva sig i (på). taka a vägh, begifvasig, begifva sig åstad. sanctus sighfridus thok sidhan a väg till ko- nungin aff swerike Bil 849 . \" tokom wi oppa wan wägh \" Lg 3: 454 . _ begifva sig. ä huart vt the ff byn taka RK 2: 9247 . \" för än han stadh togh moth room \" Lg 3: 533 . \" the toghio a stadh mz höffueligit sälscpp i 541. _ befria sig, gifva sig åstad; tåga. thn en skulle j hallnd draga then andre skulle til beling taga \" RK 2: 8783 . \" magnus aat boreholm tog \" ib 650 . ib 8855. konung christiern sidan jn i vestergotland tog ib 3177. sancte katerina affton villen aff drgha of- uer försfäl genast tagha ib 8062 . ib 9223 . sporde ko- nung karl mot knung cristiern tagia ib 8931 . 25) taga, förtaga, gripa till. at the taka eth torney RK 1: 2122 . \" taka andelika stridhe \" Ber 125 . taki ängen SD 5: 479 (134), nyare afskr.). styr han fran the wantro han hafwir for ik takith ST 113 . konungin . . . togh thz til radh at nidhra them mz ärwodhe vnder sino walde MB 1: 275 . \" tog iak för råd i thetta syn försambla en her \" RK 3: (sista forts.) 5582 . - i förbindelse med til sin (sik). thässe fornempde toko thetta ärendet til sik (företogo sig detta ären- des behandling) VAH 24: 333 ( 1454) . - företaga sig, inlåta sig i. han offuer gaff andeligh thingh oc togh werdhlek Lg 3: 33 . - företaga, inrätta, ordn. lhn gaa lankth som matleka takhir si gangh GO 168 . - låta ega rum, ådagalägga. ther tager ingen for- symelse wti BSH 5: 137 ( 1507) . - företaga, taga till, gripa il. demetrius och hans här togho flythena MB 2: 253 . ib 317, 332 . - med prep. til. pder togh til wern ok kiff MD 31 . \" take til wrnä ib. tha j seen them tagha til flycktenne \" MB 2: 170 . togho til flyctena ib 171 . ib 303, 313, 316 . Lg 3: 272 . - gripa sig an (med, försöka. med prep til. ngin aff thöm thör taka ther til Iv 1301 . - gripa (till), bruka. med prep. t el. up a. j sätytin ey onda manna lygnvtan takin til jdra eghin dygd RK 1: 757 . \" han fik ey bätre til ordha taka \" Iv 90 . \" til wisa radhan kan thu taka \" Al 8473 . \" tha mödde hon sik i sine hiärta oc wisteeyhwathonskulle taghat til radha \" Lg 3: 258 . thatok hon til sinagambla töst ib. tok hontil sin ärlic läkedom KL 349 . tokhelghemanninvppa sinomforsöka läkedomib 228. 26) taga, företaga sig, gripa sig an. toko gudz discipul . . . ok wondo han nidher vtan murin Bil 898 . \" tha took hetugh erik oc wiste moot honom herrabiärna \" RK 1: 3359 . tak ok skiär owan vid knolan þrara han innä a beniue ena sino fingärs breþa _ästläked. i AS 136 . LB 2: 68, 69, 70 . 27) börja, bgynna med inf. þa vändo þe cristno sik vm oktoko manleka sik at väria Bu 177 . the matto wel takat til foot at gaa RK 1: 1741 . the taka the riddara a husith at löpa Iv 189 . \" the toko tha aff ny at leta \" ib 926 . \" thoko thän daghin hwart aar hälaghan halda \" Bil 252 . \" sidhan the hördho at gudh war til. tha togho the ofra honum af thera ärff- wodhe L 89. konungin stodh op ok togh at kärä \" Fl 1627 . \" hontogh tha at kalla \" Fr 2027 . togh hon lee MD 334 . \" tha tok the thänkia oc astunda vita hwat lön the fingo ther fore i hymirike \" Bil 915 . thå taka alle m'n rädhas ok i wirdning haus sin konung KS 15 (37, 16) . \" han tok synas blekir ok maghir Kl 39. honom tok vmsidhe vaxa höghfärdh af hedhrenom \" ib 250 . käpin took grönskas oc blomstras a thridhia aeno ib s249. när solin takir skina Bir 3: 122 . \" ligginda fält tok (ca- pit) forsmas i 2: 104. takir sidhan at lusta hänna sin alt thz andan lustar \" Bo 134 . Fl 153 . Iv 919 . Al 568 . RK 1: 3840, 3874, 2: 1445 o. s. v. Bo 203 . Bir 3: 65 . LB 5: 80 . Lg 3: 10 . \" konungenomtogh thz illa lika \" Fl 151 . \" tha took them först killa badha \" RK 1: 551 . MB 1: 270 . 28) röra (vid), befatta sig (med), före- taga. med prep. up . tha hon fan, at iac siällan ok ther vppa Lg 3: 505 . \" taki oppa egom storom ellir märkelichom ärindom ellir bygning vtan abatisonna oc sat minzsto eldris systr och brödhra witu oc sam- thykt \" VKR 40 . _ gå till väga (med)? huru the skullo tyher swa vppa tagha at thz thektis gudhi Lg 3: 243 . - arbeta(för) got regement törffue wy nw widh käe herre jac spör idher saa huru wy best taga ther oppa RK 2: 842 . 29) taga, hämta, låta komma. huru all clostrins hion sculu äta j eno hwse eller stwffw eller taka spisning i hionagardhenom om the lagha forfal haffwa Bir 5: 121 . - taga, hämta, skaffa sig. faar af hulko the taka (sumunt) wl til klädhe ok miolk til födho Bir 1: 158 . - andlig mening. hennes fadher . . . togh radh aff andra mästare Lg 3: 34 . 30) taga, hämta, anföra, härleda. hanom teþes þär en dyawl fram koma. ok pröua hans sial vara sina: först (Bil förste skiäl 933) tok han (för första skiäl tok han el. först tok han skiäl) af gamblum guz dome tel adam . . . annur skäl tok han af hans gamlo þianist . . . þriþy tok han þär af. at hans ilgärnigga varo flere än hans groþgärnigga Bu 20 . 31) mottaga (ngt som öfverlemnas el. erbjudes). nar moyses skulde taka (accepturus erat) laghin Bir 1: 253 . en tidh tha bilätit vilde ey taka matin aff piltenom grät han sarlika KL 39 . \" tha tok iobas aff sinom brodher then eterdryk \" Al 10009 . - med prep. viþer. adam togh widh äplith tha MD 8 . \" iak wil gerna lata vp min mun oc taka widh äplit \" ST 245 . \" takir thu widh bikar tha takir thu widh gäldh (d. v. s. åtager du dig skyldighet att betala) \" GO 626 . - taga, mottaga (betalning, gåfva o. s. v.). the toko böther epter then döda MD 339 . miste . . . lifwit firi then thät giordhe . . . ok takes eigh XL marker sum fordhum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 . (1344, nyare afskr.). taker . . . nokor lösn fore han ib 638 ( 1347) . \" þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt \" Bu 514 . \" at . . . scriffwaren gaffwor ok muta tager \" MD (S) 291 . huilke gaffwor haffdho therföre takit Lg 3: 451 . \" han som them (penningarne) tok til lans \" KL 22 . - med prep. viþer. taca viþ eet litet present Bu 514 . \" silff ok gull thz är swa kärt takin ther widh \" Al 3005 . - abs. bätre är gifwa än taka Ber 125 . - mottaga, uppbära. SR 17 . \" take tha konwnger sin dombrut oc höwitzman och tridhiwngx män räth sijn \" TB 80 . städhi gaarddzmestaren lt ärfuodhis folk . . . oc taki thera lön aff abbatissonne oc löne them VKR 35 . taka aff gudhi ok aff hänne lön Iv 4012 . - mottaga (löfte el. ed, redogörelsde o. s. v.). abboten took lhans lofwan KL 249 . \" räkenskap taka oc horä . . . af fornäfndom landom oc jngyäldom \" SD 5: 567 ( 1346) . - med prep. vidher. then som skadha hawer fangith, han skal tagha widh thenna edh MB 1: 338 . - mottaga, anamma. hwar mange toko guz ordh mz mykle lgiri KL 161 . at taka döpelse Bu 129 . \" thok konungin cristindom (creddidit rex et baqtizatus est) \" Bil 849 . \" taka gudz likama \" KL 31 . ib 23 . \" taka vars härra licama af iustini präst handom \" Bu 421 . KL 9 . \" taga helgha altarens sacrament \" Gers Frest 57 . \" wan herra taka \" VKR 26 . äp[te] varn härra takin Bu 398 . \" taka siin gudh \" Bir 4: 27 . \" han saþe sik haua varit mäþ snom cristno skola cumpanem tel kirkio ok takit mz þöm þera guþ ii sit liif (cum iis communicasse) \" Bu 22 . - med prep. viþer. afflagdhe han alla willo ok tok widh kristindom KL 32 . Bu 183 . \" undren ey at alle ey taka widh idhre predikan \" Su 150 . - med prep. mote. om alle ey hördo ok toko mothe min ordh Su 150 . - i förbindelse me til sin (sik). til sik tagha werdogha ihesu christi sacrament Gers Frest 57 . - taga, mottaga (råd el. undervisning). taak aff mik snillenna radh Su 15 . \" aldirdomin takir ey lärdom \" Bir 3: 228 . - mottaga, öfvertaga. med prep. vidher el. mot. konung waldemar took tha wid rikit RK 1: 538 . \" ib 3: (sista forts.) 4610. togh jonathas mot höffdinhga dömet \" MB 2: 246 . - mottaga, få, undfå. i skulin taka thes hälghä andz gafuo KL 134 . \" hwilkin som syndar mz forakt . . . then tagher engha orsäkt (mullam recipit excusationem) \" Bir 4: 64 . - med prep. viþer. gör þik glaþa som viþ gläþi tok af guz ängli (gaudium suscepisti) Bu 17 . - i förbindelse med til sin (sikt). stat . . . stadlica j thz ämbite ok hedhir som thu hafwir til thik takit (in honere accepto) Bir 3: 321 . 32) få, bekomma dör bodhe sändher hustru ok bondhe tha thagi bonde räskap ok hustru wmbär SO 27 . \" wi tokom (accepimus) ey breff vm thik aff iudha landeno \" KL 176 . \" thuhundradha päninha brödh vare them ey ömnit at huar thera mate noiot lithet ther af tagha \" MP 1: 96 . \" henne wtgöra fulla hemgawor, swa som iomfrv äre wana at tagha \" MB 1: 338 . gladdis jak mik haua takit (accepisse) tilfälle at tala mz thom Bir 3: 224 . \" hwilkin som älska rikedoma taker ey frukt älla gangn af them \" Ber 124 . - i förbindelse med til sin (sik). thz barnet . . . tok manga dygder til sik (nam an dogeden to) Va 15 . - taga, få (härberge). nar sancta birgitta hafdhe entidh takit härbärghe j enom by Bir 3: 195 . \" hwar tager iak hws aat qwelle \" MD 170 . - taga, få (sitt slut el. sin död). swa tok han aff ene qwinno sin ända ST 345 . \" swa tok han sin ända \" ib 350 . ib 245 . - taga, få (slut). thän kärlek, som aldrig taker ändha Su 15 . - taga, hämta, njuta. han . . . takir roo oc hwilo requiem capit) äptir sit äroudhe Bo 253 . \" taka widherqwekningh (recipere recreationem) \" Bir 4: 64 . 33) mottaga, få, undergå. scal af os taka plikt SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wm fastona . . .skulu systrana taka disciplinas, j tholike matto som wärdz folk plägha taka lima Bir 5: 38 . taki hardare plikt ib 33 . \" the sculu ther fore tacha näpst \" VKR 35 . - mottaga, underkasta sig. han . . . tok thululica hwart eet hug Bo 82 . \" gladhelika wil iak taka at en rätuis man straffa oc näpse mik \" Lg 3: 505 . med prep. vidher. tak mz takkom vidh liifs wadha Bil 214 . - underkasta sig, finna sig i. i förbindels med til sin. vm . . . nokor ware thän som toke til siin at thola a sinom likama alla plaghona for thik Su 400 . - taga, få, lida. þän . . . som skaþan taker SD 5: 638 ( 1347) . \" taker nokon skþa ib. - få, få sig pålagd. med prep. vidher. mantzsins siäl hon togh . . . widh threm plaghom \" MB 1: 132 . 34) mottaga, få, utverka åt sig. iak tok tha loff at ga til sänga (d. v. s. toggodnatt) Iv 240 . \" the herra toghe orloff (fingo tillåtelse) heem fara \" RK 2: 200 . \" cristoforus tok orlof (tog afsked) af kunugenom \" Bu 498 . Bo 36 . \" tagher abrahma orloff \" MB 1:192 . \" videke wildefer oc yswng togo loff oc ridu sidan till bern \" Di 111 . \" hwath hälder nakar man takar orloff (fritages) vndan nakro wars herra budhordhe eller ey \" MB 1: 463 . 35) åtaga sig; åtag sig att aflägga el. gå (ed). the togo lagh och gingo icke BtFH 1: 48 ( 1487, nyare afskr.) . \" honom bödz lagh och han wilde icke tagha \" ib 150 ( 1507) . - åtaga sig, gå in på. med prep. til el. vidher. wy takum ther ey til RK 1: 1620 . \" hans magher took ther gerna widher ib 99. - taka til sin (sik), påtaga sig, taga på sig, åtaga sig ansvaret för (ett brott). han alla sakena til sik togh \" MD (S) 302 . 36) taga emot, mottag, (i sig) upptaga. thön tafla taker ok haldr tilika skrift ther å skriuas KS 52 (132, 56) . - taga (emot), mottaga, upptaga, träffas (af). med prep. vidher. skioldin vär mannin oc takir vidh slaghomen (recipit ictus ferientium) Bir 2: 233 . 37) mottaga (en gäst el. kommande). bröþenne toko han swa som ängil af himerike KL 189 . \" sanctus franciscus kom en tidh til soldan j babilonia ok wardh hedhirlika takin \" ib 53 . \" varþ han takin mz myckom heþar i efeso staþ \" Bu 150 . Bil 216, 848, 849 . väl takin ib 611 . Bo 9 . - med prep. gen, vidher. mot el. i mot. constantinus stodh wp mot siluestro, ok thok gen hanum wärdelika Bil 566 . \" kristne men toko thäkkelika vidhir os \" KL 166 . \" moyses togh wäl mot honom \" MB 1: 327 . Fl 1220 . Al 5259 . \" tha skulle iag emott honum taga (gifva honom ett sådant mottagande) att han skulle ey i riikit draga \" RK 3: (sista forts.) 5561 . mottaga, upptaga (i sitt hus). ey vilia the taka mik j herberghe älla läna mik hws Bir 1: 158 . mädhan thu vilt ey taka mik j thit hws ib. ST 43 . - taga emot (enperson till bevakning). med prep. vidher. then höfdhinge took vidh hanom ok bödh göma han alt till thäs the komo som a han kärdho KL 169 . upptaga, åtaga sig, taga sig af. takin (suscipite) siwka Ber 50 . - upptaga (ss sitt barn). han flängir hwarn thän sonin som han takir Gr 293 . hulkin . . . owärdhogadhis ey at taka sik til synir oc brödhir alla them a han troo ib. - taga (emot till uppfostran), upptaga (ss sitt barn). med prep. vidher. hon tagher widh (susceqit) smaswenenom oc födher op MB 1: 278 . \" konungxsins dotter tagher widh honum (adoptavit eum in filium) ib. - mottaga, öfvertaga, åtaga sig. huru mykyt thu äst skyllughir siälomen som thw tokt (susceqisti) at styra \" Bir 2: 184 . - intaga, upptaga. vi veliom þk ii guþa tal taka Bu 62 . \" annar brodhor tooks af sama abbotanom i klostri \" KL 249 . \" takas j renliffnadhin \" Bir 4: 15 . VKR 62 . \" takas til thetta renlifuit \" ib 7 . - med prep. vidher. opersonl. thän tyme vidher hänne tags VKR 63 . 38) taga, upptaga (i sitt skydd el. i sin vård). takum wir theem i wärä þiänist . . . ok takum þeem . . . vndir warä hemelikä wärn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu ok warn friþ ib 5: 606 ( 1346) . \" taghar . . . fru katrin . . . mik ii sina värio \" ib 6: 1 ( 1348) . - taka til sin (sik), taga till sig, upptaga, mottaga. at han taki tel sin siälena Bu 489 . \" han tok til sik syndogha män ok aat mz them \" MP 1: 200 . 39) taga, antaga; taga i sin tjenst. en iuþa diäwls anbuþ tok han þär tel. at han mate sin heþar ok vald atar vinua Bu 29 . folkunga sampnado sik ather tha ok toko folk huar the kunno faa RK 1: 247 . - i förbindelse med til sin (sik). hwilkin nakan swen thil sigh tagher som skils vith sin husbondha stempno dagh mällan SO 21 . 40) taga, taga till sig, vidröra el. omfamna för köttsligt umgänge. hwa som taker qwinno mz wald (våldtager qvinna) MEG (red. B 61. EG 65 . - taga, hafva köttsligt umgånge med. hwilkin mö ther lönlika toghe man oc finge barn Lg 32 . 41) taga, taga till äkta. alt þär til hon man takir SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). en gammal man . . . som tagher wnga maar MD (S) 222 . \" en vnger man . . . som tagher kärling gambla \" ib 223 . 42) taga, antaga, anamma. siälfwir gudh . . . vtwalde sik iomfrulikin quid j hulkom the han wärdoghadhis mandom taka VK R 11. j taknom (assumta) mandom Bir 3: 301 . ib 423 . LfK 22 . gudz son . . . skulle taka tholikt köt oc likama som andre syndoghe män MB 1: 473 . 43) taga, antaga (drägt el. dyl.). skal hon ey jnthakas j klostrith oc ey proffessionem göra älla thaka klädhabonath för än aarit är wte VKR 63 . 44) upptaga, antaga, hylla. med prep. viþer. romara toko viþ allom guþum Bu 150 . - antaga, ansluta sig till. nokat rördhir til at taka kristna tro KL 31 . Bil 848 . - med prep. vidher. gudbrandz dala togo vid thro MD 338 . ib 342 . - antaga, omfatta. lmed prep. bidher. tagha widh fals fore sannind MB 1: 94 . - antaga, upptaga, erkänna. vtan kärlekin thäkkis ey äla takx tronna godhlekir Bo 43 . 45) taga, upptaga, anse. thz takir iomfru maria mykyt thakkelika ST 198 . \" thera wener her hemma thz illa taga \" RK 2: 8296 . \" j hwre thet bliffuer til tacke tagit \" FM 415 ( 1509) . - taga, göra (ngn el. ngt) till föremål (för), anse (ngn el. ngt med). takin ey til misthukkio min ordh Lg 36(?). widike . . . bad them ekke taga till mystycke at han sa haffde giort Di 140 . han war then förste thz tog till wrede (vredgades deröfver) RK 3: (sista fort.) 4611 . \" atj thage mich fatighman eij tess til mijstijcke, at jach eder swa dierffuelige tilscriffuer \" FM 108 ( 1498) . \" ath idert herredöme vilde ecke tagha mik tiil noghen owilia \" ib 393 ( 1508) . - taga, uppfatta. han tok thera bön swasom starkt budh Lg 3: 226 . - antaga, anse, betrakta. hans radh tokx owantil sänt aff gudhi KL 16 . \" togh thz för ingha godha \" RK 3: 1301 . 46) fatta, uppfatta, förstå. min snille ma endel takas ok vndhirstas än aldre fullelika Bir 1: 55 . 47) upptaga, taga hänsyn till, bemöta. ey taker gudh mannin äpte thy han riker är, wtan äpte thy han honom lydogher och ödhmiwker är Ber 11 . - taga hänsyn till, göra afseende på. han tagher enga persona Su 235 . 48) taga, antaga, förordna. take annan SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). - taga, antaga, utse. toghos the thil fire dandemän SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). en tolkin man j taken till magh MD 335 . - utse, välja. forbyuþum wi yþrom almoghä. nokon forman fore sik taka SD 5: 639 ( 1347) . wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit RK 1: 177 . ib 4492 . \" haffwen then samma j hawin takit \" ib 200 . \" the togo konung vtan myn vilia \" MD 334 . - taga, utse, tillkalla. taghe ther witne sin TB 74 . - taga, kalla, åkalla. iach wilt taka mik gud til hielp Va 45 . 49) fatta bestämmelse om, öfverenskomma om. the fyre bröder toko een stempna RK 1: 646 . - taka dagh, sluta stillestånd. siþan toko þe dagh tel lannan dagh vm morghonen Bu 177 . \" tha took han dagh til tridie dagh \" RK 1: 4108 . - genom bestämmelse el. öfverenskommelse låta (ngt) vara. taka (thät) i dagh, sluta stillestånd. han took thz i dgh mellom them RK 1: 4140 . tha wardh thz takit i en dagh ib 2382 . \" the haffdo takit i dagh eth aar (gjort stillestånd på ett år) \" ib 2670 . 50) fatta, i själen lemna rum för. wordho the mykit wredhe ok thoko moth honom oskälika giäld Bil 869 . \" togh modherin enga tro ther aa \" Lg 3: 23 . \" taka for sik, fatta. fran the godhe aktenne hon före sik takit haffde \" Lg 3: 451 .","1) finna sig, hålla till godo? tu mwnde tik taga MD (S) 223 . ","2) taga sig, tillegna sig. giff skalk een span han takir sik siälff een aln GO 897 . ","3) företaga sig, gripa till. þeophilus tok eigh sik bätra raþ Bu 29 . företaga sig, inlåta sig i. som öffuer giffua andelig liiffuernä ok tage sigh werdzlighit Lg 3: 34 . - företaga sig, börja. riddarin tok sik eeth bätra lifwirne ST 233 .","4) skaffa sig, få. thordhe ey iacob tagha sik härbärghe at qwälde, vtan lagdhis wt a markena MB 1: 218 . vi milor fran stadenom thog han sigh herbärge Lg 638 .","5) taga, hämta (anledning el. tillfälle). toko the sik thädhan ämpne at mödha han än meer Bo 203 . - taga, hämta sig anledning till. här af toko þe heþno sik höghtiþ Bu 9 . ","6) taga sig (man el. hustru), taga till äkta. tak thik man ST 311 . \" han tok sik husfru \" Bu 3 . MB 1: 218 . \" af the himerikis vmgangilsomen. hwar the hwazske giptas älla taka sik hustrur \" Bo 43 . refl. ","1) nå, räcka. \" syntis hon swa stoor at hon tokx vp ofwir hymelen \" Su 391 . ","2) taga hvarandra (i hand el. famn). helsados wel ok tokos j hand RK 1: 120 . \" loto gik ganzlica nöghia vppa badha sidhor oc toghos i händer \" SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). RK 1: 2055 . Lg 3: 20 . \" the . . . tokos j fampn \" ST 456 . Di 271, 274 . ","3) gå på med hvarandra, hållas. lät them nw tagas (Cod. A hollas 72) Di (Cod. B) 319. ","1) taga undan. tha abbatissan hafuir tachit aaff thet systra oc brödhir behöfua VKR 42 . ","2) borttaga, aflägsna. thz taker wärk aff LB 2: 54 . - borttaga, utplåna. at thu wili . . . taka aff allan orät oc synder MB 1: 354 . ","3) frångtaga, beröfva. \" aghum wi ok skulum hanum liijf af latä takä mädh swerdh \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). - Jfr aftaka. ","1) mottaga (en kommande). huar pröffuar thu min fatika siäl skal gästa j tässe nath, huar tagher henne först a mot Su 247 .","2) mottaga, åtaga sig. äpte thy som han thöm bödh, thoko the gerna a mot (ändradt till vidhir) Bil 849 .","3) mottaga, antaga, gå in på. med gen. thäs. tha ionatas oc hans almoge hördho tässin breff oc loffwan lagdo the engha troo ther vppa oc ey togho täss a mothe (non receperunt eos) MB 2: 252 . ","1) återtaga, återhämta. \" han tok atir brefwit \" KL 111 . - återtaga, taga tillbaka, taga igen. tak þit eghet atar Bu 142 . ib 152 . \" thär äfte tok han atir sina bok \" KL 221 . - återtaga, åter taga till sig. adam togh atir sina husfru weam Lg 90 . ","2) taga till baka, återkalla. the toko siin ordh tha ater thäre Iv 3445 . ","3) taga ss vedergällning el. ersättning. tak atir (recipe) besta lön af gudhi Bir 1: 158 . - Jfr atertaka. ","1) taga bort, borttaga. bad han resen taka bort stenen Di 139 . - bortföra. han tok drötningena bort mz vald Iv 2748 . the mz hänne vaara takne bort ib 2647 . - borttaga, bortrycka. thu tagher bort ens röfwaras liiff Al 1306 . tagher han (döden) fleste hädhan bort j theras blomstrande wngdom Su 235 . - borttaga, aflägsna, komma (ngt) att försvinna. hänna moster . . . smörder om ögon taker borth skimbil aff thöm LB 5: 81 . taka borth h aar PM XLIII . ","2) fråntaga, undanrycka. \" jak giordhe . . . diäflenom orät vm iak toke then som hans ware mz rät andwardadhir for syndinna skuld bort af honom \" Bir 1: 185 . - fråntaga, undandraga. aflägsna. tak ey bort af mik thin hälgha anda KL 310 . ","3) indraga. \" koninghen . . . togh borth thera gotz \" RK 1: (Albr) s. 189 . ","4) förtaga. \" thit gull tagher bort skinith aff sool \" Al 1309 . - Jfr borttaka. ","1) taga (ngt) för att framtill anbringa. til at þätta hawi fullan staþuä. þa takum þerrä insighli fore (taga vi deras sigill för att framför urkunden anbringa aftryck). sum här gawo sit ia til SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ","2) bestämma, besluta. \" the . . . togho thz tha fore saa at xij aff radet skulle saman gaa \" RK 2: 5213 . ","3) taga sig före, företaga, bruka. taka ey foe offstora lata Al 3554 . ","1) taga sig för, taga sig till, låta det komma till. tagendis eder nagen myströst eller nagen obestandigh dectingen fore FM 415 ( 1409) .","2) förestätta sig, besluta. tog iag sa mig före i mitt sin RK 3: (sista forts.) 4208 . ","3) företags sig; gå till väga. togh han sigh saa före RK 1: (sfgn) s. 179. sweriges herra . . . toge sig ey bäther före än hwlskap och mandskap the konghen loffue ib 3: (sista forts.) 5090. - Jfr foretaka. ","1) fråntaga. \" hänna goz är hänne takith fr \" Iv 4007 . ","2) borttaga. \" nw haffwer thu takit fra stibordit \" LfK 143 . Jfr fran taka. ","1) intaga, införa. \" aff allom diwrom oc fughlom ther man ma äta skal thu taka in mz thik i archena siw af hwario kyni . . . än aff them diwrom man ma ey äta skal thu taka in mz thik tw oc tw aff hwario kyni \" MB 1: 169 . \" war herra bödh . . . noe mat at taka in i archena mz sik ib. - intaga, förtära. kan man vtkastha w liffwno tz som smälth är, ffor en man tagir in annan math \" LB 7: 81 . - införa, inberga. takx sädhin moen in j ladhur MP 2: 53 . ","2) intaga, inhägna. thaki abadisan jn thz rwmith som är mällan byakirkio gardhin oc brödhra trägardh . . . til ladugardh oc hionagardh Bir 5: 122 . ","3) mottaga, uppbära. \" thz är onth byte giwa vth ondh ordh ok taka in stoor hugh \" GO 100 . ib 302 . ","4) införa, mottaga (en gäst el. kommande). the komo til et nybygt klostir ok tokus ther in hedhirlika KL 108 . \" thädhan dorgh ionathas jn för stadhen ascälonam. hulkens in byggiara gingo vt mot honom oc togho han in mz store äro \" MB 2: 255 . ib 148 . Lg 3: 199, 229 . RK 3: (sista forts.) 5900 . ","5) intaga, upptaga. taghias in j renliffnadhin Bir 4: 15 . än nokor bedhis til ath thakas j renlifuith tha thakis aldrigh jn för än eet aar är wte VKR 62 . ","6) mottaga (i landet), antaga (ss regent), hylla. kastadhis han vt aff paua döme, ok thoks jn ater bendictus Bil 769 . \" hans (konung Christiens) fwlla meningh war i thz syn ath iag (Sten Sture) skulle stragx haff ua taghit honum in \" RK 3: (sista forts.) 4728 . - Jfr intaka. ","1) tillegna sig, tillvälla sig (rättighet el. makt till ngt). ensamin gudh forma at forlata syndenar. ok han takir sik thz til (ipse hoc attribuebat sibi) Bo 69 . ","2) åtaga sig. takir sik til (suscipit) styrslina ämbite ok mödho Bir 3: 177 . ","3) gripa sig an, företaga sig, besluta. tha tok biscop magnus och hanis sich til ath the til konungen fara vil RK 2: 4588 . - Jfr tiltaka. ","1) nå upp. thäs (trädets) höghlekir togh op til himilen Lg 91 . ","2) taga upp, rycka upp, gripa och draga upp. han kom ey wel lj sengen nidh for marskens swena togo honom widh . . . oc togo honom op sa bradelig at han fik ey wel signat sig RK 2: 5640 . ","3) taga upp, upptaga; uppgräfva. tha hans ben thokos op vm sidhe Bil 759 . MD 387 . \" om hon !UDDA_TECKEN? quesyrth) thags op om tordzmonadh \" LB 8: 44 . PM XLVIII . - upptaga, upplyfta. et hwiit sky tok han op Lg 38 . \" tha waro alle apostlane takne op i et sky ib. - taga upp, lyfta upp, taga bort. tak . . . op stämpnebordhit at vatnit maghe flyta \" Bir 2: 183 . - taga bort, aflägsna. the loto thagha op thz bordh Fl 890 . ","4) tillegna sig,. sätta sig i besittning af. þerra härbärghies husbonde tok up (usurpavit) alla þerra päninga ok hästen som barnin bar Bu 172 . ","5) upptaga, uppbära. \" SD 5: 638 ( 1347). ath thaka sith landhgille op \" ib NS 2: 36 ( 1408). taga vp vintherskatten BSH 5: 313 ( 1508) . wi takom op löön lika epter warom onda gherningom MB 2: 386 . ","6) lida, undergå. \" taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.) the tokt vp mz honom thin (för thän?) grymma dom MD 66 . ","7) taga i bruk, börja nytja. then tiidh brödhirne tacha vp ny klädhe VKR 21 . - taga upp, ånyo börja använda. transagoras tok op sin gambla laat Al 1621 . ","8) börja. \" togh han vp at the första oc til ända sighia hwat honum hänt hafdhe \" Lg 3: 211 . ","9) rädda, frälsa? wi aghom þöm tolf for allom waþa oc skaþa, sum þe firi þässon maal kunno i koma, väria oc vpp aff at taka sum oss syälwän SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). - Jfr uptaka.","1) påtaga, påsätta. \" tak oppa krono (impone tibi coronam) a thik satta oc giordha mz siw dyrom stenom \" Bir 2: 220 . ","2) företaga. \" ä hwat konung karl vil taga oppa \" RK 2: 8199 . ","1) uttaga, utdraga. \" tock wt spikana w fotomen \" Bo 210 . the . . . toko (af senare hand ändradt till rykto) wt hans tungo rötir mz enne tangh Bil 869 . ","2) uttaga, tillbringa sig. thu tokt thin rät vt af häluite Bir 1: 138 . ","3) föra ut, bringa i säkerhet. toogh wth hwat ther war jnne RK 2: 1448 . - rädda. han togh ther wth bade adam oc ewa MD 17 . han togh utaf (för ut af) heluitis käpte the helge män ther ware hepthe ib. ","4) gifva sig ut. taghin vt mz haffuomen, ther i nw ärin, oc ösen ä mädhan i wilin Lg 3: 10 . \" togho the . . . vt mz haffuomen ib. - Jfr uttaka. \"","1) taga emot, stöta emot. the flughu swa höght tha om sihder at skyyn togh moxan widher Al 9122 . ","2) fasttaga, gripa. han kom ey wel j sengen nidh for marskens swena togo honom widh RK 2: 5637 . ","3) mottaga (gåfva). þät present var eigh sua rikt. at han tok þät for fikt. vtan han tok viþ for þäs ena sculd. at han vilde eigh forsma guz namn ok hänna goþuilia Bu 514 . - mottaga, öfvertaga. med dat. at then skal taka aurino widher som then dödha är tha näst mot. mot tässe sämio thogh bachydes gärna widher MB 2: 249 . ","5) öfvertaga, åtaga sig. jacobus . . . tok viþar at raþa ok styra ierusalem kirkiu Bu 194 .","6) taga vid, börja. ther cristin land ather wända ok hedhin land taka widher RK 1: 1330 . - Jfr viþertaka. - Jfr be-, famn-, for-, hand-, här-, lan-, mis-, mote-, undir-, vald-taka, äfvensom arf-, lut-takande, a-, arf-, ful-, inne-, lagh-, lof-, lut-, ny-, o-, ran-takin."],"f":["tacha . ","tagha . ","takkär VGL I A 16: pr. ","täkär ib 2 . ","tiker ib II A 11. ","taks","tax . ","taki . ","täki VGL III 73. ","tiki ib II G 18, þ 34, III 106; SR 18 . ","took KL 169 ; RK 1: 3359, 3840 o. s. v. ","togh . ","tog . ","tokgh ST 43 . ","toogh RK 2: 1448 ; Lg 3: 533, 578 . ","toko . ","togho . ","taghin . ","tagin . ","tak . ","taak Su 15 ),","taka varo (var), gifva akt (på), vaka öfver. thu skalt see til oc taka granlica vara. at thu ey huxa brudhgommans ok siälinna sambland vara licamlikit Bo 113 . " var vakir oc atgömol huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var (attenta super custodia dilecti filii sui) ib 5. - taka sik varo (var), taga sig till vara. atwaktul at taka sik waro fore forsatom " Bir 1: 267 . tak thik . . . var i thänna punktenom Ber 263 . " taka til varo (var), gifva akt på. enkte skulen j akta ällir tagha til wara (scutemini) myna acht äller gärningh " MB 2: 159 . " engin tok thz til war " Lg 3: 207 . - se till. thaki abbatissa . . . til wara at ey wari j clostrins bröde nakur fafäng hion Bir 5: 121. 51) upptaga, omfatta, innesluta. thz (tältet) tagher een halla storan ring Fr 2964 . ","taka sik , ","takas , ","taka a , taga på, känna på, finna handgripligen sant. ma man väl taka a mz handom at tholikit är gaman ok glädhi Su 388 . Jfr atakin. ","taka af , ","taka a mot","a mothe )","taka ater , ","taka bort , ","taka fore , ","taka sik fore , ","taka fram , framtaga. hon hafdhe mz sik tw renasto linin klädhe ok tw vllin hulkin hon tok tha fram Bir 3: 280 . tha wordho the sändebudhane storlika glahdi. ok toko fram tw hundradh stora päning Lg 3: 228 . Jfr framtaka. ","taka fran , ","taka gen , ","taka i gen , taga igen; återtaga taga till baka. tok nampnlos sinä klubbo igen och falantin sith swärdh Va 33 . ib 32, 36 . tok thänna forscrefna gardh i gen SD NS 2: 236 ( 1409) . tok sanctus bricius sith säte j gän Lg 638 . " tha togh han sin dotther ighen " ib 3: 34 . - återtaga, åter taga till sig. bödh gudh adame at han skulle tagha sina husfru ewam i gen Lg 90 . - Jfr i gen taka.","taka i mot , göra motstånd. wilkinus konung tog fast i mot oc fik siger Di 20 . ","taka in , ","taka mot , ","taka nidher , ","taka pa , ","taka sik pa , ","taka saman , ","taka til , börja. tok pätar til at grata Bo 229 . " honom thotte at al the diur som til kunno vara the toko til at thiwta oc ryuta sua rädhelica at han ey annat viste än al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis " Pa 16 . " tha tok til at dynia " Lg 38 . ib 3: 231 . LB 7: 81 . omskrifvande. " pilthen togh til at swara " MD 335 . " taka sik til, "","taka sik um kring , känna sig omkfring, trefva omkring sig. tok sik omkring och fan ij [2] stora byoyor om sin ben Va 14 . ","taka undan , taga undan, låta (ngn) utgöra ett undantag, fritaga. lutren var sua takin. at ängen toks vndan a huilken han fiöl Bu 490 . Jfr undan taka. ","taka up , ","taka up a , ","taka sik up a , åtaga sig. thänna kamp sik taka op a Iv 3684 . for en jac takar mic thz vppa RK 2: 5834 . Lg 3: 243 . - påtaga sig, underkasta sig. tok hon sik en strangare liffnat oppa Lg 3: 650 . - Jfr upa taka. ","taka ut , ","taka viþer , "]},{"a":"takan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr famntakan."],"f":[]},{"a":"takan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? n.? Jfr fisketakan."],"f":[]},{"a":"takare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lut-, mote-takare."],"f":[]},{"a":"takare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["collibista . . . smaa gaaffwo tagore ok eple eller noto mangare GU C 20 s. 123 . Jfr lut-, up- (Sdw 2: 860), vald- (Sdw 2: 907) takare."],"f":["tagore )"]},{"a":"takel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tackel, tackling. \" wi skole haffua wara bartze igen medh all sin tyg ok takel \" BSH 4: 240 ( 1498) . \" vraked med taeledh droff strax till siös \" ib 5: 154 ( 1507) . \" her är ey takel eller tog tiil, ey eller segel \" ib 583 ( 1517) ."],"f":["takeledh BSH 5: 154 ( 1507) ),"]},{"a":"takel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tackel, tackling. fasbyörn salde nils nilson halwa sina skuto for vij fat järn medh top (för tog?) ok tagil ok skiphat medh ATb 1: 146 81461). FMU 4: l509 (1479). . . . pant satte . . . sit skipp medh takell ok towgh ATb 2: 392 ( 1492) . hans nya kraffwel . . . medh . .. olaff tawastes vpstandende tackel STb 3: 223 ( 1495) . ib 229, 238 (1495), 297 (1496), 408 (1498) . samma kfrafuell med tackel och tuch, anckar, bysser . . . hörer stadin ok oleff halff til, hwar thera sin deel Stock Skb 285 (1499, Skip) . SSkb 316 ( 1509) . STb 5: 103 (1516). PMSkr 9 . \" tygh oc takkel som skipeno tilhörer \" ib 53 . \" köpa ny takkel ib. Jfr skiptakel. \""],"f":["takkel . ","tagel STb 5: 103 (1516) . tagil Tb 1: 146 (1461)), "]},{"a":"taker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fultaker."],"f":[]},{"a":"taki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: Jfr arf-, eþa-, fä-, fäar-, väþiataki."],"f":[]},{"a":"taki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löftesman; god man. skathadhes erik hillassons bygla oc stigledher . . . oc lagdes i räthen oc i thaka hendher JTb 43 ( 1463) . Jfr: skall . . . jeppe perssons dell säties j takne (missuppfattning för taka) händer in til per staffansson s'Tb 5: 112 (1516). at hon skal lathe sätie the kisto j takne (d:o) hender ib 5: 182 ( 1518) . Jfr arf-, väþ- (Sdw 2: l017) taki."],"f":[]},{"a":"takilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. ","1) vidrörande, känsel. \" ma thu känna honom (blodet) vm takilsin (per tactum) \" LB 5: 293 . ","2) mottagande, anammande. \" gabriel . . . helsadhe hona kärleka mz tiltalan wärdhoghaste alle takilse (acceptione) \" Bir 4: (Dikt) 274. gudz licama takilse MP 1: 123 . ib 2: 153 . ","3) antagande, anammande. vm mandomsins takilse (sueceptionem) Bir 4: (Dikt) 216. "],"f":[]},{"a":"takilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) vidrörande, känsel. öronen höra lustelika leka näsana sötha lwkt takilsin (tactum) thz som söth ok blöth är SpV 285 . . . . hwar lwktinne (tactum) ok takilsomen är enkte hindher til nakor stötils ib. 2) mottagande, anammande. swa som scriffwas i apostla bokinne the waro alle bliffwande i apostla kännedom oc i gudz likama taghilse SvKyrkobr 38 . \" at jak wardhe dela(k)ttogh thinna hälga manna forskullan oc thins wärdogasta likama takilse oc nötilse \" SvB 172 (omkr. 1500). - Jfr ater-, lut-, mot-, nidher-, up- (äv. Sdw 2: 860), var- (äv. Sdw 2: 936) takilse."],"f":["taghilse )"]},{"a":"taking","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr intaking."],"f":[]},{"a":"takka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lJfr blytakka. "],"f":["*takko iärn","takka jarn )"]},{"a":"takka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr silftakka."],"f":[]},{"a":"takla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tackla, förse med tackel. thöm som stadzsins baath thaclade gaffs iij mark SSkb 315 ( 1509) ."],"f":["-ade )"]},{"a":"takliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fattbar, begriplig ödhmiwkom är inne ödhmwkir wani ällir hampn . . . stadoghet till samma foretakit snillinna taklikin ällir begiplikin (inest humili habitus equalis . . . status idem capax prudentie) SpV 161 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"takmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr taks mal."],"f":[]},{"a":"takmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"takning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mottagande, anammande. \" communio onis delactogheth helga sacrame[n]th tagningh \" GU C 20 s. 129 . Jfr uptakning."],"f":["tagningh )"]},{"a":"taksätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"taksätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"takt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fint, konstgrepp. Jfr F. A. Dahlgren, Glossarium 848. saa göres oc ecke eders nade behoff ath bruke noghre swänske (för svänker?) oc romere takther (möjl. fel för fakther) med migh ty iagh kan inthet uthen retth fram HSH 16: 12 (1526, Arvid Västgöte) . Jfr öghna takt."],"f":[]},{"a":"takvilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) räkning. \" ther flughu formaghe fughla om kring flere än iak kan a tal (förmår räkna) \" Al 999 . \" a thz silff oc gull kan ängin tall \" ib 2985 . \" oppa theem weet iak enkte tal \" ST 419 . ther war enkte tal oppa ib 420 . ib 422 . \" paa hästa och slädha war inthe tall rK 3: 1759. fatabrws möör oc thiänista pikor war enkte tal \" ST 422 . i 421. min skadhi är for vtan tal Al 3476 . MD (S) 306 . räkning, sätt att räkna. xvj mark redhä päninga, swenst tal SD NS 1: 154 ( 1402) . ib 161 ( 1402) o. s. v. sivtighi mark reflist tall FH 2: 54 (1421, nyare afskr.). ","2) antal, viss mängd. þe varo at tali þry þvsand ok tu hundraþ ok fämtighi Bu 178 . Lg 35 . hörde iak thera tall som vpscriffne waro . . . exliiij tusandh MB 2: 343 . \" räkne . . . thz sama tighel stena tall som för \" ib 1: 288 . Bir 3: 117 . \" sit bod han tha om riket sende at alle the sit frelse kände oc taal köpmän aff huar stadh bergxmän oc bönder teslikis badh pa en dag möte vid landamäre \" RK 2: 8557 . wore borgamesterne . . . swa offuer eenss met meg, at the wiilde göre eth tall folk vtaff staden, oc jac sende vtaff slottet xx karlla FM 534 ( 1511) . HSH 20: 141 ( 1507) . - antal, hop, skara. vi veliom þik ii guþa tal taka Bu 62 . ib 150 . \" thu . . . äst komin j tal ok kompanskap mz diäflomen \" Bir 1: 124 . \" for syndoghom mannom j hulkra tali ok wärdzskapi iak är \" ib 374 . \" judas var vndantakin ok vtelyktir . . . aff hälghra apostla tali ib 3: 250. \"","3) uppräkning, angifvande, nämnande? intalan? tha leeth konungh cristiern gripa äpter byscops tall saa manga han hadhe misthänkte i wall RK 3: 689 . ","4) tal, samtal. \" haffde han . . .warit til taals mz tässe gudz tiäänirsko \" Lg 3: 407 . \" jach waar thesse wärdoghe fäder, erlighä herrer och godhä män . . . til ordhä och thalas om rikesins oc thenne landzändis wordhendä ärendä \" FM 208 ( 1504) . \" kome til orde och tal medh eder \" ib 415 ( 1509) . BSH 5: 107 ( 1506) . - förhandling. jak närstad och öffwer war vppa eeth medel och tal mz tesse . . . dande men DD 3: 223 ( 1486) . ","5) 3. ","6) beskyllning. \" dömdes anders staffanson . . . ffri for then tal som hans olefsson . . . lade honom til \" BtFH 1: 238 ( 1507) . "],"f":["tall . ","taal )"]},{"a":"tal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) räkning. - räkning, sätt att räkna. . . fore siäxtighi mark päninger oc siäx mark äpter swensko tali oc ey finzko FMU 1: 370 (1378, gammal avskr.). vi march swenska i dansth taal Vet.-soc. li Lund. Årsbok 1954 s. 80 (Jb C 39, 1486). xxiiij mark peninge epther stokholms tal lHLG 2: l105 (1521).","2) antal, viss mängd. then dagh han fullelica bitaldher wardher i tal ok mynt, som fore är sagt SD NS 3: l207 (1417). hwndrade (100) march stocholmske rede peninga som han kendes sigh redeliga och skelige vel til tacka vpborit och annamet haffua alleledis til fult taal SJ 2: 237 ( 1493) . - antal, hop, skara. i skulde rykkia et tal ffolk hit in paa slotthet GPM 2: 288 ( 1508) . \" wij haffue pa wore side wtbeskicket it tal lfolch \" STb 5: 344 (1521? Kop). 4) tal, uttalande, yttrande. Jfr Sdw 2: 1313. - tal, samtal. tha togh thal om skipper oleff ericssons peninga STb 4: 51 (1505). - förhandling, överläggning. . . oc begerede oc ther wara j tal med oss Reuterdahl, Kyrkohist I I I 2: 545 (1417?). war han j taal och til orda medh menege radit och menigheten j stadin . . . om tet breff STb 3: 343 ( 1498) . taa vil jak . . . vara til talss med ider om noken ärendhe GPM 2: 257 ( 1507) .","5) talan (inför domstol); rätt att kära i en sak. hauer han . . . jntet thaal til kelleren HLG 1: 133 (1490).","6) beskyllning. sades fore retta, ath effther thet ath arffuit til staar hans . . . screddere bade tall och bymerket, ther medh kan arffuit jntet hechte pa hans her epter eller haffue hanom nagat till thala ther om STb 3: 320 (1496).","7) rykte. \" lkan iak ey dölia eller förtygia thet tal rop och rycthe här vendes blandh almoghan \" GPM 2: 382 ( 1512) .","8) avtal, överenskommelse. \" hure the hado varit offuer ena forenan och samtal medh jöns . . huilkit tall swa war sTb 2: 229 (1487). the wore tilkallade offuer eth tall och kerlige goffuer som skedde i mellom mogens tolk och hans elskelica hustru birgitte \" SJ 2: 284 ( 1495) . \" haffwer skiparen latith köpmannommen skipith til wissan oc försagdan tidh, oc the dwälyas swa länge pa resonne ath timen oc tidhen är framlwpen, tha skwla the wardha affwer ens mädh skiparenom pa nyth tal före then thidhen som tilstwndar oc bethala \" PMSkr 53 . - 9) talsesätt. gammelt tall är manligh ware siik for then forsthe vtlegningh GPM 2: 177 ( 1504) . - Jfr ald-, ar-, ara-, bak-, fram-, gyllen-, iordh-, kroka-, lassa-, lästa-, man-, marka-, naghla-, part-, parta-, porta-, pänninga-, rökia-, sam-, stanga-, til-, um-, vidher- (äv. Sdw 2: 960), vinter-, äptir- (äv. Sdw 2: 1142), öre-tal ävensom lästa-, manadha-tals."],"f":["tall . ","talaal )"]},{"a":"tala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tal, yttrande. \" MB 1: 334. let ware then thala \" RK 2: 3532 . ","2) tal, samtal. at vare til orde och tale met eder FM 415 ( 1509) . nar wij hade lyktath wår tale RK 3: (sista forts.) 5071. ","3) talan (inför domstol). ängin taki annars manz talu till sin, vtan swa sum lagh tilsighä. hwa sum þät gior, böte os XL mark aat ware ensak SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . "],"f":["taluhus","talahws VKR 54), ","taluman , ","talu porter","tala- SD NS 2: 126 ; Bir 5: 133 . talapoorter. ","thalapoorther: -poorth FH 6: 109 (1498, afskr.)), ","taluriver","tala- )"]},{"a":"tala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) uppräkna; omtala, förtälja, berätta. ciprianus . . . taladhe til biscopin all sin tilfälle (narrans . . . quæ sibi acciderant) Bil 448 . \" tala nw prestane ey min iärtekne (non loquntur mirabilia mea) \" Bir 1: 159. at thw skällica skulle tala thina siäl oc thins licamma thorfwe ok nytto ib 2: 274 . \" hwat ey moghom vi at tala (loqui) hwat som vi saghiom ok hördhom \" KL 138 . ","2) uttala, säga. \" haffwir jak wini gynom hwilka jak maghe tala (loqui) min wilia \" Bir 4: 116 .","3) tala, yttra, säga. \" sum slikt talar a mot riddärä \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe Bu 5 . \" hon . . . taleþe diärf orþ \" ib 25 . \" talaþo manggen hägoma \" ib 22 . \" the vsla quinnan . . . taladhe till guz likama smälikin oc hardh ordh oc auitilse \" KL 14 . \" medhan han taladhe tholik thing \" ib 43 . \" han taladhe til thera ebrezst maal \" ib 167 . maria talar tel ängelen: iak beþes aff minom syni tua böne Bu 13 . ib 28, 144 . drogh modherin (för drogh modherin andan?) som hon ware af sömpne väct ok taladhe. maria magdalena mykit estu när gudhi wärdh Bil 270 . - tala, rikta ord el. sitt tal (till). badh paulus til höfdhinghan at han matte faa tala til folkit KL 167 . \" talar han tel hänna. ok biþar hana skyt sitia a häst \" Bu 19 . \" jak hafuir tala til thin \" Bil 264 . \" tala lthu til os a gudz weyna \" MB 1: 334 . \" än waar herra talar siälwer til os ib. christus taldhe til sina brudh (loquebatur ad sponsam) sighiande \" Bir 3: 455 . \" gwz son taldhe brudhinne (loquebatur sponsæ) sighiande \" ib 456 . - tala, yttra sig. tala illa GO 551 . \" ther ee talär illa a manz bak \" Iv 74 . \" talin the quinno ey illa op a \" Fl 1595 . \" konungh karl talar kerligha och wäll \" RK 3: 1266 . \" huru höuisklica hon saa nidhir mz öghomen. vidhir at hon taladhe \" Bo 2 . - tala, orda, yttra sig (om). viliom vi skriua af allom hälghom appostolis. för än vi talum af flerom pauom Bu 130 . \" þe talaþo vm þik aldra värst \" Bu 77 . \" thätta äruodhit som vi nw vm talom \" Bo 22 . - tala, samtala. manghe vngge muncka . . . stoþo arla vi firi sin regholo tima at tala Bu 22 . \" the talado opta saman hemelica \" Bil 869 . \" nw ysaac widh sina fästemö \" MB 1: 206 . RK 1: 3638, 2: 1625 . Ber 278 . the . . . tala vidhir varafrw Bo 2 . \" huru blygh hon är at tala mz swa storom herrom \" ib. \" then tidh the swa lioflica taladho sina mällan \" ib 229 . \" maghin j tala höffwidzskom ordhom inbyrdhis \" Bir 4: 119 . - tala, uttala ord. riddaren . . . gat ägte talat for vndar ok räzl Bu 19 . Bil 869 . \" hon gath ey redhelika talat \" VKR IV . \" them som j söpne talar \" LB 2: 48 . ","4) med sitt tal el. i sina ord göra angrepp (på). the tala allä a lexanders hedher Al 1653 . RK 1: (Albr) s. 211 . Va 32 . ","5) föra talan, anställa åtal (mot el. fölr). hvilken j embetet thalar pa seeth ok böth saack SO 117 ."],"f":["-at ) , ","föra talan","tala a , väcka el. inlåta sig i tvist. iak vil hänne hiälpa hwath iak ma fore hwar thän man ther talar a Iv 4028 . Jfr atala. ","tala af , ","tala fram , uttala, utsäga. skulom wi första hawa wilia at wisa androm manne waar hugh, oc sidhan tala han fram mz mwnne MB 1: 56 . Jfr framtala. ","talas mällom , ","tala til , vacka el. föra talan mot (ngn), anklaga (ngn) för (ngt). är her naghan man jnne ther mich haffuer til at tala RK 2: 4796 . - med dat. hwadh then ena pa thöm andhra skada kan tha thala huar androm til med rettha i stempnan SO 112 . om nagar vtan ämbethet haffwer nagrom aff brödrom till at thala tha schal honom til segias at han ther komma schal ock thala lhonom til lfore böderschapit ib 201. - Jfr tiltala. ","tala um , ","tala uti , inlägga (sin) ord. haffwer jag talet fast vtj och wille gerne forlike them FM 229 ( 1505) . ","tala vidher , "]},{"a":"tala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) talan (inför domstol). tha wart rawid sakir xl mark for thet ath han togh annars talu til sigh wtan lag ok rät Tb 1: 102 (1459). Jfr a-, sam-, tvä-tala.","2) talare, talesman. \" orator then som beder mestare ok annar taloman \" GU C l20 s. 387. "],"f":["taluhus , ","taluman (talo-), ","talu porter (tala-), ","taluriver (talariff Troj 271 ), ","*talu rätter , "]},{"a":"tala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tala u af munne-¨ nom, tala rent ut, sjunga ut. jtem effari idest extra vel aperte loqui vnde wlgariter dicitur han kan tala vht aff mwnnenom GU C 20 s. 209 . - tala, uttala lord. tha swaradhe hon mädh hiärtano, thy at hon fförmatthe ey talla mädh mwnnenom JMPs 408. - tala, överlägga. maa i vethe . . . thet jak var in i fyädringhe land . . . ok tala vith almoghen oppa aasne tingh om then kongss gestningh BSH 5: 322 ( 1508) . - genom tal ådraga sig. tala thik ey synde Flores ed. Olson 503 .","5) föra talan (inför domstol emot ngn), (inför domstol) göra anspråk (på). RP 2: 366 ( 1399) . thy affhändir han sigh forᵈᵃ bodh . . . ok tilegnar hona forᵈᵒᵐ olaue . . . til äwärdelige ägo for allom ohindrada ok oqualda oppa hona kunno ällir vilia talla äfftir thenna dag ATb 1: 91 ( 1458) . ib 134 ( 1460) . fates honom nogat i summane, tha tali fremdeldes til sina peninga i huset STb 1: 91 ( 1477) . skipper clemit . . . som benct brink talar vppa ib 122 ( 1477) . ib 127 (1477), 146 (1478), 233, 257 (1480). ingen födder eller ofödder haffuer nagra makt her epter at thale til forskrifne jöns andersson eller hans eptekomanda pa forscrifne fierde arffs deel lSJ 2: 137 (1489). ib 173 ( 1490) . \" kom fore rettin hemming silwastoson oc talade om viij ortugland iord Uppl Lagmansdomb 6 (1490). kom fore rettin olaff ragwalson . . . oc talde til sin stiwffader lassä smid. om sit oc sinna syskene fäderne \" ib 10 ( 1490) . han är tess mechtoch ath thale pa hans söns dödh STb 3: 410 (1498). sades fore retta, ath cristin j portin maa selie rogin och sware framdelis til alth tilltal, lom swa hender, at ther om thalis ib 341 (1497). ib 433 ( 1499) . \" thalade her thomas . . . ath hans federnes och mödernes deel, ath han waar hanom ey hollin swa fullelica \" ib 4: 96 ( 1505) . haffuer per . . . naghat ther vtj ath thale, tha thale til lhenne bonde moderbroder ib 110 ( 1506) . ib 177 (1507). ATb 3: l272 (1513). - föra klandertalan (med avseende på), väcka klander (mot). ty han talade vppa änth maal ok llsätt STb 1: 179 ( 1478) . tale eller wrekkie oppa thenne fforligningh FH 5: l158 (1491). tha dömde iach . . . anders i torsetter taldedhe pa domyn Uppl Lagmandsdomb 42 (1492). peyter . . . zacer til xl lmark, foe han thalade pa sith . . . ärende, som han hade jn fore rettin quit vplatit STb 4: 12 ( 1504) . \" thaa ärw köpmännena jnthe pliktoge betala skiparnom . . . thy moth the hindrensom gwdh gör, äller landsens härra ma jngen thalla \" PMSkr 55 . 6) avtala, träffa avtal om. jtem hawer jak talad til köps met her jöns böst om hans deel, helfftena som han hawer j sama godzet FMU 4: 90 (omkr. 1455). - medverka till avtal. mäkla. . . . oc talsdhe her göstaff oss (ɔ: säg Erik Eriksson och Ture Tuesson) i mellom sa at vi komo til orda y brödhra closthre j kalm[a]rna Arfstv 22 ( 1461) .","7) tälja, räkna, gälla. . . . at jak saatte til panta . . . alt mith fasta godz som mik war tiill arffua fallit epter myan foreldra, talande for xx angliska nobla Svartb 332 ( 1431) . "],"f":["thale ib 4: l110 (1506). impf. taladhe. -edhe Uppl Lagmandsdomb 42 (1492). talladhe ATb 1: 2 ( 1451) . ","tala BSH 5: 322 ( 1508) ; ATb 3: 272 ( 1513) ; STb 5: 141 (1517). part. pres. -ande Svartb 332 ( 1431) . supin. -ad FMu 4: 90 (omkr. 1455). imperat. tala Hel män 145 ), ","*tala saman , ","tala til väcka el. föra talan mot (ngn), anklaga (ngn) för (ngt). righens radh j swerghe hade dömpth oc sacth for rättha thät te skulde tala mic til thär om (ɔ om ett arv) Arfstv 21 ( 1461) . thalade for:de niclis hinrik til STb 4: 58 ( 1505) . tilltala, väcka åtal mot, väcka rättegång mot (ngn) om (ngt). then gardh . . . som risberge klostirs fulmecktuge sendebudh akter ider pa then tit til at tale NMU 1: 152 ( 1498) . - Jfr tiltala. - refl. talas vidher, samtala. - samråda, överlägga. til thess alt raadit ffar bätre tales wedh STb 5: 282 (1520). - Jfr vidhertalas. - Jfr ars-, be-, for-, fore-, (äv. Sdw 2: 1219), fram-, ivir-, mot-, na-, pa-, sam-, um-, upa-tala, ävensom höghtalande och otaladher (Sdw 2: 1279)."]},{"a":"talan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tal, talande, ord. wendhe mattheus sina talan til annan ända Bil 229 . han hördhe hälder illa talan vm sik en godha ib 802 . thin talan är os sötarin än honaghGr 318. the hafdho hiärtat mz talanne (för talaninne) ok ordomen Bir 1: 155. hauande forthanka j talan oc swarom ib 2: 88 . sannas thera qwinna talan Al 1620 . \" nar thin talan ällir thin ordh äru fulkomnadh \" MB 2: 112 . \" gärna hörandes thera gudelika ordh oc andelika talan \" Lg 3: 407 . Bil 270 . Bir 3: 156 . MB 2: 130 . ","2) talande, framsägande af ord. for talan j sömp LB 2: 48 . ","3) framställning. sanhetena vt letandis aff läre fädherna diktan oc henne fulfölgiandis stäkre talan MB 2: 285 . ","4) tal, samtal. ocom barholomeus i talan mz konugenom Bu 205 . \" mon lgudh hawa hemelika talan mz moysen ensampnom \" MB 1: 395 . \" nar the wärdoghe herrana til samman satho, kom them til talan om manhg andelik ärandhe, i blandh hwiken wändhes oc thera talan om thz iärteknet som iomffrwn giordhe mz manzsens arm \" Lg 3: 282 . \" thz hon matte hans talan fa (få tala med honom) \" Iv 2642 . RK 2: 3867 . han hafde hans talan häller mist ib 1: 3643 . thera talan kunne ey saman falla ib 2: 8671 . \" slit syndir the talnena thz skiwasta thw format \" Ber 278 . ","5) tal, prat. þät mate koma ii folks talan Bu 144 . af fanyte talan KL 245 . ","6) tal, röst. \" guz moþer . . . gar vt tel hans ii hans husfru ham. baþe a växt ok kläþom lik ok talan. ok allom latom \" Bu 19 . han saghe mädher höghe talan Al 4193 . - Jfra a-, bak-, dags-, en-, fagher-, for-, gen-, ivir-, mang-, mot-, osämio-, port-, sam-, til-, tvä-, um-, viþer-talan."],"f":[]},{"a":"talan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tal, talande, ord. \" lloquela . . . talan \" GU C 20 (hand 2) s. 96. eloquencia thz är sniälle talan Mecht 140 . bwkfyllis dötter äru fäm . . . then adra är skör ordh oc talan SvKyrkobr 35 . \" härran kalladhe thit nampn oleo trädh . . . fructsampt, ok härlikit til högha thalanna liwdh (ad vocem loquelæ) \" SpV 275 . ib. 3) framställning. - berättelse. ffabula . .. äwintyr jtem fabula idest hystoria sansagha oc tallan GU C 20 s. 248 . Jfr a-, for-, fore-, liuf-, mang-, pa-, sam-, saman-, sqvalder- (Sdw 2: 477), stor-, söt-, til-, vidher(äv. Sdw 2: 960 f.), äptir- (äv. Sdw 2: 1452) talan."],"f":["tallan GU C 20 s. 248) , "]},{"a":"talande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tal, talande. \" affwndin ondzskonna withnisbyrdh, j talande (in loquendo), ropandhe \" SpV 159 . \" större skadhe gör han medh ontt talende och smikrande allo rijkena \" PMSkr 686 (senare avskr.). Jfr tiltalande (Sdw 2: 654)."],"f":["-ende )"]},{"a":"talare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["talare. \" frasrtes . . . thalare \" GU C 20 s. 289 . "],"f":[]},{"a":"talare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bak-, for-talare."],"f":[]},{"a":"talelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vältalelika."],"f":[]},{"a":"talerk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? tallrik. jtem gaff iak xiij ort. for ij skok tallöreka Skotteb 374 (1461-62 Kämn). jten the (ɔ biskopens fiskare i Saltsjön) skola haffua j sinne kista . .. tallerca och lacatratt Arnell Brask Biᴵ 29. tha fför then dell hon sade ther quiltit blerff j hussit, hyender, fat, talerker oc sleffuer sTb 5: 184 (1518). Jfr tin-, trä.talerk."],"f":["talerker STb 5: 184 (1518) . tallercor Sex ekon tr 269 . ","taldrickor VKU 149 ( 1594) . ack. tallerca Arnell Brask Biᴵ 29. talirker STb 5: 184 (1518). tallöreka Skotteb 374 (1461-62, Kämn)), "]},{"a":"talerk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tallrik. \" stöta iister oppo en talerk \" LB 7: 321 . ffath, stopp, talerker FH 4: 83 ( 1499) ."],"f":[]},{"a":"talgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["talg. \" offra vädhra talgh \" Bo 137 . MP 1: 213 . \" min ordh äru swa som talghir. hulkin som myklo raskare smältir. huru myklo mere hitin är innantil. än hwar ängin är hitin ther vt spottas talghin \" Bir 1: 180 . Su 117 . Jfr bukka-, fara-, geta-talgher."],"f":[]},{"a":"talgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" hans talg \" KTb 158 ( 1444) . - Jfr smältara-, vädhra- (Sdw 2: 1017) talgher."],"f":[]},{"a":"talghlius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["talgljus. TK 275 ."],"f":[]},{"a":"talilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr tiltalilse."],"f":[]},{"a":"taling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tiltaling (äv. Sdw 2: 654)."],"f":[]},{"a":"talning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr atalning."],"f":[]},{"a":"talning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tiltalning (äv. Sdw 2: 654)."],"f":[]},{"a":"talugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["talträngd, pratsam. blatero onis taluger loquens GU C 20 s. 58 . Jfr fa-, fafäng-, fram-, ful-, mang-, margh-, o-, stor-, tvä-talugher."],"f":[]},{"a":"talugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr fa-, mang-, stor-talugher."],"f":[]},{"a":"talughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fram-, väl.talughet."],"f":[]},{"a":"tamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) tam. \" mansuetus . . . spagher oc tammer \" GU C 20 (hand 2) s. 118. - om av tamt djurs kött tillredd mat. Jfr Sdw 2: 1313. 2) tamd, inövad, dresserad. subiunx . . . tamber GU C 20 (hand 2) s. 29. jugalis . . . tamber scilicet iugo assuetus ib s. 49. swa bindes (stutarna) til äryokroken tamme ath dragha the jordh som löös är PMskr 224. när the (ɔ hökarna) ärw wäl tame ib 269 . ib 270 . the (ɔ slaghökar) ärw starkaren til th gripa fiäderhana. gäs. tranor. hara. raagether. när the ärw thär til tamme mädh hwndenom ib 276 . thän som göme faren plägha haffua . . . thaama hwndda, som idkelika när faaren bliffwa JMÖ 29 . - övad, inlärd. then ringne plägha gode oc tamme stridzmen göra när fiendana sig blanda mädh them PMSkr 132 . \" ey ath enasth skwla mennena wara tamme til stridh. lvtan jamväl hestan oc wäl hallas \" ib 136 . - Jfr otamber."],"f":["thaama JMÖ 29 . ","jfr . ","vok . ","i änd. -m-, mm-. tammer GU C 20 (hand 2) s. 118),"]},{"a":"tamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) tam. \" aff ville diwr ok tamma badhe \" Fr 378 . - n. substantivt. kött af matnyttiga tama djur. vilt ok tampt man ther sa ok alzskyns thz man äta ma Fl 866 . Iv 227 . BtRK 380 ( 1501) . ","2) tand, inöfvad, dresserad. man sa ther marghan filil wäl taman Al 4460 . \" the fila ware tame swa at när man skulle til stridha g tha waro the iw först til redho \" ib 4443 . margha starka fila som . .c. til örlögh ära wäl tama ib 4422. til striidh war han (hästen) ful wäl tam ib 9497 . - öfvad, inlärd. til wapna gör man hona (amasonflickan) tam Al 4748 . - Jfr hema-, o-tamber."],"f":["tampt . ","-m . ","-mm- ) , "]},{"a":"tampa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tamp; rem. \" item kopthe jach . . . en ny lädersylia . . . met nyia tampor och ij ryngar HLG 2: 45 (1516). \""],"f":[]},{"a":"tamper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" VKU 147 (1547-49)."],"f":[]},{"a":"tan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? vnum vædhemæl de taan SD 4: 710 ( 1340?) ."],"f":["taan )"]},{"a":"tan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tand. \" then som vtslar tan androm skal mista tan \" MP 1: 216 . \" sla hans mun ok tendar \" Bu 166 . \" slita han mz tannom \" ib 100 . \" griäna tannom \" ib 19 . thu . . . bither thina tändher LfK 141 . thina tändir ärins for hwarth thz sin the vplätos ok samanbitus tha thu mz tjöm tuggadhe Bir 4: 137 . \" jak war slaghin j thändrana \" ib 1: 208 . Iv 2785 . \" tuggar man hwitlök mz färsko wiin oc rörir mz fingirn om tändrena \" LB 3 52 . \" thz störker the tänder som löse äre i tannegardenom \" ib 62 . \" är tannen i hul \" ib 7: 213 . \" mot fila tan \" Al 4471 . \" skalt thu tilköpa thin mwn mz tre knöpa, som är twa läpar oc tan för twngo \" LfK 143 . man seer ängen man längir än til tannanna GO 601 . ä lekir tunga a tanne sarast ib 637 . \" ä wäxe rakka tan män gamal hundir bithir been \" ib 678 . - bildl. sidan thee fingo bezsleth medh tannen BSH 5: 333 ( 1508) -. Jfr axla-, biura-, draka-, fram-, hunda-, iärn-, orma-tan. ","2) tand, tagg. \" järnskiffwan skal haffwa affwan pa segh tre stäkotta tändher . . oc wth moth äggiana andra tre tändher längre \" LB 9: 111 ."],"f":["tannen LB 7: 213 ; BSH 5: 333 ( 1508) . dat. tanne GO 637 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 292. ","tänder . ","tändrena LB 3: 52 . ","tänderna ib 5: 77 . ","tenderna ib 7: 212, 213, 214, 215 . ","thändrana Bir 1: 208 . ","tanna , se ssättn. med art. tannanna GO 601 . ","tannom Bu 19, 100), ","tanna byld , ","tanna gardher","tanna gnistlan","thanna gnitzlan MP 1: 131 . ","tanna gnidzlan ib 2: 45 . ","tannagnidhzlan KL 266 . ","tanna gnizlan Gr 277 ; Ber 211 . ","tanna gnislan MP 1: 64, 76), ","tanna huld , ","tanna kiöt","-köt )","tanna rot , ","tanna sulnadher , ","tanna värker , ","tanna yrt , "]},{"a":"tan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr Sdw 2: 1313."],"f":[]},{"a":"tan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tand. \" wi see ingom länger än til tänderna communiter loquendo \" Troil 5: 315 ( 1505) . \" i kwnne och ingen lengher see änd tiill tändernä \" GPM 2: 315 ( 1508) . tempera (guldet) mädh gwmj til at scriffwa mädh, oc gnidh sidhan mädh tannenne PMskr 416. - Jfr axla-, fram-, midhio-tan. "],"f":["med art. tannene PMskr 416. pl. ack. tänderna Troil 5: 315 ( 1505) . tändernä GpM 2: 315 (1508)),","*tanna fulder","-fuller )","tanna gardher , ","*tanna iärn","tanna kiöt","-kyt )","*tanna lös","-löss )","tanna yrt , "]},{"a":"tana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bindel, linda. Jfr Sdw 2: 1313. hon takir wp barnit oc löse af tanona SkrtUppb 265 . Jfr barna tana."],"f":["thana )"]},{"a":"tana pres. tana skrtuppb 264","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svepa, linda. Jfr Sdw 2: 1313."],"f":[]},{"a":"tang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tång . .. skattadhe smidio reskapp . . . fäm tängir twa hambra ena sagx för ix öre ATb 1: l386 (1472). jöns kot . . . xii öra concessiue i tängh i panth Kumla kyrkas rb 84 (1507?). - i allegori. thesse smedhsens vghn eller äsya äru äuerdeliga dröfuelse, bälgänä äru ondhe freestare hanbrana ok tängrene äru pynarene ok mothestridhare SvKyrkobr (Lucid B) 175 . - Jfr hof-, iärn-, smids-tang. "],"f":["tängh Kumla kyrkas rb 84 (1505?) . pl. tängir ATb 1: 386 ( 1472) . ","tänrene SvKyrkobr (Lucid B) 175), ","*tanga brodhir","tonge- STb 3: 309 (1496), "]},{"a":"tang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tång. \" the . . . toko wt hans tungo rötir mz enne tangh \" Bil 869 . ST 275 . \" smiidh hawir thy tang at han vil sik ey bränna \" GO 550 . \" the som haua thera handa andbudh sua som tängir mz hulkom man draghir fram til sik thz han astundar \" Bir 2: 65 . Bo 183 . smidä mz hamber oc tang Di 57 . \" aarste oc lekara hanterande theras byssor, oc smedher sina tänger oc hambra \" Su 224 . \" mz theres brinnande tänger \" LfK 233 . Di 59, 122, 141 . HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr iärntang."],"f":["tong Di 59, 141 ; ","-en ib 122 . ","tänger LfK 233 . ","tängher Su 224 . ","tenger HSH 19: 168 ( 1506) . ","tängir Bo 183 ; Bir 2: 65), "]},{"a":"tannadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr stortannadher."],"f":[]},{"a":"tannadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr etertannadher."],"f":[]},{"a":"tant","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomt prat, osanning. thz war . . . jnthe vthan lyg och tanth RK 2: 4266 . ho altiid far mz swik ok tandh thz rönis honom jw litet sant i 6488."],"f":["tandh (i rimsl. med sant) RK 2: 6488), "]},{"a":"tap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlust, skada. ss rimfyllnad. \" thz nyttogast är j ret wenskap thz skal höwist wara for vtan tap \" MD (S) 294 . Jfr fortap."],"f":[]},{"a":"tapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förstöra, fördärva, göra ände på. - part. pret. förtappad. thu armber ok vsal ower alla vsla tappadher ok skilder fran allo godho Prosadikter (Barl) 10 . 2) tappa, borttappa, förlora, bliva av med. lyste nielss beesze myn herres her suantes jnsigelle ogylt, for thy tet är tappat STb 4: 127 ( 1506) . ib 142 ( 1507) . en gulring, som en anner kone hade tappet ib 5: 35 ( 1515) .","4) förlora, mista. \" i skulin tappa idher land oc mista idher hedher \" Prosadikter (Sju vise m) 126 . . . . ok tik at finna, oc aldrigh mera fran mic tappa mädh minom syndom SvB 51 (mot s. av 1400-t.). "],"f":["tappa . ","-ar . ","-adhe . ","-adher . ","tapada MP 5: 105 . supin. tappat STb 4: 142 ( 1507) . ","tappet ib 5: 35 ( 1515) . ","tappät SD 8: 47 (1361)),","tapa bort , 1) borttappa, förlora. jak hawir mit insegle bort tappät SD 8: 47 81361). jomfru maria ok josep the tappada börth wan herra ihesum MP 5: 105 . 2) förlora, förspilla. herra gud thu tappade borth w thino rike alla them som skört liffuirne älzska MP 5: 55 . ib 216 . " han tappade bort sik sielwan " Hel män 226 . " tappa ekke bort thin resogha vngdom " Hel män 254 . 3) tappa, icke kunna återfinna. tappadho the bort wäghin Hel män 205. - Jfr bort-, for-tapa."]},{"a":"tapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förstöra, förderfva, göra ände på. ovitur kunungur tapar ok fördärua sit folk ok landskap KS 57 (143, 62) . \" jak skal tappa (perdam) visa manna visdom \" Bo 98 . \" wil fienden tappa thom badhe ok dräpa dhom \" Gers Frest 12 . - part. pret. förtappad. att en tolken stoor manna skare skulle ewinn erlige tapte ware RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285. ","2) tappa, borttappa, förlora, blifva af med. med dat. tappadhe jak minne naal GO 522 . - med ack. GO 63, 853 . \" vm nokor qwinna äghande tio stora päninga tappar hon en thera hon . . . letar til thes hon findir han \" MP 1: 200 . \" iak atirfan min tappadha päningh \" ib. \" vm nokor man äghande hundradha faar tappar han eth thera, han . . . letar eptir ty eno tappadho fareno ib. \" ib 202 . Bo 35 . \" jak löpri til thera swa som modhir til tappadhan som ok atir funnin \" Bir 1: 182 . ib 3: 28 . \" iak haffdhe thik the dagha tapath \" Lg 43 . ","3) tappa, icke kunna återfinna. the tappadho väghin ther the gingo KL 253 .","4) förlora, mista. med dat. i . . . tapin hope Lg 997 . - med ack. tel annan: þär . . . grät sin bonda tapaþan Bu 4 . \" thu tappar thina fägrindh \" Lg 548 . jak tappadhe mina värdhelikhet Bir 3: 102 . \" om man far giäld oc tappar sith with \" LB 1: 96 . thz (vinet) . . . tappar alla sina natwro oc krapt MB 1: 108 . Bir 1: 287 . - tappa, förlora (vad i rättegång). han kastde sitt wadh moott ena sochne syhn och vnder eena landz syhn, och tappade wadhet BtFH 1: 33 ( 1467, nyare afskr.) . - förlora, gå miste om. þän fiken är a pänigen. takar tu il ok tapar i köpte tu goþ Bu 153 . \" tappa himerike \" MP 1: 33 . Bir 3: 322 . tapaþe satan sighar Bu 21 . ib 56 . Bil 592 . MB 1: 138 . hwilkin som giffwir en dryk j mit nampn han skal ekke tappa sin lön Bir 4: 119 . ","5) förlora, förspilla, onyttigt förslösa. the räknadho them (orden) al vara tappadh Bo 85 . \" tappa timan \" ib 16 . \" thz iak hafuer . . . tappath här alla mina stund \" Iv 4800 . hon tappar . . . sina mödho ib 3626 . \" huru han hafdhe tappat sit langa ärwodhe \" KL 58 . ib 218 .","6) förlora, komma till korta el. blifva underlägsen i. jack wan en striid ock tapthe en annan RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6175. MB 2: 257 . ","7) abs. \" förlora, duka under. klokir hawir tappath (callidus opprimitur) tha owirklikir kombir \" GO 99 . \" när herdhin ok wlwin dragha ens tha hawir hordhin tappat \" ib 386 . \" iak hördhe han aldre ij örlögh tappa \" Al 1859 . \" thu tappar for honum ib 3153. - förlora, taga skada. onde tappa af allo (de omnibus perdunt) wa som godhe vinna alla stadz \" Bo 122 . the ther af allo tappa ib. ","8) låta sknas el. fattas. gud haffde henne wel skapet oc engen fägrindh a henne tapet RK 2: 2927 . \" engen fägrind war a henne tapat \" ib 8372 . ib 5072 . - refl. tapas, gå förlorad. diäwlin . . . giorþe sua digharan storm. at skipet tapaþes Bu 137 . - omkomma. sidhan tappadus aldre folk ther när sighande Bil 88 . \" som forbrunno oc tappadhos mz chore \" MB 1: 406 . ","1) borttappa, förlora. han hängde i [1] piona korn aa sin halz. han tappade thz bwrth LB 7: 24 . PM XV . - tappa bort, hoppa öfver, glömma att läsa el. sjunga. j korenom är iak ey swa atwaktol som iak skulde, opta tappar iak bort ordh oc annat oc wärs oc annan VNB 29 . ","2) förlora, förspilla. \" han . . . tapadhe onyttelika borth timan \" LfK 67 . - Jfr borttapa. - Jfr fortapa."],"f":["tappa . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer . ","tapte RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 175. ","tapthe ib (red. A). ","tapther: -e ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 285),","tapa bort , "]},{"a":"tapare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fortapare."],"f":[]},{"a":"tapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46. 2) förlust. J Buddes b 163 . - Jfr fortapilse."],"f":["tapilse )"]},{"a":"tapilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) förstörande, upphäfvande, omintetgörande. othokkin är . . . forskullaninna tappilse Bo 153 . ","2) förlust. \" o aldhers hedhers tappilse (amissio) \" Su 41 . timans tappilse LfK 42 . Jfr for-, lif-tapilse."],"f":["tappilse )"]},{"a":"tappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tappa (öl, vin). GPM 2: 299 ( 1508) . . . . och tappe siden sith win effter stadzsins maadt STb 5: 292 ( 1520) . "],"f":["*tappa ut , tappa (öl, vin). gaffs hinrik van essen loff ath tappa vth bernows ööl, kannan for j artog och ey mera STb 3: 179 ( 1494) . Jfr uttappa (Sdw 2: 891)."]},{"a":"tapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tapp, propp. . . . badh them skodha karith oc rykkia wt tappana Prosadikter (Sju vise m) 126 . \" clepsedra dre twnno ok tima klokka vel duchillus tapper \" GU C 20 s. 116 . Jfr badhstovu-, kopar-, smiör-, tunno-tapper."],"f":[]},{"a":"tapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? tapp, propp? stuparius regis . . . habet . . . vnum tap aurem cum vno safir de flasca aurea domini regis SD 4: 710 (1340?)."],"f":[]},{"a":"tappirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vintapirska."],"f":[]},{"a":"tappo kar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kar för öltappning. han . . . rychte vth tappen aff tappa karit STb 2: 495 (1490). iij arbetskarla som botadhä tappakareth ÿ stegerhusset HLG 2: 24 (1511)."],"f":["tappa- )"]},{"a":"tapöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? avgift i samband med tappning av i (Stockholms) stadskällare inlagt vin. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 79 f., N. Ahnlund, Stockholms hist. 306. tappör ok finsterpennga är xj mark Skotteb 360 (1459-60, Kämn). ib 367 (1460-61, d:o) jtem vpburit xiij mark tappöre oc finster penninge ib 372 (1461-62, d:o). 379 (1462-63, d:o), 386 (1463-64, d:o), 466 (1471-72, d:o)."],"f":["tapp- )"]},{"a":"tar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tår, lacryma. \" hon .. . . gat eigh taram (för -om) haldet \" Bu 12 . \" hanum runnu swa tar aff öghum som strömber af adhrom \" Bil 351 . \" runno hänge tarane \" Bo 75 . fälla growa taara MB 1: 251 . \" hon grät oc fälte tarin vtan lisa \" Bo 210 . \" hon fälde margha beska taara \" Al 1065 . Bil 117 . KL 346 . Bo 19 . MD 64, 188, 391 . MB 2: 291 . äru diäflenom the tara ledhe som framgaa af gudhelikom kärlek VKR XIII . taranna son ib. \" fik han swa innerliga oc heeta gudelighetz taara \" Lg 810 . \" mz gratande thara \" ib 3: 346 . ib 93 . VKR VIII . ST 265 . Fl 341 . Iv 3006 . Fr 1351, 1410 . ","2) tår, droppe. \" en thaar ällir en dropa aff besko ätikio \" Su 280 . bij . . . bygdho ther vp aff renasto taromän aff thera waxe et cappal KL 11 . - Jfr blods tar."],"f":["taar . ","thaar . ss n. pl. lika med sing.; ss m. pl. -ar),","tara dal , ","tara fulder","taarafulder: -fullom Bir 3: 347 ","taarofulder: -fullom bi 129), ","tara skur , ","tara vatn , "]},{"a":"tar taar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. och f. L."],"f":["*tara kälda","thara- )"]},{"a":"tara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tar 1. tharor aff therom (för thera) öghom wthran RK 3: 3666 . \" wtgiwta söta taaror \" Lg 3: 70 ."],"f":["taara )"]},{"a":"taras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. tåras. aff rätte glädhi taradhis hans öghon Prosaditker (Barl) 17."],"f":["-adhis )"]},{"a":"taras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tåras. \" om öghon thaaras \" LB 2: 52 . ögonen taaras ib 7: 150 ."],"f":["taaras . ","thaaras )"]},{"a":"tarmilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tårmild, gråtmild, lätt gråtande, lätt el. ofta rinnane. tormylth ögon LB 2: 56, 63 ."],"f":["tormylth LB 2: 56, 63),"]},{"a":"tarogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tårfull, tårad. \" mz taroghom öghom \" Bo 27 ."],"f":[]},{"a":"tarta och ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tartar. - ss tillnamn. hans mortensson tater Skotteb 146 (1463-64). Jfr: hans mortensson taterke [sic] ib 212 (1465-66). 2) zigenare. Jfr G. Bergman, Rotvälska I I ff., A. Etzler, Rig 1940 s. 1 ff. die sancti michaelis archangeli komme the tatra hith j byn, hulke som sades wara aff klene egifftj land STb 4: 272 ( 1512) . \" at han aldrigh röffuede then taatren sit gul aff her pa bron \" ib 281 ( 1512) . samtyktes, at thee taatror ingelunde wara her paa stadzins marhcer her effter fför theris skalkhet skull och tyweri skuld ib 5: 74 ( 1515) . ib 80 (1515). ty borde konungen vtdriffwa aff rijkena alltt thet folk som fåfengt ähr, ingen embete brukendes, och wäll orkar arbethe före sitt brödh och tattere som indrage i rijkitt, hwilkit ey annett är (härefter sannolikt än överhoppat) ehn argh boffwe hoop vtdriffwes inga lunde i tilstädiandes fare vm rijkitt, tages och säties i bultar, sporer, låtandes them arbete för sitt brödh och ey bedrage menlöse meniskior medh sitt aperij och hande syner, kommendes månge till att tro ther vppå, och så twiffle the i then christelige troo hwilke rätte guden är PMskr 699 (senare avskr.)."],"f":["tartare (tater Skotteb 146 (1463-64). ack. med art. taaten sTb 4. 281 (1512). pl. tatra ib 272 (1512). thaatra ib. taatror ib 5: 74 ( 1515) . ack. med art. taatren STb 4: 281 ( 1512) . ","tartra ib 272 (1512). thaatra ib. taatror ib 5: 74 ( 1515) . ack. tattere PMskr 699 (senare avskr.). med art. taatrane STb 5: 80 (1515)), "]},{"a":"tartar och tartare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Tartar. sankade the sa storan saaldh aff rytza lättoga ok tartar ok bestallade konungen ther han var RK 1: (sfgn) s. 177 . tartara land MB 1: 3 . \" the rytzer haffue stor andfäktning met the tathere \" FM 306 ( 1507) . haffuä . . . the tattarä giorth stor skadä in pa dhen storä förstäs land ib 589 ( 1513) ."],"f":["tattarä FM 589 ( 1513) . ","tathere ib 306 (1507)), "]},{"a":"tartarska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" gerdrud taterske \" Skotteb 30 (1460-61). thaterska d:t ij öre quit. ib 72 (1461-62). lib 110 (1462-63), 212 (1465-66), 246 (1466-67), 413 (1467-68, Kämn), 422 (1468-69, d:o)."],"f":["thaterska . ","taterske )"]},{"a":"tartarsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Tartarisk. the tartarsko, Tartarerna. at the tatherske haffua ok örlig in vppo the ryzer FM 570 ( 1513) . hafwä dhe bebundith sig til hopä kwngen af paalän och dhe tattärskä samfälth ath örligä in vppa dhen storä förstän af rijdzländh ib 589 ( 1513) ."],"f":["tathersker . ","tattärsker )"]},{"a":"taska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) väska, påse. tok han j sina tasko oc rykte fram een hamar ST 268 . \" stal han bort aff taskonne breffwet \" Lg 219 . RK 2: 9417, 9450 . ","2) pung, penningpung; kassa. alla äru taskor oc wisthws toma RK 1: (Albr) s. 210 . the rytter förtäre paa her steens taska ib 3: 3901 . hälsäl sägher manger man ok menar hans tasko ok ekke han MD (S) 249 ."],"f":[]},{"a":"taska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skjul, bod? Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 268. jtem gar oleff michelsson then tasken nedhen pa almenningen staar, tha gaar priwalk skorstenin quiter STb 3: 217 ( 1495) . \" jtem then tasken nedhen fför monges erikssons huss, tet sätie jn til wore borgemestere och raadhit, hurv them ther om tyckes \" ib 4: 280 ( 1512) . fför:ne taske stod pa stadzins watn och grwnd ib. - Jfr karva-, lsataska. "],"f":["*tasko las","taska- . ","taske . ","-laass )","*taskomakare","taska- . ","tascha- .t(h)aske-. tasche-), m. ","*taskomakara dränger","tqskamakare )"]},{"a":"tasla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tassla, hviska, thu skalt ey vndir predikan runa ellir tasla ST 153 . - tassla, i smyg tala illa (om ngn). bakdanta älla tasla om ängin (nulli detrahas) Ber 270 ."],"f":["-a ) , "]},{"a":"taslan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tasslande, förtal. \" thu skalt ey gärna höra taslan ok åmäle vm annan \" KS 23 (56, 25) ."],"f":[]},{"a":"tasnara thaa. snara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fotsnara. pedica thaa foth [!] fotha snaro GU C 20 s. 423 ."],"f":[]},{"a":"taster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hufvudbetäckning för en stridshäst, den del af en stridshästs mundering som betäcker hufvudet. Jfr Schultz, Höf. Leben 1: 390 f., 2: 86. confero dexatrim meum cum cuparthyr taster cum sella SD 2: 280 ( 1299) . harnisk ok plator ok annat meer badhe kopar tygh ok tasteer RK 1: 2347 ."],"f":["-eer )"]},{"a":"tatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se tartare."],"f":[]},{"a":"tatirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se tartarska."],"f":[]},{"a":"tavaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" the hedna taffwesta RK 1: 138 . ib 141 . sidhan rördes om andra trätha mellan tawistana och them i kokalby om the werka som the af kokala haffde bigith i for:de kokala fors tawistana tiil forfongh FH 1: 32 ( 1455, gammal afskr.) . - i ortnamn. taffwesta borg RK 1: 151 . \" tawaste hws \" FH 1: 31 (1455, gammal afskr.). tawestland ib. \" thawistelandh ib. tausteland \" ib 29 (1452, nyare afskr.). tausteland ib 2: 56 ( 1423) ."],"f":["tawester . ","taffwester . ","tawister ) och tavaste,","vpa"]},{"a":"tavaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tavast. Jfr R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 129 ff. ss tillnamn. oleff tavaste huss STb 4: 49 (1505). anna tauste Stock Skb 142 (1519-20). - pl. att alla the wärcka på södra sijdona aff forssen wåro tawesterna til förfång FMU 4: 137 (1458, avskr.) . ib."],"f":["tavaste , "]},{"a":"tavel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tafl."],"f":[]},{"a":"tavel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tafl."],"f":[]},{"a":"tavärnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L:"],"f":["-ere . ","tävärnare )"]},{"a":"tavärnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värdhusvärd, gästgivare. \" ganercius ii krögare ok täuernerare \" GU C 20 s. 306 ."],"f":["täuernare )"]},{"a":"tavärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värdshus, gästgifvargård. at tawerne skulu skipäs aa allmannä wäghum, rättärä i storbyrum ther eigh gitä tawerne wärit SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 375 (1344, nyare afskr.). GS 28 (1375, orig.) . \" ey är for thy viin j täwerne at ther hängher fore viin tekn vtan for thy hänghis ther wiin tekn at ther är viin inne \" Bil 82 . \" j eno täuerne \" ib 805 . Bir 1: 386 . ST 539 . \" engen embetz brlder dobblar i tauerner ok ölhus \" SO 142 . \" dobbla medh androm j tawernar eller ölhusom \" ib 149 . "],"f":["-erne . ","täwärne SD 5: 375 (1344, nyare afskr.); -om Bir 1: 386 . ","täwerne SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) ; Bil 82 ; ","-om ST 539 . ","täuerne Bil 805 . ss n. pl. lika med sing; ss f. [el. m.) pl. -ar. -er),","tavärnis bonde","täwernis- )","tavärnis hus","täwernis- )","tavärnis husbonde","tawernes- SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). täwernis- KrLL Kg 27: 2), "]},{"a":"tavärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? meritorium ii idest domuncula vbi ciues res suas faciunt uel vendunt gerningz huss gadeboodh thäwernä oc horrehuss GU C 20 (hand 2) s. 136. ffamicus . . . täffuerne GU C 20 s. 252 . \" ganeearia e täffuerne ib s. 306. propina täffuerne ok een ohöuiska \" ib s. 494. "],"f":["thäwernä . ","täffuerne )","*tavärnis man"]},{"a":"te","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["teett RK 3: (sista forts.) 5898),","te sik , "]},{"a":"tea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) visa, låta se, förete. \" þe leddo mik tel paradis. ok teþo mik þät ärlikast palacium nokot ögha ma se \" Bu 184 . \" aff thässe flasco iak hafwer thik teet \" Al 9973 . \" han . . . tedhe thöm sina händir ok sidhona \" Bo 234 . ib 238 . \" han . . . skref ther atir sina läst aff ny som ther gömis än . . . j domkirkiu ok thess for folke innan mästum högtidhum \" Bil 284 . \" swå som opta, then som sandr win är, han tee oblit anlite, ok han sum är falskr ok flikrar, han the blit ok glat änlite \" KS 21 (15, 22) . ","2) te, visa, uppenbara. hon suor sik aldre uilla te sit hiarta nokrom klärk. vtan hanom enom Bu 143 . \" the thing . . . som hwariom manne tea hans andelikin wilia oc thanka somlaghin gaff wt \" MB 1: 464 . \" thw herra tedhe mik oc inbläste mik the bokina ordh \" Bir 3: 205 . \" tässin . . . teeilse sancte birgitte teedh \" ib 4: 48 . \" swo som thik war visat ok tet \" Bil 274 . \" til . . . the stadha som thik äru förtedhe (för för tedhe) ok bewiste \" VKR XIX . skal iak tee thik nakara lönlik ok hemelik thingh ib. Pa 10 . at gudh skulle honum tee. i hwath nadh war frw war Lg 432 . - tillkännagifva, låta veta, omtala. teä sin fall SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). haffde skärie karla aff wiborghs väldi warit fore oss, och tedde oss sin vonda ib 695 (1347, gammal afskr.). the samo rörilsin bliuo länge ok hon tedhe thom sinom andelicom fadhir Bir 3: 204 . \" hans last är os mz rätta leedh ä huar han vardher fore os teedh \" Fl 1695 . iak hafuer ängin som iak ma vidh radha ok mina önkelika saka for tee ib 809 . - gifva tillkänna, låta förstå. l utte han sik nidhir teaude sik vilia til hans Bo 7 . - visa, låta förstå, låtsa. annat haffuandis innan, oc annat theandis wtan Su 59 . - visa, påvisa. hwilke som mz dygdha äptedöme . . . ok gudhelikom kännedom thee androm liws the ärw brännande och liwsande lampa thy at the thee androm helsonne wägh Ber 56 . - visa, undervisa, lära. callar craton philosophus saman mykit folk. at te þöm huru man skulde väruldena forsma Bu 151 . \" ängin teer them fulkomplika hwat the skulu göra \" Bir 1: 117 . \" skal iak siälfwir tee them ok lära hwat the skulu göra ib. vm them tees älla läris nakat mz ordomin \" ib. \" then som wppenbarlika synda te (demonstrant) androm at synda \" Ber 89 . - visa, lägga i dagen. han . . . teddhe sinne (trol. skriffel för sina; motsv. ställe MP 2: 42 sina) mannin som landzsins folk sighir hälghan wara. thee thry thingh ey wara han hälghan (illum . . . hominem, quem homines terræ dicunt sanctum, tria ostendunt eum nom esse sanctum) Bir 1: 304 . ","4) visa, bevisa, låta röna el. erfara. \" tea älla fulkoma sin mildlek \" KS 4 (9, 5) . \" teþpe var härra hanom mer hemelek än ändrom \" Bu 100 . \" kärlleek ok godhgerninghä wilium wi . . . tee allum them warä vnderdanä fridhä \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). the lydhno them äldre ärw än thu Ber 68 . the skulo honum thiänist te Al 10256 . RK 2: 4257, 5731 . låta röna, bereda. han hafuer thik glädhe teet Fl 1200 . at . . . inkte hierta begripa kan tholkin sötma mik ther tedhis Ansg 181 . - lägga i dagen; begå göra. ey mere tolken darscap thee RK 2: 4097 . ","5) framräcka. jlth är tome hand at tee GO 281 . ","6) lemna, öfverlemna. monde cassander drykken te sinom brodher iobas i händer Al 9994 . ","7) framdraga, framhålla? the villo ey nakra enkannelica fordela at tee (nolebant prærogativas singulares) Bo 5 . ","1) visa sig, låta sig se. han bödh them at ga ok the sik prestomen MP 1: 19 . - visa sig, uppenbara sig. väl finnen i han. än han sialvar vil. ok eigh vtan han uil sik sialuar teia Bu 204 . \" hulkom han tedhe sik liffuande \" KL 131 . \" nu är time at iak skal . . . vppinbarlica tee mik världinne \" Bo 35 . \" jak vil . . . . vppinbara mik oc tee mik them \" ib 231 . - visa sig, låtsa sig. teande sik godhan vtantil KL 26 . tässe ärw closterlöpara . . . theandis sik faghra oc hälga Su 60 . \" the som wtantil teh sik wara aldzstingx hälga oc höffuiska \" ib 59 . ","2) visa sig, bevisa sig, bete sig. teedhe han siik som een riddare from RK 3: 1812 . refl. ","1) te sig, visa sig, uppenbara sig. teþes hanom var härra Bu 195 . \" guz moþer teþes hanom wreþ ok obliþ \" ib 26 . \" maria . . . teþes hanom värþogh o värþoghom \" ib 29 . \" teþes hänne guz ängel llius som sol \" ib 12 . \" teþes enom präst vänaste ungar man \" ib 496 . teþes allom härenom sanctus georgius i huito härnisko ib. sidhan ängillin hafdhe teez honom i sömpnenom Bo 23 . \" teandis (apparens) them vm fyretio dagha \" KL 131 . ","2) visa, sig, synas, blifva synlig. teþes ängen iärtekn för än iosep lypte sin vand Bu 6 . \" han lät . . . tända blus vndi hans siþom ok bränna tel inäluen teþos \" ib 493 . ","3) synas, tyckas. \" en miok syndoghar man ledes ii sömne for guz dom. hanom teþes þär en dyawl fram koma \" Bu 20 . \" om nattena tedhis honum tha innan sömpnin ther han la som han hiolle en wiinbärs qwist ii sinne hand \" Al 1005 . - Jfr bete, framtea."],"f":["teia Bu 204 . te. tee. thee Bir 1: 304 . ","the KS 21 (51, 22) . ","tee ib. ","teer Bo 238 ; Bir 1: 117 . ","tees ib. thees Bil 248 . ","teedhe RK 3: 1812 . ","tedde SD 5: 695 (1347, gammal afskr.). teddhe MP 1: 51 . ","tedher: -e VKR XIX . ","teedher: teedh Fl 1695 . Bir 4: 48 . ","tedder: -a ib 117 . ","tet Bil 273 . ","thet RK 2: 5731 . ","teet Pa 10 ; Fl 1200 ; Al 9973 . ","teeth VGL IV 15: 12. supin. refl. teez Bo 23),","tea sik , ","teas , "]},{"a":"tea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) visa, låta se, förete. monstrare thee GU C 20 (hand 2) s. 154. welsignad wari tw före huarth synne tw tidde thin lichama SVT 72. 2) te, visa, uppenbara. hwi oc huru warfru päninger är aff warom hära ihesu christo teddir Vårfrup 137 ( 1458) . huru . . . jesus christus aff vphoffueno sielffuer wärdagadhis thee och oppenbara ware käre modher sancte birgitto at han sielffuer bereddes . . . en pänning til . . . jomfru mario closter j watzstenom ib 138 . - tillkännagiva, låta veta, omtala. jndicare thee GU C 20 (hand 2) s. 22. - visa, lägga i dagen. Jfr Sdw 2: 1314. ","2) visa sig, synas, bliva synlig. stwndom böryas mykin frwkth pa winträn oc thees wm waaren, oc hon ey kombir til moghenheth PMSkr 321 . - Jfr fore-, fram-, i gen-tea."],"f":["thee Vårfrup 138 ( 1458)","tidde SvT 72 . ","teeddir Vårfrup 137 ( 1458) . Jfr Sdw 2: 1313), ","tea sik , 1) visa sig, låta sig se. - visa sig, låtsa sig. med prep. fore och komp. war herre ihesus tedde sik fore mynne än han war, tha han tok thenna träla hampnyn oppa sik MP 5: 55 . - refl. teas, "]},{"a":"tea","b":[],"c":"","d":"","e":["2) beropa sig (på). Jfr Sdw 2: 1313."],"f":["the HSH 13: 134 (1525, Brask) . pres. pl. 3 pers. the ib. impf. tede ib 133 (1525, d:o), supin. tet ib 18: 170 ( 1497?) . ","thet HSH 13: 134 (1525, Brask). tedh GPM 2: 235 ( 1509) . Jfr Sdw 2: 1313), v. ","*tea sik , 1) begiva sig. sadane ädlinge infödde i rikit som haue tet sig hiit til sancte erics slot, begerendes hegn oc beskerm HSH 18: 170 ( 1497?) . " the swenna hadhe tedh ssiigh till honom " GPM 2: 325 ( 1509) . "]},{"a":"tegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["teg, långsträckt mindre jordstycke, särsk. om andel i till en byr hörande egor. \" predium ecclesie in grimastadom 20 oræ et duo solidæ (för -i) . . . item . . . jn räfgraf 4 tegar \" SD 2: 153 (1293, nyare afskr.). cum vno paruo prediolo dicto tegh seu fiel lib 4: 178 ( 1330). ii [2] prata . . . dicta tegha ib 6: 206 (1350, gammal afskr.). teldömde jak then forscreffna teghen anbiörne ib NS 1: 274 ( 1403) . \" vpsidhis wit lassa theegh \" ib 52 ( 1401) . ib 2: 224 ( 1409) . \" meth allom tillaghom i thegh oc thompt \" ib 74 ( 1408) . DD 3: 225 ( 1448) . \" sex teger ängh \" ib 215 ( 1483) . \" en tegh som ligger nesth nordan fore bentz nge \" ib. \" förne tegar ok ängh ib. 1 markköp jord . . . liggiandis j sighirbiorns teghe \" FH 2: 89 ( 1432) . \" j thett gärdet som ligger moott juttela fick knutt förste tegh som ligger vth med gården \" BtFH 1: 51 ( 1478, nyare afskr.) . ib 59 (1482, nyare afskr.). - i ortnamn. execpta vna particula terre, que gaastegh nuncupatur SD 3: 35 ( 1311) . - Jfr rör-, skogh-, skogha-, äng-, ängia-tegher. "],"f":["theegher . ","-ar )","teghaland","tege- )","tegha skipt , "]},{"a":"tegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["teg; särsk. om andel i till en by hörande ägor. Jfr Sdw 2: 1314. . . . iii teghä nordhanwardhe j äghinne SD 8: 1 ( 1361) . . . . thwa stänger oc halff anner alin jhwariom tegenom Svartb 186 ( 1385) . ib. "],"f":["thege sD NS 3: 346 (1418) . med art. tegenom Svartb 186 ( 1385) . ","tegha SD NS 2: 312 (1410, gammal avskr.). lghä SD 8: 1 ( 1361) . ","tegom Svartb 186 ( 1395) ), ","fik worefvaltare aff anders rozelaynen iij stenger i hwario teegh, vtan two halffua tegha, som ära aff otto stenger SD NS 2: 312 (1410, gammal avskr.) . jordh . . . lighiandhe i kirkiona thege, met allom thillaghom ib 3: 346 ( 1418) . (+) iiii ortoghir niels stekare för tega Kumla kyrkas rb 45 (1478?). ii öra minus en iiii mark eclesie örebro för teger ib 96 (1512). ib. Jfr aker-. korn- (Sdw 2: 1252 ) tegher. ","teghaland , ","*tegha skipte , "]},{"a":"teghler","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se tighlare."],"f":[]},{"a":"teghninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 s. 238) , se tenlunger."],"f":["teegninga"]},{"a":"teghskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr tegha skipt."],"f":[]},{"a":"teghskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tegha skipte. aker oc ängh ij rättum teegskiptum SD 8: 30 ( 1361) . . . . med alla tillägor och uthwägor (!) som et fult prestebohl böör at hafwa, utan all teghskiffte med grannom och nagrannom FMU 5: 374 (1492, avskr.) ."],"f":["teeg- )","*tegskipte (-skifte), "]},{"a":"teghskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"teilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) uppenbarelse. \" ena handa teilse ok beusning liik thom sötmanom ok the miskund som mik giordhis \" Bir 3: 204 . \" här äptir fölghe en deel aff sancte birgitte teilsom \" ib 4: 48 . tässin äpterscriffuat teeilse sancte birgitte teedh ib. ib 49 . \" j siälffuom sancte birgitte teeilsa bookom ib 117. med thässom openbarilsom, oc mangom androm tholkom synom oc teilsom, var . . . ansgarius andelika aff gudhi rördher oc sökther \" Ansg 185 . ","2) uppenbarande, visande, bevisande. mz mina godgärninga theilsom MP 1: 172 . \" mz . . . theilsom goz lifwärnis j hällaghom gärningom \" Ber 56 . ","3) visande, påpekande, meddelande. gaffs mik vndirsta, vtan al manzlekin teilse (nemine monstrante), at a thom stadenom, ther opinbaradis mic oc syntis alzvaldhugz gudz makt oc wald Ansg 181 . ","4) visande, framtende, skrytsamt framläggande el. framhållande, skryt. öghonin gladdos aff limmanna fäghrind for höghfärdhina teilse (propter ostentationem superbiæ) Bir 3: 140 . \" til hwat nimbir mannin swa mang thing ok owirläs manga bökir hwat ey til at thiäna mik hwat ey hällir til a vita klok thing ok timans framledhilse ok sin teilse \" ib 229 . \" huat är tholik teilse vtan gudz gafwor oskällic fortärilse \" ib 327 . \" ey vtläggiande älla tärande sin thing til sina rosn ok teilse älla bälde \" ib 457 ."],"f":["teeilse )"]},{"a":"teilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl., och f.? 1) uppenbarelse. the fornämpda teilse Vårfrup 142 ( 1461) (jfr under tea 2). ","2) uppenbarande, visande, bevisande. swa som paulus sagdhe . . . tre äru ypirsta ok främsta trapponar j wngdomenom, swa som är renleksins fägrindh, lydhonna gudhelikhet prelathanna ällir formannanna wör[d]ningx teilse (majoribus reverentiæ exhibitio), ällir fukompnilse SpV 458 . Jfr uttelise."],"f":[]},{"a":"tekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tecken, märke. . .. j hulka ok syntes thes helga korsens teekne J Buddes b 76 . \" signadhe hon sik oc sith hwss alt om kringh medh korsens thekn ok ginstan flydde diefulen ok skemmndes sagde the jumfruen medh eno thekne nidherslo alla myan makt \" ib 91 . om tu vill vitha thess thecknens akt ib 92 . ib.","3) tecken, djurkretsens tecken. Jfr Sdw 2: 1314.","4) kännetecken, bevis, prov. \" indicium cii tekn \" GU C 20 (hand 2) s. 22. högfärdhin är dygdhinna dödhir, lastanna oprinnilse, skamminna smitta, fläkkir ällir tekn (nota) SpV 158 . \" til mere visso ok tekin, skulin j fynna eth barn swept j klädhin, ok lagth j ena jätw \" MP 5: 47 . 6) tekcen, sinnebild. nar iak wpreste min mandoms likama w graffwinne til eth tekn at sanna almennelica wpresilse tilkommande wm ytarsta domen (in signum veræ resurrectionis) Mecht 99 . \" än tho at thz händhir wndhirstwndom, at sädhin nidher qwäfs, oc är tekn (indicium) blomstrande akir \" SpV 14 . tekcen, förebild. j jorderikis människior skulin skipa jdhert lifferne epter . . . jhesus christus ok ey epter the wilsama teknena ok fanytto som j gambla lagomen waro MP 4: 129 . 7) tecken; järtecken. arch[t] ofilax tekn i hymillen GU C 20 s. 34. ärw oc nokor tekn aff hwi[l]kom man ma förmärkia hwrdana wädherleker är tilkommande PMSkr 171 . - Jfr bi- (Sdw 1: 115), blods- (Sdw 1: 125), dygdha- (Sdw 1: 208), forlikilsa- (Sdw 1:290), frids- (Sdw 1: 335), handa- (Sdw 1: 463), hedhers- (Sdw 1: 474), himbla- (Sdw 1: 488), himil-, himils- (äv. Sdw 1: 488), hiälm-, hiälms-, hädhilsa- (Sdw 1: 545), iär-, krabba-, kärleks(äv. Sdw 1: 713), miskunna- (Sdw 2: 48), motsighilsa- (Sdw 2: 63), san-, siukdoms- (Sdw 2: 339), skiolds- (Sdw 2: 367), vina-. (Sdw 2: 983), vins(Sdw 2: 983), vredhis- (Sdw 2: 1010), älskogha(Sdw 2: 1104) tekn. "],"f":["thekn . ","tekin MP 5: 47 . med art.? teekne J. Buddes b 76 (Jfr R. Pipping, Soc. Scient. Fennica Årsbok XXIII B N:o 1 s. 19). gen. med art. theeknens J Buddes b 92 . ","*tekna förare , ","*tekna staver , "]},{"a":"tekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tecken, märke. \" gaff war herra et tekn owr cayn. thz är at hans howodh skalf fMB 1: 163. görin þolikt tekn for iþppro änne. som i saghen mik göra a kerkio vägiom \" Bu 208 . \" andreas . . . sagþe cors vara eet valdelekt tekn \" ib 139 . \" egeas sagþe eigh mogha calla cors tekn. vtan pino \" ib. \" mz retta thunno som mz stadzsins tekn merkt är \" SO 64 . \" haffwa dywrsens tekn äller märke j synne höghre hand ällir j sith änlite \" MB 2: 354 . \" wtan han haffwir teknet aff dyursens nampne ib. \" ib 355 . ","2) bildl. \" thu trodhir min tekn vndir thinom fotom oc vträkkir diäruelica ouinstins tekn ok baner \" Bir 3: 35 .","3) tecken, djurkretsens tecken. \" i tz teknikt aries \" LB 7: 197 . !UDDA_TECKEN?: gran kada) skal hemtas j gott tekn ib 326. tenne salwe skal göras j got teken oc j swnnen väder ib 327 . ","4) kännetecken, bevis, prof. \" kosteligh klädhe äro tekn til eth lithet weet \" Ber 290 . konunga skulu bära höfwiskan klädhabonadh ok ärlicar foe androm til thera hedhers tekn (in signum dignitalis) Bir 3: 306 . \" til älskoghans oc glädhinna tekn ok aminne ville han äta mz thöm \" Bo 243 . \" thässe är the maria. som gudh gaf swa manga nadher ok godhwilia tekn \" Bil 265 . \" iak giuar þik tekn at min orþ sannas \" Bu 4 . ","5) tecken, yttre handling el. åtbörd som tillkännagifver ngns vilja el. meddelar en underrättelse el. befallning. \" \" Bir 4: 12 . wm j tässom stadom äru nakor thing bedhandis, som ey kunno laatas, tha skulu the . . . kräffuias mz tekn, ällir hwitzskan j öra ib 5: 27 . \" tha abbatissan giffwir tekn, byrie hon at läsa \" ib 73 . \" läsi swa länge til thäs abbatissan giffwir tekn mz klokkonne ib. \"","6) tecken, sinnebild. þriia skäl þässa högtiþ är teken huru maria ok iosep baro varn härra tel ltemplum domini Bu 10 . - tecken, förebild. fore tekn skuld MB 1: 479 . i then tima waro tekn, mykith likamlik oc mörk genom at se ib. \" gamblo laghin waro ey vtan swa som klädhe ok skugghe oc tekn koma skolande thinga \" Bir 1: 143 . ib 2: 303 . - det som ngt betecknar. äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio, sidhan henna tekn är komith MB 1: 308 . - betydelse. vil iak þik visa corsens värþelekt tekin ok äro Bu 139 . ","7) tecken, det som har ngt att betyda el. innebära el. som är egnadt att väcka uppmärksamhet. thenne är . . . satthir . . . til thz tekn som scal mote sighias MP 1: 37 . - tecken, järtecken. oktouianus forstoþ huat tekn hafþe þyþa Bu 63 . funno the at han hafde seet nokot tekn j mönstreno Bil 892 . skulu vndrlik tekn vardha j solenne ok mannanom ok stioernomen MP 1: 10 . KL 133 . Lg 67, 69, 70 . eeth stort vndher äller tekn syntis j hymmelin MB 2: 351 . iak saa oc annat tekn j hymblenom ib 356 . - Jfr hovuþ-, iär-, kors-, lifs-, malata-, malato-, sigher-, sighers-, unders-, var-, vidherkännilsa-tekn."],"f":["teken Bu 10 ; LB 7: 327 . ","tekin Bu 139), "]},{"a":"tekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) teckna, gifva tecken (åt). \" romanus . . . theknadhe hanum mz biello \" Bil 694 . \" teknadhe iohannes hemelica aat iosep ok badh räkkia sik spikin \" Bo 210 . - teckna genom tecken angifva el. tillkännagifva. nampnlos tok j falantinus hand och teknade at han wilde farä mz honom ee hwart han fore Va 45 . \" äpte thz at zacharias hafde them teknat at han var mallös \" Bil 892 . han . . . teknadhe sina glädhi mz handum ok allom licamanom ib 257 . - geno tecken kalla el. uppman. äptir thz at teknat är j säng (efter det att genom ringning med klockan uppmaning skett att gå till sängs) Bir 5: 87 . ","2) peka. \" teknadhe han aat honom z fingreno (ostendit eum digito) \" Bo 53 . \" barnen . . . teknadhe aat beläton \" Lg 3: 23 . \" teknar til then riddar godh \" Fr 1920 . ","3) genom tecken gifva till känna; beteckna, utmärka. sama teknom vi mäþ liue Bu 10 . \" thz barnit som stiärnan nya them teknadhe \" Lg 68 . \" aff döz warcum som teknas mz skom som göras aff dödha diwra hudhum \" Bil 249 . teknas actiua vita mz martha. ok contemplatiua vita mz maria Bo 142 . Ber 22 . \" mz rökilse som prestene för offradho her, thin käraste son oss teknadhir är, at han höxte prestir wara skulde \" ST 210 . beteckna, vara en bild af, utmärka, hafva att betyda, betyda. þe þry (de tre ting) som vä tekna þre natura ihesu christi Bu 10 . \" vax tekna hans licama . . .. veeken tekna siälina . . . lius tekna hsn guþdom \" ib 11 . \" teþes þre soler a himnom ok gingo saman vm siþe alla ii ena sol ok teknaþe þe ärleka þre natura komo saman ii guz son \" ib 63 . skal iak lata þik röna huat corset tekna ib 139 . \" reent offer teknar reent hiärta \" MB 1: 473 . \" om duwo är thz liwst, at hon teknar kärleek oc enfallighet \" ib. \" the bitra mirram teknar hans dödh \" ST 210 . Pa 4 . Bo 2 . MP 1: 65 . Bir 1: 27 . Ber 43 . \" öpne himilin tekna at christi miskunna dör äru ypna \" Gr 299 . Lg 66, 68 . gullit teknar . . . thin son at wara een waldogh konung ST 210 . thry thre . . . thz första är cedrus . . . thz haffwir at tekna fadherin annath är cipressus . . . thz haffwir at tekna sonin thz thridhia är gran . . . thz teknar then hälgha anda Lg 92 . \" annor skäl þänna höghtiþ haua tekna mariam guz moþor varaa rena mö \" Bu 10 . - beteckna, föreställa. äru världinna fatike män äkke forsmande som tekna (representant) siälwan herran Bo 129 . - afbilda, förebilda, gifva el. framställa en förebild af . skulle nye mannin giäldhas aff nyo laghomen oc ey som fordhom aff skugganom vtan aff sannindinne som är min korsfästir licamme hulkin som teknadhis (figrabatur) j laghomen Bir 2: 105 . war herra wille ey fore thy hawa thäskyns offer, at han thörffte thäs widh, vtan . . . at tekna mz them oc wiisa thz offer som alla wärldina skulle lösa MB 1: 472 . \" j sämblo brödh . . . teknadhos alle cristno män \" ib 474 . ib 473 . - afbilda, förebilda, vara en förebild af. the (offerdjuren) teknadho wars herra dödh MB 1: 474 . ","4) teckna, forma, framställa. dömdo belate loflik swa at them giordhis hederin som belathin waro teknad epte ok enghin belatum siälfwm Bil 680 .","5) framställa, låta se? nar diäfwllin hfdhe teknat (för tet?) alt kring om världina sagdhe han til varu herra. fallir thu nidhir ok bidhir til min. tha gifwir iak thik alt thätta Bo 96 . "],"f":["teekna: -ar Su 59 . ","täkna MP 1: 65 ; Ber 43 . ","thäkna: -as ib 22 . ","-ar , ","-aþe , ","-aþer )","tekna til , gifva tecken el. vinkt åt. med dat. husfruan . . . teknar sinom bona til Fl 899 . - Jfr be-, fore-, ut-tekna."]},{"a":"tekna","b":[],"c":"","d":"","e":["3) genom tecken giva till känna; beteckna, utmärka. - beteckna, vara en bild av, utmärka, hava att betyda, betyda. Mecht 166 . hänna hoffudz krona teknadhe gudz tileningh ib 167 . fornempda responsorium haffer thry wärs, oc eet gloria patri, til theknadz fyra gudz tilqwämdir Sv Kyrkobr 335. - beteckna, betyda, förebåda. när maanen synes rödher wara teknar komma storm, när han synes bleker oc goll. teknar räghn PMSkr 171 . ib 172 . november . . . 7 dagen teknar storm ib 375. ib. 376. Jfr teknas. - part. pret. sinnebildlig. the hälgha kirkia christi brwdh liknath paradyso, är en teknadh kälda (fons signatus), ok en athirlykther yrtagardher SpV 10 . - (?) indigacio är teknadh forsmädilse aff bedröffdho ok osidogho ondzsko, mothe wndhiramnin (indigantio est quedam ex turbida et insolenti malivolentia in inferiom ostena despectio) SpV 149 . 5) framställa, låta se, låta påskina? thu hallir mik swa som eth atlöghe, teknadis aff mik gäthan (getam representas) SpV 86 . 6) teckna, anteckna. hade kemmenerana forhindret iiij kloffue flatfisk och war på kloffuan technet ijc STb 3: 407 ( 1498) . - anteckna, uppteckna. sielff lot han tekne (hds. tekie) forloffuerne naffne STb 5: 295 ( 1520) . - refl. *teknas, teckna sig till, förebådas. en planetha kan wäl hindra thet andro planetennas kraffth ath ey skeer altid thet wäder som tekknas oc bebodhas skwla komma PMSkr 367 . janvarivs . . . 24 dagen teknas storm. stwndom kobmir ib 368 . aprilis . .. 18 dagen teknas til reghn ib 370 . ib. ib 371 o.s. v. Jfr: marcivs . . . 15 dagen bebodas storm ib 369 . "],"f":["teekna ÅK 62 . ","tekkna: -as PMSkr 367 . -ar. -adhe. -adher. impf. pl. 3 pers.? tecknint STb 4: 14 (1504). part. pet. n. technet STb 3: 407 (1498). supin. tekned ib 4: 249 ( 1512) ), v 1) teckna, giva tecken (åt). jtem bör honom (ɔ klockaren) teckna oc ey ringä mädh pryms clokkan till alla läsande messor j kirkien säghias om daghen ÅK 62 . " haa haffwer holpit härrans anda, ällir haa haffwer warit hans radhgiffwae ok teknade honom (quis consillarius eius fuit et ostendit illi) " SpV 517 . tesse epter:ne lugo thöm vthan bommen, tecknit til töm och fore wth medh ena thoma skuto och ööl vtj STb 4: 14 (1504. 2) peka. skulle streabuck och meÿnbom gaad oc tekned et wtrekkende ffinger och hon pa bryggen STb 4: 249 (1512). ","*tekna up , uppteckna, anteckna. the (ɔ vakterna) skulo ecke gaa vtaff wordin, for än wordscriffuaren haffuer teknat vpp them STb 1: 9 ( 1475) . Jfr uptekna. Jfr be-, fore-, til-, ut-tekna."]},{"a":"teknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr san-, ut-teknadher."],"f":[]},{"a":"teknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tecknande, givande av tecken. nutus . . . nikkan vily samtykkia läthe ok tecknan GU C 20 s. 367 (möjl. i stället att föra till ett samthykkio teknan). jnnuicio . . . teknan ab innuo ib (hand 2) s. 30."],"f":["teeknan )"]},{"a":"teknare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["index . . . openbvarare och teknare GU C 20 (hand 2) s. 30."],"f":[]},{"a":"teknelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , dv. Jfr betnelika."],"f":[]},{"a":"tekneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sinnebildlig, allegorisk. första delin är aff . . . paradysi skipilsom, mzfira teknelikom (typicis) flodhom thz är fyra ewangelistis ok doctoribus SpV 7 . \" hälga jomfrunna blomstir, hwilkit j teknelikom wtmärkilsom (figuralibus significationibus) är owirgangande j sinne ärlikhet ib 504. \""],"f":[]},{"a":"teknförare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som bär ett fälttecken, banerförare, fanbärare. \" ropadho the a mote tekn föraromen (signiferos) \" KL 379 . ib 380 . MB 2: 375 . - bildl. skulle the (presterna) vara mine enkannelika tekn förara (signiferi) oc vini Bir 2: 105 ."],"f":[]},{"a":"teknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr fore-, ut-teknilse."],"f":[]},{"a":"teknmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som hade i uppdrag att probera silfver, sedan det blifvit renadt, och att, om det befans ega vederbörlig finhet, förse det med kronans märke. \" at . . . alle silffbergsmen scole göre fynth och skärth sillfwer, och sla ther oppa theris egidh boo merke, siden före thet til bergsfogothen och teknmestaren, ath han thet proberer: finner han thet fynth och skärth, tha scal han slaa ther krononis merke uppa \" DD 1: 142 (1489, eft. aftr. hos Langebek). kommer . .. nogidh silffwer for fogote och tenmestaren, som icke är fynth, tha scal teknmestaren the (för thet) göre fynth, for en han ther krononis merke oppa säther ib. ib 143, 146 (149, eft aftr. hos Langebek)."],"f":[]},{"a":"telhaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med siktmedel försedd hakbössa? 2 dussin \"thällehakar\" Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 822 (1526)."],"f":["thälle- )"]},{"a":"telhaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["med siktmedel försedd hakbössa? II dwsen teel haker III dwssen andra hakar FH 5: 238 (1524) "],"f":["teel hake )"]},{"a":"telna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags mjärde. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 7 ff. och I. Modéer, Den nord. ryssjans ursprung och ålder 171 (med mot 2). (Askaby kloster äger i Norrköping bl.a.) syundadelen ÿ telnonon och ösninge . .. halfwa telno som . . . Dipl Norcop 49 f. (1378?). Jfr tena."],"f":[]},{"a":"telninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tenlunger."],"f":["telnunger , ","telonger"]},{"a":"telninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tenlunger."],"f":["telunger , ","telinger , ","telunger"]},{"a":"telninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr hartelninger."],"f":[]},{"a":"tempel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tämpel."],"f":[]},{"a":"temperera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) styra, hålla i styr, hålla till måtta, späka. hwru han tempreradhe ällar späkte sin likama mz atherhald Lg 3: 263 . ","2) afhålla sig. \" ämwäl aff nyttoghom ordhom temprera Spec. Virg. s. 78. \"","3) måtta, moderera, mildra. \" matte hon wndherstwndom temperera the sorghena oc hetha warkwnnislen som hon haffde ower ihesu cristi þino \" Lg 3: 397 . \" j wndherlike matto tempereradhe hon sins hiärta moelikhet ällar söfftidelikhet, änlittens gladhskap oc hiärtans frögdh tempereradhe hon i nakre matto mz änlittens blyghe enfalloghet \" ib 406 . \" temperera ok matta thz ena mz ty andra \" Gers Frest 30 . ","4) blanda. \" temperas (för tempereras) hon (örten) med komiölk \" LB 7: 11 . ","5) doppa? \" j the wathneno tempeera wakn oc harnisk \" PM XLVIII . temperera thz (järnet) j thesso väskonne ib L."],"f":["tämperera PM L . ","temprera.","-ar , ","-adhe ),","temperera sik , iakttaga hofsamhet? moralitas är gömdho thinne eghne dygdh, tik temprera j dygdhom mz allom androm Spec. Virg. s. 77. - Jfr tämpra."]},{"a":"temperera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) styra, hålla i styr. them (ɔ de krigare) som förmykith löpa temperera ath alle förmekta fölya PMSkrt 146. 3) måtta, moderera, mildra. huru gudh temprerar sins kärlex bruna j siälinne Mecht 289 (jfr: lath mik . . . ath iak släkke, ok tempre j thik mins gudhelix kärlex bruna ib 290 ). themprera thin ärandhe ok samtalan SpV 88 . \" likawäl är thänna dälhetin swa atskiliaskolandis, ok tempreraskolandis (temperanda), at thz som wärra är, bughe ok ödhmiwkis fore ok wndhir thz bätra \" ib 353 . ib. 4) blanda. - blanda, sammansätta. the fyra slindadha stenane teknadhe at hon war aldra bätzst temprerat, oc saman komen aff fyra elemenths Mecht 166 . "],"f":["temprera )","temperera sik , 2) anpassa sig. gudz ordh the temprera sik (se contemperans) äptir thz som wi haffwm nämith til SpV 189 . - Jfr tämpra."]},{"a":"temperering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återhållsamhet, hofsamhet, själfbeherskning. tempreringin Spec. Virg. s. 302. tillägh tempreninginne (för tempreringinne el. -ina) thy foresagdho godho (ade temperantiam bonis premissis) ib (båda språkprofven enl. uppgif af Dr. R. Geete)."],"f":["tempering )"]},{"a":"ten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*tenamakare","-makore )"]},{"a":"ten","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tin."],"f":[]},{"a":"ten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. rotskott, uppspirande qvist; smal gren el. käpp.","1) ten, slända. \" fra terz ok tel nons sat hon viþ väf älla ten: älla naal \" Bu 5 . \" bödh säthia han til ro ok theen mz quionnom \" Bil 707 . ib 805 . Bo 14 . Su 210 . nar . . . hennas finghra toko rokken oc thenen Lg 3: 403 . ","2) stekspett. \" en stor stek han aff hiorten sker och siden fram til elden bär han ref thz a en storan teen och stekte ther badhe köt och ben \" Iv (Cod. B) s. 236. ä giwir gudh aa göran teen (aptis . . . verbus) GO 44 . ","3) ten, smal stång (af metall). \" goth järn smith j stäkotta tena \" PM XLVI . tha ypnes järnpipan mz enom then ib. - Jfr iärnten."],"f":["teen . ","theen . ","-ar )"]},{"a":"tena","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mjärde. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 1: 7 ff-, 20 ff. och I Modéer, Den nord. ryssjans ursprung och ålder 171. . .. uthan aff alder haffuer warit östininga oc tener oc ingen annen fiske reskap (vid biskopens fiske i Norrköping) HSH 14: 68 (1525? Brask). Jfr telna."],"f":["tener ) , "]},{"a":"tenakulera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse (bokband) med knäppe el. spänne. ath vi aktom lata prenta vid viiic (800) breffuer . . . cum tall litera som hore beate virginis vore satte aat them i lwnd cum floribus et figuris per omnes margines som the voro bundne tenakulerede oc helffthena förgylt HSH 13: 116 (1524, Brask) . . . . pappers misale bundet tenakulereth oc vel til tilreth ib 117 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"teninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murix .. bärghz clinther hwass theninge matkaskaal oc purpura clädha GU C 20 (hand2) s. 165."],"f":["theninge )"]},{"a":"tenlunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skott, telning. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordrorskn. 1: 10 f. excrementum ti quod super[ex]crescit in arboribus teegninga GU C 20 s. 238 . frutex . . . telingia ib 296 . frvticetum . . . telingia ib. germen . . . vtsprvngin quisther eller telinger ok afföda ib s. 313 . \" nouella le tener ramus arboris et nouus thelunger \" ib s. 361 . \" aaf samma träs roth opran en tälingh \" Prosadikter (Sju vise m C) 231 . ib. tha wthgingo aldra wäghna aff thy hiärtano swa som grönsasta ok blomstrande thälinga swa ath thz syntis ath wm kringh wara blomstrande Mecht 72 . \" takes thelningana mädh rotommen swaa warlika ath jordhen fölyer mädh PMskr 335. mandit trä planteras . . . aff stenommen . . . äller aff telningommen som takas aff störsto rotommen ib 343. - i bild. härran kalladhe thit nampn oleo trädh, faghirt, fructsampt, ok härlikit til högha thalanna liwdh, optändis eldhin, ok han opbrände hans thälniga mark \" SpV 275 . \" en tennunghir skal vprinna aff jesse släkt \" MP 5: l38. sancta katherina, som war thän winqwisten äller tälingen, som gudh fadher plantadhe SvB 424 (b. av 1500-t.). Jfr eketelninger (Sdw 1: 219). "],"f":["telinger GU C 20 s. 313 ; ","-ia ib s. 296, ib. täling(h)er: tälingh Prosadikter (Sju vise m C) 231 ; -en SvB 424 (b. av 1500-t.): -a Mecht 72 . ","tennungjir MP 5: 38 . ","teegninger: -a GU C 20 s. 238), ","*tenlunga fulder"]},{"a":"tenlunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skott, telning. \" träplantare hulkin som i sätir planto quist älla telong (surculum) j thorran stok \" Bir 3: 65 . \" ther hitte han (thre telninga alna högha standa \" Lg 92 . \" thässe thre telningane \" ib. \" ther plantadhe han the teelningana ib 93. the thre teelningane stodho ther \" ib. \" een telnung eller spruti skal vthwaxa aff iesse roth \" ST 205 . Jfr somartenlunger."],"f":["telnunger . ","telninger . ","teelninger . ","telonger . tenunger, se somartenlunger. -ar),"]},{"a":"tera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["terde STb 5: 13 (1514) . supin. theereth HSH 16: 12 (1526)),","tera sik , bete sig, skicka sig, uppföra sig. at samme hustrv . . . terde sigh ille mot sin bonde, stal och lop fran honom STb 5: 13 (1514) saa ma eder nade vidhe ath han haffver theereth sig her nedre swa at the äre faa som hanom tacke HSH 16: 12 ( 1526) . Jfr under tilredha sik."]},{"a":"tera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["impr . ","terde BSH 5: 133 ( 1506) . ","-at MD (S) 240),","tera sik , "]},{"a":"tera","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) beteende, skick, sätt; beskaffenhet, egenskap. \" är blygd enom manne en god tera quinnomen är hon halffwa mera \" MD (S) 227 . ","2) det som anstår el. tillkommer (ngn). en dare . . . ith pundh gul bad honom (konungen) om konungen swarade thz är mera än pläga wara en daris thera MD (S) 308 . ","3) verksamhet, arbete, bemödande? \" paa inthe annat war thera akt en holla thera stad mz frid ok endrakt ok haffwa ther til mögelig thäre inthe war annath thera begära \" MD (S) 231 ."],"f":["thära )"]},{"a":"tera","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 28 f. samt thera."],"f":[]},{"a":"terefat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjärtunna? vitnede . . . anders . . . tet therre fatidh j skypper pawal renholtz schip wort skattat fore c marck xx öre STb 3: 328 (1497)."],"f":["there- )"]},{"a":"terliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["höfvisk, värdig, behaglig? \" terliken skipilse mz mattelikom nidherhängandis näsom \" Lg 3: 155 ."],"f":["-liken Lg 3: 155),"]},{"a":"termin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tidpunkt inom vilken betalning av skuld, ränta el. dyl. skall äga rum, (betalnings)termin. . . . . ccc (300) marck til euerdelica ego vt at giffua pa iij (3) termina STb 1: 335 ( 1482) . \" claus wederman hade giorth termina meth honom j lubeka \" ib 2: 111 ( 1485) . \" ther for jnnan the ij aren kan sama hakan medh sine gieldenera göre en termyn, som sielff teckes och makt pa ligger \" ib 3: 158 ( 1494) . . . . renta . . . ey fram kom pa sit retta termyn ib 4: 52 (1505). huilen penings swmma the bekende thöm vel fornögde ware j fyre termyn, huilke thermyn ey är mera [än] iij offuer faren ok swmman all är bethalit ib 176 ( 1507) ."],"f":["-a STb 1: 335 (1482) , (?) 2: 111 (1485)), "]},{"a":"terpentin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["terpentin. \" tagh honagh maxstix ysop terpentin \" LB 7: 216 . PM 6, 11 ."],"f":[]},{"a":"terpentin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? terpentin. ij öre for sigle wax, tärbentin oc spansgrön Skotteb 401 (1465-66), Kämn)."],"f":["tärbentin )"]},{"a":"terugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["god? om jord. arabilis . . . theroghiordh GU C 20 s. 32 . Jfr oterugher (Sdw 2: 184)."],"f":["therogh ) , "]},{"a":"terz","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tärz."],"f":[]},{"a":"tesaurerare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konungens skattmästare. \" ath jngen capitenare ma loffgiffwa äller tilstädya nokrom fanga lösa segh före päninga wthan thesaurerarens ja oc samtykte, annars ma thesaureraren taka the päningana til fatabwrens ägw, hwilka swa anamades före fangans lösn \" PM 35 . ib 37 . Jfr ib XCVII f."],"f":[]},{"a":"testament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) testamente, testamentariskt förordnande, nw om her raffwalz lösöre skykka han ssyelff j testemänt til kyrker och kloster ATb 3: 197 ( 1506) .","gambla tästemäntidh war swa som malningh älla skwgghe til thät nyia JMPs 474. 5) testamente, en av bibelns huvuddelar. swa som dauidz psaltare war yppersta bön j gambla tästamäntidh, swa ärw . . . pater noster oc aue maria, yppersta böner j nyia tästementith JMPs 457 f. - Fallen med art. kunna också föras till testament. "],"f":["testemänt ATb 3: 197 ( 1506)","testamen Kumla kyrkas rb 51 ( 1482) . testemen ib), ","testaments bref (testamentz-. testemenz ATb 3: 197 ( 1506) ), ","*testaments gava (testamentz-. tästamentz-. tästemänts. f. tes- taentsgåva. Jfr Sdw 2: 1414. forbiwdandes al- lom . . . forda it testament oc tästamäntzgafuo . . . hindra elller qwälia Bygdén, Källorna till Piteå sockens äldsta historia 21 (1441). ib. llegatum ti tästamentz goffua GU C 20 (hnd 2) s. 71. lvppa huilke testamentz gaffuer . . . jon hesking , , , frit- skyllingen vplade STb 4: 87 (11505). giorde her erich jensson en testamentx goffue effter her ingemar ib 230 ( 1511) . ","*testaments upbärare","tästmentz- )"]},{"a":"testament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) testamente, testamentariskt förordnade, förordnande som ngn gör rörande det sätt hvarpå efter hans död skall förfaras med hans förmögenhet. \" vi . . . györum . . . wart bäggiä testament af þy goþze. guþ hawer oss . . . här i iorþprike . . . laant oc giwit \" SD 5: 561 ( 1346) . \" þettä breff oc testament, som giort, scriwat oc giwit var i löþesom \" ib 568 . \" tha giordhe en siwkir riddare sit testament \" Bil 748 . ST 276 . PM XII, XVI . Al 499, 10333 . thu scal scrifwa mit testemänt ib 10196 . \" mit testement som iak nw ändar \" ib 10201 . ib 10507 . \" gör jak . . . mit testament innan swa matto \" SD NS 2: 361 ( 1411) . skipar iak, säther ok stadhgar mith thästament oc min ytersta wilia ib 169 ( 1409) . - bildl. siälwir diäfwllin skal göra hänna tästament Bir 3: 5 . \" han giordhe eth onth testameth her nidhre \" BSH 5: 119 ( 1506) . ","2) testamente, testamentarisk disposition, i testamente disponeradt gods, donation. \" för än var testament äru gulden \" SD 5: 567 ( 1346) . \" siþän var testament äru gulden \" ib. \" thu hafwer ey guldit mit testament \" Bil 749 . \" jak . . . kännis mik haffwa stadfäst the gafwo oc testamänt som hustrv ingrid sonadotter gaff wreta clostre \" SD NS 1: 23 ( 1401) . \" skal han !UDDA_TECKEN? intäktismannin) . . . scrifua lata alt offer testament oc gafuor \" VKR 38 . \" abbatissan ranzaki . . . alt testment gafuor oc offer ib. - bildl. kiärlek ok ödhmyukt ok fatikdom gaff han sinom brödhrom j testament \" Bil 798 . \" thässa dygdhena teedho badhe var herra oc varfw j allom thera gärningom. hulka the giffwa os til testament \" Bo (Cod B) Bu 346 . ","3) förbund, löfte, testamente. i relig. mening. hwar een som haffwir kärlech til gudz lagh oc hälga fädherna testament MB 2: 225 . \" myne brödher . . . äru stadgadhe vndir äwerdeligx liffs tästament (sub testamento æternæ vitæ effecci sunt) \" ib 301 . \" mith tästamänt tagher thu . . . i thin mwn \" LfK 64 . ","4) testamente, tid deå ett af de af Gud stiftade förbunden, det gamla el. det nya, är gällande. gambla, nya testament[it], gamla, nya testamentet, tiden före, efter Kristi födelse. swa som abel war förste martir i gambla testamentit swa stephanus i nyio testamentit Lg 291 . ib 3: 28, 344 . LfK 7, 18, 19 . Su 165, 369 . ","5) testamente, en af de hufvudafdelningar, i hvilka de bibliska böckerna indelas med hänsyn till affattandet unde tiden före el. efter Kristi födelse. i spörilse bokinne aff gambla oc nyo testament MB 1: 107 . ib 104 . \" hwru iomffru maria aff gambla testamentidh figueras \" Lg 3: 614 . \" then första boken i gambla tästamentet genesis ib. \""],"f":["tästament . ","thästament SD NS 2: 169 ( 1409). testamänt ib 1: 23 ( 1401) . ","tästamänt LfK 64 . ","tästamänth PM XII, XVI . ","testement ST 276 ; Al 499, 10201, 10507 . testemänt ib 10196. ","tästementh: -et LfK 18 ), ","testaments bref , "]},{"a":"testamente","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*testament bref","tästamenta- )","*testamentes bref , "]},{"a":"testamente","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = testament 2. \" at huarste henne bonde heller hon gaff nochot testamente mer en vj pund smöör \" SD NS 2: 512 ( 1412) . \" at huarste ramundh heller hustrv ingeborgh gaff nochon tidh gos til testamente ib. \"","2) = testament 5. \" thz war en jwdhe i tyske landh och war en doctor j jödhelag i thz gamble testemente \" Lg 3: 60 . \" han wnderuisthe honum thz mz the helge scrifft i thz gamble testehemente \" ib 62 ."],"f":["testemente . ","testhemente )"]},{"a":"testamentebref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" - testaments bref. STb 1: 341 (182) (1448)."],"f":["testemente- )"]},{"a":"testamentera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["testamentera? ok testar (r uppgift ss vid förkortning) jak allaledhes thesso mynto testamentz breffue ok gawon, swa som her eftter fölgher NMU 1: 109 ( 1434) (möjl. i stället att föra till tilstanda 10)."],"f":[]},{"a":"tester","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["discolus a um testeer olärder ok osiger GU C 20 s. 192 ."],"f":["tester )"]},{"a":"tester","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uila tester."],"f":[]},{"a":"testificatiobref","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brev innehållande intyg (om ngt) el. bestyrkande (av ngt). ther på skule för:ne domherre haffue honom loffut theris testficato breff, at han sa tillbudit hade STb 4: 229 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"testmentgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["testamentsgåva. DD q1: 257 (1393, nyare avskr.)"],"f":[]},{"a":"texter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se täxter."],"f":[]},{"a":"thaghmilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tyst, tyst fördragande smärta el. lidande. swa som lambith thigher fore them som thz klipper swa war han i sinne pino thulugher oc thaghmilder MB 1: 201 ."],"f":[]},{"a":"thaghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tystna. \" thaghnadhe han äkke \" Bo 159 . konung atilius gik op j eth torn ok ropadhe höght ok badh höra sik, sidhan tagnadhe the alle Di 209 . jämsköt thignadhe alt thutit Pa 22 . gayms thyghnade (af senare hand ändradt till thaghnade) wm (upphörde med) sin böna maal Bil 658 . - förstumas; dö. skal enkte thz dö eller skadha som israels söner ägha, swa at ey thaghnar thera mintzste rakke (ut nihil omnio pereat ex his, quæ pertient ad filios Israel) MB 1: 299 . ib 306 ."],"f":["thigna . ","thyghna . "]},{"a":"thagmilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tyst. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 24."],"f":[]},{"a":"thakbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvagning av tak. sartatectum . . . restauracio textorum vel templorum takbodh oc kirkio tak bodh GU C 20 s. 545 ."],"f":["takbodh )"]},{"a":"thakbrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takbräde, takbräda, bräda som användes till tak. sender jach nw thel stokholm . . . ije tiocke bräder, eth hwndrat taakbräder FM 360 ( 1508) ."],"f":["taakbräde )"]},{"a":"thakbrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takbräde, takbräda, bräda som användes till tak o.d. scindula scindule p c takbräde GU C 20 s. 553. jtem j öre for en tiog takbräde til bardzsone Skotteb 471 (1472-73). eth tiogh takbrädhen HLG 2: 35 (1512). Stock Skb 114 ( 1519) , 163 (1520). Jfr thaka brädhe."],"f":["tak- . ","tac- . taak- HLG 2: 14 (1510)"]},{"a":"thakdrup","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" STb 2: 355 ( 1489) ."],"f":["tach drop )"]},{"a":"thakka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tack. \" war herra . . . hulkom hedhir ok loff ok takko ok ödhmiukaste thiänist warä äwärdelika for sina otalika godh gerninga \" VKR XXI ."],"f":[]},{"a":"thakkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tack, tacksägelse. Jfr B. Loman, Fornsvenska verbalsubstantiv på -an, -ning och -else 115."],"f":[]},{"a":"thakkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takc, tacksägelse. \" dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano. ok thakkan ok lofsins röst vändas i munnenom \" Bo 109 . \" mz loff oc takkan \" Su 218 . ib 326, 341 ."],"f":[]},{"a":"thaklös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan tak. swa haffue wij nw fför:ne gode men . . . jnwist på för:ne geld och sume peninge jn wti tet öde, taklösa och botnlösa grund och mwr, som fordom för:ne claffuus werdeman tilhörde STb 4: 304 ( 1513) ."],"f":["tak- )"]},{"a":"thaklösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lbrist på tak. ath wora egna kyrkiabodher paa kyrkiagardom ej fördarffuas j taklösa Arnell Brask Biᴵ 22."],"f":["tak- )"]},{"a":"thaknämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tacknämlig, välbehaglig, önskvärd. välkommen. jtem jak begik eth brewe apostolicum . . . än jak tror thet är ey mykith allom taknämelikth PMBrf 329 (1518)."],"f":["taknämelikth ) , "]},{"a":"thaknämlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med tacksamhet, gärna. wore the alle gladhe aff the tidhender, i bwdhe them tiill, och toghe ether scriffuelse ganske tcknemmelige BSH 5: 160 ( 1507) ."],"f":["tacknemmelige )"]},{"a":"thakoffer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tackoffer. \" the . . . offradho tak offer gudhi \" MB 2: 236 ."],"f":[]},{"a":"thaksamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfredsställelse, belåtenhet, nöje, behag. hector . . . loffwade j allom tyngom wilia wara honom tiill godo taksamlighet Troj 144 ."],"f":["taksamlighet )"]},{"a":"thakskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["saratectum . . . restauracio tectorum vel templorum takbodh oc kirkio tak bodh et tributum quod colligitur ad restaurandum tecta templorum tak skatter GU C 20 s. 545."],"f":["tak- )"]},{"a":"thakspiker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takspik, spik till tak. koll. om thome köp hoffslaag . . . taakspiik Brasks Cal 274."],"f":["taakspiik )"]},{"a":"thaktörve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["taktorv, torv till taktäckning. lingen skere takc törffue pa malmana . . . viidh sina xij (12) marck STb 1: 466 (1476, Burspr)."],"f":["tack- )"]},{"a":"thakvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["takvirke, virke till tak. ath for:de closters landboo . . . haffde forhuggit hans timber skoogh och met wäldhe aff fört takuidh, timber . . . Svartb 434 ( 1449) ."],"f":["tak- )"]},{"a":"thakvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? takfot. grunda . . . inferior pars tecti vel campane a qua distillat aqua droptäkkia eller tak värn GU C 20 s. 323 ."],"f":["tak- )"]},{"a":"thal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["all. \" sapinus . . . species arboris taller \" GU C 20 s. 543 . . . . hade lagt syna stena ther til vidh en lithen tall Svartb 481 ( 1464) . \" i en tal \" DD 1: 147 (1492, nyare avskr.) ."],"f":["*thalder (taller. ack. tal, all), "]},{"a":"thaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på det sättet, sålunda. thrim lundom vndestandom wi oc seem nakar thing som tha ledis (Cod. A thäsledhis 55). at the luta (Cod. A lykta 55; utan tvifvel rätta läsarten), swa som genom speghel . . . som oc mz thy at thera andelikt liknilse skipas waro ögha MB 1: (Cod. B) 532 ."],"f":[]},{"a":"than","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sena? diafragma? Jfr Sdw 2: 1318."],"f":[]},{"a":"thang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? tång, sjögräs. alga thet är boo i jutlandh . .. tage gräs som driffuer till landett medh strömmen och kalles tångh ib 638 (senare avskr.). sidan tage the asken aff then tångeno[m] ib."],"f":["tangh )"]},{"a":"thang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tång, sjögräs. \" taangh som haffwit wräker \" PM LI ."],"f":["taangh )"]},{"a":"thankol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr misthankol."],"f":[]},{"a":"tharfhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = þarf 1. natwren gaff vaakn dywrom allom hwaryom äffther tarffhetennas fallom PMSkr 119 ."],"f":["tarff- )"]},{"a":"tharfhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behövligt hus. adj (ɔ: borgerskapet i Öregrund) . . . jnnan for:ne tiid haffue ider tarff hus affbrothne oc nedertagne oc alle idre skorstene tesliges STb 5: 316 (1520, Kop). Jfr tharva hus (Sdw 2: 700)."],"f":["tarff- )"]},{"a":"tharflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till nytta, på ett sätt som medför nytta. hurw tharflika han hafdhe radhit honum MB 1: 238 . \" skipa tin tima tarflika \" KS 22 (53, 23) . han (Gud) hawer hänna (verlden) skapat ok skipat wislika ok tarflika ib 63 (158, 69). ib 65 (160, 71), "],"f":[]},{"a":"tharflös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["onyttig, gagnlös. \" thänne fatidomen är äkke dygdhelikin ok thäkkir . . . vtan hällir pinsam oc tharflös hawanzlösa \" Bo 127 . \" paradiis är ey thäflös stadher \" MB 1: 127 . \" skapadhe gudh enkte tharflöst (kan fattas ss adv.) \" ib 125 . - n. adv. onödigt, onyttigt, till ingen nytta, förgäfves. j skulin tharflöst (frustra) sa MB 1: 377 . Bil 286 . \" bätra är tighia ä (för än) tharfflöst (temere) mält \" GO 782 . - onödigtvis, på ett fåfängt el. betydelselöst sätt. thu skal ey tka gudhlikt nampn tharfflöst (in vanum) i thin hugh oc mwn MB 1: 459 . - Jfr tharva lös."],"f":["thärff- )"]},{"a":"tharft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thorft."],"f":[]},{"a":"tharft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorft."],"f":[]},{"a":"tharfteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorfteliker."],"f":[]},{"a":"tharfteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorfteliker."],"f":[]},{"a":"tharftelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thorftelikhet."],"f":[]},{"a":"tharmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*tharma fylning (tarm-), "]},{"a":"tharmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tarm. \" alle kiberij tharma gingo wt v hans lifue \" Bil 589 . Pa 22 . \" hans tarma wara losandhe j honom ok syndher slitne \" Di 268 . \" at man ätir formjykin maat som icke kan döffwas oc smältha i magan, men han slemmes tiil hopa i tarmana \" LB 7: 253 . \" aff raa oc halff swdin matt, som icke kan smälta i magan oc j tarmana ib 261. for vred jqwed oc i tarmana \" ib 255 . \" oppo ted at nar maten är forterder i magan, at han skal en tha siidan ganga ginom tarmana \" ib 256 . ib 257, 258, 259 . sammae tarm (ändtarmen) sweller ib 260 . \" ter aff swlnar tarmen \" ib 261 . Jfr ars-, ända-tharmber samt smatharmar. "],"f":["tharmar ) , ","tharma värker , "]},{"a":"tharva","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"tharva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. tharvas, ","1) tarfvas, behöfvas, vra af nöden. hwat honom tharfwadhis ST 434 . \" thz som thik tharfwas til licammans fordhan \" Bo 127 . \" hwat sighiom vi tha af klädhomen älla andro som tharfwadhis i boskapenom \" ib 16 . at redha til thz som tharfuadhis ib 59 . \" hwat tharfwas thz at thänne thin son skuli fly vndan \" ib 12 . hänne tarffuas bäther wara krank än helbrigdha Lg 331 . Bo 33, 64, 137, 151, 244 . VKR 12, 28 . Su 421 . Lg 3: 331, 624, 637 . Bir 5: 100 . \" systra som siwka äru magho badha swa opta som them tarffuas \" ib 44 . ","2) behöfva. the systra som tarffuas laata sik blodh Bir 5: 41. - i sht i förening med en inf. i refl. form. ffor thera skuld som siwke äru, oc tarffuas skodhas oc helas Bir 4: 87 . \" for siwka systra skuld som tarffuas badhe skodhas oc helas \" ib. \" nakor stoor ärande the ther tarffuas tracteras oc wtletas \" ib 5: 48 . \" ath gotzith tarffwadis kastas offwer bordh j traangom \" PM XIV . ib XXVIII. - Jfr vidhertharva."],"f":[]},{"a":"thasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pusta, flämta. \" konungen mykith thastandis oc thröttir wtgik \" Gr (Cod. D) 350."],"f":[]},{"a":"thatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["her oleff fornöges fore ij kryngeler thaat xvj solidos SSkb 37 (1501-02). Stock Skb 36 (1517). en man, som tatten sloo VKU 118 ( 1565) .","2) sträng på ett musikinstrument. aff . . . psalterio aff x tattom ällir stränghiom Mecht 224 . - Jfr basta thatter."],"f":["thaatter . ","tatter . ","taather . ","taadh Skotteb 430 (1469-70, Kämn)), "]},{"a":"thatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tåt, sträng i ett rep. repet är thäs starkare, at thät är aff flerom thåttom starklika sa man (för saman) snot KS 6 (14, 7) . \" vm rep af mångom tottom \" ib 7 (15, 7) . ","2) sträng på ett musikinstrument. aff . . . psalterio aff x tattom ällir stränghiom (de psalterio decem chordarum) Mecht. Upp. s. 230 (enl. uppg. af Dr. R. Geete). - (?) siongande mik nakra aff syous wisom ällir canterlenom, hwilkra sötasta liwdh skal tilföghias mz treem taattom (cujus melodia ex triplici proportione composita suavissimum reddit sonum) Su 280 ."],"f":["taatter . ","totter )"]},{"a":"thera","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? blott i uttrycket i theronne. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 207 f."],"f":[]},{"a":"thera","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" VGL och ÖGL förekommande uttrycket i þerri, deri, dervid; se Schlyter, Ordb. s. 762, 816 f. samt glossaren till VGL och ÖGL; det kan möjl. tänkas att i þer(i)i efter mönstret af i allo, i fyrsto o. s. v. blifvit i þerro el. i þero, hvaraf sedan i theronne skulle kunna hafva utvecklatas efter mönstet af gammal dat. sing. af fem. subst. på -a med slutartikel; jfr i fyrstonne samt nysv. i el. med allone, i förstone, på sistone, åtminstone] blott i uttrycket i theronne (i theranda; uppkommet af i theran (yngre form för theronne) tha?). ","1) i det samma, härunder. thiänstio quinnan . . . vndan rykte fotin ok i theronne slo hon hona mz fotenom mykyt hardhelica for sin mun KL 331 . \" i theranda hördhe han bösta oppa dörena \" Lg 3: 679 . ","2) under det att. i theronne hon stodh oc sörghelika gräät. vände hon siin öghon til portin KL 358 ."],"f":[]},{"a":"thessalisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["best. f. i substantivisk användning. Thessalien. \" medea war ey at enast wanworden aff jasone wthan jämwäll aff androm thessaliskas jnbyggarom \" Troj 24 ."],"f":["tessalisker )"]},{"a":"thet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["folk, personer. pipara gäranda theet waro tith kompne aff marghom landom RK 1: 3585 ; \" jfr gärande. Jfr othet. \""],"f":["theet )"]},{"a":"thidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr upthidha."],"f":["-ir )"]},{"a":"thidhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["töa, tina upp. smälta. för än solen haffwer borth tidgath rimfrostit PMSkr 217 ."],"f":[]},{"a":"thidhin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thydhin."],"f":[]},{"a":"thighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr forthighilse. "],"f":[]},{"a":"thighna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thaghna."],"f":[]},{"a":"thigning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tiggande, tiggeri. \" haffuom wij . . . forbudith . . . then . . . tigningh the (djäknarne) när idher haffua brwkat \" FH 1: 61 (1489, gamma afskr.). - tiggeri, armod. fatkdombir skal koma thik swasom väghfarande man, oc thyngning (mendicitas) som väkntir man MP 2: 137 ."],"f":["thyngning )"]},{"a":"thikkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þykkia."],"f":[]},{"a":"thilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["tildhe )"]},{"a":"thilde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fr planko thili."],"f":[]},{"a":"thilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , tilja, golvbräda. golvplanka. ath rawidh bladh thöm hugga vi tilgior östan til af ladhstaden ATb 1: 261 ( 1467) . ib 263 ( 1467) ."],"f":[]},{"a":"thilster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? StadsL Thj 19: pr. i var."],"f":["tilsther )"]},{"a":"thingan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr daghthngan."],"f":[]},{"a":"thingare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr daghthingare."],"f":[]},{"a":"thingbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["på ting uppbjuda (fastighet åt ägarens släktingar till inlösen). att han thessa gårdha tingbiudher ok skafftförer effter sweriges landz lag Trolles Jb Bil 123 (1451, nyare avskr.) ."],"f":["ting- )"]},{"a":"thingeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["obehindrad, oförhindrad, färdig? tha byrdhin är nidhir lagdh. är hon thingelik ok fräls i hughenom fölghia sinom alra kärasta allaledhis äpte sinom astundilsom aat väghinom Bo 92 ."],"f":[]},{"a":"thingest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n., vanl. pl. L. ting, sak. - föremål, sak, ting. i pl. hwadh oreth och offuerwol thom ytermere sket war på them, there baather och tingest STb 4: 211 ( 1511) . huar hon wtsat oc pantsat haffuer hans tingest her i byn ib 252 (1512). GPM 2: 367 ( 1511) . tha ssades jönsse til ty tingesth j hwstrv anna kystha var ssom honom tyl hörär ATb 3: 374 ( 1529) ."],"f":["tingest )"]},{"a":"thingest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ting, sak. \" the ärende oc tingesthe som hantheeris oc skee i thiden \" SD 1: 336 (afskr. fr. 1400talet)."],"f":[]},{"a":"thingfiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["thingfialum SML Kk 15: 4 i vr. tingh fiälom ib i vr,, motsvarande þingfiällum ib i texhandskriften och tingefiellom i var., se föreg. ord; till hvilket af de båda orden stället urspr. hör, är ovisst, ehuru öfvervägnde sannolikhet synes tla för att det hör till det förra. Se Schlyter, Ordbok s. 746 f.), "]},{"a":"thingföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"thingföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hänskjuta till ting? hvilkie alla leþes nekaþo ok suoro ok sagdhe aldre nokon tima herra thorsten . . . hafua fangget . . . the sama quärnenna aa thera thynggum medh laghum eller domum/eller nokon tima hafua varit thingfördt eller doomfördt ther eller annar stads SD 8: 195 ( 1362) ."],"f":[]},{"a":"thingia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr daghthingia."],"f":[]},{"a":"thingilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dagtingan. \" tha the tingelsen waar vt til ända \" RK 2: 8919 ."],"f":["tingelse )"]},{"a":"thingilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. avtal, dagtingan. allan fonga . . . som ekke nw tingilse eller beskatning vtloffuat haffua . . . Rydberg Tr 3: 254 ( 1453) . Jfr dagh-, for-thingilse."],"f":["tingilse )"]},{"a":"thingirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr daghthingirska."],"f":[]},{"a":"thinglysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tinglysa, på ting kungöra (en rättslig handling. hwilkä contrackt oc sämyä genistha giordes oc tingliwsedes paå forscreffne ting SD 4: 585 (övers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet; Småland). - på ting kungöra öfverlåtelse af (ngt). thz the (godsen) warre thingslysd oc skaftförd efter swerikis laghum HSH 17: 63 (1389; Vestergötland). thz jac erlike förstinno förnempde ell:r thöm som hon thz befäla wil. the förnempda goz oc tillaghur wil lata thinglysa oc skaft för oc mz allom swenskom rät fulcompna läta a neste häretzhinge oc thingsdagh ib."],"f":["-liwsa )"]},{"a":"thinglysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ltinglysa, på ting kungöra (en rättslig handlig). Jfr Sdw 2: 1319. Detta skilfte vardt linglyst och skaftfördt (\"thingliust ok skaftfört\") RP 1: 304 ( 1371) . \" bedher iak then härshöfdhinga i the häradhe ath han thet (ɔ: försäljning av en gård i Småland) tynglyse som lagh wth wisa \" SD NS 3: l31 (1416). - på ting kungöra överlåtelse av (ngt). RP 2: 328 ( 1397) . gifuer jac fulla makt och alla häredzhöfdingianom . . . ath han for:da klostre thet sama godzset tinglyse SD NS 3: 233 ( 1417) . ib 250 ( 1417) , 335 (1418)."],"f":["ting- . ","-liusa )"]},{"a":"thinglysing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tinglysning, på ting verkstäldt kungörande, på ting gjordt offentligt tillkännagifvande. med afs. på kontrakt om öfverlåtele af jord. hanc . . . doncacionem et assignacionem, publicatione wlgariter dicta thinglysing, anno preterito in festo sancti andree, confirmaui SD 3: 719 ( 1326); Småland). Jfr thinglysning."],"f":[]},{"a":"thinglysing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tinglysning. med avs. på kontrakt om överlåtelse av jord. . . . medh thinglysing skafförnign ok alla lagha folkomnilse SD 8: 46 ( 1361) . SD NS 2: 291 ( 1410) ."],"f":[]},{"a":"thinglysn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= thinglysing. \" affhender iak mik . . . the fornempa halff sätte örisland iordh oc vndersäter oc vplater hona meth allom skälom oc landzlaghom, tinglysn, fastom . . . herra ärkebiscop henrike \" SD NS 1: 377 (1404; Uppland)."],"f":[]},{"a":"thinglysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= thinglysing. \" quo . . . contractu per nobilem thirkillum birghisson a me presente rogatum in ipso placito, pupplicato, modo qui thinglysning appellatur \" SD 4: 584 (1337; Småland). ib 3: 719 (1326, Smpland; duplett af det under thinglysing anförda diplomet)."],"f":[]},{"a":"thingsköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \"sköta\" (fast egendom) på ting. thet skal allum vitrlikt vara . . . mik klostrino j nydal . . . alt thet goz . . . haua giuit ok thingsköt medh thessa manna vitnom SD 8: 62 ( 1361) ."],"f":["supin . ","-sköt )"]},{"a":"thingsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr things sökning."],"f":[]},{"a":"thinktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tingsörhandling. jngen behöfuer mik stempnä til naghat verldzligit tingh eller tinktan J Buddes b 173 ."],"f":["tinktan )"]},{"a":"thiokarmadher tiok","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med tjocka el. kraftiga armar, netor härtoge war lang wäxsen stor lymmad tiok armad Troj 75 ."],"f":[]},{"a":"thiokbrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräda av grövre dimensioner. HLG 2: 14 (1510). ib."],"f":["tiok- . ","-brädhen ) , "]},{"a":"thiokhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tjocklek, vidd. \" llinea . . . snöre oc lynye längd vthen weedh (sannol. fel för bre(e)dh; Cathol.: et linea etiam longitudo dicitur sine latitudine) oc tiokheth \" GU C 20 (hand 2) s. 87. qwistha . . . brythes langth wppe aff til halffz ath the kwnna wäxa pa tiokhetena oc ey pa längdena PMSkr 313 . holen pa kringlommen laghis äffther axwllens tiokheth ib 509. 2) tjocklek. tyokhethen (på klockan) skal wara en fingers tyokheth PMskr 569."],"f":["tiok- . ","tyok- )"]},{"a":"thiokhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tjocklek, vidd (jfr thiokker 1). han (Lucifer) var stoor ok fasuligin, c alna longher ok x alna j breddenne ok tiokhetena LfK 327 . ","2) tjocklek (jfr thiokker 2). klokka wm thio besmana marker skal haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) span, affwan wm kring hoffwodith hälffthena swa mykith, och en fiugher meer pa längdena än hon är pa breddhena, oc tyckhethen skal wara en fingers tyokheth AS 157 . klokka wm fämtyo hwndrath besmana marker wil wara . . . sex finger bredharen än hon är longh, tyokhethen warj fira finger ib. ","3) mas gynom . . . jordhinna tiokhet Su 335 ."],"f":["tykoheth )"]},{"a":"thiokker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tjock, vid, som har vid omkrets el. vidt omfång, icke smal. om föremål som har el. närmar sig cylindrisk form. skal thässe rotin . . . vara stark ok thiok (grossa) Bir 3: 62 . \" vm vilians rot är stark oc thiök \" ib. \" ther wäxte rör . . . hon war stark ok vnderlik mok som en gran swa war hon tiok (calmais grossis ut pini) \" Al 4928 . \" han (Videle) war bade twk ok bred \" Di 128 . - tjock, vid (i förhållande till andra föremål). eusebium lät han j kysto läggia skembre en han war langher ok thrängre en han war thiokkir Bil 588 . ","2) tjock, icke tunn. canellabark han är thuegghehonde then thunne han är bäthrä en then tykke LB 8: 49 . \" fik han sea en thiuccastan sten mur ok lät han ginum grafua \" Bil 318 . thökkir (spissus) mwr Bir 3: 131 . \" ijc tiocke bräder \" FM 360 ( 1508) . - tjock, bred (i förhållande till andra föremål el. med angifvande af utsträkcningens mått). hon byghde dana virke höghan mur . . . swa thiokkan. at wäl mathe thwe vaghna mötas owan a murenom Bil 747 . - med gen. el. ack. han (muren) thriggia fampna thiokkir är Fl 957 . ib 976 . \" han kastade en toffue wt iij föter tiwker \" Di 48 . ","3) tjock, icke tunn, trögt flytande. thiok wädzska Bir 1: 290 . thz tiokka piis LB 5: 292 . vm han (blodet) är tiokker eller thunder ib 293 . \" tag getha söör siwd han i gamblo wine heller i getha miölk. siwd tiockht som gröt tha är tz märkelicha goth \" ib 7: 6 . ","4) tjock, tät, tätt hopad, tätt stående el. liggiande. han haffde hwit haar . . . oc tiwkt Di 128 . Ansg 179 . - tjock, tät, tätt hopad, ymig, i massa. nar hans (fjärilsens) litir hannas atir blifwir han tiokkir a fingromin swa som aska Bir 1: 348 . ib 349 . \" sand ok mwl ok asko thiok dreff ther fast \" Al 5635 . \" thet (haglet) . . . fiol rät thiokt ok mykith thäät \" ib 5680 . \" thakit . . . drypir suasom aff thiokko rägne (pluvia densa) \" Bir 2: 90 . \" kom enskyns fughel som kallas koturnix . . . swa marhge oc thiokke, at ey skortadhe \" MB 1: 322 . - tjock, tät, icke gles. han . . . kom til een thukkan (för thiukkan) buska . . . oc tha war chayn j sama buskanom ST 322 . fiudhe han til lönlikt rwm j thiokkastom skoghe Bil 754 . - tjock, svår att genomtränga el. genomfara, besvärlig. öknin ok skoghin war swa trangar ok thiokkar (arcta et densa) at the formatto ey at fara älla framgaa för hans thiolik Bir 1: 243 . \" tilburdhe the vndan fly vm vadhelica oc thwka ödhkna \" KL 297 . thänne vägh vr tiokker at ridha mörk ok thrang mz diwpta lidha Iv 165 . - tjock, genomtränglig, ogenomskinlig. tiokt mörkir MP 1: 221 . \" tiukkasta mörker \" LfK 234 . aff suarta rökenom oc thiokka . . . ära alle väggiane smittadha Bir 2: 90 . ","5) idelig. \" i thässom licamanom, ma vara af brudhgomans när varo. thicl. än äkke ympnandis glädhi (frequens lætitia sed non copia) \" Bo 91 . - n. adv. tjockt (jfr 2). med angifvande af utsträckningens mått. läggis j posan tre fingers tiokth aff the blendnyngenne, oc swa ather tre fingers tiokth goth bysso pwlffwer PM 7 ."],"f":["thiökker . ","thiukker . ","thiwkker . ","tiukker . ","tiwkker . ","tykker ), "]},{"a":"thiokker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tjock, vid. om föremål som har el. närmar sig cylindrisk form. saagis godhe oc lange. slätte oc färske grena tioke som en arm aff olyo träm PMSkr 335 . - om person. ss tillnamn. niels tyock Kumla kyrkas rb 109 ( 1521) . tjock, vid (i förhållande till landra föremål). c (100) fambne trosse, swa tyck som en thwme eller noghet tickere BSH 5: 421 ( 1510) . - n. adv. tjockt. med angivande av utsträckningens mått. . . . och siden lata vpmwra fra sama balka laghet tweggia stena tiogt STb 1: 266 ( 1480) . ingewal . . . scal lata mwra i tet hans öffre stenhus vp medh pedher michelssons mwr en stens tiocht medh en brandhmwr SJ 2: 147 ( 1486) . - Jfr alins- (Sdw 2: 1188), famns- (Sdw 2: 1214), fingers- (äv. Sdw 2: 1216), for-, hafstena-, stens-thiokker."],"f":["tyock Kumla kyrkas rb 109 ( 1521)","tiocht SJ 2: 147 ( 1486) . tiogt Stb 1: 266 (1480). pl. m. tioke PMSkr 335 . ","tyck BSH 5: 421 ( 1510) . komp. tickere ib), "]},{"a":"thiokleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tjocklek (jfr thiokker 2). muranna thioklekir är swa starkir at han ey sundir lösis af nakro wädhre Bir 1: 362 .","2) tjocklek, täthet (jfr thiokker 4). the formatto ey at fara älla framgaa för hans (skogens) thioklik Bir 1: 243 ."],"f":["-lier )"]},{"a":"thiokna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tjockna. - tjockna, bli uppsväld på grund av havandeskap. jomfrunna liff thioknadhe, hännas iomfrudom oc lönlika inälwom oskaddom SvKyrkob 332."],"f":["-adhe )"]},{"a":"thiokna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tjockna, svullna, styfna. at tungan thioknar ofmykit af thrutman älla onde vätzsko MP 1: 264 . ","2) tjockna, syfna, hotofvas. alt skäggit vpfyltos ok thioknade af nidhir flytande blodeno Bir 1: 31 . ib 4: 135, 148 . ","3) tjockna, blifva tjock el. grumlig. blodit tioknar i menniskione oc löper ta samman LB 3: 22 .","4) tjockna, tätna, sammandraga sig. skyn vp ga j hymlana mz hitanom af iordhina wädzsko ok tiokna (densantur) ther Bir 1: 278 ."],"f":[]},{"a":"thiokqvistadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , o. adj. försedd med täta el. rikt grönskande qvistar. j thässe . . . höghtiidh som kalladhis cenophegia, tha skullo the hawa . . . thiokqwistath oc mangqwistadh trä (ramos ligni densarum fromdium), ther är pors MB 1: 499 ."],"f":[]},{"a":"thistilborre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kardborre, lappa Tourn.? onpordon acanthium Lin.? \" skal iak kasta mina thistil borra (paliurum neum) j hännas klädhis fald \" Bir 3: 31 ."],"f":[]},{"a":"thiufaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett tjuvaktigt sätt, genom stöld. epter han (ɔ en oxe) war hanom tiwffachtelige fran komen STb 2: 487 ( 1490) . thet swerdit . . . war hanom tiwffafftheliga aff stolith ib 3: 256 ( 1495) .","2) hemligen, i smyg. några onda män . . . sagdo ath palamides wardt ey slagen j striid, wtan lönliga mörder oc tiwffakteliga dräpen aff vliixe oc diomede Troj 279 ."],"f":["tiwff- . ","-akteliga . ","-achtelige . ","-afftheliga )"]},{"a":"thiufdraghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = thiuvu draghare, ss tillnamn. hustrv elseby tiwff drageres STb 5: 163 (1517)."],"f":["tiwff- )"]},{"a":"thiuflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förstulet, i smyg. at hon göme swa som eghit lönlika ok thiwflika Ber 132 . huru . . . huars ens eghin oc syndeliken kärlek . . . i clostrom renliffnadhom wndher renliffwes hampn haffde sik tywfflika indragith Su 51 ."],"f":["tywffika )"]},{"a":"thiufri","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thiuveri."],"f":[]},{"a":"thiufskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"thiufson","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"thiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bardagha thiut, äfvensom þut."],"f":[]},{"a":"thiuveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tjuveri, tjuvnad, stöld. \" jste oblicit sibi furtum thenne kaster honom tywffrii faare \" GU C 20 (hand 2= s. 3. ther wart jacop sakir xl mark for ranit ok wardir for tiwfarid ATb 1: 77 ( 1458) . \" han wille enga löpt holla äller nokra sämmio, äpter thz ath the hafdho lagt honom dul ok tiwfri til \" JTb 7 ( 1456) . \" ath han aldere lagde . . . mikell . . . till, thet han hade affhänt honom nogra peninger eller noghan tidh tänckte honom tiwffwerie til \" STb 1: 408 ( 1483) . ib 3: 326 ( 1497) . samtyktes, at thee taatror ingelund wara her paa stadziins maevher her effter fför theris skalkhet skull och tyweri skuld STb 5: 74 ( 1515) . menar tw ath paradis tiwffwerij oc roffwerij atergälles ey mz swara hämd och näffzst Troj 70 . 3) tjuvgods. at the schulle haffua medh hanom warit, stulit och forgömt hans thiwffueri STb 2: 212 ( 1487) . rettades en tiwff . . . hans tiuffueri lag j rettin ib 5: 180 (1517)."],"f":["tiuffueri . ","tiwfwari: -rid ATb 1: 77 ( 1458) . ","tyweri ib 15 ( 1453) ; STb 5: 74 ( 1515) . ","tiwfri JTb 7 ( 1456) . tywffri(i) GU C 20 (hand 2) s. 3; ATb 1: 57 ( 1456) , 2: 12 (1473; PMskr 87),"]},{"a":"thiuveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tjufveri, tjufnad. \" wardh han for thyufweri gripin oc hängdir een galgha \" ST 231 . anfre människor hwilka . . . ey giordho bätringh . . . för sith tiwffri MB 2: 248 . \" thz tiufuerij han giorde \" BtFH 1: 83 ( 1487, nyare afskr.) . \" them iordh som til förende war wt dömpt för tiuffri ib133 (1506). dömdes oldeff henricsson kuttis ffri for then tiwffri som oleff niclisson . .. honom lade til at han skulde haffua stulit hwetie sten aff honom \" ib 149 ( 1506) . ib 160 (1507), 211 (1506), 221 (1508), 227 (1509). böte therföre som för annat tiufwerij SO 299 . ib 300, 303 . ","2) tjufstreck, nedrig handling, nedrighet. han haffuer giorth eth nijth forrädelsä ok eth tywueri ok eth forbundh medh then gamble tywff tordh kogh i skänigghe ok benth basse ok flere sadhanne skalke, ok haffue dy legath i forsath for benth skrädare . . . ok ville sla honom yhäl FM 418 ( 1509) ."],"f":["thyufweri . ","tywuerit . ","tiuffri . ","tiwffri )"]},{"a":"thiuvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvinnlig tjuv. tha stoodh tiwffinnan margret . . . fore rettin STb 1: 74 (1476). tiwffinnan margit skal stwpeslas ib 2: 35 (1484). for war herre och höffuitzmans her sten stures bön skul gaffs then tiwffwinnan liff ib 317 (1489)."],"f":["tiwffwinna . ","tiwffinna )"]},{"a":"thiädhur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjäder. \" aff tyäders dyghd och läkedom \" LB 7: 152 . "],"f":["tyäder )","thiädhurs blodh","tyäders- )"]},{"a":"thiädhur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjäder. jtem iij thyadare iij öre Skotteb 458 (1471-72, Kämn). Jfr vasthiäldhur."],"f":["thydare ) , "]},{"a":"thiädhurhane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjäder. \" jtem ij öre fore ij tiädherhana \" Skotteb 465 (1471-72, Kämn). Jfr tiädherhani samt E. Wigforss, Södra Hallands folkmål 255."],"f":["tiädher- . ","-tär- Skotteb 403 (146566, Kämn) ), "]},{"a":"thiänaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tjänstpliktig, tjänande. \" seruilis . . . tyenacthoger oc trälbundhin \" GU C 20 s. 573 . 2) som tjänar (Gud, helgon o.d.), tjänande, dyrkande. med dat. en vngir munker . . war sancto ieronimo mykit thiän[a]ctughir Hel män 225. 3) tjänande, biträdande, hjälpande. serui ciosus a um tyenacthoger GU C 20 s. 573 . 4) tjänstvillig, tjänstaktig, lydig. war herre ihesus . . . bleff them (ɔ Josef och Maria) ödhmyukir ok tyänaktoghir j alla handa matto MP 5: 101 ."],"f":["tyän- . ","tyen- )"]},{"a":"thiänaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjänstvillighet, tjänstaktighet. \" dulensis . . . idest caritatiua seruitus que fit inter duos twäggia vena kärligin tiänaktogheth \" GU C 20 s. 203 ."],"f":["tiän- )"]},{"a":"thiänarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SvT 77 (daniserande)."],"f":["tienerinne )"]},{"a":"thiänirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenarinna. \" iak thin thiänirska dyrkar gudh \" MB 2: 165 . ib 164 . jak bidher tik herre min gudh kom mik til hiälp som är en fatigh änkia, thin tiänirska ib 160 . LfK 46 . haa ären j . . . ther mik syndoga qwinna willen tagha til idhra discupulam oc tiänirsko Lg 808 ."],"f":[]},{"a":"thiänirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjänarinna. \" assistrix cis tiäniska sapiencie IX \" GU C 20 s. 40 ."],"f":["tiäniska )"]},{"a":"thiänistakoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) tjänstvillighet, tjänstaktighet. \" prophete skodhandis i hänne all thera astun dan stora oc höghelika dygdher oc enkannelika thiänistaktoghet (familariatem) \" Mecht 121 ."],"f":[]},{"a":"thiänistaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tjänstvilligt. \" hwar iak kan edher var til all ödmykt vilye kerlegh vil iak tyensthakteleghe gerne göre sa lenge iak lijffuer \" GPM 2: 127 ( 1511) ."],"f":["tyensthaktheleghe )"]},{"a":"thiänistaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = thiänistlika. ther jak eder ödmiwgelige och tiänestaktelige före takter BSH 5: 305 ( 1508) ."],"f":["tiänestaktelige )"]},{"a":"thiänistaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tjenstpliktig, tjenande. med dat. (el. i dess ställe ack.). tädh begärom vi gansca ödmiwkelighe och gerna vare edher herredömö tel welia och tiänistactighe fore BSH 5: 450 ( 1511) . \" oldermannenom tienistachtok vara \" SO 187 . \" huilken broder som nyligast ock senast j embetet jnkomen är han schall wara allom brödrom tienistafftich i thz aarit ganga alles theris ärende \" ib 195 . ib 112 . ","2) tjenande, biträdande, hjälpande. äre samma guldzsmetz companij beplichtige . . . at wara tess tienistachtige (deri el. dermed till tjenst) SO 156 . \" hälge ängla the ärw alle tiänist aktoghe (administaratorii) anda \" LfK 132 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). at han . . . skulle wara . . . mester göstaff och thöm thiänestactig i then sak HSH 24: 47 ( 1516) . ","3) tjenstvillig, tjenstaktig. \" skal han wara . . . tiänistaktogher (obsequiosus) \" Su 113 . thed barn som tha födis, tz vardher . . . tienisthactokt LB 7: 94 ."],"f":["tienistachok . ","tienistachtock SO 112 . ","tienistachtig: -achtige ib 156 . thiänestactig. tienistafftich. n. tienistactokt LB 7: 94 ),"]},{"a":"thiänistaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tjänstpliktig, tjänande. med dat. el. i dess ställe ack. han schal ware stadenom tiensiafftogh, om saa kan behöffues STb 3: l202 (1494). her inrikes ath fare pa rykessens verf äre vi alle velvilige ath vare tienstitaftige met all kerligh HIst. Tidskr. 1: 399 (1508). 2) tjänande, biträdande, hjälpande. administratorius a um tiänst actogher GU C 20 s. 8 . 3) tjänstvillig, tjänstaktig. affectus är thiänistaktog kärlekx idhkan (affectus est officioæ carilitatis studium) SpV 143 . - med dat. el. i dess ställe ack. hon . . . lagde sig all wynning om ath honskulle wara meg oc mynom tiänistaktog oc wälwiliog j alle matthe Troj 294 ."],"f":["tiänistaktog )"]},{"a":"thiänistaktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenstpliktighet, tjenst. huilkit (för -in) throhet ok thiänstaktighet jak gherna ffulkomma ok äppter fföllia will FM 211 ( 1504) ."],"f":["thiänstaktighet )"]},{"a":"thiänistfärdogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = thiänistaktogher 1. at wij sculle wara hanom tiensfardogha Hist Handl 7: 17 ( 1438) ."],"f":["tienst- )"]},{"a":"thiänistlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tjvilligt; ödmjukligen. \" bidhiom wi ider . . . thienstlika mädh ganzke ödhmyukt. at i them fornempda jeppa idhan godhuilia . . . oc fulbordh gifuen . . . til thetta fornempa lagmansdöme \" BSH 1: 185 ( 1386) ."],"f":["thienstlika )"]},{"a":"thiänistliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. tjenstvillig; ödmjuk. \" bydhom wy idher nadh alle meth . . . kärleghe oc thiänistelighe rööst \" SD NS 1: 623 ( 1407) ."],"f":["-eligh )"]},{"a":"thiänistoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjänstvillighet, tjänstaktighet. myne ödmyke kerlige helse oc wäluelig tyesteghet. altiid sende medh gwdh GPM 2: 17 ( 1506) ."],"f":["tyensteghet )"]},{"a":"thiänliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tjenlig, lämplig. när någen aff ämbetedt will tagw sigh läre drängh skall åldermannen see honom, om han ther til tienligh är eller ey SO 223 (fr. början af 1500-talet, officiel afskr. fr. år 1579)."],"f":["tienligh )"]},{"a":"thiänliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr othiänliker."],"f":[]},{"a":"tho","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["loch konj. L. A) adv.","1) dock. a) utan relation till en koncessiv bisats. α uttryckande en motsättning: dock, likväl, icke dess mindre, det oaktat. ofta i förbindelse med ett föregående ok. tha reedh margaris fram oc sänkte mot oliferne sit spiwt. oc stak ginom hans skiold oc hans brynio oc tho halp gudh swa at thz togh ey i hans bryst. oc brast hans spiwtskapt sunder i tw. oc tho kom han honum ey aff häste Prosadikter (Karl M) 272 (jfr thok halp gud swa at . .. thok kom han honom ey aff häste Karl M (Ver) 64 f.: halp tha gud ath . . . ok tha ey aff hesthe sinom ib (el) 65 f.). the äöru nw swa fiärre at wi gitom them ey int än tho bidher iak idher at i warin mik lydoghe oc hämpnins minna manna Prosadikter (Karl M) 285 (än tho bidheer jak edher at . . . ib (Karl M B) 325; än thok bider iach idher at . . Karl M (Ver) 100). at hon . . bradhelika mishopas oc lather thok ginstan angra sik thät SkrtUppb 253 . β uttryckande ett beriktigande, ett modificerande, en inskränkning, ett förbehåll el. dyl.: dock likväl, emellertid, men. lhwilikth öris land jordh knwter . . . han gaff kräklingis kirkio tel testament ok tho waro klostre til lösn NMU 1: 83 ( 1399) . \" rkare är han a fä än tu, tho är han ey swa goder konunger som tu är riddare \" Prosadikter (Karl M B) 290 (thok är ey han swa goder konunger . . . Karl M (Ver) 2. hwar hugger til lannars swa at the wordho badhe saar än tho hafdhe then hedhne wärre lotin i thy widher skipte ib (Karl M) 271 (änthok haffde then hedne werre lyten . . . Karl M (Ver) 64; än tho ffik hedne man . . . then wärre lut ib (el) 65). härran han gaff hwario ena en brödz bita oc togh bitan j fäm deela Mecht 125 . jach hade gerne lenge sedhen waret wppa när ider. tha äre mijne ärende sa ille belägen GPM 2: 10 ( 1502) . \" haffwer han op täkth sig för mik, dog lönliga \" BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . \" skenkte borgemestere och raadet staffan c march j teh fierdepart, som the haffue j stadzins skep, thog swa at staffan skal göre stadzins bestä j alle motte med samme skipspart \" STb 5: 265 ( 1520) . \" skal fodermarsken engen makt haffue nogen fodring fordrage . . . dock vnne honum til fordeel for sith omak frith hoffslag til sine hesta, swa lenge fodringen kan wara \" Arnell Brask Biᴵ 33. JTb 110 ( 1525) . jnnocentius paffwe . . . haffwer . . . giffwit allom som thenna . . . bön . . . läsa aflat aff synd ok pyna . . . daa saa at the opp swadana naadh ok aflat ekke tes dierfwerligare synda SvT 76 . b) i eftersatsen efter en koncessiv försats. SD 8: 195 ( 1362) (se under tho at hvarist at). Prosadikter (Karl M) 279 (se under þo at). 2) icke dess mindre, det oaktat, dessutom. - även. thessa lund rensar hon (ɔ: ligustrum) oc quinnor aff thera orenlik thing nidhan til oc tho framan til LB 3: 137 (s. 115). "],"f":["thog STb 5: 265 (1520) . togh Arfstv 20 ( 1461) ; Mecht 125 . tog Hist. Tidskr. 1949 s. 252 (1512); JTb 110 ( 1525) . thok Karl M (Ver) 28, 64, 66 o.s.v. dog BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) . ","doch Arnell Brask Biᴵ 33. daak SvT 76 . tha Karl M (El) 65, 67, GPM 2: 10 ( 1502) ),","þo alt um ens , adv. dock, likväl. at iak skal döma han . . . til brännestens eld . . . tho alt vm ens huru länge siälin ok likamin äru til saman är min miskund honm ypin ok redhoboin Bir 1: 38 . ib 58 o.s.v. ib 2: 27, 55, 3: 27, 28 o.s.v., 4: (Dikt) 229. ","þo at , konj. 3) ehuru, fastän. tho at thu äst gamal oc hafwer hwiit skäg tho talar thu som barn Prosadikter (Karl M) 279 (tho at . . . tho . . . ib (Karl M B) 320 ; thok at . . . thok . . . Karl M (Ver) 84; jfr: for thy ath thw ästh gamal . . . tha tala hhw som barn ib (El) 85).","*tho at hvarist at , konj. ehuru, fastän. tho at huarest at vj hafdum thetta maleþ . . . letaþ ok skälika röönt tho fore mera varilssa skuld ok yterlikane röönd spordhum vi äldes män lekmen aat SD 8: 195 ( 1362) . ","*tho at hvaro , ","*tho at likoväl , ","*tho likoväl thät , "]},{"a":"tho","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þva."],"f":[]},{"a":"tho","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þa."],"f":[]},{"a":"thoka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["töcken, dimma. \" tha fik han at see ena stora thuko driffua op wt aff haffuit \" MP 3: 488 ."],"f":["thuka )"]},{"a":"thoka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["töcken, dimma. thiokka tukan äller dymban Prosadikter s. 88 . Jfr dimbo thoka."],"f":["tuka )"]},{"a":"thokhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["evist fasthållande el. följande sitt tycke; tredskande. the bönder ere her pa landet ganske tuckharde BSH 5: 148 ( 1507) . kunne finnis nogre tuckharde her pa nordmoted, at then gingierd kommer icke vt i thenne veken, tha matte the straffes epter edert herredömes tillatilse ib."],"f":["tuckhardher )"]},{"a":"thoki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= thoka. \" ofuer hampnen sa stoor en toke gik \" RK 2: 6612 . \" ey länger stood then token ther än marsken til läghis komen är \" ib 6616 . "],"f":["thoka vädher","tokka wädher )"]},{"a":"thokka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnam. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana 102. johan tokko RP 1: l104 (1357)."],"f":[]},{"a":"thokkasamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kärleksfull? hon haffde tokkasam astwndan till meg oc lagde sig alla wynning om ath hon skulle wara meg oc mynom tiänistaktog oc wälwiliog j alle matthe Troj 294 ."],"f":["tokka- )"]},{"a":"thokkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr othokeliker."],"f":[]},{"a":"thokkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr othokkia."],"f":[]},{"a":"thokkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr othokogher."],"f":[]},{"a":"thokna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["töcken, dimma. thoknan skylde, älla holde alla iordhena SvKyrkobr 334 . thässin thokna är gudz miskund ib 335 . ib (på tre ställen)."],"f":[]},{"a":"thokna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = thoka. hwat är wart lif här j iordrike, wtan swasom en thukna Lg 3: 504 ."],"f":["thukna )"]},{"a":"thokne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= thoka. \" pa alla andra sidha monde engen tokne bidha \" RK 2: 6615 ."],"f":[]},{"a":"thol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fördragande, uthärdande. tålamod, ståndaktigt uthärdande av lidande. haff thol widh thina oglädhi Prosadikter (Karl M) 284 (tol ib (Karl M B) 325 ; thol Karl M (Ver) 98; tröst Karl M (El) 99). - Jfr othol."],"f":["tol )"]},{"a":"thol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fördragande, uthärdande, förmåga att uthärda el. hålla ut. for then skuld at han wtgik oskaddir af the pinonne. konungin mykyt vndrandis swa stort thol . . . sagdhe, jak storlica vndra at i thik är lifsins ande Gr 279 . - tålamod, ståndaktigt uthärdande af lidande. i största thuli Lg 3: 516 . ","2) lidande. \" thu söte ihesu . . . lät vp mit hiärta thz iak matte . . . thik thakka ok thiäna for thit mykla thol \" Bir 4: 163 . ","3) tålamod, fördrag, fördragsamhet. hafua thol vm fa päninga MP 1: 339 . \" duäl händena thr til wredhen är iui gångin. ty at thul ok forhuxan fylghe dyghd ok snille \" KS 37 (96, 39) . \" the skulo bedhas nadher mannom oc tholl aff gudhi \" MB 1: 385 . \" thit (Guds) dygdhelika thol (motsv. ställe \" Bir 2: 265: tholamodh) hafuer mik hulpith Bir 4 . 164. ","4) tålamoda, tåligt väntande, förmåga att tåligt vänta, förmåga att gifva sig till tåls el. gifva sig ro. thet är lastr ok odyghd, huar som brådhr ok slidhzkr löper i sin mat ella dryk . . . thy at huar then wana hauer, han halda alle vitre män firi ovätughan slukara, ther huazke hauer thul ella skiäl KS 42 (109, 46) . \" hwa som ä´rffwoler dagh ok nätter . . . ok hauer enkte tholl eller bidh \" RK 1: 1758 . ib 2207 . - tålamod, uthållighet, tåligt väntande. goth thol giwir godhan ända GO 511 . ib 921 . - tålamod, undergifvenhet, lugn. badh hon oss hafua thol Lg 3: 517 . ","5) tillåtelse. \" af gudz tillate oc tholi \" Bir 2: 50 . \" gudh gifwer honom thol at fresta them \" Ber 180 . \" gudh giuer opta sit thol the til \" KS 16 (40, 17) . \" var herra gaff ther til eth tool \" RK 1: 253 . mik är ther til thol gifwit Bir 2: 113 . \" vm thu hafdhe ther til thol fangit ib. \" Bo 122 . VKR VI . ST 310 . BSH 3: 293 ( 1470) . "],"f":["tholl . ","toll BSH 3: 2393 ( 1470) . ","tool . ","thul )"]},{"a":"tholikaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på sådant sätt, sålunda, så. at iohannes skoli tholkaledhis (taliter) döö Bo 80 . hafdhe thu tholikalehdis dömt Bir 1: 376 . ib 3: 395, 445 ."],"f":["tholkaledhis Bo 80 ; Bir 3: 395 . tholka ledhis ib 445),"]},{"a":"tholikalunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = tholikaledhis. han swarade them ater tolke lunde RK 2: 7963 ."],"f":["tolke lunde )"]},{"a":"tholilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? lidande. thz är som änkte. hwilket thu thol. vm thu thz rättelika vägher ok likna vidh thinna forfädhra pino oc tholilse Su 436 ."],"f":[]},{"a":"tholinmodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tålig, ståndaktig. at han haui stadhughan ok tulinmodhöghan hugh KS 45 (115, 49) . ","2) tålig, saktmodig. \" war tulimodhughr i annors ordom (loquentium patiens) \" KS 25 (64, 27) ."],"f":["tulinmodhughr . ","tulinmodhögher )"]},{"a":"thollika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på¨ett sätt som är möjlit el. lätt att fördraga el. uthärda. gudh matte thollicare (tolerabilius) synas j mandomenom än j guddomenom Bir 2: 297. ","2) tåligt, med tålamod. at han vmbar tholika sin forradhara Bo 175 . \" at thu skuli . . . vmbära them (ɔ: dröuilse) thollica \" ib 106 . \" han . . tok thululica hwart eet hug \" ib 82 . \" toleligha lidha haardh swar \" Lg 821 . MP 2: 129 . ST 119 . Bir 4: 97 . MD (S) 274 . Su 172 . - (?) tha är ren likamans qwämmelighet, wm hon j bland lastanna othama gälnizsko thollelika haldz Bir 5: 18 . ","3) fördragsamt, med ro, utan ovilja el. missnöje. thz är ekke lithen syndh, tulelegha höra bakdanthan Gers Frest 13 . - Jfr othollika."],"f":["toleligha Lg 821 . ","thollelika MP 2: 129 ; Bir 5: 18 . ","tholulika ST 119 . ","tulelika: -likare Su 172 thululica Bo 82 . ","thulliga Bir 4: 97 . ","tululiga MD (S) 274 . ","tulelegha Gers Frest 13 ),"]},{"a":"thollika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) tåligt. tha skulin j toligha lidha, oc bidha, oc ey swa önkelika latha, grata, ällir bang göra Hel män 263 . BSH 5: 52 (1505, Brask) ."],"f":["tolligha . ","toleligen )"]},{"a":"tholliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) dräglig, möjlig el. lätt att bära el. fördraga. hwa vänte ey thollicare (tolerabiliorem) vara höghfärdhena i them rika än i stafkarlenom Bo 124 . \" gör hänna sorgh tholikare \" ib 202 . \" tholelikare är at en är onder. än flere \" Su 429 . Bir 1: 215 . ","2) tålig. \" wi läsom . . . aff een tululigen man \" MD (S) 274 . - Jfr otholiker."],"f":["tholeliker: -likare Su 429 . ","tholuliker: -likare Bir 1: 215 . " tululigen (ack. m.) " MD (S) 274),"]},{"a":"tholning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tålamod, förmåga att uthårda. martyres . . . hwilka hälgasta iomfrun alla owergik j sith hälgha thulomodh oc lenlika dröffuilsinna tholningh (martyres . . . quos beata virgo constantia et patientia sua exellebat) Mecht 176 ."],"f":[]},{"a":"tholomodhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) tåligt, med tålamod, ståndaktigt. tholimodhelica vmbära ginuärdhogh thing Bo 101 . johannes tholde tholimodhelica dödhin ib 82 . \" i alle genuärdho . . . skalt thu thik gladhelica oc tholumodhelica hawa \" ib 111 . \" thula al thing gladhlika ok thulomodhlika \" KL 50 . \" at . . . dröfdhe (näml. skullin] thäs tholomodhoare (sannolikt för tholomodholikare) at thola syna ysäld (ut tribulati tolerarent miserias suas patientius) \" Bir 2: 38 . \" tolmodige led konung karl thetta \" RK 2: 8517 . KS 20 (49, 21) . KL 79, 106, 07, 252 . Bo 145, 197 . Gr 277 . Bir 1: 18, 2: 123, 221, 305 . MP 1: 258 . Su 50, 416, 435, 437 . ","2) tåligt, saktmodigt, fogligt, lågmodigt. skodha . . . huru thulumodhelica han stadde hänne alt thz hon giordhe Bo 76 . huru tholemodhelica han lätir sik fanga oc binda ib 189 . gwz son talar til sina brudh hwi dröwis thu at jak thol han swa tholomodhelica som mik gabbadhe Bir 3: 339 . \" war skapare vmbär nw tolomodhlika mz oss \" MP 1: 14 . \" thul iak mannenom tholomodlika alt til ytersta punctin \" Bir 1: 194 . \" kärlekx fullir ok godhir konungir ther granlika wet stadsins ondo gerninga ok thol tholomodlika them som ther byggia \" ib 196 . hedhninga. hulka han (Gud)tulomodeliga lidher alt til ändan MB 2: 296 . Bo 12, 188 . Bir 1: 66, 335, 3: 129 . MP 1: 69 . - tåligt, med ro, med lugn, i stillhet. blef . . . världinna frw mz sinom son oc gambla karlenom iosep tholimodhelica mz alle ödhmiukt quar vidh iätuna Bo 4 . \" han . . . bidhar tholimodhelica . . . thz som them bör framledhis göra \" ib 8 . \" thulumodhelica vmbära hans fran uaru \" ib 94 . KL 31 . - Jfr otholomodhelika."],"f":["-licare MP 1: 69 . ","tholomodhlika Bir 1: 18 ; Su 437 . ","tholomodlika Bir 1: 194, 196 . ","tolomodhlika MP 1: 14 . ","tholumodhelica Bo 111, 188 . ","tholumodhlika Su 416, 435 tolamodhlica MP 1: 69 . ","tholemodhelica Bo 189 . ","tholimodhelica ib 4, 8, 12, 82, 101, 145 ; Gr 277 . ","tolmodige RK 2: 8517 . ","thulomodhelica Bir 2: 221 . ","tulomodhelica MP 1: 258 . ","tulomodeliga MB 2: 296 . ","thulomodhilica KL 215 . ","thulomodholika: -likast ib 31 . ","thulomodhlika ib 50, 79, 106 . ","thulumodhelica Bo 76, 94 ; KL 207, 214 . ","thulimodhilica ib 252 . ","twlimodhelika Su 50 . ","thulmodhlika KS 20 (49, 21)),"]},{"a":"tholomodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tåligt. \" tholamodhuger j genwärdhu \" Bil 245 . ","2) fördragsam, långmodig. \" sigher han (Paulus) . . . warin thulumodhoghe til alla \" Ber 50 . - Jfr otholomodhogher."],"f":["tholamodhuger . ","thulumodhogher )"]},{"a":"tholomodhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) tålig, saktmodig. \" helghe äro the som frydhsami ok tholamodhoghe äro, ffor thy the skula kallas gudhz synir j hymerike \" MP 5: 9 ."],"f":["thola- )"]},{"a":"tholughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tålamod, långmodighet. \" wij . . . gaffue hon (ɔ: Sten Sture) noghra daga frest och velle än tha ekke lyse honom och them i ban . . . hulken tokighet wij förmerkie han brukar til onde \" HSH 18: 162 (1497?)."],"f":["tolighet )"]},{"a":"tholughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr otholughet."],"f":[]},{"a":"tholughmodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr otholughmodh."],"f":[]},{"a":"thora","b":[],"c":"","d":"","e":["i kraftuttryck el. hotelse. ther är eth par aff thöm; the skule faa eth m (1000) fall vtan tiwl(!), thaara then och then, freden schal aldrich swa godh worde STb 2: 250 ( 1488) ."],"f":["thaara )"]},{"a":"thorak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åska, åskväder. brystet j hulko anden ok hoostan vistas, thecknar vedhret j hulko storma ok thoor aken opresas SvKyrkobr (Lucid B) 135 . \" ok fik han se huar en diäfful . .. grepp thän biscoppen j sin fampn . . . ok foro swa nidher aff thy bärgena som eth stort baal brinnande ok logandhe mädh swa storom dön ok bulder som största torak \" MP 4: 134 . \" kom eth stort toraakt oc liongeller oc slo nidher halffth tornith Cod. Linc. LIX 4:o enl Rietz s. 4. \""],"f":[]},{"a":"thordombla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags klädesplagg. lego . . . vendilo rubeam capam et rubeam thordomblo SD 3: 755 ( 1313) . Jfr kordhumbla."],"f":[]},{"a":"thordskräppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Anchusa officinalis Lin. Se Sdw 2: 1319."],"f":[]},{"a":"thordsmanadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thorsmanadher (äv. Sdw 2: 724)."],"f":[]},{"a":"thorduna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = þordyn. aldra elementa striidh, som kobmer aff lyghn elder oc torduna (Cod. A thordyn 122) MB 1: (Cod. B) 537 (bör möjl. föras till þordyn). tha som vij torddönena (tonitrua) haffdho taladh syna rösther ib 2: 348."],"f":["torduna . ","torddöna )"]},{"a":"thordynslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åskslag. at han (Tor) skulde . . . förtagha them liwngheldh och tordönslagh PK 225 . Jfr thordyna slagh."],"f":["tordön- )"]},{"a":"thorf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þarf."],"f":[]},{"a":"thorf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þarf."],"f":[]},{"a":"thorftelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr nödhthorftelika."],"f":[]},{"a":"thorftelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är behöfligt (för ngn), förnödenhet, förnödenheter. en lithin porter j gynom hwilkin brödhranna torfftelikhet (res necessaria) som är wedher oc annat slikt skal anamas Bir 4: 87 ."],"f":[]},{"a":"thorftelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) behov, behövlighet. \" forbiudher jac . . . oc bidher . . . fore mina saloga siäl nyth oc torftelikhetz skuld, at j engte rörin äller widher kännins for än mith thestamenth är wtgifuit oc fulkompnad \" Svartb 131 ( 1366) . \" skärmana byggias stwndom trehörnotta, stwndom fira hörnotta, stwndom som en halffwr cirkil swa som jordmonen. tilfällit oc tarfftelikheten tilsäger \" PMSkr 131 . legio skal . . . halffwa mangskona lekara ey til losth, wthan til tarfftelighet. thy när som bläses j baswn märker samman skikka spetzen, när bläses j lwdh märker (o.s.v.) ib 137 . - Jfr nödh-, vidher-thoftelikhet."],"f":["toftelikhet . ","tarfftelijhet . ","tarfftelighet )"]},{"a":"thorftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) behöfvande (ngt), hafvande behof (af ngt), i behof (af ngt). med prep. at. han var thoftoghir aat licamlicom mat til sit behof oc vppehälle (sustentaione cibi corporalis indigentem) Bo 52 . ","2) lidande brist (på ngt). med gen. the . . . bodho ther siw aar swa som pilagrima ok wtländningia fatike oc mangx thorftoghe (pauperes et egeni) Bo 14 . ","3) behöfvande, fattig. thu är thorftogha siäla nadhagiuare Bir 4: 143 . ","4) behöflig, nödig. \" hon (ödmjukheten) är swa mykyt thorftogh. at vtan hona synas hwazske renlekir älla kärlekir vara dygdhe \" Bo 43 . är thik thorftokt skällikhetinna lius ib 138 . - (?) thu alla siälasta thörftoghasta (för alla thörftoghasta siäla? i sådan händelse att föra till 3; jfr det under detta nom. anförda spräkprofvet) nadh gifuare Bir 4: 156 . - Jfr vidherthorftogher."],"f":["thörftogher: -oghasta Bir 4: 156.thörfftogher: -ogh StadsL Kg 16: 1. thörfftugher ib 3 . ","thorftokt Bo 138), "]},{"a":"thorftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) behövande (ngt), i behov (av ngt). hwariom godhom manne bör aff natwrena wägna hiälpa thom som thörptugher är Prosadikter (Barl) 15 . - Jfr hiälp-, vidherthoftogher."],"f":["thörptugher )"]},{"a":"thorftoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vidherthoftoghet."],"f":[]},{"a":"thorngadder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törntagg. thz synis them som the sithi mellan torn gadda MP 1: 52 . \" mange blodz bäkkia nidhirflutu aff thornagaddomen owir hans änlite \" Bir 2: 133 . ib 3: 136 ."],"f":[]},{"a":"thornisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1319."],"f":[]},{"a":"thornisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["från Thorn (i Preussen). - n. tyg från Thorn. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 707. vnam tunicam thornist SD 4: 105 ( 1329) . \" ipärst oc kortrist ma oc skal gyäldäs fore half mark . . . thörnist fore syu örtughä \" ib 5: 637 ( 1347) ."],"f":["thornist SD 4: 105 ( 1329) ; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 707 (urk. fr. 1397). thörnist SD 5: 637 ( 1347)),"]},{"a":"thornkrona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lkröna med törenekrona. thär han tornkronadhis Mecht 393 ."],"f":["torn- . ","-adhe )"]},{"a":"thornkrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnekrona. \" somlike sätia honom thornkronona a howdhit \" Bo 181 . ib 194 . Bir 1: 34, 84, 111, 2: 133, 3: 271 . Lg 3: 86 . Jfr thorna-, thörnekrona."],"f":[]},{"a":"thornkronadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["törnekrönt. hans thorn kronadha howdh Bo 181 . Jfr thornakronadher. "],"f":[]},{"a":"thornkronilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lkröning med törnekrona. i hudflängilsen j tornkronislen SvB 161 (omkr. 1500)."],"f":["torn- )"]},{"a":"thornkäpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnkäpp, käpp af törne. laarin ok skinbenin synstis swa som twe thorn käppa (baculi spinosi) fulle mz huassasta thorngaddom Bir 3: 136 . lib 138."],"f":[]},{"a":"thornpigger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törntagg. \" aff torn pigge kronadhe the hans hoffuudh \" MD 35 ."],"f":[]},{"a":"thornqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnqvist. \" the som thz göra äru i bland andra . . . swa som rosen mällan thornquistana \" Su 424 . ib 407 . Jfr thörneqvister."],"f":[]},{"a":"thorparahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ohöfviskhet, otillbörlighet. \" aldre giordhe han thorpara heet \" Fr 3159 ."],"f":["thorpara heet )"]},{"a":"thorpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","3) invånare i by el. dyl.? inbyggiarana j dor oc iebblaam oc maggedo mz syna torpara (snarast felövers. av ett dorper i förlaga på Mnt.) MB 2: 71 ; jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 101."],"f":[]},{"a":"thorpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) torpare, den som bebor el. innehar ett torp. komo til en annan torpare byggende j skoghenom Lg 3: 541 . ","2) torp, mindre å utmark upptagen och med bostad försedd nyodling som lyder under större gård. mitt godz somawiik oc all the godz badhe landbo oc thorppara thär wnder liggia SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.).","3) under en stad lydande by. manasses han fördreff ekke bethsan oc chanath mz theris byom (viculis suis) oc inbyggiaranna j dor oc ieblaam oc maggedo mz syna torpara (ciculis suis) MB 2: 71 .","4) ss föraktlig benämning: stackare, usling. tha somaren kommer vj viliom finna huat knut torpare kan här vinna (yttrande af Norske konungen Olof om Danske konungen Knut) MD 346 . ","5) obilda el. rå. menniska, tölp. Jfr thorpara athäve."],"f":["thorpara athäve , "]},{"a":"thorpeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["torftig, simpel. prophetanna skrifft, apostlanna ok andra thäns hälga anda lönlikhetir, hwilka holdha äru j swa groffwom ok torpelikom täxth Spe. Virg. 526."],"f":[]},{"a":"thorpstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torpställe, torpplats. \" do et lego patriominium meum sudhra røsbergh in parochia haxhylta et vnum thorpstadh dictum kullagardh ibidem prope iacentem, cum omnibus eorum attineciis \" SD NS 1: 479 ( 1405) . \" iak . . . hawer giwit wazbärhga kyrkyo ok wndher prästins bordh samustads än torpstadh, som hether älskoghathorp ok är ganghit wt aff himnum, hwilkin thorpstadh iak affhändher mik ok minom arwom \" ib 572 ( 1406) . - särsk. torpplats som angifves ss lydande under större gård. forscrifna godz mz . . . thorpom ok thorpstadhom qvärnom ok qwärnastadhom tomptom ok tompstadhom BYH 1: 194 ( 1385) . - Jfr thorpa stadher."],"f":[]},{"a":"thorpstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torpställe, torpplats. RP 2: 338 ( 1398) . NMU 1: 134 ( 1470) . thär til (ɔ: till en gård i Vistorp) ligher en torpstadh och hether tolfholma VKJ 192 (med yngre hand). til biärkarum liggia tessin thorpstädi: primo skriffwarakulle, ödhe; masakulle, ödhe; masatorp 1 gardh; thet är ny oppthakit VKJ 125 (1447 ) ."],"f":["torp- )"]},{"a":"thorsbälgbune","b":[],"c":"","d":"","e":[" then store torsbelgbune fogothen jocep FM 614 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"thorsbälghbune","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. namn på en runa, betecknande gyllentalet 19, i runstavens runrad. skämtsamt om (fel?) person. Jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 2 s. 1 ff. \" then store torsbelgbune fogothen jocep \" FMU 7: 292 ( 1514) ."],"f":["torsbelg- )"]},{"a":"thorska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fånga torsk. hwilken som toskar om lördagen SO 290 . \" hwilken som torskar medh annars stränger \" ib 291 . ib 301, 305, 306 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"thorskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröskare, tröskeman. ss tillnamn. \" niclis thorskare \" SJ 5 ( 1425) . ib 40 ( 1427), 41, 62 ( 1436), 94 ( 1439), 201 ( 1451). Jfr þriska, þryskiare."],"f":[]},{"a":"thorskning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torskfångst, torskfiske. the som intet annat bruka än torskning emellan olofzmesso och michelsmässo SO 290 ."],"f":[]},{"a":"thorsmanadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mars månad. ä gratha karla thörsmanadha grödha (corda seum ledit cum ffores marcius edit) GO 153 . om hon 8qvesört) thags op om tordzmonadh LB 8: 44 ."],"f":["tordzmonadher . ","thördsmanadher )"]},{"a":"thorsmanadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mars månad. Se SDw 2: 1319 och jfr M. P:n Nilsson, Studier tilegnade Esaias Tegnér 1918 s. 173 ff., Nordisk kultur 21: 115, K. G. Ljunggren, Almanackorna oc det svenska ordförrådet 53 ff."],"f":[]},{"a":"thorster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þörster."],"f":[]},{"a":"thova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tofva, hoptofva. \" skinnit är sundir rifwit ok wllin thowat (conglobata in unum] \" Bir 1: 205 . \" thera (fårens) wl är thofwadh mz thräk \" ib 360 ."],"f":[]},{"a":"thovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hoptofning; tofva, hårtofva. ey kom nakar orenlikhet owir han oc ey syntis thofwan j hans haare Bir 3 . 156. ib 2: 135 . 3: 3."],"f":[]},{"a":"thove","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["thova hatter","tooffwa- )"]},{"a":"thra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) längtan, åtrå, önskan. som henne stora beger är ok stora traa ok lengtan STb 4: 57 (1505).","3) tärande sjukdom, tvinsot? dvala? thär äptir flydde diewlin bort som rökir, än koklaren laa i thra eth ganzt aar Hel män 216 . Jfr älskogha thra (Sdw 2: 1104)."],"f":["traa )"]},{"a":"thra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) längtan. \" trånad. jwtta hon fik swa mykin traa \" RK 1: 598 . han hafuer til hänna swa mykla thra Fl 1138 . \" huar dagh var han äpter henne ij thra \" ib 234 . - längtan, åtrå, önskan. ther epther haffuer iag myken trå henne store twnge skilias i fra RK 3: (sista forts.) 5751 . trånad, tärane kärleksqval. kan jak ey hänne til hustru faa tha dö jak snart af thenna tra MD (S) 300 . ","2) qval, sorg. \" aff ängxla oc mykin thraa nöddis thu i skoghin gaa \" MD 160 ."],"f":["thraa . ","traa )"]},{"a":"thrabetin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enträgen, envis. skalt thu thänkia thässa quinnonna dygdhe . . . hulka som varo särlica thre. förste var tron . . . the andra var böninna stadhughet ok var hon ey at enasto stadhugh. vtan än thrättin. som man pläghir kalla een akäfwin älla thrabetin Bo 112 ."],"f":[]},{"a":"thrabetlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["enträget, envist. prouerbiorum xix (fel för xxi) jmpisus procaciter obfirmat wltum suum . . . omildher man jlhärdher traabeetlegha sith änlethe GU C 20 s. 275 ."],"f":["traabeetlegha )"]},{"a":"thradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tråd. \" j kryngla tra \" Skotteb 454 (1471-72, Kämn). - ther wäxer trä ther bära wl/ somplik mz spannom trodhne (sannol. fel för spunnum tradhum) full Al 5245 f.; jfr A. Sundquist, Svenska landsmål 1946 s. 142 f. - Jfr gul-, iärn-, kopar-, mässings-, nätia-, silf-, sma(Sdw 2: 440), väghskals-tradher, ävensom trad. "],"f":["tra )","*thradha lina","trada- )","*thrads ände","trhradhz- )"]},{"a":"thradher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tråd. \" jak skal spinna henne then thraad henna bonde gitir ey slitit \" Bil 707 . \" alle thradene \" ib 833 . \" tedhe folke blodogha tradhe \" ib. \" mz enom vextom traadh \" LB 2: 68 . Bir 1: 225 . \" konungin loth . . . hwar en trot aff thöm draga (d. v. s. fullt afkläda dem) \" RK 2: 294 . - koll. sidhan thz (ull. el. lin) snodis ok spanz j tradh Bil 84 . \" hafuande nät i handom hulkit ey vari saman bundit aff thraadhi (de filis) vtan aff dyrasto eer \" Bir 2: 6 . affnysta thradhin ib 247 . ib 4: 114 . \" klädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe \" MB 1: 365 . swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhrin är i wänd GO 1015 . \" j gamblom äwom war rom swa som litat lärift mz aldra fäghirste färgho samanwäuit mz ärlikasta thradh \" Bir 1: 385 . Al 5254 . - Jfr bla-, gul´, iärn-, läripts-, noppo-, silke-, silkisthradher. "],"f":["tradh ib 225 . ","thraad Bil 707 . ","traadh LB 2: 68 . ","trot RK 2: 294 . ","tradhin Bir 4: 114 . ","thradhe MB 1: 365 . thraadhi -Bir 2: 6. pl. -ir),","thradha nysta","traadha- Bir 4: 114), "]},{"a":"thrahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tråndad. \" tha the forstodho at jomfrw maria war föd . . . tha fingo the ena stora glädhi oc een stoor lisa aff sinne thrahet oc ängxlan \" MP 3: 510 (fornskånsk text på svenskt grundlag)."],"f":[]},{"a":"thrahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trånad. \" fik the jomfrwn swa storan länktan och traheeth äpther thäm vnga mannenom ath hon lagdhis oppa sotta siängh \" JP 27 ."],"f":["traheeth )"]},{"a":"thrana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) tråna, försmäkta. llangueo . . . traana vether torffua vanskass GU C 20 (hand 2) s. 61. - tvina, lida av tvinsot. Jfr Sdw 2: 1319. - refl. thranas, 2) smkta, försmäkta, tyna bort. Jfr Sdw 2: 1319."],"f":["traana )"]},{"a":"thrana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) längta, tråna. \" lenkta oc trana til hänna kärlek \" Su 13 . \" at the swa hetelika tranadho til gudh \" Lg 3: 392 . ","2) tråna, försmäkta. \" ther hafdhe en siukir man lighat oc thranat i sotta säng atta aar oc thrätighi \" Bo 121 . ib 109 . \" o hulkin tha var modhorinna sorgh nar hon saa han swa pinlica thrana. oc ängxlas. grata, oc döö \" ib 204 . \" huat staar mik nw före wtan at iak liffuandhis skuli döö, blomstrandis bort törkas, oc i minom wänasta wngdome förgamblas, oc mith i helbregdonne trana, oc siwker liggia \" Su 42 . - tvina, lia af vinsot. om man forswinder eller tranar LB 7: 230 . - refl. thranas,","1) längta, tråna. \" äpther honom honom länktar oc thranas min siäl \" Su 66 . ","2) smäkta, försmäkta, tyna bort. wsla siälin . . . liffuandis dör oc än helbrygda warandis wanskas oc traanas (langidus effcitur) Su 352 . - Jfr bort thrana."],"f":["traana . "]},{"a":"thranadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tro, f. (slutet)."],"f":[]},{"a":"thranadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försmäktande, krankhet. hedhir giri är behändokt ont . . . görande soot af boot. ok thranadh (lanquorem) af läkedom Bo 96 ."],"f":[]},{"a":"thranan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längrtan, trånad. \" een dödhelikin tranan Spec. Virg. 429. for tranans skuld wanskas hon (själen) \" ib 430 ."],"f":[]},{"a":"thranan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) längtan, trånad. \" j thrananna daal, swasom är thennyn syrghelica ok fafängha wärldhin \" MP 5: 129 . 2) försmäktande, borttynande? llangor . . . sooth taanan äller tränktan GU C 20 (hand 2) s. 61."],"f":["traanan )"]},{"a":"thrangbrystadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["trångbröstad, som har trångt bröst, som har besvärad andedräkt. later han görä sik alskona supan at han warder ey trangbrystader AS 60 . swa wardhir mäniskan thrang brý oc thz hetir catarrus LB 3: 91 . ib 7: 228 ."],"f":[]},{"a":"thranghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trånghet. bildl. än människian for sins wisdoms tranghet, swa som hon ey formaa begripa aff nakrom skälom (sed humanæ scientiæ angustia sicut comprehendere ratione non valet), huru o thu war gudh skapadhe tillika ok entidh all thing SpV 474 . 2) trängsel. j traanghethenne hindra the (ɔ krigarna) sigh jnbyrdis PMskr 132."],"f":["trang- . ","traang- )"]},{"a":"thranghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trånghet. \" thäs wägxsens tranghet \" Su 145 ."],"f":[]},{"a":"thranglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["trångt. \" see likamans klena limi swa thranglika häfta i tholike vidhermödho (tam arte inclusioni mancipata) \" Su 404 ."],"f":[]},{"a":"thrangmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = thranga mal. 1) FMU 1: 494 (1381? nyare avskr.). j sine store nöd och tranghmol STb 4: 227 ( 1511) ."],"f":["tranghmol )"]},{"a":"thrangvald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":["trangwoldh )"]},{"a":"thrar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["enträgen. mz innelighe oc thrae bön Bil 962 . hon (ɔ circe) nekadhe länghe oc wille jngalwnde wnderwisa honom, hoo faderen war thelagnus war traå oc sporde jämliga syna moder om thz samma Troj 308 ."],"f":["traå )"]},{"a":"thrar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Jfr enthrar."],"f":[]},{"a":"thrasot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvinsot. Jfr Grön, Altnord. Heilk. 108. oxi sunt morbi qui cito interficiunt vel ltranscunt fronici (för cronici) sunt qui languere faciunt traa sooth GU C 20 s. 396 ."],"f":["traa- )"]},{"a":"thrasot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trånsjuka, tvinsot. hwar som . . . far traasoth oc mäginszlösa LB 7: 231 ."],"f":["traasoth )"]},{"a":"thrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) taga på, gripa, vidröra. tha war mörl ower alt egipto land aff swa thiokkom skyiom at traffwa (Cod. A hanna 305) matte mz handom MB 1: (Cod. B) 554 . - taga på, vidröra, känna på. henna fadher badh hona leta om nat. oc thrawa konugxins öron MB 1: 24 . \" än min fadher faar at thräwa (attrectaverit) mina händer eller min hals baran \" ib 213 . \" han wil thräwa hans händer bara \" ib 214 . - röra, träffa. kallar the hälgha kirkia then hälgha anda gudz finger, thy at hans godhwili thrawar mangx syndogx mantz hiärta, oc stinger ther til at the kännas widh sik MB 1: 296 . ","2) känna efter, pröfva, försöka. at han säti warlika sina fötir nidhir ok thräui (attentet) ok lete j hwario fiätino vm nidhir satte fotin star stadhlika Bir 1: 312 . ","3) trefva. \" mz giäld skal thu fara thrawande (palpes), vm midhian dagh, swa som blinder man i mörke \" MB 1: 428 . - trefva (efter), gripa (efter). swenbarnith trawade epter modher spinom Lg 999 ."],"f":["thräwa . "]},{"a":"thrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 40, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvensk 150 f."],"f":[]},{"a":"thravan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["känsel. \" nakot aff fäm likamans vitom, som äre syyn oc hörsl, röker, thiäuer, trauan (Cod. A hannan 42) \" MB 1: (Cod. B) 531."],"f":[]},{"a":"threzker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thryzker."],"f":[]},{"a":"thridhiadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredje dagen i helg. Brasks Matordn 10 (om tredjedag påsk). tridie daghen (ɔ tredjedag jul) . . . gammal lhöns med riswelling ib 13 ."],"f":["tride- )"]},{"a":"thridhidel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredjedel. allan tridhia delin Bjärka-Säby 353 ( 1370) . thrio delin aff bärgh j refsunda soken JämtlDipl 115 ( 1371) . kärdä herr dan . . . om en trithie deel j the thäkthene DalHemb T 3: 73 (1405). at wj . . . haffuom giffuit ok wnt en tridhidel aff wort godz j . . . Svartb 334 ( 1431) . \" niels törn sagdis för rätta ath han skulle bitala andirs skinnare een tridio dell i een hest innan xiiij dagha \" ATb 1: l290 (1468). niclis . . . vplot staffan . . . allan trydingen j thet husit . . . huilken tridendell han ärffde medh sinom barnom j samma huss STb 3: 213 (1495); jfr hulkin tridie deel han . . . SJ 2: 265 ( 1494) ."],"f":["tridhi- Svartb 334 ( 1431)","tridie- SJ 2: 265 ( 1494) . ","tridio- ATb 1: 290 ( 1468) . thrioJämtlDipl 115 (1371). triden- STb 3: 213 ( 1445) . ","dridia- JämtlDipl 166 ( 1412) ), "]},{"a":"thridhipart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredjedel. \" ath erchebiscopen hadhe solth nielss en trydhiepart j . . . noor DN 14: 175 (1505). \""],"f":["trydhie- )"]},{"a":"thridhiunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredjedel. \" dömdes oleff persson tartila ath ärffue twa lut effter syn syster mz mattis bertilson linnas och forde mattis en trediunge effter syn dotter \" BtFH 1: 172 ( 1506) . "],"f":["trediunge . ","tredinge )","thridhiunga karpland","tridinge- . ","tredinge- )"]},{"a":"thriflika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med kraft; raskt, skyndsamt. fylko thrifflika äpter fyrom konungom MB 1: 181 . \" iomfrwan hon ganger thrifflika (cucurrit) heem til sinna modher ib 204. tagh thina siwkdoms säng op oc gak trifficha (motsv. st. \" KL 387: rasklica) hädhan ib 2: 382 ."],"f":["thrifflika . ","trifflicha )"]},{"a":"thrifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framgång, framskridande, förkovran. \" iw meer i akten oc görin almennelighit gangn oc nytto än idhert eghit gangn ällir nytto thys mera sculin i wtha oc vndirsta idhra ökilse oc triffnadh i gudhi \" FOVkl 216 . \" at engden sigx vara gerninga kungörä gudhi ok androm englom huat är thz annat än hanom aff vaan treffnat j godho lifuerne samglädhias mz gudhi \" SvKyrkobr (Lucid B) 202 ."],"f":["triffnadh . ","treffnat ) , "]},{"a":"thrifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framgång, framskridande, förkofran. \" dröuilse . . . giuir idhelican trifnadh j godho \" MP 1: 230 . \" glädhias af thera thrimnadh j godhom gerningom \" Bir 1: 24 . \" til dygdha thrifnadh \" ib 2: 278 . ib 1: 361. framgaar alla dygdha thrimnadhir aff siäline mz andelika idhn ok gerning ib 3: 379 . \" at koma til andellikx fulkomnadz höghelikhet ok thrifnadh \" Su 402 . framgång, välfärd, gagn. ther äpter ma han tröstelica wtganga til andra gagn oc thrifnadh (ad aliorum profectus) oc hiälpa them Bo 143 . \" til föghis hwart eth andro ok astunda annars thrifnadh \" Bir 1: 256 . til godha manna thrimnadh ok styrkilse ib 75 . \" vi (änglarne) sändoms . . . til människionna thrimnadh \" ib 4: 123 . ib 3: 147 . Ber 54 . \" thine arma thz äru thine ämbitz män hulke som skullo vt räkkias til siälinna thrimnadh ok gagn. ok vträkkias nw til wärldinna hedhir ok nytto \" Bir 1: 127 . \" skulu thera ordh ey koma til siäla thrifnadh älla gagn \" ib 155 . ib 2: 30, 3: 37 . LfK 175 ."],"f":["thrimnadher . ","-adh . ","-at LfK 175 ), "]},{"a":"thrifnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verksamhet, idoghet, raskhet. . . . alla andra gudhz thiänista män . . .aldra trifnasta ok redhabonasta til gudhz hedher ok swa skulle thera thrifnadher wara thik til glädhi. oc thin läthi til stora sorgh SkrtUppb 34 ."],"f":[]},{"a":"thriske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) säd som skall tröskas. al min striske bode hwete, rog och korn Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502) .","2) kvarlevor efter tröskning. - om pressade vindruvor. leggies koper skiffuor på thett träskett, aff huilko wijn är vttrycktt tå wexter på koperen fager grön fergo PMSkr 624 (senare avskr.)."],"f":["striske Uppl Fornmt 46: 179 ( 1502)"]},{"a":"thriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga på. begynnadhe qwinnan triffwa oc stryka mz sina händher all min lidhamoth Lg 3: 472 ."],"f":[]},{"a":"thriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga på, treva. palpito . . . idkelika treffua et frequenter mouere GU C 20 s. 401 . \" palpare treffua andha dragho \" ib s. 402 ."],"f":["treffua- )"]},{"a":"thro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr stenthro."],"f":[]},{"a":"thro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr stenthro."],"f":[]},{"a":"throtin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thrutin."],"f":[]},{"a":"throtin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thrutin."],"f":[]},{"a":"throtma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thrutma."],"f":[]},{"a":"throtma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thrutma."],"f":[]},{"a":"throtme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thrutme."],"f":[]},{"a":"throtme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thrutme."],"f":[]},{"a":"throtna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppgifvas af trötthet, tröttna. ther throtnadhe margher stolt man widher Al 2534 . Jfr thrötna."],"f":["-adhe )"]},{"a":"throtna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tröttna. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 240 f. nar han seer nokor trothna tha thake hans anbodh oc arbedhe ena stwndh PMSkr 205 . turchion . . .. är godher them som ridha thy ridhandhe ey trotthna äller falla ib 492 . \" ey kwnne han slagna j syno stridz arffwode eller trotna \" Troj 130 . Jfr thrötna."],"f":["trotna . ","trotthna )"]},{"a":"throtter","b":[],"c":"","d":"","e":["uttröttad, trött, matt. \" hafde mannen etzynne skeliga taghit aff eeth trä han hafde alder sidhan hungrat . . . aater aff andro ok alder sidhan trotter vorden \" SvKyrkobr 139 . \" gyngo the som trottha waro aff slaget tiill roligen nattha hwilo \" Troj 156 . \" tha war achilles j stor wadhe stadder oc myket trotther \" ib 177 . Jfr thrötter."],"f":["trotter . ","tratthe Troj 116 . tr¨åtthe ib 206). adj. "]},{"a":"thrugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hot. \" vi rädhoms änkte thit thrugh \" Bil 598 . Al 4412 . Iv 3118 . ST 20, 264 . \" iak gör ey swa ey fore thrwgh ok ey fore bön \" Iv 3727 . Bir 4: 151 . ","2) trug, nödgande genom hotelser. thz her erik axelsson monde stokholm faa mz liisth trugh oc byscopens wanda RK 3: 1402 . han wille swerige mz trugh ath wynne ib 3459 . ","3) förtryck, våldsam behandling. mäktughe ok wälbyrdughe herra wilia ey tula trugh ok wålzgärninga hans KS 61 (152, 67) . \" thet oss vthen trwgh . . . ey vederfares kan aff eder nades embetsmen \" BSH 5: 539 ( 1514) .","4) ondt tal, förtal, smädelse. hans thrwgh aktin rät änkte vätta Iv 146 ."],"f":[]},{"a":"thrugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hot. och ää huadh iak scriffuer tik til tha faar iach inthe swar wthan halffua ordh eller ondha ordh med thrwff och forsmädilse Thomas Varningsbref 6 . at swa dane tal war oss fatige men oc trug flere sinnom sagt j ögonen STb 5: 228 ( 1519) . ","2) trug, nödgande genom hotelser. niclis . . . rechte ther . . . handen pa, och the framdelis vare pigona ther godh fore vtan trvch och alla falsheet at vmgiella sin tienist aath STb 3: 213 ( 1495) . göstaff erikson oc nogre med hanum . . . ther villie draga med trugh, brand, mordt [ok] makt then menige man i rikit ib 5: 336 (1521, Kop) . the . . . bort lagdho alla löshet . . . oc drogho sigh til santh reglo hall, hwilkidh the ey til fförena göra kwnno, hwadzske mädh trwgh älla manilsom JMPs 402."],"f":[]},{"a":"thrughan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hot. jnuecticium (fel för jnuectiuum) . . . trvghan oc straffan GU C 20 (hand 2) s. 39."],"f":["trvghan )"]},{"a":"thrughan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hot. \" tässin appollonij högfärduga ordh oc trwghan \" MB 2: 254 ."],"f":[]},{"a":"thrughelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hotfullt; hänsynslöst. \" hans nades scriffuelse huilke ganske trwelige ban eder nade mich uenn vore \" HSH 24: 48 ( 1516) . ib 107 ( 1517) ."],"f":["trwgelige HSH 24: 48 (1516), 107 (1517)),"]},{"a":"thrugheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hotfull; hänsynslös. \" the haskelig oc trugelic scriffuelse och breff erchebiscopen j lund hade scriffuit wor kiere höffuisman \" STb 5: 158 ( 1517) ."],"f":["truge- )"]},{"a":"thrugheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hotfull; hänsynslös. thet trwgelige orättfärduga ban eder nade mich med trvger HSH 24: 107 ( 1517) ."],"f":["trwgelig )"]},{"a":"thruthna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälla, svullna. om sidher tha throtnadhe hans liiff oc wardh swa kranker thz . . . Prosadikter (Sju vise m) 134 ."],"f":["throtna . ","-adhe )"]},{"a":"thrutin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) uppsvälld. svullen. Prosadikter (Sju vise m) 134 . - Jfr anda thrutin."],"f":["throtne ) , "]},{"a":"thrutin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) uppsväld, däst. huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes, tå wardr han giärnt trutin ok bulghin ok lyttr til sin likama KS 43 (112, 47) . - svullen. fore throtna läggia oc bolna LB 1: 98 . fore throtma (för throtna) limi ib 3: 119 . \" aff trutnom öghom \" ib 5: 80 . \" vider trutna spina \" ib 81 . \" apium märke doger vidh trutma (för trutna) spinna ib. \"","2) uppblåst, öfvermodig, häsnynslös, fräck? andelik dröuisle äru nar orene thanka ok throtme (för throtne; cogitationes immundæ et importnæ) ällir okuännelike dröua människiona hugh mot hänna vilia Bir 2: 30 . Jfr forthrutin."],"f":["throtin )"]},{"a":"thrutma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälla, uppsvälla. \" j sama stwnd . . . wardh thu haffwandis ok trothmadhe ok bar thin son SktUppb 362. Jfr thrutna. \""],"f":[]},{"a":"thrutma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälla, uppsvälla. \" the som när waro thänkto at han skule ginstan thrutma \" KL 175 . \" hänna quidhir var fullir oc mykyt thrutmade \" Bir 3: 279 . \" the skodha sina hörror ganga mz thrudhmande quidh \" ib 2: 68 . Lg 3: 52 . \" hon . . . thrutmadhe idhkelica swa som hon skulle barn födha \" Bir 3: 199 . ib 1: 133 . \" ther äpitir thrutmadhe buken, oc alt lifwit took al swella \" ST 356 . \" thentidh thu see allan kroppen thrwthmadhan och illa riwkande \" Ber 80 . - svullna. for ath quidren trötmar och sweller LB 2: 9 . \" tarane fiutu swa at öghonin ok kindrina thrutmadho \" KL 358 . \" hans fägherste likame thrutmadhe ok blanadhe af slaghom \" Su 451 . - bildl. svälla, pösa, vara uppblåst. thera hughir thrutmar (intmescit) aff högfärdh suasom vtbläst blädhra Bir 2: 207 . \" högffärdogher man . . . gaar altidh trotmande swa som tom flaska \" LfK 184 . thrutma . . . af högfärdh MP 1: 263 . ib 307, 308 . Bir 2: 30 . somlica manna hiärta thrutma oc opfar aff sins hugx höghfärdh oc otholomodh ib 60 . \" trumande högfärd \" MP 1: 83 . - Jfr thrutna."],"f":["thrudhma . ","throtma: -ande Bir 2: 30. trotma. trötma. "]},{"a":"thrutman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsvällning, svullnad. \" thässe frwn . . . do bradhom dödh aff strupans thrytman (tumore) \" Bir 3: 29 . \" at tungan thiocknar ofmykit af thrutman älla onde vätzsko \" MP 1: 264 . han (ɔ: then som vatusot hafuir) hauir . . . vtpösta thrutman ib 307 . Jfr thrutman."],"f":["thrytman )"]},{"a":"thrutme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. \" läkte han swa thz . . . alder throtmen gik bort \" Prosadikter (Sju vise m) 134 . \" innantil röroms ei aff högfärdhinna throthma (tumore) \" SkrtUppb 43 ."],"f":["throtme )"]},{"a":"thrutme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. \" döfuir af the (för then) truma som tränge öronen \" MP 1: 262 . bläsningh oc truma oc ramblan fordriuer . . . (ɔ: leustacichum) LB 5: 81 . hon (ɔ: vrtlika) fordriwer . . . lungho böldh oc trutma aff liff (ventris tumorem) ib. thäs frö stöt mz vin fordiurer trutma aff spinom ib. ib 6: 107 ."],"f":[]},{"a":"thrutna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . höghfärdhin mz hulke han är stoor j sinne asyn thrutnade (efter annan hdsrk. i texten ädnradt från thrutmande; tumidus) j wärldinna hedhir Bir 1: 348 ; jfr 407."],"f":["thruttna . "]},{"a":"thrutnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svullnad. \" åt . . . skinnit rifna for thrutnan (i annan hdskr.) thrutman, hvilket upptagit i texten; tumore) \" Bir 2: 236 ; \" jfr 343. \""],"f":[]},{"a":"thrykhardher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" BSH 5: 137 (1507, H. Gadh) ."],"f":["tryck- )"]},{"a":"thrykkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr utthrykkelika."],"f":[]},{"a":"thrykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr boka-, nidher-thrykkiare."],"f":[]},{"a":"thrykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f . Jfr nidher-, ut-thrykkilse."],"f":[]},{"a":"thrykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr for-, nidher-thrykkilse."],"f":[]},{"a":"thrykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr for-, nidher-thrykning."],"f":[]},{"a":"thrykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr for-, til-thrykning."],"f":[]},{"a":"thryskiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröskare, tröskeman. \" ingha tryskiara skuu gangha i landhena oc tryskia, wthan the willia tyäna bondhanom om sommaren \" GS 40 . \" enge tryskara schola tilstädhies, vthan the wilia thiena bondanom som the tröska at owir sommaren \" ib 58 ( 1474) . Jfr thorskare."],"f":["tryskare )"]},{"a":"thryskiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*thryskiara lön?"]},{"a":"thryskning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröskning. som agna j kornaxom sundirkrosas j trysningh MP 1: 140 ."],"f":["trysningh )"]},{"a":"thrysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) pressa, krama. Jfr: som mannen saman tryster viinklasana at vynet sculi ther vthrinna J Buddes b 112 . - Jfr utthrysta."],"f":["trysta . ","-er )"]},{"a":"thrysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trycka, krama. tagh en swerbees . . . och bryth swndher och läg begge wegna widh oc trysth fasth wiidh LB 7: 56 . \" vidher sit bryst hon thrykte han ok thryste swa then dödha man \" Fr 1404 . \" han thrysste henne vidh sit bryst \" ib 2025 . \" the wänasta kynbenen . . . til hwilkom hon . . . tik swa kärlika oc opta tryste \" Su 209 . hanogh oc miök skänkte han mik . . . oc iämwäl stwndhom kyste, oc i sin älskelika faam tryste ib 40 . toogh thet helga liket ok tryste hans handh som vener sin j mellan plägä Lg 3: 578 . ib 577 . - trycka, pressa. tryste thom dieflena til hopa LfK 233 . ","2) pressa, krama, utkrama. sidan hans blodh war alth aff honom trysth MDtag bethonie blad oc fänika röther oc stöt thom sma oc tryst lagin aff thom LB 7: 206 . tröst tz ginom eth lynneth kläde ib 57 . ib 3: 35 . ","3) packa. om adhran swellir wp tak blodin aff kattin eller oc then sama blodin som är wtlopin aff adhronne oc bint honom til mz rogbrödh och tryst fult mz salt LB 3: 33 ."],"f":["tröst ib 7: 57 . " trysta ib 3: 35. trystha " ib 2: 67),","thrysta sik , trycka sig, pressa sig (intill el. vid ngn). vart the syuka swa förfärät at hon bradheliga mz badhom handom grepp j fru kadrin ok starkliga sik vedher henne hult ok tryste Lg 3: 556 .","thrysta in , trycka in. tryst honum (tarmen) . . . vel in LB 7: 261 .","thrysta nidher , trycka ned, så ned (ögonen). thryst nidher thin öghon och halt ather thina syn Ber 80 . Jfr nidherthrysta.","thrysta up , trycka upp, pressa upp. om drypel faldhir nidhir . . . taki . . . bränt salt oc thryste honom ther opp mz LB 1: 97 . ib 2: 31, 3: 168 .","thrysta ut , "]},{"a":"thrystan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tryckning. \" i hennes kärästä handz tagh ok trystän \" Lg 3: 578 . Jfr samthrystan."],"f":["trystän )"]},{"a":"thrystan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tryckning. Jfr: jngen är the siel som ey j tolka samtrystän (sammanpressning) antigi myster hofudhet eller henderne . . . J Buddes b 113 ."],"f":[]},{"a":"thryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forthryta."],"f":[]},{"a":"thryzkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredska. \" nogon . . . ther i gland almogen nagoth meklar eller gör tryskan hema sithia, nar jach til sigher \" BSH 5: 182 (1507, H. Gadh) ."],"f":["tryskan )"]},{"a":"thryzkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredska. \" böte ena löduga mark sölffuer . . . fore thryskan \" SO 157 ."],"f":["thryskan )"]},{"a":"thryzkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredska, vägran el. underlåtenhet att ålyda gifven föreskrift. sware han sielffuer til schaden som tz forsumet mz sino treskhet SO 195 . \" then store treskhet och owelitä thenne almwge haffwer haffth \" HSH 20: 56 ( 1506) ."],"f":["treskhet )"]},{"a":"thryzkordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spotskt el. förolämpande tal. . . . en zacer fore treskordh pa bron iij mark STb 4: 98 (1505)."],"f":["tresk- )"]},{"a":"thrädel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tre fjärdedelar. at . . . erik . . . stodh . . . til the gaffwor som hans modhir fadir . . . gaff vp til kirkio som är tredelane i then garden . . . ATb 2: 34 ( 1474) . andres jonsson . . . loth vp . . . staffan skalma the tredelane i hwseth, som andres jonsson haffuer sielff besytthet i thet hwseth . . . v[n] dhantagin then fierde deelin, som erik laurenci egher i sama hwsith STb 1: 210 ( 1479) . SJ 2: 52 ( 1479) , 72 (1481)."],"f":["tre- )"]},{"a":"thrädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["träda, införa (ngt) på en tråd el. dyl. hwo slikan riddera skal besta han skal ey trädha perlor mädhan RK 1: 920 ."],"f":[]},{"a":"thrädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) träda, införa (ngt) på en tråd.. crisoletus . . . boradher oc thräddher pa asna taghel PMskr 466. 2) sticka. tha trädher han eth swerd i ginom honom STb 1: 396 (1482). "],"f":["*thrädha genom , sticka igenom. jak skal träda tik ginom medh eth swärd STb 1: 399 (1482)."]},{"a":"thräenfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trefaldighet, treeninghet, det trefaldiga el. treenigna gudomsväsendet at fadhir oc son oc thän hälghe and. the ära thre i ampnith, oc en sandir gudh oc man badhe hälghe män lika the thre enfalligheet widher solena. thär thränne natwr haffwir SvKyrkobr (Lucid A) 95."],"f":["thre enfalligheet )"]},{"a":"thräfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["trefaldigt, trefaldt, på tre sätt. är iak thräfallelika hedrath af minom son Bir 1: 130 . \" the pinas träfallelika \" ib 174 . ib 3: 106 8på fyra ställen), 390."],"f":["thräfallelica Bir 3: 106 (på tre ställen), 390. träfallelika ib 1: 130, 174 . ","threfallelica ib 3: 106),"]},{"a":"thräfaldelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trefaldighet, treenighet, det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet. aff tesso trefaldelikhet är scriutat MP 1: 176 . \" är en gudh ok tre persone ty a thera triggia är en natur, en gärningh. en vili, en ära, oc tessa helgha trefaldelikhet gömer helghe siäla ib. j the hälgho thräfallelikhet är änkte för älla sidhirmeer \" Bir 3: 449 . \" siongen mässo aff the hälgho thräfallelikhet \" ib 476 . KL 80 . Bo 81 . Gr (Cod. D) 366 . BYH 1: 190 ( 1383) . MP 1: 128, 2: 122 . Bir 1: 367, 2: 79, 3: 337 ."],"f":["träfaldelikhet: -hetz Bir 1: 367 . ","thräfaldelikheet BYH 1: 190 ( 1333) . ","threfaldelikhet MP 2: 122 . ","trefaldelikhet ib 1: 128, 176 . ","thräfallelikhet KL 80 ; Bo 81 ; Bir 3: 377, 449, 476 ; ","-hedz ib 2: 79 . ","thräfallelikhäth Gr (Cod. D) 366), "]},{"a":"thräfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) tre gånger viken, tredubbel. wppa thet the mageria kan thes bäther wtdriffwas oc göras tyn läggis twäfall äller trefaal samman böydh PMskr 515. 2) tredubbel, trefaldig, av tre salg. sigh hulka miskund thu bedhis thy at thräfal (Bir träfald) miskund är Nio kap ur Bir 25 . \" swa som thiäfalt (för thräfalt) reph wansamligha synderslitz \" SkrtUppb 12 . klädhe iak alla mina riddara mädh thremfallom klädom, thät är threfaldh nadh ib 396 . SvB 293 (b. av 1500-t.). 3) trefaldig, treenig. thw sielffuir en gudh trefaller j personis ffadhir oc son oc then hälgha anda SvB 23 (sen. h. av 1400-t.). lib 13 (b. av 1500-t.). ib. ib 259 (omkr. 1500)."],"f":["theffalir SvB 259 (omkr. 1500) . trefaldher ib 13 (b. av 1500-t.). trefaller ib; ib 23 (sen. h. av 1400-t.). f. thräfal Nio kap ur Bir 25 . ","threfaldh SkrtUppb 396 . ","trefaal PMSkr 515 . ","threfaaldo (för -faaldo?) SvB 293 (b. av 1500-t.). pl. dat. thremfallom SkrtUppb 396 ),"]},{"a":"thräfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) tre gånger viken, tredubbel. sikte thz . . . genom en silkis klwt threfallan LB 1: 97 . \" lima ther mz samman tre äller fira faalth läroffth \" PM XLVII . ","2) tredubbel, trefaldig, af tre slag. skal iak gifwa them träfalla miskundh Bir 1: 174 . \" the vidhir thorfwa träfalla miskund ib. \"","3) trefaldig, treenig. \" en gudh fadhir ok son oc then hälghe ande trä fallir j personis ok en j gudhdomsins natur \" Bir 1: 7 . ib 82 . KL 308 . MP 1: 176 ."],"f":["trefaldhir MP 1: 176 . ","träfallir Bir 1: 82, " trä fallir " ib 7 . ","threfallan LB 1: 97 . ","träfalla Bir 1: 174 (på två st.). n. tre faalth PM XLVII ),"]},{"a":"thräfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trefaldighet, trefaldigt förhållande. - trefaldighet, det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet. the oumskiiptheligha ok hälgha threfallugheyt SvB 272 (senare h. av 1400-t.). i the helge trefalloghetes nampn G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 61. huru scal forstaas trefaldogheten vara een gudh SvKyrkobr (Lucid b) 122 . SvKyrkobr 290 . SkrtUppb 374 . JMPs 58. tre systra bodhe samman, thiänandhis gudhi j atherhal . . . hwilkidh swa mykydh täktis the hälga trefalloghet oc jomffru maria . . . at . . . ib 418 . \" wm synnodaghin aff the helgho threfaldogheyt \" KTb 59 ( 1426) . - (tye) hälgha el. hälghasta thräfaldoghets dagher, Heliga Trefaldighets dag. odensdaghen epter helga trefaldogheetz dagh SD NS 3: 250 (1417, gammal avskr.) . \" fore helgasta trefaldoghetz dagh \" SvKyrkobr 290 . Uppspriv 20 ( 1497) . - hälgha thräfaldoghets sunnodagher, d.s. anno vero sequenti wppa hely träfallihgetz söndagh tha . . . Ser. rer. sve. I 1: 236. - the hälgha thräfaldoghet, d. s. pinxdagha, the helge trefalloghet, helge licame, om alle warffrwedagha . . . Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480). - (the) hälga thräfaldoghets aptan, aftoen el. dagen näst före Heliga Trefaldighets dag. tha skll han faste . . . the helge trefollohetz affthen SvKyrkobr 298 . ATb 3: 349 ( 1525) ."],"f":["threfaldigheyt KTb 59 ( 1426)","-hetzsens SvKyrkobr 290 . ","treffaldighet: -hetz Uppspriv 20 ( 1497) . ","trefalloghet Svartb (Skokl) 543 (omkr. 1480). treffalloghet JMPs 418; -hetz ib 58 ; -hetes G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61. trefollohet: -hetz SvKyrkobr 298 . ","träfallighet: -hetz Scr. rer. svec. I 1: 236), "]},{"a":"thräfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trefaldighet, trefaldigt förhållande. jhesus christus . . . . . . tedhe sik här j thräfalloghetz liknilse (d. v. s. i trefaldig måtto) först j manz like ok swa at [han] wärdhogadhis at witia . . . sin win . . . ok thridhia at löna hanum sina godh gerninga KL 55 . - trefaldighet, det trefaldiga el. treeniga gudomsväsendet. the helgha trefalloghet predicadhis j gamblo laghumen MP 1: 174 . \" the första mesan skal wara aff the helgha trefaldichet \" SD NS 1: 73 ( 1401) . \" skildir fran the hälgho threfalogheth, som är fran fadhrenom oc sonenom oc them hälgha anda \" ST 64 . han (pilten) är ey döptir vtan mz the matto som qvinnor plägha döpa ey vitande the hälgho trhräfalloghetz ordh (verba Trinitatis) thy skal barnit döpas j namps (för nampn) fadhirs oc sons ok then hälgha anda Bir 3: 200 . \" änglane komo mote thom ok al the hälgha thräfalloghet \" ib 392 . \" her steen siglar . . . i the helgetrefuloghetz nampn \" RK 3: 3244 . MP 2: 81, 123 (på två st.). Bir 3: 476 . ST 163, 318 . Pa (Tung) 38 . SJ 120 ( 1443) . FH 5: 198 ( 1506) . Ber 201 . Gers Ars b 4. Su 123, 31§6. hwilke wtan atirwändo han loffua j sina hälgasta trefaldoghet ib 314 . \" the aldra hälagasta trefalloghet loff \" Bir 4: 55 . \" skulum wii hafwa widherkänno the höxto threfalloghet \" Ber 213 . \" tha skal gripas the ogriplika threfalloghet ib. \" ib 220 . personanna trefalloghet Su 21 ."],"f":["trefaldoghet Su 314 ; ","-hetinne ib 316 . ","thräfalloghet . ","thräfalloghhet : -hetz Bir 3: 200 ; KL 55 . ","threfalloghet Ber 213 ; ","-hetz ST 163 ; Ber 220 . ","trefalloghet MP 1: 174 ; Su 21 . ","treffalloghet: -hetz ib 123 . ","thräfaloghet MP 2: 123 . ","threfaloghet: -hetz ST 163, 318 . ","threfalogheth ib 64, 163 . ","thräfaldugheet SJ 120 ( 1443) . ","trefollughet: -hetz RK 3: 3244 . ","trefaldighet Pa (Tung) 38 . trefaldichet Sd NS 1: 73 ( 1401) . ","trefoldighet: -hetz FH 5: 198-(1506). trefallichet Gers Ars b 4), "]},{"a":"thräfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trefot. \" jtem xx öre for et fat jern jon hakensson fek at smidde j trifoth aff \" Skotteb 425 (1468-69, Kämn)."],"f":["tri- )"]},{"a":"thrägadder","b":[],"c":"","d":"","e":[" se thrätaggadher."],"f":[]},{"a":"thrägadder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["treuddigt. \" the toko kötit mz iärn kroka tregadda (fuscinulam tridentem) wtu kätlenom \" LfK 147 ."],"f":["tre- )"]},{"a":"thräggiadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tveeeggad, som har egg på tre sidor. bakdantarens twnga är treäggiat swärdh, thy at hon dräper try i sändr LfK 106 ."],"f":["tre- )"]},{"a":"thräghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr athräghelika."],"f":[]},{"a":"thräghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr anthräghin."],"f":[]},{"a":"thrägrenadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tregrenad, treuddig. \" syntis een blaman hauande thrägrenadhan krok (tridentem) j handinne \" Bir 2: 100 ."],"f":[]},{"a":"thrägrenogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = thrägrenadher. hafuandes . . . treggrenogha järn kroka LfK 221 ."],"f":["tre- )"]},{"a":"thrähyrnotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trehörig, triangelformig, trekantig. trehörnotta foangla PM 5 ."],"f":["trehörnotter )"]},{"a":"thrähyrnotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" i trekant. sätyes tre walnyther j jordena trehörnth en span mellen hwarya PMskr 346."],"f":["trehörnotter . "]},{"a":"thräkanter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trekantig, triangeformig. \" axullen . . . haffwandis ändalangs gönom sigh eth fira kanth hol. äller trekanth PMskr 508. \""],"f":["tre- )"]},{"a":"thräkfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af träck, full af smuts, smutsig. jordhn vidh väghin, hulkin opta är oren ok träkfull MP 1: 85 . KL 27 . \" wti slemasta träkfulla pwtzsen \" Lg 3: 275 . \" aff fetom köm gangande j dya oc stänkiande thom som vmcring standa mz sinom thräkfulla stiärt \" Bir 3: 214 . ib 2: 10 . Jfr thäks fulder."],"f":[]},{"a":"thräkfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av träck, full av smuts, smutsig. llutosus . . . oreen oc träkfuller GU C 20 (hand 2) s. 106."],"f":["träkfuller )"]},{"a":"thräkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smutsig the (tankarne) kallas lutose, thräkkelike LfK 41 . "],"f":[]},{"a":"thräkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träck, smuts. \" llutum ti träk \" GU C 20 (hand 2) s. 106. Jfr gughla-, geta-, ko-, sko-, smitto-, svalu-, svina-thräkker. "],"f":["träk )","*thräkka hoper","thräkkia- )","*thräks brunder","träks- )"]},{"a":"thräkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["thräks fulder , "]},{"a":"thräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["träcka, gifva träck från sig. til tess hon (kon) träcker LB 7: 340 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"thräkkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smutsig, oren. \" swa som en fwghil, opfarandes w tekkoghe (lutoso), oc illa luktandes wädhre \" Mecht 257 ."],"f":["trekkogher )"]},{"a":"thräkkogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smutsig, oren. \" thän j träkkenom är, vadhe än träkogher \" MB 2: 369 ."],"f":[]},{"a":"thräkluvin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["trekluven. \" biffidus twe kloffuen trifidus trekloffuen \" GU C 2 s. 269 ."],"f":["trekloffuen )"]},{"a":"thräkputz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smutspöl. sölas j sinom oqämelica lusta, swa som swin j träk pudz MP 1: 65 \" ffigh hon see een aldra dyupaste brwn, swa som ledhasta kräkpwtx \" LfK 235 ."],"f":["träk pudz )"]},{"a":"thräköpadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med tre knappar. thu skalt göra som ten girughe gör, han radher sik en treköpadhan pwngh, at (för at tha?) nakor bedhes aff honom pänig, strax känner han oppa then första knöpan, om han är wäl tillköpadher, oc swa then andra oc tridhia LfK 143 . Jfr tilköpa."],"f":["tre- )"]},{"a":"thräl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trälande, trälarbete. stenhwggara snikkara oc skomkara / lära the ey ämbethen ganskan wäl/ thet är thera skadhe til äwighen träl PMSkr 121 ."],"f":["träl )"]},{"a":"thräla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["träla, vara träl, förrätta trälarbete. wy kunnom wel träla i wara dagha arffwoda bära lypta ok dragha RK 1: 1772 . \" thu fordriffwer folk aff frälse sino . . . late them thräla ok thik thiäna \" Al 6617 . \" släpa oc träla \" BtRK 344 (1490, orig.) . \" the andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka \" BSH 5: 226 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"thräla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["träla, vara träl, förrätta trälarbete. min cristelikin kirkia j hwilka iak j try oc trätighi aar träladhe (desudavi) Mecht 185 . ib 237. giorde gud han (ɔ djävulen) til een trälände smedh her j thessä verld SvKyrkobr (Lucid B) 175 . (?) the andre äre i danmark, ga thräla och oppa gotlandh som esther och haka BSH 5: 226 (1507, H. Gadh) möjl. i stället till þräl, m. = gå som trälar; jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs språk 106)."],"f":["träla . ","-adhe )"]},{"a":"thrälare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träl."],"f":["thrälara räddoghe , "]},{"a":"thrälare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träl."],"f":["thrälara räddoghe","trälara- )","*thrälara uk","trälara ok )"]},{"a":"thrälbundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["trälbunden, bunden med el. till trädom. seruilis . . . teyenacthoger oc trälbundhin GU C 20 s. 573 . manceps . . . trälbundhen fonge ib (hand 2) s. 114. the harda ok fanytto lagin som människion war til förende trälbundin vtj MP 4: 128 ."],"f":["träl- )"]},{"a":"thrälbyrdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"thrälelina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["draglina, bogserlina? remulcum ci träelyniä (el. träelymä; för -linä?) GU C 20 s. 522 ."],"f":["träle- )"]},{"a":"thräling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1319."],"f":[]},{"a":"thräling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trälinna. the (qvinnorna) skulo warä her trälling (för trällinga?) och almeeningx konur Va (Cod. C) 58 ."],"f":["trälling )"]},{"a":"thrälirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trälinna. \" gör hon sik til diäfwlsens skatskyllersko oc äwigha trällirsko \" LfK 119 ."],"f":[]},{"a":"thrälliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) trälaktig. wii skulum hwadhzske lydha gudhi äller warom formannom mädh naghrom trhälighom räddogha SkrtUppb 44 ."],"f":["thräligher )"]},{"a":"thrälliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) trälbunden, stadd i träldom. älskande myklo meer trälleliko wärldinna än swa faghra brudh Bir 1: 326 . ","2) trälaktig. gudz älskelikhet vtelykke thrälliken räddogha Su 430 . Ber 10, 11, 12, 13 . LfK 38 ."],"f":["thrälkin Ber 10 (på två sts.), 12. träleken LfK 38 . ","thrälikin Ber 13 . ","thrälliken Su 430 . ","thrälike Ber 11 . dat. m. thrällika ib. " thrälika ib. ack. f. trälleliko " Bir 1: 326),"]},{"a":"thrälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mödosamt arbete. thet för:de godz . . . vnte . . . hustru elinn sinom kära swäger . . . för sit stora omak och swårä trälning, som han offta haffuer hafft till tinget och stempno FH 5: 171 ( 1496), nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"thrälslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib 634 ."],"f":["trellslag )","jfr"]},{"a":"thrälyti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["treskifte, delning i tre lika stora delar. dömpdom wy . . . xl march til thrälytis fore wäldet wt at gifwa SD NS 2: 731 ( 1413) ."],"f":[]},{"a":"thränge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , trängt ställe, pas. the som fly fran fiendannas här gönom skogha oc tränge föresände speyara PMskr 158. hwilken som tröther pa ridhand. wälye sigh wth släthmarkena til stridha hwilken som tröster pa fotgangara. välye sigh bärgh oc tränge, oc the göra mäst ib 161. ib 133, 139, 183 ."],"f":["tränge )"]},{"a":"thränge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trångt ställe, pass. ledha hären gönom tränge PM 11 ."],"f":[]},{"a":"thränkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trängtan, ivirg åstundan. fämpte (girighetens dotter) är een orolikhet j samwiteno oc gaar aff eno thränkt at mykit wilia affla oc haffwa SvKyrkobr 355 ."],"f":[]},{"a":"thränkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trängta, ivirgt åstunda. ath hon war siwk ok tränckted til lfindlanz j gen STb 2: 235 ( 1487) . Jf bort thränkta."],"f":[]},{"a":"thränkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trängta. \" swenbarnit thränktadhe at modher spina \" Bil 268 . \" hwar äru badhe hedhir oc bälle. som vi madhkamantine thränktom swa mykyt äpte \" Bo 36 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"thränktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trängtan. \" twngan oc mwnnen mz enne mille tränktan oc länktan önzskade then sötasta smaken oc gudelikasta wätzskona langsamlika j sik halla (diutius tenere . . . pio conamine contendebat) \" Su 204 ."],"f":[]},{"a":"thränktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trängtan, ivirg åstundan. llangor . . . sooth traanan äller tränktan GU C 20 (hand 2) s. 61. annwr tholkin kropsins thränktan som honom styrkte til skörheth SvKyrkobr 356 ."],"f":["tränktan )"]},{"a":"thränktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med trängtan, ifrigt. thz man thränktelika astunda Su 359 ."],"f":[]},{"a":"thrännekyns","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyn."],"f":[]},{"a":"thräpännings","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oböjl. \" som har ett värde av tre penningar. en iij peningx kopperkanna STb 3: 163 (1494). \""],"f":[]},{"a":"thräske","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thriske."],"f":[]},{"a":"thräskona","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kon."],"f":[]},{"a":"thräskyns","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyn."],"f":[]},{"a":"thrästads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på tre ställen. tre städes i hildensim biskops döme PMSkr 636 (senare avskr.)."],"f":["tre städes )"]},{"a":"thrästrängdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tresträngad, sammansnodd el. hopvriden af tre strängar. thrästränkt är hwart goth reep GO 814 ."],"f":["thrästränkt ) , "]},{"a":"thrätaggadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med tre taggar el. tänder. the toko kötit mz järn kroka tregadda (fel för tretaggada, så cod. Ups. C 831; fuscinulam tridentem) wtu kätlenom LfK 147 ; jfr A. Nelson, Nord. tidskr. f. bok- o. biblioteksväsen 30: 32, A. Bengtson, Ark. f. Nord. Fil. 61: 256."],"f":["tre- )"]},{"a":"thräthak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trätak. STb 1: 444 (1462, Burspr)."],"f":["tre- )"]},{"a":"thrätighifalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trettiofaldig. \" giordhe . . . somlik (näml. säd) siägtighi falla frukt ok somlik thrätighi falla \" MP 2: 51 . ib 52 ."],"f":[]},{"a":"thrätighifalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trettiofaldig. thänna xxx falla fructena SpV 348 . - n. adv. hwat faar han til löna, wthan trätighi falt sinnit hwilkit . . . SpV 348 ."],"f":["trä- )"]},{"a":"thrätiughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["trifucratus tretiwgader GU C 20 s. 301 ."],"f":["tretiwgader )"]},{"a":"thrättan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvistande, tvist, träta. \" jurgium smäligher oc träthan \" GU C l20 (hand 2) s. 51."],"f":["träthan )"]},{"a":"thrättan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvistande, tvist, träta mz. wadelika trättan oc missämio Su 54 . \" häredz syhn på eena swedh, som i trätan står emillan peeter och !SYNS_DÅLIGT? BtFH: 1: 30 (1465, nyare afskr.). \""],"f":["trätan )"]},{"a":"thrättandagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trettonde(dag), trettonde dag jul. nästhe syndaghin äffthir trättondagh jwla Hel män 260 . Jfr þrättande."],"f":["trätton- )"]},{"a":"thrättelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med ihållighet, ihärdigt, enträget. som thrättelica bidhia Bo 151 . Su 114 . Lg 3: 329 . - med efterhängsenhet. mz alle astundan . . . oc mz alle tholomodh är löpande til syndoghan man hetelica oc thrättelica (opportune et importane) at han maghe vmuändas Bir 2: 229 ; \" jfr 3. - envist. fulfölghia the hundane thrättelica sin falso käromaal \" Bo 193 . ib 182 . ","2) egensinnigt, trotsigt. \" at kötit wardhe ey ofkaat älla trättelika genwärkokt mot siälinna (improbe contra aninam insolescat) \" Bir 1: 310 . at ängin skuli til dyruas osmällelica älla thrättelica (improbe) at ranzaka gudz ordh ib 3: 419 . \" ofta bedhis iac orlofh af minom formannom, thrättelika (nimia importunitate) och kloklika, at tala älla nakot annath göra \" Ber 238 . \" kötlikin thanke frestar mik at trättelika (importune) girnas mat och dryk \" ib 233 . ","3) utan hänsyn, olägligt, i otid. predica thrättelica ok quämelica (importune et opportune) Bir 3: 194 . - Jfr athrättelika."],"f":[]},{"a":"thrättelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med ihållighet, ihärdigt, enträget. (?) wänth ey aater thär aff, vthan ydhkna thät än träteligha (sannolikt hörfel för enthrättelika) SkrtUppb 359 ."],"f":["träteligha )"]},{"a":"thrätteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ihärdig, enträgen. thrättelikin bön Bo 150 . Lg 3: 529 . FH 5: 33 ( 1465) . ","2) envis, obändig, egensinnig. the andre (näml. tankarne) äru violente, owerualloghe ällar trättelike LfK 42 . - Jfr gentrhrätteliker."],"f":["thrättelikin (f.) Bo 150 . ","trättelig: -ligom Lg 3: 529 . ","trätelig: -liga FH 5: 33 ( 1465)),"]},{"a":"thrätteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr enthrätteliker."],"f":[]},{"a":"thrättelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enträgenhet, efterhängsenhet. böninna thrättelikhet (importunitas) faar thz som hon bedhis Bo 100 ."],"f":[]},{"a":"thrätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr enthrätter."],"f":[]},{"a":"thrättilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" Jfr delo thrätilse."],"f":["trätilse )"]},{"a":"thrättin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ihärdig, enträgen, envis. \" stafkarlin var thrätthin \" Bil 159 . \" var hon thrättin at bidhia \" Bo 111 . Bir 1: 222 . ST 289 . - ihärdig, enträgen, efterhängsen. var hon (bönen) ey at enasto stadhugh. vtan än thrättin (importuna) Bo 112 . - ihärdig, trägen. trätit oc idhkit ärwodhe windher all tingh Su 133 . ","2) envis, halsstarrig. forbannadh vari hera gäld som swa thrättin (pertinax) är Bo 203 . - envis, egensinnig. swasom biscopin war idhkelikin at raadha til bätring swa war germanus thrätin äpter sinom eghnom wilia Lg 3: 198 . - egensinnig, underlig. at sywngha ther som gratande är, thz är trätten sagha LfK 203 . - Jfr a-, en-thrättin."],"f":["thrätin Lg 3: 198),"]},{"a":"thrättin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ihärdig, engrägen. \" for thera thrätna bön gik han ater mz thom j sit palacium \" Prosadikter (Barl) 94 ."],"f":["thrätna ) , "]},{"a":"thrättis brodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = thrätto brodhir. at thetta är rätha rar j mällan tordh i vilala ok hans trätis bröder FH 4: 79 ( 1462) ."],"f":["trätis- )"]},{"a":"thrättis brodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = thrätto brodhir. pouel skulte med sine tretisbröder söke theris räth i lubec STb 5: 128 ( 1516) ."],"f":["tretis- )"]},{"a":"thrättis äng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äng om hvilken tvistas. at . . . her lönis amundzson hafdhe laghlika köpt karlela godz met the trettis ängenne FH 2: 112 ( 1438) ."],"f":[]},{"a":"thrättogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr enträttogher."],"f":[]},{"a":"thräuddadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["treuddad, trespetsig. eet rädhelikit thrävddat (tricuspis) swärdh Bir 3: 425 . ib 426."],"f":[]},{"a":"thräva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thrava."],"f":[]},{"a":"thröfteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hugnelig, välsignelserik? honum wil iak gifwathe thröfftelika (för thöstelika? se trösteliker 3) dagha för än han döör Lg 44 ."],"f":[]},{"a":"thröthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trötthet. \" människionna krankheet oc wanskelikhet . . . swa som war . . . thörst oc thröthet \" SvB 47 (mot sl. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"thrötman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trötthet. wisselika maten kräffs ällir bedhis äpthir hwngirsins matto hwilan äptir trötmans matto (juxta lassitudinem) SpV 464 ."],"f":["tröt- )"]},{"a":"thrötman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trötthet. \" thz är widhertörftokt . . . at thän offtha känner thrötman (lasisiudinem incu- rat) sommykit löpr ällir ärffwoder Spec. Virg. 417. \""],"f":[]},{"a":"thrötna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tröttna, mattas, uppgivas. at törkik hinason bytte thy hästin at han kom hwargin medh hanum for thy at han trötnade hästin ok han bytte hästin for thera bäzsta ATb 1: 50 ( 1455) . \" han trätnade tha om syde oc formatthe ey länger mot staa \" Troj 31 . ey trötnadhe han ellir nogon tiid j striid ib 77 . Jfr throtna."],"f":["trötna . ","trätna: -ade Troj 31 )"]},{"a":"thrötna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tröttna, matta, uppgfvas. \" thej stadenmöta thom mz bössor oc piil ther trö- nade monger som aldre vorthuil \" RK 2: 8940 . trö- nade moðia didrik aff bernmest aff sin gamall saar Di 196 . Jfr throtna."],"f":["-adhe )"]},{"a":"thröttelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , av. en takir han aat sik til at thröttelica (Cod. B trötelika 330) mödhahan (eum instulanter ad vexandum suscipit) Bo 181 ."],"f":[]},{"a":"thrötteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr othrötteliker."],"f":[]},{"a":"thröttelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trötthet. Mecht 275 ."],"f":["trötte- )"]},{"a":"thröttosamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr othöttosamber."],"f":[]},{"a":"thuka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thoka. thukhardher, se thokhardher."],"f":[]},{"a":"thukhardher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thokhardher."],"f":[]},{"a":"thukna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thokna."],"f":[]},{"a":"thul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , þula o. s. v., se thol, þola o. s. v."],"f":[]},{"a":"thum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. tumme; ss måttbestämning: tum. tomptan är xxiiiɉ (23 1/2) alin lang et (1) thumbret mynnere SJ 347 ( 1468) ."],"f":[]},{"a":"thung","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["thungs rot , "]},{"a":"thunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betunga, tynga. \" thet är kununglik rätvise ängin vretlika tunga medh sit wald \" KS 48 (122, 52) . ib 67 (165, 73), 73 (179, 80). han . . . twngade almogen sa . . . ath tolga skatta aldre offuer them gik RK 1: (sfgn) s. 177 . - refl. thungas, tyngas, förtyngas, nedtyngas. at ey thwngins (graventur) idher hiärta af kräselike födho och drykkinskap Ber 86 . - Jfr be-, for-thunga, äfvensom thyngia."],"f":["-adhe )"]},{"a":"thunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betunga, tynga. iste afficitur iniuriis han twngas mz orääth GU C 20 s. l10. (?) post res egestas multos afflixit egestas fatighdomyn twngar (hs. twngar, möjl. felläst för twingar) manga tha godzit är fortärt ib s. 210 . "],"f":["twnga )","*thunga sik , betunga, sig, besvära sig. at thät är ekke konwnga syni sidhwänia at thwnga sik mädh nakra handa ärfwodhe til at fa sith fädhernis rike SkrtUppb 62 . - refl. lthungas, 2) plågas, pinas. än tha the äuerdeliga twngas j allom pynom ey likowäl the opnötas eller forfara vtan äuerdelica blifua j mörkreno j theres pynom SvKyrkobr 227 . - Jfr forthunga."]},{"a":"thunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunga, betungande, besvärande. thet i . . . koma med nogra gode men oc möglig samling . . . til stokholm then wäg som i kunno merkie ther landit myndzt kobmer til twngo oc owilia BSH 4: 7 (1471, samt. afskr.) . \" för vtlenskom landit väria . . . thz tyckte them vara tunga stoor \" MD 327 ."],"f":[]},{"a":"thunga twnga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunga, betungande, besvärande. \" moles . . . twnga \" GU C 20 (hand 2) s. 150."],"f":[]},{"a":"thunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tyngd, börda. \" haa wogh mz trem fingrom ällir ophängde jordhinna twnga (molem) \" SpV 516 . \" thet är icke skäll, jack skall halla allan twngan \" BSH 5: 233 (1508, H. Gadh) . 3) tunga, pålaga, skatt. skal ok arleka aff the sama goze göras ij gil skin til skath ok ängin mere thunge j afrade JämtlDipl 129 ( 1376) . ib. . . . frij oc fräls wara fore allom vtreesom alegningom skattom oc offuerwald gestningom och thungom som aff oss ällir rikesens raadh kunno vppa mena rikit wardha laghdä Priv o skyddsbr 177 . . . . ther medh halla vppe allan stadzsins twnga STb 1: 168 ( 1478) . \" skal konungen ey til städia sina fogota . . . nogra handa aalägger skat eller beskatning hästa städer. . . gästning skiwdzfärder eller anner twnga G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 64. - (?) Vidare dömes Johan Ingvaldsson till ett års \"thwngha\", emedan han olagligen och utan tvingande skäl lämnat sitt gods före arrendtidens utgång Tunberg, Sv. medeltidsreg. 401 (1440). \"","4) tunga, möda, vedermöda, besvär, olägenhet. än tho at thätta haffwer mik hänth nakontidh haffwa hörth, likawäl tha bidher iak tik at thu tak thz til enghin thwnga, at märkia här nakoth thär aff (hic annotari obsecro grave non sit) SpV 436 f. 6) tyngd, känsla av tyngd. fiöl vppa mik en thunge oc sömpn Hel män 175 . i sinne bön fik han en thunga vppa sik ib 234 . Jfr synda thunge."],"f":[]},{"a":"thungför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tung i sina rörelser; hafvande. at hon matte mz fara swa thungför Lg 268 . \" thäntidh hon war thungför oc kunde ey längir lönas \" ST 512 . \" tha jngik ginstan thän hälghe ande dwffwo liknilse . . . j iomfrunna siäl wmskiggiandis henne mz sälighet ok wnderlighe mz gudhz son fructhsama giordhe ok thwngföra modher mz aldra ärlighasta ok lättasta byrdhe \" Mecht Upp 13."],"f":[]},{"a":"thunghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tyngd, svårhet, tryckning. dröfwilsanna twnghet Su 117 . ","2) svårhet, grofhet. \" syndenna groffhet oc twnghet \" LfK 4 . ","3) nedtyngdhet, bekymmer. stort tungheth i menniske synne ok stor bedröwilse Gers Frest 3 . ","4) tygnd. \" om sömn. sömpsins twnghet \" Su 251 ."],"f":[]},{"a":"thunghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tyngd. swasom nar silkes klädhit prydes, oc tynges mz gul oc dyrom stenom, thz engeledhis bortkastas . . . fore twnghetena skuld Mecht 216 . \" swa länge siälen hon thynges j kropsins thwnghetht \" ib 351 . \" the äru eeth skynande lyws eller skeen oc andelige vtan licamens thunghet \" SvKyrkobr (Lucid B) 135 . ey waro än bärghen i sinne twnghet skikkat (nec dum montes graui mole constiterant) JMÖ 141 . - bildl. hon (ɔ christi jomfru) lustas ekke j högfärdoghom klädabonadh hon är stadhfäst mz sidhanna thwnghet ok moglikhet (fixa gravitate morum) SpV 173 . the syndh som människian vil ey aff skrapa medh scriptamalum, hon draghir sik genstan til enne andra syndh medh synne tunghet MP 5: 142 .","2) svårhet, grovhet. \" at swa stor är thänna diäfwlzlika syndenas twnghet JMPs 253. 3) nedtyngdhet, bekymmer. swasom thera qwinnor hiärta som haffuande äru mz barn, plägha offta wanskas oc giffwas aff sorghsins twnghet \" Mecht 163 . \" borttaghandis oc linandis war[s] hiärta thunghet, oc dröffwilse \" ib 337 . 5) tunga, möda, besvär. then veluiligheet han barnomen giort . . . haffuer thöm til bestandh ok sigh sielffuan til twngheet ok slepan STb 4: 171 ( 1507) ."],"f":["twnghet )"]},{"a":"thunghördher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tunghörd. MP 3: 62 (fornskånsk text på svenskt grundlag; jfr J. Brøndum-Nielsen, Fra Skaanes Senmiddealder 143)."],"f":[]},{"a":"thungleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyngd. \" \" MB 1: 44 ."],"f":[]},{"a":"thunglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett betungande sätt. ath the them ingen swa daan omildheth eller ow[erw]ald antigge med gestarij eller landredh här epter them swarlighe eller twnglikä ey skule ath göra BSH 3: 155 (1464, samt. afskr.) . ","2) tungt, trögt med svårighet. the hördho thunglika (graviter) mz öromin KL 176 . ","3) svårligen, högeligen. \" thina siäl . . . thunglica skadha \" Bir 3: 244 . \" at . . . andre (ɔ: skullin) j skärslo elde thäs thunglicare pinas \" ib 467 . ib 1: 157 . \" naar han . . . twngleka twingades aff sinne ängxlan \" Su 183 . \" hafwa thunglika syndat \" Bir 1: 114 . Ber 93 . ","4) grundligt. \" huru twnglika thu alt ranzsakar \" Su 248 ."],"f":["-leka )"]},{"a":"thunglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) tungt, med svårighet el. möda. tha badh thu som aldra tulugast oc tungligast SvB 98 (omkr. 1500)."],"f":["tungligast ) , "]},{"a":"thungnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyngd. spikano (för -e) vphullo allan licmans twngath (motsv. ställe Bo 201 ; thunga) Lg 3: 90 ."],"f":[]},{"a":"thungning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forthungning."],"f":[]},{"a":"thunklädder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tunnklädd. \" barnet war thwn klät \" Bo (Cod. B) 344 . en man. gangande barfötter thunklädder oc alzstingx hawanzlös Lg 3: 218 ."],"f":[]},{"a":"thunliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tunn. \" exilis . . . tunlegin ok mager \" GU C 20 s. 240 ."],"f":["tunlegin )"]},{"a":"thunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtunna, göra tunnare el. mera lättflytande. colo . . . syla twnna rensa vth kasta ok smälta GU C 20 s. 123 ."],"f":["twnna )"]},{"a":"thunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtunna, göra tunnare el. mera lättflytande. vm nakor vil sila älla tunna wällogx herra dryk ginom orent klädhe Bir 1: 402. - refl. thunnas, varda tunn el. insjunken, magra. han bleknar oc twnnes i kimbenen LB 7: 257 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"thura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  uthärda, hålla ut. hulkin som thura älla framhallir til ändan. han vardhir heel Gr 301 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"thuran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framhärdande, ständigt lidande. tha then väghin gangis ther ledhir til thuran i äuärdhelicom dödh Bir 4: 128 ."],"f":[]},{"a":"thurugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djärf, dristig. \" främi män ok turughe \" KS 82 (202, 89) . ey äru the thurughe ok diäfwe swa som godhe iddara at stridha for gudz hedhir Bir 1: 164 . ib 2: 9, 172, 3: 192 . Al 6764 . Ber 150 . Su 396 . gör han (ɔ: ondir ande) mannin thurughan mot gudhi MP 1 . 173."],"f":["thorugher Su 396 ),"]},{"a":"thurugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tålig. \" nar iak saa han owirmato hetan oc thurughan (pantientem) til at thola pinona \" Bir 2: 10 (möjl. att föra till föreg. ord)."],"f":[]},{"a":"thurugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["djärv, dristig. o sancte augustine . . . thu war . . . twrogher mothe kättarom SvB 391 (b. av 1500-t.)."],"f":["twrogher )"]},{"a":"thurulika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["djärf, dristigt. \" then helghe ande syntis . . . j tungo like, ty at them han vpfylte giuir han tröst at thurulica predika gudz ordh \" MP 1: 171 . hulke som oatirwändelika göra thurulika siälfwiliande mangfalda synda wranglikhetir Bir 4: (Dikt) 257. Ber 238 ."],"f":[]},{"a":"thusandafald","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tusenfall, tusenfaldig, tusen gånger. i förbindelse me den komp. tha war han thusandafald renare än Solen SVKyrkobr (Lucid A) 108."],"f":[]},{"a":"thusandafalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tusenfald, tusenfaldig. \" hwat ey haweir hon tha fangit meer än thusanda falt. lika vidh alt thz hon hawir forlatit for hans skuld \" Bo 116 . \" sädh hulkin som . . . gaff af sik hundrada falla fruct ok thusanda falla \" Bir 1: 173 . \" thusanda fald lön \" ib 3: 398 . görande tusanda falla miscundh MP 1: 46 . \" aff gambla owinsins tusand tusanda falla swikom \" ib 31 ."],"f":["-falt . "]},{"a":"thusande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"thusandfald","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) tusenfaldt, tusenfaldigt, tusen gånger. omskiptis thusand fall a enom dagh vtan alt tall ib 7175. - i förbindelse med en komp. thz ware . . . omöghelikith . . . at . . . thässin warld all thz hon ware större thusand fall fore matte sta mot gudz wilia Al 4406 . \" wi willom hälder thusand fal mz thik dö . . . än lifwa länger äpter thin dödh \" ib 10469 . LfK 112 . ","2) tusenfaldt, ofantligt, öfvermåttan. the glädhias badhin thusand fald Al 8041 . ib 5272 . macedones . . . göra honum gynst thusand falle ib 826 . \" han skop them nadher yfrith alla äta oc drikka thusand falla \" ib 10046 ."],"f":["tusandh faaldh LfK 112 . thusand fall Al 3412, 4406, 7175 . thusand fal ib 10469 . thusand falla ib 5272, 10046 . thusand falle ib 826 . Utom LfK 112 förekommer ordet endast i rimsl.),"]},{"a":"thusandfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tusenfald, tusenfaldig. \" alla the glädhi wi (ɔ martyrerna) haffdhom aff kärlek i eldhenom oc iärnom oc thusandfall dödhom (in igne et ferro et millenis mortibus) wnnom wi tik (ɔ jungfru Maria) oc giffuom \" Mecht 112 ."],"f":["-fall )"]},{"a":"thutare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m. Jfr örna thutare (Sdw 2: 1176)."],"f":[]},{"a":"thutta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra el. binda tottar. Jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 5: 97; Medeltidsordspr. 2: 207. kärlingh tuttar äptir sinne thoskäppo GO 425 . Jfr thatter."],"f":["-ar )"]},{"a":"thuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tufva. \" opta stiälpir litn thuwa storo lasse \" Al 22 . GO 380, 1003 . \" thz skeer opta ath stora waghna falla om kull störtha paa eena tuffwa ther wnder är mull och een lithen tuffwa fäller een stoor wagn nidher \" RK 3: 1283, 1284 ."],"f":[]},{"a":"thuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tuva. \" een swart orrhana vppa en gron thwe \" Schlegel o. Klingspor 212 ( 1480) . Jfr lysungthuva."],"f":["thwe )"]},{"a":"thuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tuva. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 46. . . . swa i kaluahagan uthi en twff nordan för bastuuen liggia steenmärken uthi en twff Bergqvara 92 tuuar dicta) Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. xxi c. 45."],"f":["tuuar ) , "]},{"a":"thuvogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tufvig, uppfyld med tufvor. fakwnoger läkiare gör twfwogan kyrkiobakka PM XXVI ."],"f":[]},{"a":"thvaare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr klädha thvaare."],"f":[]},{"a":"thvaghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvagning, tvättning. \" llaucio . . . twäghningh \" GU C 20 (hand 2) s. 68. qui bapitzatur a mortuo et iterum tangit mortuum quid proficit lauacio eius hwa som twaass aff then dödhe ok kommer vedh then döde igen hwat dogher hans twogningh ib. llocio onis twäghningh ib s. 97 ."],"f":["twäghningh . ","twogningh )"]},{"a":"thvakar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvättkar, tvättbäcken. rättir anghir fore syndhinna, är eth sälighit twakar MP 5: 218 ."],"f":["twa- )"]},{"a":"thval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvål, såpa. \" hon . . . sände möiana badha fran sik äptir olio oc twaal \" ST 437 . \" göra saponem twaal \" PM XLVI . ib XLIII. tyzdt twal LB 7: 79 ."],"f":["twaal )"]},{"a":"thval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvål. \" nitrvm tri twaall \" GU C 20 s. 356 . \" tak almennelikth twal \" PMSkr 387 . ib ib 399 ."],"f":["twal . ","twaall )"]},{"a":"thvalbalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvålboll, tvålkula. \" twaal balla til baardskärara \" PM XLIII ."],"f":["twaal- )"]},{"a":"thvanadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvagning. \" flodhin som wtgik af karino teknar döpilsinna font. oc atirlösninna thwänadh (Cod. D) thwätnahd 394) \" Gr 300 ."],"f":["thwänadher )"]},{"a":"thvang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["til tette . . gaff hinrik . . . sith gode mynne och loth sich ath nögie, ath samma gotz partass schulle medh swa dana vilkor, ath thet skulle bliffue j retzsens twangh ner thöm, som thet til partades, swa lenge han kome medh sin beuisingh STb 3: 126 ( 1493) . desse for:ne loffuede jnbere hwar sin parth vtj retzsens twangh i gen, om swa behoff gördes ib. ib 127 (1493), 327 (1497), 362 (1498). then wldh, som j retthens twangh standit haffue ib 4: 93 ( 1505) . \" then bod oc bodehyre . . . skal stå j qwarstäde oc j retsins twangh \" ib 5: 217 ( 1520) . - pa rätsins thvang, efter el. enligt rättens avgörande. gaff han it gode mynne til, at tet ther partades pa retzsens twang, som forrört är STb 3: 126 ( 1493) ."],"f":["twang )"]},{"a":"thvang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tryckning, trängande.","1) betryck, trångmål, vedermöda, nöd, lidande. iak hauer husit giwit ther hauer mik nöd oc twang til driwet RK 1: 3837 . \" for ofmykla thwang ok nödh skuld som han kände aff langom hwassatom värk \" Bir 3: 273 . varkunna . . . honom . . . staddom i swa mykle thwang oc vidhirmödho (in tot angustiis) Bo 197 . \" ey är i honom libir oc ey licammans sin som ey kände sina thwang (afficitionem) oc sina pino \" ib 205 . kännande sina twang oc lidilse Su 169 . \" the tarana waro ekke hwffudit til nakra twangh \" Lg 3: 393 . Bo 34, 85, 104 . RK 3: 1427 . Lg 89, 668 . \" stort äruodhe ok licammans thwang tok thu vppa thik \" Bo 21 . \" min miskund nalkas thom som hafwa kötzsins thuang ok dröuilse \" Bir 2: 277 . \" hwi swa starker wärker oc dödzsens twangh honom swa bradhelika owerkom \" Lg 3: 315 . \" störto ther dödh fore myra twang (trångmål el. nöd som vållades dem af myrorna) \" Al 9400 . - lidande, qval, ångest. han matte ey längre . . . thola the thwang Iv 5364 .","2) späkning. \" skal thwangin idhnas äkke til skadha. vtan mote kripsins oloflica lusta \" Bo 139 . \" mz fasto oc licammans thwang \" ib 45 . ib 35, 47 . ","3) disciplin, tvång, tillstånd af tvång. ther äpther innan atta dagha skal hon (den nyss invigda klostersystern) j enghe twang hallas (nulla arcabitur disciplina) Bir 4: 23 . - Jfr thvange, thvanger, äfvensom thving, thvingd."],"f":["twongh RK 3: 1427), "]},{"a":"thvange","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tryckning, betryck, olägenhet. the thänkte lata een mwr omganga han haffuer aff daghliga storan twanga RK 1: (Albr) s. 211 . - lidande, qval, ångest. fara . . . til de käldo honum monde til langa ok han daghlika bär for thunga Iv 5370 . ","2) tvång, bruk af tvångsmedel, nödgande. skulle han for vtan twonga visselig axewol fonga RK 2 . 9197. ","3) fängelse. magnus grep han til fangha oc hafden po göxholm j twanga RK 2: 2710 ."],"f":["twonge . Ordet är anträffadt endast i rimsl.),"]},{"a":"thvanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedermöda, lidande. sagdhe gudh til kononna thu skal thola margha nödh oc födha margh barn mz mykin thwang (in dolore) MB 1: 161 ."],"f":[]},{"a":"thvina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvina, förtvina, täras, förlora sin lifskraft, tyna bort. togho tha henna (den dödas) kinde til at rudhna oc ey thwina Lg 3 . 518. jak la i sotta säng ok thwinadhe i dödzsins vadha dagh fran daghi atta aar ok thrätighi KL 387 . - uppgifvas. alexander . . . bahd them ey fore räddogha twina Al 9422 . - försmäkta, vara krank, vara matt el. maktlös. at jak twinar ok forwanskas aff kärleksens hitha Lg 3: 566 . - part. pres. tynande, matt. war herra skal giwa thik . . . thwinande (deficientes) öghon MB 1: 430 . - refl. thvinas, tyna, försmäktas, dåsa. the sysla helder nakath, än the     thwinas onytte MB 1: 128 . "],"f":["thvina bort , tvina bort, vantrifvas. han twinade bort i al sintidh MD 497 . Jfr bort thvina. - Jfr thväna."]},{"a":"thvina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvina förtvina, täras, förlora sin livskfraft, tyna bort. annor dywr när nokor sy[w]kdom twingar them tha ga the länge oc dwjna oc warda swoltin PMSkr 244 . Jfr utthvina och thväna."],"f":[]},{"a":"thvinan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["borttaynande, krankhet, (tärande) sjukdom. thes mere han sik ynkädhe . . . ouer hennes longa krankdom ok twinan Lg 3: 581 . \" huilkens dröfuelse ok longa twinan tu väl veth ib. \""],"f":[]},{"a":"thving","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tryckning, trängande. ","1) betryck, trångmål, vedermöda, nöd, lidande. hwi wilt . . . thu thwinga thetta salugha folk, hwi sände thu mik them til mere thwing oc til änkte frälse MB 1: 289 . \" rikedoma . . . hulke mz versta twing ok sorgh forfara \" MP 1: 66 . \" tholde . . . dödh oc pyno oc mesta thwing \" ST 185 . RK 2: 9581 . ","2) tvingande, späkning, penitens. the räddhos ther som ey var reddoghe som är litsla licamans twingh ok ärfuodhe til synda afskrapilse MP 1: 46 . Su 31 . brodhorin . . . tok sik ärwodhe oc thwing i fsto oc vaku oc bönom KL 209 . ib 301 . \" jnga nadha gaffwo ällir dygdh hadhe iak ällir fik aff gudhi, wtan mz stooro ärffuode . . . mangom taarom oc mykle twingh \" Lg 818 . \" ey twingadho the sik thy, at the trodho sik wara wärdoga aff tholke twingh at faa mit rike \" Bir 4: 36 . ","3) tukt, disciplin. \" han (abboten) wardh swa hardhir mz neffst oc twing at the gato lhan ekke lidhit \" ST 383 . ","4) nödgande, tvång. thz loffuade danske vtan twingh RK 1: (sfgn) s. 173 . - Jfr thving, thvang."],"f":["twinga (i rimsl.) RK 2: 9581), "]},{"a":"thvingan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvingande, späkning. i kroppsens twingan LfK 22 . Su 258 . Lg 3: 524, 566, 570, 572 ."],"f":[]},{"a":"thvingd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tryckning, trängande.","1) betryck, nöd, lidande. the gladdos . . . aldra mäst thänthidh the waro thwingadhe aff hungir ok thyrst ok näkt ok daghliko ärwodhe ok fasto hopandis at fa höghelik atirlön aff gudhi for sina thwingd KL 106 ; \" jfr 2. huxsins varkunnan ok barmhet j sina jamcristna thwingd ok plagho \" Bir 3 . 170. huru rädhelika starka thwingd klene naturen kände Su 394 . ib 425 . ","2) tvingande, späkning, penisens. tha kroppin är i hardhe thwingd mz fasto älla siukdom KL 335 . \" i alle sinne thwingd gömde sancta clara thz at hon altidh syntis i sino änlite lioff. gladh. oc blidh \" ib. \" ey thwingado the sik thy ath the trodho sik wara wärdogha af tholike thwingd (motsv. ställe Bir. 4: 36: twingh) ath faa mit rike vtan myna miskund \" VKR 79 . Lg 3 . 204.","3) disciplin, tvång. tillstånd af tvång. thär äpter ynnen atta daga skal hon j enge thwingd hallas VKR 69 . - Jfr thvang, thving."],"f":["thwinngd Su 415 . ","thwingdh Lg 3: 204 ), "]},{"a":"thvingilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" tryckning, trängande. ","1) tryckning, ansättande. \" at th all kötligx bronas twingilse ok träldom alder kende \" Lg 3 . 525. - ansättande, plågande. at miskunsamber gudh skulde . . . thwingelsom (ab afficione miseri) Su 432 . ","2) vedermöda, lidande. owan widh twingilse Su 161 . ","3) tvingande, späkning. thula hardhasta ärwodhe oc kropsins thwingilse KL 204 . "],"f":["-else )","thvingilsa dagher , ","thvingilsa time , "]},{"a":"thväna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvina, förtvina, täras, förlora sin lifskraft. tilböriadhe min likame at thwäna af siukdom Su 432 . thu . . . thwänar af swylt ib 388 . \" nw spörs andelika huru thera hiärta kolnar swa ok thwänar (tepescit) a läti j allo godho¨ \" Bir 1: 149 . - försmäkta, tyna bort, uppgifvas. the skulo thwäna (tabescent i sinom syndom MB 1: 379 . - försmäkta, vara krank, vara matt eller maktlös. iak thwingas älla thwänar af kärlek (amore langue KL 330 . Ber 44 . - plågas, lida. sörgh ey af annars godho, thwäna (tabescas) ey af annars gangne Ber 107 . - part. pres. tynande, matt, svag, krank. hans swet klädhe fördhos ouir the som siuke varo ok thwändandum (super languidos) KL 163 . \" äru andre limine vordhne vanmaktoge oc thwanande \" Bir 2: 54 . \" likamin bleker ok thwänande (langudium) af blodzsins vt flytilse \" ib 1: 31 . ib3. 272. - trånande, försmäktande. j thes sama kärleksens sängh bidhar han thik, än nw, länktandes oc twänandes, mz wnderlika astundan Mecht. Upp. s. 339. - matt, dåsig. konst gudhelix kärlex ok räddogha hafhwer slioa folghara thwänande af läti Ber 19 . - Jfr thvina."],"f":["-ar )"]},{"a":"thväna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) tråna. \" iak länktar o thwänar äpter honom \" SvKyrkobr 75 . - refl. *thvänas, tvina, förtvina, försmäkta, uppgivas. min siäl til byria nw at siwkna oc thwänas SkrtUppb 102 . Jfr thvina."],"f":["-ar )"]},{"a":"thvänadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanmakt. - försmäktande. wälsighnadhir wari thu, for thän thwänadh . . . som thu toldhe a korsseno SvB 77 (senar h. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"thvänadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanmakt. \" han hauir . . . thwänadh j limmomen \" Bir 2: 114 . krankhet, sjukdom. ioram konungir . . . hulkin . . . siuknadhe af värstom thuänat (tabe) MP 2: 243 . \" at thu pinas af thwänz (langorum) stiongum \" Ber 124 . ib 44 ."],"f":[]},{"a":"thvänadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thvanadher."],"f":[]},{"a":"thvänger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skothvänger."],"f":[]},{"a":"thvänger","b":[],"c":"","d":"","e":[" . Jfr skothvänger."],"f":[]},{"a":"thvängia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr diska thvängia."],"f":[]},{"a":"thvära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["å som från sidan faller in i en större, biflod. riuis ipsum ampnem influentibus dictis thwerraum SD 4: 8 (1327, gammal afskr.)."],"f":["thwerra )"]},{"a":"thvärdamber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärs öfver en å gjord fördämning? han hade . . . bygth en ny twerdam som skade giorde DD 1: 270 ( 1478) ."],"f":[]},{"a":"thvärfinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärfinger, fingersbredd. \" tak . . . ätikkio, oc läth j eth breth glaserath kar swa ath ätikkan är fira twärfingers dywp \" LB 9: 108 . läth thz myälith j glasith . . . hängiandis thz j en kätil affwan wathnith tw twär fingher ib 111 ."],"f":[]},{"a":"thvärfinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärfinger, lfingersbredd. li måttsbestämningar. klyff stobban try twärfingher nider PMSkr 327 . \" när mandelstenana sätias wändis nidhe then hwasse ndhen twa föther warandis mellen hwan stenen oc fira twärfinger dywpth j jordena \" ib 343 . ib 347 . leer karen . . . warj . . . tw twär fingers tiok ib 563 . klokka wm xc besmara marker wil lwara mädhan wm kringh fira twärfingher oc fäm spanna ib 570 . ib."],"f":["twär- )"]},{"a":"thvärgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärdsgård som går på tvären el. i vinkel mot en anna. at then gamble twärgadhen (för -gardhen), som malmbone haua hafft oc täpt fran gorsunga giiärdhe oc nider til sion, skal vptakas oc ypen hallas oc aldre optare mera nidersätias SD NS 3: 452 ( 1419) . halff delen aff them gardhenom, som fran twärgardhenom löper swder meth källonne ib."],"f":["twär- )"]},{"a":"thvärgata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärgata. \" längden aff tomtpinne widh stenhusit hon är xxx (29 1/2) alin lang up til twergatuna \" SJ 83 ( 1438) . \" the tompten som mällen twärgatunar ligger mot slottit ib. \""],"f":[]},{"a":"thvärgata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärgata. . . gardh . . . hulken thär liggiande är mellan störia smidz gardh ok thwar gatwna KTb 54 ( 1426) . NMU 1: 142 ( 1482) . STb 5: 5 ( 1514) ."],"f":["twär- . ","twer- . ","thwar- KTb 54 ( 1426)"]},{"a":"thvärgränd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärgränd. \" en . . . tregardh . . . liggiendis j bachghatan nordan köpmanna ghatu vtj twergrenden twers offuer fran then allmenninx brwn . . . \" STb 2: 313 ( 1488) . . . vtj huilkit huss erich klensmidh nw vtj bor ok ligger j mellen twa twergrender wester aff almenningx gatan löper ib 407 ( 1489) . ib 489 ( 1490) . SJ 2: 176 ( 1490) ."],"f":["twer- )"]},{"a":"thvärhand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärhand, handsbredd. i måttsbestämningar. är thenne . . . gardir pa alna talith . . . vestir i laris skrädare gardh xij alna en twärhand minne ATb 2: 111 ( 1478) . \" tak en swartan orm som är snook oc skär ena twärhand aff hoffwod delenom PMskr 281. tak stora löka . . . oc säth j jordhena ena twärhand hwan fran androm \" ib 353 . master . . . xxii twär händer tiocka HSH 16: l69 (1527). "],"f":["twär- )","*thvärhands bredher","twär- )","*thvärhands högher (twär-), ","*thvärhands langer","twär- )"]},{"a":"thvärhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärhet, ovänlighet, fientlighet. \" iak findr altzinthe vthan twereth ok alle kunningha mik fore klärkia och lekmen som widh tk tala \" Thomas Varningsbref 4 ( 1436) ."],"f":["twer- )"]},{"a":"thvärhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hugg från sidan. waktha sig före skoth oc twär hwgh PMSkr 124 ."],"f":["twär- )"]},{"a":"thvärhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hål på tvären av ngt. twärth gönom swarffes äller bores eth större (hål) . . . sidan bores eth annath myndre hol öffwersth j knappen swa ath thet gar jn j twärholith PMSkr 508 ."],"f":["twärhol )"]},{"a":"thväriärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärjärn på ett svärd, parerstång. thwär jarnit som är mällan inna oc suärdz äggianna Bir 2: 174 ."],"f":["thwär jarn )"]},{"a":"thvärkäpper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käpp placerad på tvären ot ngt. thär bindes the winsträn läghre pa twärkäppana som skwla them wppe halla PMSkr 317 ."],"f":["twär- )"]},{"a":"thvärsadhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärsadel, kvinnosadel. GPM 2: 140 ( 1499) ."],"f":["twärsaadel )"]},{"a":"thvärstang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stång placerad på tvären mot ngt, tvärstång. skipes arma pa twärstängerna som halla och bära wppe frwktena aff grenommen PMSkr 317 ."],"f":["twär- )"]},{"a":"thvärträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvärträ (på kors el. galge). fiughur thrä waro i korseno . . . j eno fästis stolpin nädhan. annat war stolpin. thridhia war thwär thrät Bil 89 . Bir 2: 132 . \" galgen staar af twem vp rättom träm ok thwär trät är thz thridhia \" ib 1: 197 ."],"f":[]},{"a":"thvärtäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" haffe ena wärtäppor i ene aa som bade lösta ok wale haffwa drapeligen skada vtaff Uppl Lagmandsomb 80 (1493)."],"f":["twär- . ","twer- )","lthe"]},{"a":"thvärtäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stängsel tvärs öfver en ström. tvärtäppor mellan närdhetuna och hälgöö Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 264 (urk. fr. 1455)."],"f":[]},{"a":"thvärtäppis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr thvärtäppa. hun (ɔ en kvarnström) är nw bygdher tuertäpis VKJ 112 ."],"f":["tuertäpis )"]},{"a":"thvät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. tvagning. vatten varmed ngt avtvås. sidhan thu wast kristnadh rensadh ok thwaghin . . . haffwer thu swa som idhkelica syndadht ok glömt the försto thwättinne som ran wth aff christi sidho SkrtUppb 79 ."],"f":[]},{"a":"thvätnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvagning. \" flodhin som wtgik af kareno teknar döpilsonna font oc atirlösinna thwätnadh (Cod. A thwänadh 300) \" Gr (Cod. D) 394 . Jfr thvanadher."],"f":[]},{"a":"thvätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvätta, två. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 163. lihesus siälffuer bödh, at the skullo sik jnbyrdes twätta ällar twa hwar annars föther JMÖ 165 . ib. ib 169, 170 . iomfrunnas marie födzla högtidhas i dagh, huilken os twättadhe aff syndennas smitto ib 198 . twätta fethma aff klädy PMskr 409. twätta thär j thät klädy som feth är, oc sidhan twätta thät mädh renth wathn ib. "],"f":["twätta . ","-adhe )","*thvätta bort , tvätta bort. twätta kalken borth aff them (ɔ skinne) PMskr 522."]},{"a":"thvätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvätta, två. \" tok han . . . hännas likama opp aff orenasta priuthet oc twättadhe han \" Lg 335 . \" watnet som ran ower hans hälga händher, tha han them twättade \" ib 3: 162 . \" tha the twättat haffdo theras fötter \" MB 2: 131 . \" swa twätta the offtha thz myölith mz handommen wthtakandis gwllith \" PM LI . hon pläghadhe thwätta oc klädhe twa, oc spinna for päninga ST 293 ."],"f":[]},{"a":"thvätta kona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["candidaria twätakona GU C 20 s. 71 ."],"f":["twäta- )"]},{"a":"thvättarum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llauratorium ii twätta rwm GU C l20 (hand 2) s. 68."],"f":["twätta- )"]},{"a":"thvätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tvagning. \" the som sithia anamandis twätsens tiänist, tänken at thz är herran iomfrunnas son, som them gör tiänist \" JMÖ 166 . ib 174 . 3) tvätt, det som tvättas. sidha[n] läg the matheriam j eth linneth klädy, oc twätta til thäs renth wathn gangher aff twättenom PMSkr 439 . - Jfr fota thvätter."],"f":["twätter )"]},{"a":"thvättirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvätterska. \" lauatrix . . . twätherska \" GU C 20 (hand 2) s. 68. bildl. hel människiors midhirska, oc syndennas twättirska (mediatrix honinum, abutrixque criminum) JMÖ 188 ."],"f":["twättirska . ","twätherska )"]},{"a":"thvättirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvätterska. \" swa som bästa thwätirska hulkin som läggir orent klädhe mällan bölghiona at thz skuli wardha renare ok hwitare af watsins rörilsom \" Bir 1: 396 . \" jdhrughin är sua som godh thwätirska \" ib 2: 80 . ib 3: 30 . MP 1: 6 . LfK 80 ."],"f":["thwätirska Bir 1: 396, 2: 80, 3: 30 . ","twätirska MP 1: 6 . ","twätterska: -an LfK 80 ), "]},{"a":"thvätto kar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kar att två sig i. bildl. görin ydrogha ok angir j ydhrom scriptamalom . . . thetta är thet twättokarith enne syndoghe människio tilbör ath twa sik vti aff synom syndhom MP 5: 68 f. ib 69 ."],"f":["twätto- )"]},{"a":"thydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flygha maasor oc lomma fran syoghommen oc thänom tyande högth wp. merker klart väder PMskr 295. när the (ɔ bina) tya jnne stokkenom ib 302."],"f":["tya )"]},{"a":"thydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga sin tilflykt (till), lita (till), räkan på, taga i anspråk. med prep. til. kan ey finnas j rikensens göma huarken breff eller jngedöma hwazske peninga eller smyda ther riket matte til tijda (Hadorphs uppl. tilltyde s. 184) vm thöm nöden trängde vppo RK 2: 537 . \" konungen sculle til thera thienist ey mere thy . . . manscap och thienst sagde the honom vp \" ib 1162 . tha torfwin i aldrigh thya til wart manskap eller tienist BtRK 105 ( 1436) . \" then kärleek och förbindelse ware föräldre och wij millan rijken, danmarck och swerige giort hafwa, ther magin i fullkomblige til thy ib. j hafwin engom gifwit nogor macht yttermeer enom än androm som folckit matte thy til \" ib 104 . ingen stadz weta nagott hem eller kosth eller annat till at thi FM 62 ( 1467) . - refl. thydhas, hålla sig till, hafva umgånge med. aldre skal iak (Adam) optare thydhas henne (Eva). oc ey barn mz henne affla Lg 90 ."],"f":["tijda . ","thya . ","thy . ","thi )"]},{"a":"thydhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utthydhare."],"f":[]},{"a":"thydhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ilthydhe."],"f":[]},{"a":"thydheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vänlig, umgängsam. \" mannen är aff sin naturlik skipelse milder ok thyhelekur fram firi all annor wärlzlik diwr \" KS 4 (8, 5) ."],"f":["-lekur )"]},{"a":"thydher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr samtydher."],"f":[]},{"a":"thydhilagha thydhiliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hafva köttsligt beblandelse (med djur), öfva tidelag. ath han skulde tylagit med fää BtFH 1: 209 ( 1506) . ath han skulde tiltagit med hörs ib 238 ( 1507) . han skulde tilägit med hörs ib."],"f":["supin . ","tylagit BtFH 1: 209 ( 1506) . ","tiltagit ib 238 ( 1507) . tiltägit ib),"]},{"a":"thydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr utthydhilse."],"f":[]},{"a":"thydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utthydhilse."],"f":[]},{"a":"thydhin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vänlig, inställsam. \" thän skal wara thidhen som ey är kärkomen (laude fauente parum speciem cape blandiciarum) \" GO 474 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 225. Jfr othydhin."],"f":["thidhen )"]},{"a":"thydhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utthydhning (äv. Sdw 2: 892)."],"f":[]},{"a":"thydhisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tysk. . . . huilken tysk som var vptagen medh magdalena STb 3: 195 (1494). oleff . . . som grepin war fore ena sölff skedh . . . han hade köpt aff en tösk, hetendes herman ib 302 ( 1496) . \" then tisken skal geffue kuse jacob sine ffrakt \" ib 5: 91 ( 1516) . - med art. i plural bet. dänen, jwthen, tysken och dyäkelen rädes alla dalasoken BSH 5: 273 (1508, H. Gadh) ."],"f":[]},{"a":"thydhisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tysk. \" haffwe myn herres tysker haldet tiit och opt[a] me[ne] wndher siigh \" BSH 5: 185 ( 1507) . medh tyskerner ib. \" thi tisker, som i hith sendhe \" FM 236 ( 1505) ."],"f":["tysker BSH 5: 185 ( 1507) . ","tisker FM 236 ( 1505) . ","tyskerner BSH 5: 185 ( 1507) ), "]},{"a":"thydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tydning, tolkning. \" opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript ok tydhning \" KS 52 (131, 56) . - tydning, angifvande af hvad en sak betyder el. betecknar. vtan alla thydning maghom wi sighia, at tafflor oc laghbook gömdos the til, at folkith skulle ey glöma laghin MB 1: 492 . - Jfr utthydhning."],"f":[]},{"a":"thydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) betydelse, innebörd. jte, wenite sigher domaren christus oppa doma dagh . . . tänk thy idhkelika the ordhen oc theras tydhning, tha bliffuer thu wtan dödhelika syndh JMÖ 58 . - Jfr uttydhning."],"f":["tydhnig )"]},{"a":"thykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tycke, mening, åsikt. \" j äre begärende wethe war tykkie oc radh, huat ther pa skal scriffues \" FM 430 ( 1509) . ","2) tycke, behag, godtfinnande. wari thz j hans wilia oc tykkia (måhända för tykkio och i sådan händelse att föra till thykkia, f.), som offra at huru mykit han gitir ällir wil giffua Bir 4: 32 .","3) tycke, omtyckthet, sätt hvarpä ngn upptages el. omfattas. han . . . fik onda tycke (d. v. s. blef illa omtyckt) Di 21 . \" aff almenoge man hade iag godh tycke \" RK 3: (sista forts.) 4589 . ","4) tycke, gunst. \" tw skalt . . . koma j thins herre tykke \" MD (S) 305 . - tycke, kärlek. han war vänist ower alla thy monde hans tykke (d. v. s. tycke för honom) til manga falla MD (S) 305 . - Jfr mis-, o-, sam-thykke, äfvensom thokke, thykkia."],"f":["tykkie )"]},{"a":"thykke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. samt n.? Jfr godh- (Sdw 2: 1288 f.), mis-, o-, sam-thykke, ävensom thokke, thykkia, f."],"f":[]},{"a":"thykkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till tycke, till behag? hon thiänte them til alla mata; thykkelika hon giordhe swa, dygdhelika mz rätte tro (Cod. B, C jdhelik mz rätte tro dygdelik hon gjorde swo) Fl 1444 ."],"f":[]},{"a":"thykkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vänlig, som sker i godo. harald laurensson haffuer giort ett tykeligt och kärligt skipte medh sinom . . . brödrom SD NS 2: 532 (1412, nyare avskr.) . 2) behaglig. Jfr Sdw 2: 1320. - Jfr misthykkeliker."],"f":["tykkeliger )"]},{"a":"thykkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behaglig. med dat. hwilka lund rätwiis människa döör ellir huru hon iordhas tha är hon gudhi thykkelik Lucidarius (Cod. Holm. 4) s. 490 (enl. uppgift af Dr. R: Geete)."],"f":[]},{"a":"thykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tycke, behag. \" hvar wil fylghia thykko ak tharf sinne \" KS 7 (17, 8) . behag, godtfinnande. vari thet j hans vilia oc thykkio (beneplacito) som offra hwru mykit han giter älla vil gifua VKR 76 . ","2) behag, välbehag. \" til lgudz thykkio (beneplacium) ok siälinna nytto \" Bir 3: 171 . behag, belåtenhet, nöje. ängin kan twem härrom badhom sänder til thykkio thiäna Ber 256 . ","3) begär att behäga? aff ena handa manna thykkio (ex quadam placenia) Bir 3: 318 . ","4) tycke, omtyckthet. \" mz alla the han omgik god tykkia aff them fik \" RK 2: 6443 . ","5) gunst, ynnest. \" manna hedhir ok thukke älla thyukkia (famores) \" Bir 1: 314 . \" ey idhna sit ämbite älla ä´ruodhe for päninga vild älla manna thykkio älla winskap (honinum favorem) \" ib 317 . \" nu talar hon gärna skör ordh ok the thing hon ma mz afla världina hedhir oc thykkio \" ib 3: 317 . ib 1: 355, 2: 34, 140, 145, 184, 324, 3: 76, 246, 335 . the . . . hafdho myklä thykkio til (gratiam ad) alt folkit KL 135 . Jfr mis-, o-, sam-thykkia, äfvensom thokke, thykke."],"f":[]},{"a":"thykkia tykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["5) gunst, ynnest. han . . . är ey bestandin epter wärldena högfärdoga vmgangho eller fanytto tykkio MP 4: 151 . - i hälsningsformel. wj margareta . . . sändom . . . allom androm bondom ok bokarlom som byggia oc boo j jämptalande. wara naad. hylle. thykkio ok helso medh gudhi JämtlDipl 141 ( 1389) . ","6) åsikt. \" judana . . . sporde honom til vm hans tykkio vm them tilborde skatta keysarenom \" MP 4: 258 . Jfr mis-, o-, sam-thykkia."],"f":[]},{"a":"thykkian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samthykkian."],"f":[]},{"a":"thykkiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr godhthykkiande."],"f":[]},{"a":"thykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samthykkiare."],"f":[]},{"a":"thykkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samthykkiare."],"f":[]},{"a":"thykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samthykkilse."],"f":[]},{"a":"thykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr samthykkilse."],"f":[]},{"a":"thykkin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr samthykkin."],"f":[]},{"a":"thykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samthykt."],"f":[]},{"a":"thykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr samthykt."],"f":[]},{"a":"thyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tålamod, ståndaktighet. fore riderskap thu öffwa kan mz thyld oc store stadhigheet MD 198 . - tålamod, ståndaktigt uthärdande af lidande. pl. mz hwarsmanz vnder. at swa gamal (man) gathe mz thöldum tholt tholikin saröka Bil 239 . ","2) förmåga att gifa sig till tåls el. gifva sig ro. bran nocicius j skiurtunne som han a bale laghe ok fin engha thyld (fick ingen ro, kunde icke berga sig): för än han klädhom skipte Bil 798 . henne enga son fik qwerka böld sa at han haffde enga töldh MD 360 . - Jfr othyld."],"f":["thöld . töldh,),"]},{"a":"thyngd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyngd, vikt. then tyngdh (näml. att tjugufyura osmundar tilsamman väga ett pund) wiliom wi ath hallas skal i allom bärs retthom SD 4: 748 (1340, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"thyngilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , n. pl. el. f. Jfr forthyngilse."],"f":[]},{"a":"thyngilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl:? ","1) tyngd, känsla af tyngd. hwilkin som haffuir tyngilse i sith hwffuit aff öl ellir maat LB 3: 64 . Jfr hovudhthyngilse. ","2) betryck. tha skalt thw känna thyngilse (capivitatem; en annan text har på motsvarande ställe: fa känna oc röna nödh ok plagho Bir 4: 284) \" fore frälse \" Bir 3: 323 ."],"f":[]},{"a":"thynninger och thynning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tinning; i sing. \" äfven ss sammanfattande benämning på båda tinningarna. hon . . . satte spiken vppa manzsens tynningh (tempus) \" MB 2: 80 . saa han . . . spiken infsätan j ans tyningh b. ST 345 . twa adror som siyttya oppa tinninghen vtmz ögähän paa begyä sidher LB 6: 105 . om . . . brynen bwlnär eller aadror i twinninghen swlna ib 7: 150 . \" sywdher man honum !UDDA_TECKEN?: klofflök) medh buna ok smör sina tynningh ther medh thz er goth ffor hoffuidh wärk \" ib 2: 49 . sywdh polleum j olyo ok wridh pa änne eller pa tynningh siwks mantz ib 54 . \" warda the (rosor) smorde om manz tyning \" ib 3: 60 . \" twa hwffwit i gamalt öl eller stryk tz med brent vilu om twinningen oc oppo hiessan \" ib 7: 334 . \" lägge thz kring om ännith oc thynningena \" ib 1: 96 . \" ib 7: 160, 201. - pl. tinningar. nekandis sinom eghnom (för öghom) sömpn ok sinom thyningom hwilo \" Gr 324 . \" bolnade man vndhir thynningionom ib 98. om . . . bryner bwlna eller adhror oppa j tynningom \" ib 2: 52 . \" tag polleyam siwl i olyo: läg thz vider hans änne tynningia oc vppa hiessa \" ib 7: 5 . ib 2: 63, 5: 81, 7: 27, 198, 200 ."],"f":["thynning ST 345 . ","tynning LB 3: 60 . ","tynningh ib 2: 49, 54 ; MB 2: 80 (på två st.). pl. ack. tynningia LB 7: 5 tynningha ib 5: 81 . " thinninga ib. dat. thynningom " Gr 324 . ","thynninggom ib (Cod. D) 418 . ","tynningom LB 2: 52 . ","tinninghen ib 6: 105 . ","twinningen ib 7: 334 . ","twinninghen ib 150 . ","thynningena ib 1: 96 . ","tynnyngena ib 7: 160 . ","tynninghenna ib 201 . pl. ack. tynningana ib 2: 63 (på två st.). twynninghana ib 7: 27 . ","twinningerna ib 200 (på två st.). twinningenar ib 198 . ","thynningionom ib 1: 98), "]},{"a":"thynninger och thynning ack. med art. twningen stb 5 127 1516. pl. ack. thynningia prosadikter karl m 284 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tinning. \" nw wiste roland at han monde ey länger gita lifwath. thy at hans hiärne ran ginom hans thynningia \" Prosadikter (Karl M) 284 . at then döden led hade inthet blanat eller blodwite wtan it sten slag wid twningen STb 5: 127 (15169."],"f":["tynningia ib (Karl M B) 324 . tynninga KarlM (El) 99. twinningiä KarlM (Ver) 98. dat. tinningom KarlM (El) 95), "]},{"a":"thyr","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þör."],"f":[]},{"a":"thyr","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þör."],"f":[]},{"a":"thyrft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorft."],"f":[]},{"a":"thyrster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þörster."],"f":[]},{"a":"thyrstogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thörstogher."],"f":[]},{"a":"thyrstogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thörstogher."],"f":[]},{"a":"thyste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = þysta 1. henna thyste war vpfylt mz gudhelikom thankom Lg 3: 501 . \" ägher . . . thyste athwaktelika haallas alt til thäs the hafua läsit gracias \" VKR 60 . ","2) = þysta 2. almoghen foor mz stora tyste RK 3: 800 . ib 1008, 2046 . konungen . . . sighar aastadh mz tyste ib 1097 . Pa alla de ur Rk 3. anf. ställena förekommer ordet i rimslut."],"f":[]},{"a":"thyster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tyst, tigande, som icke (el. fölga) talar. skulu vngara ok alle doghande män, the widh kunungz bord sitia , , , wara tyste . . . ok ey tala utan the warden åt nokro spurde KS 54 (137, 58) . \" sanctus iohannes bleff tyster, enkte swarandes \" Lg 667 . ST 173 . Su 141 . nw äro bröder til stempno kompna ok vilia sina ärende tala tha sculo alla brödra töste ok spaky vara . . . vtan saa at han sin ärende framförer eller han till swars kallader varder eller nager tyge bere scal SO 78 . - tyst, som icke störer el. väcker uppmärksamhet genom högljudhet el. buller. tha bödh konungen allom wara tysta (imperavit silentium) MB 2: 76 . \" the varo swa thyst ij thera lata tha the ridhu fram at the strata \" Iv 5627 . ","2) tyst, tystlåten, dyster. forra haffwer tw varit glader nw estw som tyster mader MD 351 . ib 364. ","3) förstummad; svag, med svagt ljud el. med svårighet framförd. hennes röth hon war aff sorgen tösth MD 72 . ","4) tyst, som är stilla el. overksam (vid ngt), som ej gör ngt (vid ngt). han sath ey ther tiil tyster RK 3 . 274. ","5) för tystand afsedd. the ordh som j talin j tystom tima (tid då tystnad skall iakttagas; tempore silentii) Bir 4: 119 . ib 5: 84, 100 .","6) tyst, ej uttalad, som man bär inom sig. j ensampna tysto astundan Bir 5: 7 . \" j hiärtans tysto astundan ib. \"","7) tyst, stilla, lugn, som ej låter höra af sig. j thysto vatne äru orma värste (jn limpha tacita treviora latent aconita) GO 439 . ib l68. all tingh äro nw tyste RK 3: 4032 . ib 3066 ."],"f":["töster . ","tösther )"]},{"a":"thystlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) tyst, under tystnad, utan buller, utan att väcka uppmärksamhet, obemärkt. säthiandis j stadz porthen . . . stark haal hwar the alla natthena bliffwo tysteligha (cum silentio) waknande MB 2: 119 . BSH 5: 244 ( 1508) . \" stwndhom oc iak kommandhis högelika frögdhar mina kära, oc bliffuer bonandhe när hänne, än ey oppenbara, utan lönleka oc tysteleka (occulte atque latenter) swa at ganzska faa . . . kunno wndherstaa mins närwarilses lönleka nadher \" Su 106 . ","2) tyst, ej högljudt, med låg el. hviskande röst. the . . . tildirfdhos ey til at ropa. vtan mz gladho hiärta taladho thystelica KL 410 . MB 2: 403 . \" talade jak tässen oc annor tholken ordh tystelika widh mik siälffwa \" Su 214 . KL 358 . Bo 202 . \" hon . . . sagdhe thystlica mz sik siälue \" ib 74 . MB 2: 162 . \" valerius biscopir war blygher man ok swaradhe tyslika \" Lg 471 . \" läsande tystelika ena pater noster \" Bir 5: 33 . \" sniäldher man lee näpplika thyslika \" Ber 175 ."],"f":["thystlica Bo 74 . 202; MB 2: 403 . ","thyslika Ber 174 . ","tyslika Lg 471 . ","thystelica KL 358, 410 . ","tystelika Bir 5: 33 ; Su 214 . ","tysteleka ib 106 . ","tysteligha MB 2: 119 . ","tysteliga ib 162 . ","tystelige BSH 5: 244 ( 1508) ),"]},{"a":"thystna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tystna. \" j ärin like eno barne som thysnar tha thy giffs et äple Prosadikter (Sju vise m B) 207. om thän tystnar som forswara skal \" SpV 131 ."],"f":["tystna . ","thysna )"]},{"a":"thystna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tystna. \" thystnadho the diurin \" Pa 16 . englane tysnade i then thima MD 23 . Ansg 181 . VKR XI . MB 2: 157, 168 . Lg 70 . \" thwngan tysande \" Su 204 . huru tysnade the ömkelika rösten ib 141 . \" o roop oc skrii äwerdelika lywdande oc aldrig tysnandhe \" ib 132 . - upphöra (med ngt som innbebär frambringandet af ljud); upphöra el. underlåta (att tala). priaren ok hans bröder . . . tysnedhe aff theres lesningh LfK 256 . \" än nw her om at tala tyysna twngan (sileat nunc de hox loqui linqua) \" Su 55 ."],"f":["thysna: -ado Lg 70 . ","tysna: -ade MD 23 ; Su 141, 204 ; ","-ado MB 2: 157 ; ","-andhe Su 132 ; ","-edhe LfK 256 . tyysna. "]},{"a":"thäfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smaka, genom smaksinnet förnimma. bildl. salt teknar gudhlika konst oc snille, som thäwiar hwath got eller ilt MB 1: 480 . ","2) smaka, vacka smaförnimmelse, göra intryck på smaksinnet. manna war . . . swa täfuiande (Cod. A smakande 324) aff sik siälwo, som renasta hwetebrödh mz honigh MB 1: (Cod. B) 559 . thz (blod och ister) är mwn tökt, oc thäfwiar sötelika ib (Cod. A) 477 . thenne (näml. maten) thäwiadhe äpter thera wilia ib 390 . med dat. thz !UDDA_TECKEN?: manna) thäwiadhe hwariom manne swa som them mater han lyste tha til MB 1: 390 . ib 391, (Cod. B) 539 (på två st.). - Jfr thäva."],"f":["täffla: -ade MB 1: (Cod. B) 539 (på) två st.). ","thäwia: -ar ib (Cod. A) 480 ; -adhe ib 390 (på två st.). ","thäfwia: -adhe ib 391 ; ","-ar ib 477 . ","täffuia: -ande ib (Cod. B) 559 . "]},{"a":"thäflös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smaklös, utan smak, fadd. aldrik ma herra abote kaku ätä fore thy at hon är töflös AS 59 ."],"f":[]},{"a":"thäghne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= þäghn. en gamal riddare ful godh thägne Al 833 . \" thu äst en ädhla thägne ib 10415. the . . . stungo ther dödh margh godh thäghna \" ib 9276 . \" han (Alexander) haffwr marghin riddara ater lakt oc mist marghin otalik thäghna \" ib 8507 ."],"f":[]},{"a":"thäkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). vnum supelectile dictum thekan ib. \" tapetum meum blaium cum 1 thækan \" ib. \" vnum thækan de albo et bruneto \" ib 6: 21 ( 1348) . \" eth thäkan oc eth par lenlakan ib \" NS 1 . 514 ( 1405). en röt arnest täghen FM 76 (1483, daniserande). iij täghen mot gwlsynd ib. \" eth täghen met lerit opwnner \" ib. \" iiij gamle täghen \" ib. \" ij eengelst täghen ib. ij fyndzxske täghen ib. HSh 19: 165 (1506). gifuer jak til sancti laurencij altae eth täkän \" FH 6: 25 ( 1451) . gifuer iak . . . til sancti henrix graff i nosis eth täkän ib 39 ( 1453) . ib 42 ( 1455), 357 ( 1449). öfverhölgdes grafsteenen med eth dyrt täkin, uppa huilko besänkt var sanctæ catharinæ beläte TK 269 . \" vi spreddo eth storth täkon (pallium) vppa iordhena \" MB 2: 95 . SD 4: 622 ( 1338), 6: 233 ( 1350), NS 1: 678 ( 1407) . Jfr gulgulskins-, mardhskins-, ryza-, silke-thäkan."],"f":["thäkän SD 4: 622 ( 1338) . ","täkän . ","thäken SD 6: 233 ( 1350) . " täghen (i daniserande text). täkon. täkin. täken " FH 6: 42 ( 1445)), "]},{"a":"thäkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täcke, matta. Dessutom medför dottren en säng med \"wndhebolster\", hofdhabolster\", \"thäpidh\", \"thäkan\" och ett par \"lakan\" RP 2: 273 ( 1394) . \" tesse skattadhe iapp karsons panta . . . eth täkarne for xij öre \" ATb 1: 249 ( 1466) . archangeli fördho fram eth wänasta täkan, mz hwilko the holdo badhe härran oc modherna Mecht 175 . vnum coopertorium altaris, dictum täkin Svartb 584 ( 1515) . \" ix hyginde xviij täpedhe jtem viij täkin \" Kumla kyrkas rb 117 (1524?; i uppräkning av kyrkoinventarier). Jfr gulskins-, vaggo-thäkan."],"f":["jfr ib 362 . täkin Kumla lkyrkas rb 117 (1524?), ","*thäkane (täkarne), "]},{"a":"thäkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) behag, tillfredsställese. behag, gunst. favor populi almogans tekheet at alle ltik älskä J BNuddw b 164."],"f":["tekheet )"]},{"a":"thäkhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) behag, tillfredsställelse. \" för fflere manna täkhet (propter multorum gratiam) anamom wi thzta ärffuode \" MB 2: 285 . ","2) tack, tacksägelse. wälsignilse, clarhet, wislomber oc täkhet . . . wari warom gudh Su 143 ."],"f":[]},{"a":"thäkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forthäkka."],"f":[]},{"a":"thäkkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = þakkan. swa skal hon alla gaffuor ater wända j thera wphoff som är ihesu christi hälgasta hiärta j hans skynioghetz foreningh, oc innerlika täkkan (cum gratiarum actione) Mecht 221 ."],"f":["täkkan )"]},{"a":"thäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr ivirthäkkie och äptirhäkke (äv. Sdw 2: 1142)."],"f":[]},{"a":"thäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forthäkke."],"f":[]},{"a":"thäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behag, tillfredsställdhet. - taka til thäkkes, finna behag i, finna sig i. at war herre vildhe thet ey städhia, ällirt til täkkis taka, ath nokor loffuar (o.s.v.) MP 5: 28 ."],"f":["täkke )"]},{"a":"thäkkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) tacksamhet. \" tha hon mz mille thäkkelighet (gratutudine), wndradhe wppa swa stora gudhz mildhetz wärdhoghet sagde härran gudh til henna . . . \" Mecht 44 . ib 157. tässe gudligx mildhetz största wärdelighet, oc gaffuo anamandis mz jnnersta hiärtans täkkelighet (gratitudine) ib 257 . ib 301 . - Jfr othäkkelikhet. "],"f":["täkke- . ","-lighet )"]},{"a":"thäkkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som är (Gud) behagligt, det som förvärfvar (Guds) välbehag? the giordhe gudi stora täkkelikhet, bade j tyond oc offre JP 123 . Jfr otäkkelikhet."],"f":[]},{"a":"thäkkesamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behaglig, som behagar. hector hector meg är myket täkkesampt ath jac seer tiig owänktan nw, äpter jac aldrig kwnne förra faa see tig wthan altiid wänktan än ware thz megh myket tänkesamligaren om jac kwnne dräpa tiig mäd myna händer raskelige som jac önskar oc astwndar Troj 165 . \" ty bliffwe thz eder täkkesampt oc anameliget (placent) . . . ath j halle edert härliga rykte wid makt \" ib 210 . - behaglig, angenäm. then dag war saa wäll grecomen täkkesam som troyanis ath the fyngo nagot hwila sig aa bada sydor aff örlig oc krij Troj 164 ."],"f":["täkke- )"]},{"a":"thäkkesamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behaglig, som behagar. Troj 165 (se ovan under thäkkesamber)."],"f":["täkkesamligaren ) , "]},{"a":"thäkkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" archiector vel architectus ti täkkiare ok mester man \" GU C 20 s. 33 . sartitector . . . et sartitectus qui tecta sartit täkkiare ib 8 . 545. Jfr tornthäkkiare."],"f":["täkkiare )"]},{"a":"thäkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["thäkkilsa man"]},{"a":"thäknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) behagande, behag. han skal offra gudhi fadhere alla sina astundan . . . tha wpfara hans astundan, oc gärninga til min fadher, j sama täknadh (acceptatione), thz är, at the wardha swa tekkelika aff honom anamadha, swa som mina Mecht 256 . huru mannen skal liffua äpther gudz wilia oc täknath ib 259 . \" thy tillagdhe jak thänna gaffwor, skikkande äptir thäns hälga anda teknadh ok höffwo (ad libitum divini scriptoris ordinata) \" SpV 546 . \" nödhoghir vildhe han ok tala them alt offmykit j vildh ällir täknath \" MP 5: 137 . \" hwat kan jak thik til thäknadha göra for thätta SkrtUpb 19. välbehag. sua wilde han ok j ena höuislika ok tekkelika forma latha sik oss giffuas som är j brödz like ok smak vppa thät ath människion skal mädh täs större täknat ok liufhet thät hälga sacramentit til sik tagha \" MP 4: 83 . 2) välbehag, ynnest, gunst. om the annorledis wälia . . . per symoniam, thät är meer for wild, oc for bön skuld, gaffuor ellir tubban, thienist, ellir theknadh, en for gudz behir oc klostersins gangn, oc bestandilse skuld Abbedval i Vkl 100 . - ynnestbevis. . . . til at göra en wänan krantz them til teknadh thär honum gädz enkannelika wäl aat Hel män 196 . 3) tillfredsställelse, nöje. hwar äptir wil fawidzske hoghin löpa wt owir sins ordhins märke, for täknadh skuld (placendi cupidine) SpV 454 . 4) behag, täckhet, skönhet. thänne stenen jaspis haffwer grönan leth, styrkandhis synena mädh sins ffäghrindz täknadh JMPs 536. 5) tacksamhet. ath minzsto haffwen thäknath (gratitudinem) thär til ath gudh aff sinom kärlek ok dygdh wärldhoghadis . . . ffornya människiona Mecht 6 . lib 22. at mannen . . . mz ödhmiuko, thak ällir teknat (cum gratitudine) största loff oc tak göri gudhi ib 126 . skal hwar en mz atwakt idhka the nadh gudh haffwer honom giffwit oc mz teknat aterwända, i gudh (cum gratitudine in deum refundat) ib 221 . ib 227 . - Jfr välthäknahder (Sdw 2: 1036)."],"f":["theknahder . ","täknadher . ","teknadher )"]},{"a":"thäknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) behagande, behag. \" vi skolom . . . thiäna . . . ey for thäknadz skuld. vtan af kärlek \" Bo 68 . til manna täknadh Su 116 . - välbehag, tillfredsställelse, wm hwilken alt thz gudhi fadher offras wpfar oc anamas j högxsta teknat Su 323 . ","2) välbehag, ynnest, gunst. iak älskadhe tik aff äwärdeko . . . oc mz besynnerlekom kärlek oc täknadh (affectu singulari) tik före kom Su 90 . \" begärandes täknat aff människiom \" Lg 3: 412 . ","3) tillfredsställelse, nöje. \" giordhe thu os storan thäknadh \" KL 6 . \" han (påfven) . . . bödh hänne sina hand at kyssa. hulka hon tok mz största thäknadh ok kyste hona \" ib 335 . \" thz tekna värdzlikin täknadh \" MP 1: 263 . ib 2: 94 . Bir 4: 54 . ","4) behag, täckhet, skönhet. systrana skulu wra prydda . . . mz alla sidhanna qwämmelighet oc dygdhanna thäknadh Bir 5: 67 .","5) tacksamhet. \" Jfr othäknadher. \""],"f":["-adh . ","-at ) , "]},{"a":"thäkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["taktäckning. \" tet som kostadh waar pa ytersta nörre törnith meth techningk \" SSkb 39 ( 1502) . ib 275 ( 1508) . STb 4: 355 ( 1514) . \" mwramästara som wäl fornwmstoga waro j alla bygninges kondster j hwss bygning aff mormorsten oc täkning \" Troj 36 . Jfr be-, for-thäkning."],"f":[]},{"a":"thäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välbehag, tillfredsställelse? sjwnda dödhelica synden är skörhetin j henne ma människian swa ransakas . . .om hon haffuir hafft olofflga hanteran ällir om hon haffuir sik annarledhis oqemmelika smittadh (orden hanteran t.o.m. smittadh tillskriva i margen i st. f. de överstrukna orden thäkt om hon läth sädhena vtan karith oc huru) SkrtUppb 198, 203 . Jfr forthäkt."],"f":[]},{"a":"thäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (med art. täktid), . ","1) tak. \" täktid eller taket offwer wangnen war oc mz gull oc silff offwer bedraget \" Troj 120 . 2) den översta, vågrätta delen av fönsterkarm. fönsteren waro ey mwrad mz marmorsten all, wthan mästa deels aff fyraslyndad wthwggen klarasta cristaall aff hwlkom wndygerden pelara nastolpana (för pelarana stolpana) oc affwra täktid waro Troj 39 ."],"f":["*thäkte?"]},{"a":"thälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["talldunge, tallskog. ss ortnamn el. led i ortnamn. Jfr S. Fries, Studier över nordiska trädnamn 22. \" ii þellirydhum \" SD 8: 476 ( 1364) . j tälle DN 16: 66 (1413, avskr. från 1480-t.)."],"f":["tälle )"]},{"a":"thälleskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tallskog, talldunge. Jfr S. Fries, Studier över nordiska trädnamn 30. spinus . . . taller vnde hoc sapinetum ti tälle skogher GU C 20 s. 543 ."],"f":["tälle- )"]},{"a":"thänilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr utthänilse."],"f":[]},{"a":"thänkebok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minnesbok, tänekbok; bok hvari ärenden antecknades hvilka förekommo vid sammanträdena inom stadens råd; jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 382. til vitrilse och vithnisbyrdh är thetta scriuit epter borgamestarana budhi in i tessa tänkebok SJ 223 ( 1453) . vij haffwe . . . befalet thetta registerat i rigisins register oc stcholms stadz tenckebogh HSH 20: 257 ( 1508) . - bok för anteckning om vigtiga ärenden som förekommo inom ett skrå. om nogat bortglömdes som schulde vare vptecknet vti embetz tencibock SO 156 . ib 143 . - bok hvari historiskt minnesvärda tilldragelser antecknas, krönika. thzta lät konungin scriffwa j syna tänkia bökir (historiis et annalibus) MB 2: 184 . ib 189, 197 ."],"f":["tenckibock SO 156 . ","tenckiebock ib 143 . " tänkia bok: -bökir " MB 2: 184, 189, 197 . ","tenckebogh HSH 20: 257 (1508)), "]},{"a":"thänkebok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["minnesbok, tänkebok; bok vari ärenden antecknades vilka förekommo vid sammanträdena inom en stads råd. Svrtb 489 (1467). forty han bliffuer stadenom skylloger swa myket som < j tenkiebokienä > staar scriffuat framdelis opa annat bladet Skotteb 474 (1472-73, Kämn). huilket til mynnes forre äre och vpteknat i stadzsins tänkiebok STb 1: 11 ( 1475) . ib 180 ( 1478) . SJ 2: 6 ( 1475) . \" epter tenckiebokens innehollilse \" ib 83 ( 1482) . . .. . sade sigh vel fornögdan ware alle the gieldh, som engelbrecht hanom hade skyllogh warit, som jnscriffuit och vptechnet stod j lubeke stadz tenckiebock Stb 4: 50 (1505). ib 92 ( 1505) . lathe kome j stadzens tänckebook met badhe parthernis samtycke oc jaa Svartb 560 ( 1509) . - om enskild anteckning i tänkebok el. dyl. RApapp 13/4 1505 (om privat uppteckning av lagmansdom; medde.av S. Ljung). sades tenkeboken wid sine ffulle makt, som giord är om tet arffuit STb 4: 365 ( 1514) . tesliges sades och theneboken wid sine ffulle makt, som giord war effter jon mellösse ib. Jfr: dit is des stades kalmeren denkebook KTb 1 (senare h. av 1300-t.?)."],"f":["tänke- . ","täncke- . ","tänkie- . ","thenke- . tenckie-. tenkie-. tenkkie-),"]},{"a":"thänkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr athänkelika."],"f":[]},{"a":"thänkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr othänkelika."],"f":[]},{"a":"thänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr a-, be-, o-thänkeliker."],"f":[]},{"a":"thänkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr mis-, o-thänkeliker."],"f":[]},{"a":"thänkiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forthänkiande."],"f":[]},{"a":"thänkiande värdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tänkvärd, värd eftertanke. nw är thänkiande wärt, at hwilkin likame skal thiäna siälinne til thäskyns syslo, han skal wara blanadher aff allom försto fyra likamon MB 1: 43 ; jfr athyggio värdher."],"f":[]},{"a":"thänkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) tänkande. - tänkande, grubblande, funderande. annath thera haffdhe jordhat xx sina hustrur, ok the andhra haffdhe hafft twa ok tiwghu laggifftha sina män här war om mykin twädräkt ällir bidilse ok tänkilse, hwilkit aff them skulde foresäthias the andhro SpV 320 . 2) betraktande, betraktelse. jak plägar dageligha läsa tre delar aff jomffru maria psaltara, mädh trighia handha tänkilse, oc tre disciplinas JMPs 394. mädh tolkom tänkilsom bort tagx läti oc ledha ib 500 . 4) notis i tänkebok avseende rättlig uppgörelse e.d. the gieldh . . . som jnscrifuit och vptechnet stod j lubeke stadz tenckiebock, huilken jnscriffuen tenckkelse han tha dödede sTb 4: 50 (1505). "],"f":["tänkilse . ","teckkelse )"]},{"a":"thänkilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":["1) tänkande. \" loktin hindra thänkilsen (cogitationem) \" Ber 232 . \" thy at thäs (hjärtats) thänkilse änkta war wtan thanke hwilkin som samansatte mang thing af ängo \" ib 225 . - tanke. nu skal hans hoop af liiff ändas mz hans thankilsom (cogitationibus) oc girilsom Bir 2: 324 . \" skalt thu . . halda thiin likamliko sin aterlykt . . . for allom wärldzlikom girilsom ok thänkilsom \" Su 454 . ","2) betraktande, betraktelse. at vars herra ihesus christi pino thänkilse skuli ey hindras älla forsumas Bo 163 . \" minna pino aminnilse äller tänkilse skal ey skee rapleka äller hastelika S 182. dödzens thänkisle \" Ber 152 . \" gudhz lagha thänkkilse \" ib 136 . Su 5 . Lg 3: 69, 70, 71, 72 . leta roliken stadh til gudhlika böne ok thänkelse Su 454 . Ber 220 . thera handa thänkilse dighir til dröuilsanna ok frestilsanna tholimodh Bo 125 . \" af allom thänkilsom liggir os mäst makt a thässom \" ib 171 . \" alla thässa thänkilsinna frukt oc gagn (fructus harum meditationum) \" ib 55 . \" vm iak äkke sighir ther nakron enkannelik thänkilse (singulares meditationes) \" ib. \" tholik wtthydhilse sta äkke alla standz väl i bland thänkilsen \" ib 64 . thz mat thu väl ledha til enna thänkilsa (in unam meditationem) ib 88 . \" thätta är löghir daxins thänkilse af varefru \" ib 220 . \" sancti bärnadhi thänkilse (meditationes) \" Ber 129 . ","3) erinran, hågkomst. \" thetta befälte mich engelke borgamestara inscriffua . . . i thenna stadz book til ewerdeligh tenkelse \" SJ 275 ( 1459) . Jfr a-, mis-thänkilse."],"f":["-else . ","tenkelss . thankilse,"]},{"a":"thänkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfattning, tankar. \" stundom bedröfuar fienden ganska mykth menniskene hogh j dy ath han komber henne j the bedröwilse ok orättha tänknigh ath hon menar sik altidh syndha j tolka tankar \" Gers Frest 33 . Jfr athänkning."],"f":["tänknigh )"]},{"a":"thänkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tanke. Gers Frest 45 ."],"f":[]},{"a":"thänneene","b":[],"c":"","d":"","e":[" pron. den där Jfr Sdw 2: 1321."],"f":[]},{"a":"thärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tärna, tjenarinna, i sht flicka som betjenar en qvinna af högt stånd. thärna säthir hand vhdir kyn ok sörghir äpte graskin GO 332 ; jfr Kock. Medeltidsordspr. 2. 172. jwdith war ensamen mz synne thärno MB 2: 167 . ib 182. iomffrun bödh sinn thiänisto möö gaa nidher til strandenna . . . tärnan gik til strandenna som henne budhit war Lg 3: 301 . \" han (konungen) sagdhe til drötningina sinna . . . thenne (quinno gifuir iak thik til thärna \" Fl 73 . \" viiste hon !UDDA_TECKEN?: een iomfrw badhe höfwizk ok riik) mik wt sina eghna thärna hiit skiotlika a idhra nadhä \" Iv 4004 . \" frwen swarade th then tärnä hwat thu mik rader thz gör iach gerna \" ib (Cod. B) s. 215. ib (Cod. A) 5288, 5520, 5574; på samtliga ställen i Fl och Iv förekommer ordet i rimslut."],"f":[]},{"a":"thärna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tärna, tjärnarinna. - i bild. hon (ɔ höghfärdhin) haffwer sina tärnor (pedise quas) ok hörror mangha mz sik SpV 150 ."],"f":["tärna )"]},{"a":"thäs kyns","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyn."],"f":[]},{"a":"thäsforinnan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dessförinnan. sidan dachtingade the saa j vj vikur sculle i frida staa tha sculle . . . engelbrechte slotet fanga worde thz thess forinnan ey vnsäth RK 2: 1092 . ib 2908 . BSH 5: 186 ( 1507) ."],"f":["tess för innan BSH 5: 186 ( 1507) . " thesse for jnnen " RK 2: 2908),"]},{"a":"thäsgelikis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thäslikis."],"f":[]},{"a":"thäsivir","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["däröver, i det avseendet. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikker göra . . . Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ."],"f":["thes yfir )"]},{"a":"thäskona","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kon."],"f":["thäskons"]},{"a":"thäsledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på det sättet, sålunda. vndestandom wi oc seem . . . som (näml. thing) thäsledhis (Cod. B tha ledis 532). at the lykta, swa som genom speghel MB 1: 55 ."],"f":[]},{"a":"thäslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på lika sätt, på samma sätt, sammaledes. j twna gik thz och tesslike RK 2: 5372 . \" i stokholm gjorde the täss liike \" ib 3: 2238 . ","2) likaledes, äfvenså. theres masth stodh ful mz pyla och märss oc togh täss lika RK 3: 963 . \" ädle män aff danmarkes riike och saa aff norghe täss liike the wardo saa tiil raadhe \" ib 2537 ."],"f":["täss lika RK 3: 963 . ","tesslike ib 2: 5372 . täss liike ib 3: 2238, 2527), "]},{"a":"thäslikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. ","1) på lika sätt, på samma sätt, sammaledes. hans hwnda när hanum sörgde, hans häst oc falka giorde oc sa tesligis Di 172 . \" hwar stak i annarsskioll, oc ängen ther gik aff hästin, the rende annat sin till saman oc foro än thesligis \" ib 18 . ib 161, 199, 215, 232, 253 . LB 2: 92 . \" hemlar iak vndher myn systher i presthekulla the for:de VI stenger iordh tiil äuerdheleca äghe. thess lijkilse gor hon mik ighen ath iak skal haffua VI stengger iordh i rekijoky \" SD NS 2: 1 ( 1408) . loffwedhe jak hans nade och tilsadhe all kerligh och venscap och hans nade mich teskeliges igen BSH 4: 325 ( 1502) . SJ 79 ( 1438) . \" kan hända at romarskom . . . kan örligh . . . til stötta, tha skulu judhane them til hiälp . . . wara . . . swa täslikis om jwdzska almoghan til trängher them örligh tilförinde. tha skulu romara them wara til hiälp \" MB 2: 242 . \" swa som the j storan hetha ok hethan siwkdom ära staddde nar the drikka kalth watn, tykker thom mz thz förstha ath torsthen är slekther. men sydhen haffwa the mykith werre des likes nar en haffwr fulkomnath syn lustha swa begärar han sydhen mykith mer än for \" Gers Frest 47 . j fornämpda watzstena closter oc j androm clostrum sancti saluatoris ordens thäs likes bygghiaskolande Bir 4: 86 (de tre sistnämda språkprofven kunna föras till 2).","2) desslikes, likaså, likaledes, äfvenledes, äfvenså, äfven. om morgonen arla stodh här didrik op ok vapnadhe sik ok loth bläsa j piper ok basunar. tetmar hans brodher giordhe ok samaledhis ok teslighchis margreffuen rödgher Di 214 (kan föras till 1). olaff bing screff tha clawese til . . . clawes lange thes ligis olaff bing til screff RK 2: s. 343 (kan föras till 1). han begaffuade henne kösteliga j thz sinne teslikis henne jomfrur oc qvinne ib 7225 . \" ryzer . . . brände salo lyninge yäk torn och kyn täss lykess jokas wiidh oloffs borgh i 3: 4053. tha badh konungen af falantin, nampnlos och blandamär at the wildä bliffuä när hon om . . . thäslikes badh han och phila \" Va 39 . \" war qwinnan swa skön oc faghor som tilföranda, oc hennas klädhe thäslikes \" Lg 674 . \" hvilken schreddere aff land komber i staden ok vil embetet begära, tha schal han swa dana bewijsz haffua. som forrört är, teslikes breff ok schel hwar han sin laratunna vtgiffuit haffuer \" SO 106 . \" i huaria messa schal huar broder offra en pening ock huar syster tesligis \" ib 194 . \" han haffwer iw begynth saa widh gripsholm och tesliges är thet sath widh findstade \" BSH 4: 335 ( 1503) . at . . . margrewen aff brandborg hawer lowadh hanss nade al then makt, h an aastadh kommer, ock flere herre ock förste tessgelikes ib 248 ( 1500) . \" helser fru mätta, jomfru karin och all barnen tesliges \" ib 281 ( 1501) . \" fick jach nw her stens breff och tesliges myn frändes her swantes \" ib 280 . \" hans nood göör . . . sin orssekth, bode . . . myndeligä oc deslikes i thetta breff \" ib 5: 557 ( 1516) . teckes eder ware fortänchte om then sädis rogh jak ider siisthens tilbödh, at thän kwnne komme med thet aldra förste, teskeligis om öledh FM 195 ( 1504) . sände han budh til konungh iehab . . . oc them som boo j bärghen j landzskapit som kallas dor widh haffwidh oc iämwäl canaetum badhe thän som boo öster oc täslikis til västher oc ther mz amorreum MB 2: 32 . ib 11, 27, 104, 125, 232 . HSH 21: 7 (1498; på två st.). BSH 4: 290 ( 1501) , 5: 31 (1505; på två st.), 88 (1506). FM 186 (1504), 221 (1505), 675 (1517). BtRK 372 ( 1501) . Gers Frest 15, 60 . Lg 668, 3: 33, 270 ey förstodho the wart maal, oc ey wi täslikes enkte förstodhom theras ib 455 . B) adj. dylik. enchtit swerd thesligis war burit aff eld Di 76 ."],"f":["täslikis MB 2: 11, 27, 32, 232, 242 . ","theslikis Di 232 . ","teslikis RK 2: 7225 ; Di 215 ; Lg 3: 33 . tess likis Di 253 . ","tesslikis FM 186 ( 1504) . ","thesligis RK 2: 2633 ; Di 18, 76, 161, 199 . thes ligis RK 2: s. 343. tesligis Di 172 ; SO 194 . ","thesligkis Di 232 . ","tesslighchis ib 214 . ","thäslikes Va 39 ; Lg 674, 3: 270 . thäs likes SJ 79 ( 1438); Bir 4: 86 . ","täslikes MB 2: 104, 125 ; Lg 3: 455 . ","tesslikes Lg 668 . " thes likes " Gers Frest 60 . tes likes ib. " thess likess " LB 2: 92 . ","tesliges BSH 4: 280 ( 1501) , 281, 335, (1503). täss lykess RK 3: 4053 . thes likäs Gers Frest 60 . des likes ib 15, 47 . ","deslikes BSH 5: 557 ( 1516) . diss likiss FM 675 ( 1517) . ","teslikesth Di (Cod. B) 335 . ","thesslijkest BtRK 372 ( 1501) . ","tesselikis FM 221 ( 1505) . ","tessgelikes BSH 4: 245 ( 1500) . ","teskelikes ib 5: 31 (1505, på två st.) ; SO 106 . ","teskeligis FM 195 ( 1504) . ","teskeliges SO 194 ; HSH 21: 7 (1498; på två st.); BSH 4: 290 ( 1501) , 325 (1502). teskelikisth ib 5: 88 ( 1506) . thess lijkilse SD NS 2: 1 ( 1408)),"]},{"a":"thäslikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. [Fdan. theslighes, thesligest. Mnt. deslikes, desgelikes] A) adv. 1) på lika sätt, på samma sätt, sammaledes. ok thes gelikis ludde beggias therra opit breff hwelkit the lätha ther tha läsa fore radheno KTb 79 ( 1441) . \" ath the matthe ok göra mik tesslekiss \" GPM 2: 144 ( 1500?) . \" at hon gaff sin bonde jöns hwar iij:e pening j löst och fast . . . ok han gaff henne teskelikes (!) om hon hans lyffue lenger liffue matte \" STb 4: 56 ( 1505) . ","2) desslikes, likaså, likaledis, ävenledes, ävenså, även. en saagha quern som han haffuir lathit byggia o agligha mic til forfaangh pa min quern vidh emben oc tislikis badhe honum sielff her gozstaff karlsonn oc mic til forfangh j vaarth laxafiske Arfstv 23 ( 1461) . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65, 68. theslikiks bade for:ne ärlige gode men borgamesterena och radit om theris stadz sack, huilken the och fordroge fore allis theris bön schul STb 3: 105 ( 1493) . SSkb 35 ( 1502) . \" tiskeligis haffde broder pe ingemari eth mandatum ex monaterio nostro lönliga meth sigh \" SvSkr 1: 41 ( 1507) . thet alzwollogh gudh . . . skal giffua ider verdughet . . . ewerdeligh lön i hijmmerike och ider elskelighe fadher oc modher oc flere gode venner testelikis GPM 2: 125 ( 1511) . \" alt tet them erffua borde effter fför:ne mortins och hans hustrvs . . . barn, anders mortinsson, tiisliges och jacob larensson, som anner testamentarius war \" STb 4: 294 ( 1513) . B) adj. dylik. swa danan toll äru gäste ok köpmän warit wani ath vtgiffua aff alder . . . jtem aff deldermundest j mark ok aff thesgelikers meer KTb 1 . lönskaleghe ok wärldhinna gyri, ok annt tess liks oränlekit liffuirne, thet är alt affgudha dyrkan MP 5: 95 ."],"f":["tislikis Arfstv 23 ( 1461) . ","thesgelikes KTb 1 . thes gelikis ib 79 ( 1441) . ","theskelikis STb 3: 105 ( 1493) . ","tesskelikiss GPM 2: 144 ( 1500?) . ","teskelikes STb 4: 56 ( 1505) . ","tiskeligis SvSkr 1: 41 ( 1507) . ","testelikis DD 3: 222 ( 1484) ; GPM 2: 125 ( 1511) . ","thekeliges SSkb 35 ( 1502) ),"]},{"a":"thäslikishanda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = thäslikis 2. än är them nw send leyda och felicheth, om the vilja koma helk nw än för och göra äro och retth for sich och teslikeshända aff hwem the skylla vilja FMU 3: 218 ( 1441) ."],"f":["teslikeshända )"]},{"a":"thäslydhande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lydande sålunda, av sådan lydelse. al lbreff thesslwdhandhe, thet nisse knwthsons hustrv . . . war födh aff brodhernom SD NS 3: 342 ( 1418) ."],"f":["thesslwdhandhe )"]},{"a":"thässa mällom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["under tiden, emellertid. jnterea aduer temporis tästaamällom GU C 20 (hand 2) s. 36."],"f":["tästaa- )"]},{"a":"thässaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på dett sätt, på följande sätt, sålunda. hugxe . . . thässaledhis (taliter) Bir 3: 172 . \" badh hon thässaledhes \" KL 310 ."],"f":["-ledhes )"]},{"a":"thäsvärkes","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i det syftet, i akt och mening? thenne xii gingho laag mz erik . . . ath han gik en theswerkkis v biörn andherssons gard, ath han wildhe naket argha ellis skadha göra JTb 75 ( 1481) ."],"f":["theswerkkis )"]},{"a":"thätlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adv, tätt, mycket nära. tha tok hon han j sin fangn ok lagdhe han thätlica (strinxit eum) til sit bryst Bir 3: 281 . \" före öghonen fästis en glas skiffwa äller glas öghon tättelika \" PM 14 ."],"f":["tättelika )"]},{"a":"thätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["täta, göra tät. eet skipp skal göras aff eke brädhe, oc festas mz spica oc thettas mz sij MP 3: 414 (fornskånsk text på svenskt grundlag). ib."],"f":["thetta )"]},{"a":"thätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tät, utan springor el. läckor. läter hon göra et thät widhiokar MB 1: 277 . Bil 244 . \" han hiwg om kwll et stort trä oc holade thz jannan till . . . thz war sa tet at enkte watn kunde in komma \" Di 43 . ","2) tät, tätt på hvarandra följande, ofta upprepad. skrifftamalen skulu . . . wara tääth oc idkeliken LfK 82 . mz thättom (crebris) thins sons kärasta kwssom Su 202 . mz tätte kyssan ib 215 . \" thins fragangx swa täth omskiffte (vicisstiudo accessus a recessus) twinghar mik ängxlika \" ib 101 . - n. adv. ","1) tätt, tätt hopadt, icke glest, med små mellanrum. fore pila stank thz flögh swa thäät Al 3333 . thet (haglet) . . . fiol rät thiokt ok mykith thäät ib 5680 . \" göris som en täth (d. v. s. med täta styng) sömadher säkker aff mywkth lädher \" PM 13 . ","2) tätt, mycket nära. foldho honom fiandana . . . täth äpther Lg 3: 702 . ","3) snart? thw hennis offuer honom tät RK 2: 3605 . - Jfr othäther."],"f":["thät MB 1: 277 . ","tät RK 2: 3605 . ","täth Su 101 ; Lg 3: 702 ; PM 13 . ","thäät Al 3333, 5680 . ","tet Di 43 . ","tätte Su 215 . ","tääth LfK 82 . ","thättom Su 202 . ","thätaster : -asta Bil 244),"]},{"a":"thätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tät, utan springor el. läckor. ath the ransaka wm the (ɔ tunnorna) ärw godhe ok tätte til ath lätha win äller öl j them PMSkr 64 . - n. ad. 1) tätt, utan springa el. mellanrum. lönda dörra . . . som saa täth tilföllo ath thz jnthe syntes Troj 262 . 4) utan avbrott; flitigt. thäs thättare oc idhkelikare thu ärffuodhar, thes sälikare hwilas jak j tik Mecht 261 ."],"f":["tätter )"]},{"a":"thäva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = thäfla 2. med dat. watn täffwadhe (motsvarande ställe Bil 785 ; thäfkadhe) honom bätir en nokor annar drykker Lg 1037 . Jfr välthävande."],"f":["-adhe )"]},{"a":"thäver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) smak (som ngt eger el. framkallar), smakintryck, smakförnimmelse. wiin är kalt aff thäff oc tho het mz krapt MB 1: 41 . hans !UDDA_TECKEN?: wars herra) blodh är a guds altara vnder wiins thäf oc liknilse ib 263 . ib 310, 370 . lwt faar ondan thäff aff asko som hon siilas genom ib 321 . dragher thz watnith ondan thäff til sik aff thäskona iordh ib. \" manna hafdhe alzsköns thäff \" ib 390 . \" än thz (vinet) wardher mera blandath, tha mintzskas thäs dygdh oc täuir (Cod. A smaker 108) \" ib (Cod. B) 536 . lägghir man sinaps frö ällir röthir innan most swa at han faar ther krapt aff ok thöf (för thäf) ällir smak LB 4: 344 . \" engin thäff kiände han for annan a nokrom mathi (sic gulæ illecebras edomurat, ut ipsam quoque saprorum discretionem ex magna parte perdiderit) \" Bil 785 . ","2) smak, smaksinne. \" nakot aff fäm likamans vitom, som äre syyn, oc hörsl, röker, thäuer (Cod. A smak 42), trauan \" MB 1: (Cod. B) 531 . mz war fäm sinne mz hörsle oc sinne oc godho minne mz smak oc thäff oc godhe lukt Al 7185 . \" the !UDDA_TECKEN?: wille diwr) haffwa ey skäl ey thäff ey döön \" ib 7116 . - Jfr matthäver."],"f":[]},{"a":"thö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tö. \" haffwr her engin töö warit sidhen tenne sware winter her begyntis \" FH 6: 372 ( 1496) . \" en dagx töö eller twa gör swndith falsth \" BSH 5: 348 ( 1509) ."],"f":["töö )"]},{"a":"thö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["t. \" saa huad som gömss under snön gaar up med tön \" HSH 14: 64 (1525? Brask)."],"f":["tö )"]},{"a":"thöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tysta, nedtysta. - tysta, bringa (ngn) till tystnad. godh amma kyssse opta sith barn, famntakir thät, oc swa thöghis thät SkrtUppb 269 . tha thet (ɔ barnet) wardhir slaghit medh riis . . . tha laitr thet rask[li] jka töghia sik ok blydka sik j gen MP 5: 59 ."],"f":["töghia )"]},{"a":"thöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tysta, nedtysta, dämpa (ljud). henna liwd war ey tha dighirt höght thy the twar swa mz pinom thöght hon sagdhe thystlika widh siälffwa sik MD 104 . - tysta, bringa (ngn) till tystnad, förmana till tystnad. tha ropadho alle högt för största glädhi skuld, än jwdas tögdhe almoghan oc bödh them innerliga takka gudhi MB 2: 327 . - besegra i ordstrid, tillstoppa munnen på. tha pharaisei hördho huro ihesus christus hafde thökt (silentium imposuisset) the saduceos MP 1: 312 . - komma (ngn) att upphöra (med något som yttrar sig i el. åtföljes af ljud). all värlinna lustelik thing gaten ey thöght thessa qwinnona af graat KL 275 . - Jfr nidherthöghia."],"f":["-dhe . "]},{"a":"thöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["töa. \" är thz swa at thz töyar \" LB 13: 21 (s. 464)."],"f":["töya . ","-ar )"]},{"a":"thökn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["töcken, dimma. \" ther war mörkt frost ok thökn \" Al 5432 ."],"f":[]},{"a":"thöra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þora."],"f":[]},{"a":"thörfasta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fasta som består deri att man afhåller sig icke blott från kött utan äfven från mjölkmat och inskränker sin föda till fisk och vegetabilier; sträng fasta. aff thörfastonne Bir 5: 33 . "],"f":["thörfastodagher","torfastodagher )"]},{"a":"thörfasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fasta på det sätt att man afhåller sig från annan mat än fisk och vegetabilier; iakttaga sträng fasta. KL 92, 93 . Bir 5: 34, 43 . tha reglan biwdher törfasta ib 98 . \" hon thörfastadhe alla warefru aptna \" VKR VIII . \" törfastade hon opta tha hänna bonde ok andre thänkto hona kräselika äta \" ib. \" fyra jwnfrv marie afftna . . . oc hwar sins apostols afton sancti johannis baptiste afton, alla helghona afton . . . oc laangafriiadagh sculu alle thorfasta än j allom androm timom vm alt aarit tha fastin äptir thy som the helgho kyrkio sidhwänia är \" ib 16 ."],"f":["thor- Bir 5: 43 ; VKR 16 . ","tor- Bir 5: 34 ),"]},{"a":"thörfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkad fis, ij [2] pund torfisk BSH 4: 241 ( 1498) . HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["tor- )"]},{"a":"thörfisker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkad fisk. torfisch geddher gös eller braxn Brasks Matordn. 6."],"f":["torfisch )"]},{"a":"thörfteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorfteliker."],"f":[]},{"a":"thörftogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thorftogher."],"f":[]},{"a":"thörftogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thorfttogher."],"f":["-ugher )"]},{"a":"thörfötis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med torra fötter, utan att väta fötterna. gik . . . thörfötis jwi wathnit Bil 456 . \" hon . . . gik thöfötis iwi jordhan ib. \""],"f":[]},{"a":"thörfötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med torra fötter, torrskodd. almoghen gik snarliga törfötther offwir flodhena MB 2: 11 ."],"f":[]},{"a":"thörhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) torrhet, egenskap att (enligt äldre medicinsk och naturvetenskaplig uppfattning) vara torr (jfr þör 8). - mera konkret. the malme som haffwe ofulbordelige saman blandningh j jordenes deell medh wäskone, som theen, bly eller koper, thess offtere the smältas, thes törrere blifwe the och skörere, ty wäskan flyger medh rökenom aff them, och törheten bliffwer åter skör PMskr 607 (senare avskr.). ib 609 ."],"f":["tör- )"]},{"a":"thörhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) torrhet, förtorkadt tillstånd (jfr þör 3). qwistens sörnigh oc törhet Lg 3: 591 . ","2) torrhet, egenskap att (enligt äldre medicinsk uppfattning) vara torr (jfr þör 7). al ting ärw skapath aff fira element som är aff jordenne, wathneno, eldenom oc wädhreno, haffwer ther före hwart thera j segh fira eghelighether, som är hita, väsko, köldh oc törheth LB 9: 102 ."],"f":[]},{"a":"thörhosta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torrhosta. contra tussim torhosta LB 7: 9 . Jfr þör hosta under þör 6."],"f":["tor- )"]},{"a":"thörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) torka, förtorka, göra torr, aflägsna väta el. fuktighet från (ngt); beröfva (ngn el. ngt) väta el. fuktighet. af blodzsins wtgiutilse . . . var han innantill allir thörkadhir (exsicatus) Bo 203 . \" tha thurkadho sorghinna oc hiärtans ängxlan swa iomfrunna tungo oc goma. at hon formatte ey röra sina läpa til talaskolande \" Bir 4: (Dikt) 264. tz torkar hiernan LB 7: 34 . plantago . . . hon tyrkar thz saar ther mykit wätis innan ib 2: 48 . tz torkar oc läker thom (bölderna) ib 7: 265 . haffua swa som nakra handa sötan dryk hwilkin . . . ey fuldelika släkte törsten wtan hällir törkandes them innantil lät them ä meere oc meera törsta Su 224 . at thäskyns hite skulle ey opnöta mantzens natwro oc thörka han til dödh MB 1: 107 . - bildl. torka, beröfva styrka el. liflighet, göra utblottad på det som är godt. ey mättis han (den girige) för än han fulcompnar orätuiso thyrkande sina siäl at han brinne thäs hetelicare j heluite MP 1: 310 . ","2) torka, aflägsna (väta el. fuktighet). mirtus hether pors stampar man honum tha doger hans oos j öron ok tyrkar the wätho ther j them är LB 2: 42 . han !UDDA_TECKEN?: alleum) . . . törkar ondha wedzko ib 3: 51 . ib 4: 351 . \" mirtus thz är pors thrä . . . hans lagher . . . thörkar ondha wazsko w öfra delenom i bryste \" ib 353 . - bildl. borttorka, aflägsna. munksens likame thörkadhir mz fasto vplypte siälena af diwpeno oc thörka ondan lusta KL 276 ; \" jfr 7. mot höghfärdhinne. hulkin . . . thyrkar ok fordarfuar alla dygdhe \" MP 2: 73 . ","3) uttorka (en vattensamling el. ett vattendrag). herran gudh törkade vatnit j rödha haffwet MB 2: 6 . \" almoghans ordhquädhe var swa om han. teridacius vphögdhir i sinne höghelikhet. thyrkadhe flodhir ok alla hafsins käldor \" Gr 281 . - bildl. othokkin är som brännande vädhir thörkande sik (siccans sibi) milhetzsins källo miskunninna dag ok nadhinna flodh Bo 153 . ","4) torka, afstryka väta från (ngt), aflägsna väta (el. orenlighet) från ytan af ngt). hon aflägsna väta (el. orenlighet) från ytan af (ngt). hon . . . thwo hans föther . . . mz sinom tarum . . . ok thörkadhe them mz sino hare Bil 264 . ib 265 . Bo 75 . han . . . thwar ok thörkar mz sinom eghnom handom oc kössir alra thera fötir ib 174 . ","5) torka, afstryka (väta el. orenlighet från ytan af ngt). guz modhor maria . . . thorkadhe swettin aff thera änlite mz klädhe KL 102 . ","6) torka, bereda genom torkning. törkar man diilfrö LB 2: 43 . \" torkar man diilrooth ib. törkar man roser \" ib 44 . \" tagh vlfs hiärta, törka, stöt oc giff them sywka dricka \" ib 92 . \" maghin aff wlfwenom thörkadir \" ib 3: 171 . ib 2: 9 . \" mirtus thz är pors thrä . . . är fruktin bäträ än blomsther ok the kunno längher at gömas ok swa ath the thörkas i solenne \" ib 4: 353 . askan af miralögenom blandat mz olio ok törkat wyder solena ib 354 . - (genom utbredande i luften och utsättande för solens inverkan) torka (tyg el. kläder). thän som klädhit thorkar oc bleke (candidatrix) Bir 2: 80 . ","7) göra torr el. skrumpen. part. pret. hoptorkad, utmagrad. munksens likame thörkadhir mz fasto KL 276 .","8) torka, torkas, blifva torr. el (ɔ: en) en aal haffuer han hength op at torche BSH 4: 336 ( 1503) . thörka sik, torka sig, från (ngn del af) sin kropp afstryka väta el. orenlighet. handklädhe ok vatn til redho var tha thän hertugh skulle sik törkiä (Cod. A thörra) a Fr (Cod. B, C, D, E) 416. - refl. thörkas,","1) torkas, förtorkas, beröfvas sin fuktighet, förvissna. vm trät är väl rotat . . . thorkas thz ey aff solinna hita Bir 3: 61 . \" nar främsta ok starkasta hofwodh rotin är skadadh tha skadhas alla andra rötirna ok bolin thyrkas oc falna \" ib 62 . \" vm han (dadelkärnen) sätz j thörra iordh. tha thörkas han \" ib 1: 132 . somlik (näml. sädh) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc visnadhe MP 1: 84 . \" gräsit thyrkadhis \" ib 2: 260 . alla the blomor oc gräs, som . . . törkatz haffwa oc borth wisnat Su 38 . - bildl. han scal bortkastas swa som thor quistir oc törkas MP 1: 238 . \" ther äptir thörkas (arescit) mannin ok visna swa som gräs \" Bir 1: 43 . the thörkas (arent) ok wanskas j allo godho ib 149 . vi thorkaadoms ok visnadhom af allo godho ib 190 . ib 3: 63 . the . . . thorkadhos (dissecabantur, troligen läst: desiccabantur) j sinom hiärtom KL 143 . ","2) uttorkas. \" thörkadhis hafwit ifuir thre milur \" Bil 361 . "],"f":["thyrka . ","thorka . ","torka . ","thurka . törkiä Fr. (Cod. B, C, D; D, E) 416. ","thörka af . refl. ","thörkas af , torka bort, afdunsta. mädhan thz (vattnet) thörkas aff MB 1: 39 . - Jfr afthörka. ","thörka bort , uttorka, komma (vätska) att torka bort, komma att afdunsta. alexander . . . kom til et thräsk thz war thört watnith war alt thörkath bort Al 5466 . Jfr bortthörka. ","thörka up , uttorka, aflägsna (vätska). ath latha sik blodh mz koppom thz thörka wp wetzkona som standir mellan hwdinna oc kötit LB 3: 180 . ","thörka ut , göra fullkomligt torr. kom bläsande stormber alla nattina, oc thörkadhe wäghin wt at midhio hawino MB 1: 317 . - Jfr forthörka."]},{"a":"thörka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) torka, torr väderlek, brist på nederbörd. ey saas tha dimba oc wäska faller äffther nokra torko PMSkr 199 . 4) torrhet, egenskapen att (enlgit äldre medicinsk och naturvetenskaplig uppfattning) vara torr (jfr þör 8). - mera konkret. lså haffwer i them (ɔ malmerna) wäskan tagitt törkona, och torkan weskona, att thett ehna är vpsupitt aff the andro PMSkr 607 (senare avskr.). 5) tork, anordning för torkande av spannmål? rogen i kwarnen xij spen, kornen i toorke iij pund HLG 2: 107. "],"f":["törka . ","torka , obl. toorke HLG 2: l07)","*thörko ar","torka aar )"]},{"a":"thörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["törkadher feniculum ib. "],"f":["törka . ","lthorka . ","ltorka )","*thörka saman , ","*thörka ut af , torka av, avlägsna (väta el. lorenlighet) från (ngn el. ngt). annor thänista qwinnan . .. thörka wt aff them alla fylsko SkrtUppb 263 . Jfr utthörka. Jfr bort-, ror-thörka, ävensom halfthörkadher."]},{"a":"thörka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) torrhet, frihet från väta. är thz swa at daggen bliffwir aatenast j vllefätthen, oc all marken om kringh bliffwir tör oc j alt landhit bliffwir törkan (siccitas) MB 2: 88 . \" bleff törkkan j ensampnom vlla fätthen oc om alt landit bleff dagghen oc wätzskan \" ib (båda dessa ställen skulle måhända kunna föras till thörkan, f.). - bildl. wi . . . försmittoms i glömskonna törko Su 93 . ","2) torka, torr väderlek, brist på nederbörd. drömir man stundom fiska fore watn, oc elder fore thörko MB 1: 237 . \" for skiul af rägn ok mykle thorko \" Bir 1: 299 . \" annar akarin . . . hulkin ther somastadz är stenoghir oc vidhirthorff gözsll somastadz vaatir ok vidhirthorff thorko \" ib 2: 308 . \" winqwistane äru wisnadhe aff torkonne \" ib 4: 7 . ","3) det som är torrt. tha kalladhe gudh törkona (det torra) iordh MB 1: (Cod. A 3) 541 . ","4) torrhet, egenskapen att (enligt äldre medicinsk uppfattning) vara torr (jfr þör 7). fyra elementa krapta. mz hwilikom manzsins likame er saman sättir thörka ok wätha, hiti ok kulde Bil 614 . MB 1: 78 . LB 9: 102 . \" the andra missemian wardhir i maghanom aff kildinne oc thörkonne nar the ena kraptin herras owir the andro \" ib 3: 175 . ib 176 . MB 1: 126 ."],"f":["thorka )"]},{"a":"thörkahus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkhus. alla bygninga oc hws som nokor wadhe ällir skadhi maghe aff koma skulj op riffuas oc bort föras oc särdelis baka stoffuan oc thorka hws oc the hws thär näst standa Bisk Nils´s vis-st 196."],"f":["thorka- )"]},{"a":"thörkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utthörkan (Sdw 2: l892)."],"f":[]},{"a":"thörkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bortthörkan."],"f":[]},{"a":"thörkastova","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = thörkahus. conuentzins bakstoffua oc förkastuffua Nio handl rör Vkl 232 . . . ene tompt . . . med en meltestwe . . . ene torke stwe STb 5: 135 (1516)."],"f":["törka- . ","torke- . ","-stuffua . ","-stwe ) , "]},{"a":"thörkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkande, uttorkande. aff bldozsens oc wäzskona torkilse, oc siälanna gyrnilse sagde tw mic törste SvB 57 (mot sl. av 1400-t.)."],"f":["torkilse )"]},{"a":"thörkiöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torkat kött. xviij öre for tör köt oc six öre for j tunne saltgrön köt Skotteb 414 (1467-68, Kämn). ij pund törköt ib 446 (1470-71, d:io Jfr: xiij lispun tört köt ib 418 (1467-68, d:o)."],"f":["tör köt )"]},{"a":"thörläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["torrlägga. så törlade solenes hita en siä allan i salltt, widh staden tarentum PMSkr 635 (senare avskr.)."],"f":["tör- . ","-lade )"]},{"a":"thörn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) törntagg? Jfr H. Ronge, Konung Alexander 137 f. dödzsins anbudh som war . . . gislor oc swepor mädh tyrnom SkrtUpp 172. wingane store som a en örn/föter hwassa som en thorn (or. lhar möjl. haft thörn) Al 5209 f. "],"f":["*thörna ödhkn","tyrna- )"]},{"a":"thörn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? koll. törne, törnris. the . . . kronadho han mz krono aff thörn (motsvarande ställe KL 391: thorn) MB 2: 385 . \" gedeon . . . badh til sik föra thörn oc tisla aff öknenne oc sargadhe theris köt \" ib 94 . Jfr þorn, thörne."],"f":[]},{"a":"thörne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) koll. \" törne, törnris, törntaggar. synis thz them swa som the satin mällan stingande gadda älla thörne \" Bir 1: 42 .","2) törne, törnbusksnr, törnbuskar. \" riddara ruddo thörnit mz swerdhum for konungenom \" Bil 751 . - Jfr þorn, thörn."],"f":[]},{"a":"thörne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l1) koll. törne, törnris, törntaggar. exspino . . . vtdrago törne GU C 20 s. 244. jak loffwar oc takkar tik ödhmyuklika, at thu wille . . . aff törnenne kronas SvB 522 (b. av 1500-t.). 2) koll. törne, törnbusksnår, törnbuskar. sentis törne GU C 20 s. 567 . \" thy at opta händhir, at aldra fäghirsta jordh bär tynrne ok tysla (quia sepe terra pulcherrima spinarum deformis) \" SpV 20 . ","3) törne. ss växtnamn? \" aspergus tyrne ok girss \" GU C 20 s. 39 ."],"f":["törne . ","tyrne )"]},{"a":"thörnebuske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnbuske. \" j landh thina sädh skalt thu faa tisla lok tyrnebuska \" MP 5: 138 . "],"f":["tyrne- )","*thörnebuska rum","törne- )"]},{"a":"thörnebuske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnbuske. \" hänta rosana af thörne buskanom \" KL 351 . \" abraham . . . wardher war at en wädhor hänger mz hornom mällan thörnebuskana \" MB 1: 201 . ib 498 . \" komo the til een thyrnebusk (för -buska) \" ST 348 . Su 42, 157 ."],"f":["thyrne- ST 348 . ","törnaboske: -anom Su 42 ), "]},{"a":"thörnefulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dumosus a um törnefuller GU C 20 s. 203 . \" sentarius a um huass oc törne fuller \" ib 567 . ib."],"f":["törnefuller )"]},{"a":"thörnekrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnekrona. \" satto ena thörne krono oppa hans hofwdh \" ST 175 . Jfr thorn-, thorna-krona."],"f":[]},{"a":"thörnekrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnekrona. Mecht 66 . SkrtUppb 282 . Jfr thörnkrona och thorn-, thornakrona."],"f":["thyrne- )"]},{"a":"thörnekrönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. krönande med törnekrona. ffor alla thina hälgasta blodz dropa, som thu wt göt for os . . . j thörne krönilse, oc j korsfästilse SvB 103 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"thörnelös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["exspinis . . . vthan törne ok törne lös GU C 20 s. 244 ."],"f":["törne- )"]},{"a":"thörneqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnqvist. Al 5208 . \" sanne älskara the akta ey mykyt törne quisthen, som rosena födher, om the kwnno faa rosena som them lwsthar \" Su 25 . ib 63 . Jfr thornqvister."],"f":[]},{"a":"thörneris","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törne, törnbusksnår, törnbuskar. en liten löndagrop war först wtan for håled oc all offwer wäxt mz högdt törneriiss Troj 299 ."],"f":["törneriiss )"]},{"a":"thörnestiunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törnstyng, styng som åstadkommits genom törne. vihir at hon . . . saa thörne stiongana spinarum puncturas) Bo 211 ."],"f":["-stionger )"]},{"a":"thörnetagger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törntagg. Mecht 66 . (?) hänna liws wändis j skwggan rosen j tyrne olio trädh j tyrnotizsla thaggin (för tyrne ok tizsla thaggin? Lat. spinam) SpV 105 ."],"f":["thyrne- )"]},{"a":"thörnethistlatagger","b":[],"c":"","d":"","e":[" se thörnetagger."],"f":[]},{"a":"thörnisker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thornisker."],"f":[]},{"a":"thörnkrona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = thörnekrona. dödzsins anbudh som war . . gislor oc swepor mädh tyrnom tyrnkronona spikana oc korssit SkrtUppb 172 ."],"f":["tyrn- )"]},{"a":"thörnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dumeo . . . idest esse vel fieri spinosum törnogth wara eller varda GU C 20 s. 203 ."],"f":["törn- )"]},{"a":"thörra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["thörra sik , = thörka sik. handklädhe ok vatn til redho var tha thän hertugh skulle sik thörra a Fr 416 ."]},{"a":"thörskodher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["torrskodd. \" mann gaar toor skodher fram (för fran?) norra landiith och in paa en holma \" DD 1: 175 (1500, eft. nyare aftr.) ."],"f":["toor skoddher )"]},{"a":"thörskräppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thordskräppa."],"f":[]},{"a":"thörsta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) första, känna först. opersonl. med dat. el. ack. . . . sagde tw mic törste oc drak ätikio oc galla SvB 57 (mot sl. av 1400-t.). 2) första efter, åstunda. opersonl. med ack. och direkt objekt. tik thörste gwl thu skalt drikka gwl oc dö aff gwl Prosadikter (Sju vise m B) s. 198."],"f":["första )"]},{"a":"thörster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törst. iac är swa thorstogher at iac mon bliua dödher af thörst Hel män 248 . Jfr hiärta thyrster (Sdw 1: 500)."],"f":["thöster Ber 83 (jfr 298) ), "]},{"a":"thörster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["törstig. \" jak var törstir \" MP 1: 147 . Bir 1: 116, 4: 200 . thykker (i drömmen) siwkom manne stundom som han ärwodhar i elde eller watne thörstom manne thykker som han drikker MB 1: 237 . \" thu oplater thit söta saar allom andelikom thörstom \" Ber 285 ."],"f":[]},{"a":"thörstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["törstig. thridhia (miskunsam gärning) at giffwa drikka thörstughom manne SvKyrkobr 18 . \" lthen som torstoger är drikker girliga \" Sex ekon tr 264 . JMPs 306. - bild. . .. giffs torstoghom nadena wädzska JMPs 453. - Jfr othyrstogher (Sdw 2: 187)."],"f":["thörstugher . ","thorstogher Hel män 248 . torstog(h)er),"]},{"a":"thörstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["törstig. \" giff mik af thinom mat ok dryk af hulkom iak hungroghir ok thörstoghir moghe vidhir quekias \" Bir 1: 222 . Bo 217 . Bir 1: 117, 3: 31, 4: 7, 171 . Su 38 . - med pep. af. the blifwo atir som för hungroghe oc thörstoghe af (sitibundi de) honom Bo 238 . ib 236 ."],"f":[]},{"a":"thörva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorva."],"f":[]},{"a":"thörvärker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torrvärk. for ickt eller annan tor verk j ben eller andra lemmer LB 7: 389 . Jfr þör värker undr þör 6."],"f":["tor verker )"]},{"a":"tidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" Uppland 1941 s. 54 (1459). f. och m. (i ack. sing. vanl. md föreg. adj. el. pron. i m.) L.","1) tid, tidrymd, tidpunkt. Jfr Sdw 2: 1314 . . . then anda . . . hwilkin henne födde i the hardha tidhinne Prosa- dikter (Sju vise m) 170. lästin som läsin war j dagh ok hörer til thänna tidomen gangadagenom hona scriffuar oss sanctus lucas MP 4: 38 . at thänna vniuersitates . . . bliffwe widh fulla macht til ewig tidh G. Carlsson, Kalmar reecces 1438 s. 66. aff huilket hus alexander medh sina arffua ewige och ärlige wtgifue skal söndax almosen fförston- arene vi (6) mark wppa twenna tiidh tre mark om nässth komande polska och tre mark om all michelsmesso ffardiga tiidhr SJ 2: 245 ( 1492) . j tessom thidenom hemtas oc päras olyo bären PMSkr 376 . \" ähre och barnen forarendes at the ey taghe effterödme aff sgamble testamenteene . . . ty i then tidenom war mykit löffliit then almogen, hwilkit ey är loffligitt christno folke \" ib 658 (senare avskr.). - mädh thhenom, med tiden, så småninom. swa förfwina thet waxith oc wäxa marka mädh tidhenom PMSkr 302 . - tid om vid vilken en kyrklig fest firas. om sancti michels tiidh ÅK 59 . - thän tidh, dä, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska konfuntktionsbildningar med temporal inne- börd 1: 171 ff., särsk. 192 f. - sva tidh, vid samma tid som. nw äptir then tydhin loth then fughelin aff ath sywnga somhonum tokthe ath han atirkom til synlikamlikinsynne, swa tiidh aa enom dagh som han kom thitit gangandhe MP 5: 156 . tid, livstid. lj kungh karls tidh Arfsv 36 (1461). en gard . . . som fordom anders mwramester j tijdh sielffuer vj boddhe STb 3: 421 ( 1499) .","3) tillfälle, gång. - en tidh, a) en gång, vid ett till- fälle. hanis sökte twa resor vt medh ispant arm- borst . . . ok en tidh sökten vt mdh dragit swärdit ATb 1 193 (1463) . \" thet hände en thidide at . . . thakom jomfru maria til henna \" Hel män 277 . entidh na on sigh scrifftadhe JMPs 397. _ up a (pa) en tidh, en gång då. at her ture sade mic selff . . . pa en tidhjac talade til honum om . . . Arfsv 36 (1461). - up a thän tidh, den gången då. Arfsv 36 (1461). - up a thän tidh, den gången då. jtemoppa then tidh iak ville ekke stawa her twre then edhäller anama then aff honom . . . tha fick her thwre pa slotte för min herrä kongen Arfsv 46 (11461). - annan tidh, b) andra gången.hon är hällir kötlika födh, än hon tilscriffwas kan andelika annan tidh wara födh SpV 462 . - thridhia tidh, (för) tredje gången. lasse skinner . . . bödh op sin gardh tridie tiidh ATb 3: 97 ( 1499) . - thridhia tidhen, tredje gången. SJ 2: 40 ( 1478) . - hvarn (hvan, hvar) tidh, var gång, var gång som. Jfr B. Bjerre, aa. 220. hwan tidh han redde sik till tha waro ää the till redho Prosadikter (Sju vise m B) 197 . ib 202 . - hvarn (hvar) thän tidh, d. s. hwar then tiidh han skulde ha see, / hans hiärtä matte aff gledi lee Fredrik ed Noren 1345. f. - mangan tidh, mangen gång. ofta. epter han apta mangan tijdh haffde warith j skypperens stenhus STb 4: 51 (1505).","4) tids og. thet är nw tidz nogh fa thidhende he idhers herredöme ey mykith glädhia kwnno BSH 4: 352 (1503, H. Gadh). 6) annona, årsväxt; pris, gångbart pris. kötmangere, fiskare, bagare, ok alla andra embitz- men giffwa mögelik köp epter tidana STb 1: 438 (1460, Burspr). 8) kanonisk timme. Jfr C. E. Thors. Den kristna termonologien i fornsvenskan 266 f. - vanl. pl. kanoniska timmar; det som vid dessa timmar läses el. sjunges; gudstjänst; böner. wari pliktorge . . . at gaa til koors . . . til alla stora thiider som är aptensangh ottesang oc mesaa oc aff allom smaa thiidom fri wari ledughe o löse Uppland 1941 s. 54 (1459). . . . sagh hon . . . som- ligha systrana ätthias, oc soffua j koenom, och saghde ti härran ihesum . . . hwat är thz arma människan är swa ööm och wsull, ath ey hon gither sik haldhet aff sömpne, jämwel swa länge ath hon är j gudhz tiidher (cum divinis interest) Mecht 268 . \" siw kirkionna hälgha tiidher \" ib 280 . hwar een, sm wil gudhelika sionga kirkiona tydher (horas canonicas) i 281. ib. forte tiidh kallas otosangher SkrtUppb 215 . \" til thän första thian läsin . . . thess hälgha anda tidhir . . . oc hälgha kors tidhir . . . oc jomfru sancte marie tidhir \" ib 165 . SvB 488 (sl. av 1400-t.) ib 489 (d:o) här bygynnes vor- frwe tydher paa swenskä Svt 1. - om stiftelse för viss tidegärd. the ijc (150) march som ware frwe tijder till höe SJ 2: 242 ) (1504). i 243 (1504). Jfr arelds-, ars-, fardagha-, for-, fram-, hägha likama-, hög-, höst-, iul-, iula-, kirikio-, käm- menära-, lagha-, lifs-, mal-, middags-, midhfasto-, midhsumars-, mikamässo-, natta-, nätter-, olafsmässo-, paska-, pingizdag-, prims-, prästa, pröstanits., päthardagha-, somar-, tärz- (Sdw 2: 698). valborgha mässo (äv. Sdw 2: 902), varfru- (äv. Sdw 1: 340). vinter-, vinters- (Sdw 2: 990), örlögis-tidh."],"f":["tiid . ","thijdh . ","tid . ","thit Mon Dipl Sv 31 ( 1461)","med art. tidhhenne SvB 489 (sl. av 1400-t.). i. tidinne Prosadiktrer (Sju vise m) 170. tidana STb 1: 438 (1460, Burspr). t(h)ideh)enom PMSkr 302, 376 ; ib 688 (senare avskr.). tidomen MP 4: 38 . ","s . ","-ir . ","tydher Mecht 281 . ","tidher ib 268, 280 . thider Uppland 194 s. 54 (1459). tiidh SJ 2: 245 ( 1493) . med art. tydener SJ 2: 245 ( 1504) . ","thidom","tidhabok , ","tidhagärdh (tiidha-, tide-. tyde-).f. L. frrättade av böner tillhörande gudstjänsten; till gudstjänsten hörane böner; guds- tjänst. the begängilse skwlu hallas meth reeff oc brinnande waxlyws, lla mässo oc tidhgärd wt D NS 3: 550 (1420). annor tidhagerdhin kallas årima SkrtUppb 216 . " thridhi tidhagerdhin kallas tercia ib. 217, 218. biscop cort schal haffue sin tydegerdh j siela koren " STb 3: 388 ( 1498) . Kyrko- hist Årsskr 1920-21 s. 261 (1503). Stb 4: 98 ( 1505). Jfrtidgärdh. ","tidha köp","tiidhakööp )"]},{"a":"tidha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofta. \" thz angrade mik sidhen swa tiida \" RK 1: (LRK) s. 223 ."],"f":["tiida )"]},{"a":"tidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tima. Jfr dw 2: 1314. hanom opinbaradhe thän hälghadne hwat som tidhande var mz konungsins son Prosadkter (Val) 26."],"f":[]},{"a":"tidha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thydha."],"f":[]},{"a":"tidhande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl., chm.? (STb 3: 134 (1498) och f.?) 1) händelse. - förhållanden, omständigher? Jfr Swd 2: 1814). 2) underrättelse, nyhet. jach haffuer fangit enondh tinde michtil sorgh ok beröffuilse STb 3: 134 ( 1498) . sades, athholkenschal liggie, epter the tinde nw a ferde äre ib 4: 148 ( 1507) . - berättelse, rykte. tager ider waraffor lygnaktige tiende STb 5: 319 (1521, Kp). _ Jfr sorgha tidhande. "],"f":["tydande GU C 20 s. 383 . tidende STb 5: 319 (1521, Kop). tinde jb 3: 134 (1493), 4: 148 (1507). pl. likamed sing. Jfr Sdw 2: 1314 och (ang. formen tidendh) T. Johannisson, Meierbergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 39, O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40_41. 1 s. l96),","*tidhandis bärare , "]},{"a":"tidhans man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["cerimonali . . . högtidhelighin tidhans man hälugher oc gudhlilekan GU C 20 s. 109 ."],"f":[]},{"a":"tidhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["para sig. \" om then tima ther faarin tidhas (Cod. A timas 233) \" MB 1: (Cod. B) 548 . lät them (fåren) ther tidhas (Cod. A timas 223) ib."],"f":[]},{"a":"tidhelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,adv. 1) tid, rätt tid. Jf Sdw 2: 1314. ","2) tidigt, bittia. \" han stodh ganzka thidelcia vp hwar dagh \" Hel män 270 ."],"f":[]},{"a":"tidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i tid, i rätt tid. som til koorss tiidelige maa ghange FM 251 ( 1505) . är befrychtendes fast at theres ondzske . . . far framgangh vthen ther om tidelighen achtes FH 7: 91 (1511), nyare afskr.). - i god tid. konungh haniss leeth siik thydheligha liidha RK 3: 3484 ."],"f":["tiidelige . ","tydheligha . ","tidelighen )"]},{"a":"tidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["timlig. \" hwat gangnar mik tidhelika rikedoma \" Lg 665 ."],"f":[]},{"a":"tidheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. [Mt. titlik] timlig. the andrafruct som forbudhin war, war en sak ok tilf'lle tiltidelikin dödh SkrtUpb 116. tha grata the mera sinn wina tidhelikinskadha . . . än' thera siala wadha ok synda fald ib 123 . ","e":[" afficio cum padcenia thät är tidhelikin plagha mädh thulimodh ib 124 . \" tidelika plagho ok mote- gang hafwa alle gudhz wini. ib. Jf höghtidhe- liker (äv. Sdw 1: 573), ävensom söfthideliker. \""],"f":["likin )","temporalis"]},{"a":"tidhelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr söftidelikhet."],"f":[]},{"a":"tidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som är på färde, som händer. \" blott i n. forstodho ther hwat hema war thit \" Bil 310 . RK 1: 1909, 2604, 4262 . lät han thöm vppinbarlica vndirstanda hwat som tijt var Bo 172 . ib 9 . Lg 3: 550 . MD (S) 207 . \" hwa veet huath mz honum tiit är \" Iv 1609 . ","2) som är af intresse el. betydelse, viktig? \" j the anner myn breff fformymme j, hwath som tidesth är bodhe om eth och annath \" FM 129 ( 1502) . - n. adv. ","1) ofta, tidt. \" ath man smör tiith syna föther ther medh \" LB 2: 51 . hwndana skälto oc glaffsadhe mykyt tiith Lg 671 . \" the . . . bade . . . at han ville lydha thera rade som the hade offta före bidhit ok thiit hans vrede förre lydight \" RK 1: (sfgn) s. 189 . \" huro opta the hade honom viderurat ok thit haden them jlla swarat \" ib 190 . - tit ok opta (opta ok tit), tidt och ofta. titt och offtha the mig tilscruffue RK 3: (sista forts.) 5183 . HSH 24: 100 ( 1517) . SO 211 . \" the hedno skipto opta ok tiit en rote gik til ok annar fra \" RK 1: 1751 . \" ib 3: (sista forts.) 5916. - sva tit ok sva opta, så ofta som. böthe . . . iij mark . . . swa tijth ok swa opta han thz gör \" SO 72 . - komp. oftare, flere gånger. han haffuer . . hwar dag gaat i kirkenne och andre stedz i staden, tidere med III V, än med flere HSH 18: 17 ( 1495) . - oftare, mer. i förbindelse med en negation. ängin kunne henne (bron) tidhare nyta Al 1980 . han staar aldre tidhare op ib 518 . ib 3490, 8498, 9348 . - superl. i sbest. form. oftast. diäfflä . . . wendho ee som thidaste vsla siälä Pa (Tung) 34 . ","2) snabbt, häftigt, i täta repriser. \" the huggo sa tit (tit) at näpliga kunde man thera swärd see \" Di 153 . the hwggo bade tit och hart (beði hart oc tit) ib. ib 71, 150, 158, 186, 217 ."],"f":["tit . ","tiit Iv 1609 ; RK 1: 1751, 1909, 2604, 4262 . ","thiit ib (sfgn) s. 189. tiith LB 2: 51 ; Lg 671 ; HSH 24: 100 ( 1517) . ","tijt Bo 9, 172 ; SO 211 . ","tijth ib 72 . ","titt RK 3: (sista forts.) 5183, 5916. komp. tidhare. superl. tidhaster),"]},{"a":"tidher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som är på färde, som häner, blott i n. Jfr K. G. Ljunggren. Adjetivering v substantiv i swenskan 38 fl. achilles sproe honom hwad tiith war Troj 206 . 2) som är av intresse el. betydelse, viktig. prästin . . . vndertodh aff thom hälghanda huat tidhast var, lärdhe han manga dagha oc döpte han Prosadikter (Barl) 71 . \" ny thäktis ko- nungenom kungöra sinom son huat som tidhast var mz hanom \" ib 88 . - n. adv. 1) ofta, titt. - tit ok opta, titt och ofta. han haffde . . . tidh och offte stempt . . . johan besse NMU 1: 153 ( 1500) . hwar mera tager och kan beuisses böte iijmark swa tijt och apta STb 3: 38 ( 1498) . ib 4: 111 ( 1506) . - komp. oftare, flera gånger. lthär een syndogh människiahaffwir fulkomligen wilia til at off- wirgiffwa synderna, oc ey göra them tidar SkrUppb 153."],"f":["tiith ,. tijt. ltidh NMU 1: 153 ( 1560) . komp. tidare SkrtUppb 153 superl. n. tidhast), "]},{"a":"tidhfordrif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tidsfördirf. \" haffwa tid ffor driff aff thenne lek \" MD (S) 207 ."],"f":[]},{"a":"tidhgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" _tidhagärdh. jtem . . . bör honum (tecken:) klockaren= wptenda pa hwrt altare liwsen til tiidgerder ÅK 58 . swathät iidergerdhenom matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar ib 60 ."],"f":["tiid- . ","-gerder ÅK 58 . med art. -gerdhen ib 60 ),"]},{"a":"tidhgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= tidhagärdh. \" predike ok anner tiidgerder vppholda \" FM 251 ( 1505) ."],"f":["tiidgerd )"]},{"a":"tidhian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr höghtidhian."],"f":[]},{"a":"tidhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underrättelse, nyhet. ingan föra nogra tidning, skualder äller rychta, som han inganskäll ltill lweth STb 1: 428 (1459), Burspr.) bedeiendis ider nade . . . atforstetidninge eder nade fortfare, wele werduge af biude dag oc nattll oss ib 5: 329 (1512, Kop.) Jfr nytiding."],"f":["tiinge )"]},{"a":"tidhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tidning, underrättelse. ingen annen tidinge är her pa ferde än godhe BSH 4: 316 ( 1502) . haffuer jach ingen tydinge här förnummet, annen än ider kan draga til wilia ib 5: 88 ( 1506) . ingen annen tydinge kwnne ther höres af almogen än the som behagelige äre ib. ib 89 . \" engen tidingh äre her kompne ffran swerge . . . annen en . . . magns holm eder weth geffue til kenne \" FM 563 ( 1512) . wij finge . . . tidinge at the rytzer scwlle ware dragne in j saffwelax FH 6: 373 ( 1496) . \" the sighie oss same tidinge ib. nagre daghe sidhen tenne tidinge ware komen ib. \" ib 375 . Jfr tidhning samt tiþande."],"f":["tiidinge . ","tydinge . "]},{"a":"tidhkort","b":[],"c":"","d":"","e":["ikortespeel och wardhataffuel \" STb 3: 383 ( 1498) ."],"f":["tykörth )"]},{"a":"tidhkortning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Mnt. titkortinge] tidsför- div. vi sendomeder . . . revoldi book . . . att i för titkortningmåtte henne läsa j thenne julehelg Linkiblh 1: 195 (1526, Brask)."],"f":["titt- )"]},{"a":"tidhkörting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tidsfördrif. \" thiit plägadhe konungin opta fara for tidhkörting skuld \" ST 421 ."],"f":[]},{"a":"tidhmälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["ifrigt el. mycket talande, mångordig. \" hälagh siäl . . . vardhir mykyt tidhmält vidh at hon talar af hiärtans frygdh \" Bo 117 ."],"f":[]},{"a":"tidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= tidhing. \" gaffwe the then bestallningh wtaff nagre dage for jwlen swa thet tidningen kom hiit til abo slott oppa jwle nath \" FH 6: 371 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"tidhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tidigt? \" wi beddoms kerlika dag til faa tidugh wares \" BSH 5: 195 ( 1507) . - Jfr otidhogher."],"f":["tidugth BSH 5: 195 ( 1507) )),"]},{"a":"tighl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegel. \" brändo leer oc giordho tighel \" MB 1: 175 . bränna tighil ib 288 . \" mura medh sten älla tighl \" KS 85 (208, 93) . hafde . . . nokot kostat ok byght vppa the husen . . . badhe meth tigel oc meth thak SD NS 2: 174 (140). forbätrade then ena mwren . . . badhe meth tegel oc kalk wäl ena aln högt SJ 307 ( 1463) . ib 306 . \" skulu wmgangane innan grindena läggias mz clarom oc renom stenom ällir teghil \" Bir 4: 105 . ib 82, i5. PM 10 . \" inghen mwramestere derffues mera thaga i sith arbeyde än sex öre fore hwart thwsandh tygel \" SO 87 ."],"f":["tighel MB 1: 175 . ","tigel SD NS 2: 174 ( 1409) . ","tighil MB 1: 288 . ","tygel SO 87 . ","teghil Bir 4: 82, 85, 105 . ","tegel SJ 306 ( 1363), teghell PM 10 . ","teghlith ib), "]},{"a":"tighl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tegel, tegelsten. biörn persson lontthe mik jm tygel HLG 2: 78 (1517). gaffz iij marc för vilje igel Stock Skb 117 ( 1519) . ib 118 (1519). Fale äro möl. att föra till 2). 2) tegel, tegelsten. koll. och ss ämnesbetecknig. kyrkian skal byggias aff steeneoc ey aff thighle Hollman Bir Extr 234. Ilatericus a um thz off tege är GU C 20 (hand 2) s. 66. sween xii ora för tikit [!) han slo Kumla kyrkas rb 44 (1489?)) tekkia kirkione medh kalkslaget tygell STb 1: 113 ( 1477) . \" item en karll, som tigele llagde jn igen, iiij ortugh HLG 2_ 78 (1517). \" Stock Skb 36 ( 1517) . - Jfr hul-, inbora-. lödhe-, mur-tighl."],"f":["tigell Stock Skb 117, 118 (1519) . tigil ib 36 (1517). tygel(l) ST 1: 113 (1477; HLG 2: 78 (1517). tegel GU C 20 (hand 2) s. l66. tegel Arnell Brask Bil 24 teghell PMSkr 182 . ","tikikit Kumla kyrkas rb 44 (1478?). tigele HLG 2: 78 Bir Extr 234), "]},{"a":"tighlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelslagare. ss tillnamn."],"f":["teghler )"]},{"a":"tighlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelslagare. \" ss tillnamn. icigle . . . hanis tighlara \" SD NS 1: 34 (1401, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"tighlbrännare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelbrännare. Kumla kyrkas rb 64 (1492)."],"f":["tigil- )"]},{"a":"tighlforma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelform. \" jtem forma forma tegilforma \" GU C 20 s. 284 ."],"f":["tegil- )"]},{"a":"tighlhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelhus, tegelbyggnad. \" widh grabrödhra tigelhwss \" Lg 3: 367 . \" warth tyghil hws (domum nostram latericiam) \" SD 3: 697 (öfvers. i hds. trol. fr. förra hälften af 1400-talet). mällan tighilhusit ok gatuna ib NS 1: 296 ( 1403) . ib 295 ."],"f":["tigelhwss . ","tighilhus . ","tigghilhws: -hwsit SD NS 1: 295 ( 1403) . ","tyghil hws )"]},{"a":"tighlhus","b":[],"c":"","d":"","e":["2) tegelbruk. Jfr N. Ahnlund, Stockholms hist. 243, 372. StÄmb 22 ( 1432) , 70 (1480) o. s.v. Tunberg, Sv. medeltidsreg. 46 (1434). laris biörson . . . vpläth . . . helgans husene här i arbogha tigillädho tigilhusith garden vidh tigilhusit ATb 1: 346 ( 1471) . ib 2: 53 (1475). tilsattes desse dandemen ath höre rekinscap vtaff tygilhusit epter michel swarte pa kirkione wegna STb 3: 279 ( 1496) . köpthe jach ijᵐ tygel aff ledarna tigelhwss för vij mark HLG 2: 104 (1519)."],"f":["tigel- . ","t (h)ig(h)il. tygel. tegel. ST Ämb 72 (1461). tägil- ib 70 ( 1460) ) "]},{"a":"tighlkorgher","b":[],"c":"","d":"","e":[" -, m. korg för bärande av tegel. HGL 2: 51 (1516), 62 (1518), 65 (1519)."],"f":["tygel )"]},{"a":"tighlladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegellada, torklada för tegel. \" \" FH 3: 117 ( 1448) ."],"f":["tigelladhe: -en FH 3: 117 ( 1448)), "]},{"a":"tighlladha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegellada. \" jtem rensa tegel j tegelladune \" Arnell Brask Biᴵ 24. laat kasta leer til tegelladuna oc ey i waar Brasks Cal 271 ."],"f":["tigilldha: -o ATb 1: 346 ( 1471)"]},{"a":"tighller","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegellera. \" laath kasta tegel lleer hvad som fattades i höstas oc laat tekkia ugn oc lada för än thuu böria lata slaa \" Brasks Cal 266 ."],"f":["tegel leer )"]},{"a":"tighlmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föreståndare för tegelbruk. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 1 1 1 f. StÄmb 16 ( 1428) , 18 (1429) o.s.v."],"f":["tighel- )"]},{"a":"tighlslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelslagare. \" ss tillnamn. pedher tegilslagare \" SJ 241 ( 1455) . \" ib 306 ( 1463). \""],"f":["tegelslagare: -a SJ 306 ( 1463) . tegilslagare),"]},{"a":"tighlslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelslagare. \" lla[t]omus . . . tegel slaghare \" GU C 20 (hand 2) s. 66. MP 4: 89 . Kumla kyrkas rb 63 ( 1492) , 79 (1505). - ss tillnamn. törsten tighilslaghare SD NS 3: 258 ( 1417) . ATb 1: 343 ( 1471) , 2: 36 (1474). Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . SJ 2: 69, 75 (1481). STb 2: 165 (1468), 3: 288 (1496). SSkb 213 ( 1506) -07). ATb 3: 245 ( 1511) . \" hustrv marit tigelslagares STock Skb 234 (1524-25). \" ib 252 (1525-26). "],"f":["*tighlslaghara gardher","tygelslagare- )"]},{"a":"tighlsten","b":[],"c":"","d":"","e":["1) tegelsten. \" llaterculus . . . lithen tegl steen \" GU C 20 (hand 2) s. 66. tha tok iob oc strök slemeth aff sit hoffwodh mz en tighilsten som sat i enom dyngiohop SvKyrkobr 49 . PMskr 341, 405. - ss måttangivelse. mwra en tygellstens (för -sten?) langt in i . . . lydekas kellara SJ 2: 36 ( 1478) .","2) tegelsten. ss ämnesbeteckning. \" tha haff stöttan gamblan tegelsteen grannan som myöl PMskr 233. tak . . . malen thegel sten \" ib 444 ."],"f":["tighil- . ","tygell . ","tegl- GU C 20 (hand 2) 66. t(h)egel- PMskr 283, 240, 341 o.s.v. -steen), "]},{"a":"tighlsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelsten. \" jac läggir tighilstenen mällan waar \" KL 234 . \" räkne . . . thz sama tighel stena tall som för \" MB 1: 288 . \" then som thwa obrändan tighilsten hwilkin som gifwer af sik thäs mera träk och sör at han mer thwas \" Ber 91 ."],"f":["tighel sten . ","tighilsten )"]},{"a":"tighlughn","b":[],"c":"","d":"","e":["tegelugn. \" thet forscriffne godz . . . meth tigelladhen oc tigelognen som jac ther nw bygd hafuer \" FH 3: 117 ( 1448) . \" säthins in j en theghel oghn ther teghell skal brennas \" PM 10 ."],"f":["tigelogn . ","theghel oghn )"]},{"a":"tighlughn thygil. tegil kumla kyrkas rb 46 1479 .","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelugn. för tegilwngyn brendis xviii öra Kumla kyrkas rb 46 ( 1479) . \" v öra för ööl til thygilvnggnen \" ib 93 ( 1510) . - om den kvantitet tegel som på en gång brännes i en tegelugn. warth enewal akare sakth for retta ath han skall bettalla laris mwrmestare for en thäghelwngh som laris brende oth enewallæ antinge panth ällä peninga jnnan sola säthir ATb 2: 207 ( 1483) ."],"f":["thägel- ATb 2: 207 ( 1483) . tägel- Kumla kyrkas rb 79 (1505). -ungn. -ung), "]},{"a":"tighlvidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tegelved, ved som användes vid brännande af tegel? \" dömdes iola fferding sak til iij m. for tegil wed \" BtFH 1:257 (1509). dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för treske om slotzins rethet för näffuer lerarbet tegil wid stock och brädher ib 272 ( 1508) . \" slotzsins rethet som är kalksten tigel wid naffuer stocker bräder och halm \" ib 164 ( 1508) ."],"f":["tigel wider . tegil wider. tegil weder),"]},{"a":"tighogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \" katthen torde wij ekke äta, sidan hening gagge är död, gud hans siel nade och alle crisna siäla, helst moth heta somaren, thy han är ekke tigoger \" BSH 5: 186 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"til","b":[],"c":"","d":"","e":["2) för att uttryckq en rktning: till. contincenia är mz hwilko likamamlika girnilse bräska haldz the ryggia mz rdzsins mattho ok styrslo SpV 143 . 3) för att beteckna det tillstånd el. förhållande vartill ngn (el. ngt) bringas el. vartill man genom en verksamhet bringar el. söker bringa ngn (el. ngt): till. ath dräpa sigh til arfdz SD NS 3: 343 (1418). jnteger . . . heel nota iste ablatiuus intergro ponitur aduerbialiter pro integre the fulz oc ther aff GU C 20 (hand 2) s. 33. himerikis äro ok glädhi forma engen människia . . . wndersta til fwllo Mecht 52 . \" ath war härra jhesus christus forbödh allom at fordöma sin jämcristin . . . ok jngen bradeliker epter sinom misgärningom halda swa ondom som til tykkis \" MP 4: 115 . thän sami smidin . . . giorde them til goda huat han formatte ib 223 . vnte fogaten, borgamestara och radit gerdt bure bliffuewijdh sit köp om koppren, huilken som olaglige köpter waar, epter han är vara borgere til wilie ok kerleck STb 3: 105 til byttes . . . tommas en gardh . . . til hans federnes och mödhernes forbetringk ib 97 ( 1505) . anders gase j mark til minnes Stock Skb 10 (1516-17). ty ärom wij mera tiiil fredz om tyn konwngs haat oc hoot än om hans fred Troj 45 . 7) för att beteckna en begränsning i tid: till. - styrande temporal bisats. her hans skulle nwte, brkwka oc beholla forscriffne gordh for sith frij vitherligit panth til swa lenge han finge forscriffne swmme peninge igen Svartb 556 ( 1504) .","8) för att beteckna en begränsning i antal el. mått: till; till ett belopp av. hwat jorden beter är än thil xij mark . . . tha schall hans störie . . . STb 3: 456 ( 1499) . . . . swa mykit, hans störie . . . STb 34: 456 ( 1499) . . . . swa mykit, at swmman sich löp til c marck offuer alt ib. 9) för att beteckna ett tillägg, en ökning el. en förening: till. schulle . . . hustrv anna til then stangh jord hans persosone fornöie swa mykit, at swmman sich löp til c mark offuer alt STb 3: 456 ( 1499) . 10) för att beteckna bestämmelse, ändamål el. syfte, det vartill ngt tjänar: till. rauidh . . . bödh hanom stufwone til köptz ATb 1: 216 ( 1465) . tet niclis . . . ey nempde her sten . . . j sit taal til nagra onda STb 4: 77 (1505). - til thäs, at, på det att, för att. nw til thes at engin skuli myn ordh forwända Hel män 175 . 12) för att beteckna det varpå ett förhållande el. en egenskap går ut: till. thän smak oc söthma, som hon jnnantil haffwer til syndenna (peccati gustum) Mecht 335 . 13) för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: med hänseende till, med avseende på, till. ranzakom thänna wärldinna sex aldra, til the sex daghana (ad forman sex dierum) j hwilkom gudh skapadhe all thing SpV 367 . \" tha han haffde sin ordh lyktat, syntis til lthe märkeno alz inthe \" MP 5: 137 . ffore huilkene zacher han wort dömpder til eldhen for then högxta zachen . . . och the andra twa zacher fordrogx hanom til pyan, som war hiwlit och repith 'STb 3: 18 (1492). jacob laurensson schal sware pigan til humblan ib 4: 48 ( 1505) . at han icke skempde krvken, som tiente niclis gulsmed, til lhennes mödom ib 5: 30 ( 1504) . \" j som här til haffwen waridh otroghne il gudz ord JMPs 264. hon kunne alla konsther til stridh \" ib 351 . 14) för att beteckna en förändring el. övergång, för att utmärka den el. det vartill ngn el. ngt göres el. sättes: till. samma dach samtychtes och marchus scruffuere til kirkiones klockare STb 3: 422 ( 1499) . 15) till, såsom. hvarjemte \"custo\" lofvade niclis 7 mark p:gr i vängåfva (\"täö woödp\") RP 2: l28 (1383). erick kniffuasmetz sön, som hon forre til bonde atte STb 3: 417 ( 1499) . . . . haffuer gifuit wt vj mark päninga . . . til hälgha likama gille til ingang ok testament HLG 1: 54 (1449). stadztieneren j marc til skenkning Stock Skb 41 ( 1518) . her anders hinriksson xx marc til thärepeninga j herredagin til arboga ib 80 ( 1518) . \" örian bösseskyttan gaffs ij march til gönst \" ib 156 ( 1520) . tha bleff stadin honum skyllig iijᶜ xxxxor en marc, altid til en god renskap ib 300 (1520-34, Skip). 16) för att beteckna den för vars räkning något göres. - i förbindelsen til . . . väghna, å . . . vägnar. ffik iach hans screddere til prambygierenes wegna vj mark Stock Skb 303 (1524, Skip) 17) för att beteckna den åt vilken något överlämnas el. anförtros: till. swor for:ne sigeridh, siälff säthe, til sin kätil gripen J'Tb 36 (1463). hinrik . . . swoor en silff skeedh til sin frw, ath hon worth henne fore gudj aff stolin ok togh henne bort aff rettin medh sich 'STb 3: 431 (1499). 18) för att vid ett subst. uttrycka omskrivning av gen. (i sht för att beteckna upphov el. orsak, det vartill ngt tjänar el. hör, en sinnestämning el. själsverksamhet o.s.v.). . . . och bläsa bälghenä til stoora organer STb 1: 189 ( 1478) . thin hälge licame wari läkedo(m)bir til allan min andhelikin siwkdom SvB 150 (mot sl. av 1400-t.). hona haffwer landboon tiil gardin i hooff VKJ 80 (möjl. att föra till 22). wi ärom same limi til thät ärofulla howdith Hel män 140 . \" gik han heem oc beddis mykliin af nyklapikone til the ytra dörena \" ib 223 . 19) om tid: för, för tidrymden av, på. - till, för, under. . . . wi bodhe . . . noghom wistas och bliffua j sama gordh tiil wor liffz thima Svartb 429 ( 1448) . \" kennomps han her epter ey waran wan gordh, vtan oss förlänthan . . . til wore dagha ib. sades fore retta, tet söluet schal bliffue wijdh sancte öriens garhd, effther ath quinnan war ther jnne til iij samfelt aar \" STb 3: 444 ( 1499) . til byttes . . . tommas en gardh . . . til ewigh tidh medh sina arffua til behollende ib 4: 97 ( 1505) . 20) vid, under (en handling, ett tillstånd el. förhållande). per lekare schal haffue stora organer ok huilken som wil lata leka på thöm til preste . . . ööl loch til lbrvllop, giffue vth vj öre STb 3: 408 (1498). 21) vid, efter, enligt. hansis skreddare til vidhernampn wordberg SJ 2: 8 ( 1475) . michel jensson scredder til bydernampne ib 179 ( 1490) . vid, under åberopande av. han . . . önzskadhe til gudz, dödh thät jec haffde ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arfstv 22 ( 1461) . 22) för att beteckna ett varande på ett ställe el. vid ett föremål: på, vid. nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens MU Kopp 32 (1347) (jfr A. Janze´n, Meijerergs ark. f. sv. ordforskn. 4: 67). thet han wiil sta ffaren tiil siö och sand STb 5: 110 ( 1516) . - vid, invid. tyle margret skal . . . asff stadin . . . eller bliffua slaghin til stwpona STb 1: 10 ( 1475) . Jfr iämt til. - vid, till. at ion tingwlfson oc the satho til per skinnare til öllz ATb 1: 236 ( 1465) . ib 270 (1467). - till, i. joan persson . . . medh sin sön giordh jonsson, som . . . han her j staden hade til schola hollit STb 3: 443 ( 1499) . - för att beteckna, boningsort: i. erik til almawik SD NS 2: 516 (1412, nyare avskr.). hona haffwr landboon tiil gardin i hooff VKJ 80 (möjl. att föra till 18). - hos (en person). tha wart älin som är hem til dawid larinsson sak xij mark ATb 1: 117 ( 1459) . at han äkke . . . sloo hanum hem til sin ib (1460) . iak wil lhällir gifwa idhir x kannor hem til mik än här ib 166 ( 1462) . ib k181 (1463), 212, 236 (1465). the saato in til pedhir laurisson til öls ib 270 ( 1467) . JTb 23 ( 1460) . \" han skal lata koma the vij (7) gyllena hiit ri rettin, som äro heem til jenis gwnnarsson i eneköpunge \" STb 1: 25 ( 1475) . ib 28 (1475). bertil, som doo hem til honom ib 57 ( 1476) . at pigan . . war j jx (9) netther hem til hennis ib 2: 236 ( 1487) . ib 3: 326 ( 1497) . 406 (1498). brodher, som hem til lhenne waar ib 4: 64 ( 1505) . \" at wij haffua warith hiemmä til wort \" GPM 2: 352 ( 1510) . \" ath han ekke bröth op et hol borth til gwmille bärtil \" ATb 3: 295 ( 1516) . Stock Skb 189 ( 1521) . 23) för att beteckna sätt: till. särsk. i uttryck som beteckna sättet varpå el. redskapet varmed en förflyttning i rummet sker: till. naumachia . . . pugna naulis stridh til skep GU C 20 s. 346 . 24) för att beteckna tillhörighet, beroende el. dyl.: till. til lthässin fordom ödha torppa ligger godher ekeskogher VKJ 34 ( 1447) . B) infinitivmäreke o. i förbindelse med verbalsubst. på -nde i betydelse av inf. el. gerundium. 1) framför inf. a) efter verb: att. chrisocollus är som gwl tilsee PMskr 468. magnes är en vnderliken sten . . . han är tilse som rostogh järn mädh enne blaahet ib 482. lc) i förbindelse med adj.: till att; jfr A 13. ödhmiwkir hoghir (är) . . . til nakon straffa wansambir, älir seen ok oböghelikin (ad arguendum difficilis) SpV 161 . somme (stenar) ärw oc litith blek til see PMSkr 462 . - til at, d. s. ödhmiwkir hoghir (är) . . . til at forlatha brwth snarlikin (ad ignoscendum facilis) SpV 161 . 2) framför, verbalsubst. på -nde: till; till att, att. Jfr Sdw 2: 1314. wj . . . kennomps . . oss haua sät . . jönis anundson eth fiärdungx bool jordh . . . fore xl lmarch redhe peningha jnnan ij aar til oterlösande Svartb 212 (1397). oss är till wetandhe wordhit, at . . . ärkiebijskop jenis hakonson är afliden Lindblom Äbval 4 (1432, avskr.). huad wii ther om . . . förfinna skal ider wäl offförtuffuad til wetende worde Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 545 (1471?). will noger ther tala vppa, tha haffuo wii ther medh engte till görande STb 1: 50 (1476). ib 317 ( 1481) . widhersakade all skuld bade till vtgiffwande och vpberende eller vttilgiffuende ib 2: 217 ( 1487) . ib 218, 224, 233 (1487) . 304 (1488). . . . all gieldh bade vptilerende, jntilmanende och vt til giffuende ib 317 ( 1489) (jfr: dit vorghescreuen ghelt intomanende vnde vptobörende Sd NS 1: 179 (1402) samt K. G: Ljunggren, Studier över förhållandet mellan verbalpartikel och verb i fornsvenskan 50). the aarliga rentto som sancte erik i vpsala lhaffuer op tilberande i ena stenbodh SJ 2: 91 ( 1482) . ena tompt . . . som i lengdene holler lv (55) alna fraa folmars tompt vp aath til mäthande ib 93 ( 1482) . \" epthir hans och hans hustrua dödh tha skal sama bygningen blifwa widh helge andz gardin och therres arffua haffua meht honom engte tilgörande sTb 2: l80 (1486). \" Uppspriv 16 ( 1488) . \" jtem är mik tiilwitande vordhet ath . . . \" GPM 2: 144 ( 1500?) . til byttes . . . tommas en gardh . . . til ewigh tidh medh sina arffua til behollende STb 4: l97 (1505). iiij (4) lesther jern som radit lente aff sancte oles gilde for c (100) mark til bethalende innan xxde dach SSkb 273 ( 1507) . \" fore än all annen schib rede vare til seglande Hist. Tidskr. 1: 399 (1508). tha schal lintet vorde til skadende \" ib 401 ( 1509) . ey skalt thu oc thänkia mik thätta göra aff nakre kyrkona til dömandhe makt, wthan at enasth aff gudelikom kärlek JMPs 513. - till att, för att. nu tha alle badhe systra oc brödhir äru saman kalladhe mädh klokkonne j thera taluport til thätta walith görande Abbedval i Vkl 76 . huilken fierde part arff . . . borgamestara . . . jöns anderssone fryt och quit vploto . . . til lnywtandhe haffuende ok brwkande SJ 2: 140 ( 1489) . ib 126 ( 1488) , 178 (1490). then schada och forderfvelighet, han her giort hafver, hanum til vidergiellende Hist. Tidskr. 1: 397 (1508). gudh han giordhe twäggia handha lyws a hymelin . . . ok satte them fastha j hymilsins stadughet, til ath skyliandhe daghin ffraan nattinne, ok lywsith ffran mörkrina MP 5: 14 . C) adv. 1) till, fram. i uttrycket til ok fran, se fran. 2) därtill. wille iak ey lösa . . . mina pantha . . . tha är . . . capitulum . . . fullmäktukt at vpbiuda thess pantha . . . them ther nest tilbördughe ärä FMU 3: 282 ( 1442) (möjl. att föra till ett tilbyrdhogher). 3) därtill, därjämte, därutöver. - därtill, ytterligare. ath han skulle oppa sama dagh fornöya detirte forᵈᵒᵐ viij fat järn ok ena lesth järn om oppin wathin . . ok ena läst järn om henrikxmässo eth ar til ATb 1: 32 ( 1455) . til mädh, därjämte, också. bade vpbördh och vtgifft och giel til mdh STb 4: 61 ( 1505) . Se vidare mädh. 4) därtill, därför, för det ändamålet, i det syftet. ok hon som aff them är til naämpd Abbedval i Vkl 88 (möjl. att föra till tilnämna).","6) för att beteckna mån el. proportiion: till. äpthir thz hwar een haffwer wndhirstandhit til, skal han här faa mattona SpV 96 . \" ther sattes the alla hwar epter annan skickliga som han war bördog oc myndog tiil \" Troj 81 . 7) framme, tillstädes. strax war encas tiil oc anthenor Troj 248 . 9) ss verbalpartikel, i olika avseenden preciserande el. modifierande verbet. Jfr binda til, biudha til, gagna til o. s. v. samt N. Kjellman, Nysvenska Studier 9: 117 ff-, särsk. 132 ff. D) konj. till dess. mans vppenackes peninga, som hans brodher pa thaler, schal standa ther, til annan broderen komber her medh then andra til swars STb 4: 160 ( 1507) . - Jfr här-, in-, innan-, iämt-, nidher-, nordhan-, ovan-, sunnan- (äv. Sdw 2: 554), thär-, ut- (Sdw 2: 868), utan-, västan(Sdw 2: 1067), ä- (Sdw 2: 1086 f.), östan. (Sdw 2: 1183), östan sunnan- (Sdw 2: 1183) til."],"f":["thil . ","till STb 1: 50 (1476) . tiil STb 5: 110 (1516); Stock Skb 82 ( 1519) . ","tiill Troj 41, 81, 248 . ","föl RP 2 . 28 (1383). the GU C 20 (hand 2) 33; adv. och konj. L."]},{"a":"til","b":["pp","ab","kn"],"c":"prep.prep. adv. konj.","d":"prep. infintivmärke, adv. och konj. ","e":["med gen. som dock ofta i sht i det senare språket.!SYNS_DÅLIGT? mot !SYNS_DÅLIGT? el. dat. ","1) för att uttrycka målet för en rörelse: till. \" gratande gik hon fran faþur ok tel strand \" Bu 491 . \" gak hem tel þit hus \" ib 151 . \" philipus for a suerkie ok tel asiam ib 200. han for tel hinna \" ib 12 . \" hon gik swa som oräd till balit \" KL 15 . \" til eldin ga \" ib. \" mange herra sökto til konung arthws hoff \" ST 2 . \" ängelen flöghe fra hanom tel anam \" Bu 4 . \" tit summo myssena til hans \" KS 30 (76, 32) . \" sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). sa siuke mannin guz modhir inga til sin KL 63 . \" ville han . . . fölghia modhir sinne heem til siin \" Bo 63 . \" män grouo tel rotenna \" Bu 7 . \" kunugen . . . lät han leþa tel m-[r]ko hus \" Bu 500 . \" af þöm rika: som . . . förþes at iorþa tel häluitis. ok af þöm fatöka . . . som änglom fylgþe tel himna \" ib 153 . \" folk sanct tel grunda \" ib 137 . \" han com entima tel libie land . . . tel en staþ som callar selena \" ib 490 . \" alle apostoli coma en dagh tel þin ib 13. gvz ängel kom een dagh tel ioakim \" ib 4 . komber nokor godher man . . . til nokrom i embitteno SO 29 . salogh moþer for . . . tel kirkio Bu 25 . \" för än hon gik tel kirkio \" ib. \" ledher laban mannin til herbärghis \" MB 1: 205 . \" the som foro the torghs \" Lg 46 . \" han . . . sattes tel borþ \" Bu 421 . \" nar thw gaar til bordz \" Bir 2: 181 . il hofua fara Iv 3614 . \" är wir kallum samän warä män til lidstämpnu \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). en þriuin ridare . . . reþ tel rorneament Bu 24 . \" at han kome tel prädican \" ib 7 . \" ginog the til strid mote beniamyn \" MB 2: 135 . \" gik han til raadh medh sinom vinom \" Ansg 227 . han gik . . . til scripta ST 481 . han sagþe sik haua varit mäþ sinom cristno skola cumpanom tel kirkio (ad ecclesiam ivisse) ok takit mz þöm þera guþ Bu 22 . \" lagmannen war oc til danmarc meder \" RK 2: 9547 ; \" jfr 22. the . . . gripo til stena \" Bo 154 . tok han til sith swärd Va 30 . - bildl. gaa at them wäghenom som . . . ledhe til glädhinne Bir 1: 336 . gripo til värn Bo 120+. forstod at han skulde komma til slagzx mz the forrädare Va 30 . - vid. var herra . . . bindz til studhenna Bo 193 . \" fäste . . . höghro handena til korsit medh enom iärnspik \" ib 200 . ","2) för att uttrycka en riktning: till. särsk. i uttryck som beteckna ett läge, ett vändande el. hänvändande, seende, hörande, yttrande o. s. v. eg. och bildl. then wäghin til norigis laa RK 1: 2218 . \" til ryggia vika \" Fr 1749 . \" iak drogh mik tha ater til baka \" Iv 251 . pekadhe engelen mz sina handh til een grömästä diefull LfK 219 . \" jak saa til jordhinna \" Bir 3: 365 . \" at skodha oc lydha til min budh \" Su 82 . \" iak uilde mik vända tel iþar \" Bu 514 . \" greuen sighar tel þöm. ok badh þöm känna sik sin troldom \" ib. \" llisias saghþe tel þerra. saghen i huru vreþe guþa uaro \" ib. \" maria talar te iohannem \" ib 13 . \" talar han tel hänna \" ib l19. sancta birgitta skreff til en herra Bir 2: 85 . \" at hon sculde sik vmuända till sin gudh \" KL 15 . \" biscopin badh til gudh ib. badh paulu til höfdhingan at han matte faa tala til fokkit \" ib 167 . \" andreas baþ sina böna tel guz \" Bu 137 . j konungzsens breffwom til allom them hans vnderdana waro MB 2: 193 . \" hulkin som synis hawa öghon til (ad) gudh ok hawir ey. thy at han hawir them til wärldinna ok nakkan til gudh \" Bir 1: 236 . \" at thu skuli idhkelika waka til (ad) gudh \" Ber 154 . ib 152, 155 . jak hopas til gudz Bil 887 . \" til honum skal thu thik hall \" Al 10225 . \" iak liter nu til thinna radha \" Iv 5475 . till them iag satte myn största liith RK 3: (sist aforts.) 6133 . þet stande til hans syälfs SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). - på, efter. biþ tel naþa ok tel bätra Bu 4 . mot, midt emot. nar huars thera änlite vare til annars (ambo facies haberent alter ad alterum) Bir 2: 197 . - för. thet . . . låter mannen sik utsättia mote skiälum til alla odygdh ok wädha KS 44 (112, 47) ; jfr 3. ","3) för att beteckna det tillstånd el. förhållande hvartill ngn (el. ngt) bringas el. hvartill man genom en verksamhet bringar el. söker bringa ngn (el. ngt): till. at þe sätin almoghän til rättä SD 5: 638 ( 1347) . \" dömde guþ han tel häluitiz \" Bu 28 . manadhe han alla til bätringh Pa 7 . \" tha han hafdhe länge manat til bätringh \" ib. \" nödhgadhis han oc thwingadhis til äruodhes \" Bir 2: 178 . \" ängen ma han . . . til merä þwingä \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). thet . . . driuer manne til träto ok bardagha KS 44 (112, 47) . the reta gudh åt sik til såra hämd ib 50 (127, 54). hon !UDDA_TECKEN?: thässe willa) . . diruir til alla synd MB 1: 45 . än i dyrfwins til tholkit optarmeer Gr 262 . - med följ. sats. ängen ma nöþä þän man som morghengawor scal giwä til huru mykit han scal giwä SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . iudhane . . . nöddo en som hät symon. til at han skulle bära korsit Bo 198 . - med följ. inf. dömdo han til at henghia Bil 871 . \" äggia smaswenin . . . til at synda mz quinnom \" KL 62 . dyuris ängin til at komä þit SD 1: 670 . (1285, gammal afskr.). at . . . thet (Vadstena) . . . til än landzby at blifue rätlika til dömpt är BSH 2: 115 ( 1400) . iak . . . tilbant mik mz eedh til at staa oc döö mz gudhi Bi5 2: 8. iak . . . kom them til at kifwa ST 304 . \" värlzlica thinga giri hulkin som hona draghar til at oskällica vtläggia sit goz \" Bir 3: 331 . - om. jak badh tik aldre til vinsorz SR 1 .","4) för att beteckna en fientlig riktning el. sträfvan; ett bekämpande el. afvärjande: emot. þän timä man til fiända drager SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). RK 2: 4945, 4949 . \" mz byssa oc pila skuto the til thom ib 6074. \" ib 6106, 9561 . \" sköt resen et spiwt till widike \" Di 138 . the swänske . . . wille göra konungen stora neesa the stormadhe tiil honum i thy RK 3: 2278 . \" swa som hwan spetzin skulu rwsa oc strida til then andra \" MB 2: 293 . \" beddos hielp til the plagho \" Lg 3: 224 . hwat best wore göra til tolken wada RK 2: 5813 . \" then aftäkt giordhis till \" TB 78 . them hon (ɔ: aftäkt) giordhis til ib. \" haui vinin wald at witnä til salans medh attä mannuum \" SR 1 . \" kerde for os pädher i symastom til slaueca wm 2 i/2 !UDDA_TECKEN?: dimidium) marchalndh jordh i täby \" SD NS 1: 140 ( 1402) . \" thz är thil hans war höxte käre \" MD 14 . \" engin sculd the til them finna \" RK 2: 4826 . ","5) för att beteckna dem mot hvilken man beter sig el. är sinnad på ett visst sätt: emot. gudh hawer wäl giort til mik MB 1: 222 . ib 225 . thin ilzska är myky til (ad) mik oc mina vtualda manna Bir 3: 73 . - emot, till. hafdhe mistro tiil henna KL 14 . ","6) för att beteckna en begränsning i rum: till. han war ludhin aff hoffwudh til foot Al 7419 . jac scal vardha herra fran eno hafwi ok til annars Bil 775 . ","7) för att beteckna en begränsning i tid: till. fra terz ok tel nons sat hon viþ älla ten Bu 5 . \" at mannin äruodha af morghonenom ok tll quällin \" Bir 1: 121 . \" smaswenin . . . var j önom til thän dagh han thedis israels folke \" Bil 894 . \" satto them i giömo til vm morghonin \" KL 137 . \" thiänande . . . guz modhor alt til sins lifs ända \" ib 63 .","8) för att beteckna en begränsning i antal el. mått: till; till ett belopp af. stiäl man til ii [2] öra päninga MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59. stiäl man minna än halfuan öre oc tho till fyra päninga EG 65 . ","9) för att beteckna ett tillägg, en ökning el. en förening: till. þ bot skal gipämtaþren intaka ok til omynd läggia SR 52 . - till, med. sla gaman til alwaro GO 441 . - till, utöfver, jämte. iak . . . haffuer opburit . . . fyra pund korn til the atta marker päning ok ena läst korn, som sta i the förra breffweno SD NS 1: 625 ( 1407) . 10) för att beteckna bestämmelse, ändamål el. syfte, det hvartill ngt tjenar: till. är . . . tungan skapat til tuäggia syslo KS 55 (138, 59) . \" thön dygdhen är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldlika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans natuuralik vphälde \" ib 19 (48, 20). gvþi tel heþer ok hans moþor mariu . . . ok allom halghom mannom tel lof ok allo lekfolke tel cristleken kännedom ok mik tel aflat . . . ofrar iak . . . mit äruuþe Bu 3 . \" com þöm tel hialpa \" ib 523 . hafþen ii eigh hana callat tel hialþa ib 23 . \" bede friþ (Bil frest 943) tel anzsvara \" ib 62 . \" nokor the vakn. sum äru til openbarlik striþ \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). taka plikt þe aþrum är til räzl ib 669 . \" til lösn varrä gyäldä. som wi hawm saman draghit. til rikesens . . . värn oc gagn \" ib 5: 561 ( 1346) . \" þän timä þe vm landet fara. i warom ärindom ok almoghänom til gagns \" ib 606 ( 1346) . the skulo honom til thieniste wara RK 1: 966 . alt mit godz skal staa thik til budz ST 473 . \" jak är een swen til hans budz \" Al 5820 . \" wildo thera frändir them badhin saman giwa til hionalagh \" KL 53 . \" ther som ey äru köpstadi, wäghfarande mannom til härberghia \" KS 65 (161, 71) . at wi . . . hafwe nw wäridh her till tqals samen BSH 5: 117 ( 1506) . \" han döpte tel cristo . . . þry þusand carmen \" Bu 100 . til, sanna vitnsbyrþ. oc fulkumilse addrä förnäfndä þingä. þa sätyum wi vart insighli för þettä breff SD 5: 568 ( 1346) . til huars dughr forhuxan, vm hon är ey stadhogh KS 20 (49, 21) . \" thil huat är mik nyttogh the konsten \" Su 231 . \" haffwin twa tima at äta oc drikka wm qwällin, oc til kripsins höffuidzska hugswalilse oc lättilse \" Bir 4: 118 . \" wille han ökia sina släkt til gudz thänist \" MB 1: 222 . - till, för, för . . . skull. spyria them, til hwars the waro kompne Bil 258 . til hwars (ad quid) älskom vi gul mädhan thz är ey vtan swa som rödh iordh Bir 1: 370 . MB 1: 182 . \" til hwars skal man thz längre löna \" Iv 5658 . \" huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehälddes \" KS 43 (112, 47) . \" al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera sin maka ok blandas ey medh androm til sin kiutlika lusta \" ib 33 (86, 36). - för, för att få el. lvinna. offra ioui tel bota en þiur Bu 526 . \" basilius bödh allo sino folke iij dagha fasta ok a bönum wara til gudhz hiälp \" Bil 601 . skule alle hylle os bade til mins herrre konungens nade RK 2: 3369 . \" thz ma engin dräpa til arff \" ib 1: 4281 . iak wille hiit til hiälpa fly Al 7876 . Va 20 . \" brödhri ärwodhatho til sinna födho \" KL 229 . - till. spyr miin frugha idher til radha Iv 1504 ; jfr 13. - till, för. med inf. sätium wi all var jngiäld li finlande . . . til at gyädlä med vart bäggiä testamentum SD 5: 567 ( 1346) . ögha är skipat til at sea, ok öra til at höra KS 54-55 (1338, 59). han . . . laghdhe sik til ath sofwa ST 304 . alla samman sankka sik til at bakdanta tik, hwässa sina twngher til at banna LfK 124 . bode . . . ath lone sik then säädh til ath saa sin aker met FM 553 ( 1512) . ath . . . the jnne ärw j stadhenom haffwa ey yffnogha kärffwa til ath aather stoppa holith mz PM 4 . - til þäs (pät) at, på det att, för att. swa brat þe (frälsemän som bo samman) skiliäs . . . at, þa magho þe ey ater saman farä, til þäs at þe vndi eno frälse länger warin SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). thil thet at thätta ma sthathwkt blywa tha sätym wi ware insygle . . . foor thätta breeff ib 558 (1346, gammal afskr.). til þäs at almoghen se oþyngder ib 606 (146). til þes at þetta er sua mykle staþughane, þa sätium wi her fore war insigle ib 6: 181 ( 1350) . \" säl är hon som tappade een lim til thäs at hon sculde ey all tappas \" Bil 879 . sT 2. han wil thes (för til thes) liua at han måghe äta, ok ey äta til thes at han måghe liua KS 43 (111, 46), ii) för att beteckna följd: till. siax galne hunda . . . bitu ok slitu han tel döþa Bu 137 . SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). han . . . flengde sig huar dagh tiil bloodz Lg 3: 71 . \" thu skalt wardha fructsamlikin mz andelike sädh mangom til nytto \" Bir 1: 60 . \" then mater ella drykr suä tax, han wardr hånom giärnt til ohälso \" KS 42 (110, 46) . \" at tu se allom til hielp ok tröst, ok ängom til skadha lib 26 (64, 28); jfr 10. jak sagdhe idher thz giärna härä om idher matte thz til skämptan värä \" Iv 2848 . \" hon haffuer rädelia oc laglige skiffth alle sine lösöre meth sin kere swager . . . saa thet henne fullalige wel atnögde til en fullan ende \" SJ 350 ( 1468) . 12) för att beteckna det hvarpå ett förhållande el. en egenskap går ut: till. swa som hiortin girnas til vatu källona Bo 113 . \" til dygdh oc äro waro the fws \" Iv 8 . som . . . före äre til stridh MB 1: 383 . \" ey wäl fallen til siälinna syslo \" ib 79 . \" at han war bäter fallen til forman än the siälw \" ib 101 . war seen til wredhe och skynthr til nädha lKS 25 (63, 27). värdogir til himerikis löna MP 1: 216 . \" j ärin skylloghe til äuärdelikin död \" ib 54 . \" sagdo sik hawa räth til husin \" SD NS 2: 174 ( 1409) . - med inf. then hugher . . . som . . . ey är skynthr til at blötas KS 19 (47, 20) . i . . . giordhin idhri owärdhogha til at ffa äwärdhelikit liiff KL 156 . \" ey maktas min sin til at skilia älla scodha mällan beezst ok söt \" MP 2: 230 . \" som dugha til at forestaa embetom \" VKR 9 . ther omättelica giri hawa til at sammandragha rikedomana Bo 66 . \" beddos orloff til at han nidir hugga \" Bil 871 ; \" jfr 18. the . . . tilbyriadho til at tala aldra handa tungo maal \" MP 2: 113 . 13) för att beteckna det med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: med hänseende till, till. bindoghe þässa hems tel giri ok päniga Bu185. en klä[r]kar krankar ok skör tel sin limnaþ ib 28 . \" hanom matte änkte til lifuit skadha \" Bil 871 . \" han fölgdhe thera godha konungha äpte döme som j gamblo varo, först til the helgho kirkio ok gudz dyrk ökilse, sidhan til amoghans styrls ok rätzl \" ib 884 . \" huru rumt oc kostelikit hans palacium war til hwer dags cost oc ltil thäs bygning \" ib 307 . \" til sina skäla ok andelik thing, kikas han !UDDA_TECKEN?: mannen) widh ängla, ok til sin likama ok likamlik ting, likas han widh södhe och wäruldzlik diur \" KS 3 (5, 3) . \" helbrigdho til sinna skiäla lib 32 (83, 35). wardr han giärnt trutin ok bulghin ok lyttr til sin likama \" ib 43 (112, 47). täs fastare är täth hus til alla wärn ib 85 (208, 93). thw waro wiise men i book oc til all ärlikin thing Lg 34 . \" var aldrigh lydogh til onda gärning \" Ber 68 . \" the äru sniälle til sin eghin vilia ok nyttelikhet. ok dubla ltil mit loff \" Bir 1: 193 . ib 285. han . . . war en god man tel syna siel MD 436 . hwilke aff tyänarommen ärw dristoghe, dyärffwe, oc förnomstoge til wpsath PM 2 . \" the honum til släkt iämbyrdogh är \" Fl 165 . \" til alder och ära är iak än eth barn \" Va 16 . \" sliolikhet til gudz älskogha \" Bir 3: 331 . \" han . . . vämpnte sik sidhan til foot ok handa \" Iv 2982 . Fr 1772 . Va 18 . \" paradiis är ower all land til frwkt oc frygdh oc losta \" MB 1: 124 . \" at folkith skulle swa myklo meer hedher oc wyrdhning hawa til wars herra dyrkan \" ib 484 . hiälp . . . naktath til thässe saka Al 8474 . göra clostirsins . . . ärfuodhe . . . til aakir oc äng VKR 32 .gör . . . alt lthz thik lystir til kroppin Bir 3: 431 . \" vari j prestenom visdombir til sik siäluom (ad se ipsum) \" ib 2: 111 . \" thz är dröuilse til hans skiäla, ok tunge til hans likamlik åthäue \" KS 43 (110, 46) . hanom widher läggia swa godhan gardh till landskyld oc godho läghi SD NS 2: 136 ( 1409) . \" han är födder aff konunga slekte bade till fäderne oc möderne \" Di 71 . thesse iii quinnor haffua prisade warith för alla the quinnor j tyska twngor waro bedhe (för badhe) til höuiseth mildheth ok wisheth ib 280 . \" til örlögh är ängin thin like \" Al 2053 . \" till klokhet var ey tha henne lyke \" RK 1: (sfgn) s. 187 . ib (LRK) s. 225. Di 230 . \" han är een dare til tholikit \" ST 308 . \" til skönhet jac idher ey likna maa \" RK 2: 6923 . \" swerike war et ädhla land til kost ib 1: (Albr) s. 210. konung cristierns folk ey myket finge huarken til fisk öl eller brödh \" ib 2: 9231 . \" med afseende på, hvad beträffar. til thz thu sighir thik wilia dräpa silelfwa ma iak än wisa thik nokra andra wegha, at thu mat vtan äwerdhelika pyno liifwit ända \" ST 41 . 14) för att beteckna en förändring el. öfvergång, för att utmärka den el. det hvartill ngn el. ngt göres el. sättes: till. til asko at vardha MP 1: 34 . [v] ända heþna villa tel guz heþar Bu 8 . \" justinus giordhe til konungh tiberium \" Bil 707 . the wilde göre hanum till en konung Di 6 . ib 72 . slogh hans fader hanum till riddere ib 13 . \" som han wigdho til diaconum \" Lg 294 . \" han walde tha birgers son valdemar til konung \" RK 1: 174 . \" ther hans son haffde til konung takit \" ib 177 . \" han skal iomfrv fästa til husfrv \" MB 1: 370 . \" alchymum sätia til högxta prest \" ib 2: 322 . \" dömdes lauris nilisson salmis til en ful byltoger \" BtFH 1: 149 ( 1506) . ib 146 ( 1506) . 15) till, såsom. nar han haweir mik til herra Bir 3: 51 . måge the opta få barn ok owir magha til kunung KS 10 (23, 10) . \" se þem barnom þe sama morghongäf för möþärne oc ey til fäþerne \" SD 5: 479 (1345, nyare af-. skr.). haua . . . tolf örä pänningä af fataburn til lön ib 637 ( 1347) . \" min herra konogen . . . hauer þät til rät oc lagh giwit, at alt mankyn älder qwinkön, sum i wäsgözko äldir wärinsko laghsaghu födhes . . . maa aldrigh þräl älder ambut wära \" ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). han skal giua enä half mark til bvrägiälz SR 11 . \" hawandis til mat skox yrtir. ok til dryk kalt vatn \" Gr 318 . \" han hafdhe eet sölfkors til pant aff enom \" ST 481 . \" at the skulde änga (näml. penningar) tagha til lane \" Fl 216 . \" blanzaflor til nampn hon var \" ib 102 . \" ä hua ther var komin til gäst \" ib 783 . giff tik thinom broder til fanga RK 1: 746 . alla thesso . . . gozz . . . affhender iac mik . . . oc tileghnar them . . . herra gözstaff magnusson oc hans arffwom til äwerdhelica ägho SD NS 1: 1 ( 1401) . haua vitre . . . män . . . thz haft til sidhuänio KS 55 (139, 59) . \" haffdhe han til sidh at enkannelika helsa iomfru mario hwar dagh mz aue maria \" ST 232 . ib 82 . Al 4383 . wil iak til sannind sighia ib 6633 . \" han pröffues . . . til ein dare \" MD 120 . \" ffelte the xii i nämpnde sotto mattis person warsanoia til en ful man dräpere \" BtFH 1: 133 ( 1506) . ib 183 ( 1507) . \" han war lag wunen til en ful tiwff \" ib 246 (1508); jfr 14. huilken väl höffdes til husfru tolkom högbornom herra Lg 3: 545 . 16) för att beteckna den för hvars räkning något göres: åt, för. uorder nogher mwramestere til beden om nogat lapparij at göra til nagrom manne SO 87 . - för, till förmån för, för (ngns) räkning. the städher som wara skulo til flyandhom mannom MB 2: 53 . 17) för att beteckna den åt hvilken något öfverlemnas l. anförtros: till. satte faderen hanum till en smid i hunaland Di 41 . - för att beteckna indir. obj.: till, åt. þem (kläderna) til kyrkiu äller kloster gywä oc ey lekärom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). giff tik . . . til gwdhi Gers Års A 4. 18) för att vid ett subst. uttrycka omskrifning af gen. (i sht för att beteckna upphof el. orsak, det hvartill ngt tjenar el. hör, en sinnestämning el. själsverksamhet o. s. v.): till. älskoghe til sik siäluan (sui ipsius amor; motsv. ställe Bir 3: 331 har sins siälfs älskoghe) Bir 4: 290 . \" modhor är bäst läkiare til sith barn \" GO 653 . \" är iak fadher eller modher til thässa moghans \" MB 1: 390 . \" han är källa oc opphoff til alla häloghether, han är giffware allas dygdher, oc rothen til alt goth \" Lg 3: 276 . \" är the siälen siälff saak oc tilfälle til tolkit omskiffte \" Su 106 . nyklane til kistomen Bir 5: 96 . - med inf. vili til at (vilja at) synda (voluntas peccandi) Bir 3: 331 . - om. eth aminilsa tekn til the biterlika pino som hennas käraste son ledh Lg 3: 177 . ib 313 . \" wtan hop til nadh och miskund \" Ber 211 . - med inf. hoop til at länge lifwa (spes . . . longæ vitæ) Bir 3: 331 . 19) om tid: för, för tidrymden af, på. jngen halde swena i embitteno wtan til halfuom arom eller helom SO 29 .- till, för, under. gudh alltingh tiil een tiidh städher RK 3: 1644 . \" stridhen til en tima mz idhrom fiandom \" Su 142 . \" maa hon oc hennis arffuingo samme stenhus . . . bruca frii oc quit til äuerdeliga tiidh ohindrat oc oquald \" SJ 350 ( 1468) . 20) vid, under (en handling, ett tillstånd el. förhållande). wnge pilta the glädhias storlika widh (ad) orghanna sötan leek, oc til (ad) godh tidhande frögdas alla ahörande hiärta Su 201 . \" til tholka smörilsanna helsamlikasta lukt bort flyddo alle etherlika ormana \" ib 204 . ib 218 . skal hwar brodher offra til badhom massomom SO 4 . \" worith saka at nakar thän vari ekke kome ok ey offrar til messomen ib. 21) vid, efter, enligt. huru han . . . räkkir halsin til . . . stupo grefwans budhi (ad jussum) \" Bo 82 . 22) för att beteckna ett varande på ett ställe el. vid ett föremål: på, vid. jak är likir enom konung hulkin som stodh a markinne til (ad) hwars höghro hand hans vini stodho oc ouinine a vinstro handinna Bir 3: 402 . - vid, invid. at swa mange män skullo waka til en port MB 1: 465 . \" säl är then man hwilkin som mik höre och waka daghlika til (ad) minna döra \" Ber 154 . jak . . . star til dörenna ropande och böstande ib 215 . \" thänte han til (ad) bokastolin \" Bir 3: 427 . \" the skwle til stwpu slas \" MD (S) 247 . nar salomons böker lasos til bordh Su 385 . - vid, till. sitia til bordh MB 1: 231 . \" konungen bad hanum sitia till bords \" Di 103 . \" her är een riddare som thänar honom til bordh \" ST 352 . ib 531 . \" siter . . . til mat mz sinom brodher \" MB 1: 209 . \" vara til howa \" Lg 1025 . - till. ty jag här ligger tiil sengx BSH 5: 26 ( 1504) . til skips at wara RK 2: 8881 . \" k cristierns folk begynner gaa illa i handh baadhe tiil watn oc saa tiil landh \" ib 3: 940 . \" örligha mote tik badhe til syös oc landha \" MB 2: 243 . \" han haffde ena galleydo til siös \" MD (S) 212 . - till, i. som her pläghri til herbärghis liggia ST 271 . ib 376 . \" ther war han nakra dagha til herbärghes \" Lg 3: 706 . MB 2: 126 . - till, hos ( en person). spör hona . . . hwilkit rwm ther är at gästa til henna fadher MB 1: 204 . \" laa änghin thera när andre vtan hwar thera heem til siin (hemma hos sig el. till sitt) \" Bil 917 . 23) för att beteckna sätt: till. tolff men som hona slogho til skiptis ST 251 . swa äre wij allä til sinnäs fornempade dag oc fridh ath haallä FM 213 ( 1504) . - vid. han fastade eth aar, til vatn och bröd Lg 3: 71 . - särsk. i uttryck af lokal bet.; i sht sådana som betecknas sättet hvarpå (el. redskapet hvarmed) en förflyttning i rummet sker: till. ther han var tha stadder til foot Iv 3 395 . \" the ga til foot \" Bo 63 . RK 1: 3306 . KS Framg. 12. tiil fotha gaa RK 3: 3475 . ib 2246 . \" teridacius . . . sände til hänna manga badhe til häst oc foot \" Gr 287 . Fl 1782 . \" byscopin wthsändher iiic [300] tiil skiip oc hästh \" RK 3: 1382 . han war aff rom then förste man som til skips först stridh at wan MD (S) 219 . \" swa kom then lasse til fotha \" FM 555 ( 1512) . B) infinitivmärke, äfvensom i förbindelse med det från Mnt. lånade verbalsubst. på -nde i betydelse af inf. el. gerundium; jfr Tamm, Tränne tyska ändelser i svenskan s. 9 f. ","1) framför inf. a) efter verb. till att, för att; jfr A 10. enghen aff them (foglarne) oppflyffte sina winga til flygha Lg 3: 306 . - att. byriadho the til fly ST 344 . \" han ey plägher the tiil soffua \" RK 3: 3638 . b) efter subst. att, till att; jfr A 18. nw haffwom wi thima til them fördärffwa MB 2: 265 .","2) framför verbalsubst. på -nde. till; till att, att; jfr A 10. tesse haffue skattet sammä bodh oc kellaran for x (110) mark oc hundrade euerde gulsmid . . . til lösande SJ 350 ( 1468) . \" aff thässe fornempde howudzsummo engte aff til slande (utan att afkorta något) ib 34 ( 1425). är oss eij än till wetende wordet, huro thet mötidh ändith eller beslutidh är \" BSH 5: 117 ( 1506) . - till att, för att. hvelken som aff landit komber hiit . . . medh skoo till seliende SO 32 . \" at nager . . . budh hade effter een swen til tienist mz sine peninga ok kost til hollende \" ib 157 . C) adv. ","1) till, fram. \" i uttrycket til ok (äller) fran, se fran. \"","2) dertill; jfr A 3. äru þeer egh þrängdir til SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). man torffte ey lenge lukkan till RK 1: 4050 . ","3) dertill, derjämte, derutöfver; jfr A 9. han (Petrus) skref tua epistolas . . . ok þe lästen tel sanctus marcus skref. þy at hon är sancti petri predican. ok sanctus marcus . . . skref hana af hans munne Bu 99 . ","4) dertill, derför, för det ändamålet, i det syftet; jfr A 10. en prästar . . . vilde . . . up resa ok rätta sancti laurencii kirkio . . . ok leghþe tel lma[n]gha gärniges män Bu 417 . \" jak brwkar fast til \" MD 169 . ","5) dertill, med afseende derpå; jfr A 13. til sighiom alle saman Fr 3222 . ","6) för att beteckna mån el. proportion: till. hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst, med hand oc hals, äffter þy sum brutt äru till SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) , ib 4: 408 (1335, nyare afskr.), 466 (1335, nyare afskr.), 5: 377 (1344, nyare afskr.), 639 ( 1347). BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . \" huilkit wi gerna göre ther epter, som matchen och empnen i kirkiomen är til \" FM 207 ( 1504) . \" honom tilhörer kwnna skikka spessen äffther thz som folkith är mykith til, äller litith \" MP 2 . \" ipärst oc kortrist ma oc skal gyäldäs fore half mark . . . en alin got vaþmal lfiri twa örtugha. andra handa vaþmal som þät är wärt til \" SD 5: 637 ( 1347) . \" tha jak ma som jak wil tha gör jak som jak är til (velui sum) \" GO 239 . ib 1096 . KS 29 (74, 31) . diäfwlen . . . gik til prästin ok saghde hanum rädhelika ok otallika synde som hans ilzska war til KL 58 . \" wärier idher nw saa wel ok manlighe som wapnen äre godh til \" Di 208 . \" swa sionghir fughil som han hawir näff til \" GO 1097 . \" mat thu thz göra, äptir thy gudh gifwir thik nadhena til \" ST 165 . ","7) framme, tillstädes. swa war henricks tienere til och sagde FM 554 ( 1512) . \" swa war then gwdwnd lauensson til nw pa helge tre konunghe dag . . . och slog vp henrick stensson(s) visthws \" ib 555 . - till hands, i förråd. ey haffde han . . . myky til Lg 3: 686 . \" hauer tu litit til, tå haf thz ey orenlika \" KS 24 (58, 26) . \" then änkte hauer til ib 48 (121, 51). ä medhan jach haffuer en pening til \" RK 2: s. 351. honagh wardher tha litith til Iv LXXXI . wardher korn wäl til ib LXXXX . ","8) till att göra, till utväg. huath hafuer iak nu annath til Iv 2853 . huat man wille for konungin nempna thz giordhin man haffde ey annat til RK 1: 2612 . ib 2934 . D) konj. till dess (jfr til þäs under A 7.) til þet är löst a ytärstä pänningh Sd 5: 567 ( 1346). fra non var hon atar ii böom . . . tel guz ängel kom mäþ hänna föþo Bu 5 . \" riddaren lät at hanom leta tel han hitez \" ib 7 . \" sua länge haldar iak þin son fangen. tel min varþar lös \" ib 25 . \" j skulin . . . ther enkte leua aff til daghas \" MB 1: 307 . \" ij latin os lifua badhe . . . til lkonunga ok herra ther om skilia \" Fl 1608 . the . . . rido theris wäg . . . till the komo i skogen ther thera folk war Di 39 . \" han hwgnas och lustas . . . jbland iomfru kora och danza . . . al ltil daghin daghas och myrkin nidherböghas thz är alt til fram faret är thässa lifhsens myrker \" Ber 43 . ib 76 . ","1) till dess. the sälugha möö mödde sik widha vm hwaria wra til at hon fan thän man widher gik augencius nampne Bil 108 . \" jac vil han swa lata wara til at jak kobmer \" ib 158 . ib 53 . ","2) på det alt. til at baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna i wart riki at ther halle friþ SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" til at þätta hawi fullan staþuä \" ib 670 . \" romara þiento giärna marti tel at han giorþe þöm sighar säla \" Bu 9 . \" pauenskipaþe fasto ok böner. tel at guþ vilde þät flerom visa \" ib 24 . - Jfr aptan-, bak-, framan-, hvar-, här-, in-, innan-, längdan-, nidhan-, nordhan-, nädhan-, ovan-, þär-, up-, utan-til."],"f":["till KL 14, 15, 176 ; RK 1: 4050 . ","tiil ib 3: 2278, 2880; Lg 3: 71 . ","tel . ","täl SD NS 1: 32 !SYNS_DÅLIGT?: på tre st.). ","te Bu 13 . ","the !SYNS_DÅLIGT? 46), ","til þäs , till dess. hängdo hins händar ok armar ii väþreno. som hugga vilde . . . tel þäs han iatte guþi . . . aldre lypte svärþ . . . at cristnom manne Bu 57 . " til thäs nio manadha waro lidhne " Lg 33 . " flygha the (fogelungarne) yttermeer äptir sinne makt til thes the wardha fulkompne af wana ok konst " Bir 1: 299 . SO 196 . Di 156 . " läsi swa länge til thäs abbatissan giffwir tekn mz klokkonne " Bir 5: 73 .","til þäs at , ","til thäs som , ","til at , "]},{"a":"til beþas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"til foren","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. ","1) , hafva företrädet. ey är gest swa argh at hosbonden skal io hawa til forna GO 757 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 334. ","2) om tid: tillförene, förut. hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempa män medh alles thera gotz . . . vnder kronona oc vnder skat at bliwa efter thy thera foräldra fore them til foronne warit hawa BSH 2: 39 ( 1396) . \" at iak thettha sua stadhgar ok thill forenna sthadgath hafwer \" SD NS 2: 214 ( 1409) . vm hänna gernnga waro godha til förenne Bir 1: 218 . j haffwen ekke til förena gangit thän väghen MB 2: 8 . \" the skulu väl tänkia at wi allaledis wiliom lvndan fly som wi til förena giordhom \" ib 20 . \" at gudz mönsther oc altarin . . . waro wpbygt som tilförene \" ib 231 . atilius konung ok ercha drotningh scolo vara saa käre ath tegh som nagath sin til förne Di 221 . ropadhe the rösten än mykyt ömkelikare sidhan än til föranda Lg 661 . \" en som litet til forenne drunknadher war ib 3: 356. \" BSH 2: 115 ( 1400), 5: 60 (1505), 124 (1506). FM 207 ( 1504) , 291 (1506). MB 2: 12, 14, 30, 33, 40, 42, 57, 112, 209, 231, 238, 258, 322 . SO 21 . Lg 663, 673, 674, 3: PM XVI, LXVII . \" at han ekke . . . screff saman hennes testament daghen til forenne \" Lg 3: 383 . \" om han til forendhe borgar är eller varit hauer \" SO 204 . - förut, ofvan. som förscriffwith är c [j] (d. v. s. kap. 1) tilförna PM XXXVI . - förut, först, dessförinna. för än han sielfuer gik til bordh, tha badh han ä tilförande inledha fatight folk Ansg. 247. en dag red jarlen wtaff slottit . . . oc haffde till förende innan for porten wapnat sit folk Di 112 . \" hwar en jngande i clostret skal tilföranda fly oc skikka om all sin tingh \" LfK 15 . \" i allom tinghom oc görandhe ärandhom, haff iw til föranna granna förhwxsan \" Su 70 . MB 2: 228, 239 . sculle . . . seghia jo annen til fören til naar hwar annen schada wil RK 2: s. 342. til trängher them örligh tilförinde (prius) MB 2: 212 . \" om i tröste tefornen skaffe ider vilie met vore fiender her nidhre \" BSH 5: 442 ( 1511) . - förut, i förväg, på förhand. genstan forstodh . . . ansgarius tilforen hvi han var kalladher Ansg 191 . \" aff diäfvulsens äggisom, som viste tilforin, at ansgarius skulle koma ighen \" ib 227 . emellertid, under tiden? almogne oc the allä meena rykte for göksholm samman . . . her beynct oc magnus til foren sporde at the sich swa reedha giordhe RK 2: 2748 . ib 2441 . - emellertid, dock? till danmark han sig skyndade mz hast . . . till förende monde honum mykit förtryta att han skulle ryma för kätill och grytha RK 3: (sista forts.) 4481 . ","3) först, först och främst, i första rummet, före allt annat. wi (kon. Erik) haffua fulla makth giffuit war ämbitzman claws lydekeson . . . at giffua, skipa oc skipta war almenninghia, hwar the heltz liggia, ther nytiande äre til ager oc engh the byggiende män them vidher tarffwa til kronanne skat, i swa matte at tesse for:da almen[nin]ghia til fornä so mikit beholda, som tolff bolfasta män säghia, at the kunno sich aff biärghä SD NS 2: 350 (1411, gammal afskr.). wi viliom gerna tilforinde (primo quidem) gifua idhir alt thet gooz, harnisk oc päninga, som vi vunnom af varom fiandom . . . oc ther ofuer viliom vi idhir gifua ena mark lödhukt silfuer, for huan then man som i stadhenom är Ansg 235 . - i inledningentill bref (jfr Lat. salute (salutatione) præmissa, Mnt. vruntlike grote to vorne gesant o. s. v.). wara ödmyuka . . . thiänsist til förna medh gudhi BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.). ib 3: 174 ( 1466) . \" venlighe helso altidh til förende sendh med gwdh \" ib 4: 128 ( 1488) . ib 243 ( 1499) . fadherligh helse tilfornne sendh medh gudh ib 293 ( 1501) . ib 301 ( 1502) , 5: 60 (1505). myn ödmjiwke plichtoge trothienist altiid tiilforen send med wor herre ib 408 ( 1510) .","4) dessutom? at enghin myn arfue äller äpthekomandhe shal thenna jordh . . . athyr winna äller lösa, wthan han gifwe for:da domkyrkio xx mark och hundradhä redho päningha äller och swa goth goz, som xx mark oc hundradha wärt är och twsen thil foren SD NS 2: 172 ( 1409) ."],"f":["tilforen Ansg 191 ; SO 21 . " thil foren " SD NS 2: 172 ( 1409) . ","tiilforen BSH 5: 408 ( 1510) . ","tilforin Ansg 227 . til forna GO 757 . til fornä SD NS 2: 350 ( 1411, gammal afskr.) . til fornne BSH 4: 301 ( 1502) . ","tilfornne ib 243 ( 1499), 293 (1501). til forena StadsL Add. A. til forenna BSH 3: 174 ( 1466) . thill forenna SD NS 2: 214 ( 1409) . " til forinna " Su 199, 273 . til forene BSH 5: 60 (1505, på två st.) . til forenne LK 221; Lg 3: 356, 383 . til foronne BSH 2: 39 ( 1396) . til forende FM 207 ( 1504) . ","tilforende ib 291 ( 1508) . til forendhe SO 204 . ","tilforinde Ansg 235 . ","theforende BSH 5: 124 ( 1506) . ","tefornen ib 442 ( 1511) . til fören RK 2: s. 342. til förna BSH 2: 236 (1425-29, samt. afskr.); PM LXVII . ","tilförna ib XVI, XXXVI . til förne Di 221 . til förena MB 2: 8, 14, 20, 42, 112 . tilförena ib 12, 33, 40, 57. tilförenna ib 30 . " til förenen " ib 258 . ","tilförene ib 231 . " til förenne " Bir 1: 218 . ","tilförenne MB 2: 238 . " til förinne " ib 258 . ","tilförinne ib 209 . " til förende " ib 219 ; BSH 4: 128 ( 1488) . till förende Di 112 ; RK 3: (sista forts.) 4481 . ","tilförende MB 2: 228 . " til förinde " ib 239, 258, 322 . ","tilförinde ib 242 . " til föranna " Su 70 . ","tilföranna ib 50 . ","tilföranda Lg 653, 673, 674, 3: 163, 181 ; LfK 13, 15 o. s. v. til förandha Su 177 ; Lg 3: 162 . ","tilförandha Su 80 . ","tilförrandha Lg 3: 696 . til föranda Lg 661 . ","tilförande Ansg 247 ), "]},{"a":"til foren","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) om tid: tillförene, förut. hwru vij thil förne j thänne . .. renliffnath wrddom hardeliger twingade Nio handl rör Vkl 224 . iak ville ekke the foren latha thät til syna Arfstv 47 ( 1461) . Mecht 96, 171 . hade . . . anderss jönsson halffdelin aff garden til fore och besat ok war hanom langelica tillfallit medh reth arff Stb 2: 263 (1488). hon skal . . . sitia i högsäthet i sin tidh her effter som tillforend SJ 2: 309 ( 1496) . MP 4: 185 . STb 3: 107 (1493). - förut, ovan, summa aff all thetta här tÿlforende staar skrüffwÿt är . . . HLG 2: 106. 4) angivande tillgodohavande vid bokslut, avräkning el. dyl. effther thet ath stadhin är komen wel till forende . . . tha skal hwar borgamestare haffwa til löna om aareth xvviij (18) marck STb 1: 246 (1480). tha giorde anderss rut . . . renskap för sit kemmeri. tha war stadin tillförend pa hans kemmerj xliij mark vij ortuger Stock Skb 298 ( 1514) , Skip). ib . . . och swa gilleht är tillförende och til goda ii!UDDA_TECKEN?ᶜ mark i kistan klippinga HLG 2: 117 (1523). ib 140 ( 1526) , 145 (1527)."],"f":["tilforen Stock Skb 298 (1514, Skip) . the foren Arfstv 47 ( 1461) . ","tilfforend SJ 2: 309 ( 1496) . ","tilforent STb 3: 107 ( 1493) . " till forende ib 1: 246 (1480). tÿlforende HLG 2: 106. tilforrenna " Mecht 171 . ltil forrinna ib 96 . til fore STb 2: 263 (1488); MP 4: 185 . tilförende HLG 2: 117 (1523). tilfförend Stock Skb 298 (1514, Skip) .. thil förne Nio handl rör Vkl 224),"]},{"a":"til fören","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se til foren."],"f":[]},{"a":"til känna giva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillkännagiva, meddela. \" medh sadana forordh, i sielffwe til lkenne giffwe \" BSH 5: 92 (1506, H. Gadh) (möjl. att fatta som tre ord). som i mich . . . med eders scriffuelse tiil kenna goffue HSH 24: 29 ( 1512) (d:o). ib 21 ( 1512) (d:o). hvilken . . . edher them (ɔ tidhende) ytterligere vel förstanda lather oc tillkennegiffwer HSH 16: 36 (1526, Brask)."],"f":["-kenne- )"]},{"a":"til luta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["acclinare til sin eller fram (för fran?) sin bögia ok til lutha GU C 20 s. 5 . - part. pres. ss adj. acclinis . . . vel acclinus . . . til llutande GU C 20 s. 5 ."],"f":[]},{"a":"til lydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lyssna till, höra på. om hon haffuir haff[t] skör athäffue . . . ellir talandis hörande ällir tillydhandis ffwl älla olofflikin skör älla syndelikin thing SvKyrkobr 346 . 5) höra till, tillkomma. rechne medh hanom som gielden til lywde STb 2: 481 (1490). - tillkomma, tillhöra passa (för). canticum thätta ordhit fik nampn aff thänna ordheno cantando, hwilkit rättelika bekombir ällir tillydhir gudz loffwi (divinæ laudi convenit) SpV 30 . ty är myn akt fwlleliga ath antwarda mek j döden om döden är slika tyngas wärd epter fornwmstogo manne tillyder eller (ɔ: hälder) wtkorra döden, än forsmädeliga taga syn ord tilbaka Troj 13 . 6) gälla, avse. en copie som her claues boye till lyder etc. (rubrik) Stb 5: 349 (1521, Kop). - Jfr lydha til (Sdw 1: 788) och lydhas til."],"f":["-lywda: -lywde STb 2: 481 (1490) ),"]},{"a":"til räka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se räk."],"f":[]},{"a":"til saman","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1315."],"f":[]},{"a":"til saman","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["till samman, samman, med hvarandra. waro the alle ltil samamn RK 1: 3135 . \" mädhan the gingo al thry til saman (simul) i väghinom \" Bo 156 . \" tha försambladhe sik alle sychems män oc alle släktir aff staden mello, gingo til samans oc stadgadho abymelech til konungh \" MB 2: 97 ; jfr ganga til saman. tha the kommo til samans j kreytzen . . . och foro til samans mz thera swärd Va 37 ; jfr koma til saman. är thz swa at thu liknar til saman (ad invicem comparas) iohannis höghelica värdherlikhet ok thera ondzsco diuplikhet som han drapo Bo 82 . skal . . . alt folkit ropa til samans (conclamabit) MB 2: 14 . - till samman; i allt? tha fingo adam oc ewa til saman XXX synir oc LXX döttir Lg 89 ."],"f":["til samman . til samans),"]},{"a":"til saman binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["binda samman, förena. samuledis skulum wi tilsaman binda alt thz som flytandhe ällir owirflödoght är j warom hogh, ok j warom krop, mz gudz räddogha, at enkte olofflighit ällir ohöfflighit skuli finnas mz os SpV 124 ."],"f":[]},{"a":"til saman halda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla samman, förena, swa at hwar een fulkompne alla trapponar, them tilsammanhallande (continens) j sik, ok alle sware them allom SpV 544 . Jfr halda sik til saman."],"f":["-halla )"]},{"a":"til saman ränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida mot varanda, sammandrabba. Jfr Sdw 2: 1315."],"f":[]},{"a":"til vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"til vitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"til änkte göra","b":[],"c":"","d":"","e":["tillintetgöra; upphäva, förklara ogiltig. inanio . . . tiil linthe göre . . . exinanire tiil inthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. jrrito . . . till ynthe giöra ib s. 45 . thet skiftit dödhom vi oc til engte görom SD NS 3: 263 (1417). Jfr göra til änkte."],"f":["tiil- . ","-engte- . ","-inthe- )"]},{"a":"tilafla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvärva. \" alt myt godz . . bode thet jach hawer ärffth eller sidhan met köp tiilafflat \" Svartb 428 ( 1448) . (Herren sade:) mik troligast tilstaar oc tilaffla (in acquirendo) mik syndara at omwändas til mik Mecht 173 ."],"f":[]},{"a":"tilaflilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvärv. \" är forrördhe gardh ok tompt aff gudz almose ok myne tilaffuilse samankomit HLG 1: 125 (1481). \""],"f":["-affuilse )"]},{"a":"tilanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inblåsa (andedräkt o.d.). honom loktinna sötma til landande (aspirante) j os, at wi mattom spöria huru owir samma blomstir hwiltis thän hälghe ande SpV 504 ."],"f":[]},{"a":"tilbaka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se baker (äv. Sdw 1: 74)."],"f":[]},{"a":"tilbaka sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillbakaslå. Jfr Sdw 2: 1314."],"f":[]},{"a":"tilbakaganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["retrogradari tilbako gaa GU C 20 s. 320 ."],"f":["tilbao gaa )"]},{"a":"tilbakakrökter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" pandus . . . krocother ... repandus a um til bakakrökter GU C 20 s. 403."],"f":[]},{"a":"tilbehörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. det som hör till el. under (ngt), tillhörighet, tillbehör. eth stoorth märssa skip . .. meth segell ankara och all sin tilböhörilsse SJ 2: l22 (1472). SJ 2: 85 (1483), 86 (1482). jon jönsson . . . vploth hans smidh . .. en gard . . . medh stenhus, trebögningh ok stegerhus, som tet nw j alle sine tilbehörelse byght är, jntet vndantagit STb 3: 297 ( 1496) . ib 318 ( 1496) , 4: 144 (1507)."],"f":["-else . ","-behörelisse Stb 4: 256 (1512)"]},{"a":"tilbehörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. det som hör till el. under ngt), tillhörighet, tillbehör. her brodher diäkn . . . lot vp paual hemmingxssone sit stenhus ok tompt mädh alla bygning oc til behorilse SJ 117 ( 1443) . \" samme stenhus meth kellare oc altilbehörelsse (för al tilbehörelsse) \" ib 350 ( 1468) . ib 141 ( 1445), 211 ( 1452), 351 ( 1469). mester kost schal holdes mz three tunnor öl ok twa skyncker med alle sine tilbehörilse SO 146 . \" thet altaret mz thes tilbehörilsom \" ib 163 ."],"f":["-behörelsse . ","-behorilse )"]},{"a":"tilbehöring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= tilbehörilse. \" then ardhin och gozith meth alle til behöring \" SD NS 1: 232 ( 1403) . \" hans bryninges ok hustra birgetes stenhus meth alle tilbehöring \" SJ 280 ( 1460) . hwilket forscriffne schiipp meth sin tilbehöringh oc meth thet gotz som . . . niels clauesson hadhe ther sielff vppa wort beskatteth for xvc (1500) rinskä gyllenä BSH 4: 187 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"tilbehöring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tilbehörilse. . . . sin gardh, som han . . . atte j alle sine til behöringer sTb 4: 39 (1504). huilke tette hws . . . vplot . . . j alle sine bygning och tilbehöringh ib 110 ( 1506) ."],"f":["-er STb 4: 39 (1504) . ack. -a ib 5: 113 (1516)), "]},{"a":"tilbehörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillhörande, vederbörlig, erforderlig. \" nar the andre stocholms borgere . . . theckes ath komma medh tilbehörlich beuisningh \" STb 2: 554 ( 1491) ."],"f":[]},{"a":"tilbidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillbedja.","2) ombedja, anmoda. \" withne til min for:da yterst vilia . . . särdelis tilbidne oc kalladhe: . . . andris . . . niclis . . . \" SD NS 3: 537 ( 1420) . \" tha vitnade tesse . . . athe voro tillbidne ath ransaka om thet stenhuseth, som peccow saalde \" STb 1: 12 ( 1475) . \" thy at the ware hans tilkeste och tilbedne testamentarios aff hanom sielffuan \" ib 2: 575 ( 1491) . jngen, som bör ath sitthia om aarit, fare aff by, vtan setter eller til beder en annan fore sich ib 3: 312 ( 1496) . at the . . . ware til bidne aff hinrik . . . offuer en rekinschap the sina mellen hade ib 4: 136 ( 1506) . wore thesse . . . gode men . . . tillkallede och tilbide (för -bidne) ath höre på fför:ne hustrv elines tall ib 257 (1512-13). han worth tha sielgardsins förmynder, tilbidhen aff borgemestere och ganske radet Stock Skb 298 (1515, Skip) ."],"f":[]},{"a":"tilbidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillbedja. \" tilbidhia alzualloghan gudh \" Gr 305 . Iv 421 . Bir 1: 153 . MB 2: 61 . Lg 335, 339 . ","2) ombedja, anmoda. \" uorder nogher mwramestere til beden om nogat lapparij at göra \" SO 87 ."],"f":[]},{"a":"tilbidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. tillbedjande. (?) apostolin . . . saa sigiandis, j haffwin ekke takit träldomsins anda athir mz räddogha, wthan j haffwin takit sonanna tilbidilsinna anda (spiritum adoptionis), j hwilkom wi ropom, abba pater SpV 538 ."],"f":[]},{"a":"tilbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) binda vid, binda fast, fastbinda. gik sampson tädhan, oc grep try hwndradh räffwa loc samanbant rompanor aff allom, twa oc twa tilhopa oc mith mällan hwart paredh tilbant (ligavit) han eth brinnande bloss MB 2: 117 . \" jak var tilbundin suasom mz threm repom, ok skyllughir at thiäna minom gudh (quasi tribus funibus alligatus et obligatus eram sevire Deo) \" Bir 3: 436 ; \" jfr 4. - med ack. och dat. skal jak tilbindas diäfulsins fotom (pedibus diaboli alligari) \" Bir 3: 436 . - med prep. vidher. bildl. all sin fäm sinne haffde han bewarath oc tilbundden widh eth stadokt anakara Lg 3: 263 . ","2) förbinda med, förena med. med ack. och dat. el. prepositionsbestämning. \" kärlekin tilbindir gudi siälen \" MP 1: 62 .wi skulom ey älska gudz owinir, än tho at the äre os natwrlika til bundne MB 1: 267 . \" hulke som til bindas mik (mihi . . . incorparantur) mz rätte tro \" Bir 1: 82. aff thy riddirskapi som mik var fordhom kärast som mik var tilbundit mz kärlex bande ib 3: 386 . \" hulkin som värdoghadhis . . . tilbinda mandomenom sin guddom ib 84. \" ib 1: 104, 2: 119, 3: 414 . Su 102 . thu tilbudin (för tilbundin; astictus] ok thino köti til thrykt Bo 132 . eygelikhetzsens widhersäghningu (för -ning) är swa jnfödh oc tilbwndhin closterliffwerne, swa som renleken oc san lydhna LfK 13 . \" gullit är ouärdhoght at bilbindas älla blandas mz thärkkenom \" Bir 3: 377 . \" han är til föghdir ok til bundin . . . mz andeliko samfögilse til the hälgho kirkio \" ib 1: 326 . - binda, fästa, förmäla. at hon matte . . . aldrigh tilbwndhin wardha them hedhniska greffwanom Lg 332 . \" til bliffwa oc til bindhas dödelikom . . . brudhgomma \" ib 3: 272 . then man hulkin som är tilbundin husfru mz hionlaghe Bir 3: 319 . \" thu äst til bundin andeliko hionalaghi (conjugio spirituali copulata es) \" Bir 1: 59 . \" then som är . . . tilbundin giptamalom \" ib 3: 55 . - fästa vid, knyta vid, hängifva åt. wara tilbwndin the hälga andelika tingha skodhan Su 259 . ","3) öfverlåta. \" affhändir . . . margit sik ok synom arwom thän iiii spanz affgäldh ok tilbindher biorne ok hans arwom . . . til rätha hemol ok äwerdelika ägho \" SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.). ib 106 ( 1402), 555 ( 1406), nyare afskr.), 2: 66 ( 1408). ","4) förbinda, förpligta. \" til alla tysto, som nu är scriffuat, skulu almennelika sytrana tilbindas at halla (för till alla tysto . . . tilbindas el. alla tysto . . . halla) \" Bir 4: 13. VKR 60 . \" til all thässkyns maal waro the ensampne til bundne oc skylloghe \" MB 1: 451 . hon var tilbundin (obligabatur) mz reghlonna plikt at göma skipadha tima Bir 3: 86 . Ber 244 . tilbiudir (för -bindir; obligo) jak mina ärffwingia . . . prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). tilbinder iak mik oc mina arfua honom älla them swa godha iordh . . . igen at gifua ib NS 1: 108 ( 1402) . ib 113 ( 1402), 481 (1405 o. s. v. hafwm vi os oc vara äfter cromanda til bundit fornämde fru abbatissone oc couentonne . . . arleca tw pund skarpa fisca vth gifuande ib 656 ( 1407) . \" hon var tilbundin lydhno oc reghlo (asticta erat ad obedientiam et disiplinam) \" Bir 3: 85 . ","5) göra skyldig, göra hemfallen, ådraga. \" fförbannadher wari then päningher älla hwat hälst tingh, som mik skuli räna fran swa store äro, oc til bindha wndher äwerdelika pino \" LfK 13 . ","1) förbinda sig med, förena sig med. med dat. at hon aldrigh skulle sik tilbindha manne Lg 3: 448 . ","2) hängifva sig åt. med dat. ä thäs meer hon sik til bindher andelikom tinghom Su 140 .","3) förbinda sig, förpligta sig. \" opta hände at til hwilkit nokor tilbant sik (se astrinixit) först swa som mz ofwerwälde ok vansamlikhet. thz gör han sidhan rasklika mz mykle lostelikhet \" Su 455 . \" hwat ey är thänne thän . . . hulkin som tilbant sik til thin vilia (d. v. s. förband sig att göra din vilja) \" Bir 3: 393 . iak . . . tilbant mik mz eedh til at staa oc döö mz gudhi ib 2: 8 . \" riddarne tilbundo sik mz eedh oc lofwan at giua si köt for mit köt \" ib 3: 386 . tilbindir jak mik mz oppinbarom edh vndir the hälgho kirkio lydhno . . . at jak skal väria hona ib 367 . \" tik tilbör at rnzsaka tik siälffwan, för än thu tilbindher tik nakaon annan \" LfK 109 . - Jfr binda sik til"],"f":["tilböndher Sd NS 1: 481 ( 1405)),","tilbinda sik , "]},{"a":"tilbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 170. 1) binda vid, binda fast, fastbinda. perligare obligare tilbinda GU C 20 (hand 2) s. 84. - binda samman. hwar sina händer til binder (adligat), ath the ey görin syndinna gärningh Mecht 309 . knyta samman, knyta till. atthe bade schole fara och anname rekinscaps bochen j lubeke och henne hijth före tilbundhna och besegled vndher fulmecthoghe testamentarios (!) signeth STb 2: 564 (1491). SJ 2: 192 ( 1491) . \" med twaa tilbwndne garnegx erma med nale, remar \" STb 5: 242 ( 1519) . ","2) förbinda med, förena med. med ack. och dat. (el. två ack.) el. prepostitionsbestämning. Jfr Sdw 2: 1314. honom (ɔ Patroklos) skilde tw (ɔ Hektor)j j fra meg (ɔ Achilles) som meg war j kärlig tilbwnden j oforlöslig begärelses bånd Troj 165 . binda (ett brott) vid (åtalad el. misstänkt)? drappet skulle varedt pakert oc tilbundet innen nat ok ar VgFornmt I 8-9: 98 (1488).","4) förbinda, förplikta. \" nec minimum ad quod tenentur in religione dimittam impunitum ey thz mi[n]zsta som the äru til bwndne och pliktoghe äru at halda j renliffueno, skal wara onäffst \" Mecht 161 . "],"f":["tilbinda sik , 2) hängiva sig åt. med dat. the som gudh aff hiärta ok hwgh älsca, ok tilbinda sik them äwärdhelika eldenom som är siälfwer gudh Mecht 387 . - prisgiva sig åt, utlämna sig åt. med pre. til. tilbindande sik til äwärdhelighin träldom oc fördömilse SkrtUppb 172 . - Jfr binda til."]},{"a":"tilbindan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanbindning. swasom eth starkasta band olösande som tik tilträngher oc mik tilfögher mz olösligx foreningx tilbindan (fædere insolubilis unionis) Mecht 197 ."],"f":[]},{"a":"tilbindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tholke (ɔ onde preste oc munka) hawa ensampt nampnit af godho oc clädhin: än thera tilbindilse är fanyt, swa som iacobus sighir, reen oc osmittat tilbindilse for gudhi är at man witia oc sökir wäriolös barn oc änkior i thera dröuilsom (jfr Jak. l1: 27: Religio munda et immaculata . . . hæc est: . . .; Bib. 1917: en gudstjänst, som är ren och obesmittad . . .) Hel män 129 . Jfr tilbiudhilse 3."],"f":[]},{"a":"tilbindning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["band, förening. hwru kan iak wtwälia thins sons tilfögilse mz hyonelagx tilbindhningh Lg 3: 284 ."],"f":["-nigh )"]},{"a":"tilbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) tillbjuda, erbjuda, bjuda. hwilka jord . . . gudrun lät laglika vp biudha . . . ok . .. vlphwe ok hans arfwm til biuda SD 8: 199 ( 1362) . \" tha tilbiuder iak mik oc mina arua . . . biscop thorde oc hans aruom annat swa goth gotz oc ingield ij geen giffua \" NMU 1: 68 ( 1381) . \" then dagh oc stwndh som her sten stwre her jwar axelson aruidh trolle etc tilbwdho obrutelika standha \" Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 543 (1471?). Priv f Sv st 169 (1473, avskr.) .","4) låta veta, förkunna, meddela. underrätta. Jfr Sdw 2: 1314. huru biscopenom skal til biudhas oc bedhas stadfestilse oppa walith Abbedaval i Vkl 91. tha scal confessor tilbiudha biscopenom henna qwemligheyt som wald är ib. tha bilbiudhe (biskopen) them j gen wissan tima nar han wili koma oc hona til abbatisso wigha ib 92 . forthen skul thz bscop kätil och flere hans wene . . . os i somars til screffuo och til lbudo och hyllathe os Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 536 (1464). all then breff oc scriffujilse ther ider nadis wärdoghet oss oc swergis rike tilbwdhith haffwer ib 543 (1471?). . . . och inghen synnerligh tiendhe nw idher herredöme tilbyandes GPM 2: 130 ( 1511) . . . . och inghen synnerligh tiendhe iderth härredöme nw tylbiwdes ib 374 (1511). BSH 5: 645 (1520, H. Gadh) . 5) påbjuda, ålägga, befalla. huar man ganger sin warth, som tilbör ok hanom tilbudet worder STb 1: 428 (1459, Burspr). epter tet ath . . . rikesens höffuitzman hade henne swa apta och tijt tilbodit, ath then gode frwen the ryttara fornögie skulle . . . och hon tet ey göre ville ib 4: 7 ( 1504) .","6) bjdua, inbjuda. \" takkar iach idher . . . for idher . . . scriffuilse och budh i mich til idher i bröllop senast tilbudin, och strängelika manadhe koma \" GPM 2: 166 ( 1503?) . - Jfr biudha til."],"f":["till- . "]},{"a":"tilbiudhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) erbjudande? hade the . . . anamat the tilbiwdilse om förnämpda dagh Reuterdahl Kyrkohist I I I 2: 544 (1471?). 3) inbjudan, at thu wili fulfölghia, thz som fölghir j loffsanghen, som är aff jomfrunna blomstirlika tilbindilse (för -biudilse, Lat. invitatio) SpV 18 . fwlfölgh thy j warom loffsangh, hwilkin som är swa som sen tilbiwdilse (invitatorium) til större ärande spöriaskolandhe ib 23 ."],"f":[]},{"a":"tilbiudhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["underrättelse. \" jach fyk nw i tesse daghe tilbywdelse aff scra, ath pa wägen hiit til rijket är wtsändh . . . pawens legath \" BSH 5: 520 ( 1512) ."],"f":["-bywdese )"]},{"a":"tilbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bjuda till, försöka, företaga. \" hwilken tilbywdher vp resa äller vpbyggia ierciho stadh \" MB 2: 16 . ","2) anmäla. \" engin scal . . . taka reghlo klädhobonadh . . . för än hon är the resor tilbudhin for abbatissonne confessore oc senioribus \" VKR 10 . ","3) tillbjuda, erbjuda, bjuda. fläste sagþo fult vra telbuþet Bu 155 . \" ath the sua litith telbudhe \" BSH 5: 152 ( 1507) . \" at i wele sua telbiude moth eder kere herre och höuizman ib. \"","1) anmäla sig. \" än nokor bedhis till ath thakas j renlifuith tha thakis aldrig jn för än eet ar är wte fran thy hon sigh til bödh \" VKR 62 . SO 145 . ","2) erbjuda sig. \" huilka högtidh iak loffwar ok mik til biudher (trol. för til bindher; förbinder) . . . wärdhelica . . . halla \" Lg 3: 50 . - refl. tilbiudhas, anmäla sig. första siin tha hon tilbiwdz Bir 4: 16 . än engin jnnan tridhiungx tilbiudz at leghia TB 74 . Jfr biudha til."],"f":["tel- . ","tilbywdha )","tilbiudha sik , "]},{"a":"tilbland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillblandning, tillsättnig, förening. \" at thu swa dyrt liggiandafää smittar mz höghfärdhiuna tilbland (permixstone) \" Bo 42 ."],"f":[]},{"a":"tilblanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillblanda, blanda, hopblanda. \" lop en ok tok et svampkar ok fylte thz mz ättiko ok galla til blandadhum \" MP 2: 21 . ","2) blanda (ngt) med (ngt). eg. och bildl. med ack. och dat. (el. i dess ställe ack.). \" ätikkia tilblandadh galla \" Bir 4: (Dikt) 260. thesso söta vineno är tilblandadh wärsta ätikkia ib 1: 100 . MP 2: 61 . \" swa war altidh ä nakar glädhi til blandath (mixta) sorghinne \" Bir 1: 85 . Ber 175 . \" är han en stoor dare, som gudelikan kärlek (amori divino) nakon annan tilblandhar (sociat) \" Su 17 . - md ack. och prep. mädh. atikia vm hon til blandas (miscetur) mz söto ok godho vine Bir 1: 99 ."],"f":["tilblanda sik , blanda sig med. med dat. tilblandha sik ondha tanka them godha LfK 41 . - Jfr blanda til."]},{"a":"tilblandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. tillblandning, tillsättning. wändis lithentil röth mädh annar tingas tilblandilse PMSkr 384 ."],"f":[]},{"a":"tilblandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillblandning, tillsättning. swa länghe ma then standa j eldenom ath thät bliffwer selff forwtan alla andra tilblandhningh PMSkr 384 ."],"f":[]},{"a":"tilblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blåsa fram, komma blåsande. \" hwadhan som hälzt wädhräsins storma til blästo \" Bir 4: (Dikt) 217. ","2) genom blåsande sätta (ngt) i rörelse mot (ngn); låta (ngt) fläkta mot (ngn). bildl. vm världinna hedhir tilblästis honum Bir 3: 64 ."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"tilbliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma att tilhöra, förenas med. \" til bliffwa oc til bindhas döhelikom oc wärilzkom brudhgomma \" Lg 3: 272 ."],"f":[]},{"a":"tilblöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppblöta, upplösa (i vatten). haff tilblotta färgo j eth horn, oc aff henne sät merke pa the bin som komma til wathnith ath drikka PMSkr 298 ."],"f":["-blotta ) , "]},{"a":"tilboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bereda, tillreda. \" j skulin ey äta thz (påskalammet) raat, oc ey sudhit mz watn, eller nakra lund tilboith, vtan steekt mz elde (non comedetis ex ego crudum quid nec coctum aqua, sed tantum assum igni; jfr motsv. ställe Stjórn s. 279: hvarki hrátt ne i utani sodit ok eigi odruisi til buit ena aa elldi steikt) \" MB 1: 307 . ","2) rusta, utrusta. \" wil iak han sända hans modher wäl kläddan ok wäl til boen \" Al 1358 . \" mz starkom här oc wäl til bonum \" ib 8854 ."],"f":[]},{"a":"tilbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom brott göra sig skyldig. med inf. \" om man bryter mot manne, tha haffwer han tilbrutidh at taka xl lgislogh eno mindra \" MB 2: 380 ."],"f":[]},{"a":"tilbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) anbud, erbjudande. oss hopas aff sadana til lbodh, wij för och nw til budith haffwa , altidh wilia wara til swars for alla cristeliga herrar BSH 5: 53 ( 1505) . - särsk. anbud el. anspråk att på grund av bördsrätt lösa till sig försåld jordegendom. vi . . . dömdom . . . niclese bendictsson . . . äpter sino laghlika tilbudhi strand oc grönsta . . . til lagha aterlösn SD 6: 335 ( 1352) . Svartb 104 ( 1355) . ","4) myndighet att befalla. o min härra ey höffwis mik biwdhningänna ordh ällir makt thog om iak haffde nokot tilbudh ällir makt at biwdha (tamen si aliquid potestatis haberem) tha wilde iak wpuäkkia hwart eth creatur til är Mecht 109 ."],"f":[]},{"a":"tilbudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["båda, bebåda, bära budskap om, förkunna. iomffru maria gudz födhirska, thin födzla tilbudhade glädhi alle wärldenne (natiuitas tua . . . gaudium annunciauit universo mundo) JMÖ 84 . ib 160, 175, 183 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"tilbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tillbud, anbud, erbjudande. \" ath wii see och formynne vtaff honum sadande tilbudh \" HSH 19: 113 ( 1506) . - särsk. anbud el. framstäldt anspr´åk att på grund af börderätt lösa sig till försåld jordegendom. Jfr Amira, Altschwed. Obligationerech s. 579. alienacionem predij . . . inpugnare, per viam oblacionis dicte tilbudh, racione attinecie, que byrdh wlgariter appellatur SD 3: 425 (13119). ex eadem oblacione dita tilbudh ib. si . . . ipsum in possessione predicotorum prediorum per aliquem cognatorum seu propinquorum merum via legali que dicitur tilbudh . . . impediri contigerit ib 700 ( 1325). at eengin min arfwe eller epterkomande skal henne (jorden) meth noghro tilbudhi hindra eller quälia ib NS 1: 531 ( 1406) . ","2) bjudning, inbjudning. \" takkandes eder . . . för eders herredömes gönstelige tilscriffwelse och tilbodh, ath jak maa ätha köth om söndagen paa stocholms sloth, när jak komber, och höra messa i capelleth \" BSH 5: 396 ( 1510?) . ","3) bud, buskap, meddelande. \" fik iach edher herredöme(s) tilbwdh och scriffwelsä (met) thän sorglik tidendha ath myn kära hera är aff thenne verldhen forlydhän \" FM 546 ( 1512) ."],"f":["-bodh )"]},{"a":"tilbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillbygga. Nio handl rör Vkl 226 ( 1428) .","2) bygga intill el. invid (en grannfastighet). än waret saka thet iacob . . . eller hans ärwingia sculdo thet hus annat sin wpbyggia tha sculu the . . . wyneko swa fiärran fran byggia som han honom nw tilbyght hauer KTb 55 ( 1426) ."],"f":[]},{"a":"tilbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bördande, tilegnande på grund af börderätt. at for:da jord wordhe nokraledhes hindrat eller af frändhra til börd kwald SD NS 2: 326 ( 1410) ."],"f":["-börd )"]},{"a":"tilbyrdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tillbörligt, på ett tillbörligt sätt. saa fagra jomffru . . . som tilbyrdeliga for syn ädela högbordoghet oc dygdeliga seder . . . war rätfärdeliga byrdog til ath bliffwa hans drotning Troj 34 . \" fwlfölia syn ord oc loffwan tilbördeligan at ändalykten \" ib 200 ."],"f":["-byrdeliga . ","-bördeligan )"]},{"a":"tilbyrdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig, lämplig, passande. \" nar achilles oc patroclus . . . kommo j tilbördeligen tiid jn j apolinis mönster \" Troj 83 . \" lthz skulle ey wara tilbördelighet ath wlixes skulle behålda palladium \" ib 271 ."],"f":["-bördeligen . ","-bördeliget ) , "]},{"a":"tilbyrdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillbörlighet. \" skal konunge halla sit radh . . . i wärdughet och wördning äpter tilbördelighet G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. \""],"f":["-bördelighet )"]},{"a":"tilbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tilbörlig. \" är verdelgia tlbördokt at hennes loff ok äro . . . kungöre . . . aldra helgra manna kirkiä \" Lg 3: 551 ."],"f":["tilbördokt Lg 3: 551),"]},{"a":"tilbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr til C 2."],"f":[]},{"a":"tilbyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["börja. med inf. \" hon bilbyriadhe at nämna ihesu nampn \" KL 35 . \" folkit . . . tilburdhe at ropa \" ib l41. os lthikkir at vi ärom tholke tha vi latom af. som tha vi bilbyriom at bidhia Bo 102 . \" höxste mästarin . . . tilbyriadhe af sinom barndom at göra dygdhefulla gärninga \" ib 29 . sancte gregorius tilbyriadhe at kunnogha them vars herra ihesu christi dygdh Gr 296 . \" til burdhe hon at gaa min wägh \" Bir 1: 48 . \" mot thessom twem til byrgiade gudz dygdh at tee andra twa läkedoma \" ib 253 . the . . . tilbordo at (motsv. ställe MP 2: 113 ; tilbyriadho til t) tala alla handa mal MP 1: 167 . \" the belagdo stadhen oc tilböriadho at örligha pa honom \" MB 2: 254 . \" tilböriom at sionga gudhi jn tymp[a]nis (incipite Domino in tympanis) \" ib 173 . KL 101, 103, 131, 133, 213 . MP 1: 4 . Bir 1: 41, 244 . VKR VI 61. Lg 808, 814 . MB 2: 269 . \" jak see at mykin skadhe tilbyria at wara ey at enast gozsins, vtan ämuäl skipsins \" KL 173 . tha tilburdho hänna kindir at blekna Bir 4: (Dikt) 283. tha tilbyriadhe mins älskogha gnista hulkin som slyktis j thino hiärta at vtgaa ib 2: 253 . \" al the thing som thik syntos förra besk, tilbyrdho at vara thik söt ib. then tidh olian tilburdhe at flyta ib. \" ib 311 . Gr 285 . hwat ödhmiuklica han tilbyria sik vppinbara Bo 56 . tilbyriadhe ar herra ihesus vplyptas fran thöm ib 246. hwar som andin tilbyriar at opnyas äpte sins skapara biläte. ginstan tilbyriar kötit atirbötas ib 134 . - abs. hwat thu mykyt äruodhar fore os oc huru sköt thu tilbyriadhe Bo 21 . ib 132 . - refl. tilbyrias, börja. med ifn.i refl. form. i dagh tilbyrias atirbyggias oc vpfyllas thera chora af . . . hälgha manna siälom Bo 253. then tidh gudhelex kärlex eldir . . . tilburdhis at optändas Bir 2: 289 . - Jfr byria til."],"f":["-byrgia . ","-böria )"]},{"a":"tilbyrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påbörjande, företagande, sättande i verket. \" godher fortanke wtan tilbörian \" Su 240 ."],"f":["-börian )"]},{"a":"tilbyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. början, thy är thänne sömpnin kropsins dödhir, än sömpnins tilbörgilse (dormitatio) är thäns tronna mak som ältar kroppin til dödhin SpV 268 ."],"f":["-börgilse )"]},{"a":"tilbyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom el. vid skifte tilldela. loth haquon drokkin vpp sina syster botille en trägardh . . . huilken henne war tilbytther STb 1: l36 (1475). thilskyffte och til bötters hustrv elzebe thet hwsit ib 4: 96 ( 1505) . ib 113, 114 (1506), 143 (1507), 203 (1511) . - vara tilbytter, genom el. vid skifte tilldelas. at her nielz pesson medh sine hsutru war till skyfft och tilbyth thet nedre östra stenhwsit SJ 2: 204 ( 1492) . ib. "],"f":["-bytte;","-byttes . ","-bytter . ","*tilbyta sik , tillbyta sig. swa at . . . hustru margit sich til bytte twa garda i mattis martinssons grendh SJ 2: 207 ( 1492) . - refl. *tilbytas, genom el. vid skifte tilldelas. ltil byttes . . . her tommas en gardh . . . til hans federnes och mödhernes forbetringk til ewigh tidh medh sina arffua til behollende STb 4: 97 (1505). ib. at . . . hans pauli tilbyttes och met godwilie til sig anamedhe ith grvnd och gaardh östan til j brede grend ib 301 ( 1513) . gaarden, som . . . lucas och hustrv anne tilbyttes effter sin moder ib 5: 31 (1514). - Jfr byta til sik och byta sik til."]},{"a":"tilbyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom el. vid skifte tilldela. thet war kongen til byt BSH 5: 93 ( 1506) . - part. pret. genom el. vid skifte kommen til besittning. at han icke annertz wiste en peder olssons fader olaff jönsson war all steedes fornögder oc tilbytter j allom sakom epter synom egnom wilie DD 3: 230 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"tilbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bära till, bära, frambära, tillföra. eg. och bildl. \" til huilchin rwm scla them tilbäras aff clostrisins thiänarom widh oc watn \" VKR 25 . til baaro (præferebant) the färska staka qwista oc palm trä honom som rensadhe tämplet MB 2: 309 . \" got är af nakat got tilbära \" Bir 4: 335 . ib 6 . - tillföra, påföra; påbörda, at the sculli prestum last tilbära MD 80 ).","2) bära till, hända. opersonl. at sua var telburit Bu 504 . ","3) tillkomma, tillhöra. \" opersonl. än siälin haffdhe sin gudh fulkär i allom thingom som henne tilbär \" MD 100 . - Jfr bära til."],"f":["tel- )"]},{"a":"tilbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) tillhöra, tillkomma. opersonl. jac helsar oc sighnar thit wärdogha hwuth, som allan hedher oc wärdugh tingh till bär SvB 83 (senare h. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"tilbärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig. \" som til berligit är \" FM 492 ( 1510) ."],"f":["til berligit FM 492 (1510)),"]},{"a":"tilbärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["satira . . . til bärningh (väl fel för -bätring; jfr Cathol.: satira . . . reprehensio correctoria) GU C 20 s. 547 ."],"f":[]},{"a":"tilbätring","b":[],"c":"","d":"","e":[" se tilbärning."],"f":[]},{"a":"tilbögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46. 1) böjd, benägen (fr). - villig (till). swa wari hon . . . ödhmiwkligha tilböghelighin, jämwäl til hwaria enne orena äller smäligha syslo äller gärnina (ut . . . in ea humiltate . . . in omnibus et ad quæque vilia humiliter se inclinet) Mecht 31 . ","2) benägen, bevågen. med prep. til. thz kronanor bögdos til iordhena betecknadhe at hon är til böghelikin til syndogha människor j allom gaffuom oc dygdhom (quod ipsa in omnibus donis et gratis sibi a Deo collatis, ad filios honinum est inclinata) Mecht 168 ."],"f":["-likin . ","-lighin )"]},{"a":"tilbögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) böjd, benägen (för). \" aktom siälena wara . . . tilböghelika til syndher \" LfK 45 . ","2) benägen, bevägen. \" med dat. han haffde jwdam altidh käran j hoghenom oc war honom tilbögelighen äptir hans wilia (erat viro inclinatus) \" MB 2: 323 ."],"f":["-lighen )"]},{"a":"tilböghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böjelse, benägenhet. \" menniskene tyl böghelikheth til thz eller til annath \" Gers Frest 60 ."],"f":["tyl böghelikheth )"]},{"a":"tilböghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böjelse, benägenhet. för onda redhebohetena oc tilböghe[lig]htenea til at synda oc göra ilda SkrtUppb 178 . beskodha . . . wm thu thina reghlo ok klostersens stadhga, haffwer wäl halleth ok syndinna tilböghelighet j thik siälffwe haffwer nidherthrykth Mecht 80 ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"tilböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - part. pret. ","e":[],"f":["-böia )","tilbögdher , "]},{"a":"tilböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja, vända, rikta. Jfr Sdw 2: 1314. compingo . . . indriffua til bögia samon bliffua ok störkia GU C 20 s. 131 . \" accuruare til krökia eller til bögia ib s. 162. - med ack. och dat. makt . . . at göra alt hwat mik täkkis . . . tilböghia (inclinandi) min guddom människiom äpther alla thera widherthorfft \" Mecht 97 . ib 337 . "],"f":["-bögdhe . ","-bögdher )","lib . ","wäl ware wm än han sith hiärta fullelica til lbögdhe them stora godhelekenom SkrtUppb 93 . - med prep. til. eua . . . tilbögdhis (inclinatur) til syndinna aff hwiskan smekiandom SpV 206 . - part pret. tilbögdher, 1) böjd för. med dat. nakon thän som tilbögdher war syndenne JMÖ 93 . 2) benägen, bevågen. med prep. til. är han oc altidh tilbögdher (inclinatus) til wara böner Mecht 258 . ","tilböghia sik , vända sig tilln nedlåta sig till. at waldzsins härra mz swa store wärdelikhet sik tilbögde til the siälena Mecht 218 ."]},{"a":"tilböghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böjelse, benägenhet. enclesis . . . idest inclinacio tilbögilse GU C 20 s. 218 . \" at en människia syndadhe aff snödhom tilböghilsom \" SkrtUppb 236 . woluptas lustin är oloffligha hogxsins ok skämmeligha mz skörom sötma, til thz som oloffliki är een tilbögilse (inclinatio) SpV 138 . ib 142, 466 . hwar ok huru som almänelika fadhirsins tilbögilse (inclinatio) är til sonen nidhanfore ib 557 . barnen fåå ena stora tilböjelse effter ammonas okynne och ondsko, hvilkens miölk the lenge dij och däggia PMSkr 660 (senare avskr.)."],"f":["-bögilse . ","-böijelse PMSkr 660 (senare avskr.)), "]},{"a":"tilböghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["böjd, benägen. \" oss hopes ati och äre ther sielffue wäl tilbögne (det begynnande til hör dock här, ehuru sammanskrifvet med flölj. bögne, snarast samman med föregående ther) \" FM 454 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"tilbör","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst.? ath gefflebone . . . vpsetie iij lester aff jernit . . . och latha thöm weghe til tilbör, veghe fulth, tha löpte theris resee (snarast fel för som tilbör) STb 3: 89 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"tilböra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillkomma, tillhöra. med dat. el. ack. tilbyrdhe thic ey häller äptefölghia minom kännedom än lydha thäs gambla swikarins darotta fortalan Prosadikter (Barl) 60 . \" thy til borde hanom äuerdeliga j dödzsens broth blifua \" SvKyrkobr (Lucid B) 146 . ib. ib 149 . större pino til bordhe os än nakrom thera, som wi saghom j tässom pinom JMPs 251. - vara tillbörligt. aff hulkit stalrwm . . . gregers skal aarlige stadenom rento affgeffua tiil tomptöre som aarlgie tilbörer som är x (10) öre om aarit SJ 2: 255 ( 1494) . - refl. *tilböras, tillkomma, tillhöra. med ack. glädz birgitta loffsång tig tilbörs äronas (Gaude birgitta canticum / tibi debetur glorie) Saml 28: 1 1 (interlinearöversättning)."],"f":["-börer SJ 2: 255 (1494) . impf. -borde. -byrdhe Prosaditker (Barl) 60),"]},{"a":"tilböra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. (anträffadt blott i ","e":["tillkomma, tillhöra. \" med dat el. ack. o huru mannelica thu fulkompadhe riddirlikin rät som thera reghlo tilburdhe \" Bir 2: 264 . \" thw see alla rätuiso j mik ok hwat huariom tilbör (deletur) \" ib 3: 47 . \" thom hafdhe tilburt at styra os (ipsi . . . debuissent rexisse . . . nos) \" ib 473 . \" alla cristna män tilbör at halla ena cristna tro (omnes christianos tenere oportet unam . . . fidem \" ib 347 . \" thik tilbör at wara tholugha \" ib 1: 116 . ib 7 . MP 1: 7 . \" hwem thet tilbör, rät kununger at wara \" KS 1 (1, 1) . tilböras (för tilbör os?) at höra nakat maal för än vi swarom MP 2: 254 . \" ihesu christo tilbordhe at thola tholika pino \" ib 24 . \" tilbörhde christum at thola dödh \" ib 25 . KL 160 . \" os tilbör at lydhä gudhi hällär än mannom \" ib 141 . \" at crisnom ey tilburdhe at ouir skäras äptir moysi laghom \" ib 158 . \" hwar mik tilbör (oportet) at dömas \" ib 171 . \" aff hänna ödhmiuklikasta likama taka thän hedhirlika likama hulkin tilburdhe (corpus . . . quod . . . decuit) vphöghias äwärdhelika ifwir al thing j himerike oc iordhrike \" Bir 4: (Dikt) 246. han giordhe hänne sidhan wyrdhning som honom tilburdhe KL 111 . \" thw vast j thik siäluom aff ophoueno änkte hauande j thik minzskelikit älla vmskiptelikit sua som gudhi höuir oc tilbör \" Bir 2: 13 . - vara nödvändigt. med dat. at thänkia världinna hödhingia vara kompna til swa owier matto storan fatikdom at them tilburdhe (aporteat; de voro nödsakade) nära sik vidh fodhir som annor oskällik diur Bo 126 . - vara tilbörligt. jdhir tilburdhe (oportuit) at tala först (tillbörligt vore att först till eder tala) guz ordh än for thy at i bort vrokin thz . . . thy viliom vi gaa ok predikä for hdhningom KL 156 . \" tilbör at i sculin höra mik \" ib 174 . ib 132 . \" thz tilbör at vi skolom swa fulcomna alla rätuisona \" Bo 38 . \" at thu skuli forsma hedhrin som ther tilbör (ut condecet) \" ib 99 . \" bärin likaman til graff oc jordhin som tilbör (debito more) \" Bir 4: 29 . VKR 74 . \" han . . . kan ey som tilbördhe mz them liffwa \" ST 383 . \" nar iak skodadhe hans guddoms wald hugnadhis iak vitnandis at han swa ville ok at swa til bordhe \" Bir 1: 28 . - Jfr bör til."],"f":[]},{"a":"tilbördhogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tilbyrdogher."],"f":[]},{"a":"tilbörlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , acv. tillbörligt, på ett tillbörligt sätt, vederbörligen. haffwe wii . . . sancte erich konungs lagh fliteligen offuerset oc tilbörligen offeruegith Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"tilbörlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tillbörlig, på ett tillbörligt sätt. \" seg bewisä tilbörlige met sith fädernis rike \" FM 213 ( 1504) ."],"f":["-börlige )"]},{"a":"tilbörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tilbörlig, passande. \" mz flerum orþum til byrelekum \" Bir 4: (Avt) 184 . \" mz tilbörlikom hedher \" Lg 3: 68 presten . . . sagdhe thz wara ekke höffweliket,, ällar tilbörliket anama . . . hans offer ib 605 . ib 416 . \" thz är tilbörliket, thz konunghen ekke maa göra moth sith lyffte \" ib 669 . som tiilbörligit är SO 192 . BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). FM 214 ( 1504) . \" thet ecke tilbörliget är \" ib 519 ( 1511) .- - vederbörlig, behörig. haffue ena kisto vel förwarit med tylbörlig richens jern BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) ."],"f":["tylbörlig BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.) . til byrleker: -lekum Bir 4: (Art) 184. n. -ligt FM 214 ( 1504) . ","-likit Lg 3: 416 . ","-liket ib 605, 669 . ","-ligit SO 192 ; BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . ","tiilbörliget FM 519 (1511)),"]},{"a":"tilbörlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillbörlighet; skyldighet. mich hopis till udh iach vill och altiidh skal vara then saadant moth ederth herredöme ödmiwgelige äffte all tilbörlighet väluilliogh vil forskylle HSH 24: 22 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"tilböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva godtgörelse, gifva mellangift (åt). med dat. huilkith godzeth andro scal tilbötä antighä met löso äller fastho FH 2: 36 ( 1413) ."],"f":[]},{"a":"tildela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tilldela, tillerkänna. med dat. och ack. henne deel . . . som for:ne gode herrer och dandemen henne til deelt hado STb 3: 427 ( 1499) ."],"f":["-deelt )"]},{"a":"tildirva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) djärfvas, drista, våga. med inf. (md el. utan föreg. at el. til at). thy at han . . . oskriptadhir . . . tildyrfudhis at taka guz likam KL 28 . the . . . tildirfdhos ey til at ropa ib 410 . \" skalt thu . . . ey . . . tildyruas thik vidh nakan likna \" Bo 40 . ängin skuli til dirfwas at ransaka the hälgho träfaldelikhetz vmskipelika radh Bir 1: 367 . \" jngen broder tildfyrffues at giffue oldermannenom ond ordh \" SO 112 . at nakar man tildirffdis thenna fridh bryta GS 29 (1375, orig.) . \" jngen tildörffdes han j jordena leggiä \" LfK 216 . Bo 121 . Bir 3: 318 . MB 1: 71, 75, 2: 171, 187, 192 . SD NS 1: 531 ( 1406) . ","2) sätta sig i sinnet; inbilla sig. hwat huxa tha männene som til dirfwas aff sik (præsumentes ex se) at jak skal ey taka hämd aff thom Bir 3: 194 . - hysa inbillning, hafva höga tankar (om sig). til drifs (för til dirfs) enkte af thik (nihil de te præsumas) Ber 111 . ","3) drista gifva sitt samtycke till? huilken mesterman som tildyrffues at sueana samdrykker ytermera forlänges . . . än som nw foreskriffuit staar böthe fem mark wax SO 64 ."],"f":["-dyrva . ","-dörva )","tildirva sik , "]},{"a":"tildirva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) djärvas, drista, våga. med inf. (med el. utan föreg. at). förbudhom wi, at nokor tildirwis thänna stadhga . . . opbryta NMU 1: 79 ( 1391) . ey sculi nocor . . . tildörfuas älla mact haua at . . . ga meth hänne i nocot arff epter min döhd SD NS 3: 268 ( 1417) . - Jfr dirvas til."],"f":["-dörva )","tildirva sik , 1) djärvas, drista, våga. med inf. at sik engin til dirfwe, med nakra handa räät. thet sama laxafiske . . . hindra qwälla . . . JämtlDipl 114 ( 1371) . - refl. tildirvas, "]},{"a":"tildragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) draga el. föra till (ett ställe), framdraga, framforsla. \" tymber huggit ok til draghit \" RK 1: 1718 . ","2) draga till, tillföra. \" hänna . . . lydhna . . . hulkin swa tildrogh (attraxit) hänne thän hälgha anda at hon war vpfylt vm han mz alla nadha gafwom \" Bir 4: (Dikt) 246 . ","3) draga åt sig, draga in, draga upp. \" poort oc windabro the til dragha \" RK 2: 2028 . ","4) draga till sig, locka? \" ä hwar tolkit hans wiii til drog ther war tho engom faat \" RK 2: 7335 . ","5) ådraga, skaffa, bereda. \" at the skullo honom angist til dragha \" RK 1: 2434 . ","6) påföra, utöfva (mot), bevisa. \" the fornempdo frw abidisso eller henne conuent . . . fegdha eller i noghra handa matto ondzsko til dragha \" SD NS 1: 539 ( 1406) . "],"f":["tilldragha sik , draga till sig. hulkers clarheet . . . sik tildrogh allers there hiertä ok synnen som thom saagho LfK 248 . Jfr dragha til."]},{"a":"tildragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) draga el. föra till (ett ställe), framdraga, framforsla. mykin vedher til ldrogx til hoopa J Buddes b 83 . 2) draga till, tillföra. min ogrundelikin wisdombir han tildrogh (attraxit) tik swa mik Mehct 1 1 1. tha skla thu tildragha tik (te aptare) thänna fyra dygdhinna hemelikhet oc wenskap ib 212 . thin miskund . . . widher frästar tildragha thik wsla syndaranna hiärta ib 335 . \" j the hälgha jomfrunna äptirdöme, hwilkin tildraghin (attracta) ok smordh är, aff thäns hälgha anda smörilsa lwkt Sp'V 27. \" ib 158 . han (ɔ wisdomen) tilökir ällir tildraghir allan rättilsinna stadhga (omnem rectiudinis statum addecit) ib 422 . - draga till, vara böjd för. magho the människor som thänna psaltaren läsa, skipta oc laga honom äpther sinom eghnom wilia, som the känne sith hiärta oc samwet mästh til dragha, thy at han är ey bwdhin aff the hälga kyrkyo JMPs 500. - föra, leda? med prep. til. hafuir han fordarfuat kirkiona oc cristindomen, i thy at han . . . befalet them andelica biscops akt, som han ware en pawe, huilkit tildragher til kätteri Lindblom Äbval 131 (1434?). 4) draga till sig, locka? förmå. at i wpweckin oc meth gudligom ordhom tildraghin almoghan at wara welwiliogan til forrörda hielp Troil 2: 372 ( 1472) .","7) ställa vid sidan av, jämföra med. manghe wndra oc . . . spöria, hwru jomffru maria psaltare maa qwämeliga liknas oc til dragas thäs hälga andas ordhom j the hälga scriffth JMPs 463. alth thät j dauidz psaltara är scriffwadh, kan ey qwämeliga til draghas älla liknas jomffru maria psaltara ib 464. "],"f":["tildragha sik , draga till sig. leg. och bildl. os meum aperui et atrtaxi spiritum jak wplät min mwn, oc tildrogh mik andan Mecht 204 . j hwilkom ordhom hon wnderstodh härran tildragha sik alt hymerikis härskaps loffs endräkt ib 208 . ib 231 . Jfr dagha til."]},{"a":"tildraghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. tilldragande. alla dröfwilse ok genwärdhogha thinga linilse ok gudz tildraghilse SvKyrkobr 251 ."],"f":[]},{"a":"tildrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dricka till. med dat. then keysar . . . alexandro honum tha til drak mz got wiin Al 2881 . - bildl. at jach giordhä ther samma skaalän räth, som her knwth eskilson oc flerä waarä medbröder nw nyligä tildrucken är BSH 4: 268 ( 1501) . - Jfr drikka til."],"f":[]},{"a":"tildrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) överlämna i samband med drickane av en skål. kännis iak . . . paa rätthom hindhers dagh mik haffwa giffwit ok til drvkkith minnä älskäligha husfrv birgitta olafs dotter til morghongaaffwer först min gaardh j abo . . . FMU 4: 60 ( 1454) ."],"f":["-drvkkith )"]},{"a":"tildristas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. djärvas, drista (att hysa). än öhon (ɔ Cleopatra) for sin sköra lustha, hwilkin hon tildristadhis j sino nyo bryllöpe (præsumptos amplexus), ändadhe hon j graffwinne mz ormomen SpV 317 ."],"f":["-adhis )"]},{"a":"tildriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfoga, bevisa. \" thu hafuer mik til ldrifuith swik \" Iv 5678 . Jfr driva til."],"f":[]},{"a":"tildriva","b":[],"c":"","d":"","e":[" . v. 2) driva el. föra (ngt) mot (ngt). stwndom graffwas lönlika groper wndhy jordhena som jnthe synas thär the haffwa aktath tildriffwa thet werkit (ɔ: torn på hjul för stormning av fästning) PMskr 168."],"f":[]},{"a":"tildräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tilldragande; dragning, dragningskraft. mädhan hwar ceratura i sinne matto af naturlike tildreght är plikotogh hanom thiäna Ber 244 . mz gudligx kerlex tildrect ok lenktan Lg 3: 530 . är han genzstan när, i kärleksens tildräkt LfK 31 . ","2) understöd, bistånd? for then trotyänste, skatskyllen och longlige tyldräkt, som foräldre fore oss och wii i waar tydh sweriges crone bewyst haffue BSH 5: 435 (15111)."],"f":["tyl- )"]},{"a":"tildöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tilldöma. \" adiudicare tildöma oc sändha \" GU C 20 (hand 2) s. 48. SD 8: 22 ( 1361) . then skogh ok thet fiskä . . . som wi hawm thet kloster til dömt ib 72 ( 1361) . \" hwem han far vnder sith gryma waldh ok honom är til dömdh fore syndena skul \" MP 4: 202 . 2) döma till. - förordna till, utse till. thenne . . . landzsynenän, som . . . herr steen . . . sielfwer tillnemt och tildömt hade at syna och ransaka . . . FMU 5: 140 (1486, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"tildöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tilldöma. \" kännis jak . . . mik haua tildömth härra vlwe haqonsson een attung \" SD 6: 18 ( 1348) . VAH 24: 318 ( 1414) . teldömde jak then forscreffna teghen ambiörne SD NS 1: 274 ( 1403) . ib 442 ( 1405) . \" tildömde iak for:da niclis i iädhrom the wreta behalla \" ib 277 ( 1403) . \" nissa ingwarson ward tildömder een half gard i flatä aff thiuma kirkio \" BSH 2: 43 ( 1397) . hon (själen) är thik tildömd mz rät Bir 3: 106 . ib 426, 4: 75 . 77. KL 85 . ","2) döma till. aff thy at thenne by wadzstena hafuir til foren waret en landzby . . . oc thet i swa mato til än landzby at blifue rätlika til dömpt är BSH 2: 115 ( 1400) . vm thet framdelis en landzby blifue (för blifue skal) som thet her til warit hafuer oc til dömpt är ib. hon saa sin son . . . aff iudhanna höfdhingom tildömdan (adjudiciatum) fulasta dödh Bir 4: (Dikt) 263. o tu aldravslasta siell tildömpdh ok värdh äuerdelgom eelde LfK 235 . - Jfr döma til."],"f":["tel- )"]},{"a":"tileghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillägna, överlåta (ngt åt ngn) ss egendom, överlåta äganderätten (till ngt åt ngn). Jfr K. G. Ljunggren, Studier över förhållandet mellan verbalpartikel och erb i fornsvenskan 105 ff. lic affhender mik . . . oc tileighnar thät oc hemolt gör biscop thorde NMU 1: 68 ( 1381) . thetta forscrepna godzit aff hendher iac mik . . . oc tiläghenar thet sama godzit spitalen SD NS 3: 342 (1418). Neuman Vokbal 78 ( 1457) . - med prep. undir. ther meth afhende herra baynkter clostreno the half fierdhe örtughland jordh i sandum ok teläghnar han them wndr forscreffna biörn SD NS 3: l81 (1415). . . . ok antwardha wi them ok teläghnom them wnder risabergh closter ib 313 ( 1418) . ib 444 ( 1419) . - överlåta, tillerkänna. thessar . . . örtugher . . . vpanduardar jak ok tilänghnar . . . niclisi SD 8: 224 ( 1362) . (tillägna sig och) överlämna till. hwath hwse the hördho . . . stiim eller graat. ther skullo the in ga oc tileghna kesarens fatabwr alt thz ther ware inne Prosadikter (Sju vise m) 192 . 2) tillägna sig, tillskansa sig. tik siälwom täkkiandis, tiläghnadhe thu wndhir tik (usupasti) siwkligha (för swikligha) . . . mina äro SpV 290 . 3) ägna, helga. aldra bäst är at alth thz thu äst ok formar, thz tiläghna gudz dygdheliko liffwirne (virtuti divino consignare) SpV 26 . 4) överlämna, hängiva, sammansluta med, örena med. - förena med, förknippa med? ällir math thu thänna wngdomen tileghna (assigna) första kirkionne, j hwilke timane blomstradhos SpV 55 . \" gärna ewangelii täxthin, bliffwandhis orörlighom. gudz ordh magho tileghnas ällir tilmärkias (assignari) omskipte[li]gho allegorie ib 303. \" ib 307 . 5) tillskriva, tillräkna? jak tileghnar (confero) ormomen syndenar, for thy at mz ormenom syndhin, mz syndinne dödhin, mz dödhenom wtthömis at thz godha, som människian synis haffwa aff gudhi til hilso ok nadh SpV 364 . ","2) hängiva sig åt. sigh gudi til eghna oc likna Mecht 140 . J Buddes b 80 . - tha tilägnar (för tilbinder?) jak mik . . . at widherleggia honum . . . swa got gooz SD NS 3: 194 ( 1416) . - Jfr eghna til."],"f":["tilegna: at Svartb 69 . tileghna J Buddes b 80; -ar NMU 1: 68 ( 1381) ; ","-at SvKyrkobr (Lucid B) 149 . ","tileygna: -om Mecht 257 . ","ltiläghna SpV 26 ; ","-adhe ib 290 . ","tilägna: -ar SD NS 3: 194 ( 1416) . ","tiläghena: -ar ib 342 ( 1418) . ","tilänghna: -ar SD 8: 224 ( 1362) ; Neuman Vokbal 78 ( 1452) . teläg(h)na: -ar NMU 1: 92 ( 1413) ; SD NS 3: 81 (1415); -e STb 5: 1790 (1517); -om SD NS 3: 313 ( 1418) ),","tileghna sik , tillägna sig, göra till sin. huilka for:da tyonde gärdh gud sik sielffuom besynnerliga tiskikkat oc tilegnat haffuer Svartb 69 (1345?). til eygnom oss (usurpemus) diärffuelika wars kärista härra, oc brodhers ihesu christi hälghasta liffwerne Mecht 257 . " ok min kärlek . . . skla lhon tröstelika sik til eghna " ib 316 . - sätta sig i besittning av, tillägna sig, tillskansa sig. the foro thera fiske waten met oretto oc wildo sik them tileghna met oret SD NS 3: 254 ( 1417) . SvKyrkobr (Lucid B) 149 . Jfr: at . . . wora borgara ey mer til sik egnat hade aff theris ägedela, än som . . . konung albricts breff vtwiste Meddelanden från Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916 s. 92 (1455). "]},{"a":"tileghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillegna, öfverlåta (åt ngn) ss egendom, öfverlåta eganderätten (till ngt åt ngn). afäghnom wi oss thet for:da goz oc warom arfwom oc tiläghnom forskrifna jonne symonson oc hans arfwom til äwärdhelika ägho SD NS 1: 169 ( 1402) . \" alla thesso for:do gozs oc äghodela . . . afhender iac mik oc mynom arffwom, oc tileghnar them for:da herra gözstaff magnusson oc hans arffwom til äwerdhelica ägho \" ib 1 ( 1401) . \" ib 3 ( 1401), 6 ( 1401), 8 ( 1401) o. s.. v. \" VAH 24: 327 ( 1377): SJ 105 ( 1440) . \" affhänder jak mic the for:do jordh oc minum arwum oc tileghnar jak hana vnder vreta kloster oc thäs formanwm til äwerdhelika ägho \" SD NS 1: 207 ( 1403) . \" jak haffuer honum oc hans ärffwingiom vplatit oc til äuerdelica ägho tiläghnat (appropriasse) thessin äpterscriffna godz \" SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). prost matisse oc hans arffwm all thessa forscriffna godz fria oc ohindradha tiläghna ib. - öfverlåta, tillerkänna. allan annan skat oc thiände som os här til haffwir tilhröt rätteligha. fördragom wi them fran thenna dagh oc them thz til eghom (con edimus) til äwigh tiidh MB 2: 258 . \" haffwi förbrwtith sin hästh oc harnisk, oc then räth han haffe til then fangan hwlketh capitenarenom tha tilegnas (syns dåligt) 40. - (?) offwriwan iouse alt landith j bärghomen oc til swdherst, oc landit som til eghnas jouse (cepit . . . Jouse omnem terram montanam, et meridanam, terramque Gosen; öfversättningen beror tydligen på ett missförstånd) \" MB 2: 33 . - öfverlemna, gifva. han . . . tilegnadhe henne thua dyrasta kronor, oc twa ädhlasta kiortla Lg 3: 312 . ","2) tillegna sig, tillskansa sig. enghin matte widh ban, thz är widh sith liff nakot tileghna MB 2: 15 . ","3) egna, helga. \" trättan altara . . . som wighiande oc til äghnande ärw xiij apostolis \" Bir 4: 96 . \" thz (templet) til eghna aff gudhenom jowi \" MB 2: 295 . ","4) öfverlemna, hängiva, samamnsluta (med), förena (med). swa wart han hänne fullelika tilegnadher, at han jnthe gath höra talas wtan om hänne Su 21 . \" kärleken är the dyghd, som . . . tilegnar oc tilbindher älskaren til sin älskogha \" ib. \" tilfögias oc tileygnas then . . . äwerdelika fördömda hopenom \" ib 131 ."],"f":["tileigna: -adhe Lg 3: 528 . ","tileyghna SD NS 2: 44 ( 1408) . ","tileygna: -as Su 131 . til eygna: -ar LfK 10 . ","tileyna: -ar SD NS 1: 688 ( 1407); -om VAH 24: 327 ( 1377) . til eyna: -ar SD NS 2: 82 ( 1409) . ","tiläghna SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441), 169 (öfvers. fr. 1441); -at ib 168 (öfvers. fr. 1441); -ar ib NS 1: 8 ( 1401) . " til äghna: -adhe " SJ 105 ( 1440); -ande Bir 4: 96 . ","tillägna SmålL 4: 1 i var.; -ar SD NS 1: 21 (1401, nyare afskr.). ","tilhägna: -ar ib 149 ( 1402) . ","tilengna: -ar ib 47 ( 1401) . " til ängna: -ar " ib 2: 326 ( 1410), 335 ( 1410)),","tileghna sik , tillegna sig, göra till sin. thän älskare som swa högha . . . brwdh mz swa enlekom fördel sik til eghnar (sibi . . . vindicat) Su 14 . Lg 3: 528 . - sätta sig i besittning af, tillegna sig, tillskansa sig. antwarden j gän thz j haffwen idher til eghnat MB 2: 275 . hoo som tillägnar sigh bredzlerum SO 302 . LfK 10 . Jfr eghna til."]},{"a":"tileghnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillegnande, öfverlåtelse. tiil thässa giff ok tiileghnan mere wisso Sd NS 2: 10 ( 1408). ib 12 ( 1408), 44 ( 1408), 52 ( 1408), 64 ( 1408), 361 ( 1411)."],"f":["tiil- )"]},{"a":"tileghnilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" öfverlåtelse, öfverlemnande till besittning; besittningsrätt, besittning. nadhennedals closters stychtan, bygning, methgifft . . . gaffuor tilegnilse oc förläning FH 1: 18 (1441, nyare afskr.). wplathom wi . . . högbornom första her konwngh magnus . . . förnempde land och hwarth thera för sik . . . til eth räth köp och honom til weig tillägnilse (titulo vere vendicionis et perpute alienacionis SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af l1400-talet)."],"f":["tillägnilse )"]},{"a":"tilena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förena (med.). med dat. och ack. tik bidhiandis . . . at thu . . . mik nw j thina nadh anamadhan tik . . . stadhelika tilförhg oc tilena (me . . . tibi unias) Su 218 . \" j thäs kärlekx foreening, j hwilkom thu tik tienade oc anamade mandomsins naturam \" ib 326 . \" som . . . tilenadher är sinom gudh \" ib 344 . ib 143, 290, 317 . LfK 73 . \" at thin siäl tilenas (uniatur) hanom oatskililika som är en gudh j threm personis \" Bir 4: 21 . Su 112 . - förena, sammansluta. manzsins heta astundan . . . skulle wara . . . tilenat oc stadug j gudhi (in deo . . . solidatus esse deberet) Su 275 . ","2) tillägga, tilldela, öfverlemna? huilkit godz the for:de ädle herre . . . henne oc clostreno til enadhe (för til leghnadhe?) oc forliikte FH 5: 33 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"tilena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" 129. ath han (ɔ den avlidne) matte til enas the helge kirkio bön, oc hälga manna samfwndh SvB 461 (1400-t.-). - med ack. och prep. til. thu laat han nw vara fforlictan oc til enadhan til thin äwärdelica ffridh SvB 461 (1400-t.)."],"f":["-adher . ","tileena: -at Mecht 111 )","lib"]},{"a":"tilening","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening j hwilka samfögilse ällir tileningh, skal thu vara mik äwärdelika tileenat (in qua unione mihi perpetuo adhærebis) Mecht 111 . hänna hoffudz krona teknadhe gudz tileningh (unionem) ib 167 ."],"f":[]},{"a":"tilfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skaffa. \" hulkin thetta köp riuffer eller riufsmen thilffaar skal svara epther thy laghe giffua DN 14: 150 (1496). \"","2) överlämna, inbetala. \" alle the som peninga tilscriffuit är, haffua alt til fangit epter scrifften, swa ath klarth är pa alle sider \" STb 3: 129 ( 1493) ."],"f":["thilfaa . ","supin . ","-fangit )"]},{"a":"tilfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillfälle, anledning. \" the som . . . mz theres oondho liffuerne androm tilfall gifua at syndä \" SvKyrkobr (Lucid B) 167 ."],"f":["-fall )"]},{"a":"tilfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) falla till, falla ned. bildl. o huat storlika huar thera (af själarna i skärselden) glädz mot minzsto dropa oc minzsto smulona, som tilfallir (cadet) aff herrana bordhe sik til nakon lisa oc swalka Su 370 . ","2) tillfalla, komma till del. med dat. (el. i dess ställe ack.). alt sit fädhirne som hänne tha tilfiöl salde hon KL 331 . \" them war til fallit eeth arff äptir thera foräldra \" ST 64 . SD NS 1: 150 )1402). at the sama for:da x solidi landh jordh the äro thil falne mynne hsutrv i rättom ärffwadeel lib 55 ( 1401). all the goz os badhom tilfiöldo j tauestaland FH 2: 56 ( 1423) . \" swo wel thet radhit tilfallit war (näml. af sakören) som thet hanom tilföll \" FM 48 ( 1447) . \" här äöpther vttrykkis lotten som tilfwl jude släkt \" MB 2: 40 . \" the äghodela som honom til fwllo j lotten mz juda söner \" ib 50 . them vtgik första lotten oc til fwl them cariatharbe ib 55 . ","3) falla på, påkomma, öfverfalla. hunger oc nödh sculle them til falla RK 2: 2102 . MB 2: 136 .","4) falla till, sluta sig till, hålla med. thentidh the til falla ok tillägghia al siin sin til wärldinna Bir 1: 153 . \" somme mz konungen hollo ok somme mz drötningen till follo \" RK 1: (sfgn) s. 191 . - part. pret. tilfallin, lämplig, passande. i förening med väl. the som läkedom idhna, the styra sit blodhlaat oc läkedoms drykkia epter thy som then planeten hawer krapt ower the stund eller andra om dghin som wäl är tillfallen MB 1: 71 . \" här är wäl til fallith at spöria nakar märkelik thing \" ib 435 . Bil 310 . - utan väl. menniskor som dugha til t forestaa embetom vtan fore. oc ther til snielle oc tilfalne äru VKR 9 . the erlighe prelater och hederlige personer, som thet möthe tilfalne ok beqväme äre bsökia BSH 5: 520 ( 1512) . - med gen. thäs. är drängen tessz til fallin (lämplig el. duglig dertill) SO 147 . - Jfr falla til."],"f":[]},{"a":"tilfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) falla till. - falla till, sluta till. lönda dörra . . . som saa täth tilföllo ath thz jnthe syntes Troj 262 . 2) tillfalla, komma till del. med dat. (el. i dess ställe ack.). tha skal wart godz clingisbodha . . . bo oc hans arfwm rätlika tilfallit oc giäldguldit wara Gadolin Pants Bil 273 ( 1370) . alth thet arff, som them tilfiollet war effter mattis bredholth STb 1: 13 ( 1475) . ib 2: 233 ( 1487) . tet arff, som hanom tilföldh epter sin kera fadherbrodher ib 3: 151 ( 1494) . ib 405 ( 1498) , 4: 29 (1504), 102 (1506). Brasks Kopieb 12 ( 1505) . NMU 1: 160 ( 1515) .","4) falla till, suta sig till, hålla med. göstaff erikson oc nogre med anum, som sig brwtlige wethe oc med hanum tilfalne äre STb 5: 336 (1521, Kop). 5) få som sin andel, få på sin lott? sa mykit som hans modher är thär vti medh rette til fallen (möjl. fel för til fallit) Arfstv 42 ( 1461) . - part. pret. tilfallin, 2) hemfallen, skyldig (till straff). tha är han ok tilfallen til zacher STb 3: 43 (1492).","3) planus . . . släter . . . jtem planus vppenbar iämpn tilfällin GU C 20 s. 455 ."],"f":["-fiol STb 4: 102 (1506) . -földh ib 3: 151 (1494). -fyll Brasks Kopieb 12 ( 1505) . -fal STb 2: 233 (1487). -fall ib 3: 405 ( 1498) , 4: 29 (1504). -faal ib 3: 365 ( 1498) . pl. 3 pers. -föllo Troj 262 . ","-fylle NMU 1: 160 ( 1515) . ","-fallen . ","-fällin GU C 20 s. 455 . ","-fiollet Stb 1: 13 (1475)),"]},{"a":"tilfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillbehör. \" thy skilie vi forⁿᵉ quernestædil met timber ok mwl pa baden land ok all thilfangh DN 14: 180 (1508). \" ib 410 ( 1524) ."],"f":[]},{"a":"tilfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["till. \" han kom for witne til farande (d. v. s. kom tillstädes) therfolkit war saman komit välia paua \" Bil 394 . Jfr fara til."],"f":[]},{"a":"tilflya","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["giva ordning och skick åt, giva det rätta skicket åt. - anordna, inrätta. solen maanen ok stiernonar the kennä hanom thy at the oomskifteligha holdha ok vitha theres rwm oc tilfliat embethen SvKyrkobr (Lucid B) 127 ."],"f":[]},{"a":"tilflya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva ordning och skick åt, gifva det rätta skicket åt; pryda. hon !UDDA_TECKEN?: tokth) . . . tilflyar änletet LfK 72 ."],"f":[]},{"a":"tilflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga till, skynda till. diäflande nar the höra mit nampn tha släppa the siälinne swa som rädde vtan the atir vmuändas ok til flygha (advolant) annantidh at gripa hona Bir 1: 24 ."],"f":[]},{"a":"tilflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fly till, taga sin tillflykt till. - hänvända sig till. hulken syster ellir brodir som söke ellir til fly sielff ellir annor mädh sino budhi ellir breffuom vtan alla samqwemdinna witu lanz härra, prelata, ellir härscap, eir bedhis thera bön, breff, ellir hielp Abbedval i Vkl 102 . 2) skynda till, framskynda. almoghanom tilflyande (confluente) krönttho the honom SpV 320 ."],"f":["-flya . ","-fly )"]},{"a":"tilflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) flyt till, taga sin tilflykt till. han owergaff sina foräldhra, hwlka annor barn plägha tilfly oc älska Lg 3: 262 . ","2) skynda till, framskynda. thiänärene tilflyya LfK 215 ."],"f":["-flyya . ","-fly )"]},{"a":"tilflyilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. tillflykt. for thin aldra beskasta dödh oc sarasta pino hwikin som är . . . oss här lifwande tilflyilse oc hop SvB 165 (mot sl. av 1400-t.). swa haffwer jak thriggia handa til flokth äller tilflyilse SkrtUppb 12 ."],"f":[]},{"a":"tilflyilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillflykt. \" hanom . . . gaff . . . keysaren thän stadhen som han hafdhe bygth i welano . . . at han matte thit hafua tilfyilse tha hanom thäktis \" Ansg 199 . ib 191§. at cristne män mogho haua tilflyilse (refugium) til lhänna j siälinna vidhirthorfft Bir 3: 410 . \" war herra är fatika manna tilflyillse \" MP 1: 225 ."],"f":[]},{"a":"tilflykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillströmma, samals (till). thettä vndher till hulkit aller stadzsens almoge tilflytte (felläst för tilflycte) J Buddes b 80 ; jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 41 f. Jfr samflytia s. 685 (rätteligen \"samflykkia)."],"f":[]},{"a":"tilflykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillströmma, samlas (till). til huilka alle tilflykte j synom dröfuelsom som kyklinga vnder modhers vinga Lg 3: 571 . \" tilflyckte til henne hederliga forstynnor \" ib 562 . \" gongandes moth henne . . . mz . . . allom stadzens jnbyggärom . . . vtan otaligan moogha som alt jempt tilflycte \" ib 569 . \" dieflänä . . . tilflytte (sannolikt för tilflykte) til hanom hwar mz syna järn tangh, spywtom ok käxom (circumvenerunt cum instrumentis) \" LfK 235 . \" aff hulko til flykte alla the wärste oc alle widherstyggilse samqwämdher \" MB 2: 295 ."],"f":[]},{"a":"tilflykt","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-flökt SvKyrkobr 266 . ","-flukt Mecht 168 . ","-flokth SkrtUppb 12 )., f. tillflykt. refugium omnium pauperu[m] alla fatika manna tilflukt Mecht 168 . hwat scal jac syndogh människia ffly, vthen til tik, som är syndogha manna tilflökt SvKyrkobr 266 . SpV 169 . SkrtUppb 12 ."]},{"a":"tilflykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillflykt. \" at höxste himilin var ypin . . . teknar os frälsan tilgang oc tilfloght til himerikis rike \" Gr 299 . j . . . bethsura städher . . . ther the theris tilflykt [haffdho] MB 2: 250 . \" trygga til flykt oc wärn skalt thu al tidh til sökia oc finna j minna sidho saare, swasom dwffuan sökir j stenanna hwlom \" Su 199 . \" jomfru mari sötasta hiärta . . . hwilkit som är alla syndara tilflykt \" ib 376 . \" til tik (Marria) mit enda hop oc tilflykt \" ib 207 . ib 206 . Gers Ars b 5. thu äst . . . mins tilflyktz thorn Su 207 . "],"f":["-flycht Gers Ars b 5. til flokt Gr (Cod. D) 393 . ","tilfloght ib (Cod. A) 299), ","tilflykta stadher","tilflyktis- ib 56 . ","tilflyktes- ib 55 . " til flyktes- ib. tilflyctes- " ib 56 . tilflyct- ib),"]},{"a":"tilflykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillströmma. \" alla wäghna tilflycta (troligen för tilflykkia el. tilflyta) annars manz ärande, andra manna omsörgher \" LfK 124 ."],"f":[]},{"a":"tilflyning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillflykt. \" diffugium gii manga stadz til flyningin \" GU C 20 s. 185 . \" wars herra ihesu christi pina är ytirsta tilflyningh, a mothe äwärdelico pinonne brännigh \" MP 5: 166 . höga bergh äro hyorthinom til flyningh, ok berghellir ygilkuttenum ib 236 ."],"f":[]},{"a":"tilflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillflyta. \" affluere till flyta \" GU C 20 s. 11 ."],"f":["till- )"]},{"a":"tilflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillflyta, (ymnigt) tillfalla. än rikedoma til flyta Ber 127 . \" peninge och gull honum tiilflyther \" RK 3: 3453 "],"f":["tiilflyttha )"]},{"a":"tilflytande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["flödande, riklig. \" llargiusculus . . . giffmiller llargus . . . idem oc tiilflytandhe \" GU C 20 (hand 2) s. 65."],"f":["tiil- )"]},{"a":"tilflytelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["flödande, rikligt. affluenter tilflythelika GU C 20 (hand 2) s. 65."],"f":[]},{"a":"tilflytiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["diffugus . . . manga stadz tilflytare (möjl. fel för tilflyiare; jfr under tilflyning) GU C 20 s. 185 ."],"f":["-flytare )"]},{"a":"tilflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? f.? tillflytande, tillströmning. gudz miskunda dagh oc hans nadha tilflytilse MP 1: 227 . - tillflytande, tillflöde, tillfallande i ymnigt mått. naar wärldzlikx hedhirs älla rikedoma tilflytilse (affluentia) forma ey at lukka them Bir 4: (Dikt) 240."],"f":[]},{"a":"tilflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. tillflytande, tillströmning. tillflytande, tillflöde, tillfallande i ymnigt mått. reedh tik til at anama gudhligx kärlekx tilflytilse (effuxum) Mecht 263 . \" oc flöþe komo som tekna värilxlix goz tilflytilse \" MP Fr 229 ."],"f":[]},{"a":"tilflytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillflytande, tillströmning. heel aldra sötasta ihesu söta hiärta, innan alla thinne nadh tilflytningh SvB 198 (mot sl. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"tilfläkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fläkta till, genom fläktande tillföra. kom en foghol, thz war en örn flyghandhe ower han, honom wiliandes wärna mothe solennas brändagha mz enom wingha, mz thän andra winghan tilfläktande han (för hanom el. honom) wädhret, honom til swalka Lg 3: 166 ."],"f":[]},{"a":"tilfogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förena med, införlia med, med dat. och ack. mannenom tilborde swa aterlösäs at han matthe englom tilgoghäs ok vedherlikas SvKyrkobr (Lucid B) 148 .","2) tillfoga, förorsaka (lidande el. lskada). mijn longlige krankdom och annan ny tilkommen siwgdom mik gud tilfoget haffuer HSH 13: 20 (1524?, Brask)."],"f":["-foget )"]},{"a":"tilfragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfråga, fråga. \" forvilkorade sich sillwij, tet hans doctor ville och schulle gerne til rygge fara medh schipper schakel til ryghe, huilket radit hanom tet tilfragade, om han tröste göre \" STb 3: 158 ( 1494) ."],"f":["-fragade ) , "]},{"a":"tilfresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försöka, söka, bjuda till. med inf. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46. J Buddes b 91, 137 ."],"f":[]},{"a":"tilfresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försöka, göra försök med. thz offta tilfrestande ok jngaledes görä formande LfK 235 . försöka, söka, bjuda till. med inf. them tilfresta the dragha j fordärff MB 2: 202 . \" mange . . . til frestadho . . . then mylen at gripa aff hans handom \" Su 226 . ib 62, 215, 253. - Jfr fresta til."],"f":[]},{"a":"tilfrysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frysa till. aggelare til lfrysa GU C 20 s. 308 ."],"f":[]},{"a":"tilfrämliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gagnelig, nyttig . .. the maghe siälfw kesa sig en af theres byemän til byfogatha, hwilken the weta, at thertil fallen är oc oss oc riket oc them sielfwe är tilfrämlig oc ganglig Priv f Sv st 69 (1421, avskr.) ."],"f":["-främlig )"]},{"a":"tilfulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förfölja. jwdas them tilfölghiandhe slogh j häll aff them män wäl viij M MB 2: 234 . ","2) följa, vara en följd, kunna slutas. thy tilfolger at her är sielennä skerlzslo eeldher LfK 262 ."],"f":["-fölghia . ","-folgia )"]},{"a":"tilfylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som händer (ngn). ciprianus . . . taladhe til biscopin all sin tilfälle (quæ sibi accciderant) Bil 448 . keysarin fik vita . . . al lhans tilfälle ib 771 . ","2) tillfälle, lägenhet. thwe brödhir letto idhkelika tilfälde . . . at dräpa en riddara KL 40 . \" at iak maghe fa ympnogheet oc tilfälle at fara the reysona \" Ansg 180 . the hafdho mere til fälle at fulkompna sin lusta än andre Bir 1: 197 \" dyäfwllin . . . gaar vmkring at han maghi finna nakar tillfälle at suika \" ib 2: 77 . \" han sökir tilfälle mik fördriffwa oc dräpa \" MB 2: 256 . \" tha flydho iomffrwnar til kyrkionar, oc the som ekke finggho thäs tillfälle, lwpu the i flodhena \" Lg 3: 391 . \" tha gud fögher at tilfelle kan kome til föret \" FM 291 ( 1506) . thässe göra os tilfälde til äwärthelika helso KL 232 . Bir 1: 247 . \" thz besta radh wil jac idher sigia til rikesens bestand thz besta tilfelle \" RK 2: 8251 . (?) the fordömelicha dirfwin som (kallas) conspiration . . . hon är höghelicha forbudhin allom systrom oc brödhrom ffor thet thessa syndinna tilfälle hon ledhir menniskiona oc kombir hona til at forsmaa . . . sin gudh oc sina formän VKR 19 . \" han swaradhe thy thz (för thz är?) alt syndh man seer i tilfällom (då tillfälle erbjuder sig?) \" LfK 144 . - tillfälle, utväg, sätt. höftningin . . . thänkte mz hwat tilfäldom han matte fa se guz man (per quamcumque oscasionem videre sanctum virum) KL 213 . \" diäfwlsins iilska vilde them skilia aat mz thässom tilfäldom \" ib 211 . betänkto mz hwat konst ällar tilfälle the henne thädhan kwnno komma wtan skadha Lg 3: 655 . - (?) nar nakat aflas mz suilikom fundom älla ilzsko tilfällom (per oscasiones malitiæ) Bir 2: 163 . - tillfälle, anledning. thätta oc tholkit mera thässo likt mat thu thänkia af piltenom ihesu. jak gaf thik tilfälle. än thu mat thy fulfölghia oc thz wtuidha som thik thäkkis Bo 15 . hon sagdhe sik ey gita flyt syndanna tilfälle vtan hon flydhe manna vmgang KL 35 . \" tok sik thädhan sinna forradhilsa sak oc tillfälle \" Bo 162 . MP 1: 16 . \" aff thäs skadhans tilfälle (ex occasione dammi; med anledning af den skadan) \" Bir 4: 80 . \" haffdo the (byggnaderna) warit thera äptekommandom tilfälle til hogfärdh (causa superbiæ) ib. är thz hänne . . . sak oc tilfälle til fafänga glädhi \" Bo 17 . \" nakot thz ordh . . . af hulko ther the magho hawa til fälle til synd \" Bir 1: 310 . \" af thesso är nu tilfälle gifuit at nakot thala af tionda \" MP 1: 256 . at ey sculde androm giuas tilfälde at inga i nunno klostir KL 233 . \" hans vili är til höghfärdh ok wärldinna giri af hulkom han gifwir härdzsko fullom hiärtom til fälle ok äptir döme at synda \" Bir 1: 329 . at the mattin finna tilfälle aff minom ordhom oc gerningom at röghia mik ib 3: 57 . VKR VII . \" äpther hwilkit mange vnge män matto . . . tagha tilfälle til ath synda \" MB 2: 297 . \" at han ey före thy skulle haffwa ämpne äller tilfälle til at skada israel \" ib 267 . - anledning, orsak. äru onde godhom en sak ok tilfälle at the skulin ey storlika bryta mote gudhi Bir 1: 67 . at ond gerning var hans dödz tilfälle ib 2: 192 . är the siälen siälff saak oc tilfälle til tolkit omskiffte Su 106 . \" for manga handa saakir oc tilfälle \" ib 299 . - (?) haffwir iak . . . opta fangit sköra oc orena thanka, oc stundom aff minom eghnom tillfällom (af mitt eget vållane?) VNB 31 . - anledning el. orsak till klagomål el. strid, sak. vm iak bort toke nakon af wärldinne mot naturlike likamns skipan. ginstan hafdhe diäfwllin til fälle mot mik Bir 1: 216 . \" at sampson letadhe til fälle (occasionem) mothe philistiyms folk \" MB 2: 114 . - anledning, förevändning? at godhe skulin ey skändas ok ey dylskom giuas tilfälle (occasio) ok komaskolandom äptedöme Bir 3: 275 . ","3) tillfällighet. \" thz (landet) var ey honum länt ok ey pantsat vtan hafdhe fangit thz aff eno tilfälle (occasione) \" Bir 3: 401. - Jfr synda tilfälle."],"f":["-fälde )"]},{"a":"tilfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) tillfälle, lägenhet, lägligt tillfälle. sannelika jak sigher dristelika, at gudz ordz affling är tilfälle (occasio) til människionna helso, ok hänna opriesilse SpV 548 . \" faa bödner finnas j the konstenne snälla / än tha hwar brwkar äffther sin tilfälle \" PMSkr 192 . - anledning, orsak, skäl. grecana begäradhe then dagen räth aa falskhet oc jlklokhet mz eth besweikeliget tililfälle ath the wille ljorda syna dödha män TYroj 163. - orsakande, vållande. dauid hwilkin badhe war konunghir ok prophete, aff qwinno tilfälle (ex femina) fiöl han j syndh SpV 447 . - anledning, förevändning. hwilkit vij forfunnom . . wara . .. til storan . .. skada . . . om swa dana skippte eller byte j nagra handa matto gjordis eller staddis mädh vilkorum eller nagrahanda helperdom eller tillfällom Nio handl rör Vkl 224. - (?) fäm ythra sinnanna göma, jndra sinnanna forwarnigh, til at göma bliwghetinna tilfälle (conservandi pudoris occasio) SpV 73 .","4) fall, fallande. \" see thäns litla timans glömsko nw synis skwggans tilfälle (umbre . . . occasio) sannelika omätelikin \" ib 288 ."],"f":["till- )"]},{"a":"tilfällelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vid lägligt tillfälle. att han wille komme nogen twedräkt emellan oss the tyske oc danske oc emellan then menige allmoge her inrikes thet han med sitt tyranni oc onde wilie tillferligere kunne bedrifue HSH 14: 32 (1525, Magnus Sommar)."],"f":["tillfelligere )"]},{"a":"tilfällelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lämplighet? war ok hänna höwizkaste likame qwämelikaste anbudh ok idhkelikin tilfällelikhet (jngiter applicabile) til gärninginna fulkommilse Bir 4: (Dikt) 272."],"f":[]},{"a":"tilfällilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägenhet, medel? tykker sa, ath for:ne holme vore en godh tilfellise til alth bskerme riketh BSH 5: 60 ( 1505) ."],"f":["-fellise )"]},{"a":"tilfälter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lämplig, lämpad, skickad (för ngt). aptus um til fälther ok bequmäleger GU C 20 s. 31 . \" habitudinarius a um tilfälter \" ib s. 326 . hwat är högfärdhin vthan tet at människian vil synas ok hallas j store wärdugheth som hon är ey til fält ok hwarghin medh gudhi fortyänth MP 5: 128 ."],"f":[]},{"a":"tilfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fästa vid, vidfästa. aldher twnge kroppen mz spikomen tilfästher (näml. vid korset) Su 39 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). och ack. widh eth stadokt ankara, som skepet tilfäste i storom storm Lg 3: 263 . \" grypo the grymmo pinara han ok wt thando först hans höghro hand ok til festo hona korseno \" Bir 1: 30 . \" jak war . . . til fästir (affixus) korseno \" Bir 1: 208 . Su 35 . - bildl. jak tilfästis thom suasom mz threm spikom som är räddoghe oc ödmiukt oc mina gerninga skodhan Bir 2: 172 . - tilfästa sin öghon, fästa sina ögon el. sin blick (på ngn el. ngt), se (på ngn el. ngt). huru the miskundennna . . . modher sin miskunsamma . . . öghon altid haffuer mildelika tilfäst oppa tik Su 138 . - vidfästa, bifoga. hans opna breff . . . hwilkit . . . thetta mith breff är tilfäst SD NS 1: 14 ( 1401) . \" i thetta breff . . . i (utgår?) hwilko ther mith breff til fäst är \" ib 277 ( 1403) . henna breeff, som thetta mit breeff är tilfäst ib 2: 320 ( 1410) . ","2) fästa, trolofva. \" med dat. (el. i dess ställe ack.). tillfästo henne enom myndoghom oc stranghom riddara i hionelax stadhga \" Lg 3: 478 . \" thu . . . haffwer tik honom troloffuat oc tilfäst \" Su 103 . the skulu sik thenna brudhena . . . aa nyt maal tilfästa oc troloffua (debent hanc spirtualem sponsoam quasi de novo desponsare) ib 365 . ib 4, 351, 356, 362 ."],"f":[]},{"a":"tilfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46 f. 1) fästa vid, vidfästa. affigere tilfästha GU C 20 s. 270 . - med dat. (el., i dess ställe ack.) och ack. bildl. thy at han (ɔ Lucifer) ey tilfäste sik sannyndenne som är sielfuer gudh SvKyrkobr (Lucid B) 130 . - vidfästa, bifoga. medh warth förmer berf som thättä wart bref är til fest SD 8: 72 ( 1361) . ","2) fästa, trolova. med dat. (el. i dess ställe ack.). MU Kopp 55 (1442). tha tilfäste iak mik alla the siäla (copulavi) Mecht 238 . - Jfr fästa til."],"f":["-fäste ) , "]},{"a":"tilfästilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 46 f. 1) fästande (vid ngt). höghre handenna fästilse til korseth . . . winstra handenna sammuledh tilfästilse SkrtUppb 283 . ","2) fästning, trolovning. the tilfestilse (sponsationem) mz hwilkom hwar en kloster iomfru är tilenadh oc tilwigdh siäffwom brudgummanom ihesu christo Mecht 129 ."],"f":[]},{"a":"tilfästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fästning, troläfning. thin andelika tilfästning (desponsatio) Su 358 . ib l359, 360, 362."],"f":[]},{"a":"tilfödhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L. - part. pret. *tilfödder. adortus til föder GU C 20 s. 9 ."],"f":["-föder ) , "]},{"a":"tilfögheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som fogas till el. kommer till el. placeras intill (ngn el. ngt). brwdhin gör sik christo j säte tilföghelika (christo sponsa se collocat) SpV 582 ."],"f":[]},{"a":"tilföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) foga till, låta komma till. thz vare . . . mykyt lustelikit, tilfögdhe gudz älskogha salso (adjuncto Dei amoris condimento) liwa äpte naturinne Bo 134 . - sammanfoga el. hopbinda med, förena med. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. x lebardha äru mik tilfögdhe connexus et colligatus decem leopardis) Lg 369 . \" kan . . . licamligit rwm tilfökt vara andeligo rwme Lf K 263. tilföghe . . . sin öghon diursins öghom \" Bir 2: 228 . ib 5, 176, 178. thw äst sannelica siälwir kärlekin hulkin miskunnan oc rätuisan äru til fögdh ib 13 . \" til föghiande (associans) guddomin mandenomen \" ib 1: 7 . ib 186. nw til föghd (conjuncta) sinom son glöme hon ey sinom infödha godhlek ib 393 . \" fulbordhom giffuer han äwärdelikit frälse . . . oc them tilfögdher (för -fögher; copulat) theras ophoffwe \" Su 84 . \" the os ärw tilfögdhe mz christi kärlekx bande \" Ber 16 . som os ärw for nakor skälik thing särlika tilfögdhe ib. qwindzligom tankom tilföghandis mandzliga starkhet MB 2: 300 . - med ack. och preposionstuttryck. h an är til fögdhir ok til bundin . . . mz andeliko samfögilse til the hälgho kirkio Bir 1: 326 . \" til fögdhe iak prestana mz minom likama (conjuxi sacerdotes mihi cum corporo meo) \" ib 169 . - föena med, hopföra med. med dat. och ack. o godhe ihesu. hwat storan hedhir thit folk thz gör thik. tilföghiande (associans) thik röuaromen Bo 197 . - förena med, föra samman med. med dat. och ack. han . . . anwaradhade sik . . . warom herra i waald, oc badh han honom sinom frändhom sik tilföghia Lg 3: 331 . - förena med, införlifva med, upptaga i. med dat. och ack. tilfögiandhis henne systrannas samqwämdh Lg 3: 438 . - med ack. och preposionsuttryck. wilde falskliga faa konungx alexandri rike oc tilföghia mz sino rike MB 2: 255 . - i äktenskap förena med, gifva till äkta. thz han (Gud) honom saa dana ena iomffru tilföghet haffde Lg 3: 633 . ","2) bifoga. \" thätta brefwit här til föghat \" SD NS 1: 525 ( 1406) . ","3) gifva, förläna, beskära. tilfögh mik vslum hielp ST 461 . ib 481 . \" at them ther mz nögde som them gudh til fögde \" RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 164 . \" aff them tinghom min . . . herre skapae oc atherlösare mich . . . til föökt hafuer \" FH 6: 356 ( 1449) . - avvisa. han . . . badh gudh sik tilföghia ena ökn, hwar han matte bättra sina syndher Lg 3: 336 . ","4) tillfoga. \" dieflannä seandes at the ey kunde tilföiä sielenne syna lofwadha ondzsko \" LfK 219 .","5) hänföra, rikta? j thy at jak allan myn viisdom tilfögde ok vthlage j verldzliga swekliga falskhet LfK 268 ."],"f":["-fögha . ","-föia: -föias Lg 3: 319 ; -föioms Lf K 179. - föiä. ","-fogdhe Bir 2: 176),","tilföghia sik , förena sig med, sluta sig till. med dat. the tilfögdho sik them andro faromen Gr 299 . " tilfögdho sik liusins härskapi ib. han tilföghir sik thöm (jungit se ipsis) " Bo 232 . tilfögh thik oc lat thik til them ib 67 . " at thu ey tik tilfögde (es sucuta) vnghom manom " MB 2: 211 . " tilfögdhe hon sigh boodz pighom " ib 210 . Bir 3: 467 . MB 2: 224 . - sluta sig till, hålla sig till, rätta sig efter. med dat. at alle skullo fölia oc sigh tilföghia hedhninganna laghom oc sidhom MB 2: 221 . - hängifva sig åt. tilfögh tik hännas kärlek (te in amicitiam illius sponsæ . . . conjunge) Su 15 . - refl. tilföghias, foga sig till, sluta sig till, sluta sig samman med. med dat. thäntidh thäs halfwa fingirulsens halfdeel sändis hanom ok tilfögdhis them halfdelenom som han hafdhe för aat KL 83 . - sluta sig till, närma sig intill, förena sig med. med dat. ey är loflikt iudhom tilföghias orenom hedhningom (conjungi aut accedere ad alienigenam) KL 151 . " en walloghir höfdhinge . . . kom i ödknena oc tilfögdhis hälaghom munkom " ib 250 . " gaam . . . til hans, oc tilföioms honom mz gudelix kärlekx omffämilsom " LfK 179 . - förenas med. med dat. skildis hans siäl widh likamen ok tilfögdhis guz modhir KL 84 . ib 178 . Lg 3: 319 . han bortfördhe mangra manna siäla fran thom hulko (för hulke) som skullo tilföghias (jungi) thera värdhskapi Bir 3: 46 . " al thing skulu tilföghias sino vpbyrilse " KL 308 . " var ensamin vm thu vilt gudhi tilföghias (ei conjungi) " Bo 45 . " likamin . . . til föghis siälinne " Bir 1: 299 . ib 300 . " skalt thu tilföghias mik oc thom " ib 2: 178 . " min älskelikin skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bande och iak skal til föghias honom mz älskelihetz widherskipte " Ber 42 . ib 17 . - i äktenskap förenas med, förmälas med. med dat. dyocleianus . . . bödh at honom skulle hustru leetas som honom skulle tilföghias Gr 282 . MB 2: 214 . förenas med, sammanföras med, upptagas i. med dat. sculu the !UDDA_TECKEN?: focarie) ey tilföghias couentinne j chorenom dormitorio ellir conuentz stufwnne VKR 25 . ib 26 . - Jfr föghia til."]},{"a":"tilföghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) foga till, låta komma till. asse[re]re frelsa oc frelsan göra iaka oc til föya GU C 20 s. 572 . adiungere tilföya ib (hand 2) s. 50. ib. ammouere til lröra tilföygha ib s. 158 . - tillfoga, tillägga. ey swikir han, ey kan han ok swikas, thy at wissa thronna sannindh ok troon tilfögh, ok samlydhande sanni[n] dhinne (et consona veritati fides) hiälpas aat SpV 65 . \" thu haffwer faghirliga tilföghat (coniunxisti) thänna hiwlin, baptistam oc ewangelistam \" ib 208 . \" honom skolom wi älska ower all tingh offta tilföiandhes (sepe subnectentes) maria maria maria al häloghetz dyrbersten \" JMÖ 137 . - sammanfoga el. hopbinda med, förena med. med dat. (el. i dess ställe ack.). och ack. thilfögh (conjunge) warom hiärtom thit sarghadha hiärta SkrtUppb 59 . - förena ed, hopföra med. med dat. (el. li dess ställe ack.) och ack. the siälin som tilföghat är jordhuseno SpV 359 . \" min fadher haffwer mik tilfökth (sociavit) j äwärdheligha äronna säthe mina wini \" Mecht 84 . - förena med, föra samman med. med dat. (el. i dess ställe ack.) och ack. jomfrun . . . tilföghat (juncta) alla thinga skapara, takir hon lön mz lifsins opbörilse SpV 582 . josep . . . henne (ɔ jungfru Maria) til hyälp ok tyänisth . . . ok ey främbir mer henne tilföghadir j nokrom likamlikom losta MP 5: 73 . \" mädh sinne lioffwe lokann. haffwer han hona sik swa til fökth \" SkrtUppb 46 . - förena med, införliva med, upptaga i. med dat. och ack. giordhir man, minzskadhe han ekke thz han war, ökiande hällir thz som han aff os tilföghadhe (univit) sinom guddom SpV 541 . - med ack. och prepositionsuttryck. han som wtan mina förskullan wilde wärdhogas til fölia mik j mässodiäkna thall SvKyrkobr 315 . - i äktenskap förena med, giva till äkta. Jfr: haffwer thu ekke hörth hwat the ädhla jomfrun edheltrudis tilföghat ängilska konungsins hionlagh (juncta . . . regis matrimonio) giordhe SpV 300 . - (?) winnas ey withandis, näplighan aff skälomen owirwnnin ällir tilfögdhir (quamvis ratione convictus) SpV 160 . 3) giva, förläna, beskära. hwat thz är hälszt som christus ihesus j timanom tok, hwilkom tha tilfögadhis (cui conferuntur) thz som han ekke for haffdhe SpV 542 (möjl. att föra tilll 1). 5) hänföra, rikta? . . . inrikta? thes högxta trefaldoghetzens ena handa byläte til hulka at amynnas . . . scal jak alt mith liff tilfögiä J Buddes b 161 . 6) hopfästa. mantolen tilföghis mädh enwm knöpa (rubrik) thär äptir skal mantolen samanföghias mädh enwm träknap, byscopenwm sälghiande . . . Nunneinv 356 . 7) anbringa (fastare el. säkrare)? at the thornkrona annat sin a hans huwudh sätto. oc til föghdho mädh spiwt skaftomen SkrtUppb 293 . tilföghia sik, förena sig med, sluta sig till. med dat. (el. i dess ställe ack.). thän som sik tlfögher gudhi (adhærens deo) wardher en ande mz honom Mecht 304 . \" böd them fwlfölia oc tilfögia sik thän här som war wtdragen j wägen for them \" Troj 117 . - refl. tilföghias, sluta sig till, tillkomma. owenen gaff radhit, hon samtykte, mannen som först war skapadhir, tilfögdis (sociatur) swa j syndinne, mit j mällan SpV 198 . - förenas med, sammanföras med. med dat. giffwi thy os gudh nadhena, at . . . wi . . . mattom tilföias them som staa oppa höghro JMÖ 58 ."],"f":["-fögiä J Buddes b 161 . ","-föga Troj 117 . ","-föygha GU C 20 (hand 2) s. 158. -föia SvKyrkobr 315 ; -föias JMP 58. -föya GU C 20 s. 572 ; ib (hand 2) s. 50. pres. -fögher Mecht 304 . ","-föghis Nunnienv 356. impf. -föghadhe spV 541. refl. -fögadhis ib 542 . ","-fögdis ib 198 . pl. 3 pers. -föghdho SkrtUppb 293 . ","-föiandhes JMÖ 137 . part. pret. -föghadir MP 5: 73 . ","-föghat SpV 300, 359, 582 . - fögh ib 65 . ","-föghat ib 208 . ","-fökth Mecht 84 ; SkrtUppb 46 . ","-fögh ib 59 ),"]},{"a":"tilföghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? 1) förening. ath the maghin wardha söth aff minne pino tilföghilsom (unione) Mecht 73 . \" äwärdhelighin sambkindilse ok oatskileliken tilföghilse (unio) ib 90. thin son, huilken mz tik liffwer oc styrer i then hälga andhas tilfögilse \" JMÖ 137 . 3) hänvändelse? andre embetzmänn plega offta tage mutor. och gåffwer, krenkiande rättwisa, thå är ey vthen the eneste tilföyelssen thill konungen som rättferdigher är, allom skaffuendhes rätt PMSkr 670 (senare avskr.)."],"f":["-fögilse . ","-föyelse )"]},{"a":"tilföghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ","1) förening. \" jak tilfögdhe thom mik vm mins licamma tilföghilse \" Bir 2: 178 . hwru kan iak wtwälia thins sons tilffögilse mz hyonelagx bilbindningh Lg 3: 284 . ","2) fogande, skickelse. aff gudz tilförilse Lg 3: 641 . \" är thet gutz tilfögilse och forsyn \" BSH 3: 173 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"tilföghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening. \" thän hälga anda mädh sinom jnskiwtilssom ok tilfögningh läker ok hogswalar al bedröffwadh hiärta \" MP 4: 53 ."],"f":[]},{"a":"tilföghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förening. \" mz äwärdelikom fridh oc kärlekxsens tilföghnigh (fædere sempterno) \" Su 97 ."],"f":["-nigh )"]},{"a":"tilföghofalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["concessio til fögo falningh GU C 20 s. 132 ."],"f":["-fögo- )"]},{"a":"tilföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillföra, bära fram. - abs. cherubin . . . the tilfördho oc tiltänto mik i wnderstadilsenna liwse Mecht 117 ."],"f":[]},{"a":"tilföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillföra, bära fram. tilförin til war thz vi skulom drikka ok swälgha MP 1: 175 .","2) framföra, frambära, förkunna. med dat. coh ack. alla them som . . . wanfrägdilsanna ordh ällar lywdh . . . tilföres LfK 107 . ","3) tillföra, medföra, bringa. med dat. och ack. dröfwilsen . . . tilföre siälenne äwerdhlika glädhis sälikhet Su 443 . LfK 134 . ","4) medföra, föra med sig, förorsaka. thäs större sorgh oc ängxlan til före (adducit) hans mistilse Su 212 . ","5) tillfoga, tilldela, låta (ngt) drabba. med dat. coh ack. at gudh . . . gensan tilförer (adhibet) syndhenne hämpdh MB 2: 296 ."],"f":[]},{"a":"tilföring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framförande; det som föres fram? at en . . . fast fredh skulle sta och bliffwa in til sancti johannis med all afföringer och tilföringer, ligerwis oc i alle motter, som thet nu staar BSH 5: 364 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"tilförning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillförsel. \" icke kwnne wij . . . them waare strömmer oc haffner forwegre for then nyttyghe tilförningh the hiid till righet giordhe \" FM 459 (1510, samt. afskr.)."],"f":[]},{"a":"tilföþas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L."],"f":[]},{"a":"tilganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå till, gå fram, närma sig. til gak (accede) . . . ok fresta Bir 1: 175 . ","2) rycka an (mot), göra anfall (mot). gransow sculle at österbro til ga RK 2: 1247 . ","3) gifva sig in i, inlåta sig i, företaga. at han falle ey vanlica j äruodhe tilgangande (assumens) owant hing Bir 2: 232 . ib 3: 231, 322 . ","4) tillflyta, komma. på det att gudz wällsignelsse thes rijkeligare tillgå kan So 298. ","5) påkomma, öfverraska. med dat. nattin mon thöm nu til ga Iv 5007 . påkomma, hända. med dat. hwilkin lastir somlikom til gaar (accidit) i försto goþra gerninga vpbyrning KL 185 . ","6) tillgå, gå till, försiggå, ske. at swa lagliga giort oc tilgangit är HSH 9: 27 ( 1460) . war thetta köpet giort och tilganget i thenna forscrifna dandemanna nerwaru medh swa dana förord SJ 144 ( 1446) . \" stode these forskrifne dandemen redebone at giöra theris rät vpa at swa i sannen tilgangen (för -et) är \" ib 243 ( 1455) . \" sighiandes honom hwru alt war tilgangit \" Lg 292 . \" the suensca . . . höra thz swa til ga \" RK 2: 2112 . \" medhan thz scal jw swa til ga ib 5296. \" ib 5529, 1: (sfgn) s. 183. - ega rum, afslutas. slotloffwan jo swa til gik RK 2: 507 . \" hurw degtingan munde tilga \" ib 5901 . ","7) gå, ske, vederfaras. med dat. om them ey alt händher oc til gaar äpther thera wilia Su 113 . ","8) vara beskaffad? ey wiiste iag . . . hwro then troo lhon skulle tillgaå ib 1: (Yngre kkkkkkred. af LRK) s. 275 . - Jfr ganga til."],"f":["-ga . ","-gaa Bir 3: 231),"]},{"a":"tilganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillträde, rätt att tillträda, rätt att taga i besittning? þa skils hanum til gangä a sama gozit SR 2 ."],"f":[]},{"a":"tilganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå till, gå fram, närma sig. assilire til gaa och omako ok mz glädi til springha GU C 20 s. l40. lenior et melir sis accedente senectu war lenare och bäthre tha alderen tilgaar GU C 20 (hand 2) s. 73. - gå till, inställa sig vid. til met en hasth, ath hwar wiste hwat hanskulle til gaa eller til thagha StÄmb 166 ( 1508) .","3) giva sig in i, inlåta sig i, företaga. - företaga sig, inlåta sig på. om the . . . haffua nämpt oc til gangit at wälia swa dana personam som naghat hauir aff forscrifnom hindrom Abbedval i Vkl 99 . 6) tillgå, gå till, försiggå, ske. tha totte oss oc them at the fornämpda bygningen matte swa qwämelikast til ganga oc skipas om här äptir staar Nio handl rör Vkl 232 (1450). huru scrutinium är til gangit Abbedval i Vkl 79 . ib 99 . \" at thera electrones matte äpter thänna dagh mädh bätre endräkt oc kärlech til ganga Bisk Nils´vis-st 194. ransaghe, om thenne ärenne äre skälighe tillgaat \" Hist Handl V I I I 1: 21 (1464). herre aalff . . . swor, at swa allale[dis?] tilgangit war NMU 1: 147 ( 1488) . hulkit skiffte swa tiil gek SJ 2: 256 ( 1494) . STb 3: 427 ( 1499) . med prep. mädh . . . hwrwledis medh oss tilgaangit var j väghin Troil 5: 317 ( 1515) . - gå, förhålla sig. med prep. mädh. nar som j kommen nw til strengnes, tha hören til, hure medh myn sön til ganger, hannes STb 3: 134 ( 1493) .","9) ansluta sig, biträda (ett förslag), rösta bifall. Abbedval i Vkl 87 . om swa kan henda at andra systra ellir brödher wilia ey til ganga mädh sinne samthkkio til the personam som swa är nämpd ib 90 . - Jfr ganga til."],"f":["-gaa . ","-gik STb 3: 427 (1499) . tiil gek SJ 2: 256 ( 1494) . ","-gaangit Troil 5: 317 ( 1515) . "]},{"a":"tilganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gående till (ngn el. ngt ställe), närmande; framträdande. änkte är swa höuiskt til gangxsins (för i til gangxsins) vphoffwe älla vppyrning (in principio aggressionis) at thz myrkis ey af ändans ofulkomlikhet Bir 1: 275 . \" badhe j til gang (till altarets sakrament) oc j fran gang \" Su 291 .","2) närmande, annalkande. \" om tid el. tilldragelse. j dözsins tilgange \" Bir 2: 262 . ","3) anlopp, angrepp. \" vunno the i första tilgangenom \" Ansg 193 . mote alla thinna owina andelikom oc likamlikom tilgangh (incursiones) Bir 4: 58 . \" i fförsta tilganghern störte han (riddaren) dödher \" Lg 3: 67 . ","4) tillträde, inträde, ingång. at . . . likamen skuli quämeliken vardha til gudz nadha tilgang (ad gratioam abilietur) Su 446 . - möjlighet el. tillfälle att gå till (ngn el. något ställe), tillgång, tillträde. engin thordhe sidhan garuena til gangh mena Bil 571 . \" focariarum hws oc heman . . . sculu swa starlicha aatir läsas . . . at ey wari nochar tilgangir focariarum til systranna \" VKR 24 . \" at höxste himilin var ypin . . . teknar os frälsan tilgang oc tilfloght til himerikis rike \" Gr 299 . wi . . . hafwm til gang til hans Ber 201 . \" til högxsta bärgh oc styggeliken, hwar solen haffuer ey tilgangh \" Lg 3: 456 . - tillgång (till skog), rätt att (i sko) hämta ved och timmer, låta sin boskap gå i bet, jaga o. s. v. dndanthok . . . abothen tilgangh (accessum) til skoghin ath huggha älla diur ath jagha SD 1: 354 (öfvers.). assignamus . . . curiam nostram in skødhui cum . . . vno tylgank in hakonethorpaskogh ib 5: 500) (1345, gammal afskr.). ib 498 (1345, gammal afskr.). - (?) saldom wi . . . wara kirkio goz nes . . . oc en til gang i ormaryd SD NS 2: 226 ( 1409) . - tilltråde, tillfälle el. rätt att tillträda el. sätta sig i besittning (af). medhan i haffue the slot inne, ther jag mykit i miströst war, at (för att i) ey saa clarige til gangh sculle haffua BSH 5: 26 ( 1504) . \" begärändis maaken trösth ther til ath konghen ellir hans sön skullä maaken tidh faa tilgaangh til rikit igen \" FM 186 ( 1504) . ","5) ställe hvartill man kan taga tillflykt; tillflyktsort. then stadhen giordhe han til ena äwigha hampn oc tilgangh allom them som silgdo aff frömanda öyiom MB 2: 270 .","6) ingång, ställe de man går in. mwres aather tilganghen PM 12 . - ingång, inlopp, väg. suasom ont blodh . . . thränghe hiärtans tilgang (aditum) . . . swa ondir vili . . . atirlykke före gudhi hiärtans tilgang Bir 2: 235 ., - tilltråde, väg. bild. jak (Maria) är syndogha manna tilgangir (aditus) til gudh Bir 3: 15 . ","7) utväg, medel, sätt. wil iak honom vndirwisa mz hwat til gangh (quo aditu) han maa them faa MB 2: 163 ."],"f":["-gaangir . ","-gaangher )"]},{"a":"tilganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) närmande, annalkande. \" om tid el. tilldragelse. oppa thz at thinna osynligha thinga tilganghir (accessus) . . . matte . . . allom . . . wardha möghelikin til at nimma ok opfinna \" SpV 480 .","3) anlopp, angrepp. \" thänna jomfrulika tilgangin (congressus) mz owenom them gambla . . . söndhirknosadhe owinsins hoffwdh \" SpV 199 . thu som föra skalt härrans örloogh, wänth ekke bakin til owenenar j första spezin ällir tilgangin (in prima acie) ib 246 . ib 394 . 4) tillträde, inträde, ingång. - tillgång (till skog), rätt att (i skog) hämta ved och timmer, låta sin boskap gå i bet, jaga o.s.v; äv. konkret om område el. egendom som ngn disponerar på nämda sätt; ödetorp? Jfr Sdw 2: 1314. tessin torp liggia på lönmo, oc clostrid haffuer thär tiilgongh tiil VKJ 114 . \" meth hwilke tompt clostrens landbo i haffstenom skolo haffwa tiilgongh meth them j horsaas boo \" ib 180 . ittem gifwer och iak förnämda brödrom til ophåld een ström nedan för jula kvarn och alle mine tillganghe i ramsiö till ewärdelige äghe Kronobergsboken 19581959 s. 118 (1485, senare avskr.). en tilgang[g] i nyiathorp debet 1 öre got. VKj 78 (1466). item 1 tiilgaangh haffwer clostrid i ingatorppe ib 72 . ib 79 (1466), 81, 102. thär till liggia 2 ödhatorp eller tiilgonghe i holthamala ib 104 . ib. ib 105 ( 1480) . ib. ib 106, 113, 114, 133 . \" i aasgudhzrwma skoge en tilgangh \" ib 158 ( 1447) . äger clostridh 1 ödhetorp eldler tiilgongh ib 193 . ib 210 ( 1480) . - tillträde, tillfälle el. rät att tillträda el. sätta sig i besittning (av). Jfr Sdw 2: 1314. jach kenness . . . mik eller mynom arffwom aldre optare här epther nokon tilgang haffwa till thet fornempde godz Svartb 147 (13769. 6) ingång, ställe där man går in. mansens hiärta haffwer tre til ganga (meatus) Mecht 253 . tillträde, väg. bildl. . . . bätra ok saktaren tilgang (facilior patet aditus) at finna sannindena SpV 500 . - Jfr laxa tilganger."],"f":["tiil- . ","-gang (h)","-gongh ib 105, 113 o.s.v. pl. tiil gonghe ib 104), "]},{"a":"tilgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr otilgangliker."],"f":[]},{"a":"tilgava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. det som gifves utöfver el. jämte ngt annat.","1) det som man vid byte gifver jämte det föremål mot hvilket man tillbyter sig ett annat; mellangift. mötte hanum en man a mykit hoghom häste ok bödh hanum hästa skipte ok skipte tho mz tilgafwm Bil 732 . \" pippinus (ski)pte gerna mz til gafwm som mannin beddis ib. \"","2) det som gifves el. göres utöfver det man är skyldig, öfverloppsgärning. hwath hon gör ther offwer thz är wilielighit ok til gaffwor tyl forökan j nadhenne Gers Frest 59."],"f":[]},{"a":"tilgifliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr otilgifliker."],"f":[]},{"a":"tilgifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellangift. \" auctorium til gifningh som händer i köpslagon \" GU C 20 s. 43 ."],"f":[]},{"a":"tilgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tilgava 1. thenna tompenar haffua the byth hwarie i andra vtan nogra tilgifft vppa noghra sidha SJ 277 ( 1459) ."],"f":["-gifft )"]},{"a":"tilgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) tillgift, förlåtelse. forlatilsen ällir tilgiftin löser thz som skyllokt är SpV 155 . ib 514."],"f":[]},{"a":"tilgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) gifva (till), skänka (åt). the tingh som . . . clostren tilgiffne varda SD 1: 647 (öfvers.). et marchland jorth . . . som frw elin til clare closter . . . tilgifuit hafthä ib NS 2: 132 ( 1409) . ","2) efterskänka. \" alla häfftena aff trä frukt som oss til hörer. til giffwom wi idher \" MB 2: 251 . ib 274 . - tillgifva, förlåta. for gudz sculd töm alla sach til giffua RK 2: 4099 . ","3) gifva till, släppa till. hade jak thaa vel tilgiffwit örath aff swarta katthen, at i hade sielff thaa warit tiilstädhe BSH 5: 167 ( 1507) . ","4) uppgifva, låta fara. han sculle allwe wreedha (för alla wreedhe) til lgiffwa RK 2: 1803 . - Jfr giva till."],"f":[]},{"a":"tilgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) giva (till), skänak (åt). överlämna till. for thy at wy warom för bebwndne, ok til lgiffne äwärdelighe pino SvB 266 (senare h. av 1400-t.). - giva, lämna. ena papersscrift til huilken biscopen myndligen swar tilgaff Svartb 422 ( 1477) .","2) efterskänka. \" törkil tymmerman ib. tilgiwat for gudz skyldh \" Skotteb 16 (1460-61). pedhir larisson . . . taladhe til pedhir haralson om xiiij pᵈ smör på een prestz vegna tha dömpdis pedhirre harlsone vthgiffua xi pᵈ smör oc iij pᵈ tilgiffwen som prestins breff vthwiste Atb 1: 341 (1471). - tillgiva, förlåta. syndenar forlatas ok til gifwas människionne SkrtUppb 250 . 3) giva till, släppa till. alle tesse for:ne som til giffue skulle, haffua alt vthgiffuit STb 3: 129 ( 1493) . hwadh han tilgaff, thet war kirkiona ok hans egna peninga Svartb 367 (1438-1448). "],"f":["till- . ","-giwat Skotteb 16 (1460-61)),","*tilgiva sik , 1) överlämna sig åt, hängiva sig åt. jak wildhe gerna thiäna gudhi ok jumfru maria som mik tilbordhe epter thy jak haffuer mik tilgiffwith ok stadelika loffuat MP 4: 37 . 2) vända sig till? ath han skall komma till tess bäther medell och dektingan med eder nadhe eller ther han will sik tillgiffua saa som warande föör till begge deela HSH 13 . 126 (1525, Brask). - Jfr giva til."]},{"a":"tilgivins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för intet. jndulgeo . . . jdest gratis concidere (fel för concedere) tiilgifwinss giffua skötha älle aktha oc forlatha GU C 20 (hand 2) s. 24."],"f":["till- )"]},{"a":"tilgivins","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för intet. jak skal giffwa törstoghom aff liffwandis vatzens källo tilgiffwins (gratis) MB 2: 366 . \" thän som wil taghi liffsens watn til giffwins \" ib 369 ."],"f":[]},{"a":"tilgiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-gäf )"]},{"a":"tilgiäld","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. gaffs arffuit olssons hustru ok hans epterleffua dagh til xx:de (20:de) dagh jwla om alla til gieldh j her nic. strwes, hans kere söns nerwaren STb 2: 296 ( 1488) ."],"f":[]},{"a":"tilglädhias","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. glädjas, glädja sig. oc tilgladdes alle samen för then gode tröst oc hogswale, wij aff eders nades scriffuelse wnfinge Stb 5: 354 (1522, Kop)."],"f":["-gladdes ) , "]},{"a":"tilgripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["apprehe[nde]re . . . til gripa GU c 20 s. 31."],"f":[]},{"a":"tilgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillgörande, medverkan. \" vtan manz tilgärdh (cooperatione) \" Bir 4: (Dikt) 252."],"f":["-giärdh )"]},{"a":"tilgärning . f. ","b":[],"c":"","d":"","e":["1) medverkan. \" gullit kan ey formeras j nokra gärninga vtan eldzsins tilgärning (beneficio) \" Bir 4: (Dikt) 270. ","2) gärning hvarmed man förtjenar ngt; pl. förtjenst, förskyllan. skal han plåghas äpte sinne (för sinom) tillgärningom KS 74 (183, 81) ."],"f":[]},{"a":"tilgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bereda, tillverka, förfärdiga. siw reep til giordh som hon sagde MB 2: 120 . - tillreda, tillreda med tillsats af (ngt), tillsätta. tagh fersk rosen olyo, som är tilgiord med fersk oliue olyo LB 7: 202 . ","2) arbeta för, ställa till, laga (att). nar the känne barnit lifwande j sinom quidh til göra the ok rökta mz nakrom thingom at barnit skuli forgaa (prourant abortum) Bir 3: 290. - arbeta, för, verka för. vidhrifresta ok tilgör ok hiälp mz pauanom (conare cum summo pntifice) at the foresagdha reghla . . .. skuli pröuas oc stadhfästas när mannom Bir 3: 455 . ","3) verka (för), bidraga, gifva anledning (till). the ordhin som iak sagdhe äru nu swa som . . . glömda til hulkit ängin hawir sua mykyt til giort (ad quod nullas tanum opteratus est) som kirkionna formän Bir 3: 255 . - medvrka, samverka, bidraga. fyra thing til göra at magha vpfara MP 2: 101 . \" han flyghir . . . aff diäfulsins hand j gudz sköt vm han vili . . . siälwir tilgöra (cooperari) mz godhom vilia at han maghi thetta faa \" Bir 2: 41. än tho at jak vil alla hela . . . tho helis mannin ey vtan han siälfwir tilgöre likande sin vilia äptir minom vilia ib 309 . \" hon (tron) skal tilgöra oc närsta j huarre godhe gerning \" ib 213 . ib 3: 202 . Jfr göra til."],"f":[]},{"a":"tilgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bereda, tillverka, förfärdiga. \" aptare . . . tilgöra ok bequäma \" GU C 20 s. 31 . lhoffwdh pannona läth han swa til göra (fabricari), som hon haffdhe warit en bwlle, ok läth thätta prydhas mz gwl lok kostelikom stenom SpV 317 . mathen war swa dyrklika til giordhir Hel män 267 . bereda, göra i ordning, bearbeta. tak tw spegla glas tilgiordh ren gnidhen mädh gwekselff PMSkr 425 . tak staal äller järn so är tilgiorth oc glödga thet wäl ib 426. jaspis carunculus ametistus rubinus . . . mädh konsth wthgraffwas och tilgöras ib 501 . Jfr: berillus är en dyr sten . . . när han haffwer säx hörne tilgiordher synes han skön ib 462 . iordningställa. Jfr Sdw 2: 1314. 4) hans broder förhoppes, thet han wil tet sa . . . bestyre med hans wenner oc frender j lubec, thet the wele ware til fridz med honum pa theris side til hans liff tilgörendes STb 5: 352 (1521, Kop). - Jfr göra til."],"f":[]},{"a":"tilhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillhåll, vistelse(ort). Stb 1: 217 (1479). skall . . . elin haffue sit ffrie tilhold inne med för:ne lasse persson bade til fföde, husrum och anen god sytning til dödre dag ib 5: 33 (1514). ther folchit wardher lagt eller haffwer tilhol Arnell Brask Biᴵ 18. "],"f":["-hold . ","-hol )","*tilhalds hus","-haltz- )"]},{"a":"tilhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillhåll, ställe der man söker hvila och lugn el. skydd, tillflyktsort. lazari hws oc hans systra var vars herra ihesu licamlica tilhald oc hugnadhir (erat suum refuquim generale) Bo 162 . \" awaskärs kirkia är eth fast nesth . . . ther hawa sith tilhall \" BSH 5: 137 ( 1507) ."],"f":["-hall )"]},{"a":"tilhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L 3) bibehålla, hålla vid makt? swa at thenne stykken skulu äwinnelige tilholdas och aldrige mintzskas eller forfaras Svartb (Skokl) 518 ( 1474) . Jfr halda til."],"f":["-holda )"]},{"a":"tilhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) framhålla, räcka; egna, bevisa. skwlle ware förloffware . . . fwlla makt haffwa säthia sik moth oss i fienda wisa och . . . konwngh magnus hans eptherkomandom och arffwom moth oss och warom eptherkomandom hiälp och trösth . . . til holla (efficati iuuamine . . . adherere) SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) hålla med. wara tigh mz huilkom thu mäst tilhalder (cujus advocatus existas) Ber 289 ."],"f":["til holla )"]},{"a":"tilhanna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tillhanna sik? tillägna sig. ad han haffdä sigh tilkannad (väl för tillhannad) ffran siälakoren ii öre aff samma iordh vthen lagha doma och allan reth Uppl Lagmansdomb 102 ( 1490) . Jfr hanna sik til (Sdw 1: 405)."]},{"a":"tilhemola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfverlåta eganderätten (till ngt åt ngn), tillegna. tilhemuldher iac thet for:da gooz fornempdhä eric nichilsson oc hans arffwom til rätta ägho SD NS 1: 624 ( 1407) ."],"f":["-hemuldha )"]},{"a":"tilhitta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr hittas til."],"f":[]},{"a":"tilhiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälp, bistånd, medverkan. han loth honom gripa i aos for the sak, the waro forlikte vm för her for rättin, i danda manna närwaro oc tilhiälp JTb 12 ( 1458) . \" tha haffuer iak syndhare aktat mz gudz tilhiälp, at göra ena lithla wttydhnigh ällar wndherwsnigh) \" JMÖ 3 ."],"f":[]},{"a":"tilhiälp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillhhälp, bistånd, medverkan. \" at the lyktan matte tändas. vtan eelz oc manna til hiälp \" KL 280 . \" vtan gudz nadha tilhiälp \" Bir 2: 163 . \" forbyudz at dräpa sins iämcristins lykama mz slaghum, ellir radhum, ellir mz nokre tilhielp \" ST 541 . MP 1: 317 . \" som . . . giordho tilhiälp, at thz menlösa blodhit wart vtwtith \" MB 2: 102 ."],"f":[]},{"a":"tilhiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hjälpa, bistå. \" atirkoma the heelbrygdho hem til siin. tilhiälpande varom herra ihesu christo (med . . . Jesu Kristi hjälp) \" Gr 324 . Su 69 . Bir 4: 43 . ","2) hjälpa till, vra behjälplig. alla tilhualpo hwar mz sinne thiänsit KL 359 . ärffuoda . . . thu oc tilhiälp (cooperare), swa mykit thu formaa, än jak fulkompna, tha mik täkkis Bir 4: 48 . - med inf. o millaste fadhir dragh thänna kranka biscopin oc thu gudz son til hiälp at dragha han Bir 1: 336 . \" att iak skulle till heilpa honum fördrhriffua \" RK 3: (sista forts.) 4346 . HSH 7: 21 ( 1740) . - med dat. och sats inledd af at. jwdei . . . hulkom j . . . skulen tilhiälpa at the magho j ääl slaa them som sigh haffdo reeth til theris dödh MB 2: 204 . - med sats inledd af at. skal människian til hiälpa thz hon forma at syndin moghe flyias Bir 1: 338 . vy skula badhe tilhiälpa at for:da pantagotz verder aterlöst HSH 9: 25 ( 1460) . Bir 3: 377 . Lg 3: 181 .","3) förhjälpa; befordra, föra. \" waren ekke begärandhe mykyt wärdz godz, thz . . . är manghom tilhiälpandhe til äwinnelik fördömilse \" Lg 3: 659 . - Jfr hiälpa til."],"f":[]},{"a":"tilhiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) hjälpa till, vara behjälplig. han draghir til siin alla them siälwe tilhielpa Hel män 99 . - med inf. ey haffdom wi tilholpit at wtgiwta thera blodh SkrtUppᵇ 307. . . . och tilhiälpä honom oc allä hans medhaallere vtslaa oc forderffuä . . . wort fadernis rikä GPM 2: 372 ( 1511) . - med sats inledd av at. skal k trolige tilhielpa adh ther sker tilbörlig bot G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. scha(!) forscriffne . . . godemen tha tilhielpa och schycka, ath . . . STb 2: 555 ( 1491) . \" tha wele wij ider tilhielpe, adj skulle faa hws oc garder ib 5: 316 (1520, Kop). 3) förhjälpa; befordra, föra. förhjäla (ngn) till (ngt). kemenerana skole til hielpa per falkensten tet reth är aff pawal STb 3: 382 (1498). tha sdchal cristoffer giffue henne fyrethij mark och antworde thöm henne formyndere j hender ok giffue henne ena scheedh, en kanna oc nagra sengiekleder, hwat han henne til hielpa kan \" ib l4: 36 (1504). - Jfr hiälpa til."],"f":["supin . ","-holpit SkrtUppb 307 )"]},{"a":"tilhiälpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) medhjälpare, biträdare, biträde, person som bistår el. understöder. \" at j varin thera foresagdhdho formannanna tilhiälpara (cooperatores) \" Bir 3: 343 . ib 4: 100 . Ber 252 . \" hwilke som lmanga tilhiälpara (coadjutores) hafdho i thy godho som the giordho \" Su 426 . ib 62 . ","2) medhjälpare, som lmedverkar el. bidrager (till). han . . . sagdhe sik vilia wara en godhan til hiälpara til hans siäla thorft (cooperatorem salutis aminæ ejus) Bil 841 . \" han var . . . tilhiälpare (ministrator et causa) til thera dödh \" Bir 2: 270 ."],"f":[]},{"a":"tilhiälpilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. hjälp, bistånd, medverkan. vthan besynnerliges klerckes tilhielppilse SD NS 3: 516 (ä. övers.)."],"f":[]},{"a":"tilhiälpirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälperska, kvinna som hjälper till med ngt. högxta nadhinna mildhet, hwilkin tilhiälpirska är, at radha ok främia withit SpV 480 ."],"f":[]},{"a":"tilhiälpliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["behjälplig. ville han . . . wi thet hanom skulle tihielplelige ware HSH 14: 32 (1525, Magnus Sommar) ."],"f":["-hielpelige )"]},{"a":"tilhopabindilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förening, enhet. in vnitate sancti spiritus. i thens helga anda tilhopabindelse welsigna oss faderen och sonen SvT 29 ."],"f":["-bindelse )"]},{"a":"tilhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hugga till. þa han vilde tel huga Bu 511 . \" han badh them diärflika til hugga \" Bil 462 . MB 1: 201 . KL 40 . Jfr hugga till."],"f":["tel huga )"]},{"a":"tilhugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hugga till. för än herran gudh til hwggher, mz wredhennas swärdh JMÖ 16 ."],"f":[]},{"a":"tilhvässa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillspetsa, hvässa. \" han . . . lät . . . iärn camba til hwässa som thera köt skulde af benom rifuas mz \" KL 373 ."],"f":[]},{"a":"tilhäfdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orättmätigt besittningstagande. aldra (för andra) människio thinga tilhäfdhd (alienorum usurpatio) SpV 159 ."],"f":[]},{"a":"tilhäfdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tilhäfdha sik , tillägna sig, sätta sig i besittning av. Jfr Sdw 2: 1315. - part. pret. *tilhäfdadher, som man (orättmitigt el. obehörigt) har satt sig i besittning av. thz händhir opta, at tolkin tilhäfdahir kärlekir (usurpatus amor familaritatis) . . . giffwer rwmpth loff, til the thing, som olofflik äru SpV 88 ."]},{"a":"tilhälla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilhända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hända, inträffa. \" huat helzt tik bör at lidha ok tilhendä kan dröfueligit \" J Buddes b 182 ."],"f":[]},{"a":"tilhängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lvidhänga, bifoga. insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algvt bänicstsson þesso sam närvärände breue är oppenbarleka tilhänd (för -hängd) SD 5: 280 ( 1344) . \" henna oppet breff . . . som thetta mit breff är tilhängt \" ib NS 1: l95 ( 1402). ib 179 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"tilhängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vidhänga, bifoga. \" tha bethes jac hetherlika manna insigle lmedh mino egno thesso brewe tilhänghias swa sum herra . . . \" SD 8: 30 ( 1361) ."],"f":[]},{"a":"tilhängiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anhängare. \" thy eder nade (ɔ: Gustav Trolle) med thes tilhengiäre äre riichesins, mijn (ɔ Sten Stures), och thes inbyggere, openbare owen och fiende tiil bögd \" HSH 24: l107 (1517)."],"f":[]},{"a":"tilhängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bihang. \" ällofte delin hallir j sik siw falls andha wttydilse, mz sinom tilhängilsom \" SpV 8 ."],"f":[]},{"a":"tilhäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anfalla? thu framkallar ällir rethir ythermera owenen til häriande mz thänne flykt än mz thinne tryghet (magis provocas hostem persequentem fuga quam fiducia) SpV 411 ."],"f":[]},{"a":"tilhöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 208. ","1) tillhöra, vara tillhörig. med dat. . . . tillaghom, innan gardha oc wtan . . . som thesso gotze aff aller tillaghat [!] hawer oc nw tilhöra kan NMU 1: 67 ( 1381) . - vara besläktad med. med ack. (i st. f. dat.). \"Cathrina Petersdotter, som i Kalmar nunnekloster insätter en med sig beslägtad (\"mik tel höre\") jungfru RP 1: 205 ( 1365) .","3) tillhöra, hava avseende på, angå. med dat. humanus a um manlegh oc thz menniskio tiilhöre GU C 20 (hand 2) s. 1. ib. jncudineus . . . thz städhi tiilhöre ib s. 21. jnfantilis . . . thz barn tiilhöre ib s. 25 . ib s. 48. the som andhrom skulu foregaa, ok alle andhre, skipin ok dömen sik j mällan, saa at the ey aktin thz them tilhöre, hwariom thera syndhirlika, wthan thz andhrom tilhörir (non quæ sunt singuli considerantes sed et ea quæ aliorum) SpV 457 . 4) tillhöra, tillkomma. - med prep. i. siäx äru the stykke som saman löpa älle til höra i synda forlatilse . . . aff them siäx stykkiom . . . höra thu honom til, som syndena skal forlata, hwilken som är gudh SkrtUppb 250 . - Jfr hröa til."],"f":["tiil- . ","tel- RP 1: 205 ( 1365)"]},{"a":"tilhöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillhöra, vara tillhörig. med dat. skal thät samä för nämdä goz mik ater tiil hörä ok minum arwm SD 4: 390 (1334?). alt hans fäderne honom til hörde RK 1: 1130 . MB 2: 85 . en är . . . siälina krapter ther henne råder ok styrer, ok allo thy henne tilhörö KS 7 (16, 8) . - tillhöra, vara egnad el. helgad åt. ifuir hwart altar waar scriuat thäs gudhz napn. altari(t) tilhördhe Bil 340 .","2) tillhöra, vara bevis på, vara utmärkande för. med dat. ey hawir iak nakat thz som dygdh til höre (aliquid virtutis) Bir 1: 391 . \" thz människian är heemsk ok blygh. tilhöre stundom store dygdh. ok stundom storom last \" Bo 151 . ","3) tillhöra, hafva afseend på, angå. med dat. huxa thz gudi ok siälinna (för -e) tilhörö KS 14 (31, l14). mik bör vara i thy som tilhöre minom fadhir (quæ patris mei sunt) Bo 27 . \" vm nakar . . . hördhe siongas nakat nyttelikit som tilhördhe hans vin \" Bir 3: 418. nu siongir gudhelik rätuisa fagran sang hulkin allom til höre ib. \" sidhan iak hafdhe hört j mönstreno al the thingh budhordomin til hördhe \" ib 1: 26 . al the thing som minne fözslo til hördho (mysteria incarnationis meæ) ib 97 . - med prep. til. j allom thom thingom som til höra (pertinerent) til mina vidhir thorfft ok lusta Bir 3: 277 . ","4) tillhöra, tillkomma. \" med dat. al thingh äru skälika skipadh swa som hario eno til hördhe (unicuique reci congruebat) \" Bir 1: 250. thön femta dyghd ther kunungum ok höfdingom mäst til höre KS 34 (86, 36) . ","5) vara tillbörligt, vara i sin ordning, passa. opersonl. brister bughin ok vardher ey swa starker som til hördhe Bil 157 . redde sik . . . at sighia mässo som til hördhe KL 20 . Bil 428 . Lg 37 . \" swenin tilburdhe at röpa oc ropadhe tho mindra än tilhördhe (än han skulle) \" Bir 2: 125 . tha the baaro han (bjälken) til then stadhin som han skulle liggia wti. tha war han längre än til hördhe (än han skulle). oc tha the hafdho aff honum huggith tha war han stäkkre än til hördhe. oc ä hwar tthe laghdo ha. tha war han antiggia längre eller stäkkre än til hördhe Lg 94 . - Jfr höra til."],"f":["tiil- )"]},{"a":"tilhörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. det som hör till el. lyder under, det som innefattas unde en egendom. vnthom wi . . . verdogom fader her benkt i skara oc allom biscopom i waro riche alle theres gooz oc ägedela kyrkenne tillydher oc alt thet i them är medh all tilhörile quitth . . . aff allom konungxligom wtskyllom SD 1: 207 (öfvers.). affhender iac . . . mich . . . forscrepna aakerfiäl och tileghnar . . . honom . . . herra larens jenssoni . . . meth allo sinne tilhörilse aa längdh ok bredlek ib NS 2: 120 ( 1409) . förscrifna stenhuset mädh all tilhörilsse SJ 128 ( 1444) . \" ib 131 ( 1450). Jfr tilbehörilse. \""],"f":[]},{"a":"tilhörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som hör till el. lyder under, det som innefattas under en egendom. then förste ladhen . . . met alla he änghennä tillagher och tilhörelse Svaretb 485 (1465). brwnd och bryggerhwss medh alle tilhörelsse SJ 2: 256 ( 1494) . \" tha skal poorthen och högsätit staa ider opit fore. medh al tilhörelse. som j skule wara forwarade medh \" GPM 2: 35 ( 1511?) ."],"f":[]},{"a":"tilhöring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tilhörilse. at styrkia hafva ok halda borghamästarana, radhit ok menhetena meth allan stadhen stokholm ok alla thes tilhöringhe vidh lagh ok rät UrkShist 1: 7 ( 1436) . Svartb 428 ( 1448) . jtem hendrich timberman eth breff paa ith stenhuss her i stocholm mett alle tess tiilhöringe HLG 3: 155 (1526). "],"f":["tiill- . ","-höring(h)e ),"]},{"a":"tilhöring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tilhörilse. oss aff hända bryttämarkina meth hänna tilhöring SD 3: 323 (nyare afskr.). thette äpterscriffnä gooz swa som är kingerlöth, strand, nörholm snwppothorp i jedher sokn oc grönsta . . . meth allom thäs tillaghom oc tilhöring ib NS 1: 303 (1403, gammal afskr.). thet nidhersta oc östersta stenhuss oc waningh vppe oc nidhre medh alla tillhöring SJ 135 ( 1444) . Jfr tilbehöring."],"f":[]},{"a":"tilhörliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som tillhör el. tillkommer ngn el. ngt, tillbörlig. eth bryggerhus . . . medh allan bryggiereskap, som ther nw staar, jnnen är och tilhörligith är och tilbör STb 3: 277 (1496). at wy mottom giffua tigh i allom thima tijth tilhörlige eller tilbörliga loff SvT 15 . 2) tillbörlig, passande. thalede . . . her sten sture til renholt om herman kreffuites barnagotz (snarast för barna gotz, i vilket fall art. barnagods, barnna pänningar s. 38 f. böra utgå) och peninga medh hans medhbröder, som thöm olaghelica byth och partat hade thera mellen, som ey tilhörligit [sie] war eller er STb 3: 77 ( 1493) ."],"f":["-ligit (h) . best. -lige), "]},{"a":"tilhörning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillbehör. \" gudz mönsther oc altarin mz alle theris til hörningh \" MB 2: 231 ."],"f":[]},{"a":"tilhövas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. 1) överensstämma, passa samman med. congrvo . . . til höffuas ok sam liwdha GU C 20 s. 138 . 2) passa, anstå. med dat. rödhäple, wäl til lhöffuandis thino konungxliko gestabudhi (tuo regio condecens convivio) Mecht 262 ."],"f":[]},{"a":"tilhöveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig, lämplig. \" sama nya broder rede sik vppa . . . saa mang faat grytasteeck saltewantz kööt ock steeck som tilhöueligit är \" SO 104 ."],"f":["tilhöueligit SO 104),"]},{"a":"tiliärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fferro . . . componitur cum ad et dicitur afferro as are aui tiiliärna GU C 20 s. 262 ."],"f":[]},{"a":"tilkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillkalla. \" adrianus . . . saghþe hana vilia tel calla þa hans pina sculde ändas \" Bu 519 . \" thän som diäfwlen hafdhe tilkallat \" KL 8 . nekar hon ther fore tha äru andra mote henne tilkallande Bir 5: 8 . \" bedhue oc tilkalladhe aff gödert fan bommelen \" SJ 135 ( 1444) . BSH 3: 283 ( 1470) . Jfr kalla til."],"f":["tel- )"]},{"a":"tilkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillkalla. \" hans . . . ok erick . . . berette, hue the ware tilkallade offuer eth tall ok kerlige gaffuer, som skedde j mellen mans tolk och hans elzkeliga hustrv birgitta STb 3: 255 (1495). \" ib 396 ( 1498) . - allom thette breff siandom tilkallade (felövers. av lat. advocatus, fogde) borgemestere . . . i gud euerdeliga helsso SD 6: 353 (övers. från 1400-tal.). 2) interpello as lare spörya mällom kalla tiilkalla oc for andrvm bidia GU C 20 (hand 2) s. 37."],"f":[]},{"a":"tilkallan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tillkallande; tillkallande ss vittne. i dandemanna widherwaru ok til lkallan SJ 145 ( 1446) . ","2) tillsägelse? huad nya broderen scal vpleggie brödrom til gode effter hans (åldermannens?) tillkallan vppa hans beghär SO 97 . ","3) anspråk. \" twingadhe han oc hans son til at the sore . . . ffran sik ok sinom arfwom alla tilkallan til lorin ok braband \" Bil 763 ."],"f":[]},{"a":"tilkanna","b":[],"c":"","d":"","e":[" se tilhanna."],"f":[]},{"a":"tilkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillkasta. \" adicere till kasta \" GU C 20 s. l8. adiectiuus a um til kastader ib. ib (hand 2) s. 3."],"f":["tiil- . ","till- )"]},{"a":"tilkesa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["välja, utse, antaga (till). tilkeses (prouehi et assu,i) til mestere embete SO 121 ."],"f":[]},{"a":"tilkesa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["välja, utse, antaga (till). thy . . . her hans j sin liffs thimä oss til sith testamentz fulfölgiere tilkeeste oc tilkoordhe Svartb (Skokl) 518 ( 1474) . STb 2: 287 ( 1488) . \" huilke forscriffne fulmechtoge ware pa lasse wise vegne och tilkesta testamentarij \" ib 487 ( 1490) . ib 575 ( 1491) . giffuom lagmannenom, herritzhöffdinganom eller them i berslagen ther samastadz, nar the ther tilkeÿste warda, fulla makt . . . Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 43."],"f":["-keeste Svartb (Skolkl) 518 (1474). part. pret. -kester. pl. m. -keÿste Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 43), "]},{"a":"tilklagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anklaga. \" kom jös . . . ok bödh sik til rätto for alla the honom wille tilklagha ok krafdhe sit i gen \" JTb 15 ( 1459) . \" hwat the willo honom wäria äller fälla for thz tiwfri honom tilklaghadhes \" ib 29 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"tilklema","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klena till, täta (med lera el. dyl). läth thet j ena starka krwko . . . oc täth lok affwan wppa tilklemth PMskr 524."],"f":["-klemth ) , "]},{"a":"tilknyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillknyta. \" connodare til knöpa ok til knytha \" GU C 20 s. 358 ."],"f":[]},{"a":"tilknöpa .","b":[],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 s. 358 ."],"f":[]},{"a":"tilkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ankomst. \" lhärrans tilkomma nalkas fast \" SvKyrkobr 337 ."],"f":["-komma )"]},{"a":"tilkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) an-. komst. ee glädz hwar aff annars til kommo Pa (Tung) 34 . \" aff ängilsins syn oc tilkomo \" Lg 3: 42 . tässom hälga biskoppenom war sancti seruastii tilkomma mykyt frögdheliken ib 161 . ib 181 . \" wara . . . ämbitzmän scula thet änkte opskiwta til ware tilkoma \" GS 38 (1413, orig.) . \" idher scriffuilse i huilke i begerende ära wore tilkomo til stokholm \" BSH 4: 5 ( 1471) . ","2) inträffande. aff hans dödz snare tilkommo Lg 3: 276 . ","3) tillstötande händelse. el. omständighet. likamlikin modher är idhkelikin til ath wakta sit barn fore alla wadhelike tilkommo och skadha JP 77 ."],"f":["-komma )"]},{"a":"tilkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) komma till, komma tillstädes, infinna sig. ängen diäuul skal diruaz tel coma þän tima for þin öghon Bu 13 . aff them som vtan til komo KL 127 . ib 252 . \" mädhan iak ther ey siälfuer tilkoma kan \" SD NS 1: 109 ( 1402) .","2) framkomma, framträda, frambryta, blifva synlig. lius ran owir thöm som sato i dözsins skugga rike, ok nu tilkom thz. oc lyste owir os som sitiom i dödh KL 405 . MB 2: 399 . ","3) komma till, komma i besittning af. thu skalt snarlika tilkomma thz äwerdelika liffwet i hymerike Lg 3: 164 . ","4) tillkomma, tillfalla, komma i (ngns) ego. med dat. i hwat matto ok rät han (gården9 var klostrina tilkomin SD NS 2: 37 ( 1408). ib 48 ( 1408), 53 ( 1408). 5 komma till, framdeles komma, blifva. alla verckemestara som nw äre äller tilkoma kunno SO 87 . ","6) påkomma, ansättam med dat. waradho the sik fore stark örlögh som them matte til koma MB 1: 270 . \" tha sotten honum tiilkommer \" LB 7: 132 . ","7) träffa, vederfaras, hända. med dat. sighia hwath them skal til koma ändelika MB 1: 416 . \" kungiorde . . . alt hwat honom war hänt oc tilkommet \" ib 2: 190 . \" räkna thic hafwa til komit for thina synde alt thz genwärdhoght som thik hände \" KL 233 . \" the sagdho tholika siwkdoma mannom til koma \" Bil 610 . \" han sigher tholic misfälle wara til comit sinne modher ok brödhrom \" ib 350 . \" gudh later margha genwärdho sinom winom til koma i iordhrike \" MB 1: 252 . \" ehwat nöd oss kan till komma \" Di 61 . then skade, som honum tilkom j fiord FM 453 ( 1510) . tha tilkom tik swa stor glädhi Lg 3: 44 . \" hwilka thanka mik idhkeliga tilkommo \" Lg 812 . MB 1: 95, 96, 261 . Bir 1: 23, 3: 115 . Su 336 . ","8) hända, ske, inträffa. thz är aff diäfuulskap til komith Fr 2620 . \" jak wänte ey at thetta måtte tilkoma \" KS 21 (52, 23) . \" än thz swa kunde tilkoma \" EG 67 . \" ma thz swa til koma, at thz wardher orät \" MB 1: 466 . ","9) gå till. hurw sculle thz til koma RK 2: 4651 . ib 6587 . \" jak edher sälia wil hwro til komber thetta spil \" MD (S) 218 . 10= tillföra, meddela. hans miskund hwilka han i tässom daghom wil fulkomlika tilkomma människionna släkte Lg 3: 596 .","1) ankommande, som kommer til, som inställer el. infinner sig. thiäna tilkomande gestom KL 123 . \" thz borth stiäla tilkommandhe tywffua \" Su 118 . \" sigh allom tiilkommandom (audintibus; trol. läst: advenientibus) \" MB 2: 88 . ","2) som närmar sig, hotande. tha jwdas oc lhans brödher saagho thenna tilkomande wadha MB 2: 228 . ","3) tillstötande. thola ondh tilkomande thingh MP 2: 76 . Bir 1: 240, 280, 282, 2: 175, 194, 228, 3: 63, 116, 169, 377 . ","4) kommande, som skall komma, instundande. aff frestilsens stundh, som tilkomande är (ventura est) MB 2: 338 . \" at fara til calmarana nw wid warefrwdagh assumpcionis nest tilkommande \" BSH 4: 105 ( 1484) . kommande, som skall vara. aff honom som är oc honom som war, oc honom som är tilkomma[n] de (venturus] MB 2: 333 . - tillkommande, kommande, i framtiden vardande el. inträffande. i tilkomandhe tijdh SD NS 1: 413 ( 1405) . \" at wi . . . tilkommandhe tima nyttelika förseem \" LfK 71 . Lg 3: 561 . tilkommandhe dagxsens skäleka opnötilse LfK 70 . \" j tilkomande nath (hac nocte) \" MB 2: 211 . \" spa oc säghia tilkomande thing \" ST 511 . LfK 71 . Lg 69 . Su 20, 32 i. s. v. begynnandhe nakra gissan oc försmakan tilkommande liffs ib 110 . j tilkommande wärld MB 2: 300 . \" troandis pa tilkomandis vpstandilse \" ib 318 . \" för . . . tilkomende (framtida) skade ther aff hendhä matte \" FM 415 ( 1509) . - tillkommande, framdelses lefvande. före til kommande mannanna hugswalan MB 2: 332 . - part. pret. tilkomin, ","1) som har kommit t9ll, frambrytande? war herra ihesus skal dräpa han (Antikrist) mz eno ordhe, oc mz tilkompno liwse MB 1: 266 . ","2) berättigad (till)? rikedoma ok verlzliga äro, til huilka hon rätteliga bördogh ok tilkomyn var Lg 3: 528 . - Jfr koma til."],"f":["tel coma . ","tilkomma . till komma. tiilkomma. til kuma: -kumith SD NS 2: 53 ( 1408)),","tilkoma sik , komma sig upp, få framgång. thzta seandis philippus at mannen sigh länteliga tilkom (paulatim virum ad profectum venire), oc vphögdes swa ath all thing gingo äptir hans wilia MB 2: 303 . - part. pres. tilkomande, "]},{"a":"tilkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) komma till, komma tillstädes, infinna sig. - komma. tilkomi (adveniat) thit rike SvB 3 (omkr. 1430). SpV 547 . til komme os tith rike SvB 5 (omkr. 1520). Jfr 10. - tillträda. tesse borgamestara nw til komma ath sittia epter thöm i thetta tilkomanda aar SSkb 236 ( 1507) .","3) komma till, komma i besittning av. - med prep. til. beplictom alla the kirkeherre tiil sama altari tilkoma sculande tiil tessa messor och vigiliias j swa motto som forscriffuat är obrytaliga at vppeholda Svartb 430 ( 144 8) .","4) tillkomma, ltillfalla, komma i (ngns) ägo. med dat. for thy thet (ɔ mit gotz) 'r mik laglica til kommet NMU 1: 124 ( 1456) . \" saa ath thz engom androm en. . . . doctor hans är med nogit lagafong tilkommit för hundrada (100) marc gambla ortiger \" Brasks Kopieb 27 ( 1510) .","6) påkomma, ansätta. med dat. falkom tilkomma alskona sywkdomma PMSkr 279 . hota, utgöra en fara för. at honn scal . . . ey forarga sin bonde antinge medh ordh, dadh eller raadh eller gerninger, tet hans liff kan til kome STb 3: 384 (1498). 10) tillföra. meddela. - låta (ngt) tillkomma (ngn)? til kom os þit rike SvB 3 (1300-t.). Jfr 1. 11) komma någon vart, reda sig? wij kwnne ey tilkoma medh en ferdungh poluer BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) . 12) han tilkombir ällir tiltakir alla stadz sin renlikhet, ok enkte smittadh kombir in j honom (attingit autem ubique propter suam mundiciam alque nichil coinquinatum incurrit in eam) SpV 506 . - part. pres. tilkomande, 1) ankommande, som kommer till, som inställer el. linfinner sig. - kommande, (an)nalkande. stod ther myket folk frögdande sig mz manga handa leka j mot tolket tiilkomande hooff Troj 69 . - som kommer till, som sluter sig till (ngn el. lngt). thän ängla choren, til lhuilken jak är tilkomande (sum deferendus) Mecht 352 . 4) kommande, som skall komma, instundande. i thette tilkomanda aarit SSkb 153 ( 1505) . \" i thetta tilkomanda aar \" ib 236 (1507-08). nw om pinsdaghe nest tilkommendes STb 5: 115 (1516). Stock Skb 34 ( 1517) . - tillkommande, kommande, i framtiden vardande el. inträffande. Jfr Sdw 2: 1315. indoles est signum future proitatis tilkommande fromhetz fakter GU C 20 (hand 2) s. 23. 5) tillhörande, som hör samman med ngt. allaledes som mattis husit sielff besat medh alle tess tilbehörelse han hade medh huss ok tilkomende tompte til husit STb 4: 91 (1505). - Jfr koma til och kom sik til."],"f":["till- . ","-komma )"]},{"a":"tilkoman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. MB 2: 99 ."],"f":["-komman )"]},{"a":"tilkoman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. stor högtiid höldz aff paridis oc the andras tiilkomman Troj 69 ."],"f":["tiilkomman )"]},{"a":"tilkomilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" ankomst. the forbydde hans tilkomelsä dagh fran dagh BSH 4: l298 (1501). ib 299. war then räthangh vpsäth til min hwsfrvgis tilkommilse FM 217 ( 1504) . ib 193 ( 1504) . - inträde, inträngande. gudhelika söthmans tilkomnilse j siälena Spec. Virg. s. 291 (enl. uppgift af Dr R: Geete)."],"f":["-kommilse- . ","til kommälse FM 193 ( 1504) , tilkomelsä. till komelsä BSH 4: 299 ( 1501) . tilkompinilse),"]},{"a":"tilkomilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) ankomst. til tess dödes veners och frenders tilkomelsse STb 3: 105 (1493). ib 4: 103 ( 1506) , 162 (1507). anderss olssons och per jensons ärende skall besta til jon jenssons tilkomelsse ib 5: 62 ( 1515) . ib 252 (1519), 314, 327 (1521, Kop), 358 (1522, Kop). ","2) egenskap. \" ty tharffwes ey här insäties aff alsköns stene liter, nytto, hardheett, saker, dygder, klarheett eller andre theres tilkommilsser \" PMSkr 593 (senare avskr.). - Jfr hittilkomilse."],"f":["-komelsse . ","-kommelsse )"]},{"a":"tilkomst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. \" begärendä . . . myn tilkwmpst personeligä tith til landet \" FM 186 ( 1504) . ib 281 ( 1506) . \" han skall halla idher wid swergis rikis lag . . . til myn til komsth \" ib 565 ( 1512) . HSH 20: 116 ( 1507) ."],"f":["-komsth HSH 20: 116 ( 1507) . -kwmpst),"]},{"a":"tilkomst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. G. Carlsson, Hemming Gadh 349 (1500, H. Gadh)."],"f":["tilkompth )"]},{"a":"tilkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["välja, utse. \" thy . . . her hans j sin liffs thimä oss til sith testamentz fulfögiere tilkeeste oc tilkoordhe \" Svartb (Skokl) 518 ( 1474) ."],"f":["-koordhe ) , "]},{"a":"tilkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kräva, genom krav mana. kräva, begära. tiill kräffwendes och eskendes kwngens hielp HSH 24: 105 ( 1517) . - kräva (ngn) på (ngt). med såväl personens som sakens ack. . . . oc han mik offta tilkraff haffuer huad honum med retta bör oc tilkomber aff engene opsidis . . . Brasks Kopieb 30 ( 1511) .","2) anmoda, uppmana, uppfordra. \" tha tilkraffde the oss at wi vppa waars ämbitz wägna sculdo them (ɔ stadgandena) stadfesta \" SVklE 155 . \" ther ffore tiil kraffdhe oss war kiäre herre höffwidzman honom ther ffore epther waarom stadz lagh en reth wtaffwer sithia \" ATb 3: 232 ( 1510) . GPM 2: 372 ( 1511) . tha wille han . . . staa til retta antige her äller ther, j hulkin stad han til kraff eller tilesieth worder STb 4: 229 (1511). ib 5: 276 ( 1520) . \" adwij tileskede oc tilkraffde wore aff erlig borgemestere . . . at öffuerware . . . at ransake . . . \" ib 317 (1521, Kop) .","3) kräva (ngt) av (ngn), fordra (ngt) av (ngn). vort ämbite . . . oss tilkräfver (att se till) at holdas och fult göras the skäliga statua, articula ok ärinde, ther langlige stadgada, giorde ok skikkade ära Hist Handl V III 1: 38 (1474)."],"f":["tiil- )"]},{"a":"tilkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kräfva. \" genom kraf mana. med personens ack. och sakens beteckning föregången af prep. um. pass. bliffwe the . . . tillkrafdhe om aldhra handha paleghilse \" BSH 5: 384 ( 1510) . ","2) anmoda, uppmana, uppfordra. raader oc tilkräffwier (iach) eder . . . at i besinnä weliä ideers fädernis rikis bästä FM 206 ( 1504) . \" at wi hafwe . . . tillkrafft honum, diit nedh i gen at drage \" BSH 5: 98 ( 1506) ."],"f":["till- )"]},{"a":"tilkrökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kröka till. curuo componitur accuruare til krökia eller til bögia GU C 20 s. 162 ."],"f":[]},{"a":"tilkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tilkänna sik? göra anspråk på (ngt). . . . met swadana wilkor . . . at the skulo enghen skada göra vppa hans laxewerke . . . oc enghen räth sigh tilkennas (för tilkenna?) j for:da fijskeri oc holme Svartb 446 ( 1453) ."]},{"a":"tilkära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilkära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilkära","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["anklaga (ngn för ngt) . . . wäria . . . pädhar . . . äller fälla for thät twfri ok dwl, honom her tilkärdhis for rättin JTb 8 ( 1456) ."],"f":["-kärdhis ) , "]},{"a":"tilkömd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst. \" gudz sons tilkömd i wärldina \" MB 1: 260 . Jfr tilqvämd."],"f":[]},{"a":"tilköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillknyta, tillknäppa, tillsluta. skalt thu tilköpa thin mwn mz tre knöpa LfK 143 . ","2) tillknyta, tillknäppa (en knut el. knapp. känner han oppa then första knöpan, om han är wäl tilköpadher LfK 143 . - Jfr threköpadher, äfvensom knöpan, knöpe, knöper."],"f":[]},{"a":"tilköpa lv. tillköpa. emere köpa et componitur adimere tilköpa gu c 20 s. 216 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*tilköpa sik , köpa, förvärva tillgång till el. förfogande över. staffan vestgöte om altaredh, som han sigh til köpt hade medh jon styng (överskrift) STb 3: 366 ( 1498) . staffan vestgöte . . . besporde sich, om han matte holle och haffua sin cappellan ewige vijdh joan styngx prebenda altare, som han hade sich tilköpt medh framledne joan styngh . . . tha ware the j radit, som wel wisto loch kommo j hogh, at framledne joan styngh hade vpborit xx mark ther pa aff . . . staffan ib."]},{"a":"tilköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["driva, framdriva. \" som snaraste foghil winge aff starkaste bläste tilkördher \" Mecht 123 ."],"f":["-kördher ) , "]},{"a":"tilladha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lasta (fartyg) fullt el. färdigt. thet lybiske skipith war alt til ladith pa thet nestha BSH 5: 14 (1504, H. Gadh) ."],"f":["-ladith ) , "]},{"a":"tillagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr tillagha, tilläghi."],"f":[]},{"a":"tillagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. L.","1) tillhörighet. \" hwat kwnne wärdhin mz sinom tillaghum (adjectivis) haffwa giorth, än tha at hon haffdhe warit skapadh \" SpV 194 . - tillhörande el. underlydande område, tillhöraönde jord el. gods. wtby ok bondärudh medh allum therrä tillaghum ok lösägozhe sum ther jnnän war SD 8: 43 ( 1361) . ib 46 ( 1361) . JämtlDipl 129 ( 1376) . NMU 1: 67 ( 1381) , 79 (1391). FMU 1: 480 ( 1399) . NMU 1: 91 ( 1413) . SD NS 3: 309 ( 1418) . Svartb 485 ( 1465) , 496 (1470). tha haffin siden engte tiltal till forscrifna hws eller tilagom SJ 2: 74 ( 1481) . \" om prestens sätrij j akas oc om tess tillighwr (i) aker, äng, skog, wtmark och fiskewatn \" Svartb 546 ( 1483) . clostrid gaff honom för thenna gardin oc gardzsins tiilägher alla clostirs ägher i fornemdha torp VKJ 137 . flere kirkior och prestebol met tolko tilägor ther till höre Svartb 557 ( 1504) .","2) avgift som tillkommer ngn? forbiudom wij allom prestom före nogrom vppehålla om påska eller sättia nogon vtaff kirkio vthan fore scrifft oc saköra fore andeligan mål tiend testamänt lijksto offir paska måla sancte olaffs päninger sancte birgitto päningh oc fore andra kirkionne prestins eller klukkarens tillagor dödhz segd (fel för dödhz synd?) eller annor andeligh mål Gummerus Syn-stat 39 (1425, avskr.) ."],"f":["tillägha: -ar Svartb 496 ( 1470)","tiilägha: -er VKJ 137 . ","tilligha: -ur Svartb 546 ( 1483) . ","tellaghum NMU 1: 91 ( 1413) . ","tilläghom FMU 1: 480 ( 1399) ), "]},{"a":"tillagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2. VKR 31 . \" thetta forscrifne hus . . . meth kellara bodhom oc alla tilagher \" SJ 285 ( 1460) . tree huffwodh städir som är lidda. ramatha oc samariam oc alla theris tillaghor (omnes confines eraum) MB 2: 258 . \" theris (städernas) tillaghor l(fines) haffwen j lagt j ödhe \" ib 275 ."],"f":["tilagha L.; -er SD 1: 444 (övers.); SJ 285 ( 1460) . " til agha L. L.; -er " SD NS 2: 62 ( 1408), 63. tilläga. tiläga. tiil ägha. pl. nom., ack. -ur. -or. -er. dat. (hvars former kunna föras till tillagh) tillaghum. til laghum. tillaghom. til laghom. thyllaghom SD 6: 65 ( 1348) . tellaghum ib NS 2: 117 ( 1409) . ","tillaaghum VKR 31 . ","tillagiom SD NS 1: 52 ( 1401) . tiil äghom FH 5: 208 (1512)), "]},{"a":"tillagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lämpa, anpassa. cooptare til laga (övers. passar till ett coaptare; jfr fortsättningen) vnde dicimus ille coaptauit se moribus illius han lager sik epther hans sydom GU C 20 s. 386 ."],"f":["-laga )"]},{"a":"tillat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) anslutning, hyllning. forlata världinna losta oc smikran ok folkx tillaat Gr 318 . - omhuldande, omvårdnad? barndomsins födho ok tillat hafdhe han mz thik Lg 3: 487 . ","2) tillåtelse. \" aff lönliks (för -like) gudhz tillate (permittente Deo) \" Lg 447 . \" ey forma han nakrom ondom manne nalkas vtan mit tillath \" Bir 1: 12. stundom dröuas the mz gudz tillate ib 2: 30 . händir thom stundom at falla, af gudz tillate oc tholi ib 50 . \" epte gudz tillate \" ib 4: 142 . Bo 218 . Bir 1: 78, 188, 251, 2: 77, 114, 246, 3: l48, 198. SO 51, 206 . mz blidastom ordhom oc kärlekasta tilläät (promissionibus; troligen läst: permissionibus) mik sik . . . tildrogh Su 160 . Jfr tilläte."],"f":["-laat . ","-läät )"]},{"a":"tillat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) omhuldande, omvårdnad? huru . . . gudh fadher mz alle sins hälgasta oc wärdogasta fadherlikhet sötasta oc lioffuasta tillat (affectu) in i sith fadherlikit hiärta hänna hälgasta siäl anamadhe Mecht 120 . 2) tillåtelse. kungör jac . . . mik . . . met myn conuentz oc brödra samtickio oc endräkteligo tilloth och fullbordh oss alla haffua giort en fastan stadga Svartb 455 ( 1455) . STb 3: 337 (1497). medh theris beradne modh ok borgamestara til llath vploto [de] her erick . . . en halffuan gardh ib 4: 125 ( 1506) . ib 142 ( 1507) ."],"f":["-loth Svartb 455 ( 1455)"]},{"a":"tillata","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) släppa till, giva tillträde. - giva (ngn) tillträde (till), upplåta. Jfr Sdw 2: 1315. per eest . . . vplot . . . och til llath peder staffansson . . . all then deel fri och quit for l mark STb 4: 81 ( 1505) . ","2) lämna, meddela. - släppa till, bestå. skal han göra (för göda) clostrino i swin oc clostridh skal til lata swinith VKJ 46 ( 1447) . \" nw är affradit 12 thyni och gödha 2 swiin, och clostridh skall til latha swiinen \" ib 98 ( 1447) . \" gaffs her niclis . . . loff . . . ath byggia stuan . . . medh thet vylkor han forelagt haffuer hospitalit tillate pala verchet och endeelz aff tymbret ok kosten ok her nielz vmsorgen \" STb 4: 69 ( 1505) .","3) medgiva, tillåta. Mecht 209 . - antaga, godkänna. epter at alle thesse . . . artikla waro kerligha oc endrachteligha ouertalade, samthychta oc tillatne i arboghom . . . thy fulbordhom wi oc stadfastom them Lagerbring Saml 2: 212 ( 1441) . - bevilja, villfara. ffor thy at omöghelikit är ey at höra oc til latha (admitti) enne sanna lydhoghe människio bön Mecht 160 . Jfr lata til."],"f":["-lath STB 4: l81 (1505) ), "]},{"a":"tillata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) släppa till, gifva tillträde. mädhan thu han bortkastdh hafwer, ok tilatidh hans owin i hans stadh Lg 3: 487 . ","2) lemna, meddela. \" ath wi . . . tillathom (adhibemus) konunglika samtykkie \" SD 3: 132 (öfvers.). ","3) medgifva, tillåta. \" tillather iak at . . . swa dana maa samqwämdinne tilföghias widh eth halff aar \" Bir 4: 66 . \" tillather war herra . . . systromen j sancti saluatoris orden at haffwa fyra qwinnor . . . sik til hiälp j stekerhusens ärffuode \" ib 99 . \" tilat thu ey thz mintzsta thr aff nidherlägh[ia] äller forswma \" MB 2: 190 . \" thz tillät (concessit) konungen \" ib 313 . FH 6: 115 ( 1509) . ","4) låta ske, låta komma sig till last. ey wiliandis tillata (admittere) naghot ohöffweligit MB 2: 297 . ","5) gifva efter. part. pres. eftergifvane, foglig (mot). brwdh, som swa mangh wrangh oc haard lagh före lägher sinom älskara, hwilkom hon wara skulde mildh oc tillathande Su 13 . - Jfr lata til."],"f":["tiil- FH 6: 115 ( 1509) . tilata), "]},{"a":"tillatilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" och f. ","1) medgifvande. är thet . . . idhra weners samptyckia och tillatilse BSH 3: 173 ( 1446) . \" thet i wille wäl giöra och mödhe idher for myne skul at foruärffua myt bäste til her ake medh idhra tillatilse i thete forscriffne ärinde \" ib. \" met edher tiillatelse \" FH 6: 115 ( 1509) . ","2) nåd? äpther the lagh som liffwandis gudh them siälffwir giffwit haffwir aff hulkar . . . tillatilse (cujus beneficio) wi oc waare forfädher regerom, oc bewaradhe wordhom MB 2: 203 ."],"f":["tiilatelse )"]},{"a":"tillatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som lätt sluter sig till menniskor; tillgänglig; vänlig. görande sik them tillatoghan (affabilem) ok lhemelikin Bo 57 . \" tee thik allom thiänoghan. tillatughan oc välwilioghan \" Ber 275 . \" war allom blidhr, ok ängom ofmykit til låtughr (nemini blandus), ok fåm hemelikr \" KS 25 (62, 27) ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"tillatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som lätt sluter sig till människor; tillgänglig; tillmötesgående; vänlig. varin tillatoge per sercuicium vestrum och nogra smaa skänker at j motte lära laborare in apotheca HSH 13: 115 (1524, Brask) ."],"f":[]},{"a":"tilledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["leda till, medföra, föra med sig, förorska. blygdh är hulkin ther tilledhir (adducens) syndena. ok är en blygdh som tilledhir ärona Bo 151 . MP 2: 293 . \" syndin ok lnaturinna wanskipan tilledha mangfallelika limanna lyte ok wanskaplikhet \" Bir 1: 214 . Su 443 ."],"f":[]},{"a":"tilledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) leda (ngn) till (ngn el. ngt). är hon iomffru tilledhandis sonen i handdomen (subistit virgo adducens in manibus filium) JMÖ 150 . tilledhis the herra konungenom i mönstrit (adducentur in templum regi domino) ib 180 . 2) leda till, medföra, föra med sig, förorsaka. läntelighin sälhet tilledhir hoghenom trygghetena (lenta prossperitas menti securitatem . . . adducit) SpV 410 ."],"f":[]},{"a":"tilleia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["le emot. med dat. thw . . . leker mz gabbarenom, blidhkande och til leande (arridens) honom Ber 238 . Su 87 ."],"f":["til lea: -ande Ber 238 ; Su 87 ),"]},{"a":"tilleka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. , ","e":["smeka, behgaga, tilltala. Jfr Sdw 2: 1315."],"f":[]},{"a":"tillforlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tilforlata sik , förlita sig, förtrösta sig. wij wele för iders nades högmektighet woge liff, goz . . . ther ma iders nades högmektighet sig wisselige tillförlate STb 5: 356 (1522, Kop). - med prep. pa . .. pa hulchet wij alle liders nades fatige wndersathe oss fulkomplige tröste oc tillförlathe ib 360 (1521, Kop) ."]},{"a":"tillfrysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frysa till. opersonl. hiith skall gud giffwä, hon (skutan) kome för än til frys BSH 5: 123 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"tillidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mot vattendrag sluttande backe, höjdsträckas slutning mot å el. elf, område som sluttar mot el. gränsar till å el. elf. totum ampnem dictum lulu cum omnibus adiacendiis dictis tillidhum . . . inter nos . . . diuisisse SD 4: 8 (1327, gammal afskr.). cum . . . olauus . . . achiepiscopus . .. nicolao abyornæson. ampmnem dictum pitu . . . cum insulis et aquis dictis jnfiordhe aliisque pertinenciis suis omnibus dictis tillidh (ett par bokstäfver hafva här förlorats; sannolikt har ordets fulla form varit tillidhum) excolendum assignauerit ib 435 ( 1335) ."],"f":[]},{"a":"tilliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ligga intill. med dat. quiddin til liggiande ryghenom Bir 1: 31. ","2) höra till, lyda under. then stadhen colne, vidher huilkin bremen är tilliggiande (Colonia civitas, ad quam Bremensis parcochia suffraganea erat) Ansg 217 . - särsk. om jord el. gods. med dat. iak hawer min gard wik . . . ok alt boanes . . . mäd allum therä eghnum ok eghu lutum. thöm badhum bolstadhum tiil ligiandum . . . giwet minne . . . husfru SD 4: 389 ( 1334?) . \" med allo thy thär fornämda goze thil ligger \" ib 5: 558 (1346, gammal afskr.). tw mark land jord . .. medher allum thöm tillaghum ther them for:da twem marklandom nw till ligger och aff alder till lighat haffuer oc än til liggia kan ib NS 1: 8 ( 1401) . ib 18 ( 1401) o. s. v. iak . . . tileghnar oc hemolar honom . . . all the fornämpdo godz meth husum oc iordh . . . engo vndan takno, som them godzom aff alder hafuer tilhört oc tillaghat (för -lighat) ib 132 ( 1402) . VAH 24: 327 ( 1377) . - med prep. undir. eth godz . . . met allom tiil äghom som vnder thet godz aff aldher till lighath haffwer eller nw till liggie kan FH 5: 208 ( 1512) ."],"f":["till liggia . tiil ligia),"]},{"a":"tilliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ligga intill. adiacere tiilligga GU C 20 (hand 2) s. 2 (m öjl. att föra till 2). med dat. . . . tillaghom . . . som thesso gotze aff aller tillaghat [!] hawer NMU 1: 67 ( 1381) . SD NS 3: 331 (1418), 538 (1420, avskr.). thy aff hendhir jag oc min hustrv oss . . . thenna forskrifna thwa dela . . . oc til länghnar them forskriffna stora nissa . . . mz allom them til laghom som them aff allir til ligoth haffa Neuman Vokbal 77 ( 1449) . Svartb 479 ( 1464) . - med thär . . . medh allum tillaghum asom ther tiliggor fjärrin ok när Sd 8: 46 (1361). . . . nighio öresland jordh . . . engo the wndantakno, swasom ther nw tilligger eller aff alder tillighit hafuer SD NS 3 . 3 (1415). ib 508 ( 1419) . Svartb 384 ( 1441) . ATb 1: 161 ( 1461) .- med thär up undir. for:de godz . . . mz aaker oc äng, skog . . . som ther oppunder aff aller tillegat haffuer eller mz reettha tilliggia böör NMU 1: 157 ( 1508) . Jfr liggia til."],"f":["tilligga GU C 20 (hand 2) s. 2. pres. -ligger. -liggor SD 8: 46 ( 1361) . ","telliger NMU 1: 100 ( 1420) . ","tilligat ATb 1: 161 ( 1461) . ","tillighit SD NS 3: 3 ( 1415) , 508 (1419). til ligoth Neuman Vokbal 77 ( 1449) . ","tillegat NMU 1: 157 ( 1508) . ","telleghat ib 100 ( 1420) . ","tillägat Svartb 479 ( 1464) . til läghet SD NS 3: 538 (1420, avskr.) . t(h)illaghat NMU 1: 67 ( 1381) ; SD NS 3: 331 ( 1418) ; Svartb 384 ( 1441) ),"]},{"a":"tilliggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tillagha. thet for:de gotz meth alle sino tilliggelsä SD NS 1: 61 )1401). ib 2: 3 ( 1408) ."],"f":["-elsä . ","tilligilzä SD NS 2: 3 ( 1408)), "]},{"a":"tilliggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tillagha afhändhir iak mik . . . fornemda laxafiske i swedh meth al siin tilliggilse, i watn oc a land SD NS 3: 617 ( 1420) . alla the breffue . . . som . . . drötning doreothea haffuer oppa . . . wallöö medh syna tilliggelse G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. DN 14: 86 (1470). Vg Fornmt I 2: 53 (1492)."],"f":["-ligilsse )"]},{"a":"tilligning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tillagha. liii godz i hönsätrom . . . medh all theras tillsägele ok tiilligning (pertimenciis et annexis) SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"f":["tiilligningh )"]},{"a":"tillika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillpassa. med ack. och dat. pass. händerna oc föterne hardhelikast vt thande ok vt dragne ok til likadhe korseno äptir korsins burom (juxia fornam crucis curuci attracti et conformati) Bir 1: 31 ."],"f":[]},{"a":"tillika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) söka efterlikna? at mannen skal öffua sik oc tillika gudhi j allom dygdhom (quod homo Se Deo virtutibus habilitat) Mecht 175 (möjl. i st. att uppföra under ett *tillika sik)."],"f":[]},{"a":"tillikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jämföra? med dat. thz war titus ok wespasianus, hwilka han liknadhe oskälegha diwra natur, for thera stor ok syndhirlika grymhet mykit tholkit findher thu j like matto hwar människian j sinne persona samföghis ällir tilliknas skäligho ällir oskälegho creature (ubi homo personaliter sive rationali seu irrationali animanti per similtudinem coaplatur) SpV 388 ."],"f":[]},{"a":"tillikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ey manzsens kraffton tilliknande at aff kasta syndenna wk aff sinom halse LfK 95 ."],"f":[]},{"a":"tillit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillit, stöd, hjälp; person till hvilken man sätter lit. werdens helsa myn frw modher, wngga herra och til lith BSH 5: 93 ( 1506) . ib 113 (1506) o. s. v."],"f":["tiilliith BSH 5: 113 ( 1506) ), "]},{"a":"tillnamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tillokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["locka till, locka. tillukkadhe thu (induclares) oc sötmälte swa mykit mit gudhelika hiärta thär til at iak kunne tik thz ey neka Mecht 97 . \" aldrabäzst luktandis ross, hwilkins sötleker skuli allan daghen tillukka (alliciat) thin hälghasta öghon \" ib 262 ."],"f":["-lukka )"]},{"a":"tillokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["locka till, locka. biscopin äghir hawa blomstir kärfwa . . . swa som fara gömare mz hulkom faren . . . til lokkins at gladhlika löpa äptir hans lokt Bir 1: 317 . \" nar hon . . . tillukkat aff synom leeka systrom vaffdes ok lustadhes j dukka lekom \" Lg 3: 522 ."],"f":["-lukka )"]},{"a":"tillop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" accursus . . . tillop \" GU C 20 s. 161 ."],"f":[]},{"a":"tillovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löftesman. SD NS 2: 450 ( 1411) ."],"f":[]},{"a":"tillovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löftesman. \" fraan allom tillöffwarom \" SD NS 1: 226 ( 1403) ."],"f":["tillöffware )"]},{"a":"tilludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyda, innehålla. \" epter thy herra stens benicxsons ok pätar thomossons dombref tilludhar \" SD NS 1: 38 ( 1401) . Jfr tillydha."],"f":[]},{"a":"tilludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vidlåda, hänga vid, stitta fast vid. med dat. ey skal limit til ludha (adhærebit) stenomen Bir 1: 128 . ib 178 . blodhin som vt flöt af hans sarom . . . lifradhis j allom limomen ok til luddhe them ib 268 . hafdhe han . . . insunkin quidh tilludhande ryggenom ib 3 . 273. ib 86 . \" ingak j han sua som huassasta swärdh oc tilludh honum sua oatskillelica suasom thz suärdh som vare instungit j hiärtat \" ib 87 . - vara fäst vid, sluta sig till, omsluta. med. dat. fridhin mällan andra dygdhe skal först ok näst tillodha hiärtano j hulko ther gudh vil hwilas Bir 1: 287 . - oeg. vidlåda, häfta vid, följa. med dat. naamanz spitälska scal tilludha tik ok thinne afkömd MP 1: 281 . ib 2: 213 . ","2) vara fäst vid, vara förenad med, hålla sig till. med dat. the siäl som tilludhir gudhi KL 271 . \" then som tilludhir gudhi. han är en ande mz honom \" Bo 114 . ib 173. MP 2: 756 . Bir 1: 188 . Ber 43, 133, 225 . ensamme gudz äwerdhelike snilla at altidh tilodha var al thera akt ok vmsorgh S u 381 . \" tilludhande altidh högxta godho mz brännande astundan \" ib 456 . \" alle the som til lludha them (mina ovänner) \" Bir 1: 18 . föliom them oc ltilludhom them LfK 134 . - hålla lsig till, hängifva sig åt, gå upp i. med dat. hustrun teknar licamlikan lusta. hulkom mange swa hetelica tilludha MP 1: 193 . ib 2: 188 . \" til lodhande ensamins skaparans astwndan \" Ber 144 ."],"f":["-lodha MP 2: 213: Bir 1: 287 ; Ber 43, 133, 225 ; Su 381 ; ","-ande Ber 144 ),"]},{"a":"tillunnende","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till jordegendom hörande förmåner. DN 14: 77 (1465)."],"f":[]},{"a":"tillydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyda, innehålla. äpter thy sum hans breff til ludhä SD 8: 158 ( 1362) . ib 258 ( 1362) ."],"f":["-ludhä . ","-lutha )"]},{"a":"tillydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyda, innehålla. som thetta breff til ludher SD NS 2: 108 ( 1409) . Jfr tilludha."],"f":["-liudha )"]},{"a":"tillydhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som lyssnar till (ngn); medhållare, anhängare, vän. thera fölghiara ok tillydhara j ondo Bir 1: 128 . \" fram gaar al ilzska ok awnd af oreno andomin at the ok hera tillydhara (fautores) hawin altidh awnd ok ängin kärlek \" ib 249 ."],"f":[]},{"a":"tillydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. tillhörighet. hwilkin som widherlodhir härranom, han är en ande mz honom, hwilka enhetz ällir tillydilse trappo (quo gradu unitatis) enkte kan höras ällir sighias stadogharen ok hälgharen SpV 190 ."],"f":[]},{"a":"tillykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsluta, tillstänga. niclis scriffuere radman schulle forbiwde pether schulte j bastuen elda, for än tet vindöget ware tillucht, som grannommen omack gör aff rökin STb 3: 280 ( 1496) . o maria . . . thu äst äwärdelika konungxsens tillwkter porter (regis porta sui clausa perhenniter) JMÖ 87 ."],"f":[]},{"a":"tillykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsluta. \" naar stadz porthane tillyktos \" MB 2: 5 . \" han öpner hymmelen ok tiilykker heluithe fore them som mik tiänä \" Lg 3: 32 . elyas bödh hymmelenom giffua räghn aff sik, huilken war aff gudhi mer än i try aar til lwkter ib 305 . hon (krukan) skal vara tillwct LB 7: 311 ."],"f":["tiil- )"]},{"a":"tillyþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lyssna till, höra på. eskil stodh op ook badh til lydha Al 1697 . - med dat. at andre skulin tillydha hans fordömilsom MP 2: 176 . ","2) lyssna till, rätta sig efter. med dat. som tillydha ok vmganga mz honum (conversantibus et consentientibus cum eo) Bir 3: 204 . ","3) lyda under, vara undergifven, vara i tjenst hos. med dat. (el. i dess ställe ack.). miin frw . . . ok alle the ther hänne til lydha Iv 1744 . är han ganske vidherworden j moth them som idher herredöme til lydher FM 599 ( 1513) . ","4) lyda under, höra till. med dat. theres gooz oc ägedela kyrkenne tillydner SD 1: 207 (öfverrs.). godz och gaardha . . . som konwnghe och konwngislecom rätthe tiilydande ärw ib 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - part. pres, n. substantivt. mit goz i romvndälef . . . mäþ alla þy þer til ligger, aker oc äng, skogh ok al annor tillyþäne (allt annat som hör till) SD 6: 149 ( 1349) .","5) höra till, tillkomma. al förnempda landh . . . med alla thera förnempda egadela och articula som skaffaren med rätthe til lydha (vum omnibus articulis ad veram sotacionem pertinentibus) SD 5: 230 (sl. af 1400-talet, öfvers. af urk. utfärdad af kon. Valdemar af Danmark)."],"f":[]},{"a":"tilläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["egga, drifva, man. \" wärlden hon lokkar, owenen tiläggiar \" LfK 37 ."],"f":[]},{"a":"tilläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lägga vid, sätta till, tillföra, närma. swa brat som mästren tillagdhe saghena älla anbudhit KL 47 . \" ensammin blästin optände ey eldin j vidhin vtan eld ginstan tilläggis \" Bir 2: 141 . ","2) tillägga, lägga till. thän man som . . . tilläggir altidh synde iwir synde KL 225 . \" han tilläggir (superadddit) siukdom til min saar \" Bir 3: 36 . \" han tillagdhe suasom skadhelikin siukdom owir min saar ib 37. hon . . . aat . . . ey annat wtan brödh oc watn, enkte annat til lägdhe hon \" Lg 3: 389 . KL 89 . Bir 2: 159. - med ack. och dat. thän mannin är suasom säkkir mz agnum hulkom tio agna tilläggias vm een tagx bort Bir 2: 159 . - tillägga, foga till (ord i muntlig el. skriftlig framställning). vm sidhe tillagdhe han än thz siunda ordhit Bo 204 . \" älskom . . . han ok lofuom . . . opta tillägiandhe thz ok sighiande maria maria maria thu äst alzs helathetz forstinna \" MP 1: 30 . Bir 2: 14 . \" tillägir iak nu ok sighir thäs meer at jeronimus var som ludhir ginom hulken thän hälge ande taladhe \" ib 3: 161 . \" her i thenne schraa nagat ordh eller artickel aff scriffua eller tileggia \" SO 87 . hwat hälzst the antiggia tilläggia äller aff läggia thz skal bliffwa fast oc stadugt MB 1: 243 . \" om jwdom täkkis här til thenna stadgha nakot ythermere tilläggia äller aff tagha \" ib. \" om naghor tillägher här til naghot \" ib 369 . - med ack. coh dat. Bir 1: 2421 . \" än wil iac mer tilläggia minom ordhom \" Lg 3: 486 . - öka. aller män skulu thät vitä, mik haua forbuthyt byriere ok hwaryvm athrum manne . . . mit fäthärnes gooz, swansyöholt . . . at klande ällär afuärklä, hwaste tilleggende ällär mynzskände SD 5: 280 ( 1344) . \" huilken som til lägher (addit) wisdomen, han til lägher oc sorghena \" LfK 204 . ","3) låta komma till, förena med. med ack. och dat. sua som huar man thän dör som ey hauir miärgh, sua dör thän som ey är luttakande mins goddoms han tillaghe iak (conjunxi) thera saarom ok krankdom nar min snille smaka thom Bir 2: 176 . - (?) os är mykin glädhi skapt som skäl oc sameit är til lakt Al 7126 . ","4) låta komma till, bruka. skal iak . . . tilläggia mina siwfalla näfster (addam correptiones vestras septuplum) fore idhra synder MB 1: 377 . \" skal iak än tilläggia min siwfalla plaghor foe idhra synder ib. byöldho the henne mz stor prydilse, i dyrastom klädhom, oc til läggiandis gul oc dyra stena, oc alt thz härliket oc prydehelikhet war \" Lg 3: 480 . skalt thu thola swa manga pinor. huru manga wägha thu tillagdhe (adihibuisti) til iomfrunna wanhedhir Bir 1: 376 . \" at j skulin tilläggia alla akt the j formoghe . . . at tala mz allom kirkionna . . . formannom \" ib 3: 341 . ib 173 . - bruka, gripa sig an med. oöghelikt är at oreen skörlifnadz ande flyr fra hanom for annars böne, vtan han siälfwir tillägge (assumas) ärwodhe i fasto oc vaku oc gönom KL 209 . \" dugha ey annars böne for androm. vtan the siälfwe andelikit ärwothe tilläggin ib. \"","5) inlägga, yttra, anföra. waro the ther, ther got tillagde RK 1: 653 . ","6) tillägga, tillskrifva, tilldela förtjensten för. til scriwa ok til lägghia gudi alt got _Bir 1: 114. - tillägga, tillskrifva, lägga till last, påbörda. thenne falskhet och mordh, som mik är til lakt Va 9 . ib 35 . \" nw wardher nokrom otronadher thil laghder \" SO 20 . \" at konungin skulle ey tilläggia thz jwdomen \" MB 2: 289 . \" ey skämmandes honom förrädilse tilläggia ib. \" Lg 3: 189 . BSH 5: 625 ( 1520) . \" honum war til lakt ath han skulle haffua tagith en falsk dagtinghen \" ib 3: 281 ( 1470) . som honum med oreth tillakth är ib 283 . \" swo danne sager som hanum wore tillagde \" ib 4: 159 . ( 1493). then tiwffrij som them war til lag (för -lagd) BtFH 1: 160(1507). - tillägga, rikta (beskyllning) mot. for ohöuiske forwitilse som han tilla de eric erlandzson 1: 160 (1507). - tillägga, rikta (beskyllning) mot. for ohöuiske forwitilse som han tillade eric erlandzson BtFH 1: 238 ( 1507) . \" for then til tal som honum war til lagt \" ib 289 ( 1509) . ","7) vända, rikta. \" thentidh the til falla ok tillägghia (applicant) l siin sin til wärldinna \" Bir 1: 153 . - rikta, egna. thesse siälin hulkin som iak tillagdhe alla mins kärlekx akt Bir 1: 217 ; jfr 9. ","8) anfalla. \" the willo honum tha hafwa til laght \" Al 2328 . \" th . . . them innan tilläggir (ingruit) alla wäghna som stridasta stormibir \" Su 245 .","9) tillägga, tilldela, gifva. \" saluoni cristineson tilläggiom (assignamum) wy een halffwan gardh \" SD 1: 444 (öfvers.=. letin först gudhz rike och hans rätwiso och al thässin här skulu idher tilläggias Ber 131 . \" o hwat glädhi tha tillagdhis allo thino härskapi \" Bir 2: 266 . \" i os är margha handa hugher stundom thz som litith dugher oc stundom got mz godhe akt stundom glädhe oc stundom sorgh tillaght \" Al 7154 . - gifa, egna alt loff oc priis är gwdhi tilläggiande Lg 3: 276 . - ytterligare gifva. kan þet oc swa vara. at fornäfnt goþz salda öfnäs egh äller til räkker vpphaldz (för til vpphaldz) þy sama storä lyuse oc lysning . . . þa byndom wi oss baþen . . . til a fulcomä skulä oc tilläggia swa mykit goþz som þer til räkker, oc affat är SD 5: 564( 1346). vm gudhelik forsyn tilläggir (superddiderit) thik nakat ingiäld älla vä´rdhelikhet Bir 3: 242 . 10= tillfoga. al obrygdilse ok al sorgh jnsätz them ok tilläx swa som diäfwls mannom Bir 1: 16 . \" gab spot ok hadh the til laghdo \" ST 175 . \" lidile alla llgenwärdogha tingha, som aff androm kwnno tilläggias \" LfK 100 .Bir 4: 198. "],"f":["-lägia . ","-läghia )","tilläggia sik , hängifva sig. med dat. nar likamin til llägghir sik ok mykyt sundinne Bir 1: 144 . - Jfr läggia til."]},{"a":"tilläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lägga vid, sätta till, tillföra, närma. til thätta fingret skal oc thu tilläggia thit (ad hunc digitum etiam tuum apponas) Mecht 337 . ","2) tillägga, lägga till. subiungere tilföya oc tilläghgha GU C 20 (hand 2) s. 50. MP 5: 191, 192 . - tillägga, foga till (ord i muntlgg el. skriftlig framställning). än tho at thänna wngxsins andheligha märkikse är nogh oppinbarlikin, tha likawäl bidher iak tik at thu tillägh, hwat thänna loghans ämpne är (adice obsecro quid ipsa flamme materia sit) SpV 444 . \" thy skal enghen wndra oppa mik, hwi iak til lägher mykla swänsko \" JMÖ 12 . 4) låta komma till, bruka. til thäs sama barn til stadhgha ok biskedhelica aara koma kunno, vetandes ok väl vnderstandhandes siälff forscrepno godz sik til nytto skipa ok tilläggia SD NS 3: 287 ( 1417) .","6) tillägga, tillskriva. \" gudh fadher til lägss enkanneligha alzskons makt \" SkrtUppb 235 . tässen . . . capitula taghas aff sancti ieremie propheta sorg oc grath . . . oc tillegx tässen sorghen iomffrunne som hon haffde i ihesu christi pi, oc dödh JMÖ 145 . - tillägga, tillskriva, lägga till last, påbörda. jmpono . . . insätta lasta tillägga oc swicha GU C 20 (hand 2) s. 16. at . . . swen thet ängin inn an nakarhanda matto bewisa kan eller oc meth rätto tilläggia schal SD NS 3: 256 ( 1417) . tässe loffuado for ion byl for the ord hanum war tillakt at koma jn for rättin ATb 1: 27 ( 1456?) . tha war nils . . . sakir lx mark for thet at han hade jngewal anundson tillakt ok forekastat at jngewal war bödil i kalmarna ib 127 ( 1460) . ib 323 ( 1470) . thässe gingo lagh mz habordh karlsson vm en häst, som hanom wardh tillaght, ath han skulle haffwa stalit JTb 44 ( 1464) . STb 4: 137 ( 1506) . om hon haffwir adhrom tillakt mz ffallskheth nakra last SvKyrkobr 359 . - tillägga, rikta (beskyllning) mot, beskylla. han schulde haffwa saght oc tillaghat oc skyldadh husfrw birgitte . . . ath hon schulde forgiffwidh haffwa lassa swensson SD NS 3: 256 ( 1417) . \" thenne breffsuisare thoord ebbason är . . . vtan sculd om the skylningh jak honom tillaghde ib 445 (1419). skylte . . . biscop magnus polsoboa ath the haffde hanom tillakt j hans fräwaru thet han hafde tränkt them fraa noghra jordh \" Svartb 416 ( 1445) .","9) tillägga, tilldela, giva. - tillägga, upplåta. thij forbywdom vij varom äptherkommandom . . . at the jngaledis forscripna tomp[t] . . . til sigh häffdha ellir tilägna vthen eller (ɔ hälder) them mädh hwsom jordh. och allom aaffvärkom fornämpda klostre oplatha, tillägia och j ghen mädh takkom an[t] vardha gensthan äpther van dödh Nio handl rör Vkl 230 ( 1429) . hon (ɔ ängen) är til lagdh landbomen i mölnom VKJ 270 ( 1447) . 10) tillfoga. the som diäffwllen forsma oc offeruinner mz allo thy som han them tillägger (sugerit) Mecht 140 . 11) pålägga. swa ok ath foghathana . . . os ok warom wardhnadh engin skath äller orätha thunga tilläghe mothe laghum Reuterdahl Kyrkohist III 2: 529 (b. av 1400-t.). alla olagha aalägningar, som omilla fogadha them met böön eller trang tillagdh haffdo Svartb 353 ( 1436) . 12) intr. segla (in) till, lägga till (med fartyg). med prep. til. fik han see en stad aff tässalie landscap tiill hwlkom han tillagde mz helbredo Troj 42 . Jfr läggia til."],"f":["-lägia . ","ltillägga GU C 20 (hand 2) s. 16. tilläghgha ib s. l50. part. pret. n. -lakt ATb 1: l227 (1456). supin. -lakt Svartb 416 ( 1445) ; ATb 1: 127 ( 1460) ; SvKyrkobr 359 . ","-laghat SD NS 3: 256 (1417)),"]},{"a":"tilläggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) ökning, tillökning. tillägg (till muntlig el. skriftlig framställning). oc kan ey tässen antiphona wäl wttydhas wtan mykyn tilläggilse JMÖ 99 . 4) beskyllning. tog ladhe wi honom fore, ath han sig for sama tilläggilse mz xii män wäria skulle JTb 111 ( 1525) ."],"f":[]},{"a":"tilläggilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) ökning, tillökning. \" är ok äwärdhelik rätuisa j honom j hulke ey är til läggilse (addidito) ok ey minzskilse \" Bir 1: 396 . ","2) användande. hwars ens siäl war byrirska aldra gärninga vm wilans tilläggilse (adhibitonem) Bir 4: (Dikt) 273. ","3) = tillagha. liii godz i hösnätrum . . . medh all theras tiilsägele ok tiiligningh (pertinenciis et annexis) SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482). the fornemde godz . . . medh all theras tiilsägilse ib. \" atl wart kirkio gooz . . . mäth alla tillaghilze ib \" NS 1: 314 ( 1404) ."],"f":["tiilägilse . ","tililägelse . ","tillagillzse )"]},{"a":"tilläghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr tillagh."],"f":[]},{"a":"tilläghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= tillagha 1. jngehger . . . oplodh . . . swen beltare sin gardh lyggendis pa closter gadhen medh alle thil läghä ATb 1: 25 ( 1454) . \" mit godz i saffw sokn, som är 4 stenger kringom allen marioki by, med alle tillägen \" FMU 4: 137 (1458, avskr.) ."],"f":["tillägen FMU 4: 137 (1458, avskr.) . tillagne (för tilläghen?) Svartb (Skokl) 518 ( 1474) . ","tillägna FMU 5: 243 ( 1489) ), "]},{"a":"tilläghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["läglig, lämplig, passande. om tidpunkt. ty är ey nw tillägligit ath jac kan höra edor ord Troj 93 ."],"f":["tillägligit ) , "]},{"a":"tillägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) medverkan. \" aflas . . . vtan manz tillägning (cooperatione) \" Bir 4: (Dikt ) 220. ","2) beskyllning. \" for tesse sak oc oärliga tiilegning \" BSH 5: 625 ( 1520) ."],"f":["tiillegning )"]},{"a":"tillägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillägg. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 202. jtem nicolaus j bok papir til legning (ɔ ss tillägg till tidigare inköpt papper) j öre Skotteb 420 (146768)."],"f":["-legning )"]},{"a":"tilläkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["igenläka. \" ware hans sar hell och til läkt \" Va 27 ."],"f":[]},{"a":"tillämpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försiktighetsmått; medel, sätt. \" är befrychtendes fast at theres ondzske . . . far framgangh vthen ther om tideligen achtes met alla vpsat tillemper och rad \" FH 7: 91 (1511, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"tilläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (med lås) tillsluta, tillbomma. stadhen jericho war tillästher (clausa) MB 2: 14 . tornssens dör äller porther war starkliga til läst ib 102 . ib 77 ."],"f":[]},{"a":"tilläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (med lås) tillsluta, tillbomma, låsa . . . kirkiona wpläsa oc tilläsa naar tiid är ÅK 57 ."],"f":[]},{"a":"tilläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillåtele. \" äpter gudz signadh tilläte \" Bir 4: 155 . \" äpte þino til läte \" ib (Avt) 177 . Jfr tillat."],"f":[]},{"a":"tillöna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva i aflöning. skal fogitten . . . huar dag them tijl llöne en öre eller twa örtoggher oc en maltijdh maath BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ,"],"f":["tijl löne )"]},{"a":"tillöpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" STb 2: 288 (1488) , 3: 385 (1498)), 1) löpa till. accuursare vpta tillöpa GU C 20 s. 5 . \" accurrere til löpa \" ib s. 161 . 2) påkomma, förefalla. aff clostersins stadga, oc til löpandis ärandom (negotiis occurrentibus) Bir 4: 62 . 3) tillfalla. . . . ok the twa bröderne til löp cx (110) marck j hwsit STb 2: 288 ( 1488) . bekende thöm . . . vpborit haffua iiijcliɉ mark och iiij peninga, som til löp j arff epter theris halff syster ib 3: 385 ( 1498) . - Jfr löpa til."],"f":["-löp"]},{"a":"tilmaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillmaka, för malmbrytning i grufva anordna och bränna vedstaplar. ingen skal haffua gruffuona for then annan, när then tijdh är, han tijl maka skal BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . Jfr maka til."],"f":["tijl- )"]},{"a":"tilmakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillmakning. \" en örtog tijl makning (för for tijl makning) skal huar grwffue dreng haffua \" BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) ; jfr Gust. I:s Reg. 7: 139 (1530)."],"f":["tijl- )"]},{"a":"tilmana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppmana, anmana. \" thär til bidhiom wi idher ödmiuklica oc kärlica oc laghlica til manom en tiidh annan tiidh oc tridhia tiidh oc medh laghlike maning \" SVklE 165 . Bisk Nils´´ vis-st 195. i tässe ympno oppwäkkes oc til manas at loffua gudh för liomffrunna ära JMÖ 133 ."],"f":[]},{"a":"tilmana","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillkalla, anmana. \" gange . . . then i wardh ther näst til manadhir är aff synamannom \" TB 74 ."],"f":[]},{"a":"tilmata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["måtta, avpassa. moderor aris ari til lmaatha och styra GU C 20 (hand 2) s. 149."],"f":["-maatha )"]},{"a":"tilmura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mura till, mura igen. per skyttes wyndöga eller kellera fönster är sidan til mwrat medh oretta SJ 2: 180 ( 1490) ."],"f":[]},{"a":"tilmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilmäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha tilmäle."],"f":[]},{"a":"tilmärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förena med, förknippa med? gärna ewangelii täxthin, bliffwandhis orörlighom, gudz ordh magho tileghnas ällir tilmärkias (assignari) omskipte[li]gho allegorie, the wttydhninginne j scrifftinne SpV 303 ."],"f":[]},{"a":"tilmäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillmäta, medelst mätning tilldela (ngn en tomt el. dyl.). han gard, som hinrik köpt haffuer, är hanom til myetin xv alne och iii!UDDA_TECKEN? quarter, bredden x ane och iij quarter STb 3: 315 (1496). huilken gardh hanom til mytein är medh stadzsins besworne sylsätiara ib. Jfr mäta til."],"f":["-methen SJ 2: 308 (1496) . -myetin STb 3: 315 ( 1496) . ib. ","-myethen SJ 2: 308 ( 1496) ),"]},{"a":"tilnalkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närmande. the (änglarne) gladdos vtalika aff sötma ok klaarhet hulka the hafdho i gudz syn tilnakilsom (appropinquatione; åsynen af Gud och närmandet till honom) Bir 4: (Dikt) 224."],"f":[]},{"a":"tilnäghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fastnagla. Jfr Sdw 2: 1315."],"f":[]},{"a":"tilnämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utnämna, förordna, utse. \" oppa hulkit först til nämpdes epter lagen ägandis syn Uppl Lagmansdomb 16 (1490). elligis wardher hans (ɔ: rotemästarens) folch förra tilneempt, en hollen ära omkringgonghin \" Arnell Brask Biᴵ 18. 2) nä mna, uppgiva. tiwfnadhin fans appo the samma mark, som for:de jös jwte tilnämpde JTb 30 ( 1460) ."],"f":["-nämpde . ","-neempt ) , "]},{"a":"tilnämna","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["tel- . ","tilnämpna L. "]},{"a":"tilnödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nödga, tvinga, drifva. \" williä . . . til nöde oss at tagä ok anname konung cristiern igen \" HSH 7: 11 ( 1467) . tilnöddir (compulsus) af thöm hälgha anda KL 405 . MB 2: 399 ."],"f":[]},{"a":"tilpanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tilpanta sik , taga i pant. ein gardh . . . som min hustrues fadher . . sik tilpantet hade aff . . . herre laffrens NMU 1: 140 ( 1477) ."]},{"a":"tilplikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpligta, förbinda. mine ödmiwkgä, tilplictandis (som är en pligt för el. åligger mig, skyldiga? tro thiänestä edert herredömö altid forsänth met gwdh FM 546 ( 1512) . "],"f":["tilplikta sik , förpligta sig, förbinda sig. tilplikthar iak mek ällar myna arfwa foresagdho klostre swa goth godz . . . . at viderläggia SD NS 2: 213 ( 1409) . " haffue wij . . . oss tilplictet . . . arliga ok ewige vtgiffue x artiger peninga " SO 33 . SD 5: 230 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). Jfr plikta sik til."]},{"a":"tilplikta . part. pret. tilpliktadher hemfallen åt ngt. med dat. syndenna mörke j huilko mankönet bwndhit war oc tilpliktat äwärdhelikom dödh jmö 20 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["tilplikta sik , förplika sig, förbinda sig. var och . . . erik . . in for var sitiande rät och tilpliktade sik til ath swara heltene for al gäl som her hinze burde vthgifua ATb 1: 215 ( 1465) . GPM 2: 78 ( 1515) . Jfr plikta sik til."]},{"a":"tilpliktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? förpligtelse, förbindelse. til . . . hwlskap (för -skaps) til plictilse (obediencie debitum) SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"tilpliktliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd. = tilpliktogher 1. myna ydhmichelige tilplichtelige tro tienisth ydmychelige med war herre GPM 2: 171 ( 1504) ."],"f":["-plichtelig )"]},{"a":"tilpliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som är en plikt, skyldig, tillbörlig. wor ödmygeligh wnderdanige tilplictoge trotienist eders nades högmectoghet altidt tilforen sendt med wor herre STb 5: 347 (1521, Kop). ib 352 (1521, Kop) . 2) pliktog, skyldig (att göra ngt). vy critiern . .. wither kennomps . . . oss wara hans (ɔ Guds) tianare och vndersata och til plicthogan honum thiäna o han j wärdhning at halda Svartb 464 ( 1457) ."],"f":["-pligtug )"]},{"a":"tilpliktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som är en pligt, skyldig, tillbörlig. min ömkelik tilplictoghe tro tiänisth för senth medh vaar herre BSH 5: 180 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"tilpynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["göra i ordning. awaskärs kirkia är eth fast nesth, nar hon til pyntades, ther hawa sith tilhall BSH 5: 137 ( 1507) . Jfr pynta til."],"f":[]},{"a":"tilpynta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillreda, iordningställa. Jfr Sdw 2: 1315. awaskärs kirkia är eth fast nesth, nar hon til pyntades BSH 5: 137 (1507, H. Gadh) ."],"f":[]},{"a":"tilqväma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förena med, anpassa efter. med dat. the som . .. alla sina jndhra krapta tilföghia ällir tilqwämma (coaptant) himilslika wisdomsins . . . sinnom SpV 248 ."],"f":["-qwämma )"]},{"a":"tilqvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst, tillkommelse. \" astunandis sins kärasta wens tilqwämdh \" Mecht 293 . \" wars härra ihesu christi första tilqwämd, som war at han skulde koma til iordhrikis ok mandom taka \" SvKyrkobr 323 . \" alth thät j gambla lagomen scriffwadh war, är ey annadh än fförtecknadh, hwadh j nyia lagomen skulle händha j christi til qwemdh JMPs 463. \""],"f":["-qwemdh )"]},{"a":"tilqvämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst, tillkommelse. thäntidh hänne kungiiordhis thera tilquämd KL 75 . sonsins nalkan ok tilquämd vardhir modhorinne mykyn hwila Bo 22 . \" skalt thu wara ödmiuk oc blygh j thins brudh gomma til quämd \" Bir 1: 59 . \" huru afgudhin . . . nidhirfiöllo mang j hans tilquämd j mansins hiärta \" ib 1: 333 . KL 110, 410 . Bo 209, 221, 239 . Bir 1: 318, 2: 95 . MB 2: 99, 149, 228, 235, 259, 272, 303, 316, 322 . Su 115 . \" uj läsom j the helgha script fyra christi tilquämdhir til mankönit förste var tha han tok mandom aff iomfru marie lifwe \" MP 1: 11 . \" annor christi tilquämd är j ware siäl \" ib 12 . \" tridhia christi tilquämdh är j huars manz dödh \" ib. \" fiärdhe christi tilquämd vardhir a domadagh \" ib 13 . \" idhre forfädhär hwilkie som drapo them som foresagdho retuisa guz sons til quämd \" KL 143 . \" biþa wars herra ihesu christi tilqwämd \" ib 182 . \" bidhandis hälaght hop oc stora gudz oc vars frälsara ihesu christi äro tilquämd \" Gr 316 . KL 207 . MP 1: 7, 15, 132 . antichristi tilquämd KL 415 . MB 2: 407 . \" aff dödzxsins tilkuämd \" Bir 2: 224 . i daghsens tilquämd ok upbyran Ber 247 . - (?) al thing skulum wi thola i thässe wärld mz like tilqwänd (eventu) thiz är som the koma Ber 120 (jfr 300). - Jfr tilkömd. "],"f":["-qwänd Ber 120 (jfr 300). -ir), ","tilqvämda dagher , "]},{"a":"tilradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åtgärd. \" äpter swadana tilraadh, som for:de hans . . . sich forethagit hadhe \" STb 4: 169 ( 1507) ."],"f":["-raadh )"]},{"a":"tilradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillråda, tillstyrka; tillskynda, mana. hortor aris tilskynda ok tilskyndas til raadha ok til raadas GU C 20 s. 339 . \" mänskionne matte tilradhas, swa at hon matte synlikhet (et homini creatoris amor ex intuitu creature posset persuaderi) \" SpV 175 . thil huilken besegling her sten sture, her arffuit trolle . . . oss appenbarliga til raadde wor kera nadege herre at giffue och besegle STb 3: 343 ( 1498) .","2) skaffa fram, göra i iordning. haffwes thetta til raadith oc redho try hwndrada lästher pwlwer . . . eth twsand byssor (o.s.v.) PMskr 165."],"f":[]},{"a":"tilradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillråda, tillstyrka. \" ey hafwom vj thzta lifuerne vptagit ider tilradhande ok ey nidherleggiom ider afradhande \" Lg 3: 526 . Jfr radha til."],"f":[]},{"a":"tilredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra i ordning, tillreda, bereda. menio . . . planka oc tilreedha GU C 20 (hand 2) s. 133. Mecht 157 . \" än j som crisna thro haffuin takith medh oss, ärin som en tilrädhir akir, ok akirberningh \" MP 5: 134 . sidhan tilredis then akren PMskr 202. - bereda, förädla. litha tilreddan kopa j gwl lith PMSkr 381 . ib 493 . tilredha lambskin oc killinga ib 542 . "],"f":["-reedha . ","-rädhir MP 5: 134 . ack. m. -reddan PMSkr 381 . (?) imperat. terede STb 2: 568 (1491)),","tilredha sik , göra sig i ordning, bereda sig. (?) hans, terede tich (möjl. för ter(e) tik; jfr tera) och stel tik wel som jach seer ath thu tik steller oc hauer STb 2: 568 (1491). Jfr redha sik til. - Jfr redha til."]},{"a":"tilredhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llösöre, lösbo? alt thet äpter min dödh ther i gardhenom kan vara oc finnas af minom tilrädhom oc äruodhe Sd NS 3: 252 (1417). manga köstelige ting som min hwstru modher oc her eric twreson erffde ellerss effther theres modher aff her abramss til redhe Arfstv 56 (b. av 1470-t.). somblige herrer . . . braska och skrambla med stortt stått, perlor och gull, hwilkitt the haffwe tagitt aff almogens tilrädy PMSkr 691 (senare avskr.)."],"f":["-rädhe )"]},{"a":"tilredhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. tillredelse, beredelse. thär är tilredilsen ällir foredilsen (præparatio), at wnfaa sannindhena SpV 387 . lupini . . . torffwa ey stora tilredilse hwar the skwla saas PMskr 201. jngen jordh är swa god ath faar hon ey the rökth oc tilredilse som henne böör tha gör hon ey frwkth ib 312 ."],"f":[]},{"a":"tilredhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? tillredelse, beredelse. preparacio, tilredilse LfK 127 . \" enna handa till redhilse oc vpbyrilse til äro krono \" MP 2: 103 ."],"f":[]},{"a":"tilredhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förberedelse. \" hwru christi pina är eth ämne oc til redhnigh (prÄambula) til guddomsins kwndhskap \" Su 8 . ib 23 ."],"f":["-nigh Su 8, 23), "]},{"a":"tilredhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förberedelse, tillrustning. hälghe män magho oc manas wm the ärlighasta liwsligasta frä[l]slighasta tilredhningh (præparatione) hwilka gudh them tilredher aff äwärdeliko at the wari thär han siälffwr är ey gäste älla främmande wtan som ärffwinga mz hans enda son Mecht 157 ."],"f":[]},{"a":"tilreþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra i ordning, tillreda, bereda. tilredhin gudi idhar hierta MP 1: 8 . \" hans domstool scal tilredhas (præparabitur) j miscundh \" ib 37 . the skulo gilleshuss tilreda SGG 130 . Bir 2: 63 . thin likame skal nidhir l-ggias här j rom til thes han kombir til then stadh som honom är tilreddir VKR XXI . \" halda the til rädha (præparata) stadhana \" Bir 1: 258 . \" tha alt var tilreedt ij huseno \" Bo 170 . \" tilredhande thz som tharfwadhis \" ib 144 . \" thu gaft thinom winom thilreth brödh af himlom \" MP 1: 183 . MB 2: 309 . \" af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet \" Bir 1: 51 . \" her . . . empnes ok till redes byssor, arborst ok andre gode wärgie \" BSH 5: 456 ( 1511) . - rusta, utrusta. þa þe vildo disputera väl tel rede Bu 50 . \" at gudh siälwer skulle han wtgiwa til frestning, oc tho swa starklika tilredan, at änkte matte honum skadha, vtan han wille \" MB 1: 138 . jak vil sua tilredha han at aff honum skal sighias han lifdhe suasom man oc do som kämpe Bir 2: 103 . tha loth konungin skip til redha RK 1: 4190 . - bereda, göra (ngn) skickad. hwilkin man hona (ɔ: olning) taker wäl tilreddir MB 1: 505 . "],"f":["till- . ","tel- )","tilredha sik , göra sig i ordning, bereda sig. til redh tik VKR XXI . " jak vil mik vm freadaghin swa til redha ath jak är redoboin j androm daghom ath tola hwat gudhi thäkkis at iak skal thola " ib III . han . . . bödh sinom cappelaner sik mz honom til redha at göra döpilse Lg 662 . - rusta sig. i stridh ok storm å haui, hua sik owarlik tilredhr, ther gitr han änga bätring å komit KS 82 (202, 90) . " tilredh thik til starkare stridhe " Su 438 . - bereda sig, göra sig skickad. at huar en skulde trolika bätra sik ok tilredha sik at han matte värdhelika helgha sins gudz födzlo högtidh MP 1: 4 . ib 7 . " haua tilreet sik siäulan til större löna oc krono " Bir 2: 88 . - Jfr redha til."]},{"a":"tilridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida fram, rida till anfall, till häst störta fram. drengeliga war till ridit Di 145 ."],"f":["till- )"]},{"a":"tilropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åkalla. \" vart thäs stadzsens nampn kallath til ropandis källa \" MB 2: 119 . Jfr ropa sik til."],"f":[]},{"a":"tilropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) tillkalla. \" om än the willo wäria ion ingemarson ok the han tilropade oppa then tiid ioan slos medh herra erikx tiänarom \" ATb 1: 181 ( 1463) . ib 182 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"tilrusa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framrusa. \" tilrusadhe til henne otaliga dieflä \" LfK 223 . Jfr rusa til."],"f":[]},{"a":"tilrusning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anlopp, angrepp. christi ffara gömara skulu ledha sin ffar til grönskandhe dygdana ffödho, oc beskärma them fför röffwara oc wlffwanna tilrwsni[n]gh JMPs 451."],"f":[]},{"a":"tilrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka an, rycka fram. Jfr Sdw 2: 1315."],"f":[]},{"a":"tilryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["främja, befordra. \" beder jak eders naade ödmygelige, at eders naade vele verdis tilromme myt beste, ok unne meg ighen ridvägh oc vendheret Vg Fornmt II 1: 11 (1521). Jfr rama ens bästa (rama 1). \""],"f":["-romme )"]},{"a":"tilrädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tilltagsenhet, dristighet? thän som gör godhgerninga swa oskällica at andin oc siälinna krapte vanskas . . . han är . . . skylloghir for gudhi af allo thy godha som forsumas for hans tilrädha skuld Bo 139 ."],"f":[]},{"a":"tilräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  L. ","1) räcka, sträcka sig. sua witt hans eghor landwasse. oc inwadhi til räkker FH 3: 11 ( 1382) . ","2) räcka till, hafva erforderlig längd. tha the (fötterna) ey til räkto äpther thera wilia Bir 4: 204 . - räcka till, vara tillräcklig, förslå. skal godhir vili ok kärlekir orsaka han, hwar manzlik snille vanskas ok ey til räkkir Bir 3: 409 . \" tha päniggana ekke längher tilräkto \" Lg 3: 713 . \" will arsens tiid tilräckie för mig, will jag än nw gerne skynde mig vdoffuer till eder \" FM 324 ( 1507) . \" huariom skipa lag och rett epter thenna privlegia innehaldilse, oc huar the ey tyl reckie kwnne, tha epter sweriges riches lag \" BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) . - Jfr räkkia til."],"f":[]},{"a":"tilräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["2) räcka tll, vara tillräcklig, förslå. Jfr Sdw 2: 1315. til fullande huat ekke i for:de garden ekolswnd kan til räkkia SD NS 3: l190 (1416). betalae saa j gelden som hon tok j lösören än the saa til räkkia Arfstv 42 ( 1461) . ib 55 (b. av 1470-t.). STb 4: 55 ( 1505) . - räcka till för (ngt), vara tillräcklig för (ngt), förstå för (ngt). om sva kan henda, at nagher bolfaster borgare i stocholm kan zaker varda till nagra penninga zack och hans gotz kan then zack till lreckia, tha schal han ingha borgan fore sich säthia UrkShist 1: 27 ( 1494) ."],"f":["-reckia )"]},{"a":"tilräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillräkna, tillskriva. \" hwat sak then samj boo mik j the sama stundene mik tiilrekna kunde \" Svartb 191 ( 1386) . räthe honum skadha igeen, ther han kan honom meth räth och skäll til räkna, ath hans godz ödhe är SD NS 3: 151 ( 1416) .","2) tillräkna, räkna till godo. alt thet afradh oc afradzpäninger oc atirstadher, som herra olaff . . . mik til räknadhe i capituli ok flere dandemanna närwaru SD NS 3: 538 ( 1420) . clemith benctsson schal haffue stadzsens tygelhusz om aarit for c march ok tet andra alt quith, som han staden til rechnade STock Skb 288 (1489? Skip). - Jfr räkna til."],"f":["tillrekna )"]},{"a":"tilräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillräkna, tillskrifva. \" thz han giordhe mz gudhomsins valde oc makt. thz tilräknadhe (attribuebat) han hänna tro \" Bo 73 . \" skal han ther af äkke höghfärdhas älla sik til räkna thz ib. \" ib 89 . \" hon skal til scriwa ok til räkna gudhi alt thz got han hawir \" Bir 1: 296 . Lg 3: 568 . Jfr räkna til."],"f":[]},{"a":"tilröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ammouere til röra tilföygha GU C 20 (hand 2) s. 158. 2) röra, angå. doch haffver jach latigh them ther med betäme som thet tilrörer HSH 16: 78 (1527, Brask) ."],"f":[]},{"a":"tilsamnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["samlad, församlad. thå the her tilfforend tilsampnade hade warit STb 4: 262 (1512)."],"f":[]},{"a":"tilsanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tilsanka sik , samla till sig, förena med sig. bidhiom alle, sigher prestin enkte tröstandis a sik siälffwan oc thy tilsankar sik alla j kyrkia, thz äru alle the j mässonne äru Su 310 ."]},{"a":"tilsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se till, gifva akt på, sörja för. skulle the . . . til see at the tage then som beskedeligen är SGGK 103 . \" hulke til saagho, at hwar skulle thz faa som honom aat lyste \" MB 2: 179 .","2) se till, gifva akt på, vaka öfver. tik swa aktandhe . . . oc kärleka tilseandhe, som iak . . . tik ensamnan wille älska oc skötha Su 90 . - uppmärksamt följa, vara vid (ngns) sida, bistå. med dat. at wi . . . skulum . . bo jonssynj . . . hiälpelika wara i styrkilse . . . kunungsens ok kronunna rätz ok hanom tilseando (för -e) at . . . kunung albrict han widher swa makt late HSH 16: 5 ( 1369) . ","3) tillse, gifva akt på, undersöka. skulu granleka tilsee hwat them brister LfK 109 . - Jfr sea til."],"f":["-see )"]},{"a":"tilsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se till, hava tillsyn. loffwade . .. welia tilsee i myn franwara BSH 5: 216 ( 1507) . - se till, giva akt på, sörja för. oc wele wi . . . tilsee at the fyllest igen faa aff hwad the införa Rydberg Tr 3: l308 (1471). . . ath är storligha rädhendes vthan ther föress both oppa och alvärlighe tilsess i tidh ok tyma swa thet stilass GPM 2: 382 ( 1512) . - Jfr sea til."],"f":["-see . ","-sess GPM 2: 382 ( 1512) ), "]},{"a":"tilseare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillsyningsman, uppsyningsman. \" tilsiere om renligheten kringom staden \" StÄmb 232 ( 1541) . ib 234 ( 1542) . 236 (1543). tilsiere om orenlighett i hampnener och på gatoner kringom stadhenn ib 238 ( 1544) ."],"f":["-siere . ","-sijare )"]},{"a":"tilseu man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilseu man","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillsyningsman, övervakare. \" thy wardh tha iac hans tyktarä oc tilseo man \" Hel män 217 ."],"f":["-seo- )"]},{"a":"tilsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillsäga, underrätta, meddela. sades, tet her hans dobbins husman bliffue wijdh husit i thetta halffue aar, epter han ey lagelica her hans tilsade (om avflyttning?) STb 3: 120 (1493). - upplysa om, giva vid handen, utvisa. swa langht offwan qwernena, som thranaasa til siger VKJ 98 ( 1447) . ath hanis . . skal haffua sith droparwm friit ok quitt, swa longt som hans hus ok trebygning tilsigher STb 1: 322 (1481). hwset, som är j lengdene x (10) alna, pa breddenä efftir ty som bade grendenär tilsigia vppa badhe sidhor ib 2: l171 (1486). hwadh hesten beter är än the peninga til segie, thale framdelis til schipperen ib 3: 83 ( 1493) . tet stora gambla hörnhwsith medh tompten vestan husit vydh kirkiagarden jn til lvestra baackgathan, tomptena swa vyda som sama husit sielfft tilsigher fran vestra norra hörnith jn til forrörda backghata ib 176 ( 1494) . ib 203 ( 1494) , 411 (1498).","2) tillsäga, anmoda. - föreskriva, stadga. swasum ösgözslagh tyl syghiä SD 8: 206 ( 1362) .","3) utfästa, lova. som for:da ingerdhe birgersdotter breff ok insigle til säger NMU 1: 74 ( 1385) . kännis jak . . . mik hawa . . . gifuith mine älskelighe husfrw birghite clawusdotter . . . til morghongaua eth godz . . . allom tillaghum ltilsagdum oc enghum vndantaghnom SD NS 3: 337 ( 1418) . wij . . . göre alle witterligt . . at wij haffue endrekthelica tilssagt och sworedet . .. [her] cristiern . . hulskap STb 5: 312 (1520, Kop). - tillåta, medgiva; räcka. swa lenge som therres liiffs tiidh tilsigher STb 1: 335 (1482). wy cristoffer . . . gif fue . . . alle wore borghere i wor köpstadh vpsale frii for then gresbulde, som the oss aarlighe giffue schwle for theris grässgang, swaa lenge waar nadh till sigher Uppspriv 11 ( 1442) . \" hustru anna maagh och skal swa länge som hennis liffstiidh tilsigher haffua . . . the öffre stuffwna \" SJ 2: 54 ( 1479) .","5) påstå (ngt) om (ngn), beskylla (ngn) för (ngt). thässe sworo mz jönis hokonsson for käldhe (för bälde?), som honom war til sagt, ath han skulle hafwa warat hokone . . . x alna närdhesk JTb 11 ( 1458) . thet skall lhan migh aldrigh med retthä tilsigä HSH 19: 175 ( 1511) .","6) tilldöma. \" sades mattis laurensson kelleren til . . . som hanom och tilforen til sagder är medh retta HLG 1: 132 (1490). \"","7) jönis . . . ey kunne ney tilsägia (snarast att fatta som två ord) wtan tilstod oc bekände, at swa tilgangit war NMU 1: 147 ( 1488) . - Jfr sighia til."],"f":["till- . ","tyl syghiä SD 8: 206 (1362) . tilsigä. til säg(h)ia. til lsegie),"]},{"a":"tilsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillsäga, underrätta, meddela. stadzens kemmanerom till seia ok appenbara huar the fala ere SO 32 . ","2) tillsäga, anmoda, gifva tillsägelse el. anmodan om. huar aghir androm wardh tilsighia om midhian dagh TB 73 . hwem aldermannen ta til sigher at styrkia oc hielpa sinom gilbrodher SGGK 107 . \" hwariom brodher tilsäya ok fforwara . . . ath the ey kniff heller swärdh mz sik bära \" SEG 112 . ib 113 . \" hwar ey will skiänkya tha skaffare eller gerdemen honom tillsega \" SGG 133 . \" huar ey komber til stempno när allermannen haffuer them tilsakth ib. nath ok dagh nar mik til sseijndis warder (när jag kommer att få tillsägelse?), waghe myth liiff ffor eder häredomes skiil \" FM 211 ( 1504) . - föreskrifva, stadga. swa sum lagh tilsighiä SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ib 480 (1345, nyare afskr.), 638 ( 1347), NS 1: 216 ( 1403), 227 ( 1403). eptir thy som thessin thera reghla tilsighir VKR 10 . ","3) utfästa, lofva. \" äfter þy som þäs samä mester reþars breff til sighiä \" SD 6: 129 ( 1349) . \" iak . . . hafuer vndt ok tilsagt . . . gunar- gylto mitt gooz ib \" NS 1: 228 (1403, nyare afskr.). - försäkra? hota? han worder affsatter for hanss allerdom skuldh och onde wilgie, som men[i]ghethen honum till säger BSH 4: 295 ( 1501) . ","4) kräfva, fordra, erfordra. thet är . . . lastr ok odyghd, än man girnas ofmuykit äpte krasmäti ok dyran mat, höghra än hans ämpne elle hans stadhge tilsigr (requirat) KS 43 (111, 467) . \" at vij hawein änga vmsorgh vm fadhir oc modhir oc vara frändir meer än vara reghlo lofwan tilsighir (postulet) \" Bo 62 . \" med fullum tyghum oc androm þem þyngom som reysän tilsigher \" SD 5: 566 ( 1346) . \" til var foghäte hawer gyort rät vm han. äfte þy som brutyn til sighiä \" ib 639 ( 1347) . \" at hwar man som egh hawer vissu äller pant af os . . . scal likt vpbära hwart aar. äfte þy som hans huwuþäld tilsigher \" ib 562 ( 1346) . \" scall han . . . taka wara thz bezsta han kan swa länge som hans wäkt tilsigher som honom bör \" EG 68 . - Jfr sighia til."],"f":["tillsega . ","till säghia . till seia. tilsäya),"]},{"a":"tilsighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. ltillsägelse, anmodan, föreskrift. ther aff vtgiffuit epter borgamesterana til segelsse SSkb 29 (1501-02)."],"f":["-segelsse )"]},{"a":"tilsighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["segla till (en ort). utan her kan raadh til lfynnes met thet öregrund, for än vi af vyte, tha är hvar köpesven hedan af staden och tit tilsegladh Hist. Tidskr. 1: 398 (1508)."],"f":["-segla )"]},{"a":"tilskadha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["allidere til skada ok til wräko vt allidet paruulos ad petram GU C 20 s. l6."],"f":[]},{"a":"tilskaffare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skaffare, förvaltare. redhoswenen ällar tilskaffaren (procuturator) LfK 36 ."],"f":[]},{"a":"tilskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra att (ngt) bli beskaffadt (på ett visst sätt), inrätta, ställa. vm suä är til skapat (d. v. s. om ställets beskaffenhet medgifver det) KS 85 (209, 93) ."],"f":[]},{"a":"tilskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["efter el. på grund af värdering tillerkänna (ngn ngt)? kom clement fynne . . . och lot vpp . . . hustru sigrit . . . ett stenus . . . först for xx mark oc hundrade oc nw i siist gaff hon clement xxx mark som dandemen honom i huset tilskattade SJ 350 ( 1468) ."],"f":[]},{"a":"tilskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["efter el. på grund av värdering tillerkänna (ngn ngt). jtem än ena kape är mik tilskattet Skotteb 497 (1468-67, Kämn). huilken deel . . . tesse epterscriffne borgare them tilskattade STb 1: 116 (1477). ib 362 ( 1482) . \" sades fore retta, tet hans smet j eneköpingk anname the xviij öre presten haffuer offuer sin pant, som hanom tilschattat är \" ib 3: 92 ( 1493) . ib 127 ( 1493) , 374, 405 (1498). SJ 2: 253 ( 1494) . \" j hans hws waar henne jntet tilschatta vtan for:ne stalla bygning STb 3: 475 (1500). \" ib 4: 143, 144 (1507)."],"f":[]},{"a":"tilskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ordna, anordna. \" molior . . . iri haardelika wedher vaka onth tänka tilskicha \" GU C 20 (hand 2) s. 151. - part. pret. inrättad, beskaffad. mith hiärta thz är ey nw saa tilskykkad at jac forma thig annarledes swara thenna resa Troj 170 . 2) förordna, anvisa. assignare til ägna til skikkia oc fförleggia GU C 20 s. 578 . - förordna, utse. thy tilskikkadhom wy wärdogha fädher . . . ath sithia en skälighan räth äpther swärighis lagh SD NS 3: 343 ( 1418) . \" item at then, som slottet innehafver, ok radhet i stokholm endrachtelicha väli ok tilskikke byfoghota, som rätten skal sittia meth radheno \" UrkShist 1: 5 ( 1436) . SJ 2: 28 ( 1477) . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. STb 3: 309 (1496).","4) förordna, föreskriva, bestämma, stadga. huilka for:da tyonde gärdh gud sik sielffuom besynnerliga tilskikkat oc tilegnat haffuer Svartb 69 (1345+). 5) befalla, ålägga? ath inghen forsyme sit haal . . . eller nogon then deel, han wardher tilskiddadher (för tilskikkadher?) aff sin höffuidzman ARnell Brask Biᴵ 19."],"f":["tilskicha . ","tilskykka . ltil skikkia. tilschicka)"]},{"a":"tilskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ordna, anordna. \" huru theres sangher ok alla handa lekara anbudh tilskikkados \" LfK 247 . ","2) förordna, anvisa. \" at hwar en thera . . . haffwer en syndherliken ängil, sikt tilskikkadhan aff gudhi til wärn oc gömo \" LfK 132 . - förordna, utse. i . . . twa beskedhna dandemanna aff hwart heradh tilskcikadhe aff menikhetinne j . . . närekess laghsagho närwaro BSH 3: 131 ( 1460) . \" huilke som äre tilskickadhe at fara til calmarna . . . til thet möte medh . . . konung hanes danmarkx oc noriges rad ib 4: 105 ( 1484). vele vij . . . een tilskicka aff radet, ther anama och opbära skole all vpsale domkirkyos ränta \" ib 295 ( 1501) . the . . . telskickadhe och telnemde iiij (4) men aff wesbo och iiij aff ösbo, som skulle wara wedh sönnerbo tingh ib 5: 152 ( 1507) . ib 362 (1509). naar skomakara swena skulu halda theras drykke stempno . . ther skulu ouer wara twa mestermän aff embeteno til skikkadhe SO 30 . ib 72 . then som tilskyckader vordert til yyssfoghith ib 188 . förordna, kommendera. iouse . . . lath til skikka kloka män . . . hwilke them inlykta män göma oc förwara skullo MB 2: 29 . ib 238 . ","3) skicka, sända? at bo jonsson hafthe fira til skicket vppa thingit, som . . . eskild eskilsson sculdo haua fört in i tornit vpa stocholm SD NS 2: 197 ( 1409) . ","4) förordna, föreskrifva, bestämma, stadga. pa hwario odhensdag. som her epter capituli retter dagh tilskickader är FH 1: 58 ( 1486), gammal afskr.). - förordna, föreskrifva, utfärda. haffua vij . . . giffuit ock till schyckat . . . dragara embeteno ena schraa ok laag booch SO 191 . - Jfr skikka til."],"f":["telskicka . ","tilskycka . till schycka),"]},{"a":"tilskikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anordning, föreskrift. sidhan klaghade hon sik for härranom at hon haffde ey swa wördhelika hans gudhelika til skikkan, oc ey mz swa store trolighet sik ti honom haldit, som brudh höffdis at halda til sin enda oc ena brudgumma Mecht 203 ."],"f":[]},{"a":"tilskikkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. föreskrift; förordnande, bemyndigande. canon . .. regula godh sidwänia ok til skikkilse GU C 20 s. 72 . epter then befalningh macth och tiilskickelse iach . . . epter meninge svergis jnbyggeris samtycke till koma och beföget är HSH 24: 36 (15123)."],"f":["tillskickelse )"]},{"a":"tilskikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anordning, skickelse. jac (ɔ Medea) är ath enast j bland dödeligom människiom som forma beswika oc fortaga martis affguda stora krafft, och möthe hans mäktoghetz tiilskyckning twärt j moth mz myna konsters makt Troj 14 ."],"f":["-skyckning )"]},{"a":"tilskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bestämma, förordna, tillsätta. han blifwe konung i siälfwe til skilin Al 10238 . ","2) erkänna. \" the . . . affhende sik thet förnemda gothz . . . ok tilwendo thet iapp . . . met husom . . . quärnom ok quärnastadom, allo tilskildo ok ängo wndan takno \" FH 2: 54 (1421, nyare afskr.). nar for:da henrik . . . met allom til laghom . . . engo vndhan taghno. vtan alla til skyldho ib 69 ( 1429) . ib 76 ( 1431). at wi . . . kännumps . . . haua vnt oc oplatidh . . bäggias wara gotz i kulla . . . meth . . . allum tillaghum i wato oc thorro, vtan allo tilskildo (för ängo undantakno, vtan allo tilskildo), som the gotze aff allir tillighat hauir . . . herra hinzo SD NS 1: 606 ( 1406) ."],"f":["-skylia )"]},{"a":"tilskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) anvisa plats åt, placera, sätta. diäffwllen nw aff iomffrunne swikin tilskipas oc antwardhas mörko fangha hwseno (Leuiathan supplantatus tetro carceri mancipatur) JMÖ 126 .","2) ordna, anordna, inrätta. . . . vthen ändis swa dana (samtal) j portenom oc androm stadhom som til skepadhe äru aff reglonne oc formannomen Bisk Nils´vis-st 198. 3) förordna, anvisa. - tillsätta, förordna, utse. efftir thät alzwaldoger gwdh oss vtwalt hawir oc tilskipat i the helga reglo . . . ath waräfrws oc sancte birgitte closters i watzstenom forswarare Priv o skyddsbr 185 ( 1442) . ther om wilia wi tilskäpa noghra godhe meen aff ware radh som ther skula öffueruega millan cronone oc ider Svartb (Skokl) 441 ( 1450) . \" äpter thät at wj aff gudhi oc pauanom särdelis til skipadhe ärom thäs fornempda clostersins visitator oc judex Bisk Nils´vis-st 193. swasom thenne gudz helghe apostoli waro tha . . . vt sändhe, swa är ok nw j thera liknilse allir klärkdomyn, preste ok munka til skypade aff gudhj ok the helgho kyrkio, ath lära ok kenna . . . \" MP 5: 134 . ib 135 . SkrtUppb 263 . ihesu . . . huilken tilskepar oc aff säther konungana (qui reges constituit et destitutit) JMÖ 72 . 6) förordna, föreskriva, stadga. jordhen kenner honom j thy at hon arliga j tilskipadhom thymom aff sik framledher alla lhandha frukter SvKyrkobr (Lucid B) 127 . 7) tillägga, tilldela, överlämna. addicere tilskepo sända tileegna tilscriffua ok trängia vnde addictus a um tilskepodher ok til bundhin eller til trängder GU C 20 s. 183 . - Jfr skipa til."],"f":["tilskyupa . ","tilskepa . ","tilskepo GU C 20 s. 183 ; -skepodher ib. tilskäpa Svartb (Skokl) 441 ( 1450) ),"]},{"a":"tilskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) anvisa plats åt, placera, sätta. hwar hon tha tiltaks oc tilskiptas ther scal lhon widhirblifua til sin dödh VKR 45 . ","2) ordna, anordna, inrätta. tha han hafdhe sina saki swa til skipat, som the hälgho kirkio väl ltil hördhe Bil 849 . \" j noghrom quämelichom rwmom oc stadhum widh systranna inlykke tilskipadhum \" VKR 24 . ","3) förordna, anvisa. bedhes han nakon then som honom kwnne lära grwndhen i the hälge cristne too, honom tilskepadhes godha gudelike män Lg 3: 440 . - tillsätta, förordna, utse. ther waro twe gamble preste til skipadhe som all käromaal skuldo thz arit döma ST 436 . ","4) skicka, sända, utsända. hafdhe abboen för til skipat twa munka hwilke barnit oskatt vptoko KL 252 . ","5) gifva i uppdrag, anbefalla. honom hafdhe pawin til skipat oc antwardhat at predika mote kättarum ST 75 . ","6) förordna, föreskrifva, stadga. alla skirslor oc wigxler, som israels sönir hafdho i them gamblo laghumen, the waro tilskipadha oc budhna aff gudz weyna MB 1: 503 . ","7) tillägga, tilldela, öfverlemna. alla hans öghor skulu tilskipas (indragas till) varom fatbwr Gr 281 ."],"f":["-skepa )"]},{"a":"tilskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom byte tillägga el. öfverlåta. han hafuer mich til skipt siw örtugha land iordh i tandalom och fiorton pänninx land i tandasteen . . . och iach hafuer fornempda sigrifue ater til skipt atta örtugha land och sex pännigx land iordh liggiande i häklinga akrom SD NS 2: 221 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"tilskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom byte el. skifte tillägga el. överlåta. nielz persson . . . war till skyfft och tilbyth thet nedre östra stenhwsit SJ 2: 204 ( 1492) . STb 3: 381 (1498). "],"f":["-skyffta )","*tilskipta sik , genom byte erhålla. then gardh her bengt köpt och sich tilskyfft hade aff frandz scriffuere STb 3: 421 ( 1499) . Jfr: fförst och fremsth thilskyffte och til böttes hustrv elzebe thet hwsit ib 4: 96 ( 1505) ."]},{"a":"tilskiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ingifvelse. \" thz gör diäfwllin mz sinom fulom til skiwtilsom \" JP 31 ."],"f":[]},{"a":"tilskrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrivelse (till ngn). magho oc the radhin . . . finnas framdelis j eno breffue oc tilscriffning SkrtUppb 159 . ib 163 ."],"f":[]},{"a":"tilskrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skrifvelse (till ngn). hwelka theras tilscriffning vnderwiselse ok bön wij haffuum . . . grannelegha owerwäghit FH 2: 130 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"tilskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillskriva, skriva till, skriftligen meddela. jtem vm falka, som j mik til screfwin, sua wet thet gudh jak aldrigh fik falk älla foghl FMU 1: 350 ( 1374) . \" jtem som iak fornimmer i idher scriuilsse ath idher är tiil scriffuidh (härefter sannolikte ett af överhoppat) gödsthaff ok nogre med honom ath iak hauer ecke acthet thet fridz breff i gaffue gödsthaff \" GPM 2: 144 ( 1500?) . ath jak edert herredöme en tijdh för tilscreff om niels bremss BSH 5: 304 ( 1508) . - skriva (brev) till. thet ludde och the gode herris borgamestara och radz breff j lubecke, som the hade wor keresta nadege herres (för herre?) tilscrifft STb 3: 454 ( 1499) .","5) tillskriva, tillräkna, tilldela förtjänsten för. wttyddho the thenna psalmen venite som sakt är, tilskriffwandes honom moysi, at hanskulle haffua diktat honom JMÖ 20 . 6) tillskriva, tillägga, tillerkänna. hon (ɔ wärldzligha wälbyrdoghetin) är hällir kötlika födh, än hon tilscriffwas (adscibitur) kan andelika annan tidh wara födh SpV 426 . wi tilskriffwom, ällar tileghnom thinom hälogha sone ihesu alla makt oc alla dygdher (omnem potestatem, omnem virtutem tuo excelso filio . . . ascibimus) JMÖ 72 . - (skriftligen) tillägga el. tillägna. Jfr Sdw 2: 1315. war for foghaten oc radhit aa radhust . . näskonunger smidh oc loot fastfara oc tillschriffwa johannes vamme loo en gardh KTb 51 ( 1423) . ib. ib 52 ( 1424) , 53 (1425) o. s. v. thogh finz then räkinskapen ey swa waro j sannindene som han ther scriffuat haffuer, utan haffuer somlighom tilscriffuat ij (2) mark somlighom iij (3) mark . . . meer en han hwariom rätteligha wthgiffuit haffuer Konsthist. sällsk. publ. 1916 s. 34 (1457-59=. fornempa gaardh . . . til forende forscrifna laurens nielssone . . . tilscriffwen SJ 2: 47 ( 1479) . \" ath han ecke forswarar ellir lather sik tilscriffua gesta gotz \" STb 1: 267 ( 1480) . . . . ena gatabodh . . . eth stall ok annat . . . som thet staar tordh til scriffuit eller vplatith är j tälie radzstue ib 4: 101 (1505). - tillerkänna, tilldöma. Jfr Sdw 2: 1315. 7) skriftligen (genom uppförande i längd el. dyl.) pålägga. alla the som peninga (ɔ erläggande av avgift i pengar) tilscriffuit är, haffua alt til fangit epter scrifften STb 3: 129 ( 1493) . - Jfr skriva til."],"f":["tiil- . ","till- . ","supin . tilscrifft STb 3: 454 (1499)),"]},{"a":"tilskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillskrifva, skrifva till, skriftligen meddela. skulde hon thz . . . honom til scrifwa ST 440 . min herrä konunghen hafwer os vmbudhit ok til scrifwit at nokot folk hafwer sik sampnat SD NS 1: 348 ( 1404) . engelbrecht bath thöm konunge til scriffwa at the wille ey lenger mz honom bliffwa RK 2: 1138 . skrifva (bref) till. eth breff som priorissan aff calmarna hanom tilscreff RK 2: 7423 . ib 7079, 7958, s. 343. eth bref bryms tilscriffwit BSH 5: 343 ( 1509) . - skrifva till, sända skirftligt meddelande till. alexander sinne modher til screff Al 9737 . \" at j oss tilscriffwin om fridh oc sämio \" MB 2: 263 . - skrifva till, skriftligen bjuda el. befalla. drotning marghret hafuer mic til screpuit oc bidhit . . . at jac . . . scal rantzsaka . . . the scatta jordh . . . som kronan rät til hafuer SD NS 1: 424 ( 1405) . ib 437 ( 1405), 438 (1405, nyare afskr.), 2: 218 ( 1409), nyare afskr.). görande swa som j hadhin mik til scrifwit ST 442 . ","2) tillskrifva, i skrift tillägga. ingen embetez brodher . . . till dyrffuis nager artickell tillscriffua eller affschrappha offuer thenne vara beseglingh SO 32 . ","3) genom inskrifning foga till, inskrifva ss räknad till, inskrifva i. med dat. och pack. pass. at hon skulle . . . til scrifuas hälgha manna tali KL 360 . ","4) tillegna, helga. paulus . . . saa thär en altare till skrifuadhan okunnoghan gudh KL 161 . ","5) tillskrifva, tillräkna, tilldela förtjensten för. han . . . tilskreff ey guþi alt þz got han hafþe vtan sik siälfwm KL 185 . \" ltil scrifwa ok til lägghia gudhi alt go \" Bir 1: 144 . \" til scriwa ok til räkna gudhi alt lthz got hon hawir \" ib 296 . Bo 73 . \" artasira . . . tilskref hänna allan sin sighir \" Gr 263 . \" rekna the ok til scrifwa meer stridhinna sighir sine fromhet än gudz dygdh \" Bir 3: 408 . Bo 58 .","6) tillskrifva, tillägga, tillerkänna. \" hwariom enom sina dygdh enkannelika . . . . tilscriffuande \" Bir 4: 96 . Jfr skrifva til."],"f":["till- )"]},{"a":"tilskrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? skrifvelse (till ngn). haffuom wij vnderstandet ider erligxhetz tilscriffuilse om nagra hielp ok spisningh BSH 5: 151 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"tilskrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (sing. och pl.) och f. skrivelse (till lngn). vndher thz samme tilscriffuilse, ter widi idher til förne til scriffuom JTb 45 ( 1464) . SkrtUppb 166 . \" jak takkar edher för edher kärligha til scriffwelsse \" GPM 2: 280 ( 1507) . STb 5: 354 (1522, Kop)."],"f":["-skrivelse )"]},{"a":"tilskuld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskyllan. \" at gudh giffwir enom mere nahdir än androm för thera til skuld Fem Moseb ed Thorell 79. \" ib 360 ."],"f":[]},{"a":"tilskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskyllan. \" aldre ma nakar dödher mandrap heta, vtan han se vtan mantz til skyld mote rät \" MB 1: 467 ."],"f":[]},{"a":"tilskylder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["skyld, besläktad. the andra for:ne effter theris syster barn, som ware jacob lauerenssons hustrv til skylde och henne effterbliffuende barn STb 3: 285 ( 1496) . SJ 2: 294 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"tilskynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillskynda, mana. gudh är en aldra wälwiliogasta dygdh, . . . högxta sälighet, skipandhe hughana til at sik nythia . . . tilskyndande sik at begära LfK 79 . tillskynda, drifva, egga. diäfwllin . . . hulkin honom rädh oc tilskyndadhe at göra mot kirkionna skipan Bir 4: 402 . \" j tilskyndeden han swa ok swa syndä \" LfK 265 . \" naar thänne man hördhe thänne nyia tidandhe diäfflenom tilskyndande, giordhe han sändhabodhet drwkkit \" Lg 219 . ","2) stämpla, ställa till tilskynda mange til ath ofredher skal warda PM 14 . - ställa till, anstifta. henne tilskyndande sloos sätet nidher Su 162 . ib 160 . ","3) tillskynda, vålla. \" then som wadhan sik tilskyndade \" Lg 3: 422 . ","4) hastigt närma sig. tilskyndandhe (instante) thimanom at iak skulde wth gaa aff tässe wärldh Su 28 ."],"f":[]},{"a":"tilskynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillskynda, mana, hortor . . . tilskynda ok tilskyndas GU C 20 s. 339 . - tillskynda, driva, egga. angens . . . pinande trängiandhe til skyndandhe GU C 20 s. 23 . - tillskynda, driva på, yrka på. celsus sagde . . . hulkit modren hörendes tilskyndedhe thet varda som pilten beddes. tha sagde hoffdingen . . . J Buddes b 84 . 2) stämpla, ställa till. - ställa till, anstifta. thy tilskynädhe judhane hans dödh SvKyrkobr (Lucid B) 159 .","3) tillskynda, vålla. \" tet belterana erende schulle standa til dinstinx nestkomandes, om borgamestarana j vpsale haffue thöm loff giffuit, som thera breff luder och betarana sielffue tilskyntha STb 4: 133 (1506) (möjl. st. att föra till 1). 4) hastigt närma sig. llucino . . . tilskynda oc lywsa nalkas \" GU C 20 (hand 2) s. 100. nw sa roland at the sökto mange til honom oc bardaghi til skyndar Prosadikter (Karl M) 269 (jfr: nw sa roland at the sökto mange til hans och til bardagha skynder KarlM (Ver) 58). - Jfr skynda til."],"f":[]},{"a":"tilskyndan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) pådrifvande, maning. \" aff hiertens tilskynden thalar mvnnen \" LfK 268 . ","2) föranstaltande, bemedling. \" then hielp och tröst, jak skulle mik wäntha aff peder monssons oc peder swenska tilskyndan \" BSH 5: 235 ( 1508) . ","3) tillställning, anstiftan. \" aff owenzens til skyndhan \" Lg 3: 388 . \" aff hwes till skyndhen then oprensning var giordh, formoder jach eder herrredöme snarlige far till kenne \" BSH 5: 343 ( 1509) . FM 232 ( 1505) . HSH 20: 181 ( 1507) ."],"f":["till- . ","tiil- HSH 20: 181 (1507)), "]},{"a":"tilskyndan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) föranstaltande, bemedling. \" hulkit ingelunde sket hade, och hade icke jon jenssons bön och tilskyndan warit STb 4: 265 (1512). \"","3) tillställning, anstiftan. \" än tho at hon aff ormsins tilskyndan (impulsu) ok frestadh fiöl aff odödhelikhetinna stath, hwat ey miste hon thär mz gudz biläthe \" SpV 325 . \" aff koningh hans ilfunda tilskyndan \" BSH 5: 83 ( 1506) . \" händhe thät aff diäffwlsens til skyndhan, at nästhan alle j romara stadh satthe sigh moth paffwanom JMPs 441. dominus noster rex haffde belakt gulland i aar aff tydzske tilskynden med stoor kost oc täring \" HSH 13: 120 (1524, Brask) ."],"f":["-skynden )"]},{"a":"tilskyndare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillskyndare, påskrifvare, uppviglare. \" aff ondhä tilskyndhare \" BSH 3: 175 ( 1466) . ib 5: 182 ( 1507) . the laatess haffwa claga maall store och monghe, thöm haffwe the aff nogrom tilskyndare ib 343 ( 1509) . thette . . . örliigh, som danske men aff nogre infödde, wrangwise, swänska tiil skyndare ok medhiälp her in oppa rikit . . . bedriffuit haffue ib 579 ( 1517) . - uppviglare, ränksmidare. bygynner nw then fula och snödha tilskynderen diäffwlen som är vphof tiil all twedrecht vtspredha syn falska rodh FH 6: 107 ( 1497) ."],"f":["tiil- )"]},{"a":"tilskyndare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillskyndare, manare. \" hortator . . . til skyndare \" GU c 20 s. 339. - tillskyndare, åstadkommare. ehn godher konungh prijssas och kalles . . . fredssens tilskyndare PMskr 676 (senare avskr.). - tilskyndare, pådrivare, uppviglare. sielfuer mannen är görären än diefulen är äggären ok tilskyndären SvKyrkobr (Lucid B) 173 . \" thet han med sine flere medhielpare och tilskyndhere sigh sat hade mot sin retta herre STb 5: 159 (1517). \""],"f":["-skyndhere . ","-skyndäre )"]},{"a":"tilskyndeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["horta[o]rius a um til skyndelikin GU C 20 s. 339 ."],"f":["-lekin )"]},{"a":"tilskyndilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 2) anstiftan; intrigerande. engin sätis til forman mädh naghra handa owiruald, klokscap ellir tilskyndilse Abbedval i Vkl 75 ."],"f":[]},{"a":"tilskyndilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) tillskyndan, eggande. met raad daad oc fulkomlig tilskyndelse her thure jönssons . . . oc flere andhres suenskes danskes ok tyskes BSH 4: 281 ( 1501) . ","2) anstiftan. \" then skade, som honum tilkom j fiord . . . aff jon bondis sons tilskyndilse \" FM 453 ( 1510) ."],"f":["-else )"]},{"a":"tilskyndning . f.","b":[],"c":"","d":"","e":["tillskyndan, vållande. \" ffyrahanda likamlike wadha äro, här j wärldhinne, ther en människia lidhir snarlika sin dödh vtaff, vtan hon faar bitida konst, til ath hyälpa sik medh äntigia aff sik, syäule, ällir aff annars til skyndhningh \" MP 5: 125 ."],"f":[]},{"a":"tilskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) skära till, medelst skärande forma. säth twa qwistha tilskwrna som sagth är hwar pa sina sidhona PMSkr 327 ."],"f":[]},{"a":"tilskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillskära (kläder el. skor). thetta skal (näml. den som vill blifva mästare i skomakarnes skrå) siälwer til skära SO 16 . \" all the klädhe . . . som mino lifwe äro til skoren \" Al 10513 ."],"f":[]},{"a":"tilsköta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med laga formaliteter öfverlåta (fast egendom åt ngn). tilsköthir jac forscrifne michel for:da godz FH 3: 98 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"tilsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slå till, gifva slag. tha han hafdhe tyswar til slaghit mz wandenom (percutiens virga bis silicem) MB 1: 408 . ","2) slå till, tillsluta (tunna el. dyl.); inpacka (i tunnor el. dyl.). när fisken tillslååss på fiskeskäret, tå skall hampnefougden närwara, och see om thet är godt godz eller icke, och wäll packat SO 304 . - Jfr sla til."],"f":[]},{"a":"tilsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slå till, giva slag. jurgare . . . . kiffua straffa . . . omaka oc liffuande tisla GU C 20 (hand 2) s. 51. 2) slå till, tillsluta (tunna el. dyl.); inpacka (i tunnor el. dyl.). - part. pres. ss subst. ketilbiörn iij öre for iij halffue tunnor som smöret jnstöte oc for tilslande Skotteb 435 (1469-70, Kämn). 3) slå till, (medelst handslag) förbinda sig? see gudh förkärth ath inghen wil vethe härranss gagn och nyttha hälsth the i alla störstha lith tilslagith haffw och medh rättha segh annarss i tolka högmälessaker bevisa skvlle GPM 2: 383 ( 1512) . - Jfr sla til."],"f":["-slande Skotteb 435 (1469-70, Kämn). supin. -slagith GPM 2: 383 ( 1512) ),"]},{"a":"tilslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som yrkesmässigt packar (tunnor o.d.), packare. ss tillnamn. magnus tilslagere Skotteb 265 (146768). ib 307 (1468-69). Jfr skinmesa tilslaghare."],"f":["-slagere )"]},{"a":"tilsnikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillskära, med konst el. på ett prydligt el. sirligt sätt förfärdiga. mädhan the äru fran wärdzlika manna klädehonat wthmärke oc astskilde, at bära kwffuel oc kappo, tha skulu the nw wara aff aldra dyrasta klädhe, rynkiade oc mangfallada oc kostelika tilsnikkada Su 151 . aff tässom dyrom haffwom lat gedeon göra oc tilsnykka (fecit) ephoth. thz är swadhana prästa kläder oc prydilse, som prästane j gambla testamentit plägadho brwka . . . j theras stora högtidher MB 2: 95 . ","2) pryda, smycka, utstyra. fram gaa the . . . i mangha lusteleka matho till snikkada Su 80 . en rädheliken wäpnare. til snikkadher (adornatus) mz kostelighom prydilsom MB 2: 288 . ib 182 . \" til snikkande sigh mz sin ärliga skrud \" ib 166 . \" j yrtagardenom moot skogen, hulken härliga oc konsteliga war til snikkadher \" ib 179 ."],"f":["-snykka )"]},{"a":"tilsnikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) pryda, smycka, utstyra. . . . lät thöm (ɔ jungfrurna) dyrlika klädha oc wäl tilsnikka Prosadikter (Barl) 74 . \" hon skal höffwidzlika til snikkas swasom mz dyrasta klädhom oc prydhilsom \" Mecht 165 . Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 6: 43 f. loch R: Pipping, Runer og rids. Festskr. t. Lis Jacobsen 1952 s. 90."],"f":[]},{"a":"tilsnikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["prydnad. \" ey behöffwer . . . gudh nakra annars äller främmandhe fäghrindh ällir tilsnikkan \" Su 81 ."],"f":[]},{"a":"tilsnikkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iungfrutilsnikkilse."],"f":[]},{"a":"tilsokn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall. Jfr D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 273 f. a en lithen stwndh sloga the thry hwndrat blamän än (härefter är i uteglömt) the til sökn fiöl walter KarlM (El) 91."],"f":["-sökn )"]},{"a":"tilspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["assilire til gaa och omako ok mz glädi til springha GU c 20 s. 40."],"f":[]},{"a":"tilsprunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillsprunda. \" fore ena thunna öll tilsprundat \" SO 197 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"tilspyria","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr spyria til (äv. Sdw 2: 474)."],"f":[]},{"a":"tilspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillfråga. tilspöria alla brödher om han är skälighen SGG 128 . BSH 5: 538 ( 1514) ."],"f":["-spöria )"]},{"a":"tilspänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ffibulo . . . tilspänna GU C 20 s. 265 ."],"f":[]},{"a":"tilstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tjänst. - bistånd. warin hällir abbatissonne ok them til hielp styrk oc tilstand j allom clostersins ärandom Fyra handl rör Vkl 288 ( 1458) . \" budhum allom systrom henne the lydhno halla som . . . oc ltil standh göra j allom skälighom thingom Bisk Nils´vis- st 194. 2) tillstående, medgivande, uppgift. tha the sade thöm alt thera mellen offuerrechnet haffua . . . thet ene moth tet andra epther beggis theris tilstandh Stb 4: 136 (1506). tillstående, bekännelse. wyderkendes, ath han hade roffuet . . . epter sit egit tilstandh dömpdes han til swerdh \" STb 4: 9 ( 1505) .","3) instämmande, anslutning. \" epter thenna trenne xij synamanna ranzsakan oc tilstandh met thenna for:de xii, som i nempdine sato \" FMU 4: 403 ( 1474) . Jfr tilstanda 6 (Sdw 2: 650)."],"f":[]},{"a":"tilstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenst. \" jak N lofuar gudhi jwmfru marie oc sancte byrghitto oc idhir modhir abbatissa lydhno troskap oc tilstand \" VKR 39 . - bistånd. glädhiandis om gudz til standh oc närwarile MB 2: 327 ."],"f":[]},{"a":"tilstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stå bredvid, vara närvarande vid el. hos. med dat. findz hon (ɔ Maria) aldra trolighasta haffua christo tilstandit (adhæisse) in i dödhin Mecht 122 . 8) giva försäkran el. intyg åt (ngn). - intyga, försäkra. ok sunnerliga pedher tröbo, som tomptena j wärio haffuer, kändhes ok tilstadh, ath pedher alenningh och hans hustrv gaffuo the sama tompthena . . . til och vnder for:da kooren Svartb 397 ( 1441) . kännomps wij . .. och fulkomlika betygom och til stam . . . att . . . Fornvänne 1956 s. l102 (1454, avskr.). NMU 1: 134 ( 1469) . \" och swa gilleth är tilförende och til goda . . . ɉ mark swenska pengha, som menoge broderen til sta, som vare öffwer forᵈᵉ rekerskap HLG 2: l117 (1523). 10) intyga, bekräfta, giva bekräftelse åt. tha war oc är oss ey wel witherlicht hwru wort incoghle lkom for samma breff, huilkit wi ok i then maate ikke tilstandom wten hälder igen kallom meth thetta wort breff \" SD NS 3: 472 ( 1419) . \" vppa swa dana skel och forordh ok niels tet alt til stodh vpplade han sin frytskillingh \" SJ 2: 157 ( 1489) . ib 167, 177 (1490) . herman dorsleth tilstode ffulkomplica thet henrich wan deme bwsken skulle haffua tinght aff honom XV (15) styckä alisth ib 224 ( 1493) . ib 305 ( 1496) . om han thenne forscrifne detingen til stode och til standa wilde ib 243 ( 1504) . \" om han tet än nw til staar sama byde \" STb 4: 120 ( 1506) . - med prep. um. sua medh skel at jach hanom fullelica til staar om for:de taal (ɔ avtal) Stb 3: 91 (1493). 11) tillförsäkra, trygga; mot klander försvara (avyttrad egendom). hemolar jak ok them forscriffna iumfrwm . . . the forscriffna gotz ok äghur ok telstaar fore huariom manne NMU 1: 92 ( 1413) . hwlkit godz wi fwllelika tillstaam meth skaft ok skällom ok allom tillaghom . . . till fornempda torberg(s) kärling(s) SD NS 3: 123 ( 1416) =. och bindher jach mik til ath hemla , frii och til staa for:na aruidh for:da gotz i allä matä ib 167 ( 1416) . (arvingarna) tilstodo gaffwor ok testamente, som han hade giffuet och styctedh pa sitt ytersta STb 1: 13 (1475). Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). - med prep. til. tha haffu[er?] iak giffuit ok mz thetta mit breff giffuer ok fullelica tilstander till riizabärge systerkloster en gardh NMU 1: 135 ( 1472) . 12) försäkra, förklara, erkänna. til huilkit han och radde fore siela wada skuld, som han fore oss tilstodh NMU 1: 146 ( 1488) . STb 2: 403 ( 1489) . ath . . . hinrik fynne tet til stode haffua vpborit SJ 2: 215 ( 1492) . - erkänna, tillstå, medgiva. part. pres med passiv bet. fore sina til standende gerninger dömpdes han til rep STb 3: 474 ( 1500) . - sta till, giva sitt erkännande el. sin bekräftelse åt. med dat. at vi . . . sculum varom edh oc ordhom tilsta allalehis som fore stander scriuat SD NS 2: 804 (1414). 13) medgiva, tillstädja, tillåta. thet gud kenne vi oc swa gerne giorde oc kunnom doch ey mere förma än gudi teckis ther hvars mans velmaga tilstonder HSH 17: 130 (1523, Brask). (?) thz är manghom wnth ällir tilsaath (för tilstaath? Lat. concessum est), at the magho sik forbätra SpV 18 . - med prep. um. wm huilkit war herre ey tilstaar j synne rätfärdoge sannyndh MP 5: 237 . 14) stå till svars el. räkenskap, vara ansvarig. ath huat the til forende wordo ens medh borgamestarene och radet, thet skal bliffua wiidh och thes fulleligen tilstaa, ner thes behoff är STb 1: 174 (1478). 15) vara för handen, vara nära, tillstunda, förestå. nw tilstondar ynkeligin stridh J Buddes b 84 (möjl. i st. att föra till tilstunda). stenen sardius . . . gör them tryggha moth til standandhe wadh JMPs 546. 17) stå till, vara ställt. FM 130 (1502, H. Gadh) . - Jfr standa til."],"f":["till- . ","tilsta . ","tilstaa . telstaa: -staar NMU 1: 92 ( 1413) . ","-stander . ","-staar . ","-stonder HSH 17: 130 (1523. Brask). -stondar J Buddes b 84 (möjl. i st. att föra till tilstunda: Jfr O. Ahlbäck, Stud. i Nord. Fil. 40-41. 3 s. 43). pl. 1 pers. -stam Fornvännen 1956 s. 102 (1454, avskr.). -stom Vg Fornmt I 8-9: 105 (1515). impf. -stodh. -stode SJ 2: 167 ( 1490) , 215 (1492), 224 (1493) o.s.v. Jfr Sdw 2: 1315),"]},{"a":"tilstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stå bredvid, vara närvarande. alla the ther til standande (assidentes) thiänsto honum Bir 3: 299 . \" tom närwarande oc tilstandande \" Lg 3: 354 . Su 199 . - stå bredvid, vara närvarande vid el. hos el. för. med dat. henne . . . silä rykt . . . hiolt . . . biscop nigles . . . hanom tilstondande ok tillkänedom (adstanibus sibi) mangom androm biscopom ok ärligom herrom Lg 3: 577 . \" j thänna gudh waro al lthing forewitin aff äwärdheliko ok tilstandande hans a syn \" Bir 4: (Dikt) 216. ib 217 . ","2) stå bredvid el. vara hos för att vara till tjenst el. bistånd; tjena. waaro thiänara oc hielpara theras som hemelighare thiento mik oc tilstodho VKR 2 . - bistå, hjälpa. mz thinne nadh tik siälffuom til standande haffuer jak wilia thin wilia göra Bir 4: 45 . - med dat. huru godhe ängla til sta godhom sniällom mannom ok huru diäflane til sta ondom sniällom mannom Bir 1: 100 . ib 101, 102 . ängla . . . tilstaa os i warom bönom LfK 134 . ","3) sluta sig till, hålla sig till. med dat. lxx räffua . . . som honom (väduren) alle tilstodho oc lyddo (adharentes arieti) Su 66 . ","4) hålla med, understödja. pawen och capitel jo hanom til sta RK 2: 611 . \" gren thom tilstodh \" ib 8515 . ","5) sluta sig till, hylla, erkänna. thz bör mik til sta thera (gudarnes) budh Al 3896 .","6) sluta sig till, instämma med. effter thenne tijo synemäns rausakan och eede och the 12 i nempnden them tilstodho BtFH 1: 5 ( 1467, nyare afskr.) . som thenne swarne vitne föeginge och the xii j nämpden sotto them til stade ib 131 ( 1506) . \" som tesse ij swarne vitne föreginge och the xii i nämpde sotto ok all meningh soken then (för them?) til stade \" ib 132 . som thenne fyre sworne witne . . . föregingo och sworo, och 12 synemän medh them tilstodho ib 11 (1484, nyare afskr.). ib 15 (1478, nyare afskr.) o. s. v. ","7) gifva vittnesbörd åt? jak är . . . then sammi, hwilkom som scripten tilstandir Bir 4: 44 . ","8) gifva försäkran el. intyg åt (ngn). hwilkin jord mik war laghlika ater dömd i strengnes a räfstomen oc hona hafde ingeuald anundsson orethlika a minom swer takit, sum nempdin mik vel til stoodh a räfstene SD NS 1: 463 ( 1405) . thöm (godsen) hafwer han fangit meth rätto lagha skipte, äpter thy donde män honom tilsta, som offwer skipteno waro, oc ther til stodh honom alt hundarit, oc ängin sagdhe ther a moot ib 2: 223 ( 1409) . BtFH 1: 156 ( 1507) . at oleff laurisson haffuer wpburit aff nilis henricsson orrihirsj vm marker for man drop och al mennige soken honom til stade ib 149 ( 1506) . - med prep. um. effther thy the hanom ther vm myndeligha til stodho SJ 133 ( 1444) . \" huilke ther vm til stodho oc i helgonen epter sworo stafuadom edhe at sua i sanninden war skedh ib. - intyga, försäkra. som iak iil star \" SD NS 2: 51 ( 1408) . \" hwlkit alt sokn withnadhe oc the tolff j nämpdene sathe fwllegigha til stodho at swa i sanninghen war \" FH 5: 14 ( 1462) . \" till huilkit ärendhe the for:de andres ok niels ärfuingiä swaradhe ok all menegha sokn ok enkannelica the XII, som j nempdena satho . . . randzsakadhe, witnade ok fullelica tillstodho, at . . . pädher swerdz foräldrä hado wndan skilt sith fiskerij nidan fraan käräliämäky . . . ok intill lammas \" ib 22 (1463, nyare afskr.). twa dannequinnor thette fuleliga tilstodo som waro när stadde Lg 3: 359 .","9) intyga, berätta, omtala. \" som then sama presten oc andre the som när woro oc thz sagho tilstodho (retelerunt) för oss \" Lg 3: 356 . \" som han siälffuer oc alle the som när woro tilstodho oc sanneligha witnadhe ib. - försäkra, säga, påstå. will jak thz tiilstaa \" RK ligin jertekn ginstan ther bevista clarliga tilsta ok openbara Lg 3: 574 . - bekräfta, gifva bekräftelse åt, stadfästa. thenne forröde sywn haffuä wij fulkomlica fulbordet samtycht stadfest och tilstaam VAH 24: 325 ( 1473) . 11) tillförsäkra, trygga; mot klander försvara (föryttrad egendom). ath iach oc myna arffuinger eij kundho fulkomligha hömela oc tilstaa for:da biscop olaff ällyr hans äptherkomara för:da hytth DD 3: 199 ( 1440) . 12) försäkra, förklara, erkänna. ther vpa sätthe the borghanz men foe sik, som iönis benktzson häredzhöfdingen, oc borghanzmennene vitnadho oc thilstodho FH 2: 113 ( 1438) . the vitnadho oc til stodho (annuerunt) fore os . . . at . . . abbadissan oc jomfruar j warefrubergis clöster atto oc hafdhe rettika fangit thenna . . . jordha gooz SD 3: 216 (öfvers. i afskr. fr. början af 1400talet). thesse fornempde til stodho ib. \" kennoms wij ok fulkomliga tillstandom . . . att wij the för:da gafwo . . . stadfäst hafwom ib \" NS 1: 615 (1407, nyare afskr.). ib 2: 119 ( 1409) . \" kungöre wij . . . ok fullelighe tilstom . . . ath wij hafwom . . . salth . . . päder olson . . . sex teger ängh \" DD 3: 215 ( 1483) . SJ 38 ( 1432) . FH 5: 30 ( 1465) . \" som han til stade for the xij och al meninge soken \" BtFH 1: 218 ( 1507) . - erkänna, tillstå, medgifva. som . . . tillstode theres oerlige oc skammelige gerning BSH 4: 158 ( 1493) . han . . . tillstod i dagh och bekendes at fredags natthen nest fore sancti thomedag bedreff han thet . . . skammelige . . . mordet ib 159 . \" som the sielf tillstodho opå ett satt tingh, at the hade haftft thet med orät \" BtFH 1: 56 ( 1502, nyare afskr.) . som . . . han sielff tillstodh på satte tingh ib 13 (1485, nyare afskr.). thu sigher tik swa haffwa giort, huilket iak oc tilstaar LfK 145 . 13) medgifva, tillstädja, tillåta. tiilstandandes (consentientes) . . . ath oss ok allom warom ärffuinghom schal fraansigies all makth ok räth tiil the fornemde godz SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482). ey vnandis äller til standandis honom gaa offwir syna landz ändha MB 2: 107 . 14) stå till svars el. räkenskap, vara ansvarig. wi (konung Albrekt) hafuum talat til . . . jäppa abrahamsson . . . at han ägher oc skal oss til sta vm abo hws BSH 1: 191 ( 1387) . \" hwat the sighia honum fore en rät, hwem han skal til standa vm abo hws \" ib 192 . \" för än thän rätten är sagdher . . . skal han ängom tilstanda vm abo hws vtan bo jonssons hustrw \" ib. \" hwilken warra . . . thän rätten winder honum will oc skal jeppe til sta. oc sik til hans halda a bo jonssons hustrv oc barna wäghna. mädh abo hws. landom oc föghatiom ib. \" ib 193 . them han tilstaar mädhir mun älla mädhir sino breue fore allan thän räkenskap som han plichtoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift ib 197 ( 1387) . \" en wtaff the fire som alle sotzloffuer skole tiilsta offuer menige swerigis riche \" HSH 19: 101 ( 1505) . 15) vara för handen, vara nära, tillstunda, förestå. tilstodh hälgha palmsunnadax höghtidh KL 325 . nw tilstaar thäs aldra beskasta atskilnatzsens time Su 131 . \" tijlstondande sancti laurencij högtidh \" Lg 3: 539 . \" tilstandande natzens förwarilse \" LfK 70 . huru han matte frälsas af tilstandande vadha Gr 264 . Bir 1: 190 . Su 238 . MB 2: 290 . \" före til standadhom hardom fallom \" ib 332 . \" forewitande swa grömma pinor nu mik tilstanda \" Su 394 . tilstandande örlögh MB 2: 149 . sik redha ällir forwara moth snarlika dödhen tilstaandhande Su 235 . ib 344, 348 . - med dat. han wiste wäl at honom ont ltil lstodh MB 2: 274 . \" til stodh them än större wadhe \" Lg 3: 48 . ib 53 . LfK 275 . 16) stå till, vara möjlig. alle sagdho thz honom enghen both til stodh Lg 3: 713 . 17) stå till, vara stäldt. tykte hanum illa tillsta Di 43 . \" ther skal wäl tiil staa \" RK 3: 1359 . - vara beskaffad. the däktingang giik saa tiill som jak idher säya wiill och sculle saa tiil staa RK 3: 2724 . - Jfr standa til."],"f":["-staandha . ","-stonda . ","tiilstonda . ","tilsta . ","tillsta . ","tilstaa . ","tiilstaa . "]},{"a":"tilstandan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intyg, försäkring. ther meder dömpdes laurens frij fore the gield martin pa thaler epter for:ne witne tilstandan STb 3: 237 (1495)."],"f":[]},{"a":"tilstandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälpare, biträdare. \" tha sporde konungen laris till hura han thet breff fongit haffde meden han haffde ingen tillstondere heller aff hwem . . . \" HSH 16: 88 ( 1527) ."],"f":["tillstondere )"]},{"a":"tilstandare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hjälpare, biträdare. \" jak hafuer foreseet tik en hugneligin tilhielpäre ok tilstondare j allom dröffueligom ärendom \" Lg 3: 527 ."],"f":["-stondare )"]},{"a":"tilstandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ltillåtlig, lovlig. \" köpe som hanom bekenneligit ok tilstandeligith är \" STb 3: 108 ( 1493) ."],"f":["-ligith ) , "]},{"a":"tilstandilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) bekräftelse, stadfästelse. til lthäs mere visson tilstandilse oc bewisning at thäne fornempde stadhge oc sämia var swa giordh FH 3: 94 ( 1446) . ","2) försäkran, erkännande, medgifvande. hon haffde hanom tha förnöcht the ij (2) lester jern til godho och fulle nögdh effther hans eghen tilstandelsse SJ 275 ( 1459) . \" epter menige sokens tilstandilse och XII manna ransakan \" FH 1: 33 (1455, gammal afskr.)."],"f":["-elsse )"]},{"a":"tilstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bekräftelse, stadfästelse. thes til witnesburd oc tilstandilsa lather jac hengia myt jnsegla fore thetta breff FMU 4: 421 ( 1475) . ib 461 (1476, avskr.). kennomps wij . . . oss haffua skelliga hört thenne epterscriffna hederligha quinnors ordh oc tilstondisle Svartb (Skokl) 530 ( 1477) . ","3) bistånd, hjälp. \" jak brodhir n loffuar thik confessori lydhno wördhning tilstandilse oc skyllogha wndirgifft i odhom lofflighom och höuizskom thingom \" Val af Conf gen 114 . 4) erkännande, bekännelse. dömpdes per jönsson . . . fore sina appenbarede gerninger och tilstandelse, at han stolit hade STb 3: 384 ( 1498) . ib 445 ( 1499) . effter hans egin widerkennelsse och tilstondelsse domdes han til swerdet ib 4: 223 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"tilstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta upp på (en häst). pläghaddis fordhom haffwas en bygdher hästher aff trä thär wnge men sigh öffwadho . . . klädde j harnisk paa wenstre oc höghre sidhonne tilstigandis PMSkr 129 ."],"f":[]},{"a":"tilstikkonna tha iak tok ena bok i mina handh tha tänkte iak oppa en skö oc tilstikkonna möjligen för stilstikkan best. form af ett af stil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammansatt stilstikka med betydelsen: skrifstift) war mik som iak eth spär hafdhe hafft Lg 3: 330 ."],"f":[]},{"a":"tilstikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["donera. \" hans priwalk haffuer jntet ath göre meder prebende garden och kelleren, her nielss person haffuer til sticktat etc. \" STb 3: 436 ( 1499) ."],"f":["-stickta )"]},{"a":"tilstoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SvT 9 ."],"f":[]},{"a":"tilstorma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["storma, göra stormning, löpa till storms (mot ett fäste). PMskr 167. meer slas aff them som tilstörma, thy the mena förfära them som jnne ärw ib. Jfr storma til."],"f":["-störma )"]},{"a":"tilstorma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["storma, göra stormning, lpa till storms (mot ett fäste). the skulu . . . medh lek ok skemtan göra sik hus ok fäste, ok tilstorma medh makt ok konst sinne KS 53 (136, 58) . Jfr storma til."],"f":[]},{"a":"tilstormilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lstormning, anlopp. \" när första tilstörmilsen görs til stadhen äller slottith \" PMSkr 167 ."],"f":["-störmilse )"]},{"a":"tilstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anstryka? täppes affwan wppa mz leer tilstrwkith eth lok (meningen: krukans mynning tillslutes med ett lock, kring hvlket öppningen tilltätas medels ler?) PM 12 ."],"f":[]},{"a":"tilstrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hota, förstå? j thy skal thu finna . . . aff allo tilstrykiande ondo (malis imminentilus) tryggasta beskärman Su 199 ."],"f":[]},{"a":"tilsträngia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvinga, drifva. \" wi som thetta engaledhis kwnnom höra wtan största graat oc innerlika sukkan, tilsträngiande innerlika warkunnans önkan, ffallom nw mit j thiin sörghelika klaghan oc ordh (nos . . . interrumpere sermonem tuum . . . cogit compassionis nostreæ vehementia) \" Su 216 ."],"f":[]},{"a":"tilstunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstunda, förestå. \" jmmineo . . . tiilstunda \" GU C 20 (hand 2) s. 13. jmpendeo . . . tiil stunda ib s. 14 . tilstöndande gudz strangasta doom SvKyrkobr 224 . Jfr stunda til och tilstanda."],"f":["tiil- . ","-stöndande )"]},{"a":"tilstunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstunda, förestå. \" tha som frestilsens oc dröffwilsens time tilstwndade \" Su 142 . thäs mere, tilstwndande werldenna ändha, almoghen wardher wärra ib 150 . \" sädis tymen tilstundande \" MB 2: 9 . - med dat. hardasta pynan mik tilstundar LfK 275 . - förestå, hota. med dat. är thz swa ath nokrom köpstadh äller sloth tilstwndar nokoth örlogh PM 3 . - part. pres. förestående, hotande. tilstwnadne örlögh förwaris PM 3 . wärna os . . . aff til stwndandom (instantibus) wadhom Bir 4: 12 . tillkommande, blifvande. joseph tilstwndande (futurus) egipti herre Su 164 . - Jfr stunda til."],"f":[]},{"a":"tilstungin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vidfäst (med styng). hans oppet breff . . . til hwilkit thetta mit breff är tilstungit ok inciglat SD NS 1: 78 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"tilstydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stöd, understöd. människio natur är kranglikin oc widhertorff tilstydhilse (sustentatione) Bir 4: 94 ."],"f":[]},{"a":"tilstyrkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["främjare, hjälpare. hon (ɔ jungfru Maria) är thin hiälp ok tilstyrkiare (cooperatrix) alla thinna godha gärninga Mecht 74 ."],"f":[]},{"a":"tilstyrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstöta, störta el. falla öfver. aff wäriande all tilstörtande ondh tingh Su 180 ."],"f":["-störta )"]},{"a":"tilstädhe","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på stället, på platsen, kvar. han bleff her till stedhe ATb 2: 403 ( 1492) . - tillstädes. wii . . . fullmekoge sendabudh, her nw til städe ärw, lofwa och seghia . . . Rydberg Tr 3: 385 (1483). - Jfr tilstädhis."],"f":["-städe . ","till stedhe)"]},{"a":"tilstädhe","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på stället, på platsen, qvar. vppa thz at han tilstede blyffuer vm nagat efftertaal tilkomme SO 159 . kom griipeklow med en caperman, som her bleff tilstäde effter eder scriffuilse BSH 5: 552 ( 1513) . - tillstädes. som her wore nw tillstäde i rätthen BSH 4: 158 ( 1493) . ib 5: 168 ( 1507) . \" till gud föger jag kobmer sielff till stede \" FM 227 ( 1505) . HSH 19: 102 (1505), 20: 161 (1507). - till hands. myn herres jnsigle er ey til städhe FH 4: 84 ( 1409) . - Jfr tilstädhis."],"f":["tiil- HSH 19: 102 (1505)),"]},{"a":"tilstädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tillstädja, tillåta. permittere tilstädya GU C 20 (hand 2) s. 148. til alt onth äru the (ɔ djävlarna) fulmectoge än toch the ey faa swa mykit onth görä som the gernä vilde vthan swa mykit thöm varder tilstat aff godhom englom SvKyrkobr (Lucid B) 134 . . . . och ey til städia adh han ther offuer oforrätter honom . . . mot lag G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. ath worder honom tilstatt ath lekia abbatissan e aath sancta clara, tha wil lhan lekia henne i viij (8) daga for engin pening STb 1: 405 (1483). ey waro the tilstadde (permissi sunt) omfämpna ällir wtwälia wäghin SpV 377 . at the bönder ider breff aldeles förakte . . . huilkit oss hoppes ider härredöme ingelund tilstäija wil GPM 2: 380 ( 1512) . \" tha williom wii ey anneth tilstedhe borgemestare och radh \" JTb 98 ( 1513) . Troj 277 . \" giva sitt samtycke till. at wi een aff them (ɔ de föreslagna kandidaterna), hwilken oss kan tykke mest nyttughan warda, tilstädhia Lindblom Äbval 7 (1432). hulket lyfftä mogens kopman loffuade och tilstadde \" SJ 2: 239 ( 1493) . - fördraga. ammittere syndha til städya och til sända GU C 20 (hand 2) s. 148. - Jfr städhia til."],"f":["tilstädia . ","tiillstäda Troj 277 . ","tillstedhe JTb 98 ( 1513) . ","tilstälja GPM 2: 380 ( 1512) . impf. tilstadde SJ 2: 239 ( 1493) . ","tilstat SvKyrkobr (Lucid B) 134 . ","tilsatt STb 1: 405 ( 1483) . pl. m. tilstadde SpV 377 ),"]},{"a":"tilstädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstädja, tillåta. \" til städh mik at jak maghe gaa offwir thit landh \" MB 2: 106 . \" til städh mik gaa offwir tith land \" ib 107 . ib 296 . \" gudh tilstadde at twädräkt vart mällan sichems stadzmän \" ib 99 . Bir 4: 44, 65 . Lg 331 . FH 3: 31 ( 1443) . \" hwilken hälstz forman thzta tilstädher oc tol \" LfK 4 . \" hwilkit guddomsins makt haffwir for besynderlika saak tilstaat \" Bir 4: 79 . \" wille gudh thz ey tilstädhia \" Lg 292 . \" om thu mz godhwilia tilstädher, at taghas fran tik alt thz thik är kärt oc dyrt \" ib 821 . BSH 5: 516 ( 1512) , 532 (1513). swa som reglan oc addiciones tilstädhia Bir 5: 133 . - gifva sitt samtycke till. at iäk . . . vnthe ok thill stahaddhe meth godhwylia the gaffuor ok godz, som myn modher . . . gaff ok vnthe gudhems klosther SD NS 2: 213 ( 1409) . - fördraga. at thu ey tilstadhi annan älskara wtan honom Lg 3: 313 . - Jfr städhia til."],"f":["tilstadhia: -stadhi Lg 3: 313 ),"]},{"a":"tilstädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? tillstädjelse, tillåtelse. vtan hans loffuan oc tilstädhilse SvKyrkobr (Lucid B) 205. tok han the tingen vthan ja oc tilstädilse PMSkr 80 . \" medh ffogtens erich kruses loff och tilstädelsse \" STb 5: 253 ( 1519) ."],"f":["-städelsse )"]},{"a":"tilstädhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f.? tillstädjelse, tillåtelse. mz wor tilstedilsse oc goduilia SO 163 . aff gudz lönligha doom oc tilstädhilse Lg 3: 349 . ib 665. at tässin tilstadilse draghis ey til högfärdogha människio lära spaan Bir 4: 78 ."],"f":["-stadilse )"]},{"a":"tilstädhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tillstädes. \" waare swa sake, atj kunne icke sielffue komma, bedie wij kerlige atj wilie vnne til goda, at nogre aff idert folk . . . maa bliffw til stess hoss oss paa förscriffne tijd \" FM 549 ( 1512) . \" mädhan förmännene ärw tilstädhes \" LfK 143 . med them som thaa ther till städis waare SD 4: 100 (öfvers. fr. omkr. 1500). vy ffatige men hende icke vare til stetz FM 602 (1513?). HSH 20: 265 ( 1508) . komma tiilstädis ib 182 ( 1507) . Jfr tilstädhe."],"f":["till städis . ","tiilstädis . til stess. til stetz),"]},{"a":"tilstädhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tillstädes. at the til samma ärinde jntet göre kunne, for än tenkieboken hade til stedes komet STb 4: 59 ( 1505) . til tess barnen eller arffuana her koma til stedes ib 102 (1506). effter tet hennes danneman för:ne icke personlige sielff til stades war ib 5: 50 ( 1515) . doch fforware fodermarsken aff swadane breff, ath the bliffue til stedis Arnell Brask Biᴵ 33. Jfr tilstädhe."],"f":[]},{"a":"tilstädhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tilstädhilse, ey är thz (ɔ omgifte efter ena makens död) gudz bodh vthan apostolens sancti pauli loff ok tilstedningh at folket ey sculi falla j hoordom eller annars olofligan skörlefnat SvKyrkobr (Lucid B) 193 ."],"f":["-stedningh )"]},{"a":"tilstängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstänga, tillsluta. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 148."],"f":[]},{"a":"tilstängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstänga, tillsluta. jnnelykte hon sik i eth cappel . . . oc tilstängdhe dörena jnnantil om sik Lg 3: 289 . MB 2: 77, 80 ."],"f":[]},{"a":"tilstöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillstöta, påkomma. kan hända at romarskom äller naghrom aff theris landom oc vndridanom kan örligh äller fiändha til stötta MB 2: 242 . \" forlaat alla thankanna tilstötande storma \" Ber 276 ."],"f":["-stötta )"]},{"a":"tilsullin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["igensvullen? om syukir man haffwir . . . til swoar (för til swlnar?) warar LB 3: 84 ."],"f":[]},{"a":"tilsvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) svara. \" tha til swarade hans, at han hade lenge sidan giort sin borgher edh ok hanom hade hollit alt fulth etc. \" STb 3: 313 ( 1496) . berette helmick tet taal fore fogatin och radit, som han haffde tilswaradh myn herres swene pa torgit ib 323 ( 1497) . - med prep. til. til huilkit mattis swa til swaret hade . . . ney, ath han jntet til tal till hanom hade STb 3: 150 ( 1494) . svara på, besvara. hwilket . . . her thure thuresson swa tilswaradhe ath han inthe wiste aff forscriffne her erik erikxssons hustru Arfstv 89 ( 1461) . spöriendes om han nogat gotz hade sigh tilscriffuit lata j tolbocken . . . huilket . . . otte . . . tha tilswarade ok strax onödh ok othwngen appenbarliga til stodh . . . at han jntet gotz hade sigh latet tilscriffua STb 2: 403 ( 1489) .","2) svara för, ansvara för, stå i ansvar fr. . . . alla gieldh anname ok opbäre vtgiffue och tilswara SJ 2: 122 ( 1488) . hustrw getrudh schal ltil lsware alle gieldh som kreffuies kunne ib 174 ( 1490) . \" huikit han kendes sigh alt vpborith haffue och forwilkarede sigh fore retten sine syszkon til sware medh sine arffue \" STb 2: 581 ( 1491) . \" hustru kaderin schal bethale och tilsware alle gield ib. \""],"f":[]},{"a":"tilsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med edlig bekräftelse tillerkänna. effter thy som nempnden honom till sworo BtFH 1: 4 ( 1467, nyare afskr.) . eett stycke engh . . . som thenna sex synemän honom tillsworo ib 22 (1467, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"tilsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med edlig bekräftelse tillerkänna. effter thy ad ii witne oc xii beskedhne män fornämpde vnnä then forscrefne gardh laghlegä till sworo SD NS 3: 241 ( 1417) . Jfr sväria til och sväria sik 4."],"f":["till- )"]},{"a":"tilsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åsyn, åskådande, betraktande. the hawa storan hugnadh oc glädhi badhe af ordhomen oc swa af hans liofwe tilsyn Bo 67 . samtalan ok tilsyn ok hörsl nakors manz fortagx thik Lg 3: 482 . \" aff klarhetz tilsyn (ex intuitu . . . claritatis Dei) gudhlikin kärlekir vptände them . . . alla \" Bir 4: (Dikt) 224 . \" biscopin foor nidhir swa som thiufwir . . . fran hulkins til lsyn (conspectu) domarin wände sin miskunneliko öghon \" ib 1: 322 . - åsyn, ögonsikte, närvaro. waro biscopin ok kanukin kallade fore gudz dom j hulkins asyn ok änglanna näruaru for gylt sätee war sät Bir 1: 321 . ","2) syn, det som ses, anblick. han war . . . minom öghom lustelikasta tilsyn (spectaculum) Su 23 . ","3) åsyn, uppsy, blick. diäflane skulu rädha hona mz angsygge til syn och rädheliko änlite Ber 205 . \" hans til syn är mild lib 212. \"","4) utseende. \" thäs bokastolsins tilsyn (aspectus) var swasom solgisle \" Bir 3: 424 . ","5) seende till (ngn), tillsyn, omsorg (om), omvårdnad. thätta är gudz nadh ok miskund til hans thiänara ok tilsyn (respctus) til hans wtualda män Bo 109 . MP 1: 97 . \" en aff hennas tiänarom, som tilsyn . . . haffdhe wtwertis om hennas bohagh \" Lg 3: 305 . - omsorg, omtanke, försiktighet. theras företagen ondzska kwnne ey annars styras oc fredher förwärffwas vtan om konungxsens makt oc tilsyn (sine reguli providentia) MB 2: 290 . \" wart swa mykit trangh ok almogans gny at mz storo mödho ok tilsyyn kunde clärkänä ok herscapet koma the helga jordena aater j sin vtgongh \" Lg 3: 577 . - (?) thera ande som gudh rädhas skal wplätas ok j hans tilsyn (respectione) wälsighnas Ber 9 . - ömhet. mat thw värdskyllelica vptändas ok hitna vidh . . . swa stora tilsyn (indugentiam) ok kärlek Bo 178 . huar äru nw frändhrena stadugha loffuan, ffor hwilka kärlek oc oskäliika tilsyn (affectum) wi wsle forglömdom . . . os siälffua Su 249 . ","6) hänsyn, afseende. \" vt wäl gudh them som litin til syn är til j wärldinne (infinna eligit) \" Bir 1: 373 . \" hafwa til syn til nakra människio mote rättenom \" ib 38 . MP 1: 340 . ","7) hänsyn, förhållande. thu skalt wara änkte j äwerdhelika andelika thinga räkning ok til syn (rsepectu spiritualium aternorum) Bir 1: 400 . ","8) förhållande, jämförelse (med). thesse wärldin är swa som fult hirda skiul älla swina stia j til syn ok liknilse vidh thz palacium älla borgh j hulke gudh bryggir Bir 1: 400. at han räkne änkte wara thz han gör j sinna synda til syn (respectu pecatorum suorum) ib 296 . vanärlikin är kroppin j siälinna tilsyn ib 3: 181 . ib 354."],"f":["-syyn )","tilsynis man","tiil- )"]},{"a":"tilsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) åsyn, åskådande, betraktande. \" tha ware synligha thinga tilsynen en genstigher, at . . . (ut respectus visibilium semita quedam esset) \" SpV 29 . \" i speghlenom synis ok thäns biläte, som ser j honom, ok än tho at tilsynen (aspectus) ok gensynen (respectus) almenneligha är omskiptelighin, thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn oppa thz han astwndar, ok thär äpthir laghar han sik inwärtis \" ib 5 . ib 88 . 2) syn, det som ses, anblick. aller almogen samflytte . . . til thennä tilsyyn J Buddes b 83 . 5) seende till (ngn), tillsyn, omsorg (om), omvårdnad. gudz milda tilsyn (respectus) til människionna owirgangir människio wndhirstandz begriplikeht SpV 57 . om människionar scodhadhe ok jdkelika betractadhe gudz tilsyn (dei inspectionem) . . . näplika ellir aldrik syndadhe the SvKyrkobr 360 . - tillsyn, vård, skötsel. gaffz ingemund x öre fför byssene tilsyn Stock Skb 158 ( 1520) . StÄmb 208 ( 1525) . "],"f":["-syn )","*tilsyna man","-syne- )","tilsynis man","-synes- )"]},{"a":"tilsyna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["efter vederbörlig syn tillerkänna. aff thöm ängiom och musom som mäkis boom tilsyntä ok ltildömpde ware Svartb 417 ( 1446) . (egendom som) xij häredzsynemen . . . sancte henrich til sakth, tilsyndt ok ransakth haffde ib 562 ( 1513) . Jfr syna til."],"f":["-syntä . ","supin . ","-syndt ) , "]},{"a":"tilsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" BSH 5: 304 ( 1508) ."],"f":["-sägn )"]},{"a":"tilsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["addictus til skepoder ok til sänder GU C 20 s. 8 . \" ammittere syndha til städya och til sända \" ib (hand 2) s. 148."],"f":[]},{"a":"tilsänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom nedsänkning (af ngt) tillstånga, igenfylla. her är nw all hampnen tiilsencht med stora stenkiisthor HSH 20: 180 ( 1507) . \" hampnen var tilsength \" ib 183 ( 1507) . ib 182 ."],"f":[]},{"a":"tilsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) låta komma till, taga med. han (ɔ visheten) skikkar kärlekin, han tilsäthir (admittit) enkte thz som är orenlikith SpV 421 . 3) inpassa på, lämpa till. första sex daghanna gärninga, säx aldra timom, mz andhelike märkilse tilsäthiande (coaptanda), ok nya testamentith the gamblo tilföghiande SpV 378 . 6) tillsätta, förordna. huar godh clärch . . . som til lthenne prebende tilsäth och presenteret wurder GPM 2: 390 ( 1491) . - tilsaath SpV 16 ; jfr tilstanda 13."],"f":["-säth GPM 2: 390 ( 1491) ), "]},{"a":"tilsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) foga till, tillsätta, tillägga. alla thessa forscrifuna puncta . . . skalt thu hedhra mz ene pater noster oc aue maria ellir mz twa . . . with thu mera til säthia tha mat thu thz göra ST 164 . \" scal engin undra hwi nochat är tilsat til thessa reghlo meer än förr war \" VKR 46 . i änga matto aff them (privilegierna) ath taka, eller tilsätia eller omskifta DD 1: 94 ( 1442) . ","2) låta komma till, taga med. gullit kkan ey formeras j nokra gärninga vtan eldzsins tilgärning. än eldenom tilsattom (apposito) smidhas thz j vmskiptelika formo Bir 4: (Dikt) 270. ","3) inpassa på, lämpa till. med dat. min ordh . . . skulu vaxsa til thäs the äru fullelica moen oc tha skulu the qwämelica samanföghias mz thy thinge hulko the skulu tilsätias Bir 3: 340 . ","4) tilldela, förskaffa. thridhi stenin smaragdus han tilsatte thik (apposuit tibi) thän som saghde thik haua sakt thz thu ey sagdhe Bir 2: 221 . \" siäte stenin är adamas han tilsatte thik thän som thik giordhe licamlikin skadha ib. \" ib 222 . \" jak skal tilsätia ok gifwa (apponam) honum sw skipadha sins hughx oplyptilse ok villo \" ib 3: 469 . ","5) utsätta, blottställa? thz vil iak gärna tilsätia (tibenter illud expono) thän tidh iak gömis af thik Bo 109 . ","6) tillsätta, förordna. vare exequtores äller andre. þer þe til sätyä af þerrä wäghnä SD 5: 567 ( 1346) . \" ib \" NS 2: 63 ( 1408) . huilken som tilsetther är ok valdher blyffwer SGG 128 . \" foghata älla andra ämbitzmän tilsätia älla affästia \" HSH 16: 4 ( 1369) . BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . FM 566 ( 1512) . \" ther war een merkelikin kämmenäre til sattir \" ST 222 . - förordna, anmoda. then oldermannen till setter at bera vars herra belate om pascha nat SO 187 . huilken brodher som tilsetter warder at bera wars herra vpstandelse belate om pas[cha] nath ib 196 . - antaga, städja. skal änghin tholkin pilth til säthia wthan werkmestarana loff SO 19 . \" fins nokor tolken pilth hafwer tilsäth \" ib. \" huilken som läriunga tilsäther ib 49. \" ib 13, 21, 100, 113, 146, 154, 159 . TS 25, 26 . ","7) iordningställa, göra i ordning, utrusta. han skal lata hus ok borghr ok alla köpstadhi wäl lok hedherlika byggia ok tilsätia (ornare et munire) KS 59 (148, 65) . - ordna, anordna, bygga, uppbygga. eet kloster mykit undirlica pryth oc tilsät (mirifice composito) Ansg 201 . \" sigh mik huru thz keserlika palatz är tilsaat (disposita) \" Su 136 . \" tha the helgha kirkia war tilsät (adjeficata) oc riket welskikkat \" Lg 3: 345 . - ordna drägten på (ngn), utstyra. manga otalika människior . . . alle j wslom klädebonat oc illa tilsatta Su 371 . - utstyra, utsira, smycka, pryda. sagh han framga ena ährligasta fru, mykit clara oc skinande, prydda oc tilsätta medh alle äro oc höfwizlikhet (omni ornatu et honestate præclaram) Ansg 177 . mondo the hawa twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat owiröpis älla wtkorlica tilsat (numquid curiosa) Bo 16 . \" thässin diurin varo äkke tilsat oc pryd mz forgyltom betzlom oc sadhlom \" ib 165 . Lg 667 . - (prydligt el. konstmässigt) sammanfoga el. hopsätta. at min talan oc dikt är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3 ."],"f":["tilsätia sik , kläda sig, utstyra sig, smycka sig. kata qwinnor oc danzerskor som sik högfärdelika snikkade oc tilsatto Su 128 . " badh at hon skulde sik skönlika oc ärlika til säthia " ST 221 . - Jfr sätia til."]},{"a":"tilsätiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antagande, städjande. om läre drengia til sätiende SO 34 ."],"f":[]},{"a":"tilsätting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillsts, tillägg. \" at besegle the articler . . . huilche mich enkede well behage, om the ecke forbäthres met nogen annen tilsättingh \" FM 594 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"tilsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47. 1) söka, söka att nå el. finna. - söka att fånga. alla fiska som . . . aff alder, allom ltilsökendom riffliga aathrekt hafe til theres födho flydde J Buddes b 154 . - (?) jtem til ytersta swdre törnit är befalt nykillen til söchia StÄmb 172 ( 1510) (möjl. att föra till til B)."],"f":["-söchia . "]},{"a":"tilsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) söka, söka att nå el. finna. trygga til flykt oc wärn skalt thu al tidh til sökia oc finna j minna sidho saare Su 199 .","2) komma åt, anfalla. sände han alt qwinfolket . . . jn til värn stadhen carmon. han war owinelighen oc vandh sampt til sökia (accessu difficile) MB 2: 316 .","3) komma till, infinna sig. tha som dödzsins sändebudh som starkasta sotten tilsökir (adest) Su 244 . - Jfr sökia til."],"f":[]},{"a":"tilsökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? besök. faa . . . thes helga andha hugnat eller tilsökilse LfK 261 ."],"f":[]},{"a":"tilsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) besökande, besök. glädias aff andelia hugsuailsa tilsöknigh (gratia supernæ visiationis) Su 34 . ","2) tillopp, tillströmning. wart ther aff stor tilsöknigh aff allom Lg 3: 597 . ","3) anfall. \" landit som til hördhe gosan oc in til gabaan allas theras konungha mz theras landh togh han mz enne hastige tilsökningh (impetu) oc fördarffwade \" MB 2: 31 . ib 248, 310 . margfalda dröffuilsanna til söknigh gladelika tola Su 31 ."],"f":["-nigh )"]},{"a":"tilsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) besökande, besök. thät warder henne tha liwft ok täkkelikit fore täs hälga anda tillsökningh MP 4: 106 . 2) tillopp, tillströmning. for then stora tilsökningh som nu instundar på gyllena aarit af pelargromomen thit äro kommande her af rijkena Troil 2: 371 ( 1472) . SkrtUppb 326 ."],"f":[]},{"a":"tilsöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sömma vid, sy fast id. med dat. och ack. pas. ffocarij sculu ekke hafua kufla vtan mantolin vtan ofuir kiortelin huilkom vari hettan tilsömath VKR 3 . Bir 4: 101 ."],"f":[]},{"a":"tiltafning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["haffwe wi aff monge hans anslag wel förmerkt at om han sik till oss giffve skulle ville han hafve fri tiltafning (möjl. fel för tiltakning) in pa the tydske oc danske HSH 14: 32 (1525, Magnus Sommar) ."],"f":[]},{"a":"tiltak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tilltag, företag. \" jach haffwer nagoth straffath idhre swene . . . ffor thet til tagh \" FM 131 ( 1502) . \" effter then beskatningh och tilltagh, han haffde brwwchet in pa sueriges wenner \" BSH 5: 552 ( 1513) ."],"f":["tilltagh )"]},{"a":"tiltaka","b":[],"c":"","d":"","e":["4) attingere til taga GU C 20 s. 42 . lhan tilkombir ällir tiltakir alla stadz sin renlikhet (attingit . . . ubique propter suam munditiam), ok enkte smittadh kombir in j honom SpV 506 . "],"f":["tiltaka sik , 5) taga till sig (ngt), fatta (hopp). at hon skulde sik til taka hop oc nakra hugswalan Mecht 197 . - Jfr taka til."]},{"a":"tiltaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) antaga, utse, förordna. helena kom til rom mz czl laghisom iudhom . . . pauin ok cristne clerka . .. mötto them . . . til sisputeran til taknom twem hedhnum mästarum a badha sidhur . . . som thom skulle rättan dom mällan seghia Bil 80 . \" þ skal annär i hans staþ til takas \" SD 5: 638 ( 1347) . ib 567 ( 1346) . \" foghatä tiltakä \" ib 562 . sculu fyuru präste tiltakas ib 563 . \" til hwlckis jordhköps stadhlikarin vithnisbyrdh waro ok äru thässe fastomän aa satto thinghe lagleka nämdhe ok änkannelika til takne ib \" NS 1: 88 (1401, nyare afskr.). tha sculo wernamän oc synomän afsätias ok andre tiltaghas TB 73 . ","2) taga sig till, föetaga sig, företaga, göra. systrana . . . visto ey hwat the skullo tiltka KL 338 . \" skal han änkte thz byria ok til taka thr skadhlikt är \" KS 21 (52, 23) . han . . . huxa huru han skal huatuitna til takak ib 22 (54, 24). at mannin skuli nakat oskällica tiltaka Bir 2: 129 . - företaga, gripa sig an med, inlåta sig i . vm jak nakar hardh thing til takir j fasto älla vaku Bir 2: 173 . \" at tiltala owan thing ok ey maagha them fulkompna \" ib 3: 322 . ib 407. ","3) börja, begynna med inf. til tok han at rista sino hofdhe Gr 261 . \" nu tiltok hon at thänkia a litla barnit ihesum \" KL 345 . \" nu tiltoko licamsins kraptir at vanskas \" ib 352 . ib 334 . ","1) taga på sig, antaga. odödhelikin gudh wilde sik tiltaka (sibi assumere) dödhelikit köt Bir 4: (Dikt) 259. ib 253 . ","2) taga på sig, åtaga sig. huilka syndher wi os tiltaghom mz theras godze LfK 66 . ","3) åtaga sig, företaga sig, inlåta sig i. hwi til takir thu thik (assumis tibi) swa mykit äruodhe Bir 1: 314. ","4) rycka till sig. widherfreste ey orättelika sik til taka annars lims ämbete Ber 5 . - Jfr taka til."],"f":["-tagha )","tiltaka sik , "]},{"a":"tiltakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["antagande, val. at hon (abbedissan) wt aff androm skuli wtskiliias, oc hedras ekke for sina tilqwämd, ällir til takningh wtan for mins, oc minna modhers hedher Bir 4: 73 ."],"f":[]},{"a":"tiltakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tiltafning?"],"f":[]},{"a":"tiltal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) tilltal, åtal. med prep. upa. nota om dele oc thrätthe tiltal oc swar oppa arff Arfstv 12 ( 1461) . - anspråk, krav, fordran. . . . forscrifna tompt egha och brwka sik til gangx obehindrat fore hwars mans tiltal SJ 2: 28 ( 1477) . ib 40 (1478), 100, 102 (1487), 158 (1489). - med prep. til. at niclis akere haffuer jntet til taal til then garden HLG 1: 135 (1495). tha haffin siden engte tiltal till forscrifna hws eller tillagom SJ 2: 74 ( 1481) . HLG 3: 153 (1511). - med prep. um. danmarkx och noriges rike vm the nogodh tiltal haffua vm nogra ägodelor til sueriges rike G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 67. 4) tilltal, tal till (ngn). gresca herrena . . . togho honom j fagn oc gaffwo hwan annan wena kiiss mz blideliget tiiltaall Troj 100 ."],"f":["tiil- . ","taal (l)"]},{"a":"tiltal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (och m.? BtFH 1: 231 ( 1507) , 239 (1507), 289 (1509)) ","1) samtal, öfverläggning? han . . . foor saa wthan qwall tiil stokholm och rikesens (Hadorphs uppl. har rijkensens radh 525) tiil tall RK 3: 3205 . ","2) yttrande (till ngn), framställning. om the scriffther i the tiltal ok genswar som fforhandled wort i stocholm FM 132 (1502, samt. afskr.). äre the scriffther i wort tiltal ey anners forwandled, än the tha aff forscriffne erchebiscop iacob framsätte wo4e ib. ib 133. nogre enkannelighe spörsmal och tiiltall . . . her sten stwre .. . (framställde) in tiiil the gode karla . . . som . . . paas stäkit bestallade warit haffwe HSH 24: 99 ( 1517) . \" oppa huilkit tiil tall och genswar beddes war kere herre och höffwidzman alles ware breff och insigle lib 105. \"","3) ltiltal, åtal. \" dömdes nilis torkilson . . . ffri for then til tal ath hans hustrv skulde slagit nilis olefssons hustrv \" BtFH 1: 231 ( 1509) . ib 239 (1507), 289 (1509). her sten stwres . . . mercheliga bescriffna articla och tiil tall tiil erchebisp götstaff HSH 24: 94 ( 1517) . för:ne articla och tiil tall ib. anspråk. ath wi . . . skwlo til förnempde landh alrik här epther haffwa nakon klakan heller tiltal SD 5: 230 (öfvers. i afskr. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":["tiil tall )"]},{"a":"tiltala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättegång; fordran. \" skall honn sigh medh ingo arfwe beuara . . . elelr ther någre tilltalu hafwa \" Bjärka-Säby 360 (1384, avskr.) . - anspråk, rättighet. gyfwm hanum fullä makth thee samä gooz at syälya, gyfwä, skyptä. oc bytä äpter synum wilyä vtän hwars tiltalu SD 8: 43 ( 1361) . swa at jak älla mine arfua sculom aldre tilltalu oc nokor wis hafua til thet sama godzit älla thät hindra älla quälia Gadolin Pants Bil 279 ( 1385) . "],"f":["tiltalu rätter (teltala-), "]},{"a":"tiltala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tilltala, tala till. smälika til taladhir KL 254 . - med dat. hulkom han swa tiltaladhe Gr 270 . Bir 4: 44 . - tala till, samtala med. med dat. huilke fultaka warin wärlzlichom herrom tiltala j clostirsins ärindom VKR 4 . - yttra (ngt) till (ngn). med dat. och ack. mik tiltalande tolken hogswalelsa ordh Su 187 . ","2) muntligen föredraga. ath . . . her erick trolle oss til thalede edher herredömes werff och ärende BSH 5: 68 ( 1505) . ","3) tilltala, tillvita. med dat. och ack. huilken tha nagat haffuer sinom embetez broder till thala SO 193 . tilltala, väcka åtal mot, väcka rättegpng mot. med dat. el. ack. tha schal huar androm till tala mz rettha SO 186 . for:da herra karl äller hans arffua kräfuia äll[e] r til tala om then sama minna modhirs ärfdhadeel SD NS 1: 150 ( 1402) . - Jfr tala til."],"f":[]},{"a":"tiltala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättegång; fordran. \" at han äller hans arfua aldrig manig älla til talu aff mik ther vm lidha skal \" SD NS 1: 413 ( 1405) . - anspråk, rättighet. läät han . . . fornämda härra stene allan thän rät ok tiltalu som honom bordhe . . . hawa til sit fädhärne ok mödherne SD NS 1: 200 ( 1402) . kändis . . . niclis öndersson sik hawa vppburit lika ok fult fore thän ärfdhadeel ok rät ok tiltalu, ther förra nämdis, aff härra stene . . . ok affhände . . . fraan sik . . . fornämda brodhers arff ok rätt ok tiltalu ib. ängin scal hawa tiltalu ltil the for:da goz ib 675 ( 1407) . inga makt äller tiltalo hawa at kräwia the fornempdo penninga ib 519 ( 1406) . - Jfr lagha tiltala. "],"f":["tiltalu rätter","tel- )"]},{"a":"tiltala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tilltala, tala till. alloqui . . tiltala GU C 20 (hand 2) s. 96. - med ack. fordroch radit hanom jurien wtulff, tet han hade swa hardeliga tiltalit radit ok swa illa baar sin ordh fram otuchteliga STb 3: 408 ( 1498) . - göra ett påstående. Gers Frest 28 . 3) tilltala, väcka åtal mot (ngn). tha skal han (ɔ kungen) . . . aldrigh haffua macht . . . adh sige eller tiltala arga eller fegda . . . herre sten stwre . . . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. anders suensson kom ey och tiltalde then han tha stempdt hade STb 3: 208 (1495). - väcka rättegång mot (ngn) om (ngt). med dat. och ack. min nadhugher herra konunger vil thöm nokot tiltala ok skylda SD NS 3: 514 (1419). kietil . . . haffwer giorth minä atnöghie vm alth thet jac haffdhæ honom til tala DN 14: 70 (1457). - med dat. el. ack. och prep. um. tilthalade olderman her oleff andree mattis smidh til om en kellere vnder hans huss ligger HLG 1: 132 (1490). peder laurensson . . . tiltalade jöns nielsson . . . om en halff gardh SJ 2: 172 ( 1490) . ib 199 (1491). tha tilthalede hanom her alff . . . om en aars rentta ib 232 ( 1493) . STb 3: 170 (1494), thale forscrifne hustru margit vppa eth arff SJ 2: 157 ( 1489) .","4) vidtala, säga till; inbjuda. . . . en vngh man . . . som iach holt en litin kost at, til hans prestöll, och kunne iach ey väl vara frant he godhe män, och dande quinnor som iach haffde til forinne til taladh, och bididh til sama kost, for iach idher scriffuilse och vilia fik vitha GPM 2: 166 ( 1503?) . - Jfr tala til."],"f":["-talade . ","-talde STb 3: 170 (1494) , 208 (1495). supin. -taladsh GPM 2: 166 ( 1503?) . ","-talit STb 3: 408 (1498)),"]},{"a":"tiltalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tilltalande, tilltal. \" höra al obrygdhilse oc onda tiltalan \" Bir 2: 233 . ib 3: 374 . Lg 821 . \" tik giffwandis sin sötha ordh ällar tiltalan ib 3: 313. \"","2) tilltal, åtal, käromål. tilbindom wi os . . . at halda for:da lafrins ienisson . . . oc alla the ther meth waro, bathe i flok oc i farnöt, then tidh for:de pedhar kylua slaghen ward . . . skadhalös for alle fegd oc tiltalan oc skyldning SD NS 1: 147 ( 1402) . \" at the skulu aldrig inga tilltallan eller nödh lijdha om the föreskreffna woldgästning \" ib 238 (1403, nyare afskr.). - rättgång, tvist. ther aldrigh ytermer hinder eller tilltalan vm lidha aff mik eller minom arfuom SD NS 1: 88 ( 1401) . - tvist, klander. thet förenämda godz förenämda herra benckt ok hans arffwom fryt, quitt ok hemol halla före alla tiltalan SD NS 1: 45 ( 1401, nyare afskr.) . - fordran, kraf. herra thomas hafuer mik ok minne syster oc wara arfua latit lädukga oc lösa fore alle ytermer krafuo, maningh eller til talan . . . om the fornempda hafwa pänninga swmmo SD NS 1: 17 ( 1401) . ib 243 ( 1403), 244 ( 1403), 245 ( 1403), 413 ( 1405). SJ 136 ( 1444), 330 ( 1465), 331 ( 1465), 337 ( 1466), 338 ( 1466). at hwarce vi eller vare arfwa skulom . . . noghra til talan hawa til for:da var herra biscop pethar . . . vm noghon rät, gäld eller arff ther oss epter for:da biscop thordz dödh röra matte SD NS 1: 70 ( 1401) . FH 7: 53 (1476?). - an.språk. aldrigh scal jac mic annars mädh them godzom bewara äa nokra til talan til them halfwa SD NS 1: 156 ( 1402) . \" vplater iac alla the rättighet oc tiltalan som iac oc min brodher . . . kunnom hawa til the goodz \" ib 317 ( 1404) . ib 352 ( 1404) o. s. v."],"f":["tilthalandh FH 7: 53 (1476+). tiltallan SJ 331 ( 1465) . ","tilltallan . ","tiltallen SJ 330 ( 1465) ., 337 ( 1466), 338 ( 1466)),"]},{"a":"tiltalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? (Stb 4: 86 (1505) L.","1) tilltalande, tilltal. - tal, ord. epter thy war härra sagde sinom hälga appostolis glädin idher mädh stora frögd . . . thessa sama wars härra ordh ok tiltalan hörom wj en nw daglika MP 4: 49 . 2) käromål; fordran, krav. SD 8: 46 ( 1361) . SJ 2: 4 (1474), 113 (1488). ther hörer nw husit for:ne hustrv margitte . . . fryt och quit til medh sin barn vtan alla manna och quinna til talan eller a klagan STb 3: 389 (1498). ib 4: 21 ( 1504) . . . . löss fore alt hennermera til thalen til ewerdeligen tijdh ib 86 (1505). ib 182 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"tiltalande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tiltalare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) person som talar till (en församling), talare, förkunnare. concinator . . . til talare GU C 20 s. 133. ecclesiastes grece interpretatur concionator latine til thalore et dicitur salomon ib s. 206 .","2) person som väcker klander el. tvist, kärande. alla eptekomanda ffödde och offödde aclagara och tiltalara SJ 2: 140 ( 1489) . \" forwilkorede sich sware alle tiltalere, som pa for:ne arff athale wele STb 3: 18 (1492). hans weffuerz tiltalere skal ffare til nyköpung effter breff och beffuisningh \" ib 5: 9 ( 1514) . Linkbiblh 1: 198 (1526, Brask) . - Jfr arfs tiltalare."],"f":["-talere . ","-thlore GU C 20 s. 206) , "]},{"a":"tiltalilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tilltalande, tilltal. mädh tholkom tiltalisom (talibus alloquiis) skulin j hälgha jomfrur, blidhka brwdhgomman SpV 172 ."],"f":[]},{"a":"tiltaling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättegång, tvist. \" scall all tiltaling oc skipta them j mellan som huar there haffda till annan ware qwit oc döth them j mellan \" DD 1: 80 ( 1431) ."],"f":[]},{"a":"tiltaling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rättegång, tvist. - käromål; fordran. krav. ffrii . . . fför alle geste namaning, kraff och tiltaling STb 5: 94 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"tiltalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käromål; fordran, krav. thy later them nw ledogha ok lösa for mik ok allom mynom arffuom om al lthen tiilthalningh Svartb 458 ( 1455) . \" thz jak war i jönaköpung fore rätto mz thäön man, som jak hafdhe tiltalning til \" JTb 60 ( 1462) . ATb 1: 284 ( 1468) . hindrik smallra lowade ffor et arbörst wm än nokor til talningh komber äpter ib 2: 362 ( 1489) ."],"f":["tiilthalningh )"]},{"a":"tiltalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["käromäl; fordran, kraf. latom wij . . . her gudmund lidughan ok lösan for alla ytermera tiltalning vm the gifft och testament han i wärio haffde effter herra nigils olaui SJ 246 ( 1455) . \" kom . . . her olaff . . . och giorde tiltalning til . . . tile bosman . . . vm the tomptena som ligger näst nidan karl jonssons trägardh \" ib 259 ( 1457) . - anspråk. mine erfninga effter min dödh sculu thär enga tiltalning hafua antiggia vpa thet ena arfuit elle thet andra SJ 58 ( 1430) . \" all then tiltaningh ok rettughet, som jak til porkala godz hauer \" FH 5: 50 (1467, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"tiltekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillägna. twäskona kön, än tha at the äru tilwigdh ok tilteknath (assignatur) hälgaghetinne som är män ok qwinnor SpV 250 ."],"f":[]},{"a":"tilteknadh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tecken (till att ngt skall utföras el. ske). oc alla hälgha manna loff glädhi oc häloghet the forenas, oc saman komma mz ensampna mina tilteknat (et omnis sanctorum laus, quandium et beatiudo, solo nutu meo incitantur) Mecht 209 ."],"f":[]},{"a":"tilthiäna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betjena, gå till handa. henne . . . siälä rykt . . . hiolt . . . biscop nigles . . . hanom tillstondande ok tiltiänedom mangom androm biscopom ok ärligom herrom Lg 3: 577 ."],"f":[]},{"a":"tilthiäna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betjäna, gå till hada. lJfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47. cherubin . . . the tilfördho oc tiltänto mik iwnderstandilsenna liwse (cherubim quoque lumen cognitionis mihi ministrabant) Mecht 117 . (Herren sade:) swasom diaconus thz är mässo diäknen tiänar til altarit, swa til thiänar iak oc gör alla gärninga j prästenom, oc mz prästenom j hwaria mässo (sic ego omnia cum sacerdote et in sacerdote operor quæ ipse operatur) ib 193 . J Buddes b 233 . - tjäna, hjälpa, vara till tjänst el. hjälp. Jfr Sdw 2: 1315."],"f":[]},{"a":"tilthrugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["truga, tvinga. \" pylatus . . . hafwir mik til thrughat at taka man moth minom wilia \" ST 89 ."],"f":[]},{"a":"tilthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) trycka på, utöva tryck, anfalla. flere störtthe aff grechomen aff hwlka grechana täss mera tiil tryckte oc wille hämpna syn skadha Troj 87 . - Jfr thrykkia til."],"f":["tiill- )"]},{"a":"tilthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tilltrycka; hårdt fästa. part. pret. med dat. \" thu . . . thino köti til thrykt \" Bo 132 ."],"f":[]},{"a":"tilthrykning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anfall. \" j then samma til trickning störthe mera än Vᶜ aff grecana \" Troj 175 ."],"f":["-trickning )"]},{"a":"tilthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tvinga, ansätta. eth starkasta band olösande som tik tilträngher (stringit) Mecht 197 . l 2) behövas, vara av nöden. jtem är thet swa meg tiil trängher eller jak wel selia samme hws HLG 3: 152 (15111). - Jfr thränghia til l(äv. Sdw 2: 737)."],"f":["tiil- )"]},{"a":"tilthvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvinga, nödga. Jfr Sdw 2: 1316."],"f":[]},{"a":"tilthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tilltro, misstänka för. med dat. och sats inledd af at. at inghen skulde hanum . . . tiltäncke at han then gerningen giorde BSH 4: 159 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"tilthänkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lv. l2) tänka, utänka. huat ider nade tiltenkiendes oc görendes worde sTb 5: 343 (1521, Kop). at för:de mester h. ty motte sielffver tiltenke hwar han kunne söke sin reth HSH 16: 94 ( 1527) . - Jfr thänkia til."],"f":[]},{"a":"tiltroa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anförtro, giva i uppdrag. tha haffwa wii kerlige bidit befalad oc synderlige tiltrot honum vm at wara wora kere hustrwes oc sons . .. malsman Hist Tidskr 63: 23 (1470, samtida avskr.). stode mauricus van dalen och giorde mechtoch henrik hesse ath kreffue sin gieldh, ok bödhz hinrik wiidh sine iij marck fulfölie hans erinde, som han hanom ther om til tror STb 3: 14 ( 1492) . anförtro (ngn ngt). ath vij haffwe nw tiltroth och befalith och med thette worth oppe breff tiltro och befalä . . . mikil johansson worth mynth i stocholm HSH 19: 14 ( 1497) . slotzloffuen, som wor kiereste nadige herre them tiltrodt haffuer at förware sTb 5: l292 (1520). - Jfr troa til."],"f":[]},{"a":"tiltroa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anförtyro, gifva i uppdrag. som wij nu hafwom keest, och tiltrot, och fulla macht gifwit for:na twedrächt aff at läggia BtRK 98 (1435, orig.) ."],"f":[]},{"a":"tiltrodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka fram. ST 86 . \" syätte mattan är, ath til trodha mädh tynno höghre winga mot fiendannas wenstre winga PMskr 156. \""],"f":["-thrudhum ST 86 ) , "]},{"a":"tilträdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förena sig, ansluta sig, inlåta sig. om j och then mene man tiltreder oc infalder med tom, ther sadant wradt och ogerningär begynt oc foretagit haffue STb 5: 336 (1521, Kop)."],"f":["-threda )"]},{"a":"tilträdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka fram. till träda manneliga Di 186 . Jfr trädha til."],"f":["till- )"]},{"a":"tiltröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) förtröstan. \" i tholka tiltröst (acceptaque fiducia) wart hänna hiärta stadfäst \" Mecht 197 . \" o min sötaste brudhgumme, ley skalt thu här äpther tänkkia mik wara skilda ffran tik, ey häller ti ffran minne til trösth JMPs 22. \""],"f":[]},{"a":"tiltröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tro, tilltro, förvisning. tha the han . . . aatsporde huru han ther swa lenge sith liff beholdet hafde, moth alt there hopp ok tiltrös Lg 3: 579 . ","2) uppmuntran, uppmaning. \" äpther margha gudz ok minna wina tilthröst ok somlika minna frända radhe \" SD NS 2: 10 ( 1406) . ib 11 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"tiltrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["tiltrösta sik , tilltro sig. biscopen som han scriptadhe til tröste sik ey han afflösa Lg 969 . Jfr trösta sik til."]},{"a":"tiltrösta förtrösta på ngn. somlighe haffwa swa rädh oc ömkelikin hiärta ath the aldrigh dyrffwas fullelika tiltrösta til mina nadh oc mildhet uquod nunquam de mea audent confidere pietate mecht 326 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["tiltrösta sik , tilltro sig. at the sik nu tiltrösta oc tro sik haffua ful skäl thär til oc tygh Abbedval i Vkl 93 . DN 14: 69 (1457). Jfr trösta sik."]},{"a":"tiltygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bevisa (ngt) mot (ngn); överbevisa (ngn) om (ngt). med dat. och ack. . . . hanom tz tiltyga medh vitnom SO 85 . 2) försäkra, giva försäkring? Se Sdw 2: 654."],"f":[]},{"a":"tiltygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försäkra, gifva försäkring? fans her stor wille i blandh almogan aff onda tilskyndara och andhra herrar landboo, som thöm til tygade i theres ögon pa tinget BSH 5: 182 )1507)."],"f":["-adhe . "]},{"a":"tiltäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullkomligt täppa; fullkomligt omsluta. halt benen ter öwer (näml. öfver karet), vel tiltept mz kleder, at wermen icke gar wtt LB 7: 322 ."],"f":[]},{"a":"tiltöker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lättåkomlig, lätthanterlig. \" habilis . . . bequämer ok til töker \" GU C 20 s. 326 ."],"f":[]},{"a":"tilunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) unna, medgifva. \" tilwnnes aff gudhi . . . at thu aff altareno skwli oppehallas \" LfK 97 .","2) gifva, skänka. \" thil vnthe iak fore sagdhan gardh foresagdho klostre \" SD NS 2: 213 ( 1409) . SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)."],"f":["tiilwnna: -andes SD 6: 30 (öfvers. fr. 1482)),"]},{"a":"tilunna","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. medgivande, tillåtelse. alt war giort hwat är honom wtan wilie oc tilwnna (snarast fel för ett *tilunnan) Mecht 209 ."],"f":[]},{"a":"tilunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) unna, medgiva. ath han haffde thillatit och gerne til llvnte, at . . STb 2: 204 (1487). huilke (pengar) . . . clemit eskede fore radit wylia haffua . . . huiket radit tilvnte aff (för at) for:e clemit smid schulle sama peninga til sigh aname STb 3: 465 ( 1500) .","3) medgiva, instämma i. hwilkit han thäkkeligha til wnthe anamadhe (quod Dominus gratanter acceptans) Mecht 311 . - Jfr unna til (Sdw 2: 827)."],"f":["-unte ) , "]},{"a":"tilvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara tillstädes, vara för handen, finnas, at thu maghe witha hwat som til är, ällir hwat som fattas j thinne skikkilse (assit aut desit) SpV 497 . \" jens kedelsons moger . . . talade til hustru elin . . . om en gard som hon meth sin bonda . . . köfft hadhe aff . . . jens kedelsson . . . hulkit tyg tilwore ath hon meth sin bonda köpt och skelige betalet hadhe \" SJ 2: 262 ( 1494) . - finnas, finnas till, vara till. (Hud skapade världen) at the sculde vardha ok til lvara hulkom han matthe skiffta ok lbythä syna nadher SvKyrkobr (Lucid B) 126 (möjl. snarast att fatta som två ord). - Jfr vara til."],"f":[]},{"a":"tilvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara tillstädes, vara för handen, finnas. nar the siukdoms tekn tiluaro (aderant) som döthin tedho Bir 3: 84 . \" vm godhir vili hadhe til varit lib 100. wtan watn oc brödz fasto tha maa huar människia frälsas wm til är thronna oc kärlekxsins fulkomplighet \" ib 4: 62 . LfK 178 . - finnas, finnas till, vara till. wm the tilwaro som sik wärdelika . . . til the andelika fästning redha widlo Su 361 . \" wiliandis wita hwru mykit folk til ware som sculle lydha vnder hans kesare döme \" Lg 45 . först sculle bescrifuas hvru mang lanzscaper til warin ib. alt thz til är Bir 2: 256 . ","2) vara hos, vara med, bistå. med dat. beþoms . . . oss tiluara (adesse) wars herra ihesu christi naþ KL 182 . - Jfr vara til."],"f":[]},{"a":"tilvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bliva till. (Gud skapade världen) at the skullo til wardha thär han matte skipta mz sina nadhir oc miskund Sv Kyrkobr (Lucid B) 96 (möjl. snarast att fatta som två ord)."],"f":[]},{"a":"tilvaxa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 1) tillväxa, tilltaga, ökas, förökas. accrescere til vexa GU C 20 s. 154 . med dat. gudhi, huilkom enkte kan aff wäxa, äller til växa (Deo tamen, cui nec accrescit nec decresit) Mecht 251 . - refl. *tilvaxas, = tilvaxa 1. med dat. jak sigher mz sanno, at honom som hälaghir är owir alla hälgha, aff waro loff kan enkte tilwäxas (adrecrescere), ey hällir aff ware tystho fran wäxa (descrescere (SpV 560. - Jfr vaxa til."],"f":["-växa . ","-wäxa . ","-vexa )"]},{"a":"tilvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tillväxa, tilltaga, ökas, förökas. som kroppen til wäxge wtwörthis, swa tilöktes henne gwdelika oc dygdhelika gärnigga i siälenne jnwörtes Lg 3: 278 . \" ower . . . tässa närstadda timans tilwägxande ondzsko \" Su 362 . - med dat. epte thy som honom til vaxte aldrin MP 2: 42 . thw vndra hwi thik hända ok til uäxa frestilse j älline Bir 3: 210 . \" thäs mera wanmakt oc klenhet tilwäxte klena kroppenom \" Su 160 . \" i hvarjo öghnablick ökadis hanom oc tilväxte gudz nadh \" Ansg 177 . ","2) komma till, tillfalla. med dat. ther af kan honom ängin frome tiluaxa (accrescat) Bo 88 . \" j bland annor barn ther honom tilvexte war margarita eth af them nampnkunnoghasta \" Lg 3: 499 . - Jfr vaxa til."],"f":["-wäxa . ","-uäxa . ","-wäkxa . ","-wägxa . ","-vexa )"]},{"a":"tilvaxilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ltillväxt, tilltagande. all jmpilse göris pa manas til wäxilse oc ey pa nädhenne PMSkr 326 ."],"f":["-wäxilse )"]},{"a":"tilvaxning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillväxt, tilltagande. \" accrescere til vexa ok ökia mz tilwexningh \" GU C 20 S. 154."],"f":["-wexningh )"]},{"a":"tilvaxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillväxt, tilltagande. \" hwar som blomstrit framgar wthan sädh, är wäl wärth, at thär skul äpthirfölghia frukt mstreno lik, thz är, at hon skal oprinna mz enkannelikom tilwäxgt (incrementis) \" SpV 14 . ib 59 . swa som manen omskiptis j tilwäxtin ok affwäxtenom ib 113 . \" dygdhanna ökilse ok tilwägxt ib 205. saa ok människian, omwändh til gudh, thakir sin tilwäxth j rätuisonne \" ib 387 ."],"f":[]},{"a":"tilvighia","b":[],"c":"","d":"","e":[" -wiigdh, supin. swikt), Jfr C. E. Thors. Den kristna terminologien i fornsvenskan 281. 1) viga, inviga, helga (åt). med dat. och ack. thenna daghen, huilken the hälga kirkia haffuer til wikt hymerikis drotnigh JMÖ 192 . - pass. the tilfestilse mz hwilkom hwar en kloster iomfru är tilenadh oc tilwigdh siälffwom brugummanom ihesu christo (sponsationem singularum virginum sibi desponsatarum) Mecht 129 . om torsdagen messan aff wars härre hymmelfart som altaret är tilwiigdht GPM 2: 390 ( 1491) ."],"f":["-wigdh . "]},{"a":"tilvighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) viga, inviga, helga (åt). med dat. och ack. nokor hälagh thing, som christo tilhördhe, oc hanom varo tilvigdh (consecratum) Ansg 203 . \" gwl oc silffwir . . . huilkit the til vigdho herrans fatabur \" MB 2: 16 . - pass. taghandis thz som gudi war til wigt MB 2: 17 . \" eth cappel, som war iomffru marie . . . tilwikt \" Lg 3: 289 . \" for . . . jomfrw marie wyrdnyng som thänne lifnadher är til vigdher (dedicatus) \" VKR 71 . \" hänna lifnadhir skulle tiluighias ok scrifuas sannom fatikdom \" KL 332 . iak är nazareus thz är gudhi til wigdher (consercratus) MB 2: 122 . Lg 333 . LfK 73 . ","2) sammanviga med, genom vigsel förena med. med dat. och ack. pass. the iomffruna loffuadhe fadhren honom sik wilia til wighias Lg 3: 291 ."],"f":[]},{"a":"tilvikliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pronus a um framlutho redoboen ok til vklegin GU C 20 s. 493 ."],"f":["-viklegin )"]},{"a":"tilviknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? pronitas til viknilse GU C 20 s. 493 ."],"f":[]},{"a":"tilviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["cernulus . . . tilwiliogher och behendogher GU C 20 s. 100 ."],"f":[]},{"a":"tilvilkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillförsäkra, tillförsäkra öfverlåtelsen af (ngt), öfverlåta. tilwilkorar iag . . . niclis swarte skanung ok hans arffwom fra mik om minom arffuom the för:da godz till för panta sta SD NS 1: 448 ( 1405, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"tilvilkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tilvilkora sik , utfästa sig, förbinda sig. tilvilkorar iac mic . . . godz at vidherläggia SD NS 3: 566 ( 1420) ."]},{"a":"tilvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["öfverbevisa. \" - part. pret. öfverbevisad, förvunnen. laghlikä till wnnen \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). BSH 5: 512 ( 1512, nyare afskr.) . \" med fullum skiälum oc laghum til wnnin \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). medh witnom tillwunnen SO 300 . ib 301 ."],"f":[]},{"a":"tilvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2) vinna, förvärva. stadhen och landith . . . thet medh wäriendhe handh idher til wnneth är BSH 5: 273 (1508, H. Gadh) ."],"f":[]},{"a":"tilvirdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. värdigas. wilde eder ädlaheth tiilwördis hiälpa oss medh eth goth ordh tiil waar kära herra BSH 5: 129 ( 1508) . Jfr tilvärdhas."],"f":["tilwördis )"]},{"a":"tilvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillvita. \" feste pawal . . . lagh . .. for saltit, hanom til wittes haffua köpt aff skyppit \" STb 2: 482 ( 1490) . \" ath hon ey haffuer scheden . . . som tiwffuen henne til witte och pa sade ib 601 (1492). \""],"f":["-witte ) , "]},{"a":"tilvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillvita. \" aff thenne snödhä gerningen som the mik til witä \" Va 35 . SO 300 ."],"f":[]},{"a":"tilvitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillerkänna medelst vittnesmål. the ther epter nämpnas sato i nämpdinne, som domkirkionne godzit til vitnadhe SD NS 3: 285 ( 1417) .","2) överbevisa med vittnen. warder . . . medh twem witnom till witnadher SO 292 . TS 24 . - Jfr vitna til."],"f":[]},{"a":"tilvräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["allidere til skada ok til wräko vt allidet paruulos ad petram GU C 20 s. 16 . ib (hand 2) s. 70."],"f":["tiil- . ","-wräko . ","-wreka )"]},{"a":"tilvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-wälla )","tilvälda sik , tillvälla sig, tillskansa sig. j haffwen . . . idher mykit til lwällat aff mino rike MB 2: 275 . ib 276. matte han til wälla sigh ängland til danmarkx krono Lg 3: 47 ."]},{"a":"tilvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-väldä . ","-velda . ","-wälade VKU 111 ( 1563) . ","-wellet STb 3: 329 (1497); SJ 2: 311 ( 1497) ),","tilvälda sik , tillvälla sig, tillskansa sig. j thy at han mothe gudz skipan ok viiliä vilde sik til väldä höghre voldh ok staat än gud hafde hanom skipat SvKyrkobr (Lucid B) 130 . tha dömpde jac . . . hanum xl. marc wt aff, som sig wilde bolid til velda UpplLagmansdomb 25 (1490). - Jfr välda til."]},{"a":"tilvälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["välja, utse. \" wi . . . hafuom han ther til särdelis vmbidhit oc tilwalt \" BSH 1: 185 (13!SYNS_DÅLIGT?6)."],"f":[]},{"a":"tilvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vända (ngt) till el. åt (ngn). hwilke j litle samfecthningh til wändho ryggen MB 2: 17 . fiändhomen theras rygghia wända ib 18 . ib 136, 137 .","2) öfverlåta, öfverlemna, tilställa. \" lhänne mat thu thz (godset) tilwända \" ST 491 . - öfverlåta, föryttra. iach . . . til wänder oc ltil engnar thet (godset) oc hemult gör for:da härrä thordh benda oc hans arfwm til auerdelica egho SD NS 1: 256 ( 1403) . \" ib 586 (1406, nyare afskr.). \" FH 2: 54 (1421, nyare afskr.), 3: 8 ( 1377). ","3) tillräkna tillskrifva. med dat. och ack. skal enghin thz til wändha waars synnes oc hugx ostadughet at wi stwndhom bywdhom tw ärendhe hwart moot andro MB 2: 203 . ","4) hänföra till. med dat. och ack. minna pino aminnilse skal thu altidh haffwa i thino hiärta oc alla dröffuilse oc motegangh, som thu lidher, skalt thu henne til wända (refere) Su 198 ."],"f":["tilvända sik , vända till sig, tillvälla sig. lhanwil lgudz hedhir sik til wenda ST 132 . - Jfr vända til."]},{"a":"tilvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) överlåta, föryttra. \" affhedner iak mik thet sama godz . . . ok tilwender thenna . . . jönisse ok hans arwom til ewerdelika ägho \" FMU 1: 388 ( 1382) . ib 495 ( 1390) . Svartb 180 ( 1383) , 510 (1472).","3) tillräkna, tillskriva. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47.","5) låta komma till del, visa, bevisa. wi thakkom idher . . . swa oc for the höghelica dygdh oc kärleek, ther i oss tilwänt hawin Rydberg Tr 2: 467 ( 1388) ."],"f":["till- . ","-wenda )"]},{"a":"tilvänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillvänja, invänja. mannin tiluandir til syndinna Bir 2: 54 . "],"f":["tilvänia sik , tillvänja sig, vänja sig vid. hon haffde . . . til want sik at sökia the hälga propheter Lg 3: 385 . " hon til wandhe sik siälff thz hon ey eth ordh wille tala fran afftansangx thidh oc til nons tidh om näst ta äptherkommande dagh " ib 589 . - refl. tilvänias, vänja sig vid. med dat. at til wänias nyom kost Bir 1: 103 . " ib 4: 69. - med inf. til lthes barnit wäns af miolkinne ok til wäns at äta stadhughan kost " Bir 1: 311 . " korpen tilwandis at föra hanum päninga " KL 25 . ib 64 . Bir 2: 31, 3: 74 ."]},{"a":"tilvärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rerfl. värdigas. at i ville tiill verdes, ath tencke paa myn lange tro tienst BSH 5: 51 ( 1505) . Jfr tilvirdhas."],"f":[]},{"a":"tilväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tilväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr väria til."],"f":[]},{"a":"tilvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvärva. \" the lösöra som . . . henrik pedersson her effter kan till wärffwa \" SJ 2: 35 ( 1478) ."],"f":["till- )"]},{"a":"tilämna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 1) förbereda, göra förberedelse till. 2) bestämma, utse, haffwir . . . iak nw . . . til ämpnat (designavi) min son antiochum edher til konung MB 2: 308 . - bestämma, tillämna. thu stath redhoboen til hiälp, ok llath ey aff thinom stridzmannom takas thina gwl krono, hwilka thu them til ämpnat haffwer SpV 588 . - tillämna, avse, planera. hionagaardhin byggis nidhre widh smidhiona som nw är til ämpnat Nio handl rör Vkl 233. 3) låta syfta på. thätta är een hötilse, än thog at hon nogh til ämpnas wärldinna andha (för ändha; Lat. licet ad finem mundi referri potest) SpV 72 . \" thz maa ok til ämpnas war tima j liknilsom ib. 4) san waka är mz hälghe tro . . . ok swa som för är sakt, atskilia hwat görande är, ok for hwat ok til thän ändan tilämpna hwilkin som är wthan ända (discernere ad finem illum qui est sine fine) \" SpV 299 ."],"f":["-ämpna )"]},{"a":"tilämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbereda, göra förberedelse till. haffua the oss . . . bidhit, at wi wildom thenna forscriffna stycke fulfölghia . . . som the i swadana matto foretaghit oc tilempnat haffua FH 1: 18 ( 1441, nyare afskr.) ."],"f":["-empna )"]},{"a":"tilämnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? föremål, ämne. huilkens första deel (för deels) materia oc tilämnilse är ihesu christi aldra dyrasta pina Su 8 ."],"f":[]},{"a":"tiläskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anmoda, uppman, uppfordra. \" tha wille han oleygdat och offelet än nw staa til retta antige her äller ther, j hulkin stad han til kraff eller tileskieth worder \" STb 4: 229 ( 1511) . adwij tilskede oc tilkraffde wore . . . at öffuerware . . . ib 5: 317 (1521, Kop) ."],"f":["-eskieth . ","-eskede ) , "]},{"a":"tilökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öka, föröka, låta tillwäxa. jach haer fortärth och inthe til ökath sa mykith jach ägher BSH 5: 20 ( 1504) . \" hon til ökte gudelika böner \" Lg 3: 420 . \" hon !UDDA_TECKEN?: dröffuilsen) . . . til öker gudhz kärlek oc kwnskap \" Su 174 ib 95 . \" jsraels söner til ökto än syna ondzsko \" MB 2: 78 . \" lisrael tilökte än meer oc giordho thz som ont war \" ib 75 . ","2) ytterligare gifva. tilöök . . . the iordhena som är däff ällir waat loc frwktsam MB 2: 42 . - med dat. och ack. gudh til ökte honom nadhena Lg 3: 420 . \" til ökte miskwnnennas fadher sinne dotter marie oegines fiärdha dyra stenen \" ib 421 . - ytterligare hämta. med dat. och ack. tilök (haurias) tik siälffwom först her aff innerlika gudelighet Su 378 . - ytterligare tillfoga. med dat. och ack. ey nögdhe them, at the mik liffuandis allan wpfylte mz saarom oc dröffuilsom, wtan ämwäl mik dödhom til ökado sina grymhet Su 196 . - refl. tilökias, ökas, förökas, tillaga, tillväxa. JP 119 . tilöktes henne gwdelika . . . gärnigga i si älenne jnwörtes Lg 3: 278 . - ytterligare komma till. thz manköns som sidhan tilöktis (natus est) j xl aar j samma öknenne MB 2: 12 . \" swa mangra glädhinna ämne til ökas (geminatur) \" Su 82 ."],"f":["-öka )"]},{"a":"tilökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öka, föröka, låta tillväxa. embetens verdoghet . . . the tilökä mannenom jnga aterlön när gudhi SvKyrkobr (Lucid B) 181 . thy jach hawer fortärth och inthe til ökath sa mykith jach ägher BSH 5: 20 (1504. H. Gadh). 2) ytterligare giva. - ytterligare tillfoga. min käre son jak bedher tik. at thu til öka än nw andra ffämpthyio, oc läs än nw j thätta aridh hwndra aue maria JMPs 429. - Jfr ökia til (Sdw 2: 1170)."],"f":["-öka )"]},{"a":"tilökian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intencio onis meningh jntensio tilökan GU C 20 (hand 2) s. 34."],"f":["-ökan )"]},{"a":"tilökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? gifvande, gåfva? huilkan hon aff gudz nadz tilökilse för vmvent hafde til renleksens älskoga Lg 3: 528 ."],"f":[]},{"a":"tilökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 47. 2) tillökning, ökande, ökning. hälgha ängla . . . skänkto aff samma käldo fförst ärofulla iomfrunna marie alla hänna häloghetz tilökilse (primo, gloriosæ virgin Mariæ, in augmentum totius beatiudinis suæ) Mecht 219 . ib 112. viliom ingelundis tilstädia at noghen vmskifftilse, tilökilse eller ok mnytzakan skal her vtinnan koma Svartb 537 ( 1478) . ib 496 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"tilþrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tvinga, ansätta. \" wm the hans hiälp bedhas j nakre widhertorfft til tränghiande (compellente) \" Bir 4: 39 . \" nödande (för nödenne) til trängiande fiöl han til fögho oc böner \" MB 2: 320 . Su 87 . natthena tilrengände Lg 3: 54 . \" a thes störrre fros ok köldh tiltrengde vtantil thes mere vptende ok lhetagiordhe thöm gudz kerleker innan til \" ib 525 . \" til trängher them örligh tilförinde \" MB 2: 242 . the skulo . . . drikka ethir om the vardhe tilträngdhe (nödgade), ok thz skal them inte skadha JP 161 . ","2) behöfvas, vara af nöden. oss til trängher stor vmsorgh oc mykin atwakt . . . at en släkt j israel os skuli ey förgaas MB 2: 140 . - Jfr þrängia til."],"f":[]},{"a":"tima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtvina, försmäkta. \" jac la j sotasäng oc thimade (motsv. ställe \" KL 387 thwinadhe) j dötzsins wadha dagh fra dagh MB 2: 382 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"tima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nännas. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 40, O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 171 f. Fem Moseb ed Thorell 213."],"f":[]},{"a":"tima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) hända, vederfaras. \" med dat. (el. en form som kan vara dat.). swa at thöm enkte argt tyme eller henda skal \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" mykyn lykka thimde hänne j alla hänna dagha \" Bil 901 . \" at hånom älla hans folke time ey ofmykin skadhi älla blygdh \" KS 82 (203, 90) . \" all the ordh oc gerninga, som gudh hafdhe wisath them, oc them haffdhe timpt \" MB 1: 427 . \" mik är timpt een ära \" Fr 2206 . \" thik timar hedher ok glädhi stoor \" Al 6519 . före the woldgestning ok vfok mik af them timdhe SD NS 1: 238 (1403, nyare afskr.). sagþo þe hanom huat þöm timde Bu 137 . \" hwath mik är tiimpt ok äkke drömtp \" Iv 157 . \" huath honum var timpt til ärä \" Fr 2166 . när skal thz . . . tima mik, at iak swa ledher blanzafluur Fl 877 . \" henne tymade ok thz mangom lyster \" RK 1: 76 . \" ther alt kan huxa ok warna thz han (för hanom) må tima \" KS 79 (195, 86) . \" sidhan hanom nokoth timt är ib. \" Bu 516 . Bil 124 . MB 1: 334 . Bo 138 . Fr 1332, 1394, 1980 . ","2) tima, hända, inträffa. wm then thima thimde eet wndher j franka rike Bil 709 . aff hwilka manna wangömslo skadhi thimar MEG (red. A) 55. ib (red. B) 59 . EG 65 . \" thässe thing skulo tima \" MB 1: 417 . \" thet all ting swa timat och skedt ära \" SD NS 1: 199 (1402, nyare afskr.). þär timde þät här sk[r]iuas Bu 22 . ib 175 . \" þätta timaþe a sancti andree dagh \" ib 178 . \" hwa weet hwath som timar än \" Al 176 . \" thz timpde swa som nw är saght \" ib 4101 . timar thz stundom at wi se glädhi marghom lwndom ib 6471 . \" thät thimdhe at the foro j en skiphär \" Bil 865 . \" kan oc swa tyma at dan niclesson falder fra \" SD 5: 567 ( 1346) . Bil 876 . RK 1: 4187 . Al 5620, 6031, 7823 . MD 338 . - (?) timanda tingom (då tingen tima, medan händelserna ännu pågå+) skal man sik ey vp å noket fästa, ok änkte ther vm wist at döma (de dubilis non definas, sed suspensam tenas sententiam. Nihil inexpertum affirmes) KS 20 (51, 22) . - ske, ega rum. tha gudh wil at thet (konungavalet) annan tidh tima scal BtFH 1: 456 ( 1362) . - hända, ske, gå. opersonl. kom ther samuledh til mz abimelech . . . som för timde mz pharao MB 1: 196 . - med dt. oppå thz oss skulle täss bäther tyma RK 3: (sista forts.) 4745 ."],"f":["tyma . ","timpde . ","timaþe . ","timpt . ","tiimpt . "]},{"a":"tima","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) hända, vederfaras. med dat. en dagh oc annan timde honom enkte. än siwnda daghin bleff han dödh aff bradhom dödh SvKyrkobr 70 . 2) tima, hända, inträffa. - ske, äga rum. at thät annan tiidh tima scal SD 8: 161 ( 1362) . - hända, ske, gå, opersonl. hwilka ledhis thät hälzt tima konde NMU 1: 68 ( 1381) ."],"f":["timde . Jfr Sdw 2: 1316) , "]},{"a":"tima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nämnas, kunna finna sig i (att). modhorin timde ängalund at dräpa han (Cod. A kunne ängalund at lata forkoma honum 277) MB 1: 552 ."],"f":["-de )"]},{"a":"timas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl.","1) para sig. \" om then tima ther faarin timas (in ipso calore coiuts; Cod. B tidhas 548) \" MB 1: 223 . \" lät them (fåren) ther timas (Cod. B tidhas 548) ib. \"","2) alstras; framväxa. med dat. epter thy som solenskipar sik til war, epter thy timis iordhinne affwäxter MB 1: 44 ."],"f":[]},{"a":"timas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. para sig. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 40."],"f":[]},{"a":"timber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmer, byggnadsvirke, trävirke. \" sagho the . . . tymber huggit ok til dragith \" RK 1: 1718 . \" loot han the eth kloster göra ok mykyt tymber saman föra \" ib 1171 . til the bygningena loth han vthwälia alt thz skönasta tymbir han kunde finna ST 298 . \" carpenta dicta tymber, aut lateres . . . recipere vel inpedie \" SD 4: 333 ( 1333) . nouerint vniuersi, me . . . haquion carlsson vunu strøm . . . dimideatem aque, cum timber et dam . . . dimisse ib 82 (1328, nyare afskr.). Jfr ledhungs timber."],"f":["tymber . ","tymbir )"]},{"a":"timber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmer, antal av fyrtio stycken. om skinn. iii!UDDA_TECKEN? däker buskin, iiii timber graskin JTb 8 ( 1456) . \" eth timbir graskin \" ATb 2: 105 ( 1478) . Jfr timbriam pellium variarum SD 2: 130 ( 1292) . - om ål. Jfr Sdw 2: 1316 och S. Owen Jansson, Nord. Kultur 30: 37."],"f":["-ir )"]},{"a":"timber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmer, antal af fyrtio stycken (hudar). I timber mardorum SD 4: 2 (före sl. af 1327). duo tymber martheliui. jtem dimidium tymber hermelini ib 711 (1340?). fyra timber goodh graskin BSH 1: 182 ( 1381) lx timber graskin oc eth timber mardskin HSH 18: 183 (1497, gammal afskr.). BtFH 1: 306 (1413, Joh. Bures utdr.) . SD 3: 637 ( 1324), 4: 2 (före sl. af 1327), 3. Jfr de qualibet timbria pellium variarum ib 3: 160 ( 1314) ."],"f":["tymber )"]},{"a":"timber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , L. timmer. - om enstaka stycke. item xxiiij tymber for xx öre HLG 2: 103 (1519). - Jfr broa-, pram-, sagho-, sma-timber."],"f":["tymber )"]},{"a":"timberbil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerbila, timmeryxa. ATb 2: 50 ( 1475) . ib 348 ( 1489) . \" jtem ii timberbila UpplFornmt 46: 203 (1513). \""],"f":["-bila ) , ","timberbila (timbir-), "]},{"a":"timberbila","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerbila, timmeryxa. IIII tymberbyler FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["tymberbyla )"]},{"a":"timbergardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplagsplats för timmer? stadzsins tymbergaard STb 1: 384 (1482). . .. ena tompt pa swdra malm nesth norden stadzsins tymbergardh vijdh östra salta watnidh ib 3: 466 ( 1500) ."],"f":["tymber- . ","-gaard )"]},{"a":"timbergärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerarbete. \" iosep drogh til födhonna tholikt som han gat mz sinne timbir gärning \" Bo 33 ."],"f":[]},{"a":"timberhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggande av timmer (i skog), timmerhygge. SD 4: 383 ( 1334) . DN 14: 133, 134 (1487)."],"f":[]},{"a":"timberhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. huggande af timmer (i skog), timmerhygge. ita . . . quod ceteri de næsihohult vsufructum habeant in eisedem !UDDA_TECKEN?: siluis). videlicet. løf oc luuk. fang oc feagangh. troþ oc timbirhogh wlgariter nuncupatum SD 1: 581 ( 1281) ."],"f":["timbirhogh )"]},{"a":"timberkrok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? et tymberkrok FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["tymber- )"]},{"a":"timberman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerman. \" engin timberman gat thy sama thrä fangihit rät lagh \" Bil 88 . ib 775. Lg 254 . RK 1: 1172, 3530 . Al 9073 . Jfr almänningis timberman samt timbroman. "],"f":["tymber- RK 1: 3530 . tymmer ib 1172), ","timbermanz barn , "]},{"a":"timberman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerman. \" lignarius ij timmerman \" GU C 20 (hand 2) s. 84. jtem ij mark tymmermenne lön atbygge bödelshusit Skotteb 386 (1463-64, Kämn). vtgiffuit timbermannom for barden then stora primo olaff benctsson timberman vj öre . . . SSkb 30 ( 1502) . ss tillnamn. skälikom manne jnga timbermanne SD 8: 82 ( 1361) . SD NS 2: 565 ( 1412) . thesse erro wordne borger . . . nighel tymberman . . . ATb 1: 12 ( 1453) . ingrid tymbermans Stock Skb 17 (1516-17). HLG 2: 118 (1523). - Jfr slots timberman. "],"f":["tymber- . ","timmer- . ","*timbermanz husfru","-hustru )","*timbermanz lön","thymber- . ","-mans- . ","-mentz- )"]},{"a":"timbermanlön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = timbermanz lön. för timbermanlöneth ii mark Uppl Fornmt 46: 202 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"timberskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog. BtFH 1: 183 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"timberstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerstock. PM 4 ."],"f":[]},{"a":"timberstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerstock. HLG 2: 104 (1519)."],"f":["tymber- )"]},{"a":"timbervärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerarbete. konkr. thet store timberwerk, som aktet war til siwke stuen, som kom til stadzins böghning Stock Skb 193 ( 1521) ."],"f":["-werk )"]},{"a":"timberäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1316 och F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 271."],"f":[]},{"a":"timberäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerkörsel; i spannmål ugårende afgift som trädt i stället för åliggandet att forsla timmer. timberækt xvi thyn annone cum iiii modils BSH 1: 66 ( 1365) . tymberækt i lesta viii modiis minuus ib 73 ( 1366) . ib 75 ( 1366) . Jfr ib XCVI."],"f":["tymber- )"]},{"a":"timberöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmeryxa. lot phipus skatta en timber yxsse ATb 3: 202 ( 1507) ."],"f":["-yxsse ) , "]},{"a":"timbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["timra. \" ther timbradhis onytleka for thy at alt thz vm daghin bygdhis sloos nidher vm nattena \" Bil 879 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"timbra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["timra. \" larins person . . . ok magnus timbirman som oppa tornit timbrado \" ATb 1: 168 ( 1462) . Stock Skb 158 ( 1520) . \" her erich gaffs iij mark, som han hade giffuit per bok timberman oc hans sälskap; the timbrade pa munke holmen oc annen stadz i 162 (1520). item twa män, som tymbradhe i bastowone oc täkte wisthusidh \" VKU 56 ( 1549) ."],"f":["-ade . ","supin . ","-ad Stock Skb 158 ( 1520)"]},{"a":"timbring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerarbete. \" gaffz per bok V march pennge for theris timbring på alle theris wegna med honum hade timbrad \" Stock Skb 158 ( 1520) . HLG 2: 114. 115 (1523). "],"f":["*timbrings pram","timbringx- )"]},{"a":"timbroman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmerman. \" þe callaþo þik vara timbremanz son \" Bu 78 . en timbre man (af senare hand ändradt till timbir man) giordhe nokot höghst jnnan sancti marchi thorne Bil 254 . \" i enom stok som timbromän fästa sin andbudh innan \" Gr 277 . SR 35 . Bo 18 . Jfr timberman."],"f":["timbre- Bu 78 ; Bil 254), "]},{"a":"time","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tid. \" alt skapadhe han at ophowe timans, thy at han skapadhe oc timan \" MB 1: 35 . \" allir time är ey när gudhi vtan sua som een stund \" Bir 2: 84 . allir thessa wärldinna timä ok aldir är for mik ok när mik swa som en stund älla ögnablik ib 1: 85 . timans gran göman LfK 70 . \" enkte är timanom dyrare ib. ey förtappas eth ögonblik aff allom tima, at thz skal ey ather kraffia aff tik \" ib. \" aller time os förlänther kräffs aff os hwru han är förnöther \" ib. \" all tingh ärw os främ adha, ensamber timen hörer os til \" ib. \" aff timans förtapparom, som honom syndelika oc oskäleka oppnötha ib. manga människior . . . som . . . fortapa thera tyma oc mödho \" ST 1 . tymans forsumilse ib 2 . \" the mista jnthe annath wthan sith arbede oc thiman som är framlidhen \" PM 72 . \" thins tima skipan ok nattan \" Bir 1: 103. min modhe skipte allan siin tima j thre tima ib 4: 35 . \" skulu lthe allan then andra timan fornöta nyttelika ib. - tid, tidrymd. i þem timä wir ärum j landit \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ey war swa langer time mellan decium ok theodosium Bil 434 . \" i langan tima äptir thz at sanctus patricius var dödher \" Pa 15 . \" huru langan tima systrana skulu sithia widh bordh \" Bir 5: 35 . \" äpte skamman tima vandes suennen mz companom drika ok dobbla \" Bu 156 . \" än the som klostrit fundera formagho ey vanlika alt klostrith oc gardhin fullelika fulkompna j stuntom tyma \" VKR 75 . ynnan litzslan tyma sprangh han helbrögde nidher aff vaghnen Lg 3: 564 . \" thiit vil iak han sända om een tima \" Fl 181 . \" wägen war forlang oc tyman forstacket \" Di 50 . - tid, tidpunkt. samtyktom wi oc staddom vm þän samä tymä som för är sakt vm morghengawor SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). j them sama timanom som thätta hände i amrenia Gr 321 . i thom samma timanom var ther en brodher aff samma klostrena, som heet authertus Ansg 187 . thet hände i thom timanom ib 183 . \" j then tma var en konungh j nyflingha landh som gunnar heth \" Di 225 . \" then besthe kempe som nogan visthe aff ath sägia j then tima ib. \" ib 12, 231 . \" om then tima sände moyses sändebudha til edom \" MB 1: 409 . \" tha var komit til thän tma at gudh vildhe honom gifwa godh lön \" Bil 863 . \" nar timin nalkadhis ther var herra ihesus hafdhe skipat at göra var atirlösilse \" Bo 159 . jllum tima (i en olycklig stund) äst thu här komin Bil 326 . \" dözens tymi \" SD 5: 561§ ( 1346). j þöm staþ oc tymä þer vare exercutores fyri läggiä ib 562 . \" hwilkin timä wir kallum saman wart riki \" ib 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . - allan tima, alltid, beständigt. thiäna gudhi allan tima KS 3 (5, 3) . - þän tima, då, när. þän tima iak giuar min anda up Bu 13 . at nakar rymer fran konunge vndan hans baner þän timä man til fiända drager SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). þän timä konunger wil syäluer sin rättäräthing haaldä ib 480 . \" þän timä þe vm landet fara ib 606 ( 1346). thän tma war frw war op farin til himerikis tha syrgdhe sanctus iohannes ewangelista mykith äptir henne \" Lg 43 .","2) tid, tidsafdelning, stund. i sht i pl. han . . . dictadhe godh andbudh at märkia mz timana epter solinna gang Bil 382 . \" hon skipte daghen ii þre tima \" Bu 5 . \" min modher skipte allan siin tima j thre tima, een j hwilkom hon loffuade gudh mz sinom mwn annar j hwilkom hon thiäntte hanom mz sinom handom, tridhi j hwilkom hon warkunnade kropsin wanmakt \" Bir 4: 35 . \" j hwariom tima, naar the äru ey j gudz tidhegärdh \" ib. \" j hulkom daghom ok timom han skulle giua. sik tom til at skodha almoghans nytto \" ib 3: 466 . \" at kunna skipa thina dagha ok tima äptir stadzins skipan \" ib 1: 103 . \" thu hafdhe för flere tima til likamansins vidhir thorft ok nytto \" ib. \" skullo ey min ordh sighias j enne stund vtan vm flere tima (per intervalla temporum) \" ib 2: 297 . \" var thom som trodho vidhirthorftelikit at läras mz ordhom j flerom tinom (per intervalla temprum) \" ib 298 . \" rädhandis gudh i allom sins liifs timom (omnibus suæ vitæ temporibus) ib 4: (Dikt) 233. han . . . hafdhe nödh af thöm värkenom vm manga tima (d. v. s. lång tid, länge) \" KL 343 . twägge timans (för tima? vid två tider) är hallande gran ransakan, som är morghons oc qwälz LfK 70 . - alla tima, alltid. var for os alla tima biþiande Bu 18 . \" iak hauar þik helsat alla tima \" ib 140 . MB 1: 428 . Bir 4: 139 . ","3) timme. \" vm þriia tima a natene (circa . . . horam noctis teriam) com sialvar ihesus \" Bu 14 . \" var herra ihesus foor vp til himerikis i siätta timanom (hora sexta) \" Bo 254 . ib 255 . \" vpa hänne (brädan) stodh han nyio thima (horas) vm en dagh \" Bil 871 . \" standade i honom (elden) vm en halfwan tima alzstings obrändir \" KL 192 . \" een hedhninge stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil. oc vnditände strkan eld thre hela tima \" ib. \" huar en stund ällir time aff the daghana \" Su 333 . \" hölt sina prädikan när i tv tijma \" TK 271 . \" at systrana sithia widh bordh halffwan annan tima \" Bir 5: 35 . \" thakes en lwntha . . . haffwandis ena wissa längd, oc tändis tha klokkan sla lathandis henne brinna til thes klokkan slaa ther nsäth, oc tha släkkis, och mäles hwrw langher del är brwnnen en thima aff the lwntonne \" PM 9 . MP 1: 78 . Bir 1: 166, 325, 4: 117, 118 . Su 378 . ","4) tillfälle, gång. \" thän snimpsta tima iak han fan tha skildis iak här vidher han \" Iv 3939 . - en tima, a) en gång, vid ett tillfälle. en tima þa romara hafþo friþ goþan . . . þa bygdo þe mönstar ok viþo þät friþi tel heþar Bu 64 . \" en tima a þöm väghenom þa þe vildo huilas vndi eno biärghe möto þöm tue store draka \" ib 71 . \" huru iudhane villo oc en tima annat sin stenka varrn herra ihesum \" Bo 154 . - en gång då. een tima þe heþno brändo iohan[n]is baptiste been . . . þa beet ängen eldar a þem hans fingre. som räckte gen varo härra Bu 55 . b) en gång, en enda gång. aldre framgik än thetta ordhit en tima (semel) af thera inärsta hiärta Bir 1: 17 . matte iak entima se guz apostolum for iak doe Bu 151 . c) än en tima, än en gång. än skal iak en tima tala til lthik MB 1: 191 . \" bidhen än en tima fore mik ib 304. \" Bil 106 . - annan tima, a9 för andra gången, å nyo. var fru teþes hanom annan tima Bu 29 . cristne män sighia ihesum vara gudh oc han annan tima föddan af modher som för föddis af fadher Bil 82 . hwilkin som ey wardhir annantima föddir mz vatn ok thöm hälgha anda ib 847 . MB 1: 202 . b) för det andra. the göra mik träfalla vyrdningh först hafwa the mik fore sin herra . . . annantima sta the äptir minom vilia . . . thridhiatidh fölghia the mik Bir 1: 259. - hvarn, (hvar) tima, hvar gång, hvar gång som. huar tima hon saghe diäulin þa skulde hon sighia söta sam varu ib 100 . \" huarn tima han mintes at han nekaþe sin härra \" ib. \" lib 141. - nokon tima, någonsin. at thu ey nokan thima glöme thin gudh \" MP 1: 184 . them är ey nakon tima (umqvam) annat prdicat Bir 1: 380. välsighnadhir see thw gudh . . . nz hulkom ängin var nakantima gudh ib 3: 372 . \" man aldre osannind aff honum fan ij hans mun nakar tima \" Fr 3115 . ib 1350 . VKR 9 . \" af thy dyrasta hionalghi ther nakantima vardh \" Bir 4: 139 . ib 143, 145 . tha wardh . . . han heeld som nakat (för nakan) tima bezt Bil 870 . ","5) tid, utsatt el. bestämd tid, tid för uträttandet af ngt. tha timan kom som sakt war Di 49 . the . . . hafva vissan tima at vt ga ok at atir koma Bir 1: 257 . \" the vt gaa j ovissom ok oskipadom timom \" ib. \" lib 256. \"","6) tid då något bör el. kan göras, rätt tid, lämplig tid. vm han j rettom tima komet haffde BtFH 1: 456 ( 1362) . \" nu är time. at þu gif muld atar muldene \" Bu 141 . \" thz är nw time at thu scalt taka lön \" Bil 863 . nw är thäs time at thu scalt äta vidher mit bordh ib 158 . \" nu är ther väl time til \" Iv 2977 . Fr 409 . ii talaþen vtan tima mangen hängoma Bu 23 . \" akta ella göma huazke tidh ella tima \" KS 43 (110, 46) . fdor tresce the icke wilde göre i tiid ok tima teris skat BtFH 1: 132 ( 1506) . ib 164 ( 1508) . FM 274 ( 1506) . PM 72 . god el. tillräcklig tid. migdonia . . . kom tel hans prädican goþom tima Bu 186 . - tid, tillfälle, rådrum. iak gaff henne thyma at hon skulde göra bätringh MB 2: 236 . \" thu hafwer ey tima til at thu mit breff alt läsa wil \" Al 6047 . ","7) för visst ändamål afsedd stund. forsuma ey thina tima (lärostunder), huarce arla äller sirla Fl 129 . - för visst ändamål afmätt tid, termin. them heel ar oc yfrit lange tima fore laghte waro fore komma oc bewisa huat rät the haftho til thet forscripna gotz SD NS 1: 438 ( 1405) . ib 440 (1405, nyare afskr.), 2: 219 (1409, nyarare afsrk.). ","8) tidsförhållande; förhållande, omständigheter. skipa tit åthäne serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa (prout rerum ac temprum varietas exigit, ita te accommodes empori) KS 21 (51, 22) . \" annar akarin är skipadhir äptir timanom (temperiem temporum) \" Bir 2: 308 . - Jfr aflinga-, afrads-, an-, aptans-, aptansangs-, ars-, arvodhis-, barn-, barns-, bruþlöps-, byrghþ-, böna-, dagh-, dagha-, drykkis-, drövilsa-, döds-, fasto-, fiko-, fiskeleks-, fiärdhungs-, frids-, födslo-, föþilsa-, helbrygdho-, hvilko-, hälghona mässo-, höghtidhis-, iula-, klokko-, lif-, lifs-, löna-, midhdags-, midhnats-, morghon-, morghons-, natta-, nats-, natsangs-, nons-, nätter-, o-, ottosangs-, paska-, pestilentio-, pinsilsa-, pino-, prims-, prövilsa-, qväld-, qvälds-, reghlo-, sext-, skriptamals-, skyrdha-, slaktara-, staþu-, syslo-, sädha-, sädhis-, tärz-, þing-, þings-, var-, vinter-time, äfvensom laghthinga-, þinga-timar."],"f":["thän sama tima , ","tima dagher , ","tima glas","timme- )","tima räghn , "]},{"a":"time","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["est tempore longo thz schrider bort lithen tymme som länge är samman draghet GU C 20 (hand 2) s. 56. - tid, tidpunkt. fraa thöm tima at . . . gregriss . . . hona laghlika gaff . . . SD 8: 195 ( 1362) . nw skulu the haffwa mothegang, nw mädhgang, nw fridh, nw ofridh, ok saa thinom mällan aat (per temporum intervalla), koma the til dygdhanna waxilse SpV 409 . - alla tima, när som helst. jach forwänther alla thyma en bath medh klädhe BSH 5: 91 ( 1506) . - þän tima, dä, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 192. ","2) tid, tidsavdelning, stund. \" i sht i pl. tha alle wärldhinna tyma waro fram lidne, til then ytirsta aldrin, sände gud fadhir sin son \" MP 5: 164 . 4) tillfälle, gång. locus ymnogheth makt vilkordh tymme äffna GU C 20 (hand 2) s. 95. - tvägge timans, två gånger. twägge timans är hallande gran ransakan, som är morghons oc qwälz LfK 70 . 5) tid, utsatt el. bestämd tid, tid för uträttandet av ngt. jak thakkar thic at thu . . giordhe mik wärdughan fulkompna min tima wtläghe j rätte tro oc thinna budhordha wägh Prosadikter (Barl) 102 . 6) tid då ngt bör el. kan göras, rätt tid, lämplig tid. SD 8: 161 ( 1362) . \" banth hon sigh til reglona nar thäs tyme kom, moth sinna fföräldra wilia JMPs 398. Jfr barn-, bedrövisa-, bloster-, brudhlöps-, frestilsa-, frestilso-, födho-, glädhis-, klokko-, manadha blods- (Sdw 2: 15), midhnats-, natsangs-, o-, otto-, pinilsa-, skyrdha-, skyrdhis-, somar-, sunderlösilsa-, sädha-, sädhis-, sökilsa-, (äv. Sdw 2: 605), tilqvämda- (Sdw 2: 647), thvingilsa- (Sdw 2: 747 f.), utgangs-, utvala-, vaku- (Sdw 2: 898), var-, vara- (Sdw 2: 291), vighilsa- (Sdw 2: 966), vinter-, ämbitis- (Sdw 2: 1109), örlögs- (Sdw 2: 1179) -time (-timi). \""],"f":["tyme . ","tymme . ","tyma MP 5: 164 ) , ","*tima klokka","tyme- )","*tima skodhan","tyma skodan )","*tima skodhare","tyma skodore )","*tima stokker","timo- )","*tima vaktare","tyma- )"]},{"a":"timelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) tidigt, i ktid. lhwa siin siäl wil bewara. han wakte sik timelika. fore thy at bära är fore warom än äpter snarfom SvKyrkobr 28 . vm skottid, ath thet tymblegan komber fram innan midfasta vidh sina iij (3) marck STb 1: 429 (1459, Burspr). ati bestellen edher ärendhe ssa ati komen tynneliigh tijdh op GPM 2: 238 ( 1506?) . för:ne messor scole hollis, . . . dagligä och tynneligä strax om morgonen STb 5: 304 (1513, Bil). - i rätt tid. at lagman medh klärkom oc almogha ey timelika til thät konunga wal lkomet gita SD 8: 161 ( 1362) . \" jtem ath han besörige, at folchit faa berningena .. . . timbliga \" Arnell Brask Biᴵ 19. skolo oc alle komma timelige then tiid oc tiith fodermarsken them forelagt haffuer ib 34 . 2) timligen, i tiden. läthias ey eller vanhopas, thy at thu sanneligha faar thät thu hopas eller astundar, thogh twäfalt j äronne äwärdeligha, vm thu ey thät faar här j nadhinne timeligha SkrtUppb 360 . hwat thz hällir är timmelika (temporaliter) ällir äwärdhelika a hopsins wäghna, tha räkna thik altidh the ythersta owir alla andhra SpV 287 . ib 410, 474. om alla människor . . . waro swa dyre doctores som agustinus älla ambrosius, the kunno ingaledhis begripa älla wttydha christi ffödilse, antigia äwärdeliga älla tymeliga JMPs 464. Jfr otimelika."],"f":["timeligha . ","timelige . ","timmelika . ","timligha . timbliga. tymeliga. tymeligä. tymblegan. tymmeligh),"]},{"a":"timelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) tidigt, i tid. ginstan thässa litla clara framkom i thätta liusit tilbyriadhe hon mykyt timelica oc klarlica lysa KL 322 . arla vm morghonin komo iudha höfdhingane oc the främsto af folkeno timelica atir Bo 191 . \" ath han eigh komber timeligha til ärffuodhe \" SO 6 . \" huilket allom mannom radeligit är timmelega göra \" SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). finge wij the sama breff ey sa timelige, at wij kunne hafua reeth oss oc komid til thet möthe BtRK 268 (1471, orig.) . FH 1: 110 (1492, gammal afskr.). är tryggare at forlata wärzlica rikedoma timelica (tempestive) än halla them alt til ändan Bir 3: 322 . \" o sääl angher oc scripamaal, som timelika göras \" Su 240 . HSH 20: 199 ( 1507) . - i rätt tid. at lagman met klärkom oc almogha ey timelika til thet konunga wal komet gita BtFH 1: 456 ( 1362) . ","2) timligen, i tiden. thz litla godha the göra atherlöner thu them her timelika Su 157 . \" här tymeliga näpste \" MB 2: 296 . - Jfr be-, o-timelika."],"f":["timilika L. ","tymelige " FH 1: 110 ( 14 92, gammal afskr.) . ","timmelega . ","tijmeligän HSH 20: 199 ( 1507) ),"]},{"a":"timeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["timlig, tillhörande el. ägande rum i tiden. hwilkom ok bwdhit är j the hälgha scrifft, at the skulu äwinelikin thingh lata gaa för thänna thing, som thimlighin äru (temporalia) SpV 3 . mädhan gudh haffwer all thing skapadh for människionna skuld, thy är människian alla timlega thinga sak (causa omnium temporatlium) ib 189 . \" at all likamlikin ok thimlighin thing äru säthiandis äptir thz som andhelikit är \" ib 381 . \" om förstä dagen aff thöm tröm giorde han diem temporalitatis thymeligan dagh \" SvKyrkobr (Lucid B) 127 . "],"f":["timmelikin SpV 355 ; ","-lika ib 522 . ack. m. thymeligan SvKyrkobr (Lucid B) 127 . n. best. timeliga SpV 556 . ","timligha ib 401 . pl. n. thimlighin ib 3, 381 . ","timlega ib 1189),"]},{"a":"timeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["timlig, tillhörande el. egande rum i tiden. är ther syndenna pina äwerdeliken än tho at synden war stakkot oc timeliken LfK 115 . \" om likamlika oc timelik dröffuilse \" Su 33 . \" äptherfölghia timelika lönen \" ib 260 . ib 131, 293, 346 ."],"f":["-liken LfK 115 . ","-likit Su 131 ),"]},{"a":"timp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spets el. topp på huvudbonad; spetsig huvudbonad; kapuschong? schräddara mester skördh schal wara . . . een presta hetta meder een tympp So 104. jtem ena röda hetta medh en tymp STb 3: 304 ( 1496) . kendes, thet han stal . . . ena tymppa ib 2: l29 (1484). Jfr hätto timp."],"f":["*timpa (tymppa), "]},{"a":"timp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spet el. topp på hufvudbonad; spetsig hufvudbonad; kapuschong? hans brede timp thz war hans lad RK 1: (Albr) s. 213."],"f":["tymp Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 449),"]},{"a":"tin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tenn. eth (1) skippund teen SJ 2: 1 ( 1474) . \" thenith war qwekselff j sinne wpböryelse \" PMSkr 383 . \" siw hande malmer är . . . gull, sölff, kopar, bly, theen, järnn, qwecksölff ib 596 (senare avskr.). iij pund engilsth theen til primklochan HLG 2: 55 (1516). \"","2) husgeråd av tenn. fore sengiekleder, bolstra, lakan, theen, salseer, som hon hade stolit, dömpdes hon til stocken STb 3: 403 ( 1498) . tet hommoth, som giordes pa sancit oleffs gillstwe j the ffatige qwinnes gylle drycke om theris then, som sönder slogx och höx i gille stwffuen aff nogre . .. swene ib 4: 277 (1512)."],"f":["tin GS 51 ( 1450)"]},{"a":"tin","b":[],"c":"","d":"","e":[" . n.? Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239."],"f":[]},{"a":"tin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tenn. \" wrbanus skipadhe at all altare kar skulu war(a) aff gul älla siluir ella tin \" Bil 391 . MB 1: 421 ."],"f":[]},{"a":"tin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tinne. i rimsl. han styre thz (landet) äpter wilin sin ful wäl badhe borgh ok tin al 3820."],"f":[]},{"a":"tin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? spets, tagg. i rimsl. the (stridsvagnarne) waro som en borgh om kring ther kunne ängin koma in the waro bygdhe mz panka oc tin Al 3246 . Jfr tinde."],"f":[]},{"a":"tina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (liten) balja, bytta. erik . . . en mark fför en tinä ssom han mistogh tha ssom hädh bran her i byn ATb 3: 273 ( 1513) . Jfr kopartina."],"f":["tinä ) , "]},{"a":"tinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr iärntinde."],"f":[]},{"a":"tinde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr harvu-, iä´rn-, stal-tinde (-tinne). Jfr tinne."],"f":["tinne )"]},{"a":"tinfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennfat. \" IX thinfath, smaa oc stoor \" FH 3: 100 ( 1447) . HSH 20: 88 ( 1507) . BSH 5: 529 ( 1513) ."],"f":["ten- HSH 20: 88 (1507); BSH 5: 529 ( 1513) ),"]},{"a":"tinfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennfat. STb 3: l53 (1499)."],"f":["thenfaat )"]},{"a":"tinflaska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennflask. \" vnum par tinflasko \" SD 5: 572 ( 1346) . 1 ten flaska FH 4: 84 ( 1499) ."],"f":["ten- )"]},{"a":"tinka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fisk av släktet Tinca, sutare, lindare. en fisk som kallas tinka äller swthara PMSkr 518 ."],"f":[]},{"a":"tinkalker","b":[],"c":"","d":"","e":[" . m. tennoxid. PMskr 383."],"f":["then- )"]},{"a":"tinkanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennkanna. SD NS 3: 313 ( 1418) . \" bertil kannagiwtare gaff til ingang ena stora tyyn kanno HLG 1: 11 (före 1421), \" ib 54 ( 1449) . NMU 1: 109 ( 1434) . Inv cur Tynnelsö 6 ( 1443) . \" iiij rätta tinkannor \" ATb 1: 226 ( 1456?) . ib 80 ( 1457) , 96 (1458), 190 (1463). tesse skattradhe . . . ena högha tin kanno for ɉ mark ib 246 ( 1466) . ib 365 ( 1472) . ɉ markc päninga för ena tynkanno Kumla lkyrkas rb 48 (1480). STb 1: l390 (1482), 2: 577 (1491). 5: 248 1519. HLG 2: l106 (1519-21, 3: 79 (1524)."],"f":["ten- . ","teen- . ","then- . ","theen- . ","tyn- . ","tyyn- )"]},{"a":"tinkanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennkanna. \" vti eett krwss eller tenkanno \" LB 7: 308 . II tenkanner HSH 19: 167 ( 1506) ."],"f":["ten- )"]},{"a":"tinkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennkärl. \" äta ok drykka aff tinkarom \" Bir 3: 259 ."],"f":[]},{"a":"tinkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennkärl. \" v mark j kopper och thijn kaar \" STb 3: 432 ( 1499) . tenkar oc glaskar aff hwilkom som mennskian äöther pa bordeno, merker kommande storm PMSkr 295 . vm någett stånder lenge j theen karen, hwilkitt meniskian äther eller dricker, tå sarger thet inelffwerne ib 610 (senare avskr.)."],"f":["thijn- . ","ten- . ","theen- )"]},{"a":"tinkätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennkittel. VKU 150 ( 1594) ."],"f":["teenkiettell )"]},{"a":"tinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtenna. \" säth thät pa sakteliken eld ath wärmas j eno thenadho kar \" PMSkr 400 . Jfr fortinna."],"f":["thena; -adho )"]},{"a":"tinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tinne, en af de fyrkantiga upphöjningar som med regelbundna mellanrum följa kanten af plattformen å en byggnad, mur o. s. v. och i sht borg el. försvarsverk. ena värn han (trädgården) hafuer om sik . . . laghder mz gull op a the tinna Fl 1066 . \" the finge se enä kötslegä borgh mz högä tinnä \" Va 15 . \" thera borgher ok thera tinna \" Al 133 . \" land ok lborgher ok starka tinna \" ib 398 . ther stodh förra bade mwr ok tynna RK 1: 4296 . han sadhe jak skal ekke thz höra at mit hws skal haffwa saa högt ith tak at thz skal göra mina granna omak han bröt aff badhe tak ok tinna ok giorde sidhan halfffino minna MD (S) 269 . ","2) öfverst ä en byggnad befintligt plattform med omgifvande tinnar. frugha ok the höwizska quinna gingo alla op a thän tinna Iv 2364 . \" thän kwre öpte a sin tinnä \" ib 4059 ."],"f":["tynne )"]},{"a":"tinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tinne. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 239 f. lfylles jordhen täth til mwren. swa ath thet är en bakke ther man kan gaa aath wp til tindana ther standis oc göra wärn PMSkr 163 . ib 164 . Jfr borgha tinnar (Sdw 2: 1202)."],"f":["tinde . ","tynde )"]},{"a":"tinpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennpanna? panna för smältning av tenn? en spiikhamer oc en tenpanna Inv Cur Tynnelsö 8 (1443)."],"f":["ten- )"]},{"a":"tinskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennskiva. PMSkr 505 ."],"f":["then- )"]},{"a":"tinstaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ljusstake av tenn? skipperen slog honom i hoffwdet medh en tinstake STb 1: 81 (1476)."],"f":["-stake )"]},{"a":"tinstanda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennstånka. gifuer iakgk minom excurboribus till skiptes och till kerligh åminnelse all min horn, mina flaskor och mina tijnstandor, som iagh hafuer i åbo och i nyköpinng Bjärka-Säby 360 (1384, senare avskr.; Bo Jonssons testamente)."],"f":["tjn- )"]},{"a":"tinstop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tennstop. ATb 1: 226 ( 1456?) . kastadhe pedhr mölnare til nielsa eth thän stop ib 2: 179 (1481). her fore staar ij tin stopa till pant Skotteb 25 (1460-61). Stb 5: 125 (1516)."],"f":["ten- . ","thän- . ","-stoop . ","-stopa Skotteb 25 (1560-61)), "]},{"a":"tintalerk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tenntallrik. jtem [före?] hwar räth tages op trätallercor som liggia paa tentallercor Sex ekon tr 269 ."],"f":["tentallercor ) , "]},{"a":"tinthak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tak med tinnar? watzstena closter lath iag förhögia med tin tack (en annan hds., anf. i Hadorphs uppl. s. 482 och i Script. rer. svec. I. II. 165, har tu taak) RK 3: (sista forts.) 4563 ."],"f":["tin tack )"]},{"a":"tio","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["tio. lsyntis henne swa som härran jhesus ware som en tighia aara gamal pilther Mecht 27 ."],"f":["thiiu GU C 20 (hand 2) s. 71. tie SJ 1: 236 ( 1454) . ib. ","tiwg Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . tighi. Stb 5: 304 (1513, Bil). tigi ib. tigie ib 4: 265 ( 1512) . gen. tighia Mecht 27 ),"]},{"a":"tio","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["titio Bu 396 ; GO 256 . ","tijo KS 57 (144, 63) . ","tighio SD NS 2: 222 ( 1409) . " tigio " LfK 164 . tiu L.","tia SO 33 ; MD (S) 219 . ","tyu SD 5: 565 (146). tyw L. ","tyo L. ","tighe Gers Ars b 7. ti Al 1993, 2025 . ","tii Iv 2213 (i rimsl.). tij ib 445 . " ty ib 2783; " RK 1: 2329, 2: 68889, räkn. "]},{"a":"tio thusanda","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tiotusen. en läsin messa aff tigi twsandhe riddere STb 5: 304 (1513, Bil). Jfr xᵐ riddara aption ATb 3: 349 ( 1525) (den 21 juni)."],"f":["tigi twsandhe )"]},{"a":"tioalna stang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["decempedea tioalna staangh GU C 20 s. 166 ."],"f":["-staangh )"]},{"a":"tiofalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tiofaldig, tiodeubbel. al tidh giordhis thera pina tiio ffal JMPs 249."],"f":["tiio ffal) , "]},{"a":"tiofalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. tiofaldt, tiodubbelt. Rk 2: 8926."],"f":["-folt RK 2: 8926),"]},{"a":"tiogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tiugh, tiugher."],"f":["*tiogher"]},{"a":"tiomanna sälskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["decania . . . tiomanna sälskap ok däkina döme GU C 20 s. l66."],"f":[]},{"a":"tiond","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tionde. \" hillorskinna och andra tolgha småwärdha skinna tiendh \" Gummerus Syn-stat 36 (1425, avskr.) . item effter thz att landit haffuer mz vilia pågongit at göra her effter aff lagx krampsild oc siäi rätta tiend thå förbiudom wij allom klärkom ath the her effter aff forscriffna laxx sijl loc siäl tiend eij tagha vthan tridie delen som aff adhro tiond äffter ty stillobreffuit seger latahandes kirkionne oc biscopenom the andra twådelana ib 40 . v mark tigin Kumla kyrkas rb 1 (1478-1502). niels j birkom ena mark oc xiiii ortogar kirkio tigint ib 50 (1481) (rätteligen att föra till kirkio tiond). jak gör mina tiändh aff alla thy jak ägher MP 4: 169 . ib 5: 160. Jfr biskips-, fatöka-, hö- (Sdw 1: 576), loskinna-, qvik-tiond (-tiund) samt tionde."],"f":["tiändh MP 4: 169 . ","tigint Kumla kyrkas rb 50 ( 1481) . ","tigin ib 1 (14781502). tydhindh ib 71 ( 1498) ), "]},{"a":"tiond","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tionde. \" göra sina rätta tyondh \" JP 119 . \" the tyondhin skuldhe aal brännas \" ib. \" the brändho badhe syna tyend \" ib. \" rökin aff abels tyondh ib. \" ib 120 . vpbära alla tyändh oc allan skat MB 2: 252 . \" at the skuldo göra thijt sin tiand \" Ansg 245 . \" allan then quiktiand, som han skulde hafua kring om alt sitt biskopsdöme, lot shan skipta medh fatigho folke . . . oc än ther ofuer sin rätta thiand, som kallas decimæ decimarum a lation ib. \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6338. Jfr aker-, biskiops-, bos-, fyl-, kirkio-, korn-, qvik-tiond (-tiund) samt tionde."],"f":["tyondh JP 119, 120 ; -in ib 119. tyund L. "]},{"a":"tionda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) giva tionde. . . . decimo mas pc tiandha GU C 20 s. 167 . rätta thiend at göra. thz är tienda hwart som gudh han giffuer Gummerus Syn-stat 46 ( 1440) . \" en digher deel koma the til nadha. än the tionda rät \" SvKyrkobr (Lucid B) 116 . - giva el. överlämna ss tionde. vppå thz atth . . lijnn tiende oc hampa tiende skäctadh och tilreeth tiendhas schal thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia Gummerus Synstat 36 (1425, avskr.). MP 5: 160 ."],"f":["tyonda: -as MP 5: 160 . tiend(h)a Gummerus Syn-stat 46 (1440); -as ib 36 (1425, avskr.) . ","tiandha GU C 20 s. 167),"]},{"a":"tionda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva tionde. skal han dömas mz thom som fastdho oc tynoladho (decimabant) \" Bir 3: 190 . \" the som rättelica tionda \" MP 1: 256 . \" vm thu tiondar rätlica ib. \" ib 257 . gifva el. öfverlemnas ss tionde. the haffdhe . . . encte tionda sokna herranom LG 3: 9. qui non decimat decimabitur, huar ey wil räferdelika tyondh göra, han skal tyondhas, hwilkut swa skal forstandas ath naar nyo koma til hymerikis, tha skal han vara then tyondhe fordömbdhir til heluite JP 1230 . \" swa skal han wardha tionadher som ey wil tionda göra \" ib l14. vm thu gör ey rättan tionda. tha scal thu tiondas thinom ouinom somn äru diäfla MP 1: 257 . - Jfr hovuþtionda."],"f":["tiunda L. "]},{"a":"tionde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tionde. \" \" nu sighias . . . wara tolf oärlik åthäue . . . tiunda är glömskr biskoper \" KS 49 (126, 53) . ib 60 (157, 69), 84 (206, 92). Bu 185 . Su 305 . vm then wilth ey koma in j thän tionda ängla korn som fiol aff hymerike nidher ok til hälwith JP 14 . \" a tionda maanath \" MB 1: 171 . \" hon loth hanom up . . . hwan tighionda päning i löso ok i fasto \" SJ 102 ( 1440) . Jfr hafltionde."],"f":["tyondhe JP 120 . ","tighionde . ","tiunde . ","tiiunde: -a Bu 185 . " tyundi L.), "]},{"a":"tionde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tionde. \" rät tionde är iämpn deel altz thes godz som rättelica är aflat gudhi skyldoghir gifuas \" MP 1: 256 . jnförin allan tiondan j mina ladhu ib. \" jak giuir thionda af allo ty iak äghir \" ib 254 . \" vm thu gör ey rättan tionda \" ib 257 . ib 194, 2: 146 . Bir 3: 198 . JP 14 . Lg 3: 9 . hwar bonde skulle göra tiende aff thz gudh them gaff MD 435 . \" retthan tiända giffwa \" ib (S) 283 . \" thz besta til tiända föra \" ib. \" abram offradhe honum tioanda aff allo thy som han hafdhe fangith \" MB 1: 182 . ib 162 . skal iak giwa honum min tienda til thetta hws . . . aff allo thy som gudh giwer mik ib 220 . \" äroudhis männene som är allir almoghin . . . atir halla mina gafwor ok min tionda \" Bir 1: 194 . \" the (de som tillhöra Levi släkt) skulu liffwa widh offer gaffwor oc tyändhe \" MB 2: 39 . \" presther skulle . . . leffua wedt halff sin tighende oc säd alene \" RK 3: (Till. om Chr. II; red. A) 6338. Ansg 245 . \" om swadana bärgh funne på skatskilliga ägha, tha skulle cronen hafwa sin tionda oc rettigheet, som här til af annor berg want är \" GS 63 ( 1485) . Jfr hovuþ-, kirkio-, korn-, qvik-, svidhia lands-tionde, äfvensom tiond, otionda."],"f":["tiundi L.; -a MP 2: 146 . ","tiande JP 14 . ","thiande: -a Ansg 245 . ","tiende . ","tiände . ","tyändhe . tighende. tinde, se hovuþtionde),"]},{"a":"tionde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tionde. \" mädh samma rät som annor kirkio skuldh tiände oc annor plegha vtkreffuias \" Priv o skyddsbr 181 ( 1442) . \" om hon haffuir ey giffuidh sin tianda \" SkrtUppb 197 . \" hwat menar thu om thänna hälgha mannin melchisedech, hwilkin som war högxte prästir, huru manga han forwäruade j sino ämbitre til gudz dyrkan, mz han ok took thiandhan j them timanom aff abrahm, them stora gudz wenenom \" SpV 371 . skulle almoghen ffaa nadena til at wara lydogha kyrkyona fförmannom: geffwandhis rätthan tyiandha oc offer JMPs 485. Jfr hampo-, lin-, skin-, smafiska-, sädhis-, ärkebiskops-tionde. "],"f":["tiande . ","thiande . ","tiände . ","tyiande . Jfr Sdw 2: 1316),","*tionda del","*tionda fisker","*tionda gärdh","*tionda iärn","tiindha- )"]},{"a":"tionde","b":[],"c":"","d":"","e":["1) tionde. \" hwar thera gaff andro hwan tigindhe peningh \" ATb 1: 346 ( 1471) . \" tiende raadhit är ath . . . \" SkrtUppb 162 . \" thät tiande gudz budhordh är thät ath . . . \" MP 4: 67 . 2) tjugonde? Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 16, 227 f. EK 400 . - Jfr halftionde."],"f":["tiande MP 4: 67 . ","tiedne SkrtUppb 162 . ","tigindhe ATb 1: 346 ( 1471) . ","tighonde SkrtUppb 210 . tyionde JMPs 453. tiunde: -a EK 400 . ","tigwnde Svartb (Skokl) 527 ( 1477) av utg. fattat som en form av tinghunde). räkn. L. "]},{"a":"tiondel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tiondedel. \" aldir tionda delin af iordhena afuäxt \" MP 1: 256 . \" tiunde deel aff allom konungx ingiäldom \" Bil 567 I tyonddell j rööwyka skogh FH 4: 75 ( 1640) . Bir 1: 191, 192 . \" swa mykyt som en tighande deel är aff eth sinaps korn \" Su 133 ."],"f":["tiunde deel . tigiande deel. tyonddell FH 4: 75 ( 1460) . ","tionda delin MP 1: 256 . "]},{"a":"tiosinnom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["decies aduerbium numeri tiosynnom GU C 20 s. 167 ."],"f":["-synnom )"]},{"a":"tiosträngdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tiosträngad. \" christus kallas oc tyio strängadher psaltare, thy at han är allas thera aterlönare, som halla x gudz bwdhord JMPs 456. \""],"f":["tylo strängiadher )"]},{"a":"tisana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tisan,, dekokt på korn o. d. at the drykkin ey watn, wtan thz som är sudhit mz biogh ällir brödh, j swa matto som tiisana Bir 5: 33 ."],"f":["tiisana )"]},{"a":"tisdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tisdag. \" fiärdha dagh kalladho the !UDDA_TECKEN?: hedhne män) diem martis, som wi kallom tiisdagh, thy at han dyrkadhis fore örlöghis gudh. oc ware forfädher här i landens som hedhne män the fölgdho oc thässe willo. oc kalladho thy hans dagh striidzdagh oc wändis sidhan oc kalladhis tiisdagh aff sidhwänio, thy at thz war lättare at nämpna swa som mang annor ordh äre wänd \" MB 1: 68 . \" tiisdagh kallar hon (kyrkan) tericam feriam \" ib 69 . \" tiisdagh är tima dagh \" GO 348 . \" lhan skal hanum um tisdaghen stämnä enät þing ok vm oþensdaghen a han vitnä \" SR 31 . thisdaghin näst fore midhsomar dagh FH 3: 9 ( 1380) . nästa tisdaghin fore sancti olaffs dagh SD NS 1: 56 ( 1401) . \" tysdagen nesth fore sancte tybursij dagh \" SO 34 . Bil 863 . ST 146 . VKR 62 . Bir 4: 15 . SD NS 2: 140 ( 1409). SGG 131 . RK 3: 4021 . "],"f":["tiis- . ","tijs- VKR 62 . ","thiis- Bil 863 . tys-. thygis- SD NS 2: 140 ( 1409)), ","tisdags aptan","tysdagx apton )"]},{"a":"tisdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tisdag. \" nästa tyisdaghin fore sancti iohannis baptiste dagh \" SD NS 3: 47 ( 1415) . tidessdaghin nest epter sancti matthisse dagh j fastom Gummerus Syn-stat 45 (1440). pa manedag eller tisdagh BSH 4: 352 (1503, H. Gadh) . ib 5: 225 (1507, d:o). Jfr hvita tisdagher."],"f":["this- ATb 2: 67 ( 1476)","tiz- ATb 1: 333 ( 1470) . ","tys- ib 2: 179 ( 1481) . ","tyss- ib 3: 165 ( 1505) . ","tyis- SD NS 3: 47 ( 1415) ; ATb 2: 312 ( 1487) . ","thyghis- SD NS 3: 375 ( 1418) ), "]},{"a":"tit","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tidher."],"f":[]},{"a":"titil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) titel. \" hwars herres nampn och titel \" PMSkr 687 (senare avskr.). them (ɔ furstar som vilja börja krig) är nogh att the haffwe tilfälle aff ehnom skrymteligom tytell ib l708 (d:o)."],"f":["tytell )"]},{"a":"titil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["punkt. \" ey är en titil (titella) j hymerike hulkin ey är j gudhomenom ok vm han skipadhir ok fore sedhir \" Bir 1: 249 . titillin är glosadha ordha fulkomilse ib."],"f":[]},{"a":"titnämder","b":[],"c":"","d":"","e":[" . p. adj. oftanämd. ware thet swa ath for:de gaardher tilnmpdom heneke meth nokrom räät affginge SD NS 3: 8 ( 1415) . DN 14: 188 (1510)."],"f":["-nempder )"]},{"a":"tiudherlöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betesmark för tjudrade kreatur? 1 qwärnestadh met tyudherlöte FH 4: 75 ( 1460) ."],"f":["tyudher- )"]},{"a":"tiug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tuggande. timen, ällir stundhin, thäs hälagasta anamilsins oc andelika tiugsins (af utg. insatt i st. f. handskriftens tingsins; spiritulatis masticoatiionis) Su 301 ."],"f":[]},{"a":"tiugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tugga. \" tyuggende, mandacans \" VGL XIV . Jfr tugga."],"f":[]},{"a":"tiugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tiotal, antal av tio? tjog, antal av tjugo? Jfr E. Lidén, Minnesskrift utg. av Fil. Samf. i Göteborg 1925s. 85 f., S. Owen Jansson, Nord. Kultur 30: 36 f. xxxiiij tywgh aall Arfst 72. 4 1/2 tiogh spetfisk VKj 150 (1466). landbone i mosaby skulo haffua the ängena . . . for 7 tiogh jern om aridh ib 223 ( 1466) . 2 tiogh stokka ib 171 ( 1480) . skiull . . . räntar . . . ett tiug ååll Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . \" tij tiogh gröpebrädin för vij ortugh h[w]arth tiogeth HLG 2: 48 (1516). vj tiogh takbrädin for iiij ortugh hwar[t] h tiogen ib. vj tiogh takbrädin for iij ortugh tiogen \" ib 53 ( 1516) . iiiɉ mark och iii höre för xiiii togh skothbredhen, thet är togget vij ortoger ib 121 ( 1524) . 700 oc et tiogh langhalm VKU 141 ( 1570) . Jfr atta-, fiura-, fäm-, nio-, siu-, siäx-, thrä-tighi."],"f":["tiug Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . tywgh Arfstv 72 . ","tiuff Trolles Jb Bil 147 (1473, nyare avskr.) . tiogh VKj 150, 223 (1466), 171, (1480); HLG 2: 48, 53 (1516) o.s. v.; VKU 141 ( 1570) . ","tiog: -eth HLG 2: 48 (1516). tiögh Skotteb 429 (1469-70, Kämn). tiög Arfstv 81 . tog HLG 2: 115 (1523), 121 (1524), 136 (1525). togh ib 116 ( 1523) , 119, 121 (1524). med art. togget ib 121 ( 1524) ), ","tiugher ((med art. tiogen HLG 2: 45, 48, 53, 55 (1516), 56 (1517)), "]},{"a":"tiugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["tyugh )"]},{"a":"tiugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjuga, tjufva. godh ware tigwgha ok haffdhe hon twa grena GO 43 . thu skalt stundom koma mz tiwgho ok ey altidh mz riwo ib 331 . Jfr eld-, iärn-tiuva. "],"f":["thyugha: iärnthyughum ST 256 . ","tywga: järn tywgor LfK 221 . ","thyufwa: iärnthyufwor ST 99 ), ","tiughuskäg","tiuguskiäg . ","tiwffueskeg ))"]},{"a":"tiugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjuga. Jfr Sdw 2: 1316. ffurca ce galge ok twga GU C 20 s. 301 . Jfr nota-, riste-tingha samt ierntiuffua PMSkr 630 (senare avskr.)."],"f":["tiwga )"]},{"a":"tiughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["trekluven, gaffelformad. \" ffurcatus . . . tiwgadher \" GU C 20 s. 301 . Jfr tvä-, thrä-tiughadher."],"f":["tiwgadher )"]},{"a":"tiugher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["tigher )"]},{"a":"tiughotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = tiughadher. swa (ɔ vid vinplantering) haffwa the eth järn . . . j and[r]om ändanom är thet tywgoth . . . swa sätya the then ändan aff järneno som tywgat är pa qwisthen thär han är wriden PMSkr 311 ."],"f":["tywgoth . ","tywgat ) , "]},{"a":"tiughu","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":[" \""],"f":["tiwgho . ","thyugu . ","thiugge Bjärka-Säby 355 ( 1379) . ","tiwffw Svartb (Skokl) 548 ( 1486) . ","thyuga SD 8: 269 ( 1362) ),","*tiughuen","thiugge- )","*tiughufiurir","tiwga fyra )","*tiughufäm","tywge fem )","*tiughutva","tiugu- )","*tiughuthrä","tiugu tre )"]},{"a":"tiughu","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["tiugho . ","tyughu SD 5: 565 ( 1346) . ","thyughu ST 9 . ","thyugho ib 37 . " tiughi L.","tiwghiw " SD NS 2: 229 ( 1409) . " tyughu L. L.), räkn. "]},{"a":"tiughunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" L. tjugonde. Jfr Sdw 2: 1316. sywdis aller mosten swa länge ath tiwgwnde delen är borth swden PMskr 357. Jfr atta-, fiura-, fäm-, nio-, thrä., tiughunde (-tighinde, -tighunde)."],"f":[]},{"a":"tiughunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["tjugonde. \" j sino tiughonda aare vr han fulkompin j växt ok j styrk \" Bir 2: 135 . \" thiwghende capitulum \" VKR 78 . Su 306 . nesta manodaghin äpter tiwghunda dagh jula SD NS 1: 95 ( 1402). nägistha mandaghin äpter thywndhedaghe jwla ib. ib 6 ( 1401) . BSH 2: 47 ( 1397) . om tiwgundha dagh j westeras mötha RK 2: 4168 ."],"f":["tiughonde . ","thiwghende VKR 78 . ","thywndhe SD NS 1: 95 ( 1402) . " tiwande " Su 306 . ","tyuwende BSH 2: 47 ( 1397)),"]},{"a":"tiughunde dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjugondedag(en) (i julhelgen). vm tiughunda dagh jwla nw näst komande Gadolin Pants Bil 280 ( 1386) . torsdagen nest epter tiwendag jwlä Uppl Lagmansdomb 75 ( 1493) . "],"f":["tiwendeag )","*tiughundadags marknadher , "]},{"a":"tiuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tiugha (äv. Sdw 2: 660)."],"f":[]},{"a":"tiuþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þiuþer )"]},{"a":"tiuþer fä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tiuþer häl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["piuþer hell )"]},{"a":"tiuþer häster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"tiuþer staki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þiuþer- . ","tio þer-),"]},{"a":"tiuþra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["þiuþra . ","tioþra )"]},{"a":"tiuþran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þiuþran )"]},{"a":"tividsbrödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om munkarna i Ramundeboda kloster i Tiveden. ena tiompth ssom ffordom otthä tywiss brödhernä ATb 3: 382 ( 1530) . Jfr tywiiss klösther ib 387 ( 1530) ."],"f":["tywiss- )"]},{"a":"tiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hölje, omhölje, överdrag. \" peripetasma . . . bon[a]der sparlakan et tiäll \" GU C 20 s. 436 . 2) tjäll, tält. vplöste israel sin tiäl (moverunt . . . castra) MB 2: 25 . \" x alne blath kläde til eth tiell \" Stock Skb 188 (1520-21) (möjl. snarar att föra till 1). - Jfr borghara-, myggo-, nat-, stamn-, ultiäld."],"f":["täll )"]},{"a":"tiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hölje, omhölje, öfverdrag. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiällom et war Aff skinnom litadhom mz iacincto . . . . oc annath war mz rödhlitadhom wädhur skinnom thridhi a tiäldith war aff hardw MB 1: 495 . \" waro thässe tw tiäld swa wiidh som hwsith war owan ib. \" ib 496 . Bir 4: 68. - förlåt. the . . . vphängdo velamina kirkionna tiäl MB 2: 230 . - sparlakakan. hon . . . nidhertogh han tiäl (conepeum) aff stodhena, oc swepte ther vty hans dödha krop MB 2: 168 . ib 174 . ","2) tjäll, tält. meum tiæld SD 5: 572 ( 1346); möjl. att föra till 1. thenne fan första manna at göra tiäld oc fara ower landen oc bo i tiäldum MB 1: 164 . \" julianus la j sino thielde midwäght j romara herskapi maght \" Bil 602 . ST 95 . \" her är slagit et pawlun vtan for slottit . . . oc ther star et annat tiell oc är röt . . . thz tridia tiell är grönt, än standa ther tw tiell oc the äre bade hwit oc gwll knappa vpa. jak wentar at ängen haffuer seet kosteligara pawlun \" Di 141 . ib 189 . MB 1: 421, 498 . Iv 2008 . \" mauricius ok hans cumpana . . . satto sin tiald . . . a vänasto ängh \" Bu 508 . Al 9407 . MB 1: 315, 384, 423, 424 . \" j them stadenom, hwar j vpsäthin edher tiäl \" ib 2: 10 . \" han . . . lagdhe sin tiäl ok bodhaläghe när flodh som lupus hetir \" Gr 270 . \" j them stadh varo väna änghia ok gröna, som sanctus sighfridus lät siin thiäld sla \" Bil 845 . \" han slo sit tiäld oppa en plan \" Al 9289 . MB 1: 385 . Fr 459, 463, 2729, 2936, 2961 . at the riwa siin tiäld MB 1: 315 . ib 388, 389 . - Jfr knap-, land-, lands-, lang-, skytta-tiäld."],"f":["tiald Bu 508 ; Iv 2008 (i rimsl.). tiäl Gr 270 ; Fr 459, 463, 2936, 2961 ; MB 2: 10, 168, 230 . ","thiäl Bir 4: 68 . ","tiäll Di 189 . ","tiell ib 141 . ","tiäldith: a tiäldith MB 1: 495 . ","tiällit ib 189 ; MB 2: 174 . ","tiallit Di 189 . ","thielde Bil 602 . ","thielle ST 95 . pl. dat. tiäldum MB 1: 164 . ","tiäldom ib 421, 496, 498 . ","tiällom ib 495), ","tiälda höghtidh","tiälda porter","tiälla- )","tiälds stadher","tiälzstadher )"]},{"a":"tiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. tälta, slå tält. j stadhen hwar almoghen tiällade (castrametati sunt) MB 2: 10 ."],"f":["tialda L. ","tiälla . ","-adhe ),"]},{"a":"tiäldhtak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["taälttak, det öfversta af ett tält. mz tiäldthakinom (för -o) teknas kirkionna formän oc kännefädher MB 1: 496 ."],"f":[]},{"a":"tiäldra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["råmärke, gränssten. Jfr Sdw 2: 1316. thär är een tiellra oc skeel oot höreda ägor oc grydby, heggfestada oc hillerstorppa ägor oc saa fraan tiälrone oc i maalan VKJ 88 . "],"f":["tiäldru brut","tjällru- )"]},{"a":"tiäldra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["tialdra L. ","tiäldru brut , ","tiäldru byrdh , ","tiäldro stadher , "]},{"a":"tiäldstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställe der tält uppslås, tältplats, läger. MB 1: 315 . \" moyses . . . lät alla som aff stridhinne komo wara siw dagha vtan tiäld stadh (extra castra) \" ib 421 . \" the . . . lagdho ther sin tiäld stadh (castrametati sunt) \" ib 423 . \" the . . . satto sin tiäld stadh (fixerunt tentoria) widh hafwith ib. the . . . laghdo ther sin tiäld stadh ib. - pl. läger. at bära thera liik vtan tield stadhana (extra castra) \" MB 1: 359 . \" alder thenne här skullo skipa tiäldstadhom (castrametabuntur) om kring wars herra hws \" ib 384 . - Jfr tiälds stadher."],"f":[]},{"a":"tiära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tjära, bestryka med tjära. thakit är tiärat Bir 2: 90 . ib 1: 178 ."],"f":[]},{"a":"tiära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjära. \" han lät smiþa vaghn af iarn. ok fylla mz oleo quaþo ok tiäru \" Bu 505 . the äru orenare än tiäran Bir 1: 161 . \" thz bikit älla tiäran. mz hulko noa ark war smordh ok tiäradh \" ib 178 . wakta thik foe them fugl som stänktir är mz thiäru. thy at alle the smittas af honom som han hanna ib 301 . Bu 501, 532 . Bir 1: 164, 3: 191 . ST 18 . Al 1752 . RK 3: 3828, 3833 ."],"f":["tyära RK 3: 3833 ; ","-u ST 18 ; ","-o RK 3: 3828 ), "]},{"a":"tiära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tjära. \" lij mark for kirkian tiäradis \" Kumla kyrkas rb 6 ( 1425) . j man, som täreda baten Skotteb 290 (1467-68) (lågtysk färgning)."],"f":["-adis Kumla kyrkas rb 6 ( 1425)","tära: -eda Skotteb 290 (1467-68)), "]},{"a":"tiära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjära. Kumla kyrkas rb 5 ( 1424) , 6 (1426) o.s.v. olaff . . . j fjärde ortok för tyäro han brende ib 48 ( 1480) . ib xx öre för ij tunne tiere til pramen kom Stock Skb 41 ( 1518) . PMSkr 353 . ib. "],"f":["tiere ) , ","*tiäro bikare","-beghare )","*tiäro brännare","thyäre- )","*tiäro kar","thiäru- )","*tiäro kätil","tiäre katil )","*tiäro lön","tiärw- . ","tyära- )","*tiäro mästare","thiäro- )","*tiäro pakkare","thiera- )","*tiäro pänningar","thiere- )","*tiäro sudder","tiärsuddhar ) , ","*tiäro trä","tyärw trää )","*tiäro vräkare","tyäre- . ","tiere- . ","tieraa- . -wrekare. -wrekere), "]},{"a":"tiärmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tiäro mästare. Kumla kyrkas rb 8 (1427)."],"f":[]},{"a":"tiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjärn. \" thädan oc vtj tiärnen, bortur tiärnene oc vtj bäckin Arkiv för Norrländsk hembyggdsforskning 1923 s. 3 (1489). \""],"f":[]},{"a":"tiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjärn, liten insjö (utan synbart aflopp). brunztiærn SD 3: 146 ( 1313, gammal afskr.) . brunztiærns dal ib."],"f":[]},{"a":"tiärträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tiäro trä. PMskr 345."],"f":[]},{"a":"tiþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tid, tidrymd, tidpunkt. \" stiärnor äre tidha tekn oc dagha \" MB 1: 65 . \" göra tidha skipte oc dagha \" ib 61 . \" änkte rike fräghadis iämwidha i stakkit tiidh \" ib 14 . \" jak hawer nw bijdh swa langan tijdh \" MD 168 . \" til ewig tijd \" ib 504 . \" iak seer väl thu födha vil; sigh hwilkin tiidh thz kom til \" Fl 92 . sannelika ij then sama tiidh fik jak tholka vadha iidh ib 93 . \" äpther thän tidhen wart engen konungher waldher \" Lg 3: 183 . \" tha werkmestara hanom mögeliga tyyder fore legger \" SO 80 . \" sin kost ath göra pa retta mögelicha tyder \" ib. \" hwilke twenne tider swa när äre hwar wppa then annen \" BSH 5: 519 ( 1512) . \" ath oweruäga om thet mene möthe, huat tijd oc städ thet besth besökas scal \" ib. \" thz kan ey nw wara oppa thenna tith \" Di 270 . RK 3: 1934 . \" thenne tiid wigess erkebiscop göstaff rK 3: (sista forts.) 5881. - om tid vid hvilken en kyrklig fest firas. om sancti mikels tiid \" RK 1: 4334 . \" om sanccti olafs tidhe \" ib 2: 6629 . iii wikur for sancti johannis tiidh ib 3: 4038 . - þän tiþ, då, när. þän tiþ hans vafþis i þolikom frestilsom KL 188 . \" thän tidh gudz likame kom. andwardhadhe han sik hanum mz alle gudhlikhet \" ib 20 . \" then tiidh the hafdho dualz ther nokra dagha. sagdhe festus konungenom aff paulo \" ib 172 . \" then tidh (cum) ihesus nalkadhis ierusalem sende han twa sina känneswena \" MP 1: 3 . \" thän tiidh elizabeth hördhe marie helso, timen kom (advenciente tempore) thäktis gudhi fadhir at sända mik sin son \" Bir 2: 239 . \" thäntidh ihesus han var tolf ara, foor han vp til ierusalem \" Bo 24 . thän tidh han hafdhe än fram bätir gangit. oc han var swa lambir oc thröttir. at han orkadhe äkke längir bära. lagdhe han nidhir korsit ib 198 . thän tidh thu vast vngir giordadhe thu tik. oc gik hwart thu ville. än then tidh thu vardhir gamal skal annar giordha thik oc ledha thik thijt som thu äkke vil ib 241 . \" hwar troin siäl pläghrir taka sinom brudhgomma. sinom herra. sinom gudhi granlica var, then tidh han skal färdhas \" ib 243 . \" thän tidh han hadhe älskat (cum dilexiisset) sina nw älskadhe han thöm sannelica ij ändan \" ib. \" thenith prestin skulde byria cristmessona gig han vth \" ST 142 . thentidh han saa mariam magdalena swa biterlika grata, aff warkunnan oc ömko gräth han mz hänne ib 182 . thän tiidh the ridhu ij thera skara tha vardh hertugh fräderik vara . . . hwar som margha hiorta fara Fr 61 . \" then tiid mannenom misgaar tha er thz mangt honom mothe staar \" RK 1: 738 . \" then tiid böör matte ey koma tha fortröt thz the hälada soma \" ib 1650 . then tiidh the bönder ekke kommo in funno the eeth annath sin ib 3: 813 . KL 22 o. s. v. Bo 164, 251 . Gr 287 . Bir 1: 153, 2: 253 . RK 1: 175, 1536, 3536 . MP 1: 43, 44 o. s. v. MB 2: 9, 11, 112, 24, 71 o. s. v. - då, i det att. han . . . gifwir . . . thöm stora tröst then tidh han sighir at han skal altidh vara mz thöm No 239. - thän tidh at, då, när. thän tidh at tha var komit til thän tima at gudh vildhe honom gifwa godh lön Bil 863 . - thän tidh som, d. s. thän tidh som the sagho lhan wpgangande i himenin stodho twe män när them KL 131 . ","2) tid, lifstid. \" var tidh forfar \" Bir 3: 223 . \" jak bleff konung effter mins faders tiidh \" RK 1: (LRK) s. 223 . - verksamhetstid, tjenstetid. tieth baandh thee bwndo her först i bencht ericssons tiidh BSH 5: 333 ( 1508) . ","3) tillfälle, gång, resa. \" snimarsta tiidh iak han sa \" Iv 2167 . - ent iþ, a) en gång, vid ett tillfälle. en tiþ (quadam vice) þ iak var a vaþa vägh teel lsynda siäng. kom mik eigh ii hugh. at guþlek läst va[r] ii mino fölghe Bu 135 . \" en tidh kom birge jerl i hugha at han skulle tala til sin husfrwa \" RK 1: 362 . \" en tiidh om en dagh tha hadhe han inthe meere köpe fore \" Lg 3: 34 . ib 161. b) en gång, en enda gång. tha war adam mykith gladhir. oc loo aat. ey vtan en tiidh thz sama sin i allan sin aldir Lg 92 . \" gaff diäfwllen swa ey entidh, wtan flerom sinnom \" ib 217 . \" huxa ey entidh (semel) mins sons besko pino \" Bir 1: 113 . \" een tiidh j hwariom maanadh scal abbatissan halda capitulum \" VKR 18 . SO 143 . 157. MB 2: 14, 15 . c) en tidh ok annan, gång efter annan, den ena gången efter den andra. at han vndan rymer sit säte een tydh ock annan SO 111 . - en tidh . . . annan tidh, en gång . . . en annan gång. iak sagdhe eth entidh ok annat annantidh Bir 1: 297 . d) en gång, en gång i tiden, omsider. mich ma jw en tiidh fortykkia at drotzin vil mich altiidh fortrykkia RK 2: 5279 . \" visthe jach hoo thz haffde giorth jach skulle thz entith hämpna \" Di 230 . e) än en tidh, än en gång. thu scal än entidh mz likama oc siäl til världinna i gen Pa 20 . j sculin än eentiidh i swerige boo RK 3: 1207 . \" wredhgas ey vm iak spör än en tidh \" Bir 3: 401 . \" ib l1: 145. \" MB 1: (Cod. B) 554, 2: 122. f) en gång till (så), dubbelt (så). iach skal befinnä sanhetena mz henne, ware hon än entiid swa enfaldig som hon är Va 8 . g) i förbindelse med föreg. negation: en gång, ens. thit thrugh rädhomps wi enkte, oc läggiom thz ey eentidh pa warth hiärta ST 20 . - up a en tidh, en gång, vid ett tillfälle. oppa entidh wart then hälge herran wandrandis i langhom wägh Lg 3: 166 . ib 188 . - en gågn då. oppa en tiidh han laagh och soff oppa sina straa säk LG 3: 34. - annan tidh, a) en annan gång. Bir 1: 297 ; \" jfr ofvan en tiþ c. b) andra gången. smidha companiens höxsta stempnor som haldas skulu första resa daghin nest epter sancte iohannis baptiste dagh annan tijdh daghin nest epter sancte mikels dagh \" SO 72 . - för andra gången. sände han wt anna tiidh duwona MB 1: 171 . \" hon bleff änkia j mang aar ok gipthis ey annantidh \" MP 1: 40 . \" ather annantidh skikkade israels söner syna stridz män til örlögx j samma stadhen hwar the til förena strith haffdo \" MB 2: 135 . folkunga . . . wildo konungenom annan tiid besta RK 1: 52 . ib 2: 4788, 3: 746 . MB 2: 80 . Bir 1: 8 . Lg 667 . KL 20 . \" hon tok gudz likama annantidh ok thridhia tidh ok gömde samuledh \" ib 23 . c) vid annan tid, vid andra tillfällen, annars. hafdhe tha gladhare ok blidhare änlite . . . än annantidh Bir 3: 283 . ib 4: 119 . d) för det andra. fyra thingh höra til konungenom först skal han wara rikir annantidh mildir thridhia tidh sniällir fiärdatidh kärlekx fullir Bir 1: 40 . \" ib 41§, 51, 59, 3: 325. \" MP 1: 5, 25, 27, 32 o. s. v. Su 450 . - thridhia tidh, fiärdha tidh o. s. v., för det tredje, för det fjärde o. s. v. Bir 1: 40, 41, 51, 59 . MP 1: 7, 25, 28, 32 o. s. v. Su 450, 451, 452 . - hvarn (hvan, havr) tidh, hvar gång, hvar gång som. hwar tiidh han later siin breff walla han scriffwar sit nampn ower alla Al 1405 . hwantidh oc swa offta hon wille sin mwn opplatha oc tala, th sändhe drakin sit hwaffwdh i qwinnonnas mwn Lg 3: 459 . - hvarn (hvan) tidhin, hvar gång. tok hon engha födho . . . til sik meer än xj resor, oc tho ganzska lithet hwantidhen Lg 3: 430 . - for hvarn (hvar) tidh, för hvar gång. huar mera tagher . . . böthe for huar tijdh iij mark SO 72 . - för hvar gång som. böthe een ortug for huar tijdh han thz gör SO 52 . - nokon tidh, någonsin. star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma Pa 18 . \" görin ij nakan tidh optare swa \" Fr 785 . \" ve er mik ee at hon skulle noger tid swerige see \" RK 1 . 629. ib 2: 5361 . Va 8, 328, 52 . LG 819. MB 2: 92 . BSH 3: 78 ( 1454), 5: 344 (1509). FM 489 ( 1510) . Bir 4: 152, 156 . christus . . . biwdher at engin nakontidh confessor ällir annar ingange j mwnnona closter ib 37 . - thän tidhin, för den gången. huilken ther olywdh gör böte then tydhen ena marck vax SO 108 . ","4) stund. \" ´ mz glädhi bidadhe hon sins brölöppes affgangh oc ytersta tidh \" Lg 3: 430 . ","5) tid, rätt tid, lämplig tid. \" hans tidh kom at han skulle fara af thesse världinne til fadhorin \" Bo 243 . \" hon screff . . . at thz waar tha tiit at leggia aat opland all thera fliit \" RK 2: 9459 . \" akta ella göma huzake tidh ella tima \" KS 43 (110, 46) . wore rodeligit, ati skickedhe the til j tiidh ok thyme two gode men igen FM 274 ( 1506) . the icke wilde göre i tiid ok tima teris skat BtFH 1: 132 ( 1506) . ib 164 ( 1508) . \" radh är ey bätra än oradh wtan thz taks i tidh Go 51. \" ib 140 . \" hade the kommith fram i tiid \" RK 3: (sista forts.) 5975 . - med gen. thäs. tha thes är tidh ST 427 . VKR XIV . MP 2: 43 . thäs vare väl tiidh aff at lata at sitia alla stund ok sarlika grata Iv 1176 . \" tha tess tider är \" SO 112 .","6) annona, årsväxt; pris, gångbart pris. \" oppa aldrahonda war god tiid \" RK 3: (sista forts.) 4603 . \" swadana tidh skal wara vpa salt, humbla, ok om all köp wari här i städerna, som i stockholm \" GS 51 ( 1450) .","7) tid, reningstid; menstruation. \" om qwinfolk kwnna ickee hafua teris rätta tiid oc manada rensilse \" LB 7: 271 . \" at hon snarliga faar sin tiid \" ib. \" om hon haffuer sin tiid for mykit ib. \" ib 272, 273, 274 . ","8) kanonisk timme. \" äpther hwaria tidh skulu the sionga aue maria \" Bir 4: 12 . VKR 59 . - vanl. pl. koanoniska timmar; det som vid dessa timmar läses el. sjunges; gudstjenst; böner. thz som giordhis i threm tidhomen som är ottosangx tidhinne priim oc terz ok alt ltil sextam Bo 183 . \" badhe til ottosang ok andra gudz tidher \" Ber 247 . \" han skipadhe klärkom daghlika läsa sins thide \" Bil 692 . Bir 4: 118 . \" läsa hänna (Jungfru Marias) tidhe \" KL 91 . \" las han gudhlika wara fru tidhe ib. \" Bir 3: 42, 304, 4: 11 . en klä[r]kar . . . þiänaþe . . . giärna vare fru: sang älla las dagleka hänna tiþer (horas ejus seldulo decanabat) Bu 28 . Bir 1: 310 . \" han saa . . . ther munka j hwitum klädhum siungha thidir \" Pa 21 . Bir 2: 69, 5: 21 . \" sionga thäs domkirkio tidhe j hwilkins biscopsdöme clostrit är funderat ib 20. systrana skulu hwan dagh sionga högtidhelika sina tidher \" ib. \" daghlika sionga mässona oc gudz thiänist oc tiidher aff thimanom som haffs j the landananna domkirkiom \" ib 4: 23 . VKR 69 . \" tha clemens saghde tidher (a sancto Clemente oratio fusa est) \" Bil 358 . sidhan mässan var sagdh ok tidhir KL 360 . \" nw halder kirkian hwardaghlika tidha hälikt \" MB 1: 497 . huar gudhz tydher hioldos ther gik han jn RK 1: (sfgn) s. 178 . ib 189 . \" hördhe gudz tihder c mässo (missaarum sollempniis interesset) i the helgha trefalloghetz kyrkio \" Lg 3: 347 . \" alt waart andelikt offer, swa som godha bönir, mässor, oc tidher \" MB 1: 358 . \" cristna manna bönir i tidhum oc i mässom \" ib 370 . \" at brödhrene swa halden domkirkionna sidh, j hwilko biscopsdöme the äru, badhe j tidhom oc mässom \" Bir 5: 20 . \" tha vte var mässa ok alla tidhä \" Iv 4385 . \" aff tidhomen gudz ämbite oc sangenom \" Bir 4: 50 . \" thiman hwilkin som är mällantidhrena älla gudz ämbite (tempus quod est inter horas) wm hälga daghana skälika owirgaa ib 61. \" ib 12 . VKR 60 . \" aff brödhranna tidhom \" Bir 5: 20. aff systranna tidhom ib. \" han är tess plichtock at tendha kompanij lyuss i kyrkian i alla högtides dagher i alla thyder \" SO 196 . \" at han skuli idkelikare wara j gudhelikom tidhom (intersit divinis) \" Bir 1: 38 . ib 3: 69 . läs gudelika tässin ordh oc til alla thina tidher Su 318 . \" alla nat tha las hon tidher \" Fl 1469 . - Jfr alders-, aptan-, aptansangs-, ar-, dagh-, dags-, döds-, fardagha-, fastelavens-, fasto-, fasto-, gangs-, for-, frids-, födhilsa-, hälgha likama-, hälghona mässo-, högh-, iula-, kyndilsmässo-, kydilsmässo-, lifs-, mal-, martensmässo-, midhdags-, midhionats-, midhnats-, midh-, natta-, midhsumars-, midhvinters-, mikials-, morghons-, mässo-, natsangs-, natta-, nons-,. nyars-, nätter-, o-, ottosangs-, palmsa sunnodags-, paska-, pingizdagha-, prims-, sext-, sma-, somar-, somars-, vinter-, ätande-, öltiþ, samt hvardags-, hälgha kors-, mungats-, siäla-tiþir."],"f":["tiidh . ","tiid . ","tijdh . ","tydh . ","tyd . ","tyyd . ","tit ST 142 . ","tiit RK 2: 9459 . ","tider SO 112 (kanske dock snarare att fattas ss. pl.). pl. -ir. -ar: tidha MB 1: 497 . ","tidhana Bir 5: 21 . ","tidhrena ib 4: 61), ","tiþa bok , ","tiþa fal","tithä fall )","tidha ganger , ","tidhagärdh","tidhe- )","tiþ köp , "]},{"a":"tiþande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl., och f.? (Fr 190; BSH 5: 334 ( 1508) ) ","1) det som timar el. har timat, det som är på fjärde, händelse. sidhan vardh iak var vidher annor tidhande Iv 442 . RK 2: 6170 . iohannes sagþe þöm tiþande: ok ärande Bu 14 . nero spurþe þässe tiþande (audiens . . . quod contigerat) ib 128 . \" kunugen rädes viþ þoliken tiþande \" ib 167 . han fik witha . . . hwat thidhande war mz iosaphat (quæ circa filium egis agebantur) Bil 611 . ib 592 . \" han vil vita hwat som tidhande är \" Bo 94 . \" looth war herre vppenbarlica vndherstaa, huath som til tidhendis var (motsv. ställe \" Bo 172 \" har hwat som tijt var) \" Lg 3: 73 . ","2) underrättelse (om det som timar el. har timat), nyhet, tidning. \" þässe tiþande como for polemium \" Bu 205 . iuþa . . . (baro) tiþande ok saþe flerum at alle apostoli föra mariam tel graua ib. 14. hans kompan iorþaþe han. ok bar atar tiþanden sancto petro ib 100 . Fr 1362 . nero . . . fik tidhande at patrodus stodh for porten lifwande (nero . . . varhd annars hugha vidh tidhanden Bil 124 . fiol faustinianus widh iordh widh wndhers tidhande ib 354 . glädhias aff godhum thidandum ib 557 . \" komo ginstan tidhindin in til stadhin at iomfrun var farin af thässe värld \" KL 359 . \" tha var mik annor tidhande kund thz konungin atte dotter en the vänasta ther som sool a sken \" Fr 1490 . \" tha nectanabus thesse thidande fra \" Al 59 . \" ängin tidhinde kunno the hardharin höra \" Bo 12 . altidh hopadhis hon höra nakar tidhande af sinom kärasta ib 226 . \" thän som thik budadhe fals tidhande \" Bir 2: 222 . \" the tidendher ther inne (i brefvet) wore \" BSH 4: 280 ( 1501) . \" haffue wij edher herredöme intet tilscriffue for tinde \" ib 5: 57 ( 1505) . \" bede wij eder . . . om tinde, hure eder herredöme forslyte edre ärende ib. \" ib 81 (1506), 132 (1506), 133, 162 (1507). FM 177 (1504), 187 (1504), 200 (1504), 241 (1505), 490 (1510). gud . . . giffue oss samma tinde aff eder herredöme BSH 5: 107 ( 1506) . \" är här inghen annan thydandha än kunghen vil drika jul pa bohus \" ib 334 ( 1508) . \" haffwer han godh tidhändhe pa edhre vängne \" FM 176 ( 1504) . \" thet j haffuän fangith wissa tydhandhe aff her eric twrsson om the rysse sednebudh är komith tiil aboo \" ib 245 ( 1505) . \" her äre swa mangh tyände ffördh och the som ecke haffwe mykit dogith pa edhre vängne \" ib 502 ( 1510) . \" the som the tyände haffwe bestelth ib. the ondhe tyände her haffwe varit \" ib 503 . \" hon ffyck thänne her gode tyänden j ffran edher \" ib. \" tha sporde falantin om tiidendä (nye mere) \" Va 45 . \" haffuandis äwärdelighin godh tidhende (evangelium æternum) \" MB 2: 354 . \" plägha aldregh fafänger sitia oc höra äwintyr ok tidhande \" Ber 259 . Bo (Cod. B) 347 . Bir 2: 141, 5: 27 . Fl 59 . RK 1: 418, 1619 . Va 48 . Lg 219, 3: 531 . MB 2: 87 . - berättelse, rykte. tu skalt ey wara mykit troen i tidhindom vm ofrägdh annars (rumoribus, criminibus, suspicionaibus minime credulus), ty at then föras optare medh afund ok iluilia än medh rätte sannind KS 25 (63, 27) . \" jngen skal öffergiffwa sin skikkilse . . . före nokor fökebodh äller tidhande \" PM 26 . - Jfr fäghins-, föke-, glädhis-, ny-, sorgha-tiþande."],"f":["tidhende . ","tidhennde MB 2: 87 . ","tidende RK 1: 418 ; FM 241 ( 1505) . ","tidendhä Va 48 . ","tiidendä ib 45 . ","tidhinde . ","thidhinde Bo (Cod. B) 347. tydhandhe FM 245 ( 1505) . ","thydandha BSH 5: 334 ( 1508) . ","tydende RK 2: 6170 . ","tydendhe FM 490 ( 1510) . ","tyande BSH 5: 81 ( 1506) . ","tiändhe FM 176 ( 1504) . ","tiände ib 177 ( 1504) . ","tiändä ib 187 ( 1504) . ","tiende ib 200 ( 1504) . ","thiendhe BSH 5: 132 ( 1506) , 133. tyände FM 502 (1510, på två st.), 503; -en ib. tinde BSH 5: 57 (1505, på två st.), 107 (1506), 162 (1507). thinde FM 107 ( 1498) . " tijnde " BSH 5: 57 ( 1505) . ","tidendh Lg 3: 531 . ","lika med sing. tidendher BSH 4: 280 ( 1501) ), "]},{"a":"to","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ämne till spånad och väfnad, lin och hampa. hwat ey gik hn i byin at bedhas sik vl oc too oc annat thz hon skulle göra Bo 14 ."],"f":["too )"]},{"a":"to","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ämne till spånad och vävnad, lin och hampa. VKU 149 ( 1594) . Jfr slänga- (Sdw 2: 1295), ul-to."],"f":["too )"]},{"a":"tofla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["toffel. item cristin . . . iiii march swensca stadenum for i par tofflor, hon stal JTb 112 ( 1525) ."],"f":["tofflor ) , "]},{"a":"toforsicht","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["intyg, certifikat. \" om tyska förhållanden. hon haffde medh sik ena toforsicht aff radhet j anclem ath vdeke henna dottor är retter arffwinge ther til \" KTb 74 ( 1437) ."],"f":[]},{"a":"toft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tompt."],"f":[]},{"a":"toft subst.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*tofta brädhe","toffte brede )"]},{"a":"togh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg, marsch. bade jach ganss gerna thetta tag motte aff stillas BSH 5: 220 ( 1507) . H. Gadh)."],"f":["tag )"]},{"a":"togh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tugh."],"f":[]},{"a":"toghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långsamt, sakta. Jfr Sdw 2: 1317 s.v. tughlika. the stwko syn segell för, oc komo togliga til landz Troj 108 ."],"f":["toglica )"]},{"a":"toghliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["långsam, sakta; försiktig. stod han op raskeliga oc folgde kärlingen mz toglig saktfärdog gang oc tysto fotasteg (lentis incessibus) j mörkeriid wtad palatzsens omganger Troj 15 . drogo the astad . . . j forestandeliga oc togliga framfärd (eundo sagcibus et lentis incessibus), j mot gresca hären ib 117 ."],"f":["toglig )"]},{"a":"toghringer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["halsring, halsband. then beszte hwnd skall haffue en toring (Cod. B toggring 309; helsit ) aff gwll Di 9 . \" lagde han en toring om hans (björnens) halss \" ib 107 . \" han haffde two myss i sin handska oc hwar thera haffde en toring aff silff \" ib 165 ."],"f":["toringer )"]},{"a":"toghäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dextrarius hingster ok togh hesther GU C 20 s. 181 ."],"f":["-hesther )"]},{"a":"toka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["riva, (ideligen) slita? trassla till? Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 71. thär ffaar skwla ga skal ey wara . . . yrtherna skräppor äller tistla . . . thy hwasse bwska riffwa them . . . oc snarborrana toka wllena PMSkr 238 ."],"f":[]},{"a":"tokt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfostran. \" \"","1) det som hör till el. röjer god el. fin uppfostran; höfviskhet, höfvisk sed, höfviskt beteende, belefvenhet, fint el. värdigt el. ridderligt skick. huat skal man radh för än han veyt tokt ok snille ok ädhelaheyt RK 1: 213 . satte han honom en tuktomsester en riddare then som honom var betzster honom lärde tukt ok ädhla sidh ib 216 . \" honom fölgde tok ok ädela sidi \" ib 2071 . tukt ok synne hauer han kär ib 404 . \" tokt ok höwisk laat ok synne \" ib 451 . ib 1166, 3447 . \" hans tokt giter engen man fullowat elle sakt huro mykin hon war \" ib 1429 . ib 2702 . \" swa är luneta bland stolta quinnä mz kyskheyt tokt ok ädhla sinnä \" Iv 1796 . \" the frugha til thän riddara saa swa innerlika at honum gömde thz hon sina tokt ther mz forglömde thz hon mz ordh han ey vnfik \" ib 1381 . \" aff the stolta iomfruo klara the sina tokt kan väl bewara \" ib 665 . ib 960, 4637 . Fr 328, 1286, 1630, 2752 . tokt iak ther sa aff miin hiärtelik kära Iv 214 . til tokt äru wi alle seene ib 101 . \" hänna lika hafdhe han aldre seet til tokt ok äro \" ib 668 . Fr 1562 . RK 2: 5070 . MD 446 . \" man han thök (Cod B thokt, Cod. C thuckt; Mnt. orig. har tucht, i Stockholmshds. skrifvet tuch) och ärä \" Va 28 . \" lärä thokt och höffuiskhet \" ib 17 . tw kant hwarken twgt eller synne Di 88 . \" dygdh ok tokt kan hon wäl te \" Al 3836 . \" mik at hängia är ängin tykt thz wanfrägdhar herra idhra rykt \" ib 1259 . tha gik han tiit som drotningen war mz tukt som honom til retta baar RK 1: 1885 . \" nyonda dagh jwla han orloff took . . . mz tokt ther honom aldregh brast ib 1904. han vntfik them mz mykin tokt \" ib 2580 . ib 430, 1893, 2580, 2864 . \" nytom war sin mz godhe tokt \" Al 7186 . \" hämma thiänist var mz tokt ok skäl \" Fl 82 . mz tokt ok äro skulu the thik thiäna Al 3112 . ib 6643 . marsken swaradhe medh tokt och soma RK 2: 4650 . marsken swarade mz tocht oc snille ib 3218 . han brade mz tokt a konuxstam MD 444 . \" ästh tw aff tokth och synne een ärlig man \" RK 3: 1797 . hans tokth mz snill och klokheeth war ib 5 . - pl. mz margha frvr skara ther sinä thokter kundo wäl bewara Fr (Cod. B) 2362 . marsken . . . ey sina tokte glömde RK 2: 7010 . - handling som kräfves af god uppfostran el. höfvisk sed, ridderlig skyldighet, artighet. tha giorde konungen sina tukt lok gik tiit som drotningen war RK 1: 2201 . - höfvisk sed, skick, ordning. ey äru bönder skylloghe at göma allan then hofsidh ok tokt, som han (konungen) biwdher sinom bätzsto mannom oc nästom oc hemelikom thiänisto mannom oc swenom MB 1: 452 . \" lata herra män . . . wiisa sinom swenom särdelis tokt oc höwitzsko \" ib 483 .","2) höfviskhet, sedlighet, ordning, tukt. tolken tokt oc tämelikhet skal wara i hwarie closter människo LfK 72 . \" tokth är eth hälokt oc höffwidzlikhet liffwerne ib. tokthen öwas i trem tinghom, i gudz budhordhom, i frestilsom oc i kropsens näpst \" ib 73 . ","3) ridderlighet; godhet, välvilja. giorde han (hertig Erik) eth hoff i lödesom mz mykit loff han aff mangom manne fiik fore then tokt han ther begik RK 1: 3427 . MD 191 . \" ängin skulde androm spot at drifua vtan tokt ok äro hvar androm gifua \" Iv 120 . \" fore the tokt ok fore the ära ij giordhin vidh mik een fatigh quinna \" ib 803 . \" iak fan ther ey swa höfufizskan en man ther mik tok viiste . . . vtan ij ena \" ib 809 . \" hon . . . badh han fore tokt til sik ga \" ib 2641 . \" the ädhla frua ey vilde sik for henna tokt skilia vidh mik för än hon matte vita fanga huru mit maal matte ganga \" Fr 1156 . - (?) ther bodhe got folk mz store tokt Al 5238 .","4) förträfflighet, skicklighet. \" ther ära inne fughla lukt ther siwnga kunno wäl mz tokt \" Al 7770 . - Jfr otukt."],"f":["tocht . ","toght RK 2: 5070 . ","tukt ib 1: 216, 404, 430, 1166, 1885, 2201 ; Al 6643 . ","twgt Di 88 . ","thuckt Va (Cod. C) 59 . ","tykt Al 1259 . ","thök Va 28 . ","-ir ) , "]},{"a":"tokt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) höviskhet. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 161, 241, 724 f., 745, V. Jansson, Eufemiavisorna 179 f-, 227, 312."],"f":[]},{"a":"tokta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppfostra. \" tw tyctamestare haffuer nw fongith tin rätha lön ath thu ey tycta barnith bethrä \" Di 250 . \" mädhan iak haffuer them (barnen) nw swa wäl tyktat \" Lg 3: 24 . konung (d. v. s. Ansgarii och hans medbröders) händer, oc bad thom at the skuldo thom thykta oc lära Ansg 191 . tha han . . . var tyktadher oc lärdhir medh klostersidhom ib 177 . ","2) hålla i skick el. ordning, hålla i tukt, hålla i styr, styra. wäl toktat ok tämpradh sin Bir 1: 295 . \" wäl toktadhan hugh (animi bene disciplinati) \" ib 238 . \" sancti benedicti likame war swa som säkkir. hulkin som thyktadhis (disciplinabatur) ok styrdhis ok styrdhe ey \" ib 369 . \" astundadhe han . . . hällir haua sin eghin vilia än tyktas mz andra manna lydhno \" ib (Cod. B) 3550 . hon !UDDA_TECKEN?: allas tingas aakt oc atwakt) . . . tyktar liffwernet oc skikkar LfK 109 . - ordna? eet thunt kläth aldra bäzst tyktat (disciplinatum) Bir 2: 62 . - tvinga, kufva. wardher romara rike swa starkt at thz smidhar oc tyktar vnder lydhno all riken MB 1: 14 . \" the gamblo laghin, the tyktadho kötzsins giri vnder skäl \" ib 439 . - Jfr van-, väl-toktadher."],"f":["tykta . ","thykta . "]},{"a":"tokta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) hålla i skick el. ordning, hålla i tukt, hålla i styr, styra. bödz hanom ther til wijd sit liff och gotz at twchta sin mwn til höffuitzheet STb 3: 448 ( 1499) ."],"f":["twchta )"]},{"a":"toktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tuktomästare, lärare. \" j . . . mägdeborgh var een degn vdo aat nampne handes swa hart näme at ä thes mere han slagin vart aff synom tyktärom thes myndre han lärde \" J Buddes b 147 . Hel män 217 . Jfr barna toktare."],"f":["tyktarä . ","tyktärom ) , "]},{"a":"toktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["höfviskt, med höfviskhet, med värdighet, på ett höfviskt el. värdigt sätt. the iomfrv han toktelika vntfik MD 191 . \" tha henna mater redho är riddara bära han toktelika thär \" Fr 1958 . ib 1972 . \" taladhe the iomfru nakath ordh then qwäld ther hon sat ouer bordh tha kom thz fram swa toktelik \" ib 1987 . \" han är swa höfwizsker man dygh ok äro han vakta kan toktelik mz högä sinnä \" Iv (Cod. B) s. 215. Fr 1877 . RK 2: 5347, 5530 . Va 12, 41 . - på ett värdigt el. ädelt sätt, hedersamt, frikostigt. tha gaff konung malnrit siin klenot toktelika the andra herra rika Fr 3075 . höfviskt, sedesamt. o huat höffwidzslika oc thoktelika them bör ganga Bir 4: 67 . - höfviskt, ärbart, tuktigt. the leffdo tochteligo (koneste) huar j sin staat LfK 241 . \" tilbör hwarie cloter människio sin lekama ärleka, tokteligha oc gudelika regera \" ib 71 . ib 72 . - Jfr otuktelika."],"f":["-ligha LfK 71 . ","thokteligä Va 12, 41 . ","tochteligo LfK 241 . ","toktelik Iv (Cod. B) s. 215, (i rimsl.) Fr 1972, 1987 . ","toktelig Iv (Cod. C) s. 215. toktelich (i rimsl.) RK 2: 5347), "]},{"a":"toktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["höviskt, sedesamt. the barnn ssom ärlighe och welbyrdige äre tarffuas strax aff barndomenom tuckteliga läras godha sedher PMSkr 658 (senare avskr.). Jfr otuktelika."],"f":["tuckteliga )"]},{"a":"tokteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ärbar, anständig, dygdig, tuktig. \" hwar theres lymer hafuer syna naturliga skipan oc tochteliga fägrind \" SvKyrkobr (Lucid B) 227 . Jfr otukteliker."],"f":["ltochteliga ) , "]},{"a":"tokteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["höfvisk, hederlig, ädel, dygdig. han var tro ok toghetlik Fr 33 . tolff iomfrwr toktelika göma the iomfrw rika ib 1955 (kan föras till toktelika). - ärbar, anständig, sedlig, dygdig, tuktig. beuara thik toktelika i thinom sidhum. mädherfärdhom. ok ordhom Ber 261 (kan föras till toktelika). föd til tughtelikit liwerne Lg 3: 501 . \" hon . . . liffdhe i toktelike höffwiskhet \" ib 410 . LfK 72 . - Jfr otukteliker."],"f":["toghtelik . ","tughtelikit Lg 3: 501 ),"]},{"a":"toktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["concinnus (fel för concinnus) . . . samon liwdande ok togtoger GU C 20 s. 133 ."],"f":["togtoger )"]},{"a":"toktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["höfvisk, hederlig, ädel. \" han var toktogh ok höfuizk man \" Fr 3113 . \" marsken swarade mz toctogh sinne \" RK 2: 2990 . - Jfr otuktogher."],"f":[]},{"a":"toktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["höfviskhet, fint el. värdigt skick. mykyt wndrandhis om iomffrwnas skönhet oc mykla totoghet Lg 3: 284 ."],"f":[]},{"a":"toktomästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr barna toktomästare."],"f":[]},{"a":"toktomästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfostrare, lärare. \" satre han honom en tuktomester en riddare then som . . . honom lärde tukt ok ädhla sidh \" RK 1: 214 . \" guz ängel teþes modesto viti tyktomästara (pædagogo) \" Bu 526 . \" leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara \" KS 51 (130, 55) . hafdhe hon een särlikan tygtomästara til sin barn Lg 3: 502 . ST 112, 114, 115, 355 . Di 248, 250 . herra petrus, s. catharinæ tuchtemästare TK 275 . \" tha wardher luc ifer hans (antikrits) tyktomästare \" MB 1: 54 ."],"f":["tuktomester RK 1: 214 . ","tuchtemästare TK 275 . ","tyktomästare MB 1: 54 ; ","-a Bu 526 . ","tyktomestare ST 112, 355 ; ","-a ib 114, 115 ; KS 51 (130, 55) . ","tygtomästare: -a Lg 3: 502 . ","tyctamestare Di 250 . tyckta mestere: -a ib. tykthemestere ib 248), "]},{"a":"tol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["redskap. Jfr R. Pipping, Komentar t. Erikskrönikan 184 f. samt laxa-, naghl-tol."],"f":[]},{"a":"tol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr fisketol."],"f":[]},{"a":"tolbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullbod, tullhus. ok ij (2) tunnar sattos in i tolbodene STb 1: 327 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"tolbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tullbod, tullhus. \" gudz hws är vordhit diäfulsins skat hws ok tolbodh \" Bir 3: 185 . skodha . . . annan päninga räknande j toolbodhinne (in theloneo) Spec. Virg. s. 289 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"f":["tool- )"]},{"a":"tolbok","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fullbok, bok innehållande tullräkenskaper. . . . som nogh bewisliget är meth rikinssens tolbok STb 2: 28 ( 1484) . ib 152 (1486)=. tha loto the ransaka tolbokene ib. ib 153 (1486). ib 403 ( 1489) . ib 3: 59 ( 1493) ."],"f":["-bock . ","-böcher ) , "]},{"a":"tolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tull. alla mago söka hans (ɔ konungens) landh och ströma hans tol och rättoghet vforsymadh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. skal al tol lägges äpter sylff[tal] och lägges til adh halla myntedh oppe medh ib. anders suenson schal förnöia arp sine c mark j gen, som han hanom lant hade aff rikesens toldh STb 3: 422 ( 1499) . . . . litle tollen, om viss i Stockholm utgående hamnavgift, \"brotull\"? Jfr H. Schück, Stockholm id 1400-talets slut 93. her sten stwre hade vnth och forlentt nic. clausson litzsla tollen STb 1: 63 ( 1476) . - i allmh. avgift el. utskyld till överheten el. staten. bildl. ok wille han (ɔ: Kristus) lydha i thy at han löste thollin diäfwlsins thiänarum SkrtUppb 43 . 2) tull, kvarntull, avgift (in natura) för säd som förmales el.. ss leg för kvarn. bar han op . . . tollen aff ämbra quern Arfstv 19 ( 1461) . 2 stoodhorss . . . fik jac aff for:da mölnare' for 1 läst tholl fiordhgamalt . . . oc mölnarin star än igen meth 2 1/2 läst thol for vthen 3 läster tholl han skal göra fram om valboramesso VKJ 241 ( 1466) . aff mälnarin . . . 5 mark for ltollin ib 264 ( 1466) . mölna quern, thär later clöstridh mala oc faar thär baadhe tholl oc päninga ib 11 . ib l26, 240. Jfr bro-, silver-, strand-tolder."],"f":["tolin VKJ 264 ( 1466) . ","thollin SkrtUppb 43 ),"]},{"a":"tolder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tull, afgift för rättigheten att införa varor el. för att få färdas fram någonstädes. theloneum. dictum toll. de bonis ispis . . . dare et soluere sunt compulsi SD 4: 599 ( 1338) . þit (till torgdagen) magho allemän frälslikä koma vtän allän toll mäþ þy þe hawa ib 5: 639 ( 1347) . \" alle mene bade borgara oc köpmen som vtrikis gotz föra hit til stockholm, calmarna, sudercöpung eller abo, scola göra tol af all the vtrikis gotz som the saa til nogor for:na stad föra, saa at af hwaria fietie marcha gotz scola the lata komma oppa myntit i hwer for:da stad en lödig march lödigt silf \" GS 52 (1453, orig.) . \" scal myntemästaren i hwar stad ey bära thenne tol op i andra än i lödigt silf \" ib. \" fingo the konungom mästan skat, ok flästa tolla aff ysachars släkt \" MB 1: 264 . konungin fik aff städerna storan tuld RK 2: 618 . \" at han matte faa nagon medell j tollen, om han naged godz faar aff stederna j somer \" FM 417 ( 1509) . Fl 681, 695 . man far ther ower (d. v. s. öfver sjön) vtan toll Al 9538 . Di 62 . mag iak rada tha skall her fara fram ho ther lyster, oc skall engen toll lenger wäre ib 66 . \" alla oskäliga tulla och tunga som til thenna tiden i wart rijke swerige warit hafwa, wiliom wij epter skäligheet afläggia \" BtRK 80 ( 1434) . - i allmh. afgift el. utskyld till öfverheten el. staten. artaxerses . . . gaff alla gudz thiänisto män i ierusalem frälsa aff allom tollom MB 1: 27 . han (kejsar Antonius) gaff landhin all lidugh af alskons tollum ok vtgiäldum Bil 381 . \" synd är . . . at halla quart told oc skat (pedagia et gabellas et decimas et datavia alia9. som värlzrike herra hawa rättelica oc skällica skipat \" Bo 150 . \" philippus . . . hafdhe margha konunga vnder sik ther honum gafwo skat ok twl \" Al 741 . ib 1125 . \" then skat ther darius lot hänta aff minom fadher arlika til twll \" ib 989 . ib 3066 .","2) tull, qvarntull, afgift för såd som förmales. han (mjölnaren) . . . took lmere tol än honum bordhe Lg 3: 6 . ib 7 . GS 60 ( 1483), 62 ( 1485). - Jfr biskops-, färio-, vina-tolder (-toller)."],"f":["toll Di 66 . ","tol Lg 3: 6 ; GS 52 (1453, orig.) . ","toll SD 4: 599 ( 1338), 5: 639 ( 1347); Fl 681, 695 ; Al 9538 ; Di 62 ; GS 62 ( 1485) . ","told Bo 150 ; Lg 3: 7 . ","twl Al 741 . ","tull ib 3066 ; GS 60 ( 1483) . ","twll Al 999, 1125 . ","tuld RK 2: 618 (i rimsl. m. guld). ","tollen FM 417 ( 1509) . ","tolla MB 1: 264 . ","tulla BtRK 80 ( 1434) . ","tollum Bil 381 . ","tollom MB 1: 27), "]},{"a":"tolf","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tolf. \" the sculu skiära sik mäþ tolf mannum \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konungs näfnd ib 5: 605 ( 1346) . \" gywom wi þem tolf. som skipaþe äru jþre laghsaghu . . . fult wald . . . sannynd j þolicum malom . . . vtletä \" ib 606 . han . . . lärþe himirikis up gang at tolf dygþa trapom Bu 185 . \" tolf aff them hioldus visaste ok störsto mä stara \" Bil 80 . \" tolff patriarcha släkter \" MB 1: 266 . mz tolff apostlom Bir 1: 336 . \" hauer thet af åldr warit gamul sidhwänia romara ok franzeska, at the haua walt vt af sik tolf the första, the al höghmäle skulu wägha ok röna medh skiäl ok sannind \" KS 71 (174, 77) . tolf oärlik åthäue ib 45 (115, 49). te äru tolff, thr wis kunungur . . . skal akta . . . tå han stridha wil ib 82 (203, 90). tolfhundraþa mark swennscä pänningä SD 5: 564 ( 1346) . \" tolf hundraþ män \" Bu 529 . \" tolffaara pilther \" MD (S) 242 ."],"f":[]},{"a":"tolf","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["tolv. Jfr Sdw 2: 1316. ther epter leet jak tolff män wp aa thetta malaet koma Sd 8: 195 (1362). hwart altarä aff them tholff skal hafwa halfft thridhia alin i längdinne Hollman Bir Extr 233. äpther thy, som thwe withnadhe . . . ok tholff aff näpdhenä [!] sannadhe NMU 1: 117 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"tolfmanna nämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tolvmannanämd. \" jak waar ffäldhir af änne tolfmanna nempd ffore ena gryto Sd 8: l192 (1362, avskr.). \""],"f":["-nempd )"]},{"a":"tolfpänter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lego . . . vnam oram terre tolfpæænt SD 4: 538 (1366, gammal afskr.)."],"f":["-päänter )"]},{"a":"tolfrir","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tullfri. om person . . . alla the bestienda giffta borgara i stocholm boa, svo at the blifve tollfrie badhe ut oc in i rikit UrkShist 1: 15 ( 1457) . STb 2: 427 (1490). - om gods el. vara. thette är tollfrij: primo harnisk, swerdh (o.s.v.) STb 3: 10 ( 1492) . tha ma the (ɔ några bössor) vel löpe toldfri BSH 5: 453 ( 1511) ."],"f":["toll- . ","told- )"]},{"a":"tolft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (Stock Skb 36 (1517), 74 (1518)) 1) tolf, del av ett hundare (i Uppland) Jfr Sdw 2: 1316, E. Hiärne, Namn och bygd 35: 4 f., G. Hafström, Ledung och marklanssindelning 128 ff. o. B. Lundberg, Tröghbolagh 198 ff.","2) ett antal av tolv. gaffs . . . för ij ok xxx tolffter pil viɉ mark iiij solidos, v ortuger tolffthet Stock Skb 36 (1517). ib 41, 74, 75 (1518) . v!UDDA_TECKEN? marck fore xxxiii!UDDA_TECKEN? tolff[ter] pil, tolfften 4 artuger ib 82 ( 1519) . vii tolth skotbreden HLG 2: 118 (1523). Jfr tylft."],"f":["tolffter . ","tolth ) , ","tolfta kirkia , "]},{"a":"tolft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en af de delar i hvilka (i Uppland) ett hundare ursprungligen var deladt? Jfr Schlyter, Ordbok s. 650. i ortnamn. frøstolft SD 3: 428 (1302, gammal afskr.). parachia frøstolpht ib 4: 551 ( 1337) . "],"f":["tolpt . ","tolpht . ","toolfft )","lundatolpt ib 3: 429 )1303, gammal afskr.). husaby siutolft ib 430 (1319, gammal afskr.). in villa hosaby siutoolfft ib 5: 193 ( 1343) . curatus ecclesie husaby syotolfft ib 529 ( 1346) . Jfr tylft. ","tolfta kirkia","tolpta- . ","tolptä- UplL Kk 2: pr.), L. "]},{"a":"tolfte","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*tolftedagher , ","*tolftedel","ltolfta- . ","-deel ) , ","tolfteluter (ack. tolfta-), "]},{"a":"tolfte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tolfte. Bu 185 . \" tolfta oärlikt åthäue \" KS 50 (127, 54) . "],"f":["tolpte: -a Bu 185),","tolfteluter","tolfta- )"]},{"a":"tolftunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tolftedel. \" ath jak honum vnth ok gifuit haffuer en tolftinx marcha skat ok tre marcha skat jnnan wartiasara \" Svartb 157 ( 1376) . enar hafde salt botolfue the fiskena, en tolftung af allo fiskeno, for sex öra penninga SD NS 3: l208 (1417, y. avskr.). - ss beteckning för en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet. quod recognosco me . . 6: 721 (1351). aff honom (ɔ ett hemman i Hagebyhöga, Österg.) ägher clostridh först allan thridhiunghen oc swa 1 tolffthningh VKJ 266 ( 1447) . 1 gard, liggher för 3 attwnga jordh, enom tolffongh minne ib 60 . \" tiil bänatorp ligger en tolfftingh i nyamale \" ib 120 . Sammtliga de anf. ställena förekomma i urkunder som äro el. med sannolihet kunna antagas vara fr. Östgöta lagsaga. - Jfr tylftinger."],"f":["tolfftongh VKJ 60 . ","tolfftingh ib 120 . ","tolffthingh ib 266 ( 1447) . ","tolfinx Svartb 157 ( 1376) ), "]},{"a":"tolftunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tolftedel. \" - ss beteckning för en viss enhet för jordens uppskattning och för jordmåttet. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 161 f. at wij . .. saalt . . . haua . . . j myklöbergh en tolftung jordh . . . j eezstolsthorp twa tolftunga jordh, innan asby sokn liggiande, j ydhre, j lyncöpunx biscopsdöme \" BYH 1: 194 ( 1385) . \" en fiärdhungs tolftung minna än ij tolftunga j sundz sokn liggiande innan ydhre ma akrom ängiom skoghum fiskewatnom \" ib 230 ( 1421) . \" ellefwo tholftunga jord \" ib 249 ( 1446) . \" miin godz som äru iij toftungha jordh i rydhokulla i swndz sokn oc iij tolftungha jordh i yfra aspanäsi i malghasandkn, meth alla thera tilllaghom som ther aff aller tillaghit hafuer \" SD NS 1: 19 ( 1401). ɉ tolftung i myroby ib 425 ( 1405) . I tolftung i ask ib. VII tolftunger ib. vɉ tolftunger i aske ib. ib 2: 218 (1409, nyare afskr.). Samtliga de anf. ställena föekomma i urkunder fr. Östgöta lagsaga. Jfr fiärdhungs tolftunger. "],"f":["-ar )","tolftungs attunger , "]},{"a":"tolhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) magasin för kvarntull. mölnaren skal . . . botraadha droppa paa qurnahwsit, hiwl[hw]sit, dammen, tolhwsith VKJ 240 . ib."],"f":[]},{"a":"tolhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tullhus, tullkammare. \" thu forsmadhe ey . . . matheum i tolhuseno \" MP 2: 151 . ib 1: 141 ."],"f":["thul- MP 1: 141), "]},{"a":"tolka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tolka, öfversätta. \" mer mästare som tholkadhe bibliam aff ebrezscu ok til grezscu \" Bil 385 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"tolkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kar hvari den tull lägges hvilken mjölnaren uppbär för sädens malning. GS 43 ( 1416) ."],"f":["tullkaar )"]},{"a":"tolkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1316. SD NS 2: 830 (1414, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"tolker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SJ 2: 104 ( 1487) . mans tolk STb 2: 485 ( 1490) . ib 506 ( 1490) . - Jfr latine tolker (Sdw 1: 743)."],"f":[]},{"a":"tolker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tolk, uttydare. \" han taladhe . . . til lthem mz tolk \" MB 1: 242 . han . . . wiiste fram en tolk hans erende bar ok hörde thera rytza anstswar RK 1: 1598 . \" thera maal kunne han ey vtan tolk \" Al 2212 . Gr 319 . ST 407 . HSH 18: 13 ( 1494) . Al 258, 540, 1908, 80+84, 9616. the . . . spordhe them aat mz india tolk (tolk som kunde Indiens språk, Indisk tolk) ib 5894 . ib 5555 . \" jak haffde mangha propheta, hwilke ey formatto framföra mins anda ordh wtan tholk (interpretem) \" Bir 4: 116 . - tolkare, öfversättare. tolker biblie aff ebreisko til gretzsco Lg 1003 ."],"f":[]},{"a":"tolla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tulla, betala tull. aff gull sylke, gullenestycke, flogheeldh stucker schal lher epter aff tollis som annat STb 3: 10 ( 1492) . Jfr fortolla."],"f":[]},{"a":"tolla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . Fnor. tolla. Mnt. tolnen, tollen] tulla, betala tull. the wille mik ey skatta eller tolla RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6289 (red. B: the villo mik ey siisa eller tulla, i båda red. i rimsl. med holla). - betala ss el. i tull. fyritighi päninga fore hans häst skulle han tolla ok fyra for sik Fl 785 . - bildl. släppa till. tw skalt he tolla häst oc harnisk. högra fot oc winstra hand. oc takka gud at tw slipper mz liffuit Di 63 . ib 62, 764 . - Jfr ofortolladher."],"f":["tulla )"]},{"a":"tollare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tulltjensteman, publikan. \" hulkin til sik tok aff miskund oppinbara syndara tollara (publicanos) oc almenningx qvinnor \" Bir 3: 45 ."],"f":[]},{"a":"tollare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lvxor henrici tollare HLG 1: 26 (1428). \" ib 27 ( 1429) . - publikan. sancte mattias som war j tollare mykit girwigir SvKyrkobr 278 ."],"f":["toller )"]},{"a":"tollatorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["plat inthe är offwer, iij (3) eller iiij tollatorn medh hollandes BSH 5: 11 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"tollenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tullnär, person som sköter tulluppbörd. \" ingan dyrffuis till vt at före ngra hande warer . . . vthan bliffua vti ware nadiga herra koningx embitzmans, tolleneres wilia wider the bd ther tillhöra Stb 1: 454 (1463, Burspr). \""],"f":["toleneres ) , "]},{"a":"tolpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattpenning. han tok w fiske tolpänigh Bu 100 ."],"f":["-pänigher )"]},{"a":"tolskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["delning av kvarntull mellan olika intressenter? ämba quern gör tolskifte Arfstv 76 . ib 78, 81 . thär (ɔ vid en kvarn i Västergötland) görs tollskipte om aarit VKJ 183 ( 1465) . \" wirkesbode qwern ligger i toldskiifftte och twädelen aff aalene och xij ortuger \" Trolles Jb 78 ."],"f":["toll- . ","told- . ","-skifte . ","-skiffttre )"]},{"a":"tolskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SD NS 2: 16 ( 1408) . "],"f":["*toskrivara döme","tollscriffuare- )"]},{"a":"tolskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tullskrifvare. \" at jak hafuir saalt . . . henricus döringe tolscrufuara i sthokholm ena mina tompt \" SJ 15 ( 1428) . ib 257 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"tolskriveri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bokförande av tulluppbörd. swa ath han wil wara retfärdoger j sith embete om tolscriffwriet j alla motta, som ther tillhörer STb 2: 116 (1485)."],"f":[]},{"a":"tolskrivirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tullskrifverska, en tullskrifvares hustru el. enka. her mattis fulmektogher a hustru elina tolscriffuarskana weghna SJ 197 ( 1450) ."],"f":["-scriffuarska )"]},{"a":"tom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lledig tid, ledighet. - ledighet, tillfälle, tid (att göra ngt). ey gaff iak mik toom til at dragha mit swärdh swa war iak girugh til at dräap han Prosadikter (Karl M) 273 . - Jfr otomadher (äv. SDw 2: 184), tomlika och tomolös,"],"f":["toom )"]},{"a":"tom","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledig tid, ledighet. j hawen got til tooms (vacatis otio) MB 1: 288 . - ledighet, tilfälle, tid (at göra ngt). swa myklo meer som mannen är aktande nakra nytlika syslo, thy minna hawer han toom at göma at nakrom hägumma MB 1: 128 . \" hon . . . hafdhe äkke tom aat, at vpnöta fafängelica timan \" Bo 16 . \" j hulkom daghom ok timom han skulle giua sik tom til at skodha almoghans nytto \" Bir 3: 466 . - i tome, i godt mak. moghum vi än alle the vidher koma at hiälpa (Cod. B, C, D helse) idher morghon här ij tome Iv 557 ."],"f":["toom )"]},{"a":"tomasamässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1316. Tomasmässa, Tomasdag, 21 december. ATb 1: 201, 203 (1464). bäntk . . . vant burskap dag til tomiz messo ib 234 (1465). - marknad vid Tomasmässa. han togh iij pᵈ smör aff hanom har i arboga om ena tomismesso Atb 2: 62 (1475)."],"f":["*tomamässa (tomis-. tomiz-. -messa), "]},{"a":"tomassamässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Tomasmessa, Tomasdg. innan . . . tomasmesso som nu nest epter kommer SD NS 1: 29 (1401, nyare afskr.)."],"f":["tomosa- )"]},{"a":"tomber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tom, utan innehåll. nar thz kombir som fulbordokt är, ok thz görs tompt (evacuabitur) som eendels ällir aff dele är SpV 495 . jtem ɉ mark foe iiij tömme tunor ther som solenäre spisinge jnslugx Skotteb 387 (1463-64, Kämn). medh toman magho BSH 5: 80 (1506, H. Gadh) . - blottad (på), i saknad (av). med prep. af. thin rörilse hwlkin thu haffwer j thina wndhirsamlikhet, synis ey wara thom aff nyttelikhet (non inanis esse vedetur) SpV 23 . - tom, utan att ha ngt med sig. nar the (ɔ bina) wthflygha tomme PMskr 297."],"f":["thom SpV 23 . ","tompt ib 495 . ","tömme Skotteb 387 (1463-64, Kämn), "]},{"a":"tomber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tom, utan innehåll. skal thu finna thera graf toma Bil 282 . \" stodh paua stol tomber epter han xxxv dagha \" ib 379 . ib 387 . \" funkarit thedis tompt som för war fult \" ib 692 . GO 78 . \" mz toom bwkh \" ib 132 . ib 508 . tombir källare ib 635, 771 . \" jlth är tome hand at ee \" ib 281 . bätra är swangh häst än toom grima ib 786 . ib 296 . j fiärdho linione vr änkte scrifwat vtan alt var thz tompt Bir 3: 442 . \" thz som tompt var j fiärdho linione ib. thz är nw tompt ther the saato \" Al 8740 . Bir 1: 318, 2: 124. Ber 289 . GO 30 . BSH 5: 11 ( 1504) . blottad (på), i sakanad (af). med pep. af. aff gull ok silff waar pung är toom Al 6260 . \" thera hiärta är . . . tomt af (vaccum a) minom kärlek \" Bir 1: 17 . \" förbannad siäl tom af allo godho \" ib 87 . ib 37, 386, 2: 47, 88, 208, 3: 68, 442 . Su 59 . - fri (från). gör thompt tith hierta aff allom syndom MP 1: 8 . Bir 1: 318, 372, 2: 90 . - tom, utan att hafva ngt med sig. atir koma the (bina) tom (vacuæ) Bir 1: 257 . ","2) fåfäng, fruktlös. är . . . alt idhart äruodhe tomt ok fafängt Bir 1: 231 . ","3) syssloslös, ledig. \" tobmir (ocia ducentem) skal ä nakath töta \" GO 649 . - Jfr dyghdha tomber."],"f":["toom Al 6260 . ","tom . ","toom GO 296, 786 . ","toman Bir 2 . 47, 3: 68. thomman BSH 5: 11 ( 1504) . ","toom GO 132, 508 . ","toma . ","tome Bir 1: 372 ; GO 281 . ","tomt . ","tompt . ","thome Su 59 . "]},{"a":"tomhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomhet. \" hwat scrifftin sigher om jordhinna offannoghet ällir thomhet (inanitate) \" SpV 368 . - i andlig mening. tässa v liomffrur . . . the fförsta aff them kalladhis fförbannilse . . . fiärdhe tomhet . . . JMPs 56. ib 57 ."],"f":["thom- )"]},{"a":"tomlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i godt smak, på sådant sätt att man gifver sig god tid, långsamt. ey springa til, älla mz huxsins leedho ok blinkrande öghom. vtan granlica. tomlica. stadhelica. mz godhom vilia thikkia som hon vare när stad vidh alt thz som hände i vars herra pino Bo 180 . \" thu läs alt off raplika, läs nokot tomlikare \" ST 162 . \" gak lätlika oc tomlika \" Ber 275 ."],"f":[]},{"a":"tomlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i gott mak, på sådant sätt att man giver sig god tid, långsamt. thätta (ɔ syndrabättringen) gör toomligha, togh snälleligha SkrtUppb 358 ."],"f":["toomligha )"]},{"a":"tomlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utan ledighet, sysselsatt. vi ärum alle tomlöse ii vara fru þienist Bu 15 . \" han sagdhe sik wara tomlösan \" Bil 615 ."],"f":[]},{"a":"tomolös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som icke ger sig tillfälle el. tid (att göra ngt), obekymrad (om ngt). thän andre vinin är hustru oc barn fränder oc magha the fölghia then dödha wäl til grawa, än the wända snart j gen at skipta gozit oc rikedomana, oc ära sidhan tomo löse at göra nokot got for siälena Prosadikter (Barl) 42 ."],"f":[]},{"a":"tomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["tompt . ","thompt . ","tompdh ATb 3: 299 ( 1516)","tomp ib 303 ( 1517) . tiomp ib 304, 305 (1517). topth: -en SJ 2: 231 ( 1493) . ","toffth RP 1: 122 ( 1358) . ","ltompta SD NS 2: 807 ( 1414) ; med art. -ana ib. tomptir ATb 1: 51 ( 1455) ), ","*tomta bok","tompta boock )","*tomta bref","tomte- )","*tomta byte","tompta- )","*tomta del","tompta- . ","topta- ATb 1: 155 ( 1461) . -deel),","tomta giäld","tompta- )","*tomta köp","tomta- )","*tomta lön","thompthe- . ","tömte- )","*tomta rum","tompta- )","*tomta ränta","tompta rentha )","tomta skipte","tompta- . ","tomptha- . -skiffte),","*tomta skodhare","tompta- )","*tomta skrivare","tompta scriffuere )","tomta stadher (tompta-. pl. -städhe RP 2: 226 ( 1391) ), ","*tomta stykke","tiompthä- )","*tomta thrätta (obl. tomptä träto), f. tvist om tomt el. tomter. STb 5: 77 ( 1515) . ","tomta örar (tompta-), ","*tompta öre (tompta-), "]},{"a":"tomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomt, byggnadstomt. \" wärldin war swa som en tomt (fundus) j hulke som fäm hws waro \" Bir 1: 221 . \" mangh hws, widha tompter, otalika haffuor \" LfK 122 . ogilt (näml. vare) alt þätt þe (de som gjorde hemgång) fingo a tomptinne, aaf bondanum, hans husfru, barnom äler hyonom, ok gilt . . . alt þätt þöm giorþes a tompt þerä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). vno . . . excepto octonario & fundo quj wlgariter tompth appellatur ib 1: 654 ( 1285) . \" vna area dicta tompt \" ib 2: 289 (1299, på två st.). confero . .. jn forsæsnar vnum torrentem dictum quærnæstað et duas areas dictas tompter ib 3: 376 ( 1318) . ib 40 ( 1311), 4: 230 ( 1331). hon gaff mich . . . ena tompt ii strengnes ib NS 1: 11 ( 1401) . \" kennomps . . . os . . . haffwa salth . . . en fullan fiärdhungh aff enne hele thompt \" ib 44 ( 1401) . ib 69 ( 1401), 218 ( 1403), 293 ( 1403). att . . . syster geredke, abbatissa i vastenom, och conventet ther sammastadz hafua oss undt . . . eena tompt vidh vastena, ey langt fran varom gardh i wastenom, i saa matto att wij skulom af henne lijka göra som andre godhe män i för:da wasten göra af sadana tompter, ther ey äru bygda ib 356 (1404, nyare afskr.). thet forscripna godz . . . meth tomptom ok tomptastadhum ib 22 ( 1401) . \" huilka forscripna almenninga mädh hwss . . . tomptom oc tomptastadhom . . . wi afhändom oss \" VAH 24: 327 ( 1377) . \" alla gardha tompter ok hws som hwar aff androm faar \" SJ 1 ( 1420) . bykirionna tompt ib 2 . \" stod aa radzstuwonne lodwijk durskede . . . ok lot vp magnus romara eth erfue ok ena tompt ib ( 1420). jach . . . bekennis . . . mik hawa .. . salth . . . biscop olaue . . . fira tomptha een swa som hether jngisarff . . . och twa andrhra tompta som ther näär ligghia kalladha knapzarff och the firädhe swa som liggher widh for:da broo westhan til \" DD 3: 179-8 ( 1438). afhendher jak mik the samw fira for:da tompta ... ok til eygnar jch the for:da IIII tomptha for:da . . . biscop olaue ib 198 . \" stodh hinrik lang radhman ok lot vp hinrik tymberlo ena tompt oc et stenhus ther a blygdh . . . ok the til lot han hanom vp ena blatte tompt . . . nidhan fore . . . jacob olafsons tompt . . hulkin tompt som är lang xxv (25 1/4) nya alna oc j quarter \" SJ 166 ( 1448) . ib 3 ( 1421), 4 (1442, 1425) o. s. v. aff huarie fulle tompt BSH 2: 116 ( 1400) . - i ortnamn. in høltoptum SD 1: 739 (omkr. 1270talet). in bolstompt ib 618 ( 1282) . \" in boltoftum \" ib 2: 59 ( 1288) . \" i tomptom ib \" NS 1: 56 ( 1401) . - Jfr aflinga-, bur-, fä-, gardh-, gards-, gildis-, holms-, kalgards-, mylno-, sakristio-, äggiartomt. "],"f":["tompt . ","thompt . ","tomp SD NS 1: 28 ( 1401), 293 ( 1403). thomp i 218 ( 1403). thompp ib. topt. toft. -ir. -ar), ","tomta garþer","tomtä- . ","toptar- )","tomta giäld","tomptägyäld . ","tomptageld )","tomta gudh","tompta- )","tomta legha","tompta- )","tomta läghre","tompto- )","tomtamal , ","tomta ra","tompta- . ","tompta raa KrLL B 26: 2),","tompta skipte","tompta- )","tomta skiäl","tompta- )","tomtastadher","tompta- . ","tompto- )","tomta stämna","tompta stemna )","tomta örar","tompta- )"]},{"a":"tomta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tomt. lJfr Sdw 2: 1317."],"f":[]},{"a":"tomte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tompt. Jfr Sdw 2: 1317."],"f":[]},{"a":"tomtgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr tomta garþer."],"f":["tompt . ","tompt- )"]},{"a":"tomtlön","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. l= tomta lön. HLG 2: 143 (1527)."],"f":["tomp )"]},{"a":"tomtormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomtorm, orm el. snok som har sitt tillhåll i boningshus el. uthus samt är föremål för vedskepliga föreställninar och plägeseder. Jfr Hyltén-Cavallius, Vären och Virdarne 2: XXXIII f. skalt thu ey thro . . oppa skratta ellir tompt orma ST 31 ."],"f":["tompt- )"]},{"a":"tomtra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tomtråmärke. SJ 2: 100 ( 1487) ."],"f":["tompt- )"]},{"a":"tomtra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr tomta ra."],"f":["tompra MELL B 22: 2 i var. tompt raa KrLL B 26: 2 i var.), "]},{"a":"tomtrydh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . . . ena thoptruht ligiandhe nordhan bro i örabro RP 2: 348 ( 1398) ."],"f":["thoptruth )"]},{"a":"tomtöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tomta örar. de quorum fundis lenuatur tompøre SD 5: 304 (1344, gammal afskr.).- pl. at wi oc .. . wart closter mahge behalda oc nywta tompöra oc dagswerke i wastena som är en half swensk marc oc tolff dagswärke aff huarie fulle tompt BSH 2: 116 ( 1400) ."],"f":["tompöre )"]},{"a":"tomtöre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["thomt- . ","tompt- . ","tomfft- GPM 2: l85 (1505). tompp- HLG 3: 136 (1529). - -hööre HLG 2: 143 (1527)), ","*tomtöris bref","tomptöres- )"]},{"a":"ton","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ton, ljud (af röst el. musikaliskt instrument). the (fåglarne) fylto thz hws mz sötan toon Al 4629 . \" siwnga . . . söta thona \" ib 4610 (kan föras till tone). the fughla skönä ther siwnga kunna alla tona ib 7772 (kan föras till tone). Jfr lekara ton."],"f":["toon . "]},{"a":"ton","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ton, ljud (av röst el. musikinstrument), melodi. sammwledhis som psalmen skepas äpther thonen, som äpther fölgher antiphonan, swa skal gudz kärleker skepa alla wara gärnigga JMÖ 13 ."],"f":["thon )"]},{"a":"tona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= ton. the (fåglarne) sungo mz swa söte tona Iv 432 . \" lekara mz söte tona \" Fr 287 . ther siwnga foghla . . . mz söte tono ok fagher sang Al 6505 . \" tha the gingo til stridha saman pipor ok bambor giordho ther gaman the giordho sang mz s.öte thona \" ib 2433 . - ljud; ord, tal. honum likade ekke tholik thona Al 2246 ."],"f":[]},{"a":"tona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ton. siongandis thik en aldra sötast älskogha sangh mädh sinne sötaste röst oc aldra wänasta tonum SvB 314 (omkr. 1500). giff mik at jak maghe äwärdelika faa höra hans sötasta röst oc wenaasta tono ib."],"f":[]},{"a":"tonan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ton. mz swa söthe thonan (modulatione) swngo the Mecht 51 . (?) hwi teknadhom wi först födde grathin j ropeno, som wi haffdhom j thonan (quare primum nati fletum vagitu signavimus) SpV 404 ."],"f":["thonan )"]},{"a":"tone","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ton. the väktara bläsa ther op a (på borgen) hwar thera sin thona siälfuer giordhe Iv 3803 ."],"f":[]},{"a":"tonera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ge ifrån sig toner el. melodier, \"gnola\". the (ɔ sirenerna) hade wndersambligen röst oc wnderliget liwd mz söt lostog sang oc tonerade som dyrasta strängalek Troj 295 ."],"f":["-ade )"]},{"a":"toneran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ton. hwar en aff thässa pipor, gaffwo aff sigh l c samlywdandhe ärlikasta oc aldra sötastha röster toneran JMPs 40."],"f":[]},{"a":"toplop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplopp? thet tooplop, som te bönder aff nyköpingx län mik giordhe BSH 5: 460 ( 1511) . \" te som mik thet topplop gioorth hade, fwlle mykyt til fögha ib. \""],"f":["topplop . ","tooplop )"]},{"a":"toplopin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr otolopin."],"f":[]},{"a":"toppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-adhe )","toppa up , "]},{"a":"toppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hissa (segel) i topp. toppen eder segell oc lägger astad Troj 85 ."],"f":[]},{"a":"topper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) topp, spets. ther wäxte rör ij watnith stodh hänna längd war siäxtighi fota til sin top fra henna rota Al 4926 . ther rees en krabbe i haffwith op som tio eker mz root oc top ib 8335 . \" hon (grankådan) skal lhemtas . . . swnnan pa träd, vp i toppen \" LB 7: 326 . ","2) topp, hjässa. klädher hona til top ok til ta mz thz bäzsta gulstykke han a Al 1603 . \" the (elefanterna) brände sik för badhe öghon och top \" ib 4498 . \" i huiruilin vndir toppinum Hästläked. i \" AS 136 . ","3) hårlugg, hårtofs. på menniska. hwo som friiheet giffuer vpp han skulle taghas widh sin twpp oc säthias j bland skalka MD 392 . - pannlugg, panntofs? på häst. thera (djurens) liiff war skapt oc thera krop som nakar häst badhe maan oc top Al 9456 (kanske att föra till 2). - Jfr hartopper. ","4) (Jfr sv. dial. tuppa) blomma? wärnanom june blomstreno warande, giffwer blomstidh sik j fallor, ällir sina twppa wtfallande (cirros suos explicare) Spec. Virg. s. 251 (enl. uppgift af Dr. R. Geete)."],"f":["twpper )"]},{"a":"topper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","i den allittiernade förbindelsen topper ok takel. fasbyörn salde nils nilson halwa sina skuto for vij fat järn medh top oc tagil ok skipbat medh ATb 1: 146 ( 1461) .","3) korg. ss mått för russin. \" jtem en topp rosyn for xiiij öre \" Skotteb 374 (1461-62, Kämn); jfr ib 491. - Jfr hästa-, änne-topper."],"f":[]},{"a":"topt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tomt."],"f":[]},{"a":"tordyvil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tordyfvel. \" skadeliga ether flughor som kallas strabones (crabrones). hwilka wi kallom tordöffla \" MB 2: 64 ."],"f":["torddöffa MB 2: 64), "]},{"a":"tordyvil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tordyvel. \" cabro onis tordyffuil scabro idem \" GU C 20 s. 64 ."],"f":[]},{"a":"torf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? L.","1) torv. \" item en man, som skar törff til connuenstwffwona \" VKU 19 ( 1541) .","2) torvstycke? (en anordning för bestigande av murar) fungerar) som torff plägha windas pa taken j swärlike PMSkr 169 (möjl. att föra till 1). 3) torva. ängin aff allom them hawer styrkt meth enne torff jordh thy for:da klosthreno SD NS 3: 195 (1416). - Jfr torva, torve samt thaktorf."],"f":["törff )"]},{"a":"torf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torf. \" lot marsken flota bygia rör oc torff ther pa legia \" RK 2: 6127 . bar han sten ok törff för dörena Di 289 ."],"f":["törff )"]},{"a":"torfskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skärande av torv. jus proprietatis retulit se habere ex hoc quod pro agricultura sua wlgariter dicta torfskyrþ glebas exinde quanduque rite parat SD 8: 23 ( 1361) ."],"f":[]},{"a":"torfskyrþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"torfskärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torvskärare. VKU 140 ( 1570) ."],"f":[]},{"a":"torfthak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["torff taak )"]},{"a":"torfvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vall av torv (ss befästning el. fördäming). . . . ffor:de seffwäholm beeffesta och ffastan göra, med bwlwerka, torffwall och mwr Priv f Sv st 170 (1473, avskr.) . godhe stridzmen skwla wara förstandoge til ath byggia skerma j man[g]skona mattho mädh groper törffwal loc kwpor etcʳᵃ PMSkr 130 . mädh konstenne stärkes, som är mädh graffwer groper oc dike. lmwra. törfwalla ib 162 . är jordmonen swa wordin ath nokor lithen wiik är jn aff haffweno äller syönom thär som kan aather täppas mädh törffwal tha ware dammen snarasth bygdher ib 363 . \" göris en högher torffwal starker ath vm kring ib. epter thet i . . . företagit befeste eder stad med gropar oc förwall \" HSH 15: 23 ( 1526?) . polidamas . . . dreff grecana ather tiilbaka j gän jntill theras torffwalla mz makt Troj 177 ."],"f":["torff- . ","törff- . ","för- . -wal PMskr 363. ack. -wal ib 130, 131, 363 . - wall Priv f Sv st 170 (1473, avskr.) ; HSH 15: 23 (1526?, Brask). pl. ack. -walla PMskr 123, 162; Troj 177 ),"]},{"a":"torgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) torg. \" abboten ledde hona mz sik wp a torghit ther mykit folk war saman kunit \" KL 282 . \" iak hauir saalt . . . ena tomp i örabro, liggiande östan fore torgheno \" SD NS 1: 69 ( 1401) . paa stokholms torgh RK 3: 2824 . \" jngen dirffwes til ath taka nokra köpslaghan til segh j härenom för än thz är förth jn pa torghit Pm 32; jfr 2. Kl 316. \" GO 492 . Al 1755, 3208 . Lg 439 . Su 83, 114 . LfK 58 . RK 3: (Till. om Chr. II) 6218 . \" nötther ock äple förde hon till törye (red. B torge) \" ib (red. A) 6278 . the som foro the torghs Lg 46 . \" thu skalt ey bära swik mz thik til thorgs \" GO 933 . ","2) torgdag, marknad. för torgh älla ting er haldit PfN 136 . stadgom wi oc bywdom hallas frith torgh oc marknahd j härenom twaa resor hwarya wikw PM 32 . \" torgh i härenom til köpslaghan ib. - Jfr almännings-, fikse,-, fritorgh. \""],"f":["törgh: -et Su 114 ; RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6218; -eno LfK 58 . ","törg: -it Lg 439 ; ","-eno Su 83 . ","törye RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6278), ","torgha köp , ","torgs dagher , ","torgs köp , "]},{"a":"torgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) torg. \" siw bodhar paa taarghit \" Svartb 320 ( 1426) . KTb 62 ( 1428) . 63 (1429) o.s.v. ATb 1: l91 (1458) timme gik nid oppa torgit ok sporde at wäktaren hwad klokkan hade slagin ib 143 ( 1461) . ib 154 ( 1461) o.s.v. jtem (uppburit av dem) pa store torget sitia x öre Skotteb 433 (1469-70). ty brendes thet (ɔ eth fath falz godz) vpa pa stoora torget Stb 1: 20 (1475). ib 94 (1477) o.s.v. Jfr almännings-, fiska-torgh."],"f":["taargh )","*torgs bodha","torgs- )","*torgs köpare","torgx- )"]},{"a":"torghbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torgbod, bod vid torg. ma engen vtan foghotans . . . loff . . . mz noghro kram äller adhrum tholikom thingum som j torghbodum pläghas sälias länger en twa dagha a bergheno sitia PfN 137 . \" tres domos dictas torghbodhe \" SD 5: 126 ( 1342) . \" jak hawer hanum vnt . . . mina torghboodh ib \" NS 1: 678 ( 1407) ."],"f":["-boodh )"]},{"a":"torghbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torgbod. VKJ 225 ) (1447)."],"f":["torgbood )"]},{"a":"torghdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torgdag. \" tha haffuer jak ok vnt them en törigh dagh at blodhä hwar lögherdagh \" Priv f Sv st 176 ( 1473) . . . . beräthe fore oss then store skadhe och fordeff, som städerne owergaar . . . i swa motte, ath bönderne fare in til thöm om torghdagha, som är om alle lögherdagha, kome til torget och hwar bonde köper aff bonda säädh, smör, malth, hwmble . . . Uppspriv 17 ( 1491) . . . . ladhe läste och kynne thetta mit breff . . . ffore almogen oppa torgdaga och andre marknedsdagha Reuterdahl Kyrkohist III 2: 553 (1491)."],"f":["torg- . ","törigh- )"]},{"a":"torghdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torgdag. \" ööll, brödh ok hästä foodher (!UDDA_TECKEN?: sällis) äptir thy sum thät giallder aa rättum torghdagh, i köpstadhi nästä \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . \" torgdaghär skal wara tyswär i hwarre viku. öþinsdaghin oc löghädaghin \" ib 5: 639 ( 1347) . \" säliä kläþe oc annät goz a torghdaghumän ib. Jfr torsdagher. \""],"f":["tordaghär )"]},{"a":"torghköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr torgha köp, torgs köp."],"f":[]},{"a":"toringe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se toghringer."],"f":[]},{"a":"torkänder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se törkänna."],"f":[]},{"a":"torn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.torn. hauar iak bygkt höght torn Bu 188 . \" at högxsta tornith nalkas himpnenom \" MB 1: 175 . \" torn ok barfridhi \" KS 86 (210, 94) . Fr 1901, 2181, (Cod. B) 2285, (Cod. B) 2334. the skutho twaa torna nidher RK 3: 3769 . ib 3773, 3797, 3803, 3813, 3815, 3829 . husins torna badhe faghre ok rika Fr 251 . hans (stadens) torna haffdho j högdhenne hwndrada alna MB 2: 145 . fyraslindade varo thornane ib. \" stadzsens porta giordhe han lika widh thornen högho \" ib. \" lib 102, 257, 270, 310. jomfrwn sat i en torn \" Di 35 . ib 79 . \" ther ramelet eth stort sticke neder aff mantehels mwren wet thet törn, som star i moth skipbroffwen \" FM 230 ( 1505) . \" at thet torn faller ib. här ärom wi j renliffwis tryglighet wäl bewarat. swa som j aldra starkasta torne (in arce religionis tutissima) \" Bo (Cod. B) 342 . thu äst . . . mins tilflyktz thorn (turris) Su 207 . - om torn som bäres af elefant. a hwario diwr (näml. elefant) war giordher en widher oc stadugher thorn aff thrä MB 2: 237 . \" innan j thornit bygdhe mästher mannen som diwrit regherade oc j wärnenne om kringh thornet xxx ij vtwalde män ib. - torn nyttjadts ss fängelse; fängelse. som . . . eskild eskilsson sculdo lhaua fört in i tornit vpa stocholm \" SD NS 2: 197 ( 1409) . \" at han skulde . . . i nyköpungs torn läggias \" ib 756 (1414, nyare afskr.). a stokholms torn satto the han RK 1: 2474 . \" jak hördhe . . . en haua varit faangadhir ok sattir j torn -Bir 3: 324. satte thom j iärn ok torn (diro careci mancipant) \" Bil 471 . \" han lät fanga priarin aff eskilstunum oc han i thorn oc häghtilse sätias \" SD NS 2: 324 (1410, gammal afskr.). badh boo sin husfoghtha . . . thet han skulle thaka jon ok ledha han at tornith ib 739 ( 1413) . \" sina helbrydho i torneno mistha \" ib 740 . numerianus . . . lät kasta cristantum j värstloktande oc fulasta torn Lg 468 . Di 106 . MB 1: 11, 17 . han lypte op ioachim . . . aff tornith ib 18 . \" en (köpman) . . . la fangen i diupo torne . . . sanctus iacobus . . . ledde han höght up a tornet. ok tornet bögþe sik som bugha niþ tel iorþ \" Bu 173 . ib 168 . \" kallar man annan . . . oquädhins ordh, är han knape eller skytta ligge innan tornenom en manadh ok äthi vatn ok brödh, är han hyrdränger eller annr minne man ligge j stokkenom eller j kistonne samuled \" MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . \" twingadher i thorn oc bocior \" Su 164 . ib 165 . \" jach hadhe anamit j min befolingh oppa abo sloth . . . nagre ffanger ath forware i rigesens torn och hektilse \" FH 5: 156 ( 1491) . - Jfr by-, fanga-, gul-, kirkio-, orma-, skärm-, stads-, stekarahus-, sten-, sudher-torn."],"f":["toorn Su 165 . ","törn FM 230 ( 1505) . ss m. pl. -ar),"]},{"a":"torn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m.L. torn, fästningstorn. fwghiluik meth torn, gardh, landboom Sd NS 3: 514 (1419). pedher jönsson j thörnet StÄmb 64 ( 1457) . \" hustrv inebor i tornen ostantil HLG 3: 69 (1523). driffwande torn \" PM Skr 168. ib. - i bild. han (ɔ den oförtänksamme) stigher ekke op j tornith, thz är föresynene (nec enim ascendit speculam providentie) SpV 279 . \" torn nyttjat ss fängelse; fängelse. skal och konungen jngen . . . ey i torn eller hägtilsee säötia G. Carlsson, medh gardstör, syskabwr eller torn, om han ey formagh ath böta \" STb 2: 548 ( 1491) . ffogaten neffze hanom medh torn ok gardstör ib 550 ( 1491) . - Jfr hyrn-, kirkio-, klokko-, kloster-, port-, slots-, strids-, tolla- (Sdw 2: 663), trä-, vardhskrivara-, värn- (Sdw 2: 1059) torn. "],"f":["törn: -it Stock Skb 312 (1503-12, på lös lapp). thörn: -et STÄmb 64 (1457)), ","*tornavaktare","torneuectare )"]},{"a":"tornboe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tornväktare, slottsväktare, slottsvakt. arcubeus, tornbo GU 6 ."],"f":["-bo )"]},{"a":"tornbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tornbyggare, tornbyggmästare. ss tillnamn. \" per tornböggiere \" STb 3: 138 ( 1493) . SSkb 124 (150405), 212 (1506-07), 277 (1509). Jfr torn-mästare, -resare."],"f":["-böggiere . ","-böggere . ","-bögger )"]},{"a":"torndyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torndörr; fängelseport. \" tha haffde widike sunder slagit torn dörenä \" Di 110 ."],"f":["-dör )"]},{"a":"torneament","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tornej, tornerspel, tornering. \" en þriuin ridare . . . reþ tel torneament \" Bu 24 . sua längge at törneament var änt ib. \" alle sagþo han haua sua riþit vm daghen. ok giort sua got torneament. at änghen gat hanom liknas ib. \""],"f":["törneament )"]},{"a":"tornera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = torneya. hon lät säthia sit belät for kirkio dör ok riddara ok swena thornära (Bil bordera 660) ther wm kring ok leka Lg 1030 . en riddare . . . distueradhe ok thorneradhe KL 82 ."],"f":["thornära . ","-adhe )"]},{"a":"torney","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags vid tornerspel nyttjad hjälm. nouem stækæhiælmæ . . . jtem vnum ørløhes hiælm. jtem II torneys hiælmæ SD 4: 710 (1340?)."],"f":["tornä Iv 1560 . ","törney MD 446 ),"]},{"a":"torney","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tornej, tornering. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 71, 277. torneyghit war tha haldit Lg 935 . Prosadikter (Sju vise m C) 235."],"f":["torneygh . ","-eyghit Lg 935 )"]},{"a":"torney rätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rätt som gäller vid tornering. sena flere . . . som thera goz hafdho mist alt slät ij ridderskap mz torney rät Fr 2192 ."],"f":[]},{"a":"torneya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tornera. Troj 47 ."],"f":[]},{"a":"torneya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tornera, kämpa i tornej. marghin ädhla man ther väl dostera ok torneya kan Fr 1752 ."],"f":[]},{"a":"torneyan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tornej, tornering. - om lek. ath engin broder (ɔ klosterbroder) . . . hade ther sperbräkan eller torneghian, som them war offuersagt STb 1: 340 ( 1482) ."],"f":["torneghian )"]},{"a":"torngömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fågelvaktare. ST 399 ."],"f":[]},{"a":"tornmur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tornmur. \" abymelech stridandis nalk-. adis torn mwrenom \" MB 2: 102 . HSH 20: 88 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"tornmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" mattis tornmester \" SSkb 293 (1508-09). Stock Skb 145 (1519-20)."],"f":["-mestare . ","-mester )"]},{"a":"tornresare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tornbyggiare. Troj 38 ."],"f":[]},{"a":"tornthäkkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torntäckare. ss tillnamn. Skotteb 162 (1464-65), 194 (1465-66)."],"f":["-teckare . ","-tecker )"]},{"a":"tornvaktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jenis tornwektare STb 2: 133 (1486). cristina tornwachters \" ib 225 ( 1487) . ib 247 ( 1488) , 590 (1491). SJ 2: 244 ( 1493) . SSkb 17 (1501-02), 176, 189, (1505-06), 296 (1508-09). Stb 4: 38 (1504), 283 (1512). Stock Skb 20 (1516-17), 53 (1517-18), 101 (1518-19). "],"f":["-wachtare . ","-wachtar . ","-wacktere . -wachtere. -wacter. -wachter. -väktare. -wektare. -vectare. -wektere. -wäckter. -wekter. -wechter),","*tornvaktara husfru tornwektare hustru), ","*tornvaktara mästare","tornvektaremester )"]},{"a":"torqves","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. Turkisk sten; turkos. \" torques (Cod. B torquies. D. toqweis) man ther öfrith sa \" Fr 168 ."],"f":["torqweis . ","torqueis )"]},{"a":"torva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torfva. \" widh en litn quist som rummin war vpp af enne thorfuo \" Bil 614 . Jfr gäslinga torva. "],"f":["torvo giäld , "]},{"a":"torva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torva. \" gleba . . . twffua ok törffua \" GU C 20 s. 317 . Jfr iordha torva."],"f":["förffua )"]},{"a":"torve","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. torv. xij re for xij lass torffue til söder torn Stock Skb 121 ( 1519) . HLG 3: 114 (1528)."],"f":[]},{"a":"toskäppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , fkorg hvari ämne till spänad ss lin o. d. förvaras. kärlingh tuttar äptir sinne thoskäppo GO 425 ."],"f":[]},{"a":"trad subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["i uttr. lkoma i rätta traden mädh, komma överens med. sidanscal han koma j retta traden medh sine medhbröder, ok skal . . . magnus göre reth for sigh medh sine medhbröder STb 2: 207 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"tragh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se trogh."],"f":[]},{"a":"trakter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sångstycke (bestående af en el. flere verse i den Latinska psaltaren, hvilket i messan vid vissa tider sjunges näst efter gradualet). Jfr Geete, Jungfru Marie Örtagård s. 294. fran dominica septuagesime oc til paskanna standin alla systrana a sinom knäm mädhan trakten siongx, wtan the som officia haffwa äptir sinom ordin, hwilka altidh skulu rätta standa swa länge the sionga til allir trakten är lyktadher Bir 5: 64 ."],"f":[]},{"a":"traktera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1317. 1) behandla, hantera. swa som han andra illa haffde trakteradh MB 2: 308 . . . . exionam . . . som tw ohöffliga tracetra j thiit wmgänghe Troj 44 . 2) behandla, avhandla, överväga. Jfr Sdw 2: 667. thy traktere capitenaren offta mädh sinom klokasta mannom hat görandis är PMSkr 148 . thy är trakterandis wm örlöghit skal göras mädh snarheth. äller förhaleras til en tidh ib. han . . . kalladhe sig syn cancelär oc offwerlagde mäd honom oc lönliga trakeradhe om thetta ärande 'Troj 198. - med ack. -obj. (i pass. subj.). förhandla om (ngt) oc thet han (ɔ skeppsskrivaren) skal jnthe scriffwa j räkenskaps bokena, vtan the santh ä'r oc thet han seer tracteras mällen them som handlan haffwa mällen segh PMskr l8. agamenon antwardadhe thetta ärande konwngenom aff cretha och diomedi oc vlixi ath the tree skulle thz traktera mz anthenore Troj 250 . ath anthenor haffe trakterad oc handlad fred mz grecomen ib 251. anthenor och encas trakterade oc handlade siith forräderij mz grecomen ib 252 . 3) underhandla, stämpal. här j bewisar han sigh ey som en swärliks man, thy han trakterar mädh androm hwssens fiendom wilyandis mädh theras hyälp fa hwsith PMBref 312 ( 1512) . ","4) traktera, undfägna. \" anothenor giorfe eth stordt mäkta gästabod tiill hwilket han böd alla gesca herrena oc the myndogasta oc trakterade them högtideliga oc ärade them mz mangom dyrom haffwom \" Troj 273 ."],"f":["-ar . ","-adhe . ","-adh )"]},{"a":"traktera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behandla, öfverväga. \" vars herra ihesu pina skla ey swa lätlica trakteras (non . . . est sic leviter pertractanda) \" Bo 183 . at han skulle hanna oc tractera (tractaret) al sin raadh mz godhom mannom Bir 3: 466 . ib 309 . \" nakor stoor ärande the ther tarffuas tracteras oc wtletas \" ib 5: 48 . wi haffuom flerom symnom . . . tractereth och grunndeliga rantzakadh at thet wore ider bätre . . . at then sama hest alstingis afflagdis FH 1: 109 (1492, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"trakteran","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. förehavande en förrädhare . . . huilkin theris fiändhom vppenbaradhe all thera lönliga tracteran MB 2: 320 ."],"f":[]},{"a":"tramna salt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt från Trave, salt som utskeppades från Lübeck. SR 29 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 700. "],"f":["tramnä- )","tramna öl","tramnööl StadsL Kp 29: 1 i var. traffwen öl ib 27 " i var. traeuenöl " ib 28 " i var. traffwinäl " ib 29: 1 " li var. traffvinöl ib; -öle " ib 28 " i var. trafn öl i 27, i var., 28 i var., 29: pr. li var., 1 i var. trafnöl " ib 29: pr. ivar. trafnööl ib. " thrafnöl lib 29: 1 i var. trafn öll " ib. " tramöl lib 27 i var., 28 i var. tram höl " BjR 38: 3 . ","trampl StadsL Kp 28 i var., 29: 1 i var.), "]},{"a":"tramna salt","b":[],"c":"","d":"","e":[" . Jfr travensalt."],"f":[]},{"a":"tramp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags träsko el. träsandal (att brikas vid fiske på is)? ffiscarana . . . haffua alla reda . . . vinternot, trampor . . . aff gardsfogatanom Arnell Brask Biᴵ 28. fförwara thina vinter nöhter billar trampar notsledar oc all annan ankanredskap under taak Brasks Cal 265 ."],"f":["*trampa , "]},{"a":"trampa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trampa, träda (på), stiga (på). hon (ɔ jungfru Maria) trampar ok nidhetrodhir owenen affwundzfullan, ok hänne som fiöl hiälpir hon SpV 198 . \" thän swarte blamannen slar hon nidher, ok trampar honom wndhir sina föthir \" ib 393 . \" at blodeth strömadhe oc flöth nidher oppa jordhana och trampadhis vndi hedhn inga fotum \" SkrtUppb 282 . paffwa biscppa oc mange konwnga / giwta cristit blod lmeer än tala kan twnga / swa trampa the korsit j cristit blod / för hwilkit jhesus pa korseno stod PMSkr 120 . \" läggis eth annath renth skin pa thet skinnith oc trampes affwan paa mädh fotommen swa fatnar klistrith widher stokken \" ib 541 hallen wer ffyra handha egeligheter . . . tridhie tiidh tol hon at hon trampas wndher fföterna JMPs 526. - trampa (orgel). then som trampa organar HLG 2: 31 (1512). - bearbeta medelst trampning. en arbetiskarl, som trampadhe leer y helghelikome hus HLG 2: 10 (1509). ib 62 ( 1518) . "],"f":["-ar . ","-adhe . ","-adher )","*trampa nidher , trampa ned. lthe . . . sloge oc trampade kötet ned j skarnit STb 5: 80 ( 1515) . (Maria) opreste thz som nidher war trampath, ok klädde thz mz blyghetinna klädhom SpV 206 ."]},{"a":"trampa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["trampa umkul , trampa omkull, nedtrampa. waltoge ene hans pige och trängde henne til at vtwise hans egedeler lathe trampa omkull sedhene medh teris heste HSH 18: 148 ( 1497) ."]},{"a":"trampare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr lertrampare."],"f":[]},{"a":"trampilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n.pl. trampande (på ngt). thässa bärgx troilse älla trampilse JMPs 526."],"f":[]},{"a":"tran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tran. then halffua lest traan STb 3: l175 (1494). niclis skal giffue her jens . . . peninge fför then taanen han köptä honum wndan ib 5: 78 ( 1515) . traan, aut lyse Ol. Magnus. Hist. de gent. sepentr. l. II c. 17 (beläget avser norska förhållanden). Jfr lampo- (Sdw 2: 1256), siäl-, siäla- (även Sdw 2: 1294) tran. "],"f":["taan )","*trana siäl","traanesäl )"]},{"a":"trana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trana. \" manga tranor flygha äpter enne \" MB 1: 99 . ST 277, 328 ."],"f":[]},{"a":"trana","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trana. grus träno GU C 20. s. 324."],"f":["träno )"]},{"a":"tranfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fat för förvarande af tran. SO 221, 222 ."],"f":[]},{"a":"tranpanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["panna el. kittel för kokning av (säl)tran. . . . ena silebodz tompt . . . på södre malm, med ene tra[n]lpanno STb 5: 181 ( 1517) . "],"f":[]},{"a":"transformera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ombilda. \" thätta är thz memoriale oc liggiandefäth som thäkka oc gudhelica siäl thäntidh hon han takir . . . skulle . . . allaledhis i varn herra ihesum transormera \" Bo 176 ."],"f":[]},{"a":"transumpt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["transumt, lutdrag . . . sendandis edher eth transumpt aff eth brefue apostolicum PMBref 323 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"traphus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = trappo hus. jngridh j trafhwset Stock Skb 197 (1522-23)."],"f":["traff- )"]},{"a":"trappa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trappsteg. \" maria . . . gik . . . vp at (xv) trappom tel guz altare \" Bu 5 . then tidh han stegh vppa öuärsta trappona a thöm litla stighanom Bo 200 . \" trapponar aat steganom \" LfK 185 . Bir 2: 104, 3: 271 . \" hustru cristiin gaff pehter olafsone . . . alt sit steenhws owan til oc gahubodhena näst trappomen liggiande \" SJ 63 ( 1433) . ib 79 ( 1433) . - bildl. trappa, gra. alt ther til thw kombir vppa thässa trappona. thz är til swa höghelica fulcomlikhet Bo 31 . \" komin til höxsta oc vanasamosto fulcomlikhetzsns trappo ib. \" ib 41 . \" at the (presterna) skuldo sta for mik swa som j siw skipilsom älla trappom \" Bir 1: 163 . \" swa som iak lät thik opfara owir al lhedhirs ämbite ok trappo (grudus) swa skalt thw andelica nidhirfara vm andra trappo \" ib 3: 164 . \" tolff ärw ädhmywktenna trappor \" LfK 185 . ib 186, 187, 188 . - grad, ordning? äru the (städerna) giffue caath sonom nidherste trapponne (inferioris gradus) MB 2: 55 . - om de grader till hvilka läkemedlen med afseende på styrkan af sina egenskaper hänfördes i den äldre medicinen; jfr LB 9: 102 . \" synap er heeth ok thör j första trappo \" LB 2: 50 . \" fiola är ädle blomster . . . wat ok kalt i förste trappo (dicitur humida vis illis et frigida primo esse gradu) \" ib 3: 63 . \" abrotanum är abrot . . . ok haffuir store krafft, ok är heet ok tör i thridhio trappo \" ib 75 . \" ringebloma hon är kald ok waat i andre trappo \" ib 78 . \" hon (plantago) är kald i förste trappo ok tör i andre \" ib 79 . \" hwlyrth hon är thräskona oc alla äro thörra j första trappo oc heta i andro \" ib 118 . fenicol är thyrt i andre trappo ib. \" piretum thz är thört i fiärdha trappo \" ib 130 . ib 76, 131, 133, 134, 135, 137, 140, 141, 143, 147, 148, 149, 150, 151, 153, 154, 155, 4: 339, 7: 149 . - Jfr altara-, dyghþa-, himna-, sten-, trä-trappa."],"f":[]},{"a":"trappa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trappsteg. siax trappur skulu wara nidher fraan hgöha altarä thwärt ifwer alla kyrkiona Hollman Bir Extr 233. bildl. grad. thy sigx dyaconus haffwa twa trappor thy at han hafwer twa wigxle SvKyrkobr 57 . ib. SpV 301 . \" här til lhaffwom wi giorth aff trem trappom, hionalgheno, änkiomen, jomfrumen (huc usque de tribus gradibus egimus, convigatorum, idarum atque virginum) \" ib 345 . 2) trappa. . .. ena bodh i grenden vnder trappan SJ 2: 170 ( 1490) . michel pa trappen Stock Skb 12 (1516-17) (möjl. i st. att föra till ett *trap, m.). - Jfr källara-, stens-trappa. "],"f":["-or . -ur Hollman Bir Extra 233. Jfr Sdw 2: 1317), ","*trappo bodh (trappa-), f. bod vartill man kommer medelst en trappa. then vpbögda tregarden nedan och nest svenhwsit medh trappa- boden offuerst vndher garden ligger, som är j leng- en viij alin medh trappa gangen STb 3: 416 (1499).","*trappo ganger","trappa- )","*trappo hus","*trappo hvalf","trappa- )","*trappo rum","trappa- )"]},{"a":"trappe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trappa, stege. \" dragha the tiil wyborgx stadh i thy mz steeghar och trappar manga \" RK 3: 3791 ."],"f":[]},{"a":"tras","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tros, trosasa."],"f":["*trassa"]},{"a":"tratter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tratt. calus ii tratther GU C 20 s. 69 . \" calum li neu tratther \" ib s. 124. Jfr kopar-, laka-tratter."],"f":[]},{"a":"tratz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trossbotten. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 240."],"f":[]},{"a":"tratz","b":[],"c":"","d":"","e":[" , inerj. i kraftutrrycket tratz i fändens namn. ath the hade inte dandemanz gille i karlagilleno ok tras i fändesnampn at i skulin truga mik nagat aff ATb 1: 147 ( 1461) . . . sagde per . . . taatz j fendes nampn thet är fendes lygn thet thoghx aldre laas wr mith fath ib 153 ( 1461) . \" tha sagdo ion / trazx i fendens nampn ib 383 (1472). \""],"f":["traz . ","traatz . ","tras )"]},{"a":"tratz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trossbotten, golf? golff ok gator ij thz palatz badhe thak ok hwar tratz ära all aff dyra stena (erant autem pavimenta ipsius palacii ornata ex lapidibus candidis et variis) Al 3648 . \" aff gulle war badhe thak oc tratz (fulgebat tectum illius palacii sicut aurum) \" ib 8152 ."],"f":[]},{"a":"tratz","b":[],"c":"","d":"","e":["eg. trots; ss uttryck för känsla af öfverläögsenhet el. förakt. \" alexander reedh ij thz palatz han (för honum?) saghe ängin et sin tratz the loto honum in ginom all gör \" Al 3636 ."],"f":[]},{"a":"trava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trava. \" hans ssander saagh hesten ok loth hanom traffwa fore sich STb 3: l98 (1493). en deel aff wäghenom skello the löpa, oc the som ridande waro traffwa \" PMSkr 133 ."],"f":[]},{"a":"trava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trafva, rida. \" the haffdo en langan wägh at trawa \" RK 1: 2303 . ib 2: 2048, 4196, 9409 ."],"f":[]},{"a":"travensalt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salt från Trave, salt som utskeppades från Lybeck. !UDDA_TECKEN? lest trauensalt Skotteb 412 (1467-68, Kämn). ib 419 (1467-68, d:o), 424 (1468-69, d:o), 457 (1471-72, d:o). han salde kobergx salth for traffwen salth ok j traffwen tunna ok ecke j sama tunna STb 2. 106 (1485). Stb 3: 434, 435 (1499). Jfr tramma salt (Sdw 2: 667)."],"f":[]},{"a":"traventunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunna (av viss rymd?) för \"travensalt\". !UDDA_TECKEN? öre for ij thonar [sic] traffwen tunnar, som maltidh stöttes vty Skotteb 472 (1472-73, Kämn). Stb 2: 106 (1485) (se under travensalt)."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"treakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["teriak. \" gott treakilse hielper mykit for forgifftuftuilse \" LB 7: 305 . \" eth quartero aff treakiilso \" ib 177 . stryk trakylse om kryng ledhen ib 159 . \" ätha treakilse \" ib 251 . ib 172 . \" driik . . . treakilse \" ib 324 . \" tak liffsens wathn, oc ther j läth quintam essentiam aff gwl, perlor, saffran, träakerse \" ib 9: 116 ."],"f":["-iilse . ","-ylse . ","träakerse )"]},{"a":"treakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["teriak. Jfr Sdw 2: 1317. tak träkaerse oc iij enebär oc giff honom (ɔ den av giftiga inseksbett el. dyl. sjuka falken) ätha PMSkr 285 ."],"f":["träakerse )"]},{"a":"trellslag","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), se trhrälslagh."],"f":[]},{"a":"trementina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["terpentin. PM 14 . "],"f":["trementino qvadha , "]},{"a":"tribald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags siden. Jfr Weinhold, Die deutschen Frauen 2: 252; Schultz, Höf. Leb. 1: 260 f. tribald bliald ok examit Fr 323 ."],"f":[]},{"a":"tribut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tribut. \" then tribut wth loffwad war \" BSH 5: 626 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"trilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kugghjul i kvarnverk o.d. Jfr R. Wadström, Svenska kvarntermer 256 f.ug ämpne trä til träller väler koger oc hiuulved oc til sagaqvernena BRasks Cal l267. "],"f":["*trillo butn","trellbotn )"]},{"a":"trin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["steg. \" passus . . . tren \" GU C 20 s. l415. lleuia uie quedam mensura terre que quingentis passibus finitur v hwndrotha treen jordhmaan ib (hand 2= s. l77. lo hwat fahgre äru thin stiigh ällir lthin treen (gressus tui) höffdhingans dotter Mecht 228 . - ss långdmått. all samman offwan oc nedan war hon (ɔ jiions borg) rwnd oc kring ringmwrens högd war vᶜ treen Troj 39 ."],"f":["tren . ","treen )"]},{"a":"trin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["steg. \" thz kalls triin mz idhir nar fötrene skilias lankt at ok framföra rasklika kroppin \" Bir 1: 342 . \" stighe owir murana mz eno trini \" ib 340 . \" nar jak hafdhe framgangit aat honum (vägen) eet fiät (vestigum) atirskredh jak ett trin (passum) \" ib 3: 144 . \" ga thusanda thren \" Ber 1 . ib 218 ."],"f":["triin . ","thren )"]},{"a":"trina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stiga, gå. \" marsken tha aat dören treen \" RK 2: 5267 . \" han strax i thz skippit tren \" ib 5832 ."],"f":["tren . ","treen ) , "]},{"a":"trinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trind, valsformig. \" formera trinda bandstena \" PM XLVIII . \" mz eno trindo järn \" ib 6 . \" en trindh stikka \" ib. \" en trindher oc bredher korka bark \" ib 14 . - rund, cirkelformig. brödhrene the ther präste äru skulu haffwa widha kroner oo trinna, äpther thy som andre clostermän haffua Bir 5: 41 ."],"f":["trindh PM 6 . ","trinna Bir 5: 41), "]},{"a":"trinder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trind, valsformig. byggis vaghla (för hönsen) aff slindottom träm ey trindhom PMskr 252. rund, cirelformig. hoffwodhit är triint äptir himilen SvKyrkobr (LUcd A) 99 . hans hofudh är trinth eller sihwalfft someen cirkel ib (Lucid B) 135 . \" sidan bywdis them (ɔ krigsfolket) göra sin ordan trindan som en ringh PMskr 132. \""],"f":["trinth . ","triint SvKyrkobr 99 ) , "]},{"a":"trindhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välvning, valv. \" mädhan all thing äru sath j himblenom, ällr wndhir himilsins trindhet (sub celiconvexo), the äru likawäl wthan twäkan all wnhirgiffwin \" SpV 281 ."],"f":[]},{"a":"trinugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr langtrinugher."],"f":[]},{"a":"tripola subst.","b":[],"c":"","d":"","e":["av diatomaceskal m.m. bestående bergart, trippel, tripolit. haffwes eth stykke aff tripolo vaath PMSkr 512 . . . . draghandis skiffwona vm kringh swa ath tripola fästis paa börstommen ib 513 . Jfr: tak swa eth stykke tripolam oc halth paa the skiffwona ib 506. swa slipes stenen moth ändanom aff börstommen mädh trpolam til thes han bliffwer yffnelika skinandis klar ib 513 ."],"f":[]},{"a":"triza","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*triza up , hissa upp (medelst hissblock). sstwndom byggis ljnwärtis eth litith torn j thet andra (ɔ ett stort, rörligt torn för stormning) oc när the komma til mwren triza the vp thet j högh mädh rep, oc swa jnstigha paa mwren wäl wäknahdo oc fanga staden PMSkr 168 ."]},{"a":"triza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trissa. \" widher then andra änndan pa bordeno (för slipning av ädelstenar) skal wara en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh swa giordh (o.s.v.) PMskr 504. ib. \" ib 505, 506 (med figur). 2) pl. (hiss)block? fordhom haffdos stoor arborsth pa waghnom hwilken xij men wondo wp mädh trizor them spennandis PMskr 139. gaffz vj mark timbermennene för trysser the lagade sTock Skb 75 (1518)."],"f":["tridza . ","med art. tridzona PMSkr 505 . pl. trizor ib 139 . ","tridzor ib 505 . ","trysser Stock Skb 75 ( 1518) ), ","*trizo haki (trisse-), "]},{"a":"tro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) tro, tilltro. . . eder nade ödmiukelige tetendes, ey wilie sättie troo til the mine affunds män H'SH 13: 21 (1524, Brask). 3) tro, religiös övertygelse och tillit; till eder at i wele skicke oss nogen oviie paa ib 103 (1524, Brask) . 3) tro, religiös övrtygelse och tillit; kristlig tro. o härra gudh, hwat stoor är thin kärleker oc sötme, wärdoghas honom at stadfästa j waro hiärta, mz stadugho hop oc rätta tro til thin mykla kärlek Mecht 245 . \" the ffrelsäs ok j sama troena \" SvKyrkobr (Lucid B) 169 . \" thy at christus är j troena, troen i hoghenom \" J Buddes b 161 . mädh sama trona skolin j haffua eth äwinnelikit liff j hans hälga nampnMP 4: 4. throen är dödh före gudhi vtan godhgärningha ib 5: 236 . - tro, religion; särsk. kristlig religion, kristendom. moth rysser ok the helges crisne tros fyendhe SvSkr (SS) III (1495). huru troen han (ɔ Hieronymus) war . . . til at lära fakunnogha til at wt thydha scriptena, oc til at forwinna troenna villara Hel män 103. han (ɔ Hieronymus) är gudz tro wtwldhara oc vt thydhara, oc tronna starkir forswara[ra] mote kättarom ib 236 . 4) trohet. a karith siälfft man skrifuith sa / the strid ther var ij troia, / oc hurw gyrke munde roo / jwir haffwit at gammens troo (i förlitande pa Agamennon?) Flores ed Olson 303 ff.; jfr E. Olson, Fr. Filol. fören. i Lund 4: l94. - tro, trohet, ära och redlighet. i bedyranden el. vid besvärjande el. kfraftig maning. binder iak mik oc minä äruingiä til at haldä allä the articulos . .. widher minä godhä troo Sd 8: 269 (1362). han sagdhe pa syna traa ok sannindh, ath . . . NMU 1: 127 ( 1462) . \" ey finder iach han thz [w]et iach a mina tro Karl M (Ver) 4 (jfr: ey nämpner jach honom thz witi min tro \" ib (El) 51 .","5) \""],"f":["troa NMU 1: 127 ( 1462) . ","troena SvKyrkobr (Lucid B) 169 ; J Buddes b 161 . ","trona MP 4: 4 gen. tro Hel lmän 236. tros SvSkr (SS) III (1495). med art. troenna Hel män 103 . ","tronna ib 236 ), "]},{"a":"tro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tro, förtroende, tillit. han satte til hanom stora thro RK 2: 7548 . ib 8765, 9563 . - i tro, i förtroende. hon sagde hanum thz i tro Di 127 . - af tro, d. s.? aff tro (af trunaði) sagde hon mik hon wilde engen man haffua i aar Di 37 . ","2) tro, tilltro. lagdo the engha troo ther vppa MB 2: 252 . the togho ey tro vppa hans ordhum Lg 3: 207 . ib 23 . - tro, förvissning, öfvertrygelse. nw er han i hymerike thz er myn tro RK 1: 353 ; \" jfr 3. \"","3) tro, religiös öfvertygelse och tillit; kristlig tro. fingo alle bötar. som palmen hannaþo mz tro a ihesum christum ok at hans moþer do menlös mö Bu. han hafdhe fulcomlica tro til varn herra ihesum Bo 67 . \" louadhe var herra ihesus hans tro \" ib. \" riddarins tro värdhelikhet \" ib 68 . \" o hwat litla tro i hawin \" ib 71 . \" fulkumin ii trone \" Bu 183 . \" trea äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe . . . thet är hop tro ok kärleker \" KS 18 (45, 19) . äre . . . alle the hans (Abrahams) andelike sönir, som fölghia hans tro MB 1: 182 . \" dudhe . . . thom som döptis aff honum thera gudhfädhra tro, thy at tro mz kärlex gerningom hulkin som tro godh thing aff gudhi skal ey vara vtan atirlön \" Bir 3: 199 . \" diefwlsins gab mz hwilko han swikkir folkit som ey hafwa fulla oc stadhugha throo \" ST 31 . \" the som hafwa sanna thro oc rätta \" ib. \" engin forma koma til äwärdhelika sälikhet wtan mz tronne \" Ber 2 . \" tron wtan gärninga är dödh \" ib 3 . \" tik (Jungfru Maria) langade epter honom (din son efter hans död) mz fulla trow \" MD 68 . at han skulle göra apostlana vissa i tronne af (de) sinom vpstandilsom Bo 238 . - tro, religion; särsk. kristlig religion, kristendom. vrdela . . . hwilk(r)a thro rättare ware Bil 80 . ib 82 . \" konungin aff affrica fordref aff sino lande ätta tro biscopa \" ib 691 . \" the pridacho . . . cristna tro \" ib. \" kom han thngat ok predikadhe the hälgho troo \" ib 863 . \" hon skal . . . halda . . . sina kristelika tro \" Fl 77 . \" cristen tro sighar ne gen androm guþum \" Bu 150 . \" gudz man . . . sörgde thera vantro, som bort varo vände fran tronne \" Bil 852 . somi varo the til, som trona vildo atir kasta ib. \" han . . . lät predica landeno gudz troo (prædicta Christi fide) \" ib 886 . ib 885. gudz troo var honom längre stolica okunnogh oc forstodh ey annat vara visare än juda tro ok thär fore var han the rätto tronne som cristne män hafua, digirt ginuärdogher ib 895 . \" nokot . . . iärtekne af hulko the . . . matto thäs häller sik läta vmuända til the hälgho tro \" Pa 9 . \" patricus saa wäl. at folkit war (mykit) hart ok thröght til tronna ok badh varn herra koma them til thro mz nokro . . .tekne \" ib 11 . ","4) trohet. tro haffwir brödh GO 1006 . \" thu weest wäl, mz hwilke tro iak hawer thiänt thik \" MB 1: 222 . hauer tw wärffwat mit ärinde mz tro Di 37 . \" for hans tro ther han haffde beuist konung pippingx syster philä \" Va 53 . vil han . . . lata oss tro befinda RK 2: 5432 . han findir ey tro wärldinne til MD 393 . tro hauer vtlagdt j thz willena haff ib. ib 394, 395, 396 . hallir tw tro thu faar wist roo lj hymmerik ib 397 . RK 3: 1034, 2187 . \" erich haffuer hwarchen äro eller tro \" ib 2: 4221 . \" hans gode tro ey lenger racte \" ib 5929 . riddaren louaþe hanom tro Bu 18 . \" en af þem louat hafþe trona varþ siukar \" ib 169 . \" myn fadher lärdhe mik . . . ath aldreg läggia myna vapen a (i förlitande på) nogra kono tro (a kono trv) \" Di 247 ; jfr 1. wilom wi fölgiä thy pa (i förhoppning om) enä godhä tro Va 48 ; jfr 1, 6. - tro, trohet, ära och redlighet. i bedyranden el. vid besvärjande el. kraftig maning. konungen sagde ja wid hans (d. v. s. sin) gode tro oc sannind Di 50 . \" tytus lofwadhe hanum thz a sina tro \" Bil 315 . Bir 2: 257 . \" iak loffwer ider thz pa min thro \" RK 2: 3828 . Iv 1415, 1899, 2919 . Fr 2091, 2868 . ij . . . sworin thz a idhra tro Iv 1225 . hafua thz alle lofuat a tro Fl 644 . \" thz sigher iak idher a mina tro \" Iv 1614 . \" sighin mik thz a idhra tro \" ib 1448 . jac sigher idher i tro RK 2: 6712 . - (?) ath the loffwa oss thz i ghodhe tro ath inghen finghe thz witha Lg 3: 129 - a mina tro, på min ära, för visso, sannerligen, verkligen; ofta ss rimfyllnad. thz är mik liofft a mina tro Fr 745 . \" a miina tro thz skal swa vära \" Iv 1313 . ib 1371 . \" nu latin nidher the vindebro iak vil honum til a mina tro \" ib 3088 . \" mällan tw bergh een stigher myo är ingangin a mina tro \" Al 4704 . han foor thädhen til en sio ther lahgo i öia a mina tro ib 9438 \" ib 4120, 5176, 5584, 8232, 10268. thz skulin ij wita a mino tro \" ib 4358 . - a idhra tro, verkligen. huath thänkin ij thz a idhra tro at all värlzsins priis mz honum doo Iv 1178 . - för all del. ädhle riddare a idhra tro fore idhra dygdh ij görin swo Iv 3876 . ","5) tro, trohetslöffte, försäkran om trohet. then som hawir gifwit sina tro (fidem) sins herra ovin Bir 1: 164 . ib 3: 294 . \" tro vppa then storo tro oc felighet ther niclis haffde marken thet \" RK 2: 5729 ; \" jfr 6. huru her erik axelsson hulth sina troo \" ib 3: 2589 . - fast löfte, försäkran. riddaren louar hanom sina tro atar coma mz sinne cono Bu 19 . \" siluester lofuadhe thro at rälza rom aff thässe plagho \" Bil 567 . \" the . . . loffuado them tro at the skullo liwa \" RK 1: 1791 . - löfte, hedersord. ma jach ekke brytä mina tro. jach warder thz halda iach haffuer loffuat Va 32 . \" jach skal halda mina tro \" ib 47 . han hiolt ey thro eller är aRK 2: 3874. ib 5905 . han . . . satte ther thera troo lwidh ib s. 342 . han wille mot sin troo at ganga MD (S) 261 . \" jak tro bäthir hedhnom pant än cristne tro \" GO 770 . \" hwat ey skal jak taka päninga til läns oppa mina tro (in fide mea) til lnakan vissan tima \" Bir 3: 125 . ","6) säkerhetslöfte; lofvad säkerhet; tillstånd el. ställning då man har anledning att anse sig säker el. trygg; tilltro till (lofvad) säkerhet el. trygghet, förvissning om tryggfhet. the loffuado them tro oc sworo them edha oc villo them felugha til sik ledha RK 1: 254 . \" han leeth siik leygda mz breff och troo \" ib 3: 523 . \" the wordo tha swikne i rette tro \" ib 1: 250 . \" the som swikä sin iämpncristin j tro \" Pa (Tung) 29 . ib 35 . \" sigordh swen haffuer swikit tik j godha tro (rofet yckor trunaðarmal) thy han haffuer sacht sina hustru the lönligha tingh som mellan os var \" Di 227 . \" ekke magh jach städia ath j dräpa hyllebrandh medhen han redh j goda tro ok taladhe vidh mik \" ib 214 . \" tw mat ekke beropa then som till tik komber i gode tro \" ib 37 . at hwar matte thz fulleliga j gän faa som han j godho troo oc j hälga akt jnsäth haffde MB 2: 287 . Jfr 1.","7) tillförlitlighet, sanning. \" mz wppinbarlikom skälom bewisar thu nogh tässa sacramentis (för -i) troo (fidem . . . hujus sacramenti) \" Su 271 . - Jfr drafls-, mis-, o-, riddara-, vantro."],"f":["troo . ","trow MD 68 (i rimsl. m. roo)), "]},{"a":"troa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tro, lita (på). han trodde bezst a han RK 1: 98 . höfuidzmän . . . som han fulwäl trodde oppa ib 2: 9042 . manga godemen . . . sporde marsken . . . om the skulde tro vppa then storo tro oc felighet ther niclis haffde marsken thet ib 5729 . ib 5733 . \" konung karl throde tha ey stort pa then frid \" ib 7978 . \" han trodde . . . wel oppa swärdz \" Di 282 . \" thz skulin ij herra tro til mik (hafva det förtroendet el. den tillförsikten till mig) [at engen man skal görä tik] vtan dygdh ok ära \" Fr 2874 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). meer än andra trodde marsken honom wäl RK 2: 4163 . \" man sigher ij fornum saghum swo ij nödh skal man vinum tro \" Iv 5478 . thu skalt ey tro hästa foth ey barns bakloth ey hundatan Go 1070. ","2) tro, sätta tro till. med dat. tro . . . skälum ok domom Bu 4 . \" drotningen öpte þöm alla vara bansatta. som eigh troþe þolikum iartignom \" ib 187 . \" enghin faar himerike vtan han thror hans läst ok prophetum \" Bil 726 ; \" jfr 4. jak weet at mine fränder the tro mik alzänkte \" MB 1: 284 . them troos äkke Bo 129 . - med dat. och gen. tro täs mik MD (S) 204 . - med prep. a (pa). vilium wi troo at thinum ordhom Bil 127 . \" trode folkit . . .a the lygn som puken sade \" RK 2: 3818 . - tro, göra sig förväntan om, hafva hopp om. ey är kaalen thäs värre throande thz han rindhir ey vpp i förstone GO 614 . - tro, tilltro, tro (ngn) om ngt), anse sig kunna vänta (ngt) af (ngn), anse (ngn) vara i stånd (till ngt). som iak thöm tro til alt got SD NS 1: 625 ( 1407). RK 3: (sista forts.) 6072 . nielss stensson trode the til äre ib l2: 3430. han trodhe them ey til thz seik ib 5488 . \" jach tror edher eij ther om \" BSH 5: 566 ( 1517) . ","3) tro, hålla för sant. ey troa afbrat thz som fals må wara KS 21 (51, 22) . hua thz ey tro vil Iv 5736 . - tro, tänka. at tro mz kärlex dit digna de Deo) skal ey vara vtan atirlön Bir 3: 199; jfr 2, 4. the thänkto oc trodhen han vara vigdhan aff biscopoe ib. ib 81 . \" faþeren troþe guz iartigne vara truldom \" Bu 505 . \" är väl troande at mille herran . . . vitiadhe opta sina modhir \" Bo 241 . \" sanctus bernardus sighir. thz magha millelica trosas at var herra ihesus . . . giordhe thz äkke for thy at han ville hona rädha \" ib 227 . \" mon thu gita troit at the gato tha latit at grata \" ib 156 . \" hwat ey tror thu at hon af modhirlikx älskoghx sötma rördhis \" ib 244 . Bir 5: 35 . VAH 24: 322 ( 1442) . \" hafdhe ey thy hällir otrona manna ilzska troit at jomfru var hafwande aff guddomsins vald \" Bir 2: 300 . \" jac trode aldre paa at the wille mich forrada saa \" RK 2: 8277 . - tro, vara förvissad om. eufemia drötning thz maghin ij tro lät thässa bokena vända swo aff valske tungo Iv 5743 . - förmoda, anse troligt. þet vi ey troum. SD 5: 567 ( 1346) . - anse, hålla (myn el. ngt för ngt). jac trodhe them for myna beste män RK 2: 8279 . \" thz moghin ij for sannind tro \" Iv 394 . - anse, hålla för. trom wi helsamlikit wara, at systrana som skulu thiäna ffor bordhe . . . oc gita ey warit widh bordh j rättom tima . . . at the magha äta mixtum äptir högmässona Bir 5: 35. ","4) tro, sätta sin religiösa förtröstan till, hysa religiös förvissning om; jfr 1, 2, 3. tro a min guþ (credes Deo meo) Bu 189 . \" helena . . . spurde at henna son war cristin wrdin . . . ok kerdhe tho sik syrghiande at han trodhe a christum corsfästan ok ey a sannan judha gudh \" Bil 80 . Di 282 . ro som gudh gifuer allom them a han tro Fl 2101 . \" a flere gudh skall man ey trow en then eina j hymmerike boor \" MD 85 . ib 84 . \" atta þusand manna troþo christo \" Bu 500 . at j widher sighin diäfla dyrk ok thron ensamnum ihesum christum Bil 236 . Bo 201 . \" abraham trodde gudhi (credidit Deo) \" MP 1: 8 . \" the tro ey kännedommenom som the hördho \" ib 2: 51 . \" abram tror fulkomplika allo thy gudh iätte honum \" MB 1: 182 . \" alle äru þe dara eigh tro cristno \" Bu 187 . \" jak tror . . . til then gud mik skoop at tool iak her for hans skuld död han giffuer mik mz sik hymmerikis ödh \" RK 1: 345 . ib 2520 . ST 256 . tro . . . ihesum vara guz son Bu 15 . \" at tro en vara sannan guþ \" ib 185 . \" om han haffde them som slagne waro, ey troidh vpstanda til domen \" MB 2: 318 . \" jak thro äwinnelika säl wardha \" ST 108 . \" tron stadhelica at ther är sannelica gudz licamme \" Bir 3: 198 . \" wäl oc gudeliga tänkiandis oc troandis pa tilkomandis vpstandilse \" MB 2: 318 . \" wilt thu thz första budhordhit wel halda tha skalt thu ey thro vppa (gelouven an) tompta gudha älla oppa wättir, ey oppa nek, ällir forsa karla, ey oppa skratta ellir tompt orma, thu skalt ey thro oppa maro ellir elfwa. oc oppa enga handa spook ellir willo \" ST 30-31. thu skalt ey thro oppa (gelouven an) fughla sang, ey loppa gökin tha han gal ey oppa prustan ey a örna kladha ib 32 . ib 33 . - abs. tro, vra el. blifva troende, vara el. blifva kristen. at i skolin tro Bo 156 . \" alle the som throdho waro tilsaman \" KL 135 . ib 139 . \" tro lthe nakra stundh \" MP 2: 51 . \" är thän säl, thär rättelika tro, ok rättelika troande lifhwer wäl \" Ber 2 . \" al thingh ärw möghelikin galt . . . thom han atte ok honum länt oc trot hafdho (för -e; solvit creditori) xx pund älla viktir kopar smordha mz gul \" Bir 3: 432 . ","6) betro, gifva förtroendet (att). han . . . trode thom sidhan enga lundh sik at raka MD (S) 289 . "],"f":["tro . ","troo Bil 127 ; Di 282 . ","trow MD 84, 85 . ","tro . ","troos Bo 129 . pl. 1 pers troum SD 5: 567 ( 1346) . ","trom Bo 201 ; Bir 3: 198, 5: 35 . ","troom VAH 24: 322 ( 1442) . ","trode . ","trodde . ","troit Bo 156, 144 ; Bir 2: 300 . ","troidh MB 2: 318 . ","trot Bir 3: 432 ; Al 9901 . ","troot Bo 244 . ","tro pl. 2 pers. troin Bo 103 . ","troen Bir 5: 35 . ","tron ib 3: 198 . part. pres. troande),","troa til , tro, skänka tilltro, lita på. swa wäl hafdhe iak trot thik til Al 9901 . Jfr tiltroa. - Jfr be-, ful-, mis-, van-troa (-tro)."]},{"a":"troa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) tro, lita (på). thet the . . . sculo for:da barna fädherne ok mödherne . . . forestanda äpter thera vilia, som jak vnderstaar at the gerna vitha ok göra forescrepnom barnom til nytto SD NS 3: 287 ( 1417) . \" nw thro dom hete sendhin (för fendhin) i helwite \" BSH 5: 254 (1508, H. Gadh) ; jfr G. Lindblad, Ark. f. Nord. Filol. 67: 85 ff. 2) tro, sätt tro till. jak vil giffwa tik eth vist tekn ther til, ath thu skalt warda troddir MP 5: 36 . \" thän mik ekke troa vil, huru hardhlika skla han tro: nar alle hans rikedoma vardha at fatigdome \" Hel män 130 . part. "],"f":["tro . ","tror . ","tro . ","konj . ","thro BSH 5: 253 (1508, H. Gadh) . refl. tros SpV 35 . ","trodde . part. pret. troddir MP 5: 136 . ","trodde Svartb 476 ( 1463) . ","trogende SvT 8 . Jfr Sdw 2: 1317),","troa til , 2) betro, anförtro. at han skal wtgiffue alt hennes testament och lathe göre offorswmendes for hennes siel, som han boad och trodde honum til i sith yterste STb 5: 3 ( 1514) . Jfr tiltroa. - Jfr be-, mis-, van-troa, samtroende, vältroande (äv. Sdw 2: 1036)."]},{"a":"trobrytare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som bryter sitt löfte el. hedersord. ffidifragus . . . trobrötare GU C 20 s. 208 . BSH 5: 176 ( 1507) ."],"f":["-brötare )"]},{"a":"trodha pres. trodher karlm ver 60. impf. trodhe kumla kyrkas rb 93 1510 .","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) träda på, trampa eg. och bild. for thins fulstoppadha blodhz wtgiutilse, hwilkin swa som prässadhir wiin klassi swa ympnogha wtgötz, tha thu ensamin thrudadhe wiinpressin a korsseno SvB 52 (mot sl. av 1400-t). jtem bothvidh iiᶜ järn för han trodhe ler och rönsadhe clögler Kumla kyrkas rb 93 (1510). sidhanwinklasana affskäras bäris strax tith j kar äller waskor thr the skwla trodhas PMskr 322. j helffwitis smidhio, hwar the troddhos aff diäfflom swa som lwinbär JMPs 257. . . . oc ffrwn som är siälen, skuli ey trodhas wnder ffötherna ib 289 . \" tha katade han sith pater noster bandh offwer hans (ɔ djävulens) hals, oc grep honom, oc kastade til jordhena, oc satthe sin ffot ower hans hals, trödanhis honom wndher sina fföther \" ib 413 . - ther wäxer trä ther bära wl / somplik mz spannom trodhne (sannolikt för spunnom tradhum) full Al 5246 ; jfr A. Sundqvist, Sv. landsmål 1945 s. 142 f. "],"f":["thrudadhe SvB 82 (mot sl. av 1400-t.). pl. 3 pers. refl. troddhos JMps 257. part. pres. trödandhis JMPs 413), ","*trodha fram , träda fram. trodher fram k: (ɔ konunger) en som heth falzaron KarlM (Ver) 60. - Jfr ater-, nidher-, saman-, til-trodha samt tros."]},{"a":"trodhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. trädande, trampande (på ngt). thässa bärgx tyroilse älla trampilse JMPs 526."],"f":["trodilse )"]},{"a":"trodhor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÖGL B 28: 5 i var. Jfr troþ."],"f":[]},{"a":"trodhug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["huggande av gärdsle o.d. . . . ffrith ok ffrelsth ffore huarium manne timber ok trotthok frien wegh til ok ffran honum DN 14: 101 (1477). ib 106 ( 1478) . . . . skilth . . . sigurdh vegen (f)rii oc frels til oc fra oc trodh oc thimberhugh oc ädludidh til que(r)menne ib 133 (1487). ib 134 ( 1487) . Jfr Sdw 2: 669 under troþ (det där anförda exemplet kan föras till denna sammansättning)."],"f":[]},{"a":"trofaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) trofast, trogen. alla throfasta (fidelium) människio hiärta hängde fäst widh sama thräsins quista Mecht 63 ."],"f":["tho- )"]},{"a":"trofaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) trofast, trogen. en troofasth wedohger herre ok fadher HSH 18: 25 ( 1495) . \" trofasth war han \" RK 3: (sista forts.) 5586. ib 4572 . \" mz trofast hiärta \" Lg 3: 412 . \" fwl mz trofastasta kärlek \" ib 59 . - med dat. el. i dess ställe ack. hwar tienare skulle traast sin herre ware RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . ib 3: (sista forts.) 4696. ","2) trovärdig, tillförlitlig. \" äpther dandhe mannom withna (för manna withnom) ok trofasthe (secundum fiededigorum testimonia) \" SD 2: 24 (öfvers.)."],"f":["troo- )"]},{"a":"trofasthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trohet. \" hwith merker honom !UDDA_TECKEN?: capitenaren) skwla haffwa ena obesmittada trofastheth sinom öffwersta \" PM 2 ."],"f":[]},{"a":"trofastlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["trofast, troget. trofasteliga tiena RK 3: (sista forts.) 5774 ."],"f":["trofasteliga )"]},{"a":"trofulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full av trohet mot (ngn), trogen. alle the mik sökia mz throffwlla hiärta the skulu glädhias aff thänna bok Mecht 5 ."],"f":[]},{"a":"trofulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af trohet mot (myn), trogen. med dat. konung olaffue var han throfullan MD 350 (i rimsl. m. mellan)."],"f":[]},{"a":"trogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" . ib. troch Kumla kyrkas rb 44 (1478?). n. tråg. alues . . . wich ok trogh GU C 20 s. l18. labrum trogh ib (hand 2) s. 57. x öre för troch saar skoffla balior Kumla kyrkas rb 44 (1478?). tak eth trogh mädh goda jordh PMSkr 289 . \" gaffs daxuerkeskarlen !UDDA_TECKEN? march til embar, trog oc skofflar til södre mwren \" Stock Skb 84 ( 1519) . ib 117 ( 1519) . \" acta baara bailor oc trog \" Brasks Cal 266 . \" jtem fogothen faa honom (ɔ oxakaren) . . . skrapa oc trogh til hestona Arnell Brask Biᴵ 24. VKu 74 (1553). Jfr baku-, kalk-, lögho-, mat-trogh. \""],"f":["trog . ","trok HLG 2: 12o (1524)"]},{"a":"trogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tråg. \" alveum, tragh (för trogh?) \" GU 6 . Jfr handa trogh."],"f":["tragh )"]},{"a":"trogivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"trogivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["trolovad. \" hör thu the hälgha kirkio dottir, eenom man ihesu christo trogiffwin (despnsata), ren ok osmitadh jomfru \" SpV 89 ."],"f":[]},{"a":"trogömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llegalis . . . lagha oc tro gömare oc thz laghom tilhröe GU C 20 (hand 2) s. l70 (möjl. snarare att fatt som två ord)."],"f":[]},{"a":"trohaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trofast. \" gudh är swa throhalloghe, at han forma ängalund sighia ney mot sinom ordhom oc sik siälwom \" MB 1: 466 ."],"f":["-hallogher )"]},{"a":"trohand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtroende, god tro, förlitande på (ngns) redlighet. och til tromaal och trohandh, tha lowar iach al thänna . . . stycke NMU 1: 78 ( 1391) . Jfr hand 4 och tror."],"f":[]},{"a":"trohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trohet. \" the vij riddara thiente hanum thz bezstä the kunde mz mykin trohet \" Di 198 . \" hwat äro ällir widhergäl haffwir mardocheus fangit för the stora trohetina \" MB 2: 189 . MD (S) 240 . RK 3: 692 . BtRK 434 (1516, orig.) . Jfr otrohet."],"f":["trooheeth RK 3: 692), "]},{"a":"trohet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trohet. \" bedher jach . . . ath thw ware . . . kong hans . . . her effthir hörige och lydige medh trohet, tieniste, hwlscap och manskap Rydberg Tr 3: 467 (1497). - pålitlighet, redlighet. xx mark peninge, som swante ingeborg . . . opburit hade wtaff heming testamentaris . . . för hustrv ingeborg trohet oc omak hon hade för för:ne framlidne hemingx pening at göme \" STb 5: 37 ( 1515) . Jfr otrohet."],"f":[]},{"a":"troian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trojan. Troj 8 . \" the wille komma mz syn makt j mot troyaner \" ib 24 . \" rände en troyan . . . mith j mellon them baden \" ib 30 . \" panonic landkskap som laa wndy toryanrs rike \" ib 41 . hwndrade synnom ärom wij starkare oc mäktigare än troyanner ib 81."],"f":["troyaner . ","troynar ) , "]},{"a":"troin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) boende, trogen. \" i religiös mening. räk framthina hand j vndena som jak haffuer j mina sidha oc war ekke wantron vtan tron \" MP 4: 4 . l- som vittnar om el. är ett uttryck för (religiös) trl. the fämpte . . . dygdhin, som thennyn bedröffda quinnan haffde, thet war henna starka stadughet, ok throghin bön, for thy hon vilde ey afflata ällir borth gaa, för än war herre jhesus haffde giorth nadhir medh henne ib 5: 211 . 3) trogen, trofast, pålitlig. fidus trohen GU C 20 s. 269 . \" perfidus et fidus non connectunt [bene] fedus throen ok otrohen bindha ey wäl wänskaapp ib. pisticus a um troghin \" ib s. 452 . \" thy köpmannen syälffwer satte ey troghnan man til ath faanga gotzeth fram PMskr 24. - trogen, med trohet hängiven. med pre. til och inf. huru toren han (ɔ Hieronymus) war . . . til at lära fakunnogha til at wi thydha scriptena, oc til at forwinna troenna willara \" Hel män 103 . - mädh trone hand, til troin hand, se hand 4. som är uttryck för el. vittnesbörd om trohet. jac bgärar aff tig jason troged sacrament meg giffwas oppa thetta öffwersta jouis belete Troj 16 . - Jfr gudh-, o-, van-, väl-troin."],"f":["troen . ","throen GU C 20 s. 269 . trohen ib. tron MP 4: 4 t(h)roghin GU C 20 s. 452 ; MP 5: 211 . ","troged Troj 16 . ","lm . ","troghan PMSkr 24 . dat. f. trone GU C 20 s. 128),"]},{"a":"troin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) troende; benägen att tro. tu skalt ey wara mykit troe i tidhindom vm ofräghd annars KS 25 (63, 27) . ","2) troende, trogen. i religiös mening. med dat. eigh var han þy bätre ok christo þäs tronare (nuc sic crederet) Bu 526 . han var . . . troin gudz lofwan (credulus promissinum Dei) Bir 3: 160 . - abs. var äkke mistro vtan troin (fidelis) Bo 237 . \" hwar troin siäl \" ib 6 . ledha alla trona kristna män i andelike stridh ib 58 . ","3) trogen, trofast, pålitlig. troen är thänne hofriddarin Bo 113 . \" war troen jn til dödhen \" MB 2: 335 . \" thän brodhrin wari . . . troen \" Bir 5: 96 . \" godhr rådhgiui skal wara troen ok lönsgodhr \" KS 72 (177, 79) . \" troen win är gulle bätre \" ib 71 (174, 78). at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom ib 74 (183, 82). then godhe oc throne thiänaren (fidelissimus vir) herigarius Ansg 205 . MP 1: 37 . \" thz litla fölghit som tho var troit fölgdhe honom \" Bo 164 . \" är han tröstelikin (fidus) vin ok troin (fidelis) kompan \" ib 232 . trone hyrdhin foor fran os ib 218 . ib 100 . Bir 1: 123, 2: 206 . ST 271 . Al 9637 . Gers ARs a 2. konugxsins throhin man ST 24 . MB 2: 240 . VKR 37, 38 . honum folde dager ringhsson trogen som hans egin son MD 351 . mathidiana . . . war ey swa throhin höfwisk oc dondis som thu thänkir ST 38 . \" mz throno hiärta \" Al 3520 . troen venskap MB 2: 251 . \" myn ömyvekelighen och troghen tjänisth nv och altidh \" FM 433 ( 1509) . iak wil bidua och halda en troen och fastan frid mz idher Va 23 . - trogen, med trohet hängifven. med dat. j huars thera herradöme var ey vtan een troin konungenom Bir 3: 80 . \" han . . . är mik ey godhir älla troin \" ib 1: 270 . \" skalt thu wara thinom foräldrom throen \" ST 281 . ib 279, 287, 289, 291 . blif trowin (fidelis) thinom iämkrisne j hans dröwilsom Ber 50 .","4) tillförlitlig, trovärdig. \" han är sandir oc troin (fidelis) i allom sinom ordhom \" Bo 7 . - tillförlitlig, viss. throit (fidelis) mal thorf ey swärias Ber 106 .","5) fast, stadig. \" dauid var tronare (fidelior) j sinom frestilsom \" Bir 2: 305 . \" aff ihesu christo som är troen witnare \" MB 2: 333 ; \" jfr 4. antipas myn troen witnare \" ib 366 ; \" jfr 4. - Jfr ful-, gudh-, mis-, o-, van-troin. \""],"f":["troen . ","throhin ST 24, 38, 271, 279, 287, 289, 291 . ","trohen Gers Ars a 2. trowin Ber 50 . ","troghen FM 433 ( 1509) . ","trogen MD 351 . ","troit . dat. m. tronom Bir 1: 123 . ","throno Al 3520 . pl. nom. m. trone SML Add. 1: 5. ack. m. trona Bo 58 . ","tronom MP 1: 37 ; KS 74 (183, 82) . best. form. sing. nom. m. trone Bo 218 . ","throne Ansg 205 . ","trone Bir 3: 80 . ","ltronare Bu 526 ; Bir 2: 305),"]},{"a":"trokastare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som sviker den kristna tron, avfälling, kättare. \" alle wranghe kyrkiona prelata oc trokastara skulle gaa gynom thänna porten JMPs 244. \""],"f":[]},{"a":"trol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["troll. \" thänkto at the sagho fantasma thz är nakat thz som annorledhis synis än thz är. som man pläghir sighia. at somlike see trol älla dyl dylghio \" Bo 92 . konungen sa at thz war en man oc enchit trwll Di 44 . \" j hedhne thiänin trollum ok diäflom (idola adoratis) \" Bil 370 . \" honom offrade swenska men ena trulle som heet ceres \" PK 228 . \" han wardh sotogher wm alt siit änlite ok hän(dir sua at alle) wänto han wara trol (quod in dæmonem versus esset) \" Bil 486 . \" en man licare trolle en manne (nonstrum aliquid videretur) ib 835. at hans handalösa hwstru haffwr föth eth trol, diäfflenom likast hwilket som haffwer stort hwffudh krokotan hals, oc obeqäma händher oc föther, asna öron, rädhelikan öghon eth owan för thz andhra \" Lg 219 . \" troll oc dieffla the scola fly \" MD 355 . \" thz folk wi saghom, hawer höghan wäxt, oc like trullom, oc risa släkt (monstra quÄdeam . . . de genere giganteo) \" MB 1: 401 . \" han war trullom liker \" Va 40 . \" han fan ther folk wärre än trull \" Al 3949 . (beluæ) toko them gen ib 5006 . ib 3955, 5007, 5275 . \" til nafflan nidher war han man . . . nidhan nafflan tha war han trwll (bestia) \" ib 9841 . ib 9843 . \" thz barnith är . . . nidhan til et trwll oc diwr \" ib 9873 . \" ther bygdho draka diwr ok trull \" ib 4890 . ib 5015, 5215, 5234 . han [sa] ther (på hafsbottnen) diwr wara som trol (bestias habentes imagines terrarenarum bestiarum) ib 9219 . ib 9231 . \" the kunno ey ananars hafwa ro fore ormon ok trullom som the bo \" ib 4896 . ib 957, 960, 5076, 5455 . \" moot the trull ok draka ledho \" ib 5072 . swa komo draka ij trulla han ib 5039 . ib 9844 . \" ey orm ey kniff ey trwl maagho skadh tiik \" LB 7: 153 . \" swa som almännelika sigx, lithet rädhes han trol, som mz trollom (monstris) omgaar \" Su 171 . \" trwl hawa träleek (för trä i leek; fustibus effecta joca ventlat orchea secta) \" GO 352 ; jfr Kock, Medeltidsorspr. 2: 1799. eth trwl bithir ey thz andra ib 595 . \" ängin gör sik til trwl wtan han är een dare \" ib 583 . - Jfr haf-, hafs-trol (-trul). "],"f":["troll MD 355 . ","trul Al 957, 960, 5076, 5215, 5455 . ","trwl GO 352, 538, 595 . LB 7: 153 . ","trull Al 3949, 4890, 5006, 5007, 5015, 5072, 5234, 5275 . ","trwll Di 44 ; Al 9841, 9843, 9873 . ","trolle . ","trulle PK 288 . ","trollom . ","trollum . ","trullom MB 1: 401, Al 4896, 5018 ; Va 40 . ","trulla Al 3955, 5039 . ","trwlla ib 9844 . pl. nom. ","trullen Al 9231), ","trolla kyn","trullakön )","trols kyn","trulskön )"]},{"a":"trol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["troll. \" thet eth gammelth ordhestedh men plegher sighie komber icke tordön trwl forgha jordhen \" GPM 2: 176 ( 1504) . Jfr brynio trol. "],"f":["trwl )","*trolla syra","-syror ) , "]},{"a":"troldomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trolldom. \" maleficium ogerning oc traadom \" GU C 20 (hand 2) s. 112."],"f":["traldom )"]},{"a":"troldomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trolldom. \" þu döve pino mäþ truldom \" Bu 414 . symon vänder jdher syn mz troldom Bil 104 . ib 486 . \" fara mz throldom \" ib 309 . \" the som thruldom idhna \" ib 370 . las . . . ower henne . . . mz diäwlskap ok truldoom Al 297 . PM XXXVIII . \" skalt thu engin thrylla ellir mz truldum willa \" ST 32 . Bu 505 . \" henne stywff modher war saa ful mz drwldom (för trwldom; fiolkunnig) ok kastadhe trwldom (fiolkyngi) sin til henne saa ath hon var mykit trwlskae en henne styuffh modher \" Di 281 . \" saa hade hon them (drakarna) tampth mz sin trwldom ath hon motte them visa hwarth hon vildhe \" ib 232 . ib 233, 234 . \" thz war een prestir som pläghadhe öfvwa swarta konstena foor mz throldom oc galdrom mz diäfwlslike willo \" ST 24 . MP 1: 17, 146, 2: 85 . ängin spadomber (auguriam) är i iaco, oc ey truldomber (divinatio) i israel MB 1: 415 . - trollformler. tha byriadhe symon läsa ofwir then dödha sin truldom oc galdra ST 130 . - trollkonst, magisk konst. alle the som tholik thing göra älla nakra andra galdra älla troldoma Bir 3: 293 . "],"f":["trul- . ","trull- ÖGL. ","truldum ST 32 . ","tröldom PM XXXVIII ), ","troldombs abyrþ , ","troldoms list","truldoms- )","troldoms makt , ","troldoms mal"]},{"a":"trolika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["troget, med trohet. findz hon aldra trolighasta (fidelissime) haffua christo tilstandit in dödhin Mecht 122 . - torget, redligt. for then tro tiänist som hanoss och wart rike swerike he til i mange matto trolican beuist haffuer och än hereffter trolican beuisa schall Mon Dipl Sv 13 ( 1441) . - redligt, ärligt. skal k. trolige tilhielpa adh ther sker tilbörlig bot G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. the (ɔ mästarna) hade hanom nw trolighan lärt vil aar Prosadikter (Sju vise m C) 224. - Jfr otrolika."],"f":["-lige . ","-lican . ","-lighan . ","trolighasta Mecht 122 ),"]},{"a":"trolika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["troget, med trohet. gudh . . . som han hafdhe trolika thiänt Bil 855 . ib 849 . KL 41 . ST 281 . \" thera embit trolig göra \" MD (S) 291 . ärindit warff iak troliga Di 37 . \" at han skulde henne (flaskan) troligä gömä \" Va 29 . Bir 2: 104 . \" vm the wille . . . troligha mz the suensca sta \" RK 2: 2141 . ib 5431 . huru hon sömar oc spindir oc väfwir trolica (fideliter) Bo 18 . ST 431 . - troget, redigt. alle thesse för:ne article . . . skola . . . trolige och obröthelighe holdes BtRK 99 (1435, orig.) . - redligt, ärligt. stadgom wj oc bywdhom allom härrom, fogothom, oc capitenarom, trolika betala sollanärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold PM 24 . - troget, stadigt. ängin blef swa trolia oc stadhelica när varom herra som han _Bo 171. skalt thu thätta gudhelica, trolica, idhkelica, oc granlica thänkia ib 205 . ib 151 . - med trohet, ståndaktigt. gingo troliga gynom mangh dröffwilse MB 2: 159 . - Jfr otrolika."],"f":["-ligha . ","-liga . ","-ligä . ","-lighe . ","-lig )"]},{"a":"troliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) trolig, värd att tro. annur flere skäl äru än þässen som þä´t pröua skälict ok trolect Bu 15 . \" y är alt thet fals, som ey tikkis genstan wara trolikt \" KS 21 (51, 22) . \" väl är thz trolikit (credebile) at han som mik skapadhe . . . hawir ey skapara owir sik \" Bir 3: 129 . ib 206 . - troväridg, tillförlitlig. trolicastir vitnare gudz vndarlica thinga Bir 3: 160 . \" thenna orden äru san oc alla troligasta (fidelissima) \" MB 2: 366 . ib 368 . ","2) trogen, trofast. \" thäs limndz trolikinthiänare \" KL 354 . MB 2: 280 . en throlikin win ST 286 . \" min kärasta oc aldratrolekasta mdher \" Su 194 . ib 278, 413, 416 . \" then toolike lärefadhrin paulus \" ib 359 . \" kan hända at romarskom . . . kan örligh ällir fiändha til stötta, tha skulu judhane them til hiälp oc styrk wara. oc komma mz troligha hta thz . . . snarasta the kunno \" MB 2 . 242. 2i 2iliom idher fölgia mz troliga akt RK 2: 900 . \" mäþ nokre trolekre iaat \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). swa stoor oc troliken är thänna atherlösilsins ömpnoghet (tam copiosa et immensa est redemtionis tiuÄ fidetitas) Su 37 . ","3) som tror; troende, full af tillförsikt, frimodig. lönen skal . . . wara tröstogh oc troleken, swa at thu fullelika tro oc tröster tik thz faa aff gudhi som thu skäleka bedhes LfK 64 . ","4) troende, trogen, kristtorgen. trolighe män oc 1uinnor VKR 2 . \" alt thetta giffs här hwario enne trolika siäl \" Su 290 . Bo 66 . \" om thu mz fullo hiärta. trolico (fideli). oc reno., stadhelica bidhir ib 112; jfr 3. - Jfr otroliker. \""],"f":["troo- . ","-leker . ","-ligh . ","-lig . ","-likin . -liken. -leken. n. -likt. -leckt Bu 15 . -likit),"]},{"a":"troliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) trolig, värd att tro. pålitlig, tillförlitlig. at jak . . . wtwalt haffuer . . . herra knut . . . magnus erikxsson til minna barna trolica formyndara SD NS 3: 287 ( 1417) . 2) trogen, trofast. for mina trolighasta oc mins rikis mz them skipta oc bytilse (pro fidelissuma regni mei cum ipsis divisone) Mecht 156 . at han . . . tror mik wäl, som allom är troligaster ib 243 (möjl. att föra till 1). jak loffuar . . . thik wälsignath oc sötasta hiärta, ihesu christi, trolighaste älskare ib 261 . ib 337. kom jag nw til thin at hwgswala tik fför thina trolika tiänsith JMPs 434. 3) som tror, troende, full av tillförsikt, frimodig . . . mik milleligha giffwa . . . trolighet hop til tina stora miskund SvB 189 (omkr. 1520); jfr 4. 4) troende, trogen, kristtrogen. thz är sanneliak eth, thz är widhertörfftelikit allom hans trolihgom (suis) SpV 513 . o honagx dropans stadelikhet, thinom christe hopit trolighom (tuis spes credulis) ib 580 . - Jfr o-, van-troliker "],"f":["-ligh . ","-lighet SvB 189 (omkr. 1520) . superl. -lighaster),"]},{"a":"trolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det förhållandet att något är troligt; trovärdighet. beez aff konungenom at han sände thom nakat särlikit trokikhetz (credulitatis) oc vist tekn aff hulko the maghin tro brefwit haua framgangit aff konungsins mun Bir 3: 81 . min son . . . sände världinne sins mudnz ordh . . . til hulkra trolikhet(d. v. s. bekräftesle) at the skullin ey eknas lyghn vara aff nakrom bär jak til särlikit tekn konungsins krono oc skiold ib 82 . \" at hans opfärdhz trolikeht skulle först infästas j mannana hiärta \" ib 162 . ","2) trohet. \" at herrans kärlekir skulle pröfuas til thiänaranna oc thiänaranna trolikeht (fidelitas) til herrans \" Bir 2: 104 . Su 47 . "],"f":[]},{"a":"trolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det förhållandet att något är troligt; trovärdighet. giff mik the hälgo skript trolikhet o wnderstandhilse SvB 164 (b. av 1500-t.). 2) trohet, trofasathet. bidhiandis mz alla thins hiärta trolighet (fideditale) Mecht 109 . jak som är högheligast troen, oc siälff troligheten (fidelitas) ib 244 . ib 263 . "],"f":["trolighet )"]},{"a":"trolkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollkarl. \" ffarmacus . . . troll kaar \" GU C 20 s. 253 . maleficus . . . ogerningx man oc traal karl ib (hand 2) s. 112. marsus si idest incantator orma döffuare oc trolkarl ib s. 121 . MP 5: l207 (se under runokarl). ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordhen som trolkarllen sigher ower honom JMÖ 8 ."],"f":[]},{"a":"trolkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollkarl. \" vnge mannin . . . lette radh aff enom trulkarl huru han matte rikir wardha \" KL 76 . \" trulkarlin ledde han for diäflanna höft ib. \" ib 17, 18, 44 . Bir 3: 332 . ST 26, 125 . balaam beorson. som war en trol karl MB 2: 38 . \" han war sa mykin en trwll kArl \" Di 121 ."],"f":[]},{"a":"trolkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollkvinna, trollpacka, häxa. \" fesseuia (för fescenia, så Cathol.) . . . idest mulier que expellit fossinum (för fascinum, så Cathol). trolkona \" GU C 20 s. 263 . llingulata (fel för lingulaca; Cathol.: linguilata) . . spaakona oc trvlkaana ib (hand 2) s. 88."],"f":["trvlkaana )"]},{"a":"trolkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollqvinna, trollpacka, hexa. \" vente han mik throlkonu (magam) vara \" Bil 488 . \" saul . . . spordhe raadh aff trolkononne \" Bir 2: 305 . Bil 571 . KL 23, 127 . Bir 3: 5, 291, 292, 395, 396 . han . . . hwg konan sunder mit i liffuit, hon war sa mykin trulkona at lutterna skrido saman oc wart strax heell Di 15 . at mootstridha oc standa mote thz är swa som trolkonu synd (peccatum ariolandi) Bo 137 . \" genstridh är swa som trolskaps älla trolkona synd \" Ber 65 ."],"f":["trul- . ","trull- ÖGL),"]},{"a":"trolkärling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollkäring, trollpacka. \" sighiande henne wille fara oc ena trulkäring (phitonissam) wara \" Bir 4: 57 . \" han fan vm sidhe ena gambla throlkerling \" ST 374 ."],"f":["trul- )"]},{"a":"trolkärling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = trolkona. lignites är en sten fagher som glas hängis han på halsen aff barnom, them beskermar före trökärlingom PMSkr 480 ."],"f":["tröl- )"]},{"a":"trolkätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollkatta. ss skymford. \" the ganghe fram och thaghe handh oppa thesse trvll kättone \" Lg 3: 141 (om den hel. Katarina)."],"f":["trvll kätta )"]},{"a":"trolla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*trolla hus","trolle- )"]},{"a":"trolla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trolla. \" ffacino as are trwlla kiwsa oc swika \" GU C 20 s. 254 . fessine (för fescine, så Cathol.) . . . idest carmen quod dicit mulier quando expellit fassinuum (för fascinum, så Cathol). trollandhe ordh GU C 20 s. 264 ."],"f":["trwlla )"]},{"a":"trolla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trolla; genom trolldom framskaffa. \" lood han hende een throlquinnä aff danmark, tiil at throlla. gwl lok peninga af wanned ok jorden \" BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.) . Jfr fortrolla, äfvensom trylla."],"f":[]},{"a":"trollare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trollkarl. \" iak skal vara raskir vitnare trullarum \" MP 2: 111 ."],"f":["trullare )"]},{"a":"trolofnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) löfte, förbindels. \" the som (då de söka inträde i kloster) dölia sin laglika förfal ällar hindher mz witu som är . . . giort lyffte i annan orden, ällar troloffnadher, ällar brwndhi til annan stadga \" LfK 152 (möjl. att föra till 2). ","2) trolofning. behandhis aff henne sinne (för sins el. sit) troloffunadz fästninga fää ällir fäste päning (arram desponsationis) Su 366 ."],"f":[]},{"a":"trolova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) på tro och äa lofva, högtidligt lofva. trolouade badhin renlifue Bil 581 . \" laa qwart throlouat offir \" ib 579 . \" genom löfte binda sig vid (ngn), gifva trohetslöfte åt. sidhan j hafwin widhersght christum ok mik !UDDA_TECKEN?: diäfwlin) trolofuat \" Bil 603 . ","2) trolofva sig med, fästa. her thure bentson troloffuede hans dotter tha RK 2: 168 . - trolofva, lofva tro. i mystisk el. andlig mening. gaft thu !UDDA_TECKEN?Z: sancta maria) thik ey vm hwar thik fäste thy at thu hafdhe förra trolofuat allom starkare ok bätre (ille, lcui tu prius fidem dederas, potentior et medior erat universis) Bir 4: 152 . \" a thin trolofuadhan herra gudh (Deum cui tuam virginiatem obtuleras) ib. \" ib 139 . \" gudh thän hälghe ande thina siäl sina tro lofuadha iomfru (te sibi desponaatam virginem) mz höxstom hedher hemfördhe \" ib 142 . ib 155 . \" i nakors persona som fullelika älska gudh, oc honom wille sina tro giffwa, oc han troloffua \" Su 4 . thän . . . hymelske brudhgommen haffdhe . . . mz sith fingher gull mik troluffuat ib 40 . - trolofva (ngn med ngn). med dat. och ack. jak trooloffuad ad idhra wäghna ena reena jomfru enom manne som är cristus then renasta brudgummen Su 359 . ib 4 . - pass. han . . . saghdhe sik throlofwadha wara christo ihesu hymerikis brudhgomma ST 307 . ","3) bekräfta, gifva bekräftelse? skal een wara hans husfrv oc ey flere, oc thz skal wara mz trolowandis fästo MB 1: 329 . ","1) genom löfte hägifva sig, lofva att gifva sig (under). trolouande sik vndi hans (Dominici) lifnad Bil 795 . ","2) trolofva sig. i mystik el. andlig mening. med dat. thu hafdhe androm trolofuat thik for allom starkare ok bätre Bir 4: 139 . - med sig trolofva. i mystisk el. andlig mening. med det refl. pron. i dativställning samt ack. jak sal tik troloffua mik (sponsabo te mihi) i tro oc sannindh Su 4 . \" the skulu sik thenna brudhena, som är andelikin oc gudelikin snille, aa nyt maal tilfästa oc troloffua \" ib 365 . ib 13, 103 . ärwärdelikin snille . .c. anama oc trolofua sik til kärasta brudh ib 377 ."],"f":["troo- )","trolova sik , "]},{"a":"trolova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) trolova sig med, fästa. han haffde mik troloffuat Mecht 237 . \" en fatik iomfru som troloffwath ware aff enom rikom konungx son \" SvKyrkobr 74 . Jfr tro 5. - trolova (ngn med ngn). med dat. och ack. (i pass. nom.). hon war troloffuat enom rätuisom man ok gudelikom MP 5: 55 ."],"f":[]},{"a":"trolovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) högtidligt löfte. olyden nogre aff them sig företaghit haffue emot theris troloffuan, hulskap oc manskap Stb 5: 340 (1521, Kop)."],"f":[]},{"a":"trolovan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) högtidligt löfte; bekännelse. þeophilius viþar sagþe guþ ok guz moþor. ok cristo (Bil cristne 37, sannolikt rätta läsarten) trolouan (christianæ professioni) Bu 29 . ","2) trolofning. i mystisk el. andlig mening. usle ärw the thänna troloffuan brytha Su 4 . \" at thu thenna thina hälga oc andelika troloffwAN oc fästning ltä ey swa glömas oc fortappas \" ib 360 . ib 92, 359, 361, 363, 366, 368, 377, 378 ."],"f":[]},{"a":"trolovare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["löftesman, borgensman. \" konwngh wallemars troloffware och förloffware 8fideiussores et comproissores) \" SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"trolovilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? trolofning. i mystisk el. andlig mening. lottakilse thäs högha oc fulborda troloffwilsin Su 362 . \" thenna troloffuan ällir gambla troloffwilse wpnyan \" ib 365 ."],"f":[]},{"a":"trolqvinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= trolkona. BSH 3: 168 (1466, samt. afskr.) ."],"f":[]},{"a":"trolskalle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. östen troskalle, thorsten trolskalle RP 2: 190 ( 1390) . Jfr C.-E. Thors i Personnamn från medeltid och 1500-tal ug. av I Modéer 73."],"f":[]},{"a":"trolskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dom. hedhne män .. . offradho all annorskyns diur affgudhum eller nytiadho them til trulskap MB 1: 472 . \" trolskaps synd är at stridha mot gudz budhi \" MP 2: 160 . Ber 65 ."],"f":["trul- )"]},{"a":"trolsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se trylsker."],"f":[]},{"a":"trolzliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har trolls beskaffeneht el. natur. äru the ey olika truldzlikom (monstruosis) dyurom Su 423 ."],"f":["truldzliker )"]},{"a":"trolärdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["undervisad i den kristna tron. han . . . tok orloff aff sancto petro sidhan ha war wäl throlärdher Bil 269 ."],"f":[]},{"a":"trolös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) trolös, opålitlig. \" jac kenner nicliss then trolösa man \" RK 2: 5904 .","2) otrogen, icke troende, icke omfattande den kristna tron. Bil 725 ."],"f":[]},{"a":"tromal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förtroende, god tro, förlitande på (ngns) relighet. och til tromaal och tronandh, tha lowar iach al thänna . . . stycke NMU 1: 78 ( 1391) . thet (godset) . . . är mic . . vppa rät tromall andwardhat SD NS 2: 654 ( 1413) . 2) kristlig handling? annat är (ɔ: för det andra är bröllopsfesten) rät tromal j swa matto ath man ällir quinna loffwa thet gudh, som honalghit loffuar samanbindas, ok hwarth thera skal lath sik nöghia, ath annars vmgangho MP 5: 97 ."],"f":["-maal . ","-mall )"]},{"a":"troman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["troman, trogen tjenare. mijn och richesens troman bencht knwtsson BSH 5: 96 ( 1506) . Jfr tror."],"f":[]},{"a":"troman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["troman, trogen tjänare. niels breemss, eders (ɔ Svante Stures) throman och thiänara BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) ."],"f":["thro- )"]},{"a":"trompare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se trumpare. "],"f":[]},{"a":"tron","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tron. \" swa sattis han opa sin tron \" Al 3668 . ib 749 . \" j hymmerike sitter hann j höxta tron \" MD 62 . ib 66 ."],"f":[]},{"a":"tron","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr filbens tron."],"f":[]},{"a":"trona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= tron. \" innan stadhen babilonia siter alexander a sinne trona \" Al 9804 (i rimsl.). gudh henthe tich thil siin trono MD 54 (i rimsl.). Jfr filsbens trona."],"f":[]},{"a":"tronadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr mis-, o-tronadher."],"f":[]},{"a":"trone","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tron. alexander sat på sin trona Al 10047 (i rimsl. med krono). han fördhe badhe mik oc hona ful wäl heem a thenna trona ib 8426 . Båda ställena torde snarast böra föras till trona."],"f":[]},{"a":"tror","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trogen, med trohet hängifven, bevisande trohet mot. med dat. hwilkin dondes är oc tro sinom skapara MB 1: 53 . \" isop war . . . sinom herra konungenom tro \" ib 256 . \" thenne sonen war sinom fadhir thro \" ST 281 . KS 77 (191, 84) . Di 173 . Fr 800 . at han skulle hanom tess throare wara RK 2: 7550 . thz han war swrige tro ib 2694 . \" wille swenske hwar androm tro wara \" ib 1: (Ny början af Gamla kr.) s. 164. sinom herra hulder ok tro wära Al 2756 . Fl 1222 . - trogen, trofast, pålitlig, redlig. tro ok otro kunno ey wäl samman bo Go 713. ib 902 . hulkin hon sik hafdhe swa som troaste bruttogha KL 324 . hertogh magnus . . . baad sina hulla tienisto men ok troo sin örss fortekkia ok sik hosen skoo RK 1: 818 . walde han . . . een visan man hull ok troo then ther rikit skulde första ib 1253 . \" han var tro ok toghtelik \" Fr 33 . \" rykta henne ena godha troha ok formostohha (för -ogha) människe \" Gers Ars A 3. Di 279 . \" thz är tro almoge som saa gör \" RK 1: (sfgn) s. 184 . \" lyda syna tro wener rade \" Di 21 . RK 2: 3571 . \" iag wille . . . wara hans tro man alla myne daga \" ib 3: (sista forts.) 5146 . jac wil wara idher j [1] thro man ib 2: 8274 . ib 6831 ; jfr troman. the . . . sagdo hanum tro thienste Di 6 . ib 19 . FM 247 ( 1505) . \" pa myn äre och thro thiensth \" BSH 5: 347 ( 1509) ; jfr trothiänist. tha rikensens raadh honum fiik sina troo handh RK 3: 1918 . alle the tolff förskrefne goda män somwij hafde satt war saak och skälning til, som the oss nu hafwa vm aatskilt til bäggis wara troo hand BtRK 99 (1435, orig.) . SD NS 1:297 ( 1403) . the för[nämp] de xvc (1500) mark stocholmske, som effter begis wores samtycke til troare hand insat äre BSH 5: 548 ( 1515) . ath thet !UDDA_TECKEN?: kalmarna sloth) mothe . . . antwordis the gode menn som dagtingen göre äller nogen aff thöm till thrwer hand kongen och oss till honde till thet herremöthe ändit är HSH 20: 263 ( 1508) . Se hand 4. a. - trogen, fast, obrottslig. han hiolt sin eedh sina fiende troo MD (S) 261 . - Jfr ful-, mis-, o-, van-tror."],"f":["tro . ","troo RK 1: 153 ; MD (S) 261 . f. tro. troo. troha Gers Ars A 3. dat. f. thrwer HSH 20: 263 ( 1508) . ","troare BSH 5: 548 ( 1515) ; båda dessa former i uttrycket till thrwer handh, til troare hand, efter Mnt. to truwer hant. pl. nom. m. tro Fr 800 ; RK 1: (Ny början af Gamla kr.) s. 164 . ack. m. troo ib 1: 818 ; ","tro Di 21 . ","troare . ","troaster ) , "]},{"a":"tror","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["tro SD 8: 198 (1362) . thro BSH 5: 273 ( 1508) . ","traa Troj 127, dat. f. trohare STb 5: 172 (1517). toar SJ 2: 156 ( 1489) . troer Rydberg Tr 3: 621 (1520). tror STb 4: 132 ( 1506) . ","troa Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . ttrouwa STb 5: 172 (1517? på lös lapp). trwger Rydberg Tr 3: 621 Tr 3: 621 (1520). tror STb 4: 132 ( 1506) . troa Ruydberg Tr 2: 454 (1381). ttrouwa STb 5: 172 (1517? pa lös lapp). trwger Rydberg Tr 3: 621 ( 1521) ; samliga former i uttrycket til troar(e)hand, adj. trogen, med trohet hängiven, bevisande trohet mot. med prep. upa sedan stak then samma tiänaren hectoris en annan mz thz andra glaffwen som myket traa war oppa hector Troj 127 . trogen, trofast, pålitlig, redlig. med ack. han hafuer mik warith hulder oc tro j sinne thiennist SD 8: 198 ( 1362) . " en fatig thro thienste man " BSH 5: 273 ( 1508) . lofwom thet . . . til . . . herra ärkebiscops . . . troa hand, thessom ärlikom oc welbornom mannom Rydberg Tr 2: 454 ( 1381) . han . . . hade thet fangit stadzscriffuaren til tror hand til göme STb 4: 132 ( 1506) . " scall lsamma slotxzloffwä staa och holles fast oc obrwtelige aaff then, som tha försreffne sloth oc slotzloffwa innehaffwer, til hans nades . . . herr hanses trooer handh Rydberg Tr 3: 621 (1520). ib. Se hand 4 a. ""]},{"a":"tros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f.? (jfr E. Lidén a.a.) tross, tåg varmed fartyg förtöjes. j tunne trosser Skotteb 413 (1467-68, Kämn). ny kaabell och trassar STb 2: 618 (147983?). item swen for baathalön j mark och for sin trooss, som tigel fördis medher HLG 2: 77 (1517). Jfr trossa."],"f":["trooss . ","trass Stock Skb 119 (1519-20) . pl. trosser Skotteb 413 (1467-68, Kämn) (möjl. i st. att föra till trossa; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 316). trassor STb 2: 618 (1479-83?)), "]},{"a":"tros","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" racemus . . vinbära klasi vnde recemari deponens idest racemos colligere raka commvniter dicitur in wlgari trooss \" GU C 20 s. 514 (möj. till tyrodha)."],"f":["trooss )"]},{"a":"tros","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tross, tåg hvarmed fartyg fastbindes. ther komma strax xii karle i en baad och kastade ij trosser och eth ancker paa bommen BSH 4: 315 ( 1502) ."],"f":["trosser BSH 4: 315 ( 1502) ), "]},{"a":"troskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trohet. sanctus iohannes sagdhe til hans, thän wnga mannen bedhis iak af thik som iak andwardhe thik i throskap (i förlitande på din trohet?) Skrt Uppb 122. 2) förtroende, förtroendeuppdrag? . . . hwarghin thöm hindra äller qwälia sculandis i nokre matto mote thesse skipan, antwardhan ok troscap, som foresvriffuat staar SD NS 3: l287 (1417)."],"f":["thro- )"]},{"a":"troskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trohet. \" hedhningen sa hans troscapp \" KL 296 . \" nar mannin . . . thiänar j ödhmiukt oc troskap suasom troin swen \" Bir 2: 206 . VkR 22. thu skalt lofwa honom throskap oc thiänsit oc wardha hans man ST 24 . \" jak will holla all then troskap jak tik loffuat haffuer \" Di 66 . ib 65 . VKR 23, 46, 48, 54 . Bir 5: 123 . \" thu haffwir mik swa storan throskap bewiist \" ST 463 . \" han hult oc bewiste ondan throrskap sinom fadhir \" ib 290 . BRK 434 (1516), orig.). the . . . hioldo honom troskap alt til dödhin Bo 14 . Su 220 . MB 2: 322 . - trohetslöfte. affgudhith berith . . . hwilko the troskap giort haffdho (fÄdus cum eo pepigerunt) MB 2: 201 . - Jfr hionalags-, o-troskaper."],"f":[]},{"a":"troskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"troskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"troslor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["agnar? jnnan then thiman piparen är moghen och fulwexen tha komber folk vesthan off landene och bära troslor och törran vidh och lägia kringom skoghen och wakta sidhen tha som mykit vädher komber tha sätia the ellen i skoghen och waktha swa vthen om kringh ath inghen komber borth off ormommen Prosadikter (Joan prest) 346 ."],"f":[]},{"a":"trossa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" eliffson zacer til xij marck fore trossan pa bomen hade ib 219 (1495). ib 220 ( 1495) . SSkb 37 (1501-02)."],"f":["trosse Skotteb 168 (1464-65) . trasa: -an STb 4: 367 (1514)), ","loleff"]},{"a":"trostadhugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["catholicus . . . almennlighin ok trostadugher ok rätther GU C 20 s. 87 ."],"f":[]},{"a":"trosvikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som sviker den kristna tron, kättare. Lg 3: 214 ."],"f":[]},{"a":"trosvikare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som sviker den kristna tron, avfälling, kiättare. \" malefidus . . . troswighare \" GU C 20 (hand 2) s. 112."],"f":["-swighare )"]},{"a":"trosviker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["perifdus . . . troswiker ok otroghin GU C 20 s. 433 ."],"f":[]},{"a":"trothiänare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trotjenare, trogen tjenare. haffwer jag racht ider min hand för en trotiänare BSH 5: 26 ( 1504) . \" thenne mijn trotiener erich scrifwere \" FM 271 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"trothiänist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trogen tjenst. mina ödmiwche oc veluiloge trotienist nw oc altiid forsent BSH 5: 26 ( 1504) . FM 176 ( 1504) , 246 (1505). scole i min trotienist altiid finna wtan twiffuel BSH 5: 26 ( 1504) . \" kom lauir laurisson. . . och gaff sine soner . . . all syne kop jord och lösöre for theris trotienst och sytsning the honom giort haffde och framdelis göre skulu \" BtFH 1: 167 ( 1508) . ib 144 ( 1506) . Jfr tror."],"f":["trotiänesth FM 176 ( 1504) . trotienst),"]},{"a":"trothiänist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trogen tjänst. for then throtiänist han wart rike här til j mangha matto trolighen bewist hawer FMU 3: 225 (1441, gammal avskr.) . ib 239 (1441, d:o)."],"f":["thortiänst )"]},{"a":"trothiänista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" =trothiänist. ffor then langelica trotienista som . . . her erich ericsson sweriges krona trolige beuiste Mon Dipl Sv 17 ( 1482) ."],"f":["-tienista )"]},{"a":"trovilla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvändande av den kristna tron, kätteri. secta te trouilla vt secta hereticorum GU C 20 s. 559 . \" tron skal säthias mothe otrolike trowillo JMPs 295. \" ib 306 . \" äpther thänna synena warth han stadhfästher j allo godho, oc alzstingx widersagdhe alla trowillo oc kätteri \" ib 377 ."],"f":[]},{"a":"trovillare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som förvänder den kristna tron, kättare. \" at kättara oc trwillara toko vpstigha i britannie lande \" Lg 3: 214 . \" fordriws aff the lande alle kättara oc trowillera \" ib 215 ."],"f":[]},{"a":"trovillare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som förvänder den kristna tron, källare. \" (en kättare som o.s.v.) . . . tha thätta stora vndir . . . hördho andre trowillara . . . ödmiukte the sik \" Hel män 157 . \" til at offwerwinna somlika trowillara oc kättara JMPs 312. \""],"f":[]},{"a":"trovärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trovärdig, pålitlig. . . huilke meth androm flerom godhom trowedughom mannom owr oc nrä waro tha thetta ärende giordhis oc taladhis Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) ."],"f":["-werdugher )"]},{"a":"troþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fota-, fä-, klöf-troþ."],"f":[]},{"a":"troþ n.","b":[],"c":"","d":"","e":["gärdsle. \" troþ oc timbirhogh \" SD 1: 581 ( 1281) . Jfr trodhor."],"f":[]},{"a":"troþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) träda på, trampa. eg. och bild. han troþ hauit Bu 100 . \" kesaren . . . dömde hänne skärsla at troþa fäm fota brännande iarn hal \" ib 419 . troþ oräd . . . vt iui alla iarn halla ib. lþit värulz uald ok heþar forsma iak som sör ok troþar som dy ib 489 . \" lätu the han barföttan trudha brännandhe glödhe \" Bil 326 . ib 370, 473 . trudhande iordhena mz barom fotomen Bo 37 . \" trudhir hon (apan) dya ok träk mz handom ok fotom \" Bir 1: 334 . MB 2: 40 . \" zakarias trwd sin kuwl vndir sina fötir \" KL 285 . ib 54. Bir 1: 16, 53, 193, 2: 121, 3: 35, 4: 89 . MP 1: 99, 2: 104 . MD 131, 133 . Lg 3: 84 . \" hafwom . . . fötirna til redho at trudha han oc spiärna \" Bir 2: 103 . Ber 237, 238 . tholkin dombir . . . som kom owir the drotningena hulkin som var trudhin til dödh vndir hästa fotom Bir 2: 86 . \" at oxane skullo . . . tradha iomffruna dödhen dödhen \" Lg 3: 156 . \" vart ingen trudin äller trängder til skadha \" TK 274 . \" hans häster tradde oc sprängde wth badhin öghonin a thi barneno \" JP 43 . tha thu ensamen trodh winpressin Bir 4: 209 . MB 2: 356 . sichems inbyggiara . . . troddho windrwffwonar thz är vinklasana ib 99 . \" thässe ordhin äru suasom olea thy skulu the blötas oc trudhas ok vt thwingas oc pressas \" Bir 3: 217 . \" hulkin som nidhir slar älla trodhir gullit . . . swa som träk \" MP 1: 49 . skaparen siälffuer haffde han (vägen) före gangith, trudhith oc slättat Su 34 . \" allan then stadh ällir iordmon som idhra fötir trodha skla iak idher giffwa \" MB 2: 3 . stath thu vp oc trodh oppa oss ib 94 . \" trod hon vppa hans fot \" Di 94 . \" owir them fiätom . . . som han trädh tha han til himpna stegh \" Iv s. LXXXVIII. - trampa, trampa ut. thz är goth at hawa trudhit sina barna sko Go 262. - förtrampa, förtrycka. thu skal ey göra thinom granna orät, oc ey trodha han eller nidhra mz ower wald MB 1: 361 . - trampa, nöta. thenne fughllin gör sik redher älla boo af gamblom thingom ok trudhnom (attritis) Bir 1: 299 . - stampa, hopstampa, packa, stoppa. ther wäxer trä ther bära wl somplik mz spannom trodhne full Al 5246 . ","2) spjärna. thik är hart at trodha (calcitrare) mot gaddenom Bil 896 . KL 147 . ","3) träda öfver, stiga öfver. man throdhir thär gardhn som han är laghast GO 279 . ","4) träda, stiga. \" mz angist ok we tradh han ther in \" Al 2876 . \" alexander aff sinom häste tradh \" ib 3509 . \" mäder thom blodogha fothom ther ihesus gudz son han trödh til sith martirium \" LB 7: 15 . the . . . trädho badhe sänder til baka IV 4949. rycka fram. manlik trodha the til thz festa RK 2: 2362 . "],"f":["trudha . ","tradha Lg 3: 156 . ","trudhir Bir 1: 334 . ","trudder MD 133 . ","trodz , se nidher trodha. throdhz Ber 238 . ","trudz Bir 1: 16. trudhz, se nidher trodha. ","tröd MD 131 . trudde, se nidher trodha. ","trodhadhe: -is Lg 3: 84 . ","trodz , se nidher trodha. troz, se nidher trodha. trudz MP 2: 51 . trodis, se nidher trodha. pl. trodho, se ivirnidher-trodha. trudho, se nidher trodha. thrudhu: til thrudhum ST 86 . trädho (kan föras till trädha) Iv 4919 ; Al 875 . ","troddho MB 2: 99 . ","tradde JP 43 (kan föras till trädha). part. pret. trodhin: trodhne RK 1: 2126 ; Al 5256 ; se vidare nidher trodha. trudhin MP 1: 99 ; Bir 2: 86; -it GO 262 ; ","trudhnom Bir 1: 299 ; " se vidare ivir-, nidher-trodha. trudin " TK 274 ; ","-ith Su 34 . ","trwdhin: -it MB 2: 356 . thrwddin, se nidher trodha),","trodha nidher , ","trodha til , träda fram till. han . . . trädh honum til Iv 3881 . - rycka fram. jag böd myn her fasth troda till RK 3: (sista forts.) 4793. - Jfr tiltrodha.","trodha ut , träda ut. tha drötningin wt aff plazith tradh Fr 339 . - Jfr ivir-, sunder-, undir-trodha, äfvensom trädha."]},{"a":"trudha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se troþa."],"f":[]},{"a":"trul","b":[],"c":"","d":"","e":[" o.s.v., se trol. o.s.v."],"f":[]},{"a":"trul","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se trol o. s. v."],"f":[]},{"a":"trulsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se trylsker."],"f":[]},{"a":"trumba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rör, cylinder, trumma. vatn vpledhis mz pipom älla trumbum MP 2: 103 . \" göris aff sammo lädreno en trwmba äller lwdher sömath täth \" PM 13 . ib 14 . - cylindriskt kär. j lätis kar som kallas trumba (conalis) Bir 1: 394 . \" thu ther iak liknar vidh thessa trumbona ib. \" Ber 101 . - afloppstrumma. et bryggerhus meth pannen kar oc trommer SJ 365 ( 1470) . \" the trumbona som vppa the sama stenhwsuäggenne liggya skal, hona skal jak vppehalda ib 417 ( 1375). eth stenhus . . . liggiande näst wästan ludeke gulsmidz stenhws mädh halfwan mur ok halwo trumbo at halda ok bruka \" ib 8 ( 1422) . \" lata upmura muren i melllen badhin husen effter thy gafflane vtwisa . . . oc trumban lighat hauer \" ib 36 ( 1426) . \" ib 94 ( 1435). \"","2) fisktråg. \" hoo som tager annarss krabbesenar eller lätte (:al. add. trume:) böte 3 mark \" SO 302 ."],"f":["trume . ","tromme )","trumbo rum","trumba- )"]},{"a":"trumba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rör, cylinder, trumma- - vattenledningsrör. tha looth han graffua fran enne store källo langht fran stadhenom vndhir jordhinne trumbor ok looth them läggia lönlika, swa ath watnit matte löpa in j stadhin MP 5: 31 . \" lmanga lönliga trwmbor waro kondsteliga bigde j jorden tiill almäneliga stdzsens nytia oc lgangn ath hwar haffde watn for syna dör \" Troj 38 . - takrör. jmbriculus lithen trvmba GU C 20 (hand 2) s. 12. SD NS 2: 846 ( 1414) . iiɉ march för kyrchian bigdes medh trumbor lom sakerstiona Kumla kyrkas rb 133 (1538). - avloppstrumma. Jfr H. Schüch, Stockholm vi 1400-talets slut 200 f. then trvban j mellen oleff andersson radman och per nielsson östan mwr STb 3: 470 ( 1500) . HLG 2: 11 (1509), 24, 25 (1511), 37 (1512). en mark qwittadis for ij trwmbor til bastwgen ib 3: 34 (1519). - Jfr drup-, luta-, rännestens-, vatu-trumba. "],"f":["-or . -ar HLG 2: 11 (1509) ), ","trumbo rum (t(h)rwmba-), "]},{"a":"trumba","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se trumpa, trumpare."],"f":["trumbare"]},{"a":"trummoskidhe","b":[],"c":"","d":"","e":["ett slags truminstrument. item en lekaare met rvmmeskyde ij öre HLG 2: 93 (1519)."],"f":["trvmmeskyde )"]},{"a":"trumpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumpet? trumma? luta? han stal . . . ena trvmppa aff erick trvmppare STb 1: 408 ( 1483) . "],"f":["*trumpo slaghare","trwpe- . ","trompeslagere Stock Skb 206 (152223). tromeslager ib 167 (1521-22)), "]},{"a":"trumpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumpet? mz harpor oc liror pipor trwmpor oc aldhra handa lek Lg 3: 687 . Iv (Cod. C) 1747; jfr trumpare."],"f":["trompa: -om Iv (Cod. C) 1747), "]},{"a":"trumpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" cord trumpare \" SJ 38 ( 1426) . ib 37 ."],"f":["trompare )"]},{"a":"trumpare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trupetare? trumslagare? ss tillnamn. concrado trumpare HLG 1: 38 (1438). margred tierps trömpers Skotteb 16 (1460-61). ib 177 (1464-65), 200 (1465-66). Stb 1: 382 (1482). Stock Skb 184 (1521-22). hans tromberen ib 235 (1524-25). Jfr stads trumpare."],"f":[]},{"a":"trumpin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trumpen, butter, sur)mulen. \" agilaster qui nu[]quam ridet wlgariter dictur trwmbin \" GU C 20 s. 11 . \" odervnt hilarem tristes tristem que ioosi te trvmpne hata the glada ok the glade ok snakkande hata the trvbna ib s. 335. \""],"f":["trwmbin )"]},{"a":"trumslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumslagare. - ss tillnamn. hans trwmslager Stock Skb 261 (152526). Jfr trumpo slaghare."],"f":["-slager )"]},{"a":"trumslaghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumslatare. \" her görss gansche vell behoff pipere och trwmslagere \" BSH 5: 364 ( 1509) ."],"f":["-slagere )"]},{"a":"trygdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ajd.? trogen. athenas trodhe hans lyghn ok wordho (troligen för sore el. sworo) transagoras alle trygdh Al 1652 (om wordho ändras på angifna sätt, är trygdh här att föra till tryþ 1)."],"f":[]},{"a":"trygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) trogen, trofast. \" þik kombar . . . goþar kompan ok trygar broþer tel hialp \" Bu 102 . - trogen, hängiven. idher och theress fatige thro hwlle, trygge thienara BSH 5: 273 ( 1508) . - trogen, troget hängifven, trofast (mot). med dat. (eli dess ställe ack.). som alla tryggaster (fidelissimus) är mik i mino hwse MB 1: 396 . \" hon . . . vilde vara sin herra tryg \" Iv 2549 . Al 1056, 5262, 9636 . \" swor han wara trygger och thro hwar then man i sverige boo \" RK 2: 118 . ","2) tillförlitlig, trovärdig. the sculu skiära sik mäþ tolf mannum. them sum trygger äru SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - säker, ssom man kan lita poå. jnge äro tryggyare ath thro än tesse LB 2: 60 . siälena ankar fast ok trykt (tutam ac firmam) MP 1: 61 . trygt tekn, tecken hvrigenom man kan förvissa sig om en utsagas riktighet el. om att ngn har det uppdrag som han uppgifver eller är den person för hvllken han gifver sig ut. gaf hänne trygo (för trygt?) tekn þät hälgha cors Bu 516 . \" diäwlen i manz hami böþ hänne af husbondasn väghna mz trygo tekne fara mz sik \" ib. \" hon þorþe eigh ne sighia gen tryggo tekne ib. Jfr vartekn. \"","3) trygg, säker, trygggad mot fara, fri från fara. oppa beggia sidher om siön lath iag hemmegher byggia på thz wij skulle wara tess tryggia (sannolikt af rimmet föreanledd förkortning af tryggiare) för bakhär oc tess starkare moth them stå RK 3: (sista forts.) 6118 . the . . . sätia them j tryggan (tuto) stadh Bir 1: 161 ib 33, 2: 36, 3: 169 . MB 2: 382 . \" en man . . . ledhe skipit ok styrdhe . . .. til ltygga hampn \" Bir 1: 400. ganga the en rättan oc tryggan wägh ib 4: 68 . haffua tröggan (securum) hiordrang SD 5: 27 (öfvers. i hdskr. fr. midten af 1400-talet). räddos . . . at ey wara tryggare at thula leonins gäld än manna wredhe KL 298 . \" är tryggare (tutius) at blifwa j skiuleno \" Bir 1: 301 . LfK 145 . \" the som tholke äru som zacheus oc magdalena vrtualdo tryggiasta delin \" Bir 2: 43 . - trygg, rådig. prästin sagdhe ey wara trygt ok eys idhwänio at giwa nokrom gudhz likama j tholike soot KL 20 . ey är tryght at tro eet ordh wtländningiom ib 398 . MB 2: 393 . \" aff jäfwoghom thingom är ey trygh at döma \" Bir 2: 148 . - (?) iak gifwer ther til (till Apollos kloster) thz är mik trykt siäxtan thusand gambla ducata Al 10510 . ","4) tryggad, i säkert förvr. skal skiparen jnsätya the päningr the bliffwa trygge PM XIII . ","5) trygg, lugn, obekymrad, fri från känsla af fara. skalt thu sidhan tryggare (securior) nidhbergaa til thina fiända heman MB 2: 90 . \" wi skulom ingaa til them som tryggie äru \" ib 127 . alexander gör them alla tyggia mz siin ordh Al 2398 . - lugn, frimodig. thär waro antzswar tryg oc tröst thaghar redho Lg 983 . \" o huat trygh oc frögdogh äru idur wälsignada hiärta, som för waro full mz räddogha oc dröffuilsom \" Su 143 . eth goth . . . oc trygdh samwet LfK 76 . \" aldra trygasta glädhi ib. \" ib 77 . mz . . . trygdh hopp Lg 3: 442 . - n. adv. tryggt, med känsla af trygghet el. frihet från fara. tha wi hona haffwom oc haldom som tryggast slither hon oc slipper myth wtu handomen LfK 122 . - Jfr otrygger."],"f":["trygar Bu 102 . ","trygt KL 20 . ","tryght Bir 2: 148 ; KL 398 ; MB 2: 393 . ","trygdh Lg 3: 442 ; LfK 76 . ","trykt MP 1: 61 ; Al 10510 ; LfK 145 . ack. m. tryggan. trygghan MB 2: 232 . ","tröggan SD 5: 27 (öfvers. i hdskr. fr. midten af 1400let). f. trygga SML Add. 1: 5; Bir 1: 400 . ","tryggum VGL IV 19: 1 i var. n. tryggo Bu 516 . trygo ib. pl. nom. m. tryggir VGL IV 15: 10. trygger SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). trygge Al 1056 ; PM XIII . ","tryggie MB 2: 127 . " tryg (i rimsl. med dygdh) " Al 5262 . ","tryg Lg 983 . ","trygh Su 143 . ack. ","tryggia Al 2398 . ","tryggum UplL M 47: pr. gen. tryggiä VGL I S 2. komp. tryggare KL 298 ; Bir 1: 301, 2: 36 ; LfK 76 ; MB 2: 90 ; ","-a Bir 1: 333 . ","tryggiare ib 3: 169 . ","tryggyare LB 2: 60 . superl. tryggaster MB 1: 396 . ","trygaster: -a LfK 76 . ","tryggiaster: -a Bir 2: 43),"]},{"a":"trygger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) tillförlitlig, trovärdig. - trygt tekn. Se Sdw 2: 1317. 3) trygg, säker, tryggad mot fara, fri från fara. tha jak trygger var at jngen vilde mik straffa J Buddes b 172 . han (ɔ stenen ethices) gör then honom bär rikan älskeliken. fryskan, oc tryggan aff ondo PMskr 472. 5) trygg, lugn. obekymrad, fri från känsla av fara. thetta (ɔ palladium) är troya wissa hoip aff hwlka the äro myket trigga oc rädas jngthe ath staden skall faa nagot nederfald heller fordarff Troj 255 . 6) viss, förvissad. hon maa wara trygh thär vppa at hon är j nadhinna oc helson stadhgha SkrtUppb 352 . \" ty skal agamenon j alla mattho wara tryg oc wiss ther oppa ath jac skall aldrig begära sätia fred mz grecheomen \" Troj 93 . \" the är jac tryg om ath tw förra blyffwer wonnen aff döden än tiith swärd kan nagod mäkta j moth meg \" ib 166 . \" nw gör jak edher wissa oc tryggha oppa hymerike JMPs 419. - Jfr af-, ful-, o-trygger. \""],"f":["tryg Troj 93, 166 . ","trygh SkrtUppb 352 . ack. m. tryggan PMSkr 472 . ","trigga Troj 255 . ack. m tryggha JMPs 419),"]},{"a":"tryggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) lugna. \" sanctus dominicus trygdhe han (ɔ en klosterbroder som ville lämna klostret) med godhom ok lyufflikom ordhom, ok badh han hellir bliffua ther qwarran \" MP 5: 28 ."],"f":["-adhe ) , "]},{"a":"tryggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara (ngn) trogen? the mik willo hylla ok tryggia the skulu alle ij fridhi byggia Al 1665 . - refl. tryggias, trygga sig vid, tro (på), lita (på). fadher ok modher justine trygdus widh the ordh Bil 445 . þa först trygdes natalia viþ at han var staþughar i tronne Bu 520 ."],"f":["-dhe ) , "]},{"a":"tryggia eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trohetsed, edlig försäkran om trohet.","1) edlig försäkran som gifves af nyuvald konung. the svenska herra . . . honom (Erik af Pommern) strax til morasten föra til thera konung honom ther göra tryggia edhe mondhe han thöm sveria RK 2: 109 .","2) trohetsed som undersätar svärja sin konung. the sworo honum (Alexander) tryggia edha Al 9641 ."],"f":[]},{"a":"tryggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. Jfr mistryggilse."],"f":[]},{"a":"tryghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trygghet, säkerthet; skydd, hägn. ligger skipith nokorstadis löth mädh köpmans gotz före ankar oc skiparen twäkar wm trygheth PMSkr 32 . - försäkran om trygghet el. säkerthet. thesse forrörde xxiii schola göra hwar annan tro oc trygheet medh theris edher til gud Rydberg Tr 3: 333 ( 1474) .","3) visshet, förvissning. naar hon (ɔ en almänninghis qwinna) anammadhe jomffru maria psaltara, ffik hon genstan stora glädhi oc tryghet til gudz misku[n]dh JMPs 565."],"f":["-heet )"]},{"a":"tryghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trygghet, säkerthet; skydd, hägn. antwardhar iak mik allaledhis wnder thina stora maktz tryghet (tutela) Bir 4: 45 . hafwer han . . . glädhi tilkomnde lifs äwinnelikhet ok tröghet Lg 3: 486 . ","2) trygghet, lugn, frihet från oro. sagho folket som ther bodhe wara vtan allan rädduga . . . j alle tryghet MB 2: 126 . \" han . . . döör mz tryghet \" Su 84 . LfK 77 ."],"f":["trög- Lg 3: 486), ","tryghets bref , "]},{"a":"trygleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trohet. konunga som vndhir hans waldh skatskyldughe waro oc hanom mz tryglek thiänto Prosadikter (Barl) 4 ."],"f":[]},{"a":"tryglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["  L. ","1) med trohet. han . . . sscreff tryglika (fideli stylo) aff sins mästara munne Bil 247 . \" iosep thiänte swa tryglika hedhnom herra, at han äntke wände sik til gangx aff hans gotz \" MB 1: 233 . ","2) tryggt, med trygghet, säkert, utan fara. gömdo the ther sit gooz swa tyggelica swa som ij sinom fatabwr Gr 313 . Bir 2: 104 . FM 486 ( 1510) . \" at tw mat triggelika liffwa \" LB 3: 36 ; jfr 3. - säkert, fast. tha alla portha waro tryggeliga til stängde MB 2: 77 . ","3) tryggt, obekymradt, med känsla af lugn el. frihet från fara. tha jak som tryggelikast gladdis mik hanom haffua Su 205 . gak tryggelika (secure) fram ib 297 . Lg 663 ."],"f":["tryggilika L. "]},{"a":"tryglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) tryggt, med trygghet, säkert, utan fara. ath han skulle triggeliga hem fara tiill sith rike Troj 287 . 4) säkert, med visshet. enkte är thz som jak kan thryggelikaren sighia SpV 281 . \" maa jac triggeliga seya at thenna färden oc thetta ärene som wij haffwom handgryuped war wtaff en stor gälnesko \" Troj 210 ."],"f":["triggelika . ","thryggelikaren ) , "]},{"a":"trygliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trygg, fri från fara; rådig. \" ey är trygeliket androm antwardha siälenna skrin wtan laas oc nykyl \" LfK 78 . Jfr otrygliker."],"f":["tryggeliket LfK 78 ),"]},{"a":"tryglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) trygghet, känsla av lugn el. frihet från fara. huru mange hawa fallit i synd for thera thröst oc tryggelikhet Hel män 134 . 4) visshet, förvissning. jak giffwer thik thryggeligheth til äwärdhelighit liiff (scruitatem æternæ vitæ) Mecht 75 ."],"f":[]},{"a":"tryglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trygghet, säkerhet, tryggad ställning. här ärom wi j renliffwis tryglighet wäl bewarat Bo (Cod. B) 342 . \" hwar en som wil haffwa tryggelikhet \" LfK 122 . \" aff tryglikhet mot dödhenom \" Ber 221 ; jfr 2. ","2) trygghet, lugn, frimodighet. hugsins oc hiärtans tryglighet Su 351 ."],"f":["tryglighet . ","tryggelikhet )"]},{"a":"trygþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) trohet. tro loc trygdh til sin herra MB 1: 459 . Jfr trygdher. ","2) tro, und sagdhe han fulla trygdh at nakars mantz lyghn, oc ey hälder mistrygdh MB 1: 96 . ","3) trygghet, säkerhet, fred, hägn. engin lifuir tröstir wndi thässa hems thrygdh Bil 477 . Jfr mis-, o-trygdh."],"f":["trygþar eþer , "]},{"a":"trylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . göra till troll; förtrolla, förhexa. skalt thu engin thrylla ellir mz truldum willa ST 32 . \" j thänna trylta prestenom aff trolkonone \" Bir 3: 5. ib 4 . \" esthw trilth aff cristnom mannom och komith till thera tro \" Lg 3: 148 . - genom trolldom bringa (tillngt) el. försätta (i ett tillstånd). jak är swa som en herra hwars syni härrans owin hawir . . . nidhir thrykt oc trylt at ära sik Bir 3: 217 . \" een prestir tryltir (fascinatus) aff ene trolkonu til kötzsins skörlimnadh \" ib 5 . \" at nakor . . . ware swa fatadher, bebwndin ällir tryltir j nakon orenan oc oloffligan kärlek \" Su 365 . - Jfr trolla."],"f":["-ter . ","triith Lg 3: 148),"]},{"a":"trylsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som har trolls natur; trollkunig, egande förmåga att trolla, som utöfvar trolldom. trayanus sagdhe ignacium wara trulscan (Cod. C trytzskan (utan tvifvel uppkommet af trylzskan) 998) Bil 370 . \" thwe trulzke (Cod. C. trylzske 1026) afgudha män (duos magos) gingo lönlika epte siluestro \" ib 568 . \" witte (möyomen) at t varo trolska (Co.d C thrydzska (utan tvifvel uppkommet af thrylzska) 1016) \" ib 486 . Di 231, 234 . \" äst thu trylsker man \" Fl (Cod. B, C) 1246."],"f":["trylzsker . ","trolsker . ","trulsker . trwlsker: trwlsk Di 234 ; ","trwlskare ib 231 . thrulzker),"]},{"a":"trymbil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. bänkt trymbyl borgare i vestir arz ATb 1: 236 ( 1466) . ib 2: 4, 22, 23, 25 (1475). STb 1: 356 (1482)."],"f":[]},{"a":"tryne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"trynta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss binamn. aruidh . . . sagdis för rättha ath han skulle giffwa tryntonne j mark denariorum innan solasätir ATb 1: 317 ( 1469)"],"f":[]},{"a":"trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","barnen . . . äthände aff lifsens träno ib. jordhin grönskande fröö ok yrthir, äptir sino kön SpV 371 . trää (lignum) bärande äple äptir sino kön SpV 371 . trää (ligna) bärande äplel ib. tha an trä opgreffuer skal lman vel vacta rotena thy ath naar roten visnar, visnar oc trääd Sex ekon tr 263 . \" bäträ är föra trään äller impa vm hösten än vm warena ib. flygha massor oc homma fran syoghommen oc tränom tyande höght wp. merker klart väder \" PMSkr 295 . castanea är storth trä ib 333 . \" thes mera the trän (ɔ sorba trä) röras mädh blasasande wädher. thes bätre wäxa the, sywkna the trär tha boris gönom rothena . . . \" ib 345 . \" när the trär ärw tw aar gammul \" ib 348 . \" the trän gödas bästh mädh sith eghith löff ib. myket gräss war wndy tränas skyggan \" Troj 52 . 2) trä. o äroffulla jhesu christi kors . . . o dyraste tree SvB 204 (omkr. 1500). 3) av trä förfärdigat förvaringskärl, tunna. !UDDA_TECKEN? tunna ööl met träet for xij öre FMU 4: 92 (omkr. 1455). jtem än j lest ööl tunnane fore vij öre met trään Skotteb 478 (1472-73, Kämn). ib. the ogylle (tunnor) skolo kemmenrena taga och giffue fisken j helgeandz husit och tren her pa torgit vpbrenna STb 2: 222 (1487). SSkb 77 ( 1503) . \" en tunne stockholms öl med trädet xiiij öre \" Stock Skb 188 (1520-21). Jfr balsama-, bild-, brisilio-, buxbom-, buxboms-, böke-, eder-, dyr-, dyrbära-, ebani-, eke-, ene-, fenster-, fiska-, foru-, hiupona-, hö-, kirsebära-, klappa-, klova-, krikona-, laverbär-, lavebära-, linda-, lön-, mandol-, mispel-, morbär-, morbära-, oleo-, olio-, olivo-, persiko-, pil-, pila-, plomo-, plomona-, popel-, päru-, sikta-, slan-, sorba-, tiär-, tiäro-, tunno-, valnuta-, vinbär-, vins-, äle-, älme-, ämne-, äple-trä."],"f":["trää Sex ekon tr 263, 265 . ","tree Di 256 ; SvB 204 (omkr. 1500). pl. nom., ack. trä Sex ekon tr 263, 264 ; PMskr 307, 315 o.s.v. trää SpV 371 . dat. träm PMSkr 310 . med art. sing. nom., ack. träel FMU 4:92 (omkr. 1455). träth Sex ekon tr 263, 264 . ","trääd ib 263, 256 . ","träd ib 263, 264, 265 ; PMSkr 326 . ","trädh SpV 371 ; Sex ekon tr 264 ; PMskr 309, 325 o.s.v. thredh Sex ekon tr 265 . ","trädet Stock Skb 188 (1520-21). dat. träeno SvKyrkobr (lucid B) 140 . ","träno ib 140 ; PMSkr 313, 315, 318 o.s.v. träna Sex ekon tr 264 . ","trän ib l263; PMskr 308, 3129 o.s.v. tren Stb 2: 222 (148). trär PMskr 345 (jfr trän ib), 248 (d:o). dat. trämen PMskr 332. tränom ib 295 . ","trännä SvKyrkobr (Lucid B) 136 . ","tränas Troj 52 ),","trea gardher , ","*treagards horn","treegardz- )","*treagards man","trägardz- )","träs frukt (trääs-), "]},{"a":"trä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) träd. \" böghþe sik trät tel hänna . . . sua länghe mön at sik mätta af þäs frukt \" Bu 71 . \" seth . . . sätte quistin rotfastan ifuir sins fadhers graf ok vaxte quistrin ok wardh strot thrä \" Bil 88 . \" en vuir sat ofwan j träno \" ib 111 . \" är mantzsins wäxter olikaster widh trä wäxt, thy at röter äre träem for mwn, oc mz them dragha the sina födho at sik \" MB 1: 83 . \" trä kasta siin owersätis thing owan aff sik \" ib. \" blomstris iorden mz grönt gräs, oc sädhe oc frwktsamom träem ib 156. skal iordhin födha sit blomster, oc träen fyllas mz frwkt \" ib 376 . Su 328 . \" j en lund. hwar faa trä waro \" Bir 1: 231 . \" manga grena framga aff träno \" ib 3: 379 . thundir oc klen swasom träs löfff ib 446 . \" godhir vili kiknas vidh träs rot \" ib 61 . \" vm trät är väl rotat ginom graffs thz ey aff mwlluerplenom ib. \" ib 63, 64, 65 . \" owier the käldo sa han et trä standa mykit barklöst oc blomstir löst \" Lg 91 . aff them (kärnarne) skal thry thre op wäxa thz första är cedrus. thz är thz högxsta trä i wärldine är . . . annath är cipressus . . . thz thridhia är gran ib 92. at han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä som sidhan kalladhis wiisdomsins trä gotz oc iltz MB 1: 159 . \" j paradiis lät gudh wäxa alla the frwkter aff trä matte lostelik waxa, oc midhwakt i paradiis liiffs trä swa kallath \" ib 158 . \" lifsens trä bärandis xij frwcter j hwr manadh giffwandis sina frwkt oc träsens löff til folksens helso \" ib 2: 368 . \" solinna trä oc mannans \" Al 7525 . \" ey är goth stinga hand mällom trä ok barken \" GO 611 . \" ä är gamblo trä fal i vaanum \" ib 110 . \" trä fallir ey at första hugge \" ib 761 . tholik är frucht som träsins dygdh är ib 792 . iacob . . . hugger nidher vng trä, oc flaar aff them barken soma stadhe . . . oc om then tima ther faarin timas, tha lagdhe han träin nidher i watn oc ledde faarin swa näär, at the sagho mislita trän MB 1: 223 ; jfr 2. Bil 648 . GO 45 . Bir 1: 232, 3: 65, 4: (Dikt) 234, 235. MB 2: 97, 98 . Su 146, 147 . ","2) trä. \" thz värdoghasta korsins trä (lignum cruis) \" Bo 197 . \" hon sagdhe . . . sik see ther eth wndherlikt thrä oc sagdhe. at a thy thräno (ligno) skal en man dödh thola \" Bil 88 . fiughur thrä (ligna) waro i korseno ib 89 . \" han hafdhe ena kirkio bykt aff trä \" ib 850 . \" enä taflu af trä \" SD 5: 564 ( 1346) . - trästrycke, vedträ. han telgde eth trä MD 361 . thör trä (arida sarmenta) kofra latan eledh GO 52 . ","3) bål el. stam af ett träd, trädstam. godhir träsbol MP 2: 106 ."],"f":["thre Lg 92 . ","trää Al 5847 . ","träs . ","trä (skriffel för träs?) Lg 91 . ","träom MB 1: (Cod. B) 535 . ","träem ib (Co.d A) 83, 97, 99, 156. träim ib 486 . ","träm Bir 1: 232 ; Su 146 . ","thräm Bil 88 . ","trea MB 1: (Cod. B) 535 . ","trä ib 1 . 83, 99. ","träät Bir 4: (Dikt) 235. tret VGL II U 14 (på två st.). trätz (för träth?) Lg 3: 391 . ","träth Lg 91, 94, 95, 96 . trädh ib 93 (på tres st.), 95 (påt två st.); eke trädh MB 2: 85 ; olye trädh ib 97 ; " fikona trädh ib; winträdh ib 98. träd: olyo träd " ib 97 ; " vinträd ib. dat. tränu " VGL II U 14. träno Bil 111 ; Bir 3: 61, 379 ; Lg 91 (på två st.) 95. gen. träsins GO 792 ; Bir 4: (Dikt) 234. thräsins Bil 89 . ","träsens MB 2: 368 . ","träen MB 1: 376 . ","trän ib 223, 2: 97, 98 ; Bir 3: 65 . ","thrän MB 2: 97, 98 . ","trään Lg 92 ; Al 5860, 5862 . ","träomen MB 2: 343 . ","trämen Al 5873), ","träs buske , "]},{"a":"träafgudinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["driades . . . idest dee arborum trä aff gudinna GU C 20 s. 202 ."],"f":[]},{"a":"träbalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träbjälke. \" een kleen träbalker gick emällan badhe trästodherna \" TK 269 ."],"f":[]},{"a":"träbalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träbjälke. \" ther med skulle the baade mwre then lisle gongen och träbalkin igen STb 5: 150 (1517). \""],"f":[]},{"a":"träbarker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bark på träd. gange som diur ätande jordh ok träbark (arborum cortices) Bir 3: 193 ."],"f":[]},{"a":"träbiälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träbjälke. \" ens dödz kardinala siäl syntis sitia swa som een människa a enom trä biälka (trabe lignea) \" Bir 3: 190 ."],"f":[]},{"a":"träbodh","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["tre- STb 3: 300 (1499) . TRÄD- STB 4: 201 (1511)), F. TRÄBOD, BOD AV TRÄ. LOTH BERIND HAKE VP JENIS ANDERSSONE ENA TRÄBODH MEDH HWS OCH JORD STB 1: 344 (1482). SJ 2: 85 (1482), 301 (1496)."]},{"a":"träbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träbod, bod af trä. SJ 103 ( 1440), 174 ( 1448), 253 (1458?)."],"f":[]},{"a":"träbutn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trossbotten? golv? guilke treboder äre bygde och samma[n]knytte medh trebotne STb 3: 300 ( 1496) . SJ 2: 301 ( 1496) ."],"f":["trebotn )"]},{"a":"träbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) träbyggnad. hwat hon a for:da hws ok träbigningh akostar SD NS 3: l91 (1415). ","2) påbyggnad av trä. vploth knut frijs . . . eth stenhus aff grunden medh ena trbögningk ther offuan a bögth SJ 2: 108 ( 1488) ."],"f":["tre- . ","-bögningk . ","-bigningh )"]},{"a":"träbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träbyggnad. SJ 8 ( 1423), 31 ( 1425), 48 ( 1430) o. s. v. vordo uthaf kyrkionne uthborne alla stola, benkia, kijstor och bräbygningar litzla och stoora och sma chora TK 269 . var . . . een träbygningh giort uthan före grindena starkliga mällan sanctæ katharinæ re och helga mäster pädhers graaff, att grindens skulle icke niderträngias ib."],"f":[]},{"a":"trädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["å hästhof genom trampning uppkommet sår? bade trädh och nagil stingh LB 2: 70 . Jfr stegh."],"f":[]},{"a":"trädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tråda på, trampa. hwar ormen trädhir a stiärtin han wändhir ä howdhit in (för i) geen GO 412 . \" konungens häst trädde hanum sa at han fik sin död \" Di 176 . - med prep. pa. hwi träädher tu ey lenliga pa theres faghra föther LfK 218 . - bildl. atti ecke lotte then prestesven . . . att trädhe mek sa pa hwgedtt BSH 4: 321 ( 1502) . ","2) träda, stiga. didrik trädhe epther them Di 258 . thaa the trädhe i landh HSH 20: 201 ( 1507) . - rycka fram. wideke trädde fast til hanum Di 72 . tredhe vy in for mwren vesten til ok bredndhe portten BSH 4: 321 ( 1502) . ","3) gå, vika, aflägsna sig. icke treda fran oss HSH 20: 255 ( 1508) . ","4) gå, inlåta sig. thet eders herredömä´ ey nämmäre trädher i then dagtingen, vthen som the article beleffede oc besiglede i stocholm jnnähallä FM 186 ( 1504) . ati äre then som haffwer diwpast tredt i sachen HSH 20: 256 ( 1508) ."],"f":["trädher Iv 2497 ; FM 186 ( 1504) . ","träädher LfK 218 . ","träddo Iv 4454 . ","träddhe HSH 20: 201 ( 1507) . ","tredhe BSH 4: 321 ( 1502) . ","tredt HSH 20: 256 ( 1508) ),","trädha fram , träda fram, rycka, fram. hwa ther skulle fram at trädha Al 3371 .","trädha i mot , träda emot, träda till mötes. tha the träddo herra iwan ij moot Iv 4454 .","trädha til , träda fram till, gå emot. herra iwan . . . rasklika trädher thän ormin til Iv 2497 . - rycka fram. waldemar . . . bad rytzsana träda hardeliga till Di 199 . - Jfr tilträdha. - Jfr af-, in-trädha, äfvensom troþa."]},{"a":"trädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. plöja. delirare smedha äria ok trädha GU C 20 s. 173 . lirare ärya oc träda ib ib (hand 2) s. 90. ","e":[],"f":["träda . ","-ir ) , ","*trädha up , plöja upp. en akir man han trädhir op jordena medh enom hwassom byldh MP 5: 169 ."]},{"a":"trädha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) träda på, trampa. ingirhd . . . sade at . . benkt ylthe skulle hanom sla oc trädde iheyell Vg Fornmt I 8-9: 98 (1488). trampa (orgel). alla gillissuena och alla lekara j stadin schole tredha organer STb 3: 408 ( 1498) . 2) träda, stiga. thic är hardh ath trädha a mothe enom hardom ok hwassom styngh MP 5: 23 . ","2) inträda, ingå (i förbund o.d.). trädher jach in thet förbund medh . . . wor kere herre och höfwitzman Rydberg Tr 3: 559 (1510). - Jfr inträdha. "],"f":["trädde Vg Fornmt I 8-9:98 (1488) . tredha STb 3: 408 ( 1498) . ","tredhe ib 4: 111 ( 1506) . pres. trädher Rydberg Tr 3: 559 ( 1510) . impf. trädh MP 4: 187 ),","*trädha in , 1) inträda (i rättighet el. dyl.), taga i besittning. thet hustrv anna . . magh tredhe medh lagen jn vtj hwsit ST 4: 111 ( 1520) . ","*trädha ut , trampa ut. hästins föther trädh bade täs bar(n)sins öghon vth MP 4: 187 . - Jfr innan-, ivir-trädha."]},{"a":"trädha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) träda, trädesåkker, plöjd men ej besådd åkerjord. . . . allan wan ärffdhadeel . . . i the sudhra tomptinne . . . liggiandis i örabro nidher vppa trädhomen Sd NS 3: 64 (1415).","2) tråde, det (obrukade) tillstånd vari en träda befinner sig. lös mwl bär wäl bywgh, oc hon wil liggia hwarth annath aar j trädho PMSkr 200 ."],"f":[]},{"a":"trädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*trädhis ardher , ","*trädhis balker","trädis- )","*trädhis bilder","trädez- . ","tredes- )","trädhis man , m. plöjare. thaladho twe oxa til en trädhis man som them kördhe ok sagdho . . . MP 5: 78 . ss tillnamn. pädhare trädhisman SD NS 2: 699 ( 1413) . ","*trädhis pänningar","trädis- )","trädhis stokker","thrädestredels- )"]},{"a":"trädhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr genträdhlse."],"f":[]},{"a":"trädstudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästolpe, träpelare. een kleen träbalker gick emällan badhe trästodhera, som voro i yttersta trätrappomen TK 269 ."],"f":["-stodh )"]},{"a":"träfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träfat. \" han . . . sände henne . . . eth träfat oc ther vppa eth biwgbrödh \" Lg 3: 229 ."],"f":[]},{"a":"träfiol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bräda, planka. \" laghdo the . . . träfiöla (tabulæ ligneæ) alt kring vm korsit swasom trä trappo alt til then stadhin a korseno hwar hans fötir skullo korsfästas \" Bir 3: 271 ."],"f":["-fiöl )"]},{"a":"träfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träfot. om person. lloripes . . halther oc träfodher sclicet qui habet pedem ligneum loris religatum GU C 20 (hand 2) s. 97. - ss tillnamn. jens träfoth ATb 3: 13 ( 1493) ."],"f":["-fodher )"]},{"a":"träfrukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trädfrukt, frukt af träd. triddhiongen aff alle sädh. oc alla hälfftena aff trä frukt som oss till hörer. till giffwom wi idher MB 2: 251 ."],"f":[]},{"a":"trägardhdränger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = trägards dränger. VKU 24 ( 1541) ."],"f":["trägar- )"]},{"a":"trägardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) trädgård. \" lthär är en godher thrägardher oc got fiske \" VKJ 268 ( 1447) . ena kaalgardztompt liggendis nordhan nest lasse torbionssons gardh oc jnne j trägardhenom ATb 3: 29 ( 1494) . \" samma dagh worth lindorms trägard eller ythergard mattis lycka til methen \" SJ 2: 311 ( 1497) . han gik . . . jn j en trägardh, ther j klostrino tha fik han hära swasom en litzlan fughil MP 5: 155 . degliga slätther . . . mz trägardar oc yrtegardar Troj 8 . 2) träbyggnad, trähus. loth vp . . . eth stenhws ok een trägaardh meth twa träbodher SJ 2: 91 ( 1482) . jabob . . . loth vp . . . en vpbögdan tregardh ib 85 ( 1483) . ib 97, 99 (1487), 1238 (1488), 170, 176 (1490), 195 (1491) . laurens . . . vplot . . . twa samanknytta tregarda medh thes tompt ok bygningk STb 3: 310 ( 1496) . ATb 3: 97 ( 1499) (möjl. att föra till 1) HLG 1: 90 (b. av 1500-t.). vngnaar y nya trägardhana ib 2: 10 (1509). ib 3: 155 ( 1526) . - Jfr trea gardher."],"f":["tre- SJ 2: l85) (1483), 97 (1487) o.s.v.; Stb 3: 310 (1496). träd- HLG 2: l10 (1509). - gard. -gordh. -gaard(h)), ","*trägards deghia","trägarzdelia )","*trägards dränger","trägardz- )","*trägards karl (trägarskar), ","trägards man (trägardz-. trägars-), ","*trägards mur","trägars- )","trägards mästare (trägardz-. trägaardz-), ","*trägards pika","trägardzpiga )","*trägards porter","trägardz- )","*trägards quinna","trägars- )","*trägards stadher","*trägards stuva","trägardz- . ","trägars- )","*trägards tomt","trägards- . ","-tompt . -topt),"]},{"a":"trägarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inhägnad inom hvilken fruktträd äro planterade, trädgård. lyste pylatum til äple, som han saa waxa jnnan nästa trä gardhe Bil 244 . \" lop han . . . til en trägardh ok kastadhe sik widh iordh vndi eth thrä ib 648. huar en wiis trägardz ökare, haffuandes i sinom trägard mang trä, ey afflater at ympa ny trä \" Su 147 . \" loth han redha gestabodith j en thrä gord (apaldrsgarðe) \" Di 246 . ib 36, 247 . \" en dag war konungens dotter i sin trägard (grasagarð \" ib 54 . \" vm al the godho träin ophiöggins hwa inginge tha j yrtagardhin älla trägardhin ok vm al fructsamlico trän oprifwins mz rotom tha syntis trägardhin mykyt fwl \" Bir 3: 65 . iak skal rensa min trägardh ib. \" tilstädhi hon them haffua . . . inganga j trägardhin ällir gräsgardhin (in viridarium) \" ib 4: 61 . \" ib (Dik) 234, 5: l99, 100, 133. \" SJ 103 ( 1440), 174 ( 1454). Jfr trea garþer. "],"f":["-gaardher: -gaardh Bir 5: 133 ; -gaardhenom ib. -gorder),","trägards man , ","trägards mästare","träägardhz )","trägards röktare , ","trägards systir , ","trägards yrkiare (trägardz örkare), "]},{"a":"trägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vålla (ngn) sorg el. ånger, bedröva, gräma. ey faa cristna män hauer jak latit dräpa huilkkit mik nu träghar storlika Prosaditker (Barl) 88. - förtrya, harma, kränka. jnuectiuus . . . tränghandhe baghtalanda GU C 20 (hand 2) s. 39. - Jfr beträgha."],"f":["-ar ) , "]},{"a":"trägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vålla (ngn) sorg, bedröfva, gräma. hwar thz (ɔ: lönska läghe) pläghar thz kombir then daghir thz honum thz träghar MD 82 . vilin j eder ey segia latha mest skal thz eder träga oc hata ib 335 . \" thz skal them jw en tidh träga \" ib (S) 296 . aui at the godha qwinnan skulde swa iämärlika til orätta sit liiff fortapa thz träghar mik mädhan iak lifwir ST 448 . LfK 144 . \" pharao konung träghar at han lät idher lidhugha \" MB 1: 315 ; \" jfr 2. \" ST 335 . vålla (ngn) bekymmer, bekymra, väccka leda. honwm träghar thz han lewir (hunc vite tedet) som räknar thz han äthir GO 408 . - förtryga, harma. hwj skulle myn herre thz träga thz the vara (för vardha) hion MD 334 . \" thz träger oss än j dagh \" ib 337 . \" thz jak honom eentidh sägher gör hanthz ekke thz mik träer \" ib (S) 276 . \" han trenger the ädela fra sina ägher han torff ey vndra at tom thz träger \" ib 2 . om side tem thz illa träger ib 233 . - opersonl. med två ack.? tha monde än honom sin fader träga MD 325 .","2) bedröfvas öfver, ångra. jak wil göra swa som then man, ther träghar ena gerning the han hawer giort MB 1: 167 . ST 387 . - refl. träghas, oroas, trycks, plågas. see huru iak wsul alla wägna trägas (coartor) här i tässa wärldz widha skipilse Su 43 ."],"f":["-er MD 337, (S) 230, 233, 276),"]},{"a":"träghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg, bedrövelse, ängslan. (Djävulen säger:) hor oc elskoga må thu plägha oc gör ey thinom likama trägha Fornvännen 1949 s. 326 (väggmåln. 1451). - sorg, åpnger. giff mik först idhrilse oc hiärtans trägha. fore alla mina syndhe SvB 87 (senare h. av 1400-t.). ib 400 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"träghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sorg, bedröfvesle. ängsllan. thz gaar maergo hiärta til trägha Fr 54 . o hwat hiärtans träghi (o cordis angustiæ) tholkit är Su 408 . ib 405 . - sorg, ånger. hawa . . . thwaghit sit hiärta aff fwlom hugh mz taarom eller mz trägha MB 1: 329 . \" första scripta dagher är sorgh oc träghi \" ib 284 . \" hawe beskan trägha fore gambla synder \" ib 310 . ST 182 . \" haura þu trägha þinna ilgärninga \" Bu 141 . Jfr hiärta träghi. "],"f":[]},{"a":"träghin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trägen, ihållande, ihärdig. \" the femtpa . . . dygdhen ther thesse sorghgiffna quinnan haffdhe, thz war hennes starka stadughet och träghin bön \" MP 3: 106 ."],"f":[]},{"a":"träghus","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se trähus."],"f":[]},{"a":"trägren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gren av ett träd. trägrenane oc qwistane waro fwll mz foghlom Lg 3: 460 ."],"f":[]},{"a":"trägren","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gren af ett träd. han . . . hwgh ena trägren MB 2: 102 . \" mz trägrenomen ib. \""],"f":[]},{"a":"trägudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trägud, gudabild af trä. jak är gudh ok ey stengudh älla trägudh Bir 1: 229 ."],"f":[]},{"a":"trägudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n. trägud, gudabild av trä. nw skulen j wita och fresta huru mykit idher trägud mogho mote gudhi warom alzwaldugom KarlM (Ver) 76. ib (El) 77 . ib (Ver) 78 ."],"f":["-gud )"]},{"a":"trähamar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hammare el. klubba av trä. Prosadikter (Sju vise m) 147 . \" haffues och en stor trähamer, som böster kolen små PMskr 630 (senare avskr.). \""],"f":["-hamer )"]},{"a":"träharva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träharv, harv av trä. Jfr V. Jansson i Ordgeografi och språkhistoria 25 ff. Uppl Fornmt 46: 203 (omkr. 1513)."],"f":["trädh- )"]},{"a":"trähovuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trähufvud, af trä arbetadt hufvud. tu huwuþ af ällyuu þusand iomfru lagþ i tu trähuwuþ med kronum SD 5: 563 ( 1346) ."],"f":["-huwuþ )"]},{"a":"trähug","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slag met ett trästycke? rechte skypper olef . . . handena for vj (6) marck for thrää huggit, han hade giffuit joan kötmangere STb 2: 248 (1488)."],"f":["thrää- )"]},{"a":"trähus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trähus. \" trehwsen nedan fore sculu staa sin tijdh \" SJ 2: 148 ( 1486) . \" karln j trehuset \" Stock Skb 181 (1521-22)."],"f":["tre- . ","träg- STb 5: 275 (1520) ), "]},{"a":"trähus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trähus. MD 424 . \" mädh stenhusom oc trähusom \" SJ 84 ( 1438) . \" hans trähws the af brendhe \" RK 2: 2757 . ib 3863."],"f":["träde huus MD 424 ),"]},{"a":"träkaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om mindre och svagare fästning. then träkaaken aweskiär BSH 5: 122 (1506, H. Gadh) . Jfr kaker 2 (Sdw 1: 640)."],"f":["-kaaker )"]},{"a":"träkanna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träkanna. I träkanna med puluer Inv Cur Tynnelsö 4 (1443). jtem j mark for x stopp ok träkanne Skotteb 380 (1462-63, Kämn). HLG 2: 71 (1517)."],"f":["-kanne Skotteb 380 (1462-63, Kämn). pl. -kanner ib 445 (1470-71, Kämn)), "]},{"a":"träkapel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kapell af trä. BK 213 ."],"f":["trä kappal )"]},{"a":"träkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träkärl. \" äta ok drykka aff . . . träkarom \" Bir 3: 259 . Al 9958 . MD (S) 230 ."],"f":["trää- MD (S) 230), "]},{"a":"träkista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träkista, kista af trä. Lg 3: 176 ."],"f":[]},{"a":"träklubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träklubba. lälth (limmet) mädh trä klwbom PMSkr 267 ."],"f":[]},{"a":"träklubba","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träklubba. böstis wäl mz enne trä klobbo PM 8 ."],"f":["-klobba )"]},{"a":"träknapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träknapp. Nunninv. 356."],"f":[]},{"a":"träknapper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träknapp. han (manten) scal samanfestas j brysteno medh enom trä kanp VKR 12 . ib 11, 50 ."],"f":[]},{"a":"träkniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träknif. \" thz bansatta ordhquädhet sannas nu alla stadz. at hwar vil sik bädzst ok annars ärande tälghis mz träkniff \" Su 422 ."],"f":[]},{"a":"träknyppel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träpåk, träklubba, böstandis affwan paa stempillen mädh enom fira slintdottom trä knyppil PMSkr 539 ."],"f":[]},{"a":"träknöpe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tråknapp. \" thän mantokin skal . . . saman bindas j brystena mz enom trä knöpa (nodo ligneo) \" Bir 4: 10 . ib 20 ."],"f":[]},{"a":"träknöper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träknapp. thän mantolin skal . . . saman bindas oc fästas j brysteno medh enom trää knöp VKR 58 . ib 66 ."],"f":["trää- )"]},{"a":"träkäfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kort (mer el. mindre cylindriskt) trästycke. göris eth litith swarffwat träkäfle PMskr 511 (med fig.). ib."],"f":["-käffle )"]},{"a":"träkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källare hvarest af trä förfärdigade kärl (för öl) el. tunnor förvaras, ölklällare? II lester herre ööll i träkällaren 1 lest swene ööll for vthan thet i speisekällaren är HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"träkäralde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träkär. \" at drikka w träkäralde \" Su 386 ."],"f":[]},{"a":"träkölna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träbyggnade el. utrymme i träbyggnad med kölna? engin skal haffua kölna i trähws eller i stalla oc enga träkölna vidh liff ok gotz STb 1: 433 (1459, Burspr). ok ingan haffue träkölne i windha[ru]m eller loftom widher for:nä bodh ib 444 (1462, d:o)."],"f":["-kölne ) , "]},{"a":"trälas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trälås. \" pessulum p c et pessellum li trälaas Gu C 20 s. 441. \""],"f":["-laas )"]},{"a":"träleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1317."],"f":[]},{"a":"träleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trwl hawa träleek (fusibus effecta joca ventlat orchea secta; Fdan. texten: traldh ber træ i legh, var. trold ber tra i legh; hawa träleek för hawa trä i leek, hafva trästycken (d. v. s. knölpåkar el. dyl.) i lek? el. (med anslutning till var. tra i Fdan. texten) för hawa thra i leek, hafva stridighet el. omedgörlighet i lek? Se Kock, Medeltidsordspråk 2: 179) GO 352 ."],"f":["-leeker )"]},{"a":"trälla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se trilla."],"f":[]},{"a":"trämadhker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trämask. eruca ce kaal mathker ok trä mathker ok enahanda ört GU C 20 s. 228 ."],"f":["-mathker )"]},{"a":"trämen","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gen. i kraftuttryck. \" huar jak kan koma offuer stocholms borgara, the skulo faa eth trämans aar, woret än borgmestaren sielffuer \" STb 1: 286 ( 1481) ."],"f":["-man )"]},{"a":"trämärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"träpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träpipa. \" en stor trä pipa \" PM 14 ."],"f":[]},{"a":"träplantare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trädplanterare. \" gör jak sua som godhir träplantare hulkinsom i sättir planto quist älla telong j thorran stok \" Bir 3: 65 ."],"f":[]},{"a":"träplanterande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["planterande av träd. tii sädenna är nogh at hon (ɔ är godh twa föther dywpth nidher, til trä planterande fira föther dywpth PMskr 196."],"f":[]},{"a":"träplaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trädplåster (för ympning o.d.). PMskr 321. jnsäth qwistana mällen trädh oc barken oc binth träplasther wmkringh ib 326 ."],"f":[]},{"a":"träplögger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träplugg. \" hulkaledhis judhane fäste ther starklica hans kors a biärgheno j hälla sioronue . . . ok fästo mz smam träplöggom at korsit skulle fastelica sta \" Bir 3: 271 ."],"f":[]},{"a":"träplögger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träplugg. \" han . . . lät hänta sik et bryggiokar oc lät thz fult mz watn oc boradhe allan botnen oc slo ther wti träplyggia \" Prosadikter (Sju vise m) 126 ."],"f":["-plyggia ) , "]},{"a":"träppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trappa. Se Sdw 2: 1317."],"f":[]},{"a":"träredhskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träredskap. VKU 149 ( 1594) ."],"f":["trädredzskap )"]},{"a":"träsagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träsåg. \" ysayas . . . warth söndher sagadher mz trää saagh \" Su 165 . ib 436 ."],"f":["träsaagh Su 436 . trää saagh),"]},{"a":"träsel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. skattkammare. skal rikesens träsel i suerge bliffwa oppa stocholms slot G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 65. sa mykydh som offuer löper aff cronenas skat . . . thet skal . . . jnlägges i träselen ib."],"f":[]},{"a":"träsel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattkammare. \" tha varth konungens träsel sa rykt ath aldre var i suerige slikth \" RK 1: (sfgn) s. 171 . konungen störke rikesins träsell MD 421 ."],"f":["träsell )"]},{"a":"träske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se thriske."],"f":[]},{"a":"träskiva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träskiva. PMskr 506."],"f":[]},{"a":"träskrin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träskrin. \" thz hittis opta, at innan gul scrinum gömas fatöko clute ok j thräscrinum gul ok gärsoma \" Bil 236 ."],"f":[]},{"a":"träsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr utträsla (Sdw 2: 391)."],"f":[]},{"a":"träsmaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smak af trä. ath ölith . . . haffwer träsmak SEG 116 ."],"f":[]},{"a":"träsmidher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träarbetare, timmerman, snickare. Bo 136 . \" han war en aff the bezsta trä smide som tha waro i alla wäroldene \" Di 57 ."],"f":[]},{"a":"trästaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästake. PMskr 541."],"f":["-stake )"]},{"a":"trästang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästång. \" falka wilya sithia paa enom rwndom och afflangom steen oc ey pa trä stangh \" PMSkr 277 ."],"f":[]},{"a":"trästikka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästicka. PMSkr 246 ."],"f":[]},{"a":"trästokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästock. sidhan the (ɔ de barkade och torkade skinne) ärw torkath, haffwis trästokka wthgraffne mädh roser äller alskona prydilse PMSkr 540 . ib."],"f":[]},{"a":"trästokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästock, bjälke. \" räkna . . . thina synde wara swasom storan trä stok oc thins brodhors swasom lilta skäf \" KL 270 ."],"f":[]},{"a":"trästop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästop. HLG 2: 86 (1517)."],"f":[]},{"a":"trästuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trästuga, (litet) boningshus av trä. skal och hustru sigridh sik til nytto haffua litzsla trästaffwna meth en kammara . . . ther i sama huseth SJ 2: 58 ( 1480) . eth stenhus . . . medh ena litzla trestugw westan innan gangen ib 108 ( 1488) ."],"f":["tre- SJ 2: 108 (1488) ), STb 2: 318 (1499), 3: 136 (1493), 5: 18 (1514). obl. kas. -stue STb 5: 83 (1515); med art. -stwen ib 18 ( 1514) . ","-stugw SJ 2: 108 ( 1488) . ","-stwgu STb 2: 318 ( 1499) . ","-stugu ib 3: 136 ( 1493) . ","-stuge ib 4: 251 ( 1512) ), "]},{"a":"träsugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["trasig. cinciosus träsuger ok riffwin GU C 20 s. 109 . displosus . . . vel diplosus . . . träsuger bar ok syner slithin ib s. 193 . \" lasciniosus a um träsugher oc riffuin \" ib (hand 2) s. 58."],"f":["träsuger )"]},{"a":"träsvali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svalgång av trä. eth stenhus . . . med . . . en treswale wtan för huset STb 5: 240 (1519)."],"f":["treswale )"]},{"a":"trätalerk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch f.? trätallrik. jtem [före?] hwar räth tages op thrätallercor som liggia paa tentallercor Sex ekon tr 269 ."],"f":["-tallecror ) , "]},{"a":"trätorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trätorn. ffalea (Cathol. fala) lee trätorn GU C 20 s. 250 ."],"f":[]},{"a":"trätrappa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trätrappa. Bir 3: 271 . TK 269 ."],"f":[]},{"a":"trätriza","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trätrissa. PMSkr 505 ."],"f":["-ridzor ) , "]},{"a":"trätälghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["timmeryxa? ss tillnamn. olausus trætætelghia Reg. Ups. ( 1344) i PK 266 . olaffwer trätelge PK 231 . olaff trätälie RK 1: (LRK) s. 222 ."],"f":["-telge . ","- tälie),"]},{"a":"trävinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vind(svåning) av trä. tha war samme huss belagit med ij balke kellere, en bod stwgw och träwindh STb 4: 207 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"trävirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trävirke, byggnadsvirke. \" möälnaren halle oppe alt trä werke oc alt jern thär til \" VKJ 185 . 2) påbyggande el. tillbyggnad av trä? min gard . . . met stenhws ok träwirke ok eenne gathubodh Svartb 320 ( 1426) ."],"f":["-werke )"]},{"a":"trävirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trävirke, byggnadsvirke. \" han läg hugga oc tälghia alt träwirkith (Cod. B al fangin 563) at (för af?) dyrom träim til gerningäna \" MB 1: 486 ."],"f":[]},{"a":"träväg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trävägg, plankverk. \" byggis försth twa träwäggia jnnan före ther som skal graffwas . . . oc all the jordhen som wpgraffz . . . kastis j mällen wäggiana \" PMSkr 163 ."],"f":["-wäggia ) , "]},{"a":"trävärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= trävirke. \" giordhe han kors mote mönsrino. ok thz rifnadhe ginstan sundir . . . ok eldir vptändis i träuärkit \" Gr 307 . \" thet mykle gamble träwerk, ther inne (i slottet) war \" BSH 5: 594 ( 1517) ."],"f":[]},{"a":"träämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ämne el. material av trä. \" sköllar hwlka waro ey giorda aff nagod trää ämpne wthan all enast aff skyn oc lädher \" Troj 102 ."],"f":["trää ämpne )"]},{"a":"träþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"träþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. |Sv. dial. träda, träa. Jfn N. træda] L. ","e":["plöja. \" trädher han ekke wäl sina mark \" MD (S) 256 . medh plogen skal han träda jordh ib 282 . \" later hanom trädhe widh gardhen \" BSH 4: 335 ( 1503) . Jfr oträdder, halftvä-trät."],"f":[]},{"a":"träþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr half-, hafnaþa-träþe."],"f":["trädhis kal","träþis lön , ","trädhis plogher , ","träþis äria , "]},{"a":"trö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Forner, De svenska spannmålsmåtten 163 f. Jfr sädhis trö och tröghland."],"f":[]},{"a":"trö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["målkärl af en viss storlek; rymdmått (för såd) af en viss storlek; el. uppgift från 1500-talet = 1/3 spann, enl. uppgift från 1700-talet = 1/6 tunna. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 295, 296, 297; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 751. nigils laurinsson .. . . vplot sebiorn laurinsson et trö säde oc IIII las eng j stormsnäs DD 1: 109 ( 1459) . 1 gotz thwa thyni sadh v trö minus ligiandis j kopatyllom ib 266 ( 1435) ."],"f":[]},{"a":"tröghdhbo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person från Trögd, trögdbo. ss tillnamn. ericus thröghoo KTb 132 ( 1401) . - urpsrung. gen. pl. ss föreld i vissa sammansättningar. in trögbothning SD 3: 352 ( 1318) . a tröbo thinge RP 1: 513 ( 1381) o.s.v. tröghbolagh B. Lundberg, Trögbolagh 30, 31 o.s.v. Jfr H. Ståhl, Namn och bygd 48: l104 ff."],"f":["trögh- . ","trö- . ","boo )"]},{"a":"trögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) trög, ovillig, svår att förmå till ngt. alle hans brödher afeggiadho han aff klostris jngang: han warde sik swa wt han kom them alla til klostirs. ensmanin geradus riddare: hans brodher gaff sik tröggaster (Co.d C tröghaster j closter 1037) Bil 784 . \" folkit war (mykit) hart ok thröght til tronna \" Pa 11 . \" folkit war mykyt hart oc thrökt at taka widh throne \" ST 78 . ","2) trög, trög el svår att nedsjälja, som går trögt ned. tnört oc trökt (arctus) är brödhit wtan frukt oc bär Bir 4: 63 ."],"f":["thröght Pa 11 . ","trökt Bir 4: 63 thrökt ST 78 . ","tröghaster . ","tröggaster ) ,"]},{"a":"trögher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["3) trög, svår, besvärlig. \" tha kwnnom wi thän orätthin som os görs, ey glöma, wthan mz störde wansamlikhet, for thy thz är os saa trögt (difficile), som at mista naturhinne \" SpV 571 . 4) kännetekcnad av svårighet att svälja? Jfr 2 (Sdw 2: 678). nar thu hängde oppa korseno . . . mädh röghom smak, mädh dröffdhom sinnom mädh ginom stwno hiärta (o.s.v.) SvB 166 (b. av 1500-t.)."],"f":["trögt SpV 571 ) , "]},{"a":"tröghland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. jord varpå en \"trög\" el. \"strö\" säd utsås. enhet vid uppskattning av jord i Härjedalen. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens hist. 1: 440. \" saa ath iagh haffwer soldh per morthenson iij tröghandh j oker DN 14: 351 (1524). \""],"f":["trög- )"]},{"a":"tröia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trea, den sida på en till tärningsspel begagnad tärning hvilken har tre prickar. en tröya forgaas oc dws oc aas them kaster hon mäst MD 395 ."],"f":["tröya )"]},{"a":"tröia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröja. ho saag, thet erik hansson . . snörade sina tröya aff sik STb 1: 230 ( 1480) . (han) spordhe effter troian och hossuer ib 3: l117 (1493). jacob . . . gaff sig oleygdat . . . i rettin . . om ene tröio ib 4: 237 ( 1512) . jtem schal han (ɔ jägaren) haffua . . viij alna vanmal ltil kiortil, iij alna til byksor, iij til troya Arnell Brask Biᴵ 24. engen skin ffar han (ɔ kocken) heller . . . vtan sarduk til tröya ib 38 . Jfr saians-, sarduks-tröia. "],"f":["tröya . ","trögio ATb 2: 66 ( 1476) . troya Arnell Brask Biᴵ 24. med art. thröghonna ATb 2: 194 ( 1482) . ","troian STb 3: 117 (1493)), ","*tröio kraghi","trögie- )","*tröio skräddare","trweskredare )"]},{"a":"tröia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröja, åtsittande klädesplagg som betäcker hufvudsakligen kroppens öfre del el. bålen, i sht ss en del af rustningen. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 444, 2: 318, 322; Weinhold, Altnord. Leben s. 166. riddarenom tilhöre at haua thz klädhe näst kroppenom som lät är ok lint swa som är tröia (dipliodem) thy skal jak föra thik j thässe tröio Bir 3: 373. licamlik tröia är blööt ok lät ib. \" far j thässe tröio \" ib 374 . \" johannes gaff thik tröio än . . . iak skal arna thik brynio älla panzara \" ib. \" han är vndirlica vä´ktnir swa som thän som vare j licamlike stridh oc hadhe hiälmborona j nakanom . . . tröian (displois) som skulle väria licammin oc brystit laghe vndir honum j sadhlenom \" ib 2: 64 . \" sommi fingo thera tröyor oc thera plator \" RK 1: 2334 . \" han hade ey vtan j [1] tröye oppa \" ib 2: 7259 . \" lego . . . petro famulo meo . . . meam thoracem dictam troyo \" SD 4: 381 (1334, gammal afskr.). lego . . . laurencio in blexthorpe dyploidem meam dictam trøyo ib 400 ( 1334) . II trøior ib 711 (1340?). hon skulde gifua mik . . . en hans kiortel . . . oc ena tröghio SJ 107 ( 1441) . Jfr silkis tröia."],"f":["tröio Bir 3: 373, 374 . ","tröyo SD 4: 400 ( 1334) . ","tröye RK 2: 7259 . ","tröghio SJ 107 ( 1441) . ","troyo SD 4: 381 (1334, gammal afskr.). pl. tröior ib 711 (1340?). tröyor RK 1: 2334), "]},{"a":"tröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: 1) förtröstan, tillit, tillförsikt. fidcia . . . tröst GU c 20 s. 269. - tillförsikt, hopp, förvissing. thär takar iak tröst vppa at thu hielpir thär til mädh thinne kärlekx bön Hel män 180 . 3) trygghet, säkerhet. - känsla av trygghet el. säkerhet. huru mange hawa fallit i synd for thera thröst oc tryggelikhet Hel män 134 . ","4) stöd, hjälp, bistånd. \" munimen . . . wärn tröst oc hiälp \" GU C 20 (hand 2) s. 164. welgerninge . . j oss altid . . . beteth haffue, oss oc wor fatige menehet altid til tröste fför wor kierste nadigeste herre STb 5: 354 (1522, Kop). 5) tillåtelse, samtycke. at jac . . . hauer säth oc wnt met mynne moders samtickio oc godhwilia ok swa met myne siskiane tröst . . . her jönisse anundsson. . . alt wort fädherne oc mödherne Svartb 208 ( 1396) . \" tha haffuer jach . . . pa alle myn käre syskenes tröst och wegne, wnt . . . \" GPM 2: 92 ( 1499) . "],"f":["thröst . ","tröste STb 5: 354 (1522, Kop) (i förbindelsen til tröste)), "]},{"a":"tröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förtröstan, tillit, tillförsikt. i strassens nöt grep stassen(s) biscopir kiurtellen (ɔ: vare fru kiurtel) ok fästa a märke stang ok gik vt vreþer (Bil v räddir 931) af staþenom mz varra fru trost (förtröstan till JUngfru Maira) a mot ovinum Bu 16 . \" vil leigh släppa sit hop oc tröst tel lichristum \" ib 29 . \" satte salogh fru alla sina tröst tel . . . guz moþor \" ib 30 . \" han callaþe mz tröst (til hiälp) sanctum iacobum \" ib 173 . \" hafua thröst til nadha \" Bil 605 . \" vm än ij idhra tröst til gudz sätin \" KL 339 . \" hulkin som räddogha ok tröst hawir til gudhBir 2: 148. hans hiärtä haffuer til gudh en tröst at henne anger warder än löst \" Iv 3243 . the haffdo enga andra tröst än a konung magnus RK 1: 4529 . nw hadhe her erik nielsson oc saa her niels sture akth och trösth aa sina mwre ib 3: 1467 . gangande wppa gudhelikx mildhetz tröst (ex confidentia divinæ piteatis) Su 296 . - tillförsikt, hopp, förvissning. maria for stoþ guz iartighne ok fästes mäþ tröst at guþ monde ok göra frammer iartigine mäþ hanne Bu 6 . \" the fru gladdis ok fik tha tröst thz hänna anger vardher än löst \" Fr 1003 . min herra . . . gaff mik thäs tröst at gudz ängel skulle mik rät wisa MB 1: 205 . \" wart hop oc trötst til gudz nadha \" ib 314 . wart hop . . . hawer tröst aff thy at gudz älskoghe hawer skilt os widh iordhirkis älskogha oc giwer os tröst til himerikis ib. \" thässa thre dygdher, tro oc tröst oc gudz älskgohe, kallas gudhlika dygdher ib. ware thz swa at thin man saghde at han wilde thz orätfangna gozsit j gen gifwa oc pröffte thu at han thz mente oc formatte oppa the t (på grund af den förvissningen, i förvissning derom) mat thu ther aff lifwa oc ey ällas \" ST 484 . - tillförsikt, tilltro. han gaf sich ey the til tröst (han tilltrodde sig ej) at holla thz ämbite schadlöst RK 2: 1863 . - tillförsikt, frimodighet. vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan, tå må medh mykle tröst (fiducia), fri ok gladhr ok oräddr KS 23 (55, 24) . \" prödikade mz alle tröst \" KL 176 . \" hon hiolt han äkke af dyrue vtan af älskoghans tröst \" Bo 235 . ib 74 . MP 1: 37 . nar minsta synd görs ey for godh gerninga thröst (på grunda af den frimodighet, som goda gärninga gifva; quando ex fiducia bonorum operum minimum pecctaum non commitiitur) Bir 1: 338 . ib 1: 218, 3: 179 . äru the siuikne j false tröst ib 89 . - mod, (frimodig) sinnesstämning, känsla af trygghet. gawo sik alle godha tröst (voro vid godt mod, kände sig trygga) RK 1: 868 . \" giffwin ider alle godha tröst \" ib 3422 . war nw wiidh eena godha trösth ib 3: 1695 . BSH 5: 61 ( 1505) . - mod, munterhet. ther mz fa the fugla thera röst siwng mz ful godhe tröst Al 4624 . - mod, dristighet. puken gaff them the til trösth MD 33 . syndoghir man takir sik tröst (fiduciam) at synda af prestana wranga äptir döme Bir 1: 160 . - styrka, kraft? han (Adam) hafdhe mera eit, oc mera tröst a mot syndinne MB 1: 139 . - liflighet, styrka? eldin bran aff mykle tröst Fr 2571 . ","2) förvissning, löfe? om danmarkx raad framäsättä beägrändis naaken trösth ther til ath konghen ellir hans sön skullä naaken tidh faa tilgaangh til rikit igen FM 186 ( 1504) . ","3) trygghet, säkerhet. þera gläþi tröst (aldre) fa ända (æternorum securitas gaudirom) Bu 183 . \" hon lät sänkia then fiärdha (näml. spiken i Kristi kors) j iorsala haf ther swalghit war wndheligast pelargrimum til thröst \" Bil 88 . \" tha bygdo the eth hwss a gulberg heedh . . . at landit skulle haffua ther aff en tröst \" RK 1: 2260 . \" var thärra tröste han ok baþ han fara v räddan a sina tröst ok gömo \" Bu 181 ; \" jfr 4. - trygghet, lugn, frid, välfärd, gagn, the hälgha script vppa hulke siälinna helsa oc thröst (der selen troist) liggir \" ST 4 . thenna bokin skal lheta sielinna thröst ib 5 . \" koma thith som wi maghum äwinnelika wara siela thröst finna \" ib 6 .","4) stöd, hjälp, bistånd. \" iak är siutighi ara gamal synda karl. ok skörs likama. iak hauar opta takit tel tröst guþleka läst a min licama \" Bu 135 . kununglik ingiäld the hånom (konungen) äru laghd til vphäldes, ok rikeno til tröst ok froma KS 58 (145, 63) . riker alkmoghe är kunungs ära ok tröst landa ib 78 (192, 85). nu hopar mik a idhra tröst at allder min anger vardher nw löst Iv 3285 . \" adhirtan landz herra . . . komo honom tha til trööst \" RK 1: 3174 . beddis aff konungenom folk oc tröst ib 4024 . \" han . .. badh honom om hielp tröst oc radh \" ib 2: 4860 . \" mz gudz tröst ok konungsins nade \" ib 1: 2007 . \" meth gudz hieolp ok tröst \" SD NS 1: 22 ( 1401) . \" medh gudz tröst \" ib 2: 134 ( 1409) . \" cristnom mogha til tröst \" ib. \" thz war engilsens fyrste rösth ther nider war sendh i gudz trösth (för att bringa Guds hjälp?) \" MD 10 . aff hwath wälde haffwer thu tröst Al 88614 . \" her tordh . . . war konungsens största trösth \" RK 3: 94 . - hjälp, råd. the badho honum om godha tröst Al 1696 . råd, utväg. iak ser her är ey annar tröst RK 2: 3561 . ","5) tillåtelse, samtycke. giffuär iach . . . eders herredömä icke tröst ellir samtyckiä thil FM 186 ( 1504) . \" giordhä jak thet oppo edhre tröst (i förlitand på edert samtycke) at jak bröth thäm (brefven) op \" ib 187 ( 1504) . \" aff westgötherne iag inghen gyslan trog wthen på thera trösth in til lthem drog \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 281 .","6) uppmuntran, maning. \" män hugnaþos af hans tröst Bu496. - maning, varning. the hördho aff himilin ena röst hon saghde rät mz thässe tröst gange ängin the trämen till swa frampt om han lifwa wil \" Al 5872 .","7) uppmuntran, hugnad, tröst. han (Johannes) . . . . skref . . . allom cr[i]stnom tel tröst þe þing guþ hanom teþe Bu 149 . \" mz tässe starka trösth war byscops sorgh mykit lösth \" RK 3: 1464 . - Jfr mis-, sighers-, van-tröst."],"f":["trööst RK 1: 3174 . ","trost Bu 16 . ","trysth BSH 5: 61 ( 1505) ), "]},{"a":"trösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ingifva förtröstan el. mod, stärka modet hos (ngn) styrka. gvz ängel . . . tröste han räddan Bu 4 . \" troste huar annan ok guþ þöm baþa \" ib 102 . \" var härra tröste han ok baþ han fara v räddan a sian tröst ok gömo \" ib 181 . gudh . . . tröste hans hiärta mz söta tungu Bil 214 . gudh tröste hona gen allom frestilsom ib 425 . \" tröst (confirma) nw mik herre gudh j thenna thyma \" MB 2: 167 . ib 337 . \" tha war en i gudhz almogha trösther oc stadugher man som andhra tröste som förfärdhe waro \" Su 68 . - gifva hopp el. försäkran (om ngt). apostili tröste thömliiff at the wordho hele epter triggia dagha wärk Bil 236 . - styrka, uppmuntra. han . . . tröste sina män ok varþnaþ tel martirium mz faghre fortalan Bu 422 . \" then hälhge and . . . wiiste honum oc tröste han at forsma falsan gudh \" MB 1: 278 . - uppmuntra, man. sancuts gerogius . . . tröste þem stigha staþen Bu 496 . ib 29 . \" heroedes . . . tröste judha til at röghia pylatum \" Bil 301 . \" modhren oc the andre brödherne tröste (hortabantur) hwar annan til at döö manliga för gudz laghom \" MB 2: 299 . machabeus . . . tröste andra mz sigh at wagha sik j nödh för sith land oc sin almogha i 312. jwdas machabeus . . . trösta (sannolikt för tröste; hortabatur) sina män, at the ey skuldo förfäras ib 325 . - göra djärf, egga. lydhin ekke falsom proplhethis, som idher trösta a mot nabogodonosor MB 1: 10 . ","2) trösta, hugsvala. \" än thot hänna vini trösto hona (licet a notis confortaretur). tho gat hon ey hugnadz \" Bo 25 . \" var herra ihesus gaar mit mällan systrena. hughnadne ok tröstande (consolans et confortans) them \" ib 156 . \" jesus christus . . . trööste han oc hughsualdhe medh sinne hälghe nadh \" Ansg 253 . \" inghen tröstad honum \" Lg 3: 28 .","3) förtrösta (på), förlita sig (på). med dt. hsufrun callaþe cosman ok damianum . . . ok sahþe sik þöm trösta ok tro Bu 516 . \" cosmas ok damianus sagh[þ]o tel hänna sik vara þöm hon tröste \" ib 517 . - med prep. tröst a ihesum christum Bu 144 . Bil 256 . \" tröst starklika a gudh \" Bir 1: 363 . Su 69 . at hon tröste mera a diäwlen Bu 135 . Pa 21 . at hon skal alzstingx trösta til gudh. oc jnkte wppa sina forskullan Lg 819 . \" trösta tel enamen ihesum chrstnum \" Bu 20 . \" hon tröste mz hiärtano ok öpte mz munnenom tel varra fru hialp \" ib 30 . MB 2: 154, 304 . - lita på, hafva förtroende till. med dat. emileo riddara tröste han bäzst Al 2173 . - med prep. the trösto ey wel a konungsins fridh RK 1: 2065 . \" han tröste . . . a sina händer froma 85. han hafdhe ther huarte viner älla fränder ther han matte a trösta \" ib 752 . \" spurdhe draparen smausuenin vm han matte fulkomlika trösta vppa han oc thora sighia hanum sin lönlik thing \" KL 41 . een man ppa hulkin thu wäl trösther (cui credis) MB 2: 240. Bir 1: 191 . MB 2: 255 . \" hon tröste til mik alt bätre än til han \" Iv 2730 . - lita på, trygga sig vid. med dat. han thröste wäl sinom hälgha lifnadh Bil 657 . \" han tröste suä sinom fastom husum, at han änkte reddes sin almogha \" KS 30 (76, 32) . \" ey ofmykit trösta sins ens skiälum ok rådhom \" ib 73 (176 79). - med prep. tröstande a daghxsens hälgahget KL 40 . \" then är ödhmiukir hulkin som ä huru mykit han gör godh thing tho rekna han thom swa som äntke ok tröste änkte a sina forskyllan \" Bir 3: 189 . Fl 1610 . somlike grösta wppa sina högha forskullan Su 206 . mz nakrom godhom gerningom ther the trösta vppa Bir 1: 232 . \" tröstandis oppa sith mykla folk oc stora diärffhet \" Su 69 . \" tröste hertogh erik . . . ther a at konungen war hans magher \" RK 1: 2159 . \" tröst ey offmykith ther opa \" Al 3557 . \" at thu skuli aldre trösta aff (confidas de) thine rätuiso älla dygdh ok makt \" Bir 3: 379. Su 301 . \" om wi rymom ok tappom striidh tha hafwum wi hwarghin trösta widh \" Al 1986 . - med en sats. jag tröste iag war strk oc stoor RK 1: (LRK) s. 281 . - lita på, vara säker på, vara förvissad om, (säkert) hoppas. tröst vppa at thz (svärdet) wäll biter Di 59 . \" abraham wiste wäl at hans brodherson loth han war oskyllogher aff them fwlo sodome syndom, oc swa tröste han at nakre flere waro \" MB 1: 191 . - vara säker om el. på, säkert hoppas, tro sig, tilltro, sig, tro sig till. med inf. the hopas ok trösta (confidunt) at faa hymerike for änkte Bir 1: 119 . tröstir jak fuldelika wm hona forswaras oc wm hona bön höras Su 209 . \" tröstandis sigh hiälp oc rädddingh aff gudi giffwas (confidebat . . . auxilium sibi a Deo affuturum) \" MB 2: 325 . \" mz hans mact oc dygdh tröster jac forvinna alt thz mote mik bärs \" Bil 536 . iak tröster wäl finna thän stadhen Lg 673 . \" ey tröstanbdhe them owr winna \" Su 68 . Fr 1162 . RK 2: 7210 . sporde thöm . . . hvar the trösta ena juncfrw finne ib 155. engen broder thagä mera gernigk til sick än han tröster redha göre jnnan then tijdh the baden syna mellan samtyckionde worde SO 114 . - lita på, tilltro. med dat. vidhe tholika frestninga räddis mange. ok tröste ey sinum cranklek at thola, wtan flyddu til ödhkna Bil 403 . ","4) fatta mod, blifva el. vra vid godt mod,m blifva el. vara modig. ther af thok lhon hopas oc trösta Pa 19 . at the . . . skuldo trösta oc amynnas huru gudh j hymerike haffde them vndherliga hulpit MB 2: 325 . ","5) anförtro. \" mit siäla gagn satte jak oc tröste j annars händer \" Su 241 . ","1) vara frimodig. tröst þik väl Bu 102 . Su 252 . RK 2: 3612 . - vara öfvermodig, förhäfva sig. at eigh sculu saloghe van hopa ok eigh säle oc cate trösta sik Bu 489 . MB 1: 241 . - vara öfvermodeig el. trotsig (mot ngn), visa trots (mot ngn). jechonias tröste sik a mot naborgodonsor MB 1: 9 . ib 11 . ","2) vara till mods. hwre tröster tw tik (hve trúir þu at þér gangi) Di 157 . ","3) lita (på), trygga sig (vid.). vtan thu hawir ödhmiuktena. thorft thu trösta thik hwaske vidh iomfrudom älla fatikdom Bo 33 . \" tröste sik vidh hans väluiliogha godhleek \" ib 62 . \" ib l103. \" Lg 675 . Su 68, 206 . \" tröstin idhir ther vidhir at iak foruan världina (confidite, quia ego vici mundum) \" Bo 178 . ib 229 . hon tröste sik alt widher warfru hiälp, oc tröste sik fullekika til henna Lg 3: 54 . \" ther törte iak mik til \" ib 16 . ","4) tilltro sig. en biscopar som han skripotaþe tröste sik eigh sätia hanom fulla sk[r]ipt Bu 168 . \" valerianus spurþe vitum än han tröste sik böta hanom \" ib 525 . \" the . . . trösta sik at fulkompna sin wilia \" MB 1: 175 . \" trösto sik fulkomplika at halda land oc stadh vtan swa mykla wakt oc wärn \" ib 465 . nemrot war swa mykin daare at han tröste sik at wardha iä.wällogher i himpnenom som han war a iordhinne ib 175 . Bil 228, 235 . MB 1: 315 . Iv 1453, 2717 . Di 6, 82, 203 . \" ändock han sigh ther til icke tröste \" Lg 3: 32 . - drista sig, diärfvas, företaga sig. ther göra landgong tröste han sik RK 2: 7571 . - tro sig till, hafva hopp om. sidhan gik han til haghen ok spordhe om han trösthe sik liffua om han finghe en godh lächiare Di 261 . - refl. tröstas, styrkas, uppmuntras. tröstis hwar vidh annan oc gladdos inbyrdhis Bo 248 . - styrkas, få styrka, jeremias tröstes i mörka tornet LfK 63 . - tröst asik til, tilltro sig, drista. ath . . . nokor man . . . tröstir sik till ogerninga ok nokor darskap göra EG 66 . haffde iak thz wist at han war sa mannelighen man tha hade iak ekke tröst mik till at slagsiss mz hanum Di 80 . Jfr tiltrösta sik. - trösta sig vidher, tilltro, sig, drista. jnge trösto sik vidher moth the suenska nogat örlig aRK 1: (sfgn) s. 171. - Jfr be-, for-, mis-, van-trösta."],"f":["trööste Ansg 253 . ","troste Bu 102 . ","trostä Di 6 . ","tröstade Lg 3: 28 . ","tröst Di 80 . ","tröst Bu 144 ; Bir 1: 363 ; Al 3557 ; MB 2: 167, 337 ; Su 252 ; Di 59 ),","trösta sik , "]},{"a":"trösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ingiva förtröstan el. mod, stärka modet hos ngn), styrka. - styrka, uppmuntra. tha känna the likowel andans glähdi, oc thär aff tröstas (animantur), til anger, ok scriptamal Mecht 267 . 2) Jfr Sdw 2: 1317. 3) förtrösta (på), förlita sig (på). med prep. for thy thröstir iak mykit til idher, som sanctus paulus sigher (multa mihi fiducia est apud vos) SpV 4 . \" tha en människia tröster swa mykit oc hopas vppa gudz miskundh \" MP 4: 208 . the . . . halda päningen for sin gud ok trösta mer vppa honom än til van härra siäffuom ib 260 . \" enkte got fantz til hwilkit wti mattom trösta \" Hel män 194 . - lita på, vara säker på, vara förvissad om, (säkert) hoppas. algot magnusson . . . war ey än tha komen thil man älla forstandilse, swa at the thrösto at han kunne thera stykke nyttelica foresta SD NS 3: 226 ( 1417) . \" iak thro fuldelika, oc tröster at thu thz forma \" Mecht 143 . "],"f":["-ir . ","-er . ","-as Mecht 267 . impf. tröste),","trösta sik , 4) tilltro sig. thy är radelikt badhe mannom ok quinnom som sik ey tröstir til ath halla jomfrudom, ällir änkiodom gipti sik medh gudz loffuj MP 5: 97 . 5) bemanna sig, intala sig mod. then verdoge canokken . . . storliga forfärädher . . . optende alla kirken ne lampor ok . . . tröste sik ok gik jn fore höghä altaret J Buddes b 151 . - Jfr be-, for-, mis-, of-, til-, van-trösta."]},{"a":"tröstan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr o-, of-tröstan."],"f":[]},{"a":"tröstande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förlitande. Jfr Sdw 2: 1317."],"f":[]},{"a":"tröstare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröstare, hugsvalare. \" thik widhirgaar . . . thröstarin then hälgha anda \" ST 196 ."],"f":[]},{"a":"tröstarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröstarinna, hjälparinna. \" hans trösternnä war for honum innä \" Fr 2287 ."],"f":["trösterinnä )"]},{"a":"tröste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? mod, självtillit? Jfr D. Kornhall, Karl Magnus 274. (du) westh tröthe rolandes (pu vext hreysti Rollands ok ofmetnað) Karl M (El) 85."],"f":[]},{"a":"tröstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med tillförsikt, utan fruktan, frimodigt. at ingen aff ider tage sig nogen fare eller fruktelsse fore . . . wtan giffue them tröstelige oc offorsumandes hiit tiil loss wtan al redde STb 5: 316 (1520, Kop). 3) dristigt, kraftigt. kempen medh swerdeno (ɔ en bödel) slo flerom synnom trösteliga pa hans hals J Buddes b 151 ."],"f":["-liga . ","-lige )"]},{"a":"tröstelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med tillförsikt, utan fruktan, med frimodighet, frimodigt. at wi maghom tröstelica til thin gangha MP 1: 37 . \" han bdh sik tröstelica (fiducialiter) in ij ämbitit \" Bo 99 . KL 157 . Bo 143, 235 . Bir 1: 117 . LfK 62, 64, 5 . - frimodigt, modigt, dristigt. judas oc hans män oforfäradhe drogho mote them trösteliga til kampin MB 2: 238 . \" hwar aff konungxsens män täss trösteligare vp foro mot iherusalem ib. - dristigt, djärft, obesväradt, oförsynt. at the moghe thäs tröstelicare synda \" Bir 2: 210 . \" ib 1: 64. - modigt, käckt, tappert. the . . . slogos sa trösteliga at engen wilde for then andre ryma \" Di 19 . ib 77, 153, 154 . PM XXXVII . ","2) tryggt, säkert. \" owir the murana skal iak tröstelika ledha them \" Bir 1: 91 . - tryggt, lugnt, ostördt. at hon maghe thes tröstelikare (fiducialius) hwilas mz lhonom Bir 1: 9 . lata the sina hörara tröstelcia (fiducialiter) hwilas j syndomen ib 3: 89 ."],"f":["-liga . ","-likare . ","-ligare . ","-likaren PM XXXVII ), "]},{"a":"trösteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) frimodig. barbara, war stoc tröstelikn ST 264 . \" the tröstelika rösten \" Su 142 . ","2) pålitlig. \" är han tröstelikin (fidus) vin ok troin (fidelis) kompan \" Bo 232 . ","3) gangnelig. \" thz som är sant är oc faghirt oc siälinna thröstelikheth \" ST 6 . ","4) hjälpsam, välvillig, mild. pawen war syndarom ganzska trösteliken Lg 3: 341 ."],"f":["-likin . ","-liken . ","-likheth ST 6 ),"]},{"a":"trösteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) pålitlig. \" ffiducalis . . . thröstelighin \" GU C 20 s. 269 . twa trösteligha oc tryggia vini som ärw visdomber ok lämnadhir Prosadikter (Barl) 9 . 3) gagnelig. thz som sant är oc faghirt oc siälinna thröstelikheth (möjl. för siälinne thröstelikt) St ed Henning 4; jfr ib 402 . \" thetta idrogha brödh är syndoghum swa tröstelikit thorfftelikit \" MP 3: 297 ) at vtan the äti thz för än the dö tha mista the himerike MP 1: 238 ; jfr B. Ejder, Ark. f. Nord. Fil. 72: 228."],"f":["-ligher . ","-lighin )"]},{"a":"tröster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) frimodig, modig. Jfr D. Kornhall, Karl Magnus 274. KarlM (El) 49. roland (ä)r trösther (hraustr) ok oliffer är wiis ib 57 . 2) säker, pålitlig. hans brönia war stark oc tröst Troj 153 .","3) pålitlig, trovärdig, trofast. Se Sdw 2: l1317. - Jfr iäm- (Sdw 1: 633), van-tröster."],"f":[]},{"a":"tröster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) frimodig, modig. \" ia[k] se iþar sua fasta ok trösta i cristne tro \" Bu 508. gik jak thröst fram til gudz möstir Bil 456 . thu scalt nw vra starkir oc tröstir Pa 15 . \" at almogen skal wara tess trösthere \" BSH 5: 462 ( 1511) . MB 2: 3, 4, 5, 61, 150, 233, 303, 312, 325 . \" han lotz tha ware tröst \" RK 2: 3402 . \" tha war en i ghdz almogha trösther oc stadugher man som andhra tröste som förfäradhe waro \" Su 68 . RK 2: 4874, 5589 . tröstir man j hiärtano MB 2: 324 . RK 3: 2208 . \" thz ware tröste helade froma \" ib 2: 3688 . ib 6298, 8840, 9368 . MD (S) 250 . \" thz vndrar margh en riddara tröster \" Al 8814 . then som drikker ther aff bliffwer dyärffwer oc thrösther, oc försma dödhen oc allan wadha PM XXXVII . - frimodogm som röjer, frimodighet. thär waro antzswar tryg oc tröst taghar redho Lg 983 . ","2) trygg, säker, fri från fara. engin lifuir tröstir wndi thässa hems thryghdh Bil 476 . - säker, pålitlig. fresta hwru isen är tröst Al 2200 . - ","3) pålitlig, trovärdig, trofast. Bil 214 . ","4) trogen, huld. \" med dat. han foor . . . til konung järsleff som honum var tröster \" MD 357 . - Jfr mis-, o-tröster."],"f":[]},{"a":"trösthet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frimodighet, tillförsikt. i sälikhetinne wari altidh när räddoghin, i frestilsomen tröthetin (confidentia in templatione) Spec. Virg. s. 238 (enl. meddelande af Dr. r: Geete)."],"f":[]},{"a":"tröstirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröstarinna, hjälparinna. \" en hogswalirska oc tröstirska allom människiom \" Lg 3: 608 . ib 650 ."],"f":[]},{"a":"tröstleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mod, tapperhet. \" j thy gaff gudh hanom tröstlek oc styrk manlika stridha Prosadikter (Barl) 60. \""],"f":[]},{"a":"tröstning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr betröstning."],"f":[]},{"a":"tröstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förtröstande (på). war tröstoger til gudh Lg 3: 350 . - förtröstansfull, frimodig. bönen skal . . . wara tröstogh oc troleken LfK 64 . - frimodig, modig. wiste wij ho som sa tröstoger ware. at han wilde thz göra oc rida gynom rytzarna Di 188 . LfK 255 . - frimodig, vid godt mod. warin tröstoge BtRK 133 ( 1429) . - Jfr miströstogher. ","2) pålitlig, trogen. \" Jfr fultröstogher. \""],"f":[]},{"a":"tröstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förtröstande (på). - frimodig. BtRK 133 ( 1469) .","3) säker, fri från fara. huar een som sik ey skyndär at ther boo ok äuerdeliga bliffa j . . . the . . . tröstoga tryghetena J Buddes b 175 ."],"f":[]},{"a":"tubba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["narra, förleda, locka. \" synd är fatigha böndher saa tubba \" RK 2: 4033 . - locka, tubba. jak frökter, ad her sten tobber then almoge fran ider i akerbo häridh BSH 4: 305 (1501-1502). om min drengh hade honom luckat eller tubbat FM 489 ( 1510) . - förleda, egga. swa som han skulle haffwa tubbadh (instigasset) helyodorum til tolgha gärninga MB 2: 289 ."],"f":["tobba . "]},{"a":"tubba","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"tubban","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lockan. \" jak . . . swer oc loffuar . . . ey giffua henne mina röst som iak kan witha mädh gaffuo, ellir lowan, bön, ellir tubban . . . sik walith ryghtat haffua \" Abbedval i Vkl 77 . blandicie äru mz enom lastafulla lustilsa sötma, ytra mansins tubban SpV 139 ."],"f":[]},{"a":"tugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tugga swasom licamlik mat tagx saman oc tuggas ok smältis til licammans oppehälle Bir 2: 297 . han tugga . . . som asne ensamin halmin ib 1: 331. the . . . tuggadho oc bitu iordhena Pa 17 . KL 31 . Bir 3: 60 . \" nar man tuggar hona (ɔ: galanga) . . . oc halir hona tuggada imwnnenom mz wiin \" LB 3: 48 . ib 47, 2: 36, 8: 46 . masticure j: tugghä ib 6: 284 . \" mz twggande läpom \" Bir 5: 67 . - bildl. nar han ätir them (ɔ: min ordh) ok tuggar Bir 1: 180 . see nw oc thänk hwat godho krase här rättis aa. wilt thu känna oc smaka hans sötma tha tugga (rumina) granlica Bo (Cod. B) 343 . - Jfr otuggadher samt tiugga."],"f":[]},{"a":"tugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tugga. \" a mastix deriatur masticare twgga fortänka oc wthslaa \" GU C 20 (hand 2) s. 122."],"f":[]},{"a":"tuggan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tuggande. LfK 93 ."],"f":[]},{"a":"tugh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se togh."],"f":[]},{"a":"tugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg, rep. leonit är ekke got swa göra tampt at thz löpir j tugh ellir band ST 213 . \" bwndho the honom mz thu ny rep äller togh \" MB 2: 118 . - särsk. om skeppståg. tughin oc al skipredhin fästir han stadhlika Bir 4: (Dikt) 251. thet (skeppet) är ey brath segelredhä, forty her är ey takel eller tog tiil BSH 5: 583 ( 1517) . han (fisken echneis)haller skipith pa enom stadh j starkasta storm swa ath jngen segel bölyor, aaror, äller strömmer kwnna thz komma aff them stadhenom . . . hwilkit jngen ankar, kabel, äller togh kwnna göra PM XVII . RK 3: 963 . \" sua som thz skip än hauir säghilrätit oc styrit oc eet ankara mz twem tughom \" Bir 2: 171 . - bildl. tha brista hopsins oc tronna strängia oc tugh Bir 2: 172 . - Jfr byrdha-, silkis-, slagh-tugh (-togh)."],"f":["togh )"]},{"a":"tugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tåg, rep. - särsk. om skeppståg. skipp medh takell ok towgh ATb 2: 592 ( 1492) . \" samma kfraffuell med tackel och tuch, anckar, bysser . . . hörer stadin ok oleff halff til \" Stock Skb 285 (1499, Skip) . - Jfr basta-, boi-, hampo-, slagh-, varpa-tugh och basta-, nota-tögh."],"f":["tuch . ","towgh )"]},{"a":"tugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bruþtugha."],"f":[]},{"a":"tugha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hortugha."],"f":[]},{"a":"tughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bruþtughi."],"f":[]},{"a":"tughin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. dragen; född (af), härstammande (från)? goth är wara aff godho tughin (sannolikt har dock här från början icke stått tughin, hvarin för öfvrigt beror på ändring; möjligen har det uppkommit af ett äldre tughi, af tugh i betydelsen: ²tåga², ämne, art; motsvarande Fdan. text har: thet ær goth ath kommæ aff goth; i en anann redaktion: gaat er ath vere aff gaat two; Lat. texten har: laudem tela legit quam filum nobile pegit) GO 473 ; Jfr KOck, Medeltidsordspråk 2: 223 f."],"f":[]},{"a":"tughlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se toghlika, -liker."],"f":["-liker"]},{"a":"tuhundradhafalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" - n. adv. ducentuplus . . . tw hundradha faalth samtykit"],"f":["-faath ) , "]},{"a":"tukt","b":[],"c":"","d":"","e":[" o.s.v., se tokt, tokat o.s.v."],"f":["tukta"]},{"a":"tukt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , tukta o. s. v., se tokt, tokta o. s. v."],"f":[]},{"a":"tulder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , o. s. v., se tolder o. s. v."],"f":[]},{"a":"tumbermästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trumslagare? \" ther var halla mykith bang aff bambor ok basunar mykith klang aff tumber jästara dyre var ther ful ohyrä \" Fr 1785 ."],"f":[]},{"a":"tun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SD NS 1: 343 ( 1404) . \" curiam lnostram, tunar \" SD 1: 659 (12385). setunir ib 353 (125§1, gammal afskr.). de thorstunum ib 2: 22 ( 1287) . \" de solendatunum \" ib 37 ( 1287) . de sictunum ib. \" de skieptunum \" ib. \" in sÄtunum \" ib 82 ( 1289) . \" de niderhatunum \" ib 265 ( 1298) . \" apud tunir in aker \" ib. \" lib 266 ( 1298). curiam tune in nÄsi situatam \" ib 505 ( 1307) . \" karulus in tunum \" ib 4: 2 (1327? samt. afskr.). in twndardalum ib."],"f":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"tun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["*tunastadher , "]},{"a":"tunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tunder. jtem the (ɔ fiskarena i Saltsjön) skola haffua j sine kista yxe . . . elföre, tunder, swawel (o.s.v.) Arnell Brask Biᴵ 29."],"f":[]},{"a":"tunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ¨ tunder. eldin flögh som vm annet tönder (i rimsl. m. sönder; på motsvarande ställe i Hadorphs uppl. läses: eldin flög som aff ett tunder (i rimsl. m. sunder) s. 49) RK 1: 1101 ."],"f":["tönder )"]},{"a":"tunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","bigoth aff tungor med rusin Brasks Matordn 12. - tunga ss symbol för tal. jak weth ey bätre thät som kötligit är än twngan tha hon är wäl styrd som kötligit är än twngan tha hon är köt än hona tha hon är ondh ok jlla styrdh MP 4: 216 . thee . . . ladho sina twnge saa släth, ath inghen prädikare i kartwse orden kwnne mer winläggia sik än thee bade giorde BSH 5: 303 ( 1508) . \" falskheedh är all formögen och somme haffwe two twngher ville the bort legge then enä och wara allom mannom lighe tha giordhe the wäll ville the icke thä är thet fröctandes at the paa en dagh misthe them badhen \" GPM 2: 315 ( 1508) 2) tungomål, språk. han (ɔ Hieronymus) som kunde wäl siwhanda maal oc tungor, swason är ludha maal, gretzt maal (o.s.v.) Hel män 167 . - Jfr barna-, hunda-, iudha-, lamba-, nöta-, vaghskalstunga. "],"f":["tungo fulder , adj. pratsjuk tungofuldir man fölger mästa lygn SkrtUppb 228 . ","tungo lagh , n. tungomål, språk. hänne syntis them (ɔ mang lönlik thing) aldrigh kunna trrykkia mz nakot maal ällir twngolagh Mecht 236 . ","tungo redhe , n. 2) tungonmål, språk all the maal oc tungoredhe . . . kunne han (ɔ Hieronymus) swa granlika oc ytrilika som han hafdhe af barndom warit vpföddir i them Hel män 167 . ","*tungo skifte , ","tungo sot , ","*tungo starker , "]},{"a":"tunga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tunga. \" i höfdeno är . . . mundro ok tunga all likamanom til tarua \" KS 32 (82, 34) . är . . . tungan skapat til tuäggia syslo. hon skal manz mål framföra . . . ok hon skal täfka i munnenom manz mat, ok skal röra han ok föra til suälghindina ib 55 (138, 59). lät iulianus hänna tungo af skära Bu 506 . \" han . . . beth j sma stykke sina tungu mz tannum \" Bil 402 . \" sänt lazarum at han väthe sin fingir j vatne ok dröpe a mina tungo \" MP 1: 186 . tungo swa som eldir KL 133 . \" siunge guþlek tunga sötan älscogha ihesu christi \" Bu 25 . \" min tunga scal vphöghia thina rätuiso \" MP 1: 269 . \" al . . . huar tunga vidhirga at var herra ihesus christus är j gudz fadhirs äro \" ib. \" hwat hälzst nakor twnga kan ther aff sighia \" LfK 125 . alla . . . hwässa sina twngher til at banna ib¨ 124. om hon ey atenast sigher mz twngonne, wtan ämwäl thro aff innarsta hiärta, sik wara . . . minne värdh, än nakra andra Bir 5: 17 . \" onda twngor ärä nog till \" Di 36 . man skal egh haua twa tunggor i een mun GO 83 . så är sötgärn tunga j hwars manz hööse ib 321 . \" goth är sinne tungo styra \" ib 551 . ib 637, 680 . - tunga, oxtunga (ss maträtt). han scal sin kost holda . . . mz . . . twa skynkar, twa twngar, twa metworster SO 80 . LX twnger HSH 19: 166 ( 1506) . - Jfr diävuls-, draka, elda-, elds-, geta-, hiorta-, hunda-, yxna-tunga. ","2) tungomål, språk. han . . . vndistar alla tungor ok talar Bu 204 . \" cristoforus for þäþan tel eet annat land ok staþ. som han cunne eigh tungo ok uar nat ok dagh a hönom. at guþ gaue hanom tala ok vndistanda lanz tungo \" ib 499 . at the talado aldra handa maal ok aldra handa thungo (ut omsium gentium linguis loqurentur) Bir 1: 199 . hwar therä hördhe apostlana tala the tungo ok thz maal som hine varo födde mz KL 133 . \" the . . . tilburdho at tala i vmpskiptelikom tungom \" ib. \" vi hörom thom tala guz höghelik thing j varom tungom ok mz varä modhor male \" ib. \" som för lasu alt ok sungu a iudha tungu \" Bil 378 . \" heth han nero nequam som tydher wandwäter . . . a göscu thungu (af senare hand ändradt till a waart maal) \" ib 307 . \" tha . . . een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher fiutter oc thydder a rytz tungo tha giter man ey the same ordh lakt til lika a andra tungo, som för fiöllo wäl saman \" MB 1: 319 . \" som biblioam wände aff hebreiske tungo oc til latine eller gretzske \" ib. \" a waara tungo ib. eufemia drötning . . . lät thässa bokena vända . . . aff valske tujngo ok a vart maal \" Iv 5745 . \" nu är hon (boken) . . . giordh til rima . . . aff thyzko ok ij swänska tungä \" Fr 3207 . \" kwnne ey then hälga herran tyska twngho ällar tyst maal \" Lg 3: 161 . Bil 226 . MB 1: 69, 208, 209, 429, (Cod. B) 523, 2: 344. MP 1: 167 . Al 9612, 9616 . - språk, språkområde, (sammanfattning af) menniskor som tala ett språk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT?) menniskor som tla ett språk, folk, land. han hawir !SYNS_DÅLIGT? stadh som är världin j hulkom siutighi tungo (linquæ) äru suasom siutighi herradöme oc j huarie tungone är een mins sons vin thy at ängin är the tunga j hulke ä finnas nakre mins sons vini Bir 3: 82 . Di 280 . \" han wan alla egipto tungo \" Al 1731 . \" ouer alt valandh ok alla tytzsko tungona \" Lg 3: 562 . Jfr latins-, ryza-tunga. ","3) tungformig el. långsträckt yta; smal landsträcka mellan två vattendrag? i ortnamn. tungo Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 118 (urk. fr. 1426). jn tungolundum Sd 5: 529 ( 1346). - vik. vphoffwit til thän !SYNS_DÅLIGT? fran höghethenne, beskasta haffsens, oc aff thäs twngo (lingua) som wändis til swdher MB 2: 41 . \" haffsens twnga ib. \" ib 49 ."],"f":["tungo band","tungabandh . ","tunga baandh Lg 3: 385), ","tungo byld","tungo fulder , ","grälskjuk . ","kifua ey älla träth mz tungofullom (linguato) man MP 1: 107 . LfK 207 .","tungo gal","twngo gaal )","tungo lagh","twngha- )","tungo lös","tunga- )","tungo mal","tungo redhe , ","tungo rot , ","tungo sot","tungasoth )","tungo spini","tunga spyne )"]},{"a":"tungadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. Jfr stortugadher."],"f":[]},{"a":"tungarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tungel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himlakropp. \" hymelsens twngel swartnadho \" JMÖ 116 . Jfr himiltungl."],"f":[]},{"a":"tungel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["himlakropp. \" epte allom himna ok thungla gangh \" Bil 478 . Jfr himbla-, himil-, himils-, himna-tungel."],"f":[]},{"a":"tunland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tunno land. Brasks Kopieb 31 ( 1514) ."],"f":[]},{"a":"tunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr L. Forner, De svenska spannmålsmåtten 165 ff.","1) tunna. \" llagena ne vas vinarium viin flaska vatnlägtil oc tönna \" GU C 20 (hand 2) . 60. hanis . . . hade ecke meera anamet aff hans skip än en tor tunna STb 1: 22 (1475). forböd . . . köpswenane nogat klede ath föra hiit i riket medh tunnar vthan i pakka ib 227 ( 1480) . ib 231 ( 1480) . \" ath the x (10) torra tunnar kmo i skipper olaff fynnes skip \" ib 327 ( 1481) . \" tunc combusta fuit ibi inter alla una tunna plena cum septem voluminibus reucelacionum celesium Ser. rer. svec. (Diar. Wazst) I 1: 202 (1495). sades hans . . . fry fore the ij torre tunnar . . . epter thy ath thwnnere vare vthsende aff sunderköpingh Stb 4: 18 (1504). tässen tiäran swa tilredh latis j nyt win tha thet görs j swa matto j hwarya smala tyno twa beghara PMskr 354. ib. item dragharen, för the sprundadhe tunnarar !UDDA_TECKEN? öre HLG 2: 28 (1512). \"","2) tunna. ss måttkär el. mått. Se Sdw 2: 1317. \" . . . halft i reþe peninge oc halft i smör tynan vm fäm marker Gadolins Pants \" Bil 272 (1368, Tjsut) . \" gamal affrad waar 2 twnnor salt \" VKJ 159 ( 1447) . affradit är 1 tynna lax ib 136 ( 1447) . \" thesse forscreffne landbo göra om aarit 2 thonnor öll \" ib 150 ( 1466) . \" tönnan star mik v öre met tönna thräa \" Skotteb 447 (1470-71, Kämn). v. thynner gammalth smör Arfstv 63 (1474-75). vij thynnor ffärst smör ib 1474-75)j twnna aal ib 81. hans breff . . . som ludde pa the tunna lärufft STb 1:213 (1479). the tunna leysk, som hanis otte talar vppa ib 223 ( 1479) . \" än han kan faa igen ena tunna eller twa tunnar klede \" ib 231 ( 1480) . 2 marc swänsk for 1 tynw torsk VKJ Bil 286 ( 1480) . \" litit aff ether kan fordärffua ena tunna honag \" MP 4: 172 . \" aff ene quern i tannafors 6 tönnor myöl. item oc 2 tönnor aff ene andra qwärn thärssamastadz VKj 46. affradit är 1 tunna korn oc 1 ortug \" ib 47 . lib 116. xiiij (ɔ 14) tynnar smör GPM 2: 288 ( 1508) . \" är thed ok swa saka ath här fins noghen tynna (fisk) ffal taa faar man henne like mindre en iij mark ib. ffem töner miöll \" NMU 1: 157 ( 1508) . \" ii tönor malth och ii tönor haffrä ib 160 (1512). ij tunnar ööl HLG 2: 8 (1509). ij tunne krampesiill \" ib 106 . \" item en mark för iiii twnna kalk \" ib 117 ( 1523) . ib 120, 122 (1524) . iord . . . som aarlige skyller j tunna korn oc j skilling päninga Arnell Brask Biᴵᴵᴵ 42. - Jfr bräm- (jfr K. G. Ljunggren, Jeijerbergs ark. fl. v. ordforskn. 5: 1 f.), fiska-, half-, ilätis-, kalk-, kiöt-, lasa-, laxa-, järipts-, läriunga- (Sdw 1: 804), lästa-, miol-, miolka-, salt-, silda-, skaffara-, skär-, smiör-, traven-, thorska-, vatu-, vin-tunna. ","2) tunna. jtem j thunna tree for ij öre FMU 4: 88 (omkr. 1455). xj tunne öll for xj mark, !UDDA_TECKEN? met tönne tree Skotteb 392 l(1464-65, Kämn). jtem iiij ort. for töne trä smöret kom vdj ib 430 (1469-70, d:o). tönnebinderen iiij art. for thet (han) slogh bande oppa tönna trä till for:ne resa ib 445 (1470-71, Kämn). tönnan star mik v öre met tönna thräa ib 447 (1470-71), Kämn). baysolatidh skal wara til viktenä XV (15) lispund vthan tunna trädh STb 1: 182 (1478). "],"f":["l-or . ","tunnör VKJ 116 . tunnar STb 1: 227, 231 (1480), 327 (1481), 4: l18 (1504); HLG 2: 8 (1509). twnna kib 117 (1532), 120, 122 (1524). twna HLG 2: 122 (1524). tunne ib 106 . med art. tunnarar (för tunnanar?) ib 28 ( 1512) . ","thunna: pl . med art. thwnnere STb 4: 18 ( 1504) . ","thonna: -or VKJ 150 ( 1466) . ","tyna: -o PMskr 354. tynna Gadolin Pants Bil 272 ( 1368) ; VKj 186 (1447); GPM 2: 288 ( 1508) ; ","-w VKJ Bil 286 ( 1480) ; -ona PMskr 354; -ar GPM 2: 288 ( 1508) , 334 (1509). thynna; -or Arfsv 63 (1474-75): -er ib; -e ib 62 (1474-75). tönna GU C 20 (hand 2) s. 60; -an Skotteb 447 (1470-71, Kämn); -or VKJ 48 . ","föna: -or NMU 1: 160 ( 1512) ; ","-er ib 157 ( 1508) ), ","*tunno band","tunnobindare (tunne- SSkb 5, 12 (1501-02). t(h)unna- STb 1: 15 (1475); SJ 2: 26 (1477), 43 (1478); KTb 165 ( 1482) . tynno. KTb 154 ( 1439) ; ATb 1: 198 ( 1464) . ","tynna- GPM 2: 289 ( 1508) , 334 (1509). thyne. SSkb 54 (1502-03). tynnen- Skotteb 1: 464 (1471.72, Kämn). tönno- VKU 20 ( 1541) . ","tönne- Stock Skb 195, 106 (1522-23). -bindere. -binare VKU 20 ( 1541) ), ","*tunnobindara dränger","tunnebindere- )","*tunnobindara husfru","twndhebindare hustrv )","tunnobindara ämbite (thunnabindare embetie), ","*tunno fylling","thunna- VKJ 152 . twna.- ib 152 (1466+). t(h)onno- ib 153 ( 1466) . ib (1480) . -föllingh),","tunno gods (tunna- StÄmb 93 ( 1473) , 94 (1474) o.s.v.; STb 1: 231 (1480), 369 (1482). töne- St Ämb 90 (1471). -godz. -gotz), ","*tunno land , ","*tunno mat","twnne maat )","*tunno pakkare","tunna- )","*tunno pakning","*tunno rum","tunna- )","*tunno tapper , ","*tunno trä","tunno vidher (tynna wedh), "]},{"a":"tunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tappa på tunnor. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41. 306 ff. Stb 1: 44 (1476). ketill skreddare zaker xij (12) marck, ty han thunnade ööl vppa sancti johannis baptiset dag ib 252 ( 1480) . ib 492 (1492, Burspr) . \" sidan tynna han (det färdiga mjödet) oc täppe medh naagra duch \" Sex ekon tr 267 . Jfr nytunnadher."],"f":["-adhe . ","konj . ","tynna Sex ekon tr 267 ) , "]},{"a":"tunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tunna, stort laggkärl af cylindrisk form. baandith aff eena twnna brasth RK 3: 256 . \" twa twnnar thoma är 4185. annor hälftin aff öleno samansamkis j ena tunno \" VKR 37 . LB 3: 82 . So 221, 224. sölff oc gull jak weyt ey manga twnnor full RK 1: 433 . \" samansankadhe ena tunno fulla mz päningom \" KL 263 . \" en abbate . . . bödh sinom kännswen längdantil bära ena tunno watn hwarn dagh \" ib 283 ; \" jfr 2. skal ey annath gotz räknas wtan gotzit som wthwertis war kwngiorth, som är skinmees, för skinmees, fynna smöör före smör, fath järn, före järn \" PM XIV ; jfr 2. then pakken, tynnan, mesen, j hwilko gotzith är ib XV . ","2) tunnbindare. \" jöns clemitzsons tunnobindare \" SJ 52 ( 1433) . ib 64 ( 1436) o. s. v. eric tunbindare ib 219 ( 1452) . SO 219 ."],"f":["tonna: -o SGG 128, 129, 130, 132, 133, 134 . ","tynna BSH 4: 305 (1501-1502); PM XIV ; ","-an ib XV (på två st.); BSH 5: 429 ( 1511) ; ","-o EG 678 ; ","-or PM XIV ; SD NS 1: 46 (1401, nyare afskr.; på två st.); -er SO 221, 224 ; ","-e SD NS 1: 46 ( 1401), nyare afskr.); på två st.); -ona LB 3: 82 ), ","tunnobindara redhskap","twnnebindare redhscapp )","tunnobindara ämbite","tunno butn","-bothnen ib 8), ","tunno gods","-gotz )","tunno vidher","tynne wedher )"]},{"a":"tupper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se topper."],"f":[]},{"a":"tupundgryta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvåpundsgryta, gryta om två punds vikt? han hafde giort ett roof på tu pundh gryto, som han tog aff olaff Trolles Jb Bil 184 (1477, nyare avskr.) ."],"f":[]},{"a":"turificera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tända rökverk, anställa röfoffer, vid gudstjenst svänga rökelsekärl. turificerade ärchebiscopen och alla biscopar huar medh sitt rökelsekar moth grafvena TK 273 . thrufficeradhe han öfver helgedomana, huart sum han thom nidladhe i kistjona ib. - med dat. togh ärcheiebiscopen . . . rökelse karet och turifferade allom reliquiis TK 273 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"turk pl. er","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["turk . . . bescherme then helga cresne tro mot the ortewise thurker och hedhninghe Saml 24 . 148. turker och alle christne PMSkr 709 (senare avskr.). - sing. med art. i pural bet. vm the sände här och mykitt stridzfolk mott turken PMSkr 667 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"turkisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["turkisk. ss subst. \" blandh hedninga cristhna oc twrkiska \" PMSkr 119 ."],"f":[]},{"a":"turkos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["turkos. \" en gulring medh en thurcos Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.). \""],"f":["thurcos )"]},{"a":"turturduva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["turturduva. thw (ɔ jungfru Maria) äst ok en tortildufwa SvRimd 48 . jomffru maria . . . togh hans siäl swa som turtur duffwo. hwitare än snyo JMPs 436."],"f":["tortil- SvRimd 48 )"]},{"a":"turturduva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["turturdufva. \" sit . . . ensamin som turtur dwan \" Bo 46 . \" köpto the twa turtil dufwo \" ib 6 . \" föra mz sik til gudz hws . . . en duffvnga eller törtilduwo (Cod. B turturduffwo 561). \" MB 1: 361 . \" offra twa tyrtelduwor eller twa dwffvnga \" ib. \" tyrtelduwo offer hördhe fatiko folke til at göra \" ib 478 . \" turtur duwa röst är hördh \" Ber 37 . \" turtur duwa är renaste fughul hwlkin som pläghar byggia sina redhe i höghum träm ib. turtur duwan hafwer grat for sang \" ib. \" varin tina kindher faghra som turtur duonna hulke naturlikit är at mister hon sin maka taker hon ey sidhan annan ib. \" Bo 3 . MB 1: 473, 474 . ST 209, 210 . Ber 36, 167 . Su 86 . LfK 19 ."],"f":["turtil- Bo 3, 6 . ","tortil- ST 209 . ","tortel- LfK 19 . ","tyrtil- MB 1: 473 ; ST 210 ; Ber 36 . ","tyrtel- MB 1: 361, 474, 478 . ","törtil- ib 361), "]},{"a":"tusk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["källfrö, gorda. tag sma twsker oc fröder i kerren LB 7: 190 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"tusk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tasslande, förtal. \" fly bakdantan kor hwisk ok thwsk \" Ber 59 ."],"f":[]},{"a":"tuska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr baktuska."],"f":[]},{"a":"tuskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["toskan, tusker. Se Sdw 2: 1317."],"f":[]},{"a":"tuskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hr ey tuskan (susurrationes) Ber 59 . \" ther idhnas nw bakmal ok tuskan \" Su 422 . Jfr bak-, mot-tuskan."],"f":[]},{"a":"tuskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tasslare, sqvallrare, förtalare. \" thu skal ey wara lastbärare oc ey tyskare (susurro) manna mällan \" MB 1: 365 . \" the afwndsiuko tyskarne (deltracatores) \" Su 426 . \" tha tuskarin är borttakin (susurrone subracto) huilas delor \" MP 1: 107 . tuskare (susurro) ok twä tungol är forbannadhir ib 172. Jfr baktuskare."],"f":["tyskare )"]},{"a":"tuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hortuta."],"f":[]},{"a":"tutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr öra tutare."],"f":[]},{"a":"tva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tvä-. "],"f":[]},{"a":"tvam stads","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"tvar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) i sanning, för visso. ney twar (Cod. C män) thz ma ey väre Iv 1117 . thz iak staar mykith äpter hänna minne twar (Cod. B thywer) thz gör iak aff hemsko sinne ib 1039 . twar (Cod. B thywer) thu sigher ey thz sant ib 1184 . ","2) dock, likväl. än tho margher thnker thz . .. thz engin skal hans like wara . . . twar hans hugher liwgher illa Al 8308 ."],"f":[]},{"a":"tve","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se två-."],"f":[]},{"a":"tvekel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvekan. \" hwath deel ljg nw haffwer ethers kantzeler her pether indgiffweth . . . mwe i wthen alle twekel fwlkommelige ether epther retthä \" BSH 5: 211 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"tver","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["två. \" mäþ twem riddarum \" SD 1: 669 (12385, gammal afskr.). hawe . . . twa swenä ib 670 . tue unge suena läto väruldena Bu 152 . \" hänne syntes som christus var sialuar prästren . . . ok tva ängla subdiäkna \" ib 11 . \" twa änkior \" Bil 915 . \" dela twe män, oc faar annar sla annan \" MB 1: 335 . \" tw twillingia \" ib 46 . \" twäggia propheta ordh \" KL 292 . \" tha gik ihesus wt af radhusit ok thässe twe röfuar mz honom ib 391. i twäggia manna äla i thriggia munne skal sta alt mal \" ib 403 . MB 2: 396 . \" twa andre riddra sagdo ok swa \" RK 1: 3832 . \" man kan ey thiäna thwem härram (för -om) til hyllist Go 554. illa skwrith haar är twäggia kompona skam \" ib 712 . \" doo höffdinghans hustru, oc twa hans älzsta söner \" Lg 3: 682 . \" huilken suen thwem husbondhom loffuar thiänsith i eenom stempnodagh \" SO 63 . tha schulu the twa brdöer thz til thöm anname ib 105 . mädh twem hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). tu staþlyus ib 5: 563 ( 1346) . \" tu handcläþe \" ib. \" giwum vi . . . twa stukur \" ib. \" giwum vi . . . twa lyusastaka ib. þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku \" ib 564 . vm tu aar SR 11 . \" mik lagþos tue andre costa \" Bu 143 . mällan twiggia blusa Bil 109 . \" godh ware tiwgha ok haffdhe hon twa grena \" GO 43 . i . . . twa prouento hannom LfK 142 . \" for twgge saka skuldh \" ib 47 . mz twägge handa hoxswalan ib 87 . \" hedhirgiroghir hedhir (för hoghir) röffwas j thwäggia handa matto, ok aff twäggia (för twäggia handa) siwkdom Spec. Virg. s. 250 (enl. meddelande af Dr. R Geete). tuäggia handa rätvisa \" KS 31 (79, 33) . \" then hugir som vpfyllis mz them helg anda hauir opinbarlikast tugh ting som är dygd oc ödmiukt \" MP 1: 174 . \" at var herra ihesus . . . twem sinnom ökte faa brödh \" Bo 88 . \" om man stamper hans ffrö (d. v. s. senapsfrö) medh hwithan hwetebrötz kroma swa ath two luther äro synap ok trdye delen aff brödhit \" LB 2: 50 . egyill. . . sköt . . . äpplit sunder i tw stycke Di 54 . \" en munkir atte twa skillinga päninga \" KL 2985 . \" hwat ey äru twe skillinga thitt hop ib. böte twa örä \" SD 5: 638 ( 1347) . \" tw öresland jordh ib \" NS 2: 205 ( 1409) . \" twa örtugland, jordh \" ib. \" twa örtug ib 204. war . . . tornith siälfft twäggia rsta höght \" MB 1: 175 . \" ower twägggi fingers breedh \" LfK 84 . j twa manadha MB 2: 109 . \" naar twa manadha varo framlidhne ib. the twe änkionna päning \" Bir 3: 228 . \" þän fiken är a pänigen. takar tu il ok tapar i köpe tu goþ \" Bu 153 . fiarþe skäl tok han af mangs riks manz vlyko. som gör sik sialuar tuigia þräl diävuls ok (silfs) ib. \" första twe trätta tha sigha the ey badhe eeth \" GO 217 . twe magho swa liugha at thän tridhi hänghir ib 777 . \" mära margho twe än een \" ib 1091 . \" ther stodho vp twe badhe i sänder \" Lg 3: 282 . \" egh skiptis twem äller trym all jngyälden \" SD 5: 562 ( 1346) . gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä ib 377 (1344, nyare afskr.). twe aff förnäfndom biscopum ib 567 ( 1346) . äf þöm fyoghertans kulu twe väliäs bärghämästärä ib 638 ( 1347). giter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne ib 481 (1345, nyare afskr.). firi þem twem scal þän som akyäres, akyärendenom rät györä ib 480 . \" ther tror iak at herra jon philpusson doo ok herra jon karsson the twe \" RK 1: 1086 . \" var thz dyurit gript, oc flse prophetin . . . oc the twgh sendos lifuande j brennande brennestens eldz sio \" MP 1: 137 . \" tessin twgh ägir gudhlik siäl iktelika tänkia \" ib 115 . \" sa hon präst klädan ok diäkn ok subdiäkn ok tua mz vphalz liusom \" Bu 11 . \" man sa dostera ä twa ok twa \" Fr 1820 . Bir 5: 65 . \" gyälde tu for et (d. v. s. dubbelt) \" SD 5: 639 ( 1347) . \" giuum wir them tu slik timä (dubbelt så lång tid) \" ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). skal han tholik tw ater giälda (duplum reddet) MB 1:338 . \" spurde barlaam huru gamal han war. barlaam sware sik wara xl ara gamblan josaphat swaradhe thu synis tholikt thw gamal \" Bil 618 . tu aar oc tiughu KL 273 . \" tu hundraþa ok þrätighi arom äpte vars härra döþ \" Bu 189 . tuhundraþa marker swenscä pänningä SD 5: 564 ( 1346) . thughundradha (motsv. stäle MP 2: 62: tu hundradha) päningha brödh MP 1: 96 . - i tu, i tu, i två delar. thera hiärta är i tw skorith MB 1: 434 . \" skal solin skiptas j tw \" Bir 1: 339 . \" störtande sin hals i tw \" LfK 147 . \" vra i twem, vara tvifvelaktig? hertogh erik sagde jak will brenna for engin man här boor han (Kristofer) er myn vin som jak tror tho hwaro war thz i twem \" RK 1: 2758 . - Jfr annattväggia, baþirtväggia, hvartiggia, hvartväggia."],"f":["twe. tue . ","tva Bu 11 . ","twa MP 1: 49 ; MB 2: 109, 385 ; Fr 1471 ; RK 1: 3832 ; SO 105 ; Lg 3: 682 . ","two Di 25, 39 ; LB 2: 50 . ","tvar L. ","twa . ","two LB 5: 292 . n. (nom., ack.) tu. tugh MP 1: 102, 174 . ","twg ib 317 . ","twgh ib 115, 137 . ","thug ib 96 . twa (i förbindelsen twa örtugland) SD NS 2: 205 ( 1409) . ack. m. tva. two Di 25, 29 o. s. v. thwo SD NS 2: 78 ( 1409) . ","tufwo SO 23 . ","twe Di 55 . f. tvar L. ","tva . ","tvem . ","twa LfK 142 . ","tväggia . ","twägia L. ","twiggia Bil 109 . ","tuigia Bu 153 . ","twiäggia SPec. Virg. s. 250. thwäggia ib (båda formerna enl. meddelande af Dr. R. Geete). ","tyggia L. ","twägge LfK 47, 58, 87 . ","twäggi ib 84),"]},{"a":"tver","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["två. \" vndir . . . laurins dansons jnsigle härzhöfdhinga . . . ok twäggia manna af häraþe \" SD 8: 82 ( 1361) . \" fyre godhe män . . . twe a minä weghnä oc twe a hans \" ib 269 ( 1362) . swa skiptis landum twäggia kununga. mällum JämtlDipl 127 ( 1374) . \" äpter säghn twegia godhra manna \" NMU 1 . 68 (1381). äpther thy, som thwe withnadhe ok fore sworo ib 117 ( 1441) . hwarie twe aff tessin landboom skulo göra en hampolima VKJ 132 ( 1447) . \" hoo som hälzt kirkiherre worder tiil sama altare, skal wara plictoger . . . j hwario wiku tiil ewigh tiid haffwa twff vigilias oc two siäle messor \" Svartb 428 (448) . \" tha skal han giffwa ofw´rdomarenom thryswar swa mykit, som wth är gifwit, oc tw swa mykyt som wth är läth Beckman Stud 81 (omkr. 1450, Arboga Lagb.). rauidh sakir iij mark for thet han saldhe twem eth \" ATb 1: 236 ( 1465) . \" bifoe thz tw dör haffver \" GU C 20 s. 55 . jnttercolumpnium . . . rwm mällan twägha stödho ib (hand 2.) s. 35. tughundrade mark swenskä peninge Svartb (Skokl) 516 ( 1473) . \" item bör honum (ɔ klockaren) kläppa til warfru loff om morghonen, thaa bhry slaar . . . oc ringia swa ty sijne (tyswer \" ÅK 59 ) til daagmessona medh the klokko, ther til hörer FMU 4: 437 (omkr. 1475?). tvgh pundh koppar ATb 2: 148 ( 1479) . \" twg lodh ssilke \" ib 154 ( 1480) han slogh en twnno bindare twgh ixe hamers hwgh ib 200 ( 1483) . \" twghundrade mark j redhe peningä \" FMU 5: 141 ( 1486) . \" twff ödhis böle \" ib 168 ( 1487) . räthuise the opflygä mz tweggie kerleksens vinghom SvKyrkobr (Lucid B) 228 . \" hans mwndir fyltis aff thwäghia handha besklikhet \" SvB 467 (mot sl. av 1400-t.). gudz son som war kämpin hawandis twägia warilsa natur SvKyrkobr 532 . drukkenskap oc skörlifnadhir äru twe fölgis lagha Hel män 134 . (fölet) takes ey fran modher myölkene för än thet är tw aara gammalth PMSkr 221 . \" tha är bätre samman fögha bij aff twam stokkom \" ib 302 . förwaris at rötherna aff twam qwistom komma ey samman ib 311 . skiffwan göris . . . tw fingher tyok ib 504. en annar skiffwa tw fingers tiok ib. the andro tw holen ib 507 . ib 508 . skipper oleff . . . zacher iij mark, för thet han solde twem it STb 5: 224 (1519). - i tu, i tu, i två delar. hon (ɔ: skeden) war söndir i tw skaftit fra skedinne ATb 1: 141 ( 1461) . \" spiutz skapt hans brast sunder j tw KarlM (Ver) 66. ith stenhus . . . med . . . halffuan gardhen, som skal mätes ret i tw mellom huitkops . . . waning oc sone stenssons \" STb 5: 49 ( 1515) . - Jfr tiughutva och annattväggia."],"f":["twe . ","thwe NMU 1 . 117 (1441)","twff ib 168 ( 1487) . ty ib 4: 437 (omkr. 1475?). ack. f. -twa PMskr 503. two Svartb 428 ( 1448) . twff ib. dat. tvem. twam STb 4: 226 (1511); PMSkr 254, 302, 311 (jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil l36: 40 f.) twomGU C 20 s. l89. gen. twäggia Sd 8: 82 (1361); JämtlDipl 127 ( 1374) . twäggia SvKyrkob 332. thwäghia SvB 467 (mot sl. av 1400-t.). t(h)wäggia SpV 453 . ib. twiägia GU C 20 s. 100 . ","twägha ib (hand 2) s. 35. twegia NMU 1: 68 ( 1381) . ","twegge SvKyrkobr (Lucid B) 228 . ","fwige STb 4: 203 ( 1511) . ","tw PMSkr 221 . Se SDw 2: 1317), "]},{"a":"tvi","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["tvi, fy. \" thetta är skam och skadha thy maghom wy sputtha och säyia twy \" RK 3: 119 .. twy hwath skam oss swänskom skeer ib 787 . ib 1177 ."],"f":["twy )"]},{"a":"tvifl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? 2) betänklighet. - tvekan, betänkande. tha wille hwffuendal all then schada vpresa vtan twivel ok hinder STb 2: 263 ( 1488) . ","3) tvivel, tvivelsmål. \" suen . . . schal setie borgen om tet arffuit . . . meden ther tiwewel (!) vtj är ath han ey ther til retter är STb 2: 491 (1490). al the ärende, ther vore forhandledhe med the rudzer tiil lthen tiidh, sidhen wii forst her forsampnede vore, och ath saa stoodh i twifuil i mellen bade landhen etc. \" Rydberg Tr 3: 421 (1493, samtida avskr.) . utan tvifl, utan tvivel, för visso, säkerligen, the skule faa eth m (1000) fall vtan tiwl STb 2: 250 (1488). thz haffwr jac wtan twill forstandit aff them Troj 212 ."],"f":["twifuil . ","twiwel . ","tiwewel STb 2: 491 (1490) . twill Troj 212 . ","tiwl STb 2: 250 (1488)), "]},{"a":"tvifl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tvehägsenhet, ovisshet, villrdighet. vm nakar thyngis ok hindras af thwiwäl (perplexiate) älla läti Bo 232 . - (?) han ma sig sielffuir heilpa oc regera, vthan twiffwiil, och vthan skaoffwodit, sasom her effter scriffuit star LB 7: 160 . ","2) betänklighet. \" war mich . . . ganxhe twiffwell her noget emot at sägindes \" BSH 5: 532 (15132). - tvekan, betänkande. han wägade . . . wth en twill sitt liiff RK 3: (sista forts.) 5762. ","3) tvifvel, tvifvelsmål. \" är mich inthe twiffuel vdi, idert herredöme drager vel til minnes, huat min gamble herre . . . oc i medh honum samfelt paa longengen . . . mich loffuadhe \" BSH 5: 26 ( 1504) . - utan (al) tvifl, utan tvifvel, för visso säkerligen. sannilichä vten twifl wi willium, aghum ok skulum rättä äptir thy sum fyr är saght SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 379 (1344, nyare afskr.). haffde the vist hwar puken saat vtan twiuel haffdo the han fath RK 2: 4011 . ib 3180 . \" tolkit skedde wthen twill för sancte ingredis bön \" ib 3: (sista forts.) 5652 . \" scole i min trotiensit altiid finna wtan twiffuel \" BSH 5: 26 ( 1504) . the wele vtan all twiwel haffue jgen then landh och watten FM 410 (1509, samt. afskr.)."],"f":["twiwil SD 5: 379 (1344, nyare afskr.). twiffwiil. twiwel RK 2: 3189 ; FM 410 (1509, samt. afskr.). twiuel. twiffuel BSH 5: 26 ( 1504) . ","thwiwäl . ","twill )"]},{"a":"tvifla","b":[],"c":"","d":"","e":[" 1 lpers. twele ib 358 (1522, d:o). part. pres. tyfflande FH 1: 168 (1496, gammal avskr.) . part. pret. tyuilath C. Härenstam, Finnveden under medeltiden 109 (1507), v, 2) tvivla, vara i ovisshet, draga i tvivelsmål. ware thet oc swa, at nokor ther vppa twifflar, tha wilyom wi thes yfir sikker göra Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . \" är tyfflande at ther är nogot hinder vdi kommit \" FH 1: 168 (1496, gammal avskr.) . ther skole the jnthet twile wdinan STb 5: 247 (1519). hulchet wij inthet pa twile ib 355 (1522, Kop). oc wij ther jnthet pa twele ib 358 (1522, d:o). hogen wagade till oc fraa, oc twylade om han skulle henne faa Troj 170 . - vara i ovisshet, icke säkert veta. twifflom . . . hwad ther wil med fölie om the dale karle haffve noget on i hogen HSH 16: 125 (1527, Brask) . 3) part. pret. ss adj. förtvivlad, ytterst ängslig. vthan saa ath idher verdogheth finder snarleka eth goth radh ther til thaa är almoghen snarth tyuilath (felaktigt tyvitath BSH 5: 146 ) i then lanssendhan C. Härenstam, Finnveden under medeltiden 109 (1507) (jfr ib not 45)."],"f":["twifla: -ar Rydberg Tr 2: 344 ( 1365)","twyla: -ade Troj 170 . "]},{"a":"tvifla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara tveksam el. villrådig. opersonl. med ack. skall mik ther ekke till tulie (Cod. A dwälia 148) Di (Cod. B) 233 . ","2) tvifla, vara i ovisshet, draga i tvifveslmål. tuiffte (Cod. A jäffua 148) ter encte vti Di (Dod B) 333 . - opersonl. med ack. mik twiflar fasth BSH 5: 20 ( 1504) . mik twifflar . . . thet fyrde man skaal gaa i arff met syskyne ib 101 ( 1506) . FM 492 ( 1510) . \" hwad theris ytherligere handelingh och vedhertaal vareth haffuer . . . twiler oss inthe vti at the iw osparlige dele met edher herredöme \" ib 585 81513). ib 562 ( 1512) . bliffuer godhe, trone swenskemen . . . som mich engte twiffler, at i jw gerna göra BSH 5: 206 ( 1507) . - tvifla på, betvifla. wij ecke twifwele, i jw gerne göre BSH 5: 90 ( 1506) . - Jfr fortvifla."],"f":["twiffla . twila, se fortvifla. tuile Di (Cod. B) 333 . twela, se fortvifla. twille, se fortvifla. ","twifler FM 492 ( 1510) . twiler ib 585 (1513). tweler ib 562 ( 1512) . ","twifwele BSH 5: 99 ( 1506) . "]},{"a":"tviflaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) oviss, undrande. \" ther pa behöffue j inthet twilaktige ware STb 5: 340 (1521, Kop). \""],"f":["twilaktig )"]},{"a":"tviflaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tveågsen, vankelmodig. \" ther aff ´bliffwe almogen ganche miströsth och twilhfftigh \" BSH 5: 364 ( 1509) . ","2) oviss, undrande. \" thee äre twiffwelaktige om koningens besitning til riket eller ey \" BSH 5: 368 ( 1509) . ","3) vara tviflaktoghr, förmoda, gissa? hwrv fframdelis ther om är wordet, vet jak eckä til visse, ok är tiwlaktige ath han är lydhen aff thenne syndogh werldh FM 522 ( 1511) . ","4) tviflande. hwi han swo twynelactigh war Lg 3: 62 ."],"f":["twiffwelaktig . ","twyuelactigh . twilhafftigh), "]},{"a":"tviflan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvifvel. \" j skolen jnghen twilen haffue, atwij ä jw swa altiid göre wele \" FM 562 ( 1512) ."],"f":["twilen )"]},{"a":"tvika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tväka."],"f":[]},{"a":"tvime","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), se tvinne."],"f":[]},{"a":"tvingilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tyckning, ansättande. - påtryckning, tvång. ath engin . . . dyrffwis nögda eller twinga brythia landbo eller annan kirkione wardhnadh antinghie mz reddugha hötzlom eller androm twingilsom (extersiones) sik päninga eller annor tyngh ath giffwa Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av 1400-t.). 2) vedermöda, lidande. all min (fel för thin) twingilse (omnia gravamina tua) tok iak wp mz mik Mecht 96 ."],"f":["twingilse )"]},{"a":"tvinlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvilling. \" at seia . . . iacobum. som . . . sumi sigia varomhärra vra licastan. at änlitis siþum ok limpnaþe: som þe varen vbaþ tuilinga \" Bu 193 . \" opta födhas twe twilling badhe i enne stund stund \" MB 1: 46 . \" scriwas . . . aff iacob oc esaw. at the waro twinlingia \" ib . Bil 702 . \" the hafdho twa sönir twilinga \" ST 34 . "],"f":["twinlingia MB 1: 46 . ","twillingia ib. " twillinar " ib (Cod B) 532 . ","thwillingha Bil 702 . ","tuilinga Bu 193 . ","twilinga ST 34 ), ","tvinlingia brodhir","twillingia- MB 2: 397 . thwillinga-),"]},{"a":"tvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvinna. \" retorsus a um annatsin pynter vp snogin oc twinader \" GU C 20 s. 525 (sannol. snarare att föra till uptvinna). Jfr uttvinna."],"f":["-adher )"]},{"a":"tvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" MB 1: 495 . ib 496 ."],"f":[]},{"a":"tvinne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvinnat garn, tråd. Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 134. . . . stolit lbort hans klädhe, lärofft oc annat, hwat ther war . . !UDDA_TECKEN? skolapund twime kolnisker (för twinne?) JTb 29 ( 1461) ."],"f":[]},{"a":"tvinnel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? tvinnat garn, tråd? ij pund blaa twinnel GPM 2: 215 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"tvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvist, strid. ath wi aff satte all owelie twiist haath och ogönsth, som i mellen hans nade och mich varet hafwer BSH 4: 325 ( 1502) . \" hwroledis thenna twist, richne i mellen varedh hafwer och är, motte affstellis \" ib 5: 207 ( 1507) . HSH 20: 194 ( 1507) , 220 (1507). the äre till gerne saage ath nogen tuist komme oss emellom ib 292 ( 1510) . ib 24: 62 ( 1516) . twisth, twädräkth, örlögh, oc stridh haffwr waridh bland menniskior arliken jdh PM 1 . ib 26 ."],"f":["twiist )"]},{"a":"tvisting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvist, strid. \" om thenne twistingh och fejidhe som nw mellom richen är \" HSH 20: 242 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"tvisvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tysvr."],"f":[]},{"a":"tvisvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tysvar."],"f":[]},{"a":"tviäggadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tvääggiadher."],"f":[]},{"a":"tväaraþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tväbetter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["et twätbet-myl VKU 137 ( 1569) ."],"f":[]},{"a":"tväbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = tväböte. liggher man j twebothom Arnell Brask Biᴵ 20."],"f":["twe- )"]},{"a":"tväbredher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["af dubbel bredd. en alin repärläript twäbret SD 5: 637 ( 1347) ."],"f":[]},{"a":"tväbruta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dubbelt brottslig; medförande dubbla böter. vm huru ondh ordh wardha thue brotha SO 14 . ib 20, 26 ."],"f":["thue brotha . thwe brotho SO 20, 26),"]},{"a":"tväbrädhespiker och","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags längre spik. Jfr H. Hildebrand Sv. Medelt. 1: 972. ɉ mark for twebrede spike, oc for enbrede spika for v öre Skotteb 409 (1466-67, Kämn). ib 454 (1471-72, d:o). - koll. v. artich fore jᶜ (100) twebredes spijck til brona kom SSkb 78: (1503). ijᶜ enbredis spiik ok iijᶜ rtwebrädhis spiik Stock Skb 119 (1519) . Jfr iijᶜ ij.-brädhespik oc iiijᶜ enbrädhespyk HLG 2: 14 (1510). - Jfr enbrädhespiker, enbrädhesspiker."],"f":["*tväbrädhisspiker (twebrede- Skotteb 409 (1466-67, Kämn). twebredHLG 2: 44 (1515). thywbrede. ib 454 (1471-72, Kämn). tvebrädis- (twe-) HLG 2: 57 (1517); Stock Skb 83, 115, 119 (1519). tuebrädes. ib 119 ( 1519) . twebredes. SSkb 78 ( 1503) . twebredz- HLG 2: 46 (1516). -spiiker. -spyker. -spijcker.), "]},{"a":"tväböla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["-bola )"]},{"a":"tväböte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tveböte, dubbla böter. \" \" bryter nger oldermannenom j moth mz haat eller twer ordh hanom vare alt i tweböte \" SO 116 . ib 63, 69 . "],"f":["tweböte . ","thweböthe SO 69 . thwe böthe ib 63 . " tväbote L.), ","tväbötis drap , ","tväbötis mal , "]},{"a":"tväböte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tveböte, dubbla böter. swa at all drapp, blnat oc blotwita ligger i twe böta STb 1:427 (1459). zaker xij (12) marck i tweböte ib 114 ( 1477) . \" warth och lasse af sakt for retta xij march for ath han slogh bighaswenin en pwst medh en exehamar och tet war j thweböte som laghin säghia Atb 2: 312 (1487). \""],"f":["twe- . ","tve . ","thwe- . ","-böta STb 1: 127 (1459, Burspr). -bete ib 178 ( 1479) ), "]},{"a":"tväböter","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["tve- )"]},{"a":"tvädel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["två tredjedelar. kännes jäk . . . mik haua lathet . . . olaue . . . twäddelena j enom wrfiäll SD 8: 166 ( 1362) . ib 197 ( 1362) . RP 2: 162 ( 1389) . \" tha skal lradhet vpbäöre trädhynghen ogh bonden twedelen \" KTb 6 ( 1471) . Stb 3: 213 (1495). - pl. niclis skla giwa tridingen oc gyurda arwa twädelana SD 8: 205 ( 1362) . clauus skal . . . opbäre trediungen aff renten och . . örian twdelene STb 4: 219 (1511). - Jfr tväluter, tväpart."],"f":["twe- KTb 6 ( 1471)"]},{"a":"tvädel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredjelar. \" thetta gotz fiöl mik thil min thwädeel \" SD NS 1: 20 ( 1401) . \" twädelin i knuzbool \" ib. \" twädelin aff henne (landskylden) \" ib 88 (1401, nyare afskr.). - pl. saalt haffua . . . twa delena aff enne alin i langöö SD NS 1: 58 ( 1401, gammal afskr.) . affhendher jach . . . mik . . twadelana i enne alin i for:nä langöö liggiande ib. ananias oc . . . saphira . . . som wndhan stalo en tridingh aff iordha wärdheno . . . oc twadelana baro the sancot pädhare LfK 16 . \" om twdhelene af een gardh \" SD NS 1: 419 (140). at laurens hänne the twedhelene fortaghit . . . hafuer ib. \" wij hafwom salt . . . thwadhelina aff dunkathorp \" BYH 1: 249 ( 1446) . haffuer jac vnt henne . . . mina twhwadeela aff lösöran at haffua FH 3: 50 ( 1445) . ib 52 ( 1445) . - Jfr tväluter."],"f":["thwädeel . ","twedhel . ","twadel . thwadhel thwadeel),"]},{"a":"tvädobel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dubbel; dubbelviken. \" hölyandis affwan pa barken eth twädobelth täth klädhy PMskr 391. - n. ss adv.. i dubbelt mått. han haffuer giort thua dopelt alt tz aflat \" SvT 67 ."],"f":["thua dopel )"]},{"a":"tvädobladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["dubbel. \" hwa twäkar thär om theodora, at thz talith xxx görs ey twädupladh om lx swa som ärffwodhit görs twädublath j them som liffwa j atirhald \" SpV 348 . \" thy bär kötzsins wtrönilse aminnith, ok athirhallit trätigionda fructen,a twädoplath ällir twäfalloghetena, til änkiostadhgan \" ib 349 . \" en nwsterfiiij twedoblat kapa \" STb 2: 543 ( 1491) . \" sywd thät j eno twädobladho kar j tre thima \" PMSkr 401 ."],"f":["twe- . ","dopladher . ","-dubladher . ","-dupladher )"]},{"a":"tvädobladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["dubbelaff twädoblath skin PM 13 . \" blandhen honom twädubblat eeldh oc tiärw \" LfK 117 ."],"f":["-dubbladher )"]},{"a":"tvädräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tvedräkt oeninghet, missämja. seicio . . . skörn (för skör) oc qwedrekth GU c 20 s. 561. lhuru ranzakas skal nar twädreght är om walit Abbedeval li Vkl 922. ib. ib 116 . skal och jnge rike sig fra thet andra draga medh nagon twedracht eller syndring G: Carlsson Kalmar recess 1483 s. 63. sidan then twedracht begyntes mellan k (ɔ: Kristian I) och rikedh ib s. 68 . om eder twedreth j mellen hende STb 3: 72 ( 1493) ."],"f":[]},{"a":"tvädräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","jak oc mith folk haffdom ena stora twädräkt mote amons söner (disceptatio erat mihi et populo meo contra filios Ammon vehemens) MB 2: 109 .","2) brist på öfverensstämmelse, skilnad, olikhet. at engin wari twädräght (motsv. ställe Bir 4: 95: aatskilnadher; discordia) j thera sidhom födho oc nefst VKR 5 ."],"f":["-drekt MD 388, (S) 247 (på två st.). -dräght VKR 5 . ","twedräkt MD (S) 292 (på två st.). twedrect SO 109 . ","twedrekth SGGK 104 . ","twedregt RK 2: 1703 . ","tweedräght ib s. 339 . ","thwedrächt SO 117 . ","twedrecht ib 144 ; StadsL Add. A. twedracht VAH 24: 322 ( 1442); BYH 1: 248 ( 1446)), ","tvädräkts band , "]},{"a":"tvädräktliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) tvistig, omtvistad. \" haffwr skiparen oc köpmännena sigh j mällen nokor twädräkteliken ärande, tha maagha ey batzmennena bära withne them j mällen \" PMSkr 73 ."],"f":["-dräkteliken ) , "]},{"a":"tvädräktliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tvedräktig, dragande åt skilda håll, skiljande sig. swa som the atskildes j tungamalen och thwedräktlika wardo PK 220 ."],"f":["thwe- )"]},{"a":"tvädräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" [Ä. Dan. tvedrægtig. Mnt. twêdrechtich] orolig, bråkig. almoghen är ganske twädrächtogh BSH 5: 467 ( 1511) . HSH 20: 38 ( 1506) ."],"f":["twe- HSH 20: 38 (1506)),"]},{"a":"tvädräktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1317. 1) oeinig. wart jach twetrachtogher . . . meth enom godhum manne SD NS 2: 750 (1414, gammal avskr.) . \" discors twä dräktoger \" GU C 20 s. 148 . \" waret thet swaa ath dyäfflande waro twädräktoghe, ok ey samhaldoghe, tha ware thera waldh ok makt om jnhte \" MP 5: 220 . the waro mällan siin alstingx twädragtughe Hel män 196 . . oenig, söndrad, splittrad hwart eth twedrägtokt rike skal ödheläggias of forderffwas MP 1 hs. sp. 195 f. enl. B. Ejder, Ark. f. Nord. Fil. 72: 225."],"f":["twe- . ","-draghugher: -e Hel män 196 (-trachtogher Sd NS 2: 750 (1414, gammal avskr.)),"]},{"a":"tväfalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fördubbla. \" binare twefaldha \" GU C 20 s. 56 . \" dyplo as are twefalla ib s. 189. duplicare twäfalla \" ib s. 204 ."],"f":["twe- . "]},{"a":"tväfaldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["trefaldt, dubbelt, i dubbel måtto. thu syndar twefallelica MP 1: 9, 245 . \" öktis hans krona twäfallelica \" Bir 3: 380 . ib 450 . MB 2: 360 ."],"f":["twäfallelica . ","twäfalleliga MB 2: 360 . twefallelica),"]},{"a":"tväfaldelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dubbelhet, falkshet. flyande . . . alla höghfärdh oc twäfallelikhet (dupliciatem) Bir 3: 179 ."],"f":["twäfallelikhet )"]},{"a":"tväfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) dubbelviken, lagd dubbel., dubbel. wppa thet the materia kan thes bäther wtdriffwas oc göras tyn läggis twäfall äller trefaal samman böydh PMskr 515. - dubbel, som tages två gånger, fördubblad. om storlek, vikt, värde o.s.v. enfalloghe lusthans eldir j wngdomenom ok swa sidhan til dödhin, görs twäfallr i thy at kräselikhetin wardhir tillakth SpV 444 . the glädhi . . . skal iac faa twafalla aa them dagh tha alle skulu vpstanda Hel män 171 . . . . giorde myna sorg twäffolda mera än hon förra war Troj 57 . - n. ss adv. bilongus twäfolt longer GU C 20 (hand 2) s. 96. - tvåfalig, som är av två slag. ioans matzsons hustru . . . hulkin som är . . . jacop pedersons twefald gudzöff Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) .","2) dubbel, falsk. \" wakta thy at thu aldrigh haff twäfalt hiärta, ällir twäfalla syn til nakra människio \" SpV 97 . \" ostadoghetin är the människionna eghlikin, som twäfalld (duplex) är \" ib 389 ."],"f":["twäfallr SpV 444 . ","twäfalld ib 389 . ","twäfall PMSkr 515 . twe fald Uppl Lagmansdomb 14 ( 1490) . ","twäfolt GU C 20 (hand 2) s. l96. ack. f. twäfalla SpV 97 . ","twäffolda Troj 57 . twafalla Hel män 171),"]},{"a":"tväfalder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) dubbelviken, lagd dubbel, dubbel. jak skal lata idher badha annan tima smidha twefallum järnum ok bandum for enfald Bil 113 . mondo the hawtwäfald klädhe oc fodhradh Bo 16 \" at han (pungen) wari aff twäfallo läriffte \" Bir 5: 40 . didrik stak gymon hans skioll, oc wt i gömon brynian twefald Di 18 . ib 234 ; \" jfr Fritzner, Ordbog 3: 734. dubbel, som tages två gånger, fördubblad. om storlek, vigt, värde o. s. v. the preste som väl foresta sino ämbete, äru värde twefallan hedhir \" MP 1: 26 . skal hans krona ok lön twfald göras Bir 3: 231 . ib 1: 360, 3: 168. haff mit gul falt for tio pund twäfalla vikt (ponderis duplicati) ib 1: 235 . \" skulu alle twäfalt atir giälda sinom herra mz twäfalde afling \" ib 367 . iak . . . skal ey at enast giua minom vtualdom mannom thz the bedhas vtan jak skal ämuäl göra thz twäfalt (duplicabo) ok hundradha falt ib 3: 219 . MB 2: 360 . - tvåfaldig, som är af två slag, som utgöres af två ting af samma el. liknande natur. benedicta swa hetende yrter är twäfal i kyni LB 3: 81 . \" äghir thu twäfalt nampn swa som är martyr oc confessor \" Gr 312 . twä fald hiälp KL 181 . \" mz twefaldom foräuilsom \" MP 1: 274 . thu . . . kombir j twefallan last ib 9 . ib 245 .","2) dubbel, falsk. \" hulkra tunga twäfald (duplex) är ok swikful \" Bir 3: 304 . \" mz thwäfallo hiärta \" Ber 9 ."],"f":["twäfald Bir 3: 304 . " twä fald " KL 181 . ","twäfal LB 3: 81 . ","twafald Bir 3: 168, 231 . ","twäfalt Gr 31§2; Bir 1: 367, 3: 219 ; MB 2: 360 . ","twefaldan MP 1: 245 . twe fallan ib 9 . ","tweffallan ib 26 . ","twäfalla Bir 1: 235 ; Di 234 . ","twäfald ib 18 . ","twäfalde Bir 1: 367 . ","twäfallo ib 5: 40 . ","thwäfallo Ber 9 . ","twäfal Bir 1: 360. dat. twefaldom MP 1: 274 . ","twefallum Bil 113 ), "]},{"a":"tväfaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dubbel. \" om storlek o. s. v. hans sak är tha thwefallogh \" SO 66 . \" tha är hans sak thwefallogh ib. \""],"f":["thwefallogher )"]},{"a":"tväfaldoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egenskapen att vara dubbel el. fördubblad. duplicitas twäfallogheth GU C 20 s. 204 . \" thy bär kötzsins wtrönilse aminnith, ok athirhallit trätigionda fructena, twädoplath ällir twäfalloghetena, til änkkostadhgan (carnis igur experentia, memoria, contientia, geminationem triicesimi fructus viduabitus disciplinis apportat) \" SpV 349 ."],"f":[]},{"a":"tväflärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svek, falskhet. \" jomfrudommen . . . hwilkin . . . loffwadhir är himilsligha brwdhgomanom, mz stadwgho löfte . . . wthan skrympth ällir twäfärdh (sine fictione) \" SpV 88 ."],"f":[]},{"a":"tväfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svek, falskhet. \" vtan alla list, swik, ellir twäfärdh \" Abbedval i Vkl 87 . Jfr tväfärdhas."],"f":[]},{"a":"tväfärdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" vara falsk el. oplitlig. profiteor . . . veder kännas ok twefärdis scilicet aluid in corde habere et aluid ore fateri \" GU C 20 s. 489 . profor . . . förethala ok twäfärdas scilicet aliud verbis proferre et aliud in corde habere ib s. 490 ."],"f":["twefärdis )"]},{"a":"tväfärdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["falsk el. opålitlg person. corbius vel corbinus . . . twäfärdinger ilkloker ok ostaduger GU C 20 s. 149 ."],"f":[]},{"a":"tväfärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["falsk, opålitlig. duplicarius ii ille qui duabus fauet partibus scilicet fradudolentus swikul och twäfärdoger GU C 20 s. 204 ."],"f":[]},{"a":"tväfötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["med två fötter. bipes . . . tvefötther GU C 20 s. 56 . \" hipedius a um et bipedalis lis tuäfötther \" ib s. 440 ."],"f":["tve- )"]},{"a":"tvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ? ffor thy jak j mik findher oc känner enna handa osighelika länktan oc astundan til at loffwa . . . än jak twägas swasom ömt oc mindre formaghande, graatande owerigiffua (quod tamen informe relinqui sua ex impossibilate deploro) Su 328 ."],"f":[]},{"a":"tvägilda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tvägilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Se Sdw 2: 1317."],"f":[]},{"a":"tvägilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["tvegild, för hvilken el. hvilket betalas dubbla böter. wari . . . twägiilt thz oppa thöm görs PfN 137 ."],"f":["twägiilt PfN 137 ),"]},{"a":"tvägildi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["tvägildis böter","tvegildis- )"]},{"a":"tvägipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["twägifftha )","tvägipta sik . L."]},{"a":"tvägipta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvegifte. digamia mie twägipta GU C 20 s. 185 ."],"f":[]},{"a":"tvägipter","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["två gånger gift. myn modher war twegiffth FH 7: 54 ( 1476?) ."],"f":["tvägifter L. "]},{"a":"tvägipter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) två gånger gift. Se Sdw 2: 686. 2) som har begått tvegifte. bigamus . . . then tvegipter är GU C 20 s. 55 . (möjl. att föra till 1). ib s. 185 (d:o). ib s. 306 (d:o). (person är ej valbar till abbedissa) om hon är symaniaca, mandrapare, twägifft, meendedha, sacrilega Abbedval i Vkl 98 ."],"f":["tve- . ","-giffter )"]},{"a":"tvägiptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvegifte. bigamia . . . tvegipningh GU C 20 s. 55 ."],"f":["tvegipningh )"]},{"a":"tvägiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dubbel betalning. skal thiwffwer twä giäldom ater giälda MB 1: 337 ."],"f":[]},{"a":"tvähugha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tvehågsen, oviss. \" hon war twähugha oc wiste ey hwat hon ville först göra Hel män 210. \""],"f":[]},{"a":"tvähugha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tvehägsen, oviss. \" han war thwälugha först hwat bäther ware widhersighia wärulden ellir j wärulz skipelse thiäna gudhi \" Bil 711 . - tvehågsen, vankelmodig. medh räddom dulghom ok twähugha mannom KS 80 (196, 87) ."],"f":[]},{"a":"tvähughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tvehågsen, oviss. \" aff thenna wisa mansens ordom wart konwng priamus forfäradh oc twähogad \" Troj 55 ."],"f":["twähogad )"]},{"a":"tvähughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvehågsenhet, tveksamhet. \" en räddr man i stridh han må hindra ok rädda göra hundradha, medh rädde oc twähugha sinom \" KS 80 (197, 87) ."],"f":[]},{"a":"tvähughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["twehogh )"]},{"a":"tvähyadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["med skiftande ansiktsfärg. han wart twähyad oc skiffte syna leetther Troj 46 ."],"f":["-hyad )"]},{"a":"tvähyrnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med två horn el. spetsar. hawer biscoper twähördnadh (Cod. B thuä hyrdnat 560) krono MB 1: 335 ."],"f":["-hörnadher . ","thuä hyrdnadher),"]},{"a":"tvähänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som brukar båda händerna lika väl. war twähändher oc brukade badha hendherna för the höghra MB 2: 76 ."],"f":[]},{"a":"tvähänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som brukar båda händerna lika väl. ambidixter twähänder GU C 20 s. 19 ."],"f":[]},{"a":"tvähändis","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"tvähöfdhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tvehövdad. biceps .. . twhöffadher GU C 20 s. 54 ."],"f":["twehöffdadher )"]},{"a":"tväka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara i ovisshet. ","1) vara oviss el. villrådig (huru man bör förhplla sig), tveka, vara tveksam. för thy ingen kunne thenne läka beegynndhe rikesens raadh tweeka RK 3: 2527 . - tveka, draga i betänkande. ey twäkar iak af them som swa omgangir sighia at han gör siälfs sins helso Bo 138 . KL 408 . MB 2: 401 . ","2) vara oviss, vara osäker, anse ovisst, icke rätt veta (om ngt förhåller sig på det ena el. det andra sättet), undra. twekar man huad heller stenen är [i] lenderna eller j blädrona LB 7: 268 . \" thu thorfft ey iäfwa älla twäka af thinna thanka anda hwat han är godhir älla ondir \" Bir 1: 189 . \" somlike twäka ther vm hwars brullöpe thz var som girodhis i chana galilee \" Bo 58 . \" vndradhe rättaren . . . . huru thetta ärandit ware beläghit. oc twäkadhe hwilkin thera rätte draparin wara skulle \" ST 473 . \" han tuäkar ey vm thz warda må \" KS 21 (52, 23) . ","abs . af nadhelike foreskipan lät vr herra thomam swa twäka Bo 237 . \" ville ieronimus hällir millelica tweka än thz for sannind sighia som ey var teet aff gudhi \" Bir 3: 160 . \" prestin jäfuadhe oc twäkadhe \" ib 2: 122 . ","4) tvifla (på), hysa misstroende (till). man torfte a thom (krigsmännen) eyncte twika for danska hofmän the ey wika RK 2: 8629 . ","5) misströsta. \" thorfvin ij äkke twäka. han glömir idhir äkke \" Bo 218 . ST 29 . Bir 5: 141 . ","6) frukta. \" tuekade (Cod. A jeffuade 81) her ffastholth om seth liff \" Di (Cod. B) 321. - Jfr otväkande."],"f":["tweka Bir 5: 141 ; Lg 3: 103 . ","thweka ST 29 . ","tueka . ","tweeka RK 3: 2527 (i rimsl. med läka). twika. "]},{"a":"tväka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara i ovisshet. 1) vara oviss el. villrådig (huru man bör förhålla sig), tveka, vara tveksam. musso . . . tweka oc lönlika korra GU C 20 (hand 2) s. 168. am[b] ago . . . twäkande talan ok lwmkroka GU C 20 s. l19. 2) vara oviss, vara osäker, anse ovisst, icke rätt veta (om ngt förhåller sig på det ena el det andra sättet), undra. twäkadhe hon hwat hon haffdhe läsit warfru natsangh om afftonen tilforenna ällir ey Mecht 171 . \" mädhan swa är, at blomstranna natur giffwer aff sik godha lwkt, haa twäkar thär om, at ey gör ok saa lilian \" SpV 26 . ib 88 . . . . oc tweke ther monge udinnan om han ey fick med sik ther aff niels stenson HSH 14: 45 (1525? Brask). jak thwäkar ekke thät, at . . . thik skulu althing thykkia wara besk wthan thät SkrtUppb 56 . 3) vara oviss (om sanningen el. verkligheten av ngt), tvivla (på). manghe twäka, hwru han som än är dödeliken kunne drikka jomffru maria myölk JMPs 467. är thet jnthet twekende. ath han wil jw besätyä thet landh GPM 2: 22 ( 1508) . han är een godh wng man, jnthe twkendes. at han gor jw then työnst oc plykt fwlt som then prebende tilhörer ib 49 (1513-17). - Jfr umtväka (Sdw 2: 807)."],"f":["thwäka: -ar SpV 26 ; SkrtUppb 56 . ","tweka GU C 20 (hand 2) s. 168. pres. pl. 3 pers. tweke HSH 124: 45 (1525? Brask). part. pres. -ande, twekende GPM 2: 22 ( 1508) . twekendes ib 49 (1513-17). -ar, -adhe),"]},{"a":"tväkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet, tvifvel. \" omsörghiande i twäkan \" LfK 45 . \" thin stadhfestilse oc neekan oc twäkan \" Ber 8 . \" engen twäkan är i thy som daglika synes oc bepröwas \" Su 148 . - tvifvel, tvifvelsmål, undran, tviflande el. undrande tanke, föremål för tvifvel el. unrand. jak bidher at thu ey forsmaa ena twäkan, som jak ödhmiuklika aatspör oc astundar at wita (unam quam propono dubitationen) Su 290 . - utan (alla, nakra) tväkan, utan tvifvel, utan att tvifla. at thro wtan twäkan Bir 4: 47 . Su 46 . \" wtan alla twäkan war iak stadhelica bidhande gudz fadhers loffwan \" Lg 816 . MB 2: 326 . - utan tvifve, otvifverlaktigt, för visso. vtan twäkan (absque ulla dubiatione) skalt thu hugnas mz honom j himerikis fadherlande Ber 45 . MB 2: 212 . \" sannelika oc wthan nakra thwäkan westz thu wäl älskande hiärtas länktan \" Su 99 . \" saa är sannelika sant oc wthan alla twäkan (vere et indubitanter sic est) \" ib 27 ."],"f":[]},{"a":"tväkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet, tvivel. twäkanna (intertiudinis) ordh är ostadhelikhetinna ok omskiptelikhetinna ok wanslikhetinna witnisbyrdh SpV 517 . - ovisshet, vankelmod. thwäkan (titubatio) gör mannen qwinslikin ok skämmer SpV 149 . - utan (alla) tväkan, utan tvivel, otvivelaktig, förvisso. jndubitato aduer vthan twekan GU C 20 (hand 2) s. 23. ath wij wtan alla twäkian blyffwom segerwynnara offwer troyaner jnnan kortthan tiid Troj 190 . tha hade all grecana skyp brwnned op släth wtan twäkian ib 205 . - utan att tveka, oförtövat. jncunctanter aduerbium vthan twekan GU C 20 (hand 2) s. 21."],"f":["thwäkan . ","twäkian Troj 190, 205 . twekan. gen. twäkanna SpV 517 ),"]},{"a":"tväkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tveksamt, ovisst; tvivelsamt. dubitanter . . . twäkliga GU C 20 s. 202 . Jfr otväkelika."],"f":["twäkliga )"]},{"a":"tväkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr otväkelika."],"f":[]},{"a":"tväkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oviss. \" aff twkelike ändelykt \" LfK 45 . - tvifvelaktig, tvistig. wilt thu, at mz eth spörsmal skuli tik lösas thu twäkeliken ärande Su 168 . \" än haffwer jak tw twäkelikin spoörsmal j tässa hälgsta meteria at spöria \" ib 302 . ib 337 . Lg 3: 545 ."],"f":["twäkeliken ib 168 . ","twäkeligin Lg 3: 545 ),"]},{"a":"tväkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oviss; tvivelaktig, tvistig. Se Sdw 2: 1317. dubius twäkleghin GU C 20 s. 202 . \" j twäkelighom ärandhom leder han (ɔ: stenen carbunculus) hoghen til sannindh JMPs 533. Jfr otväkeliker. \""],"f":["-ligher . ","twäkleghin )"]},{"a":"tväkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet, tvifvel. \" ath engin twäkilse (ambiguitas) bliffwir . . . aff the til laghor Sd 1: 92 (öfvers. i vidim. fr. 1440). ther är jngen twäkilse wppa \" LB 2: 60 ."],"f":[]},{"a":"tväklikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tveksamhet. \" hwat thz wara kan som thu wilt nw fram föra ällir ok framdelsis, thz är thwäklikhetinna lössan (cunctationis absolutionem) \" SpV 65 ."],"f":[]},{"a":"tväkluvin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L 1) tvekluven. biffidus twe kloffuen GU C 20 s. 269 . 2) tvetungad, tvetalig., falsk. bifarius . . . jdest bilingius twetalaghuer tveklufvin GU C 20 s. 55 ."],"f":["tve- . ","twe- . ","-kloffuen )"]},{"a":"tväkluvin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["tveklufven. \" brunt skäg oc twekloffuät (trikvislot) \" Di 132 ."],"f":["twekloffuät Di 132 ),"]},{"a":"tväkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ovisshet, tvivel. - utan tväkning, utan tvivel, för visso. (Jason till kung Octes:) ey är myn dristoghet wtan radzens dispensering oc j wtan twäkning j bland alla bliffwen j orsaka Troj 19 ."],"f":[]},{"a":"tväkomal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvivel, tvivelsmål, undran. sedhen bad han . . . biscop henric oc capitulum . . . at the wille werdis ransake om thet breffvet under sig om the therom haffde nogen twäkemol HSH 16: 94 ( 1527) ."],"f":["twäkenmol )"]},{"a":"tvälanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["dubbelt så lång. bislongus twä laanger GU C 20 s. 57 ."],"f":["-laanger )"]},{"a":"tvälitadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["dubbelfärgad? hwar wälhughadher man . . . offre gudhi . . . twältidhan coccum (coccum . . . bis tinctum) MB 1: 356 . ib 495 . \" cocccus twältidher är rödher som eldher ib (Cod. B) 488. \""],"f":[]},{"a":"tväliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tvåfärgad, med två färger. bicolor . . . twälither GU C 20 s. 124 . - tvälit lskin L. om ekorrskinna av visst salg? Jfr N. Ahnlund, Saga och sed 1946 s. 38 ff."],"f":[]},{"a":"tväliter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["-lyter )"]},{"a":"tväluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["två tredjedelar. dömdes oleff persson tartila ath ärffue twa lut effter syn syster . . . och forde mattis en trdiunge effter syn dotter BtFH 1: 173 ( 1506) . dömdes barns fader broder twe lut och moder fadern en tredingh ib 183 ( 1507) . ib 190 ( 1508) . Jfr tvädel."],"f":["twa- . ","twe- . ","tvaluti L. ","tualoti SML Ä 2: pr. i var. tvälyti L. ","tvä´löti L. ","tva lutina L. ","tvälytina L. ","tvälutina L. ","tuälotina SML Add. 2), "]},{"a":"tväluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredjedelar. \" ath iak . . . solth haffuer mynom brodher tore erik(son) aa sidhe myn rette arff ok odal är jj lutin baade lösth ok ffasth DN 14: 460 (1525). - pl. ath jak . . . hawir gywit . . . biscop thordh . . . twälutina, som min äghodeel är j eno thorpe widh lumby \" NMU 1: 72 ( 1385) . - Jfr tvädel, tväpart och luter 4 (Sdw 1: 786)."],"f":[]},{"a":"tvälutis attunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvåtredjedels åtting (ss jordmåttsenhet). gifuom wi thy for:da clostre twa attungha iordh oc en twälytis attungh j twnom BYH 1: 202 ( 1391) . thessin min godz . . som är en attung iordh i grönalund . . . ok en telutis attung i krakstadum SD NS 1: 328 (1404, nyare afskr.). jac . . . kännes ,.. .. haua saalt . . . en twlytis attong jord i rökinge ib 2: 87 ( 1409) . at . . . haquon bängson skulde hafua I attung oc en thwelitis attung i norra biärastadum ib 414 ( 1411) ."],"f":[]},{"a":"tvälutis attunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvåtredjedels åtting (ss jordmåttsenhet). RP 1: 94 ( 1357) ."],"f":["-lytis )"]},{"a":"tvänga","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["två slags. vi vitum väl vra tuännga (Cod. C twäninga Lg 933 ; Bil twäscona ib) döt. en är licamans . . . annar döþar´ sialenna pina Bu 21 ."],"f":["tuännga . ","twäninga )"]},{"a":"tvänga","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn.? ","e":[" Jfr O. Ottelin, Studier över Codex Bureanus 1: 86 och tvänning."],"f":[]},{"a":"tvänne","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["och räkn. L:A) adj. tvåfaldig; bestående av två delar el. slag. bifores . . . twenna dyr GU C 20 s. 55 . \" lilianna natur är swa skipat, at thwem sinnom om arith, thz är mz thwenne blomstir (gemino flore), klädhir hon sin bool \" SpV 24 (möjl. snarare att föra till B). alla thinga, ok scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne (omnium rerum scripturarumque circiitum gemino cardine volvi manifestum est, aut conditione aut reparatiione) ib 45 f. ib 121 . \" thz är for twänna sak giort ällir twänne skäl (gemina ratio est) \" ib 356 . aff hulket huss alexander . . . wtgiffue skal söndax almosen fförstondaren vi (6) mark wppa twenna tiidh SJ 2: 245 ( 1493) . B) räkn. två särskilda, två slags. Se Sdw 2: 1318. war härra . . . tog til sik thwänne skipilse guldhom oc mandoom SvKyrkobr (Lucid A) 101 . \" mz the twa nättir vndirstandom wi twänne dödha \" ib (Lucid A) 106). människian . . . hwlkin som hafwer sin wärelse af thwänne som är licame ok siäl SkrtUppb 113 . - två. epter thenne twinne xij randsakan ok stadfestilse dömpde jak . . . Svartb 474 ( 1462) . vppa thwenna tijder om aarit STb 3: 242 ( 1495) . swen joansson zacher til twenne xij marck fore ij saramaal ib 278 (1496). ib 385 ( 1498) . \" the twenne jmpilsen göris wm waren \" PMSkr 325 . \" en bonde haffwer nogh bestelle i ehn liten gårdh, och höffdingen haffwer inthett bestelle i thwänne widhe konunge rijke \" ib 706 (senare avskr.)."],"f":["thwänne . ","twänna SpV 356 . twenne STb 3: 278 (1496), 385 (1498); PMskr 325. thwenne SpV 24 . ","twenna GU C 20 s. 55 ; SJ 2: 245 ( 1493) . ","thwenna STb 3: 242 ( 1495) . ","twinne Svartb 474 ( 1462) ),"]},{"a":"tvänne","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["två särskilda, två slags. \" the maagha hafua twenne klädhabonadh een for ärfuodhis sculd . . . oc annan vm helghodagha \" VKR 12 . \" twänne hittas herradöme oc twäskyns thiänsit \" MB 1: 102 . \" är thz fore twenne skäl \" ib 319 . \" the twänne skälffwo sotterna ärw til lika j enom krop hwar twrth moth andro \" LB 9: 118 . \" gaff gud honum twenne gawo. thz är at hans gambla synder waro honum forlatna oc wardh mäktogher stora syndara mz gudhi forlika \" Lg 3: 204 . wi hafwum wilkor thz är twänne antiggia tappa äller winna Al 2003 . \" som j mig vdj twänne eder herredömis scriffuilse tilbiude \" FM 657 ( 1516) . - distrubutivt: två för sig, sina två. i förbindelse med hvar. hwart altare läti sik nöghia mz twänna altara kläde oc tw par mässo kläde for hälga dagha oc sökna Bir 4: 34 . VKR 78 . - två. taladho the badhe til lica sighiande, fan os thwänne stykke perman KL 404 . MB 2: 398 . fore thässa badha gärninga twänne matte thu . . . ful wäl bränna Al 725 . \" han (skölden) ij twänne stykke brsat \" Fr 1012 . \" vti the thwände (duobus) nestha torpp \" SD 4: 585 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet). jach screff edher till twenne resor BSH 5: 364 ( 1509) ."],"f":["thwände (ack. n.) SD 4: 585 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet). twänna (ack. n.) Bir 4: 34 . ","tvannum VGL I G 9: 7. tvinnum Helsl Kg 10. twinnum ib M 9: 1 (Cod. B). tvanni VGL I Md 11, G 7. tuanni ib J 2: 2, 13: 2),"]},{"a":"tvännestads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på två ställen. oleff hakansson zacer til xl lmarck, fore ath han är twennestadis borgere, her och j torsilie STb 3: 116 (1493)."],"f":["twennestadis )"]},{"a":"tvänning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) var och en av två delar. Jfr Sdw 2: 687 s. v. tvänga och Johs. Brøndum-Nielsen, Fra Skaanes Senniddelader 141. ligghir then . . . tompith i thweninghom sswa ath ffor näffdhe birghir pedhersson skal haffwa ffwlth rwm widh anna ssom är eth steghir rwm och melthe stwghw rwm ATb 2: 163 ( 1481) .","2) gen. pl. ss räkn. två slags. Jfr J. E. Rydqvist, Svenska språkets lagar 5: 142, O. Ottelin, Studier över Codex Bureanus 1: 86. vi vitum väl vara tunännga (Cod. B: twäscona, Cod. C: twäninga) döt. en är licamans . . . annar döþar är sienna pina Lg ed. Jannsson 31."],"f":["thwening )"]},{"a":"tväokadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bilugis thwe okadher GU C 20 s. 55 ."],"f":["thwe- )"]},{"a":"tväpart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["två tredjedelar. pl. ath erchebiscopen hadhe solth nielss en trydhiepart j . . . noor och the andre twaparthan varo kanwnghs eygho DN 14: 175 (1505). Jfr tvädel, tväluter."],"f":["med art. twaparthan) , "]},{"a":"tväsala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försäljninga af sama egendom åt två särskilda personer. hwa sum andrum giuär skuld firi twasalu SR 18 ."],"f":["tva- )"]},{"a":"tväskapter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bitidus a um idest biformis twäskapter GU C 20 s. 57 ."],"f":[]},{"a":"tväskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bebyggd el. brukad av två landbor? tudelad? RP 1: 216 ( 1366) . i fallunge 1 attungh oc en tridhiungx attungh, thet är thwaskipadh jordh VKJ 28 ( 1447) ."],"f":["twässkepather . ","thwaskipadher )"]},{"a":"tväskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bebyggd el. brukad af två landbor? tudelad? gifwer jac for:do clostre i watzstenom en twäskipadhan attung oc en thridhiunx attung jordh i fallinge Sd NS 1: 686 ( 1407)."],"f":[]},{"a":"tväskipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tväskipadher, en attung i Skankarstadh \"som gaar af twäskipan\" RP 1: 578 ( 1370) ."],"f":[]},{"a":"tväskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dela i tu. alla saker ägha tweskiptas TB 79 ."],"f":["twe- )"]},{"a":"tväskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tveskifte, delning i två delar. laat han iomffrwna gaa jn i cellan, oc giordhe eth twäskiffte mz sinom staffwe Lg 667 . \" böthe brodher som skadhan giorth haffwer vi mark til tweskifftis \" SEG 120 . ib 115. "],"f":["twäskiffte . ","tveskipte L. ","tweskiffte: -is SEG 120 ; ","-iss ib 115), "]},{"a":"tväskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sveskifte, delning i två delar. ath alt tet goz . . . skall ware forwerket konungen och stadit til tweskifftes STb 5: 16 (1514)."],"f":["tweskiffte )"]},{"a":"tväskipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["delar i två delar. medh skiöldh och hiellm, som ähr ett vpståndande swart anckar vthij ett hwitt fielldh, och ett tweskifft anckar på hiellmen, then högre delen hwijt och then wenstre swart FMU 4: 180 (1461, nyare avskr.) ."],"f":["tweskifft )"]},{"a":"tväskona","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kon."],"f":["tväskons"]},{"a":"tväskylder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tväskyns","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kyn."],"f":[]},{"a":"tväskäg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klyfvet skägg. ss tillnamn. swen twäskäg RK 1: (LRK) s. 233 . Jfr tiughuskäg."],"f":[]},{"a":"tväskäpter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["tveskäflad. \" x alna gropt twäskäpt lärofft \" JTb 25 ( 1460) . \" xij alna tweskefft lerept STb 3: 109 (1493). \""],"f":["tweskeffter )"]},{"a":"tvästene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":["twe- )"]},{"a":"tvästiärter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvestjärt. for madk j öronen som kallas twestiert LB 7: 336 ."],"f":["twestiert )"]},{"a":"tväsuladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med dubbla sulor. iij par skoo twesolath HLG 2: 61 (1518). par nye twesolede skoor HSH 18: 264 (1525?)."],"f":["twesoladher )"]},{"a":"tväsväri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-svare )","tväsväris eþer","tväsöres- )"]},{"a":"tvätala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvetalan. kom forᵈᵉ rafwidh atir . . . och kärde til sama man och togh ey kärde han om hemsokn som han för giorde vtan om eth swärzdragh . . . och äptir thet at han ey ville framhalla sin klagamal ellir ända som lagen vtuisa tha dömpde vi hanom aff iij mark ther fore och iij mark for twätalune ath han (notisen ofullbordad) ATb 1: 206 ( 1465) . ib 324 ( 1470) , 341 (1471)."],"f":["-talu ) , "]},{"a":"tvätala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tvätalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tvätalugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tvetalig. \" bilingus twetalugher tveklufvin \" GU C 20 s. 55 . bilinguis . . . tweggia mala lkonstoger ok twetaloger ib s. 56. ambiloquus . . . idest bilinguis twäthaloger ib s. 19. magnus smidh sagde för rettin ath olaf . . . ville haffwa ena hwdh aff hanom och sagde atir forᵈᵉ magnus ath han viille ekke hafwa hudhene aff hanom och var han ther medh twätalughir ATb 1: 307 ( 1469) ."],"f":["twe- . ","-talughir )"]},{"a":"tvätiughader","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. adj. bifurcatus twä tiwgader GU C 20 s. 301 ."],"f":[]},{"a":"tväträt","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["n. L."],"f":[]},{"a":"tvätungol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tvetungad, tvetalig, falsk. \" tuskare ok twä tungol (biinguis) är forbannadhir \" MP 1: 172 . ib 2: 119 ."],"f":["-tunghul MP 2: 119),"]},{"a":"tvätylftaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som aflägges af två tolfter. om ed. VGL 11 Add. 7: 25 i var."],"f":["twätyltäþän VGL II Add. 7: 25 i var.),"]},{"a":"tvätylfter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["-tylter )"]},{"a":"tväuddadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["celidoniacus twä vddat swärdh GU C 20 s. 93 ."],"f":[]},{"a":"tvävärdhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med dubbla värdet. then skahdin scal twäwärhis ater bötas PfN 140 ."],"f":[]},{"a":"tvääggiadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" MB 2: 76 . Ber 268 . LfK 228 . Su 94 ."],"f":["thwä äggadher: -ath Su 94 . ","twiäggadher: -adhom LfK 288 ), "]},{"a":"tväännadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bifrons . . . tve ennadher GU C 20 s. 55 ."],"f":["tv ennadher )"]},{"a":"tya","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["orka, förmå. \" qwinna wakt tygar ey j moth mans wald oc makt \" Troj 67 ."],"f":[]},{"a":"tya","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thydha."],"f":[]},{"a":"tybast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tibast, källarhals, daphne mezerum Lin. \" genestra tre arbor vtilis propter lanificum vel genus virgulti amarissimi tybasth \" GU C 20 s. 310 . LB II 3 (s. 451)."],"f":[]},{"a":"tyende","b":[],"c":"","d":"","e":[" se siende."],"f":[]},{"a":"tygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) vittne, en som vittnar. tha kalledhä per redhersson fram for retthen thw tykk som fornemp ᵈᵉ niels hinzäs orsdh och pädher redhersons haffde hort thil fornä ATb 1: 22 ( 1454) . \" desse ware hans tögh, the han pa sköt: mattis nic:sson, hawlayn \" STb 2: 307 ( 1488) . ib 304 (1488). ath serken schal kome fram medh sin tögh nw pa mandagh nestkomendes ib 307 ( 1488) . ib 324 ( 1489) . \" sköt herman rogge pa tygh pa sina hustru wegna om harisketh, som ware her mattis j rydh \" ib 354 ( 1489) . ib 495 ( 1490) , 533 (1491). hulkit tyg tilwore ath hon meth sin bonda köpt och skelige betalet hadhe SJ 2: 262 ( 1494) . STb 3: 368 (1498), 4: 35 (1504), 5: 48 (1515). Jfr vitnis tygh."],"f":["tyg . ","tykk ATb 1: 22 ( 1454)","töch ib 2: 304 ( 1488) ), "]},{"a":"tygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. samma ord som föreg. ","1) vittne, vittnesbörd. \" at . . . han til swars kallader vardr eller nager tyge bere scal \" SO 78 . schal oldermannen haffue twem (för twa) aff radit ther offuer, fore tygh ock vitne scul, huat tha giort varder thera mellen ib 105 . - bevis. dömpdhis epter theris wilkor oc for ordhom oc thyguiom fornempdom päder törbo forscrifna boden til SJ 127 ( 1444) . - intyg, bestyrkande, bekräftande, stadfästelse. til tyghi thessä sama forbvth, insighlin . . . loghmans wätgiötä . . . þesso sama nävärände breue är oppanbarleka tilhänd S D 5: 280 ( 1344) . til lthässins testaments oc mins ytarsta wilia thygh oc witnisbyrdh bedhis iak . . . incigle herra jönisa swartprest . . . oc herra pädhars i lofftom ib NS 2: 170 ( 1409). til mere wisso fulborhdan och tygh thessa forscreffna ärinde hengiom wi war insighle for thetta breff och hawm bidhit . . . päther bagga . . . ath hengia sit insighle meth warom insighlom til tyghes for thetta breff ib 1: 233 ( 1403) . \" til ltygha, forwaring oc ganzka wisso aldra forscrifna stykkia \" ib 336 ( 1404) . til ltygh oc witnisbyrdh, tha waro thässe fasta ib 316 ( 1404) . ib 173 ( 1402) . GS 38 (1413, orig.) . \" til ltess breffs ythermere wissä stadfestelse och högre tygh \" VAH 24: 325 ( 1473) . ","2) vittne, en som vittnar. om ther tw tyge til äro SO 111 . \" pether haffdhe siin tygh fore som ära jon i wadhmalsö ok caluus sweder \" SJ 66 ( 1437) . ib 154 ( 1447) . \" jak hawir goodh tyghe, oc findir iak ey ena sak mz thässe manne \" KL 383 . MB 1: 378 . himil oc iordh oc sool hawier iak til tygh (motsv. ställe MB 2: 379: witne) at iak ey finna kan ena minzsta sak mz ihesu KL 384 . ","3) koll. (sammanfattning af) edgärdsmän. \" swa gaa lagh som man hawir tygh (a vi fautorum dependet lex populorum; motsv. Fdan. ordspråk lyder: saa gaar laaw som hwn haffwer thow) \" GO 3 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 2 f."],"f":["thygiom SJ 127 ( 1444)), "]},{"a":"tygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tyg, redskap. \" don. Jfr bo-, fiske-, köken-, ridh-, silke-, skriftygh, äfvensom rytty. \"","2) tyg, krigsreddskap; det som hör till en krigares utrustning; rustning. pl. hundraþa män med fullum tyghum . . utsändä SD 5: 566 ( 1346) . herra iwan sit örs tha krafdhe ok al siin tygh som han ther hafdhe Iv 3086 . ib (Cod. D) 635 . margh en häladh from haffde sik mz örss ok tygh reeth RK 1: 838 . \" raske hälade ok oblyghe mz godh örss ok godh tyghe fölgdo then joncherra aff stadh \" ib 4035 . redde sik tha wapn ok tyghe raska häladha ok oblyghe ib 101. all theras tygh ok wakn waro swart oc styggeliken Lg 3: 299 . \" rasklika drogh han siin tygh op a \" Iv 1633 . RK 1: 1710, 2786, 3794, 4119 . the . . . fördo them wt aff thera tyghe ib 3090 . Jfr kopar-, malio-, stäka-tygh. ","3) krigsredskap och manskap som vid krigsredskap är anstäldt. Jfr resetygh.","4) skeppsredskap, det som hör till ett fartygs utrustning. at wi skole haffua wara bartze igen medh all sin tyg ok takel BSH 4: 240 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"tygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 112 ff. 1) tyg, redskap, don. don, tillbehör. jtem en zadel mädh alth sith tygh STb 3: 305 (1496). ","2) tyg, krigsredskap; det som hör till en krigasres utrustning; rustning. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 2: 258. 4) skeppsredskap, det som hör till ett farygs utrustning. taker skiparen til legho äller läns annars baath äller tygh PMskr 80. - Jfr bohags-, bryggio-, hindel-, köken-, raka-, rese-, ridh-, ridha-, skip-, skrif-, värk-tygh och hoftyghe."],"f":["tyghe"]},{"a":"tygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anskaffa; få till stånd. \" edert herredom ffar ther betre köp en iak her tyghe kan \" FM 608 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"tygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vittna, intyga. om vittnen. tesse vithnde och tygadhe ath matis . . . kom een dagh gangande . . . ATb 1: 326 ( 1470) . tesse godhe men haffwa tygath inne för rettin ath the hörde ath . . . ib 2: 2 ( 1473) . STb 1: 75 ( 1476) . thugade och witnade her nielz sleger, at . . ib 2: 532 1491). samma dach stode hinrik strobuck och tugade oleff scriffuer hanom tet vp i ögonnen, ath för han foor til erich thuresson . . . ib 3: 12 ( 1492) . oleff marchusson tögade, ath hans priwalk kallade clemit en tywff ib 446 ( 1499) . \" oleff laurensson vnge tögede och tet samma \" ib 447 ( 1499) . ib 4: 77 ( 1505) .","2) bevisa, betyrka. \" giffue köp effter tidhen, nw pa thenne tiidh fore v (5) marck leste sääl fath, och framdeles bätre köp, om the kunno tygeth STb 1: 68 (1478). \"","3) med vittnesmål stdja? thetta erv the tygh rauald tygede jtem först anders niclisson (o.s.v.) ATb 1: 4 ( 1451) . "],"f":["-ath ATb 2: 2 ( 1473) . ","tuga: -ade STb 3: 12 (1492), 4: 77 (1505). thugga: -ade ib 2: 532 ( 1491) . ","töga: -ade ib 3: 446 ( 1499) ; ","-ede ib 447 ( 1499) ), ","*tygha ivir , överbevisa om. nils sade wilia tyga hanum thet offwir ATb 1: 127 ( 1460) . Jfr ivitygha. - Jfr be-, ful-tygha."]},{"a":"tygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  L. ","1) vittna, intyga. \" om vittnen. thetta thyghiom wi ok wihnom fore allom at swa är \" SD NS 1: 177 ( 1409) . \" pether haffdhe siin tygh fore . . . som tyghadhe at gerdh van stendelen sadhe i sit ytersta at han hafdhe . . . ofta . .. budhit calauus gulsmidhi fornempd. an gardh heem \" SJ 66 ( 1437) . \" thät tyghadhe her olaff swarta ok suen sudherland mädh thera swornom edhe . . . ok thät tyghadhe ok flere godhe män här i radhit swa ok thässe godhe män aff meenthinne \" ib 147 ( 1446) . ib 148 ( 1446), 357 ( 1469). kom a radzstufuonne hans horst ok hans tygh mädh hanom . . . som . . . thyghadhe mädh hanom at the när ok ofwer waro at henrik schiphorst . . . til stodh at hans horst hafuer hanom . . . betalat . . . hännes fädherne ib 154 ( 1447) . ther kendes the witnade tugde oc sadhe thet . . . hans fan mynden haffuer . . . vnt oc giffuit . . . sine hustru sigred hwan tredia pening ib 351 ( 1469) . - om nämd. vitnahde thet all nempden ok thyghiade SD NS 1: 534 ( 1406). - om person som erkänner en öfverlåtelse el. ett afstående. bekännis iak mik och tyghar mik hafua . . . op latith . . . lassa pädharsson eth halfft öresland jordh SD NS 1: 583 ( 1406) . ib 371 ( 1404) . - intyga, kunna intyga. thz skola alle tygia thz frästa ginom rikit fara oc almogan gästa RK 1: (Ny början af Gamla kr.) s. 163 . \" tha leed mangen stora nöd aff storm liwngel oc lith wedher swartebrödher j skäninge tyga thz meder \" ib 2: 7337 . ib 8103 . ","2) bevisa, bestyrka. man hauer mik saktet som will tyghat mz then man thz saa RK 1: 2714 . - Jfr be-, ful-, ivir-, til-tygha."],"f":["tyga . ","tyghia . tigha, se betygha. tuga. ","-ir , se betygha. "]},{"a":"tyghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vittnesmål, intygande. epther for:ne gode mentz tygan och wyderwaran lade for:ne hustrv cecilia vth sin frytskylling STb 3: 150 (1494). SJ 2: 252 ( 1494) . fulmechtik giorder medh dandementz witne och tygan ib l197 (1491)."],"f":["tygan . ","tyghen )"]},{"a":"tyghil thygyl. tygel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rep (till kyrkklocka). Kumla kyrkas rb 102 ( 1516) . \" jtem lasse benthsson i boristom !UDDA_TECKEN?x ortog en thygyl campane \" ib 106 ( 1518) .","2) tygel. \" tog han j tygelen oc wände syn hsät \" Troj 29 . mz tygelden styrde han syn häst j mot honom j fwlt rännande ib 30 . - Jfr klokko tyghil."],"f":[]},{"a":"tyghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bestyrkande, bekräftelse. till thess mera wisso och thygilse, thå bedhis iak . . . erliga manna insigel SD NS 2: 231 (1409, nyare afskr.). FH 5: 69 (1475. Jfr betyghilse."],"f":[]},{"a":"tyghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. f.? 2) vittnesmål, intygande. samma dach sades skypp[er]en fry fore ij tunnar strömingh epter akares tygelse STb 3: 273 (1496). - Jfr betyghilse."],"f":["tygelse )"]},{"a":"tykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*tykkia up , hissa (segel). haffde skiparen tykth wp seglet och köpmannen som gotzith haffde jnfraktath bliffwe dödher PMskr 97. Jfr upptykkia."]},{"a":"tykt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tokt, tokta, toktomästare."],"f":["tykta , ","tyktomästare"]},{"a":"tykta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. diktera; omtala, förkunna, meddela kunskap om? tykta skälen mangh thing j naturlikom skiiplsom (ratio dictat multa entia in rerum natura existere), hwilkin sinnen kwnno ey see ällir begripa Su 270 ."],"f":[]},{"a":"tyktare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se toktare."],"f":[]},{"a":"tylft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) ett antal av tolv män somtillsamman svuro i en ed. mattis smidz huss . . . som thet thöm förre aff gath är medh ij tölffuer (för töffther) HLG 1: 131 (1488). effther iij tölffther rantzaken, som ther offuer warit haffue, sades mattis laurensson kelleren til ib 132 (1490). STb 2: 456, 492 (1490). tha stode thär iij tylther pa gwlwith som hanom alle wille fullelige wärriä Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . epter theris rantzaken och flere tölteres och godementz ordhen, som ther offuer sende haffwe warith, tha sades priwalk mwren til STb 3: 217 (1495). - Jfr tolft samt tvä- (Sdw 2: 687), þrä(Sdw 2: 740) tylftaþer, þrä- (Sdw 2: 740), þränne(Sdw 2: 738) tylfter."],"f":["tylth: -er Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493)"]},{"a":"tylft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ett antal af tolf. iij (3) eller iiij (4) tölffter piil BSH 5: 341 ( 1509) . \" xj tolffthe pill \" FM 235 ( 1505) . ","2) ett antal af tolf män som tillsamman suaro i en ed (kallad tylftar eþer). ther haffdho manga syner wppa warit badhe riddara oc andre friborne män oc bönder boolfaste. wäll twa tölffter. som . . . drotning margareta haffdhe ther til kallat VAH 24: 323 ( 1454) . wii effterscriffne fyrä tylther . . . görom witterligit ath aar effther gutz byrdh Medlxx pa thet tridä . . . wore wij skickethä ok tillkalledhä aff . . . her sten sture ridder och rikesens forständer til elwekarleby aadh adskilliä . . . en trettä som langlige waret haffuer mellom almogen i färnäbo och häswnde soknär . . . och for:me elwekarleby forss och konunxfiskä ib 324 ( 1473) . - Jfr tolft samt tvä-, þrä-tylfter."],"f":["tylpt L. ","tylfpt VGL I J 2: 2. tylt L. ","tylth . ","tlft: -om VGL II Dr 3. tölfft. tolffth. tilft L. -ir), ","tylftar eþer","tylfta- . ","tilprä- VGL I G 5: pr.), "]},{"a":"tylftinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tolftedel. dimidus attunger vno tölting minus SD 5: 628 ( 1347) . - Jfr tolftunger (äv. SDw 2: 663)."],"f":["tölt- )"]},{"a":"tyma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tima."],"f":[]},{"a":"tymber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se timber."],"f":[]},{"a":"tymbilvika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se dymbilvika."],"f":[]},{"a":"tymblare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pukslagare? HLG 2: 81 (1516), 85 (1517). item om sonnedagen spelmeen vi öre met tymblaren ib 93 ( 1519) ."],"f":[]},{"a":"tymean","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["timean )","vild tymean"]},{"a":"tymp","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se timp."],"f":[]},{"a":"tynna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tunna."],"f":[]},{"a":"tynne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tinne."],"f":[]},{"a":"typpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lhårband? Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 235 f."],"f":[]},{"a":"typpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hårbandœthz swa at thu fiättadhe vij haar, ther mz menas vij haar lwkka j mit huffwodh mz eth starkt snöre äller en typpel (licio) oc bwnde haareth mz snöreth kringh om en spik oc fäste spiken starkliga j jordena MB 2: 121 . sampson . . . vtdrog snarlika spiken oc haareth mz typpilen äller snöreth aff iordhenne ib."],"f":[]},{"a":"tyran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldsherskare, tyrann. \" dioisius war en man ey i cicilia konung vtan een tiran \" MD (S) 288 . \" bland alle tyranner fandz aldrick min liike \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6415. "],"f":["tiran . ","tyranner RK 3: (Till. om Chr. II , red. A) 6415. thyranna ib (red. B)), ","tyranna sin","tyranne sind )","tyranna stykke","-stycker . ","thirannes stycker),"]},{"a":"tyranneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tyrannisk, utmärkande för tyranner. såssom ontt taall och smeker them (ɔ barnen) förderffwa, terslikis och ondh lässningh i skrifftene aff fabulas och poetis. och tyranneligen effterdöme PMSkr 687 (senare avskr.)."],"f":["-ligen )"]},{"a":"tyranni","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyranni. \" sadanne tyrannij affwärie \" BtRK 233 ( 1464) . Jfr at wij . . . togom vp tyrannij sceptrum ib."],"f":["-ij )"]},{"a":"tyranning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyranni. \" anthenor . . . räddes for nestoris omylda tyranning \" Troj 46 ."],"f":[]},{"a":"tyrtilduva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se turturduva."],"f":[]},{"a":"tyrva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. kasta torf, utsätta för kastning med torf. kasta på, utsätta för kastning (med sten). med dat betecknande det föremål som kastas och ack. för att beteckna den på hvilken man kastar. stenum tyrffdher (motsv. ställe Bil 123 ; kastadher) Lg 954 . - med ack. betecknande den på hvilken man kastar samt med prep. mäþ och följande subst. för att betecknad det som kastas. töruþo han mäþ stenom Bu 198 . \" lisias böþ binda þöm ok sciuta þöm tel döþ. ok törua mz stenom \" ib 515 . vildo törua tel döþ mz stenom alla appostolos ib 196 . Bil 282 . \" tyrfwa them i hääl mz stenom \" MB 1: 402 . ib (Cod. B) 554, 559. ST 140 . - pass. wardh han . . . törfder mz stenum til dödh Bil 479 . - med ack. betecknande den på hvilken man kastar. han tyrfdo (Cod. C stento 1034) swear j häl Bil 738 ."],"f":["törua . -þe, -þer),"]},{"a":"tyrva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1318."],"f":[]},{"a":"tyrve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) före, kådig furuved; torr ved. åm han behöffde hugga sigh törffue, thå var thet hånåm låffuadtt FMU 3: 506 (omkr. 1450, nyare avskr.). oc sa röffwade han ok stall tyre ffra stadsyns borgare her ATb 3: 155 ( 1504) . \" jtem holle ferdigan allan fiskeredhskap och raadhe til tyrj om wintrhren til warfiskth Arnell Brask Biᴵ 28. 2) eg. föresticka el. företopp brukad som trollskott. trolltyg. Jfr B. Hesselman, Nysv. studier 4: 266 ff-, N. Lid, Festskr. t. Hj. Falk 339 ff., E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 322. ss binamn. STb 3: 23, 36 (1492). tyredh \" ib 49 ( 1492) . ib 50 (1492)."],"f":["törffue . ","tye: -et . ","tyri )"]},{"a":"tyskare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tuskare."],"f":[]},{"a":"tysker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thydisker."],"f":[]},{"a":"tysvar","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. adv. ","e":["gånger. om tid. kallar waar herra abraham tyswar hans nampne MB 1: 199 . \" moyses slo tyswar til hallinna \" ib 408 . konungin lät . . . kasta han i torn wäl tyswar för än stadhin wardh fangen ib 11 . \" han bar syusar engin klädhe \" Bil 307 . \" thysuar sighradhe thu diäfwls frestilse ok thridhia thima kon han thik til fasto bruth \" ib 696 . \" lvcianus . . . badh warn herra visa sic thässa syn tyswar ok thryswar \" ib 283 . \" om abbatissan är affwitelikin, tha skal hon affwitas hemelika, tyswa oc tridhia siin aff confessore oc aldrogha systromen \" Bir 5: 23 . \" bätre är tyswa mält än een tidh forglömth \" GO 788 . MB 1: 201, 238 . ST 367 . VKR 55 . GO 91 . SGGK 108 . MB 2: 254 . Su 1823 . LfK 87, 104 . tyswa hwar dagh tholde han thässa plaghona KL 362 . skal han . . . tyswer heller tröstwär läggia vppa vndena hwar dagh j [1] stycke blaa kalblad LB 2: 71 . jtkadhe hon sin scriptemall huar dagh tyswer eller tröm synnom Lg 3: 573 . \" aat hon ey vtan tyswa i wikune \" ib 241 . \" tordaghär skal wara tyswär i hwarre viku \" SD 5: 639 ( 1347) . Ber 281 . Lg 3: 159 . \" förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto \" SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" afrazadagha skulu vara tyswär vm aret \" ib 639 ( 1347) . - två gånger. i multiplikation. kallas then dagher bisext som thydher a wart maal tyswar siäx, thy at then daghin skal tyswar räknas fore siäx stunder hwart fiärdha aar MB 1: 64 . offra . . . töswar hundradha sinnom oc lxxiij sinnom v siclos ib 387 . \" the ära saman ij en hoop tw hundrath thusand ok tywar tw \" Al 4719 ."],"f":["tyswär SD 5: 639 (13457, på två st.). tyswer VML II þg 19; MElL þg 38 i var.; StadsL Kg 18: 1 i var.; Lg 3: 573 ; LB 2: 71 ; MB 2: 254 . ","tyswor StadsL Kg 18: 1 i var. tyswa SmålL 9: 1 ; MELL þg 38 i var.; KL 362 ; Go 788; Bir 5: 23 ; VKR 55 ; Lg 3: 241 . ","tysswa GO 91 . ","tysa Ber 281 . ","töswar SD 5: 377 (1314, nyarea afskr.); KrLL Tg 29; SGGK 108 ; Su 182 ; LG 3: 159. tösuar MELL þg 38. tösswar MB 1: 387 ; LFK 87, 104. twiswär StadsL Kg 18: 1 tweswar KrLL Tg 29 i var.),"]},{"a":"tysvar","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["adv. L. två gånger. om tid. ey dömer gud tyswär badhe här ok hisze SvKyrkobr (Lucid B) 200 . epter ha eskede tysswer dach aff pawal ltil bethalende STb 2: 320 (1489). magnus . . . war tösser stempder for saköre ATb 2: 393 ( 1492) . . . göra tysswa sin räkenskap herranom om aareth Arnell Brask Biᴵ 26. - två gånger. i multiplikation. rechte jöns . . . handena for tysswer xij (12) marck STb 2: 286 (1488)."],"f":["tyswär SvKyrkobr (Lucid B) 200. thwis[w] ar SkrtUppb 82 . ","thwiswär ATb 2: 374 ( 1490) . ","tysswer STb 2: 286 (1488), 320, 355 (1489). tysswa Arnell Brask Bᴵ 26. tösser ATb 2: 393 ( 1492) . ","töswa SvKyrkobr 86 ),"]},{"a":"tyvitath","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tvifla 3."],"f":[]},{"a":"täbundin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Jfr ta, n."],"f":[]},{"a":"tädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trasor? trasigt skcik? a hans liiff ey klädher beedh vtan een skiwrta all ij tädher (motsv. ställe i Fdan. texten har trfflæ) Fr 965 ."],"f":[]},{"a":"täkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["täkkia )","täkiu fä","täkkiu- )","täkiu maþer","täkio- . ","täkiuman . ","täkiumaþer )"]},{"a":"täkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["tekkia )","*täkio iordh?"]},{"a":"täkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tagande. \" \"","1) plundring. \" swa liffwa höffdhinga aff täkt (raptu) som fughla aff klo \" GO 856 . ","rodztekth ib 206 ( 1474) . \" ssmälthare täkth \" ib 201 ( 1432) . - Jfr af-, bata-, by-, ikorna-, in-, ler-, nama-, pors-, up-, vald-täkt."],"f":["-ir . ","-ar DD 1: 148 (1492,m afskr..; trol. felaktigt)), ","täktadel , ","täkta iordh","tächte- . ","tähte . ","techte- )","täkta stadher , ","täkta tak , "]},{"a":"täkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) intaga, nyodling, nybygge. Jfr H. Ståhl, Ortnamnen i Kopparbergslagen 150 ff., 157 ff. een techt, som kalles borgeretecht, huilen tächt war hustrw barbros .. . . morghangaffue sTb 4: 24 (1504). - Jfr af-, del-, fughla-, hand-, ikorna-, in-, undan-, up-, vald-täkt "],"f":["thäkt RP 2: 387 ( 1399)","*täkta karl","techte- )"]},{"a":"tälghekniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"tälghekniver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täljkniv. \" dolabra . . . dolabrum . . . dicitur instrvmentum dalndi commvniter tälekn[i]fuer ok handyxe \" GU C 20 s. 198. jtem j art. for j thelkniff mestermannen fek Skotteb 438 (1469-70, Kämn). thermeth drap han sich meth sin tielge kniff STb 2: 53 ( 1484) . then finnen, som hade stungit then qwinne met en tälge kniff emellom herdene ib 4: 283 ( 1512) . - ss fartygsnamn. wor jaktt täliekniffwen Hist. Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.)."],"f":["tälge- . ","tielge . Stb 2: 53 (1484)","thel- Skotteb 438 (1469-70, Kämn)), "]},{"a":"tälgheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjlig el. lämplig att tälja. dolatilis . . . aptum ad dolandum tälgeligit ok huglegith GU C 20 s. 198 ."],"f":["tälgeligit ) , "]},{"a":"tälghesten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sten som kan täljas; sten som lätt kan huggas och bearbetas; täljsten. hona (Kristkyrkan i Trondhjem) lat byggia biscop östeen alla aff skornom telgesteen MD 372 . kirkian (Vadstena klosterkyrka) oc henna hwalff skulu wara aff tälgesten bruthin aff bärhgom oc ey aff teghil Bir 4: 82 ; \" jfr kirkian skal byggias aff vthugnom stenom aff stenbärghomen, oc j jordhnne wpfwnnom, oc ey aff teghil \" ib 85 ."],"f":["tegelsteen )"]},{"a":"tälgheöx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["täljyxa. tha skattadhe thwwe smidh . .. en tel ixe och en annor ixe ATb 2: 310 ( 1487) . VKU 86 ( 1556) ."],"f":["tälieyxse . tel ixe) , "]},{"a":"tälghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr trätälghia."],"f":[]},{"a":"tälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tälja, skära el. hugga spåner el. flisor från ytan af (ngt), släthugga. aff them träem som wäl äre skawin oc tälgdhe (de lignis lævigatis) MB 1: 168 . ST 388 . MD 361 . - abs. tälja. tha hafdhe han en litin vand j sinne hand oc sat ok thelghde Bil 870 . sörgdhe han mykyt at han hafdhe tälght om sunnodaghin ib.","2) tillhugga, genom bortskräande el. borthuggande af yttre delar, spåner el. flisor gifva (ngt) åsyftad form. han lät hugga oc tälghia alt träwirkith (näml. till templet) at (för af?) dyrom träim ltil gerningäna MB 1: 486 . \" almänningx timbermän tälghia bordhwitdh til skip oc köll oc annor ämpne än skipmäarin säter them saman oc fulkompnar skipith \" ib 445 . \" nar moyses skulde taka laghin war wandin til redhir ok taflonar teldha \" Bir 1: 253 . \" thz bansatta ordhquädhet sannas nu alla stadz. at hwar vil sik bädzst ok ananrs ärande tälghis mz träkniff \" Su 422 ."],"f":["täl LB 7: 48 ),","tälghia af , tälja bort. tag hiupona trä oc täl aff ytersta barkin LB 7: 48 . Jfr aftälghia. - Jfr otälgdher."]},{"a":"tälghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tälja, skära el. hugga spånor el. flisor. dolo las lare tälia, slätha ok slaa GU C 20 s. 198 . 2) tillhugga, tillskära, tälja. greffwin haffdhe en kniiff i sinne hand. oc haffdhe thänkt at tälia en käp Prosadikter (Sju vise m) 154 . ib (d:o B) 203. magnus . . . ɉ mark för span han telde Kumla kyrkas rb 48 (1480). vj mark som michel fick for pram verkit han tälgde SSkb 274 ( 1507) ."],"f":["tälia GU C 20 s. 198 ; Prosadikter (Sju vise m) 154 . ","tälgde SSkb 274 ( 1508) . ","täldhe Prosadikter (Sju vise m B) 203 . telde Kuma kyrkas rb 48 (1480)),"]},{"a":"tälghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som täljer (spån o.d.). \" olaff nielsson . . . telyarenom xvi markir \" Kumla kyrkas rb 44 (1478?)."],"f":["telyare )"]},{"a":"tälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tälja, räkna. \" komo saman yspanie kun ok portulagie kunugar: ok taldo sit folkk \" Bu 177 . \" hwa skal gita talt iacobs eller räknath israels släkt \" MB 1: 414 . \" tha äru the när som grannelika skulu märkai ok tälia (numerab unt) al han fiät \" Bir 1: 216 . \" ib 2: l29. \" MB 1: 372, 386, 419 . GO 207, 324 . Su 414 . \" harligh släpedhe the han alle ath nakken alle traporan traldhe (d. v. s. stötte mot) \" RK 2: 4475 . ","2) uppräkna, þriþi appostolus. þär þe apostlarne) tälias i letania Bu 133 . ","3) räkna medtaga, upptaga. af iuda forradhära hulkin som var . . . taldär ok räknadher j wart ämbite KL 132 . \" the . . . taldo han medh älliuo apsolom ib. \"","4) räkna, taga i beräkning, taga med. thz man talde alla kämper tha funnos aldre hans maka Di 136 . ","5) räkna, anse konung magnus trode herra peder wäll swa som en wiin fore androm täll (såsom en som man räkanr som sin vän framför andra? möjl. dock att föra till 7; jfr Ihre 2: 864) RK 1: 979 . \" the taldo han genast til sin nästa frända \" ib (Albr) s. 210. ","6) förtälja, berätta, omtala. þe saghþo änga tungo gita talt þe lön guþ giuar sinom mannom Bu 518 . \" þin pina är sent tald lib 75. hans ledha skapilse iak nödhogh talde \" Iv 260 . \" clemens talde for hanum fadhurs färdh ok modher \" Bil 349 . \" simplicianus talde for hanum. hwru victorinus . . . wardh cristin \" ib 648 . ","7) tala. \" loth . . . täl fore them oc bidher them ey göra swa illa \" MB 1: 193 . \" ä huro slät han for oss thäll \" RK 1: 3697 . - med obj. tha alexander hafdhe thz mält margh annor ordh fore them falt Al 4252 ."],"f":["täl . ","täll . ","thäll RK 1: 3697 . ","talde . ","supin . ","taltz Su 414 . ","täll MB 1: 386 (på två st.)),","tälia up , "]},{"a":"tälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tälja, räkna. \" her pa vpborit lx march tha skottet taldes \" Stock Skb 290 (1490-t. Skip). golffue the wnderscriueren xxiij & ortuger tal j klippinge ib 222 ( 1523) . - om räknande av böner på radband o.d. allom them min rosen kranz swa tälia älla läsa SvB 442 (b. av 1500-t.)."],"f":["taldes Stock Skb 290 (1490-t. Skip). part. pret. tal ib 222 ( 1523) ),"]},{"a":"täling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ankfågeln anas querquedula Lin., årta? \" jtem haffreff sodna tälingor lagda j röth vin oc sidan sk [...] j salsar giffuas oc medh steek Sex ekon 270 (ur matsedel från Leipzig). 2) wtan martin sade käre bror gif mik swa mykit (av ett stycke vadmal) iak faar i par tälinga aff wndhir mina s töflor \" ATb 1: 122 ( 1460) ."],"f":["-or ) , "]},{"a":"tälio iordh","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. item hustrv margit . . haffuer ena täliojordh (möjl. fel för täkiojordh) aaker oc ängh i qwistada VKJ 230 ."],"f":[]},{"a":"tämelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på lämpligt sätt. vi förmode i haffue teste bäthre göre med them om tymblege förwares HSH 17: 88 (1523, Brask) ."],"f":["tymblege )"]},{"a":"tämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig. \" ware wäl tämeligith, at hans thienst och stor skadha, han fangith haffwer, matthe forbätras medh nagith annat, thet bäther ware \" BSH 5: 115 ( 1506) . hwro tesse slott oc landzende ware tha besörgde, kwnne ecke ware mig temeligit(?) at sware FM 142 ( 1502) ."],"f":["-ligith BSH 5: 115 ( 1506) . temeligit(+) FM 142 (1502)),"]},{"a":"tämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr otämeliker (Sdw 2: 185)."],"f":[]},{"a":"tämelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["passande el. tillbörligt beteende. tolken tokt oc tämelikhet skal wara i hwarie closter människio LfK 72 ."],"f":[]},{"a":"tämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tämja, göra tam, komma (ett djur) att rätta sig efter ens vilja, saa hde hon them (djuren) tampth mz sin trwldom ath hon motte them visa hwatth hon vildhe Di 3232 . ","2) tämja, vänja (ett djur) att draga, invänja. wi pläghom . . . ängan oxa tämie til wk Al 6079 . - vänjanm inöfva, öfva (ngn vid el. till ngt). han . . togh sik aff hwariom stadh alla främsata oc vtwaldasta män tampda til örlög MB 2: 148 . \" hon !UDDA_TECKEN?: tokth) . . . styrer gangen, oc allan kroppen tember i gudelikom sihdom \" LfK 73 . ","3) kufva, hålla i styr. hade han sin radhgiffuae bätter tämpt RK 1: (Albr) s. 214 . thässin lofflike wili tämde iomfruna atirhallande hänna sin Bir 4: (Dikt) 251 . \" hon hawir högmodogt ok stort hiärta thy är limin hänn vidhirthoftelikn at hon skulij tämias (domatur) \" ib 1: 36 . - kufva, späka. sanctus raimundus . . . tämpe sit köt mz atirhalde oc waku KL 44 . \" engin forma at fa dygdhanna fwlkommilse, wtan han tämi först j sik buksens swalgh \" Ber 85 . Bir 3: 321, 5: 5 . MP 2: 260 . - kufva, tvigna, böja. jarnit tämbir oc smidhar alla malama Bir 3: 374 ."],"f":["tämbir Bir 3: 374 . ","tember LfK 73 . ","tämpde KL 44 . ","tampt MP 2: 260 . ","tampth Di 232 . ","tämpt RK 1: (Albr) s. 214 . ack. m. tampdan KrLL Tj 35: pr. i var. pl. ack. m. tampda MB : 148),"]},{"a":"tämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tämja, göra tam, komma (ett djur) att rätta sig efter ens vilja. mansuetare blicka (el. möjl. blitka) oc tämbya GU C 20 (hand 2) s. 118. 2) tämja, vänja (ett djur) att draga, invänja. tämya stwtha PMskr 223. the (stutar) som mykith yre ärw tämyes swaa ib 224 . 3) kuva, hålla i styr. - kuva, tvinga, böja. täm min hugh, oc dragh han til gudh SvB 378 (mot sl. av 1400-t.). "],"f":["tämbya . ","täm SvB 378 (mot sl. av 1400-t.)),","*tämia sik , vänja sig, öva sig. ath the (ɔ krigsfolket) gaa oc staa j wäghom äller spetzom j rättan ordan oc skikkilsom, hwilkith ey kan skee wthan the thär til wänyas oc tämya sig thär til PMSkr 126 ."]},{"a":"tämminger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungdjur som tämjes el. skatt tämjas (till dragdjur). jniunx . . . idest indomitus otamber commvniter potest dici tämmingher GU C 20 (hand 2) s. 29. iungibilis tämminghr ib s. 49 . - om ung stut. juuencus ci bos nouellus tämmingher GU C 20 (hand 2= s. 53."],"f":[]},{"a":"tämpel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr afgudha tämpel."],"f":[]},{"a":"tämpel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(Judiskt el. hedniskt) tempel. \" mädhan war herra är wäldogher oer himil oc iordh, tha thörff han ängalund widh at bo i hans bygdhom mönstrom oc templum \" MB 1: 481 . \" at han swa skulle göra widh iherusalem oc hälga templet \" ib 2: 149 . ib 20, 260, 379 . KL 384 . \" cupidinis tempil \" Al 6831 . "],"f":["tempil KL 384 ; Al 6831 ; MB 2: 379 (på två st.). pl. dat. templum MB 1: 481 . " med art. sing. ack. tämplet " ib 2: 220 . ","templet ib 149, 260), ","tämpels hus","temoils hws )","tämpla greve","templa- )"]},{"a":"tämper freadagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredag nsät efter en av kvatemberdagarna. Se Swd 2: 1318 och jfr iumberfreadagher."],"f":[]},{"a":"tämper löghardagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lördag näst efter en av kvatemberdagarna. anno domini 14717 om tömper lögerdagh i fasthen SD NS 3: 219 (1417, gammal avskr.) . i mässone wm temper lögherdaghen Mecht 17 ."],"f":[]},{"a":"tämpra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) styra, kuva, dämpa. - styra, stilla, wnna mik, ath iak släkke, ok tempre (refrigerem) j thik mins gudhelix kärlex bruna Mecht 290 . 4) giva rättt el. lämpligt mått åt, måtta, moderera. modificare tämpra oc maatha GU C 20 (hand 2) s. 149. ib. Jfr otämpradher."],"f":["konj . ","tempre Mecht 290 ) , "]},{"a":"tämpra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) sätta gräns för, hålla inom det rätta måttet, hålla i styr, styra, tygla, tvinga, späka. hwar then som skällika tämpra ok thwingar sit köt Bir 1: 18 . \" thin likame vari wäl tempradhir (disciplinatum) ok atir halloghir af owir flödhelikom thingom \" ib 60 . \" tämpre (temperet) sin licamma mz skällico atirhalle \" ib 3: 53 . ib 321, 4: 36 . VKR 79 . Ber 251 . nar han nödgadhe ok tämprade sit köt at thiäna siälinne Bir 1: 368 . - med dat. thz som . . . quämelikit är at math ok tämpra likamanom mädhir Bir 1: 144 . ","2) styra, kufva, dämpa. til at tämpra thera lsuta Bir 2: 311 . \" ther til at wrangir loste skuli tämpras ok atirhallas \" ib 1: 103 . - styra, stilla. tämpra (tempera) gälderna Ber 109 . tämpra wredhina ib. - lugna? eenebär . . . styrkia hiärna tempra skeel LB 5: 82 . blodlat . . . temprar hyärnan ib 3: 45 .","3) hålla tillbaka, afhålla. atir halla sin likama ok han tämpra fran syndom ok sidom Bir 1 ; 285. ","4) gifva rätt el. lämpligt mått åt, måtta, moderera. ther mz tempradhis hans ifuerwätis glädhi Bil 315 . ST 365 . tämpradhe (temam) iak swa mina sorgh ok glädhi Bir 3: 161 . \" mathelikin och wäl thämpradher koster \" Ber 84 . ","5) afpassa, inrätta. \" tämpradhe (temperavi) iak swa min ordh ok kännedom at godhe män wordho af minom ordhom thes starkare ok hetare til godh thingh \" Bir 1: 184 . mang skällik thing . . skipahd oc tämpadh äptir naturinna oc timanna quämelikkhet ib 3: 121 . ib 226 . hwilkin thing oc lärdom swa äru tämprat oc matat at enkte finz j them omögelikit Su 364 . - (?) aff theras mwn wtgingo klok ordh siktat oc tämprat swasom klenasta miöl (ex ore erum quari farina subtilissima procedebat, et subitilia texebant) Su 225 . ","6) gifva rätta mått el. proportioner åt, (i behöriga proportioner) blanda. tak aloe stampa smat oc tämpra thz mz huit wiin LB 1: 96 . \" pyla bark brender och temprader mz ätykyo \" ib 7: 142 . \" temprar man rökilse mz win oc ätikio \" ib 143 . ib 2: 38, 39, 40, 3: 35, 5: 80, 7: 11, 71, 145, 8: 42, 10: 8 . \" temprar man thz j ätikio \" ib 2: 39 . tämpra tz til hopa ib 7: 4 . ","7) blanda med kryddor o. d. inlägga? tempra hjennes (hålörtens) roth och legz widh loorwerk LB 8: 50 . \" tempras henne roth i honohg ib. - part. pret. tämradher, som har (lämplit) mtt el. mtta; som iakttager måtta. at han vare matelikin ok tämpradhir j sine fato \" Bir 3: 304 . - måttlöig, återhållsam. sobrius thz är väl tempradhir at människan takir mat ok dryk cäl til matto Bo 133 . \" then man som j allom thingom är väl tämpradhir oc skällikin \" Bir 2: 223 . \" wäl toktat ok tämpradh sin \" ib 1: 295 . \" varin skälica tempradhe j math ok dryk (sobrii) \" MP 1: 75 .","1) hålla sig inom det rätta måttet, styra sig; bruka återhåll, vara återhållsam. tämpra tik mattelika oc skäleka i allom tingom LfK 200 . \" ther til at männene skulin nima atirhalla sik oc matta oc tämpra sik til at liua rättelica (addiscerent continetiam et mo dum virendi) \" Bir 2: 202 .","2) hafva el. iakttag måtta. skal man tämpra sik i atirhalleno Bo 135 . "],"f":["tempera: -as LB 7: 11 . ","tämpra sik , ","afhålla sig","tämpra saman , blanda tillhopa. tämpra alt aman LB 1: 96 . skal man tagha costa (för oos el. oosit) aff rutha oc aff komiin oc thz hwitha aff äghit oc tämpra saman ib 5: 77 . - Jfr temperera."]},{"a":"tämpran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) måtta, återhåll. \" the pinas ey vtan äptir rätuisonne . . . älla hafdhe diäfulin änga tämpran älla matto j sine ilzsko \" Bir 3: 448 . ","2) måtta, måttlighet. mz rätte tämpran nytia gudz gafwo Bir 1: 308 . \" at halda tämpran i allom thingom \" Ber 171 . the thing mz tämpran göras ärw helsam ib. - måttlighet, återhållsamhet, själfbeherskning. skälik tämpran (temperantia) til siälinna ok likamen Bir 1: 144. gaf iak them . . . rätta tämpran alra thingha (temperantia omnium rerum) ib 206 . \" huru the skullin thiäna gudhi j skälike ok loflike tämpran \" ib 356 . \" mattelik tempran j allom thinom sinnom \" MP 1: 121 . \" ib 2: 124. rät matta och skelik tämpran j mat, dryk och sömn och allom androm thingom \" Ber 78 . ib 85 . hofsamhet, jämnmod. godh tämpran (temperament) j sälikhet Bir 3: 178 . ","3) tvingande, späkande, späkning. thz smörilse kvr var af sten som hete alabastrum ok thy tekna thz hardha tämpran MP 2: 72 . \" vm thu älskar rätta tämperan oc atirhaldh \" ib. \" om thins likamas gudelika oc skälika tämpran \" Su 50 . ","4) måttande, modererande. starkir brändaghe kastar om kul människiona vtan skälihetzsns tämpran (temperamento) Bo 140 . Bir 1: 119 . ","5) blandningsrörhållande, sammansättning, beskaffenhet. jak gaff hwarre natur sina skipan oc tämpran (temprementum suum et ordinem) Bir 2: 310 ."],"f":["tämperan MP 2: 72), "]},{"a":"tämpran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr otämpran."],"f":[]},{"a":"tämpreliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr otämpreliker."],"f":[]},{"a":"tämprelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr otämprelikhet."],"f":[]},{"a":"tämprering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr otämprering."],"f":[]},{"a":"tämprilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) måtta. \" ath menniskyan . . . haffwer ecke temprelse i sielina öffningh \" LB 7: 73 . ","2) blandning? ärins the !UDDA_TECKEN?: thina (d. v. s. Jungfru Marias) nas) ouir alla ärmeta tämprisle (super commixtionen odoriferam omnium aronatum; aronatum har sannolikt lästs eremitarum; i förbindelse med ärmeta har väl tämprilse fattas i betydelsen späkning) Bir 4: 141 . \" ower al hermeta temprisle \" ib 156 ."],"f":["temprelse )"]},{"a":"tämprilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 2) blandning. thy lofwis the (ɔ thina (d.v.s. Jungfru Marias) näsa) owir alla aromata tämprilse SvB 323 (b. av 1500-t.); jfr Sdw 2: 691 under tämprilse 2"],"f":[]},{"a":"tämpring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återhållsamhet. \" sobrietas är indhra manzsins ok yrthar, aff olofflighom kötzsins lusta tempringh Spec. Virg. s. 78. Jfr tempering. \""],"f":["tempringh )"]},{"a":"tämpring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) styrande, kuvande, dämpande, stillande. lkom thu som är hwila j ärfuodheno, j brunanom tämpringh SvB 28 (omkr. 1520). 2) måtta, måttlighet; återhållsamhet, självbehärskning. mz siwfallo dygdinna krono, thz är mz tronne, hopeno, kärlekenom, rätuisonne, starkhetinne, tempringinne (temperantia), aff hwilkom andra dygdhir wtgangna SpV 136 . \" ok at the ey skulu löpa bort aff rätta wäghi, ok tith som owägadh är . . skal tempringen ok mattelikhetin matta ok atskilia \" ib 137 . \" sobrietas är indhra manzins ok ythra, aff olofflighom kötzsins lusta tempringh \" ib 144 . ib 156, 410 . - Jfr otämpring."],"f":[]},{"a":"tända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tända, sätta eld i el på (ngt), på tända, antända. apostoli . . . tmang lius ok lampor Bu 14 . SO 158 . \" män . . . tändo balet \" Bu 31 . ib 176 . tända, komma (eld el. låga) att brinna, upptända. han . . . thändhe eld ok brende thz alt saman Bil 870 . faþeren tende storan eld ii vnge Bu 22 . \" hans frändar . . . tändo brand iui þera härbärghe \" ib 134 . \" pa kötboden the elden tenda \" RK 2: 2245 . ib 7935 . - bildl. slikt mate guþ likan älskogha tända Bu 75 . ","2) vara tänd, brinna? bildl. vecken tekna siälina: tende ok lyse (Cod. B som tänder oc lyser 927; Bil tenda. ok liusa ib; tenda här måhända att föra till 1; i hvilken händesle denna förbindelse kan åtegifvas: tänd och lysande) mäþ skälum oc viti Bu 11 . - refl. tändas, tändas, upptändas. bildl. tendis awund oc hat them i mällan MB 1: 229 . - tändas, åter framträda. om månen. hwart sin tha manin tändis (då det blef nytändning) Lg 3: 232 . - tända i, påtända, antända, tända (eld), komma (eld) att brinna. han . . . tände j elden MB 2: 232 . \" han sökte spane lagde j hand tände j eldh mz fullan brand \" MD 361 . Jfr i tända. "],"f":["tända up , "]},{"a":"tända","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[],"f":["tändes . ","tänt SvB 13 (b. av 1500-t.)),","tända up , upptända, tända. om aptonen ther äpter tha liws tändes op Prosadikter (Sju vise m) 139 . " tänt wp min hwgh mädh eldhe, thins sötasta älskogha Svb 13 (b. av 1500-t.). Jfr uptända. "]},{"a":"tändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (månens) tändning, nytändning. maanen plägha skodhas när han haffwer fäm dagha äller fira fran tändilsenne PMSkr 291 . Jfr uptändilse."],"f":[]},{"a":"tändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f.? Jfr ny-, up-tändilse."],"f":[]},{"a":"tändilsedagher","b":[],"c":"","d":"","e":["dag för månens (verkliga) nytändning. Jfr Nat. Beckman, Linkbilbh (sny ser.) 3: 62. Bil t Linkbilbh (ser.) 3."],"f":["tendilse- )"]},{"a":"tändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr uptändning."],"f":[]},{"a":"täng","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tang."],"f":[]},{"a":"tänlika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags spik el. stift, tännlika, möbelspik. Stock Skb 83 ( 1519) . \" item xviii penga för tengleca HLG 2: 116 (1523). \" ib 119 ( 1524) ."],"f":["teng- . ","-leca )"]},{"a":"tänter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr etertäner."],"f":[]},{"a":"täpete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["duk, matta, tapet. Dessutom medför dottren en säng md \"wndhebolster\", hofdhabolster\", thäpidh\", \"thäkan\" och ett par \"lakan\" RP 2: 273 ( 1394) . thet största täpidhit jak hawer, thet giwer jak oppa högha altarit her innan j kirkiona ok the andra täpedhen skifften oppa the andra altaren NMU 1: 110 ( 1434) . \" gooz äffir hustv cristine . . . ij vepor ok i täpede ij örnegat \" ATb 1: 227 ( 1456?) . ib 199 ( 1464) , 322 (1470), 2: 41 (1474). Kumla kyrkas rb 49 ( 1480) . ib 128 ( 1530) . STb 2: 38 ( 1484) . item än gifwer iag henne alla de sängiar och sängekläder, räkkebolstrar, hufwuddynor, hyender, örengåtter, lakan, täpender, wepor (o.s.v.) FMu 5: 89 (1484, avskr.). han (ɔ en stol) war allir kläddir mädh dyrum täpitum oc klädhebonadh Hel män 232 . "],"f":["täpede . ","täpit(h)e . täpädhe: -it NMU 1: 110 ( 1434) ; -en ib. tapede Kumla kyrkas rb 128 ( 1530) . ","thäpidh RP 2: 273 ( 1394) . ","täpender FMU 5: 89 (1484, avskr.)), ","*täpetis bonadher","täpädhis- )","*täpetis väver","täpitis- )"]},{"a":"täpete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["duk, täcke, matta, tapet. giwum vi . . . til sama höghä altarä et täpete af sike som vpp scal läggiäs yui all cläþen SD 5: 564 ( 1346) . \" jak hawer hanum vnt . . . eet thäkkan, tw täpete, twa duka, en täpete bonadh ib \" NS 1: 678 ( 1407) . I täpedhe nyt ib 2: 118 ( 1409) . ib 361 ( 1411) . FH 4: 84 ( 1499) . \" framman för stolenom var uppsatt ith fagert täpite, under huilko stodo discantores uthvalde \" T K 270 . \" konunxins sall oc palads prydde hon mz mangskona bonadha oc täpete \" Lg 3: 504 . soldanus . . . lät bredha hans kamara mz korsadhum täppetom . . . sanctus franciscus stegh diärflika vppa täppetin ok giordhe them enga wyrdhning KL 53 . RK 1: 4425 . Va 20 ."],"f":["täppete . ","täpette RK 1: 4425 . täpedhe. täpite. täpidhe KrLL G 16 i var. täpädä Va 20 ), "]},{"a":"täpete bonadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väggbonad. SD NS 1: 678 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"täpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"täppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) (eg. med tapp) tillsluta (mynnigen af ett kärl), täppa, tilläppa. skal han wääl teppa kannona ofwan til LB 2: 71 . \" strax täppandis thz (glaset) mz luto sapiencie \" ib 9: 108 . \" täp krwset wäl mz eth klädhe \" ib 10: 8 . ","2) täppa, genom stängsel hindra (ngt) att komma igenom; uppdämma, stämma. ath the magho . .. vatnit . . . stämpna oc täppa FH 3: 71 ( 1446) ."],"f":["täp ) , ","täppa ater , ","täppa inne , instänga, innesluta. at then mästa makt komme in pa öland, at täppa her niels bosson inne BSH 5: 141 ( 1507) . Jfr innetäppa. - Jfr in-, liþ-, svin-, til-, þvär-, up-täppa."]},{"a":"täppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr J Sahlgren, Ark. f. Nord. Fil. 44: 279 ff. - Jfr thvär-, vatn- (Sdw 2: 939), vatu(Sdw 2: 940), vingards-, vägha- (Sdw 2: 1022) täppa."],"f":[]},{"a":"täppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) täppande, spärrning. \" Jfr vatn-, vägha-täppa. \"","2) hägnad, inhägnad. \" alth annadh som vnder fförnempde gotz hawer läghadh innan täppo och vthan \" SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). - (?) niclis i bobergh gaff for:do domkyrkio i vestraaros thry örisland iordh i oorby i yrista sokn meth eenne sätu stufuo oc enne koornladhu oc thry örisland jordh i steenby i samw täponne SD NS 2: 47 (1408; på frånsidan af urkunden läses: litere de tribus oris terre in oorby, parochia yrista et de tribus oris in stenby in eadem parochia)."],"f":[]},{"a":"täppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) täppa, genom stängsel hindra (ngt) att komma igenom; uppdämma, stämma. forbiwdher iak idher j ... hydinge ath i plath incthe täppen eller hägnen sancte clara deel li fornempda ström Uppl Lagmansdomb 108 (1493). - täppa ater, igentäppa, tilltäppa; få tilltäppt. the (ɔ: hönsen) wardha orene aff träkkenom oc skarpna oc swa täppa aather arsen PMSkr 256 . Jfr atertäppa. "],"f":["*täppa in , omgärda, omgiva med stängsel. xx öre mattis j siglö jn atteppa en hagen Skotteb 46 (1460-61). Jfr intäppa. - Jfr innetäppa."]},{"a":"tära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förtära, förbruka. hans örs beholt husbondin thärä for then kost vi mondo ther tära Fr 1470 . ","2) låta förbruka, utgifva, despensera, använda. han tärde alt kirkionna goz a fatöko folke Bil 659 . ib 650 . \" ey vtläggiande älla tärande (expendeno) sin thing til sina rosn . . vtan til gudz hedhir ok sina nytto \" Bir 3: 457. ","3) intr. \" lefva (slösaktigt), slösa, rusta. mädan tw rosar tik s oc sa kosteliga tärer \" Di 100 . ","4) tima onyttelika tärat Bir 4: 145 . - refl. täras, tillbringas. scal al þässe nat täras i þinom pinom (nox ista in te cum suppliciis expendetur) Bu 415 . - Jfr fortära."],"f":[]},{"a":"tära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förtära, förbruka. \" thenna smörian tärdes oc ran w kared j gynom thz konsteliga hwled \" Troj 188 . - Jfr for-, up(Sdw 2: 861), ut-tära."],"f":["tärdes ) , "]},{"a":"tärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fortärare."],"f":[]},{"a":"tärhane","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se thiäderhane."],"f":[]},{"a":"tärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr fortärilse."],"f":[]},{"a":"täring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förtäring, underhåll, medel till underhåpll, lefnadskostnad. fik henne . . . gul oc sölff nogh til täring ST 35 . bonden . . . skipper herrskap sina täringh MD (S) 257 . \" hafwer thu jämpn kost oc täring i thit hws \" Ber 288 . PM 25 . \" haffde han mong gäl pa clostrenos wägna aff sakommen oc täringenne fangit ib LX. \"","2) kostnad, utgift. \" thäringh til rät ridderskapp är äroligh. thäring til at hielpa sinom wenom är skäligh thäring til at hielpa the ther obeskedheligha forthära. är fortappadh \" Ber 288 . then store twang almogne haffuer för sadant möthe met kast oc täring FM 306 ( 1507) . \" thette ärendä om forscriffne her swantis skd, kaast, täringer och omak \" ib 303 ( 1506) . - Jfr fortäring."],"f":["täringer FM 303 (1506)), "]},{"a":"täring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förtäring, underhåll, medel till underhåll, levnadskostnad. Se Sdw 2: 1318. aff then del skal hwar brodern fför sig at haffue theris klädning, thering och widertorfft STb 5: l28 (1514). hans pipere ij march til täring Stock Skb 124 ( 1520) . ","2) kostnad, utgift. ta worto the alle offuer ene medh skypper oleff tawast om craffuelin, om alle bögningh ok tee som yxen kreffuie kan til samme schip, timbermentz lön, kost, teringk STb 3: 229 ( 1495) . then kostnat, tering och vtlegninger som han vtlacht haffuer ib 306 (1496). tha är han pliktogher . . . thär affwer betala lhonom kosth oc täringhena som han tith giorde PMSkr 108 . \" gaffz her anders olsson v marc oc v öre, för tet han gaff för baat, kost och täring, tha han skulle med lambert til konungens skep j gislan \" Stock Skb 79 ( 1518) . - Jfr fortäring och tärning. "],"f":["*täringa pänninger"]},{"a":"tärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["therningh )"]},{"a":"tärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tärning. the (!UDDA_TECKEN?: lagh) läsas j dublra husom hulke som thry öghon kast a enne tärning Bir 3: 26 . \" är thz swa at franciscus är hälaghir som fokit säghir tha kastar iak adhirtan öghon oppa thessom threm ternigom, han kastahe, oc hwar tärnigen bar sex öghon \" ST 74 . komo siex öghon a hwaria törning ib. \" the rom wilia wij kasta mz en tärning \" Di 143 . \" the kastade mz terningana (för -ena?) \" ib. \" hon kwnde . . . terning kasta offuer taffwelbord Rk 3: (sista forts.) 5284. tärningh är ond wärningh \" GO 1010 . - bildl. bidiandes ath i wilie se oppa brädhet medh hwath tärninghin dragha will BSH 4: 257 ( 1501) ."],"f":["tärnig . ","ternig . "]},{"a":"tärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) = täring 2. for . . . then drapeleca skada och tärningh SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - Jfr be-, for-tärning. "],"f":["tärninger BSH 4: 318 ( 1502) ), "]},{"a":"tärning therning. pl. ack. therninger sskb 32 33 39 150102 stock skb 73 1518 161 1520. terninga ib 123 1520","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ett slags (trol. kantig) kanonkula. eth faat jern han smydde i dalapijl lodh och terninger och annat swa dana SSkb 32 ( 1501) . ib 33, 39 (1501-02). gaffz lasse groffsmed xj marc för smide, bysser . . . terninger, fiske bulter, wreklinger STock Skb 73 (1518). jacob smed gaffs iij mark för it ffat jern j terninga ib 123 ( 1520) . ib ij fat jern i länker oc terninger ib 161 ( 1520) . 3) "],"f":[]},{"a":"täropänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tärpenning; nästan alltid pl. penningar avsedda att bereda underhåll, kostpengar. RP 2: 126 ( 1386) . \" scall hon hawa sex mark swenska hwart aar sigh till tere pänninga \" KTb 54 ( 1426) . - särsk. kostpengar under resa; respengar. Skotteb 453 (1471-72, Kämn). marc swensk därpäninga (!) i sotherköpunge, som jak gaf ther wt i huset VKJ Bil 286 ( 1480) . \" jtem sätis särdelis j räkinskap hwat som warom budhom ffaas til tärispäninga eller andra widherthörfft Fyra handl rör Vkl 292. \" SSkb 234 ( 1507) . mynom drängh mikkil, som fördhe thet andhra karith (från Uppsala till Stockholm) met gillens hästh, thärapenningh ij öre HLG 2: 35 (1512). her anders hin riksson xx marc il härepeninga j herredagin til arboga Stock Skb 80 ( 1518) . ib 190 ( 1521) . item larens erikson tärepänning til södhermannaland äpter fää VKU 2 ( 1539) ."],"f":[]},{"a":"täropänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tärpenning; pl. \" penningar afsedda att bereda undehåll, kostpenningar. kalladhe piltin til sin oc gaf honom nakra täro päninga (denarios pro expensis) \" Bo 20 . \" sändir iak thik . . . nokra täro päninga at thu skalt ey annars astunda \" ST 519 . ib 518 . - särsk. kostpenningar under resa; respenningar. engen ma . . . swenst mynt af rikene föra meer än möghelige threpeninga, en mark eller twa SO 161 . GS 69 ( 1491) . \" redhe päninghä hawer jak ingaa vtan noghat aff skillingom til lthäräpäningier \" FH 3: 66 ( 1445) . underhållskostnad, underhåll. thän gardhin . . . scal wara henne oc mic til täropäninga SD NS 1: 466 ( 1405) . "],"f":["-päninger . ","thärepenninger: -ar GS 69 ( 1491) . ","thäräpäninger . ","therepeninger )"]},{"a":"tärra","b":[],"c":"","d":"","e":[" thu skal stragx . . . lata koma här swa manga grytar til . . . eller tärra (möjl. för särra, urspr. vars härra) gudz v (5) wndher, jach skal leggia thenne ygxenackan . . . swa tätt wiidh thina kynnebogha, ath . . . STb 1: 400 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"tärva höve mes","b":[],"c":"","d":"","e":["om till Sverige invandrande finnar. fattas nw folk thet maa väl föresees / mädh almoghanom (härefter i hs. struket sägher) tärffwa höffwe mees PMSkr 192 . Jfr B. Bjerre, Ark. f. Nord. Fil. 50: 265 ff."],"f":[]},{"a":"tärz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den tredje timmen (räknadt från kl. 6 om morgonen), kl. 9 f. m., den tredje af de s. k. kanoniske timmarne; äfven det som lästes el. sjöngs vid den gudstjenst som hölls vid denna tid. thz som giordhis i threm tidhomen som är ottosangx tidhinne. priim. oc terz Bo1 83. ib 198 . \" fra terz ok tel nons \" Bu 5 . en graf . . . til hulka systrena skulu gaa äpter tärz hwan dagh hälghan VKR 82 . Bir 4: 39 . \" the ypna graffuen wi ganghom til daghlika äpther tercet \" LfK 120 . \" pingisdagha dagh tha systrana (näml. sungo) ympona veni creator spiritus j tärcena \" Lg Mecht 300 . "],"f":["terz )","tärz tidh","tärdz . ","terdz- )","tärz time"]},{"a":"tärz med art. thärcit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den tredje av de kanoniska timmarna; även det som lästes el. sjöngs vid den gudstjänst som hölls vid denna tid. sidhan thärcit war swngith Mecht 82 ."],"f":[]},{"a":"tästament","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se testament."],"f":[]},{"a":"täster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jdeota (Cathol.: idioat) . . vt illiteratus tästheer GU C 20 (hand 2) s. 7. illiteratus . . . olärdher oc täästheer ib s. 92, ldiscolus a um testeer olärder ok osiodger GU C 20 s. 192 ."],"f":["tästheer . ","testeer )"]},{"a":"täster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. tegelsten, skärfva; af aska, brände lera el. dyl. sammanstampad skifva hvarpå metaller utsättas för behandling med eld. blanda then (med guld- el. silfverfilspån blandade) kalken mz vax, äller bek, äller tyärw . . . oc sidhan säth thz waxit äller tyärona pa en tästh oc gör eldhen, oc strax faar tw gwillit klarth j gen äller selffwith LB 9: 96 . \" läth wathn affwan pa then tästen som harder är \" PM 73 . \" tak ok gör en täth aff asko ib. mith paa tästenom \" ib. \" tak thz blyth sätiandis pa copällan som är en tästh giordher aff bränd oc granth stöth wädhra horn görandis eldin wppa ib. \""],"f":[]},{"a":"täster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) av aska, bränd lera el. dyl. sammanstampad skiva varpå metaller utsättas för behandling med eld. PMSkr 385 . \" tak thät blyth sätiandis pa copällan som är en tästh giordher aff bränd oc granth stöth wädhra horn \" ib 412 . 2) litargirum rii purgamentum argenti quod spuma argenti vocatur et fit ex argento plumbo wlgariter dicitur täästh GU C 20 (hand 2) s. 91."],"f":["tästh . ","täästh )"]},{"a":"täva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hynda. canicula . .. täff[ua] ok stiärna GU C 20 s. 71 . somme hawa flere oc somme färre hwndha mädh hiordenne, än nok är en hwnd oc en täffwa thär ey ärw förmang odywr PMSkr 223 ."],"f":[]},{"a":"täväghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["två gånger vägd. skal hans hawa mit gul falt for tio thwä wäghin (bis ponderat) pund Bir 1: 136 . - dubbel. taghin mz lkidhr twäwäghit silff (pecuniam . . . duplicem) MB 1: 244 ."],"f":[]},{"a":"tävärne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tavärne."],"f":[]},{"a":"tävärne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tavärne."],"f":[]},{"a":"täxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) det som är skrfvet el. skrifves, skrift. här är . . . aff thwaghin täxstirin ok scriptin (textus) som jak hafdhe mz scrifwat alla hans synde Bir 3: 265 . \" togh til at scriffua bönena, mz störste täxt \" Lg 3: 9 . ","2) text (i motsats till öfversättning, utläggning, förklarande anmärkningar o. s. v.). MB 2: 344 . \" j textenom in biblia \" ib 252 . \" ij (2) tingh . . . som är först täxten i thes hälga kyrkios laghom oc sidhan thäs fwlbordhan, aff sancti bendicti, sancti, bernardi, basiliii, pacomii, oc augustini reglom \" LfK 3 ."],"f":["texter )"]},{"a":"täxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) text (i motsats till översättning, utläggning, förklarande anmärkningar o.s.v.). war ekke seen at wttrykkia, at thänna stadhin hwilkin oppa täxtins wäghna (quantum ad litteram) synis wikas aff tima til tima, än tho at han är owiklighin SpV 54 . \" ok littera thz är täxtin, dräpir, ok andhelika wndhirstandit hoghswalar them som täxthin synis i thässom stadhenom bedröffwa ib 415. \" ib 560 . JMÖ 19 ."],"f":["texter )"]},{"a":"täxtliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["bokstavlig, ordagrann. exposicio litteralis, thz är texteliken wttydhnig, ällar likamlik oc textens groffhet JMÖ 19 ."],"f":["texteliken ) , "]},{"a":"tödhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tjudra. \" i them iordhmonsens ända skla han tödhras ok bindas \" Bo 131 . Jfr tiuþra."],"f":[]},{"a":"töf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppskov, dröjsmål. begerede lengher töff ath han matte framdelis forscriffuet til hanom ok fanga wytha, hwar han schulle söchie the breff STb 2: 556 (1491)."],"f":["töff )"]},{"a":"töfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["arbeta på ett slappt sätt; om tal: sluddra. drukinscapir . . . gör töfflande tungo MP 1: 310 . ib 2: 276 ."],"f":[]},{"a":"töfra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhala, draga ut på tiden med (ngt). dilatare vth viidha oc töffra GU C 20 (hand 2) s. 67. näspis hwar jämligha äpter sinom brwtum oc thöffris ey näffstin vthen nepsis genstan Bisk Nil´s vis-st 200. - Jfr fortöfra."],"f":[]},{"a":"töfra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhala, draga ut på tiden med (ngt). erich . . . wildhe en töffrat samwledh RK 2: 4311 . ","2) dröja, uppskjuta. töffre (differat) ey at wtfara Bir 4: 113 . ib 5: 12 . - abs. wm han töffre (distulerit) Bir 4: 113. hwi töffren j swa länge MB 2: 301 . ","3) dröja; göra uppehåll, stanna. han töffrade hwarske dag eller nat RK 2: 6267 . ","4) uppehålla, låta (ngn) vänta. han töffradhe marsken RK 2 . 4316. - uppehålla, upptaga tiden för (ngn). thz töfrade them lenge RK 2 . 704. - abs. j vj [6] daga töfrade the smasuena ther waro oc loton sidan til konungen fara RK 2: 9531 (möjligen att föra till 3). ","5) fördröja, försena, hindra. thin wägher ällir dagxledh skal ey minzskas ällir töffras ther aff, at thu mässo hörir Su 305 . Jfr fortöfra, äfvensom obetöfradher, oförtöfradher; jfr ock töva."],"f":["-adhe )"]},{"a":"töfri","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trolldom. \" the bökir ther töfri är scrifwat vthi \" ST 33 ."],"f":[]},{"a":"töfring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskof. dilacio, töffring GU 8 . ware thet . . . . swa at mina arfua wilde ther noghra neyseghn innan hafua äller töghringh SD NS 1: 73 ( 1401) . \" aakir kordhn takis j geen som wr oc bortfangin är . . . vtan alla geensäghn oc töfring \" VKR 42 . Bir 5: 120 . \" hans peninga . . . beredhe, vthan alla töfring eller längra fördragh \" SD NS 1: 137 (1402, nyare afskr.). ib 264 (1403, gammal afskr.), 275 (1403, nyare afskr.), 588 ( 1406), 675 ( 1407), 2: 128 ( 1409). skal aff at bryta innan xiiij (14) dadhga the bygning han a brunnen olaghlica bygt hafdhe vtran alla länge töffring SJ 84 ( 1441) . \" rikesens radz breff fik han tha han sculle til stocholm fara oc vtan töfringh när them wara \" RK 2: 2600 . ib 9130 . - dröjsmål med erläggande af (ngt). tilbindom wi oss . . . at oprätta . . . honom allan thenscahda som honom . . . fore the järn summo langa töfring ok sena beredhning komo henda SD NS 1: 108( 1402). - krångel, svårighet, hinder. wilkorar iac mic oc til bindher . . . ath widher läggiä for:de . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen widh mina godha tro oc sannindh wthan alth argh eller töffringh FH 2: 13 ( 1300) . \" andelikx liffwrsins widhasta wägher kungörs allom ahörandom wtan alt hindher ällir töffringh (omni difficultate remiota) \" Su 265 . - Jfr fortröfring."],"f":["töghringh )"]},{"a":"tögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr tugh och basta-, nota-tögh."],"f":[]},{"a":"tögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drag, klunk. \" han . . . drak wt then dryk ij en tögh \" Al 2614 ."],"f":[]},{"a":"tögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå, vända sig, vädja? hauer nielss rawylsson seeth i (ɔ: en) bondhe tiil foygt, som heder hans persson, oc nöghes almughen ther inthet medh oc velle almwghen töghe til edher BSH 5: 8 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"töghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr siäls töghan."],"f":[]},{"a":"tögher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drag, klunk. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 267 ff. han . . . drak wt then dryk ij en tögh Al 2614 ."],"f":[]},{"a":"töghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) draga. bildl. thy är radelikit hwarie crisne människio ath han late sik ey lokka ällir töghia til medh frändzskap ällir winskap . . . til nokra dödelica syndh MP 5: 203 . Jfr: for thät witne wordho alla owinine nidhirtöghdhe Hel män 233 . 2) förhala (ett fartyg)? jtem v men var. j dagh skippan töye et beleggie Skotteb 289 (1467-68)."],"f":["töye )"]},{"a":"töghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. draga, utdraga, utsträcka; draga ut på tiden med, fördröja, uppskjuta. \" tha hon saa at hon kunde äkke längir töghiat \" Bo 212 . \" töghe thz aldre länger \" TB 78 ."],"f":[]},{"a":"töghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som lockar el. tubbar. \" plagiarius . . . plagiator . . . idest venditor hominum vel deceptor hominum annars tiänare döghiare (trol. fel för töghiare) ok lakkare \" GU C 20 s. 454 (jfr Cathol.: plagiarius . . . qui seducit et solicitat pueros et seruos alienos)."],"f":[]},{"a":"töghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr fortöghra."],"f":[]},{"a":"tökelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett antagligt sätt; på ett tillbörligt el. passande sätt. coma tue guz ängla . . . ok sagþo gärna vilia föra tökeleka (Cod. C töghelica 974) þera renliues kouan for guþ sialuan Bu 183 ."],"f":["-leka . ","töghelica )"]},{"a":"tökeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["antaglig; välbehaglig. \" hans mässa ok läsning ok böne äru gudhi tökelica oc thäkka (acceptabiles et grætæ) \" Bir 3: 248 . \" ey war gudhi töklikit (för -lik) pharao konungx aterwända \" MB 1: 317 . gudhliker kännedomber är gudhi thäkker oc tökeliker ib 486 . ib 324, 440, 487. at thu matte hanom swa thiäna. som thz kunne hanom thäkt ok tökelikit vardha Ber 244 . at han skulle . . . göra os sik tökelikit (acceptabilem) folk MP 2: 124 ."],"f":["-likit MP 2: 124 ; Ber 244 ),"]},{"a":"töker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som får tagas, förbruten. sce tökt alt thet som han far medh TB 74 . ib 75, 76, 77, 80 . ","2) som tages el. mottages, giltig, gällande. fore hundradha mark swenska i thydhiskom peningom, som nw tökt ok gänkt i östergöthland SD NS 1: 597 ( 1406) . ","3) som kan tagas, antaglig; använbar, brukbar. ä mädhan sanctus germanus lifdhe war han (åsnan) töker til hans farkost Lg 3: 233 . ","4) antaglg; behalig, välbehaglig. at hans böne ok hans almusa waro guþi töka Bu 4 . - Jfr arf-, fa-, mun-, o-töker."],"f":[]},{"a":"töker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["duglig, duktig, kraftig? (Karl Magnus) lät til ga sin starkasta riddara ok taka swerd aff handom hans (ɔ den döde Rolands), än thz war ey lösare for honom än for barne natto gamblo tha lät konungen fyra riddara the tökasta at hwar thera skulle halla a sin finger ok taka thz swa, än ey war thz lösare for fäm än for enom Prosadikter (Karl M B) 327 . Jfr tiltöker, ävensom aftäker (Sdw 1: 16)."],"f":["-aster ) , "]},{"a":"töma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GU C 20 s. 325. habenula lithin töma ib. !UDDA_TECKEN? öre for en töma til hesten HLG 2: 62 (1518)."],"f":["*töme , m. = tömber. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41. 325 f. habena . . töma"]},{"a":"töma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tömma, göra tom. exinanire tiil inthe göra thöma nidhra oc mynska GU C 20 (hand 2) s. 18. loculis vacuatis . . . tha pänninga pungana ära tömda ib s. 126 . ii mark för tÿ tömdhe kalk vngnen Kumla kyrkas rb 93 ( 1511) . Jfr uttöma."],"f":["thöma . ","-de -der)"]},{"a":"töma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tömma, göra tom. thz kar hulkit som mästarin vp fylle ok töme (evacuat) Bir 1: 347 . ib 3: 133 . \" han (brunnen) töma \" Al 2674 . \" tömin jdhra punga \" Bir 3: 211 . \" taladhe diäfullin til siälina for then skuld at thw kompt j mina händir ful mz illa afladho goze oc kost thy skal jak töma (evacubabo) thik mz minom priis \" ib 445 . \" ther vardh margh sadhil tömpd \" Fr 1747 . \" när kisthan oc kieldarin äro thom eller sköt wiliä thömas \" Ber 289 . opfyltis hon !UDDA_TECKEN?: min siäl) faff thäs hälgha anda ströms inflytilsom aff hulkom hon tömdis än aldre sidhan Bir 3: 411 . töma sik, ","1) göra sig ledig, gifva sig tid. fränder hustru oc brn som fylghia them dödha til graff ok litit töma sik sidhan (Cod. C göra the sich sidhan lidhugha 1028) Bil 615 . ","2) skaffa sig tillfälle (till), företaga sig? thenk ok huru han (Kristus) munde fastä . . . allom os til äptherdöme aff (för at um) diäffuulen segh ther til thöme ath före os syndeligh tingh uppa mz fasto skulom wy honom moth sta MD 21 . - Jfr af-, ut-töma."],"f":[]},{"a":"tömadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["försedd med töm. habenatus a um tömader GU C 20 s. 325 ."],"f":[]},{"a":"tömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfostrare, guvernör, handledare. \" konungsens hoffmestar oc tömare (pædagogus) \" Lg 3: 371 . - handledare, ledare. hans tömare war then helliandh MD 437 ."],"f":[]},{"a":"tömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["luppfostrare, handledare. \" skall mik thetta ske ath swen knwthson skall wara myn thömare her nidhre ther kan jach litith wara behulpin aff S. Gustafson, Heming Gadhs språk 1: 17 (1504, H. Gadh). \""],"f":["thömare )"]},{"a":"tömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["töm. \" llorarius . . . thz thöm tilhöre \" GU C 20 (hand 2) s. 97. llorum . . . thöm ib. Jfr ak-, lädher-tömber."],"f":["thöm )"]},{"a":"tömber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["töm. \" the toko hans örs ij töma \" Iv 4309 . ib (Cod. B, C) s. 286. bildl. grymi eldin skal styra . . . syndherslitnom tömum Ber 204 . \" räddoghin ok kärlekin äru gudz starkasta thöma mothe ondhom astwndilsom Spec. Virg. s. 253. \""],"f":["-ar )"]},{"a":"töme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se töma."],"f":[]},{"a":"tömeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr otömeliker."],"f":[]},{"a":"törbo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person från Tör (Södertörn), törbo. ss tillnamn. katerin töörboo SD 8: 228 ( 1362) . \" laurens jönsson törbo STb 2: 522 (1491). \""],"f":["töörboo )"]},{"a":"törkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra svår, att igenkänna, göra oigenkännlig."],"f":["tor- . ","tol- . ","thol- )","törkänna sik , göra sig oigenkännlig, förkläda sig. natalia törkände sik mz carmanna kläpom Bu 521 . part. "]},{"a":"törkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra svår att igenkänna, göra oigenkännlig. "],"f":["tol- )","törkänna sik , göra sig oigenkännlig, förkläda sig. Se Sdw 2: 1318. - part. pret. gjord oigenkännlig, okänd, förklädd. konungin skodhadhe hona oc thänkte thz wara sina husfrw. tho at hon i klädhabonadhin war tolkänd Prosadikter (Sju vise m) 165."]},{"a":"törn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se torn."],"f":[]},{"a":"törn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se torn."],"f":[]},{"a":"törna","b":[],"c":"","d":"","e":[" o.s.v., se fortörna o.s.v."],"f":[]},{"a":"törna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gripa, gripa till sig, rycka till sig? thessa wlffua oc grymma biörna som altjd waro rede at törna RK 1: (Albr.) s. 212 ."],"f":[]},{"a":"törna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr fortörna."],"f":[]},{"a":"törning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stöt, anfall, strid. \" heller döö pa markin och taga idher första törninghen aff, än sa skal bliffwa. som k(onungh) h(ans) acktat haffwer pa alles waress skahda \" FM 234 ( 1504) . kwnne wij then törninghen förhalda BSH 5: 178 ( 1507) , her wel jo fallä förstä oc störstä törningen ib 192 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"törva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tyrva."],"f":[]},{"a":"törve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr þaktörve."],"f":[]},{"a":"tösvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tysvar."],"f":[]},{"a":"tösvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tysvar."],"f":[]},{"a":"töta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. \" arbeta med ull el. lin, karda; syssla el. pyssla med (ngt) tombir skal ä nakath töta \" GO 649 ; jfr Kock, Ark. 2: 109; Medeltidsordspråk 2: 293."],"f":[]},{"a":"töva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["töfva, vänta, dröja. \" biddo the äller töffwadho swa langsamliga \" MB 2: 77 . \" badho honom ey töffwa, wtan snart. komma \" Lg 441 . \" äpther hwario töffwom wi \" ib 3: 408 . ä mädhan vy töffua swa wara fianda stärkia sich RK 2: 4865 . \" oppa örabro töffuade iag några daga \" ib 3: (sista forts.) 6143 . MD 168 . - opersonl. med ack. mik skal ecke länghe töffua Di 207 . - Jfr fortöva, ofortöfher, oförtövadher, otövadher; jfr ock töfra."],"f":["-adhe )"]},{"a":"töva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) hindra, lägga hinder i vägen för; uppskjuta (verkställigheten av). at i thetta sama miit testament . . . i enga handa matta hindren eller hindra laten eller töffven eller tel baka ryggen NMU 1: 111 ( 1434) .","3) uppehålla, fördröja. ther fförre ta töffwade wi nu tenne drengh . . . qwar nu i nath GPM 2: 320 ( 1508) ."],"f":["-ade )"]},{"a":"tövan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dröjsmål, uppskof. \" wtan alla töffwan \" Lg 3: 638 . \" rader iach eder . . . athi haffue her ingen töffuen met \" FM 177 ( 1504) . Jfr fortövan."],"f":[]},{"a":"tövilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" dröjsmål, uppehåll. for then lange töuelse j hafft haffue j thenne rese FM 193 ( 1504) ."],"f":["töuelse )"]},{"a":"u","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ur."],"f":[]},{"a":"u","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ur."],"f":[]},{"a":"u","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se o-."],"f":[]},{"a":"u","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se o-."],"f":[]},{"a":"udda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) udda, som blir till öfvers då ett antal föremål ordnas parvis, omaka. aff allom diwrom oc fughlom ther man ma äta skal thu taka in mz thik i archena siw aff hwario kyni . . . oc är et odda aff them til at offra gudhi MB 1: 169 . ","2) udda, som icke låter fördela sig i par, som icke utan rest kan delas med två, ojämn. noe . . . gordhe stoort altara gudhy til hedhirs oc offradhe honom brinnande offir een fughil oc eeth dywr aff hwario the knyy reent war ok äta matte oc vdda hafdhe warith j archenne ST 390 . MB 1: 172 ."],"f":["odda MB 1: 169, 172),"]},{"a":"udda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) udda, som icke låter fördela sig i par. ojämn. impar oiämpn ok vdda GU C 20 s. 407 . ib (hand 2) s. 14. hyndorna skwla haffwa manga oc ey wdda pappa PMskr 222. the hönor som skwla liggia ok kläkkia wngana skwla wara store oc haffwa . . . wdda täär pa fotommen ib 251 . 3) ss adv. i udda antal. the the (ɔ bina) haffwa jämpt prikkor litadhe pa sigh oc ey wdda PMSkr 296 ."],"f":[]},{"a":"uddadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr tvä-, thrä- (Sdw 2: 740) uddadher."],"f":[]},{"a":"udde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr biärgha udde."],"f":[]},{"a":"udder","b":[],"c":"","d":"","e":["udd, spets. \" thäs swärdzsins vddir \" Bir 2: 174 . \" tha spiutit vt drogx syntis vdderin (cupsis) rödhir af blodheno \" ib 1: 33 . Di 76 . ens (för en?) naals oddir Bir 2: 331 . \" hon är liik thy blomstre älla säff som kallas swärdon hulkit som hawir twa hwassa äggia ok klenan vd \" ib 1: 392 . the (djuren) hadfho hoorn i hofwudh sit . . . the waro skapt som nakar swärdh oc waro the rask i thera färdh the hafdho od som nakar piik Al 9265 . \" the . . . omkringh lagdo torneth oc wärnena mz trägrenomen oc stikkado sidhan ellen j vdden \" MB 2: 102 . - spjut. fiskin huars finu ok fiäl huassare äru än vdda (acutiores sunt cuspidibus) Bir 2: 4 . - mädh svärdh ok ud, med vapen. keysar karl . . . bestridde thet stora landit, som kallas saxonia, oc van thet undir sik med svärdh oc ud (ferro) Ansg 195 . - (?) tu skal . . . ey läggia od (Cod. B nwdh 561, säkert rätta läsarten) fore blindan MB 1: 365 ; \" jfr nudher. - Jfr knifs-, nals-, spiuts-, svärds-, synda-udder. \"","2) udde. \" wid norra ölandz vdd skulle honom alle möta \" RK 2: 8813 ."],"f":["odder . ","-ar )."]},{"a":"udder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: l1) udd, spets. pennum dicitur acumen vel extrimitas ferri acuti ägh ok vddher GU C 20 s. l429. mucor . . . mucro . . . oddher oc swärdh ib (hand 2). s. 159. lroland . . . hafdhe i sinne hand sit swärdh dirumdall alt blodoght fra oddin oc til hiältith Prosadikter (KarlM) 276 . - allit. mädh ud ok äg, mädh ud äller äg, se äg, f. (Sdw 2: 1089). 2) udde. tha han lagh fore ankare wiidh hangede vdh STb 1: 132 ( 1477) . - Jfr glaf-, knifsudder."],"f":["odder )"]},{"a":"uff","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se utaff."],"f":[]},{"a":"uföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avklädda. Jfr Sdw 2: 1322. "],"f":["uföra sik avkläda sig. Jfr Sdw 2: 1322."]},{"a":"uföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afklädda."],"f":["utföra sik , afkläda sig. med dat. formena at han ey sik vfördhe sinom klädhom KL 362 ."]},{"a":"ugge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fena (särsk. taggfena?). alt thz som bahe hafwr finu, oc fiäld, flos oc vgga, thz är idher lowath til födho, badhe i hawino, oc swa i fräskom watnom MB 1: 359 . \" flas eller spordh oc vggä aff fiskom \" ib 73 ."],"f":[]},{"a":"ugge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fena. Jfr B. Hesselman, Språkformen i MB I 34 f-, O. Thorell, Fem Moseböcker på fsv. 172."],"f":[]},{"a":"uggla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ugglo ben","-been )","ugglo hoper","vggla- )"]},{"a":"uggla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. SD 8: 71 ( 1361) . gwdmundus wgla KTb 143 ( 1424) ."],"f":["vgla )"]},{"a":"ughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ugn. clibanus vghän GU C 20 s. l17. ffornax . . . vgn ib s. 286 . ffurnus . . . vgen ib s. 302. babilonis wnghin brindher ällir optändis mz napta ok thiärw SpV 444 . \" är withandis ath twänne ogna skwla haffwas til glaskonsth PMskr 561. mwres en oghn mädh hwalff ib. vtgaff jak och larens mwremestare vi vi höre, för han mwrade . . . en vngdh HLG 2: 123 (1524). - smältugn i hytta. vgnen bygges så . . . PMskr 626 (senare avskr.). i swerige plägas ey mera än ehn vgn i huarie hytte haffues \" ib 630 (d.:o). Jfr asko-, badhstovu-, bakarastuvu-, glas-, glassmidhio-, hytto-, hälvitis-, kalk-, skinnara-, stenstuvu-, tighl- (äv. Sdw 2: 627) -ughn. "],"f":["vgn . ","vnnghn HLG 2: 9 (1509)","vgen GU C 20 s. 302 . ","vghän ib s. 117 . ","oghn PMSkr 561 . ","ogn: -enom ib 562), ","*ughnsbakadher","vngx- )","*ughns bräd","vngz- )","*ughnsgörare","vngx- )","*ughns hvalf","oghns- )","*ughnsiärn","vngx- )","ughns munder (oghns-. ognx-), ","ughns munne? (Sdw 2: 791), läs ughns munder. ","*ughns stol?","*ughns tol? Se ughns stol."]},{"a":"ughn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ugn. \" þär vghn ok ärin är \" SR 34 . \" faþeren tende storan eld ii vgne \" Bu 22 . \" han lät elda oghn som hetast \" ib 506 . castadhe thöm wt ij en brännande oghn KL 373 . \" stundom hände at aff suartom oghn (camino) vtgar faghir lughi \" Bir 3: 256 . aff vngenom (fornace) hwarifra diäfullin gaff andswar hördhis röst ib 198 . \" tha man wil eld aff oghnen raka \" Al 9464 . Bu 188 . Bo 107 . KL 285 . Bir 2: 15, 16 . MB 2: 334 . \" gör en oghn som haffwer ena mith j segh aff leer \" PM XLVI . \" brän thz j ognenom ther glas plägha göras, äller leerkrwkor, äller j ognenom som kallas reuerberationis \" ib XLI . \" ij een wgn som reddir war til bakning \" KL 249 . \" j samu stund brödhit kom j onghnin \" Bil 867 . \" bakat brödh j oghne \" Bir 2: 115. skal iak plagha egipto land mz swa marghom frödhom, at the skulo fylla thina säng, oc thina oghna (furnos) MB 1: 295 . ib 470 . Jfr bakara-, elds-, kalk-, lim-, mas-, smidhio-ughn. "],"f":["wgn . wggn, se bakara ughn. vngn. ","wngn: -in KL 285 . ","vngh SML Kk 2: pr. i var. oghn. ongh. ogn. ofn SML Kk 2: pr. i var; -e ib. ","omn: -e ib Kk 2: pr., B 18: pr. i var. gen. med art. wngsens KL 285 . ","ognsins Bir 2: 15 . ","ognins ib 16 . ","p . ","-ar )","ughns kim","oghns- )","ughns munne","wngx- . ","ongx- )","ughus sot","ogns- . ","oms- )"]},{"a":"ughurmaghi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovor maghi."],"f":[]},{"a":"uk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ok. \" jugum gi ogh \" GU C 20 (hand 2) s. 49. ib. - bildl. mz stola menas. at han taker gudz wk a sik SvKyrkobr 57 . \" taken mit ook a idher. oc minnens a mik thz iak är ödhmikwker, oc milder. thy at mit ook är sööt oc miin byrdhe är läät ib 11. at offwirwällis människio tryska kastar aff sik laganna ook, ok lägghir oppa sik hedhninganna wk \" SpV 69 . JMPs 21. - Jfr hästa-, thrälara-uk."],"f":["ogh GU C 20 (hand 2) s. 49. oogh ib. Jfr Sdw 2: 1322), "]},{"a":"uk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ok. \" wi pläghom . . . ängän oxa tämie til wi (i rim med rok) \" Al 6079 . - bildl. han är sua som diur vtan lydhonna wk löpande lös j syndom Bir 2: 225 . \" til at . . . vndirgifwa otrona vndir tronna wk \" ib 3: 166 . \" idhar gudh hawir . . . frälsat idhir af egypto manna oki \" KL 389 . \" thu frälste os af omilda manna wk oc thräldom \" ib 410 . MB 2: 384, 404 . Gr 261 . \" tha han thet (landet) vunnit hafdhe, oc komit thom til at anama gudz uk oc the hälgha thro \" Ansg 195 . han . . . hulkins wk som lint är ok byridhin lät Bo 108 . \" the forsamdho min lagh ok älskadho hällir wärldinna. hulkins vk myklo wansamare ok thungare är än mit vk \" Bir 1: 203 . ib 43, 352 ."],"f":["ok: i KL 389 . ","ook StadsL B 19: 1; Gr (Cod. D) 352), "]},{"a":"uk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ok."],"f":[]},{"a":"uk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ok."],"f":[]},{"a":"uka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vika."],"f":[]},{"a":"uka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["oka, lägga ok på, spänna i ok. jugare oka GU C 20 (hand 2) s. 49. vxana ära okade twa til saman MP 4: 99 . Jfr tväukadher."],"f":["oka . ","-adher )"]},{"a":"uka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vika."],"f":[]},{"a":"ukar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se okar."],"f":[]},{"a":"uker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oker."],"f":[]},{"a":"uker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oker."],"f":[]},{"a":"ukfylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["ook- )"]},{"a":"ul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ull. llana ne wld GU C 20 (hand 2) s. 61. STb 4: 93 (1505). - i bild. thu (ɔ jungfru Maria) äst ok then blomstrande wandh aaraonis/ok th' faghra wld gedeonis SvRimd 45 . 2) (på fåret sittande el. avklippt el. avdragen) ullpäls. wty . . . colos . . . war en väder hwars wld war all aff gwld Troj 2 . - thän gyllene ullen, gyllene skinnet(i Kolschis). thenne wäderen mz then gillena wllen Troj 2 . ib 18, 22 . Jfr gulul. - Jfr lamba ul. "],"f":["ulla fätter , m. = ul 2. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 258 f. - ullflock, ulltapp? komma mykin sky östan äffther sönherslithin som andra vlla fätta PMSKr 293. ","*ulla kamber , "]},{"a":"ul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ull. \" wllin växe farsins likama af hitanom \" Bir 1: 116 . \" riffwa aff them (fåren ) vllena \" ib 3: 336 . \" at behdas sik vl oc too \" Bo 14 . \" siälf span hon . . . the wl hon klädhe fatikkt folk mz \" Bil 804 . swa marghe saman i en flok som haar aff wl är a nokar rok Al 7356 . \" hans haar ok lukka waro hwite swa som hwit vll \" MB 2: 334 . Bil 84 . Gr 299, 301 . GO 328 . Su 55 . LB 7: 75, 261 . Jfr bogh-, bom-, fara-, geta-, ivirskärara-, qvidh-ul. "],"f":["vll MB 2: 334 . ","vld LB 7: 261 . ","wld Su 55 . ","wldh LB 7: 75 . ","wllin Bir 1: 116 . ack. vllena Bil 84 ; Bir 3: 336 ; Gr 299 . ","vldena ib (Cod. D) 393), ","ulla fätter","wllafät Lg 3: 616 . ","vllafäth ST 346 . ","vllafättin ST 346 . vlafättin ib. ack. vlla fätthen ib 88 (på tre st.). vlle fätthen ib 87 . ","vllefätthen ib 88 . ","vlafättin ST 201 (på två st.), 346. dat. vlla fättenom ib 201 . ","vllafättena Bir 3: 336 . vlla fätenar ib 4: 295), "]},{"a":"ulbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llangier . . . widh bärare sicut ouis GU C l20 (hand) s. 62."],"f":["wldh- )"]},{"a":"ulfskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ulfskins handske","-hanske )","*ulfskins kiurtil","-kiortil )"]},{"a":"ulfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["llanosus a um widfuller GU C 20 (hand 2) s. 61."],"f":["wldfuller )"]},{"a":"ulgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beredning av ull. lanificium cii vld gerningh GU C 20 (hand 2) s. 62."],"f":["vid- )"]},{"a":"ullin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) av ull, ylle-. laneus a um wllyn GU C 20 (hand 2) s. 61. llanicus ca cum . . . vllen ib ls. 62. llansicus ci fa[s] ciola ex lana wllen lynda ib. lsmör en wlnan traad thär mädh oc binth wm halsen aff falkanom PMSkr 281 ."],"f":["vllen . "]},{"a":"ullin","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"ullin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) yllen, af ull. \" linnit klädhe ok vllit (laneum) \" Bir 1: 281 . ginstan tilburdhe hon at swepa han granlica först j linnom klädhom ok sidhan j vinom klädhom ib 3: 281 . j öwirsta vlna klädheno ib. ib 280 . VKR 43 . kiortillen war wllen oc hwither Lg 3: 405 . - n. ylle. wäffwandes badhe wllet oc linneth Lg 3: 194 . ","2) klädd i ylle (närmast kroppen). at alt folk . . . klärkia oc leekmen, gammalt oc vngt . . . kommen til theres soknakyrkio fregedagen j huario vikw ölne oc barfötte SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). gaa wllen LfK 160 . swa som the slita vm daghin vllen klädhe oc ey linnen swa sculu the vm nattena liggia vlne j thera natkiortlom VKR 43 ."],"f":["ulne . ","ölne SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). dat. vnom Bir 3: 281 . ","vina ib),"]},{"a":"ulmber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["argsint, ilsken; ilsket blickande. \" len rädhelikin draka bläsande eldh oc seande mz vlmom öghom \" Prosadikter (Barl) 39 ."],"f":["vlmom ) , "]},{"a":"ulsax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ullsax. \" fforfex . . . wisax \" GU C 20 s. 284."],"f":[]},{"a":"ulskäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ullkorg. calatus, ulskäppa GU 2 ."],"f":[]},{"a":"ultiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tält af ylle? gaan midwakt gynom wltiällen (måhända felaktigt; per medium castrorum) MB 2: 4 ."],"f":[]},{"a":"ulto","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lull (ss spånad). ATb 1: 11 ( 1452) ."],"f":["-thoo )"]},{"a":"ulvalde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kamel. siw hundradha wlwalla lot han ladhna mz gul oc silff Prosadikter (KarlM) 250 (möjl. att föra till 2). 2) elefant. gernubulus . . . ma mera byrdh bära än siw wlffwalla. oc en wlffwalder bär meer än siw hästa Prosadikter (KarlM) 267 (möjl. att föra till1)."],"f":["*ulvalder (wlualder KarlM (Ver) 54. wlffwalder Prosadikter (KarlM) 267), "]},{"a":"ulvalde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kamel. \" kunugen lät lassa gul ok self iui vlualda (camelos) \" Bu 205 . \" en lualde com \" ib 515 . \" raskare är wlfwallenom at fara ginom nala öghat än rikom manne gaa in j hymerike \" Bir 1: 334. togh han tio wlwalla aff sins herra stodh MB 1: 203 . \" hans hals var som en wlfualle \" Iv 259 . Bil 628 . MB 1: 204, 205, 206, 298, 359 . KL 297 . ST 423 . RK 1: (Albr) s. 208 . Ber 129 . ","2) elefant. \" hwar äru . . . hästa oc camela oc vlualla (equi et cameli, elephantes) \" Bo 36 . -- "],"f":["wllwalle: -omen MB 1: 204), ","ulvalda har (vlualla-), ","ulvalda rag","vlualla ragh )"]},{"a":"ulver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ulv, varg. \" ehn tyrann målijknas widh etth diwr ssom haffde drake ether, swäliande mun ssom en vulff \" PMSkr 672 (senare avskr.) achilles . . . kom som swolten hwlff j blandh lamb rändande j troyaners häär Troj 220 . "],"f":["vulff PMSkr 672 (senare avskr.) . hwlff Troj 220 ),","*ulva gryt , ","*ulva hampn , ","*ulvaskytta , "]},{"a":"ulver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" riundä wlva \" KL 165 . Bo 154 . \" wlff är ödhkändir (felaktig för ett ursprungligt okändir) man \" GO 622 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 278. - Jfr aptanulver, äfvensom ylva. "],"f":["-ar )","ulfs hiärta , "]},{"a":"ulvävare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ullvävare. \" llanifex . . . wldh wäware \" GU C 20 (hand 2) s. 62."],"f":["wldh- )"]},{"a":"um","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. A) ","e":["prep. med ack. el ngn gång dat. 1) i rumsbestämningar: om, omkring, kring, runt om. epter besworne sylsatiares myetningh om tompten . . . tha haffuer bageren latit sin tompt myeta, ath hon är wijdh gatan x!UDDA_TECKEN?x alin (o.s.v.) STb 3: 374 (1498) möjl. att föra till 7). thät hälga kors wari oppa alla sidhor om mik, at ey diäffla . . . magho mik skadha SvB 464 (omkr. 1520). 2) i rumsbestämningar: över, omkring i, i. desse . . . godemen äre . . . tilnempåde at scriffue mantalit om stadin STb 3: 326 ( 1497) . ","pedher . . . tilstodhe, ath han . . mötte jöns . . . j grenden, tha han lop aff husit . . . och loth hanom löpa fram vm sich STb 3: 268 (1496). trappan, som ligger ret söder nidh til södre port eller södre torgh fram om hustrv margit her erick jonsons port ib 4: 88 ( 1505) .","kaderin . . . klagade til niclis persson om en kaapa STb 3: 117 ( 1493) . hwadh hans hustrv medh nielss scriffuere giort hade om jernit, tet war hans gerningk swa wel som henne ib 208 ( 1495) . ib 427 ( 1499) . MP 5: 157 (se ovan under 6). thu haffde stat medh mik om thin vissa lön ib 158 . \" tha rechnade wij . . . med skypper pawal olsson om allan then rekinscpa, som han haffuer giort pa stadzsens vegne bade nyt ok gamwlt \" Stock Skb 284 (1490-98, Skip). rechnade radit med her erich jensson borgamestere om alle vpbördh och vtgifft ib 289 (1492? d:o). ib. ib 287, 292 (b. av 1500-t., d:o). tha som jach var til vpsale . . . om gillessens ärendhe HLG 2: 48 (1516). tha som jach for til vpsale . . . om hanss gulsmid pa gillesens vegne ib 65 ( 1519) . - på. nar annar nogen till thöm komber om wore wegna Svartb (Skokl) 295 (1422?). 8) angående, vad beträffar. - med avseende på, med hänsynt till. som henne skulde wt lösa om arff oc rättighet som henne burfde hafua j vpland DN 14: 79 (1467). om the xv (15) marcker per skytte pa thalar medh the samma xv marcker skulu forstandara skylia aath kellerana medh eth standelwerke SJ 2: 183 ( 1491) . huilkith arffua schiffte och byte jacob laurensson fullelica til stode och sade sigh wel fornögden ware allaledis til tacka, bade fore löst och fst, om sin kera hustrves federne STb 3: 251 (1495). theus danszer kendes sich aldelis wel fornögdan wara bade om lösth och fast, rör ligth och orörligh ib 248 ( 1495) . - mik är (stort, nokot, litit, änkte) um þät, jag bryg mig (mycket, något, litet, icke) om det. offwr jder werdoghetz höggeligh forbodh och offwer thet jach haffde jder forswarilse breff war honom enkte om FMU 4: 458 ( 1476) .","9) för att uttrycka begränsning el. avsöndring: för. i förbindelse med ett föreg. hvar. gifuer jac häredzdomarnom . . . fulla macht . . . watzstena closters visso vmbudh fasta oc lysn oppa thässen for:do godz all oc hwart thera vm sigh at giwa SD NS 3: 261 ( 1417) . ib 263 ( 1417) . ath huilka köp jach war foreskäläman, oc serdelis ooth huario moleno vm sik Svartb 173 ( 1380) . 10) för att utmärka ngt ss föremål för ngns sysslande, omvårdnad el. uppmärksamhet: om, på. togh hon til ath tenckie om sama nychil STb 4: 51 (1505). 12) för att uttrycka ett syfte: för, för att få el. vinna. wj haffuom ärwodeth alla nath vm fiska ok jnkte haffuom wj fangit MP 4: 118 . 13) för att uttrycka resultatet av en verksamhet, lönen el. priset el. betalningen för ngt: för. kennis jach . . . thet jach haffuer latit mith godz j . . . och skiälät . . . olaff jönisson . . . om hans godz j pöharantha Svartb 156 ( 1375) . - till. um änkte, till ingen nytta. tha her eric tet hörde, at hans ordh om jntet ware, swa . . . STb 4: 130 ( 1506) . - om itet, utan giltighet, upphävd. tha är walit ogilt oc om inthe Abbedval i Vkl 100. minste jomffru marie kärleker owr gaar j otänkelige mattho allan natwrliken wenskap oc kärlek, a[n]nars ware om enkte all natwrligh kärleksens oc gudz räthwisor lagh JMPs 534. 15) för att beteckna orsak: för, för . . . skull, på grund av. the skuldo ryma reketh om olagha köpslaganSTb 1: 248 (1480). 16) för att uttrycka medlet: genom, medelst. välsignadhir vari thu gudh som . . . gladha giordhe thina modhir . . . mz idhkelicom hugnadhom ok sökte hona ok hugnadhe vm (per) thik siäluan Nio Kap ur Bir 19 . om (per) mins hiärta kärlek böthes oc bätres i tik, hwat thu hafwer brwtit i nakre watro ällir otrolikhet Mecht 109 . \" thenna draken hadhe oc x horn, oc waro oppa them otaligh sma hor[n], oppa hwilkom si älna hänghdo om all sin ledamoth JMPs 260. rädh han ähänne, at hon skulle geffwa sigh til jomffru maria psaltaras bröderskap, thär til at hon matthe delaktogh wardha aff allo thy godho som görs j thät brödherskap om jomffru maria psaltara \" ib 355 . ib. ib 358 . nampnlös syndh, aff hwilko han sedhan warth alzstingx ffrälsther om jomffru maria hiälp ib 362 . ib. ib 363, 364, 440, 497, 498, 586 . - på grund av. ginstan, han atherkomber til mik wm anger, och skriptamalom (per poentilentiam) Mecht 333 . 17) i eder, försäkringar, besvärjelser, böner o.s.v.: vid. swor han om godhis wndhen at thär skulle en dane fore Arfstv 21 ( 1461) . swoor han om gudz dödh ib 23 ( 1461) . jach . . . warth liwgara mz edhom om gwdz dödh SvKyrkobr 308 . 18) för att beteckna omfattning, storlek, vikt, värde o.s.v.: om. Jfr Sdw 2: 1322. ther meth ena koo godha om twa marker SD NS 3: 622 ( 1420) . en skedh, skattat om ij marck STb 3: 301 ( 1496) . ij skyffue kopper om ij skyppundh ib 465 ( 1500) . ene skedh om fyra lodh ib 5: 304 (1513, Bil) . besilgde borgemestere och raadit tw beuisinge och makt breff . . . it om xc mark och annet om i!UDDA_TECKEN?c gyllene ib 34 ( 1515) . KU 81 (1555). 19) för att vid beteckning av mått el. sätt uttrycka en överenstämmelse med et. ett närmande till: på. kännis . . . mik hawa skipte giort . . . vm þässa mato . . . SD 8: 57 ( 1361) . 20) för att uttrycka att ett antal varelser gör ngt (samtidit) inom samma område: om. ganga klöf um klöf, se klöf 1. B) adv. 1) omkr. ath thit lusteligha änlite . . war alth wm betäkth mz thy rosen blodheno som nidherflöt (ita ut roseo sangquine deliciosa facies tua . .c. tota velaretur) Mecht 64 . \" sagha aff en aff qwistommen . . . oc läg träplasther wppa oc kasta jordena wp wm \" PMSkr 321 . (?) doch kenne wi oss engen rätt haffua hafft til fornempda haga lenger än fran the norswestersta gaarde om til the korsbundna ekena Brasks Kopieb 31 ( 1513) .","2) därom, härom. \" min kiäre herra . . . vmbödh . . . mik medh thöm leta sannind oc ransaka ok döma vm \" SD 8: 194 ( 1362) . Jfr fram-, här-, in-, nidher-, nordhan-, thvärt-, þär-, up-, ut-, utan-um."],"f":["om . ","aam Trolles Jb 88 )"]},{"a":"um","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","1) konj. \" om, i fall. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogningen i Fornsv. s. 32 f. böte XL mark, vm han warþer þär laghlikä tillwnnin \" SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). skal han . . . skatt oc skyld györä som bonde, vm han ey þiänist forma at györä ib 476 (1345, nyare afskr.). þät är þit vm þu vilt hans raþe lyþa Bu 184 . \" skal thu thinom foräldrom . . . sina nödhthorfft gifwa . . . om thu formath \" ST 272 . \" huar flere digdemän saman komo (ör -a), the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man, vm the ära alle eens wiliande \" KS 6 (14, 7) . \" kununga ok höfdinga skulu ey afbradhe wara i händom sinom, tå the wredhe äru, om nokor hauer brutit widh thöm \" ib 36 (95, 39). skal tu thz wite at thu liuer tha medh rättum skiälum vm thu alt forhuxa thz thigh må til koma ib 20 (50, 22). pröfwin i at cristne män sculu halda idher for martyres vm iac läther fordarfua idher Bil 912 . \" war hon (Adams synd) flerom mannom til skadha, som sidhan skal sighias om gudh wil \" MB 1: 139 . \" fyra systra ällir flere, wm swa täkkis abbatissone, the skulu skipas til at wakta oc rökta mässo kläde \" Bir 5: 98 . \" mongh annan ärende, som bestellas skule paa eder herredöms vägna, om gwd fögher helbrödhen \" DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). jak wille at the satho samma stadh om ther waro flere mz i radhe at hertogane wordo forradne bade RK 1: 4374 . \" the willo . . . latha han wt aff then häfft . . . vm han wille thz loffua oc swerya \" ib 2824 . \" simon . . . baþ neromnem läta . . . dräpa sik. ok tro siþan han vara guz son. vm han stoþe þriþia daghen vp af döþa \" Bu 102 . \" gaf sinom fadher thz radh at han sculle diärflica them sama gallicano hona lofua at gifua vm han kunne the landskapin vinna \" Bil 907 . \" wäl vente jak at gudhlik forsyn rädhe wärldinne wm ey hafdhe jak rönt yfrith skiäpnu lagh min \" ib 353 . jak . . . sörgher mykyt at swa manga siäla sculdo forfaras j dagh som häldir mato hafwa komit til himerikis vm the hafdho takit vidh cristindom ib 886. han var . . . redhoboen . . . at thola dödh fore the hälgha tro skuldh: vm thät guds villii vare ib 562. hafdhe darius lowath . . . zorobabel at byggia op ater ierusalem . . . om (Cod. B än 529) gudh gawe honum nakan rikedoma at radha MB 1: 24 . \" han . . . saghde sik ey wilia neka vm abboten budhi honom ga ij elden \" KL 249 . \" vm han (dadelkärnen) sätz ok plantas j feta iordh tha fetmar han \" Bir 1: 132 . \" vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan, tå må tu liua medh mykle tröst \" KS 23 (55, 24) . \" vm owin ok skadhaman är ey rikesins makt iwi starkr, tå är bätra bärias än tula bådhe blyghd ok skadha \" ib 75 (185, 82). vm thän är til ther afladha sötmans miolk wtkristar. tha senka äkke spinane at wtgiuta miolkena Bo 102 . \" vm nokar är sniäldare än andre. þa är hans swa öþmiukir . . . at han synis . . . alra minzstir \" KL 183 . \" om swaa skaal ske, at lyndorm komber her tiil arffs, togh gar her manghen arff tiilbaghe i swärighe \" BSH 5: 101 ( 1506) . nw wm systrana slaas inbyrdhis, tha maa confessor them afflösa Bir 5: 51 . \" wm all thässe ordh äru san jak nu sagdhe ok än jak nu thiänar sannum gudhi ihesu christo tha gifui han at thässe (quin)na faa sith mal atir \" Bil 477 . \" om thu faar nakra willebradh, tha gör thz til mat, som thu weest at mik lyster \" MB 1: 212 . \" vm noghor hiälp kan läggias til bergx mennena tha sculu smidi forslaghar oc blasara tridhiungen wtgywa mz mestar mannenomen \" PfN 136 . om man far giäld . . . tha scal man . . . gnidha hoffwdit mz salt oc ätikio LB 1: 96 . \" vm the stungo fingir i nakors mun tha gespathe han \" KL 227 . \" om han hafdhe sakt sik vara gud oc hafde ey varit tha formatte han ey hafua dödhum liiff gifuit \" Bil 81 . \" wm nokor man dirfdhis til at locca til sin konungs fäste mö fran hanum han finge konungs wredhe \" ib 229 . wm nokor menniskia haffdit seet thz ware wäl enom hedningia leet RK 1: 3950 . \" om man slaar annan j häll \" MEG (red. A) 53 . \" nu vm man slaar annan hugg eller stinger blodwite \" ib. \" nu vm man vardher ey gripin widher ferska gerning \" ib. \" ib (red. B) 58 (på de fyra sistnämda ställena i rubriker). - inledande en sats som innehåller en definition: o.n då. nu är nidhskapr odyghd, vm (d. v. s. den last som består deri att) man haldr alt kuart huat som giwande är: suä är ok vrgytia annor odyghd, vm man giuer alt huat ey giwande är \" KS 34 (88, 36) . ni sighias . . . wara tolf oärlik åthäue . . . första är, vm witur man är dygdhalös ib 45 (115, 49). ib 46 (117, 50). ","2) indirekt frågeord. om, huruvida. sancuts remigius spurdhe vm nokor hafdhe skadhat them KL 35 . \" jak biudhir thik . . . vm han forma þet frälsit vppe haldä \" SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" han skal huxa om the han giua wil, vm thz är honom quämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas \" KS 34 (88, 37) . frestarin . . . ville forsökia vm han vare gudz son Bo 48 . ib 49 . han wille . . . pröwa om han matte hertogans men forwynna RK 1: 4078 . \" villo höra hans antswar vm han ville ther vnder gaa \" ib 2840 . \" han . . . bad honom rida til lödesa . . . oc see om han finget ater ien \" ib 2: 9374 . \" seen aat wm portane oc dörenar j clostrena äru wäl atirlykta mz laasom \" Bir 5: 86 . \" hanom (biskopen) bör . . . idhkelika wmhugxnade, oc grannan beskodare wara, wm reglan j allom punctom hallis \" ib 4: 39 . um ok, konj. om ock, om äfven, äfven om. swa herliga tilreddes thz huset at om ok j hymmeriki ey vare större ärä thennä syntes nogh vara til alla astundan LfK 243 . \" huar een som döör scirfftader . . . om ok han ey fult giort hafuer fore syna scrifftada synder tha tilkoma godha englä oc störkiä han \" ib 264 .","konj. om, i fall. änkte ilt skal idhir hända. vm än ij idhra tröst til gudz sätin KL 339 . \" dyoclecianius . . . bödh han offra sinom gudhum om än han wilde ey dräpas mz ondum dödh \" ST 114 . \" ey skal han vppenbar wardas fiendomen, innan twa äller tre dagha om än han ware ey menlös \" MB 2: 53 . \" hwilkin som altidh hafdhe varith j sanne sälelikhät om än han hafde gömt thit budhordh \" Gr (Cod. D) 366 . flym . . . wt i biärgha skrybbor vm än vi vardhom ther frälste ib (Cod. A) 307. hwat dughir människionne at hon aflar alla världina, vm än hon gör sik siäule skadha Bo 96 . \" om än i vardhin döpte. tha takir gudh idhra gafwor \" Gr 303 . \" om än ij mik slaan ij häl thz är alexandro enkte wäl \" Al 3477 . Gr 294 . St 384, 425. VKR 5 . MD (S) 210 . Lg 3: 132, 337 . LB 7: 83, 241 . BSH 5: 509 ( 1512) . ","2) indir. \" frågeord. om, huruvida. thera spörninga som the han spordhu om än hon matte fa barn \" KL 8 . \" spordhes hon fore . . . om än nakar wiste thät fornämpda godz laghlika saldth . . . wara \" SD NS 1: 568 ( 1406) . \" spör honum, om en han tror . . . at iesus christus er then beste . . . läkiaren \" LB 7: 189 . the . . . sporde, om än jak ville vara them medhstandig, om än han drager thetta til bake ighen BSH 5: 509 ( 1512) ."],"f":["om )","um ok än , ","um än"]},{"a":"um","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["loch indir. frågeord. 1) konj. om, ifall. tho äru jomfrunar sannelika christi jomfrur, om the dyrka dygdhenar SpV 24 . thw schalt hanom late her bliffue medh fridh, om thu wilth ey fara ther sielff jlle om STb 2: 250 ( 1488) . hwar maa tänkia mädh sigh, hwrw honom likadhe, om han skulle tola brännande järn j sinne twngho JMPs 258. - närmande sig mer el. mindre kausal innebörd. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 319 f. nw wil jak tho nade mz jder göra/ swa at alle dughande men thz höra/skula sighia at iak gör ider ey oskäll/vtan takka mik vm iak gör wäll EK 772 ff. - om at, d.s. epter malsegienden är her ey swa til stedes . . . gaff fogitten, borgamestarane ok radit samma tomas smet dach til xx:de dach jule om, ath malsegenden koma kan, som thaler pa then döde STb 3: 404 ( 1498) . - Jfr även um. "],"f":["om )","um än , "]},{"a":"um","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. A) ","e":[" L.","1) i rumsbestämningar: om, omkring, kring, rundt om. casta caþal vm hals Bu 165 . \" vordho bandin lös vm han \" Gr 280 . lät dauid konung göra en ring aff silff om trädh Lg 93 . \" riddarin hafdhe om sik eet mantol fodhir \" ST 291 . hans klede stodho honom höuelika om hans liiff ok alle hans lidhi RK 1: 2069 . \" then iärnring han hafdhe om sina händer \" Fr 2579 . \" then säkken bindis stadhelika mith wm weka liffwith \" PM 13 . \" giordho the siw värff om staden gangandis \" MB 2: 15 . \" stängia . . . husit hardarin ather vm sik \" JP 132 . \" dörrin var stängd vm thöm \" Bo 217 . \" han hadhe om siik stora wakth \" RK 3: 1599 ; jfr 10. om the herra var mykith thrang Fr 1597 . \" tha ägha thenne fornempde bya sinom gardhom wardha som liggia om horndö \" TB 77 . alexander bödh . . . sinom här bränna bort skoghin om watnith ther Al 5028 . ib 5031 . \" wij tillhopa drwcke och åthe om dryk och fatt wij både såthe \" RK 3: (sista forts.) 5458; jfr 6. - om, på. han slog ena kona wm härda mz hende (af senare hand ändradt till klappadhe ena quinno om länd mz sinne hand) Bil 725 ; \" jfr 2. om, vid. taghande dödha klärkin om armen, wpreste hon han \" Lg 3: 57 . \" grep han mik vm handina oc oplypte mik af iordhinne \" KL 401 . \" tok han mik vm handina oc lede mik til stadhin hwar iak hafdhe han nidhir laght ib. \" MB 2: 395 . Bil 356 . - om, omkring, ur vägen för. mästarin ther väl viste hwar thera nät stodho. kunne väl gaa vm thöm Bo 159 ; \" jfr 3. \"","2) i rumsbestämningar: om, öfver. augustinus . . . strök vm hans öghon mz sinne handh Bil 653 . - öfver, bort öfver, ut öfver, omkring, omkring öfver, omkring i, kring. murgundie men gripu andream . . . ok drogho han vm gatu Bu 133 . \" þän timä þe vm landet fara \" SD 5: 606 ( 1346) . \" han . . . sände folk om alt sit rike \" Lg 35 . \" foro om margh bergh oc skogha ib 94. gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha \" Gr 323 . alle the . . . widha vm werildena fara KS 11 (28, 12) . \" om alla wärlina löper thu \" Al 5809 . \" jak skal nu gaa vm (super) världinna mz mino ardhre \" Bir 2: 76. thz skal höras vm (per) allan cristindomin ib 155 . at änne hans ma skina om kloster alt AS 59 . the . . . leta nu om alla stadhe om port ok vindögha badhe Fr 2067-8. þän timä konunger wil syäluer sin rättäräthing haldä vm alt riket SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ib 638 ( 1347) . \" wardh han widha om wärldina riiker oc wäldogher \" MB 1: 5 . - om väg: på. viliande tee väghin. vm (per) hulkin hymerike skulle vplätas, ok mannin som vtelyktir war skulle in gaa Bir 1: 118 . \" gaa thrangan wägh vm hulkin fa män gang \" ib 307 . MB 2: 74 . ","3) i rumsbestämningar: om, framom, förbi. lopp hwar om annan fulth fasth RK 3: 1734 . \" hwar wille gerna om annan wiika \" ib 1750 . \" byscop kätel . . . hadhe laatith hugga brutta tree om een monde konungen riidha \" ib 1049 . Lg 3: 395 . - förbi, i närheten af? the godhe män som hon gik vm (per quos transibant) Bo 216 ; \" jfr 4. om, öfver. han . . . tok väghin vm ierusalem til iordanem \" Bo 36 . ","4) i rumsbestämningar: genom. han gaar nw vm (per) stadhin Bo 167 . Lg 3: 419 . - (ut) genom. saa iak diäfwllin vt ga vm vindöghat Bir 1: 50 . saa ath (näml. spjutet) wth stodh om (um härdhanar Di 257 . ","5) i tidsbestämningar: a) för att uttrycka utsträckning i tid: genom, igenom, under. at han skuli brinna j skärslo elde vm (per) säx tholka adlra Bir 2: 21. pinas i äwärdheliko häluite wm (per) oändelik thusanda thusand aar Ber 210 . - under, i; äfven utan motsvarande ord i Nysvenskan. en af þöm skal vara domärä vm all mal vm et ar oc annär þerrä vm annät SD 5: 638 ( 1347) . \" bidhir jak thik at thu lät sighia mässor vm eet helt aar aff vare frwo sancta marie \" Bir 2: 335 . hafdhe . . . mist malit vm tw aar KL 349 . hafdhe om tolff aar haft en bulda ib. SR 11 . Gr 280, 294 . bleff quar . . . vm atta dagha KL 107 . \" genstan vptändis eldin i hwilkin iac ingik standande i honom vm en halfwan tima alzstings obrändir \" ib 192 . \" the . . . dwaldis ther om siäx vikur tima \" Fl 9 . \" om thre manadha varo the ther \" ib 2042 . \" han . . . bidde han ther vm en manadh \" Gr 314 . \" hulkins släkt om langa tima hafdhe väl oc sälelica i hand gangit \" ib 259 . \" hafdhe vm langan tima dööf varit \" KL 349 . \" wore [the] ther om nokor stwnd sidan \" Di 38 . - under, under loppet af. alle sagþo han haua sua riþit vm daghen . . . at änghen gat hanom liknas Bu 24 . \" the haffdo eth hoff i örabro vm fastona ther epter war \" RK 1: 2818 . \" läte saman hänta om the försto siw godhaarin fämpta deel aff allom awaxt \" MB 1 238 . - under, på. vm langa stund (per magnam horam) gat ängin thera talat til annan Bo 208 . b) för att uttrycka tidpunkten då ngt eger rum: om. en biscopor . . . gik vm miþia nat tel enna varra fru kirkio Bu 24 . \" dicipuli sancti iavobi toko hans lik vm nat \" ib 166 . \" vm natena var han thädhan fördher \" RK 1: 2459 . vpstodh ierobaal . . . om nattatidh MB 2: 88 . \" hans ben funnus wm julin \" Bil 284 . \" om maaremässa giik thz saa \" RK 3: 3597 . - vid. jag . . . om iwla tiid till westherarss drog RK 3: (sista forts.) 5688. - om, på. ärkediäknin kom vm morghonin til stadhin KL 121 . \" thz var sent vm quällin \" Bo 216 . thz hooff thz war a träno mäss vm somaren RK 1: 649 . om hösten een herradagh i stokholm staar ib 3: 2810 . kom han vm vinteren her j gen FM 602 (1513?)- på. þa han ofra wilde vm en höghtiþes dagh Bu 3 . þa þu böte siukom vm hälghan dagh ib 78 . \" samtyktom wi oc staddom vm þän samä tymä som för är sakt \" SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . - på, vid. sanctus cristoforus uar vm þän tima manna längtar Bu 497 . MB 1: 15 . - helst utan motsvarande ord i Nysvenskan. vm samu nat do vrbanus Bu 505 . \" om ena nat kom gudz ängil thil thera \" Lg 35 . Gr 259 . han scal ey vm thän daghin dö mz bradhum dödh KL 34 . vm en dagh tha folkit var alt komit til kirkio tha bödh han thz Pa 7 . \" syntis honom gudz ängil om en dagh \" ib 3: 42 . \" om xx dagh iula stodh thetta staat \" RK 3: 2542 . \" een herradagh i stokholm staar om sancti mortens dagh om sama aar \" ib 2811 . \" änksins liff scal fortappas vm thetta sin \" KL 174 ; \" se vidare under sin. c) för att uttrycka en återkommande tid, då något plägar ske el. bör ega rum: om. han skal hanum um tisdaghen stämnä enät þing ok vm oþensdaghen a han vitnä \" SR 31 . \" sanctus stephanus hafuir thwa höghtidher . . . andra wm höstin \" Bil 284 . \" haua sina hörror . . . j sinom husom vm daghana oc j sinom sängom vm nattina \" Bir 2: 68 . \" haffwa blos och lyws wm nättherna \" PM 10 . - vid. þet scall min sisloman wtfa hwart aar vm julä timä SD 5: 160 ( 1343) . - helst utan motsvarande ord i Nysvenskan. sanctus stephanus hafuir thwa höghtidher ena wm annan dagh jula Bil 284 . förste thingx daghir är . . . vm xiij dagh iwla annar om sancti blasii dagh . . . tridhi om asko odhensdagh . . . fiärdhe om fiärda dagh pingzidagha . . . fämpte a sancti iacobi dagh TB 73 . d) för att i distributiva uttryck som angifva huru ofta ngt eger rum beteckna tidrymden inom hvilken det intraffar: om. fiurum sinnum vm arit SR 17 . \" afrazdagha skulu vara tyswär vm aret \" SD 5: 639 ( 1347) . \" thre resor ellir at minzsto een tiidh vm aarit . . . sculu systrana oc brödhrene scrifta sik \" VKR 17 . \" hundraþa knä fal gör han vm dagh ok hundraþa vm nat \" Bu 204 . \" scal höutzman . . . ako lysa . . . thw lass om hwan dagh j horndö ok j hulte iij laas om dagh \" TB 74 . - på. halla eena lässna mässo i huarjom manadhe om aarith DD 1: 155 (1495, nyare afskr.). e) för att uttrycka den tidrymd för hviken ngt gäller: om, för. särsk. i distrubutiv användning. hwariom vtspisärä (näml. skal man gifva) tolf örä reþo penningä. oc enä mark af fataburenum. vm leghostämnonä. vm vintryn enä ko som wärþ är tolf örä. jtem enä sillämes. jtem et lispund smör. et lpspund fläsk. vm somarstämnonä. oc samulunð vm vintren . . . jtem halft þriþiä pund salt vm somaren. oc samulunþ vm vintren SD 5: 637 ( 1347) . - i. hwar vtspisäre (näml. skall hafva) . . . en span korn vm vikunä SD 5: 637 ( 1347) . - om. enom förom oc fultaka ärwodis dräng skulu här epter gifwas 3 mark swenska ok 4 par sko om arit GS 51 ( 1450) . \" han wille wita hurw mykith thz trädh wäxte om aarith \" Lg 93 . f) för att uttycka en följd: efter, på, för. ther gik slag om slagh (slack vmme slach) Va 19 . g) för att utmärka tid efter hvars förlopp ngt sker: om. morghen om VIII dage (om åtta dagar räknadt från i morgon, i morgon om åtta dagar, i morgon åtta dagar) viil jach komme inctil (för in til) eder igen DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). - helst utan motsvarande ord i Nysvenskan. om ena stund ther äpter sagdhe var herra Bo 227 . ","6) eg. om ett gemensamt varande omkring (ngt); för att beteckna (gemensamt) deltagande, egande o. s. v.: om. swa länge þe äru saman vm disk oc duk SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). aaf þöm sum saman äru, vm maal oc matu at þätt sinne þe gyästä ib 376 (1344, nyare afskr.). swa waro the badhe heli oc iavob om modhrena (d. v. s. hade gemensam moder) Lg 3: 663 . thu är ey ensamin om then sidh Al 6919 . \" fodhra sex hesta vm (låta vid utfordrinen sex hästar vara om) spannjn j korn \" VKR 37 . \" the fodrade jo ij (2) hesta om j (1) span \" RK 2: 6467 . GS 57 ( 1474) . ","7) för att beteckna det kring hvilket (i andligt afseende) ngt rör sig: om, rörande, angående. man iuärar vm þeem SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). samtyktom wi oc staddom . . . vm morghengawor, at ängen man . . . ma mere morghongawor gywä þär höghre löper än hundraþe marker silfs ib 5: 478 (1345, nyare afskr.). vm ärwþis mannä lön hawm vi mäþ iþär swa sampt ib 637 ( 1347) . \" en af þöm skal vara domärä vm all mal \" ib 638 . \" hwars manz kiärä vm þässon maal \" ib 376 (1344, nyare afskr.). vp a þön maal sum sannind bör vmsighia (för vm sighia) ib 378. foren i storekä willer . . . vm mangä þe lyti som iþär myck höghelikä varþäþe ib 636 ( 1347) . vm barköpir oc eke brennor wari samu lagh som om ekehug TB 76 . \" hafþe mäþ uitrom rät vm þän vanda \" Bu 5 . \" anzsuar vm annur skälen \" ib 21 . \" väl ärum vi sate vm al mal . . . þy þorven ii eigh disputera vm os . . . vtan varin ok ii baþe sate vm os \" ib 50 . hon spurþe en hälghan spaman . . . vm striþenna sighar ib 56 . \" som uärleca talaþe vm christum \" ib 502 . \" biscopen sagþe hanom vm suenen som sant va \" ib 156 . nu är thz sakt vm vngara ok allom (sannokikt för alla) som konungom ok höfdingom tiäna, at the skulu wara höuiske KS 53 (136, 58) . om gudeliken oc hymmelsliken tingh (de supercelestibus et divinis rebus) kan enghen tala, wtan om likamlika tingha wedherliknilse Su 80 . \" om al ärende kan thenne breffuisare . . . eder herredöme vnderwissa \" DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek). nu käre höuitzman om aftäkt TB 78 . \" som j laghin haffdo stiktadh om jnsätta päninga \" MB 2: 287 . \" thänne var . . . frestadhir vm (de) gudz licamma \" Bir 3: 5 . \" sighen os her en räth aff om thenna saak \" Lg 3: 669 . \" the kunde enä wisä om henne \" Va 54 . \" tu skalt ey gärna höra taslan ok ämäle vm annan \" KS 23 (56, 25) . \" leta oc spyria sannind om huru þe gozen gingo vndan rättom aruum \" SD 6: 125 ( 1349) . \" om gardhswin \" TB 77 . \" om gillis stugu \" SEG 114 . \" um then som öll spyller a golff eller bordh \" SO 97 . \" om rekinscap som oldermannen mz sina bysitiara göra schal \" ib (på de fyra sistnämda ställena i rubriker). - särsk. i fråga om det hvarom en strid rör sig: om. nar twa hwnda bitas wm eth been PM 19 . \" iac slas wel mz tik om eth stra \" RK 2: 2833 . huru pallas venus ok iuno thrätto om gull äpte eet Fl 295 . \" nokor then honom ville bestaa vm the öörss the satho vpa ok vm hundradha mark ther til \" RK 1: 1113, 1114 . han . . . vil bestanda en then bezsta aff ider om liiff gotz ok fengilse ib 1604 . - i fråga om vad. jak wil wediä om thusande mark ath hon hawer mört sinä frveth Va 7 . - i förbindelse med uttryck som bebeckna bön el. begäran; jfr 12. ij bidhin mik om nakar thing Al 5784 . ib 1270 . \" tha badh konung pipping aff frankarike konungen af jspanien om, at han mate haffua forstridenä \" Va 18 . Bil 842 . ","8) angående, hvad beträffar. wm thina bön at iak wili koma til thin är swa fal (at mik tilbör) at fulkoma alt thz jak är sändher til Bil 232 . - med afseende på, beträffande. han skal huxa om thet han giua eil, vm thz är hånom quämelikt . . . thylik ting giua thöm thz bedhas KS 34 (88, 37) . - med afseende på, med hänsyn till. the rädhas at han göri thöm last ok blyghd vm husfruor ok systir ok dottr thera KS 33 (85, 35) . \" hwar fadher födher sin son til likama, om all the skiptilse, ther mantz natwra fylia \" MB 1: 115 . \" war en thässkyns skälnadher om thässkyns offer \" ib 476 . ib 132 . \" skulle hwar sik sielff forsee badhe om fodher saa oc om maath \" RK 2: 7136 . \" jak er ider rette broder bade vm fader ok swa aff moder \" ib 1: 661 . ib 2205 . - med hänsyn till, i. han var umal (för um al) mal ildar Bu 396 . \" som . . . waro fulaste män thessa hems vm sin lifnadh \" Bil 468 . barndomen oc aldren the äre liik om krankleek MB 1: 113 . - med afseende på, med. likamen tä han är möddr af myklo äruodhe, tå skal han haua sympn ok ro . . . thz sama är vm manzens hugh ok hiärna KS 38 (101, 41) . swa är . . . om alla tridhiwngx scogha TB 71 . \" mon ey saa om fogata wara \" MD (S) 272 . \" hwath är nw om the kämpa sköna \" Al 30 . Su 301 . \" hwru är om the hälga cristna tro, oc om hedhninghana oc kättara \" Lg 3: 465 . tykte stadzsens borgharom illa wara om the sämio MB 2: 321 . \" vitha hurw om konung erik kan ga \" RK 2: 5010 . huru thz ware til gangit om hennes barn Va 6 . at han matte sin wilia faa om iomffruna Lg 3: 291 . sagdhe hwat äro gud hafdhe giort vm the kalk vgnana ib 243 . thz vndrit vm kalkin ib. MB 1: 484 . \" samulund skal thu göra om thin wiingardh oc thin oliwa trä häghnath \" ib 340 . \" ä huat the swenske om konungnen göra \" RK 2: 6650 . \" om gotlandh giorde han och saa \" ib 3: 2928 . stor helligheet i myna daga skedde som gud besynnerlig i skeninge betedhe om sancta ingrid ib (sista forts.) 5635 . huat een högheliken scadha swärike fik om thöm brödhir badha TB 72 . MB 1: 116, 120, 127, 131, 456, 457 . Al 1282 . RK 2: 6330, 3: 2577 . Va 47 . Su 301 . wi haffwom länge omburit mz tik om thina skörheet, for sancti martini mildhet skuld Lg 637 . \" han är . . . vmbärlikin om vara o[n]szco \" Gr (Cod. D) 389 . \" thz war ey skadhe om the ohyre \" Al 7402 . \" om första mannin war annor räkning \" ib 146 . \" skal iak minnas mina säät om abraham, ysaac oc iacob \" ib 379 . \" thz är änkte wärt vm hans järtekne \" Bil 117 . \" thz er mik leet vm idhen dödh \" RK 1: 2489 . - litit är um þät, föga värde har det. litith är vm een noth GO 861 . ib 1103 . - hvat är um þät, hvad har det att betyda, hvad vigt ligger derpå? hwat är vm hans vredhe som ängin rädhis GO 156 . - mik är (stort, nokot, litit, änkte) um þät, jag bryg mig (mycket, något, litet, icke) om det, det har för mig (mycken, någon, liten, ingen) vigt, det betyder för mig (mycket, något, litet, intet). var them som han hafdhe vmgangit mz ey stort vm han (non reputabant eum) Bo 32 . \" mik är ey mykit om mith liff \" Di 274 . \" at hanom var nokot vm fatigha \" MP 2: 5 . hwat war honum meer om lamba blodh än om annath MB 1: 308 . \" honum thykte litith wara om likamlika dyrk \" ib 386 . \" mik är minzst vm komaskolande thingh (pro minimo est mihi qualis sequatur honor futurus) \" Bir 1: 277 . \" vm vadhan älla fallit är mik änkte (pro minimo est mihi casus) \" ib 89 . \" nytiande thesse världina swa som the ther änkte är om hona \" Bo 123 . \" vi räknadhom han swa som spitälskan oc ödhmiuktan af gudhi. thz är swa owirgifnan som thän ther honom vare enkte vm \" ib 194 . \" mik är encte om thin frända huffuod \" Di 101 . \" mik är nw enchte om thin thieniste \" ib 71 . Lg 3: 15 . \" hwat är mik vm (quid mihi de) mins jamcristins gerninga \" Bir 3: 168 . MP 2: 14 . Su 276 .","han lagdhe sik alla win wm at ödha cristindom Bil 470 ; \" jfr 7. 13) för att uttrycka resultatet af en verksamhet, lönen el. priset för ngt: till. um änkte, till ingen nytta (jfr Mnt. umme nicht). iak hafwir stoort ärwodhe hafft oc mykyt fortärt om enkte \" ST 316 . \" mister thu then timan vm änkte \" Ber 259 . är hans arbeyth vm ynthe Gers Frest 5 . - till e. af ingen nytta, oduglig, obrukbar, förlorad, om intet. siden ware hans makt om enkte (vorlaren is syn craft) Va 50 . - om intet, utan uppfyllelse, som icke eger rum. ther bleff vaar betalning vm inthe FM 602 (1513?). 14) till, till förlust af (jfr Mnt. umme den hals). skal var foghate fullä makt at haua rättä iuir hwarn þär bryter. vm hals oc hanþ SD 5: 639 ( 1347) . 15) för att beteckna orsak: för, för . . . skull, på grund af. the . . . loffwadho alz maktoghan gudh om thzta stora iärteknet Lg 3: 188 . \" wi skulum rädhas at wi ey wm (per) hopeth thär gudh os jätta syndum framhallelika \" Ber 4 . \" wyrdh ey of mykyt dröusas om thätta maal \" Gr 268 . \" han sagdhe sik haua vngan son atir i värlinne. oc mykit sörghia vm han \" KL 299 . - för att vid uttryck som beteckna fruktan utmärka det för hvars skull man hyser farhåga el. är bekymdrad: för, för . . . skull. cristit folk räddis mäst vm sanctum petrum Bil 106 . \" han . . . rädes . . . vm breuet sua darleka scriuat ok vt giuit \" Bu 29 . \" baþ han eigh quiþa vm þät första (det första skälet på grund hvaraf djäfvulen gjorde anspråk på hans själ) \" ib 20 ; \" jfr 8. baþ han eigh quiþa vm anzsuar \" ib 21 ; \" jfr 8. hafþe mö barnet manghen vanda baþe dagh ok nat vm þit lif räd \" ib 79 ; \" jfr 10. boo . . . faa män i stadhenom oc äre rädde om sik (d. v. s. för sit lif) badhe nat oc dagh \" MB 1: 27 . - för att utmärka det som ingifver fruktan: för. om twongh monde the bodha quidha RK 3: 1427 . \" räz ey vm at the thing som thw nw höre oc see hända älla vardha aff ondom anda \" Bir 2: 155 . 16) för att uttrycka medlet: genom, medelst. varom herra thäktis at hela oc säla göra them som tro vm (per) prädicaninna darskap Bo 98 . \" thätta sama vardhe . . . til iämcristins gagn vm (per) rätuisonna gärninga \" ib 142 . ib 32 . \" han . . . vil hallas medh dygdhomen. biudhas vm astundilsin mz gudhelicom bönom ok hälghom thänkilsom (teneri vult et ivitari per desideria, orationes et sanctas mediationes) \" ib 233 . vm hans predican skal alt armenie land vardha fylt mz lifwandis gudz äro Gr 307 . \" thässin synin thik syntis. är at thu skalt vm hona vndirsta the thing ther koma skula \" ib 299 . \" at thu frälsa israels folk om myna hand \" MB 2: 87 . ib 88, 203, 290 . \" then orät mik är giordh badhe om rooff oc swa om mordh \" Al 7880 . \" flye til minna ödmiukt . . . thy at vm hona ok mz hänne (per hanc) värnas han af syninna giri \" Bir 1: 278 . helas the vm trona ib 44 . \" wm (per) gudhz nadh formaghwm wi mangh godh tingh göra \" Ber 6 . männene ärw . . . hällaghe, ekke wm sik, wtan wm gudhz nadhe ib 8 . han är wm sik godher ib. KL 105 o. s. v. Bir 1: 23, 49, 100, 107, 122, 133 o. s. v. Ber 7, 11, 12 o. s. v. Su 10 o. s. v. om gudeliken oc hymmelsliken tingh kan enghen tala, wtan om (per) likmlika tingha wedherliknilse ib 80 . \" wm (per) minnith minnis iak a gudh, jak skodha han wm (per) wndherstandilsen, jak wmfängna han mz (per) wilianom och kärlekenom \" Ber 200 . gudz ordha predican hulkin opfylte alla världina om apostlana Gr 299 . \" thakkin gudhi hulkin som värdhoghadhis . . . vm mik tee idhir helsonna vägh \" ib 302 . ib 323 . \" huru gärna . . . the sagho varfru. ok innerlica välsigna hona. vm hulka the haua fangit swa stora godhgärninga \" Bo 246 . ib 256 . \" vm (per) idhir skal han dräpas \" ib 160 . scriptin fulcomnadhis vm van herra ihesum ib 164 . \" hon var anduardhadh iohanni vm sin son \" ib 211 . ib 199, 216 . al thing äru giordh om han Gr 271 . ib 274, 280 . gudz kärlekir är ingutin j war hiärta vm thän hälgha anda KL 104 . \" om honom wälsignade iak idher \" MB 2: 64 . ib 241, 332 . - med. vm cristal stenin. hulkin som är kaldir ok skör ther mz teknas the siäl som är kald j gudz älskogha Bir 1: 371 . \" vm (per) thässa twa systrena . . . vndirstars twäggia handa liuärne \" Bo 142 . \" vm tappadha päningin märkis oc vndirstaz mankönit \" MP 1: 205 . - i förening med följ. subst. återgifvande Lat. abl. huar han sinom älskogha om kärleken oc gudelika skodhan (contemplatione et amore) fulleliak tilföghis Su 17 . höghligh wärdughet, om hulka (qua) han vphögde mardocheum MB 2: 195 . 17) i eder, försäkringar, besvärjelser, böner o. s. v.: vid. jak swär vm (per) gudh at salomon skal sitia j mino säte äptir mik Bir 1: 233 . \" jak swär thz badhe vm gudha ok gudhur \" Bil 412 . \" jak swär thz om mik siälwan sigher waar herra \" MB 1: 202 . \" swäria om gudh oc om hälgho doma \" ib 333 . \" thu skal ey wanwyrdha thins gudz nampn, eller swäria nödhalöst om thz ib. han . . . swor om honom som liffwir äwerdelica \" ib 2: 348 . \" swäriandes om gudh, maria oc all hälgon \" LfK 141 . han . . . swoor om män Fl 455 . \" the . . . sworo om maria \" RK 2: 4058 . \" the tydzke sworo . . . om godes dodh \" ib 9297 . \" the altiidh sworo om the hälghe fäm wndher \" ib 3: 2772 . \" vm lifuandis israels gudh kännomps vi. at oppinbarlica saghom vi ihesum fore sinom discipulis opfara i himilin Kl 402. \" MB 2: 396 . fadhrin . . . drogh hona siälfwir for domin oc antwardhadhe hona marciano höfdhinga . . . och beswor han om sina almektogha gudha at han skulle hona mz hardhasta pynom fordarfwa ST 263 . \" jak bidhir thik vm alzwaloghan gudh \" ib 7 . \" o jomfrw maria tu som mins herra öghon saman laghde tha han dödher war . . . iak . . . idhe tik om the sorgh thu tha haffdhe at tu nw miscunna mik \" Lg 3: 26 . \" jak bidhir vm (per ihesu christi nampn \" Bir 3: 18 . \" manar jak thik vm (per) ihesu christi pina \" ib 2: 86 . KL 163 . \" jak manar thik vm lifwande gudh \" MP 2: 12 . \" jak manar idhir vm al helag thing \" ib 138 . \" giordhe them liwande mz bönum vm ihesu nampn \" KL 36 . \" han nämpdes (uppfordrades) vm ihesu christi nampn thwem sinnom ib 313. - (?) capitenaren skal . . . them som lathe äller rädde ärw wppäkkia mz godhom ordhom, oc wm theras mandom styrkia oc förmana \" PM 2 . 18) för att beteckna omfattning, storlek, vigt, värde o. s. v.: om. vyn faat om vij eller viij aam SO 190 . ib 202 . hempta honom . . . ena kanna ööl ij [2] stop SGG 109 . vti ena kanno vm twa stöfueke LB 2: 71 . for . . . ena sylffskeedh om fyra lodh SD NS 1: 6 ( 1401) . DD 3: 239 ( 1497) . \" een hest om xij mark \" SO 72 . \" een hest om xx eller xxx mark ib. \" ib 73 . 19) för att vid beteckning af mått el. sätt uttrycka en öfverenstämmelse med el. ett närmande till: på. þät þyþe a vart mal vm þänna mata (d. v. s. sålunda) Bu 17 . Bil 232 . omkring, ungefär vid. them skil aat väl fyra oc siutighi milo. älla vm the matto (vid det laget, så omkring) af them milomen Bo 24 . \" eet litit hws vm the mato suasom (omkring) ena alin höght ok bret ok lankt a alla slinde \" Bir 2: 257 . B) adv. omkring. k cristiern . . . beelagde thz (Borgholm) allth om RK 3: 240 . Jfr bak-, bort-, fram-, hvar-, här-, kring-, nidher-, thvärs-, thvärt-, þär-, up-, utan-um, äfvensom um ens (se alder, ens, þo), um fram, um kring, um kul (under kulder), um sidh och um siþir (under siþ)."],"f":["ym SD 5: 638 ( 1347) . om), "]},{"a":"um fram","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"um kul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kulder."],"f":[]},{"a":"um kul","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se kulder."],"f":[]},{"a":"um lidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"um lika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"um mäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"um mäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr mäla um (Sdw 2: 79.)"],"f":[]},{"a":"um pröva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"um rökta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["-rykta )"]},{"a":"um sidh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , um siþir, se siþ, f."],"f":[]},{"a":"um sidhir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sidh, f."],"f":[]},{"a":"umbetro","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ombetro, betro. bediendis at the thet swa fforsthaa vile som iach them fulkomligha ombethror oc for gudi sware wile FH 6: 124 ( 1512) ."],"f":["ombethro )"]},{"a":"umbevaradher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unbevaradher."],"f":[]},{"a":"umbevarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, bekräftelse. til thäss mere wisso oc höghre vmbewarning SD NS 1: 305 ( 1403) ."],"f":[]},{"a":"umbevarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, bekräftelse. til thäss mere [?] wisso oc höghre vmbawarning sättiom wi war jncigle for thätta breff NMU 1: 79 ( 1391) ."],"f":["vmba- )"]},{"a":"umbevorin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unbevorin."],"f":["umbevarin"]},{"a":"umbevorin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unbevorin."],"f":[]},{"a":"umbidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avbida. Jfr Sdw 2: 1322."],"f":[]},{"a":"umbidhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bedja om, begära. är then i pawa banne som sadana skaffar ällar om bidher LfK 166 . \" hafuom wi them for:da jeppa gifuit . . . wara röst til thetta fornempda laghmans döme ok hafuom han ther til särdelis vmbidhit ok tilwalt \" BSH 1: 185 ( 1386) ."],"f":["om- )"]},{"a":"umbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) bjuda, befalla. medhan min kiäre herra . . . vmbödh ok ij hender sattre . . . herra niklisse . . .ok mik medh thöm leta sannind ok ransaka ok döma vm wluauadz quærn SD 8: 194 ( 1362) . ib 444, 445 (1364) ."],"f":[]},{"a":"umbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) underrätta, låta veta. min herrä konunghen hafwer os vmbudhit ok til scrifwit at nokot folk hafwer sik sampnat SD NS 1: 348 ( 1404) . \" iak wil her nest umbiude idher hwem scula sware \" HSH 7: 11 ( 1467) . \" oss äller þöm warn doom hawa med hemelikum buþum vmbiuþa . . . wiþer naffn alla þerä þe fäldo \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). Jfr untbiudha. ","2) bjuda, befalla. \" allom persis han ombödh at the skullo thingath koma \" Al 3602 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"umbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förbättring, reparation. swo mikit aff schoogh som han widhir thorwir til älwith oc til vmbooth (möjl. för vmboot genom påverkan från älwith?) JämtlDipl 116 ( 1372) ."],"f":["vmbooth )"]},{"a":"umbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","2) uppdrag, bemyndigande. \" at jach . . . är swa offwer eno wordhin meth . . . magnus jonsson aff thy ath han staar i fullo oc laghligha ombudhe hustrv märittho nielsadotters \" SD NS 3: 272 (1417, ä. avskr.) . DN 14: 96 (1474), 102 (1477). iak martin gunbiör(n)sson j ffullo ok laghligo vmbodi minom syskonom ib 154 ( 1498) .","3) ombud, fullmäktig. \" giffwir iac härazhöffdinganom . . . ffulla makt . . . biscop torde älla hans wisso wmbudhi thät gothzet at ffastfara mz ffastom \" NMU 1: 68 ( 1381) . \" kärdhe for os priars oc conuentz vmbodh i äskilstwnum \" SD NS 2: 766 (1414). "],"f":["vmbodh SD NS 2: 766 ( 1414)","ombudh: -budhe SD NS 3: 272 (1417, ä. avskr.)), ","umbuds man (vmbodz man: -mannom JämtlDipl 115 ( 1371) . vmbutzman ib 137 (1383). ombwsman DN 14: 139 (1488). ombozman ib 100 ( 1476) . ","ombozdman ib 112 ( 1480) . ","ombosman: -men ib 463 ( 1525) ), "]},{"a":"umbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) herravälde, myndighet. siälin hafdhe fulkomith ombudh ower allan likamin MB 1: 133 . ib 149 . \" konunger är alla stadhe iämnär i sino rike mz ombudh oc walde \" ib 349 . teer han (Gud) ey alla stadhe iämmykit sit wald oc ombudh ib. ","2) uppdrag, bemyndigande. \" at jak hauer fangit jönes stenarsyni mit fult ok laghlikit vmbudh at vtmana ok vpbära aff hanes skrädara ena halfua läst ok sex fiska \" SJ 30 ( 1425) . \" skal jak alt thät halda ok hawa som hör gör i thässo mina vmbodhe ib. \"","3) fullmakt hvarigenom uppdrag gifves åt ngn att vara en annans ombud. SJ 30 ( 1425) . "],"f":["vmbodh: -bodhe SJ 30 ( 1425) . ","ombudh MB 1: 133, 149, 349 . ","vndbudh ib (Cod. B) 537), ","umbuds man","wmbitzman SD NS 2: 148 ( 1409) . " ömbotzman " MEG (red. B) 60 (på tre st.)), "]},{"a":"umbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"umbylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["om- )"]},{"a":"umbyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["byta, utbyta, göra utbyte av (ngt mot ngt annat). saghe härren jhesus sägh henne, at hon bidhie mik, at jak for min stora godhlek, skipte oc umbyyte (commutem) alla tara, hon swa läthlika haffwer wthguthit . . . ok at jak them swa thäkkelika anamä, ok henne swa stor lön fore them giffwi, oc atherlöne Mecht 328 ."],"f":[]},{"a":"umbära","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se untbära."],"f":[]},{"a":"umbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) bära, lida, finna sig i. - hava fördrag, hava överseende (med ngn). beder jak ödhmyukliga alla them som tässa bok läsa älla höra at j tolomodeligha ombären mädh mik som skreff JMPs 588. 4) hava misskund (med ngn), hava el. visa skonsamhet (mot ngn). parco . . . spara ok mz androm ombära GU C 20 s. 409 . 5) umbära, försaka, vara utan. sade thöm jntet arff haffua wylle, epter gielden swa stoor war, vtan togo kop och kaar, hwath testamentarij kunne vmbere fore gielden STb 4: 151 ( 1507) ."],"f":["vmbere . ","ombära )"]},{"a":"umbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bära, stå ut med, fördraga, tåla vid. ey äru alle the thär käte kunno vmbäro (för -bära; non sunt equanimes in rebus alacribus omnes) GO 621 . ","2) bära, lida, finna sig i. han thulde . . . mykin ok hardhan siukdom ok vmbar thulomodhlika KL 79 . \" thulomodhelica vmbära hans fran uaru \" Bo 94 . - tåla, fördraga. vmbära nokorn skadha medh winskap ok wise daghtingan ok winlikom åthäuom KS 75 (185, 82) . \" styrkleker huxens är i thy, än mannin vmbär thulomdohlika alla gen uärdo \" ib 20 (49, 21). Bo 101 . \" han är . . . vmbärande vara ondzsko \" Gr 295 . Bir 1: 66, 141 . Bo 192 . \" hwat tholumodhelia oc huru siäflica han vmbär oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse \" ib 189 . \" jak gat ey längir vmburit guz vanhedher \" Bil 211 . \" skulum . . vi . . . tholimodhelica vmbära them oc väghia thera gäd \" Bo 12 . \" han är othologhir at thola älla vmbära eth ordh j min hedhir \" Bir 1: 70. vmbar iak herodem ok pylatum ib 74 . \" vmbär iak onda ib. \" ib 2: 305 . \" äpter wmskiptelikhet thera som synda ärw andre wmbärande (portandi) och andre näfsande \" Ber 61 . \" thu ombar ok tholde mik j syndynne \" Bir 4: 167 . \" huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort: ok iak hauar länge vmburit ok þolt (quem tamdiu toleravi) \" Bu 28 . - hafva fördrag, hafva öfverseende (med ngn). vmbär mz mik i thätta sin Bo 26 . ib 35 . \" huru opta iak vmbar mz thik ok tolde nar thu fiolt j syndena \" Bir 1: 8 . ib 74, 2: 205, 3: 465 . \" wi haffwom länge omburit mz tik om thina skörheet \" Lg 637 . ","3) visa undseende (mot ngn) med afseende på (ngt). iak vil . . . thetta swa ombära mz thik som iak vilde thu skulde göra mz mik Fl 1412 . ","4) hafva miskund (med ngn), hafva el. visa skonsamhet (mot ngn). the ropadho til diäflanna som thöm flängdo oc sagdho sua hwar j sin stadh vmber mz (parce) mik vmber mz mik Pa 17 . prästen . . . badh han vmbära mz sik i thy sinneno KL 318 . \" nu mat thu see huru gudhane äru thik miskunsammi, oc vmbära mz thik \" ST 256 . \" gudh hafui täss loff och äre som wille mz swerige ombäre \" RK 3: 2399 . - skona, förskona. some sparas här ok vmbäras aff plaghom Bir 2: 306 ."],"f":["om- )","hafva fördrag","med ngn )"]},{"a":"umbärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fördragsam, som har fördrag (med). han är vmbärlikin om vara o[n]szsco Gr (Cod. D) 389 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"umböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja (ngt) omkring (ngt). circumflectere om bögia GU C 20 s. 278 ."],"f":["om bögia )"]},{"a":"umdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ha fördrag (med nagn). hwlken kan mz tolka myldhet blydkias ath han kwnne skona oc omdraga mz en sadan wannardog man Troj 275 ."],"f":["vmdrag SvB 498 (sl. av 1400-t.),"]},{"a":"umdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["borttaga. gudh wmdrogh (transtulit) thina syndh Ber 34 ."],"f":[]},{"a":"umeghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. utjord, jordstycke som ngn äger utom sin andel i byns gemensamma ägor. Jfr Schlyter, Ordbok s. 662. i allom vmängiom SD NS 2: 403 (1411, gammal avskr.) . \" alt mitt godz lankis . . . medh alle syne wmäghne \" Svartb 498 (omkr. 1470). ib (Skokl) 518 ( 1474) . Jfr umiorþ, umägha, utiorþ."],"f":[]},{"a":"umeghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["om eghn . ","omäghn )"]},{"a":"umfa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se untfa."],"f":[]},{"a":"umfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omfamna. kom frun mote sinom herra oc wilde han mz hedhir oc wöördhning kerlika vntfa (umvangen) som donde qwinnor plägha sinom husbondom göra tha the aff pelagrims färdh hem koma ST 445 . thz signedhe liik hon wildhe vmfa MD 75 . - refl. umfas, ","1) omfamna hvarandra. the omfingos (Cod. B vnfingros) ther lioflika tw Iv 5571 . the . . . toko huart thera annath om hals vntfingos lioflika for vtan fals ib 5712 . ","2) omfattas, gripas, betagas (af). med instrumental dat. storom hogh darij hiärta omfaas Al 3039 ."],"f":["vn- . ","vnt- . ","omfaa )"]},{"a":"umfamna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se umfämna."],"f":[]},{"a":"umfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fara omkring, kringfara. een son . . . hwilkin alla werldena skla vmfara mz store makt oc wald ST 513 . \" symon om farandis alt jwdha land bygdhe . . . \" MB 2: 268 . 3) verkställa överlåtelse av jordegendom under iakttagande av \"omfärd\". Jfr umfärþ (äv. Sdw 2: 799). med dat. och prep. uttr. thät jäk hawer giwit hera broþere af jwng fult wald at wmfara heþirlikum herra herra lauris magnussoni i mit goz arnathorp . . . äpte vesgözkum laghum SD 6: 343 (1352, nyare avskr.)."],"f":["om- )"]},{"a":"umfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fara omkring, kringfara. hulke omfarandis mang land. kunno hwarghine finna swa faghra quinno Gr 282 . ","2) fara förbi. part. pres. förbiiilande, flyktig. aller war time är ey mer än omfarande skugge LfK 121 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umfarning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr umfärþ. "],"f":["umfarningis man","omfarningäs- )"]},{"a":"umflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) flyta omkring (ngt). circumfluere omflyta GU C l20 s. 281. 2) flyta förbi (ngt)? perfluere vmflyta GU C 20 s. 281 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umfämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) omfamna. \" min fadhir lopp moot mic. oc vmfäghnadhe mic . . . jac vmfägnahde oc han \" KL 290 . fiöl ok han a knä oc sagdhe. min sötasta modhir thz är iak . . . oc tha the stodho op. vmfämpnadhe hon han mz rinnande tarom af glädhinne takande han fast aat sik. ok laghdo sin änlite saman hwart vidh annat Bo 222 . \" mz hwat store glädhi oc tröst ok modhirlico valde hon vmfängde han oc köste \" ib 5 . \" mange munka haua huar sik hus oc gardh hulke ey blyghis . . . at vntfäghna (ampexantur) sina eghna syni mz glädhe \" Bir 2: 70 . mins kärista [wenstre] hand skal wara vnde mit hoffwdh bandh ok then högra . . . hon skal kärliga vmfämia mik MD (S) 214 . KL 217, 262, 359 . Bo 36, 245 . Bir 1: 246 . MD 65 . MB 2: 321 . Lg 668, 3: 485 . Ber 44, 285 . Su 135 . \" än thu wmfangna (ampexanta fueris) thin sötasta brudhgumma ihesum christum mz renom wmfängnilsom \" Ber 193 . \" hwi iak han ey atherhyält omfämdhan i minom kärlekx fampne \" Su 101 . om fämia . . . henne rynkiota bwk ok knokor MD (S) 223 . hon . . . wtsköf af sik hans arma mz hwilkom han hafdhe omfämt henna haals Gr (Cod. D) 380 . thörkar hon them (fötterna) oc vmfämnir thöm mz alle gudhelikhet oc kössir Bo 212 . \" vmfämpna vars herra licama ib 210. varfrw . . . fiöl a knä vidh grafwena. vmfämnadhe. oc välsignahde hona \" ib 214 . \" omfäghna korsit \" ib 118 . MD 67 . Su 190 . \" iak lagdhe mik nidher wppa iordhena, omfämpnandis henne \" Lg 812 . \" at j dödhenom siäluir gudhomin thina siäl vmfämde \" Bir 4: 142 . ib 155. ","2) omfatta, mottaga, anamma. hans sötasta kärlek sötelika vmfägnadhom (ampexata) Bir 4: (Dikt) 247. ib 233 . \" o thäkkasta . . . ordh. af mik . . . vmfämnaskolande (suscipiendum) mz alle milhet \" Su 449 . ","3) omfatta, sluta sig till, hylla. diäfullin ok hans gerninga vmfämpna the mz allom sinom godhuilia Bir 3: 287 . jak wmfängna (amplector) han (Gud) mz wilianom och kärlekenom Ber 200 . \" at iak skuli . . . hona (Trefaldigheten) älska och wmfängna \" ib 202 . - omfatta, omsluta, taga sig af. gudh . . . vmfämpuir . . . mankönit medh gudhelix kärlekx brändagha VKR II . \" änglane vmfämpna kirkiona mz swa storom älskogha swa som thit hon ware j hwars thera hiärta \" Bir 1: 377 . \" wmfängna alla mz godhwilia och kärlek \" Ber 115 . ","4) omfatta, fatta om, taga, gripa, mottaga, välja. hwi takom vi . . . forganglikit for vissona. ok vmfängnom mz swa store akt värlzlikit, for thz som äuärdhelikit är Bo 37 . \" the vtuälia siälfuiliandis oc vmfämpna dödhin \" Bir 2: 153 . \" iak wille än gerna dödhin vmfepna . . . ther til at iak matte ena stwnd faa see mina käro syny \" ST 41 . han . . . hata renlikhet och wmfängna smitta Ber 237 . Bir 4: 45 . - mottaga, underkasta sig. vmfämpna gerna ok thol tholomodhelika al dröuilse Bir 1: 240 . \" swa at mannen vmfägna al tilkomande ting gladlica \" MP 1: 100 . ","5) tänka på, sträfva efter. omffämpna kräselika födho LfK 173 . omffämna sannindh ib 176 . \" omffämna gudelika snille \" ib. \" swa är wmfämnande thässa lifsins glädhi, at aldre gange af aminneno komaskolande domsins besklikhet \" Ber 151 . - refl. umfämnas, omfamna hvarandra. vi vmfämdoms mz inbyrdhis vmfämnilsom Bir 3: 158 . vmfämdos the mz storom grat Bo 208 ."],"f":["wmfwämna Ber 44 . umfämpna. vmfämpna Bir 2: 153 . ","vmfepna ST 41 . ","omfämna: -andis Su 135 . ","omffämna LfK 176 ; ","-adhe Lg 668 . ","omfämpna Ber 285 ; ","-andis Lg 812 . ","omffämna LfK 173 . ","vmfäghna: -adhe Kl 262, 290; -athe ib 217 . ","vmfägna MP 1: 100 ; ","-ande Bo 36 ; ","-adhe ib 245 ; Kl 290; -adho Bir 4: (Dikt) 223: -adhom ib 247 . ","vmfängna: -om Bo 37 . ","wmfängna Ber 115, 200, 202, 237 . ","wmfangna Ber 193 . ","omfäghna Bo 118 . ","omfengna MD 65 . ","vmfämia ib (S) 214 . om fämia ib 223 . ","vntfäghna Bir 2: 70 . ","vmfämpnir VKR II . ","wmfämpne Lg 3: 485 !SYNS_DÅLIGT? -ar. impf. vmfämde Bir 4: 142 ; ","-os Bo 208 ; ","-oms Bir 3: 158 . ","vmfämpde ib 4: 155 . ","wmfämpde ib 45 . ","omfämpde MB 2: 321 . ","vndfämde KL 359 . ","vmfängde Bo 5 . ","omfängde MD 67 . -adhe. ","omfämdher: -an Su 101 . ","omfämt ib 190 ; Gr (Cod. D) 380), "]},{"a":"umfämna wmfämpna skrtuppb 5","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) omfamna. \" ath the jomfruligha modheren haffdhe swa söteligha wmfämpnath (amplexata fuerat) ok til taladh sinom älskeligha son \" Mecht 21 . nar thu är siwk tha omfämpnar iak tik mz winstra handenne (sinistra te circumcomplector), än tha thu är helbrygda tha fämpnar iak tik mz höghra handenne ib 221 . \" aff the stora frygdhinne gar tha människian swa som staplandis som thän som drwkkin är . . . ok al skapath thing som hon finer wmfämpne hon, for kärlexens storlek som hon haffwer til skaparan \" SkrtUppb 30 . \" thogh han swa liofflegha thil sin, oc vmfamnade han, oc kysthe han Hel män 261. 2) omfatta, mottaga, anamma. hwat kärleka iak tik omfämpnade (qualiter te sum amplexatus) nar iak stodh bwnden widh studhena \" Mecht 238 . \" o ihesu christe . . . dragh mik. oc wm fängh mik mädh thina sighnadha (nadhe) oc kärlek \" SvB 85 (senare h. av l1400-t.). ib 90 (b. av 1500-t.). iomffrunnas wärdoghet, som swa sötelika omfämdhis aff guddomsens kärlek JMÖ 48 . konungen vmfämpnär alle godhe och mechtighe ssom ssin egin barnn PMSkr 673 (senare avskr.). thän som miskinsamber är, giffer rifflika ffatighom. . . oc gladeligha wmffämpner andeliken ffatigdom JMPs 278. 4) omfatta. - mottaga, underkasta sig. aldra hälzst bör hänne wmfämpna (amplexari) ok wndfa sinna formanna lydhno ok budh SkrtUppb 5 . \" tw myn aldra käraste son hector . . . omfägna mith bod oc fwlfölga myn wilie mz fwllom hwg \" Troj 49 . - refl. umfämnas, 2) ha könsumgänge (med ngn). then man kan ey fulkomlika medh allo hyärtha medh gudhi vmgangha, som altiidh vildh oloflica vmfämpnas medh quinnom MP 5: 152 . - Jfr kringum fämna."],"f":["-as MP 5: 152 . pres. wmffämpner JMPs 278. wmfämpnär PMSkr 673 (senare avskr.). wmfämpne SkrtUppb 30 . ","omfämpnar Mecht 221 . ","limpf . ","omfämpnade ib 238 . ","vmfamnade Hel män 261 . ","omfämdhis JMÖ 48 . supin. wmfämpnath Mecht 21 . ","wmfämpn SvB 90 (b. av 1500-t.). wm fängh ib 85 (senare h. av 1400-t.). omfägna Troj 49 . Jfr Sdw 2: 1322), "]},{"a":"umfämnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omfattning. i bild. omfattand, mottagande. aff thässo . . math thu märkia j wnga mannenom ok jomfrunne konungxlika omfämptnan, brudhgomans ok brwdhinna christi ok the hälgha kirkio (regios amplexus sponsi et sponse, christi et ecclesie) SpV 53 ."],"f":["omfämpnan )"]},{"a":"umfämnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lydigt? Jfr umfämna 4. oc tw mz fornymmeliget hiärta omfängneliga anamar myn bod Troj 12 ."],"f":["omfängeliga )"]},{"a":"umfämnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. omfamning. - i bild. enkte swa mykith intrökkir oss j gudz kärlex omfämnilse som jdhekelikin . . . gudz godhgärninga betraktilse SkrtUppb 164 . sacramentanna omffämpnilse JMPs 559."],"f":["omfämpnilse )"]},{"a":"umfämnilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":["omfamning. \" huru siäflica han vmbär oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse \" Bo 189 . \" at the gladelika tik omfämnandis i sina omfämnilse, läti tik när sik sithia \" Su 135 . vi vmfämdoms mz inbyrdhis vmfämnilsom Bir 3: 158 . än thu wmfangna thin söstasta brudhgumma ihesum christum mz renom wmfängnilsom (amplexibus) Ber 193 . hännas (brudens, den himmelska vishetens) omfämnilse Su 19 . \" tilfögdh aldra högxta trefalloghetz omfämnilse \" ib 140 . Ber 44 . VKR II . Lg 3: 284 . \" tilfölioms honom mz gudelikx kärlekx omffämnilsom \" LfK 179 . söta omfämnilsen ib 183 . \" brännande til gudh mz kärlek swa som brudh til sins brudhgumma vmfämpnilse \" Bir 3: 117 . \" hänna arma ok alle andre limi hulka hon sua sötelica vträkte til manzsins vmfämpnilse (amplexum) \" ib 29 . \" at iak owärdogh skulle wardha gudz modhir hulkin som ey weet manz vm fämpnilse (vi rum non cognosco) \" ib 1: 27 . \" at iak maghe entidh nytia thin lusteliko vmfämpnilse (concubitu) \" ib 89 . byria oloflik vmfängnilse KL 186 ."],"f":["vmfämpnlse VKR II ; Bir 1: 89 . ","vmfäpnilse ib 3: 29 . " vm fämpnilse " ib 1: 27 . ","vmpfämpnilse ib 3: 117 . ","omfämnilse Su 19, 135, 140 ; ","-en LfK 183 . ","omffämilse: -om ib 179 . ","omfäghnilse: -om Lg 3: 284 . ","vmfängnilse KL 186 . ","wmfängnilse: -om Ber 193 ), "]},{"a":"umfämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) omfamnande. om könsumgänge. twe orma lagho kring om han oc aato hans köt. thz tholde han fore qwinno omfämpning SvKyrkobr 6 ."],"f":["omfämpning )"]},{"a":"umfämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omfamning. \" the hälgha kirkio är altidh brudh ok modher, hwilkin ey lather af at födha, ok blifwer än iomfru osmitta alt for thy i cristi wmfämpning \" Lg 3: 488 ."],"f":["wmfämpning )"]},{"a":"umfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. kringfarande, kringgående; omfärd, vid öfverlåtelse af jord enligt Vestgötsk och Värmländsk rätt förekommande handling hvilken bestod deri att emottagaren och öfverlåtaren jämte vissa andra personer som egde att vid tillfället vara närvarande gingo kring den föryttrade jordens område. Jfr Schlyter, Ordbok s. 662; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 514 f.; Lehmann, Abhandlungen zur German. Rechtsgeshichte s. 102 f. hoc ea lege facimus quod lingua patria uocamus mulscøta. ita quod in placito communis populi publicetur & umferd fiat lege terre SD 1: 228 (1222-30). recognoscimus . . . nos colonias nostras in harsaas, wranne et ytrasund . . . gøztauo tunæson . . . vendidisse, et scotacione legali wlgariter dicta wmfærd sibi et suis heredibus assignasse et tradidisse ib 3: 681 ( 1325) . \" ib 2: 17 (1286, på två st.), 4: 230 ( 1331), 245 ( 1331), 5: 629 ( 1347). scotamus . . . ispis et irreuocabiliter assignamus. cum omni ratificatione. et modo legum vestgotorum dictis skapt et vmfærd \" ib 29 ( 1341) . \" hoc . . . concambium prediorum factum est cum omni legali iure vermælandie . . . jsti presentes fuerunt super firmacionem dictam fæst et vmfærþ ex parte nostra, et predicte reuerende domine et conuentus, videlicet ego andreas ac suno thordæsson . . ., saluo in sytherby \" ib 4: 348 ( 1334) . hauir jäk hanom thet for:de gooz farit meth skaft oc skiäl fra mik oc minom brodhir . . . oc thiil for:de thorbärgh . . . oc thässä xij fasto waro oppa vmfärdonne (för -inne el. -enne?) ib NS 1: 620 ( 1407) . haffhändhom (d. v. s. affhändhom) vii oos thet goodz for:dha fraa oos oc wara arffwa thil michiels niclisson oc hans arffwa, thil äwärdhelika ägho, medh fäästh oc medh vmfeerdh oc medh allom thöm laghom, som war lagh thil säghia, oc fäästhin war giordh a lagberghe i thiugwallom ib 2: 404 ( 1411) . ib 786 ( 1414) . Svenska Riks-archivets Pergamentsbref 1: 589 ( 1379), 2: 87 ( 1385), 193 ( 1390). Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 150 (urk. fr. 1444). hiollo thesse a skapteno med mik tha omferdhen giordis Vestergötlands Fornminnesförenings Tidskrift H. 2 s. 48 (urk. fr. 1461). Jfr lagha umfärdh, äfvensom umfarning."],"f":["vmfeerdh )"]},{"a":"umfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omfärd (vid överlåtelse av jord enligt västgötsk och värmländsk rätt). "],"f":["*umfärþa maþer , "]},{"a":"umgang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = umganger 3. then som är thridhi planeta äpter honum mz omganginna (Cod. B vmganx 534) räkning om kring MB 1: 71 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) umgängelse, vistelse. war wmganga (conversatio) är j himerike Ber 37 . Bo 37 . ","2) umgänge, samvaro. \" i konungx thiänist oc vmgango \" Bil 598 . \" var herra ihesus drogh sik fran manna kompanskap oc vmgango \" Bo 29 . Bir 3: 339 . \" gladh ok lustogh vr vaar vmganga \" Bo 212 . ib 227 . \" son min nw är var sata vmganga skild \" ib 213 . Lg 3: 99 . \" för thera kärleka omgangho som the haffde til samman i thera oppfödho \" BK 206 . i . . . almänneliko omgango Bo 143 . \" til at fly vaþa . . . dughir mykit enlik vmganga (d. v. s. att vara ensam med sig själf) \" KL 188 . ","3) umgängelse, sätt att bete sig el. skicka sig, vandel, lefverne. som sagho . . . hänna hälaghet oc dygdhelica vmgango Bo 18 . \" vakta at thu vari äkke aat annars vmgango äntigia fundoghir speiare älla ok fulottir domare \" ib 123 . ib 20, 32 . hurw watzstena clostirs sysloman oc gaardz mästaren oc all hionen . . . skulu sik haffwa oc styra i sinom ämbitom oc ärffwodhe oc wmgango Bir 5: 109 . - (vmganga för vtganga el. vtganger: är . . . hans (gränsens) vmganga widh dalden iaptahel (sunt . . . egressus ejus vallis Jephtahel) MB 2: 50 .)"],"f":["wn- Lg 3: 99 . om-),"]},{"a":"umganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå (en omgång el. ett varv) omkring. - ss led i syneförrättning. olafver lot met xji mannom omganga huru viit the skuldo fara oc fykiä FMU 1: 392 ( 1384) .","2) gå omkring, angiva. - göra en kringgående rörelse? girare omgaa GU C 20 s. 316 . 7) umgås (med), hava ugänge (med), vara samman (med). alla the som thessa . . . ilgerningia . . dyrffwis ath göra. . . bansäthiom wi . . . ok forbiwdhom allom hardelicha mz them wnga Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). thetta ordhit communicare wttydhis margffallekika som är wnfaa, omgaa, deelaktogher wardha (o.s.v.) JMÖ 130 . - umgås med, vara samman med. med ack. en man war ffallen j swa storth wanhop, at alle the honom wmgingho wantrösto om hans siäla helso JMPs 447. 8) uppträda, gå till väga, bete sig. han hade wntgaath här i sitt fögedi som en dandeswen STb 1: 226 ( 1480) . \" swasom jhesus christus omgik j ltesse wärldhinne oss til äptir dömilse \" MP 5: 190 . thesse knekter, hurw the haffue her wmgat hoss oss STb 5: 358 (1522, Kop). - part. pres. *umgangande (wn-), som är på omgång, som i viss ordning byter innehavare? om jord. swa ath the (ɔ menigha almogin aff säkkele sokn) honum soldhe . . . en wngangande iordh pa säkila malm FH 5: 36 ( 1466) . "],"f":["vmgaa: -gaas STb 4: 97 (1505) . wnga Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). omganga FMU 1: 392 ( 1384) . ","omgaa GU C 20 s. 316; JMÖ 130 . ","lipmf . ","lomgik MP 5: l190. pl. 3 pers. wmgingho JMPs 447. 2 pers. vmginges STb 4: 97 (1505). supin. wmgat ib5: l358 (1522, Kop). wntgaath 1: 226 (1480)),","umganga sik , umgås (med), skicka sig i umgänge (med). wij hopes, att han schall och så omgå sig med eder, att i framdelis ydermere gäne hans gode omgengelse begäre schole Kyrkohist Årsskr 1920-21 s. l261 (1503, avskr.). - refl. umgangas, ) umgås (med), hava umgänge (med), vara samman (med). marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh (härefter sannolikt ett ok uteglömt) vmginges STb 4: 97 ( 1505) . " vij sage eder altijdh vmgaas ok alle stedes waar han pa eders besta ib. ""]},{"a":"umganga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 1) umgängelse, vistelse. människo kroppir födhis aff fadhir ok modhir til wärldhinna vmgangho MP 5: 83 . tha maa han sighia mädh apostlenom, war vmganga är all i hymnomen Hel män 126 . JMPs 274. ib. 2) umgånge, samvaro. om thera syäl skal nokra vmgangho haffwa ällir löön faa j hymerike, mehd gudz ängom MP 5: 175 . - närvaro. wars härra jhesu christi nadh ok gudz faders kärleker ok täns hälga andha samhällelikin vmgango wari mädh oss allom MP 4: 69 . 3) umgängelse, sätt att bete sig el. skicka sig, vandel, leverne. swasom jhesus christus omgik j tesse wärldhinne . . . swa skulom wi ok halla wara omgangho MP 5: 190 . giff mik fwlkomna thät iac iätte . . . thic thäkka omgango SvB 295 (b. av 15++-t.). 4) omgåg, omgångsperiod? all the thing som röra til äwinnelikhetinna, ok gamwl waro, skiptas j nyhetena ällr j nyghia omgango (per nova mutantur) SpV 380 . - Jfr värulds umganga (Sdw 2: 1064)."],"f":["vmgango MP 4: 69 . om-)"]},{"a":"umganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå (en omgång el. ett hvarf) omkring. the tre vmganga ther gud här vmgik vm korsit LB 2: 89 . ","2) gå omkring, omgifva. the thänkte late een mwr omganga RK 1: (Albr) s. 211 . ","3) förlida, förflyta. \" ey thorf thin fädher (för fadher) vänta sik böitr för än fäm thusand ar äru vmgangin \" Bil 88 . \" naar arith aff them dagenom är vmgangit \" MB 2: 109 . \" huru tyman löper och om gaar \" RK 3: 3390 . ","4) gå omkring, vandra omkring. vi hafuom vmgangit alla väghna KL 399 . MB 2: 393 . - med ack. wtuäliom os män som vmgnage israels biärgh KL 399 . ","5) gå omkring; utbreda sig, grassera. eehuar han (pesten) vmgangher SD 6: 156 ( 1349)? gammal afskr.). ","6) gå omkring, vandra, vistas, umgås. war herre ihesus vmgan[gan]dhis her j jorderike JP 166 . \" thän som vil gudhi fulcomlica thiäna. han skal äkke vmganga i bland sina frändir. vtan fara fran them \" Bo 28 . \" nar iak vmgik likamlika j wärldinne \" Bir 1: 184 . ib 5: 29 . VKR XVI . - vistas, hafva sin umgängelse. war hon omgangandes i hymerikis heme Lg 3: 424 . ","7) umgås (med), hafva umgånge (med), vara samman (med). hon . . . giorþe þöm . . . goþa . . . sum vm gingu mäþ hänne Bu 10 . \" at han omgik synlikin mz mannom her j werdlene \" Bil 536 . \" huar tu vmgångr medh iämningom tinom \" KS 25 (61, 27) . medh mannom winlika liua ok vmgånga ib 38 (99, 40). han . . . vmgik mz sinne modhir oc fostir fadhir Bo 30 . var them som han hafdhe vmgangit mz ey stort vm han ib 32 . \" wmgak ey gerna mz the thu ey känner \" Ber 289 . \" han gläder alt thz mz honom vmgär \" RK 1: 405 . Bil 861, 897 . KS 37 (98, 40) . Bo 155, 233 . - umgås med hvarandra, vara i hvarandras sällskap skalt thu nu see vppa huru the vmganga badhe saman Bo 23 . umgås med, vara samman med. med ack. the män i egipto, som the hafdho mäst omgangith MB 1: 472 . at han höre ey ällir haui när sik alla (för älla) vmgange oc styrke thom som äru genuärdhoghe the hälghe kristne tro Bir 2: 234 . \" the skulu opta quinnor om gaa (cum feminis conversari) \" MD (S) 303 . Ansg 177 .","8) uppträda, gå till väa. af them som swa omgangir (conversatur) Bo 138 . ","9) skicka sig emot (ngn), behandla. han oc hans fogede och thiänere haffde swo omgonghet them, swo at the alleledes tackede them BSH 4: 159 ( 1493) . 10) hafva att göra (med), vara i närheten (af), vara med om. vm thw bliuir j j varo fatika huse tha skulu madhka oc orma opuaxa aff varo myrke . . . aff hulkra hörsl thin hörssl skal styggias . . . oc aff thera biti oc stiongom al thin makt skal kolna oc forgaa, oc hällir än thw ville thz lidha älla ther mz vmga häldir ville thw ey haua varit föddir (quorum cohabitatione malles non fuisse natus) Bir 2: 37 . - vara i närheten af, vara med om. med ack. aff wärsleko folke, huilkom thz witherliket är, oc thz daglika see oc omga LfK 155 . 11) umgås (med), hafva att göra el. skaffa (med), sysselsätta sig (med). her omga i iordhrike mz wärldinna fä oc gotz MB 1: 434 . kununga ok höfdinga skulu umgånga medh klerdom i mångom sakom KS 51 (130, 55) . \" mz diäfuulskap iak ey omgar \" Fl 1775 . \" mz torney kunne han ey mykit vmga \" RK 1: 74 . 12) umgås (med), umgås med planer (på), tänka (på). han omgar mz thit mordh Al 9991 . ","1) umgås (med), hafva umgånge (med), vara sammen (med). at see ok vmgaas mz swa helga persona Lg 3: 547 . \" alla the hona sagho ok mz henne vmgingos ib. \"","2) umgås med planer på. at wii skulle hemeliga vmgas med, at koma konung cristiern till at mächtig worda offuer worth rike swerige BSH 3: 284 ( 1470) . - (vmgar för vpgar: suasom daghrand ther vmgar (consurgens) mz alla dygdha klarhet Bir 2: 240). - Jfr ganga um."],"f":["-ga . ","-gaa . ","omganga . ","omga . ","om gaa )","umganga sik , umgås (med), vara samman (med), hafva att göra (med). han . . . war grymmer oc hogmoduger. sa at ängen gat omgangit sik mz hanum Di 17 . - umgås (med), skicka sig i umgänge (med). mz hwar man wäl omgik sik han Al 1004 . " han är en sedig karl och medh alle lempe kan sig wmga medh alla " BSH 5: 138 ( 1507) . - refl. umgangas (-gaas), "]},{"a":"umganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kringgående, omgång, varv. - kringgående rörelse? girus ri vel girum i omganger GU C 20 s. 316 . 3) omlopp, kretslopp. thz är nogh oppinbarlikit alla thinga, ok scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne (omnium rerum scripturatumque circuitum gemino cardine volui manifestum st, aut conditione vel reparatione) SpV 45 . 4) omgång, omgångsperiod. än nw wil jak witha aff thik, hwat wi haffwom sammansankat j thännom omgangenom (digessione) SpV 378 . 6) omgång, gång, passage, galleri e.d. som sträcker sig (utvändigt el. linvändigt) omkring en byggnad (el. del av en byggnad). llimbus . . . folder omgonger oc haffs strandh GU C 20 (hand 2) s. 85. the processio giordhis omkringh omganganna oc j choren oc sidhan in i kirkiona (hæc processio facta est per smibtum usque in chorum, et inde in ecclesiam) Mecht 127 . huulka bodh . . . olaff . . . hade giffuet til grabrödra till wor [frv?] altare i vmgangen STb 1: 332 ( 1482) . \" efftir messonar skall swingas offuer hennes fadhers oc hennas modhers graff j vmgangen (i Arboga klosters kyrka) \" ATb 2: 368 ( 1490) . Troj 15 . - i bild alla himerikis omganga (atria) opnas aff äwinnelighetina nadh SpV 579 . 9) vändpunkt? meta te omgong GU C 20 (hand 2) s. 138."],"f":["om- . ","omgonger GU C 20 (hand 2) s. 85. omgong ib 138 ),"]},{"a":"umganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kringgående, omgång, hvarf. the . . . gingo vm kring stadhen . . . oc giordho the siw värff om staden gangandis, oc j sywnda vmgangen (circitu) . . . talade iouse til allan israels almogha MB 2: 15 . the tre vmganga ther gud här vmgik vm korsit LB 2: 89 . ","2) färd som företagses rundt omkring ett område, rundresa? om uppböresresa. thet skal vel waara plas ath faa skattesölffuit rederliga vth i thenne omgang DD 1: 228 (1516? eft. aftr. hos Langebek).","3) omlopp, kretslopp. \" hwar planeta stiärna . . . gör sit aar äpter sinom omgang \" MB 1: 65 . \" mz thrim planeto omgangom \" ib 70 . \" ib (Cod. B) 534. \"","4) omgång, omgångsperiod. iak kännis mik . . . salt . . . hawa . . . ii alawermanet siäx natta fänge aff tyo natta vmgangh (d. v. s. fångsten under sex nätter af tio) SD NS 1: 203 ( 1403) . ","5) omgång, förlopp, ordning? sidhan thz wathnith är wäl giorth klarth, tha läth thz j förscriffna pellicanj glas oc distillera thz j sinom wmgangth (för -gang) til thes thz bliffwer swa wäl lwktandis som thz andra förscriffna liffsens wathn PM XXX . ","6) omgång, gång, korridor, galleri som sträcker sig omkring en byggnad; portik; äfven om korsgång i ett kloster. hon (bruden) . . . hafwi ledhara hulke som hona skulu ledha til sins brudhgoma sängh at hon skuli ey vil fara j vmgangomen (in ambitibus) Bir 1: 271 . \" portane (till palatset) waro aff ffilsbeen . . . vmganga ok swala alla bänkia oc swa fotapalla aff cristalla ok gimsten godh \" Al 4633 . \" ther nidharsta rumit (i Salomos tempel) war gingo balka vth gynom murin . . . ther oppa war giordhir een vmgang, at man matte vtan til gaa alt om kring samuledh war giort widh thz andra rumit, oc widh thz thridhia . . . vmgangane kalladhos pinnacula \" ST 417-8. en wmganger (antibus) skal wara kringom kirkiona innantil widher wägghiana intäppter mz iärngaddrom Bir 4: 84 . engin dör maa . . . wara j kirkionna iärnadhom wmgang, wtan en atenast när högha altarit ib. ib 28, 82 . VKR 73 . skulu wmgangane innan grindena (amibitus et circuitus infra crates) läggias mz clarom oc renom stenom Bir 4: 105. wm the skulu iordhas j wngagenom ib. \" hwan freedagh skulu systrana gaa kringom sina wmganga, läsaskolande siw psalma . . . samuledhis skulu brdöhrene göra, kringom gangane sina wmganga \" ib 59 . ib 5: 38 . loffuas them systrom som starkan siwkdom haffua at the magho läta bära sik wt j wmgangana allir j gräs gardhin for färskare wädhers skuld ib 42 . \" tha gange hon wt j wmgangen \" ib 48 . ib 47, 53 . \" omgangane i andeliko clostre \" LfK 104 . ","7) umgånge, samvaro. \" hon flydhe manna vmgang \" KL 35 . Lfk 165. ","8) umgängelse, sätt att bete sig el. skcia sig, vandel. thera vmgangir ok liuärne loktar j mine asyn suasom almänningis qvinna Bir 3: 27 . - (vmgangir för vtgangir Bir 3: 174)."],"f":["om- . ","-ar ) , "]},{"a":"umgangilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":[" L.","1) umgänge, samvaro. drotningen oc syster jngegärdh . . . haffdo kärleken omgängilse sik i mällan i sinom barndo[m]s tima BK 206 . \" ey hafuande nochur vmgängilse medh werlz folke \" VKR 23 . \" ey sca werlz folk . . . nochur vmgengilse . . . hafua j thera hws ib. huru thenna ädhla fru hafdhe sigh i sinne omgängilse mz folke \" Lg 3: 511 . \" nar människian draghir sik fran annars vmgangilsom \" Bo 45 . Bir 2: 109 . skili sik vidh hans vinskap ok vmgängilse ib 3: 332 . MP 1: 46, 53 . LfK 240 . FM 580 ( 1513) . \" at the alder kunde mätthäs aff henne helge asyyn ok vmgengilse \" Lg 3: 547 ; \" jfr 2. ämuäl liuande j thässe liueno synis han . . . haua gudz vmgangilse mällan änglanna \" Bir 3: 244 . \" fiärka thik fran världinna vmgangelsom \" ib 2: 324 . ib 256 . \" mange . . . fluþo värzlik vmgangilse \" KL 188 . LfK 155 . - samvaro, sammanlefnad. äpter thet ath jach hadde ecke ytermere wmgänggilse medh henne än jach hadde BSH 3: 173 ( 1466) . af the himerikis vmgangilsomen. hwar the hwazske giptas älla taka sik hustrur Bo 43 . ","2) umgängessätt, sätt att skicka sig. lofvadhe abothen han oc prisadhe, badhe för sin umgängelse oc fore sina sidhi (pariter instutionem ac mores laudavit) Ansg 187 . umgängelse, sätt att bete sig el. skicka sig, vandel, lefverne. j allwm thinom wngangilsom (conversatione) sigh gudhi thakke Ber 8 . \" huru han vard sva bradlica umskipter i annor bättre umgangilse (conversationem) \" Ansg 177 . mz . . . faghrom ok gudhlikom sidhom ok vmgängilsom Bir 1: 68 . \" mz gudlikom omgängilsom ok äptedöme \" MP 1: 60 . \" vändt thit hiärta til hälgha vmgangilse \" KL 223 . ib 124 . VKR II . Bir 1: 81, 370, 2: 69 . Ber 44 . Su 346 . renleks vmgangilse MP 1: 49 ."],"f":["-gangelse: -om Bir 2: 324 . ","-gångilse ib 3: 332 ; VKR 23 ; Su 346 ; ","-om VKR 11 ; Bir 1: 68, 81 ; MP 1: 46 ; ","-a Bir 1: 370 ; Ber 44 . ","-gänggilse BSH 3: 173 ( 1466) . ","-gengilse VKR 23 ; MP 1: 53 ; Lg 3: 547 . ","-gängelse Ansg 187 . ","omgängilse BK 206 ; LfK 155 ; Lg 3: 511 ; ","-om MP 1: 60 . ","omgengelse LfK 240 . ","omgengelsse FM 580 ( 1513) ), "]},{"a":"umgangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) umgänge, samvaro. renliffwis människio omgängilse är j hymerike JMPs 311. andeliken omgängilse ib. ib 528, 552. - samvaro, sammanlevnad. han skopp them til at wardha man oc quinna j wängängilssene MP 3: 126 . - förtrogenhet (med ngt), vana (vid ngt)? oc sigher sanctus ambrosius at thz är et wist fordömilse tekn idhelik omgangilse oc lykkelikhet i wärlz godho SvKyrkobr 52 . "],"f":["om- . ","wmgängilsse: -ene MP 3: 126 . vmgengilsse PMskr 660 (senare avskr.). omgängilse JMPs 311, 528, 552),","-konkretare . ","umgänge , umgängeskrets. huadh är thå wentandes aff them herra barnomen annat ehn onth, huilke strax the komme aff vaggone, fördeffuas medh ontt vmgengilsse, vpfostras iblandh lössactigeste quinner och pigor (o.s.v.) PMskr 660 (senare avskr.). 2) umgängelse, sätt att bete sig el. skicka lsig, vandel, leverne. än thog at apostolin . . . manar, at wi skulum afläggia gamla mannen, oppa the momganilsenna wäghna (deponamus secundum priorem conversationem veterem hominem) SpV 328 . - Jfr synda umgangilse. ","*umgangilse systkin","omgängilse sysken )"]},{"a":"umgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["umgängsam, som gärna är samman med andra människor. än tho är thät ey thwäkande at somlike actiui haffwa meer kärlek ok faa större lön, än somlike contemplatiui ok thwärt amoth ok somlike wmganglike mer än the som ensampne ärw ok thwärt amoth SkrtUppb 69."],"f":["-gank- )"]},{"a":"umgangol","b":[],"c":"","d":"","e":[" )? m. = umganger 6; särsk. om korsgång i ett kloster. j wm ganglomen är enge lofflikit att tala Bir 5: 27 . \" a tässom daghom skulu systrana gaa kringom sina omgangla \" ib 38 . \" magho the (bröderna) läsa j sinom chor, alt ther til thera wmgangla wardha fulkompnade ib. \""],"f":["om- . ","-ganglar"]},{"a":"umgardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hägnad, gärdsgård? försymas nokot görandis j wmgardenom thet kan naplika förbätras thet aarith PMSkr 210 ."],"f":[]},{"a":"umgiurdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgjorda. riddarne. . . . vm giordadho (præcinxerunt) han mz eet linnit klädhe KL 391 . MB 2: 385 ."],"f":["vm giorda . ","omgiorda: -adho MB 2: 385),"]},{"a":"umgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgjuta, gjuta omkring, rundt omkring begjuta. fwnno the theras wäffnigh alla om gothna mz blodh Lg 3: 195 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgjuta, gjuta omkring. - omgjuta, övergjuta. bildl. thu skalt stwndom wmgiwtas (perfundaris) ämwäl i thässa liffweno aff them söthmanom hon känner i minom son SkrtUppb 49 . han wil nidherböghia sith änlithe wmgutidh mädh dödhzens räddogha ib 52 . ib 67, 97 ."],"f":[]},{"a":"umgiäld","b":[],"c":"","d":"","e":["omkostnader, utlägg. \" ljtem j ort. i vmgeldh fore . . . ij gambla kisto \" Skotteb 463 (1471-72, Kämn). ib. ib 452 (147172, d:o). STb 1: 28 ( 1475) . \" item gaff jach skaffarna her hans olai och her hendrik conradi vij mark for beggiss theris vmgeldh HLG 2: 81 (1516). in bibicione skaffarens vmgel . . . iij mark til ölskoteth (o.s.v.) \" ib 85 ( 1517) . ib 93 ( 1519) ."],"f":["wmgäld . ","vmgel . vmgeld(h)"]},{"a":"umgiälda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se utgiälda."],"f":[]},{"a":"umgiälda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se untgiälda."],"f":[]},{"a":"umgripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gripa om, omfatta. han . . . vmgrep badha porthana MB 2: 120 ."],"f":[]},{"a":"umgänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) umgänge. \" skal hon ey wara j wmgänge mz androm wärdzlikom iomfrum \" Lg 3: 43 . mz hwem hon enkanneliket omgänge oc widhertal haffwer LfK 155 . \" aff enkanneliko omgänge mz lösom människiom oc ostadoghom \" ib. \" är swadana omgänge allaledhes widherthorffteliket ib. - samvaro, sammanlefnad. babilon . . . tekna wärldena j hwlke alt omgange skändas af syndinne \" Ber 35 . ","2) vandel, lefvrne. äptherfölia mins häloghetz omgänge oc dygdha liffwerne Lg 824 . \" at iak aff . . . hennas omgänghe aldrigh kwnne märkia i henne nakra dödhelika synd ib 3: 400. \"","3) lefnad? at thu wili os wndherwisa thin omgänge Lg 3: 467 ."],"f":["omgänge . ","omgänghe . ","omgange )"]},{"a":"umgänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) umgänge. - samvaro, sammanlevnad. epter hon fich . . . jon persson, hade honsigh medh hanom j vmgenge som en dandequinne, tesliges medh granom och naa grannom STb 4: 5 ( 1504) .","2) vandel, leverne. \" theris iämcristen klagar för onth äptirdöe oc ond omgänge \" SkrtUppb 150 . aller almogan . . . wnthe honom gath for syna dygdeliga seder skuld, oc goda wngänge Troj 1 ."],"f":["om- . ","wngänge Troj 1 )"]},{"a":"umgärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgärda, kringgärda. \" husit . . . är vmgiärt (circumsepta) mz hwassom . . . gaddom \" Bir 1: 41 . \" gaasa hyordh wil . . . haffwa en gräshagha wmgärdhan PMskr 263. \""],"f":["vmgiärt Bir 1: 41 . ","wmgärdhan PMskr 263),"]},{"a":"umgör","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["fördervad, illa åtgången. iak var aldrigh swa omgör aff nakrom lifuandis manne för Iv 5139 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skaffa ur vägen, nedgöra, besegra. han bant sik sialuan vndi suärþ. än han gate eigh um giort georgium Bu 494 ."],"f":[]},{"a":"umgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) skaffa ur vägen, nedgöra, besegra. the skulu . . . sik wänia . . . al åthäue idhka the män plägha i stridh annan vmgera ok sik wäria medh KS 53 (136, 58) . - besegra, öfvervinna, vederlägga. epte abiater vmgiordhan giordhe jonas judhe sit argument Bil 81 . ","2) förderfva, bringa i nöd el. olycka. han plägha tio lundom vmgära ok vndirbryta land ok almogha KS 61 (152, 67) ."],"f":["-gär . ","-gera )"]},{"a":"umhugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["omhoga )","*umhugha sik , bekymra sig, oroa sig. twiffler eller omogher eder i then motte engte HSH 24: 37 ( 1512) ."]},{"a":"umhughan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omtanke, omsorg, omtänksamhet. then herren är mykit pris wärdher, ssom legger sigh win och vmhogann ther vm, ath then bliffuer godh man ssom skal regera rijkitt effter honum PMskr 659 (senare avskr.). - omsorg, bekymmer. äpter myn hog oc persona haffwer ther ey wtan stor twnga oc omhogan wtaff thz herradome och regementh Troj 191 . haffwer jac bwrid eder styrlzs oc regementzs twnga byrda, j hwlka jac haffwer haffdt margalleliga stordt oc swardt arffwode oc omoghan om allas edert bästa gangn oc bestand ib 192 . omsorg, strävan. all annan omhogan, gik j fraa achillem, och atenast war hans omhogan ath skodha polixenam ib 197 ."],"f":["vmhoghann . ","omhogan )"]},{"a":"umhughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omtanke, omsorg, omtänksamhet. \" konungenom tilhörer . . vtwidge alle ssine kraffter alle sine gerninger alle sine åstundelige tanker och vmhoge \" PMSkr 704 (senare avskr.). - omsorg, bekymmer. thä någer är walder till konungh skall han ey tänckia till huru mykin hedher han är kommen. vthen heller till huru mykin omhogha och stor tungha PMskr 671 (senare avskr.)."],"f":["vmhoge . ","omhoghe )"]},{"a":"umhughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L: (UplL þg 8: 5) tänka på, hafva omtanke el. omsorg om, sörja för. nw är thet ey wäl möghlikt, at en man giti thet at wanhuxat (för umhuxat), fånget ok fänkt . . . thär han må sik mädh födha, ok klädha, ok wäria KS 4 (8, 4) . - part. pres. omtänksam, sorgfällig. wmhugxande oc aatgömen (sollictius et diligens) at wärna them oc bewara them for ködl oc frost, hita oc brändagha Bir 4: 8 . \" hanom bör oc idhkelika wmhugxande oc grannan (sollicitum et diligentem) beskodare wara, wm reglan j allum punctom hallis \" ib 39 . part. pret. d. s. hannom bör . . . ithkelighe vara grannan oc omhuxadan skodhara ath reghlan oc thässe constiuciones j allom punctom hallas VKR 81 . umhughsa sik, betänka sig, öfverlägga med sig själf. skal han lenge ok wäl sik vmhuxa huru thz mål må hälzt wara KS 72 (176, 78) ."],"f":[]},{"a":"umhughsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - part. pres. omtänksam, som har omtanke (om ngt). om fridhin omhogxande (sollicita) spV 161. thy thin eghin glömska om thin ända huru ällir nar thu skalt döö, gör tik hällir mistänkta ok omhwgxande (sollicitam), til thz som komskolande är ib 295 ."],"f":["omhwgxa . ","omhogxa )"]},{"a":"umhughsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omtanke, omsorg, omtänksamhet. \" alla idhra wmhuxan framkastandis til honom, for thy han haffwer omhoxsan om idher (ipsi cura est de vobis) \" SpV 519 . cura a corde et vro, thz är omhoxan kombir aff hiärtanom ok jak brännir ib 520 . - amaritudo är een hoxsins j manga mattho bortkiptom, omhoxan (quædam distractæ mentis solitudo; sulitod läst sollicitudo) SpV 141 . - Jfr värulds umhughsan."],"f":["wmhuxan . ","omhox(s)an ),"]},{"a":"umhughsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. omtanke, omsorg, omtänksamhet. Bil 884 . \" mz hwat store wmhughxan thu prydher thin krop \" Lg 3: 481 . med all högeste omhoxen oc fliith HSH 24: 33 ( 1512) . til meera oc större wmhugxans oc besorgx tekn Bir 4: 73 . \" aff licamligha oc werlzligha thinga vmhuxan oc besörghian \" VKR 1 . \" som vmhuxsan hafdhe vm thik \" KL 341 . \" swa myklo meer omhoxsanen war om os \" LfK 148 . \" alla andra dygdher . . . som är thulimodh . . . miskund, wmhuwxan, wishet \" Lg 3: 485 ."],"f":["om- . ","-hughxan . - huxsan. -hwxan. - hoxsan. -hoxen),"]},{"a":"umhughse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? omtanke. hwad omhoxe jak hade, för än jak kwnne komma öffwer giärdesgardhen, oc in opa torget BSH 5: 123 ( 1506) ."],"f":["omhoxe )"]},{"a":"umhvärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"umhylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["om hölia )"]},{"a":"umhöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hig för, förhöra sig. herr jöns . . . säyandis sigh wilya scriffwa til conwentith j watzstena wmhörandis än the wilya fa honom hwisth mädh godho PMBref 314 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"uminne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urminne."],"f":[]},{"a":"umiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["för sig själv liggande jordstycke el. jordegendom som någon äger utom sin andel i byns gemensamma ägor. hwilkit . . . gotz mz hws, iordh . . . thomptom . . . öyom . . . oc allom androm wmyordh om, scoxplutom oc tillaghom . . . iac affhender mik NMU 1: 67 ( 1381) ."],"f":[]},{"a":"umiorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["för sig själf liggande jordstycke el. jordegendom, jordstycke som någon eger utom sin andel i byns gemensamma egor. domuj pauperum vpsalie lego de minutis terris meis dictis vmiord, vnam marcam terre in hauunde & lauunde, & in alijs locis si dicte terre ad hoc non sufficiant SD 2: 214 ( 1296) . ib 251 ( 1298) . \" terre minute dicte wlgariter vmiordhir \" ib 598 ( 1310) . \" huilkin min forscripno godz j ydhrö j withbo j östragötlande oc j sudhermannalande medh . . . omyordhom fägangom oc scoxlutom oc allom androm tillaghom . . . jac afhänder mic \" BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) ."],"f":["omyordh )"]},{"a":"umkastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringkastande. \" mz . . . öghonna wmkastan (evagationem; genom att låta ögonen el. blickarne fara hit och dit) \" Su 285 ."],"f":[]},{"a":"umkastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. omkastning, omslag (i väderlek). decemberg . . . 18 dagen vädersens wmkastilse PMSkr 376 ."],"f":[]},{"a":"umkoma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se untkoma."],"f":[]},{"a":"umkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå omkring, fullborda sitt kretslopp, förlida. tha arit war vm komi ST 143 ."],"f":[]},{"a":"umkostnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omkostnad, kostnad, utlägg. \" all vmkostneth stode xj mark vij artich \" SSkb 39 ( 1502) ."],"f":["-kostneth )"]},{"a":"umkrinbyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["byta, ingå byte med afseende på (ngt). loto the vp . . . hwar thera adhrom ok theris arffuom the forscrifna ärwen som the vmkring byt haffdhe SJ 13 ( 1423) ."],"f":[]},{"a":"umkring","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. med ack. ","1) omkring, rundt omkring. han gik thör. ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha Bil 793 . \" kom en kronadher diäfwl oc sattis a stool ok dighirt diäfla härskap vm kringh han \" ib 725 . \" alle kommo om kringh honom \" Lg 439 . \" lius com vm kring liket \" Bu 14 . \" kom lius af hinnom ok sken vmkring han \" ib 142 . SO 202, 203 .","2) omkring öfver, omkring. i. maria . . . gik opta vm kring landet Bu 12 . - stäldt efter det beroende ordet. thz bud foor rikit alt vm kring RK 1: 4447 . friiheeth är thz betzta thing ther sökias kan all wärldin vm kring MD 391 . - omkring till, rundt om till. stäldt efter det beroende ordet. the scriffuo . . . alt radit om kring at the jo komo til thz tingh RK 2: 8235 . ","3) i tidsbestämningar för att beteckna utsträckning öfver en hel tidsperiod: under, igenom, rundt, till ända. stäldt efter det berodende ordet. aff them danzenom . . . vendo the ey atir j eet helt aar vm kring Bil 877 . alt arit wm kring ib 616 . \" eet aar om kring \" Fr 2254 . SD NS 2: 78 ( 1409) . Va 41 . \" at dag oc fridh skullä bliffuä riken emällän thette aar omkringh \" FM 213 ( 1504) . \" thet neste aar om kringh \" HSH 19: 134 ( 1506) . thz hoff stodh thre vikur om kring Fr 3055 . \" i iudhanna höghtidh. hulkin som stodh atta dagha vm kring (per dies octo) \" Bo 24 . ib 156 . KL 317 . MB 2: 231 . ST 290, 454 . \" fastaogangx sonnodagh sato nokre kompana oc drukko . . . the thre daghana om kringh . . . til messa skulde byrias \" ib 146 . B9 adv. ","1) i krets, omkring. saa han eet aldra storsta hiwl. oc thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom oc a thöm krokom varo människior vphängdha alt vm kringh Pa 18 . - i omkrets. stadzsens widheleker om kring war siäxtighi raster MB 1: 175 . - i kretsgång. sidhan byriar nästa stundinna saturnus, oc swa hwar äpter annan om kring MB 1: 70 . ib 71 . ","2) omkring, rundt omkring, i närheten. han . . . viste alra bröþra þanka vmkring (de vicinis monasteriis) KL 191 . är thz swa at daggen bliffwir aatenast j vllefätthen, oc all marken om kringh bliffwir tör MB 2: 88 . the (höstackarne) stodho mit ibland the som brunno alla väghna umkring Ansg 247 . MB 1: 361 . ","3) omkring, rundt omkring (inom ett område), kors och tvärs, öfver allt. han häriade landeth alt om kringa RK 1: (sfgn) s. 181 . \" almoghen hyledhe thöm strax thaa öuer alt landith alt om kringe \" ib 2: 35 . ","4) omkull. \" tha fylthis färian ok stalp om kringh för them \" Di 242 . -Jfr kring um."],"f":["om- . ","om kryng SO 203 . " om kryngh " ib 202 . " om kringa (i rimsl. med dektinga) " RK 1: (sfgn) s. 181 . om kringe (i rimsl. med finge) ib 2: 35 . ","wmgringh Ber 66 . vm krind (möjl. skriffel) Hästläked. i AS 137 ),"]},{"a":"umkring om. o kringk stb 497 1505. om i kringh svb 178 senare h. av 1400t.. om kringin prosadikter barl 92","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["loch adv. L. A) prep. med ack. 3) i tidsbestämningar för att beteckna utsträckning över en hel tidsperiod: under, igeno,, runt, ätill ända. ställt efter det beroende ordet. josaphat . . . badh gudh mz gratane torom siw dagha om kringin Prosadikter (Barl) 92 . brödhranna vidherthorffth . . . til thät arith vm kringh som tha til stunda Bisk Nils´vis-st 197. tha läsi daghlika .xv. pater noster. oc .xv. auer maria eth ar om i kringh SvB 178 (senare h. lav 1400-t.). B) adv. 1) i krets, omkring. - omkring, runt. om rörelse hos hjul e.d. en swarffwadh tridza som löpa kan wmkringh PMSkr 504 . l3) omkring, runt omkring (inom ett område), kors och tvärs, överallt. aff barnsens änlite framgingo fyra skinande solgislor hwilka som wpfylto alla fyra wärdhlinna dela, mz hwilkom som beteknas hälghasta jhesu christi wmgängilse ok hans kännedomber hwilkin alla wärldhlina wm kringh haffwr wplyst Mecht 22 . - i bild avseende tal hit och dit (som icke har med saken att göra). tha sporde the gode men hamom ltil, j hwat han thet kunne bewisa. tha slogh han langt om kringk hijt och thijt STb 4: 97 ( 1505) . ","5) för att beteckna kringgående rörelse. ok biddarin gik the andra gatwna om kringh ok in til lafrins byörnson ATb 1: 35 ( 1455) . - Jfr nidher-, þär- (äv. Sdw 2: 781), utan- (äv. Sdw 2: 872) umkring, ävensom kring um."],"f":[]},{"a":"umkringblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringblåsa. bild. war ey wmkringbläst (circumflata) at fanyttom manna godhwilia Ber 111 ."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"umkringbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringbygga, omgifva (med byggnad). then stadhin i hulkom honom vardh theed the vndarlica synin omkring bygde han mz höghom mwr Gr 305 . Jfr kringum byggia."],"f":["omkring- )"]},{"a":"umkringbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["byggnad uppförd omkring ngt. hans (ɔ en källas) radhus ällir wmkring bygningdh (consistorium) war aldra fastaste Mecht 151 ."],"f":["-bygnindh )"]},{"a":"umkringfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringfara, överfara. vmkring farnom (perlustratis) flerom skoghom Bir 4: (Dikt) 239 . härran . . . sagde til hänna gak in oc wnfaa mins hiärta langhlek oc widhlek . . . thänne langlek oc widhlek skal thu omkringh fara (perambula) Mecht 92 ."],"f":["omkringh- )"]},{"a":"umkringflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga omkring, kringflyga. bij vmkringflyghande (circumvolans) blomstrande hdhe Bir 4: (Dikt) 241."],"f":[]},{"a":"umkringföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringföra. \" af allom stadhom vmkring fördhos sivke \" KL 140 ."],"f":[]},{"a":"umkringganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gå omkring i, vandra omkring. sanctus gregorius . . . vmkring gik alt armenie rike Gr 317 . \" wthwäliom os män som omkring gaa israels bärgh \" MB 2: 393 . \" bätra är thik at sithia i klostreno, än wmgringga mwradha städhi \" Ber 179 . ","2) genom att gå omkring egor utmärka (gräns el. rågång), gå upp. thenne förne råår äro omkring gångna BtFH 1: 76 ( 1469, nyare afskr.) .","3) omgifva, vara omkring, stå omkring. säxtighi starke män . . . skulu wmgringa salomons siängh Ber 66 . ","4) gå omkring, sträcka sig omkring, omgifva. himilin, oc the himbla, som omkring ganga alla himblana (cæli cælorum), the gita thik ey innelykt MB 1: 484 . \" dömdes thenne effteschrefne råår om kringh gångande om the jordh som hanns i tennilä . . . hade såldt magnus musta \" BtFH 1: 33 ( 1481, nyare afskr.) . ib 91 (1484, nyare afskr.). thetta ära hendrik serdz omringongande råår emillan hendrik swerdz ärfuingia och kalkis boa ib 101 (1466, nyare afskr.). liuist som wm kring gik korsit Gr 300 . ","5) fika efter. wärldzlikith lifwärne, hwilkit som wmgringgar ok älska och astwndar iordhrikis thing Ber 143 . - Jfr ganga umkring, kirngum ganga."],"f":["omkring- . ","wmgringga . wmgringa), "]},{"a":"umkringganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gå omkring, vandra omkring. at han skuli j allom wara kallande främsta wald . . . alt opfyllande omkring gangande (ambiens) ok styrande SpV 545 . 2) genom att gå omkring ägor utmärka (gräns el. rågång), gå upp. soro, at thessa epterscriffna raar ära rettha raar thera j millan, som är först omkringangne raar om gambla gardh FMU 4: 278 ( 1466) ."],"f":["omkring- )"]},{"a":"umkringgiurdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgjorda. \" jdhra lände warin wmkringgiordhadha (præcincti) \" Ber 79 ."],"f":["-giordha )"]},{"a":"umkringgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kringgjuta, rundt omkring utgjuta, kringsprida. synda lusta vin . . . skal bitha . . . som hughormbir, ok skal om kring giwta sith ethir som verste hughormbir MP 1: 59 . ","2) kringgjuta, öfvergjuta, begjuta. han som väntis at brinna. kände sik vmkring giwtas swasom mz kalde dag Kl 249. linnit klädhe vm kring gutit (circumfusa) mz manna natur Bir : 16 . ","3) kringströmma, helt omgifva. vmkring göt gudz ande hona VKR XVI . \" han ville lata hänna biläte scriwas ok vmkringh giwtas swa som medh enna handa hymerikis liwse \" ib XV . \" at thu sculle wärdhogh wardha mädh thäs hälgha anda smörilsom . . . vmkringgiutas innantil ok vtantil \" Bir 4: (Dikt) 219."],"f":["om kring- )"]},{"a":"umkringgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgifva, omringa, kringhvärfva. \" thine owini sculo vmkring gufua (cicrumdabunt) tik (Jerusalem) mz belägning \" MP 1: 246 . \" fik han see diäflana vmkring giua männena \" KL 288 . Ber 231 . änglane . . . vmkringgiua oc när äru daglica gudz thiänarom Bir 3: 33 . \" dödzins värkia vmkringgafwo mik \" MP 1: 117 . Su 196 . - omgifva, omsluta. höghfärdhinna klädhe vmkring gaff mit änlite Bir 3: 140 . \" rent klädhe omkringgifwi thik (circumdetur tibi) \" Ber 29 . ib 96 . \" for än hälwitis elder mik wmkringgifwi \" ib 93 . \" folkit . . . nödhgadhe kättaran inga i eldin hwilkin ginstan vmkringgafs af lughanom \" KL 192 . - bild. myskund skal wmkringgifwa thän thär hopas a wan härra Ber 4 . - part. pret. omgifven, kringsvärmad. hon är wmkringgifwin mz mangom thiänarwm Ber 27 . \" thu ther födhis mällan lilior wmgringgifwin mz iomfru danzum \" ib 45 . - omgifven, kringströmmad. hon war al vmkring giwin mz mykle liuse KL 103 . Gr 297 . - beklädd. ginsta war han vmkringh giwin (cirumdatus) mz biscops klädhom Bir 1: 322 . - omhöljd, omsluten. thän som hata sin iämkristin är wmgringgifwin af myrkiono Ber 47 . "],"f":["wmkringifwin Ber 96 . ","wmgringgifwin ib 45, 47), ","umkringgiva sik , omgifva sig. bildl. vmkringgif tik mz (circumda tibi) dygdha fägrind MP 1: 122 . omgjorda sig. bildl. vmkring giua sik (præcingere se) mz godhom ordhom ok gerningom Bir 3: 458 . - Jfr kringum giva."]},{"a":"umkringgärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringgärda, omgärda, inhägna. \" the som wilya halla affwel aff them (ɔ påfåglar) oc hyordh skwla haffwa en gräshagha wmkringh gärdhan \" PMSkr 260 ."],"f":["-gärdhan ) , "]},{"a":"umkringgärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringgärda. \" om än j ympadhin een qwist j idhan trägardh oc wm kring gerdhin han swa thrankt at grenana fingo ey waxa \" ST 384 . - Jfr kringum gärdha."],"f":[]},{"a":"umkringhvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kantra, slå runt. sedan woltho skippen j mällon wagerna til täss the om kring hwolffwo oc sönder slogos Troj 278 . Jfr hvälva umkring."],"f":[]},{"a":"umkringlidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förgå, förflyta. tha thän manaden war vm kringh lidin MP 4: 72 . 2) förgå, gå under. hurw skulde wärldin wara swa snart vm kringh lidin MP 4: 261 ."],"f":[]},{"a":"umkringliggiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["kringliggande, omliggande. \" aff vkrin liggiande landom \" Bir 1: 227 ."],"f":["vmkrin )"]},{"a":"umkringläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgiva, omringa. \" idhar gardher är om kringh lagdher mz hoffmän \" Lg 3: 309 . - omgiva, omsluta, innesluta. o maria . . . om kringh lägh os wsla syndhara mz thine beskärman (circumda miseros proteccione tua) JMÖ 40 . "],"f":["om kringh- )"]},{"a":"umkringläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omgiva, omringa. \" stadz männene . . . vm¨ kringh lagdo hwset \" MB 2: 133 . - omgifva, omsluta, innelsuta. the . . . omkringh lagdo torneth oc wärnena mz trägrenomen MB 2: 102 . \" the som först byriadho at yrkia the jordhina som ey var vmkring lagdh mz vstn \" Bir 3: 399 ."],"f":["omkringh- )"]},{"a":"umkringlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa omkring. mädh hwat ängxla thu wmkring löper äpther thinom älskogha SkrtUppb 28 . \" hwat kan min grymhet thik skadha . . . hwru mykit jak ingar ok wm kringh löper i thinom sarom \" ib 102 . Jfr lpa um kring."],"f":[]},{"a":"umkringmura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lomgiva (ngt) med mur. tha war en fagher äng widh ens rikx riddara hws. om kring mwrath mz gamblom mwr Prosadikter (Sju vise m) 120."],"f":["om kring- )"]},{"a":"umkringskina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skina (runt) omkring. henne wm kring sken gudhz liws (circumfulsitque eam lux divina) Mecht 20 ."],"f":[]},{"a":"umkringskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l1) ombyta, förbyta. sa at the ix aff alla try rike skolo et aar saman koma j jaköpung thet annadh ar j halmstada och thet tredie j lödösa eller kongälla sa thet skal hwart ar vm kring skiftes G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70."],"f":["-skifta )"]},{"a":"umkringskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ombyta, förbyta. thetta säte är vmkring skipt (mutata) oc nyyt säte atirtakit Bir 2: 243 . ","2) byta om, förvandla. förändra. thw vil ey omkring skipta (mutare) thin hardha hugh Bir 2: 296 ."],"f":["omkring- )"]},{"a":"umkringskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) se omkring, se sig omkring. diäfwllin är likir skytta ther pläghar at see ok vmkring skodha gynom vindöghonon Bir 1: 37 . ","2) se på, gifva akt på, ransaka. vaars herra öghon äru . . . vmkringh skodhande alla manna vägha oc gärninga MP 2: 179 . \" at han . . . foresee ok vmkringskdodhe aktuaktelica ärandanna ända \" Bir 3: 309 . hulkin omkring skodhir sik siälff hatar sina lasta ib 328. Ber 111 . - part. pres. vaksam, varsam, omtänksam. the äru . . . atwaktoghe ok vmkringh skodhande (circumspcti) j görande thingom Bir 1: 259 ."],"f":["omkring- )"]},{"a":"umkringskodhan","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. betraktande, aktgifvande, på (ngt). komaskolanda thinga forsyn ok näruarandä thinga sniäl vmkring skodhan (circimspectio) Bir 3: 404 . ransakning, själfpröfning. aff sniälle wmkringscodhan Ber 230 . ib 199 ."],"f":[]},{"a":"umkringskodhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" betraktande, aktgifvande på (ngt). sniäl näruande thinga vmkringskodhilse (motsv. ställe Bir 3: 404: vmkring skodhan) Bir 4: 364. - varsamhet, betänksamhet. mal wtan wmkringskodhilse (circumspectione) Ber 229 ."],"f":[]},{"a":"umkringskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omskärelse. \" wm kringskyrdh som hälga forfädher gamble j gudzlagom huldo for sin döpilsse \" MP 4: 33 . Jfr umskyrdh."],"f":["-skördh MP 4: 222 )"]},{"a":"umkringskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omskärelse. vmkringskyrdhin (circumcisio) var giuin habram lankt för än laghin gafwos moysi Bir 3: 252 . JP 166 . Jfr umskyrdh."],"f":[]},{"a":"umkringskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" [Ä. Dan. omkringskære] ","1) omskära. \" j dagh vmkringh skars (circunacisus est) then menlöstaste som aldrigh syndade \" Bir 1: 378 . \" hwilkith mankön som ey lathir omkringh skära kötit främärst a synom (för syno) hemeliko tinghe \" JP 166 . j dagh . . . tha han var omkringskorin ib. ","2) kringskära, rundt omkring bortklippa (håret), rundklippa. the människionna haar syntis omkring skorit (circumcisi) mz obrygdhilsom Bir 3: 352 . - Jfr oumkringskurin, äfvensom kring-, kringum-, um-skära."],"f":["omkring- . ","omkringh _),"]},{"a":"umkringstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. kringstående; bevakning, vak. sät . . . wmkringstandilsa dör (ostium circumstantiæ) minom läpwm Ber 103 ."],"f":[]},{"a":"umkringsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. omgifven, kringhvärfd. jak är vm kring sat ok snardh mz jarn näti Bir 3: 215 . \" nar min son war vmkringh sättir (circumseptus) mz thessom wärkenom ib 1: 32. - omgifven, omsluten. husit är vmkring sat (munita ) mz väggiom \" Bir 2: 30 . - rundt omkring besatt, prydd. bar han i sinne krono . . . thäs hälgha kors tekn vmkring sat badhe bak och foe oc a badha sidhor mz dyrom stenom Gr 322 . Ber 27 . systrana skulu wara prydda oc wmkring satta ma alla sidhanna qwämmelighet Bir 5: 67 . - Jfr kring-, kringum-sätia."],"f":[]},{"a":"umkringthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["noga betänka. tha man hawir alt vm kring thänkt Bo 252 ."],"f":[]},{"a":"umkringvafra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra sig hit och dit. - part. pres. ostadig. vmkring vafrande j aktinne Bir 1: 401 . - Jfr vafra umkring (Sdw 2: 897)."],"f":[]},{"a":"umkringvara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara omkring, bo omkring. konungx foghota oc herra som om kring waro iwdha land MB 1: 24 . ","2) vara el. befinna sing rundt omkring i. huart þät af guþa bilätte. vm kring var mönstren Bu 207 ."],"f":["om kring- )"]},{"a":"umkringvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomgå, överväga, undersöka. \" hwilkin som dirffwis inganga, ällir omkringh wändha (revolvere) gudhelika skipadha diwphet \" SpV 190 . \" hwar fins thän som alt thz kan omkringh wända ällir athirwända (per singula revolvere), som här sigx j thänne läxenne \" ib 196 . - överväga, besinna, begrunda. omkring wändhom iomffrunnas sons pino warom siälom (revolvamus in animis nati tormenta virginis) JMÖ 106 . - Jfr vända umkring."],"f":[]},{"a":"umkringvändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tidsförlopp? swa länghe alla nadhinna opfyllilse christus syntis, ok sanna solin gambla wärldinna märka omkringwändilse (obscura seculorum antiquorum volumina) fordriffwande, sik oppinbaran giordhe alle wärldinne SpV 381 ."],"f":["omkring- )"]},{"a":"umkroker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krokväg? omväg? am[b]ago ginis twäkande talan ok wmkroka GU C 20 s. 19 (möjl. bildl.: omsvep,, krumbukter?)."],"f":["-kroka ) , "]},{"a":"umkulblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fällas av blåst, blåsa omkull. kom saa starker storm the natthen at alla grecan paulon om kwl blosthe Troj 158 ."],"f":["om kwl blosthe) , "]},{"a":"umkulbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bryta omkull, nedbryta. vm kul bryta cappallit oc altarit KL 109 . \" vmkulbryta sancte katerine kappal ib. \""],"f":[]},{"a":"umkulfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["falla omkull. han (ɔ muren) war aller mäst om kwl fallen Troj 299 ."],"f":["om kwl- )"]},{"a":"umkulfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fälla omkull. llabefacio . . . slaa oc om kwldh fälla GU C 20 (hand 2) s. 55."],"f":["om kwldh- )"]},{"a":"umkulhvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hvälfa omkull, kasta öfver ända, kulksta. vmkul hwäldis thz (kärlet) KL 235 ."],"f":[]},{"a":"umkulkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kasta omkull, kullkasta, kullstörta. ey skal en sten bliffua till saman mädhe them andra vtan alth vm kull kastat MP 4: 162 ."],"f":[]},{"a":"umkulkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. (StadsL B 22: 6) ","1) kullkasta, kullstörta. \" vmkul kasta hästana \" Bir 2: 74 . - kullkasta, fälla. dödhin hulkin som . . . omkul kastadhe mina fötir mz siukdomsins pino Bir 3: 145 . ","2) kullkasta, omstörta. \" han synis mer wmkulkasta, än nytlika wpbyggia \" Ber 18 . ","3) störta, nedstörta. \" the . . . skulu vmkulkastas i pino \" KL 232 . \" vmkulkasta han j häluiti \" MP 1: 38 . ib 197 . ","4) störta, förderfva. \" hon (högfärden) scal vmkulkastha han i lifsins ända \" MP 1: 233 ."],"f":["omkul- )"]},{"a":"umkulränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ränna omkull, rida omkull. Troj 125 . \" diomedes drap oc sargade oc omkwld rändhe mongha troyaner \" ib 213 . ib 216. Jfr ränna um kul."],"f":[]},{"a":"umkulskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skjuta omkull, välta omkull. fför thet han slog, hög och wmkul sköt jesper borgere ned j sin baat STb 5: 68 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"umkulsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) kullslå, kullstörta, kasta till marken. ther äftir sagdhe paulus huru han war vmkulslaghin a väghenom KL 167 . Ber 124 . \" var herra vmkulslo högfärdogha höfdingha säte \" MP 1: 233 . ","2) kullstörta, förstöra. äru mang hus vmkul slaghin (destructæ) Bir 2: 68 . \" han sagdhe jak forma at vmkulsla gudz mönster . . . thz sagdhe han af sinom likama hwilkin vmkul slos mz dödhenom \" MP 2: 12 . ib 1: 207 . mit wafwrande och ostadhugha hiärta . . . bygger ny thing, wmkul sla gamwl thing, wpbygger wmkulslaghin Ber 224 . ","3) bringa på fall, förstöra, förderfva, omintetgöra. än hon star ey mote them som wmkwsla sannindena Ber 155 . \" iak skal vmkulsla idhur samswarlikin radh \" Gr 262 ."],"f":[]},{"a":"umkulspilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kullstöta (ett kärl) och derigenom förorsaka spillande (af kärlets innehåll). huru hans vatnkar vmkulspiltis KL 210 . Jfr spilla um kul."],"f":[]},{"a":"umkulstyrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kullstörta, kullstöta. tha kom owenen, oc omkwl störte waghnen Lg 3: 193 . Jfr styrta um kul."],"f":["omkwl störta )"]},{"a":"umkulstyrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) intr. störta omkull. j osalog död skalt tw om kwl störta Troj 92 ."],"f":["om kwl störta )"]},{"a":"umliggiande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr nästumliggiande."],"f":[]},{"a":"umlikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*umlikna sik , omskapa sig. förvandla sig (till likhet med ngn). diäfwlin wmliknandis sik i liwsens ängil SkrtUppb 31 ."]},{"a":"umläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["om- )","umläggia sik , vara verksam för, bidrag till. thenne resza omlagde siig legth och lärd RK 3: (sista forts.) 4916."]},{"a":"umlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlida, förflyta. - part. pres. löpande, innevarande. burgmestere och rådh i thetta omlöpande år för retta sittiande StÄmb 221 ( 1536) ."],"f":["om- )"]},{"a":"umlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlida, förflyta. \" saa motte the aar om löpa \" RK 3: 2604 . \" i fiättya om lopp then riidh \" ib 2617 ."],"f":["om- )"]},{"a":"ummura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kringmura, omgiva med murar. at thu tik bekymbrar mz then stadhen, wiliandhes honom begraffua (ɔ förse med vallgravar) oc om mwra Lg 3: 185 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umprydder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["runt omkring prydd. til hymmelska brudhahwset, i huilko konunghen ower alla konunga sither oppa konugx stol, ompryddan mz stiärnor (stellato sedet solio) JMÖ 184 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rubba, föra (ngt) ur dess läge. herran stadhfäste wärldena ällar iordherike, huilken ey skal omröras (commovebitur) JMÖ 180 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omrösta, företaga röstning. omröstades etc. (rubrik) Stb 5: 253 (1519)."],"f":["om- )"]},{"a":"umsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["om- . ","-se )","umsea sik , se sig om. han sik alla väghna om sa Iv 3257 . " iak skal opp stigha a bärgxzens hwashet, ok mik ekke entidh omse " Lg 3: 652 . Jfr sea sik um."]},{"a":"umsidhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep. A) adv. vid sidan (om ngn el. ngt), jämte. eg. och bildl. j eno klostre sighx haffwa warit mwnno samqwämdh . . . omsidhes widh them waro (aderant ex latere) nakre klärka, a thera kost, for gudz thiäniste skuld SpV 77 . \" the systren som standhir om sidhis widher tik daghlika \" ib 417 . B) prep. vid sidan av, intill, bredvid. ställ efter det beroende ordet. thryghetin är starkle[ke]nom omsidhes boandis (fortitudini vicine est) SpV 519 ."],"f":["om- . ","-sidhes )"]},{"a":"umskikkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anordning, försorg, åtgärd. \" jomfru maria föddes sin welsignadha son . . . ey aff mandz samanblandhan ällir aff kyndzskap, vthan aff thess helghans nadh ok vmskikkan \" MP 5: 62 ."],"f":[]},{"a":"umskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["döma. i fråga om stadfästelse å öfverlåtelse af jord (jfr skilia 7). wmskilde iak thera mellan effter thy ther tilborde medh fastom, ther her effter nämpnas SD NS 1: 325 (1404, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"umskina","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - part. ","e":[" sken el. ljus omkring sig, omgifven af sken el. ljus, omstrålad. hon skulle . . . wardha mz thäns hälga anda nadher om skinandhe Lg 3: 593 . \" wart han om skinande mz största clarhet oc sken Ib 594. \" ib 608 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ändra, förändra. \" j thessom fasto tymanum, j hwilkom hwar cristin människia skal omskypa sina sydwenior, j math ok dryk ok j klädhabonadh \" MP 5: 174 ."],"f":["omskypa )"]},{"a":"umskipning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förändring. affectus tus wili astundan ok meningh . . . jtem affectus hogsins omskipnigh (el. omskipningh) GU C 20 s. 10 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utskifta, dela, fördela. the bytto oc om skipto (diviserunt) the dyuren mällan almoghan MB 2: 237 . ","2) dela, fördela, afdela, uppdela. tha hans hws omskiptis mz lothen (d. v. s. då lottkastning egde rum med afseende på de särskilda männen inom familjen) MB 2: 19 . ","3) utbyta, göra utbyte (af ngt mot ett annat). han (Gud) . . . omskiptir thz (d. v. s. det som du begär) i bätre gafwo Bo 103 . vmskiptir iak rätuisona j miskund (justitiam et misericordiam commuto) Bir 1: 9 . ib 2: 275 . \" äru hans högtidher (d. v. s. högtiderna till minne af Stefani martyrdöd och af hans bens upphittande) vm skipta (utbytta mot hvarandra) ok wända Bi 284. \"","4) göra omvexling i, låta vexling inträda i. at thu han (näml. din kärlek) swa omskipter oc optha frandragher Su 97 . ","5) skifta, byta om. med dat. nu hafwir thu vmskipt hestum klädhum oc thiänarum ST 455 . - med ack. (el. en form som kan fattas ss ack.). tha konunghin kona omskipta vil Fl 1114 . \" han omskipte badhe lit oc hy \" Al 8255 . \" mit wafwrande och ostadhugha hiärta . . . wmskipter wilia gör mang radh, wil nw annat och nw annat \" Ber 224 . ","6) ändra, förändra. \" mit wafwrande och ostadhugha hiärta . . . wmkul sla gamwl thing, wpbygger wmkulslaghin och wmskipte them annantidh, ok skipar annorledh och annorledh \" Ber 224 . han gig oc omskipte sinna dottir klädhe (d. v. s. ändrade hennes drägt till manlig) ST 270 . \" äptir sins bonda dödh forlät sancta birgitta världena ok vmskipte sin klädhabonadh \" VKR X . \" systrana skulu engaledhis wmskipta siin sang ther them är skipahder \" Bir 5: 20 . omskiptir thw thin stadhga ib 3: 321 . \" thänne konungir ville . . . ey vmskipta sin wrangan vilia \" ib 434 . ib 426, 428 . han saa . . . stadhen om skifftan Lg 438 . [hawer] ey haarith omskipt sin förra lit MB 1: 361 . \" ma ängin omskipta the skipilse, som nw är mz himbla gang ib 99. hwa som är herra ower nakath thing, han mz thz omskipta i annor skipilse ib. - förändra, förvandla. iak vmskipte alla thina ilzsco j bätra \" Bir 1: 105 . war han (stafven) vmskiptir ok vmuändir j enom orm ib 181 . ib 302, 362, 2: 68, 3: 318. mange vmskipto sit liuärne till bättra KL 84 . ","7) göra ändring; bevilja eftergift el. dispens. wmskiptandis (dispendandum) mz laatnom . . . oc aff bradhe soot begripnom Bir 4: 64 . ","1) omskapa sig, förvandla sig. siälwir sathanas omskiptir sik opta i liusins ängils. thz är godha ängilsins liknilse Bo 138 . ","2) förändras, undergå förändring. hwilka ledhis värulzlikin lykka ok sälikhät sik omskipte (Cod. A fik omskipte 259) mz them Gr (Cod. D) 350. - refl. umskiptas, ","1) dela sig, söndra sig. vmskiptis folkit i stadhenom KL 157 . ","2) förbytas, förändras. maa kötlikit ok värlzlikit got aff rätuise sak omskiptas stundom j andelikit got Bir 3: 318. kesarin är en then sami hwilika lundh hans klädhe vm skiptas Bil 83 . \" häna anlite vmskiptis \" VKR XI . \" natwrlikin rätter ma omskiptas \" MB 1: 463 . ib 484 .","3) ändra sig, omvända sig. hulkin bradhlika vmskiptis til bättra liwirne ok skriptadhe sik KL 27 ."],"f":["om- . ","-skiffta )","umskipta sik , "]},{"a":"umskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) dela, fördela, avdela, uppdela. - dela, splittra. opwäkkir thu hoghin j marghahanda omskipte, wthan fruct (in multa sine fructu divisam) j thinom mästirlika wisdom SpV 488 . 3) skifta, byta. at vy vänligha omskypth haffua DD Suppl. 17 (1465). - utbyta, göra utbyte (av ngt mot ett annat). hökanan wmskiffta fiädrana oc fälla them hwart aar PMskr 270. 6) ändra, förändra. thänne dyre stenen jacinctus wmskiptis mädh wäderlekenom JMPs 555. ib 556 . - förändra, frövandla. i thy at thu likamlikit brödh i thin wälsignadha likama oc win oc watn i thin dyra blodh omskipte, oc wndherlika om wände SvB 148 (omkr. 1500). ib. wm nakor wmskipte (commutuat) ledhastan thräk i allan thän hedher . . . som thässin wärdin haffwer SkrtUppb 86 . ib 87. "],"f":["om- . ","-skiffta )","umskipta sik , 1) omskapa sig, förvandla sig. hurw ärafult thät är at wmskipta sik in til gudh SkrtUppb 86 . " tha wmskipter sik människian i gudh (se ipsum commutat in Deum) nar hon wthwäl sik at hatas ok ensammen gudh älska " ib 87 . - Jfr skiptas um, ävensom oumskipter."]},{"a":"umskiptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omskifte, förändring. \" aff frie wilians (omskifftan (mutatione) \" Su 147 ."],"f":["omskifftan )"]},{"a":"umskiptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omskifte, förändring. \" alla tingha ymsän eller omskifftan \" J Buddes b 65 ."],"f":["omskifftan )"]},{"a":"umskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) skifte, byte. ath jak haffuer giorth eth venligith omskypthe mz . . . joan olafsson DD Suppl 17 (1465).","2) omskifte, ombyte, växling, förändring. wädersens omskiffte JMPs 556."],"f":["om- . ","-skiffte )"]},{"a":"umskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utbyte. \" äru hans högtidher vm skipta . . . for thwa sake, förste wmskiptis sak är at hans martirium är mere höghtidh . . . än hans bena fund \" Bil 284 . \" annar skiäl thäs wmskiptis ib. \"","2) omskifte, ombyte, vexling, förändring. brath vmskipte VKR X . nw talar . . . war herra . . . til abraham saray thin husfrv, hon skal heta sara . . . oc teknar thz omskitpe swa mykith at . . . hon skal wara frwa swa ower ena släkt som ower andra MB 1: 187 . \" waro mang omskipte . . . giordh om folkith siälfft \" ib 484 . \" enkte creatwr är swa länge vtan nakath omskipte antiggia sinna natwra eller sinna wärkia swa som mantzens likame \" ib 283 . \" alt wädhers omskipte \" ib 122 . \" wädhra omskitpte \" ib 237 . \" är änkte myrk ok änkte omskipte (transmutatio) j mik \" Bir 2: 314. ib 3: 50, 318, 449 . \" hulkaledhis värdlzlikin lykka ok sälikhet fik omskipte mz them \" Gr 259 . - förändring, förvandling. litat klädhe är wl eller liin för än thz litadis sidhan thz snodis ok spanz j tradh tha tholde wl äller liin vmskipte Bil 84 . Bir 3: 465 . hwru otalik wmskipte höxto gudhz höghro hand (quam ineffabilis mutatio dexteræ excelsi; förändring el. förvandling som åstdkommes af Guds högra hand) Ber 238 . ","3) ändring; dispens. skal them ey wmskipte (dispensatio) nekas, wm them händer . . . krankdombir Bir 4: 64 . ","4) skiftande el. vexlande sätt att gå till väga. gudhelika snilles omskiffte at hon sik stwndhom fran dragher Su 97 . \" thz sörghelika omskiffte hans fraangangx oc atherqwämdh (vicissitudo . . . accessus et recessus ipsius) \" ib 104 . ib 101, 106, 111, 112. ","5) olikhet, åtskilnad. \" ey wardher i them fridhenom thungo wmskipte (diversitas linguarum) \" Ber 214 ."],"f":["om- . ","-skfiffte )"]},{"a":"umskiptelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) omskiftande, omvexlande, vexelvis. huar en aff them fyra custodibus wakte sina wiku, wmskiptelika äptir thera ordin Bir 5: 78 . \" kärleksens leker är glädhi oc sorgh, huilke omskifftelika komma aff älskarans närwaru äldher franfärdh \" Su 11 . ","2) på åtskillkiga sätt, i flere afseenden. för the ysäld han swa opta oc omskifftelika lidher, omskifftelika tara wtgyuta Su 158 . - Jfr oumskiptelika."],"f":["omskiffte- )"]},{"a":"umskiptelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) omskiftande, omväxlande, växelvis. - i olika omgångar, vid olika tillfällen. skoop han alt j sendher eller omskifteliga j flerom delom eller stykkiom SvKyrkobr (Lucid B) 126. 3) på olika sätt. hulka systor och brödhir . . . som mädh naghro wilkor ellir oc owisseligha ellir omskiffteligha giffua sina röster Abbedval i Vkl 78 . - Jfr oumskiptelika."],"f":["om- . ","skifteliga )"]},{"a":"umskipteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) delad? vmskiptelika könidh (sexum divisum) SpV 465 . - utgörande olika faser e.d.? i speghlenom synis ok thäns biläte, som ser j honom, ok än tho at tilsynen ok gensynen almenneligha är omskiptelighin (atque licet divisa sint aspectus alque respectus), thog likowäl fästir thän som seer j spegillin, sina syn opp thz han astwndar SpV 5 . 2) växlande. leuitan omilde diäffwlin, ormin thän gamble klokir omskiptelighen (varius) ib 72 . 4) föränderlig, underkastad förändring. mutabilis . . . omskifftheligh GU C 20 (hand 2) s. 169. 5) skild, olika. somlighe gingo . . . j andra omskipteligha gudz thiänist äpter thy gudh gaff hwariom nadhen til at vndersta gudz wilia Prosadikter (Barl) 3 . \" äpthir thz at wtganghin ok inganghin j the hälgha script säthias widh omskiptelikit mth (diverso modo ponuntur) \" SpV 74 . \" thär är ok margha ok omskiptelika (variarum) skapnadha ok personarum wtdriffwilse ib 387. the vmskypthelica jordhin som sädhin fyol vti \" MP 5: 167 . 6) åtskillig, växlande, mångahanda. - omväxlande. nw for thy at omskiptelikin läsningh lustar hoghin . . . haffwer jak . . . SpV 6 . 7) (?) liricus . . . vmskipthelighen GU C 20 (hand 2) s. 91. - Jfr oumskipteliker."],"f":["vmskipthelighen GU C 20 (hand 2) s. 91. omskiptelikin Sp_ 6; -likit ib 74 . omskipteleghin ib 5; -lighen i 72; -ligha Prosadikter (Barl) 3 . ","omskiffteheligh GU C 20 (hnd 2) s. 169),"]},{"a":"umskipteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) delad? syntis vmskiptelica (dispertitæ) tungo MP 1: 167 . ","2) vexlande. \" syntis mik sua som solin oc manin ok stiärnorna . . . gafwo liudh mz omskiptelicom (alternantibus) röstom \" Bir 3: 471 . ","3) ombytlig, som lätt går öfver (till ngt). käte gör människiona ostadhugha ok vmskiptelica thil vredhe nw til glädhi MP 1: 352 . ","4) förunderlig, underkastad förändring. gudh är siälfuir ey wmskipteliker Bil 83 . kroppin är . . . vmskiptelikin Bir 3: 181 . \" ängin synd ma finnas j honom änkte wanskapat änkte rötelikit älla vmskiptelikit \" ib 1: 186 . \" iordh oc watn, wädher oc elder, oc alt thz som liwer i them fyrom hawer omskiptelika natwra, swa at hwart thera ma wändas i annath, än himbla oc himbla tungel oc ängla the hawa natwram ey omskiptelika \" MB 1: 283 . Bil 82 . Bir 1: 7 . MB 1: 40, 463 . \" hälgha manna skipilse, i thässe wärldinne, som all är ostadigh oc omskiptelik \" ib 485 . \" manzsins tiidh oc hans alder är omskiptelik \" Al 7158 .","5) skild, olika. \" är . . . j sacramento ihesu christo likama . . . en gudh . . . i mangum stadhum oc vmskiptelikum \" KL 5 . - skiljaktig, olika. gudz ordh sighias ok framföras opta swa myrklica at the maghin mz vmskiptelicom mattom wttydhas Bir 3: 418 . än wmskiptelikin (diversa) wili os atskil Ber 117 . jak saa . . . manga hälgha manna skipilse, oc thera skikkan var mykit omskiptelikin, somlika saa jak mykit nämbre, oc samlika lankt fiärre standande Ansg 179 . Bir 3: 339, 4: 47 . Ber 61 . Su 20 . - (?) än thot min ordh synas vmskiptelikin (diversa) af bak dantarom . . . tho äru the san j rätte sannindh Bir 1: 297 . \" af skilda el. olika slag, af olika beskaffenhet, olikartad, olika. the . . . tilburdho at tala i vmskiptelikom (variis) tungom \" KL 133 . \" swa som syndirna äru mangfalla oc vmskiptelica (diversæ) swa äru ok pinona mangra handa oc atskillica \" Bir 2: 19 . ib 254 . \" i hälwitte ärw otaleka oc omskifftelika pinor \" LfK 119 . ib 116. iak . . . dröuis af mangra handa vmskiptelikom ok onyttelikom thankom Bir 1: 363 . ib 3: 366 . mz tholko huse oc thäs bygningh beteknas renliffnadher oc hans wmskiptelikin nadh oc dygdher ib 4: 88 . mark vmskiftelikin thing Ber 278 . ","6) åtskillig, vexlande, mångahanda. han sa . . . diäfla leka for hanom i vmskiptelikom (diversis) qwinno liknilsom KL 209 . iak skal insända j hänna hiärta vmskiptelica thanka aff hulkom hon skal mangfallelica oroas Bir 3: 31 . \" ib 2: 16, 3: 244. \" LfK 44 . - mången? för the ysäld han swa opta oc omskifftelika lidher, omskifftelika tara wtgyuta Su 158 . - (vmskiptelia för ovmskiptelika Bir 1: 367). - Jfr oumskipteliker."],"f":["-likin Bir 1: 7, 3: 181 ; Ber 117 (f.) Bir 4: 88 ; (pl. nom. n.) ib 1: 297 . vmskiftelikin (pl. ack. n.) Ber 278 . ","omskipteliker: -lik MB 1: 40, 463, 485 ; ","-lika ib 283 ; ","-like Bir 3: 339 ; ","-licom ib 471 ; ","-lica ib 2: 16, 3: 366 . ","om skipteliker: -lika Su 20 . omskiptelikin (f.) Ansg 179 . ","omskiffteliker: -lika Su 158 ; LfK 116, 119 ; ","-likom ib 44 . ","-likit Bir 1: 186), "]},{"a":"umskiptelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ombytlighet; ombyte, omväxling, omkastning från det ena förhållandet till det andra. j hänne (ɔ thänna werdlen) fin zingin stadhelikhet vtan flärd oc fals oc mykin omskiptelihet Prosadikter (Barl) 38 . än fför thy at the samma persona leffwer än, thy tor jak ey hänne wt[t]rykia widh sith nampn fför ffaffänga ära skuldh, oc wärldena omskipteliighet JMPs 467. - omväxling, omväxlande beskaffenhet. sjetta dödhelica synden är swalgith j hänne maa människian swa ransakas . . . om hon mykith kräslighin haffuir warith j mat oc dryk ällir theris oskifftelighet SkrtUppb 197 . 4) växling, mångfald. - mera konkret. drotningin stodh oppa thinne höghra handh, omkringgiffwin mz mykle omskiptelikhet (vaietate), ok j forgyltom hampn SpV 565 . - Jfr oumskiptelikhet."],"f":["om- . ","-skifftelighet )"]},{"a":"umskiptelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ombytlighet; ombyte, omvexling, omkastnng från det ena förhållandet till det andra. thässa milla skrymteliko vmskiptelikhetina . . . som brudhgomen gudz son giordhe tha licamlica. gör han nu idhkelica . . . andelica mz gudhelike siäl Bo 92 . ","2) föränderlighet. hafir alt thz som thrifs ok vaxser ällär vanskas omskiptelikhet (mutabilitatem) än guddomin hafwir änga omskiptelikhet Bir 2: 320 . ib 39, 3: 181 . ","3) olikhet, olika art, särskild el. egendomlig beskaffenhet. äpter wmskiptelikhet (pro diversitate) thera som synda ärw andre wmbärande och andre näfsande Ber 61 . \" i pinnona rwmom pinas hwar en äpther syndenna omskiftelikhet \" LfK 116 . ","4) vexling, mångfald. \" at thz (hjärtat) maghe wmsidhe wpfyllas af thinganna wmskiptelikhet (varietate) \" Ber 225 ."],"f":["om- Bir 2: 320 . omskifftelikhet),"]},{"a":"umskiptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ombyte, vexling, omskiftning i förhållanden, omkastning från det ena förhållandet till det andra. toko mange til at undra storlika hans umskiptelse (muationem), at han vilde forlata sitt fädernis landh . . . oc vilde fara i annor landskap Ansg 187 . ympse omskiptilsin (vexlingen mellan den himmelske brudgummens kännbära närvaro och frånvaro) quälia . . . ok mödha Bo 91 . ","2) vexling, förändring. är ängen dagha omskiptilse, eller aara, eller stunda mz gudhi MB 1: 320 . \" han (Gud) är vtan alt omskiptilse \" ib 31 . \" ey är vmskiptilse (mutatio) när mik \" Bir 1: 36 . ib 85 . MB 1: 283 . ","3) vexling, olikhet. j androm är mindre visdom ok bätre lifwirne, j somom badhe snile oc got lifwirne ok hwazske j somom ok thässe omskiptilse (varietas) kombir stundom aff mino . . . gudhlica tillate Bir 2: 307 ."],"f":["om- . ","-else )"]},{"a":"umskiptilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) växliing, förändring. wiliom ingalund tilstädia, at nogra vmskiptelse, tilökilse eller oc minzskan skal här vtinnan koma j wora daga SVartb 496 (1470). ib 537 ( 1478) ."],"f":["-skifftilse )"]},{"a":"umskiptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["växling, förändring. \" tro tw myn frw epter gudena haffwa drageth tiig j fraa tiith födha land . . . ath tolken omskifftning skall wara skadeligen \" Troj 67 ."],"f":["omskifftning )"]},{"a":"umskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skuffa omkull. Sdw 2: 1322."],"f":["om- )"]},{"a":"umskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-skuda )","umskodha sik , se sig om, tänka sig för? i haffwin ider ey jämt vmskudat RK 1: 2089 ."]},{"a":"umskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se sig om, se sig för. war människia j blandh människior, war granneligha omskodhnade (circumspecta) oppa alla sidhor SpV 454 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umskodhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. betraktande. thär fore wnflyr een wiis siäl, hwilkin som altidh gudz omskodilse (cirvumspectionem Dei) haffwer for sinom öghom, mz sakto ownsins snaror SpV 423 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umskygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försättande i skugga (och svalka), omskuggande. thy for siwka kropsins wngn swalkandhe, ok hiärtans omskygdh (ad . . . cor . . . obumbrandum), hwikit alt är som smältande, aff lastanna smitto, talom wm thän förra rördha blomstirs läkedom ok skugga SpV 11 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umskyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omskugga, öfverskygga. \" thäs höxsta dygdh skal thik omskyggia \" Lg 32 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umskyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omskugga, överskygga. tha jngik ginstan thän hälge ande . . . j iomfrunna siäl wmskiggiandis henne mz sälighet Mecht 13 . \" o maria clarasta lykta huiken mz sino lyuse opplyste alla wärlhenas skipilse huilken all omskygdh war aff märket (obumbratam caligine) \" JMÖ 118 . ib 136, 151 ."],"f":["wmskiggiandis Mecht 13 . part. pret. omskygdhir SpV 243 . ","omskygdh JMÖ 118 . ","omskygh SvB 216 (b. av 1500-t.)),"]},{"a":"umskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) omskärelse. miskunna mik herre ihesu christe for thina hälga omskyrdh VNB 19 . MB 2: 12 . ","2) afskärande el. afklippande (af håret) rundt omkring hjässan, tonsur. brödhrene haffuen ämwäl sins hars wmskyrdh (tonsuram) Bir 4: 25 . - Jfr umkringskyrdh."],"f":["om- )"]},{"a":"umskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) omskärelse. mädh abraham vppböriadis först the vmskyrdh P 4: 34. SkrtUppb 334. - Jfr umkringskyrdh."],"f":["om- )"]},{"a":"umskyrdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr oumskyrdher."],"f":[]},{"a":"umskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omskära. \" glädz gudz sons födhirska omskornan, tik täkkom (gaude parens dei nati, circimcisi tibi grati), huilken kom at lidha för os \" JMÖ 190 . - bildl. ok tha hon badh (j the hälgho holm effter thet hann var natthinne circumscisionis domini) for sinom systrom, ath hwat honom mistäkits j them, skulle han thz wmskära, härran jhesus swaradhe, wmskärins j hiärtano aff allom högfärdhinna thankom, ok othwlughom Mecht 32 . \" betracta thy människia thin skapara, ok hans waldh, at thu omskär thz wädhirfulla tith hogmodogha hiärta (circumcide supercilium ventose cordis) \" SpV 147 ."],"f":["omskär SpV 147 . ","omskornan JMÖ 190 ),"]},{"a":"umskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omskära. \" var han vmskorin (circumcisus) swa som annar syndoghir man \" Bo 10 . \" sidhan atta dagha varo fulkompadhe at smasuenen sculle vmskäras kalladhis hans nampn ihesus \" MP 1: 24 . \" christus ändade skyrda skärsl. tha han lät sik siälfuan om skera (urspr. har här i st. f. om skera stått skära) \" Bil 83 . \" han wardhir . . . vmskuren som een iwdhe \" ST 132 . Bil 894 . Bo 138 . Bir 2: 294, 4: 133, 146 . MB 2: 12, 170, 221 . Jfr kring-, kringum-, umkringskära. "],"f":["om- . ","vmskiära Bil 894),"]},{"a":"umskärilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f.? ","e":["omskärelse. \" waar herra bödh honum (Abraham) oc hans affkömpd omskärilse \" MB 1: 5 . \" af hans vmskärilsom \" Bo 39 . \" var judha folkeno gifwin en kötlikir väghir som var vmskärilsen til lydhno tekn \" Bir 2: 294 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umskötilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. förhållandet att ha tankarna riktade på något, aktgivenhet. swa skule loc hon altidh . . . bliffua eidh ensampnom gudh, mz hans wmskötilse (per consederationem eius divinitatis) Mecht 259 ."],"f":[]},{"a":"umsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) slå omkull. bildl. slå, drabba, träffa. warth hon bradhelika om slaghin aff myklom fasa (horrore concussa) Lg 3: 410 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rundt omkring beslå el. bekläda. fyra hundradha thusand waghna mz plankor alla wäl om slaghna Al 4430 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umslät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omsvep; undflykt, undskyllan. om gärningin är swa vis at hon kan mz änge omslät orsakas (si omnem dissimulationem rei certiudo recusat) Bo 123 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umsmyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["runt omkring smörja. Jfr Sdw 2: 1322 f."],"f":[]},{"a":"umsorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bekymmer, oro. tha thänne konungen waknade fik han ther epter ena stora vmsorgh ok ahoga fore thänne drömana skul MP 4: 148 . \" hon plaghade sik medh storum grth vmsorgh ok fastho \" ib 5: 171 . - omsorg, omtanke. gudh haffwer omsorgh (curam) om idher SpV 520 . han ville jntet lenge . . . haffua vmsorg fore thöm STb 4: 9 (1504).","2) skötsel, vård. \" for säyarens omsorgh faar han (ɔ klockaren) aarlighä vi pund rogh \" ÅK 63 . 3) ombesörjande, ombestyrande. gaffs her niclis . . . loff . . . ath byggia stuan j helge andz garden . . . haffuer hospitalit tillate pala verchet och . . . tymbret ok osten ok her nielz vmsorgen och arbeydeth STb 4: 69 ( 1505) ."],"f":["om- )"]},{"a":"umsorgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekymmer, oro. \" för then kerleek oc varkwnno vi till eder hafuom ey vthan stoora vmsorg rädoms vi . . . the samma plago . . . ywer vaarom almoga komma skola \" SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). han gitir rasklica frälst thik af thinne omsorgh Gr 268 . \" i varo hiärta är drapelikin vmsorgh af somlica manna dyrkan \" ib 285 . \" mantzins likame är märkelika bäter skipadher, tha han är gladher oc qwidholös, än tha han är mz omsorgh oc genwärdho \" MB 1: 354 . \" thesse wärldin hulkin som altidh vmuändis mz vmsorgh (sollicitudine) ok synis fauiskom mannom wara glädhi \" Bir 1: 83 . ib 96, 278 . wil iac . . . offwergiffwa werldena omsrogh, oc henna fafängo, . . .oc giffua mik in i . . . sancte birgitte closter i nadhendahl FH 4: 32 ( 1453) . \" för hennas owermatto graat, oc pinlika omsörgh hon sik giordhe \" Lg 3: 417 . - bekymmer, (ängslig) omsorg. hafwin ey vmsorgh (nolite sollicitari) aff morghin födho Bir 3: 123 . \" ey hafþo þe nakra vmsorgh (sollicitudinem) af kläþom älla föþo \" KL 182 . \" säle ärin i munka som . . . hawin . . . änga vmsorgh vtan vm idhra siäla helso \" ib 212 . \" war henne mykyn mildhet oc omsorgh ower cristna siäla som pinadhos i skärslo elle, mz gudelika böner oc almosom \" Lg 3: 415 . \" hwar fföre myndre omsorgh haffdo the före sina hustrwr, barn wener oc frändher (erat . . . pro uxoribus . . . minor sollicitudo) än störst räddugha haffdho the för hälga templens oc stadzsens bätzsta swa oc the inne j stadhen waro ey litla vmsorgh haffdo före them, som stridha skullo \" MB 2: 326 . \" väfwias j värlzlica thinga vmsorgh \" Bir 2: 30 . Su 263 . all wärlzlika ärandes omsörgh oc bekymbran LfK 68 . andra manna omsörgher (bekymmer för el. omsorger om andra menniskor) ib 124 . \" wäfwias j wärldzlike vm sorgh \" Bir 1: 353. Ber 144 . \" fräls oc frii aff allom likamlikom oc wärlzslikom wmsörgom oc kropsins dröffuilsom \" Su 337 . - omsorg, omtanke. hon . . . hawier stora vmsorgh at forestanda huseno Bi 18. ib 5 . \" thera frända vmsorgh vm thera fordhan \" ib 62 . \" at vij hawin änga vmsorgh vm thera fordhan \" ib 62 . \" at vij hawin änga vmlofwan tilsighir \" ib. \" ärom vi frälse af thera vmsorgh (omsorgen om dem) \" ib. \" nar nakar gifwir sit äruodhe oc omsorgh . . . ij iämcristinsens nyttelikhet \" ib 142 . til meera wmsorgx (i kapitlets rubrik: meera oc större wmhugxans oc besorgx tekn Bir 4: 73 . \" ensamne gudelike snille aath wakta war all theras akt oc högxta om sorgh \" Su 2 . \" thenne hälge fadhren lagdhe sik stora omsorgh til lastannas opp riwilse \" Lg 3: 265 . lagdhe hon sik til stora omsorgh at hiälpa henne ib 415 ."],"f":["omsorgh . ","omsörgh Lg 3: 417 ; LfK 68 ; ","-er ib 124 . ","wmsörg: -om Su 337 . -ir),"]},{"a":"umsorgha","b":["vb"],"c":"","d":"","e":[" se umsyrghia."],"f":[]},{"a":"umsorgheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["orolig, ängslig. fulle mz vmsorghelicom (anxiis) thankom Bo 163 . Jfr umsyrgheliker."],"f":[]},{"a":"umspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spörja om, fråga om (ngt). här star nakot j gen j samma läxenne omspöriande (perquirenda) SpV 190 ."],"f":["omspöria )"]},{"a":"umstaþumän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"umstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["runtomkring nedsticka, omgiva med nedstuckna föremål. ther gardher äro gordhe oc stöör vm stungin DD Suppl 1 (1386). Jfr umstungdher."],"f":[]},{"a":"umstiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stjälpa omkull. eg. och bildl. fingo the see ath waggan war ostiälpt Prosadikter (Sju vise m C) 235 . \" fräls oc göm oss . . . fraan allom varom skadhandhis owinom oc oss omstiälpandis fiandom \" SvB 185 (sen. h. av 1400-t.). thy (ɔ valarna) springa oc wältha skipith vm styälpandis thet PMskr 109."],"f":["om- . ","-stiälpt )"]},{"a":"umstridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["om- )"]},{"a":"umstridhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ","1) bekämpande. \" til hedhna manna vmstridhilse ok ledhong (ad impugnationem infidelium) \" Bir 3: 311 . ib 4: 325 . ","2) besegrande). til . . . gudz ouina vmstridhilse (expugnationem) Bir 3: 387 ."],"f":[]},{"a":"umstriþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) (eg. rundt omkring) bekämpa. nar han orätwislika skadhas ok vmstridhes (impugnatur) af owinom Su 451 . Bir 3: 376. ","2) (i strid) besegra, öfvervinna. wi seem wämpta män mot os dragha . . . gitum wi them vmstriit tha maghum wi mz sighir oc priis til pariis ridha ST 455 . \" sua som diäwlen vm stride första man mz ato. sua vm stridde guz som diawlen fastande \" Bu 207 . \" þänne diäwls man vm striþer os alla mz truldom \" ib 414 . \" ciprianus skämde han (djäfvulen) mz ordhom at han lät ena mö wmstridha sit waldh. ok spurdhe mz hwat krapt hon gat han wmstrit \" Bil 448 . \" til at wmstridha (expugnandum) oc vinna alla världina \" Bo 246 . wmstridhom . . . thässa wärldinne frestilse Ber 55 . Bir 2: 301 . VKR XV . LfK 199 . Ber 180, 183, 194, 233 . \" o herra gudh . . . vmstridh . . . ouini som mot mik stridha \" Bir 3: 441 . MP 1: 328 . - besegra i ordstrid, vederlägga. constantinus dömde han wm striddan Bil 83 ."],"f":["omstridha Bir 2: 301 . " om stridha " LfK 199 ),"]},{"a":"umstungdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["affhende han sigh then halffwe täkth . . . swa mikit stört och omswnght är DD 3: 299 ( 1490) ."],"f":["om- )"]},{"a":"umstungdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["omgiven med nedstuckna föremål. affhender han sigh then halffwe täkth . . . swa mikit stört och omstwngh (för omstwnghit?) är DD 3: 229 ( 1490) . Jfr umstinga."],"f":["om- )"]},{"a":"umstyrta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["störta omkull, falla till marken; falla, stupa. the . . . sworo the ville husit haue eller alla ther vm störta RK 2: 1365 ."],"f":["-störta )"]},{"a":"umstyrtning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omkullstörtande. \" occasus döder ok omstörtningh \" GU C 20 s. 372 ."],"f":["omstörningh )"]},{"a":"umställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr H. Ronge, Konung Alexander 241."],"f":[]},{"a":"umställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. ställa el. sätta ngt omkring ngt; omgifva, beslå? han lot hz glasith fulwäl giwta . . . vtan til alt thz wäl beläggia mz iärnspika oc hwassa wäggia mz hwassa spika wäl om stält Al 9181 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umsvepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omsvepa, omvefva, omslingra. \" saghom wi ena qwinno . . . omswepta mz en grymasta draka \" Lg 3: 459 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umsvepa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omsvepa, omslingra. \" til hans innarsta kärlex inälfwe aff hwilkom iak war aldra wäghna wmspepter (circumpexus) \" SkrtUppb 53 ."],"f":[]},{"a":"umsyrghelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["sorgfälligt, omsorgsfullt. hwilkin thu mädh thinna renasta, oc sötasta spena jomfrulika miölk omsörghelika födde SvB 243 (sl. a 1400-t.)."],"f":["omsörghelika )"]},{"a":"umsyrgheliker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekymrad, orolig. war gudz thänirska myky omsörgheliken om the siälena som hon gik i lyffte före Lg 3: 414 . - sorgfällig, aktsam. waren omsörgelike at j gömen alt thz som budhit är j moysi lagh bok MB 2: 61 . - Jfr umsorgheliker."],"f":["omsörgeliker . omsörgheliken (f.) Lg 3: 414), "]},{"a":"umsyrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hafva omsorg om (att), vara sorgfällig (att). hon aktadhe oc omsörgdhe aff alle sinne förmagho allaledhis fulkompan alla miskundhsamlika gärningha Lg 3: 413 . - part. pres. bekymrad, orolig. thu äst wmsörgghiandis wm the människior som j äptherkomandis tima j thenna renliffnadh skulu ingaa Bir 4: 70 . ib 69 . - bekymrad, sorgsen. tha thän brodheren sa at ansgarius var mykit dröfder oc umsörghiande (sollicitum ac tristem) Ansg 187 . - orolig, full af bekymmer. aktom siälena wara . . . omsörghiande i twäkan LfK 45 . - bekymmersam, brydsam. hon hafdhe yterlika thiänt gudhi . . . i the vmsörghiande formanzdöme Lg 3: 259 . - sorgfällig (att) mån om (att). ower alt war hon omsörgiandis, at thiäna sywko folke Lg 3: 413 ."],"f":["umsörghia . ","wmsörghia . ","omsörghia . ","omsörgkia )"]},{"a":"umsyrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ha omsorg om (att), vara sorgfällig (att). - part. pres. orolig, full av bekymmer. the som swa göra ok vmsyrghiandhe haffwa ätit sith brödh, j gudz räddugha MP 5: 230 . - sorgfällig (att), mån om (att). war omsorghande at thu haffui trona tiänar foghota oc ämbetis män SkrtUppb 211 . - (omsorgsfullt) sörjande (för ngt), vinnläggande sig (om ngt). wj skulom wara warkunsamy, ok kiärleke til wara foräldhra, ok omsörghiande ti thera bärningh MP 5: 10 ."],"f":["omsörghia . ","omsorghande (för -sörghande?) SkrtUppb 211 ),"]},{"a":"umsämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["sämjas, komma öfverens. opersonl. med dat. will . . . jeppe diekn blifua widher rät fore rikesins radhgifuarom. oc rikesins mannom. them som thätta ärandet ängte vppa ganger them somoss oc testamentariis oc jeppa a nögher oc vmsämber a allo (för alla) sidhor BSH 1: 192 ( 1387) . hafdhe them alom wäl osampt the hafdho alle yffrith fangith Al 9698 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. omgifven, bvesatt, försedd. hon ledde mik til een lönlik stadh mz roos ok lilia var han omsat (ändradt från sat) Iv 210 . han (muren) thriggia fampna thiokkir är . . . mz alle glädhi väl om sat Fl 959 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undersöka. \" hwar som omsöker och offwerläs gambla crönekärr \" PK 219 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhållandet att det talas om ngn el. ngt. wi kunne dock ey sua ytterlige radlegge eder nade i thett ärende för mycket omtal som eder nades bestand i framtiidher tilkräffuer HSH 13: 47 (1524? Brask). för thet gifftemll mester oluff giordhe i stockholm effter thet hann var en andelig person, ähr mykett umtall i landett Linkbiblh 1: 178 (1525, dens.). oc haffde thy better warit then förste vredhen än then siste oc med minne umtall HSH 16: 124 (1527, dens.)."],"f":["om- . ","-tall )"]},{"a":"umtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) väcka el. föra talan (inför rätta om ngt). han aldrich kunne eller formatte ther pa sacha eller vmtahle SJ 2: 180 ( 1490) . om then rekinschap . . . hade hartwick eller hinrik ey om thale ythermera än pa forrörde swmma STb 4: 136 (1506)."],"f":["om- )"]},{"a":"umtala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala (om), ytta. vanlica thu är thän sami ihesus af hulkom sathan var höfdhnge vm taladhe, at mz thins kors dödh skulle thu taka vcald owir alla världina KL 412 . MB 2: 405 . Jfr tala um."],"f":["om- MB 2: 405),"]},{"a":"umtalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omtalande, tal, prat. \" hon . . . sagdhe eigh thoras fore folkx om talan \" Lg 963 . hon kunde sik ey wakta for värzlike vmtalan Bil 869 . koma j vmtalan ellir nochra wanfrägdh VKR 31 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umthanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omtanke, omsorg. jach hafwer nog sorgh, wmtanka och stor bekymber hafft, bure thet schulle stilles BSH 5: 533 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"umthanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omtanke, omsorg. epter thet wor kereste naduge herre för mong ärende skyll kan ej at komma til sinnes som wi förmode och för monge omtanka HSH 13: 69 (1524, Brask)."],"f":["om- )"]},{"a":"umthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tränga, behöfvas, vara af nöden. opersonl. skal man gifwa sik mere vin om at ther stridha moot som meere om thrängir (ubi gravior urget necessitas) Bo 108 . \" then är ey godher skippa drengher som miströster tha om threngher \" MD (S) 290 . om the hans hiälp bedhis j nokre vidherthorft än them kan omthrängia VKR 81 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tränga, behövas, vara av nöden. opersonl. vm hon matte nagat sälia aff thy afletena sik til bärningh vm henne vm trängde j wägenom MP 4: 263 ."],"f":[]},{"a":"umthäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öfvertäcka. hon (källan) är alla väghna mz rosir om thakt (ändradt från thakt) Iv 349 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) tänka, föreställa sig. decernere döma mena eller tänkia omtänkia stadga ok kampa GU C 20 s. 167 . ffingo . . . liwga pryda samonsätia göra skapa omtänkia skrömta ok affstörkia ib s. 273 ."],"f":["omtänkia )"]},{"a":"umthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betänka, betrakta. \" om tänkiandhe hälga manna glädher oc ära \" LfK 128 . "],"f":["om- )","umthänkia sik , betänka sig, besinna sig. hans hwstrw hadhe . . . sig om tänkt MD 169 . Jfr thänkia sik um."]},{"a":"umtroa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anförtro, uppdraga. \" om the skulld . . . later iagh till mina executrores, att the therom göra, såsom all annor ährennde som iagh hafuer them vmtrodt \" Bjärka-Säby 360 (1384, nyare avskr.) ."],"f":[]},{"a":"umtväka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betvifla. \" ey skal nagher then omtwäka thz han ey wili fulkompna sina beskäran \" LfK 125 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umvalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vandra omkring. swa monde han thz berghith om walla Al 7478 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umvandas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. vårda sig om, bekymra sig om, bryg sig om? see thins fadhirs hws j hwilko som thu siälff litidh tilförenna om wandalis (ecce domus patris tui in qua ut paulo ante causabaris) SpV 363 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umvar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varsam, försiktig, omsorgsfull. \" än hwat thu skalt wtwälia, thär om skalt thu wara omwar ok fornompstogh (quid eligas tu videris) \" SpV 419 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umvardhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omsorg, bekymmer. \" hwadhan kombir thänna omwardhanen ällir omsorghin (cura) \" SpV 520 . \" hanom brännir j thänna skapadha thinganna omwardhan ällir skikkan, enghin änxla ällir orolikhet (non urit eum . . . ulla cura vel sollictiudo) ib. \""],"f":["om- )"]},{"a":"umvarþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Sdw 2: 807 r. 27 nedifr. läs RK."],"f":[]},{"a":"umvarþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hafva betydelse för (ngn), ligga om hjärtat, nära beröra, stå (ngn) nära. med ack. (el. en form som kan fattas ss ack.). wardr . . . han (konungen) ok hans budhord, ok thet han vmwårder, försmåt af vndidåna hans KS 16 (40, 17) . \" vm the göra ey mote thik älla them som thik vmuardha (te et tuos) \" Bir 1: 314 . \" hafva betydelse för, angå. med ack. (el. en form som kan fattas ss ack.). tala om the ärendhe os om waarda \" SO 51 . - med dat. forscriffne gulsmidher . . . skulo pliktoge ath wara mz oss . . . ath besörgia oc vppeholda mz all kostnad halffdelinj alla ty, som forscriffna korenom omwordher SO 164 . - hafva värde, vara af värde. gråskin . . . och mårdher oc annor skinware som nokott omwårdher KR 1: (Yngsta inledn, till Gamla Kr.) s. 195. - lata sik umvarþa låta vara af vikt el. värde för sig; låta sig vårda (om). med prep. um. vm fattigha änkor oc fadherlös barn läät han sik aldramäst umwardha Ansg 247 ."],"f":["om waarda . ","omwordha )"]},{"a":"umvika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se untvika."],"f":[]},{"a":"umvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg på hvilken man kan komma omkring el. förbi ett ställe? halffsyundha orthughland iordh . . . meth allom tillaghum . .. i skoghom oc i omwäghom SD NS 2: 59 ( 1408) . Jfr utvägher."],"f":["om- )"]},{"a":"umväla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"umväla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omsorg, omvårdnad. modher hawer . . . mere mödho fore barne, tha thz födhis, oc mere omwälo i opfödhilse MB 1: 251 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umväla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["överlägga. Jfr Sdw 2: 1323."],"f":[]},{"a":"umvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) omvända, vända om, vrida om, låta göra en vändning (åt motsatt håll). rasklika sit örs han om vändä Iv 3358 . \" tha the varo vmuände (då de hande vändt sig om) \" Bir 3: 403 . - vända ut och in. öghonin syntos vmuänd (reversi) ok insunkin Bir 2: 15 . ","2) vända upp och ned; kullstörta. quinnan vptände lyktho nar gudz son som san snille teknat vm quinnona. syntis j sinom likama. oc vmuände (med anknytning till Luk. 15: 8 hvarest står: everrit, sannolikt läst: everit) husit ty at han vmskuslo högfärdogha iudha kirkiona MP 1: 207 . - förstöra, förderfva. the stodho a mot hanom mz alle makt ok hafdho huxat at vm vända (evertere) hans rätta vägha Bil 861 . ","3) omvända, förvända, vända i annan riktning än den vanliga el. rätta. omuändir (præposterus) ordo är at förra kräfwia lönin. än nakat är forskullat Bo 144 . ","4) vända bort, aflägsna. som ondhe omwändhe ärw fran allo godho Su 60 . ","5) förhindra, omintetgöra. \" then reysen for marsken om wenda \" RK 2: 2997 . ","6) föra till-. baka (till), återföra (till), återbringa (till). petrus vmvändir (reverus) til sik siäluan (sedan han kommit till sig igen) KL 155 . ","7) omvända, gifva (ngn) en ändrad sinnesriktning. i relig. mening. vmuände hon ena andra siäl. oc värnadhe hona sidhan hon vmuänd var KL 340 . \" äpte siäxtanda daghin at sancta clara vardh vmuänd \" ib 341 . \" af nyulika wmwndom \" Ber 17 . ib 18 . \" vordo the alle saman vmvände \" Bil 847 . the trodo han ey vara vm vändan aff sinom stora grymlek ib 898 . KL 149 . \" nokot vndharlikit iärtekne af hulko the . . . matto thäs häller sik läta vmuända til the hälgho tro \" Pa 9 . ib 10 . Su 112 . ","8) vända bort, förvända, locka till anfall. tw latt tik ey omwändha MD 390 . han omvände (averit) folkit KL 141 . ","9) vända åt annat håll, gifva en annan riktning, förändra. nw wil iak miin ordh om wända thy at iak wil thetta rasklika ända oc wil iak idher nw thetta thydha RK1: (Albr) s. 209. - ändra, förändra. vmuände han radhit (mutavit consilium) Bo 28 . 10) förändra, förvandla. oblit änlite oc omwändher (immutatus) hyy MB 2: 287 . \" huru är jak nw swa hasteliga omvendh \" LfK 240 . - förvandla, förbyta. the vmuända sik mina nadh wredhe Bir 1: 64 . vatnit var vmuänt j win MP 1: 57 . KL 27, 110 . \" theras hwgnadher oc glädhi war nw omwändh i grat \" Lg 292 . 11) öfversätta. her peder . . . huilkan gud . . . vnderliga nödde til at scriffwa ok pa latyn vmvende sancte birgite reuelaciones Lg 3: 520 . \" thenna . . . book . . . omwändhes aff lation oc opp swänzsko \" LfK 136 . 12) göra till föremål för undersökning el. behandling, diskutera, behandla, afhandla. thenna dröffwilsenna materiam, swa offtha rördha oc manghfaldeleka omwändha (discussam), giordhis ey behoff nw ythermera röra Su 116 . 13) intr. vända sig om. saa snarth konungen omwändher RK 3: 2282 . - vända om, vända tillbaka. vm wändho aff folket thu oc tiwghu tusandh män MB 2: 89 . 14) intr. vända tillbaka, omvända sig. huru christus . . . manar riddirskaps män . . . suasom fadhor ok brodhir oc herra at the vmuändin til hans Bir 3: 390 . ","1) vända sig om, vända sig tillbaka. the hördho röstina ok vmuändo sik Bir 3: 402. här vmuändin sik til quindit Bo 223 . \" nar prefacio är lyktat omwänden sik som the stodho för \" Bir 5: 19 . sjelen sik omvendenes efferfölgde engelen LfK 240 . tha sagde engelen venj o felix anima conuertere jn requiem tuam kom tu o sälastä siell omvent tik j thyna hwilo ib. - vända om, vända tillbaka. mik frykther han komber i meere meen wthan hna siik omwändher i geen RK 3534 . ","2) omvända sig. vmändin jdhir til mik Bir 3: 403 . \" omuenden idhir til gud ok syndha bätring \" MP 1: 46 . \" j hulkom tima syndarin sik vmuändir \" Gr 295 . - refl. umvändas, ","1) vända sig omkring, vändas el. vridas omkring, snurra om. hänna hals vmvändis (circumvolvebatur) swasom thz trä som swarw. as j swarwo stole Bir 3: 136 . \" qwärning wmuändis rasklika \" Ber 224 . ","2) kullkastas, stört omkull, falla omkull. han omwändis (ruit) för hännes föter MB 2: 83 . \" fylte han sitt kar mz vatn oc satte at iordhena. hwilkit bradhelica vmuändis oc spiltis \" KL 235 . - störtas, störta. syndoghe män skulu vmuändas nidhir j häluiti MP 1: 70 . ","3) omtumlas, kastas hit och dit. bildl. thesse wärldin hulkin som altidh vmuändis mz vmsorgh (volvitur sollicitudine) Bir 1: 83 . ","4) vända sig om, gå tillbaka (till). ve tik hua thu hälzt är som astundar at vmuändas thil at göra the oqämelico synde som thu mz sdcriptamalom vpspydde ok atirgar til syndana träk MP 1: 205 . ","5) omvända sig. jak mana thom . . . swa som fadhir syni at the vmuändins til mik Bir 3: 390 . \" syndoghe mannin vmwändis til gudh \" KL 27 . ib 87, 340 . MP 1: 204 . \" nar wi vmuändoms thil synda idhrogha oc bätring \" ib 205 . \" at hwar en skulde vmuendas fran sinne ondo vranglikheet \" KL 136 . \" hafuin nu idhorghä ok vmuendins (convertimini) ib. \"","6) vändas, förvandlas, förbytas, öfvergå. skal dröuilsin vmuändas i glädhi Bo 132 . ib 106 . LfK 240 . tha wiin oc brödh wmwändas j cristi blodh oc likama Su 269 ."],"f":["om- )","umvända sik , "]},{"a":"umvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) omvända, vända om, låta göra en vändning. - tvinga att vända. öregrvndz borgara hade vmwent en hop botnaskyp, som hijth til staden wylde STb 4: 14 (1504).","3) vända (i annan riktning än den vanliga). nw wilt tw omwända tyna kåpo oc mantell och rada thz som owrdeliget oc ogangneliget [är] Troj 246 . 7) omvända, giva (ngn) en ändrad sinneriktning. i relig. mening. omwänt min wilia alzstingx i thinwilia SvB 148 (1400-t.). antighi omvent til tik thet öömä oc vsla hofudhet vj hafwom (ɔ den usle biskopen Udo) eller ok tagh hanom fra oss J Buddes b 149 . SpV 436 . \" än enghe siäl omwändhna til gudh (ad dominum conversæ) äptir fallith, är wanhopandis om gudz miskundh \" ib 451 . 10) förändra, förvandla. mine dagha äru bort komme swasom rökir, min ben wisnadh, mit köt vmwänt Hel män 143 . - förvanla, förbyta. i thy at thu . . . win oc watn i thin dyra blodh omskipte, oc wndherlika om wände SvB 148 (1400-t.). atskilnadhin mällan loth ok hans hustru war sal[t] studhin j hwilka hänne omwändo (in quam mutata), hwru wadhelikit thz är at wändha sin öghon til wärldinna sodhmomam SpV 308 . - ändra, omändra. item eeth looss bygdh och omwenth met nyian nykil for ij öre HLG 2: l49 (1516). 11) översätta. j then sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . 12) göra till föremål för undersökning el. behandling. överväga, besinna, begrunda. thry thing wil jak thik lära, som thu skal idhkälika omwända (revolvas) i thino hiärta oc aminne Mecht 242 . JMÖ 106 . 15) intr. vända i annan riktning. at the allä tessin forscripne stykke haldin . . . oc ey mynzsken eller hyndren eller nakraledis wmwändint til onda wägha KTb 118 ( 1393) . "],"f":["om- . ","omwändhna SpV 451 . ","omwändna ib 436 . ","omwänt SvB 148 (1400-t.). omvent J Buddes b 149 ),","umvända sik , 2) omvända sig. - komma pa andra tankar. the kwnnä beslike ider medh nager snelheet, ath j lathe ider om wända GPM 2: 35 ( 1511?) . - Jfr vända um (äv. Sdw 2: 1040), ävensom nyumvänder."]},{"a":"umvända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l2) omvändelse. giff them wmwändo aff thera svndh SvB 494 (b. av 1500-t.). 3) förändring. - ändrat beteende. al cratur ok skapath tingh rördo sij j sinne natur, swasom glädiande sik a mothe sins skapara likamlica tilqwempd, ok bärandis honum ther medh vitne, medh sinne vndirliko vmwändho ok skypan MP 5: 75 ."],"f":[]},{"a":"umvända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) omvändt förhållande? at ey skuli hända widherstyggelikin wranghet oc omwända, swasom j thy clostre j hwilko the som rika waro, swa mykit the formagho wardhin ärffuodhis fikna, oc the fatika wardin kräselika Bir 5: 6 . ","2) omvändelse. af ens syndogx manz vmuändo til gudh MP 1: 204 . ib 205 . \" teknande . . . hedhninganna vmuändo \" Bir 3: 117 . KL 341 . Ber 17, 19 . tjl wmvendo och bätring syndogha manna ib 52 . ","3) förändring. \" mz . . . komaskolandom (för -da) ämbite (för -a) wmwändo (mutatione officiorum futurorum) \" Bir 4: 79 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umvändan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förändring. bradh wmwändan (mutatio) Bir 4: 64 . \" vndrandes pa the hastogha omvendän \" LfK 240 ."],"f":["omvendän )"]},{"a":"umvändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som vänder sig rundt omkring el. i en krets, som (hastigt) svänger omkring. thetta omwändelika (volubilem) kärleksens hiwl Su 112 . - som hastigt el. lätt vändes åt annat håll? är elden kalladher omwändelikt (versatilem) swärdh fore thy at thz skulle bort takas om siidher MB 1: 162 . ","2) underkastad förändring el. förvandling, som förvandlas, som öfvergår (i el. till ngt). som . . . . sina kroppa gödha oc tyngia, nw snarth i mwld oc madka math omwändelika Su 16 . - Jfr oumvändeliker."],"f":["om- )"]},{"a":"umvändilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":["1) omvändelse. \" hwru hans omwändilse fran wärldenne wordho \" Lg 3: 715 . \" af sancte marie magdalene vmuändilse \" Bo 73 . \" til . . . nakra onda manna vmuändilsa \" Bir 1: 75 . \" til syndogha manna. ok ämuäl til hedhninganna vmuändilse \" VKR XVI . \" i sinne omwändilse opbörian \" Su 183 . \" mana hona til vmvändilse \" KL 247 . Pa 9 . Bir 2: 303, 3: 213 . MP 1: 204 . Su 122 . omskapande, förnyande. manadhe aff sidhanna vmuändilse (de conversione morum) Bir 3: 418 ; \" jfr 2. \"","2) förändring, förvandling. \" hwi . . . synis nakrom swa wansam ällir omöghelik the wmwändilsen, tha wiin oc brödh wmwändas j cristi blodh oc likama \" Su 269 . \" tha är oc sker högxta gudhz högra handz omwändilse (mutatio dexteræ excelsi; förändring el. förvandling som verkas af Guds högra hand) \" ib 109 . LfK 240 .","3) öfversättning. \" ath göra fornemde boks vmwendilse Gers Inl. ther som mik naghz fathas y fornemde bok vmwendilse ib. \""],"f":["om- )","umvändilsa time , ","umvänilsa vili , ","umvändilsa vägher","-ilse- )"]},{"a":"umvändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["o. f. 1) omvändelse. huro mäktogha, huro mangha for miin vmwändhelse for färre ok mindhra syndher hauer thu fordömpt SkrtUppb 376 . 4) vändande, omvändande. jtem än hwar sondag effter högmesson ith discubuit med beläthens och sacramensis trenna omwendelsse STb 5: 305 (1513, Bil)."],"f":["omwendelsse )"]},{"a":"umvänding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ögonblick, stund ²vefva². störte hon sik hastelika aff ekyonne oc i flodhena, oc i the omwändhingenne hwällfde sik ekyan Lg 3: 392 .","2) förändring. \" sagho tänne omwendingena oc godha tekn i henne \" Lg 3: 360 ."],"f":["om- )"]},{"a":"umvändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = umvänding 1. i tässom ordhomen hwarff ängillen aff mine asyn, än i tässe omwändnigenne tok iak krafft til mik Lg 3: 469 . ","2) omvändelse. \" aff ware andelike omwändhnig \" LfK 85 ."],"f":["omwändnnig . ","omwändhnig )"]},{"a":"umvändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["3) översättning. thessens helghetz (ɔ S:t Hieronyms´) forskullan i script oc wt thydningh oc vm wändning af swa mangom tungom allom til gagn Hel män 174 ."],"f":[]},{"a":"umägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utjord, jordstycke som någon äger utom sin andel i byns gemensamma ägor. RP 1: 225 ( 1366) . \" bör at vitherläghia them j vmäghä \" Arfstv 14 ( 1461) . ib 16 ( 1461) , 55 (b. av 1470-t.). Svartb (Skokl) 522 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"umägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utjord, jordstycke som någon eger utom sin andel i byns gemensamma egor. Jfr Schlyter, Ordb. s. 662. i helga gardhs vmäghum och tilhörelsse FH 3: 31 ( 1443) . \" iach . . . wplather . . . biscop magnus i abo bodhen myn godz i oynalaby lighiandes . . . som ärä x stenger iord affuer allan byen, medh hws och tompt akker och engh fäämarch och fiiske vatten och alle andra tillghne (för tillaghur?) oc omärghor \" ib 1: 148 (1494, nyare afskr.)."],"f":["om- )"]},{"a":"umäng","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se umeghn."],"f":[]},{"a":"un","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unt-."],"f":[]},{"a":"un","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unt-."],"f":[]},{"a":"una","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["ona- . ","-at )","una sik , gifva sig ro. hon . . . gat nu äkke längir vnat sik Bo 74 . " pätar . . . gat äkke onat sik (nec quiescere valens) for älskoghans mykelikhet " ib 229 ."]},{"a":"unardh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se onardh."],"f":[]},{"a":"unbekymradher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["obekymrad, utan lust att befatta sig (med ngt). jntet wil jach ok beuare mik ther medher, och jntet torffue j och scriffue mik j nagat breff for witne, for then schul her är nw annat thaal en förre hauer warit, och ther meder är besth ombekymredh STb 2: 247 ( 1488) ."],"f":["ombekymredh )"]},{"a":"unbevaradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) fri, fritagen, fredad, kvitt. är for:ne skipper pawal a ty wegna ombewarath fore . . . tiltal STb 1: l94 (1479). giffue wij honom qwit ffrii loch aldelis ombewaret fför forscriffna somo SJ 2: 236 ( 1493) ."],"f":["ombewarath . ","ombewaret )"]},{"a":"unbevaradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) fri, fritagen, fredad, qvitt. antwardhom wi honom thä for:da jordh . . . frälsa ok vmbewaradhe fore allom skat SD NS 1: 107 ( 1402). ","3) = unbevorin 2. i wmbeuaradhom redhom peningom SD NS 1: 371 ( 1404) ."],"f":["um- )"]},{"a":"unbevorin","b":[],"c":"","d":"","e":[" ib 3: 211 (1441, avskr.) . Jfr Sdw 2: 1323), p. adj. 1) oantastad, oomtvistad, fri från rättsliga anspråk utan förbehåll el. vilkor, ställd till fritt förfogande. thy dömpa jach . . . birgitta helftena aff for:da fiske watne jgen friith och ombewarith FMU 3: 211 (1441, avskr.) . \" wi finge ock her erick . . . . borgholms slott och öland frit och umbewart, utan alla afgift \" ib 4: 340 (1470, avskr.) . tesse varo inne för retten ok vnte mikel olffsone frigian oc ombliffwaren för segh och sinom arffwom then garden ATb 2: 142 ( 1479) . - Jfr obevarin."],"f":["ombiffwaren ATb 2: 142 ( 1479 )","ombewarit"]},{"a":"unbevorin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oantastad, oomtvistad, fri från rättsliga anspråk, fri från förbehåll, utan förbehåll el. vilkor, stäld till frit förfogande. skall tha förenämde knuth benchtson (för benchtsson) siins faders breff . . . fri ok ombeworen igen hafua, huilken han gifuit hafde boo jonsson oppa the samma godz SD NS 1: 29 (1401, nyare afskr.). skal han äller hans arfua alt thet som han i geen löser . . . friit ok wmbeworit i thära wäru hafua ib 235 ( 1403) . \" ib 61 ( 1401). dömpdom wi thet for:de godz vnder sancte larens altare stadukt och fasth, fryth och ombewareth \" ib 441 (1405, gammal afskr.; kan föras till unbevaradher). hafuer iak . . . vndt oc vplatit . . . herra stene benchtsson riddara . . . thenna före:do gardha, godz, torp och quarna frij och wmbeworen ib 47 (1401, nyare afskr.). ib 230 ( 1403) . \" sculo mine arfua härra knwte oc hans arfuom sin godz i gen vinlika antwardha, fri oc vmboworen, vtan alt arght, fore them oc thera arfuom \" ib 446 ( 1405) . \" tha skal jak . . . antworda . . . örabro slot . . . frit oc vmbewarit igen . . . mynom nadige herre konung karl \" BSH 3: 78 ( 1454) . ib 79 . \" herr götzstaff skal antworda hans nadh eluisborg friit ok vmbewaret igen innan sancti olaffs dagh nest kommende, kan han thet ey göra, tha scolo wy antworda . . . warom nadege herre konung karl for:de her götzstaff her pa stocholms hws sa frii oc vmbewaren igen som hans nad oss honom nw haffuer antwordat lata (för antworda latit) \" ib 80 ( 1455) . ","2) otadig, god, gångbar. sextigi mark wmbeworna redo penninga SD NS 1: 274 (1403, nyare afskr.). ib 275 . - n. adv. utan förbehåll, till fritt förfogande. afhänder jak mik . . . thennä . . . goz ok gardha . . . ok tilbindhir ok thingliyser jak . . . herra abram brodhersone . . . vtan alt qual älla hindir vmbevorit til äwerdhe[li] ka [ägho] SD NS 1: 106 ( 1402) . \" ib 154 ( 1402). - Jfr obevarin. \""],"f":["um- . ","ombeworen SD NS 1: 29 ( 1401, nyare afskr.) . ","vmboworen ib 446 ( 1405) . ","vmbewarin: -it BSH 3: 78 ( 1454) . vmbewaren ib 80 ( 1455); -et ib. ","wmbewaren ib 79 ( 1454) . ","wmbeuaren SD NS 1: 230 ( 1403) . ","ombewaren: -eth ib 441 (1405, gammal afskr.)), "]},{"a":"und","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sår. \" jak ser j hans handom wndena epter naglomen \" MP 4: 4 . \" mädh ypnom wndhom, färsk saar, och aller blodogher \" SvB 516 (b. av 1500t.). - guds fäm undir, Kristi fem sår. ss ed el. bedyrande el. svordom. mz fafängo talan ellir storom eedhom ellir dkeligha bannan ellir swärian om gudz dödh pino ellir licama ellkir fäm vndr etcʳᵃ SvKyrkobr 343 . stodh . . . erik olsson fore rettin ok swor om gudz fäm wndher, ath han aldre effter thenne tiidh will argha, wntsiga eller fegda nogan byggians man eller borgare her i stocholm STb 1: 222 (1479). gudz fäm vnder, the fändens skeffla j stocholm the äre mik skylloge och andre ib l2: 250 (1488). Jfr godesunden. - hälgha fäm under, Kristi fem sår. ss föremål för kult. . . . twa messor, the ena swngna om fredagin aff the helga fäm wndher sTb 2: 118 (1485). ib 128 ( 1486) . til helga fem wnders prebende j bykirkian ib 573 ( 1491) . ib 3: 378 (1498)."],"f":["-er )"]},{"a":"und","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unt-."],"f":[]},{"a":"und","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett sårs yttre del el. mynning; sår. gaman är grön wndh GO 749 . letandis j hoffdheno stadhen til vndhena ällir saret MB 2: 83 . \" aoth . . . thok swärdhit . . . oc infäste j qwidhen, swa starkliga at hiältith äptirfölgde iärneth j vndhinne \" ib 76 . \" hwa aff them ormom fik en vnd han skulle dö i same stund \" Al 9297 . \" han hafdhe margha diwpa vnder \" ib 3507 . \" lot binda thera vndä \" Iv 5353 . \" lät han vellande watn ifuir hans blodhugha vnde \" Bil 327 . ib 244, 473, 724, 801 . Iv 3432 . LB 3: 59 . thz . . . menar wnde oc al saar ath widhas ib 148. fäl honum (hästen) a jordena och bren ena wida wnd wp wnde sporomen aa baadom sidomon och bren ena wndh wnder stierthenom ib 2: 70 . \" skär a huirfiinum i licumscänum ena sinu. fingirs bretä oc somä väl atir vndena Hästläked. i \" AS 136 . wars herra pina oc hans vnder MB 1: 387 . \" vidhir at hon saa vndena bad sidhonne oc handomen \" Bo 210 . \" atirgömde var herra ihesus sik arrin af vndomen \" ib 238 . vndanna värkir ib 182 . \" vi hannadhom . . . thina sara stadhi ok wndir ok thina limmi \" Bir 1: 137 . \" thän som . . . sik fullelika mik widherlikar, bärande i sinom kroppe min saar oc wndher \" Su 36 . Bo 200 . MP 1: 127 . MD 40 . Su 39, 45, 402, 404, 405, 414, 416 . \" the fäm vnder som the lagdho a gudz son \" MB 1: 379 . \" las hon idhkelica bönenar af vars herra fäm vndom \" KL 346 . wm thina hälgasta fäm wndir Su 322 . ib 49 . Bir 4: 25 VKR 70 . MD 41, 43 . LB 2: 67 (på två st.). the altiidh sworo om the hälghe fäm wndher RK 3: 2772 . heela oc atherläk mina synda saar oc wndha (peccatorum meorum vulnera) Su 187 ."],"f":["-ir . ","-ar )"]},{"a":"unda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["såra, tillfoga sår. han vndahde konungen til dödhin ST 516 . ihesu christi beläte hafwir iak vndat mz mino swärdhe ib 297 . \" eth kärlekx skoth aff hwilko hon (själen) helsamligha wndas Mecht. Uppenb. 61. - abs. thz (hästpansaret) är . . swa hart ok starkt . . thz ängin ma ther genom vnda \" Fr 538 . - Jfr gorunda."],"f":[]},{"a":"unda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["såra. \" tedde han them sina hädner som vndadha waro ok sina vndada sidha \" MP 4: 3 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"undan","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["med dat. (el. i dess ställe ack.). ","1) om rörelse från läge under el. nedanför ngt: undan, från, bort från. liuandes vatn rindar vndan altarano Bu 492 . \" han wilde kiänna mz handom stjärnona: ok stiärnan wek oc fiutte sik til annat rum vndan hans hand \" Bil 53 . \" thz (guld) han togh wndhan then stora drakan \" Di 237 ; jfr 3. at nakar rymer fran konunge vndan hans baner SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - utom. räk ey fotin vndan skinfäldin GO 738 . - nedifrån, upp från, upp ur. en draki com braþleca vndan iorþenne Bu 199 . \" vndan iordhinne the (myrorna) komo op \" Al 9357 . ib 5855 . Lg 3: 210 . \" lokten kom wndhan sängenne, wndher huilke the letto, oc fwnno ther sin matfadher . . . dödhan liggiandes \" ib 667 . \" han . . . grep . . . spada ok grof for grunduale sancti petri mönster ok bar a sinom herdum tolf byrda muld vndhan grundualenom (ad fundamentum ecclesiæ basilicæ construendum terram primus aperuit et duodecim cophinos in suis scapulis foras ejceit) \" Bil 567 .","2) om rörelse från ett ställe som tänkes ss lägre liggande el. öfver hufvud om en rörelse från ett ställe hvilken går i ritning uppåt: från, upp från. the !UDDA_TECKEN?: fatike vanföre blinde oc halte) kallas af trangom gathum oc v äghom ok vndan gardom MP 1: 199 . \" hwar som omakar syn gillesbrodher swa ath han flyr vndan syna säthe \" SGG 133 ; jfr 5. ","3) om lösgörande el. befriande från ngt tryckande el. tyngande, om lösgörande, skiljande el. undandragande från en förpligtelse, ett herravälde, en besittning, en bestämmelse som man är underkastad o. s. v.; från. giärna vare iak nu fräls af lyþno þässe syslo. ok lös vndan þunga lase Bu 141 . moþer . . . baþ guz moþor . . . lösa sin son fangen vndan bandom ib 25 . \" han appelleraþe til kunugen vndan þera dom \" ib 197 . \" lösa sik vndan äwerdhelikom dödh \" MB 1: 474 . \" ath the skullo fria judhana vndhan greka landz herra träldom \" ib 2: 242 . \" han släpte mz siälfs wilia thry landh wndhan römsca rike \" Bil 376 . \" hiit (till Indien) skattadho alle macedona . . . för tersen konung aff persia monde idher vndan os fa \" Al 4318 . \" et marcland jordh . . . som . . . biörn i brattebrgh vndan skat hafde salt \" SD NS 2: 128 (14099. ib 135 ( 1409) . kärde fore os joan diäkn . . . opp[a] eth öreslandh iordh oc tw peningxland i oknom . . at thet war wndan skat oc i frälsse gangit ib 172 ( 1409) . \" the for:da iordh war olaghlica wndan frälse komin til skat \" ib 184 ( 1409) . alle thenne gotho män . . . hafdo sik vndan krononna skat . . . sielwe oloflika til frelse giort BSH 2: 38 ( 1396) . kan þet . . . swa war at nakar frälsis man vil vndan frälse gangä, þa man han þet ey györä, vtan þa vapn synän hafs SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). huru þe gozen gingo vndan rättom aruum ib 6: 125 ( 1349) . off hendher iak vndhan mik och mynu arffwm och hemlar iak vndher myn systher i presthekulla the for:de VI stengger iordh tiil äuerdhelleca äghe ib NS 2: 1 ( 1408). myn systher ingereth . . . hemlar vndhan sigh och syno arffwom och hemlar vndher mik och myun arffuom tiil äuerdelica äga the for:de VI stengger iordh, ligiandis i vskele sokn ib. \" häsike aff seppela oc lauris jonsson skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är \" FH 4: 51 ( 1457) . ","4) om aflägsnande från el. undangömmande för åsyn el. blick som tänkes vara el. hvila öfver ngn o. s. v.: undan, bort från, borta från, för. sighia bärghom oc hallom, fallen offwir os oc gömen oss vndhan anlite (för hans anlite) som sither offwir säthit MB 2: 343 . \" at hon (qvinnan) skulde flygha j ökneth j sith rwm. hwadhan hon födis (alitur) . . . vndhan (a) ormsens anlite \" ib 352 . \" at iak ther wsal gömes oc hölies wndhan gudhz asyn \" Su 44 . ","5) om en rörelse hvarigenom man aflägsnar sig från ngn el. ngt som man söker undkomma: undan, bort från. somi runno vndan honum Bil 486 . \" i akten . . . ryma . . . vndan idhrom rättom herra til wara owina \" MB 1: 299 . ib 304 . \" rymmande wndan ffulfölgaran \" Su 299 . \" herra iwan iärlsins vapn väl kände hwar han vndan honum rände \" Iv 2424 . wilin i tha fly vndan swärdhe in i fasta borgher MB 1: 377 . - (vndan för vndir: danzleff bleff dööd ok hesthen vndan (undir) honum Di 234 ). B) adv. undan, bort. köpmän skynde sik wndan til skips Bil 251 ."],"f":["ondan L.), "]},{"a":"undan","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. L. A) prep. lmed dat. el. i dess ställe ack. 1) om rörelse från läge under el. nedanför ngt: undan, från, bort från. manghe blodz ströma nidher rwnno wndhan hänne (ɔ törnekronan) om hans änlete SkrtUppb 317 . 2) om rörelse från ett ställe som tänkes ss lägre liggande el. över huvud om en rörelse från ett ställe vilken går i riktning uppåt: från, upp från. . . . med theris nye ewangelium som luther haffver dragit under benken HSH 16: 125 (1527, Brask) (jfr undr bänker). 3) om lösgörande el. befriande o.sv.v.: från. thy farum wy thee samä gooz vndän oos ok warum arfwm vndir herrä mathios . . . ok hans arfwä SD 8: 43 ( 1361) . ath iak löth östralandhit . . . wndher mik ok myna arfwa, oc wndhan henne ok henna arfwom JämtlDipl 140 ( 1386) . ib 142 (1391-1406). l5) om en rörelse varigenom man avlägnsar sig el. söker undkomma: undan, bort från. manga troyaner . . . kwnno ey jnkomma (i staden) wndan fiendena Troj115. B) ","e":["undan, bort. \" nw sagdho hedhne men . . . helder wiliom wi vndan fly . . . oc flyddo nw vndan oc hem til yspaniam \" Prosadikter (KarlM) 276 f."],"f":[]},{"a":"undan ila","b":[],"c":"","d":"","e":[" v. lskynda undan. Jfr Sdw 2: 1323. swa sara mondhe the vndan ila RK 2: 4436 (snarast att fatta som två ord)."],"f":[]},{"a":"undanbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vika undan, fly. llagde lhan otaliga döda män epter sig oc fwlfolgde än tha them som wndan båre Troj 115 (möjl. snarast att fatta som två ord)."],"f":[]},{"a":"undandragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["undandragha sik , undandraga sig, draga sig bort el. undan från (ngt). tha wndan dragher hon sik gudhz höghre handh Mecht 308 . Jfre dragha undan."]},{"a":"undandragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med ack. och prep. fran. \" wndhan dragher hon stwndhom sin kärlek fran honom \" Su 115 . "],"f":["undandragha sik , undandraga sig. the som wilia sik wndhan dragha förmansens styrsle Su 71 . - Jfr dragha undan."]},{"a":"undandraghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" undandragande for nadhenne wndan dragelse skuld Lg 814 ."],"f":["wndan dragelse )"]},{"a":"undandylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undandölja, undangömma. huilken som staal nakot aff thy förbannadha godze . . . oc wndan doldhe mothe gudz bwdhi LfK 7 . - Jfr dylia undan."],"f":[]},{"a":"undandylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undandölja, undangömma. ath hans lanbo . . . war skyld fore noger peninge han skulde haffua wnden dult UpplLagmansdomb 8 (1490). STb 5: l16 (1514). Jfr undirdylia."],"f":["wnden- . ","-dölie . ","-dult )"]},{"a":"undandöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fråndöma. med ack. och dt. eth goz . . . huilkit hanom wndan dömdis SD NS 1: 400 ( 1406) . \" äpter thet wi hanom jordena wndan dömdom ib. \""],"f":[]},{"a":"undaneghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avhända sig (ngt). tha vndhan eghnar jak thet for:de godzet mik ok minom epter komom, ok tileghnar jak thessom for:de peder Svartb 193 ( 1387) ."],"f":["-ar )"]},{"a":"undanfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["falla undan, dö. at iak vndan fiolle barnlöös DD Suppl 3 (1391, avskr.)."],"f":[]},{"a":"undanfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara undan; draga sig undan, hålla sig undan, swa väl the honom hyllade och sworo som the andre ther vndan foro RK 2: 4919 ."],"f":[]},{"a":"undanflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga undan. nar vngin flyghir skal han wakta sik . . . fore gryughom fughlom thy at vnghin är ey swa raskir vndan flygha som the äru j sinne flogt Bir 1: 301 ."],"f":[]},{"a":"undanflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fly undan, fly bort. tilburdhe the vndan fly KL 297 . ib 326 . Gr 266 . RK 3: 3822 . MB 2: 28 . \" dräpa vndhanflyendis fiändhena ib 93. - undfly, komma undan. gudz dombir är othollikin oc omöghelikit är at vndan fly \" Bir 3: 44 . - draga sig undan, hålla sig undan. swa som iak ey vndan flydhe KL 165 . ","2) fly undan från, genom flykt öfvergifva. vndirstodh han at han vndanflydhe herradöme artasira Gr 265 . - Jfr flyia undan."],"f":["-fly )"]},{"a":"undanfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undkommande, tillfälle el. möjlighet att undkomma el. undslippa. han wärffte sik enga vndan färd utan at han skulle döö for eth swerd RK 1: 2478 ."],"f":[]},{"a":"undanföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra undan, föra bort. ther . . . fiendana ärw wäntande komma wandan föris oc bortdriffwes längdan fää faar swin PMskr 141."],"f":[]},{"a":"undanförsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["avvisande (inför rätta) av anklagelse, värjomålsed. Jfr N. ahnlund, Jämtlands och Härjedalens historia 1: 491. lat han skulde hafua af felt eet skatta skin fori konungen hwilkin fornempde jon wardhe sik medh vndin förslo äpte thy som lagbokin wathädhe JämtlDipl 137 ( 1383) . . . . giordhe sin laglige vndanförlszze sielff sietthe foret thet obequemlelige röchthe DN 14: 160 (1500)."],"f":["vndin- . ","fförlszze )"]},{"a":"undanganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) gå undan, komma ifrån, lgå förlorad för, avhändas. the samw jorthene . . . meth alle thy thär til lligger och llighat hafwer aff nyo och forno och äi är meth laghum vndan gangit JämtlDipl 120 ( 1374) . UpplLagmansdobmb 18 (1490). (?) epter fornempde gafiekne wilie mik fornempde teeg fronheffda oc wndengonga (för lata wndengonga e.d. ?) swikliga Brasks Kopieb 32 ( 1511) ."],"f":["wnden- . ","-gaa- . ","-gonga )"]},{"a":"undanganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) gå undan, fly bort. nar man thänkir at halda them vndangana the Bir 1: 301 . - komma undan, undgå, undslippa. han . . . läther idher alla dräpa ok fanga ok aldre skal een vndan ganga Fr 790 . \" taghar han pröwade hans soot var swa stark at han matte ey vndan gaa \" RK 1: 1251 . med dat. i hans lande war ängin the borgh eller stadher ther vndan gik warom handom MB 1: 433 .","2) gå undan, komma ifrån, gå förlorad för, afhändas. med dat. el. i dess ställe ack. hwilket fornempda godz herra beinchte vndan gangit är for enne rätte konungx nempd SD NS 1: 534 ( 1406) . \" at the iordh war vndangangen kronone \" ib 2: 152 ( 1409) . ib 154 ( 1409), 201 ( 1409). at the (godsen) waro vndan gangin kronone ok skat ib 157 ( 1409) . \" thet (jordstycket) war wndangangith skath oc gifwit jwlata klostre \" ib 160 ( 1409) . - Jfr ganga undan."],"f":["-gaa )"]},{"a":"undangiva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v. avhända sig enom gåva. nakre faa akra ärw wndangifne aff thässom for:dom 8 atthwnghom til kirkionna i watzstenom VKJ 10 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"undangöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undangömma, gömma, dölja. hon (Rahab) lönte oc vndhan gömde theris sändebudh oc speyara MB 2: 16 . ib 6, 15, 97 . - undangömma, undandölja, i smyg läga undan. falskom renliffwes människiom som wndan göma nakot aff sino, tha the jngaa (näml. i kloster) LfK 21 ."],"f":[]},{"a":"undanhvälva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["störta, störtas? land och rijke då stielper och undan hwälfwer, när edzöre brytes af konunge sielfwer MD 422 ."],"f":[]},{"a":"undankoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma undan. - undkomma, undgå, undslippa. thy at jak om lthin son wndankom . . . hooth oc owerwald SvB 377 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"undankoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma undan. ij skulin them vakta mz idhan froma, at the skulu ey vndan koma Fl 1619 . - undkomma, undgå, undslippa. ey äst thu swa kloker, ey swa mäktogher, at thu kant wndhan komma thenna träldom LfK 125 . - Jfr koma undan."],"f":["-komma )"]},{"a":"undanleghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lega el. hyra till förfång (för ngn). engen broder vndanleye anders dreng SO 142 . - med ack. och dat. hvilkin brodher andhrom gör forköp j hulka handha motho thet hälzt är vndhon legher gaardh äller gathubnoth äller swena äller wnköpär bark SO 20 . \" som vndanleger androm synom broder j embetet sit hussz \" ib 115 . \" androm sin swen vndanleya \" ib 152 . - Jfr leghia undan."],"f":["vndhon- . ","-leya )"]},{"a":"undanlöna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . undandölja, undangömma; undanhålla. thet gotz, som oscriffuat och ofortwllat och vndhan lönes, epter laghin, thet will [jag] ecke wegra edher STb 1: 61 ( 1476) . - Jfr undirlöna."],"f":[]},{"a":"undanlöna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["undanlöna sik , gömma sig undan, smyga sig undan. at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist SD 5: 478 (1345, nyare afskr.)."]},{"a":"undanlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa undan, skynda bort. margher riddare vndan lop Al 9306 . Jfr löpa undan."],"f":[]},{"a":"undanridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida undan; komma undan, nw komber dödhjn som mik är ödhjn iach kan ey wndhan ridha MD 171 ."],"f":[]},{"a":"undanrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skynda undan. han stoþ up af döþ viþ graua bakka. ok rädde sva män at vndan runno Bu 172 . \" the taffwesta tha vndan runno \" RK 1: 141 . Jfr rinna undan."],"f":[]},{"a":"undanruna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hemligen bortlocka. tyänara wndan rwna PM 40 . lokka, leya, äller wndanrwna annars tyänara ib."],"f":[]},{"a":"undanrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rycka undan. thwo hon enna sinna thiänisto quinno fötir, ok tha hon vilde thöm kyssa. gat ey thiänisto quinnan tholt swa stora hänna ödhmiukt. vtan vndan rykte fotin KL 331 ."],"f":[]},{"a":"undanryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rymma undan, fly undan. the som wndan rymde swarade . .. Troj 219 (möjl. att fatta som två ord). Jfr ryma undan. "],"f":[]},{"a":"undanryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rymma undan, fly undan. ey söme mik vndan ryma Bil 127 . ib 276 . MB 1: 427 . Jfr ryma undan."],"f":[]},{"a":"undanräna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånröfva; tillegna ig. \" usurpare, undanräna \" GU 6 ."],"f":[]},{"a":"undansaghþer","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"undansighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["segla lbort med (ngt för ngn). desse epterscriffne ware medh ath vndan segle forscriffne köpmen thera skyp ok gotz . . . michel andersson (o.s.v.) STb 3: 123 (1493)."],"f":["-segle )"]},{"a":"undanskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) frånskilja, avskilja, undantaga, göra förbehåll med avs. på (ngt). - part. pret. n. lundanskilt, i uttr. änkte undanskilt, ängo undanskildo, utan att ngot undantages. att wij hafuum gifwit . . .laurinze . . . wårt godz som tilägha heter, mz allo ty som ther vnder ligger . . . af ålder ängo vndan skildo SD 8: 114 (1361, nyare avskr.). wy haffuum hanom vplatith allan wan eghodel . . . enkte vndanschilt thet af alder hafuer lighat vnder thässe fornempda godz SD NS 3: l441 (1419). til odalz och äwerdelico ägho när by oc fiärre engo wndanskyldo DN 14: 81 (1468).","2) skilja från samband el. gemenskap (med ngn), avskilja. forwärfwa mik sanna astwndan ath wndan skilias ok wara mz christo (impetra mihi verum desiderium dissolvendi et esse cum Christo) Mecht 49 ."],"f":["-schit )"]},{"a":"undanskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , ss prep. undantagandes, med undantag af. dömdes . . . rubj jerffwi by theres engier frij medh åhrs wexten och synekosten innan tree wekur: vthan twå stycken vndanskildt som ahtiala by hade fångit för een nooth och för een hest BtFH 1: 103 ( 1479, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"undanskilning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frånskiljande; det som frånskiljes el. undantages, det som är frånskildt el. undantaget. om the wndan skilningh, som . . . päder swerdz foräldre hafde wndan skilt then tidh the godzom sik jmellan ath skipte FH 5: 22 (1463, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"undanskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"undanskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"undanslippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undan slippa, komma undan. få monde the wara tha wndhen sloppe RK 3: (sista forts.) 6041 . Jfr slippa undan."],"f":[]},{"a":"undanstiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stjäla undan, undansnilla. ananias oc hans hwstru saphira . . . som wndhan stalo en tridingh aff iordha wärdheno LfK 16 ."],"f":[]},{"a":"undansälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sälja undan. dömdes vj men millan nilis jacopson hariu och henric laurisson ibidem at see och rnzaca om nilis haffuer nogot änger vndan solt BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"undantaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) taga undan, afskilja, utesluta. the . . . äru . . . vndantakne (excepti) ok burt älte aff cristna manna hiord . . . swa som judas var vndantakin ok vtelyktir . . . aff hälghra apostla tali Bir 3: 250 . ","2) fritaga. \" at the persone som sik ther ingifua sculu . . . wara aff alle wärlzliche vmsorgh vndantakna oc wtelykta \" VKR 1 . \" äst thu wndhan taghin aff dröffwilsens pinom \" LfK 103 . ","n . undantakit, ss prep. med dat. el. ack. undantagandes, med undantag af. hans vam dem brile . . . lot up peter ywen thät steenhusit som wineke ordewins atte . . . vndan takit enne steenbodh nidh i grändinne vnder sama steenhuse oc en källara thär vnder SJ 84 ( 1438) . euerd torn . . . loth up olafue swarta sit stenhuss östan mwr beläghit ok tomptena nidhan fore . . . vndan takit i forscrifno ärfue the sudhersta bodhen ok källaren ther vnder ib 42 ( 1427) . \" giffuer iak myne käre elzskelighe systher alla myna lööss öre til skyptis vthan vndan tagith thet bestha klenodiom thet som vppa myn andell kan falla \" FH 5: 140 ( 1490) . -- part. pres. undantakandis, ss prep. med dat. el. ack. undantagandes. \" betala sollanärommen hwarya wikw sin fwlla lön oc sold swa mykith som konwngen äller thesauarius them anthwarade them betala som wndy hwars thera baner stridher, them wndantakanis som ärw theras eghne stadde tyänara \" PM 25 . \" jngen skal dirffwas taka segh ny waapn föra äller bära wtan marskens ja oc samtykke . . . tha likowäl wndan takandis them som wälbyrdoge ärw oc föra sin ättärnis vapn \" ib 28 . alla städher ther om kringh waro . . . fördarffwade han . . . vndhantagandis naghra städher som lagho högt j bärghen äller sith nidher j iordhögomen MB 2: 33 . LB 7: 349 ."],"f":["vndon- . ","ondan- BYH 1: 183 ( 1379) . -tagha),"]},{"a":"undantaka","b":[],"c":"","d":"","e":[" JämtlDipl 142 (13911406((, v. L. ","part. pret. i abs. participialkonstr. alt thet klämettor . . . hatti . . . j nörra skaptnäs . . . ängte vndattakit SD 8: 46 ( 1361) . NMU 1: 63 ( 1367) . heimila jak . . . gudmunde thet fornemda godz med allom tillaghom . . . ängo vndan täkno JämtlDipl 142 (1391-1406). hws, jordh, scogha . . . närby och fierre, ingo vandan tackno NMU 1: 107 ( 1430) . lot vpp . . . eth stenhws . . . engte vndataget annat än en stenbodh SJ 2: l10 (1475). at . . . kadrin scal samma huss haffua och bruca . . . vndantagen ena gatabodh ib 171 ( 1490) . inge vnder thagne y wotte och thörre DN 14: 115 (1480). ib 119 ( 1483) . then (för tha) skolo the (ɔ: breff eller priuilegia) jngen match haffwa . . . äpoter thenna dag tog vndan tagne the geldh som k. (ɔ konungen) och cronan haffa jus patronatus til G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. heli, sidhan han . . . misthe han prästha ämbithe ok sith liff mz sönomen, wndantakno hälghe lönligha wndirstandz skälom (exepta sancti mysterii ratione) SpV 311 . swa at . . . niels . . . skal beholle kylby . . . wnden tagnä ij ortug landiord UpplLagmansdomb 83 (1493). STb 4: l45 (1505), 103 (1506). loffuede tesse . . . at han schal henne (ɔ mansboten) oc vtgiffue, vndanthagen j the c marck ib 3: 162 ( 1494) . jtem fogothen bör försee waara garda . . . och them wtstädia, wandanthaghen wj törfuom ltil war egna nytta Arnell Brask Biᴵ 22. - part pret. n. undantakit, ss prep. lmed dat. el. ack. undantagandes, med undantag av. anders . . . hemulade jöns . . . xiij örtug landjordh . . . vndan tagit eth änge stikke UpplLagmansdobm 76 (1493). - ss konj. undantagandes om, såframt icke. wele i nogon sendha höra saken til rettha, wndan tagith i welie sielffue nepsa then brutit hawer epther laghin, är radh BSH 5: 349 ( 1509) . - part. pres. undantakandis. - ss konj. undantagandes om, såframt icke. affhendir iac . . . mic ok minom arffwom fornemda hws . . . och tileghanr . . . helghelikama gildhis forstendarom . . . vndantaghande ath ware noghar borghare i stadhin fornemda hws köpa wilde, tha skulde honom thet ei formenas HLG 1: 113 (1473). Jfr taka undan. "],"f":["wnden- Uppl Lagmansdomb 83 ( 1493)","-täkno"]},{"a":"undantäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undantagande, undantag. SD NS 2: 783 (1414). tha skulu the mellan sigh rät brödhre skipte hawa i löso oc fasto, wthan alla wndantäkth ib 3: 411 (1419)."],"f":[]},{"a":"undanvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vika undan. hwarghen thera vilde vndan vika KL 225 . Jfr vika undan."],"f":[]},{"a":"undanvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vika undan. eg. och bildl. hwilken domere kan ey swika, eller vndanwijka PMSkr 682 (senare avskr.). "],"f":["*undanvika sik , vika undan el. bort från (ngt). o ihesu christe . . . opplys mildelika war hiärtas hws, thäntidh solennas sken thz sik wndhan wiker (cedente solis radio) JMÖ 45 ."]},{"a":"undanväghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vika undan. diäflin vnan väghir oc bort springhir for godhom anda MP 1: 169 . Jfr väghia undan."],"f":[]},{"a":"undarlika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , -liker, se underlika, -liker."],"f":[]},{"a":"unden","b":[],"c":"","d":"","e":[" , jfr godesunden."],"f":[]},{"a":"under","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) undran, förundran. \" riddaren stoþ annars hugha. ok gat ägte talat. for vndar ok räzl \" Bu 19 . \" lo clemens for vnder \" Bil 350 . nar iak thzta mz största wndher owertänker Lg 3: 587 . \" mz hwarsmanz vnder. at swa gamal (man) gathe mz thöldum tholt tholikin saröka \" Bil 239 . \" fore thäs vnder skuld, som the hafdho, tha the funno thz (manna) först \" MB 1: 323 . \" hertugh fräderik gaff swa rikelika tha at alle hafdho vnder a (förundrade sig deröfver) \" Fr 2184 . \" enna handa sötme framgik tha af hänna ordhom. af hulkom the stort vndir hafdho \" KL 337 . alle the thz sagho hafdho thäs vnder Al 581 . Bil 113 . husbondin bär thäs vnder at hälagher man tholde at hänna händer komo widh hans föther ib 264 . \" a hwilkit iak bör . . . stort vnder (de quo . . . non desino mirari) \" Su 396 . RK 2: 8025 . \" a thera fäghrind stort vnder gik \" Al 5614 . - beundran. huru hänna osigelike wänleker oc fäghrind . . . alla opwäkker til största wndher (admirationem) Su 148 . andelikir hugnadhir är . . . gudz mykla gerninga skodhlse oc hans tholomodhz vndir Bir 2: 29 . - undran, nyfikenhet. thiit kom en forwitin nunna. mer for vnder skuld än for trona skuld. oc wille lönlica fa wita hwat sancta genoueptha athafdhis Lg 3: 249 . Bil 846 . Al 4123 . ","2) anledning till undran, något att undra på, underligt) förunderligt. thz thkte them eth stort vnder warä Va 46 . \" sua dyyr oc ärlikin lokt at ther var stort vndir oppa \" Pa 20 . \" tha tok han til at hisna som ey var vndir \" ib 16 . ib 19 . \" ey är thz vndir \" Bir 1: 344 . är ey vndir at ewangeliste screfwo mangaledhis ok tho alt rät ib 2: 322 . Bo 98 . \" iak wille thz vndra meer än vnder (undra öfver det mer än öfver ngt annat förunderligt?) \" Al 1923 . \" thz är än mera vnder tala at han thör moot dario falla \" ib 1928 . - anledning till el. föremål för undran el. begapande. huat är tholik teilse vtan . . . almoghans vndir (vulgi admiratio) Bir 3: 327 . \" thz ware idher vnder ther dighirt meer än mz os här \" Al 8251 . - anledning till tvifvel el. misstro. vredhgas ey mik for thz at jak sprodhe thik thy at änkte vndir är vm thik (nihil enim difidendum est de te) thw mat göra huat thw vilt Bir 2: 154. - under, underbart. wndir war thet huru swa klen människia formatte at thola swa mykit äruodhe VKR XIII . \" hon sände hanom försto pröuuelse. at huat litlo þinge guþ har mäst vndar giort. gästren . . . sände in ansuar. at þät litla þing är manz änlite. for þy at maþar är manne likastar. ok þo ängt änlite är andro sua lict. at eigh är huart andro nokot olikt. ok än þy mera vndar at al þön fäm manuiten äru al j manscens änlite sua litlo rume \" Bu 145 . - (?) han stridde ärlika for alt vnder (på ett sätt som öfverträffade allt som är underbart?) Al 8953 . ","3) underbart ting, underbart föremål. the graff war heel hwarghin swnder al linnan hul thz war et wnder Al 3402 . \" the funno ther vnder annor mang \" ib 3409 . thetta vnder ther iak här seer thz är alla vndra meer ib 8243-4. ib 8245 . Fr 249, 1516 . ","4) häpnadsväckane el. oerhördt ting, oerhörd gärning. the brennä badhä kirkior och kloster och driffuä ther myket och stort vnder (grot wunder se in deme lande werken) Va 18 . ","5) under, tecken, järtecken. eeth stort vndher älle tekn syntis j hymmelin MB 2: 351 . - under, underbar händelse. wm then thima thimde eet wndher j franka rike Bil 709 . ","6) under, underverk. \" wm thän sama thima timde eet mykyt vndir \" Bil 871 . thetta war gudhz wndher swänske wunno thz sloth i sex stundher RK 3: 4091 . \" thz vnradhe allom oc saghdo thz wara eeth vndir aff gudhu \" ST 419 . ","1) underbart ting, underbart föremål. thz ware mz os mykith vnders thing Al 8247 .","2) underbart ting, under, järtecken. wilde gudh rädha them til got mz mangom wndhers thingom Bil 311 ."],"f":["unders fulder , ","unders miraculum , ","undes tekn , "]},{"a":"under","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["unders fulder , ","*unders gladher , "]},{"a":"underfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af förundran el. häpnad. mannin ward vnderfulder vidh at fughlin taladhe Bil 613 . \" räddir ok mykit vndirfullir \" KL 147 . \" varo the vndir fulle ok stodho quärre ib. Jfr unders fulder. \""],"f":[]},{"a":"underiliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ligga under, lyda under, tillhöra. med dat. (el. i dess ställe ack.). alt mith gotz i wisinxö ok een gardh widh junaköpung, som hethir hidhinstorp ok een gardh i rädhishella widh rumblaborgh ligger, meth allo thy thesso fornempdo gotzum vnderligger ok aff allir wndhir ligat haffwer SD NS 1: 20 ( 1401) . meth allo thy fornempde gotz vderligger ib ( 1401). alle tässe städher xxix oc theris byia oc gaardha them vndirliggiandes MB 2: 43 . ","2) vara underkastad. med dat. (el. i dess ställe ack.). i hwarghie creatur som wndi himnenom är, ok wndi ligger fafängo (vanitatibus occupatur) Ber 221 . \" vndiliggia alla thässa lifs dröfwilsom \" Su 436 . \" hon skulde wndirliggia aldra hardasta näpst \" Bir 5: 99 ."],"f":["undi- )"]},{"a":"underlat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underligt beetende, förargelseväckande el. öfvermodigt sätt att uppträda, spotska later hur tu vmgångr medh iämningom tinom ella minnom mannom, tå försmå ängin medh höghmodhe ella vndrlatom tinom (superbiendo non contemnes) KS 25 (61, 27) . - narraktigheter, förargelsebeväckande upptåg, oskick. mong vnderlat drifua ther RK 2: 8951 . Jfr underläte."],"f":[]},{"a":"underlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) underligt, på ett sätt som är egnadt att väcka undran. RK 3: 3510 . \" ganska wnderligha giik thetta tiil \" ib 1224 . \" hwem lyckan will ey mädher stå med honum plägher stwndom wndherliga gå \" ib (sista forts.) 4542 . - förunderligt; på ett sätt som väcker förundran el. häpnad. vardha underlika vidher, häpna (vid el. öfver ngt). ysaac wardh vnderlika widh thässe tidhende MB 1: 216 . \" tha the thz sagho wordho the vndarlika widhir \" ST 367 . Pa 5 . Bo 173 . ST 32, 43 . ","2) underbart, på ett underbart sätt. han som thu takir i sacramento är then sami som vndarlica afladhis oc föddis af iomfrunne Bo 176 . wardh hänne vndarlika entidh ingutin fäghirsta bön aff wars herra . . . pino VKR VIII . Bir 3: 303, 417 . Lg 66, 3: 613 .","3) underbart, utomordentligt väl. en foghil. hulkin vndarlika taladhe ok sang KL 117 . \" fyra thing . . . som sik vndarlica hiälpa inbyrdhis \" Bo 44 . - underbart, utomordentligt. förstärkande vid adj. är paradiis . . . vnderlika fagher gudz skipilse MB 1: 123 ."],"f":["vndarlika . ","vndarlica . wnderligha Rk 3: 1224. wndherliga ib (sista forts.) 4542 . ","wndherlikan Lg 3: 613 . ","wndherligh RK 3: 3510),"]},{"a":"underlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) underligt. - förunderligt, på ett sätt som väcker förundra el. häpnad. mirifico . . . vnderlika giöra GU C 20 (hand 2) s. 44. hallen som konungin atte war innan giordh vnderlika Prosadikter (KarlM) 253 ."],"f":[]},{"a":"underliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ägnad att väcka undran, att undra över, underlig. - underlig, konstigt besynnerlig. Se Sdw 2: 1323. 2) beundransvärd. mirabilis . . . vndherlighen GU C 20 (hand 2) s. 144.","4) underbar, som sker genom ett under, som innebär el. linar ett under. sedhan the böriadhe honom (ɔ Jungfru Marie psaltare) läsa, gaff gudh them wndherlighen segher, swa at try m cristne män offwerwnno meer än hundradha twsandh hedninga JMPs 442. - sua forsmas min ordh af somlicom thy at vnderlica (för andelika, Så Bir) thinga (spiritualitum) sötme smaka ey thöm Nio kap ur Bir 30 ."],"f":["-lighen )"]},{"a":"underliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) egnad att väcka undran, att undra öfvr, underlig. thykker honum . . . vnerlikt wara hwi war herra wil skkipta thz i siäx dagha som han matte wäl göra i en dagh eller en stund MB 1: 35 . \" vnderlikt thykker thz ey vara mik thz thöm lyster at hwila sik \" Iv 5017 . then klaffuer han är swa vndherlig MD 172 l. - undransvärd, som väcker undran el. förvåning. gudh är vndirlikin hulkin som strö gullit vndir fötir oc sätir thräkkin mällan solgislanna Bir 1: (Cod. B) 352. ","2) beundrandsvärd. johannes . . . är owir alla vndarlikin Bo 81 . ib 22. jeronimus . . . hulkin thera lifwirne fan . . . vndarlikin (mirabiles) Bir 1: 370 . \" at min snille skal vndras ok hedhras j swa vndarlika ok stora thinga skapan \" ib 2: 316 . ","3) underlig, vidunderlig. \" vm then thima föddis eeth vndherlikt barn thz hafdhe thu howdh \" Bil 639 .","4) underbar, som sker genom ett under, som innebär el. liknar ett under. var gudz sons födzla . . . vndirlikin Lg 66 . \" i mangom vndirlikom teknom ib. \" ib 67 . Bir 3: 303 . RK 2: 6611 . \" mdh mangom vndarlikom iärteknom \" VKR XXI . \" til gudz loff ok äru hulkin ther ensamin gör mykit vndarlik thingh \" ib III . KL 414 . MB 2: 407 . Bir 1: 114 . Lg 42, 3: 613 . \" han giordhe stoor järtekne oc vnderligha gerninga \" Bil 536 . \" fraan them tima, at mik thzta wnderliga . . . ärande war oppinbarat \" Lg 816 . \" jak skal ga oc se thässa vnderlika syyn hurw buskin brinder ey i lughande elde \" MB 1: 281 . kom ok hör vndarlikit Bir 1: 352 . ","5) underbar, märkvärdig, märklig. sancta birgitta saa for gudz dome ok domstol vndirlikin dom thriggia konunga siäla Bir 3: 417. han screff thässa book israels sönom som raske waro til wantro oc at dyrka vnderlik thing fore sannan gudh MB 1: 37 . \" mongh ander vndelighen tingh som tha skedhe \" Di 262 . \" hwi spör thu mith nampn, som är vndherlikit (mirabile) \" MB 2: 113 . Lg 37 . utomordentlig. \" the vänto at han skulle göra stoor oc vndarlik thing \" Bo 30 . \" här mat thu see . . . hans mykyt vndarlica kärlek \" ib 88 . ib 157 . - synnerlig, förskräcklig, stor. vnderlik räddogha han tha fik Al 8254 . \" ropado innrliga til gudh. at swa vndirligit jämbir skulle them wändas j thz bätzsta (rogabant, in bonum monstra concerti) \" MB 2: 293 . - (vndirlikt för vmöghelikt? alle apostlane sagho henna siäl wara swa hwita at vndirlikt ware nakre tungo ther aff at sighia (ut nulla mortalium lingua posset effari) Lg 40 .)"],"f":["vndarliker . ","vndarlikin Bo 22, 81 . ","vndirlikin Bir 1: (cod. B) 352. vnderligh: -ligha Bil 536 . ","wnderlig: -liga Lg 816 . ","vndherlig MD 172 l. f. vndirlikin Lg 66 . ","vnderlikt MB 1: 35 ; Iv 5107 . ","vndirlikt Lg 37, 40 . ","vndherlikt Bil 639 . ","vnderligt RK 2: 6611 . ","vndherlikit MB 2: 113 . ","vndirlikit Lg 67 . ","vndarlikit Bir 1: 352. vndirligit MB 2: 293 . ","vndirlikin Bir 3: 417 . ","vndirlik Lg 42 . ","vndarlik Bo 30 ; VKR III . ","vnderlikin MB 2: 407 . ","vndarlikin KL 414 ; Bir 1: 114, 370 . ","vndelighen Di 262 ),"]},{"a":"underlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förundran. min ordh oc spörsmaal wtgaa ey aff nakre wantroos rootom, wtan aff största wndherlighet (admiratione) Su 268 ."],"f":["wndeherlighet )"]},{"a":"underläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beteende som är egnadt att väcka undran, underligt beteende, underligt el. oskickligt sätt. ta tu tala gladhr ella wredhr, tå göm at tu haui ey vndrläte i röst ella åthäuom tinom (animi tui motus corporsique observa ne indecori sint) KS 25 (61, 27) . - narraktigheter, upptåg, oskcik. the drogho ther fram i stora käte oc hade sa monga vnderläte RK 2: 9256 . - Jfr underlat."],"f":[]},{"a":"underlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke att undra öfver, icke underlig. þät är vndarlöst (ne mireris) Bu 499 . \" än tho likamin syndar stundom siälin syndar swa marghom lundom thz är rät opta vnderlöst thy at diäwlin giffwer honum the til tröst \" MD 96 . herra gafuian kände ey hans röst thz thykker mik vara (ey) vnderlöst han hwiskade laght ok matte ey tala Iv 5028 . - n. adv. utan att gifva anledning till unran, naturligtvis, helt naturlgit. vnderlöst tha giordhe ran, naturligtvis, helt naturligt. vnderlöst tha giordhe han swa han war en starkare än andre twa Iv 486 . hanum leddis vnder lsöt j langum qualum Bi 256."],"f":["vndar- )"]},{"a":"undersamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["4) underlig, märkvärdig. underlig, ägnad att väcka förundran. thät är wndersampt at thän som smakt hafuer huru söter gud är at han nakot annat astwndar SkrtUppb 10 ."],"f":[]},{"a":"undersamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) undersam, undrande, förvåndad. konungin var vndirsambir (motsv. ställe 3: 349: vndrnde) af af mannenom ok hans talan Bir 4: 308 . \" thäntidh alle hälghe män sagho ihesum . . . koma mz sinom änglom. vordho the vndirsami (obstupefaci) mz store glädhi \" KL 410 . MB 2: 403 . Su 19 . - undrande, vetgirig, intresserad. mange vndrisami oc forwitne (vil wunderlicher lude) hafwa warit, som foro vmkring werldena . . . at see ok skudha vndirsam oc sielsyn thing ST 2 ; jfr 4. ","2) underlig, vidundelig. thz gräselika oc wndhersamma dywrret Lg 672 . ","3) undebar. \" gudz födzla war vnidrsam j sik \" Lg 66 . \" vndirsama vmuändona äpefölgdhe myky vndirsamlikin göma ok värn Kl 341. i vndirsami matto \" Bo 29 . ","4) underlig, märkvärdig. \" see thera vndirsama gäld \" Bo 154 . - märkvärdg, ovanlig. all siäldsyn oc wndirsam diwr oc fwghla Bir 5: 45 . - märklig, utomordentlig. mange vndirsami oc forwitne hafwa warit, som foro vmkring werldena . . . at see ok skudha vndirsam oc sielsyn thing ST 2 ; jfr 1. then vndirsami oc store konungen alexandir ib. - märklig, synnerlig. gifwande os . . . vndirsampt ödhmiuktenna äptedöme Bo 56 ."],"f":[]},{"a":"undersamhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undersamhet, undran. han komber folkith tyl vndersamhet Gers Frest 41 ."],"f":[]},{"a":"undersamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) underbart. \" thin mandombir hulkin thu thokt vndirsamlica (mirabiliter) aff mik \" Bir 3: 114 . ib 4: 42, 43 . KL 345 . Lg 825 . MB 2: 74 . ","2) utomordentligt, i utomordentligt hög grad. huru vndirsamlica hon sin licamma plagadhe KL 334 ."],"f":["vndhersamliga MB 2: 74 . ","wndhersamlega Lg 825),"]},{"a":"undersamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) utomordentligt, i utomordentligt hög grad. wm thu ser nokoth goth i thinom iämcrisne, tha skalt thu wndersamlica glädhias SkrtUppb 61 . \" ther sökte troilus wndersamliga oppa them mz starka strid oc andgrip \" Troj 217 ."],"f":["-liga )"]},{"a":"undersamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) underbar. thin wisdombir giordhir wndhirsamlighin (mirabils fackta est) aff mik, han war styrktir, swa at orkar ekke til honom SpV 521 . han hördhe . . . dominicum prädica aff minom psaltara, aff hwilkom ordhom han opwäktis mädh wndhersamliga gudelighet til min psaltara JMPs 440."],"f":["wndhersamlig . ","wndhirsamlighin )"]},{"a":"undersamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) beundrandsvärd, härlig. undirsamlikin quinna KL 321 . \" gudh är wnhersamliken i sinom hälgonom \" Lg 3: 285 . ","2) underbar. \" i vndirsamlicom teknom \" KL 392 . MB 2: 387 . \" af thöm vndirsamlicom storom thingom som gudh giordhe for hänna böna skuld \" KL 338 . ib 332 . MB 2: 8, 113 . \" the vndirsamliga gudz gärninga. hwilka vara förfädher haffwa oss vndherwist \" ib 85 . \" the vndirsamlica dygdhenar hon giordhe mz sinom bönom \" KL 340 . \" mz vndirsamlicom starklek \" ib 326 . ib 341 . \" sangh han en wndhersamliken hymerikes sangh \" Lg 3: 474 ; \" jfr 1. \"","3) utomordentligt, utomordentligt stor. pafwin gregorius hafdhe stora ok vndirsamlica tro oc tröst til hänna bönir KL 343 . vm thu teer ok beuisar j them nakot mykit ok vndir samlikit Bir 1: 398 ."],"f":["wndhersamliken Lg 3: 285 . ","vndirsamlig: -liga MB 2: 85 . ","undirsamlikin KL 321 . ","vndirsamlikin ib 341 . ","vndir samlikit Bir 1: 398 . ","wndhersamliken Lg 3: 474 . ","vndirsamlikin KL 332 . ","wndhersamikin MB 2: 8 ),"]},{"a":"undersamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lbeundran. SpV 23 . annars dygdhz wanwyrdningh, sina eghna blindho wndhirsamlikhet (propriævirtutis Äca admiratio) ib 159 . \" j tholghe astwndan ok wndhirsamlikhet (admirationem) \" ib 578 ."],"f":["wndhir- )"]},{"a":"underse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["undersam, undrande, förvånad. liac wardh swa vndirsse, at iac viste ey hwat iac wille först göra Hel män 169 ."],"f":["vndirsse )"]},{"a":"undersyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föremål för undran el. begapande. the . . . foro . . . vidha om wäraldinna . . . allum til wndher syn Bil 290 . - pl. hwat är tholik teilse vtan gudz gafuo oskällik forgörilse. almoghans vndirsyne (vulgi admiratio; motsv. ställe 3: 327: vndir; möjl. bör detta ställe föras till en sing. undersyne) Bir 4: 288 ."],"f":[]},{"a":"undir","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" I. med dat., som ock stundom, i sht i det yngre språket, utbytes mot ack. \"","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande nedanför ngt el. på nedre el. undre sidan af ett föremål: under. simon syntes vara vndi svärþe Bu 102 . han . . . groof vnidr yrtom mz spadha KL 252 . sa han vndir thäs trä rotom sins brodhers iäl Lg 91 . tyberius gat aldre tholt at kors tekn laa vndi fotum manna ok vard war j samu stund hwar en cors(merkter) sten la a hans gulfue ok bödh vp lypta stenin ok hittis annar sten vndi hanum Bil 708 . tholkin dombir . . . som kom owir the drotningena hulkin som var trudhin til dödh vndir hästa fotom Bir 2: 86 . ib 3: 35 . \" wptaka nokot aff dywpeno, äller annath göra wndhy wathneno \" PM 13 . ganga wndy wathnith ib. \" östra wäggin skal haffua twa döra, wndir twem ytarsta hwalffwomen, än wndir midhwalffweno skal engen dör wara \" Bir 4: 84 . \" verste siukdombir . . . hulkin iak sagh vndir solenne \" MP 1: 66 . \" tilbör hänne thässa grötelico daghana . . . framledha vndir annars thaki \" Bo 214 . \" kome saman watnin the vnder himblenom äre \" MB 1: 156 . \" thz fallet, som thu fiöl wndhi korseno \" VNB 24 . - under, under skydd el. skygd af. the löna sik swa som vndir skiulom Bir 1: 207 . þe huiltos . . . vndi eno palm trä Bu 71 ; \" jfr 2. the . . . skyldo sik vnder trämen \" MB 1: 161 . \" vndi hwat thrä fan thu them badhin synda saman \" ST 439 . ib 438. ena stughu som halden hafdhe j kätilstom vnder ekinne Sd NS 1: 37 (1401; månda att föra till 2). hwillin idher vnder skugganom af träno MB 1: 188 .","2) nedanför,, vid sidan af (ett högre föremål), vid foten af. han bide mz hanom vndi eno bärhge (ad pedem montis) Bu 169 . ib 71 . \" tha hördo the bamba vnder en lund \" RK 1: 3011 . - under (ett baner el. fälttekcken). the som wndy hans baner . . . tyäna PM 23 . ","3) under, innanför. at haua panzara oc annor vakn vndir sinom kortlom Bir 2: 70 . \" opta är hwin vndhir hwit skin \" GO 892 ; jfr 4. ","4) för att i mer el. mindre bildl. mening beteckna det hvarunder ngt gömmes el. förborgas: under. wildo the okrit bethäkkia oc skyla som vndir enom mantle ST 489 . ib 481 . \" waar hugher han är först hulder i sik siälwom . . . oc sidhan än hulder vnder likamenom mB 1: 56. vnder them (tecknen) är sannindh huld \" ib 310 . \" vnder thenna liknilsom är sander waars herra likame \" ib. \" at han matte thäkkias mik vndir tholke matto (sub hac forma) \" Bir 4: 347 . thz landit som ysraels sonom louadhis vndir (sub) liknilsom ib 3: 4 . ","5) under, under skydd af, i underordnadt förhållande till, i beroende af, under (ngns) makt, myndighet, förfogande el. besittning. hwilkin man brutliker ware sins lifs gen rättenom ok rynde (för rymde) til cristna kirkio. hanum matte ther enghin man men göra vndi gudhz ok kesarins fridhi Bil 567 . \" iak är välloghir man hafuande vndir mik riddara \" MP 1: 64 . \" aldra manna licame sighia þässa hems väþar vndi enom styre man \" Bu 489 . all thiin släkt skal thiäna vnder hans släkt MB 1: 216 . lauris jonsson skälade oc skötte vndan them oc theres arffuom vnder henric finkenberg oc hans arffuom helfften af allo thy j seppela by är FH 4: 51 ( 1457) . wi . . . afhändom thet (godset) vndan os ok wara arfwa, ok tiläghnom honum ok hans arfwum til äwärdhelika ägho ok sköthom thet laglika vnder honum ok hans arfwum ib 3: 13 (1404, nyare afskr.). affhänder jak mic the for: do jordh oc minum arwum ok tileghnar jak hana vnder vreta kloster oc thäs formannwm til äwerdhelika ägho SD NS 1: 207 ( 1403) . \" göta drotnug . . . gaf rikt goz vndi guz þiänist ok kirkiona klärkom \" Bu 56 (möjligen är dock kirkona klärkom att fatta icke ss beronde af vndi utan ss indir. obj. till gaf; i denna händelse är stället att föra till II 4). han (gården) skal bliwa . . . vndir biscopsins bordh aff skarum SD NS 1: 672 ( 1407) . \" honom husit faa ok stadhin vndr husit laa \" RK 1: 4005 ; \" jfr 2. thessin . . . land som wndi husit lighat hawä \" BSH 1: 133 ( 1371) . \" alt thz som vnder hertugadömit laa \" RK 1: 541 . \" vndir idhro herradöme vara \" Gr 261 . han skal . . . wara allom til tröst ok hughnat thön (för thöm) undi hans walde äru KS 30 (78, 33) . hans fadher ok modher föddo han vp j cristnom sidhom vndi tiri prest hende ok kännedom Bil 565 . \" iak hafwir fangit enom man xij mark päninga, them hafwir han vndir handom hafft j syuttan aar \" ST 489 . - under, under vård af. lat them (fåren) wara vnder thinna sona oc swena gömo MB 1: 223 . \" jdhur kläde haffuen all til saman wndir enom gömara ällir twem ällir swa manghom som them formaa at rökta \" Bir 5: 9 . ib 10 . ","6) vid tidsbestämningar: under. wndher thässe predikan kom tidhande at konungsins son war dödher Bil 227 . ST 197 . SGG 130 . wndir aptan sangenom oc natsangenom hallen tysto Bir 4: 118 . FH 5: 191 ( 1504) . \" vnder thässe ysäld föddis en smaswen aff leui släkt \" MB 1: 277 . - i , på. hulkin som j fore skipadhom tima föddis vndir stund oc tima (tempore definito temporaliter natus est) Bir 3: 423 . II. med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. till en ställning nedanför ett föremåls yta: under. thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin GO 332 . gudh är vndirlikin hulkin som strö gullit vndir fötir Bir 1: (Cod. B) 352 . \" naar wij bliffwe slagne wnder rosse fötther \" BSH 5: 178 ( 1507) . thz (det utgjutna blodet) matte manne vnder armana ga Al 4540 . joab . . . tok han mz höghro handinne vndi hakuna ST 350 . \" nar sädhen skulle . . . wndher taak föras \" Lg 3: 304 . \" han lagde försth grwnual vndher warfru mönsther \" MD 433 . - under, under skydd el. skygd af. kom gudz ängil oc satte sik wndir eke trädh j effra MB 2: 85 . gedeon . . . drogh alt thzta vndir ekena ib. ","2) under, till el. i närheten af (ett högre föremål). han . . . kom wnder karlsöö mz wanda RK 2: 3318 . vnder tifweden han en hop sände ib 9206 . ","3) för att beteckna att ngn el. ngt kommer under ngns skydd, vård, makt o. s. v.: under, till el. i underordnat förhållande till, under el. till (ngns) makt, myndighet, vård el. besinning. wir . . . takum þeem mäþ wart bref vndir warä hemelikä wärn SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). petrus . . . thok vidh them thäkkelica vndher gudz (nadh) Bil 118 . \" thu . . . hawär alt lagdt vndi hans (d. v. s. menniskans) fötär \" KS 2 (4, 3) . \" iak flyr min härra vndi iþra värio. vndi þina naþa vinga \" Bu 143 . adam . . . bant os mz bruti sino vndi diäuulen ib 206 . þän kunugar . . . annars land vil vinna vndi sik ib. vilde constans kunogar bryta longobardos vndi rom ib 56 . jak är gifuin wndi ogudliks mans waldh Bil 488 . \" han . . . kwskadhe män vnder sik mz wald \" MB 1: 174 . \" tha hon sa sin starklek nidherkatadhan vnder the thing som mintzst magho \" ib 297 . \" at kasta vnder han all riken \" ib 22 . \" the togo skaane vnder sik \" MD 342 . läggis alth thz han ägher vndy konw[n]gsens fatabwr PM 39 . swansyöholt . . . at läggiä vndyr iämpnä hand till thäs thet varþer laghleka ördelät SD 5: 280 ( 1344) . \" theras äghodela läggis wndy kronona \" PM 26 . gangon . . . wtskyldinna godzsins ater vndir mic SD 5: 160 (13439. hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempda män medh alles thera gotz oc gardhä vnder kronona BSH 2: 39 ( 1396) . sköte jak thöm (godsen) . . . vndir thet fornempda kloster i nydal til äwerdhelika ägho SD NS 1: 168 ( 1402) . ib 170 ( 1402). ","4) för att beteckna det hvartill ngn förbindes el. förpligtas, bestämmelse hvrunder ngn kommer o. s. v.: under, till. han bant sik sialuan vndi suärþ (d. v. s. underkastade sig halshuggning). än han gate eigh um giort georgium Bu 494 ; \" jfr 5. alle lanz härra bundo sik vndi þerra lyþno \" ib 507 . \" han bant sik wndi rätta thro \" Bil 694 . ib 786 . \" twingahdo han . . . vndir storan skat \" MB 2: 241 . \" dömpdom wi thässa samma jordh . . . vnder skat \" BSH 2: 69 ( 1399) . at thenna jordha gotz oc gardha . . . wara fran kronone gangen vnder frelse ib 42 ( 1397) . ","5) för att beteckna att ngn el. ngt kommer under ngns pröfning el. dom, att till. hawa mange män. þe som skuld (för skuld) hawer varit gywin, vm nokrä sak, som näfnd vm sattes, waþyät a moot þerre näfnd . . . vndi varn dom oc warrä sannind atletan SD 5: 605 ( 1346) . ib 378 (1344, nyare afskr.). hwem þe fällä äru fälde vndr wara räfst ib 376 . \" santillus varþ dömdar vndi suärþ \" Bu 57 . \" hwilken the wapnen ey förer läggis j järnen wndy konwngsens dom \" PM 39 (jfr strax ofvan: läggis j järnen til konwngsens dom). þe buþu sik . . . undi dom Bu 170 . \" siälfwir bödh han sik vndi swärd \" Bil 788 . \" anastasia war insät wndi sytl (för att svälta ihjäl) \" ib 488 . \" sätties j cronones fängelsse och äte watn och brödh en månat, sädan vnder (d. v. s. varde sedan underkastd) kyrkiostraff \" SO 299 . ","6) vid, vid äfventyr af, vid straff af, vid vite af. swäriände . . . sic syälfwa alla förnämpdä articulos vbrutlika halda skula vnder sama forsagþa räät SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). forbyuþande harþlicä vndi guþz ban oc varrä fru ib 562 ( 1346) . ib 567, 606 ( 1346), 638 ( 1347). Lg 3: 160 . \" han wilkorade thz wnder ban \" RK 1: 2857 . vndir gudz dom biwdhir iac idhir at i giuin ey nakrom nakat af minom likama swasom for hälgho doma KL 241 . byuþom (för byuþom) vi domarenom i akerbohundare vndi sinä fyritighi marker, at han nempne mäþ sik tolf män af hundrareno vndi hwars þerä fyurtighi marker at letä ok granlikä vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergiäld SD 6: 129 ( 1349) . \" forbiudher jac . . . allom foghotom oc ämbitzmannom . . . nokat them afhända . . . vndir höxsta budh oc rikesins hämd oc vidh XL marka saak \" FH 2: 122 ( 1440) . \" kesaren bödh wndher högxsta bwdh ath henne skuldhe inghin giffua ätha eller drikka \" Lg 3: 136 . ib 143, 562 . GS 48 ( 1442) . jngen herre foghote äller capitenare ma försyma äller öfvergiffwa wäkth äller wardh wndy stränga likamlika näffsth PM 26 . \" jngen skal dirffwas taka segh ny waapn föra äller bära wtan marskens ja oc samtykke wndhy the plikth oc näfzth som konwngenom täkkia pa läggia ib 28. \" ib 37, 39 . VKR 25 . \" wndher störstha hemdh tha war forbwdith ath inteh lyws aff himelin skwldhe in till henne koma \" Lg 3: 125 . \" forbiude wij wid war hullest oc nadhe at noger dierffues til at ryyggie . . . thenne war stadfestilse vnder war konunglige nepst oc wredhe \" SO 122 . \" mestersuena skulu fornomstoghe wara i sijnom köpom swa at the ey köpa . . . the nöth som i ythersta tijman bärande äru vndher sijns sielffs skadha \" ib 49 . ","7) vid förlust af. wi . . . forbiudhum . . . vnder warn winskapp . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). þer byndom wi þem til. vndi þerrä syäl oc väräldz heþer ib 566 ( 1346) . ib NS 1: 656 ( 1407) . \" byudhin honom vndir hans liiff at han j morghon arla kaste then j kalkvghnin som först til hans kombir j morghon \" ST 148 . lot forbiudha vnder sin nadhe at ängin skulle them palatz skadha Al 3379 . forbyuþom . . . vi vnþe varä naþyr oc hylle oc varä konunxlikä hämþ SD 5: 638 ( 1347); jfr 6. figh hon . . . hans helghetz . . . ledha breff . . . at alle sculde hona foorda ok främiä vnder högxta pafuans hämpd eller hyllist Lg 3: 562 ; \" jfr 6. \"","8) vid, under åberopande af, i kraft af. jak biudhir thik vndir lydhno at thu sigh mik vm thu äst dödhir KL 84 . Lg 3: 307, 440 . sanctus germanus . . . bödh them vndir gudz lydhno oc hälgha nampn at the ey skuldo thädhan gaa för än han gafwe them orloff ST 31 . wari them facariis forbidhit alzthinges vndir the helgho lydhno oc vndir haardhasta näpst j them rumomjn ellir stadhum noghat ärinde vtan til ända medh werldz folke VKR 25 ; \" jfr 6. bödh han thz vndir ihesu christi nampn vndir thäs hälgha nampsins dygdh (in virtute Jesu Christi præcepit) \" Pa 7 . - i maningar el. besvärjelser. manar jach alla rottor oc mys vnder vars herres högxte nampn oc lydno . . . oc manar jach ider oc beswer ider oc biwder jder vnder högxte oc mäktogaste guz lidilse och hans helga makt oc nampn LB 7: 40 . ib 41, 43, 44 . ","9) under. om tid. i förbindelsen undir thäs, derunder, under tiden, emellertid. vndher thes wardh bertol brwn löss OB 214 . \" vnder thäs (vnder des) tha kom then forrädarin \" Va 14 . vnder thäs (myt des) kom iätten farande ib 42 . \" vndir thes kom oc annat folk som thz sama hafdho märkt \" ST 28 . ib 228, 282, 325, 349, 359, 364, 369, 370, 398, 430, 439, 442, 453, 459, 509, 516, 522. - undir thäs at, under det att vndir thäs at han las sina psalma, pläghadhe han altidh hafua nokra syslo, som han giordhe medh sinom handom Ansg 245 . \" vndir thes at hon stodh widhir siön swa bidhande, kom ther ridhande then frome riddarin sancte yrian \" ST 123 . ib 454 . B) adv. ","1) under, undertill, nedtill, nedan. þaghar varþ laurencius afklädar. ok up iui ristena þandar. ok eldar vndi tändar Bu 416 . \" hon kyste han (foten) badhe owan ok swa vndir \" KL 355 . \" jak är vnd (subtus) vtan ok owan oc jnnan \" Bir 3: 54 . - (?) her didrik oc hans men striddo then dagen wt oc annan dagen mz oc drapo sa mykit aff rytzsarna som vnder war (som var under deras svärd, som de råkade el. träffade på? drepa hvern mann er þeir fa staðit), the som äfftir liffde flydde tha vndan Di 203 . ","2) under, inunder, på den inre sidan. thomas . . . klädis vtan mz dyrom clädhum som riker herra ok vndi mz harklädhom Bil 787 ."],"f":["undi . ","under . ","vnde Bil 786 . ","vnþe SD 5: 638 ( 1347) . ","vndyr ib 280 ( 1344) . ","wndy PM 13, 26 (på tvås t.). vndy ib 37, 39 . ","wndhy ib 13 (på två st.), 28, 39. ondir Bir 3: 240 . " onde L), ","undir at","-aat )"]},{"a":"undir","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L: A) prep. I: med dat. lel. i dess ställe ack. 1 vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande nedanför ngt el på ndedre el. undre sian av ett föremål: under. raudh skulla behalla ena bodh vndir rauidz stuffwu ATb 1: l381 (1472). tessen ärw lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallas, än tha the göras j haffweeno wnder seghel PMSkr 91 . 2) nedanförn vid sidan av (ett högre el. högre belgäget) föremål). väl tio tusend rytze jnnan en rota/ hiollo vnder enskogh vider en brota EK 1574 f. Sködwi \"vnder skogh\" RP 2: l121 l(1386). siidhiöö vnder westragötlande SD NS 3: 198 ( 1416) . knwter sagdhe sik ofta hawa fiskiath vnder for:dä sidhöö ib. - under (ett baner el. fälltecken). adam kötmangare vnder feneken (ɔ i krigstjänst?) Stock Skb 209 (1522-23). - i uttr- vara undir öghomen (öghonen), se ögha. 3) under, innanför. opta är skarlakans hiärta vndhir wadhmals kapo GO 327 . oppa then tiid byfogotin tog mästar sigga qwinno jnne medh timma gulsmid wndhir loktom dwrum ATb 1: 144 ( 1461) . ","4) för att i mer el. mindre bildl. mening beteckna det varunder ngt gömmes el. förborgas: under. - under utseende av. i farin mykit wille wndher gudhlike wäntu (sub specie pietatis) Bil 352 . ST 46 . 5) under, under skydd av, i underornt förhållandet till, i beroende av, under (ngns) makt, myndighet, förfogande el. besittning. j henne (ɔ kyrkan) ok vnde henne äro alle gudz tyänara MP 5: 64 . - under. om samhörighet med större el. mera betydande egendom. skal. . . erik . . . samme hus oc grund nywte . . . med ene tompth pa malmen, som wnder hussith haffuer legat aff alder STb 5: 3 (1514). II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el. till en ställning nedanför ett föremåls yta el. undre kant: under. vitne wij met wort stadhz seccreth och jncigle vittherlige hengiendes wndh thetta breff HLG 3: 151 (1507).","2) under, till el. i närheten av (ett högre el. högre beläget föremål). effter pasce kom en mectught flote skiip wnder danmarcz syde STb 5: 336 (1521, Kop). - i uttr. undir öghonen, se ögha. 3) för att beteckna att ngn el. ngt kommer under ngns skydd, vård, makt o.s.v.: under, till el. i underordnat förhållande till, under el. till (ngns) makt, myndighet, vård el. besittning. giwer iak henne fullä makt mit godz i kindarum ater vnder sik och hennä arwa aterlösä SD 8: 24 ( 1361) . ib 43 ( 1361) . JämtlDipl 142 (1391-1406). han löste . . . thet . . . öris land jordh aff . . . kränklingis kirkio ok jn wnder wart kloster NMU 1: l83 (1399). han skal giwa tua peniga oc ena mark smr wnde min gaard ib 114 ( 1438) . huilket . . . peyter . . . kende sigh plat altzamantz annameth haffue . . . j sine fulle anname vnder sine hender STb 4: l91 (1505).","4) för att beteckna det vartill ngn förbindes el. förpliktas, bestämmelse varunder ngn kommer o.s.v.: under, till. tha magho hans frändir thät saklöse kiöpa in vnde frälse SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). hans . . . skal ga wnder en annen ny borgen för the c mark STb 5: 66 (1515).","adv. 2) undetill, på undersidan. FM 76 (1483, daniserande) . 3) under, därunder, av mindre storlek. ther thegane ära vndher (ɔ: under det angivna måttet 28 alnar) SD NS 2: 797 (1414, gammal avskr.) .","4) under, inunder, på den inre sidan. lgiwer jak . . . conuentone i risaberg myn swarta kiurtel, hwiit wnder NMU 1: 110 ( 1434) . ATb 1: 222 ( 1461?) . ena kaapa, fodrath vnder medh huitt STb 1: 395 (1482). "],"f":["under . ","vndor SD 8: 229 (1362) . vnner BSH 4: 276 (1501, samtida avskr.) . ","wnner Trolles Jb 39 . ","wndy PMSkr 476 . ","vnde ÖGL Vaþ 32: 1; SD 6: 344 (1352, gammal avskr.) ; MP 5: 64 . ","wnde NMU 1: 114 ( 1438) . wndh HLG 3: 151 (1507)),","*undir nädhan , "]},{"a":"undir budhin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se undibiugha."],"f":[]},{"a":"undir vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara underställd (ngn), vara (ngns) underlydande. hwilkin häller wille fore wara (præcesse) ok styra, än wnder wara (subesse) ok lydha SkrtUppb 42 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undiraskadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bakad i aska. israels syni baro miöl mz sik af egipta landh oc giordho sik aff ty wndiskat brödh (subcinericios panes) MP 1: 228 ."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) subligare vnder binda GU C 20 (hand 2) s. 84."],"f":["vnder )"]},{"a":"undirbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) förbinda, förpligta. \" vnderbindhom wi oos oc wara arffwa michielle niclisson oc hans arffwum swa gooth goodz vidhir lägghia \" SD NS 2: 404 ( 1411) .","2) öfverlåta. med ack. och dat. afhändom vi os thet sama örislandhit . . . oc vndherbindom thet for:da vadzstena klostre SD NS 1: 557 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"undirbitzare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , m underbissare, bissare som tjänstgör under en annan bissare. Jfr bitzare. underblisser bör om lögerdaxafftenen bisserakniffua oc bisseraduk Arnell Brask Biᴵ 131."],"f":["underbilsser )"]},{"a":"undirbiugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. mz thäs hälgha kors baner hafdhe han vndirbughi alla barbaros sino walde Gr 322 . - part. pret. undir bughin (-boghin), ","1) undergifven, undedåning. med dat. foor han mz them ok var them lydoghir ok vndhirbughin MP 1: 51 (motsv. ställe MP 2: 42: vndirbudhin, utan tvifvel skriffel för vndirbughin). lydhin idhrom formannom ok varin them vndirboghne ib 317 . \" tilbör at qvinnan skuli var hörogh ok vndirbughin mannnom \" Bir 2: 167 . \" then som ey hafwir vndirbughin warit androm, skulde aldregh ofwir annan radha \" ST 383 . \" wardh hans här eraclio vndir bughin \" ib 136 . \" alle män . . . scullo . . . bäkännas sik vndher bughna wara romara kesara döme \" Lg 45 . MP 1: 57, 68, 2: 60 . Bir 3: 285, 287, 348 . ST 213 . Ber 225 . \" for thy at mannin . . . oplypte sik mot mik sinom gudh thy oplypte sik mot honum al thing som skullo vara honum thiänigh ok vndir bughin \" Bir 2: 278. - abs. lydhnana hulkin som mik lärdhe ok kände at wara vndir bughin Bir 1: 352 . \" han kände . . . them at hällir wara lydhogha ok vndirbugna än at wara formän \" ib 355 . ","2) hemfallen åt. med dat. thäs helga anda snille . . . skal ey gyggia j them licama som är vndir boghin syndom MP 1: 132 . ib 322 ."],"f":[]},{"a":"undirbiugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["part. pret. undirbughen (-böghin), undergiven, underdånig. han är wan skapare ok wj ärom hans vnderböghin creatur MP4: 200. Jfr undirbugha."],"f":[]},{"a":"undirblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aflyfta genom blåst? the (vindarne) wndher blästhe (för nidher blästhe?) honom hans spartak aff hans huss Lg 3: 27 ."],"f":["wndher bläsa )"]},{"a":"undirbliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbliva i (ngt). war herre vildhe thet ey städhia . . . ath nokor loffuar thet liffuirne gudhi ath halla, som han ey wil lstadelica ath vndhirbliffua MP 5: 28 ."],"f":[]},{"a":"undirbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bod öfver hvilken ett annat rum är beläget; under loft liggande bod. byggia . . . thässin hws, som är stwfua oc forstwa loft oc vndherbodh SD NS 2: 293 ( 1410) ."],"f":[]},{"a":"undirbonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. underlydande bonde, innehafvare af gård som lyder under en annan gård; underlydande gård, underlydande by. sex städher oc theris vndher böndher (villæ eraum) MB 2: 44 ."],"f":[]},{"a":"undirbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undertrycka, förtrycka. \" han plägha tio lundom vmgära ok vndirbryta land ok almogha \" KS 61 (152, 67) ."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirbugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["böja (ngn) under (ngt), komma (ngn) att antaga (ngt), komma (ngn) att underornda sig (ngt). cecilia hon war san christi fölgislaghi jdhkelikin fatigha människio thiäniska, hwilkra ordha bewisningha, fwl, radhelikin, ok san, wndhirbughade (subiugarunt) hänna brwdgomme oc hans brodhir christi tro SpV 232 . fanfänglika tha härras skälin owir lastenar, ällir sit liff, ok sina styrsl thär som hänne bör, thz är om hon ekke wndhirbugas sannindhinne (sublatus veritati), hwadhan aff kroppin thakir sit liff ib 365. "],"f":["-adhe )","*undirbugha sik , böja sig under (ngt), underordna sig (ngt). kroppin wndhirbughe sik skälomen (ut subditus fiat . . . corpus rationi), ok skälin owir alt lydhe thinom wilia SpV 566 ."]},{"a":"undirbughin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se undirbiugha."],"f":[]},{"a":"undirbulster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. underbloster, underdyna. en sång med \"wndhebloster\", hofdhabloster\", \"thäpidh\", \"thäkan\" och ett par \"lakan\" RP 2: 273 ( 1394) . \" iij wnder bolstra giwer jak her clostreno \" NMU 1: 110 ( 1434) . Inv cur Tynnelsö 5 ( 1443) . iij hofdabulstra een vndirbulstir ATb 1: 258 ( 1467) . ib 285 (1468), 2: 236 (1483)."],"f":["wnder- . ","vndi- . ","wndhe- . ","-bulstir . -bolster. -bolstir. pl. nom. -bulstra ATb 1: 226 ( 1456?) . ","-bwlster Arfstv 62 (1474-75). ack. -bolstra NMU 1: 110 ( 1434) ), "]},{"a":"undirbulster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n. underbolster, underdyna. quinque puluinaria dicta vndirbolster et quator culcedras dictas vndirbulster SD NS 1: 674 ( 1407). XIII vnder bolster ond ock godhe FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":["-bolster )"]},{"a":"undirbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlydande by. j esebon oc thes stadzsens byiom oc torpom oc aroer oc täss vndirbyom MB 2: 107 ."],"f":[]},{"a":"undirbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["supportare vnder bäro ombäro oppehalla ok hielpa GU C 20 s. 471 ."],"f":["vnder bäro )"]},{"a":"undirböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. them hälga anda, huilken wndherbögher alla wärldena sinom laghom JMÖ 39 . "],"f":["-bökth ib 69 ),","*undirböghia sik , underkasta sig. ath hon ey . . . haffdhe sik guddomsens walle swa wnderbökth (inclinassel), som wärdzskyllocth war Mecht 69 . " ensamen kärleken han wnderbygde sik (sibi subergit) gudhelix waldz alzmäktoghet " ib 224 . ib 308."]},{"a":"undirböghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. han . . . kom til armenie rike. ok al annor landzskap som til hafdho hört chusaron. ok vndir bögdhe them sino herra döme Gr 266 . \" hwan en bemannadhan oc mwradhan stadh skalt thu mik vndir böghia \" MB 2: 146 . ib 145, 148, 197, 241 . han (den orena lustans brånad) . . . wptände först kötit, och smitta sidhan hoghin mz fulom lusta, och wndherböghe sik sidhan mz wrangom wilia Ber 232 . \" sina likama gudelike thiänist wndherböia (corpus suum servituti subijcere) \" Su 2 . - part. pret. undirböghder, undergifven, underdånigt. alt landit war them wndirdanokt oc vndir bögt MB 2: 47 . - underkastad, ställd under, öfverlemnad åt. nar han !UDDA_TECKEN?: inomfrudomen) är wndherbögdher gudhz gömo Lg 3: 486 ."],"f":["wndherböia Su 2 ),"]},{"a":"undirböghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. underkastelse. sannelika thänna dygdhanna rätta skikkan, thz är siwfalla nadhinna bekommilse, samlydilse, ok wndhirbögilse SpV 544 ."],"f":[]},{"a":"undirböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upptända (eld) under (ngn el. ngt). marcianus . . . leeth helge mennene alla begyuta medh olyo . . . ok storan eeldh vndherbötä J Buddw b 87."],"f":["vndher- )"]},{"a":"undirdan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["underdånig, i underdånighetsförhålland till. med dat. pausonias konung . . . han war philippo vnderdaan war hans man ok gordhe honum skat Al 768 . - underdånig, lydig. med dat. huru han sidhan vndirdan (subditus) var sinom foräldrom Ber 268 ."],"f":["vnderdaan )"]},{"a":"undirdan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som är under ngns herravälde el. styrelse. thz är ilth at wara sinna kunw vndirdaan (vxorius esse; att stå under toffeln) GO 203 . - underlydande, underordnad. vard han mykit dröfdir, at nokon tidh skulde swa stoor skadhi oc försumelse hända ibland hans vnderdanä, i thom time som han skolamästare vare Ansg 183 . þa . . . (påfven) älskar alla sina vndardana mz guþlekum kärleke Bir 4: (Avt) 179. ib 2: 332 . at männene skulu wara formän oc radhande j synom hwsom, oc qwinnonar wari thera vndirdane MB 2: 181 . \" radhir iak biscopenom at han vmuände sik til gudhelikin kärlek rättande sik siälfwan ok sina vndir dana \" Bir 1: 72 . \" est thu abote ellir forman j nokro klostre tha skalt thu thina vndirdans som thik äro befaladhe wiislika oc beskedhlika thwinga \" ST 383 . formannin är värdhir swa mangha dödhe huru mang ond eptirdöme han sände til vndedanana MP 1: 227 . ib 245 . KS 50 (126, 54) . KL 119 . Bir 1: 317, 3: 148, 5: 12 . Ber 61 . - undersåte. kärlleek ok godhgerninghä willium wi grnä tee allum them warä vnderdanä fridhä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ider . . . herra albrict . . . sweya oc göta konung . . . helsom wi alle idhr fatighe vnderdana BSH 1: 185 ( 1386) . i (konung Magnus) hafin varit idra þiänist manna oc vnderdana forraþare Bir 4: (Avt) 184 . han (en arfkonung) hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndidåna, at the haua thiänt ok lydhuge warit fadher ok föräldre hans KS 10 (24, 11) . ib 12 (29, 23), 16 (40, 17). Bil 565, 884 . Bir 2: 260 . Di 271 . Lg 367, 3: 345 . Al 761, 1527, 6024 . alle iödha wordho hans vnderdaan ib 1103 . skulin i . . . wara thra vnderdana som idher hatadho MB 1: 377 . \" thänkto the !UDDA_TECKEN?: the som korsfesto min son) mz sik . . vm han hawir fram gang. alle skulum vi vndir gifwas hnom ok wardha hans vndir dana (si processum suum habebit omnes subjiciemur potestati ejus et subditi ejus erimus) \" Bir 1: 114 . \" rodher och biwder ower mik som offwer jdher fatige wnderdon \" FM 222 ( 1505) . \" wii wiliom alle trolighä liffwa ok döö medh idher nadhe, som fatigha wndherdanä bör for siin rätthä herra at göra \" BSH 3: 176 ( 1466) . swa margh en land ok margha städher folk ok goz ok borgher ther mädher iak hafer wunnith til mit laan nw skal iak wardha vnderdaan (nunc fugitivus et subjectus factus sum, Darius qui omnes orientales in servitutem sibi redegrat nuc subjicitur) Al 2998 (ordet bör kanske här fattas ss hörande till adj. undirdan i bet.: en annan underdånig). - om stad el. land: underlydande, vsallstat. the (städerna) waro tiri vnderdana Al 1049 . \" konstus gifwer iak oc et laan thz stora trangia til vnderdaan \" ib 10278 . - Samtliga de anf. ställena, utom GO 203, MP 1: 245, Al 1103, 2898, 10278, FM 222 (1505), kunna föras till undirdane."],"f":["vndirdaan GO 203 . ","vnderdaan Al 2898, 10278 . ","wnderdon FM 222 ( 1505) . ","vndardan: -dana Bir 4: (avt) 179. ","vndedan: -danana MP 1: 227 . ","wndertan: -tana Lg 3: 345 . ","wndan: -dana Di 271 . ","-ar; hithörande former kunna dock föras till undirdane. vnderdaan Al 1103 ( i rimsl.)), "]},{"a":"undirdan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["underdånig, i underdånighetsförhållande till, med dat. giordhe the sigh wnderdana sinom wnderdanom SkrtUppb 42 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirdan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. som är under ngns herravälde el. styrelse. - underlydande, underordnad. han är likir them som liggir, thy kan han ey löpa framfore sin wndhirdan forelöpande (præcurrentem subditum non prævenit) SV 38. christus han giorde sik til en tyänara ok vndir dan, tha han loot sik vmkring skära MP 5: 84 . SkrtUppb 42 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirdane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som är under ngns herravälde. thin margfalla nadh bewisar nogh liwsligha, at skälin wtskilia ok döma, at människian är ey wndhirdane for nakro kreathure, wthan wiliandhis (ulli notauræ nisi volens subjaceat) SpV 487 ."],"f":[]},{"a":"undirdane","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som är under ngns herravälde. iak haffwr thik til vnderdana giort i all wärldin badhe lit oc stort Al 8597 . - (?) än annan skal styra ok döma han scal förra döma sik siälffuan ok göra (för göra likaman?) siälinna vndirdan ok styra sin hug til udz (carmen spiritui subjiciendo ac spiritum ad Dominum dirigendo) Bil 885 . - underordnad, underlydande. astundadhe han . . . hällir vara for man är vndirdane Bir 1: 350 . - undersåte. huilken kunungr kännis medh ordom ok gerningom sik wara gudz vndidåna KS 16 (39, 17) . Jfr undirdan."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirdanilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? underdånighet. medh störthä ödmiwkt ok wndherdanelse BSH 3: 176 ( 1466) ."],"f":["wndherdanelse )"]},{"a":"undirdanilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. underdånighet. nidher fiöllo the a sin änlite, hedhrandis barnet ihesum til ödhmyuktenna tekn oc san wndherdanilse JMÖ 29 ."],"f":["wndher- )"]},{"a":"undirdanirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kvinnlig undersåte. thwa drothninga . . . styrdho rikeno, sina wndhirdaniskor (ɔ amazones) haffwandhe widh starkan agha SpV 164 . 2) om frilla el. älskarinna. är thz ok swa at thu kwngör thinne kathe wndhirdanirsko (sucubæ) siw haar j thit hoffwodh, tha wardher thu flinskallothir giordhir aff thinom fiandhe SpV 41 ."],"f":["-daniska )"]},{"a":"undirdanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["underdåning. \" wara ödhmiwka och vndherdhanlika thiänist idher ath bewisa J'Tb 45 (1464). myn ydmywke vnderdanlige helse forsendt med gudh \" HSH 20: 29 (1506, H. Gadh) ."],"f":[]},{"a":"undirdanlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undderdånighet, lydnad. \" thet idher til thiensth och wndherdanligheth koma kan \" BSH 5: 20 ( 1504) ."],"f":["wndherdanigheth )"]},{"a":"undirdanogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["underdånig, lydig. \" at ey skuli aff them som bör wara wndirdanogha, byta[s] styrlzsinna wald \" Bir 5: 13 . mädh warom werdygskyldoghe vnderdanoghe thienist BSH 1: 185 ( 1386) . FM 41 ( 1425) . - med dat. mädhan mannin forsmadhe at lydha gudhi är värdhokt at han skuli vara lydhoghir oc vndirdanoghir manne sik licom Bir 2: 176 . \" formatte höghfärdhin sua mykyt j thom ok giordhe thom swa mykyt sik skyllugha ok vndirdanogha (tantum eos sibi obligavit) at the vilia gerna synda alt til ytarsta timan \" ib 3: 404 . \" alz waloghir gudh wilde sik swa ödhmyuka, at han wilde wara vndirdanoghir ene fatike iomfru, thy är gudh liknadhir j scriptinne widh eenhörningen, thz willa dyurit wart vndirdanokt ene iomfru \" ST 213 . ib 216 . Va 40 . \" rätwist är vnddherdanogan wara gudi \" MB 2: 307 . alt landit war them wmdirdanokt oc vndir bögt ib 47 . ib 147 ."],"f":["- okt ST 213 ; MB 2: 47), "]},{"a":"undirdanogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) underdånig, lydig. \" alles wores wnderdanige welwilioge tro tienst . . . försendt med wor herre \" STb 5: 343 (1521, Kop). 2) som underkastar sig (ngt), undergiven. med dat. nar thu nidher for . . . til ljordherikis oc giordhe tik lydoghan oc wnderdanoghan allom pinom oc alla ysäld Mecht 382 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirdanoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SD 5: 209 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). eder . . . vare till all velie tienit och vnderdanighet HSH 20: 226 ( 1507) ."],"f":["vnderdanighet . wndherdanaheth,"]},{"a":"undirdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undandraga. \" nadhin . . . hwilken them sik swa wndherdragher (subtrahere) oc flyr \" Su 299 ."],"f":[]},{"a":"undirdraghare","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"undirdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvinga (ngn el. ngt) under (ngn el. ngt) underlägga. med ack. och dat. at han alla werldena vilde vndir driffwa (subjugaret) sina walde MB 2: 146 ."],"f":[]},{"a":"undirdräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-drekt )"]},{"a":"undirduka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undertrycka, kuva. \" tymen förgik . . . /som han skulle sik haffua brukath/ok syna owener vnder dukath \" RK 1: (sfgn) s. 177 ."],"f":[]},{"a":"undirduva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["unddertrycka, förtrycka. \" ath thenne landzende motthe icke bliffwe vnderwffuader aff the omilde fyender \" HSH 20: 137 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"undirdylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = undandylia. effter tet at samme kellare saa wnderdolder war SJ 2: 258 ( 1494) . \" nogen koper hon skulle haffue wnderdolt aff bythet \" STb 5: 116 ( 1516) ."],"f":["wnder- . ","-dolder . ","-dolt )"]},{"a":"undirdyna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underdyna. confero soroj mee vnam culcritam (vndidyn) SD 2: 165 ( 1294) ."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nedstörtande. ath thera (änglarnes) kompanskap skulle ökias i hymerike . . . som mynskat war mz lucifers vndherfaal (sannolikt för nidherfaal el. nidherfal, se niþerfal 2) JP 94 ."],"f":[]},{"a":"undirfodhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fodra. \" j brun engilsk kiortil, wnderfodrat med huit \" STb 5: 163 ( 1517) . ib 342 (1521, Kop)."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underfogde, fogde som lyder under en annan fogde, den som tjenstgör i en fogdes ställe. wij . . . forbiwdhom worom fougthom och vnderfoughtom nokon man ijndre, i moth the articulos som i breffuet for:ne äre FH 1: 6 (1357, gammal afskr.). waltar, vnderfoghote i vpsalom SD NS 1: 405 ( 1405) . \" aspasius wndi foghote lät skära hänna strupa swndher mz swärdhe \" Bil 571 ."],"f":["vnderfoghote . ","wndi foghote . vnderfougthe),"]},{"a":"undirfoghate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underfogde. \" olaff aslcson vndefogothe i iemptelandh DN 14: 145 (1492). mattis laurensson, borgere her j stockholm ok nv pa thenne tijdh vnd[r]fogit ibidem \" STb 4: 87 ( 1505) ."],"f":["wnder- . ","vnde- . ","-fogothe . ","-fogit . med artikel -fogten STb 5: 286 (1520)), "]},{"a":"undirganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) underkasta sig, foga el. finna sig i. alla thina byrdher . . . skulu thik alla wara lätta ath wnderga (levia sustienda) Mecht 90 . - gå in på. huilket vilkor for:ne hartwich ville gerne vndergaa STb 4: 173 ( 1507) ."],"f":["wnderga . ","vndergaa )"]},{"a":"undirganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) underkasta sig, gifva sig. the vildo enga lund vndi ganga vtan mz hardhe hand Bil 885 . \" landit skulle alt wndergaa \" RK 1: 3996 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). wi wiliom honum ey vnder ga Al 1691 . \" macedonum skal thu alt vnder ga \" ib 2892 . ib 7741 . \" parthy oc perses . . . vndirgingo siäfwiliandis artasyre herradöme \" Gr 263 . ","2) underkasta sig, foga el. finna sig i. kantu ey meer aff oss faa än wy ärom wane wnder gaa RK 1: 3463 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). lydha oc vndhergaa konungxsens budhi MB 2: 221 . \" hoo som icke will låta sigh näpsa och vndergå thet som hampnfougden och sexmennerna giöra, skilia och döma \" SO 308 ; \" jfr 4. - gå in på. jach . . . begärede . . . swar aff them, om the wele nogen af them (artiklarne) samfelle och wndergaa \" BSH 5: 89 ( 1506) . ","3) hängifva sig åt, sluta sig till? thu som thenna wara sökta idhkan oc stwderan haffuer wndergangit (för widherganit? qui hanc nostram philosophiam professus es) Su 115 . ","4) undergå, utstå, blifva underkastad. thän oquemelica dödh, som the äru vndi gangne, sculum vi hämpnas Bil 852 . \" at jak skal ey vndirgaa (subetam) thungan domBir 3: 330. \""],"f":["undi- . ","-ga . ","-gaa )"]},{"a":"undirganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underjordisk gång. cunus ni et cuniculus li driffuande wärkx vnder ganger GU C 20 s. 159 ."],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirgifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undergivenhet, underkastande. \" swa länge jak finder ödhmiwka wndergiffningh (subjectionem), j them, moth thera formannom \" Mecht 301 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["undigipt . ","undirgiffpt UplL J 13: 2. vnder gifft VML II J 15: 2), "]},{"a":"undirgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) underlägga, underkasta. med ack. och dat. for thy, ath jak war ödhmiwker, oc lydhogher, jdhke oc hon sik ödhwmiwklica, wndergiffna hwario ena creature Mecht 327 . - underkasta, tvinga (ngn) under ngt). hona som war giordh äpther minom liknilsom wndergapt thu diäffwlsins thiänist SkrtUppb 48 . 3) underkasta, låta undergå. med ack. och dat. thin offwermattho kärleker . . wndergaff thik allom pinom ok ysäld Mecht 85 . - part. pret. undirgivin, 4) hängiven åt, hemfallen åt. med dat. triggia handa tha likawäl finnas äwärdelik fordömilse wndhirgiffwin (obnoxia) SpV 576 ."],"f":["wnder- . "]},{"a":"undirgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) underlägga, underkasta. med ack. och dat. jak skapadhe al thingh for mansins skuld. ok iak vndir gaff honom al thingh Bir 1: 8 . \" at i . . . aldirg . . . oss wndergiffwa andro rike, som skatskylloge bönder \" BSH 5: 176 ( 1507) . - underkasta, tvinga (ngn under ngt). til at . . . vndirgifwa otrona vndir tronna wk (ad subjiciendos jngo fidei infideles) Bir 3: 166 . ","2) tillegna, öfverlåta ss egendom. med prep. undir. afhände jak mik thän fornämpdha gardhen . . . ok allaledhis wndirgiuer wnder fornämpa prästins bordh BYH 1: 190 ( 1383) . ","3) underkasta, låpta undergå. med ack. och dat. ey thol gudhlik rätwisa nokot ilt vara opinat. hwilkit hon ey vndergifwer skyldoghe näfst Su 447 . - part. pret. undirgivin, ","1) undergifven, underdånig. \" med dat. han . . . var them (sina föräldrar) vndigifwin oc lydoghir \" Bo 28 . \" thu . . . vr hänne vndirgifwin \" ib 61 . Ber 66, 225 . ","2) underkastad, underordnad. \" med dat. (el. i dess ställe ack.). til the cristna män aff latins tungo hulke som vndir gifne äru romara kirkio lydhno \" Bir 3: 347 . \" kötith är olydhoght siälinne, oc ey alzstingx swa vndergiwit siälinna lydhno, at thz bidhar til hon diktar thy, hwath thy hörit til \" MB 1: 146 ; jfr 1. tha bliffwa the vndir giffne thino walde ib 2: 152 . tha thu wast . . . vndirgifwin annars wald ST 383 . - (?) hedherhallin wari idher forman j bland idher oc han wari j gudz räddogha wndirgiffwen jdhrom fotom Bir 5: 13 . ","3) underkastande sig, finnande sig i. med dat. een nunna. hwilkin som sik lät wara folska. oc vndirgifna orenastom syslom mz störsto thulomodhe KL 302 . ","4) hängifven åt, hemfallen åt. med dat. mins guddoms ande . . . byggir ey j thz kar ällir hiärta som är vndirgifwit (subdito) syndinne Bir 2: 318 . - undirgiva sik, ","1) underkasta sig, gifva åt sig. med dat. hälder wiliandis ärleka söö . . . än wndhergiffwa sik tolkom ribballom Su 67 . \" retthe iwdha som sik ey wille wndirgiffwas (för -a) hedhningom \" MB 2: 222 . ","2) underkasta sig, underordna sig. med dat. ödhmiuktin hawier thre trappor. förste är at vndigifwa sik them som större är . . . annor är at vndirgifwa sik sinom iämponga . . . thön thridhi . . . är at vndirgifwa sik them som mindre är Bo 38 . Bir 1: 276 . ","3) underkasta sig, foga sig sig i, ansluta sig till. med dat. the som ey wildo vndir giffwa (för vndir giffwa sik? för vndir giffwas?) hedhninganna stadga oc liffwerne MB 2: 296 . ","4) hängifva sig åt, öfverlemna sig åt. med dat. vndirgif tik ey annantidh diäfwlsins thiänist MP 1: 157 . \" han . . . hafdhe sik vndirgifwit mykle vaku. fasto ok bönom \" Gr 319 . nar the . . . sik vndirgifua kräslico liurine MP 1: 198 . \" huilke . . . wndhergaffuo sik allom kötzsens lusta \" Su 129 . Bir 2: 318 . - refl. undirgivas, ","1) underkasta sig, underordna sig. mädh honom kan iak ey enas wtan mz kärlek, ey wndhergifwas wtan ödhmiwkt Ber 225 . - med dat. mannin hulkin som forsmadhe at vndir gifwas (subdi) mik som högxstir är skal sörghia sik magha skadhas aff minsto thingom Bir 2: 278 . \" altidh astundadhe iak at wndirgiffwas allom creaturum \" Lg 812 .","2) underkastas, underläggas. \" alle skulum vi vndir gifwas (subjiciemur) honom ok wardha hans vndir dana \" Bir 1: 114 . ","3) blifva underdånig, foga sig efter, rätta sig efter. koklara läsa orma galra til ormanna. oc vndirsta ey ordhin som the läsa oc tho ormane hörande ordhin lydha them oc vndir gifuas them (conquiescunt et subduntur eis) KL 226 . ","4) underkastas, komma under, hemfalla under. med dat. mer wndher gifwas männena diäflomen mz skörlifnadh än androm syndom Ber 81 . \" hwlke som forlata hällaght wärdhskap och fara til wärdzlikith lifwärne ffärkas gudhz kompanskapi, och wndhergifwas diäwflsins härradöme \" ib 71 . \" wm fanytta äro idhn wndergifwas (subjicintur) hälghra manna dygdhe diäflanna härradöme \" ib 112 . \" skalt thu wndhergiffwas laghomen oc plaghas til thäs thu sigher thz sant är \" Lg 440 ."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirgivilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f? undergifvande, underkastelse. the ödhmyuka wndhergiffwilse som thu for min kärlek skuld wilt göra androm täkkis mik at thik skuli göras Lg 815 ."],"f":[]},{"a":"undirgiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirgrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undergräfva. \" the . . . vndergrowo mwrin a the helghe kirkio \" MB 1: 261 . \" baal hämpnes sik siälffwir offwir then som vndhergroff oc nidherslogh hans altara \" ib 2: 87 . Jfr grav undir."],"f":[]},{"a":"undirgreve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underdomare, underordnad ämbetsman. tha grepp flachus hälga iomffruna, antwardadhe hänne sinom wndhe greffua Lg 333 ."],"f":["wndhe greffue )"]},{"a":"undirguþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undergud, underordnad gud. februus var . . . en heþna manna guþ . . . hanum ofraþo þe heþne varo huart ar rict offer: ok allom hä[l]uitz guþum hans vndi guþum Bu 9 ."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["undi- . ","unde- )","undirgärdha balker","vndegierdhä- . ","vndhigerdhis- . ","vndigerdhz- )"]},{"a":"undirgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlag, nedersta bjälklg. - bottenstycke i fönsterkarm, fönsterbräda. fönsteren waro . . . aff . . . cristaall aff hwlkom wndygerden pelara nalstolpana (för pelarana stolpana) oc offwra täktid waro j fönstren Troj 39 ."],"f":["wndygerd )"]},{"a":"undirgärsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirhula","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["succauare vnder holo GU C 20 s. 89 ."],"f":["vnder holo )"]},{"a":"undirhäradshöfdhinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underhäradshöfding, vikarierande häradshöfding. jak jauper diäkn, vndihärezhöfninge i akerbo hundare SD NS 1: 294 (1403, nyare afskr.). jak ingeualder i lyiastum, vnderhäradzhöfdhinge i seunda oc gurunda hundare a ärlixmanz vägna herra bänkz karlsson riddara ib 2: 47 ( 1408). ib 1: 585 ( 1406), 2: 33 ( 1408), 51 ( 1408). Jfr häradshöfdhingia dom havande under domber, häradshöfþinge."],"f":["vndihäradzhöfdhinge: -ia SD NS 2: 33 ( 1408) . ","wndirhärdidhzhöfdhinge ib 51 ( 1408) . ","vndinhärezhöfninge (för -höfdinge) ib 1: 294 (1403, nyare afskr.). vnder häradz höfdunge: -a ib 585 ( 1406)), "]},{"a":"undirhäradshöfdhinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr Sdw 2: 1323."],"f":[]},{"a":"undirhäradshöfdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= undirhäradshöfdhinge. \" jac niclis i mädelby, wndherhäradzhöfthinger i sewndha gorundha hundare, a herra rangwalder (för rangwalds) phillippussons riddar weghna \" SD NS 1: 95 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"undirkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkasta, underlägga. med ack. och dat. - pass. vordho alle vndirkastade theris herradöme MB 2: 56 ."],"f":[]},{"a":"undirkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkasta, underlägga. \" subicere vndherkasata oc wedher giffua \" GU C 20 (hand 2) s. 3."],"f":["vndher- )"]},{"a":"undirkinninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kind(flik) (hos höns). hanen wthwälyes . . . haffwandis . . . hwitasta öron. oc wndher kynningana hängiande hwith rödhe. swa som jnbögdhe vidher PMskr 251."],"f":["wndher- )"]},{"a":"undirkiurtil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underkjortel, plagg som (af såväl män som qvinnor) bars under (den yttre) kiorteln. brödhranna klädhabonadhir scal wara fförst een vndikiortil aff hwito wadhmal ther näst een kiortil aff graa wadhmal VKR 11 . \" alle prästene oc brödrene magho hafua twaa hwita vndi kiortla (subtunicalia) af watmal oc een kiortel af graa watmale \" ib 70 . Bir 4: 24 . \" systrana gangklädhe skulu wara twe vndirkiortla (camisiæ) af hwito watmale annar for daghlika nyt oc annan for thwät een kiortil af graat watmale oc een kwghul \" VKR 57 . Bir 4: 10 ."],"f":["vndikiortil . ","vndi kiortil )"]},{"a":"undirknugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undertrycka, underkufva. om han (kon. Hans) oss nw wndher knwgar FM 234 ( 1505) . BtRK 379 ( 1501) ."],"f":["-ar . "]},{"a":"undirkräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kuva, undertrycka. \" hwadh gagn är ther aff vm ögna smikrare eller vndi kräkte meniskior kalla höffdingen konungh och förste. och rijckssens fader tå han är ehn tyran och röffware, ty the dierffwes ey annett säye \" PMSkr 675 (senare avskr.)."],"f":["vndi kräkter )"]},{"a":"undirkuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kuva, underkuva, undertrycka. \" almogen vnderkuffwatt beskattes, oförrättes aff herredzdomerom (o.s.v.). \" PMSkr 683 (senare avskr.)."],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["längre ned belägen källare, undre källare. tho hawer . . . hinza wndan taghit rumit owan kellaran tho swa at han scall källaran owan straka sua at hans vndeikellare bliwer bweardh KTb 52 ( 1424) ."],"f":["vndi- )"]},{"a":"undirlagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? underlag, grundval e.d. till en byggnad? myna fädernis tompth . . . swa langa ok bredha som gambla vndhirlagona wt wysa ath myne föräldre hona aff gamblum aldhir brukat haffwa Svartb 407 ( 1443) . \" paa sama tomptena, swa laanga och bredhä som gambla wnderlagheno wtuisa \" ib 453 ( 1454) . Jfr undirliggia 3."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirlaghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlagman, vikarierande lagman. iak mathius kogger vndarlagman j österlanden FH 3: 4 ( 1352) . \" jak kätil olafsson vndilaghman i finlande \" ib 10 ( 1382) . ib 8 ( 1377) . incighle . . . jon vpplännings vnderlaghmantz i östragötlande VAH 24: 327 ( 1377) . incighle . . . harlaz diekns, wndelaghmanz i närikke SD NS 1: 539 ( 1406) . \" iak lawrins korske vnderlaghman westmannalande a erlix riddara väghna herra thordz bonda \" ib 78 ( 1401) . \" ib 127 ( 1402), 276 ( 1403), 325 (1404, nyare afskr.), 358 ( 1404) o. s. v. nils diäkn vnderlaghman \" FH 2: 83 ( 1431) . the . . . fingo fram eth breff som benkt niclisson ij wala hafdhe vtgifuith then tiidh han mins fadhrs vnderlagman war DD 1: 95 ( 1442, nyare afskr.) . Jfr laghmanz dom havande under domber 9, laghman 1; for laghmanz dom sitiande under laghmanz domber 2."],"f":["undi- . ","unde- )"]},{"a":"undirlaghman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlagman. \" johan haraldson wmdherlagman j uplande \" SD 8: 173 (1362, nyare avskr.) . NMU 1: 105 ( 1425) . UpplLagmansdomb 16 (1490). SJ 2: 173 ( 1490) . "],"f":["vnder- . ","vndi- . ","vnde- . ","-lamman FMU 1: 362 ( 1376) ; Svartb 191 ( 1386) ), ","*undirlaghmanz bref","vnde- )","*undirlaghmanz thing","vndher- . ","vnde- )"]},{"a":"undirliggia jfr ","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ligga under, lyda under, tillhöra. en torpstadh . . . mz skogh ok fiskewatn, när ok fierra, mz allo thy ther vnderliggir, som ther hauir aff aldir tillighat NMU 1: 14 ( 1470) . \" engo vnadntagno som ther aff alder hauer vnderlägadh DN 14: 137 (1483). \"","3) ligga el. vara belägen under (ngt). eth stenhus . . . medh en vnderliggiende keller och stenbodh innan porten SJ 2: 108 ( 1488) . ib 143 ( 1489) . \" eth stenhuss medh thess wnderliggiende grundh \" ib 2 :217 (1492). - Jfr liggia undir (Sdw 1: 758)."],"f":["vnder- . ","vnde- . ","supin . -lägadh DN 14: 137 (1488)),"]},{"a":"undirlopt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ett slags loftsbyggnad. Abbedissan Margareta Harldzdotter och klostret i Askaby utarrendera . . . en \"ladha\", ett \"nötahws\", två \"härbärghe\", ett \"wndelwft\" RP 2: 338 ( 1398) ."],"f":["wndelwft )"]},{"a":"undirlydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyda under. med dat. teridacius . . . sändir . . . allom som vndirlydha varo herradöme. helso Gr 281 ."],"f":[]},{"a":"undirläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) underlägga, underkasta. med ack. och dat. ewa throdhe falska fiandhen diäfflenom, honom samtykkiandis, wndherläggiandis sith barn . . . hardhom dödhe (prolem . . . dire neci subiciens) JMÖ 67 . 4) tillägna, överlåta (åt ngn) ss egendom. med dat. tha beplictar jak mik oc mynom arffwom at wnderläggia och betala hanom eller lhans epterkomandom swa mykit oc swa goth godz Svartb (Skokl) 527 ( 1477) ."],"f":[]},{"a":"undirläggia . v. ","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) lägga (ngt) under. bildl. undherlägh (subjice) thina axla oc bäär hona (visheten) Su 15 . ","2) underlägga, underkasta. med ack. och dat. thu som . . . thina huxsan haffwer wndherlakt (suppouisti) sötha suillenna wke Su 115 . \" jdhre helsamlike maning vndirläggiom vi siälfuilandis vara halsa \" Gr 318 . ","3) underlägga, lägga (ngt) under (ngn el. ngns välde). med ck. och dat. ekke wilde han fara hem för än han hafde vnderlagt sik alt swerige Di 23 . ","pret. underlagd, underlydande. ix städher mz sinom byiom oc vndirlagdhom gardhom MB 2: 43 . xiij stadher oc theris vndirlaghna (för -laghda) bya oc gaardha ib. - med dat. all landh wndirlagd basen MB 2: 38 . \" sextan städher mz sinom gardhom them vndirlagdhom \" ib 43 ."],"f":[]},{"a":"undirlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som ligger el. lyder under ngt, underlydande område. azotus then stadhen mz sinne vndirläghningh MB 2: 43 ."],"f":["-läghning )"]},{"a":"undirlätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underlätta. vndirlätta abbatisonna thunga VKR 4 . \" hwilke som ey waro . . . apostoli wtan . . . wndirlättadho thera ärffuode \" Bir 4: 100 ."],"f":[]},{"a":"undirlöna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = undanlöna. hwre . . her sten stwre hade thäm til thalit . . . om rikessens toll, vort ecke swa klarlige scriffuen som ahnom tilborde och the som toll borde göre vort vnderlönt STb 2: 427 (1490)."],"f":[]},{"a":"undirmatras","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. undermadrass? ss binamn? poffuel, wnder matras aff danmark STb 5: 24 (1514). Jfr K. G. Ljuggren, Meijerbergs ark. f. sv. lordforskn. 8: l37 ff."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirmässoklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lundermässkläder. \" xv par vnder mässo lklädhe \" Skotteb 353 (1440, Borgm) ."],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirsatare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undersåte. \" skreff konungh hannis . . . almoghan til . . . och kalladhe them sina kära vndersätthare \" BSH 5: 196 ( 1507) . ath . . . hans nadhe vill bewise sigh i modh oss alle . . . som en mild cristin herre och konung bör ath göre imod sijna wndersaatere DD 1: 233 ( 1520) ."],"f":["wndersaatere . ","vndersätthare )"]},{"a":"undirsate","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["vndhersaathe . ","öndhersate )? m. "]},{"a":"undirsate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlydande, person som är underställd ngn annan. \" stadzsens dragara maga ok schule til thöm thagha och anname j theris kompani eller selschapp ij eller iij par dragara, som theri vndersate äre i staden, hwar behoff görs STb 3: 84 (1493). findher han (ɔ kaptenen) nokon aff sinom wndhy saathom som ey haffwa sin tygh klar \" PMSkr 136 ."],"f":["vnder- . ","wndhy- . "]},{"a":"undirsatogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undersåte. \" borgemestere oc rad, ider nades fatige wndersatoge STb 5: 330 (1521, Kop). \""],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirsatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undersåte. \" hwilken som griper til faanga nokon then fienda som haffwer sworit konwngenom hwlskap oc manskap, äller är hans wndy satther \" PM 36 ."],"f":["wndy satther )"]},{"a":"undirsitiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undersåte, underlydande. \" naakre aff edher, eller eders vndirsittere \" BSH 5: 507 ( 1512) ; skrifvelse till rådet i Lybeck)."],"f":["vndersittere )"]},{"a":"undirskikkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["underordnand, underlydande. \" hwar capitenare skal hafwa ena wthsciriffth aff tässom stadgommen, oc them ena reso lätha läsa wppenbarlika före synom wndy skikkadhom hwarya wikw \" PM 41 . ib 38 ."],"f":["wndy- PM 38, 41),"]},{"a":"undirskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underskrivare, underordnad skrivar. . . . och jak wnderscriffuaree micha wadzilson screff thetta breff medh mine hand Rydberg Tr 3: 581 (1513, avskr.) . l mark danske hwite, som the goffue mester eric kanseleren för dagtingis breffuit jtem än goffue the wnderscriuren xxiiij (mrk) ortuger Stock Skb 222 (1523)."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirskrivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["nedanskrifven, nedannämd. thenne vnderschrefne BtFH 1: 32 ( 1478, nyare afskr.) ."],"f":["vnderschrefne BtFH 1: 32 ( 1478, nyare afskr.) ),"]},{"a":"undirsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) undertrycka, tillbakasätta. oc aff thii wil se . . . wor fordell aldelis forwmmat oc wnderslagin mot alles wores befalning Rydberg Tr 3: 558 ( 1510) . - Jfr sla undir (Sdw 2: 426)."],"f":[]},{"a":"undirsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) aflägsna, undanskaffa. wnderslogos breffwen BSH 5: 359 (1509, nyare afskr.). 2) undertrycka, nedtrycka, tillbakasätta? mijn thro thienist . . . skall vara obesmitthet i richesins thienisth nath och dagh om iach thet nywtha maa, och ey sa vnderslas som mich sigis oplagt wara HSH 20: 31 ( 1506) . ","3) hämma, stäcka. \" mig hopes till gud . . . at thenne konungx magt oc onde begär skall met gudz hielp bliffue vnderslgen \" FM 324 ( 1507) .","4) underkasta, underlägga, lägga (ngn el. ngt) under (ngn el. under ngns välde). med ck. och dat. - pass. hwru israels söner wordho wndher slaghne sinom fiendhom MB 2: 74 ."],"f":["slå under","sig )"]},{"a":"undirslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underslag, stödbjälke i mur; stockar el. bjälkar som uppbära en plankbeläggning. Skotteb 150 (1463-64). tile busman . . . bekendes, ath han . . . gerne til vnte, ath forstanderen ath sancte örien . . . matte sancte öriens kropass och vnderslagh jnleggie j /1/2) steen jn vtj hans mwr STb 2: 204 (1487). huilken mwr ok hws ligger nest nordan vijdh hwstru kaderine bryggerhussz, medh tw eller thry vnderslagh ib 433 ( 1490) . \" hörer halffue mwren claues til, epter iij (3) hans vnderslagh ther nw jnne liggie \" ib 573 ( 1491) . SJ 2: 115 (1488), 164 (1490), 195 (1491). tha haffe han ey affhuggit then balken eller vnderslagh, som lach jn vtj priwalkx mwr STb 3: 217 ( 1495) . \" tha skole the bruche . . . gertrud vrweders mur med anchere eller wnderslag ib 5: 51 (1515). HLG 2: 75 (1517). \""],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirsoknare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlydande stad. tio städher oc theras vndir städher oc torph MB 2: 43 ."],"f":[]},{"a":"undirstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förstånd, förmåga att förstå el. begripa. jak vplät thit vndirstand (intellectum) Bir 3: 106 . \" haffwa höght wnderstandh \" PM 2 . thz är ower människionna wndherstandh Lg 3: 596 . LfK 140 .","2) mening, betydelse. \" hör än eth annat sin ellir vndirstand aff thy andro gudz budhordhe \" ST 127 . ","3) förstånd, förbindelse. han . . . haffde hemeligh wndherstandh mz fiendhommen PM 3 ."],"f":[]},{"a":"undirstand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förstånd, förmåga att förstå el. begripa. jntellectus . . . vndherstand GU C 20 (hand 2) s. 34. wndhirstandit (intelligentia) bewara at ey skuli fawidzskan härras SpV 156 . ib l245. thz som människian haffdhe, thz är oplyslikit ok begriplikit, sannindhinna wndhirstandh (intelligentiam) ib 325 . ib. ib 545 . \" ära wari thic, fore huart eth creatur a iordherike är, som . . . lydhokt oc hörokth är äptir sinne bädzste vndirstand \" SvB 331 (b. av 1500-t.). 2) mening, betydelse. SpV 34 . huru jak skal wndhirstanda thz som fölghir j samma läxinne j andheliko wndhirstandh (mistico intellectu) ib 195 . ib 514 . \" än om härrans bön, thz är pater noster, är ekke ympnokt sakt . . . thy bidher jak tik, at tu ey tagh thz mödhosamlika, at thu dwäls j hänna wndhirstandh (intellectu) nakot länghir \" ib 554 ."],"f":[]},{"a":"undirstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2) förstå, fatta meningen el. betydelsen av. thy at gudz osynlighin thing wndhirstandin (intellecta) mz them thingom, som giordh äru synas, ok mz kreaturit kännis skaparin SpV 191 . thy scriptena ey wndhirstandande, är malningin script (ignorantibus litteras ipse pictura scriptum est) ib 254. 3) förstå, begripa, (med förståndet) fatta. jntelligo . . . vndherstonda GU C 20 (hand 2) s. 34. ib s. 72. lgudh som . . . gaff thik wit oc snille at wndhesta the hälgho tro SvB 418 (b. av 1500-t.). 4) förstå, begripa, inse. tha ma hon (ɔ människan) wndherstanda stora gudhz godhgärninga SkrtUppb 8 . 7) inhämta kunskap om, lära känna, känna. - lära känna, taga del av. vedher käre väner, thet wi hafvom undherstannet idhert bref, ludennes thet i ingha brefve hafva faat af vor heliga fadher paven Hist Handl V III: 1: 20 (1464). - lata undirstanda, låta förtå, låta erfara, låta få veta. loth helmich for thy thette vnder stande . . . ath hans egen breff schulle ecke göre hanom hinde annan tiidh STb 2: 565 ( 1491) . tässom . . . adam läth gudh wndherstanda sik wilia födhas aff enne clare iomffru JMÖ 63 . här lather ängilen christi brudher wndherstaa, i huilke sorgh oc myklom dröffwilsom förste patriarchen adam war skipadher ib 64 . 10) förstå, fatta, uppfatta (på ett visst sätt el. i len viss betydelse el. mening). mädhan swa är at all siäla nytta ok gangh magho ey wndhirstandas j gudhelika fructinna forskyllilse (non immerito (för: in merito) divini fructus possunt intelligi) SpV 15 . \" thänna synda bätringhen wnderstars j twäghia handa mattho JMPs 305. - förstå el. fatta el. uppfatta (ngt) som (ngt). ok äpter thz tha vnderstandz thätta döpisle klädhe. thz han skal a domadagh mz likama oc siäl op sta swa reen som en ängel \" SvKyrkobr 5 . alla thinga, ok scriffthinna omgangh wändas widh thwänne axil, som är antiggia aff naturinna älla fornyilsenne en axillen math thu wndhirstanda (intellige) alla creaturanna nathur aff gudhi skapadha annan axillen math thu wndhirsta människionna athirlösn SpV 46 . \" thänna jomfruna math thu wndhirstanda gudz wisdoms liknilse (virginem istam typum esse divinæ sapiientiæ intellige) \" ib 437 . 11) uppfatta, tänka sig, betrakta. at hon (ɔ människan) altihd wndherstande gudh swa som närwarande SkrtUppb 7 . \" pelagrima wnderstandas the alle wara som ey haffwa gotz föra pa skipeneo \" PMSkr 36 . 12) förstå, tänka, tänka sig. - förstå, mena. wm leonit wnderstars högfärdogh hiärta (per leones significantur superba corda) Mecht 99 . \" wm mina haka wnderstad mina ödhmywkt (per mentum, humilitatem meam) \" ib 246 . \" vm mina händer oc arma vnderstadh mins mandoms ärffwodhe oc träldom ib. medh them konungx gardenom vndhirstadz wärldhin ok henna älzskara \" MP 5: 25 . ib 91 . första (vredens dotter) är olaaten rixa thz är kradz oc wndirstars thär mädhir allir skadhi j ordhom oc gärnngom thär nakrom görs aff wredhe SvKyrkobr 353 . JMPs 289. 13) mena, hålla före. iak vnderstaar at the gerna vitha ok göra foescrepnom barnom til nytto SD NS 3: 287 ( 1417) ."],"f":["under- . ","-stonda GU C 20 (hand 2) s. 34. -sta SpV 46 . ","-staa GU C l20 (hand 2) s. 72; JMÖ 64 . ","wndhesta SvB 418 (b. av 1500-t.). pres. -staar SD NS 3: 287 ( 1417) . ","-stande SkrtUppb 7 . ","-stadz MP 5: 25, 91 . ","-stars SvKyrkobr 353 ; Mecht 99 ; JMPs 289, 305. part. pres. -stande SpV 254 . ","-standin . ","supin . -stannet Hist Handl VIII 1: 20 (1464). imperat. -stad Mecht 246 ),"]},{"a":"undirstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["00'w","1) urskilja, förstå att skilja. hwilka lund folkit vnderstodh höghtidha bläst aff antiggia hinom twem MB 1: 389 . \" alt war enskyns bläster . . . oc tho vnderstodho the et aff andro ib. - urskilja, förstå, bedöma. vnderstanda gradus \" PM XXXIV . ib XXXV. ","2) förstå, fatta meningen el. betydelsen af. han . . . vndirstar alla tungor ok talar Bu 204 . väl hörþe iak ok vndistoþ iþur orþ ok raþ ib 174 . the . . . wita ey, at han vnderstander thera maal MB 1: 242 . \" petrus vnderstodh thz aff sik siälfwm \" Bil 106 . vndirstar thu hwat thu läs KL 146 . \" huru maa jak thz vndirsta vtan nokor teer mik hwat thet hauir thydhä \" ib. \" koklara läsa orma galra til ormanna. oc vndirsta ey ordhin som the läsa \" ib 226 . \" wi vndirstam ey skriftinna makt ib; jfr 4. skudha . . . piltin ihesum som ey än talar. vtan staar oc teer sik stadhughan swa som fulgöran man. ther alt vndirstandir \" Bo 2 . - förstå (ngn), fatta meningen el. betydelsen af hvad (ngn) säter. engin thera thänker thz iosep vnderstaar them MB 1: 242 . - förstå, kunna tyda (en bok). formagho ey alle män hawa scriffwadha böker eller vnderstanda MB 1: 131 . ","3) förstå, begripa, (med förståndet) fatta. i siälenne ok hänna þrem (kraptom) minne ok minnas ok undarstanda Bu 185 . \" j sculin höra mz idhrom örom ok ey vndirstand (intelligetis) \" KL 176 . at the skuldo ey . . . vndirstanda mz hiärtano ib. äru somlike the som vndirstonda högh thing (sublimia intelligunt) aff svriptine än the haua ängin skäl Bir 2: 212 . \" vm mannin forma ey for sin krankdom skuld at begripa älla vndirsta mina dygdh ok makt \" ib 1: 45 . \" fulkommin j samuitino at vndirstanda huat ther taladhis älla giordhis \" ib 3: 363 ; \" jfr 2. at mz tronne the thing aname, hwilkin engin kan mz sinom begripa ällir wndirsta \" Su 271 . \" the taladho dyr thing oc thung at vndirsta \" KL 201 . ","4) förstå, begripa, inse. hwilkin man som födhis blinder, han faar aldre at wita eller vnderstanda hwath hwit är eller swart MB 1: 42 ; jfr 1. han vndirstar ok kan bedhas hwat han widhirthorff Kl 115. vndiirstar ey hwat han widhirthorff ib. hwat kärleken siälffwer är, kwnne han engaledhis wnhersta (för wndhersta) äller begripa Su 11 . - förstå, hafva insigt i, känna. jdhir är gifuit at vndirsta (nosse) thz lönlikit är j thesso helgho script MP 1: 84 . - först, hafva reda på, känna till. thässe män vnderstanda hwarce gudz ordh eller hwarskyns hedher wi görom korsom eller belätom MB 1: 331 . thenne yrthenne dygd wn[der] står wel gladen LB 3: 67 . förstå, inse, finna. brullöps kostnadhin skipadhis alt äpte hänna forsyn. hulkit som vi mahgom finna i threm thingom . . . at thy thridhio vndistars thz (colligitur) af thy. at hon bödh them som thiänto at the skullo gaa til sonin. oc göra thz som han them budhi Bo 59 . \" nu må huar man ther skäl hauer, thz wita ok vnderstanda, at han (den för ett år valde regenten) hvazka förmå göra älla döma vtan thz the wilia, ther mästa makt haua i stadhom älla landom thöm \" KS 9 (22, 10) . MB 1: 43 . \" vnderstodh ysac at iacob är wärdhoghare fore gudhi \" ib 216 . \" wndherstodh iak at . . . herran ihesus cristus wärdoghadhes jngaa i bärghwlona \" Lg 3: 475 . \" for thän sculd at iak wäl se ok höre ok wisseleca vnderstaar at änkte hielpa jordhriches thing . . . sielinne til ewinnerleca glädhi \" SD NS 2: 53 ( 1408) . ib 44 ( 1408) . jak wndherstodh at engen skäl kan mannen finna til nakra handa gudz gerninga som skee wndher solinne Su 271 . \" af thinom budhordhom vndirstodh iak. at thu mz tronne rensar hiärtan thera \" Bo 144 . \" ther af vndirstodh dauid konung at han skulle ey länge liffwa \" Lg 94 . \" at thw werdoghas giffwa mik widsomsens anda. om hwilkin iak maghe lära oc wndirsta, huruledis iak matte honom wärdelica . . . thiäna \" ib 817 . biscopin vndirstodh hona wara guz mönstir KL 115 . \" j vndirstanden (cognoscitis) thz aff gudhi wara som iak nw kwnne tala \" MB 2: 159 . \" nw spör jak hik hwi thin siäl hawier vndirstandilse godhra thinga oc ondra hwi hon älskir meer värzlik thing än himerike ok lifwir ey sua som thu vndirstaar \" Bir 2: 322 . \" swa som thw maat vndirstonda mz äptedöme \" ib 30 . ","5) finna, befinna. är them warkunnande, som wndirstas (intelliguntur) sannelika wara wanmaktogha at göra siin ämbite nar the fasta Bir 4: 15 . VKR 17 . ","6) förstå, märka. johannes vndistoþ hans hiarta Bu 157 . heþnugane nalkaþos fast yspanie kunuge þa vndistoþ þät portugalie kunugar ok kom mz sinom här tel yspanie kunugs ib 177 . \" tha sanctus patricius fik thz vndirsta at han hafdhe stungit konungin ginom fotin \" Pa 5 . \" brudhgommin varande klokare oc visare än ouinin ondirstodh thetta (näml. att ovännen sökte hindra hans och brudens sammanträffande) \" Bir 2: 143 . ","7) inhämta kunskap om, lära känna, känna. oos tilbör vndirstanda (cognoscamus) sancti anastaij loflika thulomodh KL 220 . \" swa dana sinna brödhra affgangh wndirstand[an]dis (cognoscuentes) \" Bir 4: 41 . \" tha gudz ängla vnderstodho sik oc sina faghra natwra \" MB 1: 47 . \" wi ärum skapadeh . . . til wndherstandilsa gudhz sons wm hwilkin wi wndherstandom gudh fadher \" Ber 200 . oppa thz at wi maghom gudh fwllelika wndhersta, oc wndherstandande hetelika älzska LfK 78 . sees han (Gud) oc wndherstaas i allom sinom creaturum ib 79 . - (?) iak !UDDA_TECKEN?: johannes ewangelista) är thän som fulcomlica vndirstodh guldskriptena. ok ökte hona vndirstandande (qui scripturam auream plenius agnovi, et agnoscendo augmentavi) Bir 4: 313 . ib 3: 354 . - lära känna, erfara. nw wiliom wi spöria aff badhe godhom änglom oc ilom, hurw the vnderstanda hwar annars wilia MB 1: 54 ; \" jfr 6. - erfara, få veta. faþeren . . . vndistoþ af þiänisto möliom. huat cristina hafþe giort guþum \" Bu 504 . SD NS 2: 48 ( 1408) . \" then tidh höfdhingin vndirstodh thz \" KL 169 . \" än the vnderstodho at nakor andelik thing waro til \" MB 1: 37 . \" haffwer jak wnderstandit ath brodher ärlandh är präster \" PM LXV . \" haffwom wi vndirstandit (audivimus) jwdhana ey owirens dragha mz waarom fadher \" MB 2: 314 . - veta. vndistat (disce) vsal. at þin eldar gör mik suala Bu 416 . Bir 4: 313 . MB 2: 301 . \" ridho ok villo vnderstanda huat rytzane willo hawa til handa \" RK 1: 1712 . \" nar . . . ioathan . . . fik thz vndirsta \" MB 2: 97 . - lata undirstanda, låta förstå. lät han vndirsta i sinom athäwom. at han offradhe mz modhorinne Bo 9 . - giva undirstanda, låta förstå, gifva tillkänna, meddela. s. ansgario gaffs vnderstaas, at . . . for thetta tholamodhet . . . lönte gudh hanom . . . swa väl ighen, at han sätthis . . . ibland marytes chora Ansg 183 . ","8) känna, igenkänna. thry thingh af hulkom thu mat vndir sta godhan anda Bir 1: 11 . ib 12 . ","9) känna, förnimma, uppfatta. swa som han (Gud) vnderstodh sik faghran oc faghnadha sälan, swa wille han oc at flere ware säle, swa at the vnderstodho hans fäghrind oc sälikhet oc fore thy skapadhe han mannin oc ängelen at vnderstanda gudh MB 1: 37 ; \" jfr 7. at känna och wndherstanda fadher och son mz then hälgha anda är äwärdhelikt lifh \" Ber 202 ; jfr 7. gudz ängla the vnderstodho iämskyt huart creatwr i sit skipilse som gudh skapadhe thz MB 1: 36 . \" the matto vnderstanda et äpter annath, oc ey alt sänder \" ib. \" är thz liikt sanno om änglana at the vndestanda hwar annars hugh \" ib 54 . \" ängin vnderstaar mantzens hiärta vtan gudh siälfwer ib; jfr 6, 7. thrim lundom vndestandom wi oc seem nakar thing \" ib 55 . \" först som han (ängeln) wänder sin hugh ower ens thingx liknilse tha vnderstar han thz som genom speghel \" ib. \" hwru vnderstander ängelin gudh siälwan mz sinna natwra krapt ib. hon (själen) vnderstaar enkte för än hon seer eller hörir \" ib. \" vnderstander hon (själen) vtan nakath likamins andbudh . . . oc tho ey annor thing än hon kände mz nakro aff fäm sinnom \" ib 42 . - abs. nw wiliom wi tha först wita hwru the (änglarne) vnderstanda oc sidhan hurw the tala MB 1: 55 . 10) förstå, fatta, uppfatta (på ett visst sätt el. i en viss betydelse el. mening). tha scripten sigher, at gudh skilde liwsit oc mörkith tha vnderstander han (Augustinus) thz thässa lund MB 1: 47 . \" skal thz swa vnderstandas \" ib 95 . \" som kötlica vndirstodho laghin \" Bo 87 . \" han kwnne ey än alt thzta wndhersta andelika \" Su 11 . wij . . . öfwerwagom the daghtingan som begrijpin war i halmstada, och vnderstom hano (för han el. hona), och halda williom i the matto som äpterskrefwen star BtRK 90 ( 1345) . \" ware thet swa . . . att konungen wilde . . . for:da dagtingen annorledis vndersta \" ib 91 . ib 94 ( 1435) . \" kärlekin . . . wndirstars (är att fatta) swa, at han foresätir almännelikin thing sinom eghnom \" Bir 5: 10 . \" ey är thz . . . saa anamandhe ällar wndherstandande, at thän discipulus ware tolken, ällar thän endhe, mz hwilkom gudelikin snille wille wärdoghas tala i sinne eghne persona \" Su 3 . - förstå, fatta, förklara. wil sanctus augustinus swa vnderstanda the siäx dagha som moyses scriwar. at gudz ängla the vnderstodho iämskyt hwart creatwr i sit skipilse som gudh skapdhe MB 1: 36 ; jfr 9. wnderstandom wi thz liws mz sancto augustino ängla natwra (som änglarnes natur) ib 52 . \" vnderstandom wi thenna första dgh aff (vi förstå denna första dag om) solinna liwse \" ib. \" dauid hulkom mang thing sagdhos vndir salomons nampne ok varo tho vndirstandin ok fulkompnadh (competa sunt, sicut et intellecta) j gudz syni \" Bir 3: 419 ; \" jfr 12. 11) uppfatta, tänka sig, betrakta. nu mågom wi mannen threfaldelika understånda \" KS 3 (5, 3) . ib 13 (30, 14). 12) förstå, tänka, tänka sig. thu skalt vakta aat. af hwat fatikdom thu skalt thätta vndirstanda Bo 126 . - tänka sig, förstå, fatta. är swa at vnderstanda at gudh skapadhe fört himel oc iordh at ämpnom MB 1: 36 . förstå, men. sanctus augustinus vnderstandr . . . mz himblomen ängla natwra ämpne . . . oc mz liws vnderstander han thera natwra fulkompilse MB 1: 47 . ib 37, 38 . \" mädher them misgangna wingardedomen . . . wndir star jak the reglor oc renliffnadha som nw ey hallas \" Bir 4: 41 . ib 47, 343 . \" jak hawier en vin. vm hulkin ther iak vndirstar ok menar flere \" ib 1: 125 . vm the twa fiska . . . vndirstandz syndana forlatilse oc nadhanna ingiutilse MP 1: 100 . \" vm tappadha päningin märkis oc vndirstaz mankötit \" ib 205 . vm thässa twa systrena . . . vndirstars twäggia handa liuärne Bo 142 . \" om tholkit trä . . . magho vndirstandas ordhfulle oc talurifwe \" ib 158 . \" vm hästin menas ok vndirstandas döpilsen andelica \" Bir 3: 383 . döpilsit hulkit som vndirstars vm hästin ib. \" ib 4: (Dikt) 243. \" MP 1: 349 . ST 219, 223 . \" j fingir gulleno vndir stas siälin ok kroppin mz klädheno (in annulo . . . intelligitur anima, in panno vero corpus) \" Bir 1: 402 . \" j dagh . . . giordhe han första miraculum i brullöpeno. i hulko ma väl vndirstandas ihesu christi ok siälanna andelikin samanföghilse (quod etiam ad ecclesiam et spirituales nuptias potest adaptari) \" Bo 1 . - (?) var them som han hafdhe vmgangit mz ey stort vm han. hulkit som oc väl vndirstars i sancti pauals ordhom ther han sighir. at var herra ihesus ödhmiukadhe sik siäluan takande vppa sik thrälsins ham Bo 32 . 13) mena, hålla före. swa vnderstander sanctus augustinus MB 1: 47 . - mena, tänka. sigh os hwat thu vndirstaar aff christo KL 176 . 14) tänka, hysa tankar. wndherstat (sentias) enkte wrankt äller omilt af gudhi Ber 2 . - abs. hafdho . . . ey hedhne mästara . . . swa flatlica ville farit vtan the hafdhe vndirstandit (sensissent) mot mik Bir 2: 318 . 15) tänka, tänka sig, föreställa sig, antaga. af varom herra ihesu oc hans discipulis. oc androm them ther varo six at the varo budhne til brullöpit. oc skal vndirstas at the varo thijt budhne (för af . . . discipulis six at the varo budhne til brullöpit. oc af androm them ther varo skal vndirstaas at the vro oc thijt budhne?) Bo 59 . 16) anse, räkna. pelagrima wnderstandas the alle wara som ey haffwa gotz föra pa skipeno PM XII . "],"f":["-staz MP 1: 205 . ","-stadz ib 349 . ","-stars Bo 32, 59, 142 ; Bir 3: 383, 5: 10 . -stanz ib 4; (Dikt) 243. -standz MP 1: 100 ; ST 219 . imperat. -stat. ","ondirstodh Bir 2: 143 . part. pret. -standin), ","undirstanda sik , förstå sig (på), förstå. med prep. um. hwilka sik wndherstodho om dywrannas natwrliken skepilse Lg 3: 156 . - med prep. uti. ther kunde hon ey tha sik vnderstanda wt i SD NS 1: 36 ( 1401) ."]},{"a":"undirstanda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = undirstand 1. holkin människia sina vnderstando väl styrer a mote diäflenom ok gudi til heder MP 4: 272 ."],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirstandelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med förståndets hjälp, vaket? Jfr undirstandeliker 4 (Sdw 2: 822). (vid sökande efter guldfyndigheter) haffwes ögenen öpen till att ransake och snillheten vnderståndelige lethe ther som är både licktt och olichtt PMSkr 602 (senare avskr.)."],"f":["vnderståndelige )"]},{"a":"undirstandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) förstående, till utvecklat förstånd kommen, mogen. j wisdommenom är wndhirstansins ande, hälaghir, . . . all thing foresighiande, wndhirstandelikin (intelligibilis), ren SpV 546 . 6) hänförande sig till förståndet. ewinnelika wisdomsins liws, äwärdhelika thinga kärlek, wndhirstandheligha liffsins smakir (gustum intellectualis vitæ) SpV 170 . sapiencia thz är wisdomen, är äwärdelika thinganna wndhirstandelika (intellectualis) kännan ib 521 . - Jfr oundirstandeliker."],"f":["-ligher . ","-likin )"]},{"a":"undirstandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) förståndig. tilbör, at thenna twa systrana warin wiisa, sniälla, wndirstandelika Bir 5: 95 . \" sniält hiärta oc vndirstandelikit \" MP 2: 248 . ","2) förstående, till utveckladt förstånd kommen, mogen. aff thins vndirstandelica (intelligbilis) allirs ophofwe oc til thina ändelykt Bir 3: 432 . ","3) förstående, förnimmande. \" med gen. j guddomenom är uäerdelikit oc vndirstandelikit aldra thinga näruarande framfaranda (för framfarna?) ok komaskolanda (in Deitate . . . est, quod sempterum est et intellectivum omnium præsentium, præteritorum et futurorum) \" Bir 3: 449 . ","4) klart uppfattande, klar, redig. vndarstanlikit (för vndarstandelikt) samuit owir hiärnans natur Bir 1: 100 . ib 206 . \" thänne människian lifdhe ey sua langan tima at hon fik fulkomplica vndirstandelikit (intelligibilem) samuit \" ib 2: 96 . ","5) begriplig, tydlig. hwar som nokot är . . . ey wel vndirstandelikit ST 6 . \" j begriplike oc wndirstandelike (comprehensibili et intelligibili) wttydhning \" Bir 4: 91 . ","6) till förståndet sig hänförande? hon hörde mangh thing j andelike syn oc wndirstandelike (intellectuali) henne andelika kwngöras Bir 4: 4 . \" tha hon war j gudhelika bön wpkipt oc gripin j andelike oc wndirstandelike syn \" ib 3 ."],"f":["-likit ) , "]},{"a":"undirstandilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd; insikt, kunskap. huru ihesus christus haffuir idhir frälst aff . . . vndirstandilsonna marghskona innermeer mörke SkrtUppb 177 . \" skal thu finna sanna wnderstandilsonna liws \" Mecht 204 . ib 307 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirstandilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd; insigt, kunskap. han bröt budhordhit ätandis af gooz oc ondz vnderstandilsonna trä Gr (Cod. D) 366 ."],"f":[]},{"a":"undirstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) urskilning, förmåga att skilja. hwi thin siäl hawir vndirstandilse godhra thinga oc ondra (discretionem et intellectum bonorum et malorum) Bir 2: 322 ; \" jfr 2. \"","2) förstående, förstånd; förmåga att förstå el. fatta. toko thässa twa systrena martha ok maria vidhir honom. thz är gärningin ok vndirstandilsin (intellectus) Bo 143 . ib 144 . the thw vndirlica thingin som ga owir al vndirstandilse ib (Cod. B) 349 . \" giff mik wndherstandilsenna aanda, mz hwilkom iak maghe oplysas til at wita allan hans wilia \" Lg 817 . \" kärlekir til gudhi, hulkin som redhe . . . sinnin til vndirstondilse \" Bir 2: 235 . ib 3: 419 . \" vil iac þik sighia huru þik äru andelik vnderstandilse gifin sea oc hora \" Bir 4: (Avt) 182. jak vil kungöra thik a thik är gifwin andelica syna vndir standilse (intelligenia spritualium visionum) ib 3: 474 . \" han gaff mik andelica vndirstandilse aldra skapadha thinga \" ib 2: 168 . \" som hawa scriptinna vndirstandilse (intelligentiam scripturæ) ib 1: 256; jfr 3. thik skal gifwas gudhelika thinga vndristandilse \" VKR X ; jfr 3. - särsk. förstånd ss själsförmögenhet el. öfver hufvud ss förmågan hos ett andligt väsende. af siälinne oc henna kraptom oc nadhom, som är vnidrstandilse, aminnilse, vili, tro, hop. kärlekir, näme, konste, snille, rent mal oc sniält oc annor tolik ting MP 1: 240 . MB 1: 79 . Lg 975 . Bir 2: 304, 321 . \" skal siälin haua thry thing som är aminne oc samuit oc vndirstandilse \" ib 212 . \" somlike haua skällikt samuit oc ängin vndirstandilse än somlike haua vndirstandilse oc ey minne ib. skälik siäl, hwilkin som wm aminne wndherstandilse och wilia star och är i the hälgho thräfalloghet \" Ber 201 . ib 200 . \" vi skulum älska gudh af allo hiärta ok af alle wnderstandilse ok af allo minne at wi all war wnderstandilse alla wara thanka alt wart lifhwerne styre jn til lgudh \" ib 14 . \" konungane lustas mykyt i honom. swa väl i siälinna vndirstandilsom som är andelica synin . . . som oc i licamlike syninne \" Bo 2 . han . . . vplät thöm sinnin oc vndirstanilsen at the gata begripit hans vndirstandilse (för vpstandilse) ib 234. o huru rasklika iomfrunna in oc vndirstandilse (sensus et intellectus) grep gudhz kärlek Bir 4: (Dikt) 248. gifwandhänne . . . vndirstandilse ok skäl (intelligentiam et rationem) ib 1: 300 . \" görom mannen äpter os siälwom mz skiäl oc vnderstandilse \" MB 1: 157 . ib 32, 47 . KS 13 (30, 14), 18 (45, 19) . \" at skodha mit wald mz vndirstandilsomen (intellectu) \" Bir 1: 45 . seen . . . mz tronne ok vndirstandilsomen at min ordh äru san ib 44 . \" hulka vndirstandilsa (intelligentiæ) öghon iak vplätir \" ib 167 . \" vplata thit vndirstandilse \" ib 3: 59 . manzsins vndirstandilse är myrkt ib 2: 314 . \" uar vndirstandilse gita ey gripit andelik thing vtan mz liknilsom \" ib 263 . \" fawisk är manzsins wndarstandilse, sökiande omöghelik thing oc ranzsakande thz som obegriplikit är \" Su 271 . \" är thin wndherstandilse swa som blindher \" ib. \" swa som hästir oc mule. hwilkom ey är vndirstandilse (intellectus) \" KL 186 . \" iämskyt som gudh nakath creatwr skapadhe, tha gaff han thäs speghel oc liknilse i ängla hugh oc vnderstandilse, swa at the matto vnderstanda et äpter annath \" MB 1: 36 . thera vnderstandilsa liws ib. \" thässe fäm. se oc höra. lokta oc smaka ok hanna äru i howdzsins vndirstandilse \" Bir 4: 130 . ","3) kännedom, insigt, kunskap. wi ärum skapadhe äpte gudhz beläte, thz är til wndherstandilsa (ad intellectum et notioam) gudhz sons wm hwilkin wi vndherstandom gudh fadher Ber 200 . vil thu haua vndirstandilse (intelligentiam) oc hughnadh af thy som sakt är Bo 228 . - insigt, kunskap, begrepp. hwilkom manne som brister et aff likamins sinnom . . . honum brister en konst o vnderstandilse MB 1: 42 . ","4) uppfattning. \" aff thässo ordhe foro some män wille, oc wordho kättara mz fals vnderstandilse \" MB 1: 331 . - uppfattning af (ngts) mening el. betydelse. vtan thässon vndirstandilsin vare thin lowan fanyt oc ij ensampnom ordhomen Bo 127 . ","5) mening, innebörd, betydelse. min ordh skulu ey vppinbaras j ogriplikom vnir standilsom (sensu) vtan j them vndirstandilsom som man ma wäl begripa ok forstaa Bir 1: 56 . \" ordhanna vndirstandilse ok siin ib 2: 322. mina ordha andelik vndirstandilse ib. - betydelse, hemlig betydelse. syw stiärnanna hälga vndirstandilse \" MB 2: 334 ."],"f":["-stondilse Bir 2: 235 . ","-standelse MB 1: 47), "]},{"a":"undirstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) urskillning, förmåga att skilja. - sinne. thy skulum wi oc scripta os fore thz wi haffwom giort mz warom sinnom oc vnderstandilsom som är smaker . . . annath vnderstandilse är luktan SvKyrkobr 17 . 2) förståpende, förstånd; förmåga att förstå el. fatta. sensus . . . sinne oc vndherstondilse GU C 20 s. 567 . klokt wndherstandilse Ber 84 . gud aldzwaldogher mättade: sin troen tiänare mädh äwerdelix lifsins brödhe ok vnderstandilsenne bröde MP 4: 272 . \" j ffäm kraffom som kallas superiores, som är wnderstanilse, wili. begärilse. wredhgilse oc rörande makt JMPs 552. 3) kännedom, insikt, kunskap. tha the fingo vnderstandilse aff thom hgöxta konugenom ihesu christo, ok aff hans hälgha budhordhom \" Prosadikter (Barl) 5 . \" jak fik vndirstandilse til gudh oc var wärdhugher vardha hans thiänare \" ib 93 . \" lthz thykker mik radh wara. at thu bidh til gudh at han sänder thik naghar vnderstandilse widher thetta maal ib (Karl M) 287. äpther vorth egett vndherstandelse \" AktKungsådr 24 ( 1484) . 5) mening, innebörd, betydelse. hwar som nakor stadz synes stwndom mörkt wara jt hässe book til at wndhirsta thz skal ey räknas älla tros wara hans skuld som thätta wände wthan athenast for latinonna diwp wndhirstandilse, hwilkit siälff bokin bewisar allom them hänne läsa ok kwnna forsta SpV 593 . "],"f":["*undirstandilsa ögha , "]},{"a":"undirstanding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = undirstand 1. hon (ɔ människan) är ok lik gudi sonenom j enne sina dygd om är wnderstandingh swa ath hon haffuer makt oc wit aff gudhi at nimma ok vnderstandha till lhuars thät är got eller ont som hon haffuer nwmmit ok lärt MP 4: 75 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirstandning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) insigt, kunskap. j the hälgho skript vnderstandning Ber 260 . ","2) uppfattning, mening. \" the synderslita oc fordarffwa rätt wndirstandning oc gudz mening (verum intellctum) \" Bir 4: 71 . "],"f":[]},{"a":"undirstandse","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["wnderstanse . ","wndherstanse )? n. pl. förstånd. siälin är gudhz liknilse i hwilke som ärw thässin thry, som är minnit wndherstansen (för -standilsen?) och wilin . . . wnderstasomen (för -standilsomen?) gifwm wi alt thz wi finnom thänkkiande . . .wm minnit ärum wi like gudhi fadher, wm wndherstansen (för -standilsen?) gudhz syni Ber 202 ."]},{"a":"undirstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undangömma. \" worde forscriffne breff . . . strax afftgin och wndherstvngin \" BSH 5: 181 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"undirstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stock som bildar underlg (för en bro). ath wndherstokkana skulle spgaz wtåff RK 3: (sista forts.) 4788 ."],"f":[]},{"a":"undirstundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["understundom, stundom. \" thw skalt äkke vndra. vm vndirstundom nakre skändas af varom gärningom \" Bo 115 . \" vndirstundum syntis han wara vngir oc stundom gamal \" ST 129 . \" wnderstundom stoodh thz i godhan dagh och wnderstundom wthan all lagh wnderstundom waare the wenner froma \" RK 3: 2039 . 2040, 2041. thz hände vnder stundom wäl at nakar wara sllaas ij häl Al 4779 . RK 3: 1234 . LB 5: 293 (på åtta st.) 7: 160."],"f":["-um . ","vnder stundom Al 4779 . vnder stwndom lB 7: 160. ondherstundom ib 5: 293), "]},{"a":"undirstydhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stötta under. apodiare vndher stydia GU C 20 s. 31 . 2) låta luta sig el. stödja sig? reclina . . . vnder stydia oc bögia GU C 20 s. 518 ."],"f":[]},{"a":"undirstydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. stöd, stödjande. . . . pelarom ällir stwdhom . . . skikkadhom ok oprestom til foresagdo blomstris wndhirstödilse (ad florem prætictum sustentandum) SpV 498 ."],"f":["-stödilse )"]},{"a":"undirstytta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["undirstytta sik , skaffa sig stöd under el. nedanför (ngt), stödja sig vid (ngt). danska hafde sich sidan huarien vnder stytta RK 2: 2226 ."]},{"a":"undirstänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lsidan sa [han] waggona ok barnet a golweno aff wnderstänkt (möjl. återgivande ett ursprungligare niderstänkt) mz blodh Prosadikter (Sju vise m B) 183 ."],"f":["wnder- )"]},{"a":"undirsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillegna, öfverlåta. \" at han a mina weghna hemollar ok vndersätir thetta for:da godz . . . thessum for:da ärckebiskop henrike . . . til äuerdhelika ägho \" SD NS 1: 99 ( 1402) . ib 379 ( 1404), 536 ( 1406). "],"f":["undirsätia sik , ställa sig under; hålla sig till (ngn). huar en fromber stridzman, som weth sik haffua en troen herra sik at wndhersätia i sinne nödh Su 34 ."]},{"a":"undirsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillägna, överlåta. \" ty afhänder jak mik thetta for:na gotz . . . oc vndersätir jak thet for:na hänecha \" SD NS 3: 593 ( 1420) ."],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirtaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirthrugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["vndertruga )","undirthrugha sik , underlägga sig. - underkuva, göra sig underdåpnig. j andra matto vndeertrughar han (ɔ Antikrist) sik menogha ok enfaldoga almogan mz grymästom pynom SvKyrkobr (Lucid B) 222 ."]},{"a":"undirthrugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["undirthrugha sik , underlägga sig, tillskansa sig. bo jonsson hafe tideko päterssons godz mädh orät ok ofuer wäld sik vnder thrughat BSH 2: 102 ( 1399) ."]},{"a":"undirthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trycka (ngt) under (ngt), sätta sigill) under (ngt). tiil ythermera wisso ok forwarningh medh wars älskeligs herres konungx magnus insigle wii ok wort wndertrykkiom for thette breff (sigillum nostrum presentibus duximus apponedum) SD 6: 30 (öfvers. fr. 1452). ","2) underkasta, hålla (ngn) i förtryck el. tvång under (ngn el. ngt). med ack. och dat. j xx aar haffde han sik vndirtrykt israels söner, oc starkligha them twingat MB 2: 78 . ther waro israels söner vndir trykte storom träldom j siw aar ib 84 . ","3) tvinga, hålla i tvång, kufva. the . . . vndherthrykto likaman Su 381 . ","4) undertrycka, dämpa, gräfva. j dy ath mennisken menar haffwa vndher trykth höghärdh Gers Frest 1 ."],"f":[]},{"a":"undirthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l2) underkasta, förmå (ngn) att underkasta sig. med ack. och dat. the som . . . lsigh gudhi til eghna oc likna j hälgho liffwerne wndhertrykkiande likamen siälinne (subjicientes carnem spiritui) Mecht 140 ."],"f":["wndher- )"]},{"a":"undirthvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkufva. \" the danske . . . mente swerige vndertwinga \" RK 2: 7746 ."],"f":[]},{"a":"undirthvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["underkuva. \" swa at wij, vore steder, och wndersate icke bliffwe aldelis vndertwngne oc strax vid halsen tagne \" GPM 2: 364 ( 1511) ."],"f":["vndertwnge ) , "]},{"a":"undirtrodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtrampa, förtrycka. wordho the ganzska vndirtrodhne oc twingade j xviij aar MB 2: 103 . \" hwru the vndhertrodhne wordho aff synom fiendhom ib. \""],"f":[]},{"a":"undirtända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tända (eld) under (ngt). een hedhninge stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil. oc vnditände starkan eld KL 192 . varþ lauencius . . . up iui ristena þandar. ok eldar vndi tändar han ouan a mäþ iarn grepnom þrängdar (prunis suppositis eum cum fucis ferries compresserunt) Bu 416 ."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirvaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mindre boningshus inom större fastighet? husit . . . som her jacob . . . thet besath . . . medh grvnd och vnderwaningher STb 4: 44 (1505)."],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bemäktiga sig. war herra . . . vnderwan the samo bradh ther owinin hafdhe för iäghath i them faghra paradiis skoghe MB 1: 262 . - eröfra, underkifva. sände moyses speiara til liazer oc vndirwan thz MB 1: 412 . \" til then dagh, ther alt landit ä vnderwunnith \" ib 423 . ","2) underkasta, underlägga. med ack. och dat. the striddo mot alle världinne ok vndir vonno varom herra mästa delin af hänne Bo 255 . \" karulus . . . wndher wan sik al rkin til iorsala haff \" Bil 746 . \" wi formaghom wäl at vnderwinna os alt thz landith \" MB 1: 401 . Bil 625 . MB 1: 402, 412, 2: 271 . - lägga (ngt) under (ngn), slå (ngt) under (ngn). med ack. och dat. sighiandes at han haffde hona (tomten) sik o skällica vndirwunnet SJ 180 ( 1449) . ","1) påtaga sig, åtaga sig. vnderwan sik stora byrdhe Al 2809 . hans sich thz ärende vnderwaan RK 2: 2337 . \" thz man skal ey här finna thän sik thör thz vnderwinna väria mit maal \" Iv 3700 . ib 624, 1133, 1297, 5418 . HSH 16: 6 ( 1369) wi hafuom . . .idhit . . . jeppa dyekn. at han sik wil vnderwinna wara waar laghman BSH 1: 185 ( 1386) . - (?) hustru karin haffe gijffuit sin wäriämaal . . . jowan j sibbenära by oc larans j honsharffwamor fasta oc vplatha for:da scipper olaff forscriffna gottz, hwilkit for:de jon oc larans sigh eegh wildä vnderwijnnä (fullgöra?) DD 2: 14 ( 1459) . ","2) öfvertaga, öfvertaga förvaltningen af. at han . . . sik vndheruinne oc aname hingest oc harnesch, kisto oc skriin oc hwat ther i är kätla oc grythor oc alt thet iak haufer oc agher i vplandom, oc bethale ther aff min gäldh oc testament D NS 1: 514 ( 1405) . \" at han . . . abo oc boos ämbete sik vndirwan \" BSH 1: 198 ( 1387) . ","3) underkasta sig, finna sig i. hon wilde segh wndher winna alle the twangh all werldhen kunne fynna MD 121 ."],"f":["undirvinna sik , "]},{"a":"undirvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["vnder- )","undirvinna sik , 4) företaga sig, befatta sig (med). forbiudher iac . . . thura eskilson . . . nokat vnderwinna sik ella beuara meth thet for:da goz äpter thänna dagh SD NS 3: 575 (1420)."]},{"a":"undirvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) visa, påvisa. \" tha mannen haffde them vndirwist (ostendisset) jngangen \" MB 2: 71 . Lg 673 .","2) framlägga, meddela. \" at han skulde wndirwisa ogönstogha folkeno thäs fordarffuadha mönstirsins bescruffuilse \" Bir 4: 109 . ib 103 . - meddela, gifva till känna, omtala. thzta wart wndherwist prestenom Lg 3: 303 . \" mig är vnderuist, atj haffue giort förbudh oppa then malm jag fik effter johan besze \" FM 239 ( 1505) . \" alla wara äghodela höra idhe til oc alt thz idhart är. är oc wart som wi haffwom idhrom sändebudhom myndeliga vnderwist \" MB 2: 263 . - omtala, berätta. hwar ärw nw the vndirsamliga gudz gärninga, hwilka vara förfädher haffwa oss vnderwist MB 2: 85 . mildredus . . . wndherwiiste them . . . hwre gud han hade mitt hierta optentt RK 1: (Ynge red af LRK) s. 276 . - gifva till känna, anmäla (för). wthan han wnderwisar gardz mästarenom sin sanna förfal PM 26 . ib 35 . - underrätta om, gifva upplysning om. jngen findz then som tik kan bäther oc ythermeer lära äller wndherwisa thz thu astwndar wita aff minom son Lg 808 . \" han wnderuisthe honum thz \" ib 3: 62 . - underrätta, låta veta. wjl nokor byggia skep j kompanskap tha skal thän skeparen wndervisa hwaryom kompanenom hwrw storth, breth, langth, oc dywpth han aktar thz skepith göra PM XI . - gifva (ngn) underrättelse el. upplysning. iak bedhis . . . aff tik snillenna anda. aff hwilkom iak maghe lära sniälleliga wndherwisa allom them, som naghot wilia leeta ällr wita aff honom Lg 817 . - underrätta, upplysa, undervisa. han skulle meg wndherwiisa oc lära hwre iag skulle mz tron gud priisa oc ära RK 1: (Yngre red. f LFK) s. 271 . \" wardh han fullelika lärdher oc wndheruisther aff the wndherlik tingh han förra seeth haffde \" Su 20 . ","3) handleda. \" een aff them fyra som korsit bära scal wara swa som allas brödhranna vtan til forman aff huilkomth sculu all styras oc vndirwisas \" VKR 29 .","4) tillrättavisa? thz fortröt the andra om sidha oc willo thz ey lenger lidha ty vnderuiste [the] konungen j flere saka RK 2: 7174 .","5) visa, bevisa? loffwandes oc ärandhes . . . herran ihesum cristum, huilken mik tolelika lidhit haffuer til synda bättring, oc ther mz mik wndher wist swadana mildhet oc lioffhet Lg 3: 475 ."],"f":["-wiisa )"]},{"a":"undirvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 164. 1) visa, påvisa. fwnnom wi oförtänkt i samma thiman en faghran wägh . . . oc lagdhom os ad veniam, tilbidhiandes gudh miskwndsamman, som os then wäghen nadhelika wndherwiste (demonstavit) Lg 3: 463 . ib 469, 473 . iomffrun . . . wndheruise (ostendat) os huilken wäghen rätter är til fädhirnis landit JMÖ 52 . - visa, förete. for än the hafua warit wpsalom for caitulum oc presenterat sigh ther oc wndherwiist sin prestabreff Gummerus Syn-stat 45 ( 1440) . \" at jach schulle . . . vtscriffue och excopiere eth permantz breff som han radit sama dach vnderuist hade \" SJ 2 . 275 (1495). ","2) framlägga, meddela. \" ingeuall torstinsson . . . vnderuiste fore raadet thet taleth, som hon offta tilforende hade om the peninga \" STb 1: 277 ( 1480) . - meddela, giva tillkänna, omtala. tha kwngiorde sampson henne gaathannes wttydningh, oc j samme stwndh vndirwiste hon sinom samborggarom, all the ordhen MB 2: l116. SJ 2: 185 ( 1491) . stod vp j rettin marten wlffson och oleff andersson radmen . . . vnderuisende, ath the offuerwarit hade daghin til forin j oleff nielssons hwss . . . offuer ena kerliga forenan ok forlychan STb 3: 426 ( 1499) . - underrätta om, giva upplysning om. när gud föger j komma til ltwna tha wil iach wnderuise ider the swaar och leglighet som ther på röre GPM 2: 12 ( 1504) . speyarana . . . kommo sedean tilbaka oc wnderwisto thz ather pirro alt thz anssandrus sakt haffde Troj 300 . - bjuda, ålägga. bedher jak edher häredöme ödhmykeligh, adh ville vndhervise dem, adh dhe göre mik ikeke (ɔ icke) sadant avervaal BSH 5: 583 ( 1517) . - giva (ngn) underrättelse el. upplysning. speyarana kommo till anssuandrum oc han wnderwiste them om alt thz som giordt war mz peleo Troj 300 . ib 301 . - underrätta, uyplysa, undervisa. gör konungen her j mot tha ware alla godamän . . . forplichtoge adh underuisa hanom the vtj och wille lhan jngelunde latha sig ther vtj vnderuisa . . . tha . . . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70."],"f":["under- )"]},{"a":"undirvisan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["meddelande, uppgift. \" wi . . .widherkennoms oss . . . samtykth haffwa onöddha och obetwingade wthan al falsth (för fals) wndherwisan (non compulos, non coactos, nec aliqualiter circumuentos) \" SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"undirvisilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framställning, meddelande. hwelka theras tilscriffning vnderwisilse ok bön wij haffuum thäkkkelegha hört FH 2: 130 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"undirvisilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) framställning, meddelande. - meddelande, underrättelse. Jfr R. Ppipping, Elias Wessén 15.4. 1954 s. l183. theslikes fryktar jak ath clostren haffwa oc ljngen wnderwisilse fangith aff tesso församblingh PM Bref 322 (1516). the vnderwisilsen skal han göra landsens härra jnnan tyo dagha fran the han haffwer fwnnith gotzit PMSkr 88 . 2) undervisning. at thessin här äptir scriffuath waro miin oc waarss scriffto fadhirs kärliken raasdh oc hilsmalikin vndirwilse som wj mädh idhir rördhom SkrtUppb 163 ."],"f":["vnder- )"]},{"a":"undirvisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) undervisning. \" nakor helsamlikin raadh vndirwsning oc läsnig \" SkrtUppb 159 . - gott råd, lärdom. magho oc the radhin vndirwisninga oc läsning finnas framdelis j eno breffue oc tilscriffning SkrtUppb 159 ."],"f":[]},{"a":"undirvisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uderrättelse, upplysning. \" han fik spordagha oc wndheruisnigh, hwat klädhebonat jomfrun haffde \" Lg 3: 87 . \" alt annat som här är nu tilsat thet är alt til meere wisso oc vndirwiisning fulcomlicheet oc stadhfeste the reghlonne som förr scrifuath war \" VKR 46 . Lg 3: 314 . - redogörelse. hwat som scriffwat vardher lathe thz komma för mik mz vndirwisningh MB 2: 47 . \" gardz mästren skal ena reso j hwaryo wikwnne . . . göra theasuario räkenskap oc wndherwisningh wm all tingh som han anamar äller wpbär aff fogothom \" PM 37 ."],"f":["-wiisning . ","-uisnig Lg 3: 314 . -uisnigh),"]},{"a":"undirviþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägre (icke fullmogen) skog. Se Kock, Sv. landsmålen XV. 8 s. 24 f."],"f":[]},{"a":"undirviþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lägre (icke fullmoget) träd. quod . . . dominus petrus, abbas, et conuentus nouevallis . . . ad siluas eorum in linundarydh liberum accessum cum pecoribus meis, et wlgariter dicta løff, ok luuk, et vndi vidhu . . . mihi . . . contulerant SD 5: 430 ( 1345): kan föras till undirviþa."],"f":["undi- )"]},{"a":"undirvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlag (till kvarnbyggnad e.d.). en del off samma quern baade giuther oc stena med theras underwerke staar oppe biscops bordzens een odeell HSH 17: 186 (1524, Brask) ."],"f":["underwerke )"]},{"a":"undra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) väcka undran hos, sätta i förundran, förundra; i opersonl. konstruktion: undra (på), förundra sig (öfver), förvånas (öfver). med dat. (el. i dess ställe ack.). thz vndradhe allomoc saghdho thz wara eeth vndir aff gudhy ST 419 . \" lath thik thz ekke vndra \" ib 119 . lät thik ekke thz vndra at thu salt okir atirgifwa ib 493 . \" them vndrar them i mällan \" MB 1: 242 . \" vndra mik storlica oppa somlica darskap \" Bo 146 . mik vndrar j wilin ey vndan skillä om iach warder fangen a mot min villä Iv 1915 . \" oss vndra at idher ord äre slike \" RK 2: 7584 - åtföljdt af indir. frågesats; stundom närmande sig 4. mik matte . . . väl undra än (mirabar si) nokot wrþe guz offor af diäwls gifno bloþe Bu 520 . \" allom wndradhe hwi swa starker wärker oc dödzsens twangh honom swa bradhelika owerkom \" Lg 3: 315 . \" mik vndra hwi thu drifwe bär at stridha mot gudh mz litle makt \" Al 4280 . thz vndrar them thz ey for sta hwi alexander lot honum lösan swa ib 2855 . RK 2: 3569 . Va 6 . Di 95 . thz wndrar mik hwru thz är ommet i tith sinne Lg 3: 320 . ","2) förundra sig öfver, förvånas öfver. skal þet ängen vndrä, at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.); kan föras till 1. thet vndra david KS 2 (4, 2) ; kan föras till 1. vndra hon hans buþ Bu 19 . \" gato ey fulkomlica vndrat, thz the hafdhe ey förra set \" Bil 816 . \" man vdrar thz mäst man seer siällast \" GO 846 . \" thu skal ey thz vndra \" Lg 32 . Bir 3: 447 . \" han wart storlika wndrandhe swadana gudz tiänist aff swa wnghe männikio \" Lg 3: 599 . åtföjdt af indir. frågesats. alt folk vndradhe hwi swa wnkt möbarn gat tholika pino tholt Bil 543 ; \" jfr 1, 4. - förundra sig, förvånas. med pre. vndrado the myky a hans ordh \" Bil 846 . \" alle the thzsta sagho vndradho thär a \" ib 879 . \" the vndradho stort hanskapilse a \" Al 7452 . \" han vndradhe a thz rika palatz \" ib 8151 ; jfr 3. hans mandom lot han ther skinä, swa at mangen man vndrade ther pa Va 46 . \" modhorin vndradhe här vppa \" Bo 7 . ib 72 . Su 269 . \" konungin wardh mykit af mannenom ok hans ordhom \" Bir 1: 397 . Su 202 . \" jak vndra vm vitran man: at thu släppir swa jordhrikis äro \" Bil 112 . \" i thetta wndrar iak \" Lg 440 . - ab.s konungin tha han thz hördhe storlica vndrandis om langa stund gaf han them ängin swar Gr 261 . ","3) beundra. biskopen . . . vndra hänna släkt ok vänlek. hänna vitoleka orþ ok guþleka akt Bu 144 . \" almoghen se ok skudha ok vndra thera åthäne \" KS 39 (101, 42) . jak wndrar oc tror j thy gudz wndirlika makt oc gerninga Su 270 . \" at annar hafwi thz han j andrwm wndre \" Ber 6 . KL 352 . ","4) undra, vara oviss, vilja veta. þe vndraþo dighar huat þoliko sätte Bu 26 . Bil 53, 212 . \" nu ma thu vndra huru th formatto the storo stenana bryta \" ST 417 . - refl. undras, ","1) göras till el. bliva föremål för undran; väcka undran, väcka förundran el. förvåning. vndris . . . egh at kunungslik räfst härþer sik SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ib4: 467 (1335, nyare afskr.). fore sed thing wndras ey nar the hända Ber 154 . ","2) blifva föremål för beundran, väcka beundran. at min snille skal vndras ok hedhras j swa vndirlika ok stora thinga skapan Bir 2: 316 . - Jfr for-, ful-undra."],"f":[]},{"a":"undra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) förundra sig över. - med förundran se, med förundrade blickar följa. med prep. äptir. all iordhen vndradhe äpther dywreth (admirata est . . . post bestiam) MB 2: 352 . - (?) thär fore wndhrade the gudz hämdh ey wara orätuisa (ita mirantes dei lnon injustam vindictam), swa som the ey wistho ämpnit til thera faal SpV 311 . - Jfr forundra."],"f":[]},{"a":"undran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förundran, undran. \" thu . . . bort driffwer alla skadhelika wndran (admirationes noxias) oc räddoga tanka \" Su 271 . ","2) beundran. nar min hughir var vplyptir een dagh j gudz kärlex vndran (admiratione) Bir 3: 162 ."],"f":[]},{"a":"undran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr B. Loman, Fornsvenska verbalsubstantiv på -an, -ning och -else 115."],"f":[]},{"a":"undrthorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["underlydande by. MB 2: 45 . \" säxtan städher oc theris vndirtorp \" ib 51 ."],"f":["-torp )"]},{"a":"ungara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iunkhärra."],"f":["ungkara"]},{"a":"ungbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["novis i ett kloster. sades priaren bro[der] henrik . . . ath the peninga han ffar fför tet husit, som sälikes skal then wngbroder til nytto och gagn ter j klöstred . . . the peninga skal priaren . . . STb 4: 203 ( 1511) . - Jfr ungebrodhir."],"f":[]},{"a":"ungbrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungbroder, yngste medlemmen af ett handtverksskrä. schall åldermannen seye vngbroderen till, att han stämpner heele ämbetadt thydt SO 220 . ib 222 ."],"f":[]},{"a":"ungdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungdom. \" the skullo fara hardhan vägh owir stora ödhmark. ther . . . them var vansamt fore iomfrunna vngdom oc ioseps allirdom skuld \" Bo 12 . \" gör alt thz got thu format badhe j vngdom oc aldirdom \" MP 1: 237 . \" min . . . thz nw i thinne äälde. hwilkit thu man ey i vngdomenom \" KL 277 . Bir 3: 210 . \" twe syne, hulka han hafdhe aflat i sinom vngdom \" Gr 319 . Ansg 177 . Lg 636 . aff . . . sancte staffans föslo oc wngdoms oppbörian ib 291 . \" the thing som han hawir giort mz jdhir j vngdomsins aldir (ætate juvenili) \" Bir 3: 240 . han först af sins vngdoms alre forsmadhe världinna käte Gr 319 . "],"f":["ungdoms alder","-aller Bir 4: 204), ","ungdoms ar","-aar )"]},{"a":"ungdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungdom. \" jndoles . . . vngdom \" GU C 20 (hand 2) s. 23. - med art. konkret. den unge, de unga. hwad wngdomen lärer thät haller gärna allerdommen JMPs 393. "],"f":["ungdoms alder","-aldir )"]},{"a":"unge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["unge. \" jtem til ath fosttra oc göra wnga skwla ey wthwälyas the dwffwor som ärw mykith gamble äller alstingis wnge \" PMSkr 259 . wngana gödhas wndhy moderenne när fyädhrana wthdragas aff wingommen oc benen bindas ib. Jfr and-, hök-, pahöno-, ringsvalo-, spirf-, svaluunge. "],"f":[]},{"a":"unge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["unge. \" enna handa fughl är til. som kallas skata hon älska sina vnga thy at äggin som vngane wordho aff waro j hänna quidh \" Bir 1: 299 . ib 300, 301 . Ber 157 . möta . . . the berno som mist hafwer sina vngha Bil 861 . \" at the skullen föra honom asnona oc hänna vnga \" Bo 164 . Jfr asnadiävuls-, duvo-, korpa-, leons-, orm-, orma-, räf-, räfs-, stengeta-, svala-unge."],"f":[]},{"a":"ungebrodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ungbrodhir 2. . . . hvari han gifver .. . till hvarje \"vngabrodir\" (i Sigtuna kloster) . . . en half mark RP 2: 356 ( 1399) . MP 4: 15 . ib."],"f":["vnga- )"]},{"a":"unger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","consswmta jn carnibus vi pund köth, en griss, eth wnth nöth HLG 3: 129 (1529). - unger alder, ungdom. lös nw siä(ɔ: själen) ... aff heluetis qwalom oc aff syndo(ɔ: syndom) som iach haffuer giorth aff wngomaldre och tiil thenne dag KarlM (El) 99; jfr : aff önsko aldre KarlM (Ver) 98; aff önskom aldre Prosadikter (KarlM) 284 ; i onsko ok aldre ib (Karl M B) 324 . 2) ung, yngre, som levat el. är född senare (än en annan), som tillhör en senare generation. chayn . . . sloo j heel then jnghre brodherin abel MP 5: 160 . moyses, aff iacobs thens ynxsta patriarchans släkt ib 162 . - i omedelbar förbindelse med ett namn och för att skilja ngn från en äldre med samma namn. jach birge trolle then yngre Trolles Jb Bil 108 ( 1424) .","3) ung, yngst, som senare el. senast inträtt i ett samfund. huilken broder som icke komber till stämpna tha oldermännenar (i guldsmedsämbetet) hanom med ynckxte broderen bud senda bötre. . . SO 153 . Jfr ungbrodhir (Sdw 2: 825). - Jfr barnunger."],"f":["wnth HLG 3: 129 (1529) . komp. yngre. jnghre MP 5: 160 . ","ynxster . ","ynckxter . e SDw 2: 1323), "]},{"a":"unger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ung (till lefnadsåren). gamblan skal man ära ok thän vnga lära GO 101 . \" älska skulu vnge sin mästara grudnelika \" ib 220 . \" hwat vnghir nbir thz han gamal haldhir \" ib 826 . \" vngir ängil är gamal fändin ib 671. \" Bil 321 . \" hui fly þu þin faþur. vämptar uvämptan. vngar aldroghan \" Bu 156 . \" sa hon koma vänasta vngaa svena \" ib 11 . \" en vngor klärkar \" ib 26 . \" alt folk vnradhe hwi swa wnkt möbarn gat tholika pino tholt \" Bil 543 . thwe ärlike vnge män ib 475 . \" then vnge mannen wardh fattikir \" ST 234 . \" vngemannin gig in j kyrkiona ib. forgiff thessom vnga mannenom sina synd ib. \" ib 235 . takin en annan dande man then . . . wnger er oc ärwodha ma RK 1: 1992 . \" vng höns sodhin \" LB 1: 96 (kan föras till unghöns). vng lamb ib. \" taki . . . en hwelp ellir en vng kat \" ib. \" nötaköt thz vngt är \" ib 3: 11 . thz i idhart vnga hwl tappin her MD 191 . vng trä MB 1: 223 . \" enkte barn lät han dräpa äldra än twäggia aara all lthe yngre waro lät han dräpa \" Lg 35 . \" the äldre syster mälte swa thz the yngre skulde ey fa aff thera goz rät ey eet haar \" Iv 3612 . \" her yngxste brodher \" MB 1: 241 . han var yngxstyr af allom Bo 171 . - unger alder, ungdom. födde han mykit fatikt folk vidh sith fädherne a vngom aldre Bi l 565 . ","2) ung, yngre, som lefvat el. är född senare (än en annan), som tillhör en senare genration. i omedelbar förbindelse med ett namn och för att skilja ngn från en äldre med samma namn. swerchir vng [vngæ?] filius karoli regis qui fuit filius swercheri gambla PK 273 (Catalogus regum Sueciæ ad annum Christi 1333, eft. afskr. fr. 1400-talets förra hälft); jfr Scriptores rer. suec. I 1:4.. cum sigillis . . . hillebrandi gamblæ . . . et hillebrandi vngæ SD 4:704 ( 1340). hans hustru war vnga inga (Ingonis junioris) konungx dotter PK 235 . jechonias vnge giordhe som ieremias propheta rädh honum MB 1: 9 . \" mz vnga iechonia \" ib 13 . MD 433, 435 . i thz sama torn . . . som ioachim yngre iwdha konunger la fangen MB 1: 17 . - (?) in presencia . . . hennikini dicit vnga SD 4: 162 ( 1330) . ","3) ung, som senare el. senast inträdt i ett samfund. komber här noget wtlenst hwethä til stadin thaa skal then yngxthe bagaren tinga tz hwethe til alles theres behoff . . . sker ickä swa ath wnge brodren tette tagher tilware . . böte fem marker vax BSH 37 . Jfr ungbrodhir. - Jfr ofunger."],"f":["ungt . ","unkt . ","yngre . ","yngster . ","yngxstyr Bo 171),"]},{"a":"ungersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ungersk. STb 4: 122 (1506). xv gyllene baadhe wnghersth gwl och rensth gwl ATb 3: 232 ( 1510) . köpth[e] jach xiiij vngerske gyllene for iij mark stycheth HLG 2: 46 (1516). ib 47 ( 1516) . moth hwaryom wngarska gyllene tak (vid förgyllning) iij [2 1/2] lod qwikselff PMSkr 453 . Jfr under gyllene."],"f":["ungarsker . ","wnghersth ATb 3: 232 ( 1510) ),"]},{"a":"ungersker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Ungersk. xviiiM [1800] wngers gyllana RK 3: 539 . 1 vngherss gyllen FH 6: 123 (1512); måhända böra dessa båda språkprof föras till ett ungers gyllene."],"f":["wngers . ","vngherss )"]},{"a":"ungfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["unga äkta makar. min härra sandar guþ vighe þänne tu vngfolk mz sinne högro hand Bu 182 ."],"f":[]},{"a":"ungfolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , n. unga äkta makar. Se Sdw 2: 1323."],"f":["*ungfölke"]},{"a":"unghöns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["unghöns, ungt höns. taa ma man äta nötaköt thz vngt är oc fäth wnghöns LB 3: 11 ."],"f":[]},{"a":"unghöns","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["unghöns, ungt höns. ss maträtt. Brasks Matordn 2 ."],"f":[]},{"a":"ungleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egenskapen att vara ung, ungdom. stirkir, vnglekir, venlekir MP 1: 241 ."],"f":[]},{"a":"ungnöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = ungnöte, xxx vnghnöth stwta och qwighor Arfstv 63 (1475-75)."],"f":[]},{"a":"ungnöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (KrLL B 51: pr. i vr.) = ungnöte. FH 4: 38 ( 1453) . XXV köör, v vng nöth ib 5: 238 ( 1524) . XXVI köör, IX wng nöth ib; på de båda sistnämda ställena är förbindelsen vng (wng) nöt kanske snarare att fatta ss två ord."],"f":["wngnööth FH 4: 33 ( 1453)), "]},{"a":"ungnöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungnöt. \" junix . . . vnghnöthe oc osigha (ɔ oxa) \" GU C 20 (hand 2) s. 51."],"f":[]},{"a":"ungnöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungnöt. \" aff öneköpunge (betale man för bete) fyra päninga fore hwario ko . . . ok twa päninga fore vngöte \" TB 79 . gaffuo the mik j samma iordhaskiffthe tree kör fore VI mark, en oxa fore IIII mark ok eth vngöthe foe VI öre FH 3: 48 ( 1444) . \" gaffwo the honom . . . eth vngöthe fore VI öre \" ib 6: 55 ( 1446) ."],"f":[]},{"a":"ungsvin","b":[],"c":"","d":"","e":["ungsvin. VKU 150 ( 1594) ."],"f":[]},{"a":"unlykke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se olykka (Sdw 2: 159)."],"f":[]},{"a":"unna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","swa mykith giorth som iak lathir mik wel ath nöghia ok honum wnnir ib 140 ( 1486) . NMU 1: 65 ( 1375) . \" thet sama testament som . . . brönniolff . . . aff enom guthliiom kärlek badhe gaff ok wntt . . . the forscriffno closte \" ib l102 (1422). SD NS 3: 67 ( 1415) . \" tha laghlyste jak ok fastadhe . . . wärdhoghom herra . . . biscop andris . . . ällir hwem han thet vnnar, tw öresland jordh \" ib 383 ( 1418) . DN 14: 94 (1473). - förunna, upplåta, tillåta att vara el. bo e el. att bruka, låta få tillträde till. jönis . . . talade til mattis om jordena tha wordo the ther medh wener . . . at mattis garp sade jönis thet är thin rätta byrd vn mik ok minne hustrv hona swa länge wi lifwm oc sidan lösen idra byrd i gen i ären näst ATb 1: l69 (1462). tha vnte borgamestara ok lradit joan jönsson sickle (ɔ: Sickla gård, som tillhörde staden) medh swa skel, at han ther aff skal göre allrettoheth, som gamalt ok forent hauer warit STb 2: 195 ( 1487) . - förunna, tillåta, medgiva. wnn mik thz ath jak är när thik Mecht 81 . \" see jak vnnar tik naghan thyma ynnan hulkan tu maa saman sanka . . .J Buddes b 75. jak sten sture . . . gör witterligit at jak haffuer . . . vnt och giffuit och meth thetta mit opne breff vnnar och giffuer thenne breffuisere lase halwordsson . . . friihet och frelssä . . . \" SvSkr 1: 35 ( 1482) . wn mik käraste gwdh, at jak maghe thik ödhmiwkelika . . . thiäna SkrtUppb 284 . \" vn mik at minnas thina beskasta dödz ängxlan \" SvB 521 (b. av 1500-t.). vn at alt thät i mik är vardhe dröflikit som minne siäl är til smitto ib. unna til lgodha, välvilligt medgiva, gå med på. ty begärade agamenon dag aff priamo j xxx daga oc priamus vnthe thz tiill godha Troj 179 . - vara till freds med, gilla. bidiandes idhra naadh med alla ödmyukt, at j . . . unnen thet til godhe soom giärt äär Scr. rer. sve. II 1: 147 (1431). begerende at wi wille vnnad til godo at kungen matte . . . Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). 2) unna, önska (ngn ngt), gärna se (ngt) vederfaras (ngn). ty thet ville hwar släktin fastelica thet haffwa giffuit clostreno och engen theris an, ath wi haffuom aff the andre släktinne VKJ 241 ( 1447) .","3) tycka om, älska. jach seer tik pynas som iak bäst an SvT 103 . "],"f":["lsing . ","an VKJ 241 ( 1447) ; SvT 103 . vn(?) SD NS 3: 62 ( 1415) . ","wnner ib 67 ( 1415) . wnnir JämtlDispl 140 (1386). vnnar SD NS 3: 383 ( 1418) ; SvSkr 1: 35 ( 1482) . pl. 1 pers. vnnum NMU 1: 65 ( 1375) . 2 pers. unnen Scr. rer. svec. lII 1: 147 (1431). impf. vnt(h)e STb 2: l195 (1487); Troj 179 . ","vnti SD 8: l46 (1361). wntt NMU 1: 102 ( 1422) . part. pret. vnndt Bjärka-Säby 359 (1384, avskr.) . supin. vnt(h) JämtlDipl 115 ( 1371) , 129 (1376); SvSkr 1: 35 ( 1482) . ","wnnath JTb 97 ( 1513) . ","vn ATb 1: 169 (1462); SvB 521 (b. av 1500-t.). ib. wn SkrtUppb 284 . ","wnn Mecht 81 ), ","unna i gen , återgiva. - låta återgå till (ngn). kan thet swa wardha, at jac . . . döö vtan barn . . . tha vn.(?) iac minom fadherbrodher . . . then sama erfadhelin i gen SD NS 3: 62 (1415). Jfr i gen unna. - Jfr af-, ater-, pa-, til-unna."]},{"a":"unna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) förunna, förläna, beskära, låta få, gifva, skänka. ma han (brudgum) hänne (brud) vnnä saklöst klenät äffter sinne makt oc villiä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). skodhe ok witi hwath han gifwer äller hwem han sina gafwor an Al 1331 . \" hon vnte honum oc gaff aff kärlek alt thz som hon atte lifwandes \" Bir 2: 28. ib 29 . \" vnne honum ey minzsta fiät aff jordh som han bedhis aff honum \" ib 3: 332 . \" thry thingh an iak thik ok latir iak thik hafwa \" ib 1: 248 . \" iak vnte ok gaff mannenom alt got \" ib 202 . \" mz then hielp oss gud vnte ok gaff \" RK 1: 4487 . \" ensamit himeriki er swa goth at gudh an thz enghom vtan sinom winom ok ensamit heluite swa ilt. at han an thz enghom, vtan sinom owinum \" Bil 647 . MB 1: 252, 253 . maghom wi tha se hwath gudh an mik fore mit ärwodhe ib 223 . \" odherne han liffwit an \" MD (S) 268 . an mik gudh badhe liiff oc ämpne iak skal thin last wäl ärlika hämpna Iv 530 . \" om gudh hanum the äro an \" ib 1650 . ib 4420 . \" om gudh mik the lykko an \" ib 3089 . ib 376. an oss gudh barn SD NS 1: 297 ( 1403) . \" ib 389 ( 1404). beddis han af gudhi thre enkannelica bönir som gudh sculle vnna thöm i ybernia \" Pa 4 . idhir abbatisse oc conuentuij j wazstena clostre vnnom oc gifuom wi macht at taka swa dana quinnor . . . til at halda vppe medh idhir idhra thiänist VKR 3 . ansgarius, äpter thy gudz nadh hanom enkannelika unthe (divina largiente gratia), tha vpböriadhe han sitt hälgha lifverne i sinom vngdom Ansg 177 . - förunna, vilja gifva. kunugen böþ hanom gul ok görsema. som han mäst vilde. georgius böþ giva alt þät fatöke folke som han hanom vnte Bu 492 . \" girnas ey meer än gudh thik an \" Al 2969 . \" han (Gud) er welduger ouer them bade !UDDA_TECKEN?: jorderikis frygd ok hymmerikis nade) at giffwa ok läna hwem han thz an \" RK 1: 5 . mz thera eptedöme som vnto thöm i andro skipi varo af sinom mango fiskom MP 2: 160 . \" han gaff ok länte marghan län . . . ä swa hwariom som han an (vill) \" Al 3801 . \" säter ther en forman annan hwem alexander siälfwer an (vill) \" ib 1640 . - gifva, öfverlåta, afstå. at jak hawer . . . skipte giort meth minom som henrike, vm hans mödherne . . . i swa mato at jak hawer hanum vnt oc v[p] latet min halua gardh a folingis gatw . . . item . . . ena stando aff iii tunnom oc ii viinfat lidugh SD NS 1: 678 ( 1407) . \" thet jac . . . haffwer wnt giffuit oc wplatet oc nw ginstan met thette mit opne breff wnnar. giffwer oc wplater gud oc sancte birgitte j nadendal mit fast frelse godz reynila \" FH 5: 232 ( 1517) . - förunna, upplåta, tillåta att vara el. bo i, låta, få tillträde till. dreff jak tik fran mik, ey wndhandis tik täkkelikit rwm at bliffua mz mik nec tibi in me locum ad mandenum permisi) Su 283 . \" haffwir jak wnth them (byggnaderna) oc tillatit minom winom \" Bir 4: 81 . - förunna, tillåta, medgifva. wnuis them hugswalilse wtantil (permittuntur eis solatia exteriora) Bir 4: 95 . VKR 4 . badh sancte martin for them andra riddarenom . . . at han matte sit liif behalda oc sina syndir bätra, thz wardh honom vmt ST 443 . \" thet vn jak honum gerna \" SD NS 1: 678 ( 1407) . Bo 211 . Lg 3: 687 . \" nar fadhren thz ey wille wnna til godho \" Lg 218 . \" vnnom vi iþär þät, at i maghen oc scullin . . . haua fyoghärtaan raþmän \" SD 5: 638 ( 1347) . \" vnnom vi mestiärämannom. at þe oc þerrä swenä magho frälslikä sökiä allä köpstaþ ib. \" ib 637 . SO 160, 161 . atwij . . . haffua wnth och tillatid oc mz tesse wora opna breffue . . . wnna oc tillata ath gulsmidherne j stockholm . . . mago . . . fritt oc qwitt ath haffua niwta oc beholda thet altaret ib 163 . \" vntee och tillot jach . . . oc mz thetta mit opna breff tillather och wnner . . . thet . . . hanis lambechtsson . . . ok hans nästa arffwa mago oc skolo . . . behalla all then hwsabygning . . . oc al annan ägodelor som for:de hanis lambrechtsson kendes widh . . . äpter marten bornemandz dödh \" DD 3: 213 ( 1483) . vnnä wi hännä þet samä frälse nyutä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). RK 2: 498 . Bir 4: 44 . \" war herra . . . wnner abbatissonne . . . taka fyra wälfrägdadha män til brödher oc thiänara j hionagardhin \" ib 94 . \" jak vnte thom matelica haua värlz hedhir \" ib 3: 55 . \" jak är sant lius ther thik vnte oc lät ophögias (te ascendere feci) til keysarlikit vald oc säte \" ib 455 . \" ey swa got at han (Gud) an thz ey marghom sinom owinom ey oc swa ilt at han an thz ey mangom sinom godhom winom lofflika at agha \" MB 1: 253 . \" then rätthin widhersigher iak oc vnner tik han at brwka \" ib 2: 213 . ä medhan gudh an oss liffuit walda RK 2: 5008 . tik är vnnat see thöm LfK 236 . \" vnnis abbatissone taka in vm poortin fyra stechirhws quinnor \" VKR 2 . gud . . . vnne mik tik sköt atherse mz frögd ok gläde som iak tik an RK 1: 1913 . \" latom them bher blifwa ther gudh them an \" Al 33 . - (?) the . . . vnto annureunt) thera kompanom som varo i andro skip at the skullo koma oc hiälpa them MP 2: 158 . ","2) uana önska (ngn ngt), gärna se (ngt) vederfaras (ngn). han (djäfvulen) . . . sagdhe sik thz enghum wnna Bil 543 . \" hwar vnte androm iämwäl hans thärffwer som sik siälwom sina thärffwer \" MB 1: 110 . \" vm vinin var sniällir oc gaff aff kärlek oc vnte (cuperet) thom got \" Bir 2: 136 . \" hulkin som höre baktalan mot sik ok an ey ilt baktalarenom \" ib 3: 126 . \" thz jach an idher nokot omak \" Iv 1856 . \" han älskar iämcristen som sik siälffwan som enkte thz wnner honom, huilket han ey siälffwr wil haffwa, wtan hwat hälst goth han onzskar aff androm, thz wnner han oc honom \" LfK 49 . iak an honum ey thz ävintyr at fanga Iv 648 . ysaac . . . an honum then hedher wäl MB 1: 212 . \" iak an thz swerd ängom bäter än tik \" Di 86 . RK 1: 1914 . - unna, vilja. närmande sig 3. hwa som thik an got MB 1: 215 . iak an thik got fore andra säär Al 7713 . \" alla vnte henne got (unnu hænne wæl) \" Di 29 . ib 35, 94 . hon . . . vnte tha bäter detzleff än fader sin ib. \" är thz dygdhelikt oc gudhlikt at vnna bäter sinom brodher än sik siälwom \" MB 1: 245 . ","3) tycka om, älska. sigh huru min herra an mik han an thik frwa hiärtelik Al 469, 470 . at iak hänne swa hiärtelika (ändradt till wäl) an Iv 1033 . flores . . . then iak vnte swa hiärtelik Fl 1381 . iak vnte . . . hänne siälfuer säär (Cod. B, C: jak hafde . . . hänne siälffwe kär) for alla the ther inne är ib 1648 . - unna väl, tycka väl om, tycka om, älska. arme ok rike vnte henne väl Fl 81 . \" iak veet hon vil honum gerna se; grefuin an ok honum väl b 185. här ligger . . . blanzaflur the flores vnte väl \" ib 330 . hon vnte mik iämwäl som sik ib 1655 . \" them an iak aff hiärtath väl \" ib 1921 . ib 126, 338, 352, 370, 600, 882, 1480, 1795 . Iv 1036, 1106, 5111, 5643, 5674 . Fr 1402 . RK 3: (sista forts.) 5823. hertugh erik hade fäst en jomfru the han vnte bezst ib 1: 1833 . \" jek seger thz inthe creathur sinom skapare är swa suur som then arme syndoge man han är tho then gudh bezst an \" MD 23 . - tycka väl om, gärna vilja, gärna gå in på. jach an thz väl at alle forfara om jach är swa ondher man sigher mich wara RK 2: 4768 . \" jak an thz wäll \" Di 42 . unna illa, tycka illa om, vara misslynt el. förbittrad på. iak thik illa an thz thu mik thz ey förra tedhe Iv 526 . \" phillippo läke han illa an \" Al 2568 . \" the böndher vnna idher alle illa \" RK 2: 4460 . ib 4994 . \" han an henne ey thäs wär \" Al 346 . - tycka illa om, vara missnöjd med, vara misslynt el. förbittrad öfver. jusse knwtzsson thz full illa an at nisse bagge sculle blifwa ther höffuitzman RK 2: s. 342. flere herre wåe och mislynteh ath iag stodh för rikit, the thz illa wnthe ib 3: (sist forts.) 4640. "],"f":["an . ","aan Lg 3: 687 . ","vn SD NS 1: 678 ( 1407). vnner MB 2: 213 . ","wnner Bir 4: 94 ; LfK 49 (på två st.); DD 3: 213 ( 1483) . ","wnnar FH 5: 232 ( 1517) . ","unnom . ","vnna SO 160, 161 . ","wnna ib 163 . ","vnnä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ","vnne RK 1: 1913 ; Bir 3: 332 . ","wnne ib 4: 44 . ","vnnis VKR 2 . ","wnnis Bir 4: 95 . ","onte RK 2: 498 . ","vnt Bo 211 ; SD NS 1: 678 ( 1407) . ","wnt FH 5: 232 ( 1517) . ","wnth Bir 4: 81 ; SO 163 . ","vnnt ST 443 . ","vnnat LfK 236 . ","vn Bo 8 . part. ","unna ater , ","unna i gen , återgifva, åter förläna. her swanthe wnthe honum thet (Allbo härad) ighen BSH 5: 128 ( 1506) . ","unna til , förunna, gifva, öfverlåta, åfstå. twadela aff spisning lot han qwar wäre tridigen vnte han honom til thäre RK 2: 5839 . Jfr tilunna. - Jfr afunna."]},{"a":"unnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gunst, bevågenhet. \" ffauor oris vnnan \" GU C 20 s. 258 ."],"f":[]},{"a":"unnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fautor oris vnnare GU C 20 s. 258 ."],"f":[]},{"a":"unnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillstånd, medgivande. engin menniskio magh herimothe sigia eller thenna wor wnnilsse . . . mothe gaa SD NS 3: 517 (övers. fr. sl. av 1400-t.). til . . . stadfestilse thenne forschriffne vnnelsens frijheet oc priuilegier haffua vij vort screet oc insigle budit hengia för thetta breff Priv f Sv st 73 (1433, avskr.). thy bidiom wj alle epterkomanda konunga . . . tessen forlenilsse och vnnilse i jngen mathe j gen sigia Mon Dipl Sv 18 ( 1482) ."],"f":["vnnelse )"]},{"a":"unnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillstånd, medgifvande. \" ffore huilka wor wnuilsse forscriffne gulsmidher haffua . . . giffuit woro altare till prydilsse eth gyllene styctill eth messo rede \" SO 163 . DD 3: 214 ( 1483) ."],"f":["wnnelsse DD 3: 214 ( 1483)), "]},{"a":"unninga lagh","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":["unningia- )"]},{"a":"unsalogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["usel, eländig. o j forbannadhe vnsalogha ST 98 ."],"f":[]},{"a":"unsgul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["guldtråd. STb 5: 105 (1516). Jfr insegul (äv. Sdw 2: 1245)."],"f":["onst- )"]},{"a":"unsk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se usk (Sdw 2: 866), yskia (Sdw 2: 1078 f.)."],"f":["unska"]},{"a":"unsk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se önsk, önskia."],"f":["unska"]},{"a":"untbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) låta veta, meddela, underrätta, gifva tillkänna. han wntbödh them thz sunderlik hwru persida honum a händer gik Al 3913 . \" om thu widh tholik sidh lifwer vntbiudh (nuntietis) mik thz ater ij geen \" ib 5959 . sälla thik in til absolon, oc hwat thu aff honom forstaar thz mote mik gaar thz vnbyudh mik atir ST 243 . alexander vnbyudhir thik thz at han är redho oc oforfäradhir ib 521 . ib 299, 520 . ","2) tillsäga, befalla. \" war herra . . . vnbödh enom mäktoghom iudha heet gedeon at han skulde moth konugomen stridha \" ST 345 . \" j vnbudhin mik mz idhart breff at swa frampt iak wille mit liif behalda skulde iak thz (barnet) lata dränkia \" ib 442 . ib 352 . - Jfr umbiuþa."],"f":["un- )"]},{"a":"untbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) umbära, undvara, vara utan, sakna. the thing hulkin thw kan äkke ombära Bo 1238 . \" fämpte thiänarin är lustelica thinga lokt thänne ma borto vara ok vmbäras j mangom thingom \" Bir 3: 183 . nu wardhir han hymerikis glädhy vmbära ST 533 . then heder wille the heldre om bära Fl (Cod. F, E) s. 95. the ather a landzkrono waro villo mangt hawa thz the vmbaro RK 1: 1669 . \" i maghen ey konung ombära ib 194. haffua sith land en stund vmboret \" ib 2844 . \" ib 3: 1124. \" Di 205, 262, 264 . \" dör bodhe sändher hustru ok bondhe tha thagi bondhe räskap ok hustru wmbär \" SO 27 . \" skulle hwar sik sielff forsee badhe om fodher saa oc om maath . . . them tydzka gaffs nogh hwar the woro än the swenske jo omboro \" RK 2: 7139 . - (?) ati ingen sodane man haffua, som j kwnne vmbäre fra honden FM 251 ( 1505) . ","2) mista, gå miste om. wille thz (Gotland) svenska ey vntbera RK 2: 64 . \" skulle jac vmbera myn kärste god ven \" MD 172 m. ","3) försaka, afstå. stundom vmbar . . . hon thz hon skulde siälf äta Bo 15 . \" han wille äntingia konunger wära ower alt rikit eller alt vmbära \" RK 1: 849 . \" for the älskelikhetinna hon hafdhe til mik hadhe han (djäfvulen) gerna forlatit oc vmborit (dimisisset) alla andra siäla for hona \" Bir 3: 85 . ST 415 . ","4) undgå, undslippa. \" vilde thu häldir . . . the nödhena thola for siäla gagn än han skulde thän hardh dödhin vmbära (ab eo evitaretur) \" Bir 4: 145 . ib 157 . - söka undgå, söka slippa. thz thör iak allum radha tholik thiänist vmbäre som han giordhe vidh mik thäre Fr 1141 ."],"f":["vntbera RK 2: 64 . ","um- . ","om- )"]},{"a":"untbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l1) umbära, undvara, vara utan, sakna. thet war j mång åhr att . . her bÿrge vnbaar godzet sitt, ty at thet hördhe hanns modher till, och hon leffdhe då Trolles Jb Bil 241 (1486, nyare avskr.) . \" til the iic mark skal [han] haffwe x mark rente peninge fför huart [ar] han haffuer omburit sine pening \" STb 5: 76 ( 1515) ."],"f":["om- . ","vn- )"]},{"a":"untdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) undandraga, borttaga. med ack. och dat. - pass. om gudhi täkkis ödhmiuk ting wphöghia oc änkiodomen foresätia . . . ther aff skal ey wndraghas ällir minzskas nakot jomfrunna lofflika sidhwänio (non derogatur ex hoc landabili consuetudini virgium) Bir 4: 73 . ","2) efter skänka, fritaga från. jak will bidia tik. at thu vndrager (Cod. A fordragh 72) myn son thenne kamp Di (Cod. B) 319 . ","3) hafva fördrag el. öfverseende med. hwath swensker bleff saker skulle the ey wndraga RK 3: (sista forts.) 5211 ."],"f":["undragha )"]},{"a":"untdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) undandraga, borttaga. \" fraudo . . . swika ok vndrago \" GU C 20 s. 290 . - med ack. och dat. excellenciores cibi anime non adimunt si cum moderamine sumantur kräslegin [mater] vndrager ekke siälen klaarhet om han matlega tax GU C 20 s. 238 . 3) ha fördrag eller överseende med (ngn). - med prep. mädh. ha överseende med, ursäkta. hwar fore bedher iach ydmygeliga at om swaa er at ether ligger ther icke forstor magth oppo thet i villen vmdraghe met migh paa thenne tiidh GPM 2: 314 ( 1508) ."],"f":["vndrago . ","vmdragha )"]},{"a":"untfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mottaga (i ett hus, land o.s.v.), hälsa. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 487 f. hwa som sua hauir ofuer sik bygt / honum standir for hand god ändelyct / . . . / honum er väl at han iorderiki sa / ther gudh scal sielfuir väl ondfa / oc sua hans modhir kiära Vis sten 8 . han wart wel vntgangen tha han kom ther EK 1625 . - taga i sitt beskyd, taga i sitt hägn. thet jach (ɔ Svante Nilsson) . . . haffuer tagith, annameth och vndfangith . . . thenne breffuisare olaff knwtsson . . . mz godz, thienare . . . vdi mÿne och rigsens hengn, friidh, beskermillse och forswar NMU 1: 159 ( 1509) .","2) undfå, mottaga, få, bekomma, erhålla. swa ath han vntfik hiith i landet en packa klede STb 1: 271 ( 1480) . \" tet han annamet och vntfangit hade aff hans \" ib 4: 91 ( 1505) . hulke seme penige the bekende them redelige wpburit och wntffongit haffue ib 5: 15 ( 1514) . - part. pret. delaktig? tw giff mik the sama löön som jach ware jdhkelikin oc vntfangghin aff thinne signadhä pino SvB 177 (senare h. av 1400-t.). 3) avla. hwlkin (ɔ Jesus) vntfanghin war aff them helga anda fföddir aff jomfru maria MP 5: 208 . \" see jach är vmfänghen i syndhenne: och j syndom afladhe mich myn modher \" SvT 45 . ib 69 . 7) överlämna (ss lån). . . . som hedherligä meen mester oleff erici oldherman i samme gylle loch hans bysyttare . . . med menighe brodehrs samtycke meg lanth oc vntfath haffue pa myt hwss HLG 3: 152 (1511). - Jfr untfanga."],"f":["vn- . ","wm- . ","um- . ","ond- Vis sten 8 . ","-faar . impf. -fick. part. pret. -fanghin. -fängen SvT 45 . supin. -fangit(h). -ffongit STb 5: 15 ( 1514) . -fath HLG 3: 152 (1511)),"]},{"a":"untfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) mottaga (i ett hus, land o. s. .v.), helsa. j thenna wägginne är nadhinna portir gynom hwilkin alle the som bidhia skulu wnfaas (suscipiantur) Bir 4: 91 . \" thz closter hon förra war hwar hon kärleka war wnfanghin \" Lg 221 . \" han vndfik idhir som fadhir sin kärasta son \" Bir 2: 263 . \" foor han ater til room i gen mz sigher oc vardh vntfangin af allom mz storom hedher \" Bil 595 . Gr 315 . Fl 221, 1983 . the ridha wt mot herra fräderik vntfingo han swa hedherlik Fr 2636 . \" wi skulum alle til hofua ganga minz herra gestä mz ärom vnfanga \" Iv 192 . \" riddara ok swena toko min häst ok vnfingo mik rät aldra bäst \" ib 194 . ib 4834. the iomfru nu til herra iwan gik mz mykin liofheet hon han vntfik ib 1319 . \" konung artws monde hännä väl vmfa (Cod. B, C vnfa) \" ib 4836 . \" the iomfru tha for konungin gik swa höfuitzlika han the iomfrw vmfik \" ib 4842 . \" the frwor gingo honum ij geen vntfanga honum mz store dygdh \" Al 343 . RK 2: 174 . ST 276 . Va 18, 22, 52 . \" ther the iomfrwn bedroffwigh stodh thiit kom en vnger riddare godh . . . the iomfrv han toktelika vntfik \" MD 191 . \" sidhan hwar hafdhe annan gladhelica vndfangit (ad se invicem adorantes) \" Bo 248 . - bemöta. thu hafuer alla mz spot vnfangith Iv 111 . \" forgifua thöm thz . . . thz th swa illa vmfingo han \" ib 4688 . ","2) undfå, mottaga, få, bekomma, erhålla. ij skulin ok mina gafuor vntfa Fl 72 . \" wi kennomps . . . hafwa wnfangit oc fullelica opburit . . . aff . . . jössä fintzsson . . tw hundratha marc swenska päninga \" SD NS 1: 244 ( 1403) . ib 243 (1403, på två ställen i särsk. urkunder). leui släkt vnfingo enkte landh j blandh sina brodher MB 2: 39 . ib 125 . \" the til at hon matte afla ok vnda christi kärlek ok vinscap \" KL 325 . nakot aff hwilko mik hoppas wnfa hiälp Lg 661 . manghe . . . wnfaa sina hälso för hännas häloghetz skuldh ib 335 . - få, bekomma, röna. the vmfingo i (för af?) modhrinne största kärlek KL 352 . \" aff then reddugha oc fasa som the vnfingo aff israels almogha jngangh \" MB 2: 12 . - röna, ljuta. thw skalt [then] bethra] döden wnfaa MD (S)= 205; jfr 4. ","3) undfå (lifsfrukt), blifva hafvande el. drägtig med, afla. nar thz (d. v. s. elefanthonan) ena halfwir sina frukt vntfangit ST 215 . \" thz hon haffde wnfangit gudz son i sin lekama \" Lg 3: 636 . \" thz hon skwlle wnffa oc födha gudz son \" ib 603 . \" aff huilkom thu . . . wnfa oc födha skal ena dotther \" ib 628 . ib 614 . ","4) mottaga, underkasta sig. hwat tholumodhelica oc huru siäflica han mbör oc vndfaar thäs vsla manzsins falska kus oc vmfämnilse Bo 189 . \" wnfaa . . . ok anama gerna ok thol litit äruodhe \" Bir 1: 9 . ","5) mottaga, anamma, omfatta. käisaren oc konungän teridacius oc alt folkit thakkadho gudhe at hans namp vaar vnfangit ofwir alla väruldinna Fr (Cod. D) 416 . ","6) fatta, förnimma? swa vndersam waro the (undren) vntfa Al 9244 . - Jfr untfanga."],"f":["und- . ","un- . ","vm- KL 352 ; Iv 4688, 4834, 4836, 4842 . ","-faa . ","-fanga . part pret. pl. nom. m. vnfagnä Va 18 ),"]},{"a":"untfaghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mottaga, helsa. the ij konunga ridhä w a mot honom och vnfängnade (Cod. A vnfingo 22) honom mz storä ärä Va (Cod. C) 59. Jfr umfämna."],"f":["vnfängna )"]},{"a":"untfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) undgå, gå (ngn) ur händerna. the siik meenthe slotzloffuan halla hon kunne them togh wnfalla RK 3: 2623 . \" honum wnfull ey lykka oc ey striidh \" ib 95 . - gå bort, försvinna, upphöra? the skanungha wordho tha swa flta them vnföl tha alla latha (de kunde icke taga sig något till, de kunde icke göra något dervid?) RK 2: s. 344. ","2) affalla från, svika. sith retta fädhernis rike wilia the aldrigh wnfalle BSH 5: 468 ( 1511) . han . . . rådde att the skulle wnfalle mig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 266. ","3) undkomma, komma från, undandraga sig, underlåta att hålla el. fullgöra. haffwir jak hans breff scrifwath mz hans eghne hand som han ey kan vnthfalla JP 29 . ","4) undfalla, komma öfver (ngns) läppar. lathe rydzene sig vndfalla, at konung hanses partij och makth her opa annen sidhen och fforekome skule FM 524 (1511, samt afskr.)."],"f":["un- )"]},{"a":"untfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) undkomma, komma från, undandraga sig, underlåta att hålla el. fullgöra. komma från, förneka. mädhan for:ne her erik kan ecke vntfalla the oordh (ɔ vissa ärekränkande yttranden) Stb 1: 136 (1477). och sgde . . lasse skotthe, swa ath han sporde ecke eptir hwat borgamestarene och radet biwda ellir sighia, huilket han ecke kwnde wtnfalla for rettin. ty sattes han j helfftilsse ib 2: 9 f. (1483). - förneka. ltil hulkit han strax högelige nekade och wntfallendes war STb 4: 249 (1512?, på lös lapp). ytermere wrsakade jaco peel och wndfall, at han aldrig . . . ib. - undandraga sig att (som vittne) styrka. han skiöth sik til berend hake, ath han hade loffuat hono ath taga honom ther the iiij (4) paala. tha berend hake kom til swars, tha vntfiol han honom STb 1: l384 (1482). witnade erlige men . . . swa athe nerwaro ok hördo, thet enrewald . .. vntfoll thet tal, som litzle laurens, radman j vpsala, hade til ingeuald scriffuare, ok sagde, thet . . . ingeuald fortalade huarckin borgamestarene ellir radet j vpsala lib 2: 170 (1486).","5) bliva skyldig (ngn ngt). kom . . . jngewall . . . oc bödh vp en gardh som han haffe till pant aff sinom brodher magnus . . . oc staar hanu till pant for .l. marc efftir dandemenz seghn som offuer theris rekenskap wara . . . tha vntfyoll magnus hanum xx mark. tha lowade magnus hanum en häst (o.s.v.) ATb 2: 393 ( 1492) ."],"f":["wnd- )"]},{"a":"untfalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnekande. effter hans ägin widerkennelsse och wnffalning sades och dömpdes för:ne gode men .. . . aldelis frii STb 4: 249 (1512? på lös lapp)."],"f":["wn- )"]},{"a":"untfanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1323. 1) mottaga (i sitt hus e.d.). äller r[e]gerade jak hwisth . . . annars än mik borde, äller wnfangade ekke pelegrimana PMBref 313 ( 1512) . \" tacke wij iders nade ödmykelige fför wore metbröder oc sendebudt, morten lehuss och herman foss, ider nade wel wnfongade oc hörde theris framsetninger \" STb 5: 353 (1521, Kop). 2) undfå, mottaga, få. en xx . . . skutor med wedt och then meste fetalie, ther the kunde vnfonge STb 5: 358 (1522, Kop). - Jfr untfa."],"f":["vn- . ","wn- . ","-fonge . ","-fangade . ","-fongade )"]},{"a":"untfanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) undfå, mottaga, taga, få. iadus vntfangar af honum laan Al 1104 . ","2) antaga, upptaga, uppfatta. fore fridhz tekn han thz vntfangar Al 1095 . - Jfr untfa."],"f":["-ar )"]},{"a":"untfangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. undfående, mottande, erhållande. j the hälgha scripts wnfangilse (scripturaum inventa) SpV 221 . at ytersta mins lifs afganger medh the hälgha kirkio sacrament vnfangilsom . . . wari värnadh oc gömd for allom minom owinom SvB 361 (b. av 1500-t.). llJfr untfängilse."],"f":[]},{"a":"untfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fara undan. - fara bort, avvika. mädhen herre magnus war swa vntfaren vtaff hans nadhes rike ok vtan hans nadhes welia ok witskap FMU 3: 497 ( 1450) .","3) undandraga, frånhända. \" äfther thy som thetta bref wtwisar tha är os vnfaridh j . . . orthog j karbäk \" SD 8: 166 (1362? tillskrivet av yngre hand)."],"f":["vn- )"]},{"a":"untfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fara undan, skynda undan. löp han ok vntfor sin stracka wegh fran calmarne BSH 5: 56 ( 1505) . FM 281 ( 1506) . ","2) undgå, undkomma, undslippa. hade gudz nad ey sonderlige waret thetta fordärff haden aldre vnfaret RK 2: 9610 ."],"f":["un- )"]},{"a":"untflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga undan. vndflygha (evolabunt) the (he (foglarne) rasklica Bir 2: 130 ."],"f":["und- )"]},{"a":"untflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["5) rymma från, avvika från. oleff . . . talde til en batzman, at han hade wntflyt < for > hans hyre och han motte forhyre en annen STb 5: 90 (1516)."],"f":[]},{"a":"untflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fly undan, fly. är det (sannolikt tryckfel för thet) sua, at vi vntflym, tha fölghia vara fiända os hart vppa bakin, oc sla os alla saman ihäl Ansg 235 . undly, fly undan, fly bort, undkomma, han thänkte fanganä varä vndflydhä KL 160 . ib 175 . \" thu . . . format ey wndlfy \" Bir 1: 143 . ","2) undlfy, fly unda, för; undkomma, wppa thz at han vndfly matte madian MB 2: 84 . \" at han skull wndly herodis forsaather \" Lg 809 . \" the flydde som eeth moln sky och wiilde än dödh wnfly \" RK 3: 2355 . - undly, undgå, undkomma. sporþo þe af hanom helso kännedom. huru þe matten vndfly diäfwlsins snaru KL 189 . \" thu format ey vnfly synd i mangtalan \" ib 224 . \" gifwa hänne quämelikit rwm at vndlfy oloflikit dyocleciani hionalagh \" Gr 283 . at iak . . . maghe vndfly äuerdhelica pino Bir 3: 175 . \" ängin skal vndfly min dom \" ib 286 . ib 370. ","3) undgå, undvika. \" at hon (ey gerna) wilde sea manz öghon ther hon kunde thz vnfly \" Bil 274 .","4) undgå, undslippa, gå fri från. wachte sigh . . . här vthi hwar i sin stadh, swo frampt som han will vndfly waar konungzlig hämpd GS 49 ( 1412) . ib ( 1444)."],"f":["und . ","-un- . -fly),"]},{"a":"untflykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undflykt, tilflykt. somlige aff israel giordo dyup hool oc lönlig kwlor j bärghen sik til vnflykt MB 2: 84 . \" skikkade the tässa äptir scriffna \""],"f":["un- )"]},{"a":"untflykt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l2) flykt. drotning heccuba och hennes dotter plixena gaffwo siig tiil wndflikt män the wisthe ey hwardt the skulle fly Troj 264 ."],"f":["wndflikt )"]},{"a":"untflyliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oundflyliker."],"f":[]},{"a":"untfria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["befria från erläggande af, eftersänka. iak scal vntfrii honom the thwälyti aff thy SD NS 1: 443 ( 1405) ."],"f":["-frii )"]},{"a":"untfäghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se umfämna."],"f":[]},{"a":"untfäghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se untfaghna."],"f":[]},{"a":"untfängilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. = untfangilse. fängile SvB 259 (omkr. 1500). "],"f":["wm- )","*untfängilsa dagher","wn- )"]},{"a":"untfärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" untfärgha sik, mista sin vanliga färg, förändra färg. vakt än vatnith vnfärghar sik (Cod. C; at watnit skal ey wntfärga sik) Fl 1121 . \" om hon ey mö ther ower gar thz watn wntfärger sik som en blod (d. v.s. blifver blodfärgadt) \" ib (Cod. B, C) 1125. han märkte fast hans öghno wik om han skulle vntfärgha sik Al 2604 . - refl. untfärghas, d. s. iärnhat ok hiälm ok päkilhuwa ther for waro gra som en duwa . . . nw wntfärghas the ok wardha krankt the ära wordhne fläste rödh Al 3330 ."],"f":["un- )"]},{"a":"untföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) föra undan, föra bort. ta skule gillesbrödherne sin gillesbrodher wnthföra iij mila wäg mz hest eller skip SGGK 104 . \" sigh mik hwar miin iomfru är ther thu vnfördhe mz styldom här \" Fr 2520 . nw wndfördhe han hona ib (Cod. B) 2347 . ib (Cod. B, C, D, E, F) 2454. thenne riddaren vnförde mik thäden mz w ald och sina falska listä Va 12 . - föra bort från (ngn). blanzaflor var mik illa vntfördh Fl 1767 . ","2) undrandraga sig erläggandet af. hwilkin människia som vntförir rättan tol hoon hafwir han stulit ST 485 . \" hon matte han (tullen) ekke vntföra ib. \""],"f":["und- . ","un- )"]},{"a":"untganga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se umganga."],"f":[]},{"a":"untganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) undgå, undkomma. \" med dat. hu ey lifwande vnga minom handom \" ST 254 . \" han sculle them (dem som sammansvurit sig mot honom) aldrig lewandis wnga \" RK 2: 2791 . - abs. komma undan, undkomma, undlsippa. wträkke sit nät owir fiskin sua varlica oc starklica at fiskin formoghe ey at . . . vndgaa (evadere) mz nakrom styrk älla vidhirfrestan Bir 2: 6 . \" the takkadhe gudh som mz liffuit wnginge \" RK 3: 1757 . ","2) gå (ngn) ur händerna, gå förlorad för. han . . . hade til marsken mykit hath ty at hans fader the makten wngik RK 2: 7480 . - gå förlorad för, afhändas. med dat. at naghat vntginge domkirkyone meth rät älla laghum af the gotze SD NS 1: 149 ( 1402) . \" at thenne fornempda öö . . . herra thorde bonda eller hans arfuom vnginge \" ib 451 ( 1405) . ib 536 ( 1406) . ","3) nödga (ngn) att g¨å från (ngt), tränga (ngn) från (ngt)? mattis kaffle war hoss her sten och haffuer vnganget meg met !SYNS_DÅLIGT?en i fra BSH 4: 315 ( 1502) ."],"f":["und- . ","un- . ","-ga . ","-gaa )"]},{"a":"untganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l1) undgå, undkomma. - undgå ngns uppmärksamhet, undgå? hade tet (ɔ maltet) göt warit, tet schlle jngaluna vngath oss Stb 3: 16 (1492).","2) gå (ngn) ur händerna. - gå förlorad för, avhändas. med dat. ware thet ok swa, at the ij öresland honom . . . i nokro matto vngar . . . tha lofwor iak . . . honom hans skadha vpräta SD NS 3: 335 ( 1418) . ib 384 ( 1418) . kan swa ske . . . ath thenne forskrifne wretha konno j nokra matho mz lagum wnganga . . . pädhare Neuman Vokbal 78 ( 1452) ."],"f":["vn- . ","-gar . ","gath )"]},{"a":"untgiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["umgälla el. plikta för (ngn el. ngns skull). med gen. el. ack. hafdhe ewa ensamin syndath, oc ey adam mz henne, hwath hafdhom wi hälde nwtith honum . . . eller hafdhom wi vntgullith henna MB 1: 147 . \" vi . . . bidhiom idher, at i vänden vaars nadhoghe herres ärkebiskopens stykke til godha . . . swa at the hälgha kyrkia honom eingastadz vngälde i noghra matto \" BSH 3: 180 ( 1467) . \" hwru mangha människor, oc hwru mangha ärleka städher matto wngälla then ena stadhen twngriam \" Lg 3: 170 . - umgälla, betala, plikta el. lida för (ngt). med gen. el. ack. sina giri wntgalt han MD (S) 238 . \" ther wart thymoteus fangdir oc mz storom bönom oc vissan leffwandis släptir, thy at han j sino vaalde haffde manga ff jwdomen hulke hans dödh haffde vngullit \" MB 2: 316 . \" wi mattom sw alle hafwa thes vnguit \" ST 508 . \" for ider skuld haffuer iach mist mit diwr; men thäs skulen j entke vngiäldä (des schole gy nicht vnt ghelden) \" Va 49 . at iach skal nw thz vngiäldä och lidä thenne dödh ib 52 . - lida för (ngt) el. på grund af (ngt), hafva ondt el. skada af (ngt). her iwar monde sölffborgh faa sa wiith wart hans wälle thz motte swänske wngälle RK 3: 2655 . \" ekkia sax hans hans godha swärdh laa hemma j ghen thz wngalt han \" Di 282 . \" the vntgiella thz at han är ekke hema \" ib 176 . \" om öghonen ällar föthrena wardha förlame, hwat ey wngeller thz oc sörghe aldher kroppen \" LfK 99 . - abs. umgälla, plikta, straffas. huar sick ther mz forsumer ock komber sidan schade aff sielffuer sware ok vmgielde effter rikeszins radh nadhom SO 157 . - underkasta sig straff. om for:de her götzstaff thetta forscreffua ecke haller, tha scola wi komma in pa . . . sancti olaffs dag nest kommende i samma hwss som wi honom nw vttaga ok liida ok vngella effter for:de her götzstaffs brot BSH 3: 80 ( 1455) . - underkasta sig lidande el. skad (ss följd af sitt handlingssätt), stå sitt kast. hans nade . . . wil blifue, lijdhe oc vndgelde med oss BtRK 383 (1502, orig.) . \" wele wi icki . . . syndra oss fron menige sweriges rike vtan bliffue ther the äre lidhe och wngelle met them \" FH 7: 58 (1504, nyare afskr.). "],"f":["un- . ","-giella . ","-gälla )","untgiälda at , umgälla el. plikta för (ngn el. ngns skull), straffas för (ngns skull). saa at hossbonden ey vmgieller drengen aath, om han naget giordhe pa arbeydet SO 82 ."]},{"a":"untgiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["umgälla el. plikta för (ngn el. ngns skull). med ack. swa at husbondan vntgiälda ey gestan aat STb 1: 428 (1459, Burspr). - umgälla, betala, plikta el. lida för (ngt). med ack. the stempdo oss tha bada in til stokholm . .. medh all war breffe som wii willom pa badha sydor nywta och wngella medh Arfstv 57 (1474-75). ey skal sonyn vngella sins fadhirs syndh jj mynom rätuisa dome MP 5: 203 . hwad gell i stadhen äre tet haffwe the bade til bytes nywthe och vmgellä SJ 2: l200 (1491). samma dach sades screddera sxhulle alle vmgielle, swa wel som the tet wille nywta, hwat theris embetsmen finge j theris ärendom 'stb 3: 467 (1500). alle hande warer . . . tom hans nade nw tilbaghe halder j danmarch för then opresningh nw giörs oc giörd är, oss alle till aat omgieldendes oc til ondä niwtandes ib 5: 336 (1521, Kop) . \" thz han giorde wndgäldhe manga andre \" Troj 279 . - betala. bör mic thär vtoffuir naget j geen giffuo ellir ythermer at vngeldha thät sethir jac j rättha Arfstv 18 ( 1461) . - abs. umgälla, plikta, straffas. hon . . . sändhe hith sin forfaldz withne . . . medh fwllo makth liidha ok wngälla, som hon siälff när ware SD NS 3: 343 (1418)."],"f":["wnd- . ","vn- . ","vm- . ","om- . ","-gielda . ","-gielle . -gälla. -geldha-. -gella. -gellä. impf. wndgäldhe Troj 279 ),"]},{"a":"untkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) undkomma, komma undan. vndkomber . . . tholiken man som then brutlika vndvaldade MEG (red. A) 57 . EG 67 . springir han j skipit tha ma han mz äruodhe vndkoma Bir 2: 219. et skep wntkam met stor nödh FM 281 ( 1506) . hadä mere mact wareth wtsänt, tha hadä thet ickä wntkommit ib. \" lifuandes thedhan untkoma \" Ansg 235 . HSH 20: 167 ( 1507) , 168. ","2) undgå, gå förbi, gå (ngn) ur händerna. enghen blomster wnkommen (prætereat) os Su 74 . ","3) undkomma, undgå, undslippa, slippa. vtan diwrin hafdho skogha at fly til vntkomo the ey mannanna omättelica giri Bir 2: 316 . \" at mannin hopi altidh at faa äwärdhelika äro ok vnkoma pinona \" ib 1: 295 . \" skalt thw ey vndkoma gudz son (för dom; udicium) ok ouanan oc ondan dödh \" ib 3: 15 . \" ey vnkombir thu gudz hämdh oc wrede \" MB 2: 301 . thu vndkom ey än gudz dom ib."],"f":["und- . ","un- )"]},{"a":"untkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) undkomma, komma undan. - komma bort. ath han engte loth vntkoma aff gerdh fan skiälffwens gotz Stb 1: 117 (1477).","3) undkomma, undgå, undslippa, slippa. huilkin människa thenna syäla wadhan vil vmkoma, göre som then gör som vtan skadha vil nydhir koma aff högdhinne MP 5: 128 . \" eldhin som hon kan ey vmkoma \" ib 129 . 4) låta undkomma el. komma undan. STb 1: 221 (1479). alle the som woro j radh och daath ath wntkoma henrik babbenhwse her aff stadin ib 2: 111 ( 1485) . \" ath han aldrich vntkom tiwffuen aff trosa joans stugw eller war j raadh och daath at vntkoma hanomib 301 (1488). ib. gwdena forda oc främia tig oc wnkomme tiig aff tolkom fare mz helso \" Troj 19 . - låta komma bort el. försvinna (genom stöld e.d.). margit . . . feste lach, ath hon ey vntkom kapan fore peder matensson STb 3: 85 (1493).","5) uppkomma, ha sitt ursprung (i ngt). alla högfärdh, oc allan thin eghin wilia huilken framga oc wnkoma (provenit) aff them flata, oc fafänga kärlekenom, mz huilkom människian älskar sik siälffwa Mecht 336 ."],"f":["wn- . ","vm- )"]},{"a":"untköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undanköpa, köpa till förfång (för ngn). hvilkin brodher (i skomareämbetet) andhrom gör forköp . . . wnköpär bark äller lädher äller klippinga SO 20 ."],"f":["wn- )"]},{"a":"untledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fria från en anklagelse el. beskyllning, bevisa (ngns) oskuld. tha kom andres hörare broder fore rettin och wntledde andres jensson i thet erednet STb 1: 231 ( 1480) . ath andres . .. är vnledder therfore, ath han ecke slog martin dragare til dödha ib 2: 158 ( 1486) . "],"f":["vnd- . ","vn- . ","-lethe SD NS 3: 275 ( 1417)","-lett HSH 16: 84 (1504, avskr.). -ledhat ATb 3: 44 ( 1495) ), ","untledha sik , fria ig, bevisa sin oskuld. med gen. han . . . sagde framlethis the wäll till sware wile oc segh thes vntlethe meth same bref at enkte ther i scrifuet staar SD NS 3: 275 ( 1417) . - med prep. for. forre än tw haffuer vntleeth tik fore the alin leysk . . . tw stal STb 1: 108 ( 1477) . " epthir swa dana skiälig bewisning, bade meth tolbokene ok besworen witne, tha kunde . . . giärd ecke wntlödha sik therffore, ath han ecke hade anameth ti si fforscripna v (5) mesara koppar " ib 2: 153 )1486). Trolles Jb Bil 199 (1479, nyare avskr.) . ATb 3: 44 ( 1495) . för hwilket breff . . . doctor hans sik skälige unlett haffe med breff oc ful skääl HSH 16: 84 (1504, avskr.) . GPM 2: 367 ( 1511) . Jfr utledha sik (Sdw 2: 881)."]},{"a":"untledha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["und- )","untledha sik , fria sig från en anklagelse el. beskyllning, bevisa sin oskuld. then som sua dana ärende vordher fore kastat vntleda (för -e) sick som hanom allaledes tilbör effther schraan SO 103 . " the skole sende then skeparen hiit till viborgh ath vndledhe sigh med retto för kongens peninge " HSH 20: 168 ( 1507) ."]},{"a":"untlokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortlocka (en tjenare el. arbetare från ngn). med ack. och dat. jngen embetz broder steyde (för stedye) eller vntlocka (för -e) synom emb[e]tz broders (för -broder) tienista folk . . . för än han siger hosbondan til . . . at hans tienista hion hyudz hanom til tienist SO 118 . \" om swa kunne henda at . . . nar swennen komen ware komme en anner aff embetet som hanom vntlockadä \" ib 157 . som androm vndtobbar eller vthlockar (sannolikt för vnthlockar) sijn lärjunga TS 26 . ","2) locka (ngt från ngn). med ack. och dat. tha göre engin androm forköp eller vntlokka (för -e) honum sith köp SO 50 ."],"f":[]},{"a":"untläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga undan. honom ma hon wäl nokot vntläggia til bäggias thera nytto ST 432 ."],"f":[]},{"a":"untlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa bort, sprina bort. tha wille berendh lede hano j then största och strydasta strömen nermeer porten; tha gaff gud drengen til lucke, at han fick foten vider och vntlopp hwadh han formatte STb 2: 557 ( 1491) .","2) löpa bort från (ngn). med dat. el. i dess ställe ack. een drengh . . . hvilken är unlupin minne moder FMU 3: 200 (omkr. 1440). 3) undkomma, gå fri från. om jak thz giorde . . . jak wet wäl ath jak . . . mothe gudi syndade, loch jak förmaatte ekke wnlöpa myns faders folk Prosadikter (Sju vise m C9 229."],"f":["un- . ","-lopp . ","-lupin )"]},{"a":"untlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa brot från (ngn). med dat. hvilken swen sinom hosbonde vntlöper i tienisten SO 85 ."],"f":[]},{"a":"untradha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gissa. \" jak wil sighia thik nokot hemelika thz iak thänkir, kan han thz vntradha (geraden) tha math thu thro at han är gudh \" ST 129 ."],"f":[]},{"a":"untridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida undan, ridande undkomma. then swennin ther effter erik bleff mz stora nödh han vnt reedh oc pakkadhe sich aff betidha thy monde han vnt ridha RK 2: 3937, 3939 ."],"f":[]},{"a":"untridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) rida undan för (ngt), ridande undkomma el. undgå (ngt). sidhen sa han en siwkan man . . . oc satte han a sin häst . . . thz thän siwke mannem skulle vntridha solinna heta oc aff wäghsins ärffwodhe SvKyrkobr 21 ."],"f":[]},{"a":"untrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rycka undan, (i hast) undanskaffa, rädda. biskopin . . . gaff sik alla vin um, huru han matte untrykkia oc rädda sina hälghadema Ansg 201 .","2) undanrycka, fråntaga (ngn ngt). med ack. och dat. ij . . . vnthryktin (Cod. C, D, E, F thoghen aff) honum badhe land ok ära Fr 783 ."],"f":[]},{"a":"untryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rymma undan, rymma bort. per kopman . . . som hedan aff staden falskelige och swyckelige vntrymed fran sin eghta giffto dandequinna SJ 2: 151 ( 1498) . ATb 2: 403 ( 1492) . hinrik . . . viderkendes apenbarlica, ath han hade vnrympt medh sin hosbondes peninga STb 3: 86 ( 1493) . 2) rymma bort från (ngt). lasse . . . wntkom til byspen och ater fran bispens hegn j borgen och wille swa vntrime borgen STb 3: 227 ( 1495) . \" en aff tesse forederes sälskap, som vnrymbde sin borgan ib 5: 227 (1519). sa at the wnrymbde broterne för theris fiender \" ib 226 ( 1519) ."],"f":["vn- )"]},{"a":"untryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rymma undan, rymma bort. som mz omynne fraan synom hossbonde wntrymder är SO 159 . \" qwinner och sma barn, som icke formatthe wndryma \" BSH 5: 96 ( 1506) ."],"f":["und- )"]},{"a":"unträtta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afgöra, bringa till afgörande, göra upp. dömdöm wi . . . husfrv cristin meth sin bewisning, som hon ther vpa hauer, in til stokholmen forä at kommä oc thet ther vnträtä at ladä innen nyä wikor äpter thet at hon thettä breff hört hauer SD NS 2: 206 (1409, daniserande). ","2) utbetala. 1 suensche marc som hwn lot vnträte them SD NS 1: 243 ( 1403) . ib 245 ( 1403), 589 (1406; på alla tre ställena i daniserande anteckningar på frånsidan af urkunder). thet haffde hanom . . . hustru ingridh . . . wel fornöght oc vnträttat SJ 208 ( 1451) . \" ib 211 ( 1452), 217 ( 1452). \""],"f":["vnträtä . ","vnträte )"]},{"a":"unträtta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) avgöra, göra upp. - klargöra, ådagalägga, uppvisa, bevisa? for then skuld at wi egh maghom wtfara äller for nokon doom koma til ath swara oc vnträtta hwru thetta . . . godz är oss vppakomith SD NS 2: 570 ( 1412) .","2) utbetala. . . . bödh sik til, at wm hon nokrom . .. nokot skyldugh eller plichtogh ware, at hon thet gerna wilde vnträtta oc betala Rydberg Tr 2: 663 ( 1396) ."],"f":[]},{"a":"untsaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hotelse? fientlighet? människiona synde . . . dela oc trätta brädzska ok kiff onthsagn MP 5: 91 . Jfr untsäghn."],"f":["onth- )"]},{"a":"untsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppsäga fred och vänskap med (ngn); uppsäga (ngn) tro och huldhet; förklara sig ej vilja ha vänskap el. förbindelse med (ngn). hans andirsson sagde at pedhir olfson vnsagde hanom oc han vnsagde pedir ATb 1: 271 ( 1467) . stode skypper hinrik busk och vnderuiste, hure en hans houetzbtzman hade hanom j sith (härefter sannol. ett skip el. dyl. överhoppat) vntsagth . . . ok vylle jngelunde segelle medh hanom hedan aff stadin STb : 382 (1498). epter the gode vnge men vele segle, tha kunne the ey forholle thöm, forän the swa thala pa thöm och vntsegie thöm ib 4: l68 (1507).","2) tillkännagiva sin avsikt att förfölja el. skada, hota, sattes borgan, ath han aldrich . . . schulle feyde eller vntsegie samma bönder STb 3: 237 (1495). wnsade hanss sonn megh pa meth liiff GPM 2: 400 ( 1500?) ."],"f":["vn- )"]},{"a":"untsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppsäga fred och vänskap med (ngn); uppsäga (ngn) tro och huldhet; förklara sig ej vilja hafva vänskap el. förbindelse med (ngn). Jfr Maurer, Hofrecht s. 49. diffidare, vnsäla GU 4 . \" hwar som annan vndisgher ryme mins herra gardh \" MEG (red. A) 57 . ib (red. B) 61 . EG 66 . \" scal engin man then andra untsigia, feydha ellas fanga, vtan hwar man scal sik nöyia lata at lagh oc rätt \" GS 27 (1375, orig.) . \" thz hertugh magnus konungen ther vntsagde \" RK 1: 652 . \" the hafwa sik nw fra philippo wänt the waro rät hans vnder dana vntsighia han ok göra som fana ok bedhas stridha thaghar ij stadh \" Al 762 . \" thy at han aff allom hatadis oc vndsagdis \" MB 2: 293 . ","2) tillkännagifva sin afsigt att förfölja el. skada, hota. at han . . . mz hotilse brefm screff oc vndsagde . . . herr äggärdh . . . pa hans liff vm han sculde hans syster aff landet släppä (ut scriberet . . . domino Egardo . . . sub comminatione mortis, ne sororem suam perigrinari permit. teret extra patriam) Lg 3: 350 ."],"f":["wndsäghia: -sägher KrLL H 13 i var. ","wndseghia: -segher ib Thg 43: pr. i var. unsäghia L. ","vnsäia GU 4 ),"]},{"a":"untsighilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) uppsägning af fred; se untsighilsa bref. ","2) tillkännagifvande af afsigt att förfölja el. skada; hotelse. hoth och vndsegilssä haffwe wij besport fran jachim trollä ath han skall jnnan stackoth tiidh gestä berqwara. oss. vexiä by. och flere her om kringh HSH 20: 183 ( 1507) ."],"f":["vndesegilssä )","untsighilsa bref"]},{"a":"untsighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 2) tillkännagivande av avsikt att förfölja el. skada; hotelse. Troj 239 ."],"f":["wndseyelse )"]},{"a":"untsighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsägning af fred. vm snsägningh MEG (red. A) 53 . - hotelse med fientlighet, yttring af fientligt sinnelag. effther thet ath wi och waare förfädher swar twngha och wnsägningha aff the omilda danska men altidh tagith haffwom BSH 5: 350 ( 1509) . nw haffwom vii fath swar unssägningha aff kongh hanss och hans medhhiälpare, saa ath the wilia dragha in paa oss, skinna och brenna ib 351 ."],"f":["wntsägningh KrLL Thg 43: ind. i var. vndsägningh ib. vnsägningh. wnsägningh. wnsäghningh KrLL THg 43: ind. wnsägning ib H 13. wnsägningh. unssägningh. -ar), "]},{"a":"untsighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: uppsägning av fred. - hotelse med fientlighet, yttring av fientligt sinnelag. han (ɔ: Sten Sture) haffuer fridh j ryket och offuer alt landet och ey ofridh eller vntsägning STb 2: 250 (1488)."],"f":["-sägning )"]},{"a":"untskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bistå? hwo them (dem som i Danmark eller Norge äro dömde fredlöse eller biltoge) . . . holder eller vnskicker med witskap oc forradh GS 49 ( 1442) ."],"f":["un- )"]},{"a":"untskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ss skiljedomare döma el. bestämma. wilium . . . aa badha sidher oos nöghia late epter thy ware wine a badha sidher oos i mellin mäkla oc vnskilia vm thät wäärd SD NS 1: 611 ( 1407) ."],"f":["un- )"]},{"a":"untskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["untskipta sik , förvandla sig, förändra utseende. genast tha vntskipte han sik (mutato habitu) ok wardh enom androm manne liik Al 95 . Jfr umskipta."]},{"a":"untskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskyldig? oskälig? thet vndskilluge oc önckelige blotz vtgitilse BSH 5: 470 (1511, samt. afskr.) ."],"f":["vndskilluger )"]},{"a":"untslippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undslippa. \" thänkir thu nu her wara mik vntsluppin \" ST 376 . war han them vntsloppin ib 438 . \" han sielf vnslap then nöde \" RK 2: 9618 . \" wnslapp han owarligha aff theres händer \" Lg 3: 349 . - abs. tiwffwen vnslap BSH 5: 35 ( 1505) ."],"f":["un- )"]},{"a":"untslippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ij som grepne ware vtan fore lybecke j en krogh . . . ok thenne samme nyeman vntslap STb 3: 454 (1499)."],"f":["vn- )","huilke"]},{"a":"untspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["springa undan, skynda undan, fly undan. han vntsprang oc [stangen] rakade hanum ekke Di 138 . \" honum händher optha vnspringa \" RK 3: 3015 ."],"f":["un- )"]},{"a":"untstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppkomma, uppstå. \" wthan for thet forderff oc scadhe ythermere, som oss oc waro epterkommere ok cronen och kirke ther aff maa vnsta j tilkommende tiidh Lindblom Äbval 7 (1432). \""],"f":["-sta )"]},{"a":"untstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" untstinga sik, undstinga sig, undsticka sig, gömma sig. wnstak han sik för honom bak dörena Lg 3 . 333."],"f":["un- )"]},{"a":"untstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dölja, gömma, at tw kwnne henne frälsa oc bewara oc wndstynga for fiendena foren hon komme j theras händer Troj 265 ."],"f":["wnd- )"]},{"a":"untsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \""],"f":["wntsäng KrLL H 13 i var. wndsäägn ib. " wnsägn ib), "]},{"a":"untsäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = untsighning. ey skal thu retha thin jämcristin . . . jädh hotaneller vnsägn MP 4: 63 ."],"f":["vn- )"]},{"a":"untsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sända åstad. pär bältare belatin pa xij march for thet han (härefter sannolikt ett ey uteglömt; jfr s. 194) vnsändhe sin dootter och hännes goodz ATb 3: 195 ( 1506) ."],"f":["vn- )"]},{"a":"untsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sända å stad? bistå? trotte karlsson plähger k cristiern wnsände RK 3: 2408 ."],"f":["un- )"]},{"a":"untsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. sätta el. föra undan.","1) undsätta, rädda. hurw haffwe j portarik vntsat MD (S) 246 . ib 247 . \" her war saa ärlighen een skara som sculde tiil riigha fara wnsättia ärkebyscopin och righa baadha aff thera nödh och waadha \" RK 3: 2886 ; \" jfr 2. \"","2) befria, undsätta, komma (ngn som är ansatt af fiender, särsk. belägrade menniskor el. en belägrad stad) till hjälp. os . . . och rikith . . . wndsäthia ok frelsä aff the stora nödh, wii ärom i kompnä BSH 3: 175 ( 1466) . wi wilom vnsethiä . . . örsten aff ispaniän Va 18 . Di 40 . \" the danska bud til konung eric senda om han wille til them wenda the wille hanom vnsätte saa the swenska bort aff landit sla \" RK 2: 7606 . konung eric torde honom ey vnsätte ib 6627 . \" kunde k karl honum ey wnsättia thaa tha sculle han mz haffuor aff slottet gaa \" ib 3: 252 . \" han meenthe konungen sculde wnsättia hans men \" ib 3270 . \" frw magdalena bleff qwar på borkholm åther . . . han hade well actath henne wndsatt och hade iag ey kommith sielff så bråth \" ib (sista forts.) 5059 . \" them wnsettia kwnde iag ingalwnde \" ib 5320 . ib 2: 5888 . \" the sloghos fasth aa baadha sidhor saa her tordh han miste häster twa hans smaawäna kommo dragande aff then lundh wnsätte honum i samma stundh \" ib 3: 76 . \" tha sculle fogaten aff ganga och engelbrechte slotet fanga worde thz thess forinnan ey vntsäth \" ib 2: 1092 . \" the skulle wel vnsätia eluisborg \" ib 6177 . ib 3761, 5943 . hurw han bäst the slotten vnsätta ib 9052 . ib 9104 . \" en storan hop the redho giorde som gotland skulle vnsette \" ib 7614 . - hjälpa, bispringa. offte the hielp aff konungin tigge thz halp thöm tog ey vette han vidle thöm ey vntsette RK 2: 314 . - hjälpa, bestå (med ngt, särsk. med lån). ware thet saa, ath edhert herredöme kwnne wnsäthe mich met klädhe tiill swänen, viij äller x sthöker klädhe FM 674 ( 1517) . ionathas . . . badh thom vndsätia honom oc hans män badhe mz folk oc spisning. oc alla handha behöffligh thingh til örligx (ut commodarent illis apparatum suum, qui erat copiosus) MB 2: 246 . \" at hans nad jw wndsäther oss medh en girding polwer \" BSH 5: 171 ( 1507) . at han oss wille wndsätia medh naghen ell, wij kwnne hielpa oss moth waara fiendher ib. ","3) hjälpa el. bistå med, försträcka. her eric twresson . . . haffuer mich nw . . . wnsat och lent xijc march örtuger FM 252 ( 1505) . \" maa iach wnsädhe dhöm c march paa edhert herredömss wegne \" ib 675 ( 1517) . ","4) komma till hjälp emot (ngnt), afhjälpa. han dräper then hwngrogha, som ey hans hwngher wnsäther tha han täs förma LfK 98 ."],"f":["und- . ","un- . ","-sättia . ","-settia . ","-sätta . ","-sätte . ","-sette )"]},{"a":"untsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rädda. swa ath han engte vnsatte vtaff thet gotzeth, som pa thet skippet war STb 1: 62 ( 1476) . \" thet han engte meer vnsatte än en litin gwlring och eth silffbeltte, tha skippet bleff \" ib 2: 262 ( 1480) .","2) befria, undsätta, komma till hjälp. tiig haffde bordt beskärma oc wnsäta mz liff oc makt tyn konwng oc tyn stad Troj 265 . - hjälpa bspringa. tacke wij . . . for eder nades gode wntsetningh, aff huilkit wij . . . alle storlige tilgladdes ock her medt myki fortröstande ok wnseth wordnä äre STb 5: 359 (1522, Kop). 5) överlåta, avyttra. iak . . . vndsätir ok lätir the fornempdha hus ok tompth . . . pädhere hälsing SD NS 2: 512 ( 1412) . - Jfr oundsatter (Sdw 2: 188)."],"f":["vnd- . ","vn- . ","-seth )"]},{"a":"untsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undsättning, bistånd, hjälp. äv. mera konkret. STb 5: 359 (1522, Kop) se untsätia 2). then gode wntsettningh eders nade nw hit till stocholm skicket haffue ib 353 (1521, Kop) . \" gör thina tiänara gladha mz idkelike wnsätnigh ällar hiälp (præsidiis) \" JMÖ 148 ."],"f":["wn- )"]},{"a":"untsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undsättning, bistånd, hjälp (som lemnas ngn som är ansatt af finder, särsk. belägrade menniskor el. en belägrad stad). withom wii nw enghen then, som sueriges rike kan kommä til godhen stadgha ok wndsetthning ok bestand wthen gudh ok idher ndhe BSH 3: 175 ( 1466) . ib 176 . \" the tydzska thöm tha gripa och sla engen vntsettnigh kunne the faa \" RK 2: 383 . \" the komo ekke herranom til hiälp oc hans starkastom til vndsätningh (adjutorium) \" MB 2: 82 . ib 311. enghen var them til vndsätningh äller hiälp ib 128 . konungin rymde vp j lotit oc stadzens män belagdo han . . . oc togho manligha til at örlegha tha kallade konungen judana sigh til hiälp oc vndsätningh ib 259 . \" aff honum war slotit sa hårth belagd att inghen kom hwarken wtt heller in ty ledhe the tolken nöd i thz sin the wänthe iag skulle them wnsätning göra och ferskt tha till them föra \" RK 3: (sista forts.) 5317 . \" thet wij motte faa nagher wndsätning tiil polwer \" BSH 5: 170 ( 1507) . \" warer förtänkte her wdi . . . at wij faa wndsätning pa tessa briisther \" ib 171 ( 1507) . - i allmh. bistånd, hjälp, understöd. sammanbwndhne . . . i en kärlek, oc i enne nödzsens wndhsätnigh LfK 99 . \" hadhe ecke gudh och godhe venner holpit, som mich komme till hielp och vndettnig oppa dagh och stwnder, swa ath mijne ärendhe äre kompne till en godh ändhe \" FM 241 ( 1505) . \" nw jach hiit kom, mötte mich jnge tidende, ther iach hdhe nogin vndsettnig vtaff, hwarchen medh bref eller peninge \" ib. \" iach fan nw her jngen vndsettig till at betale the gode men theris peninge \" ib. \" är thet sake at hans verighet vill göre mcih nogen vndsettnig, tha bedr jach eder ath thenne breffswisere niels jacopson kan then vndsettig faa, hwad thet är koper eller jern \" ib. \" hoppes meg til gud, atj skulle faa gode wndsetninge met peninge her aff finland \" ib 243 ( 1505) ."],"f":["und- . ","un- . ","-sätningh . ","-settnig . -settnigh. pl. -ar?),"]},{"a":"untsätting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undsättning, bistånd, hjälp (som lemmnas ngn som är ansatt af fiender). finge the ekke vntsetting ynnan monad ther neste nordmen skulle the fa thz fäste RK 2: 6164 . ib 2908, 6222, 6621, 8845, 8870, 9174, 9533 . the danske thz sare klage at the engen wnstettingh fa ib 3030. ib 3953, 8890 . HSh 7: 11 ( 1470)."],"f":["un- )"]},{"a":"unttubba","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tubb (ngn) från (ngn). med ack. och dat. som androm vndtobbar eller vthlockar (sannolikt för vnthlockar) sijn lärjunga TS 26 ."],"f":["undtobba )"]},{"a":"untvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) undvika, undgå, undslippa. \" forbiudandes allom . . . hr ake . . . nakot offörretha eller omag göre, som the vilia wntwika wara hemd oc wrede \" Mon Dipl Sv 40 ( 1464) . - untvika rätten, utebliva från rättegång o.s. i sama liffte vnweek for:ne henrik rettin STb 1: 188 ( 1478) . mickel . . . zacher . . . for än (ɔ at) han vntweck retthen, for retterne affsagde ware ib 2: 582 ( 1491) . rese alle tilhope til gotlandh, ther oleff hansson vntweck rettin ib 3: 310 ( 1496) . Jfr rätter 4. 5) avgå el. avstå från, draga sig tillbaka från, lämna. (kämnären) pedher olsson skal vntwika rafzstuffwne och ecke epter thenne tiidh bliffua ther sittiande fore tolka oärliga zaker schuld STb 1: 32 (1475).","6) avvika från (ngn el. ngt). han hedan rymde och hemmelica vntwek sit eghtaschap fran sin hustru och barn SJ 2: 151 ( 1489) . the godemen, som . . . wnwikit haffue staden STb 5: 291 ( 1520) .","7) undkomma, avvika. \" wntwiker han till closther ellir kirkio, skog eller skiul \" STb 1: 271 ( 1480) . henne dele broder war vntweken aff stadin vtan borgen ib 3: 446 ( 1499) . huilken . . . aff staden rymde oc vntweck lönlige ib 4: 83 ( 1505) . tha later them (ɔ lygnberare) jngelund wndwike, wtan tagher them wedt halssen ib 5: 319 (1521, Kop) ."],"f":["wnd- . ","un- . ","-wiker- . ","-wek . -week STb 1: 188 (1478). -weck ib 3: 310 ( 1496) , 4: 83 (1505). part. pret. -weken ib 3: 446 ( 1499) . ","supin . ","-wikit ib 5: 291 (1520)),"]},{"a":"untvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vika undan, komma undan, vij . . . kwnnom ey annaers wndwika, wtan bida en storm BSh 5: 170 (1507). ","2) vika undan, för, lemn plats för. k karl skal idher (konung Christiern) än eentiidh wnwiika RK 3: 1221 . ","3) undvika, undgå, undslippa. the ey kunde wnwilka the hardha dödh Rk 3: 3726. vndwicha wara konuxlica hempd SD 1: 207 (öfvers.). om thenne vaadhe richit nw vdj är . . . ll vndwikis HSh 20: 217 (1507).","4) gå undan från, gå afsides från, lemna. i tänken oppa at swar mik her til medhen jac idher wnwika wil RK : 6779 . ","5) afgå el. fstå från, draga sig tillbaka från, lemna. han (iskop Sven Grotte) wnwek kirkiona halweigs nöldher MD 441 ."],"f":[]},{"a":"untvälda","b":[],"c":"","d":"","e":["1) (med våld) fråntaga (ngn ngt), beröfva. hans fadhir fadhir vntwälladhe oc tok aff enom man eeth land til orätta ST 494 . - med ack. och dat. the vntwäladho (Cod. Asc. affhende 557) honom sith goodz oc fordrifo honom aff sit fädhirne ST 453 . sanctus ieronomus . . . badh them taka sit eyghit j gen oc ekke androm hans vntwälla ib 476 .","2) undanrycka (ngn) ur rättvisans händer, (med våld) befria en (brottslig). hvilkin . . . dyrwes ther til brutlike . . . wäria eller vntwaldha ok vardher amot rättenom MEG (red. A) 57 . \" tholiken man som then brutlika vndvaldade ib. \" ib 53 (i var.), (red. B) 58, 62. EG 67 . - med ack. och dat. tholiken man som then brutlika nokrom swa vntwällar EG 67 ."],"f":["und- . ","vtuälda (för vntuälda) MEG (red. B) 62 . untwälla. -wäla. -valda. -waldha. ","vntväldhit MEG (red. B) 62), r. "]},{"a":"untvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["-at )"]},{"a":"untväpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga vapnen af (ngn). hon wnwäpner thän riddara godh Iv (Cod. B) 4363 ."],"f":["un- )"]},{"a":"unäkta","b":[],"c":"","d":"","e":[" se onäkta (äv. Sdw 2: 164)."],"f":[]},{"a":"up","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" L. A) adv. ","1) om rörelse el. riktning: upp, uppåt. eg. och bildl. hiten wil natwrlika op mB 1. 84. tha tw wänder vdden op Di 76 . \" a berghit op la wägher en \" Al 7465 . vtan adhalport skalwara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn widhiom KS 85 (209, 94) . himblane . . . äre . . hwarte thunge eller lätte, oc fore thy röras the hwarce op eller nidher, vtan om kring Mb 1: 38. en ände af them twem wäghomen bare sik rät nidhir j nidhirsta ok annor vp j högdena Bir 1: 214 . \" han skuldhe . . . lösa swa mangghan krop aff helwithe vp som dombher war nidher til pino \" MD 45 . \" leui sönir i wilin hökt op \" MB 1: 404 . - om ljud som tänkes stigande upp i höjden: med full stämma. siongande liuth op alleuya KL 414 . MB 2: 407 . Se vidare under gal och höghþ 6. ","prep. uppför. \" gik alexander op the trappor alla \" Al 7477 . gik han margha mila berghith op ib 9049 . - Jfr thär up. ","1) upp i (nordligare belägen trakt). the ville vp i stegeborgs. nycöpungs oc stocholms sker, epter i vore her nedre BSH 5: 165 ( 1507) .","2) uppe i, upp i, upp uti. han . . . kastadhe (den i hafvet uppfångade) herra fräerik swa thz han op ij skipth la Fr 2510 . hon (kådan) skal hemtas . . . swnnan pa träd, vp i toppen LB 7: 326 . swärdz (d. v. s. swärdit el. swärdet) stodh op j halsen Di 267 . \" tha niclis kom thäre (till Söderköping) waro marskens swena ey näre the ware vp i (längre inåt? högre el. nordligare uppåt?) landit tha thera hesta pa gress at sla \" RK 2: 5976 . ","3) om närvaro el. deltagande: i , vid. her laurens hafde warit op i räfstinne, tha hon näst fore hioltz i wästrarose SD NS 1: 479 ( 1405) . ","1) upp emot, i riktning upp emot. uppåt. \" jomfrun . . . vände . . . änlitit östir o til himilin (tenebat faciem . . . ad cælum levatam, versus orentem) \" Bir 3: 280 . \" alla syndhara hiärta oc tanka optil himerikis tingha skodhan opwäkkiandhe \" Su 3 . ","2) upp till (nordligare belägen trakt). tha i eder . . . giffwe op til oplandh BSH 5: 165 ( 1507) . ","3) upp till, upp emot. han störthe dödh op til mwren Di 257 . ","4) upp till, ända upp till, ända till. somlikä stodho i the pinonne op til siin knä somliche op til bukin somlike op til brystit somlike op til halsin somlike op til öghonin Pa 18 .","1) uppom, uppomkring. \" VGL IV 10. \"","2) uppe omkring. thet är ganska twnt opwmme ba-. nereth BSH 5: 8 ( 1504) .","1) i uttryck som beteckna varande på ett ställe: (omedelbart) under. tak och fäl honum (hästen) a jordena och bren ena wida wnd wp wnde sporomen aa baadom sidomon LB 2: 70 . \" en biwr laa vpwndher stokken \" PK 245 . \" til een källara vppundher her ärngisla stenhus \" SJ 235 ( 1454) . eth stenhus . . . medh gatubodh och källara oppundher sama husit ib 239 ( 1454) . \" then kellaren mit vppvndher huset liggande \" ib 348 ( 1468) . ","2) nedanför. i the tompthenne oppundher hans ärffwe widher sudhra korn torgit belägit SJ 252 ( 1436) . - under, i närheten af. rycthedh gar ath thet (skeppet) skal vare bleffuith opwnder öszell HSH 20: 247 ( 1508) .","3) under (ngns myndighet). ati ingelwnde lenger wele . . . ware opunder hans lydna HSH 24: 10 (1513) II. med ack. ","1) i uttryck som beteckna rörelse el. riktning: upp under. hwar dören skal wara sex alna bredh, oc högdhin skal wara wp wndir systranna chor gwlff (in alitudine pertingant ad asseres sive pavimentum quod est sub pedibus sororum) Bir 4: 84 . weland . . . gömde swerdit op vnder belgana Di 49 . \" högh han til järlin . . . opp wndher hans wenstra arm \" ib 267 . han . . . tog vpvndher henne skarlaken skin MD (S) 225 . - (omedelbart) under. llagdess i iord oppundher en steen RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 260 . - (ända) upp under. wod han vti ana alt op wnder hakana Di 60 .","2) i uttryck som beteckna att ngt kommer under ngns välde el. besittning. sampson . . . bröt vp under sik manga konunga rike Di 7 . thu som . . . aldz wärldz godz vpundher tik slaar MD (S) 213 . ib 307 . \" the wunno hans landh opwndher alexanders hand \" ib 253 . B) adv.","1) under, undetill. \" tagy hiertans frögd oc siwde vel i watn oc wäthe sig wel nidan vpwnder \" LB 7: 275 . - undertill, på undersidan. eth täghen met lerit opwnner FM 76 (1483, daniserande). ","2) i smyg? ther wii kommo tiil wexiö, gick her erich trolle opp wndher medh sina wener, thet her swanthe wnthe honum thet (häradet) ighen BSH 5: 128 ( 1506) . Jfr thär up undir. "],"f":["op )","up a , se denna artikel. ","up af , ","up at","op- . ","opp- . ","-aath )","up for","op fore )","up fran , ","up genom","-gönom )","up i","op- . ","-ij )","up ivir","-iui )","up mot","-moot )","up mädh","op- )","up när , ","up til","op- )","up um","opwmme )","up undir","op- . ","opp- . -unde. opwnner FM 76 (1483, daniserande)),","up undir at","oppundher- )","up uit , ","up äptir","opp effter )"]},{"a":"up","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och prep. L. A) adv. 1) om rörelse el. riktning upp, uppåt. eg. och bildl. hwars weyna fra henne (ɔ jorden) op til himpna oc ängin stadz nidher MB 1: 40 . \" likare är mannen diwrom som nakath wit hawa än them som engte wit hawa, tha skulde han hälder wara wäxin nidhe til iordhinna än rätter o+ som trä \" ib 81 . \" annan roen lagdhe the tädhan vp maath kirkionne, och tädhan . . . \" Svartb 415 ( 1445) . sidhan han (ɔ: muren) vpmwrath wore . . . swa högt vpp efftir som behoff giordes SJ 2: 60 ( 1480) . ","2) uttryckande befintlighet på ett ställe: på. aluasträ clostrers bodhastadher ligger wästarst vp södhöne SD NS 3: l98 (1416). uttryckande närvaro. på, vid. thenne xii woro vp the stoknyngena som giordis millan säkyla och kiwla xp the xii lass engh Svartb 300 (omkr. 1422). - uttryckane det med avseende på vilket något sker: rörande, avseende. Se närast föregående språkprov. - uttryckande motprestation el. dyl. ijᶜ (150) march ffolmar . . . honom fonget hade wpp arlige rento SJ 2: l233 (1493). ","2) uppe i. djäffwlin . . . seandis andeligha människioor wmga wp i himerike SkrtUppb 35 . han hade slagit en diekna j häll wpp j sin wind STb 5: 115 (1516). - (?) ey är iak wärdhoghir kallas thin sön, iac hawir syndat vp i himilin mote thic Hel män 148 . ","2) nedanför. öslä qwern som liger w wnner garden Trolles Jb 39 . i lisla hwseth jmellan mwra pwndher her hans sigurdi HLG 2: 47, 48 (1516). II. med ack. 3) i uttryck som beteckna ett hänskjutande till högre myndighet. ellir the wille widhia mothe thim wpbwndhir rykesens radh ATb 2: 318 ( 1487) . B) adv. 1) under, undertill. eg. och bildl. ginstan thaker thän [andre] wnder byrdhena ok lätther wp wnder mz honom Mecht 90 . \" priamus oc alla troyander . . . wisto ey ath tolke falsket war opwndj \" Troj 260 . undetrill, på undersidan. en brwn kiortil foderat vppwndher meth golt kläde HLG 3: 13 (1520). Jfr in-, thär up undir. "],"f":["vpp . ","op )","up a , se denna artikel. ","up at (opp-), ","up for (vpp-före), ","up i (wpp-), ","up ivir (op owir), ","up mot prep. upp emot, fram till. vplot albricht . . . sit stenhus . . . medh tompten inne fore portin vp moth gambla mwren vester aath SJ 2: 185 ( 1491) .","up mädh","up um","-om )","up undir","up- . ","op- . ","-under . ","wpbwndhir ATb 2: 318 ( 1487) . wp wnner Trolles Jb 39 . ","opwndj Troj 260 . pwndher HLG 2: 47, 48 (1516)),","up uti","thär up uti Sdw 2: 833 utgår. ","*up vidh","op- . ","-vidher )","up äptir","vpp effter )"]},{"a":"up a","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["eg. upp på; uppe på. I. med dat., merendels (särskildt när bemärkelsen icke är lokal) utbytt mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe: a) uppå, på. vp a huario (för huario) lilio blaþum (för blaþe el. blaþinu) var aue maria scriaþ Bu 7 . \" sidhan korsfästis dyonisius ok thäns ok pinas wp a korseno lenge \" Bil 343 . \" vidher hwart thz fiät som han gik oppa the bronne \" Pa 20 . \" oppa the änginne ther vaxste alla handa blomsther oc yrtir \" ib. \" thz torn op a husith la iomfrw floria var siälff op a \" Fr 1901-2. ther lot han byggia en stadh aff ny alt opa skalonia heedh Al 931 . \" vppa enne graf war bygt eth litit hws \" Lg 3: 209 . \" i the helgha trefalloghetz kyrkio oppa berghena \" ib 347 . \" thz högxta oppa skepet \" ib 694 . iomffru maria, som hon (den heliga Anna) oppa sinom arme haffwer, oc oppa then andra armen haffwr hon ihesum ib 700 . \" liggiandis wppa sänghinne \" Bir 5: 79 . hon siti wppa sino säte ib 85 . \" ridhande oppa asnanom \" Bo 161 . \" kom han gangande aat hafwino vppa vatneno \" ib 92 . \" han kierþe . . . oppa þessin gozen . . . i vpsala en gard meþ allum boskap oc op a kirkioboleno halft annat hundraþa mark i lösörum \" SD 6: 125 ( 1349); jfr II 7. milde herran . . . tok vppa barinne Bo 71 . hon hafdhe ther ey flere klädhe til . . . än een rifwin särk op a sit liiff Iv 3263 . b) på, på ett afstånd af. en aa vpa ena milo när ran RK 1: 2951 . \" eet biärgh som vpa ena milo när ran \" RK 1: 2951 . \" eet biärgh som ther var näär vppa fyra milo \" Bo 44 . \" tha han kom oppa ena dagxledh när pariis \" ST 454 . Lg 3: 701 . ","2) vid tidsbestämningar för att uttrycka tiden då något eger rum: a) på. scriwit i hamnadhe . . . äpther guz byrdh thusanda firahundradha ok ar vppa andro areno SD NS 1: 155 ( 1402) . \" screpuat i stokholme, arena epthir gwsdh byrdh tusandha oc firahundradha aar oppa firstha arit \" ib 3 ( 1401) . \" vppa älloppta daghenom ther äpter sände iulianus sin hofmästara . . . til thera \" Bil 599 . \" skedhe thz oppa sancta anna afftan, thät war oppa sancti iacobs dagh \" Lg 3: 9 . \" oppa sama daghen war helgha torsdags högtiidh inne, oppa hwilken dagh thenne werdoghe herren skulle opfara äpter wan herra til hymerikis ära \" ib 347 . \" then tiidh tenne helghe konongen oppa sama dagh hördhe gudz tidher \" ib. \" til konungin the ater vppo nya loppu \" RK 2:701 ; se vidare under nyr. oppa thz sista böriadhes en stoor stormber i syön Lg 3 694 ; se vidare under sister. - vid angifvande af ålder. jak tror at hon ey äldre waar än tha wp a sith fämpta aar RK 1: 1837 . b) på, vid. oppa then thridhia timan a nattinne tha kom ihesus christus Lg 39 . c) i, under. vppa the nattena ther maria födde sin son tha, fiöl mönstridh nidher til iordhena Lg 66 . d) på, inpå, utpå. thz war langt vpa the naat tha gingo the hertogane at soffwa RK 1: 3783 .","3) för att beteckna tillfället då något sker: på, vid. scriwit i hamnadhe vppa thingit SD NS 1: 155 ( 1402) . the godzin os laghlika wordho ater til dömpd vppa räfstomen ib ( 1402). ","4) för att uttrycka en handling hvarmed ngn är sysselsatt el. ett tillstånd hvari ngn befinnr sig: på, med. gak i kirkiona til the biscopa ther äru oc halla nv vppa guz thiänist Lg 3: 209 . - i. tha waro ij [2] romara oppa sina böner Lg 3: 338 . ","5) för att vid rumsbestämningar beteckna ett varande i ett föremåls (omedelbara) närhet: på, inpå. fölghia vara fiända os hart vppa bakin Ansg 235 . ","6) närmande sig beteckningen af medel: med. haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga SD NS 2: 117 ( 1409) . böria oppa scriptamalom LfK 145 . - genom, genom beröring me, genom beteende mot. lhafwir iak thz oppa thik (genom mitt handlingssätt mot dig) forthiänt at thu skulde mina näsa aff biita ST 382 .","7) för att beteckna det med afseende hvarpå ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med hänsyn till. een officialis j ena abota klostir giordhe orät eno nunno klostir oppa thera godz ST 480 . hafwir giort orät them iomfrumen oc skadha oppa thera godz ib. \" the sighia ther naghra saka til vppa then första göra the skäl \" RK 2: 4698 . \" them som ey är oppa lifs hoop (de quibus non est spes) thom varkonnar hon \" Bir 2: 310 . b) med afseende på, för. tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). huilkom . . . konung magnus friihet oc frälsse gifuit hafthe vppa segh oc hans afkommanda ib NS 2: 139 ( 1409) . c) på, till godo på, för, ss godtgörelse för (besväret med ngt). om borghare äru begärande aff kötmaangarom nokon fälädh til sith behoff tha skal then thz begärar at giffua kötmaangarenom til godha ok for theras mödha eena halffua öre vpa oxan eena ortug vpa koona iiij pening vpa faarith ij peninga vpa lambith SO 51 . d) på. riker oppa alzkona fä MB 1: 210 . - på, om. han var vis op a sit liiff Fr 1063 . ","8) för att beteckna grunden hvarpå ngt beror: a) på. thu witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh grwnda LfK 3 . hunraþ män . . . utsändä . . . oppa warn kost SD 5: 566 ( 1346) . b) på, på grund af, af. bland M man honom kenne ma oppa hans gang RK 2: 6098 . ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål: upp på. sanctus iacobus . . . ledde han höght up a tornet Bu 173 . gik han . . . i ödhknena vppa eet biärgh Bo 44 . - på. til thäs abbatissan . . . slaar wppa bordhit mz kniffuenom Bir 5: 73 . \" tha han kom oppa the ängena \" Pa 20 . \" ther näst satte han annan fothin oppa brona ib. sattis hon oppa sina säng \" KL 347 . \" lägge handena wppa bokena \" Bir 5: 21 . \" hon laghdhe thz (korset) vidh mun ok öghon oc vppa sit bryst \" Lg 3: 517 . \" aff them stora slaghom, the slogho oppa lasana oc dörana ib 701. the . . . fyöllo alle oppa sin knä \" ib 694 . losnade vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä, oc löp nider vppa risen Di 43 . - på. till. leddis han oppa en annan stadh Pa 17 . ","2) för att vid ett verb som betecknar rörelse uttrycka den handling el. det tillstånd som utgör rörelsens ändamål el. följd: till. gik än annan sin oc swa än thridhia sin vppa sina böne Bo 186 . Lg 3: 243 . - i. förande henne oppa mang frestilsse Lg 3: 376 . ","3) för att uttrycka en riktning: på, åt. konung tydrik sag vpa badä händer Di 134 . skal alt vändas oppa the bätra sidhona Bo 122 . ","4) vid tidsbestämningar: a) på. koma hälghe dagha nw oppa annan wiku daghin oc a annan komo the i fiordh aar MB 1: 63 . b) till. wäl oppa sin aldir komin Lg 31 . c) för, under. thässa siw stiärnor hawa krapt ower iordhrikis thing, hwar oppa sina stund a daghenom MB 1: 67 . \" iomffrun bleff i fridh oppa nakon thima \" Lg 3: 291 . ","5) vid beteckning af storhets- el. måttsförhållanden: till, ända tll. för än var testament äru gulden vppa þen ytarstä pänningh SD 5: 567 ( 1346) . ","6) för att beteckna det föremål emot hvilket i fientlig syftning en handling företages el. mot hvilket ett fientligt förhållande eger rum: mot. kom oppa them om nattina mz thräskiptom här MB 1: 181 . \" stridher kodorlaamor opa them \" ib 180 . \" ath stridha wppa hwsith \" PM LXII . vppo köpmanna hold giorde the eth snit RK 2: s. 342. the gärning som the hafdho giort op a han MB 1: 245 . the synd iak hafwir oppa thik giordh ST 376 . pröua vp a nokon thässa sak SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","7) för att beteckna det föremål hvarpå en handling el. ett förhållande syftar: a) på. thänk vppa offrit Bo 9 . \" minz vppa mik \" ib 36 . \" vm han matte fulkomlika trösta vppa han \" KL 41 . \" kalla oppa gudz nampn \" Pa 19 . \" han kalladhe oppa sancta anna \" Lg 3: 701 . \" oppa huilkens belätes fäghrindh han mykyt wndradhe \" ib 698 . \" j iii vnghe män skulo fölgias ath, ok vara (för taka vara?) hwar oppa then annan \" Di 208 . giffwa hanom igen ä hwat heyne frame vpa rwmit kostwärt hawer SJ 290 ( 1461) . - på, om. han kierþe . . . oppa þessin gozen SD 6: 125 ( 1349) . \" ib NS 1: 136 ( 1402), 2: 139 ( 1409). han . . . ginstan vppo slottet krafde \" RK 2: 1305 . - för, i sagdhe han konungenom, oppa hwat ärande han war thingat kombn Bil 844 . - på, för, till. wi . . . ärom nw forsamblede . . . vpa idher nadis ok suerigis rike betzta ok bestand BSH 3: 175 ( 1466) . \" thz haffuer jac giort oppa idher froma \" RK 2: 6776 . hölle många lönliga herradaga hwre besth the skulle kong cristiern in taga oppa myn skade och mitt förderff ib 3: (sista forts.) 5933 . \" the samfelte oc besworo sigh oppa konogsens aarghasta oc dödh \" Lg 3: 347 . \" wil jach nw wara oppa tith wärstha \" Di 259 . han . . . sagdhe hurw girwger han war . . . oppaa wärssens rike domma mz annars skada oppaa tin (för sin, med öfvergång från indir. till dir. framställning) froma MD (S) 204 . thz . . . som mot tro scriffwar then falska hand oppa sit besta ok sina wenner ib 291 . \" i . . . wilin vpa myn skadha wara (söka min skada) \" RK 1: 2041 . ib 4421, 2: 2150 . engen thera scullä . . . nakan halla vppo annors schada ib s. 342. ","8) i förhoppning om, i förlitan på. giordhä jak thet oppo edhre tröst, at jak bröth thäm (brefven) op FM 187 ( 1504) . - i afvaktan på. thet gik än deel til skat oc än deel hafuer strengnes domkirkio wpa beuisning SD NS 2: 187 ( 1409) . ","9) med utsigt el. risk att mista, i fara för. naar en människa lägher sik win om at göra alt thz til henna staar, som then gör som sither oppa sith liff, om han kan ekke göra rättan räkenskap LfK 145 . 10) på, mot säkerhet af. vi ärom giälscyllogha . . albrikt fan holten . . . siex fat järn . . . hwilkit vi takit hafuom aff for:de albricte, opa the samo tw marchlanth joordh SD NS 1: 173 ( 1402) . \" hwat ey skal jak taka päninga til läns oppa mina tro (in fide mea) til nakan vissan tima \" Bir 3: 125 . 11) för att beteckna sätt o. d.: på. var herra gör daghlica swa oppa ena handa matto mz os andelica Bo 105 . -på, till. jak driffwer a danmark en skat . . . vpa thz höxta thz forma RK 1: 2874 . 12) i bedyranden och eder, äfvensom vid uppmaning. el. befallning: på, vid. lofuien j abbatissonna hendir oppa sin gudh oc bäzta sanwit, lydhno, hulscap oc troscap j alzchona thingom VKR 46 . niclis . . . loffuade honom vppa tro oc äre at aldrey mere moth honom wäre RK 2: 5538 . \" jak lofwar thik thz oppa mina siel \" ST 144 . \" at thu ekke swär orätwislika oppa gudz hälghon, ellir hälghodoma \" ib 64 . swerya . . . vpa thz helga brödh gudz likame for oss tholde dödh RK 1: 2830 . \" warin thes wis oppa mit liiff j skolin sighir winn \" ST 85 . \" bödh han vppa rätta hörsämia (motsv. ställe i \" Bil har, af senare hand insatt öfver bortskrapade ord, vidhir höxsta lydhno 767) a gudz wäghna ok sancta pädhars läta hambla sik fra hwaria lidhamote Lg 1036 . B) adv. dessutom. han agher mistä sit frälse . . . oc böte XL mark vpa SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - Jfr bak-, hvar-, här-, ovan-, þär-upa, äfvensom thär upa at, thär upa huru."],"f":["op a . ","upa . ","opa . up aa. op aa. uppa. oppa. uppaa. oppaa. vppo. oppo LB 7: 326 ),","upa thät , på grund draf att, emdedan. vppa thet eingen amot oss eller nempdene wädhia wilde, tha dömpdom wy then for:da skogh . . . vnder herra gotzskalk . . . at bliua SD NS 2: 135 ( 1409) . Jfr II 7 a. c) på, på grund af, i följd af, enligt. huad nya broderern scal vpleggie brödrom til gode effter hans tilkallan vppa hans beghär SO 97 . II. med ack. ","upa thät at","upa thät , "]},{"a":"up a","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. L. A) ","e":[" I. med dat-, merendels (särsk. när bemärkelsen icke är lokal) utbytt mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett ställe: a) uppå, på. aliorsum aduerbium loci appa andra sidona GU C 20 s. 15 . . . . bliffua i mach apa min gardh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 534 (1436). jtem myste jak . . . vppe botoman (ɔ på båtarna?) vij ool thra (ɔ: ölträ, tomma öltunnor?) Skotteb 457 (1471-72); jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 198 f. thet breff ssom gyorth war appa kongs gardin DN 14: 96 (1474). hector war raskare op jgen oc först ather oppa hästen Troj 148 (möjl. snarare att föra till II 19. tha sactus dominicus gik til altaridh, syntis hänne som om han ware korsffästher, haffwandhis torne kron[o] appo sino hoffdhe JMPs 344. c) i, på. entidh hände thät, at han war ensamber staddher oppa en skogh JMPs 368. 2) vid tidsbestämningar för att uttrycka tiden då något äger rum: a) på. anno domini medlxxx appa farenelgisldag jula JTb 78 ( 1490) . b) på, vid. skal tänna herren lefua thaa warder han oppaa alleren (ɔ: vid mogen ålder, när han kommer till åren) stor j wiishet Prosadikter (Sju vise m C) 224 . 5) för att vid rumsbestämningar beteckna ett varande i ett föremåls (omedelbara) närhet: på, inpå, invid. vpa then graff ther stod en gardh EK 1546 ; jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 478. 7) för att beteckna det med avseende varpå ett förhållande äger rum: a) med avseende på, med hänsyn till. andromeda . . . war myket fagor oc wän lang oppa kråppen, oc hwiit som miölk Troj 78 . c) på, till godo på, ss gottgörelse el. ersättning för. jönss timberman . . . haffwer opburit oppo alth thet han h[affwer bygk oc gyorth . . . xxx mark och iij mark HLG 2: 111 (1522). - i avbetalning på. hafwer anders olafson gifdwit oppa thässa for:da päninga ena koo om iij mark ok ij spen korn SD NS 2: 812 (1414). e) på, i avräkning på. vpa gerningis lönena fingom wi . . . . gysa xix öre j örtugh HLG 1: 108 (1440). item 1 sked om 3 lod henrik skriffwa ren oppa sin lön VKU 5 ( 1539) . ","9) ss omskrivning av gen. för att beteckna ngt ss ett annat föremåls del. sikted eller hiälm plåttan som war j mällon hwgget oc pannan sank wndan swärdet oc jn j pannena oppa wlixen Troj 138 . 10) för att beteckna sätt. upa sva matto, i så måtto, på så sätt. at jac jöns eleffson hauer säth oc wnt . . . jönisse . . . alt wort fädherne oc mödherne, som wi aghom j biornaby, vpa swa motto, at han hauer fongit mik ther vpa xl marker redhe peninga Svartb 208 ( 1396) . II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål: upp på. item ii arbetskara iiii ortoger, för thi drogo timberet oppo landeth HLG 2: 121 (1524). - på. tha sattis en nämpd appo bänkin JTb 7 ( 1456) . . . . laghdo sina händer appo bokena ib 8 ( 1456) . \" ath han ecke medh vilia redh vppa her claus vyse \" STb 1: 176 ( 1478) . - i bildl. uttryck. ökia synd vppa synd SkrtUppb 238 . wsla ffördömdha människior . . . skulu hädha gudh, riffwa sith haar aff sino hoffdhe, oc wanhoppandhis bitha oc slita sigh siälffwa, oc ökia sörgh oppa sörgh JMPs 580. - ut på, till. um nokor gör i stokholm . . . svadana isgerninga, som gar a lif . . . ok rymer uppa landhet, uppa slot eller herra gardha UrkShist 1: 6 ( 1436) .","4) vid tidsbestämningar: b) till. sade han vilia ware j sit hws vppa tet sista STb 4: 57 (1505).","5) vid beteckninga av storhets- el. måttsförhållanden: till, ända till. ath hustrv birgitta skal gifwa sinne dottir oppa xxx mark i löösörum ATb 1: 73 ( 1457) . \" swa medh skäl lofuade hustrv birgitta sinne dottir oppa xxx mark for sit fädhirne for löösöre ib. tha war hon betalad oppa vj mark när ib 224 (1458?). ath . . . henrik sonason skal gifwa thim badhin wppa xvi march for theris del j gardhenom . . . han hafwir thim wel for nökth wppa xvi march ib2: 293 (1486). (?) kom in gangande en pilther oppa tyo ara liknilse gamblan \" Hel män 261 .","6) för att beteckna det föremål emot vilket i fientlig el. avog syftning en handling företages. för thy at han (ɔ Kristus) saa swa mangha göra syndh oppa sik oc sinne pino . . . j thy at the flydho fran honom ällar iäffwadho j tronne SkrtUppb 339 . 7) för att beteckna det föremål el. förhållande varpå en handling el. ett förhållande syftar: a) på, om. nw gör iak edher wissa oc tryggha oppa hymerike JMPs 419. . på, avseende. han gaff anders et pantebreff . . . om the peningä wppe ene tompt STb 5: 119 ( 1516) . - på, för, till. item senda wij ider nw then bebinning ok förwaringh, vppa idra bätringh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 548 (1471?). - på, till handläggande av. leet jak tolff män wp aa thetta malet koma SD 8: 195 ( 1362) . - på, i hopp om att få. jtem rechta niclis werkmester oppa nadh at han eke lot for koma manen som hanes fine hvgh ATb 1: 4 ( 1451) . \" mädh swa skäl at the ey synda oppa nadh \" SvB 225 (b. av 1500-t.). - på, till bekräftesle av. vppa huilkit köp oleff langh sin fritzskyllingh vplade SJ 2: 127 ( 1488) . - upa thät at, för att, på det att. wtgiffuandis sik j beskan dödh, wppa thät at han wilde os liffaktoga göra SvB 244 (sl. av 1400-t.). gik hon j dormitorium, oppa thz at hon wilde taka hwilo mz androm sinom samsystrom SpV 78 . - upa thät, d.s. ssomä drängh fför drogä vi eth tiwffwäri ssom hans tal ffran ssin hossbionde vppä thet han sskwlle batra ssik ATb 3: 285 ( 1514) .","9) med utsikt el. risk att mista, i fara för. - vid risk av, vid äventyr av. . . . wy . . . widh högxte lydno formanum vpa förre röörd plicht oc näpst Svartb 496 ( 1470) . 10) på, mot säkerhet av. - mot, mot erhållande el. lämnande av. likowäl tha tok abbadisson . . . in i clostret vpa thet sama godzet ena jomfrw i minna dotter stadh SD NS 3: 122 ( 1416) . \" then delin for:de pauall til forende hafft hawer aff domkirkione . . . oppa aarligit landh geldh och tienist j tesse matto \" Svartb (Skokl) 295 (1422?)). ath han xv (15) lödigh march lyttreth silffuer wppa arlige viij (8) mark rento wpburet hade SJ 2: 233 ( 1493) . 13) vid personbeteckning för att uttrycka hänskjutande, vädjan el. dyl.: till. oc wil jach waaldgiffue min räth oc oräth jnn oppaa the werdoge . . . herre rikisins raadh at ware neste domere HSH 19: 172 ( 1511) . 14) för att beteckna ngt i tiden föregående: på, efter. thär hände vndir vppa vndir Hel män 204 . B) adv. 2) därupppå, därpå. ath rawid gik medh i spänt armb0rsth ok en dalapil oppa i sinom gard tha magnus skaak o rawid wordo owener ATb 1: 150 ( 1461) . Jfr in-, ovan-, þär-, utan-upa."],"f":["appo ib 7, 8 (1456) ; JMPs 344),"]},{"a":"up ryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr ryma up."],"f":[]},{"a":"up sea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["se upp, blicka upp. hwi ma thu ey op se MB 1: 163 . ey gath iak vp seet fore beske oc store sorgh Bir 1: 31 . honom sukkande oc opseande Su 158 . \" vpseande i himinin \" KL 131 . \" vpseande mz öghomen til himillin \" Bo 8 . op seen mz idhro hiärta thil hymerikis hop MP 2: 31 . Jfr sea up."],"f":["op- )"]},{"a":"upa bita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smaka på, avsmaka. gustare smak[a] componitur a con de pre vppa bita GU C 20 s. 325 . prelibare . . . vppa bitha före offra ok foretagha ib s. 478 ."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa biudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påbjuda, bjuda, befalla item at radzins budh wardhe holdet stadhught ok fast, som the skiälica vppa bywdha, oc serdelis thet borghamästarana siälffue vppa byudha Priv f Sv st 81 ( 1436) . edico . . . appabiuda GU C 20 s. 207 . jndico . . . lysa oc oppabiwdha ib (hand 2) s. 22. ib. jndictus . . . oppa bwdhin ib. jniungo . . . vppabiuda ib s. 29 . ib s. 51 ."],"f":["vppa- . ","opa- . ","oppa- . ","oppaa- . ","appa- )"]},{"a":"upa blända","b":[],"c":"","d":"","e":[" se upa slända."],"f":[]},{"a":"upa borsta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["seta . . . borsther . . . seta componitur cum in et dicitur insetare wppa börsta GU C 20 s. 574 . jnseto . . . idest setam in filum mittere oppabyrsta ib (hand 2) s. 31."],"f":["wppa- . ","oppa- . ","byrsta- . ","börsta )"]},{"a":"upa bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i födelsen el. enom börden gifva er thz mik ärfft ok vpaboret RK 1: 349 ."],"f":[]},{"a":"upa finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påträffa, hitta. \" at the ängaledhis vppafunno ingang i mönstrit \" Gr 313 . \" tha the hona ey vppa funno \" ib 285 . ","2) utfinna, utsöka, uppsöka. thässa wtsände han at the skullo vppa finna (Cod. D vpafinna 374) honom swa faghra quinno. at hwarghin kunne finnas hänna fäghre Gr 282 . - refl. upa finnas, påträffas, anträfvas. vm hon vppa funnis skulle hon atirledhas til hans Gr 285 . \" hon kunne ängaledhis oppa finnas ib. - anträffas, finnas, stå att finna. fiöl henne j tanka aff tässins renliffs äpthekomandis bestand, huru swa manga bägghia köns människor formatte wppa finnas (inveniri) \" Bir 4: 70 . ib 69 . - Jfr finna upa."],"f":["uppa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa finna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påträffa, hitta. \" reperio . . . vppa finna oc igen finna \" GU C l20 s. 523. jnuenio . . . vppafinna ib (hand 2) s. 39. 3) finna å (att göra ngt)? jneo . . . ingaa börya vp paa finna ib s. l24. - Jfr finna upa."],"f":["vppa- . ","vppaa- )"]},{"a":"upa föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["29 jntento . . . hotha mothekasta vppastrida och vppa föra GU C 20 (hand 2) s. 34."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa föra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["meddela. the alexanders ordh honum opa fördho Al 3038 . Jfr för upa."],"f":["opa- )"]},{"a":"upa ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påkomma, träffa, hända. \" huad i thet ena (riket) oppa gar antigge medh örlög eller medh andra . . . wrangvisa manna anfäckthan . . . G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. människior grata wee ok sorgh som them siälfuom rörer ok vppa gar \" MP 4: 163 . \" om nöd oppa gangher \" Troj 121 . - hända, ske, äga rum. för en thetta skifte vppa gik SD NS 3: 262 ( 1417) . påkomma, infalla. män äpter natthena mörker oppa gik offwergaffzs striden Troj 162 . 4) börja, taga sin början. jnitus . . . opböryadher oc vppa gonghern GU C 20 (hand 2) s. 29. - Jfr ganga upa."],"f":["vppa- . ","oppa- . ","-ga )"]},{"a":"upa ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påkomma, träffa, hända. thet j vele haffue mine tienere, landbönder, gard oc godz j eder hegn, beskärm oc förswar ther j landit, om töm naged oppa ghar FM 227 ( 1505) . ","2) drabba, gälla, vara frågan om. vm foghoten thorff vidher at taka mz sigh nokra nempd til at mäta saköra wt aff andrum berghum tha scal han nempan nempdena oppa thy bergheno som han boor thz oppa gar PfN 140 . - angå. med dat. el. ack. þe þing . . . swa som oss ok kronunnä vpp a gingo ok warom almoghä SD 5: 475 ( 1345, nyare afskr.) . will . . . jeppe diekn blifua widher rät fore rikesins radhgifuarom oc rikesins mannom. them som thätta ärandet ängte vppa ganger (d. v. s. äro ojäfviga) BSH 1: 192 ( 1387) . ","3) gå in på. hanom thykte wara hardh vpo ganga vnna the suensca there frijheet!SYNS_DÅLIGT? fonga rK 2: 1772. ","4) börja, taga sin början. huilkin dag oc frid skal oppa gaa vij daga epter valburgis BSH 4: 2 (1471, samt. afskr.). wm nattena sidhan waarden oc väkten är wppa gangen jn til solen är vpgangen PM 28 . - Jfr ganga upa."],"f":["upp a- . ","uppa- . ","oppa- . ","upo- . ","-gaa )"]},{"a":"upa halda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla på med, sysselsätta sig med. aflata the genstan af the gärning älla bönom älla studeran som the tha vppa halda KL 255 . VKR 33 . Jfr halda upa."],"f":["uppa- . ","oppaa haalla: -as VKR 33 ),"]},{"a":"upa hava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hafva på sig, bära. sin vapn vppa hawä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). Jfr hava upa."],"f":["uppa- )"]},{"a":"upa höra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["höra på, åhöra. til mere warilse thera som vppa höra (audentium) Bir 1: 74 ."],"f":["uppa- )"]},{"a":"upa höra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["höra på, åhöra. ath the närwaro ok appo hördho JTb 8 ( 1456) ."],"f":["appo- )"]},{"a":"upa kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) påkalla, bedja om. alle the j nödh . . . stadde äro, oc theris (ɔ martyrerna Georgius, Blasius o.s.v.) hielp oppa kallande wordhä SvT 63 ."],"f":["oppa- )"]},{"a":"upa kalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åkalla. \" at thu mik i thine nödh ekko oppa kallar \" Lg 3: 684 . ib 663, 694 ."],"f":["oppa- Lg 3: 663, 684, 694),"]},{"a":"upa kiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["obiurgare oppa kiffua GU C 20 (hand 2) s. 51."],"f":["oppa- )"]},{"a":"upa klandra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klandra, väcka tvist om (äganderätten till ngt), genom rättegång söka tillägna sig. samma dagh stodh erich gisleson och aatalade then kellare och wppa klandrade som her erich i solne haffuer sigh tilwellet SJ 2: 311 ( 1497) ."],"f":["wppa- )"]},{"a":"upa koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påkomma, träffa, hända. \" tänkiandis sik enkte genwärdukt oppa kommandis \" MB 2: 93 . ","2) komma (ngn) på (ngt), förmå (ngn) till (ngt). gudh forladhe them ther os thetta wpa kommä BSH 3: 175 ( 1466) . - Jfr koma upa."],"f":["oppa- )"]},{"a":"upa koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påkomma, träff, hända. \" om än nogat vppa kome, som gud forbiwde \" STb 1: 142 ( 1477) .","2) komma i (ngns) ägo, tillfalla. hwru thetta . . . godz är oss vppakomith SD NS 2: 570 ( 1412) . ib 650, 654 (1413) . i thässe mato, som nw är saght, war mic witlösaborägh op a komet ib 3: 227 ( 1417) . om thän . . . ängia teghin var risabergha klostre räthleka oppa kommen äller ey NMU 1: 104 ( 1425) .","3) komm a(ngn) på (ngt), förmå (ngn) till (ngt). Se Sdw 2: 835 och 1324."],"f":["vppa- . ","opa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa kräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kräfva, fordra, framställa kraf. at swa ma til gha huar stadz ther som i förscrifna mato oppa talas eller oppa kräffs SJ 252 ( 1456) ."],"f":["oppa- )"]},{"a":"upa liggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga på (ngn som en börda), tygnga. oc hwat dröfwilsom, som mik thinne fatike tiänista qwinno wppa liggiande är . . . . matte wändas fran mik SvB 169 (omkr. 1500)."],"f":["wppa- )"]},{"a":"upa lysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pålysa, offentligt kungöra. joan suensson skal byggia sina tompt widh sudrre porth . . . effter ty som lagliget och vppa lysth är STb 1: 48 (1476)."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påbjuda. \" the then herredagh senesthe stod i vastenen var thet oppo lacht aff alle the werdighe feder, som tha alle tilstede wore . . . ath then som aff kronen landh och län i värie haffuer, skall . . . vpbäreie . . . sakören aff kerkene landbor \" FM 635 ( 1515) . Jfr läggia upa."],"f":["oppo- )"]},{"a":"upa läggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga på, anbringa (ngt) på (ngt). lorica pantzer wppalägga GU C 20 (hand 2) s. 97. sidhan alle litherna ärw wppa lagde oc törkadhe PMSkr 514 . 2) lägga till, tillfoga. hwat är hz at samme abraham sigx haffwa oppa lagth (imposuisse) til withnisbyrdh före abimelech siw lamb SpV 503 . 3) påbjuda. item skulu ecke horkonor . . . dragha skarlakan, graskin eller annor kostelikin skin . .. vidher plikt, som borghamästarana ok radhit uppa läggia UrkShist 7 ( 1436) . Svartb 353 ( 1436) . - med dat. och ack. vppa lägh them willa foghlenom atirhald SvB 494 (b. av 1500-t.). - Jfr läggia upa."],"f":["uppa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa minna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påminna. \" rememoratus . . . vppa mynter \" GU C 20 s. 522 . scrupulo . . . oppamynna oc omaka ib s. 557 . "],"f":["vppa- . ","oppa- )","upa minnas , "]},{"a":"upa minnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" komma i håg, tänka på. at idher nadhe thet aldre wil wpamynnes eller wrekä, oss til ondhä, war storhä fauisko ok owirdadh, ther wi moth idher nadhe giort haffwm \" BSH 3: 176 ( 1466) ."],"f":["-mynnes )"]},{"a":"upa röra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra, anggå, stå i sammanhang med. i blandh anner ärende thenne forderffuelige feijgde oppaa rörer HSH 20: 191 ( 1507) ."],"f":["oppaa- )"]},{"a":"upa röra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra, angå, stå i sammanhang med; ha avseende på. alle the . . . breff . . . som konung cristiern fik herre thure oc herre eric äre vparärande Arfstv 103 ( 1473) . skal lk (ɔ konungen) engen priuilegia . . stadfästa . . . vtan täss try (B: menoghe) rikesens radz radh som the priuilegia oppa rörer G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. ib 71 . j the stykke som almännelika the hälga kyrkio oppa rörer JMPs 295."],"f":["oppa- )"]},{"a":"upa saka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["anföra klagomål mot el. om, fra talan (inför rätta) angående. ath . . . englebrect skal vtaff jernen ok hechtelsen och nw her epter wara sin skypper lydugh och hörigh och aldrich vppa saka tess ärende ytermer STb 2: 209 ( 1487) ."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa sighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påstå (ngt) om (ngn), beskylla (ngn) för (ngt). och quinnan, som hanom tet vppa saghth hade, wille jngalundh, atthe suerige skulle sTb 3: 200 (1494)."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa skriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skriftligen påstå (ngt) om el. emot (ngn), beskylla (ngn) för (ngt). thet han mich och mynä käre husfrwe oförskyllat oppaa scriffuit haffuer HSH 19: 175 ( 1511) . Jfr skriva upa och paskriva."],"f":["oppaa- )"]},{"a":"upa sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) företaga, taga sig till. huath skulom vi arme män nu uppa sla, äller aat hafuas Ansg. 235. hwadh skall iak oppa slaa Lg 3: 28 . ib 640, 716 . hwat skal iak nw först begynna ällar oppa slaa ib 704 . \" han . . . sagde, at rydzerne hadhä giorth en swor opressningh ther i landit, än huath the willä oppaa slaa, wisthä han ickä \" FM 199 ( 1504) . ","2) gifva sig in på, gå in på. wij hafwom ey vppa slagit swadane dagtingan, som nu sidst i stockholm giort war, vthan for then kärligheet . . . som warit hafwer och än . . . wara skal emellan rijken danmarck och swerige BtRK 105 ( 1436) . - Jfr sla upa."],"f":["uppa- . ","oppa- Lg 3: 28, 640, 704, 716 . oppaa-. -slaa FM 199 (1504); Lg 3:28, 640, 704),"]},{"a":"upa sla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) giva sig in på, börja. skal k (ɔ: konungen) engen kryg eller örlög oppa slaa vtan medh . . . radz radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 63. Troj 192 ."],"f":["opa slaa )"]},{"a":"upa slända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["infuso as are jdest fuso inuoluere vppaslända (möjl. fel för -blända) GU C 20 (hand 2) s. 28."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa spilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spilla på. med dat. huilkin som androm vppa spyller SO 152 ."],"f":["vppa spylla )"]},{"a":"upa stinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["påtända (eld). bönder vppo the andra sio eld vppo stingha RK 2 s. 333."],"f":["vppo- )"]},{"a":"upa stridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jntento tas tare hotha mothekasta vppastrida och vppa föra GU C 20 (hand 2 s. 34."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa sämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["åsämjas, vara el. blifva ening, komma öfverens. opersonl. med dat. som oss badhum och warom nesthom wall (för wäll el. wäl) opsämpde (troligen för opa-) SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). Jfr sämia upa."],"f":["opa- )"]},{"a":"upa sätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påsätta, swara han at fingrit skal af skäras ok swa fingir gullit vppa sätias Bir 1: 402 . ","2) ställa, ordna, anordna, hwru han siin thing opa säter Al 2145 . - Jfr sätia upa."],"f":["uppa- . ","opa- )"]},{"a":"upa taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa taka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["uppa- . ","oppa- )","upa taka sik , taga på sig, antaga, ikläda sig. yttra forman oc skipilsen som thin älskare sik oppa took om pinona oc dözsens beskhet Su 27 . Jfr taka upa."]},{"a":"upa tala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra talan, (inför domstol) framställa anspråk. at swa ma til gha huar stadz ther som i förscrifna mato oppa talas eller oppa kräffs SJ 252 ( 1456) . - föra klandertalan mot (ngn), väcka tvist mot (ngn). wi . . . foribiuthom hwariom manne . . . for:da herra götstaff leksson i nokre mate här innan hindra, qwälia älla vppa tala SD NS 2: 210 ( 1409) . - klandra, väcka tvist om, göra anspråk på. innan äth aar ther äppter thet gooz vardher oppa talat SD NS 1: 225 ( 1403) . \" thet forsrefo gotz i nokre mato hindra, q3älia eller vppa tala lib 2: 139 ( 1409). oppa thenne fornempde gardhin . . . ath oppa tala ällir klagha \" ib 1: 232 ( 1403) . - väcka tvist mot (ngn) om (ngt). fore then arffwin som han wppa thaladhi til mik SD NS 1: 151 ( 1402) ."],"f":["uppa- . ","oppa- )"]},{"a":"upa tala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra talan, (infr rätta) framställa anspråk. - klandra, väcka tvist om, göra anspråk på. och skal engen ther vppatala äpter thenne dgh DN 14: 79 (1467) (möjl. för thervppa tala). konung ericx gaffuo breff . . . som herre thure sköt vpa oc herre eric ericsson vpa taladhe Arfstv 104 ( 1473) . \" erengisl eller hans arffwingia skula aleregh haffua makt ytermere vptala forscrifne gard \" KTb 96 ( 1478) ."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upa thänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["betänka. - part. pres. war oppa tänkiandhe, thz iak thin modher är Lg 3: 659 ."],"f":["oppa- )"]},{"a":"upa vagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*upa vagha sik . Sdw 2: 1324."]},{"a":"upa äskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Sdw 2: 1324."],"f":["oppaa- )"]},{"a":"upabudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påbud, befallning, föreskrift. \" edictum . . . . vppabod \" GU C 20 s. 207 ."],"f":["vppabod )"]},{"a":"upafinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upptäckare. repertor oris vppa finnare oc lärare GU C l20 s. 523."],"f":["vppa- )"]},{"a":"upafinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oupafinneliker."],"f":[]},{"a":"upakraf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraf, fordran; klander. \" maa han . . . samme stenhus haue nythe ok bruka her epter for it retto egho till ewindalica tiidh for hwars mantz tiltalen eller vpakraff \" SJ 281 ( 1460) . ib 246 ( 1455), 284 ( 1460), 288 ( 1461)."],"f":[]},{"a":"upalägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["påbud. effter swodane theris oppolegningh FM 636 ( 1515) ."],"f":["oppolegningh )"]},{"a":"upamma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["amma upp, amma. jtem j mark the quinnonne som barnit vp amadhe etc. Skotteb 352 (1440, Borgm) . \" wistes hans priwalkx amma aff by onepsst fore dandequinners bön scul, som hon hade theris brn vpammat STb 3: 179 (1494). \""],"f":[]},{"a":"upandvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["överantvarda. - överlämna, överlåta. thessar . . . örthugher ij biornö vpanduardar jak ok tilänghnar them . . . niclisi SD 8: 224 ( 1362) . ib 402, 425 (1363), 582 (1364) . NMU 1: 140 ( 1477) ."],"f":["-ar . ","-antworder )"]},{"a":"upandvarþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["da, öfverlemna. \" ägher han þän hästin vppandwarþa . . . konungs marsk \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). fan us idan sun sut (för suat) i burt farin älla oc honum kronona opanburþin (för -anurþin) Bir 4 . (Avt) 184. at all righesins slot i swerighe . . . skulä henne . . . genast a stathenum vpanworthäs FH 8: 2 ( 1389) . wi . . . hawum . . . drotning margretä . . . vp andworthat ok vpladet huset i tauistä lande ib 3 . öfverlemna, öfverlåta. jac . . . kännis opinbarlika . . . mic . . . at hafua salt . . . bo jonsson drozsta j swerike oc honom oc hans arfuom vplatiti oc vpantwardhat min goz BYH 1: 192 ( 1384) . ib 194 ( 1385) . \" at iak hawer salt ok vpanduardhat . . . herra aruidhe i eghby en attong iordh i myklaby \" SD NS 1: 157 ( 1402) . \" opandwardha jak fornämda abyorne thet gozit \" ib 38 ( 1401) . at tiläghna oc vpa ntwardha . . . herra matisse . . . thry markland jordh SD 6: 169 (öfvers. fr. 1441). ib 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400-talet), NS 1: 179 ( 1402), 180 ( 1402), 182 ( 1402) o. s. v., 2: 82 ( 1409), 86 ( 1409), 103 ( 1409), gammal afskr.) o. s. v. - öfverlemna, uppgifva. bildl. af thy at han (viljan) nu hänne fullelika frangifwin är ok vpandwardhadher i formanzsens händer Ber 245 . - Jfr andvardha up."],"f":["vppandwarþa SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). vp andwortha: -at FH 8: 3 ( 1389) . ","vpantwardha SD 6: 169 (öfvers. fr. 1441); -at BYH 1: 192 ( 1384), 194 ( 1385); SD NS 1: 182 ( 1402) . ","wpantwardha: -at ib 179 ( 1402) . ","wpantwerda: -at ib 180 ( 1402) . ","wpantworda: -at ib 2: 103 (1409, gammal afskr.). ","vpanworthä: -äs FH 8: 2 ( 1389) . ","opanwardha SD NS 1: 38 ( 1401) . ","opanthwarda: -adhe SD 3: 121 (afskr. fr. senare hälften af 1400talet). ","oppanwarda: -at ib NS 2: 82 ( 1409) . ","op anuardha: -ar ib 86 ( 1409) . ","opanuarþa: -anurþin (för -anuarþin) Bir 4: (Avt)184), "]},{"a":"upbaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["baka upp, förbruka till bak. thetthe är thet mölet, som jak fek för mij j hwsset, och thet är opbakath HLG 3: 97 (1528). ib 100 ( 1528) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upbegynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["begynna, börja, företagz. huilken i sin barndhom sadhana siälsyn ärandhe obegynna Lg 3: 280 . \" han haffde swa dana grofft örloghe oppbygsynnat \" ib 303 ."],"f":["op- . ","oppbögynna )"]},{"a":"upbegynnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["begynnelse, början. iak är alpha oc o förste oc ytarste opphoffuet oc ändhen, huilken som för wälrdhennas opbegynnan, oc fran wärldh, oc til wärdldh liffwer, oc äwärdelika JMÖ 154 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upbegynnilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" begynnelse, början. i förstä opbeynnelsen DD 1: 206 (1508, eft. nyare aftr.) ."],"f":["opbegynnelse )"]},{"a":"upbegynnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. lf. begynnelse, börjam, i vpbegynnelsen war thz ordh SvT 99 ."],"f":[]},{"a":"upbeskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppskriva, förteckna, registera. census sus sui pänigh ok päninga aff gäl hwffwt skatther et census si quorum patrimonia publice anotata et conscripta sunt vel estimata han hether census hwilkins fädernebyrdh är vpbescruffuat GU C 20 s. 97 ."],"f":["scriffuat )"]},{"a":"upbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppbinda, uppfästa. gammwl winträ stödyas oc wpbindas PMSkr 314 . - Jfr binda up."],"f":[]},{"a":"upbinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppbinda, uppfästa. \" vphängandis äller vpbindandis rödha toghit ällir repet j fönstrit \" MB 2: 7 . - (?) bildl. när hattene skole oppbindes HSH 18: 102 (14497). ","2) upbinda hiälm, fastgöra en hjällm (med band el. remmar) vid rustningen. rasklika han sin hiälm op bant Iv 3343 . \" alle stodho väl väknte. oc hafdho opbundna (ligatas; motsv. ställe \" Bir 3: 402: bundna) hiälma Bir 4: 362 . - Jfr binda up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upbiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppbjuda, hembjuda, erbjuda (fastighet åt ägarens släktingar till inlösen). gisle . . . hawer niclissa martinsson gooz ii giirem epter niclissa brewe . . . a stempnum, fiärdhungsthiingo[m], härazthiingen lagliga vpbudit VgFornmT III 7-8: 152 (1374). iak haffde thättä . . . gootz vpbwdith mynom näästhä arffwingiä vppa thröm sooknastämpnä SD NS 2: 8786 (1414). Uppl Lagmansdomb 17, 26 (1490) . item er mons hakonssons gardh iii resor lagliga wpbywdhenpaa radhstoffwan JTb 92 ( 1511) . anders . . . lot opbiude sith hus . . . primo STb 5: 123 (1516). Jfr biudha sik up."],"f":["op- . ","-budhin . ","wpbwdhen JTb 92 ( 1511) . ","obbudne STb 5: 134 ( 1516) . supin. wpbudhat Svartb (Skokl) 538 ( 1479) ),"]},{"a":"upbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppbjuda, hembjuda, erbjuda (fastighet åt egarens slägtingar till inlösen). vndecim solidos terre . . . in legalibus pretoriis legaliter wpbuþna . . . vendidisse SD 4: 5!SYNS_DÅLIGT?8 ( 1337). nouerint vniuersi me . . . gudlauo . . . plenam per presentes commisse potestatem vndecim oras terre in nyaby . . . heredibus meis seu propinquis in communi placito proincie laghund secundum leges patrie meo nomine resigandi. quod vpbiudha proprie dictur in wlgari ib 5: 666 ( 1347) . \" ib 6: 123 ( 1349). iak haffwer salth . . . halffwa akirforsa qwärn, som iak laghleka opbwdith haffwer ib \" NS 1: 26 ( 1401) . hwilkin gardh laghlika opbudin war nästom frendom til lönz eptir stadzsins laghum ib 34 ( 1401) . \" at thän fornämde gardhin . . . var laghlica köptir oc äpter lanzlaghom opbodhin oc stodh opbodhin nat ok aar nästom frändom til lösn \" ib 2: 37 ( 1408) . \" war encte aff thessom for:ma godhzom hwartelaghlica köpt, saalt eller gifwit, ok ey vpbodhit a thingom äller laghstandit \" ib 200 ( 1409) . \" giffuum wi häradzhöffdhinga j ydhre fulla makt . . . ok bidhiom han for:do goodz ok äghor laghlica vpbiwdha, ok upbudhna ok laghstandhna . . . biskop knute fasta \" BYH 1: 232 ( 1422) . SD NS 1: 179 ( 1402), 180 ( 1402), 183 ( 1402), 359 (1404, nyare afskr.), 2: 46 ( 1408), 215 ( 1409). BYH 1: 250 ( 1446), 253 ( 1448). FH 5: 134 ( 1489) . \" kom hustrv karin af leppas här pa setto tingh och wpp byödh erich twrwas jordh liggendis j määnpä for huilke hon löste ericx liff aff galgen for xx m- rede deninger \" BtFH 1: 246 ( 1508) . - Jfr biudha up, äfvensom upp biudha."],"f":["upp- . ","op- )"]},{"a":"upbiärgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bärga, rädda (vid skeppsbrott). aff the gotzeno som wpbärghas oc räddas sidan skipith är sönder brwisth skal skipit bethalas j gen skiparenom PMSkr 58 ."],"f":["-bärgha )"]},{"a":"upblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppblåsa, genom blåsande komma (ngt) att svälla, genom blåsande uppfylla. i andlig mening. - part. pret. uppfylld (med ande). war hon ey for thy mohder, at hon sambland haffe mz manne, wtan hon war wpbläst aff mins fadhers oc mins (för minom) anda (afflata Spiritu) Bir 4: 72 . ","uppblåst . vpblästher j hoghenom (mente effrenatus) MB 2: 312 . ","3) under blåsande på musikaliskt instrument tillkännagifva. kong hans . . . haffuer vpblest och vpropat offuer alla gator i calmarne, ofridh, badhe til landh oc watn BSH 5: 56 ( 1505) . - Jfr blasa up."],"f":["-bläsa . ","-blesa )"]},{"a":"upblasliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som kan blåsas upp. flatiis . .. facilis ad flandum vpbläselign GU C 20 s. 277 ."],"f":["-bläslegin )"]},{"a":"upblöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smälta; uppmjuka. opblötthe (liquefecit) oc widher qwekte min befröffuelika hogh Su 92 . gudh . . . opblöther (valeat . . . emolire) hans hiärta Mecht 265 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upboa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"upbrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppbrinna, brinna upp. ginstan vpbran abotin ok hans hästir ok hans fingirgul KL 40 . \" ath skogh och gaardha the opbrunne \" RK 3: 3407 . ib 3498 . \" een stoor deel aff her linwardz gaardh . . . war oppbrunnen aff wadh eell \" Lg 3: 373 . Jfr brinna upp."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upbrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppbrinna, brinna upp. thy ath breffuen opbrunne hem til her alffs her i hällwitet westan nordan bykirkione SJ 2: 233 ( 1493) . iij bygningen tompptter i same by meth nogen trägardz tomppter som nw wpbeand sisth brandet j watzsteene Trolles Jb 85 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upbruka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbruka. \" saa snart som tenna forscriffne halff part er forterder oc opbrukat \" LB 7: 349 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upbrutlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr oupbrutlika."],"f":[]},{"a":"upbrygdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skymfa, håna. thär war thät (ɔ thit hiärta) gabbadh ok obyrgdhat (exprobatum) SkrtUppb 57 ."],"f":["obrygdha )"]},{"a":"upbrygdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förebrå (ngn ngt), skymfa el. håna (ngn) för (ngt). med dat. och ack. hwat som owinan obrygdhadhe hänne til hadhuetilse. thz vände hon sik til gagn Bo 125 . \" thw obrygdhe oc foruitte thom thera ysäld oc gabbadhe thom \" Bir 2: 236 . obrygdhande mik thz iak tholde Su 433 . - förebrående yttra (ngt till (ngn). med dat. och sats inledd af at. the obrygdho (Cod. B brygda 546) honum, at han är ekke ther komin raadha nakro MB 1: 193 . - förebrå, fara ut emot, skymfa, håna. med dat. at hon ey baktali älla obrydhe (improperet) dröuandom sik thy at fordömelikit är at . . . obrygdha älla skämma sin jamcristin (proximo exprobare) aff otholi Bir 3: 170. sagdhe maria til diäfullin obrygdhande honum ib 105. at the skuldo honom ey obrygda Lg 3: 41 . abs. Gr 270 . \" sagdho mik somlike suasom obrygdhande (insultando) o maria thin son är nu dödhir \" Bir 2: 134 ."],"f":["opbryghdha: -andis Gr (Cod. D) 361. obrygdha. ","obrygdhe: -o MB 1: 193 . ","obrygdhadhe Bo 125 ),"]},{"a":"upbrygdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skymfligt. \" iohannes samuledh flängdhir slaghin, oc obrygdhelika hannadhir \" SkrtUppb 313 ."],"f":["obrygdhelika )"]},{"a":"upbrygdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skymfande. obrygdelik (contumeliosa) ordh Bir 1: 277 . ib 4: 199."],"f":["obrygdelik Bir 1: 277 . ","obrygddelichom ib 4: 199),"]},{"a":"upbrygdhilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. förebråelse(r), skymfande ord; smädelse(r); förolämpning(ar), skymf. jak hörde al obrygdilse (opprobria) ok gabbilse mz minom örom Bir 1: 5 . ib 267 . at atirgiua oc giälla ordh for ordh oc obrygdhilse for obrygdhelse ib 2: 88 . ib 1: 277 . " nidhir kasta obryfdilse rasklika othologha människio " ib 276 . " sigh ey obrygdhilse (contumeliam) them thik afwite " Ber 64 . thänk han . . . mättan giordhan af vpbrygdhilsom (opprobriis) ib 269 . " göm thina godha frägdh swa at hon af ängom obrygdhilsom sarghas (tua bona fama nullis opprobriis laceretur) " ib 57 . " bryt syndher obrygdhilsinna strala (sagittas contumeliæ) och skot mz thulimodhinna skiöld " ib 116 . " han . . . tholde mang obrygdhilse (opproboria) " Bo 175 . Lg 586, 3: 41 . giordo the honum smälik oc obryxilsä j fyra handha motta ib 80. al obrygdilse ok al sorgh jnsätz them ok tilläx Bir 1: 16 . " hulkin som hona skämmir mz alle fylsko ok obrydilse " ib 73 . - skymf, smälek, vanära. räknande smälekin äro. obrygdhilse (opprobrium) glädhi Bo 110 . " at han ey at enast tok a sik fatikdomsins pinsamu vidhir mödho. vtan ämuäl hans obrygdhilse ok smäleek (ejus opprobrium assumpsit) " ib 128 . " fatidomin ther man hawir nödoghir . . . gifwir obryghilse ok forsmäilse (parit opprobrium et contemptum) " ib. " han skal ey rädhas wärldinna last älla skam älla obrygdilse (non timebit mundi opprobrium) " Bir 1: 267 . " min hughir astundahde al the thing som ey fulgdho världinna blygdh oc obrygdhilse (pudor et oppbrobrium mundi) " ib 2: 94 . ib 165 . " the skulu . . . vp fyllas mz ysold ok äwerdhelikom obrygdilsom (opprobrio sempiterno) " ib 1: 246 . ib 3: 286 . " för bort var obrygdhilse (aufer opprobrium nostrum) " ib 2: 47 . at hans hälga hws ey skulle komma til gb oc obrygdilse MB 2: 287 . " skalt thu finna kroppin fullan wara mz skam och obrygdhilse (ignominia) " Ber 207 . hwar skal thik frälsa af thässa obrygdhilsinna (improperii) bande ib 238 . ","e":[],"f":["vpbrygdhilse: -ilsom Ber 269 . ","obrygdhilse . ","obrygdilse . ","obrygdhelse . ","obryghilse Bo 128 . ","obryxilsä Lg 3: 80), ","upbrygdhilsa ordh"]},{"a":"upbrygdhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förebråelse(r), skymfande ord; smädelse(r); förolämping(ar), skymf. lfämpte (stadhen) thär han pylato fförst presenteradhis mädh käremalom oc opbryghilsom SkrtUppb 388 . mädh obryghilsom, storom slaghom, oc hwassom gislom mödhas SvB 102 (omkr. 1500). j skulin vardha säke tha folk hata oc fordrifua idhir, tha the banna oc liugha vppa idhir, oc sighia all obyrghilse mot idhir for mina skuld Hel män 127 . - skymf, smålek, vanära. ast iudha hpfdhinga giordho honom vpbryghilse SkrtUppb 294 . attande (stadhen) thär han mädh störstom opbryghisom torn kronadhis ib 389 . o tu vsal . . . hwar scal tik kunna frelsä aft tessom hans obrygilsens (improperil) bandom J Buddes b 177 . alle helge gudz apostla som . . lidhin smelig oc obrygilse for gudz troo skuld SbB 358 (omkr. 1500). "],"f":["vpbryghilse . ","opbryghilse . ","obyrgdilse . obryg(h)ilse. Se Sdw 2: 1324),","upbrygdhilsa ordh","obrygilsa- )"]},{"a":"upbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedbryta, sönderbryta. \" thet laxa virke . . . som i . . . haffuen vpbryther (var. opbruthit) \" SD 6: 6 (1348, gammal afskr.). indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghliga vtkastadh oc vpbruthidh VAH 24: 320 ( 1422) . - taga bort. her niels geddä haffuer the skermer och senckninger vpbrwtith i calmarna stadh HSH 19: 79 ( 1505) . ib 70 ( 1505) . ","2) bryta, upphäfva. \" opbryta äller sunderslita thässa . . . daghthingan ok sämmio \" SD NS 1: 675 ( 1407) . \" ther wppa at al gamwl skipt skulle icke wpbrytas \" DD 3: 230 ( 1490) . BYH 1: 255 ( 1453) . ","3) bryta upp, tåga bort. attanda aptan han wp bröt RK 1: 3302 . - Jfr bryta up."],"f":["vpp- BYH 1: 255 ( 1453) . op-), "]},{"a":"upbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) nedbryta, sönderbryta. - uppbryta, med våld öppna. ath han hwaffde opbroty ij stoko j klostret ok sancte gerdrude stok ATb 3: 152 ( 1504) .","2) bryta, upphäva. NMU 1: 76 ( 1390) . förbudhom wi, at nokor tildrifwis thänna stadhga oc stadhukheet opbryta äller aterkalla ib 79 ( 1391) . thy bidher jac o forbywdher . . . at nikor tildyrwis thette skipte opbryta SD NS 3: 5 ( 1415) . ath vorde han her effter befunnen mdh swa dana offuerwaldiga gerninga, tha stande then ena zachen (ɔ eftergiften för den ena saken) vpbruthen medh then andra for sina offuerdaadicheeth STb 2: 448 (1490). HSH 16: 85 (1504, avskr.). - Jfr bryta up."],"f":["op . ","-supin . ","opbroty ATb 3: 152 ( 1504)"]},{"a":"upbränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ok opbrändo Gr 306 . \" j tände han stadhen oc vpbrände \" MB 2: 220 . ib 69 . Al 1367 . \" eldir . . . vpbrände först barnit ok sidhan fadhorin oc modhoena ok alt thz j huseno war \" KL 127 . Bir 1: 46 . \" hänna klädhe ok annor hänna thing . . . opbrändos \" ib 3: 195 . \" thän tidh the (mattorna) varo alla vpbrända \" KL 219 . Gr 299 . ","2) uppbrinna. alt theres offer ther opbrende RK 2: 7948 . - Jfr bränna up."],"f":["op- )"]},{"a":"upbrännilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbrännande, brand. \" tha the faa see hennas (Babylons) wpbrännilsens (indencii) röök \" MB 2: 361 ."],"f":[]},{"a":"upbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbjudande, hembjudande (av fastighet åt ägarens släktingar till inlösen). ath . . . war sytzlinge anders . . . saldhe . . . jordh . . . vthan wara withu ok spordagh ok vthan vpbudh a trim thingom, som lanzlagh til sälgia Svartb 104 ( 1355) ."],"f":[]},{"a":"upbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppbygga, bygga. þerra kirkia som felix paue lät up byghia Bu 515 . opbyggiande klostir Bir 2: 69 . \" han schulle then !UDDA_TECKEN?: en gammel konungx gardh nyderrotin) vpböggie \" FM 182 ( 1504) . \" hus som hans lanbo opbigdhe aff nyio \" SD NS 2: 153 ( 1409) . \" jak vpbygdhe mik ärlikit hallande hws \" Bir 1: 13 . \" at gudhi skulle naktath hws op byggias \" MB 1: 481 . Gr 322 . Bil 227 . - oeg. el. i andlig mening. valloghaste herra forethänkir at opbyggia stort thing (ædiicare . . . rem grandem) Bir 3: 424 . \" aff them skal min kirkia opbyggias hulkra mwr nidhirfallin är \" ib 363 . \" the hälgha kirkia opbygd mz mins sons blodhe \" ib 2: 125 . ","2) genom byggande upplyfta. the vp byggia thräkkin (ædificant . . . lutum) thz är at the sätia thesse for gangliko wärldz thingin swa som j högdena til hymilin Bir 1: 53 . \" vm the villin byggia aat mik älla til min hedhir tha vp bygdin (ædificarent) the först siälanar til hymerikis \" ib. \" min kärlekir skal aldre vara mz them ok ey vprätta them älla vpyggia til at äwärdhelika blifwa j hymerike (caritas mea numquam calefaciet eos, nec ædificabit eos in æternam mansionem in cælis) \" ib 128 . ","3) uppbygga, åstadkomma el. främja andlig tillväxt el. förkofran hos (ngn), stärka (ngn i andligt afseende el. i det goda). nu andwardher iak idhir gudhi . . . hulkin valloghir är at vpbyggiä idhir i godhom gerningom (qui potens est ædificare) KL 165 . \" at thu ingom misfyrme vtan häldir vpbygge \" Ber 274 . huilke . . . sina iämcristna högelika störkte oc ophögdhe (för -bygdhe; ædificbant) i allo godho Su 53 . ","4) reparera, boa, sandir fridhir skal stadhgas j himerike ok jordhrike oc var (äänglarnes) skardh opbyggias ok opfyllas (minæ nostræ restaurabuntur) Bir 3: 153 . - Jfr byggia up, äfvensom ater upbyggia."],"f":["op- . ","opp- . ","-byghia . ","-biggia . ","-böggie )"]},{"a":"upbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppbygga, bygga. arnwlwe mölnare, hwilkän hona (ɔ quärnena) vpbught hafuer NMU 1: 79 ( 1391) . \" eth stenhws som thet nw opbygt är \" SJ 2: 14 ( 1476) . jacb . . . loth vpp henrick . . . en vpbögddan tregardh . . . meth hws ok jordh som han nw opbögder är meth alla sina tilbörilse ib 85 ( 1483) . ib 97, 101 (14897), 109 (1488), 1823 (1491), 315 (1497) ."],"f":["op- . ","-böggia . ","opbugdan STb 5: 86 (1515) . supin. vpbygth NMU 1: 79 ( 1391) ),"]},{"a":"upbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbyggare, återställare. \" hulkin som var nidhirfalna gardha opbyggiare (ædificator) \" Bir 3: 208 . \" swa som han hafdhe för varit hälghra kirkio fordaruare oc nidhir thrykkiare. swa skulle han vara thera opbyggiare oc oprättilse \" Gr 305 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upbyggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) person bosatt längre upp i land? thenna träten . . . emellan kalela gård . . . och landoon, som hetha grekas (o.s.v.) . . . och flera upbygiare hii sokn om eene holm, som ligger uthan för kalela gård FMu 3: l507 (omkr. 1450? avskr.)."],"f":["-bygiare )"]},{"a":"upbyggilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) uppbyggande, uppbyggelse. oeg. el. i andlig mening. huru gudh vtualde först fatika oc fakonnogha til kirkionna oppbyggilse oc styrara Bir 2: 147 . \" ärfuodhom vi badhe, ängillin til thingsins op byggilse ok jak (d. v. s. djäfvulen) til thäs fordäruilsä \" ib 3: 424 . ","2) uppbyggelse, stärkande i det goda. föör aldrigh fram nakot thz ordh thär eygh kombir til vpgyggilse them thär aa höre Ber 273 . - Jfr aterupbyggilse."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upbygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbyggande, byggnad. \" i andlig mening. thakit hulkit godha gärninga vpbygninga tekna \" MP 2: 244 ."],"f":[]},{"a":"upbyrdh op. bördh. opbört stock skb 296 1512 skip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) uppbärande, mottagande (av pengar). - uppbörd, uppbärande av skatt el. avgifter o.s.v.; uppburna medel, inkomst. thetta eptherscreffna i thiwsta herrat är manthal oc äy opbyrdh VKJ 67 ( 1466) . \" göra entidh hwart aar regenskap k. (ɔ: konungen) och rikesens radh j thet rike for al opbyrdh och vtgift G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. \" ib 68 . \" ffor huilken summa ijᶜ marcker the tha fore rettin hustru margareta quit coh fri lotho ok gaffuo fore alles theris arffdeel bade fore vpbördh och vtgifft i löst och fast \" SJ 2 . 156 (1489). thette forscrifne är alt offuertalit och inrechnet bade i vpbördh och i vthgifft SSkb 236 ( 1507) . tha anders olsson pa strandh giorde rekinskap fför sigh om walburgis j borgemesteres och radzins nerware rechnat hans wtgifft j moth hans opbört, tha bleff stadin honum skylligh lx march effen Stock Skb 296 (1512, Skip) . - uppgift på uppburna medel, inkomsträkenskap. änglika pädherson . . . ok hans hustrv . . . hafua gifuit sik in i hälgha likama gille medh eenom mantle, som scriffuat star i vpbyrdhinne HLG 1: 65 (1456). ib 66 ( 1456) . Jfr pänninga upbyrdh. 2) inkomst; förmån. bodhe tyonde, tyondefisk, jordskat . . . lykstaal, inledningh ok alle andre andelige vpbyrder ok wtgifft Svartb 532 ( 1477) . - Jfr kämmenära upbyrdh, ävensom aterstadha upbyrdher."],"f":[]},{"a":"upbyrdsel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbörd; inkomst. \" hustrv jngeborgh haffuer fordragit mik . . . all opbyrdesel (för opbyrdsel) som jac opborit haffuer aff for:de two gordhe \" FH 5: 21 ( 1463) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upbyrghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"upbyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["19 börja. - börja, påbörja. jnitus . . . opböryadher oc vppa gonghen GU C 20 (hand 2) s. 29."],"f":["opbörya )"]},{"a":"upbyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","thu om mik gaft at bpbyria. gif oc mik stadlika framhalla Gr 366 . ","2) börja, grundlägga, upprätta, inrätta. hwru renliffnadz liffwerene . . . war först oppböriat oc oppfwnnit LfK 17 . ib 18 . \" huilke . . . mangskona closter oc renliffnada stiktadhe oc opböriadhe \" Su 53 . LfK 19 . \" wi swena som tätta lius wpböriade SO4. - refl. upburias, börjas, börja, taga sin början. hwru thänna book oc lärdomber först opböradis \" Su 4 . - Jfr byria up."],"f":["op- . ","opp- . ","böria )"]},{"a":"upbyrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: ","1) början, begynnelse, det första (i tillvaro el. framträdande). hwat är alt wart liffwrne, wtan en slem oppbörian oc gröteliken jnganghr i wärldena, liffwernet wansamliket, oc wtganghen faseliken LfK 79 . annan thera (af vägarne) viste han wara trangan j vpbyraninne ok glädhisfullan j ändanom Bir 1: 337 . \" alt hans lifwirne aff vpbyrian oc til ända \" ST 59 . \" jak är wtan wpbyrian oc wtan ända \" Bir 4: 46 . \" jak är alpha oc o. then förste oc then ytarste. vpbörian oc ändhe \" MB 2: 369 . ib 333, 366 . \" i daghsens tilquämd ok upbyran \" Ber 247 . \" thz capitulum som staar fore reglonna wpbörian \" Bir 4: 40 . \" hwat ey thikkir thik han vara atirkompnan til ödhmiuktinna vpbyrian \" Bo 232 . \" i sinne omwändilse opbiran \" Su 183 . \" aff täs hälga herrans sancte staffans föslo oc wngdoms oppbörian \" Lg 291 .","2) första början, uppkomst. werldhenna skapare. som skop mantzsens födzlo. hwilken oc wpfan alla människios vpbörian (omnium invenit originem) MB 2: 300 .","3) begynnelse, upphof, källa, grund. wakta . . . at thu falle ey i margh fafäng ordh. som opta äru swa som een root ok vpbyrian til manga kranka sake Ber !SYNS_DÅLIGT?. ","4) begynnelse, grundläggning, grunder, element. thänna ärw the tingh, som tik oc flerom sinom älskarom abiwdher gudhelik snille Su 37 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-börian . -byran (trol. skriffel för -byrian) Ber 247 ), "]},{"a":"upbyrian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["19 början, begynnelse, det första (i tillvaro el. framträdande). jnicium ii et est jncium rei a qua aliquid incipit tingha opböryan sed principium est verborum exordium orda opböryan GU C 20 (hand 2) s. 29. wm han skänkte mik the dröffwilsen ginstan, j wpbyrianinne, ok dröfwilsinnna wpbyrian Mecht 315 . \" thy taghom aff hanom vaars spörsmals opboriän ok sigh mik hwat är gudh \" SvKyrkobr (Lucid B) 122 . SpV 193 . \" jak är sigher han alfa ok o första ok sidhzsta, opbirianen ok ändhin ib 514. han är opbörianen aff hwilkomall thing som skapath äru, taka sina opbörian (principium a quo summunt ea qu? sunt initim) ib. 2) första början, uppkomst. mädhan swa är, at hwar en människia aff naturlike skapilse dragx til t wpspöria sina opbörian (ducatur ad principium suum rependum) \" SpV 3 ."],"f":["med art. wpbyrianinne Mecht 315 . ","opbörian: -börianen SpV 514 ; ","-börianinne ib 193 ),"]},{"a":"upbyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) början, begynnelse, diursiclin[i]um . .. locus vbi diuerse vie coniu(n]guntur uel quia ibi via inclinatur ad diuersa quod grece etheroclitum wäghamot ok wedha (för wegha) siill marga wägha wpböriellse ok lykthaan GU C 20 s. 196 . \" fore idhars hiärta hardhlek skuld skreff moyses thz. vtan aff opbörilsom war thz ey swa \" SvKyrkobr 68 . hwat annath än som aff thänna jordhinna paradis, käldan oprinnandis är skipt j fyra hoffwdh ällir opbyrilse SpV 62 . \" ekke findher han gudz ords opbörilse diwphet, j hwilko han sik fästa kan ällir ända ib 223. takir hon löm mz liffsins opbörilse (initium) ib 582. o söthe iesu christe, vpbörgelse och vphoff till alla dygda fullkommelse \" Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). o härra ihesu christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 (b. av 1500-t.). thenith war qweckselff j sinne wpböryelse PMSkr 383 . \" i haffwen hrt hwru ophoffwet, hwilket ey haffuer opbörgilse . . . haffuer wtualt . . . tässa wärdogasta iomffrwna \" JMÖ 146 . 2) grundläggning; grundläggande verksamhet. att foräldra bönom ok kännädom skulu barn faa opbyrilzse til gudz thiänist SkrtUppb 216 . 4) = upbyrian 2. tridhie delen skulle han läsa syw kyrkionna sacramenta til ära, hwilken som haffwa sin opbörgilse aff christi mandoms anammilse JMPs 441."],"f":["op- . ","-börilse . ","-börillse . ","-böryelse . -börgilse. -börgelse),"]},{"a":"upbyrilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["uppbörd. \" at i wilen . . . tilgifwe . . . alle mijsstycke, brot, schyllinger . . . som idher nadh i mote hane warit . . . thet wore om land . . . räkinskap eller noger opbyrilse \" BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upbyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? uppbörd. haffuer iach och jnförilse i swa mangh goos . . . ffor myn wpbörilse skadagel kosth ok täringh GPM 2: 402 ( 1500) ."],"f":["-börilse )"]},{"a":"upbyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) början, begynnelse. \" min ande ther thik ledde j hampnena oc til godh opbyrilse han skal thik ledha til fädhirninslandit ok bätra ända \" Bir 3: 26 . \" then rättin som var j gudhdomenom vtan opbyrilse (quæ erat in Deo ab æterno et sine pricipio) \" ib 263 . \" thu var gudh. hulkin som är oc skal vara oc var vtan vpbyrilse oc vtan ända \" ib 4: 123 . \" j tässo reglonne wphoffue oc wpbyrilse \" ib 9 . \" här hafwa the plaghonna wpbyrilse och ther pinonna wpfyllilse \" Ber 123 . \" stat op om nattena i thinna vaku opbörilse \" Bo 104 . \" tholka varo hänna dygdha opbörilse ok hälaghetz \" KL 323 . \" hon (den hel. Anna) war ändhen aff thz gmbla tästementet, oc oppbyrgilsen til thz nyghia tästementet \" Lg 3: 705 . begynnelse, alltings el. tidens begynnelse. gudh skapadhe himil oc iordh i opbyrilse MP 1: 35 . \" war herra skapadhe at ophowe oc opbyrilse himil oc iordh \" ib 31 . ","2) grundläggning; grundläggande verksamhet, inrättning. þe hafa for smat sinna goþa for äldra op byrilse oc lifärne Bir 4: (Avt) 181. ","3) grundläggning, grund. \" thässa renliuis heelso opbyrielse och vphoff är san öthmiykt \" VKR 57 . Bir 4: 9 . \" stor höghtidh . . . är vars herra ihesu incrncio. som . . . är vpbyrilse aat allom varom fagnadh \" Bo 252 . \" är världinna dröfuilse . . . enna handa til redhilse oc vpbyrilse til äro krono \" MP 1: 103 . ib 104 . - grund, ursprung. al thing skulu tilföghias sino vpbyrilse KL 308 ."],"f":["op- . ","opp- . ","byrielse . ","-byrgilse . ","-börilse )"]},{"a":"upbyring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbörd; uppbruna medel, inkomst. vtgift aff thetta for:na opbringe Skotteb 361 (1459-60). suma sumarum aff zakör vpböring ijᶜ mark ok j mark ib 365 (1460-61). ib 367 (1460-61), 371, 377 (1461-62). Jfr upbyrning."],"f":["op- . ","-böring . ","-böringe . ","-borenge )"]},{"a":"upbyrliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["begynnande, innefattande en begynnelse. thridhi räddoghin som kallas wpbyrlikin (initialem) Ber 12 . \" wpbyrlikin räddoghe är nar människian byria at älska gudh hwlkin som [hon] för räddhis ok swa lykkis wte aff hiärtano thrälikin räddoghe thänna opbyrlika räddoghan fölgher fiärdhe räddoghin som kallas reen \" ib. \" af them obyrlika kärlekenom ib. \" ib 10 ."],"f":["op- . ","-byrlikin )"]},{"a":"upbyrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) början, begynnelse. \" ey spörias af kristnom mannom wpbyrningin älla wphofwith (initia vel exordia) wtan ändalyktin och framhaldith \" Ber 68 . \" äru mang the thing ond j ändalyktinne hulkin som godh synas j opbyrgninge (för -inginne) \" Bir 3: 377 . ib 1: 275 . vm thän väghin som ij vpbyrningenne är thrangir ok ij ändanom glädhisfullir ib 4: 313 . \" j wäghamotomen j thessa twäggia wäghanna vp byrningh \" ib 1: 41 . i försto goþa gerninga vpbyrning KL 185 . \" af the hälgho kirkio vpborning (initio) thol hymerikis rike ofwerwälde \" Su 436 . ","2) begynnelse, grund, ursprung, källa. högfärdhin är alla synda vpbyrning (initium) MP 1: 197 . \" högfärdin är vpbyrningh at huarie syndh \" ib 233 . \" han (Gud) är vphoff ok vpbyrgnin (för -ning) aat allom dygdhom \" Bir 1: 130 . ","3) begynnelse, grundläggning, grunder, element. thätta är förste vpbyrning (prima pricipia). hwilka äwerdhelik snille andwardha thik ok flerom sinom älskarom Su 457 ."],"f":["op- . ","-byrgning . ","-borning )"]},{"a":"upbyrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) början, begynnelse. - om invigningsfest. encenia orum dicuntur inicia vel lnoua festa sicut dedicaciones ecclesiarum ny högtidh ok vpbörningh GU C 20 s. 218 ."],"f":["-börningh )"]},{"a":"upbyrning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbörd; uppburna medel, inkomst. hans helmoltz vtgifft mothe hans vpburning Skotteb 386 (1463-64). Jfr upbyrning."],"f":["-burning )"]},{"a":"upbyrþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) uppbärande, mottagande (af penningar). ä hwat som vpbiärss aff thesse goze, tha skal änkte aff sla af huwodsummone i vpbyrdhena SD NS 1: 444 ( 1405) . \" til thessa wara opbyrdh oc thäs gozens aterlösn mere vitnesbyrdh oc bewisning \" ib 2: 257 ( 1410) . - uppbörd, uppbärande af skatt el. afgifter o. s.v.; uppburna medel, inkomst. fore allan thän räkenskap som han plictoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift BSH 1: 197 ( 1387) . SD NS 1: 88 ( 1401), 2. 2 ( 1408). rekinschap göra allom brödrom merwarende fore alla vpbördh oc wtgifft han j thz aarit vpborit haffuer teskeliges vtgiffuit pa emb[e] tz veghna oc brödrana vegna SO 194 . Bir 5: 24 . \" swa at han weet göra abgatissonne rättan räkinskap baadhe aff vpbyrdh oc swa aff aatirstadhom \" VKR 31 . ib 32, 40 . knwth possze haffwer . . . giorth mik godhe redhe och räkenscap for alle opbyrdher wthgiffter och jnteckter FH 1: 56 (1485, nyare afskr.). at thet sama hagaby maghe lösas vtan alt arlikit afslagh oc opbyrdh ther af (d. v. s. utan att det som innehafvaren uppburit af godset afdrages från lösningssumman) for xl markir päninga SD NS 1: 664 ( 1407) . \" allan then skath oc opbyrd iag kunde fa stack iag offuer ena sydho tha \" RK 3: (sista forts.) 4209 . HSH 19: 91 ( 1505) . - (?) äy swa ffwl vbyrd haffwe BYH 1: 255 ( 1553) . uppgift på uppburna medel? räkenskap? the (oxarne) sta i ider obbör iiic (300) mark lx (60) mark, ij (2) öre BSH 5: 400 ( 1510) . ","2) inkomst; förmån. iak atir löne them j wärlzliko gangne ok vpbyrd (in temporali commoditate) for alt thz got som the göra for mina skuld Bir 1: 40 . ","3) andel af inkomst el. vinst; del. han . . . hafwär sina wpbyrdh mz horkarlom Ber 237 ."],"f":["op- . ","bördh . ","vbyrdh BYH 1: 255 ( 1453) . ","obbör BSH 5: 400 ( 1510) ), "]},{"a":"upbälde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofbälde."],"f":[]},{"a":"upbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) uppbära, bära från ett lägre ställe till ett högre. vpbars j rettin vj ny sticke thin STb 3: 453 ( 1499) . item en höre för ii kanna ööl lthom, som bredhen sole och thom swa oppo bwreth HLG 2: l116 (1523).","3) uppbära, mottaga, inkassera. SD 6: 271 ( 1351) . \" alt thet gutz som hans husfrw . . . atte oc skulde hanä vpburit effter fader oc moder ib 8: 36 (1361). kännis jak ok mik the fornemda xxx marchir hawa fullelika vpboridh \" JämtlDipl 129 ( 1376) . FMU 1: 388, 389 (1382). kenniss iak haffua opburit hellan peninger och haluan JämtlDipl 156 (1406?). SD NS 3: 345 ( 1418) , 529 (1420). ath hon wiisthe at köpith giordis ok päningana vppbaräs oc gotzeeth boort antwaradis Svartb 373 ( 1439) . FMU 4: 89 (omkr. 1455). ATb 1: 21 ( 1454) , 37 (1455). laurens vlffson i vastena haver obburet pa varfru belete xl mark viij vm olafvi Kumla kyrkas rb 43 (1473). opbyrdh . . . som sweriges rikes jnbyggere . . . haffua opburidh aff sueriges rikes ränta G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. HLG 2: 107 (1516). STb 5: 128 ( 1516) . Stock Skb 155 ( 1520) .","4) mottaga, få, bekomma. - få, erhålla. huru . . . naghar mandzligin riddare skemmes aff opbornom saarom j stridhena ok sidhan väl ather läktom SvKyrkobr (Lucid B) 236 . 7) få, lida. tha tilbinder jac mic . . . ath vpfylla . . . philipus bonda allan then skadha han ther aff vpber SD 8: 447 ( 1364) .","8) bära, bära på (en börda). iak . . . wpbar (tuli) alla människio synder Mecht 287 . - Jfr bära up."],"f":["op- . ","vppbaräs Svartb 373 ( 1439) . supin. vpburit Sd 8: l36 (1361). vp borit JämtlDipl 143 (1391-1406). vpboridh ib 129 ( 1376) . wppurit(?) SD NS 3: 529 ( 1420) . ","opburit JämtlDipl 156 (1406?). opburidh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. opbyrid ATb 1: 37 ( 1455) . ","opbreth ib 21 ( 1454) . ","obburet Kumla kyrkas rb 43 ( 1473) . oppeburit HLG 2: 107 (1516). oppo bwrreth ib 116 ( 1523) ),"]},{"a":"upbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppbära, bära från ett lägre ställe till ett högre. thera kläder the wp baro (näml. från skeppet på land) RK 1: 2582 . \" ath nager . . . bade dragarom jern eller annan aff korn haffnen vpbära \" SO 206 . \" at the thet ey vpbara ib. \" ib 202, 203, 207 . \" nar thz lijck vpberas eller jordhis scall \" ib 151 .","2) upplyfta. \" then keysar en nap thagher op bar \" Al 2279 . ","3) uppbära, mottaga, inkassera. hwar han älla the thät hälzt vpburit älla wtgifuit hafua BSH 1: 197 ( 1387) . säkt vpbära SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). war aarliken . . . jngiäld vpp bära ib 5: 375 (1344, nyare afsr.) . \" þe sculu wpbärä alt þet mit gödz skyldä kiätestadhä \" ib 160 ( 1343) . \" kännis iäk mik fult och fast opburith hafua aff . . . lassa pädharsson for the forenempda ordh ib \" NS 1: 593 ( 1406) . vpbiära skat ok landgield af thesso . .. goze ib 104 ( 1402) . vpbiära aff thesso goze . . . affrat oc afgield ib 444 ( 1405) . \" ä hwat som vpbiärss aff thesse goze ib. wpbära . . . päninga \" Bir 5: 95 . \" vpbäri han aff byafoghetenom saköre som fallir j bynom \" VKR 35 . \" vyku lön vpbära \" SO 141 . \" fore halffua faat skal fiffues ok vpberes i dragara lön haffua mynne peninga \" ib 203 . SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) , 606 ( 1346), NS 6 ( 1401), 11 ( 1401), 12 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 183 ( 1379) . FM 635 (1515), 636. MP 1: 133 . Bir 3: 401 . Bil 854 . Lg 658 . SJ 30 ( 1425) . Iv 4280 . RK 3: 2769, (sista forts.) 5210. VKR 36 . MB 2: 227 . \" jak skal . . . granlica ranzsaka mz huat skäl the opbära (levant) mit offir \" Bir 3: 192 .","4) mottaga, få, bekomma. \" at han matte the samu lön faa oc op bära, som han hafdhe thöm predikat \" Bil 842 . \" at wpbära stoor atherlön j sälighetinna tima \" Bir 4: 110 . \" at vi skulum . . . vpbära af honom hedhir ok wälsignilse \" ib 1: 191 . \" hwi gömom wi androm wart gul ok vitom ey hwar thz skal vpbära äptir os \" ib 192 . manghe löpa om wädhet, än en then främste oppbär wädzens lön LfK 129 . ","5) mottaga, åtnjuta. \" godgerninga vpbära \" MD (S) 294 . ","6) få, vinna. hon är the som ensammen oppbär allan sigher oc faar allas lön LfK 129 . ","7) få, lida. þässa plikt vp bära SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - Jfr bära upp."],"f":["upp- . ","op- . ","opp- . ","-bäria . ","-bara SO 202, 203, 206) . -bärie (sannolikt skriffel) FM 636 (1515)),"]},{"a":"upbärare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppbördsman. censorius . . . censualis . . . näpnigesman vpärare (för vpbärare) ok skat skylloger GU C 20 s. 96 ."],"f":["vpärare )"]},{"a":"upböring","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upbyrning."],"f":[]},{"a":"upböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["godtgöra, upprätta. \" naturen . . . fforeseer somlikom wm widherthorfftelika bötir, mz hwilkom theras idhkelika bristilse . . . maghe wpbötas oc forbätras \" Su 359 ."],"f":[]},{"a":"upböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upptända. \" en liten eld the ther vp bötte \" RK 2: 2649 ."],"f":[]},{"a":"updragha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L:"],"f":[]},{"a":"updragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppdraga, draga upp. räghn wathn är helsompth thy thet är läth oc är wmdraghith aff mangom källom och mädh wädhreno PMskr 208. jason oc herucules ofortöffwad kallade tiill siig philoten styremannen oc bwdo honom opdraga syn anakar oc lägga tiill siös Troj 7 . \" then samma nath ther effter opdrog wädered myket moln oc märker offwer hymelen oc föll saa starkt oc swardt rägn som nagon tiid kwnne ib 158. 3) spänna (båge o.d.). aff myno barns födhom opdorgh (telendit) han (ɔ: djävulen) mothe mik syn bogha eller armbösrst ok dagliga hwsser syna eetherfulla pyla \" J Buddes b 173 ."],"f":["op- )"]},{"a":"updragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppdraga. han . . . nidhirkastadhe sik i diwpasta brun . . . hwadhan brödhir han vpdrogho mz myklo ärwodhe swasom dödhan KL 258 . \" vpdraghin aff vatneo \" ib 94 . ","2) öfverlåta. \" konung karl skal hanom sin rät opdraga \" RK 2: 8177 . updragha sik, draga sig uppåt. thz twingas sik opdragha (sursum tendere) som förhindras sik i bredd enne wthwidha Su 174 . \" huat tilböriar ey andadräkten alloreedha pipa, anden wanskas oc nidherst aff hiärta rötena sik wpdragha \" ib 248 . - Jfr dragha up."],"f":[]},{"a":"updrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppdricka, dricka upp. haffdhe thu opdrukkit alla scriptinna käldo, tha lethadhe thu än j kä'rromen, om thu fwnne thär nakon drwpa SpV 138 . \" samme dch rechte dragarana handena for iij (3) marck for öl tunnan the togo aff tywffua dragarana ok vpdrucko sTb 2: 408 (1489). blodhit . . . hwilkidh paddor orma oc diäffla opdrwkko JMPs 257. \""],"f":["op- )"]},{"a":"updriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) drifa upp, köra upp. oofrayn ärwodis man, the arla wardher opriffwin om morghonyn JP 119 . ","2) uppröra. \" muld ok sandr, ter updriwas med wädhr af hästa fotom \" KS 84 (206, 92) . - Jfr driva up."],"f":[]},{"a":"updriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , 3) uppröra, väcka tvist om. ingen födder eller ofödder haffuer makt her eptir tet (ɔ tvistemålet) veckie elelr vpdriffue annerlwnda än tenckieboken vtluder SJ 2: 147 ( 1489) . - Jfr driva up."],"f":[]},{"a":"updrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"updöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) döma (en byggnad, fördämning e.d.). till borttagande. om hwilka twärtäppor wij haffuom seeth här knut jonsons . . . dombreff saa at han them vpdömpde AktKungsådr 17(1455). en qwern som han hadde olaglige bygt hwlchen iach opdömde jnnen iiij wiker thär nest epter Uppl Lagmansdomb 75 ( 1493) . ib 108 ( 1493) .","2) döma (trafikled) till att hållas öppen. engte vndhan tageth vthan almenningx gatwn som vpdömdes for en rätt vppen almenning SJ 2: 5 ( 1475) ."],"f":["op- )"]},{"a":"updöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["döma (en byggnad) till borttagande. hafue wij opte tilforende them !UDDA_TECKEN?: olaglige fotheqwarner) updömt GS 62 ( 1485) ."],"f":[]},{"a":"upelda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphetta, elda. \" the glädhin . . . aff hwilke hedhningane skulin glädhias sloe the wärmas oc the som kalle äru wpellas (ignientur) \" Bir 4: 110 . Jfr elda up."],"f":["-ella )"]},{"a":"upfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l1) uppfara, fara upp i höjden. om himmelsfärd. oc war han örn tha han opfoor til lhimerikis SvKyrkobr 58 . 7) trans. stiga högre upp i (ngt). hon opfaar christo foregangande konungxsins blomstradh mönstir (templum . . . scandit) SpV 580 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppfara, fara upp i höjden. om himmelsärd. wpfoor han j himelin KL 131 . \" helias . . . vpfor i hymilin i elloghom vaghn \" MP 2: 102 . \" opfor han . . . iuir alla hympna \" ib 101 . thän tima war frw war op farin til himerikis Lg 43 . hwa är thässe som op far mz swa mykith härskap ib 40 . \" vpfor ihesus \" MP 1: 157 . - i bildl. el. andlig mening: uppfara, uppstiga. at mannin skulde hafwa frälst siälfwald at vpfara (ascendei) til änglana wärdhelikhet Bir 1: 250 . \" han vpfor til mere hedhir \" ib 359 . ib 3: 165, 180 . \" opfara til fulkompilse \" ib 322 . til hans höghelica thing formaghom vi ekke vpfara vtan mz ödhmiuktinne Bo 15 . \" mädh ödhmyukt opfars til hymerikis höghlikhet \" MP 2: 103 . \" then som starklika vpfar til dygdha idhn \" ib 102 . \" starklika . . . skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta ib. \"","2) fara upp (till en hörgre el. nordligare belägen ort). hwi lätin i os opfara (ascendere) aff egipto MB 1: 407 . \" hwa är then som ekke opfoor j herrans häär \" ib 2: 139 . \" hwar är en aff allom israels släktom, hwilken ekke vpfoor til herran j maspha ib. vpfarin til bethel \" MP 2: 102 . \" vpfarin til vars herra bärgh ib. \"","3) uppstiga, flytta sig uppåt. med sakligt subj. thera pino rökir . .. skal äuärdelica vpfara MP 1: 13 . \" ellin vpfor (för -far) thy at han är naturlica lättir \" ib 2: 101 . \" vpfar nakat thing mz styrk oplypt swasom sten \" ib 102 . \" vpfar nakat thing konstelika swasom vatn vpledhis mz pipom ib 103. \"","4) uppstiga, uppstå, uppkomma. med sakligt subj. i the glädhi ther aldrigh ögha saa, ällar öra hördhe, oc aldrigh opp foor j människio hiärta Lg 3: 447 . ","5) uppstiga, sträcka sig uppåt, vara riktad uppåt. thänne blandare haweir manga pipor somlica opfarande (ascendentes) ok somlica nidhirgangande Bir 3: 418 . ","6) höja sig, uppkomma. byria nu thridhi delin (skeppets tredje del el. bakstam, ss beteckning för välrdlens tredje el. sista tidsålder) opfara (ascendere) Bir 3: 187 . - Jfr fara up, äfvensom upfostra."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upfarilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":["uppfarande, uppstigande. \" rena huxsins opfarilse i gudh. ok hans millo nidhir farilse i siälina. wttydhom vi mz tholkom ordhom som vi gitom \" Bo 114 . myrkestofwo ok bandin skulu vardha mik fräls opfarilse til himerikis Gr 272 . \" sät thin opfarilse swa som sky \" ib 360 . - himmelsfärd. at the matto niwta thina (Marias) ärlika wpfarilse, at thu wphöghd är owir alla ängla chora Bir 4: 172 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. uppfarande, uppstigande. thänne säthias j cherubin j attonda wpfarilsinna (ascensionis) trappo Mecht 141 . - himmelsfärd. at wi maghom skodha wara atherlösn j thinom hälga mandoms anamilse . . . thin sigherfwlla dödh, oc sidhonna ypilse, begrawilse oc wpfarilse SvB 19 (b. av 1500-t.). "],"f":["*upfarilsa dagher","vpfarelse- )"]},{"a":"upfinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) finna, hitta, påträffa. STb 3: 180 (1494). at ey dödhen owarlika kommandhis, opfinne os saka äwärdhelikom dödhe JMÖ 41 . stodh ffor . . . rettin per monsson . . . ok lhade opfunn[i] t ith permans breff met nogre insigde wed, med hulkit . . . breff han talade claus . . . til om . . . STb 4: 342 (1513.). ib 5: 12 ( 1514) . - pass. finnas, befinnas. thu wilt milhetinna fadhir spörias, thu wilt nadhinne förelysande opfinnas (vis tua gratia perlucente inveniri) SpV 477 . 2) finna på, hitta på, uttänka, uppfinna. amynneno tilscrufuom vi alt thet vi vithum jemuel ltha vi ther om ey tenkiom vnderstandilsenne tilscrufuom vi thet vj lifwm ok medh tankomen opfynnom ok swa opfunnet thet antuordum amynneno J Buddes b 161 . nu ärw större skoth som ärw byssor wpfwndne PMSkr 139 . - uppfinna, giva upphov åt, åstadkomma. ihesu christi licama sacramentum, hwilkit j sik haffwer alt goth, oc opfinner alla nadher (omnisque gratiÄ est inventium) Mecht 266 . - finna på, uppdikta, föregiva . . . effter nagen opfundhen suikeligh tillfelle, . . . tha bleff slotzens partha (!) igen leeste . . . Hist Tidskr 38: l118 (1523?)."],"f":["op- )"]},{"a":"upfinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) finna, hitta, påträffa. kirkian skal byggias aff wthugnom stenom aff stenbärghomen oc j iordhinne wpfwnnom (inventis) Bir 4: 85 . \" vpfan sampson en asna käfft hwilken ther laa \" MB 2: 118 . \" kwnne iägharen wndher wisa os stadhen hwar han mik oppfan tha wille iak wäl oppfinna stenen aff huilkom hon wart nidherstört \" Lg 673 . ib 822 . \" the kunde honum ey opfynne \" RK 3: 1638 . \" ansgarius . . . sagdhe hanom, at han hafdhe upfunnidh sik een kompan (quod sibi socium inventum haberet) \" Ansg 189 . \" tha vpfwnnos nagre som boddo j landhet oc stadhen jabis galaadh, hwilke ekke ther waro j hären \" MB 2: 139 . \" högfärduga mannas kiff är ther vp fwnnen (reperta) \" ib 82 . - uppsöka ryzer them fölgher mz rwnar snara och them opfynna ä hwar them händer ath wara RK 3: 3932 . ","2) finna på, hitta på, uttänka, uppfinna. thenk oppa alla the pinor som thw kan op finna Lg 3: 139 . opfinnande tusanda konsther til at affla sik godz oc ägadela Su 55 . \" wpfinner kloka saghur oc inbundna konsterlika predikan \" ib 228 . ib 32 . Bir 5: 105 . - finna på, ställa till. naghra wranghet at vp finna (moliri) j staden MB 2: 286 . - uppfinna, gifva upphof åt. werldhenna skparare . . . hwilken . . . vpfan (invenit) alla menniskios vpbörian MB 2: 300 . - gifva upphof åt, inrätta, införa. hwru renliffnadz liffwerne . . . war först oppböriat oc oppfwnnit LfK 17 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-fynna- . ","-fynne )"]},{"a":"upfinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfinnare, tillställare. \" thu som är vpfinnare til alt ont (inventor omnis militiæ) owir oss hebreos \" MB 2: 301 ."],"f":[]},{"a":"upfinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? uppfinning. wtgik theras lärdombir aff theras eghna dikt oc wpfinnilse Su 228 ."],"f":[]},{"a":"upfinnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfinnerska, kvinna som ger upphov åt el. åstadkommer ngt. iämwäl war hon (ɔ jungfru Maria) oc är the första dyrkerska oc älskerska oc wpfinnerska all renliffwernes oc iomfrudoms (sed et virginiatis et lotius religiositatis prima fuit cullrix) Mecht 122 . o maria nadhennas midhirska, äller nadhennas opfinnirska (o jnuentrix grqcie) MJÖ 65."],"f":["op- . ","finnerska )"]},{"a":"upflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppflyga, sväfva upp. thätta är thorftelikit. älskoghan swa länge thola. til at hon faar eet sin lakt af sik olänelika kropsins byrdhe oc upflughit Bo 91 . Jfr flygha up samt upstigha."],"f":["op- )"]},{"a":"upflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppflyga, flyga upp. örn skal han (ɔ thän thärpredika skal ewangelim) warfa mz thy at han skal opflygha tll gudh mz sina böner SvKyrkobr 59 . Jfr upstigha 1."],"f":["op- )"]},{"a":"upflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppflyta. fik frun som blind var baþe sändar seia himins lius ok lik upflutit Bu 532 . Jfr flyta up."],"f":[]},{"a":"upflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppflyta, flyta upp. borthskwma all winbären som opflyta PMSkr 359 . sätyes späla affwan wm (i ett förvaringskärl) löslika swa ath äplen ey trängias oc ey wpflytas (för wpflyta?) kwnna ib 330 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flöda över, stiga över bräddarna, över. svämma. exundo . . . ympnoga vpflödha GU C 20 s. 247 ."],"f":[]},{"a":"upflödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flöda öfver, stiga öfver bräddarna, öfversvämma. romara flodh som kallas tyberis vpflödde ok vpuäxte Lg 3: 559 ."],"f":[]},{"a":"upfolstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr B Fortelius, Historia Trojana 1: 322 ff. 1) uppamma, uppföda, uppfostra. war herre ville först barn födhas, oc opfolstras j synne menlöso som eth annat barn MP 5: 54 . Troj 230, 287 . 2) nära, underhålla, vårda. (människan) glömer sina siäl swa som hon ware enkte, ok wil ley födha hona äller wpfoslstra äller aktar at hon matte komma til högxta hwilo SkrtUppb 50."],"f":["op- )"]},{"a":"upfolstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppmanna, uppföda, uppfostra. \" een af chusarons synom . . . vardh andwardhhardhir at vpfolstras (Cod. A upfostras 267) enom mykit godhom man som hät licinius \" Gr (Cod. D) 357 . thän . . . hymelske brudhgommen haffdhe mik . . . mz sinom kärlek opfolstrat (enutrierat) Su 40 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfordhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppfordra, mana, egga. \" ä thäs mere jak ökäs at kennä mik sielfuän, theres (för thäs mere?) opfores jak til at kennä myn gud \" J Buddes b 159 ."],"f":["opfores ) , "]},{"a":"upforlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ther i . . . eder aldelis opforlathä (för opa forlathä) swaa skee skullä HSH 19: 79 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"upfostra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppfostra. \" jak hawir i minne siel miin bryst heel oc ospiälladh. hwilkin som vpfostra all miin sin \" Hel män 257 . thänna . . . ffru haffdhe . . . x barn . . . hwilken hon opffostradhe mädh största athwakt j gudz räddogha JMPs 393."],"f":["op- )"]},{"a":"upfostra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppmanna, uppföda, uppfostra. hon (dill) öke miölk the quinno ther barn skal wpfostra LB 5: 80 . hon är opfostradh (nutria) mz mine miölk Bir 2: 219 . ib 4: 140. hon . . . vpfostradhe barnit mz myölk ST 377 . stengeta vngen nylika födder leta modherenna hiälp ok bedhes hänna spina. än nar han är vpfostradher. forlater han myolkena Su 434 . thin licamme . . . hulkin som föddis oc opfostradhis (nutriebatur) j minom quidh Bir 3: 41 . \" äst thu wordhin af fulo ämne wpfostradher i modher lifwe mz oreno blodhe \" Ber 207 . hon (dufvan) wpfostra ofta annars wnga ib 157 . \" thenne fughllin gör sik redher . . . at hon skuli vpfostra sina vnga som wardha af äggiomen \" Bir 1: 299 . \" gudh vpfostra siällina mz godha astundilsa mat \" ib. \" jak andwardhar thik thessa nyo brudhena swa som faar at styra ok vpfostra \" ib 116 . \" vpfostradhir . . . äptir bondelikom sidhom \" ib 205 . \" mannin är likir barne opfostradho j myrkestofwo \" ib 2: 314 . \" then stadhin ther maria var föd oc opfostradh (educta) \" ib 331 . \" sua som hon är opfostradh (educata) äptir thinne sidhuänio sua skla hon nu halda mina sidhuänio \" ib 220 . \" at . . . opfostra sina arfwinga . . . til världinna hedhir \" ib 3: 99 . \" hon opfostra han til världinna älskogha \" ib 75 . \" magho tw hion aldre saman koma mz likama bland, vtan mz them hugh, at the willo barn födha, oc opfostra til gudz thiänist \" MB 1: 329 . Bir 1: 79. hon vpfostrade sin barn medh mykle atwakt VKR IX . barnit stygdis . . . mot modhorinne . . . ok vpfostradhis aff andre quinno KL 95 . \" vpfostradhir (enutritus) ij allo atirhalde \" ib 192 . \" lärdhe hon thöm . . . ok opfostradhe mz swa storom kärlek \" ib 350 . \" hon . . . hughnadhis . . . aff wäknarans atirkomo. hopande at han sculde vpföstra ok lära hänna som godhum sidhum \" ib 62 . i . . . ärin vpfostradhe i konungx thiänist oc vmgango Bil 598 . \" hwru sampson födes oc vppenbarilse huru han skulle vpfostras j sin barndom \" MB 2: 111 . \" han vpfostradhe sins brodhers dotther \" ib 181 . \" hnru granlica hon gaf sik vin vm at vpfostra han \" Bo 5 . \" en af chusarons synom . . . vardh anduardhir at opfostras enom mykyt godhom man som hät licinius \" Gr 267 . VKR IV . Bir 1: 20, 61, 63, 357, 2: 45, 3: 134 . MP 1: 52 . MB 2: 218, 259 . Su 406 . Lg 292, 545 . \" han är nu andelica suasom nyföt barn oc thy skal han andelica oc licamlica opfostras, oc thän som jak sände thik til skal opfostra han mz sinom raadhom \" Bir 2: 102 . \" thässa siw syni skalt thu wpfostra (nutrire) wärma, diya gifwa \" Ber 78 . \" vpfostra them mz godhwm sidhom, wärm them widh bryst gudhelika thinga skodhan ib. \" ib 203 . nära, gifva näring el. föda åt. then stadhin . . . huar madhka ok frödhe föddos oc opfostadhos (nutriebantur) Bir 3: 444 . - bildl. swa som ydhlan dräps af sinom wngom blifwandom i hänna qwidh, swa dräpa os onda thankka wpfostradha i os Ber 101 . ","2) nära, underhålla, vårda. är visselica thz eet osino äruodhe, at opfostra älla yrkia (pascere) thz gaalt oc ofructsamt är Bo 131 . \" vm gudz kärlek födhis iämcristins kärlekir ok vm iämcristins (näml. kärlek el. älskelikhet) vpfostras gudz älskelikhet \" MP 1: 23 . är vidhir thoftelikit at maria samanhänte thorran vidh mz hulkom thänne eldir maghe opfostras oc haldas (natriatur) Bir 3: 173 . (vpfostra för vpfara? fintz hans like ey j waarom almogha som matte vpfostra oc wth gaa (qui exeat) mothe bachydem MB 2: 245 .) - Jfr fostra up."],"f":["op- . ","opp- Lg 292 .. -föstra KL 62),"]},{"a":"upfostran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfostran. \" at han wari . . . thera modhir vm andelika vpfostran (spirutalem educationem) \" Bir 1: 311 ."],"f":[]},{"a":"upfriska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppfriska. \" thz . . . wpfriskar mansins magha \" LB 3: 19 ."],"f":[]},{"a":"upfulla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fullgöra; godtgöra (brist el. försummelse). ath . . . al henna wanskilse ok ofulkomlighet, j höghxsta gudhz sons fulkomplighet, wordho the fulleligha wpfwllat ok fulkompnath (omnis . . . ejus imperfectio Filii Dei perfectione altisima perfecta) Mecht. Upp 10. ","2) ersätta, betala. giter han opfullath mz sinne legho för än iubileus komber alt sit wärdh MB 1: 375 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfulnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fyllnad, mellangift. tildömde iak . . . husfrunna arfwom thet andra örtogh landdit i kätilsom . . . til skiptilsins opfuldnat SD NS 1: 36 ( 1401) . ","2) godtgörelse, ersättande. iak wiste än wägha til päninga, än til timans oppfwlnat synes engen radh LfK 144 ."],"f":["opfuldnadher . ","oppfwlnadher . ack. -at SD NS 1: 36 ( 1401); LfK 144 ), "]},{"a":"upfylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lersättning, gottgörelse. \" ath han fik the thu stykken jord jnnan wissa raar till wpfyllo thess fiärdungx som biscopeno borde haffwa j aa ängiom nordan aana \" Svartb 416 ( 1445) . "],"f":[]},{"a":"upfylla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppfylla, fylla. stadhin huar dygdhenar skullo vara är tombir thy skal jak oppfylla (implebo) han han Bir 3: 446 . hedhninga . . . haffdho vplyst (för vpfylt; repleta est) alt galilea land MB 2: 232 . \" kom bradlica liudh af himnenom swa som änxlica stort vädhir ok vpfylte alt husit huar the bliufo \" MP 1: 167 . KL ll133. blodhit ik wt oppfyllandis mwnnen Lg 3: 401 . \" war iak (Maria) ful mz them hälgha anda af minom barndom ok then hälghe ande vpfulte mik alla \" Bir 1: 330 . \" vpfylte sorghin idhur hiärta \" Bo 179 . ib 1032 . \" opfyllin thässa skällikhetzsins stadh mz lydhnonna dygdh \" ib 139 . \" thz menlösa kötit . . . opfyllis mz blanadh oc rifwom \" ib 193 . \" vpfylt mz blygdh ok innerlike sorgh \" ib 74 . \" hälghe fädhrene . . . vordho vpfylte mz omätelika glädhi \" ib 221 . KL 140 . Lg 221 . \" opfyltir mz störsto gäld \" Gr 279 . \" aff minom vngdom var iak oplypt (för opfylt; impleta) mz nadh \" Bir 2: 203 . han scal vp fyllas mz thöm hälgha anda Bil 892 . KL 133 . MP 2: 113 . Bo 81 . \" opfyllas af them hälgha anda \" ib 132 . MP 1: 167 . \" at thu värdoghis opfyllas af hans älskogha \" Bo 111 . KL 63 . - fylla med mat (och dryck). hans quidhir är thrutmande ok stor thy at hans giri vträktis vtan matto han opfyltis oc mättadhis ey Bir 3: 67 . \" see thin frassirska, thu oppfyller tik ganzska mykyt \" Lg 3: 401 . ","2) fullborda, fullända, bringa till slut. sidhan min liifs time war vpfyltir (completo) Bir 1: 23 . \" at thera time skuli alstingx vpfyllas \" ib 73 . - göra fullständig, fylla, fullkomma. menandis sina sälighet vpfylla mz jwdhanna dödh oc skada MB 2: 322 . - till antalet fylla, göra fulltalig. ther til theras amthiänara vardha opfylte (compleant ur) MB 2: 342 . \" tha wi läggiom ther til (d. v. s. till de 36 fastedagarne) the fira dagha som äru fran aska odhinsdagh oc til nästa syndogagh, tha hawm wi vpfylt firitighi dagha \" Lg 3: 506 . - göra fulltalig, fullända, fullgöra. än tha at the wpfylla sina psalma, oc andra läsning fiuldelika fulkompna (licet solitum numerum expleant paslmorum et orationum) Su 298 . ","3) göra fullständig el. fullgod; betala det som fattas i (ngt). hafdhe han än ther qwar tu örtogh land oc meth engo thera ville han for:da skiptit opfylla SD NS 1: 36 ( 1401) . \" war inte opfylladh thet fornämpda bytith \" ib 2: 89 ( 1409); detta språkprof bör kanske snarare föras till upfulla. sendher ja!SYNS_DÅLIGT? eder ij (2) themer mordskin . . . oc xxi (21) themer graskin, som kom aff sathagwndhen, som skal vp fölle thi xv hwndert march, och iij (3) themer graskin, som jag vpbar ter i saköris FM 236 ( 1505) . - fullgöra (det som fattas i ngt). til at wpfylla alt thz godha os bristir j thinne tiänist Su 324 . \" thz opfyllande som angrande syndarenom kan brista i hans bätringh \" ib 188 ; \" jfr 4. \" ib 242, 375 . ","4) ersätta, godtgöra. swa mykith i geen giffwa at thet marklandet wäll vppfylless SD NS 1: 389 ( 1404) . \" herra jönese . . . opfylda, gifua oc atergielda . . . the xl march \" ib 2: 134 ( 1409) . \" allan then scadhan fulkomlciha ath vpfylla \" ib 1: 233 ( 1403) . BYH 1: 187 (1381, nyare afskr.). RK 2: 7305 . \" wpfylla honom allan then skadha han faar aff the aatehwarilsenne \" PM XII . konung j swerige är ey sa man at [han] myn faders död opfylla kan MD 332 . \" engin suen forlathe sigh ther vpa at forsuma sijns husbondha äruodhe i fastegangx wijkune vthan at han thz vpfylle epter sijn stempno dagh \" SO 67 . \" vm nakat vanskipat är j minom limom tha är vidhirthorftelikit at nakar min gerning mannom thäk opfylle oc bätre thz \" Bir 2: 198 . ath the glömska wi hawom samansankath vm alla vikuna hon matte vpfyllas oc bötas vm synnodaghin Lg 3: 508 . ST 159 . \" mange fafänge tima . . . hulke ändelica ägha vpfyllas vm timin räkkir til at äruodhe, vm timin räkkir ey tha äghir idhurghe oc kärlekir at opfylla (supplent) \" Bir 2: 203 . \" offradhe maria magdalena gudhi nötir thz är godha gerninga j bland hulka manga toma nytir varo, thy at hon hafdhe langan tima til at synda, vtan hon oplypte (för opfylte) thöm alla mz lango äruodhe oc tholomodh (obtulit nuces Deo, id est opera bona, inter quas nuces quædam erant vacuæ, quia longa tempora habent ad peccandum, sed omnia illa supplebat jwante tempore patientia et labore) ib. - skaffa (ngn) godtgörelse el. upprättelse för (ngt). wi viliom hämpnas oc vpfylla them allan theris skadha \" MB 2: 243 . ","5) godtgöra, försona. opfylla oc lika göra för all war broth oc alla syndher Su 184 . - (?) han vpfylte oc fult giordhe för alla sina bröder (rsetituit . . . ipse fratres suos) MB 2: 272 . ","6) gifva ss ersättning. hanum swa got godz vpfylla i sama stadhin SD NS 1: 430 ( 1405) . \" hanum . . . vpfylla ok antwardha tw marklandh jordh \" ib 669 ( 1407) . ","7) uppfylla, fullborda, fullgöra. sighiande mik ey wara kompnan til at bryta laghin wtan wpfylla oc fulkompna them Bir 4: 44 . Su 209 . \" oppfylla oc fulkompna all the hälogh radh som gudz son gaff \" LfK 18 . tholkin iomfru . . . som maa wpfylla minna modhers . . . ämbite Bir 4: 72 . - Jfr fylla up."],"f":["vpp- . ","op- . ","opp- . ","fylda . ","-fölle FM 236 ( 1505) ),"]},{"a":"upfylla op. fölla gu c 20 s. 169 . föli stb 3 244 1495. part. pret. fälther gu c 20 s. 235","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppfylla, fylla. \" defertire vpp fölla commvniter proppa ok töma \" GU C 20 s. 169 . xxx hetasta vghna opfylte medh thiärä beck qwadho ok brendestene J Buddes b 83 . the (ɔ kornen) mogna wäl sidhan skwrith är och wpfyllas PMSkr 203 . - utflytta, avlägsna? punicus är en hwiter sten . . . rensar böldher, wpfyller ärre PMskr 487.","2) fullborda, fullända, bringa till slut. exactus ta tum vt kraffder fulkompeligin vpfölther o lustelikin GU C 20 s. 235 . 3) göra fulltändig(are). huat ther är mera skedh, wpfylla the (ɔ kan de göra fullständigare reda för?) som wära i rood, retthe och i alla handha handel ther till enkanneligh kalleth Hist Tidskr 38: 122 (1523?). 4) ersätta, gottgöra. er thet swa ath the förnempde penninga wardha äi betaldhe som nu er saght tha tilbinder jac mic oc mina arwa ath vpfylla thöm försagdha philipus bonda allan then skadha han ther aff vpber Gadolin Pants Bil 269 ( 1364) . \" hans största atherhaldh haffwer wpfylth (supplevit) alla mina offwerflödoghet \" Mecht 71 . \" huru man skal wpfylla sin forsummilse \" ib 173 . STb 3: 244 ( 1495) .","6) giva ss ersättning- betala (skadeersättning). opfylla them al skadha oc skadhgäl SD NS 2: 648 ( 1413) ; jfr 4. 7) uppfylla, fullborda, fullgöra. iak bidher tik . . . at tu the sama thina lydhno, offrandis gudhi fadhere, fore mik, wpfyl SvB 490 (sl. av 1400-t.). - uppfylla, låta gå i uppfyllelse. hwat hälstz, hon astundar tha wpfyller (supplet) han fullelighast ok wärdhelighast for henne Mecht 289 . (?) alt thz som fadhrin haffwer, thz är hans alt thz som begripande är mz fulkomplikom wisdom, j liffsins ända alt opfyllande omkring gangande ok styrande (cuncta complens, ambiens et gubernans) SpV 545 . - (?) the vare . . . opfylte löödde ok persädhe j järn boyom handhklowom ok jumfrum J Buddes b 83 . - Jfr fylla up."],"f":[]},{"a":"upfyllest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? n.? ersättning, gottgörelse. tha wele oc schole wy . . . fly them theras igen oc liika oc vpfyllisth for thera schada som sith misth haffwa Rydberg Tr 3: 300 ( 1468) ."],"f":["-fyllisth )"]},{"a":"upfyllilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) fyllande, uppfyllande. thinne siäls astundhan är eth oändelikit grwndh, til huilkens opfyllelse (repletionem) kwnna ey ympnogas alla wärdzlika glädhir Su 124 . ","2) fyllande; upptagande, intagande, ey scal hans stadhir kenna han j himerike til hulkins vpfyllilse han var skapadhir MP 1: 137 . ","3) fulländning, bringande till högsta grad. här hafwa the plaghonna wpbyrilse och ther pinonna wpfyllilse Ber 123 . ","4) fyllande, bringande till fulltalighet. christus girnas mädh brännande astundan til sins hälaghasto herskaps wpfyllilse the siälana. hwilka han aatirlöste mädh sin eghno blodhe Bir 4: (Dikt) 275."],"f":["op- . ","-else )"]},{"a":"upfyllilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl., el. f. 3) fulländning, bringande till högsta grad. wthan han haffdhe warit fwllir aff gudhi, huru kwnne han haffwa tholgit ok swa mykit mz pänna sdviffwat, aff gudz opfyllilsom ällir fulkompnilsom (de domin plenitutine) SpV 223 . \" alla nadhinna opfyllilse (plenitudo) christu \" ib 381 . ib 188, 491, 543 . 5) fulhet; mängd? swa länge hedhninganna opfyllilse är inganghin (donec gentium intret plentudo) SpV 268 . ","6) uppfyllelse, uyppfyllande. \" ltil opfyllisle alt lgoth, som människione brister (in supplementum omnium qu? honini desunt bonorum) \" Mecht 267 . til thät tridhia agnus dei offra iak mik mädh allom mynom gudeligom kärlek, j fulkomligit opfyllelse SkrtUppb 153 . 7) gottgörande. alla wanslighetz j dygdha forskullan wprättilse, ok wpfyllilse Mech 10. ib 12. til wpfyllilse for alt thz hon forsummadhe j sinom barndom (in suppletionem amnium bonorum quæ in puerilia neglexit) ib 264 . ib 349 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfyllirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lom kvinna som bringar ngt till fulltalghet. swa at thu är fulleligha mädh honum alla wärdhinna aaterlöserska ok ängla cora vppfyllerska SkrtUppb 370 ."],"f":["-fyllerska )"]},{"a":"upfärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["iordningställa, iståndsätta, laga. \" lather kwng hans rödia vega oc wpfärda alla broa, ther han viil lindraga \" BSH 5: 12 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"upfärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["iordningställa, iståndsätta, laga. \" ey skal ok k (ɔ konungen) scriffua syna smaswena til he godamän som slotten och länen haffwa oppa tiänseste adh färda them op, vtan lthaa sin kamermester them opfärda eller forscriffua them til syna fogota som hans slot och län haffwa oppa regenskap G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. gaffs berge smydh for bysser han vpferdede \" SSkb 78 ( 1503) ."],"f":["op- . ","-ferda )"]},{"a":"upfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppfarande, färd uppåt. hardhe stena äru j wäghenom vndhir fotomin. wansamlikhet ok hällo skoru j vpfärdhinne Bir 1: 272 . ib 273 . - uppfarande (till himlen), himmelsfärd. vars härra vpfärþ tel himirikiz Bu 61 . Bo 242 . MP 1: 155 . Bir 2: 299, 4: 26, 71, 159 . MB 2: 331 . \" äptir thinne vpfärdh til himerikis glädhi \" Bir 1: 21 . \" ihesus talar af sinne vpfärdh til gud fadhir \" MP 1: 145 . \" äpter wars herra opfärdh \" MB 1: 499 . Bo 32 . Bir 3: 155, 161, 162, 224 . - oeg. el. bildl. höxste gudh foor nidhir. ok mz sinne nidhirfärdh reedde han os helsama vpfärdh Bo 98 . är ödhmyuktin . . . rast thing til hymerikis opfärdh MP 2: 103 . ","2) uppstigande; ernående af en högre ställning. fleste af os girnas vpfärdhina (ascensionem) ok astunda ophöghilse Bo 96 . ","3) passerande, förbigående? vardhir han ij vpfärdhinne (in transitu) äkke swa redhoboin hwarre siäl Bo 92 ."],"f":["op- . ","-fard Bir 4: 159), "]},{"a":"upfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppfarande. - himmelsfärd. Mecht 99 . \" aff iomfru marie wpfärdh (assumptione) \" ib 117 . JMÖ 123 . JMPs 481. 4) uppgång, väg el. ldyl. som, leder uppåt el. upp till ngt. sidhan saa hon en wpgangh aff ix trappom . . . oc wnderstodh hon andelika j thänna wpfärdh oc trappom (ascensum) waart liffwrne wmgängilse oc forskuldan Mecht 139 . "],"f":["op- . ","opp- )","*upfärdhs dagher","opfärdhis- )"]},{"a":"upfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förbinda sig till skatt? för koo horss ock hesta motte alle thå mick opfesta (red. B: skulle the mik ther skat aff festa) RK 3: (Till. om Chr. II, red. !SYNS_DÅLIGT? 6326."],"f":[]},{"a":"upfödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppfödande, uppfostra; äfven tid då någon uppfödes el. uppfostras, uppväxt. af . . . wars herra fözlo ok vpfödhu Bil 259 . \" somlika aff them haffua hafft kräselikare wpfödha \" Bir 5: 29 . \" höuisk opfödha (educatio) \" ib 3: 153 . \" mz . . . wranga opfödho (pravam educationem) \" ib 2: 307 . \" hans !UDDA_TECKEN?: mantzsens) kötlikt wit oc hugher äre nidhrlwt til iltz aff kranke natwro oc opföddo (för -födho) \" MB 1: 172 . \" ib (Cod. B) 551. hälagh j försto vpfödho \" Bil 803 . \" driuer naturlik skiäl ok kärleker kununga ok höfdinga at styra ok rådha sinom eghnom barnom til faghra ok dygdhelika sidhi i thera opfödho \" KS 51 (129, 55) . toro höfdingabarn hälst i sine yngsko ok upfödho haua godha ok dyghdelika rådhind ib. \" är thz hedher . . . kunungom ok höfdingom leta ok få sinom barnom godha ok witra tyktomestara i thera upfödho \" ib (130, 55) . ","2) ställe hvarest ngn uppfödes, bo, näste? jak lagdhe thik j höghfärdhina bädhil oc opfödho (nidum superbiæ) Bir 3: 136 . \" swa mykyt thäktis höghfärdhinna opfödha thik at thw opnötte thin aldir ok tima j hänne ib. \"","3) föda, näring. vare thz swa at människionna opfödha vare nu tholkin. tha thoftom vi hwazske quärna älla oghna Bo 140 . - bildl. the !UDDA_TECKEN?: wndirsam diwr oc (fwghla) äru lösläta wpwäkilse oc synda tillfälle oc wpfödha Bir 5: 45 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfödhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfödande, uppfostran. MD 445 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfödhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" uppfödande, uppfostran. modher hawer . . . mere mödho fore barne, tha thz födhis, oc mere omwälo i opfödhilse (Co. B vpfödo 551) MB 1: 251 . \" höfuisk vpfödilse \" MP 1: 52 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upfödhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppfödande, uppfostrande. - med avseende på djur. the (ɔ hundar) skwla oc enkannelika tämias här til j opfödilsommen PMskr 248."],"f":["op- )"]},{"a":"upföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppföra, föra upp, förflytta i höjden, upplyfta. eg. och bildl. enoch . . . var opfördhir (translatus) i himilin KL 403 . MB 2: 396 . Lg 334 . \" opfördhe (sustulit) mik j andanom paa eth stort oc högt bärgh \" MB 2: 366 . waarom ffadhre j bland gudhana vpfördhom (translato) ib 313 . vp fördhe han min likame swa at änghsins skapadz thingx likame är swa när gudhi som min likama Bir 1: 23 . \" han wardh andelika op fördher \" Lg 43 . at the allaledhis affränte sik siälffuom wpföas til öffre tingen (ad divina contemplanda raprentur) Su 230 . naar siälin, wtan owir sik wpfördh, all wmwändis j siälffuan gud ib 289 . \" opsupin ok oppfördh j andeliga astundan \" LfK 246 . - föra el. forsla upp (till en högre beläen ort). spisning wart tha nog opfört (näml. på slottet) RK 2: 3673 . - Jfr föra up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppföra, föra upp, förflytta i höjden, upplyfta. eg. och bildl. o härra tee oss . . . thina osighligha miskundh swa at thw badhe j sändir oss vpföe oc afflöse aff allom warom syndom SvB 485 (sen. h. av 1400-t.). här wttrykker ängilen mz hwadh glädhi iomffrunnas siäl war oppfördh til hymerike JMÖ 123 . 2) höja (rösten). tympanum thet är fidla, j henne äru alla strengä like ok samludhande swa sculden ok j gudz brudhar samfögiä idra röst j choren, j gudz tidher jngen roopa eller skränendes opförä syna röst ouer andra J Buddes b 170 ."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upföring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förande el forslande af af varor upp till en högre belägen ort el. i land. förwegra waara fiendher . . . alla opföringer och afföringer BSH 5: 303 ( 1508) ."],"f":["op- . ","-ar )"]},{"a":"upföþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppföda, uppfostra. iak är en arm mö ok rikeleka up föd Bu 143 . \" thina thiänisto quinnor ther iak opföt hawir i thinom kärlek \" KL 338 . \" köpte han litla pilta . . . huilka han upfödde (educaret) alla til gudz thiänist \" Ansg 199 . han war . . . vpfödder swnnan biärgh Bil 367 . Bu 524 . ","2) nära. \" alla hans aadhro oc miärghir ok köt ok blodh oppföddos (nutrieabantur) ok växsto aff orättelica afladho goze oc kost \" Bir 3: 444. - refl. upföþas, ","1) uppfödas, uppfostras. \" hon skal . . . vp föþas ii (gudz) þiänist ok ii [ha]ns mönstre \" Bu 4 . \" synden som mannin födhis mz oc vpfödhis jnnan \" Bil 213 . Bu 5 . Bil 244 . ","2) födas (till verlden). ihesu nampn är oprinnandhe man ty at han vpföddhis mz sannom mandom MP 1: 36 . - Jfr föþa up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppgå, uppfara. - gå upp (till ngt högre beläget). tha hde her philpus . . . vnderquist hanom tet til forin, för än han vpgik til radzstuen Tb 3: 346 (1498).","4) sträcka sig (uppåt). then halffua mwren som vp gaar vp medh the camera offuan pa oleff andersson port hwalff SJ 2: 136 ( 1489) .","7) gå uypp, växa upp (i höjden). är nokor wingardher wäxther pa bolen högre än sakth är, oc är wpgangen öfwer twärstangena mädh bolenom PMSkr 318 . 8) bildl. nalkas. aldra mäst ärfwodha at bortka thik alla högfärdhelica dyrfwe wanhop ok glömsko thy at människian skal wp gaa (aggredi) swa ärlika gärningh ödhm[i]wklica thröstelica ok innerlica SkrtUppb 97 . - Jfr ganga up."],"f":["-gaa )"]},{"a":"upganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppgå, uppfara. \" the sagho han wpgangande i himenin \" KL 131 . \" swa som i saghin han vpgaa i himelin ib. \"","2) gå uppför. han ledhe henne oppa eth höght bärgh, hwilkit mykyt höght oc hwast war, swa at thz enghen kwnne opp gaa Lg 3: 652 . ","3) gå upp, uppstiga. om liflösa föremål. thänne blandare hawir manga pipor somlica opfarande ok somlica nidhirgangande vm hulka vinit stundom opgaar ok stundom nidhirlöpir Bir 3: 418 . \" swa som isen smälthir vm han lägx vidh eldin och ey vppgar lughi af honum \" MP 1: 101 . \" vpgik et mokin \" KL 127 . stundom opganga myrk sky aff jordhinne Bir 2: 159 . til sool lop gr Iv 2795 . RK 2: 3696, 3998 . \" för än daghin mon op g \" Fr 2099 . ib 2105, 2433 . - uppgå, uppspira. opgangande blomstarin Bir 3: 398 . ","4) sträcka sig, vara riktad. j the linione som opgik j höght (tendebat sursum) Bir 3: 442 . ib 435 . ","5) gå upp, öppnas. ther wider wordho the wakne at dörren osakta wp gik RK 1: 3846 . ","6) gå upp, lossna. tha isen vpgik RK 2: 4522 . - Jfr ganga up."],"f":["upp- . ","op- . ","opp- . ","-ga . ","-gaa )"]},{"a":"upganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppgpende, uppspirande, uppväxande. \" när trädh är räth oc kärnen jnwertis är j the rätther gönom hwilken jorden giffwer wpganghen oc födona \" PMSkr 317 . 2) uppgång, väg som går uppåt el. upp till ngt. sidhan saa hon en wpgangh aff ix trappom Mecht 139 . 4) sträckning uppåt el. i höjden. tha epter theris rantzkens sades muren apostola prebenda til, swa ath mwren finge sin frie vpgangh STb 4: 80 ( 1505) . - Jfr solupganger."],"f":[]},{"a":"upganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppgående, uppspirande. vm nakir färskir kärne vare plantadhir j jordhine owir hulkin som nakat thunght laghe swa at han finge ey rättan opgang ther han plantadhir vare tha letar han oc findir sik annarstadh j jordhinne opgang Bir 2: 328 . \" han (kärnen) bortrörir alt thz hans vpgang oc växst hindradhe \" ib 329 . \" min ordh hulkin ey kunno än hafwa quämelikin opgang ok växst j thässo rike ib. \"","2) uppgång, väg som går uppåt el. till ngt. visaþe han ok lärþe himirikis up gang (vägen upp till himmelen) at tolf dygþa trappom Bu 185 . \" til thenna altara wille ey war herra at wara trappor eller opganger \" MB 1: 494 . ib 334 . \" ther war een vpgang af saphiir, wel thusanda trappo höghir \" ST 526 . \" bemanna alla bärghanna vpganga \" MB 2: 149 . ","3) uppgång, ställe el. trakt der ngt går upp el. synes gå upp. aff solina opgang (ortu) ok thit som hon bärghas Bir 2: 242 Su 173 . Jfr solupganger."],"f":["op- )","upgangs aker , ","upgangs vatn","upgagns- )"]},{"a":"upgangliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["om jordstycke: som kan stegas upp? som är uppstegat? thet see allom witerlicht, ath th[e]nä breffuisere oleff näffnilsson aff willaby met sin skipptis brödre haffde en upgangel[ig]ha teegh bode j brystiordhena oc vthmarkom ligghiandhis mellom koningx gaardz tegh ok yllistareby FMU 4: 7 ( 1451) ."],"f":["-gangeligher )"]},{"a":"upgiordha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*upgiordha sik , skörta upp sig, fästa upp sin klädnad. hwilken som langan ok wansamlighan wägh skal löpa honom tilbör mz starkom linda siik höghra wpgiordha, ath klädhin skulu honom ey hindra j wäghenom Mecht 18 . ib. jättadhe han at han skulle sikwpgiordha ok thiäna them til bordh tha the ätha SkrtUppb 46 ."]},{"a":"upgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppgivande, överlämnande. \" thy skall eller then kosth oc täring liffvererad wart i slotzsens vppgifft vräkkiess her imoot i noger motte \" HSH 17: l94 (1523?)."],"f":["vppgifft )"]},{"a":"upgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppgifva, gifva från sig. nar han hafdhe vp gifwit andan (tradio . . . spiritu) Bir 1: 84 . \" ib 3: 135, 209. \" MB 1: 89 . RK 3: (sista forts.) 5085 . ther iag oppgaff myn ytherste and RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275. - uppgifva, öfverleman. hon . . . oppgaff gudhi sina siäl Lg 333 . \" motte the om syde slotthet oppgifua \" RK 3: (sista forts.) 5380 . ib 5037, 5568 . FM 333 ( 1507) . stocholms slott, örebro, vesterars är opgiffne till her stens hand oc swerigis crone ib 144 ( 1502) . ","2) uppgifva, eftergifva, efterskänka. mz them omniskunsama trälenom, som herran miskunsamadhe oc vpgaff oc forät tio thusandha pundha gwl skyldh MP 1: 209 . \" herran . . . vpgaff honum allan skattin \" ib 337 . ib 338 . - uppgifva, afstå från. iak vil ey swa min rät op gifua Iv 3716 . ib 4875 . ij maghin väl thänne sak op gifua ib 4737 . \" iak vil mit maal ey op gifua \" ib 4981 . ","1) uppstiga. \" thentidh lwghen aff altereht vp gaff sik j hymelen \" MB 2: 113 . ","2) gifva sig, erkänna sig besegrad. vil iak mik nu op gifua Iv 51819 . Jfr giva up."],"f":["vpp- MP 1: 338 . ","op- . ","opp- )","upgiva sik B, "]},{"a":"upgrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppgräfva, genom gräfning upptaga. vp gräva iohannis baptisate ben Bu 51 . Bil 52, 759 . thän tima hans ben the vpgrofuos v limde stentro at skrinläggias ib 799 . - uppgräfva, uppkasta, upprifva. vp grafwa the !UDDA_TECKEN?: thiura) iordhena mz fotomen Bir 1: 195 . - uppgräfva, genom gräfning upprifva, upphacka. golfwit är alt vpgrafwit j diupa grafwa (pavimentum . . . totum effossum est et conversum in foveas profundas) Bir 2: 90 . \" alt goluit är swa oppgrafwit at blinde som inganga falla vadhelica \" ib 155 . ","2) uppgräfva, undergräfva, utrota. röthrena wp graffuas (suffodiuntur) aff mulwärplomen Bir 4: 7 . \" jak skal stadhga j hanom godz wilia röther hwilka som ey skulu wpgraffuas aff diäffwlsins frestilsom ib. - Jfr grava up. \""],"f":["op- . ","-gräva )"]},{"a":"upgravilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" uppgräfvande, uppkastande, upprifvande. vm al fructsamlico trän oprifwins mz rotom tha syntis trägardhin myky fwl aff graffwomen ok aff jordbina opgrauilsom Bir 3: 65 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odling. \" wi havum dömpt petäre i byrallom fullan lot i allom vpgierdom epter thy som han hafver fangit af bynda lotenom i them sama by byrallom \" SD 6: 63 (1348, nyare afskr.). hwar som nya opgerdher wardha hedhan fra optakna älla oc hafwa här til warit j bonda skoghum som widh berghit liggia PfN 135 . \" scal hwar man nyuta sina opgerdher liko wel at han äy idhe bergx bygning ä medhan han ther rät aff gör ib. \""],"f":["op- . ","-gierd . ","-gerdh )"]},{"a":"upgör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["iordningstäld, färdig. \" hawa . . . vppgyöran hyälm \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). - uppbäddad. gifuer iak her olaff dws ena vpgörra sängh FH 6: 21 ( 1449) . ib 25 ( 1451) . gifuer iak . . . her olaff dws ena vpgörre sängh ib 39 (14539. gifuer iak her olaff duus en vpgör säng ib 357 ( 1449)."],"f":["vppgyör . ","vpgior: -giorran MELL Kg 11: pr.),"]},{"a":"upgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","uppbäddad . gifuer iak her olaff dws en vpgird sängh FH 6: 43 ( 1455) . ","2) göra upp (eld). på mwren en eld opgiordhe the RK 3: (sista forts.) 5049 . \" ther war opp giort eth owersättes stort ball \" Va 36 ; jfr 1. balen ar opp giord wtan for staden myket gräseligen ib 35 . ","3) uppföra, uppbygga. \" han loot thz hwss wp göra \" RK 1:2911 . MB 1: 4, 485 . sidhan thz (altaret) wordhe ater op giort ib 19 . Jfr göra up."],"f":["op- . ","opp- . -giora L. -gära L.),"]},{"a":"upgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra i ordning, iordningställa. bruka upp (jord). at swa manga lykkor wpgiordha ärw aff thässom fornämda tolff attwnghom VKJ 8 ( 1447) . \" om thet wore vpgiorth, som ligger j lyndher \" Svartb (Skokl) 534 (1477?). 4) hissa (segel). war skipith än qwarth thär samma stadis som thet war leyth, och ey wpgiorth seghel PMskr 18. - Jfr göra up."],"f":[]},{"a":"uphaf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se uphof."],"f":[]},{"a":"uphald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) underhåll, försörjning. \" kennes . . . mik hawa giffuit oc vnt skolamästara äpter skolamästara innan eneköpung tl hans wphald oc bestand til scholans störkelse . . . thetta gotz \" SD NS 3: 327 ( 1418) ."],"f":[]},{"a":"uphald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) uppehållande, vidmakthållande, underhåll. at fornäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til räkker (för räkker til?) vpphaldz þy sama storä lyuse SD 5: 564 ( 1346) . ","2) underhåll, försörjning. anders laurisson . . . gaff sin broder niliis laurisson . . . iij m. om oret för wphold och sitning BtFH 1: 233 ( 1510) . ib 252 ( 1509) . ","3) uppehåll, afbrott. the skuldo idhelika, vtan ophald, fara fram at dygdha wägh alla tima MB 1: 500 . ib 2: 288 . Su 336, 337 . - Jfr uppehald."],"f":["op- . ","upp- . ","-hold BtFH 1: 232 (1509, på två st.), 233), ","uphalds lius , "]},{"a":"uphalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hålla upp, upplyfta, hålla upplyft. opphyölt han sina händher Lg 3: 600 . mz opphaldna händher ib 599 . ","2) uppehålla, stödja, bistå. at iak vili ey vphalda ok fordha (sustentare) them Bir 1: 163 .","3) underhålla, vidmakthålla. \" dömdes hustrv karin lepas ffri for then gard bygning som hon haffde i marge aar wpholdit och sigfrid michelson määnpä ather wpholda \" BtFH 1: 300 ( 1510) . - uppehålla, upprätthålla, vidmakthålla. ther pa at tessa II for:da messor wordhe tesse bätre vpholdhna FH 6: 37 ( 1453) . for sielrykt och gudz tiänest the hertil giort oc wpholdit haffua oc framdelis göra oc wpholda vile for myne foräldress . . . siäler ib 78 ( 1493) . ","4) uppehålla, underhålla, försörja. han . . . thöm alla ophult ok foresagh til alla nödtorfft LfK 250 . ","5) upprätthålla, hålla hand öfver. drotzst ok marsk man pläger them kalla som skulo thenna lagh vp halla MD (S) 259 .","6) hålla, innehafva, bestyra. \" i bärend ophölth hon kroga hwss \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6279. ","7) uppehålla, hejda. tha mon han op halda swärdhit som nästan war nidher komith MB 1: 201 . ","8) qvarhålla. sidhan beniamin är op halden MB 1: 248 . \" lib 142. - Jfr halda up, äfvensom uppehalda. \""],"f":["op- . ","opp- . ","-halla- . ","-holda )"]},{"a":"uphalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","4) uppehålla, underhålla, försörja. - hålla (ngn) med (ngt). jtem skall klockaren prestens bastugh elda en tiid huario viku, tiäna oc raka och honom quastha wphalla FMU 4: 440 (avskr. fr. senare h. av 1400-t.). - Jfr halda up."],"f":["-halla )"]},{"a":"uphaldilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" understödjande, främjande, befordrande. tiil min persones wphellilse oc velferdh BSH 5: 26 ( 1504) . Jfr uppehaldilse."],"f":["wphellilse )"]},{"a":"uphaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? el. f. 2) uppehållande,m vidmakthållande. til gudz tjänist äwinneliga vphäldilse Svartb 299 ( 1422) . - Jfr uppehldilse."],"f":["-häldilse )"]},{"a":"uphava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["överlämna, överlåta? thet wari allom witurlekith mikh . . . petar bonda vphafua latith allan min ägho lwth j wllawi SD 8: 314 ( 1363) ."],"f":[]},{"a":"uphiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphjälpa, förhjälpa till bättre ställning. them hon (lyckan) will plägher hon ophielpa RK 3: (sista forts.) 4543 . Jfr hiälpa up."],"f":["op- )"]},{"a":"uphiälpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) hjälpa till tt (ngt) kommer upp el. blir uppsatt el. uppbyggt. bönder som uphulpa skermen om natten pa brona ij öre SSkb 33 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"uphof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) upphov, ursprung. \" o thu människia . . . betrqckta aldhra hälgasta jumffru maria ärofulla wphoff liuerne ok huruo hoon war vp fördh til hymna \" SkrtUppb 349 . o . . . iesu christe, vphoffsens källa till alla miskund Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498). dömpedes the andra twa . . . til lstegel medh then tridie . . . som tilforin pa tingit dömpder war, som mesta vphoffuit ther til (ɔ: ett mord) warit hade STb 3: 445 ( 1499) . \" christu är kyrkiona oc alla lgodha tingha grwndhwal än jomffru maria är ekke fförstha älla ypopersta grwndwaL: ey häller gudz gaffwas ophop (för ophof) JMPs 463. i uttr. uphofsins synd, arvsynd. thz onda som aff ophoffsins syndh (malum originale) gar \" SpV 564 . ib 576. tha thwo han os först aff ophoffsens dyndh, huilka som människian faar aff sinom föräldrom i modherliffwe SkrtUppb 334 . 2) ursprung, början, begynnelse. nw är ophoff at andre striidh Prosadikter (KarlM) 274 (jfr: nw häffuer sik op aff annor str . . . KarlM (El) 71). vphof at wisdomenom är gudz räddughe Hel män 106 . \" swa var thera (ɔ omständigheter som ledde tilldråp) första vphaff wm sancte katerine dagh före jul saathe . . . jon . . . ok olaff . . . ok ldrukko ner prestin i hammardal DN 14: 222 (1520) - Jfr: aff vphöffwerne (väl för ett ursprungligare aff vphoffweno?) waldes inga till konunger vthen the ssom wåre sså dygdelige i alle ssine gerninger. ssom the hade waritt gudhar \" PMSkr 677 (senare avskr.). 3) börjande, företagande. Jfr Sdw 2: 1324. (rubrik) här byrias aff trägighi dagha ther äro j hwart manadha skipte huilke dagha ther nyttelike ära til alt ophoff oc huilke som ey ära nyttelike LB 1: 93 l(s. 490). then andre primsdaghin är oc lnyttelik til alt ophoff at köpa oc at sälia ib. ib 94 (s. 491), 95 (s. 494). 4) princip, grund. Se Sdw 2: 844. "],"f":["op- . ","-haff DN 14: 2222 (1520)","*uphofs synd , ","jfr SvB 261 . Jfr uphof 1."]},{"a":"uphof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) upphof, ursprung. \" \" Bir 2: 58 . alt thz til är draghe sik til aff sin naturlik skipilse, at wara ett, ok huart äpte sino uphone KS 7 (17, 8) . til hans loff som är alla tinga ophof MD (S) 200 . jak är kalladher seraphis fore alla gudha bär iak priis första ophoff alla thera Al 8617 . \" thätta är helsonna vphoff \" KL 245 . \" swa som höghfärdhin är alra synda vphof. swa är ödhmiktin helsonna. oc alz gooz grundual \" Bo 33 . hedhir giri är . . . lastanna vphop (vitiorum origo) ib 96. han (Gud) er til alskons dygd vphoff RK 1: 2 . lisias kungiorde han wara ena root oc vphoff til alt ont MB 2: 319 . \" drukinskaper är modhir ok ophof åt allom odygdhom \" KS 44 (112, 47) . han (döden) endhar alla vseld ok är wphof aat allom faghnandhe Bil 477 . ib 879. Al 6746 . \" hon skal wara wphoff at fundera fornämpda hälgasta nya renliffnadh (fundatrix dictæ novæ religionis sanctissimeæ) \" Bir 4: 6 . ","2) ursprung, början, begynnelse. wars härra räddoghe är älskelikhetz wphofh (initium) Ber 10 . \" snillenna wphof är wars härra räddoghe \" ib 12 . \" thz är tik opphoff oc oppbörian til allan wisdom \" LfK 34 . beþoms . . . i wars kännedoms vphouse oss tiluara wars herra ihesu christi naþ KL 181 . \" gudhdomin war ok är af äwärdheliko ok vtan vphoff, thy at ängin findir vphoff älla ända j gudhdomenom \" Bir 1: 343 . \" gudhdomin är j trim personis vtan vphoff ok vtan ända ib. \" ib 14, 85 . \" än thot thänne wäghin är nakot thunger j vphoweno tho är han . . . lustoghir j framgangenom \" Bir 1: 43 . \" hafdhe ey min kirkia ophoff (initium) oc framgang j kloklica talande mästarom \" ib 2: 231 . en synda smitta kunne ey finnas j hänne af thy första vphofwe (för wphofwe hänna ingangx?) j wärdlinna (a principio ingressus ejus in mundum) ok til hgänna ytersta döz dagh ib 1: 95 . \" aff wphof wärldinna (ab initio mundi) \" Bil 476 . Bo 251 . PM 1 . Ber 5 . MD 7 . \" thin vili war af thins vngdoms vphofue swa som min vili \" Bir 1: 14 . \" thin vili var af vphof at thu ville man vardha \" ib 4: 137 . \" engo wndantagno, som ther aff wphoff tillegad hafuer \" SD NS 1: 154 ( 1402, gammal afskr.) . \" alt ther honom haffwir tilhört aff vphafweno \" VAH 24: 331 ( 1470) . henne tykte at häloghe ärmeten haffde sik til henna nakot hemelikare i nakre matto, än han aff opphofwet giort haffde Lg 3: 388 . \" byria nu til af vphofweno ( a principio) at thänkia gudz pino oc fulfölgh hona sidhan alt wt ij ändan \" Bo 183 . \" min modhir . . . aff vphofveno ok til ända vilde aldre annat än thz som iak vilde \" Bir 1: 6 . \" j mins godhdoms forsyn äru al thing foreseedh oc stadhgadh aff ophoueno oc för än världin var \" ib 2: 127 . ib 171 . \" alt skapadhe han at ophowe timans \" MB 1: 35 . - begynnelsen, alltings el. tidens begynnelse. sigher moyss, at war herra skapadhe at ophowe himil oc iordh MB 1: 35 . ib 31, 37 . ","3) princip, grund. thässa renlifuis heelso opbyrilse och vphoff är san öthmiykt VKR 57 . "],"f":["op- . ","opp- . ","-hoff . ","-hofh . ","-hooff . ","-haf . ","-haff MD 7 (norvagiserande)), ","uphofs kälda (ophoffs-), "]},{"a":"uphopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hopa, föra samman till hop el. hög. globare vpp hoopa oc siwfalt göro ok täth göro GU C 20 s. 318 ."],"f":["vpp- )"]},{"a":"uphova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stärka, befästa? swa ath owishethin matte speckias ock sachtas ok retuisan ophoffuas SO 191 . \" tha vore lögn vphöfuat oc heder oc ära forsmad \" MD 172 m."],"f":["op- . ","höfua )"]},{"a":"uphugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) genom huggning aflägsna, borthugga, nedhugga, fälla. hwart trä hwilkit ey gör godha fruct. scal vphuggas oc castas i elden KL 281 . MP 1: 232 . \" gamalt trä opphogx \" LfK 197 . Bir 3: 65 . vphwgh (sucide) skoghen MB 2: 86 . - bildl. Bir 2: 56 . ","2) genom huggning taga (ngt från ett ställe), hugga. aaroms wander . . . ophuggin aff iordhinna wäto MB 1: 406 . - Jfr hugga up."],"f":["op- . ","opp- . ","-hogga )"]},{"a":"uphugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) genom huggande göra hål på, hugg upp, hacka upp. berghit i wingardhenom hafuer iac latigh vphugga swa ath then äffter mik komber ma ther lata saa ena tynno hwete oppa Troil 5: 298 ( 1447) .","4) genom fällande av träd el. avhuggande av grenar o.d. låstadkomma (förskanning e.d.). Jfr SAOB:H 1325, 1335. item fore skermen wijdh kirkiogarden, som her jöns jonsson loth vphwgga SSkb 31 ( 1502) .","5) om häst: så bakut. cacitare . . . vp hugga GU C 20 s. 67 . recalcitro . . . vpphwgga ib s. 517 . \" repedo das dare vphugga sicut equus oc ater gaa \" ib s. 523 . - bildl. calcitro onis . . . kaater bonde som ophugger item calcitare mz eptra fothom slaa ib s. 67 . - Jfr hugga up."],"f":["vpp- . ","op- )"]},{"a":"uphäfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upplyfta. \" mz ophoffne hand \" MD (S) 276 . uphäfla sik, ","1) uppresa sig, resa sig, sätta sig upprätt. alexander (som sof) sik brat op hoff Al 7898 .","2) uppresa sig, sätta sig upp, sätta sig till motvärn. alle the affgud dyradho oc ey vildo taka vidher rätte hälgho tro: the skiämdos oc thordho ey vp häfwia sik Bil 861 . \" at the hawin ängin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthänom \" KS 61 (156, 68) . - Jfr häfla up."],"f":["op- . ","-hävia . ","-häfwia )"]},{"a":"uphäfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) upphäva, uppstämma. \" then . . . som ey wil göra . . . granliken skrifftamaal . . . oc gudz hedher loff oc ära wil hwarien opphäffuia ewärdelica mz sinom mun \" MP 3: 110 (fornskånskt text på svenskt grundlag). - Jfr häfia up."],"f":["opphäffuia )"]},{"a":"uphäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = uphälde 2. Jfr uphald (sdw 2: 844). klostreno til vphäld SD NS 3: 94, 95 (1415)."],"f":[]},{"a":"uphälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppehållande, stöd, hjälp. andelik thing thörfwo ey widh likamlik rwm, vtan likamlik thing thorfwo hälder andelika thinga ophälde oc gömo MB 1: 34 . ","2) uppehållande, vidmakthållande. \" en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldliak tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde \" KS 19 (48, 20) . \" nu sem wi almännelika, at fadhr . . . rökta sinom barnom . . . wärilzlikt godhz töm til vphälde lifs ok likama i themma hem: thes mere skal (näml. han) . . . rökta sinom barnom äverluzlikt uphälde ok fulkmmilse til tera siäl oc samuit \" ib 52 (131, 56). huxa medh tik huat tu torft til naturalik vphälde tins lifz ib 23 (57, 25). til thenna twäggiä messa vphelle hafuum vy . . . gifuit thenna . .. war affinga ok köpa godz FH 6: 36 ( 1453) . ","3) det som uppehåller el. vidmakthåller. troin är alla dygdha ophälle (sustetdantetum) Bir 2: 213 . ","4) uppehålle, underhåll. \" thet !UDDA_TECKEN?: kronona godhz) är laght ok utgiuit . . . kununge ok hans härskap til uphäldes \" KS 58 (144, 63) . \" kununglik ingiäld the hånom äru laghd til vphäldes \" ib (145, 63) . minne delin aff warom arligom ingiäldum behallom wij till wart sialwra vphäldhe SD 4: 537 (1336, nyare afskr.). hwat som þer iwi löpär af goþzens in-gäldom. þet scal vara til klostersens vphälde ib 5: 563 ( 1346) . \" aa then half thridi athongh i berslöso . . . ther hon . . . gaff . . . wretha klostre . . . for sik oc sins sons wpheldhe ib \" NS 1: 45 ( 1401) . \" ib 24 ( 1401), 675 ( 1407). syster anna mattisdotter . . . skal hafua syna prouenta ok vphelde aff sama godze \" FH 5: 106 ( 1486) . \" henric mwnk hafde gifuith the forrörde jordh . . . vnder . . . nadhendals closter for sytingh och vphielle sigh til födho och klädhe \" ib 133 ( 1489) . \" jac . . . haffuer giffuit oc wnth eth godz . . . vnder nadhendals closter syster och bröder til wphälle \" ib 6: 78 ( 1493) . \" huru almoghe må sit uphälde haua . . . af androm landom \" KS 74 (181, 81) . \" födhe han mz licamlico vphelde \" MP 1: 134 . \" vidhirthoftelikit vphälle ib 60. likamen tok sik vphelle af iordhinne \" ib 2: 116 . Jfr uppehälde."],"f":["op- . ","-hälle KS Fragm. 15; MP 1: 60 ; Bir 2: 213 ; FH 6: 78 ( 1493) . ","-helle SD NS 1: 675 ( 1407); MP 2: 116 ; FH 6: 36 ( 1453) . ","-hielle FH 5: 133 ( 1489)), "]},{"a":"uphälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) uppehållande, vidmakthållande . . . en päning aarligha . . . the fornämpda clostre til bygning oc ophälle Vårfrup 142 ( 1461) . haffuer jak . . til thenna forscriffna gudzthiänisth vpheldhe giffuit . . . Svartb 348 ( 1435) . ib 428 (1448).","3) det som uppehåller el. vidmakthåller. - det som tjänar till ngns uppehälle. bildl. swa ath hans godhgärningha wexa honum j hans hyärta j ena fulkomlica ok mogna frukt, ther hans äwärdelikin födha ok ophälle skal wara j hymerike MP 5: 169 ; jfr under 4. 4) uppehälle, underhåll. NMU 1: 71 ( 1384) . \" iak skal hafua biärgning ok vphälä til mat . . . aff klostreno \" SD NS 2: 645 ( 1413) . FMU 4: 442 ( 1476) . swa, ath thera gudzx tyänisth ok dygdelika gerningha, mattho thöm wäxa j enne mogno behaldne frukt, ther them wordhe til äwärdelica bärningh ok ophelle j hymerike MP 5: 133 ; jfr under 3. 5) uppehåll, avbrott. j skulin bidia vthan alth vphälde ok atherwända MP 4: 43 . Jfr uppehälde."],"f":["op- . ","opp- . ","ypp- FMU 4: 442 ( 1476)","-heldhe Svartb 348 ( 1435) . ","-helle Svartb 428 ( 1448) ), "]},{"a":"uphäldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["uppehållande, upprätthållande, som bidrager till (ngts) upprätthållande, främjande, gagnelig. the ärende, ther kyrkien och christendomen wphällighe och waarth fädernes rike bestondeghe waare motthe BSH 5: 520 ( 1512) ."],"f":["-hälligh )"]},{"a":"uphämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upphänta, upptaga, föra el. bära upp. om hon noget . . . miste thaa hans erligheth henne loth ophempta aff gerdh hwres skiip aff skären SJ 2: 225 ( 1493) . upphänta, uppsamla, samla. see iak wil all thin skuld loc alla thina glömsko wpfylla oc wphänta (omnia debita tua recuperabo et cunta negetecta supplebo) Mecht 198 . thätta kreaturit (ɔ gräshoppan) . . . hwilkit fran nästa haffweno kombir oppa markena mz wädhreno, ok thär wardhir thz ophänt (collectam), aff pelagrimomen, ok the siwdha thz j oleo SpV 220 ."],"f":["op- . ","hempta . ","-hänta )"]},{"a":"uphämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphämta, upptaga, föra el. bära upp. pharao konungx dotter . . . läter op hänta karith til sik MB 1: 278 . - upphämta, uppsamla, samla. läto þe vp hanta alla galedias Bu 178 . \" the läto kasta gul ok silf wm gatuna. at fatokt folk mate swa myklo helder ater standa ok vp hemta \" Bil 583 . \" vp hämpta axen äptir them som skära \" MB 2: 208 . - Jfr hämta up."],"f":["op- . ","-hämpta . ","-hemta . ","-hänta . -hanta (sannolikt skriffel för -hänta Bu 178),"]},{"a":"uphängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphänga, hänga. \" ophängde thw storan sten owir mit hofwodh \" Bir 2: 24 . \" the . . . vphängdo velamina kirkionna tiäl \" MB 2: 230 . - upphänga i galge, på kors el. på annat sätt för aflifvande el. pinande. män gripu han vm siþe ok dömdo ok vp hängdo Bu 26 . \" han . . . lät hana up hängia mz hare ok länge huþstryca ib 495. \" ib 511 . \" folksins glömske gömare oc domara varo budhne at ophänggias j högdhinna j galgha j solskinit \" Bir 2: 105 . \" läth han stwpogreffwana opp hänghia hälgha iomffrwna opp fran iordhenne mz armana i wädhret jn culeo, thz är som en lagher galghe, i huilkom hedningane plägadho pina hälga martires, them thär opphängiandis \" Lg 334 . \" tha sancta felicula war swa opphängd \" ib. \" olaff lat the buden ophengia mz basta reep \" MD 328 . \" a thöm krokom varo människior vphängdha \" Pa 18 . \" iak scal swa skipa at thu wardhir vphängdir \" KL 112 . ib 22 . \" nar jak saa min son . . . ophängias a korsit \" Bir 3: 155 . "],"f":["op- . ","opp- )","uphängia sik , hänga sig. iudas . . . hulkin som . . vphängde sik siälfuir MP 1: 41 . ib 237 . - refl. uphängias, hänga sig. han (Judas) vphängdäs KL 132 . - Jfr hängia up."]},{"a":"uphängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["upphänga, hänga. haa wogh mz trem fingrom ällir ophängde (appendit) jordhinna twnga SpV 516 . - upphänga i galge, på kors e. d. Prosadikter (Sju vise m) 156 . \" at han hade ophengt ij eller iij karle j abo och war ther stadzins bodel \" STb 5: 49 ( 1515) . JMPs 449. - Jfr hängia up."],"f":["op- )"]},{"a":"uphöghdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upphöjande, upphöjelse, upptagande. \" iomffru maria ophöghd til hymbla \" JMÖ 120 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uphöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upphöja, höja, upplyfta. \" jnalto as are ophöya \" GU C 20 (hand 2) s. 18. Prosadikter (Sju vise m B) 177 . \" nar gudz likame ophögdhis j enä mässo \" Mecht 334 . ÅK 61 . (klockaren skall) ey ringa til prim messan för än j näste messen är vphöghet oc tha hon är vphögt tha cläppe trem synnom ib 62. ib. hwar thu (ɔ Maria) äst, mädh siäl oc licama ophögh ower alla ängla chora SvB 334 (omkr. 1520).","2) uppresa. - förhöja, göra högre? huilken thera aff thöm baden, antinge anders . . . eller . . . helnick . . . teckes samma mwr vphöge som thöm baden til hörer STb 3: 204 ( 1494) .","jak loffuar hedhra wphögher oc wälsignar tik ib 381 . \" alle loffwad oc ophögdho henne JMPs 356. \" ib 370 . 5) höja priset på (ngt). - höja, öka (pris, lön el. dyl.). tha skwla batzmännena fölya skipeno, oc theras tyäniste lön före thän längre wäghen jnthe ökia äller wphöyas, wthan swa är ath skiplönen wphöyas PMSkr 54 . 6) lyfta upp, komma ngn att förhäva sig. oreen är fore gudhi hwar een som ophoger (för ophöger) sith hiertä SvKyrkobr (Lucid B) 144 . SpV 103 . 7) upphöja (rösten), höja, upphäva. theen tridhi (vredens dotter) är smälekir oc gaar aff ondom wilia oc mz ophöghiandis wredha röst at wilia hämpnas sin harm SvKyrkobr 354 . - höja, uppstämma. at han altidh . . . loffui oc wphöghe gudz loff (dominum lauidbus extollat) Mecht 125 . 8) sublimera. thät (ɔ tenssalt) haffwer j segh mera qwekselff, oc mere delen aff the wphöyes, oc thät wphöy mädh almennelikit salt PMSkr 383 . \" sidhan wphöy thet syw resor \" ib 416 . så vphöyes thett i glasseno är rykandes vp i then smale halssen ib 604 (senare avskr.). 9) upptaxera. i swerigie ähr ehn wrångheett, ther the på rådstugune beleggia eller belatha hwar annen som them täckis henna uphöye. och haffwer fatigitt folk eij betale, thet the skatzmennerne haffwe skriffwitt honum schole betale thå tage the aff hans huss grytor, och kannor, eller och spiellett aff siorstenom, hwilitt ähr ey skeligen beskatningh PMSkr 696 (senare avskr.). - Jfr höghia up och uphöva."],"f":["op- . ","-höya- . ","-höygha . ","-höge . ","-höghdher . ","-högh Prosadikter (Sju vise m) 177 ; SvB 274 (b. av 1500-t.), 333, 334 (omkr. 1520). n. -höghit ÅK 61 . ","-höghet ib 62 . ","-högt ib 62 . ib.),"]},{"a":"uphöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upphöja, höja, upplyfta. tha prästen opbögdhe wigdhan ihesu cristi likama Lg 3: 429 . war han walder . . . till konung oc widh wpsala högtidhelica ophögder oc krönter ib 343 ; \" jfr 3. vm iak vardhir vplyntir älla vphöghdir fran iordhinne \" Bo 65 . - höja, låta höja sig., låta stiga. sändandhe hänne sin ängil, huilken . . . ophögdhe watnet i källene Lg 221 . \" filius suspendentis aquas thz är hans son som ophögher watnet ib. - höja, föra uppåt, sträcka uppåt. bildl. wphöghe ey siin hals for thy at the tilföghias them, til hwilka the ey gordho nalkas wtantil \" Bir 5: 4 . ","2) uppresa. \" bygninga wphöghia \" Bir 4: 80. vphögde han vij stora oc högha stunder MB 2: 268 .","3) upphöja, förläna el. bereda (ngn) en högre ställning el. värdighet. dauid . . . bödh sinom thiänarom vp höghia salomonem j sins rikis säte Bir 1: 233 ; \" jfr 1. gudh vphöghde han a sinä höghre hand höfdhinga ok helarä \" KL 141 . ib 134 . \" at han wili wphöghia (extollat) thz kranklikit är oc nidherkasta thz högfärdoght är \" Bir 4: 99. for änglanna wärdhelikhet hulka ther thu vphöghde mz swa storom hedhir ib 1: 76 . - upphöja, göra stor, göra ansedd. j dagh skal iak begynna vphöghia (exaltare) tik j allas israels asyn MB 2: l8. at ophöghia sit nampn oc sina släkt Bir 3: 99 . ib 54 . \" han (Gud) vphöghir oc nidhirthrykkir \" MP 1: 102 . \" hon (ödmjukheten) ophöghir \" Bo 99 . - förhöja, föröka, göra hög, göra stor. them förmana ath the sin hedher wphöya PM 2 . - förläna (ngt) ett högre värde, förbättra. medhen jag fornempdä godz hafuer j mangha mattho vphögt ok forbätrat FH 5: 106 ( 1486) . - upphöja, sätta (ngn öfver ngn), föredraga (ngn framför ngn). i dagh är mankönsins natur vphöghd owir himpnana Bo 254 . \" gudh siälwir vilde . . mik owir alt thz som skapat är ophöghia \" Bir 3: 263 . \" vphöghir han owir mik wärsta röfwar \" ib 1: 4 . ","4) upphöja prisa. vplöght ok lowat vari hans nampn Bo 223 . ","5) höja el. uppdrifva priset på, dyrka. satid ophögendis HSh 20: 204 (1507). ","6) lyfta upp, locka upp, komma (ngn) att förhäfva sig. dygdhena vphöghia (extollunt) them opta til högfärdh Bir 1: 260 . ","7) upphöja (rösten) höja, upphäfva. at the ey ophöghdo . . . sina röst KL 358 . tha ophögdhe (extulit) siälin sina röst swa höght at hon matte höras vm alla världina Bir 2: 93 . ib 4: 54. Ber 176 . \" roop oc skrii . . . huilken . . . altidh ophögis \" Su 132 . ","8) sublimera, genom hetta drifva ett ämnes gasformiga delar i höjden och sedan genom afkylning bringa dem i fast form. alle aanda som ärw wphöyde, som är qwekselff, quinta essentia, brennesten, sal armonicacum, arsenicum, äller andre, göras swa ather j geen til wathn som här effther scriffwas wm qwekselff hwilkith ögrs til lac virginis sidan thz är wphöyth LB 9: 111 . \" tak qweksellff wphöyth, äller hwath anda wphöydan tik täkkes \" ib. \" sal armoniacum x resor wphöyth \" ib 112 . ib 113 . PM XLIII, 43. ","1) höja sig, stiga. vphöghde watnit sik i brunnenom KL 294 . \" huar ölkar görs ther ophöghir sik hwadhin bradhelica \" Bir 2: 60 . ","2) upphöja sig, i sina tankar ställa sig högt, uppträda med anspråk på att vara ngt högt el. stort; förhäfva sig. o munkir þw som þik vphöghþe til himelin. huru äs þw niþir sänktir til hälwitis KL 186 . \" hwilkin som sik vphöghe han scal niþir þrykkias \" ib. \" sik wphöghia oc andra nidher trodha \" Su 228 . \" latandhes mera loffwärdokt wara, at christi kärleker skuli honom nidher böya til thz han war, som är mwldh oc aska, än han sik opphöya skulle til thz han ekke war, som är nakot hälokt \" Lg 3: 263 . \" vphögh ey thik j thinom thanka \" Bir 1: 379 . the vilia höghfärdhas ok vphöghia sik (extollere se) af them godhom thingom som gudh hawir them gifwit ib 145 . \" som sik ophöghia ij sino wälle \" Al 2903 . - refl. uphöghias, ","1) upplyftas, uppsättas, framsättas. höfwir ey at tholkin kostir skuli vphöghias älla a rättas for wlfwa Bir 1: 303 . ","2) upphöjas, uppstiga. doo konungen konungxsens som opphögdhes i konungxsens säte Lg 219 . ","3) upphöjas, stiga i värdighet el. anseende. han girnadhis . . . at ophöghias oc vara owir andra Bir 3: 99 . ib 1: 68 . \" som äruodha ther til at siälana moghin helas ok ödmuiktin vphöghias \" ib 339 . \" hwar then sik ödhmyukar skal vphöghias \" MP 2: 103 . \" i wärldenne opphöghias, är ey ophögias wtan wadeligha falla \" LfK 122 . tholke äru nyttoghe oc wäl wärdoge at wphöghias (för wphöghias til?) kirkionna regiment oc formanna ämbitom (tales . . . ad pelationes et reginima assumpti erant utilissimi) Su 230 . - upphöjas, förhärligas, få ökadt värde. the siäl thäkkis gudhi ey litit i hulke . . . iomfrudomin vphöghis af döhmiuktenne Bo 41 .","4) uppblåsas, förhäfva sig. at thu skuli . . . ey ophöghias til höghfärdh for lofwit Bir 3: 460 . ophögias i högfärdhenne Lg 3: 424 . \" swa at thu aldrigh ophögis i nakrom mädhagang \" Su 1345 . ib 174 . \" at wi ey skulum opphöias aff them dyghdom \" LfK 102 . \" wphöx ey af thins fianda nidherfalle \" Ber 51 . - Jfr höghia up, äfvensom upbyggia."],"f":["op- . ","opp- . ","-höia . ","-höya )","uphöghia sik , "]},{"a":"uphöghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = uphöghilse 2. alle vilia them (ɔ kungar och stormän) täckias och venta sigh aff them gåffuer vphöyan och ynnesth PMSkr 657 (senare avskr.)."],"f":["-höyan )"]},{"a":"uphöghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["op- . ","opp- . ","-högilse . ","-höyelse )","*uphöghilsa kar","wphöyelse- )"]},{"a":"uphöghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) upphöjelse, uppresande, uppsättande. Jfr hälgha kors uphöghilsa dagher. ","2) upphöjelse, uppstigande till högre värdighet. astunda ophöghilse ib 110 . at dröuas i världinne är san ophöghilse til lifwit Bir 2: 35. ","3) förhärligande ffor thronna wphöghilse skuld Bir 4: 99 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uphöghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = uphögilse 2. än noghot sin nakor modher kwnne glädhias aff sins enda sons hedher, ok wphögningh Mecht 310 . om hon haffwir haff[t] almenneligha giri til rikedoma ellir wärldzligha ophöghning ellir wärdoghet SvKyrkobr 360 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uphöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphöja. tha vore lögn vphöfuat oc heder oc ära forsmad MD 172 m."],"f":[]},{"a":"uphöverne","b":[],"c":"","d":"","e":[" se under uphof 2."],"f":[]},{"a":"upin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opin. "],"f":[]},{"a":"upinbar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opingar."],"f":[]},{"a":"upkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppkalla. - kalla upp (ur sömn), väcka. gaardzmestaren skal försth waka oc wpkalla hionen PMskr 205."],"f":[]},{"a":"upkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppkalla (till ett högre liggande ställe). borgamestre oc råd lath han opkalla RK 3: (sista forts.) 5769 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) genom jords uppkastande öppna. - gräva upp. ena tompt som jöns . . . hade vpkastet vestan nedan hans stenhus . . . huilke hans grannar pa thalade ath jöns olagelige vpkastat hade mera än hanom tilhörde SJ 2: 141 ( 1489) . \" wij okpastade graffuen pa söder malm \" Stock Skb 194 ( 1521) . - gräva ur, gräva ut. kellaren . . . som . . . erick nw vpfunnith hade ok latit vprenssa ok vpkasta STb 3: 180 ( 1494) . - gräva (grav o.d.). thz är rätwist ath han faller j thän samma grop han siälffwer groff oc opkastad haffwer Troj 98 . 3) uppkasta, uppriva. at olaff magnussons söner . . . haffde . . . spilth oc vp kastadhz moth lagh ok rät ena gambla raa Svartb 457 ( 1455) . 4) uppkasta, kasta upp, kräkas. om hon för öffuirflödughet haffuir oppkastat gudz licama SkrtUppb 197; jfr SvKyrkobr 350 . l5) uppsätta, uppteckna, anteckna. sades, tet per mansson skarpakeres gieldh schal aff gielneromen vpkastes mange the äre och mykyn hon är STb 3: 193 ( 1494) . ffindz thöm j mellen . . . ytermera her epter ath bryta, vpkastes tette gambla medh tet nya ib 4: 80 (1505). - uppsätta, uppsätta utkast till. befaltis helmik stadzscriffue[re] . . . at vtscriffue och göre lechiarom ena skraa lycheruiss lydene ssom then vthscrifft ludde, som han vpkastat hade ok tha fore thöm alle vplass STb 3: 289 ( 1496) . - Jfr kasta up."],"f":["op- . ","opp )"]},{"a":"upkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppkasta; vid gräfning kasta upp (jord). äruodhis män hulkom han (husbonden) anduardadhe spadha til at grafwa jordhinna oc skofwil til at opkasta (ejiciendum) hona aff grafwomen Bir 3: 88 . ","2) genom jords uppkastande öppna. lät vpkasta graffwna (aperiebatur sepulchrum) Bir 3: 195 . ","3) uppkasta, upprifva. then nye råån vpkastas BtFH 1: 52 (1470, nyare afskr.) war bron vpkastad Di 66 . ","4) uppkasta, kasta upp, uppkräkas. natuard opcasta LB 8: 52 . - abs. kasta upp, kräkas. liot pläghir een läta vpkasta (vonitum provocare) Bo 132 . \" han . . . bedis ena fiädhir, hwilka han wilde stinga j sin hals at han skulde vpkasta \" ST 531 . KL 57 . SO 83, 98, 108 . TS 22 . LB 8: 52 . ","5) uppsätta, uppteckna, anteckna. bödh han sinom klärkom at the skuldo beskrifua oc vpkasta i manga böker al the breff oc privilegia, som . . . pawen hafdhe hanom gifuit Ansg 255 . \" xij aff radet skulle saman gaa oc ofuirwäge rikesens bästa oc thz vti ena script opkasta \" RK 2: 5216 . - uppsätta, uppsätta utkast till. wij haffue nw pa edert behagh oc 377 (1509). FH 1: 159 (1496, nyare afskr.). HsH 18: 35 ( 1496). ","1) upphäfva sig. the hade op kastath sigh för häredzbone höffuidzmen BSH 4: 111 ( 1486) . ","2) sätta sig upp, uppresa sig. at noghen dyrffde sig her emot sätie, eller med wodzwerke opkasta . . . emot tesse privilegia BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). - Jffr ksta up."],"f":["lop- )","upkasta sik , "]},{"a":"upkastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppkastning, kräkning. for vämilse ok vpkastan Lg 3: 573 ."],"f":[]},{"a":"upkastilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) uppastning, kräkning. vm the (fjädrarna) ätas tha göra the oc hiälpa til opkastilse Bir 2: 41 . \" honum dugha fiädhrana . . . til opkastisa \" ib. \" kyruildh . . . ä'tinmz ätio dogher moth wp katilse \" LB 5: 81 . ib 3: 94 . Bir 4: 103 .","2) utkast till skrifelse. om eder tekkis ware wpkastilse BSH 5: 377 ( 1509) . \" hwrw eder nade hoffwer om then opkastilse oppa eder nades behagh til stederne \" FH 6: 374 ( 1496) . HSH 19:: 120 (1506)."],"f":["op- )"]},{"a":"upkasting","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppkastnng, kränkning. thz duger . . . for wpkasting LB 3: 61 ."],"f":[]},{"a":"upkastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utkast. \" ath scriffua them til epter thenne vpkastningh \" BSH 5: 490 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"upkippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["upprycka; hänrycka, hänföra. \" en dagh war hon oppkipth andelika i paradysi glädhi \" Lg 3: 479 . \" alla them som han saa andelika nar hon opkith i paradiis war, them kändhe hon aff theras änlethom \" ib. \" iämsköt opkipthes hon i andelika syn \" ib 424 . \" war hon . . . opkipt andelika ib. huilka idhkelika oppkipthos i andeliken beskodilse \" ib 393 . huilka xx resor om daghen wodho saa oppkipte ib. ib 403, 426 . \" tha hon war j gudhelike bön wpkipt oc gripin i andelika oc wndirstandelike syn \" Bir 4: 3 ."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upkippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["upprycka; hänrycka, hänföra. Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 164. tässen sancta birgitta oppkipt i them hälga andha (rapta spiritu), saa i andelike syn ihesum JMÖ 147 . offta nar iak läs mädh tolkom tankom, wardher jak opkipth aff minom lekamlika sinnom, oc ser oc wnderstar ma[n] gh gudz lönligh tingh JMPs 395."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upkliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klifva upp, klättra upp. bildl. ä thäs höghre nakor haffwer opp kliffwit i henna (världens) hedher oc bäldhe, täs dywpare är nidherfallet LfK 122 . Jfr kliva up."],"f":["opp- )"]},{"a":"upkliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["kliva upp, klättra upp. ascendere vpkliffua GU C 20 s. 38 ."],"f":[]},{"a":"upkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) komma upp. emergo . . . gere vppe flytha ok vpkoma GU C 20 s. 216 . thän höghre är vpkomen faar thungare fall Hel män 106 .","3) uppkomma, uppstå. \" item kallom vi i gen ok afläggiom allan then toll, skat, olaglikin thunga ok allan orät, som upkomen ok alagdher är UrkShist 1: 4 (1436). - Jfr koma up. \""],"f":[]},{"a":"upkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) komma upp. vm han hafdhe thedhan oskadir vpkumit KL 258 . \" ä thäs höghre hon opp kom thäs hwassare wart bärghet \" Lg 3: 652 . \" lot han opkoma mz hast alt thz i forborgen war \" RK 2: 3362 . slotet är paa ny bespisat . . ferst folch wpkomit BSH 5: 12 ( 1504) ; de två sistnämda språkproven kunna föras till 2.","2) låta komma upp, uppföra. at han skulle husena föra maat ok gita ther folk wpkomit aat RK 1: 4195 . - Jfr koma up."],"f":["op- . ","-komme )","komma upp"]},{"a":"upkomilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" uppkommande (till en högre belägen el. nordliare ort). forbidendis eder herredömis opkommilse till thetta möthe HSH 20: 215 ( 1507) ."],"f":["opkommilsse )"]},{"a":"upkrypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) krypa upp. ther op kröp en litn madhker ij thy Al 378 . \" mz hwat ödhmywkt skal för honom oppkrypa aff sino kärre wars armodz frödhe \" LfK 62 . ","2) tränga sig upp, smyga sig upp. är thz . . . swa ath the (sådana spörsmål) koma vp krypande j menniskene hogh Gers Frest 52 . - Jfr krypa up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["inkräva, kräva in. hans . . . giorde her morten . . . fulmektig at wp kreffue alle hans wtestondene gell sTb 5: 117 (1516)."],"f":["-kreffue )"]},{"a":"upköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) köra upp, medelst åkdon forsla upp. fornögdes akarana met x öre fore palar the vpkörde SSkb 76 ( 1503) . - Jfr köpra up."],"f":[]},{"a":"upköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppdrifva, uppkasta. tha thz (hafvet) pläghar sik at röra thz pläghar aff botning alt op köra Al 6486 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["högt upp (el. högre upp) beläget land. ss ortnamsnelement. Jfr Otnamnen i Skaraborgs län 5: 59."],"f":[]},{"a":"uplata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) upplåta, öppna. \" effeta . . . adapericio vel adaperire vnde in marco effeta idest adapeire . . . vplätistw \" GU C 20 s. 209 . \" iagh skal bläsa swo fast ath alla borgalukor skulo wp latas KarlM (El) 19 (jfr:at alle portane skulu op springa \" Prosadikter (KarlM) 255). 4) överlåta. SD 8: 30 ( 1361) . thet iäc vplater oc vp antwardha henne . . . twa attunga jordh ib 402 ( 1363) . Svartb 176 ( 1381) , 186 (1385). NMU 1: 80 ( 1392) . SD NS 3: 571, 572 (1420). tha op lodh anders nielsson eth boderwm . . rawidh byörsson ATb 1: 24 ( 1454) . ib 25 ( 1454) , 132 (1460), 244 (1466). FMU 4: 247 ( 1465) . Svartb (Skokl) 503 ( 1471) . STb 2: 274 ( 1488) . ewert pancermakare bödh vp sith hws och en kaalgardh, som hanom war vplatit aff hans dinxstede ib 3: 408 ( 1498) . SJ 2: 139 ( 1489) .","5) uppgiva, avstå från. lfyra belethe aff gwll . . . aff hwlkom beletom dares myket screff, vndersamliga somtykkes wara mera äpter fafängom drömom, än äpter saningenas wissan, än tha ath dares bekännes siig thz sant waara, tha oplates thz taall j thenna scriffwelse Troj 178 .","6) överlämna (till ngns avgörande). peyter . . . zacer til xl mark, fore han thalade pa sith . . . ärende, som han hade jn fore rettin quit vplatit, och sade sig fore rettin fornögden warit haffue STb 4: 12 ( 1504) .","7) överlämna, utlämna. \" hans konungzliga maiestet haffuer eder befalit med scriffuilse att j skulle oss wpant wplatha och oss tijl hande skicke forscreffne waare forrädere DN 14: 480 (1526). \""],"f":["op- . ","opp- . ","-läta . ","-läth . ","-leet Svartb 176 ( 1381) . - -ledh ATb 1: 25 ( 1454) . -lodh ib 24 (1454). -lath SD NS 3: 572 ( 1420) ; ATb 1: 131 ( 1460) . - laath Svartb (Skokl) 503 ( 1471) . ","-löth FMU 4: 247 ( 1465) , supin. -ladit STb 2: 274 (1488)),"]},{"a":"uplata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) släppa upp, låta komma upp. herre eggerd forböd oss i höge mata engelund konungen her oplata RK 2: 9558 . ","2) upplyfta, lyfta, taga bort. bidhiande at . . . gudh skulde . . . nokot vpläta (relavaret) sina thungasto hand af vsaldz manz thwingelsom Su 432 . ","3) upplåta, öppna. \" vplät myrkä stuuonää dör \" KL 140 . ib 409 . MB 2: 402 . vplätande sina fatabura Bo 2 . \" vplät hon slin öghon \" KL 150 . MP 2: 188 . \" vpleet han ey sin mun \" KL 146 . hwilkra hierta paulus vplät mz guz ordha kännedom. them sculde petrus vpläta himirikis rike ib 177 . opläta bokena MB 2: 340 . - abs. the vpläto vm sidhe for hanom KL 155 . ","4) öfverlåta. \" kennes jak mik . . . haua oplateth oc eghnat . . . herra hakone . . alth thet gooz \" SD 6: 6 ( 1348) . ib 168 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 3 ( 1401), 6 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 179 ( 1377), 189 (1382, nyare afskr.), 203 ( 1392), 204 ( 1397). SJ 50 ( 1426) . FH 1: 147 ( 1494, nyare afskr.) , 3: 5 ( 1353), 5: 106 ( 1486), 107 ( 1486). ST 274, 275 . \" om hon wilde honom sina päninga oc gooz vplata \" ib 273 . HSH 20: 31 ( 1506) . ","5) uppgifva, afstå från. then ey wplater (renuntiet) ok fly sina wranga sidhe Ber 20 . - Jfr lata up."],"f":["op- . ","-läta )"]},{"a":"uplatan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överlåtelse. \" vppa huilken vplaten . . . lambrect sin frytskylling vplade \" STb 4: 2 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"uplatilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överlåtelse. SJ 2: 216 ( 1492) . STb 3: 389 (1497). wppa hulkit huss oc tomptes oplatilsse lasse torsson sin fridzskeling opladä ib5: 51 (1515)."],"f":["op- )"]},{"a":"uplating","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överlåtelse. vppa hwilka vplatingh forscriffne bade til hopa vlado hwar sin frytzskylling jn fore rettin STb 2: 189 ( 1487) . vppa huilen vplating . . . laurens . . . sin fritskylling vp lade ib 339 ( 1489) . \" vppa huilken vplatningh . . . jens . . . fritskylling vplade \" ib 331 ( 1489) . ib 483 (1490) o.s.v. lSJ 2: 125 (1488) o.s.v. effter then oplotningh som the gode erlige men honom oplatet hade ib 2: 315 ( 1497) . \" ther med lade hon op sin ffritskilling pa fför:ne oplotninger och ffrigifft \" STb 4: 195 ( 1511) . ib 5: 64 ( 1515?) , 125 (1516). - konkr. överlåten egendom. tessa gaffuor ok vplatningh skal thet behalla SJ 2: 8 ( 1475) . thy mag ok skal hwar wiidh sigh haffue, brwcha ok beholle alla syna vplatning frit och quit STb 2: 426 (1490). ib 5: 32 ( 1514) . "],"f":["op- . ","-latingh . ","-latengh )","uplatning (op-. -lotning), ","*uplatninga skript , ","*uplatnings man , "]},{"a":"uplatning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverlåtelse. \" til thässa tileghnan oc hans bröeil sin fridzskilling vtgiffuit upa the förre uplantingena aff olaff blankestens wäghna \" SJ 51 ( 1437) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upledha","b":[],"c":"","d":"","e":[" (op-9, v. ","1) leda upp, föra upp (från ett lägre ställe till ett högre). han (Josef) wardh . . . opledder til konungen MB 1: 237 . ","2) leda (ett flytande ämne) upp el. i uppåtgende riktning. vpfar nakat thing konstelika swasom vatn vpledhis mz pipom älla trumbum MP 2: 103 ."],"f":[]},{"a":"upleta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppleta, uppsöka, söka finna. torbiörn skulle vpleta sins sons banaman ATb 1: 287 ( 1468) . wpleta bij PMSkr 298 . (?) först wpfylte han (ɔ den helige ande) them swa fullelika mz kärlexsins wiin, at the swasom drukne wnder eens glömde sik siälfua, ey aktandhis nw meera nakon hedher ällir nakot kripsins gagn oc nytto, wtan i allo wplätandis ensamen gudz hedher oc äro (dei solius gloriam requientes) Mecht 103 . 4) utforska. peder olsson schal vpleta sine skel eller breff, hure then rentan aff boden vtlösth är STb 4: 176 ( 1507) . - Jfr leta up."],"f":["-läta )"]},{"a":"upleta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppleta, uppsöka, söka finna. gangin oc vpletin gudz win Lg 586 . MB 2: 181 . \" hona (visheten) älskadhe iak oc opletadhe aff minom brndom \" Su 12 . jhesus kom at vpleta ok helt göra mankönit som forfarit var MP 1: 35 . ib 27 . - uppsöka, få rätt på. än en annan fingo the wp leth RK 2: 4979 . - (?) thera ande som gudh rädhas skal wplätas (requiretur) ok j hans tilsyn wälsighnas Ber 9 . ","2) uppsöka, söka förskaffa. wi wiliom gaa samman oc opoletha os nakon kost Lg 668 . - söka, eftersträfva. þe . . . vpleta (requirunt) . . . guz rätwiso oc rike KL 182 .","3) undersöka. \" jak vpletadhe (potui . . . explorare( hans saar \" Bir 2: 134. ","4) utforska, ransaka, utranskaka. ängin forma at vpleta (investigare) älla begripa mina snille Bir 1: 56. ib 172 . \" gudh wpletar (scutans) hiärta och nywra \" Ber 153 . \" wpnötis omildher man af gudhi, nar hans omildhet wpletas mz gudhelike domsins kloko snilde \" ib 189 . ","5) utleta, utforska, söka få veta, söka förvissa sig om. vm han hafdhe vpletat (inquisisset) sannindena aff allom Bir 3: 428 . \" at granlica spöria ok opleta huru mange ok hulke the äru j idhro biscopsdöme som ingäld haua \" ib 257 . \" fari . . . vm kring sit eghit rike opletande ok ranzsakande huru rätuisan är hallin oc gömd \" ib 397 . \" mange . . . vpletadhe aff scriftinne at swa var sant somt he predicadho (scrutantes scripturas, si hæc ita se haberent) \" KL 161 . ","6) utforska, uttänka. vpletand ok thänkiande mz hwat matto ok fundom han skulle faa andra manna gooz Bir 3: 440. - Jfr leta up."],"f":["op- . ","opp- . ","-leeta . ","-läta )"]},{"a":"upleteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oupleteliker."],"f":[]},{"a":"upletilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" uppsökande, eftersträfvande. världzlica glädhis vplätilse (motsv. ställe 2: 115: vpletilse) P 1: 169."],"f":["-lätilse )"]},{"a":"uplina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lupptina, tina upp. degelare starklega frysa ok vpläna GU C l20 s. 308."],"f":["-läna )"]},{"a":"uplop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" BSH 5: 224 ( 1507) . \" thet oplop oc resningh som nagre eder giort haffue aff almwgen i kijndh \" HSH 24: 8 ( 1513) . Jfr toplop."],"f":["oploop )"]},{"a":"uplop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplopp, uppror. \" tha besinerlig är swa dant oplop oc obestond her j riket emot wor kiereste nadigeste herre \" STb 5: 332 (1521, Kop). ib 355 (1522, d:o)."],"f":["op- . ","topplop BSH 5: 460 ( 1511)"]},{"a":"uplugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upplåga, flamma upp. flamesco . . . böria logho vnde in ympno flamescat igne critas kärlekin skal böria vploga i thens hälghan eldhe GU C 20 s. 277 . Jfr lugha up."],"f":["-loga )"]},{"a":"upluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överdel av lintyg, livstycke. item bleff her i byn en quinna gripen . . . for en oplöth hon stal fraa ingeborgh JTb 105 ( 1517) ."],"f":["oplöth ) , "]},{"a":"uplykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öppna. \" mz vpluktom öghom \" Bil 896 . MB 1: 136 . - refl. uplykkias, öppna sig, öppnas. vplykkins (elevamini) äuärdhelike porta KL 410 . Jfr lykkia up."],"f":["op- MB 1: 136),"]},{"a":"uplykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öppna. tha (ɔ vid ett tidigare tillfälle) war thera (ɔ Jesu lärjungars) samwith ok mynne atirlykt, swa ath the thet ey forstodho, ok tha thhe sagho alt tet honum vidhirfoor til dödhin, tha warth them thera samwith oplykth j geen MP 5: 181 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uplypta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppfylla (ngt från marken el. dyl). llueno uas uare op löfftha lät göra oc slät göra GU C 20 (hand 2) s. 78. - upplyfta, föra uppåt, rikta uppåt, höja. syntes beleted som thz hotade grecana mz syt dragna swärd som thz hade j handena j thz högxsta oplifftande Troj 187 . 2) upplyfta, lyfta, höja (till Gud el. den himmelska världen). contemplacio är mz oplöfto (subleuatæ) hogxsins fröghd ok glädhi, oc likamlika astwndanna dödhir SpV 143 . "],"f":["op- . ","-lyffta . ","-löfta . ","-löfftha . ","-liffta )","uplypta sik , 3) upphöja sig, förhäva sig. han hädher then menlösä som eenfaldeliga lifuer, bramar ok oplyffter sik ouer alla J Buddes b 176 . - Jfr lypta up."]},{"a":"uplypta op. lyfta. löpta bir 1 cod c 264. lipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upplyfta (ngt från marken el. dyl.). ey formatto the hänna licamma oplypta fran iordhinne KL 342 . \" guz modhir ok hänna . . . son . . . vplyfto han aff iordhinne. ok lagdho j siängina \" ib 71 . ib 33 . \" somlike hona vndir armana oplypto \" ib 342 . \" jak skal gladhelica löpa mot honum swa som mildir faara gömare ok oplyptande han owir mina axla oc atirbära han siälwir til min faar \" Bir 3: 347 . \" for thän sculd at wi sannelika witom thän wälsignadha iomfrunna likama wara vplyftan til himerike \" ib 4: (Dikt) 275 . - uppresa. abotin skipadhe twa munka til at vplyfta han KL 90 . \" syntis jomfru sancta maria . . . ok vplyfte han. ok ledde fram til altarit ib. - bildl. han . . . vp lypte nidhir falna \" Bir 1: 303 . - upptaga (ur jorden). marcellus . . . läter vp lypta karit Bil 54 . ib 211 . - upplyfta, föra uppåt, rikta uppåt, höja. oplypte hon sit tarafulla änlite KL 389 . \" biscopin vplyfte sina hand \" ib 118 . \" hans öghon sagho ä til himilin vp lyptum handum \" Bil 632 . \" mz moyses oplyptom armom \" MB 1: 326 . \" han vilde ey vplita sin öghon til himelin \" MP 1: 259 . \" nar ihesus hafde vplipt sin öghon \" ib 96 . ib 97, 267 . \" thy at min härra . . . kom owan aff hympnum nidher til jordhinna: thy skulde ok hans kors hans hofwod atir vp lypta (cruce sublimatus est) gen hympnum fran jordhinne \" Bil 107 . Bir 1: (Cod. C) 264. ","2) upplyfta, lyfta, höja (till Gud el. den himmelska världen). oplypte jak han mz minom kärlek aff hulkom han skal vardha hetare än för til alt got Bir 3: 95 . \" viliande hughin hänn oplypta til himerikis \" Bo 226 . ib 95 . - gifva lyftning åt. tholke thanka . . . the . . . vplypta oc styrkia hopit Bo 15 . - försätta i en till Gud el. den himmelska världen höjd sinnesstämning, hänföra. vplyptir af them hälgha anda Bo 7 . \" sancta byrgitta . . . stodh vplypt j tholiko vndre \" Bir 1: 94 . \" en dagh var hon vplypt mz enna handa huxsins vplyptilso \" ib 4: 132 . ","3) upphöja; ära, förhärliga. vplypt (eleva) then som thik vplypte mz sino äruodhe swa som han thz formatte Bir 1: 302 . ","4) låta häfvas, uppröra. offra them enom gudhlika dyrk som hafwit vplypter Bil 541 .","5) upphöja (rösten), höja, upphäfva. vplypto (levaverunt) the alle sändär sinä röst KL 138 . MB 2: 72 . fafänga äro diäful sagdhe han sang for fafänga äro . . . ok nar hans röst nidhrithryktis nakat . . . tha oplypte jak hona höghra Bir 3: 86 . ","1) uppresa sig, resa sig. at han formatte sik ey vplyfta aff iordhinne KL 90 . - uppresa sig. i fientligt syfte. then som ätir mit brödh skal vplypta sik til at nidhir trudha mic i dödhin (levabit contra me calanecum suum) MP 2: 200 . ","2) lyfta sig, höja sig. til at see oc skodha thäs omälelika waldsins högheet, kan min kranke hogher sigh engaledhis wplypta Su 338 . - refl. uplyptas, ","1) lyfta sig, höja sig. tilbyriadhe var herra ihesus vplyptas fran thöm oc vpfara Bo 246 . \" jordhin ok vatnit syntis oplyptas til himilin \" Bir 3: 470 . ","2) upphöjas, uppstiga. \" thw skalt . . . oplyptas til höghra vald \" Bir 3: 95 . ","3) förhäfva sig. mange omilde män vpliptas syndelica j högferdh MP 1: 259 . \" han vplyptis j hiärtano (exaltum est cor ejus) \" MB 2: 278 . Ber 2 . - Jfr lypta up, äfvensom upfylla."],"f":["uplypta sik , "]},{"a":"uplyptan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplyftande. \" mz handanna wplyptan \" Su 335 ."],"f":[]},{"a":"uplyptilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hänförelse. hänryckning. en dagh var hon vplypt mz enna handa huxsins vplyptilso Bir 4: 132 ."],"f":[]},{"a":"uplyptilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) lyftande, höjande. ther giordhe moyses altara gudhi, oc kalladhe thz miin oplyptilse MB 1: 326 . ramatlechi. hwilkit tydher kinbenens vplyptilse (elevatio maxillæ) ib 2: 119 . ","2) höjning, stigande. \" tholik oplyptilse vardhir aff ölsins makt \" Bir 2: 60 . ","3) upplyftande, höjande (till Gud el. den himmelska värdlen). thz är skriffwat hänne til hwgnadh, til hopsens oplysilse (för olyptilse; sublevationem) Su 99 . - (?) the . . . skulu faa nakra miskund ok olyptlsinna nadh (gratiam relevaminis, troligen läst; elevaminis) Bir 3: 197 . ","4) upphöjelse, uppflyttning el. uppstigande (till högre värdighet). huat är världina dröuilse vtan enna handa oplyptilse oc redhilse til krono Bir 2: 35 . - ära. nw är hans siäl mz thik j äronne ok tho är än hans anbudz kar nidhir thrykt ok liggir j nidhir meer stadh än tilbör thy min son giff hans likama höghre vplyptilse (altiorem elevationem) Bir 1: 302 (meningen kan vara: förflyttning till en högre plats i kyrkan der han ligger begrafven); jfr 1. ","5) upphöjelse, förhäfvelse. högfärdh är lastelik vplipstilse j sik MP 1: 308 . \" j hogmodhe älla wplyptilse ofwer andra (in elatione) \" Ber 53 . - (?) jak skal tilsätia ok gifwa honum swa skipadha sins hughx oplyptilse ok villo at han skal ännuäl glädhias aff sine blygdh oc sina siäl skadha . . . vm han forma at faa sin värzlikin framgang äptir sinom vilia Bir 3: 469 ."],"f":["op- . ","-liptilse )"]},{"a":"uplysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upplysa, gifva ljus åt, låta ljus utstråla till (ngn). ey törffwo the vidher lyktonne ällir solenna lyus fför thy at herren gudh vplyser (illuminabit) them MB 2: 368 . \" wm alla hymelsins stiärnor oc planetor här j iordhena waaro insatte, the mz alle theras dygdh oc kraffter kwnno wplysa ällir prydha tässa wärld \" Su 289 . guddomsin klarheet . . . är mäktoghare at wplysa siälena . . . än tässin äwärdzslika oc rörlika solen är til at wplysa tässa wärldinna ända oc widhlek ib. ","2) upplysa, bibringa (ngn) klar insigt. petrus . . . vplyuste tholika Bir 1: 383 . ib 4: 91 . \" thzta oc alt annat som han os opplyst haffwer aff the hälge skrifft \" Lg 3: 276 . \" mz thäs hälga andas gaffuom oplyst \" ib 424 . \" andra gudhelika oc lönlika gaffwor oc wplysilse, mz hwilkom gudhelikin siäl ämwäl j tässo . . . liffue idhkelika wardher wplyst oc begwtin \" Su 289 . ","3) lysa, kungöra (öfverlåtelse af fast egendom el. afsigt att sådant afyttrea). giffuer iach häredzhöffdingen in sama häredhet ther godzen ligghia myn fulla match ath vplysa fornempde godz pa trem häredztingom FH 1: 148 (1494, nyare afskr.). ib 5: 227 ( 1515) . bekennes jach . . . met mynne hustrv aliza godwilia . . . mik hafua laglica vplyt väl j siäx aar waara jordh . . . och vpbudhit varom nästom frendrom ib 134 ( 1489) . jach . . . vplysthe III ar aff slagh och bedh (för bödh) mattis j aarelax th han skulde löse . . . och tesslikes fleerom ärfwingenom ib 169 ( 1495) . refl. ","1) upplysas, blifva ljus. at . . . wäghin som ledher til himerikis, wplysis (illumintur) motsv. ställe VKR 67: vari liys) ffor thinne siäl Bir 4: 21 . \" swartha dröffuilsenna nath oplysses (illuminatur) swa som dagher \" Su 109 . ","2) upplysas, få ljus, få syn, få klarhet el. klar insigt. the som blinde waaro wplystos Bir 4: 7 . \" thes hälgha anda hiti ok vptändilse mz hulkom thin siäl vplyustis \" ib 1: 390 . \" giff mik wndherstanilsenna aanda, mz hwilkom iak maghe oplysas til at wita allan hans wilia \" Lg 817 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-lyssa . -lyusa: -te Bir 1: 383 ; ","-tis ib 390),","upplysas , "]},{"a":"uplysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upplysa, lgiva ljus åt, låta ljus utstråla till (ngn). waarss frälsara tekn miskunne oss oc wälsighna oss vp lyse sith änlite öffuir oss SkrtUppb 164 . Mecht 296 hände tik nakontidh gaa in j nakot mönstir, oplyst aff glasanna fäghringh (vitreo decore illuminatum) SpV 534 . - med avseende på blindhet. then som blinder var födder hulkars blindhet jhesus milleliga oplyste SvKyrkobr (Lucid B) 178. tha vil jak . . . oplysä thet blindha öghät J Buddes b 78 . 2) upplysa, bibringa (ngn) klar insikt el. kunskap om ngt. huru kan thy thätta wara, at aatskilelika persone kwnna bekomma enne persone, hwilkom oplysakolandom (eluminendis för illuminandis?) härrans räddoghe är widhertörfftoghir SpV 388 . \" tw wast saa myket oplyst j the frij kondster \" Troj 17 . - part. pret. ss adj. älloffte raadhit är . . . ath j haffuen altidh när idhir en gudhliken lärdhan oc vplystan man j the helgha script til lärefadhir SkrtUppb 162 . ib 189. maria, hwilken som kallas oplyserska, äller oplysth om wisdomen JMPs 477. ib 533 . - extrico . . . vplysa (för vplösa?) ok fram skynda GU C 20 s. 246 ."],"f":["op )"]},{"a":"uplysare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplysare, den som upplyser. Jfr uplysa 2. the prestä som väl lifua, mz godhom effterdömelsom äru the verldenne oplysäre SvKyrkobr (Lucid B) 194 . \" o aldra sötaste hugswalare thän hälge ande, wplysare oc alla dygdha giffuare \" SvB 27 (b. av 1500-t.)."],"f":["op- . ","-lysäre )"]},{"a":"uplysare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplysare, den som upplyser. hälge apostoli kyrkionna opplysara LfK 54 ."],"f":["opp- )"]},{"a":"uplyse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplysning, ljus. \" thz ärlika oprinnandhe skenet äwärdelikx oplyses (splendor atærnæ lucis) \" Su 109 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uplysilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) upplysning, bibringande av klar insikt el. kunskap. glosa är wttydhnigh ällar oplysilse JMÖ 12 . \" jak haffwer alla konsta oplysilse oc kännilse JMPs 33. o thu ffakunnoghet, fförmykidh haffwer thu betwingath alla wärldena j mang aar thär fföre . . . säther iak tik aff, oc insäther j thin stadh oplysilse \" ib 57 . ib 533."],"f":["op- )"]},{"a":"uplysilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f.? ","e":["1) ljus, sken. \" aff them oplyselom som aff hymelen komo owir them som manliga striddo för jwdhana \" MB 2: 284 . ","2) upplysning, bibringande af klar insigt. andra gudhelika oc lönlika gaffwor oc wplysilse Su 289 . ib 291 . \" är meere oc höghre wplysilse ämpne (illuminationis . . . seminarium) j häloge siäl j andro liffue \" ib 289 . - Jfr uplyptilse."],"f":["op- . ","-else )"]},{"a":"uplysirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplyserska, en som sprider ljus el. upplysning. maria, lthät är swa mykidh som oplyserska JMPs 57. o san tro . . . thu ästh . . . alla troghna människiors oplyserska oc lärerska ib 296. o hälgoh dygdh (ɔ syndabättring) . . . thu ästh wsla lmanna wän: blindha manna oplyserska ib 306. ib 477 (se under uplysa 2), 533."],"f":["op- )"]},{"a":"uplysirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upplyserska, en som sprider ljus. en opplyserska ower wärldena Lg 3: 613 ."],"f":["opplyserska )"]},{"a":"uplysliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjlig att upplysa el. bibringa klar insikt el. kunskap. thz som människian haffdhe, thz är oplyslikit (illustrqbitem) ok begriplikit, sannindhinna wndhirstandh, ok skälin nämol ltil lat taka gudz wisdom SpV 325 ."],"f":[]},{"a":"uplysning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ljus, sken. \" hans . . . wisdombir j tik ower all creatur skinande görs os hethelikare astundelikin vm thina wplysning (ex tua refulgentia) \" Su 201 . ","2) upplysning, (bibringande af) klar insigt. som hona (d. v. s. Uppenbarelseboken) . . . kwngiorde the hälga kirkio til vplysningh MB 2: 331 . sanctus albinus . . . wnfik aff gudhi . . . andelika opplysningh til the hälga tro Lg 3: 262 ."],"f":["opplysningh )"]},{"a":"upläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l1) lägga upp (ngt på ett upphöjt ställe). ther medh antworde han och vplade nycklana fran sich in pa dysken til stadzsins behoff SJ 2: 178 ( 1490) . \" iudhane sighia nw, hwru fr tappadho riddarana konungen gömandes graffuena, nar stenen war opplagdher (dicant nunc judei, quomodo milites custodientes speulcrum perdiderunt regem ad lapidis posicionem) \" JMÖ 161 . sätt (på huvudbondad). galeo as are hielm vpläggia et componitur degaleare hielm afflägia GU C 20 s. 305 . 3) betala, erlägga. vppa hwilka cplatingh forscriffnae bade til hopa vplado lhwar sin frytzskylling in fore rettin STb 2: 189 ( 1487) . ib 330 ( 1489) o.s.v. SJ 2: 98 (1487) o. s. v. vppa samma gaffuor vplade oldermannen . . . fritskyllingen pa gillesens vegna HLG 3: 149 (1505). ","4) framlägga, berätta, omtala. \" priamus . . . wnderwiste ath anthenor haffde trakterad oc handlad fred mz grecomen oc böd anthenroj ath han skulle opläggia j allas ahöran hwad grecana hade swarad \" Troj 251 . - tala, yttra. troo j meg epter edrom forfärelse ordom j hadeliga opläggä, offwergiffwa skolande for thän skull thz jac aktad haffwer Troj 13 . 7) besluta, avtrala. naar herskapit ok rikesins radh i swrike ära eens wordhne, huru got mint i stokholm skal slaas, tha skal thet sätias borghamästarana ok rädhit i händer i stokholm, at the thet swa styre oc forware, at thet bliffue som thet vplaght wardher Priv f Sv st 80 ( 1436) . Jfr läggia up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) lägga upp (ngt på ett upphöjdt ställe). vppa tässa hallenne j hwilke thu tilförena oplagde thit offir MB 2: 86 .","2) pålägga, tillfoga. \" skal . . . alla handa pino kön . . . vpläggias a thik \" Gr 275 . ","3) utbetala. \" huad nya broderen scal vpleggie brödrom til gode \" SO 97 . \" vpleggia brödrom til ölz fyre arthoger \" ib 106 . ib 185, 192 o. s. v. ","4) framlägga, berätta, omtala. margha handa vnder hafwin i op lakt Al 7006 . - anföra, yttra. pylatus mykith sidan up lagde MD 14 . \" tha siälin haffdhe thetta sakt oc syrghiande ordh swa margh op lagh \" ib 95 . han . . . skemtans ordh for them vp lagde ib (S) 262 .","5) uppgöra, uttänka. min acth bleff thå spilth i samma stund szom iack oplade mz falske fund Rk 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6380. myn act bleff spild j samma stund tha iak oplagde the falska fund ib (red. B). ","6) tilltänka? mijn thro thienist aff liiff och macht skall vara obesmitthet i richesins thienist nath och dagh om iach thet nywtha maa, och ey sa vnderslas som mich sigis oplagt wara HSH 20: 31 ( 1506) . ","7) besluta, aftala. \" haffwe the oplagt, at hwilchen hem sither, then velie the hengie i theris egin porth \" BSH 5: 462 ( 1511) . ","8) samla, hopa? thetta rikit är blandat mz mangom syndom länge oplagdhom (troligen för oplaghadhom; impunito) Bir 2: 328 . - Jfr läggia up."],"f":["op- )"]},{"a":"upländinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = upländinger. ss tillnamn. SD NS 1: 3 ( 1401) ."],"f":["oplennighe )"]},{"a":"upländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Uppländing. alla vplenninga stempde engel- brecht for sik \" RK 2: 910 . ib 1: 3987, 2: 1543, 4174 . ss tillnamn. nicolaus dictus vplening SD 3: 242 (1316, gammal afskr.)."],"f":["vplening SD 3: 242 (1316, gammal afskr.). pl. nom. uppländingiär UplL Kg 2. vplänþingiä SML Kg 2. vplänningia MELL Kg 7: 1. vplenningia RK 2: 1543 . ","vplänninggiä SML Kg 2. vplenninga KrLL Kg 6:1. ack. wplenningia RK 1: 3897 . ","vplänininga ib 2: 4174 . ","vplenninga ib 910 ; " alla dessa pluralformer skulle dock kunna föras till upländinge), "]},{"a":"upländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) person från landskapen norr om Götaland, särsk. Mälarlandskapen, uppsvensk. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 177 f., 768, 783, E. Hiärne, Namn och Bygd 40 (1952): 147, E. Wessén, Nordisk Tidskrift (lett.) 40 (1964): 82 ff. herra karl aff kalmara / han loth budh vm landin fara / ok sampnade smalänningia / ok herra karl lbirgerson wplenningia / ok herra matius vesgöta EK 3984-38988 ff. Jfr 1."],"f":["op- . ","-länning . ","-läning . ","-lenning )"]},{"a":"upländninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" jönis opläninge \" SD NS 2: 585 (1413)."],"f":["op- . ","-läninge . ","-lenninga . ","-leningia ) , "]},{"a":"upländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Uppländsk. vnum legisterium vplänzt SD 4: 710 ( 1340?) . - från Sverige, Svensk. han haffuer mik lioff ok käär fore hwar then man vplenzsker äär RK 1: 1031 . \" aff däni ok wplenzska män \" ib 4336 . ib 2869, 4351, 4543. - thän upländkse, Svensken. then vplenzske van och danen fioll RK 1: 1122 . - pl. the vplendzsko waro mykit färre ok rytzane waro mykit flere oc wärre RK 1: 1542 . \" the vplänzke komo ther ridhande \" ib 873 . \" ther took thöm vplenzsko wider ledhas \" ib 1011 . ib 952, 1630, 2661, 2961 . - substantivt. folkunga sampnado sik ather tha ok toko folk huar the kunno faa vplenzska danska oc nordmen soma ok thydiska men RK 1: 248 . \" aff manlik makt . . . viisto riddara thera leek danske oc vplenzske mellom sik \" ib 1099 . ib 1372, 3326 . \" tha war rytzanne kompani mellom thera ok grawena wel slikt tii som tesse vplenzske waro \" ib 1568 ."],"f":["upp- UplL Prðf. -lendzker: -lendzk KrLL G 5: pr. -länzker: -länzk UplL Ä 3: pr.; -länzkum ib Prðf. -lendzsker: -lendzsko RK 1: 1542, 2961 . ","-länzsker . ","-lenzsker . -lansker: -lansk MElL G 5: pr. i var. n. -länzt SD 4: 710 (1340?)),"]},{"a":"upländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","2) uppländsk. \" medh allo thy som vplensk lag til sigia \" SD 8: 299 (1363).","2) uppsvensk; svensk. Jfr under upländinger 2 anförd litt."],"f":["-lensker )"]},{"a":"upläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppläsa, läsa upp. STb 3: 289 (1496) (se ovan under upkasta 5). lib 4: 24 (1504). tw permantz breff . . . som tha vplasses ib 75 ( 1505) . jnstrvmentit . . . som her i rettin vplesith worth ib 143 ( 1507) ."],"f":["-lass . "]},{"a":"upläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upp, öppna. \" han gat . . . eigh lasen upläst \" Bu 511 . nykylin mz hulkom som lasen vpläsis ok atirläsis Bir 1: 296 . the toko nykyllen, oc opp lästo iärnet, som then hälge gregorius war läster mz Lg 3: 340 . \" op läsa portin \" Bir 2: 82 . Al 10385 . \" all skrinin vpläsa \" Bil 612 . KL 23 . han . . . loth vp läsa kirkion RK 2: 4128 . ib 2430 . nychilin mz hulkom the skuldo vpläsa hymerike Bir 1: 160 . the sculle vpläsa (näml. slottet) RK 2: 2721 . - Jfr läsa up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["upp, öppna. bör honom (ɔ klockaren) forskrifne nyklar bewara oc kirkiona wpläsa oc tiläsa naar tiid är ÅK 57 . hans eest schal sware til laxen och annat j stenhwsit waar, epter han hade nychilen vplesa och j gen lesa STb 4: l48 (1505). - bildl. thu som opläser lönlik tingh offra os lywsens strala (que reseras abscondita, nos offer lucis radio) JMÖ 148 . - Jfr läsa up."],"f":["op- . ","-lesa )"]},{"a":"upläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppläsa. \" siþan konungins bref äru vpp läsin \" SD 5: 480 (1345,¬ nyare afskr.). Bir 3: 101 . \" tha som skran vplesas scall fore brödrom \" SO 193 . ib 116, 148 ."],"f":["upp- )"]},{"a":"uplätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lätta, hugna. \" lenas oc oplättes (alleviatur) befröffda manzens hogher \" Su 172 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uplödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["llossa ett fartyg el. en skeppslast. wm han wil lossa skipith oc wplöda PMSkr 44 ."],"f":[]},{"a":"uplöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) rinna upp. om vätska. hans hiärta blod oplöpandhis gynom hans mwn JMPs 444. 4) uppväxa, uppspira. hwar wärsen . . . maa wäl liknas widh en lithen äpple kärna, sattan i iordhena, aff hwilkom opplöper eth mäktokth trä JMÖ 5 . PMSkr 324 . \" stwndom förgangas nokra nyther oc komma ey ti wäxth oc thy magha the sätias trangaren äller annor trä thär the ärw ey wplwpen \" ib 333 . - bildl. then rätwisa irodden öppnes oc wtblomstre ällar födhe aff sik frälsaren oc rätwisan tilhopa opplöpe (et iusticia oriatur simul) JMÖ 141 . - framväxa, framspira. hon (ɔ: jungfru Maria) sigx ok wara manen . . . ok haffs stiärna . . . ok all thänna nampnen draghir hoon aff thässo sino blomstre som qwisten oplupin aff bolenom, ällir släktinne jese födde aff sik (quem viga de stirpe iesse producta produxit) SpV 14 . ib 531 . - Jfr löpa up. (äv. Sdw 1: 812)."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uplöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gå upp, upprinna. sidhan sool är wp lupin MB 1: (Cod. B) 560. ","2) uppgå, belöpa sig (till). huilchit ey skall befynnes haffwe vp[lupi]t til en höne BSH 5: 364 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"uplöpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"uplöpis skip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr S. Ljung, Söderköpings historia 345 (med not s), 364 (med not s) samt A. Schück, Sjöhist. årsbok 1950 s. 124 f., E. Hjärne, K. Hum. Vets.samf. i Uppsala. Årsbok 1949-1950 s. 184, G. Hafström, Hist Tidskr 1951 s. 289."],"f":[]},{"a":"uplöpis skip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mndre fartyg som kunde gå längre upp i trängre och grundare vatten? Se Klemming, VAH 25: 270 . SR 21 (ordet förklaras enligt Klemming af Bure med »örlighskip för uplop, af Söderköping ett skip medh tiughu man (båtsmän?»)."],"f":[]},{"a":"uplösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lupplösa, lösa (band el. dyl.). Jfr A. Bengtson, Nils Ragvaldi 164 f. colligo deligo fullelica binda oc oplösa GU C 20 (and 2) s. 84. llorarius . . . thz thöm tillhöre snoddher oplösdher oc bundhen ib s. 97 . \" o maria haffsenstiärna, opplös (solve) saakom boynar \" JMÖ 101 . - för then skuld o mäktog drotnigh gör thz när konungenom, at för skullat faat i pinona maghe sakom opplösas (reis ergo fac regin/apud regem ut ruina/relaxentur debita) JMÖ 189 . - Jfr lösa up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uplösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upplösa, lösa (band, det som binder el. är bundet). thu wplöste minda wadhelik snaror Su 339 . oplöstom knwte Lg 991 . \" opplösom wara lokka ällar haar \" ib 3: 462 . - bryta. opläta bokena oc vplösa hennas insigle MB 2: 340 . - uplösa sin tiäld, nedtaga sina tält, bryta upp. vplöste israel sin tiäl (moverunt castra) MB 2: 25 . ","2) upplösa, lösa, utreda, tyda. at j thz !UDDA_TECKEN?: hemelikit sprsmaal) vplösen mz räth swar MB 2: 115 . vplösto eller vthyddho hans gatha ib 116 . - Jfr lösa up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uplösliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , dj. Jfr ouplösliker."],"f":[]},{"a":"upmaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*upmaka sik , maka sig upp, resa sig (från ngt). (människan) liggiande j syndena läge swa ath hon kan sik ey siälff tädan vpp maka eller vpp rättha bort v syndena läghe MP 4: 207 ."]},{"a":"upmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"upmura","b":[],"c":"","d":"","e":[" (op-), c. 1) uppmura, 1) uppmura, bygga, uppföra. stenhwsith . . . som thet nw är vpmwrat SJ 2: 2 ( 1474) . ib 5 ( 1475) o.s.v. hulkit huss anders persson sielff opbygde oc opmwrade medh tw annen huss nedhen fföre ib 182 ( 1491) . \" mwren hörer them baden til, som nedan til nw vpmwrader är j litzle husens högd STb 3: l203 (1494). \"","2) bebygga (med stenhus). om hanom eller hans tecktes thera tompt vpmwra STb 4: 76 ( 1505) . hans . . . haffuer opmwret then tompten ib 5: 78 ( 1515) . - Jfr mura up."],"f":[]},{"a":"upmura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppmura, bygga,. en stadher . . . op muradher mz hundrada portuäriom Bil 1029 .uppföra. lata upmura muen i mellen badhin husen SJ 36 ( 1426) . ib 37 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppmäta. \" läti hwan landbo . . . vp mäla ällir wägha mykit han framgör \" Bir 5: 117 ."],"f":[]},{"a":"upmäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["luppmäta. \" at han schal ther nerware eller hans bwdh, tha tet (ɔ maltet) vpmyetis och vpskypas . . . aff skypeth STb 3: 40 (1492). \""],"f":["-myeta )"]},{"a":"upnappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["plocka upp. at hon . . . them (ɔ axen) vpnappe MB 2: 210 ."],"f":[]},{"a":"upnyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förnya, nydana, omdana. \" vi bidhom helaran . . . hulkin vpnya skal (reformabit) wan ödmiuka licama \" MP 1: 15 . - förnya, återställa þässa kirkiu ma pafin en han vil op nyia, oc fäghre göra Bir 4: (Avt) 178. þe hälgho kirkiu gulf vp nyþia ib 181 . \" at vpnya thän välsignadha vingardhin \" ib 2: 157 . \" atirbyggia oc vpnya (innovare) stadhen \" MB 2: 250 . ib 230 . \" här thykkis första allirsins godha enfalloghet vara opnyadh \" Bo 140 . \" wpnyandhe siälinne kraft \" Ber 146 . - förnya, giva ny kraft el. bekräftelse åt. at stadgha oc vpnyia mz them fridh oc wenskap MB 2: 262 . \" vp nyia mz idher wenskap oc brödherskap ib. \" ib 263, 271, 272, 275 . Su 335, 368 . - förnya, giva nytt lif åt, föryngra. skal mins kärlekx eldir . . . koma j thik ok swa skalt thu vptändas mz allom dygdom j hulkom thu skalt brännas ok rensas af syndomen ok af läggia lustans skin ok vpsta sidhan swa som vpnyadhir fugil Bir 1: 255 . - förnya, upplifva, stärka. gudh som al thingh vpnyia ok vidhir queker Bir 1: 228 . \" nar fulkomne män gifva sinom iämkrisnom godha gärning äptedöme och wpnya them mz sinne prädican \" Ber 56 . \" ens oppnyas samwitz sötme \" LfK 86 . - refl. upnyias, ","1) förnyas, nydanas, omdanas. vpnyins (renovamini) j idhars hugx godhelikhetz anda MP 1: 125 . \" hwar som andin tilbyriar at opnyas äpte sins skapara biläte \" Bo 134 . \" astundilsin oc vilin opnyas \" ib 132 . - förnyas, återställas. ät . . . goþ siþuänia !UDDA_TECKEN?: matte) byrias oc vpnyas Bir 4: (Avt) 183. ib 1: 17, 5: 130 . - förnyas, föryngras. jak hawir . . . eth andelikit hiärta hulkit iak läte gerna sundir skära j stykke vtan atirwändo ok vpnyas altidh til sama pinonna. til thz at hänna hiärta kolnade . . . j thinne thiänist Bir 1: 105 . - återupprättas. dygdhe mz hulkom thu mat vpnyas (renovari) aff (ex) syndomen Bir 1: 255 . - förnyas, återväckas, åter upplifvas. hughnadzsins luste tilburdhe sötelika vpnyghias j hänne Bir 4: (Dikt) 265. vpuäkkis op vpnyas war glädhi aff thy ib 1: 318 . - förnyas, återväckas, upprifvas. opta vpnyadhis thöm sorghin Bo 202 . ib 205 . Bir 1: 31 . \" altidh skal hans pina vpnyas \" ib 52 . \" nw opnyas sarin oc värkin \" Bo 199 . ","2) förnyas, upprepas. o roop oc skrii äwerdelika lywdande oc aldrig tysnadhe huilken altidh opnyas Su 132 . uppnyia ater, förnya, återupprepa. onye aatir ther för abbatissonne sina lofuan VKR 23 . ib 54 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-nya . ","-nyghia . ","-nyþia (sannolikt skriffel) Bir 4: (Avt) 181), "]},{"a":"upnyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["förnya, nydana, omdana. \" jntegro as are helan göra oc opnya \" GU C 20 (hand 2) s. 33. thit biläthe wanskapadh aff wara afsinnilsa mörkir, opnyar thu (reformas) ok til eth opspöriaskolande SpV 487 . - förnya, återställa. tempus renouacionis, thet är swa mykit som opnyande tyme MP 5: 160 . thät (ɔ brännvin) vpnygher onth vin och gör bätre Sex ekon tr 274 . han opnyiadhe thätta brödherskap JMPs 496. mädh tik (ɔ: jungfru Maria) är fförtappadha menlösan onpyiadh ib 531 . \" ellen skal oc nederffara aff hymelen, oc opbränna all skapadh tingh . . . godhe skulu rensas j honom, oc swa skulu all elemänta som är wädher, wathn, eel loc jordh opnyghas ib 563. - förnya, giva nytt liv åt, föryngra. jomfruskarin ok menlösonna opnyadhir j döpilsomen (innocentiæ innovatus baptismate) \" SpV 38 . - Jfr aterupnyia."],"f":["-op . ","-nya . ","-nygha )"]},{"a":"upnyian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) förnyande, återställande, återupprättande. til . .. gudhelighetz wpnyan (ad . . . devotionis perditæ restaurationem) Su 228 . förnyande, bekräftande. mz fredzsens oc wenskapsins vpnyian MB 2: 263 . Su 368 . thenna troloffuan, ällir gamba troloffwilse wpnyan ib 366 . ","2) förnyande, återupprepande. tässe loffs idhkan oc altidh äwerdelikin wpnyan oc begynnan (hujus laudis frquents innovatio) Su 334 ."],"f":["-nyan )"]},{"a":"upnyiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnyare, återställae, återupprättare. \" lo christe ihesu, thinna kreatura bätzte fadhir, opnyare (reformator) ok älskare, haar findher tik ällr hwar \" SpV 477 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upnyiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnyare, återställare, återupprättare. han som är fridzins skapare oc vp nyare (reformator et conditor) Bir 1: 225."],"f":["-nyare )"]},{"a":"upnyilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , i sht pl., och f. 1) förnyelse, omskapelse. än tha at han (ɔ Jungfru Marie psaltare) är ny fför sin opnygilse skuld, tha är han mykidh aldrogher j sinne begynnan oc ophoff JMPs 510."],"f":["opnygilse )"]},{"a":"upnyilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , i sht pl., och f. ","1) förnyelse, omskapelse. \" o . . . gudz son som . . . vnte mik döpilse nadh oc oforgänglika vpnyilsanna äro \" ST 255 . - förnyande, återställande. skulu mange wiingarda . . . the som . . . thörre haffua warit tilböria at göra frukt äpter sins wpnyilse dagh Bir 4: 6 . - förnyande, uppfriskande, stärkande. behöffua the (ɔ: nadhinna gaffuor) . . . idhkelika wpnyuilse Su 359 . - förnyande, förhplandet el. egenskapen att vara (alltid) ny. her är glädinna opnygilse (novitas) Su 137 . ","2) förnyande, påterupprepande. \" varkunna . . . honom . . . staddom i swa mykle thwang . . . oc gabbilsanna opnyilsom (renovationibus) \" Bo 197 ."],"f":["op- . ","-nygilse )"]},{"a":"upnysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["luppnysta. \" lgirare omgaa et componitur congirare re opnysta \" GU C 20 s. 316."],"f":["op- )"]},{"a":"upnämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":[" . hwilka päninga jach vpburit hafuer aff opnämdom sigurde DN 14: 67 (1451). thy skiliom vy vpnemde ketil olafson andherss marthen karsöner forᵈᵉ vy halffth vndan oss ib 190 ( 1510) ."],"f":["op- )","ovannämnd"]},{"a":"upnämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["säga namnen på, uppnämna, uppräkna, nämna. kesthe the ok korade vi [6] friborne men ok vi [6] bönder . . . som vpnemde ok ladhe j walet tesse epterscriffne iij gode men FM 259 ( 1506) . the (martyerna) hafwa mange otalike warit swa at engin människia kan them räkna tho wil iak . . . nokra faa her ä ptir vpnempna ST 12 . \" tha thera nampn varo all op nämpd \" Bil 848 . \" wi alle för vpnämdhe oc nw när staddhe thessen landzens jnbyggare \" FM 59 ( 1457) . \" tässe vpnämpde städher oc byiar \" MB 2: 38 . ib 378 . KL 382 . LB 7: 20 ."],"f":["op- . ","-nempna )"]},{"a":"upnöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) njuta, åtnuta, blifva delaktig af. när prästen haffde oppnöth sacramentet Lg 3: 429 . ","2) förtära, förbruka. sidhan thz korn war alt op nöt MB 1: 256 . nw vpnötis offrit j vt huseno Bir 1: 386 . \" at mannin äruodha af morghonenom ik til quällin ok hustrvn vpnötir j enne stund alt thz som saman sankat war \" ib 121 . \" min lickamme är thz miölit han är siälina kostir oc opnötis ey ok minzskas ey vtan mätte siäl-¬ ina ok är al tidh then sami swa at han kan ey opnötas \" ib 3: 60 . - förtära, göra slut på, förstöra. at thäskyns hite skulle ey opnöta mantzens natwro MB 1: 107. swa som siwkx manz blodh thörkas ok vpnötis (consimitur) j allom adromin swa vpnötis mit blodh af naturlikom dözsins räddhoga Bir 1: 118 . \" at lösa ok opnötha ondha watzsko \" LB 4: 341 . Bir 1: 31, 71 . skulu thesse slitas ok vpswälghas af diofwlomen ok tho skulu the ey vpnötas ib 16 . \" vm nakot thört trä lägx vppa eldin brindir thz rasklika ok vpnötis ib 146. \" ib 2: 17 . \" han (min kärlek) . . . gör siälinna brinnande oc opnötir hona y \" ib 171 . ib 1: 302 . \" elden nidher kom aff hymblenom, oc vpnötte alt offret \" MB 2: 284 . ib 282 . \" lwghin wpnötte syndogha män \" Ber 65 . iak skal wpnötas swa som thräkker och swa som klädhe hwilkit som ätz af mar ib 187 . - abs. är han (anden) brännande ok vpnötande swa som eldin Bir 1: 187. - medtaga, uttömma, utarma. thu then hälghe ande vpfyl thänna kalla ok vpnöta oc vanmaktogha (exinanitum) biscopin mz thinom kärlek Bir 1: 336 . - medtaga, utslita, göra kraftlös, förstöra. en smaswen . . . var swa som aldir opnöttir af thriggia ara sooth KL 365 . \" hon . . . lifdhe sidhan eth halft aar vpnöt af allir ok äruodhe \" VKR XX . jac görs fast gamal oc opnötter SD NS 1: 563 ( 1406) . \" ib 2: 33 ( 1408). vpnöthir syndin likamanen \" Bir 1: 144 . \" hulkin som hawir opnöt licammin j syndom \" ib 2: 154 . the vpnötas j syndinne ok flyta nidhir til häluitis ib 1: 329. - tillintetgöra, nedgöra, nedslå, kullslå. han wpnötte (consumit) menlösan man och omildan Ber 189 . \" menlös man wpnötis af gudhi nar hans menlösa ranzsakas grannelika oc linath gudhelike menlöso synis änkte wara. ämwäl wpnötis omildher man af gudhi, nar hans omildhet wpletas mz gudhelike domsins kloko snilde ib. - utplåna? bör mik til at han pina alt til thäs the (synderna) äru alle opnöta \" Bir 3: 266 . ","3) bruka, använda. \" j hans loffui . .. wpnöta oc framdröga tholka nadher tik inguthna \" Su 341 . ib 197 . - använda, tillbringa. allan thera tima opnötto the i dygdelikom gärninggom Su 58 . Bir 5: 80. swa at annor stwndhen oppnöthes i andeliko siäla gangne oc annor i likamans nödhthorfft LfK 70 . han . . . vpnöte ok lifdhe sin tima nyttelika ok höfwisklika Bir 1: 329 . - använda, förslösa. aff timans förtapparom, som honom syndelika oc oskäleka oppnötha LfK 70 . \" at vpnöta fafängelica timan \" Bo 16 . Bir 1: 328. timan . . . hawir jak op nöt j världinna fafängo ib 3: 385 . KL 251 . MP 1: 52 . - Jfr nöta up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upnöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) förtära, förbruka. - förtära, göra slut på. the nadh som gudh haffwr os i wärldine giffwith. lhenne opnöta wi fanfänglike i fwlom losta SvKyrkobr 14 . 3) bruka, använda. - använda., tillbringa. omne tempus tibi jnpensum requiretur a te quomodo sit expensum aller thän thime thik är forlänter, skal kräffwas aff thik, hwru han är aff thik wpnötther Mecht 303 . - Jfr nöta up."],"f":["op- )"]},{"a":"upnöteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som förtäres el. kan förtäras. the . . . ophängdos i häluitis brännande galgha, ther äwerdelika hängia i olidelikom eelde, oc aldregh togh opnötelika ällar förfarlike Su 126 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upnötilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lförnötande, förbrukande. for thy at wj syndom mest j threm thingom, som är först j kropsins onda lusta, oc timmans fanytto opnötilsso MP 3: 98 (fornskånsk text på svenskt grundlag)."],"f":["op- )"]},{"a":"upnötilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f.? ","1) utslitande, förstörande. tannana opnötilse (consumtio) ok äruodhe Bir 3: 140 . \" til starkä naturinna opnötilse \" ib 2: 311 .","2) användande, tillbringande. \" ransaka . . . tilkommandhe dagxsens skäleka opnötilse \" LfK 70 . - förslösande. wi skulum göra räkinskap . . . af fanyttom ordhom och thankkom och timans wpnötilsom Ber 190 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upnötning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bortnötande, förtärande. \" äpther . . . thäs bärxsins opnötnigh \" Su 133 ."],"f":["opnötnigh )"]},{"a":"uppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upa."],"f":[]},{"a":"uppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se yppa."],"f":[]},{"a":"uppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se up a."],"f":[]},{"a":"uppavisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dansvisa. \" corea . . . danzs vk vppavisa (för huppavisa) \" GU C 20 s. 105 ."],"f":[]},{"a":"uppe","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) uppe, ovantill. mwren hörer thöm allom til vppe och nidre at brucha til ewigh tidh STb 3: 330 ( 1497) . - Jfr här- (Sdw 1: 556), thär- (Sdw 2: 782) uppe. "],"f":["vpe )","*uppe mot , "]},{"a":"uppe","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. \"","1) uppe, ofvantill. \" systrana koor skal vare vppe (superius; motsv. st. \" Bir 4: 23: owirmeer) vndi thakino VKR 69 . \" losnade vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä \" Di 43 . om . . . bryner bwlna eller adhror oppa j tyningom LB 2: 52 . högt uppe å grindenne TK 269 . - uppe, i högre läge. gaff caleph henne frukt saman aker vppe (superius) oc nidhre MB 2: 70 . ","2) däruppe, därpå. \" her tordh marsken skikkadhe sina borgh . . . ä hwat han oppe bleeff äller aff reedh han wiisthe wäl togh hwath norges män leedh \" RK 3: 35 . \" een fyrepiil kom i hödldh ther före the oppe (på el. i slottet) waare komme i nödh \" ib 614 . ","3) i upprätt ställning. swa stodh han oppe bundin vidh the studhina (steit rectus ad illam columnam ligatus) Bo 190 . \" siälin stodh rät oppe sua som een människia \" Bir 2: 15 . ","4) uppe, ur sängen. om morghonen arla war han idhkelika vppe ST 242 .","5) i för alla tillgängligt el. öppet skick. som apen gathabodh vppe haffua SO 115 . \" gik han til fiärdha husit hulkins portir vppe (öppen; aperta) war swa som til halfs \" Bir 1: 223 ."],"f":["uppi L. ","uppe a , "]},{"a":"uppe biudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppbjuda, hembjuda (fastighet åt egarens slägtingar till inlösen). iach . . . haffuar till kiöps vppebwdet mynon rätta nestha frendar szom mik aff rättha bwrde vpp at biwde all myn grwnd gotz oc eghiar SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). Jfr upbiuþa, biudha up."],"f":[]},{"a":"uppe bära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppbära, hålla uppe. äpter himilin tha war thz (ɔ: palatz) giort et liknilse aff gull . . . the stolpa himilin oppe bära aff ädhla stena mono the wära Al 3657 . ","2) uppehålla, vidmakthålla. \" gudh som al thingh uppä bär \" MD 20 . - Jfr bära uppe."],"f":["uppä- . ","oppe- )"]},{"a":"uppe flyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) flyta upp? emergo . . . gere vppe flytha ok vpkoma GU C 20 s. 216 ."],"f":[]},{"a":"uppe flyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyta ofvanpå. pilten oppe flytandhe liffwandhe som lättaste fiädher Lg 221 . thz fätha wil alth vppe flyta GO 28 . ib 436 ."],"f":["oppe- )"]},{"a":"uppe ganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försiggå, ega rum. mangh stoor örligh och smaa monde i swerige manga stadz oppe gaa RK 3: 1830 . "],"f":["oppe gaa )"]},{"a":"uppe hängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hänga, vara upphängd. i bildl. spes är hogxsins rörilse oppe hängiande (suspensus) orörlighin, när them thngom som äru takaskolandes ok thz han astwndar SpV 143 ."],"f":["oppe- )"]},{"a":"uppe lata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = uplata 4. noghet miöll oc malt oc anner stykke, som han sculle haue beholdet pa wiburgh, tha hon honom thet antwordede yder mere än hon honom ther uppe ioth met sin gode wilghe FMU 3: 339 ( 1444) ."],"f":[]},{"a":"uppe sima","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["enare vppe syma GU C 20 s. 220 ."],"f":[]},{"a":"uppehald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som uppehåller el. närer, näring eg. och bildl. thetta är waar födha ok oppe hald Al 6097 . \" gudz ordh äru . . . swa som sielinne andelik födha oc oppehaldh \" Lg 976 . \" af siälfwiliandis fatighdomenom. hwilken som är alla renlifwes fostermodher ok vppehald (nutrix et fomentum) \" Su 421 . Jfr uphald."],"f":["oppe- )"]},{"a":"uppehald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) det som håller något uppe (på rätt plats el. i rätt skick). hon . .. gange wppa hopsens bärgh, ok thronna öghom skodha mik som är himerikis stadhfästilse äller himelsens wppe haldh (firmamentum) Mecht 312 ."],"f":[]},{"a":"uppehalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) hålla uppe, hålla upplyft, bära uppm jak skal fämpna i morghin thenna stolpa som oppe halder hallenne oc bryta han synder oc fälla nidher hallena Prosadikter (KarlM) 256 ; jfr ib (KarlM B) 296, KarlM (Ver) 20, KarlM (El) 21. 2) uppehålla, upprätthålla, sköta. klärkenom, som siälrykthena skal vppehaldha j them sama korenom Svartb 180 ( 1383) . \" hon som abbatissonna ämbite oppe hwlt \" Abbedval i Vkl 82 . \" hulken gerningx man som flere ämbite haffdhe ellir vppehällä en ena handha ämbite \" ATb 2: 6 ( 1473) . ","4) tillhandah¨ålla (ngt). the schulle forbiwde enom och hvariom wijdh sine iij mark at selie eller skenckie brentth vin, som til foren her til haffue tet brukat och vppehallit STb 3: 376 ( 1498) .","7) avhålla, utesluta. - abs. utesluta el. avstänga från nattvardens sakrament. huilen thz forsumar . . . then scal presther aff kirkio lysa ther til hansina thiend infört hauer. oc om pascha for honum wppehalla Gummerus Synstat 42 (1425, vidim. 1440). item forbiudhom wj allom prestom fore noghrom oppehalla om pascha. äller säthie noghon wt aff kirkio ib 43 (d:o). 8) hålla upp, upphöra. jntermitto . . . tere tiil en tyme offuer giffua oc oppe holla GU C 20 (hand 2) s. 36. hwa som thässa böne läs . . . j niotighi dagha swa at engin dagh oppehalz SvB 300 (b. av 1500-t.).","9) hålla upp med (ngt), upphöra med (ngt). noe j archinne mz sonomen skildis fran hustrmen, teandhis thär mz äpitr gudz doms owiruägha, at hionalagx samblandh skal j biskedhonom timom oppehllas SpV 308 . - Jfr halda uppe."],"f":["wpe- . ","oppe- . ","-halla . ","-holla )"]},{"a":"uppehalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hålla uppe, hålla upplyft, uppehålla, uppböra, stödja, understödja. äpte siax dagha ok þrätighi. siþan sonen vr hängdar. com faþeren atar tel galghan . . . sonen talaþe tel faþeren . .. aldre var mik sua väl. som mik havr här varit mz sancto iacobo. som mik vppe haldar (sustentat) Bu 170 . \" j säteno äru fyre stolpa som bära oc oppehalla (sustentantes) thz som midhuägho är a stolenom \" Bir 2: 242 . \" jak är then som vppe haldir hymil ok iordh mz mino walde ok ey vppehaldas the af nakrom androm thinghom ällir stölpom \" ib 1: 9 ; \" jfr 2. skalff hon . . . viliande nidhirfalla a jordhinna vtan hon hafdhe oppehälliz aff androm qvinnom \" ib 3: 273 . \" oppehiölz hans licamme aff iarnspicomen \" ib. \" fötrine vppe hiollo mästa byrdhenna ok likamanzins thungha \" ib 1: 85 . ib 3: 272 . Bo 200 . ey gitandis siälff bära äller oppehalla sin klena likama MB 2: 201 . \" vppehallandis henne j synom fampne ther til hon atirkom til sith synne ib. \"","2) uppehålla, upprätthålla, vidmakthålla. þu bar cristum. som giorþe ok vppe haldar alla väruldena Bu 499 . \" al thingh äru skapadh ok vppehallas af thinom godlek \" Bir 1: 76 . skulu vppehaldas hwarn syknän dagh iwi varre grift tu staþlyus af eno halwu lifspundi vax SD 5: 563 ( 1346) . ib 564 . \" vppehalla lius ok altara klädhe j thy cappallino \" KL 109 . \" oppehola äuerdeligan eeldh \" LfK 237 . ib 30 . - upprätthålla (genom fullgörande el. iakttagande), fullgöra det som höret till ngt. med ack. el dat. th var . . . riddirskap ok ära nidhrat swa thz man näplika matte fa thän thz vilde oppehalda Fr 49 . \" äpter thän herra os hafdhe at valda ok alla vara äro skulde oppe halda \" Iv (Cod. B) 793 . här är een sidh . . . iak vardher han nödhugher vppe hallda ib (Cod. A) 4392. vm han forma þet frälsit vppe haldä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). þiänistenne vppehålla, sköta. klära gatho ey vppe haldit gudz thiänist j kirkionne Bil 877 . \" sionga oc oppehalla natta tidhe oc daghtidhe \" Bir 2: 69 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 285, 3: (sista forts.) 5528. thöm preste som ther nu mässor oc siäla rycht vppe halder SD NS 1: 23 ( 1401, gammal afskr.) . som vndirstandas . . . wansklicha wara sitt embete vppehaalla när the fasta VKR 17 . \" alle fatige gamble borgara . . . som ecke makt haffue vppeholle ämbetet j skreddara comapanj \" SO 115 .","3) uppehålla, underhålla, försörja, nära. hwilke . . . hungrado ey. oc thyrto ey. thy at gudz höghro hand vppehiolt oc födde them KL 203 . Bir 1: 308, 310 . iak oppehalz aff thino äruodhe ib 2: 166 . \" gozit ther the skulu mz fordhas oc oppehallas \" ib. \" giui sua mykyt ingiäld til altarit at een prestir maghe ewerdhelica oppehallas aff thy \" ib 3: 52 . \" iak skal gifwa thik akra oc bya af hulkom thw maghe ärlica oppehallas oc lifwa \" Gr 262 . ","4) tillhandahålla (ngn ngt), hålla (ngn) med (ngt). clostrit skal mik vppe halda födho ok annat hwat jak vidhrithorff SD NS 1: 168 ( 1402) .","5) understödja, underlätta. \" throne män oc qwinnor ärffuodaho wm likamlikin stykke hwilke togh ey waro ällir kalladhos apostla, wtan til hulpo oc wppehiöllo thera ärffuode som mik thiäntto hemelikare än andre (erant administratores et relevatores laborum servientium et assistentium mihi secretius) \" Bir 5: 29 . ","6) hålla ut med, fördraga. han (ɔ: kärlekin) . . . wppehallir thollelika al hard thing (sustinet omnia) MP 2: 129 . \" kärlekin är matoghasta stud til at vppehalda alt ärfuodhe oc dröfuilse \" ib 128 . ","7) afhålla, utesluta. \" at the . . . thöm oppehallin aff gudz likama \" SD NS 1: 415 ( 1405). ","8) hålla upp, upphöra. han badh dagh oc nath at han ey vppe hulth j x dagha oc nättir ST 92 . ib 143 . \" thz han vppe haller aff frästilse Gers Frest 2. \"","1) hålla sig uppe, stödja sig. hon . . . togh mz sigh twa syna möör widh the andra sigh stödiandis oc vppehaldandis MB 2: 201 . ","2) uppehålla sig, underhålla sig, föda sig. köpto the . . . thz the sparlica sik oppehiollo mz Gr 285 . - Jfr halda uppe, äfvensom uphalda."],"f":["oppe- . ","-holda . ","-halla . -haalla. -holle),","uppehalda sik , "]},{"a":"uppehaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppehållande, vidmakthållande, underhåll. thässe fäm. se oc höra. lokta oc smaka ok hanna äru i howdzsins vndirstandilse i thässo stakkota lifweno licamanom til oppehällilse Bir 4: 130 . \" tiil ena skiellige . . . affgift i kornn roog gäss och lamb tiil hanss liiffz oppehellilse aff samme geldh \" HSH 20: 31 ( 1506) . - uppehållelse. gudh han är . . . wndher all ting oc wtan all tingh . . . wndher om oppehaldilsen, thy at han all tingh regerar oc oppe haldher LfK 30 . Jfr uphaldilse."],"f":["oppe- . ","-hällile . ","-hellilse )"]},{"a":"uppehaldilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. uppehållande, vidmakthållande, underhåll. wi hawom gifwit wan äghodeel i enom gardh . . til gvdhems closter fore wart forälre til vppehäelse SD NS 3: 43 ( 1415) . enkanneligha them helgom threm konunghom tiil theris altare vppehaldel(se) j abo domkirkio Svartb 432 ( 1448) ."],"f":["-hälelse )"]},{"a":"uppehälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppehållande, uppbärande; det som håller uppe el. bär upp. likawäl mörkias the (ɔ stjärnorna) aldrigh jn suo firmamento j sino wppehälle Mecht 312 . 2) uppehållande, upprätthållande, vidmakthållande. ok tilegnar iak thet for: da watzstena klostre thy til styrkilsa ok vppehäles til äwerdheleca ägho SD NS 3: 340 ( 1418) . kyrkio värende j byekirkian . . . tess kyrchio til lbygningk, fordel lok vppehelle schole allenast holle sine xaxlius all stedes j hwar koor STb 4: 174 (1507). ","4) uppehälle, underhåll, näring. til min rätta tarff och hoppehälle Brasks Kopieb 19 ( 1520) . - det som ngn har att leva av, försörjning. os fattas wart oppehälle thz är saa mykit os taruas Prosadikter (Sju vise m C) 242. 5) stöd, understöd, hjälp. optulacio . . . hielp ok vppe hälle GU C 20 s. 384 . ingen skapat thing . . . kunno bliffua bestandin j sik mädh sinne skipilsse natur vtan täs hälga anda dygd ok vppe hälde MP 4: 74 . the . . . kunde huaske sta eller gaa vthan mädh annars hiälp ok vppehälde ib 122 . - Jfr uphälde och lifs uppehälde."],"f":["oppe- . ","hoppe- Brasks Kopieb 19 ( 1520)"]},{"a":"uppehälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppehållande, uppbärande; det som uppehåller el. uppbär. nw spöria hwath oppehälde himil oc iordh hawer MB 1: 38 . ","2) uppehållande, upprätthållande, vidmakthållande. til klostersens byghning ok vppehälde BYH 1: 184 ( 1380) . til husins vppehälde i abo BSH 1: 197 ( 1387) . \" offrens vppehälde j tämplet \" MB 2: 286 . \" til cristendomsens oppehälle \" Lg 3: 346 . \" til therra mässonar ok capelle oppehälde \" SD NS 2: 10 ( 1408). ib 11 ( 1408), 44 ( 1408), 48 ( 1408), 53 ( 1408), 64 ( 1408), 134 ( 1409). FH 5: 164 ( 1494) . SO 33 . gudz tieniste till vppehelle oc forbetringh fritt oc qwitt ath haffua . . . thet altaret ib 163 . \" mannenom är mångt åfåt til vppehäldis sins lifz, thet annor diur haua af sin naturlik skipilse \" KS 40 (104, 43) . \" huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes ib43 (112, 47); jfr 4. scal han ey taka mat mz astundan til bukesens mäta. vtan til likamans enkannelikit vppehälde \" KL 204 ; \" jfr 4. - vidmakthållande, bevarande. til vppehälde manga dygdha \" Ber 257 . ","3) det som uppehåller el. vidmakthåller, styrka. boande män äru landz vppehälde KS 65 (160, 71) . ","4) uppehälle, underhåll, näring. han var thoftoghir aat licamlciom mat til sit behof oc vppehälle (sustentacione cibi corporalis indigentem) Bo 52 . \" nytiadhe han . . . kostin til sit vppehelle \" Bir 1: 204 . \" han hafdhe . . . sina vidhirthorft til sit skällikit vppehälle ok fordhan \" ib 323 . latir iak thik hafwa . . . mattelikin kost til kropsins vppehälle ib 248 . \" nar frvctsamo biin see at the ofructsamo ok ondo biin äruodha til sinna ensamna fordhan ok vppehälle \" ib 258 . \" hanom foresee om syna prouento ok vppehälde \" FH 5: 38 ( 1466) . ärwodha . . . til sinna lykamlika thörft oc vppe häle ST 539 . sith licamlica vppehälle aff androm tiggiandhe MP 1: 47 . \" til fatigha manna vppehälde \" ib 2: 5 . SD NS 1: 201 ( 1402) . BSH 5: 35 ( 1505) . Bir 1: 102, 388, 2: 67, 232 . tha hawir siälin oppehällis gooz (bona sustentationis) nar hon är ful mz dgdhom ib 166 . \" aff goze . . . atirgömdo vi os änkte . . . vtan vars oppehällis vidhir thorfft (necessaria vitæ) \" ib 3: 284 . \" thu värdhoghadhis . . . os gifwa thin wärdhogha likama . . . til siäla födho ok helso ok andelikit vppehäldhe \" ib 4: 159 . - det som ngn har att lefva af, försörjning. min dottir war her mz warum kyrkio herra . . . och rädh ofwir alt thz han atte, oc thz nöth iak mykyt, oc war mit vppehäle . . . seex marck til harniska penninga som jnleggias schall vtj embetz bössan stadenom ock companijt til vppehelle SO 192 . - Jfr uphälde."],"f":["oppe- . ","-hälle . ","-häle ST 267, 539 . ","-halle Bir 2: 232 . ","vppähelle SO 33 . ","oppähällä BSH 5: 35 ( 1505) ), "]},{"a":"uppinbar","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se opinbar o. s. v."],"f":[]},{"a":"upplöghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upphöja, plöja upp. jak skal thin stadh lata nidhir slaa oc ödhö läggia . . . oc iak skal lata han vp plöghia oc saa ther byug vth j ST 93 ."],"f":[]},{"a":"upputra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["puttra upp. emanare . . . aff flyta vt flyta vpsiuda vp puthra GU C 20 s. 215 ."],"f":[]},{"a":"uppysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) blåsa upp, göra uppblåst. tha högfärdhin hon stinger, oc oppöser thik (cum superbia inflaris) Mecht 336 . - uppegga. the adhra olatin är timor mentis oc är pösning j hiärtana naar thankana oppösa hughin til hämpd SvKyrkobr 354 . 2) [Jfr Sv. dial. pysa, svälla, höja sig] svälla upp, svullna upp. Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmanskap 70. annars waxa böldher pa handenne op pysth, hendher tik tolken pysth tha smör handena strax mädh olio PMskr 352."],"f":["op- . ","-pösa: -pöser . ","-pysth ) , "]},{"a":"upqvekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upptända, tända upp. j syon tha opqwekir thu (incitas) eldhin, ok j iherusalem gör thu äsiona SpV 483 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uprapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ructus . . . vel ructa . . rapan et hinc ructo as are et ructare rapa et vtrvmque componitur . . . ervctare et eructuare vprapa GU C 20 s. 530 f. eructo . . . vpraka (trol. hörfel för vprapa) ib s. 228."],"f":[]},{"a":"uprapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rapning. \" diaria e ventris cursus sine vomitu vprapon \" GU C 20 s. 182 ."],"f":["-rapon )"]},{"a":"upredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ställa till reds, ställa i ordning; sadla. loot man thera örs opredha Fl 1835 . - bädda. en ärlig seng kösteligä opp redh Va 11 . - uppbäddan en godh op reedh sengh HSH 19: 165 ( 1506) . ","2) uppräkna. \" idhra fwla gerning alla op redha \" Al 6330 . - Jfr redha sik up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ställa till reds, ställa i ordning. - bädda, uppbädda. cameraswen bör opreda sins herra säng Arnell Brask Biᴵ 30. - part. pret. om säng: båddad, utrustad med (vederbörlga) sängkläder. llectisternium ii opredh sengh GU C 20 (hand 2) s. 70. jtem en vp reed sengh FMu 4: 94 (omkr. 1455). Liber eccl. Vallentunensis 65 (1515). - Jfr redha up."],"f":["op- )"]},{"a":"uprensa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upprensa. \" han lot oprensat (näml. det igenfylda Harstäket) i liten stundh \" RK 2: 3118 . \" alle the qwerne bygningh aff brytha och forssen vprensa, och göra han swa fryan. som han aff allder warit hauer \" FH 1: 32 (1455, gammal afskr.). holle bergsmennen oppo at lathe reense bergeth och grwffwen, som igen fallen war, swa at grwffwen är noget när preensidh DD 1: 198 (1506, eft. aftr. hos Langebek) . ","2) rena. \" naar som manzsins hogher wardher wprenadher (expurgata) aff allom jordzlikom lastom \" Su 336 . - Jfr rensa up."],"f":["op- . ","-reensa )"]},{"a":"upreppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SO 117 ."],"f":[]},{"a":"upresa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) låta (ngn) uppstå, uppväcka (från de döda). Mecht 99 (se under upresilse 1). the som thetta folkomlica göra upräsas aff gudhi till ävärdhelikit liff PMFr 238. 4) resa, uppresa, uppföra. återuppföra, återuppbygga. ath han samma hws pa ena syda aff gatan vprest hade jn vnder thakit, tha tet niderfallit war j grenden STb 4: 34 ( 1504) . han vylde vpresa tet hws vijdh norre port gildet til hörde ib 42 ( 1504) . \" formyndarena matte vpresa husit j gen, som samma thommas nider röth hade ib 110 (1506). \"","7) sätta upp, sätta i rörelese. - uppegga, upphetsa, hetsa. thy bider jak tik ath thu mik ther äpter til tokit onth, mik egh opreser Prosadikter (Sju vise m C) 229. 8) uppväcka, framkalla. återuppväcka, göra (förseelse el. dyl.) till föremål för ny behandling. ware tet zache, ath han nagan tijdh her effter finnes j swa dana gerninger . . . tha schulle tet gambla vpresses medh tet nya STb 4: 173 (1507).","9) upprätta, gottgöra. skulle dandemen . . . samma skada hanomi gen vpresa thedan han komen är SJ 2: 126 ( 1488) . STb 2: 263 (1488), 464 (1490), 3: 148 (1494). tha skal then skadhen wpresas oc betalas aff winnyngenne PMskr 90. "],"f":["op- . ","öp- SpV 367 . -resa STb 2: 464 (1490); reses ib 4: 173 ( 1507) . ","-räsa: -räsas MPFr 238 ),","upresa sik , 2) resa sig, bli högre. ranzsakom thänna wärldinna sex aldra . . . huru wärlinna skikkilse sik öpreste j nakrom trappom, mz dygdhinna ökilse (quomodo gradibus quibusdam ordo seculorum multiplicatione virtutum se erexerit) SpV 367 . - refl. upresas, 3) resa sig, upprättas. än thz en dare värdz framgangenom for hans onda smikrande ok llekande for honom, kan oprisas (för opresas; quod suo mato stultus alludentibus prosperis potest erigi), hwilkin wis är thär oppa at . . . SpV 409 . FM 133 (1502, gammal avskr.) . - Jfr resa up."]},{"a":"upresa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) resa, uppresa, upplyfta, gifva upprätt ställning åt (ngn). loot hon sik opresa i sänginne KL 344 . ","2) låta (ngn) uppstå, uppväcka (från de döda). symon . . . dömde thän til dödh aff thöm twem som ey gata dödhan vp rest aff dödha Bil 104 . gudh fadhir vpräste sin sighnande son af dödh KL 156 . baþ iohannes ihesum christum up resa drusinam Bu 151 . \" goth är them som här wardha dräpne aff mannom stadugt hop haffwa til gudh at han them atir wpresir \" MB 2: 299 . \" tha jak han atirfik oc saa swa ärlika wprestan \" Su 216 . Bil 86, 480 . KL 90, 134, 136, 172 . Bo 71, 72 . Bir 1: 45, 159, 2: 139, 140 . Lg 441 . ","3) resa sig, komma på grön qvist. wart cronennis stadh stocholm . . . saa fordarffueder . . . saa at thee skaden fongit haffua aldrig ytermere her effter vpresa kunne BSH 4: 282 ( 1501) . ","4) resa, uppresa, uppföra, upprätta. þär han sa þät (korset) upräst Bu 140 . \" en wprestir stighi \" Su 262, the ther manligh stägel opreesa RK 3: 851 . \" thz sama gudz hws . . . thz war est aff opreste studh \" MB 1: 495 . \" haffdo vprest eth altara \" ib 2: 58 . ib 230 . \" en prästar . . . vilde . . . up resa ok rätta sancti laurencii kirkio. som longbobardi brändo \" Bu 417 . ionathas . . . tog til at atirbyggia oc vpnyia stadhen, oc bödh mästir mannenom som före ärffuodit stodha, at the först skullo vpresa mwrana kringhom bärghit syon MB 2: 250 . ","5) upprätta, bringa till stånd. skal war herra opresa himpna rike i iordhrike MB 1: 15 ","6) uppresa, höja, lyfta. thera baner är oprest (erectum) Bir 2: 181 . ib 3: 407 . \" wpresa falsk baneer \" PM 25 .","7) sätta upp, sätta i rörelse, sätta i gång. han opreeste strax een storan her RK 3: 1394 . \" opreesa een stora skara \" ib 4012 . ib 2057 . \" en stoor vpresning the rytzor vprest haffua mot thenne landz ändhen \" FH 5: 24 ( 1464) . - sätta i rörelse, föra. sampnahe alexandher storan häär mz allo. oc vp reste han (admovit castra) mot demeterium MB 2: 252 . - uppegga, upphetsa, hetsa. han . . . opreste thän menlösa oc milda höffdingan moth thän godha mannen Su 67 . opreste (concitavit) hon . . . mothe mik manga handa etherful dywr ib 162 . ","8) uppväcka, framkalla, åstadkomma. moln oc rädheliken skyy opreesa storma oc stora rägn skura Su 119 . \" vpresa kärlekz brendgha j manna hiertom \" MP 1: 153 . \" somlke aff iudhomin vpreste gensägn mote them oc hat \" KL 161 . huat hinder ok forsaat diefulen vpreste moth henne Lg 3: 530 . - sätta i gång, ställa till, framkalla. wpreste han otaligen örligh MB 2: 217 . - sätta i gång, företaga. mäktogh stridh . . . oppresa skolandis moth konunghenom longobardorum Lg 3: 308 . ","9) upprätta, godtgöra. til ath wpresa allan skadhan PM XV . ","1) uppresa sig, resa sig. thetta folk skal oprisa som leon, oc opresas som leena (ut leena consruget et quasi leo erigetur) MB 1: 415 .","2) uppstå, framträda. \" äpther aoth wp restis en annar härgreffwe som kalladis sanghä \" MB 2: 77 . - Jfr resa up."],"f":["op- . ","opp- . ","-reesa )","upresa sik , uppresa sig, göra sig upprorisk. han seer mannana hiertha . . . vpresa sik mot andans vilia MP 1: 102 . - refl. upresas, "]},{"a":"upresare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upprättare, återupprättare. o härra ihesu christe liffuandis gudz son mankönsins skapare oc wpresare SvB 97 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"upresilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) uppresande, uppväckande (från döden). nar iak wpreste min mandoms likama w graffwinne til eth tekn at sanna almennelica wpresilse tilkommande wm ytarsta domen (in signum veræ resurrectionis) Mecht 99 ."],"f":[]},{"a":"upresilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f.? ","e":["1) uppresande, uppväckande. \" af lazari vpresilse \" Bo 155 . \" huru myklo vadhelicare andelikin dödhir är än licamlikin oc siälinna opresesilse ärlicare än licammans \" Bir 2: 140 . ","2) uppresning, uppror; upproriska tankar. ijskiutir han synda idrogha mot them vpresilsom MP 1: 102 ."],"f":["op )"]},{"a":"upresing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = upresning 2. thalede borgamestaren her erick jensson . . . her sten til om then schada och forderff, ther stochholms stadh hafft haffuer fore hans vpresning schul nw j thenne forlidne sommer STb 3: 342 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"upresirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upprätterska, återupprätterska. \" o maria . . . syndogha manna wprättirska hs I: opreserska) \" SvB 288 (b. av 1500-t.)."],"f":["op- )"]},{"a":"upresning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) resning. - konkret om byggnadskonstruktion. oppa hwario sydor om gatorna war mz pelara ganska otaliga mz hwalff bogar oc offwer hwalffnings oprestning mz hws offwan oppa Troj 37 . 2) resning, uppror. skedde och . . . thet nogon en eller flere giorde opresning eller sätte sig mot k (ɔ konungen) eller rikedh G. Carlsson, Kalmr recess 1483 s. 70. STb 5: 325 (1521, Kop.). - konkret. uppbåd av upprorsmän at han (ɔ Gustaf Eriksson) och hans anhengiere haffue them nw fforsterkt med en ganske swar opresningh STb 5: 343 (1521, Kop). - Jfr upresing och hars upresning."],"f":["op- . ","-restning (Troj 37)"]},{"a":"upresning","b":[],"c":"","d":"","e":["1) resning, höjd. \" the högha wäggianna wpresningh (elevatio) nidherbrytis \" Bir 4: 80. ","2) uppresning, uppror. \" BSH 4: 218 ( 1497). om then opresning oc owilie, som iommen är mellem her peder twreson oc almogen i twist \" ib 5: 339 ( 1509) . at stille then opresning ib. almogen, som then opresning haffuer giort ib. \" hawer han gyort iij (3) opresni[n]ge mot mig \" ib 338 ( 1509) . \" mädhen her görss sadhone opresnyn[g]ger pa meg \" ib 339 . ib 342 (1509), 343. HSH 18: 49 ( 1496) . ","3) mobilisering? han . . . sagde, at rydzerne hadhä giorth en swor opressningh ther landit, än huath the willä opaa slaa, wisthä han ickä FM 199 ( 1504) . \" en stoor pvpresning the rytzor vprest haffua mot thenne landz ändhen \" FH 5: 24 ( 1464) ."],"f":["op- . ","opressningh . ","opresnyg )"]},{"a":"uprest","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppståndelse. \" epter wars herra byrdh oc opreest aff dödha \" MB 1: 68 . ib 269 ."],"f":["opreest MB 1: 68, 269), "]},{"a":"upreta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppreta, uppega. vpretandis konunxsens hogh mote jwdam MB 2: 322 . \" aff tolkom falskom käramalom vpretther \" ib 323 ."],"f":[]},{"a":"upridha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , v rida upp el. uppåt, rida till en högre el. nordligare belägen ort. thaa han opredh BSH 5: 110 ( 1506) . \" komber en aff kwngens hoffsyndher op rydende \" ib 485 ( 1511) ."],"f":["op- . ","-ryda )"]},{"a":"uprikteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rätt, riktig. \" var ok the kyp sa lagaljga giorth ok samthygt mecht hannaband ok oprerjgthelja staffelstelse DN 14: 228 (1520). \""],"f":["oprejghelja ) , "]},{"a":"uprinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppgå, uppstiga. \" ortus a um föder ok vprunnyn \" GU C 20 s. 393 . 2) upprinna, uppspringa. j markinne som liggir widh iericho, war fordhom en källa, oprunnin wndhirsamligha besk (fons propupit . . . mire . . . amaritudinis) SpV 21 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uprinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppgå, uppstiga. om person. jhesu nampn är orinnandhe (oriens) man . . . ok huar then som nokot got gör vprindir (orietur) vndir honom MP 1: 36 . iak . . . wart swa snarlika oc wadelika nidherslaghin tha iak som bästz än nylika opran Su 162 . ","2) upprinna, uppspringa, flöda upp. bildl. thässin himerikis välsignadha adhran oprunnin i spoleto dal KL 329 .","3) uppspira. somlika (näml. säd) fiol j stenogha iordh . . . oc visnadhe genstan hon vpran MP 1: 84 . vienna . . . war röd som roos oc smal som röö oprunnen MD 445 . - bildl. at fundera fornämpda hälgastga nya renliffnadh aff hwilkom skulu wprinna fruktsamlika winqwista Bir 4: 6 . \" at ey skuli wprinna (pullulet) i os alla onda thinga frö och sädh \" Ber 172 . \" begynnadhe tha i clostrit lydhnan oprinna, som wänasta lilior \" Lg 3: 265 ; jfr 5. ","4) upprinna, uppgå. \" om sol, stjärnor, dag. wpran oc syntis en ny stiärna \" Lg 67 . \" een stiärna skal oprinna (orietur) aff iacob \" MB 1: 417 . thässe andelika sool skal os ater oprinna a domadagh ib 490 . lithet äpter ath daghen opran RK 3: 467 . - bildl. kärleken opran iblandh brödherna, som solennas sken äpther mörka syndennas nath Lg 3: 265 ; \" jfr 5. \"","5) uppstå, uppkomma. \" sidhan vardhir thz skyit til änkte thy at thz var oprunnit (orta erat) aff jordhinna orenlikhet \" Bir 2: 159 . \" spöria af huat sak kärumalin äru oprunnin \" ib 189 . \" oprindir thom höghfärdh oc dyrfwe aff thera atirhalle \" ib 50 . \" aff oloflike syn wprindir syndelikin astundan \" ib 5: 68 . \" loffwis gudz son j sinna ärofulla modhers afflinga tima thy at aff henne wpran allom helsa \" Lg 3: 51 . \" fals är wprunnen bland quinnor oc män \" MD 394 . - Jfr rinna up samt uprunnin."],"f":["upp- . ","op- )"]},{"a":"uprinnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l(solens) uppgång. thänne bönen hon wplyser öffre iherusalem, swa som mz nya solinna wprinna (för wprinnan? velut novi solis ortu) Mecht 296 . - öster. ena liffuandis watns flodh aff solenna wprinnan til hänna nidhergang (flumen aquæ vivæ ab Oriente utsque ad Occidentem) Mecht 184 ."],"f":[]},{"a":"uprinnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. upprinnelse, ursprung. exoria . . . idest nasdcencia vprinnilse GU C 20 s. 242 . \" ortus tus tui vprinnilse ib s. 393. tha giffwa ämwäl . . . thänna siw dygdhanna taal . . . siw thäs hälgha anda nadhz fulkompnilse, mz hwilko lastanna samanfögdh, mz sinom siw ondzskom . . . söndhirslitz diäffwlsins kroppir ok owirwinz, ok alla dygdha källa ok oprinnilse (fons et omnium origo virtutum), til saman om rätuisonna genstigh tilföghis \" SpV 137 . \" j samma hälgha thinganna teknom mz sonenom, j hwilkom skyltis lönligha ok osynlegha yppirsta ok främsta oprinnilsin (principalis origo) \" ib 188 . ib 228 . alla siälinna plaghor ällir wanskelikhetir, haffwa wissa ämpne ok oprinnilser (materias) ällir exemplum ib 413. ib 490 . \" hon wndhrar grönskonna oprinnilse (hortum, läst ortum) j blomstanna lustilsom ib 581. \""],"f":["op- . ","-er SpV 413 ) , "]},{"a":"uprisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["6) uppstiga, uppstå. - uppstå, uppkomma. thässo gudheliko skeneno swa aff gudhi anamdho, opris örlögh mz innebyuggiande owenenom SpV 385 . - Jfr risa up och upresas."],"f":["op- )"]},{"a":"uprisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppresa sig, resa sig. thetta folk skal oprisa (consurget) som leon oc opresas som leena MB 1: 415 . ","2) uppstå (från de döda). alle hälghe män fore wars herra byrdh stundadho ther iordhas som then hälghe ande hafdhe them bewiist at gudz son skulle iordhas oc oprisa MB 1: 313 . \" jak skal . . . tha minnas . . . thäs salugha lands, som min son skal i födhas oc pinas, oprisa aff dödh \" ib 379 . ib 268 . rees hon (Maria) op til then ewinnelika faghnath, som wi wäntom os til oprisa a doma dagh ib 399 . ","3) lyfta sig, höja sig. hugswalilse . . . aff hwilkom the maghin tröstelikare wprisa til gudhelika thinga Bir 4: 95 . VKR 4 . \" han kan aldrig til dygd vprisa \" MD (S) 206 .","4) uppstiga, komma till välde? tha the (ɔ: drotzst ok marsk) vprisa sa wexer thom giri MD (S) 259 . resa sig, blifva mäktig, stärkas. thy oprees (surrexit) kirkian aff dröuilsom oc fatikdom at gudh skulle vara thera arff ok ey världin älla kötit Bir 2: 149 .","5) uppresa sig, blifva upprorisk. at wii ey wprisin (insurgere) mz olydhno mot warom formannom Ber 66 . ","6) uppstiga, uppstå. \" om dimma o. d. myrk oc rödhelik skyy oprifwa (för oprisa; surgunt) en väghin moot räghnbogans klarhet \" Bir 2: 156 . ","7) uppgå, uppspira. en wander skal oprisa (consurget) aff israel MB 1: 417 . "],"f":["op- . ","-riisa )","uprisa sik , uppresa sig, resa sig. thässe orma bordho sik opriisa Al 9299 . - Jfr risa up."]},{"a":"uprista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upprista; genom uppristande åstadkomma. all min saar nyleka sargat oc grymelika oprist Su 195 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upriuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppstiga. om lukt. thera strupe är vppen graff aff hulkom versta ogudlica ordha lokt vprykir MP 1: 19 . Jfr riuka up."],"f":["-ryka )"]},{"a":"upriuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppstiga. \" om dunst o. d. lthå then wäskan är så vprukin, köffd, och åter nider gångitt PMskr 604 (senare avskr.). \""],"f":[]},{"a":"upriuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["-ryva )"]},{"a":"upriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) upprifva, vidga genom rifning. vm the sarin helnados . . . tha vpreff hon them medh sinom naghil VKR XIV . ","2) upprifva, upptaga. \" oprifwa vore sänckningher \" BSH 5: 364 ( 1509) . tesse II nya raar wp ryfwa FH 5: 132 ( 1489) . ","3) upprifva, upprycka. \" the aghn älla thän thorn som fästir är j kötit när hiärtat är ey rasklica oc bradhelica oprywande \" Bir 3: 319 . \" vpprifua tislana wr huetheno \" MP 1: 73 . Bir 1: 246, 34: 398 . nar . . . iak vp reff genwärdogha buskana ib 1: 244 . \" nw är öxin redho ok han är komin som wäghin skal redha . . . ok v prifwa alt thz som mote staar \" ib. \" vm al fructsamlico trän oprifwins mz rotom \" ib 3: 65 . ib 292 . MP 1: 276 . \" ardhir hulkit som . . . opriuar (exstirpat) rötirna \" Bir 2: 8 . oprifwande musugho oc ofructsamo rötirna ib 157 . \" han (räfven) haffwir hona (roten) op riffwith mz sin foot \" RK 1: (Albr) s. 208 . Bir 1: 291, 2: 329 . vprifwir hon (själen) manga synda bölgio (multos stipites peccati exstirpat) ib 1: 372. mz dröuilsom oprifwas syndanna rötir ib 2: 30 . - upprycka, utrota. see hwru han vprifwir v dygdher mz rothum Bil 214 . Ber 18 . \" mz wilianna dödhgyrilsom vpriuas alle laste \" KL 257 . \" then hälghe ande . . . vprifwär (exstirpat) höghfärdh ok oathirhald \" Bir 1: 260 . at syndenar ok lustane vprifwins af wärldinne ib 339 . opriff oc fordriff alla lasta j thinom gardh ib 2: 333 . - utrota, utdrifva. at the som fara mz tholkom spadom skullen fordömas ok oprifwas aff cristna manna värdzskapi Bir 3: 396 . \" skal gudh wmkullkasta thik och wprifwa thik \" Ber 134 . - bortrifva, bortskära. hwar som opskiptelika lite saas oc the oprifwas (succiduntur) fore qwämelikin tima tha dugha the ey til thz som litas skal Bir 3: 340 . ","4) upprifva, nedrifva. ath alla bygninga . . . som noghor waadhe . . . maghe aff koma skuli vpriffuas oc bortföras Bir 5: 130 . nagre foteqwarnar, som . . . ey oprefne . . . äro GS 41 ( 1414) . \" bygth i threm hulum . . . oc skadhelikit worde clostreno thet vpriffua som nw bygt är \" VAH 24: 322 ( 1442) . ","5) upprycka, häftigt öppna. mz vndirsamlicom starklek opreeff hon mz sinom handom ena andra dör som atir var fylt mz stokkom ok stenom KL 326 . - Jfr riva up samt ater upriva, äfvensom uprisa."],"f":["vpp- . ","op- . ","-ryva )"]},{"a":"upriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppriva, vidga genom rivning. dömde her erich . . . allom thäm . . . the ströma at vijdha och uprifva AktKungsård 3 (1380, vidim. 1457 (?); efter tryck 1721). - bildl. sculu allä missämior ok kranker wili wara aff laghder, som ii thässo örlöghe tymder är äller vprifin mellan war ok aldra manna Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) . bryta upp (mark för odling). vardir . . . thet sama gööz bätrath med husum ällir jord vprifne allir gardum ok sidan hindrath tha . . . JämtlDipl 129 ( 1376) .","6) uppriva, göra ogiltig. then förlikning i giorde mellom oss oc lasse nielsson i swa motte at hfuatzske han eller noger anner aa hanss vegne skulle nogen tiid affbrythe eller henne uppriffue HSH 14: 65 (1525? Brask). - Jfr riva up."],"f":["upp- )"]},{"a":"uprivilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppryckande; utrotande. fastan är syndena afflösn. lastirna opriwelssa MP 3 . 99 (fornskånsk text på svenskt grundlag)."],"f":["op- )"]},{"a":"uprivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppryckande; utrotande. rät synda vidhirganga är syndana vprifuilse MP 1: 5 . Lg 3: 265 ."],"f":["opp- Lg 3: 265), "]},{"a":"uprivirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utroterska, den som utrotar. rät vidhirganga är . . . syndanna vpfiruirska MP 1: 304 ."],"f":[]},{"a":"uprogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["råga, förse med råge. eth gut math väl mälth väl samantrykt ok väl vprogat MP 4: 111 . Jfr roka (Sdw 2: 264)."],"f":["-roga )"]},{"a":"uprop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppmaning? jngen skal öffwergiffwa sin skikkilse äller stadga före nokor fökebod äller tidhand äller wprop PM 26 ."],"f":[]},{"a":"upropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) utropa. - genom utropande tillkännagiva el. kungöra. the (ɔ artiklarna) skole oprobes j morgen aff wor kiereste nadige herres herholl . . om me[]lige staden s'Tb 5: 293 (1520) (daniserande). paa then tidt war her inthet forbudht wthen fridh oc frydnskap vpropet ib 334 (1521, Kop) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utropa, högljudt ropa, uppgifva ett rop. swasanna opropadhe mz store röst (exclamavit voce magna) LfK 62 . ","2) utropa, utbrista. tha opropadhe ysias oc sagdhe. thätta är gudz fadhirs lius KL 405 . ib 406 . MB 2: 398, 399 . ","3) utrpa, genom utropande uppmana till. lät wp ropa wm allan stadhin alment at iordha hälgha iomfru mz hedher Bil 464 . \" stadgom wj . . . ath jngen skal dirffwas wpropa allmännelikit rooff \" PM 31 . utropa, genom utropande tillkännagifva el. kungöra. kong hans . . . haffuer vpblest och vpropat offuer alla gator i calmarne ofridh BSH 5: 56 ( 1505) . - Jfr ropa up."],"f":["op- )"]},{"a":"uprunnin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L. Jfr uprinna."],"f":[]},{"a":"uprydhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röja upp (jord till odling el. bebyggande). thär til är thär en tompt vprödh VKJ 279 ( 1447) . \" skal han forᵈᵉ jordh vppridia nitha brvka behalda DN 14: 93 (1473). \""],"f":["vpp- . ","-ridia )"]},{"a":"uprydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["röjning (av jord till odling). ware thz oc saa at fornempda godz nogit merkeliga förbätrat worde mz oprydning eller bygning skal iak thz fornempdom verdog fader skadalöst halla Brasks Kopieb 25 ( 1515) ."],"f":["op- )"]},{"a":"uprykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upprycka, med hast el. lmed kraft upplyfta el. upptaga. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 49. johannes j synom dödhe troos vara oprykter medh licamenom ok j the rykningen hafua doet ok ginstan aater qwiknat SvKyrkobr (Lucid B) 225 . 2) upprycka, genom ryckande avlägsna. deherbare vprykkia riffua eller slaa gräss GU C 20 s. 330 . - Jfr rykkia up."],"f":["op- )"]},{"a":"uprykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upprycka, med hast el. med kraft upplyfta el. upptaga. then som opprykter wart jn til tridhia hymelen LfK 125 . \" hennas son wart vprykther (raptus) til gudhi \" MB 2: 351 . ","2) upprycka, häftigt el. kraftigt uppdraga, lösrycka. konungsins baner war wprukt RK 1: 896 . - upprycka, genom uppryckande aflägsna. et ganzst trä mz rotom op rykt Al 7358 . \" rötirna äru oprykta \" Bir 2: 329 . - upprycka, utrota. bildl. at the värsta . . . dyrkan oprökt mz rotom skuli allaledhis forga Gr 286 . \" tha mat thu oprykkia alla laste \" Bo 101 . the (tankarne) kwnno ey opprykkias w warom hiärtom LfK 42 . - Jfr rykkia up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uprykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. uppryckande; utrotande. wardher oc prädican til at opwäkia oc mana the hälgha kyrkyo til dygdelika gärningha, oc til syndenna oprykkilse oc borth kastilse JMPs 483."],"f":["op- )"]},{"a":"uprykkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utroterska, den som utrotar. modernacia är odygdena rensyrska oc wprykkerska LB 3: 29 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"upryskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upprycka, genom uppryckande avlägsna. ogräs oc yrther som wäxa j bland skwla wpryskias PMSkr 201 ."],"f":[]},{"a":"upryva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upriva."],"f":[]},{"a":"upryva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upriuva."],"f":[]},{"a":"upräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sträcka uppåt, rikta uppåt. wprätte qwistana äru the som haffua forsmat wäreldenna mz hänna blomstrom oc sina tanka oc wilia wpräkt til himerikis (et mentes suas ad cœlestia erigunt) Mecht 185 . aff hwilkom lampom somlike syntos wpräkta (erextæ) oc brinnandes fulla mz olio oc somlika swasom tooma hängdo nidherstäpta ib 211 . göra (ngn) uppsträckt, komma (ngn) att sträcka på sig? thy thu aldregh nidherböghis, älla vpräktis aff fafängom thingom SvB 324 (b. av 1500-t.). 2) räcka upp, nå. wjntränas boll som ey än haffwer fäm aar skal ey närmer wprekkia til twärstangena. wthan swa ath öffwerste änden är jw en fotzmon nädan wndhy twärstangenne PMSkr 317 . "],"f":["op- )","*upräkkia sik , resa sig (från lutande ställning), rätta på sig. fran hwilkom (ɔ en pulpet, över vilken hon stod böjd) hon sik wpräkte mz swa stora wansamlikhet (a quo cum magna dificultate . . . se erexit) Mecht 189 . - refl. *upräkkias, lräcka upp, sträcka sig uppåt. cedrus aff sinne nathurliko höghd, opräkkis thz j högdhena (in alta porrigitur) SpV 222 . - Jfr räkkia up."]},{"a":"upräkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) räcka upp, sträcka upp. prestane . . . vpräkto til hymelin sina händir MB 2: 324 . \" alla mz vpräktom handom badho til gudh \" ib 287 . ib 326 . \" the sworo än tha alla i sändher the wille erchebyscopin aater hafdfua mz opräkta händher \" RK 3: 1088 . \" met theris vprechte hender eder herredöme segiendis ware hulle och tro \" FM 179 ( 1504) . \" war mene landet edher ganska veluilegh met theris vprechte hender \" ib 181 . \" swäriande i hälghon mädh vpräktom fingrom \" SJ 147 ( 1446) . ib 148 ( 1446) .","2) räcka upp, nä. then som . . . mente sina makt vp räkkia til himelsins stiärnor MB 2: 307 . - Jfr räkkia up."],"f":["op- )"]},{"a":"upräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppräkna, uppnämna, nämna. \" al the gudz nampn som nw opreknat ärw \" LB 7: 21 . the bökerna . . . i hwilkom alla mina tanka, astwndan oc gärninga . . . wardha oppräknadha LfK 112 . - redogöra för, nämna. all annor widhertorfftelik thing, som ey wpräknas j tässom ordhom Bir 4: 39 . \" all thesse ting, som nu upräknat ähro \" TK 270 . \" han är then som hänne släkte kan ospökia äldher opräkna \" Su 78 . \" opräknadhe besyndherlega hwaria ena hennä synd \" Lg 826 . - redogöra för, omtala, förtälja. han . . . opräknadhe för allom erchebyscops lasth RK 3: 370 . \" han för them opräknadhe eeth ärende storth \" ib 763 . - upprepa. jak vil nu optälia ok sighia al radh som konungenom varo gifwin oc sagdh ok thom opräkna nu mz färrom ordhom (repetendo verbis paucioribus) hulkin jak sagdhe för mz flere ordhom Bir 3: 466."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upräkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) uträkna, räkna ut. vprechande och offuerlade borgamestara och radet theris rekinscap pa stadzsens vegna, var staden til acters vel vijdh vij ᶜ march huansswijs Stock Skb 287 (1494, Skip) . - Jfr räkna up."],"f":["-rechna )"]},{"a":"upräknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. uppräkning. cathagulus (för catalogus) . . . hälga manna stakkot bescriuilse ok vpräknilse vt omnes sancti orate pro nobis och hwart epter annat vpräknilse GU C 20 s. 85. ib."],"f":[]},{"a":"uprät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" , se uprätter (Sdw 2: 855)."],"f":[]},{"a":"uprätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppsträcka, utsträcka. - bildl. rikta uppåt. o sancte bartolomee . . . wprät wara hogha til lhimerikis skodhan SvB 392 (omkr. 1500). 4) upprätta, återställa. togh jak til lans xxx mark . .. ath til (ordet tillskrivet över raden) thi förᵈᵉ hws opp retha meth HLG 3: l73 (1525). "],"f":["vpp- . ","opp- . ","-retha )","upprätta sik , resa sig. hon kan sik ey siälff tädan vpp maka eller vpp rättha bort v syndena läghe MP 4: 207 . - Jfr rätt up."]},{"a":"uprätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppsträcka, utsträcka. \" vprätte (extendens) han sina hand mot tämplet \" MB 2: 324 . ib 328 . ","2) resa, höja. \" oprätte (erigat) först miskunnena baner \" Bir 3: 406 . ","3) uppresa. \" petrus räkte hänne hand ok vprätte hona \" KL 150 . ib 230 . \" the haffdo . . . starka blidhor wp räth \" RK 1: 4302 . \" bör os then stegan op rätta \" LfK 185 . tha wprätte iak hwan stadz mwrana om kringh källona Lg 823 . \" tik vprätte (d. v. s. skapade dig upprätt) han (Gud) a twa fötir \" MP 1: 272 . ","4) upprätta, återställa. gak oc oprät mit hws som thu seer at falla vil KL 328 . \" naar nidherfallande thing skulu bätras oc wprättas \" Bir 4: 60 . ","vprät mik til aldhra dygda fulkompnilse Ber 282 . ","6) godtgöra, ersätta. \" thu hafwir mik storan skadha giort, then skalt thu mik vprätta \" ST 315 . skula the vprättha allan skadhan SD NS 1: 96 ( 1402) . ST 493 . BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr.) . SD NS 1: 31 ( 1401), 104 ( 1402). FH 3: 19 ( 1442), 5: 135 ( 1489). FM 144 ( 1502) . ","1) resa sig, upprättas, komma till sin förra goda ställning. fiöl han (Lucifer) sua at han skal aldre oprättas (cedidit irreceuperabiliter) Bir 2: 195 . ","2) upprättas, upphjälpas. \" suå som ovitur kunungur tapar ok fördärua sit folk ok landskap: suå oprettas land ok rikie af witra manna förrseo (i »Errata» rättadt till föreseo) \" KS 57 (143, 62) . - Jfr rätta up."],"f":["upp- . ","op- . ","opp- . -räta L. -rätha SD NS 1: 31 ( 1401)),","uprätta sik , uppresa sig, resa sig. vp rättande sik (elevans se) . . . sagdhe hon Bir 1: 50 . ib 5: 18, 19, 61 . " än tho at han opta vidhir frestadhe sik oprätta . . . ok vilde gärna nima at gaa. tho formatte han änkte " KL 367 . " ginstan vprätte yxen sik " ib 108 . - refl. uprättas, "]},{"a":"uprättar eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["uprätu- )"]},{"a":"uprättare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upprättare, den som förhjälper ngn till den goda ställning som han förut haft. skal han (Lucifer) . . . ängin oprätara (recuperatorem) haua Bir 2: 195 . \" o syndoga manna älskare oc vprätare \" Ber 282 . - återställare. jak ihesus christus är lifsins oprättare (reparator) Bir 2: 121 ."],"f":["op- . ","-rätare )"]},{"a":"uprättelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr ouprättelika."],"f":[]},{"a":"uprätter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["rakt uppstående, resande sig i höjden, upprätt. öfwarst a merenom stodho spyuth aff gul vprät ST 419 . galgen staar af twem vp rättom (erectis) träm ok thwär trät är thz thridhia Bir 1: 197 . \" änlitit (ɔ: var) oprät (recta) \" ib 2: 135 . ib 2 45 . \" standen wprätta \" ib 5: 19 . stat vp rätir (rectus) aa thinä fötir KL 157 . Gr 319 . \" gregorius stodh oprättir owir vatneno mz thörrom fotom \" ib 316 . \" enskona ormber är then, ther stander op rätter \" MB 1: 160 . - n. adv. rakt uppåt, i rät linie uppåt. gangam . . . iuerunt . . . a meridie ab anne eslo incipientes ubi prima teldra posita est. & sic de teldra in teldram. de grima in grinam. sunret uel opret SD 1: 247 ( 1225) . \" contra hanc rupem synret uel opret termini ire habent ib. \""],"f":["upp- . ","op- . ","-rätir KL 157 . ","-rät . ","-ret SD 1: 247 (1225, på två st.)),"]},{"a":"uprättilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 2) upprättande, återställande. skulumwi . . . fult fore göra fore the bygning ok arwod[ha och opprättil]se, somhonum (för han) oppa the forscriffna kwärn (ɔ ena oredda kvärn) kostar NMU 1: 83 ( 1399) . ","3) gottgörelse, ersättning. \" item hafua wi wnt oc forlänt borgharomen i . . . stockholm then fierda penningen aff silfuer tollen, them til oprätilse for then stora skada the fanghit hafua for rikesins sculd \" Priv f Sv st 112 ( 1448) .","4) gottgörande at thesse äptir scriffne puncta skulin stadheligha hallas gudhi til hedhirs waro reglo brut oc forsumilsom til oprätilse aff oss FOVkl 213 . \" alla synda forlatilse ok alla wanslighetz j dygdha forskullan wprättilse, ok wpfyllilse \" Mecht 10 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-rättilse )"]},{"a":"uprättilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["1) upprättelse (från fall el. förderf). thänne är sattir mangom til oprättilse (resurrecitionem) KL 402 . MB 2: 396 . ","2) upprättande, återställande. \" thätta är the kirkian til hulka bätring oc oprättilse sanctus franciscus mykyt äruodadhe \" KL 327 . - i andlig mening. swa som han hafdhe för varit hälghra kirkio fordaruare oc nidhir thrykiare. swa skulle han vara thera opbyggiare oc oprättilse (för -are?) Gr 305 . rät synda vidhirganga är . . . syndanavprifuilse ok dygdhanna vprätilse MP 1: 5 . ","3) godtgörelse, ersättning, uppgörelse. gudh wet huadh vprättelse iagh hafuer fatt ther emot aff e[der]s nade BtRK 378 ( 1501) ."],"f":["op- . ","-rättelse . ","-rätilse )"]},{"a":"uprättirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upprätterska, den som upprättar el. återställer. rät vidhirganga är . . . dygdana vprätirska MP 1: 304 ."],"f":["-rätirska )"]},{"a":"uprättirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppräterska, återupprätterska. o . . . jomfru maria, wanmaktogha manna wprättirska SvB 287 (b. av 1500-t.). Jfr ateruprättirska."],"f":[]},{"a":"upröra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppror, resning. \" her j stocholm oc thenne landzendhe . . . star alstingis el ltill . . . alenest nogen opröre j dalene aff göstaff ericsson \" STb 5: 330 (1521, Kop). fforhophandes . . . at thenne opröre her i landet sigh j en korth tiidh forwandles kan til thet beste ib 332 (1521, d:o). ib 345 (1521, d:o)."],"f":["opröre )"]},{"a":"upröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppröra, sätta i rörelse, åstadkomma, ställa till. förbiudhom systrom oc brödhrom. . . mothe thy walj thala ällir äpter thänna dagh wräkkia ällir vppröra lönligha ällir opinbarligha thär osämia o kärlekir ällir oroo maghe aff koma Bisk Nils´vis-st 194. 3) uppröra, åter uppröra, riva upp (en strid). - (ånyo) väcka talan om (ngt). genom lagligen väckt talan söka återvinna alla de gods (\"at tala oc upröra badhe a thing oc stempno all the godz\"), som hans hustru ärft RP 2: 366 ( 1399) .","4) röra (ngn till ngt). alt lhimerikis härskap wärdelikhet wpröris til nya glädhi (tolta cæli dignitas commovetur in quadi) Mecht 228 . \" tha wardt achilles myket oprörder tiill wredes \" Troj 202 . 5) beröra, nämna. skedde thet swa . . . oc helgelicame nakat affginge . . . antighi j gotz ängh eller kalgaard eller nakat annad aff thy förre wprört är Svartb 485 ( 1465) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upröra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppröra, sätta i rörelse, åstadkomma, ställa till. en diäfwl . . . sagdhe sik haua vprört manga stridhe KL 262 . annar sagdhe sik haua vprört storm i hafwino ib. \" ffor iordhrikis forganlik thing skam och last wpröra (movere scandalum) \" Ber 60 . ","2) uppröra, ställa till rörelse. tha skolin i taka idhra laxatiua . . . oc takin them twa tyma mz warmo ööl oc soffwin swa äptir twa tyma, oc sidhan skilin idher widhir sängena mädhan thz wprörer (d. v. s. gör verkan) LB 3: 114 . ","3) uppröra, åter uppröra, rifva upp (en strid). lofwom wi . . . them for:da boo jonsson . . . ena rätta . . . orfeegdh vm thet karl nichlisson wardh slaghin. oc wiliom thet her efter aldrigh opröra älla vppa med ordhom radhom älla daath BSH 1: 182 ( 1381) . - refl. upröras? uppresa sig? jak . . . liggir her nidher for thina föther, engalwnd wpstandandis ällir ower jordhena wprörandis (de terra non surrecturus), fför än jak hörer täkt oc nadhelikit ordh wtgaa aff thinom läpom Su 361 . - Jfr röra up."],"f":["op- )"]},{"a":"upsa drup","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opsa drup."],"f":[]},{"a":"upsala boe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsalabo. Stock Skb 116 (1519). "],"f":["wpsale boo )","*upsala borghare","vpsale- )","*upsala borgherska","wpsale- )","*upsala husfru","-hustru )"]},{"a":"upsanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppsamla. \" alth thet som är til aff ski[p]sens tygh, takkel, ankar, äller brädhy, wpsankes oc sälyes \" PMSkr 58 . ib 90 ."],"f":[]},{"a":"upsanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppsamla. \" hon . . . vpsankade axen äptir them som skaaro \" MB 2: 209 ."],"f":[]},{"a":"upsat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppsåt, avsikt. thy sigher iak the jomfru wsla wara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan (et potatio de proposito non tomorem . . . . generat) SpV 442 . ib 25, 450 . - avsikt, mening. epter for:de heykis eygit opsaat och godwilia FMu 4: 91 (omkr. 1455). avsikt, plan. nar tith wpsaath är kwnnogth wordit fiendommen. tha vnskiftft thet wpsaattith PMSkr 161 . - plan, anslag. lom her jens . . . offuerlade om nogen ffalsk stempling eller opsaat i nogen motte wppa södre malm STb 5: 145 ( 1517) . 3) käckhet? rådighet? huru han (ɔ hövitsmannen) med vpsaath oc fördeel schal haffua sin anslag moth fiendene Arnell Brask Biᴵ 19. Jfr upsätsker."],"f":["op- . ","-saat (h)"]},{"a":"upsat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppsåt, afsigt. kungöra honom alla theris lönligha akther oc vpsaat MB 2: 163 . \" wändha konungxsins akt oc vpsaat til godho \" Lg 3: 47 . \" kwngörandhes henne sin helsosamma wilia oc hälogha oppsat \" ib 449 . ib 292 . afsigt, mening. tekkis ider giffue j kenne . . . hwat ider akt oc vpsat är met then fulle macth j begere HSH 18: 129 ( 1507) . - afsigt, plan. erix opsat war thz ää kunne han först then forborgh faa siden menten fly thz saa at han wille them watn fortage RK 2: 3855 . \" at kongens opsaat är at drage tiil kalmarna \" HSH 20: 141 ( 1507) . - plan, anslag. eth annat vpsath hon betenkte RK 2: 50 . \" eth opsat giorde the danska at brende stadhen offue the suenska \" ib 2213 . the blekinghia giordhe eth vpsat ib s. 343 . - anslag, förehafvande, företag. konungh karl gatz wäl ther aath om her göstaff karlssons opsaath RK 3: 296 . byscops kätels opsaath förspilla ib 910 . \" fiik ther wetha alth samman slätt kong cristierns mening och hans opsätt \" ib (sista forts.) 4416 . ","2) företag, handling? ransaka hwilke aff tyänarommen ärw dristoghe, dyräffwe oc fornomstoge til wpsath PM 2 . ","3) företagsamhet, rådighet? her tordh grepp them ther alla thz mondhe hans opsath walla RK 3: 88 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-saat . ","-sätt RK 3: (sista forts.) 4416), "]},{"a":"upsate","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["upsatis sin","vpsaattis- )"]},{"a":"upsatelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["afsigtligt? listigt, bedrägligt? är väl tänckendes . . . ath the wilia igän kalle thet möthe, som i haffue beramet i wastenä, och forkortha tyden epter theres vijsteringh och anner ärende, som gömde äre wpsatelige i meningh, ee huat man openbarlica scriffuer i breffuen BSH 5: 489 ( 1511) ."],"f":["-lige )"]},{"a":"upsatogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förslagen, klok. \" han war ärlik och een opsatigh man \" RK 3: 3 . \" mykit opsatogh war han \" ib 3780 ."],"f":["opsaatogh . ","opsaatigh )"]},{"a":"upsea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsigt, tillsyn? ss tillnamn. johannes vpsyæ SD 2: 21 (1287, afskr. fr. 1337)."],"f":["-sya )"]},{"a":"upsea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppskt, tillsyn? seende uppåt? ss tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana s. 105 f."],"f":[]},{"a":"upsidhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. , ","e":["1) jämsides; intill, näst intill, omedelbart därintill. eth örisland jordh, liggiande oppsidhis ok nordhan widh klosters[sins?] akur j widhum NMU 1: 83 ( 1399) . \" liggger fornempde gardh vpsidis swnnan vedh bencth tordhsons gardh \" KTb 106 ( 1489) . ib 107 (1491). STb 5: 132 ( 1516) . B) prep. vid sidan av, bredvid. med dat. el. i dess ställe ack. hwffuendal haffuer latit vppmwra it nyt grvndh i sin egin keller vpsidis then halffua mwr balka höght SJ 2: 126 ( 1488) . vpsiden (för -es) lasse laurenssons stenhuss STb 2: 198 ( 1487) . ib 3: 430 ( 1499) . C) adj. som befinner sig vid (ngns) sida. fadhren oc thän hälge andhe war sonenom oppsidhes mädhbrodher (filio . . . collateralis socius) i kärlexsens b rudhahwse JMÖ 103 . "],"f":["op- . ","opp- . ","-sidis . ","-sidhes . ","-sia Trolles Jb Bil 250 (1494, nyare avskr.)),","*upsidhis iämte , ","*upsidhis näst , ","upsidhis vidh (-widher), "]},{"a":"upsidhis","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.adv.","d":"adv. och prep. ","e":[" A) adv. ","1) jämsides; intill, näst intill, omedelbart darintill. \" gör iac thet allum witerlikt . . . at iac oc min hustrw . . . giffwom . . . en halffattung iordh, liggiande i fallinge . . . wadzstena clostre . . . oc ther meth en annan halffattung iordh, liggiandes vpsidhes i sama by, vnom wi . . . foresagdho clostre \" SD NS 1: 317 ( 1404) . \" som boo oppsidhes ther min fadher är \" Lg 3: 65 . \" opsidhes oppa bärghet, the nw star clostrit, gaff hon sik til swa storan graat \" ib 444 . hedhningane som ther byggia hart upsiidhis Ansg 251 . ","prep. vid sidan af, bredvid. med dat. sat han opsidhis (juxta) varom herra Bo 171 . \" i sith hws, hwilket opsidhes bygdh war thy andro \" Lg 3: 154 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-siidhis . ","-sidhes . ","-sides )","upsidhis af , ","upsidhis mädh , ","upsidhis när , ","upsidhis vidh","-vidher )"]},{"a":"upsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["2) avsäga sig, förklara sig uppgiva el. avstå från (ngt). jtem siex saker äru at forman ma skäligha opsäia sith ämbite Abbedval i Vkl 99 . lib 114. kom karl lskrädere in fför räta ok op ssade ssyt skrädera ämbet ATb 3: 162 ( 1505) . ","3) säga, nämna, uppräkna, jtem skal engin man formykith trösta thän siwka til hans licamlica helso, for thy nakor maa aff thy fanyttho hopij ok falske thröst koma j fordömilse, som ey kome ok haffdhe thz ekke warith for nakra synder ällir gärninga, somhan löna matthe, the honom waro wardhande wttrykkia ok wpsighia SvKyrkobr 283. 4) säga, föreskriva. vppa huilken mwr the theris fritzskilling vplade, som stadhz lgh vpsie och vtuise STb 3: 330 ( 1497) . - Jfr sighia up."],"f":["op- . ","-sie . -säia,"]},{"a":"upsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppsäga. \" tha the eller wi viliom thessin forodhin vpsighiä. tha skulu the thöm vpsighiä mädh vissum budhum \" BSH 1: 131 ( 1371) . \" om then dagh, som i haffwe mik tilscriffwedh om, at jach skal w[p]seeghe mellen otte rwth oc mik \" BSH 5: 106 ( 1506) . \" när han viil wpsegie then dagh ib. \" ib 189 ( 1507) . HSH 19: 149 ( 1506) . 20: 141 (1507), 154 (1507). j tolff wikur sculle friden vpseggis forä RK 2: 1473 . \" the suensca sculle thz vp seghia j lundh \" ib 1474 . \" at niels . . . hade ey opsagt konungen thro \" ib 6533 . \" manskap oc thiäniste the honom vpsagde \" ib 6340 . ib 6367, 6403, 8206, 1: (Till. t. LRK) s. 242. BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . ","2) afsäga sig, förklara sig uppgifva el. afstå från (ngt). afhände jak mik thän fornämpda gardhen . . . ok alstingx vpsigher BYH 1: 190 ( 1383) . at han . . . alleledis opsagde allan then ärffdeel som honom kwnde til falla efter . . . ffrw lucie FH 5: 152 ( 1490) . - refl. upsighias, afsäga sig, förklara sig uppgifva el. afst från (ngt). vpsagdoms vj tha badhen fulleliga for:de kynämäki godz FH 5: 33 ( 1465) . - Jfr sighia up."],"f":["op- . ","-seghia . -säghia L. -seggia. -seghä HSH 19: 149 ( 1506) . -seeghe), "]},{"a":"upsior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" STb 2: 465 ( 1490) ."],"f":["-siö ) , "]},{"a":"upsitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sitta upp, sätta sig upp, resa sig upp. esau . . . bidher han opsitia oc äta aff sins sons willebradh MB 1: 216 . Jfr sitia up."],"f":["op- )"]},{"a":"upsiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["koka upp, se bubblor uppstiga, uppbubbla. op w honom (brunnen) putradho älla opsudhu manga siäla sua thiokka som andra gnistor Pa 18 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upsiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) koka upp, bubbla upp. enmanare . . . aff flyta vt flyta vpsiuda vp puthra GU C 20 s. 215 . fe[r]uco . .. ere vpsiwdha vk vermas ok ydka ib s. 263 . 2) koka upp (ngt). steekt äple . . . rensath oc stötth sma oc opsudeth medh osalt smör Sex ekon tr 271 . 3) destillera? thz rosene wathnith, hwilkit som gudheliker kärleker wpsödh (decoxit), ällir wthbrände, j kärleksins wngne, aff the wänasta rosene, ihesu christi ärligasta bryste Mecht 276 . - Jfr siudha up."],"f":["op- )"]},{"a":"upskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppskicka, skicka till en högre el. nordligare belägen ort. ii annan eder nades breff eth om mitt folk upskickende med thet eder nådes folk i thenne städer HSH 13: 32 (1524?, Brask)."],"f":[]},{"a":"upskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppskicka, skicka till en högre el. nordligare belägen ort. seyge, ath jach är hiith wpskykkat at forradha almogan BSH 5: 42 (1505; bref från kyrkoherden Arvid Siggesson i Mora)."],"f":["-skykka )"]},{"a":"upskinera","b":[],"c":"","d":"","e":["pejla, loda, mäta djupet i (vattendrag)? then noorss aan är oc haffuer longlige varit upskinert swa lankt wore äger tilsegie i thet näste HSH 14: 76 (1525? Brask; i brev med förslag om en kanal)."],"f":[]},{"a":"upskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppföra (gods) ur fartyg, lossa. var ther noegoth aff lödiilse borgare gotz vppo same skyp ok är alt gotzeth vpskypath pa slottet BSH 5: 203 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"upskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["föra upp (gods) ur fartyg, lossa. Jfr K. G: Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 10 ff. tha laxen vpskippedes Skotteb 402(1465-66,Kämn). mattis jensson styremannen witnade . . . ath nic. claussons drengh vpskippade och saalde i norrebotn thet kornet Stb 1: 190 (1478). ib 2: 384 ( 1489) . lybske schippren vskype laxen widh sine xl (40) marck, som han jnschipet hade ib 580 ( 1491) . ib 3: 40 (1492), at alle lopstäders borgere . . . scole her opskipe theris koper och jern och lathe tet rettelige weghe ib 4: 264 ( 1512) . PMSkr 15, 27, 33, 98 . - Jfr skipa up."],"f":["op- . ","-skippa . ","-skypa . ","-skyppa . ","-schipe )"]},{"a":"upskirta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upskörta."],"f":[]},{"a":"upskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) uppskjuta. \" huilkit ärende wj wpskutom tiil näste rodzstughw dagh \" Svartb (Skokl) 531 ( 1477) . \" nw var tettha ärendhe vpskatheth saa lenghe at . . . \" GPM 2: 417 ( 1506) . - Jfr skiuta up (äv. Sdw 2: 1298)."],"f":["-skatheth GPM 2: 417 ( 1506) ),"]},{"a":"upskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) hänskjuta (en sak till högre rätt). hwilckin saack wpskutin war från . . . her twre jönsson . . . lagman i westergötlandh BSH 5: 227 (1507, nyare afskr.; dom utfärdad af riksrådet). ","2) uppskjuta, till annan tid fördröja (ngt). GS 38 ( 1413) . allä thing . . . vpskiwtis oc framsätti til thet menighä möthä FM 187 ( 1504) . \" kan then domen . . . ey längre wpskiwtas \" Su 234 ."],"f":["op- GS 38 ( 1413)),"]},{"a":"upskodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skåda upp, se upp. opskodhande . . . i himilin KL 404 . MB 2: 398 . Jfr skodha up."],"f":["op- )"]},{"a":"upskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppskrifva, uppteckna. \" the raar som j the brefwena vpscriffna standha \" FH 5: 132 ( 1489) . the (skulderna) wore uthöfuer vi M ducata upskrefna stodo paa romara gata MD 505 . jouse . . . vpskreff all tässin ordhen j herrans laghbok MB 2: 66 . the werff och articla opscripnä och owerwegnä waro wed cronebech HSH 19: 117 ( 1506) . ","2) (skriftligen) uppsäga. erchebiscop jacob . . . oc . . . biscop larens . . . med the andre verdige fäder, erlige herrer oc gode men . . . haffue nw eder nade opscriffuit hulscap FM 144 ( 1502) . \" med thette mith breff . . . opscriffue eder nade mit hulscap \" ib. \" at vpscriffue then dagh \" BSH 5: 106 ( 1506) . - Jfr skriva up."],"f":["op- )"]},{"a":"upskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppskriva, uppteckna, förteckna, tesse ware thomas screddares edemen . .. som han her lot vpscriffue STb 3: 200 ( 1494) . befaltes niclis jensson radman ath thage stadzins arbeyde fore sigh pa helgeandz holmen offuer the kellera, som ther liggie, mwrare [sic] och vpscriffue hwat han skelige vtlegger ib 368 ( 1498) . henne dandeman . . . loth vpscriffue all sin gieldh j dandementz nerwaren ib 4: 133 ( 1506) . ib 134 ( 1506) . tha honom (ɔ skepparen) betalas aff skipeno skal han wpscirffwas swa som andre tyänara j skipeno PMskr 10. - uppskriva, uppteckna, avskriva. som samma breff her epter vpscriffuit är STb 3: 343 ( 1498) . uppskriva, anteckna. tha war magnus dws opp skriuaz fore swar lösö ATb 1: 181 ( 1463) . - (skriftligen) uttaga (till lkrigstjänst), utskriva. gaffs hanom och liff fore myn herres lange rese scul han medh vpscriffuin war til viborg STb 3: 192 ( 1494) . Jfr skriva up."],"f":["opp- . ","-skriuaz ATb 1: 181 (1463)),"]},{"a":"upskurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["uppgången. \" om vattendrag efter islossning. tha wj kommo lhiit til östergylland war här föret affgonget äär oc bäcker upskorne saa ath wj ingestadz kunde komme med släda \" HSH 13: 37 (1524?, Brask)."],"f":["-skorin )"]},{"a":"upskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra klar, göra ljus. wpskäres (serenatur) samwethet Su 109 ."],"f":[]},{"a":"upskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppskära. \" ath the baasdhe skule ffare oc anama rekenskaps boken i lybeca och henne hith före tilbundna och beilgde . . . oc nar the her medh boken kompne äre tha skall boken opskäres och ransakes hwadh . . . \" SJ 2: 192 ( 1491) . - uppskära, upprista. cingulatus p c quoddam genus calci[a] menti potest dici vpskurin sko GU C 20 s. 110 . \" hör prohetan the ordhin sighiande, the opskaro (dissecaverunt) haffwande qwinnor j galaad \" SpV 304 . \" är sarith stwngith wndy fothen oc litith holith, tha tarfwas thet wpskära större \" PMSkr 234 . - Jfr skära up och upskurin."],"f":["op- )"]},{"a":"upskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra klar, göra ljus. hon (ɔ: the sukkan som wthgaar aff kärlek, äller aff minne astundan) . . . wpskärer (senerat) eth thungh oc dröfft samwith Mecht 320 . - göra ren el. klar. kaaren, som kalken reknade och vpskaar HLG 2: 48 (1516)."],"f":["op- )"]},{"a":"upskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppskära, upprista. badh han vpskära sit skin a axlomin KL 22 . ","2) uppskära, skära (säd). nar sädhen skulle opskäras Lg 3: 304 . Jfr skära up."],"f":["op- )"]},{"a":"upskörta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppskörta. Se Sdw 2: 1324 f. subgremiare vp skörtha GU C 20 s. 323 . \" prestane som baaro gudz arch stodho vppa törre iordinne, medwakt j iordanis flodh vp skörttade (accincti) \" MB 2: 9 . - bildl. förkorta. lmz thänna mins mandoms linda ok minna pino, haffwer jak starkaren ok höhgra wpgiordhat mik, wpskörtandis äwär[dhe]lighetinna langhet, j mandomsens stakkottan liiffs thima (decurtans longitudinem æternitatis in brevi et temporali vita humanitatis) Mecht 18 ."],"f":["op- . ","-skirta GU C 20 s. 253) , "]},{"a":"upsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) slå upp, öppna (en dörr). swasom tha wädhrith mz aldra raskasta bläste wpslaar ällir wpläter dorena (januam aperit) Mecht 131 . - stå upp, bryta upp, med våld öpnna (ngt). som hade thagit ena skedh aff martha huss j hennis franware och vpslagit henne scryn och ther medh vtthogh en rödh blasa medh vj öre peninga sTb 3: 302 (1496).","6) företaga, börja. \" hwilkin en danz, iak thän vnghe brudhgommen vpslo i thässo bryllepeno \" SkrtUppb 396 . - Jfr sla up."],"f":[]},{"a":"upsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slå upp, uppsätta, fästa. the loto thagher op sla thärä margh stolt tiäld mz ärä Fr 2941 . \" tha finge the see skönä paulunä opp slagnä \" Va 44 . \" han schall syth bräde ey vpslaa för än han all companijs reth haffuer fult giort \" SO 152 . ib 142 . \" ther effter magh han vpslaa sit verck wyndoge \" ib 146 (möjl. att föra till 3). ","2) uppföra. \" nogher ny skanss opslaa \" BSH 5: 303 ( 1508) . 3 slå upp, öppna (en dörr). bradelige the porten opsla RK 2: 3708 . - slå upp, bryta upp, med våld öpnna ( en dörr, ett hus). hwar the rida opsla dör RK 2: 6469 . \" kirkior oc closter the vpslogo \" ib 6000 . - slå upp, öppna (en hjälm). han sattis pa marken oc sin hielm opslo RK 3: (sista forts.) 4815 . - slå upp (propp ur fat el. tunna), öppna. tha opp slogho the thz fathet Lg 3: 326 . \" for än thunnan vpslaaz \" SO 202 . - genom slag el. knäpp öppna (åder). seneca . . . loth opsla sina adhror a badhum armom ST 356 .","4) slå upp, vända el. rikta uppåt. thenna ordh taladhe hon mz opslaghom öghom til hymelen Lg 3: 642 . ib 599 . ","5) företaga, börja. \" at i haffue her inrikes opslagit eth örlig \" BSH 5: 468 ( 1511) . - Jfr sla upp."],"f":["op- . ","opp- . ","-slaa )"]},{"a":"upslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) uppskjutande el. inställande av fientligheter. komme thet tyl frydh och wpslagh, tha . . . GPM 2: 24 ( 1508) .","2) upphävande (av förbud el. dyl.) händher sidhan ath wpslagh bliffwr pa thet förbwdith, äller hindreth PMskr 104."],"f":[]},{"a":"upslagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. \" inställande af fientligheter, stillestånd. naken degtingen . . . som til fridh oc opslagh draghä kan riken emällen \" FM 186 ( 1504) . ib 187 . \" ath the icke kwnne dragh til fredz äller opdag (för -slag) \" BSH 5: 6 ( 1504) . \" vij faa god friid eller nogre andre wpslag \" ib 12 ( 1504) . werffwa fridh eller nagra ara opslagh i mellan rikin ib 53 ( 1505) . thet wij ey fa fridh eller opslag nagor aar ib. all därtingen, friidh äller vpslagh, som her för imän skee kan richen emellän ib 487 ( 1511) . \" han haffuer tagit thet i friid oc opslag emellom riichen in til riidder sancte jöriens dagh nest kommandes \" HSH 24: 114 ( 1518) . haffuer han tagit i friidh oc vpslagh mellen riichen in tiil sancti ieorgi dag ib 113 ( 1518) . \" at fred oc opslagh motte komma emellom riichen \" ib. \" at med thetta tiilbwd oc tillfälle motte komma tiil vpslg och stadug fredh riichen mellen \" ib. \" ib 19: 132 (1506), 133, 135, 20: 30 (1506). \""],"f":["op- )"]},{"a":"upsluka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppsluka, sluka. \" huat ey skingrar . . . wargen allan fara flukken, thetil at han maghe grip oc opsluka eth thera \" Su 147 . \" drakin stodh för qwinnonne . . . at tha hon föddhe skulle han vpsluka hennas barn \" MB 2: 351 . \" aff thesso dyureno star scrifuit absorbebit fluuium . . . thz opslukar alt hafuet \" LfK 223 . wi . . . liknoms . . . hwndwm hwilke som sik wmwända ok ather wpsluka thz ledha som the wpspydho Ber 30 . \" at myrkit skuli mik ey wpsluka \" ib 95 . Jfr sluka up."],"f":["op- )"]},{"a":"upslukare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppslukare, slukare. vdo ey biscoper vthan een varger . . . thynne hiordes dräpäre ok opslukare J Buddes bl150. ehn onder höffdinge lastres och kalles . . . almogens vpslukare PMSkr 676 (senare avskr.)."],"f":["op- )"]},{"a":"upsmiugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smyga upp, krypa upp. sa han . . . fiughur ödlo hofwdh vpsmygha vm hans fötir aff torfwone Bil 614 ."],"f":["-smygha )"]},{"a":"upsmälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smälta. - bildl. swa wpsmälte thän hälghe ande apostlana j sinom kärlekx eldhe Mecht 101 . 2) smälta, nedsmälta. en wng karl . . . hade stulit . . . en gulkädie med en gultaffle . . . och henne opsmel[t] STb 4: 242 ( 1512) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upsnoa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sno upp. retortus a um ve[l] retorsus a um annatsin pynter vp snogin oc twinnader GU C 20 s. 525 ."],"f":["-snogin ) , "]},{"a":"upsokn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofsokn."],"f":[]},{"a":"upspeia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppspana, söka finna. haffdhe han sin sändebwdh kringom j wärldinna hörne hänne op speyaskolande SpV 166 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upspotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["luppspotta, uppspy. utspy. jtem hwar som ätir thz (ɔ: rökelse) mz ene yrth som hetir origanus han ma wpsputta allan syukdom aff hofwdhit L'B 3. 153 (s. 123). ib 4: 340 (s. 153)."],"f":["op- . ","-sputta )"]},{"a":"upspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) springa upp, hastigt resa sig. diomedis häst opsprang j gän Troj 177 . 2) uppspringa, upprinna, uppvälla. än en källa . . . oppsprak ällar oppran i iordhennas midhwakt (erupit jons in medio terre) JMÖ 85 . 3) uppspringa, hastigt öppnas. tha skal iak bläsa swa fast all alle portane skulu op springa Prosadikter (KarlM) 255 ; jfr ib 296, KarlM (Ver) 18 (wp latas KarlM (El) 19. - Jfr springa up."],"f":["op- . ","opp- . ","-sprak JMÖ 85 ) , "]},{"a":"upspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) springa upp, hoppa upp. wpsprang een ätir ödhla af eldenom KL 175 . \" vpsprang thz hälgha tröt aff hans handum oc flögh vi gynum windoghat \" ib 47 . - springa upp, skynda upp, hastigt resa sig. erik monde ther mz op springe han oc hans at dörren ginge RK 2: 2836 . ib 3: 201 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upsprätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppsprätta. \" desuere nedersöma ok vpsrätta \" GU C 20 s. 179 . \" dissuo is re opsprättha eller syndher riwa \" ib s. 195 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upspyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spy upp, utspy eg. och bildl. före thy at thu är lyoe . . . tilbyriar iak at vpspya tik w mynom mwnne MB 2: 339 . wi . . . liknoms . . . hwndwm hwilke som sik wmwända ok ather wpsluka thz ledha som the wpspydho Ber 30 . the mwnka ok mwnno som mz renlifsins ok ödhmiwktz lofwan wpspydho höghfärdhena ib. Jfr spyia up."],"f":["-spya )"]},{"a":"upspyia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spya. \" enom hunde som opätir sina egna opspyor. \" MP 5: 93 ."],"f":["opspyor ) , "]},{"a":"upspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) söka, söka finna. the gingo aff hogxsins astwndan, letandis ok opspöriande sik lustha ok glädhi aff annars (ibant mentis desiderio dicutius frui querentes), mädhan the enkte haffdho siälffwa j sik SpV 276 . 3) uppsöka. thit biläthe wanskapsdh aff wara afsinnils mörkir, opnyar thu ok til eth opsöriaskolande (ad unum qurendum), hwilkit widhertöftelikit är, opwäkkir thu hoghin SpV 487 f. 4) (genom efterforskning) upptäcka, få el. taga reda på, påträffa, finna. kan . . . her lauris vlfsson . . . äller wara erwingia nokor the godz opspörya oc bekrätta . . . the skola komma til räth skipte SD NS 3: 304 ( 1418) . \" torbiörn skulle vpleta sins sons banaman oc tala ltil hans om han kunne hanom vpspöria \" ATb 1: 287 ( 1468) . [g] affs martin ryaner loff til ath besettie herman mesmantz gotz, huar han tet her j stadin finne eller vpspöria kan, fore the peninga som han hanom sendt hade STb 3: 372 ( 1498) . ib 5: 214 ( 1519) . - Jfr spyria up."],"f":["op- . ","-spöria )"]},{"a":"upspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) söka få reda på; utforska. the saker . . . thu ey fullelika weth opspör oc letha aldra grannast Su 71 . \" vp spöriä ok saman sanka hennes helga liffuerne \" Lg 3: 582 . \" at vpsöria hwar fanga sato bundne \" ib 510 . ","2) söka, söka finna. hänne (visheten) älskadhe iak oc opspordhe (exquisivi) aff minom barndom Su 10 . ","3) uppsöka. \" wpspyris nakre gudhelike brödher aff sancti benedicti älla bernardi reglom \" Bir 4: 39 . VKR 81 . ","4) (genom efterforskning) upptäcka, få el. taga reda på, påträffa, finna. hwar kan han hans godz vpsöria i lösa ok i fasto SJ 30 ( 1425) . \" vare thz zacke ath mesthermennen i guldzmydz companijt swa dana landzlöpara vppspöria kunne jnnan staden \" SO 159 . - Jfr spyria up."],"f":["op- . ","upp- . ","-spöria )"]},{"a":"upspyrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["forskande, utforskande. \" sannelika thin rena samwidz opspörilse (inquisttio), swa som hon opwäkkir hoghin til the jnnermera, saa rensar hon the ytra \" SpV 478 ."],"f":["opspörilse )"]},{"a":"upspänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) uppspöänna, spänna upp. ffibulo las lare . . . tilspänna . . . exfibulare opspänna GU C 20 s. 265 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upspänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppspänna, spänna. mz vpspäntom byghwm Lg 3: 542 ."],"f":[]},{"a":"upstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppstad, stad utan stapelstadsrättigheter; uppe i landet belägen stad. ohindrath ok okränkt thera rät ok priulegia, som i upstadh omen byggia ok boo ok aff alder hafft haffua Priv f Sv st 83 ( 1436) . \" engin opgipte borgara i vpstederne fara vthlendes eller li norra botn vtan han haffue sith bwra breff medh sigh \" STb 1: 465 (1476, Burspr). Uppspriv 17 ( 1491) . \" hans beyer feste lach . . . ath han jngen vlaga köpp bedreffuit haffuer j vpstederner, ther han haffuer farith STb 3: 266 (1495). \" ib 457 ( 1499) . GPM 2: 347 ( 1509) . "],"f":["op- )","*upstädhers borghare","-stedhers- . ","-steders- . ","-stedes- )"]},{"a":"upstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppstad, uppe i i landet belägen stad. dala och oppstädher fölgde honum mädher RK 3: 2017 . \" the goda men i opstädernä \" SO 119 . \" alla guldzsmeder aff vpstädener \" ib 157 . schulu oldermannen mz twa brödra aff stocholms gultzsmeda comanij rantzake ok beschoda hwars mantz arbete aff gultsmetz embetet i vpstederne boa en thijd hwart aar ib. ib 118, 160, 203, 206 . \" stocholms stad och alle opstäderne äre sa offwerens \" BSH 5: 285 ( 1508) . ib 135 (1506)."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppstå, stå upp, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). alle rädos. ok baþä hele ok siuke fiöllo niþar viþ iorþ. tel þäs tomas tröste þöm oc baþ þöm vrädda up standa Bu 185 . \" tha johannes vilde vpstanda ok ganga mz hanom \" Bil 158 . \" i them timanom vpstodh sancte pätir ok sagdhe til therä som ther saman varo \" KL 132 . ib 141 . \" kesaren . . . fyöl a knä . . . oppstodh han sidhan \" Lg 441 . \" hwilken strax oppstodh aff iordhenne i haar särken ther han laa oc gräth \" ib. \" tha hon opstodh aff sinom bönom \" KL 337 . skalt thu oppsta mz största wördho moth honom LfK 30 . - särsk. uppstå från hvilobädd el. sömn. om morghonin arla tha han skulle opstanda MB 1: 226 . uppstå från sjukb ådd el. ofärdighetstillstånd. sanctus iacobus baþ han . . . vp standa väl föran Bu 165 . han vpstodh helbrygdha KL 63 . - uppstå från död. at gudz son skulde . . . aff dödh opstanda Bil 165 . opstanda aff dödha MB 1: 268 . \" sighiande . . . van herra vara vpstandnan af dödha \" Bo 229 . KL 168 . Lg 42 . Bir 2: 140 . \" han är opstandin \" KL 396 . MB 2: 390 . \" tha sagdhe var herra at han skulle opstanda \" Bo 156 . vpstodh dödhe kroppin KL 84 . \" sanctus petrus . . . böþ mana þän döþa mz stanuenom up standa \" Bu 101 . Bir 3: 58 . - i bild. el. andl. mening: uppstå från andlig sömn el. död, synd o. s. v. vm j vpstandin mz christo MP 1 . 120. bör os vpsta aff dödh som äru syndena ib. vpstat thu som sofuir j syndom, oc pstat af dödlikom syndom ib. \" hwi nidhirtrykkis thu aff syndana sömpn, vpstat oc kalla a thin gudh \" ib. \" vaknar hon ginstan til at skodha sin fortapilse, oc rädhis ok vpstar at leta ok astunda himerike \" ib 121 . \" bör os . . . vpsta mz kärlek til fögias christo \" ib. \" j sinom dröfuilsom skulu the vpsta arla til mik ib. \" ib 101 . \" opstat . . . för än ytarsta timen nu nalkandis kombir \" Bir 3: 165 .","2) resa sig, uppresa sig, göra uppror. j vpstodhen (surrexistis) mot myns fadhers hws MB 2: 98 . ","3) uppstå, framkomma, blifva synlig. tha vpstodh ij vranne en rädhelikin draka Lg 549 . - uppstå, uppträda, framkomma. i bland them. som af quinnom varo födde vpstod ängin större än han Bo 80 . män skulu vpstandä af idhir talande wrang thing KL 165 . ","4) uppstå, leda sitt ursprung från. the släktinna män opstodho aff besklikhetzsins root Bir 3: 165. ","5) uppstå, uppkomma. \" med saksubj. mit folk . . . kastadho gul j eldin ok thädhan af vpstodh (inde surrexit) them en kalfwir \" Bir 1: 153 . \" fatikdombir . . . ok nidhir thrykkilse oc sorgh skal opstanda thom \" ib 3: 166 . ","6) stå upp, vara rest. med saksubj. mange pilara hulke som rät skullo opsta (in altum tendere) böghias nu nidhir til jordhina Bir 2: 155. - Jfr standa up."],"f":["op- . ","opp- . ","-sta )"]},{"a":"upstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppstå, stå upp, stiga upp, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). - särsk. stiga upp från vilobädd el. sömn. manico . .. skynda oc aarla komma aarla opstaa GU C l20 (hand 2) s. 117. - uppstå från död. Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminolgoien i fornsvenskan 392 f. lsidhan thu wpstodht aff dödha SkrtUppb 76 . SvB 311, (omkr. 1500). 5) uppstå, uppkomma. med saksubj. epte thet at en osämiä oc skilnather war vpstandin mellan . . . karl . . . oc eric FMU 1: 382 ( 1381) .","6) stå uypp, vara rest. part. pres. stående. ett vpståndande swart anckar vthij ett hwitt fielldh FMU 4: 180 (1461, nyare avskr.) . \" hans nya kraffwel . . . medh . . . olaff tawastes vpstandene tackel \" STb 3: 223 ( 1495) . - part. pret. uppstående. är förscrifne källaren hwälffdher medh vpstanden sten SJ 274 ( 1459) .","7) växa upp, spira upp. herba surgit, gräset oppstar, glosa thz är thz wäxer i stiälkan JMÖ 149 .","8) uppstiga, flytta sig uppåt. saa opstandir brwdhin höghra opp (sic sponsa surgit alitus) SpV 580 . - Jfr standa up och nyupstandin."],"f":["op- . ","opp- . ","-staa . ","-stadnan SvB 311 (omkr. 1500)),"]},{"a":"upstandilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":["uppståndelse (från död). paulus . . . predicadhe ther . . . vpstandilse af dödh KL 161 . \" somlike nekadho dödhra manna vpstandilse \" ib 168 . aff dödhra vpstandilsom ib 170 . \" bidha komascolande vpstandilse \" ib. \" som allo folke prädika opstandilse \" Lg 39 . \" som ey throdo at opstandilse skulw wardha äpther dödhen \" ib 437 . \" at thu tro skal otwäkelika, at dödha manna oppstandilse är sannelika \" ib 441 . som ey widhergingho oppstandilsen ib 442 . \" the foresagdho af minne pino oc af minne opstandilse \" KL 385 . \" aff ihesu opstandilse \" ib 404 . MB 2: 380, 397 . \" äpther wars herra oppstandilse \" Lg 283 . \" alle vordho gladhi af vars herra vpstandilsom \" Bo 227 . ib 156, 219, 237, 238 . Bir 2: 120, 299, 3: 129, 163, 210 . KL 139 . \" vara hans vpstandilse vitnare \" ib 132 . \" til vitnisbyrdh ihesu christi opstandilsa \" ib 416 . MB 2: 409 . \" iak är ärad mz vpstandilsinna hedhir ok äro \" Bir 1: 131 . \" at han maghe äras mz opstandilsa äro \" ib 3: 181 . \" bidhande äwerdhelikin for dömilsa vpstandilse \" ib 1: 206 . \" a fyretighinde daghenom af vpstandilsinne dagh \" Bo 243 . \" nu är märkiande at christus j sina vpstandilse thima giorde try ting \" MP 1: 120 . \" thzta är the första vpstandilsin \" MB 2: 365 . hälgher oc reen är han som haffwir deel j första vpstandilsom ib. \" tik wardher enghin vpstandilse til äwigt liff \" ib 299 . - uppståndelse, upprättelse. thenne är j nidhirfal satthir ondom ok otronom, oj j opstandhilse godhom oc tronom MP 1: 37 . ib 38 . vpstandilse aff syndom ib 335 . "],"f":["op- . ","opp- )","upstandilsa dagher"]},{"a":"upstandilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. uppståndelse (från död). resurreccio som är min wpstandilse Mecht 99 . thet är til at vndersta ok kennä sonen, ok om hanom opstandilse ok til gongh hafua til helga fadren J Buddes b 160 . SkrtUppb 368 . SvB 269 (sen. h. av 1400-t.)."],"f":["op- )"]},{"a":"upstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppstiga, stiga upp (till ett högre liggande ställe). opstigha a en höghan fotpal KL 355 . \" vpstegh han i sin vagn \" Gr 289 . - om Kristi himmelsfärd. han stodh sannelika thridia dagh wp aff dödh ok til himna vpstegh Bil 86 . ","2) stiga uppför; stiga upp på, bestiga eg. och bildl. swänska opstigha thz bergit stora RK 3: 2350 . MB 2: 47 . \" aldra dygdenna höghet opstiga (consendere) \" Su 180 . - stiga upp till, stiga upp i. bildl. mäktoghe ärw the tarana som aff angrandes syndarns konnom oppstigha alla hymblana LfK 65 . ","3) uppstiga, komma till välde, blifva herskande. omildhet ok höghfärdh äru opstighin ok maktogh vordhin Bir 3: 187. ","4) uppträda, uppkomma. \" kättara oc trowillara toko vpstigha i britannie lande \" Lg 3: 214 . ","5) gå upp, sträcka sig upp. wäghen som wp stigher j betheron MB 2: 28 ."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppstiga, stiga upp (till ett högre liggande ställe). dyurit som vpflygher (för vpstygher; ascendit) w haffs dyupit MB : 349 . 6) gå i land, landstiga. (kung Kristian) matte siälff oc hans fölgere her vp stiga oc gha her fram offuer land Reuterdahl Kyrkohist III 2: 545 (1471?). - Jfr stigha up (äv. Sdw 2: 503)."],"f":[]},{"a":"upstikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sticka upp; hissa, höja. bönder haffdo sik wänlika skikkat ok haffdo sith baner wp stikkat RK 1: 3467 . ib 3020 ."],"f":[]},{"a":"upstikta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upprätta, inrätta, stifa, donera. göre dagelige tiensth . . . for theris ok alle crisne siele, som sodane geldh haffua vpstikthet FM 274 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"upstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) sticka upp, sticka hål på. tha likowel sker thet offtha ath arsen (på hönsen) täppis aather, och tha wpstingis arsen mädh enom penna ath the kwnna skitha PMskr 256. - med objektsväxling. tappa (vin). huilken vynman, som vyn jntager j sin kellere ok tet vpstynger vtan fogatens och borgamesteres loff, haffue forgiort fatith STb 3: 375 (1498).","4) deflorera, kränka (mö). ath hinrik serken schal vtgiffue xv (15) marck for then pigan, han vpstach och pa hanom fore sittiende rette klagadhe STb 2: 432 ( 1490) . \" alla sonan ok forlichningh, ther kemmenerana göre medh thöm ey til retta wele . . . som är medh piger skennara (ä fr. vpstynga ok), slagh och pust electera \" ib 445 ( 1490) . - Jfr stinga up (Sdw 2: 859)."],"f":["op- )"]},{"a":"upstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sticka upp, hissa. engelbert loth vpstinghia en hat RK 2: 2449 . \" lath han en hatt opstinga mz mig wille han tha dagtinga \" ib 3: (sista forts.) 6055. tha hattani wara opstwngne pa badhe sidher HSH 18: 169 ( 1497) ","2) ställa till, företaga, börja. nogot örlög mz thom opstigna RK 2: 4870 .","3) sticka upp, sticka hål på. then (ådern) skule man opp stinga Va 48 ."],"f":["op- . ","opp- . ","stinghia )"]},{"a":"upstoppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fullstoppa, fylla. maria wardher christi gönom gangandes porter, oppstoppadh oc ful mz alle nadh (referta plena gratia) JMÖ 89 ."],"f":["opp- )"]},{"a":"upstydhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stödja under, stötta upp. bergen (med guldgruvor) ähro vpstödh, ståndendes på styltor och bielkar PMSkr 602 (senare avskr.). Jfr stydhia up."],"f":["-stödh ) , "]},{"a":"upstyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["arrigere . . . verbum actiuum vpstyra GU C 20 s. 37 ."],"f":[]},{"a":"upstädhers borghare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under upstadher."],"f":[]},{"a":"upstöpa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , smälta ned. VKU41 (1544). Jfr stöpa up."],"f":["op- )"]},{"a":"upstöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"upstöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["jmpingo . . . idest iungere vel impellere op stödha äller nudda GU C 20 (hand 2) s. 15. Jfr stöta up (Sdw 2: 543)."],"f":["-stödha )"]},{"a":"upsupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. uppsörpla, uppsluka. fullständigt upptaga, överväldiga. at all lhänna hälgasta siäl wpsupin fullelika wpmskiptes i siälffuan gudh (ut anima . . . tota absorpta transfunderetur in Deum) Mecht 119 . hwilkin (ɔ kärleker) saa stora makt haffwer, at han owiruindher dödhin alzthingis, honom opsupande (ut ipsam mortem absorbeal), ok hon liffwr dödh SpV 406 . ib 464, 495 . - part. pret. upsupin, fullständigt upptagen, överväldigad. SpV 52 . oc all iomffrun, thz är mz likama oc siäl bliffuer äwärdelika i the hälga treffalloghet thz är oppswppin aff guddomsens sötma, som stiärnonnas lyws aff solenne JMÖ 127 . - Jfr supa up (SvT 15)."],"f":["op- . ","opp- . ","-swppin ) , "]},{"a":"upsupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ok oppfördh j andeliga astundan LfK 246 . - utom sig, sanslös. jak tror at for sorghinna ok ängxlonna myklylikhet var hon vpsupin (absorpta), ok var som hon kände enkte til siin Bo 204 . \" tha iak swa i nakra stwndh ligath haffdhe, aller opswpin oc förfäradher (timore correptus) kom iak ather til min sin \" Su 94 ."],"f":["op- )","försjunken . ","opsupin"]},{"a":"upsvear","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"upsvear","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr E. Hjärne, Namn och Bygd 40: 142 f."],"f":[]},{"a":"upsvälgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppsvälja, uppsluka. \" syntos otalike diäfla aldra wagna kring vm han wiliande vpswälghia han \" KL 51 . ib 81 . \" watnit vpswalgh them \" ib 101 . iordhin ypnadhis ok vpswalgh omilda MP 2: 112 . vtgange ellen aff rampno, oc vp swälghe oc förtäre the ädhela trän cedros swa kalladh, hwilke waxa vppa bärgit lybano (egridiatur ignis de rhamno, et devoret cedros Libani) MB 2: 98 . \" wtgange ellen aff abymelech, oc vp swälge sichems inbyggiara ib. - part. pret. uppsvulgen; förvirrad. prestin oc prohetin . . . äru vpswolgne (absorpti) af vineno \" MP 1: 231 ."],"f":["-swälghia )"]},{"a":"upsvälgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppsvälja, uppsluka. mz grymma drakanom teknas rädhelike diäfwulen j häluite girnadndis altidh opswälia oc sluka thöm som thänna näruarande lustelikhet älska meer än komaskulande godh thing Prosadikter (Barl) 40. SvB 408 (b. av 1500-t.). - part. pret. bildl. thu äst al wpswlghin aff fulstwppa söthma SkrtUppb 15 . - Jfr svälgha up (äv. Sdw 2: 571)."],"f":["op- . ","-swälia . ","-swlghin )"]},{"a":"upsvälghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppslukare. \" homerus kaller en tyrann almogens vpswäliare \" PMSkr 676 (senare avskr.)."],"f":["-swäliare )"]},{"a":"upsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppsyn, blick, ansiktsuttryck. \" nar människian . . . slaar sik j sälskap ällir wenskap, mz andro the persone som ey är fulkomöigha forsökt ok lfulbordhat j gudz räddogha, ok haffwer samtalan, skipthir gaffwor, diärffwa opsyn (aspectibus) tilsyn ok äpthirsy, aff hwilko thz onda som sik haffwer doolth j hiärtano, wardhir nw oppinbarth \" SpV 88 ."],"f":["opsyn )"]},{"a":"upsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppsyn, blick, ansiktsuttryck, ansikte. fore . .. hans faghro oc ödhmiuko vpsyn Bo 56 . \" war han badhe hälrlighin oc rädelighen j synne vpsyn (terribilis visu) \" MB 2: 201 . blygher j wp synena (verecundum visu) ib 326 . \" huilken altidh tik bidhar mz stadughe opsyn (facie) \" Su 115 . ib 76 . \" göm at tu ey suä rädhes wärulzmanna vpsyn (faciem potentis), at tu få blygdh ok synd före tin dom \" KS 69 (170, 76) . ","2) uppsig, tillsyn. \" hafwe han så wäll vpsyn medh then som kiöper, som then ther säll \" SO 304 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upsyna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["syna (ngt) till borttagande el. avlägsnande. kungiordee aa satte tinghe, ath tee haffde wpsijnth hindrik witikas quern FMU 4: 269 (1466, avskr.) ."],"f":["-sljinth )"]},{"a":"upsäghia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upsighia."],"f":[]},{"a":"upsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["låta (ngt) komma upp; lyfta upp, hålla upp. bitra mirram gutu the i swamp oc opsändo (offerbant) thz for hans mun KL 391 . MB 2: 386 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) sända (ngn) upp (i landet). then leyde, ther opsendär for thet tiilkomende möthe Rydberg Tr 3: 547 (1509, avskr.) . - Jfr sända up."],"f":["op- )"]},{"a":"upsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppsätta, anvisa (högre belägen) plats åt (ngn). thässa fyra systor äru nu fordrifna . . . ok j thera stadh oc sätom äru fyra andra oäkta systir opsatto ok inskipadha Bir 3: 454 . ","2) landsätta, föra (sjöledes) till (ett ställe). the danska . . . konung eric sidan j pomeren opsette RK : 7724 . jack fördreff thå både qvinna och mand szom bygde ock bodde på armego land hollendher lath iack strgax opsettia ib 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6401. ","3) besätta, befolka. iak fordreff bade qvinne oc man som bygde oc bode pa amakers land mz hollender lot iak thz opsätta RK 3: (Till. om Chr. II , red. B) 6401.","4) uppsätta, uppställa, anbringa (ngt) på en hög plats. i bidzlomen voro jernpipor upsatta TK 270 . framman för stolenom var uppsatt ith fagert täpite ib. ","5) sätta på stapel, bygga (ett fartyg). om han vpsette skal eth skip om c (100) lester i!UDDA_TECKEN? (150) eller ijc (200) lester FM 181 ( 1504) . ","6) uppskjuta. \" war then räthgangh vpsäth til min hwsfrvgis tilkommilse \" FM 217 ( 1504) . \" tha wardher jak wpsätya bygningena til eth annath aar \" PM LXV . \" ath thet herremöthe kwnnä opsätiäs oc forlängis \" HSH 19: 28 ( 1504) . upsätia sik, sätta sig upp (emot ngn), resa sig, göra sig upprorisk. wi lle han . . . opsättia sig mott mig mz örlig och kiiff RK 3: (sista forts.) 4374 . - refl. upsätias, sätta sig upp, resa sig. tha opsattis then likame som förra la MD 95 . - Jfr sätia up."],"f":["upp- . ","op- . ","-sätya . ","-sättia )"]},{"a":"upsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["l) uppsätta, anvisa (högre belägen) plats åt (ngn). - uppsätta, upphöja. almogen siäff wer haffwer them (ɔ herrarna) walltt och vpsatt öffwer sigh PMSkr 681 (senare avskr,). 2) landsätta, föra (sjöledes) till (ett ställe). - lossa (skeppslast). tet gotz han (ɔ en skeppare) haffde pa brona vpsath, som bortkom STb 2: 584 ( 1491) . ","3) besätta, befolka. \" alla the som bode j landet j the andra städer them böd konwng priamus flyttia tiill troyam . . . ty wart staden aller opp sath mz myket folk osegliget \" Troj 39 . 4) uppsätta, anbringa (ngtpå en hög plats). j dagh war opsättir en spegil lj the helghe kyrkio MP 5: 64 . \" jtem tom som takelet vpsett j barsena j mark \" Skotteb 454 (1471-72, Kämn). - uppsätta uppställa. for vtan en lyten weff tor stode vpsatter STb 3: 264 (1495).","5) uppsätta, uppföra, uppbygga. \" ath makit scal komma vpseth pa samma stadin j gen, som tet förre stodh \" STb 4: 106 ( 1506) . 6) uppskjuta. konungin bödh vpsäthia disputacionem til annan daghin Prosadikter (Barl) 70 . effther at the ecke vyste om han hde vpborit fyllist, tha vpsattes thet ärendit SJ 2: 207 ( 1481) . ib 254 ( 1494) . STb 3: 168 (1494). GPM 2: 33 ( 1511?) . same tid opsattes the clägemal llydke . . . oc michel . . . hade til sammens om saltet til en ytermere ransakan STb 5: 162 (1517). - uppskjuta, inställa. thesse radzstuedaga her emellom skulle ware opsatte för örlig och krig och hollen skul lher j staden STb 5: 269 (1520).","7) skjuta åt sidan. hwar wärldz forsmädilse opsätz ok forhaldz for thz som äwinnelikit är (ubi contemptus mundi ad æterna suspenditur) SpV 157 . 8) uppsätta, inöra (i räkenskap). jtem skal han (ɔ fodermarsken) ey aff nogen smedh tage penninga for hoffslag . . . vthan allena hoffslag tha strax vnder sine hesta . . . oc thz opsätia i waar rekenskap Arnell Brask Biᴵ 33. 9) sätta i gång, börja. hwa är thän thär om twäkar, om saa är at högfärdogha jomfrun synis opsätia örlöghet ällir föra örlöghe mothe himblomen (si virgo superba celo bellum videtur inferre) SpV 337 . "],"f":["op- . ","-setie . ","-satte . ","-sette Skotteb 454 (1471-72, Kämn). part. pret. -satter. -sättir MP 5: 64 . ","-seth STb 4: 106 ( 1506) . ","-sätte GPM 2: 33 ( 1511?) ),","upsätia sik , sätta sig upp (emot ngn), resa sig. ath noger wtaff tesse try rige wille opsetic sig [mot] theris rette herre STb 5: 311 (1520, Kop). HSH 16: 110 (1527, Brask) . - Jfr sätia up."]},{"a":"upsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (byggnads) konstruktion. jnnan tiill j staden war lotalegen palacia oc hws mz alla wänasta bigning oc skkikeligen opsätning Troj 37 . - konkret. wil her hakan mwra östan til nidh pa watnet, som her sten sture stadenom loffuit hade, medh tess vpsetningher pa bade sider nör och söder, tha magh han tet göre STb 3: 425 ( 1499) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upsätsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["käck? rådig? oc (hövitsmannen) göre them til rothemestara, som äre opsätske, tröste oc aatwaktoghe kara Arnell Brask Biᴵ 18. Jfr upsat 3."],"f":["op- )"]},{"a":"upsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) söka efter, söka finna; uppsöka. latho the oppsökia thenna hälga herran Lg 399 . ib 435 . \" tha oppsökte han yrther \" ib 666 . upsökto the (cæperunt . . . quærere) smaa pilta, som the matto köpa oc upfödha til gudz thiänist Ansg 191 . MB 2: 281 . \" wi skulom vpsökia warom konunghe tiänisto möor them som iomfrwr äru oc faghra (quærantur regi puellæ virgines ac specosæ) \" ib 181 . dan slälkte letade oc vpsökte sik hembole (quærebat possessionem sibi) ib 125 .","2) söka, eftersträfva. \" alle wpspökia oc spöria huat som hälzst theras är, oc engin huat ihesu cristi \" Su 372 . ","3) söka lära känna, forska efter, söka utforska. en girugher gudhelika snilles känneswen wpsökte alla gambla lärafädhrinna wisdom Su 223 . - utforska. haa är then som hänne släkte kan opsökia, äldher opräkna (generationem ejus quis enarrabit) Su 78 . ","4) undersöka, ransaka. \" at hon . . . oppsöke oc besöprie siälffwa sik \" LfK 45 . \" i budhordomen oppsöker gudh wara lydhno \" ib 73 . - Jfr sökia up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) söka lära känna, forska efter, söka utforska. jndago . . . gare opsökia GU C 20 (hand 2) s. 21. II esdre v et horum quesita est generis scripta impedatura (jfr III Esdræ 5: 39: et horum quesita est generis scriptura in predatura) expone thera skriwande släkt opräknan war opsökt ib s. 14 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterforskande, utforskande. \" jmpedatura . . . footh breth älle foth langth footha spaar opsögningh äller ransakan \" GU C 20 (hand 2) s. 14. indago . . . nis opsökningh oc hästa haghi ib s. 21."],"f":["op- . ","-sögningh GU C 20 (hand 2) s. 14 (daniserande)), "]},{"a":"upsökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppsökande, inhämtande (af upplysning el. kännedom). thänne samtalan oc spörsmal mällan sapiencia & discipulum . . . är här insath at enast til hethare oc snarare opsäningh (ad ferventiorem modum trandeni) Su 3 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uptaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) taga upp, upptaga. altareth skal byggias aff stenom . . . ey hugnom äller gröpthom wtan enfalloghom oc slättom som the aff iordhinne vptagas MB 2: 23 . \" om påska otte, thå korset uptages \" TK 272 .. tha badh hon sin smaswen at han skulde thz (det på vattnet fytande skrinet) beqwemligä opp taka Va 7 . hwilke (det i floden kastade) barnit oskatt vptoko KL 252 . Lg 221 . - upptaga, upplyfta. skal jak optaka thik a mit biärgh Bir 2: 29 . vptox karit i himinin KL 151 . \" sanctus helyas var optakin i himilin \" ib 399 . \" j himilin är optakin ib. \" MB 2: 393 . \" hon (d. v. s. Maria) war op taghin til himerikis glädhi \" Lg 42 . \" sanctus thomas war ey mz them tha hon war op takin \" ib. \" han sagdhe sik ey vita huat jak var optakin j licammanom älla ey \" Bir 3: 160 . ib 1: 23, 3: 154, 285 . - upplyfta, hänrycka, bringa i extas. optakin i andelike syyn KL 347 . ","2) taga, mottaga. stadugha fasto vptaghandes aff herra nighils abiörnason vpa fyra markland jordh SD 6: 169 (öfvers. fr. 1441). sama fasto vptaghandis aff herra andirse eskilson vpa thry markland jordh ib. - mottaga, uppbära, bekomma. ath vy hawa wtaghed (för wptaghed) ok anamad aff brödhromen i vasten akloster . . . lxx mark svensca peninga SD NS 1: 208 (1403, i vidim. fr. 1503). vi optakom lön lica äptir varom ondo gärningom KL 392 . GO 793 . - upptaga, uttaga. scal war lensman . . . þässä brutäpäningä vpp takä ok skiptä SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). ","3) lida, undergå. iak skal min dödh morghin op taka Iv 2690 . ","4) upptaga, afrödja, sätta sig i besittning af (ouppodladt el. obebyggdt land). þän som . . . ruþunä vp tok SD 5: 637 ( 1347) . \" hwar som nya opgerdher wardha hedhan fra optakna . . . tha scal then som optaghit hafwer halft afrath göra thöm som äghandin er \" PfN 135 . \" then same eric konungh loth allare först optaga och byggia thz landh som skane hether \" PK 221 . RK 1: (LRK) s. 215 . ","5) taga i bruk, börja nyttja. quinnor aflägge the klädhe som the vptoko for högfärdh MP 1: 188 . \" nar barnit vp växir nakot tha vmskiptis gammol klädha bonadhir ok ny klädhe vptakas \" Bir 1: 143 . \" aflagdhe iak gamblo laxsins klädhe ok iak vptok ny klädhe thz äru nyio laghin ib. \" ib 4: 32 . ","6) börja, inlåta sig i, företaga. har nödde þik tel at þät vptaca þu vile eigh framhalda Bu 520 . \" vidhirfreste älla optaki (attentet) änga nyo sidhuänior \" Bir 3: 176 . \" ey är synd ällir blygdh thz sniellelica atir kalla som oskällica är optakit ok börjat (inchoatum et attentum) \" ib 319 . \" ey hafwom vj thzta lifuerne vptagit ider tilradhande \" Lg 3: 526 . - upptaga, antaga. ärffuodha ther om ath . . . godhe gamble sidhi vptaghins Bir 5: 130 . börja, sätta i gång, inrätta. märk . . . i hwat äro . . . thu skalt halla tith renliffw, hwilkit siälffwer gudz son . . . oc äpther honom hälge appostoli först optogo oc fwnderadho LfK 22 . \" hwru oc aff hwem renliffnatz liffwerne wart först oppböriat oc opptakit ib 18. \" VKR 1 . \" fore hwar skul thette comanij ok bröderschap är vptakit \" SO 97 . ib 106 . \" sama fundacio oc stycktilsse som forsriffne gusmidher begyng oc vptaget haffua \" ib 163 . \" eptir at . . . hans (Dominici) höghtidh war vptakin \" ST 76 . Lg 3: 46, 49 . ","7) inrätta, anordna. nv aghir waardh oc wardhbodha optaka iij j horndöö ok thre j hulte TB 73 . \" diki oc dikis rätter skulu uptakas \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). ","8) antaga, taga på sig. huru haffde han (ɔ: mannen) tha nakot sin kwnnit begripa gudeliken lönlik ting . . . haffde ey gudeliken snille i optaknom mandome them oppenbarat Su 33 . ","9) antaga, antaga till eferlefnad. är thenna schraa ok retto[g]het vptaghin j gultsmitz embetet her j stocholme SO 144 . 10) antaga, utse, välja. i then sama stwndh han wardher til höffdingh optakin SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). - Jfr taka up."],"f":["upp- . ","op- . ","opp- . ","-tagha . ","-taga )"]},{"a":"uptaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) taga upp, upptaga. samma lögerdagin hade kemmenerana forhindret iiij kloffue flatfisk och war pa kloffuan technet ijc, ok tha man hanom vpt och rechnade hanom, tha war ther vtj ecke fult ijc STb 3: 407 ( 1498) . \" här the skwla skermana flythya äller wptaka \" PMSkr 130 . - taga bort, avlägsna. haffue wy giffuet kirkioherren, presten ok kirkioverende loff swa dana waxlius (ɔ i kyrkan olovligt anbragta ljus) vptaga och thöm skica epter theris egin vilie STb 4: 174 ( 1507) .","2) taga, mottaga. - uppbära, taga i betalning. huilken som mera vpthager eller giffuer böte iij mark STb 3: 373 (1498).","4) upptaga, avröja (oupodlat el. obebyggt land). upptaga, utlägga (byggnadstomt). swa manga tompter, som i watzstena by ärw wptakna til at byggias VKj 7 (1447). thil minnes ath rampnöö är opt thakit til lbygningh ib 167 ( 1466) . ib 170 (1466). ib 62, 147 . - upptaga (samfärdsled), uppröja, öppna. at then gamble twärgadhen, som malmone haua hafft oc täpt fran gorsunga giärdhe oc nide til sion, skal vptakas oc ypen hallas SD NS 3: 452 ( 1419) .","6) börja, sätta i gång, inrätta. än äpther langan tima, nar som mangha hälga manna högtidher optokos, tha bor[t]lagdis tässa högtidher JMPs 291. 7) inrätta, anordna. wnnom oc giffuom . . abo domkirkio, som nyligest är optagen och mynst forseed . . . friheet oc frelse pa alle thera godz Svrtb 436 (1449). khelge korss altare, som nyligan är vptaget i byakirkone STb 1: 150 (1478). her i stadin skulu enga flere kopperslagara smidiar vptagas ib 229 ( 1480) . 11) ertappa (i lägersmål). Skotteb 413 (1467-68), Kämn). jtem aff j qwinno jon slembo vptogx met j mark ib 428 (1469-70, d:o). ib 436 81469-70, d:o). STb 1: 324 ( 1481) . olaff tymberman och cristin skulo pa kaakin, for ty athe wordo vptagin ib 373 ( 1482) . ib 2: 42 ( 1484) . 198 (1487), 326, 351 (1489). at han sina hustru liff ey war begerende eller mans scriffures, som saman til lhopa vptagen ware j magnesse stugu ib 417 (1490). en mwnck, som heet broder hans bussen, ok lhan bleff her vptagen j waar by medh ena laghgiffta mantz hustrw och kom j stort hinder och stort plass ther fore ib 3: 134 ( 1493) . ib 135 ( 1493) . ATb 3: 120 ( 1501) . - Jfr taka up och nyuptakain."],"f":["vpp- . ","op- . lag(h)a),"]},{"a":"uptakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ertappande (i lägersml). Skotteb 385 (1463-64). Kämn), 399 (1465-66, d:o). ib. jtem xij öre aff hans bagere dreng for vptagin ib 413 (1467-68, d:o). ib."],"f":[]},{"a":"uptakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grundläggare. \" jak insköt tässa stadzsins fundatoribus, thz är wptakarom wilian til at byggian \" Bir 4: 75 ."],"f":[]},{"a":"uptakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.","1) upptagande (till himmelen), (Marias) himmelsärd. Jfr C. E. Thors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 353, 395. ware frw affton then dyra, huulken häne vptaghilse kallas till himpna Sd NS 2: 525 (1412). ib 526 ( 1412) . jomffru maria wnderlica opptagilse JMPs 39. 2) upptagande, antagande, införande. siälsyna ok nymäris sidha optakilse SpV 151 ."],"f":["op- . ","opp- . ","-tagilse )"]},{"a":"uptakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["upptagande (till himlen), (Marias) himmelsfärd. änkte jäfwadhe ieronimus . . . aff mine (d. v. s. Marias) vptäkilse (assumtione) Bir 3: 160 . \" iak orsakadhe jeronium för aff mine optakilse än nu skal jak kungöra thik the otakilsina sannind \" ib 161 . ib 162 . "],"f":["op- . ","-täkilse ],","uptakilsa dagher","op- )"]},{"a":"uptakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = uptakilse 1. at wi gladhelika skolom högtidher göra aff iomffrwnnas opptaknigh til hymbla JMÖ 133 ."],"f":["opptaknigh )"]},{"a":"uptako pänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter för ertappande i lägersmål. Skotteb 399 (1465-66, Kämn)."],"f":["vptage- )"]},{"a":"uptekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppteckna, anteckna. SJ 2: 6 ( 1475) . STb 1: 11 ( 1475) . ath til mynnes skal opteknas her i stadzsins book alth thet tal som waret haffwer om mynthet ib 231 ( 1480) . thette for:ne befalte for:ne borgamestra mich helmik vpscriffue och vptechne j stadzsins tenckieboch til amynnelse ib 3: 259 ( 1495) . ib 342 (1497). - avskriva. och är ther breffuit vptekneth then mandagh nest epter dominicam letare STb 3: 215 (1495). ath thet (ɔ eth besegelt permantz breff matte jnscriffues och vptechnes ordh wijdh [ordh] , som thet allaledes luder, j stadzsins tenckiebock ib 4: 31 ( 1504) . ib 50 ( 1505) . - Jfr tekna up."],"f":[]},{"a":"upthidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. upthidhas, tina upp, smälta. ginstan losnar oc wptydhis (resolvitur) all köldinna hardheet Su 200 ."],"f":["-tydha )"]},{"a":"upthäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["yppa, omtala. \" nar henna herra jonker erengisl doo wptäkte han ath hans hustru war swa godh jomffru än tha som hon kom fförst i sängh hans \" Hel män 276 . "],"f":["*upthäkkia sik , öppna sig (för ngn), tala öppet el. förtroligt (med ngn). haffwer han op täkth sig för mik, dog lönliga BSH 5: 304 (1508, H. Gadh) ."]},{"a":"upthänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["upptänka, uttänka. \" thu haffwir . . . eth wp tänkt äpther thz andra \" MB 2: 160 . \" huat kwnne . . finnas ällir wptänkias beqvämmelikare \" Su 277 ."],"f":[]},{"a":"uptvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tvinna upp, sno upp. retortus a um ve[l] retorsus a um annatsin pynter vp snogin oc twinnader (väl för up twinnader) GU C 20 s. 525 ."],"f":[]},{"a":"uptykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" gotzeth war ey scriffwith tha som segleth wptyktes ib 35 . Jfr tykkia up."],"f":["lthet"]},{"a":"uptykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppdraga, upphissa, hissa. \" thas om senhleth wptyktes \" PM 76 . \" skiparen haffwer ey wptykth segleth \" ib. \" är seglet wptykth ib. \""],"f":[]},{"a":"uptäkt","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. 2) ertappande i lägersmål, böter för d:o. jtem aff oleff magnusson iij mark for optäkt Skotteb 422 (1468-69, Kämn). jtem aff anne huitkopp ij mark optäkt ib. ib 427, 428 (1469-70, d:o), 444 (1470-71 d:o). wort örien . . . belaten pa x (10) mark for vptechten STb 2: 362 (1489)."],"f":["op- . ","-tekt . ","-techt )"]},{"a":"uptäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = uptakilse. hulkin breff oc skript som talar aff mine (Marias) optäkt til himerikis Bir 3: 160 . \" honum synis at ieronimus iäfwadhe aff mine optäkt ib. \""],"f":["op- )"]},{"a":"uptälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppräkna, nämna, omtala (flere ting efter hvarandra el. ett helt med dess särskilda delar). mz threm konungom som för äre optalde MB 1: 180 . \" mz thenna diwrom, som nw waro op tald \" ib 473 . ib 166, 169, 356 . sidhan han hafdhe optalt thz fore them ib 427 . \" her ey görs behoff vptälia meera \" RK 2: 1729 . ib 4517 . \" ey är rätuisa at the synde skulu annantidh optälias (replicentur) siälinne til skam oc blygdh ther mz scriptamalom äru bätradh \" Bir 2: 93 . \" huar then andin som nu är optaldir (enumeratorum) som är högfärdhinna ande oc girinna ok sualgsins ok olydhnonna \" ib 3: 87 . \" jak vil nu optälia ok sighia al radh som konungenom varo gifwin oc sagdh ok thom opräkna nu mz färrom ordhom hulkin jak sagdhe för mz flere ordhom \" ib 466 . Al 4647, 9704 . - nämna, säga. sidhan badh han them sielffwa vptälia hwem the wille til drotzst oc marsk wälia RK 2: 1809 . \" engelbert them leydamen fik han looth them sielf vptälia hwem the wilde wälia \" ib 1660 . - omtala, redogöra för the taldo alla israels sönir oc scrifwu thera tall, som nw war optalt MB 1: 419 . om thu wil thetta lifwerne halda ok wara rätwiso nw op talda Al 6516 . \" tha han hafdhe them (drömmarne) alla optalt \" ib 322 . \" the böker i hwilkom alla mina gärninga och thanka skulu wptälias \" Ber 203 . \" än thu wilt wptälia alla hans (kroppens) ysäld \" ib 207 . begynnadhe presten strax opptälia cristna tro för rachel Lg 3: 435 . - redogöra för, föredraga; upprepa. jouse . . . vptalde (proposuit) för folkit gudz budordh oc doma MB 2: 66 . - refl. uptälias, räknas, innehållas. vptälias j hanum (gårdsrätten) flukka fämptan MEG (red. A) 53 . - Jfr tälia up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"uptälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppräkna, nämna, omtala. \" thenna uptalde iordhir upanwarda iak ok tillägnar them förnämda niklis kätilson \" SD 8: 425 (1363, avskr.). syw digdhir som swa j matto räknas ok optälias MP 5: 54 . - nämna el. upprepa (ngt) i förteckning över vad som lägges ngn till last, utkräva straff för (ngt). finnes hon j swa dana leffuerne her epter optaren mera, tha stande vptalt thet ena medh thet andra STb 2: 350 ( 1489) ."],"f":["op- )"]},{"a":"uptända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tända, antända. jgnio is ire . . . opthendha GU C 20 (hand 2) s. 9. ignitus . . . opthender oc brennande ib. jncendo . . . dere optända ib s. 18. 2) upptända, göra lågande el. brinnande, elda, liva. kom härra sua som eldir oc vptänt mit hiärta Nio kap ur Bir 38 . Mecht 174 . hon . . . wart wptänt genstan mz hetasta kärlek (ferventissimo amore . . . est succensa) ib 188 . \" hwru hon maghie ä mer ok meer wptändas aff sins skapara kärlek \" SkrtUppb 69 . ib 70 . \" swa mykydh öffwade thänna hälga qwinnana sigh j tässa twa böner (ɔ pater noster och ave Maria), aför hänna hälga äptherdöme optändhos nästan alla the j änglandh waro, mädh största gudelighet til jomffru maria psaltara JMPs 405. - upptända, egga, förtjusa. han bleff optänder oc grypen j hänne fägrind \" Troj 62 . upptända, upphetsa, reta. optänder bleff han mera j jldbräskona brynnande wrede Troj 125 . - upptända, väcka. j sinne thryskofulle ok optända gälniskio . . . tha kom han mz harmfullon gangh farandis til foresagdha jomfrunna sänghSpV 78. - Jfr tända up."],"f":["op- . ","-thend(h)a . part. pret. f. -tänt Mecht 174, 189 . ","imper . ","-tänt Nio kap ur Bir 38 ),"]},{"a":"uptända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tända, sätta eld i el. på (ngt), antända. wptänd lykta KL 261 . \" hon lät alla lampor op tända \" Lg 39 . brännande lughe j hulkom vt släkt liws . . . vptändas ok vptändh liws maktas Bir 1: 175 . \" optändis hänna hofwod ok händir oc arma oc fötir ok brinna suasom j rädhelicom lygnna eld \" ib 3: 29 . \" nar vidhin vptändis aff solinna hita \" ib 2: 171 . - tända, komma (eld el. låga) att brinna, upptända. the . . . vptändo eld KL 175 . vptändis (accensus est) stor eldir swa at alle ther paa storliga vndradho MB 2: 282 . - bildl. thz sama liusit hulkit gudh hafdhe i hänna bönom opänt i hänna hugh KL 337 . \" vptänt thina nadha lius j varom sinom (accende lumen sensibus) \" MP 1: 176 . \" nar han starklica optändir i them kärleksins eld \" Bo 110 . ","2) upptända, göra lågande el. brinnande, elda, lifva. gudz ande skal vptända thina siäl VKR XVI . jak skal . . . vptända them swa at the vilin ä meer ok mer fram gaa j godho Bir 1: 47 . \" tilbör . . . at hughin . . . optändis. lysis oc läris ij contemplatiua vita \" Bo 143 . ensampt thätta skulle thik mykyt storlica vptända ij hans älskogha ib 52 . \" hafdhe gudh hona optänt i sinom sötma \" KL 337 . \" optändande thera hiärta mz thöm gudhelica kärleksins elde \" ib. \" vptändis han mz swa myklom älskogha til gudz modher \" ib 91 . \" optändir af sama andanom . . . astundadhe han hona see \" ib 323 . \" tha hon . . . vardh vptänd af hans älskogha \" Bo 74 . ib 232 . Lg 816 . \" vp tända the (änglarne) ok vpuäkkia siälina at göra thz som got är \" Bir 1: 24 . \" hwilka äftedöme meer optända til gudz älskogha än prädikan \" KL 181 . thera hierta är swa kalt af allo godho at thz kan alre vpsta älla vptändas thil min kärlek MP 1: 101 . - upptända, egga, reta. han . . . stoþ vp vptändir af ondom lusta KL 188 . \" tolff män optände mz mykle gäld \" ib 341 . - upptända, väcka. the ödhmiuktin ther kärlekin gör oc vptändir Bo 39 . \" the (kryddorna) . . . vptända lustan \" ib 133 . \" krydde oc yrther som wptända skörhet \" Bir 4: 101 . - Jfr tända up."],"f":["op- )"]},{"a":"uptändilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" - (o-). n. pl. el.f. 1) tändande; låga, eld. bildl. thins mönstris script war idhkelikin thes hälgha anda hiti ok vptändilse oc tho annorled änt hen helghe ande gör til kärlek lughnade MP 2: 123, andre flere trona människor gaff han margfaldelika gaffuor them til . . . sins kärlekx wptändilse (in . . . amoris sui inflammationem) Mecht 96 . paris . . . begynthe mz syna blidaktoga ögnagyslans tililsyn beblandha sig mz hennes ögnagiysl mz swår kärligzs optändelse oppa bada syder Troj 63 . 2) något som upptänder (ngt). bildl. at thässin ärw kärlexens wptändilse (incentiva) SkrtUppb 70."],"f":[]},{"a":"uptändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = uptändilse 2. incentiuum ui optändningh GU C 20 (hand 2) s. 18."],"f":["op- )"]},{"a":"uptäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öppna. \" gatabodhen . . . var vptäpt ok öpnät \" Lg 3: 575 . \" wptäpto the ena lön dör \" MB 2: 281 . \" at the skuli vptäppa (aperiant) hedhninganna mwnna \" ib 200 . ib 297 . \" iak är . . . gudz fadhirs son . . . huilken nadhenna grwndh haffuer optäpt (qui abyssum miseriordiæ . . . aperui) \" Su 45 ."],"f":["op- )"]},{"a":"uptära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtära, förbruka. \" sädhen bliffwer saa drygh, ath hon ikke förnötas eller optäras kan i ij (2) sombra och samfälda winthra \" BSH 5: 303 ( 1508) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upvaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppvakna, vakna. om mornen aarla han sidan opuaker RK 2: 8682 . jach haffuer slageth tw ämbar watn pa konane, som satt i bryggare hwset, ther eeldin war lös, forra än hon vp wakadhe STb 1: 229 ( 1480) ."],"f":["op- )"]},{"a":"upvakna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppvakna, vakna. Se Sdw 2: 1325."],"f":[]},{"a":"upvardha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"upvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppväxa (ur jorden), uppspira. thizstlane oupäxsto ok quadho oc fordäruadho godha sädhena Bir 3: 232. thän akir owir hulkin thitztla äru opuäxste ib 2: 104 . vpuäxto tholika yrte widh hänna graff KL 82 . \" vpuäxste lilia aff riddarsins mun sidhan han war iordhadhir \" ib 68 . \" aff them (kärnarne) skal thry thre op wäxa \" Lg 92 . \" aff thessom trem rotomen vpuäxste aldra rättaste stiälkir \" Bir 1: 176 . \" aff tässom wingardhenom skulu mange wiingarda wpwaxsa \" ib 4: 6 . ","2) uppväxa, växa till. Bir 4: 146 . - om menniskor. nar barnit vp växir nakot Bir 1: 143 . - blifva vuxen, komma till mogen ålder. scref han (Maxentius) sik kesara ok räþ for mangom romara landom mz vald . . . tel vnge constantius vp vaxte Bu 533 . ","3) uppväxa, uppstå, födas, alstras. skulu madhka oc orma opuaxa (oreientur) aff varo myrke oc orma thräk Bir 2: 37 . - uppstå, uppkomma. at konunghlich räfst härdhir sik kranckum gerningum ok sidhwänium till blyugdh ok gengangho, sum daghlicä wppwaghxä ok ökkiäs SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ther äpther vpwäxte j effraym en twädräkt MB 2: 109 . ","4) växa, tillaga i storlek, stiga. thz hände at romara flodh som kallas tyberis vpflödde ok vpuäxte . . . bradeliga Lg 3: 559 . - part. pret. upvaxin (op-. -wäxin. -wäxster), ","1) vuxen, egande (en viss) växt. mannenom hörir natwrlika til at wara rät opwäxin MB 1: 83 . ","2) som nått el. som eger (en viss) storlek; resande sig. thz berghith war swa höght op wäxst Al 9046 . - Jfr vaxa up."],"f":["op- . ","-växa )"]},{"a":"upvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppväxa (ur jorden), uppspira. om somar tima, nar lilian är swa j bolenom högh wpwäxt, at hon skal blomstras, skär hänna wäxth aff SpV 25 ."],"f":["-wäxa )"]},{"a":"upvinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppvinda, upphissa, hissa. propendere vpuindha ok vtuida GU C 20 s. 427 . \" stode dragarene j wagen pleghe ware oc sade thöm haffua vpwndit cort rwtz hubla seck offuer waagen \" STb 3: 460 ( 1499) . strax skiparen läth wpwinda seghlith PMSkr 88 . Jfr vinda up."],"f":["supin . ","-wndit )"]},{"a":"upvinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppvinda, uppdraga, upphissa, hissa. ther man fore honom brona wp want RK 1: 4000 . \" the däner siden thera sägel opwnde \" ib 2: 9062 . \" tha seghleth är wpwondith \" PM 76 . sidan seghleth war wpwondith ib. \" han loot sik sidhan op winda rat \" Al 9250 . Jfr vinda up."],"f":["op- )"]},{"a":"upvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppvisa, visa, göra synlig el. känd. philipus patriarka rädes at þe (Johannes döparens ben) up vist (ändradt till vist) wrþen Bu 51 . \" symon manadhe mik aldre visa thrät hwar thz ligger. thy at . . . aldre thrifs war släkt sidhan thz wardher vpuist \" Bil 86 ."],"f":[]},{"a":"upvita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vetta upp. weet thz nidher a them (träden) som op weet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . taladhe rätuisan til godha ängillin . . . ok sagdhe, leta j hiwleno oc see hulkin linian som vpgaar ok opuetir j höght ok tha fanz the opuita j hulke som alstingx änkte var scrifwat Bir 3: 435 . Jfr vita up."],"f":["op- . ","-veta )"]},{"a":"upvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) upplyfta; väga upp, väga. högxsta bärghen menthe han mz wägskalom wp wägha (in statera appendere) MB 2: 307 . naar han (Gud) opwogh (appendebat) jordenna grwndhwala Su 78 . ","2) uppväga, i vigt motsvara. war stenin swa thungir, at han vpwogh alth thz man kunde j andra wäghskalena läggia ST 532 . - Jfr vägha up."],"f":["op- )"]},{"a":"upvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["räta upp, resa upp. vi haffuom optha vitit vpväges med skrufuer stenhus oc andra mwra som böriade lwta HSH 13: 115 (1524, Brask)."],"f":[]},{"a":"upväkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppväcka, väcka (en sofvande). guz ängil . . . vpuäkte petrum KL 154 . Bo 186 . \" hwru . . . gudh lät them opp wäkkias som soffwit haffdo \" Lg 435 . iac vpväkir them af sömpne ib 550 .","2) väcka, lifva, sätta i rörelse, egga, drifva, locka. them som lathe äller rädde ärw wpwäkkia mz godhom ordhom PM 2 . rätta oc mana sina vndirdana opuäkkiande thom mz dygdha äptedöme Bir 3: 397 . \" hwi gaff thw minom licamma lime vm iak skal ey röra thom op opuäkkia (exercitare, sannolikt läst: excitare) äptir minom vilia oc lusta \" ib 274 . \" domarin vwektir aff dieflenom \" ST 112 . \" manga iomfrur opuäktar af clara frägdh \" KL 329 . upuäkkiande thöm til gudhelikit loff ib 337 . \" en . . . man . . . vpuäkte andra til latir \" ib 122 . ib 126 . the andre X M män . . . vp väkto oc retadho stadz männena til stridhena MB 2: 136 . \" han opuäkkir (incitat) alla til owirflödhelik thing mz sino äptedöme \" Bir 2: 117 . \" siith hierta tiil glädhi oppwäkkia \" RK 3: 653 . vp tända the (änglarne) ok vpuäkkia (incitant) siälina at göra thz som got är Bir 1: 24 . ib 2: 150 . opuäkkiande adam at bryta min budhordh ib 3: 254 . - lifva, uppmuntra. at systrana maghin them (de sjuka systrarna) hugna, oc wpwäkkia til thz bätzsta Bir 5: 47 . ","3) väcka, framkalla, reta. mangra handa flätio blanda saman ok mängia. som skola gita . . . väcka, upptända, framkalla. til at wpuäkkia sköran lusta KL 123 . \" skörlifnadhin som diäfwllin vpuäkte j them \" Bir 1: 78 . \" han !UDDA_TECKEN?: hedherin) opuäkkir (excitat) höghfärdh \" ib 2: 325 . - uppväcka, sätta i gång, framkalla, åstadkomma. jak . . . vpwekte starkan storm ST 304 . \" sagdhe sik hafua vp väkt mangh örlögh \" Bil 725 . han opuäkkir (suscitat) gamul iärtekn Bo 110 . upwäkkia mykin wådha ok dröuilse landamällom KS 75 (185, 82) . \" opuäktis mote thöm af thera frändom en ny striidh \" KL 341 . \" iudhane . . . vpuäkto mykit haat a mote paulo \" ib 157 . ","4) uppröra, väcka tvist om. vpwäcker eller ypper någen förlycht sak SO 222 . upväkkia sik, låta hänföra sig. ingen skal siik tiil homodh opwäkkia RK 3: 1697 . - refl. upväkkias, uppröras, förbittras, förargas? erchebiscopen opwäktes RK 3: 1292 . - Jfr väkkia up."],"f":["op- . ","opp- )"]},{"a":"upväkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) väcka, liva, sätta i rörelse, egga, driva, locka. skulum wi atenast opwäkkias til wart eghit gangn, aff thässom indhra krafftomen SpV 28 . \" the katha qwinnan (ɔ Attilas brud Hildico) . .. war opwäkt til at taka thänna mannen sik til bondha, for thy han war en stor stridz kämpe ib 319. - egga, reta. op väkkia ormana til hänna fordärff \" Bil 019 . "],"f":["op- )","upväkkia sik , låta hänföra sig. hwru människian skal sigh wpwäkkia (se excitare) til lgudhz kärlek SkrtUppb 69 . - Jfr väkia up."]},{"a":"upväkkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väckare, som drifver el. manar. hon (ɔ: dröffuilsen) är . . . en waker manare oc opwäkkiare til gudhz kärlek Su 174 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upväkkilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl.? och f. ","e":["uppväckande, framkallande, åstadkommande. älskoghans vpuäkkilse (incitamenta) Su 393 . ey meenar . . . gudhelikin snille her wm thenna radh oc lärdom at skikka nakra nya reglo . . . wtan ena kärleka oc wäluilioga wpskäkkilse gudelikx kärlekx ib 364 . ib 228, 368, 369 . Lg 907 . \" det som uppväcker el. framkallar, anledning. skulu . . . all siäldsyn oc wndirsam diwr oc fwghla alzstingx bortlängias aff clostirs inlykkio, thy at the äru lösläta wpwäkilse \" Bir 5: 45 . - retelse, retmedel. heet thing äru skörhetz wpuäkilse (incentiva) Bir 4: 101 ."],"f":["-wäkilse Bir 5: 45 ; Su 368 ),"]},{"a":"upväkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. uppväckande, framkallande, åstadkommande. til sin eghens gudelighetz opwäkkilse är bätre at läsa honom (ɔ Jungfru Marie psaltare) än p[r]ädica JMPs 500. - väckelse, impuls, eggelse. ath gudh . . . wärdhoghadhis j ytthersta wärdhinna allerdom, mz tholighom hwgnelighom wpwäkkilsom (incitamentis) ffornya människiona Mecht 7 . \" kallas ok thänna sama lithla book speculum virginum, thz är jomfrunnar speghil, j hwilkom peregrinus prästher, mz theodora, christi jomfru, pröffwas haffwa swa mykit saman saat, at the christi jo[m]frur, som idhna äru, finna j honom stor wpwäkkilse huru the gömaskulu sin renlek (conservandæ castitatis incitamentum) \" SpV 5 . ib 3, 161 . - eggelse, retelse. lihesus christus . . . haffwir jdhir frälst fraan äwärdelica syndenna fulsko oc ondo opwäkkilse SkrtUppb 178 . fafäng thing . . . som dragha til syndh älla onda astundan älla snödh oc syndelighin opwäkkilse ib 193. latandis honom (ɔ åsnehingsten som skall betäcka ett sto) försth fa wpwäkkilse aff asna mode renne oc hon takis borth wndan hanom PMSkr 250 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upväkkirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väckerska, framkallerska. \" dödzsins opwäkkirskor ällir smikirskor (illectrices), thz är skadhelikan lusta \" SpV 203 . - förlederksa. opwäkkirskan ällir lwkkirskan til syndinna, thz är kroppin, kombir skälika sinnith samuledh som dalida sampsonem j syndhinna sömpn SpV 44 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upvälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uppvälla, uppspringa, framvälla. vpsprungo sin oc vndirstandilse aff iomfrunna hiärna j himeriksi högdh swa som watn aff vpwällande (scaturiente) käldo Bir 4: (Dikt) 247. - framvälla, sjuda. häuitis pinor äru vpuällande (ebuliens) swa som strömbir Bir 1: 104 . hiärnin opuällir (ebullit) ok vtflytir swa som bly oc tiära ib 3: 140 . - flamma, uppflamma. mz vpuällande eldh MP 1: 5 . ","2) flöda, vara full. hans nafle var ypin opuällande (ebuliens) mz litadho etre Bir 3: 427 .","3) vimla, kräla. \" hans bryst är fult mz vpuällande (scaterientibus) madkom \" Bir 1: 68 . ib 3: 14 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upvända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vända uppåt. tik vprätte han a twa fötir ok vpuändhe thit änlite j hökt MP 1: 272 . lat örat vara vpwent LB 7: 333 ."],"f":[]},{"a":"upväxa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se upvaxa."],"f":[]},{"a":"upväxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppväxt, tid då ngn växer upp. j sinom vpuäxt war . . . eadgarus swa dygdhelikin, at j storom rikedomom war han fatikir andelika Lg 3: 499 ."],"f":[]},{"a":"upyrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"upyrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppodla. dygdenna örthegardher, huilken thu nyleka opörkat haffuer Su 31 ."],"f":["opörka )"]},{"a":"upälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["driva upp, skrämma upp. han (ɔ döden) kombir swa som snaran owir alla them, som boo ok byggia j wärldinne, them serdelis forfärande ok opältande (exagitando), mz myklom fasa ok räddogha, som j thera sälhetz dagh böriado soffwa SpV 269 ."],"f":["op- )"]},{"a":"upäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppäta, äta upp, förtära. the hado vpätith thera maat RK 1: 1514 . \" the varo tha ey ner swa kathe som tha the marskens faar vp aatho \" ib 2: 3931 . the . . . älska kötit som madkane skulu vp äta Bir 1: 80 . \" bödh iak han kastas i orena brunnin at han vpätin af ormom skulle ther forgaa \" Gr 281 . wardher iak her oppäthin aff skogx dywrom Lg 667 . KL 155, 185 . Bir 1: 204, 358, 2: 86, 211, 3: 137 ."],"f":["op- Bir 2: 86, 211 . opp-),"]},{"a":"upäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppäta, äta upp, förtära. the vsla människia . . . liknas vidh . . . enom hunde som opätir sina egna opspyor MP 5: 93 . warghen . . . opath all hännas inälffwe JMPs 418. Jfr äta up (äv. Sdw 2: 1155)."],"f":["op- )"]},{"a":"upösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ösa ut, ösa tom. - ösa (en båt). then tiid tha the bathen vpösade Skotteb 414 (146768, Kämn). - Jfr ösa up."],"f":["-ade )"]},{"a":"upösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ösa ut, ösa tom, tömma. man skulle opösa tholik brwn ther swa fwlt watn ij sik göme Al 2673 ."],"f":["op- )"]},{"a":"ur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uroxe. ss. ortnamnselement. Jfr E. Hellquist, Studier öfver de svenska sjömannen 679 f., Dens.-, Sydsvenska Ortnamnssällskapets årsskrift 1925 s. 3 ff. Jfr urnöt."],"f":[]},{"a":"ur","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vild, rasande. med prep. til. hon (ɔ: människan) är nw grymmaren än oskäkig dywr /grämse jlhersk oc til örlögh wr PMSkr 120 . Jfr ör."],"f":[]},{"a":"ur","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" L. A) prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett avlägsnande el. en rörelse från det inre av ngt. viiste hanom eena groop forvbarandes han at ey j hona sculde falla thy at han alder kunde sielfuer opkoma wr henne SvKyrkobr (Lucid B) 145 . \" ther til at han matthe vtslekkä syndeligan eldh wr varom lichamom, leeth han sikj j vatheno döpa \" ib 155 . \" fynnom j scrifftena manga tholka effter theres dödh aff dieflom vra opgreffna ok wr helgom kirkiom vth kastadha \" ib 207 . gudz engel . . . vt tagher the helag sielena . .. wr cropsens fanga hwss ib 208 . \" the som nidherfullo wr theres vaghne sunt hereticj et scismatici \" ib 241 . \" mith wr eldhenom hördes swa som manga manna röster J Buddes b 84. ib. hanom . . . vtgongandes wr scolan ib 147. 3) för att beteckn ett avlägsnande el. en övergång från ett tillstånd el. en ställning: ur. nyonde pynan är brinnande bandh kädhor ok boyor mz hulkom vsla sielär häktäs ok bindhas släpäs ok dragas wr eena pyna j the andra \" SvKyrkobr (Lucid B) 213 . B) adv. ur. lat the sicla atirkoma j thessa kroppa thär thu bödh thär bort w fara Hel män 184 . - Jfr hvar ur (Sdw 2: 1239), ut ur."],"f":["w )"]},{"a":"ur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urväder, yrväder, snöyra, snöfall under stark blåst. öffuer södhermalm och östan mwr flygher eeldin som eeth wr RK 3: 3566 ."],"f":[]},{"a":"ur","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":["med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, utbytes mot ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett aflägsnande el. en rörelse från det inre af ngt: ur. lypte dracin huwþ v vatne Bu 491 . þu . . . vrakt v folke diäwlin vt ib 78 . \" han tok w fiske tolpänigh \" ib 100 . \" hon . . . grep barnet v hänna knä \" ib 28 . \" leddis han w myrkastufwonne \" Bil 901 . \" thän tima hans ben the vpgrofuos v limde stentro \" ib 799 . \" the . . . drogho oc slito bort v thöm al thera in älfue \" Pa 17 . \" op w honom (brunnen) putradho älla opsudhu manga siäla \" ib 18 . \" ä som the villo vp w brunnenom \" ib. \" hvar sum rykker bok u eþtäkans handum \" SR 13 . \" jlt är wänia thz swin w akir som i är want \" GO 733 . ib 27 . \" bortfara v klostreno \" KL 34 . \" the formatto ey hiälpa sik v eldenom \" ib 127 . wilia the oss koma til hielp man w huse BSH 5: 183 ( 1507) . \" kom wars herra röst til honum v buskanom \" MB 1: 281 . \" skal han föras w hardhare brändagha ok j lättarin \" Bir 3: 43 . \" thu som var fordhir w thinom eghnom klädhom ok fordhir j gabbilsa klädhe \" ib 4: 162 . faari w (d. v. s. afkläde sig) öfuarsta klädhomen VKR 66 . \" þa öpte diäwlen v bilätteno \" Bu 207 . läter han wellä thz (fläsket) i pannum ther til alder moster är wr thy AS 59 . ","2) för att beteckna ett aflägsnande el. uttagande från en samling el. ett flertal af föremål; ur, från. sanctus iacobus tok han mz vald v brandom af þera handom Bu 176 . \" wthwälia blomstren w annor gräs \" Su 107 . ","3) för att beteckna ett aflägsnande el. en öfvergång från ett tillstånd el. en ställning: ur. starklika . . . skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta. at hon formaghe vtkrypa w honom MP 2: 102 . \" latis var hans þiänist \" SD 1: 669 (11285, gammal afskr.). latis bort vr sins härrä þiänist ib. \" huilkin . . . goz herra abram brodherson . . . togh . . . w minne värio ib \" NS 1: 639 ( 1407) . ","4) för att utmärka det hvarifrån medel hämtas för en utgifts bestridande: ur. nw tha brödher skulu öll smaka tha skulu wärkmestara thaga en öre w bysonne som the skulu drykka som ölidh smaka SO 26 ; \" jfr 1. naar han dör ta scal man honum begha lätha w bisonne \" ib 5 . B9 adv. ur, borta. litith är vm een noth ok än minna än kärnin är w GO 861 . ib 1103 . - Jfr ut ur."],"f":["u . ","or L. ","ör VGL I O 6),"]},{"a":"urbota mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["urbotar- . ","orbota- . ","orbötä- VGL I O pr.), ","urbota skadhi , "]},{"a":"urdela","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["avdöma, avgöra; slita tvisten om (ngt). nu män thet är sua yterlika wrddeelt ransakhat sanninden funnen Sd 8: 196 (1362)."],"f":["-deela )"]},{"a":"urdela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SD 5: 280 ( 1344) . \" constantinus badh sino modher . . . koma til rom mz märasto juda mästarom ok vrdela th[z) mz cristnom clärkom hwilk[r)a thro (Cod. C vrdela ther hwilkin troo 945) rättare ware \" Bil 80 ."],"f":["ör- )"]},{"a":"uren","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vren."],"f":[]},{"a":"urf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se orf."],"f":[]},{"a":"urfegdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. upphörande av fejd el. fiendskap; fredsförsäkran. - brott mot lämnad fredsförsäran? hot om fientlig handling? rechte jepp andersson handena for iij (3) marck for olydnen j skothwsit och xij (12) marck for fore vrfeyden han giorde skotherrener, ok bödz honom halda fridh medh thöm wiidh lyff ok gotz STb 2: 430 ( 1490) . "],"f":["-feyd )","*urfegdha bref","orfeidha breeff )"]},{"a":"urfegdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. upphörande af fejd el. fiendskap; förbindelse att icke öfva fientlighet el. utkräfva hämd, fredsförsäkran, försäkran att icke företaga ngt fientligt. \" lofwom wi . . . them for:da boo jonsson . . . ena rätta oc witra orfeegdh. vm thet karl nichlisson wardh slaghin \" BSH 1: 182 ( 1381) . \" hafua thesse sägx dande män lofuat meth mich fore the samw vrfegdh \" SD NS 1: 678 ( 1407) . \" han fangadhe herra biörn andree . . . oc tränghde honom eena wrfeeghd aff \" ib 2: 34 (1410, i vidim. af 1412)."],"f":["wrfeeghd . ","orfeegdh )"]},{"a":"urfegdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = urfegdh. ther til sculle the orfeygda göra at aldrigh mer for konungen kera RK 2: 698 (kan fattas ss pl. af urfegdh)."],"f":["orfeygda )"]},{"a":"urfiälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urfjäll, jordstycke som särskildt tillhör någon och icke ingår i den mellan byns deltagare gjorda fördelningen af jorden. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 236. lego . . . villico meo in risaby . . . dimidium vrfiell quem emj de ecclesia vendil SD 2: 561 ( 1309) . \" ecclesie vpsalensi . . . lego . . . jn sævium tres marchas, cum quinque solidis terre, cum vno vrfiel coggrænes . . . quem tamen vrfiel . . . michi retineo ad dies meos \" ib 3: 249 ( 1316) . ib 251 ( 1316) . \" ecclesie vpsalensi . . . lego . . . in arastum I: oram cum dimidio solido terre et vnum vrfæll. iu førisæng de aristalandum, prope agrum ecclesie \" ib 5: 150 ( 1343) . \" de . . . vno vrfiel in førisengh qui permutatbatur in vnam marcham terre cum vm solido in sundsuum \" ib 324 ( 1344) . \" jn adhlastum v. solidi terre et vnus vrfield sub molendario ibidem \" ib 328 ( 1344) . \" vnus vrfield dictus giristamark ib. illic est molendium super vrfæl constructum \" ib 322 . ( 1344). ib 323 . \" secunda canonia habuit pro reddibitus . . . in østralæduby decem solidos terre scilicet VII solidos in ipsa villa et tres solidos in wrfiællum \" ib 307 ( 1344) . ib 308, 332 ( 1344), 333. nouerint vniuersi. me . . . katilberno . . . quinque solidos terre cum dimidio. in wæstsaskulla . . . cum agris, pratis silius et vrfyællum . . . dimisse ib 489 ( 1345) . ib 667 ( 1347). vnam marcham terre in villa edhum cum . . tribus exitibus, dictis wrfällum ib 6: 109 ( 1349) . dimidia marcha terre in villa aas cum . . . prediolis, dictis vrflællum ib 233 ( 1350) . ib 229 ( 1350) . \" pro quodam prediolo dicto wrfiel \" ib 3: 340 ( 1317) . ib 6: 1 ( 1348), 2. nouerint vniuersi . . . me . . . domino laurencio . . . sex pecias terre dictis (!) wrfieldhæ, quamlibet earum cum quator limitibus racionabiliteter designatas, in prato moraby . . . sitas . . . vendidisse ib 105 ( 1349) . cum agris dictis vrfiællæ ib 5: 193 ( 1343) . innotesco, me . . . marco aurifabro ciui vpsalensi vnam partem prati dictam vrfiæl prope ciuitatem iacentem . . . vendidisse ib 4: 395 ( 1334) . \" kerdo the som bo i kanukabodhum . . . til herra gotzskalk vm een vrfield, som kallas lywma ib \" NS 2: 135 ( 1409) . ib 137 ( 1409), 143 ( 1409). - i latiniserad form. legamus . . . omnes vrfiellos ibidem qui sunt infra limites wlgariter dictos raa et rør et vnum vrfiellum qui vocatur ragnotogher SD 3: 241 (1316, gammal afskr.). septem oras terre cum vn solido vno vrfield et partem in aliis vrfiellis eisdem septem oris et solidio contingentibus . . . aproprio et assigno ib 5: 667 ( 1347) . "],"f":["-field SD 5: 328 ( 1344) . ack., dat-field. -fiäl. -fiel-. fiäll. -fiell. pl. ack. -fieldhä SD 6: 105 ( 1349) . ","-fiällä ib 5: 193 ( 1343) . ","-fiällum ib 307 ( 1344), 308, 6: 229 (13509, 233 ( 1350). -fiellum ib 5: 332 ( 1344), 333. -fyällum ib 489 ( 1345) . ","-fällum ib 6: 109 ( 1349)), ","urfiälds ra","urfiälz- UplL V 18: pr. vr fiäls- MELL B 22: pr. urfialz- VML II B 18: pr. vrfalz- ib i var. wrfieldz raa KrLL B 27: pr.), ","urfiälds vreter","vrfieltz- )"]},{"a":"urfiälder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["urfjäll. Jfr T. Johannisson, Septentrionalia et orentalia B. Karlgren dedicata (1959) s. 230 ff. känne jäk . . . mik haua lathet medh räthe skipte olaue niclisson . . . twädelena j enom wrfiäll swm heter östenswret SD 8: 166 ( 1362) . ib 169 (1362). först gaff iak honum . . . oppa bolstaby bolstat vij vrfella SD NS 3: 40 ( 1415) . ib. ib509 (1419). en vrfiäld, som är en ängiafiäll i danmarka sokn liggiandis ib 536 ( 1420) . VKJ 248 ( 1447) . \" tiil boosgardin i tifft liggia twe wrfiälla i hwaria gärdena \" ib 43 . "],"f":["-fiäl . ","urfiälds vreter , "]},{"a":"urföra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se uföra."],"f":[]},{"a":"urgha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se orgha."],"f":[]},{"a":"urgiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-gäf )"]},{"a":"urgytia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöseri. \" är . . . vrgytia annor odyghd, vm man giuer alt huat ey giwande är \" KS 34 (88, 36) ."],"f":[]},{"a":"urgytia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slösare. \" vm kununger kan warda antiggia nidhirgr ella vrgytia, suå är vrgitia bätre än nidhingr \" KS 35 (90, 37) ."],"f":["-gitia )"]},{"a":"urgytia","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["slösande. \" warda flere urgythia än dygdhelika milde \" KS 34 (87, 36 ; måhända att fatta ss subst. och föra till föreg.)."],"f":[]},{"a":"urgytia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöser. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition 101 f."],"f":[]},{"a":"urgyxe","b":[],"c":"","d":"","e":[" scabreus a um gamal ok wrgyxe oc hwas GU C 20 s. 549 ."],"f":[]},{"a":"urhäfdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhållandet att besittning av el. hävddvunnen rätt till viss jordegendom gått förlorad. om tu ödhetorp som mang åhr hafuer ödhe legidh vnder cronones skatt och rättigheter så at vhrhefd är ther oppa komen Bergfalk, Svenska jordens beskattning 37 (1490, avskr.)."],"f":["-hefd )"]},{"a":"urla","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"urminne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["urminnis häfþ"]},{"a":"urminne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["urminnis häfþ","or- )"]},{"a":"urmylia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["or- . ","ör- )"]},{"a":"urmylia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition 104 ff."],"f":[]},{"a":"urmynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåva som gives åt brud av hennes giftoman el. närmaste släkting, hemföljd. Ser. rer. svec. III 1: 7 (b. av 1300-t.). epter thy hanom dömpt war . . . wm then oormynd som gunnar algutsson oc joon ölarsson hanom kfradhä SD 8: 285 ( 1363) ."],"f":["or- . ","oor- )"]},{"a":"urmynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gåfva som gifves åt brud af hennes giftoman el. närmaste slägting, hemföljd. Jfr Kock, Tydning af gamla svenska ord s. 28-30. þa bot skal giptämaþren intaka ok til omynd läggia. þa bot taki han up sum omynd takär SR 52 ; "],"f":["vrmynd ÖGL G 16: pr. i var. or mynd ib ind. 1, 2, 12: pr.; Vaþ. ind. 10 i var.; SD 5: 459 ( 1345) . " örmynd " ÖGL G 22, 28, 29 (efter fragm. aftr. KrLL CVI). omynd ib Eþs 26, Dr 5: pr. o. s. v.; SR 52 . ","omund: -in ÖGL G 16: pr. ömynd ib 12: i var., 14 2 i var.), ","jfr ÖGL Vaþ 10. de rebu dilecte consortis mee . . . dictis wlgariter omynd SD 5: 459 ( 1345) . ","urmynda eghn","omyndu- )"]},{"a":"urna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["taga skAda af värme, blifva unken. miölet war heet ok vrnade (Hadorphs upp.: ornade 66) sköt RK 1: 1673 ."],"f":["orna . ","-adhe )"]},{"a":"urnöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Prosadikter (Joan Prest) 345 ."],"f":[]},{"a":"urqväme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ursak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orsak. \" ey . . . schall någen effther thenne dagh dieffues till att ställe öl vth mz häringebåndh eller sundisk trää, vthen mz the tynner som här i staden vthi ämbetedt giorde bliffue . . . vrsaken är, att häringbåndh och sundisk trää hålle sex eller otte kanner mindre, än the tynner som här i staden göres \" SO 224 ."],"f":[]},{"a":"ursak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) ursäkt, urskuldande. . . . och huar och en ladhe windingh om att gära sin orsach och openbara sin retuisa i thetta ärendhe Hist Tidskr 38: 119 (1523?)."],"f":["orsack )"]},{"a":"ursaka","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskyldig, utan skuld, saklös. jak som var alstingis orsaka ok menlös tholde pino Bir 2: 233 . \" han (Gud) weth henne vrsaka wärä \" Iv 3246 (kan föras till ursaker). magho döttrina wäl wara orsaka, fore the skäl ther sagdh äre MB 1: 196 (kan föras till ursaker). thz är lithin hughadher i mantz samwiti at wara orsaka fore mannom mädhan han weet sik saken fore gudhi ib 231 . \" fiärren ware then dom fra mik, at orsaka män giälde mz skyldoghom \" ib 248 . \" maria . . . bar thäs orsaka skuld, at hon giorde gen moysi laghom \" ib 398 . \" hon öär orsaka for then gerning som thu legger henne til \" Va 36 . \" phila war ther j vrsaka ib 38. - utan skuld, utan ansvar. then ther silffkarith hittis mz, han skal wara min thräll, oc andre skulo wara orsaka \" MB 1: 247 . \" bryter thiwfwer mantz hws eller grawer vnder, oc wardher dräpen a the gärning tha är han orsaka som han drap om midhia nat eller i mörke \" ib 337 . ib 336 . \" thz han orsaka ther fore skal vara \" Fl 1726 . \" wari qwit ok orsaka före the nat \" EG 68 . - utan del i skulden el. ansvaret för (ngt). icke delaktig i (ngt). aff thässo awundsiwko radhe önsker iacob sina siäl orsaka fore gudhi MB 1: 262 (kan föras till ursaker eller till ursaka, v.)."],"f":["or- )"]},{"a":"ursaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fritaga från skuld, ådalägga (ngns) oskuld, försäkra vara oskyldig. hustrv birgitta . . . stodh inne för rettin oc orsade siälff eleff at han inte hade aff hennis modirs systirs goz mer en hon vpburit hade af hanom ATb 2: 68 ( 1476) . ath peder . . . är ledog ok lös fore thet tiltal . . . epter pedher diekns dödha, forty han hadhe breff . . . swa ludande, ath han vrsakade honom i sitth ytersta STb 1: 96 ( 1477) . stod nic. hwitz dreng nic. fore rettin oc wrsakade lasse nielsson for the peningane, som han hade mist, tha kistan wart opbrutin ib 2: 184 ( 1486) . vrsakade han sine hustrv . . . at jngen war medh hanom j rade j samma ggerningh ib 4: l0 (1504). ernest . . . vrsakade sin smadrengh j then ärende ib 79 (1505) . (?) ytermere wrsakade jacob (härefter sannolikt ett sik överhoppat; i så fall till ursaka sik 1) . . . och wndffal, at han aldrig talet hade meth the gode men . . . j sa dane zacher sTb 4: 249 (1512?).","2) fritaga från skuld, ursäkta, urskulda. o härra ihesu christe . . . orsaka, at iak mina lydhno ey swa hallith haffwer, som mik bordhe SvB 490 (sl. av 1400-t.). "],"f":["or- . ","-ade . ","-te Troj 269 )","ursaka sik , 1) visa sig vara utan skuld el. fel, försvara sig. kombr han och ecke och vrsaker sik ther for innan, tha skulo the lata koma her i rettin c (100) marck stocholmeska STb 1: 46 ( 1476) . - försäkra sig vara utan skuld, förklara sig oskyldig. nar polixena war nw stad oppa achillis graff orsakte hon sig mz mangom ödmiwkligom ordom om achillis dödh Troj 269 . Jfr under ursaka 1. 3) urskulda sig, ursäkta sig, göra undanflykter, söka komma undan. och at inghen sigh orsaka för aaker oc engh (ɔ arbete på åker och äng) med sino embite vthan the fischara, til sillafiskit äro Arnell Brask Biᴵ 27. - Jfr forursaka och osaka."]},{"a":"ursaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) fritaga från skuld, ådalägga (ngns) oskuld. os hörir til (at) orsaka menlösa oc ängin sacan lysa Bil 237 . idher orsaka hwar som ma äller skulin ij genast dödhin fa Fr 633- - fritaga från skuld, försäkra vara oskyldig. wiliom wi honum fulleliga wrsaka BSH 3: 283 ( 1470) . ","2) fritaga från skuld, ursäkta, urskulda, anföra skäl till ursäkt för (ng el. ngt). var herra ihesus forswaradhe oc orsakadhe hona Maria Magdalena) Bo 162 . Bir 4: 64 . \" orsakom vi pawan af sinne lowan (excusamus papam de hac permissione) \" ib 1: 361 . ib 3: 161 . \" ey skalt thu . . . döma thin iämcristin vtan orsäktan hällir. ok om thu gitir äkke gärningen. tha orsaka aktena \" Bo 123 . hwo sin drockenscap wil wrsaka Ber 291 . the . . . orsaka (excusant) syndena Bir 2: 182 . \" tholkin luste, thy at han orsakas oc aktas ey stort är gudhi hatughir \" ib 145- - ursäkta, utgöra ursäkt för (ngn el. ngt). skal godhir vili oc kärlekir orsaka han Bir 3: 409. thin milde dödher thyn saara pyno orsaki mik oc wärme mich oc frälse mik Ber 287 . syndadhe iouse dömande ower lönlikan gudz dom opröwath maal än hans hugher möddis tha ther til fore gudz hedher, oc orsakar thz hans synd MB 1: 394 . ","3) fritaga, befria. engen systir . . . skal wrsakas aff handa gerning Bir 5: 81. ","1) visa sig vara utan skuld el. fel, försvara sig. skal iak orsaka mik (excusabo me) j minna hälgha manna asyn for them första som sagdhe mik hafwa ohöuiskastan likama Bir 1: 142 . ib 202 . \" wm jak wilde mik wrsaka oc rätwisan göra, min eghin mwnner fordöme mik \" Su 330 . - försäkra sig vara utan skuld, förklara sig oskyldig hwar ville sik orsaka Bo 172 . \" sidhan mästarin hafdhe orsakat sik \" Bir 1: 331 . ","2) ursaka sig, ursäkta sig, urskulda sig. the orsakdho sik MB 1: 423 . tha the koma j armodh. tha wsaka the sigh mz (d. v. s. skylla de på) haardh lycko Ber 292 . \" engin vrsaki sik medh sino embete vm annarstadz bätir oc förr widhirthoff \" VKR 35 . ","3) urskulda sig, ursäkta sig, göra undanflykter, söka komma undan. moyses dirwis än at orsaka sik mz thässe skäl oc thässom ordhom MB 1: 285 . \" moyses orsakar sik än, fore thässe skäl ib. \" Bir 3: 257 . \" thz kan skee at thu wilt thik skryptelika wrsaka \" Su 259 . - Jfr osaka."],"f":["ursaka sik , "]},{"a":"ursaka","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["oskyldig, utan skuld, saklös. thenne breffuisare thoord ebbasson är allaledis wrsaka och vtan sculd SD NS 3: 445 ( 1419) . \" swenin sporde magho the orsaka wara som glöma gudh mz thera wilia \" SvKyrkobr (Lucid B) 112 . \" epter sadanna widerkännilse dömpde jach hanum wrtiwffua oc wrsaka fore allan tiwffnad j thätta ärinde \" Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . han wor wrsakä for swadanne ogärning ib 69 ( 1493) . kom vpa radzstuffwonne kathrine som jon bonda haffdhe thient. och giordhe jon bondes orsaka ath jon bonde fik aldregh hennes mödom ATb 3: 16 ( 1494) . dömbes för:ne gode men . . . aldelis ffri, qwit och wrsake j the szaker STb 4: 249 (1512?) Troj 19 . - utanskuld, utan ansvar. hwar skipare skall haffwa the ankar som hwaryo skipeno tyänar, annars är han ey orsaka j skadhanom PMSkr 63 ."],"f":["or- . ","-sake . ","-sakä )"]},{"a":"ursakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ursäkt, ursäktande, urskuldande. syndin slätis mz orsakan sidhan hon är giordh Bir 1: 314 . syndinna orsakan ib 2: 108 . ib 3: 331 . \" nar andin frambiudhir krankoms orsakan ok syndanna slättilse \" ib 171 . ib 4: 289 . - skäl som anföes el. kan anföras till ursäkt el. försvar, försvarsskäl. jak oc thine wini hawom ey nokra orsakan (excusationem) til thik fore manköneno Bir 1: (Cod. C) 266. änga orsakan af syndom finnande Ber 205 . ib 54 . ","2) skäl, orsak, thz är rät orsakan twa Al 7245 ."],"f":[]},{"a":"ursaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskyldig, utan skuld. ängin är orsaker fore thik MB 1: 354 . orsakan (insontem) oc rätwisan skal thy ey dräpa ib 340. hittes the styld i annars mantz hwse tha skal hwsherran föra thz fore preste . . . oc skal han swäria fore them sik orsakan ower alt thz honum hörit til ib 338 . \" i . . . orsake (Cod. A orskulla 248) ärin ib (Cod. B) 551. Jfr osaker. \""],"f":[]},{"a":"ursaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["oskyldig, utan skuld, saklös. lasse pädherson war ther orsaker vti SD NS 3: 521 (1419). thz wiliom wy aff wäria, som orsake men bör ath göra JTb 45 ( 1464) . \" thy dömpdes han oc wrsaker fore then gerning \" Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . \" sagde sig wel wetha . . . mester hans ware her innan alstinges ursäkan \" HSH 16: l94 (1527)."],"f":["or- . ","-säker )"]},{"a":"ursakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ursäkt, urskuldande. om skrift som tjänar till urskuldande el. försvar. thaa bekennes han (ɔ biskop Hans Brask), att han gorth en protestationem, och bleff hans orsakelse och protestatio fram henthet Hist Tidskr 38: 119 (1523?)."],"f":["orsakelse )"]},{"a":"ursakliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oursakaliker."],"f":[]},{"a":"urskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uppgöra, ordna. \" hwrw han haffde vrskilt vm barnsens sins stiwff sons fädherne för än han wigdes widher sina hustru \" SJ 274 ( 1459) . ","2) stadga. widh bruth som vrskils i thiuffua balkenom SO 65 ."],"f":[]},{"a":"urskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) redogöra för (ngt), omtala? thetta vitnaþo the ok suoro . . . epter thy sum för är wrskyld SD 8: 195 ( 1362) ."],"f":["-skyld )"]},{"a":"urskilnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"urskiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestämma, stadga. thetta forscriffna skipte ok sämio hauer jak . . . giorth med karle . . . effther thy som j al stykke här vrskälas ok forscriffeth standher HSH 36: 3 ( 1429) ."],"f":["-skäla )"]},{"a":"urskuld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) urskuldande, ursäkt. göra nokors urskuld, urskulda ngn, visa ngn vara oskyldig. sände han (Pilatus) en sin win ifuir haf til tyberium at göra hans orskuldh for wars herra dödh Bil 312 . ib 301 . - göra sina urskuld, ådagalägga sin oskuld, visa sig vara oskyldig, rättfärdiga sig, försvara sig. skal han tima til anzswar fa sina orskyld kan han göra swa, at alle skulu ther tro op a, thz han orsaka ther fore skal vara Fl 1724 . \" han fik ofreghd at han war vantro vm vars herra licama til han giordhe sina orsculd som godher cristin man \" Bil 760 . licianus giordhe sina oskuld ib 283 . \" abimelech konunger gör sina orskuld mz thy, at han wiste aldre thässa gärning \" MB 1: 199 . Iv 2287 . ","2) ursäkt, skäl som anföres el. kan anföras till friande. tok moyses widh thera oskuld MB 1: 423 . \" the . . . hawa . . . änga orskuld fore sit heluite, än the ända sin alder i ondom lifnadhe \" ib 432 ."],"f":["wrskuld MELL DrVl ind. 21 i var. vrskyld ib (i var oskuld Bil 283, 301 ; MB 1: 129, 423, 432 ; MELL DrVl ind. 21. orsculd Bil 760 . ","orskuldh ib 312 . ","orskyld MELL DrVl ind. 21 i var; Fl 1724 ; Iv 2287 ), "]},{"a":"urskulda","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskyldigt, utan skuld. i . . . som orskulla ärin MB 1: 248 ."],"f":["orskulla )"]},{"a":"urskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oskyldig, utan skuld. at han orskyldog ther fore är Fl (Cod. B) 1726 . - utan skuld, utan ansvar. hwilkith nakar man gör swa nödhugher at han giter thz ey latith for sit eghit liiff, thz gör han orskylloghan MB 1: 45 ."],"f":["or- . ","-skyllogher )"]},{"a":"urskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utskära, uppskära. \" nu är egh torwa ur skurin \" ÖGL B 25: 2."],"f":[]},{"a":"ursäkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["ursäkia sik , försäkra sig vara utan skuld, förklara sig oskyldig. huar wilde sigh wrsäkia (motsv. ställe Bo 172: orsaka) Lg 3: 73 . "]},{"a":"ursäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) oskuld. \" then rätuisä domaren han wet mina vrsäkt \" Va 8 . ","2) ursäkt, ursäktande, urskuldande. sät ängi vrsäkt, vtan tu fallelika förstånde sannind, oc af huat wilia huatna giort är KS 26 (66, 28) . \" for mykla falenga orsäkt \" VKR 45 . \" gudz budhordha olydhna hulkin som jnledhir j hänna hiärta krankdoms orsäkt (excuutionem infirmitatis swa), sina synda slätilse oc orsakan \" Bir 3: 331. - göra sina ursäkt, ådagalägga sin oskuld, visa sig vara oskyldig, rättfärdiga sig, försvara sig. iak wil mina oräkt göra Al 2620, - ursäkta sig, bedja om ursäkt. ptolomeus giordhe sina osräkt Al 7900 . - göra sanna ursäkt, visa sig vara i sanning oskyldig, framlägga grundade skäl för sin oskuld. vm han ey gör thesaurario sanna oräkth PM 25 .","3) ursäkt, skäl som anföres el. kan anföras till ursäkt el. försvar. hawa syndoghe män änga oräkt som äkke sätta gudz vilia ok sinne helso Bo 122 . ib 155. hwilkin som syndar mz forakt ällir idhkelighet then tagher engha orsäkt (nullam recipit excusationem) Bir 4: 64 . ","4) ursäkt, förevänding. \" thu gifwir tha okirkarlenom tilfälle oc ena orsäkt til okir oc til syndinna \" ST 490 . \" al the vmsorgh man skulde hafwa til siäla helso. hon wändis nu til iordzlika thinga giris afling ok orsäkt \" Su 421 ."],"f":["or- )"]},{"a":"ursäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) ursäkt, ursäktande, urskuldande. - göra sina ursäkt, rättfärdiga sig, ursäkta sig. wil iach görä fore tik mina wrsäkt, at jach mälte thz ey tik til wanheder oc ey til hadh Prosadikter (KarlM) 250 ; jfr ib (KarlM B) 290, KarlM (Ver 4. 3) ursäkt, skäl som anföres el. kan anföras till ursäkt el. försvar. hafua the naghra wrsägdh som jnthe vitha aff gudhi SvKyrkobr (Lucid B) 186 . ib 137 . attande (höghfärdens trappa) är wrsäkt oc wärn j sinom lustom SvKyrkobr 353 . rät scriptamal skula wara nakin, ffor vthan skywl medh nokre orsäkth ffore syndhena MP 5: 202 .","4) ursäkt, förevändning. \" alth skal finnas j sanningh, wtan falska orsäkth äller hyälpa rädy PMskr 84. \""],"f":["or- . ","-sägdh )"]},{"a":"ursäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra saklös, fria från skuld. wart hon . . . rädh, thy at hon wiste sigh j sanno saka warfa, oc at jngen likamlikin hiälp kunne henne orsäkta Lg 3: 52 . - fritaga från skuld el. ansvar, ursäkta. j ärin ekke . . . menlöse ällir orsäkte vm j latin jdhra systra fortappas tiande Bir 5: 8 . ","2) ursäkta, urskuld, taga i försvar. vm thu findir nakat vara wranglica giort ey skalt thu än tha döma thin iämcristin, vtan oräktan hällir Bo 123 . \" han . . . orsäkte hona ther andre lastadho \" Bil 265 . \" the som ther tha varo orsekto han \" ib 848 .","3) fritaga, befria. \" engin syster skal wrsäktas aff handa ärffuode \" Bir 5: 29 . \" aff stekerhuseno skal engin syster wrsäktas wtan abbatissa, priorissa, oc wanföra ib. - ursäkta sik, \"","1) visa sig vara utan skuld el. fel, försvara sig. wi hafwom os orsäkt som os bör Al 6334 . - fritaga sig från skuld, försäkra sig vara utan skuld. the orsäkto sik ok kiärdo them hafua giort mot thera radhe Bil 434 . \" hon vrsäkte sik ib 571. \"","2) under anförande af ursäkter söka undandraga sig (ngt), anföra ursäkter el. göra undanflykter för att slippa (från ngn el. ngt). Bil 924 . \" hon þakaþe hanom for buþet. ok ursäkte sik fra hanom ok hans borþe \" Bu 144 . - söka slippa undan (ett uppdrag) under förebärande (af ngt som anföres ss skäl), ursäkta sig med (att). thenne moyses är then som war herra bödh at tala foe pharao konunge, oc han orsäkte sik at pharao monde ey lydha hans ordh, thy at han hafdhe ey kringskorith maal MB 1: 291 . ","3) under anförande af ursäkter el. ursäktande skäl förklara el. tillkännagifva (att man icke kan el. kunnat fullgöra ngt). orätke sik iacob . . . fore iosep, at rachel hans modher war ey ther iordhath, thy at hon do i barnsäng, oc wäghfarande, oc om hetan waar tima MB 1: 268 . \" biscopin hafdhe sik vpsektat at haney kunne koma \" Lg 3: 207 ."],"f":["or- . ","-te , -ter (de former som förete denna böjning kunna dock föras till ursäkia). impf. orscate Bil 294 . ","-a : orsäktan Bo 123 . ","ursäkta sig","med ngt )"]},{"a":"ursäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["or- . ","-at )","ursäkta sik , 1) fritaga sig från skuld, försäkra sig vara utan skuld. om hon haffuir . . . rosadh ellir priisat sik sielffwan ey at enast aff sinom godgärningom vtan jämwäl aff ondom, wart oc orsäktat sik i ondo SvKyrkobr 344 ."]},{"a":"urthiufnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vil han och ecke göre lagen, tha settie fran sich the iiiɉ marck, som han budith hade fore pancereth, vare sidan medh lagen fry fore vrtiwffnat (för tiwffnat?) bade fore kapa, ringer och pancer STb 3: 186 ( 1494) ."],"f":["-tiwffnat )"]},{"a":"urvana","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utan hopp, förtvivlande, misströstande. priamus . . . war tha wr wana worden oc myströster ath han aldrig skulle atherfaa syna söster exionam Troj 47 ."],"f":[]},{"a":"urvana","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utan hopp, förtflande, misströstande. gik hon hem owana Bil 362 . \" han wardh owana wm sidhe at wenda hona fra gudhlike lofuan \" ib 230 . - med gen. thäs. sidhan hon war thäs owana Bil 347 . ","2) hopplöshet; jfr Isl. örvæna, f.)."],"f":["or- )"]},{"a":"urvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" niclis urwädher \" SD NS 1: 53 ( 1401) ."],"f":[]},{"a":"uräfie","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofäfle."],"f":[]},{"a":"urätta","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["från ätten, från släkten. at aff them äwom oc til wars härra byrdh varo äwinnelika formän fyri wars härra folk aff iudas släct. först härtugha alt til dauid konungh. oc sidhan dauid oc äpthir han xiiij konungha alt til thäs ther vallit gik orätta (Cod. A affätta). oc herodes wart konunghir Fem Moses ed. Thorell 203."],"f":["or- )"]},{"a":"urþinga","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["or- )"]},{"a":"urþiuva","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["urtjuva. Uppl Lagmansdomb 9 (1490) (se under ursaka, adj.)."],"f":["-tiwffua )"]},{"a":"urþiuva","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["urtjufva. \" alla the som findh hitta, the skola sigh vhrtiufnat (för urtiufua) göra \" SO 297 . Jfr oþiuva."],"f":[]},{"a":"usal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) osäll, osalig. tha wordho some (näml. änglar) säle mz gudhi, oc some wsle (Cod. B väslir 532) oc skilde andelika widh gudz liws MB 1: 50 . \" hwa som en tima wardher säl mz gudz asyn, han wardher aldre wsal eller syndogher sidhan \" ib. \" tha ma han aldre sidhan synda elller vsal wardha ib. - olycklig, nödställd, lidande. the häddo mik oc gablado . . . oc mz alla handa obrygilsom wpfylto them wsla (miserum) \" Su 188 . - olycklig, beklagansvärd, arm, eländig. thz är een vsal man ey kan fly eth hws GO 284 . \" vslo ok arme äru konung fiäste ib 309. þeophilus . . . varþ hans (djäfvulens) man vsal man \" Bu 29 . ib 207 . \" huru vsald (infelix) then är som diäfwllin herras wt owir \" Bir 1: 98 . \" ey skodha the vsle (miseri) ok kranke sina wanmakt \" ib 56 . \" thesse . . . räkna sik wara . . . vsla ok arma vm the fölghia hans gerningom \" ib 226 . \" thy bedhis jak thina miskund thy at jak är vsald aff mik (miser sum ex me) \" ib 3: 385 . o huat wssal han är som sik siälffuan forsumar Su 242 . forbarma tik owir mik then wsla ib. \" owergiffwin oc aldra wslaster skalt thu bösta oc bwnka för mildasta domarans döör \" ib 185 . \" at thu wilde lära mik wslom syndara the nyttogasta konstena ib. \" ib 186 . \" iak är nw badhe vsall ok ööm \" Al 2901 . \" awi mik wsul qwinna arm \" ib 10143 . \" at han gaff äwinnelikt liiff arne oc vsle människio \" Lg 960 . \" mine vini stodho vte vsle (miserabiles) oc hungroghe oc nakudhe \" Bir 2: 236 . \" for far o talkin vsald moghe \" ib 1: 324 . \" jak vsul oc vrang syndirsca syrghir oc sukkar oc latir mik angra mina synde \" Bo 75 . \" thzta är sorgh at . . . vsul (miseranda) ellin wil länge lifua \" Bil 476 . \" andelica är kirkionna stadhge vsald (infelix) \" Bir 2: 68 . ","2) arm, fattig, nödställd. wardh tyberius wredher pylato. ok forsende han hem til fädhersins land vslan ok fatökan Bil 301 . \" warkunnande ok hiälpande vslom \" Bir 1: 289 . \" thiggia äkke som vsle \" Bo 66 . \" hwat skal tha kräfwias af mik badhe oslom oc höghfärdoghom \" ib 125 . ib 124 . \" frändir äru wslom wärst \" GO 484 . ib 1086 . \" wsal man är wslum wärst \" ib 993 . ","3) usel, eländig, föraktlig, gemen. vndistat vsal. at þin eldar gör mik suala Bu 416 . \" se usal annan vägh hauar þu nu stekt \" ib. \" vit nu vsal maþar at iak vil vara cristen \" ib 495 . \" fly nu vslasta vätar ib 130. tigh thu vsald ddiäfwl \" VKR XII . Bir 3: 103 . vsäl man mik hafuir länge langat mz astundan til tholica crasa Bil 412 . (lys oc madka wullo flokkom) vnder gulle aff vslo lifue ib 112 . \" en vsul quinna osdcriptadh ok vtan idhrugha gik fram oblighlika mz androm ok tok gudz likama \" KL 19 . - gemen, vidrig. hans hierta haffde en ondan grwnd som vsal war han alla stwnd RK 1: 3751 . ","4) ömklig, jämmerlig. \" the skriadho ok öpto mz vsula laat \" Al 3355 . ","5) usel, värdelös, eländig. kastin ey bort äwärdhelika krono . . . for . . . vslan lusta (misera blandimenta) Bil 476 . ey thoko the här thässa wälrdhenna wsla rikedoma Ber 53 . - Jfr osäl."],"f":["vsall Al 2901 . ","vsald Bir 1: 98, 324, 2: 68, 3: 103, 385 ; VKR XII . ","wssal Su 242 . ","vsäl Bil 412 . ","vsul ib 476 ; KL 19 ; Bo 75 . ","wsul Al 10143 . ack. ","vslan Bil 301, 476 . ","wslom Su 185 . ","oslom Bo 124, 125 . ","vsle Lg 960 . ","vslo Bil 112 . ","nomm vsle Bo 66 ; Bir 1: 56, 2: 236 . ","wsle MB 1: 50 . vslo (för vsle) GO 309 . ","vsla Bu 207 ; Bir 1: 226 . ","wsla Ber 53 . ","vsul Al 3355 . ","vslom Bir 3: 103 . ","wslom GO 484 ; Su 186 . ","wslum GO 993, 1086 . ","wsla Su 188, 242 . ","vsle Bir 1: 56 . ","wslaster Su 185 . ","vslasta Bu 130),"]},{"a":"usal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) osäll, osalig. - olycklig, beklagansvärd, arm, eländig. hwath thänker thu vsull människia thz gudh är i thinom danz SvKyrkobr 5 . thy sigher iak the jomfru wsla (infelicem) wara, hwilke genwardogha tryghetin, ok drykkin aff framsatto ällir opsattidh födhir ekke räddoghan SpV 442 . \" moth thätta borttappade fareth ok wilsamma liknas osla mankönit \" MP 4: 12 . ib 195, 204 . (?) swa skal wsal vthir fla faa hwaske krop alla skin Medeltidsord spr. S 497; jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 53: 160 ff. 3) usel, eländig, föraktlig, gemen. aduersus a um gyn wardoger onder ok ysal GU C 20 s. 9 . \" j jordherike är engin swa armer oc vsald syndare \" Mecht 124 . \" hwat är thz arma människian är swa ööm och wsull, ath ey hon gither sik haldhet aff sömpne, jämwel swa länge ath hon är j gudhz tiidher \" ib 268 . \" vdo vsal biscoper \" J Buddes b 147 . \" ginge somlige wth aff thet helga herscapet ok then aldra vslasta vdonem vthrykkendes fra abbatissone sidho som han tha laagh \" ib 150 . \" j thänna wärldinne, wsle ok fulle af ondhom lustha \" SpV 494 . - gemen, nedrig. o vsald (Bir. vsal) oc osinnoghir thanke Nio kap ur Bir 35 . 5) usel, värdelös, eländig. än vsal vdo atherlaagh nakyn sweepter j synom vslom blodhe J Buddes b 151. ok figh see . . . vdonis vsla hoffudh lankt kastat fra vsla croppen ib. - Jfr osäl, väsal (äv. Sdw 2: 1066). "],"f":["vsald Nio kap ur Bir 35 ; Mecht 124 . ","ysal GU C 20 s. 9 . ","vsull SvKyrkobr 5 . ","wsull Mecht 268 . ack. f. wsla SpV 442 . ","osla MP 4: 195, 204 . best. form n. osla ib 12 . ","vlaster . Se Sdw 2: 1325),"]},{"a":"usald","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ysäld."],"f":[]},{"a":"usald","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ysäld."],"f":["usäld )"]},{"a":"usalhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se usulhet."],"f":[]},{"a":"usk","b":[],"c":"","d":"","e":[" (Cod. B ösk 548) aff gudhi at giwa oc mik nakath ib 217 . - tillfälle att önska, rättighet att välja, val. jak ville vm mik gafwis vsk (optio), hällir liua j världinne vtan dröuilse ok bliua j hänna hughnadh än skilias aff världinne Bir 3: 434 . ","2) det som är föremål för önskan, glädje, hugnad. swa godh är een wsk i aar som twa i fiordh GO 449 . hwa giwir mik the vnsk (Cod. B tha vskia 561), at alt folikth waro gudz propheta MB 1: 394 . ","3) L."],"f":["unsk . ","onsk . ","ösk . ","önsk .","uskabarna bot , ","uska son","onszka sun )"]},{"a":"usk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1325."],"f":[]},{"a":"uska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["the . . . brendo thera by ok manga vsko gambla ok ny RK 1: 1511 ."],"f":[]},{"a":"usla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bringa i elände? huat mykyt oc groffleka iak wslad (för -ast?) haffuer mothe tik syndat Su 185 . usla sik, jämra sig, beklaga sig. foro þe huar sin vägh þäpan i folks asyn . . . diäwlen þit hanom var buþit. vslande sik Bu 208 . - refl. uslas L."],"f":[]},{"a":"usne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , subst. the ythen kali . . . är maxan lik enne andro yrth som wäxer paa jordtakommen j swärike oc kallas vermicularis j[d est [bladlösa äller semperuiua minor, oc äffther the yrten ne maa the andra kennas, oc kallas hon vsnee j läkes böker PMSkr 559 ."],"f":["vsnee )"]},{"a":"usulhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uselhet, elände, olycka. \" thz är idher we oc wsulheet \" Al 6897 ."],"f":["wsulheet )"]},{"a":"usulhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uselhet, elände, olycka. alternante sepe bonitate [!]] et miseria xpone sic ymse komo salughe ok vsalheth GU C 20 s. 51 . \" clades dis soth ok smittha osollet (hskr. osollz) ok waalde \" ib s. 115 . \" thy at thu kom j första foräldromen wt j thänna wärldinna wsalhet (in mundanam . . . miseriam), for thän skuld at the j sinne olydhno misto rätwisona \" SpV 90 . än han (ɔ evangelisten Johannes) ändadhe sit liff mz rolikhet ok fridh, gangande wth aff ysalhetinne til sin konungh ib 210 . ib 271, 403, 451, 475, 494, 556 . och hauer jesper giort hanom stor vreth, toch fore jespers fatigdom och vselhetz schul fordrogx jesper retten STb 3: 58 ( 1492) . \" hwadh armoth oc ysällheth mene riketh lideth haffwer i konwng hans regeringh, i oaarom och frömdhe siwkdom \" BSH 5: 175 ( 1507) . Troj 181 ."],"f":["wsolhet Troj 181 . ","ysalhet SpV 217, 403, 451 . -hetinne ib 210. ysaldhet ib 494, 556 . ","ysällheth BSH 5: 175 ( 1507) . ","osollz GU C l20 s. 115 not 1), "]},{"a":"usulika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ömkligen, jämmerligen. \" ändadhe keysarin vsulica sit liijff \" Bil 212 . \" alla konungxsins adhro ok sinu slitnadho vsulica \" Bir 3: 446 . \" hon . . . ropadhe vsulica (miserabiliter) aff räddogha \" ib 191 . ib 1: 365, 3: 87 . swa är iak vsulik (miserabiliter) jnnantil skipadh ib 145 . stodho männene vsulica (miserabiliter) ib 1: 251 . på ett beklagligt el. sorgligt sätt, sorgligen, till olycka. the ey widhirfrestande at stridha mot hans frestilsom oc swikum droghos vslika til affgudha dyrk Bir 4: (Dikt) 236. jak syndadhe thwnglika osällika wslika och storlika Ber 93 . \" at then sammi qwidhin haffdhe worhdit min graff, som mik wselika afflade oc til tholka ysäld födde \" Su 233 ."],"f":["wselika Su 233 . ","vslika Bir 4: (Dikt) 236. wslika Ber 93 . ","vsulik Bir 3: 145),"]},{"a":"usulika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1325."],"f":[]},{"a":"usuliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olycklig? thy satte gudh for os hälghra manna dygdhe til war äptedöme at wi maghin äpte fölghia thera fotzspor och koma til himna rike älla at wi seen wselike (inexcusabiles; kanske läst: miserabiles) j pinnonen än wi wiliom ey them fölghia Ber 53 ."],"f":["wseliker )"]},{"a":"ut","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep.? ","e":[" L. A) adv. 1) för att beteckna en rörelse från ett instängt rum el. dyl.: ut. at sithen hans husfru . . . war nydöth wardh henna son liuandäs vt taken aff henna lifue SD 8: 36 ( 1361) . \" elliptiskt om utsläppande ur låst rum o. d. tha stande wijdh stocken pa torgit . . . loch mester mannen schall haffue iij peninga fore han leser hanom jn och vth aff hans egna peninga ij peninga vth och ij peninga in \" STb 4: 79 ( 1505) . ","2) för att beteckna en riktning: ut. war han aatspordher hurw langht oc wijt, som fiskerijt oc notadrätenär liggia wt fran öne SD NS 3: 198 ( 1416) . \" bade allmenningx wegana then ena vth fran stdz porten reth vpp \" SJ 2: 124 ( 1488) . \" item tiil boxsiö ligger I fiskebäk, thär soghin stodh fordhom, ok sa lonkt wth, som thet swarttha vatneth wthräcker \" VKJ 171 . \" the ther uthen varet hafve, vele lingelunde uth (på krigståg) igen Hist Tidskr 1: 398 (1508). elliptiskt om utresa el. bortresa. fförtärdes til tet herre möte borgemester oc flere aff menigheten, som stod sist j fasten j wpsale, wt och hem, xiij !UDDA_TECKEN? öre STock Skb 193 (1521). - bildl. wij wardhe jw nagor stadz wth medh thetta folk (vi måste på något sätt finna en utväg) \" BSH 5: 249 (1508, H. Gadh). 3) för att beteckna man ger ngt från sg el. att ngt kommer från ngn: ut. Jfr Sdw 2: 1325. at thw taker tolf men medh thik ok viyrdher vt af the men . . . firätighä markä Sd 8: 72 (1361). sither man qwar wm gengerdh epter stempnodagh . . . böthe iii öra ok wt gengerdena Sd NS 2: 830 (1414, gammal avskr.). lithit ther effter togh ha npanten vdh Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506) .","jfr SJ 2: 304 ( 1496) . (I samtliga fall kan det tänkas, att en prep., fran el. ur, har överhoppats efter ut). - Jfr hvart-, langs-, sudher-, thär-ut. ","1) vid rumsbestmningar för att uttrycka ett varande i el. inom ngt: i, uti. pawen wti room SD NS 3: 166 ( 1416) . - abs. i, uti. then garden, som hans hustrv fader vtj sath STb 3: 247 ( 1495) . item beltare, som sitther j thet hwsset, som jogan kannegutare vtthe sath HLG 3: 83 (1525).","3) för att uttrycka tidpunkt inom ett tidsavsnitt: i, uti. aff then lut oc arfuedeel, swasom . . . jöns erikson oc jac kiöptom aff ywar . . . vti hans liffuendis liiff Sd NS 3: 68 (1415).","4) för att uttrycka sätt. uti sva mato, på så sätt, sålunda. jach hafuer giort et ret oc winlict skipta . . . först vti swa mato . . . at for:na jöns erikson . . scule hafue fyra garthe SD NS 3: 68 ( 1415) . II med ack. 2) för att uttrycka ett utbytande: mot, emot. iak. . . kännis . . . mik hafwa skypth min gardh, sum kallas green . . . vidh risaberghä closther vt j een gard, som kallas sydhre fröstarydh NMU 1: 118 ( 1443) . - Jfr in uti. ","2) för att uttrycka närvaro vid: vid, på, närvarande vid, tillstädes vid. thå wore . . . borgemestere . . . wtoffuer then rekinskap, som . . . Stock Skb 296 (1512, Skip) . tesse effter:ne gode men . . wore wtoffuer ene forligning STb 5: 137 ( 1516) . II med ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse el. dyl. till lett ställe el. en ställning ovanför el. på ett föremåls yta: över. hemming wart huggin wt offuer sina näsa Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . 3) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den angivna tidrymden: över. lngan lathe sit gotz liggia pa bron vtöffuer natten STb 1: 438 (1460, Burspr). - ställt efter det styrda ordet. vistes bertil . . . aff by eth asar vtoffuer, swa lenge han faar sich eth annat with och synne STb 3: 267 (1496). - utöver, längre än. haffwer thet gudh oc swo forseeth, at . . . war kära nadige frw dotningen, liffwer wars nadige herris liiff wtoffuer, tha . . . Rydberg Tr 3: 632 ( 1458) .","4) för att beteckna makt el. myndighet över: över. ter wii thom till swarede, att the ware herrer wtt offuer oss STb 5: 355 (1522, Kop). 6) vid uppgift om antal, mängd el. dyl.: över, mer än. sa mykydh som offuer löper aff cronenas skat och jngeldh vtöffuer konungsens ärlige stat . . . thet skal . . . jnägges i träselen G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. - ställt efter det styrda ordet. iiij pund taligh . . . thet vogh iiij marker vtöffuer HLG 2: 61 (1517). 10) för att beteckna den el. det som en verksamhet, händelse, utsaga el. dyl. går ut över el. avser; över. hwar jach kan koma vtoffuer stocholms borgara, tha markande koma STb 1: 139 (1477). tröstom wij wäl bestaa troyaner här äpter wtan achillis hiälp oc makt oc wynna seger wtaffwer them wtan honom Troj 212 . \" stället efter det styrda ordet. och kunde engin bewisa honom the twtoffuer \" STb 2: 130 ( 1486) . at han sade honum tet vt offuer som ingen god lman ib 5: 33 (1514). samma ganger eder siälffwom wtaffwer j kommande tiid, som nw är offerganget cassibulam Troj 146 . 11) i uttr. ut ivir ens, överens, ense. ty vare ssa wtöffwer enss ssin j mellan ATb 3: 327 (1520; jfr tha varä thy ssaa öffwer enss ssin j mellan om alle ty tiompther ib). B) adv. 1) över, utöver, till landra (el. ldenna) sidan. war han aldeles widherredhe oc akthe siig vtöffver til lsiit conuentz closter Annerstedt Ups Univ hist Bih 1: 8 (1509, nyare avskr.). ib. ati villde wel göre oc bestyre sadande fatalia hit vtoffuer med hanum STb 5: 346 (1521, Kop). 2) därutöver. betaldhe . . . erik . . . mik ffulle pennigh som wth vore loffuath hellher wthaaffuer en ffaath DN 14: 314 (1523).","3) närvarande, tillstädes. ther (ɔ vid en förlikning) woro wtoffuer: peder jensson, clemit benctsson . . . STb 2: 175 (1486). ib 5: 14 ( 1514) , 75 (1515). tha thesse peninge toges aff disken, ther ware per monson kemmeneren vtoffuer, michel niclisson oc eric helsing Stock Skb 124 ( 1520) . ATb 3: 327 ( 1520) . Jfr här-, thär ut ivir.","1) utomkring. - omkring, om. jomfrun kastadhe wt om mik sina kapo MP 5: 112 . 2) ut genom, utom. ath ingen skip skule wtkomme . . . wtom bomen, fforen her komer anner tyende aff wor fiender STb 4: 198 (1511).","4) utanför. \" jach hawer haffth nagoth til wargerningh wtom stadhen \" BSH 5: 274 (1508, H. Gadh) . . . . oc uthan the sig sielfva retta innan lagfa tiid sätia uthom kyrkia oc framdeles epter laga maning i ban HSH 13: 67 (524, Brask). the twägipte karle pa ölandh haffue vi latit mana och uppenbor:ca lyse utum kyrkia ib 14: 88 (1526, d:o). B) adv. ute, utomkring (i landet el. dyl.). kere herre radher jak edher ati haffwen edher bodh alla stedes wtom och latten fför höre hywrw ssom . . . GpM 2: 197 (1505). "],"f":["vdh Liber eccl Vallentunensis 63 ( 1506)","ut a , ","ut af , se denna artikel.","ut at","-aath )","ut for (-för), ","*ut fran , ","ut i","*ut i fran , ","utinnan (wd- STb 5: 76 (1515). -inan. -innen), ","ut ivir","wtt- . ","-offuer . ","-öffuer . ","-öffwer . ","-affwer Troj 146, 212 . -aaffuer DN 14: 314 (1523)),","ut mädh","-mäd . ","-meth )","*ut pa , ","ut til , prep. ända til. - vara ut til ända, vara fullt avslutad. tha the tingelsen waar vt til ända RK 2: 8919 .","ut um","-om )","ut ur , prep. med dat. el. i dess ställe ack. utur, ur, från. gongandes moth henne lonkt wth wr stadhen Lg 3: 569 . - ur. thelagaonus sökte till en aff them oc rykte mz offwer wåld hans swärd wtwr händrena hans Troj 309 ."]},{"a":"ut","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) för att beteckna en rörelse från ett instängdt rum till ett öppet: ut. fölgde honum genom thän portelin ther the ridha badhe wt ok in Fr 314 . marsken . . . lot thz (Borgholm) bestalla i sama stunde at the aff huset ey longt vtkunde (för vt kunde; kunde komma ut) RK 2: 6563 . - för att i allmännare mening beteckna en rörelse från hemmet: ut, ut i fält. haffuer . . . myn herre her stränk vtbod saa ath alle friborne men skole vt vid terass frälsse BSH 4: 198 ( 1495) . ","2) för att beteckna en räkning: ut. en mwr . . . hwilkin som gik kringom trägardhin, wt wm the gambla trän, swa with wt som the til sagdo Bir 4: 87 . ","3) oupphörligt, alltjämt. \" latin swinen skria lwt vnder eens ä wt ok wt \" Al 5518 . - Jfr bak-, här-, langs-, nor-, sudher-, thär-, väster-, öster-ut.","1) ute på. \" thordhe ey iacob tagha sik härbärghe at qwälde, vtan lagdhis w at markena \" MB 1: 218 . ","2) utåt, bortåt. \" hofwdhit foor wt a thän mark \" Iv 4576 . \" han kastadhe fra sik swärdh ok skiold langan vägh vt a the mold \" ib 5094 . hwar han wt a markena sa Fr 1819 . ","1) utåt. \" then strömen ther the foro wt aat \" Lg 3: 250 . ","2) ut genom. han hwg till en annen baag vppa ryggen oc wt a brystit Di 3 . B) adv. vidare. j första psalmenom är sithiande j androm standande oc swa alt wt aat Bir 5: 61 .","1) utanför, utom. marsken wt for dörren gik RK 2: 6780 . ","2) utför, nedför. toko guz dicipuli . . . ok wndo han vt for murin KL 149 . \" fyöl eth paar oxsa mz stena lasset wt för bärghet \" Lg 3: 446 . - utför, utöfver; öfver. hon . . . vil springa wt for bordh Fr 2394 .","1) om rum: ut genom. hände at thän drupin vmwändins j ens swenbarns liknilse . . . ok syntis allum vppinbarlika vt gynum kristallin KL 19 . \" han satte sith glaffuen för wlfars brysth wth gynom brynyan ok wt gyk gynom härdhena (sætir sitt glaðil firir briost sins frænda Vlfarð sua at sundur nam bryniona oc briosiut oc ut um hærðarnar) \" Di 219 . \" han skar bröddisken sunderoc nider vtgymon bordit \" ib 45 . ","2) om tid: igenom stäldt efter det styrda ordet. amelias . . . smidde . . . et aar wtgynom Di 46 . B) adv. om tid: altigenom, från början til slut. tha kom ther en hind oc tog barnit i sin mwn . . . oc födde thz, thz bezste som hon kunde. i et aar wt gynom Di 121 .","1) vid rumsbestämninar för att uttrycka ett varande i el. inom ngt: i, uti. strömar wt hwart thz ordh wti tik är, som watn i forsen LfK 143 . \" thu födher them (ovännerna) swa margha op innan til w ij thin krop \" Al 6206 . \" husit ther the äru vti \" Bir 1: 41 . \" karit som sacramentit är wti \" ib 4: 103 . Lg 33 . \" hon . . . bygdhe oppe i trät en lithen camara, som hon kwnne sithia, oc stwndom liggia wti \" ib 3: 388 . - abs. i, uti. han . . . badh faa sik hälghodoma kar at göma the miölkina vt j KL 92 . \" at os . . . skulle giffwas städher til at boo vty \" MB 2: 54 . Su 103 . - deri, deruti. her giffuer jach thek eth stop aff gul ok XV march gul vti Di 224 . - i uttryck som afse drägt hvari ngn är klädd: i, uti. the klädhin som jak var jordhadh vt j Bir 3: 285 . ","2) i, uti, med afseende på. sculu the . . . honom hielpa . . . hwar honom threngir oc wita han hafua rät wtj VKR 30 . \" haffwer jag talet fast vtj (i den saken, med afseende derpå) \" FM 229 ( 1505) . II med ack. vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till det inre af ngt: uti, i. han swälgher in wt i sin krop syndogha siäla Al 6945 . \" thöm (penningarna) skulle skaffarin tagha ok läggia wthi (bissona \" SO 4 . Jfr här-, in-, thär-uti.","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande el. en verksamhet ofvanför ett ställe: öfver. läs thetta wthöffwer honum LB 2: 53 . - på. höffdinga stondha alth wtöffuer ena sydha (d. v. s. afsides) Di 251 . - vid. hon talede mich till j frwestofuen vdoffuer edert bordh FM 426 ( 1509) . ","2) för att uttrycka närvaro vid: vid, på. vore thesse gode men aff raadith j sancti olaffs gillestwe ftoffuer skreddere stempnan SO 118 . II med ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett ställe el. en stälning ofvanför ett föremåls yta: öfver utöfver. the som mik see skulu sighia biärghomen fallin vt owir os Bir 2: 187 . thän tidh paulus hafdhe saman sankat mykin sma widh ok kastat wt owir elden KL 175 . \" paulus . . . lagdhe sik wt ouir han \" ib 164 . \" ther styrto man wt ower man \" Al 3363 . \" hon . . . bant bade hans händer oc föter oc hengde hanum wtoffuer en biälkä \" Di 161 . öfver, till, på. archebiskopen tog marsken vtofuer ena sidho (d. v. s. afsides) RK 2: 6554 . ","2) vid rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse bort öfver ett föremåls yta: utöfver, öfver. thz (hafvet) . . . wil . . . ey wt ower wart land at sla Al 6488 . \" tha drog han spakeliga vtoffuer landit \" Di 27 . \" sidan redo the vtoffuer skogen \" ib 141 . \" the hoffmen . . . loppu til rama vtöffuer then bro \" RK 2: 2445 . ","3) vid tidsbestämningar för att uttrycka en utsträckning genom hela den betecknade tidrymden: öfver, allt igenom stäldt efter det styrda ordet. han . . . lagh . . . som een dödher een dagh wtöffuir Lg 3: 362 . \" konungen leth waka ffor hans hws then nat wt offwer til dagen liws \" MD (S) 246 . ","4) för att beteckna makt el. myndighet öfver: öfver. thz tekna ängilsins vald vt owir (super) diäfulsins makt oc vald Bir 3: 447 . \" hwilken tha behaller then frome han mo siden . . . wtoffuer then andre radhe \" RK 2: 2825 . ","5) vid rumsbestämningar: på andra sidan om, bort om, bort öfver, öfver. the spikane räkto lankt vt owier (ultra) korsins bool Bir 1: 268 . hogh haghen wtöffuer folwardh speleman ok hwudit aff pilthens tycta mestara (hoggra han ivir horoð Folkher til fostra suensins oc af hans hovoð) Di 250 .","6) vid uppgift om antal; öfver, mer än. \" han . . . hafde . . . stoor geld a bake, the wore uthöfuer VI M ducata \" MD 505 . ","7) för att beteckna ett företräde: öfver, framom, förmer än. han will nw wara wtoffuer mik Di 179 . ","8) för att beteckna ngt ss icke möjligt att nås af ngn; utöfver, öfver. söken the radh när androm finne the gaa for högt vtoffuer mit sinne RK 2: 8262 . ","9) utöfver, med öfverskridande af. fik han see ther en brun sua storan oc vidhan at thz var vt owir alla matto Pa 18 . \" gudh som ängin latir frestas vt owir (supra) sina makt \" Bir 3: 325 . B) adv. ","1) öfver, utöfver, till andra sidan. skip oc folk later iac her wara iac wil wtoffuer wid teligis fare RK 2: 2995 . \" the achte sik strax ofortöffuit vtoffuer til ider \" FM 244 ( 1505) . ","2) derutöfver, dessutom. lasse bonde gaff mik en thwnno ööll än vtöffwer SD NS 1: 153 ( 1402) . - Jfr här-, thär-ut ivir.","1) utmed, långs åt. \" hon fölgdhe alt äptir vth mz laneno \" ST 325 . \" genstan skils watnith aath oc standir som twe mura vth mz enom wägh \" ib 335 . \" drogho the sigh owir ena sidho wt mz bärghith \" MB 2: 154 . the wt med landit sagho RK 1: 1521 . \" wth mz gotlandh leeth han gliidha \" ib 3: 3240 . \" hagen . . . gik wth mz aana \" Di 240 . Va 7 . \" längden wtmedher gathunne \" SJ 175 ( 1454) . ib 181 ( 1449) . ","2) ute vid, vid. marskens folk funno om side eth gap wt mz then norra side RK 2: 6071 . \" vth mz aana vij jach siälffuer halla \" Di 240 . blefvo the standandes alla tvert uth medh grindenne TK 272 .","1) utomkring. \" en mwr . . . hwilkin som gik kringom trägardhin, wt wm the gambla trän (juxta situm atiquarum arborum) \" Bir 4: 87 . ","2) ut genom, utom. fölghia them wt vm portin Bo 20 . nar the varo kompna wt vm (extra) stadz portin ib 223. strax iag wth om dören kommen war RK 3: (sista forts.) 5701 . TK 272 . ","3) förbi. \" lät som han ville ganga wt om them \" Bo 92 ."],"f":["ut a , ","ut af , se denna artikel.","ut at","-aat )","ut for","ut genom","-gynum . ","-gynom . ","-gynnom- . ","gymon )","ut i","vty MB 2: 54 . ","wthy L.), ","ut i genom","-ginom )","ut ivir","-owir . ","-ower . ","-offuer . -offwer. -öffuer),","ut mädh , ","ut til , ","ut um","-om )","ut undir , ","ut ur","-u )","ut vidh , "]},{"a":"ut af","b":["pp","ab"],"c":"prep. adv.","d":"prep. och adv. ","e":[" A) prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett avlägsnande från ett föremål: ned från, från. ingeuall drwnknade vtaff hans hesth j sudreström STb 1: 62 ( 1476) . ","3) för att beteckna frånvaro: från, bortq från. ee medhen han var j swa matto vthaff rikith Arfstv 16 ( 1461) .","5) för att beteckna ett skiljande, fråntagande el. befriande: från. henrik . . . skal vtaff gaardin, ther han nw bysitter sTb 1: 128 (1477).","8) för att beteckna det varifrån ngt tages el. utbrytes: av, från. siluastatorpp är 1 afgerdha torpp wt aff bödheke VKJ 33 ( 1447) . 15) för att beteckna material varav ngt är gjort: av. botnabräde utaff for eller eek HSH 16: 69 (1527, Brask). 16) för att beteckna orsak: av, på grund av, för (ngts) skull. thätta wil ok thz kräffwir gudh aff människionne, at hon skal döö wt aff syndinne (ut moriatur homo prccato) SpV 382 . - Jfr här-, þär ut af."],"f":["-aff )"]},{"a":"ut af","b":["pp","ab"],"c":"prep.prep. adv.","d":"prep. och adv. A) ","e":["med dat. el. i dess ställe ack. ","1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett aflägsnande från ett föremål: ut från, ned från, utaf, af; utur. han . . . fiol vt aff bronne j stridhastan strööm KL 85 . \" wt af thöm brunnenom gik en rädhelica stor rökir \" Pa 18 . en brynnandhe loghe gik wth taff hans mwn Di 220 . \" han togh suärdz ok drogh otaff slidhena \" ib 301 . \" torana lup vth taff badhen hans ögon \" ib 205 . \" vtsändhe ormen . . . wff sinom mwnne watn swa som stora flodh \" MB 2: 352 .","2) för att beteckna en riktning: ända från. raual pampa . . . lot vp eskil hoppenar sit stenhus . . . som thet bygdh är vt aff grunden medh alla fyra stenwäggia SJ 175 ( 1448) . ","3) för att beteckna frånvaro: från. vtaff thz hus hon tha i war haffde hon j xx ar ey warit RK 2: 6705 . \" han blijffue vthaff wårt compani \" TS 21 . ","4) vid tidsbestämningar: af, från, ända från. thet forscrepna thorp orrem war gamalt frälsse wt aff heydhin höss SD NS 2: 210 ( 1409) .","5) fär att beteckna ett skiljande, fråntagande el. befriande: från. franskildir wt af allom kötlicom thingom Bir 4: 124 . \" gudh skal minzska hans deel oc borth tagha vff lifsen book \" MB 2: 369 . ","6) för att i andlig mening beteckna ett skiljande, afvikande o. s. v.; från. ati äre tredde fran war höffwidsman vtaff thet hwlscap, manskap och eedh som i howm sworith, loffwit och sakth hawe BSH 4: 220 ( 1497) . ","7) för att beteckna den af hvilken ngt mottages: utaf, af. thok bokena vtt sithiandis höghra hand (de dextera sedentis in throno) MB 2: 341 . \" hulka bodh jac köpthe vth aff hennika kölnare \" FH 3: 61 ( 1445) . ","8) för att beteckna det hvarifrån något tages el. hämtas: utaf, af. han . . . aat ok drak vt aff trää kar MD (S) 230 . swa at wtaff thy enkte wtspises vtan almosan fatigho folkeno VKR 42 . - ur. han screff ater aff ny wt aff sino hiärta alla bibliam MB 1: 27 . - ur, med bidrag ur. sculu the hielpha honum wth aff bisconne SO 4 . \" för att beteckna det hvarifrån ngt tages el. utbrytes: af, från. huilkit thorp han sagdhe wara afrägdhathorp gjort wt aff wallom \" SD NS 2: 210 ( 1409) . ","9) för att beteckna härkomst, hemvist, klass: utaf, af. alle män . . . scullo färdhas til sin stadh som han war först komin vt af Lg 45 . \" war herra skapadhe all them liwandis thing som watning giordho wt aff sik \" MB 1: 71 . noe oc hans hwhion, som föddos wt aff setz affkömd ib 2 . \" een hertugh wt aff yrland \" Fr 1436 . iak skal giffwa wff (de) diäfwlsens samqwämdh them som sighen sik vara judeos oc ey äru MB 2: 338 . 10) för att beteckna att något till sitt läge utgår från ett annat föremål: ut ifrån; vid, bredvid, vid sidan af. vt aff gudz huse war giort eet forstadu hws MB 1: (Cod. B) 487 . \" owan a bunkanom skulo wara thry stoor hws . . . oc vnderstanda some at hwart thera war op aff andro än thz thykker flästom likare sanno, at hwartt thera thriggia war wt aff andro \" ib (Cod. A) 168 . II) för att beteckna den el. det hvarifrån en verkan utgår: af, från. swa at thöm enkte argt tyma eller henda skal wt aff stockholms hws eller stadhinom i stocholme BSH 1: 132 ( 1511) . 12) för att beteckna medlet: med. sighiandis alle iämsamt swa som wt af enom mun Gr 295 . 13) för att beteckna det hela hvaraf något framjhålles ss del: utaf, af. tha tog ysung et stycke taaff en spwtskafft Di (Coi. B) 334 . 14) om, angående. wtaff mig han alzinthet wiste RK 3: (sista forts.) 4680 . B) adv. af, borta. man kyssir opta the hand man saghe gärna vht aff ware GO 82 . - Jfr här-, thär-utaf."],"f":["otaff Di 301 . wth taff ib 220 . " vth taff " ib 205 . ","taaff ib (Cod. B) 334 . ","vff MB 2: 341, 369 . ","wff ib 338, 352),"]},{"a":"ut inter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L:"],"f":[]},{"a":"utafköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["köra bort (ngn) från (ngn), fördriva. af sancta maria maghdalena waro siw diäfwlskap wtaff kördh SkrtUppb 115 ."],"f":[]},{"a":"utafläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lägga bort, avskaffa, bringa att upphöra. oppa thz ath swadanne landzscöp . . . skal worde wtaff lacht, rigith och stederne til gode och bestandh Uppspriv 18 ( 1491) . Jfr läggia ut f."],"f":[]},{"a":"utafsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) aflägsna, utesluta. \" än þän saken gifs, jäfwer oc räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med sik . . . oc gitär þätt märkelikä pröwätt oc fulkomnatt in till eens tweggiä eller þriggiä, þa skulu þe oc egh flere vtt afsättiäs \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","2) underlåta, afstå från. at swadant wtaff säthie BSH 4: 220 ( 1497) ."],"f":[]},{"a":"utafsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr sätia ut af (äv. Sdw 2: 602)."],"f":[]},{"a":"utafväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afvärja. \" ati . . . swadande skada och forderff medh liiff och gotz wele trolige wtaff wärie \" BSH 4: 220 ( 1497) . FM 125 ( 1501) . Jfr väria utaf."],"f":[]},{"a":"utan","b":["pp","ab","kn"],"c":"adv. prep. konj.","d":"adv., prep. och konj. ","e":[" A) adv. ","1) utifrån. \" then som vtan komber til \" RK 1: 466 . \" aff them som vtan til komo \" KL 127 . Al 9725 . ","2) utanför. \" the vtan waro gläd j fingo \" RK 2: 8847 . \" han motte staa wtha \" MD 170 . \" han kom ey i stadhen in thy laa han vta j thetta sin \" ib (S) 301 .","prep. med gen., ack. el. dat. ","böra innarmeer oc vtan fattas ss adv., det sistnämda i bem. 3; i hvilken händelse thryskula vore att fatta ss obj. till smita; jfr utarmer. at ingen myn owen forma fordöma mik, ey i wägh, ey vtan wägh, ey i hws, ey wtan hws VNB 14 . Bo 20 . Bir 1: 293, 392, 5: 30 . ST 271 . Di 250 . RK 1: 4270 . \" taghar han kom vtan then renneboom \" ib 1588 . \" vtan adhalport skal wara port luka (ante hujusmodi portam ponenda est cataracta) järnadh \" KS 85 (209, 94) . \" för mycket trång skuld, som var tha utan grindena \" TK 272 . - utomkring. gudh han är jnnan all thing, owan altingh, wndher all ting oc wtan all tingh LfK 30 . ","2) för att beteckna ngn el. ngt ss icke tillhörande en samling, ett antal, en klass el. en kategori: utom, utom kretsen af. riddäre vtan vart raþ SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). drenghen (näml. vare) vtan ämbetet SO 146 . \" ware nakot föswmat oppa mina wägna i ämbetom, ällar wtan ämbetom \" LfK 139 . ","3) utom (det lagliga, normala el. vanliga), med öfverskridande af. ii talaþen vtan tima (extra honam) mangen hägoma Bu 23 . ","4) utom, förutom, förutan, præter. þe heþno kunungane hafþo siaxtighi þusand riddara vtan allan almoghan Bu 177 . \" cristnaþos ällevo þusand män utan barn ok quinno \" ib 185 . \" vtan annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect \" ib 15 . \" vtan alla andra dygdher som han giordhe tha reste han vp af dödha siäxtighi dödha män \" Pa 3 . Gr 317 . Su 425 . ","5) utom, med undantag af, undantagandes. all sancti pauli ben ok limi funno cristne män. vtan hans howþ. þät var kastat diupt i en dal Bu 129 . \" the godz här äpter nämpnas, först berghabodha, alt vtan en öre skipan . . . i horn alt vtan en fiärdhung \" SD NS 1: 446 ( 1405) . \" aller skadhe war mellom them qwit vten then schada the suensca fingo tha the lybescha gregers magnusson j öresunde fa oc vtan then rekenscap konungen krafde af hans fogda hans län förre hafde \" RK 2: 1706, 1708 . Jfr C 1. ","6) utanför, förutan. \" någon gång stäldt efter det styrda ordet. ängin þäpling nome book än hafdhe ey nakan mästara, eller oc ängin man nakra gerning vtan nakar hafdhe först känt honum thz, eller vtan andbudh \" MB 1: 93 ; \" jfr C 2. han kunne vtan böker (d. v. s. utantill) alla liwdha bibliam ib 26. til eth widherkännilsa tekn skulu th haffua skaplara wtan hätto \" Bir 5: 30 . \" waktaren wndradhe huru hon matte vtan mat swa länge lifwa \" ST 279 . thz må ey wara vtan myklo ok vitre förhuxan KS 28 (69, 30) . hvarn thera (af dygerna) hauer nokot samband medh andra, suä at ängin thera må vtan andra wara ib 18 (46, 20). vm witur man är dyghdalös ok liuer vtan godha gärninga ib 45 (115, 49). vax bära blii ok göra vtan sinna natura bland ok spiäl Bu 11 . \" förde maria . . . ihesum christum vtan kiötlikan faþur \" ib. \" lsidhan lifwir jac vtan ända \" Bil 126 . \" ey älskadhe han thässa dygdhena swa mykyt vtan sak \" Bo 33 . \" vtan thänna grundualin vardhir bygningin fanyt \" ib. \" the thiänen sinom systrom wtan genkorran \" Bir 5: 11 . hängde, brände och halshugne . . . wthen lag och alle rätwise FM 125 ( 1501) . han skipthe lagen wthen wildh MD 435 . \" wäri i stath sinum vtan vfräghð oc konongx wrethe \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" latis vr hans þiänist vtän dwalu \" ib. \" fari ey af vtan þerrä orlof \" ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). ib 374 (1344, nyare afskr.). takar nokor vtan lof ällär legho häst ällär skiuut annars manz ib 378 . \" vnom vi mestärämannom. at þe . . . magho fräslikä sökiä allä köpstaþa. oc köp gyora . . . vtän hwars manz spordagh \" ib 638 ( 1347) . \" þit magho allemän frälslikä koma vtän allän toll mäþ þy þe hawa \" ib 639 . vten alt quall ib 160 ( 1343) . \" skulde thesso forscrepnno gotz wara henne morghon gafuo, vtan allo andro skipte ib \" NS 2: 101 ( 1409) . \" vtan alt argt \" BSH 1: 132 ( 1371) . thula lankt aruodhe vtan allan reddugha KS 19 (47, 20) . tin skämtan . . . se vtan al oföghelik ord ib 24 (60, 26) . \" at han skulde skilia abbatissonna widher barnit, henne wtan allan wärk oc barneno wtan liffs wadha \" Lg 3: 54 . \" swa at the ey gatho länghe warit thäs wtan \" ib 394 . - i förbindelse med en inf. vtän skaþa ät gyora SD 5: 638 ( 1347) . C) konj. ","1) utom, undantagandes (jfr B 5 samt utan at). han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä MB 1: 159 . \" alle konunga giordo synd vtan dauid ezechias ok josias \" MP 1: 49 . alla iugfru sagþo ia viþ biskops buþi: vtan maria hon nekaþe mäþ tuem skälum Bu 5 . \" brödhirne sculu äta saman j eno huse . . . vtan the som siwke äru \" VKR 41 . - utan, utom, (annorlunda, annan, annat o. s. v.) än. efter uttryck som innehåller en negation. egh agha . . . bönder samu mannom i samu färþ [matt at säliä], vtan till eens naals oc ennä natta foþer SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . kan þet . . . swa wara at nakar frälsis man vil vndan frälse gangä, þa ma han þet ey györä, vtan þa vapnsynän hafs ib 477 (1345, nyare afskr.) eigh war läät lätha þöm af fäþerssens siþum vtan mäþ listom Bu 9 . \" iþre guþa äru ängte vtan diäfla \" ib 138 . \" hon suor sik aldre uilia te sit hiarta nokrom klärk. vtan hanom enom \" ib 143 . \" än þe äru röghþir oc är eigh sanpröuat til oc eingti vtan man iäuar vm þeem \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); jfr 3. dyruis ängin til at komä þit. vtan þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer ib 670 (1285, gammal afskr.). þär skal . . . ängen af almoghänom koma vtän þän som kyärä hawer ib 5: 638 ( 1347) . \" forbyuþum wi yþrom almoghä nokon forman foe sik taka. vtän þöm män vi ha[wm] . . . til sät \" ib 639 . \" tho at thät ware eigh vtan (ej mer än) eett höns wärt \" ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). the skulu änkte astunda vtan (nisi) mik Bir 3: 54 . \" hafuin engte wdhan thet reghlan lofuar \" VKR 57 . \" han hafþe ängte annat bygkt vtan kirkio \" Bu 184 . \" thz är ängin annar man vtan min frände herra iwan \" Iv 1999 . ","konj ., dock ofta, särsk. i det yngre språket, utbytt mot ind. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogn. i Fornsv. 54 f., 72 f. hwilkin man borto är vm tu aar, ok gjör bynum ängin rät. han herte ängin bue merä: vtän han haui san forfal SR 11 . \" leggi them ewärdþlikä wtläghä. vtan the warþin aterkalläþär mäþ konongs nathum \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). skilium wir halw minni plikt. vtan þän vrättär wärthe optare giordther ib 670 . þa dyruis ängin til at komä þit. vtan þer sum þit warthar (för a) kallaþer . . . vtan man hawe þyftelik fall ib. engin skal oc [h] är äptir ättar studha wthgöra firi drap, utan han wili ib 4: 408 (1335, nyare afskr.). vtan bönder syälwe wiliä ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). wnnom vi iþär . . . þät . . . ät hwat manne som byltoghä varþyr i swerike . . . oc är swa man. är wil oc forma arwþä firi sit bröþ. ma oc skal hawa friþ nästä iþär vtän han se morþäre sins härrä. forraþäre. oppinbar þyuer. allr þän friþ brytr a quinnom ib 637 ( 1347) . \" at i maghen . . . haua fyoghärtaan raþmän. som iämlikä skulu vara. vtän nokor franf alle. þa skal annär i hans staþ til takas \" ib 638 . \" forbiudhom wi hwariom manne . . . the öya äller holma hindra . . . vtan rättare ok bätre beuising finnas kan \" ib NS 2: 204 ( 1409). aldre varþar iak bätre vtan þu biþar for mik Bu 135 . \" ii biscops hus . . . skal ängen in coma vtan han kunne väl bok \" ib 144 . \" må ängin kunungr wäl styra land och almogha, vtan han se vitur \" KS 28 (71, 30) . skulu vngara . . . ey tala utan the warden åt nokro spurde ib 54 (137, 58). al renfärdogh diur . . . blandas ey saman vtan the wilia ok mågha fostr afla ok föda ib 33 (86, 36). hvi skulu the ällas wara herra ok iwir män aloghans, vtan the liua dygdhelikare . . . än andre män af almoghanum ib 18 (46, 19). thz konungx rikit thydher wäruldena som alla sina herra forsände fatöka. vtan the sändin sielfue for sik dyra ok godha gerninga Bil 616 . \" ey läta the mik lifwa vtan jak nywte thin. ok thu gifwer mik thina wärio \" ib 165 . \" enghin ma guz win wara vtan han är rätuis \" ib 82 . \" thetta godha skulu mine ovini aldre smaka vctan the vändas (misa convertantur) fran sine wranglikhet \" Bir 3: 54 . \" vtan j bliuin j skipino formoghin i ey bilnadhe bliua \" KL 174 . \" vtan thu hata syndena format thu ey göra rätuiso \" ib 271 . \" vtan thu hawir ödhmiuktena. thorft thu trösta thik hwazske vidh iomfrudom älla fatidom \" Bo 33 . \" jak tagher smaswennin i mina hand, thu kräff han ater aff mik, vtan iak ledher han helbrigdho heem som bort (misi reduxero et reddidero eum tibi), tha wil iak bära synd oc skuld for thin skadha \" MB 1: 244 . \" wtan ha wil döö tha skal han tija \" MD (S) 216 . Bir 1: 24 . - åtföljdt af impf. konj. (el. en form som kan fattas ss konj.)., dock stundom, särsk. i det yngre språket, utbytt mot impf. ind. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogn. i Fornsv. s. 79 f. guz moþer . . . höte hanom dö innan þrätighi dagha. vtan han atar gaue hänna klärk mässo sang (nisi ille d consuetum officium resiturertur) Bu 27 . \" diäwlin . . . sagþe at han gate sina synde aldre böt. vtan han hambaþe sik niþro lima \" ib 172 . \" han sagde vilia them sköffla alla vtran the villo til nadher falla \" RK 2: 4139 . \" hwilken ther moth (mot förbudet att plundra land, stad el. by som har konungens skyddsbref) bryther hafwi förbrwith halsen, wthan swa ware ath konwgnen gaffw ther wppa enkannelika befalningh them sköffla \" PM 22 . \" vare swenske men eij mygit plyctige till at besökie thet mödhe, vtan the wille sielf \" FM 228 ( 1505) . thässa gerning iak ey bare vtan thz gudz wili ware Al 5818 . \" lhuru mptte han tea älla fulkoma sin mildlek, vtan han war medh flerum mannom \" KS 4 (9, 5) . ey skulle han . . . röghia flerom än sik siälwom, vtan synden ware giordh mz them manne eller kono, som sinom fiendom nadhighare sidhan the matto minna än han vtan the waro hedhne ib 7 . \" jwdha matto ey fa himerike, vtan the gömdo the gamblo laghin \" ib 450 . ängin päpling nome book än han hafdhe ey nakan mästara, eller oc ängin man nakra gerning vtan nakar hafdhe först känt honum thz, eller vtan anbudh ib 93; jfr B 6. vtan han hiolde alt oppe . . . tha wordhe thz at alzängo ib 128 . \" vtan guþ vare döþelekar. aldre vare människian udöþeleken \" Bu 140 . ","3) i adversativ anv.: a) utan. the skulu egh þässa plikt vp bära. vtan the sculu skiära sik mäþ tolf mannum SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . friþbiuthum (för firibiuthum) wir þät än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä. vtan a þingrum kräuitis rätter ib. at thätta hallis egh iuir eet land at eno. vtan iuir all þy iuir vart riki är ib 688 . \" þet ängom manne stäþiä . . . at þe ändrä lund hawin än som sakt är, vtan hällär bäträ än wärrä baþe häst oc wapn \" ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" þät litla orþp han kunne ensamen läsa þät gik hanom aldregh w minne: vtan las þh ät baþe naatr ok dagh \" Bu 7 . \" änge andre fingo bätar vtan gingo blinde allan sin aldar \" ib 15 . \" han . . . lät enkte cristit folk gaa wm brödh. wtan födde them ok clädde mz kirkiuna almus(o) \" Bil 357 . \" iak skal mätta mina vine ey mz honax sötma vtan mz otalicom oc vndirlicom sötma \" Bir 3: 54 . \" ther matte han haffue enga dwala vtan reedh til nyköpung tha \" RK 1: 3640 . han lydde them tha enkte aath vden pakkadhe sich bort hwat han gath ib 2: 3919 . \" the viste tha engin radhe wtan badho foghatan göra sich nadhe \" ib 3935 . skulu the ey tilföghias conuentonne j chor ällir dormitorio ällir conuentzstuffuo, wtan standin wtan chorin nar the äru lidugha Bir 5: 30 . ib 1: 24, 4: 32 . thy han ey hyölth sina tro, wthan haffde hemeligh wnderstandh mz fiendommen PM 3 . \" ey at enast äs thu förbannadher . . . vtan (utan äfven) thiin affkömd \" MB 1: 173 . \" alla the konster som mannenom äre ärlika eller tharflika, ey at eno til likamens thärfwa, vtan oc til siäla tharfwa \" ib 93 . \" ey eens bröt vasti drötningh mothe konungen vtan jämwäl mote alla herra oc första, som äru j hans landhom \" ib 2: 180 . allom mannom äru godhe ängla gifne til gömo . . . ey swa at änglane skilias fran gudhi. vtan swa thiäna the siälinne at the forlata ey gudh vtan idhkelika äru the j hans asyn Bir 1: 24 . b) men. liua a latin hete candela ok þär äfte callas höghtiþin candelmässa rät nampn . . . vtan lekfolket som eigh forstar sik callar kyndelmesso fore candelmesso Bu 8 . husfrun troþe tekneno väl utan tok iäwgha af þy. at han nämde eigh cosman ok damianum ib 516 . \" alt thz a iordhinne är skal forfaras vtan mz thik wil iak binda säät \" MB 1: 168 . \" vii namum alla the hälgho skrift. vtan ey hafwm vi thz som gudh kräuir af os \" KL 271 . \" haffwer jag talet fast vtj och wille gerne forlike them, vthen thom kan jngen forlike \" FM 229 ( 1505) . Bu 171, 175 . Bil 85, 211 . KL 100, 110, Gr 272, 273, 279, 285, (Cod. D) 336. Bir 1: 5, 8, 16, 24, 4: 80 ST 198 . Su 69, 131, 181 . Jfr for utan. I förbindelse med en följande partikel bildar utan uttryck, som brukas ss prep., adv. el. konj.","1) så framt icke. the (ɔ: diäflane) atir vmuändas ok til flygha annantidh at gripa hona (själen) . . . vtan at (nisi) nakor bätringh äptir fölghir Bir 1: 24 . sidhan sculu systre oc brödhir haalda thera thyst alt til äptir warfru messo vtan at them threngir san nödhthorft til at bryta thera thysto VKR 16 . MB 2: 186 . offras wändhins engaledhis j closterins nytto, wtan giffwins fatiko folke, oc widhertorfftoghom kirkiom wtan wanlika at clostrit tränghis tha aff owndflylike widhertorfft Bir 4: 32 . VKR 76 . \" egh hafdhe honum swa mikit bort aff liggiande grund, vtan at (så framt icke förhållandet varit det att) jak behiolt min köpenskat oc mina hustru smidhe \" SD NS 1: 678 ( 1407) .","2) utan att, med mindre än at the kwnno ey a naghra sidho fram fara wtan at the skullo j w mith gynom stadhen MB 2: 235 .","1) utomkring, omkring. \" biin kändos widh sins skapara närwaru. bygdho hanum fäghirsto capellam aff honagh oc wax vtan owir budhin \" KL 26 . \" vpbran abotin . . . ok silfwit vtan owir wax lambit aff lygneldenom \" ib 40 . \" elenus . . . skreff een kreez miz sinom fingir vtan iwir sällan ib 194. \"","2) utom. \" nar siälin wtan owir (extra) sik wpfördh, all wmwändis j siälffuan gud \" Su 289 . ","1) utanför. \" vndradhe alt folkit vtan til var: hwi zacharias dualdis swa länge \" Bil 892 . med afs. på ställning ss tjenande broder el. syster vid ett kloster (jfr Lat. ad extra). et takis andra quinnor til systra vtan til VKR 9 . \" sculu the alrey wara flere. baadhe the focarie jnnan fore äru oc the som vtan til äru än tio \" ib. \" aff brödhranna stadga vtan til \" ib 29 . \" allas brödhranna vtan til forman ib. \" Bir 5: 116. Jfr utan for. ","2) utantill, i det yttre, utvärtes. han ville tee sik hänne tholkin vtan til som han var i hiärtano Bo 227 . \" skodandis the ythre ödhmiuktena iak bewiste wtantil \" Lg 820 . \" irnas the at göma ödmiukt innantil j amuiteno ok vtantil j klädhabonadhenom \" Bir 1: 81 . \" han synis mannom vtantil pryddir vara mz godhom sidhom \" ib 68 . Bil 109 . KL 26 . Bir 1: 6, 167, 3: 102 . MB 1: 126, 2: 287, Al 6190, 6217 ","3) ute, utomhus. andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias vtantil (foris) Bir 1: 290 . ib 291 . Jfr här utan til.","1) omkring, rundtomkring, omkring. ther standa ok gönom hiärtat twe thorna ok vtan vm thz är draghin en hinna Bir 2: 266 . \" lät han ther om kringh vpbyggia septem pirandios . . . wtan om alt thzta vphögde han (his circumpousit) vij stora oc högha studer \" MB 2: 268 . \" lofuas väl ath hafuas vtan om hälgodoma gul äller sylf \" VKR 78 . Bir 4: 34 ","2) utom, utanför? arla om morghonen fingho the see vtan om stadhen otalighen almogha MB 2: 233 (kan föras till 1). ","1) utanför. \" hawer jak vnt henne . . . en attundaloth innan fiskeoosith, som jak ther hawer alt vtan vidh \" SD NS 1: 170 ( 1402) . ","2) utanför, utan att få komma med, utan del el. lott. fathiga swäna fik iak land ok sloth ryddherskapith gyk fast wthen widh RK 1: (Till. t. LRK) s. 233 .","3) dessutom. \" siden äter herra abote wtan widh fäm eg och fäm sinnom fäm eg \" AS 60 ."],"f":["wttan MD 18 . ","vttän SD 6: 149 ( 1349) . ","vta ST 279 (jfr 551); MD (S) 301 . ","wtha (i rim med nywtha) MD 170 ; de båda sistnämda ställena äro dock måhända att föra till ute),","utan af , ","utan at , ","utan for","-fore . ","-fore . -firi L.), ","utan fran","-fraan . ","-fra )","utan ivir","-owir )","utan kring , ","utan til , ","utan um","-om )","utan umkring","-om )","utan upa","-vppa . ","-wppa . ","-oppa )","utan viþer","-vidh )"]},{"a":"utan","b":["pp","ab","kn"],"c":"adv. prep. konj.","d":"adv., prep. och konj. Jfr Sdw 2: 1325. B) ","e":["eg. utanför boken. utantill. Jfr Sdw 2: 869 (under utan 6) och A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32 nr 9. \" esdras war swa gamal man/ at han kunne vtan böker (wtan bok Fem Moseb ed Thorell 21) alla iwdha bibliam \" MB 1: 27 . 4) utom, förutom, förutan. oc fodhre vj [6] hästa om spannen . . . vtan them frömadha mannom abbatissan kan särdelsi bidhia fodhra SVklE 163 . ATb 1: 239 ( 1466) . \" han skulle böthe eth par oxa hanss nade uthan alle nade oc uthan alla andra saker som i kyrko balken vttrykt stonder \" HSH 15: 4 (1526?). ","6) utan, förutan. \" för en herra thorsten . . . hona (ɔ en kvarn) tokk olaghlika aff . . . herra miklisse . . . vtan doom ok lagh \" SD 8: 195 ( 1362) . at halda widher sannindh oc godha tro wtan alla argha list NMU 1: 68 ( 1381) . \" toch är j hanom ophoff vtan ophofwe ok ände vtan endha J Buddes b 159. fforscrifne prebende vtan alla skadha \" SJ 2: 184 ( 1491) . vthan hossbondans . . . fullom vilia Arnell Brask Biᴵ 16. HSH 15: 4 (1526?) (se ovan under 4). C) konj. 2) utan, utan att, utan om, såframt icke, om ej, med mindre. the (ɔ synderna) skulu rensas i skärslo elde älla mz androm minom lönlicom dom, vtan the bätrins (Bir vtan the bätras) här mz fulle bätring Nio kap ur Bir 26 . jtem j alla fastan wtan högtides dagha falla bör honum samalund mädh sama clokkan ringe ÅK 62 . 3) i adversativ användning: a) utan. ey helder skal han . . . [haffua] macht adh kräffwia eller oppa tala nogon [then] opbyrdh . . . vtan skal wara en fulkomplige afftalan sak oppa alla sidor G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 68. b) men. vi borgamestara och radh . . . spordom hanom aath . . . om han ville klaga til bondans hemsokn som han för giorde tha han böria sina klagan och han sagde ney vtan iak klagar om eth swärzdragh ATb 1: 206 ( 1465) . 4) utan att (det el. det inträffar). swa som första offwermathon for mykla glädhi loth hona ekke hwilas swa thässin for stör[s]tan söthma giffwer jnnärligha hwilo ok thät wthan thänna söthmen sigh wträkker swa mykith, at han inledher swa som en andelighin sömpn SkrtUppb 30 . ","1) utanför. - med avs. på ställning ss tjä-. nande broder el. syster vid ett kloster. hwat hellir hon i klostrit gifs älla hon wte bliffuer meth androm systrom, somwtan til i klostirgardhenom standa SD NS 2: 701 ( 1413) .","4) utantill, på utsidan. humidus . . . vthantiil waather GU 20 (hand 2) s. 1. tha nils benktzson hade talad til hänne tha lade han oppa aspan wtan til ATb 1: 144 ( 1461) .","2) utom, utanför. apostolin sugher, flyn skörliffnadhin, hwaria handa synd människian gör, tha är hon wthan om (extra) kroppin, än thän som liffwer skörligha, han syndar in j kroppenom SpV 240 . \" the mästara ok formän, som haffwa hälaght ok osmittadh liffwerne . . . ok äru swa som satthe bortho wthan wm (extra) wärldhena, ok sit eghit köth, thz är thän ondhe lusthen j kytino är ib 248. batzmannen ma ey soffwa pa landeno wtan wm skipith PMskr 49. \""],"f":["utan af , ","*utan at , ","utan at , konj. 3) utom att, undantagandes att. ath the for:da prestabol j alandh skolo bliffua lädigh aff allom skatt ok vtskyllom vthan ath (härefter ett prästen el. dyl. överhoppat) haffuer tha nagadh mera skatta goodz äntigi köpth eller leygth Svartb 437 ( 1449) . " härran ihesus war oc kläddher i tholkom klädhom wtan at (excepto quod) j chorenom sath kärlekin kröntir som drothning " Mecht 93 . 4) utan att, än att. enkte annadh wistom wi oc äy en withom vthan at the hafdhe haft thenne ordhren imellan sik SD NS 3: 493 ( 1419) .","utan for","utan til , adv. L.","utan um","yther- . ","-om )","utan umkring , adv. utomkring. fiendana vtan wmkringh lidha offta mera hwnger än the som the mentho swälta wth PMSkr 140 . ","utan viþer","-veder . ","-vid (h)),","*utan än , "]},{"a":"utangards","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["utängarz )"]},{"a":"utangildisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man som icke tillhör ett (visst) gille. nu kan nokor vtan gildis man nokrum gildis broþer misfyrma SvGst 67 ."],"f":[]},{"a":"utangärþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utom hägnad. illud bol . . . brynnulfo adiudicamus & extra sepes agrorum i[d est] utangerdis ad medietatem uadi SD 1: 228 (1222-30)."],"f":[]},{"a":"utanlands","b":[],"c":"","d":"","e":[" . adv. L."],"f":[]},{"a":"utanlykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utanländis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utomlands; utomlands ifrån. wm nokor komber jnnandlandz äller wtanländes ther sic räknar nämreskyldan til arfs FH 2: 60 ( 1425) ."],"f":[]},{"a":"utanrikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["utan rikes )"]},{"a":"utanskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ställning ss broder »utanför» el. tjenande broder i ett kloster, sammanfattning af tjenande bröder. thessen wtanskapen dogher jnthe PM LXV ."],"f":[]},{"a":"utanstads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utanför staden (bosatt el. dyl.). at tet huss . . . skall war[e] staden och raadit til aterlösen, nar them teckes, och ingom androm wthan stsadz STb 5: 105 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"utanstädhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utanför staden? mo i vetha . . . at swo dant rykthe gik baade vtanstädes ok jnnanstädes at han war j rom Troil 5: 320 ( 1515) ."],"f":["-städes )"]},{"a":"utanstängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lutestänga, utesluta. vtanstängde af gudz ok mins herra ihesu christi gille Gr 272 ."],"f":[]},{"a":"utantaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undantaga. ingo vtantakno SD NS 1: 519 ( 1406)."],"f":[]},{"a":"utarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långt ute, nära utgången, borta vid dörren. han stodh lankt vtarla ok wilde ey nalkas fram j kirkiona MP 4: 173 ."],"f":[]},{"a":"utarla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["långt ute, nära utgången, ute vid dörren. thän sami publicanus stod vtala j kyrkionne JP 13 ."],"f":[]},{"a":"utarma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utarma. \" han wtarmade rikiit \" RK 1: (Yngsta redaktionens tillägg i Nya Kr.) s. 203 . äre wij . . . ganst saa wtarmade, at wij plat inthe formage tiil vaar daglige födha BSH 5: 11 ( 1504) . HSH 20: 45 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"utarmer","b":["pp"],"c":"prep.","d":"prep.? ","e":["utanför. \" the skulo tagha aff lamba blodhino oc smita badhe innarmeer oc vtarmer (Cod. A vtan 307) sin träsculla \" MB 1: (Cod. B) 554 ; kanske bör dock vtarmer fattas ss adv. i bemärkelsen utanför, utantill, på utsidan; jfr utan B 1."],"f":[]},{"a":"utarmer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se Sdw 2: 1325."],"f":[]},{"a":"utarster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ytarster."],"f":[]},{"a":"utbeskedha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bestämma, tillerkänna. then samme tompt som hennes fader . . . hade henna tillforen vth beskedt SJ 343 ( 1468) . "],"f":["-beskedt SJ 343 ( 1468)),"]},{"a":"utbeskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utskicka, utsända. \" wij haffue pa wore side wtbeskicket it tal folckh \" STb 5: 344 (1521, Kop). ib 348 (1521, d:o). thet wij wtbeskichet haffue nogre wore metbröder tiil wor alder kiereste nadige herre . . . med noget werff ib 357 (1522, Kop) ."],"f":[]},{"a":"utbeskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["beskriva? jthem haffwes oc . . . ämbetis men som byggia smida oc mwra kwnna, hwilkith ey alth kan här wth bescriffwas PMSkr 139 (ut bör möjl. i st. föras till ut A 4 i en bet.: till ända, i detalj)."],"f":[]},{"a":"utbetala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utbetala. \" skall han gifua . . . sex hvndradha suenska mark i gwll ok redhom päyngom pa enom dagh vth betalandhe \" SD NS 2: 214 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"utbevisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvisa, visa, ådagalägga. \" äpther thy landz lagh wth biuisa \" SD NS 2: 74 ( 1408) . \" som the for:do frw ärmegardhz vppit breff vtbeuisar \" ib 447 ( 1411) ."],"f":["wth bi- )"]},{"a":"utbevisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvisa, visa, ådagalägga. swa som hans breff . . . thet fullelika wtbewisar NMU 1: 83 ( 1399) ."],"f":[]},{"a":"utbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:","1) utgifva, utbetala. \" än thz wardher honum laght til lösn, tha skal han wtbiwdha (dabit) foe sik alt thz ther bedhis oc kräffs af honum \" MB 1: 336 . ","2) uppbåda, befalla att uttrycka. for j härfärdh . . . mz wt budhnum alla landa ledhunge. Bil 374 . \" badhe hans syni vt budhis vt i ledhungh. vkiände hanum \" ib. \" man af huse han wt bödh \" RK 2: 1532 . \" giorde ozias budh owir alla städhr oc all rike j israel, oc aff hwariom stad oc rike vth bödh alla vnga, oc wth walda väpara äptir them \" MB 2: 172 . - Jfr biuþa ut."],"f":[]},{"a":"utbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) erbjuda. \" ath hustrv anna . . . scal fornögie hustrv kaderin . . . medh the ij marck, som hon vtbiwder, och vare ther medh quita fore alla lmaningh \" STb 3: 202 ( 1494) ."],"f":["-biwda )"]},{"a":"utblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utblåsa, utandas. hwj kallas han then helge andhe (svar:) thy at han äuerdeliga vtgongandis aff fadrenom ok sonenom, vt bläses ok sendhes swa som theres aandhe SvKyrkobr (Lucid B) 123 . 2) utblåsa, uppblåsa, utspänna. buccare idest facere buccam vtbläsa kinbeen GU C 20 s. 62 . hon (ɔ: högfärden) oplyftir människiona oppa thz, at hon skal illa falla . . . hon wtbläsir (inflat), at hon skal riffna SpV 147 . - Jfr blasa ut."],"f":["-bläsa )"]},{"a":"utblasa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utblåsa, utandas. wpgiffwir oc wtbläsir wsla andan Su 245 . ","2) utblåsa, uppblåsa, utspänna. the . . . wtblästo alt skinnit fran thera köti . . .. swa som diur pläghas wtbläsas. som flass skulu Gr 289 . \" ä thes mera han drikkir . . . thes mera wthwlnar han oc wthbläsis \" LB 3: 180 . \" wardir tha quidhin wtblestir \" ib 178 . är kroppen . . . vederfwller och vtblester ib 7: 73 . thera hughir thrutmar aff högfärdh suasom vtbläst blädhra (quasi pellis inflato vento) Bir 2: 207 . ","3) uppblåsa, göra högmodig. tolka mästara, huilka wärdzliken högfiärdoga lärdomber wth bläser Su 181 . ginstan drikkandis aff them drykkenom syntos the swasom (för thrutna swasom?) aff nakrom wtbläsande anda (spiritu quodam inflatorio distendi videbantur), swa at the ginstan sik wphögde j högfärdh j konungxslikit hoffmodh ib 225 . \" för theras högfärdh oc wärdzlika äro oc hogxsens hoffmodh, mz huilko the wtbläste (inflati) alla andra försmadde \" ib 126 . \" kärlekin . . . är ey vtblästir til höghfärdh \" MP 2: 128 . \" thz som . . . wthblästan hogh oc huaria ena giruga människio läther oc twinga at känna sik siälffua \" Su 174 Jfr blasa ut."],"f":["-bläsa . ","-blesa )"]},{"a":"utblaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppblåsning, utsvällning, uppblåst el. uppsväldt tillstånd. lidhemotanna wtblestir LB 3: 174 . stoor kötzsins wthblastir ib. ib 178 ."],"f":["wthblestir LB 3: 174, 178), "]},{"a":"utblomstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frambringa (ngn) lik ett blomster. iordden öppnes oc wtblomstre ällar födhe aff sik frälsaren (aperiatur terra et germinet saluatorem) JMÖ 141 . - refl. *ublomstras, blomstra, slå ut i blom, bildl. hon twäkadhe ekke sin iordadha son oppsta aff dödhen ower huilken höxsta fadhersens wälsignilse wtblomstradis (efforebal) JMÖ 117 ."],"f":[]},{"a":"utblottadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utblottad, utarmad. . . . flaa x lester rogh wtaff tom hit til slotthet . . . här är swqa wt blottat GPM 2: 299 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"utblotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utblottad, utarmad. \" abo sloth är nw swa vt blot, at her er eke oer !UDDA_TECKEN? (1/2) march i scriffuere stoffwen \" FM 243 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"utborgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utlåna. \" ma iak wäl vth borgha mit godz mz them forordhum . . . \" ST 490 (ST ed Henning 360). ib 491 . STb 3: 391 ( 1498) . tet bennet . . . scal jnkreffuie gielden aff thöm han borgada eplen ok fornögie sidan garpen sine eple, som hanom fick tet han vtborgade ib 4: 158 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"utborgha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom lämnad borgen befria (ngn från fängelse el. dyl.). tet han haffde loffuit niclis scriffuere fore fangan, som han vtborgade, at han scholle lata ffangan vpkoma j retten STb 3: 131 (1493)."],"f":[]},{"a":"utbredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utbreda. \" somlica saa iak wthbredha sin klädhe a väghin \" KL 379 . MB 2: 374 . Jfr bredha ut."],"f":[]},{"a":"utbrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brinna ut, brinna till slut. ath eldin war vthbrunnen MP 4: 10 . Jfr utbränna."],"f":[]},{"a":"utbrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utbrinna, brinna ut. när then ena (pipan) är wth brwnnen tändis the andra PM 7 ."],"f":[]},{"a":"utbrista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genom bristning falla ut, utbrytas, lösbrytas. han . . . beet i stenana swa at wtbrosto tändrina KL 362 . \" all wtbrustin styk (i skodon) \" SO 20 . ","2) utbrista, häftigt komma ut el. fram. j bland loffsins röstir wt brista (erumpunt) oc sorghinna ängxlika taara Su 343 . ","3) påkomma, inträffa, tilldraga sig. then tiidh tätta wiisseligha wtbrasth RK 3: 439 . - Jfr brista ut."],"f":[]},{"a":"utbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) utbryta, avsöndra (jord). de 6 penningland i Ökna . . . som \"olaff haquonssone wtbruten waro vpa hans hustru weghna epter andris ingasson\" Tunberg Sv. medeltidsreg. 374 (1440)."],"f":[]},{"a":"utbryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom brytning uttaga, lösbryta. domaren . . . bödh alla hans tendir vthbryta ST 111 . - utrifva. landz herra striddo mellan sin oc hambladho ok wtbrutu öghon a huariom them som varo aff annars herradöme KL 70 . \" huilke . . . wtbrutu . . . hans öghon \" ib. \" hulkra höghra öghia vt brutit (erutus) är \" Bir 2: 9 . \" vtbryte sik . . . girinna ögha ib 233. \" ib 96, 232, 3: 136, 140, 253, 436 . MP 1: 276 . Jfr bryta ut."],"f":[]},{"a":"utbränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) part. pret. utbrunnen. tha thän elden war grannelika vth bränder MP 4: 10 . Jfr utbrinna."],"f":[]},{"a":"utbränna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genom brännande utdraga, genom kokning el. med hjälp af hetta afsöndra, destillera. thz rosene wthnuith, hwilkit som gudheliker kärleker wpsödh, ällir wtbrände (decoxit), j kärleksins wnge, aff the wänsta rosene Mecht. Uppenb. 276. ","2) genom brand förstöra el. utrota, förbränna. ther äptir kom han til eeth annat torn, ther war mykyt folk oppa, han loth göra een storan eeld ther vm kring, oc wilde them ther vth bränna ST 348 . skal iac rasklica sökia idhir mz minne hämd, i fatikdom ok hita, huilkin idhur öghon skal vtbränna MP 2: 173 . kirker, closter oc capelle (äro) jammerlige vtbrend BSH 5: 163 ( 1607) . - Jfr bränna ut."],"f":[]},{"a":"utbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) uppbåd, uppbådning, påbud om utryckning i härfärd; härfärd, krigståg, leding. haffuer ok myn herre her stränk vtbod saa ath alle friborne men skole vt vid terass frälsse BSH 4: 198 ( 1495) . han (ɔ: härtog cristyern) . . . haffuer gyort wtbodh pa städerne och frelset. ath the skule wara i ca lmarne xiiij dage for pingxdage ib 308 ( 1502) . \" at wi wtbudh byudhom \" GS 47 ( 1441) . jag (Sten Sture) bödh wtbodh aff alla städher RK 3: (sista fort.) 5009 . \" the svenska sculle alla reedha wara och ater j hans vtbudh fara ib 2: 417. \"","2) påbd, edikt? skattläggning? kesar augustus lät et nyyt wtbudh göra oc en skat pa alla wärdina. at hon skulle scriffwas oc räknas Sv. Kyrkobr. 102."],"f":["-bodh . ","-bod )"]},{"a":"utbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) uppbåd; härfärd, krigståg. at almänt vtbuþ warþer fori menä rikesens wärn sculd Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . \" thän tidh iak . . . i . . . drotning margareto wtbudh var til flänsborgh \" SD NS 3: 90 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"utbyaman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utbygdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i utkant belägen bygd, afsides belägen bygd. han j vtbygd MD 341 ."],"f":[]},{"a":"utbyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsträcka bebyggandet af (ngt). loto vp . . . tomptena näst nidhan fore stenhuset alt nidh geen siön som man ma hänne längst vtbyggia SJ 87 ( 1438) ."],"f":[]},{"a":"utbyis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["från andra städer. kommer här någor timberman aff androm landom eller vthbyes TS 26 . \" kommer här någor swän aff androm landom eller vhbyes ib. \""],"f":["-es )"]},{"a":"utbylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. utbylghias, uppblåsas. nar thu wtbölghes aff höfärdhinne (si inflaris superlia) Mecht. Uppenb. 167."],"f":["-bölghia )"]},{"a":"utbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lutby, avgärdaby. \" efter hvad lag stadgar om den rätt, utbruten by (\"wtby\") eger tillsamman med odalby (\"odhilby\") \" RP 2: 313 ( 1397) ."],"f":["-by )"]},{"a":"utbyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utanför ett visst område el. en viss gräns belägen by? mörchöö eerixöö och wtbyrne BSH 4: 175 ( 1494) . vppa for:ne ööyer och wtbyer ib."],"f":[]},{"a":"utbyrdhing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MUKopp 67, 105 och Sdw 2: 1325 f."],"f":["-böring )","jfr"]},{"a":"utbyrþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["utbyrþa elder , "]},{"a":"utbyrþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utombords, ut öfver bord, öfver bord. bödh ro wt j hafuit mz hans like ok kast wt byrdhis Bil 474 . \" han stegh wtbyrdis \" ib 564 . \" fiol han wtbyrdis \" ib 579 ."],"f":[]},{"a":"utbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utbära. \" drotningen hans oc systir wtbaro iordhena i sinom mantol skötom \" Gr 304 . han . . . loth vp läsa kirkion thäre alt borghara godz vtbäre RK 2: 4129 . \" tha the brödh oc mat w bäre \" ib 3144 . - särsk. om lik. vtbrs en dödhir man MP 1: 296 . \" hulkin dödhir var ok vtborin ginom portin \" ib 298 . \" tha nakor dödh skal wthbäras oc jordhas \" Bir 4: 37 . \" tha lik skal wtbäras \" SO 27 . ","2) draga ur huset, undanskaffa. jon jepsson haffde myki forfarit oc vtburit fore . . . hustrv sigrit SJ 196 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"utbära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) draga ur huset, undanskaffa. går prester åff eller skils fran kirkio thå vare prester eller arffua hans plictogher inuentarium vtbära dher effter soknamanna sägn Gummerus Synstat 39 (1425, senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"utböta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["utbetala böter. thz a giptämaþren sökia ok bonden skal ut böta SR 52 . - utbetala ss SD 6: 6 ( 1348) ."],"f":[]},{"a":"utdela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utdela. \" til canicka födh och wphelde. som wiid optanempde domkirkione sitie skule . . . skal aff hwario moderkirkio soken och capelle . . . een fiärde deel, bade aff kirkionne och swa sancti henrix deel til hopa wtdelas och wtsändas \" FH 1: 58 (1348, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"utdela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) företaga ett rättsligt avgörande, avkunna (dom). . . . oss fulla magt . . . gifuidh hawä . . . en rät wtdela vm ena ö Sd 8: 158 (1362). t jak tolff män wp aa thetta malet koma . . . ok ranska ok wtdela huar räät hafde till at ägha the sama wluauadz quärn ib 195 ( 1362) . \" til lthen dagh thetta wardher laghlica wtdelt, mällen wazstena closter oc herra haquon niclisson \" ib NS 3: 615 (1420)."],"f":[]},{"a":"utdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["3) draga ut, släpa ut. thet sama iärn ville lauris nielson vthdräga w pedhir karlsons gardh Atb 2: 28 (1474).","5) utdraga, extrahera. \" vtdrage koper aff stenenom PMskr 626 (senare avskr.). 8) utdraga, hämta, taga. teslikis måghe och historier lässes, och aff them vtdrages godh äffterdöme PMskr 688 (senare avskr.). 12) utdraga, uttåga. - draga bort, begiva sig bort. the . . . bidhia han vtdragha (Cod. A draghas wt \" MB 1: 193 ) oc fara annan stadh at boa Fem Moseb ed Thorell 148 . 13) utdraga, uttänja, utspänna. tw äst forpynter ok aller wttänder . . . aller fortander ok vthdragen SvT 102 . 14) draga (ngt från ngt), fråndraga. försth skal thär aff wthdraghas the skiplönen oc kosthnadhen PMskr 21. - Jfr dragha ut."],"f":["-dräga ATb 2: 28 ( 1474)"]},{"a":"utdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utdraga, genom dragning aflägsna. jeronimus lät thwa fötin (d. v. s. lejonets fot) oc wthdragha en thorn Bil 627 . \" tha spikin var wtdraghin \" Bo 210 . KL 126 . Bir : 127 . \" nar hon vt drogh finghir gullit af fingrenom \" ib 269 . \" huru sanctus gregorius vardh wtdrghin af brunnenom \" Gr 290 . ","2) draga, utdraga (svärd ur skida9. vtdrogh han swärdh ok drap han KL 22 . \" mz vctdraghno swärdhe \" ib 308 . Bir 2: 182 . ","3) draga ut, släpa ut. grep diäfwlen thän gabbaren ok vtdrogh gynom et windögha KL 122 . ","4) utdraga, uttappa (blod). blodzsins skodilse äpter thz at han är vtdrghin LB 5: 293 . blodhin vtdraghin aff adromen ib 292 . ","5) utdraga, utdestillera. fira element wthdraghin . . . aff menniskios blod PM XLV . ","6) draga ut, ss dragmedel aflägsna. thz skal starkelige wtdraga etridh LB 3: 59 . - bildl. vt draghir godhir vill alla orenlikhet Bir 1: 282. ","7) utdraga, framdraga, framskaffa. fdörsta ginsta är vt draghn (extacta) aff cristallo . . . annor är vt draghin af hardhe flinto Bir 1: 371 .","8) utdraga, hämta, taga. \" tessa yrte digdhe äru mäst vtdragna aff macri bok \" LB 5: 82 . ","9) utdraga, utsuga. är iak licast thy blomstreno som biin dragha sötma aff j hulko ey thäs mindre sötme atirblifwir at nakat vtdragx (colligitur) aff thy Bir 2: 169 . findir thz (biet) at blomstrit är thört . . . oc sötmin alstingx vtdraghin ib 3: 118 . 10) bringa till stånd, åvägabringa, utverka. verdens sa skikka ath the nadh och indulgentia plenaria giwin är moth the omildhe rydzsser wardher her betalath i sa godhe thro, som wij henno her wthdraghe medh swar kost och tärningh BSH 4: 237 ( 1498) . 11) uthärda, underkasta sig? then skatten the . . . vthdragha RK 2: 60 . 12) utdraga; draga ut i krig, uttåga. innäm þet at han vthdragher i reiksens þiänist SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - draga åstad, färdas bort. huilken wäghen hon haffde wt draghit Lg 3: 387 . - refl. utdraghas, begifva sig ut. apollinaris badh han wt draghas ohemolo (för u ohemolo?) herbärghe Lg 995 . - Jfr dragha ut. "],"f":[]},{"a":"utdraghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utdragas. \" hans tharma vthdraghnadho aff hans lifwe \" ST 99 ."],"f":[]},{"a":"utdraghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utdragande (av tänder). o . . . sancta appollonia jak bidher tik . . . fför thina bitherlika tanna wärk, oc wtdragningh . . . bidh för mik til gudh, at han här äffther göme mik oskaddha för tanna wärk SvB 390 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"utdrifning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördrivande, förvisning. lliminium ii fängilse biltoga manna rwm oc vt driffningh GU C 20 (hand 2) s. 85. mykit tholkit finz j scriptinne, aff hälgha manna ledzno, hwilka the haffdho här j wärdhinne, hwilken them war swa som en wthdriffning (exillium) aff sino eghno fädhirnisrike SpV 375 ."],"f":[]},{"a":"utdrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utdricka. \" nar ted vatn er vt drwckit \" LB 7: 312 . SO 64 . - bildl. wth drikka mina pino kalk Su 191 . - Jfr drikka ut."],"f":[]},{"a":"utdrikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bildl. \" doch lathe wi the unge ther fore (ɔ: lybeckarnas privilegier) förge (för sörge) som thet utdriche skole \" HSH 16: 124 (1527, Brask)."],"f":[]},{"a":"utdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) utdrica, fördriva. en mactogher röuare kesarin hafdhe utdriuit wt af sinu rike Vis sten 3 . 4) utdriva, hamra ut. wppa thet the materia (ɔ en legering av silver och koppar) kan thes bäther wtdriffwas oc göras tyn PMskr 515. vtdriffwes gulett i tynne skiffwor ib 601 (senare avskr.). ib 608 (d:o). - Jfr driva ut."],"f":[]},{"a":"utdriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utdrifva, fördrifva. \" han war wt driffwen aff danmark \" RK 1: 881 . Bo 19 . Lg 675 . zebul vtdreff gaal oc hans mädhbrödher aff stadhen MB 2: 101 . \" wordho . . . i wtläghe wtdrifue \" LfK 54 . at idher nadh wtdruffuen warth BSH 3: 175 ( 1466) . konung malnrit badh sina män alla koma thiit the wtdrifne hafdo varith Fr 721 . RK 1: 2155 . ","2) drifa ut, drifva åstad, tvinga att begifva sig åstad. gensten lot han scriffue breff twa borgamestare ther mz wtdreff RK 2: 3577 . ","3) utdrifva, aflägsna, utrota. elemtit elden . . . wthdriffwer ether oc onda väsko PM XLV . thz onda . . . hulkit som idhrughin vidhir frestar wtdrifwa af hiärtans grunde Bo 152 . - Jfr driva ut."],"f":[]},{"a":"utdrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) utdrivande, avlägsnande. thär är ok margha ok omskiptelika skapnadha ok personarum wtdriffwilse (exterminatio) SpV 387 ."],"f":[]},{"a":"utdrivilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f.? ","1) utdrifvande, aflägsnande. swa wardhir badhe smältilsinna makt oc wthörilsanna makt krank oc gömir engha wätzkona som skulle hielpa til wthdrifwelsena oc smältisana makt LB 3: 176 . ","2) utdrifvande, utrotande. \" hälga lagsens nidherslagh oc vt driffwilse \" MB 2: 304 ."],"f":[]},{"a":"utdrypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drypa, utrinna. \" mange rödhe bloz drupa vtdrupu aff hanum \" KL 31 ."],"f":[]},{"a":"utdödher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bortryckt av döden. gar ther nw swarlige pestilencia, sa at nw i stacket tiid är wtdödth aff twna soken vidh ij ᵐ (2000) BSH 5: 408 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"utdöia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["dö ut; med döden afgå, af döden bortryckas. gar ther nw swarlige pestilencia, sa at nw i stackot tiid är wtdödth aff twna soken vidh ijM (200) BSH 5: 408 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"utdöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["döma till utbetalning. then iordh som til förende war wt dömpt BtFH 1: 133 ( 1506) . ib 138 (1507). Jfr döma ut."],"f":[]},{"a":"ute","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ute, utom hus. han (Simon Magus) syntes . . . stundom baþe vra vte ok inne. þy at mäþan han var inne när [nero]nem. þa talaþe diäwl i hans hami vte (foris) viþ folket Bu 102 . \" modhir hans oc hans modhir systirsyni stodho vte oc vildo tala vidh han \" Bo 62 . \" nar thu jngar i kirkiona . . . leeff wthe alla lösa oc fafängha takanna buldher \" LfK 68 . Bir 1: 263 . - ute, utom ett visst område. gynom poorthana gaam wi j staden. än thässe bliffwa vte MB 2: 369 . - särsk. utom det för klostersysrarna (klosterbrdöerna) särskildt afsedda området. mendhan (för medhan) jak for alder skuld ey kan eller formagh ynne bliffua et ynlyctom syström the vnne the mik volkor ok fryhet bliffua vthe toch ynnan closters hägät FH 4: 73 ( 1459) . ","2) ute, borta från land, ute på hafvet. skulde thz (skeppet) eet aar om kring ij hafuith vte flyta Fr 2255 . ","3) ute, otom sitt omhölje el. sin omgifning. sidhan spikane varo vte (evulso . . . clavo) Bo 210 . ","4) ute, till ända, slut. tha vte var mässa Iv 4385 . \" tha pricanin är vte (completo . . . sermonte) \" Bo 67 . \" jnnan drycken vte är \" SO 99 . \" tha manaden vte är \" ib 145 . \" stemde dagin war tha wte \" Di 43 . VKR 60, 62, 63, 68 . Bir 4: 12, 15, 16, 21 . Lg 3: 5, 58 . RK 3: (sista forts.) 4757 . \" see he är nu thetta vte oc thz syunda budhordhit byrias nu här \" ST 429 . \" sidan tvnnan vthe är \" SO 202 ."],"f":["ute for","-för- - före )"]},{"a":"ute","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) ute. - särsk. utom det för klostersystrarna (klosterbröderna) särskilt avsedda området. hwat hellir hon i klostrit gifs älla hon wte blifuer meth androm systrom, som wtan til i klostirgardhenom standa SD NS 2: 701 ( 1413) . - bildl. gerna wil jak min budh wte hafua vm jak kan nokra falka faa, at jak matte thöm idher skipa FMU 1: 350 ( 1374) .","3) vite, utom sitt omhölje el. sin omgivning. the wardo han for lthet at han hade äy sin nif wte Atb 1: 81 (1458). klauus hade knifwin wte ok stak til pädhjar ib 151 ( 1461) .","4) ute, till ända. nar fornämpde time er wte Gadolin Pants Bil 278 ( 1384) . - Jfr thär ute (Sdw 2: 782)."],"f":["*ute um , "]},{"a":"utefrusin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"uteganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gå ute. wm morgonen oc qwellen giffews them allom (ɔ hönsen) math som wtheganga wm daghen PMskr 253."],"f":[]},{"a":"utelykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) utestänga, avskilja, avlägsna. \" wthelykke thu al thefran thik, som thik ekke til hörer \" SkrtUppb 16 . "],"f":["*utelykkia sik , utestänga sig, avlägsna sig (från ngt). iomfru sancta clara . . . tha thu . . . wtelykte tik fran alle wärldz fanytto glädhi SvB 397 (mot sl. av 1400-t.). - Jfr lykkia ute."]},{"a":"utelykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utelycka, utestänga, utesluta. hulka som ey waro redhobona nar herran ville kalla them til brullöpis ok thy vtelyktos the Bir 1: 59 . \" han skal genast wte lykkias fra manna samwaru \" MB 1: 362 . \" wardher synagoga wte lukt, aff gudz thiänist, fra cristna manna samfwnd \" ib 399 . at vi skulum ey vtelykkias af guz huse Gr 284 . han . . . vtelykke mik aff sino hiärta Bir 2: 219 . \" judas var vndantakin ok vtelyktir . . . aff hälghra apostla tali \" ib 3: 250 . \" thera siäl hulkin som vtelykkis af hymerikis äro \" ib 1: 128 . \" skulu the . . . vtelykkias af allo godho ib. \" ib 174, 359, 368 . Bo 151 . ","2) utestänga, afskilja, aflägsna. swa skipa thet litla, som gudz nadh hafuer mik här forlänt, ath tha licamans dödher mina siäl här wte lökke, ath the hälgho kirkio aminne skuli hona här inne ey forglöma SD NS 2: 10 ( 1408) .","3) aflägsna, förvisa. \" at härtugh bendict scal wara ganzleka wte lukter fraa oss, varum elskelikum son, allo rikeno i serike fra scane, oc forsagdhom landum \" BtRK 32 (1539, orig.) . ","4) aflägsna, undanrödja. \" vteluktom allom smittoghom licammans lusta \" Bir 2: 156. ther til at alt jäf oc alder räddugha aflägges oc wte lykkes BtRK 35 ( 1371) . ib 39 ( 1383) . - Jfr lykkia ute, äfvensom utlykkia."],"f":["-lökkia )"]},{"a":"utelykkilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" uteslutande. skualdher oc fanyt ordh . . . fördömom wi . . . mz äwerdhelikom wtelykkylsom LfK 195 ."],"f":["-ylse )"]},{"a":"uteläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utelåsa, utestänga. \" naar hon förnam sigh wtelästa wara böstade hon oppa dörena Prosadikter (Sju vise m C) 239. \""],"f":[]},{"a":"uteläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utelåsa, utestänga. \" än thz swa kunde tilkoma ath hansidhan vteläster (Cod. A affläster) wordhe \" EG 67 (i var.)."],"f":[]},{"a":"utestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lL. vara utestående, vara obetald. alla the päningaschuld ok gäld, som wtestanda meth riddara, swena, bonda ok bokarla SD NS 3: 67 ( 1415) . \" andhirs gaf hustrw margitte qwitta liduga ok löösa om fornämpt arff . . . for wtan the panta ther ära ok the päninga ther wte sta \" ATb 1: 69 ( 1457) . ib 76 ( 1457) . \" annor stdzens schuld som ute staar \" Stock Skb 281 (1489? Skip). the gieldh . . . som vte stode Stb 4: 170 (1507). at infreffia oc vpbera all hans vtestande (sannolikt för -standande) giäld ib 1: 2 ( 1474) . \" all hans vtestandande skyld \" ib 314 ( 1481) . ib. ib 3: 394 ( 1498) . - vara pantsatt (för visst belopp). her oleff hesse anname the xxx mark, som j rettin stande, som han siger tompten vte staar fore STb 3: 424 ( 1499) . Vg Fornmt I 8-9: l105 (1515). - hava nokot utestandande mädh nokrom, ha ngt ouppgjort med ngn, vara i tvist med ngn. nw viste han sig eller hans stalbroder sig medh nagrom nagat haffue vtestandende STb 2: 249 ( 1488) . - Jfr standa ute (äv. Sdw 2: 1306), ävensom utstanda."],"f":[]},{"a":"utestanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara utestående, vara obetalt. vtestandande skuld SJ 193 ( 1450) . ib 192 . \" giwer iak aff mynne skuld ther mik tenstander (för vtestander; d. v. s. af mina fordringar) j eurepe oc karelin III mark til kiwinapa \" FH 3: 66 ( 1445) . - hava nokot utestandande mädh nokrom, hafva något ouppgjordt med någon, vara i tvist med någon. hafwir thu nokot mz nokrom vtestandande thz skalt thu först afläggia oc forlika ST 189 ."],"f":[]},{"a":"utestängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utestänga; avvisa, bortstöta. \" them wthestängdha thakir äwärdelikin dödhir, the hälgha jomfrunar som inganga, taka mz trygge wälsignilse . . . \" SpV 278 . MP 4: 87 . äpther nokon tidh wthestängde brodher bertil mik aff sancte birgitte hwss PMBref 310 ( 1512) . - Jfr stängia ute."],"f":[]},{"a":"utestängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) afspärra; afvisa, bortstöta. mz syndhoghom människiom, hwilka sik ey wilia omwändha fran syndhinne, vtan vtestänghia wan herra fran sik JP 158 . ","2) förmena, förvägra? mädhen . . . thu wil mik the nadh ey gifwa thz (så att) iak ma ey länger lifwa oc göra the thing iak hafdhe thänkt mädhen thu hafwer mik vte stänkt tha wil iak nw sta thit budh Al 9006 . - Jfr stängia ute."],"f":[]},{"a":"utesätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*utesätia sik , försätta sig utanför (ngt), göra sig förvisad (från ngt). hwru ena samtykkiande ormsens ordh wthe satte sik mz adam aff hymerikis rike JMÖ 64 ."]},{"a":"utfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utfå, utbekomma. . . . oc meth lagh oc rät thöm (ɔ pengarna) wtkräfwia om han them ey annars kan wtffa SD NS 2: 861 ( 1414) .","2) utlämna, utgiva. \" jtem vtfalth j fat järn til pile \" Skotteb 438 (1469-70, Kämn) oleff guldssmet schal göre sin vederuikt fult, som han haffuer vtfangit mot tet söluet han hade annameth STb 3: 425 ( 1499) . ib 5: 17 (1514). at han skulle ffa then humlen ffran sig, som han solt hade . . . och han jngelunde wille honum vtffaa ib 27 ( 1514) . \" wtfongit ij tunnor öl . . . daxuerkes folket \" Stock Skb 190 ( 1521) . PMSkr 23 . - utbetala. vppa hwilken gardh . . . her erich hade lij (52marck vtgiffuit ok ecke war lagelica giort eller wtfangit STb 2: 337 ( 1489) . ib 3: 474 ( 1500) . - Jfr fa ut."],"f":["-faa )"]},{"a":"utfa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utlemna, utgifva. \" at the ey vthfingo mantolin \" ST 287 . hänne (ɔ: spisning) scal gaarzmestaren forestaa oc wtfaa VKR 41 . \" hade thenne vtfongit \" RK 2: 8202 . \" ib 3: (sista forts.) 4502. - utbetala. thet silff wij haffuom sielffuom redho uthfangit \" SD 4: 537 (1366, nyare afskr.). þe sculu wpbärä alt þet mit gödz skyldä kiätestadhä . . . oc þet scall min sisloman wtfa hwart aar vm julä timä ib 5: 160 ( 1343) . - Jfr fa ut, aterutfa."],"f":["-faa )"]},{"a":"utfalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utveckla, veckla ut. eg. och bildl. swa som nathurlighit är somlighom blomstrom, sik wtuidha aff solinna wärma, ok wärmanom jnne j blomstreno warande, giffwer blomstridh sik j fallor, ällir sina wppa wtfallande (cirros suos explicare) SpV 455 . wilin rörir, wisdomen skipar, maktin wtfallar (explicat) ällir wttrykkir ib 192 ."],"f":[]},{"a":"utfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utfalla, falla ut, falla ned. funno män gullit vtfallit aff brutnom stafuenom Bil 578 . wt fiöl aff fangla hwset en stoor deel aff mwren Lg 3: 268 . thässe tw öghonin äru vtfallin (eruti) Bir 2: 97 . ","2) strömma ned, flyta ned. wtfallandis tarom jnnerlika mz hiärtat til gudz mildhet ropandis Lg 3: 304 . Jfr falla ut."],"f":[]},{"a":"utfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utfalla, falla ut, falla ned. jacop offerscherares piga, som vtfall aff hans windh STb 2: 577 ( 1491) . hymerike war pryth mz faghro blomstre, thz är mz hälghom änglom aff huulkom en deel wisnadhe, tha the onngla wt fullo JMÖ 59 . ib 40, 49 ."],"f":["-fall . "]},{"a":"utfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara ut, fara bort, begiva sig ut el. åstad. enge v öres borgara skulo vtfare, for än xx:dag (20:dag) jwla ok retta marcknade äro STb 1: 433 (1459, Burspr)."],"f":[]},{"a":"utfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara ut, fara bort, begifva sig ut el. åstad. thick bör hwarghin wt fara KL 230 . ib 278 . FH 6: 120 ( 1509) . \" sta the äptir hans budhi ok samuledh vt fara \" Bir 1: 256 . \" vm konungin vtfaar (egreditur) ok gaar til pauan \" ib 3: 457 . ib 4: 113 . \" her steen laather swänska op och wth fara \" RK 3: 3162 . \" tha wthfoor skuthor och wäl c baatha \" ib 2230 . - utrycka, uttåga. tha the vtforo hafdho the ey akt ath marsken hafde swa stora makt RK 2: 4192 . - Jfr fara ut."],"f":[]},{"a":"utfarin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" SpV 574 ."],"f":[]},{"a":"utfaru dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utflodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr vatu utflodhan."],"f":[]},{"a":"utflut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utflytande, flytning. dragh ossit op j näsona, ted renser hoffwdit oc gör vtflott LB 7: 200 ."],"f":["-flott )"]},{"a":"utflut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utflytning. thryk jn j hans hiärta thre kwssa, thakkandis honom for thz wthflwtidh, hwilkit som wthflöth j thik (pro effuxu illo quo . . . in te . . . effuxit) Mecht 74 ."],"f":[]},{"a":"utflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga ut. jak är . . . likir godho bij hulkit som vtflyghande aff sinom bigardh älla stok flyghir til faghra yrt Bir 3: 118 . \" wt flögh swa som een duwa af hans mun \" KL 262 . Fl 1345 . - Jfr flygha ut."],"f":[]},{"a":"utflygha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["flyga ut. hänna siäl . . . maghe sälika hädhan wtflyghia (evolare) i siälffuan gudh Mecht 123 ."],"f":["-flyghia )"]},{"a":"utflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fly ut, fly undan, fly bort. elabor . . . vtskrida ok tvfly GU C 20 s. 212 ."],"f":["-fly )"]},{"a":"utflyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fly ut, fly undan, fly bort. the som vt flydo iherusalem KL 144 . \" wtfly aff skipeno \" ib 174 ."],"f":["-fly )"]},{"a":"utflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utflyta, utströmma, rinna ut. Mecht 74 (se under utflut). Jfr flyta ut."],"f":[]},{"a":"utflyta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utflyta, utströmma, rinna ut. nar watnit vtflöt ok vt gik af sten hallinne Bir 1: 46 . \" eet ryghelica stort saar. hwadhan som wtflöt blodhir oc vatn \" Bo 207 . \" graat ey swa länge at hiärnin wtflytir thik aat näsomen \" KL 337 . \" wtflöt olian swa fulstoplica ib 46. mz wtflytandes tharom \" Lg 3: 427 . Bir 1: 104, 105 . Lg 548 . MB 2: 77 . \" o rosene drapafall aff mildhetzsens källo som är dyrasta brystens sare wt fluthin (foramine . . . pectorali effuxum) \" Su 187 . Jfr flyta ut."],"f":[]},{"a":"utflytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utströmma, begifva sig ut, skynda ut. almogen . . . vth flytter hwar aff sino hwse (gregatim de domibus confluebant) MB 2: 287 ."],"f":[]},{"a":"utflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. utflytande, flytning. bildl. utflöde alla nadh, och andhelika wthflytilse (influxione), mädh hwilke gudh . . . wärdoghis jngiwtha mannenom sins hälgasta wilia wälteknadh Mecht 282 ."],"f":[]},{"a":"utflytilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. utflytande. flytning. vardh iak heel af orene bodzsins wtflytilse KL 388 . MB 2: 383 . \" aff idhkelicom blodzsins vtflytilsom \" Bir 3: 272 . ib 1: 31 . \" tz rensar hoffwdit oc gör vtflytilse \" LB 7: 34 ."],"f":[]},{"a":"utflytning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utflytande. utflöde. hwilka lampor alla omkring offwerfluthu oc rwnno mz swa store bräzsko at störst dropa aff the wtflytningena (susperefluxione) sprungo oc kastadhos alla wäghna Mecht 210 ."],"f":[]},{"a":"utflödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utflöde. meo . are gaa oc flytha vnde meatus . . . songer (hörfel för gonger) oc wthflötha (för -flöthe?) GU C 20 (hand 2) s. 134."],"f":["-flötha )"]},{"a":"utflödhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flumen . . . flytande watn fluuius ii vtflödningh GU C 20 s. 281 ."],"f":[]},{"a":"utfodhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fodra upp, förbruka genom fordrande. jak haffuer wth ffodrath alth thet korn GPM 2: 307 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"utfragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utfråga, genom frågor utforska. utröna, utreda (hur nggt förhåller sig). lät hwar annan qwit . . . for alle tiltalan vm thet fornempda arff . . . vtan thet silfuit . . . ok th päningana som j lübeko standa kan thetta nagharstadz vtfraghas thet niwta the vppa badha sidhor ok skifthen som wedherbör KTb 80 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"utfragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utfråga, genom frågor utforska. wt fraagha aff barneno hwar fadhren war Lg 637 . ","2) undersöka, rannsaka. \" thz vtfraghe herran gudh oc göme (för döme; ipse quærat et judicet) \" MB 2: 59 ."],"f":["-fraagha )"]},{"a":"utfrakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uthyra (fartyg för transprot av varor). epter the bade schute sigh til köbenhaffn . . . ther schipet först vth frctades STb 2: 567 ( 1491) ."],"f":[]},{"a":"utfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) följa (ngn) ut. wiederkendes han, at han . . . rasmus . . . . pa gatan vthfolgde sTb 3: 347 (1498).","2) följa med (ngn) ut, åtfölja. jtem flodermarksen bör ey flere hesta leggia än the honum wtfölia Arnell Berask Bi ᴵ 33."],"f":["-fölia . ","-folgde ) , "]},{"a":"utfälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. låta falla ut. - fälla (tårar). owerflödhelika thara wthfällandes Lg 3: 408 ."],"f":[]},{"a":"utfärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utrusta? ey skulu wii . . . scrifua wara smaswena til the gode men, som slothen och länen hafua oppa thiänist, ath färda them, wtan lata war kammermestare i hwart rike them wtfärda Rydberg Tr 3: 381 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"utfärdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-ferdh . ","-fferdht )","utfärþa dagher , "]},{"a":"utfärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utfärd, bortresa. winflaskanor waro nya j vare vtfärdh (exitu) MB 2: 25 . ","2) utgång, bortgång (ur världen el. kroppen), hädanfärd. jak redde mik til vtfärdh (exitum) aff världine Bir 3: 162 . \" hans siäls wtfärdh aff likamenom wardher hanom säl himerikis rikis ingangher \" Su 247 . \" at the wärdhoghas beskirma mina fatigha siäll fraan minom owinom j hennes wtfärdh \" FH 6: 18 ( 1449) . \" han suarar þöm vara ut sända tel utfärt hinrichs kesara (ad mortem Cæsaris) \" Bu 420 . \" hennes vtferdh mz gröteligom tharom gudhi antuordhandhe \" Lg 3: 574 . ","3) utförande (af lik), jordefärd. liiksens wtfärdh Lg 3: 384 . SO 84 . - graföl. j ärwm äller vtfärþum SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). in celebracione . . . exequarium dictarum vt færf (ɔ: vtfærd) ib 481 (1345, gammal afskr.).","4) L."],"f":["-färt )","utfärþa öl , ","utfärdhis öl , "]},{"a":"utfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utfästa, förbinda sig att utbetala. till thäs ok (för att) the (böterna) wtfäster äru ok borghadhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.) ib NS 1: 9 ( 1401) . kännis iach . . . mich haffwa lika ok böther hänth aff kätil hwässinge oc hans brodher byörne fore mina hustrw brodher jönis torstansson, hwilkin the aff daghum togho, i swa dana matho som the wthfästo a stund och stämpno ib 2: 9 ( 1408) . \" er mik . . . nw vth fest paa jc (100) marcher och mär sagöre \" FM 546 ( 1512) . \" al hans skath the vtfästa jnnan kyndelsmesso ther nesta \" RK 2: 4832 ."],"f":[]},{"a":"utfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utfästa. Troil 2: 259 ( 1443) se under utfästning). thi fäldhe wi honom til . . . liii march for lagen han vtfästhe JTb III (1525). - utfästa, förbidna sig att butbetala. huilke ijᶜ mark vare . . . mester gerdh vtfeste for hans systers bospäninge KTb 95 ( 1478) . at . . . krvsenbek hade wtffest nogre peninge för samme smör STb 5: 88 ( 1515) . - Jfr fästa ut."],"f":[]},{"a":"utfästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utfästelse. \" at wij bansäthiom . . . alla the ther . . . penningia eller annor ting utfästa eller fore swa trugadhe utfästning nödga sich lofundzmen gifwa eller borgan säthia \" Troil 2: 359 ( 1443) . (?) Hacon Kampe, å konung Albrechts vägnar, och Jon Vplening, underlagman å Boo Jonssons vägnar, ogilla ett af Suno Krow mot Stangenbergh väckt käromål, och förklara, att den \"utfestning\", som den senare af den förre uppburit för \"konungx rättan\", varit laglig, emedan Suno blifvit dömd för tjufnad RP 1: 574 ( 1366) ."],"f":[]},{"a":"utfödder part. adj. l.","b":[],"c":"","d":"","e":["född, härstammande. vm alle män taldins hulke som vtfödde (nati) äru aff adam oc än skulu födhas Bir 2: 29 . \" vthföd aff besta romara släkt \" ST 34 . Lg 3: 39, 51 ."],"f":[]},{"a":"utföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utföra, bortföra. \" skal konung magnus . . . ey wtutföras (för wntföras?) aff stocholme til land eller watn \" BSH 1: 132 ( 1371) . bortföra, föra ur bo. dömdes per tapyale ath här[e] oc före in alt thz han haffuer wtföört . . . in til birgitta i huittula . . . . och skiffte sidan honum ij [2] luth effter sin broder och hänne en trediugh BtFH 1: 224 ( 1508) . - utföra, exportera. the köpmen finge enkte vtfört RK 2: 632 . ","2) föra ut, föra fram. stark bolwerk loth han thr göra oc vm nättertijdh them vtföra RK 2: 2192 . ","3) afkläda. \" med personens ack. och saken betecknad genom prepositionsuttryck. konungen . . . lät androcium wt föra aff purporom \" MB 2: 291 . \" wtfördh aff klädom \" Su 350 . \" med sakens ack. och personen betecknad genom prepositionsuttryck. idher klädhe . . . them skulin i wt föra aff idher \" Al 7547 . ","4) bringa till slut; utföra, verkställa, åstadkomma. iak wil mina sampning genast göra thz starkasta iak hona kan wt föra Al 3072 . åstadkomma, bringa till stånd, uppföra. hwa tholik borgh ma wt föra han skulle mykin froma göra Al 3247 . ","5) föra till slut, tala till slut. hans herra giter han ful wäl hört swa länge han hawer sit kalz wt fört Al 2708 . - Jfr föra ut."],"f":[]},{"a":"utföring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillvägagående, handling? the danske ffogeter . . . ther rigit ok then mene man met theris wtföringher saa fforderffuit haffue, at thee seent vpreses FM 133 (1502, samt. afskr.)."],"f":[]},{"a":"utgamal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utgammal, utlefvad. \" attila do j vpsalom ganska wtgamal \" PK 228 . \" ath brödherna matto jntaka andra för them som . . äru wthgamble \" PM LXVII . - mycket gammal, utsliten. han . . . saa j hans hand ena wtgambla book litla oc skrynkotta Su 262 . xx wth gamble höljande FH 5: 237 ( 1524) ."],"f":[]},{"a":"utganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utgå, gå ut. then tiid . . . niels jonson haffde giort räkinskap före kirkiennis peninge oc war wtgangin tha kom jacop . . . oc . . . Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . vppa huilket ärende the thaa . . . begerede eth goth swar . . . och wille wthgaa fore dören swa lenge the ther om widertalades STb 2: 547 ( 1491) . huilke . . . godemen vtgingho ok jnkomo ok for swar fingo, at . . . ib 548 ( 1491) . SpV 75 . ib swa wth gik hon . . . aff kyrkonne JMPs 403. - gå ut ifrån, lämna. torsdagen där nesth epter . . . bleffue alla biscoper, prelater, canecher och klostergiffne men . . . till hopa kallat till samma salen, som the om aptanen wtginge HIst Tidskr 38: 120 (1523?) - draga ut, tåga ut (i strid). om thet saa waare, som gud förbiwdhe, te (ɔ vissa tredskande bönder) skwlle nogherstatz vtgaanga BSH 5: 460 ( 1511) ; jfr A. Nordling, Stud. i Nord. Fil. 31-32 nr 8 s. 32.","4) utgå, gå ut, fara ut, tränga ut. - gå ut, leda ut. skolom wj sielffue färdugha haalda broar och poortha ther som gathur skolo wthgaa aff stadhenom Neuman Vokbal 82 ( 1467) . - tgå, sträcka sig. then gaardhin . . . som ligger mällan elektro rika gaardh ok almänningen, som wtgaar meth pädhars geslings gaardh nidhir i ana SD NS 2: 507 ( 1412) . ligger alt til sidhöna oc alle andre öra oc grun, som byrias oc wtgaa af hänne ib 3: 198 ( 1416) .","7) uppgå, uppspira. - framspira, växa fram. tha borthsla the (ɔ fikonträden) frwkthena som försth wthganger PMSkr 333 . 9) utbrytas, avsöndras. en halffwer attungher oc han är wtgangin aff norra gardhenom i asby VKJ 22 ( 1447) . \" item ena ängh haffwer flidisby kirkia; hon är wtgangin aff sibbotorp \" ib 108 ( 1480) . ib 72 . - Jr ganga ut."],"f":["gaanga . ","-gaa )"]},{"a":"utganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utgå, gå ut. twe munka . . . vtgingo aff klostreno KL 49 . sanctus thomas syntis vtga aff grawinne ib 107 . \" jomfrun pläghadhe idhelika vtganga til enna flodh \" ib 53 . \" af somlikom människiom vtgar diäfwlin gerna ok rasklika. ok af somlikom ey vtan nödoghir ok nödhir \" Bir 1: 99. ib 128 . Bo 143 . MB 2: 356 . Lg 3: 268 . \" the (bina) vt gaa j ovissom ok oskipadom timom \" Bir 1: 257 . ib 256. - utgå, uttåga. vm konungin vtgaar mot hedhningom Bir 3: 409 . - gå ut genom. hwilken ther vt gaar dörena j thino huse (qui ostium domus twæ egressus (fuerit) MB 2: 7 . ","2) till slut el. fullständigt uppgå (en rågång). huilken syn och rogongh . . . jnge synemen noghon tiid fförre fulleliiga wtgongit haffua FH 6: 27 (1452, afskr. fr. 1500-talet). ","3) gå till slut, låta gå till ända, låta komma till fullbordan. haffden j idhra tidh wt gangit (d. v. s. gått med fostret eder fulla tid) MD (S) 273 . ","4) utgå, gå ut, fara ut, tränga ut. walter . . . slog hagen wid hans öga sa at wtgik annat ögat Di 171 . \" hwar man matte se hans inälffwe wtga \" MD (S) 197 . \" the stokka mina vini swa hardelika at märghin vt gaar af thera benom \" Bir 1: 13 . \" sköt han konungin i brystit i genuartona. ok sundirsleet brynio hans. swa at wtgik bak til at härddhomen \" Gr 263 . \" hemska blygdhin lätir äkke wtganga thz onda ginom läpa dörrin. hulkit som idhurghin vidhir fresta wtdrifwa af hiärtans grunde \" Bo 151 . - gå ut, flyta ut. nar watnint vtflöt oc vt gik af sten hallinne Bir 1: 46 . \" blodit wtgik aff kärreno \" MB 2: 356 . \" at ther noghan tiidh konungx adhra waar eller vtgik \" VAH 24: 322 ( 1442) . ","5) utgå, utfärdas. j them tima vt gik budh af käsara augusto at al wärlin sculle bescrifuas Lg 45 . ","6) utgå, utbetalas. mädh laglikum ingieldum ok aterstadhum som innan thät fallä eller wtgngä skulu BSH 1: 132 ( 1371) . \" huat bonden ather haffe om jwla tiid thz skulle vtgaa \" MD 370 . FM 546 ( 1512) . ","7) uppgå, uppspira, uppväxa. mannin . . . hulkin vtgar (egreditur) som blomstir MP 2: 234 . - framspira. tag knoppana aff palma trä, nar te först vtga om waren LB 7: 240 . ","8) utgå (från), härröra (af). gud, aff huilkom är alt got ok vtgaar Lg 3: 526 . \" hafva sin grund (i) ber (på). thy at thenne här hennes prydilse ey wtgik (pendebat) aff högfärdh vtan aff naturlighom dygdom \" MB 2: 162 . ","9) utbrytas, afsöndras. huilkin quarn wtgangin war aff thöm gardhenom SD NS 1: 638 ( 1407) . 10) utgå, utlöpa, gå till ända. sidhan iämlang war lidhin ok wtgangin Bil 429 . \" tha alla wikunar om aarith äre wtgangne \" MB 1: 63 . - Jfr ganga ut."],"f":["-ga . ","-gaa )"]},{"a":"utganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utgång, utgående. - om döden. at han giffui mik . . . cristelikin wtgangh aff wärldinne tha hanwil mik kalla SvB 394 (omkr. 1500); jfr 3 (Sdw 2: 876). - utgång, ställe där ngn går el. passerar ut. wnden tagnä ij ortug landiord som wi skullä haffuä til en wtgang til skogx Uppl Lagmansdomb 83 ( 1493) . \" benytandes bade porthane offuan och nedan med theris wtgong och ingong \" STb 5: 75 ( 1515) . \" halffue manne garden med sin frie wtgong \" ib 166 ( 1517) . \" i allegorisk framställning. \" SpV 74, 75 . 4) utlopp, utflöde, ställe där ngt utflyter. ware thz swa at thänna källan kwnne wttörkas aff sinom starkom wtganghom (meatibus) SpV 324 . 6) utgång, resultat. besked. spöriom scriptena, j hänne fam vi snaran ok genlighen wtgang omthänna ärendhe (facilem de his exitum habebimus) SpV 103 . 8) betesgång. norralöth är lakt landbomen til wtgang i fiälstadum VKJ 51 ( 1447) . \" thär war foordum 1 hemol . . . thet är lacht landbomom i mörlundum til vtgangh til sith fää \" ib 136 ( 1447) . Jfr fä., svin-utganger."],"f":["-gongher )","utgangs time , m. utgångstid; tid fr skilsmässa. om dödsstunn. at thu wärdoghas mina siäl at blidhka . . . j minna siäl wtgangx tima, aff minom kropp SvB 302 (b. av 1500-t.)."]},{"a":"utganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utgång, utgående. \" hänna vtgangir (thera wtgange aff egipto lande \" MB 1: 383 . ib 389 . utfärd, utresa, uttågande. jak veet hans (konungens) reso badhe j vtgang ok atirgang Bir 3: 409 . - utgång, tillfälle att gå el. komma ut. skulu the ey haua vtgang (egressum) Bir 2: 30 . \" fangana haffdho frian wtgangh \" Lg 3: 268 . - utgång, ställe der nga går el. (egrussus) Bir 3: 137 . \" wari ther engin wtgangir aat vtan allena eenn \" VKR 39 . \" lot vpp . . . thet stenhuset . . . frijt och qwit mädh källara och gathubodher och mädh ij (2) frij vtgangha \" SJ 127 ( 1444) .","2) afsöndring, affall. \" the haffde . . . almoghans vtgang mykit vallit \" RK 2: 4109 . ","3) slut, död. \" at thu miskunna mik i minom ytarsta wtgang \" Bir 4: 209 . Lg 3: 661 . \" thänk thins wtgangx (exitus) dagh \" Ber 83 . ib 187 . redh tik til almenneligx wtgangsins wägh, til dödzsins stund Su 254 . ","4) utlopp, utflytande, utrinnande. af blodzsins vt flytilse ok vt gang Bir 1: 31 . - utlopp, utflöde, ställe der ngt utflyter. gingo watnin ater oc fram. til the funno sin wtgang enom iordhina i wästra hawith, som är ophofs kälda at allom watnom MB 1: 170 . \" vtgangin är atirlykkir oc vatnit flytir ey, vtan star quart \" Bir 2: 131 . \" fiädhallin hauir . . . lönlikin vtgang sins orenlikhetz \" ib 1: 350 . - tillfälle att utbreda sig. tha hawir lughin qämelikin vtgang (exitum) Bir 3: 174 . Jfr umganger. ","5) ställe der ngt tager slut el. utlöper, ände. hans (gränsens) vtgangher (exitus) war jordanis MB 2: 51 . skal hans (gränsens) vtgangher warda j märith ib. vth gangen är til iordanem ib. ","6) utgång, resultat. \" värlzlike män . . . sätia steidhinna vtgang ok ända j manna fromhet oc visdom \" Bir 3: 408 . ","7) slut, ände, slutligt tillstånd? upphof? mz storo mödho . . . kunde clärkänä oc herscapet koma the helga jordena aater j sin vtgongh som är mvldh ok aska (defere ad sequlcrum corpus sacrum) Lg 3: 557 . "],"f":["-gaangir . ","-gongher )","utgangs dahger , ","utgangs time , "]},{"a":"utgardhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utom gården. engin systir ellir brodhir scal dirfuas at gifua androm sina pruento ellir senda hona wtgaardhis VKR 21 . Jfr utgrds, utgärþis."],"f":["-gaardhis )"]},{"a":"utgardhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utom gården. forinsecus aduerbium vthe ok vt gardis GU C 20 s. 284 . \" ath han ecke saalth t[unn]a ööl vtgardes STb 1: 90 (1477). han äger smida . . . epther ffogatans befalingh oc inthe wtgardis \" Arnell Brask Biᴵ 27."],"f":["-gardis . ","-gardes )"]},{"a":"utgardhisman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["forinsecus a um vt gardisman GU C 20 s. 284 ."],"f":[]},{"a":"utgards","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utom hägnad, utom inhägnade ägor. atta örtogha skipaan j steensätri meth allo thy ther til liggar när by ok fiärran jngars ok vgars engo vndantaknu Gadolin Pants Bil 272 ( 1367) ."],"f":["vgars )"]},{"a":"utgards","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utom hägnad, utom inhägnade egor medh allom andrum thes gozens tillaghum, wtgardz oc ingardz, i wato oc thörro SD NS 2: 134 ( 1408) . ib 10 ( 1408), II ( 1408), 53 ( 1408), 64 ( 1408). Jfr utgardhis, ugärþis."],"f":["-gardz SD NS 2: 10 ( 1408), 134 ( 1409). -gardhz ib 53 ( 1408) . ","-gaardz ib 11 ( 1408), 64 ( 1408),"]},{"a":"utgarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["utgarþ balker , "]},{"a":"utgiiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl. och f. utgjutelse, utgjutande. hälgha martyres, som rödha waaro giordha j sins blodz wtgywtilse JMPs 558. Jfr blodsutgiutilse."],"f":[]},{"a":"utgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utgift, utgifter, utbetalning. \" fore allan thän räkenskap som han plichoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift \" BSH 1: 197 (138). at iak enghen tiltalan til howm hafwer . . . aneghe wm wpbyrdh eller wtgipt SD NS 2: 2 ( 1408) . \" skal han (åldermannen) om walburgmessan rikinschap göra . . . fore alla vpbördh ock wtgifft han j thz aarit vpborit haffuer teskeliges vtgiffuit pa emb[e]tz veghna oc brödrna vegna \" SO 194 . SD NS 1: 88 ( 1401) . Br 5: 24. VKR 40 . knwth posze haffwer . . . giorth mik godhe redhe och räkenscap for alle opbyrdher wthgiffter och jnteckter FH 1: 56 ( 1485, nyare afskr.) . \" atj ware hans nade . . . lydige . . . bade med eder skatt oc edra vtgiftfter som i pa cronenes wegne rettelige plictuge äre at göre \" HSH 18: 123 ( 1497) . \" skiparen är pliktogher göra kompanommen klaran räkenskap aff skipsens räntho oc wthgiffth \" PM XVI ."],"f":["-gift BSH 1: 197 ( 1387); SD NS 1: 88 ( 1401) . -gifft),"]},{"a":"utgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utgift, utgifter, utbetalning. Svartb 532 ( 1477) . item wtgifft, som jak gaff tha: 4 mark swensk VKJ Bil 286 ( 1480) . göra entidh hwart aar regenskap . . . for al opbyrdh och vtgift G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. SJ 2: 156 ( 1489) . huilke (ɔ peninga) hon fran sich ärlige skyldt hade och rekinschap aff giorde, hwat henne dandeman hade vpborit och ther aff vtgiffuit bade renta vtgifft och annat Stb 3: 386 (1498). SSkb 236 ( 1507) . Jfr kämmenära utgipt."],"f":["-gift . ","-gifft )"]},{"a":"utgipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utgjuta. \" fundito . . . idkeliga vt giwta \" GU C 20 s. 300 . lluo . . . ere . . . elu interlu perlu prelu prolu aff twaa forskynghra oc wth gyta ib (hand 2) s. 103. han vtgiöt fore tik tharar . . . han vtgiöt syn blodh fore thyna atherlösilse, vtgyuth ok giff ok tu fore hanom thin lichame J Buddes b 166. - bildl. utlösa, låta utströmma (ord o. d.). fundito . .. vnde plautus in amphirtrione cum crvciatu tuo verba ista funditas thu idkeliga vt giwter thenna ordin mz thinne egne pino GU C 20 s. 300 . liohannes ewangelista . . . thu som är höghsattir i himerike wtgiwt thina böne SvB 416 (b. av 1500-t.). - Jfr giuta ut. "],"f":["-gyta )","utgiuta sik , 2) vara omåttlig. Se Sdw 2: 1326."]},{"a":"utgiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utgjuta. \" ösa vatn af käldo oc wtgiwta iwir iordhena \" KL 201 . \" vtgööt maria magdalena dyyr smörilse ofwir hans hofwodh \" MP 2: 5 . första ängillen . . . vtgöt sith kar på iordhena MB 2: 357 . ib 358 . \" the . . . wtgutu al hänna inälue oppa iordhina \" Gr 287 . KL 132 . \" mykit hälagt bloþ lät han vt giuta \" Bu 401 . \" jak vt göt mit blodh for thik \" Bir 1: 86 . KL 69 . Gr 299 . Bir 3: 384 . MB 2: 54 . Di 10 . for thin bitirlika taar thu vthgöst tha thin win lazarus j grafwinne la ST 183 . KL 134 . Bir 1: 90 . MB 2: 115 . \" han vt göt sina natur vanskiplica \" Bir 3: 101 . - bildl. wtgiut thit hiärta som vatnit Bo 104 . \" jak skal wt giutä (effundam) aff minom andä ovir minä thiänistä män \" KL 133 . - utlösa, låta utströmma (ord o. d.). vm the fingin wtgiuta (funderent) sin bulghno ordh i bland faam Bo 85 . Bir 1: 210, 241, 2: 68. wtgiutin bner til the hälghra iomfrunnar Gr 294 . Su 51 . vm the (ɔ: ärande) v guttins al j sändir Bir 1: 347 . - utspy. munnin swa som enhyrningx vtgytandis (effundentis) eetir Bir 2: 3 . munnin stor vtgiwtande (effundens) brännande lugha ib. "],"f":["-gyta )","utgiuta sik , utgjuta sig. thu wtgiwtir tik j os aff enne flytande owirmänzsko Bir 4: 104 . - Jfr giuta ut."]},{"a":"utgiutare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr blodhutgiutare."],"f":[]},{"a":"utgiutilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utgjutelse, utgjutande. \" nar timin nalkadhis ther var herra ihesus hafdhe skipat at göra var atirlösilse vm sins eghins blodz wtgiutilse \" Bo 160 . martires rödhe giordhe mz sins blodz vt giwtilsom Bir 1: 385 . myket cristmannanna blodz vtgwttilsse FM 59 ( 1457) . Bo 187, 203 . Gr 267 . MP 1: 12 . Bir 1: 182, 191 . \" tilkomo honom swa mykyn tara wtgywtilse \" Lg 3: 408 . ib 459 . Jfr blodh-, blods-utgiutilse."],"f":["-gywtilse . ","-gwtitilsse FM 59 ( 1457)), "]},{"a":"utgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utgifva, bortgifva, utdela. the . . . wurdho sidhan girughare än för at alt atirhalla ok enkte wtgiwa KL 126 . \" spar ey at vtgifwa kar oc hästa oc annor tholik thing \" Bir 2: 335 . \" thz är onth skiptä taka in stoor hug ok wtgiwa ondh ordh \" GO 302 . \" thz är likt tholikith wptaka som han wtgiwir \" ib 793 . - abs. vara skällikin ok jämpn at vtgiua (in distibuendo) Bir 3: 6 . ","2) ut746, 769. för än swadana päninga summa skuli wtgiffwas LfK 151 . FH 3: 7 ( 1369) . BSH 1: 133 ( 1371) . vm alla vpbydh oc vtgift som han . . . vtgifuit hafuer SD NS 1: 88 ( 1401) . SO 194 . \" päninga alla waro wtgifne \" SD NS 1: 141 ( 1402) . ib 167 ( 1402) . \" warä thet . . . swa at forscrifne hans bryning ok hans hustru birgita icka vtgoffwa ok vtreddha forscrifna iɉc (150) marca \" SJ 280 ( 1460) . ","3) bortgifva. \" hennes eenda dotter, nyliga vgifuin ärlighom manne \" Lg 3: 557 . \" haffe myn moder fadher v dottre, hustrv gretha hustrv elin oc hustrv cristin the waro vtgifne met godz, hustrv kaderin oc hustrv märta the wortho vigiffne til abo stadh met gull oc peninga \" FH 7: 54 (1476?). ","4) utlemna, lemna från sig. tak þit eghet atar ok fa sialfs hans (kroppens) moþor (d. v. s. jorden) at göma tel doma dax. ok þa atar ut giua. at taka lön mz mik Bu 142 . \" the jordhen som proghusten wth gaf \" SD NS 2: 153 ( 1409). - öfverlemna. hon skulle flere borgher wtgiwa leuitis MB 1: 424 . \" wt gifwin grynum diwrum for leona tender \" Bil 123 . \" tho at hwarro at nakor vare mz siäl oc licamma j diäfla handom aff gudhi vtgiuin \" Bir 2: 255 . - utlemna, gifva till spillo. badho loth wtgiwa sina gäste til oärlika synd MB 1: 193 . thz i mik snödelika wt giffwin RK 1: 2454 . \" hon . . . sat þär vt giuin \" Bu 491 . ","5) gifva, komma fram med. hans nampn som thetta raadh wth gaff RK 3: 708 . ib (sista forts.) 4787 . ","6) utfärda, afgifva. \" han . . . rädes . . . vm breuet sua darleka scriuat ok vt giuit \" Bu 29 . \" thz dombreff . . . som lagmannen haffde wtgiffuet \" BtFH 1: 198 ( 1509) . \" den recess som ther begreps ok vthgaffs \" HSH 18: 33 ( 1495) . - utfärda, gifva. hafwandis mz sik kyrkionna . . . lagh oc skipan dictath oc wt gifwin af hälghum fadhrum Gr (Cod. D) 417 . - fälla. then domin som himerikis konungir vtgifuir MP 1: 220 . \" höfdhingen . . . vthgaff domin at the skuldo halshuggas \" ST 106 . ","7) utdela, tillfoga. \" stoor hwgg wij pa the däner vtgåffue \" RK 3: (sista forts.) 4851. ","8) uppgifva, gifva från sig. äpter thz han sina siäll wthgaff RK 3: 2592 . ","9) gifva från sig, låta utgå. thy at thu aldre swa andan indrogh älla wtgaf at nakaantima gik gudh af thino minne Bir 4: 143. ib 156 . - utbreda, sprida. owan owir studhena syntis vars herra kors wtgifwandis af sik sken mykyt langht som sool Gr 316 . \" jak wt gifhwer minna dygdhalwkt wt ofhwer alla wärldinna Bers 8. - gifva från sig, uppgifva, låta höra. han . . . vtsände älla vtgaff eena grötelica röst \" Bir 2: 133 . \" alle himpnane mz sinom planetom vtgifwin thik til hedhir vänasta liudh \" ib 265 . ther wtgaffs skråll och bwller wedh RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264. Lg 3: 459 . 10) angifva, föreskrifva. thän som wäghen vtgaf (tradidit) Su 399 . "],"f":["utgiva sik , utgifva sig, utlemna sig, offra sig. iak vtgaff mik ok offradhe mik for alla j dödhin Bir 1: 106. - part. pret. utgivin, utgången, härstammande, härledd. är thetta werldinna rätter, wtgiwin aff gudz rät MB 1: 142 . - Jfr giva ut."]},{"a":"utgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2) utgöra, utbetala. ath the the sama päninga vth gifwin innan siäx wiku äfter thet the hawa brewet hörth SD 8: 205 ( 1362) . the andre c (100) mark wtgeffende om aarsmoth SJ 2: 194 ( 1491) . wore wij . . . tilkallede . . . at wethe och fförhöre om fframlidne hans pulles hanthering, wisse och owisse gelld wpbärendes och wtgiffuendes STb 5: 128 ( 1516) . \" thesse hundrat vtgeffne marc anamade en tysk \" Stock Skb 300 (1519, Skip) . 4) utlämna, lämna från sig. - överlämna. þet jak hawer dömth ion . . . en halfattongh iorþ ok treggia spanna afgeld j göþstaþum magnose aaff riuþbo vtgiuande inam säx viku SD 8: 32 ( 1361) . \" för thön husin i wra stodho wtgaff iak ena föestughu \" SD NS 3: 167 ( 1416) . ib. 5) giva, komma fram med. tycker mik kere nadige herre at then thet rad utgaff war til inthet bestand HSH 13: 44 (1524?, Brask). 6) utfärda, angiva. brefuid var wtgiuit aa sama dagh skiptit giordhis SD 8: 224 ( 1362) . \" nar jak thetta bref wtgaf \" ib 303 ( 1363) . ib 425 (1363), 582 (1364). giort ok wtgiwit aar, dagh ok stadh, som för är saght NMU 1 . 100 (1420). tha äre the (ɔ breven) vrettelige vdgiffuen Liber eccl Vallentunensis 63 (1506). - utfärda instiftelsebrev om (ngt), stifta? äfther thet sielakappaleth i lynköounghx domkyrkio sth böriath ok wtgiffwedh war SD NS 3: 265 ( 1417) . ","7) utdela, tillfoga. \" swen moyses zacer til vj marck fore pust han vthgaff i frie gillisstuen \" STb 3: 265 ( 1495) .","9) giva från sig, låta utgå. - utgjuta. swa manga thara wthgaf jak (effudi) Mecht 47 . - giva ifrån sig, avsöndra (vätska). wäthe näbben offtha medh menniskios pis swa ath the (ɔ hönsen) wth giffwa gönom näsbwrorna wesko PMSkr 256 . - giva ifrån sig, låta höra, yttra. vort benct . . . saker til iij mark fore wardin och siden fore the ondh ordh han vtgaff STb 3: 360 (1498). 11) låta spira el. växa fram. exspicor . . . et exspico . . . idest spicas emittere vt giffua ax GU C 20 s. 244 . \" när trän börya wthgiffwa löffwen tha brythes aff thet som wthgiffz aff öffwesta grenommen \" PMSkr 331 . 12) part. pret. som har (el. hade) begivit sig bort (från ngt). thet waro thre gudelike ärmeta j enum skogh, vt giffne fran wärldhinne til gudz tyänist MP 5: 211 . Jfr giva sikut 2. "],"f":["vd- . ","-geffua )","utgiva sik , utgiva sig, utlämna sig, offra sig. han vtgaf sik sielfuer fore oss SvKyrkobr (Lucid B) 157. - Jfr giva ut."]},{"a":"utgivan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utgifvande, utbetalande. \" huxa a värdzlika thinga samansankan ok wt gifwan (erogatione) \" Bir 1: 346 ."],"f":[]},{"a":"utgivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["som gifver ut, förslösare. oskällikin rikedoma vtgifware ok fortärare Bir 3: 353 ."],"f":[]},{"a":"utgiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utskyld. \" octouianus . . . gaf alla romara liþugha af allom vt giäldom \" Bu 65 ."],"f":["-giäl VGL V 2. -gäl ib), "]},{"a":"utgiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tala. \" ffor then soolt han wt galt \" RK 1: 3818 . MB 1: 337 . Jfr giälda ut."],"f":["-giälla: -as MB 1: 337),"]},{"a":"utgiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["utbetala, gälda. Se Sdw 2: 1326. the morgon gaffuor vare vtguldna Arfstv 36 ( 1461) . Jfr giälda ut."],"f":[]},{"a":"utgnugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["despico . . . are . . . vel despicor . . . ari idest grana de spica excutere tryska eller korn vth gnugga GU C 20 s. 179 ."],"f":[]},{"a":"utgrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utsticka. \" vth groffwo the j samma stwndh badhen hans öghon \" MB 2: 122 . Ber 82 . ","2) utskära, skulptera. \" j tässom hwsomen är aploth oc cheraþim oc affgudh aff silffwir, eth är gwtidh. thz andra är smidath äller vtgraffwit \" MB 2: 127 ."],"f":[]},{"a":"utgrava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" |Fdan. udgrave. Mnt. ūgraven] Jfr Nat. Lindqvist, Nysv. Studier 8: 222, 224, 259. ","2) utskära, gravera. \" en borgere sön . . . huulken som hade vthgraffuit stempellen, som thenne (ɔ en falskmyntare) medh myntade \" STb 3: 192 ( 1494) . zaphirus topasius adamas oc turchinus . . . mädh konsth wthgraffwas och tilgöras PMskr 501. pa then skrwna oc wthraffna stokken ib 541 . - Jfr grava ut."],"f":[]},{"a":"utgravilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? utstickande. öghna vtgrauilsä MP 2: 246 ."],"f":[]},{"a":"utgravilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. 2) något utskuret el. graverat, utskärning. aktandis hwadh lith hwar delen j wthgrafwilsenne skal swara PMskr 514."],"f":[]},{"a":"utgrena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. utgrenas, utbreda sig. hans werdoghet . . . som owr hans rike skal vt grenas MD (S) 209 . \" theris höwiska skal wt grenas \" ib 303 ."],"f":[]},{"a":"utgripa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttaga. \" vilde han hona wtgripa af ondo världinne \" KL 323 . \" christus vpfarande j himerikis högdh ledd mz sik vth gripna af diäfwlsins fängilsom them som af honum varo fangadhe \" MP 1: 159 . \" christu vtgrep han fran almoghanom lib 265. \""],"f":[]},{"a":"utgrunda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utgrunda, utforska. \" the skulo haffwa öpna böker . . . ther the wisdom skulo vt grunda \" MD (S) 228 ."],"f":[]},{"a":"utgärdha bonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utgärdhis bonde (Sdw 2: 878). Hist Tidskr 27: 1678 (1352, gammal avskr.)."],"f":[]},{"a":"utgärdhis bonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skattebonde. Se Sdw 2: 1326."],"f":[]},{"a":"utgärdhis bonde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jordegare som erlägger utskylder (till kronan), skattebonde, bonde. kan . . . någon man som fräls är, sälia sina jordh vtgärdis bondum GS 22 ( 1369) . ib 23 ."],"f":[]},{"a":"utgärdhis böle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torp, avgärdahemman el. avgärdatorp. han hafde köpte eth vtgerdis böle liggiandis j theris vtmarkom, som kallas askasby Svartb 471 ( 1460) ."],"f":["-gerdis- )"]},{"a":"utgärdhis man m","b":[],"c":"","d":"","e":["man som uttages och utrustas till krigstjenst. alle for:na vtgerdis men och alle friborne frelsemen som i the len bo skola redha wora och koma til herre aka jonsson nar han them tilsegiande worder BSH 3: 46 ( 1452) ."],"f":[]},{"a":"utgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr konungs-, lagha-utgärdh."],"f":[]},{"a":"utgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utskyld. then aarlige sämio ok stadga, som ther . . . for gudz tyondhe gärdh ok andra wtgärdh j andelige motthe fore manga forlidne aar vppa lagd är SVartb 536 (1478). huilkit gotz wi haffuom halfft aff foorno fryt och frälst for allom konungxligom scat oc wtgördom ib (Skokl) 553 (1494?). Jfr konungs utgärdh."],"f":["-gärdh . ","-görd )"]},{"a":"utgärþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utgärþa balker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: Jfr utgarþa balker."],"f":[]},{"a":"utgärþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["utom hägnad, utom inhägnande egor. extra septa agrorum et non intra, wlgariter dicto wthgerdis ok æi ingerdis SD 6: 9 ( 1348) . \" ingärdi oc wthgärdis ib \" NS 1: 126 ( 1402) . ib 680 ( 1407), 2: 98 ( 1409). Jfr utgardhis, utgards."],"f":[]},{"a":"utgästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom gästning utblotta. widh kalmarna och i byn är alstinges sa wthgestet, ther fins ingen beradh pa mange mile när BSH 5: 19 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"utgästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) genom gästning utnyttja (ngt) till slut. nw är här fordinghen wtgesth oc haffer jach här alzenghen bärningh till hestena GPM 2: 253 ( 1507) ."],"f":["-gesta )"]},{"a":"utgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","5) avskilja, avsöndra (jordegendom). mölna qwärn som wtgiordh är af mölnom VKJ II (1447). ib 12 ( 1447) . the lykkior, som aff granby ärw wtgiordha ib 14 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"utgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) utrusta, utsända. \" han lät marg skip til siös wt göra \" MD (S) 213 . HSH 19: 149 ( 1506) . äre skip wt giordh aff alle köpstäder och in i fymerswndh BSH 4: 312 ( 1502) . tesse wore, som nw äre vtgiorde FM 534 ( 1511) . \" hwar fämpte man the wnthgöra \" RK 3: 4045 . \" j thässe striidh war en rasker man darius hafdhe wtgiort han \" Al 2804 . - (?) tha kom her iwar i qwala naar the wthgiorde aff dala RK 3: 3207 .","2) utgöra, ugifva, utbetala. \" ättar studha wthgöra \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). wilia i nokon skatt wtgöra Di 143 . MB 2: 252 . RK 2: 146, 526, 3: 4175 . thet landbomjn bör wtgöra VKR 31 . \" skal han wtgöra henna hemgawor \" MB 1: 338 . \" henne wtgöra fulla hemgawor ib. \"","3) uträtta, utföra. \" huath ärendhe thz hälzst är thz som borghamestarna ok radhit a stadzsins weghna haffua werkmesterana befalth at rantzsaka eller vthgöra \" SO 64 . ","4) uppegga, göra fientlig? the ware wtgiorde vppa honum bade fatige och rike, ther honum beropedhe, beskryede och oärlige fortalade BSH 4: 219 ( 1497) . - Jfr göra ut."],"f":[]},{"a":"uthala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["håna? han pläghar mz söte tungo tala / mz siin ordh opta en man wt hala Al 2688 f."],"f":[]},{"a":"uthalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) innehålla, utvisa. \" som mith breff ther pa giffuit ytermera vtholder \" Svartb 482 ( 1464) .","2) hålla ut med (ngt), uthärda. then longä feydä som iac met iders verdughet haffuer vdhullet nw j vij aar GPM 2: 423 (1509, daniserande) ."],"f":["vd- . ","-hullet )"]},{"a":"uthava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr hava ut (Sdw 1: 473)."],"f":[]},{"a":"uthava","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hafva ute; utsända. \" om huilket iag myne bwd oc speyere paa alle sider vthaffth haffuer \" FM 524 (1511, samt. afskr.)."],"f":[]},{"a":"uthet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se othet."],"f":[]},{"a":"uthopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afsöndra. \" hwilkit gooz, min for:de husbonde hanis synonons äghadeell war wtskild oc wthopat fran lowkunes gardh \" FH 4: 33 ( 1453) ."],"f":[]},{"a":"uthugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:","1) uthugga, borthugga, genom huggning aflägsna. jonkar karl . . . wthyög hiärnan i eth hwgh Lg 3: 289 . \" kirkian skal byggias aff wthugnom stenom aff stenbärghomen \" Bir 4: 85 . ","2) uthugga genom hyggning åstadkomma (urhålkning, fördjupning el. dyl.). een hola vthuggin (excisum) v biärgheno Bir 3: 270 . - uthugga, genom uthuggning el. rödjande bereda. thu skal gaa aat bärghit oc ödhmarkenne oc wth hugga tik rwm MB 2: 47 . ","3) uthugga, tillhugga, hugga. han lät sik vpbyggia en . . . stadh . . . aff wth hwghnom oc fyra slindadhom stenom (ex lapidibus quadratis et sectis) MB 2: 145 . - uthugga, skulpturera, förse med bildhuggeriarbete. husith stodh a ständrom fast giordha wäl fore vtan last aff ädhla stena pophiritico the waro wthugne konstelika Al 8170 . - uthugga, utskära, genom mejsel åstadkomma. offwir studherna satte han harnisk til eth äwigt amynne oc offwir harnisket vt höggin skip MB 2: 268 . ","4) utskära, förse med utskärning. XL:ta paria luctasco. jtem xxx:ta paria vthugnæsco SD 4: 711 ( 1340?) . \" med wthugnom klädom \" GS 66 (1489, orig.) . - Jfr hugga ut."],"f":[]},{"a":"uthugga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","3) uthugga, inhugga. \" ath myn ordh kula . . . vth huggis mz huggeiern i flynthe steen (jfr Job 19: 24: celle sculpantur in silice) \" GU C 20 (hand 2) s. 61. - skulptera. saa hon . . . fäm andra döra, mykit wnderlika wthwghna Mecht 231 . sculpo . . . pere vthugga GU C 20 s. 557 . anaglip[h] a . . . vthugin maalningh ib s. 22 . - Jfr hugga ut."],"f":[]},{"a":"uthuggare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" anaglifarius vthuggare ok snikkare theologice \" GU C 20 s. 22 ."],"f":[]},{"a":"uthugning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skulptur, snideri. \" celamen . . . idest celatura vthugningh ok maalningh \" GU C 20 s. 92 . emblema . . . vppenbar vt hugningh ib s. 215. sculptura e vthugningh ib s. 557 . lib (hand 2) s. 34. cammara som myket beprydda waro mz malning oc wthwningh Troj 9 ."],"f":[]},{"a":"uthus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) uthus. \" i wthusum \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr). ","2) förhus. \" nw vpnötis offrit j vt huseno (atrio) \" Bir 1: 386 . ib 384 ."],"f":[]},{"a":"uthvidhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) utbredande, tillväxt. i gudz heder och sanct henriks till theras tiensts uthwidhels FM 39 (1417, nyare afskr.). - tillväxt, ökning. fore tässa bryllopsins ökilse oc wtwidilse (d. v. s. för att antalet af dem som förenades med den himmelske brudgummen måtte ökas oc tillväxa) Su 360 . ","2) utbredande spridande. solen . . . wardher synleken om sins skens oc klarhetz wthwidilse Su 107 . til . . . tronna wthuidhils Bir 4: 346 . ","3) förströelse. samman sanka thins hiärtas wthwidilse (dispersiones) Su 167 ."],"f":["-else )"]},{"a":"uthämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:"],"f":["-henta )"]},{"a":"uthämta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hämta ut (ngn från ngt). sidhen ath monge wäre wthenthet och natzens tymme tilstynnadhe Hist Tidskr 38: 120 (1523?)."],"f":["-henthet ) , "]},{"a":"uthängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hänga ut (intr.). hon grep sik wt ij en klenan quist som wthängde owir flodhian KL 363 ."],"f":[]},{"a":"uthärads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L:"],"f":["-häradhis )"]},{"a":"uthärads nämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nämnd sammansatt av män från andra härader, landskapssyn; jfr lands syn. at iak nämpde xij män wtheradz nämpdh, thet kallis landz syn i millan sigurhd i wik ok aspömän Arkiv för Norrländksk hembygdsforskning 1923 s. 3 f. (1489)."],"f":["wtheradz nämpdh )"]},{"a":"uthäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i grund härja, förhärja, utarma, utblotta. at hanss nake kom til et blot oc uthäriet riike oc haffde inthet i henderne HSH 16: 8 ( 1526) ."],"f":[]},{"a":"uthöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) höra till slut. hwilkit han granlika vth hördhe til ända ST 150 . \" tha marsken haffde thz alt vt hörth \" RK 2: 4813 . \" tha bönder hae erik wt hört \" ib 3812 . ","2) höra efter, göra sig underättad om? wy . . . wyliom nw wth höra och saa för idher framföra huru thz är gaangith j handh in j fylnadh RK 3: 25556 . - Jfr höra ut."],"f":[]},{"a":"uthöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) höra efter. - göra sig underrättad (om ngt i ngt), forska i, utforska. at the til samma ärinde jntet göre kunne, for än tenkieboken hade til stedes komet ok the henne vthört hade om samma byte och arffua skyfftingh STb 4: 59 (1505)."],"f":[]},{"a":"utiföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jnduo . .. ere vthi föra GU C 20 (hand 2) s. 24."],"f":[]},{"a":"utiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utjord. Jfr Sdw 2: 1326. Kumla lkyrkas rb 68 (1495), 72 (1499). fodermarsken lägge inga hesta til nogan cloccara ffor cloccarabolet, vtan han haffuer nogra wtiord vtanveder Arnell Brask Biᴵ 36."],"f":[]},{"a":"utiorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utjord, jordstycke som ngn eger utom sin andel i byns gemensamma egor? hwilka forscrefna gotz oc jordher . . . jac . . . til eghnar them for:da karl gädda . . . meth . . . qwärnom oc qwärnstadhum oc wtjordhom SD NS 2: 175 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"utivirgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["avstån från att kräva gottgörelse för (ngt). at iak skulle wt offuer giffue then stora skadha waldh ok smaahetth som han mik giort haff[uer] Arfstv 49 ( 1461) ."],"f":["wt offuer- )"]},{"a":"utivirsinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vänta sig? förvänta? misstänka? och wtöffwer sinnom wi aff ider nadis wndersathe örlögh kriigh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543 (1471?)."],"f":["wtöffwer- )"]},{"a":"utkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utkalla. Forsth wtkalladhe the biscopener och nogre eedle Hist Tidskr 38: 119 (1523?). ib 120. 3) kalla bort (ngn) från (ngt); avskilja. at gudh han först aatskil, oc wtkallar sina wtualda wini fran allom creaturom (deus primo evocat quemlibet electum ab omni creatura) Mecht 208 ."],"f":[]},{"a":"utkalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utkalla, kalla lel. genom kallande uppmana (ngn) att gå ut. arsenius . . . wart wt kalladher aff sinom cella LfK 144 . ","2) uppbåda (till krigstjenst utom landet). han haffde een här aff rom wt kallat MD (S) 261 . Jfr kalla ut.."],"f":[]},{"a":"utkalning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eucacio vtkaningh GU C 20 s. 234."],"f":[]},{"a":"utkast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en dwg met sylkesprangning oc wtkast FM 76 (1483, daniserande). en dwg med tiist garn oc wtkast ib. \" wiij wtkaste met cylke ib. Jfr blathradher, bordhhandklädhe, silkesprangning. \""],"f":[]},{"a":"utkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:","1) utkasta, kasta ut. han . . . wtkastadhe sin eghin son i flodhena KL 252 . ib 284 . biscopin . . . bödh vtkasta ondan krop aff kyrkionne ib 117 . \" han . . . wtkastadhe fodhrit vrom hästom \" Gr 268 . tha eldin war wt kastadher, tha bleff berättit oc bränt Lg 637 . - särsk. utkasta gods och skeppsredskap ur fartyg sjönöd. skipredh in oc gozit wtkastadhos i hawit KL 174 . - utkasta, vid gräfning ksta upp (jord.). skofwl mz hulke the skullo vt kasta (ejicerent) jordhina aff grafwine Bir 3: 8 . ","2) utkasta, utstå. the . . . gräto wtkastandis sina sädh Gr 276 .","3) utkasta, utstöta, utdrifva. en pilter. . . hafdhe ouarlica inthrykt en litin sten i sina näsa . . . ok ey kunne piltin han wtkasta KL 348 . \" wtkastadhe han stenin ib. \" LfK 236 . ","4) utdrifva, fördrifva. \" förste (mannin var) thädhan wtkastdher \" Bil 227 . \" jak gat wt kastat mannin aff paradiis \" ib 445 . Lg 90 . MB 1: 1, 131 . wtkastas aff manna samfwnd ib 396 . \" the til iak matte nakra lund them wtkasta wt aff mino rike ib 412. huru bradhlika han war vtkastadhir aff himerike \" KL 13 . \" jhesus vtkastadhe diäfwlin af enom man som var mallös \" MP 1: 92 . \" han vtkasta diäflana j diäfla höfdinganna makt ib. \" ib 93, 94, 95 . - fördrifva, förjaga, bortjaga. vtkasta (ejicere) orena ok fanytta thanka som kom j hughin Bir 3: 226 .","5) beröfva med personens ack. och sakens beteckning föregången af prep. af el. fran. afguþa präste . . . kärþo . . . at þera guþa varo fordäruaþe . . . ok þe vt castaþe af heþar ok äro Bu 209 . ST 222 . \" som fordrifwin oc vthkastat wardh fran hedhir oc wald for sina höghfärdh \" ib 223 . ","6) bortkasta, rifva och borttaga. at indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghligha vtkastadh oc vpbrutidh VAH 24: 320 ( 1422) . - part. pret. utkastadher,","1) förkastad, föraktad. \" han giordhe sik fore mannom onyttan oc swa som wtkastadhan oc bortwraknan. owisan oc darottan \" Bo 29 . \" iak . . . som är en wslaste man oc wthkastadher (abjecto) hwndher \" Su 45 . tha han her j wärldinne wardher forsmadher oc aff allom wtkastadher oc for then ömlikasta räknadher ib 350 ."],"f":[]},{"a":"utkasta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utkasta, kasta ut. jacio componitur . . . eiiscere vth kasta GU C 20 (hnd 2) s. 3.","4) utdriiva, fördrica. - bortkasta, låta fara, uppgiva. allom gudz räddogha vtkastadhom SD NS 2: 833 ( 1414) .","6) bortkasta, riva och borttaga, riva upp, ålfisket vid Munkabvodha, hvilket . . . blivit olagligen upprifvet (\"wtkastat\") RP 2: 164 ( 1389) .","7) göra utkast, teckna. ällir haffwer thu ekke thänna stighans skapnadh ok formam giffna ällir wtkastadha (honne et huiusmodi scale formam . . . haes traditam), aff warom hirdha benedicto, hwilkins reghlo thu lägghir tik win om at halda SpV 395 . skal tw arbedha pa skrin oc speghla tha märk försth wthkastandis thär pa hwath prydilse tw wilth göra PMSkr 553 . - Jfr kasta ut."],"f":[]},{"a":"utkastan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utkastande (av gods m. m. från fartyg i sjönöd). jactura e dampnum quod naute paciuntur cum imminente tempestate res suas in mare jaciunt gotz vthkasthan GU C 20 (hand 2) s. 4 (möjl. att föra till ett godsutkastan)."],"f":[]},{"a":"utkastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utdrifvande (af djäflar). vm the göra tholik vt kastilse älla manilse for fafänga äro Bir 1: 99 . \" for diäflana vtkastilse \" MP 1: 93, 94 . ","2) förakt, föraktad ställning, förödmukelse. hwar äro nw alle moteganga oc dröffwilse oc alla pinor oc wtkastilse Su 142 ."],"f":[]},{"a":"utkastilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) utdricande, utstötande, förkastelse. swa länghe at the kommo til wtkastilsenas rwm, hwar the kastadhos j fföresafha brwn, oc swa opnyiadhos til samma pinor JMPs 245. 3) avskrift. wppa thessens breffz wthkastilse aff hwffwdhbfueth . . . säther iach . . . mith incigle SD NS 3: 417 ( 1419) (i vidimation). 4) förhävelse, skryt? hwar wtkastilsen (jactantia) loffwar ok sigher om sigh stor thing SpV 151 ."],"f":[]},{"a":"utkastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) utsmyckning, ornering. \" tak skinande väl slipath järn, oc färnissa thet widher elden törkandis, oc sidan maala thär wppa hwath tik täkkes til wthkasthning \" PMSkr 430 . wider the satho saman j ena högtideliga gästabode wart them tilkastad eth sofftideliget äpla wnderliget mz kosteligen wtkastning aff dyra materia Troj 52 . 3) utdrivande, avföring. manghe twäka, hwru han som än är dödeliken kunne drikka jomffru maria myölk: thy at swa skulle the hälga myölken omwändhas til fförtärningh, smältningh oc wthkasthningh som annar math JMPs 467. 4) skada? thätta är en slemasta wtkastningh (jactura) ok störste skadhi, at thu siälffwir thz gör hwilkit thu forbiwdhir, straffar ok fordömer j thinne eghne gärningh, thz som thu biudhir SpV 241 ."],"f":[]},{"a":"utkastning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utkast, koncept. \" wij lathe nw scriffue thet macht breff och thet besigle effter then wtkastning lydilse . . . bisp mattis oss nw sende \" HSH 19: 116 ( 1506) . ","2) Se silkeutkastning."],"f":[]},{"a":"utkesa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvälja. \" vortho tha desse dandemen samtöchte ok vtkeste aff menigheten ath sware fore henne (ɔ stadz nytto) medh radit STb 2: 327 (1489). wtkeste the pa bade sidher twa gode men ib 4: 302 (1512). \" JMÖ 146 ."],"f":[]},{"a":"utkesa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvälja. \" wtkesin idhir starka män \" KL 380 . MB 2: 376 ."],"f":[]},{"a":"utkläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["kläcka (ägg), utkläcka. thes färskaren the (ɔ äggen) läggisa wndy hönorna thäs bätre ärw the ath wthkläkkia PMSkr 261 . ib 264."],"f":[]},{"a":"utkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) komma ut, slippa ut.elabi fullelica vth scridha oc vth komma GU C 20 (hand 2) s. 56. her swens landbo . . . som mannen j hel sköt pa alandh ok ander buck her forhindret hade j stadzsins jern ok vtkom epter verdigx faders biscop kortz scriffuilse STb 3: 319 (1496). ib 348, 377 (1498) . \" ingen skip skule wtkomme huaden helstz the äre wtom bomen \" ib 4: 198 ( 1511) . - komma ut, spridas. ther ryktedh ther aff wtkome BSH 4: 196 ( 1495) . ","3) utgå, utfalla, utbetalas, utgivas. huilka for:de peninge äre redeliga wtkompna j förrerörde klokkans betalning och lösen Svartb (Skokl) 505 ( 1471) . \" ath the wilie legge sigh win om at göra skatten redho sa ath han skal wt komma tha then laga tiidh är \" GPM 2: 59 ( 1501) . at wii skull swa haffue wore wtlagde peninge igen, som wtkomme til lhans nades eget nytto oc behoff STb 5: 349 (1521, Kop). ib 350 (1521, d:o). .. ok at then hielp ej kan swa kort utkomma är intet i myne volde, huilke iak doch förmoder pa tiid och stunder wel utkomme skole HSH 13: 32 (1524? Brask). - part. pret. utkomin, 1) härstammande (från). en qwinna . . . hwilken wth kommer war aff ärlege släkt. JMPs 403. 2) alstrad (av), härrörande (från). titubacio är hala kötlikhetinna ostadwghet, wthkomen aff hogxsins wans[k]likhet (ex mentis fragitilate descendens) SpV 139 . 3) utbruten, avsöndrad. thwa dela j ene thekth a kopparberghena . . . som är wth kwmen aff hustrw ludzsio . . . byrdh Neuman Vokbal 77 ( 1449) . böledh sudher om kapenhawta lagt j iiij ra hörer them aff aros och grwas byom til och är vthkomen aff ingos by Svartb 480 ( 1464) . \" thesse ängia äro vt kompna aff booz äghom \" Arfstv 76 . - Jfr koma ut."],"f":["-komma . ","-kwmen )"]},{"a":"utkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) komma ut, slippa ut. swa laa tha ierusalem bilaght at vmoghelict war nokrom vtkoma Bil 313 . \" vm konungin vtkoma (näml. ur fängelset) matte \" RK 1: 2812 . \" tha the vsla barnen sculdo födhäs ok ey kunde vthkoma \" LfK 230 . stengh vel fenstrena sa at rökin ey vtkomber LB 7: 46 .","2) fara ut, begifva sig ut (i ett ärende el. wärf). ärmiten spurþe þän siþarst com at huat aruuþe þe uaro sua mange ut cumme Bu 420 . ","3) utgå, utfalla, utbetalas, utgifvas. ath then kostgerdhen wtkomma motthe oförtöffrat BSH 5: 235 ( 1508) . thenne skath och folk monde alth wth komma swerige tiil lithet ganghn och froma RK 3: 4193 . - utbetalas (åt), tillfalla. tha scal affradhit . . . fölghia huwthsummone och alla ater stadhur sidhan susternar, thet gozith i wärio fingo, redhelicha wt koma SD NS 1: 300 ( 1408) . ","4) uttaga, bortskaffa, aflägsna. en pilter . . . hafdhe ouarlica inthrykt en litin sten i sina näsa. swa at ängin kunne han wtkoma af hans näsom KL 348 . - part. pret. utkomin, härstammande. af rätuisom vt comin Bu 198 . \" vt komin aff rechab släkt \" Bil 979 . ib 263 . \" wtkomin aff wästgötom \" MB 1: 3 . ib 4. aff habram vtkompne (de genere Abraham) ib 2: 263 . ib 280 . - Jfr koma ut."],"f":["-komma )"]},{"a":"utkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utkora, utvälja. huilke alle. . . kesto oc wtkoradho karolum magnum til konungh Lg 3: 293 ."],"f":[]},{"a":"utkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utkora, utvälja, välja. lthänna persona hwilka härran siälffwer haffwer sik wtkorrat som sina eghna brudh Mecht 187 . \" epter fornwmstogo manne tillyder eller (ɔ: hälder) wtkorra döden, är forsmädeliga taga syn ord tilbaka \" Troj 13 . \" tha seer jac gerna ath en annar wtkorras j myn stad \" ib 192 . - part. pret. *utkoradher, (omsorgsfullt) utvald. ena ferska bergning aff goda wtkorada malth Sex ekon tr 267 ."],"f":["-korra )"]},{"a":"utkorin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utkorad, utvald. \" i . . . them wtkorno världinna höfdhingom \" Bo 126 . \" een lifnath hafdhe han sik wtkorin ther man ma höghelika prisa \" Fr 310 ."],"f":[]},{"a":"utkorlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) utsökt, på ett utsökt el. ovanligt sätt. mondo the hawa twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat owirlöpis älla wtkorlica tilsat (numquid curiosa) Bo 16 . ","2) särskildt, i synnerhet. skal thz wtkorlika formannelikom tillhöra, at han wndirwise prästenom Bir 5: 13 ."],"f":[]},{"a":"utkorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) utmärkt, härlig. \" egregius . . . ärligin vtkorligin \" GU C 20 s. 211 . \" en wtkorlik bön aff wars härra ihesu christi renasta hiärta \" SvB 199 (b. av 1500-t.)."],"f":["-ligin )"]},{"a":"utkorliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utkorad, utvald, framför andra älskad el. kär enkannelika skolom wi loffwa oc ära gudh i enne hans wtkorlike oc wtwalde hälgaste brudh oc iomffrw som kallas sancta amalbergga Lg 3: 277 . sökia ällar withia nakra sina wtkorlika wener i willembroth ib 419 . ","2) utmärkt, härlig. \" fik han se ena stora samqwämdh aff clostersens iomffrwm oc iblandh them saa han ena wtkorlika wärldzlika iomffru \" Lg 3: 286 . - (?) läggiandis thzta oppa altaret mz lönlikom oc gudelikom ordhom, oc wtkorlika (särskilda, för tillfället afsedda?) böner Lg 3: 280 . - utsökt. haffwa wtkorleken maat oc kräselika rätter LfK 159 . ","3) kräsen, granntyckt. \" om hon enkanneliken oc wtkorleken warit haffwer i maat, dryk oc klädhebonat \" LfK 162 ."],"f":["-leken LfK 162 . ","-leken ib 159),"]},{"a":"utkorning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utkorelse, val. \" i thenne waar konungis wal och vtkorningh \" SD 3: 413 ."],"f":[]},{"a":"utkrama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utkrama, utpressa. . . . oc swa mädh swampom wthkramma thät myölit som rindher mädh wathneno nedher j nokoth kar PMSkr 452 ."],"f":["-kramma )"]},{"a":"utkriera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utropa. \" oppenbarliga förkynna, ropa och wt kriera i allo gatwmwnna, medh piper och basynner wor kere herre höffwidzman, oc . . . all sweriges rikes radh, trobryara \" BSH 5: 176 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"utkrista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utpressa, genom tryckning utdrifva el. aflägsna. thu vt crystade mit ögha Lg 550 . Bir 1: 50 . \" vm thän är til ther afladha sötmans miolk wtkristar \" Bo 102 ."],"f":["-crysta )"]},{"a":"utkrypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utkrypa, krypa ut. tak eth ormskin som ormen är wthkrwpin aff PMSkr 213 ."],"f":[]},{"a":"utkrypa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utkrypa, krypa ut. LfK 230 . \" skal människian vpsta ok vpfara af sinom vranga lusta. at hon formaghe vtkrypa w honom \" MP 2: 102 . Jfr krypa ut."],"f":[]},{"a":"utkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utkräfva. \" at wtkräfuia ok vpbära the pänninga som hans fadher . . . gaff före iordher innan västraaros biscopsdöme, ok honom ära nw aterdömde \" SD NS 1: 30 ( 1401) . \" at vtkräfuia . . . thet sama widhergäld aff for:da herra clauose \" ib. \" lib 23 (1401, gammal afskr.), 255 (1403, gammal afskr.). hwes dell her for innen jach kan latha mana och vtkräffia, vil jach leggia mich all vin om, at thet skall redelighe och skälighe medfares \" BSH 5: 352 ( 1509) . han skal wtkräffwia vaan blodh aff warom owenom MB 2: 158 .","2) kräfva, fordra, begära. \" then oskällike sonen som wt krafdhe sins arfs luth af sinom fadhir \" Bir 1: 66. thy at iak mera vt kräfwir (exigo) af thik än af androm ib 35 . ib 38 . \" plägha sik jnbyrdis älskandis wth kräffa huar aff androm nakor tekn oc märke inbyrdis kärlekx \" Su 24 . \" thu wthkräffwer at iak tik ensampnan skuli älska \" ib 23 . - kräfva, fordra, bjuda. swa vtkrafdhe rätuisan Bir 1: 105 . \" ganska oräth är them straffelica leffwa, hwilkens ordon wth kräffwir them skulu androm bethe häloghetz äptherdöme \" ib 5: 104 . ","3) kräfva, fordra, erfordra. aldrigh hawa the (ɔ: munka) sko vtan tha enkanlik vidhirthorft thz wt kräfwir KL 251 . \" the oppinbaradho äkke androm meer af thy som gudh tedhe thöm än thera siäla gagn wtkrafdhe (urgebat) o 173. vi skolom . . . ey tiäna nakrom i öghonen oc ey äptir thy som yttra vällit wtkräfwir (secundum exigentiam exterioris pompæ). vtan äptir thy som hans tharf oc godhlekir wtkräfwir som thiänistena thorf vidhir ib 68. kristin tro forbiwdher grata dödha män the som gudhlika lifdho, än tho at milhetin thz wt kräfwär \" Ber 188 . \" al thing äru foreseedh j gudhelike stadhelikhet ok j sinom tima gudhelica ok skällica framkomin äptir thy som huario eeno til höre ok thz vtkräfwir (secundum exigentiam uniuscujusque rei) \" Bir 3: 121 . ib 2: 91, 3: 105 . Lg 3: 269, 427 . Su 188, 193 . somlike materia behöffwa oc wtkräffuia grannare ranzsakan ib 351 . - Jfr kräfla ut."],"f":["-kräffia . ","-krefia SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). -kräffiga BSH 5: 352 ( 1509) . ","-kräffwia . ","-kräfuia . ","-kraffia Su 188 . ","-kraffuia: -kraffuer ib 193),"]},{"a":"utkräfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utkräva. \" item manom vi . . . at . . . engen . . . her äpter dyrfves til at utkräfva eller upbära nager konungsrät af kyrkennes hyon \" Hist Handl V III 1: 39 (1474). 2) kräva, fordra, begära . . . anner twnga . . . oppa kirker closter vlärike riddeskap theres hion eldler landbo alägge eller vtkräffwia G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. 3) kräva, fordra, erfordra. at han ingelunde betroster rede siig tiil vegx sa hastelige som then resa vt kräffwer GPM 2: 361 ( 1511?) . Jfr kräfia ut."],"f":["-kräffwia . ","-kräfva )"]},{"a":"utkräfiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["exactor . . . oräter vtkraffuiare GU C 20 s. 235 . jnhibitor . . . omiller vthkräffwiare ib (hand 2) s. 28."],"f":["-kräffwiare )"]},{"a":"utkräfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lutkrävande, krav. \" at lengen dyrfves heräpter brytia, landbor oc andra kyrkenne personer eller hyon med rädduga eller hot eller andra utkräfningh tvinga eller tränghia Hist Handl. V III 1: 39 (1474). \""],"f":[]},{"a":"utkrävilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och f. kraf, fordran, det som ngt kräfver el. erfordrar. takaskolande atirlön . . . äfte sinna gärninga vtkräwilse (egigentiam) Bir 4: (Dikt) 273. äpther timans oc rwmsins skälika wtkräffuilse (pro loco et tempore) Su 298 ."],"f":[]},{"a":"utkrökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. utkrökias, kröka sig och sträcka sig ut. munnin wrängdis ok tungan wtkröktis (på den besatte) KL 362 ."],"f":[]},{"a":"utkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["känna från andra el. annat, känna i sär, urskilja. synnes helga modhers ok flera danda quinna som ärligo liffde, spyna vtkende hon ok söögh mz kerlek än skörä quinna spyna flydde hon som eeter Lg 3: 522 . \" at hon ginstan aff sin barndom swa vnderliga vtkende ok vederstygdes alla skörhet ib. \""],"f":[]},{"a":"utköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mark som förvärvats från annan egendom? (jord) mz allom til laghom . . . som är hws, jordh, j tompth ok tomptastadhum . . . j scogh ok wthköpom NMU 1: 72 ( 1385) ."],"f":[]},{"a":"utköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utköpa, utlösa, frköpa sig från (ngt). huilken rentta vköpes skulle medh iɉc (150) mark i ena swmma SJ 2: 232 ( 1493) . ib 245 ( 1493) . at jagh samme tree marcs arlige rento ther wt köpa wille STb 4: 327 ( 1513) . - köpa sig fri från (innehavare av invisning), utlösa. hulke iijᶜ mark . . . jacob lumpe strax fförnögde och wtköpthe fför: ne her wernech redelige j rede peninga STb 4 235 (1512).","2) uppköpa, (helt och hllet) förvärva? medh kopper peninger vthköpes alltt thet godha som j rijkena ähr PMskr 696 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"utköpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utköpa, utlösa. (genom erläggande af en penningsumma) friköpa sig från (ngt). skulu the gifua domkirkionne til tompta legho hwart aar thre (3) marker hulka thre marker eigh skulu vtlösas eller vtköpas w thera huse SJ 73 ( 1437) . ther medh skulle all the förskrifna räntan wara wtköpt ib 243 ( 1455) . - (genom erläggande af en penningsumma) göra sig fri från (innehafvare af invisning), utlösa. kendos the at . . . olaff ingeualzsson . . . haffuer thöm oc alla skyldenära vt köpt igen sua at han haffuer fornödgdh thöm fore the tompt oc gardh SJ 192 ( 1450) ."],"f":[]},{"a":"utköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utköra, utdriva, bortdriva, fördriva. komo qwinnonna fränder oc kalladho koklara. at the skullo mz kokelskap diäwlin wtköra SvKyrkobr 69 . \" the biltoghe wt köras fran hws oc hem \" JMÖ 111 ). 2) utköra, köra ut, köra bort, forsla ut, forsla bort. the hafde vth körth af lauirs biörsons gardh xviiɉ läst iärn ATb 1: 210 ( 1465) . \" item bör honom (ɔ oxakaren) om sommaren wtköra dyngia fran sinom stallom \" Arnell Brask Biᴵ 24. - Jfr köra ut."],"f":[]},{"a":"utköra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utköra, utdrifva, bortdrifva, fördrifva. \" wtkördhe han the som ther saldo ok köpto \" Bo 166 . at han wt kördhe munkin KL 239 . \" wtköra oidhonna köld mz kärleksins värma \" ib 350 . \" almoghin som honom hafde wt kört fran sigh \" Lg 638 . \" hulke vtkördo diäflana mz them ordom som salomon hafde ther til skipat \" MP 1: 94 . ib 95 . \" wtköra diäfla af mannom \" KL 197 . swa som konungir aff sino eghno rike vt ältir ok wt kördhir Bir 1: 4 . \" huru the wtkördhos af paradis \" Gr 296 . KL 250 . Bir 1: 45, 99, 199, 228, 2: 215, 312 . Lg 672 . Su 55, 418 . - utdrifva, aflägsna, undanskaffa. wthwraka oc wthöra ofwirflödogha wätzkona aff kroppenom LB 3: 176 . - leda, ut, utföra. thänne ihesus . . . bröt diupo häluitis myrko stofuo wtkörir fanga oc lösir bnundna KL 412 . MB 2: 405 . - Jfr köra ut."],"f":[]},{"a":"utkörilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utkörande, utdrifvande. diäfflanna wtkörilse LfK 81 . - utdrifvande, aflägsnande, undanskaffande. wthkörilsanna makt LB 3: 175 . ib 176 . swa minskas bade smetilsanna digd oc wtkörilsanna digd ib 175 ."],"f":[]},{"a":"utköring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utkörning, se utbyrdhning."],"f":[]},{"a":"utkörning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utdrivande, fördrivande. exilium tydher borth förnigh, ällar aff landhe sino wt körnigh JMÖ III ."],"f":[]},{"a":"utlagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utlaga. \" til allan thenna forscriffna twnga ok wtlagor \" BSH 3: 147 ( 1463) . SD 5: 208 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"utlana","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se utläna."],"f":[]},{"a":"utlana","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se utläna."],"f":[]},{"a":"utland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord som utom tomten tillhör en gård? \" i ofwnalando eller i wtlandom \" SD NS 1: 94 ( 1402) ."],"f":[]},{"a":"utland n 2","b":[],"c":"","d":"","e":["landsflykt. \" thin miskunsamligha öghen wänt til oss. och ihesum thina welsignade liffs frukt bether oss effter thette vtland (exilium) \" SvT 27 ."],"f":[]},{"a":"utlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lås som är anbragt på utsidan av ngt?, låsanordning somkan manövreras från utsidan? ther til leth goth wisterhwss bade met jnlooss oc wtlooss Svartb (Skokl) 503 (omkr. 1470?). Jfr utläse."],"f":["-looss )"]},{"a":"utlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släppa ut, låta komma ut, låta utträda. lengin intagx thär wthan thän som hälgaghir är engin wtlas thädhan thän intakin är (unde nullus semel admissus proicitur) SpV 58 . släppa ut (vätska), låta rinna ut. säya the tynnorna wara godha, tha maa skiparen wthläta vathnit oc läggia them j skipith PMskr 64. 2) utlämna. - upplåta, utarrendera. the lykkior, som wtlathna ärw til llegho aff qwistbärgha äghom VKJ 13 ( 1447) . - upplåta, uthyra. tha ma han (ɔ sysslomannen) thet (ɔ skeppet) wthlata til thes skiparen haffwer wnderwisath honom ath han skal thet ey wthlatha PMSkr 94 ."],"f":["-läta . ","-las SpV 58 ) , "]},{"a":"utlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släppa ut, låta komma ut, låta utträda, aflägsna, skilja. skulw swa jntakna personor wtlätas aff clostrit LfK 151 . \" förr än hon wtlates (näml. ur klostret) \" VKR 27 . huilkin som swa wtlaatz ib. ib 9 . ","2) utleman. \" för än han skulle hona (dottern) wtlata (näml. åt draken) \" MD 190 . \" aspöö wtlatith til legho \" SD NS 1: 414 ( 1405) . - Jfr lata ut."],"f":["-laata . ","-läta )"]},{"a":"utledhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utledare, befriare. . . . fiärdha (krankdomber) war fängilset . . . thy widhertorfte mankönit siwhanda läkedom äller bot som är läraren, atherlösaren, frälsaren, wthledharen . . . SvKyrkobr 324 ."],"f":[]},{"a":"utleghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uthyra, hyra ther medher skulle for:ne hustrv walborge huss bliffue osalt loch arlige wtleges fore peninga STb 3: 235 (1495). PM Bref 300 (1508). ib. skal pansemakere magen jn til sweren j then trästuenhon haffuer vtlegt en oskyll 'STb 5: 81 (1515). ib 146 ( 1517) , 189 (1518). Jfr leghia ut."],"f":["-legia . ","-legie- . ","-lege . -leya: -as SJ 2: 272 ( 1495) . ","-leyde PMBref 300 ( 1508) . supin. -leghth. -legt),"]},{"a":"utleta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) eftersöka, eftersträfva. thin kärleker wth lethar (petit) högelik tingh Su 78 . ","2) utforska, efterforska, söka få veta, (söka) taga reda på. spöre ok vtlete granlica äptir thera raadh huru mina kirkio mwr maa atir byggias Bir 3: 364 . \" at vtleta sannynd j þolikom malom \" SD 5: 605 ( 1346) . ib 606 . \" rantzsaka oc meth skälom wtleta the scatta jordh, krono gotz oc bönder, som kronan rät til hafuer ib \" NS 1: 424 ( 1405) . \" ib 437 ( 1405), 438 (1405, nyare afskr.). for thy at iak thet ransakadhe oc wtletthe ath hon swa mykit gooz ii geen hafdhe \" ib 24 ( 1401) . \" thz bör ey mik wt leta \" Lg 637 . thänkte hon thz besporia oc wtleetha aff naghrom gudelikom oc hälgom renliffwis brodher ib 808 . \" sanhetena vt letandis aff läre fädherna diktan \" MB 2: 285 . \" tha thz war om kring vtletadh vm then thz giort haffde (cum . . . perquirerent autorem facti) ib 87. - utforska, undersöka, ransaka. wt läta hans sak \" KL 214 . \" til at wtleta thz som nw er sakt \" PfN 137 . hwilkith maal ok ärende jak granlika ransakdhe ok wtlette SD NS 1: 273 ( 1403) . Bir 5: 48, 50 . ","3) utfråga, tillfråga. at confessor them wtletar (exquisieri) aff clostersins stadga oc til löpandis ärandom oc giffuaskolandis radhom Bir 4: 62 ."],"f":["-leetha . ","-läta )"]},{"a":"utleta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) utforska, (söka) taga reda på. o min härra hwar spordhe äller wtlette (requirebat) thät aff thinom handom SkrtUppb 75 . - utforska, undersöka, rannsaka. en tho at herra niklis . . . ok jak hafdum thetta malaet sua wtleet ok ransakat SD 8: 195 ( 1362) . \" the gingo aff tingith oc tidh wth oc skäligha offuersagho oc wtlethe, hurw ther om war \" NMU 1: 143 ( 1483) . - med personobj.: rannsaka. thäntidh the (ɔ orättfärdiga domare) waro wtletadhe ok ranzsakadhe (quesiti alque inuenti), offwirwnne ok skämde SpV 251 ."],"f":["-lette pl. 3 pers. -lethe. part. pret. -letadher. supin. -leet),"]},{"a":"utletilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["undersökning(ar). epter manga oc flere grwndelige raad och wtletilse FH 1: 57 (1486, gammal avskr.) ."],"f":["-isse )"]},{"a":"utleþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utleda, lda ut, föra ut. jndiscere inledha oc vthledha (Cathol.; inducere siue foras emittere) GU C 20 (hand 2) s. 23. 4) utdraga. . låta utgå, utgjuta. christi wälsignadhe blodher, hwilkit korsins winprässer . . . mädh wtheno wthledde (eduxit) aff hans hiärta rosone saare Mecht 276 . "],"f":["-letha ATb 1: 127 ( 1460)","utledha sik , fria sig, rättfärdiga sig. ATb 1: 127 ( 1460) . satte magnus borgan före sik ath han skal framledis koma til rätta nar som pa eskas och vtledha sik ther af (ɔ: en anklagelse) ib 322 ( 1470) . (?) tesse loffwade för göstaff skrädare om swa vare ath han ey i gen kome at wtledha (härefter sannol. sik överhoppat) för the ärende hanom var tillagdh ib 2: 48 ( 1475) ."]},{"a":"utleþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utleda, leda ut, föra ut. tha loto the thera örss wtlädha RK 1: 2958 . \" lät kunugen cristoforum vt leþa \" Bu 501 . ib 140 . \" huilen wart wtledh \" Lg 218 . \" thu wtledde bundna fangana \" Bo 247 . KL 140 . \" huru gudh wtledde han aff myrkästununnä \" ib 155 . \" jak är then som . . . vtledde mit folk af egipto \" Bir 1: 122 ib 125, 3: 303, 451 . ","2) leda ut, föra ut om väg o. dyl. the . . . komo til iärnportin som wt ledde j stadhin KL 154 . ","3) föra ut (bland)? uppföda? hon (modren) ofostra han (sonen) til världinna älskogha oc vtledhir (educit) han mz världinna högho mannom Bir 3: 75 . ","4) utdraga, framskaffa. \" war watnit wt leet (educta) af hällinne \" Bir 1: 181 . - låta utgå, utgjuta. min öghon vtleddho (deduxerunt) tara vatn af sik MP 1: 153 . ","5) frambringa. \" han som formatte wärldena oc all skapat thing wtledha (producere) aff alz engo \" Su 269 . ","6) utföra (dans). nar j seen iomfrwnor aff sylo wt ledha danzar (ad duendos choros) MB 2: 140 . \" aff them iomfrumen som vtleddho danzen (ducebant choros) aff stadhen sylo \" ib 141 . ","7) framlefva, tillbringa. \" ey är nogh en thima wtledha (expendere) mz sina käraste \" Su 115 . \" wtlodhin idhart wngdoms blomsther mz gudhi i godhom gerningom \" ib 238 . \" them (åren) framledde jak swa glömslika, at jak ey weet wm jak en dagh aff allom them wtleddhe j gudz thiänist \" ib 240 . "],"f":["-lädha )","utledha sik , fria sig, rättfärdiga sig. wil jak . . . utleda (för und. el. unt- ?) mek för thet same tal BSH 5: 555 ( 1516) . - Jfr ledha ut."]},{"a":"utliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga utanför (och lyda under)? . . . j wtuäghum, fiskäwathnum, mysum, skoghum swa swm wtligar aff sudärberghe oc wt aff holwide arweno Vm Fornm Årsskr 3: 88 ( 1371) ."],"f":[]},{"a":"utliggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utliggare, vaktskepp; person som å ett dylikt skepp håller vakt el. utkik; särsk. om kapare. \" en ewarskipp . . . som the vtliggars aff danseke skipper eler bökelman oc hans selskapp haffde tagit i siön aff theris dansken apenbare retta fiande \" SJ 284 ( 1460) . \" toghe . . . koningh hanses vthliggere . . . eth skep her j stockholms skär \" FM 386 ( 1508) . ib 385, 527 (1511)."],"f":["vtliggiere FM 527 ( 1511) . ","vthliggiere ib 385 (1508, samt. afskr.; på två st.), 386. vthliggere ib (på tre st.). vtliggars SJ 284 ( 1460)), "]},{"a":"utliggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utliggare, vaktskepp; person som å dylikt skepp håller vakt el. utkik; särsk. om kapare. at iders folk oc wtliggiere toge honum skep oc goz j fran oc fördet til calmere STb 5: 351 (1521, Kop)."],"f":["-liggiere )"]},{"a":"utliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genomleva, leva till slut. the sit liffwerne swa wt liffwa Al 7265 . \" ducunt in bonis dies suos the vtlifwa sin alder j godhom daghum Svkyrkobr (Lucid B) 180. - leva längre, än, överleva. han giffuer sina hustru . . . hwan tridie pening . . . och hon honom tesligis igen om han henne liffue kan wtleffua \" SJ 2: 313 (1497); jfr STb 3: 332 ( 1497) ."],"f":["-lifwa . ","-liffwa . -leffua], "]},{"a":"utliþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - part. pret. utliþin, L. förliden, tilländalupen. . . oc huilkin thidh the viij arin wtlidhin äro, tha skal . . . SD NS 2: 705 ( 1413) . ATb 1: 307 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"utliþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. - part. pret. utliþin, L. ","e":["förliden, tilländalupen . fförän halffwer thera aldir är wtlidhin Su 235 ."],"f":[]},{"a":"utlokka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se untlokka."],"f":[]},{"a":"utlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utlöpande, utvandrande, utflykt. onytlik vtlop af sällanom Su 456 . ib 453 . ","2) utfall. the danska et vtlop teede RK 2: 2240 . enchte vtloop the thit sidan teedhe ib 2262 . ","3) utlopp. \" ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen \" VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr utlöp."],"f":["-loop )"]},{"a":"utlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utlöpande, utvandrande, utflykt. \" temeritas är skälinna lootlös näsodiärfs hogxsins osidhelika wtlop (exursus) \" SpV 140 . hans wtlop war til häluitis, hans atherlop war til lgudz säte SvKyrkobr 333 . 3) utlopp. meatus . . . gonger oc wthlop GU C 20 (hand 2) s. 126."],"f":[]},{"a":"utlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utlova, utfästa . . . som jac hafde wtloffwat för min fängilse SD 8: 535 (1364, avskr.). Svartb 425 ( 1447) . STb 3: 318 ( 1496) . stodhe alle nerpis skipere wtloffwade ochsigh högelica beplictade . . . at fföre got oc gilt neffuer hit til staden ib 4: 193 ( 1511) . Jfr lova ut."],"f":[]},{"a":"utlova","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utlofva, utfästa. \" the päninga for:da niclis hafde wtlofuadh \" SD NS 1: 140 ( 1402) . ib 167 ( 1402) . \" omöghölikit är thik thz fulkompna som thu vthlofwar \" ST 47 . Lg 3: 376 . PM XI ."],"f":[]},{"a":"utludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyda, hafva (en viss) lydelse. som försthe artickel swa är ock vtluder som här nw strax begynnes SO 101 ."],"f":[]},{"a":"utludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lyda, ha (en viss) lydelse; innehålla. tha staar wij wor ldombreff til, at swa j sanninghene är som the vtlwdhe FMU 5: 18 ( 1481) . \" ingen födder eller ofödder haffuer makt her eptir tet veckie eller vpdriffue annerlwndna än tenckieboken vtluder \" SJ 2: 147 ( 1489) . STb 2: 365 (1489), 412 (1490), 3: 29 (1492), 100 (1493). huilket breff klarligan vtludde, ath the skelige byth och skypt hade ib. ib 187, 198 (1494), 211, 255 (1495), 269, 304 (1496), 4: 86 (1505), 143 (1507)."],"f":["-luder . ","-ludde , v. och ","*utlydha (-lydher Trolles Jb Bil 149 (1473, nyare avskr.)),"]},{"a":"utludhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. lydelse. her epter fölgier tenckiebockhens vtludelsse SJ 2: 147 ( 1489) . STb 3: 122 ( 1493) . sades, ath epter tet breffs vthludelse, som the godemen besegelt och besworit haffue . . . tha schal lhartwjck fornöie claus hwdener ib 360 ( 1498) . ib 4: 140 ( 1506) . \" epther laagboken vthludelsse \" StÄmb 152 ( 1504) ."],"f":["*utlydhelse -lydelsse StÄmb 202 ( 1522) , 204 (1523)), "]},{"a":"utludhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" lydelse. effter skrana vtludelse SO 194 . ib 101 ."],"f":["-else )"]},{"a":"utluka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utluta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["luta utåt? ther ramelet eth stort sticke neder aff mantels mwren wet thet thörn, som star i moth skipbroffwen, som swa forst vtlwthe, oc er storlige til fare, at thet torn faller FM 230 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"utlydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["innehålla. \" hwath hans fästo breff wth lyddhe thet solth han honum tiil \" SD NS 2: 51 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"utlykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utestänga, utesluta. \" wtlykkias the af himerike \" KL 225 . MP 1: 38 . Jfr utelykkia."],"f":[]},{"a":"utlysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:"],"f":[]},{"a":"utläa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utlägd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fredlöshet, landsförvisning, landsflykt. \" thee oss äptir thessa vtlägdena thin välsighnadha son ihesum christum \" SvB 214 (sen. h. av 1400-t.)."],"f":[]},{"a":"utläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utlägga, utbreda, utstå. mz fäghirsta vtlagdho (exstensis) haare owir skuldrona Bir 3: 280 . ","2) utlägga, nedlägga, utstå. thänne sädhin swa som äro thässa pinonar hulka i nu wtläggin licamlica i gudz hälgha män, them skulin i skära oc thola äurdhelica Gr 276 .","3) utlägga, utsätta. \" hon . . . lagdhe smaswnnin i karith, oc läter thz swa wtläggia i flodhina \" MB 1: 277 . - utsätta, utgifva. tha han (ɔ: gudz son) war wtlagdher i liiffs wadha oc tholde dödh a korseno MB 1: 277 . ","4) utlägga, utgifva, utbetala. fadhorin . . . vaar redho at wtläggia alt thz han atte for sins sons helso KL 366 . \" offrit vt lägx (expenditur) j täwärnom \" Bir 1: 386 . \" jak vtlagdhe (expendi) rumlia värlz godz \" ib 3: 142 . ib 325, 331, 457, 5: 25 . \" fore ena lödhoga marc, som han fore mic redhelika vtlaghde i minne nödhorft \" SD NS 1: 59 ( 1401) . \" tha skal han wthlägghia the fornempdha päninga \" SO 16 . \" mz storom swmmom vtlagda til hwsens atherkommo i godan stadga \" PM LX . - bestrida. allen kost ther konungen haffde marsken then all saman wtlagde RK 2: 6905 .","5) använda? j thy at jak allan myn viisdom tilfögde ok vthlagde j verldzliga swekliga falskhet LfK 268 .","6) lägga ut, gifva sig ut (till sjös). konungen war redho mz al sin skarea mot pingsdaga til sios at fara . . . söndag for pingxdage skulle han vtlagt RK 2: 8815 . \" tro hauer vtlagdt j thz willena haff \" MD 393 .","7) , förvist, fördrifven, landsförvist, landsflyktig. then som biltoger warder i swerige. fredlöös i danmaeck, och vthlagder i norge BtRK 123 ( 1436) . \" the äru vtan sak wtdrifwin af sinne barnfödho oc wtlagdh swa som the varin biltogha \" Bo 19 . \" thetta är gudhelik rätuisa at han wari äwerdelika vtlaghdir ok bortskildir af thino rike ok thinne glädhi \" Bir 1: 86 . \" fiärre vtlagdhe aff himerike \" MP 1: 142 . ib 222 . - utesluten. ware vtlagder af gilleno SMG 147 . ib 148 . - förvist, aflägsnad. ware hon (ɔ: thässe wantro) vtlagd (Cod. A wtlägha 45) aff hwars doghandis mantz bryste MB 1: (Cod. B) 532. "],"f":["-lägia Bir 5: 25),","utläggia sik , utgifva sig, hängifva sig. sandir kärlekir . . . vt läggir sik allan til gudz hedhir ok sins iämcristins nytto Bir 1: 313 . allan mik i thera thiänist oc omsorgh wthläggiande Su 122 . - Jfr läggia ut, äfvensom utlägha, utlägher."]},{"a":"utläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utlägga, utbreda, utstå. - utsträcka. orma hwilke i nödhinne warkwnnandis hofdheno wtläggia (exponunt) allan sin kroph slaghomen SkrtUppb 100 . 4) utlägga, utgiva, utbetala. the gotz ära ekke än wth lagda Arfstv 54 ( 1461) . xl lmark redo päninga som larins wtlakt hade for jönis störbyörnsons stiwfson ATb 1: 172 ( 1462) . ib 276 (1467). jtem haffuer jak vth lacth fore stadhen försth ij tunno ströming Skotteb 463 (1471-72, Kämn). Priv f Sv st 179 (474, avskr.). STb 3: 263 (1495). then kostnat, tering och vtlegninger, som han vtlacht haffuer och än her epter vthleggie schal ib 306 (1496). ib 368 ( 1498) . \" anders rut gaffz ij mark v ortuger för thet han hade vtlagt för saltpeeter \" Stock Skb 36 ( 1517) . ib 211 ( 1522) .","5) använda. kötidh vtlägger (expendit) allan sin thima i köthzsens nytto SkrtUppb 50 . \" allir time thik giuin skal vtkräfuias aff thik huru han hawir varit vtlagdhir \" MPFr 242 . - part. pret. utlagdher, förvisad, fördriven, landsförvisad, landsflyktig. iak är wtlagdher aff mit land Prosadikter (Sju vise m) 163 . SvKyrkobr 328. för syndenna skuld tha waren j fraan thy (ɔ himmerikis paradiis) allaledhis biltoghir oc vtlagdhir SkrtUppb 179 . ib 367 . "],"f":["utläggia sik , utgiva sig, hängiva sig. - fra sig. thy ath wi hauom oss yterlighe waght oc vthlakt för hans nadh oc swerges rike bestand skuld Lagerbring Saml 2: 267 ( 1464) . - Jfr läggia ut och läggia sik ut."]},{"a":"utläggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? utläggande, utgift. mykyn vtleggilse i rikesens thiänisth BSH 4: 77 ( 1481) ."],"f":[]},{"a":"utlägha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förvist, fördrifven, landsförvist, landsflyktig. \" lagdhe constancius han wtlägha \" Bil 590 . liberus var . . . wtlägha lagdher ib. \" mädhan han war wtlägha ib. \" ib 444, 659, 704 . Lg 989 . vtläghe man älla biltogha kombir atir til sit eghit fädhirinis land Bir 2: 43 . \" wi ärum wtlägha och pilagrima (exsules sunnus et peregrini) \" Ber 234 . lankt vtlägha (exsulati) aff himerikis fädhernislande ib 210 . - förvist, aflägsnad. ware hon (ɔ: thässe wnatro) wtlägha aff hwars domdemantz bryste MB 1: 45 . - främmande, befinnande sig i en främlings belägenhet. min siäl war mykyt wtlägha (incola) Ber 35 . - Jfr utlägher, äfvensom utläggia."],"f":["-e )"]},{"a":"utläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. (Bil 578) landsflykt, förvissning. eg. och bildl. en biscoper . . . lagdhis saklös j wtlägha Bil 578 . \" constancius lagdhe i wtläghe alla andra rätta tro biscopa \" ib 588 . Lg 265 . \" biltogha dombir ok vtläghe gaffs mot honum \" Bir 3: 429 . \" haldz iak än j vtläghe \" ib 20 (om skärselden). i wtläghe wtdriffne LfK 54 . lidha . . . vthläge ib 20 . \" finnom wi os wara i wthläghe \" ib 202 . \" aff wtlägheno sigher augustinus ey witom wi hwru thzta wtläghit ändhas mz os ib. exilium, äwerdeliktit wtläghe \" ib 118 . \" antwaradher i thässo hems wtläghe \" Ber 203 . \" swa länge jak är j tässa twnga likamans häktilse oc sörgheliko wtläghe \" Su 335 . ib 24, 100, 124, 311, 347. LfK 117 . \" wtläghe aff paradiis \" MB 1: 131 . - främlingskap, bortovaro (från hemmet). tilkommande pinonna rwm, huilkit siälana äpther thetta wthäghit aff kroppenom skulu ägha Su 124 . mit wtläghe (incolatus) är forlankt Ber 35 . ey ärwm wi j fädhernis lande wtan a pilagrins wägh, ey j huse wtan wtläghe ib 36 (kan föras till utlägha el. utlägher). - förvisningsort. keysarin . . . sände han bort jeeth vthläghe ST 372 ."],"f":[]},{"a":"utläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. landsflykt, förvisning. stadz männene . . sändo hansidhan j wtläghe lankt bort til et oblyght land Prosadikter (Barl) 43 . ib 102 ."],"f":[]},{"a":"utlägher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["landsförvist, landsflyktig. Jfr Hertzberg, Norges gamle Love 5: 676. wäri siäuer ewärdþlikiä vthlägher SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). leggfi theem ewärdþlikä wtläghä ib 669 (kan föras till utlägha). Jfr utlägha, äfvensom utläggia."],"f":[]},{"a":"utlägher","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["biltog, fredlös, landsförvist, landsflyktig. \" thätta är gudhelik rätuisa at han vari äuärdhelica wtlaghir (Bir vtladhir) af thino rike okthinne glädhi \" Nio kap ur Bir 21 . Jfr utslägher."],"f":["-laghir )"]},{"a":"utlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jfr STb 3: 306 ( 1496) . SSkb 155 ( 1505) . vort han (ɔ en kämnär) til achters pa stadzsins vegna pa sina vtlegning, tha alt war affrechnat bade vpbördh och vtgifft Stock Skb 293 (1505, Skip) . ib 294 (1505, d:o). hvar kerde sin nödh och sin brösth, ath berningen är thöm fran handen och utlegninger pa alle sydher och ingen forverfningh Hist Tidskr 1: 398 (1508). - med gen. betecknande mottagaren. sade balsar bysse skyttä stadenom tienist fför en tro man . . . fför xx mark om aar[e]lt oc vj alnekläde, ther med fri för al stadhsins wtlegninger, sa lenge han tiener them STb 5: 142 ( 1517) .","2) landsförvisning, landsflykt, fredlöshet. \" huru ihesus christus . . . haffuir idhir frälst aff äwärdelica biltogha maal oc vtläghning \" SkrtUppb 179 . (?) meden wtläggningen, och feyden är GPM 2: 24 ( 1508) . - Jfr pänningutläggning."],"f":["-läghning )"]},{"a":"utlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utläggande, utgift. \" at embetet görs penniga behoff i nakar matte til vtlegning til harnisk eller andra \" SO 80 . \" for then store kostnadh och vtläg_ ningh vij haffue hafft j waar romske rese \" FM 397 ( 1509) . HSH 18: 48 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"utlägninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsförvisad, fredlös. jak gaar fram, siwk til siäla läkiaran . . . creaturit til skaparen, wtläggningin til lmildastan hugswalara SvB 136 (omkr. 1500)."],"f":[]},{"a":"utläka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["läcka ut. thet fath emyst öö, som vtlack pa her bencts skip STb 1: 55 ( 1476) ."],"f":[]},{"a":"utläna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utlåna, bortlåna, utlemna ss lån el. försträckning. forfars nakath han honum närwarande som wtlänte MB 1: 338 . at han skulde bäre vp then säädh han hafde vthlonth FM 554 ( 1512) . - öfverlåta, lemna (menniskor till bistånd). xc riddare som thera modher vth länthe Di 209 . ","2) öfverlåta ss lån el. förlåning. ändelica skulle thz landit atirkoma til laghlikin herra thz är til then konung som ärfwinge var thäs konungxsins som för var ok landit vtlänte Bir 3: 401 ."],"f":[]},{"a":"utläna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utlåna, bortlåna utlämna ss lån el. försträckning. mutuor . . . et mutuare dantis [est] vth läna GU C 20 (hand 2) s. 169. wij (ɔ: abbedissan m. f. i Vadstena kloster) . . . kennoms . . . os . . . haffua wtlänth hederligom herra . . . byscop brynnolphe i scara ena tompt . . . ligende . . . i watzstenom SD NS 3: 63 (1415, gammal avskr.) . Uppl Lagmansdomb 35 ( 1490) . \" gillet hade peningana vlent vppa arlige rente \" STb 2: 560 ( 1491) . ib 3: 257 (1495), 300 (1496)."],"f":[]},{"a":"utländer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utländsk, från annat land. SD 1: 669 (1285, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"utländing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsflykt. \" wtländningen aff fädhernis landeno, som är himerikis rike Sv. kyrkobruk 324. \""],"f":[]},{"a":"utländinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utländning, främling. \" a mot laghum som forbiudha at wtlänninga sculu radha \" Bil 886 . \" thässa wtländningians orättir \" Bo 15 . thu . . . vardh swa som en af os. pilagrimbir oc wtländninge ib 37 . \" villom vi . . . thänkia os vara pilagrima oc wtländningia ib. \" ib 14, 256 . \" swa väl wtländningane (advenæ) som borgharene \" ib 182 . thänne wtlänningin artabanus Gr 261 . \" ey är trygh at tro eet ordh wtländningiom \" KL 398 . MB 2: 393 . \" mädhan synine vilia ey hafwa arfwit skulu tha vt länningane (extranei) . . . thz faa \" Bir 1: 229 . \" sua döma . . . brodher oc som som vtlängiom \" ib 2: 190 . \" at han skulle döma ok rät skipa inländngiom ok vtländngiom ib 3: 467. infödde män skulu ey sämia sik mz vtlänningom \" ib 333 . \" ma ämuäl konungin gifwa sina gaafwär vtlänningiom \" ib 305 . \" wi ärum wtlänninga och han inlänninge \" Ber 234 . MP 1: 279 . RK 1: (sfgn) s. 177 . \" vnfaa een storan herra vtlännung \" Bir 3: 332 . - närmande sig adj. användning: landsflykting, landsflyktig, förvist, aflägsnad. swa som wtlänninge af himerike (exsul cælo) Bo 145 . \" see hon (menniskan) opp tha see hon til hymerikes, wart fädhernes land, aff hwilko hon är borth kördh oc wt läninge \" LfK 204 . - De språkprof, i hvilka ordet förekommer i nom. sing. med art. el. i pl., kunna föras till utländinger."],"f":["-ländninge . ","-länninge . ","-lännunge . -läninge obl. kas. -ia. pl. -iar. -ar. dat. -iom. -om),"]},{"a":"utländinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utlänning, främling. \" extraneus a um vtläninge ok frömandhe \" GU C 20 s. 246 . Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . - närmande sig dj. användning: landsflykting, landsflyktig. at hans moder oc bada tyna söner forga ey aff beskom död, heller bliffwa wläninga oc forknwgade mz wsolhet Troj 181 ."],"f":["-länninge )"]},{"a":"utländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = utländinge. hwru wi han (ɔ pepparen) sidhen skypom thz maa inghen vtläningher vitha Prosadikter (Joan prest) 346 ."],"f":["-läningher )"]},{"a":"utländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utländingis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utländsk. saa vtländningis som inlendis folk MB 2: 23 ."],"f":["-ländningis )"]},{"a":"utländis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) adv. utomlands, utrikes, i el. till främmande land. göta drotug som vtländes kallas longobardi Bu 56 . at döö vtländis Bir 3: 362 . \" iak haffuer vtländis varit \" MD 325 . \" the som wtsändas inländis ellir wtländis at köpa fää ellir fisk \" VKR 40 . ib 33 . MB 1: 196, 279 . josep war salder aff sinom brödher wtländis ib 253 . at han . . . hade sick loffuit vtlendes syn pelargrims ferdh SO 102 . \" vi . . . som gingom fran gudhi vm syndena swa lankt wtländis \" Bo 89 . - i landsflykt. herodes ok herodias dömdos vtländes baþen Bu 57 . \" mange cristne . . . fylgdhu hanum vtan nödh vtländis \" Bil 360 . ib 327. B) adj. utländsk. enom stadh war sidhuänia ath män thoko sik hwart äar (för aar) wtländisk konungh (hominem extraneum . . . omni anno in principem eligebant) Bil 616 (wtländis bör dock här kanske fattas ss adv. med bet.: utrikes ifrån, från utlandet). ey hawom wi thik fore wtländis man MB 1: 202 . skal han affkömd wäxa i wtländis släkter ib 258 . ib 259, 338, (Cod. B) 547."],"f":["-es )"]},{"a":"utländis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. L. A) adv. 1) utomlands, utrikes, i el. till främmande land. at han bruker sit onde tall inlendes eller wtlendes STb 5: 9 ( 1514) . ib 196 (1517). ","2) från utlandet, utrikesifrån. vpstedes borgere, tha the vtlendes aff stederner komma, skola llata vege thera hwmbla och salt som andre etc. STb 3: 457 (1499). om saa wore, ath her kunne ännw komme nager geell eller vpbirjd vtlendess eller inlendes ytermere ib 5: 249 ( 1519) ."],"f":["-ex )"]},{"a":"utländska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utländksa, utländsk qvinna. hon war en vtländzska RK 2: 980 ."],"f":["-ländzska )"]},{"a":"utländska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsflykt. nar hon skulde lykta sina wtänzsko ällir biltlägningh (exilium) SpV 459 ."],"f":["-läntzska )"]},{"a":"utländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L: ","e":["1) utländsk, från annat land (el. landskap), främmande. thet . . . pädhar i medhinghe (i Västmanland) hafdhe borth salth ij öris landh iordh . . . enom wthlandzkom man ok ooskyllom, som heth lasse pädherson i wllasäthrom (I Närke) SD NS 2: 695 ( 1413) . \" at engen vtländzker rättir draghis in i riket \" Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . ib. i obest. form substantiviskt : utlänning. konung bör at fridha swa for wrangwisom inlänskom som for vtlänskom Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) . skal konungen engen vtländzskan taga i sit radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483, s. 62. 2) biltog, fredlös. o hwat mykin ysalhet ok wndhirsam the siälinne förestandhir, som illa skils lwidh sin krop, for thy hon böria tha försth at wardha wtländzk (exulare), nar hon skulde lykta sina wtlänzsko ällir biltlägningh SpV 459 ."],"f":["-ländzker . ","- länzsker. -länsker. -landzker: -landzkom SD NS 2: 695 ( 1413)"]},{"a":"utländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utländsk, från annat land, främmande. at kunungur ok höfdinge skal hedhra ok ära . . . vtlänzka ok okunnungha (för -ugha) män, the til hans koma KS 59 (148, 65) . at rikesins fäste fåns ey i händr utlanzkom (för -länzkom, se Errata i sl. af Bures uppl.) mannom ib 75 (182, 82). ib 63 (157, 69). RK 1: 958 . \" vtlenske män \" MD 325 . \" jak är wtlänzsker man \" MB 1: 202 . \" tha togh han sik twa husfrwr, oc badha wtlänzska \" ib 212 . josep oc maria (som beskrifvit sig från Nasaret i Galileen till Betlehem) the waro i thy hwse ther heet diuersorim. thz war et gästahws som alt wtländzst folk war wti. fore thy at the waro oc wtlänzsk Lg 33 . vt länscz drotningh Bir 1: 229 . \" mz vtländzskom sidhom \" ib 3: 321 . \" wtläznt maal \" Bil 464 . \" sauina sagdhe sik wtlänska wara ib. \" Fl (Cod. B, C) 79. Al 10328 . - the utländsko, utländingarne. folkunga . . . baro wid the wtlenzsko eth haat RK 1: 1013 . \" ati älska meer the vtlenzska mer än ooss \" ib 1015 . - i obest. form. pl. substantivt: utländningar. sculu badhe inlendske oc vtlenzke then fridh niwta GS 29 (1375, orig.) . thztä slot haffuer giort mykit ogagn bade inlendzskom oc wdlendzskom Di 66 . \" vthlänske rädho swerighe tha \" MD 385 . RK 1: (sfgn) s. 175 ."],"f":["-ländzsker . ","-lendzsker . ","-läntzsker . ","-länzsker . ","-länzker . ","-lenzsker . ","-länsker . ","-lensker . ","-ländzst Lg 33 . ","-länzst Al 10328 . -lantz (för -läntz) Bil 464),"]},{"a":"utlärdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utlärd, fullärd. \" the waaro wthlärdhe j the konstenne \" PMSkr 122 . gamble äre vtlärde ib 657 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"utläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvälja. Jfr läsa ut (Sdw 1: 805)."],"f":[]},{"a":"utläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsläppa ur låst rum o. d. stande om daginwijdh stupan . . . ok giffue mestermannenom . . . ij peninga om afftanen fore (härefter ett han överhoppat) jn och vth leste hanom STb 3: 272 (1496). Jfr läsa ut."],"f":[]},{"a":"utläsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvälja. \" thrätighi thusand ok än tw footgangara hafdhe han nw halff fämpta thusand opa hästa wtläsna alla the bäzsta \" Al 1914 . ib 2420 ."],"f":[]},{"a":"utläse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["låsanordning som man manövreras från utsidan? item . . . eth looss . . . met vthläse och jnnanläse HLG 2: 47 (1516). Jfr utlas."],"f":[]},{"a":"utlöp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utlopp. \" brodher niclis haffuer the flödhgiwtor bygth i threm hulum eller vtlöpom oc ey i eno \" VAH 24: 322 ( 1442) . Jfr utlop."],"f":[]},{"a":"utlöpa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ledarm till fiskeredskap? Jfr E. Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 64. til ath taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som är mädh . . . sänke myärda wadher vthlöpor PMSkr 364 ."],"f":[]},{"a":"utlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa ut, springa ut, ila ut. the wthlöpa ath retha fiendana oc them försökia PMSkr 137 . 2) utlöpa, avsegla. . . . säya segh wilya löpa ather til thän stadhen aff hwilkom the wthlwpo mädh skipeno PMSkr 69 . 4) skjuta ut, växa fram. tessa . . . wathn qwistan skwla rensas aff tha the ärw swa nyliga wthlwpne PMSkr 313 . - Jfr löpa ut."],"f":[]},{"a":"utlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) löpa ut, springa ut, ila ut. tha kommo the andrä snarligä wt löpande Va 30 . kom folket igen som wt lopet war Lg 3: 647 . ","2) utlöpa. om fartyg. \" wtlöpande . . . skiip \" Su 254 . i screffue, ath ingen skyp hedan vtlöpe skole til stederne för än wij faa edher scriffuelse BSH 5: 162 ( 1507) . \" för vij eder scriffuilse vntfinge, ware iij (3) aff wor skyp vtlöpen til lubek ib. \" ib 532 ( 1513) . ","3) utlöpa, falla ut. at swa mykit watn ma wäl vtlöpa oc vtlöpir aat xij eller xv alna hulum i flerom flödhgiwtom som at v j alna huli i enne flödhgiwto VAH 24: 322 ( 1442) . - utrinna. slo sundar houþet iacobi. sua at vt lop härnen Lg 198 . \" thu äst swa som et brutith kar som alt watnith är wt lopith \" MB 1: 260 . ösa vatn . . . i vthät kar af hwilko alt wtlop KL 225 . mykit aff hans blod war wtlopen Di 139 . then sama blodin som är wtlopin aff adhronne LB 3: 33 . ib 7: 132 . - upprinna, uppspringa. en klarasta källa wt lopp ällar wtran aff skulromen Lg 3: 429 . - Jfr löpa ut."],"f":[]},{"a":"utlöpis skip","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["större, utomskärs gående fartyg? þaghar utlöps skip warþä nämd i skiären SR 28 ."],"f":[]},{"a":"utlöpning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utlöpning, utlöpande från (ett ställe). widherstyggdis mykit fafänga cellanna wtlöpning (inutiles discursus) Su 264 ."],"f":[]},{"a":"utlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) förlossa, befria, frälsa. iak är . . . idher gudh som idher hawer wtlöst aff egipto fängilse MB 1: 290 . ","2) utlösa, genom (på en gång erlagd) lösningssumma ersätta (en ärlig utbetalning). skulu the gifua domkirkionne til tompta legho hwart aar thre marker hulka thre marker eigh skulu vtlösas eller vtköpas w thera huse SJ 73 ( 1437) . ","3) genom lösens erläggande utbekomma. at the pawens breff vre med the forste vtlöste aff lubec HSH 18: 39 ( 1496) . - Jfr lösa ut."],"f":[]},{"a":"utlösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) utlösa, lösa, genom lösningssumma ersätta (lånfånget belopp el. en årlig utbetalning). at han skuldhe qwitta oc wtlösa the lödhoga mark, som gik aff hans badzstwffw i stocholm, jomfrwne i sancte clara kloster til hörandhe SD NS 3: 573 ( 1420) . SJ 2: 91 ( 1482) . \" hwilken renta jomfrw birgitta oc cristoffer skole baden til hopa arligen vtgiffue ok bade huffwedh summan vthlöse \" ib 242 ( 1504) . for:ne hans priwalk teckes samma rente medh sina arffua vtlösa STb 3: 367 ( 1498) . swa haffuer hwstw kaderin . . . j samma bager huss cxl mark, som ther vthlössis schal ib 4: 74 ( 1505) . hure then rentan aff boden vtlösth är, och hwar som rentan anderstades jnköpt är ib 176 (107) . 3) genom lösens erläggande utbekomma. - utlösa, friköpa. huilka . . . koppersmidia jenis japsson . . . hade till forende vtlösth fraa sielakooren SJ 2: 37 ( 1478) . for:na smidhai, som jenis japsson hade vthlösth heming olsson . . . hustrv margaret, til them, therres arffuom ok effterkomandom frij ok qwitt till euredelika ego STb 1: 155 ( 1478) . 4) utlösa, medelst vederlag skilja (ngn) från meddelägarskap. fförmette hustru anna samma sin stiwffbarn wtlösa effter hon nytiar theris löszöre SJ 2: 310 ( 1497) . \" tha skal hon vtlöses medh for:ne c mark \" STb 3: 367 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"utlösn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utlösande, lösande; jfr utlösa 2. thenne . . . rente och ääl gaar vtaff samme forscreffne stenhus hwart aar . . . togh til vtlösen epther stdzsins wilkör HLG 1: 111 (1467).","2) lösande, lösen; jfr utlösa 3. medhen wore kyrko pa öland . . . war inthet bettaled aff then deel the cronene läänt haffde til calmar stadz uthlösn HSH 13: 39 (1524? Brask)."],"f":[]},{"a":"utmakkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utmagrad. \" then som wthmakadher snarlika faar hwl j gen \" PM 76 ."],"f":[]},{"a":"utmala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afmåla, afbilda. \" ändane a teknomen a hwilkom keysarins biläte äre wthmaalat \" MB 2: 375 ."],"f":["-maala )"]},{"a":"utmale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["å utmark till intaga afmätt el. afskild jord? thätta är thän wtmalin, som liggär i brytlagardenom oc höre til warom gardhe i sörby SD NS 2: 20 ( 1408)."],"f":[]},{"a":"utmana","b":[],"c":"","d":"","e":[" , 1) genom maning el. besvärjelse utdriva. Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fsv. 292 f. 2) utkräva. syslomannen . . . hafwi fulla macht ok alla wtmana ok vpbära ok allaledhis til kirkionne gagn skipa thenna for:da gäld lok schuld SD NS 3: 67 (1415). swa at the l marcher skulu aldher wtmanas äller wtkreffuias SVartb 479 (1464). STb 3: 158 (1494), 4: 225 (1511). - Jfr mana ut. "],"f":[]},{"a":"utmana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) genom maning el. besvärjelse utdrifva. som kunna nakra handa manilse älla konste at vt köra älla wt mana diäflana Bir 1: 99 . ","2) utkräfva. \" at vtmana ok vpbära aff hanes skrädara ena halfua läst ok sex fiska ok et hundrat \" SJ 30 ( 1425) ."],"f":[]},{"a":"utmanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utmångla. \" ingha swadane quinnor (ɔ: som betrygtat äre) skule köpe malt lok brygga ok thet vthmange igen \" STb 1: 451 (1463), Burspr.)."],"f":[]},{"a":"utmanga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utmångla. \" ma ängen then a bergheno siter . . . noghor thing at köpa oppa thz at han sculi thöm ater wt manga oc dyrra säila \" PfN 135 ."],"f":[]},{"a":"utmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utmark, utägor. alla thässa skatta jordher . . . mädh husom, akrom oc ängiom, fiskewatnom oc wtmarkom SD NS 3: 263 ( 1417) . the twa qwerna . . . ok ther met tompt, aker oc ängh oc wtmarkar Svartb 433 (1449?). VKJ 236 ( 1480) ."],"f":["-inen VKJ 236 ( 1480) . pl. -ar Svartb 433 (1449?)), "]},{"a":"utmark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utmark, afsides liggande mark, icke inhägnad mark, utegor. the (herdarne) varo j vtmarkom MP 1: 25 . \" fly ökn oc wtmarker \" MB 2: 222 . \" iak hafwer saalt minom . . . brodhir philipusse een aattungh i eedhulte . . . med aker ok ängh, ä hwar thet hälst finnas kan, som ther till ligher, ok undantaghno wthmarkena \" SD NS 1: 142 (1402, afskr.) . \" skoga och wtmarka \" FH 4: 26 ( 1452) . om aagongh pa theris gambla änger ok wtmarker ib 5: 109 ( 1487). dömdes kuhmois boar theres skogh och vttmarch frij vthaff birkala boar BtFH 1: 21 (1499, nyare afskr.) . \" dömdes sigfred jönsson hauta jerffwi alle hans vttmarch frij huar hon hellst kan liggia, som oleff olsson kärde till honom \" ib 40 (1490, nyare afskr.). thet skifftet . . . som toiwola boar och sairiala boar hade giordt medh knutt påsa både på bryst engh och vttmarck ib 51 (1478, nyare afskr.). vttmarck vnder förne bryst i wrdentiensw tree carpe landh ib. \" dömdes then wtmarken och fiske watnen til skifftis imillan oleff henricsson ridula och henric oleffsson ibidem mz theris skifftis broder som the äre lutägende i bryst jord swa skulu the och skiffte wtmarken och fiske vatnen \" ib 294 ( 1509) . \" at skiffte en fierdingh wtaff tartilaby i aker wtmark och änger ib 179 (1507). ranzaca huilken tere haffuer giort ogongh wppo then annars fäägongh och wtmark \" ib 244 ( 1507) . ib 132 (1506), 137 (1507), 140 (1507)."],"f":[]},{"a":"utmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utmura","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mura el. uppföra en mur i riktning utåt (från ngt). ath haney lenger vthmwrar än twa alna vt samma grndwal, ther som syllen lagh STb 3: 306 (1496); jfr SJ 2: 304 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"utmurning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["murparti som gåt ut från ett annat. om then vthmwrningh pa gatan stander mwret, standet til radit och lagen hwadh lagelica byght är STb 3: 6 ( 1492) ."],"f":[]},{"a":"utmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["måta ut, mäta. mädh tässa sama matthena som j vth mälin (qua mensi fueritis) j tässa wärldena skall idher ather mälas j andra wälrldh MP 4: 111 . JMPs 249. the som kalken wilya sälya mädh spannom wthmälandis PMSkr 361 . - Jfr mäla ut."],"f":[]},{"a":"utmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mäta ut, tillmäta, mäta. mz the mäle skäppo scal idhir atirmälas mz hulke j vtmälin (qua mensi fueritis) MP 1: 207 . \" betale medh samme skeppan, wij them wthmäle \" BSH 5: 369 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"utmälinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["talare, retor, advokat. \" konungin ok härtughin läto saman koma alla mästa wt mälingia (advocati) \" Bil 235 . Jfr iämnälunger."],"f":["-iar )"]},{"a":"utmärkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["signanter aduerbium wthmerkeligha GU C l20 s. 578."],"f":[]},{"a":"utmärkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["framstående, betydande. af allom them war bortholomeus a släktenne väghna wtmärkelikastir Hel. mäns lefv. 117."],"f":[]},{"a":"utmärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) utmärka, genom märkning beteckna el. giva till känna; utstaka. opa östra sydhona är han (ɔ fyällen) vtmärktir meth thw steenrör SD NS 3: 358 ( 1418) . . . . en kalgard hulken thär liggiande är . . . swa langtan ok bredhan som han wth merkter är KTb 53 ( 1425) . \" hwat ey är hon athirlyktir yrtagardhir, ok wthmärkt källa (fons signatus) \" SpV 74 . 3) utmärka, göra igenkännlig, beteckna ss skild (från andra). thätta tilhöre them aldra mäst at skodha, som mz the hälgha kirkio sacramentis äro wthmärkta, til et himerslikit rike (quos ecclesiæ sacramenta regnis celestibus consignarunt) Sp V 3. tha haffua vthämrkh sik fran wärlzlikom almogha, j synom k[l]ädhabonadh MP 5: 26 . - part. pret. utmärkter. Jfr Sdw 2: 1326."],"f":[]},{"a":"utmärkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utmärka, genom märkning beteckna el. gifva till känna; utstaka. sanctus gregorius takandis märke träit af gärningis mannomen wt märkte hwar läggias skulle grundualin Gr 302 . \" gaff oss i gen ena slätho . . . wtmerkta (distinctam) med tekn som är raa oc rö \" SD 3: 697 (öfvers. i hds. trol. fr. förra hälften af 1400-talet). the tompt är badhe stakadh ok stenadh ok vtmärkt aat badhum endom ib NS 2: 99 ( 1409) . \" forom wi . . . til haliis forsk ok han meth reep fra land til land thwers öffwer mältä ok laga oos meth raa ok raamärke wthmärkte \" ib 1: 646 (1407, gammal afskr.). lagha oos, ther wi . . . wtmärkto ib. ","2) utmärka, tillkännagifva, angifva. til at wtmärkia dagxsins tima skulu klokkor wara j clostreno Bir 5: 19 . 3 utmärka, göra igenkänlig, beteckna ss skild (från andra). bar enghin thera konuxlika krona oc ey j fördis purpura . . . at naghor there skullo j tolko vtmärkias. hedhras ällir äras owir andra MB 2: 241 . Bir 1: 309 . ther til at konungin maghe vtmärkas (discernatur) aff androm är vidhrthorftelikit at han hafwe särlikin klädhebonadh ib 3: 306 . \" at han skulle ey vara vtskildir älla vtmärktir (notaretur) aff androm cristnom mannom \" ib 69 . \" hulke som vilia . . . vara hedhirhalne swa som wtmärkte af androm (ab aliis tanquam honorabiliores volunt in talibus discerni) \" Bo 5 . \" the äru fran wärdzlika manna klädhebonat wtmärkte oc aatskilde \" Su 151 . \" hanom bör wtmärkias mz nakro enkanneliko tekne, at alle skulin hanom lydha oc wärdhningh göra \" Bir 4: 73 . \" hörde iak thera talla som vpscriffne waro äller märkte, exliij tusandh vtmärkte (signati) aff alle släkt israels sonom \" MB 2: 343 . ib 344 . - part. pret. utmärkter, utmärkt, märkvärdig, utomordentlig, synnerlig. jak vmgik ödhmiuklica mz ödhimiukom ok ey ville iak tee j mik nakat thz som enkannelikit älla vtmärkt vre Bir 3: 154 ."],"f":["-märka )"]},{"a":"utmärkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 1) betydelse, mening. at alt thz skapadh är, j högxsta ok nihdersta kreaturum, thz är antiggia människio nathurs wttydhning ok beseriffwilse, hällir thz är ok hänna skipilse wthmärkilse, aff hwilkins owiruägilse nytian ällir äptihrliknilse, osynligha thinga dygdh skuli kwnnoghas SpV 175 . \" nw wiliom wi wända wart sinne ok wndhirstand til hälga jomfrunna blomstir, hwilkit j teknelikom wtmärkilsom (figuralibus significationibus) är owirgangande j sinne ärlikhet ib 504. 2) förmån. at j tridhia adrenom syntis habraam mz sinom, . . . giffwande aff sik lydhnonna fruct j omskyrdinna syndhirlika wtmärkilse (prærogtiva cirvumcisionis)SpV 372. - försteg, företräde, överlägsenhet, utomordentlighet. hans (ɔ Kristi) starklekir är swa som rinocerotis thäns creatursins, hwilkins liknilse teknar syndhirligha kraptinna foregangilse ällir wtmärkilse (que sigmiltudo prærogatiuam roboris singularis ostendit), for thy at allir starkelkir fallir wäghiande for christi starklek \" SpV 516 ."],"f":[]},{"a":"utmäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["mäta ut, mäta. emensus . . . ab emercior vtmätin GU C 20 s. 216 . \" eeth luthfal i hwario gerdheno i rätto skipte . . . äptir thy som lamboane i berkanom, som bäst aff allom bynom witha, hawa vthmätith \" SD NS 3: 25 ( 1415) . Jfr mäta ut. "],"f":[]},{"a":"utmäta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utmäta. \" alth thet gooz . . . sum . . . war aaf hanom wthmiätit \" SD 6: 6 ( 1384) . DD 3: 14 ( 1384, nyare afskr.) . dömdes oleff ylpoy . . . sin aker firi wtaff mattis lipare ibidem som vi syne men haffe wt määt BtFH 1: 194 ( 1508) . Jfr mäta ut."],"f":["-miäta )"]},{"a":"utmätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utmätning. \" jcke wil jach och gerna twinga them (ɔ allmoge som innehåll viss skatt) medh nogor wtmätning \" GPM 2: 59 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"utmödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttrötta, utmatta. \" takande vidh them thröt oc al wtmöd af äruodhe \" Bo 22 ."],"f":[]},{"a":"utmönstra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vid mönstring utvälja. then staaltisthe ok beste jakth, ther i haffde wtstoffered med byssor och wärigie, wtmönstrede xxiij (24) gode badzmän, haffde i wtsend med ederss breff till the lybske BSH 5: 462 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"utnämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utse, förordna. \" bland thässe budh ther hon wt sände en slöghan malara hon wt nämpde \" Al 7796 . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . 274. utse, uttaga. ath i strax vordhä offuer enss ath vtnempnä huar tridhiä mann effter reth mantall i eders lagsagw BSH 5: 439 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"utnämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utse, förordna. \" wore thesse gode men . . . wtnempde aff ffogten, borgemestere och raadit, wtoffuer ene hussa besyning \" STb 5: 74 ( 1515) . - utse, uttaga. item scal var son eriker vara män i nokarar vtreysor egh vt nämpnä, vtan at almänt vtbuþ warþer fori menä rikesens wärn sculd Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . - Jfr nämna ut."],"f":["-nämpnä . ","-nempde ) , "]},{"a":"utnämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utseende, utkorande. \" haffue the gode herra, capitulum i scara, nämpd oc wtwald . . . jens jonsson . . . tiil dechenedömet i gen. thy bider jac . . . eder herredöme wilye presentera honum ther tiil oc werdens aname for:ne wall oc wtnempning i then akt, som hon gyord är \" BSH 5: 40 ( 1505) ."],"f":["-nempning )"]},{"a":"utnäs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" nothadragat mogho the haffua . . . j allom vtnäsiom som til almenningis vatn liggher Svartb 444 ( 1451) ."],"f":["-näsiom ) , ","ihm . ","theris"]},{"a":"utnäs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utnäs, udde. å utnäsiom widh haf älla sionastrand KS 85 (207, 93) . "],"f":["utnäsia skiul , "]},{"a":"utnödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SvT 101 (daniserande)."],"f":["-nödder ) , "]},{"a":"utnöta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) slita ut, slita upp, förslita, när eth kopar bladh warder wthnöth tha säties eth annad j bogan PMSkr 503 . 2) nöta bort, slita bort. slipes mädh eno stykke kopar til thes thet som wrangth är graffwith (på ädelstenen) är wth nöth PMskr 513."],"f":[]},{"a":"utpinnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" (med infästa spetsar) utsträckt? han var swa thandir oc wtpinnadhir (skrifvet wpinadhir; för wtpinadhir, utvisad? Lat. urskriften har angustatus) a korseno at han gat ängin limin rört vtan howdhit Bo 200 ."],"f":[]},{"a":"utplana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utplåna. \" alt annat war wt plaanat aff testaments breffuet \" FM 74 (1502?) afplana. vars herre ihesu christi död oc pina gudligin tenckilse, hon alstingis aff steckär oc vth planar lengxta oc bytterliigasta skereldz pina Lg 3: 72 . wara första föräldra syndh wt plana oc aff twa ib 588 ."],"f":["-plaana )"]},{"a":"utplana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utplåna. \" när litith skal wth plaanatas thär som wrangth är graffwith PMskr 513. \""],"f":["-plaana )"]},{"a":"utplokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttrycka, bortrycka. \" hon saa . . . skäggit wt plokkat \" Bo 211 ."],"f":[]},{"a":"utpokka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["med pock utkräfva el. uttaga, utpressa; utplundra. saa är thet (landet). wt pockat, skattat oc gest i thenne tiid aff them her lagat haffua för oss BSH 5: 11 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"utpranga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utprångla. \" nar han eig köper til at vtpranga oc sälia bonda warur i köpmanna warur, oc twert amot \" GS 57 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"utpysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppblåsa, göra uppblåst. manga aff them, wärdzlikin wisdombir inbläse oc wtpöse Bir 4: 70 . - part. pret. utpyster, uppblåst, utsäld. at vt pystom (inflatis) säkkiom Bir 1: 335 . \" han hauir . . . vtpösta thrutman \" MP 1: 307 . \" til ath menniskian varder vthpösth och väderfwl \" LB 7: 73 . - Jfr pysa ut."],"f":["-pösa )"]},{"a":"utpysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppblåsa, göra uppblåst. bildl. änkian hwilkin som wtrönt haffwe smittilsen, ödhmikwkar siktil forskwllilsinna stadhga, än jomfrun som wtpösis, thz är at hon högfärdas til fallith (illa inflatur ad casum) SpV 103 . halsins wthräkkilse war hiärtans inbläsilse, aff hwilko the wtpöstos j högfärdinne ib 104 . \" wisomin hoghmodhar ällir wtpöser (inflat), kärlekin botar ällir byggir \" ib 131 ."],"f":[]},{"a":"utpärsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utpressa, pressa ut. vynet vthperses aff mangom viinklasom eller viin bärom mz viinpersoenom SvKyrkobr (Lucid B) 165 . SpV 154 . \" alt hans hälgha blodh wt persadhis a korseno \" SkrtUppb 294 . \" takes swra winbären omogen. stötis oc wth ärses mosten PMskr 323. olya aff linfrö . . . görs swa som mandwl olya wt pärsande ib 400. Jfr pärsa ut. \""],"f":["-persa )"]},{"a":"utraka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["raka ut (aska o. d.). . . . sätya them (ɔ fikon som skal torkas) jn j ognen när eldhen är wth rakadher PMSkr 332 ."],"f":[]},{"a":"utransaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom ransakning inhämta fullständig kännedom om, ransaka, undersöka. effter thy tolf manna nempd thenna maal vtransakdho skelika BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. "],"f":[]},{"a":"utredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utrusta. \" niclis scriffuer hade sama skyp thwenne reser wthreth til siöss medh ancker och toch \" STb 3: 316 ( 1496) .","3) utreda, utveckla, framställa, omtala. astundnade . . . nokon thän man finna som hanom kunde thätta bättir wtredha oc rättan lifsins wägh visa Prosadikter (Brl) 25 . part. pret. *utredder, beredd (på ngt), inställd (på ngt)? hwru mykla fruct haffdhe thu takit aff thinne brwdh . . . omthu takit haffdhe saulum bräzskofullan, ok nw wtreddan thär oppa at han skulde haffwa j thino farahws giort skadha, sw som annar warghir (Si Saulum furibundum etiam in tua ouilia grassantem lupum deluisses) SpV 486 . - Jfr redha ut."],"f":[]},{"a":"utredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utrusta. \" konungen lot honum kosteliga wt reda bade mz wapn oc kläde oc xxiij riddara \" Di 164 . ib 78, 115 . BSH 5: 456 ( 1511) . Jfr redha ut. ","2) utbetala. \" warä thet . . . swa at forscrifne hans bryning ok hans hustru birgita icka vtgoffwa ok vtreddha forscrifna iɉc (150) marca pa samma dach oc thiidh som förscriuit staar \" SJ 280 ( 1460) . ","3) utreda, utveckla, framställa, omtala. wtredh thinom sonom . . . alt thz som thu hördhe af michaele archangelo KL 406 . MB 2: 400 . \" skal man thzta clarlikare wt redha \" Lg 3: 278 . framsätia ok wth reda with then siwka alt teth som foresagh är Gers Ars b 8."],"f":[]},{"a":"utredhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utrustare, utredare. staffen sassze, som war theres wredere BSH 5: 532 ( 1513) . ","2) utredningsman. \" tiill huilckis myns testementis . . . wthredhere oc testmentarios bidher jach oc keser . . . biscop arwedh . . . mesther pawel . . . oc crister claässon \" FH 6: 124 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"utrensa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utrensa, bortskaffa. \" alt thz som finz alstingx genuärdhokt vara äntighia systrana fridhi ok sämio. älla ok formanzsins . . . lydhno. tha skalt thu skynda at wtrensa (eliminare) af hiärtans heme \" Bo 147 . Jfr rensa ut."],"f":[]},{"a":"utresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utfarande el. deltagande i krigståg; fälttåg. milicia dicitur expedicio ledyng oc wth reesa GU C 20 (hand 2) s. 141. item scal var son eriker vara man i nokarar vtreysor egh vt nämpnä Rydberg Tr 2: 246 ( 1357) . att iak försatt konung albrichtz bud . . . såsom war, om hanss uthreso SD 8: 498 (1364, nyare avskr.). RP 2: 309 ( 1396) . Priv o skyddsbr 177 ( 1442) . at staden oc the ther inne byggia ,skola vara frie fore alla utresor, utan sva vare, at stor magt pa laghe, oc the utresor ginge over menä rikit oc rikesens inbyggiare UrkShit 1: 15 (1457). ATb 1: 284 ( 1498) . \" borghemestare bighafogethin och radith nempdhe wth birghir j staf j wth resonna til en höfwisman och han wille eke fara wth \" ib 2: 319 ( 1487) . rechande radit med niclis jensson om then vtresan han war til lfindlandh Stock Skb 289 (1492? Skip). SSkb 157 ( 1505) . Stock Skb 294 (1505, Skip) . GPM 2: 413 ( 1505?) . "],"f":["-reesa . ","-reysa . ","-ressa )","*utreso folk","-rese- )","*utreso karl","-resse- )"]},{"a":"utresa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utfarande el. deltagande i krigståg; fälttåg. bo jonssön hafthä medh vrätte taghit forä vtreyär (d. v. s. i stället för krigstjenst. för underlåten krigstienst) aff anders olafsön thissä äpterscirffnä godz SD NS 2: 176 ( 1409) . \" at the i vtresor ok örlegh i rikesens tiänist naghen skada fine \" GS 66 (1489, orig.) ."],"f":["-reyse )"]},{"a":"utridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rida ut. fadher lät han wtridha mz mykit herskap Bil 610 . \" then riddara som wtriidher gen sinom owinom \" MB 1: 137 . Di 229 . Jfr ridha sik ut."],"f":["-riidha )"]},{"a":"utridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["riddare. \" saa ok om . . . octurio, romaranna wtridhara (equite romano) \" SpV 343 . thz war een aff romaranna wtridharom (quidam romanus eques) ib."],"f":[]},{"a":"utridhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om . . . lucio, ok octurio, romaranna wtridhara Spec. Virg. 343. een aff romaranna wtridharom ib."],"f":[]},{"a":"utrikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. L. A) adv. utrikes. danmarcx warer . . . som ey wtrickes föres skall wtan j for:ne factori hender STb 5: 311 (1520, Kop). B) adj. utländsk. item, vppa swenkso är alt ens, vtrikes män, vtlänske män oc vtlänninga Rydberg Tr 3: 166 (1436, avskr.) ."],"f":["-rikes . ","-rickes )"]},{"a":"utrikis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utländsk. \" nokor vtrikis man \" KS 75 (184, 82) . hampner . . . ther bådhe mågho wäl til koma vtrikes män ok inrikes medh goz ok köpskap tera ib 65 (162, 72) ."],"f":["-es . ","vtriges BSH 4: 282 ( 1501) ),"]},{"a":"utriktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verkställare, (testamnets]exekultor. ok bidher jac . . . thennä for: da suna haquonson, at han wari myn wtriktare til thetta testamtit, oc säther jac honom j hand oc gifuer honom fulla makt til at . . . Svartb 131 ( 1366) ."],"f":[]},{"a":"utrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) upprinna. \" aff the käldonne j hwilke alt goth är war wtrundneth oc äwärdelika skal wtrinna (de ipso fonte omnium bonorum emanassent, et sine fine emanant) \" Mecht 155 ."],"f":[]},{"a":"utrinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utrinna. \" blodhit skulle wtrinna a iordhina \" MB 1: 476 . \" aff thy blodhe som wt ran mz watn aff wars herra siidho \" ib 87 . ib 89 . ","2) upprinna. en klarasta källa wt lopp ällar wtran aff skulromen Lg 3: 429 . ","3) uppspira? war herra skapadhe alzkona trä för än the wtrwnno, oc alzskonas gräs för än thz giordhe blomster aff sik MB 1: 58 . - Jfr rinna ut."],"f":[]},{"a":"utriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["slita ut (ngt ur ngt). the quinnor medh barn vro leeth han swnder skärä ok barnen wt riffwa J Buddes b 94 ."],"f":[]},{"a":"utrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Se Sdw 2: 1326 och jfr MUKopp 35, 101 ."],"f":[]},{"a":"utropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utropa; (med hög röst) offentligen tillkännagifva. then frid, som eendels vtropat är til land oc watn epter sancti botulphi dag BSH 5: 18 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"utropa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utropa. . . . huars nampnhan och leth presentera, openbar och wthropa for konungen Hist Tidskr 38: 118 (1523?)."],"f":[]},{"a":"utroþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["utrodha bater","vthrodda- )"]},{"a":"utrutin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , genomrutten, hel fördärvad av röta. huilken tompt . .. och staar en gammel vtrotin bygning vppa STb 4: 109 ( 1506) ."],"f":["-rotin )"]},{"a":"utrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uttrycka, bortrycka, afrycka. the som haret er . . . wtrykt LB 7: 32 . - uttrycka, slita. tungomen wtryktom af thera hals Gr 289 . wordho . . . androm twnghom (för -or) wt rykte LfK 54 . dödhin . . wtrykkir (rapit) wsla siälena aff kroppenom Su 232 . ","2) uttrycka, uttåga. \" the vthryko til stridhinna \" ST 244 . - Jfr rykkia ut."],"f":[]},{"a":"utrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utrycka, avrycka. hans hälgasta haar, som wth rykt waro aff hans wärdogasta hwffwo[dh] JMPs 395. - bortrycka (ngn från ngt). ginstan ginge somlige wth . . . ok then aldra vslasta vdonem vthrykkendes fra abbatissonne sidho . . . förde jn fore domaren J Buddes b 150 . - Jfr rykkia ut."],"f":[]},{"a":"utryma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utrymma, göra tom? alth thet folk her komber lägx in til myn medh thoma buka, hwassa kniffwa och wthrymdhe strupa BSH 5: 252 ( 1508) . "],"f":["utryma sik , utbreda sig, utgjuta sig. ey skla hon oc sik wtryma (se effundat) i mang ordh ällir högha talan Su 281 . - Jfr ryma ut."]},{"a":"utryme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utrymme, plats att utbreda sig el. röra sig. rädhis at hafwa manga manna kynzskap oc winskap ok stort wtryme Lg 3: 487 . ","2) tillfälle att rymma undan? samfellen idher ath halla the förrädhare jnne giffwandes them engte wthyrme HSH 7: 18 ( 1470) ."],"f":[]},{"a":"utryme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utrymme, plats att utbreda sig el. röra sig. et öresland . . . i tompt, akir oc äng oc allom tillaghum oc wtrymom SD NS 3: 537 ( 1420) . \" at han tha vele framdelis unna ok förläna the samma bönder under staden, stadhenom till styckelse ok uthryme \" UrkShist 1: 16 ( 1457) . Priv f Sv st 172 (1473, avskr.) . \" ffornempda nylösa kan eij bliffwä bestondigh wtan ther kommo meere wthryme til på then swdra siidona \" ib 178 (1474, avskr.) . ib. STb 5: 150 (1517)."],"f":["-rvme Neuman Vokbal 84 ( 1486)"]},{"a":"uträka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se utvräka."],"f":[]},{"a":"uträkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uträcka, utsträcka. \" producere framleda ok draga ok vträkia \" GU C 20 s. 202 . - sträcka fram. tha vsal vdo halsen vthrekte ok kempen swärdet oplyffte til at hugga J Buddes b 151. skulle strabuck och meynbom gaad oc tekned met wtrekende ffnger och hond pa bryggen STb 4: 249 ( 1512) .","2) utsträcka, räta ut, giva rak form åt. (?) ärw the baasdhen (ɔ: månens horn) wthräkth, merke kommande storm the nattena PMSkr 291 . 3) utsträcka, utbreda. Jfr SDw 2: 1326. distendo . . . wt räkia ok krympaa GU C 20 s. 195 . mina händhir waro wtrakta a korsseno til obygdils SkrtUppb 328 . \" hon som af diäflenom var lärdh, wt räkkia hans nät til at gripa thän renfärdugha, oc dygdhelika konungxsins son \" Prosadikter (Barl) 76 . 7) räcka ut, sträcka sig ut(åt). sa lonkt wth som thet swarttha valneth wthräcker VKJ 171 . "],"f":["-räkkia )","uträkkia sik , 2) utsträcka sig, utbreda sig. swa thässin for stör[s]tan söthma giffwer jnngärligha hwilo ok thät wthan thänna söthmen sigh wträkker swa mykith, at han inledher swa som en andelighin sömpn SkrtUppb 30 . - Jfr räkkia ut."]},{"a":"uträkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uträcka, utsträcka. \" allan daghin wträkte hon händrina sina til thin \" Bo 113 . Gr 313 . KL 117 . Lg 221, 808 . Bir 1: 35, 3: 447 . \" tha willo theris owenir nidher trodha theris hälaghetir. oc wträkto the sina händer til (d. v. s. sökte komma åt el. sätta sig i besittning af) thera hälgasta mönstir \" MB 2: 273 . \" hon . . . wträkte tunguna \" Gr (Cod. D) 382 . han . . . vthrekker alla syna händher oc klöör ouer then vsla sielä hopen LfK 238 . \" tha vtrakte han sin arma \" Bir 3: 271 . skal iak . . . sätia thik vppa min arm hulkin swa starkir är at ängin forma at vt räkkia (extendere) han ib 1: 11 . ","2) utsträcka, räta ut, gifva rak form åt. dörra hakane äru alstingx vtrakte (extensi ad plenum) oc änkte bögdhe til at halda Bir 2: 90 . ","3) utsträcka, utbreda. antonius sa . . . alla owinsins snaru wträcta iwir iordhena KL 238 . \" wträkte sit nät owir fiskin \" Bir 2: 6 . MP 2: 255 . Ber 172 . \" kom en ängil til henna aff them chorenom som kallas seraphin, wt räkkiandhis ower hennas bryst sina wingha \" Lg 3: 430 . \" hafwa . . . vträkt haar (capillos extensos) owir sina skuldror Br 1: 94. vträkto lokkane (capilli protensi) ib. \" ib 135 .","4) utsträcka, utspänna. \" strängiane vträkte i harponne \" Su 441 . \" dyrt gul hulkit som vt räkkis (extenditur) ok slas owir harth städh \" Bir 1: 58 . \" har han (Laurentius) vt räktis owir glödhena \" ib 286 . \" akta . . . huru han alla wägna är wthandher oc wthräkther \" Su 48 . - (?) han leeth liiff och halss wthräkkia RK 3: 401 . ","5) uttänja, utvidga. \" fingir gullit skal . . . mz hambrom vt räkkias \" Bir 1: 402 . ","6) sträcka ut, sträcka upp, resa. thu . . . vträkkir (erigis) diäruelica ouinstins tekn ok baner Bir 3: 35 . ","1) utsträcka sig, sträcka sig, söka komma åt. hans arma äru swa som twe orma thy at mz sinne ilzsko vträkker han sik til enfalla män Bir 1: 70. - sträcka sig, söka att nå. tha tilföghis hoghen ihesu älskogha . . . oc wträkte (för wträkkie) sik til himerikes lön LfK 196 . \" hon är lika thy blomstre älla säff som kallas swärdon hulkit som . . . vt räkke sik j höghek ok vidhlek owir annor blomstir \" Bir 1: 392 .","2) utsträcka sig, utbreda sig. han (kärleken) börias aff twem budhordhom . . . ok vträkkir sik sidhan thil manga otalica god gerningha MP 1: 23 . \" thera liws vträkte sik wit owir himpnana \" Bir 3: 365 . - refl. uträkkias, utbreda sig. hans giri vträktis vtan matto Bir 3: 67 . - Jfr räkkia ut."],"f":["-räkka Bir 3: 447),","uträkkia sik , "]},{"a":"uträkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsträckning. \" j vingana bredhlek ok vträkkilsom (extensione) \" Bir 1: (Cod. B) 350."],"f":[]},{"a":"uträkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) sträckande (på ngt9. halsins wthräkkilse (ceruitis erectio) war hiärtans inbläsilse, aff hwilko the wtpöstos j högfärdinne SpV 104 ."],"f":[]},{"a":"uträkna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uträkna, räkna. \" saagh iak storan skara hulken engin kwnne vträkna (dinumerare) \" MB 2: 344 ."],"f":[]},{"a":"uträkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsträckning, utsträckande. aaron oc hans kompan studdo wnder hans händer, at the skullen ey tröttas j idhkelike wträknig Bir 4: 94 . VKR 4 ."],"f":[]},{"a":"uträtta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["4) straffa. \" komber hon i stadin igen, tha skal hon vtrettes epter ty som tilbör STb 1: 25 (1475). ath proestin her mattis skall vtrettane (ɔ: en kvinna som bränt upp ett foster) effter kirkione lagh \" ib 151 ( 1478) . ib 400 ( 1482) . \" kan tha twädräkthen ey annars stillas. vthrättes ffaa aff them (ɔ: oroselementen i en här) strängelika ath alle fanga ther aff räddogha \" PMSkr 142 . - avrätta. ther aff fik meister mikell (ɔ bödeln) iij (3) gyllena fore sith arbeite, tha han vth rättade magnis symonssons drenge STb 1: 24 (1475?). 5) träffa avgörande (i ngt), avdöma? ath olaff hemingssons ok pedher körtingx erende skal besta, til thes wor kere höuitzman her sten ok her nic. stwre sielffwe vtrettat ok ära ther vtoffuer STb 1: 85 ( 1477) . - Jfr rätta ut."],"f":[]},{"a":"uträtta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) rätta ut, utsträcka. bil. mz do ra krokum, menas kardenala, þär dyrena skullo hiälp af . . . hafa þe äru vt rätte, þät mästa þe for magho, til hogh färþe Bir 4: (Avt) 180. ","2) bringa till stånd? halla oc göma alla daktinghan breff och besegilse som giordh giffwin och wänlecha wdrath (för -räth?) är SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","3) rätta? lemna skadestånd för? swa at hwar en gärning ma thess bätre ransakas och uthrättas, om ther funne nogro fiärd eller falskheet giord uthinnan SO 162 ."],"f":[]},{"a":"utröghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röja, angiva, förråda. \" prodo . . . dere vtröygia vppenbara bort driffua ok fordärffua \" GU C 20 s. 488 . prodimus . . . wi vppenbarom vthrögiomok forradhom ib."],"f":["-rögia . ","-röygia )"]},{"a":"utröna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) pröva, utröna, at thetta sama malet skulde wtrönas ok doom föras ij the hundare ther quärnnen innan ligger SD 8: 195 ( 1362) . (+) apodixes vthrönande dygdh ok makth GU C 20 s. 29. 2) pröva, försöka, sätta på prov. oss hoppäs, at . . . framdeles skal idhre naadh väl täkkas, näär i mannen utrönen Ser. rer. svec. II 1: 147 (1431). ib. 4) erfara. periclitari vadha vtröna GU C 20 s. 435. nakor qwinna . . . hwilkin wtrönth haffwer manz samblandh SpV 345 . \" thu skalth wthröna santh wara alt thät jak haffwär sakt JMPs 434. - (?) hwat ey talar thän om thänna blomstirs lwkt, hwilkin som pröffwas haffwa wthrönt (för wtthrykt? Lat. expressisse), j likamlighom teknom, ordhom ok thingom, mykin kirkionna sacramenta \" SpV 13 . - part. pret. utrönter, 2) erfaren. expertus . . . vt ränther GU C 20 s. 243 . hw[i] swerigis herrer wilie sigh bekymbra och klandre medh them så offta warendes vtrönte på them PMSkr 704 (senare avskr.). - Jfr outrönter."],"f":[]},{"a":"utröna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L:","1) pröfva, utröna. \" nar han ville . . . thetta vt röna ok bepröfwa vm thz sant ware \" Bir 1: 61 . ","2) pröfva, försöka, sätta på prof. at hans lydhna oc stadhukhet skulde pröwas oc hans ödhmiukt wtrönas KL 252 . \" vil herran thom vt röna hulke som oquämelike äru at inganga j äronna stadh \" Bir 2: 37 . \" hwi thu plägar thina wener häller wthröna (exercere) mz dröffuilsom än mz glädhi \" Su 168 . \" hwilkin sina wtualda weenir j tusanda mattor ranzakir oc wtrönir \" ib 299 . ib 163 . \" huilkin man tik (d. v. s. världen) wil wt röna \" RK 1: 2495 . ","3) gifva el. aflägga prof på, ådagalägga. han vt rönte högeliga sin wisdom mB 2: 284. ","4) erfara. \" finna ok vtröna huru gudh atirlöna ok hedhra sina modhor thiänara \" KL 83 . \" vt röna ok känna hans grymhet ok ondzsko \" Bir 1: 5 . \" the thz vtröna \" ib. \" siäl är han som thz wtrönar hällir mz sanna andans wtrönilse, än mz ordhom \" Su 281 . Bir 1: 10, 245, 251, 262, 263, 2: 57, 110, 246, 283, 327 . MB 2: 153 . Ber 123 . Su 108, 144, 159, 290, 299, 446 . ","5) känna, hafva (köttsligt) umgänge med. the qwinnor som wth rönth haffwa (cognoverunt) män MB 2: 139 . - part. pret. utrönter, ","1) bepröfvad. hwilkins alder är . . . j godho pröfffwadher oc wtröntter (cujus et ætas et vita probata est) Bir 4: 66. ","2) erfaren. \" vthrönther j stridz konsth \" PM 2 . som wnderstand haffwa j konstenne oc ärw wthrönthe LB 9: 112 ."],"f":[]},{"a":"utrönan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erfarenhet. \" thär nsät bewisar iak hänne mina kraasa rikedoma mz enna säla wtrönan \" Mecht 107 . \" thy om wi forlathom androm, tha haffwom wi wtrönan (experientum), at wi fam forlatilse aff höxta fadhrenom \" SpV 572 ."],"f":[]},{"a":"utrönan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erfarenhet. \" aff aldra sannasta wthrönan (experintia) \" Su 108 ."],"f":[]},{"a":"utrönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. ","1) försök. \" the sta j minne thiänist ena stund . . . for vtrönilse ok frestan skuld \" Bir 1: 45 . ","2) erfarenhet, upplefvande, erfarenhet. teande os i nakre matto här wtrönilse af the himerikis vmgangilsomen. hwar the hwazske giptas älla taka sik hustrur Bo 43 . \" indra dygdhanna hugnadhir. hulkin ther vi kännom medh wtrönilsom ok ey mz nakrom lärdom \" ib 116 . \" som j sigh siälfuom hafua mwmmith ath pröfua krankdomana medh langlikom wtrönilsom \" VKR 80 . \" o huat rädhelikin asyn stranga domarens mik nw närwarndis wm räddoghan, oc genstan fulfölghiande mz wtrönillsom \" Su 249 . säl är han som thz wtrönar hällir mz sanna andans wtrörilse (per veram experentiam), än mz ordhom ib 281. wm thronna wtrönilse lärdher ib 284 . \" huru sigher thu . . . han wara älskelikan oc täkkan, som almännelik wth rönilse bewise swa arman oc ömkeliken ib 25. lärir os daghlikin wtrönilse \" ib 270 . \" wm thu wil tässa sacramentzins andelika . . . gaffuor antwarda wtrönilsinne \" ib 292 . ib 112, 291, 343, 347, 356, 359 ."],"f":[]},{"a":"utrönilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 2) erfarande, upplevande, erfarenhet. än tho at war wthrönilse (experientia) samtykkir prophetans ordh, tha likawäl . . . SpV 72 . \" han haffwer ey wthrönilse som tarffwas j gärningommen \" PMSkr 204 . \" ytermera ffalla the j tolko willo, at the nw sighia enghen järtekne wara, moth the hälgha kyrkyo wthrönilsom JMPs 472. \""],"f":[]},{"a":"utröning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erfarande, erfarenhet. aminnas the foreeningh, och the hälgasta stundena, j hwilkom thu . . . skal mik äwärdeligha nythia, oc nywtha, j högxta wthröningh (in summa expentina) Mecht. Uppenb. 281."],"f":[]},{"a":"utröning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erfarande, erfarenhet. experimentum et experiencia vt röningh GU C 20 s. 243 . \" periculum li vadhe ok vtröningh aff \" ib s. 435 ."],"f":[]},{"a":"utrörder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["avgränsad (medelst rör el. dyl.)? een akerfield, wtrördan meth twem dykom oc raam SD NS 3: 81 ( 1415) ."],"f":[]},{"a":"utsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) se u, skåda ut. ä yw sparlekare wi wt sem (ur klostercellen) ä yw wislekare LfK 144 . medea . . . wtsa j gynom torned epter syn elskog hwro han stad drog Troj 20 . 2) utse, utvälja. at han skulle först jnlöse then deel han vthseeth hade j samma sit hus STb 4: 33 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"utsea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utse, utkora. \" oppa thz ath menniskian skal j sik syälfwe sökia ok tänkia hwath hon vthsedh aff gudhi tyl äwärdeligha glädhi. ellir skykkath tyl äwärdelighe pyno \" Gers Frest 51 ."],"f":[]},{"a":"utsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utsäga, uttala. - uttala, omtala. llucidare liwst göra openbra oc wth seya GU C 20 (hnd 2) s. 99. 3) (muntligen) utfästa, utlova. tha skiparen wthsagde skipith til legho ath fara the resona PMSkr 98 ."],"f":["-seya )"]},{"a":"utsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utsäga, uttala. \" som raskast ordh var wt saght \" Bil 901 . - uttala, omtala. the sculde wthsäyia k karls synne RK 3: 710 . ","2) tala till slut. thz drotzin haffde vt sakt RK 2: 4714 ."],"f":["-säyia )"]},{"a":"utsighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsegla (på handelsfärd). haffwa wi wnth wore älskelike borghare aff jönaköpung ath the mogha wth sighla aff wara köpstadher meth therris godz SD NS 3: 258 (1417, avskr.fr. 1500-t.). Hist Tidskr 1: 398 (1508). - Jfr sighla ut."],"f":[]},{"a":"utsighla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsegla. \" the rawmo borgare vore vtseglde thel räffle med vj skep \" FM 361 ( 1508) ."],"f":["-segla )"]},{"a":"utsighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utseglande. FM 439 ( 1509) ."],"f":["wdsiglingh )"]},{"a":"utsighling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utseglande (på handelsfärd). warer och fortänkt medh the godhe härer om wtsiglingen j stocholm GPM 2: 23 ( 1508) . - med tanke pa farled mellan hamn och öppen sjö. en doch ath riiked haffwer lägligare walstadt (än Nya Lödöse) . . . ther som ffriiigare och streckä wthsigling woro Priv f Sv st 169 (1473, avskr. fr. 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"utsila","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["frånsila. \" thär thw läther thät som wthsilas warj j reno kar PMskr 390. \" ib 556 ."],"f":[]},{"a":"utsiudha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utkoka, genom kokning utdraga. laath . . . yrtherna i vineth och siudh thz tiil hopa saa lenghe makthen är all wthswdhen LB 2: 11 ."],"f":[]},{"a":"utsiunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunga till slut. til thäs thz war alt v sungit KL 80 . \" vi formaghum ey allan reghlo sangin wt siunga \" ib 206 . \" for än höghmässan vare wtsungen (donec publica finretur missa) \" Ansg 255 . tha venite är wtswngit Bir 5: 59 . Jfr siunga ut."],"f":[]},{"a":"utsiunga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sjunga till slut. tha tercia wtsanget är ÅK 60 . \" swa thät tiidgerdhen om matdagana blifue joo wte songhna tha x slaar \" ib 61 . - Jfr siunga ut."],"f":["wte- . ","-sanget . ","-songhna ) , "]},{"a":"utskampulera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["Jfr Hildebreand, Sv. Medelt. 2: 846 (om gjutning av bösslod)."],"f":[]},{"a":"utskara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["raka ut. göris en dywp graff jnne j ognenom thär askan sankas j oc ey wthskares tha PMSkr 360 ."],"f":[]},{"a":"utskatta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ss skatt utskrifva el. uttaga. at wor embetzman leet wtskatta wor rettoghether FH 1: 140 (1493, gammal afskr.). Jfr skatta ut."],"f":[]},{"a":"utskikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utskcia, utsända. \" tiil fölgis vth skickandis sweriges edlingar och thro men \" BSH 5: 624 ( 1520) . \" med the ärliga dande swenna, i idhers narwara med mich wtskickadhe waro \" ib 625 . FH 5: 210 ( 1512) ."],"f":[]},{"a":"utskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) avskilja, avsöndra, skilja. \" äwärdelika om meer wtskil (för wtskils? Lat. discernitur) skaparen fran ceratureno \" SpV 515 . 4) uttryckligen tillkännagiva. - föredraga. . . . oc trättande ärlike man sixten martensson styresfaster a the köpe som laghen wt skylde oc fore sagdhe Vg Fornmt I 4-5: 66 (1390). - bestämma, avgöra, döma. ther före. . . iak stadder war aa fornempda ägom i närwara hederliga oc erliga manna . . . at wtskelia oc forclara om fornempda äga Brasks Kopieb 30 (1511?). ib. - bestämma, ordna, inrätta. solinna thränne natwr är swa wtskild. at thz ware omöghelikt at hon matte sool wara än et thera fra andro skildis SvKyrkobr (Lucid A) 96 . - bestämma, avgöra. vm morgonen han waknadhe, thenkte han sik än wara a sama huse somhan sat fangadhir, oc tho fan han sik wara i minom gardh, än kunne han ey fullelika vtskilia hwat hällir war, for än . . . Hel män 214 . 5) urskilja, förnimma. annor wtskil (discernit) thz hon haffwer fanghit, mz ythra sinnomen SpV 76 . - part. pret. *utskilder, 1) som skiljer sig (från ngt). han (ɔ prästen och munken) hawir wtskildna klädhebonahd fra werlz folke Hel män 128 . 2) särskild, märklig? aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse SpV 159 ."],"f":["-skelia )"]},{"a":"utskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skilja (från), aflägsna. at han (konung Saul) skulle vt skilias af rikeno ok af sätias Bir 1: 74 . ","2) afskilja, afsöndra. \" hwilkit gooz, min . . . husbonde hanis symonsons äghadeell war wtskild oc wthopa fran lowkunes gardh \" FH 4: 33 ( 1453) . \" conuentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins vtan til \" VKR 42 . \" haffuen siälffue wtskildan (separatum) sin kirkiogardh \" Bir 4: 96 . ","3) utmärka, göra igenkänlig. at hon (abbedissan) wt aff androm skuli wtskilias (discernatur) oc hedras Bir 4: 73. at han skulle ey vara vtskildir (segregatus) älla vtmärktir aff androm cristnom mannom ib 3: 69 . biscops klädha bonadhir är vtskildir (discretus) ok hedhrilikare for androm ib 1: 310 . ","4) uttryckligen tillkännagifva. scal wtskilias oc wthrykkias förr än noghar takx til systir at hon scal blifua j tem stadganom til dödhra dagha VKR 10 . - bestämma. scal wtskilias oc wtthrykkias hwat hellir the sculu blifua wtan fore . . . ellir vm än the sculu bidha eptir at in koma j inlykith VKR 10 . \" tha scal wtskilias aff couentinne hwat embete rwm oc stadga hon scal haalla \" ib 44 ."],"f":[]},{"a":"utskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr skipa ut."],"f":[]},{"a":"utskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["Jfr K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 10 ff. 1) urlasta (gods ur fartyg), lossa. ath jacob sylike skal anama sine frackt . . . aff them som sitt gotz ecke vtskippade aff hans skip Stb 1: 345 (1482). PMSkr 14 . \" batzmännena magha thet sith gotz somthe frith föra, jnskipa oc wthskipa mädh skip baathenom \" ib 42 . 2) utskeppa, utföra. STb 1: 121 (1477). önskade war höffuitsman tha medh vprechta hender sin holk jnne for slottit igen och badh sich swa gud hielpa, ath han sculle ey vtskypa eth rogh korn ib 3 . 20 (1492). ath icke schal lrogh eller malt utskypes ib 4: 10 ( 1504) . jngen lax schal vtskypas jnnen michaelis ib 17 ( 1504) . ib 5: 81 ( 1515) ."],"f":["-skippa )"]},{"a":"utskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andel av inlagor på bys utlägor. item i sundbo skoghe en attong oc callas wtskipt SD NS 3: 263 (1417)."],"f":[]},{"a":"utskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andel af intagor å bys utegor. alium . . . fundum . . . ad usus proprios uolo reseruare. preter uthskiptir silicet siluas piscaturas SD 2: 18 ( 1286) . pro fundo, agris, pratis et alijs omnibus juribus wlgariter dictis almænninga uel vtskifti ib 3: 112 ( 1313, nyare afskr.) . vnum bol, siue vtskipth, iuxta curiam nostram ib 548 ( 1332) ."],"f":["-skift )"]},{"a":"utskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) utdriva. \" wy warum för vthskutne, bylthoghe, ok vthlagdhe, baadhe aff hymerikis ok jordhrikis paradiis \" SkrtUppb 367 . - fördriva, driva bort, avlägsna. at the bönder ider breff aldeles förakte och wilie os paa nijt wtskiutha (från besittningen av en andel i Sala gruva), huilkit oss hoppes ider härredöme ingelund tlstälja wil GPM 2: 380 ( 1512) (i brev från biskop Matts till Sten Sture). the som hionalagh swa taka. at the gudh wtskiwta aff sinom hugh SvKyrkobr 65 . (?) nagat ther epter ware (härefter sannolikt ett the överhoppat) fran theris (ɔ: sina ägodelar) wthskotin STb 4: 130 (1506). - Jfr skiuta ut."],"f":[]},{"a":"utskiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) skjuta ut, stöta el. störta ut. præcipitare, utskiuta GU 1 . \" han ledde hana höght vp a eet bärgh. ok vilde hana þär for vt sciuta for en clint \" Bu 516 . ","2) utdrifva. \" hus läna þöm sum beþäs med gooþ wiliiä . . . stallarum i uutt husum, þo swa att fänäþer äghandens egh uutti skiutis \" SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . \" vtskutu han aff klostreno \" KL 43 . tha wart sancta felicula fran them wt skwten Lg 33 . - förskjuta. äst . . . thu wt skutnin aff gudz barnom LfK 103 . - aflägsna. rosn oc förgangliken hugnat war mik wtskwtin aff mith hiärta Lg 3: 412 . ","3) afskjuta. \" hans besko ordh . . . äru swa som skot ther wt skiutas gynom swa mang vindöghon huru opta difwlin nämpnis \" Bir 1: 37 . - Jfr skiuta ut."],"f":[]},{"a":"utskiuta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utskiuva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skjuta bort, bortstöta. hon forsmadhe alla gafwo oc starklika wtsköt af sik hans arma mz hwilkom han hafdhe omfämt henna haals Gr (Cod. D) 380."],"f":[]},{"a":"utskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skog på utmark. gardhin ligger 1/2 attungher i allom wtskoghenom, som wtan gardhzstoma ligger VKJ 31 ( 1447) . ib 270 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"utskrapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utskrapa, utplåna. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 49 f."],"f":[]},{"a":"utskrapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utskrapa, utplåna. \" ey skal iak vtskrapa hans nampn aff liffsens bok \" MB 2: 338 . vtskrapa theris amynne aff iordhinne ib 227 ."],"f":[]},{"a":"utskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krypa ut. tha skla han (ormen) vth skriidha LB 7: 56 ."],"f":["-skriidha )"]},{"a":"utskridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skrida, ut, krypa ut. elabor . . . vtskrida ok vtfly GU C 20 s. 212 . elabi fullelica vth scridha ib (hand 2) s. 56."],"f":[]},{"a":"utskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afskrift. \" hengiom wi til vitnisbyrd war insgle fore thessa vtscrifft \" SD NS 2: 190 ( 1409). ib 1: 543 ( 1406), 572 ( 1406), 609 (1407-10). samma wtscrifftir (d. v. s. afskrifter af detsamma) sändom wi . . . symoni prestanna höfdinga oc almoganom j iwdha landh MB 2: 275 . \" jak . . . en wtscrifft thik ther aff (d. v. s. af mitt testamente) sänder \" Al 10202 . han fik. . . budheno vth scrifftena aff konungxsens breffwe MB 2: 186 . ib 258 . FM 506 ( 1510) . thetta är en vthscript aff mynom gardhe (för myno gardhe brefue?) . . . hwilkin vtscript jac gifuir brödhra clostre SD NS 1: 34 (förra hälften af 1400-talet). - (utskrifcet) exemplar. när ganzmestarin . . . anamar sitt embete tha aname bescrifuit . . . hwat han for sik findir baadhe j booskaps thingom ätande waro. oc fänadh. oc hwat thet hälzt kan wara oc samuledh tha han skils widh sit embete, oc ther aff antwardhe ha abbatissonne ena wtscript oc andra hafuj sielfuir VKR 40 . \" hwar capitenare skal hafwa ena wthscriffth aff tässom stagommen \" PM 41 . - lydelse. tässen är wt skrifftin (exemplum) aff breffueno som jonathas skreff til sparcitas MB 2: 262 . ib 263, 271 ."],"f":["-scrift FM 506 ( 1510) . -scrifft. -schriffth),"]},{"a":"utskript","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. 1) avskrift. . . . oc sänder jak idher ena vtscript af landamäromen j hwat mato the wurdho tha stadhgath som mik är bewist FMU 1: 350 ( 1374) . \" thy sndom wy nw ider nogra merkeliga vthscripter baade aff . . . konung magnus . . . sa oc . . . biscop hemingx . . . breffuum \" Svartb 496 ( 1470) . - (utskrivet) exemplar. befaltis helmik stadzscriffu[re] . . . at vtscriffue och göre lechiarom ena skraa lyckeruiss lydende ssom then vthschrifft ludde STb 3: 289 ( 1496) . her epterfölger alt tet birgersuensson . . . vpbar stycke wijdh styckke, som vtscripterner vtlude, som formyndarana ena haffuer och berger andra, bade vtskorne aff ena handscripth ib 304 ( 1496) . ","2) föreskrift, recept. ath han (ɔ en apotekare) ey annat jnlote än som docteren hanom befalte eller hans vtscriffter jnncholle sTb 3: 309 (1496)."],"f":["-scrifft . ","-er ) , "]},{"a":"utskriptaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utskrifva, skrifva. at thenna wtskrifft . . . wtskirffwis MB 2: 258 . - skrifva, utfärda. the böker som vtsvriffwos j hans dagom MB 2: 279 . \" thz breff som onias wt skreff \" ib 263 . \" vtskriwin lagh \" SO 289 . ","2) skriftligen anföra el. angifva. vndi þe plikt ok plahgu. som vtscriwaþ är j warom fornäfndä stafghä SD 5: 606 ( 1346) . som här er wtsdvirwat i brefweno PfN 135 . - Jfr skriva ut."],"f":[]},{"a":"utskriva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utskriva, skriva. som fförscriffuit staar her tillforen j bocken affreknat och wtskriffuit, tha wort tet swå nw på nyt afftalet och affreknet met fför:ne jens Stock Skb 296 (1512, Skip) . - skriva, utfärda. thässe ärom wi, som breffuit vtscrifuom: knute ilyncöpung, sigge i scarom (o. s. lv.) Rydberg Tr 3: 123 (1434, samtida avskr.) . han swarade, at tet (ɔ ett visst brev) skulle ey komma for öghonen, epter jngen vilde tet til standa vtscrifuit haffua STb 4: 131 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"utskudda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skudda, ut, skudda el. skalka från el. af sig. paulus wtskuddadhe ormin i eldin KL 175 . \" byriadhe konungin til at skälua. oc wtskuddadhe af sinom licamma flasit ok harit oc tändrena. hulka han hafdhe haft i swina liknilse \" Gr 306 . \" vm nakat vrenlikit drypir owan til a han (örnen) thz vtskyddir han starklica aff sik mz vingomen sua som gaas \" Bir 2: 50 . - skaka ut, skaka undan. vakta at han huässe ey älla rökke swärdhit j othole . . . ok at o forsyn älla glömska vtskydde (excutiat) thz at thz falle aff handinne Bir 3: 378 ."],"f":["-skydda )"]},{"a":"utskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["utskots stol , "]},{"a":"utskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["utskuts stol?"]},{"a":"utskutsstola","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) utskyld. \" om theris skat oc vt skylder \" MB 2: 268 . ib 278 . han haffuer alder draghit skat eller andra wtskylder medh them aff soken FH 1: 139 ( 1493) . ib 140 . \" aff allum aarlikum konunglikum wtskulum ok alaghum \" SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . ib 1: 207, 5: 377 (1344, nyare afskr.). FH 5: 37 ( 1466) . BSH 5: 423 ( 1510) . af then for:da gardh war vtskyld vm aret 1 fat järn oc 1 mark peninga SD NS 1: 278 ( 1403) . ","2) afkastning, inkomst (af ett gods). hwars arsins wtskyld þes sama godzsin SD 5: 160 ( 1343) . \" þa gangon oc wtskyldinna godzsins ater vndir mic ib. - Jfr konungs utskyld. \""],"f":["-sculd SML B 8: 4 i var. pl. nom., ack. -skyldir UplL Kg 11: pr. -skylder FH 1: 139 ( 1493, gammal afskr.) , 140; MB 2: 268 . ","-skyldher ib 278 . ","-skylde SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). -skyller VGL V 1, 2; FH 5: 37 ( 1466); BSH 5: 423 ( 1510) . ","-skyldum UplL Kk 2: pr., Kg 10: 1. -skyldom HelsL Kk 2: pr. -skyllum SML B 8: 4. -skyllom WE 1: 207. -skulum ib 4: 408 (1335, nyare afskr.)), "]},{"a":"utskyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utskyld. \" al kyrkio goz skulu al vndi kronona ganga til wtskyldir \" SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). . . . och giffwom thöm som bränth är före fri ath wara for all skath och wth skiller j sex amfelthe ar ATb 2: 184 ( 1480) . \" at aff the ij garda skal här epter ganga ij wtskylder \" Uppl Lagmansdomb 10 ( 1490) . \" thär epter kallade thän syslamannen til sigh sins härra landbor som nagat waro än gäldh skylloge aff husbondans vthskyld lok affradh \" MP 4: 154 ."],"f":["-skyldir . ","-skylder . ","-skiller ) , "]},{"a":"utskylda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utskyld 1. for . . . arligha konungxligha wtskyllor (för -er?) FH 3: 123 ( 1448) ."],"f":["-skylla )"]},{"a":"utskylda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ss utskyld erlägga, skatta. huilken II godz aarligha vtskyldä j landh geldh III marker oc VIII örtogar peninga FH 5 . 51 (1467). huilken andeel . . . arlige rentath ok vthskylleth haffuer elleffue spen korn FMU 5: 457 ( 1494) ."],"f":["-skylla )"]},{"a":"utskyldis byr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alle the ägedhela som flere wthskyldes bya nywtha FH 5: 36 ( 1466) ."],"f":["wthskyldes- )"]},{"a":"utskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["pliktig att betala utskyld (till ngn). skal allom vitherligt vara, ath jagh retteliga vth skylloger är marthakelff kyrkia XVI mark peninga SD 6: 294 (övers. från sl. av 1300-t.)."],"f":["-skylloger )"]},{"a":"utskylia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skölja ut, skölja bort. the twa tunnar salth, som vtskoldes aff sama ölfatidh (ɔ ett söndrigt öfat i en skeppslast) STb 1: 55 (1476)."],"f":["-skoldes ) , "]},{"a":"utskynda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skicka åstad. wtskinda thet folk in at stokholm BSH 4: 312 ( 1502) ."],"f":["-skinda )"]},{"a":"utskyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvisa, visa. hulkith swidh som liggher . . . effther thy som merkian vthskyrer pa badha sydhor DN 14: 215 (1517)."],"f":[]},{"a":"utskyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utskärande, snidande. börk. lind. oc pila trä ärw godh til wthskyrdh PMskr 349.","2) snideri, snidat arbete. emites är en sten . . . oc göras aff honom wthskyrdher PMSkr 473 . roserna, äller wthskyrdhen standher pa skinneno ib 542 . ib 544 (se under utskära 2)."],"f":[]},{"a":"utskäkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utstående hörn, utsprång. ä täs flere slindhorn wik älla utskäkka borghamur hauer (si mu nito muros habet angulares) KS 85 (208, 93) ."],"f":["-skäkkla ) , "]},{"a":"utskänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","pret. utskurin (-skoren), 1) utskuren, snidad. j mwrtigel, j vtskoren sten . . . vort kirkian skyllogh . . . STb 2: 595 ( 1491) .","2) utskurin skript, skrivet blad, som var taggit sönderskuret i (två) delar, en till vardera kontrahenten i en uppgörelse . . . som wi idher badha delana nw vppa vtskorna scripter antwarda Rydberg Tr 3: 165 ( 1436) . medh warom eignom insiglom trykiandes nedhen för thenna wtskorne scrifft Vg Fornmt I 6-7: 23 (1455). Jfr utskära 3. - Jfr skära ut."],"f":[]},{"a":"utskära","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utskära, i skulptur utföra. salomon . . . lät wtskera a wndegärdhinne j gudhz mönstre leona liknilse Ber 61 . - part. pret. utskurin (-skorin), ","1) utskuren, i skulptur utförd el. afbildad. syntis liknilse swa som christi likame korsfästir ware ther vtskurin aldra wagna KL 24 . ","2) \" utskurin skript, skrifvet blad, som var taggit sunderskuret i (två) delar, af hvilka hvar och en af de kontrahenter, som med hvarandra uppgjort en angelägenhet, behöll en. Jfr Du Cange, Gloss. med latinatalis, art. indentura. wij hadom skickat och forbetrat jnuentarium, som idert herredöme fynnandis vorder vdj tesse vtskorne scripter \" FM 498 ( 1510) . then wtskorne scriffth, som tönne ericksson migh figh pa thenne iuentarium ib 609 ( 1513) . görom witterligit met thissä thwo wtskorna skirffter FH 6: 45 ( 1457) . til thissä wtskornä skriffters mera wissa tryckä wi wore inseygla a ryggen pa thissa skriffter ib 48 . ","3) uttrycklig. hwi sigher ey moyses wtskornom ordhom andelik thing oc likamik MB 1: 37 . - n. adv. uttryckligen. swa at enkte sigx a moot the som wtskorith oc liwst oc oppenbarlica saghit är nakan stadh i biblia MB 1: 48 . - skära ut."],"f":[]},{"a":"utskärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["snideri, snidat arbete. altarens kostelika malning oc wthskärningh (sculptura) Mecht 148 ."],"f":[]},{"a":"utsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med slag utdriva; fördriva, förjaga. diäffwllen . . . är wthslaghin aff hymerike JMÖ 63 . 4) utslå, låta utbreda sig. paahöns med utslaghen stiärt Brasks Matordn 5 . hwndrade skip mz wtslagen segel Troj 106 . 7) slå ut, hamra ut. haff gwllith wthslaghit tynth alstingis PMSkr 453 . ib 518 . 8) slå sönder, fördärva? . . . och tilhiälpä honom . . . vtslaa oc forderffuä . . . wort fädernis rikä GPM 2: 372 ( 1511) .","9) avyttra, försälja? then koper, som vtslagin är i lubeke STb 5: 69 (1515). ib. l10) sända bort (djur till bete el. fodring)? om än thet war sama hestin, som han vtslaget pa gräsith STb 1: 271 ( 1480) . \" laat brenna föl skurit oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul \" Brasks Cal 266 . 11) (?) a mastix deriutur masticare twgga fortänka oc wthslaa GU C 20 (hand 2) s. 122. - Jfr sla ut."],"f":["-slaa )"]},{"a":"utsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med slag utdrifva; fördrifva, förjaga. the herra kong hans in i rikiit droge the wåre the förste som honum wtsloge RK 3: (sista forts.) 5350 . ","2) utstå, genom slag aflägsna el. uttaga. annor vpfarande aat androm stighanom . . . vt slo först en spiik aff enne handinne ok förde swa stighan anna wäghin ok vt tok spiikin af andre stighanom ok vt slo nagham af fotomen ib. - ut slå, genom slag afskilja; uttröska. gedeon . . . vslo äller tryskade kornet aff halmen MB 2: 85 . \" hon . . . wth slogh sädhena mz en sprotta äller qwist \" ib 210 . utslå, genom slag utstöta. then som vtslar tan androm MP 1: 216 . LfK 54 . iomfru maria . . . bar hans hiärna j sinne hand som stenin hafdhe vthslaghit aff hans hofdhe ST 351 . ","3) genom slag (af hammare) rätta ut. ginstan hafdhe rätuisonna krokir varit vtslaghin mz jdhrughans hambre Bir 3: 440 . \" vtslaa krokin ib 428. \"","4) utslå, låta utbreda sig. haffwandes wtslagit haar Lg 3: 459 . ib 462 . \" wtsla thina astuilsa wingha \" Su 134 . - slå ut, låta sv aja. the danska thera baner tha vtsla RK 2: 7845 . \" mz anabroc wtslagne \" ib 6027 . för baadhe porta the laathe theres baner wth slaa ib 3: 1086 . ib 3815 . \" med v vtslagne fenekar \" HSH 20: 201 ( 1507) . ","5) slå lös, låta utbreda sig, gifva fritt spelrum åt. the . . . wthslogho sin skära likamlika lusta Su 75 . ","6) göra utfall. the wtslogo nw siist sancti andree nath BSH 4: 294 ( 1501) . \" ath the skulle ey aff slottit wtslå \" RK 3: (sista forts.) 5034 . - Jfr sla ut."],"f":["-slaa )"]},{"a":"utsliona","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["aftyna, afmattas. \" huru storlika i hans tima gudeliko (för -liker) kärlek wth sionadher oc i otalikom wth sloknadher [är] mz allo (quantum amor divinus suis temporibus defecisset) \" Su 51 ."],"f":[]},{"a":"utslippa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utslippa, komma ut, bryta ut. at then eldin, som swa hetelika innantil brinder [i] älskande hiärta, matte wtslippa (ut ignis ille interiobus æstnans foris erumpat) Su 327 ."],"f":[]},{"a":"utslita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bortslita. \" mz tholkom thunga skullo benin wtslitas fran knämen \" Gr 279 . ","2) utslita. \" gambla vtslitna oc skrwnkna skoo \" MB 2: 24 . \" mz gamblom vtslithom klädhom ib. \" ib 25 ."],"f":["utslita sik , slita sig lös. wtslet sik mz alle raskhet swa som en örn oc bort foor fran os KL 408 . MB 2: 402 ."]},{"a":"utslukin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ajd. slocknad, släckt. swa at thz som wtslukit (extintum) är, maghe opnyas ok oprättas . . . giffwin os aff oleonne, hwilkin idher ä offwirlöpande SpV 272 ."],"f":[]},{"a":"utslukna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utslockna, slockna. om lyktan älla lywset wthslokna Su 64 . - oeg. och bildl. swa wtskolande wärldinna liff Su 196 . \" j hwilkom all gudhelighet är wtsloknadh \" ib 353 . \" thänne gudelike kärleken haffuer swa kolnat i mangha manna hiärta at han maxsan är mz allo wthsloknahder \" ib 2 . ib 9, 51 . är gudhz kärleker maxan aff fiästom wtsloknadher ib 150 ."],"f":["-slokna )"]},{"a":"utslägher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = utlägher. worder nogor j nogodh rike fredlös biltoger eller vtsläger j et rike for sin retta brot G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69."],"f":["-släger . ","-slögher Rydbrg Tr 3: 383 (1483)),"]},{"a":"utsläkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utsläcklig, som kan släckas. for thy at thu räddis ey at sighia odödhelica gudha oc mik vara pinaskolandis mz äuärdhelicom eeld. thy skal iak thik här lata bränna mz wtsläkkelicom eeld Gr 279 . Jfr outsläkkeliker."],"f":[]},{"a":"utsläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) utsläcka, släcka. släcka, stils. om först. vathnet . . . vthslekker törsten SvKyrkobr (Lucid B) 155 . - Jfr släkkia ut."],"f":["-slekker )"]},{"a":"utsläkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utsläcka, släcka. \" eldin vtsläkkia \" KL 127 . \" diäfwlen wt släkte hano (för hona, näml. lyktan) \" ib 211 . \" wtsläkke all liwsen \" Bir 5: 87 . - oeg. och bildl. wtsläk ondra thanka frestilsa eld mz gudhlika böna watne KL 247 . MP 1: 282 . - släcka, stilla. om törst. vt släkke drykkin thörst Bir 1: 283 . ib 2: 125 . ","2) utplåna, göra slut på, tillintetgöra. fiskin . . . huars öghon vtsläkkia (extinguunt) vara syn Bir 2: 4 . \" vtsläk ok bätra förro timan glömsko \" ib 3: 165 . - part. pret. utsläkter, ","1) utsläckt, utslocknad, slocknad. vt släkt liws Bir 1: 75 . met . . . wtsläcte lampar FH 6: 67 ( 1486) . \" wtsläkt kol \" Ber 71 . - oeg. och bildl. dygdhanna lyktor äru vt släkta Bir 1: 392 . ","2) slocknad, död. \" tänkiandes os wara wtsläkta \" Lg 3: 456 . \" nu togh aller kroppin kulna oc war nw när aller wtslekt \" ib 517 . - död, utllånad, tillintetgjord. alla dygdhir . . . synas vara quafdha ok wtsläkta i them Bo 129 . - refl. utsläkkias, utsläckas, utslockna, slockna. thu äst swa som eldir hulkin som aldre vt släkkis Bir 1: 35 . MP 1: 107 . - släckas, stillas. om törst el. hunger. annorledh ma thän hungrin wtsläkkias (exstingui) Bir 2: 137. aff thässom druk vtsläkkis thörstir ib 253 . - Jfr släkkia ut samt utslökkia."],"f":[]},{"a":"utsläkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? utsläckande, dämpande. fför thän litla thyman j hwilkom the läsa min psaltara, haffwer jak fförwärffadh största skärslo eldz pino wtsläkkilse JMPs 517. släckande, stillande av törst. törsthens wtsläkilse JMPs 524."],"f":["-släkkilse )"]},{"a":"utsläkkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? utsläckande, dämpande. kötzsins wtsläkkilse Gr 300 . \" allirs synderlikx girnilse fulkomplikasta wtsläkkilse \" Su 203 . - utslocknande. kärlekxsins wtsläkkilse Ber 47 ."],"f":[]},{"a":"utsläktis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. A) adv. utanför släkten. om mik eller . . . mina arffua wiliä for:de pärke gotz j gen köpa tiil a(t) siälffuä at äga ok ekke andra nagra frömande wtslactis tiil hender Svartb 468 (1458?). B) adj. som avser oskyld(a), till förmån för oskyld(a). allegare ablegare vthsläktis tästamenth giffua GU C 20 (hand 2) s. 71."],"f":[]},{"a":"utsläppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lutsläppa (på bete). wm morgonennar the (ɔ fåren) wthsläppas PMSkr 216 . Jfr släppa ut."],"f":[]},{"a":"utsläppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsläppa. the them (fångarne) vaktade them vtsläpte MD 349 . \" han loth wplätha stadzsins boom och wtsläpte nogre fiskere \" BSH 4: 295 ( 1501) . - utsläppa på bete. om . . . then same hest wtsleppis FH 1: 109 (1492, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"utslögher","b":[],"c":"","d":"","e":[" ), se utslägher."],"f":[]},{"a":"utslökkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. vtslökkias, utsläckas, utslockna, slockna. skal eldin ey vtslökkins Bir 2: 29 . - Jfr sökkia ut samt utsläkkia."],"f":[]},{"a":"utslökkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsläcka, släcka. swasom watnit vtslökkir ellin, swa slökkir almosan syndena MP 5: 226 . \" oc then smöria haffe makt wtslykka all eld \" Troj 18 . Jfr slökkia ut."],"f":[]},{"a":"utsmiugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smyga sig fram (ur ngt). han sagh oc fyra ormahuwdh wt smygha aff the berghskuru han hafdhe fäst sina föter vppa Prosadikter (Barl)l 39."],"f":["-smygha )"]},{"a":"utsmäkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utmärgla, utmatta, utpina. \" han . . . hafdhe sik thwinghat oc vtsmäktat mz gudhlike fasto \" Pa 9 . Lg 3: 137 . \" wtsmaktadher (fatigatus et attribus) aff the fornempda sottene \" Ansg 255 . sielen vtsmektet j tolkom pynom gaat hanom jnthe swarat LfK 234 ."],"f":[]},{"a":"utsmälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) utsmälta. \" bergzmen vtsmelta ff stenomen malm PMskr 591. \""],"f":[]},{"a":"utsmälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["till yttersta grad bringa i smältning. swa bläsende mz smedz bälgiom, swa som jernet smeltes j eldenom swa smelte the ther sielänä som ther pintes at the vorte til alzinkte ok swa vthsmelte tryste thom dieflena til hopa LfK 253 ."],"f":[]},{"a":"utsokna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["utsocknes, bort från (hem)socknen. item föres hon (ɔ en brud) af sochn och vigis uthsochnes, tå bör kirkieherren henne sine loge utsochne sendhe och sine vigningapeninger sielfver beholle Hist Handl V III 1: 67 (1514, nyare avskr.)."],"f":["-sochne )"]},{"a":"utsokna","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":[],"f":["utsokna folk , ","utsokna man , "]},{"a":"utsoknis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och adj. A) adv. utsocknes, utom (hem)socknes. Hist Handl V III 1: 67 (1514, nyare avskr.). (se under utsokna). B) adj. utsocknes. philippus ottesson och oleff sontwla, wtsoknis ok frömande goda bönder Svartb 546 ( 1483) ."],"f":["-sochnes )"]},{"a":"utsoknis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utsopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsopa. \" wtsopin oc wtvrakin orenlicheyt aff clostreno \" VKR 24 ."],"f":[]},{"a":"utsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsot, diarré; rödsot. \" diaria thz är vtsot \" LB 5: 292 . ib 2: 64 . \" grep bradh vtsot han \" KL 119 . \" aff . . . wadhelike wtsot (dystenteria) \" ib 175 ."],"f":[]},{"a":"utspeia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["cauillare gabba forsmaa speskära ok swepesaka ok vth speya GU C 20 s. 88 . ib s. 244 . explorare vtspeya ib s. 459 ."],"f":[]},{"a":"utspeiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utforskare, utspanare. lönlika thinga klikir wtspeiare (perscrutator) SpV 159 ."],"f":[]},{"a":"utspika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom spikar utsträcka el. utspänna. \" see huru hans händher, arma oc alla andra hans limme äro wthspikadhe (extenta) \" Su 48 ."],"f":[]},{"a":"utspilla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utspilla, spilla ut. nw wtspillis gudz kärlekx oleo (effuso . . . divinæ dilectionis oleo), aff hwilko lampan skulde brinna oppinbarligha SpV 105 ."],"f":[]},{"a":"utspisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utspisa, utsända mat (utomhus). counentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins vtan til swa at wtaff thy enkte wtspise vtan almosan fatigho folkeno VKR 42 . Jfr spisa ut."],"f":[]},{"a":"utspisare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som utspisar, utdelar föda, proviantmästare. Jfr Sdw 2: 1326, S. Tunberg i En bergsbok (1921) s. 71 f., MU Kopp 99f."],"f":[]},{"a":"utspisare","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["person som matare en smälthärd med malm el. en mila med kol? \" hwar vtspisäre. hwat han är hälpyr kolare allr smältäre. aff af andre iprät. en span korn vm vikunä \" SD 5: 637 ( 1637) . hwariom vtspirärä tolf örä reþo penningä. oc enä mark af fataburenum. vm leghostännonä ib. \" hwar kolare sklal haua halwan fämtä skiþärä. halnän þriþiä thäkkilsman oc en vtspisärä \" ib 638 . "],"f":[]},{"a":"utspisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utspisning, utspisande; utsändande el. leverande av mat. haffuer. han lagt owinneligh. skath och wtspisningh pa them GPM 2: 22 ( 1508) .","2) proviant som utlämnas för den tid ngn är borta från hemmet. x mark til at köpa vtspiisning met Skotteb 339 (b. v 1430-t., Borgm)."],"f":["-spiisning )"]},{"a":"utspisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utspisning, utspisande; utsändand af mat. om hon haffwer warit okmykyt rwndh . . . ällar oc mykyt nap . . . i sinne wt spisningh LfK 162 . \" affläggis all wtspisning baadhe embetsmannom oc androm clostirsins thiänarom \" VKR 38 . \" skipi abbatissan them wte j gaardhenom swa thera bärning oc widhirthorfft at ey thränge til at göra noghra wtspisning \" ib 42 . ","2) proviant som utlemnas för den tid ngn är borta) från hemmet. all wtspisning til skips oc skoghs oc all annor widhirthorftelichin spisning scal taghas vppe j gaardhenom VKR 41 ."],"f":["-igh )"]},{"a":"utspotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utspotta, spotta ut. än huar ängin är hitin thär wt sputas (Bir: vt spottas) taglghin Nio kap ur Bir 30 ."],"f":["-sputa )"]},{"a":"utspotta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utspotta, spotta ut. eg. och bildl. hwi vt sputtadhe thu hwedit ok tuggadhe tistillin Bir 1: 353 . \" the hafwa swa som ister j munnenom. hulkit the vt spotta af munnenom \" ib 181 . the skodha ordhin ok borth kasta them ok vt spy ok vt sputta them ginstan ib 186 . \" thänne konungir vt spottadhe thik swasom thz pläghir vt spottas som wanult är \" ib 3: 465 . ib 1: 180, 203, 280, 2: 26, 3: 287, 346 . MP 1: 203 . Ber 232 . Jfr spotta ut."],"f":["-sputta )"]},{"a":"utspredha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utbreda, breda ut. eth baldakin a fyra stänger war ther vänlika wth spreet RK 1: 1436 . \" vt spreddo eth storth täkon vppa iordhena \" MB 2: 95 . \" hwilkin som haffwir eth faghert kaar, oc sigher j thy wara alzstingx wäl luktandis yrther oc krydde hwar skal thz thro . . . wtan han laatir wp om them, oc them wtspredher \" Bir 4: 49 . - utbreda, utsprida, kringsprida, sprida. ginstan the helga gatubodhen eller krydakistan rördes vtspredde hon syna dyara vellukt Lg 3: 579 . Su 76 . vtbläser han alla the sielenä wr sik ok vtkastar thöm som brinnandhe byssostena ok vthspredher ouer ala heluitis pynor LfK 238 . \" kirkionar som vidha äru wtsperda om världina \" Gr 300 . \" hälga hwsens stena ärw nw wtspredde ower alla wärldzlika gathur \" Su 64 . madyan oc amalech . . . laagho wtspreddhe ((fusi) offwir allan nidhra dalen, swa som locuste thz är gräsbithara owir gröna änghiar MB 2: 90 . ","2) utsprida, meddela åt flere. begynner . . . diäfwlen . . . vtspredha syn falska rodh och blanda owilia i mellan rikesens inbiggere FH 6: 107 ( 1497) . ","3) utbreda, utsträcka. \" hon . . . vt spredhe (extendit) sina miskund til alla människio \" Bir 1: 393 . ","1) sprida sig, utbreda sig. thz blomstrit som vp växte j nazareth ok vt spredhe sik (se diffundebat) owir al libani biärgh Bir 1: 392 . - utbreda sig, grena sig. vtspredde sik thz helga träet ok vänä rosen j manga dygdeliga blomster ok grena Lg 3: 520 . \" wtspredde hon (ɔ: adhran) sik i swa stora aa älla flodh \" KL 329 .","2) sprida sig, blifva allmänt känd. Su 3 . - refl. utspredhas, ","1) utbreda, sig, sprida sig, spridas. j mangom stadhom byriadhis tha clostir byggias ok kring vm världina wtspredhas renliulis liffwärne KL 329 . the (ɔ: alla hardha sootther) ganga alla aff gallanom oc hans yfuerflödoghet vtspredas (för ok vtspredas) j allan kroppen LB 5: 292 . ","2) sprida sig, blifva känd. wtspredis iomfrunna clara hälaghetz frägdh vidha vm mang rike KL 328 . - Jfr spredha ut."],"f":["utspredha sik , "]},{"a":"utspridha spriida. part. perf. spridder","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utsprida, sprida. ingen skulle dyrffues nogra . . . lutters dicht eller böker . . . sälie eller kööpa heller ibland wor christne allmoge forderffuelige uthspriida emote theres sieless salogheet oc helsa HSH 13: 53 (1524? Brask). 2) utspärra, spärra ut. höken som godher skal wara han skal haffwa . . . stora wthspridda föther PMSkr 268 ."],"f":[]},{"a":"utspringa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) springa ut, falla ut. roland . . . slo han a hoffwdh swa faast at badhon hans öghon wt sprungo KarlM (Ver) 94; jfr KarlM (El) 95. l4) utspricka; framspira. tha skäggith börya först wthspringa PMSkr 124 ."],"f":[]},{"a":"utspringa . v. ","b":[],"c":"","d":"","e":["1) hoppa fram, fara fram. ginstan vtsprang yxin aff foinom KL 51 . \" vtsprang lughi midhwaghu gynom hans hals \" ib 122 . \" springa ut, falla ut. thäs manzsins öghon synas thik vtsprungin \" Bir 2: 97 . ","2) springa ut, brista ut, hastigt rinna ut. nar een klokka gödz wtsprang vällande malmin aff giutonne oc formonne Bir 3: 15 . \" ginom hiälm ok brynio ringa sa man thera blodh wt springa \" Iv 4928 . \" for blodhit oc watnith ther vth sprak \" ST 181 . ","3) uppspringa, upprinna. \" brita ut. ey haffdho än watmanna käldhor wth sprwngit (eruqerant) \" Su 78 . ","4) utspricka; framspria. aff huilkins þera vande blomstar vt spriggar Bu 6 . latir . . . war herra thornin wäxa ther til at rosin mahge wtspringa MB 1: 86 . \" tha thera (fikonträdens och andra träds) frukt vtspringir \" MP 1: 10 . - part. pret. utsprucken, grönskande och blomstrande. hittis aarons wander om morghonin wtsprungin, mz blomster oc frwkt MB 1: 406 . ","5) komma ut, utspridas. förre än rykthet skwlle wtspringa RK 3: (sista forts.) 5725 . - Jfr springa ut."],"f":[]},{"a":"utspringning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utsprickning, framspirande. j theras (trädens) löffs oc blomstrande (för blomstra) wtspringning Su 200 ."],"f":[]},{"a":"utsprita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tha sworo the athan war wdspritader (-ri osäkert) oc dödhe aff rette pestilencia ATb 3: 65 ( 1496) ."],"f":["wd- )"]},{"a":"utsprängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["spränga ut, komma att brista el. falla ut; utdrifva. hon wtsprängher (eurit) hanom siin andelik öghon Su 352 . Jfr sprängia ut."],"f":[]},{"a":"utspyia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utspy, utspotta. eg. och bildl. thw saat han (näml. hostian) vtspisa oc hannas ohöuisklica Bir 2: 119 . \" scal iak tilböria at vtspy tik af minom mun \" MP 1: 151 . \" waktin idher fore tholkom ledhom oc wamulom gerningom, eller mon thz land oc idher wtspy aff sik, swa som thz skal wtspy them som ther nw bo \" MB 1: 364 . \" the skodha ordhin ok borth kasta them ok vt spy ok vt sputta them ginstan \" Bir 1: 186 ."],"f":["-spia . ","-spy )"]},{"a":"utspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utspörja, utfråga, genom frågor utforska el. söka utforska. at letä ok granlikä vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergäld SD 6: 129 ( 1349) . \" at hwar thera vspöri (inquirat) granlica j sine sokn än nokre thera sokna män blifwa ällir staa j nakrom oppinbara syndom \" Bir 3: 342 . israels söner . . . vtspordho ekke gudz wilia MB 2: 25 . vt sporde israels söner raadh aff herranom ib 69 . ","2) genom efterforskning finna el. påträffa. hwar thet (godset) thär ligger oc härra beinct thet wtspöria kan SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). ib 172 ."],"f":["-spöria )"]},{"a":"utstaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utstaka. . . . mz holke han sig ey sagde bewara wille för en iak honum henne (ɔ en äng) wtstakande antwarda wille wtan alla trätta Brasks Kopeib 30 (1511?). - Jfr staka ut."],"f":[]},{"a":"utstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = utestanda. han wiste sigh jnthe haffuä wtstandene med honom . . . annet än got HSH 18: 17 ( 1495) ."],"f":[]},{"a":"utstanda part. pres. standes","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" = utestanda. hwar han hade vtstandes xx mark ATb 3: 371 ( 1528) ."],"f":[]},{"a":"utstigha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stig ut, kliva ut. thenna sinon haffe myket folk jnne när siig (i hästen) oc . . . om lnatthena skulle hon opläsa oc wtstyga mz folket Troj 262 ."],"f":["-styga )"]},{"a":"utstikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsticka, utstaka. . then stadz wadhi soml rikesens radh fore nakrom aarom . . . watzstena by til stadz wadha vtstickadhe Priv o skydds br 177 (1442). Neuman Vokbal 82 ( 1467) . . . . tompther jamliga och skeligä skipta och wtsticka Priv f Sv st 170 (1473, avskr.). när eth twsand haffwer graffwit sina wth stikkadha graff PMSkr 131 ."],"f":[]},{"a":"utstikka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsticka, brodera, utsy. konungsins baner war ther vtstikkat RK 1: 1397 ."],"f":[]},{"a":"utstikkka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsticka, utstaka tha the fornempa tompt mäldes ok wtstikkadhis SJ 8 ( 1423) ."],"f":[]},{"a":"utstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sticka ut, med ngt spetsigt föremål stöta ut el. aflägsna. härrin bödh badhin hans öghon wtstinga Bil 254 MB 1: 11 . \" han lot sig säluom j (d. v. s. et) öga wt stinga \" MD (S) 234 . Jfr stinga ut."],"f":[]},{"a":"utstinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"utstingirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som utsticker ögonen; en som förblindar el. bländar. hedhir giri är . . . hiärtans blinde älla wtstigirska (excæcatrix cordium) Bo 96 ."],"f":[]},{"a":"utstiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undanstjäla, stjäla. ath han schulde haffua medh warit, tha peningana vthstolis aff kystan i hans wlffs hus STb 3: 21 (1492). Jfr stiäla ut."],"f":[]},{"a":"utstiäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["undanstjäla. eraium, hwadhan han mönsterins gull oc andra kosteliga haaffwor vth stulit haffde MB 2: 292 ."],"f":[]},{"a":"utstoffera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utrusta. \" then staalisthe ok beste jakth, ther i haffde wtstoffered med byssor och wärgie \" BSH 5: 462 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"utstridhirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besegrarinna. rät vidhirganga är . . . diäflanna vtstridhirska MP 1: 304 ."],"f":[]},{"a":"utstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utstryka, utplåna. \" theras rikes förestandare ällar landz herra lät wt stryka sit skyldh wapn oc lät mala sancta anna i stadhen \" Lg 3: 680 ."],"f":[]},{"a":"utstryka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utstryka, utplåna. \" the iiij fath jern, som wogho j pund mynne . . . och vychten vthstroken \" STb 3: 103 ( 1493) . niclis . . . zacher til ltwenne xl mark försth fore merkit han vtstreck vtan loff, loch sydan fore forbudit xl mark ib 4: 167 ( 1507) . Jfr stryka lut."],"f":["-streck ) , "]},{"a":"utsträkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["*utsträkkia sik , sträcka sig. sosom then rågårdhen . . . emellan tw waten sig wth strecker (se extendit) Svartb (Skokl) 82 ( 1347) ."]},{"a":"utsträkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsträcka. \" wakte thu thinna föter ey lenger wtstrekkir än som skinfällen räkkir \" RK 2: 1873 ."],"f":[]},{"a":"utströia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utströ, kringsprida. \" aterdrager han til sik alla the vsle sielder han för vtstöryadhe \" LfK 238 ."],"f":[]},{"a":"utströma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utströmma, i skaror utkomma el. utgå. vtströmado beniamynts söner gynom portana MB 2: 135 . ib 136 . Jfr ströma ut."],"f":[]},{"a":"utstädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) låta utgå, utanordna. tesse . . . summa sölffwer iach vtstadde aff riichit tiil hans nades gangn HSH 24: 50 l(1516).","2) utarrendera, bortstädja. \" jtem fogothen bör försee waara garda . . . och them wtstädia \" Arnell Brask Biᴵ 22. lib."],"f":[]},{"a":"utstädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utarrendera, bortstädja. \" när han wtstädhir goozin \" VKR 32 . - part. pret. utstadder (-städdher), städ, som råkat i ett visst tillstånd el. förhållande. j sielffwe ware fförsth illa wthstädh (hade råkat illa ut) och fflere met FM 130 ( 1502) . Jfr städhia ut."],"f":[]},{"a":"utställa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsätta (ngn för fara, olägenhet el. dyl.); blottställa. sva äre vi (ɔ Stockholms borgare i förhållande till konkurrenter från vissa andra städer) pa alle sider uthstelte, sva ath her är stor nödh och armot til ath berge sich Hist Tidskr 1: 398 (1508)."],"f":[]},{"a":"utstämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["uppbåda, befalla att infinna sig. sidhan loot han wt stämpna alt thz folk han hafdhe ouer ämpnä Fl 2076 . \" the . . . haffue vth stempdh nogrä köpstedzmen och bönder ther rese med thöm \" HSH 20: 226 ( 1507) . - uppbåda till härfärd el. ledning. sith folk loth han vtstämpna thz mesta han haffde ämpna RK 2: 351 . - Jfr stämna ut."],"f":["-stämpna )"]},{"a":"utstänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utdrifva, aflägsna? siäflikhetin göme i os gudz liknilsa biläte än vredhin vtstänke (motsv. ställe 1: 280.: fortakir) thz MP 2: 212 ."],"f":[]},{"a":"utsullin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utsväld, uppsväld, uppsvullen. al the rwmen som förre waro wtsullen the waro nw helbridge oc osullen Lg 3: 378 . \" hwru een wtsullen fik bötir \" ib 381 . \" han är wth swllin innan kytino \" LB 3: 180 ."],"f":[]},{"a":"utsulna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utsvälla, uppsvälla. \" ä thes mera han drikkir . . . thes mera wthswlnar han oc wthbläsis \" LB 3: 180 ."],"f":[]},{"a":"utsupa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["supa i sig, insupa; dricka. tha taker han badha nitstunar wt super lithit aff och ser huru honum gätz aal AS 60 ."],"f":[]},{"a":"utsurin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["med ed förklarad biltog, dömd biltog el. fredlös. han är forwnnen ok vtsuoren mäth rikesens rät, swa at han eigh agher i förnämpdom rike äller landom vara äller fridh hawa BtRK 32 (1359, orig.)"],"f":[]},{"a":"utsveta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" refl. *utsvetas, exsudo . . . vtsuetas GU C 20 s. 247 . - Jfr sveta ut."],"f":[]},{"a":"utsvälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälla ut, svälla. contumere . . . vtswälla ok forbolgna GU C 20 s. 145 . grunio (fel för grumo) as are sändha ridha ok vt swälla ib s. 323. Jfr svälla ut."],"f":[]},{"a":"utsvälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svälta ut, uthungra. läth väpacianus byggia krink om allan stadhin oc wilde them vthswälta ST 363 ."],"f":[]},{"a":"utsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) seende el. skådande utåt. huru systrana skulu haffua sik j atirhalle aff mykle wtsyn j kirkionne Bir 5: 68 . \" systrana skulu haffua enfalla oc ödhmiuka wtsyn gynom grindena wt j kirkionna ib. haffuandis atherhald aff . . . forwitne wtsyn wm kirkiona \" ib. \" hwru gran thu wast om thina wt syn, än nw seer thu gönom hwaria spryngio \" LfK 143 . ","2) utseende; uppsyn. gnizlandis tändherna moth henne mz grymme wtsyn Lg 3: 405 ."],"f":[]},{"a":"utsälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utvälja. \" ath inthet salth vtsällies skall her in i richit . . . vthan i skeppetall \" HSH 20: 185 ( 1507) . Jfr sälia ut."],"f":[]},{"a":"utsälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) sälja, försälja. gregress andersson, som for:de godzit haffde wthsolt Svartb 513 ( 1472) . woret zache samme tompt och bögningh worte ffall tha skulle hon fforsth byudas stadhen ighen som wtsolde oc lingom androm SJ 2 . l300 (1496); jfr STb 3: 298 ( 1496) .","3) utsälja, slutsälja. tha olyan är wthsaldh strqx renses wth thet pa bothnenom är PMskr 340."],"f":[]},{"a":"utsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utsända, afsända. \" konungin aff danmark haffde wtsänt marga hälanda stark the til swerikis tradhe \" RK 1: 2647 . \" the . . . wtsändo twa af sino radhe til hans \" Gr 261 . ib 282 . MB 2: 58 . MD 329 . at enge questores eller biddara wthendins . . . til ath tiggia Bir 5: 131 . \" the som wthsende wardha ath köpa fä oc fisk \" ib. \" the som finnas at wtsända wan frägda breff ällir älskogha breff til wärdz folk \" ib 52 . - utsända, utrusta. enä reysu vt sändä a mot guþz owinum SD 5: 566 . ( 1346). ib 478 (1345, nyare afskr.). - lemna ut. noghot intagha äller wthsenda j trägaardhenom Bir 5: 133 . ","2) gifva från sig, släppa från sig. fiskane sammanlenkande j hafweno vt sända (emitunt) siin frö Bir 1: 257 . - gifva från sig, uppgifva, låta höra. han . . . vtsände älla vtgaff eena grötelica röst aff jnnarsta hiärta (vocem ex imo petroris . . . emisit) Bir 2: 133 . KL 186 . \" altidh hiärtans sukkan wtsändande (emittens) \" Ber 96 . - Jfr sända ut."],"f":[]},{"a":"utsända","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) utsända, avsända, sända. huilkit breff til len herredag wtsändt til at winna gotziith igen mz tha forfarit bleff NMU 1: 146 ( 1488) . claus . . . tilstode, ath han vthsendt xl gulen til mester hans brede j lubeke STb 3: 440 ( 1499) . ib 5: 69 (1515). adj nw pa en forsagd tiid wele wtsende twa fulmyndige aff ider stadt oss til mötes ib 316 (1520, Kop) . Stock Skb 193 ( 1521) . ib. - Jfr sända ut."],"f":[]},{"a":"utsändilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ln. pl. el. f.? utsändande. at wi maghom skodha wara atherlösn j thinom hälga mandoms anamilse . . . thin sigherfwlla dödh . . . oc wpfarilse, oc landans wtsändilse SvB 19 (b. av 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"utsändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llegacio onis vthsändningh llegarciuncula llithen vthsänningh GU C 20 (hand 2) s. 71."],"f":["-sänningh )"]},{"a":"utsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utsätta; sätta el. förstätta (ngn i enviss ställning). hwat är thz som owirgangir j ödhmiwko hiärta, ok sniällo, sith mooth hwar tämpringin ey formykit wtsäthir sina akt (nequid nimis intendit) SpV 157 . lastarin (ɔ: djävulen) wtsäthir (exponit) syndarana til lastanna fulkompnilse ib 563 . - utsätta, blottställa? swa är thette slotthet nu wt sat sua thed iak är här i stor sorgh GPM 2: 290 ( 1508) .","3) pantsätta. thet jac giwer . . . ragwal pampa thes makt at pantsäthia mikt goz . . . swasum jac haddä siuler wthsath forä myn gäld SD 8: 553 ( 1364) . \" the som pantä haffuä vtsat for skot, the lösa thom ater innan thetta oc paske \" STb 1: 429 (1459, Burspr). tha röffwadhe tässe thre . . . then ssamma tibmer man aff thwa öxar . . . och en halhaka medh och wille thet wth ssätthia fför öll ATb 2: 174 ( 1481) . huar hon wtsat oc panstsat haffuer hans tingest her i byn STb 4: 252 (1512). ib 5: 261 ( 1519) . var mich . . . vnderuist . . . hwilkit mich storlige forwndrqar at han sith godz saa hanlige vtsetther i oskilde mans hender Vg Fornmt I 8-9: l103 (1508). ib 105 (1515).","4) uppsätta (en skrivelse), utskriva. thenne copielot morten lehus vtsetie hem til her gorius STb 5: 335 (1522, Kop). 5) översätta. haffde ij någer ner eder hemme kunde utsettie på svenske, vore thett engod giärning Linkbilblh 1: 195 (1526, Brask). - Jfr sätia ut."],"f":["-sättia -setie )"]},{"a":"utsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utsätta; sätta el. försätta (ngn i en viss ställning), ställa. aktom siälena wara . . . wt satta i M wadhom, tusandha osorghom LfK 45 . - vadhelika utsätia, sätta el. bringa (ngn) i en farlig ställning. thu hafwir . . . thik sielfwan wadhelika vthsat ST 458 . \" at i vilin mik swa wadhelika wt sätia mothe gudhi, at jak skal brytha mith lyffte oc häloga akt \" Lg 3: 271 . \" then landzende finalandh, som nw swa vadelige wtsetter är \" HSH 18: 13 ( 1494) . ","2) placera, deponera. \" aff tolko wtsatto godzse \" LfK 13 .","3) pantsätta. \" forlyuþande . . . þessä vara skipan äller pant at hindrä. qwällä. äller til nokra handa skuld at glädä med utsätiä \" SD 5: 567 ( 1346) . at . . . min son henrik skal äghnte aff thesso sino mödherne sälia, wtsätia älla legholasta swa länge iak liue ib NS 1: 678 ( 1407) . ib 97 ( 1402) . FH 3: 39 ( 1444) . piltin","1) utsätta sig, gifva sig. hwilke . . . wtsatto sik j dödhin j twsanda liffsins wadha Su 360 . ","2) utsätta sig, blottställa sig. ffor thy t iak mik swa darlika vthatte ST 528 . ","3) hängifva sig. sik utättia mote skiälum til alla odyghd ok wädha KS 44 (112, 47) . Jfr sätia ut."],"f":["-sättia )"]},{"a":"utsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["j the fya wrånom stodo pelara fyra aff skenaktog dyrabär sten som kallas onichinus mz kosteligen wtsätning (exstense proveritatis affixe) Troj 178 ."],"f":[]},{"a":"utsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utsöka; taga reda på; lära känna i stormenom wthsökis (dignoscitur) styremannen Su 120 . - taga reda på, utforska. huat lönlikit skyltis in prouerbiis tha wtsökte han (occulta proverbiorum exgerebat) Su 233 . ","2) utöka, utkräfva, uttaga. alt thz the atto han vtsökte RK 2: 1013 ."],"f":[]},{"a":"utsökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) utsöka; taga reda på. - söka (efter ngt). oportunus in passione querbat oportuniate[m] et eum morti traditus (Math. 26: 16: ut eum traderet) expone vtsökte syth rwm ath matte anthwarda ihesum i dödin GU C 20 s. 384 . Jfr sökia ut."],"f":[]},{"a":"uttaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uttaga, borttaga. \" somme taka wambena aff enom lnyslaktadom vädwr oc läggia swa som hon wthaks j kalgardhen \" PMSkr 356 . - borttaga, bortröva. arnö gaardh haffue the röffuath och brendt, vthagith ther gwl, sölff . . . Hist Tidskr 38: 123 (1520).","2) uttaga, hämta. \" lgör han tet ytermera her epter, tha haffue sama hans borgensmen makt och voldh ath sätie hanom the the hanom lvttoge aff siszkaburit STb 3:301 (1496). \"","4) uttaga, lyfta, uppbära (pengar, avgifter o. d.). SD 8: 567 (1364, nyare avskr.). ath engin här effterdyrffwis at kräffwia lönlika eller opnbarlica . . . eller ok lwttaka aff . . . kirkionel hionum konungx räth eller sköfflingh for sinb ruth Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). STb 2: 578 ( 1491) . ib 3: 316 ( 1496) , 4: l203 (1511). pa then tijd ider hustrv . . . war her, anamede lochwttogh thenswmo peninga hans ffalster hade her till gömo ib 227 ( 1511) . ib 5: 272 (1520).","5) avskilja, avsöndra (jord). ena tompt . . . wttaken aff tyrgilse jonsons tompt SD NS 3: 63 (1415, gammal avskr.). the visto inghenskäl till sighia at thet met naghrom retth war aff gangit, vthan prouast gerlag haffde thet (ɔ ett stycke jord) vthakith met sielffs wilia Svartb 298 (1422?). VKJ 13 ( 1447) . the lykkior, som wttakne ärw aff clastadoml ib14 (1447). - Jfr taka ut."],"f":[]},{"a":"uttaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) uttaga, borttaga. \" tedhe them hwar stenin ok iordhin war vttakin \" KL 85 . ","2) uttaga, hämta. \" i samma hwss som wi honom nw tttaga \" BSH 3: 80 ( 1445) . ","3) taga, hämta. \" bok thessin är uttakin medh fåm ordom af thöm bokum wise mästara hafva giort um styrilse kununga ok höfdinga \" KS 1 (1, 1) . mz . . . tolkom ordhom w kärleksens fathabwr wth taknom (assumtis) Su 104 . Jfr taka ut."],"f":["-taga )"]},{"a":"uttala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala ut, tala till slut. för än han haffdhe wt talath wäl MD 189 . SO 78 ."],"f":[]},{"a":"uttappa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttappa. \" vm alle then win och drök som tyle haffuer hantert oc vttappet i kelleren \" SJ 326 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"utteilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uppenbarane, visande. räddoghin är enkte wthan dyrffwinna hiälp, ok een wtteilse ällir kwngörilse (proditio) tankanna om hiälpena ok lnar han jnwörtis är mindre SpV 536 ."],"f":[]},{"a":"uttekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" SvB 22 (sen. h. av 1400-t.)."],"f":["jfr"]},{"a":"uttekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utmärka, angifva. j them stadhenom, hwilkin tik . . . är wtteknadher (demonstratus) Bir 4: 44 . \" tässe äru ekke the läst \" ib 52 . \" haffde sanctus tytus . . wtteknat sancti pauli skapath och skipilse badhe til hans kropp oc iämwäl hans änlite för folket \" Lg 3: 155 . ","2) beteckna, vara en bild el. förebild af. thu . . . som är the samma oc fore loffuadha sannindhin, som archin wtteknadhe Bir 4: 104 ."],"f":[]},{"a":"utteknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. bild. hwat ey haffwer thu här j thännom alrenom, fulkomligasta omvändilsenna formam ällir wtteknilse, hwar gudz almoghe aff egiptolandh j storom hopom wtgik SpV 373 ."],"f":[]},{"a":"utthiäna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttjena, tjena till slut. for än han haffuer sin lärnar sinom hosbonde wth tient SO 84 ."],"f":[]},{"a":"utthrykkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" SD NS 2: l228 (1409) (Sdw 2: 891 under uttrykkia 2)."],"f":["-tryckeligha )","jfr"]},{"a":"utthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utpressa. \" olio präs ther lumbardha ärwodhadho at vtthyrkkia oliona \" KL 46 . \" then laghin thu ther wththrykkir \" LB 3: 34 . ","2) uttrycka, utsäga. \" hwart ordh fullelika wttrykkiandhe \" LfK 69 . \" eyngen människe twnhga kan teth . . . wth trykka \" Gers Ars c 5. Lg 3: 236, 319 . - uttrycka, uttryckligen nämna, omtala, tillkännagifva, angifva. alla wara gardha oc goodz ok äghedela som ikke wthtrykkis (exprimuntur) j thetta breff SD 1: 444 (öfvers.). ib NS 2: 223 ( 1409) . \" al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken . . . wtan the waren meth gotha manna brewa och inscighla bewisning ytirlika wttryght ok forwarath \" ib 228 ( 1409) . \" laten them sin welia ganz vttrykte \" RK 2: 8233 . KR 45. scal wtskilias oc wtthrykkias förr än noghar takx til systir at hon scal blifua j them stadganom til dödhra dagha ib 10 . blyghis ey at wttrykkia (exponere) hanom, thz han haffwir warit menoghetinna röffuare Bir 4: 113 . här wttrykkis huru josue sände speyara til ierico MB 2: 5 . \" nu se thu huru sannelica propheten vttrykte hwilke idhre gudha ära \" Lg 3: 208 . \" som hans köpebreff ther om ytermera vttrycker och innahaller \" BYH 1: 275 ( 1477) . - framställa, redogöra för. henne wttrykkia oc skälicha berätta the ärinde som tha widhirfara VKR 33 . \" skal reglonna scriffuae wttrykkia (exponere) sanna ödhmiuktz trappor \" Bir 4: 49 . - angifva, bestämma, föreskrifva. christus wttrykkir här prästanna taal Bir 4: 24 . ib 23 . \" christus wttrykkir (determinat) här j hwilkom daghom oc huru mwnnonor magho tala widh gaddrana mz wärdz folke \" ib 14 . \" scal wtskilias oc wthrykkias hwat hellir the sculu bliffua wtan fore . . . ellir vm än the sculu bidha eptir at in koma j inlyktith \" VKR 10 . - (?) nw woro ther somme som sa vttrykte RK 2: 8183 . - Jfr thrykkia ut."],"f":["-thrikkia: -thrikkias SD NS 2: 223 ( 1409)),"]},{"a":"utthrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utpressa. \" tak bären aff yrtenne som kallas ebulus . . . oc wthtryk sappen aff them PMtrökt lignilse \" GU C 20 (hand 2) s. 22. nw oppa thz at jak maghe almännelika thätta wttrykkia (comprehendee) hwat är manligharen än rädhas, sörghia, girnas, glädhias SpV 539 . \" j andre mattho, som jak ey kan wt trykkia JMPs 28. - uttryckligen nämna, omtala, tillkännagiva, angiva. narrare vth trykia ok sägia \" GU C 20 s. l342. lhan (ɔ Mattheus) samman satte hänne (ɔ genealogiam christi) j säx sinnom siw hwar lucas christum wan härra twa oc siw tio forfädhir owirförde . . . ok satthe honom siwnda j högdhenne, thässo thaleno siw tio ällir wttrykthe (exposuit) SpV 504 . \" tha wij jak wttrukkia fför edher diäffwlsens äggilse som hindra wil lgudz wäna gudelighet JMPs 515. - framställa, redogöra för. war ekke seen at wtrykkia (ne taredes rolvere), at thänna stadhin hwilkin opppa täxtins wäghna synis wikas aff tima til ltima, än tho at han är owiklighin \" SpV 54 . - utsäga, tolka, förklara. amen . . . är hebreisth maal, ik thz wttrykkis (interpretatur) wara swa mykit som santh ällir sannelika SpV 577 . - Jfr thrykkia ut."],"f":["-trykia . ","-trikkia . ","-trökt . Jfr Sdw 2: 1326),"]},{"a":"utthrykkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) omtalande, berättande, berättelse. naarcio . . est rerum gestarum exposicio vt trykilse ok sägen GU C 20 s. 343 . 2) tolkande, förklarande. androm (giffs) prophecia thz är at sighia aff kommaskolande thingom . . . androm ordhanna wttrykkilse (interpretatio sermonum) SpV 524 . \" tha maa han thz witha, at han är hälaghir wardhaskoandis gudz rösth, hwat thz hällir är prophecia, ällir aff ewangelio, ällir aff hälgha manna wttrykkilse (interpretatione) ällir kännedom \" ib 554 . (?) thz star til thin ok lthina wttrykkilse (tuo arbitrio) ib 569 ."],"f":["-trykkilse . ","-trykilse )"]},{"a":"utthrysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utpressa, utkrama. \" extrydo . . . dere fulleliga vth trysta ok bort köra \" GU C 20 s. l246. exsucco . . . care vth trysta vezko ib."],"f":["-trysta )"]},{"a":"utthrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttränga, fördriva. alle portha äru nw stängde, thär mz äru ok alle owene wtträngde SpV 589 . Jfr thrängia ut."],"f":[]},{"a":"utthröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttrötta, utmatta. vth thröttho (debilitabant) the alla som the kwnno inna MB 2: 172 ."],"f":[]},{"a":"utthrötter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. adj uttröttad, utmattad. mz laatnom . . . oc aff bradhe soot begripom oc myklo ärfuode wttröttom Bir 4: 64 . \" vanskadis henna siäl swa som til dödhen vttröth (lassata) \" MB 2: 121 . ib 93, 226 ."],"f":[]},{"a":"utthvina","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["giva ett tvinande el. avtärt utseende? the wt twinadho sit änlite (faciem suam . . . exterminantes), oppa thz at the skuldo synas hälaghe SpV 267 . - part. pret. *utthvinadher, avtärd, utmärglad (genom fasta o.d.). wt thwinadhe munka (languentes monachi) lata sik nöghia at kaallo vatne Hel män 100 ."],"f":["-wina )"]},{"a":"utthvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utpina, plåga, qvälja. the wthtwingados (affligebantur) swa som sultne warga aff otroliom hwnger oc olidelikom törst Su 126 . - utpina, utmärgla. syntis iak swa gammal oc vttwingadher, som iak haffde warit fämtio äller sextio aara gammal. än tha at iak war ey mere än xxx aar gamal Skr. t. uppbygg. s. 148.","2) utpressa, utkrana. \" the äroudahdo starklika, oc formatto enkte wthwinga aff olionne \" KL 46 . suasom hudhin vare aff flaghin oc benin sat j stok älla präs at märghin skulle thäs hällir vtthuingas (extorqueretur) Bir 2: 179 . - bildl. thässe ordhin äru suasom oleya thy skulu the blötas oc trudhas ok vt thwingas oc pressas . . . aff afwndz siukom Bir 3: 217 . ","3) utpressa, tilltvinga sig. swiklica vt thwinga pänninga Bir 3: 308 . ib 309 . \" skatta som the vt thwinga aff os mz wredhe oc owiruälle \" ib 472 . - aftvinga . tolket loff kallas mala licencia, thz är onth loff oc oskäliket, oc thy hwat hälst swa oskäleka oc trättelika wttwingas aff förmannen, thz är wtan loff oc eygeth LfK. 11."],"f":[]},{"a":"utthvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) utpressa, utkrama. \" skwlw lnokor twngh tingh äller stena lägias pa osthen som är j lystkareno ath then wäskan wth twingas \" PMSkr 245 ."],"f":["-twinga )"]},{"a":"utthvingan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr B. Loman, Fornsvenska verbalsubsatantiv på -an, -ning coh -else 115."],"f":[]},{"a":"utthvingan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utpressning, utkräfvand. thz som är mz nakre wrange vtthuningan (exacione) aflat Bir 2: 163 ."],"f":[]},{"a":"utthydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uttala, förkalra, giva tydning el. förklaring över. glosare vt tydha GU C 20 s. 318 . \" och är thz statulum ganlighit läsit ok wthyt i hvario domkirkio ok vppa kirkiodörrena näglt \" Gummerus Syn-stat 25 (senare h. av l1400-t.). - tolka, översätta. jnterpretari . . . vth thyda vth thydass oc ltolka GU C 20 (hnd 2) s. 38. then andre stadhin . . . som hetir betplage j[d est] domus bucce, hwilkin v[t]thydhis vidher fultz kinbens hws MP 5: 5 . 2) framställa, redogöra för, omtala. hon . . . flydhe genstan til lhugswalaren ihesum, oc wttydde honom tröstelika sina sorgh Mecht 235 . - framställa (ngt) oriktig,l uppdikta? commentor . . . ari vth tyda et est deponens samon sätia liwga ok spaa GU C 20 s. 127 . \" commenticius a um saman diktader falsker ok vthyder (fäl för vttyhydder) ib. - lJfr þuþa ut. \""],"f":["-tydha )"]},{"a":"utthydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uttyda, förklara, gifva tydning el. förklaring öfver. han . . . wtthdhir scriptena for them Bo 233 . \" hon . . . vt thydde hanom the hälgho script \" KL 80 . ib 274 . Bo 48 . wttydandis gudz ordh äptir sinom wilia Bir 4: 70 . här wttydhas ok sighias faghir liknilse Bir 1: 61 . huru iohannes baptista vt tydhir the prydilsin ok hwat the tekna (quid . . . designatur declarat) ib 94 . ib 262 . \" huru sancta agnes vt thydhir brudhine een licamlik vaghn . . . ok vt thydhir en annan andelikin vaghn \" ib 3: 327 . ib 331 . - tolka, öfversätta. twe machaberom bökir vttydde . . . aff brodher jöns budde MB 2: 328 . ib 214 . ","2) framställa, redoföra för, omtala. petrus . . . wtydde thom wars herra ordh oc vilia Bil 106 . \" at han vt thydhe (exponat) thesse saman scriwadho ordhin granlika for sinom fadhir \" Bir 1: 179 . ","3) utsäga, uttrycka. \" thz hon gitir ey wthnyt mz sinom ordhom \" Bo 40 . \" thera söta liudh ok sang omöghelikit är at begripa mz sinnom älla vt thydha mz ordhom \" Bir 3: 471 . - Jfr þypa ut."],"f":[]},{"a":"utthydhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uttydare, tolkare. \" commentarius . . . idest explositor vth tydare \" GU C 20s. 127. glosarius . . . vt tydha[re] ib s. 318 . wttydharena (expositores) SpV 549 ."],"f":[]},{"a":"utthydheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr outthydeheliker."],"f":[]},{"a":"utthydhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uttydning, förklaring. \" tholik wthydhilse (expositiones) sta äkke alla stadz väl i bland thänkilsen \" Bo 64 . \" hälgho kännefädhra vt thydhilse (explanationes) j scriptinne \" Bir 2: 45 . nar mästir mathius giordhe vthydilse (glossabat) owir apocalipsim ib 3: 205 . \" at han vttydilsen tik sighie wppa sin jnbwndna ordh ällir gaatha \" MB 2: 115 . \" eth eenfalt ordh . . . huilkens wthydilse (deklartionem) iak högelika begärar \" Su 80 . af . . . syninna wtthydhilsom Gr 295 . ","2) framställning, berättelse. \" thz findz j iheremie vttydilse (in descripationibus leremiæ prophetæ] \" MB 2: 283 . ","3) betydelse. \" thu . . . wil wetha mith nampn, oc thäs saker oc wth tydilse (rationem et interpetationem) \" Su 77 . ib 78, 303 . Bir 4: 92 . - mening, innehåll. min ordh skulu ey j obegriplikom wttydhilsom (sensu), wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydhning (sensu) wppinbaras ällir kwngöras Bir 4: 91 ."],"f":[]},{"a":"utthydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uttydning, utläggning, förklaring. \" allegoria . . . en vth tydningh i the hälga script \" GU C 20 s. 16 . \" for thy at thu astwndar aff os haffwa ena andheligha wthydhningdh, wil jak först sighia aff sakinne . . . \" SpV 21 . 2) mening, innehåll. JMÖ 4 . \" än thy at sanctus gregorius sigher i psalmen nakor annor ordh, än dauid haffwer sakt, likawäl är en wtydnig oc meningh oppa badha sidhor \" ib 21 . - Jfr mällomradha utthydhning."],"f":["-nig . ","-nindh )"]},{"a":"utthydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= utthydhning 1. MP 2: 59, 61 o. s. v. "],"f":[]},{"a":"utthydhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uttydnin g, utläggning, förklaring. framtähia thäs dagxsins läst oc henna wttydhning (expositiones) Bir 4: 74 . MP 2: 132, 146 o. s. v. drömen oc hans wttydningh MB 2: 90 . gaathannes vttydningh ib 116 . \" wthydhningin (glossa) owir thz \" Bo 20 . \" som wtthydningh sighir \" ib 139 . ","2) mening, innehåll. min ordh skulu ey j obegriplikon wtthdhilsom, wtan j begriplike oc wndirstandelike wttydning (sensu) wppinbras ällir kwngöras Bir 4: 91 . rachel . . . wnderstodh snarlika alla wt tydning i the hälge skrifft Lg 3: 435 ."],"f":["-ig )"]},{"a":"utthydilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) uttydning, förklaring. effter thy som hwars punctens vthydhelse kräffuer SkrtUppb 355 ."],"f":[]},{"a":"utthänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) utsträcka, genom sträckande pina. Mecht 137 . \" iag loffwar loch hedrar tijna helga arma, lsom vthanda woro med repom pa korsena Kyrkohist. Årsskr 1928 s. l324 (1498). \""],"f":["*utthänia sik , sträcka sig (mot ngn el. ngt). kärlekin wtthän ällirwträkkir sik (extendit) til sin gudh, hwilkin han ekke seer SpV 528 . - Jfr thänia ut."]},{"a":"utthänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1] uttänja. han tok . . . pärgamanit ok wilde vtthänia KL 81 . ","2) utspänna. \" strängiana i harpom iämt oc likleka wthanda \" Su 173 . ","3) utsträcka, genom sträckande pina. för eena hudh the them wth tande RK 3: 703 . vardh hon . . . vthand ofwer et hiwl KL 316 . \" nw är var herra ihesus korsfästir oc swa wthandir (extensus) a korseno. at tälia mattin al hans been \" Bo 200 . the grymmo pinara . . . wt thando först hans höghro hand Bir 1: 30 . \" see . . . arma oc axlana grymelika wthanda \" Su 38 . Bir 1: 135, 2: 17, 133, 3: 78 . Ber 283, 284 . Su 39, 404 .. - Jfr thänia ut."],"f":[]},{"a":"utthänilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. 1) uttänjande. (?) haa formar at wttrykkia ällir lösa huru stora makt thz (ɔ talith siw) haffwer wttänilse ällir afuäxilse SpV 502 . 2) utsträckande, pina åstadkommen genom utsträckande. han tholde pino . . . aff flängiom . . . oc slaghom oc wthlänilsom SkrtUppb 317. Mecht 137 . \" for the sarasta wttännilse . . . som thu tolde for mik \" SvB 77 (mot lsl. av 1400-t.). fför the bittra oc hardasta wtlädhilse (för -tänilse), j hwilko thine hälgasta lime . . . atskildis ib 194 (b. av 1500-t.)."],"f":["-tännilse )"]},{"a":"utthörka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uttorka. - part. pret. uttorkad, förtorkad. . . . j lwärldena . . . opbrända aff lastanna fylsko . . . wttörkadha j syndogha kötzsins liknilse SpV 324 ."],"f":[]},{"a":"utthörkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uttorkande. Gers Frest 24 ."],"f":[]},{"a":"utträsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genom beskattning el. i skatt uttaga. hwru richit skal sidhen forswaris tha alt är wttreslat HSH 20: 206 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"uttällia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppräkna. \" tiwghu mark gull han ther wt talde \" Fl 283 ."],"f":[]},{"a":"uttära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" - refl. *uttäras, tränga ut, tränga fram? nar hon reff syna kynner mz syna hwassa naglar rödmörades the aff then blod ther wtlärdes Troj 168 ."],"f":[]},{"a":"uttöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) uttömma, göra tom (på), frigöra (från). thz täkka lekanet . . . rensath oc wthömt (privatum) aff allom kötlikom och wärdzlikom älskogha Su 103 . ","2) uttömma, (genom tömmande) aflägsna. wt töma kärleken aff hiärtano LfK 211 ."],"f":[]},{"a":"uttöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["l1) uttömma, göra tom (på), frigöra (från). wtthöm os aff syndhomen (a culpis nos euacua) oc oppfyl os mz dygdhannas nadh JMÖ 117 . 2) uttömma, (genom tömmande) avlägsna. bildl. SpV 155 . \" ok sigher paulus, nar thz kombir som fwlkomplikit är, tha skal thz wttömas (evacuabitur) soml widher nakon syndhirlikin deel är ib 230. nar iak war barn haffdhe iak weethit som barn, än thäntidh iak war wordhin man, tha wttömde iak (evancuavi) thz som hördhe barnomen til ib 422. \" ib 579 . \" o thu tomhet . . . ganska hardelika haffwer thu regeradh, oc wttömth alth goth aff wärldene JMPs 57. (?) antiquare gammalth göra aff scrapo ok vttöma hebreos 8 \" GU C 20 s. 27 (jfr Hebr. l8: l13 :quod autem anitquatur, et senescit, prope interium est)."],"f":[]},{"a":"uturfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fara ut ur (ngt); avkläda sig (ngt). syndhanna fylsko wthufarande (squalorem peccatorum exuendo), äst thu wordhin gudz dotthir j thronne SpV 361 ."],"f":["wthu- )"]},{"a":"uturföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra (ngn) ut ur (ngt). nar . . . ihesus christus . . . thina siäl aff kropsins mörkastuwo wtu fördhe SvB 312 (omkr. 1500)."],"f":["wtu- )"]},{"a":"utvadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utmark, utlägor? een gardh . . . medth hws ok jordh . . . fägang ok lwtudha, närby ok fierrän SD NS 3 . l86 (1416; Vedbo Ind. Småland). Jfr utvidher?"],"f":[]},{"a":"utvadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräns för utegor el. allmänning; område som tillhör utegor el. allmänning? mäþ allo thy som här nordhan fore thässom forscripnom ramärkom ligger . . . mädh ölom skäriom oc holmom. swa langt. som wart häradhe östkind hafwer haft längxt wtwadha i hafwit VAH 24: 326 ( 1377) . \" afhende jäc mw nic . . . the for:na syw fierdhungx attunga jordh . . . meth . . . fiskenatnom oc wtuadhum oc allom androm tillaghum \" SD NS 1: 466 ( 1405) . ib 545 ( 1406) . Intyg om en häradssyn angående rågången mellan »Tiusta utada oc gamble bysens utvada i ukna i skogom oc fiskevatnom» (17 juni 1482; enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. (Styffe). Häradssyndokument utfärdadt å tinget i Gamla Vestervik om tbvå byars »utvalda inna gardz oc utan» (16 juni 1482; i biskop Brasks registratur i Riksarkivet; enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). (Samtliga anf. ställen förekomma i urkunder från Östergötlands lagsaga.)"],"f":[]},{"a":"utvadhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" ? Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1370."],"f":["-es )"]},{"a":"utvagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väga, utsätta (för fara). Jfr Nat. Lindqvist, Nysv. Studier 8: 245."],"f":[]},{"a":"utvagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["våga, utsätta (för fara). redhoboen vtwaaga badhe siäl oc licama för landzens bestand och bätzsta MB 2: 324 . Jfr vagha ut."],"f":["-waaga )"]},{"a":"utval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utväljande: hänsynstagande, anseende (till person), partiskhet. ey är personnana wthwal (acceptio) när tik Su 92 . ","2) utvald hop? vplyptom gudz vtwall j waro folke (erigamus defecionem populi mei; trol. haf öfversättaren i st. f. dejectionem läst electionem) MB 2: 228 ."],"f":["-wall )"]},{"a":"utval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr val, m."],"f":[]},{"a":"utval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utväljande, val. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 50. lj hwars ens hälgha manz högtidh math thu mik loffua for thz äwärdelika wtwalit (electione) j hwilko iak haffdhe mina hälgha män wtwalt Mecht 156 . predestinacio, gudz vthual eller beskärän SvKyrkobr (Lucid B) 185 . J Buddes b 171 . \" falder människian i wanhop af rätte onzsko swa ok mädh beradhno modhe ok wtwali \" SkrtUppb 253 . "],"f":["*utvala time , "]},{"a":"utval","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utländning? tha haffde the bokene nomet swa thz the for klärkä wtula (för ok wtuala? Danska texter hafva på motsvarande stlälle oc sa for vale, oc saa walæ) kundo mästerligä tala Fl (Cod. C) 147 ."],"f":[]},{"a":"utvarþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utvarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) utväxa. \" excretus . . . ab ex et cresco vt vexter \" GU C 20 s. 283 . 3) svälla? än tha thän spannamaalen waare nokot wthwäxther j skipeno PMSkr 100 . - Jfr vaxa ut."],"f":["-wäxther . ","l-vexter )"]},{"a":"utvaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppväxa, uppspira. \" een telnung ellir spruti skal wthwaxa aff iesse roth \" ST 205 ."],"f":[]},{"a":"utvidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utvidga, vidga. \" lllato . . . tare vth viidha \" GU C 20 (hand 2) s. 67. dilatatus . . . vth viddher ib. llaxare vthwiidha ib s. 69 . - utvidga, göra mera om fattande. paffwe sixtus thän fiärdhe haffwer wtuith oc twäfalt giorth thät afflath som . . . SvB 61 (b. av 1500-t.). 2) utbreda. wtwidhe kärlekin sin mantoll (amor expandit pallium suum) Mecht 108 .","4) utbreda,sprida. JMPs 473 (se under utvidhilse 4). - Jfr vidhas ut (Sdw 2: 948) och utvidhga."],"f":[]},{"a":"utvidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) utvidga. \" vidga. iak . . . wtwidde källo stadhin \" Lg 823 . \" wtubidhin idor blomstir swasom lilian (floret flores quasi lilium) \" Su 326 . utvidga, göra vidlyftigare. thätta oc thokit mera thässo likt mat thu thänkia af piltenom ihesu. jak gaf tik tillfäle. än thu mat thy fulfölghia oc thz wtuidha som thik thäkkis Bo 15 . ib 171 . - utvidga, göra vidsträckare el. större, föröka. vtwidha (dilatare) sit fädhirne Bir 3: 312 . \" wppa thz at han wtudde (för wthuide? dilatet) sinna godhetz sötma oc bewise sin kärlek \" ib 4: 99 . \" huru han moghe vtualda (ampliare) min hedhir \" ib 1: 133 . \" for thy at människan owir matto lustas i hedhrenom. ok hawir vmsorgh huru hon skal han beuara ok ökia oc wtudha \" Bo 95 . \" wtuidde sina mildhet oc nadher \" Su 357 . - öka, gifva tillväxt åt, stärka. ther til at ham matte foröka oc wtuidha thetta thit hälga oc andelika hionalagh oc hugnelica troloffwan Su 359 . ","2) utbreda, utsträcka. \" wthuida (expendere) mina fruktsamma grena oc qwista \" Su 160 . the vtuidha (dilatant) sina giri til alla Bir 1: 193. ","3) utbreda, framlägga. \" the wt widho (expanderunt) theras böker ther gudz lagh jnnans stodho \" MB 2: 229 . ","4) utbreda, utsprida. \" wtuidha hänna loff \" KL 362 . \" vtuidha sit nampn owir alla världinna \" Bir 2: 207 . MB 2: 16 . \" uthwidhdhe iak mina godha lwkt \" Su 18 . \" christi ewangelium wthwidandhe \" ib 146 . ib 346. wtwidh the samma mina höghtidh thz mästa thu formaa Lg 3: 59 . ib 51, 53 . - utsprida, kringsprida. här är enna handa folk wtwith (dispersus) owir alt idhert rike MB 2: 184 . ","1) utvidga sig, tillväxa. af nutinne hulkra skaal som wäxe ok vtuide sik vtantil äptir thy som kärnin vtuider sik ok växe innantil Bir 1: 330 . ","2) utbreda sig, sprida sig. thesse thry eldande vtuiadho sk lankt ok vidhelika Bir 1: 370 . \" bladhin vt vidho sik owir alla hympanna höghdh \" ib 175 . \" wt widdhe sik theris sken owir all bärgh \" MB 2: 238 . \" een lithin källa vaxte j största flodh. oc vtwldde sigh m mangha bäckia ib 196. - utbreda, sig, utsträcka sig. kärlekin vtnidhir sik til alla dygda gerninga \" MP 1: 23 . \" nar människian enkte leffwir sik siälffue aff sik wtan wtwidher sik til alla dygdh oc fulkomplighet (quando komo nihil sili de se relinquit, sed ad omnen virtuem et perfectionem se dilaat) \" Bir 4: 98 . - refl. utvidhas, ","1) utbreda, sig, spridas. th vtwiddos (ascende runt) owir wärldinne bredhet MB 2: 365 . \" at hans ordh skulin vtuidas vm wärldinna \" Bir 1: 178 . ib 179, 375 . hans dygdeliga frägd wt widdes alla wäghna MB 2: 303 . \" wm hwilka thenna thin stora kärlek oc thin andelika tilfästning matte wtwidas nyom gudz wenom \" Su 358 . ","2) blifva känd. hans hälga skinandhe lifwärne wtwidhes ower alt landet Lg 3: 265 ."],"f":["utvidha sik , "]},{"a":"utvidhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utvidgare. dieflennä hoffdinge . . . helsad han . . . var väl komyn til oss . . . vdo, tekker ven ok vthvidhare vares rikes J Buddes b 153 . 2) utbredare. han är gudz tro wtwidhara oc vt thydhara Hel män 236 ."],"f":[]},{"a":"utvidher","b":[],"c":"","d":"","e":[" subst. . . . alla jord oc ägedela . . . mz allom tillaagom oc vidzlaagom . . . skoxlotom, oc thera wtuidom (för wtuadom? jfr utvadhi) Arnell Brask Biᴵ 15."],"f":[]},{"a":"utvidhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utvidga. månge konunger leggie sine acht uppå huru the skole vtwidga sin rijke PMskr 706 (senare avskr.)."],"f":[]},{"a":"utvidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. 2 utbredande, spridande. dygdhanna wtwidilse (propagatio) SpV 27 . 4) utbredning, spridning. at j nakre mattho gaar dauidz psaltare offwer jomffru marie psaltare . . . är han ärligare j wtwidilse, thy at han är wtwiddher bade til jwdha oc chrithna JMPs 473."],"f":[]},{"a":"utvidhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= utvidhilse 1. for siälinna helso oc tässe bryllopsins ytherlikare wtwidning Su 360 ."],"f":[]},{"a":"utvinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (slutligen) öfvervinna. at waar ändalykt snarliga ändas mz swärde. häller än wi skulom här wtwinnas j törste MB 2: 157"],"f":[]},{"a":"utvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utvisa , utskicka. scal oldermanen then vnga broder wtuisa för dören SO 105 . ib 98 . näptalim ska wardha en wtwiister hiorter (cervus emissus) MB 1: 266 . - utsända, bortsända (i ngt uppdrag). med dat. thu wakta här qwar ok haff liisa thu ma stundom wäl androm wtwisa Al 2080 . ","2) utvisa, gifva till känna. som . . . scriptin wtwisar mädher skäl Al 24 . \" epter thy hans opna breff vtuisar lyuslica \" SD NS 1: 14 ( 1401) . ib 18 (1401, nyare afskr.), 30 ( 1401), 31 ( 1401). MB 2: 262 . - gifva till känna, föreskrifva. som lanz lagh wt wisa SD NS 1: 8 ( 1401) . Sj 11 ( 1423), 12 ( 1423). BtFH 1: 160 ( 1567) . VKR 32, 38 SO 49, 51, 116, 118, 193 . Di 292 . \" för thy theras lagh swa wtuisto, thz födde qwinnan ena dotter, tha skulle hon jnnan lxxx dagha ey jnga i templet, oc födhe hon son, tha ware thz hälfftena mine \" Lg 3: 623 . alth thet skran utsiusar SGG 182 . - Jfr visa ut."],"f":["wtuissa: -er SO116), "]},{"a":"utvisa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utvisa, utskicka. - utsända (i ngt uppdrag). stode . . . broder laurens . . . broder anders . . . fulmechtoge wtwiste aff doctor laurens magnj och menige conuentit i stocholms closter ok vploto mans tolk eth vmpwrat stenhus STb 3: 36 ( 1492) . ath han henne senth och wtwist hade effter samme swmo peninge ib 4: 227 ( 1511) . - låta (parter) avträda (inför rådslag och domslut)? tha dömde the enktet om thät breff somwi lvaro vtwiste pa Arfstv 44 ( 1461) . sade iak . . . at wii vordhe vtwiiste at atskilies omher twre var plicktogh at lathe thät morghongaffua breff fore koma ib. STb 3: 46 ( 1492) . samma dach sades, tet . . . albricht haffuer jntet ytermera sware hustrv anna . . . om tet lyfftet han war godh fore sin hustrv broder sten, ath han kom j rettin, ok tha som vtuist war, gik albrict sin wech hem, ok tha som jnkallet wart, stodh sten ok swarede henne til rette, som han förre giorde, för än tet vtuistes, ok loffuede henne giffue sölfff och peninga j gode fornögningh ib 424 ( 1499) . utvisa, köra ut, köra bort (ngn). dömpdes claus pockarst til rep fore mes ter örien offuerskereres hustrv han til stode haffua medh bolit ock vthuist bonden STb 4: 123 ( 1506) . ","2) utvisa, giva till känna, giva vid handen. äfther thy som thetta bref wtwisar SD 8: 166 (1362, till.skrivet av yngre hand). NMU 1 . 104 (1425). som jordaboken vtuissar STb 2: 213 ( 1487) . ib 232 ( 1487) . \" som stadzsins tenkeboch wtuisse och som sades och tha wed sin ffulle makt \" ib 4: 264 ( 1512) . - giva till känna, föreskriva. som lagen vtuiser G. Carlsson, Kalmar recess 1483, s. 65. her vppa ghaff . . . hinrik hielmhholt sin fridhzskylling som stadzlagh vthwissa SJ 2: l100 (1487). STb 2: 208 (1487), 3: 91 (1493), 198 (1494) o. s. v. samma köp och byte war ey medh lagen giordh, ix capittel vtuisser j bögninga balk jn fine ib 231 ( 1495) . 3) giva anvisning om (ngt), utpeka. ath han (ɔ en köpmansom icke själv är tillstädes) haffde sath nokon annan man j sin stadh til ath wthfaa skiparenom thet gotzeth, oc han thet whwiste, tha skiparen lödde skipith PMskr 23. lthän han satte j sin stadh til ath wthfaa thet gotzeth giorde ey thet honom war befallath wthfaa och uthwisa ib."],"f":["-wissa . ","-uissar . ","-uisser . ","-wiste . ","-wister )","*utvisa sik , visa sig, framgå. . . . oc skal lata them hafua oc bruka . . . godha gambla skälica sidhwänior, swasom sigh thet vtwisare i allom sinom artiklom Rydberg Tr 3: 162 ( 1436) . - Jfr visa ut."]},{"a":"utvisilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" utvisande; föreskrift. epter sancti saluatoris regla wtwiselse FH 3: 31 ( 1443) . äpther laghannas wtuilse Lg 3: 363 . SJ 176 ( 1449) ."],"f":["-else )"]},{"a":"utvisilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. f. utvisande; föreskrift. vijd plicht, som viderbör effter vårn: herres breffz vtuiselse Priv f Sv st 85 (1437, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"utvisning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utvisilse. . . . oc haffuer ecke holdet oss wiidh laagh oc reeth, som han oss epter swerges lagh vthwisning loffuat oc swarit hauer Lagerbring Saml 2: 266 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"utvissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utlova, utfästa. , tha wille han ey fulla peninga iiɉᶜ (350) marcker vtgiffue som vtuissadee ware SJ 2: 136 ( 1489) . \" huilke vtuissade peninga ok leysk . . . andhers . . . bekende sigh vntfangit sTb 4: 111 (1506). halffdelen aff the skiplönen hwilken han haffde honom wthwissath oc loffwat \" PMSkr 16 . \" tha skiparenom warth gotzeth antwardath föra före wthwissadh skeplön \" ib 20 ."],"f":["-adher )"]},{"a":"utvist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["utvistar hus , "]},{"a":"utvrak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det som utkastas; afskrap. \" han . . . giordhe . . . sik fulottan oc eet wtwrak af allom (reddebat se vilem et abjectum omnibus) \" Bo 30 . \" wtkastadher oc wtwrakin aff allom swasom wärldinna wtwrak (lanquam purgentum hujus mundi factus) \" Su 350 ."],"f":[]},{"a":"utvridha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrida ur. läggis en wllafäth nidher j the hwlona wm nattena affwertäkt oc wm han haffwer j sigh mykith wathn wthwridandis wm morgonen wptakent tha är thär god aadra PMSkr 208 . ib 306 ."],"f":[]},{"a":"utvräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utdriva, utköra. Jfr Sdw 2: 1326. tha hördhis diäflana skral oc thut alla wägna ther the wt wrokos aff thera bolek Prosadikter (Barl) 90 ."],"f":[]},{"a":"utvräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" som . . . vturaka dyäflana MP 2: 60 . ib 30 . KL 378 . MB 2: 374 . martinus beddis ingang for valentintianum . . . ok ward en tima wt wrakin Bil 631 . - fördrifva, undanskaffa, aflägsna. wthwraka oc wthköra ofwriflödogha wätzkona aff kroppenom Lb 3: 176. wtwraka harm och wredhe af sino hiärta Ber 109 . \" wtsopin oc wtwrakin oreenlihey aff clostereno VKF 24. \" MB 2: 271 . \" bort kasto the oc vt wroko aff allom synom landz ändhom alla främadha affgudha beläte \" ib 104 . - part. pret. förkastad, föraktad. wtkatadher oc wtvrakin aff allom swasom wärldina wtwrak Su 350 . - föraktlig. han . . . räknadhis som wtwrakin fwl skipingir (vilis et abjectus reputabalur) Bo 30 . \" här til hawir han ödhmuilica vmgangit swa som onyttir ok wturakin (abjectus) ib 38. - Jfr vräka ut. \""],"f":["-vraka )","exorciste . ","hulke"]},{"a":"utvädhia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utgifva, sälja? thz gudh honom at lat han thz äya thinnä siel skall tw ey so illa vtweigä at thw matte nokot aff thy faa MD 90 (i en för Norrmän skrifven kodex). Jfr vägha ut."],"f":["vweigä )"]},{"a":"utvägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sälja. \" engha ogiffta borgara skole haffua opne gathabodz wyndoöge j marcknadom, vtweghende wiidh pundom eller lodhom STb 3: 108 (1493). \" ib .- Jfr vägha ut."],"f":[]},{"a":"utvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) utväg, medel (att komma ur en svårighet el. nå ett mål). tha kom galten farandhe, ok hyrdhen reddis oc wilde fly ok han haffde enga wtwäghana Prosadikter (Sju vise m B) 184 . \" helsasamare wtwäga tror jac ey fynnas kan . . . tiil ath snarast offwerwinna the troyaner \" Troj 27 . 3) utmark? goz . . . meth hus oc jordh . . . hiordhmarkum oc vtuaghum SD NS 3: 231 ( 1417) . ith jordagotz, liggiandes wppa loffön med alle sine wtwäga och tilaaghor STb 5: 304 (1513, Bil). GPM 2: 78 ( 1515) ."],"f":[]},{"a":"utvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) utfartsväg, väg på hvilken man kan komma ut från ett ställe. volo . . . quod curia runby libere habere possit commoda sen exitus qui wigariter dicmentur vtuéghir in aquas, ad pascu, uel in iluas SD 2: 361 ( 1302) . \" rense wtuäghin som aff gruonne gaaf \" PfN 135 . wthwägana at borth föra oc wtkasta träkken . . . aff andeliko clostre (mentos elementes sordes claustri) LfK 121 .","2) utväg, medel (att komma ur en svårighet el. nå ett mål); sätt. swa som hon hafdhe varit the quinna. ther ey hafdhe stor men vm varit oc änga andra wtuägha vist Bo 5 . \" andra wtuägha (aliud refuqium) weet iak mik hwarghin hawa \" ib 75 . \" nar apostlande visto ängo (för -a) wtuägha hwar the matto fa nakat äta \" ib 125 . ib 161, 206 . \" ey haffwandes andra wthwäghä eller reddingh \" FH 5: 23 ( 1464) . FM 207 ( 1504) . tå letar huar sik nokron vtvägh til at wäria sina willo ok olydhno KS 50 (128, 54) . \" vm thet mål han wardr, åtspurder, är fast lauande ok ouist, ok hauer många vtuäga, huru thz må vara, tå skal han lenge ok wäl sik vmhuxa huru thz mål må hälzt wara (quanto pluribus modis fleri potest et quanto minus habet certas et determinatas visa, tanto plus per tempus est consiliandum, ut de illis viis facilior et medior (eligatur) \" ib 72 (175, 78). ","3) utmark? \" tw marchland jord . . . meth allom tillaghom . . . scogh ok wtuäghom \" SD NS 1: 107 ( 1502) . ib 153 ( 1402), 276 ( 1403), 378 ( 1404). thessom for:da godzs tangha oc gillinge oc arta, meth allom tillaghum . . . meth qwärnom oc qwärnastadhanum, fätompttom oc vtväghum ib 562 ( 1406) . \" niclis i bolergh gaff for:de domkyrkio i vestranos thry örsland iordh i oorby . . . oc thry örisland jordh i steenby . . . eth halfft örisland jordh i bolsadhe oc ther meth eth örtoghland jordh i täby . . . meth akrom oc ängiom, skoghom, fikseuatnom oc meth allom wtuäghom \" ib NS 2: 47 ( 1408). alth thettä fornempdä gooz . . . met . . . hiordhangom oc met allom androm vtuäghom oc tillaghom DD 3: 9 ( 1369, nyare afskr.) . mit rätte arffua godz 111 1/2 carp land i aker och ther effter i eng skog fämark fisk vatn och alle andre tillagwr oc wtwäga FH 5: 207 ( 1512) . Flere af de anf. ställena bära kanske föras till 1."],"f":[]},{"a":"utvälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillvälla sig. wtwäldadhe laurens roware fornempda goz j salwiala vndan sancti batrtholomei altare vthan lagh oc räth Svrtb 323 (1428)."],"f":[]},{"a":"utvälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utvälja, välja, utse. eligere vth välya GU C 20 (hand 2) s. 72. oc wt wäll liak mik til patronos thes samma cappelsins . . . sancte päder oc sancte pawal KTb 115 ( 1393) . \" skickades thesse godemen at wtuelie tet rwm borgemestere, radit oc menige man j stadin haffue aktid sätie sancta birete capell wppå STb 5: 265 (1520). - part pret. utvalder, utvald, utkorad. selectus . . . vth uoldher \" GU C 20 s. 563 . himelsens wppe haldh, j hwilkom alla wthwalda manna siäla (omnium electorum anima) äru jnsatta Mecht 312 . haa är tässen iomffrun . . . wtualdh som solen (electa ut sol) JMÖ 128 . - superl. ey höfdhe änglanna konung at liggia vtan j renasto kari ok wtualdasto (electissimo) fore alla ängla ok män Nio kap ur Bir 24 ."],"f":["-ualledhe SvB 419 (b. av 1500-t.) . part. pret. -uoldher GU C 20 s. 563),"]},{"a":"utvälia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["utvälia, välja, bestämma sig för. badho thöm frälsa fara oc wtwällia hwilkin wägh the wildu Bil 236 . \" thetta är thin hwila äwerdelika, ok här scalt thu byggia äwerdhelika thy at thu vtwalde hona \" KL 121 . ib 122 . \" thänne daghin . . . i hulkum gudh wtualde göra swa stoor vndarlik thing \" Bo 1 . gregorius wtwalde lifua siukr j dröfuilsom allan sin alder helder än brinna twa dagha j skärslo eldh Bil 716 . \" huru the som budhne varo vtruälde at sithia frammaria (primos accubintus eligerent) \" MP 1: 305 . han . . . wtualde sik ok sinne modhir . . . swa näppan fatikdom Bo 21 . \" nakor wtualde sik at wäria cristna tro \" Bil 619 . - välja, utse. i vazstena klostre, ther iak wtuäl min lägherstadh SD NS 1: 227 ( 1403) . \" at han skulle wtwälias föresta qwinnostiänsteno \" Lg 294 . biwdhande aposlum . . . hulka han vtvalde KL 131 . wtuade konungin af sinom bäzsto mannom sextan höfdhina Gr 309 . \" j andro rikeno vtuäls konungir mz arfs rät ok j andro äptir folksins godhuila \" Bir 3: 401. sandir arfwinge vtualdis ey ib 402 . \" the som vtualdo \" ib. \" vtuäle the bäzsto aff allom \" ib 311 . \" gud vtuälde fatika j tesse värld \" MP 1: 291 . \" han wthwäl til häloghet them honom täkkes \" Lg 3: 276 . - part. pret. utvalder, utvald, utkorad. wtwalde förste waro twe RK 1: 1233 . \" kom miin wtwald brwdh \" Lg 39 . \" han är mik eet wtualt kar thär til at han scal min nampn frambära for konungom \" Bil 897 . \" capitenaren . . . han skal wara wthwaldher blandh twsanda yppasta män \" PM 1 . - utvald, utsökt. thu . . . wilt hawa vtwaldan kost KL 79 . \" drukko besta oc vthwaldasta wiin \" ST 221 . \" alla främasta oc vtwaldasta män \" MB 2: 148 . for alle the enda wtualdasta Su 358 . - Jfr välla ut."],"f":[]},{"a":"utväliare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) väljare, valman. \" j thera vtuäliarom \" Bir 3: 401 . ","2) en som väljer el. gör urval. gudh är ey personna wthwäliare (gör ej afseende på person) Su 3 ."],"f":[]},{"a":"utvälilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. utväljande, val. siälffs uillandis vtuällisle (electio) goz ilz Bir 3: 152 . " var thera vtuäillse (electio) mot rätuisonne ib 401. at äldre sonin takir aff rikit oc yngre sonin komi til vtusälia " ib. " jak sighir thik äptedöme aff twem rikom j andro är vtuällise oj j andro arff ib 402. hwar tvusällin äb ib. ","e":[" \""],"f":["-uällilse )","utvällilsa höghtidh , "]},{"a":"utvälilse wälielse rydberg tr 3 624 1520","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["utväljande , val. wthwälilsinna kaar (vas electionis) paulus SpV 443 . ","utvälilsa höghtidh , f. Jfr Sdw 2: 1326 f."]},{"a":"utvälla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framkräla. \" swa at madhka vth wolo oc flutu aff hans omila lykama \" ST 358 . Jfr välla ut."],"f":[]},{"a":"utvälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utvälilse. deleccio vt wälningh GU C 20 s. 172 ."],"f":[]},{"a":"utvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = utvägher 3? meth hwilke tompt clostrens landbo i haffstenomskolo haffwa tiilgongh meth them i horsaas boo, i skog oc wtwerkom tiil tymber oc annat thet them behoff göörs i skoghom VKJ 180 ."],"f":[]},{"a":"utvärteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["yttre. utvärtes. try tingh äre godh, sielenes, lekamszens, och vtwertelige ägor PMSkr 693 (senare avskr.) vtwertelige rijkedomer ib."],"f":["-lig )"]},{"a":"utvärtis","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":["1) ute, utom hus, utom ett vistt område el. en viss krets. en aff hennas tiänarom, som tilsyn haffdhe wtwetis om hennas bohagh Lg 3: 305 . \" dröffdhos the oc klagahdo her om jn byrdhis, oc sidhan wthätis mz folket \" ib 296 . ","adj. yttre, utvärtes. \" hälga gudz thiänirska, som jnuörtes i siälen war j fördh christunum, aktadhe ekke om wtwärtis klädhabnadhen \" Lg 3: 405 ."],"f":["utvörtis )"]},{"a":"utvärtis","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. ","e":[" A) adv. 2) utvändigt, i det yttre, utvärtes. thy offra jka mik tik . . . aff allo mins hiärta glädhi inwärthis oc wtwörtis SvB 143 (omkr. 1500). Troj 20 . \" thän sorg en beteer wtwärtes j syn mothegang \" ib 72 . B) adj. yttre, utvärtes. hwilkom aldrigh mer skal nakor owen hindra aff thino loff, ey människia, ey ängil, ey inwärtis ällir wthwörtis (externus) SpV 490 . \" huru mykit jak haffwir mik bögt til wtwyrtis thing \" SvB 138 (omkr. 1500). j sinom ffäm wthwärtis sinnom, som är syn, hörts, lwkt. smak oc hannan JMPs 552. mz wtwortes athäffwom Troj 72 ."],"f":["wd- . ","-wörtis SpV 490 ; SvB 143 (omkr. 1500.) wyrtis ib 138 (omkr. 1500). -wortes Troj 20, 72),"]},{"a":"utäghor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L:"],"f":[]},{"a":"utälta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utdrifva, fördrifva. \" wlt älta han af klostreno \" KL 239 . \" swa som konungir aff sino eghno rike vt ällir ok wt kördhir \" Bir 1: 4 . Bil 115 . Gr 260 . tha han (ɔ: war herre) satte gömo fore paradiis sidhan adam war wtäller fore syndinna MB 1: 107 . \" fördriffwa oc wt ältq rethe iwdha som sik ey wille wndirgiffwas hedningom \" ib 2: 222 . vtältin j mik smälica Bir 3: 290 . \" swa som gestfir vt äller af mannom \" ib 1: 159 . \" ib 2: 242. christus som athertaker wthälta (qui est receptaculum expulsorum) Skr. t. uppbygg. s. 73. jak vtälte dyäfwlin \" MP 2: 60 . Bir 1: 370 . thy at iak ey wtälte etrith, hwilkit iak matte ropande wtälta Ber 227 . nat the (lasterna) wtältas ib 19 . Jfr älta ut."],"f":[]},{"a":"utältilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? utdrifvande. diäfflana vtäuilse Bir 3: 384 . \" äfte lastanna wt ältilse \" KL 257 ."],"f":[]},{"a":"utäng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utäng. j heem, ängiom ok wth ängiom NMU 1 . 72 (1385)."],"f":["utängi , "]},{"a":"utängi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utäng, aflägsen el. utom hägnad belägen äng. i tomptum oc wängiom SD NS 2: 134 (1409; kan föras till ett utäng)."],"f":[]},{"a":"utäskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" HSH 16: l27 (1526)."],"f":[]},{"a":"utätin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. ladj. exesus . . . ab edo gnagin fullelika vtätin förtärder ok tömder GU C 20 s. 240 ."],"f":[]},{"a":"utödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["2) utrota. Jfr E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 50."],"f":[]},{"a":"utödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utöda, ödelägga, göra öde, utblotta. bliffuer landet vt ööt ffor hästa FM 542 (1512-13).","2) utrota. \" wtödha oc fordräffwa jwdzska folket \" MB 2: 196 . \" them vthödha som fördarffuodho wärldena ib 350. worde the alle mz gynasto dödh oc pynom wt öddha \" ib 223 ."],"f":[]},{"a":"utöiar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"utösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utlösa, ösa ut. strax watnitt är allt vtlöst aff kätelenom PMSkr 643 (senare avskr.). - utlösa, giva fritt lopp åt. eethret som the bärä j hiertäno vthlösä the mz vranga ok ogudliga thalan SvKyrkobr (Lucid B) 198 . 2) uttömma. - avlägsna, låta fara. rensa thit hiärta aff allo haath . . . thryghlika wtgiwtir thu op j högdhen athina rösth, lomthu for gudz skuld wtösir thit hath (si pro deo funderis . . . odium tuum) SpV 572 ."],"f":["-öösa )"]},{"a":"utösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) utösa, gifva fritt lopp åt. iak sigher at hans tunga wtöser alt thz som hans samwit löäser Al 6629 . ","2) uttömma, ey til bör . . . idher mz manghom pasalmum at kränkia idher sinnen, oc wtlösa gudelikhetzsens anda LfK 67 . \" o mz hut värk thu pynadhis nar thw wthöste alla thik \" Ber 285 ."],"f":[]},{"a":"utöva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara verksam (i) öva sig (i) hängiva sig (åt). Se Sdw 2: 1327."],"f":[]},{"a":"uvan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovan."],"f":[]},{"a":"uver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr biärghuver."],"f":[]},{"a":"uver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["uf. en vuir (bubo) sat ofwan j träno Bil 111 . ST 372, 373 . MB 1: 359 ."],"f":[]},{"a":"uvermaghi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovormaghi."],"f":[]},{"a":"uxe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oxe."],"f":[]},{"a":"uxe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oxe."],"f":[]},{"a":"uxla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oxla."],"f":[]},{"a":"uäfli","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ofälle."],"f":[]},{"a":"va","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smärta, lidande. \" aui huath mith hierte er we oc wa \" MD 40 . huat gudh tolde we oc wa ib 38 . \" han haffe tholt slagh spot wed & wä \" ib 65 . Jfr ve."],"f":["wä (i rim med vtga MD 65 )), "]},{"a":"va","b":[],"c":"","d":"","e":[" , interj. ack! ve! ss uttryck af smärta el. sorg. tha ropadhe allä we oc wa (Cod. A vali va) Fr (Cod. B) 2386. han . . . sagde segh bde we oc wa MD 8 . göksholm ropadhe badhe wa och we at the gärning skulle skee ib 387 . - i den efter Mnt. we unde wach bildade förbindelsen wa unde wach. the ropadhe wa vnde wach ther widh Al 1584 . - Jfr vach, valiva, ve."],"f":[]},{"a":"vach","b":[],"c":"","d":"","e":["1) tvi! ss. uttryck af hån. somlike sighia vach. see han som nidhir slar gudz mönstir Bo 201 . ","2) ve! o! ss uttryck af smärta i den efter Mnt. we unde wach bildade förbindelsen wa unde wach Al 1584 . Jfr va."],"f":[]},{"a":"vadhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) farligt, på ett farligt sätt, med fara. \" thu gaar wadhelika (periculose) \" Bir 1: 256 . blinde som inganga falla vadhelica ib 2: 155 . the iomfrw reedh swa vadhelik Iv 3783 . - farligt, i fara. thär war thy ny cristindombir, ok stodh miok wadhelica Bil 843 . \" staar gudz kirkia mykyt vadhelica (periculose) \" Bir 2: 155 . \" äru thera siäla vadhelica stadda \" ib 140 . ib 1: 45, 3: 358 . thu hafwir . . . thik sielfwan wadhelika vthsat ST 458 . Lg 3: 271 . HSH 18: 13 ( 1494) . iak haffuer fore thik opta farith vadhelik Fl 1423 .","2) svårt, illa. \" han vardh . . . vadelica siwkir jnnan j lifueno \" Bil 830 . \" stadhen som thu saa wadelika nidherslagan \" Su 53 . \" är al bygningen. thz är fulkomliket lifwerne. krankt wordhet ok wadhelika afskedhis ganget \" ib 419 . ","3) knappt. \" thz ma uadhelika (för varla?) wara sant \" MB 1: 225 ."],"f":["vadhelik (i rimsl.) Iv 3783 ; Fl 1423 . ","vadelige HSH 18: 13 ( 1494) . ","vadhlica Bir 3: 358),"]},{"a":"vafra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara i oviss rörelse; vandra hit och dit, vandra omkring (utan mål) kringirra. thz landh som thu hawir waffrat i nw MB 1: (Cod. B) 545 . thera hyrdha . . . läto thöm vafra i bärghomen MP 2: 153 . \" sit idhelika i thinom sälla oc wafra ey vtan til \" KL 247 . \" nar mwnka och mwnna wafra (vagantur) wtan klostridh \" Ber 178 . \" swa länge vi ärom i thässom licammanom vafrom vi som pilagrima fran gudhi (peregrinamur A domino) \" Bo 256 . - part. pres. inledh vidhirthorftogha och vaghrande (vagos) ok vägfarande j thit hws MP 1: 98 . \" thu (näml. Kain) skal wara wilder oc waffrande a iordhinne \" MB 1: 163 . ST 332 . han ok hans män . . . gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha Gr 323 . \" swa som wafrande man \" Bir 1: 340 . ","wafrande i wanhopsins oc wantronna myrke Bir 4: (Dikt) 226. tha skal lhon (näml. abbedissan) ey wäntha sigh hwgxswalils e oc älzskelighet aff sino conwnth, wtan systrana skula wara twähogade ad misdräktogha, waffrandhis oc athskildha ib 5: 106 . \" ey hafwa the hughin oplyptan til himerikis. vtan vafrande til mykla fanyto fafängo (vagum et ad multa sparsum) \" Bo 95 . \" han . . . las nakat at förra bönom . . . þe mz vafrande hugh \" KL 188 . Ber 221, 223 . \" mit wafwrande och ostadhugha hiärta \" ib 224 . \" vafrande öghun \" ib 275 . Su 115 . "],"f":["waffra . ","vaghra: -ande MP 1: 98),","vafra umkring , vandra omkring. allan byn wafra the vm kringh MD 79 . Jfr unkringvafra. - Jfr vakra."]},{"a":"vafran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kringirrande, kringsväfvande. hughsins waffran ällir bekumbrilse widh thz som fafänkt är ällir oloflighit Sv. kyrkobr. s. 354."],"f":[]},{"a":"vagga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vagga. med dat. þu lätar mik annan tima vaga þino nyföda möbarne Bu 505 . vagga tholko barne Bo 5 ."],"f":["vaga )"]},{"a":"vagga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vagga. \" cuna wagga \" VGL I XIII . \" hänna barn som j waggu laa \" Bil 316 . \" nar hon tok han vp. älla han nidhir lagdhe i vaggona \" Bo 5 . Bil 640 . KL 54 . Lg 291 . MD 386 . Jfr iärnvagga. "],"f":["vaggu barn , "]},{"a":"vagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våg, bölja. \" wagen slogh them tha nider i grundh \" RK 2: 3291 . een hampn wär for windh oc wagh MD 392 . vndan ga for vind ok vagha (d. v. s. föras af vind och våg) Fl 658 ."],"f":["-ar .? vagha Fl 658 ( i rimsl.; måhända att fatta ss sing)), "]},{"a":"vagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) för vägning afsedt redskap; våg, vågskål. j waghinne mz hulke som gullit wägx Bir 1: 236 . \" thz som wägx a waghinne \" ib. \" swa som thw saghe twa vangha hängia fore thik \" ib 3: 146 . \" laurencius . . . kastaþe ena gul gryto annan vägh i uaghena \" Bu 420 . KL 85, 89 . a gudz mätskal älla vagh MP 2: 109 . Bir 1: 239, 2: 321 .","2) en viss viktenhet; skålpund. \" honum skulle giuas swa manga vaghir (libræ) \" Bir 3: 401 . \" hulkin som skulle giälla thom som han var skyllughir xx vaghir älla pund (libras) gul \" ib 432 . \" nittan vaghir gudz ib. mz ene vagh guldz \" ib. \" taka xx vaghir koppar ib. Jfr gul-, guls-vagh. \""],"f":["vaagh . ","-ar . ","-ir )"]},{"a":"vagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) våga, utsätta för fara, sätta på spel. fore kononna skuld waghar man liiff oc siäl MB 1: 25 . \" ther vaaghat haua sit liff fore rätuisonna \" Bir 2: 267 . ib 1: 50 . Iv 28, 1844, 4112 . Rk 2: 2690. HSH 20: 138 ( 1507) . \" iak vil mit goz for hänne vagha \" Fl 1152 . \" the liiff om äro thöra vagha \" Fr 524 . Iv 534 . fämtighi riddara . . . ther liiff ok goz vilia vagha mz mik Fr 212 . RK 3: 1183 . \" thw wagha thin halss oc swa thina hand at frelsa tith eghit fädhernes land \" MD 390 . BSH 5: 342 ( 1509) . - abs. våga, utsätta sig för fara. hwa ey waghar han ey vindhir GO 443, 577 . ib 629 . \" stridha ok wägha til otarva \" KS 82 (204, 90) . - göra ett vågstycke. eentiith waangher knwth slaar mooth ryzer mz li!UDDA_TECKEN? [150] wth RK 3: 3643 . ","2) våga, våga öretaga, drista sig till. een storm waagha RK 2: 1446 . \" ängin thera thör thz wagha \" Al 2150 . än iak thör wagha fölghia candalum vtan angla ib 7931 . - abs. våga sig, våga uppträda (mot), drista sig fram (mot). torde ingen förrädhare moth konungen wangha RK 3: 98 . ","3) våga, kosta (ngt på ngn). tw haffuer än ekke mykit vppa mik wagat Di 89 . iak wil alt mith oppa honom wagha Lg 3: 333 . - part. pret. vaghadher, vågad, farlig, riskabel. thz (ɔ: at almoghe må sik konung wällia är wäghat ok grympt ok ostadhokt KS 6 (13, 6) . \" nu kan nokor seghia thet (ɔ: at haua kunung älla höfding äpter byrd ok arf) uåghat ware \" ib 10 (25, 11). opta är wäghat ens mans rådh (d. v. s. att följa endast en mans råd, utan att inhämta fleres) ib 72 (176, 79). "],"f":["vaagha . ","vogha BSH 5: 342 ( 1509) . ","woghe HSH 20: 138 ( 1507) . ","vagha sik , utsätta sig, blottställa sig. at thu skla blyghias at wagha thik optare swa MB 1: 197 . Iv 5040 . våga sig (mot), våga uppträda (mot). iägharen . . . waghade sik alena moth thz gräselika . . . dywret Lg 671 . våga sig (i), våga gifva sig (i). at wagha sik j nödh MB 2: 312 . ","wanda ib 81 . ","vagha ut , "]},{"a":"vagha spil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vågspel, vågstycke. \" ää hwem gudh giffuer ther lykko til han ma wel öffua wagha spil \" MD 389 ."],"f":[]},{"a":"vaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vågande, äfventyrande. \" vtan mykla walk ok wäghan lifs ok godhs manna \" KS 66 (168, 72) . \" sätia til vaghan, våga, sätta på sel. säthia sith liff til waghan \" ST 225 ."],"f":[]},{"a":"vagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vätska, var. \" at orenlighetin ok wagen skal ey flyte bort aff ögonen \" LB 3: 59 . Jfr helevagher. ","2) vik. \" komo the for een vagh FL 659. \""],"f":[]},{"a":"vagher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vägher."],"f":[]},{"a":"vaghhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våghus, vågbod? \" lather jak . . . hwgga sex holl pa mwren, iij (3) offwan före waghwset oc iij nedan före \" BSH 5: 211 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"vaghli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vaghlidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öppning som, då byggnad uppföres i vattendrag, lemnas för att gifva en bestämd del af vattnet frit lopp. Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl., s. 278 (efter en 1463 gifven stadsfästelse af ett dombref, utfärdadt 1442). Jfr konungs lidh."],"f":[]},{"a":"vaghluka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["damlucka. \" kastadho vp hans quärna damp . . . badhe ytra damp oc indra hiulastuw oc waghlukur \" VAH 24: 320 ( 1422) . \" at indra dampnen hiulastuw oc waghlukur, aat for:da quärn, var olaghligha vtkastadh oc vpbrutidh ib. \""],"f":[]},{"a":"vaghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vagn. \" taka ygsn for vagn \" Bu 167 . smiþa vaghn af iarn ib 505 . \" the sato samman j waghne \" Bil 111 . \" sompnadhe han j wangnenom, oc fiol nidhir vndi wangnin, oc wangnnen knusadhe han til dödh \" ST 65 . akande a sinom vangn KL 146 . \" the höghtidhelico vagnane \" Bo 36 . \" vndir huariom vagn äru hiwl \" Bir 2: 291. thz skeer opta ath stora waghna falla om kull RK 3: 1282 . \" een lithen tuffwa fäller een stoor wangn nidher och the i wangnen sitia falla \" ib 1284-5. swa är skalk i scola som fämta hiwl i wangn GO 1068 . MB 1: 317, 2: 83 . Lg 3: 563 . - bild. Hel. mäns lefv. s. 161. - stridsvagn. alexander hafdhe . . . tolff hundradha waghna lang ok stoor (quadrigas facatas) Al 4939 . \" thässe fila kärror ok waghna \" ib 4943 . - Jfr iärn-, karla-, köpmanna-, silf-, strids-, örlöghis-vaghn. "],"f":["wagner MB 2: 83 . ","vägn: vägnen Lg 3: 563 . ","vangn KL 146 . ","wangn GO 1068 ; RK 3: 1284 ; ","wangnen ib 1285 ; ","wangnin ST 65 ; wangnnen ib; wangnenom ib. " wang " VGL I FS 3; SML B 8: 5. pl. -ar. wägnir SML B 10: pr.), ","vaghna borgh , ","vaghus rum","wangx- )"]},{"a":"vaghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["forsla med vagn; köra. \" tha hon . . . leth sik ok sith fölge vaghna medh vaghnom (curru veheretur) \" Lg 3: 563 ."],"f":[]},{"a":"vaghnborgh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = vaghnaborgh. hawer k(onungen) lathet bygd vagnborger vid köpstäderne FM 659 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"vaghnhiul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vagnshjul. \" MB 1: 317. \""],"f":[]},{"a":"vaghnkarl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bildl. \" o war mille fadhir ieronime . . . wi ärum thin wagn, thu wast war wagnkarl Hel mäns lefv. s. 161. \""],"f":["wangn- Bil III ),"]},{"a":"vaghnlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vaghnledh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väg för vagn, körväg? honom oppe holde en vogluledh DD 1: 270 ( 1478) . ib 271 ."],"f":["vogn- )"]},{"a":"vaghol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["våt, fuktig, regnig? tha wardhir . . . somerin waghol oc blastol LB 3: 192 ."],"f":[]},{"a":"vaghrakki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vaghul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr muldvaghul."],"f":[]},{"a":"vak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vak, öppning el. hål på is. wthan för wakena som man wäkker för stokholm RK 3: 1233 . \" till ath weckia waken \" SO 198 . skeer schada offuer waaken ib. ib 188 . - i allmännare bet.: öppning, hål. han tog ij hofwdh ena wak Al 2818 . - Jfr mete-, not-vak."],"f":["vaak )"]},{"a":"vaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vaka, vara vaken, afhålla sig från sömn. MP 2: 36 . Bir 2: 143 . \" badhe vakande oc sofwande \" Bo 5 . \" han vakadhe mykyt vm nattena i sinom bönom \" ib 71 . \" oss är ont holla oc wacha hwar nat oc dag medh thomman maga \" BSH 5: 11 ( 1504) . med prep. ivir. apostoli wacto iuir hänne a sinom bönom. ok tändo mang lius ok lampor Bu 14 . - vaka, vara vaken. i bild. el. andl. mening. sofwin ey . . . mädhan nw är time at waka Bir 1: 234 . \" första timan wakar han gladhelika mz wärldinne \" ib 326 . ","2) vaka, vara vaksam, vakta, hålla vakt el. vård. med prep. ivir, til el. vidh. at swa mange män skullo waka til en port MB 1: 465 . \" lät mik eigh längar vaka iui krankom likama \" Bu 142 ; \" jfr 1. gak ok sigh abatanom at han waki bätir owir sinne hiordh \" KL 79 . godhe hyrdhin vakar owir sins litla hiordz gömo Bo 188 . waka han mz alle akt vidh (circa) gudz hedhir Bir 1: 334 . - egna vaken uppmärksamhet (åt). han . . . gaff sith hiärta betidha til at waka til (ad) hanom, som hanom skoop Su 233 . - Jfr be-, up-vaka."],"f":["wacto Bu 14),"]},{"a":"vaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊL. ","1) vaka, vakande. \" äpte langa vaku sofuo the thry dygn \" Bil 879 . \" i sympni ok waku \" KS 53 (134, 57) . Bu 153 . Bir 1: 248 . \" idhin j waku ok bönom \" VKR XIII . Bo 100 . \" egh ymnungas idhir reghlonna fasta. egh höghtidinna vaka \" ib 135 . ey vare jdhir ledna j ärwohe ey läte j vako Bir 3: 334 . mangra tima waku (vililiæ) böne fasto almosa och ärwodhe Ber 111 . ","2) vaksamhet, uppmärksamhet. \" hälghe fädher idhandho mz höxta waku och atwakt at göma akta och see hwru godher och söther war härra är er 103. - (?) thu satte alla thino wärio oc waku (för wakn?) a gudh siäwan \" MB 1: 266 .","3) vakt. \" ämbitis män som hiollo vardh ok vaku om han \" KL 393 . MB 2: 388 . - Jfr and-, nat-vaka."],"f":["vaku nat","vako- )"]},{"a":"vakan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vakande, vakt. \" sofwir han sötelika mällan wärldinna arma, thz äru höghe mura ok wänkta manna wakan ok göma \" Bir 1: 326 . \" stoor wakan oc alla dagha arbeyde \" BSH 5: 11 ( 1504) . ","2) vaksamhet. i glömskonne söpmne soffwandhe til dygdhenna wakan atherkalla Su 2 . - uppmärksamhet. oss til trängher stor vmsorgh oc mykin atwakt oc hugxsens vakan oc föresyn (magna nobis cura ingentique studio providendum est), at en släkt j israel os skuli ey förgaas MB 2: 140 ."],"f":[]},{"a":"vaker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vakande, vaksam. Bu 498 . \" han hawir bäzsta ok vakkarsta (vigilantissimum) gömara \" Bir 3: 382 . ","2) vaksam, som är på sin vakt, varsam, aktsam. the äru . . . ware ok wakre j sälikhet Bir 1: 259 . - vaksam, uppmärksam, sorgfällig. ujdhir vars herra ihesu vpfärdh til himeriksi tilbör thik vara vakra Bo 242 . iomfrun . . . var vakir oc atgömol huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var ib 5 . - sorgfällig, påpasslig, oförtruten. en waker manare oc opwäkkiare til gudhz kärlek Su 174 . vare nu . . . öghat vakrare til at see (vigilantio in speculando) Bir 3: 334 . at thu maghe vara lidugh ok vakir at akta oc thänkia oc vndirsta the hemelico thingin Bo 163 . \" vm thu vast vakir at vakta aat thy som sakt är af vars herra ihesu lifwärne. tha mana iak thik at thu skuli här vara myklo vakare \" ib 180 . \" at andre mine thiänara . . . vardhin thäs athughulare ok vakare at vaka (efficinatur sollicitories in vigilanda) oc vakta sik \" Bir 2: 143 . \" athughade oc vakre j görandomthingom suasom myrin \" ib 3: 117 . ib 4: 296 . \" iudha höfdhingane varo vakre i sinne ondzsko mote varom herra ihesu \" Bo 158 . - vaken, rask, flink, ifrig. vm thu äst vakir oc gör thz värdhelica Bo 170 . \" them som han seer vara vakra ok starka til stridhinne \" Bir 2: 37 . \" här af skalt thu thäs vakkrare ok quämelikare vardha allan daghen til at thiäna gudhi \" Ber 247 . - ifrig, het. vardher han (kroppen) ofmykit kaatir. ok vakker i orenom lusta Ber 251 ."],"f":["vakar Bir 4: 296 . ","vacar Bu 498 . ","vakker Ber 251 . ","vackra Bo 242 . ","vakre Bo 158 ; Bir 3: 117 . ","wakre ib 1: 259 . ","vackra ib 2: 37 . ","vakrare Bo 180 ; Bir 3: 334. vakkrare Ber 247 . ","vakare Bir 2: 143 . superl. ","vakkarster: -a Bir 3: 382),"]},{"a":"vaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr musavaker."],"f":[]},{"a":"vakerlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vaksamt, med vaksamhet. skodhi ther äptir gömarin . . . vakirlica (vigilanter) ok atuaktelika Bir 3: 246 ."],"f":[]},{"a":"vakerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vaksam, uppmärksam. \" siälinne ödmiukt ok waterlik atwakt skal göma thänna nykylin \" Bir 1: 296 . \" wakerlik sin \" LfK 183 ."],"f":[]},{"a":"vakin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vaken, vakande. \" huath han war wakin eller souin \" KS 30 (76, 32) . \" aff sympne vakin \" Bil 290 . \" thr hon laa wakin \" ib 109 . \" þe saþo siþan huart andro drömen vakin i siängh \" Bu 183 . ib 173 . Bil 53 . \" ther wider wordho the wakne at dörren osakta wp gik \" RK 1: 3845 . \" öse thän thär wakin är \" GO 891 .","2) vaksam, påpasslig. \" han skal vakin wara som godz skal göma \" GO 578 . - Jfr halfvakin."],"f":["vaknom Bu 173 . ","wakne RK 1: 3845),"]},{"a":"vakn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vapn."],"f":[]},{"a":"vakna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vakna. \" natalia vaknaþe ok saghþe drömen allom näruarandom \" Bu 523 . genstan thu wakna ok skalt vpsta Ber 246 . Bu 12, 21, 28, 515 . Bil 53, 253 . Fl 1578 . Bo 207 . Ber 251 . - i andlig mening. vaknaþe iak tel guz naþa af synda synne Bu 135 . - Jfr upvakna."],"f":[]},{"a":"vakning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vakande. \" j sompn eller j waknyngh \" Gers Frest 25 . tagha sik . . . ather hal fastho ok wakningh j ena sydhwänio ib 24 ."],"f":["-yngh )"]},{"a":"vakra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["röra sig ostadigt, vara ostadig. mz wakrande (för wafrande? distracto) hiärta oc öghonna wmkastan Su 285 . Jfr vafra."],"f":[]},{"a":"vakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vakt, bevakning, vaktgöring. ther holth han wäkth oc storan waardh RK 3: 1006 . ösgötar hölle ther starka wakt ib 5676 . Di 210 . \" alle oc hwar en sollanär oc tyänare skwla lydha capitenarommens bwd oc halla wäkth oc ward j the städher oc rwm the wardhe tilskikkadhe \" PM 26 . \" hwar herre foghote äller capitenare skal halla vard oc väkth mz swa manga skyttor oc väpnadha män som honom wardher tilsaght aff gardz mästarenom \" ib. \" försyma äller öfwergifwa wäkth äller wardh ib. \" ib 28 . EG 67 . ath taka hans wäkt wara ib 68 . \" swa länge som hans wäkt tilsigher ib. \"","2) vakt, vaktmanskap. \" at halda land oc stadh vtan swa mykla wakt oc wärn \" MB 1: 465 . \" ther war bort rympt badhe wakt ok wardh \" Al 4564 . \" tha the hördho at wektena afbleste \" RK 2: 2429 . han hadhe om siik stora wakth ib 3: 1599 . ","3) akt, uppmärksamhet. hon haffwe vppa sik sielffwe wakt MD (S) 219 . \" the swensca hafde ther vpo wakt \" RK 2: 2219 . - tillsyn, vård. alt thz gotz . . . ther thu aristotiles hafwer a wakt Al 10244 . "],"f":["väkt: väkten PM 28 . ","wäkt EG 67, 68 . ","väkth PM 26 . ","väcth Di 240 . ","wäkth RK 3: 1006 ; PM 26 . ","wekt: wektene RK 2: 2429), "]},{"a":"vakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ÊL. ","1) vaka öfver (ngn), vara hos (ngn för att gå honom till handa). gik han jn j thiäldit at faa sik nokra hwilo första vnamannus thz saa, gik han mz sinom herra, oc waktadhe han Bil 845 . jouse, moyses thiänisto swen, han waktadhe sin herra MB 1: 345 .","2) bevaka, vakta, hålla vakt vid. hwat skolom vi tro riddaromen som griptena vaktadho KL 398 . ib 418 . MB 2: 392, 411 . \" alexander ropadhe i thz sama sinne til them stadhen waktadho ther \" Al 7981 . judhane vaktadho . . . alla stadsins porta mz idhelike gömo ther til at the matto han aff lifue taka Bil 898 . \" stundom tha wakte han hans dörre \" RK 2: 1951 . ib 2126 . - bevaka, hålla under bevakning, hafva tillsyn öfver. ij skulin them vakta mz idhan froma at the skulu ey vndan koma Fl 1618 . \" the them (fångarna) vaktade \" MD 349 . ","3) vakta, hålla vakt, stå på post. ther sattes inghen som skulle wakta RK 3: (sista forts.) 4790 . \" min marsk her tord iak till karleborg sände at han skulle wackta i then landz ände \" ib 4218 . - vakta, stå på post, passa på. en qwinna vaktadhe vtan for eno klostre at hon matte fa see sina synd hwilke ther inne waro thentidh the wtgingin v klostreno KL 275 ; \" jfr 8. \"","4) vakta, taga vara på, se till, hafva under sin vård, hafva uppsikt öfver. faarahirdha . . . som waktadho sit fä Lg 33 . didirik . . . beffoll hanum sinä hästä oc harnisk at wakta Di 97 . han plägadhe wakta hans drykke kar Al 9997 . ","5) taga vara på, skydda, försvara. wakta oc göma hans lifz ok likama KS 63 (157, 69) . \" idher thän til herra akta ther idhart rike thör göma oc vakta \" Iv 1305 . ib 1134, 5425 . Fl 172 . \" sua anamade the thz feste oc waktadet som the kunde beste \" RK 2: 3473 . - skydda, bevara. skal jak vakta jdhir oc göma aff thässom judhom Bir 2: 141 . \" han wakta ok beuara hona for ondom fuglom \" ib 1: 299 . \" at han . . . mik . . . vaktadhe for madhkkanna oc orma stiongom oc bitom \" Gr 294 . Bir 1: 262 . RK 2: 2572 . - bevara, frälsa. gudh vacte min siäl MD (S) 302 . ","6) bevara, upprätthålla, vidmakthålla, iakttaga. dygh ok äro han vakta kan Iv 1263 . wil iak lära thik thry thing hwilkin thu skalt wakta och halda ST 147 . \" han waktadhe oc gömde sins fadhirs lärdom \" ib 148 . \" thessa sama sidhwänio . . . scula the wakta oc göma jemwel vm quällin \" VKR 15 . - iakkttaga, hålla. huru sääl thw vare vm thu hafdhe vaktat ok gömpt thina lofwan Bir 2: 324 . ","7) iakttaga, taga i akt, passa på. biscopin . . . waktadhe görla sama stadh ok stund hanum war visat Bil 273 . - med dat. och ack. iak . . . wil thik wakta stund ok riidh Al 3073 . - iakttaga, komma i håg. sculu the alltiidh wakta at then tiidh the koma heem j geen til clostrith tha sculu the . . . widhirkännas thera brut medh rettom scriftamalom for confessori generali VKR 18 .","8) vakta på, gifva akt på. waktar hon granlika bölghio slaghin at klädhit skuli ey nidhir sänkias Bir 1: 396 . at han wakte granlika fore gangarins foot spoor ok fölghe honom atwaktelika ib 272 . - vakta, passa på, lura på, med gen. vacta riddarans huat dagh han läte at läsa aue maria Bu 8 . - med prep. at. röwaren waktadhe swa länge om iomfruna at han eentidh fan hona eensampna ST 456 . ","9) gifva akt på, fästa uppmärksamhet vid, se på. med pep. at wakta at nokro andro än thz han skal tha til gaa Ber 262 . \" gifva akt på, se efter, med indir. frågesats. prästin vaktadhe grannelika hwilke ey skriws \" KL 203 . vakta (Cod. B göma) än vatnith vnfärghar sik Fl 1121 . 10) gifva akt på, vara uppmärksama på, uppmärksamt höra på. granlica vaktadhe iak (intenta fui) the läsning som vare preste haso Bir 3: 159 . - med prep. at. vm thu vast vakir at vakta aat thy som sakt är af vars herra ihesu lifwärne Bo 180 . \" thera ordh ärw liffsens ordh, them som granleka wakta at them \" LfK 201 . 11) akta, bry sig om. om broder bär in i gillisstwgw swärdh . . . ok gillisväriendhe thz ey vaktah heller skötha vilia SEG 114 . 12) gifva akt på, se till, tänka på, betänka, besinna. thetta skullin lij . . . wakta Al 1891 . - med indir. frågesats. vaktin the hwat the hawa giort Bo 216 . \" bor os granlika wakta, hwat eygelikhet är \" LfK 10 . wakte . . . hwar förman hwat han loffwar androm ib 15 . - se till, undersöka. tha vaktis vijslika oc spöris grammelika om offradh thi ng ärw af jlla fffadho goze VKR 76 . Jfr 9, 15. 13) tänka på, sköta. thässe thrättan prästene skulu athenasto vakta gudhelikit ämbite oc studeran VKR 72 . 14) gifva akt på, tänak på, vara angelägen el. mån om. nar han wakta (attendit) laghsins budhordh Bir 1: 377 . vakta ensamins gudz hedhir i 2: 108. nar han . . . vaktir sua jamcristius oc kötzsins licamlica nyttelikhet at han vakte ey silt sälla gagn (quando si utilitati proximi et carnis intendit, quod ad sahutem animæ suæ non attendit) ib 199 . \" siluester mandhe klärka . . . at vakta krkio thiänist (eccelesains suas diligentius gubernarent) \" Bil 59 ; \" jfr 13. - tillse, vara angelägen om. med sats inledd af at. sculu the wakta at the alltidh ware beskedheliche j thera faste oc waku \" VKR 16 . \" skal waktas medh enkanliche aatwaet, at thera reghla som vtan til blifua swa mykit wara kan litit aafgaar oc aatskil aff sancti saluatoris reghlo \" ib 6 . 15) vaka öfver, hafva akt på, vara sorgfällig om. wakta sitt lifuerne oc sina frägdh VKR 31 . - vaka öfver, gifva akt på, vara uppmärksam på. them som wil bewara sina siäl, skal granlika göma sina twngo, oc wakta sin mwn LfK 210 . \" the människa som ey waktar sin mwn ib. nar han vakta (attendit) sy sina thanka ok astundilse \" Bir 2: 199 . Al 3770 . - med prep. at. hulkin som vil vinna högh thing vakte at sinom frestilsom Bir 2: 299 . vakta granlica aat (conspice attente) allo thy som görs oc talas Bo 6 . \" vakta väl aat thy som här äptir fylghe (advertas bene quæ sequntur) \" ib 14 . ib 20, 24 . \" gifva akt på, tänka på, vara försiktg med afseende på (ngt.) j wakten hwatj tala \" RK 2: 7283 . \" wakte . . . hwar förman hwat han loffwar androm, ällar oc siälffwer gör \" LfK 15 . Jfr 12. 16) gifa akt på, taga i akt, se till, söka föredkomma. äru fyra thing som thw skalt vakta (adventere) mz alle akt ok grannom ok jdhkelicom forthanka första är at ängin graffwi ondir husius grundual . .. fiärdha är at ängin ouinnin ingange ginom portana Bir 3: 240 . - med sats inledd af at åtföljdt af negation. nw wardhom wi wakta, at han faar ekke meer at äta aff lifsins trä MB 1: 162 . är granlica vaktande (carendum) at ey nakat husat älla hart stande mot thom Bir 2: 83 . \" waktis allaledhis at ey hafuis flere thing af gul älle sylf klostersins ägho \" VKR 77 . Bir 2: 172 . - vara på sin vakt, söka förekomma, vidtaga försiktighetsmått. pass. abs. diäfwillin sätir ther krokin huar minzst vaktas (præctaretur) Bir 2: 199 . 17) we till, vakta sig (för, akta sig) för), taga sig till vara (för). med ack. af dem. pron. i n. i förbindelse med sats inledd af at åtföljdt af negation. vakta thz människa at thu gif tik ey annantidh j diäfwlsins vald MP 1: 157 . \" thz skal man vakta at han sighi thz ey i swa matto som somlike göra. for thy at han vil hedhras \" Bo 95 . - se till, vakta sig, taga sig i akt. med sats inledd af at el. thät åtföljt af negation. vakta (care) at thu vari äkke enkannelik ij lthinne vmgango Bo 47 . \" vakte (attendat) . . . at han dragx ey aff diälonom \" Bir 2: 199 . vakte at gudz älskoghe minzskis ey honum ib 299 . wakta at thu ät ey KL 72 . \" hwilkin som staar. vakte at han ey fallir \" ib 236 . \" vakten thz idhir hierta tyngis ey . . . aff offuiratho oc drykkenscapp \" MP 1: 20 . wakta granlika at then kärlek thu hafwir til konugxsins dottir kombir thik ey dröwilse oc skadha ST 456 . KL 104, 189, 201, 205 . KS Fragm. 15. Bir 1: 54, 270, 5: 49, 88 . VKR 20, 21, 33, 74 . LfK 17, 182, 183, 195, 200 . Be 20, 81, 88. 18) hafva sin håg el. uppmärksamhet riktad (på), söka (efter) ? nar skälin vakta äptir lustanom MP 1: 74 . 19) vänta, längta. han . . . stundar ok waktar epter jdher RK 1: 3730 . 20) afvakta, vänta, bida. han hafuer nu fyretighi dagha . . . vaktath om nakar koma skal thera väria thör thera iomfrw maal Iv 4733 . \" iak hafuer nu . . . vaktadh här minna syster fund \" ib 4799 . 21) bida, dröja, stanna. mz then lööshäst wakta här qwar mädhan iak til darium far Al 2197 . ib 2079 . ","1) vakta sig, akta sig, tage sig i akt, taga sig till vara. noe . . . kunne ey wakta sik i säng oc kastadhos klädhe aff honum MB 1: 173 . \" tha skal folkith wakta sik \" ib 328 . man han rädhas at han skal leande döö vtan han vakte sik granlica Bir 2: 168 . \" ath hon skal . . . glöma waktha sik \" Gers Frest 2 . KL 40, 279 . Al 9932 . - med prep. for. hon kunde sik ey wakta for värzlike vmtalan Bil 869 . \" wakta sik fore syndom \" MB 1: 139 . thry thing . . . ther thu skalt thik wakta foe Bir 1: 235 . skal mannin suasom for dödhenom vakta sik for ondom astundilsom ib 2: 229 . \" aff naghrom . . . stykkiom som baadhe systra oc brödhir sculu sik granlicha fore bewara oc wakta \" VKR 19 . \" han . . . waktedhe sich för engen swich \" RK 2: 2642 . \" ati ider for erik wakte \" ib 3539 . \" wakta thik for . . . arderici swiklika winskap \" ST 456 . \" wakta sik fore gamalt nötaköt \" LB 1: 96 . \" her böriass hormala balker vaktha tik ffor honom \" SEG 118 . skulwm wi . . . högelikast os ther före wakta, at wi them ey rethom til wredhe LfK 135 . Bo 18 . MB 1: 364 . Bir 1: 185, 253, 262, 5: 140 . Iv 5052 . Al 9944 . RK 2: 2874, 4806, 5224, 5446, 7687, 3: (sista forts.) 4269. Va 29 . LfK 96, 156 . - med prep. af. vakta sik af demonio meridiano Bo 138 . waktom os ok af hallom os af owirmatto sömpn Br 1: 192. - med prep. fran. alle andre vaktadho sik thäs bätre badhe fran styld oc fulom gerningom Pa 7 . wakta sik fran lösom ordhom VKR 16 . \" vakta sich fra tolkom vadha \" RK 2: 4095 . LfK 176 . jak skal vakta om göma mik fran thom Bir 3: 59 . - med prep. i mot. uthan man wakthar sik ganske warlegha här j moth Gerts Frest 1. - med sats inledd af at åtföljdt af negation. prester skal . . . görla wakta sik, at han ware ey när ower dödhe folke MB 1: 369, wakta thik at thu mödh enkte thit hiärta ther wm Bil 488 . \" i skulin idher wakta at ängin idhra gratir \" Lg 39 . \" han . . . waktar sik thes bäiir at han skuli ey falla vm otholomodh \" Bir 1: 283 . \" waktom os at tolken jwdas oc tywfwer ey finnes i blandh os \" LfK 17 . ib 41 . KL 141 . ","2) vara uppmärksam (på), vara sorgfällig el. angelägen om). han skal sik görla ther om vakta Iv 577 . ","1) gifva akt. henna präster . . . vaktade at oc sa granlica. at the vsla qwinnan slo guz likama KL 14 . \" vm thu vaktar väl aat \" Bo 89 . - gifva akt på, med gen thäs. thäs wakten aat Al 2585 . - med indir. frågesats. hon . . . waktadhe görla at hwath aff barneno wordhe MB 1: 277 . Bo 209 . ","2) akta på, höra på. käre domare vakta aat KL 385 . MB 2: 380 . ","3) iakttaga, se. the vaktdhe at tha hon giordhe the omilde gerninga KL 14 . ","4) se till, passa på. quinnan waktadhe aat hulkin tima hon matte sina ilzsko fulkomna KL 14 . ","5) se till, sörja för. the vaktadhe ij hans herbärghe aat at honum var änkte vätta faat Fr 1939 . - Jfr atvakta. "],"f":["-at . ","vaka öfver","en sjuk )","vakta sik , ","vakta at , ","vakta upa , vaka, passa på, hålla vakt. han badh her tord till hwila ga och sagde sig well willa wakta oppa RK 3: (sista forts.) 4234 . "]},{"a":"vaktan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr atvaktan."],"f":[]},{"a":"vaktare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vakare, väktare, bevakare. the . . . innelykto han i thrangom mwr . . . oc insighladho dörrina . . . oc satto ther til vaktara (motsv. ställe MB 2: 390: satto wä.ktara ther om) KL 395 . \" clostersens wäktare som gaar kring om clostrit \" LfK 108 . \" pläghar man i clostrum sätia waktara widh porten \" ib 210 . \" then tid han (Gud) . . . mz brinnande swärd satte waktaren cherubin \" PM XXVI . sät ihesum christum swa som waktara ofwär thit hiärta, swa at han göme hiärtat och wari thäs dura waktare Ber 215 . - väktare, vaktkarl, vaktpost. i stad, läger, på slott o. s. v. teridacius . . . nidhirkastadhe manga muranna vaktara Gr 268 . \" pa mwra ther wäkthara waka moth fienda \" PM 11 . \" eth thorn ther en wäktar bläsir aff sith horn \" MD 391 . \" een borgh la ther tha skampt ij fra the väktara bläsa ther op a \" Iv 3802 . the iomfru gik . . . ower the gropa ok til thän port . . . ok monde braat the väktara kallä ib 3827 . \" som han fram fore härin kom ther hiolt fore marhger wäkter from AL 7862. IB 7891. albrecht ropade . . . oc badh wekteren hielpa sich jn han badh sighia fogdh oc portenära at han hafdhe engelbertz ärende thära \" RK 2: 2718 . ib 2723 . \" tha ropadhe wektaren aa wernine oc spordhe hwa the waro \" ST 24 . \" om minnats tiidh tha kom sampson till slottit. portana varo läste, wäktaren war soffnath (varðmen varu sofnaðir) \" Di 4 . ib 180. tha natten war mörkast, tha rido the wtaff slottit oc gynom hären. wäktarena menta at thz haffde warit thera sälskab ib 39, ib 167 . \" säthiandis j stadz porthen wäktara oc stark haal \" MB 2: 119 . \" the skullo . . . ther säthia syna wäkara oc väpnara ä hwar wäghana waro trangast mällan bärghen \" ib 149 . \" tha trängias väktarne äller hallarana at löpa til sin herra \" ib 170 . Iv 3813 . Fl 1032 . MB 2: 91, 263 . - bildl. nar mannin . . . takir sik vara oc vakar mot frestilsom suasom godhir väktare Bir 2: 206 . \" biscopin är gudz wäktare \" ib 1: 317 . ","2) vaktare, fångvaktare. \" gudz ängil löste petrum aff iärnum . . . herodes vitte hans vaktara vsanna sak at the släpto petrum mz vit ok vilia \" Bil 111 . \" en (köpman) . . . la fangen i dupe torne . . . sanctus iacobus comtel lhans. sva at uactara sago \" Bu 173 . \" vactara lupu äpte atar gripa han ib. \" Bil 427 . KL 155 . ","3) vårdare. \" siälana vaktara \" Bir 2: 106 . ","4) beskyddare, försvarare. ower likamlika waktara oc wärnara säther thu . . . thina hälgha ängla LfK 133 .","5) aktgifvare. \" af gudhi hwilkin som är waktare (estis) ordha och gärning \" Ber 105 . - Jfr dura vaktare. "],"f":["väktare . ","wäktar MD 391 . ","wäkter Al 7862 ), "]},{"a":"vaktelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr atvaktelika."],"f":[]},{"a":"vakteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr atvakteliker."],"f":[]},{"a":"vakthaldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vakthafvande. her hyllebrandh] [war] vächt hollere om nattena aff konung didriks men Di 212 ."],"f":["vächt hollere )"]},{"a":"vaktilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr atvaktilse."],"f":[]},{"a":"vaktirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr dura vaktirska."],"f":[]},{"a":"vaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr atvaktogher."],"f":[]},{"a":"vaktol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr atvaktol."],"f":[]},{"a":"val","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) val, väljande. \" betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf \" KS 10 (23, 10) . then kununger . . . ther af almogans wali är til wedle kumin ib 11 (26, 11). om lnoger stadfestilsse paa k. hans kor och vall til lrichith HSH 19: 135 (1506?). kesthe the . . . vi friborne men ek vi bönder aff sama lagasw, som vpnemde ok ladhe j walet (d. v. s. satte på förslag) tesse epterscriffne iij gode men FM 259 (1506). hart är mik thzta walith (utan tvifvel, för talith; Lat. orig. har sermo) Ber 209 . ","2) val, valrätt. tokom wi herra niclis thureson som lagman j österlande är j thät kor oc wal som lagmen j swerike aff alder hafft hawa BtFH 1: 455 ( 1362) . ","3) val, tillfälle el. rättighet att välja. gafs hanom val guþum offra älla döþ þola Bu 530 . ib 508 . Bil 426 . guz ängil tedhis apostolis ok bödh them wal lsins martirij, älla owinum bradhan dödh ib 238 . \" decius gaff them wal offra gudhum ok halda wadum ok lifue eller dö wndi leona tannum \" ib 443 . ","4) tillfäle att välja; förråd (att välja på). paa hästa och slädha war inthe tall hwar som wille tagha hafdhe goth wall RK 3: 1760 . \" a källara war ther full got wall \" ib 1: 3545 . ther war aff härrom fulgot wall ib 2183 . \" gud kenne her är icke monge kirker til waals (att välja), som nogen summa peninga haffua \" FM 207 ( 1504) . - Jfr biskopa-, kapitel-, konunga-, konungs-, manval."],"f":["vaal . ","vall . det vali KS 11 (26-27, 11-12; på tre st.). weli ib 10 (23-24, 10-11; på tre st.)), "]},{"a":"val","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) cylindriskt trästycke, liten stång. Jfr drapval, äfvensom grundval. ","2) stång med ett visst antal vidhängda föremål; val, antal af 80. vid räkning af sill och strömning. Jfr Rydqvist 3: 236 f., 6: 498, 523; Dyrland, Aarb. f. Nord. Oldk. 1885, s. 276 f.; Falkman, Om mitt och vigt 1: 459; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 768. vnum wall de reentibus alecibus soluere tenantur SD 5: 620 ( 1346, gammal afskr.) . \" vnum wall salsorum alecium . . . soludre \" ib. \" vt parrachiani in aas vnum wall de singulis retibus . . . jn smydhaby dimidium wall . . . soluere teneantur \" ib. \" hana . . . þre väli silþ \" ib 637 ( 1347) . \" due lagene alecum cum iiior wal \" BSH 1: 78 ( 1336) . \" at vthgiöra en waal strömming \" SO 290 . gifwe konungen en waal ströming af hwario tunna ib 306 . twå waalar ströming ib."],"f":["vaal . ","vall . ","väir . ","valar ) , "]},{"a":"val","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kelt; inbyggare i norra Frankrike; Italienare; främling. hwarte greka äller wala Al 1384 . \" mik standa til badhe greka ok waal \" ib 2700 . Jfr Styffe, Skand. under unionstiden, 2 uppl., s. 210. f."],"f":["vaal . ","-ar ) , "]},{"a":"valborgha dagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"valborgha mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["walborg- RK 2: 8547 . ","walburg- SO 194 . ","valburga . ","-missa )","valborgha mässo dagher , ","valborgha mässo tidh","walborgamessa tyd )"]},{"a":"vald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kraft, makt. \" thu scal pröua mannen i sith waldh (dat mores sciri culmen heile viri) \" GO 190 . \" ä wil waldh sin wilia hawa ib 944. var härra ihesus christus var . . . ii moþor liue fulkomin baþe at viti ok valde \" Bu 61 . \" mannin kiändis widh gudhlikt wald innan bradhum bothum \" Bil 249 . Bu 31 . \" han sitar höght ii himnom a höghoro hans (för hand) höhsta valz (summæ virtutis) \" ib 197 . j thinom guddom äru thry vndarlik thingh som är wald (potentia) om snille ok dygdh Bir 1: 171 . ib 3: 299, 300 . \" naturennas skapare han aktar ey i sinom gärningom huat hans dygd oc wal förma at göra (qudi sua virtus prævalent) \" Su 33 . \" wäl haffdhe gudh funnith oc förmat i sins guddoms omälelika walde (per suam omnipotentum virtuten) . . . mangha andra skäilka matthor at atherlösa mankönet ib. \"","2) våld, öfvervåld. februus pluto tok mäþ wald een vänastan gvyne af manz hem tel häluitz Bu 9 . \" hänne giordhis wald ifuir hännag goz \" Bil 285 . \" affsettie thet vald oc velle hon brwcher oppa . . . cronans bönder ther j länedh \" FM 426 ( 1509) . \" dömdes michell persson hans jordh frij medh åhrswexten och tompt vthaff lars kuckoin asikalast som han hade medh wåldh och wälde af honom i mpngh är \" BtFH 1: 11 ( 1483, nyare afskr.) . ib 8 . . . kränkte hänna iomfrudom oc giordhe hänne wald ST 456 . \" hwa som taker qwinno mz wald (d. v. s. våldtager) \" MEG (red. B) 61 . ","3) smak, välde , herravälde värdighet. i det äldre språket ofta i pl. þu hauar . . . ränt hanom (djäfvulen) rike oc vald (spoliaveris ipsum sua imperio potetatis) Bu 13 . \" romara satto dryclechanum ok maxilanum fran valdom baþa \" ib 533 . \" han (Diokletianus) kom swa til walda \" Bil 470 . ib 833 . \" tha kom birger jerl til walda \" RK 1: 210 . kom han (Saul) wäl oc rätlika til walda MB 1: 7 . \" dauid kom rättelika til rikith . . . oc for mz waldom (Cod. B vadhe 527) dygdhelika ib. wäldo han (valde hanom till biskop) ok wigdho til valla \" Bil 575 . \" at han (den forne biskopen) mate sin heþar ok vald ater vinna \" Bu 29 . \" han spadhe (herodem sälla)re vardha än för ok döö j waldum \" Bil 111 . han vardher mykyn j valdom ib 893 . \" hwar äre nw thiin dighro wald \" MD 93 . \" j guddomenom äru tw tingh först walogasta wald (potentia) af hulko alt wald är annantidh siällasta snille \" Bir 1: 249 . \" tha skule lt wald är annantidh sniällasta snille \" Bir 1: 249 . \" the sculu alle se gudz son koma j skymen mz mykle makt til at plagha ok pina ondha, ok mz myklo walde at krona godha \" MP 1: 10thz wal han gaff tik b. alexander dreff honum (konungen) aff sit wald Al 1706 . \" kununglikt wald \" KS 11 (26, 12) . ib 14 (34, 15). tå girughe ok grymi hofdinga få wald ib 29 (73, 31). huilkin kunungr älla walzman gudz ret försmå ok fördriuer medh sino walde ok laghom sinom, hans wald ok ära skal försmås ok sköt förgånga ib 16 (39-40, 17). þässe fyre mannas äpte sino värulzsko valle Bir 4 (Avt) 183. flere otalige kirkionne prelata . . . . jemuel aff verldzligo volde (ex seculari potesiate) . . . junkar erik Lg 3: 576 . ha nom . . . tiltändeom . . . ärligom herrom badhe andeligx voldz ok lacamligx ib 577 . \" the store ok mektoge varo j verldena sculu her lidha mektoga pyno thy at ylla nytiändhe the makt oc valdh som gudh thöm forlente \" LfK 239 . \" hwi gifuas ey token voldh godhom mannom at the matte väl regera ok foresta j syno volde ib. thenne vsal lucifer kallas mörkernnä hoffdinge ey fore nagra makt eller voldh han hafuer vtan fore then' vsla fordelen han ouer andra dieflä hafuer ib. \"","4) makt (öfver ng el. ngt). åtföljdt af prep. ivir el. um el. med gen., dat. el. ack. en diäfwl fik wald vm han Bil 571 . \" han äghir äkke siluir vald vm sik \" Bo 66 . tå tu see at tu hauer wald vm thin owin KS 23 (56, 25) . \" guþ ägar sua väl ifir þean vnga sum þän gambla lif stäkkia alla af lande köra \" Bir 4: (Avt) 185. engle thing hawer vald oc krapt ower kraptogare thing än thz är siälfft MB 1: (Cod. B) 532 . \" mista vald iuir väruldena \" Bu 206 . \" mz thins kors dödh skulle thu tala vald owir alla världina \" KL 412 . MB 2: 405 . franzessa vald ofwer romara rike Bil 58 . \" min konungher hafweri wald badhe juer lifuit ok dödhin i 126. thu hafuir wäl waldh fangith ofuer min licama en christus siälfuir hafuir siälinna wald \" ib 542 . för en ellin faar thera vald ib 610 . \" thu äst thän som hawir liffsins vald ok dödhsins \" Bir 2: 142 . \" han hafdhe näpliko lifweno waal (d. v. s. kunde knappt behålla lifvet) \" Al 2542 . \" moxan alla wärdina hafdhe iak wald ib 3374. - makt, våld, hand, händer. skal guz vald (manus) koma ouir thik ok skalt thu nu vara blindir ena stund \" KL 156 . \" the som koma j mins väldz händir (manus potestatis meæ) \" Bir 3: 67 . \" gudh . . . frälste israel aff pharao konungx walde (manu) \" MB 1: 327 . tha är hon fräls aff hans walde ib 335 . \" prestin . . . gaf sik gudhi i wald (creatori se commendans) \" Bil 272 . \" anduardhadhe han sik gudhi j händir oc vald \" ib 887 . han . . . gaff gudhi ij vald badhe liiff ok siäl Iv 3260 . ider wen . . . är i gudz wold (d. v. s. är afliden) FM 535 (1511-12). en salogar man . . . som diup var comin i diäwls vald Bu 130 . \" herra ihesus . . . grep sathan . . . oc anduardadhe han infero diäfle i vald \" KL 412 . MB 2: 405 . han . . . bannede bönderne . . . ganst illa och bad thöm löpa rämen i wold heem till syn BSH 4: 295 ( 1501) . thz iak ey offter meer wildhe gaa i manz wal Lg 3: 721 . \" thiin thiänista qwinna är i thino walde (manu) \" MB 1: 185 . \" saa manga han hadhe misthänkte i wall \" RK 3: 690 . \" hans liiff oc theras hade iag i wold ib (sista forts.) 4685. \"","5) makt, myndighet. \" ödhmiwka thik vnder thinna frwo wald (manu) \" MB 1: 185 ; jfr 4. af allom guz apostolis. som hafþo iamt vald af guþi Bu 99 . \" mz . . . modhirlico valde (auctoritate materna) \" Bo 5 . \" huru han taladhe ok lärdhe mz valleno (cum postesate) \" ib 115 . \" mik är gifwit alt vald (potesats) i himerike oc i iordhrike \" ib 239 . ","6) mer eller mindre närmandes sig personbeteckning: majestät. thakkadhe mykyt hans konungxleka walde oc äro for wäl giort (non minimas gratiarum actiones pro beneficiis, a regia celsiudine sibi suisque collatis, exsolvit) Bil 844 . \" jak kännis for thino valde (coram majestante tua) herra gudh mik hane onyttelika . . . forgiort al the the thing som thu gaff mik til helso \" Bir 3: 385. j myklo oc margho hawir iak dröft thit gudhelica vald (majestatem vestram) Bo 74 . \" jak bidhir thit gudhelica vald at thu fa mik han atir \" ib 221 . - öfverhet. fördho han for waldit (Cod. C domin 950) Bil 106 . - mäktigt väsende, makt. väldighet. alla ängla oc alle hymbla oc hymilska wald alment cherubin oc seraphin ropa til thik ST 196 . ","7) område inom hvilket någon har makt el. myndighet, välde. kununga ok höfdinga . . . the thr rätlika wilia sinom waldom styra KS 26 (66, 28) . \" nar skip bryta j hans valz strandom (in litore potesatins suæ) \" Bir 3: 312 . ","8) maktspråk, bud, befallning. thetta hwalff . . . vardh giort fore thins fahdrs vald Fl 439 . \" vtan nödh min fadher salde blanzaflor mz sino valde \" ib 462 . ","9) bemyndigande, uppdrag. gywom wi þem tolf . . . fult wald ok makt af vara veghnä, samynd j þolicum malom ok sakkum vtletä SD 5: 606 ( 1346) . ib 6: 125 ( 1349) . skal . . . nokor i huario landskapi . . . aff kununge wald hans, at skipa ok afftka domara i häradhe ok hundare huario KS 68 (168, 75) . 10) makt, förmåga. ängelsins hugher oc mantzins är swa ärliker oc wäldogher . . . at ensamen gudh hawer wald, antiggia at wända han eller vnderstanda MB 1: 54 . - makt, tillfälle. tå tu hauer wald ok änne at hännas äpte wilia tinom KS 23 (56, 25) . - makt, rättighet, befogenhet, frihet. han sagþe sik . . . hava vald (potestaten) giua sit lif ok atar taka u 139. at j sculin vitha mik hafua vald j iordrike at forlata syndir MP 1: 321 . \" i them tingom som til höra ensamma gudelika snilles walle (ex solo divinæ voluntatis beneplacito degedent) \" Su 32 . - rätt, rättighet. nythiandis frälst waldh (postestate) Bir 4: 30 . - med inf. ghifuir iach härazhöfdinglanom fulla makt oc wal at gifua . . olaue haralsone lysit oc fasta oppa thet forscrepna goosdh SD NS 1: 3 ( 1401) . \" havi ängin drengh haffua till forsöchningk i xiij dagha \" SO 113 . þäs waald at wäþia a mot þere näfnd SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). hafue thes engen öfthermer voldh at athala ib NS 2: 214 ( 1409) . - med prep. til. swa som hon hafui thär frälst vald til VKR 74 . - tillstånd, tillåtelse. hon fikc wold till danmark riide RK 3: (sista forts.) 5334 . 11) vållande, skuld. är thz thit siälffs wald at hon thik forsmar MB 1: 185 (uoldh för nadh: forbiudom vi hartelika vndi wara noldh SD 6: 7 (1348, gammal afskr.)). - Jfr biskops-, fruo-, gudhoms-, hedhers-, ivir-, kesars-, konunga-, pava-, siälf-, siälfs-, värulds-vald.","1) maktinnehafvare, regent? þän kunungar älla valz härra. annars land vil vinna vndi sik Bu 206 . ","2) våldsherskare, våldkräktare, tyrann. j þem staþ ma . . . ängen valz älla ranz härra (tyrannus) þrivas Bu 190 . Bil 233 . ","1) mäktig man. månge domare ok witnis män rädhas swå wälzmän, at te tora ey rät döma ällan sant sighia KS 69 (169, 75) . - maktinnehafvare, öfverhetsperson. kununger ella höfdinge ella annor walsman KS 15 (35, 16) . huilkin kunungr älla walzman gudz ret försmå ok fördriuer medh sino walde ok lagom sinom ib 16 (39, 17). för then orät ok walzgärninga the höfdinga . . . ok wålzman (för -män) göra almoga ok vndidånom sinom ib 57 (143, 62). ","2) tyrann. \" suåsom skil åt räwisan kunung . . . ok girughan wåldsman \" KS 67 (165, 73) . "],"f":["waald SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). vold: voldz Lg 3: 577 . ","wold RK 3: (sista forts. 4685, 5534. voldh SD NS 2: 214 ( 1409); LfK 239 (på två st.). woldh SO 113 . ","väld: väldz Bir 3: 67 . ","vall TB 76 . ","wall RK 3: 690 . ","val Bir 4: (Avt) 185. wal SD NS 1: 3 ( 1401); MP 1: 10 ; Lg 3: 721 ; Su 33 . ","waal Al 2542 . ","valde . ","volde LfK 299 ; Lg 3: 576 . ","valle Bir 4 (Avt) 183. walle Su 32 . md art. valleno Bo 97, 115), ","valdsbref , ","valds gärning , ","valds härra , ","valds man , ","valds värk","waaldz- . ","woldz- )","valds värkan , ","valds värke","woldz- )"]},{"a":"valda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) få makt med, få bukt med, betvinga, hålla i styr. med dat. thaghar iak faar eet (näml. af djuren) at halda sidhan ma ika thöm allom valda Iv 322 . - få makt med, betvinga, öfveväldiga. idher skal ängin skadhe walla Al 3797 . ib 10226 . RK 2: 2122 . - vålla, plåga, besvära, gå åt. med dat. el. ack. iak wil se hwath hänne walder Al 1468 . tha qwinnan thetta hördhe, fful lhon vndirs ful til iordhinna, oc gat talat ey eet ordh, sancte pethir spordhe hwat henne wlte ST 42 . \" han ropadhe barmeligha . . . alt folkit ther vm kring kom löpande oc spordhe hwat honom wlte (wat eme were) \" ib 67 . ib 83, 142 346, 479 . han . . . fik ena starka sooth, oc hans sinor krompnadhe oc engin läkiare wiste hwat honom wlte ib 365 . \" han . . . spordhe hwadh henne wlte hwi hon swa greet, ta sagde hon hwadh henne wlte \" Lg 3: 377 . ","2) råda öfver, förfoga öfver. med ack. han . . . som himil oc jordh ok heluite walder MD 21 . thän herra os hafdhe at valda Iv 792 . at swenska sculde slotten och länen wolda RK 2: 255 . \" al norland vnte han honom wolla \" ib 951 . ib 2326, 2396, 4580, 5060, 7697, 7784 . - (?) sina haffwar sculle han biholla wille han thz sielffuer walla RK 2: s. 344. - med prep. ivir. ower land ok goz skal han valda Iv 1252 . ib 2437. ther ouer maghin ij herra valda Fr 794 . ","3) råda öfver, bestämma, ansvara för. budhskap ma jak frambära answar ma jak ey walda (jussa queo fari responsis nec dominari) GO 464 . - bestämma, afgöra. thy the thiit ey kompna waro at nokot örlögh ther at holla vm the finge thz sielfwa wolla RK 2: 2158 . - råda, bestämma. ä mädhan herra gawian han ma valda Iv 1955 . \" mz honum mahgin ij mäst at valda om iak skal mina äro behalda ib 3989. - hafva att råda el. betyda. med prep. i. iak later ängin fara hem om iak ma nakath ther ij walla \" Al 843 . \" hon (lejonet) wilde honum gernä ater giälda om hon matte ther i walda thz han haffde henne hulpet wäl tha ormen wilde henne sla j häl \" Iv (Cod. B) s. 329. ","4) råda, föå öfverhanden. arla morgonen daghen fik waldha RK 2: 4300 . ","5) råda, herska, ega rum. hwat the loffwa thz skulu the halla här skal inthe men j valla MD (S) 307 .","6) besitta, ega. halftene (näml. af guldet) skulle kesaren waalla och halftene skullo the siälue beholla MD (S) 237 . - få. gudh late mik än the lykko valda iak matte idher til thiänist vära Fr 3084 . gudh . . . gifui honum lykko at valda ib 1181 . behålla. iak skal thetta halda swa framt om iak ma lifuith valda Iv 5540 . RK 2: 931, 3743, 4447, 5008, 7565 . wnner mik mine haffer walle ib 3562 . \" lathe them there frijheet wolla \" ib 1994 . ","7) vålla, förandleda, förorsaka, vara orsakt till, vara skuld till. med dat. el. ack. thz sama walder oc galnom mannom oc brutfällingiom, oc offdruknom mannom MB 1: 120 . \" for thy at thera lykkä valt thy \" Bir 2: 81 . \" skylda the mik sighiande at the äru thy onde at iak valdir thy ib 1: 202. iudha walda thätta siälfua \" Bil 316 . waldemar konung . . . wlte sielffuer sin eghin wanda RK 1: 845 . \" wolte tw jarlans död \" Di 114 . \" jak haffuer mist nw two myna söner oc thz haffuer thw alt wollet \" ib 163 . thzta oc annat slikt weller (velldr] tw alt ib 179 . boinar som wolte allan thän skadha ok skam ther diefwlin fik Bil 115 . \" josep . . . finder them mykith oblidhare, än the waro wane at wara, oc spör aff them hwath thz walder \" MB 1: 235 . \" herra iwan rosar aff mandom siin thz walder hans howodh är fult aff wiin \" Iv 539 . \" thz han matte ey husit halla thz mwnde hans gotz hans frender walla the han innan norighe atte \" RK 1: 3343 . \" thz wlthe thenna herra mig wåra otroo ib 3: (sista forts.) 5110. togh konungin danielem vth aff dyura gardhenom, oc lät alla them atir inkasta som thz hafdho walit at dianiel war ther inkomin \" ST 19 . Bil 610 . KS 29 (73, 31) . KL 308 . Bo (Cod. B) 342 . Bir 1: 304, 3: 364 . ST 315 . Lg 952 . MB 2: 289 . Iv 51, 885 (Cod. B) 2724. Fr 667, 688 . Al 2366 . MD 100 . RK 1: 2123, 2427, 4123, 2: 4109, 4971, 5416, 3: 395, 1585, (Yngre till. om Chr. II) s. 233 236. BSH 5: 12 ( 1504) . FM 345 ( 1507) . HSH 24: 54 ( 1516) . - med objektssats inledd af at el. þät el. med dylikt inledningsord underförstådt. hawer kirkian skipath bisextum hwart fiärdha aar . . . oc thz walder at hwart aar skiptis om sunnodagx bokstavom MB 1: 63 . \" han wlte at vexio kyrkia bran \" RK 1: 858 . ib 2: 8184. thz saa skeer monde naghoth valla ib 3: 3940 . thz mothe tha noghott walla thz full all paa en annan bogh ib 2857 . \" han wlthe, thet kong karll rikit miste \" ib (sista forts.) 4336 . - med dat. och ack. iak volte mik siälfuer thetta omak Iv 2628 . syelffue wlto the sik then vanda RK 1: (sfgn) s. 192 . the thre . . . ther mik valda thänna vredhe Iv 3288 . hans fader wlte honom thz kiiff RK 1: 4331 . \" konung birger wlte them then wanda \" ib 4363 . \" mykit omak haffuen j mich waldhit \" ib 2: 4359 . \" forlate them gudh mich valda thetta b 4660. \" HSH 24: 103 ( 1517) . - vara vållande till, hafva skuld i. med prep. um. äkke ma iak ther om valda Iv 4391 . - med prep. i. the wolto mäst i wars herra dödh MB 1: 261 . \" vardher thu hans hemsko nu at giälda tho at thu matte ther ij änkte valda \" Iv 4224 . - föranleda, blifa en orsak el. anledning. abs. hwa sina husfrv wil länger halla är han wäl känder thz ma walla Al 4736 . \" mangh tingh motte walla \" RK 3: 1258 . - anstifta, ställa till. the som wulthe thetta gny RK 3: 2908 . \" her erik nielsson mz byscopenom hulth och nw thz samma wulth \" ib 1407 . - åstadkomma, åvägabringa. med dat. el. ack. ey vare hop til miskund. vtan minna modhir böne hafdhin mällan komit ok thy valdit Bir 4: 323 . them wil ängin saman halla forman vtan kärleek mon thz walla Al 1886 . \" thiin thing margho all wardha godh om thu wil lthz siälfwer waalla \" ib 3179 . \" nw wille han hana thz saa fiijt hans arffwa scullo riket beholla thz meente han ther mz wolla alla the slot han fra sik fik \" RK 2: 505 . \" mesta wolte han thz tha at engelbert munde then dechtingen fa \" ib s. 344 . - förskaffa, bereda. med dat. och ack. han er nw konunger ouer tw rike faa crisne konunga liffua nw slike then ära han fik ok hauer än thz wlte honom gud ok vplenzske men RK 1: 4543 . - part. pres. vållande; skyldig (till el. i). med gen. thäs. är iak thes walande ST 472 . Lg 3: 271 . So 79. BSH 4: 228 ( 1407) . - med ack. at the . . . äre her äpter ekke ytermer blodgiwtelse wollande eller begerande BSH 4: 9 ( 1471) . \" han var hans död vollendis \" ib 5: 309 ( 1508) . - med prep. i. jag war . . . wollande i hans dödh Rk 1: (Yngre redl af LRK) s. 286. kenne gwd, wij ther wtinnan intit ära wallendes BSH 5: 550 ( 1515) . - föranledande, bidragande. med satsa inledd af at. war jak thaa myketh waadandes, ath han skwlle räkkia [edher] sin handh thaa strax BSH 5: 304 ( 1508) . - föranledande, orsak. som kroppen til wäxte wtwörthis, swa tilöktes henne gwdelika oc dygdhelika gärnigga i siälenne jnwörtes til huilkit hennas gudelika föräldra . . . fast wallandes waro Lg 3: 278 . ","8) tillåta, tillstädja. \" han . . . sagde at han vill rikit halla om thz ville gud ok lycka walla \" RK 1: 685 . \" han . . . ville ryket behalla om lykka ville honom valla \" ib (sfgn) s. 186. - Jfr alzvaldande."],"f":["wolda RK 2: 255 . ","walla Al 843, 1886, 2366, 3737, 4736, 10226 ; RK 1: 685, 2: 2336, s. 344, 3: 1585, 2857, 3940. valla MD (S) 307 ; RK 1: (sfgn) s. 186, 2: 5060. walle ib 2: 3562, 3743 . ","waalla Al 3179 ; MD (S) 237 . ","wolla RK 2: 505, 931, 951, 1994, 2122, 2158, 2396, 7565, 7697, 7784, s. 344. ","waller RK 1: 2123 . ","weller Di 179 . ","valt Bir 2: 81. ualt VGL I þ 19: 1; ÖGL Kr 15. pr. wult RK 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 233, 236. wulth ib 3: 1407 . ","wlte ÖGL ES 16: 2; Bil 610 ; Iv (Cod. B) 2724, s. 240; RK 1: 845, 858, 4331, 4363, 4543 ; ST 42, 67, 83, 142, 315, 356, 365 ; Lg 3: 377 . ","wlti VGL I þ 7: pr. wlthe RK 3: (sista forts.) 4336, 5110. wulte ST 479 . ","volte Iv 2628 ; Fr 688 . ","wolte MD 100 ; RK 2: s. 344; Di 114 . ","volthe HSH 24: 54 ( 1516) . ","wlto RK 1: (sfgn) s. 192, 2: 8184. wltu ÖGL Kr 13: pr. wltho RK 2: 4971 . ","wolto MB 1: 261 . ","woltho Lg 952 . ","wolte Bil 115 . ","wulthe RK 3: 2908 . " wulde ib 395. ","valdit " Bir 4: 323 . ","ualdit VGL I þ 7: pr. waldet KL 308 . ","valdith Fr 677 . ","waldith Iv 51 ; MD 97 . ","waldhit RK 2: 4359 . " wallit ib 1: 2427. vallit " Bir 3: 364 ; RK 2: 4109 . ","walit ST 19 . ","woldet FM 345 ( 1507) . ","wollit BSH 5: 12 ( 1504) ; HSH 24: 103 ( 1517) . ","wollet Di 163 . ","waallet MB 2: 289 . ","wllit VGL II þ 35. part. pres. waaldandes BSH 5: 304 ( 1508) . ","wallande ib 4: 228 ( 1497) . ","wallandhe Lg 3: 271 . ","wallandes ib 278 . ","wallendes BSH 5: 550 ( 1515) . ","walande ST 472 . ","wollande BSH 4: 9 ( 1471); RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 266. vollende SO 79 . ","vollendis BSH 5: 309 ( 1508) ),"]},{"a":"valdare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["den som vållar (ngt). upphofsman. at han war waldare at thera dröffwilsom ST 47 ."],"f":[]},{"a":"valde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) makt, förmåga. \" erchebiscopen kunne ey ynne holle konungens wersta göra aff all sin wolle \" RK 2: 8310 . ","2) våld, händer. \" fik han the prytzka volla (för i volla? motsv. ställe i Hadorphs uppl. s. 167 har i walla) een deell aff ryket till een panth \" RK 1: (sfgn) s. 191 (om textens läsart bibehålles, bör stället föras till valda 2). ","3) makt, bemyndigande, rättighet. högre degtingen hade the ey volla (d. v. s. hade ej rättighe att afsluta fred på högre vilkor) RK 2: 8152 (möjligen är här volla att föra till valda 3)."],"f":["volle )"]},{"a":"valdelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) med kraft, med makt, kraftig, mäktigt. som tik valdelica (motsv. ställe 2: 297: vallelika) scapadhe MP 1: 312 . Ber 200 . at thu skulde os atirlösa oc frälsa valdelica af häluite KL 413 . MB 2: 406 . \" jak bidhir thik a thw fulkompna vallelica (potenter) thz thw byriadhe sniällelica \" Bir 3: 149 . ib 159, 300 . \" väl sighx gudhz älskelikhet wara stark som dödhin thy at hon waldelika skill människona fran wärdzlikom ok köthlikom kärlek \" Ber 15 . ","2) mäktigt, myndigt. \" huru waldelika oc maktelika (imperiose et potenter) hon radher oc bywdher ower alla ängla oc människor \" Su 139 . ","3) egenmäktigt. han (konungen) skal . . . ey vallelica (potestative) skipa ällir döma the thing hulkin som bradhelica koma j hans hugh Bir 3: 306 . ","4) med hänsyn till makt el. verksamhet? iomfrunna likame war gudhz synj härbärghe j iordhrike än j himerike war honom the hälgho threfallikhetz bliwilse än thot han blifwir hwan stadh waldelika (potentialiter) Bir 4: (Dikt) 253 ."],"f":["valle- )"]},{"a":"valdeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kraftig, mäktig. andreas . . . sagþe cors vara eet valdelekt tekn Bu 139 . komma in for thins maistatis waldelika säte Su 334 ."],"f":["-leker )"]},{"a":"valdelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välde, makt, myndighet, majestät. ss titel (gifven åt Romerske kejsaren). sände iak . . . idhre vallenlikhet (potestati) al the thing som giordh varo af ihesu i mino radhuse KL 419 . MB 2: 411 ."],"f":["-heet MB 2: 411 . vallelikhet),"]},{"a":"valder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vall, fält, mark. kommo the pa en grönan wall Va 48 . \" eth tiäld war opp slage pa en lusteligen wall \" ib 11 . ib 24, 30 . Su 388 . the (djuren) waro otalik i them walle Al 9320 . - ss ortnamn. pl. octonuario & fundo . . . quos . . . curie nostre wallær nominate irrefragabiliter annecto in perpentum possidendos SD 1: 654 ( 1285) . - om stridsfält. han matte höra opa then wall mykith busuna ok pipo skal the rykto saman ok burdho stridha Al 5285 . Bil 686 . Iv 4773 . RK 1: 1796 .","2) fåbodvall, säter. \" här är en valler (setr) \" MD 355 .","3) vall, skansverk. \" wy wyliom . . . beeläggia hans sloth mz wall \" RK 3: 26 . - Jfr gräs-, hiorþ-, iordh-, svina-, vigh-valder, äfvensom grundval."],"f":["valler . ","val Iv 4473 . ","wal RK 1: 1796 . ","wall Al 5285 ; Va 11, 24, 30, 48 ; RK 3: 26 . dat. valle Su 388 . ","walle Al 9320 . ","ualle ÖGL V caþ 32: 2. uälli: vighuälli VGL I Md 3: 1. ","vällenom Bil 686 . ","wallär SD 1: 654 ( 1285), "]},{"a":"valdfar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se valfar."],"f":[]},{"a":"valdföra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med våld bortföra, bortföra ss fånge. gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitz Bu 8 . þän sami ihesus valdförþe vara drotning helena (mortem, quæ regina nostra est, capivavit) ib 207 . Bil 475 . Va 15 . \" the walfördho iwdha til babilonem \" MB 1: 26 . ath dyrich hansson basteth och bant hanom oc volfförde hanom vthen lag och retthe FM 552 ( 1512) .","2) utöfva våld mot, misshandla. the . . . woldhtoghe wore quinne ok woldh fördhe wore barn BSH 5: 445 ( 1511) . ","3) våldtaga. \" vm thw faar varit smittadh oc valdfördh (violata) til thin licamma \" Bir 3: 324 ."],"f":["voldh- . ","vol- . ","val- )"]},{"a":"valdgipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["valdgiptis man","vall- )"]},{"a":"valdgiva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva i uppdrag, befullmäktiga. the hundradha maevh ok eeth stöche kunnisth, ther . . . herra jönis swartprest . . . a mina wäghna opbära scal, som iak honum (för honum) waldgifwit hafwer meth mino opno brefue SD NS 2: 48 ( 1408) . - öfverlemna, hänskjuta. jak woldgiffwer eder thenne erinde granneliga ransaka BSH 5: 502 . (1512)."],"f":["vold- )"]},{"a":"valdgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"valdgästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["gästa. waaldgästa klärkka, bönder äler landbo GS 47 (1441, orig.) . ib 53 ( 1458) . \" han . . . hauer vool gesth noghra y vorth herrat \" BSH 5: 386 ( 1510) . han . . . voldgester hennis landboer FM 426 ( 1509) ."],"f":["vaald- . ","vold- . ","vool- )"]},{"a":"valdgästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"valdgästning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldgästning. \" af valdgestningom, roof ok brand \" BtRK 55 (1388, orig.) . göras stora woldgästningar GS 31 ( 1380) . SD NS 1: 238 ( 1403, nyare afskr.) . Jfr valds gästning. "],"f":["vold- )","valdgästningis man"]},{"a":"valdogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) kraftig, stark, mäktig, som har makt. sidhan han hawer rönt mina waldugho hand MB 1: 289 . \" sidhan han hawer känt mina waldoghasto hand \" ib. \" ey wiiste iak them hwath mit wäldogha nampn adonay thydher \" ib. \" jak är thin herra oc thin gudh waldogher \" ib 332 . \" han (Pluto) saghþo þe vara valdoghan häluetis guþ \" Bu 9 . \" waradach . . . sagdhe them wara wäldhugha gudha i manna hami \" Bil 235 . \" än iak är wäldogher herra, tha skal iak ledha idher wt aff egipto fängilse \" MB 1: 289 . \" a waldoghan gudh wil iak thz swäria \" Al 3529 . \" lofwande woldogha guddomsins äro \" Ber 144 . \" j ären en waallogh herre \" MD (S) 203 . \" jak är likir walloghom man hulkin som bygdhe sik maktoghan stadh \" Bir 1: 191 . \" tala lvidh nakon walloghan älla mäktoghan man (homini alicujus dignitatis) \" ib 155 . \" mange ämul valdoghe män lagho for hans durum astundande hiälp \" KL 250 . \" en walloghir höfdhinge ib. \" ib 145 . \" en velldig herras dotter \" MD 443 . \" een rikir man ok welloger han \" ib 167 . \" christus war konungir är then höxte oc waloghaste konungir nokon tidh war föddir \" ST 117 . maktoghe ok valloghe skulu maktelica thola brändaghan ok pinonar Bo 96 . \" fadhorin är . . . ey aff andro välloghir vtan aff sik siälfwom (potens non alinde sed a se ipso) \" Bir 3: 300 . \" jak är suasom then vallughir (potens) herra som älskar mangra bya faar hulkin tho takir älla eghnar sik engsins bysins faar än thot han är välloghir vtan the han äghir haua mz rät \" ib 28 . \" ey gripir han (djäfvulen) hona (själen) thy at han är walloghare än iak \" ib 1: 4 . \" walogasta wald (potentia potentissima) \" ib 249 . - mäktig, inflytelserik. wäl wt aff folkeno . . . wäldogha män MB 1: 327 . \" han var swa välluger i rikit tha huat han giorde ok huat han loot thz war almoganom enkte amot \" RK 1: 170 . - (?) tedh brn tha födis thed vardher wiisth och rethferdogth, vellokt och karskt LB 7: 95 . ","2) stor, betydande, väldig. alexander sat på sin trona mz sinne wäldighe keysars krono Al 10048 . \" ska iak giua honum wälloghasta liggiandafä (pretiosissimum thesarum) \" Bir 3: 456 . \" en stor welloger breder blook Rk 1: 3943. \"","3) innehafvande makt el. välde, herskande, regerande, styrande. iulius kunungar väldoghar ivi väruldena Bu 61 . \" han haffde rikit alt vnder sik swa at han var welduger ouer alt \" RK 1: 31 . väldug drötning talafrida ower qwinnor ij amazonia Al 4660 . \" wespacianus war tha wäldugher ifur galathie riek aff tyberij keysares wäghna \" Bil 312 . \" the som välloghe varo jwi almoghan \" ib 862 . RK 1: 4 . \" at thän man skulde ower mik vädugher vara ther för haffdhe dräpith min hiärta kära \" Iv 1256 . thänne formannen är waldoghare ofwer thik. än nokor en wärldz höfdhinge är mäktugher ofwer sin vnderdana Ber 245 . j thänkte . . . hurw länge idhert rike skal standa swa wäldikt ower all riike MB 1: 14 . \" herodes . . . vste sik see . . . tyberij keysara döh ok gaium äptir han väldughan wärldinna herra \" Bil 111 . \" gauis . . . sände han hem til landa wäldughan iudha konung ib. romara . . . toko sik þre kesara valerium constantium ok licinium ok varo väldoghe ta ar \" Bu 533 . cladius keysare som wallogher ward epte decium Bil 423 . \" dacianus var þär väldoghar foghate dyocleciani \" Bu 493 ; jfr 1. spiria . . . huad thz är meera almogans tarff, haua en kunung wadugan, thän rådha må och styra landom och almogh, älle flere se ther ther alle rådha KS 6 (13, 6) . wi . . . hawm takit . . . boo jonsson till warn wäldoghan ämbitzman HSH 16: 3 ( 1389) . han (Nikanor) sagdhe är han (Gud) waloghir j hympnomen, tha är iak waldoghir oppa iordhinne ST 539 . thu döme . . . mik swa som änkte walloghan (nullius dominatorem) Bir 1: 124 . \" at döhnan är ey wäldugh ensamin \" Bil 354 . - myndi, bjudande. mz wellughe biscops mact oc skrudh . . . tok han handom a germano. oc sagdhe gud alzwalugher biudher tik i minom ordhum Lg 3: 201 . ","4) innehafvande makt el. rättighet, bemyndiga, berättigad. han sculde . . . väldogher vara . . . at fanga alla: badhe män oc quinnor som han kunde freghna cristna tro at hafua Bil 895 . KL 147 .","5) mäktig, egande makt el. förmåga. jek är välloghir at läkia thän som sorghadhir är Bir 2: 6 . \" hans gudh är wäldogher at känna honum at raadha dröma \" MB 1: 235 . \" swa länge som siälin hafdhe sik vnder gudz lydhno, tha ware hon wälligh at göma sin likama odödhelikan \" ib 149 . KL 165 . - Jfr al-, alz-, en-, ivir-, iäm-, siälf-valdogher (-väldogher)."],"f":["vallogher . ","valogher . ","vadugher . ","vallugher . ","vaallogher . ","voldogher . ","väldogher . ","vällogher . ","vellogher . ","väldugher . ","veldugher . ","vällugher . ","vellugher . ","väldigher . ","velldigher . ","välligher . ","-okt LB 7: 95 . ","-ikt MB 1: 14 ),"]},{"a":"valdoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["makt. vtan thins wallikhetz mintzskilse MB 2: 404 . Jfr alz-, iämvaldoghet."],"f":["vallikhet )"]},{"a":"valdskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välde? tyranni? han (en grym konung) rädhes ä at nokor måghe hans wålskap fördriva KS 62 (154, 68) ."],"f":[]},{"a":"valdtaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) med våld taga el. fråntaga. valdtogho the aff mik myth landh MB 2: 106 . ","2) våldtaga. the hafdho j hugh at waltaka sokna prestins dottir Bil 877 . \" eugenius abote vilde hona waldtagha oc hänna hedher oc äro kränkia \" Lg 386 . \" hulkin som vald toke qvinna \" Bir 1: 375 . \" amon som valtogh sina systir \" MP 1: 53 . \" waaltaka äller krenkia jomfwr \" PM 22 . fatigh folk nywta ingan hem fredh i syne säng, vtan varda bla och blodoga ok röfuade, ok theras hustrur voltagne DD 1: 182 (1503, eft. aftr. hos Langebek) . the . . . woldhtoghe wore quinne oc woldh fördhe wore barn BSH 5: 445 ( 1511) . KL 88 . Bir 1: 172, 375 . ST 458, 542 . MEG (red. A) 56 . RK 2: 1936 . Di 176 . Lg 3: 552 . DD 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek) ."],"f":["vodh- . ","val- . ","vall- . ","vaal- . ","vol- . -tagha),"]},{"a":"valdtakare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldtagare. GS 48 (14442) . BtRK 173 ( 1450) ."],"f":["waldtagare GS 48 ( 1442) . ","waaldtaghare: -a BtRK 173 ( 1450), "]},{"a":"valdtäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["våldtäkt. Bir 3: 472 . MEG (red. A) 53, (red. B) 58."],"f":["-tääkt MEG (red. A) 53), "]},{"a":"valfar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["får som erlades för rättigheten att hålla får på bete å främmande betesmark? bondones . . . conquerentes quod oues dicte waldfaar ab ispis sicut ab illis qui non pascua dicta hiordwaldæ prout habet curia regia staang, possident, per preuriores ipsius curie exigun[ur] SD 4: 78 (1328, gammal afskr.)."],"f":["waldfaar )"]},{"a":"valfter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se välfter."],"f":[]},{"a":"vali va","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["ss uttryck af smärta: ve! o ve! tha sagdhe margher man vali va (Cod. B tha ropadhe allä we och wa) Fr 2386 . the förra öpto hugh ok sla the ropa nw fiäste wale wa Al 2444 ."],"f":["vale- )"]},{"a":"vali vak","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["1) = vali va. vale vak (Cod. B, C a wak) then iämirlike nödh RK 1: (Cod. D, E) 3063. ","2) ss uttryck af öfvermod: hej! tha een faar een grönan stak swa ropa han strax wale wak MD (S) 285 ."],"f":["vale- )"]},{"a":"valin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["valen, domnad af köld. \" nordhan wädhrädh hwilki som är kalt och gör man kolnan och walin (in frigore constringit et torpentes facit) \" Ber 182 . - bildl. orene andin hwilkin som gör kalla fran gudhelikom kärlek och walna af godhom gärningom (a bono opere torpere facit) wranga män ib."],"f":[]},{"a":"valinkunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"valk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kringdrifvande, irrande, farande hit och dit, bråk, besvär. är thz dighr hedhr ok hugnadhr, suå kununge som almogha, hava döraköp hema i lande sino, vtan mykla walk oc wåghan lifs ok godhs manna KS 66 (163, 72 ; kan föras till 2).","2) svårighet, fara. \" thw haffwer kommit thenna barn j walk \" MD (S) 262 . \" fatiig folck som wåre kompne i walk oc kwnde ey friid niwtha för en skalk \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 ."],"f":[]},{"a":"valka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["valka, rulla. \" ysop er godh for heso, om man valkar honum millan sina goma \" LB 7: 163 . ib 8: 43 . Jfr samanvalkadher."],"f":["-ar )"]},{"a":"valla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vandra, gå. \" han . . . fik them thz breff ok badh them walla \" Al 1486 . alla the thiit waro kallath hwadhan hälzt the haffdho wallath the fingo ther rät alla nadha til dryk ok swa til ätan badhe ib 3856 . - vandra omkring. bidher iak thik thz thu ändelika scriffwa mik än thu haffwer wärldina alla eller länger skal thu än swa walla Al 7794 . \" sidhan iak tok om wärlina walla \" ib 1658 . lata valla, afsända, ufärda. hwar tiidh han later siin breff walla Al 1405 . - Jfr umvalla."],"f":["-at )"]},{"a":"valmogha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vallmo. \" papauer walmoga \" LB 6: 284 . \" papawer är walmogha hon är thrändehanna \" ib 2: 35 . \" papauer walmoga, een er hwiither oc haffuer hwiit blomster, annan röth triidhie mynsther (oc vexir i akrom) och haffwer brwnth blomster \" ib 7: 139 . \" papauer walmogha hon hawer trighia handha blomsther ät är röth annat är mäkt (för mänkt) äller suarth tridhia är hwith \" ib 5: 80 . \" rothin aff walmogho \" ib. \" valmogha sudhin mz sapo \" ib. \" särdelis hwit walmogha kombher siukan man til at soua \" ib. \" ib 2: 35, 7: 140. walmoga är goder läkedomber then som ey gyther soffwydh \" ib 59 . \" papauer walmogha är kalt oc wath oc haffuer the dygd ath wardir thz stöth oc giorth aff wellingh oc ätit om iii dagha arla thz dughir then mannom som ey gyta soffwid \" ib 3: 54 . äte ena walmogha (trol. för walnot; motsv. ställe ib 3: 185 har walnöt) ib 1: 98 . \" mykin walmogha litith got säter \" Al 1482 . "],"f":["valmogho frö , ","valmogho frö miolk","walmagho frö miölk )"]},{"a":"valmoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= valmogha. \" valmoge huiter oc röder \" LB 7: 290 . han (pepparen) skal döfwa mykin walmogha Al 1475 . "],"f":["valmogha bladh","-moge- LB 7: 202 ), ","valmogha frö","valmogha os","-oos )"]},{"a":"valnut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["valnöt. \" äthen . . . ena walnöt ällir ij \" LB 3: 185 . \" kernana aff valnytter \" ib 7: 165 . \" tag bla lilie root, sa stort som een valnöt ib 261. \" ib 9: 118 . \" tag pyon rot, oc stöt ter aff sa stort som en litin valnöt i sender \" ib 7: 250 . ib 166, 251 . rogh bröd swa storth skwryth som een halff valnoth ib 46 . \" tak swa mykyt som en walnoth är stoor \" ib 3: 108 . Jfr valmogha. "],"f":["-noth LB 3: 108, 7: 46, 9: 118 . -nöt ib 3: 185, 7: 250, 251, 261. -nöth ib 166 . ","-nytter ib 165),","valnuta kiärne","kerne: -a LB 7: 238, 306), "]},{"a":"valruf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-rof )"]},{"a":"valska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Fr 3203 . - Italienska, Italienska språket. thz kallas pa walsko mazaotta PM 74 . \" wij kunnom icke forsta welsko \" BSH 5: 273 ( 1508) ."],"f":["welska )"]},{"a":"valsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["hunrofva, gärdsgårdsrofva, byronia alba Lin. \" brionia, pa swänsko walska roffwor \" PM 74 . rothen aff valska rör (sannolikt beroende på missförstånd af ett i den Danska text, som legat till grund, förekommande valske roer), som vexer op i gerde LB 7: 203 ."],"f":["väälst Lg 3: 548),"]},{"a":"valtra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vältra, rulla. \" konungin loot strö iordhina mz thitzlom oc lot ther valtra hälgha mannin vppa \" Gr 278 . bödh iouse sinom sellom at waltra stor bärgh oc stener för mwnnen ällir jngangen j bärgxhulen MB 2: 29 . "],"f":["-adhe )","valtra sik , vältra sig, rulla sig. han . . . waltradhe sik nakin j thornum oc netlom ST 392 . - Jfr vältra, f."]},{"a":"valtran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["buk, mage. \" ä är wamb ve som for (trol. för söt) war mwnne \" GO 674 ; se Kock, Ark. f. Nord. fil. 2: 102 f.; Medeltidsordspr. 2: 298 f.; "],"f":["vamba kluter , "]},{"a":"vami","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vämjelse. \" ther til . . . idher loste wändis idher til wama (nauseam) \" MB 1: 393 ."],"f":[]},{"a":"vamul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vämjelig, som förorsakar vämjelse el. äckel. vidrig, vederstygglig. eg. och bildl. huat ey äru fiädhrana vamula j maghanom Bir 2: 40 . \" thz pläghir vt spottas som wamult är \" ib 3: 465 . \" äru the ledhe ok wamule swa som spian \" ib 1: 164 . \" the bära honum . . . sin kar . . . thräkful oc vamul oc styg \" ib 2: 10 . \" waktin idher fore tholkom ledhom oc wamulom gerningom \" MB 1: 364 . ib 454 . \" alt thz gudhi til höre är henne besth oc vamult \" MP 2: 120 . Jfr vämiol."],"f":[]},{"a":"vamuliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vämjelig. for vamulika (motsv. ställe 1: 171: vämelike) styghelikhet MP 2: 118 . Jfr vämeliker."],"f":[]},{"a":"van","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vån, utsik,t anledning till förväntan; hopp. huat är min vaan annars hems Bu 495 . \" war herra . . . gaff them himerikis waan \" MB 1: 15 . \" the är win (får wån), at han winne siker, ther mera folk förmå til stridh \" KS 82 (203, 9+). ib 83 (204, 90). warä thöm ängen wan at liui Bil 236 . \" ey haffwandis hopp äller waan til naghra helso \" MB 2: 288 . \" eyngen tekn eller waan syntes til liiffs \" Lg 3: 375 . \" eigh var vana at vända hans hiarta fran christo mz orþom \" Bu 493 . \" hafdhe hon ey waan haft at finna sinna sona lik \" Lg 347 . \" tik er förre waan at dö än han \" RK 1: 184 . \" mik tykker waan at thu faar then deell som osiger heter \" Di 68 . \" thz litla som nokor waan var i at quart standa matte \" Su 419 . - standa til vana, vara att vänta. skapatoria innan baktriana skal them standa alt til waana (skola de hafva att vänta) Al 10290 . - a vanom, i vänta, att vänta. the ridho . . . epter honom thiit the wiisto honom a wanom (dit de visste, att man kunde vänta att finna honom) RK 1: 731 . \" huar han wiiste thz (ɔ: gotz) a wanom han took lthz \" ib 976 . - i wanom, i väntan, att vänta; för handen, bättre än en fuller neffwi i handhom, än twa fulla göpnar i wanom (in sola exspectatione) Su 13 . \" lgudh hafdhe henne teet hwat j vanom war \" Lg 3: 516 . \" her är engin annor redding j wanum \" ST 71 . \" mädhan swa stoor liiffs nödh är j wanum ib 407. är ey anner radh i wanom, wtan strax bestorma slottet \" BSH 5: 141 ( 1507) . \" j glädhe liffde honn mz slottet \" BSH 5: 141 ( 1507) . \" j glädh liffde hona mz honom till thän timä war j wanom at hann sik till thz ärende bar som han thit epter komen war \" MD 72 . \" ey är tha mere hedher i wanom \" ib 98 . ib 73, 96, 441 . \" han glädz at han weyt ider i wanom (vet eder vara att vänta) \" RK 1: 3729 . \" sidhan ward örlögh yffrit i wonom \" ib 2591 . \" tenk huath glädi tegh star i wonom vm thu wilth ey bryte moth honom \" MD 20 . ib 24 . \" vee är idher j vanom som hafwin här idhan hughnadh \" Bo (Cod. B) 345 . \" ä är gamblo trä fal i vaannum \" GO 110 . \" ä är thwaghno barne mathir i wanom \" ib 268 . \" tik er alt got i wanom \" RK 1: 2871 . \" honom war konungsins dotter i wanom (han väntade att få till äkta konungens dotter) \" ib 1865 . \" b 1207, 1933, 2445, 2509, 3729. \"","2) skäl till förmodan, skäl att antaga, sannolikhet. är thäs mere waan, at män kunno ekke thaghar ledhena ower hawith MB 1: 3 . ","3) förmodan, tro. hwilkin aff them thwem elska sin herra mer. synom swaradhe thz är min waan at thän (den älskar mer som) mere nadhe fik Bil 264 . \" gör tw thz thz er myn waan thin heder warder mynne hädhan fran \" RK 1: 3828 . ","4) möjlighet, möjligt tillfälle? han gaff them päninga til margha vane Fl 215 . \" han . . . ärar hona j alla wana (sæmir hann han i qllu) \" ib (Cod. B) s. 97. ","5) hopp, lit? wi sätiom . . . aldre wara waan til nakra liiffshiälp ytermere Al 6104 . ","6) han slo sit tiäld oppa en plan oc hafdhe thänkt at hafwa rolika waan Al 9290 . - Jfr häl-, lifs-van."],"f":["vaan . ","vane Fl 215 . ","wana ib (Cod. B.) s. 97. dt. vanom. wanum ST 71, 407 . ","wanwm MD 441 . vaannum Go 110. wonom RK 1: 2591 ; MD 20, 24, 73), "]},{"a":"van","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. ? ","e":["som kan väntas. gik som wanth (sannolikt har här ursprungligen stått wan) var (þierra eivigi fer sem von var at) ath han högh honum saa ath han fiöl strax nidher ok bleff dödh Di 259 ."],"f":[]},{"a":"van","b":[],"c":"","d":"","e":[" ciuta odyrth hänna blad stöth i most ta han är färsk dugher mot ögna wärk strukin om kringh wan (för öghon? Macer: si sint ejus circumlita lumina succo) LB 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"van","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. \"","1) van. med prep. vngane (fågelungarne) . . . wani mz hänna (moderens) mat (assueti cibo matris) Bir 1: 299. hon är van vidh groff kost ib 3: 113 . ib 4: 100 . minne van widh latins thwngo Bil 471 . \" wi ärom . . . vanir natrulika widh thässe fynghur elementa \" MB 1: (Cod. B) 488 . \" the plägha them (hundarne) föra mz sik til stridh the ära ther wäl wane widh \" Al 4082 . the wani äru with stridh KS 82 (204, 90) . thet folk som want är widh stridh ib 83 (204, 91). hua som wan är i stridh ok bardagha, här är bäter wan i wapnom, än (för ok) i dighra äruodhe, än han som thes är owan ib. \" andra (ɔ: äru) minna wana til ärfuodhe \" VKR 2: Al 7348 . - vara van, vara van, pläga, bruka. med inf. þu est van at halpa nöþstadom Bu 15 . \" een vngar man . . . var van huart ar fara tel sanctum iacobum \" ib 171 . ib 203 . \" han war ey wan at göra swa \" Iv 66 . ofmykin moghe är wan at göra dröghilse SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . thessa aterstadhur . . . som thaar äru wanar wtgifuäs aff hwario folklande BSH 1: 133 ( 1371) . - abs. ille män komo som wani ware Bil 317 . \" at han jdhne the gerning som han är van swa som här til (continuet opus suum solitum sicut huscusque) \" Bir 3: 228 . ","2) som man vär van vid; vanlig, sedvanlig. nidhir troda sin wana ok halfwadan lusta (consueta delcetabila) Bir 1: 274 . ib 3: 59 . the wsle . . . athergingo til theras wana syndher Su 123 . ib 150 . \" räddes hon storliga at vanliga sculde henne ey händä vaner vaadhe \" Lg 3: 559 . \" nw höris ängxsins thera thut här swa som vant är \" KL 412 . MB 2: 405 . at wintiroghin oc roghsädhin bätre oc meere saas aarligha än want är VKR 42 . - Jfr ovan."],"f":["vaner Lg 3: 599, " där dock ändelsen -er är utmärkt genom förkortningstecken), "]},{"a":"vana","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vänta. \" hon . . . wan adhe wenugh at likit nokor til lantz fluti \" Bil 362 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"vana","b":[],"c":"","d":"","e":["huru! så! ss utrop af förvåning el. förebråelse. wana thu godh munk, skalt thu ekke nigha allir thakka gudhy ST 189 . wana thu armbir stympare, kunde thu ekke mera ända j x dagha ib 305 . \" wana mon thu skola wara war konungir \" ib 397 ."],"f":[]},{"a":"vanart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanart. \" thz haffuer tik waldit thin eyghin vanarth (Cod. A onardh 35) \" Va (Cod. C) 59 ."],"f":[]},{"a":"vanbiuþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vanbruka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) missbrukam illa använda. tw hafwir wanbrwkath thiman ok andhra hans gafwor Gers Ars A 4. ","2) bruka till ondt, bruka till köttslig lusta, skända. vtledh til oss mannen . . . at wi maghom honom wanbruka (ut abutamur eo) MB 2: 132 . \" at the skullo henne gabb oc wanbruka ib. \"","3) öfva, utöfva (ondt). at stemple oc ytermera sin on ke pa thenne landzendä vanbrwke FM 462 ( 1510) . ","4) icke iakttaga, icke bryg sig om? israel wanbrukade gudz bud MB 2: 72 ."],"f":[]},{"a":"vanbrukilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" skändlighet, ondska. the omilde rigsins fiendher och theris wanbrukelse the haffue j thenne landzände bewiisth FM 437 ( 1509) ."],"f":["-else )"]},{"a":"vanbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vanbördig, af låg börd. at hon skulde wanbyrdoghom swene gifwas Bil 603 ."],"f":[]},{"a":"vanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vårda, vårda sig om, bekymra sig om, bryg sig om, fråga efter. med prep. um. swa litith wandar margher syndogher man om sin lifnath, at mera aktar han godhan dödh, än godhan lifnath MB 1: 414 . \" iacob hafdhe därla mynna vandat om (Cod. A giwith om 222) lyam sidhan än han hafdhe förra fangit rachel \" ib (Cod. B) 548 . hulkin ther . . . vndar ey vm starka manna stryk Bir 2: 54. - med ack. somlike vita thz vtan the vanda thz ey Bir 1: 138 . Lg 550 . Rk 2: 1894. - med inf. the wanda aldre at fara oer iordan MB 1: 434 . wäl skipadher huhger vanda (Cod. A wyrdher 119) engin hägumma at wita ib (Co. B) 557 . synom . . . saghde sik wilia til himpna flygha: ok wandadhe eygh länger j thässe (wärldh) blifwa Bil 105 . \" äntke wandadhe hon wärldene fult vara: än thz ware gudhi liwft (hon frågade icke efter, om något vore fult för världen, blott det vore Gudi täckt) \" ib 109 . - med indir. frågesats. hwar man wil hawa all siin thing godh . . . än färre (för flere?) män wanda ey hwilkin thera lifnadher är MB 1: 414 . \" thu west wäl ok wandher ey hwar the liggia wtan härbärghe frusne ok huslöse \" Bil 267 . \" ey wanda iak hwat som ätir fölghe \" Bir 1: 134 . \" mate iach swa länge warä när henne; at hon komme j sith behald. iach wonde ey siden hwat mik ower ginge \" Va 14 . han . . . wandade ey hwat konungin sagde RK 1: 2929 . \" ib (Yngre red. af LRK) s. 269, 2: 4282, 7287, 3: (sista forts.) 4214. ware thät ey . . . ath hon (menniskan) räddis nagra plago . . . hon wande ey ath hon toghe nagan tid gudz likama eller ey Postilla (Cod. Ups. C 35) s. 115 (enl. uppgift af Dr. R. Geete). jach wandher ey the wara (för ware) fyrasin sa mange (jag frågar ej efter, om de vore fyra gånger så många) \" RK 2: 4287 . - absn nw forbynz nakrom mz thwem brödhrom . . . tolkom swen aruodhe giffwa ok han . . . wandher ey böthe thwa thunnor öll j kompanith SO 21 . ","2) vänta, förmoda? wandher jach, han skall holla länith, och jach holla kosten och folketh BSH 5: 233 (1508; möjligen föreligger här inverkan från el. förvexling med vana). - refl. vandas, ","1) befinna sig i svårighet el. ovisshet, vara i förlägenhet, vara bekymrad, ängslas, våndas. han red lenge i skogen oc wandadis Di 79 . ledh hon mykyn törst, oc kom omsidhe til enna dypwa källe, oc saa nidh i hänne, enkte haffwande thz hon kwnne ösa mz, oc swa wandhadhes, bögdhe sik nidh i källona Lg 220 . \" tha han sculle ga owir thässa samo brona tha tok han til at wandas \" Pa 19 . \" en thima en versare diktadhe hans epitaphium ok wandadhis wm eth ordh j versenom \" Bil 741 . \" then tidh han wandhadhis som mäst, oc änxladhis storlika um thätta ärandit \" Ansg 227 . Ber 25 . - opersonl. med dat. (el. ack.). jak wet ok hwat thik mer wandas (in mente tua cogitasti) hwru thu skalt war ben skilia at ens for annars Bil 283. antiono wandadhis wm andbudh at graua likit ib 405. ","2) vara i nöd. tha mannin wandas tha villis honum snildin GO 338 . - opersonl. med dat. karl kan aal radh tha honum wandas äkke GO 895 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 182."],"f":["wonda RK 3: (sista forts.) 4214 ; ","-ar RK 2: 7287 . ","-er Bil 267 ; SO 21 ; RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269, 2: 4287; BSH 5: 233 ( 1508) . imperf. -adhe. imperf. konj. wande Postilla (Cod. Upst. C 35) s. 115. wonde Va 14 . ","-at ) , "]},{"a":"vande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svårighet, det som är svårt el. kinkigt, det som vållar svårighet el. förlägenhet. biskope var vanda bäggia väghna Bu 5 . \" pauanom thotte thz vanda vara \" Bil 791 . een man . . . thän . . . radha kan ij vanda Fl 501 . thik är thz wanda at räkna Al 1433 . - kinkig ställning, förlägenhet. the thänkto koma han i vanda Bo 159 . seer thu i hwat vanda (perpexicate) the äru ib 208 . thän är gladh som ey weth aff wanda (lecius incedit quem non perplexio ledit) GO 479 . ","2) svårighet, trångmål, nöd, vånda. skärie karla . . . tedde oss sin vonda SD 5: 695 (1347, gammal afskr.). han sagþe sin wanda Bu 20 . Fl 1224 . Di 46 . \" wil jach lata . . . forstanda mangfallelica swenska wanda \" RK 2: 4 . \" at hans vaþe ok vande var löstar \" Bu 29 . MB 1: 266 . Fl 895 . kan han ey lösa thina vanda ib 1226 . \" nw se the sin vanda (Cod. A wadha 289). \" MB 1: (Cod. B) 553 . \" tha är iak skild fra then wanda \" Di 71 . \" mange koma j wadha ok wanda for rikedoma skuld \" Ber 26 . \" hugnande thom i thera vanda (diffcultabius) \" Bir 2: 42 . \" innan thäs at sanctus ansgarius var stadder i thessom wandaom \" Ansg 229 . Iv 783 . \" tha stood rikit vtan wanda \" RK 1: 1279 . \" hon war vänlika förd til landz mz store frygd for vtan wanda \" ib 429 . \" konungen sath ather i wanda \" ib 4173 . \" hon . . . kärdhe höghelik ower hans vanda \" Iv 600 . \" thän kan best widh wandan som ängin hawir \" GO 774 . \" thän är säl sik kan wända wanda fran händihir \" ib 911 . \" with skal til wanda (vett behöfves i nöd) ib 517. - qval, lidande, vånda. thänne riddare . . . ther thu gör tholik vanda \" Fr 983 . ","3) ängslan, oro. \" hafþe mö barnet manghen vanda baþe dagh ok nat vm þit lif räd \" Bu 79 . \" the hafdho fore honum räzl oc wanda \" Al 7672 . ","4) besvär, omak. \" hwi görom wi os tholik wanda \" Al 4166 . Di 65 . ","5) svårighet, plats, nöd. han . . . kom wnder karlsöö mz wanda RK 2: 3318 . ","6) våda, fara. \" ffym badha wandana (utrumque perciulum) \" Ber 4 . ","7) skada, förtret, förfång. opta komber wande ok skadhi af ouarlike breua skript KS 52 (131, 56) . \" thässo biärgheno som här liggir stadhinom til wandha \" KL 116 . - skada, förlust. än thz barnit j waggona laa matte wäl graata then wanadha MD 336 . "],"f":["vanda . ","vaande . ","vonde )","vandalös , "]},{"a":"vandel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ersättning. \" til then tiidh at the haffue giorth hanom rädeligh wannell oc fullesth for sin skahde \" BSH 4: 187 ( 1495) ."],"f":["vannel )"]},{"a":"vandeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) granntyckt, nogräknad. \" the waro ekke vandhir (Cod. A granne 204) at dryk eller födho \" MB 1: (Cod. B) 547 . ","2) svår, svår att komma till räta med, svår att stå sig emot. med dat. han war them ij stridh mykith wander Al 1730 . - svår, som icke lätt låter gig göra. thz är swa vant mz litla makt thz högha bergh at springä MD 172 d. uant (var) at känna en for annan Bu 193 . \" thz är want at wita huru wärudlin kan sik widh han skilia \" KS 23 (55, 24) . \" nw är wandare (Cod. A wärra 54) at wita ängelsins hugh än mantzens \" MB 1: (Cod. B) 552 . än är wandare (Cod. A wärra 54) änglenom, at vnderstanda nakars ängels hugh än mantzins ib. \" thz är vaant (Cod. A ont 279) at wita, hwath barnith giordhe thz hiälde aff ilzsko, eller aff wnawitzsko \" ib 553 . thyngre thing oc wandare at lösa ib (Cod. A) 327 . - svår, mödosamt, besvärlig. et lifwerne want Al 5952 . ","3) svår, grof. thz är een synd stoor ok wand Al 6385 ."],"f":["vant . ","vaant MB 1: (Cod. B) 553),"]},{"a":"vander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spö, staf. \" hafdhe gyltan wand j hände \" Bil 282 . \" hafdhe han en litin vand j sinne hand \" ib 870 . \" mz wande eller stawe \" MB 1: 316 . \" tha han hafdhe tyswar til slaghit m wandenom \" ib 408 . \" huar o giptar man af dauiz kongos släkt [ok] ät före þörran vand ii hände tel guz mönstar \" Bu 6 . \" af huilkins þera vande blomstar vt spriggar \" ib. \" iosep lypte sin vand ib. \" Bir 3: 151 . aarons wandir som blomstrahdis ib 1: 181 . ib 182 . MB 1: 406, 407, 408 . ST 201 . MD 162 . \" nar vandin vmuändis j orm \" Bir 2: 113 . ib 114, 121 . MB 1: 284, 286, 293 . aarons wander swolgh thera wänder ib 294 . \" bidh aaron lypta wanden oc sla iordhina \" ib 295 . - metspö. han . . . släpte fiskinom j watneno ok kastadhe wandin widhir iordhina KL 12 . - Jfr gul-, häsle-, köre-, lilio-, rikis-vander."],"f":["vande Bu 6 . ","wande MB 1: 316 . ","vandenom Bir 2: 121, 3: 151 . wandenom ab 1: 182; MB 1: 408 . ","wänder ib 293, 294 . med art. nom. wandande b 406),"]},{"a":"vander","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr muldvander."],"f":[]},{"a":"vander","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) dålig, usel. \" tratillas hafwe seres land the äre godh ok äkke wand \" Al 10291 . \" ä fölghir agärdh wande (för -o) köpe \" GO 525 .","2) ond, dålig, osedlig. falst cristit folk ok want (Cod. C onth 1008) Bil 403 . \" uandhr (Cod A onde 155 ) änglar \" MB 1: (Cod. B) 539 . worth konung alexander myket bättre som for war wander MD (S) 213 . \" swa war thz folk j jwdha landhe stundom godhe ok stundom wandhe \" ib 283 . - Jfr onder."],"f":[]},{"a":"vandin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som gör svårigheter som drager sig för (ngt). hwa som gaar aff rät wägh han skal ey wara wandin til at taka thän rätta i geen GO 1016 ."],"f":[]},{"a":"vandlyte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vandogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nogräknad, granntyckt. \" thän skal ey wara wanogdh at answar som ondh ordh giwir wth \" GO 1065 ."],"f":[]},{"a":"vandra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vandra, gå. eg. och bild. hwart wiliom wi nw länger wandra Al 4154 . \" wille folk i honum (skogen) wandra \" ib 7343 . \" vandra oc färdhas i annor landh \" Ansg 185 . \" huru diäfwllin vandrdhe mz sancto hylario \" ST 154 . \" tha han wandradhe vm landit \" ib 164 . \" hon gaar j ödhknena, ther dyurit pläghar wandra \" ib 216 . \" wandra land fran lande \" ib 282 . \" thentidh the hafdho länge wandrat \" ib. \" ffor han oc wandradhe ffran eth studiom oc ltil thz andra \" Su 223 . bertil wel nw wandre til tuyskeland till helga städer oc rwm SJ 385 ( 1472) . \" om än iak skulde kringh om alla welena wandra som en pilägrim mz henne \" Lg 814. mik bör än nakra stund här vandra (peregrinari) Bo 52 . \" huar en swen ther wandrande komir \" SO 3 . RK 2: s. 341. Va 54 . Su 270 . MB 2: 48, 81, 125 . wi pläghom göra ängin the brut at wi pläghom til scripta wandra Al 6305 . \" fara the ok wandra kring vm wärldinna mz hiärtano ok thankanom \" Bir 1: 155 . \" thz förbannadha skatith . . . som flygher om daghana, oc iämwäl wandrar om nättrena \" LfK 107 . - med ack. utmärkande väg el. väglängd. han wandradhe sin wägh ST 117 . \" thentidh iomfru maria oc ioseph hafdho wandrat ena daxledh aff iherusalem \" ib 213 . gaa, wandhra oc fulkomna langha oc wansamleka pilagrims resor LfK 129 . - med ack. utmärkande rörelsens innehåll el. ändamål. wandrandhe sin ärandhe Lg 3: 267 . Jfr atervandra."],"f":["-at )"]},{"a":"vandräþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. farlig ställning; fientlgit förhållande, fiendskap. hon räddis . . . koma them bördher j wandrädhe (Cod. C wadha 966) for sina sak (ne inter duos fractes inimicitias incitaret) Bil 346 ."],"f":[]},{"a":"vandsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår; mödosam, besvärlig; påkostande; som icke lätt låter sig göra. i swa langom oc vansanum vägh Bo 13 . \" vara komin til höxsta oc vansamasto fulcomlikhetzins trappo \" ib 31 . \" ther . . . ryghelikit var at färdhas. ok them var vansamt fore iomfrunna vngdom. oc lioseps allirdom skuld \" ib 12 . mik thikkir at atirkoman är vansamre än framfärdhin ib 21. alt thz som förra syntis vansamt oc än omöghelikit ib 132 . \" änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike idhnan \" Bir 1: 275. Bo 30, 97 . Bir 4: 22 . \" anlika är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at f beske hedhirgirinna root framgange söt kärleksins frukt \" Bo 99 . \" än thot vansamast är opfara tho opfara the lätlika ib. vansampt är nakrom badhe sindir älska gudh oc världinna \" Bir 2: 43 . \" thäs optare nlikor fallir j synd thäs vandsamare är honum vpsta \" MP 1: 93 . Bir 4: 69 . Ber 27 . wansamt är at atherhalda och göma hiärtath af olofhlikom thankom, än ey minna wnsamt är at thiäna iordhrikis ärandom wtan synd ib 206 . \" köpslagha är mykyt thung oc wantsam at hantera vtan synd \" ST 487 . Bir 1: 222 . Ber 181 . \" the twänne skälffwo sotterna . . . ärw wandsamme läkia \" LB 9: 118 . otalike fläste cristne män, som illa leffua, äru nw wansammare at omwändas oc snararen til at tronne kasta Su 150 . thz är wantsamt at wita ST 326 . han (staden) war owinnelighen oc wandh samtpt til sökia (accessu diffcile) före tranghasta wägha oc bärgha mällan MB 2: 316 ."],"f":["want- ST 326, 487 . ","van- . ","-samt . -sampt. frf. vok. i änd. -sam-. -samm), "]},{"a":"vandsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med svårighet. opfara the lätlika ok vansamlica nidnir fara the Bo 99 . svårligen, näppeligen. vtan the frestilsen hafdhe honum varit hafdhe han vansamlica komit til äuärdhelica helso ok glädhe Bir 2: 327 . \" wansamlika finnas män, som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn ib 4: 70. - Jfr ovansamlika. \""],"f":["van- )"]},{"a":"vandsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår; mödosam, besvärlig; påkostande, motbjudande; somicke lått låger sig göra. thän wansamlike wägen Su 34 . \" bärghit är höght ok wansamlikit j vpfärdhinne \" Bir 1: 273 . \" som sighia min lagh ok budhordh wara wansamlikast ok hardast \" ib 202 . \" thz är hart ok wansamlikit \" ib 274 . \" ey skuli thz synas thik wansamlikit älla thunght \" Ber 25 . \" mik är änkte omöghelikit oc änkte vansamlikit j himerike ok jordherike B ir 3: 301. thetta klädhit war ey mykit trangt älla wansamlikit at bära \" ib 1: 144 . \" orätuis manz siäl . . . är . . . vansamlik at atirhalla aff thy hon gripir \" ib 2: 58 . \" myrk ordh ok hardh oc vansamlik at vndirsta ib 38. allom är wansamlikt at göma mattona \" ib 4: 36 . vansamlik (för -likt) är at badhe sändher thiäna himerikis afling ok iordhrikis ärendom Ber 26 . Bir 1: 129, 252. MB 2: 285 ."],"f":["van- . ","-likt . ","-likit ) , "]},{"a":"vandsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) svårighet, förlägenhet. \" annor är ilzkonna fauizska ok annor mildhetz ok wan samlikhetz (diffcultatis) \" Bir 1: 381 . ","2) svårighet, möda, besvär, besvärlighet. et closter j huilko han vardh . . . om sidhe abote mz store vandsamlichet, bidhia oc wunnin mz mangom jnnerlikom oc idhkelicom konungxsins bönum Bil 752 . wiinqwistane formatto ey bära wiin, wtan mz mykle wansamlighet Bir 4: 5 . \" hulkit som . . . ägx ey mz vansamlikhet \" ib 2: 204 . \" wäghanna wansanlikhet (för wansam-) \" VKR XIX . \" skodhande mins äruodis storo mödho oc wansamlikhet \" Bir 1: 245 . \" hardhe stena äru j wäghenom vndhir fotomin. wansamlikhet ok hällo skora j vpfärdhinne \" ib 272 ."],"f":["van- . ","-lighet Bir 4: 5), "]},{"a":"vandskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ondska, elakhet. \" domicianus war dräpin . . . fore wanscap (Bil for sin onzskap 322) \" Lg (Cod. C) 995 . Jfr ondskaper."],"f":["van- )"]},{"a":"vandstadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["bragt i svår el. farlig ställning. mange ärw wanstadde (periclimati sunt) for rikedoma skuld Ber 26 ."],"f":["van- )"]},{"a":"vandsyn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår att se, svår att märka el. upptäcka. malata plagha är wansyn i boldom MB 1: 362 ."],"f":["van- )"]},{"a":"vandväter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ond varelse, dålig el. nedrig menniska. nero nequam som tydher wandwäter äller skalkelikin Bil 307 ."],"f":[]},{"a":"vanfrägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanfräjd, vanrykte. \" at . . . wi ey vanfrägdh ther aff fa \" Fl 178 . skal thöm ökias vanfrägdh Bir 2: 183 . \" räddos . . . orens liuernis vanfräght \" ib 68 . \" vidhirfrestadho the i alla the matto som the gato til hans vanfrägdh (detracionem) \" Bo 149 . \" vm thet gaar til clostirsins ellir ordisins neeso oc wanfräghd ellir blygdh \" VKR 39 . kom j gudhz ohyllist manna wanfrägdh och storan wanda Ber 82 . \" at ey kom j stadhin j wanfärgdh for henna sculd \" VKR 27 . \" at swa ärligh oc wälboren iomfru skulle wnkomma swa skämelika wanfrägdh \" Lg 3: 55 . Bil 938 . Lg 123 . Ber 57 . Su 349, 350 . "],"f":["vand- )","vanfrägdha bref , "]},{"a":"vanfrägdha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanfrädja, vanrykta, bringa i vanrykte, utsprida vanärande rykte om (ngn). han wanfrägadhe andra KL 124 . \" hulkin som . . . lasta oc vanfrägdha sin iämcristin \" MP 2: 177 . \" then han skämer. belywgher ällar wanfrägdhar \" LfK 107 . \" at wanfrägdha sin iäm cristen \" ib 157 . \" tilbör at then som nakon wanfrägdha mz lynhg athergiffwi honom sina frägdh ib. \" Bir 1: 159, 2: 221, 3: 429, 440 . \" en fagher frw war ther fore rögdh oc wanfräydhath, at hon födde blamanna barn \" MB 1: 223 . - bringa i vanrykte, vanära. wardher prestadottor gripin i löskaläghe, tha skal hon bränna a baale, thy at hon wanfräyadhe sin fadher MB 1: 370 . thz wanfräghdhar . . . idhra rykt Al 1260 . - part. pret. vanfräjdad, illa beryktad, illa känd, som har dåligt rykte. rädhandis at han skuli ällighins hawas älla wardha wanfrägdahir Bir 1: 327 . \" herran . . . hördhe hustruna vara illa vanfregdadha \" ib 3: 181 . \" hördhe twa hälagha iomfrur . . . wara wanfrägdadha vm sins iomfrudoms hövizsklikhet \" KL 118 . \" wanfryäydath skökia \" MB 1: 370 . "],"f":["-fräydha MB 1: 370 ; -adhe ib; -ath ib 233, 370 . ","-fräda: -frädadho Bir 1: 159 . ","-ar , -adhe, adher. ","vanfrägdha sik , bringa sig i vanrykte, vanära sig. är them hardhare dom, som wanfräydha sik siälwa MB 1: 37+. - refl. vanfrägdhas, komma i vanrykte. at tha hon vardh hawande skulde hon ey vanfrägdhas Bo (Cod. B) 340 . " vm nokur oskälicheit oc oquämlicheyt görs aff them, aff huilkom ordein smittas ellir clostirsins stadge wanfrägdhadhis " VKR 5 . - Jfr vanfrägdher."]},{"a":"vanfrägdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vanfrädjande, vanhederlig. \" i thy som nakot wanfrägdheliket är \" LfK 157 ."],"f":["-liket LfK 157 ),"]},{"a":"vanfrägdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vanfräjdad, illa beryktad. minnis thik af lästinne ena van frägdhasta mariam til lasta Lg 272 . \" frestande tik wanfrädgande (sannolikt för wanfrägdan) oc ledan göra för allom som tik älska \" Su 192 ."],"f":[]},{"a":"vanfrägdhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. vanfrädjande. mz lygn oc bakdantan oc wanfrägdilse Su 126 . \" mz wanfrägdilsenna stenom \" ib 62 . \" thz förbannadha wanfrägdilsanna ordh \" LfK 107 ."],"f":[]},{"a":"vanför ajd.","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) varför, som är ur stånd att el. har svårt för att röra sig, lidande af skröplighet el. kroppslyte som hindrar fri rörelse el. förlamar arbetskraften, skröplig, bräcklig, svag, som är ur stånd till arbete el. krigstjenst, som är invalid. ii rom var eet hus bygkt vanförom riddarom ok aldroghom tel värn Bu 64 . \" iak är een gamal, vpnötter ok wanför man \" SD NS 2: 33 ( 1408) . Al 837 . wanför kriplngher Bil 108 . \" wanför a b enum \" ib 610 . j allom limom var han vanför Bir 2: 179 . \" nomin oc wanför j allum lymum \" ST 37 . \" vanföre blinde oc halte \" MP 1: 199 . ib 321, 322, 323 . \" ij ärin rask ok ey wanföra \" Al 1870 . \" han mente hänne (sin hafvande hustru) fara swa wanföra ok thunge j sio wadha \" Bil 268 . han war swa varför at swena baro han ib 158 . Lg 3: 221 .","2) ur stånd, oförmögen, oduglig. mins lik likamans huru . . . vanför (näml. han är) tel äruuþes Bu 141 . wi ärom . . . raske ok snare . . . til alt hz wik skulom göra aff ängo hinder äromwi wanföra Al 6126 ."],"f":[]},{"a":"vanförsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanförhet. \" ginstan kom helsan oc wanförslan flydde vndan \" Lg 3: 221 . \" gamlba manzins wanförsla \" ib 226 ."],"f":[]},{"a":"vang","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vaghn."],"f":[]},{"a":"vanger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält, mark.","1) område. findz hon (själen) wthan syndena wangh MD 121 . ","2) vång, inhägnade egor, gärde. i ortnamn. datum wanga SD 3: 550 ( 1322) . \" lego . . . vnum agrum in møllowang \" ib 4: 596 (1338, gammal afskr.). - (?) i latinisead form. in vno vangerio dicto fæmeke SD 4: 616 ( 1338) . Jfr in awangerio ib."],"f":[]},{"a":"vangiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["brista i afkastning, inbringa el. afkasta mindre (än ett visst belopp). skal han räkna hwath iordhin skyladhe, sidhan han salde hona oc til thäs dagx, oc thz som iordhin hawer wangullith, thz skal han fulla them som köpte, oc eghna siälwer sina iordh MB 1: 374 ."],"f":[]},{"a":"vangäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som ej har anseende, föraktad. thän sami war en samaritanus swa mykith som han¬ ware en wangäfwan wtlänninge MP 49 ."],"f":[]},{"a":"vangöma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanvård, vårdslöshet, försumlighet. \" iþur priulegia oc forna bref . . . varo iþär borto firi vangömo þerrä mannä som þöm i gömo skuldo haua \" SD 5: 636 ( 1347) . \" opta fa barnin skadha for flata foräldra wangömo Hel. mäns lefv. s. 220. \" Bu 156 . MB 1: 291, 336 . "],"f":["vangömo elder , "]},{"a":"vangömsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = vangöma. aff hwilka manna wangömslo skadhi thimar MEG (red. A) 55 . EG 65 ."],"f":[]},{"a":"vanhamadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vanställd. \" hans hälgha liofwa änlite war fyyl (trol. för fyylt) oc wanhamat som a spitälskom manne \" ST 172 ."],"f":[]},{"a":"vanhedherliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vanhederlig; otillbörlig, opassande. \" vm nakot wanhedhirlikt (inlonestum) älla ohöuist fins j hänna athäfwm \" Bir 1: 271 . \" at ey finnes nakat vanhedhirlikit (indecorum) älla dylst j hänna thankom älla ordhom älla gerningom \" ib 3: 183 . Ber 30 ."],"f":["-likit Bir 1: 271, 3: 183 ; Ber 30 ),"]},{"a":"vanhedhra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vandhedra, vanära. \" hans fadhir vanhedhrdhis af them. särlica i them stadh som the skullo han mäst hedhra \" Bo 121 . \" jak är himerikis drothning . . . thw scalt wita for visso, at alt mins sons loff är mith loff. ok hwilkin som wanhedhra han, wanhedhra mik \" Bir 1: 21 . \" vm the saghin sin vin vanhedhras ok dröuas \" ib 3: 168 . ib 1: 112, 231, 3: 464 . bödh gudh . . . at preste skulo ey hans nampn smitta oc wanhedhra MB 1: 370 ."],"f":[]},{"a":"vanhel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka. \" af mangs riks manz vanhäl \" Lg 965 ."],"f":["-häl )"]},{"a":"vanhelsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ohels. \" a siwkdoom ok wanhelso tha fa the som blifwa vnder tholikt se \" Al 6137 . "],"f":[]},{"a":"vanheþer m","b":[],"c":"","d":"","e":["vanheder, vanära, vanärande, skymf, kränkning, förolämpning. thz är giort them til hedher oc hanum til ängin wanheher Bil 295 . \" petru ok paulus vildo eigh längar þola guz van heþar \" Bu 102 . Bil 105 . \" mz wanheder guz nampns \" ib 692 . \" göra vanheþar guz härbärghe \" Bu 13 . BSH 5: 538 ( 1514) . \" hon thok vndra wm sidhe hwi män giordho swa mykin wanhedher af hanum som waro förra vani at hedhra \" Bil 486 . \" wardh bort kördhir mz wanhedhir \" Bir 1: 232 ."],"f":[]},{"a":"vanhop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på hopp; misströstan, förtviflan. tha han wantröste sik ok fiol när j vanhop Pa 23 . \" thu faller swa som j wanhop ällir miströst \" Lg 813 . MB 1: 163 . KL 280 . ST 137, 372 . LfK 76, 105 . BSH 5: 123 ( 1506) . \" insände han honom . . . wanhop (desperationem) at the skuldin ey hopas helso \" Bir 1: 252 . \" vanhop aff nadh \" ib 3: 186 . \" alla godha tinga vanhop \" MP 1: 221 . \" wanhop öke syndena och är wärra allom syndom \" Ber 92 . KL 188, 277, 362 . Ber 4, 89 . Su 44 ."],"f":["-hopp LfK 76 ; -hoppet ib. 105. dat. -hope KL 362 . ","-hopa Ber 89 ), "]},{"a":"vanhopa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara utan hopp, misströsta; förtvifla. \" baþen ändas þässa hems lycca ok genvärþa þär tel at eigh sculu saloghe van hopa ok eigh säle oc cate trösta sik \" Bu 489 . \" iudas . . . viste sik hafwa thunglika syndat ok wanhopade (desperavit) thy \" Bir 1: 114. wanhopen ey wtan hafwin gudhz tro j idher Ber 4 . KL 277 . Bir 2: 171 . MP 2: 75 . Ber 52 . hon tröster the wanhoppanda Lg 3: 705 . KL 412 . MB 2: 405 . misströsta, misströsta om, förtvifla om. med inf. nar hon wanhopar (desperat) at forma göra godh thingh Bir 1: 134. - med ack. hwilkin som wanhopar synda forlatilse Ber 4 . - med prep. munkin . . . vanhopaþe a guz naþ KL 186 . \" waro wanhopanda vppa hans liiff \" Lg 3: 260 . vanhopande aff sine eghne helso Bir 2: 77 . \" alle vanhopadho aff liuino \" ib 3: 177 . \" wanhopa ag gudhz miskund \" Ber 92 . ib 151 . Bir 3 . 419. han plagadhe hona mz wersta syukdom swa at hänna foräldra. wino oc frändir . . . wanhopadho aff henne ST 310 . lläkiara . . . wanhopadho at hans liwe Lg 3: 231 . \" en syndoghir man . . wanhopadhe til guz miskun \" KL 38 . \" the varu nu vanhopade til claram (d. v. s. misströstade om att kunna förmå henne att återvända till hemmet och världslifvet) \" ib 341 . \" vi torfuom ey vanhopa vm vara födho \" MP 1: 294 . \" wanhopadhe han om sik oc sina släkt \" MB 1: 218 . ST 39 . - refl. vanhopas, ","1) vara utan hopp; misströsta; förtvifla. vm jak gfwe värlz goz ensampnom minom vinom tha valuhopahdis (desperarent) onde ok godhe högfärdadhis Bir 2: 309 . \" i skolen ey wanhoppas \" Lg 3: 335 . Su 70 . - med prep. at wi ey annan tima wanhopums a gudhz myskundh Ber 4 . wanhoppas ekke äller miströst wppa mina miskundh Lg 809 . ib 3: 317 . at han ey atenast vanhopadhis aff sino liwe vtan iämwäl aff guz miskun KL 63 . VKR IX . tesse miscund gifs ey hardom syndarom vanhopandis til gud MP 1: 210 . vanhopa[n] dis om naghra helso MB 2: 308 . \" ey wanhoppandis om mik siälffwan (non desperans menetipsum) vtan stort hoop haffwandis ath tässa soth vndkomma ib. \"","2) opersonl. \" med pass. betydelse. aff allom vanhopades (uppgafs hoppet) vm nagra henne bätringh \" Lg 3: 580 ."],"f":["-hoppa )"]},{"a":"vanhopa","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["misströstande. \" hon var länge siuk ok vanhopa wrþen at fa bötar \" Bu 513 . han . . . war wordhin wanhopa them nokot sin finna ST 39 . \" gregorius badh folkit ey wanhopa vara til gudhz nadha \" Bil 713 . \" skal vanhopa män (för man) i eldz pinom vara dyäfla matir \" MP 2: 75 ."],"f":[]},{"a":"vanhopliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som är föremål frö förtviflan, hopplös. min sorgh är giord äuärdhelikin oc min plagha vahoplikin MP 2: 75 ."],"f":["-likin MP 2: 75),"]},{"a":"vanhughsande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oförståndig. wanhugxade män MB 1: 34 ."],"f":["-hugxande )"]},{"a":"vani","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vana. \" wani bidher bäst \" GO 376, 417 . \" bätra är wita eld i by än ondh wana \" ib 480 . ib 727 . \" sua är iak guþi for gangen af gamle villo ok ondom vana \" Bu 135 . \" wanin gik ower skälin \" MB 1: 455 . vilin gör vanan. vanin gör idhnona Bo 134 . \" flygha the (fågelungarne) uttärmeer äptir sinne makt til thes the wardha fulkompne af wana ok konst \" Bir 1: 299 . \" thz är hart oc thunkt at forlata sin vana \" ib 2: 144 . fortak thik wana at swäria (usus jurandi) Bir 105 . edha wani gör menedha sidhwänio (usus jurandi facit consduetudinem perjurii) ib KS 51 (130, 55) . "],"f":[]},{"a":"vaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["boningshus. \" aat at skilia theris stenhus oc waningha \" SJ 135 (144) . \" thet nidhersta oc östersta stenhuss oc waningh vppe oc nidhre ib. \""],"f":["-ar ) , "]},{"a":"vank","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vacklande, sviktande. \" en ganzskan dagh . . . stodh the striidh opa then wall thz är nw komith a wn wank \" Al 2449 . - utan vank, utan vacklan, fast, orubbligt. dygdoge menniskior . . . pläga wenskap ok kerlek halla wtan wank ok al misfalla MD (S) 293 . ","2) ovisshet, tvifvel. \" alexander fan rät ängin wank at philippus war mz false krank (d. v. s. fann det otvifvelaktigt, att Philippus falskeligen var beskylld för att vara illvillig) \" Al 2611 . - utan vank, utan ovisshet, utan tvekan. aff hwath siwkdoom han laa krank thz thydher alexander vtan wank Al 712 . - Jfr vanke."],"f":[]},{"a":"vanka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vanka, röra sig, vandra, gå. tha skal man arbetha och vanka LB 7: 97 . \" j skwlin wara gladha oc ey formykyth vancka enkannelic om yddagin \" ib 181 .","2) fara, färdas, resa. \" the laatha thera fok till hopa sanka och iiM [200] och än meer mz skiip wanka \" RK 3 . 2241. then högre rok aa konungx sidha som skal ginom rikit ridha ok altidh ginom landhet wanka spisningh ok kost til konung sanka MD (S) 281 . the andrher til hsth wanke ther om kringh och skaffa in spisningh p alla sidhor BSH 5: 115 ( 1506) . ","3) röra sig, fara hit och dit. skal hans öghon ey mykit wanka MD (S) 208 . - röra sig, vara i rörelse, sväfva. the lätha mykit folk tiil hopa sanka och saa opta the swänska monde siik sanka the saaghe eeth brynnande swärdh öffuer siik wanka sancte erik konungh som är sweriges wärdh leeth tha wisseligha wanka siith swärdh ib 2389, 2391 . \" lätom oss nw tiil hopa sanka och friligha swärdith wanka \" ib 2313 . för öghena wancka gerningha och ordh begärilsa oc tancka MD 121 . ","4) gå, föras. vore nyttucht, ath eders och her tures breff vanckade om kringh landit BSH 5: 436 ( 1511) . ","5) gå, grassera. for pestenlica her vankar FM 392 ( 1508) . "],"f":["vanka af ok til , fara af och an. vankede the (jakterna) ther aff och till BSH 5: 502 ( 1512) ."]},{"a":"vanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vank, fel, fläck. henne krop han fik then wanka MD (S) 226 . Jfr vank."],"f":[]},{"a":"vanker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vacklande; rank. om båt. ath han (ɔ: kroppin) är ostaduger j trone som en wanker bater j storom sio MP 4: 120 ."],"f":[]},{"a":"vankilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" PM XXXIX ."],"f":["jfr"]},{"a":"vankunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okunnig? oförståndig? the ära weke ok wankunne Al 2405 ."],"f":[]},{"a":"vankunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["okunnig. \" wankunnoghe men vndra oc kunno ey finna hwru thz är swa wordhit \" MB 1: 293 ."],"f":[]},{"a":"vanlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["förmodligen, sannolikt. \" salatiel . . . war wanlika födder i babilonia \" MB 1: 22 . \" the (barnen) hafdho wanlika wordhit fadher liik, än the hafhdo liwath \" ib 433 . \" hände at guz likame war sattir vp j et trä wanlika aff nokrom ondom man äftir nokors trulkarls radhe \" KL 17 . - måhända, kanske, till äfventyrs, möjligen. them var thz väl twäggia manadha väghir oc vanlica än mera Bo 13 . \" vanlica nakar af them godho mannomen gaf them älla lok länte them nakan asna som han matte ridha vppa \" ib 21 . \" thz ma thik wanlika froma stort \" Al 5982 . \" ma wanlika nakrom synas, at ewa stander op a domadagh i adams sidho \" MB 1: 88 . \" nw wil lthu wanlika spöira, hwru mankönith skulle tha ökias \" ib 110 . \" hwi monde han thiänkia, at en stadher ware bätre ther til, än annar wanlika fore thy, at en stiärna hawer mere krapt ower en stadh, än annor ower annan \" ib 416 . \" ware hon (qwinnan) . . . skapath aff hans (mannens) fotom, tha wordhe hon wanlika säwyrdh aff honum \" ib 89 . \" dela we män faar annar at sla olätta kono, som wanlika wil mällan standa \" ib 336 . \" ey swäria, ällar ey wanleka meen swäria \" LfK 174 . \" gräsit a markinne hulkit j dagh växer ok morghon kastas vanlika j vghn at bränna \" MP 1: 290 . hwat ey mon thu vara gudhelicar älla bätre möö än hon. älla vanlia thin höuisca vara thäkkare än marie renlekir Bo 42 . \" vanlica thänne ihesus är thän sami som af är scrifuat \" KL 387 . MB 2: 382 . \" än thot predicarin seer wanlika allla waras onda. thänkke tho mz sik wanlika äru nakre j bland them. som äru mins herra komaskolande syni \" Bir 1: 66 . MB 1: 145, 292, 313, 417 . Bo 169, 235, 238, 240 . Gr 278 . KL 386, 398, 399, 408, 412 . MB 2: 381, 392, 393, 401, 405 . Bir 1: 112, 194, 247 . Al 6645, 7524 . \" en sagdhe at bortholomeus munde vanlica vilia hafua thz (ɔ: oleum) for andrum altarum hälder \" Bil 211 . \" sighir bernadus. at han vanlica thy drogh sik vandan. at han skuli thäs hetlicare atir kallas \" Bo 92 . \" the vro altidh räde . . . at ey skulle vanlica nakat siälsynt hända varom herra ihesu \" ib 172 . \" modhorin räddis at the vanlica skullin ok swa göra hänna syni \" ib 206 . MB 2: 331 . Bir 1: 26, 27, 209. hans hustru hafdhe han misthänktan at han ginge wanlika til nokra andra quinno KL 89 . han . . . talathe ey ordh at hon sculde ey vanlica känna han af röstinne ib 222 . \" skal iak halla mik aff köti. at thz ey. nar thz oflykyt födhir kötit. skoli ok vanlica mz köttino födha kötzsins laste \" Bo 133 . frygdhas ey ofwer owins dödh at ey komi uanlika ilt ofwer thik Ber 51 . ib 39 . Bir 1: 242 . MB 2: 323 . \" tho at swa är at somlike vilia vanlica äkke swinha oc halla sina enthrätto ä fram (quamquam si qui in sua forte incici obstinatione perdurant) at eno i sino oskillico atirhalle \" Bo 137 . \" ey hafua älla hanna gul äller sylf vtan vanlika for nokra gärnyng . . . thät see vidherthoftelikith ath hanna nokot gul äller sylff \" VKR 57 . Bo 40 . \" om . . . thik thikkir vanlica at thw hawir äkke alt öfrit thz som thik tharfwas til licammans fordhan \" ib 127 . \" än the som klostrit fundera formahgo ey vanlika alt klostrith oc gardhin fullelika fulkompna j stuntom tyma \" VKR 75 . ib 61 . \" wanlika om (si forte) nakor haffde röffuat aff androm hans gooz oc päninga oc nödde han än owir siin skada ärffuoda oc bygghia sik hus af päningomen som han haffde aff hanom röffuat, hwilkins thera waare tha bygda huset \" Bir 4: 76. kunno the wanlika thz ey skodha tha sighir iak them af trem teknom huru the magha thz vndhir staa ib 1: 261 . \" jak lette alla hans hiärta boror ok rötir vm iak matte wanlika finna (si forte invenirem) nakra blötlikhet älla nakan kärlek j hans hiärta \" ib 86 . ib 25, 196 . \" göm väl granlica aart vm han vanlica (si forte) seer lioflica vppa thik \" Bo 55 . Jfr därla."],"f":["-liga MB 2: 323 . ","-leka LfK 174, 199),"]},{"a":"vanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (som är) att vänta. aff natwrinne ware thz ekke waanlikt (Cod. B o wäntande 545), än gudhi är alt möghelikt MB 1: 188 . - antaglit, sannolik. nw är hz wanlikt, at hon (Eva) war wäl tio lotom mere, än et ada ms riff MB 1: 88 . ib 134 ."],"f":["waan- )"]},{"a":"vanliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr ovanliker."],"f":[]},{"a":"vanluste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ond lusta. skrapa aff mik allan¬ kötliken wanlosta Cod. Holm. A 49 s. 435 (enl. meddelande af Dr. R: Geete)."],"f":["-loste )"]},{"a":"vanlydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["missljuda. discrepare, vanlydha GU 3 ."],"f":[]},{"a":"vanlykka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka. thola wanlikko Ber 213 ."],"f":["-likka )"]},{"a":"vanmakt","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanmakt, maktlöshet, svaghet. kropsins vanmakt (defecio) KL 205 . \" ey skodha the vsle ok kranke sina wanmakt (inbecillatem) \" Bir 1: 56 . iak vallogaste äronna konungir tok wanmakt (impotentiam) vppa mik ib 261 . \" the fullo aff wanmakt dödhe nidhr \" ST 366 . Bir 2: 22, 3: 76, 207 . VKR 78 . Ber 146 . Lg 3: 402 . LB 7: 229 . Jfr vanmäkt, vanmät."],"f":[]},{"a":"vanmakta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra vanmäktig, försvaga. vanmaktande hwarn ouin Bir 2: 125 . \" skörlifuahdir är dödhelikin drykkir hulkin människiona licama vanmaktar \" MP 1: 311 . ib 193 . Bir 1: 43, 3: 426 . \" mykit vanmaktat ok tröttät aff langom ok vansamligom vägh \" Lg 3: 563 . ","2) göra kraftlös, upphäfva, göra om intet. ängin forma at vanmakta (infirnare) ällir atirpröfwa min ordh Bir 1: 55 . - refl. vanmaktas, blifva, vanmäktig, försvagas, utmattas, blifva trött. swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis KL 258 . \" han vanmakthis entidh \" ib 263 . Bir 1: 43, 2: 30, 3: 166, 303 . Lg 3 . 469."],"f":["konj . ","-is KL 258 ; Bir 3: 166),"]},{"a":"vanmaktogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra vanmäktig, tämja. dröfwilsen är helsamber drykker . . . hon näfse ok vannagthohga rötelika kroppen (corpus corruptibile castigat). störke siälena Su 443 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"vanmaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vanmäktig, oförmögen, ur stånd. at man wannaktogher vardhe. badhe til gudz thiänsit ok annat nyt ärfwodhe Ber 250 . ey är gudz hand vanmaktugh til at hela KL 207 . Bo 48 . Bir 1: 257, 2: 315 . \" thöm han saa vanmaktogha vara at halda almännelica regholna \" KL 352 . \" the wantrösta at göra hwat iak vil än för \" Bir 1: 222 . ib 4: 15 . VKR 62","2) vanmäktig, maktlös, kraftlös, svag, försvagad. mon herra gudz hand wara wanmaktogh MB 1: 393 . thera arma wurdhe domne ok alstingx wanmaktoghe KL 37 . \" wordho the swa wanmakothg at the formatto ey hiälpa sik v eldenom \" ib 127 . Gr 283 . \" nar christi brudh var entima myky vanmagtogh aff fasto ok vaku \" Bir 3: 207 . \" om iak är krankir oc vanmaktoghir ma iak drikka litit \" Bo 133 . \" hwa är honom vanmaktoghare. hulkom alle limine ginom sloghos oc fästos vidh korsit \" ib 98 . ib 194 . Bir 1: 70 . \" jak skal . . . hiälpa vanmaktoghom \" ib 3: 55 . \" äptir thy naturin är stark älla wanmaktogh \" ib 1: 214 . \" thera tro är vanmaktogh \" ib 119 . \" gudh hulkin ey vtwalde stark thing vtan krank ok wanmaktogh \" KL 37 . VKR II . Jfr vanmäktogher."],"f":["-maghtogher . ","-maktugher )"]},{"a":"vanmat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["StadsL. Köpm. 28 i var."],"f":[]},{"a":"vanmata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vanmäghin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanmakt. \" wnge män ok starke gingu a gatum som gasta sultne til the fiollu nidher dödhe for wanmären (sannolikt för wanmäghen, wanmäghin el. wanmäghue; Cod. C omäghne 993) \" Bil 316 . \" thins licama öghna syn mörktis aff wanmäghne Cod. Skokl. nr 8 in 80 s. 127 (enligt meddelande af Dr. R. Geete). Jfr omäghin. \""],"f":[]},{"a":"vanmäkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["wanmecht )"]},{"a":"vanmäktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" KS 23 (56, 25) . \" än tho at kranker oc wanmäktogher til min likama, likowäl heel oc wälmäktogher til minna skäla \" SD NS 1: 514 ( 1405) . \" aff kranko oc wanmektohgho folke \" ST 524 . \" for thera allirdom sculd wanmäktughe \" VKR 17 . \" är man wanmäctogher til sine natur \" LB 7: 4 . ib 229 ."],"f":["-uger )"]},{"a":"vanmäktoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= vanmakt. \" tz hielper mykit for vanmektogheth \" LB 7: 229 ."],"f":[]},{"a":"vanmärin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vanmäghin."],"f":[]},{"a":"vanmät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vannytia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["missbruka. \" hwi wanytiadhe thu alt thz godha som gudh gaff thic \" KL 120 . \" the wantyidadho (abusi sunt) mit tholomodh \" Bir 1: 17 . \" ib l91, 2: 35, 78, 128, 198, 281, 305, 3: 137, 227, 469, 4: (Dikt) 223. \" MP 1: 75, 2: 104 . MB 2: 197, 202 . Ber 232 ."],"f":["vanytia Bir 2: 281 ; ","-adhe ib 3: 469 . ","vanyttia ib 1: 91 ; MB 2: 197),"]},{"a":"vannytian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["missbruk. \" at han giui ey androm ämpne älla tillfälle at synda mz . . . sins valdz vannytian (abusione) \" Bir 3: 149 ."],"f":[]},{"a":"vanrädder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["orädd, tygg. \" the wilia at thina owini faa ingang i landith ok winna thin wanräddan owanrandhis \" Bil 234 ."],"f":[]},{"a":"vanrökt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanvård, vårdslöshet, försumlighet. \" koma mang thing aff fadhirs ok modhirs vanrykt ok oskötnadh ok glömsko (negligentia et incuria) \" Bir 2: 280 . \" at the liiden enga wanskilse ellir nödh for glömsko oc wanrökt sculd \" VKR 27 . bökir, hwilke nw aff flästom fforsmas oc j wanrökt gamblas oc fordarffuas Su 264 ."],"f":["-rykt )"]},{"a":"vansamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bristande, som saknas el. är borta. natwrilika krapter annars thera är stundom wansam (Cod. A i wanskilse 84) MB 1: (Cod. B) 535 .","2) svag, slapp. \" fadher thänker födha son oc födher dotter, antiggia for thy at natwrin är wansam (Cod. A wanskas 85), eller for thy at nakath vädher menar mz sin krapt \" MB 1: (Cod. B) 535 ."],"f":[]},{"a":"vansamber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , vansamlika, vansamliker, vansamlikhet, se vandsamber, vandsamlika, vandsamliker, vandsamlikhet."],"f":[]},{"a":"vanse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist. \" ey war thäskyns vansa (Cod. A wanskilse 115) eller willo mz ntwrinne för är synden giordhis \" MB 1: (Cod. B) 536 ."],"f":[]},{"a":"vansinnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vansinnig, galen, dåraktig. hui äst thu sua vansinnugher (Bu bansatter 188) Bil 977 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"vanska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["uppgifvas, duka under. the stridde sa manneliga pa the danske till tess the toghe tha til ath wanske RK 3: (sista forts.) 4688 . - part. pret. vanskadher, angripen (af sjukdom). är nokor lymmor vanskadher, angripen (af sjukdom). är nokor lymmor vanskadher, tha helar oc förbätrar thz honom PM XLV . - refl. vanskas, ","1) tryta, brista, fattas. här vanskas vintit thy at thz räkkir äkke aat (hic deficit vinum) viin MP 1: 57 . MB 2: 13 . \" huat mannenom brister oc wanskas aff sik siälffuom (ubi ex se defcit homo), thz opfyller hans aldzmäktoga hand \" Su 170 . - fattas, saknas. hwar som godhir kännedombir ok manilse til got wanskas Bir 1: 311 . \" hwar som wanskas ällir ey findz swadana jomfru \" ib 4: 72 . - upphöra, varda om intet. iak badh for thik at thin tro skulle äkke vanskas (deficiat) Bo 80 . ","2) aftaga, minskas. \" i the betinne ther alre vanskas \" Bo 248 . \" the rikedoma som aldre vanska älla forgaa (abundatiam indefcientem) \" Bir 2: 125 . \" lifnadhzsins thysta wanskadhis (defecit) \" Ber 58 . \" waar makt hon wanskas daghom mere \" MB 2: 239 . \" vanskadhis swa mykyt olian gudz thiänisto quinom at ey var hon swa mykyn at siukom matte matir mz redhas \" KL 333 . flytandes tharana wanskados henne jngaledhes aff hennas kinbenom Lg 3: 472 . - aftaga i styrka, blifva svagare. mz brännande eld oc vällande the aldre skal vanskas älla forgaa (igne ebulliente et non defciente) Bir 3: 12. högher elder wanskas sköt och fadher nidher i asko Ber 204 . ","3) brista, vara underkastad brist, stå handfallen. hwilkin som törster oc astundar at wita gudz höghelika gerninga oc thog sik daghlika (troligen för thog daghlika) wanskas j naturlika thinganna kynskap (qui opera dei solius magnalia scire contendit, et tamen in cognitione operationum naturæ defcit) Su 272 . - brista, svika, slå fel. hans likamliko sin vanskas i smakan oc hannan MP 2: 230 .","4) komma till korta, komma på skam, misslyckas. the vanskadhos i thera fundom Bo 149 . ","5) tröttna, förtröttas, vara uttröttad, uppgifvas. mine fötir wanskas ok kränkias vm iak far vppa biärghit Bir 1: 273 . gagnlikit är altidh bidhia ok äkke vanskas Bo 150 . ib 100, 233 . \" tha the nu thröttos ok vanskadhos i sinom kraptom \" KL 342 . \" är ihesu nampn them til studh som vanskas \" MP 1: 32 . \" hwar mannen vanska vppehalder hans (Guds) waldogha hand \" Su 439 . ib 15 . skulum wi . . . ey wanskas af godhwm gärningom, them wi byriadhom Ber 70 . - uppgifvas, duka under. lätir iak gaa them fastande fran mik tha vanskas the i väghenom Bo 88 . ib 89 . \" munde hon al vanskas (deficere) af sorgh \" ib 211 . \" skolom vi äkke vanskas (frangi) älla otholas i them (lidadena) \" ib 106 . vtan enna handa nadha smörilse ok andelikin glädhi hafdhe warit ingutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas ok forgangit j fyrtighi dagha äruodhe Bir 1: 308. Bo 11 . Gr 277 . Bir 2: 282 . \" mällan hennes föther fwl han vanskandis oc bleff dödher (inter pedes ejus ruit, defecit et mortus est) \" MB 2: 83 . ib 80 . vm vi formaghom at swika ok dara thz (det af Gud skapade nya tinget d. v. s. menniskan) at thz wanskas af stridinne Bir 1: 251 . \" vanskadis henna siäl swa som til dödhen vttröth \" MB 2: 121 . \" at andin oc siälinna krapte vanskas \" Bo 139 . \" tha matte thit mäghin hafua vanzkadz for anger ok sorgh \" Lg 106 . \" at siälenne synes wanskas j sigh siälffwe \" ib 819 . Ber 205 . \" at iak gither aldrigh mik takit hwaske roo äldher hwilo, wtan häldher aldher wanskas oc förgaar (contabescam) i mik siälffwom \" Su 95 . \" ömlika naturinna blwgligha wanskilse wanskas for swa stora äro oc allaledhis giffs widh swa högha werdoghet \" ib 275 . - tyna, täras, försmäkta. ey skulin i dröuas at idhart köt vanskas af vaku ok fasto älla bönom Gr 318 . \" hänna licamme vardh swa som vanskandis j allom sinom limom \" Bir 3: 238 . \" hon wanzkadhis i aal lidhamot \" Lg 3: 319 . \" the ther frätas ok vanskas af afwnd \" Bo 160 . - försvagas, slappas, mattas. min fadhir är nw gamal ok wanskas j kraptomen Bir 1: 231 . \" nar hans likame wanmaktas ok hans limi wanskas \" ib 43 . \" at ey skulin nakre wanskas j kärlekenom \" ib 298 . \" fadher thänker födha son oc födher dotter. antiggia for thy at natwrin wanskas, eller for thy at nakath vädher menar mz sin krapt \" MB 1: 85 . myn ögon wanskas BSH 5: 25 ( 1504) . - försvagas, medtagas, angripas (af sjukdom). aff huilkom siwkdom hon mykit wanskadis HSH 9: 10 . - opersonl. försmäkta, angripas af sjukdom. med dat. henne wanzkadhis i allom henna lymmom Lg 3: 303 . ","6) gifva sig, gifva tappt, affalla. alle räddos at hon sculde först gripas til pino ok swa wanskas hulkit mangum kristnum matte wardha til nidhirfal KL 37 . ","7) blifva tillintetgjord, blifva utom sig, häpna. hwilke seandis hennes owirmatto wanlek oc höffwidzska prydilse alle wanskados j theris synnom MB 2: 162 . - Jfr forvanskas, ovanskande."],"f":["vanzka . ","vanzska: -adis MB 2: 13 . ","vanzkadz Lg 106 . ","wanskas Bir 1: 308),"]},{"a":"vanska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= vanske. \" wi . . . funnom i sanna ath thz (brefvet) ey war skrapath . . . äller nakra andra wansko i sigh haffdhe \" DD 1: 87 (1439, orig.) ."],"f":[]},{"a":"vanskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skröplighet, svaghet. \" i mins likama wanskan \" Su 334 ."],"f":[]},{"a":"vanskapa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vanskapa, vanställa. \" sith anlit smöriä ok vanskapa \" Lg 3: 532 . \" at hon j jnga mattho sik vanskapa sculde \" ib. \" gudh skapadhe mik faghra som ängil ok jak vanskapadhe (deformavi) mik siälua \" Bir 3: 137 . \" manna oc qvinno licamma vanskapas (deformatur) aff sinom rätta stadhga \" ib 288 . wanskapande (transformantes) dygdhanna fäghrind ib 1: 378 . Jfr vanskapadher, vanskapter."],"f":[]},{"a":"vanskapadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanskapligt utseende. wanskapnad faa MD (S) 273 ."],"f":[]},{"a":"vanskapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) vanskapad, vanskaplig, oskaplig, ful, stygg, vederstygglig. ey en minzste madkir älla nakot annat diwr ä hur wanskapat (deforme) thz synis är skapat vtan sak Bir 1: 56 . han är swa dödhir ok wanskapadhir som kol j minne asyn ib 71 . ib 334, 3: 184 . \" saa hon diäfwllin rädhelika ledhan. styggan ok wanskapadhan \" VKR VI . \" thz gräselika oc wanskapadha dywret \" Lg 671 . \" theras änlete synas all brändh oc wanskapat, oc alla fördömda manna kroppa oppsta . . . wanskapadhe \" LfK 118 . kunne . . . änkte wanskapat finna a hans likama Bir 1: 111 . ib 186 . j bland thoranna som äru hwasse at hanna ok wanskapadhe at see ib 66 . \" alle väggiane . . . äru sua ledha oc vanskapadha at see sua som rutit var blandat mz blodhe \" ib 2: 90 . \" dyäfulsins mynt är . . . som bly thy at thz är vanskapat oc blöt oc böghelikit oc thuunkt \" ib 58 . \" mz gamblom vtslithnom klädhom oc wanskapadhom \" MB 2: 24 . \" vanskapat (turpe) är at lofwa fäghirstom herra thiänist ok fölghia hans fäghrind ok sidhan atirgaa til vanskapadh (deformia) thing \" Bir 3: 458 . Jfr vanskapter. ","2) oordentlig, som ej har sitt rätta skick; otillbörlig. for thy at han syndadhe j vanskapadhom (inordinata) lusta är väl värdhogt at han skal pinas mz skipadhe (ordinata) pino Bir 2: 279 . \" vanskapadh rörilse \" ib 300 . \" j thom (djuren) äru mang vanskapadh thing \" ib 310 . ib 3: 172 . - Jfr vanskipadher."],"f":[]},{"a":"vanskapan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanskaplighet, vanskapligt utseende. aff ryghelike vanskapan twäggia människo Bir 2: 96 ."],"f":[]},{"a":"vanskaper","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vandskaper."],"f":[]},{"a":"vanskapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? ","1) = vanskapan. thera !UDDA_TECKEN? diäfla) styggasta vanscapilse MP 1: 202 . yttra forman oc skipilsen som thin älskare sik oppa took om pinona oc dödzsens beskhet, än aller (för är mer) kärlekxsins bewisning är wanskipelsens (magis est amoris expressiva quam deformitatis indicativa) Su 27 . ib 132 . LfK 118 . ","2) vanskaplig el. ful gestalt. syntes henne diäfwllen i manghom wanskapilsom Lg 3: 405 ."],"f":[]},{"a":"vanskaplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oordentligt, på ett oordentligt sätt. kötit draghir mik vanskaplica (inordinate) oc oskällica til ondan lusta Bir 3: 329 . ib 277, 442 ."],"f":[]},{"a":"vanskapliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vanskaplig, oskaplig, vederstygglig. hon är . . . vtha til saar och wanskaplikin JP 49 . \" j sinom osidhom och wansaplikom klädhabonadh \" ib 50 . \" the sidhwänian är thäm allom wäl kommin ey är swa wanskaplikin älla lasterlikin \" ib 51 . ","2) oordentlig jak skal göma mik aff huarre vanskaplike fylsko (ab omni turpudunine et inordinatione) Bir 3: 55 ."],"f":["wanskaplikiin JP 49 . ","wanskaplikin ib 51),"]},{"a":"vanskaplikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanskaplighet, vanskapligt el. fult utseende. hafwa aldra höuiskastan likama vtan alla wanskaplikhet (deformitate) ok synd Bir 1: 142 . \" syndin ok naturinna wanskipan tilledha mangefallelika limanna lyte ok wanskaplikhet \" ib 214 . \" at min vanskaplikhet skuli rensas \" ib 2: 46 . \" mins hiärta vili skipadhe mik til tholka vanskaplikhet \" ib 3: 138 . \" hawa . . . faghir klädhe at hon skuli ey gabbas ok hädhas af konungsins thiänarom vm nakor wanskaplikhet märkis j hänna klädhom \" ib 1: 271 ."],"f":[]},{"a":"vanskapter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = vanskapadher 12. marminnan är ofwan naflan wälskapt som fagher iomfru, ok nidhan til wanskapt Ber 159 . "],"f":[]},{"a":"vanske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist, fel. \" thz lambith skal wara wtan smitto. vtan vanska. helbrygdho. oc väl til räka \" MB 1: (Cod. A 10) 555 . thz hiälpir tungonne wanska LB 4: 347 . Jfr vanska. vanska fulder, adj. svag, skröplig. mz laatnom wanskafullom (minutis defectuosis) Bir 4: 64 ."],"f":[]},{"a":"vanskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["bristfälligt. \" at hop ok tro ok kärlekir waro fulkomplika j honom j hans pino tima ok at the finnas wanskelika (defecibiliter) j os vslom \" Bir 1: 118 ."],"f":[]},{"a":"vanskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) bristfällig, skröplig. \" han lät sik . . . mykit vaarda vm skara domkirkia byggningh ä huaria handa som wanlikit war, lät han for bätra oc j allo godha fulkompna \" HSH 9: 3 . hiärtan (ɔ: äru) liom oc karen wanskelikin Bir 4: 63 . \" vtan konungin forlatir sina ostadhughet star han vadhelica thy at han hawir vanskelikin ok falsan grundval (debile habet fundanetum) \" ib 3: 427 . - skröplig, svag. medh them som siwke ellir wanskiche äru VKR 7 . ib 8 . \" krankom oc wanskelikom människiom (infirmis et debilibus) \" Bir 4: 101 . \" wärna os som wanskelike (fragiles) ärum \" ib 12 . \" wm manne altid ömir oc wanskelikin hafwer mz sik nakra lönlika synder \" Su 294 .","2) vanmäkitg, ur stånd, oförmögen. som vndirstandas samligha wanskicha wara sit embete vppehalla när the fasta VKR 17 . ","3) skadlig, fördeflig. \" at . . . enkte ilt eller nakath wanslikith (Cod. B nakor wanksilse 535) matte honum til koma, sva länge han war lydhogher gudhi \" MB 1: 95 ."],"f":["wanskelikin Su 294 . ","wanslikith MB 1: 95 . ","wanzlikit HSH 9: 3 . ","vanskelikin Bir 3: 427 . ","wansklicha ib 8, 17 . ","wanskelikin Bir 4: 63 . ","wanskelikom ib 101),"]},{"a":"vanskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["svår, besvärlig. \" är . . . ärfuodhit wanskelikit \" VKR 69 . \" allom är wanskligt at göma maatona \" ib 79 ."],"f":["wanskelikit VKR 69 . ","wanskligt ib 79), "]},{"a":"vanskelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skörplighet, svghet. \" siälin skodhande sit ophof oc vanskelikhet (defuctoisatem) \" Bir 2: 58 . hendir noghre af focariis laanglighir sjukdombir ellir obotelichin wanschelicheet VKR 26 . \" jak wiste thera enfalloghet oc wandkelighet (infirmatem) \" Bir 4: 64 . \" warkunnandes männislike wanzelikhet \" Lg 3: 422 . VKR 23 . Su 254 . Gers Frest 1 ."],"f":["wanchelicheet . ","wanchelic heit VKR 23 . " wanskelighet wanzskelikhet wanzskelighet " Su 254 . ","wanskligheth Gers Frest 1 ), "]},{"a":"vanskilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist. \" ther är vanskilsonna (för vanskilsanna? defectum) ok hawandzlösonna bätring \" Bo 104 ."],"f":[]},{"a":"vanskilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brist, saknad, fråvaro (af ngt). lät hon sik ther vm vadha at ther ey skulle vanskilse hända Bo 59 . mz latomen älla dygdhanna vanskilsom (defctu virtutis) staar äkke hiärtans renlekir ib 45 . \" alz gotz vanskilse oc mistilse (defectus et privati) \" Bir 2: 320. aff visdomsins vankilsom ib 3: 64 . ib 1: 71, 3: 453 . här synis vanskile j godhom gerningom ib 2: 14 . natwrlika (för -liker?) krapter annars thera är stundom i wanskilse (d. v. s. brister, tryter) MB 1: 84 . ","2) brist, skröplighet. ey war thäskyns wanskilse eller willo mz natwrinne för än synden giordhis MB 1: 115 . \" for hiärnans vanskilse älla krankdom (propter defectum cerebri) \" Bir 1: 13 . \" af trem teknom mat thu vndhir staa thera (binas) siukdom älla wanskilse (defectum) \" ib 257 . \" kännas vidh sin marghfallo vanskilse \" Bo 134 . \" the tilräkna sik enkte vtan syndena oc vanskilsin \" ib 89 . \" mz . . . sins bristilse oc wanskilse rätta widherkännilse \" Su 301 . \" ömlika naturinna blwligha wanskilse \" ib 275 . ffor sins ömlighetz wanskilse (ex consideratione propriæ fragilitalis) ib 296 . Bo 244 . Bir 1: 361 . \" om hon haffwer . . . oppenbarat iordins lönlek ärande, ällar hemelika wanzskelse \" LfK 158 . ","3) fel, men, skada. ath thz kan faa nokon waanskilse äller skadha aff wathn PM 74 . ","4) brist, nöd, fattigdom. tholde han vanskilse j kost oc klädhom Bir 2: 179 . \" at the tholin ey nakor wanskilse älla dröuilse älla fatidom \" ib 1: 262 . at the liiden enga wanskilse ellir nödh for glömsko oc wanrötk sculd VKR 27 . ","5) nöd, skada, olycka. at . . . entke ilt eller nakor wanskilse (Cod. A nakath wanslikith 95) matte honum til koma, swa länge han war lydhogher gudhi MB 1: (Cod. B) 535 . ","6) nöd, svårighet. hwart thz sin honom hände nakar vande älla vanskilse KL 344 . \" han fan hiälp i hwat vanskilsom han innan var \" ib. \" badhe for orlög oc ofrid scyldh, swa at formonga (för swa oc for monga) andra wanskilse oc oräth, som här til i rijket warit hauer \" GS 37 (1413, orig.) . ","7) försvagning, afmattning. jak skal vpress thän som fallir j stridhinne til thz (för thz lif) som ey haweir vanskilse ällir ledho (ad vitam, quæ non habet defectum, nec anxietatem) Bir 2: 125 . ","8) abnorm företeelse, missfoster. blinde, halte, krimplinka oc ämwäl aff eiäfwl qwalde, oc huat hälzst naturinna wanskile (cuncta naturæ monstra), troande oc til hanom kommande ffa ther fulla helso Su 297 . - Jfr vorvanskilse."],"f":["waanskilse PM 74 . ","wanzskelse LfK 158 ),"]},{"a":"vanskipa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bringa i oordning. äru ängen thingh vanskipat, vtan thön som mannin vanskipar MP 2: 89 . - refl. vanskipas, brings i oordning, komma i oordning. tha vanskipas (deordinatur) siälin Bir 3: 184 ."],"f":[]},{"a":"vanskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) oordentlig, saknande ordning, utan ordning. the biin äru onyttogh hulkin som äru . . . wanskipath j timanom Bir 1: 261 . ib 262 . \" hafdhe han alla tima vanskipadha \" ib 3: 86 . - oordentlig, som ej har sitt rätta skick; otyglad, otillbörlig. syndoghir huhgir ok vanskapdhir är sik siälfwom pina thy al al vanskipat thing . . . äru orolik ok al välskipat äru rolik MP 2: 59 . ib 89 . \" vakta sik foe vanskipadhom lustilsom \" Bo 18 . \" kranka vanskipadha naturin \" ib 134 . Bir 2: 311 . af thessom wanskipadha (inordinato) rörilsomen ib 1: 250 . wanskipadh girilse ib 370 . \" wanskipadhir kärlekir \" ib 387 . ib 2: 126, 231, 3: 227, 288 . Su 399, 403, 446, 447 . at hon ey kwnne i sith samwit finna en wanskipadhan tanka Lg 3: 400 . ","2) vanskaplig. \" vm nakat vanskipat (derfomitas) är j minom limom \" Bir 2: 198 ."],"f":[]},{"a":"vanskipan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oordning, oordentlighet, oordentlig el. otillbörlig beskaffenhet. syndin ok naturinna wanskipan (indispositio) tilledha mangfallelika limanna lyte Bir 1: 214 . \" the röktadho sik siälfwm thz sama fallit af sins samuitz vanskipan (inordinatione) ib 250. aff thässe vanskipanne (inordinationis) odyghd \" ib 2: 311 ."],"f":[]},{"a":"vanskipilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanl. pl., och f.? ","1) oordning, oordentlig el. otillbörlig beskaffenhet. tilbyradhe all annor thing at taka ok faa sin vanskipilse (inordinationem) Bir 2: 311 . - förkastlig beskaffenhet, förderf. aff ens hionalax dom oc vanskipilsom hulkin som samangiptos mot kirkionna stadhga Bir 2: 99 .","2) vanprydlighet. \" aaskötis granlika at enghin wanskipilse (deformitas) ällir oiämpnahder synis j gulffweno \" Bir 4: 105 . - vanstäldhet. at han mz sino wanskipilse matthe tik göra fagran Su 26 ."],"f":[]},{"a":"vanskiplika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["utan ordning, på ett oordentligt sätt. vm ey ware gudh tha gingin al thesse thingin wanskiplika ok af laghi Bir 1: 45 . MP 2: 89 . - på ett oordentligt el. otillbörligt sätt. nar hon (vreden) ingiutir sik vanskiplica MP 1: 309 . Bir 3: 101 . rörande vanskiplica (inordinate) frälsan vilia ib 2: 289 ."],"f":[]},{"a":"vanskipliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oordentlig, saknade ordning, ut ordning. hafdhe alla sina tima vanskiplica (omnia tempora sua inordinata habuit) Bir 3: 88 .oorentlig, otillbörlig. vtgöt han sina natur mz vanskiplike matto Bir 3: 101 ."],"f":[]},{"a":"vansläktadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , pl adj. ","1) lågättad. \" thw som äst höghsläktadhir rädz meer än vansläktadhir (ignobilis) \" Bir 2: 283 . ","2) vanslägtad, urartad, dålig. thz är vansläktadz ok misthekkelekx hugx at haua pröfwadha raadhgifwara misthänkta Bir 3: 309 ."],"f":[]},{"a":"vansläktas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. \" vanslägtas; genom sitt förhållande göra (sitt upphof) vanära; nedsjunka (från det som på grund af börd tillhör ngn). the siäl som vansläktas fran sinom skapara (amina quæ degenerat ab ortu suo) \" Bir 2: 127 . \" mädhan thu är vel boret barn hwj wil thu wansläctas fra fadrins sidhum ok gudha dyrkan (cur moribus te servilem personam habere ostendis?) \" Bil 425 ."],"f":[]},{"a":"vansläktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som vanslägtats; usel, dålig. \" o ouini ledhe ok othäkke oc vansläktoghe (degenerantes) \" Bir 3: 295 ."],"f":[]},{"a":"vansmaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vara el. blifva osmakklig el. vedervärdig eg. och bildl. bäzste kostir vansmaka vm nakir besklikhet ingiutz j han Bir 3: 225 . \" syndhin . . . wansmakar äpther aat som maalyrtin \" Su 353 . - med dat. henne wansmakadhe all wärdzliken kräselikhet Lg 3: 402 . \" huar then som takir min licama mz godhe akt växe til äuärdelikin styrk . . . han vansmakar onodm mannom hulkom enkte välsmakar vtan världinna sötme \" MP 1: 182 . min . . . dödher wardhe swa söther j thino hiärta, ath all creatur skulu thik wansmaka och fwlna (ut . . . omnis creatur tibi desipiat et vilescat) Mecht Upp 281. allir likamsins luste wansmakande hanum KL 63 . Bir 3: 237 . - part. pres. vansmakande, icke smakande, icke framkallande behagliga smakförnimmelser, osmaklig; vämjelig, äcklig. eg. och bild. swa som allir kostir är wan smakande (insipidus) vtan brödh ok giwir ängin styrkilse swa ok vtan mik alt thz som til är. thz är wan smakande ok wanstarkt ok fanyt Bir 1: 146 . ib 310 . jak . . . tok hona swa som ätin kärna j äpte ther ey var faghir at se vtan beskir at smaka ok vansmakande at swälgha ib 3: 317 . \" vil iak in ga til hedninganna j hulkra mwn iak är nw beskor ok wansmakande \" ib 1: 200 . \" wansmakande mather \" Su 6 . ib 294 . med dat. thänne koster är vansmakande ondom mannom hulkom änkte thäkkelic smaka vtan världinna sötme Bir 3: 61 . \" jak vil ey sköta älla akta faghirt älla fwlt . . . oc ey minom smak smakande älla vansmakande \" ib 171 . \" äru al thiugh siälinne wansmakande a biscops bordhe \" ib 1: 311 . - part. pret. vansmakadher, illa smakande, kännande ond smak. min sötasta mun giordho mine owini beskan ok wansmakadhan mz galla blandadhom dryk Su 401 ."],"f":[]},{"a":"vanstadder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vandstadder."],"f":[]},{"a":"vanstarker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) utan styrka, utan fasthet. bryst vaknin äru mykyt vanstark (infirma) Bir 3: 116 . \" vtan mik alt thz som til är. thz är wan smakande ok wanstarkt (infirmum) ok fanyt \" ib 1: 146 . ","2) svag, kfraftlös, utan kroppskraft. hwilka . . . skulu hiälpa systromen j ämbitom som äru wanstarka Bir 5: 30 . \" o hru wanstarker matte han wara. som swa war thwingadher aff fasto oc aterhalle \" Lg 3: 225 . \" wanstarke ok wille som annor faar \" Al 2404 . \" mik skamas dragha swärdh äller kniff a mote thino wanstarka liiff \" ib 626 . utan styrka (att uträtta el. göra ngt). sinoar äre alle weke oc wanstarke at styra likamen MB 1: 120 . \" underlägsen i militär styrka. med dat. philippus war them wanstark \" Al 778 . ","3) svag, svagt verkande. om läkemedel, dryck o. d. thz brenda winith h[w]lilith tha är mykith wanstarkaren än thz war tha thz lätz pa winstenen LB 9: 112 ."],"f":[]},{"a":"vanstyrilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["vanstyrelse, brist på styrelse, dålig styrelse. j . . . lathen thet (riket) sta . . . i meera waanstyrelse och bekymbrelse än thet förra war BtRK 104 ( 1436) ."],"f":["waanstyrelse )"]},{"a":"vansyn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , se vandsyn."],"f":[]},{"a":"vanta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fattas, brista. lof oc thak oc välsignilse oc frygdhanna röstir vantar (deest) ther alregh Bo 255 . - med dat. swa älska the fatikdomin at them skal äntke vanta (ut nullam inopiam patiantur) Bo 65 . - refl. vantas, fattas, saknas, uteblifva. ey skal draap wantas j thino huse ST 505 . - Jfr Cederschiöld, Om några ställen i Äldre Västgötalagen s. 5."],"f":["-ar )"]},{"a":"vanter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr fingervanter."],"f":["vatter )"]},{"a":"vantoktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okufvad, otamd. han skal binda sin otam fola widhe sin wiingardh thz är at sighia wantykadhin (för -an) hedhinskapin vnder the hälgha kirkio andelikan hughnadth oc lydhno MB 1: 263 ."],"f":["-tyktadher )"]},{"a":"vantro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) otro. \" han kändis widh (s(ina) vantro: ok trodho gudz järteknum \" Bil 54 . \" han teer här thome oc androm sinom discipulis sina vnde. at han skulle bort taka af thera hiärtom alt vantronna myrkir \" Bo 238 . kom dyäfwllin ok tok bort ordhin af thera hiärta, inskiutande i thöm vantro MP 2: 51 . \" huru diäfwllin äggiar vantro vm gudz licamma \" Bir 2: 118 . \" fira qwinnor som fore kättara skuld som thäm haffdho forwilth waro falna j wantro amothe gudh oc the hälgho tro \" JP 64 . MB 1: 402, 506 . KL 10 . Gr 314 . Bir 1: 99 . Su 268, 315 . \" ra likama hon thok annan delin mz wantro at thz war ey wars herra likame \" Bil 717 . ","2) falsk, tro, vantro. þässa villo ok vantro slykte philipus Bu 2900 . som raske waro til wantro oc at dyrka vnderlik thin fore saman gudh MB 1: 37 . \" war herra wille dragha manne aff wantro oc aff affgudha offre \" ib 472 . thässa husins inbyggiare hawir . . . vantro thy at han tror al thing styras j skäpnom ok lykko Bir 3: 196 . Bu 102 . Bil 288 . MB 1: 45, 46 . Bir 1: 252, 3: 396 . Al 6633 . ST 31, 32, 45 . \" wantro ok willa är mangskona \" ib 33 . the hafwa wantrona at människionne skla io ofwirga thz henne är skapat ib. \" somlika menniskor hafwa haar saman walkat oc hfwa ther wanthro til ib. owir gafwo the fullelika alla wantro som the hafhdo til skepnolagh oc ödhno \" ib 48 . ","3) trolöshet, oredlighet, falskhet? han äggiar thik ok radhir . . . vantro (perfdiam) ok oatirhold Bir 1: 12 . \" nar han före sik ij mässo hakulin tha iföre diäfwllin han j vantro (perfdia) \" ib 3: 13 ."],"f":["-troo Su 315 ; ","-troos ib 268), "]},{"a":"vantroa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) icke tro, icke sätta tr till, misstro. med dat. the wantrodho honum MB 1: 405 . ","2) icke tro, icke hålla för sant. the wantroa at gudz son är komin oc födder MB 1: 324 ."],"f":[]},{"a":"vantroin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) icke troende, otrogen. han . . . giordhe thom vantrona hedningomen thäs mera blygdh oc forvitilse Ansg 207 . \" the skula thro mik aldre saghu ok the wantrone (ändradt från wantro) wara, mik se ok höra \" Bil 232 . ib 851 . MD 195 . ","2) trolös, oredig? vantrone (perfdi) män forskulla ey at see thinna äro syn ok fäghrind Bir 1: 127 ."],"f":[]},{"a":"vantrolikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["otro. \" säl är thensom ey takir vantrolikhetz tilfälle aff them oräth som iak skal tola aff omillom mannom \" MP 1: 16 ."],"f":[]},{"a":"vantror","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["icke troende, icke sättande tro till (ngt); misstrogen. en hardher man innan skipinu war än wantyro. at the hafdhu sanlika sanctum marchum Bil 252 . \" han fik ofreghd at han war vantro vm vrs herra licama \" ib 760 . - tviflande. var ej wantro vtan fultroin KL 22 . - otrogen, som ej tror religionens sanningar. Bil 232, \" en vantro klärkir disputeradhe a mot tronne vidh petrum \" ib 831 . gen enom vantro biscope ib. \" iwdha wordho opta . . . hedhne or wantro \" MB 1: 447 . \" ihesus christus . . . hwilkom werldhinna wantro älzskare a mothe stodho mz ordhom ok gerninghom \" JP 157 ."],"f":["-tro . ","wantro Bil 232 ; MB 1: 447 ; JP 157 ),"]},{"a":"vantröst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) misströstan, misstro. han hafdhe wantröt til mik MB 1: 410 . van tröst (diffdentia) a (de; motsv. ställe 4: 361: af) gudh ok rikesins almogha Bir 3: 401 . \" lätin haffwir atta dötter . . . fiärdhe är wantröst ellir wanhop Sv Kyrkobr 354. \"","2) dämpande af tillförsikt, injagande af misströstan el. hopplöshet. thet schulle wara waara wener til en ganske stoor trösth, oc warum ok cristendomens fyendom til en stoor wantrösth. ther ryktedh ther aff (nämligen att vi hafva med den hel. Eriks baner) wtkome BSH 4: 196 ( 1495) . HSH 20: 181 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"vantrösta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra misströstande. lather eder i jngen matte wantröste bedrage eller forscreckie HSH 24: 36 ( 1512) . ","2) misströsta; icke tro. the wantrösta nar them händer nakat thz som genwerdoght är Bir 1: 119 . ib 366 . \" wantröst äkke \" Su 400 . \" af thässom swaromen vantröste ey modhorin. vtan tröste sik vidh hans väluilogha godhleek \" Bo 62 . med dat. skalt thu ey wantrösta (diffidere de) minom godhlek Bir 1: 60 . - med prep. wantrösto the a thera hiälp Bil 236 . \" vantröstandis a sin styrk oc sina krapte \" Gr 267 . \" thäns som vantröste a min godhlek \" Bir 2: 173 . o huru mykyt männene vantrösta a mik ib 3: 201 . the wantrösta aff (difidunt de) grundualenom ib 1: 163 . \" the wantrösta af mino valde \" ib 232 . ib 197 . \" med sats inledd af at. torfuom vi ey vantrösta. at han vili klädha os \" MP 1: 294 . - misstro. med dat. andre waro the hulke som trodho gudhi ok wantrösto moysi Bir 1: 209 . "],"f":["vantrösta sik , "]},{"a":"vantzsegen","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vandsäghn."],"f":[]},{"a":"vantämbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ämbar med vatten. slåås 10 watn ämbar pa honom SO 297 . Jfr vatns ämbar."],"f":[]},{"a":"vanvara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["brist på uppmärksamhet, försumlighet. oppa en von ware sender iach tig her swantes opue breff beseglth lydenis paa stäkeholm HSH 19: 162 ( 1506) ."],"f":["von ware )"]},{"a":"vanvirdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringaktande, förakt, öfvermodig likgiltighet. sidhwänian dragher människiona i glömsko oc wanwördho LfK 156 . - vanvördnad, vanheder. vari tik . . . vanuärdha for thin hedhir MP 1: 34 . \" bätra allan then wanheder oc wanhördho som tik nakot siin ware giordher \" Su 334 . \" thz sigh wända til gab oc aatlöghe, oc gudhi framdelis til vanhedher oc wanwördho \" MB 2: 331 ."],"f":["-wördha . ","-uärdha )"]},{"a":"vanvirdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vanvördit, på ett ringaktande el. vanvördigt sätt, med vanvördnad, fiendena. . . wanwördeligha afhuggo hans werdogha hoffwodh Lg 3: 348 . \" naar hon gör diäffleka oc wanwördelika moth reglonnas bodh älla forbodh \" LfK 155 . \" är thz swa at hon borth lägher nakra dagx tidh wanvördelika, tha syndar hon dödelika \" ib 156 . ib 157 ."],"f":["-wördelika LfK 155, 156, 157 . -wördeligha),"]},{"a":"vanvirdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föraktlig el. nedirg menniska. belial söner thz är vanwyrdinga oc diäffwlsens barn MB 2: 131 ."],"f":["-wyrdinger . ","-ar )"]},{"a":"vanvirdhning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ringaktande, förakt, öfvermogig likgiltighet. görs nakot aff tässo mz wanwördhning LfK 156 ."],"f":["-wördhnig )"]},{"a":"vanvirdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["föraktad, simpel, ringa. at hon skulde wanwördoghom (motsv. ställe Bil 603: wanbyrdoghom, sannolikt den rätta läs arten) swene gifwas Lg 1028 ."],"f":["-wördogher )"]},{"a":"vanvirdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanvördnad, likgiltighet, vårdslöshet. \" ath . . . abbatissan eller confessor ey wilden thessen . . . waan staffga haalda . . . antiggia fore wanwörzsko glömsko äller forsmyilse skuld \" Bir 5: 138 ."],"f":["wanwörzska )"]},{"a":"vanvirþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) värdera till vanpris el. underpris. thet är myket wanwördet (det står myckdt i vanpris) för oss och foo ther ickä halff fore BSH 5: 270 ( 1508) . ","2) ej sätta värde på, ringakta. hwat ey munde tholkit offir mädhan thz var swa litit vanwyrdhas älla forsmas Bo 9 . \" skal thu . . . swa wanuärda alla thina syndaboot oc godha gärninga, som the enga mz allo waro \" Su 185 . - ringakta, förakta, ej bry sig om. swa är mit klädhe forsmat ok wanwyrdt Bir 1: 145 . \" sculin i ensamne verþa (för vanverþa) vart vald (motsv. ställe \" Lg 1020: skulin j ensampne . . . vanwirdha wart budh oc wald oc vilia) thu glömde han, oc wanvördadhe han LfK 139 . Bir 4: 106 . - missakta, vanvörda, visa förakt el. vanvördnad mot, icke visa tillbörlig aktning för. at forsmaa oc wanwördha sin gudh oc sina formän VKR 19 . \" thu skal ey wanwyrdha thins gudz nampn \" MB 1: 333 . \" ey skal thu thola han saklösan som wanwyrdher gudz nampn ib. \"","3) bringa vandheder öfver. at han hafde wanwört theras släkt BK 196 ."],"f":["-verþa . ","-wyrdha . ","-wördha . ","-wörda . ","-uörda )"]},{"a":"vanvit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd, fåvitskhet. aff thöm som tröstir vppa sit vanuit (stultitia) Bil 861 . wanwit kom aff syndinne MB 1: 118 . \" aff wanvitino komber at mannin hawer ey alla konster \" ib. \" war enkte wanwit för än syndin giordhis \" ib. \" wanwit heter rätlika, tha ther man weet ey, thz honum tilhörir at wita. eller han wille gärna wita oc giter ey thäskyns wanwit är mannenom pinlikit oc är adams synda giäld \" ib 119 . \" annath ma oc kallas wanwit, oc tho ey iämprätlika, tha han weet ey mang the thing som honum wardhar litith at wita ib. \""],"f":[]},{"a":"vanvita","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oförståndig, fåvitsk. \" hwru mykith fool är tha marhger syndogher oc wanwita \" MB 1: 291 . \" gudh skal känna them andelica thinga visdom som vanwitha äru \" MP 1: 25 ."],"f":[]},{"a":"vanvitande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["okunnig, oförståndig. alzskyns lagh oc rätter giffs badhe ostyroghom mannom tij späkt oc wanwitande mannom til kännedom MB 1: 454 "],"f":[]},{"a":"vanviti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["okunnig el. oförståndig menniska. at thera ordh matte thes siidher wändas til willo aff gudz owinom oc wanwitom Lg 999 . - dåre, vanvetting. o thu omildir oc galin wanwiti ST 107 ."],"f":[]},{"a":"vanvitlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vanvitska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oförstånd. \" thz är ontat wita, hwath barnith giordhe thz hälder aff ilzsko, eller aff wanwitzsko \" MB 1: 279 . \" the sama gerning han giordhe för, hon war aff wanwitzsko ib. \""],"f":[]},{"a":"vanvärdhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för vanpris. at sälia wanwäridis thz thu bygt hafuer Ber 291 ."],"f":[]},{"a":"vanälska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sakna kärlek till, hysa ovilja mot. jak försmadhe oc wanälskadhe them som mik straffadho för mina orätwiso Lg 3: 411 . \" nagra föräldra wanälska sin barn ok afödo mädh ordom eller gärningom \" MP 4: 122 . - refl. vanälskas, hysa ovilja inbördes. war härra haffuer opta kastat sina plagha vppa the foräldra ok barn som vanälskas sina mällan MP 4: 122 ."],"f":[]},{"a":"vanämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) brist på tillfälle. MB 1: 391 . ","2) råämne? en minne mästare scriwar wanämpne, oc annar mere mästare fulkompnar gerningena MB 1: 445 ."],"f":["-ämpne )"]},{"a":"vanära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanära. \" medh blygdh ok wanäro flya \" KS 84 (206, 92) . \" iudhomen til skam oc wanäro \" Bo 87 . Bir 1: 226 . \" är thz blygdh ok stoor wanära at hafwa smälik tungo \" Al 1291 ."],"f":[]},{"a":"vanära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vanära, tillfoga vanära el. skymf, visa vanvördnad mot. gudz domber ower them, som wanära fadher oc modher i thera alder MB 1: 333 . hurw länge skal thetta folk illa tala om mik, oc wan ära mik mz wantro ib 402 . ","2) bringa vanära öfver, förnedra. vm var herra är mz os. hwa är mot os . . . ok om han ärar. hwa är thän ther man vanärar älla miswyrdhir (si iste glorificat, quis humiliabit) Bo 107 . ","3) vanära, kränak (en qvinna). han wil . . . drotnigena skemma oc wanära ST 228 ."],"f":[]},{"a":"vanärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vanhederligt; föraktligt. \" tala wan ärlika om gudh \" MB 1: 139 ."],"f":[]},{"a":"vanärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vanhedrande, skamlig. \" mz vanärlicom vmgangilsom \" MP 1: 157 . \" vanärlikit är them riddara at hafua vmsorgh vm mat oc klädhe som thiäna himerikis konunge \" ib 294 . ","2) oansenlig, ringa. ey var j thit vald at födhas aff ärlicom foräldrom älla van ärlicom (ignobilibus) Bir 2: 283 . aff vanärlico (ignobili) ämpne gör jak ärlica kreatur ib 3: 117. ib 181 ."],"f":["-likin Bir 3: 181 . ","-likit MP 1: 294 ),"]},{"a":"vanärlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanära. \" skam oc vanärlikhet fölghir högfärdoghom \" MP 2: 161 . \" b 1: 235, 328. \" Su 453 ."],"f":[]},{"a":"vap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? våp, tok. tig ttw wap (fol þitt) Di 88 ."],"f":[]},{"a":"vapla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["spottklump. \" mz thera spot oc waplom \" Su X ."],"f":[]},{"a":"vapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) vapen, anfalls- el. försvarsvapen. hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669 . full wappn hawa sik till wärn ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). mädh fullum wappnum iwer land rijdhä ib. ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). sik reþä . . . baþe med häst oc wapn ib 477 (1345, nyare afskr.). sin vapn vppa hawä ib. \" skal han komä til vapnsynennä . . . med hest oc vapnum allom som þär til hörä ib. þiänistenne vppe haldä med häst oc vapn ib. \" ib 478 . at ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skaþa med gyora ib 638 ( 1347) . \" ens mans vakn muzo ok plato ok kiätilodh svärd och skiold \" SR 26 . skulu the (ɔ: vngara) sik wänia wid aldrahand thön wapn (motsv. ställe Fragm. 12: wakn) the skulu i stridh haua til slagh ok wäria KS 53 (136, 57) . han är bäter wan i wapnom, än (för ok?) i dighra äruodhe än han som thes är owan ib 83 (204, 90). sälia sit örs ok vapn Bil 748 . \" jak gifwir tik vapn til värio \" ib 214 . tha lupu alle til siin wapn Lg 41 . \" han . . . sa sina ouini koma mz blosom oc vaknom \" Bo 188 . \" the haffde alle god wapn \" Di 86 . \" thu wärdugadis at see pa egipcios tha the j synom vampnom lupu äpther thina thiänara \" MB 2: 160 . \" ä wardhir nytthom nakath til wakna \" GO 305 . \" vm munkenom skipas hardh sängh thungare är riddarenom at liggia j waknomen \" Bir 1: 384 . \" af andelikom vaknom \" ib 17 . KL 40 . Iv 4456 . RK 1: 1577 . GO 913 . Di 18 . MB 2: 310 . Mecht Upp 341. PM 24 . Jfr arma-, bana-, ben-, bryst-, folk-, frestilsa-, friþ-, hals-, hamnu-, hovera-, hug-, här-, iärn-, lif-, morþ-, skip-, strids-, vighands-vapn. ","prep. och adv. , A II 8, af, prep. och adv., A 24. pa vapn, d. s. jak niels slatte pa vapn BYH 1: 281 ( 1493) . - Jfr skioldvapn."],"f":["wappn SD 4: 465 (1335, nyare afskr.); wappnum ib. ","waapn PM 39 ; Mecht Upp 341. wapen PM 39 (på två st.). vapen Di 207 . ","wapin VML I Eþs. 2: 5. ","vampn: -nom MB 2: 160 . vakn. waakn PM 24 ; ","-en ib. " waken ib), ","vapna brask , ","vapna drykkia","vakna- )","vapna glam , ","vapna hus","wakna- )","vapna pänningar","wakna päninghar )","vapna spiäl","vakna- . ","wagna- HelsL Kg 10), ","vapna syn , ","vapns syn","vaapens- )"]},{"a":"vapna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väpna."],"f":[]},{"a":"vapnför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vapenför. \" Di 22. \""],"f":[]},{"a":"vapnhandske","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapenhandkse, till rustningen hörande handske, järnhandske. lego . . . famulo meo gyrdhero partes cuisdam armature videlicet . . . beenbiärgh, waknhnanscæ, coleer SD 3: 287 ( 1316) . \" mestärämannom louas þät. at haua swärþ. skyolþ. iarnhat. vapnhnaskä \" ib 5: 638 ( 1347) . \" twe vakn handzska ther thu skalt haua \" Bir 3: 379 ."],"f":["-hanske . ","vakn handzske. waknhansce),"]},{"a":"vapnhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GU 8 . Bil 877 . \" vtan for mönstreno lagh mykyt fatikt folk j waknhuseno \" ST 56 . ib 57 . \" gag til kyrkionna ther findir thu warfru beläte j wapnhuseno \" ib 237 . ib 238 . \" i thöm korenum som her är i thenna första waknhusena framan för kirkia dörren som man ingar aff kirkiogardenum och in i clostret \" SJ 272 ( 1459) . Jfr vapna hus."],"f":["vakn- )"]},{"a":"vapnklädhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapenkläder, rustning. \" the wapnklädhe som han hafdhe thiit a man oc häst the waro all hwiit \" MD 191 ."],"f":[]},{"a":"vapnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vapenlös. \" Di 204. \""],"f":[]},{"a":"vapnrokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapenrock, rock som bars utanpå brynjan. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 328 f. I. wanprok SD 4: 711 (1340?). än är vakn rokkin (coopertorium) thik vidhirthorftelikin owir vaknin mz hulkom vaknin skulu värias foe rudhir ok at the skulu ey smittas aff räghn Bir 3: 383 . thänne vaknokkir (operimentum) skal vara jnnantil huitir ok vtantil skinande swa som gul ib. \" thän vapnrok var rödh han a sik bär aff dyrt päll han ädhla var . . . ther vnder hafdhe han een maliokragha \" Fr 146 . ib 87, 1628 . \" han lagde a honom enä brynio . . . ther til kastade hon ower honom en wapen rok \" Va 20 . ib 22"],"f":["wapen- Va 20, 22 . vakn-),"]},{"a":"vapnskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vapna skipte."],"f":[]},{"a":"vapnskor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapensko, till rustningen hörande, fötterna skyddande betäckning. vnum par ørløghes benwapn. cum wapnsco SD 4: 710 (1340?). vakn skone (arma pedum) . . . äru alstingx glömd Bir 3: 116. jak hawir ey vaknsko ib 379 . \" the til at andelike vakn skoo skulin faas ib. \""],"f":["vakn- )"]},{"a":"vapnsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vapensyn, mönstring med dem som gjorde krigstjenst, i sht till häst. alle frälsis män sculu til vapnsyn komä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). þa vapnsynän hafs ib. \" þe som vapnsynenne firi standä \" ib. \" þe som vapnsynnä skuþä \" ib. \" lib 478. en dagh var han vthe for slotid ok med stadin ok sina swäna vapensyn hwith \" BSH 5: 460 ( 1511) . stadgom wj . . . ath jngen herre . . . bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner sannelika tyänara wthan the som ware ämbetis män) halla wapen syn oc räkna folkith ib. stadgom wj oc bywdhom ath vare ämbetis män hallandis wapensyn, skwla taka swornan edh aff allom oc hwaryom hoffman äller sollanär ath then hästen oc harnisket och waaknen han haffwer, höra honom syälffwom til ib 24 . \" ath jngom sollanär äller stidz man som komber til wakensyn. fattas waken yffneliken ib. stadgom wj oc börbywdhom allom oc hwaryom som wpscriffne ärw oc räknadhe j wapensynenne före skyttor skwla ey wmskiffta waknen äller then stadgan ib. Jfr vapna-, vapns-syn. \""],"f":["wapen- waken- )"]},{"a":"var","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["var, tjock vätska i sår, bulnader o. s. v. aff klädheno vtflöt sua som vaar (sanies) aff bulda Bir 2: 16 . \" hans inälfue äru illa loktande ok rutin swa som thz köt som fult är mz war ok orenlikhet \" ib 1: 68 . ib 2: 96, 3: 93 . then emyn som gaar af sodene malyrt, hiälper thöm örom som waar är j ok madka LB 4: 350 . ib 2: 69 ."],"f":["vaar )"]},{"a":"var","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bulster-, höghindis-var."],"f":[]},{"a":"var","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vår. \" iiij daghum äfter wara fru dagh wm warena \" Bil 457 . \" ath han (qvarndammen) skal vara open þree vikur vm varenä \" FH 3: 4 ( 1352) . the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar VAH 24: 322 ( 1442) . \" om vaarena böd olaff ledung aa \" MD 330 . MB 1: 223 . VKR 37 . \" keryrth swm graffwen äre om voren i tielgongen \" LB 8: 44 . ib 7: 163 . - i varas, i våras, sistliden vår. then tiid han kom her först i vaaras BSH 5: 404 ( 1510) . then skath, som i ladhe vppo i wores ib 41 ( 1505) . "],"f":["vaar . ","waar . ","vor . ","vara time , ","vars time , "]},{"a":"var","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läpp. \" sighnadhir vari thin mundir oc värra \" Bir 4: 137. ib 144, 157 . \" om syukir man haffwir . . . til swoar (för til swlnar?) warar (ej säkert läst) \" LB 3: 84 . MB 1: (Cod. B) 535 . Jfr vara (waara), "],"f":["warar (ej säkert läst) LB 3: 84 . ","varra Bir 4: 144, 157 . ","värra ib 137 . ","wärra MB 1: (Cod. B) 535. ","wärranar ib), "]},{"a":"var","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["akt, vård. halda var, gifva akt; hålla utkik. han . . . badh them halla war oppa sik, nar han ather komme Lg 3: 383 . - taka var, a) gifva akt på, vaka öfver, taga vård om. med gen., dat. el. ack. han . . . togh thäs halla görla var Fr 2251 . vakir oc atgömol huru hon skulde sinom alra kärasta son taka var (attenta super custodia dilecti filii sui]) Bo 5 . \" hwar troin siäl plähgir taka sinom brudhgomma. sinom herra. sinom gudhi granlica var (observere) ib 243. the ther thik skullo taka var \" ib 36 . \" ijc [200] loth konungen tha ther qwar the skulle tagha ther landit war \" RK 2: 8002 . b) gifva akt på, passa på, se defter. med gen. hurw han matte tagha thäs war thz han funne nakra the list thz alexander finge lifwet mist Al 9922 . - med en sats. skodha . . . hwat granlica hon takir var i allo huru thz rättelica skipas Bo 60 . \" tha tok herra gafuian var hwar som hertugh fräderik far \" Fr 1801 . \" at the sculle tage war nar marsken til honom far \" RK 2: 3486 . c) söka, eftersträfva. erik puke togh granneligha war then mon huru han munde telge winna RK 2: s. 340. - taka sik var, taga sig till vara. seer thu hwat granlica han tok sik var. ok hwat vin han gaf sik om at fly konungxlikin hedhir Bo 94 . \" tak thik . . . var i thänna punktenom \" Ber 263 . \" hade her trulle tha tagit sik war for konung erics gambla par \" RK 2: 7636 . - taka til var, a) gifva akt på, märka. med ack. engin tok thz til war Lg 3: 207 . b) hafva tillsyn. hon var . . . thön som ther tok til var (per cujus manus res ibant) Bo 59 . c) vara (ngn) till hands, vara (ngn) till tjenst. min scriuare oc mit jncigle later iac her qwaar han skal tagha idher til waar oc besigla thz i honom befala RK 2: 5130 . - Jfr vara, vari."],"f":["waar )"]},{"a":"var","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) varse. \" vardha var, a) blifva varse, varseblifva, märka, iakttaga, få se. med gen. engin wardh hans war \" Bil 105 . \" lät han genstan til mik fara swa at ängin liwandis vardher hans vara \" Iv 1349 . \" titus wardh thäs war \" Bil 316 . \" the hedhnu wrdhu thäs wari \" ib 328 . \" tha hans fadher vardh thäs vär \" Fl 118 . \" bondin ok husfruan vordho thäs vara, at flores sukkadhe ä swa sara \" ib 583 . \" tha min fadher vardher thäs vara \" ib 816 . \" tha hertugens men wordo tess ware at nordmen komo en digher skare \" RK 1: 2956 . \" tha solin om daghin först op gaar man ma thäs all tiidh wardha war at trä vndan iordhene ga \" Al 5854 . Iv 1638, 3435, 4827, 5368, 5548 . Fr 1851, 1973 . Al 606, 8234 . RK 2: 2487, 3920, 4164 . Di 79, 163, 190 . - med dat. wardh iac war ene mullögh Iv 391 . \" iak vardh honum ey vare \" Fr 1116 . \" thaghar wardh han enom palaz war \" Al 2862 . \" wordho the eno watne war \" ib 4920 . ib 5491 . - med ack. han vard . . . war litit hunagh Bil 614 . tha ij vardhin babilon vara Fl 763 . \" tha the vardha nakath varä \" ib 1036 . \" at ängin matte vardha var ther thik \" ib 1756 . \" man vardh . . . ther vara aff fruor marghin stoltan skara \" Fr 2979 . \" hon vardh tha var . . . eet ar thz han hafdhe fangith ij striidh \" Iv 2143 . ib 3026, 3562, 4127, 4193. Fr 126, 250, 1851 . Va 7, 11 . RK 3: 1010, (sista forts.) 5611. ij vardhin thz badhe vara huru iak skla mz idher fara Fr 995 . - med prep. vidher. tha wart yngram war wid them Di 86 . tha vardh iak var vidher vnderlika saka Iv 252 . engen wart wider thzte war wtan kalegrewanz at hon thit gar ib 85 . \" tha vardh han var vidh thera här hwar the drogho ouer eet bergh \" Fr 452 . \" arla om morghonin dagher op gaar tha vardh konungin vidher var thz hans dotter borto är \" ib 2434 . \" konungin wardh ther vidher var \" ib 2935 . \" tha hans leon vardh var ther vidher tha grännadhe thz \" Iv 4459 . \" vardher konungin ther vidher var, at thu äpter tholik sökian far \" Fl 942 . ib 812, 1409 . Al 1989 . RK 2: s. 349. - med en sats. abraham . . . wardher war at en wädhor hänger mz hornom mällan thörnebuskana MB 1: 201 . Fl 1659 . RK 2: 6456 . Di 3, 190 . \" vordho the vara huru the fianda stapandhe fara \" Fr 449 . \" tha vardh hertugh fräderik vara . . . hwar som margha hiorta fara \" ib 62 . sidhan wardher iacob war hwar twe ioseps sönir fore honum stodho MB 1: 258 . ib 278 . Iv 3258 . Fl 26 . Fr 2005 . RK 2: 4935 . - abs. tha wart en war Va 30 . b) få veta, få kännedom om, erfara. med gen. ille giorde erik tha han wille marsken forrada sa . . . nogre marskens wener worde thes ware oc budo honom ey om tälie fara RK 2: 3114 . - med ack. hwat swar mich vidherfar them scal thu raskelcia varda war RK 2: 4643 . wisse tydende wordo the tha waren ib 6352 . - med prep. vidher. sidhan vardh iak var vidher annor tidhande Iv 442 . \" osanttrix konung wort war wid the swik hafum sked war \" Di 39 . c) erfara, röna. med gen. annan daghin som solin op gaar tha matte han thäs wardha war Al 3260 . ib 8458 . - md en sats. myöhunden han synis wara snar han wardher likauäll war han far optha mista RK 3: 2761 . - abs. swa wardha mine owinir war Al 4298 . - vara var, a) märka. med gen. tha husbondin var thäs varä thz the frughur fäldo tara Iv 2937 . \" tha seueke var thess var \" Di 215 . thes war engen war nokot stort förre än elden togh til at brinna RK 2: s. 340. b) få veta, erfara. med ack. ta marsken war the tydende war RK 2: 6170 . - med prep. viþer. foghotin war ther ware widh RK 1: 3265 . c) erfara, röna. med gen. hwa mykith spör han faar swar thäs war drötning olimpiadis war Al 241 .","2) varsam, försiktig. \" at han se war ok witur \" KS 45 (115, 48) . \" skulu vngara ok alle doghande män, the widh kunungz bord sitia . . . wara tyse ok wari i allom åthäuom sinom \" ib 54 (137, 58). trifne män, ok wari vm sik ib 83 (205, 91). the äru . . . ware ok wakre j sälikhet (cauti in prosperitate) Bir 1: 259, ib 382 . wars härra räddoghe gör mannen waran Ber 10 . sääl är the siäl . . . som vardher var af annars ofärdh Su 410 . Jfr fore-, o-var."],"f":["vär Fl 118 (i rimsl. med aar). vara (i rimsl.). varä (i rimsl.). vare (i rimsl. med thäre) Fr 1116 . ","ware RK 1: 3265 (för öfvrig i rimsl.). pl. vari. vare. vrä. vara. var Iv 3026 . ","war Di 79 ; Al 4920, 5491 . waren (i rimsl.) RK 2: 6352), "]},{"a":"var","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. poss. ","e":["vår. \" wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene ok waro mödrene medh wars fadurs äringgislla pätarsson goduillia oc wara moþur husfru bendedicto oc wara wina oc frändda raþe \" SD 6: 150 ( 1350) . \" en röst suaradhe aff skaromen sighiande sua som aff aldra munne o vaar skapare hör \" Bir 2: 4 . \" annar skarin sagdhe vi kännoms vidhir vaar krankdom \" ib. \" huru maria ok iosep baro varn härra tel templum domini \" Bu 10 . \" huru var fru for af þänna heme tel himirikis \" ib 12 . \" abraham stander fore warom herra \" MB 1: 191 . \" vi skulum altidh hafua vars hierta öghon til wan herra ihesum christum \" MP 1: 53 . vndi guþz ban oc varrä fru SD 5: 562 ( 1346) . - med följande subst. försedt med suffg. art. thz är waar delen aff tässe wärld Su 74 . - med afs. på en person då den talande är regent eller biskop. hwilkin timä wir kallum saman wart riki til nokrä samtalu SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" þär til war bref biuthä. at wir ärum aff lande farnir \" ib 668 . \" ath thet (godset) blywer widh thet frwer kloster i kalmarna i allä matho som war kära frwa och modher drötningh margaretha thet thert thil giffwith hawer til äwerdelika äghä \" ib NS 2: 62 (1408, bref utfärdadt af konung Erik). vnder wara konungxlica wredhe Bir 5: 113 . \" wi thordh mädh gudz nadh biscop i strengenes helsom ider alla the landbo ther oss war domkirkio i strengnenes waro capitulo kirkioprestom oc landzkirkiom tilhöra i waro streng[enäs] biscopsdöme \" BSH 2: 35 ( 1396) . - pl. abs. vare, de våra, vårt folk. halle oss eller warom opin besiglde breff BSH 4: 2 ( 1471) ."],"f":["vaar Bir 2: 4 . ","waar MB 1: 179 ; SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) ; Su 74 . ","vor VKR 66 . ","wor MD 71 . ","var . ","waar Bu 3 ; TB 72 . ","varon Bo 162 . ","warom RK 3: 1849) Hadorphs uppl. s. 498; Klemmigs uppl. waara). waares ib 3946 . ib 3946 . n. (nom., ack.) vart. vaart Bir 2: 5 . ","waart SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). wort ib 6: 180 ( 1350) . ","varn . ","wärn VML II Kp 12: 3 i var. van Bu 58 . ","wan MB 1: 149 ; MP 1: 44, 53 ; RK 1: 4495 ; MD 79 . ","war RK 1: 368 . ","vaar Bir 2: 4 . ","wor Di 188 . ","waran PM LXV . wares wares (i förbindelsen alles wares) BSH 5: 195 ( 1507) . ","varis FM 687 ( 1517) . ","vara . ","wora MD 70 ; BSH 5: 195 ( 1507) . ","warä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wärä ib. ","wor MD 70 ; Di 134 . ","varom . ","waarom MB 1: 307 . ","warum SD 6: 180 ( 1350) . f. warre SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wårres KS 61 (151, 66). varre SD 5: 562 ( 1346), 564. wari UplL Præf. vare Bu 11 . ","ware SD 6: 180 ( 1350) . ","waare MB 1: 86 . ","varo Bu 11 . ","waro SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). war BSH 2: 35 ( 1396) . ","varo . ","varu VGL I R 1: pr. wara SO 3 . " ware ib. 4. wore ib. gen. m., ","vors Bir 2: 4 . ","wor BSH 2: 47 ( 1397) . ","uärs VGL I Br pr., 6. f. varra Bu 23, 492, 523 . ","varrä SD 5: 562 ( 1346) . ","varrä ib 605 ( 1346); BtRK 32 (1358, orig.) . ","vara Bu 16, 166 . ","wara VML II B 15: 3 i var.; SD 6: 180 ( 1330); NS 1: 526 ( 1406); KL 92, 93 ; Bil 457 . ","vare Bu 6, 16 ; Bil 755 . ","ware VML II B 15: 3. pl. nom. ","varir VGL 1 þ 13. wari SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). vare ib 5: 562 ( 1346) . " ware Bjärk. 12: pr. n. (nom., ack.) var. vaar " SD 5: 562 ( 1346); Bir 2: 4 . ","vor MD 71 . ","varon MP 1: 267 . ","waron SO 4 . ","warom MD (S) 266 . ack. m. wara SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) ; SO 4 . ","warä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). f. waara MB 2: 165 . ","warum VGL I K 1; SD 6: 180 ( 1350) . " warom " VML II Kr 1: pr.; SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); MB 1: 245 . waarom ib. gen. warrä SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); varrä ib 567 ( 1346); wärrä ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). wara ib 6: 180 ( 1350); FH 2: 48 ( 1419) . ware ib),"]},{"a":"var fru","b":[],"c":"","d":"","e":[" , varfru aptan, varfrudagher, varfru mässa, varfru nat, varfru tidh, se fru."],"f":[]},{"a":"var öker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) akta, taga vara på. \" vara thina hand at hon ey bikas \" GO576 . - taga vara på, bevara. ther sina tokt väl vara kan Fr1630 . ","2) taga vara (på), vaka (öfver), skydda, bistå. med prep. up a. j iii vnghe män skulo fölgias ath, ok vara hwar oppa then annan (veiti hverr yðar aðrum lið) Di208 . ","3) tänka (på), vara betänkt (å)? ath the gyordhe sig til redha och varedhe her oppa BSH 5: 352 ( 1509) . ","4) göra uppmärksam (på), påminna (om). vara jak (incauto) hona aff threm thingom först at hon skal göra rekinskap aff allo sino värlzlico goze . . . annantidh at hänna time är storlica stuntir . . . thridhie tidh at gudh spar ey meer j sinom doom frwna än thiänistoqvinnona Bir 3: 325 . - underrätta, tillsäga, låta veta, varsko. (han) . . . vareþe sin härra Bu 174 . \" en (henna thiänisto quinna) sa adrianum coma ok lop in for natalim ok varaþe hana \" ib 519 . han . . . waradhe han at hwilkin tima han saghe . . . tholikin fughil ofuir sik sitia tha munde han dö jnnan fäm dagha Bil 111 . \" warar jak jdher fore aat at diäffwllin säther jdher altidh snaror oc forsaat \" Bir 4: 119 . \" martin waradhe sina discipulos sik skola sköt döö \" Bil 633 . - med prep. jak vil mina riddara ther at vara thz the for idher hafua ängin fara Fr 267 . \" hurw stark ok huart konung karl vil vtfara konung cristiern hon jo thr at wara \" RK 2: 9020 . - med prep. viþer. han . . . com hem tel sinna husfru nataliam ok uara hana viþ þerra tima (abiit domum vocare Nataliam . . . ut eorum passionibus præsens esset) Bu 519 . \" the varado han widh mangh frestilse (dixerunt, ut constans esset, quia multa diaboli tentamenta eum percurrere oporteret) \" Pa 21 . \" j skulen mek ther wider ware huarth i haffuen huxat fara \" MD 11 . Iv 857 . Fr 270 . RK 2: 4120 . ","5) varna. \" mik tykkes ekke göra myn tiensest fwl, wtan jak warer eder i thet som skadeliget är \" BSH 5: 305 ( 1508) . - med prep. for. warande them fore nidhir falle Bir 1: 242 . - med prep. viþer. waran han widh rädhelikan guz dom Bil 480 . ib 725 . \" falantin han thakadhe honom myket at han warade honom ther widh \" Va 30 .","6) tillsäga, uppmana. \" marsken warade the ther vid at wagta sig for tolken snidh \" RK 2: 5233 . ","1) gifva akt, se till. wara tigh mz huilkom thu mäst tilhalder Ber 289 . - taga sig till vara, taga sig i akt, akta sig. bidh them wara sik fore oskiran mat oc orenom M B 1: 371. ib 270 . warin idher och gömin for allom nizskap Ber 124 . ib 291 . hoo kan siik wara för waadha RK 3: 3495 . \" vtan han wara sik (caverit sibi) skal han til föghias lynginna fadhir \" Bir 1: 401 . ib 2: 223, 3: 15 . Iv 3324 . \" ware tik herre. her komber en aff tina owener \" Di 170 . \" var tegh thz besta thu kan \" ib 245 . \" wara tik . . . at tw tik ey for sara brenner \" MD (S) 293 . ","2) försvara sig. vi ärom sua starke som konungin oc thy viliom vi vara os (defendimus nos) Bir 3: 81 . - refl. varas, se sig för, gifva akt; förmoda, tro. han kan tå hälst warda slaghin, han waras minzt KS 81 (200, 88) . tha iak minstz warades (putarem) kommo grymasta wargha Su 161 . ib 115 . ","1) göra uppmärksam på, påminna, underrätta, låta veta, varsko. een gik bort at vara hänne vidher Fr 333 . \" är thz swa tha warin mik widh \" RK 1: 2042 . ib 4401 . Di 177 . var härra . . . varaþe han viþar at nero konogar ok simon magus vildo han forraþa Bu 101 . vara iak (præcaveo) han vidhir at han hawir tre owini sem äru j hans wägh Bir 1: 313 . \" jak vara jdhir vidhir (notifico) at gudz rätuisa vil skilia konungin oc hans affquämd vidh thetta rikit \" ib 2: 259 . ","2) tillsäga, varna. huilka hon findir annorledhis göra ellir tala oc wilia ey raadha bötir oppa tha the wardha waradhe widhir VKR 28 . \" thu skal wara them widh, at engen thera kome när bergheno \" MB 1: 328 . ib 330 . Iv 4081 . Jfr viþervara. - Jfr af-, lagh-, tilvara, samt ovarande."],"f":["-aþe , ","vara sik , ","vara at , ","vara fore , göra uppmärksam på; varna. marsken wardh tha warat ffore ath erich wildhen ather dara RK 2: 4314 . Jfr forvara. ","vara viþer , "]},{"a":"vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vara, bestå, förblifva. \" ä men the swenske j then nöden sta tha warade them then fergan saa \" RK 2: 7870 . \" tha bliffwir thz oc varar ärwedelica fridzsins mönster \" Lg 66 . Su 303 . ","2) vara, räcka, påstå. tetta varar vider ena sex eller viii timar LB 7: 311 . \" än liffuer jach j nogra daga thz warer togh ekke länge för myn stora sar skuldh \" Di 261 . ","3) vara, räcka, räcka till, finnas qvar. han . . . pantade bort heyms häst harnisk [ok] swerd[it] nagelring for x marc gwll han dra oc rwsade ä mädan thz warade Di 97 ."],"f":[]},{"a":"vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tillbringa våren. at the . . . varedhe her oppa BSH 5: 352 ( 1509) ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"vara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["akt, vård, vakt. \" taka varu, gifva akt, taga sig i akt. the vilia ey vndir standa ok waro taka (cavere) mädhan the mogho \" Bir 1: 226 . Jfr var, vari."],"f":[]},{"a":"vara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) varande, vistelse; vistelseort. thoko the sic et skiul til waru som a fast war widh afgudha mönster thäs läanz Lg 266 . \" skal . . . kunungr . . . haua före sik ok sit härskap, al tarwa hus, thr han är medh waru sinne \" KS 41 (106, 44) . ille höfdinga . . . wilia hawa ok byggia huarn stath . . . thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz ok faghra waru ib 60 (150, 66). i tässe wärldh i huilke wi haffwom ey bliffwelika warw LfK 71 . han skal aldre haua biluilse älla varu när gudhi Bir 2: 17 . jdhra varu skipadhos när gudhi huar äptir thy som han gudh älskadhe mädhan han lifdhe ib 263 . ","2) varande, väsende. gudh i threm personis aldra minzt astillekom af sik äftir gudhlike waru (secundum divinam essentiam) Bir 4: (Dikt) 221. ib 3: 300 . fadhir ok son ok then hälghe ande thry in personis ok en j guddomsins waru (substantia) ok valde ib 1: 374 . väsende, natur, beskaffenhet. thässin thry (näml. ting) waro atskillekin aff sik i a syn waru (essentia) ok smak Bir 4: (Dikt) 221. - Jfr borto-, fran-, in-, när-, sam-, saman-, viþer-vara."],"f":[]},{"a":"vara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(sandig) strand. \" thre gaardha i blädhingis waru \" SD NS 1: 639 ( 1407) ."],"f":[]},{"a":"vara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["läpp. hafdhe han (ɔ: mannen) iämhardha waaror (Cod. B wärra 535) oc tungo som nw hawa annor diwr, tha tholde han ey widh alzkona thrangan mat som opta wäxer mällan thorna eller annor hwas thing oc meensam, oc sidhan ware tungan ey wäl fallen til at tala mz eller vaaronar (Cod. B wärranar 535) MB 1: 83 . Jfr var, f."],"f":["waara )"]},{"a":"vara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vara; koll. : varor. at the ey warda pläghadhe medh fals wara ok flärd i köpom KS 74 (182, 81) ; jfr fals, adj. the matto thädhan mz sina vara ij fyra dagha til babilon fara Fl 667 . \" thu surgher ey for mykin fara (för vara; Cod. B, C for wara; motsv. ställe i den Fornorska texten ha um varning þinn) \" ib 900 . ladde iag myn skepp mz alzkons wara RK 3: (sista forts.) 4292 . \" allan then skath oc opbyrd iag kunde få stack iag offuer ena dydho tha kopar sölff oc andra wara mz hwilka iag acthade wtaff riikit fara \" ib 4211 . jnskaffa aldrahanda ätandis warw PM 3 . Jfr köpmanna-, köpmanz-, skin-, ätande-vara."],"f":[]},{"a":"vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förse med var el. öfverdrag, öfverdraga (med ngt). anträffadt blott i part. pret. wnder hoffeno är haffuaskolande höghinde, warat mz lärwfft oc örnagath samwledhis warat mz lärifft Bir 4: 10 . VKR 57 ."],"f":[]},{"a":"vara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L., ","1) vara, vistas, finnas, befinna sig (på ngt ställe, hos el. i förening med ngn, inom en samling el. ett antal, i ett tillstånd), äfven bo, lefva. \" i þem timä wir ärum j landit \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). \" alle þe preste äru i klostrenu \" ib 5: 562 ( 1346) . \" twe härberghärä skulu wara i köpstaþi hwariom \" ib 375 (1344, nyare afskr.); jfr 2. war en iuþe ioachim at namne i nazareth Bu 3 . j kirkionne i antiochia varo mange propheta KL 155 . en dag war konungens dotter i sin trägard Di 54 . han kom til bergit som dwergana waro i lib 42. i frisland war en konung som osid het ib 29 ; \" jfr 2. the a stekaborgh waro \" RK 1: 4298 . \" mong skip lot han tit mz spisning fara som han ville ther länge waara ib 2: 8906. þe äru langt borto \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). han . . . gaff hemloff allom them ther tha vthe haffde warith RK 1: 832 . \" han mattre heller hema warit i bern \" Di 151 . \" siþan hon hafþe þer nokor ar varit \" Bu 5 . han war en aff the bezsta trä smide som tha waro i alla wäroldene Di 57 ; jfr 2. mz hwat glädhi änglane äru i bland the som sionga . . . äru ofwär thän som hwilas Ber 217 . \" hwar är blanzaflor \" Fl 338 . \" hwaris äss tu \" LfK 262 . \" j thy samu harklädhe var han som j rätwisonna brynio, vm thän thima han var dräpin \" Bil 885 . al the thing som äru j himblenom oc a iordhinne oc j hafwino Bir 2: 171 . \" j thysto vatne äro orma värste \" GO 68 . ib 439 . \" fäm barä copar skulu vara i hwariom smalhärþ \" SD 5: 637 ( 1347) . \" til varrä grift oc läghurstaþ. þer vara scal mit a gulwenu i korenom \" ib 562 ( 1346) . \" dömum wi fullan almanna vägh. som han af alder hawer varit iui hiorþbärgs ängh., ok vilium wi. at han þär ewerdelikä se. ok ware \" ib 662 ( 1347) . \" sua sum et rum var e mällan solinna oc stolanna \" Bir 4: (Avt) 177. han wiste hwar wadit war Di 62 . \" opta är skarlakans hiärta vndhir wadhmals kapo \" GO 327 . ware ey lagh i lande tha toghe hwar som finge ib 2 ; \" jfr 2. myssena . . . åto han til döz ok thön medh hånom wåro \" KS 30 (76, 32) . \" riddärä þe egh äru i waart raaþ \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). som i therra fölghe äru. eller hwar the helzt äru BSH 1: 131 ( 1371) . ängin war j hänna släkt som kalladis thy nampne Bil 894 . \" äru the j myrkiom \" Bir 1: 163 . \" daghleka vast þu i lifsen[s] vaþa \" Bu 76 . \" skulu thessin fornempda land . . . i lughne ok i fridhe warä \" BSH 1: 133 ( 1371) . til þäs at þe vndi eno frälse länger warin SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" engin dödheliken människa kan altidh wara widher (inhærere) andelika skodhan \" Su 259 . \" alle the som woro for (d. v. s. råkade ut för) thz wädher \" RK 2: 7352 . - med prep., i sht til, för att uttrycka på en gång rörelse till och varande på ett ställe. han wilde til nycöpung wara RK 2: 5917 . ib 6605 . Bir 3: 219 . \" claus persson . . . ville oförtöfft variidh hos eders herredöme \" BSH 5: 404 ( 1510) . ","2) vara, vara för handen, finnas, finnas till, gifvas. mäþ konongs nathum. sum tha är SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). hwaryom manni. þer nu är äller varþa kan. i hwarliändhandä staþ han se ib 5: 562 ( 1346); jfr 1. hadhe han ekke warith optha hadhe the illa farith RK 3: 2710 . \" til at matä coster se thär þe farä \" SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" hwarce war sool eller stiärnor \" MB 1: 155 . \" thz war een ärlikir riddare han gaff sik j klostir \" ST 161 . \" thet war en man ther hafde et ilt sår \" KS 41 (107, 45) . \" ängin war the borgh . . . ther sik ey gaff vnder wart wald \" MB 1: 433 . alla andra örlöghx waghna som i egipto lande waaro ib 315; jfr 1. - hafva tillvaro, vara, existera. jak är then som allaledh är (ego sum qui sum) MB 1: 282 ; \" jfr 7. then hawer thik sänt som är \" ib. \" af gudhi, hulkin som är ok var \" MP 1: 128 . MB 2: 333 . - vara, vara egnad el. afsedd, tjena (till ngt). nokor þe vakn. sum äru til openbarlik striþ SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). taka plikt þe aþrum är til räzl ib 669 . \" þet scal vara til klostersens vphälde \" ib 5: 563 ( 1346) . \" the skulo honom til thieniste wara \" RK 1: 966 . \" thenne bondadher war ey at enast ther fore, at thäkkia hwisth mz, oc til fäghrind, vtan han war oc ther til, at tekna os, oc thydha himerikis skipilse \" MB 1: 496 . - vara, vederfaras. nadh oc fridh vari idhir af gudhi MP 1: 128 . MB 2: 333 . \" we är konne thän dagh hon bisar fore spiwth stangh \" GO 1017 . - vara, tillkomma, tillhöra. gwdy warj thes loff PM LXV . HSH 7: 20 (1470?). ","3) vara, vara i ro el. fred, förblifva, stanna. i förbindelse med ett föregående lata. at þe latin wara vnderdana i friþi wara SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). latin os gambla hema wara Al 835 . \" marsken sagde han wildit ey spara lote niclis sin armborst wara \" RK 2: 5789 . \" the . . . badhe honom . . . lata wara thera stadh \" MD (S) 231 . ","4) vara, ega rum, ske, inträffa. þa wäri frither mällin aldra manna aff allän döþerlik owinscap SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). vtan þätt sey i härfärþ ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . \" a förstä þinge siþan konungins bref äru vpp läsin, äller a kyrkiostämpno, þär ey äru þing \" ib 480 (1345, nyare afskr.). tridhia christi til1uämdh är j huars manz dödh MP 1: 12 . \" thz hooff thz war a träno näss \" RK 1: 648 \" hadhe ekke han misth siith liiff wiisth hadhit warith een huffwudh striidh \" ib 3: 2703 . \" thz war et sinne at konung ermentrik kallade en aff sit rad till sik som jnker säuken het \" Di 173 . \" han sagde hanum at atilia konung wilde haffua hans dotter. om han ka fa henne mz winskap oc kerlek. kan thz ecke wara, tha kommer han i edert land mz makt \" ib 31 . \" the sagde thz matte wäll wara \" ib 62 . \" tha war et mykit regn \" ib 43 . thzta war i en onda stund. at didrik konung hit kom ib 151 . \" han skal giua enä half mark til bvrägiälz . . . swa sum af aldär havär uarit \" SR 11 ; jfr 5. - vara, vara gällane, gälla. wir . . . wilium at wäri ewärþilikä. at . . . þa wäri frither mällin aldra manna SD 1: 668 (1285, gammal afskr) . \" nu spanä maþär hion manz giär fulla bospänd tax þät e i handum, þa är þät eþär siäx manna \" SR 46 . ","5) vara beskaffad, förhålla sig. jak är suasom giutare Bir 2: 244 . somlike män äru suasom thz skip som hauir mist styrit ib 171. thu gör som thu äst til Bo 175 . - förhålla sig, bte sig. han hafwer illa mot tik warit MD 131 . - vara, vara förhållandet, förhålla sig. är þet swa at nokar af bondum vil frälsis man warþä SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . \" kunne þät swa vara är han vilde þär at fara \" ib 637 ( 1347) . \" swa är thz som i sighin \" Bo 218 . \" helbrugþu til hugh oc licama. guþ gawe at swa vare til syälinnä \" SD 5: 561 ( 1346) . hans herra spordhe huru ther vm war ST 303 . \" iak kan mik ey ther aff forstanda husth honum är nu komith til handa vtan thz see for stolta quinna at han hafuer mist badhe vit ok sinne \" Iv 2163 . ","6) vara med, förhålla sig med. med dat. (el. i dess ställe ack.). aldre var mik sua wäl. som mik havar här varit Bu 170 . \" wäl är henne \" Bir 4: 126 . \" wel er then thz forskylla kan \" RK 1: 6 . - vara med, gå åt. spurþe huat hanom var (quud sibi accidisset) Bu 526 . ST 270, 291 . Su 159, 431 . ","7) vara. \" med förbleknad betydelse såsom kopula. \" \" þa se þem barnom þe sama morghongäf för möþärne oc ey til fäþerne \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). thz ärwodhe är ower thit mäghin MB 1: 327 . thridhi a tiäldith war aff hardw ib 495 . änglane . . . äru fore them som ärfwdha Ber 217 . jomfru skal staa oc wara for jomfrum Bir 4: 72. thu är (är hafvande) mz en son Al 232 . ib 256 . \" waren til fridhz \" Lg 3: 173 . \" thz första budhordhit är swa \" ST 7 . \" vm thön mål ther wårda land ok almogha, tå är ä thes bätur at flere witre män sen i rådhe kununx \" KS 17 (42, 18) ; jfr 5. hwilkit mik tyker wäl wara PM LXV . \" hwilkin man borto är vm tu aar \" SR 11, jfr 1. thz förre war opp thz kom tha nidher RK 3: 2699 ; jfr 1. ther war ix alna diwpt Di 42 . fäm ara war clemens wm then tima Bil 348 . \" hwylkins hälst skipälse äller wilkoro han iär \" SD 5: 280 ( 1344) . hwariä handa skipilse han hältz se ib 567 ( 1346) . \" thz diurit är leons köns älla wargx \" Bir 3: 66 . \" lappecium hether skreppa hon er fyra köns \" LB 2: 52 . \" maþar är manne likastar \" Bu 145 . \" sua var iuþen galin ok vildar \" ib 78 . þe vitu þik at þu uast syndoghom mildar ib. \" hua war starkare än samson \" ib 4 . \" the land waro all hedhin \" MB 1: 433 . \" han war trötter \" Di 43 . \" tha han war xij ara gamall, tha war han bade stark oc degeligen \" ib 57 . the som ekke ärw lärdhe PM LXV . en riddere . . . rädh honom at han skulde fara thith han matte liffua vtan kiiff ok ware feligher vm sith liiff RK 1: 283 . waren redo mz hästa oc harnisk Di 32 . \" mäþ tolf mannum. them sum trygger äru \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). faa järu þe thätt giorþo ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). en är gudh, ther alt skop ok skapadhe KS 7 (16, 7) . \" heel see thu \" ST 198 . \" baþ han guþ vara naþoghan sinom skaþa mannom \" Bu 134 . \" þär til at friþrin se althings starker \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þikis þätta wärä skiälikt ib 670 . þa jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). äncti är wysaari än döþprin ib 561 ( 1346) . natskäua wit ok räfunga kostr äru odrygh KS 47 (119, 51) . \" äru dygdhe månge ok mängskina \" ib 17 (45, 19). ey skal tyn mater wära offheter LB 3: 37 . mit folk se thit Al 5321 . \" jak bidhir thik . . . at thu läre mik hwilkin äro tyo gudz budh \" ST 7 . tha spordhe then store blamannen at mestaren hwat manne han war som honom thit flögdhe ib 303 . \" jak är [aff] gudz nadh thz iak är \" MP 1: 12 . \" thz war thz them skilde vpa \" RK 1: 827 . \" är . . . ilt taka dygdh ther ängin är \" KS 47 (119, 51) . \" bätra är at lydha gudhi än människiom \" Gr 271 . \" skal thet ga till feydhen, tha vore thet bästh ath göre en ändha her nedhre hoss fienderne \" BSH 5: 352 ( 1509) . \" þe saþo þik vara galin ok diäw[l]s man \" Bu 77 . \" iak hughþe þik vara väldoghastan härra \" ib 498 . \" mars var örlögs man \" ib 9 . \" februus var ok en heþna manna guþ \" ib. \" guz ängel . . . var hänna dagheleken droaste ok guþleken gömare \" ib 5 . \" at han sik wil vnderwinna wara waar laghman \" BSH 1: 185 ( 1386) . han (Gud) er til alskons dygd vphooff RK 1: 2 . \" folke jerl war en erliken man rikesins forman tha war han \" ib 232, 233 . \" ij ärin rät syzkene badhe \" Fl 740 . jak är iosep idhar brodher MB 1: 250 . jak skal . . . wara idher gudh, oc skulin i wara mit folk ib 376 . en diäfuul . . . sagþe sik vara sanctum iacobum Bu 171 . huilken kunungr kännis medh ordom ok gerningom sik wara gudz vndidåna KS 16 (39, 17) . thwa hundh ok kämb han är ä hundhir thän same GO 11 . vili är ey landz räth ib 64 . \" förste höghtiidh aff them siw war siwnda dagx höghttidh \" MB 1: 497 . \" thz är mit radh, at thu skipt sunder thina byrdhe \" ib 327 . vaþe är striþa viþ guþ siäluan Bu 134 . \" försto trapo (för första trapa) är at tro en vara sannan guþ \" ib 185 . mz treem syndom särlica som är (nämligen) högferdh ok värlz goz giri, ok licamens oquämelike loste til skörlifnadh ok bukfylle draghir han manga siäla til heluitis mörka iordh MP 1: 13 . \" alth onyttoghith folk, som är (såsom) gambla kärlinga oc kala \" PM 3 . mik är encte om thin frända huffuod Di 101 . tha sköt walter stangena twert wtoffuer konungens sall. thz sagde alla konungxmen at thz war wäll skutit ib; jfr 8 b γ. - vara, vara att anse, vara detsamma som. hwa som här a mot györ. se näml. det som han gjort) swa gyort sum a oss syälwän SD 5: 606 ( 1346) . \" aldar þin aldar var möþa ok þrang \" Bu 76 . \" en stoor draki som är diäfwlin \" MP 1: 13 . - vara, vara detsamma som, vilja säga, betyda. thäs hälgha anda hugher foor ower watnin thz är at sighia ower iordh oc himil MB 1: 155 . \" capiuitatem ther är at sighia fängilse \" ib 13 . vitrum er glas LB 2: 38 . \" urtica thz är nätzsla \" ib 4: 351 . \" stiärnona nidhirfiolle a iordhena, thz är at kroppane falla for dödhenomMP 1: 12. - vaa, beteckna. adams är mins hiärta moþ ii guþ þiänist hart ok þört \" Bu 72 . \" sädhin är gudz ordh \" MP 1: 84 . siw faghra köör oc siw ax full mz korn, äre siw fruktsamlik aar MB 1: 238 . - vara, kunna liknas vid, likna. þu äst blomstar huit ok röþ Bu 75 . \" rikedoma äru thorna, ty at the sargha wara hugha mz sinna huxilsa styngom \" MP 1: 86 . ","konj . disjunktivt i förbindelse med följande äller. han se sik (han må vara, vare sig han är) riddäre äller swen SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). - vare sik, vare sig. nar som nager ny broder i embetet komen är vare sick screddere eller offuerskerer SO 105 . \" aff alt ther peninga galt vare sik antigia miöl eller malt \" RK 3 . (Till. om Chr. II, red. B) 6328. - vara ater, vara qvar. är eys wa mykit folk aather, at ty gither til jorda kommit, som fraan stielper SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). än waro ther ather igän nakre aff gudz almogha huilke . . . stodho oc stridde manleka moth Su 66 . \" iak skal her ater äpter idher vara \" Fl 2060 . \" herra iwan gik tha al ena thiit han fan sina swena han lot een lönlik til sik kalla hina andra vara ther ater alla \" Iv 629 . \" waro twe män atir äpter i träldomin \" MB 1: 394 . - återstå. tha han stodh op af bönomen var en delin (d. v.s. en af de fyra delar i hvilka natten indelades) atir Bo 100 .- Jfr atervara. - vara fore, ","1) vara i vägen, hindra? vare mik ey fore edha min (ef eigi væri mer króp eða brigsli ok synd at sverja meineiða) . . . iak vilde honum aldrigh vinskap gifua Iv 5684 . ","2) förestå, vänta, tillstunda. honom är ey annat före ändödhen MB 2: 186 . ","3) stå till buds, vara möjligt (för ngn). huat är mik annat före (hvad annat kan jag göra), än sätia mith fingher för mwnnen Su 156 . - Jfr fore vara, äfvensom for varande. ","1) vara tillsädes, vara för handen, finnas. är iäi fläsk til SD 5: 637 ( 1347) . \" vm thet är ey til j redhoswensins wärio som then siuke aastundar \" VKR 42 . Iv 5608 . ","2) vara till, finnas. at nakor andelik thing waro til MB 1: 38 . ängin är annar gudh til vtan han Gr 293 . \" al the diur som til kunno vara \" Pa 16 . \" somi varo the til, som trona vildo atir kasta \" Bil 852 . \" han är nw ekke til i iordherike \" Lg 440 . MB 1: 449 . Jfr tilvara. "],"f":["varä . ","warä . ","waara RK 2: 8906 . ","vära Iv 4212, 4279; Fl 489, 572 ; RK 1: 193 ; " jfr Klockhoff, Studier öfver Eufemiavisorna s. 53, 55. ","wära " VML I Kr 7; SD 1: 5669 (1285, gammal afskr.), 4: 466 (1335, nyare afskr.); Iv 149 ; Al 3658 ; LB 3: 37 . ","nära SML Prol. i var. ","värä VGL LI MD 1: 2 . ","wärä UplL Præf.; SD 1: 670 (1285, gammal afskr.); Fr 2342 . ","ä ÖGL Eþ s 24, Dr 18: pr. o. s. v.; UplL Ä 1: 1, 7: 1; Bu 12, 145 ; GO 13, 818, 952, 1057 . ","iär VML I G 11: pr. o. s. v., II Kr 6: 6 o. s. v.; ÖGL B 51 i var,; SD 5: 374 (1344, jär VML I B 24; SD 5: 374 (1344, nyare afskr.), 375, 376; SR 2, 18 . ","iär ib 46 . ","jä ib 44 . ","ar VGL I A 13: 2, J 6: 1, FS 2: pr., III 67; VML II Kr 11: 1 i var,; Bir 4: (Avt) 179, 180, 184. ","ära Iv 4211 . ","äre BSH 4: 302 ( 1502) . ","är Fr 764 (i rimsl.). ","ere RK 1: 4413. ","aro ib 3: 146, 154, 173 (jfr s. 149) ","se see VML I M 22; SmålL 9: 1 ; MELL Kg 22 i var; Iv 2163 ; Bir 2: 128 ; ST 198 ; MB 2: 211 ; Ber 6, 15, 20 . ","sä MELL Kg 22. sey SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ","si VGL III 1; SML Kp 4: pr., 12: 1, M 18: 1; ST 198 . ","sii SD NS 1: 514 ( 1405); HSH 7: 20 (1470?). ","vari VML II Ä 17: pr,; MP 1: 128 ; Bir 2: 226 . ","wari SML Kk 15: 3, Kg 11: pr.; VML II M 8: pr. o. s. v., Ber 96 . ","warj PM LXV. ","vare VML II Kr 6: 1. ","ware ib 5: 4 ; SD 5: 662 ( 1347) . ","väri VML II B 27: 1; Bjärk. 30: 2, 41: 1. ","wäri UplL Ä 1: 2; Bjärk. 32: pr., SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ","väre VML II þ 3; Iv 2816 (i rimsl.). ","wäre ib M 26: 17. ","äri UplL Ä 10: pr. ","äru VML II Ä 10: pr. ","sen Ber 16 . ","sein ÖGL Kr 10: pr.; UplL Conf., Kk 17: 5; VML II B 18: 2, 23: pr. ","seen SML Conf., Kk 20: pr.; VML I Eþs 2: 2, II Kr 26; 1, þ 18: 1; SmålL 1 ; StadsL G 1. ","sen ÖGL Eþs 2: 1; UplL þ 10; Bu 194 ; KS 42 (109, 45) ; Ber 96 . ","sön VML II Kr 26: 1 i var. ","se KS 6 (13, 6) . ","see SmplL 13: 5; StadsL G 1 i var. ","warin SML Kg 11: pr., J 2: pr.; KS 38 (100, 41) . ","waren VML II Ä 8: 1. vari ib Kp 7: 1. ","wari ib I Eþs 2: 2, II Ä 13: pr. vare ib 1: 3, 10: 1 . ","ware ib Kr 11: 1, 26: 2. ","wärin UplL Kk 15: 3, V 14: 9. ","ärin SML Kk 15: 3 i var. ","ären StadsL Ä 17: pr. ","vari Bu 491 . ","wari UplL M 16: 2, J 21; SML Kk 20: pr. ","vare Bu 139, 140 ; Bir 4: (Avt) 177. ","ware MB 1: 31 ; GO 901 . ","uare ÖGL Eþs 15: 2. ","waare MB 1: 110, 120 ; VKR 8 . ","vore BSH 5: 352 ( 1509) . ","wore RK 2: 7369 ; Di 134 . ","varin Bu 23 . ","varin ib 57 ; Bil 902 . ","warin UplL Præf. ","varen Bu 13 . ","vari ib 9 . ","ware GO 2 . ","varin Bu 152 ; ","warin MB 1: 363 . ","waren Di 32 . ","varer BSH 5: 352 ( 1509) . ","varit . ","varidh BSH 5: 404 ( 1510) . ","variidh ib. ","waret VAH 24: 324 ( 1473) . ","wärit SD 4: 465 (1335, nyare afskr.).; Va 54 . ","uärit SML Conf.), ","vara ivir , vara öfver, återstå. war än mykit silff ok päninga jwir Bil 867 . Jfr ivirvara. ","vara til , ","vara upa , vara för handen. thz var frost vppa Bo 194 . thz är nu natta time op a Iv 4100 . ","vara viþer , vara tillstädes. vi varom vidhir i ioseps ok marie fästning KL 382 . MB 2: 378 . " nylica hände som iak var oc vidhir at iudhane korsfästo ihesum mz afwnd " KL 418 . MB 2: 410 . " iosep . . . biwdher allom wtganga vtan sinom brödhrom, oc wil at engin ware widh, mädhan the kännas hwar widh annan " ib 1: 250 . Jfr viþervara.","vara äptir , "]},{"a":"varaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varaktig, bastant, om han them (ɔ: tw öölträä och ett trånfath) warachtig giort haffuer SO 222 ."],"f":["-achtig )"]},{"a":"varaktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["sannfärdig. \" iak hafwir wndirstandit aff wakatoghum mannom ath stoor plagha oc dödhö är nu i idhrom landum \" LB 3: 182 ."],"f":[]},{"a":"varan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr fran-, när-varan."],"f":[]},{"a":"varardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårårder, årder som nyttjas vid vårplöjningen. II waar ardher FH 3: 66 ( 1445) ."],"f":["waar ardher )"]},{"a":"varbilder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"varblema","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varblemma, varblåsa. \" the waaro swa oföre aff boldom oc warblemom, at the gaato ey standith fore parao konunge \" MB 1: 299 ."],"f":[]},{"a":"varblädhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varbläddra, varblåsa. skal iak plagha alt egipto landz folk mz boldom oc warblädhrum a thera wsla liiff MB 1: 299 ."],"f":[]},{"a":"varbulde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varböld. \" vare thu värdh at . . . alt kötit (näml. skulle) rötna mz fulastom varboldom (putridine consumeretur) \" Bir 2: 236 . höghfärdhin . . . är altid otologh ath taga vppa som en swullen warbolda MP 4: 217 . \" en swllin warbolde \" JP 84 ."],"f":["-bolde )"]},{"a":"vardh sätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vardha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. hank; i knippa, fiskknippa. våla, antala af tio. vid räkning af fisk, särsk. torsk. Jfr Dyrlund, Aarb. f. Nord. Oldk. 1885, s. 294 f.; Falkman, Om mått och vigt 1: 454; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 786 f. \" II vordher skaffwetorsk I vorde kwlmwle \" HSH 19: 166 ( 1506) ."],"f":["vordhe )"]},{"a":"vardhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vård. \" lat han fara i minne wärio oc wardhan \" MB 1: 244 . Jfr andvardhan."],"f":[]},{"a":"vardhbodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaktbod. \" nv aghir waardh oc wardhbodha optaka iij horndöö ok thre j hulte \" TB 73 . \" ther äghir huariom töft sina wardhboot hafua ib. huar som brennir wardh bodh \" ib 77 . Jfr vardha bodh."],"f":["-boot )"]},{"a":"vardheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["a hanom är änkte hop at han nokontidh höfwitzsker älla dygdhelikin wardhelikin (för älla wärdhelikin?) wardher Ber 257 ."],"f":["-likin )"]},{"a":"vardhhafre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårdhafre, en afgift som utgick för befrielse från vakthållning? wård hafre som gafz ut för wård BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdr.) ."],"f":[]},{"a":"vardhnadh ärande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vigtigt el. maktpåliggande ärende, vigtig sak. thz är wardhanth ärende SO 102 . Jfr vardhnadha är- ande."],"f":["wardhnath ärende )"]},{"a":"vardhnadhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anhörig. \" läta sionga siäla mässor . . . äpter sin wardhnadha dödhan \" MB 1: 410 . Jfr varþnaþer."],"f":[]},{"a":"vardhning","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["vardhninga mal","wardnyngha maal )"]},{"a":"vardhskrivare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaktskrifvare, ämbetsman som för bok öfver akthållningen i en stad. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 384. clauus wardscriffware SJ 230 ( 1454) . "],"f":["vardhskrivara döme","wordskrifware döme )"]},{"a":"vardtafl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vartafl."],"f":[]},{"a":"varfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"varfriþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårfred, viss tid på vården då det ej, utom i vissa mål, var tillåtet att lagsöka en annan. ökes saken om nokor [gör] thet som sakt är, i warfredenom, varfreden star fra pascha ok til pinzdaghen SD 4: 749 (1340, nyare afskr.)."],"f":["-freder )"]},{"a":"vargher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varggård. GS 58 ( 1474) . "],"f":["-ar )","vargha gardha skal , ","vargha märgher , ","vargha nät , ","vargha skal , ","vargha skin","-skiin )","vargha suara , ","vargha stokker , ","vargha stova","-stuffua )"]},{"a":"varghskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = vargha skin. eth warghskin vt giöra GS 30 ( 1376) . \" är tillagt vppa heradhet iiii warghskyn äller iiii mark swenska \" BSH 3: 145 ( 1463?) ."],"f":["-skyn )"]},{"a":"vari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr gardhvari."],"f":[]},{"a":"vari","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["a) giva akt på, passa på, se efter. med gen. el. ack. han . . . tok droatzins görla vara hwar han foor ij thera skara Iv 3359 . ib 1799 . han . .. badh the fiande wel thagha wara RK 2: 1333 . - med prep. el. med en sats. latha tagha vara nar the suenska mz jomfrune heem fara RK 1: (sfgn) s. 180. konungen lot wara taga nar marksen wilde fra stäkkeborg draga ib 2: 6246 . \" confessor taki . . . wara (provideat) huru the fasten \" Bir 4: 95 . \" samuledhis taki oc wara confessor, at the haffuen höffuidskan klädebonadh, oc aat thera läsning (similiter et provideat de habitu eorum henesto et de horis legenis), oc hwar the skulu standa j kirkionne \" ib 96 . b) se till, vara uppmärksamhet på. med nekande sats inledd af at. thu skalt see til oc tka granlica vara, at thu ey huxa brudhgommans ok skälinna sambland vara licamlikit Bo 113 . \" taki abbatissa oc alle clostirsins embetzmän wäl wara at ey wari j clostisins brödhe noghar faafäng hion VR 38. taka wel wara at danska ey ther vtfara \" RK 2: 2303 . - med prep. up a och nekande sats inledd af at. sidhen toge swenske noga wara oppa ath the skulle ey aff slottit wtslå RK 3: (sista forts.) 5034. c) taga sig till vara för, föebygga. med ack. iag skall i tiid taga thet wara RK 3: (sista forts.) 4533. d) gifva akt på, lägga märke till, märka. med gen. el. ack. han tok herugh fräderik vara Fr 1811 . \" han skiold toko the fulgörla vara \" ib 560 . husbondin . . . togh thäs halla görla vara, thz hans gästir syrgdhe sara Fl 835 . e) iakttaga, finna. med gen. han döör iw först som här fly thäs taker man wara ij hwariom by Al 2008 . f) passa på, lura på. med ack. ij skulin op a väghin fara ok tagha ther pelegrima vara Fl 22 . g) passa upp, betjena. med dat. el. ack. twa aff thöm skulu konungin thiäna eet aar ok tagha honum vära nar han staar op ok sofua vil fara Fl 1018 . ib 1956 . h) vara uppmärsam på, hålla sig till, följa. med gen. thänna vägh tha skulin ij fara ok takin hans fulgöral vara Iv 3934 . i) iakttaga, söka göra till regel. med ack. skulu the thz wäre taka ath the skwlu drikka thz för än the kennä nokra kyld LB 3: 86 ; jfr s. 147. i) iakttaga, hålla. med ack. the suensca herra tagha then dechtingen wara RK 2: 1746 . k) taga vara på, passa på, sköta. taka hans wäkt wara EG 68 . l) passa på, se efter, vakta, hålla vakt. abs. scall han [gaa] vtan muren om kring ok taka wara thz bezsta han kan swa länge som hans wäkt tilsigher EG 68 . j hwart landzscap the en höfuitzman göra vm nokon wille mot riket fara at huar wiste huar han toge wara RK 2: 1623 . ib 2227 . m) taga var på, bry sig om. med ack. hans örs lot han fara ok tok thz äkke vara Fr 1726 . n) taga vara på, bevara, försvara. md ack. han matte heller hema warit i bern, oc takit sit land wara Di 151 . - pass. siden wille engelbert til wardhberg fara bestella at thz tagis wara RK 2: 2574 . o) taga i (fängsligt) förvar. med ack. iac tager ider wara ati aldrig wed hem fara RK 2: 3888 . - taka sik vara, taga sig till vara. takin idher siälfua wäl wara OB 214 . jak wänter at margreffue rolf tager sik bäter wara Di 35 . \" engen togh sich ther för wara at han wilde mz förädilsa fara \" RK 2: s. 341. - taka ti vara, a) gifva akt, passa på, se till. med nekande sats inledd af at. stat fore dörrinne ok taka til wara at engin kombir ST 343 . b) gifva el. hafva at på, vara uppmärk sam på. med ack. miin ordh swa taka til wara thz iak matte them swa fore idher föra thz i mattin idher thäs gladhare göra RK 1: (Albr.) s. 207 . c) gifva akt på, forska efter, bry sig om. med ack. enkte skulen j akta ällir tagha til wara (scrutemini) myna atch äller gärningh MB 2: 159 . d) lägga märke till, rätta sig efter, iakttaga, följa. med ack. thz raadh sculle tagha til wara alle the mz hoffwärk fara RK 2: s. 341. e) taga i akt, passa på. med ack. scal han tagha til wara medh godhe forsyyn timans quämelicheet j allo thy som köpande är VKR 38 . han thok til wara beqwäman tima oc bestalldo them MB 2: 2231 . f) anpassa, laga, ställa, bestyra. han . . . togh thz sa til wara at marsken sculle ther ey ner wara RK 2: 2960 . g) taga vara på, passa på, sköta, förvalta, bestyra. med ack. tagh thit ämbite wäl til wara ST 456 . \" han sculle rikit tiil wara tagha mz akth \" RK 3: 730 . \" the sculle tagha sloth och stadh tiil wara \" ib 1093 . h) tag vara på, taga vård om, se till. med ack. skal iak wara mins brodhirs gömare oc taka han til wara ST 322 . i) hafva tillsyn el. uppsikt öfver, bevaka. med ack. konung pharao lät sin skänkiara oc bakara j tornit läggia oc ioseph tok them til wara ST 399 . \" the fingo henne ekke see. sa war hon nögeliga till wara takin \" Di 164 . j) taga i förvar, taga till fånga. the böndr sidan i kattungen fara oktogho the däner ther til wara RK 2: 8922 . - taka sik til vara, akta sig, taga sig till v ara. scal syslomannjn tacha sik ther wtj tilwara och höghelicha wakta VKR 33 . \" tw tak tik wel til wara nar thw aff thz tornith gaar \" MD 391 . RK 2: 2635 . - Jfr var, vara."],"f":["väri: -a Fl 1018 . ","wäre LB 3: 86 ; jfr s. 147. Ordet är anträffadt blott i olik form),"]},{"a":"varilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , ofta pl., och f. ","1) vistande, vistelse. at hans konunga säthe och mästa warilsse skulle wara j gambla vpsala PK 224 . BK 205 . alla gullsmeder skola theras warelse hafwa och göra sin gärning i köpstäderna SO 168 . Jfr ater-, fran-, när-, sam-, saman-varilse. ","2) varelse, väsen. \" sonen han bewisar os sik siälffwan . . . ey nw i trälsens hampn oc liknilse, wtan i guddomsens ärlekasta warilse \" LfK 126 . \" se ihesum christum jumfruna mariam eller andra helga men j theres eigan forma eller varilse \" ib 267 . \" huat iak är i mino warilse (essentia) \" Su 79 . \" j sinne eghna warilse \" ib 276 . \" j thinom eghnom hälagasta warilsom \" ib 277 . ib 81, 89 . gudeliken warilse (substantia) ib 32 . \" at hon thz äwerdelika bliffwi om nadhena thz siälffwer gudh är om sälan (för säla) natwrennas warilse (per naturam) \" ib 140 . om gudelika snilles kärlek oc hännas warilse ib 84 . mins enffalddogasta warilses aldra lustelikasta asyn ib 82 . ey wiliandis mik sighia j hwario thin störste starkheet haffwir sin grwndh ällir varilse MB 2: 121 ."],"f":["-elsse SO 168), "]},{"a":"varilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) förvarande, bevarande; undvikande. thola genuöärdhogh thing til gudz hedhir oc sina eghna helso oc til synda varilsa (ad peccatum cavendum) Bir 2: 280 . \" vi skulum bedhas . . . varilse fore komaskolande syndom \" MP 2: 10 . ","2) säkerhet, trygghet. \" for warilsa skuld (propter cautelas) ok diäfwlsins klokskap vil iak at en mwr skal aatskilia badha byggilsinna stadha \" Bir 1: 53 ; jfr 4. ib 4: 89 . - säkerhet (för en fordran), garanti. til varälse þässer giäldz sätter jäk hanom . . . til pant mit goz i romvndälef SD 6: 149 ( 1349) . ","3) försvarande. gudz budhordha olydhna hulkin som jnledhir j hänna hiärta . . . ilzkona varilse (för värilse? defensio- nem) Bir 3: 331 (motsv. ställe ib4: 289 har värilse).","4) bemödande att akta sig el. taga sig till vara. vor härra . . . giufi thic sanna bäthring aff giordhom syndom oc varilse (cautelam) fore komaskoande syndom VKR 66 . - varsamhet, försiktighet. mz hwat vyrdhning oc varilse (cautela) ok millom räddogha munde hon hanna oc taka han Bo 5 \" j wärldinna ledho skal wara warilse (cautio) ok räddoghe \" Bir 1: 313. ib 3: 377 . Su 443 . ","5) varning. \" sighir . . . bernadrdus til människionna varilsa. hwat höghfärdhas thu muld ok aska \" Bo 124 . \" thik lofas at vita nakra pino j häluite ok skärlso elde ondom til varilsa ok godhom til hugnahd ok thrimnadh \" Bir 3: 147 . \" ib 1: 74, 2: 296, 304, 319, 3: 34, 452. \" MP 1: 112 . dödh manna kallilse wari thin warilse Ber 92 . \" thz var then förstha varielse nyffiungha fingo \" Di 245 . - Jfr be-, for-varilse."],"f":["värilse (måhända skriffel) MP 1: 112 . varälse. varielse),"]},{"a":"varing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forvaring, äfvensom bevarning."],"f":[]},{"a":"varkun","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medömkan, medlidande, förbarmande, barmhertighet. them (ɔ: fötrena) thwadhe hon . . . mz sorghinna oc varkunna (för varkunninna; compassionis) tara vatneno Bo 211 . \" tha vars herra miskund oc varkunnenna time (tempore miserationum et misericordiarum Domini Jesu) nalkadhis \" ib 169 . \" rätwisa ok warkuundh (misericordia) . . . the halla konungens säte fast \" MD (S) 210 . höwir drotninge . . . ömka ok vrkund owir fatöka ok vsla män (compassio miserorum) Bir 3: 319 . Ber 51 . Lg 3: 231 ."],"f":["-kund . ","-kundh )"]},{"a":"varkunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= varkunnan 1. för then keerlek oc varkwnno vi til eder haffuom SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). af iämkristins warkunno (compassione) Ber 50 . ib 36 . \" mz enne sörgelike warkunna \" Su 182 ."],"f":[]},{"a":"varkunna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hysa medömkan el. medlidande med; varkunna sig öfver, förbarma sig öfver. med dat. el. i dess ställe ack. þinom döþ varkunna Bu 74 . \" han . . . warkunnadhe thera ärfwdhe \" Bil 360 . iosep . . . warkunnar hans hiärta sorgh oc sinna brödhra genwärdho aff innarsta hiärta MB 1: 249 . iak varkunna (compatiens) idhan thräldom Bir 3: 391 . ib 2: 153 . \" a herra gud warkunne then nöd at han i then wanda kom \" RK 1: 3063 . \" andreas var kunnaþe saloghom karle \" Bu 135 . \" biskopen varkunnar hänne ib 144. sälugher karl badh them warkunna barneo ok miskunna \" Bil 268 . \" tha warkunnadhe petrus hanum ok gat ey haldit tarum \" ib 349 . \" milde herran varkunnadhe änkionne som dödha sonin grät \" Bo 71 . \" varkunna hänne (Jungfru Maria) af allo hiärta oc thänk at himerikis drotning fik ekke rikit for alz änkte \" ib 18 . miskwnnen them oc warkwnnen (miseremini eorum) MB 2: 140 . ib 1: 170, 198, 429 . Bo 10, 19, 20, 163, 231 . Bir 1: 31, 344, 2: 310, 3: 119, 170 . MP 1: 248, 2: 156 . hwru kwnno thenne them liknas äldher warkwnna, som sithia widh thom bordh Su 117 . \" honom är varkunnande at han föddis til swa storan fatikdom \" Bo 252 . \" hzta är eth wndherlikit tingh oc aldra högelikast warkwnnande (compassionis dignissina) \" Su 53 . - med prep. ey varkunnadhe (compatiebatur) thin siäl owir thom Bir 2: 236 . \" mz allom människom som som i dröffwilsom ärw stadda, är hon warkunnande \" Lg 3: 705 . - hafva medlidande med, förlåta. warkunna ma thin daarskap han MD 196 . - visa barmhertighet mot. aff hwilko j lydhande honom, ey atenast warkunnen jdher siälfuom, wtan ämwäl honom Bir 5: 13 . "],"f":["-konna: -ar Bir 2: 310 . ","-ar , ","-aþe )","varkunna sik , hafva medömkan el. medlidande, varkunna sig, förbarma sig. han (konungen) skal . . . nepsa thöm som illa göra tok mz miskund warkunna sik ther epther som sakin haffwer sik MD (S) 209 . - med prep. ivir. at varkunna sik owir thöm ther fatike varo KL 322 . Bil 851 . Su 117 . " tha varkunnadhe varfru sik owir thera hawandzlöso " Bo 60 . ib 102 . Bir 3: 56 ."]},{"a":"varkunnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) medömkan, medlidande, förbarmande, barmhertighet. thänne vinskapin är . . . vtan gudz kärlek ok iämcristins älskogha ok warkunnan Bir 1: 277 . ib 2: 59, 3: 171 . aff pinonna warkunnan Su 182 . \" hafuir hon warkunnan owir mik \" KL 70 . \" greth ihesus af varkunnan . . . ouir them \" MP 1: 248 . Bir 2: 86, 163 . MB 2: 139 . \" varkunnan til dröfdha \" MP 2: 74 . ib 1: 306 . \" helsa them medh . . . mykle ömkan oc varkunnan \" Bo 19 . hafdhe thu han innärlica käran af allo hiärta tha ropadhe thu af store varkunnan oc sagdhe, o herra gudh hwat thu tholde for mina skuld ib 52 . \" nar han teer dröfdhom sanna varkonnan \" MP 2: 74 . \" huxsins varkunnan ok barmhet j sina jamcristna thwingd ok plagho \" Bir 3: 170 . \" medh them som tharfuas liisa oc dispensera medh kärlek oc warkunnan \" VKR 44 . \" warkunnanen oc milheten, huilka the wsle enga haffdho \" Su 190 . mz warkwnnans (compassionis) blodhe beguthin ib 51 . \" swa som stänker mz warkunnanna blodhe ib 417. \" Bo 180, 203, 216 . Bir 3: 119, 320 . MB 2: 297 . Ber 35 . Su 195, 446 . Lg 548 . ","2) önskansvärd, ömkansvärd sak. a hwat varkunnan ok ömko thätta är (qualis compassio) Bo 214 ."],"f":["-konnan MP 2: 74), "]},{"a":"varkunnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? = varkunnan 1. matte hon wndherstwndom tempera the sorghena oc hetha warkwnilsen som hon haffde ower ihesu cristi pino Lg 3: 397 ."],"f":[]},{"a":"varkunnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varkunsam, medlidsam, barmhertig. \" then som fulkompelika är miler oc warkwnnoghir (Cod. A warkundsamber 130) \" MB 1: (Cod. B) 537 . \" göra människiona mykyt varkunnogha \" Bo 198 ."],"f":[]},{"a":"varkunnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varkunsamhet, barmhertighet. ey höra gud mina bön vm iac ey skodhar varkunnoghet i mino hiärta MP 2: 100 ."],"f":[]},{"a":"varkunsama","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varkunsamhet, förbarmande, barmhertighet. \" thän som . . . binder vm hänna saar mz sinne warkunsamo ok milheth \" JP 46 . ib 5, 7 ."],"f":[]},{"a":"varkunsama","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hysa medömkan med. med dat. (el. ack.). al annor creatwr bedröfdhos och warkunsamadhe honom owir hans pino och dödh JP 4 . - med prep. ivir. warkunsamande ower iherusalem gröt [thu] oc fälte taara Cod. Holm. A 37, s. 48 (enl. uppgift. af Dr. R. Geete)."],"f":["-adhe )"]},{"a":"varkunsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) varkunsam, medlidsam. \" then som fulkompelika är milder oc warkundsamber \" MB 1: 130 . tholke thanka . . . göra människiona varkundsam (inducere compassionem) Bo 15 . \" o mildaste oc varkundsamasta gud ffadher \" Lg 3: 105 . MD (S) 210 . JP 5 . - med dat. at hon vare döhmiuk oc varkunsam vslom Bir 3: 319 . - med prep. är waar herra aldra mildaster oc warkunsamaster ower alt sit handawärk MB 1: 130 . \" thän som swa warkundsambyr är owir sins jämcristins skadha \" JP 5 . varkundsambir mz sörghiandom Bir 2: 45 . - Jfr ovarkunsamber.","2) som väcker medlidande, förenad med känslor af medlidande, närgående. hon (Jesu återkomst från Egypten) är mild oc varkundsam at thänkia Bo 20 . nw mötir os här faghir oc mild oc mykyt varkunsam (compassativa) huxilse ib 14 . \" o aldra warkunsammasta ord \" Su 210 ."],"f":["varkund- . ","-sambyr JP 5 . ","-saam MD (S) 210 . frf. vok. i änd. -sam-. -sammSu 210; JP 5 ),"]},{"a":"varkunsamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["medlidsam. \" bör thik människia . . . at sörghia oc warkunsamlika grata offwir thin skapara \" ST 178 ."],"f":[]},{"a":"varkunsamliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["medlidsam, barmhertig. nakra warkwnsamlika hedherlika qwinnor Lg 3: 156 ."],"f":[]},{"a":"varkunsamlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medömkan, förbarmande, barmhertighet. \" ffor thinna alra kärasta modher . . . bitirligha dröffwilse oc warkunsamlikhet forlath mik \" VNB 17 . \" för the warkunsamlikhet, thu tha owir hänne haffdhe \" ib 25 . \" ffor sina . . . mildhetz gärninga, oc häloghetz äptedöme, ther han allom bewiste mz sinne warkunsamlighet \" Lg 3: 40 ."],"f":["-lighet )"]},{"a":"varkunsämi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["medlidande, medömkan, tå han thz (att flugor orenade den ofärdiges sår) så, tå bar han widh warkunsämi KS 41 (107, 45) ."],"f":[]},{"a":"varla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["eg. varsamt, försiktigt; endast med försiktighet.","1) (endast) med svårighet, med nöd, knappt, knappast. varla monde crostoforus vaþalös iui cuma Bu 499 . \" han slet ok ref sik sialuan ok monde varla liuandes þäþan cuma \" ib 511 . siluester bödh fram ledha thiwrin ok kom fram swa grymber. at mange män gato hanum warla styrt Bil 85 . fik varla mz bönum ok päningom lof af skipmannom at the lagdhu ther til ib 269 . ","2) möjligen, till äfventyrs? gudh forbödh os at äta aff thässo trä, ther til at wi skulom ey warla (Cod. B därla 538) dö (ne forte moriamur) MB 1: 144 . \" abram monde warla (Cod. B därla 545) rädhas starka owinir \" ib 182 ; \" på båda dessa ställen torde originalet hafva haft därla el. dälla, hvilket afskrifvaren icke har förstått. (varla för ovarla ( i samma betydelse som ovarlika 1)? sidhan han fan at han hafdhe skwith sin alderfadhr, tha totte hon- um thz illa wara oc awitte swenin at han hafdhe varla (Cod. A oröt 164) wiist honum \" MB 1: (Cod. B 544)."],"f":[]},{"a":"varleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varsamhet, försiktighet, skygghet. sum (näml. ldiur) haua warlek ok lättan likamma at fly thet thöm må skadha KS 4 (7, 4) ."],"f":[]},{"a":"varlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) varsamt, försiktigt, varligt. varlica (c aute) väghia oc fly vndan thera gäld ther os hata Bo 161 . \" at han säti warlika sina fötir nidhir \" Bir 1: 312 . ib 2: 6 . warlika lagdho the the skrefft iblandh stenana Lg 437. hog warliga Di 84 . \" han foor lönlika oc warlika fiärren om kring \" MB 1: 231 . ib 2: 238 . PM XXXII, XXXVII . - med försiktighet, med klokhet. skal kunughur warlika huxa ok rådha medh rikesins rådh, vm then owin är rikesins makt of starkr KS 75 (184, 82) . - endast med försiktighet, icke gärna. loua warlika ok lasta warlikare (lauda parec, viutpera parcius) KS 21 (52, 23) . tu skalt . . . uarlika läggia tik i nokrom wådha ib 23 (56, 25). ","2) uppmärksamt, med aktgifvenhet. stat . . . warleka i hans (Guds) asyn i böna tima, at sömpnen skuli ey nidhertrykkia thina siäl LfK 198 . - Jfr ovarlika."],"f":["-liga . ","-leka )"]},{"a":"varliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vårlig, tillhörande våren. waarlikin warme oc clarhet Su 288 . ib 374 ."],"f":["waarlikin (m., f.) Su 288, 374), "]},{"a":"varliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) varsam, försiktig. \" göre thz mz skällikhet ok varlike atuakt (catuela) \" Bir 3: 305 . ","2) försiktig, trygg. thet beffuises vara varligit (cautum) . . . at the tingh som aff kerlige akt clostren tilgiffne varda. medh breffuom ok incighlom skulo stadfästes SD 1: 647 . - Jfr ovarliker."],"f":["-ligit SD 1: 647),"]},{"a":"varmber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varm. \" mote hiärtano var han litet varmber \" KL 317 . \" för wardhir skon armir än fothin wardhir warmbir \" GO 42 . \" warm sängh ok latir drängh the skilias nödhogh aat \" ib 874 . \" badha sigh j thera varmo blodhe \" Bil 565 . \" tak värma kwinno myolk \" LB 10: 6 . warmpnt watn ib 3: 60 ; \" jfr s. 147. wärm klädhe \" MB 1: 135 . \" swnnan wädrith hwilkit som är blit och wärmt \" Ber 182 . \" swa höghfärdhas the aff faghrom klädhom mädhan the kunno tho ey varme vardha vtan mik \" Bir 3: 201 . ib 40 . \" räckte vel aat bade värmt oc kalt (både varm och kall mat) \" MD 355 . - bildl. jak weth thina gärninga för thy thu är ey kaaldher ey oc wärmbir jak wille at thu waare antiggia kaller ällir värmer, än föret thy at thu är lyoe oc ey kaldher, oc ey wärmer tilbyria iak at vpspya tik w mynom mwnne MB 2: 388-9."],"f":["wärmbir MB 2: 338 . " värmer ib. wärmer " ib 339 . n- warmt LB 3: 93 . warmpnt ib 60; jfr s. 147. värmt MD 355 . ","wärmt Ber 182 . ack. ","värma LB 10: 6 (på två st.). pl. ack. n. wärm MB 1: 135 ),"]},{"a":"varme","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se värme."],"f":[]},{"a":"varn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se värn."],"f":[]},{"a":"varna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tillse, gifva akt på. med indir. frågesats. skal man warna huem han må säghia sin hemelik ting KS 37 (99, 40) . - tillse, vara mån om. med sats inledd af at. han skal . . . huxa ok warna (intendere), at han se rätt kunungur KS 27 (68, 29) . skal kunungur . . . warna at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom ib 74 (183, 82). te skulu . . . tet huxa ok warna, at almoghen inrikes haui . . . sina födho ib (181, 81) . \" thz är mest warande i kununx rådh ok höfdinga, at thera saki ok ärande håldens lönlik \" ib 72 (177, 79). - tillse, gifva akt på, taga i akt, söka förekomma el. förhindra. med nekande sats inledd af at. han skal . . . warna at ey kumi missämio inbyrdhis herra mellom KS 74 (183, 81) . \" är thz warande, at rikesins fäste fåns ey i händr utlanzkom mannom \" ib 75 (183, 82). är warande, at tär se ängin annor högh suä när, at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas ib 85 (208, 93). uarna at ängin androm orät ella skadha göra (för -e) ib 26 (65, 28). skulu kununga ok höfdinga warma, at the göra ey sin almogha arman medh olaghom ib 77 (191, 85). witur kunungur skal höghlika warna, at han ey före mångom skal opinbara sin eghin hemelik ting ib 71 (174, 77). är . . . mykit warande, at te leggia sik ey ofnär huseno, ty, te wilia winna ib 87 (212, 95). är os warande (cavendum), at wii ey wprsin mz olydhno mot warom formannom Ber 66 . KS 28 (71, 30), 69 (170, 76), 70 (171, 76), 78 (192, 85) . Bir 3: 176 . VKR 75 . Ber 12, 71, 88, 159 . ","2) akta sig för, taga sig till vara för. med sakens ack. han skal . . . warna medh alle sinne macht hans wredhe ok owinskap KS 77 (191, 84) . - med ack. n. af dem. pron. i förbindelse med nekande sats inledd af at. nu skal kunungur thz warna, at han se ey suä ödhmiukr ella ofmykit hemelikr allom mannom at han wardr försmådr KS 35 (92, 38) . - med prep. af. varande (cavendum) är aff thom som ganga vndir faara klädhom ok äru jnnantil rifwande vlfua Bir 3: 216 . ","3) gifva akt på, betänka, taga i betraktande, taga hänsyn till. huxa ok warna thz som warda må KS 22 (53, 23) . \" then almoghe sum hauer then kunung eller högdinga, ther änkte kan förehuxa ella warna thz almoghanom må warda tarf åt ella förderuilse \" ib 32 (82, 34). te äru tolff, thr wis kunungur älla förman skal akta ok warna tå han stridha wil ib 82 (203, 90). ib 73 (179, 80), 79 (195, 86). ","4) vara på sin vakt, vidtaga försighetsmått. pass. abs. hon (ɔ: wärldinna snille) ledhe . . . j ändalyktinne til mästa ysäld vtan atwaktelika fore sees ok warnas (prævideatur et caveatur) Bir 1: 275 .","5) vara varsam. part. pres. varsam, försiktig. warnande förakt KS 79 (195, 86) . ","6) tagar vara på; bevara, skydda. med prep. um. kunungur . . . skal . . . warna vm rikesins wärio ok fäste KS 74 (182, 81) . med ack. göma oc warna (Bures uppl. s. 58: wäria) gamalth kronunna godz KS (Fragm.) 15 . warna honum fore then wadha som han är siälfwer i komin MB 1: 247 . \" gudhelikir kärlekir varnar mannin mot . . . dyäfwlsins skötom \" MP 2: 76 . - skydda, försvara. warna (muni) thit hiärta mz thronna skiöld Ber 159 . Bir 2: 230... ","7) varsko, gifva varnande underrättelse om, låta (ngn) till sin varning få veta. med personens ack. och sats inledd af at. the warna honum thz alexander la widh gratikus flodh Al 1394 . \" war han warander alla dagha at hetoghin var honom ekke goder \" RK 1: 2436 . - med personens och sakens ack. lagde the thz ärende frm som biscopen hade warnat han RK 2: 8304 . ","8) warna. jak wil jder warna RK 1: 3710 . - med dat. el. ack. samt prep. for. man warne sinom herra fore skadha Al 2744 . \" han . . . wilde konungen for syndinne warna \" ST 503 . \" een iwdhe heth mardocheus hafdhe warnat konugen for sinom fiandum som han wildo myrdha \" ib 227 . ib 223 . - med ack. och pep. viþer. sancte martin . . . wrnadhe (för warandhe) then hälgha mannin widh sin wadha ST 155 . här wardh alexander warnadh widh Al 4062 . "],"f":["varna sik , akta sig, taga sig till vara. warne hwar sik SR 15 . thy kombir licammanom siukdombir at mannin skulle warna sik Bir 2: 279 . - med prep. for. varn sik för förrädhliksom ok allom wådha KS 20 (49, 21) . " at warna sik thrföre " ib 21 (52, 23). ","varna viþer , "]},{"a":"varnadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se varþnaþer."],"f":[]},{"a":"varnaghle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varning, varnagel. \" sände gudh honom een warnaghla oc gaff honom ena plagho at han skulde sik bethänkia oc bätra \" ST 138 . haff thetta . . . til een warnaghla ib 495 . \" en warnagle som rörer alt closter folk är thenne \" LfK 165 . \" äptherkommandom til warnagla ällar förwarnigh \" Lg 3: 195 . ib 418 ."],"f":[]},{"a":"varning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr be-, for-varning."],"f":[]},{"a":"varninger","b":[],"c":"","d":"","e":[" , . Jfr skinvarninger."],"f":[]},{"a":"varnlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aff skapa som sky alla mina warnlikhether (för werenlikhether?) oc synde (Cod. Holm. A 43, s. 195 (enl. uppgift af Dr. R: Geete)."],"f":["-ir )"]},{"a":"varp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varp, notvarp. han taladhe til them (fiskarna) ok badh sälia sik thz warpit ST 2 . fore wij . . . tiith wt tiil aane och fwnne wij alle the modhe drätthe och warp ware olaghlihge FH 5: 93 ( 1844) . Jfr fiskevarp."],"f":[]},{"a":"varpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["varpa, göra uppränning till (en väf). leguait . . . vnum mensale warpadhen (borddukt till hvilken upprämningen var gjord, som ännu var under arbete?) SD 4: 75 ( 1328) ."],"f":[]},{"a":"varper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr muldvarper."],"f":[]},{"a":"varse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varse. med gen., dat. el. ack. julianus wardhthes warsse ST 91 . ib 274 . Ansg 183 . tha hon wardh hans warsse Lg 3: 517 . \" the wordho warse haff trullom \" ib 48 . \" wart biscopin . . . honom warsse \" ib 41 . \" jak vardh varse wara fru belate \" Lg 455 . thz wardh hans hustru warse ST 531 . Lg 3: 205 . \" ey war han thet warsse \" ib 219 . - med indir. frågesats. tha wart han warse braath hwar bönder a et näs hade lägrat sik RK 2: 4927 . St 138, 329."],"f":["warsse )"]},{"a":"varsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"varskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"varsäþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårsådd, såning om våren. togh . . . ragwaldh til waarsädhen aff conuentit iiij spen korn i!UDDA_TECKEN? (1 1/2) spen haffra j (1) carp ärter FM 78 ( 1483) ."],"f":["waarsädh )"]},{"a":"vart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr annan-, gen-, nidher-, nokon-, norþan, ovan-, sunnan-, västan-, östan-vart."],"f":[]},{"a":"varta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårta. \" \" hon (ɔ: ringebloma) kommer . . . bort waartir aff handom \" LB 3: 78 . apium är märke, hon dwger . . . for vartho ib 7: 155 . \" ib 2: 38, 7: 142, 351, 8: 42. Jfr genvarta. \""],"f":["vartor LB 7: 351 . ","warthor ib 2: 38 (på två st.), 7: 142. waartir ib 3: 78 . " worther ib 8: 42), "]},{"a":"vartafl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) spelbräde, bräde för spel med tärning; brädspel. eet vardafuil var ok thäre Fr 427 . wardtafuill (Cod. D wartawel, Cod. F wortaffwel) rät öf rith rika ib (Cod, B, C, E) 420. ","2) spel som öfvas på bräde afsedt för spel md tärning; brädspel. tha han eentidh lekte warafwil ST 63 . thz godz . . . som iak mz dobil ellir mz wartawil windir ib 485 . jngen skal dobla äller leka mz tärningh, wartaffwel, karthenspel äller annan leek wm päninga PM 29 ."],"f":["wartawel . ","wartaffwel . ","wartawil . ","wartafwil . ","vardtafuil . ","wardtaffuill . ","wortaffwel )"]},{"a":"vartakilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? uppmärksamhet, varsamhet. brudgummen theer oc sik stundom grymman brudhinne, ey for wredhe skul wthan henne til lärdom, oc wartikilse (d. v. s. inskärpande af varsamhet) Mecht. Upp. 322."],"f":[]},{"a":"vartekn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och vartekne,","1) bekräftande tecken, tecken som bekräftar en utsagas sanning, bevis. sände . . . konung erik sit enkannelika budh oc wartekn medh hanom (Ansgarius) til konungen i suerike Ansg 225 . \" gifwin mik idhra bradz til eeth wartekn, at mine frändir oc wini magho thes heldir thro mik thz iak hafwir idhir seeth \" ST 52 . hans siel är iordhat nu när diäflomen j hälfwite, oc thz är til skiel loc wartekne at hans hiärta är ekke j hans kroppe ib 497 . \" thzta skal wara tik för wartekn, at iak ihesu modher maria haffuer mz tik talat \" Lg 3: 67 . hon . . . fan sant wartekn aff rosenne som oppran aff riddarans mwn ib 68 . \" gaff sanctus petrus sancto seruacio en nykil . . . til eth war tekne, ällar eth wist tekn, at han matte opp läsa porthen til äwerdeliket liff allom som hans hiälp begära \" ib 164 . wil jak wara och kallas thera fadher, oc thz til wartekn (in hujus signum) tha wnner jak them twa fordeela Bir 4: 103 . St 443. ","2) tecken, kännetecken, kännemärke. at os ingangndis j landith. sant warttekn (signum) wardher beteknat mz thzta samma rödha silkis toghit äller repit MB 2: 7 ."],"f":["warttekn )"]},{"a":"vartime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårtid. \" hwat skal jak tha göra mälan vartiman oc sädhatiman \" Bir 2: 329 . \" om hetan waar tima \" MB 1: 268 ."],"f":["waar- )"]},{"a":"varugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) varsam, som seg sig för, på sin vakt. warin . . . varughe (cauiores) af þolikom äftedömum at i höghfärþins ey KL 189 . \" han skal wara warughir. hwar han nidhir sätir sin fötir \" Bir 1: 313 . \" wara warogher oc aat hoghwl mot wranghom tankom \" LfK 185 . dröfwilse . . . gör oröntan man varughan ok idhnan Su 443 .","2) trygg, lugn? swa mykko gladhare ok warrugare (læior et cautior) wardhir mannin at thola huru myklo öptare han retis Bir 1: 288 . - Jfr ovarugher."],"f":["-ogher )"]},{"a":"varugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["varaktig. \" . .o hwat froma är mik nu hädhan dö . . . nu skils aat thätta kropsins hws, oc kombir i eth warugt hws mädh härranom i hymerike Hel. mäns lefv. 141. \""],"f":[]},{"a":"varughet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varsamhet, försiktighet. Lg 3: 485 ."],"f":["waroghet )"]},{"a":"varughi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varsamhet. \" gudz syni oc vini fiängias til thera lärilse oc rensilse ok mere varugha (cautelam) oc atirlön \" Bir 2: 124 ."],"f":[]},{"a":"varvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"varþa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr niþan-, ovan-varþa."],"f":[]},{"a":"varþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ÊL. ","1) varda, blifva till, uppstå. flurum lundom ma maþar varþa Bu 62 . \" sagdhe gudh . . . wardhe liws oc iämskyt wardh liws \" MB 1: 155 . \" the (Adam och Eva) waro iämskyt the wordho swa wäxen som tilhörir människio na-. twro, tha hon är thrätighi aara gamul \" ib 1 . \" swa är wordhin siätte daghin \" ib 157 . \" swa wardh (sannolikt för war) wordhin fämpte daghin \" ib. \" vise mästara spordho oc letadho hwru wärdlin wardh \" ib 31 . \" mz et ordh gudh alt wardh (för wardha) badh \" Al 6695 . ib 10427 . - varda, uppkomma. med prep. af. swa är wordhin aff qwälde oc morghen en dagher MB 1: 155 . enkte annath qwinkön wardh tha lund aff karlkyne ib 85. första ar pauadoms sancti petri varþ paulus af saulo Bu 99 . - blifva, göras (af el. med). tha han skikkat haffde, hwat aff the dödha kroppana wardha skulle Lg 3: 193 . - blifva (af), ske (med). hwat är af thik wordhit (hvar har du blifvit af, hvart har du tagit vägen?) Bo 26 . Bil 852 . - bliva, förvandlas till. worþo . . . stenar af strand smargdi Bu 159 . hänna hugher . . . wardh andelikin aff kötlikum Bil 264 . Jfr 4. ","2) varda, blifva. \" ss kopula. vilt þu at iak varþe cristen \" Bu 152 . \" varþ craton cristen ib. grymbar karl kumbar mot hanom fäghin ok warþar ofäghin \" ib 19 . \" han gat ängalund liþughar älla lös wrþet \" ib 15 . \" hon skal hälagh warþa u moþor liue \" ib 4 . han saghþe . . . sik wrþen blindan viþ ofskärt skin ib 526 . \" wardh ey wredher \" MB 1: 191 . \" alle the örlöghis män . . . som war herra wardh (sannolikt för war) wredher wordhin \" ib 432 . \" tha hafhdo . . . män wordhith misiämpne \" ib 101 . ib433. wardha ar hwilt eller rödh ib 363 . \" han wardher ther sin waanda qwit \" MD 387 . \" han warhdir mykin (erit magnus) \" Lg 32 . thu äst heel wurdhin aff thinom siukdom KL 80 . tha han wardh (sannolikt för war) wurdhin swa gamal ib 33. haffde konungen lenger biit ok haffde ey tha mz them striit tha haffdo bönderne wordit flere ok thera här haffde wordit mere RK 1: 4126-7. störkir thz hiärtat som är wordit krankt aff nokrom räddogha LB 3: 50 . wankunnoghe men vndra oc kunno ey finna hwru thz är swa wordhit MB 1: 293 . \" thz matte samuledh wardha aff natwro krpt \" ib. \" natalia varþ illa viþ \" Bu 519 . vardh han räddir oc illa vidhir Bo 23 . \" j stonden op oc varden til räka \" MD 349 . \" gör han päningen til sin herra han wärder om inthe \" ib (S) 251 . medhan war nadhughe herra konung erik medh rikesins radh oc män innan suerike är ower ena wordin BSH 2: 39 ( 1396) . \" tha wart konungenom thz til radha \" RK 1: 80 . \" mik wart tha til radhä at hugga ok dräpa them ther badha \" Fl (Cod. C) 1674 . \" vi vordhom til radha thiit at fara \" Fr 1106 . han . . . varþ þäs staz biscoper Bu 183 . \" at mö var moþer vorþen \" ib 64 . \" karl karsson . . . skulle haffwa wordhit präster \" BK 211 . brodher larens erici skal snart wardha presther PM LXV . \" worder jak hans man \" Di 58 . \" aldre worde wy nw gode wenner mer \" ib 157 . \" tha skal han wardha min gudh \" MB 1: 220 . thentidh . . . salomon war konugir wurdhin, fik ioab wita at konugin wilde lata göra honom ont ST 350 . han är thän stenin som . . . är . . . wrdhen hyrno stenin KL 137 . \" manin vart allir blodh \" MP 1: 12 . \" iak taker thik vnder mina wärn, oc iak skal wardha thik otalika mykin lön (ego protector tuus sum et merces tua magna nimis) \" MB 1: 182 . ","3) ss hjälpverb i förening med part. pret. för att uttrycka omskrifning af passiv form: blifva. vtan the warþin aterkalläþir mäþ konougs mathum SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). sköflös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ ib. \" vtan þän vrättir wärthe optare giordther \" ib 670 . \" þär til var skuld varþer gulden \" ib 5: 562 ( 1346) . \" at thässkyns man wardher fore honum ledder \" MB 1: 362 . \" om hon (muskot) wärdir ätin om morgonin \" LB 3: 50 . \" om han löster varder \" LfK 239 . \" wardher friiheet fra tik wilt tha är thz betzsta nidher spilt \" MD 391 . \" tha warder ioseps haar skorith, oc han wardh kläddr, oc opledder til konungen \" MB 1: 237 . \" hur waar fru warþ först scapath \" Bu 3 . \" sanctus iacobus varþ dräpin a vara fru dagh gen pascom \" ib 166 . \" tha biscopin slaghin wardh \" BSH 1: 166 ( 1376) . \" hans siel wardh fördh for gudz doom \" ST 351 . \" weland for j jwtland. oc wort ther wäll vntfangin \" Di 57 . \" mz thetta ordh tha wardh alt giort \" Al 6697 . \" wart knuter til konung walder \" RK 1: 45 . thenne stahder kalladhis först gebus . . . sidhan wardh han kalladher luza . . . sidhan kalladhis han salem . . . sidhan wardh han kalladher betel aff iacob MB 1: 220 . \" hulke först lidhw alla the pynor som tu nw seet hafuer ok pa thz siizta vorte draghna jn j tessa pyno LFK 229. them wart tha venlika fölgt til strand \" RK 1: 119 . \" för skal nokon hielm klöffwen worden (för worda) \" Di 10 . \" at iak ekke haffde grepin wordin (för -it) \" ib 113 . ","4) blifva (till), öfvergå (till). varþ sva nästan gul at mässing Bu 114 . varþ gul at miöl ib 189 . \" worþo iamskyt þore grena at gulle \" ib 152 . \" tha waro onde ängla wordhne at myrke \" MB 1: 155 . \" at mold skal thu wardha \" ib 162 . iämskyt wändis wandin, oc wardh at orme ib 293 . mästarene kastadho sina wänder fram, oc wändos the oc wordho at ormom ib. \" wardr åt ängo wåld ok ära hans \" KS 16 (40, 17) . bärghin skulu . . . til asko at vardha MP 1: 34 . ","5) blifva, blifva anledning (för ngn till ngt). nu förþe þu mik þän gäst. mik varþar tel langan þugga Bu 19 . \" han spurþe þöm huat hanom varþ tel döþa (d. v. s. hvad som vållade hans död) \" ib 137 . Bil 269 . \" thz må warda rikeno til mykin skadha ok dröuilse \" KS 74 (183, 81) . ","6) blifva, uppstå, inträda, inträffa. wardh mykin sylt i landeno MB 1: 209 . \" vardh ginstan stor iordh dyn \" Gr 302 . tekn sculu vardha j mananom MP 1: 12 . \" vardh ibland almoghan stoor ghny oc mykin thrätta \" Ansg 229 . \" tror jak ath tha skwlle wardha bätre rolighet \" PM LXV . \" om sa är ath blodhwithe varth \" SEG 119 . huxa . . . at bådhe ilt ok got warda må KS 22 (53, 24) . \" huxa ok varna thz som warda må \" ib (53, 23) . \" i morgon faa vij vitha huad ther om worda skall (huru därmed skall gå) \" BSH 4: 295 ( 1501) . \" om raadet haffde ther anners til swarat, haffde wordeth eth menigt oploop i staden thera i mellen \" ib 5: 224 ( 1507) . - blifva, komma; stunda. þät (ɔ: oleum) flytar litet þa varen varþar (Cod. C oarin wardher 962) Bu 142 . - ske, hända. sua giorþe cristoforus ok sua varþ Bu 499 . \" aldre vardher thz at iak rymir \" Bil 427 . \" thz wardhir mangt i marghom daghom \" GO 1041 . \" vardhe thin vili \" MP 2: 10 . - ske, blifva till del, vederfaras. bwat i bidhiande bedhins. troin thy at i skulin thz faa oc thz skal idhir vardha Bo 103 . \" thenna thin bön skal tik wardha (d. v. s. uppfyllas) \" Lg 3: 710 . \" tha wardh honom om sith hierta we \" MD (S) 299 . \" han war dömpdh tiil eeldin haarda än kunde henne ekke thz warda \" RK 3: 388 . ","7) komma (till el. i). þera lika baros for andream ok vorþe tel lifs äpte hans bönom Bu 137 . \" aldre wardha (för wardher?) iudha rike til äro ok aldre thrifs war släkt sidhan thz (det heliga korset) wardher vpuist (musquam . . . extunc gens Judæorum regnabit) \" Bil 86 . iak wardher siälfwr i kalla gripta Al 10250 . ","8) komma fram; blifva möjlig. þa hanom varþ ägte tel ansuara (då han ingenting kunde svara) Bu 20 . \" quide huat hanom wrþe tel anzurara ib. \"","med en inf. bildande omskrifning af futurum wardher adam särdelis opstanda oc särdelis ewa MB 1: 89 . \" nw wardhom wi swara oc lösa thera skiäl \" ib 32 . \" wardher ther giwas til fulkomin skäl \" ib 146 . \" nw wardhom wi s hurw the tala oc höra likamlöse \" ib 56 . \" hwath thu hafuer . . . borghath mik thz vardher iak nu at giälda thik \" Iv 3386 . MB 1: 98 . Iv 2280, 4935, 4505 . 13) i förbindelse med part. pres. i sht för att bilda omskrifning af futurum el. konditionalis. tha i förens for wärulz waldh tha wardhin i ey siälfue talande (non . . . vos estis qui loquimini) vtan thän hälghe ande talar Bil 556 \" om naghre wrange män warda flyande fran them oc til idher. antwardhen them atir symoni \" MB 2: 275 . Su 325 . j them personis som warda komande j thenna reglo Bir 4: 109 . \" huilke seandhe wardha (visuri sunt) thz rädelika änlithet \" Su 95 . \" alla them tässa bok läsande warhda (lecuri sunt) \" MB 2: 296 . \" här äpther wardher thz (folket) aat nywtande theris sälskap som godhe äru (fiet socius bornorum) \" ib 294 . \" all then dell j then gode erlige ffrw och hennes kere dotther . . . pa myne wegne tillsägindis worde \" FM 592 ( 1513) . MB 2: 331, 335 . VKR 44 . Lg 3: 630, 697 . jac . . . befalar forsvriffne swerigis rad eller godha men til for[nemp]d halmstadh til möte kommande worda . . . at atskilia . . . om alla the erinde BSH 4: 36 ( 1474) . om then gode firv, firw ingeborgh, her komandis vordhe eller nogon annen pa hennis väghna her nogon deel pa eskendis vorde pa min döde herris väghna FM 189 ( 1504) . "],"f":["hwardha SD NS 1: 61 ( 1401) . ","waarþa VML II Kr 5 ind. i var. vordha Bir 2: 6, 9, 51, 54 . ","worda BSH 4: 36 ( 1474), 295 (1501); RK 2: 4219, ","wordhä Di 78 . ","worthä FM 186 ( 1504) . ","worde Di 152 . ","wärdha Bir 4: 159 ; Ber 7 ; LB 3: 47 . ","värþä VGL I Md 14: 1. wärþä UplL Kk 6: pr.; Bjärk. 13: 2. värda Lg 3: 552 . ","varþer . ","wardþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wardþir ib. warþar Bu 19 . ","warthar SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). vaþer VGL II G 2, þ 50, Forn 29. vaþar Bir 4: (Avt) 185 (på tvpå st.). wordher RK 2: 2725 . ","worder Di 58 o. s. v; FM 461 ( 1510) . ","värþer VGL I K 5 o. s. v. wärþer SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). värder VGL I K 12. wärder MD (S) 251 . ","wärdir LB 3: 50 . ","uerdher VGL I K 7; pr. väþer ib II Add. 6: 3. wäþer ib R ind. 19 þ 25. wäþär ÖGL Dr ind. 10 i var.; Bjärk. 11: 6, 12: 2. wäþar VJL II Kr 21 i var. ","varþom . ","vardha Di 225 . ","wardha MD 192 . ","warda Di 62, 87, 188 . ","wordhä FM 186 ( 1504) . ","wordom MD 8 . ","worde Di 157 . 2 pers. wardhen MB 1: 160 . ","warden MD 8 . ","worde FM 592 ( 1513) . ","varþe . ","worde Di 194 . ","wärthe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). uärði VGL I Br 3. ","warþin VML II Kr 21; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","wart RK 1: 45 o. s. v; Di 57 ; Va 5 o. s. v; MD 387, 447 . ","warth ST 117 . ","word Di 12 . ","vort MD 444 . ","wort Di 57, 151 ; MD 447 . ","worth ib (S) 213 ; Di 57 . ","vart Bu 520 . ","vordhom MB 2: 26 . ","wrfþu VGL LI A 18; 1; Bu 57 . ","wrþo ib 23, 30, 167, 184, 196 . ","wrdho Bil 473 . ","wurdhu KL 45, l49. wurdho ib 116 . ","wurdhe FM 186 ( 1504) . ","vorþo Bu 137 . ","worþo ib 15, 152 . ","wordho MB 1: 1 ; KL 116 ; Lg 3: 193 . ","wordo RK 1: 85, 4135 ; MD 445 . ","worþe Bu 71 . ","worde Di 11 . word (för wordo el. worde) ib 78 . ","wortto SJ 274 ( 1459) . ","vorte LfK 233, 239 . ","vardho MP 1: 19 . ","wardho ib 44 . ","warto Va 3, 11 o. s. v. ","wrdi HelsL Ä 16: pr. i var. vrþa ib 16: pr. uurðe SML add. 1: 3. worþe MELL K 5: 5. wordhe MB 1: 120, 128 ; Al 2188 . ","warþe MELL Kgf 5: 5 i var. warte Va 50 (på två st.). pl. 3 pes. wrþen Bu 51, 503, part. pret. wrþin VGL I þ 3: 1. wrdin Bil 80 . ","wrþen Bu 18, 187, 513 . ","wrdhen KL 137, Su 167 . ","wurdhin KL 33, 80 ; ST 350 . ","vorþen Bu 64 . ","wordhin MB 1: 155, 157 . ","wordin BSH 2: 39 ( 1396) . ","wordhen MD (S) 213 . ","vardhin Bir 3: 463 . ","warden MD 134 . ","wrþit ÖGL Kr 21. wrþet Bu 15 . ","vordhit Bil 852 . ","wordhit BK 211, 213 ; Bo 26 ; MB 1: 262, 433 . ","wordit RK 1: 4126, 4127 ; LB 3: 50 ; BK 213 . ","wordeth BSH 5: 224 ( 1507) . ack. m. wrþen Bu 526 . ","wardh MB 1: 191 . ","vart Bu 166 . ","varden MD 349 ),","varþa af , blifva af (med). wart iagh af med try rijke alle i sänder RK 3: (Yngre till. om Chr. II) s. 236. ","varþa fore , förestå; återstå. hwat vardher mik annat fore (restat) vtan at iak sewerdhe mik siälfwan Su 411 . Jfr fore vardha.","varþa til , bliva till. för än nakath wardh til MB 1: 33 . - Jfr forvardha, fulvordhin, nyvordhin."]},{"a":"varþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. se till, gifva akt.","1) akta, besvar sig med, bryg sig om. thz (folket, näml. granasophiste) hafwer ey hws äller gardha tholikt wilia the enkte wardha Al 5722 . - akta, vårda sig om, fråga efter. then cristelige tro wille the ey worde RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 278 . - akta, bry sig om, vårda. wi wordhom ey hwath the wredhas Al 6223 . tw wardar (hirðir) ey hure ther om gaar Di 192 . jach vordher ey huem tu til hörer ib 241 . \" inte wordhe han hwart han redh \" ib 280 . \" wordher jak ey hwadh thee bannas \" BSH 5: 186 ( 1507) . ","2) vårda, hålla i stånd; ansvara för. med dat. ägha thenne fornempde bya sinom gardhom wardha TB 77 . \" äghir huar thera ena grind hafua ok henne wardha ib. \"","3) öfverlemna? ey skal han vppenbar wardas (för warda?) fiendomen innan twa äller tre dagha om än han ware ey menlös MB 2: 53 . ","som är af vit el. betydelse, viktig. i allom höghom sakom ok wärdande målom KS 72 (176, 79) . jak hawer stoort oc waardhande maal Lg 3: 200 . SO 305 . \" owerwägendes richesins mervhelige vordandhe ärendhä \" BSH 5: 198 ( 1507) . FM 504 (1510), 507 (1510). om thetta her wordende maall och erinde ib 592 ( 1513) . wordhendhe tydhende fförlöpe her inghe pa thenne tiid ib 587 ( 1513) . ","5) hafva betydelse för, angå. med ack. thet är mera skadhi landa ok förderuilse almogans at welia barn ok ughur magha sik til kunung, än hafua thet barn til kunung ther medh ärfda rät är til thz wald kumith, swasum thön land haua rön i handom, som thz wärdas KS 11 (27, 12) . \" vm thön mål ther wårda land ok almogha \" ib 17 (42, 18). ib 32 (82, 34), 78 (193, 85). SO 47 . \" ihesus . . . vilde nu thädhan fran . . . göra thz som vra siäla helso vardadhe (quæ ad salutem kominum perient) \" Bo 63 . \" vi hafum nokot þät sigia þät idra siäl varþa \" Bir 4: (Avt) 184. ib 2: 260 . hwat wardhar thik (quid ad te) huru then älla the lifwa ib 1: 314 . \" hwat wardhar thik (quid ad te) at döma andra ib. \" ib 2: 52, 124 . \" hwat wardha thz thik \" MP 2: 29 . \" thu . . . lathar thz (låtsar att det) tik enkthe wardhar \" Su 104 . "],"f":["vaarthä SmålL 4: 1 . ","waarthä ib 6: 1 . vaardha. waardha. vordha. wordha. vorda. worde. värþe VGL I þ 19; pr. ","-ar , ","-aþe . impf. wordhe Di 280 ),","varþa ater , "]},{"a":"varþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) akt, uppmärksamhet, vakt. mange haffde pa honom wardh RK 2: 3339 . ","2) vakt, bevakning, vaktgöring. huar aghir androm wardh tilsighia om midhian dagh TB 73 . \" böte han tha iij öra j wardh atte jnkoma oc gange tho then i wardh ther näst til manadhir är aff synamannom \" ib 74 . \" som wardh latte \" ib. \" tha genast ringe i wardh \" OB 214 . the riddara . . . hiollo ower sik en starkan wardh RK 1: 2321 . \" riddarne som hiollo vardh vm herrans ihesu graff \" KL 396 . MB 2: 390 . \" the grymme hedna hullo wardh vtan for hans senga gardh \" MD (S) 289 . som hiollo vardh ok vaku om han KL 393 . \" som hioldo waku oc wardh offuer honum \" MB 2: 388 . \" the hallandis vaardh oc waku dagh oc nätther \" ib 155 . halla wäkth oc ward PM 26 . ib 28 . RK 3: 1006, (sista forts.) 6108. FM 268 ( 1505) . \" at han behöffde then stora skara honom wakta mz wardh ok wäria \" MD (S) 289 . vakt, vaktmanskap, vaktpost. sauinianus gik wt fram wm wardhin Bil 462 . \" nv aghir waardh oc wardhbodha optaka \" TB 73 . GS 25 ( 1369) . \" ath actandis och väl tilsigendis är her i skäriegardin met starke vorder skicka til landwärn j moth the skalke, som nw församblad äre i siön \" FM 189 ( 1504) . ","3) bevakning, hägn. \" kötmangara bodha oc kirkia gardh hafde köpmen j thera wardh \" RK 2: 2306 . - Jfr biärgh-, bya-, böte-, dura-, for-, in-, lyznu-, näsia-, port-, strand-, stranda-, ut-varþer."],"f":["vaardher . ","waardher . ","vorder . värþer L.),","vards man","wartz- )","vardha lös , "]},{"a":"varþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr dagh-, mal-, midhdags-, morghon-, nat-varþer."],"f":[]},{"a":"varþhald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hållning. \" fellir knape ellir skötta vaardh hald ellir wako \" EG 66 ."],"f":["vcaardh- )"]},{"a":"varþhälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"varþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vårting, ting som hålles om våren. placitum nostrum commune quod fit annis singulis apud kuta in vere dictum varthingh SD 3: 161 (1314; Nora i Ångermanland). placitum nostrum commune, quod fit annins singulis apud husaby parochie silangger in vere dictum wærthing ib 163 (1314, gammal afskr.; Skön i Medelpad). placitum nostrum commune quod fieri solet annis singulis nobiscum in alyr apud sudherale, nobiscum vero in sundædh apud høgh in vere dictum vartthing ib 165 (1314; Söderala i Helsingland)."],"f":["wärthing )"]},{"a":"varþlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr vardha lös."],"f":[]},{"a":"varþmaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaktare, väktre. \" varþ män . . . rymdo rädde \" Bu 530 . \" wardhmän wrdho annars hugha \" Bil 473 . \" tha loop en thera wardman til stuffwonna \" RK 1: 2325 . Jfr vardsman."],"f":["worþ- HelsL Kg 9: 1. vardhman), "]},{"a":"varþnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vård; ansvar. jngen aff ämbetedt schall längre haffue wårdnedt vm tråfnath än thz är innen bomen SO 221 . ","2) vigt, angelägenhet. \" j stridhenne är störsthe waardhnadher ath capithenaren haffwer aff allom sinom tyänarom oc stridz folke största lydhno \" PM 2 . ","3) person som är under ngns omvårdnad el. står ngn nära; anhörig. \" sebastianus taladhe . . . til thera vardhnadha (parentibus) \" Bil 476 . \" fördho thera warnadha alscons födho thil graff \" ib 119 . \" hawer thu nakan thin wardhnath (quempiam tuorum) i stadhenom barn ellr magha \" MB 1: 193 . \" hwilken man som wäl wil signa sin wardhanth, oc ynskia honum got aff gudhi \" ib 258 . ib 269 . gudh hafdhe . . . fordärwath alt mankönith vtan noe oc hans wardhandha ib 195 . \" henna wardhnadhom gaff han gawor \" ib 206 . \" for . . . flera minna varnadha ok foräldra siäla rökt \" SD NS 1: 201 ( 1402) . \" meth . . . minna nästo varnadh oc arfwa godhuilia \" ib. \" hulkit iak afhändir mik . . . oc allom minom vardhnadhom arfwom ok äptekomandom \" ib 227 ( 1403) . ib 71 ( 1401), 252 ( 1403), 429 ( 1405), 435 ( 1405), 588 ( 1406), 671 ( 1407), 2: 17 ( 1408). Bir 5: 10 . - underhafvande, underlydande underlydande person. hafuom wij . . . hänne (drottning Margareta) ena hiälp gifuit ofuer alt rikit, badhe ofuer biskopa, klärka, kirkio oc kloster, riddara oc swena, landbo oc wardhnadha FM 23 (1389, nyare afskr.). alla landbor, ok clösters vaardnada BSH 5: 524 (1513; i vidim. af 1515). - koll. anhöriga, familj, slägt. valerianus fik vita. at alt hans folk ok varþnaþar var tel cristendom ganget Bu 422 . \" ypolitus . . . tröste sina män ok varþnaþ tel maritirum \" ib. \" viþ þik scal skelias þässa hems vini ok frändar ok varþnaþar \" ib 519 . \" jacob känner allom mannom at signa sin wardhnath samulund, thy at alle cristne män skulo mz korseno signa sik oc sin wardhnath \" MB 1: 259 . \" för mig och myn vårdnatt \" RK 3: (sista fort.s.) 5536 . \" minne siel ok minna foreldra ok mins wardhnatz sielum til roo ok lisa \" SD NS 2: 44 ( 1408) . ib 48 ( 1408), 53 ( 1408), 134 ( 1409). - (sammanfattningen af) underhafvande. alla landbor, ok clösters varnadh vnder alvastra BSH 5: 524 ( 1513) . - Jfr laghvarþnaþer samt vardhnadhe. "],"f":["waardhnadher . ","waardnader . varnadher. ack. -aþ. -ath. -at SML Kg 12: 3; VML I G 5; Bir 5 . 10. -att RK 3: (sista forts.) 5536. gen. -atz SD NS 2: 44 ( 1408) . ","-adz ib 48 ( 1408), 53 ( 1408), 134 ( 1409). pl. -ar), ","varþnaþ hion","värnäþä )","vardhnadha ärande","wardnadhe ärendhe )"]},{"a":"varþveta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vårda, underhålla. \" med dat. hvilkin man sum e vil ward veta sinum gatubrom \" SR 15 . ","2) öfverlemna åt ngns vård? hwem wilin j tässa (d. v. s. sönerna el. barnen) wardh weta eller thera rika fädherne Lg 1015 ."],"f":["worwetha VGL IK K 1 i var.),"]},{"a":"vas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vass, ställe bevuxet med vassrör. i ortnamn. in glanuas SD 1: 617 ( 1282) . Jfr rö-, rör-vas, äfvensom hvas, m.?"],"f":["uasse ÖGL B 28: 3. pl. ack. wassa ib i var. dat. wassum UplL V 16: 2), "]},{"a":"vasi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knippa, vase; stormvase, faskin. the bönder baru fram wasa oc skraga RK 2: 1282 . \" otalige mange til foth met stigher staffuar och waser \" FH 6: 84 (1495, afskr.). "],"f":["vasa lighre , "]},{"a":"vask","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skämt, flyktigt ord. är darskaper at döma sina systra for hwart waskith (pro qualibet trafua) Skrifter till uppb. 66."],"f":[]},{"a":"vasle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vatle."],"f":[]},{"a":"vat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr fylsvat."],"f":["vatt )"]},{"a":"vater","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) våt, fuktig. hänna fingir varo vaath wordhin aff hans blodhe Bil 887 . Bo 188 . \" tha vi . . . ärom vata af manga tara rägnskurom \" ib 91 . \" kar ther waath thingh skulu j latas \" Bir 1: 290 . \" jak bedhis at vlla fätten bliffwe töör, oc alliordhen ther om kring wari waat \" MB 2: 38 . \" aff waate iordh \" ib 1: 79 . \" thz (ett nyfödt barn) hawer mykin hiärna oc mykith waatan \" ib 120 ; \" jfr 2. j vatom (humentibus) stadhom \" MP 1: 292 . \" wäderith thz war ilt ok waat \" RK 1: 3613 . han (vintern) er kaldher ok wother LB 6: 278 . - i vato, i vatten (i motsats till: i el. på land). i uttr. i vato ok þörro (i þörro ok vato). alt mit goz i malboþum . . . mz allum tillaghum i vato oc þörro BYH 1: 170 ( 1363) . SD 4: 339 ( 1334?) , NS 1: 8 ( 1401), 10 ( 1401), 18 ( 1401) o. s. v. eth godz i östensbor . . . medh thompt, hws, aker, äng, skogha, fiskewatn, qwärna, qwärnstadha när by oc fierre, ,i thörro oc wato ib 14 (1401, nyare afskr.). - Jfr genomvater. ","2) våt, som (enligt äldre medicinsk uppfattning har våta egenskaper. om naturföremål, naturförhållanden o. s. v. waat kennis bätzst aff thorro oc thört af wato MB 1: 43 . \" är himpna natura hwarce thör eller waat heet ellir kaald ib. gamble men äre wathä ok kaldhä \" LB 6: 278 . \" them magha som är mykyt hetir oc watir \" ib 3: 105 . \" mwscatum är wat oc het \" ib 49 . \" pwrlök är watir oc kalir \" ib 52 . pipro rooth är wath oc thör ib 55 . ib 51, 53, 54, 56, 59, 69, 78, 149 . \" tarffwas witha j hwath gradu nokor ting ärw heth, kald, tör, äller waath \" ib 9: 97 . ib 96 ."],"f":["vaater . ","vother: -o SD NS 1: 59 ( 1401) . ","wother LB 6: 278 ),"]},{"a":"vatersot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattensot. \" watersoth \" LB 6: 107 (på tre st.). Jfr vatn-, vatu-sot."],"f":[]},{"a":"vatle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" |Fdan. vatlæ. N. vasle] vassle. VGL XIII . dricke vaslan LB 7: 267 . Jfr geta-, osta-vatle."],"f":["vatlli VGL XIII . vasle),"]},{"a":"vatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vatten. \" ss ämne. smausennen släkte balet mz litlo vatne \" Bu 134 . \" konungin vatnith a stolpan slo \" Iv 1627 . \" ath then dagh skulde koma th thw äther bywgbrödh ok driker vatn äpther \" Di 286 . drykkin skal vardha vatn blandat mz brännesten Gr 273 . ib (Cod. D) 363. fastadhe hon . . . hwarn dagh vidha vatn ok brödh KL 335 . \" hwart thz klädhe som thera hold komber widh, thz skal thwas mz watne \" MB 1: 360 . \" stänkia sik mz wigdho watne \" ib 502 . \" jnnan thy lande är mykin nödh at watne \" ib 210 . \" teknar watn i the hälghe scrifft gudhlikan kännedom thy at swa som man seer sit anlit i watne, swa ma man oc se sin lifnath i gudhlikom kännedom \" ib. \" mz watne wardher wiin oc öl oc brödh oc alt thz mannin skal lliwa widh thz skal hawa mäst aff watne \" ib. \" funno liwandis watns adhror ib. the hafdho funnith got watn \" ib 211 . \" är . . . watnith . . . höghra elementum än iordhin är \" ib 72 . elementith vathnit dogher moth allom sywkdom PM XLV . \" vatnsens natwr är blöt \" KL 288 . \" jak döpir j vatne \" MP 1: 22 . inbära widh oc watn Bir 5: 30 . \" siwdhe thz alth saman j skört ööll ellir j watn \" LB 1: 97 . \" eth kar mz siwdhande watne \" ib. \" iiij eller fyra stop watn \" ib 2: 92 . jak slaar ey wth thz fula watn för än jak faar thz rena GO 597 . \" thu vesth ey j hwat brunne länksth är vatn \" ib 574 . \" swa är at känna dara radh som sla watn a gaas \" ib 931 . \" tagh watn offwir howdh thz löpir gärna i ärma \" ib 353 . \" watn ledha i ta gropa \" KS 85 (208, 93) . i allä the stundh, ther laurensa martinssons stenhus är läghra en mith huvs, tha ägher laurens martinsson anama sigh bäggias wara watn oc drup SD NS 2: 846 ( 1414); jfr 2. - bild. see . . . til hwar en flather förman, at han ey taki sik watnet ower hwffwdet, at loffwa thz nokrom at haffwa, som ey loffwar siälffwer pawen LfK 11 . \" thän som wil taghi liffsens watn til giffwins \" MB 2: 369 . - vatten, vattenflod, vattenflöde. at hanum gangär ofse iuri ällär eldar ällär vatn SR 32 ; jfr 2. ","2) vatten, vattenmassa, vattensamling, vattendrag. tha löstes all grundin i iordhinne som watnen löpa vnder MB 1: 170 . \" öktos watnin ib. archen flöt ower watnen, oc watnin mäktadhos ower mato ower iordhina \" ib. \" tha the (getterna) hafdho sumit owir thz vatnit \" Gr 299 . \" vatnanna sundirskiptilse ib. hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatn eller vatnwerk \" SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). kom savinianus til franz til eth stort watn som kallas secana Bil 460 . KS 30 (76, 32) . \" the män i landeno bodho . . . fylto aater all the watn (puteos) som han oc hans fadher hafdho grawith \" MB 1: 210 . \" thz watnit som laa inne j ihersusalem stadh, som kallas j lästinne piscina \" Lg 70 . \" han . . . sände han til vatnit syloe \" Bo 152 . \" manghe vngge muncka ens klostars som stoþ vidh fliutande vatn (juxta fluium) \" Bu 22 . \" konungen sidna marsken breff sende mz första open watn til stocholm stempde \" RK 2: 6979 . \" i voris med förste opit vaten sende forscriffne k: h: sin skep och folk til siös \" HSH 20: 72 ( 1506) . \" tesse slot och lenn till förste opit vaten besittie \" ib 24: 21 ( 1512) . - vatten (i motsats till land). at wi skole haffue borthe theris stare förstis landh och watten FM 410 (1509, gammal afskr.). rast at lan de, viku at vatne SR 59 . \" hwat the koma åt lande ällr watne \" KS 66 (162, 72) . \" ey wntföras aff stocholme til land eller watn \" BSH 1: 132 ( 1371) . HSH 20: 221 ( 1507) . - Jfr almännings-, fiske-, fiskis-, här ads-, ivirflöds-, konungs-, kulfiski-, miþ-, oþol-, ofsinnis-, upgangs-vatn. ","3) vatten, vattenmängd som vid uppredade ombyten användes hvar särskil gång. twa it spisafat ful (för fult) mz korn mellan händerna j try eller iiij (4) watn LB 2: 92 . ","4) om genom konst beredd vätska: vatten; dekokt; destillat. holkin som wil bränna watn aff henne (järnört) LB 3: 88 . \" thzta kallas bränth vatn aff hwilko lifsens wathen skal göras \" PM XXVIII . \" göra liffsens vathn ib. Jfr biug-, fiol-, kamfer-, krusamynto-, lavendel-, malyrta-, natskadho-, rosa-, rosen-, symn, syro-vatn. \"","5) om vätska som afsöndras från kroppen: tårar. hwat gör thik swa mykit watn. thu ärwodha fafängt, hwat ey forma thit watn at vpfara j hymilin VKR XIII . - urin. hwar som sith watn slaar fran sig i gillestuge SGGK 105 . hwar som slaar sith watn j annars skoo ib. \" huar som kastar sijth vatn i gyllestugho \" SGG 130 . \" kastha siith watn \" LB 7: 171 . \" latha sith vatn \" ib. \" dricka siith egiith vatn \" ib 172 . \" for menniskionne egith wathn \" ib 2: 45 . hon (ɔ: dill) . . . drukkin lolkka fram watn (provocat urinas) ib 5: 80 . - Jfr tara vatn. "],"f":["vaten Di 287 ; LB 8: 44 ; HSH 20: 72 (1506), 24: 21 (1512). waten MD 63 (på två st.); LB 8: 49 ; HSH 20: 221 ( 1507) . ","wathen PM XXVIII (på två st.). vaptn Di 240 ; ","-ith ib. ","wantn LB 3: 94 (jfr s. 148); -e ib 93 (jfr s. 148); -it ST 118 ; ","-ith ib (på två st.). vant VGL II J 42. want VML II B 2: 6 i var. (på två st.). wanth LB 8: 41 . ","watns MB 1: 210 . ","waz VML I B 19: 3; jfr sammansättningar. med art. vatnsens KL 288 . ","wathnsens PM XXXI ), ","vatna fynd , ","vatns adhra","watz- )","vatus drupi","watnsdropi: -a Su 460 . watnz dropi: -a ib 37 0 . ","wantzdrwpi: -a Ber 85 . vatz dropi: -a MP 2: 188 . ","vatzdropi: -a Bir 1: (Cod. B) 349. watz droppe: -a LfK 199 ), ","vatns hyl","watntz- . ","vatz- MB 1: (Cod. B 539), ","vatns kälda","vatns ras","watz- )","vatns värk","watswärk )","vatns ämbar","vaz- )"]},{"a":"vatna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vattna, gifva vatten att dricka. med dat. el. ack. the . . . watnahdo sino fä MB 1: 220 . \" aldrigh watnahde jach hestha mz tik \" Di 295 . RK 3: (sista forts.) 4424 .","2) vattna, begjuta (växt o. d.) med vatten. med dat. vakta at thw vatne ey kalenom KL 205 . \" watna enom thörrom käp \" ib 249 . \" brodhoren . . . watnahde käppenom ib. \"","3) vattna, bevattna, gifva väta el. fukitighet åt. fran flodhenne som däffwir äller wathnar egypti landh (qui irrigat Ægyptom MB 2: 36 ."],"f":[]},{"a":"vatnadhra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenåder, källåder. \" löstos alla watn adhror j iordhinne \" ST 388 . hwilkin . . . görla aath gömer hwadhan watn aadhronar wth flyta Lg 822 . ib 823 . \" vee mik thy at iak forlät lifwandis vatnadhrona (venam aquarum viventium) \" Su 406 . Jfr vatns adhra."],"f":["-aadhra )"]},{"a":"vatnblandadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vattenblandad. watnblandadth wiin MB 1: 107 . Lg 3: 203 ."],"f":[]},{"a":"vatnbylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Su 401 ."],"f":["-bölghia )"]},{"a":"vatnbäkker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenbäck, bäck. \" huru mange watn bäkkia äru \" Su 457 ."],"f":[]},{"a":"vatndrupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vattendroppe, droppe vatten. en watn drupe ma släkkia min thörst Bir 1: 222 . thenne fik ey en vatn dropa MP 1: 191 \" ib 92, 239. \" Su 370 .","2) vattendropp, droppande af vatten. gyunum bora idhelikin vatndrupi hardhan steen KL 288 . - Jfr vatns-, vatu-drupi."],"f":["-drupe . ","-dropi: -a MP 1: 92, 191, 239 ; Su 370 ), "]},{"a":"vatnfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vattendropp, droppande af vatten. stenen huilken . . . graffs och halas aff idkeliket watnfal Su 113 . ","2) ett slags hästsjukdom. fori vatenfal oc kornfal Hästläkedom i AS 137 . \" for korn och watn fal \" LB 7: 103 . for watnfal och kornfal ib 2: 67 . ib 69 ."],"f":["vaten )"]},{"a":"vatnflodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenflöde. \" komo äpter siw dagha watn flodh ower iordhina \" MB 1: 170 ."],"f":[]},{"a":"vatnflut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ström, flod. til swdhers widh watn flotit effryams städher (in meridiem torrentis civiatum Ephraim) MB 2: 46 ."],"f":["watn flot )"]},{"a":"vatnfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af vatten, vattenfyld; vattnig. törka watnfulla sinor LB 3: 47 . ib 2: 12 . är han (blodet) watnfuller ib 5: 293 . Jfr vatns fulder."],"f":["-fuller )"]},{"a":"vatnfynd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vatna fynd"],"f":[]},{"a":"vatnganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattengång, den linje på ett fartyg til hvilken vattnet når då fartyget ligger i vattnet. \" han (pråmen) wil wara fampns tiokt offwan för watn ganghen \" BSH 5: 210 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"vatnisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["om mun: sådan att det vattnas i den åt (ngt), kännande åtrå efter (ngt). ath man . . . lyster ätha, och mwnnen är vathniskär effther mathen LB 7: 172 ."],"f":[]},{"a":"vatnkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vattenkar, kar el. kärl afsedt att innehålla el. fyllas med vatten. vnum watkar BYH 1: 176 ( 1372) . \" fylto the vatnkarin mz vatn \" Bo 62 . \" jak hawer hanum vnt . . . mit wntkar \" SD NS 1: 678 ( 1407) . Bir 3: 430 . ","2) kar el. kärl med vatten. hans vatnkar vmkulspiltis KL 210 . thit vatnkar spiltis ib. - behållare el. cistern med vatten. thin öghon äru som watukar (piscinæ) i esebon, hällagh siäl sigx hafwa öghon som wankar thy at hon af thwar mz tarom sinna synda smitta Ber 177 . - Jfr vatukar."],"f":["watkar )"]},{"a":"vatnkälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenkälla, källa. \" mit wt af karino flöt en vatnkälla \" Gr 299. en watn kälda wändis til olio Lg 67 . \" the forläto tik, o herra gud lifuande vatnkälda \" MP 1: 274 . Jfr vatns-, vatu-kälda."],"f":["-källa )"]},{"a":"vatnlop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aflopp för vatten. medh fridh wathnlop (decursu aquæ) SD 2: 3 ."],"f":[]},{"a":"vatnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vattenlös, vattentom. \" the . . . kastadhe han liwandis i brunnin watnlösan \" MB 1: 231 . ST 397 . \" wardh diupastrer vatn löös brunder \" Pa 11 . ST 78 ."],"f":["-löös )"]},{"a":"vatnlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenbrist. \" ther hafdhe . . . folkith nödh aff watnlöso \" MB 1: 407 ."],"f":[]},{"a":"vatnpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenrör. Lg 823 ."],"f":[]},{"a":"vatnporter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenport. \" hulkit fornempda steenhus beläghit är wästan mwr nidhon for watnportin mit fore \" SJ 5 ( 1422) ."],"f":[]},{"a":"vatnqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr vtuqvärn."],"f":["-qvarn )"]},{"a":"vatnras","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr vatns ras."],"f":["-raas VGL II J 42 i var. vant räs ib 42), "]},{"a":"vatnrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vattenrum, utmed vatten beläget jordstycke? jak hafuer salt . . . hinrik döringe . . . eth watnrwm . . . nordhan andris van ralens watnwrm fäm oc xx (25) alna langt oc bret xij (12) alna . . . mädh swa forordh at han bygge ok bruca vt vp a watnit swa langt som hans granna a badha sidhor byggia mogha ok hwat androm borgharom ouer gaar som watnwm hafua at nyttia oc brua, ther vm stande han sijn äuentyg lica enom androm SJ 16-17 ( 1432). ","2) vattenrum, rum för vattens afledande. jak magnus muromästare ok min granne laurens martinsson hafwum sämyo giorth . . . om eth watnrwm myllan war stenhus SD NS 2: 846 ( 1414) . - Jfr vaturum."],"f":[]},{"a":"vatnrynnil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? aflopp för vatten, rätt att leda vatten? graffwen IIII alna bredha med fyra wathn rynnel, aff for:da kär in til waarth closther, ärom wi behallandis, til waara äwogha nyttho (fossato quatuor vlnarum latiudinis cum aqudectu libero, a dicto lacu vsque ad clasturm nostrum ad vsum nostrum perpetuum nobis penitus reserauatis) SD 3: 697 (sannolikt från förra hälften af 1400-talet)."],"f":["-el )"]},{"a":"vatnränna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenränna, ränna hvarigenom vatten ledes. holofernes . . . fan ena källo östir aff stadhen, aff hulke mästa watnet flöt jn j stadhen. hennes wat n rännor lät han atirtäppa oc fördärffwa MB 2: 155 . Ber 101 . Jfr vaturänna."],"f":[]},{"a":"vatnsiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = vatnsyktogher. hielpa then watnsiwka mannin MP 3: 388 . \" ee thes meer een watn siwker man han drikker, thes meer thörster honum i. \" ib 386 ."],"f":[]},{"a":"vatnsmidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smedja el. järnbruk som drifves med vatten. then vatn-smädja vij upsath hafve på vara strängnäs domkirkio vägna i torsergia ström Fant & Wangstelius, Diss de Thorshälla 15 ( 1486). at för:de vatn-smedja skal aldrigh nogon tijdh vändas i quärn til någenhanda[!] sädes mälningh, utan skal blifva en vatu-smedja ib. Jfr vatusmidhia."],"f":["-smedja . ","-smädja )"]},{"a":"vatnsot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattensot. \" intercus, watnsoot \" GU 2 . \" een annor af samo systra talino . . . hafdhe thrättan manadha lighat i vatnsoot \" KL 349 . \" en . . . som hafdhe vatnsoot \" MP 2: 223 . ib 3: 386 . \" then watnsot hafwer thyrster ä thy mer at han drikker mer \" Ber 125 . han (ɔ: cannellabark) är . . . ghod . . . for wathusoth LB 8: 49 . ib 3: 30, 7: 9, 38, 245, 246 . PM LIII . Jfr vater-, vatu-sot."],"f":["-soot . ","-sott LB 7: 245 . wantsoth ib 3: 30),"]},{"a":"vatnströmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ström, strömmande vattenmassa. wäghana rinna aff watnströmom Su 119 . \" otallike watn ströma \" ib 402 . \" han är thän lifuandis watnströmen skinande som cristal Hel. mäns leferne 99. \""],"f":[]},{"a":"vatnstämma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lurinstämma (hos häst). fori vatenstemmo Hästläkedom i AS 137 . LB 2: 70 ."],"f":["vatenstemma . ","watn stempna: -o LB 2: 70 ), "]},{"a":"vatnsyktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vattusiktig, lidande af vattensot. vexer bwkin stoor oppo vtn söktoge LB 7: 245 . the människia som watnsöktogher är hon haffwir altiidh en fulan anda JP 81 . ib 84, 85 . \" i ärin wathsyktoghe, thy ä thäs mera i drikken aff wärdlzlikom faffänghom sötma thäs mera törster idher \" Su 91 . Jfr vatusyktogher."],"f":["-söktogher . ","wathsyktogher )"]},{"a":"vatntäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vatutäppa."],"f":["watn täpa: -täper VML II B ind. 22 i var. watn tappa: -tappur ib), "]},{"a":"vatnvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["MELL Kg 24 i var. Jfr vatuvirke."],"f":[]},{"a":"vatnvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vatuvägher."],"f":[]},{"a":"vatnvärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenverk. \" hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer . . . vatn eller vatnwerk \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). Jfr oþolvatnvärk samt vatnsvärk, vantnvärke, vatuvärke. "],"f":[]},{"a":"vatnvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenverk. \" vatn ok vathneruerke \" DD 3: 210 ( 1481) . Jfr adhel-, oþol-vantvärke samt vatnvärke, vatn-, vatns-värk."],"f":[]},{"a":"vatter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vanter."],"f":[]},{"a":"vatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vatudrumber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenbi, drönare. hvij bitja bij wattudrumbar i hiäl MD 425 ."],"f":["wattu- . ","-ar ) , "]},{"a":"vatudrupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattendroppe. \" rike fradzaren brinnande j heluitis lugha fik ey en vatjdropa til sina tunga swala \" MP 1: 95 . ib 20 . Jfr vatu-, vatns-drupi."],"f":["-dropi )"]},{"a":"vatugarþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vatukar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vattenkar, kar el. kärl afsedt att innehålla el. fyllas med vatten. lego . . . successori meo . . . 1 watukar SD 3: 673 (1325, gammal afskr.). ","2) kar el. kärl med vatten. badha i eth kalt watukaar Lg 3: 345 . Jfr vatnkar."],"f":["-kaar )"]},{"a":"vatukälda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenkälla, källa. \" swa som hiortin girnas til vatu källona \" Bo 113 . \" ledhe them til äuärdelikx lifs vatukäldo \" MP 1: 225 . Jfr vtn-, vatns-kälda."],"f":["-källa )"]},{"a":"vatuqvärn","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["wattuquarnn KrLL B 37: pr. i var.) f. UplL V 22: 2 i var. MElL B 28: 5 i var. KrLL B 37: pr. i var. Jfr vcatnqvärn."]},{"a":"vaturum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = vatnrum 2? andris gulsmidh . . . loth hustru tala gerdh . . . up eth kalgardzrum liggiande upa norrä malm som man gar til sancti jacob nidhan gatuna näst nidhan inge bältara tompt ok östan gerd zolde tompt hulkin (för hulkit) som bredh (för bret) är upp widh inge beltara tompt tolff (12) alna ok nidhärst widh watnit tre alna ok thiughu (23) . . . längden är fran inge bältara oc nidher til siön thre alna ok siwtighi (73) ok thär til waturum swa myket thär til hörir SJ 80 ( 1438) ."],"f":[]},{"a":"vaturänna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= vatnränna. \" konwngx päld wät i wathu rännom \" Ber 101 ."],"f":[]},{"a":"vatusmidhia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = vatnsmidhia. at then samma vattu-smedja skulle honum vara bygd till meen Fant & Wangstelius, Diss. de Thorshälla 15 ( 1486). bruka förrskrifna vatu-smedja sigh till gagn ib. ib 16 ."],"f":["vatu- . ","vattu- . ","-smedja )"]},{"a":"vatusot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = vatnsot. en . . . som hafde vatnsot MP 1: 305 . \" then som vatusot hauir, hauir illa luktandhe anda \" ib 308 . fore watnsot oc sullen been LB 1: 97 . thz (för af persilja) doger fför wathwsoth ib 2: 35 . \" tz (ɔ: brenth wiin fordriffwer vatnsottena \" ib 7: 133 . ib 2: 9, 7: 246, 8: 43 PM LIII . Jfr vatersot."],"f":["-sooth LB 2: 9 . "]},{"a":"vatusyktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = vatnthem thär watusyptogher är ib. \" en watusyftik människia \" ib 216, 217 . \" varder han visselica vatuyskogh \" LB 7: 175 . \" brynner ten vatusyctoga inwertis aff myklom hita \" ib 246 . \" bota ten vatusöctoga \" ib 247 ."],"f":["-söctoger . ","-syptogher . "]},{"a":"vatutäppa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fördämning, damm. de quibusdam uattutæppom . . . illegitime edificatis SD 3: 649 (1324, gammal afskr.). predictas . . . uattutæppor omnes . . . coniurauerunt finaliter deponendas ib. \" edificia aque dicta vathutæppo \" ib 650 (1324, gammal afskr.). ib 5: 49 (1341, afskr.) . Jfr vatntäppa."],"f":["watnäpa: -ur VML II B ind. 22), "]},{"a":"vatuvirke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["MELL Kg 24 i var. Jfr vatnvirke."],"f":[]},{"a":"vatuvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (HelsL V 2 i var.) väg till vatten. om en gamel vatu vä BtFH 1: 154 ( 1507) . dömdes lauris persson nemis sin watu wag ffri och igne aff oleff nilisson ib 158 ( 1507) . ib 1672 ( 1508) . Jfr vatnvägher."],"f":["-wager )"]},{"a":"vatuvärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och m. (KrLL Kg 28). L. = vatnvärke. affhända the sigh och synom arffuom ffor:da ström och ägodelar och tilegna ffor:da peder japsson och hans arffwa mz strömen skoga skiwl wattn wattw werckee DD 3: 217 ( 1483) ."],"f":["wattw werckee )"]},{"a":"vatuöster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattenösning, utösande af vatten (ur grufva), vattenuppfordring. haffuer jach befalt min fogitte, att han med the sex om al rympning och vatwööst, hwat grwffue behoff görs, skal tylsee tyl almennelig nytta BSH 5: 513 ( 1512, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"vax","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vax. \" vax bära bii ok göra vtan sinna natura bland ok spiäl \" Bu 11 . \" iam skyt som vax brindar i elde \" ib 189 . \" stenen veks for benom som vaks for insighle \" ib 166 . \" komo mang bij thit . . . ok bygdho ther vp aff renasto taromän aff thera waxe et capopal \" KL 11 . \" ens lambs liknilse aff wax innelykt i silfwe \" ib 39 . Bir 1: 257 . \" kronlyus . . . ywer oss lata gyorä af þrym lifspundom vax \" SD 5: 563 ( 1346) . the beredhninggin, som han gaff for the goozen, hoon war hwatzske minnä äller meer än fyra skippund oc ällöfwa liipsund vax ib NS 1: 639 ( 1407)! wi . . . hafuom salt . . . abotanum oc conuentinne i nydal warn gardh, som kallas hyltna . . . foe thrätighi marker redho päninga oc eet pund wax ib 3: 281 ( 1417) . böthe ena mark wax SO 4 ."],"f":[]},{"a":"vaxa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1: växa, tillväxa (i längd el. hödj), utvecklas. om organism el. del af organism, närmast med afseende på växter, men äfven i fråga om menniskor och djur. at träit idkelica växer til thäs thz är ful växit MP 1: 237 . \" göta drotnug som vtländes kallas longobardi. þy at þe läto skiäg växa som ryzom \" Bu 56 . \" the vexer blodh och taker ath ökias j mantz liff \" LB 2: 62 . nw wäxer smaswennin oc wardher mykin wedheman MB 1: 198 . \" ä wäxä wälliuga barn tho at the watn drikka \" GO 129 . - växa, genom växande öfvergå till. med prep. i en sten är j dactili frvc vm han sätz ok platas j feta iordh tha fetmar han . . . ok wäxer j stort trä Bir 1: 132 . - stiga, höja sig. växte oliona wäzska swa höght ok öktis at olian flöt allan thän daghin nidher i tyberim flodh Lg 67 . - i allmännare användning: växa, tillväxa, tilläga, ökas (i om fattning, antal, styrka o. s. v.). vaxte crisna manna taal KL 142 . \" ther skal iak läta wäxa thina släkt \" MB 1: 254 . \" þätta lius växte sua . . . at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta \" Bu 10 . dygdhena waxa lönlika gömda Ber 113 (jfr 299). huru mykit thin vilia vexer swa vexer thin forskullan MP 1: 55 . scalt thu växa j godhom gerningom ib 237 . \" eptir ty som aldrin honum växte \" ib 51 . \" honom tok vmsidhe vaxa högfärdh \" KL 250 . \" hanom växte vm siþe smam oc smam läti oc glömska \" ib 188 . \" honum wäxer sorgh ok stoor angist \" Al 1827 . \" naar mik växe godz tha växe mik moodh \" GO 173 . \" waara forfädhra gudh, han signe thässa smaswena . . . oc giwi them wäxa i mykin mogha \" MB 1: 259 . ","2) växa, gro; genom växande uppkomma el. blifva till, uppstå, alstras. om organism. blomstris iordhen mz grönt gräs, oc sädhe oc frwktsamom träem äpter sit kyn mz natwrlike sädhe, swa at et maghe plantas, oc wäxa aff andro MB 1: 156 . \" klint wäxir opta äpte hwete sädh \" GO 740 . \" odyrth vaxir yffrith (pullulat herba satis que nil habvet vitilatis) \" ib 744 . \" thz bästa viin man for them bär, thz ij landith växith är \" Fl 871 thre äple kärna the som i paradiis waro wäxte Lg 92 . \" thässin hinnan som är växsin owir (superducta) manga manna vndirstanilsa öghon \" Bir 3: 121 . \" ä wäxe rakka tan män gamal hundir been \" GO 678 . offta vexer böld j arzen LB 7: 265 . - framväxa, uppväxa. aff hans släkt waxte een blomstrande spruti ST 205 . \" i allmännare användning: uppstå, uppkomma. aff thy wäxste sidhwänia j klostrum at läsa the salmana til guz modhors hedhir \" KL 66 . \" läti oc fafänga tingha skodhan, aff hwilkom waxa cellana ledha oc ytra thinganna fafängh wmsorgh \" Su 263 . \" wäxte ther aff eeth storth mordh \" RK 3: 2096 . \" ib (sista forts.) 5914. växste starkir stormbir \" Bir 3: 177 . \" waxte (orietur) dighirt bang ok wadhelikit mällan pauan ok biscopin ok thera klär(a) \" Bil 115 . ST 3 . - (?) hon (ɔ: colera nigra) wäxir taa LB 3: 37 . ","3) växa, vegetera, lefva ett vegetativt lif. all wexande thing (vegetabilia) som nihdertrykt oc forsoffat haffua warit aff wintersins köld oc harda froste tilböria tha grönskas Su 200 . - växa, vara för handen, finnas. om växt, äfven i allmännare mening om naturprodukt. oppa the änginne ther vaxste alla handa blomsther oc yrtir Pa 20 . \" badhe trä ok barkir som vaxa i thy rikeno \" ib 5 . pors, som myklo höghre wäxer i iorsala lande, än i hallande MB 1: 499 . \" ther (i den väna lunden, d. v. s. Sverige) wäxer i swa margh godh frwkt \" RK 1: (Albr) s. 207 . \" ther wäxir i the owirmärkis kryde som wäl smakar i bikar oc gryte ib. ther wäxir i the ädhla paradiise korn \" ib. \" ther wäxir i ädhle dyre stena \" ib 208 . \" tak the yrth som wexer j hwethe aker mz bloth blomsther ok röth ffrö \" LB 2: 54 . hon (ɔ: gökx yrt) vexer alment oppo ängyar ib 7: 273 . Bir 4: 165 . Lg 3: 301 . - part. pet. vaxin,","1) vuxen, fullvuxen. \" maria þrigia ara gamalt barn gik ensamen som växen vare \" Bu 5 . \" the . . . cristnadho . . . siäxtighi thusandh vaxit folk. wtan barn \" Bil 238 . tha han giordhis växin oc vardh tiughu ara älla fäm ara oc tiughu Bo 30 . Di 30 . - i växt framskriden. nar hon giordhes bätir vaxen (aliquantulum crevisset) Su 384 . ","2) växt, vuxen, som har (så eller så) beskaffad växt. han war woxen som jette Di 1 . han war mannelige woxen ib 7 . \" han war starkelighe woxen \" ib 13 . ib 61 . \" han war degeliga woxen \" ib 129 . - refl. vaxas? växa, tillväxa, ökas. i tesson manade tha wäxis (troligen för wäxir) allir blodir LB 3: 37 . - vaxa i gen, växa åter. begynnade nw hans haar ällir lokka waxa j gän (renasci) MB 2: 122 . Jfr i gen vaxa. ","1) uppvaäxa; tillväxa, blifa stor. (han) vexte op oc vart mectiger man MD 317 . Di 21 . var . . . litin mz litlom. ok swa skalt thu vaxa til lika vp mz honom (sis . . . cum parvulo parvula, et cum grandescente grandescas) Bo 16 . - växa upp, tillväxa. palmträ wäxe storlika wp i högdhinne Ber 97 . - bildl. wtwalde män waxa wp i höghdinne Ber 97 ( jfr 299). - växa uppn höja sig, resa sig. dalin wäxste vp (excrevit) mz sino blomstré owr thessin fäm bärghin Bir 1: 175 . ","2) uppväxa, uppspira. þa växte vänast lilia up af hans graf Bu 7 . - upptå, uppkomma. wäghxtu wpp marghähandä sidhwänniur SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). wäxte opp eth stort bläsandhe wädher oc storm Lg 3: 706 . ","3) växa uppåt. LB 2: 37, 7: 141 (se ofvan under vaxa nidher). - Jfr upvaxa. - Jfr fran-, saman-, ut-vaxa samt ful-, siälf-vaxin."],"f":["waxa VML II A 19: pr-, Ber 97, 113 (jfr 299); MB 2: 122 ; Su 263 ; ","vthwaxa ST 205 . ","waxä VGL IV 15: 15. waghxä: wppwaghxä SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). uaxa: tiluaxa Bo 88 ; ","opuaxa Bir 2: 37 . ","vaxsa ib 270 . ","waxsa: wpwaxsa ib 4: 6 . växa. ","uaxir SML M 5: pr. i var.; 1069. waxör HelsL Præf. vaxe MELL þiw 27 i var-; Bu 508 . ","växer MP 1: 237 . " wäxer KrLL Tiw 28; " Al 557, 1825 ; Lg 927 ; Bir 1: 132 ; MB 1: 198, 388, 499 ; RK 1: (Albr) s. 207 . ","wäxser Lg 3: 301 . ","wäxär HelsL J 3. växir: vp växir Bir 1: 143 . ","wäxir UplL M 24: 3; SML M 5: pr.; GO 740 ; RK 1: (Albr) s. 207 (på två st.), 208. vexer MP 1: 55 (på två st..); LB 2: 62, 7: 265, 273 . ","wexer ib 2: 54 . ","wexir MELL þiw 27 i var,; ST 132 . ","växe Bu 10 ; GO 173 (på två st). wäxe GO 678 ; Ber 97 . ","vexe MELL þiw 27; KrLL Tiw 28. woxir Bir 4: 165 . " woxör HelsL. Prðf. i var. ","waxte Bil 115, 299 ; ST 3 ; Al 787 . ","vaxste Pa 20 . ","växte Bu 7, 30 ; KL 188 ; MP 1: 51 ; Iv 4377 ; Lg 67 ; Ansg 177 . ","wäxte MB 1: 175 ; Lg 3: 706 . RK 3: 2096, 2944 ; Al 8335 . ","växste Bu 402 ; Bir 3: 47, 177 . ","wäxste KL 59, 66 ; Bir 1: 175 ; MB 1: 271 . ","uäxste: vpuäxste Bir 1: l176. vexte MD 317 . ","wexte Al 285 . ","lwexste RK 3: (sista forts.) 5914 .. woxte Di 21 . ","waxto SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). wäxto MB 1: 166 ; Al 5273 . ","uäxsto: opuäxsto Bir 3: 232 ; ","vpuäxsto ib 1: 176 ; KL 82 . ","wäghxtu SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). part. pret. ","vaxin: -it Bil 238 . ","waxin VML II M 22: pr. i var. uaxin SML M 4: pr. i var. vaxsin Bir 3: 121 . ","vaxen Su 384 . ","växin Bo 30 ; ","-ith Fl 871 . ","wäxin SML M 4; pr.; VML II M 22: pr.; opwäxin MB 1: 83 . ","växen Bu 5 . ","woxen Di 1, 7, 13, 30, 61, 129 . ","wäxter Lg 3: 339 ; ","-te Lg 82 . ","wäxster: op wäxst Al 9046 . ","uäxster: opuäxste Bir 2: 104),","alltmer utvecklas","till ngt )","vaxa ivir , växa öfver. part. pret. öfvervuxen. han . . . war wäxter oer mz haar Lg 3: 339 . Jfr ivir vaxa. ","vaxa nidhir , växa nedåt. swa som andhra yrther wexa wp swa wexer hon (pepparroten) nidher j jordhena LB 2: 37 . ib 7: 141 . ","vaxa til , växa till, tillväxa, tilltaga, gå framåt (i styrka, makt o. s. v.). vienna vaxte daglige til mz växt oc skönheet lica MD 445 . tha wäxte mera til iomfrudomen än franwäxte Lg 3: 488 . opersonl. ","med dat. honum wäxer til ok mik faller fra Al 1849 . - Jfr tilvaxa. ","vaxa up , "]},{"a":"vaxbiläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaxbild. Lg 3: 724 ."],"f":["wax beläte )"]},{"a":"vaxdrupi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaxdroppe. \" aff klenasto wax drupum \" KL 11 ."],"f":[]},{"a":"vaxkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaxkärl. \" giordho the i egiptolande sinom affgudh et waxkar \" MB 1: 174 ."],"f":[]},{"a":"vaxlamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaxlam, af vax förfärdigat lamm. KL 40 ."],"f":[]},{"a":"vaxlius","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaxljus. \" eet stort vaxlyus \" SD 5: 564 ( 1346) . \" mz vax liusom oc lampom \" Gr 317 . hon plägadhe . . . vm freadhagana ath läta drypa af waxliusom brännande dropa owir sit köt VKR XiV. the begängilse skwlu hallas meth . . . brinnande waxlyws SD NS 3: 550 ( 1420) . \" rum med högom jernpinnom för storom vaxliusom kring om alt altaret \" TK 269 . MB 1: 62 . Ansg 255 . TK 275 ."],"f":["-lyus )"]},{"a":"vaxstapul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vaxstapel. \" begrovadhe modher abbatissa all the andra biscoperna oc doctores och mästara med skot och väghbulla oh vaxstapla \" TK 275 ."],"f":[]},{"a":"vaxter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) växt växande. war herra skapadhe . . . liwandis thing, oc tho först the som hawa swa litith liiff oc lönlikt, at the röra sik ey aff stadh, vtan mz wäxt swa som grä oc trä MB 1: 74 . \" meere fägrindh . . . än nakor aldra lustelikasta somar kan giffua . . . allo thy i jordherike wäxir j theras grönsko oc lustelikom wägxt oc blomstrom \" Su 289 . ","2) växt, årsväxt, gröda. wardh swa mykin wäxter alzskona korns MB 1: 239 . ","3) växt, växtorganism. jordhena mz malm oc stenom oc sinom växstom Bir 4: 127 . ","4) växt, sjuklig utväxt. en . . . piltir . . . hafdhe en växst owir sit ögha KL 348 . for flenen, rylen, vexthen LB 7: 14 . \" formanar iak tich, then leedhe fleen, wäxt, styng, haldh ryll wärk oc we ib. ach manar tiik fleen ryyl, wexth, eller huad tw är \" ib 19 . ib 20, 21 . fore växten ib 10: 8 . \" fore växtenom \" ib. \" läg thz vih wäxtin ib. \"","5) växt, form som utvecklats under växande, skapnad, gestalt. guz moþer . . . gar vt tel hans ii hans husfru ham baþe a växt ok kläþom lik ok talan ok allom latom (in haibu et qualitate per omnia similis) Bu 19 ; \" jfr 6. han hauar . . . röstan vaxt \" ib 204 . \" hans växstir (statura) var rättir \" Bir 2: 135 . ","6) växt, storlek. \" j sino tiughonda aare var han fulkompn j växt (magniudine) ok j stryrk sua som thäs timans midhlanghämän \" Bir 2 . 135. en gamal karll. högher at wäxte Bil 281 . \" thz folk . . . hawer höghan wäxt \" MB 1: 401 . \" syntis thera växte (för växter?) mera vara (synduz þau meiri vexti) än annar barn aff thera aar \" Fl 116 . \" vienna vaxte daglige til mz växt oc skönheet lica \" MD 445 ; jfr 5. "],"f":["vaxt (ack.) Bu 204 ; " avaxt " VGL I A 16: 2. waxter: awaxt MB 1: 209, 339 ; ","aarswaxt Su 425 . växter),"]},{"a":"vaþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vaþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vaþadrät , "]},{"a":"vaþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väþ."],"f":[]},{"a":"vaþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vad, vadställe. \" j eno vadhi mötte henne een kiärlingh \" Bil 805 . \" elizabäth fiol vtan vadhit j siupan dy \" ib. \" litha häst är i vadhi mäst \" GO 515 ; jfr Kock, Ark. 2: 107, Medeltidsordspr. 2: 256. ther la et watn ful got wadh Al 2536 . \" jag riidher före offuer thetta wad \" RK 3: (sista forts.) 5607 . \" han kom till ena stora aa . . . kan fan ther enchte wad wloffuer \" Di 60 . israels söner . . . besannadho oc belagdo all wadhen j jordhans flodh som ledha til moab, oc latio ther alz enghen offwir komma MB 2: 77 . Al 1378, 6390 . Di 62, 212, 215 . MB 2: 6, 91, 110 . - i ortnman. a mølnowad SD 2: 31 ( 1287) . \" de kydiandum \" ib 77 ( 1289) . in bøghio wap ib 503 ( 1307) ."],"f":[]},{"a":"vaþ stang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vaþa","b":[],"c":"","d":"","e":["gå.","1) vada, gå i vatten el. vätska. Lg 95 . \" thera öras the wordho ok stundom sommo \" RK 1: 2312 . \" han wodh i siön som j [1] odenswala \" ib 2: 8472 . \" wod han vti ana alt op wnder hakana \" Di 60 . \" the strid gik saman ok starklika stod swa at man matte wada öuer foot i blod \" RK 1: 315 . \" vnder sin arm ij blodhit wädha \" Al 3372 . \" wadha ower iordan \" MB 1: 422 . \" the wordho öffuer the graffwa \" RK 2: 2425 . \" ingen kunde öffuer älffuena fara äller wadha \" ib 3: 1421 . MB 2: 247 . \" han . . . . wod wtoffner sundit \" Di 42 . \" är hon mö ouer vatnith gar vatnith ij same färgho star, är hon ey mö ouer vatnith vodh vatnith vardher som eet blod \" Fl 1124 . - bildl. hwi wilt thu swa fanyttelika wadha moth strömmen, sättandis tik mothe konungh karlle Lg 3: 299 . ","2) gå, utbreda sig. om liflösa ting. tha (näml. under sömnen) wadher wätan om liwith MB 1: 120 . "],"f":["wädha (i rim med trädha) Al 3372 . pres. -er. ","vadha ivir , vada öfvwer. han stodh genstan vp och wodh ofwir ST 118 . " han wodh atir ofwir ib. ""]},{"a":"vaþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) skada, olycka, nöd, olyckligt el. svårt tillstånd. \" hafþen ii eihg hana calla tel hialpa. þa varin ii nu alle viþ grund döþe ok tel vaþa dömde \" Bu 23 . þeop[h]lus skämmes viþ sin vaþa ib 29 . \" sigia þäm salogha suenom . . . huat uþa þöm var för hände (quantam incurissent pænam) \" ib 154 . \" them frälsa aff thera dödha manna wadha (den nöd som vållades dem af de döde) \" Bil 876 . wi aghom þöm tolf for allom waþa oc skaþa, sum þe firi þässon maal kunno i koma, väria SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). gör . . . ey . . . thinne modher ok mik swa höghelik vadha, thz thu vil skilias os ij fr Fl 477 . \" nu äru the stad ij mykin vadha (eru þau naðuliga stödd), vtan gudh mz sina nadhe nadhelika them hiälper badha \" ib 1550 ; \" jf 3. at thu far hem . . . för än thu thik ij wadha säter \" Al 4310 ; \" jfr 3, \"","2) svprighet, möda. magho alle cristne men koma til himerikkis, än the göma sin cristendom, oc tho wärlz män mz mere wadha . . . än kloster män MB 1: 452 . - (?) han wardher ther sin waanda qwit oc gar heem vthan waadha MD 387 . ","3) våda, fara. \" vaþe är striþa viþ siäluan \" Bu 134 . \" i myclom vaþa (periculo] var iak for þina sculd \" ib 499 . \" daghleka vast þu i lifsen[s] vaþa \" ib 76 . VKR IV vtan adhalport skal wara port luka järndadh . . . huessen til wärilse för eld oc allan brådhan wådha KS 85 (209, 94) . opta är wadhin när GO 169 . \" görande them fore wara af sinom wadha (periculo) \" Bir 1: 196 . \" jak fore wara them af thera wadom \" ib 256 . \" nar andra manna wadha (pericula) tesk ok beuisas thik \" ib 379 . \" flyande sins wägx wada (pericula) \" ib 332 . \" iak kalladhe thik aff värdinna vadhom \" ib 3: 25 . \" han vnkom hafsins wadha \" KL 175 . hel. uitis wadha (pericula) funno mik MP 1: 250 . \" värna oss . . . af aliggiande wadhom \" VKR 59 . \" tusanda skadha oc wadha \" Su 141 . ib 146, 400 . \" vilen i nw ey göra swa the foen riken i wodhe staa \" RK 2: 88 . ","4) våda, skada el. olycka som ngn åstadkommer ut uppsåt. hwilkin man som drape annan mz brädhe, eller wadha, vtan staddan wilia at dräpa sin nästa MB 1: 425 . then som drap mz wadha oc ey mz wilia ib. \" om sa händdher broder dräper brodher, ekke mz villiandes modhe heller mz vadha \" SEG 120 . \" än thu är reen . . . aff qwinnor blandan oc manna wadha (d. v. s. sådant som oförutsedt kan oena män?) \" Al 7538 . - (?) konungin sa ther görla til vadhna (sannolikt felaktigt) Fl 1553 . - Jfr bak-, banz-, blods-, brand-, branda-, döds-, elds-, lifs-, sio-, sios-, siäla-vaþe. ","1) eld hvarigenom olycka förorsakas. grata thenna wadha eld MB 1: 359 . \" vm vadha eeld \" MEG (red. A) 53 . ib (red. B) 58 . ","2) vådeld. \" hwru een gaardh wart frälster fra wadha eld \" Lg 3: 373 . rädda kyrkennes huss aff wadha ellen ib. \" een stoor deel aff her linwardz gaardh . . . war oppbrunnen aff wadh eell \" ib. \" kom waadheld i eeth stoort kornherberghe ib 381. \""],"f":["wodhe RK 2: 88), ","vaþa bloþ , ","vaþa bot","wade- )","vaþa brander , ","vaþa bränna , ","vaþa drap , ","vaþa eþer , ","vaþa elder","waadheld Lg 3: 381 . ","vadha eld. vadha eeld MEG (red. A) 53 . wadh eell Lg 3: 373 . ","art . wadha ellen ib),","vaþa fä , ","vaþa giäld","-gäll )","vaþa gärþ , ","vaþa gärning , ","vaþa hug , ","vadha idh","-iidh )","vaþa läst , ","vaþa lös , ","vaþa mal , ","vaþa sar , ","vaþa skena , ","vaþa skuver , ","vaþa vägher , ","vaþa värk , "]},{"a":"vaþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vådlig, farlig. \" Bu 79. hwilkin som gar wadhelika wägha han faller rasklika \" Ber 57 . \" mz wadheliom ormom \" MB 1: 279 . \" j iorsala haff ther swalghit war wadhelighast \" Bil 88 . \" höxsta hwaluit . . . som gifwir aff sik vadhelikt fall (casus tam periculosos) suaa at mange the som inganga the tappa liuit \" Bir 2: 155 . \" j vadhelico grafwena \" ib. \" wi seem otalikit folk ok mogha for fara af wadhelikom storm ok bylghiom (in periculosis procellis) \" ib 1: 323 . \" falst hop ok wadhelikt ib 337. aff höxsta kirkionna formanna vadhelicom stadhga \" ib 2: 89 . \" i trångom ok uådelikom sakom \" KS 27 (69, 29) . herra wredhe . . . är bådhe rädelik ok wädhelik ib 77 (191, 84). han manaþe at fly rosinna last. þy at han är mykit waþeliken (periculosum) KL 184 . marcius haffuir i sigh . . . iij vadelica daga LB 7: 90 . ib 91 . - med dat. thz är vdhelicaste lastir oc odygdh. ok mäst tholkom som thu äst Bo 16 . fiska fiälz rutelikhet är vadhelicare licamenom än annor ond lokt Bir 3: 203 . ","2) förfärlig. \" en vadelikin draki \" Bil 709 . ","3) häfitig, våldsam, svår. waxte dighirt bang ok wadhelikit (gravis orietur contentio) mällan pauan ok biscopin ok thera klärk[a) Bil 115 . en syndogh kona scref sina vadelika syndh a eeth perman ib 605 . \" en stodh man dödin som för swa vadelikir. at män doo widh at the nusu eller gespadho ib 713. han fik wadhelika sot \" ib 315 . KL 20 ."],"f":["-leker: -leka Bu 79 . ","-likin Bil 709 . ","-liken KL 184 . ","-ligh: -lighast Bil 88 . ","-likt -likit Bil 115 ; Bir 1: 337),"]},{"a":"vaþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","att föra till 2. ","2) genom rågång el. gränlinie afskildt område. om ett visst jordomrpde. en fierdedeel aff enom wadä i lerokä SD 5: 671 ( 1347, nyare afskr.) . - om stadsområde. hus ella iord i söderköpunx uaþa SR 33 . -ortnamn. allan ägholat (för -lot el. -lut) i houlitta waþa SD 6: 180 ( 1350) . \" mit godz i jwnkeköpungx fögheti swa som är roophulta wadhi oc roophulta qwärn \" ib NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). - Jfr bya-, in-, kloster-, ut-vaþi."],"f":[]},{"a":"vaþir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr bruþvaþir."],"f":[]},{"a":"vaþmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vadmal. \" SR 7. \" \" tw aaklädhe af watmal \" VKR 57 . \" twe vndikiortla af hwito watmale \" ib. \" een kiortil af graat watmale b. \" ib 70 . Bir 4: 10, 24, 25, 5: 41 . Lg 3: 550 . konunghen . . . sändhe honom en kiortil, halffwan aff gyllene stykke, oc halffwan aff wadhmal, til smälikhet BK 196 . \" at reedha wadhmaal \" Bir 5: 29 . en alin got vaþmal (gäller i betalning) firi twa örtugha. andra handa vaþmal som þät är wärt til SD 5: 637 ( 1347) . \" atta alna wadhmal ib \" NS 1: 36 (14019. DD 3: 225 ( 1488) . \" fore halff fiorthunde mark päninger at beredha meth vxa oc koo, meth wadhmal oc smör \" SD NS 2: 103 ( 1409) . - i latiniserad form. lego . . . vadmale pro cuculla SD 2: 684 (1292-1312). lego . . . vnum centarium (d. v. s. 100 el. 120 alnar) vadmalis et tele ib. \" vna ora vadmale \" ib 5: 620 ( 1346, gammal afskr.) . \" quator solidi wadmale ib. centum decem marcas wadmalie (d. v. s. lvadmal till 110 markers värde) \" ib 2: 145 ( 1292) . \" ad solucionem duodecim marcharum vadmalium \" ib 5: 546 ( 1346) . Jfr Schlyter, Ordbok s. 413; Amira, Altshw. Obligationenrecht s. 480. ","1) kläde el. tygstycke af vadmal. systrana skulu haffua sänga aff brädhom . . . oc ther innan halm, oc owan halmen mattor ällir biörnskin . . . älla oc eth thiokt wadhmals kläde ällir annat grofft kläde Bir 5: 41 . ","2) vadmalslakan. \" liggia a bulstir oc wadhmals lakan \" VKR 11 . Bir 5: 42 ."],"f":["wadhmaal Bir 5: 29 . ","wath- ib 4: 10, (på tre st.). wat- VKR 57 (på tre st.), 70 (på fem st.); Bir 4: 10 . " wammal ib; " DD 3: 225 ( 1488) . ","wanmal MELL Eghn 9 i var; KrLL J 8: pr. i var. wan mal SR 7 . ","wanmaal StadsL J 5: pr. i var. ","wandmal KrLL J 8: pr. i var.; Bir 4: 24 (på fyra st), 25, 5: 41. ","valmal StadsL J 5: pr. i var. ","valmall KrLL J 8: pr. i var.; Lg 3: 550), ","vadhmals kapa , ","vadhmals kiurtil","watmals- )","vadhmals klädhe","wanmals- . ","wanmalskläder BS 36 . valmals kleder SO 81), "]},{"a":"vaþvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ve","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":[" \" ve! ack! han . . . ändadhe hwart opit mz ve ve \" Bil 312 . \" han . . . ropadhe . . . lsighiande ve ve \" KL 43 . \" han sagdhe sik hawa höört gröteliak öst. hwilkin altidh saghde ve oc ve \" ib 275 . the . . . skulu sighia sik ve Bir 1: 5 . \" han öpte sik ve at hon sculde ok drap varþa \" Bu 495 . - med dat. (el. ack.). vee mik oslom (væ mihi) Bo 124 . Su 16, 41, 406 . ve mik. hwart skal iak nu vända mik ib 407. vee hedninghom stridande mothe myno folke MB 2: 174 . \" we we we byggiandom paa iordhene \" ib 346 . ve iordhinne oc haffweno ib 352 . \" vee them bädröffuade fane \" RK 1: (sfgn) s. 180 . \" ve mik ofwer alt ve \" Su 407 . \" ve tholikom at the waro nakan tima föddhe \" Bir 1: 171 . \" wee mik lifua arma man \" RK 3: 887 . - i förbindelse med ett föreg. o o wee mik Lg 661 . Su 407 . - Jfr vi, avi, ovi."],"f":["vee . ","wee )"]},{"a":"ve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) ve, verop; tid med afs. på hvilken ett verop gäller. eth ve är förlidhit oc see än komma thu we ther äpther MB 2: 347 . ib 350 .","2) klagan. \" the vnga frua florie kärdhe sik mz iämerlikt ve \" Fr 2390 . swa omwändis . . . orghalekir j we oc veningx wisor (in lamentum) MB 2: 247 . ","3) olycka, förderf, elände. tha wi thänkiom a idhart we Al 7307 . är them we (væ eis) at the wordho nakon tima preste Bir 1: 170 . \" ve är os vm vi viliom honom fölghia \" Bo 96 . \" we är thöm orät dichta ok städia \" KS 67 (165, 73) . mange hundha bryta dör ve är honum thär inne wardhir takin GO 41 . \" grytan lastadhe kätilin we är thik (stackars du) tha swart thu äst \" ib 1008 . \" we är konne thän dagh hon bisar fore spiwth stangh \" ib 1017 . ve ward honom at han thz tenkte RK 1: 573 . \" ve wardhe ondo ögho (för -a) \" GO 1023 . \" ve mik ofwer alt ve \" Su 407 . - ondt, lidande, pina, smärta, qval. jach formanar tik. then lede fleen, we oc wärk LB 7: 15 . jach formanar tik then ledha flen. wärk och wee ib. ib 14, 16, 17, 18 . hon (Eva) skulle wardha mz we oc ysäld modher alla liwande manna MB 1: 162 . \" han hafdhe we i hwar sin lidh \" Al 10112 . \" mit hiärta hafer we oc mykin qwala \" ib 10076 . \" i we oc sorgh mondo the thra \" ib 10560 . \" hafer iak nu sorgh ok ve ok quidho \" Su 408 . dömas . . . til äuerdhelikit ve (væ sempiternum) Bir 2: 92 . \" skal han i heluite boo ok haffua ewynnelika wee \" RK 1: 3772 . \" hiälp oss aff willo oc heluitis wä thin son giff oss mz gläde sää \" MD 70 . tha han fik the jomffru see tha wardh honom om sith hierta we ib (S) 299 . \" aff älskog war hans we \" ib. \" alt þät ve hon gör mik \" Bu 19 . \" thz gör os allom saman wee IV 106. \" RK 1: 3654 . \" ride the . . . bade aff nycyopung vten we \" ib 2: l6421. the skulu känna ve j thesse wärld ok ve for vtan ända Bir 1: 200 . \" tha skal them wara ve j skiäl ok likama \" ib 199 . \" ä är wamb ve som for (trol. felaktigt för söt) war mwnne \" GO 674 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 298 f., Ark. f. Nord. Fil. 2: 103. ångest, förtviflan. the striddo sidhan rät aff we Al 5371 . \" honom är j hiärtat we \" Fl 586 . - Jfr hiärta ve samt va."],"f":["wee . ","wä MD 70 (i rim med sää, se)), "]},{"a":"vedaghar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["lidandesdagar; lidande, vedermöda. böriadhes henna twangh oc wee dagha taka lisa Lg 3: 421 . \" viliom wy ey . . . kunnogha marskenom wara wedagha \" RK 1: 1686 . seen wppa mina ysäld, min wärk oc mina weedagha Su 242 . ib 245 . LfK 228 . \" bedhr jak tik . . . at thu lös mik wtaff diäfwlsens wedagha (det lidande som tilfogas mig af djäfvulen) Sv. böner 408. \""],"f":["wee- )"]},{"a":"vedh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþ."],"f":[]},{"a":"vedhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["innanmäte el. inelfvor af fäldt villebråd. skora the swinith op ok goffua hundana ok goffua them väydith Di 229 ."],"f":["väyde )"]},{"a":"vedhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" esau . . . foor mykith a weydhe \" MB 1: 208 ."],"f":["weydhe )"]},{"a":"vedhehunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagthund. \" bad osanttrix konung athan mattä se flera lekä aff ysungs biorn oc wilde sla sinä weda hunda (Col. B wedhunde 326) tlll hanum \" Di 108 ."],"f":["weda- . ","wed- )"]},{"a":"vedheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ståtlig, präktig. \" et weydhelikt örs \" MD 191 ."],"f":["weydhe- )"]},{"a":"vedheman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jägare. nar thz (djuret) ältis af wedhe mannomen Bir 1: 200 . \" skal vedhaemannin koma mz hundomen ib 360. vedhemanna snara \" Su 390 . \" lanz herran j thy lande sände sina vedhe män j skogh äpte diwrom \" Bil 899 . ib 904 . Gr 289 . Bir 2: 222, 3: 97, 334, 336 . LfK 200 . nw wäxer smaswennin oc wardher mykin wedheman mz bugha MB 1: 198 . \" ib (Cod. B) 547. \""],"f":["vedho- Bir 3: 97), "]},{"a":"vedher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþer-."],"f":[]},{"a":"vedheskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" at idhka wedheskap af wille diurum ok fughlum \" KS 42 (108, 45) . "],"f":[]},{"a":"vedhespil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" margha nat hafuer iak ligat här swa lang a vedhespil ok äwintyr \" Fr 871 . \" iak hafuer idhart vedhespil manga sinna spilt \" ib 873 ."],"f":[]},{"a":"vefta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vifta, svänga. \" en ridhande väpnare . . . wefftade mz sith glafwin (hastam vibrans) \" MB 2: 312 . "],"f":["vepta . ","vefta umkring , svänga omkring, göra svängande rörelser. swa opta som hon (näml. kon) vepta vm kring mz rompone Bir 3: 137 ."]},{"a":"veghlegarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? weglegarn BtFH 1: 316 (1413, Johan Bures utdrag) ."],"f":[]},{"a":"veghra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vägra, förvägra, neka. \" thz skal henne ängin weghra \" Al 10248 . \" hozbonden weghrar swenenom syna lön \" SO 148 . \" huilkit ekke wegredis rytzer hedninger eller andre vtlenske men \" HSH 18: 120 ( 1497) . Jfr be-, forveghra."],"f":[]},{"a":"veke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["veke. Bu 11 . \" olianna fitme forma eygh brinna. för än wekin tilsätz \" Bir 4: (Dikt) 222. hulkit som vndirstars vm wekan ib."],"f":["veeke: -en Bu 11), "]},{"a":"vekeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mjuk. \" nakat thz som hult ware älla wekelikit j frödhenom \" Bir 1: 62 ."],"f":["-likit Bir 1: 62),"]},{"a":"veker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som gifver efter, böjlig, mjuk; vek. veeght wax KL 308 . \" wi sändom thik en bal badhe blötan ok wekan \" Al 1220 . \" hwar en rö war . . . hardh som trä oc ekke week \" ib 8748 . \" sinonar (på ett nyfödt barn) äre alle weke oc wanstarke at styra likamen \" MB 1: 120 . - veka livit, veka lifvet, sidorna af buken ända till refbenen. hustrun . . . grep sins bonda kniff oc stak sik ginstan gönom weka liwit KL 90 . then säkken bindis stadhelika mith wm weka liffwith PM 13 . \" the aadromar som ärw nydan naffan, i wekaliiffwit \" LB 7: 78 . ib 80 . Jfr togh han een staka . . . oc satte annan ändan j jordhena oc then andra moth sith weka liiff ST 357 . - mjuk, lös, ej fast. grwnden är diwper lös ok weker swa ath ther kan engthe vppa mwras FH 2: 129 ( 1441) . ","2) löskokt. \" wek ägh \" LB 1: 96 . ","3) lös. \" om mage el. lif. rosa drokken mz vin . . . binder löst liff oc ofmykyth hrt gör hon wekth \" LB 5: 80 . ib 81 .","4) svag. \" handen war week \" Al 2820 . \" the (Darii krigsmän) ära weke \" ib 2405 . mz weko folk ib 4282 . \" mz enom barbara week \" ib 4399 . sigord swen haffde skikkat mot amlunge then wekaste konungs sön Di 152 . Jfr ofveker. ","5) vek, veksint, vekhjärtad, blödig. hörnandhes thiänarana wara mykyt dulska oc weka Lg 3: 273 ."],"f":["weeker . ","vekt . ","veeght KL 308),"]},{"a":"vekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra vek, göra mjuk, uppmjuka. take pillulas warlika mz bränth win wektha PM XXXVIII . - göra vek, uppmjuka, böja, beveka. adams är mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört: iak gitar þät eigh vekt älla styrt Bu 72 . hiärta . . . ther ey vekis älla böghis til swa stora ödhmiukt Bo 174 . \" ey kunde thz hans hieta wekia \" ST 58 . Lg 586 . \" blicka eller veeka hennes harda hiertä ib 3: 555. \" RK 3: 849 . - böja, få bukt med, betvinga. (diäfwls list) wek ok wektis som wax firi kors tekno Bil 446 . \" han stridde mz them länge ok fast han gat tho weekt thera hast \" Al 5422 . - Jfr beveka. ","2) lösa, verka lösande på. söth äple stekth the lena och vekya liifwith LB 7: 80 ."],"f":["veeka Lg 3: 555 . ","weekte: -es RK 3: 849 . ","-ter . ","weekt Al 5422),"]},{"a":"vekna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vekna, mjukna. \" bögynnadhe i samme stwndh hans armber wekna oc böghelikin wardha \" LB 3: 281 ."],"f":[]},{"a":"vel","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väl."],"f":[]},{"a":"vela","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väla."],"f":[]},{"a":"vela","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behandla med vele? thz (såret) torf man inthe annarledhis smöria heller veela LB 2: 71 . (Möjligen bör ordet föras till väla.)"],"f":["veela )"]},{"a":"vele","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vele, vel. \" fore affmykin näsablodh scal man taka hwit rökilse oc aloe oc huita aff äggit oc stöta thz til saman oc göra en wela aff harahaar oc stoppe thz op j näsana \" LB 1: 97 . ib 3: 165 ."],"f":[]},{"a":"velnas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vilnas."],"f":[]},{"a":"velys","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se välis."],"f":[]},{"a":"vemska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pypra . . . smelther onda vemsko (för vätsko el. vetsko?) oc driffwer henne wth LB 7: 59 ."],"f":[]},{"a":"ven","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vin."],"f":[]},{"a":"vena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jämra sig öfver, klaga öfver. diäfwlin . . . foor venade bort at han var vunnin som thenkte annan haua vunnit Bil 213 . "],"f":["vena sik , jämra sig, klaga. han venaþe sik ok öpte sik haua mist sina höghro hand Bu 525 . ib 519 . han wenadhe sik vsal j vädhreno j diäfla klom Bil 749 . han . . . venadhe sik mz iämerlik lata Fl 376 . han . . . wenadhe sarlika siälffwan sik MD 95 . thenk hwru tha the moder reine segh mondhe for hans pine wene ib 72 . - jämra sig för, klaga öfver. med sats inledd af at. thz är mesth jek megh nw wenä ath thu son söthe dör sa ene MD 73 . - med part. pret. ack. dyocleianus . . . venaþe sik wnnen af enom suene Bu 526 . " decianus . . . venadhe sik wnnin af vincencio dödhum " Bil 474 ."]},{"a":"venan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämmer, klagan. ypolitus öpte . . . vtan uenan . . . sik vara cristen Bu 422 ."],"f":[]},{"a":"venga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jämra sig, klaga. siälen bleff ropandhes oc wengandis Lg 662 . \" mz grötelike röst oc vengandis thuti \" Su 405 . "],"f":["venga sik , jämra sig, klaga. ä mädhan hon swa ryghelica läät ok vengadhe sik Bo 75 . " ropande oc venggande sigh " MB 2: 186 . " venga thik mz tholiko rope ok sigh " Su 406 . Bo 191 . Su 190 . MD 46 . - jämra sig öfver, klaga öfver. tha grather mangh vsul människia ok venghar sik wara nokon tidh födda JP 164 . " tha greth siälen sarlika och wengadhe sik, at hon war födh, at hon skulde komma til the bro " Pa (Tung) 31 . " wengande sik huru han hafdhe tappat sit langa ärwodhe " KL 58 . - refl. vengas, jämra sig öfver, klaga öfver. jak graater oc wengas the otalika daghanna skadha Su 236 ."]},{"a":"vengan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämmer, klagan. \" mz storom graat oc vengan \" Bo 25 . MB 2: 157, 219, 224 . Su 125 . huat roop, skraal oc skrii ther höres, huat graat, sokkan oc wengan ib 128 . ib 371 . \" graat oc sukkan. ängxslan oc wengan \" ib 352 . \" osigeligin skryan ok vengan \" LfK 222 . vsla sielennä thwt ok vengan Sv. kyrkobruk 213. "],"f":[]},{"a":"veninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämmerlig el. beklagansvärd varelse. vsal veningir (heu miser), äkke viliom vi fölghia thik i the rusno nordhmarkena Bo 97 ."],"f":[]},{"a":"veningsvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klagovisa. \" brudhgomma oc fästteswäna swngo veningx visor \" MB 2: 220 . swa omwändis bryllopit j sorgh oc sukkan oc orghalekir we oc veningx wisor ib 247 . Su 155 ."],"f":["wenningx wisa: -or Su 155 ),"]},{"a":"venogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämrande sig, jämmerfull. hon sat länge widh strandh gratande oc wanadhe wenugh at likit nokor til lanz fluti Bil 362 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"venstre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vinstre."],"f":[]},{"a":"vepa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) (tunt) sängtäcke (af ull). v ryeer. jtem ij fyndzske täghen. jtem ij gra weeber. jtem hwide weeber FM 76 (1483, daniserande). the . . . toghe mik i ffra en wepä ib 198 ( 1504) . HSH 19: 165 ( 1506) . Jfr klädhis vepa. ","2) mantel, resmantel. \" fadherin swepte likit jnnan sinne wepo (chlamide supposita) \" Bil 269 . - Jfr Hildebrand, Sv. Medeltid 2: 249; Rietz s. 101; Ahlqvist, Vestfinska språkens kulturord s. 138 f."],"f":[]},{"a":"vepta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vefta."],"f":[]},{"a":"vespel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Tysk benämning på vespa, geting. han hafdhe j sinom näsom ena handa madhka som kallas a thydhust maal vespel ST 362 ."],"f":[]},{"a":"veta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vita."],"f":[]},{"a":"veta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) låta erfara, låta komma till del, låta få, gifva. thu . . . vette os enga värio Bil 210 . iak skal weeta thik fölghe mz minom nadhom MB 1: 254 . wilia the (ɔ: diäfla) ey stundom weta antzswar sinom mannom, för än the offra sit eghit blodh ib 505 . a hwath tungo wardher mik anzswar weet Al 7600 . sit nampn mon han honum (staden) weta ib 5416 . the willo ey skilias widh honum för än the hafdho hans ända seet eller honum wordhe helsa weet ib 10088 . fore the äro thu haffwer mik teet godh löön wardher thik aff hänne weet ib 8056 . \" huru pallas venus ok inno thrätto om gull äple eet, ther them var allom saman veet \" Fl 296 . - låta få, egna, visa, bevisa, göra. lät han veta uarom guþum heþar Bu 188 . at þu ueter ok lätar ueta guþplekan heþar þinom afguþum (magnam mihi gratiam præstisisti) Bu 504 . \" then hedher weter manenom hera, som man weter hans budzskap \" MB 1: 189 . RK 1 . 3558. Al 9521 . \" os vetis engin wirdhning \" Bil 282 . \" gud wille wetha mig then ära \" RK 3: (sista forts.) 4957 . \" thz godha hon hafwer androm weet \" Al 5998 . ","2) låta få, låta (ngh) erfara fullbordan el. uppfyllelsen af (ngt, bevilja. them war al thera wili weet Al 3668 . \" bedz hwat thu wil, thz wil iak thik weta \" ST 227 . \" ena bön will iak ider bidia herre. ati loffua mik lekä didrik waldemarsson min frende oc taga hanum wtaff tornit . . . konungen swarade, thz mag iak ekke wete tik \" Di 191 . biwder han mik til kamp. thz will iak gladeliga weta hanum ib 148. weet mik thässa bön MB 1: 348 . \" mille herran vette honom böön \" Bo 150 . ST 109 . Va 23 . Lg 43 . RK 1: 4090 . Al 468 . \" thät war honum af domarenum weet Hel. mäns lefv. 230. the som kalla oppa thit hälga nampn, them skal thera bön weethas oc höras Sv. böner 402. - bevilja, uppfylla. hans böön wardher aff gudhi weet \" MD 186 . \" huath ij bedhins thz skal iak veta \" Iv 238 . \" konung valdemar skulle hans vilia vetha \" RK 1: (sfgn) s. 180 . \" han bedhis thär thorff thän wethir som wil \" GO 432 . ","3) begåfva? sörja för, undestödja? wel munde han hanom weeta han fic hanom landh oc län RK 2: s. 339 (möjligen att föra till 4). ","4) behandla, gå åt, medara. the . . . wildhe honom sörgelige weithe MD 13 . - Jfr hadhvarþ-veta."],"f":["-ir , ","-te , ter. pres. väittar VGL I Md 9. vätir ib VS 2: 1. imperat. weet MB 1: 348 . ","uete VGL I R 8: pr. vete ib II R 17; Bu 504 . ","weet Al 3868 . ","weet ib 8056, 10088 ; MD 186 . n. veet Fl 296 . ","weet Al 5998, 7600 ; Hel. mäns lefv. 230), "]},{"a":"vetta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förevita, förebrå? fför än j annan nakoth wetta thaa skollen j eder siäluan rätta MD (S) 204 ."],"f":[]},{"a":"veþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jaga, söka fälla; fälla. han . . . vedde diwr a the mark Iv 2114 . at rida i skog oc weda diwr Di 74 . ib 106, 176, 228 (på tre st.), 281. allen dagh haffua wi vedeth (ællt) en galth ok kwnnom honum napth alle iiii fanga en nw haffuer jach ensamber väydat bodhe biörn ok diäfell (hæfi ek væitt æinsaman æinn biorn eða æninn visund] som värsthe äro aff alle dyvr ib 229 . - söka fånga, söka snärja. han (djäfvulen) lede christum tel ökna at fasta ok fresta. ok vedde han som fughalare fugel Bu 206 . - vara på jagt efter, söka bemäktiga sig. thin ängil oc jakg fölgdhom thässe siäline . . . ok vi badhe vi bärsadhom oc vedom hona (venabamur eam) swa som vedhonan Bir 3: 97 . - jaga, vara på jagt (efter), söka få tag (i). med prep. äptir. amalberga, äpther huilka han wedadhe Lg 3: 286 . - abs. jaga. thänkir han at fara i skogh oc vedha Gr 289 . sighiandis sik wilia wtfara at wedha, ällar fara i iakt ällar äpther willebradh Lg 3: 286 . - jag (med så el. så beskaffad framgång), hafva (så el. så beskaffad) jagtlycka. visth haffuer tu vel väydat Di 229 ."],"f":["weyda Di 176, 228 (på två st.). pres. weþer HelsL V 8: 2. ","wedhadhe Lg 3: 286 . ","vedom Bir 3: 97 . part. pret. n. vedeth Di 229 . ","väydat ib (på två st.)),"]},{"a":"veþemäz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"veþevärk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jagt. \" aff weydhe wärk födhom wi os \" Al 5563 . ib 5541 . \" änkte wedhewärk wiliom wi leta \" ib 6084 ."],"f":["weydhe- Al 5541, 5563), "]},{"a":"vi","b":[],"c":"","d":"","e":[" Jfr avi, ovi, äfvensom ve."],"f":[]},{"a":"vi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["helgedom, helig plats, (hedniskt) offerställe. i ortnamn. in wæ SD 4: 533 ( 1336) . \" mansionem nostram nærthæwi in nærichia ib 1: 627 ( 1283). wlllaui \" ib 6: 180 ( 1350) . \" de frøsui \" ib 5: 75 ( 1341) . \" in parrochia odhinswi ib \" NS 2: 48 ( 1408) . i thorwi ib 270 ( 1410) . \" i sködwe \" VGL I Br 3."],"f":["vä . ","ve )"]},{"a":"vi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iak."],"f":[]},{"a":"via","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blåsa, drifva. \" viar väþär þöm til annar staz än þer vildo \" SR i VAH 25: 286 . Jfr Klemming, VAH 25: 271 ; Kock, Ark. f. Nord. Fil. 9: 158 f."],"f":["-ar )"]},{"a":"vidd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vidd, bredd. \" hwalfuidh skal haffua xx alna j widhinne (latiudine) \" Bir 4: 83 . \" högha altarit skal haffua v alna j längdinne oc halff tridhi alin j widdiinne \" ib 84 . ib 86 ."],"f":["widh Bir 4: 86), "]},{"a":"vidh halda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vidherhalda."],"f":[]},{"a":"vidha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vidga, utvidga. \" thz thänker hwar konung witer widha sit land än han giter \" Al 4326 . "],"f":["wiida . pres. -ir: vtuidhir MP 1: 23 ; ","wtwidher Bir 4: 98 . ","vtuidho Bir 1: 370 ; " vt vidho " ib 175 . ","vidha sik , utbreda sig. lughen widde sigh saara Lg 3: 381 . ","vidhas , utbreda sig. thz (näml. alun) . . . menar wnde oc al saar ath widhas LB 3: 148 . ","vidhas ut , utvidga sig, utbreda sig. när noe . . . badh honum (Jafet) wiidas om werdhen wtt RK 1: (Yngsta inledn. till Gamla lKr.) s. 193. Jfr utvidha. - Jfr forvidha."]},{"a":"vidhabände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) murgröna, hedera helix Lin. \" bren asko aff vedbende som vexer pa trä \" LB 7: 32 . \" tag lagin aff vedbende \" ib 197 . \" lagen aff swdit vedbende \" ib 299 . \" hedhra (för hedera) widbeen Växtförteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14. s. 8. \"","2) jordrefva, glechoma hederacea Lin. \" te smaa vedbende som vexa pa jordenna oc haffwa mörk grön blad \" LB 7: 198 . - Jfr Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14 s. 45; Lyttkens, Svenska växtnamn 299 f., 517 f."],"f":["vedbende . ","widbeen )"]},{"a":"vidharla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) vida, vida omkring, vidt och bredt. sändos brödhir af hans klostre vidhirla vm landit at läta äfte honom KL 252 . \" skal iak sätia thinna aminnilse widherla om wärldina \" MB 1: 186 . VKR XXI . ST 283 . GS 30 ( 1380) . gik hans loff oc frägdh widharla ower wärldena Su 226 . wrange män som nw byggia widherla i wärdinne (per totum mundum modo dispersi) Ber 141 . Lg 66 . blömster hulkra lokt viderla (late) stänkis Bir 1: 179 . plägha ey vidherla mz them (ögonen) stira Ber 257 . mircaulum spordhis swa vidhirla. at mykyn moghe af ierrusalem ok af androm stadhom komo at seia lazarum Bo 158 . minzste dropi mins dyrasta blodz. lhwilkit vidharla flööt ofwer allan minn sarghadha likama Su 448 . screff en doctor aff sancti augustin ordan . . . manga conclusiones mothaflath och sände widarla wm kringh PM LXVI . - från flere håll. widarla samnas stridsens skare PM 19 . ","2) från långt håll, fjärranifrån. thydiska men som vidherla koma RK 1: 249 (möjl. att föra till 1)."],"f":["vidherla . ","vidhirla )"]},{"a":"vidharmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" ib 295 ."],"f":["widherme )","jfr"]},{"a":"vidhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vide? lentiscus vidhe Växtförteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14, s. 7."],"f":[]},{"a":"vidhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vidt, vida, vida omkring. thesse thry eldande vtuidho sik lankt oc vidhelika (longe lateque) Bir 1: 370 . \" j hulko . . . han värdoghas nu ey byggia vtan vidhelica spazera \" Bo 78 . \" öffuer alth i östersiön wdhyeligha spörss huru gull och haffuor aff rikith föres \" RK 3: 503 . thetta . . . wiideliige om landet spordes ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . \" all min siäl . . . wträkkir nw widherlikast (smplissime) sina astundilsa arma \" Su 218 . ib 3 . \" ujdhir boordh . . . bör thik . . . ey vidhelika fraa thik see vm alt husit hwat ther görs \" Ber 248 ."],"f":["widherlika Su 3 ; ","-likast ib 218 . ","wiideliige RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . ","wydheligha ib 3: 503), "]},{"a":"vidhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vidd, omfång, omfattning. noe gladdis aff rume widhilikhet sinna ark Bir 4: (Dikt) 219. fiädalin hauir . . . bredhan mwn oc tho mere giris vidhelikhet ib 1: (Cod. B) 349 . kärleksins vidhelikhet ib 3: 381 . - vidd, vidsträckt rum. i allom yrta blomstra. tränna. fruktanna stenanna. älla malmanna kyniom hulkin som matto finnadz i aldra wärdhinna widhirlikhet (amplitudine) Bir 4: (Dikt) 227. - vidt utrymme. at vt gaa af thrangeno j vidhelikhet Bir 1: 300 . \" lib 299. \"","2) bredd. \" vm nakor määlte hundradha fota iordh j langlikhet ok swa mykit j vidhelikhet \" Bir 1: 382 . \" hwar othänkelikin höghelikhet är ok sighelik langlikhet ok vndarlik vidhelikhet \" ib 3: 112 ."],"f":["widhi- . ","widhir- )"]},{"a":"vidhelöf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["videlöf, löf af buskar el. träd tillhörande slägtet salix. röth widelöff LB 2: 54 . \" for saar ögon. tak aff widelöff ok oos aff ffänical bade lika \" ib 55 . \" läghin aff hwidhe lööff \" ib 3: 159 . \" tak lagh aff wide löff \" ib 161 . ib 156 ."],"f":["hwidhe- . ","-lööf LB 3: 156, 159), "]},{"a":"vidheratta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vidheratto man , "]},{"a":"vidherboande part.","b":[],"c":"","d":"","e":["en som bor bredvid en annan, viderboende, en hvars hus eller tomt ligger omedelbart vid en annans el. som jämte annan har del i hus eller tomt. clauus sadhe at gardhin war hanom ecke heembudhin effter thät han thär widherboande är SJ 66 ( 1437) . \" arnd kerkhoff ok matias bynting . .. loto vp hans bysmarket eth ärfue vpa köpmanna gatu liggiande näst wästan sama hans bysmarketz ärfue som han oc ägher . . . hulkit forscrifna ärfue the förra saalt haffdhe jon rytinge for hundradha (100) marker, som hans bysmarket bysprakadhe oc laghlika til dömpdis for sama köp aff thy han widherboande war \" ib 43 ( 1428) . \" hulkit fornempa ärffue som langt är öwerst fra gatunne ok nidherst geen sionom som han thät längst bruka ma mädh stadzins fulbordh lika androm widherboandom \" ib 33 ( 1426) . "],"f":["vidherboanda rätter","-boande- )"]},{"a":"vidherbyggiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["(eg. part. pres.) L. = vidherboande. huilkin gardher . . . vpbudhin ok hembudhin är nästa arffwinghiom och widherbyggiande SJ 235 ( 1544) ."],"f":[]},{"a":"vidherböra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. (anträffadt blott i 3 pers. sing.) ","e":["vederböra, vara tillbörlig, böra ske, bära ega rum, böra förekomma. vidher the plikt, brwt, oc sak, som ther tillhöre oc rättelica vidherböör BYH 1: 237 ( 1431) . \" widherbör meer at formannen älskis aff idher än rädhis \" Bir 5: 13 . \" epther thet wi högbornom första herra konwngh magnus . . . ingalwnd förmattom betala och widherleca som widher bördhe \" SD 5: 208 (öfvers. i hdskr. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"vidherdel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vidherdelskompan","wedereells compan )"]},{"a":"vidherdela","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["viþerdelo man"]},{"a":"vidherfang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vidherfangs män , "]},{"a":"vidherfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) påkomma, inträffa. naar noghur höghämllis ärinde widhirfara VKR 33 . \" daghligha syslor oc smaa ärinde som idhkelicha widhirfara \" ib. \" the ärinde som kunno widhirfara ib. \"","2) vederfaras, hända. \" hwat är tik hänt ällar widherfarit \" Lg 663 . - komma till del. hwat swar mich vidherfar RK 2: 4642 . \" ath han . . . lathe mik her vtinnan vidherfara räth \" FM 217 ( 1504) . tillskyndas, ådragas. for . . . siäla wandha oc synd som widhirfara maagho them som them (näml. föreskrifterna) ey wilia haalla VKR 45 . ","3) gå, aflöpa. opers. med dat. tagher fik prestn böther . . . och predicade huru honom war widherfarith PK 252 . thesson man saa widher foor MD (S) 269 . - refl. vidherfaras,","1) vederfaras, komma till del. ath mik motthe vidher faras swa mykith som räth ware aff een tolkin tiuffwa hoop BSH 3: 293 ( 1470?) . velie the . . . holle eder for theres rettha herre . . . om thetta for[skriff] ne ma thöm vedherfares ib 5: 343 ( 1509) . \" ath sadana romare kyrkes budh skulle noger for argen widerfares \" ib 520 ( 1512) . \" at them widerfaris nagot swadant, som the westgöter skedde j schane \" FM 487 ( 1510) . ","2) gå, aflöpa. opers. alla erichs swena wedher fors och swa RK 2: 4400 ."],"f":["vedher- )"]},{"a":"vidherfrestan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ansträngning, bemödande. \" smakadhe han mik swa som bäzste kostir . . . sötir ok godhir j godhom vilia ok astundan bätre j vidhir frestan (conatu) ok manlikom framgang. aldra bästir . . . j loflikom ända ok fulkomnan \" Bir 1: 303 . \" skulle spiutit instingas j han mz alle widhir frestan (conamine) ok makt \" ib 62 . \" the . . . göra mz alle vidhirfrestan thz the formagho \" ib 380 . \" at fiskin formoghe ey . . . vndgaa mz nakrom styrk älla vidhirfrestan (fortiudine vel impulsu) \" ib 2: 6 . \" at hans vidhirfrestan (conatus) oc vili vardhir fafäng \" ib 35 . \" thin astundan ok godh vidhirfrestan skal reknas thik for bönina fulkompnilse \" ib 3: 226 . ib 2: 309, 3: 29 . Bo 242 . Su 445 ."],"f":[]},{"a":"vidherfästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vidfästa. \" thet breff . . . som thetta bref är widherfäst \" SD NS 2: 419 ( 1411). ib 1: 493 ( 1405) . \" hwilko breffue thetta sama wart oppna breff är nw widherfäst \" Bir 5: 125 ."],"f":[]},{"a":"vidhergangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["en som bekänner sig till (ngt), en som hyllar el. förfäktar (ngt). teande sik vara dygdhanna vidhirgangare oc gömare (ostendendo se professorem virtutum) Bir 3: 91 ."],"f":[]},{"a":"vidherganger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bekännelse. \" hwar ey var tungonna vidhirgangir (ubli linguæ defuit confessio) \" Bir 2: 303 ."],"f":[]},{"a":"vidhergangilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bekännelse, syndabekännesle. rät widhergangilse MB 1: 284 . ","2) bekännelse af sin tro (på Gud). gör widhergangilse (motsv. ställe KL 400: vidhirgango) israels gudhi j hans mönstre MB 2: 394 ."],"f":[]},{"a":"vidhergiälda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ersätta, betala. \" hadet kwnnit finnes, at han aff nogen rigesins inwonare hade lagtid tagit j fra til en peningis, tha vilde han wedergelle x peninge for huar en \" FM 521 ( 1511) . wedergelle skadhan SO 304 . ","2) vedergälla, löna. \" wi skulom binda sampson oc widhergälla honom för thz han haffwir os giorth \" MB 2: 118 ."],"f":["-gälla . ","wedergelle )"]},{"a":"vidhergiäldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedergällare, belönare. \" han är war . . . widhergällare j hymerike ffore alla the mödho och milheth thär wi haffwom j hans thiänist här j jordherike \" JP 42 ."],"f":["-gällare )"]},{"a":"vidhergöma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , s. iakkttaga, hålla. naar the loffua sik reglona oc sina closters lypt obrytelia widhergöma (observerare) Bir 4: 68 ."],"f":[]},{"a":"vidhergöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra vid, företaga; använda, bruka. en systir . . . hafdhe vm langan tima dööf varit a andro sino öra. ok hafdhe ther vidhirgiort mykyn läkedom KL 349 . ","2) motarbeta, förhindra kere wenner hielp widher göre swerigis rikis forderff HSH 7: 11 ( 1467) . tillhielpe . . . at wedergöret BSH 4: 160 ( 1493) . HSH 20: 171 ( 1507) .","3) vedergälla, hännas. \" at thet motte bliffue betalet oc vidergiort, som oss i thenne landzende sket er \" BSH 5: 442 ( 1511) . vij . . . velie thet wedergöra jn oppo them med liff och macht FM125 (1501). at wädergöre then skade ib 534 ( 1511) . BSH 5: 92 ( 1506) . HSH 20: 72 ( 1506) , 159 (1507), 221 (1507)."],"f":["weder . ","-wäder- )"]},{"a":"vidherhalda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hålla sig, bestå. ma thu ey länge winna, oc widh halla (permanere) MB 1: 417 . "],"f":["wedherhaalda . ","widh halla )","vidherhalda sik , hålla sig vid, trygga sig vid. tiil holkit lyffthe och scriffwilse wii frwkomligha tro tiilsätia och oss fwlkomliga wedherhaaldom BSH 5: 129 ( 1506) ."]},{"a":"vidherhäftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" BtRK 272 (1472, orig.) ; Ihre, Gl 2: 1089; Schlyter, SkåneL s. 428, 429; Rydqvist 6: 507; Wimmer, Overs. over Vidensk. Selsk. Forh. 1898, s. 144-5: Vidensk. Selsk. Ordb. 8: 170; Kalkar 4: 768] som har ngt att vedervåga el. förlora, som med hänsyn till sin förmögenhet har något att ansvara med; vederhäftig, betrodd, förtjent af förtroende. besörie . . . the slot i finland oc then landzende med sadane wederhefftige gode men som kunde oc wille holle folk ok makt til at beskerme then landzende HSH 18: 75 ( 1497) . \" nogre wederhefftiige köpswäne \" ib 24: 50 ( 1516) . är then misloffuan saa stoor at thet ecke kan hiälpe at hans nad är widerhäfftig i riichit pa sine persones wegna och tesliges pa kirchenes ib 62 ( 1516) ."],"f":["weder- . ","-häfftig . ","-hefftig . ","-hefftiig )"]},{"a":"vidherhäktning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["säkerhet, garanti; garanterad förmån? saadane vederhäctningh vdi miijn liffstiidh . . . ath niwte HSH 24: 22 ( 1512) ."],"f":["veder- )"]},{"a":"vidherhängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vidhänga; bifoga. \" bedis jach . . . for:de beskedelica incigle, sciper ragwalz oc magnus swarta . . . medhan jach ey siälffuer incigle hauer at viterhengia for thetta breff \" SD NS 1: 59 ( 1401), gammal afskr.). Jfr hängia vidher."],"f":["viter- )"]},{"a":"vidherkännan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2. petru tydhir kännande oc tekna synda widhirkännan MP 2: 290 ."],"f":[]},{"a":"vidherkännelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tydligt. \" aff skapadha tingana fägring ok myklikhet ma thera skapare vidhirkennelika (cognosibiliter) sees \" MP 1: 74 ."],"f":[]},{"a":"vidherkänneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["-lighet StadsL Kg 8),"]},{"a":"vidherkännilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. ","e":["1) igenkännande, utmärkande. til renlifuis widhirkännilse hafujn (de tjenande systrarna) scapulare vtan hetto VKR 25 . ","2) kännedom, kunskap. \" gudh. hwilkin alla wil hela wardha oc koma til sins nampns widhirkännilse \" KL 243 . \" gudz widherkännilsa liws (hux cog- nitionis divinæ) \" Bir 4: 91 . - kunskapsförmåga, slag af kunskapsförmåga. nw hawer mannen thränne wit oc widherkännilse MB 1: 81 . ","3) erkännande, försäkran, bekräftesle. til thes mera wisso. stadfästilse. widherkännilse oc forwaring tha lather jach . . . mit incigle . . . hängias fore thetta opte breff BYH 1: 235 ( 1430) . ib 249 ( 1446) . ","4) erkännande, erkänsla. \" mz sanne ödhmiukt oc sins bristilse oc wanskilse rätta widherkännilse (imperfectionis propriæ recognitione) \" Su 301 . - uttryck af erkännande. war herra talar aff iwdhom, oc thera sidhom, som war herra bödh them, som änga dygdh gawo aff sik, vtan waro et märke oc widherkännilse, at the kändos widh at the waro syndoghe MB 1: 441 . - bekännelse. j fördher swasom j klädhom badhe mwndz oc hiärtans widhergango oc widherkännilse (indutus confessione cordis et oris sicut vesimento) Su 278 . \" mogen j görä hennis räth effter henne eygin wider kennilsse \" Va 9 . ","5) erkännande, uttryck af erkänsla el. tacksamhet. til en vitherkännilse oc gengäld mote swa store gaffwo oc godgerning HSH 12: 79 ( 1431) . ","6) genom penningsummas erläggande gifvet uttryck för erkännande af en förpligtelse; godtgörelse, ersättning; årlig afgift, tribut. naaken wederkännilsä . . . giffuär iach ellir naaken aff tessä godhä män eders herrdömä icke tröst ellir samtyckiä thil FM 186 ( 1504) . \" thet somme äre till sijnnes ath giffwe kong hans en vederkennilsse och styckä peninger och hwar hon skulle tages om ridderskapet och kronen them enskylth vtgiffue skulle \" HSH 20: 209 ( 1507) . \" i blandh the pwnchter var och the vederkennilsse \" ib. \" kongen i swerige pleger leffue och siith staath holle aff kronone ther skole och vederkennilsse tages ib. - (?) wii fructodo . . . ath nogod thet lönligit i bland tal med oss war, och hälst om then wederkännilse, är for them oppenbaredh \" BSH 5: 6 ( 1504) . ","7) tacksamt erkännande oc förkunnande, pris, lof. görin . . . honom (Gud) loff ok vidhirkännilse KL 417 . MB 2: 409 . \" sighin swa j idhre widherkännilse, alla herrans gärninga äru alzstingis godha \" Su 327 ."],"f":["wedher- BSH 5: 6 ( 1504) . ","weder- FM 186 ( 1504) . ","veder- . ","-kännelse MB 2: 409 ), ","vidherkännilsa tekn"]},{"a":"vidherkänning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kunskap, kännedom. \" thu . . . vardhir thik siälue fwl oc ledh af thässe thinne sanno vidhirkänning (cognitione tui) \" Bo 40 . \" owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka \" ib 92 . \" prydder mz vidherkänning ok älskogha \" Su 389 . min wisdombir, mz hwlkom tässins husen inbyggiara skal jak wplysa mz minne widherkänning oc wndrirstandilsom Bir 4: 91. jak haffde mangha propheta, hwilke ey formatto framföra mins anda ordh wtan tholk .- . . oc thog likowäl komo the fram j liwsit och widherkänningh (d. v. s.. blefvo bekanta) ib 116 . - kunskap, kunskapsförmåga. ödhmiukt är hulka os födhe sannindin . . . ok är the ödhmiuktin ther kärlekin gör oc vptändir. oc hon är i valianom. än the andraa är i vidhirkänninginne Bo 39 . ","2) erkännande, försäkran, bekräftelse. til ytermera wissan, större skäl oc högr widherkenning hengiom wi waar incigle til witnesbyrd fore thetta breff SD NS 1: 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), 245. ( 1403).","3) försäkran, förbindelse. \" at nagre äre tiil sijnnes at wij giffue kongh ans en wederkenningh tiil eth stycke peninge \" HSH 20: 206 ( 1507) . - förbindelse att erlägg tribut, skattskyldighet; ärlig afgift, tribut. pawen haffver twinget then mektige staden bononiam . . . til then lydne oc vederkäning, the aaffträdne woro BSH 5: 224 ( 1507) . jach . . . sporde them alwarlige till, om en the wille haffue k. h[ans] eller hans son för herre och kong i richit ighen, eller och giffue honom nakon skat eller vederkenning aff richit ib 276 ( 1508) ."],"f":["veder- . ","vedrkäning )"]},{"a":"vidherkänsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["erkänsla, uttryck af erkänsla. eghnum wi thet (godset) wnder . . . risaergx kloster . . . meth swa forskäl . . . ath wi skulum i waarum liftima behalla thet forscrefna gotz os tel nytta, ok fore widher kentzlo skul pliktom wi os tel ath giwa klostreno arlika aars twa löpa smör tel reth landgille SD NS 1 . 435 ( 1405)."],"f":["-kentzsla )"]},{"a":"vidherköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återköp; rätt till återköp. FH 4: 65 ( 1458) . "],"f":["wäddir- )","vidherköpa man , "]},{"a":"vidherlagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: KrLLL B 48; pr. i var. "],"f":[]},{"a":"vidherlaghas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. foga sig, lämpa sig. then tiidh the (ɔ: brödhirne) äru vtan clostrith . . . tha sculu the hafua sik j säng oc sömpn eptir thy thet kan tha bäzt falla oc widhirlaghas VKR 43 ."],"f":[]},{"a":"vidherlaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["KrLL B 48; pr. i var. vidherlagha brut,"],"f":["vidherlagha man , m. StadsL Thj 2: pr. i var."]},{"a":"vidherledhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["känna leda. attedior, jak vidherledhis GU 4 . tedere, vidherledias (för -ledhas) ib."],"f":[]},{"a":"vidherlika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra lik. med ack. och dat. j tesso vederlikadhe hona gudh synne helgra modhre sancte birgitte Lg 3: 523 . - part. pret. gjord lik, liknande. med dat. widherlikther spetälskom manne Su 35 . \" o gudhz höxte söner oc samarffuinga honom siälffuom tilenade oc widherlikte \" ib 143 . \" akten oc seen mik törnaboskanom widherlikadha (consimilem) \" ib 42 .","2) förlikna, jämföra, sammanställa. \" som thin aldra renasta kärlek oc wärldenna faffängo oc orena älskogha i nakre matho wilia widherlika \" Su 157 . - med ack. och dat. barna leeker är alt thz thu tolt haffwer, om thu wilt thz . . . hälga fädhranna lidilse widherlika (patrum passionibus . . . comparare) Su 165 . \" at widherlika them thera tali (i jämförelse med antalet af dem), som ondhe omwändhe ärw fran allo godho, ärw tässe mykyt färre \" ib 60 . ","1) blifva lik. swa som en troen känneswen mz sinom herra andelika korsfäster, oc i nakre mattho mz warkwnnans blodhe beguthin, maa thu mik widherlikas, oc wardha mik täkker oc kärliken (mihi similis amabilisque effceius) Su 51, ","2) förliknas med, jämföras med, komma i jämförelse med. med dat. tolke . . . widherlikas (comparantur) martiribus Su 61 . \" alt thz astwndelikit är maa hänne ey widherlikas \" ib 11 . ib 78 . - Jfr ovidherliknande."],"f":["wedher- Su 9 . ","veder- Lg 3: 523),","vidherlika sik , göra sig lik, efterlikna. med dat. j hwat matte han kan oc skal sik widherlika hans pinom oc lidhilsom Su 348 . ib 5, 8, 9, 36 . Lf K 44. skalt thu ey widherlika tik thinom owermannom ib 45 . " widherlika sik ödhmywkom " ib 47 . " swa math thu tik widherlika oc swara i nakre matto minom fothom oc benom, som trötthos oc samman nägldos oppa korseno (violentiæ et lasstiudini quam crura patiebantur respondebis) " Su 50 . - refl. vidherlikas, "]},{"a":"vidherlikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlikna, jämföra. aff the osigherlika oc obegripelika widherliknande (för owidherliknande el. ey widherliknande) oc aldra sötasta guds änletes asyn LfK 126 . - likställa med, förlikna med, jämföra med. med ack. och dat. (el. i dess ställe ack.).. at thu swa . . . widherliknar tik likamlikom tinghom (rebus te corporalibus . . . comparare consuevisti) Su 79 . \" ey widherliknandis mik starkastom filom oc camelom \" ib 338 . \" mik . . . hulken ey är widherliknande thina mintzste pigho (quæ non sum similis unius puellarum tuarum) \" MB 2: 210 . \" aff the synnene . . . huilka all annor glädhi widherliknat är häldher sörgh än glädhi \" LfK 127 . - refl. vidherliknas, ","1) blifva lik. med dat. at thu . . . wärdugher wari at widherliknas thinom brödhrom MB 2: 301 . \" skal han . . . glädhias at han widherliknas högxsta herranom j hans smälek oc dröffuilsom \" Su 350 . - likna. med dat. om amynnilsens krafft vederliknas sielen gudhi fadre LfK 274 . \" otaliga sielär bergers köns, hulkars badhe skeen ok sötästä lukt vederliknandes helgom englom \" ib 247 .","2) förliknas, jämföras; komma i jämföresle med. med dat. alt thz dröffwelikit är, kan ey widherliknas hänna onzsko Su 17 . syndin . . . widherliknas (comparatur) grymmasta diwre ib 353 . - vara i jämförelse med. med dat. alla thinga kraffta godheet widherliknas thinne omälike werdoghet, hwilkin som (för swa som?) är maanans minzsta liws mot största solinna clarhet (omnis creaturæ bonitas ad tuam comparata dignitatem sic est quasi nocilucæ splendor exigus ad solis claritatem immensam) Su 201 ."],"f":["veder- )"]},{"a":"vidherliknan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["likhet. \" naar likamlika sinnen wanskas oc wmwändas j andelika oc änglanna widherliknan (similitudnem) \" Su 337 ."],"f":[]},{"a":"vidherliknilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" och f. ","1) efterliknande. \" minna pino aminnelse skal thu altidh haffwa i thino hiärta . . . oc henna widherliknilse wppa tik tagha \" Su 198 . ","2) liknilse, bild, afbildning, afspegling. see . . . the hälga . . . treffalloghetena, swa som hon är, ögha at ögha, wtan alt mörker oc widherliknilse LfK 126 . \" om gudeliken oc hymmelsliken tingh kan enghen tala, wtan om likamlika tingha wedherliknilse (per modum rerum corporalium) \" Su 80 ; jfr 4. han . . . wpsäkte thz hanom törste oc aldrigh kwnne finna thz han sökte (näml. vera et summa philosophia) wtan som nakor hännas beläte ällir widherliknilse ib 223 . ","3) öfverenstämmelse, bringande till öfverenstämmelse, lämpande. alla thera gärningganna wedherliknilse oc fwlfölgilse äpther minom wilia (conformiatem omnium actionum suarum ad meam voluntatem) Su 105 . ","4) jämförelse. \" om än iak nakot laatz haffwa lidit, nakor dröffwilse tolth, thz tappar iak alt i thera widherliknilse (el. vid jämförelse med dem) \" Su 168 . \" wtan alla widherliknilse älla iämpnadh \" ib 328 ."],"f":["wedher- Su 80, 105), "]},{"a":"vidherlikning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jämförelse. \" wthan nakkra widherlikningh \" Su 14 ."],"f":["-igh )"]},{"a":"vidherlikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= vidherlit. \" hwat är ey bätra at drikka w träkäralde ok hafwa sina vidhirlikt (bibere ad suffcientiam). än af gulkari ok wy vardha othörstogher \" Su 386 ."],"f":[]},{"a":"vidherlit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det hvarmed man kan vara nöjd; så mycket som är tillräckligt; nödtorft. hawande hwazske manga rätte älla kostelica redda, vtan fatika oc sina näppa vidhirliit (sed pauperes et sobrias cænas sumentes) Bo 34 . Jfr lit, vidherlikt."],"f":["-liit )"]},{"a":"vidherludha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vidlåda, hänga vid, sitta fast vid. med dat. somlike widherloddo kyrkyo takino som the haffdo warit bundhne ällar bikadhe widh taket Lg 3: 179 . - oeg. vidlåda, häfta vid, finnas hos. med dat. hwilkins ande ey widherludde minzsta syndh (cujus . . . spiritui minimum non adhæsit peccatum) Bir 4: 52 . - vara fäst vid, hänga vid. med dat. apostoli vidhir lodhande (adhærentes) än vars herra köti Bo 132 . - hålla sig till, hängifva sig åt. med dat. at hoghin altidh widherludhi (inhæreat) gudhi oc gudhelikom gerningom Su 258 . hwat ey är han een ande mz gudhi, som widherludhir gudhi (adhæret deo) Spec. Virg. 241. - part. pres. vidherludhande, klibbig. bildl. han skal fly tässa wärlz widherlwdande smiker LfK 122 ."],"f":["-lodha )"]},{"a":"vidherludheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klibbig, som hänger sig fast. bildl. the andre (tankarne) äru violente, owerualloghe ällar trättelike, oc the magha kallas limose, widherludelike LfK 42 ."],"f":[]},{"a":"vidherläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) lägga vid, pålägga. hänna röther stötta ok vidherlagdha dogha moth brinnande ögna wärk LB 5: 80 . huither löker . . . läker hunda bit vid lägder ib 81 . - med dat. (el. i dess ställe ack.). yrthin . . . widher lagdh thz liim ther frost är i LB 5: 81 . ","2) gifva ss ersättning el. godtgörelse el. vederlag. skulle the jnnan eth halfft aar äpter wan dödh widerleggia clostrena swa got goz j swa godha läghe swa at thre spän korn ginge aff hwario örtug SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). ware thet swa . . . at the forde x solidi landh jordh . . . afginge the for:do prebenda, tha til bindher jak mik ok myna arfwa widherläggia hänne swa mykla jordh i swa godhom by äller ok swa manga pänninger som för äro sagde ib NS 1: 56 ( 1401) . ware thet swa at thetta for:dä goz halstene pätarson afginge . . . tha tilbinder jak mik om mina arfua halstene ok hans arfuom goz wider legghä swa som hanom at nöger, epther berghas wara wena segn ib 60 ( 1401). ware thet . . . swa at mina arfua widle ther noghra neyseghn innan hafua äller töghringh, swa at korin äller altarit äy sin fulnad finghe, tha wilköra iak mik til oc mina arfua at vidirlägghia mit goz skelleöya i samw stadin ib 73 ( 1401) . \" binder jak mik oc mina arfua domkirkione i strengenes sua got gotz oc i sua godho läghe oc sua mykit atergifua, widherläghya oc giälla, innan en fiärdung af eet aar äpter thet at gotzet ware domkirkyne af gangit \" ib 149 ( 1402) . ib 92 ( 1401), 154 ( 1402), 200 ( 1402), 234 ( 1403) o. s. v., 2: 82 ( 1409) o. s. v. BYH 1: 270 (1472, i vidim. af 1488). ath widher läggiä . . . benkth krok eller hans arfuom . . . swa godh engh j geen FH 2: 13 ( 1390) . werdige herrar . . . rikesins rad i swerige haua . . . vnt ock widerlagt . . . oss . . . alt stäkxlän och vpsala stadh BtRK 241 (1466, orig.) . - gifva (ss betalning), betala. abram brodherson hafwor widherlagt mik i geen xvj mark redhä päninga SD NS 1: 154 ( 1402) . ffatas hustru äbela än tha 4 1/2 mark oc vij örtug thet haffuer her boo loffuat at widerleggia henne fore gotz j ydrö oc j widboo BYH 1: 260 ( 1445) . - godtgöra, återbetala. ath the wille giffwa sig til fridhz, om the gellith, selff och peninga, widh kalmarna togx. i wilin fynna nagre foger, thet skal widherlegas i ene mattho eller andhra BSH 5: 93 ( 1506) . ","3) gifva vederlag el. ersättning, ersätta, godtgöra, betala. the som thet öwerste fiskeleiet hafft haffuä them skal wederlegges aff cronones pa en annen stadh VAH 24: 324 ( 1473) . \" epther thet wi . . . konwngh magnus i förnempde peninga swmanne oc iämwel för then stora skadha och twngha ther han giorde pa sith rike . . . ingalwnd förmattom betala oc widherleca (satisfacere . . . non suffceremus) som widher bördhe \" SD 5: 208 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). - gifva ersättning el. godtgörelse för (ngt), ersätta, godtgöra. med dat. och ack. (el. i dess ställe en sats). äpter thy the a sannind sighia wilia . . . at thässin gotzin a jngieldom ära a badha sidhor som them thykker jämpt oc skälliket wara oc fornempda herra päthar porsa gotz bätra wara än mit thet wil iac . . . äpter thera säghn them samma herra päthar porsa vidher läggia oc vpfylla af thy godze som jac näst hafwer kring vm skäldesnes BYH 1: 181 ( 1377). hwat skadha han hafwir ther fore fangit bör thik honom widhirläggia ST 494 . \" at the i vtresor ok örlegh i rekesens tiänist nagen skada finge, hwilken them tha ägier widerläggias och oprättas \" GS 66 (1489, orig.) . \" honum opfylle och wederleggie sin skada igen och all them dell ther pa war kostwart \" BSH 5: 532 ( 1513) . \" min sötaste härra j hwario maa jak widherläggia thik (tibi . . . restiturere), thz thu j thässe nath warth fangadher ok bwnden for mina skul Mecht. Uppenb. 68. - pass. få ersättning el. vederlag, hållas skadelös. warde widherlagde aff cronan \" HSH 7: 21 ( 1470) . ","4) godtgöra, försona. \" för än hon widherlakt haffde saadana kräselikhet mz twäfalle fasto \" Lg 3: 401 . ","5) vedergälla. \" haffwen j . . . wälwidherlagt oc betalat hans wälgärninga \" MB 2: 98 . - Jfr läggia vidher."],"f":["vid- LB 5: 81 . ","weder- BYH 1: 270 (1472, i vidim. af 1488) ; BSH 5: 532 ( 1513) . ","-läkgiä SD NS 1: 154 ( 1402) . ","-läiäggia ib 2: 82 ( 1409) . ","-läghya ib 1: 149 ( 1402) . ","-lägya ib 234 ( 1403) . ","-legghä ib 60 ( 1401) . ","-leghiä BYH 1: 170 (1472, i vidim. af 1488) . ","-lega: -as BSH 5: 93 ( 1506) . -leca (för -lega?) SD 5: 208 (sl. af 1400-talet); -le är i aftrycket genom kursivering betecknadt såsom upplöst förkortning), "]},{"a":"vidherlägginga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bolag. \" ath tyle kock haffuer giord thöm gode rede och rekenskapp aff fornempde her mortens wegna . . . vm alle then selschapp och widerleggingo wegna som the haffue tilsamende haft til lthenne dagh \" SJ 326 ( 1465) ."],"f":[]},{"a":"vidherlägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ersättning, godtgöresle. at nogor epterkomende konunger . . . wilde ryggia the widerlegning, som . . . rikesins radh os . . . vnt hawe til skadegeld BtRK 242 (1466, orig.) . then vedherlegningh göre BSH 4: 325 ( 1502) . \" j wethe wel lhuad scade jach tagit haffuer pa min godz j danmark . . . oc jngen vedelegningh ther fore hafft \" FM 512 ( 1511) ."],"f":["vedher- )"]},{"a":"vidhermal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedermäle, bevis. \" hwarie sex bönder oc landbo . . . sculo här epter aarligha til widhermala oc ena bviwijsning eth warghskin vt giöra \" GS 30 ( 1376) ."],"f":[]},{"a":"vidhermodh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motgång, olycka; nederlag. täktis gud giffue k(ongen) en rese eth vedermoth pa hans folk oc skep j syön aff swenske men FM 425 ( 1509) ."],"f":["vedermoth )"]},{"a":"vidhermödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bedröfvelse, sorg, smärta. seande sina älskelica swa mödda. gratande ok sukkande. oc i tholke vidhirmödho af sins brodhirs dödh Bo 156 . hwarn wägh är sorgh ok vidhir mödha (dolor et sollicitudo) Bir 1 . 134. han . . . bleff ther i sorgh oc wedhermöde till täss han wtaff werdhene döde RK 3: (sista forts.) 5082 . tha han . . . sa henne j storä widermödhä Va 6 ; jfr 2. tha stodh phila opp j storä wider mödhä och krankhet, som hon warä vt aff sinne komin ib 9 ; \" jfr 2. \"","2) vedermöda, nöd, lidande. thän tima vfridher (hungir oc) vidhermödha j wäaldinne komber Bil 282 . \" at the skullin liua i swa store vidhirmödho (penuria) \" Bo 21 . \" sta mannelica i frestilsanna storm ok vidhir mödho \" ib 94 . han lätir sianwtualda män hawa vidhir mödho (affigantur) här i världinne badhe i licamma ok siäl ib 105 . han . . . tok a sik fatikdomsin pinsamu vidhir mödho ib 128 . \" the hafdho forwnnit alla sina nödh oc thera vidhir mödha var al ändadh \" ib 251 . ib 13 . \" aff spetälska mansins vidhirmödho \" MP 1: 64 . \" thetta landeth staar j wedhermödhe före sylth och örlige \" FM 413 ( 1509) . - lidande, försakelse. hwath wi hafwom aff widhermödho a wart liiff ok wara födho Al 6243 . - olägenhet, omak. fore widhermödo ok vmak thz han hauer hafft aff idre högferd RK 1: 2094 . \" at the rike eller land eller therra män skulu af hanom engin thunga, withermötho, skatha eller fara hawa \" BtRK 32 (1359, orig.) ."],"f":["wedhermödhe )"]},{"a":"vidhermödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["besvärlig. \" i thässe widhermödhelike världinne \" Ber 260 ."],"f":[]},{"a":"vidherqvekia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) gifva lif åt. hwar wilthw taghaa liff och andha som thw skall säthia i the ledhamoth (d. v. s. bildens lemmar) eller hwro wilth thw wedher qwäkia thöm Lg 3: 120 . ","2) qvickna till, åter lefva upp. tha the see han widher kwäka Al 2563 . ","3) upplifva, återhämta. klrasta watn. aff hwilko naar sampson haffde drwkket widherqwäkte han sin anda (refocillavit spiritum) oc athertogh syna kraffther MB 2: 119 . ","4) vederqviscvka, förfriska. hwilkin skällikhet mannenom känne swa atirhalda kruppin. at han ey ofmykit vanmaktis oc swa vidhirquekia at han ey ofmykit vanmaktis oc swa vidhirquekia at han wardhe ey ofraksir til synda KL L258. them som widherqwekiande äru äpther nakrom krankdom Bir 5: 11 . \" oplypte hon (modren) han (sonen) til sit bryst oc värme mz modhirlicom kärlek oc vidhirquäke lmz sinna spina miölk \" ib 2: 250 . \" iak vidhir quöke (reflecio) thom här oc j komaskoland värild alt til mätte \" ib 3: 14 . lthem til sta ok hiälpa godhe ängla vidhir quekiande (refi- cientes) them mz fulstopa hughnadh ib 1: 101 . ib 117 . jak widhirkueker thom mz mine miskund ib 2:89 . tha han var forsmadhir oc hafdhe ey siälina glädhi vidhirquäkte iak han mz mine glädhi ib 3: 32 . vidhir quekiom (refoveamus) them (fåren) ib 1: 208 . han vidhir quäkte (reficiebat) manga. byggiande när ok fiärren ib 319 . \" komin til mik ödhmiuke oc iak skal vidhirkwäka (reficiam) jdhir \" ib 3: 92 . Lg 586 . - refl. vidherqvekias, ","1) upplifvas, få nytt lif, få ny näring. med saksubj. skal eldin ginstan vidhurquäkias (reficiatur) mz vidh Bir 3: 39 . \" tha widerkweiktis hennes glädis hop \" MD 42 . ","2) upplifvas, stärkas. \" lati älla kalle j thinom kärlek skulu vidhirquekias (convalescunt) \" Bir 1: 175 . ","3) vederqvicka sig, vederqvickas. reccreor, jak vidhirkuekis GU 4 ; jfr 2. ey vidhirquekias (reficiuntur) the mindra i hughenom än i licamanom af andelicom hughnadh oc kännedom som siälina kostir är Bo 34 . ib 90 . \" vidhirkuäkas (refici) mz mins guddoms kost \" Bir 2: 166 . \" girnas at vidhirquäkias mz hans söta frukt \" ib 3: 51 . - Jfr qvekia vidh."],"f":["wedher- . ","-qwäkiä . -kwäka, -kweikia: -kweiktis MD 42 ), "]},{"a":"vidherqvekilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl. och f. [Ä. Dan. vederqwægelse] vederqvickelse, förfriskning, stärkande; näring. tok hon optan fran sik siälue thän kost som kräselikin var, ok sände han . . . thijt hon viste vara fatik ok fadhirlös barn. thöm til födho oc vidhirquekilse KL 322 . ","e":[" dugher kraukom bistokkom til widherqwekilse Lg 3: 256 . j . . . nekaden mik kosth oc brödh, mynom mannom til widherqwäkilse MB 2: 94 . \" ther lath han sig hentha math oc dryck sa att han oc hans folck wedherqwekilse fik \" RK 3: (sista forts.) 4474 . Bir 5: 36, 43 . \" sidhan loffuas idher at haffua mattelika oc höffuidzska hugswalan, til idhers krops styrkilse oc widherqwekilse \" ib 4: 118 . \" for allan mat ok dryk the (inälfvorna) swolgho ok smälto thinom likama til styrkilse oc siälom til äuärdhelikin vidher quekilse \" ib 137 . ib 150 . \" thz vqr thin viderquekilse at thu viste fullelica hans vpstandilse \" ib 141 . ib 154 . \" j wärldinna snille som the leta är . . . ängin siälinna vidhirquekilse älla födha \" ib 1: 101 . \" the hafdho ther haft omätelika andans vidhir quekilse \" Bo 22 . Ber 268 . fomentum, vidherkuekilse GU 6 ."],"f":["wedher- . ","vädhir- Ber 268 . -qwäkilse. -quäkylse Bir 4: 150), ","hunagher . ","som"]},{"a":"vidherqvekning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vederqvickelse, förfriskning, näring. \" bryta fastona oc taka widherqwekningh (recreationem) \" Bir 4: 64 ."],"f":[]},{"a":"vidherredho","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["redo, färdig, rustad. ligge tyerp rodzkarlena alle widher rede nar dalekarlerne kome at fölgia them HSH 7: 21 ( 1470) . \" äre skip wt giordh aff alle köpstäder och in i fymerswndh och liggie ther alt vederredhe ther \" BSH 4: 312 ( 1502) . \" ath i skullä sitiä wederrädhä met folk, byssär, wärio oc fetalie, nar hans naade ider tilsigiendä worder \" FM 115 (1497-1501). alle the XV ara gamble äre sitie vidredha offuer alt möre ib 330 ( 1507) . wi äre . . . saa vederredhe, at wi vele sägie ney ffor oräth ffor alla the pa oos ok wort ffädernis rike arga vilie ib 133 ( 1502) . thet [the] wile gerne wara wedherredho, huar som behoff göras kan, oc när the faa edhert bodh BSH 5: 155 ( 1507) . ib 578 ( 1517) ."],"f":["widher rede . ","wedherredho . vederredhe. wederredhä. vidredha),"]},{"a":"vidhersea","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedervilja, afsky. \" mandrap oc lyghn hawa hälder vidherseno matwrlika, än losta \" MB 1: 463 ."],"f":[]},{"a":"vidhersea","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["akta sig, taga sig till vara. näfs suä röuarom ok ilgerninges mannom, at andre måghe rädhas ok vidher see ther thylika gärninga göra KS 26 (66, 28) . Jfr sea vidher."],"f":["-see )"]},{"a":"vidhersighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afsägelse. \" som sighia almenneleca widhersigilse (renunciacionem) inghen match haffwa \" SD 5: 210 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":[]},{"a":"vidhersighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försakande. eygelikhetzsens widhersäghnign LfK 13 . - tillkännagifvande af sin vilja att blifva af med nygn el. af sitt beslut att ej längre erkänna ngn, uppsägelse. nagon obestond ban eller banzmoll . . . för tesse vedersagningh eller hans (ärkebiskop Gustaf Trolles) belastningh . . . oppo före HSH 24: 98 ( 1517) . - afsägelse. erchebiscops göstaffs wedersegning HSH 24: 150 ( 1518) ."],"f":["-säghningn . ","wedersegning . vedersagningh),"]},{"a":"vidherskilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skilja, frånskilja. \" at thu wardhir widhir skildir fran the hälgho threfalogheth \" ST 64 ."],"f":[]},{"a":"vidherskipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ungänge, förbindelse? framräkkiom . . . i os gudhz liknilse . . . i kärlekxens widherskipt (in amore caritatis) Ber 201 ."],"f":[]},{"a":"vidherskipta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vidherskipte."],"f":[]},{"a":"vidherskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) utbyte, varubyte; handelsförbindelse, samfärdesl; äfven allmännare: ungänge, förbindelse, gemenskap. landa widhrskipte vm godz tera, thet är almoghanom både tarf ok glädhi KS 68 (162, 72) . \" huar som äru widh hafsidoho godha hampne, the godha äru sökia, ok ther män wita sik hava fridh ok frälse ok widhhrskipta (sannolikt för -) gotz tera, tit kombr aldrahanda gods aff androm landom \" ib (163, 72) . \" höre teth rikesins rådhe til, at the ey warda plågadhe medh fals wara ok flärd i köpom älla andra widhursipte manna medh orättom spanom ok bismarom \" ib 74 (182, 81). at hwar hawi aff androm gagn ok hughnadh til widhurskipte ok handa gärning thera ib 4 (8, 5). han skal ey vmgaa ällir vidhirskipte haua mz them som banzsatte äru aff kirkione Bir 3: 310 . ","2) utbyte, det som lämnas i utbyte, vederlag. takande . . . litit äple til vidhirskipte for äuerdhelican losta Bir 2: 205 . for:da conventena aff warfwbergha klostre dömdom wi aater til sith vihderskipte (d. v. s. den jord som klostret lemnat i utbyte). SD NS 2: 146 ( 1409) . \" dömdom wi . . . hwariom athe til sit widherskipte \" ib 154 ( 1409) . ib 158 ( 1409). ","3) utbyte, ömsesidighet. \" iak skal til föghias honom mz älskelikhetz widherskipte ok widhergälde (vicissitudine mutnæ dilecitionis) \" Ber 42 . ","4) vexling, omvexling. vtan vmskipte ok vidhriskipte (transmutatione et vicissitudine) Bir 3: 449 . "],"f":["vidherskiptis man , "]},{"a":"vidherstadha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["motstånd, motståndskraft. änga widherstadhu haffdhe hon i then tima, än ey waare godhra ängla hiälp MB 1: 341 ."],"f":[]},{"a":"vidherstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["stå (vid el. inför); framställas, framträda. fore gudz rätwisa ok strengha dom ther wy människior alle skulom widerstandha som apostelen sanctus paulus oss lärer (jfr Rom. 14: 10: stabimus ante tribunal Dei) FH 6: 18 (1449. ib 24 ( 1451), 31 ( 1452), 41 ( 1455), 335 ( 1449)."],"f":[]},{"a":"vidherstyggeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vederstygglig, motbjudande, afskyvärd, förskräcklig. leeth hon sik reedha nagra leedha ok vederstyggeliga smörilse Lg 3: 552 . \" thz vidherstyggeliga (horrendum) spooket \" LfK 237 . \" at i henne (den heliga skrift) skuli siälennas andelika änlite granleka beskadhas, ther sem wi hwat i os är faghort oc renth, ok hwat lasteliket oc widheerstywggelikit \" ib 51 . wm nakor oqämmelikin syndh ällir widherstyggelikin thing göras aff them Bir 4: 95 . \" at ey skuli hända widherstyggelikin wranghet oc omwända \" ib 5: 6 . thinna siäls brudh, ärwärdeliken snille, hon synes wtan til ledh oc widhirstyggeliken Su 26 . \" räddugom oc widherstygelikom (exsercatis) oc mandraparom \" MB 2: 366 . - med dat. han bön wardher gudhi widherstywggeliken LfK 63 . ib 74 ."],"f":["veder- . ","-stygeliker . -styggelikin. -styggeliken. -stywggelikin. -stywggeliken. -styggelig), "]},{"a":"vidherstygger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? afskry, vedervilja. the syslor som vidhertharwas ok somlike andre hafwa vedherstyg fore Ber 252 (kan föras till ett vidherstygdh)."],"f":[]},{"a":"vidherstyggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" LfK 240 . - refl. vidherstyggias, ","1) känna el. hysa afsky el. motvilja för, afsky. jak . . . widherstyggis hedninganna sängalagh MB 2: 200 . \" alla näpst widherstygdis jak \" Su 238 . ffatikdomen widherstygges iak ey LfK 56 . om thu widherstygges thz alle astwnda ib 58 . ib 82 . MB 2: 285 . Su 264, 279 . - med inf. hans siäl skal widherstyggias her i wärldenne hogxswalas LfK 87 . min siäl widherstygges at hogxswalas i nakro andro ib 88 . ib 134 . BSH 5: 474 ( 1511) . - med prep. af. bidher iak alla them tässa bok läsande wardha at the [ey] widhstygges aff jwdhanna före tholka ginwärdogha lykko (ne abhorrescant propter adversos casus) MB 2: 296 .","2) afsky, väcka afsky. swasom nar silkes klädhit . . . tynges mz gul oc dyrom stenom, thz engeledhis bortkastas, ällir widherstykkis (detestatur) fore twnghetena skuld Mecht. Uppenb. 216. ","3) väcka obehg hos, misshaga. hwi vedherstyggäs sielena lyuset LfK 286 ."],"f":["vedher- . ","-stykkia )"]},{"a":"vidherstyggilse","b":["nn"],"c":"pl. f.","d":"pl.? och f. ","e":["1) styggelse. \" babylon modher til alla skörheet, oc widherstyggilse (mater fornicationum et abominationum terræ) \" MB 2: 359 . \" rwmet . . . aff hulko til flykte alla the wärste oc alle widherstyggilse samqwämdher (pessina autem et universis gravis erat malorum incursio) \" ib 295 . ","2) fruktan, skräck. \" epter ingte huffwd paa färdhe är, ther noghen ffare och vederstyggelse ffore är \" FM 524 ( 1511) . - injagande af skräck, hot. om vij hade ecke theris ondhe velie met noghen vedherstyggelse affstyrth FM 437 ( 1509) ."],"f":["vedherstyggelse . ","vederstygelse )"]},{"a":"vidherstygning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktan, skräck. jagh vill göre eder och then landzende god vndsetning, ath the vore fyender skolä faa en vederstijgningh, ath the icke altidh skolä dyrffues saa dijrffueliga at skijnna och brenne, som the her till giorht haffua BSH 5: 92 ( 1506) ."],"f":["vederstijgningh )"]},{"a":"vidherstyra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["afstryra. \" thu widherstyyr nw thetta mordh \" Al 8470 ."],"f":["-styyra )"]},{"a":"vidhersyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1( försyn, vördnand aktning. han nöth thäs at the vetu mik vidher syn Bil 282 . al vidhir syn (verecundia) ther han skulle hafwa for mik Bir 1: 69 . \" swa som nokor när thik stodhe thän thik bordhe hafwa storan räddogha ok widhersyn fore \" Ber 255 ; jfr 2. - försyn, försynthet. ey thorandis for blyghelikhet skuld oc vidhirsyn at framgaa KL 325 . ","2) fruktan. \" swa at ey moghi han älla thorfwe hafwa fore hänne nokra vidhirsyn. styg. älla räddogha \" Ber 246 . - skräck, skrämsel, hot. athi skullä ware . . . the omildä rydzer til farä oc wedersijn, at the ey saa diärffwäligä skulla infarä ther i landit FM 115 (1497-1501). - skräck, varnagel. ospakom och dårom till näpst, redzle och wedersyn SO 289 . ib 298 ."],"f":["-syyn . ","wedersyn . ","wedersijn )"]},{"a":"vidhertal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["samtal. \" sathom länghe til samman i wart widhertal \" Lg 3: 472 . \" war hon optha wan at haffua widhertal mz heloghom änlgom \" ib 479 . ib 442 . \" mz hwem hon enkanneliket omgänge oc widhhertal haffwer \" LfK 155 . - öfverläggning, underhandling. hwad theris ytherligere handelingh och vedhertaal vareth haffuer FM 585 ( 1513) . - aftal, öfverenskommelse. sza war . . . . theris widertaal FH 5: 230 ( 1516) ."],"f":["vedher- . ","-taal Lg 3: 442 ; FH 5: 230 ( 1516) ; FM 585 (1513)), "]},{"a":"vidhertharf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["behof, det som (för ngn) är behöftligt el. nödigt, nödtorft. forscrifne godz . . . haue oc bruca til theris nötte oc widertarff SJ 353 ( 1469) . samme godz . . . niwte oc bruca til bygning oc anner widerarff ib. Jfr viþerþorft."],"f":[]},{"a":"vidhertharva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behöfvas. opers. han . . . plagha tha vidhertharfwer Ber 245 . - refl. vidhertharvas, ","1) behöfvas. \" at göra the syslor som vidhertharwas \" Ber 252 . \" medh swa maanga hästa som widhirtarfuas \" VKR 31 . - med dat. alt annat som the see tässe reglo widhertarffuas Bir 4: 38 . - opers. synis nyttogt wara oc nogh at systrana sithia widh bordh halffwan annan tima, wm swa widhertarffuas Bir 5: 35 .","2) behöfva. \" iak är riker oc nogh haffwandis oc engha widhertarffwas (nullius ego) \" MB 2: 339 . - Jfr viþerþorva."],"f":[]},{"a":"vidherthola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tåla, stå ut.med, uthärda. the byrdhe som sanctus petrus sigher, at ängin gat hona borith eller widherholt MB 1: 455 . \" gär saray hardelika widh agar, swa at hon giter ey widher tholt \" ib 185 . ib 295 . ST 331 . Jfr thola vidher."],"f":["widh- MB 1: 295),"]},{"a":"vidhervili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fienskap, bitterhet, afund. at ey vedervilia eller baktalan svulde växä thöm j mellan at hon ena framdrogh ok andra forsmadde Lg 3: 572 . ","2) misstycke. \" at i wille werdoges ey tage thet til widherwelia, at wij ey så yterlige och werdelige kunne nu . . . besende idher nadh sadana budskap, som wij med mere werdogheit gerne giort hade \" BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . bidhie wij ider erlighet, ad i tagen icke oss til widerwilia om then fatiga hielp, som wij haffuom nw vtgiort äpter wor fatige makt ib 5: 151 ( 1507) . \" stadelige förhopendis eder herre[öme] saadane icke till misstyckes äller vederwiliä ath vara \" HSH 24: 22 ( 1512) . ","3) vederväderighet, skada; kränkning, skymf. all then skadha oc widerwilia som oss giordes tha wi worom vth driffne wiliom wi ey oppa them . . . her epter ath wrekkia BSH 3: 154 ( 1464) . \" ho skal nw hempna myn vidherwilia (swiridingar) \" Di 247 ."],"f":["veder- . ","weder- . -weli: -welia BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . -vilia),"]},{"a":"vidhervordhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" FM 599 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"vidheträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["videträd, träd tillhörande släget salix. tak thz som wexir a widhe trä LB 3: 169 ."],"f":[]},{"a":"vidhfarul","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vidtbefaren, som färdats vid omkring. han (Trajanus) var wiidh farul ok sigher säl Bil 367 ."],"f":["wiidh- )"]},{"a":"vidhfrägdhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" = vidhhfrägdher. han . . . wardh widhfrägdhadhir ST 292 ."],"f":[]},{"a":"vidhfrägdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vidt fräjad, ryktbar. habrahm oc looth vordho bäte oc mer kände oc vidhrifregdhare (famosiores) aff pröuilsom Bir 2: 222 . \" en munkir war viidhfrägdhir i dygdha liuären \" KL 280 . \" j hälagheth vidfrägd \" VKR II ."],"f":["viidh- )"]},{"a":"vidhhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vidd, omfång, omfattning. celum epireum, huilkens klarhet oc wedhet aldrigh engen kan begripa Su 136 . gudhz wndherleka gärnigga widhet ib 107 . ","2) bredd. \" kyrkionnas längdh oc widhet \" Lg 3: 446 . huilkens . . . längdh widhet, högdh äldhar dywphet, aldregh enghen kan begripa Su 77 ."],"f":["widhet )"]},{"a":"vidhilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? vidd, omfång. christus . . . teedhe sancte birgitte rwmet hwar kirkianna chor skulie säthias o hans skipilse oc widhilse Bir 4: 82 ."],"f":[]},{"a":"vidhirqvikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lefva upp, vakna till lif igen, få lif på nytt. all wexande thing . . . tilböria tha grönskas oc widherqwekna Su 200 . widherqwäknar (reviviscit) min siäl swa som aff twngasta sömpne oc dödzsins mörkir ib 206 ."],"f":["-qwekna . ","-qwäkna )"]},{"a":"vidhleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vidd, omång. \" stadzsens widhleker om kring var siäxitigi raster \" MB 1: 175 . - vidd, vid rymd. gangande i thins hiärta widhlek (latiudinem), redh thär christo thäkt hus Ber 220 . ","2) rymd; yta. allir iordhinna widhekir (superficies) iföris nyia färgindh Su 200 . ","3) vidd, bredd. \" tha är thinna siäl vidhekir (latitudo) tholkir som himilsins. oc högdhin ey oiämpn \" Bo 78 . \" hon är liik thy blomstre . . . som kallas swärdon hulkit som . . . vt räkte sik j höghlek ok vidhlek owir annor blomstir \" Bir 1: 392 . liusit . . . som framgik aff solinne var ogriplikit j langlik oc diuplekhet oc j vidhelek ib 2: 11 . ib 3: 299, 425, 445, 448, 471 . \" en akir hundradha fläta j langlek ok swa manga j vidhlek \" ib 1: 384 . ib 385 ."],"f":["vidhleeker: -leek Bir 3: 448, 471 . ","vidheleker: -lek ib 2: 11), "]},{"a":"vidhskipil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trolldom; spökeri. \" om morgonen nar han hörde pilzsens röst, räddes han thz wara wiskipil \" Lg 292 ."],"f":["wiskipil . ","wiskipfel UplL Kk ind. 17 i var.), "]},{"a":"vidhskipilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. L. ","e":["vidskepelse. \" skalt thu mz engom throldom ellir wiskipilsum vmganga (mit geinre zoiferien umb gain) \" ST 24 . \" j spadom oc androm viskipilsom \" ib 535 . \" mz . . .swa dana truldom ok wiskipilsg \" Gers Frest 15 . \" formemda wyskypelse ib. \""],"f":["vijdskippilse UplL Kk 16: 1 i var. wiskipelse ib. " wiskipilsg (för wiskipilsy?) " Gers Frest 15 . wyskepelse ib. dat. widhskipilsöm VGL IV 21: 21 i var. wiskipilsum ST 24 . ","viskipilsom ib 535), "]},{"a":"vidhskipliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vidskeplig. wiskipligha willan (fantastics error) Spec. Virg. 238."],"f":["wiskipligh )"]},{"a":"vidhunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["under, järtecken. \" the widwndher (atburðir) som tha skedhe \" Di 262 . jak . . . slogh egyptum mz myklom teknom oc windhwndrom (signis atque portentis) MB 2: 63 . - under, något underbart, underbar sak. är thz stort widhwndher, at rachel kwnne aldrigh mättas aff gudz ordha hörslo Lg 3: 436 . - något underbarrt, underbar handling. war thzta eth siälsynt widhwndher aff enne klene iomfru Lg 3: 439 ."],"f":[]},{"a":"vidhöxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedyxa, timmeryxa. \" nv biwdher brodher gästh. ok han til gilliss stugw kniff bär, swärdh, bredh yxe, vidhyxe \" SEG 119 ."],"f":["-yxe )"]},{"a":"vidua","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enka. \" jack sparde ey widuer \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6407."],"f":[]},{"a":"vif","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. (Fr 1437)","1) qvinna. \" wtaff adams vinstre riiff ther togh han thz liffuande wiiff \" MD 7 . \" swa stoodh hon ther thz salugha viiff \" Iv 3264 . \" ma iak syrghia salugh viiff \" Fr 1437 . \" thy grät hon sara thz ädhla viiff \" ib 972 . hans liiff ospart fore stolta viiff ib 3122 . \" tha han fik se thz wäna wiff \" MD (S) 224 . \" iach behalder thin wänä wiiff (yuwe shone wyf; den grimas ss hvars beskyddare el. riddare du uppträder) \" Va 12 . ","2) vif, hustru. \" then riddare ok hans stolta viiff thakkadhe honum badhä \" Fr 1064 ; jfr 1. jak soffwar ey när mins herra wiff MD (S) 304 ."],"f":["fiff )"]},{"a":"vigdhavatn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vigvatten. \" bära rökilse och vigdhe vatn \" SGG 132 . AS 108 . "],"f":["vigdhe vatn . ","vigdevatn AS 108 ), ","vigdhavatns kar","vigdhauatins- . ","-kaar )"]},{"a":"vigge","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vägge."],"f":[]},{"a":"vigh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) strid, hundradha skip ok attatighe foro til syon ij thy wighe Al 1916 . ib 9284. - (?) ss tillnamn. eringisl wig SD 1: 228 (12221230). ","2) dråp. \" at ther war inne then sami man ther vighit ofwer honum van \" Iv 923 . "],"f":["vighar arf"]},{"a":"vighanz vapn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-vakn )"]},{"a":"vigharf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vighar arf, vighärþ."],"f":[]},{"a":"vigharvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vighe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["-is UplL Ä 10 pr; HelsL Ä 10: pr.), ","vighis valder , "]},{"a":"vigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["stridsför, vapenför. wigermän (för wiger män?) BtFH 1: 317 (1413, Joh, Bures utdr.). Jfr ovigher. "],"f":["vighra manna giäld?","wigermannegäld )"]},{"a":"vigher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viker."],"f":[]},{"a":"vighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) viga, inviga (ting till heligt bruk), helga (genom ord el. tecken) utdela välsignelse åt. war herra bödh wighia sit hws oc all the kar som presten skulle hawa til gudz dyrkan MB 1: 496 . ib 482 . \" han . . . vighþe olio oc sände siukom mz hwilko þe smorþos oc worþo genstan helbrygþo \" KL 184 . \" vikt vatn \" Bu 23 . LB 2: 61, 7: 324 . \" wikt saltt ib. \" ib 2: 57 . \" thenna iij öffleten . . . the skwlu ey annorledis vyas, en som här effter staar \" ib 7: 26 ; \" jfr 2. ett stykke wilit quinner messa ywss \" ib 323 . \" ens lambs liknilse aff wax . . . hulkit pauin hafdhe wikt \" KL 40 . Bir 4: 73 . \" wilith är wikt ok hällaght \" Ber 32 . Lg 3: 310 . \" biispen i lincöping war her ok wiigde skepet, thaa thet lop aff stapwlen \" BSH 5: 584 (1517). iak helsa þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui (quæ in corpore Christi delicata es) Bu 140 . \" thu vigdhe (sanctificasti) haafwit thär thu fort vfört ifwer \" Bil 216 . \" kunugen baþ sanctum thomam vighia sinna dottor brwþa siäng \" Bu 182 . \" ä hwar han framfoor lot han byggia kirkior. oc vigdhe them som bygda varor \" Gr 314 . \" om i lathe brythe thet wigde cappelle och the (för thet) wigde altaret neder \" HSH 24: 155 ( 1518) . \" j the kirkio som j hans nampn war wighd \" Bil 159 . \" philipus patriarka . . . sände þöm (Johannes döparens ben) atanasio patriarke ii alexandria: þeophilus patriarcha alexandrie vighþe þöm kirkior som för varo afguþa mönstar \" Bu 51 . \" þ bygdo þe mönstar ok viþo þät friþi tel heþar \" ib 64 . \" ii eno clostre. som bykt var ok vikt vare fru tel hepar ib 24. diane affgudh war thz (templet) wiikt \" Al 1596 . systräcloster, som wight är sancto martino i skeninge SD NS 1: 361 ( 1404) . \" skal tässin nya orden wighias minne modher \" Bir 4: 72 . ib 26 . \" nw wigdhin (consecrastis) i idhra händer gudhi wiälwom i frända blodhe oc wina \" MB 1: 346 . \" hwar som hälzst är gull. silffwir kopparkar, malmeer oc iärn thz skal wighias (consecretur) gudhi \" ib 2: 15 . ","2) konsekrera. \" huarn dagh äpte varn härra vigþo alle appostoli varns härra licama. oc nöto sialue ok gauo cristno folke \" Bu 195 . \" thz är min sandir likame som vighis (consecratur) a altareno \" Bir 1: 34 . ib 149 . \" nar han . . . hafdhe komit til the ordhin ther brödhit mz vighis \" ib 3: 471 . \" j thy välsignadha vighdha brödheno ib 253. the som ey vilia taka min licama hulkin som vighis a altarono aff brödhe \" ib 2: 26 . \" thu . . . ville vighia os ok hälgha thin hedhirlica licamma aff licamlico brödhe (nobis . . . tuum venerandum corpus ex pane materiali consecrare) \" ib 3: 251 . \" tok han brödhit . . . ok vighde (confecit) sins licamma höxsta sacramentum. ok gaf thz sinom discupulis \" Bo 175 . ","3) viga, inviga (ngn till kyrkligt el. under kyrkans helgd stäldt ämbete el. stånd); prestviga. fore thera lydhno skuld, oc ödhmiwkt som döpas, oc färmas, eller wighias, eller scripta sik MB 1: 441 . \" en som ey var vigdhir til presta ämbite \" Bir 3: 198 . \" vigdho sanctum gregorium til ärke biscop \" Gr 312 . ib 310 . \" biskoper thnker at wighia en klärk til prest \" MB 1: 215 . \" han wighde karolomannom franka konungh til klärk \" Bil 744 . han vigdhe . . . til preste thry thusanda Pa 3 . Lg 294 . ST 313 . han . . . war begärende, at wii (näml. ärkebiskopen) vilde vigie honum til subdiaconum BSH 5: 393 ( 1510) . johannes . . . vigþe han biskop äpta annan biskop Bu 156 . \" thu skalt wighias biscopir \" Bil 394 . ib 690 . \" at fyrst vighis (ordinaretur) hwar hostiarius swa lector sidhan exocrista, swa acolitus sidhan subdiaconus swa dyaconus swa prester \" ib 465 . \" vigdhis (ad sacrum ordinem accessit) klärkin \" ib 696 . Bir 3: 256 . \" hon hät pelagia. vigþ nunna vm siþe \" Bu 183 . \" thu skalt klädhas ok vighias nunna \" VKR XXI . \" hon wighdes wnder wil af clemente \" Bil 357 . \" abbatissonne wälsignilse oc wigxsle skal warda som sidhwänia är abbatissom, at wighias j sancti benedicti orden \" Bir 4: 73 . at egh kunno braþlica andre i þerrä staþ tiltakas oc vighias (näml. till biskopar) SD 5: 567 ( 1346) . RK 2: 7530 . - om den högtidliga handling hvarigenom en konung el. kejsare med smörjelse (och kronas påsättande) inviges i sin värdighet: smörja (och kröna). then ampulla mz samu cristmo gömis en dagh j franka rike oc vighis (inunguntur) mz henne alla franka rikis konunga Bil 689 . \" pippinus vighdis konunger aff pauans hand (jfr Martinus Polonus: Pipinum sibi regem constituunt, quem sanctus Bonifacius maguntinus archiepiscopus jussu papæ in regem unxit) \" ib 744 . skal hwar aragum konunger swäria sik gödslan för en han vighis ib 681 . \" leo paue vigdhe han (Karl den store) oc kronadhe til konungh (af senare hand ändradt till keysara) \" ib 748 . \" karolus war förzste vighder kesare ib. han (Valdemar) wigdis oc kröntis . . . j lynköpingh \" PK 237 . ib 239, 240 . han (Karl Knutsson) vigdes tha oc hylladis tär rät som norigis konung bör RK 2: 8051 . ","4) viga (brud och brudgum), genom vigsel förena (ngn) i äktenskap (med ngn), genom kyrklig välsignilse gifva helgd åt (ngns) äktenskap. jak wil mik latha wighia wid henne RK 1: 806 . \" han . . . lodh sigh . . . vyga vedh for:de margret och ware the thel hoppa j otta aar sydan the vigd waare hwilket olaff olszon och lasse andersson vitnade ath her olaff j tellebergh hade thom vikt thel samman pa then tydh han war kerkeherre i sverdesyö \" DD 3: 218 ( 1484) . nar the waro wighd Lg 3: 58 . - bildl. huru matte . . . thu . . . bedhis ephygeniam til hionalagh som är fästemö thins herra himna konungs hanum wigdh wndher hälgho wile (sacro velamine consercratam ) Bil 229 ; jfr 3. tha äru the mz sinom brudhgomma vigdha (consecratæ) tha the lofwa a sina tror eghlona at halda Bir 2: 257 . ib 4: 67 . \" sanctus clemens . . . wighde hona ihesu cristo til brudh \" Lg 3: 490 . - gifva välsignelse åt (brud och brudgum). min härra sandar guþ vighe þänne tu vngfolk mz sinne högro hand (da . . . domine adolescentibus his benedictionem tuæ dextræ) Bu 182 .","5) med vigvattten bestänka (lik). Bir 5: 53 . - Jfr in- saman-, til-vighia, ovigþer, siälfvigdher."],"f":["wiigia: wiigde BSH 5: 584 ( 1517) . ","vyga DD 3: 218 ( 1484) . ","uia VGL II K 1; -as MELL Kg s. ","vya: -as LB 7: 26 . ","-ir , -þe-, þer. ","vikt Bu 23, 24, 140 ; LB 2: 61 ; DD 3: 218 ( 1484) . ","wikt KL 40 ; Ber 32 ; LB 7: 324 . ","wikth ib 2: 57 . ","wiikt Al 1596 ; LB 7: 323 . ","wight VML I Kr 6: 1; SmålL 12: pr.; SD NS 1: 361 ( 1404)),"]},{"a":"vighiandi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["VML I M 4: 2. Jfr väghandl."],"f":[]},{"a":"vighilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samvighilsa."],"f":[]},{"a":"vighilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) invigning. \" offradhe han templens vigilsens offer \" MB 2: 284 . \" itt besynnerligi rwm och altare i clostrid, som för:ne prior hauer lathit opmura i förstä opbegynnelsen oc klöstersins forsta wigelsen \" DD 1: 206 (1508, efter nyare aftr.) . ","2) konsekration. gudz licahmes vigilse j messona LfK 276 . thes verdogasta sacramentes vigelse ib. ","3) invigning till kyrkligt ämbete; kyrkligt ämbete, grad inom det andliga ståndet. huru hanskipadhe owir alt armenie rike biscopa ok klostir ok al krkionna vighilse Gr 310 . komo alle biscopane saman mz sancto leoncio. och vigdho sanctum gregorim til ärke biscop. gifwandis för honom al kirkionna vighilse, hwaria äpte thy hänne bordhe ib 312 . \" then annan dag för han (biskopen) fik wielss \" MD 498 . \" om tiidh och stadh paa huilke iak kunnä komme til myn vigelsse \" HSH 19: 106 ( 1505) . Jfr samvighilse."],"f":["wigelse . ","wielss (i rimsl. m. nielss) MD 498 ), ","vighilsa ordh , ","vighilsa time","wighilse- )"]},{"a":"vighning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) invigning (af ngt till heligt bruk). templens wigningh MB 2: 284 . ","2) konsekration. aff gudz licames skedliga vigningh LfK 276 . - Jfr hiona vighning."],"f":["vighninga lius , "]},{"a":"vighskardh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i fästningsmur anbragt öppning för att derigenom rikta skott, kasta sten, hälla sjudande vatten o. s. v., skottglugg; insänkning mellan tinnarne på en krenelerad mur. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 818. a huart vikskardh (å hverju vigskarði; Fr. texten: sor chasum cretel) Fl 1067 . \" vpa then graff ther stodh en gardh ok atta bardfriid med wikskard \" RK 1: 1547 . \" sigord swen stod i wigskalen (Cod. B vigskaaren) oc sagt thenne tidende \" Di 141 . \" stodho all torn ok vigskard ful aff frw ok jompfrur \" ib 244 . \" hymerna stodho opp j wikskardhen ok skutho hwar ath annan ok kastedhe ath nyflingar saa giordhe ok nyflingha ath them ighen (Huner standa a (var.: i) vigskorðum uppe oc skicta a þa oc huarer á aðra) \" ib 255 . \" jach vil iche haffue eder fram i nagen liifzfara, män i skole sta vnder skermana med eder arbost och afhalle med piil the som blotta vtaff viigskördhen pa slottet \" BSH 5: 199 ( 1507) . the bönder, mich in folde, somme bleffwe döde, oc somme ille, gemen wigskord eller hool wtsprwnge i syön, i baathe, fordarffwede ib 594 ( 1517) . - (?) offwan oppa takit offwir torneth waro standandis starka wärner oc wikskardh (propugnacula) MB 2: 102 ."],"f":["viksgardh . ","wiikskard . ","vigskaar . ","wigskal . ","wigskord . ","viigskördh )"]},{"a":"vighsl","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) invigning (af ngt till heligt bruk), helgande. altarins vigxle MB 2: 231 . ib 284 . \" the wigxler (d. v. s. invigningen af Guds hus och de kärl som nyttjades vid gudstjensten) skulle tekna andelika wigxler \" ib 1: 496 . the (ɔ: the wixler som giwas nakrom) tekna hiärtans oc siälinna wigxler oc helighet ib 482 . ","2) invigning till kyrkligt stånd el. ämbete; prestvigning, ordination; kyrkligt ämbete, grad inom det andliga ståndet. abbatissonne wälsignilse oc wigxsle (benedictio abbatissæ) skal warda som sidhwänia är abbatissom at wighias j sancti benedicti orden Bir 4: 73 . the wixler som giwas nakrom MB 1: 482 ; \" jfr 1. the hälgho kirkio döpilse oc färmilse oc scriptamaal oc wigxl ib 441. han faar ekke aff wigxlomen \" ib 215 . \" moyses . . . forbödh aarons sönom at grata sinna brödhers dödha fore thera wigxla sake \" ib 359 . \" tha skal sighias thera wigxler, oc wald eller lifnath, oc thighia thera nampn oc hws \" ib 301 . \" bendedictus . . . forbödh hanum (klerken) . . . vighsle (nec ad sacros ordines accedas) \" Bil 696 . han (påfven Gajus) giordhe decretum vigxle hwilka vighsl för skal thakas en annur ib 465 . \" biscopin skal . . . ey främia them til vigxla älle ämbite . . . hulka ther han wet hawa ont lifwirne \" Bir 1: 317 . \" huru stor gudz wredhe är mot thom biscopom som ey akta at . . . granlica pröua hulke the äru som the . . . främia til swa wärdhogha vixle (tam dignos ordines) \" ib 3: -257. han (ɔ: biscopin) hawir klädhe thz är biscops vigxlir (ordines episcopales) ib 1: 334 . - Jfr altara-, kirkio-, kloster-, pava-, prästa-, sam-, smavighsl."],"f":["vigxl . ","vixl . ","vilx VGL I K 3: pl. -ir),","vighsla bref","vighsla dagher","wigxla- . ","uixla ÖGL Kr 2: 2, 9),","vighsla fä","wighsla- VML II Kr 3. wigsla- i. wiksla- ib I Kr 8),","vighsla lius","vighsla nadhir , ","vighsla spiäl","vighsla stämna","uxiala- )"]},{"a":"vighsla f. ","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["vighslo fä","wigxlo- )","vighslo klärker","wigxlo- )","vighslo spil","wigzslospilldum ÖGL Kr 25 i yngre hds.), "]},{"a":"vighvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vighi-, vighis-valder."],"f":[]},{"a":"vighvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vigh-, vighis-valder."],"f":[]},{"a":"vighärfþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: Jfr vigh-, vighar-arf."],"f":[]},{"a":"vigilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vigilia, vigiliegudstjenst (för afliden). halla artiidh meth messor, vigilior, psaltara oc meth liws SD NS 1: 304 ( 1403, gammal afskr.) ."],"f":[]},{"a":"vik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vikande, flykt. \" i uttrycket giva vik, giva up et vik, rika tillbaka, gifva vika. the gaffuo eth wik opp for honom (se van em nenen den weke) \" Va 22 . nordmen gawo wp eth wiik RK 1: 3022 . \" gaff hertogin wp eth wiik \" ib 3197 . \" then rese stodh qwar oc rördhe ey sik ha wille fore ängom giffwa wik (vika) \" Al 7426 . \" han (Alezander) gaff aldre fore ängom wik \" ib 1386 . - vikande, eftergift. iak . . . wilde gerna lango hafwa komit han j synd, än han bewaradhe sik altidh swa at iak enkte wik kunde oppa han faa (icke kunde förmå honom att vika el. gifva efter) ST 305 ."],"f":["wiik )"]},{"a":"vik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. vridning, vändning? i thät vik, i den vefvan, i det ögonblicket? tha fik thän rese ij thz wik (Cod. A awik) eet slagh Fr (Cod. B D E F) 1030 Jfr avik."],"f":[]},{"a":"vik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vik. \" a vikenne \" SR 47 . \" tha fiskelekis thime war ladhe the näth thwärt fore wikena, drogho bordh notana badhe thwärt fore oc in i wikena, oc formeente at fisken kunne ekke koma in j wikena, the til drogho the oc noth in i wikenne \" FH 4: 15 ( 1451) . - i ortnamn. curiam næs mellin wikæ SD 2: 505 ( 1307) . eeclesiam husaby inter wykæ ib 3: 142 (1313, gammal afskr.). datum vik ib 211 ( 1315) . \" cum vuria dicta skyaldawiik \" ib 2: 435 (1305,m gammal afskr.). tor marsken offuer bradwiken rida RK 2: 5764 . \" at han ey offuer bradwik torde \" ib 5769 . - Jfr sdilda-, sio-vik. ","2) vinkel, vrå. ängin viik (angulus) i stadhinom war vtan munka byggilse KL 198 . Jfr öghnavik samt följ. ord."],"f":["viik . ","wiik . ","wyk )"]},{"a":"vik","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinkel, hörn. \" ä täs flere slindohorn wik älla utskäkkla borghamur hauer (si munitio muros habet angulares) \" KS 85 (208, 93) . \" täs flere barfridhi tän mur hauer jwi allom portom, hornom ok wikom, täs fastare är täth hus til alla wära ok sirlek ib. \""],"f":[]},{"a":"vika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["I. vika, flytta sig, ändra läge. ","1) vika, flytta sig (i sht åt sidan), ändra riktningen af sin väg. stiärnan wek oc flutte sik Bil 53 . \" hui han wk af väghenom \" Bu 498 . week israel om kring edom (diverit Israel ab eo . . . cicumivitque Idumæm) MB 1: 409 . \" köna . . . wikv . . . hwarte a höghro hand äller winstra vthan gingo aat rättom wägh til bethsamis \" Ber 23 . MB 1: 205 . - bildl. afvika (från). skal gudhz thiänista folk gaa fram aat rättom wägh til bethsames som thekna himerikis ingang ok ey wika af godhe gärning älla akt til höghro hand äller winstra Ber 23 . - gå (ifrån). om j ther aff (från dagtingan) wike (d. v. s. bryten) RK 2: 8923 . ","2) vika af, taga annan riktning. om väg. väghin togh tha at vika Fr 945 . ","3) vika, rubbas från sitt läge, rubbas åt sidan. härtugh fräderik . . . gar nu thiit ther han sit örs fan sadhlar siälfuer thz bästa han kan giordadhe thz fastelika swa at sadlen skulde ey vika (Cod. A giordhar örsith fastelika swa at thz thörfte äkke vika) Fr (Cod. B) 490 . ","4) förflytta sig, färdas. ther the ouer berghit vika (i rimslut med rika; öfvrig hds. then tiidh the ower berghit ridhä) Fr 252 . - färdas, gå, föras. andra herra rika sa man ther til dödhin vika Fr 700 . ","5) bära hän, komma. viliom vy . . . se hwart thetta vil viika RK 2: 4760 . ","6) vika, gifva efter, gifva sig. stenen vek (Bu veks 166) for benomen som blöth vax for insighle Bil 969 . ","7) vika, draga sig undan, fly. the herra ther varo vildo ey vika Fr 460 . ib 588, 1731, 2187 . \" han vardher til ryggia vika \" ib 1749 . \" thz ware bätre hema sitith äln illa rympt ok illa wikith \" Al 1966 . \" hwar gladdis som ther fich viika \" RK 2: 3991 .","8) draga sig tillbaka, gifva efter. iohannes veek for bloz vadha ok lät sik wtlägha leggia Bil 659 . - vika undan ol lät sik wtlägha leggia Bil 659 . - vika undan för, draga sig undan el. tillbaka för, visa försyn för. huar hörde man tolkit slika the wilde ey gudz mönster wijka RK 3: 2841 . ","9) vika, gifva vika, duka under. the motte wiika RK 3: 1530 . \" byscops släkth motte wiike \" ib 1512 .","1) bringa, föra. kan iak han swekliga til mik wika (bringa honom i mitt våld) MB 2: 324 . - draga, locka. om nakor persona wil tik wika, ällir lwkka til thz som ohöffwelikit är Spec. Virg. 252. kongh swen tiwffueskeg i danmarkss riike monde mig illa ther till att wiike RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273 . then menige almoge j norgis rike lotho sik ey fra konung karl wike ib 2: 7756 . - draga, förmå (ngn) att afvika (från ngt) el. att afstå (från ngt). bleff han stadughir, oc kunde aff thom vilianom, som han hafdhe for sik taghit, hvarte vikas äller vändas (in cæpta voluntate immobilis permanebat) Ansg 187 . at han kwnne honom enkte wika aff hans enbändoghet Lg 3: 417 . ","2) vända, böja. \" i alt sith taal kwnne han henne enkte wika äpther sin wilia \" Lg 3: 287 . \" wille hon sin kärlek til mik wika \" Su 13 . ","3) vända, vrida. \" then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wåld ok klokskap, äpte wild ok wilia sinom å mote rät ok sannind \" KS 67 (165, 74) . ","4) föra (ngt från ngt); skilja. han wil thz ena fra the andra wika (i rimsl.) MD (S) 287 . ","5) hänföra, referera. \" ä hwath thom hender thz wika the oppa fornemda gälniskio \" Gers Frest 15 . \" the wika alth thz som hender oppa swa dane fawiska wantro ib. \"","6) vika, böja, kröka. bondin hawir hardha axlar. starka armläggia. oc stinna knokor. idnan gör thz oc äruodhit. vtan thz viker han mz timanom Bo 134 . ","7) vika, vecka? vj lesne dwge. jtem ij wighne dwge. jtem xj dwge rät oc slät FM 76 (1483; daniserande). "],"f":["viika . ","veek . ","viku . ","vikin ) , ","komma undan","ngn )","duka under","för ngn )","gifva vika","för ngt )","vika sik , wändher Su 19 . - refl. vikas, vika sig, vika, gifva efter, gifva sig. stenen veks (Bil vek 969) for benom som vaks for insighle Bu 166 . ","vika bort , afvända, förmå att afvika (från). hon hafdhe förra lidhit en hardhan dödh än hon hafdhe kwnnit vikas bort af them hälgha vilianom Bil 594 . Jfr bortvika. ","vika undan , vika undan, draga sig undan. han . . . viker vndan . . . thiit han hertughin halda viste Fr 577 . " tho wek hemme wndon " Di 293 . Jfr undanvika. - Jfr af-, unt-, äptir-vika."]},{"a":"vika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten vik. dömdom wi them aff lwfije thera inbwndan (för inbwndana) wijkor ok thera fiskä watin . . . frijt ok frels ok oboworen FH 4: 3 ( 1420) ."],"f":["wijka )"]},{"a":"vika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vecka. \" thryhundradha oc siäxtighi oc fäm dagha göra fämtighi oc twa wikor oc en dagh oc siäx stunder nw ganga alla wikunar at siw bokstawom, thy at wikan hawer siw dagha, oc tha alla wikunar om aarith äre wtgangne, tha är ater en dagh oc siäx stunder \" MB 1: 63 . \" thre dagha i vikunne \" KL 335 . MP 1: 254 . Lg 3: 241 . Bir 2: 202, 3: 16, 260, 4: 15 . VKR 62 . \" i thenne veke \" BSH 5: 148 ( 1507) . þer sculu sighiäs twa messur i hwarri wiku SD 5: 564 ( 1346) . ib 565 \" torsdaghär skal wara tyswär i hwarre viku \" ib 639 ( 1347) . \" skal hwar smältäre . . . smältä hvariä syknä viku säx härþä \" ib 637 . \" en span korn vm vikunä \" ib. \" the . . . dwaldis ther om siäx vikur tima \" Fl 9 . \" innän nästu syäx vikum \" SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . \" innan tree wekur \" BtFH 1: 6 ( 1468, nyare afskr.) . ib 10 (1470, nyare afskr.) o. s. v. the hade eij hast i en monad eller VI viker om sadana dägtingen HSH 24: 87 ( 1516) . þän timä konunger wil syäluer sin rättärthing haldä . . . þa scal konunger, äller þe af hans väghnä kunninghä þet i hwarye landzskapino syäx vkkum, än (för för än?) han äller þe komä (motsv. ställe MELL þg 39: siäx vikum for än han þem halder) SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . \" annur varu fru höghtiþ är siax vikum afte iula dagh \" Bu 8 . ib 523 . \" siu vikna fasta, nio vikna fasta, se under fasta. - vecka, tur för tjenstgöring som ombytes hvar vecka. maagha the . . . bedhas thet som them brister aff källara swenenom ellir aff honom som wikuna hafuir oc for bordheno thienar \" VKR 15 . - Jfr dymbil-, dymbildagha-, fastogangs-, paska-vika. "],"f":["weka: -ur BtFH 1: 6 ( 1468, nyare afskr.) o. s. v. veke (obl. kas.) BSH 5: 148 ( 1507) . ","wicka: -ur ib 138 (1507), 151 (1507) o. s. v. uka VGL: wka: -w VKR 62 . ","vkka: -um SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). pl. gen. vikna VGL II K 49; VML II Kr 7: pr. i var; KL 335 ; MP 2: 47 . ","wikna Lg 1000 ; SD NS 1: 315 ( 1404) . " uikna " ÖGL R 12: pr.; SML Kp 11: pr. li var. uichna VML II Kr 7: pr. i var. wigna ib Kr 7: pr. vcnä VGL III 10 (jfr s. 98 not 97). viku SML Kp 11: pr.; MP 2: 50 . ","vikur Fl 9 . ","wikor ib (B, C)), ","viku dagher , ","viku lön","vyku- )","viku tal , ","viku thiänist , "]},{"a":"vika","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["petrus for en dagh a skipi mz sinum discipulis til eet öland vi vicu sio (Cod. C siäx wikor sios 996) fra rom (per sex miliaria distantem) Bil 349 . \" til ena öö som laa siex wiku sio längir bort j märith \" ST 40 . en fiskare . . . tok pilten gladlika til sik ok förde wäl trätighi wiku sioos til eth hus Prosadikter 215 . tha the komo swa lankt fra thera här som XXX viko sio lankt är RK 1: 1497 . \" thw war huseno swa nala twa milo wegh eller twa wiko sio huat man skulle heller ridha eller roo \" ib 1706 . \" ij (2) wikesiös wtan stadhin \" BSH 5: 135 ( 1506) . \" komme the med skipene oppa halff wiku siös her när stocholm \" HSH 24: 87 ( 1516) . theris roop hördis en stoor veke siös FM 612 ( 1514) ."],"f":["veke (obl. kas.) FM 612 ( 1514) . ","wiknä HelsL þ 15. vicu Bil 349 . ","wiku ST 40 . ","viko RK 1: 1497 . ","wiko ib 1706 ; " på de fyra sistnämda ställena kan dock ack. möjligen föreligga), "]},{"a":"vikben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr viþben."],"f":["wiikbeen . ","wigben )"]},{"a":"viker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? stöt, angrepp? han stod for sin herra mang ondan wik MD (S) 245 ."],"f":[]},{"a":"viker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? [Sv. dial. viker (Vg.), viker (Vg.), vekare (Smål.), viger (Skåne), vigra (Skåne, Hall.), vire (Vemmenhög i Skåne). Ä. Dan. viger, veger, vigre, vegre. D. dial. vigger, væger, vægger, vøgger. Medelengelska wikir] salix; vidja, vidjeqvist, qvist af salix. vimen wiker Växtförteckning från medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3, nr 14 s. 8. vimen vikor ib. hwar som ligger oppo seng af storan jnwerthis hiita, han ma lata hemta gröna vigrä med teris blad, oc sätia tom kringom sina sengh oc lwcta pa tom LB 7: 303 ."],"f":["vikor . ","vigrä LB 7: 303 ),"]},{"a":"vikna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vekna, uppmjuknas. glömde järnit sinna natwr oc wiknadhe Lg 987 . ","2) bevekas, gifva efter. aldre viknadhe hänna hughir KL 327 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"vikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vigt, tyngd. \" han . . . lät annat (näml. guldkärl] göra iämgot at väkt \" Bil 579 . \" idhert korn giäld hawer iak gömpt mz fulle wikt \" MB 1: 245 . han lot . . . tiwghu markir honum fa, gull oc silff j fullo väkt (Cod. C wkt), som han hafdhe honom iät Fl 673 . \" thesse godha hörslin lagdh a mätskalena . . . skal halda alla viktena \" Bir 1: 237 . \" en skiöl aff clara gulle til wikth haffwandis tusandha mnas \" MB 2: 272 . wikten aff örna guldzringana . . . var twsanda oc vij hwndrat siclar j gul wikt ib 95 . \" gwlith är smälth klarth, haffwandis lithith mindre wikth än tha thz jnsattis \" PM LII . ","2) vigt, vägning, vägningssätt, vägningsmått. mat ok miät ok vikt SR 39 . j skulin änkte wilia orät göra . . . i wikt (pondere) oc maal MB 1: 367 . \" medh orättom spannom ok bismarom, älla huario handa måto älla wäght thet är \" KS 74 (182, 81) ; jfr 3. han gör al thing rätuislica j rätte vikt (pondere) oc maale Bir 2: 30 . \" haff mit gul falt for tio pund twäfalla vikt thy at hulkin som ey vil twem sinnom wägha han skal ey hawa mit gul \" ib 1: 235 . hundraþe marker silfs at swenske wikt SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" ath betala j kolnisk wikt fryi iijM [3000] lödhogh mark ok femty \" RK 1: (sfgn) s. 172. the . . . lotodh j kölnisk vykt betala ib s. 173 . ey mer een ij [2] kolneske pennighe wekt LB 3: 191 . (gods) som ränta arligha aars 1/2 marc wekt (dimidiam marcam ponderatam) SD 1: 144 . \" een gardh som ränther tolff öra wikt (oras pnderatas) ib. \"","gudh ther wägher mz jempne wikt MD 386 .","4) en viss vigtenhet, pund, skålpund; qvantitet af viss vigt. hwart neghirhögha war swa stort thz hwart et wogh . . . halff thridhia hundrath wikter swara (libras ducentas quinquaginta) Al 8783 . siäx thusand wikter gul (sex milia talenta auri) ib 872 . \" lib 3093, 3096. xx pund älla viktir (libras) kopar \" Bir 3: 432 . hwar skal baka licha wikt mz then andra BS 36 . - Jfr brödh-, gul-, iärn-, skippunds-vikt äfvensom fulvikta."],"f":["wicht . ","wigt . ","vykt . ","wycht . ","wekt SD 1: 444 ; LB 3: l91. väkt Bil 579 ; Fl 673 (i rim med iät). wäght KS 74 (182, 81) . -ir),"]},{"a":"vikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) varelse. \" med föraktlig bibetydelse. hwath ära ware os slikt at dräpa thenna litla wikt \" Al 8414 . ","2) ting. \" thz war et landzskap got oc riikt aff alla handa frwkt oc wikt \" Al 9536 . \" ther honum fördho skat oc tol . . . ädhla hafwor gotz oc riikt margh otalik thusand wikt \" ib 9630 ."],"f":[]},{"a":"viktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tung; fullvigtig. fore XX ängsliska viktogha nobila SD NS 2: 70 ( 1408) . Jfr fulviktogher."],"f":[]},{"a":"viktril","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ib. \" lib 108, 112. \""],"f":["wictrillith"]},{"a":"vikungs värke","b":[],"c":"","d":"","e":[" olaff hans broder thetta sporde at vikungx verka (troligen) för vikväria, efter Isl. víkverjar, inbyggare i Viken) honum til konung giorde MD 316 ."],"f":[]},{"a":"vil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["slöja, dok, nunnedok. fästemö thins herra himna konungs hanum wighd wndher hälgho wile (sacro velamine consecartam) Bil 229 . \" hon wighdes wnder wil af clemente \" ib 357 . han (påfven Soter) skipadhe at . .. hon (en nunna) scal wiil bära Lg 1002 . \" swartaste blaman syntis j eno klostre mällan nynnona mz swartom vile (velo) ok nunno klädhabonadh \" Bir 3: 216 . \" hoffuodh bonadhin skal wara en hwiffwir . . . owir thän hwiffwen skal läggias wilit aff swärtadho läriff . . . sidhan owir wiilit sätis en krona aff hwito läriffte \" ib 4: 11, ib 20, 21, 25 . VKR 58, 67, 71 . \" swart wiil är renlex ok hällaghetz tekn \" Ber 32 . wilith är wikt ok hällaght ib. ib 165 . \" hon . . . holde sith hwffwdh mz wigdho wile \" Lg 3: 310 . \" astundar hon . . . af thinom landom wighias mz wil ok klädhe bonath \" ib 490 . ib 313 . \" thil then dagh hon wardher inwiigdh oc tagher wiil ok krono met systrom i sama clostre \" FH 4: 5 ( 1441) ."],"f":["wiil . ","wijl: -it VKR 71 . ","vijl: -it ib),"]},{"a":"vilbasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildsvin, vildgalt. LB 7: 236 . Jfr villebasse."],"f":[]},{"a":"vilbradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["villebråd. \" ätha blöthan matn, som är vngh höns och raphöns och swadan viilbradh \" LB 7: 179 . Jfr villebradh."],"f":["viil- )"]},{"a":"vild","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vilja, önskan, tycke. the sampna en här stor äfter sin wild RK 2: s. 343. thz war alexander ij wild Al 639 .","2) godtycke. \" hvar wil fylghia thykkio ok tharf sinne, och wilia flere wita wild ok wilia sin, än almogans tharue \" KS 7 (17, 8 ; måhända snarare at föra till 6). swå som six i gamblo ordhquädhe: hwar är sina wilda win ib 8 (17, 8; måhända snarare att föra till 6). huar som flere rådha, ther wil huar witta ok främia vild sina, ok sinna wina . . . ok the äru få ther huxa almoghans gaghn ib 9 (20, 9; måhända snarare att föra till 6). then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wåld ok klokskap, äpte wild oc wilia sinom å mote rät ok sannind ib 67 (165, 74). ","3) begär, begärelse, lystnad; snikenhet. pawa, biscopa, konunga . . . lagdo myket pa foe wäldh skuldh Pa (Tung) 33 . pänninga vild, penningbegär, girighet, hänsyn til penningvinst, af penningbegär hörrärande partiskhet (jfr 5). the äre fighur ther wille manna doma ok witne, aff rät ok sannind: et ä rädde, annat peninga wild (cupidiate, dum præmio animum alicujus corrumpinus), winskaper ok fränsämi KS 69 (169, 75) . hwar som döme orätta doma . . . före nokra peninga wild ib (170, 76); jfr 6. peninga wild förwände huar stadh rätt ok sannind ib 70 (171, 76). han dömde rätta doma vtan allan vinskap älla päningha vild Bil 884 . \" biscopin skal . . . ey idhna sit ämbite älla äruodhe for päninga vild (propter pecuniam) älla manna thykkio älla winskap \" Bir 1: 317 . ","4) välvilja, kärlek (som med företräde egnas ngn). agwnd oc wrede haffua inghen wildh the spara hwaske oskyld ellir skyll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268; jfr 5. - (?) hoorkuna (för -u) widh är ä ondh (pelex liuore fertur iniqua fore; motsv. ställe i Danska texten har: ondh ær hoorkoness wreedhe) GO 711 (troligtvis är widh felaktigt; möjligen står det för ett ursprunglit awndh; möjigt är ock att skrifvaren har fattat wildh ss adj.); se Kock, Medeltidsordspråk 2: 310. - välvilja, ynnest, anseende. affwil fölghir wild om thz wardhir ey spilt GO 381 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 191. f. gudz sacramenta skipas ok kgifwas for päninga ok manna vild (propter pecuniam et fævorem mundanum) Bir 1: 385 . dömpde jak ei äptir manna vild ällir foe pänninga giri (amore pecuniæ seu favoris) ib 2: 334 ; \" jfr 5. \"","5) partisk välvilja; partiskhet, väld. at þe laten sik egh finäz wrangä domä györa, äntyggiä firi frändzsami skuld maghsämd, wild, äller vinskap SD 5: 606 ( 1346); jfr 6. þätt egh lata for fränzämio, maghsämd, winskap, rädde äller nokara wild ib 376 (1344, nyare afskr.); jfr 6. RK 2: 7501 . MD (S) 229 . \" än þän saken gifs . . . räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med (troligen för mot, jfr \" MELL Kg 32) sik, äntyggyä för skyldskap, maghskap, vinsämd, feeghd, awnd äller owilliä SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" thet är kununglik rätvise . . . rätlika döme manna mellom vtan alla wild \" KS 48 (122, 52) . Jfr vildom ","6) det som för ngn ter sig ss önskvärdt el. eftersträfvansvärdt, det som ligger i ngns intresse; fördel. tholik thing idhnas for likamlika wild oc werlz fordeel ST 535 . MP 1: 17, 314 . - fördel som ngn bereder sig genom i brottsligt syfte gifna gåfvors mottagande, muta, mutor? te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för peninga älla nokora wild . . . at nokor miste orätlika godhs sit KS 69 (169, 75) ; jfr 5. ","7) gåfva (som gifves på grund af välvilja, ej af tvång), vängåfva; särsk. medllangift som gifves vid jordbyte; äfven gåfva som vid köp af jord gifves utöfver köpesumman. ofta i pl. Jfr Amira, Altschwed. Obligationercht 340 f. volumnus defuvi noticiam quod rang helf . . . ex parte vna & haquinus . . . procurator monsterij sancte clare ex parte altera . . . quandam permutationem fecerunt . . . in hunc mondum. dictus manque hawuinus tradidit eidem ragnhelf & heredbius suis in possesionem curiam monasterij in norræmalm . . . recepit autem a matrona eadem pro curia ipsa, duos solidos terre cum dimidio in parochia marchem, villa viby . . . a monasrerio perpetuo possidendos. predictus insuper haquinus emit a matrona ipsa dimidiam horam terre, in eadem uilla pro sex marcis den., monasterio in possedionem . . . datis sibi supra precium quator marcis den. racione fauros sev doni, quod vild uulgariter appellatur SD 2: 231 ( 1297) . nouerint vniuersi. me permutacionem prediorum cum . . . styrberno . . . episcopo strengenensi fecisse in hunc modum. videlicet quod pro vno attungho et quarta parte vnius attungh. in villa myndisthorp . . . ac pro centum viginti marchis denariorum . . . racione donacionis que wildh dicitur . . . ipsi domino strengenensi predia mea in ekeby . . . dimitto . . . et assigno ib 4: 349 ( 1334). nouerint vniuersi . . . me . . . testem . . . affuisse, super concambio terrarum, inter . . . dominum anundum fynwidhson, et olawm holuastasson, hoc modo facto, vedelicet quod ipse dominus anundus eidem olauo pro terra sua, quam in horne possidebat, denarium pro denario et solidum pro solido, in villa thoristum equaliter et pulice assignabat, addens sibi racione muneris placationis, dici vildæ, hec que secuntur, sciliicet vnum solidum terre in villa thoristum predicta, dimidum solidum terre in valby, tres centenarios annone, tria pondera feni, vnum vectigal et vnam vaccam ib 5: 386 ( 1344) . \" nouerint vniuersi me . . . siggoni magnusson . . . vnum solidum terre in lø tum . . . pro vno solido terre in øsby . . . et decem marchis denariorum pro melioracione alias dict vild . . . dimisisse \" ib 688 ( 1347) . \" nullis vildir in peuncia seu in prediolo mihi datis uel promissis \" ib 3: 584 ( 1323) . cum centum et quinquaginta marchis denariorum . . . dictis wlgariter vildir numeratis ib 4: 640 ( 1338) . fäm alna blekt läropt som . . . ingelder . . . gaff . . . ingridhe til wild ib NS 1: 378 ( 1404) . \" kännis jac . . . thet at min fadher olauer thomasson . . . hafde fore mangom arom . . . saalt . . . herra olaue hämmingsson . . . half fämta örtogh land jordh liggiande j näsiaby j . . . sydherberkia sokn . . . fore try fat jarn . . . oc ther til gaff . . . herra olauer minom fadher til vilda ena silfskedh \" DD 1: 73 ( 1416) . SD 5: 577 ( 1346), NS 1: 11 ( 1401), 24 ( 1401), 55 ( 1401), 502 (1405, på två st.), 650 ( 1407), 2: 153 ( 1409). äpter thet iak saalt hafdhe mit godz i narwarö erlikom domdemanne heyno van vitzen, huilkit godz som han framdelis gaff til systra closter i skeninge . . . tha idhradhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa ok naar the godha priorissa i för:de clostre thet af mik forstodh, sagdhe hon min skadha ängin wilia wita, ok for then skul kennis iak . . . mik af henne vppa sama godz til wild vpburit hawa fult fore typo march päninga i them werdhom som mik fullelika wäl anögher ib 1: 162 ( 1402) . Jfr vingava, vina gava."],"f":["wäldh Pa (Tung) 33 . pl. vildir. willir SML J 12: 3 (på tre st.)), ","vilda maþer","weldaman )","vildha vädher , "]},{"a":"vildbyte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellangift. gaff for:de henrik mik XII mark peninga j wilbyte nyan malm oskwrid kläde ok redha peninga FH 2: 97 ( 1433) ."],"f":["wilbyte )"]},{"a":"vildelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett önskvärdt el. gott sätt, väl. tha giordhe willelika (Cod. A viselika) hertugh fräderika Fr (Cod. B, C, E) 2903."],"f":["willelika )"]},{"a":"vilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["eg. som är efter önskan.","1) god, ypperlig, nyttig. \" thz är wilt (Cod. A got) radh thu sigher mik \" Fl (Cod. C) 1575 . - med dat. thz är mangom wilt MD 41 . - Jfr mata vilder. ","2) lätt, som icke vållar svårighet el. olägenhet. med dat. swa som thik är thz wanda at räkna swa wilt är mik thusand män sakna Al 1434 ."],"f":[]},{"a":"vilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vild, som befinner sig i vildt el. af den menskliga odlingen ej påverkadt tillstånd. om växt (el. växtdel): vildt växande, icke odlad. vilder hwiit löök, som manga kalla griis löök LB 7: 241 . ten vild hwitlök som man kallar greslök ib 254 . \" taga vilda myntho (clinopodium vulgare Lin., se Fries, Ark. f. Bot. 3: 14 s. 46) . . . hon vexer oppo berg oc torra jord \" ib 234 . tag v arfrw senge halm, som er vild tymean ib 295 . noe . . . plantar willa wiinqwista MB 1: 173 . - om mark: ouppbrukad, ödslig, vild; villsam. han lop a mark ok villa heedh Iv 2071 . \" w thz willa hagh \" Al 5232 . genom ödhkn ok wille skogho ib 1799 . ib 4350 . swasom lustelik hiind löpande j wilom skoghe Su 237 . Va 42 . the gingo tha affstadh och bort j willä öknen, ther hwarken war bygdh elle folk ib 14 . - om haf: ödslig; vild, villande. tha the ware kompnä j willan (Cod. D willendhe) sioo Fr (Cod. B) 2353 . - om menniskor och djur: vild, i fritt naturtillstånd lefvande. the frwkten födher marghin man som wilder gik i skoghin then Al 7342 . \" the löpa ther wille än i dagh thz ära resa oc iätna radh \" ib 7345 . \" vilde foghla \" KL 369 . \" iak man han lika ena leone willa ther fanger ena feta bradh \" Al 9672 . \" man githir tampth eth wilt diwr \" GO 87 . \" thz foghla honom baro. ok vil diur \" KL 389 . \" huru hna ok hans män . . . gingo vafrande som vil diur om marka ok skogha \" Gr 323 . the . . . biöldo theris högtidher pa bärgh oc skrubbom j bland will dywr MB 2: 309 (de tre sist anförda ställena måhända att föra till vildiur). boo mz willom dyurom ib 222. - om af villebråd tillredd mat. tha the varo mätte aff alskons ville rätte Fr 2842 . \" mz kräselik mat badhe wil ok tam \" Al 6040 . - n. abs. vildt, villebråd; anrättadt kött af villebråd. han skipadhe os . . . bade vilt ok tampt ok alz kyns kost Iv 227 . \" vilt ok tampt man ther sa ok alzkyns thz man äta ma \" Fl 866 . BtRK 380 ( 1501) . \" han fik widh lotrus wil ok fisk \" Al 1816 . ","2) vild, rasande. om djur. lätin hiit ledha grymmastan oc villastan thiwr Bil 85 . - vild, galen, från vettet, besinninglös. giordhe diwwlin hon swa willa, at hon griper han om klädhen til haltz MB 1: 234 . - ursinnig, sinnesförvirrad, sinnesrubbad. then som vil är LB 7: 33 . - förvirrad. the varo sua ville aff sik (errore confusi), at aldrigh vilde thet en som annar Ansg 229 . - bragt ur fattning. han sa sina foe dödhin willa Al 8872 . förvillad, vanvettig, förblindad. sua var iuþen galin ok vildar Bu 78 . \" han är swa villir (alienatus) ok bort gangin af skälomen. at han vil hällir hafwa thänna framfarlika hedhrin . . . hällir än han vil hafwa äwärdhelikin hedhir \" Bir 1: 8 . \" at the sculdo alle bidhia til gudh at han wärdhogadhis at lysa willa ärmetans hiärta \" KL 30 . - vild, ostadig, tygellös. fik han se en ungan suen vänan ok þo vildan Bu 156 . \" viller almoghe \" Lg 3: 570 . \" eeth ostadhukt oc wilt lifwirne \" ST 158 . ib 166, 293. ","3) förvildad, bortkommen, som far omkring ostadig el. utan bestämdt mål, irrande, flyktig. han är suasom vilt (degenerans) faar ey viliande höra modhirna röst Bir 3: 12 . \" thu skal wara wilder oc waffrande (vagus et profugus) a iordhinne \" MB 1: 163 . - fara vilder, irra. tha siäla ey dömdus til häluitis: ok ey komo til himerikis (genstan) foro villa vm kring grafwa Bil 119 . ","4) ostadig, raglande. \" fara vilder, vackla hit och dit, ragla. prestin oc prophetin thz är prestena oc munkana äru wpswolgne af vineno oc foro vilde for drukkinscap (nescierunt præ ebrietate, absorpti sunt a vino, erraverunt in ebrieate) \" MP 1: 231 .","5) osäker om vägen, som ej vet hvart han skall taga vägen, bortkommen. bildl. the ära . . . wanstarke ok wille som annor faar Al 2404 . - vilse, som befinner sig på orätt väg, som är ur stånd att finna den rätta vägen. bildl. hwar herran är siälfwer folkeno bortyo thz är wilt som diwr ok hiorta Al 1878 ; \" jfr 1, 7. - fara vilder, fara vill, fara vilse. han for länge wil j then sama skogh \" Di 281 . \" ther bien skilias fra sin wiisa . . . the fara wil äpter sin herra the skilias swnder ok wardha färre \" Al 1885 . GO 126 . \" eth af hundradha farom foor tha vilt \" MP 1: 202 . \" vi forom alle ville (erravimus) som faar hwar en bögdhe sik til sin synda vägh \" ib 2: 152 ; \" jfr 7. suasom faar vilt farande fran sine eghne hiordh \" Bir 3: 28 . - bildl. hwa som villir far fran mik Bir 3: 28 .","6) som leder åt orätt håll, oriktig. om väg. the vandradho j willom väghom (per calles devios) MB 2: 81 . - vilseledande? forsma fanytta och willa dröma Ber 184 . ","7) som far vilse, som icke kan finna el. komma på det rätta, som misstager sig. med gen. hemolzmanna vildr SR 1 . - vardha vilder, blifva förvillad, komma på afvägar (i religiöst el. sedligt hänseende). en nokor (af Dominikanerorden) vardir vilder tha scal han antiggia sköt bätra sik älla flya ok ey lenge sörogha mina ordinem Bil 797 . - fara vilder, fara vilse, vara bortkommen (af brist på ledning), komma på afvägar (i religiöst el. sedligt hänseende9. aff them som swa fara vilde oc ey vilja vmuändas til gudh MP 1: 202 ; jfr 5. thinne hälaghet bör väl tl, at thu far fram före, oc rätta thz vilt hafwir farit j thinne borto varu Bil 852 . FKR 71. j allom them thingom j hulkom the hans ville farit (deviarerunt) andelica ällir värdlzlica aff hälghom stadhga hälghra forfärdhra Bir 3: 341 . fela, försg sig. til at nbäpsa alla willa farande (ad correptionem omnium animarum errantium) MB 2: 164 . vm nakor forstar sik hafwa villan farit (excesisse) älla ey giort got nar han formatte Bir 1: 295 . må han sik förgripa ok vildrfara vm han hauer änkte thz hånom må retlika styra til thz got han haua wil KS 27 (67, 29) . - vara ur stånd att finna reda (på) el. att få besked (om), vara i ovisshet (om). alexander spör thz (det hvarom) margher far wil Al 483 . - med prep. at. foren i storlekä willer at þöm rät som berghit skulde byggias meþ SD 5: 636 ( 1347); måhända att föra till följ. afd. - misstaga sig, taga miste, taga fel. paunans klärka foro först ville . . . ok lagdho ifwir han annar scons (boior) Bil 114 . (juliana) sagdhe sik wäl kiänna sins bonda ben ok for wil . . . ok tok sancti stephani ben ib 285 . \" petrus . . . pröfuadhe wäl. at the foro wil af coclara list \" ib 355 . \" var ey vndir at the foro wil af coclara list \" ib 355 . \" var ey vndir at the foro ville (errabant) \" Bir 2: 322 . \" iak foor illa wil (nale erravi) \" ib 1: 11 . Gers Frest Inl. hwar fadher födher sin son til likama, om all the skipilse, ther mantz natwra fylia, vtan naturan fare wil MB 1: 115 . ib 95 . - (?) gud giffui thz i ekke fara wylle RK 3: 3746 . - med prep. i. han haffde farith willer j räkenskapenom PM XVI . \" hänna fadhir foor wildir j (misstog sig med afseende på innebörden af) hänna ordhum \" ST 249 . - med prep. at. at ängom stiärnom mon iak willer fara Al 486 . - med pep. um. fara wilder om nakars thingx myliklikhet MB 1: 94 . \" hysa falsk tro el. mening. folket far alt vilt (errat) \" Bu 197 . \" rätuis maþar far vildar ib. - bliva el. vara vilseförd, omfatta en falsk el. villfarande mening; råka el. vara i fillfarelse (med afs. på nagt). tha hon (Eva) hafdhe syndath mz thenna hugh, tha foor hon wil, oc trodhe honum (ormen) \" MB 1: 95 . \" jak vänta han vara otronan oc villan fara \" Bir 2: 10 . - med prep. i elat. wardh all wärlden nat, oc foor wil i (Cod. B vildh ath 532) sannom gudhi MB 1: 52 . - Jfr husa-, vägha-vilder samt villene."],"f":["wilþir VGL III 82. viller Lg 3: 570 . ","willer SML B 3, 7: 2; MB 1: 95 ; Al 486 ; PM XVI ; Gers Frest Inl. villir Bir 1: 8, 3: 28 . ","vild LB 7: 295 ; ","vil ib 33 . ","wil Al 483 ; Di 281 (på båda ställena i förbindelse med fara, v.). f. vil. vildh MB 1: (Cod. B) 532. n. (nom., ack.) vilt. wil Al 1816 . ","villan . ","vildan Bu 156 . ","wil Al 6040 . ","villa . ","vilda LB 7: 234 . ","villom . ","willa Al 9672 (i rimsl.). pl. nom. m. willer SD 5: 636 ( 1347) . ville. wylle RK 3: 3746 (i rimsl. med ille). vilde KL 369 ; MP 1: 202, 231 . ","villa . ","wille Al 1799 . ","villom . ","vilde LB 7: 254 . f. willä Va 14 . ","willa Al 5222 . ","willa KL 30 . superl. ","villaster: -an Bil 85), ","vilz eþer","vilz öke","uilz öki )"]},{"a":"vildiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1."],"f":["wildyr )"]},{"a":"vildogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["partisk. \" vi skolom äkke vara vildoghe (acceptare personas) \" Bo 68 . \" han (konungen) skal ey wara wildoghr i domom sinom \" KS 31 (79, 33) . ib 68 (168, 75), 69 (171, 76), 78 (194, 86). Jfr ovildogher."],"f":["-ugher: -ughe KS 68 (168, 75)),"]},{"a":"vildom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med väld, partiskt. \" wara tigh mz huilkom thu mäst tilhalder och huilkin dhom thu gifuer i mellan pungen oc swalget for thy sualghit witnar wildhom \" Ber 289 . om hon haffwer . . . giffwit weldom oc ey iämlika allom aff thy som almennelika bör skifftas LfK 162 ."],"f":["weldom )"]},{"a":"vilfara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) fara vilse, at hon skuli ey vilfara j vmgagomen Bir 1: 271. jak vilfoor swasom thz faar som forfoor MP 2: 153 .","2) misstaga sig, fela. rätta hana som läs for borde wm hon wilfar Bir 5: 27 . \" hwilkin syster som wiil faar j chorenom sionghande ällir läsande orät \" ib 52 . the som märkelika wil faar oc confusionem gör ib. Jfr villefara."],"f":["wiil- )"]},{"a":"vilfarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? misstag; missförstånd. at oss vara arf winga oc äpterkomande scal ängen thrätta ellä wylfarelse j mällan koma wm thetta . . . gotz oc skyfte BYH 1: 227 ( 1416) . Jfr villefarilse."],"f":["wyl- )"]},{"a":"vilgalter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildgalt. \" vi jägädom en vil galth \" Di 230 . Jfr villegalter."],"f":[]},{"a":"vilgas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildgås. \" j sancti remigij daghum fordarwadho wilgäs alla thäs stadhzins sädh som han bygdhe j \" KL 35 ."],"f":[]},{"a":"vilhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildhet, tygellöshet. \" the . . . gaffuo sik til hedningom. fullelica j allas theras wilhet oc ondzsko \" MB 2: 219 ."],"f":[]},{"a":"vilhumble","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr villehumble."],"f":[]},{"a":"vili","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vilja, önskan; det som ngn vill. vilin gör vanan Bo 134 . \" skiälik thing mäta sina gerning mz radh oc wilia . . . oc fore thy sigx, at wili är frwa sinna gerning \" MB 1: 32 . \" tw är ophoff alzskyns gerninga natwra oc wili ib; jfr 6. thz war ey wäl skipadher wili, at wilia hawa siin löön, för än the äre forthiänt \" ib 92 . \" fek thu honom thin wilie i wald \" MD 31 . \" swa kär var . . . honum hans eghin vili at änkte aktadhe han min vilia vm han kunne främia ok fulkompna sin vilia \" Bir 3: 287 ; \" jfr 2. thär sum många manna samquändur er, ther wil huar filghia ok främia wilia sinom \" KS 5 (11, 5) . \" nu hafuer luneta främt sin vilia \" Iv 1466 . Bil 603 . \" riþer gyäster aaf garþer wreþer, att han fik egh allan wiliä sin györa \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); jfr 6. thu hans viliä swa gerne giordhe MD 31 . hwilkin som wil rasklica koma til fulkomnilsä . . . lydhe ey sinom eghnom vilia. thy at . . . ihesus christus sighir af sik jac kom ey at göra min wilia. vtan hans som mik sände KL 202 . \" christi vili var ey genuärdhoghir guz fadhirs vilia \" ib. \" godhir wili draghir halfft las til by \" GO 382 . \" thz är got män apthir wilia gaar \" ib 927 . haffde thz gongit effther hans welia RK 2: 7321 . som widerkennas han wara gwdh mooth allan syn welia Lg 3: 112 . \" kennis jak theem (penningarne) redheleka hava vpburit epte minom velia \" SD NS 1: 11 ( 1401) . \" ib 24 ( 1401). sua ma han (påfven) þem äpte sinum vilia bögha \" Bir 4: (Avt) 180. epter gudz williä skal thu mek redho finnä MD 61 . han var . . . redhoboen . . . at thola dödh före the hälgha tro skuldh: vm thät gudz villii vare Bil 862 . þu (ɔ: var härra) est min härra. iak är þin köpþräl. varþe þin vili Bu 181 . thin wili skal wardha at the ondo diäffla skal thu ej se Lg 37 . \" första barnith hawir sin wilia tha grathir thz ey \" GO 237 . \" ä wil wadh sin wilia hawa \" ib 944 . han hafde mz hanom sin wilia (han fick hos honom det som han önskade?) RK 2: s. 339. kesarinnan . . . loth honom wndherstaa syn welia Lg 3: 127 . wy haffwom baadhen en welia ib 129 . \" the hafdho äwärdhelikin wilia til syndinna (voluntatem pecandi) \" Bir 1: 112; jfr 8. hawi . . . godhan vilia at bätra sik ok göra got (bonam volumtatem faciendi bona) ib 295 ; jfr 6. at thet swa war min wily fulkompligha swa godh som myns bonda FH 2: 97 ( 1433) . \" þetta er war willi, at war son þätar bondde fa þenna sama luttin \" SD 6: 180 ( 1350) . - om testamente. at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin SD NS 2: 170 ( 1409) . - närmande sig betydelsen: föreskrift, befallning. at þe gyrä þänna warn willä oc buþ SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). idher willä hawer iach fulkompnat Va 6 . - särsk. om viljan ss fri el. fritt bestämmande. wy (ɔ: borghamestra oc radh) haffwom medh welia ok beradhno modhe ok alla meneghettena samtykko saalth . . . alguth jeppason ena wara statztompth BSH 3: 190 ( 1468) . \" tha sculin i thz sidhan göra nödhoghe hz i aktadhin ey göra mz godhom vilia \" Bil 598 . \" thet gulbrander . . . sagde medh ja ok godhom vilia. onödher . . . thet han alre hafde . . . herra haquona . . . breff laten see heller höra. agmundh hath eller birger laurensson \" BSH 1: 177 ( 1379) . \" ham vi meth gothum vilia oc beradhno mothe vplatith allan rät . . . epter biscp thordz dödh i gällum, i arff oc i allo andro . .. biscop pethare oc hans capitulo \" SD NS 1: 70 ( 1401) . \" at jak medh friom vilia ok beradhno modhe til een rättan ok vissan panth säter . . . alt mit godz som här epter nempnis \" BSH 1: 165 ( 1376) . \" aff frie wilians omskifftan \" Su 147 . hon hafdhe frälsan vilia at wända sik til hulkin wäghin hon vilde Bir 1: 48 . ","2) egenvilja, godtycke. \" vili är ey landz räth \" GO 64 . ib 766 . ","3) vilja ss en förmögenhet. dyghd är faghr skipelse, oc godh styrilse manzens til lhans hugh ok vilia huru han må rådhlika liua KS 17 (44, 18) . summa (näml. dygder) äru i manzen hugh ok wilia ib 18 (45, 19). war herra skapadhe ewerdhelika wärldina mz sinom ewerdhelikom hugh oc wilia MB 1: 33 . \" swa länge som han styrdhe sinom wilia äpter gudz wilia \" ib 95 ; \" jfr 1. wilin ensamen (i motsats till öfvriga förmögenheter hos menniskan) han war fräls, han matte ensamen synda, oc fölghia godho eller illo ib. \"","4) vilja, viljeriktning, håg, sinnelag; böjelse. thoko til medh godhom vilia (libenti amino) at dyrka oc ära gudh i alla matho, som cristne män plägha göra Ansg 205 . drogh huar wid annan strug mz krankan vilia ok ondan hugh RK 1: 275 . \" enkte dogher at et hws os samanhaldher än wmskiptelikin wili os atskil, mer älska gudh hwgxens samhälde än stadhzens \" Ber 117 . \" skulum wi i thy wara ens wilia (unius voluntatis), at wi thiäniom gudhi ib. hon (ɔ: the ödhmuuktin ther kärlekin gör oc vptändir) är i vilianom (in affectu) \" Bo 39 ; \" jfr 3. hughin skal . . . haua twa läpa thz är twe vilia (affeciones) mz enom skal han astunda himerike ok mz androm forsma al värlzlik thing \" Bir 2: 164 . ","5) vilja, medgifvande, bifall, samtycke. han gaff sith radh ok vilia ther tell RK 1: 571 . \" thet i wille . . . lathe idher samptyckia och willlia til om thetta forscriffne ärinde \" BSH 3: 173 ( 1466) . \" ey honom affsäti vtan thera witu wilia oc samthykkio \" VKR 34 . Di 2 . \" hon vil sik aldre vidh han skilia . . . mz hänna vilia \" Fr 978 . - instämmande? her erik axelson monde tha mz wylia wpstaa RK 3: 1915 .","6) vilja, föresats, uppsåt. \" for toko tiberio främia sin vilia \" Bu 150 . \" hans godhe vilie thäktis swa gudhi swa som thy at han haffdhe dööt j hedhnonne stridhande . . . fore the hälgho tro \" Bir 3: 362 . \" fulkompnin vil (för vili) at forlata . . . al thing \" ib 328 . \" twe vilia (affectus) swa som är vili (voluntas) at bätra sina synde ok vili at göra godh thingh \" ib 1: 19 ; \" jfr 4. - vilja, afsikt. han thänker mik hawa wilia at swika sik \" MB 1: 213 . \" han wiliä war at komma them til nokoro onda akt \" Va 11 . ","7) håg, lust. \" ey är . . . thin wilie (voluntas) j hästanna styrke \" MB 2: 161 . - håg, åstundan. al marskens wele oc all sin akt satte han til gudh aff all sin makt RK 2: 6122 . - håg, bemödande, ifver. tolf män . . . walde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre skulu alla act och wiliä hawa upp at leta oc openbara . . . aller (fr alla) þe almoghan ofriþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ","8) lust, begär, åtrå. at forbiwdha wilian til mandrap MB 1: 463 . \" hon . . . hafdhe wilia . . . at wara swa wiis som gudh \" ib 95 . \" hans vili är til höghfärdh ok wärldinna giri \" Bir 1: 328 . - sinligt begär, sinlig drift, lusta. the lifdho vtan allan kropsins vilia, oc hafdho i wärldinne ängla lifuerne Lg 3: 510 . - om tillfresställande af könsdrift. en herrans swen bran aldir jnnan (aff) oloflikom lusta til hänne ok thröste sik ey gita främt sin vilia mz iomfrunne för en han gaff sik diäflenom Bil 603 ; \" jfr 6. han sände tel hänna sin stallara at lucka hana tel sins härra vilia ok samvaru \" Bu 511 . \" domaren . . . com þär tel hänna sialuar: ok vilde sin vilia mz vald haua (ex libidine opprimere voluit) \" ib 511 . \" annectanabus . . . hafdhe sin wilia mz henne swa opta som han wilde \" ST 511 . han . . . böriade tänkia ther oppa hurw han skulle hennas wilia faa MD (S) 224 . ","9) L."],"f":["willi SD 6: 180 ( 1350) . ","wily FH 2: 97 ( 1433) . ","vilii Bil 862 . ","vilie Bir 3:62; Di 236 . ","vilie SD NS 2: 63 (1408 MD 31 ; MB 2: 161, 322 ; LfK 16 ; Gers Frest Inl. wilia Ber 224 . ","wiliä Va 6, 11 . ","kas . vilia. vilghia KL 202 . ","willia BSH 3: 173 ( 1463); RK 2: 2457 . ","viliä MD 31 . ","wiliä SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); Va 6 . ","williä MD 61 . ","wylia RK 3: 1915 . ","velia SD NS 1: 11 ( 1401), 24 ( 1401). welia RK 2: 7321 ; BSH 3: 190 ( 1468); Lg 3: 112, 127, 129 . ","vilie BSH 4: 244 ( 1499), 5: 149 (1507). wilie ib 4: 220 ( 1497); MD 31 . ","velie HSH 20: 200 ( 1507) , 292 (1510). veliä ib 19: 94 ( 1505) . ","wele RK 2: 6122 . ","vilia Bir 1: 19, 2: 164), ","vilia dryger , ","vilia gärþ , ","vilia gärning , ","vilia läst , ","vilia värk , ","viliavärks bot , ","viliavärks drap , "]},{"a":"vilia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= vili 5. vtan min fadhers williu Di 2 ."],"f":[]},{"a":"vilia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vilja, önska. \" ängin man . . . wäl wilia, vtan gudz nadher lyser för hans hugh til godhwilia \" MB 1: 351 . \" skal vara som þu vilt \" Bu 13 . tha jak ma som jak wil tha gör jak som jak är til GO 239 . \" ä lifwir gumme mädhan gud wil \" ib 627 . han hopade konungsins dotter faa ok konungen han wille ey saa RK 1: 287 . - med ack. (i sht af ett pron. i n.). gudh wil thina äro Lg 3: 192 . \" iak vilde änkte vtan han (ɔ: gudh) \" Bir 1: 25 . \" mannin vilde annat än gudh vilde at han skulle vilia \" ib 3: 421 . \" wi . . . wilium þet, at þet se allum mannum kun nukth \" SD 6: 180( 1350). fonger han ekke thette oförtöffuet, tha är jach hawm qwith thet förste jach komer tith, och wille jach thet ekke fore mange peninge BSH 4: 336 ( 1503) . \" kan thw faa färsk homble, tha vil jag thet hälst \" FM 347 ( 1507) . - med underförstådt rel. pron. ss obj. iak ma ey göra alt thz tha vilt Iv 5261 . med inf. utan at. kan þet . . . swa wara at nakar frälsis man vil vndan frälse gangä SD 5: 447 (1345, nyare afskr.). thän eþän vil siä SR 13 . sijsinnus gik . . . til cristna kirkiu oc wilde wita hwat theodora giordhe ther Bil 358 . \" wilin j cristne vara tha skulin j widher sighia alt thz goz j äghin \" ib 593 . \" han är fatikir oc wil rikir wardha \" ST 25 . \" hwilken man som wäl wil signa sin wardhnath \" MB 1: 258 . \" flere wilia wäl dö, än wäl liwa \" ib 414 . \" han sigher hänne thz sannasta til huath hon aff honum hafua vil \" Fl 1433 . the ather a landzkrono waro villo mangt hawa thz the vmbaro RK 1: 1699 . \" the willo thera swerd gerna fresta vpa the hedna taffwesta \" ib 137 . j[ach] will wara sa fatig och rik, i mik haffwa wilin BSH 5: 92 ( 1506) . iak wil ekke döpas aff tik Lg 670 . \" thäs wille iak gerna wardha wiis \" Al 7616 . \" iak vilde häldre vara dödh än see a hänne tholka nödh \" Iv 2631 . - i förening med superlativ. hertugh fräderik . . . gaff them gull ok silfuer til hwariom som mäst haua vil Fr 2180 . med inf. närmande sig en omskrifning af finit form af verbet (jfr 10). iak idher thz sama radha vil Fl 438 . hwi wilen i swa göra widh idhra thiänisto män MB 1: 288 . wilin ey (nolite) drukna wardha af wine Ber 86 . med inf. föregången af at. för thera siäla helso, som wila at wnffy syndana LfK 3 . - med underförstådd inf. engin skal oc [h] är äptir ättar studha wthgöra firi drap, utan han wili SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). mattw fly om tw wilt Di 75 . \" ware han her tha skulde tw slass mz mik. hwat helder tw wilde eller ey ib; jfr 4. beviiste engelen thundalo the othama koena hulka han vilde eller ey vilde (antingen han ville eller ej) matthe til sik anama \" LfK 226 ; jfr 4. - i förening med superlativ. kunugen böþ hanom gul ok görsema. som han mäst vilde (d. v. s. så mycket han ville hafva) Bu 492 . - med sats inledd af at. þu . . . vil at iorþen suälghe mik (vis me facere absorberi) Bu 495 . \" swa som han (Gud) vnderstodh sik faghran oc faghnadha sälan, swa wille han oc at flere ware säle \" MB 1: 37 . \" wil thu . . . at vi sighiom honom til \" Fl 427 . \" ända altidh swa thina bön at thu vili at min vili skuli wardha \" Bir 1: 39 . \" jak vilde at iak hadhe aldre varit föddir \" KL 43 . \" jak wille, at thu waare antiggia kaller ällir värmer (utinam frigidus, esses aut calidus) \" MB 2: 338 . - om föreskrift, förordnande o. s. v. wir . . . wilium . . . at thätta hallis egh iuir eet land at eno. utan iuir all þy iuir vart riki är SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 669, 670 . \" viliom vi at i allom þem sakum. som i þräsipte gangä . . . þa skulu þe förnäfnde tolf hundares rätten vpp bärä \" ib 5: 606 ( 1346) . vilium wi. at han þär ewerdelikä se ok ware ib 662 ( 1347) . \" will jag at thw köpper mig . . . xij skeppund homble \" FM 347 (1507; Erik Turesson till sin tjenare). vill iach ath tw alzinthet hindher gör ther vppaa ib 367 ( 1508) . \" þen lutin wildin vi, at war dotur ingeborgh hafþe \" SD 6: 180 ( 1350) . - vilja, fordra. med inf. utan at. wil konunghen haffwe . . . en omöglige summe penninger, om han icke skal brenna byn BSH 5: 435 ( 1511) . - vilja, vilja försöka, söka. med inf. utan at. þe vildo han annan tima bränna Bu 176 . domaren . . . com þär tel hänna sialuar: ok vilde sin vilia mz vald haua ib 511 . \" vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan \" ib 50 . \" tha paulus vilde thöm til guz vända \" Bil 127 . \" wildu iudha ater wpbyggia ierusalem \" ib 318 . \" wil nokor rätta anner them lika är \" KS 9 (21, 9) . \" fanyt ära mz hulke thu wilde synas aff mannom ok lowas aff them \" KL 86 . \" komo badhe lunda oc fughla viliande gripa kötit \" ib 231 . - vilja, vilja komma, vilja fara. teande sik vilia til hans Bo 7 . män som . . . villo in ij husit ib 68 . \" iak vil honum til \" Iv 3088 . \" iak vil här in om iak ma koma \" ib 4058 . \" wy wyliom nw strax i swerige i gän \" RK 3: 112 . \" at the ville altid gerne vt fran slotted medh hest \" BSH 5: 148 ( 1507) . vilja, vilja göra, vilja uträtta. huath vilt thu är innä Iv 4060 . \" hwath wil thu tha mz gull oc stenom \" Al 6652 . - vilja, vilja göra el. tala med, hafva ärende till. nu sal lthu se huath iak thik vil Iv 3382 . ","2) vilja, unna, vara (vänligt el. fientligt) sinnad (mot ngn). med dat. och ack. el. med dat. och en adverbialbestämning. wilia allom goth Bir 1: 177 . Iv 4358 . adam ok ewa villo ey gudhi ilt swa som diäfullin Bir 3: 421 . vil jak aldra värst gudhi minom skapara ib 141 . wilia bätir andrum än sinum bondum Bil 353 . \" hwar gudz win skalwilia hwariom manne wäl \" MB 1: 347 . ST 293 . RK 1: 3696 . \" för vilde huar hin annan väl \" Iv 4907 . ","3) vilja, kunna, vilja, kunna. hweem vil liak ther fore gifua sik iak volte mik siälfuer thetta omak Iv 2627 . - i en efter superlativ följande relativsats. the wänasta iomfrw man wil se Al 3835 . \" om thz hws gingo gropir thre the vänästa ther man vilde se \" Iv 3820 . \" margreffuen aff brandeborg had j [1] dotter the skönastae man wille see \" RK 2: 7121 . ib 7867, 8374 . \" tha war j rikit the besta aar som man wille onska aff wor herra \" ib 7182 . ","n . hade the welit sik sielffue foruarit alzengen hade ther illa farit RK 2: 8753 . - tillåta. kan thet . . . sua henda, som gudh ey wilie (som Gud förbjude), at scolen ödhe lägs SD NS 1: 551 ( 1406) . - med förbleknad betydelse: efter en föregående form af värdhas, värdhoghas el. þäkkias i förbindelse med f öljande inf. bildande en höflighetsormel. kan jak aldrig forskwlla at i werdens welia tala om mik för thee gode män BSH 5: 144 ( 1507) . verdens welia wetha, at jak haffwer giort mik redha medh skermdörer ib. \" werduges ider nade welia wetha ath sydan iak . . . kom nw fra swinagarn til strengenes . . . tha kome wij tree nw her til talss saman om the finska reso \" ib 4: 196 ( 1495) . HSH 18: 87 ( 1497) . täckes eder wele wete at wj förstondit haffuer off . . . legatens sanningebud at han haffuer tagit thet i friid oc opslag emellom riichen ib 24: 114 ( 1518) .","viljande . at han skulle icke ware wiliandis eller waldandis (d. v. s. med vilja eller gärning delaktig i) thät lares j forne fich hug Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 17. - med gen. huar flere digdemän saman komo (för -a), the mågho raskara got rädh finna än en eenstaka man, vm the ära alle eens wiliande (vilja detsamma, hafva samma uppsåt) KS 6 (14, 6) . dragha flera män bätter et skip än en man, vm the äro alle eens wiliande ok hiälpande ib (14, 7) . \" ridher man hem at androm thes viliandes at han vil bondanom skadha göra \" SR 57 . \" thes wiliande bondanom . . . skadha göra \" SO 294 . ","6) vilja, påstå, mena. nagra mestre vilia, ath then lather adra om försthe eller siisthe dagin i thenna manen (d. v. s. december) han skelle vara dödin vis inna vj manana LB 7: 96 . ","7) afse, åsyfta, hafva till ändamål. hwat vil (quid vult sibi) swa mykin älskoghe Su 403 . \" hwat wilt thzta ärandhetz jnbära ällar bethyda \" Lg 670 . Jfr vilia sik. ","8) vara nära att, hålla på att. viliande nidhirfalla a jordhinna vtan hon hafdhe oppehälliz aff androm qvinnom Bir 3: 273 . oprät mit hws som thu seer at falla vil KL 328 . tha nedhen wil komma LB 6: 108 . \" thykte honom som een stoor steen ofwir honom hängde oc wilde oppa han falla \" ST 479 . \" her hängir ofwir mek een stoor steen oc wil oppa mik falla \" ib. \" j seen väl, at här vil nu falla ett stort räghn \" Ansg 205 . jach ser, thet wil frysa BSH 5: 157 ( 1507) . \" vm waren yen vilde aff ga \" RK 2: 628 . ","med en inf. närmande sig el. bildande en omskrifning af futurum. iak seer väl thu födha vil Fl 91 ; \" jfr 8. vi viliom idher ena stund her bidha \" ib 24 . \" iak vill kalla (invocabo) vppa min gudh \" Ansg 205 . \" iak wil waardha han ater (restituam) i thina hand \" MB 1: 2434 . \" nw wiliom wi spöria, än een är wärdlen, eller flere \" ib 36 . \" jak weet han wil thz ey fordragha at första skipin magha gaa han lather her ferskan kost vpa \" RK 1: 1687 . \" jnnan vij [7] dagha tha wil jach tik mz haanen vtdraga \" ib 2: 1115 . jach tenker vy viliom thz raskelica vinna ib 3915 . jach rätz her vil ey goth aff warda ib 4753 . \" se hwart thetta vil viikaib 4760. thz vil ey än swa til ga \" ib 5529 ; jfr 9, 10. ib 5817 . \" nw maaskin wiil lyktes thenna wiisa \" ib 3: 3344 . \" huru thz wiil gaa faan i höra nw \" ib 1648 . hwath ther aff wiil warda faam wy snart see ib 3427 . huru thz framdeles wiil gaa kan jak ey ythtermere ath spaa ib 4161 . \" mik frykther thz wiil göra qwall \" ib 3411 . huat vill vara aff thetta barn MD 320 . \" her är komin en nys sidh, som iach kan forsta; han wil (wyl) thok lithet froma j lengdenä \" Va 46 . \" stander thu op aff dödhe sidhan thu äst dräpin tha vilium wi troo (credenus) a thinum ordhom \" Bil 127 . \" jach . . . loffwer thet (sankt Eriks baner) wilia haffua i wördningh oc werdugheyt \" BSH 4: 196 ( 1495) . - i pres. 2 pers. med en inf. närmande sig omskrifning af imperat. i wilin fynna nagre foger, thet skall widherlagas i ene mattho eller andhra BSH 5: 93 ( 1506) ; jfr 12. 14) i förening med ett verb i inf. närmande sig el. bildande en omskrifning af konj. a) i bubjekts-, objekts- och appositionssatser, vanl. inledda af at (þä) el. sådana i hvilka ett inledande at kan underförstås. efter uttryck betecknadne bön el. begäran: vilja. thäs bidher iak idher . . . thz ij vilin äkk e skilias vidh mik Fr 1446 . hymmerikes drötningh . . . jak bidder tik ath tw . . . wele blidhka thin helgha son mik fatighom syndare Gers Ars b 5. jak . . . bider eder alla saman . . . ath y welen nw wara när mik ib. \" bade iak . . . gerne at i wille mik thet sända til stocholm oförtöffuet \" BSH 4: 196 ( 1495) . \" bider iach tigh, at tw wille forhöre med thöm hwar thet möthe skal stande \" ib 335 ( 1503) . \" thetta vedio wii kerlega, i welia hemelega wedher edher haffwa \" ib 5: 7 ( 1504) . \" bidhiom wij kärlige idher . . . ati wilien alle . . . vtgiffua (näml. djäknepenningarne) them som kirekherrer til thet skicka \" FH 1: 62 ( 1489, gammal afskr.) . bidia wij . . . ider gernä atj annmä och merkie wele alle wore ordh och scriffuelser till thet beste HSH 18: 15 ( 1494) . bedie vi edert herredöme ville bestelle hiit bater och skuter BSH 5: 148 ( 1507) . \" beder jag eder . . . at i villie late bogerende, ad edert herredöme vill hiit skicke her elektus medh bisser oc verger \" ib 149 . \" bidher jach idher gansth ödmyukliga, athi i willen werdas sdcriffwa til capitelith i linc[öping] for idher cappelan . . . ath the wille latha icke thet mynsta brysta, ath installera honum som honum bör \" ib 93 ( 1506) . är . . . myn ödmiwka bön til jder, at j . . . willen hielpa henne FM 633 ( 1515) . han . . . war begärende, at wii vilde vigie honum til subdiaconum BSH 5: 393 ( 1510) . han . . . badh honum . . . at han vilde til hans koma Fr 2164 . bedhendis eder heredöm . . . thet i wille . . . ghöre . . . ad jak mothe nyuthe ok behaldhe thet häredzhöffding döm här äppter, ssom jak aff eder häredöm här til haffth FM 211 ( 1504) . - efter uttryck betecknande en önskan: må. gudh gife thet, at vädherit vildhe vere med BSH 4: 243 ( 1499) . - efter uttryck betecknande sträfvan, bemödande o. s. v.: skola, må. the villo . . . medh liiff och makt leggia ther om vin at the villo haffwa konungen jn RK 2: 5547 . han . . . winlegger sik ok forarbeter met ider . . . thet . . . mester hans brask wilde vidersäghie sama kirkie FM 274 ( 1506) . - efter uttryck betecknande förnimmelse, yttrande o. s. v. för att, då hufvudsatsens verb står i impf., beteckna ngt i förhållande till detta tillkommande (jfr 13): skola. hon saa at thz wille illa gaa RK 1: 1055 ; \" jfr 9. marsken loffuade erik tha at han wille til honom gaa \" ib 2: 3141 . \" han . . . giorde en degtingan mz konung eric sa hanom först borcholm oc öland faa sidan wille konung eric fa hanum j gen wisbyhus \" ib 7644 . \" han swaradhe at the wildo ther om lota hwa then förste skulde wara \" ST 364 . han wiste ey hwat han wilde aff mannenom göra at han skulde ey frysa j hel ib 284 . b) i afsikstssatser: må, skola. fly ey danzen at enast vm hälgho dagha vtan alla dagha opa thz at gudh wili gifwa thik äwinnelika frögdh ST 143 . \" pauen skipaþe fasto ok böner. tel at guþ vilde þät flerom visa \" Bu 24 . \" han . . . gig bort aff sino fädhirnis lande oppa thz at han ey wilde sina foräldra bedröfwa \" ib 281 . \" sydan iak sten stwre kom nw fra swinagasrn til strengenes paa thet at iak wille mik forwethä om swanthe nielsson ok andre friborne män flere . . . waro framdragne til stocholm \" BSH 4: 196 ( 1495) . c) för att beteckna det som under en viss förutsättning skulle ega rum: skola. ther wille (om stormning företoges) störtte mang man, för än the gaffue siig BSH 5: 349 ( 1509) . "],"f":["villia Bu 511 . ","welia Lg 3: 129 ; BSH 4: 196 ( 1495) . (5: 1§44 (1507), 213 (1507). welya ib 210 ( 1507) . ","welie FM 377 (1508); HSH 18: 87 ( 1497), 24: 114 (1518). ","vil . ","wiil RK 3: 1648, 3344, 3411, 3427, 3750, 4161 ; BSH 4: 261 ( 1501) . ","vill VGL I K 15: pr.; VML II Kr 5: 5; MD 320 . ","will UplL Ä 10: 1; VML II Kr 3; MD 88 ; Di 73, 75 . ","vel HelsL Kk 19: 3; FM 510 ( 1511) . wel lib. wild Su 170 ; LfK 23 . med suffig. neg. vildeg Bir 4: (Avt) 180. ","vilt . ","willt UplL J 1: pr. vil Bu 495 . ","viliom . vilium. veliom Bu 62 . ","welio BSH 5: 7 ( 1504) . ","wilom Va 15, 18 o. s. v. vilum Bir 4: (Avt) 184. welom BSH 5: 183 ( 1507) . ","wyliom RK 3: 1122 . ","vilia BSH 5: 12 ( 1504) . ","wilia Di 189, 287 . ","wilie BSH 5: 435 ( 1511) . ","welie ib 7 ( 1504) . ","ville ib 148 ( 1507) . ","wele ib 4: 5 ( 1471), 260 (1501); HSH 18: 15 ( 1494), 24: 114 (1518). ","wilen MB 1: 288 ; Fr 2277 . ","wilien Di 287 . ","willen MD (S) 264 . ","vilia Di 236 . ","welia BSH 5: 7 ( 1504) . ","veliä HSH 19: 151 ( 1506) . ","vele BSH 5: 7 ( 1504) . ","veliä HSH 18: 15 ( 1494); FM 489 ( 1510) . ","welle MD (S) 236 . konj. vili. wilie SD NS 1: 551 ( 1406); MB 2: 166 . ","wele Gers Ars b 5. ","uili VGL I K 18. uilin ÖGL G 10: pr., 1. wilin VML II Ä 8: 4. imperat. pl. 2 pers. wilin Ber 86 . ","uildi VGL I VS 4. villde Bu 196 . ","willde VML II M 12: pr. wilgde Di 291 . ","velde FM 510 ( 1511) . ","ville Bir 4: (Avt) 182; Bo 220 ; RK 1: 147 . ","wille MB 1: 37 ; RK 1: 143, 3696 . ","wylle ib 3: 509 . ","wildum UplL Conf. wildom VML II Ä 10: 1; MB 2: 285 . ","wilden MB 1: 248 . ","willen ib l2: 72. wille ib 1: 242 . ","vildu VGL II Add. 7: 3. vildo Bu 102, 176 ; RK 1: 211 . ","wildo ST 12 . ","villo Bo 68 ; Bir 1: 22 ; RK 1: 1699 . ","willo ib 137 ; MP 1: 403 ; MD (S) 236 . konj. ","wildin SD 6: 180 ( 1330) . villdin ib. willdin ib. stupin. vilit Bo 220 ; Bir 1: 22, 85 . villit Cod. Holm A 5 (på två ställen anf. af Rydqvist 1: 280). welit RK 2: 8753 . ","wiladh FM 609 ( 1513) . ","welat BSH 5: 435 ( 1511) . ","viliande . ","williande SO 294 . ","williandes SR 57 ), ","vilia sik , afse, äsyfta. huat . . . wilde sik (quid vult sibi) thän owermathas kärleken Su 37 . Jfr vilia 7. - Jfr forvilia äfvensom godh-, il-, o-, siälfs-, siälfs-, väl-viliande samt oviliandis."]},{"a":"viliaktelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["villighet att vara till tjenst? herrer borgamestare ok raadh i lybek . . . sendes thette breff medher viliacteligheth BSH 5: 507 ( 1512) ."],"f":["acteligheth )"]},{"a":"viliaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr goþ-, illa-viliaþer."],"f":[]},{"a":"vilielse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr atervilielse."],"f":[]},{"a":"viliemodhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["med vilja, uppsåtligt, afsiktligt. hulken fader är naghatsin swa grymer at han viliemodis läther dräpä sin eendha son Sv. Kyrkobr. 156."],"f":[]},{"a":"vililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) villigt, gärna. \" han . . . wille them sa hielpa oc forläna at the skullo hanom weleliga tyäna \" RK 2: 7561 . \" alle the, som kärligha, ok wilioligha lidha (omnis qui . . . libens et volens sustinuerit) Mecht. Uppenb. 290. \" ib 325 . - villigt, med villighet, utan motstånd. the . . . giordhe thz (d. v. s. åtogo sig skatten) willelica RK 2: 61 . - villigt, välvilligt. ati . . . wilien alle willege och kärlige vtgiffua (näml. djäknepenningarne) them som kirkeherrer til thet skicka FH 1: 62 ( 1489) . \" huadh the wane äre willige giffua \" ib 61 ; \" jfr 2. \"","2) frivilligt. \" i som ären wilielike fatike \" LfK 23 . \" the som wilielike ärw fatike \" ib 25 (på dessa båda ställen kan dock wilielika fattas som pl. nom. m. af följ. ord). - Jfr godh-, o-, siälf-, väl-vililika."],"f":["willelica . ","wililege . ","weleliga . ","wilige . wilelike. wilioligha Mecht. Uppenb. 290, 325),"]},{"a":"vililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) villig. \" wij fornimme honom litet wilielig til thet som bestand kan epter fölia \" HSH 18: 112 ( 1497) . ","2) frivillig. thenne gladelike oc wilielike fatikdomen LfK 25 . \" wilieliken fatigdomber är en stor martilsa deel ib. \" ib 26 . Lg 3: 544, 548 . Mecht. Uppenb. 325. - Jfr välvililiker."],"f":["wilieliker . ","wilieliken LfK 25, 26 . wiliolighen Mecht. Uppenb. 325. ack. m. vilieligan Lg 3: 544, 548 . wiliolighan Mecht. Uppenb. 325. wilielig HSH 18: 112 ( 1497)),"]},{"a":"vililikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr välviliikhet"],"f":[]},{"a":"vilin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) villig, beredvillig, redebogen. almoghin ok the j härenom hafdho warit waro swa vilioghe til the bygning at tha mönstrit war byght war än mykit silff ok päninga jwir Bil 866 . \" kom . . . gudz ande offwir iepte görandis honom vilioghan oc dristoghan til stridh \" MB 2: 108 . \" var . . . viliogh til at göra huat jak biudhir thik \" Bir 2: 155 . \" är iak . . . viliogh at blifwa här quar \" Bo 245 . Bir 1: 245 . Ber 253 . gudh . . . giffwi edher allom hiärta at j maghen . . . göra hans wilia mz . . . wiliogum hugh oc tanka (amino volenti) MB 2: 280 . \" man skal ey vilioghan vxa off fast köra \" GO 92 . \" sauinianus kom wiliogher for keysaren \" Bil 461 . \" äruodhe at han haui sina riddara oc thiänara viliogha oc rättadha aff syndom (voluntarios et correctos) \" Bir 3: 397 . \" medh wilioghum, räntom männoghom ok oräddom mannom, skal man siker stridha \" KS 79 (196, 87) . ","2) viljande, som vill (ngn väl el. illa). han belagdho värst viliogha manna (maligantium) radh Bo 183 . ","3) välvillig, tillgifven, bevågen. skal kunungur ella landzhöfdinge haua lydhän ok vilioghan almogha KS 56 (142, 62) ; jfr 1. wil kunungur älla höfdinge haua lydhin ok wilioghan almogha (ut reges et principes communiter amentur a populo), tå skal han af sina wäghna tässon try haua ib 78 (192, 85); jfr 1. - med dat. medhan han (konung Magnus) thöm (munkarne) swa wilgioger war RK 1: 1201 ","4) frivillig. \" wiliokt armdodh \" MD (S) 231 (på två st.), 279 (på två st.). ","5) öfverenstämmande med (ngns) vilja. med dat. engom war wiliokt (d. v. s. ingen var villig) honum at hiälpa Lg 1005 . \" gaa är honom i nakra handa mattro foe varo bäzsta ok koma altidh vilioght (illi . .. volunatarium est) \" Bo 93 . hwarium (gudz vin) är lät ok wiliught til thin (vill gärna komma till dig) Bil 961 . - Jfr godh-, il-, o-, väl-viliogher."],"f":["wilgioger RK 1: 1201 . ","veliogher Ber 253 . ","vilugher: väl vilugh Bir 4: (Avt) 182. n. vilioght Bo 93 . ","wiliokt MD (S) 231 (på två st.), 279 (på två st.); Lg 1005 . ","wiliught Bil 961), "]},{"a":"vilioghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr välvilioghet."],"f":[]},{"a":"vilioghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" Jfr välvilioghlika."],"f":[]},{"a":"vilkare","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["komp. bättre, förståndigare. hon som alt couentit älla wikare (sanior) deelin haffwir samtykt Bir 5: 22 ."],"f":[]},{"a":"vilkor","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) fri vilja, själfbestämmelse. at binda oc forhindra thins frälsa wilkors astundan Su 257 . \" ey är i människionnas walde ällar fria welkor, förmena thäs hälga anda jnskywtilse \" Lg 3: 399 ; \" jfr 2. onödh och otwingath med noge rägangh . . . medh friith wilkor effther mith eghit samwith, som forsrriffwit star sten vedherlegningh göre \" BSH 4: 3425 ( 1502) . - godtycke. ey bör idher sätia herranom gudhi nadhinna tyma oc äptir idhert wilkor (arbitrium) skiffta hans miskundh MB 2: 158 . ","2) fri rätt att bestämma el. välja; (fritt) val; frihet. vilkor (optio) giffs idher MB 2: 64 . Su 172 . om thu finge thz wilkor ST 144 . \" thz wilkor nu til idher staar \" Fl 2065 . \" knutt gaff them wilkoor opå huilken lått the wilde haffwa \" BtFH 1: 50 ( 1477, nyare afskr.) . thz budet sagde honom hwat wilkor lhonom for stod, om han wilde thz forwäghä sik eller ey Va 31 . tha lagde iac . . . olaff laresson fore, epter hans egen wilia oc wilkor at giffua eric amtzson swa mykin iord i gen . . . fföre the ij öres land iord som giffuit war i lokkista. eller swa manga peninge som iorden är wärd Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 15. lom han wille mig naghet wilkor giffua i swerige epther myn bilie bliffua RK 3: (sista forts.) 5147 . the iomfrunnas brodher . . . opfostras her oppa palacio oc iomffrun bliffui i clostrit, oc waren widh sit fria welkor Lg 3: 286 . \" mz frit welkor \" LfK 140 . \" at the sidhan matto haffwa oc faa frälsare wilkor (majores libertates) til allan kropsins lusta oc begärilse \" Su 226 . - rättighet. viilkor oc makt forscriffnä godz . . . jghen ropa SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467). skal han haffwa welkor then fangan köpa föra alla andra PM 36 . ","3) bestämmelse, beslut. äpter rikesens radhz wilkor ok meen hettans i riket, at all the godz krononne waro vndangangen sidhan konung albrich in i riket kom, the skulde i gen vnder kronona dömas SD NS 1: 534 ( 1406) .","4) öfverenskommelse? faa eth welkor medh oss, at faa skatthen wt BSH 5: 168 ( 1507) . ","5) bestämmelse, vilkor. han took lthz wilkor lthe haffdo lhonom lakt RK 1: 2842 . \" huilkit han hafwer mic . . . mz sammo forodhom oc vilkorom mz laghom vplatit \" BYH 1: l179 ( 1377). mädh swa dana welkor och för ordh at wi skulom for:da gooz behalda . . . i wara liffdagha ib 273 ( 1475) . ib 190 ( 1383) . FH 5: 97 ( 1485) . \" kennis iak . . . mik af henne vppa sama godz til wild vpburit hawa fult foe tyo march päninga . . . meth swa skälom miins godha wilia ok wilkoor at ey iak älla mine arfua älla nokor a mina wägna scal nokra maght hawa thet förscripna godz .. . hindra älla qwälia \" SD NS 1: 162 ( 1402) . wi . . . oplätom . . . albircte the for:da tw markland iordh meth allom wilcorom ok articulis som forscrepne ärw ib 108 ( 1402) . \" meth allom wilkwrom, som i förra breffweno sta \" ib 625 ( 1407) . \" tilegnar jac them (godsen) . . . wara fru closter i watzstenom . . . mäder swa forskälum oc wilkurom, som abbatissona oc conuentonna ther samastadz breff oc jncigle vtuisa \" ib 686 ( 1407) . hans kompan kom oc loth sik säthia j häkto oc iärn for han mz them forodhum oc wilkorum, at kome ekke then brutlike atir a forelagdhum dagh oc tyna tha skulde thenne mista sit liiff ST 471 . iak hafwir länt enom man tolff mark päninga vtan forodh oc wilkor ib 489 . \" en fridh vppo badhe sidhor annama mz samma wilkor oc för oordh som fridhen war förre mellom them giort \" RK 2: 2513 . \" gaaffwo sith land, sloth äller fästhe wp mz förord oc welkor \" PM 38 . \" samtykker the welkoren \" ib 39 . \" saa med skäl oss halles the wilkor som förre är sagdh (seruatis nobis condicionibus hic expressis) \" SD 3: 697 (öfvers. i hds. trol. ogt wara ath alle the wilkor eder emellon giorde äre bliffue hollen pa bode sider HSH 24: 15 ( 1513) . (?) SR 18 . ","6) ett af de ting mellan hvilka man har att välja, vilkor. tw wilkor lägher iak tik före, wt wäl huilket tik täkkes Lg 333 . \" wi hafwum wilkor thz är twänne antiggia tappa äller winna \" Al 2003 . ib 6530. ","7) ett af de sätt mellan hvilka man kan välja, tillvägagångssätt som af ngn väljes el. önskas. thy leddis porus thz wilkoor at alexander war litin ok han war stoor Al 5323 . \" thu skal fölia thinom wilkorum \" ib 5388 . ","8) vilkor, ställning. \" trigghia handa wilkor ällir skipan j them personis som warda komande j thenna reglo oc renliffue \" Bir 4: 109 . ","9) egenskap. \" thu hafwer fore mik et wilkoor at thu äst badhe högher ok stoor \" Al 1303 . - Jfr forvilkor."],"f":["wiil- Su 172 . ","wel- BYH 1: l273 ( 1475); Lg 3: 286, 399 ; LfK 140 ; PM 36, 38, 39 ; BSH 5: 168 ( 1507) . ","-koor SD NS 1: 162 ( 1402); Al 1303 . ","-kur: -kuri SR 18 ; ","-kuruom SD NS 1: 666 ( 1407) . ","-kwr: -kwrom ib 625 ( 1407)), "]},{"a":"vilkora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = vilkor 8. hwylkins hälst skipälse äller wilkoro han iär SD 5: 280 ( 1344) ."],"f":[]},{"a":"vilkora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) (af fri vilja) lofva, utlofva, förbinda sig till. thetta sama haffuom wij wilkorot oppa stockholms radzstugw SJ 246 ( 1455); jfr 3. epter thet at swa är vilkorot och sakt til förende ib 223 ( 1453); jfr 3. han wilkorade thz wnder ban RK 1: 2857 . \" sa högt wilkorade han thz thäre han satte wid bade liff oc äre \" ib 2: 6090 . ","2) förbinda, förpligta. wilkora liak mik the til ok mina ärwingha SD NS 1: 28 ( 1401) . \" wilkorä jak mik äller mina arffwa for:dom lindorme äller hans arffwom annath swa goth godz widher läggia \" ib 657 ( 1407) . ib 73 (1401, på två st.), 154 ( 1402)-. - förbinda (ngn) att öfverlåta (ngt åt ngn). wilkora iak mik ok min hustru cecilia theen samo gooz fran oos ok warom arwom ok thil karl dansson ok hans arua SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). Jfr vilkora sik. ","3) öfverenskomma. \" thz wilkorade resen mz them \" Di 42 . ","4) förelägga bestämmelse el. vilkor, bestämma. tha wilkoradhe symon sielfwir at hwilkin thera them dödha gate liiff giwit skulde wnnit hafwa, oc then andre skulde lifwit mista ST 130 . vilkora sik, förbinda sig till (ngt), genom löfte åtaga sig (ngt). haffwin i ider thetta vilkoradh RK 1: 348 . förbinda sig, förpligta sig. kan þet sua wara at . . . herr mattis . . . kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum, þa vilkora jac mic þer til honom fwlt göra for þen SD 6: 170 ( 1350) . \" wilkorä jak mik honom thä for:da XXX march ather giwä ib \" NS 1: 225 ( 1403) . \" wilkora jac mik oc tilbinder meth minom arfwm for:da här thord eller hans arfwm swa goth goo widerlägghia innan siäx vikur \" ib 256 ( 1403) . \" vikorade han sich at swara ther til \" SJ 227 ( 1453) . \" wilkorom wi ok tilbindom oss alle tre medh sammande handh henne alla tässa förscrifna penninga swmmo . . . athergiffua \" ib 245 ( 1455) . om jak ey hadhe welkoradh mik bliffwa personliga hoss thee gode män i thenne landzenda, paa myn äre och cristelige thro, ath bliffwa i marken medh them moth rikesens fiendher BSH 5: 370 ( 1509) . \" tha wilkordhe sik förnompda hanus, katherin, clauus oc ther arfua, wara thet . . . ath thetta gudhzt . . . aff gingh meth laghom domomp äller räth, tha skula the vpprättha allan skadhan som laurens . . . ther aff fingha \" SD NS 1: 96 ( 1402) . - Jfr for-, til-vilkora."],"f":["wel- BSH 5: 370 ( 1509) . ","wäl- SD NS 1: 154 ( 1402). -köra ib 73 ( 1401) . -ar -adhe, "]},{"a":"villa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) galenskap, raseri, sinneförvirring. for geld oc villo LB 7: 27 . ","2) galenskap, dårskap? dauid . . . slaar thässa willo oc draffl til iordh MB 1: 76 (måhända att föra till 3). enkte dröwilse äller wille kännir war skole vtan snille Al 6461 (möjl. att föra till 4). ","3) vilsekommet, förvillelse. sua är iak guþi for gangen af gamle vilio (in ipso peccato inveteratus) ok ondom vana Bu 135 . \" epter longa willu likamans wändis hänna hugher ene stundh widh wars herra pedican \" Bil 264 . diäfwlin . . . kom mykla vildo j then nya cristindom, somum sköt han höghfärd j hugh, somom wredhe, somum mandrap ib 851 . - förvillelse, villfarelse. at [v] ända heþna villa tel guz heþar Bu 8 . heþna villor ib 9 . \" at þu lös þe villo folk är i comit \" ib 197 . philipus . . . fan þär cristno for sik vända tel villo hebionitarum ib 200 . \" þässa villo ok vantro slykte philipus \" ib. \" decius . . . spurþe än han uare . . . uändar tel villo \" ib 421 . ib 102, 494 . \" falsara vändo trona til vilo \" Bil 158 . \" burdis en villa vm kors ok belate ib 690. somlike äru hulke som mz sinom gerningom vänta at gudhi göra fult for sina syndir hulkra villa (error) alstingxz är fordömelik \" Bir 2: 49 . \" at the stadhga ok rät . . . halle änga villo mot kristne tro ok ey nakat kätteri \" ib 3: 249 . MB 1: 477 . Gers Frest 59 . Bo 87 . vilonna ande ib 136 . - misstag, fel. ah j skipbokenne kwnne finnas wara giordh nokor willa j räkenskapenom PM XVI . ","4) förvirring, oro. \" kom i blandh almoghen stoor willa \" RK 3: 4132 . thetta (konung Kristiernas val och kröning) giorde saa stoora wilia ib 663. ib 751 . ","5) bländverk, gäckeri, trolldom. justina wizste wäl at thz war diäfwls wilia Bil 447 . \" tha iak hördhe the röstena rädhis iak storlika at thz ware ey wanlika ondz anda villa älla gabbilse (ne forte esset illusio) \" Bir 1: 27 . - Jfr afgudha-, diäfla-, dom-, gudhdoms-, hovudh-, hugh-, kättara-, lighris-, synda-, tak-villa.","1) villfarande el. vilseledande menniska, irrlärare. sagdo willo män at cors oc biläte varo oloflik Lg 1031 . ","2) trollkarl. \" saloghar villo man (magus) \" Bu 494 ."],"f":["wille (obl. kas.) MB 1: 477 ; Al 6461 ; RK 3: 751 . ","vilda: -o Bil 851), ","villo man , "]},{"a":"villa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föra vilse, bringa på afvägar, locka bort, bortvända. the äru fiughur ther wille manna doma ok witne, aff rät ok sannind KS 69 (169, 75) . - vilseleda, förvilla. aristodemus . . . vite digran del af folkeno Bu 155 . \" swa willer han ok konung philippum \" Al 298 . \" han wil os alle wille \" MD 14 . haffwer diäflen ider swa wilt RK 1: 3816 . - aflägsna, skilja. wardher friheet fra tik wilt MD 391 . warom losta görom wi alt ilt hans wilia hafwum wi fra os wilt Al 6320 . - part. pret. ","1) sinnesförvirrad, galen. \" mädhan hans fadher war wilter \" MB 1: (Cod. B) 529 .","2) vilsekommen. \" en staz föghodhe war wildir fra gudhi mz wantro \" Bil 288 . \" han . . . predikade for thy folkeno, som nykyt var vilt fran gudz tro \" ib 849 . - refl. villas, ","1) föra vilse, komma vilse. sanctus germanus for til room ok wiltes vt aff wäghinom j enom skogh KL 108 . ST 284 . Bir 2: 197 . \" villas aff himerikis vägh \" ib 277 . \" jak wiltes aff samhetzsins wägh \" Su 236 . villas aff rätwisonna vägh Bir 3: 308 . \" villas aff rätuis onne \" ib 376 . - skilja sig, skiljas. alle hans men wiltis fraa honum (skilias fra honum allir menn) Di 287 . ","2) blifva vilse, förvillas, förvirras. j thinne etherblandan wiltos allir almoghen MB 2: 362 . \" at the ey skullo willas j theris hugom \" ib 283 . \" tha mannin wandas tha villis honum snildin \" GO 338 . - Jfr forvilla, villene."],"f":[]},{"a":"villare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvillare, förförare. halshuggin villaren (imposterem) Lg 126 . - irrlärare. sagdo willarena (af senare hand ändradt till somlike; Cod. C willo män) at cors oc biläte varo oloflik Bil 680 . - som förvirrar el. förvänder (ngt). ey gifs . . . miscund trulkonum älla andra tronna villarom MP 1: 224 . - Jfr trovillare."],"f":[]},{"a":"ville kattosta gräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["althæa officinalis Lin. \" dialtea thz är wille katosta gres \" LB 3: 122 ."],"f":["-katosta gres )"]},{"a":"ville mark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildmark, ödemark. \" the . . . ridhu swa bort . . . wt aff the ödhkn oc wille marka \" Al 5233 ."],"f":[]},{"a":"ville nöt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildt nötkreatur, vild oxe. tha kom ther löpande a mina fund ville nöt (fann ek . . . viligraðunga) ok grym diwr Iv 247 ."],"f":[]},{"a":"villebasse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= vilbasse. \" tänder hafdho the langa ok hwassa rät som nakre wille bassa \" Al 5596 . ib 4496, 5480 ."],"f":[]},{"a":"villebiörn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["björn (i vildt tillstånd). han tok een villebiörn ok bant han mz sina händer Iv LXXV ."],"f":[]},{"a":"villebradh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildstek, vilda djurs kött, matnyttigt vildt, villebråd. thz som kom til hans kost aff willebradh war enkte tal aff hiort oc hind, älgh oc raa. wilswin hara oc biörn, akirhöns oc föghisana oc aff all the willebradh ther tax badhe a land oc watn ouir alla thenna willebradh skulde han daghlika hafwa x göda yxkn oc xx ykn aff hiordhine ST 421 . the haffua . . . alzkons wille brage nogh aff hiort hindh älgh oc raa oc aff alla the fugla man äta maa RK 1: (Ny början af G. Kr.) s. 164 . v tunno villebraadh HSH 19: 166 ( 1506) . \" wart hiärta är färskare än diwra köt älla wille bradh \" Bir 1: 224 . ib 228 . fara i skoghen äpther willebradh Lg 671 . \" tagh thin bogha oc far til skogx, oc om thu faar nakra willebradh, tha gör thz til mat, som thu weest a mik lyster \" MB 1: 212 . ib 208, 214 . Jfr vilbradh."],"f":["-bradhe RK 1: (Ny början af G. Kr.) s. 164), "]},{"a":"villediur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djur. \" wardhe alskons creatur nöt oc wille diurum ok fughlum \" KS 42 (108, 45) . annat manna liwärne är thet, som likas widh södhaliwärne ok wille diwra ib 3 (6, 3). ib 13 (31, 14). Al 4079 . \" ätha fwgla och ville dywr \" LB 7: 87 . \" man skipadhe thöm rät alla nadhe aff ville diwr ok tamma badhe \" Fr 378 . Jfr vildiur."],"f":["willi- SML M 17: 1. -dywr), "]},{"a":"villefara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" vilsefarande, vilsekommen. eg. och bildl. iak är swa som modhir löpande mot sinom villa farande (erranti) son j wäghenom ok teer honom liws at han skuli see wäghin Bir 1: 246 . \" somlike änglane illa ville farande \" ib 250 . \" til godhra manna styrkilsa ok willafarande rättilsa \" ib 4: (Dikt) 267 . - Jfr vilfara."],"f":["villa- . ","vilde- )"]},{"a":"villefarilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vilsefarande, förvirring. \" iak skapade mannin ok atir löste han ok atir kallar han aff ville farilsom \" Bir 1: 259 . ","2) oregelbundenhet, abnormitet? ydropissis är smältingenna willefarilse LB 3: 173 . - Jfr vilfarilse."],"f":[]},{"a":"villefolk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vilda menniskor, vildar. wille folk thit mz them foor Al 5118 . ib 7343 ."],"f":[]},{"a":"villefä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vilda djur. Al 5723 ."],"f":[]},{"a":"villegalter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildgalt. Di 132 . Jfr vilgalter. "],"f":["villegalts böste","-gals )"]},{"a":"villehors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["wildi hors VGL I Br 2 i var.), "]},{"a":"villehumble","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vilhumble."],"f":[]},{"a":"villene","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vild, lefvande i vildt tillstånd. om djur. een foghil han wäär sin eghin bwr swa gör oc all willena diwr MD 390 . ","2) vild, villande. om ödemark. han . . . kom i ena willene ökn Lg 675 . \" i willene öknena \" ib 3: 713 . \" i willende ökneth \" ib 559 . - om haf el. annan större vattensamling. stora willene haffwet Lg 3: 387, 699 . \" tha the kommo i stora willene syön \" ib 706 . \" tha the ware kompnä j willendhe (Cod. A willan) siöö \" Fr (Cod. D) 2353 . \" j thz willena haff \" MD 393 . \" sa lath iag i willande strömen gå \" RK 3: (sista forts.) 5127 . ","3) villsam. \" borth gangande j willena stighana Spec. Virg. 471. - Jfr vilder. \""],"f":["willende Lg 3: 589 . ","willendhe Fr (Cod D) 2353 . willande (till formen, efter hvad det kunde synas, närmast part. "]},{"a":"villeradha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) villrådig, rådvill, icke vetande hvart man skall taga vägen el. hvad man skall företaga sig, vilse. i förbindelse med fara. han . . . varkunnadhe apostlomen sinom som flydho oc foro alle villeradha (fugientibus et errantibus) Bo 189 . \" for rädde skuld skingras the oc fara villeradha som annor faar (disperguntur sicut oves errantes) \" ib 231 . \" hans kompana foro vieradha aff enom stadh oc til thän andra (per varia locta cirumendo huc ilugque vagarentur) \" Ansg 201 . ","2) för sig själf, ej inordnad el. ingående (i ett större helt). i förbindelse med fara. komo the (de sex timmar med hvilka året öfverskjuter 365 dagar) i änkte dagha tal oc foro the willeradha, tha kome thz swa til, at än eet aar byriadhis arla om morghonin, tha byriadhis annath om middagh. oc thridhia om qwälden, oc fiärdha om min nat MB 1: 64 ."],"f":["villa radha StadsL J 15 i var. enl. Rydqvist 2: 424),"]},{"a":"villesvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildsvin. Fr 1110 . Jfr vilsvin."],"f":["ville swiin )"]},{"a":"villinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vitvillinger."],"f":[]},{"a":"vilna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ovilna."],"f":[]},{"a":"vilnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vänta sig, hop pas. thy the ey tha velnas aff them nokra winnigh, äller skadha PM 75 . \" hwilkit eyngen haffde kunnet troo eller welnas til forenne \" Lg 3: 371 ."],"f":["velnas )"]},{"a":"vilsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vilsam. \" baro the han . . . i egypto land aat mykyt vilsamum vägh \" Bo 13 . ","2) svår att finna, svåråtkomlig? the . . . . drogho them (de döda kropparne) til thän stadh, som diwrum var vilsambir, oc neplica kom sool (ad loca dumosa, solis bestiis pervia; möjligen har den text som förelegat öfversättaren i st. f. solis bestiis pervia haft: bestiis ivia) Bil 850 . ","3) vilsekommen. \" tha han (herden) haffuer thät willsama fareth atherfangit \" MP 4: 16 . thätta borttappade fareth ok wilsamna (för wilsama? jfr sidoformer sådana som ensama och ensamma) ib 12 ."],"f":["will- )"]},{"a":"vilse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ? dömdes dauid i keltis til en ful kunungx tiwffer för han egnäde och stal konungx ingeld skykelige uilse BtFH 1: 289 ( 1509) ."],"f":["uillse )"]},{"a":"vilsinnadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vildsint. \" han war wilsynnadher ok daarisk \" Lg 3: 28 ."],"f":["-synnadher )"]},{"a":"vilskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skinn af vilda djur. alla handa wil skin PK 221 ."],"f":[]},{"a":"vilstigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["villostig. GU 6 ."],"f":[]},{"a":"vilsvin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vildsvin. \" konungin oc mange andre varo ludhne ok hafdho haar ok skapilse swa som vil swin \" Gr 297 . thz som kom til lhans kost aff willebradh war enkte tal aff . . . wilswin hara oc biörna ST 421 . Jfr villesvin."],"f":["-swiin Gr (Cod. D) 391), "]},{"a":"vin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gräsrik mark, betesmark, ängsmark. i ortnamn. Jfr Rygh, Norske Gaardnarne, Indledning s. 85 f.; Sveriges Ortsnamn 12: 1. viniähäräd (winnahäräð i var.) VGL I þl. in . . . viniähäräðä (vinähäräð i var.) VGL I VK. vena heredh SD NS 2: 512 ( 1412) . \" wena härat \" ib 592 ( 1413) . wäneheret Urk. fr. 1481 enl. Sveriges Ortnamn 12: 1. venne heret BSH 5: 612 ( 1520) . Jfr vinatoller."],"f":["viniä . ","vinä . ","winna . ","vena . venne. wäne),"]},{"a":"vin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vän; stundom med försvagad betydelse: bekant; äfven anhängare, medhållare, den som understöder ngn. thz är got at finna sin win a wägh GO 1048 . \" ä foorgaar thz man syn wini sinom \" ib 215 . \" thän hawir faa wini som hawir manga gröna graua \" ib 103 . \" the äru ey alle wini som lee i geen \" ib 188 . \" grath är mällan wini naar gawo tälias \" ib 324 . \" mange äru wini ok faa fult tro \" ib 345 . ä män gawo winna äru dottor ok modhor vini ib 1035 . sandr win KS 21 (51, 22) . \" troen win är gulle bätre \" ib 71 (174, 78). man skal haua få ord ok stadhughan winskap medh wini sinom ib 37 (97, 40). godher win är senfången ib. \" huar som män warda vin firi tarua skyld \" ib (98, 40) . \" þa lät biscopen kalla þeophilum. ok varþar hans bäste ven \" Bu 29 . \" þa ängen löse annan af nöþ . . . eigh ven sin ven \" ib 519 . \" iak agher for sanno vara idhar vin \" Fr 188 . \" thz är mik min käraste vin ib 2422. thz war min gode wen \" Di 195 . \" han är ekke min wän \" ib 30 . \" at wij aldrig annet haffue scriffuat eller raat ider, än thet wij wille rade och scriffua war wän, och kötzxlige broder till \" HSH 18: 14 ( 1494) . han . . . gik borty til sins wins hws ST 472 . thenne war . . . een heel oc fulthrohin win ib 473 . \" thu skalt enga wini lofwa ällir rosa för än thu hafwir them rönt ib 471. enkannelikom wenom \" LB 9: 108 . han . . . badh kalla blanzaflor sin kära vin Fl 334 . \" oppa sit besta ok sina wenner \" MD (S) 291 . \" han gaff ower winner ok frendher \" ib 288 . \" letto the eptir honum j bland thera frändir och vinir (notos) \" MP 1: 51 . \" lhänna frändar ok vini fiollo a kne for iohannen \" Bu 151 . \" þet wi hafuum giort et skipte mällin war a waro fädrene ok waro mödrene medh wars fadurs . . . goduillia oc wara moþur . . . oc wara wina oc frända raþe \" SD 6: 180 ( 1350) . ib NS 1: 22 ( 1401) . \" mich fordarffwa är jdher akt minda brödher och venir och swa \" RK 2: 5528 . ath göre eder her gladh med flere venner HSH 19: 111 ( 1505) . förnempdom . . . förstha her konwngh magnus hans eptherkomandom och arffwom moth oss och warom eptherkommandom hiälp och trösth med alles theres wäner . . . til holla SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). - i tilltal, ofta med förbleknad betydelse ss uttryck för välvilja el. ss blott höflighetsformel. o min vin iach gör tik ey orät MP 1: 78 . min käre win wakta thik oc war ekke falskir ellir othro ST 450 . \" käre winner gören ey thetta \" MD (S) 271 . särsk. i (offentliga och enskilda) skrifvelser. kere wener beuisen ider her vti som i wilen wetha wort oc allers idhra besta BSH 3: 46 (1952; Konung Karl till inbyggarne i det distrikt der Åke Jönsson uppbar skeppskatt). kära wener ma j weta thet wii haffua then schrift wäl forstandidh som i oss nw til scriffue ib 4: 99 (1843; fyra rådsherrars skrifelse till bönder och landbor i Vedens härad). werdugiste fader bsynnerlige gode ween BSH 4: 196 (1495; Sten STure med två rådsherrar till ärkebiskop Jakob). käre niels claffuesson synnerlig god ven ib 198 ( 1495) . \" käre frw mättha besynnerligh gode wän \" ib 5: 128 ( 1506) . alderkäriste herre och hiärthens godhe wenn ib 191 (1507; Mätta Ivarsdotter till sin man Svante Sture). som i scriffwe mik til, hans, besynnerlige gode wen FM 448 (1510; Ärkedjäknen Paul 'Scheel till borgaren i Reval Hans Suurpää). käre her swanthe frende och gode besönnerlige venn HSH 20: 110 ( 1507) . \" käre gode wän \" ib 24: 62 ( 1516) ; Ärkebiskop Jacob till riksföreståndaren Sten Sture). - för att beteckna det innerliga förhållande, hvari en menniska står till Gud, Jungfru Maria el. ett helgon. þät var sanctus andreas hans goþar vi,. och kär patronus Bu 146 . \" maria talar tel dyävulen: for þy at þu vilde skaþa minom vin. far þy niþir ii diupt häluite \" ib 19 . \" guþ menar stundom naturonne giua þät han vil at hans vini þiena af naþom \" ib 4 . \" han är ven alzualdox guz \" ib 204 . \" abram war gudz win \" Bil 82 . enghin ma guz win wara vtan han är rätuis ib. \" huru syndoghe ther pinas, tede gud enom sinom ven \" MP 1: 251 . \" ransmän hulke fatik oc gudz wini hafdo röfuat ib. englana offra gudhi hans vena böne \" ib 45 . \" ma ängin fa himerike, vtan godhe gudz wine \" MB 1: 432 . epter gudz vina radhe SD NS 2: 44 ( 1408) . \" hafin þäta raþ hemelikt . . . baþe fore guzs vinum oc hans ouinum \" Bir 4: (Avt) 183 . sagde han (ɔ: war herra) til brudhinna . . . thz hallande husit . . . är the hälga kirkia . . . ther ak vpbygdhe mz mino blodhe . . . ok iak satte j hona mina vini och vtualda män ib 1: 15 . at gudz wini maaghin bestandande blifua VKR 4 . bidher iak hwan en gudhz wen som thänna bok läs älla hörer, at idher thz ey . . . mistekes, at min talan oc dikt är ey swa prydh . . . som wäl behöffdhis j tolkom hälgom lärdome Su 3 . gudeliken snille . . . wiliandhes sina wthwalda wener förwara aff tolkom wadha ib 2 . - om skiljedomare el. af parterna utsedd ledamot af kompromissnämd. kan þet sua wara at . . . her mattis prouastin kan þen gozen fa atir wnnit meþ laghum, þa vilkora jac mic þer til honom fwlt gör for þen, sua sum os baþum a sembir oc vare vini mellom os þet wäga SD 6: 170 ( 1350) . \" the thoko sina wni a badha sidho, then fornempde biorn ok the i holastadom, jonis, (?) nisse ok lasse, ok skipthe i tu bäggis byanna ägho ib \" NS 1: 256 (1403, nyare afskr.). Jfr bonda-, himirikis-, o-vin. ","2) mäklare, af köpare och säljare tillkallad man som skulle närvara vid köp (el. förpantning) för att sedan, om det köpta godset klandrades, intaga att det blifvit köpt och framskaffa säljaren. Jfr Schlyter, Ordbok s. 702 f.; Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 346 f. hvar som köe jord eller säl, þa skal hon wingas: nu än hon klandas fori hanum, þa tala han til vinsins och vinin til salans. nu sigär salin negh jak badh tik aldre til vinsorz. þa haui vinin wald at witnä til salans medh attä mannum at han war baþe laghavin ok bönävin SR 1 . \" tala köpin til vinanna sina ib. \" ib 5, 46 . Jfr böna-, köpa-, lagha-vin."],"f":["ven Bu 29, 184, 204, 494, 519 ; BSH 4: 198 ( 1495), 5: 391 (1510), 392. wen Su 3 ; MD (S) 295, 296, 297; Di 195 ; FM 484 ( 1510) . ","ween BSH 4: 196 ( 1495) . ","venn HSH 20: 110 ( 1507) . ","wenn BSH 5: 191 ( 1507) . ","wän Di 30 ; HSHG 18: 14 ( 1494); BSH 5: 128 ( 1506) . med art. vinin SR 1 . ","wini KS 37 (97, 40) ; GO 215 . ","vin Bu 19 . ","ven MP 1: 251 . ","wins ST 472 . med art. vinsins SR 1 . ","vinir VGL II VS 12. vini Bu 4, 151, 154 o. s. v.; KS 37 (98, 40) ; SD 6: 170 ( 1350); GO 1035 . ","wini ib 188 ; 345; VKR 4 ; ST 472 . ","wine MB 1: 432 . ","winner MD (S) 271 . ","vener BSH 4: 4 ( 1471) . ","wener ib 3: 46 ( 1452), 4: 6 ( 1471), 99 ( 1483). venner ib 188 ( 1495). wenner MD (S) 296, 303; Gers Ars a 2; BSH 5: 172 ( 1507) . ","vini Bu 13, 129 ; Bir 1: 15 . ","wini MP 1: 251 ; GO 103, 324 ; ST 471 . ","vinir MP 1: 51 . ","viner Iv 2348 ; FH 2: 40 ( 1415) . ","winner MD (S) 288 . ","venir RK 2: 5528 . ","wener Su 2 ; BYH 1: 271 ( 1474) . ","venner HSH 19: 111 (1505), 20: 171 (1507). wäner BSH 3: 151 ( 1464); SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). dat. vinum Bu 128, 185 ; Bir 4: (Avt) 183. vinom Bo 25 . ","winnom MD (S) 249 . ","vynom Lg 3: 525 . ","wenom BSH 4: 317 ( 1502) ; LB 9: 108 . ","wänom Lg 3: 134 . gen. vina SD NS 2: 44 ( 1408) . ","wina SD 6: 180 ( 1350) . ","vena MP 1: 45 . ","wena SD NS 2: 22 ( 1401) . " wener " Di 21 ; FH 2: 48 ( 1419), 4: 45 ( 1456). wenner MD (S) 291 . ","wenners SO 163 . ","wänyr FH 2: 67 ( 1428) . " med art. vinanna " SR 1 ), ","vina akt","wena- )","vina gava","wena- . ","winne- )","vina säl","-säll )","vins eþer , ","vinsorþ , "]},{"a":"vin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vin. \" vände han vatn ii vin \" Bu 72 . \" han . . . skänkte hanom etar i vine \" ib 494 . \" han drak aldre vin älla nokon druken dryk \" ib 194 . Bil 82 . \" viin ok miödhir oc andre starke drykkia \" Bo 133 . \" noe . . . plantar willa wiinqwista, oc fik ther aff wiin \" MB 1: 173 . \" görom waar fadher drukkin aff wine \" ib 196 . \" nar vinit kombir fore herran drykkir han stundom af medel vineo som lätare är ok ey altidh af thy bätra ok starkare vineno \" Bir 1: 247 . thz vinit smakadhe honom bätir ok war sötare j them timanom ok ey wt giutir herran thy hällir thz bätra vinit oc forsmar ey for thy godho vini vtan göme them til sin hedhir ok nytto ib. \" thera lifwerne är mik sötare än hanagh ok lustelikare än nakot viin ib. enna hand vinbär sua starkt at thz vinit ther j är gaar vt vtan press \" ib 2: 292 . \" öll ok most miöd ok wiin war allom mannom ther ospart \" RK 1: 2031 . \" vm allae then win och drök som tyle haffuer hantert oc vttapet ikelleren \" SJ 326 ( 1465) . \" the gode män som wijn föra til staden \" GS 58 ( 1474) . laghen ludha, at alt wijn schal föras in i stadzsens kellara ib. \" satte han til pant for sig for han kom vt i [I] aam basterth for edre sak met swa skel, an skulle fare til stocholm met then annet win och komme swa igenn jnnen jwel oc lösse then aam bastert igen. kom han eky jnnen jwel igen, tha skulle wynen höe eder til \" FM 216 ( 1504) . tagh alwn oc rökilsze, oc stöt tz smat oc siwd i gamalt viin LB 7: 222 . \" aff brenth wiin \" ib 127 . han hafuer fwnnit liist oc konst, hurw man skal brenna tz watn. som forlenger menniskiona liiff, tz vatnit skaj brennas aff röth vin, then tz ey haffuer, han brenne tz aff hwiit vin ib. Bir 3: 418 . ","2) vinqvist, vinqvistar. \" thu war . . . mädhir win wndhir thin ögon slaghin Sv. Böner 54. \"","3) vin, vinstockar? \" rensa wiin ok humbla gardha \" MD (S) 282 (måhända bör dock efter wiin underförstås gardha, i hvilken händelse stället bör föras till vingardher). - Jfr bränne-, glödh-, midhal-, mässo-vin. "],"f":["viin . ","wyn )","vina tekn","viina- )","vins drykker , ","vins tekn","wiins- )"]},{"a":"vin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bemödande, omsorg, vinn. \" han redde kost mz digher win \" RK 1: 1178 . \" mz store win \" Lg 3: 261 . - giva sik vin, bemöda sig, vinnlägga sig, lägga sig vinn, göra sig vinn, använda omsorg, göra sin flit. gudh veet . . . huru granlica hon gaf sik vin vm at vpfostra han Bo 5 . huru hon sömar oc spindir oc väfwir trolica. ok gifwir sik ther stora vin vm ib 18 . \" vm thu . . . gifwir thik alla vin vm huru thu skalt göra thina siäl gudz brudh \" ib 46 . \" jak skal . . . gifwa mik vin oc göm om at taka matelica af brödheno \" ib 133 . ib 35, 67 . Lg 816 . \" hon giffwir sik ekke alla win wm at hon matte faa fulkomplika brudgommans sötma \" Bir 4: 110 . han . . . gifwir sik vin uppa ok akta huru han moghe framledhis bewara sik af them thingom ib 1: 283 . - läggia vin, d. s. mykin win war ther a laakt a kost ok a werdelikheth RK 1: 3583 . \" nakat annat skalt thw ey vilia hawa. ey astunda. ey läggia vin aa thz rökta \" Bo 128 . \" han lagdhe alla vin vppa (totas vires adhibuit) at the tw . . . komo saman j hionalagh \" Bir 2: 23 . \" tw lagde mykin win vpa at läkia hanum \" Di 193 . \" läg win om at thz mag än ske \" ib 37 . \" the villo . . . medh liiff och makt leggia ther om vin at the villo haffwa konungen jn \" RK 2: 5546 . \" lade iag om win mz alle myne match hylla till mig bade land och städher \" ib 3: (sista forts.) 4382. - läggia sik vin, d. s. han lagdhe sik alla win wm at ödha cristindom Bil 470 . \" the lagde sig alle ther om win at göra engelbretz wilia \" RK 2: 2456 . haffe . . . gawin lakt sik ther allä win om, at han skulde komma j philäs kerlek Va 34 . wil jag . . . legge mig won om met thi ramw borgere oc anderstadz hwre jak kan, t jak an fa noget öll oc sende eder ower i waar FM 215 ( 1504) . ib 510 ( 1511) . bachides . . . lagdhe sigh alla vin om. huru han kunne ionatham fangha MB 2: 246 . \" hans mz brödher lagdho sik stora win om honom lösa \" Lg 3: 692 . \" hon är lat til gudz thiänist . . . oc alla win läggir sik wm kropsins oc buksins röktan \" Su 355 . ib 426 . LfK 145 (på två st.). RK 2: 7360, 3: (sista forts.) 4495, 4556. BSH 4: 6 ( 1471) . \" owerwinna thetta riike lagde han siig win \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 264 ."],"f":["wind RK 3: (sista fort.) 4556), "]},{"a":"vina","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väninna. \" migdonia var hännga þop vina \" Bu 186 . \" hon sporþe sina vinu sincticem ib. nw lokkar systorin systor. vin sina vinu til gudz thiänist \" KL 328 . \" kalla snillina thina vinu \" MP 2: 76 . \" brwdhgummans wina som är hällagh siäl \" Ber 14 . ib 28, 31, 36, 56, 145, 174 . Su 12, 103 . Lg 3: 485 . Jfr ovina."],"f":["wena Ber 145 ; Su 12, 103 ; Lg 3: 485 . ","wäna Ber 145 ), "]},{"a":"vinatoller","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["benämning på en efter konung Olof den heliges död i Norge pålagd gård. Jfr Saga Olafs konungs ens helga (Kristiania 1853) kap. 239; Munch, Det norske Folks Historie I 2: 816 f.; Cleasby-Vigfusson s. 636, 707; Fritzner, 2 Udg. 3: 709, 949. MD 370 ."],"f":[]},{"a":"vinbär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindrufva; äfven koll. moen wiinbär MB 1: 235 . ib 2: 356 . \" godh wiinbär \" Al 8107 . \" tornin bär ey vinbär \" MP 1: 282 . \" enna handa vinbär (quoddam genus warum) är sua starkt at thz vinit ther j är gaar vt vtan press ok then tidh thz är moit sätir ägaharin kar vndir vinbärin \" Bir 2: 292. lthetta binär ä r min guddoom ib. \" o jhesu sant och fructsamt winbär \" ib 4: 209 . \" een wiinbära klasi sändis sancto machario. hwilkin han sände ginstan . . . til en siwkan brodhor oc thän siuke brodhoren sände han ginsta til annan brodhor oc swa sändis thz vinbärit kring vm alla sällana \" KL 226 . "],"f":["wiin- )","vinbära klasi","wiin- )","vinbära qvister","-bäria- )","vinbärs qvister","wiin- )"]},{"a":"vind","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och vinder,","1) vinda, redskap hvarpå man snor strängar. eth anbwd äller lithin wind PM 75 . ","2) vändkors? the rumen sculu swa starkligha aatirteppas oc medh grindom laasom oc windom bewaras VKR 25 (möjl. att föra till 3). ","3) vindhjul; vridbar skifva. Jfr VKR 80 ; Du Cange, rota 4; Hildeband, Sveriges Medeltid 3: 1034. skulu twa widner (rotæ) wara j them mwrenom tholika som pläghas at haffuas j tholikom clostrum Bir 4: 83 . \" gynom the hiwlen ällir windana, som äru j wägginne, mällan syster oc brödher, tildirfuis engin syster at intaka ällir wtsända nakot, ällir ther tala wtan mz abbatissana witt oc loff \" ib 5: 98 . Jfr hiul ","4) vindspel; hink. hans (källans) . . . wmkring bygnindh war . . . aff aldra kostelikasta gärningh haffuandis sin windh ällir ingh i sik siälffuom oc sigh siälffuan osandes wtan alla manna til hiälp (halbens hauritorium suum in seipso, absque humano operw seipsum hauriens) Mecht. Uppenb. 151. ib 152 ."],"f":["-ar . ","-ir )"]},{"a":"vinda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vrida, sno. \" funno . . . en munk sitiande oc vindande reep \" KL 216 . Bir 2: 73 . ","2) omveckla, linda, svepa. maria haffwir gudh bundit oc j klädhe swept oc wndit sT 214. modhorin loot thz (barnet) full wäl winda ifaghra sepp lful wäl lbinda Al 9849 . ","3) vinda, hissa, upphissa. benedictus saat höght j enne bierghulu romanus want honum brödh j kadals ända Bil 694 . \" the wundo säghl \" Fl 1971 . RK 3: 291 . BSH 4: 317 ( 1502) , 5: 146 (1507), 303 (1508). enulfus . . . want sin husbonda ower mwren MD (S) 246 . guz dicipuli . . . vndo han vt for murin KL 149 . "],"f":["vant . ","wndo KL 149 ; ","-os Bir 2: 95 . ","wnde: opwnde RK 2: 9062 . ","wndho: nidher wnndho Lg 3: 179 . ","wundo Fl 1971 . ","wwndo: wwndoth BSH 5: 146 ( 1507) . ","wunno: -os RK 3: 291 . ","wondo Bil 898 . ","wondho Fr (Cod B) 2371 . ","wndin Iv 756 ; ","-it ST 214 . ","wondin: wpwondith PM 76 (på två st.)),","vinda nidher , nedhissa, nedfira. gudz discipuli . . . wondo han nidher vtan murin Bil 898 . Lg 3: 31 . Jfr nidhervinda samt språkprofvet från KS 85 (209, 94) under vinda up. ","vinda saman , ","vinda up , vinda upp, hissa upp, draga upp. the wondho opp sigill Fr (Cod. B) 2371 . " firi adhalportanom skal wara stor grop, ok tär jui windabro, ter vp må windas huar tima borghare owini rädhas. ok vtan adhalport skal wara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda medh järn windhiom " KS 85 (209, 94) . " op var wndin thän fälle port " Iv 756 . Jfr upvinda. ","vinda ut","medelst vridning )"]},{"a":"vindabro","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindbro, vindbrygga. \" firi adhalportanom skal wara stor grop, ok tär jui windabro, ter vp må windas huar tima borghare owini rädhas \" KS 85 (209, 94) . RK 2: 5786, 3: (sista forts.) 5121. karl knutzson lagde vnder the vinda bro vesten til for hwsit laat ib 2: 1250 . han fylgdhe hänne ower the vindebro Iv 3883 . the loto nidher the vindebro ib 4121 . ib 3087 . \" the a husit waro mot honom gingo mz mykyn äro the han vnfingo och¬ loto tha vindbro nidher \" ib (Cod. B) s. 250. ST 25 . windebron hon lagdess nidher RK 3: 3005 . \" the slogho thera vindebro nidher \" ib 2: 3982 . \" ib s. 334. poort oc windabro the til dragha \" ib 2028 . \" niclis drog windebron op for sik \" ib 5790 . \" han . . . leste sielff then windebro \" MD (S) 289 ."],"f":["vinde- . ","vind- )"]},{"a":"vindelsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindeltrappa af sten. j mönsreno war een windelsteen som man gik vp aat ST 418 ."],"f":["windelsteen )"]},{"a":"vinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se vind, f."],"f":[]},{"a":"vinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Vend. war han tydisk älla wind RK 1: 4097 ."],"f":[]},{"a":"vinder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vind, ventus. \" mäþ bläsande vinde \" Bu 13 . \" röst aff fyrum wägnum som windher bläs \" Bil 311 . \" een hampn wär for windh oc wagh \" MD 392 . Fl 658 . ","2) öfverst i ett hus (under sparverket) beläget, för vinden öppet rum; närmast ofvan det öfversta bjälklaget i ett hus beläget rum, vind, vindsvåning. jacob fan hauen . . . lot opp aff her anders i skanold vegnä söndagx almosena . . . en stenstuwa oc en keller twärd offuer stuwane oc ther till en windh offuan oppa stuwane meth three kamere SJ 379 ( 1471) . ib 380 . Jfr lopt, vädherrum."],"f":[]},{"a":"vindhiul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindhjul; vridbar skifva. christus . . . sigher . . aff eno wind hiwle (rota) Bir 4: 37 . Jfr hiul och vind."],"f":[]},{"a":"vindlands faru salt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Bil 592] salt från Venden, hemfördt af Vendenfarare. Se Klemming, VAH 25: 270 . SR 29 ."],"f":["vinlanz- )"]},{"a":"vindruva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindrufva, drufklase. \" hwat ey är en windruffwa (racemus) aff effraym bätre än en heel wingardher aff abieer \" MB 2: 92 . troddho windrwffwonar thz är vinklasana (uvas calantes) ib 99 ."],"f":[]},{"a":"vindräg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindrägg. LB 4: 354 . tak . . . windrägh ib 9: 110 ."],"f":["-drägh LB 4: 354, 9: 110), "]},{"a":"vindskep","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vindögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) öppning i vägg el. tak (närmast och i allmänhet afsedd för insläppande af luft och ljus samt utsläppande af rök); fönster, fönsteröppning. skudhe än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä at SR 44 . \" nu är e vindöga a väg \" ib. \" hwar eldir är j hwsit är vidhirthorftelikit windhogha (foramen) at hulko rökin vtgange \" Bir 2: 327 . \" thänne vtgöt vatn gönom vindogha (fenestram) owir christi brudh ther hon gik at thrange gatune \" ib 219 . \" taksins vindögha at hulko solin ingar \" ib 1: 55 . \" enfald vindöghon ok liws \" ib. \" lib 53. een höffuidzskir saal, ällir eth faghert hus oc wiildh, skal qwämmelika til redhas mz lysande windöghon \" ib 5: 82 . \" han lot eet vindögha op om sin, swa at solin matte ther skina in \" Fl 1544 ; \" jfr 2. faþeren . . . sa ginum uindögha (ostium) huset alt liusit \" Bu 525 . \" han . . . in genom et litith windögha saa hwar händer ok föter fore honum laa \" Al 563 . \" diäfwllin är likir skytta ther pläghar at see ok vmkring skodha gynom vindöghonon ok skiutir them som ourujghe äru \" Bir 1: 37 . \" the frwor gingo alla ath staa ä hwar i sth windogh \" RK 1: 1930 . \" vi skulum til thz vindögha ganga ther maghin ij se thz idher til langa \" Iv 974 . eet litith vindögha var a thz hws ib 2105 . \" thz sama köt han stekte ok söödh ok honum thz genom vindögath böödh \" ib 2128 . \" saat en vngir man ouir vindöghano (super fenestram) ther han predicadhe i huseno \" KL 164 . \" cristina tok alt þät rökelse. hänna faþer sände hänne . . . ok gömde höght i vindöghom (incuensa diis immolanda in fenestra abscondebat) \" Bu 503 . Bil 124, 447 . ST 312 . KL 47, 308 . MB 2: 390 . LfK 242 . Al 7487 . RK 3: (sista forts.) 5491 . - om butiksfönster. jnghin ma göra ängliko aff klippningh äller siälskin äller märskin fala a windögha större än framspanna longha SO 19 . \" fins thz falth a windögha ib. hwilikn som prydher sina gerningh mz wtlänzska lädddhre äller rynghom fala a windögha ib. \" ib 20 . \" engin (näml. smed) magh haffua ypith windögha förra än han haffuer burskap wnnith \" ib 62 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 427. - med afseende på förhållandena i ett kloster: i vägg anbragt öppning afsedd för systrarnas bikt och deras mottagande af altarets sakrament, för meddelande mellan bröder och systrar, mellan klostersamfundets medlemmar och yttervärlden o. s. v. systrena skulu göra sin skriftamall with windöghan swa skipath ath the maghin höras oc engaledhis sees än gudhz likama skulu the thaka with the vindöghan som the magho badhe höras oc sees oc vindöghan vare swa skipath ath gudhz likame oc kalkin maghin rumblika ther gynomföris än nar the vilia af siälanna älla likamans gagn tala widh skrifta fadheren älla nokon af prästomen älla brödhromen skulu the sitia vidh annar vindöghon hwar the magho hööras oc ey sees VKR 80 . \" the wäggin som är baak wm säthin j brödhranna chor mote systromen j nor, skal haffua v windöghin (quinque fenestras) när iordhinne, gynom hwilkin systrana skulu göra sin scriptamal, oc tagha gudz likama \" Bir 4: 83 . \" at engin maghe ganga wt aff inlykkilseno (för att tala med främmande) wtan sithia widh the windöga som ther til äru skipat \" ib 14 . astwndar nakor thera . . . at seas aff sinom foräldrom . . . tha maa hon wplata windöghat ib; jfr 2. VKR 61 . \" husit j hwilio systrana skulu tala widh wärdz folkit . . . ther skulu wara windöghon att, swa at the seen sik ey (ibi sint fenestræ, ita quod personæ non possint videri ab inuicem) \" Bir 4: 85 . \" j sama rwmeno mällan syster oc brödher skulu engin windögha wara, wppa thz, at enghin skuli aff androm synas \" ib 83 . \" skal byggias en mwr j hwilkom systrana oc brödhrena taluport skal wara, oc j sama taluport skulu wara tw windöghon gynom hwilkin brödhromen scal anwardhas thera widhertorfft oc systrana oc brödhrene haffuen ther sina nyttogha samatalan \" ib 86 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 3: 343, 1034, 1044, 1045. - om slottsport. väl fyretighi ok ey färre fölgdho mz ära thän stolta herra (hertig Fredrik) in for thera (dvärgarnes) adhilport thz vindögha var ther ey swa stort thz han matte ther genom ridha Fr 294 . - om fönsterhål på ett dufslag. leonin skulu vardha sua som dufwona vidh sin vindögha (fenestras) Bir 2: 9 . - om fönster el. fönsterhål på vissa lösa föremål. aff hänna krono som hon bar a sino hofdhe, hulkin vindöghon hafdhe swa som rökilsa kar KL 359 . Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 3: 727 f. - bild. see oc höra mykyt kan näplica vara vtan sör oc synd. thy at ginom the vinöghonin ingangir dödhin til vara siäla Bo 45 . \" aterlyk . . . thinna fäm likamlika sinna windöghon. at ey ingange dödhen gynom them til thinna siäl \" Su 429 . ","2) i el. framför fönsteröppning anbragt betäckning, fönster. the vindogh varo aff [crist]alla Fr 369 . - Jfr gatubodha-, glas-, iärn-, sturvu-, värk-vindögha. "],"f":["-ogha . ","-ogh . wyndoge: verck wyndoge SO 146 . ","med art. -ano. -ana ST 312 . ","-on . ","windöghin MB 2: 390 ; Bir 4: 83 . ","windoghen RK 3: (sista forts.) 5491 (måhända best. form). vindöghan VKR 61, 80 (på tre st., på det mellersta måhända best. form). windöghan ib 80 . ","vindogan LfK 242 . ","vindögha Bir 2: 9 . ","windögha ib 4: 83 . ","windöga ib 14 . ","windöghä Fr (Cod. B, C, D, E) 369. vindogh ib (Cod. A). med art. -onin. -onen Al 7487 . ","-onon Bir 1: 37), ","vindögha stolpe , "]},{"a":"vinfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinfat, fat afsedt att förvara vin. the oko han wt aff stadhenom i thomo vinfati Bil 713 . ii [2] viinfat lidugh SD NS 1: 678 ( 1407) . \" nar en syster sadhe all wiin fathen tom wara \" Lg 3: 415 . \" iach wilgiffuä idher eth wiin fath fult aff gull \" Va 47 . dragara lön . . . [f]or vyn faat om vij eller viij aam SO 190 ."],"f":["wiin fath . vyn faat),"]},{"a":"vinflaska","b":[],"c":"","d":"","e":["vinflaska, flaska afsedd att förvar vin; flaska md vin. winflaskanor (utres vini) waro nya j vare vtfärdh MB 2: 25 . \" hon fik syna pigho ena wilin flasko (ascoperam vini) \" ib 162 ."],"f":["wiin- )"]},{"a":"vinfänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinskörd. \" viin fänge wärdher wäl \" Iv LXXX ."],"f":["wiin )"]},{"a":"vinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ss vin el. mäklare (jfr vin 2) vara närvarande vik köp (af ngt). han sum kopt hawär stemner hinum sum vingäþe SR 1 . - köpa och sälja med vin el. mäklare, hvar som köpe jord eller säl, þa skal hon wingas SR 1 . - i närvaro af vin öfverlåta (pant). taki ful pant ok läti han vinga sik up a en dagh SR 18 ."],"f":["-aþe )"]},{"a":"vingan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vinganaman , "]},{"a":"vingardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vingård. \" köpa hws oc heem. akra oc vingardha \" Bo 3 . \" han som alla vingardhana gör fruktsama \" ib 85, vm nakor herra är hulkin som hawir flere viin gardha ok j flerom landom ok hwars viingarsins viin smakar af thy landeno som thz är plantat vtti Bir 1: 247 . ib Lg 68 . \" han plantar gudz vingardh \" Bil 214 . "],"f":["viin- . ","-gaardher: -gaardhe MB 2: 356 . ","med art. -garsins Bir 1: 247), ","vingardha yrkiare","örkiare )","vingards yrkiare , "]},{"a":"vingava","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vängåfva, gåfva som gifves ss. uttryck af erkänsla för bevisad ynnest el. välvilja. hawer for:de biscoper ok capitulum giwit mik til wingawo tw hundradhe mark päninga SD NS 1: 675 (1407; brefvets utfärdare hade till domkyrkan i Vesterås öfverlåtit sin rätt till två gårdar). - särsk. gåfva som vid köp af fastighet gifves utäfver köpesumman. önder . . . oplot . . . olaff jönsson a rankhytto en del liggandiss j hyttogärdum ffor vIe . . . oc et par lerofft husser i vengffvo DD 3: 207 ( 1475) . \" jöns enbiörnsson j tyllom wppa synne hustrv wegnar katrine . . . wpleth . . . hustrv ingryde . . . twadelane j bakka . . . som hustrv ingrydh hade för köpt aff for:ne katrina moder for halff trydie skipund copper och ena silff skeddh testelikis gaff och for:na hustrv ingrydh jöns enbiörnssons hustrv katrine jngeborge dotter fäm alnar lejsk tiil vengaffwo \" ib 222 ( 1484) . Jfr vina gava äfvensom vingipt, vingiälf, vild."],"f":["ven- . ","gaaffwa )"]},{"a":"vinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vinge. vinane (på fogeln Fenix äro) som pel Bil 306 . \" the vildha foghla the flögha swa högt thz vedher blese vnder thera vinga \" MD 172 d. flädal hulkin som hawir bredha vinga Bir 1: 347 . \" iiij diwren huart thera haffde vj wingha \" MB 2: 340 . gaffwos qwinnonne twa vingha swa som aff storom örne ib 352. - bildl. thu som far vp owir vädhranna vinga Bo 249 . \" medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno som raskast är \" ib. \" iak flyr . . . vndi þina naþa vinga \" Bu 143 . - Jfr gasa-, silkis-, vädher-, örna-vinge. ","2) utbygge (på ett hus), flygel? hus. ius winga (allæ (trol. läst: alæ) domus) Bir 4: 80 .","3) flygel (i en stridskyrka). the (sammanförda krigare från olika landskap) skwlw ey sätias vthan til sidhorna swa som vingha til ath hiälpa oc ey j ordanen (hufvudhåren) ther the ärw ey förfarne oc lärdhe til Cod. Holm. Peder Månsson »Liber B», bl. 241 r (enl. meddelande af Br. R: Geete)."],"f":[]},{"a":"vingipt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-gift )"]},{"a":"vingiäf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-giaf . ","-gäf )"]},{"a":"vinkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinkel, vrå, undangömdt ställe, krok, gränd. tha höris nu i iherusalem thz är i himerikis äro glädhinna sangir vm alla gatwr. oc hwan en vinkil (per omnes vicos ejus) Bo 251 . \" alla hans gatwr oc winkla (plateæ) ära belagdhe mz klarasta gulle \" Su 137 . dieflanna skara hulke ey eens opfylto thz huset ok then garden ther liket laagh, vtan jemuel hwaria gatha ok huan vinkel (omnes vicos et plateas) ouer allan staden LfK 217 . smygvrå, smygväg, lönngång. wtäpto then ena lön dör äller vinikil (oculto adiu templi) MB 2: 281 ."],"f":["vinklar ) , "]},{"a":"vinklase","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drufklase. \" swa som rosin giuir aff sik lokt, ok vinclasin (uva) sötma \" Bir 3: 220 . \" wiinklaasane (racemi) nidherbläste aff wädhreno, trodhas wndir föthrena \" ib 4: 7 . komo the til torrementom botri, som thydher a wart maal wiinklase MB 1: 400 . the . . . kalladho then stadh näskäl, som thydher a lationo torrens botri, oc a wart maal wiinklasa fors ib 401 . \" trodho windrwffonar thz är vinklasana (uvas calcantes) \" ib 2: 99 . \" vpp skär win clasana aff iordhenna vingaardhe \" ib 356 . Bir 4: 8 ."],"f":["wiin- . ","-klaase . ","-classe )"]},{"a":"vinkällare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinkällare. kvnugin ledde mik jn j winkällaren Ber 14 . Al 6784 ."],"f":["wiinkällar Al 6784), "]},{"a":"vinland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["på vin bördigt land. hitto the . . . got wiinland MB 1: 400 ."],"f":["wiin- )"]},{"a":"vinlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) vänskapligen, med vänskap; välvilligt, med välvilja. än i wiliu . . . göra winlika oc sannlika (si facitis misericordiam et veriatem) widh min herra MB 1: 205 . \" skildiszt konungen oc han ganzske winlägä (skilia nv goðir vinir) \" Di 57 . atilius konung haffuer bidit mik venligha (með vinattv) til sik ib 238 . \" bedher jak alle myna frändher ok wener ath i henne för:de norby . . . wenlika ok kärlika wndhen \" BYH 1: 271 ( 1474) . ","2) på vänskapligt sätt; i fred och sämja, i godo. lhuar som wil medh mannom winlika liua ok vmgånga KS 37 (99, 49) . thentidh . . . elsinus haffdhe sith ärendhe swa wäl oc wenlika mz konungenom ändat Lg 3: 48 . \" halla oc göma alla daktinghan breff och besegilse som giordh giffwin och wänlecha wdrath (för -räth?) är \" SD 5: 212 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet. ","3) vanligen. \" taladhes ther winlika widher \" MB 1: 224 . \" the helsadhes winligha \" ST 451 . \" alla them thetta breff höra älle se helsar jac . . . winlicha \" SD NS 1: 337 ( 1404) . manertinus . . . awitadhe han vinlica Bil 359 . \" qwinnan togh han venligha \" MB 2: 129 . \" verdug herre her hemmingh gad, electus til lincöpungx domkirke venligen \" BSH 4: 279 (1501; utanskrift på ett bref); jfr 1. HSH 24: 153 ( 1518) ; jfr 1."],"f":["ven- . ","vän- . ","-licha . ","-ligha . ","-liga . -lecha. -lige HSH 24: 153 ( 1518) . ","-liige ib 154 ( 1518) . -ligen), "]},{"a":"vinliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vänskaplig, välvillig. winlik thing (vänskapligt förhållande, vänskap, välvilja) til annan man, the koma aff them winskap, oc älskogha, man hawer til sik siälwan MB 1: 457 . af rätte witterlike skuldh ok winliko lane SD NS 1: 135 ( 1402) . ","2) vänlig, som sker i godo. en räth ganhg . . . häller en wänlik sämia SD 5: 212 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). wi . . . widherkennoms oss . . . samtykth haffwa . . . alla wänleka offwertalan och daktinghan som giorde äre offwer förnempda articula ib. intil thenna daktinghan och wänteleca endrekkth ib. beleffwede tha alle eth almenneligit wenligit herremöte stande skolendes her wed stocholmen HSH 24: 128 ( 1518) . ib 20: 263 ( 1508) . ","3) vänlig, blid, tillmötesgående. the män som wilia saman wara ok liua, skulu wara winlike ok hemelike thera mellin KS 38 (100, 41) . medh . . . winlikom åthänom ib 75 (185, 82). at han mz sinne wänlike daghtingan oc gudelike fortalan skulde wändha konungxsins akt oc vpsaat til godho Lg 3: 47 . skreff konung pipping konung crissomos wenligen breff (vruntlike breue) til Va 3 ; jfr 1. iach fik eder wenlige scriffuilsse om nogre raa diwr FM 198 (1504); jfr 1. venlig ok kerlig helso altid försent medh gud BSH 4: 198 ( 1495); jfr 1. - med dat. at the warin ey huariom man ofmykit winlike ok hemelike KS 38 (100, 41) . ","4) älskad, omtyckt. \" war han bade stark oc degeligen oc winligen (vinsæll) \" Di 57 . - älskad, kär. vardh owin af vinlike brwdh Su 432 . \" hon som iak vänte mina vinlika brwdh vara ib. - med dat. han är them älskelikin oc vinlikin \" Bo 21 . \" at min son . . . är honum vinlicastir (amicissimus) oc jnnelikastir j hiärtano \" Bir 2: 67 . är . . . then man mik vinlicastat hulkin som aff ödhmiukt vndirgiuir sik androm ib 3: 230 . \" hunghir är vinlikin iumfrudomenom \" MP 1: 311 . - kär, ljuft, efterlängtad? för än min härra stoþ vppe a þik. þa vast þu (näml. korset) huariom styg oc räþelek: nu är þin älskoghe sua linuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt Bu 140 ; \" jfr liuver 2. - Jfr ovinliker. \""],"f":["ven- . ","vän- . ","-leker . ","-ligh BSH 4: 279 ( 1501) . - liigh HSH 24: 153 ( 1518) . ","-lig . ","-likin . -ligen). n. venlekt Bu 140 . ","wenligit HSH 24: 128 ( 1518) . ","-ligith ib 20: 263 ( 1508) . ","-lik . ","-ligen Va 3 ), "]},{"a":"vinläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["vind- . ","vinne- )","vinläggia sik , vinlägga sig, göra sin flit, anstränga sig. vilia vij vindleggia oss thet yterste, gud giffwer oss naden tiil, affweria thenne stadz oc landz fordarff BSH 5: 12 ( 1504) . " winlagde jach mich och sendhe josep vc (500) mark, ath han skulle strax skicke eder them till hande " FM 405 ( 1509) . - vinlägga sig, vara verksam (för), söka åvägabringa. tho han . . . winlegger sik ok forabeter met ider . . . the . . . mester hans brask wilde vidersäghie sama kirkie oc then reth han the til hauer FM 274 ( 1506) . " haffue vij oss ther om vinnelacht met blod och scriffuelse till tönne erikxson, ath han skulde forwerwa the gode men, som tiit nempde ära, pristaff och saker leyde vth och inne " ib 667 ( 1517) . jach achter . . . vinleggia mich om . . . at thette orlog matthä komma tiil opslagh HSH 20: 53 ( 1506) . ib 194 ( 1507) . - Jfr läggia vin, läggia sik vin, under vin, "]},{"a":"vinlägning","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f, bemödande, omsorg. ther wdj faa j förnimma hans ynnesth och winlägningh Fm 333 (1507)."],"f":[]},{"a":"vinmoster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinmust. \" komber ther nagen färsk win most, tha köp mig ther en om vdaff \" FM 347 ( 1507) . som . . . i scriffue mik til om then win mwst, som här är kommen, taas seggia te som honom haffwa smakat, ath han dogher inthe BSH 5: 379 ( 1509) ."],"f":["-mwster )"]},{"a":"vinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. sträfva, arbeta. ","1) göra, utföra. \" then sami man ther vighit ofwer honum van \" Iv 923 . tha judhe hade wnneth thz mordh MD 17 . winnes thenna kamp manneligha (vinum þetta einvigi með drengskap) Di 259 . - utföra, uträtta. mykit got lhaffuer han wunnit mik til handa Di 40 . ib 205 . \" kunde the lithet wynne \" RK 3: 3733 . - uträtta, få framgång. gud bevarade marsken¬ . . . at konungens falskhet fik ey mer winne RK 2: 7089 . ib 9602 . ","2) genomgå, lida. \" toligh nödh tha munde hon winne \" MD 76 . ","3) hafva möda med, vara tyngd af; vara hafvande med (ett barn). eet barn monde hon tha vinnä Fl 86 . ","4) sträfva fram, hinna, nå, komma. erchibiscopen tha ey lenger van än til nycöpung ther dödhe han RK 2: 5027 . \" strax the offuer landemerkit winna \" ib 8641 . ","5) hålla sig, bestå, fortvara, fortfara, räcka. matte ey thäskyns thing länge winna MB 1: 73 . ib 32 . \" at likamen se wäl skapadhär til got näme, oc maghe länge winna \" ib 81 . \" waro . . . moysi lagh ewennelik thy at the wunno. allan then tima, som them hördhe til \" ib 444 . \" än tho at thu bygger thin redhra ower fastasta hall . . . tho ma thi ey länge winna, oc widh halla (quamdiu poteris permanere) \" ib 417 . \" ä män gawo winna äru dottor ok modher vini \" GO 1035 . MD (S) 295 . \" at hans liiff matte ey lenger vinna \" RK 1: 524 . \" thaghar thz foder ey lenger waan \" ib 3606 . ib 4238 ; 2: 4259. Al 2337 . hworo lenge the frygdh munde tik vinnä MD 64 . ","6) genom ansträngning och kamp komma i besittning af, tillkämpa sig; vinna, förvärfva. thu vant owir alla licamma ok ängla höxsta säte näst honum thz sama säte ther thu vtan licamma äuärdhelica hafdhe Bir 2: 267. o min sötasta modhir thu van (vicisti) thässe krono ok drogh til thik mz alle rätuiso ok kärlek ib 3: 313. thu afladhe thässa siälina oc vant hona mz rät ib 105 . \" winder thu os arma wvinna litith loff kan thu thik winna thz thu hafwer qwinnor skänt \" Al 4788 ; jfr 8. han . . . menthe ath winna noghen priis Di 281 . vinna, göra vinst, taga ocker. gif thz wt. ok bata oc vin ther af Bo 66 . \" han winder adff thik mz laan (fænerabit tihi) \" MB 1: 429 . - erhålla, få. vinne burschapp SO 192 . ib 16, 22, 62, 81 . winna . . . sith burskap ib 48 . ib 80 . \" blanzaflor til nampn hon van \" Fl 102 . - tillkämpa sig, intaga, eröfvra. thz iak ma winna hwi skal iak thz köpa Al 3201 . \" for cristen här at vinna ierusalem \" Bu 496 . MB 2: 69 . Al 2047, 4161, 4661 . triggia ledh må han håldande hus winna KS 86 (211, 95) . kekes holm han war tha wnnen RK 1: 1348 . \" han wille rikit wynna \" ib 68+0. moyses van (vicit) eet land mz foghlom hulke som fordäruadho etirorma Bir 2: 103 . \" at winna himerikis konunge land (ad terram vincendam Regi cæli) \" ib. \" han wan wndher rom asiam ok babiloniam \" Bil 367 . ib 681 . \" han wan wndher sik alt ydumee land \" MB 1: 208 . \" firetighi starka borgher . . . wnummom wi vnder os i hans land, oc manga ärlika städher \" ib 434 . ib 174, 433 . Gr 259 . them (Perserna hafwom wi wunnith vnder os Al 4159 . \" trhe . . . menthe åther stadhen till sig winne \" RK 3: (sista forts.) 5018 . \" t thu hafwir mang land oc rike wnnit aff kranko oc wannektogho folke \" ST 524 . \" han wan all eyne et slot aff xij kempar \" Di 70 . j haffuen . . . wynnith oss mykith goth j händher ib 205 . \" thz kan ängin til fulz at talal . . . hwath han hafwer wunnith sik Al1385. - tillkämpa sig el. vinna befrielse (för ngn från ngt), med kamp el. ansträngning befria (ngn från ngt). the som sik vinna siälue for dödhin aff häluite (se ipos vicerint de inferno) \" Bir 3: 268. - med tillagd indir. objekt betecknande den hvilken nyn såsom befriad kommer att tillhöra. kom röst tel andream. þu hauar mik lnicholalum vunnet mz bönom af hälu[i]iz porte. som tapaþar var (per orationem tuam Nicolaum, quem perideram, acquisivi) Bu 136 . (med ansträngning el. kamp lyckas) skilja el. aflägsna bära tha ther mz längde sik thän litel man swa at han redho aff örsith van Fr 310 . \" jak van min brodher aff konungxlik makt \" RK 1: (LRK) s. 228 . - få (ngt) ur ngn), aftvinga (ngn ngt). the kunde inthe meera aff bära tha ther mz längde sik thän litle man swa at han redho aff örsith van Fr 310 . \" jak van brodher aff konungxlik makt \" RK 1: (LRK) s. 228 . - få (ngt ur ngn), aftvinga (ngn ngt). the kunde inthe meera aff them wynna RK 3: 719 . - (med strid) tvinga (ngn) att aflägsna sig el. utgå (från ett ställe) men konung cristiern är sa i lödesa ynne wy kunna honom ingaledes ther vtwinne RK 2: 8998 . - vinna, tillkämpa sig seger i (en strid). thenna striidh wan alexander ij gaar Al 2046 . \" tree stridher haffuer jak staandith fasth och them wunnith wthan lasth \" RK 3: 1688 . wy haffuom wunneth thenna leek ib 1514 . \" nw haffuom wy wunnith thetta späl \" ib 1674 . ib 2: 9008 . \" han wan manga strider aff melias konung \" Di 29 . - tillkämpa sig el. vinna (seger). þe cristno . . . toko manleka sika at väria. ok wnno sighar Bu 177 . Bil 85 . \" mz wonom sigher \" MB 2: 93 . Lg 535 . \" han . . . wan mang land oc mykin siger \" Di 29 . \" ij thänkin winna pa mik sigher \" Al 1514 . \" han . . . wan lsigher af konungenom \" Bil 866 . Di 14, 18, 29 . MB 1: 12, 218 . \" winna sigher aff diäfflenom \" ib 137 . ST 29 . ","7) abs. \" vinna, segra. the hedno tappado the crisne wnno \" RK 1: 142 . Al 2004, 2006 . enken kunde skön hwilken thera ther skuldhe winna Di 259 . vindir (vincit) then rasklica hulkin som gudh hawir til hjälpa Bir 3: 408 . Gr 267 . ","8) öfvervinna, besegra. engin man ma vinnä hans makt Va 50 . han . . . vardh af nokrum aldrigh wnnin vtan altidh van han alla Gr (Cod. D) 380 . Bir 2: 167, 267 . wil jach en mz listh ok manleth thegh winna Di 259 . at iak kan darium winna Al 3019 . \" the wunno tre trull \" ib 5275 . ib 4787, 4791, 4792 . RK 3: 1090 . \" bätra är sta oc ärlika winnas \" A l 2002 . \" wardher iak wunnin aff herra thin ib 3024. \" MB 2: 310 . þät (skal) þa mz myclom guþa heþar vara. at þe wnet haua christum Bu 501 . \" thän windher diäwlen hwilkin som älska sina owini \" Ber 46 . th hwarff diäfwlin som rökir j wädhre oc foor venande bort at han var vunnin som thenkte annan haua vunnit Bil 213 . KL 411 . Bir 1: 100 . MB 2: 404 . \" han wet sik wara womin \" Bil 104 . \" domara gafuo siluestro sighiirs priis ok sagdho abiater vara wnnin (näml. i disputationen) \" ib 81 ; \" jfr 9. hwat vndir är . . . at manzsins samuit [är] vanmaktokt til at vndirsta min vndirlik thing mädhan han ämuäl aff minzsto skapadho thingmen vintz \" Bir 2: 315 . \" thin vili vindir thit samuit j thik sua at thit samuit thighir alstingx oc thin vili tala oc gör \" ib 2: 87 . \" wille han sik siälfwan wunnin gifwa \" Al 3027 . \" the mango diäflane . . . the flydho for honum oc gafuo wmnit (erkände sig vara öfvervunna, gåfvo tappt) \" Pa 19 . - bringa på fall, snärja. the snödho phariseli. oc iudha höfdhingane . . . gafwo sik alla vin om. huru the skullo gita wnnit han mz sinom falsom fundom oc giort han folkeno ledhan Bo 159 . MP 2: 57, 58 .","9) öfverbevisa. \" i thy at var herra swaradhe til hans hiärta thanka. beuiste han sik vara saman propheta, ok van han mz thy äptedömilse ther han sagdhe af them som skylloghe varo (exemplo debitorum convicit) \" Bo 76 . - öfverbevisa (om brott), bevisa (ngn) vara saker el. skyldig (till brott); i sht part. pret. öfverbevisad, förcunnen. före han til þings, oc winne han ällär til þyufäs ällär ranzmanus SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). gytä þe han ey þär til wnnet ib 80 (1345, nyare afskr.). vm han warþer þär laghlikä tillwnnin ib 375 (1344, nyare afskr.). wardher the til wmnin mz thwem withnom SO 65 . MEG (red. A) 56, (red. B) 61. PfN 136 . the som . . . findz haffua nakot eghit . . . oc wardher wmen mz threm witnom Bir 4: 28 . VKR 73 . \" en domare ma ängin man döma, för än han är wunnin thil the sak fore flerom mannom \" MB 1: 190 . wardher han funnin oc wunnen (convictus noxæ) ib 335. 10) öfvertala, förmå. bidhin oc wunnin mz mangom . . . konungxsins bönum Bil 752 . ib 695 . - refl. vinnas, ","1) arbeta. \" blyghd är at sighia wnga quinno ok wärdzlika winnas j sinne idn ok ämbite \" Ber 29 . ","2) bestå, räcka, fortfara, förblifva. han (ɔ:Z mantzens likame) ma ohörlika länge winnas helbrigdho, än mannin fordarwar ey siälwer sin likama mz öwerwätis mat oc dryk MB 1: 78 . \" skal thera wald winnas oer wärddina nio aar oc fyretighi \" ib 186 . \" thässe samo signilse, the winnäs mz thik oc thinne släkt alt til then tima ther aldra hälghra manna astundan komber \" ib 267 . ib 323 ; 444. sidhan war ther en höwelik danz en dell aff daghin mz han vanz RK 1: 1169 . ","3) räcka till, förslå, finnas i tillräcklig mängd. enom pilagrim . . . brast costar ok wnnos ey päninga Bu 174 . teþes hanom i ogne en levar. þo eigh mere än uinnas matte þrem mannom at male ib 417 . Bil 576 . \" mik wintz ey konst ther tell \" RK 1: 1891 . - vinna af, ","1) afvinna, genom el. i strid vinna (ngt) från (ngn). the . . . wmno them siw skipt bort aff RK 1: 3059 . \" wy haffua honom wnnit land oc borger aff \" ib 4486 . Di 29 . ","2) (i strid) tillkämpa sig seger öffer (ngn). han wan danska men tree stridher aff PK 234 . - Jfr afvinna. - vinnas, at, räcka till, vra i behåll. the hado vprätith thera maat swa at han wanz tha ey lenger aat RK 1: 1515 . Jfr atvinna. "],"f":["wynna RK 1: 680, 3: 719 ; Gers Frest Inl. wynne RK 3: 1090, 3733 . ","winner Di 14 . ","waan RK 1: 3606 . ","vant . van Bir: 3: 313. ","wunnom MB 1: 433, 434 . ","wnno Bu 177 ; RK 1: 142, 3059 ; MB 2: 69, 309 ; ","-os Bu 174 . ","wunno MB 1: 174, 444 ; Al 5275 ; ","-os MB 1: 323 . ","wonno Bil 866 . ","wnnin Bil 81, 315, 685 ; Bir 3: 105 ; Gr (Cod. D) 380 ; SO 65 ; ","laghwnnin SD 5: 378 (1344; nyare afskr.); tilwnnin ib 376 ; til wnnin ib 377 ; ","wnnit Bil 85 ; Pa 19 ; Bo 159 ; Gr 259 ; ST 524 ; RK 1: 4486 ; SO 81: atir wnnit SD SD 6: 170 ( 1350); wnnith SO 16, 22, 62 ; ","affwnnith SD NS 1: 92 ( 1401) . ","wnnen RK 1: 1348, MB 2: 310 ; Bir 4: 28 ; MEG (red. A) 56 . (red. B) 61; PfN 136 ; VKR 73 ; " till wnnen " SD 4: l466 (1335, nyare afskr.); vnnet RK 2: 9008 ; ","-eth MD 17 . ","wnen: -et Bu 501 . ","vunnin Bil 213 ; ","-it ib. ","wunnin ib 732 ; MB 1: 190 ; Al 3024, 3027 ; ","-it Di 40, 147 ; ","-ith Al 1385, 4159, 4161 ; RK 3: 1674, 1688 ; ","vnderwunnith MB 1: 423 . ","vunnen: -et Bu 136 . ","wunnen MB 1: 335 ; BSH 5: 332 ( 1508) ; ","-eth RK 3: 1514 . ","wunen: lag wunen BtFH 1: 246 ( 1508) . ","vonnin: -it MP 2: 57 . ","wonnin Bil 104 ; Bir 2: 167 ; ","-it: atirwonnit MP 2: 101 . ","vynnin: -ith Di 222 . ","wynnin: -ith ib 205 . ack. m. wunnan Lg 555 . ","wonnom MB 2: 93 . pl. nom. m. wunne ib 404 . ","wonne KL 411 . ","wunna Al 93 . refl. ","wintz RK 1: 1891 . ","winnes Di 259 . ","vanz ) , ","vinna ater , genom strid vinna tillbaka, återvinna. þe cristno . . . wnno han (staden) atter af þöm heþno Bu 177 . " han van atar vndi rom götland ok grekland " ib 401 . " wan iak han (staden) ater mz swärdhe oc bugha aff minom owinom " MB 1: 259 . Jfr atervinna. ","vinna i gen , återvinna. konungen wan sit rike j geen MD (S) 238 . Di 205, 222 . MB 2: 309 . " os enom warth han (denna landsända) sa ärlia wunnen igen " BSH 5: 332 ( 1508) . Jfr i gen vinna. ","vinna ivir , "]},{"a":"vinnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr for-, sigher-vinnare."],"f":[]},{"a":"vinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["möjlig att intaga. är änkte hus älla borgh suä fast aff sik siälu, at thet ey nokora ledh winnelikt wara må KS 86 (211, 94) . Jfr forivir-, o-vinneliker."],"f":[]},{"a":"vinning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vinnande. \" sagdho predikara brödhir hafwa funnit nyan martirem til päningha vinningh \" Bil 833 . - vinning, förvärf, förtjänst. thu skal . . . ey thit korn wända til owerwättis winning MB 1: 375 . \" thu skal ey thina dotter wtsätia til fwla winning \" ib 367 . lekarin, lekir alt vm vinningena GO 271 . - förtjenst, inkomst, fördel. thy the ey tha velnas aff them nokra winningh, äller skadha PM 75 . - vinst (af penningar), ränta. thu skal . . . taka winning aff thinom päningom, oc annars peningom, oc ängin skal hawa winning aff thinom peningom (fænerabis geníbus multis, et ipse a nullo acipies nuturum) MB 1: 427 . ","2) seger, se vinnings sanger. stridsbragd. han hördhe . . . thera manliga stridher oc sighirliga vinningh (prælia erum et virtubes bonas) MB 2: 241 . Jfr sighervinning. "],"f":["vinnings sanger","-saangher )"]},{"a":"vinning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinn, vinning, omsorg, bemödande, flit. läggia sik vinning, lägga sig vinn el. vinning (om), vara verksam (för); bemöda sig. vi ville leggie os vinning om edert beste BSH 5: 148 ( 1507) . ib 150 ( 1507) . ath i ville lägge eder alle vinningh am ath lathe vell forware kringom slottidh till hesth ib 241 ( 1508) . tha wil wi legge oss all vinnige the om FM 204 ( 1504) . wil wi legge oss alle vinnighe om eders gaff[n] oc beste ib. ib 216 ( 1504) ."],"f":["wininge FM 216 ( 1504) . vinnighe. vinnige),"]},{"a":"vinorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vinsorþ."],"f":[]},{"a":"vinpräs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinpress. \" blifwandis när vinpressom i v vingardhom \" Gr 296 . \" j vinpressen zeb \" MB 2: 92 . trodha viinpersin ib 363 . Bir 4: 209 . \" hans köt war pressat swa som j viinpräs \" ib 1: 135 . \" thz rödha winyth, ihesu christi wälsighnadhe blodher, hwilkit korsins winprässer wthrykte Mecht. Uppenb. 276. \""],"f":["viin- . ","-prässer . ","-press . ","-pers )"]},{"a":"vinqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vingqvist. \" tagher noe at wärka iordhina oc plantar willa wiinqwista \" MB 1: 173. thre knylor a wiinträno som thre wiin qwista wäxsto wt aff ib 235 . ib 25, 263 . \" vm nakor gafw sinom vin fructsaman vinkuist \" Bir 2: 135 . ib 136, 4: 5, 6, 7 . 8 thu äst . . . liffwandis vinquister Bil 216 . MP 1: 78 . Bir 1: 56 ."],"f":["wiin- )"]},{"a":"vinruta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinruta, ruta, ruta graveolens Lin. \" for hoffwd wärk. tag wyrnwda. stampa mz olio. wrid om hans änne \" LB 7: 5 . ib 177, 336, 347, 348 . "],"f":["viin- LB 7: 347 . ","wyn- ib 5 . ","rwthe ib 347 . ","-rwda ib 5, 348 . - rwdha ib 177 . -rwder (pl.) ib 336), ","vinruto rot","-rwtha- )"]},{"a":"vinskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skål el. bägare med vin. huru manga viin skala han drak KL 228 ."],"f":["viin- )"]},{"a":"vinskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vänskap. \" þätt egh lata for fränzsämio, maghsämd, winskap, rädde äller nokara wild \" SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ib 606 ( 1346) . thet är . . . kununga dygdh ok ära, haua stadhughan winskap medh thöm the sin winskap medh binda KS 37 (96, 40) . \" man skal hana få ord ok stadhughan winskap medh wini sinom \" ib (97, 40) . winskaper binz ok haldz medh dygdhelikom ordom ok äthänom ib är änkte annat winskapr vtan dygdhelika ok rätlika liua ok vmganga medh mannom ib. \" samr winskapar i allom tingom ok åthäuom är samband medh fullom godhwilia ok kärlek \" ib (98, 40) . \" skal vitur man thr at göma, at han haui suå winskap medh nokrom manne, at han huxe ok, at the måghen owini warda \" ib. \" huar som män warda vini firi tarua skyld, tå haldz suä lenge vinskaperen sum taruin fylghe \" ib. \" gamal vinskapir \" Bo 129 . aff tolka varder venskapin twnder MD 350 . \" lade the venskap mellan sig \" ib 448 . \" komme wij til sammen i wenskap oc kerlighet \" HSH 18: 106 ( 1497) . \" halla til os troen venskap \" MB 2: 251 . \" winlik thing til annan man, the koma aff them winskap, oc älskogha, man hawer til sik siälwan \" ib 1: 457 . \" herodes . . . kom til rom oc fik ther hemelikin vinskap gaij \" Bil 111 . \" symon . . . fik neronis winscap \" ib 105 . \" decius . . . böþ hanom atar venscap . . . än han uilde hans raþe lyþa \" Bu 422 . weland . . . sände bud till otwng konung oc beddes af hanum wenskap. konungen gaff hanum winskap Di 57 . wi . . . forbiudhum . . . vnder warn winskap . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1314, nyare afskr.). gudz vinskapir ok wärldinna vinskapir Bir 1:270. Bil 315, 320 . MB 1: 225 . Bir 1: 277, 3: 247, 308 . MD (S) 292, 293. MP 1: 255 . Jfr ovinskaper. ","2) älskog, kärleksnjutning, könsumgänge. kom en man oc haffde winskap mz henne (ligga hia henni) Di 126 ."],"f":["wen- . ","-skapp- (ack.) SD 4: 645 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344, nyare afskr.)), ","vinskaps band","wen- )"]},{"a":"vinskedh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vinsmaker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smak af vin. Lg 3: 203 ."],"f":["viin- )"]},{"a":"vinsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" LB 7: 194 . \" winsten som brändher är til kalk \" ib 9: 108 . \" winsten aff gammalth win \" ib 112 . ib 1: 96, 7: 72, 9: 113 ."],"f":["wiin- LB 1: 96 . ","vind- ib 7: 72, 299 . ","-steen ib 72), "]},{"a":"vinstighi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinstege. huilken broder j samma brödraschap jnkomber han schal sich reda pa börda tog . . . haka lyna och wiin stygha SO 192 ."],"f":["wiin styghi )"]},{"a":"vinstre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vänstre. \" han . . . sätte fram winstra fothin \" Pa 23 . sidhan restos op vidh korsit twe stigha. een aat höghra armenom oc annar at thöm vinastra Bo 199 . \" josep . . . skipar then äldre sonen manasen vnder hans höghro hand, oc effraym vnder hans winstro hand \" MB 1: 258 . höghre handin komber ower effraym, oc winstre handen komber ower manassen ib. Bir 1: 112, 2: 170 . for haldh i winstra sydo skal man taga lyn frö stötha och siudha i vatn och stampa mz mayo smör och legh a vinstro sydho LB 2: 9 . \" thän ther ginge oppa vinstro sidhona \" Bo 109 . \" gregorius tedhis hanum ok mz hanum sanctus nicholaus j (af senare hand ändradt till a) hans hoghro hand ok petrus diäkn j (af senare hand ändradt till ldiaconus a) hans winstro handh \" Bil 719 . þa öpte en röst a vinstro handena Bir 4: (Avt) 178. see hon at wenstra hanenna . . . falla M, oc a höghro handena . . . falla tio M LfK 204 . \" om han wändher sik . . . til wenstro handenna \" ib. \" widh wenstra sidhona (vänstra sidan om) cabul \" MB 2: 51 . \" þär iorþes han ok tua (hans) döttrar. annur venstra vägh ok annur höghra vägh viþar han \" Bu 200 . \" framman fore solinne varo satte sua sum tua predikaro stola, annar höghra vaghin, i þe palacio, oc annar a vinsta väghin \" Bir 4: (Avt) 177 . \" til vinstra stolin ib. \""],"f":["venstre )"]},{"a":"vinsämd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vänskap. \" för skyldskap, maghskap, vinsämd \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"vinsämia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vänskap. \" at älska thässe världinna vinsämio \" Bir 3: 142. "],"f":["vinsämio radh , "]},{"a":"vinter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vinter, vinterns årstid. kaldir vintir bil 878. vintrins kyldh MP 1: 15 . \" fierde delin aff aarith är wynthren \" LB 7: 183 . \" saamarin kombir äptir vintrin \" Bir 2: 55 . ath hon (säden) ikke förnötas eller optäras kan i ij (2) sombra och samfälda winthra BSH 5: 304 ( 1508) . om vintrin Grt 276. SD 5: 637 ( 1347) . Bir 2: 230 . - i vinter, i vinter, under denna vinter, under instundande vinter. i kwinther komber jak nidher mz stora makth RK 3: 302 . \" när gud föger iach kommer diit i vinther \" HSH 24: 9 ( 1513) . - i vinters, i vintras., under förliden vinter. i vinters grep han . . . biscop karl i hammar BSH 5: 261 ( 1508) . HSH 20: 65 (1506), 71 (1506). - i vintras, d. s. BSH 5: 295 ( 1508) . ","2) vinter, vinterköld. winterin haffde älwena fröst RK 1: 3353 . \" wintherens harda twangh \" ib 3: 999 ; \" jfr 1. the kunde saa lithet mz wintheren fäkta \" ib 1004 ; \" jfr 1. om wintren warit (för wara?) wille \" BSH 5: 144 ( 1507) . wintren är klen oc weker ib. \" jach achter med förstä vinter och före som komma kan ath drage diith nidh \" HSH 20: 53 ( 1506) . \" medhan vintheren äller förith ville ickä vara stadught \" ib 110 ( 1507) . ib 51 ( 1506) . ","3) år. ä kombir weeth mz vinthre GO 295 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 147. hwart siw vintra gamalt barn wil sik siäluo bäst ib 285 . \" nampn thera manna som äre XX winter gamble \" MB 1: 383 . \" tho at iak matte thusanda vinter lifua \" Iv 1562 . \" tha thusand vintre thry hundradh aar fran gudz fözlo lidhin var \" ib 5739 . thretigi winther oc en three MD 14 . Fl 111, 2504 . - Jfr bradh-, midh-, si-vinter."],"f":["vintren SD 5: 637 (1347; på tre st.). wintren BSH 5: 144 ( 1507) . ","vintryn SD 5: 637 ( 1347) . ","wynthren LB 7: 183 . ","winterin RK 1: 3353 . ","vintarin Bir 2: 230 . ","vintheren HSH 20: 110 ( 1507) . ","wintheren RK 3: 1004 . ","vinthre GO 295 . ","wintra VML I þj 1: 2. vinters, jfr uttrycket i vinters under 1 och sammansättningarna vinters dagher, vinters tidh. ","vintrins MP 1: 15 . ","wintherens RK 3: 999 . ","vintrum VGL II K 72: 4. uintrum ib 2 . ","vitrum ib I K 3. vittrum ib K 3, J 13: 4. vättrum ib M 2. gen. vintra ib J 6: pr-, GO 285 ), ","vinters dagher","vyntherss- )","vinters tidh","-tiidh )"]},{"a":"vinter rogh sädh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vinterdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinterdag, dag af vinterhalfåret. på hösthen och vintherdagh (d. v. s. vintern) är thet stoor fare swadane peninge vtoffuer sände FM 429 ( 1509) . ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröster bestaa for vinterdaga (före vinterns början) SO 82 . Jfr vinters dagher."],"f":[]},{"a":"vinterhvete","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinterhvete, höstvete. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 187. viij span somer hwete span vinther hwete BtFH 1: 338 ( 1463) . [1] pund vinther hwethe ib 356 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"vinterkyld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinterköld. LB 2: 37 ."],"f":["-köldh )"]},{"a":"vinterlas","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinterlass; lass som köre om vintern. SD 2: 101 ( 1291) ."],"f":[]},{"a":"vinterläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinterläge, vinsterqvarter. \" wii haffue lagt alle ware baathe oc skip i wintherläghe \" BSH 5: 324 ( 1508) . \" ath sanke mer soldh hiit in i richit till vinterlege \" HSH 20: 202 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"vinternat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","att föra till 2. ","2) natten till dne 14 oktober då vintersn ansågs taga sin början, tiden omkring vinterns början. saa förlöper then hösth oc winther nath RK 3: 987 ."],"f":[]},{"a":"vinternot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vinterrogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinterråg. \" Jfr MÖller, Ord. öfv. Hall. lanskapsmålet s. 124; Schlyter, Ordb. s. 706; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 132, 187; Möller, Sv. jordbrukets hist. s. 1457. abbatissan . . . befälle gaarzmästarenom at winthirroghin oc röghsädhin bätre oc meere saas aarligha än want är \" VKR 42 . Bir 5: 120 ."],"f":["wintyr- Bir 5: 120 . ","-rugher VGL II K 73: 2. -ruff ib i var.), "]},{"a":"vinterskatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skatt som utgår om vintern. \" thet snarasta jak kan taga vp vinterskatten inna jwl \" BSH 5: 313 ( 1508) . \" ad the lothe kome then vinther skatten til gordhen, som gor aff the hereth (Vartofta, Gudhems och Redvägs härad). för thy her gaar föghe vinther sakth aff thesse herden \" ib 422 ( 1510) ."],"f":[]},{"a":"vinterstaþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vinterthing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinterting, ting som hålles om vintern. tha som wintir thing waro i thorsange första thorsdaghin i fastone SD NS 1: 14 (1401, nyare afskr.). tå war winter tingh i asickala sochnn BtFH 1: 6 ( 1474, nyare afskr.) . tå war wintertingh med allmogen aff asickala sockn ib 18 (1501, nyare afskr.). på s. gertruds affton war winttertinget i jämpse sockn ib 118 (1482, nyare afskr.). ib 8 (1469, nyare afskr.) o. s. v."],"f":[]},{"a":"vintertidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vintertid. vm wintertiidh BtFH 1: 456 ( 1362) . Lg 3: 212, 345 . BtRK 233 ( 1464) . Jfr vinters tidh."],"f":["-tiidh )"]},{"a":"vintras","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" BSH 5: 141 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"vinträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinqvist. MP 1: 238 ."],"f":["wiin- )"]},{"a":"vintunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vintunna. \" läggir thw henne (örten flos marinus) i win tunno tha gömer hon winith ath thz wardhir eyo swrt \" LB 3: 92 ."],"f":[]},{"a":"vinätikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vinättika. \" tagha wiin ätikio \" LB 1: 96 . ib 5: 77 . \" iiij ägge skal fwl aff vin ätika \" ib 7: 308 ."],"f":["ethykia: -o LB 5: 77 ), "]},{"a":"vipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vipa. \" wipan wil hägna aal markin ok gethir ey wart sith eghit redhir \" GO 1071 . Jfr hornvipa."],"f":[]},{"a":"vir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iak."],"f":[]},{"a":"virdha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) värdighet, förträfflighet. mz thins werdogasta affödho äverdelika snilles tokt oc wördo (loniate imnensa) Su 204 . ","2) vördnad, känsla af vördnad. skalt thu oppsta mz största wördho moth honom LfK 30 . (?) o hwat wördho skulle thenna ordhen tik . . . til föra, gudelikhetena ökia oc tröstena tilläggia, wördhena för närwarilse, gudelikhetena för wälvilian oc tröstena för gömona LfK 134 . - ära, heder, vördnad. han . . . dyrkadis mz gudelige wördho MB 2: 203 . laghen höllos j wördho ib 271 . ib 285 . \" som tik älska oc tik i hedher oc wördho halla \" Su 192 . Lg 3: 554, 562 . gör hedher oc wördho thinom hälga ängle LfK 135 . gudhi jomfrv marie oc sancte birgitte til hedher wördho och ära FH 5: 141 ( 1490) . - Jfr si-, van-virdha."],"f":["vördha . ","worda: -o MB 2: 285), "]},{"a":"virdhar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"virdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) värdigt, höfviskt; på ett passande sätt. skal han sik huarn stadh wirdelika ok frilika haua KS 58 (146, 64) . \" til huilkom hon sik wördhelika (amicabiliter) mz aldra wärdogasta oc lioffuasta änlite nidherböiandes sagdhe min son, lydh oc giff mik tith hiärta \" Su 19 . ","2) hedersamt, med heder. at man matte finna hennes ben oc latha them wördhelika komma til iordhenna Lg 673 . ib 335 . ","3) vördsamt, vördnadsullt, med vördnad. skudha them väl granlica huru the vyrdhelica (reverenter) oc höuislica standa. tala. oc höra Bo 2 . \" huru gärna oc vyrdhelica the sagho varfu \" ib 246 . \" them kommande anamandhe han wördhelika oc säfflika \" Lg 662 . \" förälldrane takkadhe honom wördelika oc mykyt ödhmywklika \" ib. \" huilka högtidh iak loffwar . . . wördhelika oc gudelica halla \" ib 3: 50 . \" böd han didrik wyrdeliga (virðulega) till sik \" Di 197 . - Jfr vanvirdhelika, äfvensom värþelika."],"f":["vyrdhe- . ","vördhe- . ","-liga )"]},{"a":"virdheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) vördnadsfull. \" mz blidho änlite. viso oc vyrdhelico (reverenti) \" Bo 27 . ","2) vördnadsvärd, vördad. lhwila thik langan tima wördheliken i warum herra (quiesce per longum in Christo, frater, tempus; möjl. har den lat. text, som förelegat för öfversättaren, haft: frater venerabilis el. frater reverende) Lg 3: 233 . \" mödha then wördhelica mannin \" ib 231 . ib 351 . - i titlar. meth wara nadhoghe ok wyrdhelika förstinno drothningh margretis jaa, radhe oc närwäro SD NS 1: 230 ( 1403) . \" i wirdeliks herra oc andeliks fadhers her biorns . . . närwaru \" ib 400 (1405; gammal afskr.). ib 398 (1405; gammal afskr.). thöm virdheleca herranum biscop knute ib 2: 52 ( 1408) . \" för ider wyrdeliga werdugheet \" BtRK 77 ( 1434) . - Jfr mis-, o-virdheliker (-vyrdheliker), äfvensom värþeliker."],"f":["vyrdhe- . ","vördhe- . ","-leker . -lig: -liga Lg 3: 351 ; BtRK 77 ( 1434) . ","-liken Lg 3: 233),"]},{"a":"virdhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["bevärdigande, nåd. \" tha mat thw värdhskyllelica vptändas ok hitna vidh swa stor vyrdhilse (dignationem) \" Bo 178 ."],"f":["vyrdh- )"]},{"a":"virdhinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vanvirdhinger."],"f":[]},{"a":"virdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr si-, van-virdogher, äfvensom värdhogher."],"f":[]},{"a":"virdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hedrande, hedersbdtygelse, heder. \" gingo alla klerkerna moth honom medh helgeomom och sungo, följandes honom i i clostret, och brs uth om choret sanctæ birgittæ skrijn, honom till värdogheet \" TK 271 . Jfr värdoghet."],"f":["vördoghet )"]},{"a":"virdhoghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["hedersamt, med heder, med vördnadsbetygelse. hennes nade fölie til landemerket sa wyrdugelige som tilbörligt är BSH 4: 349 ( 1503) ."],"f":["wyrdugelige )"]},{"a":"virdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vanvirdska."],"f":[]},{"a":"virdska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vanvirdska."],"f":[]},{"a":"virk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omsorg. \" the läggia mykla fanytta virk a sin klädhe \" MP 1: 188 . "],"f":[]},{"a":"virka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr värka."],"f":[]},{"a":"virkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verkan, verksamhet. \" i the naturenna virkan ok gärning (in illa actione naturali) \" Su 413 ."],"f":[]},{"a":"virke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verk, det som är uppfördt el. uppsatt, byggnad, bygge, ställning, anstalt. bödh thenna omildhe keijsaren . . . ath göra thz sma (för sama) wirkith (ɔ: hwla wärkith) Lg 3: 144 . \" alle the som saagho thz hywla wirkith the gaaffuos ther wiidh ok thom fasadhe i thera hyärtha wiidh saa grinth eth wirke ib. - om binas kakbygge. flughu the (bina) in ok vt ok nidhirt j stokkinom. thha satto the siin wirke \" KL L11. j thässe yrt fäste biit sin fot oc vtdraghir aff hänne sötma ok bär atir j bistokkin til thäs virkit vardhir fult Bir 3: 118 . - Jfr bol-, fast-, hand-, handa-, hiula-, lana-, laxa-, trä-, vatn-, vatu-virke, ävensom värk, värke."],"f":[]},{"a":"virkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omsorgsfullt, skickligt, konstmässigt. \" hwilkin mantil skal ey wara wtantil rynktir oc ey wirkelika (acurante) samansattir \" Bir 4: 10 ."],"f":["wirklikä Hels L þ 15),"]},{"a":"virnabora","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = virnahul. wm söm ok wirnaburur SO 13 ."],"f":["-bura )"]},{"a":"virnahul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af bromslarv förorsakdt hål i ett boskapsdjurs hud el. i läder berndt af sådan hud. hwar som siäl sko mz ypnom wirnahulum j sulum äller j owärlädhrom böthe ena thunno öl for hwarth hol SO 20 ."],"f":[]},{"a":"virþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) värdera, värdesätta, undersöka och uppgifva värdet af (ngt). äpter thy godhe män hona (ɔ: bygningena) wyrdho ok skattadhe SD NS 1: 30 ( 1401) . \" skal skadhin wyrdhas \" MB 1: 337 . the funno ena graff riik ok skön hon matte wyrdhas widh mykith lön Al 3998 . - värdera för utmätning; utmäta. wil han ey än tha gälla tha sla foghetin eller gardzmästaren ok twe borghara till nämpde wördhe hans hawor oc göra them rät som han afborgadhe EG 64 .","2) värdera, uppskatta, anse vara värd, anse hafva värde el. betydelse. thu äst lagdher i gudz mätskaal oc wägher litith, thy at thu wardher minna wyrdher hädhan fra (appensus in statera, et inventus es minus habens) MB 1: l19. hon . . . vyrdhir alla världina ey meer än thräk Bo 117 . \" wird ey werulzlik ting fram för dygdelikan lifnat \" KS 20 (50, 22) . - uppskatta, förstå värdet af. jngen man gither vörth (kan nog uppskatta) tesse yrtz godlek LB 2: 60 . ","3) värdera, sätta värde på (ngn), hålla af, älska. hwat konunge är thän j virdhin swa mykyt (quem tantum diligitis) Bil 126 . ","4) anse, räkna. \" cristet folk . . . virþa for ängte afguþa dyrkt (derum nostrorum sacrificia parvi pendent) \" Bu 491 . ","5) akta, bry sig om. äru the onärdhoghe at faa himerike som ey wrdho oc aktadho thik (non curant de te) Bir 3: 472 . \" som . . . ey wirdher waldit ey wärals herra wredhe \" Bil 413 . þe saghþo sik väl haua domen hört ok vita ok han eigh virþa Bu 518 . \" the akta ey älla wrdha häuitis pino oc ey syndena huru the ledha äru \" Bir 2: 182 . vi aktom älla wyrdhom hwazske liiff älla dödh oc wyrdhom ey stort hulkit hällir kombir ib 3: 81 . \" iak aktar ey älla virdhe hwa thik mättir äptir dödhin \" ib 1: 277 . eigh virþer iak huat alle þine guþa äru vreþe Bu 504 . änkte wyrda hwat prophetana spadho Bil 536 . Bir 1: 42, 192. thänne konungir aktadhe ey älla wyrdhe vm alt hans folk doe ib 3: 452 . \" monde han minna wyrdha hwru the andre fore \" MB 1: 247 . Bo 190 . RK 1: (LRK) s. 231 . n[w] sägher wärkemestara honum . . . ath han skal honum sina päningha äller panth faa . . . ok han dölskas äller wördher ey SO 23 . - akta, fästa afseende tid. tha hillebrand hörde at hans bön war enchte wärd Di 71 . \" sidan hans ord war enchit vördh (Cod. A hört 72) \" ib (Cod. B) 319 . - bry sig om, anse vara värdt, vårda sig om. med inf. ey wiste han eller wyrdhe kunna allan häggumma MB 1: 93 . \" wyrdhe ey (noli) rädhas \" ib 182 . \" wyrdh ey ok mykyt dröuas om thätta maal \" Gr 268 . \" han wille mik ey the äro te han wyrdhe (att han ens brydde sig om) en tima til mik se (vildi eigi virða sik þess at sjá mik) \" Iv 485 . ","6) hafva försyn för. the rädhas ey gudh ok vördha ey män MP 1: 284 . Bo 174 . \" the som äkke vyrdha tappa timan \" ib 16 ."],"f":["vyrdha . ","vördha . ","wrdha Bir 2: 182 . värþa L. ","vörde RK 1: (LRK) s. 231 . ","wyrdho Bir 3: 472 ; SD NS 1: 30 ( 1401). part. pret. wyrdher MB 1: 19 . ","wärd Di 71 . ","virt MELL þ 34: 1. wyrt ib i var. vörth LB 2: 60 . ","wöörth MELL þ 34: 1 i var. vördh Di (COD. B) 319), V. ","virdha sik , bry sig om, vårda sig om. han . . . wyrdhir sik ey at see til min Bir 3: 38 . - refl. virdhas, bry sig om, vårda sig om. han wilde megh ey then äre the han wyrdhes entiidh til megh se Iv (Cod. D) 485 . - Jfr mis-, si-, van-virþa, äfvensom hedhervirdher."]},{"a":"virþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ful-, mis-virþe (-vyrdhe), äfvensom värþ, värdhe."],"f":[]},{"a":"virþing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vördnad, känsla af vördnad. for . . . wyrdhning thns brwdgumma Ber 37 . - heder, vördnad. som tik haffuer haldit j allä wörding Va 35 . haldä them j storä ärä och wörding ib 39 . - hedrande, hedersbetydelse, heder. the vnfingo henne mz stora wörding Va 51 . ib 55 ."],"f":["wyrdhning . ","wörding Va 35, 39, 51, 55), "]},{"a":"virþning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. värdering. ","1) värde? virdning SR 4, 5 (på det förra stället af Bure förklaradt med »värdöre»).","2) vördnad, känsla af vördnad. han var hördhir . . . for sina vyrdhning oc värdhelikhet (pro sua reverentia) Bo 166 . - med gen. (el. poss. pron.) utmärkande den el. det som är föremål för vördnad. for guz pino vyrdhning KL 41 . VKR 13 . \" ffor durawaktarans wyrning (ostiarii reverentiam) Be 215. gudhz wyrning (renerentia Dei) \" ib 13 . LfK 30 . \" for thina vyrdhnung oc lydhno hiälpir han sik äkke (ipse propter obedientiam vestram et reverentiam nou se jwat) \" Bo 191 . med prep. til. wördhning til thinna formän Su 430 . - mäþ virþning, med vördnad, vördnadsfullt. beddis hon mz höxsta vyrdning at kyssa hans foot KL 355 . hon . . . neegh honom mz store vyrdhning ib. ib 11 . badh han gudh alzmäktoghan mz gudelike vördningh MB 2: 90 . \" the . . . badho til hans som sin gudh mz alle byrdhning \" Bo 1 . ib 82 . \" skalt thu . . . skodha apostlana som mz vyrdhning oc räddogha (cum tremore et reverentia) altidh blifwa när honom \" ib 166 . folkit aff stadhenum . . . gik vt mot honum mz hedher oc wördhning Lg 3: 233 . \" the . . . badho til hans mz vördhningh \" MP 1: 44 . Bir 2: 158 . Lg 52 . \" iach fiich her seenth i affthens alles eders verdughethers . . . articla pa scripther huilke iach med tilbörligh vördningh annamade \" HSH 20: 249 ( 1508) . \" mz alle wordning iag honum wnfik \" RK 3: (sista forts.) 5068 . - hedrande, heder, ära, aktning, vördnad, respekt. tha hafdhe iac . . . hedhir oc wördhnig aff allom ST 288 . \" hanom hafwer thu lofwat lydhno ok wärdhning \" Ber 244 . \" abbas pafuncis hiolz i myklo wyrdhning oc wärdhelikhet i thy klostre oc stadh som han bygdhe \" KL 251 . \" the hölle mig i wårdning oc hedher \" RK 3: (sista forts.) 5825 . \" j swa hälgo rwme oc mönstre som owir alla werldena hedhradis oc hiöltz j största wörningh \" MB 2: 286 . HSH 18: 37 ( 1496) . \" ther af wardr tu hafdr i hedhr oc wyrdhning \" KS 54 (137, 58) . the . . . äru thes häldr til (för honom til?) lydhno ok alla wirdning ib 60 (149, 66). alt hauer then i rädzl ok wyrdning ther gudhi gör hedr ok wirdning ib. Ber 258 . - aktningsfullt el. hänsynsfullt beteende. at ther halle friþ. ok hether. oc wyrdning sijn i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). - heder, hedersbetydelse, vördnadsfull helsning. hwat äro oc vyrdhning the giordho varom herra Bil 915 . \" andre . . . göra ey skyldogha wyrdhning the hälgho trhräfallelikhet \" KL 80 . nu giordhe iak wyrdhning mz eno knä hanom som karit bar ther gudz likame war j ok hadhe han warit godhir tha hafdhe iak fallit a badhin knän nu män han är ilde tha gör iak mz eno knä wyrdhning for gudz likama kar ther han bar ib 9 . \" sidhan var herra ihesus hafdhe tha giort sinne modhir oc takit af hänne vyrdhning (reverentia matri exhibia, similiter et ab en recepta licentia) \" Bo 236 . Bir 1: 219, 2: 176, 3: 55, 176 . Lg 68, 3: l426. MB 2: 184 . \" os vetis engin wirdhning \" Bil 282 . \" erlige the swenska vntfingen thz mz processio oc wirdning aller besta \" RK 2: 6860 . the samma iomfrwnne til wyrdningh oc wältäknat Lg 814 idher til äre och wordningh BSH 5: 332 ( 1508) . til ärofulla jomfru marie wördningh Bir 4: 3 . \" medh stor wordningh mik fatig wnfangandes som jach haffdhe warith en stor landes herre \" BSH 4: 251 ( 1500) . tok han mz alle vyrdhning orlof af hänne Bo 36 . ib 51, 142, 213 . Lg 335 . LfK 195 . ","3) värdighet, hedrad ställning; företräde. offstoor wördhning fäller ok sik Al 3566 . \" ysaac . . . thänker at hans äldre son skal fa wyrdhning \" MB 1: 212 . \" esau hawer widheraght sina wördhning \" ib. \" han wil honum ökia the wördhning som äldre brodher bör til rätta \" ib. \" iacob sigher sik wara esau eldre brodher, oc ey liwgher han tha än han swa sigher, thy at han hafdhe köpt äldre brodherins wördhning oc mz wyrdhinginne nampnith mz hans ia \" ib 213 . ib 215, 216 . ","4) aktgifvande, uppmärksamhet? hwath är mannen thes, at thu hawär giort hanom slijka wirdning (quid est homo, quod nemor es ejus) KS 2 (4, 2) ; troligen dock snarare att föra till 3.","5) aktsamhet, omsorg. \" jak vntfik ärliga manna breff . . . meth stora wyrdning wäl bewarad oc inciglat skäliga \" SD NS 1: l77 ( 1404). - Jfr mis-, o-, si-, van-virdhning (-vyrdhning). "],"f":["virning L. ","vyrdhning. vyrdhnyng Bo 191 . ","wyrning Ber 13, 215 . ","vördhning . ","wörningh MB 2: 286 . ","wördhnig ST 288 ; LfK 30, 195 . Lg 3: 426 . ","wördhnigh Lg 335 . ","wrdhning Bir 2: 158, 176, 3: 55, 240 . ","vordning HSH 18: 37 ( 1496) . ","wordning RK 3: (sista forts.) 5068 . wårdning ib 5825. wordningh BSH 4: 251 ( 1500) , 5: 332 (1508). wärdhning Ber 244, 258 (på båda ställena utgör -är upplöst förkortning). värning ÖGL Vins. 7: 4 i var; -en kib B 45 i var.), ","virþninga giäld","virninga- )","virþninga värþer , "]},{"a":"vis","b":[],"c":"","d":"","e":["2) säker, trygg. \" the swaradho engin wara vissan for misfallum \" Bil 610 . ","3) viss, bestämd. \" hafwa the af hans röst vissan (certum) tima at vt gaa ok äruodha \" Bir 1: 256 . \" hauande vissa tima til licamlikit äruodhe \" ib 3: 159 . \" en man atte twa akra annar var oröktir ok annar bar frukt vj vissom tima \" ib 2: 308 . taka päninga til läns . . . til nakan vissan tima ib 3: 125 . timanda tingom skal man sik ey vp å noket fästa, ok änkte ther vm wist at döma KS 21 (51, 22) . - (?) os är bwdhit enkte skula taka wtan aff wissom oc wäl affladhom tinghom Bir 4: 33 . ","4) pålitlig, trogen, trofast. md dat. kunungur skal . . . skipa . . . rätwisa syslo män . . . the hånom sen wisse ok trone KS 66 (163, 72) . ","5) tillförlitlig, berättigad till förtroende, betrodd; auktoriserad, bemyndigad, befullmäktigad. them fornempda bo jonsson älla hans wisso budhi . . . thessa forscripno almenninga at fastfara VAH 24: 327 ( 1377) . SD NS 1: 172 ( 1402, gammal afskr.) , 336 ( 1404). at i honum oc hans arfwom oc thera wissom vmbudhom swarin BYH 1: 182 ( 1377) . \" herra beinte älla hans visso vmbudhi thässin godzin at fastfara \" SD NS 1: 156 ( 1402) . \" ib 108 ( 1402), 132 ( 1402). när här thord eller hans wissa wmbudh ther fasta a bedhis \" ib 256 ( 1403) . ib 420 ( 1405) . the . . . haffue forbidet edert wissa bwdh och scriffuilse HSH 19: 118 ( 1506) . \" at han skulde honom när sik haffua til tess idert wisse budh kome tidh \" FM 489 ( 1510) . HSH 20: 180 ( 1507) . \" haffde sijne visse speijare in paa ölandh \" ib 182 ( 1507) . Jfr visso. ","6) viss, förvissad, säker. the . . . giordhos rasklika visse (certifikati sunt) sidhan the sagho stiärnorna Bir 1: 98 . \" at han skulle göra apostlana vissa i tronne af sino vpstandilsom \" Bo 238 . \" vm thu äst vis at thw mat bitala j foretaknom tima \" Bir 3: 125 . - med gen. þäs. var þäs vis þu varþar vär pinaþar Bu 521 . Bil 356 . RK 1: 3700 . Al 4381 . \" thäs är iak vis \" Fl 394 . \" jach är thäs fulleligä wis at diäffwlen ma os enkte skada \" Va 11 . warin thes wis (des sit sicher) . . . j skolin sighir winna ST 85 . Fr (Cod. B) 2993 . \" thäs se thu . . . wis \" Al 1034 . \" wardh thäs wis thz bliffwer ther widher ib 8524. - med prep. är jak vis a mine helso \" Bir 2: 335. Bo 65 . Lg 3: 104 . \" liak thykkis the a vara viis \" Fl 903 . \" warin ther wis pa \" Va 9 . \" han var vis op a sit liiff \" Fr 1063 . \" säti äkke bradlika badha fötrana saman vtan at han är förra vis vppa hulkin wäghin är \" Bir 1: 312 . hon . . . var vis af sin sons vpstandilse Bo 219 . Bir 1: 153, 321 . \" at wara sigher och wis af (securus de) synda forlatilsom \" Ber 91 . - säkert underrrättad. med prep. kan enghen thän finnas, som os ther om wissa kan göra Lg 3: 172 . - n. vist, adv. säkert, med säkerthet, utan att förfela, ofelbaart. kastandis mz slywngo stenana swa röth oc wist. at the eth haar matten ppther sin wilia wäl raka äller slaa swa at slaghit aff stenen skulle engaledis böghia aff wäghis MB 2: 134 . - Jfr ovis."],"f":["viis . ","viss Lg 3: 104 . ","wiss GO 245 (genom radering ändrat från wisser). n. vist. wiisth RK 3: 1138 (i rimsl. med tysth). ack. m. vissan. GO 104 . " äncti är wyssari än döþrin oc äncti owissäri än dözens tymi " SD 5: 561 ( 1346) . " langhir siwkdombir är wiss dödhir " GO 24 5 . (lofuar) hanum wissan sigher Bil 564 . " the thingh . . . som eigh fnnas ii biblia scriueth ok äru tho fulkumleka wis (motsv. ställe i Bu: san 6) " ib 924 . " wist tekn " ST 327 . " the tidande waro honom sagdh for wiiss " RK 1: 3119 (i rimsl. m. norighis). ","for visso","-vissa . ","-vist ) ","visso"]},{"a":"vis","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vis, sätt. i förbindelse med föregående prep. och gentivbestäming. en köpman förer slädhan i köpskaps win (d. v. s. såsom han i den hade handesvaror) BSH 4: 352 ( 1503) . \" thet är ingen mer brutit haffuer en jac i fiende wijs moth hans nades fadher \" ib 5: 626 ( 1520) . pa qwanswis PM 66 ; jfr qvant. - a kors vis, i korsform, korsvis. moyse . . . räkte op badha sina armaa kors wiis MB 1: 325 . - i kors vis, d. s. funno . . . alla daggena falna j korsswilis (motsv. ställe Bil 318: j cors like) Lg 994 . \" hon . . . lagde henderna i kors wisth for brysthet \" ib 3: 94 . \" skal han i kors wiis läsa thenna orden \" LB 7: 12 . - Jfr aþru-, kors-, liker-vis samt visa."],"f":["wiis . ","wijss . ","wisth )"]},{"a":"vis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vetane, kunnig; vis, förståndig; vittnade om vishet el. förstånd. octouianus viis man ok vitar . . . lät kalla sik ena visasta spakano Bu 62 . \" johannes crisotomus vis mästare \" ib 49 . \" iak huxaþe mina systor vara dara. oc fan iak sannare at hon är wrþen en þe visaste \" ib 187 . \" juþa ok hälzt þe försto. ok þe visasto. läto sk þät dighart angra \" ib 197 . ib 100 . \" var härra . . . sannaþe han vara . . . wisastan mästara þere const \" ib 181 . Bil 711 . \" en wiis philosophus \" ib 535 . \" mön war mykit wiis (j boklighe konst) \" ib. \" mön giordhe sik wisare än mästarin \" ib 213 . \" vise mästara . . . letadho hwru wärdlin wardh \" MB 1: 31 . \" thw äst en wiisman oc höffuisk (vitr naðr oc listugr) \" Di 36 . ib 35, 280 . Al 157, 163, 179 . \" helsar iak thik porum wiis \" ib 4364 . salomon wise KS 69 (170, 76) . \" aff visom läkiarom \" KL 362 . osniellan ok litit vndirstandande forma iak at göra ympnit sniellan ok visan Bir 1: 255 . \" man kan icke skapa menniskien stragx saa wiis och kloch, som henne bör wara \" FM 489 ( 1510) . \" mangha waro ok ära ydher tyl handa som . . . ära wysane ok klokana. än iak är \" Gers Frest Inl. görs henna storligha behof wardha wysz ok klok tyl ath waktha sik ok stridha moth swa dane fiende ib. \" tyl ath göra menniskene wysa ok frunomstogha moth dyöffwlsens forsath ib. fore alla män tha ära the wiis \" Al 40 . \" hwa är swa viis (för oviis?) at han rädhis ey sin skadha (tam quis inops mentis quod non timet a noceumentis) \" GO 987 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 387. thz ordh sagdhe en tunga wiis mz wiso radhe oc wise akt haffwer thu thz ordhith sakt Al 8342, 8343 . \" medh wise föreakt \" KS 82 (203, 90) . medh . . . wise daghtingan ib 75 (185, 82). mz blidho änlite. viso oc vyrdhelico Bo 27 . - förståndig, som förståg si på (ngt). jak är ympnyt sniällir oc viis til radha (sapiens ad consilia) Bir 3: 464 . the äre vise til alla ära Fr 2737 . RK 2: 2924 . ","2) bekant med (ngt), egande kännedom om el. erfarenhet af (ngt). vara vis, ega kännedom om, veta. med gen. the frw heet olipiadis wään ok fagher thäs war han wiis Al 150 . \" han wan idhar stadh miteradis ok brände han op thäs ärin ij wiis \" ib 2408 (båda dessa ställen måhända att föra till följ. ord 6). - med prep. um. alla qwinnor waro bundna vnder thetta band, vtan the waro wiisa om gudz wilia MB 1: 134 . - vara el. komma i erfarenhet (af ngt). med gen. k cristiern hade tänkt swänskom saa harth eeth riiss gudh them naadhe som täss haffde warith wiiss RK 3: 2401 . \" vara sik vis, veta. med ack. alexander thz war thik wis thz iak haffwer thik lätith winna alla men A 8595 (måhända att föra till följ. ord 6). - vardha vis, lära känna, få veta, få besked om, erfara (ngt) ij thänna tima vardh konungin viis huilkin ära ok huilkin priis herra iwan hafdhe wunnith thär \" Iv 1829 . helena wilde wiis wardha hwilkit korssit wars herra ware Bil 87 . - med gen. el. ack. hwar som aarla riis han wardhir mangs viis GO 9 . ib 489 . \" miin fru thäs viis nu vordhin är at ij swa lönlika hafuin varith här \" Iv 1354 . Al 7616 . \" hans nampn vil iak nu vardha viis \" Iv 1266 . - erfara, komma i erfarenhet af, röna, upplefva. med gen. el. ack. tha wart han thz äuintyr wiis Iv (Cod. B) 691 . \" lithet äpter warth han thz wiiss \" RK 3: 1519 . \" wy sculom sigher wynna och saa priis saa wardher han (Tord Bonde) mz k kalr täss wiiss ib 32. - vardha manz vis, träda i sexuell förbindels med en man, hafva köttsligt umgånge med en man. justina wilde ey wardha mans viis \" Bil 447 . \" en nunna som aldre war manz viis \" ib 686 . - Jfr bok-, iäm-, lagh-, o-, rät-, skiäl-, vrang-vis."],"f":["viis . ","wiiss . ","viis . ","wiss RK 2: 2924 (i rimsl. med pris.) wysz Gers Frest Inl. ack. m. visan. f. wysa Gers Frest Inl. dat. f. wise KS 75 (185, 82), 82 (203, 90) ; Al 8343 . ","viso . ","wisir MB 1: 573, " hvarest denna form uppgifves tillhöra Cod. B. vise " ib 31 ; Fr 2737 . ","viisa MB 1: 134 . ","wyse Gers Frest Ind. dat. visom. best. form nom. m. wise MB 1: 7 ; KS 69 (170, 76) . ack. m. wisa ST 413 . ","wiso ib 415 . ","visare . ","wysane Gers Frest Inl. superl. visaster), "]},{"a":"visa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" wisa ludde ey tes bädher RK 2: 9262 . \" han diktade engen wysa aff ny \" ib 6040 . - Jfr lofs-, venings-visa."],"f":["viisa . ","vysa )","oeg . ","dänerna"]},{"a":"visa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) visa, låta se, förete, låta komma för ngns ögon, utpeka. han wiiste henne kälde MB 1: 198 . iudhas . . . wizste drotnigenne thrät Bil 87 . \" symon manadhe mik aldre visa thrät hwar thz ligger \" ib 86 . \" wisa thöm korsit \" ST 301 . \" han wiste them stadhin ther korssit war begrafwit \" ib. \" wisa hwar korssit ware ib. \" Di 287 . swo som thik war visat ok tet j gaar swa lyptis jak vij sinnum hwar dagh . . . aff guz änglum at höra himerikis söthan sang Bil 273 ; \" jfr 2. \"","2) visa, låta veta, låta förstå, uppenbara. at visa (manifestaret) þät allom cristnom Bu 24 . \" pauen skipaþe fasto ok böner. tel at guþ vilde þät flerom visa \" ib. \" han baþ guþ daghleka visa sik (sibi evelari peteret). hui hans äjggla sunggo huart ar þän sangh vm þa naat \" ib 23 . þe . . . lysto baþe firi lekom ok lärþom. huat þöm vr visat ib 50 . \" här wiiste war herra moysi, hurw. wiit oc langt thz landit ware, som israels sönir skullo skipta \" MB 1: 424 . \" gudh siälwer wiiste (Cod. B wisadhe 525) them at gudz son . . . skulle födhas aff eens thera sona släkt \" ib 1 . \" mik är visat. aff guz wäghna. at iak skal innan (stuntan) tima skilias widh likamän \" Bil 273 . \" min son viste (inspiravit) them hälgha mannenom at thry thingh waro j wärldinne hulkin som them sama minom son misthäktos \" Bir 1: 354. gudh . . . visade honom mz andelikom inskiutilsom (inspiravit ei) lagh ok reglo til goth lifwirne ib 355 . - tillkännagifva, låta vet, omtala. þe þing vilium vi här af vare fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth Bu 6 . \" sanctus ambrosius uitnar ok visa al hänna matiria som här scriuas \" ib 512 . ib 187 . wiisa (reuntia) mik hwath ther görs MB 1: 230 . - visa, lära. þe visa iþar göra guþ vräþan Bu 138 . \" visa hanom guþpleca siþi \" ib 156 . \" visaþe han ok lärþe himirikis up gang at tolf dygþa trapom \" ib 185 . \" at stadhelica tro aff gudz gudhdom oc mandom alt thz cristin tro känner ok visar \" Bir 3: 378 . - visa, låta veta, gifva anvisning, anvisa, föreskrifva. wiisto the (änglarne) diwrom hwilka lydhno the skullo halda mannenom MB 1: 98 . \" bödh war herra moysi, at wisa israels sönom, hurw margh hem leuite skullo ägha i bland israels sönir \" ib 424 . \" mathias . . . giordhe e wäl som han wäl wiste, ok androm visadhe (satagebat, ut, quod jussu præceperat, opere compleret et ovis doctrinam manum operatione monstaret) \" Bil 245 . - anvisa, gifva anvisning (att göra el. företaga ngt). hanum war visat at kalla en visan mästara Bil 618 . - visa, anvisa (en plats). the viisto honum een litin kofwa Iv 4489 . - visa, gifva anvisning på el. underrättelse om (väg). diäfla . . . visto þöm väghen þart af rätto Bu 523 . \" tee mik oc visa saman vägh \" Bir 2: 197 . \" hulkin som viiste ok liuste sannan wägh til hymerikis port \" ib 1: 307 . \" gifva anvisning på (ngn). þu varþ mik vistar \" Bu 498 . ST 116 . - visa, gifva anvisning (på ngn till hvilken man i visst syfte har att vända sig). tha the hördho thz wiisto the fran sik oppa then iudhan som viste hwar korssit laa ST 301 ; jfr 3. ","3) visa, gifva anvisning att begifva sig (ngnstädes el. till ngn), hänvisa; sända, skicka. med dat. (el. i dess ställe ack.) och prepositionsförbindelse el. adv. biskopen visaþe hänne tel sin klärk Bu 143 . \" drotnigen . . . viste þöm . . . tel sinna hiorþ mz orþom ok taka ygsn for vagn \" ib 167 . Bil 113 . MB 1: 240 . Iv 3110 . hertugh erik . . . wiiste moot honom herra biärna RK 1: 3360 . \" visthe konungen twa riddare äftehr them \" Di 233 . \" wisa barne j by \" GO 255 . \" viiste han honom vnde et trä \" Bil 793 . konungen . . . wiiste sinä men at dör Di 162 . \" skal iak i morghon wiisa a thit land humblo här \" MB 1: 303 . \" jak skal wiisa til idher (immittam . . . in vos) skogadiwr ib 377. skal iak wiisa ower idher soot oc bradhan dödha ib. the . . . wisto them slappe ather heem \" RK 1: 4157 . - sända bud. hon wiiste annantidh til abbotan KL 283 . \" herra iwan viiste tha genast heem \" Iv 1721 . hertoghin wiiste alla vegna RK 1: 3138 . - gifva (ngn) anvisning el. befallning (om färd); sända åstad. the . . . wildo them ther gerna bestanda ok wisa them fara heem til landa RK 1: 299 . \" tha wiiste han¬ tiwgho vm then matho the a godha hesta satho the skullo ridha ok forsee hwar the waro nordmennene ib 3140. - gifva befallning att aflägsna sig el utgå, utvisa, bortvisa. visas aff gillena \" SGG 134 . wijses af hampnen SO 297 . ","4) gifva anvisning; tilldöma, döma. vistom wi hanom sin panth behaldha SD NS 1: 386 ( 1404) . - genom dom bestämma öfver (ngt). at jac oc heratzbone sculom thet vpspöria, wisa oc hänna foghot . . . redhe vppa göra SD NS 1: 424 ( 1405) . i b 2: 218 (1409, nyare afskr.).","5) visa, bevisa, ådagalägga. \" vil iak þik visa corsens värþelekt tekin ok äro \" Bu 139 . \" andreas visaþe hanom mäþ fäm skälum. at þät var skälekt. at guz som þolde döþ a corseno ib. \" ib 186 . \" han . . . visa þöm þät vara möghelekt mz naturlekom skälum ok exemplis \" ib 185 .","6) visa, utvisa, gifva till känna. med saksub. þän . . . sum þerä siälfrä samwiitt oc skiel visär þöm sakan wara SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). alt thz cristin tro känner ok visar Bir 3: 378 . \" nw viisar min gerningh hwat sinom huxadhe \" Bil 103 . som lagh vysa SO 78 . ","1) sända bort, sända bud åstad. tha wiste han bort ok lät leta äftir them thridhia KL 54 . ","2) bortvisa. \" abraham . . . wisar hona bort \" MB 1: 198 . \" sonen . . . viste hona bort aff sino huse \" ST 273 . "],"f":["viisa . ","vysa . ","wissa Di 287 . ","wiser MB 1: 240 . ","wisser Di 287 . ","-te . ","wizste Bil 87 . ","-ter ) , ","visa af , ","visa bort , ","visa fram , sända åstad. han . . . wiiste fram en tolk hans erende bar RK 1: 1598 . ","visa in , invisa, gifva rätt (att förfoga öfver något ss säkerhet för fordran). jak hafuer wiist . . . beinct niclisson riddara in i een deel aff the panta som os til panta staa aff . . . konungh eric oc drötningh margareta SD NS 1: 16 ( 1401) . wiiste han honom . . . in till the forsagdha godz i wärende ib 534 ( 1406) . " wisar jach herra beincht in till mit godz " ib ( 1406). Jfr invisa. ","visa til , visa, anvisa, gifva till känna. gauo þe hanom eet folk dagleca som lutar viste tel Bu 490 . ","visa ut , sända bud ut. tha wiiste konungen wt RK 1: 3798 . Jfr utvisa. Jfr be-, for-, up-visa."]},{"a":"visa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vis, sätt, förhållande. i förindels med föregående prep. och adj. til langa viso, för lång varaktighet, för längre tid. forbyuþande . . . hwaryom manni . . . vaar liik . . . niþersätyä til langä visu, vtan i soknäkyrkyiuni i vatzstenom SD 5: 562 ( 1346) . - i förbindelse med föregående prep. och genitivbestämning. säthia sik moth oss i flenda wisa (hostiliter) SD 5: 212 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet), möjl. att föra till ett vise, m. - Jfr korsvisa, aþravisu samt vis, f."],"f":[]},{"a":"visan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) uppenbarelse. \" benedictus forstodh thz mz gudz visan bil 695. \"","2) anvisning, vägvisning, vägledning. han sände the . . . thing som pafwin hanom gaff sioledhis hem lmanga dagha ledh vtan nokors manz styrls ällir visan Bil 753 . ib 767 . - Jfr bevisan."],"f":[]},{"a":"visdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) vetane, kunskap, insikt. ey west thu mz hwat akt älla viis dom (scientia) the göra thz Bir 1: 279 . \" dyäfwllin hulkin som aff sins visdoms klok skap (subtlitate scientie suæ) oc yttro rörilsomen vndirstaar mannin jnnantil b 2: 77. \" ib 301 . wiisdomsins trä gotz oc iltz MB 1: 158 . ib 159 . - skicklighet, konst. fadhorin . . . forsökte mangra läkiara konst ok viisdom KL 366 . - kunskap, vetenskap. sidhan lärdhe the alle aff honom manghskona konster oc wisdom, thy at enghen kwnne the konster oc wisdoma som sanctus iohannes haffde Lg 664 . ","2) visdom, vishet. \" þe visto han wara sniällan i viisdom \" KL 189 . \" nimin viisdom \" ib 190 . huad som görs af kånst oc werilzlikom visdom KS 7 (16, 8) ; jfr 1. at höra salomons wiisdoom oc snille Lg 95 . \" var visdombir är litin \" Bir 2: 4 . Bil 235 . Bo 43, 129 . Bir 1: 142 . ST 423 . Al 5978, 6012, 6018, 6019, 6029 . LfK 268 . \" tu sletz thera wiisdom swnder \" MD 28 . han thalar wiisdom behendeligh oc kloc ib. \" the thaladho saman (för sannan) wiidom (veram spientiam) saa som drömandhe och soffwandhe \" Lg 3: 112 . ordhit ther siälwir visdomen är gudz fadhirs son Bo 136 . gudh är visdomen ib. \" han är sander wisdomber oc äwinnelik sälighet, allom thom som a han tro \" Bil 536 . han är min viisdomber ib. ","3) vishet, vishetslära. \" enoch . . . skreff wiisdoom i böker \" MB 1: 2 . - vishetslära, filosof. i adriani daghum war secundus philosophus määr som skref sin wisdom Bil 377 ."],"f":["viis . ","-domer LfK 268 . ","-dom . ","-doom Al 6018, 6109 . ","-dom . ","-doom MB 1: 2 ; Bir 2: 301 ; Al 5978, 6012, 6018, 6019, 6029 ; Lg 95 . ","-domar ) , "]},{"a":"vise","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vise. \" en är konunger ok wise i bisuerme hwariom, then ther rådher ok styre alt \" KS 7 (16, 8) . \" mang bi hawa en konung eller wiisa oc fölghia ä honum \" MB 1: 99 . Bir 1: 256, 257 . 259. MD (S) 268 . \" första wisin är borto tha fara biin wil \" GO 126 . Al 1881, 10567 . "],"f":["viise )","visalös , "]},{"a":"visgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förvissa. \" at han sculde wisgöras (certificaretur) at gudh sculde wärdoghas at födhas aff hans aff födho \" Bir 4: (Dikt) 231."],"f":[]},{"a":"vishet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vishet, visdom, förstånd. \" hon . . . vndradhe oppa hars wisheth oc snille \" ST 423 . syndädhe jak . . . mz mith veeth ok viisheet LfK 268 . thesse iii quinnor haffua prisade warith för alla the quinnor j tyska twngor waro . . til höuisheth mildheth ok wisheth Di 280 . \" ortnidh rende til draken mer aff daar heth än wisheth \" ib 281 . \" for man see hans manheth j dagh ok visheth \" ib 247 . \" alexander spordhe mz wiisheet a hwath tungo warder mik anzwar weet \" Al 7599 . ib 3788, 5373 . \" mz wishet flydde thz konungen saa \" RK 2: 8317 . \" thu thalade wiisheith \" MD 28 ."],"f":["viis- . ","-heet . ","-heith MD 28 ),"]},{"a":"visilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr be-, ut-visilse."],"f":[]},{"a":"visin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["visse, förtorkad. siw wisin ax MB 1: 228 . \" lvisit gräs \" MP 2: 260 . \" ther var en som hafdhe visna (adriam) handina \" Bo 87 . ib 126 . kadhrin . . . haffde een foot wisin ok een deel aff benena samaleds Lg 3: 365 . \" thätta lifwit forsma iak thy at thz är ey blomstrandis vtan visit \" Gr 275 ."],"f":[]},{"a":"visitera","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["visitera. \" huru biscopin skal visitera \" Bir 4: 39. ath . . . bisp mattis är kommende nw i thenne daghe in i närike ath vistere HSH 19: 116 ( 1506) . biskopenom bör j hwaria trigghia aars mote visitera clostrit j them tima ther han wisitera andra sokna kirkiior Bir 5: 47 . ib 4: 84 . \" at visitera eth iomffrw closter \" Lg 3: 281 ."],"f":["vistere . ","-ar )"]},{"a":"visiteran","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["visisterande, visitation. wisitheran som biskoppen gör i clostreno LfK 111 ."],"f":[]},{"a":"visitering","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["visiterande, visitation. \" är erchebiscopen icke änd nw hiem kommen aff vistering \" BSH 5: 160 ( 1507) . seden wij (biskop Matthias af Strängnäs) wtdroge aff stocholm hiit i törend i thenne waar wisiteringh FM 338 ( 1507) ."],"f":["vistering )"]},{"a":"visk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" GO 952 ."],"f":[]},{"a":"viska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["viska, afviska, afputsa. \" thär äffther läggis thät gyltha selffwith pa eldhen . . . oc sidhan takis ather aff oc wiskes mädh swina börstommen Peder Månsson Cod. Holm. (»Liber B») bl. 184 recto (enl. uppgif af Dr. R. Geete). \""],"f":[]},{"a":"viskardh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vighskardh."],"f":[]},{"a":"visla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vessla. \" riddarin sa ena vislo krypa vp v hans munne ok ran aat bekkenom ok vilde iwi ok kom ey för en riddarin lagdhe sit swärdh iwi bekkin ther lop vislan jwi ok in j eeth biergh \" Bil 710 . war starka leonit dryghare än arma wislan Hel. mäns lefv. 227."],"f":[]},{"a":"visleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vishet. \" prästin tagher gudz likama aff patenan, som teknar fridzins oc kärlekxsins wiisleek (för widhleek?) \" Su 317 ."],"f":["viisleeker )"]},{"a":"vislika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["insiktsfullt, med insikt, med förstånd. at iosep hawer vislika (Cod. A witerlika 235) raadhit drömin MB 1: (Cod. B) 549 . tha swarade konungen aff ispanien wisligä konung pipping, jach rader idher at j bestanden then enä sidenä aff hären mz idhrä makt Va 18 . - förståndigt, vist, med vishet. thön äru tijo godhum kununge til höra, then rike wil wäl oc wislika (sapienter) styra KS 57 (144, 63) . \" at thu thänker swa wiselik \" Al 6104 . \" han kunne' ey än visselika (sapienter) älska cristum \" Su 392 . Bo 136 . göra vislica ib 66 . \" them som lifwa vislica \" ib 133 . KS 20 (50, 22) . Fr 2903 . skäleka, lyofflyka, oc wislegha liffwandhe i tässe wärldh LfK 71 . \" swa at wi närwarande tingh wiisleka förhogxsom . . . oc tillkommandhe tima . . . förewarom wisleka \" ib. \" ath see idher wiseligha före \" RK 3: 3373 . - förståndigt; omtänksamt, omsorgsfullt, varsamt. hwat aluorlica oc viislica (prudenter) hon swepte hans spädho limi Bo 5 . Bir 3: 74 . waktis wiislika (attendur provide) oc spöris granlika om wanlika the offrado thingen äru aff illo (för illa) afladha gotze ib 4: 33 . \" bewara thk wiisleka i thy. at thu ey skuli girnas . . . af androm fafäng lof älla manna rosn \" Ber 261 . \" ää thäs wiselikare thu flyyr thänna fanythelikhetena ib. - varsamt, försiktigt. foor hwar warliga oc wisliga \" MB 2: 238 . roder jac ider . . . ati fara wiseliga oc sacta met honom FM 489 ( 1510) ."],"f":["viis- . ","vise- Fr 2903 . ","wise- Al 6014 ; RK 3: 3373 ; Ber 261 ; FM 489 ( 1510) . ","visse- Su 392 . ","-lik Al 6014 . ","-ligha RK 3: 3373 . ","-liga MB 2: 238 ; FM 489 ( 1510) . ","-ligä Va 18 . ","-leka Ber 261 ; LfK 71 . -legha ib),"]},{"a":"visna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vissna, försvinna, förtorkas. eg. och bildl. marcessere(!), visna GU 3 . sonlik (ɔ: sädh) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc visnahde genstan hon vpran MP 1: 84 . \" winqwistane äru wisnadhe aff torkonne \" Bir 4: 7 . \" eth wiisnadh tre \" Lg 3: 141 . \" tha wisnadho badha hans händir \" Lg 41 . ib 3: 93 . \" menniskyan viisnar oc bort torkas öffuir allan lichamen \" LB 7: 262 . \" ther äptir thörkas mannin ok visna swa som gräs \" Bir 1: 43 . \" allir kötz luste skal vara viisnadhir som hö Mp 2: 260. vi thorkadoms ok visnadhom af allo godho \" Bir 1: 190 . vm världinna älskoghe vardhir hetir j hans hiärta visna han ginstan j godho ib 3: 64 . "],"f":["viisna . ","wistna: -adhe Lg 3: 93 . ","-ar , -adhe, ","visna bort , uppgifvas, blifva tillintetgjord. han wardh i them stormenum swa räddir at for rädde skuld wisnadhe han aller bort (præ timore calor ossa reliquerat) Lg 3: 251 . Jfr bortvisna."]},{"a":"visnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvissnande, förtorkande. törster oc jndre wisnan LfK 119 ."],"f":[]},{"a":"vissa","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) visshet, viss el. säker kunskap, tillförlitlig upplysning, säkert besked. siþan han fik fulla visso Bu 24 . \" sighiande at i vilin höra mere visso aff hanom (certius cognituri de eo) \" KL 169 . \" af hulkra ordom then kan änga visso hawa som them höre \" Bir 1: 155 . \" iak weth . . . enga wisso ther aa, hwat iak skal hymerike ällir hälfwite ffa \" ST 183 . han . . . fik swar oc visso til sinna ordha oc spörian Lg 69 . \" ther om bidhiandis, at the matten ther wisso oppa wnffa \" ib 3: 172 . ","2) det hvarom man är el. kan vara viss, det som är säkert. hwi takom vi . . . forganglikit for vissona (caduca pro firmis et certis) Bo 37 . \" een skäppa mz wänto är ey hand ful mz wisso \" G O 447 . ","3) visshet, sanning. \" at först skulle troswikarene bewisa sina wisso (d. v. s. sin tros visshet el. sanning) \" Lg 3: 214 . \" with thz for fulla wisso \" ib 136 . ib 124, 138 . \" haff thetta för stadogha wisso (fixam hanc sententiam teneas) \" Su 168 . - Jfr vis, adj. (med säkerthet känd o. s. v.) 1. ","4) öfvertygelse. for thz iak stadhfesther myna wissa och tro meth dyäflomen (quod immundorum spirituum . . . testimoniis . . . utimur pro approbatione fideci christianæ) Lg 3: 112 . ","5) bekräftesle, bevis, bevisning. wthan [thw] gör os mera wisso och höghra bewisningh oppa the gwdherna Lg 3: 116 . - intyg, bevis, vittnesbörd. konunghen . . . bödh sinom twem swenom stiäla barnti ok dräpa j skoghe ok bära sik atir til visso hiärtat Bil 771 . vittnesbörd, bekräftelse, stadfästelse, säkerhet. särsk. i förbindelsen til mere (ytermere) visso, till ytterligare bekräftelse, till ytterligare el. större säkerthet, till yttermera visso. til thässa tileghnan ok oplantningh mere wisso ok vitnisbyrdh bedhis iak hedherleca manna incigle . . . meth mino eghno for thetta breff SD NS 2: 52 ( 1408). til thässa gäff mere wisso, vitnisbyrdh ok stadhfestilse ib 53 ( 1408) . \" till hwilkenss breffs mere wisso bedhis jach ärlika manna insighle . . . meth mino eghno, till withninsbyrdh fore thetta breff \" ib 1: 9 ( 1401) . \" till mere wisso ok witnesbyrdh bedhioms wij hederlika manna insigle för thetta breff \" ib (1401, nyare afskr.). til mere wisso oc höghre bewaringh bedhis iac erlica manna insigle . . . medher myno eghno hengia for thetta breeff ib 1 ( 1401) . \" til mera wisso ok forwarilse \" ib 6 ( 1401) . \" till mere visso oc stadhfästilse her om \" ib ( 1401). till thes mere visso oc vitnisbyrdh at swa är giort som nu är sakt ib 8 ( 1401) . \" til mere wisso hengiom wi war incigle fore thetta breff \" ib 442 ( 1405) . ib 11 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 193 ( 1384) . til thäs mera viso oc foruaringh b 266 ( 1467). til thetta breff ythermere wissa ok stadfestilsä ib 283 ( 1498) . tess til ytermera visso ok bätre forwaringh Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 115. SO 161, 162 . paulus til lmere wissu (ut omnis suspicio tollertur) sände dyonisium aff sina wäghna at sighia the samu ordh til thän blinda Bil 341 . \" the . . . insighladho dörina til mere visso oc satto ther til vaktara \" KL 395 . MB 2: 390 . ","6) försäkran. \" taghandes aff hanom fulla lofuan ok visso at han vilde ok sculde sith . . . biscopsdoms ämbete gudliga . . . holda \" Lg 3: 578 . - säkerhet, garanti. luneta hafuer . . . fangith the visso hänne a nöghä Iv 5550 . \" til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt \" SD 5: 562 ( 1346) . hwar man som egh hawer vissu äller pant af os ib."],"f":["visa: -o BYH 1: 266 ( 1467)). "]},{"a":"vissa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["viss.","1) afgöra, bestämma, uppgöra. hafdho the mällen sin swa vissat ok stadfäst SD NS 1: 291 ( 1403) . ","2) utmana (ngn till strid). reddhe sigh konungxsens här oc härskap mothe them oc wisadhe (constiuterunt) them ena standadhe stridh paa theris högtidis dagh MB 2: 225 . ","3) bestyrka, bevisa. wissa thet medh mångom ok fullum skälum KS 10 (24, 11) . ","4) tillförsäkra, garantera. \" han . . . wissade them alla thera hawo \" RK 1: 3177 . \" thette är ider aff keysarenom wisth \" MD 36 . - leman (ngt) ss säkerhet, pantsätta. fore hulika päninga summo iak wissar ok oplater the fornempdo clostre . . . thissen miin godz SD NS 1: 352 ( 1404) . - Jfr forvissa."],"f":["wisth (i rimsl. med cristh) MD 36 ),"]},{"a":"vissan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) visshet. \" ther aff magh man haffwa ekke alsingz owynneligha vthen människligha wissan \" Gers Frest 59 . nar menniskian haffwir swa dane wissan vm thz som göras skal ib. ib 57 . Jfr ovissan. ","2) bekräftelse, säkerhet. \" til thäs mera wissan oc störrä forwaring latom wi war incigle witerliga thrykkä a ryggen thässo brefue \" SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). til ytermera wissan, större skäl loc högre widhirkenning hengiom wi waar incigle ltil witnesbyrd foe thetta breff ib 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), 245. ( 1403). ","3) försäkran, förbindelse. marsken . . . hans breff oc wissan ther oppa kraffde RK 2: 6813 . \" ther wart thymoteus fangadir oc mz storom bönom oc wissan leffwandis släptir \" MB 2: 316 . \" tha han wissan haffde sät (fidem dedisset) them alla frälsa giffwa \" ib. \" han . . . skulle giordt mich handgrep oc vissan at han ville staa mich tiil retta . . . ffor richesins rad, för thet han sig emot riikit vpsat hade \" HSH 24: 87 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"visselika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) visserligen, för visso, med full visshet, i sanning. han . . . prediakde ihesu christi nampn . . . oc saghde visselika vtanalt iäff han vara lifwandis gudz son Bil 897 . \" var thz visselica stort vndir \" Bo 178 . \" jak är wisselika swensins modhir \" ST 42 . letar thu at hennä . . . tha faar thu ey henne visselik Fl 919 . \" the haffdo tha alle vitha fanigit ath konungenom war ey swa illa gangit vthan ath han wisliga j gotlandh är \" RK 2 . 4502. ib 2566 . Su 387 . visselica enna natta thwang skulle hawa ympnngatz til alra världinna atirlösn Bo 34 . ib 21, 66 . Su 386 . han är visselikast (certissine) äpte vtan kärna Bir 1: 37 . hwat lönum fik han aff ondom mannom fore välgerninga: visselica wanhedher for hedher ban for bläzan Lg 215 . ib 820 . - säkert, visst, med full visshet, bestämdt. thu skalt wita alra wisseligast, at jngen nadh nidherfar j siälena. wtan om gudeliga bön Lg 818 . om thu . . . tror thz visselica Bo 112 . \" at them skuli the stadhelikare ok visselikare tros \" Bir 1: 98 . \" sighir iak visselikast swäriande vm gudh \" ib 327 . - visst, säkert, sant. sva visselika sum, så visst som, så sant. swa wisselika somgudh lifwir ST 219 . ","2) sannfärdigt, riktigt, ordentligt. tha hon hafdhe honom wisselika alla sina färdh oc misfelle berätt ST 42 . \" vppa thz at han thetta maghe (för han maghe) thes wisselikarin ther aff räknskap göra \" Bir 5: 114 . \" läti wisselica bescriffua hwan landbo wid sik . . . ok läti hwan landbo i sinne ällä sins wisso bwdz närwaru visselica vp mäla. ällir wägha mykit han framgör \" ib 117 . VKR 32, 36 ."],"f":["-licha VKR 36 . ","-liga Lg 820 . ","wissaligha RK 2: 2566 . ","wisliga ib 4502 . " wisselik (i rimsl.) " Fl 919, 1661 . ","-likare . ","-lichare VKR 32 . ","-likarin Bir 5: 114 . ","-likast . ","-ligast Lg 818), "]},{"a":"visselikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ovisselikhet."],"f":[]},{"a":"vissilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? bekräftelse, stadfästelse. for hwiliks stadhgha vissilse vi sättium vart insighle SD 6: 158 ( 1350) ."],"f":[]},{"a":"visso","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["viss, säker, tillförlitlig; autentisk. \" thz han hafwer iw fore wisso seet äller hört foe wisso saka \" Al 2747 . \" como . . . sendebudha til vespasianum. at bära hanum wissu budh af romara radh: at han är keysare walder \" Bil 315 . \" fich iach nw strax visse scriffuilsse och tijdendhe ath kongens folk är kommit för reffle igen HSh 20: 164 (1507). - auktorisead, bemyndigad, befullmäktigad. i sinne älla sins wisso bwds närwaru \" Bir 5: 117 . - Jfr vis."],"f":["-u . ","-e )"]},{"a":"vist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr at-, for-, in-, kiöt-, lands-, na-, sam-, skip-, ut-, viþer-vist. "],"f":["vista hus","wisterhwss )","vista rum , ","vista vitne , "]},{"a":"vista","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["vista sik , uppehålla sig, vistas, befinna sig. infäste eth hwast iärn . . . j sith byrst, a winstro sidona, hwar lifflikir ande sik mäst brukar oc wistar (præcipue videtur vigere) Su 367 . - refl. vistas, taga sitt uppehåll taga sitt tillhåll; uppehålla sig, vistas, befinna sig, vara. orena qwinnor alment vistados (se . . . ingere bant) j hälgom husom MB 2: 295 . " raab . . . oc hennes fadhers hws . . . lat jouse liffwa oc boo oc visthas . . . midhwakt j israels almoga " ib 16 . " aser bodhe j haffsens strand oc wistades (morabatur) j hampnomen " ib 82 . " hwru gladelika hälga ängla staa oc wistas i blandh them som gudz loff gudelika sywngha " LfK 134 . Su 223 . Jfr samvistas."]},{"a":"visthus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = vista hus. nidhre i bunkanum skulo wara wisthws MB 1: 168 . ib 295. rökta them aff wisthws oc källara thet them tharfuas VKR 28 . ib 29 . \" conuentzsins wisthws wari eenskylt oc wtskilt fraan folksins \" ib 42 . \" swasom j alla födhins aff eno wist huse, swa klädhins oc alla aff eno klädhis huse \" Bir 5: 9 . \" twa systra skulu tilskipas at göma oc haffua wisthisit \" ib 96 . \" bödh hon hänne som visthusit hafdhe brödhit sundir skära \" KL 333 . \" haffuer jac wnt henne 1 stwfwe eth lwffte eth wiisthwss 1 kellare oc eth stalle \" FH 5: 212 . (1512). hans hustrv gigh mz sin egen nykle i henrich jollis visthus BtFH 1: 267 ( 1508) . ib 165 (1508), 168 (1508)."],"f":["wiisthwss )"]},{"a":"visthussven","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjenare som har befattning med visthuset. hwat som hwariom öfuirlöpir thet scal wisthws swennju göma oc skipa eptir thy honom wardhir budhit VKR 41 ."],"f":[]},{"a":"visthussystir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klostersyster som har tillsyn öfver el. befattning med visthuset. VKR 24 . Bir 5: 74, 135 ."],"f":[]},{"a":"vit","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iak."],"f":[]},{"a":"vit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvitt tyg, hwitt kläde. IX. vlnas poperst vit SD 4: 370 ( 1334) ."],"f":[]},{"a":"vit","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) förnimmelseförmåga, uppfattnngsförmåga, kunskapsförmåga, slag af kunskapsförmåga. nw hawer mannen thränne wit oc widherkännilse et mz ytersto fäm sinnom, enskyns wit hawer mannin, oc annor diwr. at kännas widh narwarande thing . . . annarskyns wit hawer mannen oc annor diwr aff them thingom fiärren äre fra them, oc tho för när tha the kändo them . . . thridhia wit hawer mannen ensamen aff allom diwrom, thy at han weet ensamen hwath natwra är thz thing som han känner MB 12: 81-2. nw the til at thz nidhlasta mantzsins wit se wäl skipath, tha hörir thz til at han hawe nästan hiäran aff allom diwrom, thy at han är andbudh thäs witsens ib 82 . ","2) sinne, yttre sinne, förmåga af förnimmelse beroende på intrycka af yttre föremål. manzens hruþ som eet hauar flere vit (sensibus). baþe se ok höra ok þäfka Bu 185 . \" styrdhe han swa sino witi, at hwarce hans öron eller öghon eller nakath likamins wit matte hans hugh dragha til lnakra willo \" MB 1: 95 . \" at kännas widh nawarande thing, swa som mz örom oc öghom, oc androm fäm wita andbudhum \" ib 81 . \" han (ɔ: mannin) hawer . . . hörsl oc syyn oc all fäm wit mz diwrom \" ib 99 . \" vnderstander hon . . . ey annor thing än hon kände mz nakro fäm witi (för af fäm witom? Cod. A: aff fäm sinnom 42) \" ib (Cod. B) 531 . \" nakot aff fäm likamans vitom (Cod. a: et aff likamins sinnom 42), som äre syyn oc hörsl, röker, thäuer, traunan ib. lb 534. \"","3) förstånd, vett. \" mannen är skapadher til wit oc vnderstanilse \" MB 1: 83 . ib 95 (se under 2). veeken tekna siälina: tende ok lyse (Cod. C: som tände oc lyser 927) mäþ skälum oc viti Bu 11 . folkomin baþe at viti ok valde ib 61 . kärþo . .. at . . . polenius (näml. var) vändar fra viti ib 209 . \" hui han vände hans broþor fra viti \" ib. \" takin aff daghum thän hughin gör galin ok vitit vänder (mentium immutatorem) \" Bil 126 . \" sinap gör man hwast wit (sensus excauit) \" LB 4: 344 . ib 2: 50 . \" om man far giäld oc tappar sith with ib 1: l96. han miste witit \" ST 290 . gudh . . . gaff honom atir with oc sinne ib. ib 27 . \" naar ölit gaar in tha gaar vethith wth \" GO 481 . \" gudh göme idhart vik ok sinne \" Fr 2051, 2399 . \" hon röffuer aff mik . . . badhä with och skäll (wytte vnde synne) \" Va 41 . stark diwr vtan wit ok skäl Al 4355 . \" swa som huask weth äller makt haffuandes \" Su 189 . i them (bilderna) är huaske weth äldher sinne ib 80 . \" tha liknas han wiidh andrum glopum som haffue ey wiidh eller sinne \" MD (S) 242 . kosteligh klädhe äro tekn til eth lithet weet Ber 290 . - förstånd, klokhet, vishet, vetande, insikt, kunskap. iamfolconne at dygh ok viti Bu 194 . \" ä kombir weeth mädh vinthre \" GO 295 . \" with skal til wanda \" ib 517 . få barn ok owir magha til kunung then the hauer ey til mandom älla witt oc snille KS 10 (23, 10) . hon hafdhe badhe vit ok sinne Fl 108 . \" mz raadh ok vit tha kom iak her \" ib 1774 . \" hon helsadhe han mz vit ok sinnä \" Iv 4074 . \" han mälte tha mz vit ok skäl \" Fr 775 . han loot stokholms stad at byggia mz dighirt with ok mykin hyggia RK 1 . 511. at fresta hans with ok spadom Bil 696 . \" een thäs hälga anda gaffwa som kallas sciendia, thz är weet ällar beskedhelikhet \" Lg 3: 418 . han (ɔ: mannen) skla thiggia alla sina konst oc wit aff likamlikom thingom som han seer oc hörir MB 1: 78 . ib 93 . \" war herra weet wäl, oc kännir alla them som himerike skula sik forskulla, oc särdelis alla them,m som thz skulo ändelika fa oc thetta sama gudz wit oc fothanke kallas liiffs book \" ib 347 . i hanom äru al lwisdomsens ok vitzens liggiande fää (thesaruros sapieniæ et scientiæ) Su 392 . hon . . . giffwer tik weth oc wiisdom, badhe andelika tingha oc werldzlika LfK 109 . \" prestanna läpa skulu göma wethet (scientiam) \" ib 74 . ","4) vetskap. \" at the släpto petrum mz vit ok vilia \" Bil 112 . \" thrälin . . . for wtan hans with \" ib 254 . ib 717 . \" gaff þu mik got raþ vtan vit ok vilia \" Bu 504 . \" the äru tiufa, androm afhända lönlika sit goz utan äghanda wit oc wilia \" KS 69 (169, 75) . ST 429, 432 . \" mz abbbatissan witt oc loff \" Bir 5: 98 . \" vtan modhir abbatisse ellir systor forman wit oc enkannelichit orloff \" VKR 29 . LfK 268 . ","5) medvetande, besinning. hans vit monde honum när for ga (fell hann í óvit) Fl 911 . - Jfr bok-, for-, fore-, man-, manz-, o-, sam-, van-vit."],"f":["witt KS 10 (23, 20) ; Bir 5: 98 . ","wiidh MD (S) 242 . ","veth: -ith GO 481 . ","weth Su 80, 189 ; LfK 109 ; ","-et ib 74 . ","weet Ber 290 ; Lg 3: 418 . ","veeth LfK 268 . weeth Go 295),"]},{"a":"vita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) bevisa. \" med skyälum vitä, at han sua goþan häst miste \" SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" vitä sik hanum hawä guldet ib 480. witi forfal sijn \" TB 79 (på två st.). SO 78 . ","vitande (-is), ","1) som är värd att veta, som man bör veta, som är att märka. är wetandhe at här karl . . . haffde äpther sik thwa söner BK 211 . ","2) känd, bekant, uppenbar. fore þik är ingte lönt vtan ald þing äru þik vitande Bir 4: (Avt) 177. ","3) närmande sig till el. öfvergående i adverbiell användning: vetande, med vett och vilja. hällir vildo the pinas äwerdhelika . . . än the vilden vitandis (scienter) reta mik til vredhe Bir 1: 110 . \" huru länge hon duäls vitandis j syndomen \" ib 3: 178 . ","4) som har fullt medvetande, som är vid sina sinnes bruk; vid full sans. varþ hon lös af diäflom ok väl vitande Bu 205 . \" wardh mön j samu stundh wäl heel ok witande \" Bil 326 . \" engin witandis man thänker at ängla äta thäsköns brödh \" MB 1: 323 . "],"f":["viita . ","witi TB 79 (på två st). imperat. wijt KS 35 (89, 37) . ","vite Bu 170 . ","wite: -is UplL Conf. -adhe, se a-, for-vita. weth, se forvita. weet, se avita. ueet, se forvita. pl. vitu Bu 78 . ","witter StadsL Thiw. 2: 1 i var. vitär Bj 11: 1. ","vita af , veta af, veta om. the wtan fore äru wita ey aff (nescuint) fför än alt husit är elladh Bir 4: 107. the äru swa som thän ther forgiftelse smaka ok vet ey af för än etret dräper hiärtat Su 382 . the skinande brende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth ordh RK 2: 7762 . ","vita nidher , vetta nedåt. at hofwodhit weet nidher til jordh Bil 107 . - han . . . wände thz op för wiste nidh Al 1583 . MB 1: 83, 317 . Jfr nidher vita. ","vita up , vetta uppåt. weet thz nidher a them (träden) som op weet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . Jfr up vita. - Jfr for-, fore-vita."]},{"a":"vita","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forvita. n. with SML Kg 11: pr. uit ib i var. uität VGL I J 7: 3, 15: 1. vitit ib II J 36. witit skyälum vitä, at han sua goþän häst miste SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . \" vitä sik hanum hawä guldet ib 480. witi forfal sijn \" TB 79 (på två st.). SO 78 . ","2) anklaga, rikta anklagelse el. beskyllning mot (ngn). med personens ac. at wita, hata oc lförsmå witra män ok rätvisa KS 62 (153, 67) . - anklaga el. beskylla för (ngt), framställa beskyllning för (ngt). med sakens ack. for han . . . äpte þöm ok vite þiumnaþ Bu 170 . - anklaga el. beskylla (ngn) för (ngt), rikta anklagels el. beskyllning mot (ngn) för (ngt), tillvita (ngn ngt). med personens dat. (el. i dess ställe ack.) och sakens ack. köpmannen . . . witte them thifnadh Bil 970 . ST 407 . \" at engin maghe idher odyghd wiita \" MB 1: 224 . \" hans härbärges husbonde rädes at hanom mon morþet vitas \" Bu 171 . Va 37 . \" wittis henne hoor \" MB 1: 224 . ib 243 . \" ey witis the synd eller hug handine foe sina skuld . . . vtan thz witis handinne fore thy at hon hörir siälinne til \" ib 142 . \" uitis þät riddärä \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). MEG (red. A) 55, 56, (red. B) 59, 60. EG 63, 65, 66 . SO 296 . \" matte gudh ey meer wiita mannen än aasnan äller oxan oskälika gerning, än han hafdhe ey frälsare natwre til at göra got oc ilt eller lata \" MB 1: 45 . - rikta (anklagelse el. beskyllning( mot (ngn). han vitte sina husfru osanna sak Bu 420 . Bil 111 . \" i thera kono offre, som sik skullo skira aff thässkyns wite, som bonde witer sina kono om hoor \" MB 1: 480 . - gifva (ngn) skuld för (ngt), skylla (ngn) för (ngt). med personens dat. (el. i dess ställe ack). och sakens ack. fae fram aftäkt som honum witis TB 78 . \" hwem witte drotningen barnit mik eller trälen \" Di 120 . \" wm thän tima födde en hertugha dottir barn . . . ok witis enom diäkan fadhers nampn (d. v. s. faderskapet) \" Bil 237 . \" thz ma han engen wilta vtan sik siälfwan \" MB 1: 292 . \" wijt thz ik sieluom at tu owislika bedhes \" KS 35 (89, 37) . - påstå (ngt) om (ngn), gifva (ngn) vittnesbörd om (ngt)? med dat. och ack. marsken sporde them . . . hwat the honom skylla ville the swaradhe honom . . . enkte skyllom vy idher vtan goth . . . marsken sagde tridhia sinne är her naghan man jnne ther mich haffuer til at talal . . . ather swaradhe dalakarla . . . vy vithom jdher ey vtan dygd och äre RK 2: 4805 . - tillvita, förebrå, lägga till last. hwat hafwin j oss at wita ST 455 . han haffde them ey annat wita RK 1: 3470 . - förebrå, räkna till last. iach kan thz see pa tik at thu hawer en innerlig kerlek til then vnga mannyn ther när tik siter, thz kan iach tik . . . enkte witä Va 41 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och sats inledd af at. þe vitu þik at þu uast syndoghom mildar Bu 78 . "],"f":["viita . ","witi TB 79 (på två st.). imperat. wijt KS 35 (89, 37) . ","vite Bu 170 . ","wite: -is UplL Conf. -adhe, se a-, for-vita. weth, se forvita. weet, se avita. ueet, se forvita. pl. vitu Bu 78 . ","witter StadsL Thiw. 2: 1 i var. vitär Bj 11: 1. "]},{"a":"vita","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vetande. \" kännedom; vetskap. ey (näml. är) eth grand j jordhinne. ey en gnista j häluiti hulkin som . . . forma at löna sik af hans när waru älla vitu \" Bir 1: 249 . \" mz stadzsins kemenera vithu \" SO 110 . \" mz förmanzsens loff oc witu \" LfK 142 . VKR 22 . \" med vitu. raþe oc samþökin. þes varrä som äfte lywer \" SD 5: 562 ( 1346) . \" medh witu wilia oc samthykkio confessoris generalis oc alla systra oc brödhra \" VKR 30 . medhabbatissonna confessoris systra oc brödhra wita oc samthykkio ib 32 . ib 34, 39, 46, 47 . \" vtan gaarzmestarins witu \" ib 37 . Di 94 . MB 2: 116 . \" vthan sins hosbondha wytu ok wytschap \" SO 155 . \" vtan faders vitu oc ia \" MD 344 . vtan abbatissonna oc aat minzsto eldris systra oc brödhra witu oc samthykt VKR 40 . \" wtan abbatissonna withu oc orloff \" Bir 4: 37 . \" eptir abbatissonna budhi oc henna witu \" VKR 25 . Jfr forevita. "],"f":["wytu SO 155), ","vitulös , ","vitulös , ","vitulösa , ","vitu ord , "]},{"a":"vita","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. se. I.","1) se till, se efter, (söka) taga kännedom om, (söka) taga reda på, undersöka. vit om thu thz känna ma Fl 1367 . \" faa granlika witat (laist vraigen und besein) hwat the äro heldir her ellir ther \" ST 32 far til thinna brödhra, oc se hurw the fara, oc wit oc wiisa mik hwath ther görs MB 1: 230 . \" skulu þe som vapnsynänä skuþä af konungens väghn, vita hans forfall med hwat skyälom han vil viþer fräsle skiliäs \" SD 5: 477 (1345, gammal afskr.). ","2) förnimma, erfara, få kunskap om, få veta; ofta svårt att skilja från 3. iohannes oste aff guþiÉ at alle hans bröþar apostoli visten þätta Bu 13 . \" iak vil thässe tidhande vita \" Iv 595 . \" þ är eg mer lofat at vita än se oc höra andelika \" Bir 4: (Avt) 182. jak latar thik see nu ok vitta (videre et scire) rätuisonna sannind ib 3: 105 . uenciani lagdhu . . . hälagh ben j en pilara aff marmor sten swa lönlika: at ängin gate witit Bil 252 . thager drotningen fik thz vitha RK 1: 624 . - lära känna. manz howudh oc änlite som . . . man faar vita mz alla världena Bil 213 . - förnimma, förmärka, vara vittne till? gudz tiänirska . . . gat ey längher witith (amplius non sustiens) pukannas orolikhet Lg 3: 414 .","3) hafva erfarit, vara underrrättad om, hafva kännedom el. kunskap om, veta; ofta svårt att skilja från 5. med ack. jak vet al thing Bir 3: 105 . \" vest þu mina möþo \" Bu 141 . \" andreas sagþe sik eigh vita väghen \" ib 133 . hafdhe mannin ey tha hälder witath annars mantz hugh än wi nw witom MB 1: 94 . \" huilkin som wet oc kan landzsin fal oc sidhwänior oc wet bäzt warn thunga oc fatighdom \" BSH 1: 185 ( 1386) . \" faa wita thiandis mans tharff \" GO 1080 . \" ther af wet iak thäs bätre visso, som iak hawer siälfuir . . . thz alt granlika seet \" Lg 3: 500 . ängin thera thz viste Fr 1991 . \" hafdhe hon vitadh thz for san at thz vare herra iwan . . . hon hafdhe han ey vntfangith väl \" Iv 5637 . \" with thz for fulla wisso \" Lg 3: 136 . \" bätra riddarskap jak ey weyt jnnan all cristenheth \" RK 1: 2718 . \" tha sagde hertughin engen wita then them ware swa wel rätte \" ib 2011 . \" ha er then bezste ther jak weeth \" ib 408 . \" the saki i vitin mz honom (veten med honom, veten honom vara skyldig till) \" KL 383 . MB 2: 379 . \" huilken hosbonda tz weth mz sin swen ock dyll tz ma hanom \" SO 147 . - med undeförstådd ack. Bu 6 . - med två ack. wita han wara wäldoghan foghot ower alt egipto rike MB 1: 239 . naar thu vest thik rätlika brotlikin i thino samwiti Ber 248 . iak wet mik orättän Va 37 . Bir 2: 315 . - med ack. och inf. þe visto han wara sniällan i viisdom KL 189 . then är gerna räddr, sik wet brutlikan wara KS 23 (57, 25) . thw frestas mäst om thw wäst thik ey frestas MP 2: 57 . \" then stund the wisto konungin liwa \" RK 1: 2619 . - med sats inledd af at (thät). witande at äncti är wyssari än döþrin SD 5: 561 ( 1346) . \" ihesu christe, som väl vest at iak är skär mö \" Bu 419 . \" hafþe þu vitit at konungin ville eg lyþa \" Bir 4: (Avt) 182. vi vitom alle at thu äst föddir i löskioläghe KL 381 . \" jak weth wäl at herran gudh haffwir idher giffwit landit \" MB 2: 6 . vit at thz är dighr ok hedrik hämd, at tu förlatr ouinom thera brut, tå tu hauer wald ok änne at hännas äpte wilia tinom KS 23 (56, 25) . thu skalt . . . vita at än thot maria del är bäzstir tho är ey for thy marthe deel ondir Bir 3: 178 . \" ma thw veta, at swantas hustrv är död \" BSH 4: 195 ( 1495) . vm sidhe wart keysaren til witande (fick kejsaren veta; wart eme zo wissen) at hanwars herra kiortil oppa hafdhe ST 361 . \" huru mic var til vitande vordit thät han sculde haffuo vithnit thät at thän samo bäncth ture son skulde haffuo döth eptir hans fadher Arfstvisten emellan Erik Eriksson och Ture Turesson 15 ( 1461). - med objektsats utan inledande konjuktion. jak veyt i maghen ey konung ombära \" RK 1: 194 . med indir. frågesats. westen aldre hwem han skulle thro RK 2: 9345 ; \" jfr 9. ty skal han wita hvadh dygdh älla odygdh är, at han må wita hwadh han skal fylghia ella flyghia \" KS 17 (43, 18) ; jfr 9. thu vesth ey j hwat brunne länksth är vatn GO 574 . mange visto huat þem skulle suaras fyr än þe talaþo Bir 4: (Avt) 182. at vi eg vitum . . . huat i hafin rätta tro ällar eg ib 184 . \" visto þe fyr än stiþin (för striþin) byriadis huru hon ändaþis \" ib 1823 . \" ey wita män hurw the skulo sit liiff oc lifnath styra \" MB 1: 78 . iak wiste ey hwadhan the waro . . . oc ey weth iak huart the gingo ib 2: 5 . \" hertoghin wiiste ey hwar the waro \" RK 1: 3134 \" wisto ey nar the komo ather \" ib 111 . veta, ss vittne kunna intyga. i eder och bedyranden. þät viti allä guþa (tresto deos desque). at þu scalt (Cod. C: thz wita alle gudha oc gudhur thu scal 1008) alla pino fresta Bu 414 . \" veet thz gudh iak var ey gladh FL 1424. män weet saghde herra iwan . . . iak thik illa an thz thu mik thz ey förra tedhe \" Iv 524 ; jfr maþer 5. - veta, veta förestå, veta vara att vänta. med dat. och ack. hwath diwr the fingo at bita wissandödh skulle thz sik wita Al 5194 .","4) veta, kunna finna. med ack. wete wij ey annar radh, wtan taga mwnkaholmen in BSH 5: 144 ( 1507) . - med dat. och ack. nero viste sik enga roo. for än han viste paulum halshuggin vara Bil 127 ; jfr 3. hans härbärges husbonde rädes at hanom mon morþet vitas ok viste sik ängte tel raþa Bu 171 . jnghen hielpp och råd the sig wiste RK 3: (sista forts.) 5567 . \" weth iak mik inghen roodh om malt \" FM 369 ( 1508) . ","5) hafva sett, hafva gifvit akt på; veta om, känna till; känna. med ack. ärmiten saghþe. þu saat väl eet sund þa þu hit fort . . . cr[i]soforus saghþe uäl vita sundet Bu 498 . \" thoko vp kroppana . . . oc lagdho j en stadh thär gudhi var viterlikt, oc engin annar weet \" Bil 851 . \" babiloniam sagh iak alregh, oc dyuara gardhin wet iak ekke \" ST 19 . hulkin sötma ängin veet vtan then han smaka Bir 3: 372 . onytteliko biin vita ey (nesciunt) thenna andan ib 1: 260 . \" swa som man ey vitande (ignorans) sin gudh ib 124. vm han hafdhe han vist (si insum scivisset). han hafdhe slitit forradharin sundir mz tannomen \" Bo 173 . \" hulkin nu tholande orät af syndoghom veetz ey älla aktas af thöm \" MP 2: 181 . \" iak wet ey (nescio) idher \" Ber 74 . \" än iak skodha mik ey wet iak mik ey (nescio neipsum) \" ib 230 . ib 87 . - med prep. af. ther lifdhe maria magadalena swo at änkte folk wiste af hänne (incognita) XXX ar Bil 271 . \" han viste ey aff hans fingerin \" Fr 2557 . - med prep. til. min fadher veet ther änkte til thz iak är giffter Fr 1249 . - veta, hafva erfarenhet af. med prep. af. thu vet ey aff annur Fl 1369 . \" thän är gladh som ey weth aff wanda \" GO 479 . - känna till, förstå sig på, förstå. med prep. af. almogen wiste ey aff hans list RK 2: 2878 . ","6) hafva känning af, hafva råkat ut för? bätra är wita eldh i byn än ondan wana GO 727 . ib 480 . ","7) känna, kunna åtskilja. med ack. sagdhe han sik ey wita ben for ben sancti stepani älla hänna bonda som badhe laghu saman j thwem silfscrinum Bil 285 . ","8) veta, hafva lärt känna, kunna. med ack. the skullo mera wita som androm skullo lära MB 1: 348 . huat skal man radha för än han weyt tokt ok snille ok ädhehalyert RK 1: 212 . \" then ära weth \" MD (S) 284 . - känna, hafva insikt i. med ack. hon hafdhe osighelika astundan at vita the helgha scrift Lg 3: 503 .","vitande (-is), ","1) som är värd att veta, som man bör veta, som är att märka. är wrtandhe at här karl . . . haffde äpther sik thwa söner BK 211 . ","2) känd, bekant, uppenbar. fore þik är ingte lönt vtan ald þing äru þik vitande Bir 4: (Avt) 177. ","3) närmande sig till el. öfvergående adverbiell andvändning: vetande, med vett och vilja. hällir vildo the pinas äwerdhelika . . . än the vilden vitandis (scienter) reta mik til vredhe Bir 1: 110 . \" huru länge hon duäls vitandis j syndomen \" ib 3: 178 . ","4) som har fullt medvetande, som vid sinna sinnes bruk, vid full sans. varþ hon lös af diäflom ok väl vitande Bu 205 . \" wardh mön j samu stundh wäl heel ok witande \" Bil 326 . \" engin witandis man thänker at ängla äta thäskköns brödh \" MB 1: 323 . "],"f":["vitta KL 320 ; MP 2: 57 ; Bir 3: 105 ; Ber 248, 249 ; ","-as Bir 3: 468 . ","witta KS 9 (20, 9) ; MD (S) 202 . wittha LG 3: 77. veta RK 2: 9421 ; BSH 4: 195 ( 1495) . ","weta Lg 3: 124 ; LfK 3 . ","vetha HSH 20 ;: 155 (1507); BSH 5: 515 ( 1512) . ","wetha RK 2: 8376, 3: (sista forts.) 5765; Di 246 ; MB 2: 213 ; BSH 5: 144 ( 1507) . ","wetta HSH 24: 153 ( 1518) . ","weyt ib 433, 2718, 3647 . ","vät VGL I S 1. wät VML II A 13: pr. uät SML (Cod. B) Add. 1: 3. refl. veetz Bir 3: 34 ; MP 2: 181 . ","vest Bu 141, 419 ; Bo 26 ; Ber 248 . ","vesth GO 574 . ","weyst RK 1: 3692, 3694 . ","wäst MP 2: 57 . ","wästh Lg 3: 111 . ","vet Fl 1369 . " pl 1 pers. vitum. vitom. wete " BSH 5: 144 ( 1507) . ","vitin . ","wita Di 116 . ","wethe HSH 18: 15 ( 1494) . ","vitho MB 2: 211 . vita. ","viti . ","wythi TS 26 . ","viti Bu 414 . ","vit . ","vesthe FM 510 ( 1511) . ","uissu ÖGL ES 8. visto. konj. 3 pers. pl. visten Bu 13 . ","vitit Bir 1: 114, 4: (Avt 182. witit Bil 252 . ","vitith Iv 4966 . ","witith Lg 3: 414 . ","witat ST 32 . ","vitadh Iv 5637 . ","witath MB 1: 94 . ","vist Bo 5, 173 . ","wist Di 80 . ","wiist Al 2610 ; RK 1: 3295 (i rimsl. med mist), 3642 (i rimsl. med mist). westh, se forvita),","vita af , veta af, veta om. the wtan fore äru wita ey aff (nescuint) fför än alt husit är elladh Bir 4: 10. the äru swa som thän ther forgiftilso smaka ok vet ey af för än etret dräper hiärtat Su 382 . the skinande brende oc giordo mord for konung karl wiste aff eth ordh RK 2: 7762 . ","vita nidher , vetta nedåt. at hofwodhit weet nidher til jordh Bil 107 . " han . . . wände thz op för wiste nidh " Al 1583 . MB 1: 83, 317 . Jfr nidher vita. ","vita up , vetta uppåt. weet thz nidher a them (träden) som op weet a mannenom oc thz op som nidher weet a mannenom MB 1: 83 . Jfr up vita. - Jfr for-, fore-vita."]},{"a":"vitan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr avitan."],"f":[]},{"a":"vite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) beskyllnig, anklagelse, tilltal. i thera kono offre, som sik skullo skira aff thässkyns wiite, som bonde witer sina kono om hoor MB 1: 480 . \" iak neka þik eigh þär iak bär sculd ok vite for þik (acussatus non negavi nomen sanctum tuum) \" Bu 414 . ","vite hvartill ngn förpliktar sig för den händelse att en viss förbindelse ej uppfylles. motthe jagh wara godh for her electus, honum sielff til latendes, liff, äre til panth säthiandes, medh wite, döm til sköwel giwendes alth thet jagh otthe i möre . . . om han fra döm skildes for thenne fegdh en endha haffde BSH 5: 125 ( 1506) . straff; böter, vite. fore glömsko gallir (för gällir) man wite GO 733 . hwilkin swa som siäl klippningh äller siälsin äller märskin for nöthskin tha thagi then ather wärdh som köpthe kompanith for sith withe SO 19 . \" huilkin som sin byk ara bryther gälle annan fyri ok ena mark vax fore sith withe \" ib 28 . ib 71 . \" lhwar som bär kanno heller begare heller annath aff gillis stwgw vtan allermanzenss loff böthe gillena tw höxstha vithe \" SEG 122 . särsk. "],"f":["viite )"]},{"a":"viter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ÊL. ","1) vettig, insiktsfull, kunnig; förståndig, klok, vis; vittnande om förstånd el. vishet. octobanius viis man ok vitar Bu 62 . \" är thz omöghelikt, at then wisaste, oc witraste gudh skipadhe nakath, eller bödh vtan särdelis skäl \" MB 1: 471 . \" matto some män tha wardha däghlikaer oc starkare oc witrare . . . än some \" ib 101 . \" adam war naturlika witare än ewa war ib 140. weet iak engin witare \" ib 238 . \" skapadhe gudh första man . . . swa witran, at han matte allom mannom känna badhe rätta tro oc sidhi \" ib 93 . \" at i skipen en vitran (Cod. A wisan 238) man oc klokan (virum sapientem et industrium) ower alt landith \" ib (Cod. B) 550. hon . . . hafdhe wilia . . . at wara swa withir (Co. A wiis 95) som gudh ib (Cod. B) 535 . witre (Cod. A wise 95) män ib (enl. MB 1: 569 \" har Cod. B oftast vitir där A ha wiis). t welia en wittran man af androm landom eller stadhom, then um ett år må them styra ok rådha \" KS 9 (22, 10) . \" kunungur skal älska ok opta hos sik haua sina wälbyrdugha män, ok hälst the vitrasto \" ib 59 (146, 64). vitur (sapiens) son är fadhrins ära ib 52 (132, 56). the skulu thöm leta godha witra (Framgm. 11 wisa; äfven på öfvriga ställen, där Bures uppl. har viter, återfinnes detta ord icke i fragmentet, hvilket i stället oftast har vis) ok dygdhelika mästara ib (133, 57) . \" witur man ok forhwxande \" ib 21 (52, 23) . \" wilt thu vitr warda, tå skalt tu alt firi huxa, ok lata alt firi hugh thin, thet til må koma ib (51, 23). thet må . . . sköt rönas i athänom kununx, huat han -r viter älla owitur \" ib 16 (39, 17). the äru vitre ok snille, thr sik ok andra män kunna rätlika styra til thet got ok dygdhelikt är ib 27 (68, 29). koonom wi anamoot warum godhum ok wittrum raadhgiwm SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . \" han är badhe höfuizsk ok vitir \" Iv 1533 . \" han giorde som en witer man optelika sin scriptamall \" RK 1: 2475 . \" han skonar ey folum äller witer \" Al 1064 . Bu 5 . Bil 124, 468 . MB 1: 78 . KS 10 (23, 10), 16 (40, 17), 17 (42, 18), 45 (115, 49), 54 (137, 57), 55 (139, 59), 56 (141-2, 61-2), 57 (143, 62-3), 59 (146, 65). PK 245 . Lg 31 . \" af henna fäghrindh ok wittrom ordhum \" Bil 535 . \" hänna witro (motsv. ställe i \" Bu viorleka 144) ordh Lg 983 . \" witer försea \" KS 79 (196, 87) . vitir forhuxan ib 20 (49, 21). medh vitre forhuxan ib. ib 27 (68, 29). Jfr ful-, o-viter. ","2) till förstånd el. mogen ålder kommen? alle israels sönir til saman före män til stridh waro dc thwsand et thwsand, oc dcc, oc XXX män alle witre män MB 1: 419 . ","3) redig, ärlig? lofwom wi . . . boo jonsson hans arfwm oc winom ena rätta oc witra ofreegdh BSH 1: 182 ( 1381) ."],"f":["vitir . ","vitar . ","vitur . ","wittur KS 10 (23, 10) . ","wether PK 245 . ","vitran KS 56 (141, 61) ; MB 1: (Cod. B) 550 . ","witran ib (Cods. A) 78, 93; KS 57 (143, 62), 79 (195, 87) . ","wittran ib 9 (22, 20). f. vithra Bil 468 . ","withra KS 27 (67, 29) . dat. m. witrom KS 21 (51, 22) . f. vitre ib 20 (49, 21). pl. nom. m. witre MB 1: 419, (Cod. B) 535; KS 17 (42, 18), 52 (133, 57), 55 (139, 59) . ack. m. vitra ib 16 (41, 17) . ","witra ib 52 (133, 57), 62 (153, 67). dat. witrom SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); KS 59 (147, 65) . ","uitrom Bu 5 . ","vitrum Bil 924 . ","wittrom ib 535 ; Lg 924 . ","wittrum SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). gen. witra KS 54 (137, 58), . 57 (143, 62). best. form pl. qck. n. witro Lg 963 . ","lvitrare . ","vitraster . ","witarster: -o SML Kp 10: pr.), "]},{"a":"viterhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kunskap, kännedom? giordhe them större wärdogheth medh synne samtalan ok vmgangho ok vithirheth aff koma skulandhe synne naadh MP 5: 161 ."],"f":[]},{"a":"viterleker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förståndigt, vis. \" biskopen . . . vndra . . . hänna vitorleka orþ \" Bu 144 ."],"f":["vitoleker )"]},{"a":"viterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["insiktsfullt, med förstånd, förståndigt, klokt, vist, med vishet. nw vnderstaar kakaramästaren, at iosep hawer witerlika (prudenter) raadhit drömin MB 1: 235 . \" vm tu wilt witerlika medh forhuxan liua (prudentiam sequi desederas) \" KS 20 (50, 22) . ib 21 (51, 22). skipa wäl ok vitirlika thz som tå är ib 22 (53, 23). Bil 28 . MB 1: 200, 238 . \" guz som löste mankön af diäflenom sömeleka. väldeleka. vitarleka (per mirabilem sapientiam) ok rätuisleka \" Bu 206 ."],"f":["viterleka Bu 206 . ","vitarleka ib),"]},{"a":"viterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vetterligen, uppenbarligen. \" at all the thing ther makt wppa liggir oc oppinbarligha göras skulu med breffuom oc jncighlom witerliga stadhfästas oc fulkompnas \" SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400talet). mit jncighle är här viterlika fore hänght BYH 1: 193 ( 1384) . \" latom wi wart jnsighle withirlicha henhias for thetta wart breff \" VKR 56 . SD NS 1: 634 ( 1407) . BYH 1: 246 ( 1443) . VAH 24: 324 ( 1454) . SO 30, 72, 164 ."],"f":["witir- VKR 56 . ","vider- SD NS 1: 634 ( 1407) . ","witter- SO 30 . ","witther- ib 164 ; SD 5: 212 (öfvers. li hds. fr. sl. af 1400-talet). wether- BYH 1: 246 ( 1443) . ","-licha VKR 56 . ","-ligha SO 72 . ","-liga SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). -leca ib 212 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). -legha BYH 1: 246 ( 1443) . ","-ligan SO 164),"]},{"a":"viterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vetterlig, känd, bekant. thätta radhit vardh kunnoghat oc vitirlikit Bo 160 . \" the thing som nw liwss oc witerlighin ära (quæ sunt presentibus manifesta) \" SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). effther . . . oppenbarlige vetherlighit var, hoo som drapit giorde BSH 5: 363 ( 1509) . \" jak eric nipritz . . . östgöta laghman gör witerlikt, at äpter thet een longlik . . . köpunge vppa ena siidho oc konungsins ämbitzmän oc höwitzmän vppa rimstadhaholm vppa the andhra siidho . . . thy haffuer . . . konung karll . . . mik befalat . . . at iac sculde nämpna ther wppa ena landzsyn \" VAH 24: 323 ( 1454) . \" giörandes vettarlichtt at . . . sancti andree . . . affthen framkom . . . her gwnno . . . paa laagxsätt häresting i liongby \" SD 4: 584 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). giorde . . . her olaff witerlikit . . . at han haffe skipt the forscrifna tomptena i ena andra tompt a sudhermalme liggiande SJ 250 ( 1456) . - med dat. (el. i dess ställe ack.). at thik skoli särlica i thässe matrto vitirlik vardha dygdhanna naturlik skipilse Bo 130 . \" thoko vp kroppana . . . oc laghdo j en stadh thär gudhi var viterlikt, oc engin annar weet \" Bil 851 . \" suasom mangom godhom mannom i suerike witerlikt oc kunnokt är \" BSH 1: 179 ( 1381) . sua som thik är väl vitarlikt Bir 3: 100 . VKR 1 . RK 3: (sista forts.) 5748 . Al 4676 . \" iak tror thik är witerlikt . . . hwru iak hafwer wunnith rike ok land \" ib 4661 . Di 227 . \" wari konungenom witherliket, at hans . . . hwstru haffwer föth eth trol \" Lg 219 . \" þät skal allom wytyrlykth wara myk hawa vp burith fyra hundradha markir aaf . . . magnuse rötha \" SD 5: 557 (1346, gammal afskr.). alla thetta breff höra ella sea skal thet vara viterlekit at jak . . . kennis mcih hava giort eth jordha skipte meth domirkirkonne ii strengnes ib NS 1: 10 ( 1401) . \" thet se allom mannom witerlikt oc kunnokt at jac . . . kännis . . . mic . . . at hafua salt . . . bo jonsson . . . min goz \" BYH 1: 192 ( 1384) . thät see allum mannom witerlikt . . . at wi . . . takum een . . . felughan dagh . . . mädh . . . herra niclisse . . . henrik michielsdorp . . . oc allum therra hielparum BSH 1: 130 ( 1371) . ib 177 ( 1379) . FH 3: 5 ( 1353) . SD NS 1: 11 ( 1401), 26 ( 1401) o. s. v. gör han tz ey saa brödrom witherlicht SO 110 . \" pantirit giorde . . . jomfrvna witerliget huru nampnlos haffde enä adhro vnder sinä tungo \" Va 48 . \" witlikit gör iak allom them thetta bref höra älla see at iak hafwer saalt minom . . . brodhir . . . philpusse een attungh i eedhulte \" SD NS 1: 141 (1402, nyare afskr.). vil . . . görom alla oppenbarligha veterlighet adh vii vore till kalladhe tiil vitness och ffastemen . . . om eth iordha skiffthe SD 3: 121 (öfvers. i hds. fr. senare hälften af 1400-talet). stodh . . . hustru katrin . . . ok giorde witerligit . . . borgamestarana ok gantzska radit at hon haffde sich ingiffwit medh anders jönssone medh sin haffua gardh SJ 251 ( 1456) . ","2) som man vet med sig, som man vidgår, som erkännes. jak . . . kännis . . . at iak af rätte witterlike skuldh ok winliko lane är gieskyllugh . . . beinchte haquonsson . . . xxxvj marker päningha SD NS 1: 135 ( 1402) . \" ib 2: 16 ( 1408). edher kära ffaders weterlighet gäl \" FM 674 (1517?). - Jfr oviterliker."],"f":["vitir- . ","vitar- . ","vitter- BSH 1: 177 ( 1379); SD NS 2: 657 ( 1413) . ","witter- ib 1: 14 ( 1401, nyare afskr.) , 135 ( 1402). witther- SO 110 . ","wytur- SD 5: 557 (1346, gammal afskr.). veterBYH 1: 275 ( 1477), 276 ( 1480). weter- SD NS 1: 593 ( 1406), 2: 116 ( 1409); FM 674 (1517?). vether- SD NS 1: 26 ( 1401); Di 227 ; BSH 5: 363 ( 1509) , 363. wetherSD NS 2: 78 ( 1409); BYH 1: 267 ( 1469); RK 3: (sista forts.) 5748 . ","vettar- SD 4: 584 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). wit- ib NS 1: 141 (1402, nyare afskr.). vite- FH 2: 115 ( 1438) . väthe.- SD NS 1: 214 ( 1403) . ","-likt . ","llicht BSH 3: 131 ( 1460); SO 110 . ","-lichtt SD 4: 584 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). -ligt ib NS 1: 10 ( 1401) . ","-likit StadsL Kp 6: 1 FH 3: 5 ( 1353); SD NS 1: 14 (1401; nyare afskr.), 16 ( 1401), 30 ( 1401) o. s. v.; Bo 160 ; Bir 3: 100 . ","-likith SD NS 1: 12 ( 1401), 593 ( 1406). -likit ib 2: 78 ( 1409) . ","-lichit ib 1: 1 ( 1401) . ","-lighit ib 489 ( 1405); VKR 1 ; BYH 1: 276 ( 1480) . ","-ligit BSH 3: 154 (1464, samt. afskr.) ; BYH 1: 269 ( 1472), 275 ( 1477); Di 227 ; RK 3: (sista forts.) 5748 ; BSH 5: 362 ( 1509) , 363. -ligid ib 3: 191 ( 1468) . ","-liket ib 1: 177 ( 1379); Lg 219 . ","-lichet SD NS 2: 520 ( 1412), 522 ( 1412). -lighet SD 3: 121 (öfvers. i hds. fr. senare hälften af 1400-talet); FM 674 (1571?) -liget Va 48 .. -likath SD NS 2: 459 ( 1412) . ","-lekit ib 1: 10 ( 1401), 24 ( 1401), 214 ( 1403). - lekith ib 26 ( 1401) . ","-leket ib 2: 657 ( 1413) . ","-lykyth SD 5: 557 ( 1346, gammal afskr.) . ","-lik Bo 130 . ","-lighin SD 5: 165 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet)),"]},{"a":"viterliker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förstånd, klokhet. the (dygderna) äru summa i manzens skälum suåsum witerleker, thän må höta (för heta) föreakt (in intellectu, ut preduentia) KS 18 (45, 19) ."],"f":[]},{"a":"vitfärlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["witfällinger MELL G 22 i var. with fällingher ib), "]},{"a":"viti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr handviti."],"f":[]},{"a":"vitia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) se till, besöka, uppsöka. med gen. el. ack. (el. dat.?). hans drötning . . . witiade henna Bil 537 . \" withiar jak hans (senare ändradt till han) j hans ytharsta tima \" ib 258 . \" jhesus siälfuir vithiade hona mz ängla skara \" ib 538 . \" som wärdhughis vithia mik litit värdhan \" ib 110 . \" natalia . . . vitaþe þaghar sin härra \" Bu 522 . \" þa faþreren com ok vitia dottor (framför dottor har i textaftrycket ur \" Bil upptagits sinne, hvilket emellertid kanske ej är att fatta ss dat. utan snarare torde böra anses återgifva ett äldre sinna och vara att fatta ss. gen.; Cod. C har sina) ib 503. alra thinga herran sökte oc vitiadhe thöm äkke som thiänara vtan som vini Bo 220 . \" foro mange til hanom oc vitiadho han i sinom krankdom \" Ansg 205 . ib 247 . \" nw kan nakar brodher krankar ligghia tha skulu brödher honum withia \" SO 27 . ib 70 . thessen som tigh haffwa sökth och withiath i thinom dröffwilssom Lg 3: 131 . \" uälsignadher wari thw gudh, som . . . hänne (Jungfru Maria) withiande oc hwgswaladhe \" Bir 4: 176 . \" tik (sankt Martin) withiandhe änglane Sv. Böner 430. at vita þe staþa gesus födes oc döptes . . . hans graf ok þär han tel lhimna stägh \" Bu 12 . at vitia mörkohuset ib 521 . \" en af them iättadhe . . . sancto marcho witia hans skrin \" Bil 253 . \" widh ängan eld wiliom wi sitia ängan wärma wiliom wi witia \" Al 6182 . Lg 3: 237 . - med prep. til. kära dotter witia nakot til lmin kära son, oc thin brodher, som nw ligger oc wentir dötzsens tima Lg 3: 20 . - besöka för att tillse ordningen ngnstädes, visitera. nar vithias epter siäle messor eller vigilias Åbo Klockerlag 62.","2) besöka, i nåd se till, med nåd el. hjälp vända sig till (ngn). med ack. epter mind dödh skal gudh siälwer witia idhra släkt, oc göra idher wäldogha ower the land som han iätte abraham ysaac oc iacob MB 1: 271 . ib 287. ","3) besöka, hemsöka. \" med ack. gonga till screpta oc göra retta vidergonga . . . för sina synder, at, när gud vill han vitia, at han fynna han swa redan, at han moge gudi sina siell i hand faa \" SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). jak skal witia idher bradhlika mz fatikdom oc oaaran MB 1: 337 . - Jfr fran vitia."],"f":["vittia SD 6: 157 (1340? gammal afskr.). ","vittä VGL I A 4: 2, II A 6. ","-ar , ","-aþe , ","-aþer ),"]},{"a":"vitian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beslök. \" vitianim (visiatio) glädhir \" Bo 91 ."],"f":[]},{"a":"vitilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr a-, for-vitilse."],"f":[]},{"a":"vitliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viterliker."],"f":["vite- . ","väthe- )"]},{"a":"vitlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vetande, kännedom; uttalande om det som man vet; vittnesmål. jap fan dher haffwen kom fram och sagde ther til syna witlicheit swa ludende at hans modher haffde giffwet förscrifna tomptena medh synne dotter . . . hustru katrine til giftomall förnempdom andris fan bergen . . . och sagdes wela göro syn rät ther til at swa war sant som han tha ok giorde SJ 259 ( 1457) ."],"f":["-licheit )"]},{"a":"vitlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) okunnig (om ngt), obekant (med ngt). med gen. alskons hedhirs oc höuslikhetz vitlös (ignara) Bo 152 . ","2) vettlös, utan vett, beröfvad vettet, beröfvad förståndets bruk, galen. o thu vitlös oc armbir man ST 260 . agatha kalladhe han with lösan (sine intellectu) som böd lofua stokka ok stena Bil 427 . \" brutfällinger oc vitlös \" ib 981 . \" än nakr man . . . wardher . . . galin, oc witlös \" MB 1: 466 . Lg 979, 3: 178, 450 . stundom komber man aff sin synne, oc bliffwer saa got som vitlöös, fantaserer mykyt LB 7: 263 ; jfr 3. thu staar nw witlöös i thit sinne Al 8295 ; Jfr 3. ","3) sanslös, medvetslös, bedöfvad. aff huilke ondhe lokt wi wordhom maxan som halff dödhe ällar witlöse Lg 3: 458 ."],"f":["wet- Lg 3: 450 . ","weth- ib 178 . ","-löös Al 8295 ; LB 7: 263 ),"]},{"a":"vitlösa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vanvett, galenskap. gudh skal . . . plagha thik mz witlösa (amentia) MB 1: 428 ."],"f":[]},{"a":"vitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","hwilken som rensar fisk vthe på siön . . . och bliffwer twennom witnom witnadher SO 291 . stiäl man mindre än 2 öra är wärt och warder tagin och wetnadher medh twem mannom ib 296 . ","2) vittnas, ss. vittne intyga. thenne tre vithnado och effter sworo . . . ath . . . magnus kok haffde . . . giort magnus skrädare myndogh och mäktogh . . . at sälia oc vplata the XV 1/2 mark fasta jordh. them han vildhe FH 2: 115 ( 1438) . \" the witnahde oc vppa helgha doma sworo, at tesse thre ramerke . . . är stenbergs wiik gamwl ramerke \" ib 4: 15 ( 1451) . ib 16 . \" som . . . thesse epterscriffne vithnen . . . vithuadho til stoodho och pa lagbooken sworo at swa j sannindh war och är \" ib 5: 125 (11488). thaa vitnede . . . eric abramsson, maans green, anders pedersson oc oleff jonsson effther theres ord, som närwaar, thaa skadan skedä oc som the tiilförende vetned oc swored haffe for rätthä i västeraars, at for:ne maans pik bygnäthä först thrätten BSH 5: 362 ( 1509) . Lg 3: 575 . \" hawa thä fira sworin witänä . . . vitnadho (för -at) thära skylskap . . . äpptä biorn haquonsson \" SD NS 1: 32 ( 1401) . the sworo och witnade thät Arfstvisten emellan Erik Eriksson och Ture Turesson 69 (c. 1475). thät han skulde haffuo vithnit thät at thän samo bäcth tureson skulde haffuo döth eptir hans fadher ib 15 ( 1461) . betalade . . . biorn sinom fader X marc oppa the ordenne som skälig withne vithnado här fore rette Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 17. hua som sighr älla witna fals KS 69 (170, 76) . \" twe onde preste . . . hwilke falskelika witnadho mote the dygdheliko qwinonne susannam \" ST 436 . \" the hafwa falslika ofwir mik witnat \" ib 438 . - (?) thän witnar ey wäl som vredhir är wtan skäl GO 456 ; möjligen har det i st. f. thän witnar urspr. hetat thäm (them) witrar el. witras; jfr vitra. - genom vittnesmålet störta (ngn). the wilia han withna til heluitis grundh MD 121 . genom vittnesmål taga (ngt) från (ngn) el. beröfva (ngn ngt). j witnen aff mik liffwit ST 437 . ","3) intyga. om nämd, syn el. gode män, äfvensom om tingsmenighet (i förening med domare). nefudin vithnadhe thet vara rätleka fangith DD 3: 11 ( 1377, nyare afskr.) . äpter thy nempden for oss witnadhe at thesse godz waro gamwl krono godz BSH 2: 63 ( 1399) . \" witnadhe fore oss nämpdanennena i norbolundare . . . at for:de tideka päterson lät the godzen aldrig vp mädh wilia . . . them for:da bo jonsson \" ib 102 (1339=. huilkit godz nempdin witnadhe at laghbudhit oc laghstandit war SD NS 1: 15 (1401, nyare afskr.). tha vitande nämpdin, som tha sat, ok alt lmenegha härdhit stodh thäs til, at thän fornämpde gardhin . . . var laghlica köptir ib 2: 37 ( 1408) . \" äpter thy som witnen ok nämpden for mik witnadho ok alt härandhit \" ib 38 ( 1408); jfr 2. hwilkith wi laathom näpdina ransakan, oc tha nämpdin thet ransakath haffe, tha witnadhe hoon fore oss ath the forscrepna iordher ärw gamalt frälsse ib 1: 136 ( 1402) . \" hulkit jac sköt til nämpdinnes ransakan tha withnado the at the aldre annad wiste än thät haffuer aff alder ligit wnder peder monsons gard i risinge Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 25. hwilken ärende wi skuthum thil mempdene som j repstenne satho . . . oc the ransakdho vithnado oc epther sworo at . . . iönis anundzon hafde laghlika köpt karela godz \" FH 2: 112 ( 1438) . ib 109 ( 1437), 110 ( 1437) o. s. v. thesse (d. v. s. de tolf som sutto i nämden) witnadhe oc ransakade at swa är i sannindinne som the förste IIII witnade oc sworo ib 4: 16 ( 1451); jfr 2. hwilkit thessä tolf i räfstinne satho . . . ransakdho, witnadhe oc sworo at swa sant war SD NS 1: 442 ( 1405) . \" ib 402 (1405, gammal afskr.). tha withnade the herazsynin. ath bolstadä skälin affh sydhre neffdhe lagho ooffhneer grythones bolstadh \" DD 2: 5 ( 1384) . \" alla thenna syner withnado at thenna awerkan war olagliga giord Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 16. the (de af borgmästare och råd utsedde gode männen) . . . witnadho at the haffdo mält . . . her lambertz rwm oc tompt \" SJ 142 ( 1445) . \" thet see allum mannom witherlikith ath jak henrik grote, heridzhofdhinge i biärkekynda herradh, oc w heridzbone, som byggia oc boa i sama herradhe, witnom oc betyghom openbara ath arom äffthir gudhz byrdh mocdoxiijo, tha räffstirna hioldos i sudercöpunghe, stodh . . . frw ingeborgh aff broby fore rättin oc bödh vp broby . . . oc sameleedhis gyordhe hon wppa waro heridzstynge aa trem tyngom \" SD NS 3: 74 ( 1415) . ","4) vittna, intyga, betyga. jak bygghe karlson vitna þet ok kennis at jak hafver seet ok höört thetta breeff ok sätir iak mit jnsighe heer til vitnes förä SD 4: 686 (1339?). - om förkunnare, författare, skrifv o. s. v. han bödh os predikä oc vitnä (testifcari) allo folkieno at han är skipadhir domare af gudhi badhe liuande människio ok dödhä KL 152 . sanctu[s] ambrosius vitnar al þässe ma[l] ok martiria Bu 502 . \" sanctus ambrosius vitnar i mässo sang at sua var giort \" ib 495 . Bil 232 . \" egisippus witnar innan sinum bokum huru ängla lypta hona gen himnum ib 274. \" ib 880 . \" scrifften vethuar at prophetane . . . the sagho ok sagde samyndena aff christi födzlo \" LfK 261 . swa som moyses wethnar j sinom sanghe MB 2: 299 .","5) intyga, bevisa, utgöra bevis för. dödzsins swet . . . witnar (attestans) nw naturena wara wnna Su 248 .","6) bestyrka, bekräfta. j vitnen (attestamini) siälue idhra barna röst KL 379 . - refl. vitnas? ä vithnas goth, gladhv hiärta GO 512 (troligen är dock vithnas felaktigt för vithras), se vitra. "],"f":["vittnä VGL I B 1: pr, J 13: 2, þ 3: pr, 19: 1. ","vetna: -ed BSH 5: 362 ( 1509) . ","vethna: -ar LfK 261 ; ","-adhe Lg 3: 575 . ","wethna: -ar MB 2: 299 ; -adhe Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 101. -ar, -aþe, -aþer),","vitna i fran , genom bevisning fråntaga. dömdom wij them in i samma godz til then tidh thet flämingh kan komma met breff heller skeel och withnar them thet i ffran FH 5: 124 ( 1488) . - Jfr in-, til-vitna."]},{"a":"vitnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = vitne 6. thässe varo nämpda män . .. vitnara fore thässe nämpd ok dom: olawer i bro, geruater ij vilaui SD NS 1: 504 ( 1405) . \" äghir han (domaren) . . . spöria hulke vitnarane äru \" Bir 2: 189 . fals witnare skal ey wara opynadhir ST 543 . Bo 181 . KL 143 . MP 2: 12 . \" ära thesse gode men . . . witnara til thetta köp \" SJ 276 ( 1459) . \" jak skal ga mot idhir i dom oc iak skal vara raskir vitnare trullarum ok meenswäriarum (eo testis velox maleficis . . . et perjuris) \" MP 2: 111 ; jfr 2. ","2) = vitne 7. vara hans vpstandilse vitnare (testem resurretionis ejus) KL 132 . \" lifsins giörarä drapin j, hulkin gudh vpräste af dödh hulkins vitnarä vi ärom \" ib 136 . ib 134 . \" at min modhir var jomfru badhe för än hon mik födde oc sidhan var öfrit joseps vitne hulkin hänna jomfrwdoms gömare oc vitnare var \" Bir 2: 300 . ib 3: 159 . \" trolicastir vitnare gudz vndarlica thinga \" ib 160 . \" vi ärom vitnara at thin son fulcompnadhe j sik siälum al the thing som sagdh varo aff honum \" ib 473 . \" thu (Jungfru Maria) äst min frw ok thw vast aldra sötasta ther jak kallar thik til vitnara (super quo te testem invoco) \" ib 362 . \" jak skal stadhfästa min ordh ok alle hälghe män skulu mik vara vitnara (erunt mihi testes) \" ib 2: 248 . ","4) = vitne 8. aff ihesu christo som är troen witnare MB 2: 333 ."],"f":[]},{"a":"vitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊL. ","1) bevis, bevisning. \" epter sadana syner. withne och skäl oc nämdinnes ransakan . . . tha dömpde iac thät gilt . . . som the förnämpda synder vithnad oc syynt haffua Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 16; jfr 2, 3. - bära vitne, framlägga bevis. vm iak taladhe illa. bär vitne af ondo (testimonium perhibe de malo) \" MP 2: 12 . ","2) bevis genom vittnen, vittnesutsaga, vittnesmål, vittnesbörd (i rättegång). ey skal thu lydha flera manna saghu a mot sannind för än witne äe pröwath MB 1: 339 ; jfr 1. aldre skal thu handtaka eller lowa fals witne fore ogudhlikan man (nec junges manum tuam, ut pro impio dicas falsum testimonium) ib. the äre fiughur ther wille manna doma ok witne, aff rät ok sannind KS 69 (169, 75) . ib 70 (171, 76). huru mang vitne the sighia mot thik mP 2: 15. ey thorfwom vi nu leta vitne mot hanom ib 13 . ib 12 . iak hördhe vitne (testimonium) owir thik at thu hafdhe idhrugha for thina gerninga Bir 1: 376 . \" ä hwat manne dömarin är jak sighir han enkte döma kunne än han ey vitnen förra funne \" MD 82 . ib 90 . hwikit ärände vij granliga randzakade effther tiiltal, genswar oc vetnä BSH 5: 362 ( 1509) ; jfr 1. tolff män aff mimings härildhe haffdho thet . . . ranzakat äpter swornom withom VAH 24: 323 ( 1454) . äpte hwärio sino vitne (vittnesmål af i föred svärjande vittnen?) SR 32 . \" j gudz dom huar himil ok iordh . . . dagha ok nättir oc al värdlin skulu sta til vitne (stå för att vittna, uppträda som vittnen) mot os starklica rögändhe os \" MP 1: 217 . \" om ij (2) bröther ärw til withne \" SO 25 . ib 26 . \" wthan han . . . thil withne kallas \" ib 24 ; \" jfr 6. \" ib 52 . \" ropadhe sik til witne (in testimonium) mothe them hymmel oc iordh oc all creatur \" Su 52 . - bära vitne, framföra el. aflägga vittnesmål, bära vittnesbörd. thu skal ey bära fals witne MB 1: 334 . \" mange falske vitnara hafdho framganget ok falsk vitne burit \" MP 2: 12 . \" wi sculum ey wrang witne bära moth wan jämcristin \" MD 82 . \" mik thikkir han dömir som witnen bär ib. \" ib 90 . \" mon iak tha bära witne a mot mik siälwom i mino samwite fore gudz doom \" MB 1: 249 . - med dat. tu skalt . . . bära vitna (för -e) sannind ok ey winskapi (testimonium veritati, non amicitiæ reddes; d. v. s. vid ditt vittnesbörd skall du taga hänsyn till sanningen, ej till vänskapen) KS 22 (53, 23) ; jfr 4. - föra vitne, d. s. wi skulom ey vrankt witne förä mot wor iamchrstin MD 89 . ","3) yttrande, utlånadne, intyg (af nämd, syn o. s. v.). efter thy tolf manna nempd thenna maal vtranskatho . . . oc efter therra besta saminde oc samwit therrä witne medh fullan edzstaf her vppa gawo BSH 2: 39 ( 1396) . ib 41 ( 1396) o. s. v. eeffter neffndenä witnom ath swa waar gyorth DD 2: 4 ( 1384) . effther neffnendä witnom ok edhe ib 5 ( 1384) . Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 23. epter konunkx dome och XII synemanne witner SD 5: 728 (i hds. fr. början af 1500-talet). stande thz a synamanna witnom TB 77 . ib 73 . ","4) vittnesbörd, utsaga, uttalande, intyg (af person som har el. kan antags hafva kännedom om ngt, af förkunnare, författare, skrift o. s. v.). \" teem varom gudhi hans (den utvalde riddarens) tholomodh ther ärlicarin skal vardha aff varo vitne (testimonio) \" Bir 3: 394 . \" at min modhir var jomfru badhe för än hon mik födde oc sidhan var öfrit joseps vitne \" ib 2: 300 . sände han twa sina ängla . . . at the skullin styrkias. hörande änglana vitne at the dragha owir eno mz thöm af vars herra vpfärdh Bo 250 . \" aktar iak sighia ok pröfwa min ordh mz scriptinna vitnom \" ib 130 . þe þingh vilium vi här af vare fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth ok äru þo fulkumleka san ok pröuaþ mäþ þöm vitnum firi näpnas Bu 6 . \" vars härra fözla prisas eigh at eno ii biblia vtan ok mäþ skälum ok helþnom vitnom \" ib 62 . \" stadfesther myna tro meth dyäfla withnom \" Lg 3: 110 . \" giordhis här stort witne ware tro \" KL 9 . \" sigh sannindinna vitne hulkit thu vest af mik \" Bir 1: 136 . - vittnesbörd, vitsord. at thw hafwi af allom got withne Ber 57 . ib 162 . bära vitne, bära vittnesbörd, gifva vittnesbörd; intyga; betyga. hwat är thz som skapadhe al thing ok af ängo är skapth. lsighin ok bärin vitne (perhibete testimonium) Bir 1: 136 . \" apostlane varo (för baro) vitne (reddebant apostoli testimonium) . . . af vars herra ihesu christi vpstandilsom \" KL 139 . \" then tidh hugnarin then helge ande kombir . . . skal han bära vitne af mik \" MP 1: 160 . \" vi skolom bära vitne hans ödhmiukt (humitatis ejus) \" Bir 3: 395 . \" gärningana som iak gör the bära vitne af mik \" Bo 154 . - med gen. wi mz waro capitulo mz flere klärca oc reenliiffues män ransakadhom thz iärtekn thz grannasta wi kunnom oc bärom alle sannindena witne at swa waar (rei gestæ veritatis testimonium perhibemus) Lg 3: 364 ; \" jfr 3. the . . . baro lthäs vitne at the hafdho ther badhe tholt oc seet aldra största pinor \" Pa 10 . ydhre eghna mesthere the bära thess withne i synom bokom, ath ihesu christus han er gwdh Lg 3: 112 . - med personesn dat. almoghin bar honom vitne som när honom var nar han kalladhe lazarum af grafuinne Mp 2: 111. dyäffolin nödhgas ath han skall bära synom gwdh wytne och skäll Lg 3: 111 . \" edhra eghna böker bära honom withne ath han er gwdh \" ib. \" baþe vi ok alt folket bärom þik vitne. at þu äst . . . baþe rättar ok rätuis \" Bu 197 . \" han . . bär varom anda vitna at vi ärom gudz söni \" Bo 110 . Bir 4: 140 . MB 2: 317 . \" alzmectug gud och alle riichesins heliige patroner skole bäre mich witne at iach aldrig haffwer acthet . . . wara then helige kirke . . . emot \" HSH 24: 66 ( 1516) . sanctus ambrosius ok sancuts theorodus bära sancto bartholomeo vitne vm alt thz han giordhe ok tholde for gudz sculd Bil 214 . \" bär the helgha script varom herra vitne af hans högelica valde \" MP 2: 111 . ib 112 . varom . . . herra ihesu christo bäärs vitne i the helgho skript . . . af hans sanna känedoms liuse ib 110. - med gen. och dat. þäs vitne baro heþne (för henne) iuþa siälue Bu 10 . ","5) bevis, intyg, bekräftelse. til witnis oc stadhfästilse togh pharaokonung gulring aff sinne hand, oc satte a ioseps hand MB 1: 239 . \" jak byrghe karlson vitna þet ok kennis at jak haver seet ok höört thetta breeff ok sätir iak mit jnsighle heer til vitnes förä \" SD 4: 666 (1339?). at þä scal thy fastare till witnis wara, tha bethis jac mins maghs insighle här fore ib 6: 76 ( 1349) . til hukens witne mit insigli är sat for þetta breuit ib 170 ( 1350). til thässins brefs mere visso, vitne oc stadhughet ib NS 1: 157 ( 1402) . - bevis, vittne, vittnesbörd, tecken, erinran. pl. j thän stadh hans (Erik den heliges) blodh var först wtgutit brast vp een rinnande klädha som en i dagh är til vitna (in testimonium martirii ejus manet) Bil 887 . ","6) vittne, person som genom åskådande el. åhörande af ngt, öfver hufvud genom iakttagelse och särskildt på grund af närvaro vid en tildragelse är i stånd att lämna upplysningar som kunna tjäna som rättsligt bevis; person som vittnar i ett rättegångsmål; persom som är närvarande vid en rättshandling för att kunna bestyrka dess lagliga giltighet el. åt densamma gifva gällande kraft. \" fyra sworin vitänä \" SD NS 1: 31 ( 1401) . som thenne fyre sworne witne . . . föregingo och sworo BtFH 1: 11 ( 1484, nyarea afskr.) . ib 3 (1481, nyare afskr.). o. s. v., 131 (1506). som . . . thesse epterscriffne vithnen boolfastä bönder . . . vithnado til stoodho och pa lagbooken sworo at swa j sannindh war och är FH 5: 125 ( 1488) . \" hulkit jac lot ransaka med nämpdin oc skelig withne Upplands Lagmansdomok 1490-94 s. 9. hulkit jac lot ransaka med nämpdin och med the withne thär när waro then tiid the sloges \" ib s. 11 . som skälig withne vithnado här fore rette ib s. 17 . wardher ther mz befunnin mz skälikom withom SO 71 . ib 300, 301 . \" hulkin broder som androm synom broder gör fforköp och bliffwer mz tw wethne beslagen ok til wunnen \" BS 37 . \" äre tw wetne til \" ib. \" pröffwa mz withne som saagho at han lagde thz dyra gotzith j the skynmesena \" PM XIV . \" skal skiparen jnsätya the päningana ther the bliffwa trygge . . . oc scriffwas wp j kyrkionnas bok mz withnom \" ib XIII . \" dyll man gield ärw ey vithne till eller oppen breff \" MEG (red. A) 66 . ib (red. B) 61. EG 65 . \" tha spurde iach om han hadde thär nogre skellige witnä oppa tha swarade . . . jerlä at han hade thär jnge witnä oppa Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 69. \" ib 94 . - särsk. vittne som är närvarand vid kontrakt om jord. thesse äru witne at thätta köp är skälika giorth SD NS 1: 48 ( 1401) . \" thässe varo ther faster oc vitne til lib 56 ( 1401). \"","7) i allmännare användning: vittne, person som är närvarande vid en tilldragelse och således kan därom lämna upplysning el. intyg, person som på grund af speciell kännedom kan ityga ngt. huilkit jak . . . sielfuer seet ok hört hafuer aff liffuandes vethnom Lg 3: 521 . \" witne til thz iärtekn är allir almoghen sampnadher i the höghtidhena \" ib 363 . \" jak takir them alla til witna när äro stadde \" ST 47 . - koll. ären j . . . här til sant withne (testes . . . vos estis) at jidher yt wälien herran gudh oppa thz at j honom wilien thiäna folkit swaradhe wi ärom til täss sant withne MB 2: 65 . ","8) vittne, perrson som betygar el. förkunnar sanningen i relig. mening. iak skal giffwa twem mynom wetnom, at the skulu predica j thusanda cc oc lx dagha MB 2: 349 . - om Kristus. thzta sigher sanninden, troen witne oc sanner MB 2: 338 . - Jfr aftäkta-, asynar-, aterfangs-, bolags-, bräþa-, bygninga-, eþar-, fals-, for-, forbuds-, forfalz-, friþ-, fämta-, giptar-, köp-, köpa-, köpe-, köps-, lans-, ledsna-, lof-, lofs-, lyktar-, lysninga-, ofhalds-, skirskuta-, skrok-, skärskuta-, synar-, þing-, þings-, vista-, ärfþar-vitne. ","1) bevis, bevisgrund, beviskälla. til at bewisa at enghen closter människia . . . maa . . . nakot eghit haffwa, wil iak först . . . sätia ij (2) tingh, som thu witnesbyrd oppa huilkom iak maa min ordh grwnda, oc stadelika be ffästa, som är först täxten i thes hälga kyrkios laghom oc sidhan thäs fwlbordha, aff sancti benidicti . . . oc augustini reglom LfK 3 . ","2) afgifvande af vittnesmål, vitnande, intygande. priaren . . . gik fore borgmestärne ok radhet . . . ok badh thöm faa sik nagra tröstoga . . . men hulke mz hanom sculde gaa . . . ffore mere tryghet ok vitnesbordh om allt tilkomande maall j thesso ärende LfK 255 . ","3) vittnesbörd, vittnadne, betyngande, förkunande. tha the haffwa lyktadh sin witnisbyrdh (estinomium) MB 2: 349 . som haffwa withninsbyurdena ihesu ib 363 . \" jhesu witnisbyrdh är hälga spaa domens ande \" ib. \" hans withnesbyrdz ordh \" ib 351 . - bära vitnisbyrdh, bära el. afgifva vittnesbprd, betyga, intyga. sägh oc bär witnesbyrdh (dic testimonium) huar saman skreff appocalipsim MB 2 . 332. hwilkin withnisbyrdh bar gudz ordhe oc witnesbyrdh ihesu christi (testimonium perhibuit verbo dei et terstimonium Jesu Christi) ib 333 . ","4) bevis, intyg, bekräftelse. til sanna vitnysbyrþ oc fulkmilse aldrä förnäfndä þing þa sätyum wi vart insighli för þettä breff oc testament Sd 5: 568 ( 1346). til vitnisbyrdh oc mere stadhfästilse thässens testamenz BYH 1: 185 ( 1380) . \" til lhulkins meee visso, stadhfästilse ok vetnisbyrd \" ib 237 ( 1431) . \" til vitnisbyrdh minnä sialfs vidþergangu ok festilse þerssä breefs \" FH 3: 6 ( 1353) . allom thessom ärindom til mere wisso oc witnisbyrdh fulbordhan oc stadhfestilse VKR 56 . \" till thes mere visso oc vitnisbyrdh at swa är giort som nu är sakt \" SD NS 1: 8 ( 1401) . \" til withnesbyrdh at wij . . . haffua i alla motho fulbordhat ok stadhfest thenna skraa \" SO 72 . \" här til vitnes byrd äru goþra manna insigle fore sat \" BYH 1: 170 ( 1363) . SD NS 1: 9 ( 1401), 10 ( 1401) o. s. v. BYH 1: 246 ( 1443) . SJ 188 ( 1449) . BSH 4: 227 ( 1497, nyare afskr.) . VKR 47 . SO 53 . - intyg, skrftligen utfärdadt bevis. badho oss vm breff oc witnisbyrdh ther vppa at the stodho ther fore rättin . . . oc loto eric sigudzsson . . . quit lidugh oc lös for thet drapit han giordhe thera dödha brodher SJ 202 ( 1448) . - bevis, vittnesbörd, vittne, tecken, erinran. vpbyggiom oss eth altara . . . til witnesbyrdh (intestimonium) mällan idher oc os MB 2: 59 . ib 60 . \" är then kalken än ther i dahg, til witnesbyrdh hennas häloghet \" Lg 3: 417 . ","1) = vitne 6. månge domare ok witnis män rädhas swå wålzmän, at te tora ey rät döma älla sant sighia KS 69 (169, 75) . ib (170, 76) . \" med þrem witnismannom til wnnen \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). hadde han thär skelige witnes män oppa at han hade wel fornegeth . . . erich diegn i goth betalning, för the xiiij ortug land iordh Upplands Lagmansombok 1490-94 s. 52. thesse (tre i det följande nämde män= wara ther withnis män then thidh thetta giorth war SD NS 1: 37 ( 1401) . - särsk. vittne som är närvarande vid kontrakt om jord. jsta statimus et ordinauimus, presentibus viris discretis, qui dicuntur witnismen, et fastær, jnfru scriptis SD : 36 ( 1311). ib 37 ( 1311) . afhende olauer ok ierunder sigh ok sinom arfuom kfrakoflek ok hemolathe thet for:da iensie ok hans arfuom met fastom ok fullom skelom, huilcke här äpter nempnas . . . vithnismän: jon a tandom, swen a gamblasäter ib NS 1: 166 (1402, nyare afskr.). ther ärw thesse withndes män til DD 2: 6 ( 1386) . ib 3: 12 (1378, nyare afskr.). melismen och witnismen SJ 251 ( 1456) . ","2) = vitne 7. gudh är min vitnisman (testis) at jak ey scrifwir thik thässe thing aff mik siälue Bir 2: 86"],"f":["vitni VGL I MD 1 . 2. uitnö ÖGL A 16: pr. witni UplL Ä 11: 1. vittni VGL I Md 1: 2, S 1, A 22. ","uittni: -um Östgötadagens 1300-talsfragm. s. 9. wittnä Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 94. vitene Bir 4: 140 . ","vitänä SD NS 1: 31 (1401, på två st.). wytne Lg 3: 111 . ","vetne . ","vetnä BSH 5: 362 ( 1509) . ","vitnaburþer","vitnä- )","vitnisbref , ","vitsbyrþ","vitänas- ib NS 1: 32 ( 1401). winnis- ib 2: 55 ( 1408) . ","vetnis- BYH 1: 237 ( 1431) . ","wetnis- ib 246 ( 1413); SD NS 2: 240 ( 1409) . ","-bördh ib 1: 233 ( 1403); LfK 255 (aftrycket i Jöns Buddes bok, utg. af Hultman, s. 125 har dock här -bordh). -burdh BSH 4: 227 ( 1497, nyare afskr.) . ","-biurd SD NS 1: l17 ( 1401). -byurdh ib 634 ( 1407) . -byördh ib 2: l2 ( 1408). -byr SJ 188 ( 1449) . ","-bir SD NS 1: 32 ( 1401), ","vitnisbär , ","vitnisbärare , ","vitnisgilder , ","vitnis maþer","vittnis- VGL I R 9: pr. wittnes- KS 69 (170, 76) . -man),","vitnis mal , ","vitnis tafla , "]},{"a":"vitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vitnisbol","vitnes- )"]},{"a":"vitne lös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vitnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? vittnesbörd, intyg. medh brefwa witnilse SD 1: 319 (öfvers.). - bekräftelse. til merä witnilse ok stadhästilse sätiom wi waar incigle . . . fore thetta breff BSH 1: 133 ( 1371) ."],"f":[]},{"a":"vitning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vitningsbyrdh , "]},{"a":"vitra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra vetterlig, förkunna, kungöra, tillkännagifva, uppenbara. at han för viste sin döþ. ok vitraþe sinom känne suenom Bu 138 . ib 139 . \" är nu rätwist at iak skal hans loff oc priis frambära oc allom witra Hel. mäns lefv. 235. hustru ragnild jngemarsdotter vitrade oc kungiorde fore nämpdinne oc mig at hon . . . haffuer giffuit jöns agneson ij öris land jord j järinge Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 28. \" SJ 223 ( 1453) . - refl. vitras? uppenbara sig, te sig? ä vithnas (troligen felaktigt för vithras) goth, gladhv hiärta GO 512 ; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 98 f.; Medeltidsordspr. 2: 243 f. opers. thän witnar (måhända) för ett urspr. thäm (them) witras) ey wäl som vredhir är wtan skäl (om den ifrågasatta emendationen är riktig, skulle meningen vara: den som är vred utan skäl har onda förebud el. har ej att vänta godt; samma mening skulle gifvas, om man ss. urspr. läsart antoge vitrar, hvilket skulle vara att föra till en opers. användning af det aktiva vitra ) GO 456 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 214."],"f":["-aþe )"]},{"a":"vitrilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? kungörande, bekantgörande; betygande, intygande, försäkran. tiil witrilsee ok fulkomnilsee thässe gäf sätium wi . .. war jnsiglee forro thättä breef SD 4: 390 (1334?). til thes mere witrilse oc befuarilse bedhis jac . . . herra knut bossons . . . herra hemmingx . . . oc herra jenissa . . . incighle for thetta breff mz mino eghno BYH 1: 201 ( 1390) . \" här til mera witrilse, wisso oc stadfestilse \" SD NS 1: 563 ( 1406) . tel thes höghra ok störra witrilse ok forwarilse ok stadhfestilse ib 2: 117 ( 1409) ."],"f":[]},{"a":"vitskaper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. vetskap, kännedom. hengar iac mit incigle . . . meth vilia oc vitskap här fore SD NS 1: 10 ( 1401) . \" ib 2: 63 ( 1408), 71 ( 1408) o. s. v. \" SJ 188 ( 1449) . \" lather jach . . . mit incigle mz willa. witscop oc fullo beradne modhe hängias fore thetta opet breff \" BYH 1: 235 ( 1430) . gör han . . . tz mz sins hosbonda wilia ock wytzschapp SO 147 . \" sc al engin gultsmydzswen göra sina egna gernink vtan sins hosbonda wytzschapp \" ib. \" schal . . . ingen gultsm|e]z swen kiöpa nagat guld eller sölffuer wthan sins hosbondha wytn ok wytschap \" ib 155 ."],"f":["wytschap . ","wytzschapp . ","witscoop )"]},{"a":"vitskostir","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" L."],"f":["-kustir )"]},{"a":"vitsorþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) bevisningsrätt, rättighet el. skyldighet att bevisa el. att med ed värja sig. nu wil vinen e uiþbärganga vizorþeno (sannolikt för vinsorþeno); þa a þän uizorþ sum köpte SR 5 . \" þä þät inne sum stulit är þa skudhe än vindögha är a väg, swa mykyt at þyliko matte in kastä at þa a bonden wizord at väria sik mädh siex manna eþe, nu ä e vindöga a väg þa a han e vizorþ aghen alle þe visorþ e är i hanþum takit \" ib 44 .","2) bevisningskraft, vitsord. \" huffud breffuit som all makten oc widzord oppa lag \" FH 2: 108 ( 1437) .","3) vitsord, rättighet att afgifva yttande med gällande kraft, rättighet att afgöra. stande thz a synamanna witnom . . . oc hafwi engen annar witzordh TB 77 .","4) vittnesbörd, intyg; erinran. \" sprak opp een springande kella som än bliffwer til wisordh til hans hellgha martilse (in testimonium martireii ejus) \" Lg 3: 348 . til täs iärtekns wisordh offradhe hon eeth been och foot aff wax giort ib 366 . - Jfr vitu orþ."],"f":["visorþ VGL II þ 58. wisordh Lg 3: 348, 366 . uizor Östgötalagens 1300-talsfragment s. 7. uitzörþ ÖGL B 9: 1 i var. uitzs örþ ib Eþs 33: fr. li var., Vaþ 2 i var., Vins 6: 5 i var.), "]},{"a":"vitstulin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["beröfvad vettet, vettlös, oförståndig. äre iwdha wit stolne oc hemske som halda thässa sidhwänio MB 1: 308 ."],"f":["-stolin )"]},{"a":"vitvillinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (KrLL J 16; jfr MELL Eghn 18; Stads L LJ 120) vettvilling, afvita menniska. the äru store dara oc wetwillinga like Su 157 . en daare oc witwillinge ib 361 ."],"f":["vet- )"]},{"a":"vitvillinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþ","b":["pp","ab","kn"],"c":"prep.prep. adv. konj.","d":"prep., adv. och konj. ","e":[" I med dat., hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, ersättes af ack. ","1) om ett föremåls riktning mot el. läge i förhållande till ett annat i hvars omedelbara närhet det befinner sig: vid. Jfr II 2. haua kununga ok herra fröghdelika lekara ok sångara sik ok sinom mannom til skemtan widh sino borde KS 55 (139, 60) . \" tw thorp ther meth annat liggiende när huidh binom \" SD NS 2: 101 ( 1409) . ","2) emot. \" taka vidh, taga emot, mottaga: få; antaga; öfvertaga. skioldin vär mannin ok takir vidh slaghomen \" Bir 2: 233. taca viþ eet litet present Bu 514 . \" hon tagher widh smaswenenom \" MB 1: 278 . KL 169 . \" jacobus tok vidh hermogenem \" Bil 165 . \" epter nabogodonsor gambla dödhan togh widh rikeno nabogodonsor hans vnge son \" MB 1: 17 . \" konung valdemar took tha wid rikit \" RK 1: 538 . \" thän tyme vidher hänne tags \" VKR MB 1: 132 . \" mange iudha toko väl vidh hans ordhom \" Bil 165 . \" undren ey at alle ey taka widh idhre predikan \" Su 150 . \" romara toko viþ allom guþum \" Bu 150 . \" afflagdhe han alla willo ok tk widh kristindom \" KL 32 .","3) för att beteckna en anslutning el. ett instämmande: vid til. alla iufru sagþo ia viþ biskops buþi Bu 5 . röst com af hinnom ok saghþe ia viþ hans orþ ib 496 . gik iudhas widh (vidgick) sanno ok wizste drotningenne thrät Bil 87 . ","4) enligt, i öfverensstämmelse med. dömdom wi . . . ärwingiomen til at göra klostrena lika fore godhzit . . . vidh sämio äller sworom edh SD NS 2: 155 ( 1409) . ","5) för att beteckna sätt: i. bondhin . . . skal säliath (sälja det slagtade boskapsdjuret) widh helom sidhom och ey annarledz huarke widh stykkiom eller fierdingom SO 51 . II. med ack.","1) för att beteckna ett föremåls rörelse mot el. till ngt som det tänkes betäcka med sin yta el. beröra; till, på. okouianus . . . fiöl niþar viþ iorþ Bu 63 . ib 155. han grep handom likbarenna: ok vilde viþ orþ casta ib 15 . \" genebaldus . . . laghde sik vidh iordh for remigii föther \" Bil 690 . \" han . . . kastadhe wanden widhir iordhina \" KL 12 . - vid. af huget (näml. af bjälken) lät prästen sundar scära i sma stykke ok lagia viþ alscona siukdom Bu 417 . \" fästes houoþet viþ likaman \" ib 130 . \" takes en tynno bothn, oc widher honom spikes viij äller tyro . . . kopar pipor \" PM 7 . taker man berthram och twggar henne och haller j sin mwn eller legger widh tannagaardhen LB 2: 36 . \" binda hanom händar ok fötar viþ cors trä \" Bu 140 . \" the . . . satto gömara vidh griptina \" KL 418 . \" tha tok amicus han widh handena \" ST 458 . \" holda sik vedh en stok eller studh \" Lg 3: 579 . \" nar hon nalkadhis honom oc kom vidh klädhin \" Bo 72 . \" kom nakar vidh mik ib. bildl. lat som thz ey wid tik komme \" Va 37 . han togh thz hardeligha widher siik RK 3: 1742 . - emot. han . . . slo alt hofwodhit sundir vidh stenana KL 362 . - vid, emot. herodes studde sik widh eet trä Bil 111 . han . . . lwtte sik vidhir brystit a varom herra Bo 173 - utan motsvarande prep. i det nuvarande språket. han mintes viþ likbaren Bu 15 . \" hon . . . kyste hans fötar ok mintes viþ hans boior \" ib 519 . ","2) för att beteckna ställe el. föremål i hvars närhet ngn el. ngt kommer el. kommit och befinner sig el. ngt tilldrager sig el. hvaråt ngn är vänd el. riktad: vid, invid. Jfr I 1. ängelen . . . baþ han[a] koma skyt tel ierusalem ok möta sinom bonda wiþ een port ok hete aurea Bu 4 . \" biuþar iak þik at boua viþ þolika kirkio þu vilt \" ib 144 . \" sat hon viþ väf älla ten \" ib 5 . \" en . . . riddare . . . sat ii eno fasto huse viþ almanna väghen \" ib 7 . \" hurw han hafdhe radhit mz waar herra widh brunnen \" MB 1: 205 . \" satte han sik hemelica mit vidh bordhit \" Bo 7 . \" tha the herra satho widh (Cod. E offuer) bordh (till bords) \" Fr (Cod. B) 2317 . staanda widh grindena VKR 22 . \" haua konunga oc herra föghelica lekara ok sangara sik ok thöm mannum til skämpthan som vidhir thera bordh ätha \" KS (Fragm.) 14. nw tala the widh bordh til abraham MB 1: 189 . stadgadho abymelech til konungh widh ekena, som stodh j sichem ib 2: 97 . \" hwilke . . . vedher raan epter rigisins sendingebudh töffuedh haffue \" FM 572 ( 1513) . \" hafdhe hon aldre linin klädhe vidh sin likama \" VKR XIV . \" tha litil verme kendes a vinstre sidhona vedh hiertet \" LfK 216 . \" tw öris land jordh i tomptom liggiandis, vidher norre landit \" SD NS 1: 56 ( 1401) . \" en löneporth pa slottit weth strömen lå \" RK 3: (sista forts.) 5128 . är hon (tomten) i breddine öff uerst widh gatuna thre (23) alna ok tiughu ok widh siön är hon fira (24) alna oc tiughu bredh SJ 38 ( 1426) . \" siälina öghon vari enfald sua som dufwonna hulkin som skodha hökin vidhir vatnit (circa aquas) \" Bir 2: 165 . \" skulu the idher wardha en snara oc gruppa oc hindher vidher idhra sidho (ex latere vestro) \" MB 2: 62 . \" än thu skodhar thin innantil vidhir (ad) san nindinna lius \" Bo 40 . - hos, för (en person). han scriptadhe sik widh munkin KL 61 . Bil 642 . - i förbindelse med refl. pron.; för. moyses bödh j laghomen hwar en wari enlika widh sik siälfuan (apud semetipsum) . . . wm sabbatum Su 257 . \" gingo alle jwdhana grathande oc sörgiande hwar widh sigh \" MB 2: 185 . \" at . . . städerne intit komme i sadant III rigis sanqwemd vthen bliffue wed sig \" HSH 20: 221 ( 1507) . engen broder som mynne qwäda schal mag . . . sin dagge neer sich haffua jngalund vtan leggia fran sick för än han i stuguna jnganger huar broder wijd sick SO 200 ; \" jfr 15. \"","3) i tidsbestämningar. a) i fråga om en tidpunkt: emot, omkring, vid. mange äru othäkke oc oskynioghe at minom nadhom vidhir: ändalyktena (circa finem) Bir 2: 305 . widher (vid tiden för) gudz byrdh sagho thry konunga ena stiärno östir a himilen Lg 34 . \" wett sancte katherine matiris tiid \" RK 3 . (sista forts..) 5473. igaar bittijden paa dagen vedh sex och siw (omkring klockan sex eller sju) HSH 20: 196 (1507); jfr 6. b) i fråga om utsträckning i tid: omkring, ungefär under, under. swa dana maa samqwändinne tilföghias widh (circa) eth halff aar, ällir ther widher Bir 4: 66 ; \" jfr 6. sedhen swerige war kommit aff thenne wåde monde iag weth ix aår sedhen råde \" RK 3: (sista forts.) 5776 ; jfr 6. widh the try aår iag thetta rikit hade monga nyia sedher iag oppa lade ib 5287 . ","4) för att beteckna tillfället då ngt sker: på. vm han vardher gripin vidher ferska gerningh MEG (red. A) 54 . vm han vardher taghn widher ferska gerningh ib. \" vm han vardher fangen widher ferska gerningh ib. \" ib 55, (red. B) 58, 59. EG 63, 65, 66 . ","5) vid, på grund af, vid åsynen af, vid åhörandet af, vid erfarandet af. viþ hänna nampns a kallan släctes alt balet Bu 30 . viþ moþer dlþ at iak fast gratet ib 74 . \" josias . . . vändes viþ þe iartingne \" ib 165 . \" gifs eigh viþ pinor som litla stund liþas \" ib 521 . \" the wordho badhe cristne widh thera predikan \" Bil 106 . \" vidh thessee andhswar flude alt diäfla herskap \" ib 725 . \" the glädhias . . . widh (ad) orghanna sötan leek \" Su 201 . \" vidh thz ordhit möddis hänna hiärta \" Bo 10 . KS 32 (83, 35) . \" tha slogho the dörena syndher ok kastadhe liket j henne fampn. vidh thz vacnade hon \" Di 230 . \" herra iwan vardh vidh thetta vreedh \" Iv 3133 . - på grund af, af, för. þeo[h]ilus . . . ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . \" wänt tik aff slikom lösom bannom, swa framt at thu blifwer ey widh thz äwerdelika \" LfK 141 . ","6) inemot, omkring, ungefär, vid pass. i förbindelse med ett följande räkneord. närmande sig adverbial anv. the waro widh VIII människior BK 209 . \" nar han war kommen til aldher widh XXXV aar \" Lg 3: 264 . \" the . . . drapo widh (circiter) X M män \" MB 2: 77 . \" vith vjc [600] myste ther thera lyff \" RK 1: (sfgn) s. 184 . ib 2: 4955, 5630, 5962 o. s. v. the komo ther op vidh iiij oc fäm (ungefär fyra el. fem i sänder) til tess the waro XXX män ib 9425 ; \" jfr 15. hon war gamal wid xiiij aar ib 7124. fyra eller widh fäm ara gamall \" Lg 3: 369 . han redh tha mz henne som thz kunde warä widh enä milä wägx Va 44 . \" vider fierde parten aff ena pwtto \" LB 7: 313 . ","7) för att beteckna det hvaraf man är nära att träffas: nära, för. wm then tima laa en frw widh dödhin ok en vnger man dödher mz allo Bil 87 . ","8) föratt utmärka den till hvilken man träder el. står i ett (vänligt el. fientligt) förhållande; sålunda i uttryck som beteckna handlingssätt el. beteende: vid, med, emot. göra viþ han lifs naþe Bu 28 . \" gitar þu e[i]gh sua giort viþar min guþ. þa vil iak sua göra viþ þin guþ \" ib 209 . vändom atar at casta rätuisan man. som än biþar for os som illa görum uiþ han ib 198 . \" flores giordhe vidher mik swik \" Fl 1380 . \" herren gud giorde wäl veder tik \" LfK 240 . \" thz är got at skipta wäl widher sin win \" MB 1: 179 . - delaktighet: med. loot han honom . . . halfft rikit wider siälffwan sik RK 1: 781 . - uppgörelse, godtgörelse, betalning: hos, åt, till. han badh dräpa en riddare moth landz laghom, och bötte thz ey widh gudh eller män Pa (Tung) 38 . \" iak will thz gerna wid ider böta mz gwll oc silffuer oc peninga huat i haffua wilia \" Di 140 . \" domkrkiän j strengnes scal lösä thiughu markär penningä viþ bröþrenä \" SD 5: 293 ( 1314) . - godtgörelse, bot, försoning: åt; med. sik . . . bätra (d. v. s. försona sig) vidh sin skapara (per peccatorum emendationem deum creatorem suum placere) Bir 3: 266 . betra sik vider gud för syna synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). - ingående, åstadkommande, hållande el. brytande af förlikning, fred el. förbund, hållande el. brytande af förlikning, fred el. förbund, hållande el. brytande af löfte: med; emot, at þu varþe satar viþ min guþ Bu 155 . \" at säta mik vidher mina husfrugha \" Iv 3544 . \" owini vidh han sätta \" Bil 234 . \" sätis vid sin brodher \" ib 772 . \" mina lowan oc säät skla iak halda widh ysaac \" MB 1: 188 . \" aldre skal iak miin ordh bryta widh thik \" ib 218 . \" bryta sina iat viþ guþ sialuan \" Bu 5 . - köp, byte: med. rike män skulo ey hardelika köpa widh fatigha MB 1: 256 . \" kännis iak . . . mik hawa byth widher fornempda ragwaldh i granby xviii spanna affgiäldh iordh \" SD NS 1: 307 (1403, afskr.). - lek: med. ysmael leker widh ysaac MB 1: 197 . - strid: emot, med. vaþe är striþa viþ guþ siäluan Bu 134 . \" ij maghin ey bärias een vidher three \" Iv 2764 . iak thänkte aldrigh finna thän . . . ther mik swa länge stodhe vidher ib 5055 . - förfördelande: emot. ä swa opta som hon saa vidhir (contra) sonin vardha nakat nyt. äntigia obrygdhilse älla pino Bo 207 . \" then är brytur widh annan \" KS 9 (22, 10) . \" j haffuen brotith . . . widh wan herrä i himerik \" MD 9 . - samtal: med. sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe Bu 5 . mäþan bartholomeus talaþe viþ kunugen ib 209 . \" sit thik her ok tala vidh mik \" Fl 436 . \" rädho hwar widh annan, at the willo hälder tka sik nakan annan forman \" MB 1: 401 . ","remigius läste han inne vij ar vm kring vidh watn ok brödh Bil 690 . \" ligge j tornenom ena siw nätter vidher vatn ok brödh \" MEG (red. A) 55 . fastadhe hon . . . vidh vatn ok brödh KL 335 . 15) i distrubutiva uttryck: för. ord viidh ordh SO 77 . - i förbindelse med ett ordningstal. widh thz första skalt thu tik ffradagha allo onytteliko sälskapi Su 256 ; jfr 17. 16) för att beteckna förhållande hvarunder ngt eger rum, åtföljande omständighet o. d.; med, under, i. han . . . lifþe viþ nöþ ok sorgh ii skoghe Bu 18 . wi lifwom badhe widh späkt ok fridh Al 6280 . \" widh ängin warma wiliom wi lifwa vtan then solin wil os gifwa ib 6395. \" ib 7136 . \" widh enkte got tha kunnen i bo \" ib 7028 . han lot them swa wara wid fridh ib 1779 . \" han läter them widh fridh ok ro \" ib 1717 . 17) i fråga om, med afseende på. vidhir (circa) sins sons helso ville hon ey dylsk älla forsumol vara Bo 10 . \" än thot os thikkir at var herra sofwir vidh (circa)os oc vara gärninga . . . tho vaktar han granlica aat os \" ib 71 . - med hänsyn till, för (ngns) räkning, för skipte war herra widh han siw aar i siw manadha MB 1: 17 . \" at wi skulum ey offmykith wart ärwodhe mäta widher waar win ib 181. iak vil vidher idher han (hästen) ey spara \" Iv 2266 . 18) vid, under åberopande af. i eder och försäkringar. wid gudz död iac scal them offuer nösen sla RK 2: 2808 . \" huilkin dagh . . . wi halda viliom ok skulum widher sannind ok godha tro \" BSH 1: 132 ( 1371) . \" lofuum wi widher sannind ok godha tro ib. the . . . loffuadhe . . . widh hedher oc äro aldrigh meer moth honom wära \" RK 2: 4366 . ib 4834, 5238, 5712, 6682 . \" lhan lofuade wid äro \" ib 9443 . konungen swor thaa wid hedher oc ära paa marskens skada aldrey wära ib 7014 . - i besvärjelser, maningar, befallningar och förbud. bwswär iak tik strengelica, vider högxta gudz lydhno, tz tw nw lyyder mik, oc far tijth jach tik bwdit haffuir oc gör inghom meen, tz biwder jach tiik vider jomfru marie nampn . . . oc vider hennes alra största dygd oc wärdogheet LB 7: 22 . jach manar tiik flen ryl, vexth & c, vider abaams gud, oc vider ysaaks gud, oc vider jacobs gud, oc vider sancte marie nampn . . . at tw nw bort flyr ib 21 . ib 19, 20 . \" konungen bödh vid lydeno tha biscopen aff biscopsdömit ey j [1] pening fa \" RK 2: 9545 . \" wid lydna forböd konungen tha them ey degtinga hanom norge fra \" ib 8153 . 19) vid, vid äfventyr af, vid straff af, vid vete af. bödh henne widh harä hempd Va 6 . capitenaren fordhe henne (en misstänkt person af andligt stånd) til marsken äller til konwngen widher the plikth oc näffzth som konwngenom synes läggia pa honom PM 22 . ib 21 . abbatissan oc conuentet förbudhu henne thz widher ban Lg 3: 450 . ib 719 . \" ängen af almoghänom ma nokor vapn bära som man ma nokon skapa med gyora . . . viþär hwarsmanz þre marker \" SD 5: 638 ( 1347) . PfN 135 . \" tak mädh thich xii bolfasta oc skelika af hwarjo hwndare östan aros ligger i westmanna lande wnder hwars therra thre marker mädh häradzhöftinghianom wid hans xl mark \" BSH 1: 142 ( 1373) . forvbiwder jak hwariwm manne hindra thet fornämda gooz . . . widhr syna syäx mark SD NS 1: 24 ( 1401) . BSH 2: 72 ( 1399) . \" inghin magh hafwa ypith windöga för än han hafwer burskap wnnith ok frokost hollith vidher eth pundh wax i kompanith \" SO 16 . ib 6 . \" ingen embetz broder maa . . . till nakrom borgara i staden ghaa at göa bruda schoo heem i hans hws vijdh both eth pund vax for huart syn \" ib 32 . 20) vid förlust af. konungin . . . bödh widh liiff oc goodz . . . at engin skulde om iwdhanna gudh ohöfwelika tala ST 14 . ib 227 . Lg 435, 3: 681 . RK 2: 2123 . Al 2487 . the drötning honum biudha monde widh sina hylle oc sina nadh ib 7799 . ib 3211 . RK 2: 6980 . \" the höwidzmen . . . forbudo them wid liff oc ära pa fienda skada mer at wära \" ib 8773 . 21) emot, till motverkande af, till bot för, för. wid nya byldh tak glethomarium ok sywd j watn ok giff honum drikka som boldhen haffuer LB 2: 60 . \" wyder bryst wärk \" ib 7: 6 . ib 2: 57, 58, 59 . 22) emot, i jämförelse med. thessa timans pinor äru enkte värdha vidh (ad) komaskolande äro MP 2: 136 . Lg 370 . Ber 120 . Su 392 . 23) efter uttryck som beteckna likhet el. jämförelse; vid; med. är thz märkelikt at war herra likadhe för hans affkömd widh sand oc muld, oc nw liknar han them widher stiärnor MB 1: 182 . \" engte war thz iordhrikis wald, ther iämpnas ma vidh hans klokskap oc natwro mäghin \" ib 296 . - med. wi hafum gifft ware systor . . . fullan broþurlut oc jamnan wiþar os SD 6: 180 ( 1350) . constantius . . . bygdhe wp stadhin swa godhan at han dömdis jampn widh siälft rom Bil 569 . jwdhana . . . loffwar han nw lika göra wedh atheniensos MB 2: 307 . \" hofdhagerdhin war iämhögh widh bulstrin \" Lg 3: 204 . - utan motsvarande ord i det nuvarande språket. mine vini äru like vidh bij Bir 2: 169 . \" är mantzins wäxter olikaster widh trä wäxt \" MB 1: 83 . \" til sina skiäla . . . likas han (ɔ: mannen) widh ängla, ok til sin likama . . . likas han widh södhe och wäruldzlik diur \" KS 3 (5, 3) . B) adv. ","1) dervid, vid det tillfället. et äg lagdhe han (fågeln) ther thaghar nidher hwilikth som fiol a golwith widher Al 376 . \" han danadhe . . . ok wiste enkte til sit sinne han ropadhe widher mz et skri ib 2887. otalik thusand falla nidher the dödhin fa i stridhinne widher \" ib 8890 . \" uardher han ey takin widher oc witis thz honum \" MEG (red. B) 61 . ib 59 . ","2) dervid; på grund deraf. engin timberman gat thy sama thrä fanghit rät lagh. vthan hwar thz lagdhis tha war thz annatthiggia oflanght eller ofskamt män wreddus widh ok kastadho bort thrät Bil 88 . iak taker eet (djur) ij horn iak kastar thz nidher at all lhin annor skälua vidher Iv 324 . \" tha sagdhe var herra til hänna. mari. ok hon vardh swa som lifwandis vidh \" Bo 226 . \" nu om ena stund ther äpter sagdhe var herra mik bör at vitia flere. tha vardh magdalena al annars vidhir. viliande hawa han altidh när sik \" ib 227 ; \" jfr annars 1. natalia varþ illa viþ \" Bu 519 . \" tha esau hörer thässe tidhende, tha wardher han swa illa vidher, at han ropar oc grater \" MB 1: 216 ; \" jfr illa 1. thentidh han hona saa wardh han vndarlika widher \" ST 283 ; jfr underlika 1.","3) derpå? derjämte? the loffuade fasth och swore widh att the mz swerige wille holla en ewlig friid RK 3: (sista forts.) 4897 . ","4) erik konunger var nokot swa läsper wid (vid sitt tal, vid det att han talade? väl snarast att fatta ss rimfyllnad) RK 1: 67 . C) konj. vid det att, vid den tid el. det tillfälle då; då. han kom phila kniffuin j handenä widh hon soff Va 34 . \" wid han red. tha ran bldoen ginom hans brynia \" Di 194 . vidh (er) sigordh kände stingeth tha sadhe han tolgith venthe jach mik ey aff myn mogh ib 229 . \" om morgonen vider fem slar \" LB 7: 313 . widher (motsv. ställe Bo 172: vidhir at) þe ato, tha looth war herre vppenbarlica vndhersta, huath som til tidhendis var Lg 3: 73 . \" widh han reedh ta snaffwadhe hesten \" ib 376 . \" te bundo saman tumana oc händerna skulle liggia til hopa widh hon doe \" ib 375 . "],"f":["vid . ","wid . ","wiidh RK 3: 2495 . ","wiid BSH 4: 314 ( 1502) . ","vijdh SO 32 . ","vit MEG (red. B) 59 . ","wit SD NS 2: 155 ( 1409); MEG (red. B) 59 (på tre st.), 60 (på två st.), 61. vedh Lg 3: 579 ; LfK 216, 217, 218 ; HSH 20: 196 ( 1507) . ","wedh MB 2: 307 ; LB 7: 70 . ","ved ib 70, 72 . ","wed HSH 20: 221 (1507); wedath BSH 5: 141 ( 1507) ; se under þän se 762. weth RK 3: (sista forts.) 5190, 5128, 5335, 5576. wett ib 5473, 5541 . ","viþer . ","vedher FM 572 ( 1513) . ","wedher BSH 2: 72 ( 1399), 5: 7 (1504; RK 2: 7339 . ","veder LfK 240 ),","viþ at , vid det att, under det att, då. hon saa nidhir mz öghomen. vidhir at hon taladhe Bo 2 . ib 172 . widher at iak swa badh innerliga til gudh. fik iac ämbraat seet eth största sken Lg 815 . " widher at han roddhe tänkte han vppa iomfru mariam " ib 3: 56 . " widh at the sato widh bordh kon in eth budh til drötningene ib 223. - Jfr bak-, bredh-, in-, iämt-, lika-, nidher-, ovan-, þär-, up-viþ (-viþer). ""]},{"a":"viþ","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) vida, vida omkring, vidt omkring. iulianus . . . böþ lata bränna þöm (Johannes döparens ben) ok askona viþa kasta Bu 51 . \" kirkionar som vidha äru wtspreda om världina \" Gr 300 . \" tha spordhis thz om landith vidha \" Fr 3057 . wydha marken the mz skermon byggia RK 3: 3758 . tha thz spordis ath drotninghen var dödh tha gräth hwarth thz barn j hymalandh var ok vidha annars stasz Di 225 . \" marghe herra aff landom widha skulu til then stadhin strida \" Al 8653 . \" offras hwar dagh daghlika ä thz sama (näml. offret) swa widha som mässa sigx \" MB 1: 378 . \" til thäs thu wardher sunderkastadher oc skilder swa widha som iordhrike är \" ib 428 . vida, mångenstädes. är þät prouat viþa vm varuldena Bu 57 . \" nw tala the widh bordh til abraham, hwar är sara thiin husfrv han swaradhe, honn är i herbärgheno, thy at qwinde skal ekke widha fram koma \" MB 1: 189 . - vida, på flere ställen, på flere håll. viliom vi nu frammer tala nokot af hans pino: ok hänta þät alt saman som viþ skriuas af hänne Bu 72 . ","2) swa vidha, så vida, så framt. thz scal idher schadha swa wijdh jak ma raadha RK 2: 2408 . - komp. L.","1) vidare, längre. sidhan petru for vidhare vm världinna Bil 118 . ","2) vidare, ytterligare. \" vare ympninga til sancte clare hälaghetz vitne hänna dygdhelica liuärne . . . än tho vilde gudh vidharen vm värdina wtuidha hänna loff mz iärtteknanna gärningom \" KL 362 . - Jfr iämvidha, äfvensom vidharmer."],"f":["wydha RK 3: 3758 . ","wijdh ib 2: 2408 . komp. -are. -arin -ane -ane KrLL B 38: pr. uiðar SML B 18: 2 i var.),"]},{"a":"viþ häta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþerhätta."],"f":[]},{"a":"viþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr aldin-, undir-viþa. Se Kock, Sv. landsmåln XV. 8 s. 24 f."],"f":[]},{"a":"viþar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr inviþar."],"f":[]},{"a":"viþben","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþbinda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþerbinda."],"f":[]},{"a":"viþeqvister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["viþi- )"]},{"a":"viþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) skog. \" til thäs solen gaar til widh \" Al 9389 . - i ortnamn. stranduiðär VGL IV 11: 1. giäläruiðär ib. lygnisuiðär ib. östäruiðär ib. synðäruiðär ib. eðsuiðär ib. risuðär ib. riðungsuiðär ib. han lät broä twar rastir aff tiwidhi oc enä rast aff wäturswidhi ib 16: 12 . \" a hläuiþ \" UplL Kg 2. ista parte tywid SD 1: 738 (omkr. 1270-talet). - Jfr aspvidher. ","2) träd. \" Jfr al-, aldin-, brak-, döþ-, döf-, gald-, undir-viþer. \"","3) vedbrand. \" haffui jngen mala karll wald mera sko hafwa a snedh än sik till lwidha brandz \" TB 79 . vnna mic . . . swa mykin widhabrandh som iac om arit widhertorff F 3: 154 (1550)."],"f":["wiider: wiid RK 1: 4255 . ","wedher Bir 4: 87 ), ","vida byrdhe","veda- Gr (Cod. D) 389), ","vida fämninger","widhe fämynger )","vidha högher , ","viþa kaster , ","vidha skuta , ","vedeskwthe )","vidha trä , "]},{"a":"viþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vid, vidsträckt, af stort omfång. fik han see ther en brun sua storan oc vidhan at thz var vt owir alla matto Pa 18 . \" sannind oc tro the maga ey boo j wärldinna wiidh \" MD 396 . a enom widhom anger Al 2424 . \" the hedhe viidh \" Fr 2728 . vidha ägho Bir 3: 134 . \" thin licamme hulkin som tha är . . . matelica vidhir nar kötiti thwingas skällica \" ib 2: 124 . brödhrene the ther präste äru skulu haffwa widha kronor oc tyrinna Bir 5: 41 . \" widhare är hans guddomber än alla werldinna rwm \" MB 1: 484 . Bil 536 . hwilkin tima en thing wardher mera vtan natwrlikan wäxt mz födho, tha wardher thz ther mz widhare, at thz wardher thyndra oc thunnare MB 1: 88 . \" the siälina som iak veet haua swa litlan kärlekin. kallar iak hwazske vidha älla stora vtan rät badhe thranga oc stunta \" Bo 77 . ib 78 . - viþa väghna, vidt omkring, vida. viþa väghna vm väruldena fiolo þa niþar . . . afguþa bilätte Bu 64 . \" swa vidha väghna man thz hördhe \" Iv 1750 . ","2) vid, af en viss vidd. at sea huru widher ok högher rökin ginge Bil 308 . ärmana hafn . . . lika wiidha. the ärmana som (trol. för som the ärmana) systir oc brödhir hafua jn j clostreno aat sinom reghlo kiortlom ella noghat litith wiidhare VKR 12 . - med gen. jak är likir thom man som köpte litin akar sua som fäm foto vidhir (parvulum agrum, quasi quinque pedum) Bir 3: 41 . ","3) bred, utsträckt åt sidorna. häluitis wäghin är ypin ok vidhir (lata) Bir 1: 245 . ","4) bred, af en viss utsträckning i bredden. byggia flödhgiwtor siäx alna widha VAH 24: 94 ( 1442) . - n. vit, adv. ","1) vidt, vida (omkring). anlitet är miok litet ok far vit um alla väruldena Bu 145 . - sva vit sum, så vidt som, så långt som. kännis iak . . . mik hawa salth . . . raghwalde i granby !UDDA_TECKEN? (1/2) atwngh jordh liggiandis i granby . . . meth aker ok ängh, wato ok thörro, fiärran ok när, swa with som granboa wadhi wthwisar SD NS 1: 307 (1403; afskr.). en mwr . . . hwilkin som gik kringom trägardhin, wt wm the gambla trän, swa with wt som the til sagdo (murus qui circumibat pomarium juxta situm antiquarum arborum ) Bir 4: 87 . - vit ok bret, vidt omkring. han . . . sag nider j landit vith oc breth MD 354 . ","2) bredt, af en viss utsträckning i bredden. tree mylor wiith och longth ryzer boo RK 3: 3759 . - Jfr ofvidher."],"f":["viidher . ","vit . ","wiith RK 3: 3759),"]},{"a":"viþer","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["se viþ."],"f":[]},{"a":"viþer binda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) binda vid, vidfästa. til huilkit iach thetta mith breff läther wedherbinda FH 4: 82 ( 1463) . \" thetta widherbundne maktbreff \" BSH 4: 106 ( 1484) . ","2) förbinda, förpligta. \" widerbinder iak mik oc mina arfwa . . . domkirkione swa got goz i geen gifwa \" SD NS 1: 668 ( 1407) . - Jfr binda vidher."],"f":["wedher- . ","vi þ- L.),"]},{"a":"viþer koma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) komma åt, få tillfälle; förmå. vnnir jak thöm at there eghne syslomen . . . magho köpa thöm tiil thera eghit behoff oc clostersins alla handa ätande vara ofuir alt mena swerighis ryke ä hwar the kunna vidhirkoma FH 2: 122 ( 1440) . SJ 326 ( 1465) . \" the . . . waro til radz ther om . . . huru the mate widher komma at fordärffuä then frvkten \" Va 5 . ","2) förmå sig till at göra, vara i stånd att göra. jak . . . scriffwer alwerliga, som jak fornwmet haffwer, och kan jak ey anners weder komma BSH 5: 305 ( 1508) . - Jfr koma vidher."],"f":["viþkoma L. ","komma . weder komma),"]},{"a":"viþerband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþerbo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["viþerbo balker , "]},{"a":"viþerdelas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L."],"f":[]},{"a":"viþerfas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vederfås, tillfriskna. \" qwinnan . . . vidhir fiks af siwkdomenom \" KL 231 . \" sidhan han nakat widhirfiks af siukdomenom \" ib 279 . \" ginstan hon är läkt oc (för oc havir?) vidhir fangitz tha leer naturin mot thy hänne är naturlikit \" Bo 134 . ","2) få nytt lif, lefva upp igen. j honom (april) taa widerfaas al groande tingh LB 3: 17 . - part. pret. vidherfangin, tillfrisknad? som fått nytt lif? halle j them ey matzsins kräselighet ällir luste nw widherfangna hwilka widhertorfften haffwir kranka läkt oc wppehallit Bir 5: 6 . - Jfr fas vidher."],"f":["-faas . ","wi þfas SML M 30. part. pret. ","vidhergangin: -fangna Bir 5: 6 . ","-fangitz Bo 134),"]},{"a":"viþerfresta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försöka, bjuda till; bemösta sig. med inf. nar han viþir frestaþe at byria oloflik vmfängnilse KL 186 . \" hon . . . kastadhe sik j ena floodh . . . widhirfestande mz alle makt at nidhirsänkia sik ok for matte ey \" ib 61 . hwilkin . . . widhir frästadhe at smitta mönstrit ib 169. vidhirfresta at bidhia (conare ad orandum) Bir 3: 226. köklingin vidhirfresta at bryta skalena mz sino näfwi ib 2: 42 . the . . . vidhirfresta ey at framga til mera folkompnilse ib. KL 18, 88 . Bo 12, 110 . Su 331 . Lg 229 . \" paulus är i himirike giuande hiälp them som widhirfresta thiit koma \" KL 177 . \" vtan thu vidhir frestar allaledhis vidhir sighia thässom kötlika hugnadhenom \" Bo 132 . \" at nakar thiänare . . . vidhirfrestadhe mote kifwa sinom herra \" Gr 260 . \" vedhirfresta allom vara ganglikin \" Ber 270 . MB 2: 127 . - med underförstådd inf. grep hona swa mykin hosta at hon formatte engaledhis drikka. än thot hon ofta widhir frestadhe KL 47 . - försöka, bjuda till med. med ack. vidhirfreste älla optaki änga nyo sidhuänior Bir 3: 176 . swaa sath the aaffwer hans bodh ey göra äller widherfresta en mynsta pwncth PM 2 . - söka, söka åvägabringa, sträfva (efter), bemöda sig (om). med prep. till. at han skoli . . . vidhirfresta (conetur) mz pauanom til (ad) the reghlonna stad fästilse Bir 3: 455 . ib 4: 111 . vidhir fresta hon mz vilianom ok astundaninne til (conatur ad) fulkomlikhet ib 1: 371 . ib 2: 42 . \" vidhrifrestadho the i alla the matto som the gato til hans van. frägdh oc dödh \" Bo 149 . - sträfva (emot). med prep. mot. the vidhirfrestadho (nitebantur) mot kirkionna skipan Bir 3: 240 . - Jfr fresta vidher."],"f":["vedhir- . ","-frästa )"]},{"a":"viþerganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊL. ","1) erkännande, bekännande. \" til vitnisbyrdh minnä sialfs vidþergangu \" FH 3 . 6 ( 1353). offertorium teknar wara widherganga at wi kännomps os wara gudhi skylloga Su 312 . - bekännelse, syndabekännelse. prästin . . . fan af thera vidhirgango at the waro i nakre döthelike synd KL 203 . \" rät vidhirganga är siälena helsa \" MP 1: 304 . \" hafwi . . . rena ok hela vidhir gango ok scriptamal \" Bir 1: 189 . \" göri . . . rena vidhirgango oc scriptamal aff allom sinom syndom \" ib 3: 166 . gonga till screpta oc göra retta vidergonga . . . för sina synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). betra sik vider gud för syna synder med fullo ydrilse, retto vidergongo oc tesso tieniste, som eder är nw kunnogat ib. Bo 151 . \" os bör til at synas for gudhi i hans widherganga (oportet nos pervenire ante faciem ejus in confessione; öfversättaren har oriktigt fört ejus till confessione i st. f. till faciem) \" Ber 190 . Jfr synda vidherganga. ","2) bekännelse, bekännelse af sin tro (på Gud). gör vidhirgange (motsv. ställe MB 2: 394: widher. gangilse; da confessionem) israels gudhi i hans mönstre KL 400 . \" wari j thik oslitlika widhergango tro \" Ber 3 . \" j fördher swa som j klädhom badhe mwndz oc hiärtans widhergango oc widherkännilse (indutus confessione cordis et oris sicut vestimento), swa at alla thina inällfwer widhbergaa han wara sannan gudh oc man \" Su 278 . \" tha sagdhe var herra til lhans. tu es petrus. som thydhir oppa vart mal lkännespakir. ok teknar trona. i hulke vi kännom gudhi i rätte ok sanne vidhir gango \" Bo 119 . ","3) förbindelse som man ikläder sig vid inträde i ett visst stånd, i en orden o. s. v., ordenslöfte; riddarlöfte. han är renlifwis man ok munkir j klädhabonadh ok sinne vidhir gango (professione) Bir 1: 401 . \" nar han ville göra reghlonna vidhirgango älla lofwa lydhno (instante . . . tempore professionis) \" ib 2: 179 . \" swa som thw bant thik mz vidhirgangonne ok lofwannine (professione: om riddarlöfte) swa fulcompna oc mz gerninge \" ib 3: 389 . - ordensregel; orden. at the som ey hafwa mz thik ena widhergango (professionem) gangin ey til thit kompanskap Ber 158 . \" ey bör thässe widhergangonne (professionem) älla thässa lifwärneno . . . klädhas mz dyrom klädhwm \" ib 29 . ","4) anmälan, uppgift. \" ffoor iosep aff nazareth ok in til bethlehem . . . ok ther skullo the badhin göra sina vidhergangho, ok latha sik bescriffwa \" JP 92 . "],"f":["viidher- JP 92 . -gonga),","viþergangu maþer , "]},{"a":"viþerganga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vidgå, erkänna, bekänna (ngt som man har nekat el. sökt att dölja el. som man kunde antagas önska el. hafva intresse af att dölja el. neka). han vidhirgik sannindena ok nekadhe ey vtan sagde, ey är iak christus MP 1: 21 . \" tha konungin ok alt armenie folk sagho diäflana oc hördho them tholikt vidhirga \" Gr 307 . \" om nakar skämmis at vidhirganga thz som hon lätir sik angra \" Bo 151 . \" vidhir gik han alla sina thanka \" KL 230 . ib 264 . \" mange . . . vidhirgingo sina synde \" ib 163 . \" iak widhergar mina synd \" Ber 229 . \" draparin widhirgik tha sik hawa dräpit hans fadhur \" KL 41 . \" jak widhirgaar . . . for thik at iak thiena minom gudh äftir laghomin \" ib 170 . \" sara thordhe ey widher ganga at hon lo \" MB 1: 189 . diäfwllin vidhir gar at brudhin älska christum owir al thing Bir 1: l02. - med dat. nu wil vinen e uiþärganga vizorþeno (för vinsorþeno? vidgå att han varit vin; jfr ÖGL Vins. 6: 4) SR 5 . ","2) bekänna, bekänna sig tro. at thu sannelika oc wtan alla twäkan mz hiärtana troo oc mz mwnnenom widhergaar at thz wigda öfflätit är sandir gudh Su 278 . \" at alla thina inälffwer widhergaa han wara sannan gudh oc man ib. - bekänna, bekänna sig till, bekänna sig tro på el. hylla. spurþar ok frestaþar viþargangar iak (confessus sum) ihesum christum \" Bu 416 . \" nar han (Petrus) vidhirgik sin gudh mz frälse röst Bi 2: 150. ey vidhir gingin the mit nampn älla thiäntin mik vm the skämdins ey for manna räddogha \" ib 1: 10 . tro alt thz the hälgha kirkia . . . vidhirgar ok känner ib 3: 378 . ","3) tacksamt erkänna; förkunna. wi loffwom ha alle oc widhergangom at han är godher MB 2: 168 . \" himpane skulu vidhir ganga (confiteantur) thin vndarlico thing \" Bo 247 . - under bekännelse prisa, lofva. thik widhirgaar (confitetur) kringom alla werldena the hälgha kyrkia ST 196 . \" antwardha ey them som tik widhergaa oc ära hedhningom \" MB 2: 157 . \" nw fara släktena vp til himerikis . . . vidhirgangande thik oc sighia. alleluya \" Bo 247 . \" swasom skäliken människia tik känne och widhergaar \" Su 331 . wphöghin hans hälga nampn, oc widhergangen (confitemini) han mz idhra läpa röster ib 326 . - prisa, lofva, gifva pris el. ämne till pris. med dat. vidhir gangin herranom hans miskund oc vndarlica thing (confitetantur Domino misericordiæ ejus et mirabilia) Bo 246 . KL 409 . MB 2: 402 . ","4) förklara sin anslutning till, förbinda sig till, lofva. til tekn vidhirgangins (professæ) riddirskaps ok lydhno Bir 3: 338 . ","5) vederfaras, gå, aflöpa. them . . . tykkir sik wäl haffua widhergangit (accidisse), om the ey swasom oskälikin diwr hädhan rykkias Su 245 . "],"f":["viþerganga sik , gifva sig till känna. ther widhergik sik starkhetzsens gaffwa hwilka gudh gaff sampsom MB 2: 113 . - Jfr ganga viþer."]},{"a":"viþergiäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) godtgörelse, ersättning betalning. hanom lofwaþis full viþergiäld for þe jorþ SD 6: 129 ( 1384) . vtspyriä, än þär hittäs nokur viþergiäld, som for þe fyrnempdä jorþ gifwen äru ib. \" at the jordh köpt war . . . for fult widhergeldh \" ib NS 1: 141 ( 1402). ib 140 . \" gifwer iak thessa . . . mine systher fulla macht . . . sik meth thy gösseno bewara . . . thet . . . skiptha äller sällia, swa at iak mith widergield faar fore min deel som annat mith sytzskan fore sin \" ib 554 ( 1406) . \" badh . . . hustru ingeborg ok henna son . . . oss . . . wijergield anama a thera wägna, som them wijstes af . . . bencht niclissons ok . . . knuth boosons godzom, fore thenna godz her fore skreffuin standa \" ib 28 ( 1401), nyare afskr.). hustru ingeborg ok henna arffwa skulu till wijdergielda före them (godsen) hafua thenna godz her epter nämpnas ib. til dömpdom wy forscrepna jordh rettom arfuom kronone skat aff at göra ok herra beyncte i näs, som godzit i wärio hafde, til sit widhergield i gen aff then man eller hans arfuom, som godzit herra hanusse . . . salde ib 2: 129 ( 1409) . ib 123 ( 1409), 135 ( 1409), 149 ( 1409) o. s. v. gik ffram . . . amundh gröningh oc oploth oc scoldhe syn ghardh ängiarydh oc swa mykith ssom hans del war hyelmbomala oc een skoghdel i hyelmsrydh beskedhelikom man jon hakonson fffor xij marc oc xx gotniska i wärdh oc widherergyel BYH 1: 251 ( 1447) . \" huariom thässom forscrepnom dömes aff bönderna oc thera arfuom tholikt wedhergiäld igen som the ther fore bondenom rättelika aff thera eghit wtgifuit hafua \" BSH 2: 72 ( 1399) . ib 84 ( 1399) . \" dömom wy for:da herra boo dywra in til herra karls arfwa . . . vm sin fulnadh oc vidhergield, som thet bewisas kan at ther fore gifwet war \" SD NS 2: 178 ( 1409) . \" dömom wy . . . bo dywra in til erik skötta oc til clawos karlsson vm sit vidhergiäld \" ib. \" atergielda . . . the xl march i redhum päningum . . . eller i frälso godze här i östergötlande aff swa myklo wärdhe i godho oc läghlico widhergielde \" ib 134 ( 1409) . \" tha fornöffwnda oc strax betthalethä mik . . . her gwnno till wethergiälld paa forscreffua gotz xxv marc swensca \" SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. aff 1400-talet). haffde hwardha hans fader eller hans fadersyster . . . fath ther skypte eller vedergeld foore DD 3: 217 ( 1484) . ","2) vedergällning, belöning. hwat äro ällir widhergäl (honoris ac præmii] haffwir mardocheus fangit MB 2: 189 . \" thu gifwär mik widhergäld \" Ber 216 . ","3) återgäldande. \" iak skal til föghias honom mz älskelikhetz widherskipte ok widher gälde (vicissistudine mutuæ dilectionis) \" Ber 42 ."],"f":["wedher- BSH 2: 72 ( 1399) . wether SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet), NS 2: 167 ( 1409), 179 ( 1409), 184 ( 1409). veder- DD 3: 217 ( 1484) . -giald L. -giälld SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). -gield ib NS 1: 28 (1401, nyare afskr.), 554 ( 1406), 2: 135 ( 1409), 149 ( 1409), 178 ( 1409), 184 ( 1409); -gielde ib 134 ( 1409); -gielda ib 1: 28 (1401, nyare afskr.). -giäld ib 30 ( 1401), 2: 123 ( 1409), 191 ( 1409), gammal afskr.); Ber 216 ; ","-giälde ib 42 . -geld -geld BSH 2: 84 ( 1399); DD 3: 217 ( 1484) . ","-geldh SD NS 1: 140 ( 1402), 141. -gäl ib 30 ( 1401); MB 2: 18 . ","-gyel BYH 1: 251 ( 1447)), "]},{"a":"viþerhätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["äfventyra, vedervåga; förlora. \" löskä man . . . som äi hawer fult viþär hättä (d. v. s. ej har tillgång till att betala ådömda böter) \" SD 5: 639 ( 1347) . BSH 5: 512 (1512, nyare afskr.). Jfr hätta viþer."],"f":["viþ häta L.),"]},{"a":"viþerkänna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","hwilkin som vil at alle män skulu hele warþa oc koma til sannindena wiþirkänno (agnitionem) KL 181 . \" bätra är ey wnderstanda älla widherkännas rätwisonne wägh än äpte hänna widherkänno til baka atherwändas \" Ber 70 . ib 192 . insikt, besinning? skadha opta diwr . . . til ondra manna vidhirkänno ok näfsilsa (correptionem et cognitionem) at the mogho aff plaghom vndirsa skulu lydha mik sinom owirman Bir 2: 278 . ","2) erkännande, bekännande. syndinna widherkänna Ber 229 (på två st.). MP 2: 290 . ","3) rätt att tillegna sig el. att taga i anspråk. hafwin ey mine arfua nokra tiltalan älla widherkenno til thissen forscrip[n]a godzin SD NS 1: 352 ( 1404) . ib 450 ( 1405) . - framställning af anspråk (på ngt), försök att tillegna sig (ngt under påstående att man är dess egare). aldrigh hördhe han at thet sama grindaby var kunungs vpsala ödhe för än thän sami herra niclis ingeualson hafdhe giort the samu for:do widherkännona SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413)."],"f":[]},{"a":"viþerkänna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) känna, förstå. \" wnderstanda älla widherkännas (cognoscere) rätwisonne wägh \" Ber 70 . - känna, förnimma, märka. höghmöþoghe riddara sculu viþ kännas (sentiat contumax miles) at iak forma hännas min ok minna guþa Bu 508 . - inse, förstå. mat thu tha vidherkännas at min konungher hafwir wald badhe juer lifuit ok dödhin Bil 126 . \" salogh quinna widhirkändis vm sidhe at thz misthäktis gudhi \" KL 23 . \" þär tel at alt folket matte viþ kännas. at han en vare sandar guþ \" Bu 495 (kan föras till 2). ","2) erkänna, bekänna, vidgå. giter thin gudh gifuit minom son liiff mz thinom bönum tha wil iak widhkännas at thin gudh är godher Bil 571 . \" widherkännis jak medh thetta bref at . . . herra abram brodhrson hafwor (för -er) widherlagt mik i geen xij mark redhä päninga \" SD NS 1: 154 ( 1402). iak vidhirkännis (confiteor) thik sannelica vara min brodhir Bir 3: 394 . \" engin fantz thän som sigh wilde widherkännas judem at wara \" MB 2: 295 . \" hulkin som vndirstar ok vidhirkännis sina synd \" Bir 1: 132 . \" tha scule the . . . widhirkännas thera brut medh rettom scriftamaalom \" VKR 18 . ","3) bekänna, bekänna sig till, förklara sig tro på. tel at folk matte viþ kännas saman guþ Bu 500 . \" vidhirkännins himilsin skapara oc iordh \" Gr 292 . ","4) förkunna, prisa. gudz gerninga wppinbara oc widherkännas (revalare et confiteri) är hedherlikit oc ärlikit Su 356 . ","5) tillgegna sig. gifuer iak . . . herra stene benctsson . . fulla makt och waldh til at widerkännas . . . allan then före:na ärfdadeelen SD NS 1: 199 ( 1402, nyare afskr.) . \" thorkil niclisson hafdhe olaglica . . . inträngt pädher smedh til at widher kännas for:da half öres landh iordh \" ib 2: 184 ( 1409) . - Jfr kännas viþer samt kännas 5, 7, 8, 10, 12."],"f":["viþ- )","viþerkänna sik , erkänna sin synd, ångra sig. the brutit haffdo sig viderkände MD 371 . - refl. viþerkännas L. "]},{"a":"viþerlagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. (KrlLL B 48: pr. i var.) ","1) vederlag, ersättning. om the twa sognner paa hijsinghen, som i rätt vederlagh swerigis riches crone for skordala langliga till sagdhe och oplathnä vare BSH 5: 539 ( 1514) .","2) bolag. \" mickell sonasson som haffde warit claus wise swen oc haffde haft hans widherlagh (d. v. s. hade varit i bolag med honom) \" SJ 217 ( 1452) . "],"f":["veder- )","vidherlags man","witherlags- StadsL Thj 2: pr. i var. widherlägx- ib Thj 2: pr. Jfr Wimmer, Overs. over Vidensk. Selsk. Forsh. 1898, s. 147), ","vidherlaghs ordh , ","viþerlags öre , "]},{"a":"viþerlike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lite, jämlike, dem som är lik el. jämgod, vederlike. särlica talom vi vm vara vidhir lika (de me et mei similbus) Bo 89 . Su 363 . hännas widherlike är ey i iorderike, i asyn i wänlek oc i ordhanna sniälhet ib 76 . ib 13 . \" gammalt ordhqvwädhe är, at kärleken oc drotninghen lidha ey wäl sina widherlika \" ib 85 . \" om thu i thinom tankom tik nakrom ower säther som sannelika är thin widherlike, älles owerman \" LfK 45 . \" han wil strax litidh sin herre wika ok mena sik wara hans widher lika \" MD (S) 285 . flere hans kompana ok widherlika MP 4: 130 . - riddara viþerlike, innehafvare af en högre grad eller ställning inom svenernas klass. riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen . . . mädh XII hästum hwar therrä at mästu; swenä riddärä widherlichä vten wart raadh rijdhen mädh VI hästum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). komber . . . nakar obuþin til nakrä af þässom fornäfndom högthiþom, ärät riddäre af wart raþ, böte XX (för XL) marker, riddäre vtan vart raþ XXX mark, riddärä viþerlikt (för -like) XX mark, a wapn äller präster syäx mark ib 479 (1345, nyare afskr.). Jfr MELL Kg 22, G 8: 1; KrLL Kg 23, G 8: 1; Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 188, 208; Hildebrand, Sv. stastsförfattningens hist. utv. s. 165. Jfr like, note."],"f":[]},{"a":"viþerliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lik, liknande. \" han . . . är mik widherlik . . . i minom dröffuilsom Siu 192. \""],"f":[]},{"a":"viþerläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter hvilka vid afslutande af (köp el.) byte bestämdes skola erläggas af den som bröte öfverenskommelsen. Jfr Amira, Altschwed. Obligationrecht s. 690. nos . . . abbas cum conuentu, ex vna parte et . . . germundus ex altera regocnoscimus nos predictam commutationem apposicipone pene sedeim marcharum denar. wlgariter dicte wiþerlæghe, quas quidem XVI marchas cum omnibus alijs receptis infrigere quod absit finaliter volens adurse parti soluere debet racione qua supra confirmasse SD 2: 503 ( 1307) . quod . . . concambium per consensum et acclamacionem dictarum parcium, legum omni plenitudine in communi placito ekesio, data fide, apposoicione pene wlgariter dicta widherlæghe viginti marcarum denariorum exitiit roboratum ib 4: 217 ( 1331) . "],"f":["viþerläghis brut , "]},{"a":"viþermund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþermäle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vidhermälis panter , "]},{"a":"viþernam","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vedernamn, tillnamn. \" at seia . . . iacobum. som rät vis heter at viþarnamne \" Bu 193 . Bil 243 . \" höxste cardinalin som aat vidhirnampne hät ostientis \" KL 354 . ib 360 . \" leui aat vidhirnampne aggeus \" ib 397 . MB 2: 391 . \" joam (för -an) olafson räffuer at widhernampne \" SD NS 1: 332 ( 1404) . \" jönis skreddare som kallas friis ath vidhirnampne \" FH 3: 125 ( 1448) . \" for thy at dyonisius radh ok styrdhe them alla thy het han ariopagita. lhan heth andru widhernampne thosophus \" Bil 339 . glömdhis badhe hänne nampn maria ok swa widhernamnit magdalena ib 264 . \" han (Beda) fik thz vidher nampn venerabilis \" ib 741 . \" gaff han hwar kanik eth wedhernampn \" MD 439 . \" aff bärghomen som widhernampn haffwa aff juda oc israel (de omni monte juda et israel) \" MB 2: 34 ."],"f":["wedher- . ","-nampn )"]},{"a":"viþersighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) afsäga, sig, förklara sig afstå från (ngt); afstå från låta fara, försaka, öfvergifva. med dat. el. ack. han (ɔ: kunugen) viþar sagþe rike Bu 208 . \" widher säghiom wi . . . allom rät oc alle erfdh efter karl nichilsson vm alt thet godz han i strengenesse biscopsdöme atte \" BSH 1: 182 ( 1381) . \" tha forsakade oc wedersade wij all then räth oc tiltaal, som wij haffde till . . . her sten . . . oppa then schade, som wij fath hade pa wara egne egedela ib 4: 228 ( 1497). widhersigiandis . . . allom räth och hiälparedhe (renunciantes . . . omni iuris auxilio) \" SD 5: 210 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). MB 2: 213 . jach vidhersigher . . . the makt, iak här til haffwir hafft owir barfredit j syon ib 252 . \" esau hawer widhersaght sina wördhning \" ib 1: 212 . \" han . . . widersagde ther sin deel \" RK 1: 850 . \" huilken siith geldh . . . vedersagde vnthe och oploth her symon pedersson \" HSH 20: 31 ( 1506) . \" ängin taks in til thera (d. v. s. munkarne) för än han hawir alztings allo sino goze vidhirsakt \" KL 251 . ib 185 . \" the som hawa vidhr saght alt wärzlikt godz, ok alla wärulzlika fikt, ok allan likamans lusta, ok än thär medh sin ängen wilia \" KS 3 (5, 3) . \" guz moþer auite riddaren. ok böþ viþar siia (abjicere) dyavuls gauor \" Bu 20 . \" viþar sarþo alt þät dyawlin gaf þöm \" ib. \" alt thz han ägher oc haffwer ey widhersakt, tha han jngaar (näml. i klostret), thz til hörer oc til bör clostreno mz honom \" LfK 15 . som widhersighia husfrur Bil 476 . ib 756 . \" at brudhgomin finne ey nakra smitto j hänne for hulka ther hon maghe forsmas älla vidhir sighias (requdiari) \" Bir 1 . 271. nu forlatir jak hona (själen) oc vidhirsighir (relinquo) ib 3: 68 . \" vidhir sighia vilianom oc sinom astundilsom \" Bo 134 . KL 273 . Bir 3: 368 . Ber 20 . klärken . . . viþar sighar väruldena ok givar sik ii klostar ii guz þiänist Bu 28 . \" the som haffua wärldenne widhersakt (mundo hoc abremuntiaverunt) \" Su 64 . \" folkit bröt sin scriptamal epte pascha j widhersagdom syndom \" Bil 713 . - förklara sig för (ngns räkning) afstå från (ngt). med dat. och ack. widher sigher jak mik ok mynom arwum allan then tel talu redth, som wi hafdhom eller kunnom hawa tel thet sama forscreffna gotz SD NS 2: 117 ( 1409) . - med ack. och prepositionsbestämning inledd af fran. the . . . weoch quarner BtFH 1: 56 ( 1502, nyare afskr.) . - un danbedja sig, förklara sig önska att blifva af med. ath i sielffue äre begärende forscrefne län och kwnne ecke bekometh för en almogen sielff ville vedersegie mich HSH 24: 6 ( 1513) . ib 8 ( 1513) . - afsäga sig, undandraga sig, undanbedja sig. äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia . . . han viþar saghþe biscops vald Bu 28 . - undandraga sig, vägra. widher sighia hielpa flerum siälum Bi 356. nw vidhersäger gilliss väriendhe som tha valde ära, som gillesenss nökla vidhertaghith haffwa ath the gillessens nökla ey haffwa vilia SEG 120 . - afsäga sig, afsvärja, öfvergifva. med dat. claudius spurdhe han hwi han wilde ey . . . widhersighia cristnom heggoma Bil 452 . \" thu skalt thinne cristne thro widhirsighia (versalen) \" ST 98 . - förneka, förklara sig ej vilja hafva ngt att skaffa med (ngn). med dat el. ack. maria . . . räþ hanom ok tröste viþar sighia diäwlen Bu 29 . \" swa dighir räzl var tha at sonin widhersagdhe (abnegabat) fadherin ok fadher sonin \" Bil 433 . fadhren widhersagdhe oc nekadhe sonenom, oc sonen fadhrenom Lg 435 . \" han scal vidhirsighias af gudhi fadhir \" MP 1: 129 . - förneka, försaka, icke se till godo, icke vara svag för. med dat. hon . . . widhersagdhe sik siälffue Lg 3: 433 . ","2) förskasta, upphäfva, afvika från. thessa pawanna stadgan ellir skipan kan man ellir maa ey afläggia ellir widhirsighia VKR 45 . ","3) förneka, motsäga, motsätta sig. omskipta tha thera färgho swa at naturan widher sigher them Al 6359 . han stridher moot natwrans krapt han widher sigher thz gudh giordhe ib 6379 . ","4) återkalla, uppsäga. \" vidher sighin a badha sidhor pröfwilsins aar som heeter annus probacionis \" VKR 63 . - refl. vidhersighias, förklara sig afstå från; försaka. med dat. el. ack. han . . . stoodh opp ok allom ahörende vedhersagdes sith scamlig gambla lifuerne LfK 216 . skal enghen jntakas (näml. i kloster) för än han oppenbarlika widhersigx sik siälffwon oc allo thy han ägher ib 15 . \" han skal widhersighias sik siälffwm (abneget senetipsum) \" Su 191 ."],"f":["vedher- LfK 216 . ","veder- HSH 20: 31 ( 1506) , 24: 6 (1513), 8 (1513). weder- BSH 4: 228 ( 1497) . ","-sitia Bu 20 . - säghia. -segie HSH 24: 6 (1513)),"]},{"a":"viþerskiple","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþskiple."],"f":[]},{"a":"viþerstadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþersätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþertaka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["viþertaku þiufnaþer , ","viþertakku þiuver , ","viþertaku þypti , "]},{"a":"viþertaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mottaga (ngt som framräckes, erbjudes, lämnas ss gåfva, öfverlåtaes, anförtros o. s. v.). med dat. el. ack. at widhertaka oc inbära thz som införandis är j ämbitz husen Bir 4: 100 . \" the wildo ey widhertaka hans gafwom \" Lg 3: 490 . \" som gillesenss nökla vidhertagith haffwa \" SEG 120 . - abs. bödh han henne swa mykit ingield som hon matte födhas aff oc sonin läkias hon vilde ängaledhis vidhirtaka KL 70 . ","2) mottaga (en ankommande person). med dat. gik hon til enna kirkio . . . hwar sancti francisci brödhir varo i gudhelike vaku. hulke som vidhir toko iomfrunne claro mz store glädhi KL 326 . ","3) mottaga, åtag sig, öfvertaga. then tijd han hafdhe openbrlica thässa reysona anamath oc vidhirtakit Ansg 187 . - abs. biwdes hanom tz (uppdraget att vara ålderman) annat sin vil han än icke vidertaga böte tha som för SO 101 . TB 73 . - (?) drotzten . . . hafde mz biscopana rad oc agt at skilia marsken aff synne magt honom tögte tha wara got vidertaka han mente styra riket vtan omaka RK 2: 5205 . ","4) mottaga, anamma, taga till efterrättelse. faa äru the som vidhirtaka ok tro himerikis ordhom Bir 3: 450 . vm hedhningane vilia ey vidhir taka ok lydha thera raadhom ib 398 . - med prep. mote. som ey widhertaka mothe gudz gaffuo oc predikan Su 156 . ","5) åtaga sig, underkasta sig. abotin . . . befälte henne . . . thz som engin annar wilde göra, hwilkit hon ödhmyuklika widhir tok ST 272 . \" gladhelika widhertakandis dödzsins beskhet \" Su 392 . ","6) beträda, ertappa. hvilken man som wardher skelige vydhertaken mz vitnom som brukar emgeteth mothe radzsens ok kompanijs mynne SO 110 . ib 296 ."],"f":["vydher- . ","weder- SO 296 . -taga. viþtaka L.),"]},{"a":"viþertala","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tala med (ngn). hwilkom han wilde hwarte dör vpläte älla vidhir tala. älla sit anlite te KL hon figh han ey ytermere see eller vedhertala LfK 234 . - samtala, öfverlägga. sua lenge alle bröder vydertale SO 194 . refl. "],"f":["vyder- . ","vedher- )","viþertalas , talas vid, tala med hvarandra, samtala. mädhan te widher talas Bil 268 . ib 896 . KL 147 . - öfverlägga. þässe fyoghärtan skulu samankoma hwarn sunnudagh oc vþärtalas SD 5: 638 ( 1347) . the hafdho widhertalz oc saman warit . . . oc taladho vm en godhan forstandnan man ther landhene ware rätte til laghman BSH 1: 188 ( 1386) . - Jfr tala vidher, talas viþer."]},{"a":"viþertalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tilltalande, tilltal. \" ihesus . . . tröste han mz söte viþar talan \" Bu 493 . \" the värdoghadis mz swa säle ok söta vidhirtalan tala mz hirdomen \" MP 1: 25 . thu hafwir lusta ok hugnadh j minna modhir ok minna hälgha manna vidhir talan (alloutione) Bir 1: 143 . VKR 11 . - tal, uttalande. thu gaft os thina vidhir talan (eloquia) Bir 1: 137 . ","2) sätt att tala till el. med ngn. ängla älla diäfla haua ey tholka limi älla vidhertalan (collocutiones) Bir 3: 448 . \" hans widhirtalan (är) söt \" Ber 212 . ","3) samtal. \" han . . . forstodh j widher talan at mannin war mikit rikir \" Bil 642 ; jfr 2. wrdhu ther aff widhertalan hwart andrum namkunnugh ib 374 . \" for daghlika samqwämd och widhertalan \" Ber 161 . \" hafwa nattelikin hughnahd ok vidhir talan \" Bir 1: 310 . \" sat moyses a widhertalan mz folkeno \" MB 1: 327 . \" ruben . . . hörir thässa widhertalan \" ib 230 . \" vnderstodh rebecca thera widhertalan \" ib 212 . ib 242 . \" swa är . . . nu j vare vidhirtalan \" Bir 3: 420 . här scriwas thäk vidhir talan gudz sons ok hans modhirs iomfrv maria sin mällan ib 1: 57 . \" han skilde sik fra . . . manna viþirtalan \" KL 183 . \" jak bort skilde mik thz mästa iak formatte fran frända ok vina vidhir talan (colloquio) ok näruaru \" Bir 1: 25 . ib 2: 73 . thik thikkir nu sööt vra min vidhirtalan (colloquim meum) ib 4: 126 . Lg 3: 550 . \" kesaren stundhe til thinna widhertalan (önskar tala med dig) \" Bil 461 . \" hwi gar wärdzlik qwinna til thinna widhertalan \" Ber 159 . (?) kom mz mik j thäs hälgha anda vidhir talan (in Spiritus Sancti collocutionem) Bir 3: 411 . \" gudz vidhirtalan (sermoinatio) är mz enfallelikom mannom \" MP 1: 26 . ","4) öfverläggning, förhandling. \" waro saman . . . olaff biörnsson ok laurenz hesse vm nokor ärande oc widhertalan \" SJ 103 (1l39)."],"f":["vedher- Lg 3: 350), "]},{"a":"viþervagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["vedervåga, äfventyra; ansvara med. \" þet skulu ok þe fyurä györä som þe viliä hawä hylle oc kärlek af oss oc þerrä heþir wiþer vaghä \" SD 5: 278 ( 1345, nyare afskr.) . han . . . haffwer mykit vederwoge i richit HSH 20: 191 ( 1507) ."],"f":["widerwaaga KrLL Kg 12. vederwoge),"]},{"a":"viþervara","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lL. underrätta, låta veta, varsko; varna. en riddere lot honom vidher wara RK 1: 280 . \" the . . . lotho honom widher wara ath marsken wildhe om kringh han fara \" ib 2: 4228 . the . . . thera herra widher wara hwat them konung eric swara ib 7610 . \" mich är vederwaredh, at thenne stadhen bliffwer frestedher \" BSH 5: 356 ( 1509) . Jfr vara viþer."],"f":["veder- . ","värä VGL I K 5. -wärä UplL Kk 14: 8 i var.),"]},{"a":"viþervara","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["vara tillstädes. skipadhe konungin twa konor, at the skullo widherwara ther som israels sona qwinde föddo barn MB 1: 276 . \" fliadhe gud at her eggerdh ey heema vehder varande komo thennä hötilse breffuen j fru kadrine händer \" Lg 3: 530 . \" wmskilde iak thera mellan . . . medh fastom, ther her effter nämpnas . . . ok alla hundraeno widerwaro (för -warande?) \" SD NS 1: 325 ( 1404, nyare afskr.) . Jfr vara viþer."],"f":["vedher . -viþ -vära L.),"]},{"a":"viþervara","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["närvaro. \" at jak hafuer salt . . . hinrik döringe . . . eth watnrwm . . . i dandemanna wihderwaru \" SJ 16 ( 1432) . \" thätta fornempda hws köpte pether haluidzson aff . . . pether törbo mädh gudzpäning oc handz slagh i dandemana widherwaru ok til kallan som äru tomos beltare oc jöns murarmästare \" ib 145 ( 1446) . \" at the . . . waaro wäl forlikte til en gantzskan ända vm . . . joan thörgilsons arff ok äpterlatna godz a badha sidhor i thässa godha manna widherwaru som thär tilbidne ok kalladhe waro som är her lambert westfall . . . jöns cruse niclis dän karl murarmästare jon hakonson ok mattis miklielson \" ib 152 ( 1447) . "],"f":["viþervaru man","wyder- ib 3: 557 ( 1322) . ","wedher- ib NS 1: 185 ( 1402). vedher- FH 5: 223 ( 1514) . ","weder- BSH 5: 488 ( 1511) . ","wädir- SD NS 2: 215 ( 1409) . ","vid- ib 4: 580 ( 1337) . ","-wäru- UplL Ä 25: 1. -wärv- SD 3: 236 ( 1315) . ","-uäru- FH 3: 5 ( 1353) . - uuäru- SD 5: 493 ( 1345) . ","-waro- SML Kg 10: 3; VML M 30: 9; SD 5: 645 ( 1347), NS 1: 56 ( 1401), 1237 ( 1402), 2: 215 ( 1409). -uaro- SD 6: 203 ( 1350) . ","-vara- BYH 1: 281 ( 1493) . ","-wara- SD NS 1: 185 ( 1402), 377 ( 1404); FH 5: 223 ( 1514) . ","-uara- SD 4: 350 ( 1334) ., NS 2: 224 ( 1409) . ","-ware- BSH 5: 488 ( 1511) ), "]},{"a":"viþervist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþerþorft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) behof, behöflighet; nödvändighet. hwat vidhir thorpt är at ärfwodha owirmato Bir 1: (Cod. B) 349. them kranko . . . är widhertorfft mindra maat taka ib 5: 6 . \" ey skulu alla meer wilia tagha än widherthorfft är \" ib. \" bedhis w wist hwseno hwat som hon see hwario widherthorff kan wara \" ib 11 . \" wm san widhertorfft är . . . tha loffuas abbbatisonne a taka in for porten fyra qwinnor focarias \" ib 30 . \" är widhertörfft at han om thänna synlika tingen läre opfara, oc sin hogh oplyffta til osynlika tingen \" Su 33 . - hava viþerþorft, hafva behof (af), hafva af ndöden, behöfa. naar som nakor sinnom barnom ällir nakrom sinom wardhnat, j clostreno staddom nakot thing giffwir . . . thagis thz ey lönlika wtan wari j formanzsins walde thz almännelikit göra oc sidhan biwdhis them widherthorff[t] haffua Bir 5: 10 . - med prep. ti. thz hon siälff allaledhes haffde widhertorfft til Lg 3: 412 . - med gen. þäs. j thesse for:ne fasto tha maagha abbatissan oc confessor oc thera eghin scriftofadhir lofua oc liisa them thes widhirthorfft hafua VKR 17 . - med inf. thän som nakor stadz haffwir widhertorfft at gaa Bir 5: 11 . ","2) behof, kraf. \" likamans twättir skal ey nekas huru opta krankdomsins widherthorfft tilträngher \" Bir 5: 11 . ","3) behof, det som (för ngn) är behöfligt el. nödigt: nödtorft. vatn oc bröþ vm þz taks mz giri iuir enkannelika viþirþorpt KL 185 . MP 2: 188 . \" giwa them klädhe oc födho til widhirthorft \" KL 106 . \" them thiänte hon til thera withertharft för än hon aat sielf \" Lg 3: 512 . \" stort hws skipta til siwka ok fatika människio vidhirthorft \" VKR VIII . \" win til mit oc hwstrwnna oc piltzsens behoff oc vidherthorfft (usus) \" MB 2: 131 . \" til at all thing beskedelica oc radhelica göra tinom son oc minom til alla hans widhertorfft oc thiänist \" Lg 817 . \" honom j alle hans widhertorfft kärlega hiälpa ib. XV swenska mark som han mik fath hawer . . . j minne wedhertarp \" BYH 1: 253 ( 1450); kan föras till 5. iak skal tik giffwa . . . födho til at äta oc drikka j alle widhertorfft (quæ ad victum sunt necessaria) MB 2: 125 . for myna retta wedertorfft . . . vplot jac mith for:da arff . . . systrom och brödrom j nadhendal FH 5: 166 ( 1495) . \" gik swa til lthin mat at thu aldrigh äät epte thinom losta. vtan epte thinne vidhirtharpt \" Ber 272 . thu hawir määr gifwit thinom krop än hans vedherthorft var ib. \" j allom thinghom j hwilkom som nythias forganglikin widhertorfft \" Bir 5: 10 . \" giff mik mins likama vidhirtorft (necessaria vitæ) \" ib 1: 158 . \" vi hafwom j dagh kost oc vara vidhirthorft \" ib 3: 124 . \" bädhis han aff mik sina vidhirthorft \" KL 115 . \" at köpa sina widherthorftt \" Lg 3: 250 . Ber 144 .","4) nödtvång, omständigheternas tvång. widhethoftin (necessitas) hindradhe skriptamalen Ber 227 . ","5) nöd, betryck. thz mat thu ekke göra vtan j store widhörthörft oc nödh ST 484 . \" brodherin pröfwas j widhertorft (nescessiate) \" Ber 46 . \" thän älskar ey iämkrisnan fulkomlika som honom hiälper ey j hans widherthorp \" ib 50 . \" skal hon vsul forlatas af gudhi, i swa store vidherthorft och ysäld \" ib 205 . \" at thu maghe han (Gud) mildan finna i widherthoftinna dagh \" ib 154 . MP 2: 155 . - Jfr vidhertharf. "],"f":["vedher- Ber 272 . ","wedher- BYH 1: 253 ( 1450) . ","weder- FH 5: 166 ( 1495) .-thorfft. -thorfft. -þorpt. -thorpt. thörft. törfft. -tharft. -tharp. -tarp BYH 1: 253 ( 1450)), ","det som","vidherthorfta fal , "]},{"a":"viþerþorfteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) behöflig, nödig, nödvändig, af behofvet påkallad. laghin biwdha at lata nöghia sik aat vidherthorftelikom thinghom (contentari de nescessariis) ok fly owirflödhelik thingh Bir 1: 144 . al widherthorftelik thing KL 105 . ib 198 . Gr 302 . Bir 1: 101, 181, 3: 157, 4: 31 . Ber 7 . VKR 60, 75 . Lg 3: 562 . \" ey tok han likamans vidhir thorftelik thing owir vidhrithorftelika matto \" Bir 1: 60 . vidherthorftelikin andbudh Bo 199 . \" jomfrudomin är mykyt lowande dygdh. än ödhmiuktin är mera vidherthorftelikin (necessaria) \" ib 41 . \" är vidhir thorftelikt at hon hafwi ledhara \" Bir 1: 272 . \" är vedhirthorptelikit at thu ey giöre ther langa dwalu \" Ber 269 . \" nar mwkane ok mwnnona astunda mer dyrlikhet j klädhwm än widherthorptelikit är ib 29. swa mykit som vidherthoftelikit är \" VKR 76 . Bir 4: 32 . \" thz war ey widherto[r]fftelighit \" Lg 822 . \" han . . . fan . . . alt skälikit oc sannelika widherthorffteligit til clostirsins bestandilse \" Bir 5: 126 . \" är limin hänne vidherthoftelikin at hon skulij tämias \" ib 1: 36 . naar kläde oc skoo widherthorfftelikin äru them som kräfwin (för kräffwia) ib 5: 11 . \" brödhrene haffuen . . . twa focarios om thz är them nyttogt oc widhertorfftelikit \" ib 30 . \" minä händir ärwodahde til the thing som mik varo vidhirthorfftelikin ok them som ma mik äro \" KL 165 . \" iak astundade flere wärldz thingh än mik varo vidhirthorftelikn \" VKR XI . Bir 2: 28 . \" þz þöm wiþirþorftelikit är \" KL 182 . \" thetta tykkes oss vara vidhertörfftelikit (necessarium) beskrifva \" Ansg 185 . \" vidhertorptelikith är nylika wmuändom äpte räddoghan wpstanda thil gudh mz älskelikhet \" Ber 18 . \" är os widherthorptelikith at wi ledhwm til aminne mz thakkom gudhz godhgärninga \" ib 7 . ib 5, 15, 269 . \" widherthorfthelikith är os kärlekin \" ib 16 . ","2) tarflig. \" at the sculu wara gudhi thes thekkare for thera ödhmiuka oc widhirthorftelicha klädhe \" VKR 11 ."],"f":["vidhar- Bir 3: 157 . vedhirGr (Cod. D) 396; Ber 269 . ","veder- Lg 3: 562 ; LfK 242 . ","vädhir- Gr (Cod. D) 396 . ","-thorftelikin Bir 1: 36 .","-thorftelikin Bo 41 . n. (nom., ack.) -þorftelikit KL 182 . ","-thorftelikit ib 139 ; Bo 254 ; Bir 1: 272, 3: 160 ; VKR 76 ; Ber 15 . ","-torfftelikit Bir 4: 32, 5: 30 . ","-torfhtelikith Ber 16 . ","-thorptelikit ib 269 . ","-thorptelikith ib 7 . ","torptelikit ib 5, 29 . ","-torptelikith ib 18 . -to[r]fftelighit Lg 822 . ","-törfftelikit Ansg 185 . ack. f. -thorftelika Bir 1: 60 . ","-torffftelik ib 4: 31 . ","-thorptelik KL 198 . ","-thorfteligh VKR 75 . ","-tharftelik Gr (Cod. D) 396 (på två st.). -thorftelikin Bo 199 ; Bir 1: 181, 2: 28 ; VKR XI . ","-thorfftelikin KL 165 . ","-torfftelikin Bir 5: 11 . ","-torptelikin Ber 7 . ","-törffteligin LfK 242 . dat. -thorftelikom Bir 1: 144 ; VKR 60 . ","-torffteligom Lg 3: 562 . ","-thorftelicha VKR 11), "]},{"a":"viþerþorftogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) behöfvande, som är i behof (af ngt). biuþas vt mina naþe allum viþar þyrtug um þär þen (för þem) vila (för vilia) hafa Bir 4: (Avt) 183. behöfvande, fattig, nödställd. þät gifi skälekum viþar þorftuþum Bir 4: (Avt) 179. hiälpa siukom ok vidhirthorftoghom KL 165 . \" kärleks ämbite til väghfarande oc widhirthorfughe \" ib 258 . ib 253 . \" al the thingh som iak hafdhe gaff iak vidhirthorftogom ok fatikom \" Bir 1: 25 . alt thz som owir löpir aff kost älla päningom tha aff thy aareno inne giffuis widher torfftogho folke ib 4: 31. ib 2: 54, 76, 3: 31 . ST 37 . VKR 75 . \" hwaria handa thing som swa offras . . . gifuins fattikom oc vidherthorftoghom kirkiom \" ib 76 . Bir 32 . ","2) behöflig, nödig. thu skal . . . ey atenast aff owerflödelikom tinghom tik atherhalla, utan iämwäl stundhom aff loflikom oc widhertorffoghom Su 50 . swa at . . . thu them i allom tingom beuiste kärlek radh oc widhertorfftoga hiälp ib 192 . \" widhertorfftog hws \" Bir 4: 31 . widhertorfftog thing ib 5: 10 . \" bärandis stegha oc annor widhertorfftogh anbudh at owir winna stadhen mz \" MB 2: 234 . ib 237, 247, 303 . \" alla thessa dygdhe äru vidhirthorftogha til helso \" KL 258 . \" ther til at thu skuli forsma hedhrin som ther tilbör är dygdhanna högelica storlikhet vidhir thorftogh \" Bo 99 . \" är widhirthorffokt, at the ey längir tholins \" ST 224 ."],"f":["-thorftugher . ","-thörftugher L. n. -thorfftok t ST 224 . "]},{"a":"viþerþorva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) behöfva, hafva behof af, hafva aff nöden. med gen. el. ack. vm han (konungen) spar widh thöm (sina män och undersåtar) sit goz ok päninga, tå må han wänta sik af töm litla lydhno ok ängin godh wilia, tå han tera mest widhorf KS 78 (193, 85) . han (konungen) skal lata hus ok borghr ok alla köpstadhi wäl ok hedherlika byggia ok tilsätia, at han ok hans riki haui ther af . . . fullan sikrlek, huilkin tima han kan hälzt tera nytorua (för vidhtorua? möjligen dock för nyt torna) ib 59 (148, 65). jak hulkin som hawir al thing ok ängxsins vidhirthorff (nullius egeo) Bir 3: 223 . ängxens vidhir thorfwande ib 1: 225 . ib 2: 111, 3: 431 . mannen hwilkin som ey widherthorfde annars at göma gudhz nadh forma nw hona ey atherfa, wtan annars daghthingan Ber 226 . \" bätra är siäluir hawa än systor vidhirthorffua \" GO 501 . \" athan skulde wara konung attila tiänare hwar han hanum widertorffte \" Di 204 . ib 279 . \" thwa them som wihder thorfua synda skärsl \" Bil 83 . \" han . . . bödh thöm redha skip, ok annat thz the vidherthofto \" ib 843 . \" behdas hwat han widhirthorff \" KL 115 . ib 175 . \" giff mik mins likama vidhirthorft. thy at iak thz vidhirtorff \" Bir 1: 158 . \" än thot han ey vidhir thorff klädhe \" ib 225 . \" bätra är minna widhertorffua än meere haffua \" ib 5: 6 . \" thu herre . . . hulken enga widhertörffwandis (nullius indiges, sannolikt läst: indigens). wilde at thit hälga tämplum skulle här wara j bland thin almogha \" MB 2: 324 . \" o hwat mon the hälagasta jomfrwn widherthorffwa at bedhas j sinom bönom \" Lg 822 . - abs. iak foe se honom äftir thy som han vidhirthorff KL 115 . - vara i behof, lida brist. at han siälwir widhirthorfte ok hafdhe vanskilse Bir 3: 463 . ","2) behöfvas, erfordras. \" bid hanum fa wt sa mykit the till widertorff (sva mikit fe sem þorf til) \" Di 99 . - opers. behöfvas. the daghtinga tha bäzst for domarenom tha som vidh thorf Bil 616 . än swa kan widherthorfua VKR 17 . ib 18 . - Jfr þorva viþer samt vidhertharva."],"f":["vidh- Bil 616 . ","widh- KS 78 (193, 85) . -törffwa), "]},{"a":"viþfas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþerfas."],"f":[]},{"a":"viþfrägher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = vidhfrägdher. honom war sakt aff enom mäktoghum och windrgähum konung ST 116 . \" en vidhirfräghir ärmite \" KL 279 . \" sanctus piterus astunda at se thic. hwilkin som war viidhfräghir oc stoor i nampne \" ib 303 . \" sanctus agathon var vidhfräghast (nominatissimus) ij ödhmiuktinna dygdh \" ib 214 . - beryktad. han war viiþ fräghast i allom lastom KL 186 ."],"f":["viiþ- )"]},{"a":"viþganga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþerganga."],"f":[]},{"a":"viþgivas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþi qister","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"viþia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊL. eg. om ngt som är böjdt, vridet el snodt. ","1) vidja, böjlig och smal telning, spira. stängel. nw er thy wär saa landa sidher ath tolffaara pilther sig kono bidher tha han er höger som en widia tha skall han sigh kwnu bidhia MD (S) 242 . ","2) vidjeband. \" hans öghon waro dödh ok ful mz blodh . . . skäggit swa som vidhia (restis) \" Bir 1: 33. han . . . bandz mz vidhiom ib 2: 132 . - Jfr eke-, iärn-viþia."],"f":["vidhio kar , "]},{"a":"viþior","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr inviþior."],"f":[]},{"a":"viþkaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr viþ kaster."],"f":[]},{"a":"viþkoma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþer koma."],"f":[]},{"a":"viþkänna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþerkänna."],"f":[]},{"a":"viþopin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vidöppen; raklång, tillbakakastad, tillbakalutad. natalia sa sin kära härra viþöman ligia (supinum jacentem) allan sundar slitnan Bu 521 . \" konungin . . . bödh sanctum gregorium läggias i myrkostofwna vidh opin \" Gr 277 . fögh thik höfwislika til aat liggia. swa at thu leg thik eygh vidhopnan (resupinus) Ber 273 ."],"f":["-öpin )"]},{"a":"viþskiple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"viþtaka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþertaka."],"f":[]},{"a":"viþvara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþervara, v. underrätta."],"f":[]},{"a":"viþvara","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþervara, v. vara tillstädes."],"f":[]},{"a":"viþþorva","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se viþerborva."],"f":[]},{"a":"vodhe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vaþe."],"f":[]},{"a":"vold","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vald."],"f":[]},{"a":"volda","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se valda."],"f":["volla"]},{"a":"volgemot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gynnarinna. \" helser eder käre förstinnä, myn wolgemot, med manghe gode natther \" FM 580 ( 1513) . then hest iach gaff min wolgemoth ib 581 ."],"f":[]},{"a":"von","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se van."],"f":[]},{"a":"vor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se var."],"f":[]},{"a":"vordha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vardha."],"f":[]},{"a":"vra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrå, vinkel, krok. \" j enne wra konungx palacij \" Bil 52 . \" innelykte han j enne wra j huseno ther som han inne war. swa at han formatte sik ey thädhan flytia \" KL 32 . han smordhe fiädhrena a enne wra i then eter dryk han hafdhe tha Al 10101 . \" huar blef döder i synne vra \" RK 1: 1766 . \" skalt thu i hwariom stadh i hwarie wra (angulo) göra thinom ängil vyrdhning \" Bo 114 . the grata ther i hwarie wra Al 10559 . \" fals oc swik the finnas for tik i hwarie wraa \" MD 395 . \" ä hwart jach gaar pa slottet, tha sacknar jag jon jönsson i hwaria vraa \" FM 341 (1506 el. 1507). the letto ther ij hwarie vra Fr 2039 . \" the letto lthz hws ij alla vra \" Iv 896 . hwar som legger sin kniff swerdh eller yxe j vgn heller nograhanda som man kan göra skada mz böte ij öre samw lag wari i marom j benkiom ok j wramom SGGK 107 . \" tha vpstodh ij vranne en rädhelikin draka \" Lg 549 . \" manga äru wra i wredz mans munne \" GO 676 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 300. i mins hiärta wram Ber 230 . - höra. saagh iak vij ängla standis offwir iiij wärldenna wrar äller ända (supra quattuor angulos terræ9 MB 2: 343 ."],"f":["vraa . ","vra Iv 896 . ","wra GO 676 . dat. rwaom VML II B 12: 1. wrawm ib i var. rwa vm ib i var. wram Ber 230 . wramom (för wraom?) SGGK 107 ), "]},{"a":"vrak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) fartyg el. gods som drifver omkring på vattnet; fartyg som genom storm el. sammanstötning blifvit förderfvadt, strandadt fartyg: vrakgods som flyter på hafve el. har kommi i land; strandvrak (hvari konungen i vissa fall hade rätt till andel). then . . . grwndh som foresvriffne wragh brödh wppa HSH 29: 40 (1481, daniserande). ib 39 . eric huitte kom nw strax igen fra vraked BSH 5: 154 ( 1507) . \" vraked med takeledh dreff strax till siös ib. the annen wore wthe met lanz ffoguten om thet wrack, som ider herredöme ffar fforstho i thet andre breff, som jagh ider herredöme til scriffuit haffuer \" FM 610 ( 1513) . ","2) förbrutet gods hvaraf konungen sätter sig i besittning. förde iack them (dem som tillhörde ridderskapet) offta fram i slagh ath theres godz skulle komma mick till wragh när iack hade kommett (red. B: om iak hade kunnit) mz falsk och swiick beuisth ath the stode icke mannelik RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6180. ","3) det som bortkastas ss odugligt, usel el. föraktlig sak. i vitin at ödhmuiktin halz af them for wrak) (abominatio) Bo 207 . - vrak, afskrap, menniska som förkastas el. föraktas. til lthät är iak alstingx owärdhughir, swasom eet wrak i bland wisa män Hel. mäns lefv. 180. - med gen. forsmas oc mis wyrdhas swa som fulottir oc hwars manz wrak (abjectus et vilis) Bo 31 . - Jfr haf-, in-, stalz-, strand-, stranda-, ut-vrak, äfvensom rak."],"f":["wrack . ","wragh . rak Bj 19: pr.),"]},{"a":"vraka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vräka."],"f":[]},{"a":"vrake","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hämd, straff. at gudh sende hanom swa starka wraka RK 2: 2569 ."],"f":[]},{"a":"vrakt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vräkt."],"f":[]},{"a":"vranger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vriden, förvriden, vriden på sned, vind, sned; krokig. än han hawer offlitla eller offstora eller wranga näsa oc wridhna MB 1: 370 . KL 337 . \" finger som gripsklöör varo the vrang \" Iv 272 . \" warom wi alle ij wärlin eens . . . hwath ware tha wärlin thenna ok alt thz som bygger ij hänne vtan som en aker släter ther hwarte ware wrangfer äller rätter \" Al 5844 . - (?) mädhan siwdhir wrangh gryta owir eld män rät gryta bedhis i by (jus qoquit obliqua petiur dum seria recta) GO 460 . ","2) vörvänd, oriktog, felaktig. wrang hörilse gör wrang framförilse GO 843 . talande wrang. thing (perversa) KL 165 . \" leo . . . badh sanctum petrum rätta sith bref en nokot ware wrankt \" Bil 680 . han . . . reknar thz wranght som rät är Bir 2: 168 . hulke som gudhelikin snille vmuändo j wranga ok fanytta (pravam et vanam) snille ib 1: 195 . - osann, falsk. at i ingen tro setthe til swadanne vrang segner (möjl. att fastta ss ett sammansatt ord) oc oretfärdig segner BSH 4: 189 (1495, samt. afskr.) . ","3) obefogad, orättmätig, otillbörlig. rördhe aff enne wrange (iniqua) warkwnnan MB 2: 297 . \" wrangx (pravi) räddogha minzskilse \" Bir 3: 96 . \" at hans wrange thorstir (esuries prava) maghe vtsläkkias \" ib 50 . \" lenkte är vranghane (iniquius) än at älska päningen \" MP 1: 135 ; \" jfr 4. - orättmätig, olaglig. j laghomen är änkte räfangit thz som är mz nakre wrange (iniqua) vtthuingan aflat \" Bir 2: 163 . om noger j ffornämde screddere embete i stockholm wille bruke wranght oc falst embete SO 121 . - vrång, olaglig, orätt, orättvis. wrangä domä györa SD 5: 606 ( 1346) . KS 67 (165, 73) . Lg 399 . \" aminnas the wragasta (iniquisimos) dödhana \" MB 2: 302 . - vrång, orättvis, orättfärdig, orättrådig. the hafwa mik swa som wrangan domara Bir 1: 15 . \" wrangir ok orättir ware then dom- aren hulkin ther af miskund l,äte wranga män vara opiudha ib; jfr 4. thän vranga höfdingha \" Lg 547 . MB 2: 286 .","4) orättfärdig, ond, ondskefull. wranga män vilde han ey thola j sino lande Bil 884 . Bir 1: 15, 312. at the skulin ey kallas älla synas wrange ib 3 . 79. jak vsul oc vrang syndirsc a Bo 75 . ib 115 . \" är han ey at enast skipadhir mz wrangom. vtan räknadhir wrangastir oc snödhastir af allom \" ib 197 . \" a hwat wrangt var thz radhit (a pravum consilium) \" ib 180 . gvdh alzmechtich hafuer allom laach giffuit rethiuisom menniskiom till kerlich hoghsualan vranghom oc osnyllom mannom till redzell och nepsth SO 191 . \" hans hierta var skemmelica vankt, ty at han tat ey vtan motkorran seth herrans godlek \" MP 1: 82 . \" vrankt oc ilt hierta \" ib. \" tha the gifua for manna loff mz vrange akt \" ib 191 . \" swa ofta som thic hända wrange thanka \" KL 247 . \" mz wrangom wilia \" Ber 232 . ","5) ond, fördeflig. \" at the som mik sagho skulle ey taka wrankt äptedöme \" Bir 3: 226 . ","6) hätsk, fientlig. \" awndin är vrang mot gudz kärlek \" MP 1: 135 . ","7) obehaglig, svår? ariolus sagdhe genom sant än tho thz war alexandro vrangt Al 9878 . - n. vrangt, adv. ","1) på sned, galet, illa. han haffwer stor hog som ey wil wika hwat thz gaar wrankt eller lika MD (S) 290 . ","2) orätt, olagligt. vi hawm þätt forstandit att tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal lsum sannind bör vmsighia, at þe gyora þäm (för iäm) offta wrangt sum rätt SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) ."],"f":["vrangt . ","vrankt . ","rwanct VML LII B 12: 1. dat. n. rwango ib Kr 24: 8. pl. dat. vrangom. wrongom KS 67 (165, 73) . komp. vrangare. superl. vrangaster),"]},{"a":"vranghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" MB 2: 152 . widherstyggelikin wranghet Bir 5: 6 . \" mädhan at tighia för theras räddogha skuld som makt haffwa at dräpa kroppen räknas at wara stor syndh, halffwa större wranghet är för wenskap skuld . . . lisma för höghom oc herrom \" LfK 53 . ath . . . wrangheet iluilia ok alle twedrecht affleggis SO144. lMB 2: 285, 286. Su 47, 48, 61 o. s. v. - pl. gudh är amynnandis hennes vranghetir (iniquiatum) MB 2: 360 ."],"f":["-heet . ","-ir )"]},{"a":"vrangleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krokighet, krökning, ojämhet. \" aff thessom trem rotmen vpuäxste aldra rättaste stiäkir vtan nakan knwt älla wranglek (sine omni nodo) \" Bir 1: 176 ."],"f":[]},{"a":"vranglika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) orättmätigt, orättfärdit. \" offra ey gafuor vranglica afladha \" MP 1: 191 . ","2) orätt, illa, syndigt. vm thu findir nakat vara wranglica giort Bo 123 . \" göra the vranglika (nequiter) mote mik \" Bir 1: 195. Ber 38 . \" för wara skuld som syndadhom oc wranglika liffdom \" Su 48 ."],"f":["uran- MELL B 22: 1 i var.),"]},{"a":"vranglikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) krokighet, krökning, ojämnhet. thz blomstrit wäxste af trem rotom mz rättom stiälk älla bul ther änga knwta älla wranglikhet hafdhe (quod nullos habebat nodos) Bir 1: 175 . ","2) förvändhet, galenskap, dårskap. o wranglikhet (perversitas) Bo 99 . ","3) ond vilja. vm jak . . . veth syndelikn vranglikhetz vilia j mino hierta MP 1: 151 ."],"f":["-heet . ","vrangelikhet MP 1: 11 ; ","-hetir ib 2: 124 . -ir),"]},{"a":"vrangradhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som gifver vrånga el. onda råd; orättrådig. hans raadh wraang raadoge ära MD (S) 202 ."],"f":["wraang raadoger )"]},{"a":"vrangskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["oordentlig swa snardhis siälin . . . j wrangskipadz (inordinatæ] lusta didhuänio Bir 1: 365 ."],"f":[]},{"a":"vrangvis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vrångvis, orättfärdig, ond. \" noger vranghviiss oc ofärdigh man \" BSH 4: 189 ( 1495) . eller (för heller) wrangwisom nagat hielpa en menlösom nidher stiälpa MD (S) 266 . HSH 18: 4 ( 1494) . RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283. PM LX . \" til ath göra thz reth som vranghuist varit haffuer \" SO 191 ."],"f":["wrong- RK 1: (Yngre red. af LRK s. 283. -viss HSH 18: 4 ( 1494) . ","-viis VGL II Præf. -wiis: -wiisa RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 283 . ","-viiss BSH 4: 189 ( 1495)),"]},{"a":"vrangvisa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["färdighet, missgärning. \" sonen skal ey bära fadhersins wrangwiso (iniquitatem) \" Bir 4: 71 ."],"f":[]},{"a":"vrasten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hörnsten. \" sagdhe han ok äptedömit af wra stenenom (lapide angulari) \" Bo 149 ."],"f":[]},{"a":"vredhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i el. med vrede. sintram drog sit swered. oc gik mot sin broder wredeliga Di 163 . Va 40 . pawen . . . sagdhe wredhelika til honom gak hädhan wt aff minom öghom Lg 669 . \" haffwir iak . . . swaradh them . . . wredelika \" VNB 30 . Fr 2518 . Fl 1164 . MD 8 . Va 4 . HSH 18: 14 ( 1494) . Di 157 . konungen . . . saa wredeligha vpa thetmar ib 8 . ib 18 . han (Gud) se godha mz särlike nadh, han se vredhelica onda j sinom dom MP 1: 140 ."],"f":["-ligha Di 8 . ","-liga ib 18, 157, 163 . ","-ligä Va 4, 40 . ","-lege HSH 18: 14 ( 1494) . ","-lik Fr 2518 . - ligh MD 8 ),"]},{"a":"vredhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrede. MD 91 ."],"f":["vredhligheet )"]},{"a":"vredhga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra vred, reta, förtörna. wredhgade iak (offendi) alla hymmelslika andha Su 41 . ib 42, 100 . \" huar är thäns som tildyrffues riwtande leonit wregdha \" ib 226 . \" at iak häldher wildhe lidha twsanda dödan, än tik . . . nakot sin . . . mz syndher at wredhga äller retha \" ib 49 . ib 95 . hon wredgar gudh oc tappar sik siälffwa ib 352 . \" tha som wi mz syndom haffuom wredgat strangasta domaran \" ib 206 . ib 185 . \" blidka thin enda son, swa opta aff os wredgadhan (a nobis totiens affensum) \" ib 208 . ib 52 . LfK 38, 86 . - refl. vredhgas, vredgas, blifva vred. hedhningen wredhgadhis KL 296 . Lg 547 . SO 25 . MD (S) 203 . Mecht. Uppenb. 239. konungin wredhgadhis här af ä thäs meer Gr 278 . marsken . . . wreggadis sara RK 2: 5902 . \" at iak wredhgas ey vtan sak \" Bir 1: 64 . \" lib 276, 361, 2: 77. ther tok marsken wredhgas om \" RK 2: 4305 . med dat. (el. i dess ställe ack.). nar thu vredhgas syndoghom MP 1: 208 . \" wredhgadhis gudh allo folkeno \" ST 435 . Su 267 . \" vredhgas ey mik \" Bir 2: 154 . ib 3: 23 . hafh gudhz thwlimodh mot them thic wredhgas Ber 119 . \" wredhgadhis hon minom ordhom \" Bir 3: 58 . med prep. mote. wredhgandes mote them KL 224 . huar then som vredhgas mot sinom iämcristne mz stadfesto vredhe oc vilia mP 1: 216. ib 217 . Gr 271 . ey haffwer iak warit swa lydugh, som iak skulde, wtan wredhgas, oc ilzskas mote minom systrom Sv. Kyrkobruk 310. - recipr. oppa thz at oxane skullo wredhgas (d. v. s. blifva ilskna på hvarandra) jnbyrdhes Lg 3: 156 ."],"f":["vrädhgha: -as Gr (Cod. D) 362 . ","vrädhga: -adis Lg 547 . ","wredka: -as SO 25 . ","wregga: -adis RK 2: 5902 . ","wregha: -andis Mecht. Uppenb. 239. ","supin . refl. -as Sv. Kyrkobruk 310),"]},{"a":"vren","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , äfven nyttjadt ss subst. Se Bugge, Nord. Tidskr. f. Filol. N. R: 3: 273 f."],"f":["uren ÖGL B 25; pr. (på två st.). ack. urenan ib),"]},{"a":"vrena","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrenskas. \" iag reed oppa en blackotthen hest som wrenade och språng bade till oc frå \" RK 3: (sista forts.) 6123 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"vrenskas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vrenskas. wrenskadhis hänna hästir VKR XII ."],"f":["-adhis )"]},{"a":"vrensker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vrensk. \" ofwir vrenska hesta \" MP 1: 113 ."],"f":[]},{"a":"vreppa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se uppreppa."],"f":[]},{"a":"vreter","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["wreeter: wreet SJ 109 ( 1441) . ","wreether: wreeth SD 3: 581 ( 1323) . ","wräter: -a MELL B 25: 1 i var. wräther. -ar. -ir?) m. ","vreta garþer , ","vretaland , "]},{"a":"vreþas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vredgas. \" kunungen vredes \" Bu 501 . ib 504, 510 . pylatus stodh up ok wreddis brath MD 35 . ib 189 . olaff vreddis aff the ord ib 320 . \" wi wordom ey hwatht the wredhas \" Al 10018 . Di 47, 86 . \" tha wreddis ysunger konung athan skulde ekke seger fa sa snart som han wilde \" ib 154 . \" kunugen vredes viþar,. at han ta[la]þe iamn orþ viþar han \" Bu 189 . - med dat. (el. li dess ställe ack.). mik wreddis genast the syster thre Al 7637 . "],"f":["vreddis MD 350 . ","wreddis ib 35, 189 ; Di 86, 154 . ","wreddes Al 10018 ; Di 47 . ","vredes Bu 189, 501, 504 . ","wreddus Bil 88 . ","vredos Bu 510 . ","wreddis Al 7637 . ","wreddes MB 1: 318),","vreþas viþer , "]},{"a":"vreþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrede, förbittring; ovilja, ogunst. \" duäl händena thr til wredhen är iui gångin \" KS 36 (96, 39) . ib 49 (124, 53). GO 156, 183, 299, 873 . \" bantzat wardhe thera wredhe, thy at hon är hardh \" MB 1: 261 . \" thu tappa thina siäl j thinne vredhis gäld (in furore tuo) \" MP 1: 135 . \" vredhis ful människio siäl skal j vredhina storm dö \" ib. \" huar then som vredhgas mot sinom iämcristne mz stadfesto vredhe oc vilia \" ib 216 . \" manzins vredhe gör ey gudz rätuiso ib 217. hwilkin som ey hallir sina tungo i wredhis tima (tempore iræ) \" KL 233 . ib 276 . \" kärlex sorgh . . . späkir wredhis oc otholomodz pino \" Bir 2: 221 . \" haffwer iak . . . länge burit wredhena oc affwndena i mino hiärta Sv. Kyrkobruk 310. nar iak retis til wredhe barn och besklikhet \" Ber 233 . the . . . fatadho han i wredhinne som the tha hafdho Bo 86 . \" thy är konunger, at han skal allo styra jämuäl sinne wredhe, ok ey wreden konungenom \" Bil 535 . \" talin til min mz skälum, ok ey mz wredhe \" ib. \" driffw the han fran sik skämmelika mz store wredhe (indiganter) \" Su 52 . konongx wrethe SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . RK 1: 2894, 3340 . forbyuþsade . . . vndi wara vreþe, oc wara konungslekä hämd at ängen man . . . dyrwes þem tolf . . . mysförmä SD 5: 606 ( 1346) . \" fik keysarin wredhe til herodem \" ST 372 . vi som . . . ärom . . . gudz wredhe värdhe Bo 83 . \" thu sände thina wredhe, hon swalgh them som elder stikko \" MB 1: 318 . Bir 4: 208 . \" þe reta nu guþ til vreþe \" ib (Avt) 181 . j gudz vredhis dagh MP 1: 217 . ib 221 . \" the vij karen gudz wredhis \" MB 2: 357 . \" at wreckia wredhe \" Bil 369 ; jfr vräkia 3. - vrede, benägenhet för vrede, häftighet. vredhin (iracundia) dräpir falskan dara mz siälinna dödh MP 1: 135 . "],"f":["wrädhe Bir 4: 208 . ","-is . med art. vredhina MP 1: 135), ","vredhis fulder","-fullir )","vredhis hand","wredhes- )","vredhis ordh","wredhes- )","vredhis tekn , "]},{"a":"vreþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vred, vredgad, uppretad; ogunstig. \" stansens(s) biscopir . . . gik vt reþer af staþenom \" Bu 16 . \" sua räþeleken at änghen þorþe se han vreþan \" ib 62 . SO 14, 24 . \" tha stod konungen wp illa vreder \" RK 1: 2136 . Iv 454 . \" ta tu tala gladhr ella wredhr, tå göm at tu haui ey vndrläte i röst ella åthäuom tinom \" KS 25 (61, 27) . \" wardher skiparen wredher löpandes aath batzmannenom \" PM XIII . \" rät som een leon ther vardher vreedh \" Iv 2346 . \" thän riddare vardh tha storlika vreedh \" ib 2408 . \" thän witnar ey wäl som vredhir är wtan skäl \" GO 456 . \" manga äru wra i wredz mans munne \" ib 676 . \" sancta agnes sa . . . vreþom öghom tel hans \" Bu 418 . \" wret änlite \" Ber 238 . \" magnus fulde äfter mz wreetha hende \" RK 2: 2680 . \" huädanaff leonit vardhir wret \" Bir 2: 80 . \" höghe gudha äru thäs wredhe vurdhne \" Bil 326 . \" chriti brudh saa gudh swa som wredhan \" Bir 1: 85 . \" þe visa iþar göra guþ vräþan \" Bu 138 . \" lib 145. han varþ vreþar at hans kona varþ cristen \" ib 137 . SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . - med dat. (el. i dess ställe ack.). wardh han wredher gäninges mannomen KL 308 . \" swa frampt at konungen er jder vreed \" RK 1: 2103 . ib 3347, 3824 . \" miin frugha vardh mik vreedh \" Iv 2726 . þe . . . baþe februam marits moþor göra sin son romara (Cod. C romarom 926) bilþan ok þera (o)vinum vreþan Bu 9 (jfr s. 926). þe milda mö varþ grymum wreþ ok naþogh nöþastadom ib 16 . þu vänte . . . at min guþ varþar mik vreþar. han skal varþa för þinom guþ vreþar ib 189 . \" thedhis hanom . . . ihesus christus wredher världinne \" Bil 794 . \" hurw ma thu . . . wardha illa wredher thy folke som thu hawer swa mykith mz giort aff gudhliko mäghne \" MB 1: 345 . ib 408, 418, 422, 435. hans lykka är honum vardhin vredh Iv 2072 . \" thän haweir hart delomaal thär skäpnan är wredh \" GO 486 . - med prep. the frugha vardh vredh a thän quinna Iv 2302 . \" oppa hwem tha äst thu wredher \" Al 8321 . ST 475 . MD 388 . tha wardh vrbanus grymbir oc wredhir mot sinne dottir ST 252 . MB 2: 352 . Gr 271, (Cod. D) 362. - vred, häftig, vittnadne om vrede. ther the liffwadho vtan mato mz wredhom ordhom the illa loto Al 8486 . - Jfr ful-, genom-, of-vredher. "],"f":["wreedhe: -a RK 2: 2680 . ","vreedh Fl 1566 ; Iv 2346, 2408 . ","vreed RK 1: 2103 . ","wreedh MD 388 . ","vräþer: -an Bu 138 . wräþer Bj 12. pr. vrädher Gr (Cod. D) 362 . ","wrädher SO 14 . ","wret Bir 2: 80; Ber 238 ; ST 475 ),","vreds fulder","wredhs- )","vreds hand","vreds modh","vredzvili","vreds värk","vreds värki"]},{"a":"vreþsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["knip, kolik. \" siuder man henne (ruta) mz wath[n] eller äthika tha duger thz för wrid i quid (tormina ventris) \" LB 8: 51q. ib 7: 101 . for wred i qwedh skal man ätha piper ib 66 . for vred j qwed oc li tarmana ib 255 . \" tenna siwkdom i tarmana oc j sydorna kallas colica passio, klo reff, eller vred i qwid, oc hon hender mest j sma tarmana oc stundom j te högre siidona oc stundom i ten venstre med swara styngia oc vred sa at man tenker at tarmana skwlu rijffna \" ib 256 . \" ter af fanger ten siwka mang styng oc vred inwertis i liiffwit \" ib 257 . \" far nagon hest, ko eller faar vred i tarmana \" ib 259 ."],"f":["vriidh LB 7: 101 . vred),"]},{"a":"vridhna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["blifva vriden el. krokig, krökas. blanar mans hand äller fother eller wredmar LB 7: 3 ."],"f":["wredna . ","-ar )"]},{"a":"vrist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vrist. \" bar styk nidhan wrista liggia j sama bruthum som j [1] bart styk j solna söme \" SO 20 ."],"f":[]},{"a":"vriþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) vrida. vriþa händer, vrida händerna i hvarandra (ss uttryck af häftig sorg el. förtviflan). sina händer han swa opta vreedh ok kärdhe sik swa margha leedh Fr 1353 . alxcander stodh oc skar sina tänder riste sit hoffwudh oc wredh sina händer Al 8318 . \" nw manga swänske syna hendher wridhe thz her steen saa lithet kan liidhe \" RK 3: 4063 . \" virdhna hender ok starker grater vard tha aff mange frwo sedher \" ib 1: 112 . ","2) vrida, förvrida; vrida sig, söka komma undan, göra undanflykter, göra invändningar. begynte tha fast wrida oc wrengia RK 2: 8455 . ","3) röra af och an, skaka. andre waro som . . mik wslan hädde oc gabbade, wridandes (moventes; på motsvarande ställe i annan öfvers. läses ristande 453) theras huffudh Su 162 . ib 188 . ","4) vrida, krama, pressa. scal man takka oos aff rutha oc komiin oc huita aff äggit oc wridha thz genom en klwt LB 1: 96 . \" stöter man malyrt mz tiwra galla, ok wridir swa gönom eth kläde \" ib 3: 72 . ib 2: 54, 56, 5: 77, 4, 5, 10: 7 . \" thag dillefrö stöth och wridh genonom j [1] klädä och gör thz wridne warmpt och drik thz \" ib 8: 42 . ","5) gnugga; gnida. the wridhu kornit w axomen Bo 50 . \" tagh aff groffth rogbrödh kraamen och vriith tz smath i millan henderna \" LB 7: 173 . \" mz hwitte hand vredh (Cod. B guedh) hon hans baak \" Iv 1328 . wridha them (ɔ: saarin . . .. mz en haarklwt MD 197 . \" tak oos ok (för af?) widelöff och pipar oc wridh a ögon \" LB 2: 55 . sywdh polleum j olyo ok wridh opa änne ellr på tynningh siwks mantz ib 54 . ib 3: 156 . \" tak lagh aff wide löff oc piper oc wridh i öghon \" ib 161 . \" tag wyrnwda. stampa ma olio. wrid om hans ämne \" ib 7: 5 . ib 5: 82 . tak bränt salth oc wridh opta wtan om tanna hwldhit ib 3: 164 . - knåda. om man stampar han (senap) sman som miöl j mortara ok läther sidhan ther til fiärdalot reent honagh ok wrider thz alt sman som en degh LB 4: 346 . ","6) klämma, knipa, härdt gripa el. fatta? sanctus laurencius vreþ hans arm. sua at sarleka värkte (brachium ejus diustissime strinxit et dolore nimio cruiavit) Bu 418 (kanske snarar att föra till 1). - part. pret. ","1) vriden, vriden i spiral, spiralformig. pharao konung . . . lagdhe wridhin gulring (torquem aueream) ower hans hals MB 1: 239 . ST 401 . sex uthskorna . . . änglar, hafvandes vrijdin vaxlius i sina hender TK 269 . ","2) förvirden, vanskapligt. än han hawer . . . wranga näsa oc wridhna (torto) MB 1: 370 . "],"f":["wriida LB 7: 4 . ","vreedh Fr 1353 . ","wridhu Bo 50 ; MP 2: 17 . ","vridhin . ","wridhnan ST 401 . ","vridh . ","vriith LB 7: 173 ),","vriþa af , ","vriþa ut , "]},{"a":"vräka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","drifva , stöta. at flotane skulo ey a skipin vraka RK 1: 1535 . ","2) vräka, kasta, slunga. himbla krapter wräker aldra weyna iämpt fra sik allan söör oc oren thing oc är iordh änkte annath än aldra thinga likamlika sör som himpna krapter hawa wräkith iämpt fra sik MB 1: 40 . \" wräkas til henna (jorden) owan nidhan all oreen thing \" ib. \" mötte eth starkasta wädher oc wrok them til ryggia osm the hafdo warit halmstra \" Lg 3: 179 . \" han ., . . wrok likit oppa iordhena \" ST 268 . \" han tok bordhit mz päningomen oc wrok widh gulwit \" ib 489 . \" somlike wräka honom sputtit i änlitit \" Bo 181 . \" afhärka alla gmbla smittona oc wräk hona lankt fran thöm (elonga ab eis) \" ib 200 . uppvräka, uppkasta. taangh som haffwit wräker PM LI . - kasta, slänga, skuffa. forsmas ok wräkx. skwfs ok vändis hiit o c thiit swa som en dare Bo 181 . ther wrokx han. oc drogx badhe in oc wt ib 182 .","3) förekasta, förebrå, tillvita. med prep. at wy gitum inthe at honom vrakit RK 1: 201 . ","4) förkasta, rata. gudh är ey wildoghir oc wäl ey swa en at han wrakir anan Hel. mäns lefv. 174. at man ey wräki älla väli matin Bo 132 . ","5) drifva, fördrifva, bortdrifva, bortkära, utdrifa. med personobj. tha wrok wädher mik fra kirkio dwrum Bil 455 ; \" jfr 2. the wroko fran sik siwka manna läkiara \" ib 215 . \" han wrak fran sik siwkir lifkonu \" ib 783 . \" clemens . . . wrok hona wredher fran sik \" ib 350 . \" petrus badh clementem . . . ey wraka sinna modher fra sik mz vredhe ib. \" Bo 75 . \" ioakim flyþe firi blygth wräkin fra ofre \" Bu 3 . \" han wrok aff hänne siw diäfla \" Bil 265 . \" swasom ormen ilt hwiskande wrook ewo af paradiis \" KL 238 . \" forbwdin mather wrok mannin af paradis \" Ber 87 . skal ljak . . wraka thik ok bortkära aff himerikis äro Bir 2: 333 . \" mz sinom synom gik han vrakin mällan härberghia \" Bil 805 . - med sakobj. wrok sanctus marchus . . . sylt ok hunger aff thy lande Bil 257 . wrak (aufer) fra thik iäfwgha Ber 39 . wräker thz steen aff blädhro LB 2: 53 . \" thenne ember wräker alt har aff herra abota \" AS 60 . \" then hälghe ande wräker skyyth \" MB 1: 352 . ","6) drifva, nödga, tvinga. thu skal ey swäria om gudh, vtan thik vräki (Cod. A driwer 459) nödh til at wäria sannind MB 1: (Cod. B) 563. ","7) hämnas. \" jak skal wräka myn skadha när gudh wiil \" RK 3: 1342 . \" han wille thz wräka ib 1449. at idher nadhe thet aldre wil wpamynnes eller wrekä, oss til ondhä, war sthorä fauisko ok owirdadh \" BSH 3: 176 ( 1446); på dessa tre ställen är vräka möjligen snarare att fatta som sidoform till vräkia och att föra till detta verb 3. ","1) driva tillbaka. opers. med dat. el. ack. guþ vände väþren sua mz iartignom sua at þöm vrak atar Bu 523 . ","2) gendrifva, vederlägga. jacobus wrok ather philetum swa mz skälum at philetus kom nästan cristin atir til sin mästara Lg 163 . ","3) förkasta, fördöma? the wroko thegh aptgher MD 332 . - Jfr atervräka (-vraka). ","1) drifva ut, stäta ut. spiker älla naghle wraker wt for sik annan naghla (clavus claum expelit) Ber 83 . ","2) utdrifva, utköra. þu . . . vrakt v folke diäwlin vt Bu 78 . abotin. .. wrok han genstan vth aff klostreno ST 271 . Lg 90 . \" ä wardh iak vsul lwrekin w ther alle män ingingo \" Bil 455 . - utdrifva, fördrifva, aglägsna. han (ɔ: krasse) wräker wth aff modher döth barn ok ondha orma aff mantz qwidh LB 2: 37 . ib 7: 141 . Jfr utvräka. - Jfr af-, firi-, for-, in-vräka (-vraka), äfvensom vräkia."],"f":["rwäca VmL II J 15: l3, B 6: 5. vraka. rwaca VML II Kr 24: 4. ","rwäker VML II Kr 24: 4, J 17. rweker ib þ 17: l4. rwäkr ib B 11: pr. wraker Ber 83 . ","vrakär VGL I FB 5. wrakär ÖGL Va þ 31: 3; LB 7: 5 . wrakir Hel. mäns lefv. 174. räkär HelsL Ä 6: 1. refl. wräkx Bo 181 . ","wragx Bir 2: 171 . ","vräki MB 1: (Cod. B) 563 . ","wräki Bo 132 . ","imper . ","wräk ib 200 . ","wrak ib 75 ; Ber 39, 102 . ","wrak Bil 783 ; MB 1: 170 . ","rak: wt rak HelsL Kp 7. vrok. wrook KL 238 ; Lg 90 . ","wrokx Su 418 . ","vrakt Bu 78 . ","wroko Bil 255 ; MD 38 ; vt wroko MB 2: 104 . ","vräka sik , kasta sig. wrok han sik a iordhina KL 362 . - refl. vräkas, kastas, drifva. thz skip som hauir mist styrit oc säghilträt ok wragx (vagatur) hiit oc thiit j bolghiomen Bir 2: 171 . ","vräka ater , ","vräka bort , ","vräka nidher , vräka ned, kasta ned. hunden grep genstan symon . . . oc wrok lhan nidh vndir sik til liordhinn ST 131 . ","vräka saman , vräka samman, hopföra. sidhan sankas saman all lthw waatnin som solen lypter op mz sik oc wräkas ther saman badhe aff thy soolmäghne som owan komber aff himblenom aff eldenom, oc swa ff them soolglslom ater kastas op aff jordhinne MB 1: 122 . Jfr samanvräka. ","vräka til , ","vräka ut , "]},{"a":"vräkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. \"","1) föekasta, förebrå, tillvita; framställa klander för (ngt) med klander påpeka el. nämna, anmärka. vtan han tz vrecker for än han (den nykomne) mz brödrom stadh festas i comanij SO 95 . ","2) framställa klander (mot) bryta? loffuer jach . . . thet jach ey wil heller skal . . . nagen tidh tale eller wrekkie oppa thenne fforligningh FH 5: 158 ( 1491); möjl. att föra till 3. ","varda hämtadt, utkräfvas hämd. schal aldrigh offtare ther om her effter met nagro onda vppa. . . konungh karl eller lhans erffuingia wräckias eller hämpnas FH 5: 27 ( 1465) . BSH 3: 161 ( 1465) . "],"f":["vräkkia . ","wrekkia Bil 795 . ","wrekkie FH 5: 158 ( 1491) . ","wrekke: -es BSH 4: 231 ( 1497) . ","wreckia ib 369 . ","wraght Al 2792 . " vräkt lIv 1060, 1648), ","vräkia sik , hämna sig, hämnas. skulum . . . vi . . . ecke . . . bidha ther til vi komum nat at hämpnas oc os wräkia Bo 12 . ihesus . . . hötte sik sarlica wrekkia öfwer värdena en hon ey lydde thera radhe Bil 795 . - Jfr vräkn."]},{"a":"vräkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr bortvräkilse."],"f":[]},{"a":"vräkin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr langvräkin."],"f":[]},{"a":"vräkliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr bortvräkliker."],"f":[]},{"a":"vräkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) hämd. \" gör ey wräkt them thik näfse (castigantibus inuriam non respondens) \" Ber 64 . ","2) hämdkänsla, groll, hat. skal lmijsztikkia, ilwii ok wräkt alztinges inther (för nither) wara lagdh BtRK 33 ( 1359) . - (?) wrakt (måhända uppkommet af ett ursprungliare wanart; motsvarande Danska text har wanarth) hawir langan stiärth (caude dedecora diktat strps inhonora) GO 115: jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 71 f. - Jfr llangvräkt, äfvensom vrät."],"f":["wrakt )"]},{"a":"vrängia","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vränga, förvrida. munnin wrängdis KL 362 . \" vare thu värdh at alla thina lima lidhamot lskullin syndirlösas . . . munmin wrängias aff laghi \" Bir 2: 236 . ","2) förvända, fördriva, förfalska. tha the (skrifvarne) sakar skulu scriffwa tha lathe them iw swa bliffwa som domaren mz retto haffwer sakt han wrenge ey thz eller göra (för -e) skakt MD (S) 291 . ","3) förvränga, förtyda, göra förtydningar. the . . . begynte tha fast wrida oc wrengia RK 2: 8455 . - förtyga, illa uttyda, till det värsta uttyda, klandra, lasta. false iudane hulke vars herra kennedom oc iärtekne vildo vrängia MP 1: 94 . \" nar christi brudh räddis at thässa bokanna ordh . . . skullin kränkias älla nakraledh vmuändas älla wrängias (calumniarentur) aff ilzkofullom mannom \" Bir 3: 217 . \" hulke som gabba rätuisa gerninga ok wrängia (depravant) rätuisa manna wägha \" ib 1: 312 . \" hwar the formogho äkke wrängia älla argha gärningena i sik for hänna vppenbara godhlek \" Su 426 . - klandra, förtala, belacka. thu vest thit folk wara awndsiwskt mot annars hedhir ok äro ok hatar them ok wränge mz ordhom (depravavat verbo) hulka the formagha ey skadha mz gerningom Bir 1: 397 . ","4) förklara oberättigad att utföra en rättshandling, jäfva; intrans. med orätt jäfva sig, undandraga sig (att sitta i nämd el. deltaga i syn)? dömdes thenne förne hwar tere ska til ij m. för the vrängde i mwstilaxi syn BtFH 1: 231 ( 1509) ; möjligen är dock sik uteglömdt vid vrängde; jfr vrängis sik ","5) göra vrång el. ond, förderfva. nar han (djäfvulen) gitir wrängt ok brutit manzsins vilia oc böght til kötsins lusta Bir 2: 57 . \" vtan mannin wränge siälwir ok böhge sin vilia \" ib 128 . \" vm thin vili ok astundilse wrängis (fuerit corrupta) \" ib 3: 62 . \" wm aktin är wrang wrängias alla gärningana \" MP 2: 291 . - förderfva, förföra. the siälana. hulka . . . adam wrängdir aff diäfwlsins awnd (diaboli invidia depravatus) hafdhe nidhirkastat aff äwärdehiliko lifwe vm sina höghfärdh Bir 4: (Dikt) 231. - Jfr bortvrängia. "],"f":["vrängia sik , med orätt jäfva sig, undandraga sit att sitta (i nämd). dömdes jons laurisson acti . . . saktil iij m. för han vrende sig i nämpden BtFH 1: 296 ( 1509) . Jfr ofvan 4, äfvensom synfal, syna fal. - refl. vrängias, förbittras, vredgas. hwi vrängdis (fremuerunt) folkit KL 138 "]},{"a":"vrät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr skallavrät."],"f":[]},{"a":"vä","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ve."],"f":[]},{"a":"vä","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vi."],"f":[]},{"a":"vädhemäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ett slags spel? vnum vædhemæl de taan (af valrosstand?) SD 4: 710 ( 1340) ."],"f":[]},{"a":"vädherblaster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindens blåsande, vindfläkt. swa som lilia röris epte vädhir bläst (ad flatum ventorum) Bir 4: 144 . \" for wädherbläst \" ib 157 . Jfr vädhers blastrer."],"f":["-bläster )"]},{"a":"vädherflagha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindstöt, väderil, väderhvirfvel. \" tha kom gwdz ängil aff himelom och slogh thz hiwla wyrkith meth eno blaasandhe wändher flagho alth i stykke synder (illam molem, vehementi turbinis ictu impactam, tanto impetu concussit) \" Lg 3: 146 . ib 147. - ss beteckning för ngt obeständigt och förgängligt. hwat är all manzsens ära . . . swa som askaa . . . lös wädherflagha, rinnande wathnens drwpi LfK 122 ."],"f":[]},{"a":"vädherfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af väder el. väderspänning. är kroppen . . . vederfwller och vt- blester LB 7: 73 . \" ath menniskian varder vthpösth och väderfwl \" ib. \" lb 74, 75, 77, 78. \""],"f":["vedrfwller )"]},{"a":"vädherfylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väderspänning. \" rapan och väderfylla i liiffwena \" LB 7: 73 ."],"f":[]},{"a":"vädherhatter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hatt med magisk kfaft att framkalla god vind. ss tillnamn. ljngas son erik wädherhat hade wart sidhan konungh och heth thy wädherhat at ä hwart han wende sin hat fik han önsko bör aff sinom affgudom PK 211 . RK 1: (LRK) s. 233 . ericus wædhirhattir PK 266 (Registrum Upsal.)."],"f":[]},{"a":"vädherkorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väderkorn, lukt. olfactus, vädherkorn GU 5 ."],"f":[]},{"a":"vädherleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) (gynnsamt) vindförhållande, (god) vind, (godt) väder. fik hanmz godhan wädherleek (cum maxima tranquiliate] wtan wadha oc wanda koma offuir sion Lg 3: 357 . \" äpter guz wilia thiänte them gudz elementa . . . thy tha the komo till strandena funno the redho for sik badhe skip oc wädherlek oc alla thorfte \" ib 221 . ","2) väder, väderlek. \" vm iak giuir idhir ey tha nyttelikin vädhirlek \" MP 1: 256 . om gudh wille . . . giffua torftelighan wädherleek oc aarswext Lg 3: 375 . \" faghor wädherleker \" Su 118 ."],"f":["-leek Lg 3: 357, 375), "]},{"a":"vädherrum","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vind, vindsrum. \" skal han hafua . . . i . . . hinrikx gange wädherrumit offuan fore hans källerhalse oc skal thet offuir huälffua hanom vtan skadha sua at han ma sik ther offuan vppa bygg een koka skorsten medh windögha i hans gang vm han thet widher törff \" SJ 138 ( 1445) . \" hustru dorothea . . . jot vp jon guldsmit en kellara loc en gatabodh murat aff sten ok wädherrumit offuan vppa \" ib 139 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"vädherskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väderskifte. \" wädherskipte är ostadight \" MB 1: 366 ."],"f":[]},{"a":"vädherstormber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stormande vind, storm. et trä swa fastelika rotat at thz sculde ey magha vpriuas aff wähdirstormom (ventorum impulsibus) Bir 4: (Dikt) 239. ib 3: 61, 63, 64, 292 . at thz (trädet) ey vmkulkastas af vädhirstorman (för -en?) MP 1: 236 . \" kom bradhelica ludh af huympnom swa som ängxlikin lthordön älla vädherstormir \" ib 2: 113 . \" ib 1: 169. \" Lg 666 . \" thera hofwodh liggir j thräkkenom oc stötis aff vädhar stormom \" Bir 3: 116 . \" huat är jak vtan som muld j vädhir storm \" ib 175 . \" skuu the ti siös färdhas altidh hindrar them grymma wädherstorma oc stoor blästher \" Su 118 . ihesus . . . lägde mz sinom kennedom the fyra vädirstormana som tesso ondo diurin vpuäkkä j thesse värdhena hafui Mp 1: 72. Jfr vädhers stormber."],"f":[]},{"a":"vädhervingar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vindes (el. vindarnes) vingar. välsignadhir vari thu som gangir vppa vädhir vingomen Bo 247 ."],"f":[]},{"a":"vädhfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["det förhållandet att ngns vad ogillas i lden högre instans till hvilken saken häskjutits. dömdes hanns mårtenssom . . . till 3m. för wadfall, ty han kastade sitt wadh emoott nempnden BtFH 1: 3 ( 1481, nyar afskr.) . dömdes . . . oleff hångha till 3 m. för wadfall ib 8 (1491, nyare afskr.). ib 10 (1470, nyare afskr), 17 (1494, nyare afskr.), 18 (1500, nyare afskr.) o. s. v. dömdes . . . oleff ska til iij m. för wädfal ib 168 ( 1508) . ib 197 (1508) 236 (1506), 252 (1506). dömdes , , , peer pakan i wechmais saak . . . till 3 m. för wädfall som han tappadhe ib 41 (1492, nyare afskr.). dömdes . . . lars kawalan till 3 m. för wädfäll som han tappadhe ib k48 (1488, nyare afskr.). ib 81 (1486, nyare afskr.) . \" michill peersson saak (dömdes) . . . till 3 m. för wädfall, ty han waddes moot sex synemän, att the hade icke rätt ransakat, och the (för thet) fans att the hadhe rätt \" ib 59 (1482, nyare afskr.). (De dömdes) till 3 m. för wädfall, ty the kastadhe wadh moott 12 män och vnder landz syhn och tappade wadhet, ty the förne 7 landz syhnemän the gilladhe thet the 12 heredz syne män tillförenne giordt hade ib 75 (1467, nyare afskr.). ib 77 (1482, nyare afskr.). quillibet istorum (dömdes) till 6 m. för thenne wädfall ib 78 (1482, nyare afskr.). Jfr vädsfal."],"f":["wad- )"]},{"a":"vädhfalla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["i fråga om vädjad sak: inom synenämd hafva från öfvriga synemäns uppfattning afvikande mening? thenne effterne 6 landz synemän the wädfullo ifrå the andre, och sedan som the andre hade sworit och stadfest råån, tå kommo thenne effterne män, och bodhe sigh att swäria medh the andra BtFH 1: 111 ( 1471, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"vädhiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vadhållare. girinna folstirfadhir äru wirkarla, dublar, wädhrara (troligen felaktigt för wädharia), röffwara, tywffua Sv. Kyrkobru, 354."],"f":[]},{"a":"vädhio lop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vädhrogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["blåsig? åtfölj af godt väder? goder sommar och wedroger LB 7: 61 ."],"f":[]},{"a":"vädhurlamb","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bagglamm, lamm af hankön. \" vngh vädurlamb \" LB 7: 179 ."],"f":[]},{"a":"vädhurskin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vädursskinn. \" mz rädhitadhom wädhur skinnom \" MB 1: 495 . Jfr vädhra skin."],"f":[]},{"a":"väfhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hus där det väfves, hus afsedt för väfning, väfstuga. gingho jn i wäffhwset Lg 3: 195 ."],"f":[]},{"a":"väfia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) svepa, vira, veckla. kidh skinnith weffdhe (Cod. B vafde 547) hon om lhans händer som handzska MB 1: 213 . - bildl. riiff vt aff the hinnona ther jak mener mz höghfärdh oc weff ther vm the ödhmiukt ther vtan ophoff hawir varit j thins guddoms dyghd Bir 2: 266 . ib 4: 164 . - svepa, linda. sueptar ok vaþar ii fatökom klute Bu 76 . - sammanveckla, sammansnöra. see . . . laren al thröt ok wafdh hwart ofwer annat (quadma cancellatione constricta) Su 404 .","2) snärja, invefva, inveckla. \" mange mykyt brutlike ok wäfdhe j mangom synom »ir 3: 447. thässin frw . . . var vafdh (involuta) i mykle kötzsins ok världinna vmsorgh \" ib 208 . - (?) bätra är at en til mangra helso hardhelika plaghas än mange kommin j wadha skodhande än j syndom wäfftan framgangande Ber 62 . ","3) snärja, brnga på fall. wil os landzherran wäffwia oc klanda MB 1: 245 . - snärja, ss en snara komma öfver (ngn). mik rädhis storlica at ey skuli hardhe domin ther var herra talar mz propetanom mz otrono iudhomen väfwia thik mz Bo 14!SYNS_DÅLIGT?. ","4) betänka. \" wäwiandis (revolens) j thinom hugh at thu äst jordh ok skalt atir vmwändas j jordh \" Ber 270 . \" j thinom hugh skalt thu alt tidh väfwia doomsins reddogha \" ib 275 . ","1) svepa sig, hölja sig. the . . . giordhe sik the klädhe som the waffdho sik mädher MB 1: 160 . ","2) invecklas (i), invefva sig (i), inblanda sig (i), inlåta sig (i), befatta sig (med), hängifva sig (åt). om vi tildyrfwoms at väuia os i thy ther vi hafwom änga syslo mz Bo 121 . \" at väfwia sik j the thing som världinne thäktis \" Bir 2: 258 . \" at the väfvin oc snärin sik j värlzlike akt ok styrsl \" ib 3: 216 . \" aldre hafhwer thän rolikin hwgh som sik wäfwir j iordhrikis thinga akt ok wmsorgh \" Ber 26 . \" han vafdhe sik j myklo londo \" Bir 3: 39 . \" the . . . väfla oc snäria sym (se implicant) . . . j syndomin \" ib 2: 27 . \" salomon . . . wäfdhe sik i myklom skörlifnadh \" Ber 137 . - refl. väflas, ","1) vefvas, sammanvecklas, hoprullas. benin brusto oc vtdroghos suasom smaa thradhir väfdhis j nysta (eo modo quo filum tenue solet in golum glomerari) Bir 2: 95 . ","2) invefvas (i), invecklas (i); vara invecklad (i) , vara upptagen (af); råka (i), komma (i); hängifva sig (åt). hulke som wäfwias ok snärias j tholikom vslom lustilsom Bir 1: 221 . \" wäfwias (involvuntur) the j frestilsom oc dröuilsom \" ib 2: 326 . \" þän tiþ han vafþis i þolikom frestilsom \" KL 88 . \" huru myklo meer mannin wäffs (implicatur) j världinne mz sua myklo mere rekenskaps byrdhe thyngis han \" Bir 2: 128 . \" at the skulin aldre väfwias (occuptentur) j värlzlicom thingom \" ib 107 . \" han wäfs j iordhrikis forganglikom thingom \" Ber 22 . ib 224 . \" skadda af wärldzlikom gärningom i hwilkom the wafdhos siälfwiliandis \" ib 146 . \" hans folk wafdhis ok snardhis owir flödhis mat lok dryk \" Bir 1: 397 . ib 3: 199 . \" wäfwias j wärdlzlike vm sorg (vacare curæ seculari) \" ib 1: 353 . \" han väfs j (vacat) frazzan \" MP 1: 263 . \" th hon thenkte her innelika oppa oc wefdhis j tholkom thankom \" ST 269 . ","3) röra sig (i), befinna sig (i), lefva (i). gudz vini skulu stundom väfwias (volvi) j andelicom dröuilsom j världinne oc stundom j andelicom hugnadh Bir 2: 29 . \" nar mwnka och mwnna wafra wtan klostridh, ok astwnda mer at wäfwias (veersari) i höfdhinga palaciis än i klostersins atherlykkilsom \" Ber 178 . - röra sig, var i oviss rörelse, vandra hit och dit, vanka. swa länge foro the oc wafdhos i ödhemarkom MB 1: 324 . \" the . . . dwaldos ther langan tima oc wafdhos ther om kring XXXviij aar \" ib 431 . \" at iak ey twingas ather at wäfflas wthan mik (ne iterum extra me vagari icipiam) \" Su 101 . sväfva, kastas hit och dit. idhkelika wäfs (variatur) mannin mäldan sälikhet och genwärdho Ber 204 . väfla umkring, vefva el. svepa omiring, kringsvepa, omhölja. wäffyandis oc swepandis blaa och noppor wmkringh PM 6 . \" göris en linnen pose som en hosa oc wpfylles, oc weffeys blan oc hamp wmkringh \" ib 7 . - väfla uti? snärja, bringa i förderf? wm wanlika nakot skylis j lthera samwiti, for hwilkit the matten äpther thera dödh wäfwias wti, aff them iikoka akärarenom Bib 5: 100. - Jfr in-, innan-väfla."],"f":["wäffla: -as Su 101 . ","wäffya: -andis PM 6 . ","väuia Bo 121 . ","wäwia: -andis Ber 270 . ","väfwia . ","wäffwia MB 1: 245 ; ","-as Bir 5: 100 . ","wäfwir Ber 26 . ","väfs MP 1: 263 ; Ber 204 . ","wäfs ib 22, 224, wäffs Bir 2: 128, 186 . konj. ","väfvin Bir 3: 216 . ","wefftyes PM 7 . ","weff Bir 2: 266, 4: 164 . ","impr . ","vafþe . ","vaffde MB 1: (Cod. B) 547 . ","väfdhe: -is Bir 2: 95. wäfdhe Ber 137 . ","wefdhe: -is ST 289 . ","weffdhe MB 1: 213 . ","waffdho ib 160 ; ","-os ib 324 . part pret. vafþer. ","wäfdher: -e Bir 3: 447 . ","wäffter: wäfftan Ber 62 ),","väfla sik , "]},{"a":"väfkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väfverska. SR 35 ."],"f":["kas . ","-kunu SR 35 ),"]},{"a":"väfnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fäfvning. \" wari engom lofflikit . . . haffua aff gull ällir siilfwir wtan wanlika maa skee for nakra gärningxz wäfnadh (pro intextura alicujus operis), thz wri widherthorfftelikit at hanna nakot aff gull ällir silffwir \" Bir 4: 9 . VKR 57 ."],"f":[]},{"a":"väfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (i väfstol luppsatt) väf, tyg som är under väfning. fwnno the theras wäfnigh alla om gothna mz blodh L 3: 195."],"f":["wäfningh )"]},{"a":"väg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vägg. \" \" skudhe än vindögha är a väg \" SR 44 . \" är e vindöga a väg ib. hänna hws wäggia \" Bil 446 . \" a mönstrens vägiom \" Bu 208 . \" lätin alla gatuna strö mz blomstrar ok alla vägiana kläþa vm cring \" ib 501 . \" en fughil sattis mellan henna oc vegginna \" Bil 806 . \" omöghelikit är at thz maladha korset a the wägginne flytir sik siälft owir a andra wäggina \" KL 38 . \" ginstan sprang bilätit owir a andra wäggina \" ib. \" bryta the gap a väggene tha böte jak thz atir mz murskedhinne \" Bir 2: 254 . \" aff thaksins drupe äru alle väggiane smittadha \" ib 90 . Bil 287 . Bir 1: 55, 377, 2: 337, 3: 243, 4: 83 (Avt) 177, 178. Al 8165 . - (?) thz skal een knekehalz koma i hugh at gaseen lutur vndhir väg GO 418 . - bildl. o hwit skrifwath wäg (paries dealbate) KL 168 . - Jfr borgha-, brunz-, kirkio-, mur-, sten-, stenhus-, stuvu-väg (-vägger). "],"f":["wägg UplL M 47; 1; StadsL B 5. wäk VML II M 26: 11. wägh ib I B 46: pr., II M 26: ii i var. wagh ib I þj 2: pr. pl. nom, ack. väggia Bir 1: 55 ; KrLL B 35: 2 i var. wäggia Bil 446 . ","wäggiä SmålL 13: 2 . ","väggiom Bir 2: 337 . ","vägiom Bu 208 . ","wäggin Bir 1: 55 (på fyra st.). ack. wäggina KL 38 (på tre st.). wäggena MB 2: 123 . " weggena KrLL B 25: 2. dat. wägginne " Bil 287 ; Kl 38 (på två st.); Bir 4: 83 (på två st.). väginne ib (Av) 177 . väggene ib 2: 254, 337. wägghin (skriffel för wägghine?) ib 1: 55 . ","vegginna Bil 806 . ","wäggiana Bir 1: 377 ; Al 8165 . ","vägiäna Bir 4: (Avt) 178. ack. väggiana ib 3: 243 . ","vägiana Bu 501 ; Bir 4: (Avt) 178), ","väggiane Bir 2: 90, " jämte det under murvägger anförda andre mwrwäggia " Al 4039, " det enda anträffade exemplet på mask. genus), ","väggia bonadher","veggya- . ","vegge- )","väggiar köp","väggia- )","väggia lus","vegge- )","väggia mot","vägia- )","väggia spryngia , "]},{"a":"vägband","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vägfaster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["väggfast. \" med . . . allom vägfastom . . . invidhiom \" SD NS 2: 433 (1411, efter äldre tryck)."],"f":[]},{"a":"vägge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vigg, kil. cuneus væggi VGL XIII . \" man slaar hälst thän wiggia som ga wil \" GO 776 . han lot . . . vtan til alt thz (glaskärlet) wäl beläggia mz iärnspika oc hwassa wäggia Al 9180 . \" opreste the korseth ok fästhe thz i berghith mz starkom wigiom \" Lg 3: 89 ."],"f":["wiggia GO 776 . ","wäggia Al 9180 . ","wigiom Lg 3: 89), "]},{"a":"vägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra väg, bana väg. gud vägade sielffuer for hanom tär RK 2: 8750 ."],"f":["-adhe )"]},{"a":"vägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) strida, kämpa. \" konungh karl mykit om rikith wogh \" RK 3: 7 . ","2) dräpa, döda. \" han är väghin mz mykin ära \" Fr 1370 . \" marghan man mono the wägha \" Al 4084 . Jfr vighiandi, väghandi, vighanz vapn."],"f":["vogh . ","väghin ) , "]},{"a":"vägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. I. 1) lyfta, upplyfta. sigher scriptin märkelika, at siclus wogh op XX halff peninga, fore thy at wars herra pina, oc hans vnder, wogho badhe wara siäl oc war likama mz hop ower ix ängla chora til then X MB 1: 387 . ","2) lyfta ngt för att utröna dess vigt; lägga ngt på våg el. i vigtskål frö att undersöka dess vigt; med hjälp af våg el. vägredskap bestämma vigten (af ngt), väga. man kan ey alth i skaalom wägha GO 176 . \" domaren böt vägha gä[r]niggana goþa ol illa \" Bu 21 . \" j waghinne mz hulke som gullit wägx \" Bir 1: 236 . \" thz som wägx a waghinne \" ib. \" tio pund wäl väghin \" ib. \" skal wägien mark aff for:ne smaa holä penningä hollä fem lodh sylffwer \" HSH 19: 15 ( 1497) . ib 14 . SJ 3 ( 1420) . \" fyoghortan fat järn, sät ok wäghin \" SD NS 1: 107 ( 1402) . - abs. väghin . . . rät KL 43 . \" nu är väl väghit ib. \" ib 44 . \" hulkin som ey vil twem sinnom wägha (ponderare) han skal ey hawa mit gul \" Bir 1: 235 . \" händrena som skuldo wägha \" ib 236 . ","3) afväga, gifva rätta förhållandet åt (ngt), bringa i jämvigtsläge. naar han . . . wogh (hibrabat) watmanna käldor Su 78 . ","4) undersöka, pröfva. \" mä oc vägh . . . thik siälua i thik siälue (mensura teipsam in teipsa) äptir thinom styrk älla vanmakt \" Bir 2: 49 . \" han skal wägha ok skudha (examinare et considare) sins samuitz wägh skaal \" ib 1: 236 . \" när . .. thik hända nakar tholik thing (näml. som te sig i drömmar) tha sät ey hiärtat til thera vtan vägh (pondera) thom oc skodha mz thinom andelicom vinom \" ib 2: 79 . ib 4: 62 . han aktadhe ey at skodha oc vägha (examinare) hulka rät uiso han hafdhe til rikit ib 3: 439 . - öfverväga, taga i öfvervägande; öfverlägga (om). wäghändes þe þing mällän oss, swa som oss ok kronunnä vpa a gingo ok warom almoghä SD 5: 475 (1345, nyare afskr.). wy . . . voghom thera tunge i mellan oss och wore mannom ib 696 (1347, gammal afskr.). thätta ärende woghom wi mällan oss badhe mädh klerkom oc läkmannom BSH 1: 188 ( 1386) . \" the al höghmäle skulu wägha ok röna medh skiäl oc sannind \" KS 71 (174, 77) . ib 73 (178, 80). han . . . wäghr alt thet görande är älla latande, medh sinom skiälom huat thet är betra giort ella latit ib 19 (47, 20). ib 21 (51, 22), 31 (80, 34). äghir syslomannjn idhkelicha wända oc wägha j sinom hugh alla aarsins tima vm winter oc somar hwat tha är görande VKR 32 . \" wäghände mädh them, huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - (?) dyra gawo skal lhan wägha som giwer mz biidhan oc astundan MB 1: 455 . - betänka, tänka på, betrakta. tak . . . the bokinna ordh . . . ok vägh thom ok ranzsaka Bir 3: 455 . \" ey swa fuldelika wäghandis all ordh oc all tekn oc gerninga thry tilhörande som mik bordhe \" Su 286 . skalt thu . . . vägha thinna synda oquämelikhet ib 448 . \" är thz . . . wäghände mz skiäl at thera (änglarnes) liws, oc vnderstandilse, är en dagher af qwälde oc morghne \" MB 1: 52 . - närmande sig betydelsen: undra, undra öfver. the . . . vogho thz mykit i sino hiärta. hwi the (de heliga tre konungarne) ey hafdho enkannelikin höghtidhis dagh vm arit Bil 915 .","5) uppskatta, uppskatta värdet af (ngt). thu kant . . . ey . . . thin hedher mz snille vägha Ber 263 . - till värdet uppskatta, bedöma, yttra sig om? eth hooff . . . swa höwelika wänt ok riikt gathe jak thetta wägith swa liikt at engin sagde at jak haffde vreth RK 1: 1809 . - värdera, räkna. al the vidhermödha thär iak thol . . . wägher (pondero) iak ey älla räkna swa mykit Su 415 . \" iack wegde them ringare än en böna \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6260. - räkna, anse. han hafdhe munksins synd wäghit stora oc högha ST 385 . II.","1) väga, på våg el. li vågskål tynga; hafva (så el. så stor, så el. så beskaffad) vigt; i vigt hålla el. utgöra el. motsvara. maria . . . laghþe sina hand ii mätskalana mz goþgärnigomen: ok vogho þaghar mer än syndena Bu 21 . \" fanyt ordh oc glömsca oc tholik thing wogh j wäghskalena \" KL 43 . \" thesse hörslin skal meer wägha j wägh skalinne än sköra thinga hörslin \" Bir 1: 237 . \" thu äst lagdher i gudz mätskaal oc wägher litith \" MB 1: 19 . \" wogh alt wäl for hanum \" KL 43 . \" swa mykyt brödh som voghe halft annat skala pund \" ib 335 . hwart neghirögha war swa stort thz hwart et wogh . . . halff thridhia hundrath wikter swara Al 8782 . Bir 2: 6 . RK 1: 3947 . Va 28 . Di 101 . MB 2: 19 . \" i [1] forgit krone, woff vj lödig marcher oc ix lot \" FM 76 (1483, daniserande) . ib 75, 77 . \" siclus wogh x päninga \" MB 1: 387 . ib 422 . ","2) väga, vara af vigt, hafva att betyda mera wägher thz the hälgha scrifft sigher än alt thz som manna skäl magho pröwa MB 1: 85 . väga nidher, väga ned, tynga (i vågskålen). hwar thera (af Guds sons fem sår) wogh swa diwpt annanväghin nidher, tha han foor siälwer annanwägh nidher til helwitis, oc frälste thädhan godha män at waar natwra lyptis op anna wägh til ix ängla chora i himerike MB 1: 387 . "],"f":["vägher . ","wägx Bir 1: 266 (på två st.). ","woogh RK 1: 3947 . ","woff FM 75 (1483, daniserande; på flere ställen), 76 (på två ställen), 77 (på tre ställen). vägde RK 3 . (Till. om Chr. II, red. B) 6260. wegde ib (red. A). pl. 1 prs. voghom. ","wägien HSH 19: 15 ( 1497)),","vägha saman , genom väg- ning jämföra; anställa jämförelse mellan (föremål). wäghom wi saman syndena siälwa, tha är hoordomber thyngre synd, än löskeläghe MB 1: 139 . " tha man wägher saman thera synder " ib 140 . " wägher man saman the tw som syndando ib. "","vägha up , väga upp, uppväga, i vigt motsvara. war stenin swa lättir at een fiädhri ellir eeth haar wogh han vp ST 532 . siclus wogh op xx halff peninga MB 1: 387 . Jfr ujpvägha.","vägha ut , "]},{"a":"väghandi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr vighiandi."],"f":[]},{"a":"väghbredha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vägbreda, groblad, plantago; i sht pantago major Lin. \" plantago är wägebrede a dansko ok grobladh pa swensko \" LB 3: 79 . \" plantago vel arnoglossa thz er grobladn eller wegbredha \" ib 2: 48 . ib 5: 80 . \" plantago wägebredha, oc hetir grodablad \" ib 7: 71 . ib 148 . sambuca vegbredha ib 6: 284 (utan tvifvel felaktigt). tagh vegebreda oc stööt henne vel loch drick hennes oss 7: 219. aqua plantaginis vegbreda ib 82 . \" roten aff vägbreda ib 211. stööt ten stora vägbreda, oc giff ten siwka lagin ib 290. fröö aff te store vägbreda \" ib 247 . \" stöt te stora vegbreda blad \" ib 283 . \" stöt ten breda vegbroda bladh smaa \" ib 302 (de två sistmamda ställena möjl. snarare att föra till väghbredho bladh). - plantago lancelata Lin. annor (näml. plantago) hetir minne wäghbrede ellir groblad, ok honär längre (altera vero minor, quam vulgo lanceolatam dicunt) LB 3: 80 . stamper man the mindre wägh bredhe ellir grobladh mz gammalt swin yster ib. \" for blemor i mwnnen aff heetha, thag bladen aff then myndre wegbreda, oc halt i mwnnen \" ib 7: 215 . \" tag ten smala vegbreda, oc stöt henne smaa \" ib 269 . \" stöt lagin af te smala vägbreda blad \" ib 243 . "],"f":["wäge- . ","vege- . ","bredhe )","väghbredho bladh","vägbreda- . ","vegbredha- ). n. ","väghbredho frö","vägbreda fröö )","väghbredho rot","vegbreda roth )"]},{"a":"väghbulle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tumlare afsedd att användas under resor; resbägare. TK 275 ."],"f":[]},{"a":"vägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) väg, färd, resa; ofta svårt att skilja från 2. riddaren far sin vägh mäþ bätra fölghe än han vänte Bu 19 . \" georgius . . . reþ sin vägh tel lyspanie land \" ib 492 . \" tha gingo the sin wägh . . . oc a wäghenom talar war herra til änglanna \" MB 1: 190 . \" drogh her folkä syn vegh igen till bake \" HSH 19: 93 ( 1505) . \" stat op o wandhra thin wägh \" Lg 3: 469 . \" ihesus cristus haffwer helsosamman giort thin wägh \" ib 468 . \" en þruin ridare . . . reþ tel torneament. ok hörþe messo a väghenom (in itinere) ii eno clostre \" Bu 24 . \" han mpte þöm þäm a väghenom \" ib. \" a väghenom var en kirkia (in itinere quandam ecclesiam reperit) \" ib 26 . \" tha hans brodher möddis a vägh \" Bil 793 . bleff mich scriffuit tiil nw pa wäghen HSH 19: 97 ( 1505) . vtan han är vanlic a j vägh Bir 3: 305 . helsingana monde j weghen wara RK 2: 4318 . \" diäfwlin kom j wägh mz enom lgodhom manne ok lukkadhe han til fasto brut \" Bil 696 . - bildl. skal thu . . . fara thin wägh aff thässe wärld (colligaris ad populum tuum) MB 1: 420 . - väg, förehafvande. jak gömde alla hänna vägha Bir 2: 119 . \" äst thw alla väghia spelare ib. \"","2) väg, stråt, kosa, sträckning långsåt hvilken färd (från ett ställe till ett annat) eger rum el. kan ega rum; för färd särsk. anordnad och beredd väg; äfv. vägsträcka, väglängd; ofta svårt att skilja från 1, något som särskildt gäller förbindelserna giva sik til vägs, giva sik i vägh, dragha til vägha, taka väghin. for han mz suenom a ueghenom äpte þöm Bu 170 . \" j en brun mällan fyra biärgh som ängin wähge liggir til \" Bil 303 . \" tha thu komber nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma for thy ther är ängin vägher oppa \" Pa 29 . \" thänne wäghin är nakot thunger j vphoweno \" Bir 1: 43 . \" keysen en aff thenne wägänä hwilkin idher täkkes at ridhä \" Va 39 . blandamär och philta toko then wägän a theres högrä hand ib. ridhen wt aff wägen ib 36 . \" tha foro the bönder huar sin wagh at hänta foder ok summi maat \" RK 1: 4109 . the . . . foro . . . annan vägh heem til sin rike MP 1: 44 . \" wndhrwisa mik wäghen huilken iak skal gangha \" Lg 3: 469 . \" begynnadndes gaa oppa wäghen \" ib. \" bleff iak ensamber oc dröffdher, haffwandes enghen wäghen ib. saghom wi en . . . draka mith i wäghen för os ib. iak . . . wtgik oppo almennelika wäghen \" ib 468 . en dagh riþu þe baþe. þär cors stoþ a väghenom (in quadam via communi) Bu 498 . \" han saghþe hanom hui han vek af väghenom \" ib. \" diäfla . . . visto þöm väghen þvart af rätto \" ib 523 . \" sändebudhin thakkadhe gudhi som honum hawer wisath rättan wägh, til lhans herra brodherson \" MB 1: 204 . \" sky wiisto them wäghin om daghin \" ib 388 . \" hwar hälzst nagra wägha laagho ltil iherusalem \" ib 2: 149 . \" gak til then vägh som fallir (viam quæ descendit) af iherusalem ok til gazam \" KL 145 . \" then tidh the fram foro at väghenom \" ib 146 . han foor sidhan gladikä heem at sinom vägh ib. \" ä mädhan the gingo aat väghinom til stadhin \" Bo 215 . folkit foor thiit at mangom väghom. swa som man far af enom stadh til annan flere vägha än en ib 26 . nar . . . magdalena saa at väghane skildos aat. ville hon taka väghin som ledde heem til hänna hws ib 215 . thänne biscopin är swa skipadhir swa som then som staar ther wägha skilias aat thänkiande mz sik hulkin wäghin han vil hällir halda Bir 1: 336 . \" the kunno wäghin ekke halla \" Al 2365 . \" en annan wägh monde han wälia \" ib 9286 . \" jak vil foe ij väghin ridha \" Iv 632 . han thädhan reedh krankan vägh ok myrka leedh ib 655 . thän vägh var myrk ok änkte liws ib 658 . \" dan skal wardha hugormber a wäghom (in via) ok a stighom (in semita) wadheliken ormber \" MB 1: 265 . \" thässe twe ormane, som annor ligger a wäghomin, oc annor a stighomen \" ib. \" min fadher haffde i allom wäghom äpther mik letat \" Lg 3: 468 . \" thz är got at finna sin win a wägh \" GO 1048 . \" latir gaar nöghogir (för nodhoghir) aa stenoghom wägh \" ib 405 . \" läth lbyrdh är lang wägh thung \" ib 765 . \" hwa som gaar aff rät wägh han skal ey wara wandin til at taka thän rätta i geen \" ib 1016 . ther funno the ij [2] wäghä skill (d. lv. s. ett ställe der två vägar skildes; dre (v ar. twe) weghe scleyden) Va 39 . \" han kunne wäghin \" RK 1: 3361 . \" dömdes kutilabo . . . ath byggie bro och rydhie wägh som theris bolstad räker \" BtFH 1: 150 ( 1506) . \" at rödkie iij väge, hwar thera x fampne bred, lher in oppa finland \" FM 657 ( 1516) . sla mz honum (stafven) ower hawith oc skal hawith skilias vnder stawenom, oc standa som twe mwra fram mz enom wägh, thwärt ower hawith, swa at wäghin är thör ther i mällan, oc lät folkith diäfflika ganga fram at them wäghenom än pharao konungx hiärta skal än härdhas aff thetta tekn, oc fölghia wäghenom epter idher MB 1: 316 . \" siätte ängelen wtgöt sith kar j the stora flodhinne eufrathen. oc bortörkade watneth j henne til at redha wäghen til konungom aff solens vpgangh \" ib 2: 358 . \" skule gilles brödherne sin gillesbrodher wnthföra iij mila wäg mz hest eller skip \" SGGK 104 . thz (ɔ: amynnet) war huseno swa nala twa milo wegh eller twa wiko sio RK 1: 1706 . - giva sik til vägs, gifva sig på väg, begifva sog åstad. pa hwat tiid the skule sigh endelige giffue til wägx FH 7: 72 ( 1506) . FM 234 ( 1505) . HSH 24: 148 ( 1518) . \" at tw strax skulde giffuä tiig tiil wägis . . . tiil tönnä erichsson \" ib 19: 105 ( 1505) . - giva sik i vägh, d. s. ath i . . . giffue eder till bakä till swnderboo i vägh HSH 19: 156 ( 1506) . - dragha til vägha, begifva sig åstad. at the affskorne rydzer ändelige ffulachtendis äre offortöffet thenne ängen skadhelige besökte scole och andheledis allredhe thädhen till väghe dragne vara FM 524 ( 1511) . - taka väghin, taga vägen, begifva sig. vij vethe icke fullelige huarth the skole tage vägen HSH 20: 291 ( 1518) . - bildl. han kände mik saman vägh ävärþeleks lifs Bu 187 . \" han hafdhe kompanskap mz iwdhom som gingo bredhan wägh til helwitis \" MB 1: 265 . \" hans striidh wardher a mot hälghom mannom, som ganga thrangan wägh til lhimerikis ib. \" Bil 884 . \" huru han kunne komma them vth aff wäghin (rödja dem ur vägen; ut tollertet eos) \" MB 2: 278 . ","3) , a) gå för sig, låta sig göra. lthz komber ey swa til wäga MD 167 . b) åstadkomma, åvägabringa. iak kan thz ey ena til vägha koma Fr 2209 . hwar man skulle thetta plägha hwar man kunne thz koma til wägha at känna androm thz han wiste Al 5986 . \" jak kom til wägha, at adam oc äwa brutu gudz budh . . jak kom oc til wägha at chayn drap sin brodhir abel \" ST 307 . \" kom han mz sinne konst thz til wägha ath drotnigenne thykte som gudhin amon kome \" ib 511 . ib 229, 374, 503 . gamble owinin . . . kom thz mz sinne ondzsko swa til wägha at hon fiöl j skörhetinna synd Lg 3: 52 . ","4) utväg, tillfälle, medel. han wille the wägha finna alexandro sit liiff aff winna Al 9919 . \" rädh war herra honum annan wägh til hiälp \" MB 1: 236 . \" witin j engä wäghä til at min broder finge mall \" Va 49 . \" iak wiste än wägha til (att anskaffa) päninga \" LfK 144 . Lg 3: 24 . - (?) han hafdhe i sit hiärta wist hwru han matte finna the list mz konst oc swik nakar lund dräpa alexandrum mz nakre fund han fan mz raadh oc onda wägha Al 9951 . - väg, utväg, sätt; medel. them fiol tha blodher foe öra wisto ey hwath thz bäzst war göra then bäzsta wägh mondo the finna Al 4865 . \" skulu te hus wilia winna, skudha ok leta alla wäghi huarn te mågho töm bilage äru; kost ok födho förläggia \" KS 87 (211, 95) . \" thy ath the andre II weger sta ecke i waare hender eller i waare macht . . . ther före wele wij föret tagat med däctingen menendis ath thet är then snarastä och sächrester weg, till fred och endä pa thette ärlig \" HSH 20: 214 ( 1507) . ib 217 ( 1507) . - tillfälle, anledning. then syndar meer som för syndar, oc giwer androm wägh at synda MB 1: 140 . ","5) väg, tillvägagångssätt, lefnadsnorm. han . . . foor fram aat rättom konunghslekom vägh (via regia incedens) Bil 884 . \" tha the gingo aff them wäghom äller laghom (a via) som theris gudh haffde them giffwit \" MB 2: 152 . ","6) sätt, förfaringssätt. \" skalt thu thola swa manga pinor. huru manga wägha (quot modus) thu tillagdhe til iomfrunna wandhedhir \" Bir 1: 376 ; \" jfr 4. - sätt, vis. then wäghin (på det sättet, sålunda) \" MB 1: 184 . ","7) beskaffenhet, ställning, lag. widh XX milor när ällar thenna wäghen (vid detta laget, så ungefär) när paradys Lg 3: 452 . ","8) (hvar, hvardea) på sin sida. saa een nunna . . . twa predicara brödhir . . . sätias hwan thera sins vägh at henne Bil 832 . \" hwars thera här lagh sin wäghin widh brona \" ST 136 . - med ack. bäggia thera här la hwar sins wägh brona Bil 723 . - thän vägh(in), åt det hållet, på den sidan. vm suä är jordmun skapadher, at man torf rädhas nokor stadh åt huseno sten kast aff blidhom, tå skal göras tän wäghen vtan widh borgha muren en annar mr KS 86 (210, 94) . på den sidan om. med ack. man är gärna thän vaghin eeldhin som bäst brindhir GO 692 . - thänna vägh, på denna sidan om; till denna sidan om. med ack. badhe hin wägh haff ok thänna vägh haf Bil 685 . sancta tecla fik han (Johannes döparens finger) ok fördhe mz sik thenna wägh haff tel lnormandiam ib 941 . han la thenna wägh tigris flodh Al 3235 . - bäggia vägha, på båda sidor. hwart eth altarit stande wp sidhis aff the andro, böriaskolande aff the nästo trapponne, widher högha altarit bäggia wägha (ex uraque parte) Bir 4: 84 . ","9) riktning, väderstreck. \" röst aff fyrum wägnum som windher bläs \" Bil 311 . 10) sida, del af ett föremål; sida af en kropp. annan vägh hauar þu nu stekt. vänt braþena ok ät þän del nu är stekar (assasti unan partem, gira aliam et manduca) Bu 416 . \" om hvardera ytan af ett föremål med flat form. läg thz pa speghil glasit pa then waghen som jnwither \" PM XLIII . - annan väghin, på ena sidan. vart sylf kors . . . scriwät annän väghin med latin. hwat hälghudoma þer mit i äru SD 5: 564 ( 1346) . 11) sida, håll, parti. han skal akta, huarn wäghen (på hvilkendera sidan) flere äru, the wani äru with stridh KS 82 (204, 90) . ib 83 (205, 91), 84 (206; 92; 207, 92). - Jfr adhal-, almanna-, almunda-, almännings-, far-, gildis-, gräs-, hem-, himirikis-, hova-, hälvitis-, kirkio-, klöva-, land-, landslik-, marka-, pilagrims-, qvärna-, radhstovu-, renlivis-, ridh-, þing-, þings-, þiuþ-, vaþa-, vatn-, vatu-vägher, äfvensom hin-, midh-vägh; midväghu; langvägha, af-, half-, land-, lang-, midh-väghis, väghna.","1) ställe der vägar skiljas, vägskäl, vägskilnad, skiljeväg. en gamal riddare aff then här la halffdödher ij et wägha skäl Al 5663 . \" här är wägha skälit (divisino viarum) \" Bir 1: 170 . han staar folkeno til tekn a väghaskiälum MP 1: 39 .","2) biväg, stig? taghandis pa sik siin vapn stoddo sigh endels j trangasta wägha skälen mällan bärgx högdhenar (sederunt per loca, quæ ad angusti intineris tramitem dirigunt inter montosa) MB 2: 155 . - väg? piil wtsändir til forelakt maal, ällir rwm, huar seer hans wägha skäl (transitus), sidhan han ländir i maalit Su 236 ."],"f":["vägh . ","vagh Bu 492 (jfr 1017); hinvagh VGL I þ 12: 2 wagh (i rimslut med dagh) RK 1: 4109 . ","uagh: annanuagh VGL I M 6; annänuagh ib 4 . ","väghin . ","vaghin Bir 4: (Avt) 177 ; MP 2: 27 ; GO 692 . ","waghin KL 68 (på två st.). waghen PM XLIII . ","uäghär VGL I M 5. vägha i uttrycket koma til vägha (se unde 3) och i ssättn. vägx HSH 24: 148 ( 1518) . ","wägx FH 7: 72 ( 1506) . ","wegx FM 234 ( 1505) . ","wägis HSH 19: 101 ( 1505) . ","-ar . ","vägha . ","wäghi VML I B 21; pr., 1; KS 87 (211, 95) ; almänna wäghi ib 65 (161, 72). wäghe VM II Kr 2: 3. dat. väghom. wägnum (felaktigt för wäghum? jfr dock väghna) Bil 311 . gen. vägha. väghia Bir 2: 119 . väghna, se detta ord),","vägha bref , ","vägha brödh , ","vägha fynd , ","vägha koster , ","vägha ledhare , ","vägha mot , ","vägha möte , ","vägha redho","vegeredhe )","vägha ryþning , ","vägha ryþsla , ","vägha skiäl","-skäl )","vägha syn , ","vägha täppa , ","vägha vilder , "]},{"a":"väghfarande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["vägfarande, resande. \" wäghfarände mannum at sälliä matt ok hästä foodher \" SD 4: 405 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). MB 1: 192 . Bir 3: 430, 441 . \" tedhis hanum sancuts machus j wäghfarandhe manz hami \" Bil 253 . MB 1: 230 . Bir 1: 337, 3: 382 . giva fatöko folke lok väghfarandom Bu 185 . kärleks ämbite til väghfarande och widhorthorftughe KL 258 . hon do i barnsäng oc wäghfarande MB 1: 268 . \" äre swa som wägfarande ower wärldina, oc änkte äghande ib 410. war han wäghfarandes til en stadh \" Lg 3: 64 . Bir 4: 119 ."],"f":["-es )"]},{"a":"väghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förskoning. hånom är bätra wäghi ok fridhsämi leta KS 82 (204, 90) ; sannolikt är dock wäghi felaktigt för wäghia (gifva efter, gifva vika); Geete har i sin uppl. emenderat wäghi till väghia och Bure tolkar det i sin alfabetiska »vttydning» med »wäya»."],"f":[]},{"a":"väghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) väja, vika undan (för), draga sig tillbaka (för). med dat. (el. li dess ställe ack.). hafsins vatn vägdhe thöm MP 2: 89 . \" han är . . . likir them kämpa som förstir är j alle ondzsko ok vil ängom väghia (nulli cedere) vtan alla nidhir thrykkia \" Bir 1: 52 . - med prep. fran. tha han gik j stridho räghne wägdhe räghnit hwan vägh fran hanom Lg 793 . - vika undan för, dragfa sig undan för, gå ur vägen för. med dat. (el. i dess ställe ack.). han wägher sinom fädher mz ära Al 699 . \" han . . . väghir . . . hans wrede (cedit furoi illius) hulkin han gate fordäruat i enom punkt \" Bo 12 . \" skulum . . . vi . . . tholimodhelica vmbära them oc väghia thera giäld \" ib. \" väghia oc fly vndan thera gäld ther os hata \" ib 161 . Bir 4: 57 . - med prep. for. dugha scriptamalin swa mykit swa at ondir ande wäghir ok gar vndan for godhom anda for thera skuld Bir 1: 189 . - väja, draga sig undan för, gå undan för, undvika. the kunno ey wäghia skogh äller qwist Al 2369 . \" tha man seer at illa later tha flyr man gerna ok wägher skadha \" RK 1: 3376 .undvika, undfly, taga sig i akt för. annat är thet kunungr skal weja (Fragm. verna 15): at han ey förgiör . . . onyttelika kununglik ingiäld KS 58 (144, 63) . - med prep. for. är thz swa at thz (barnet) kan wäghia for eldenom ok takir ekke eldin mz handomen ST 327 . - undvika strid el. tvist med. med dat. wi skulom wäghia ondom mannom oc giwa them ängin missämio ämpne MB 1: 270 . - vika, gifva vika, gifva efter. giärna thighia ok wäghia Ber 263 . at . .. thu moghi hanom ok flerom i lthy got äptedöme gifwa. at thu vilt wäghia som bäter west ib. \" bätra är väla vidh ordh än vidh hugh (cede magis verbis ferulis quam deri acerbis) \" GO 119 . - gifva vika för, gifva efter för. med dat. ängin tera wil androm wäghia KS 77 (190, 84) . hon väghdhe allom KL 302 . \" thz är ängin skam väla them thär bäthir kan \" GO 118 . wäya skiparenom PM XIII . wägh höghro walde Ber 68 . han är . . . likir them kämpa som . . . vil ängom väghia (nulli cedere) Bir 1: 52 . \" the äru grymme swa som rifwande wlfwa hulke ängom wähgia j sinom hunghir (in fame et cupidiate sua nulli cedunt) \" ib 163 ; \" jfr 2. - med prep. for. batzmannen är pliktogher wäya och wigha före skiparenom \" PM XIII . \" grymlighetinne oc wredhinne bör ryma oc wäghia for miskunninne \" Bir 4: 76 . - lämna företråde åt. med dat. nar han iohanni som stort mykyt var mindre än han ödhmiulica . . . vägdhe mz sinne predican (dum Joanni se longe et longe in inferiori in prædicationis officio . . humiliter deferebat) Bo 56 .","2) skona. med dat. thu skalt ey wäga (Cod. A skona 516) honom ST (Cod. Asc.) 560 . \" han wägdhe ekke höghom oc mäktoghom mer än them som mindhre förmatto, til at straffa syndhena war han allom iämliker \" Lg 3: 269 .","3) hafva försyn för, afhålla sig från att kränka. med dat. skal hwart hionalgh wäghia (d. v. s. afhålla sig från umgänge under) helhom nattom Sv. Kyrkobruk 69.","4) böja sig för, gifva sin hyllning åt. med dat. vägh guþum maþoghom Bu 494 . - hylla, sluta sig till, ställa sig på (ngns) sida? alle gudha wäghia mik rät Al 1408 . ","5) genom eftergift el. lydnad (söka) rädda el. frälsa? med prep. for. byia män väghþo for sik. ok gauo hanom (draken) daghleca siu far at äta Bu 490 . \" räddis han först thola dödh ok väghde for liueno \" Bil 466 . \" for thinne siäl scal thu swa väghia \" MD 83 .","6) förmå (ngn) till eftergift el. att foga sig efter ens önskningar; med gåfvor göra (ngn) sig bevågen el. vinna (ngn) på sin sida, muta, besticka. man skal wäia thöm thär wäldhe hawir (zenia presentes hiis qui sunt arce potentes) GO 1107 . \" hwar är wäghdhir bäst (qui stipe placatur meliorari meditatur) \" ib 809 . ib 1046 . \" keysar fredrik thok vidh kors til thz helgha land: ok kiärde sik sidhan siwkan. ok sat quar tha andre cristne herra iwir foro ok sagdhis at soldan hafde väght han mz gafwm \" Bil 827 . "],"f":["wäga ST (Cod. Asc.) 560 . ","väia GO 118, 119 . ","wäia ib 1107 . ","wäya PM XIII (på två st.). weja KS 58 . ","-ir , ","-þe , þer. imperat. vägh), ","väghia fore . refl. ","väghias fore , drag sig undan, gå ur vägen (för). huru han vägdhis fore. gik vndan thera gäld Bo 154 . ","väghia undan , vika undan. med prep. for. ondir ande väghir vndan for godhom Bir 2: 34 ."]},{"a":"väghirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" »vägrinna», den som väger. o alla dygdenna wägherska (pondratix), aldra sniällasta äwärdeleken snille Su 105 ."],"f":["-erska )"]},{"a":"väghledha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vägledande. \" thera wäghledha sky \" MB 1: 316 ."],"f":[]},{"a":"väghledhare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vägledare, vägvisare. \" äpther thz thu haffwer mik borth takit min wäghledhara oc hiälp, manar iak tik . . . at thu wisa mik rätta wäghen \" Lg 3: 469 . - om den heliga nattvarden åtnjuten på dödsbädden. at hon ey wm natta tima skuli döö wtan wäghledara (viacico) Bir 4: 103 . - Jfr vägha ledhare."],"f":[]},{"a":"väghleþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"väghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) sida, riktning, håll. a) i förbindelse med ett adj., räkneord el. pron. (i allmh.) i gen., oftast pl. - aldra väghna, på alla sidor, på alla håll, allestädes, öfverallt. fan han . . . bröþ swa . . . som af musom alra vaghna gnaghit KL 188 . syntos otalike diäfla akdra wagna kring vm han ib 51. the . . . leetto äptir honom alra vägna vm kring Bo 26 . \" the stimadho oc göddo mz gäld mot honom som hunda. kringom gifwande han alra vägna \" ib 154 . vp stodho hans ovin ther aldra wäghna vm kringh stodo Bir 1: 29 . \" elder flögh ther aldra väghna \" Iv 1629 . alraq vaghna (per omnem partem civitatis) sangs gudhj lofs sangir KL 198 . \" vi hafuom vmgangit alla väghna \" ib 399 . MB 2: 393 . \" alra waghna annar stadz tha war myrkt \" Lg 46 . \" vm honum koma dröuilse angxlas han aldra väghna swa som trä aff vädhirstormom \" Bir 3: 64 . \" at swa skuli herra gud aldra wägna oc huan stadh äras \" ib 4: 99 . \" huat sielden lidher thz beuisas alle wagna \" MD 121 . \" hans dygdeliga frägd wt widdes alla wäghna (ubique] \" MB 2: 303 . ib 1: 156 . KL 24 . Bir 1: 272 . MP 2: 67 . Iv 1751, 1756 . Al 8508, 9275 . RK 2: 7841 . Ber 232 . Su 62 . - åt alla håll. han sa sik aldra väghna om kring Iv 2231 . ib 2236 . Va 14 . lhertoghin wiiste alla vegna RK 1: 3138 . \" flyddo tha nordmen alla vegna \" ib 3160 . - från alla håll. loot han saman koma aldra veghna af väruldinne j stadhenum nicena patriarcha ärechebiscopa oc andra bsscopa Gr (Cod. D) 417 . - bäggia väghna, på båda sidor. satte han sik . . . mit vidh bordhit. oc sina discipulos bäggia vägna vm sik Bo 70 . \" twa witnistafflor . . . scrifwadha bäggia weyna \" MB 1: 345 . - åt båda sidor. giffwande dydghana liwdh bäggia vegna som harpo strängir (ex utraque parte sonum dvinæ sermocinationis dat, sicut in cithara harmoniam) Lg 214 . - i båda afseendena, med afseende på bådadera (jfr 3). bisope var vanda bäggia väghna luua hänna liua ii renliue at mot iuþa laghum ok siþum älla bryta sina iat viþ guþ sialuan Bu 5 . nw hawir thu hörth huru hyffdhingen aff himerike var föddir oc ämuäl hörde thu huru himerikis drotning födde han. oc bäggia vägna (in utroque) findir thu hardasta fatikdomen Bo (Cod. B) 345 . - fiura väghna, på fyra sidor; på fyra stälen. guz ängel . . . fäste cors fiura vägna a möstrens vägiom (in quator angulos) Bu 208 . - hvars väghna, på hvarje sida, på hvarje stlle, allestädes. iämlangt är hon (jorden) hwars weyna fra himilin MB 1: 40 . \" är hwars weyna fra henne op til himpna, oc ängin stadz nidher ib. thridhi a tiäldith war aff hardwk, swa siit som gik ower alt hwsith owan om kring, oc hwars weyna om kring, nidher til iordhinna \" ib 496 . - hvilikins (hilkin) väghna, åt hvilket håll (än). hwilkin wäghna man til sa ther aff gik swa mykith liws alla väghna om thz hws Iv 1755 . - höghro väghna, på höger sida. han är mik höghro vägna at iak ey skuli falla Bo 109 . \" stat thu höghro vägna ib. - sins väghna (i förbindelse med ett föregående hvar), (hvar) på sin sida. prior j briccia . . . saa . .. ihesum oc mariam halda stighanom hwart sins väghra \" Bil 799 . ","2) föregånget af prep. af el. a och i förbindelse med et subst. i gen. lel. med ett poss. pron..: från el. å (ngns sida, (i ngns) namn, efter (ngns) uppdrag, efter (ngns tillsägelse, för (ngns) räkning, å (ngns) vägnar; stundom i fråga om en verksamhet som mera direkt utgår från ngn (el. ngt: af. skal han äller annar af hans veghnä i rekesens þiänist þiänä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). þa scal en af þem af vapnsynenä kumä hwart aar . . . af faþersins väghnä ib 477 . þe som vapnsynänä skuþä af konungens väghnä ib. \" þa skal han komä til vapnsynennä firi þem som hana sculu skuþu af kronunnä veghnä \" ib. \" lgywom wi þem tolf. som skipaþe äru j þre laghsaghu . . . fult wald ok makt af vara veghnä, sannynd i þolicum malom . . . vtletä \" ib 606 ( 1346) . ib 639 ( 1347) . \" sculu . . . vare exequtores äller andre. þer þe til sätyä af þerrrä wäghnä hwart aar räkenskap taka \" ib 567 ( 1346) . \" at wi (ɔ: bendict aghäsom ok älisif hans hwsfru) hawm sköt ok vplatit . . . met twem widherþuäru mannum een a warä veghnä . . . ok annär a foghotäns veghnä . . . metþer tolf fastum þrim sum iak benidicter nempde . . . af älisulä veghnä sum hon sialf nempde fyrst eriker af kuritulum pauel lhumarin herman dank, af foghotens veghnä andres thorþäson . . . ingiualler aff saw. alt vart gooz j helgha \" FH 3: 5 ( 1353) . \" bartholomeus böþ diäflenom af guz väghna \" Bu 207 . \" petrus ok paulus waro ey fiärrin a gudz wäghna: ok tha coclarin flögh: tha sagdhe paulus til petrum: mik hörer til at bidhia gudh: ok tik hörer til at biwdah a gudz wäghna \" Bil 105 . \" prädicaren böþ hanom a guz väghna (per nomen dominni nostri Jesu Christi) sit napn ok sina syslo sighia \" Bu 8 . MB 1: l10. sagdhe prophetin honom a gudz vängna . . . thw skalt ey dö MP 2: 253 . teþes hanom var härra ok sagþe hanom . . . þu skalt fara mäþ hanom a mina väghna Bu 181 . \" han är ven alzualdox guz. ok är här cumin a hans vägna. at niþra alla indye lanz guþa \" ib 204 . \" moyses . . . gaff them lagh oc rät aff gudz weyna \" MB 1: 6 . \" jichonias vnge giordhe som ieremias propheta rädh honum aff gudz weyna \" ib 9 . \" en man . . . fik hanom en gulring at föra änglanz konunge ok takka hanom aff iohannis ewangelista wäghna \" Bil 160 . . . . han . . . badh löna sik a modhorinna vägna Bo 14 . \" aff konungsins vegna hafdhe han räth then vänasta skiphär man hauer seet \" RK 1: 1460 . han saghþe . . . sik vara diäwl . . . ok þit sändan a luciferi vägna Bu 8 . þe . . . sagþo sik vara . . . sände tel þerra a pauli väghna. at taka döpelse (dicebant . . . a vobis baptizari volumus, sinct Paulus nobis dixit) ib 129 . friþbiuthum (för fiributhum) wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þätt skulu þe hawa sum þöm faa, äffter waro buþi, äller þerä manna, sum þätt jär ij händer satt at wara wäghnä ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). warþer . . . godzit a minä wäghnä för ater löst ib 160 (13439. herre gren war skickader . . . aff konung cristierns vegna i rotmaby RK 2: 9612 . \" tha han sa at engin hielp war a manz wegne (var att vänta f mennsiksor) \" LB 3: 230 . ","3) föregånget af prep. af el. a (pa, upa) och i förbindelse med ett subst. i gen. el. med ett poss. pron.: å (ngns) sida, för (ngns) del, i fråga om (ngn). wil kunungur . . . hana lydhin ok willighan almogha, tå skal han af sina wäghna (in se) tässon try haua KS 78 (192, 85) . \" thässe äru the badhe a quinno wäghna ok manna (d. v. s. bland både quinnor och män) som altidh sighia ok känna androm got ok sant. ok siälfwe kunno aldregh . . . mina sannindenna viisdom \" Su 424 . \" hwilke än finnas . . . mange i hwariom stadhgha ok renlifwe. badhe a quinno wäghna ok manna (utrisque sextus) ib. - angående, beträffande. worde her hemeligha opslagin a kirkio därinna nagher breff oc formaningher, som synsi wara vtsändhe aff war helga fadher, pawen, pa then cardinalis wägna, ther linköpungx domkirkio oc stiicht siegx haffua i böfalningh \" BSH 5: 181 ( 1507) . - med afseende på, med hänsyn till. thesse tea dygde haua sik a manzens wäghna til (afse menniskans förhållande till) gudh ok landelik ting KS 18 (45, 19) . \" han gör altidh a vara vägna oc mz os thz som han veet os vara nytilicast \" Bo 20 . \" ey var han hördhir a mandomsins vägna äptir sinom vilia \" ib 184 . \" thu hängde a korsith a thins mandooms natura weyna \" Lg 43 . \" gudz födzla war vndirsam . . . först vppa hans väghna som föddir wardh . . . ther näst vppa hänna vängna som födde \" ib 66 . thol iac nw hardha licamans värkia oc pinor. och them thol iac giärna a siälanna wängna (secundum aninam) för thin räddogha MP 2: 67 . okunnoghar a mins guddoms valdz wägna (secundum potentiam et deitatem meam) Bir 1: 245 . \" en stor herra a världinna vägna (secundum mundum) \" ib 3: 212 . ärlikin riddare a släktinna wegna ST 450 . ib 451 . \" aff werdhoghetz wegna war han riddara mestare \" ib 247 . mannen war natwrlika dödhliker aff likamens weyna MB 1: 129 . ib 131, 132 . \" formatto the ey halda honom. for starklek skuld som han hafdhe af naturinna vägna. ok ämuäl a diäflanna vägna som bygdo i honom \" Gr 290 ; jfr 4. ","4) föregånget af prep. af el. a och i förbindelse med ett subst. i gen: på grund af, i följd af; för . . . skull. aghär han þär äghändenom äncte afrþ af giua. af rätz waghnä SD 5: 637 ( 1347) . \" ey matte min mandombir a rätzsins wäghna (ex justitia) vtan pino koma j ärona \" Bir 1: 119 . ib 3: 46, 105 . af ämbitzins väghna hafdhe han varit hanne swa som fadhir KL 354 . huru han alenast aff nadhinna wäghna (ex gratia) maghe tik täkkias Su 198 . ib 404 . \" tha som . . nw känneswennen . . . trängtdis oc nödgadis aff lydhonna wäghna til ytra ängxliga ok sokafult ämbite \" ib 378 . gör thz aff affwndhz vegna SO 86 . \" om then som later [sick] leedha aff gillit aff ööls vegna \" ib 98 . biwdhom wi for:da broder niclis . . . the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar, oc ä nar flodh är oc thäs behoff gör, swa at watnit egngom göre scadha aff the dammana wägna VAH 24 . 332 ( 1442). warin lydhne allom förmannom af gudz wäghna (propter Deum) KS 64 159, 70) . \" hanom enom af allom appostolis var louat af iuþa väghna in ganga i guz mönstar \" Bu 195 . \" han reedh tha tiil danmark aa nödhwänghna \" RK 3: 1787 . - (?) thz är onth brödherschap at fordefffua eller forhata hanom then han skal äre mz sin edh a ärannä veghna SO 115 (troligen förderfvad text)."],"f":["vängna MP 2: 67, 233 ; Lg 66 . ","wängna MP 2: 67 . ","wänghna RK 3: 1787 . ","vegna . ","wäyna Al 9275 (i rimsl. med thäghna); MB 2: 393 . ","weyna MB 1: 6, 9, 10, 40, 124, 129, 131, 132, 156, 338, 345, 346, 496 ; Al 8508 (i rimsl. med thäghna); Lg 43 . ","vaghna Bu 516 (jfr 1022); KL 188, 198 . ","waghna Lg 46 . ","wagna KL 24, 51 ; MD 121 . ","waghnä SD 5: 637 ( 1347)),","viþa väghna , vidt omkring. viþa väghna vm väruldena fiollo þa niþar . . . afguþa bilätte Bu 64 . " swa vidha väghna man thz hördhe " Iv 1750 . - änga väghna, åt intet håll, ingenstädes. han gat went sik enga wäghna Bil 272 . b) föregånget af prep. a och i förbindelse med ett adj., räkneord el. pron. li lgen. pl. a bäggia väghnna, på båda sidor. the striddo fast a bäggia wäghna Al 3321 . - a höghra väghna, åt högra sidan. hwar man röris natwrlika först a höghra weyna än han hugxar sik ey MB 1: 124 . - a ymsa väghna, än åt den ena än åt den andra sidan. han . . . kast. adhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt är (för a) ömsa väghna (modo in unam partem, modo in aliam) Bo 204 . b) föregånget af prep. a (upa9 och i förbindelse med ett subst. i gen. el. med ett poss. pron.: sida. bildl. är . . . synden en dels vppa edhan dell ällir vppa idhra wäghna (a vestra parte) MB 2: 141 . sida, i fråga om slägtskap. the andro waro ioseps brödhir a fadhirs wegna oc ey a modhirs ST 406 . " närmande sig betydelsen: parti. alle the som a gudz weyna wilia wara the kome til mik " MB 1: 346 . "]},{"a":"väghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ivirväghning."],"f":[]},{"a":"väghskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vågskål. libra, väghskal GU 5 . hafua j rätten rätta wägskaal MD(S) 233. en wäxskal mz sin lodh ib 306 . \" huru myklo flere thing ok störrre som lagdhos j the tomo vaghena swa myklo raskarin olyptin the thungo väghskalina (elevarent stateram aliam, quæ ponderosa et gravis est) \" Bir 3: 146. han tok stenin oc lagdhe han j ena wäghskaal, tha war stenin swa thungir, at han wpwogh alth thz man kunde j andra wäghskalena läggia ST 532 . högxsta bärghen menteh han mz wägskalom (in statera) wp wägha MB 2: 307 . ib 342 . \" köpmannin . . . lagde thät (ɔ: afflatit) vppa ena wägh skal \" MP 4: 264 . KL 43 . thesse hörslin skal meer wägha j wägh skalinne än sköra thinga hörslin Bir 1: 237 . \" han skal wägha ok skudha sins samutiz wägh skaal lib 236. Jfr mätskal. \""],"f":["wäx- . ","skaal )"]},{"a":"väghsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr Fgutn. vegsl och Isl. vægsl] muta (jfr väghia 6). en ärkkiädiäkn astundadhe sabini bisciops biscops döme ok badh hans smaswen mz wäxlom at han sculde blanda etir j biscopssins dryk KL 45 . \" han war . . . iämpn domare skyldom oc oskyldom togh aldre wäxle \" Lg 1003 ."],"f":["växl . ","-ir )"]},{"a":"väghstigher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stig. \" wäghen som ledher til liffuet är trangher, och wäghastigane (semitæ) hardhe \" Su 33 ."],"f":[]},{"a":"väghvisare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["om den heliga nattvarden åtnjuten på dödsbädden. \" gifua thom gudz signadha likama i thera ytersta tima, huilken som skulde vara thera förare och wäghuisare aff thässo wärdhlene (pro ultimo vicatio) \" Ansg 213 ."],"f":[]},{"a":"väkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. komma (ngt) att flyta; väcka, hugga vak på (is). han väkkir iis thär thystoghir är GO 228 . - hugga (vak). wthan för wakena som man wäkker for stokholm RK 3: 1233 . \" till ath weckia waken \" SO 198 ."],"f":["weckia . ","wäcker VML II Kr 26: pr. (2 ggr). wäckär ib (11 gr)),"]},{"a":"väkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma (ngn) att vakna; väcka, uppväcka (en sofvande). huarn tima han väkte mik af sötom symne Bu 141 . \" han vilde ey väkkia sina brödher om nattena \" Bil 793 . Bo 71 . Fl 1476 . - med prep. upa. ginstan iosep han vaknadhe. väkte han vppa modhorena Bo 10 . ib 71 . ","2) väcka, uppväcka, mana. första bookin aff gudhelika wisdoms sighiare ällir wäkkiare, wäkkiandis ällir manandis alla syndara til ihesu christi pino aminnilse Su 221 . ","3) egga, reta. \" hungr skal wäkia tina goma \" KS 24 (58, 26) . - reta, hetsa. jak skal radha för til thera ok wäckia them at wreckia wredhe Bil 369 . ","4) reta, göra starkare, öka. lät han . . . väkia sara värken mz salt ok ätikio Bu 524 . ","5) väcka till lif, sätta i gång. torney oc danx thz war tha wakt ok awund ok nidh war nidher lakt RK 1: 3448 . ","1) uppväcka (en sofvande). the . . . giordho storth bullir oc bangh . . . wiliandis han swa wäkkia wp M'B 2: 170. Ansg 185 . ","2) uppväcka, sätta i rörelse. then första lutren af hiärnanom han väkir up hugh ok äthäue likamens KS 31 (80, 33) . ","3) uppväcka, låta framträda. han (Gud) wäkte vp engilbrikt MD 286 . - Jfr upväkkia, oväkter."],"f":["väkkia . pres. väkir: vpväkir Lg 550 . ","uäkkir: opuäkkir Bo 110 ; Bir 2: 117, 325 . ","wäcker: vpwäcker SO 222 . ","väkkr KS 31 (80, 33) . impf. väkte. part. pret. wakter: wakt RK 1: 3448 . ","uäkter: opuäktar KL 329 . ","uäkther: ouäkthe Lg 3: 115 . ","wektir: vpwektir ST 112 ), ","väkia up , "]},{"a":"väkia staki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stake som användes vig huggande af vak? han schal sich reda pa börda tog dragara stangh dragara keppa sprund yxe kexe veckia stacha och klubba til waken SO 192 ."],"f":["veckia stacha SO 192), "]},{"a":"väkilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? och f. Jfr upväkkilse."],"f":["väkkile )"]},{"a":"väkkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väckarur; ur, urverk. \" synthes . . . tässen book oc oppenbaradhe sik tässen lärdobmer, i ena andelika syn, j ens fäghesta seghiara ällar wäkkiara liknilse (sub cujudam horologii pucherrimi . . . figura) \" Su 3 . \" här lyktas första deelin ällir första bookin aff gudhelika wisdoms sighiare ällir wäkkiare, wälkiandis ällir manandis alla syndara til lihesu christi pino aminnilse \" ib 221 . här börias annar deelin ällir booken jm gudhelika snillis wäkkiare (secundus liber horologii diuiine sapicencie) ib 222. - Jfr upväkkiare."],"f":[]},{"a":"väkna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väpna."],"f":[]},{"a":"väkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bloþväkning."],"f":[]},{"a":"väkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se vikt. Jfr pännings väkt."],"f":[]},{"a":"väkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr man-, manna-väkt."],"f":[]},{"a":"väkt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vakt."],"f":[]},{"a":"väktare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vaktare."],"f":[]},{"a":"väl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["konstrikt arbete. then mästare . .. som gör wäl oc kostelika (Cod. B wäl konstoga 534) gärning MB 1: 75 ."],"f":[]},{"a":"väl","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) efter önskan, till hugnad, till glädje. ij hafuin min herra slagith ij häl for thy ärin ij ey kompne väl Iv 789 . ciprianus . . . badh wäl wara kompana justinam Bi 447. Jfr välkomin. - väl, godt, lyckligt. war . . . ödhmiukr tå tik alt wäl gångr KS 25 (64, 27) . ib 22 (55, 24). standa thön land wäl ib 17 (43, 18). RK 1: 2018 . \" thz stodh sa vell j ryket tha ath aldre kundet bätre sta \" ib (sfgn) s. 171. alt staar wäl Bir 5:: 48. thotte honum thz vara väl at han slo thän ormin ij häl Iv 2523 . \" the finna han ey thz är wäl \" ib 855 . wel er then thz forskylla kan RK 1: 6 . \" the honum hylla willo them war wäl \" Al 3942 . \" aldre var mik sua väl. som mik havar här varit \" Bu 170 . \" hanom scal väl warda \" Bil 901 . \" adriuanus . . . baþ han väl fara hem tel sit hus \" Bu 519 . \" hirdhin badh mik fara väl \" Iv 378 . - med lycklig el. godt resultat. väl hauin ii . . . biþat Bu 4 . ","2) väl, på ett sätt somb ereder tillfredsställesle, på ett sätt som tilltlaar en. t thän riddare matte idher väl lika Iv 1197 . \" thzte likade allom well \" Di 198 . \" tha han sagh at þ wäl behaghadhe iudhomen \" ST 373 . \" thz edde konungenom ekke wäll \" RK 1: 3061 . ib 3273 . - väl, godt, ljufligt, behagligt. thässe oc thässkyns trä ryka wäl MB 1: 499 . \" späda yrte ok väl loktande \" KL 193 . \" miödyrta blad, som . . . lwcta vel \" LB 7: 287 . \" thässen ordhen smakadho discipulo ey alzstingx väl \" Su 392 . - väl, godt, bra, förträffligt. jak ma wäl KL 92 . \" the moghe . . . weel \" FM 201 ( 1504) .","3) väl, godt, på ett sätt som är till hugnad, nytta el hiälp; med godhet. kunno th visa thz mz skäl at iak hafuer hannath thöm vtan väl Fr 648 . \" man skal os ther plägha väl \" ib 1533 . \" komin ij ther tha görin ij väl \" ib 2887 . tha ij giordhin swa mykith väl ij sloghin thän digra risa ij häl Iv 5333 . \" hafdhe var herra ey giort mik swa väl tha vare iak thagar slaghin ij häl \" ib 418 . om iak skal göra vidh thik swa väl ib 2439 . \" jak skla wäl göra til thik \" MB 1: 211 . \" hwi lönir thu mik illa wäl giort \" Bil 277 . \" gör väl (var god) ok hiälp mik att bära \" KL 318 . \" bidher iach idher . . . thet i wäl gärin och fastin och hemolt gärin tessom for:da niclis swensson thetta for:da godz \" SD NS 1: 390 ( 1404) . \" ib 359 ( 1404). - väl, godt, välvilligt, vänligt. hwar gudz win skal wilia hwariom anne wäl \" LB 1: 347 . \" tha wille han oss ekke wäll \" RK 1: 3696 . \" arme ok rike vnte henne väl \" Fl 81 . \" iohannes lät väl vm (d. v. s. smekte) han fogeln) \" Bu 157 . \" then frva swarade honum wäll \" Iv 1895 . konungh karl talar kerligha och wäll RK 3: 1266 . konungen fagnade hanum well Di 174 . - väl, hjärtligt. an iak thik thz aff hiärtadh väl Iv 4610 . ","4) vä,l till (sist) gagn, rätteligen. þot huaro at konungi þät for smaþe . . . þa skal ananr konunge þät for heþar taka oc välnytia Bir 4: (Avt) 182. - väl, rätt, tillbörligt, som sig bör, dygdigt, hederligt, redligt. thu giordhe väl at thu komt hiit KL 152 ; jfr 3. gör thu wäl (si bene egeris), tha faar thu godh lön MB 1: 163 . \" jak astunda at thu skuli liwsa allom gudhz thänista quinnom som mz thik ärw j klostreno wällifwande (bene vivendo) \" Ber 56 . \" nar wi thakom äptedöme wällifwaskoande af hälghom fädhrom \" ib 55 . päningir . . . hulkin som ey är wäl ok rätuislika aflaldhir Bir 1: 54 . \" ware thz swa, at thw ware wiis, tha bidde thu honum (näml. döden) j godho liffwerne, alla stadz wel lliffwande \" MP 3: 186 . ib 1: 145 . ","5) väl, fördelaktigt the bade hanum wara mild. ther warder tw wäll känder aff (quaðo hann af þvi mendv verða, orðsælan við alla menn) Di 92 . ","6) väl, på ett tillfresställande sätt, förträffligt, omsorgsfullt. huart got kläpe ok väl litat hauar sit lof. tel bätra ok bätar litat kläþe kombar fram Bu 49 . \" een sanger wäl diktadher a swenska tungo \" MB 1: 319 . hörir alt enom mästara til at dikta wäl ämpnith oc fulkompna wäl gerningena ib 443 . \" thän bänkkir är väl swarwadhir som satthir är mz godhom quinnom \" GO 81 . \" werldena hauer han (Gud) skipat swa weel \" RK 1: 7 . \" liiff oc likama ok swa hans haar haffuer gud alt skapad swa well \" ib 402 . ","7) vä, omsorgsfullt, granneligen, noggrant, noga. seen aat vm portan e oc dörenar . . . äru wäl atirlykta Bir 5: 86 . \" läth thz j eth glas täppandis wäl ather mz luto sapiencie \" PM XXX . gärsam skal man wäl göma GO 131 . \" wakt thik wel for sliko falle \" ST 75 . \" tak tik wel til wara nar thw aff thz tornith gaar \" MD 391 . ","8) väl, noga, nogsamt. þu viste þät väl Bu 79 . \" en riker herra vnderstodh wäl, at erineides daradhe them \" MB 1: 24 . thu forstat wäl breffwin miin Al 2224 . \" hwilkit thu math wel pröfwa j thy her äptir fölghe \" ST 72 . thu skal thz wäl märkia . . . at änkte görande. giordhe han alra stösta thing Bo 2 . \" swa som väl synes a himlenom \" Ansg 205 . ","9) väl, fulkomligt, alldeles. som oss badhum . . . wall opsämpde SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). swa at mik wäl at nögher ib 91 ( 1401) . \" han är bäzster wäl kanthighia \" Al 6334 . alla handa leka kan han wäll di 135. han . . hiolt wel sina lofwan ST 76 . \" räckte vel aat bade värmt oc kalt \" MD 355 . \" iak tröster mik mz fullan skäl thz iak mz honum hiälpa väl \" Iv 21y8. thz hielper vel LB 2: 9 . thz dogher . . . wel mot röso böldh ib 4: 341 . han (den hvars tunga blifvit afskuren) . . . waknadhe mz thy at han gat wäl talat KL 96 . \" þe äru väl iamvärþoghe ii himirike \" Bu 60 . \" väl ärum vi sate vm al mal \" ib. \" han sa sin son lifua wänan oc wäl helan \" Bil 270 . ib 109, 868 . \" wj ärwm wäl helbrigde \" PM LXV . - väl, riktigt. þe vänto at snäran var eigh väl at runnen Bu 26 . - fullt, icke mindre än, åtminstone; ungefär. i förbindelse med ett räkneord. hans kiold ok hans örsa redhe thz är prisath mykith mere hwar man tholik finna skal thusand mark the gullo väl Fr 180 . han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl wärþer fyurutighi marker, bätre oc ey värre SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). j grundwalenom lagdhos mykyt store stena een war wel xx alana at längdinne . . . draghara oc ärwodhis män waro wäl lxx thusand ST 417 . han hafdhe eena stwnd wäl sextighi drotniga ib 422 . bekennes jach . .. mik hafua laglica vplyst väl j siäx aar, waara jordh . . . j vial by FH 5: 134 ( 1489) . philä bleff mz jomfrvnä ther j landet wäl j ixij ar (uol twolff jar) Va 15 . \" tha kommo fram wäl xl (uol fertich) och gingo manligä til honom \" ib 17 . konungin lät . . . kasta han i torn wäl tyswar för än stadhin' wardh fangen MB 1: 11 . \" ther är wäl xij eller xv alna vtlop i allom hulumen \" VAH 24: 332 ( 1442) . Fr 182 . \" med förbleknad betydelse och närmande sig en fyllnadspartikel. mik lyste them wäl se \" Al 4850 . 10) väl, fullt, till fullo, till slut. för en konungen hafdhe wel sakt ordhin sprungo thiänarane fram ST 228 . ib 381 . MD 189 . \" ey war thz ordit wäl kommet aff konunxsens mwn at genstan (necdum verbum de ore regis exierat, et statim) sprwngo konungxsins tiänara til \" MB 2: 191 . the . . . togo honom op sa bradelig at han fik ey wel signat sig RK 2: 5641 . 11) mycket, i stor myckenhet, riktigt. han lät hanum gifua wäl päninga Bil 712 . 12) väl, i hög grad; synnerligen. han þorpte väl viþ at þigia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 . \" dröuilsen som vmskiptis i väl langa (sane longam) glädhi \" Bo 106 . \" thänne biskopin hafdhe en wäl bok lärdhan klärk j sino biscops döme \" Bir 1: 320. then mästare . . som gör wäl konstgoga (Cod. A wäl oc kostelika 75) gärning MB 1: (Cod. B) 534 . ganska, rätt. nw finnas wäl mange som hwisith wilya haffwa PM LXIII . \" tagh mirram och läg wnder thina twngo wäl länge \" LB 7: 6 . \" tag pipinella och stampa hona mz swrt wiin drik vel opta \" ib. \" är hon (sillen) här wel dyr \" BSH 5: 429 ( 1511) . 13) sva väl . . . sum (sva) väl . . . som, lika mycket . . . som. nu weth iak at thu mat swa wäl dödhe modher liff gifua som thu födde swa länge barn modher löst Bil 270 . \" hwi vardh thz ey swa väl scrifwat som andra hans gärninga \" Bo 29 . \" han doo swa väl for sina owini som for mik ok sina vinj (moriebatur sic propter inimicos suos sicut propter me et amios ejus) \" Bir 1: 111 . - så väl . . . som, både . . . och. konungane lustas mykyt i honom. swa väl (tam) i siälinna vndirstandilsom . . . som oc (quam) i licamlike syninne Bo 2 . \" ther lupu the saman ää hwar the varo stadde swa väl wtländinane som borgharene. swa väl the som man hiolt for godha män. som the fwlasto riballane (cives et advenæ, tam majores quam ribaldi) \" ib 182 . ib 248 . \" vissa tidhande han ther for man at böndherne sich sampna alla . . . swa väl the honom hyllade och sworo som the andre ther vndan foro \" RK 2: 4918-19. skal thet staa til beggias wara wini siäghn om thesso päninga swmmo swo wel swo som alt andat skipte os i mellom är SD NS 1: 17 ( 1401) . 14) lätteligen, med lätthet, utan svårighet. han är sa stark akthan bunno oss well (skiott) alla sman om han her ware Di 135 . grammer är sa got et swerd. thz kan wäll (vel) klyffua hielma oc manna ben sunder skärä ib. 15) väl, träffande, på ett träffande el. passande sätt. þe þry som väl tekna þre natura ihesu christi Bu 10 . - med fog, med skäl, med rätta. mik matte . . . väl undra än nokot wrþe guz offor af diäwls gifno boþe Bu 520 . \" swa mykin kärleks goþwili . . . war ij þöm at þöm (för att af þöm; de eis) matte väl (merito) sighias at mykyin friþir är þöm som þiin lagh älska herra guþ \" KL 182 . friiheet ma wel liknas widh eth thorn MD 391 . - väl, med fullt fog, utan hinder, gärna. the . . . sagdho, at thet matte väl vara (bene posse fieri) Ansg 215 . 16) väl, tydligtvis, naturligtvis. guz moþer härbärghiaþe guþ . . . eighat eno andeleca . . . vtan ok licamleka . . . är þät þa väl skälekt at guþ härbärgiar oc firi domadagh eigh at enost hänna sial ok anda vtan ok licaman ii bäzto ok sic nästo himirikiz rume Bu 15 . een herra ma wäl siälfwer biwdha sin wilia ower siin hion MB 1: 96 . \" een herra giter wäl swa späkt sina män, at ängin gör androm skadha ib. 17) väl, visserligen, säkert, utan tvifvel, nog. väl finnen i han än han siälvar vil ok eigh vtan han uil sik sialuar teia \" Bu 204 . waro the i sin wapn oc sato vpa sinä hästä the matte wäll rida i frid offuer alla werldena sa at aldre funno the synä like Di 134 . \" ther är ey fok ey spisning pa han haffuer ey fangit aff landit skat thy fa wj wel thz husit rath \" RK 2: 3887 . \" thz wäl ske (trol.) för thz ma wäl ske) ath hon hafuer ikke swa stora werdhughet i himerike som sancta katerin \" Lg 3: 12 . \" som ma wäl skee at idher mening war \" VAH 24: 322 ( 1442); jfr ma väl ske under magha 3. thykkir oss oc wiliom, at the sämia, som giord war ma wäl oc skal blifua standande ib. - ia väl, ja väl. sanctus germanus sagdhe hustru hafwir thu the gudhena nokontidh seeth, hon swaradhe iaa wel mangum sinnom ST 31 . 18) väl, visserligen, nog. för att beteckna ett medgifvande. sollanera ma han (påfven) väl hafa, þa han ser þäs þarf vaa, eg foe þy at þe formagho hans lif väria . . . vtan fore þy ma han þem hafa, at ham ma þem at styra þär mot rätuisonne göra Bir 4: (Avt) 179 . \" wäll mughu ok skulu thyliche män faangäs af laghamnum ok minnä domärum, än eigh lijf mistä fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm ok warum dome \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . \" trodhe han ey andralund än swa, at thz matte wäl wara sant, än ängalund sagdhe han fulla trygdh at nakars mantz lyghn \" MB 1: 96 . Bo 29 . Bir 4: 116 . Su 229 . \" jak vet väl at werldzlik dröfwilse äru nytik ok helsam vm the hafdhen matto ok gingen ey ofwer hans makt som them thol än nu pina the swa ängxlika at the synas gaa ofwer manna mogho \" ib 439 . 19) väl, förmodligen i fårga el. förbindelse som närmarsig fråga. þu saat väl eet sund þa þu hit fort som mange fara iui m lifz vaþa Bu 498 . j seen väl, at här vil nu falla ett stort räghn Ansg 205 . - Jfr al-, ful-, iäm-, liko-väl; allikoväl, alt liko väl."],"f":["väll . ","vel . ","vell . ","veel . ","wal VML II Ä 1: pr. (jfr väl Fr 180, i rimsl. med skal). wall SD NS 1: 58 ( 1401), gammal afskr.). wol Lg 3: 62),"]},{"a":"väla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f Jfr umväla."],"f":[]},{"a":"väla","b":[],"c":"","d":"","e":["vä, hell. o wäla mika wara iak swa sääl at iak matthe faa mz hänne tala Su 18 ."],"f":[]},{"a":"väla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) syssla (med, hafva att göra (med). med prep. um. preste välto opta om then tima om thz offer som godha lokt gaff aff sik sik MB 1: 214 . - sköta, sköta om. med prep. um. the sagho . . . gudz ängla wäla wm hänna saar ok läkia (plagas virginis perunngentes) Bil 588 . ","2) öfverlägga. \" med prep. u. the herra haffdo ther lenge vm wält \" RK 1: 947 (möjl. att föra till umväla). - Jfr umväla."],"f":["weela LG 1025. -te, -ter),"]},{"a":"välafladher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl el. rättmätigt förvärfvad, välfången. aff välafladho goze Bir 2: 20 ."],"f":[]},{"a":"välbehagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välbehag, ynnest. \" han hopadis . . . konungens elbehag \" RK 2: 6909 ."],"f":[]},{"a":"välbehagha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behaga, väcka asta purpura clädhe, huilket henne wälbehagahde Lg 3: 185 ."],"f":[]},{"a":"välberadhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl öfvervägd el. öfvertänkt, välbetänkt. meth vilia och välberandna modhe SD NS 2: 119 ( 1409) . FH 3: 92 ( 1446) ."],"f":["-raadin )"]},{"a":"välbethänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl öfvervägd. jach . . . gör myth testament met wälbetänkto radho (för -e) oc modhe FH 3: 64 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"välbevardher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl bevarad, välbehållen. bleff sanctus seruarius . . . wälbewarat mz godhom fridh Lg 3: 180 ."],"f":[]},{"a":"välblivande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lefvande väl el. dygdigt. vm thu äst viis bidha honom hwan stahd välblifuande MP 2: 92 ."],"f":[]},{"a":"välboin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"välborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välboren, af god börd, ätgod; adlig; förnäm SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). en riddar rik ok väl burin (måhända att fatta ss två ord) Bu 7 . \" en ärlek ok väl burin fru \" ib 11 . en välburin (nobilis) ungrar suen ib 134 . Bil 124 . eufemia uäl bur[i]n iughfru första manz dotter af römsca rike Bo 510 . \" þu gör orät välborne äre \" Fr 2733 . Bo 129 . trughar han herra oc wälborna män KS 61 (152, 67) . - ss hedrande eqitet i förening med följande personbeteckning. aff wälbornom (nobili) manne herra andirse äskilson riddara SD 6: 168 (öfvers. fr. 141). erlikom oc wälbornom manne bo jonsson drozsta jnnan swerike BYH 1: 182 ( 1377) . ib 194 ( 1385) o. s. v. ärlekom manne ok bärinom herra karl karlsone riddhare SD NS 1: 26 ( 1401) . \" wälborne men herrra bencht niclisson ok herra knuth booson, riddara \" ib 28 (1401, nyare afskr.). wi . . . hawm bidhit ärlika och welborna män her arbram brodhersson riddara, swen stura och kylo glotzow swena, ath hengia thera insighle for thetta breff ib 300 ( 1403) . \" wälborns sweens bänktz arwidson incighle \" ib 31 ( 1401) . ib 21 (1401, nyare afskr.). ärligha oc welborna manna icigle lib 6 ( 1401). ib 10 ( 1401), 22 ( 1401). FH 5: 134 ( 1489) . \" välborin quinna frw katerina knwtzdotter \" SD NS 2: 130 ( 1409) ."],"f":["-burin Bu 7, 11, 134 . ","-bornan SD NS 1: 136 ( 1402) . ","-borens ib 418 ( 1405), 3: 508 ( 1419). -borns ib 1: 31 ( 1401) . ","-bornom BYH 1: 182 ( 1377), 194 ( 1385); SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441), NS 1: 482 ( 1405) . ","-borinom ib 26 ( 1401) . n. -borno Bu 510 . ","-borne Bo 129 ; Fr 2733 ; SD NS 1: 28 (1401, nyare afskr.). ack. m. -borna KS 61 (152, 67) ; SD NS 1: 300 ( 1403) . ","-burna ib 536 ( 1406), gen, -borna ib 6 ( 1401), "]},{"a":"välborinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["god el. hög börd. hans släkte wälborenhet oc ädhle Lg 3: 262 ."],"f":["-borenhet )"]},{"a":"välbrynadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["utrustd med vackra ögonbryn, som har vackra ögonbryn. war waar herra wäll ögdher ok wäl brynadher (kanske snarast att fatta ss två ord) Bil 232 ."],"f":[]},{"a":"välbygdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välbygd, väl arbetad. satte sig archebiscopen . . . uppa een välbygder stool mitt för höga altaret TK 271 ."],"f":[]},{"a":"välbyrdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["god el. hög börd. thu wil lwetha minna släkt wälbyrdh oc ädhelhet Su 78 ."],"f":[]},{"a":"välbyrdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" KS 59 (146, 64) . mäktughe oc wälbrydughe herra ib 61 (152, 67). haffuer iak sport at sigmund är en wäll byrdog man oc mektug kämpe Di 115 . een . . . wälbyrdoghir prestir ST 352 . \" en ärlikin oc wälbyrdogh abbatissa \" Lg 3: 51 . ib 126, 197, 232, 372 . \" aff ädhela kononga oc wälbordogha riddara släkte \" ib 343 . \" wälbyrdoga oc stora herras söner \" PM 40 . \" jngen skal dirffwas taka segh ny waapn föra äller bära wtan marskens ja oc samtykke . . . tha likowäl wndan takandis them som wälbyrdoge ärw oc föra sin ättärnis vpan \" ib 28 . \" wm swa händdher ath nokre konwnga söner, härtogas barn, wa gripne til gangha \" ib 34 . \" giffwa nokrom ädlom, äller wälbyrdoghom besermile breff \" ib 38 . \" som födh war aff ärlekasta oc wälbyrdogastga släkte \" Lg 3: 386 . \" ss hedrande eqitet i förening med följande personbeteckning. iak . . . hafuer lathet hedherlikom manne ok wälbordhom philpus bonda aff bordsjö alt thet godzet som philpus bonde . . . fik aff hakone birno til pant \" SD NS 1: 31 ( 1401) . \" wälbördhom swen magnus karlsson \" ib 553 ( 1406) . \" i welbyrdhugha manna närwarw ib 94 ( 1402). then tid velbyrdog man swarte her ake jensson, riddare, tingde med almogan \" BSH 3: 143 ( 1463) . FM 173 ( 1504) . \" velbördig mans nielss slattes epterleffwerska \" BYH 1: 286 ( 1512) . \" kom for retthe velbördogh qwinne hustrv ingegerdh monssädotter paa appleholm oc sagde siig haffue nagot tiiltall til erligh och velbördog qwinne frw anne, her erich ericssons effterleuerske \" BSH 5: 248 ( 1508) . \" welbördogh möö iomfru cristin \" Lg 3: 382 ."],"f":["-byrdugher: -byrdhugha SD NS 1: 94 ( 1402) . ","-byrdugher Lg 3: 197 ; ","-byrdugha KS 59 (146, 64) ; -byrdughe ib 61 (152, 67). -byrdighFM 173 (1504). -byrdig BYH 1: 286 ( 15 12) . ","-bördogher: -bördogh LG 3: 372; 382; -bördogha ib 343 ; ","-bördoghom SD NS 1: 553 ( 1406) . ","-bördig BYH 1: 286 ( 1512) . ","-burdogher: -burdhoks SD NS 1: 520 ( 1406) . ","-burdhugher: burdhkx ib ( 1406). -bordogher Lg 3: 126 ; .bordoghom SD NS 1: 31 ( 1401)),"]},{"a":"välbyrdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["god el. hög börd. \" hennsas wälbyrdoghet \" Lg 3: 284 . \" aff hwad som hälsth landskap, wälbyrdoghet, eller herradöme the kwnna wara \" PM 21 ."],"f":[]},{"a":"väld","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vald."],"f":[]},{"a":"välda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["välla . -adhe, ","välda af , fråntaga, beröfva med ack. och dat. at the väldade sancte anna the ängena aff FH 2: 113 ( 1438) . Jfr afvälda. ","välda sik til , tillvälla sig, slå under sig. eeth landz goodz wälladhe iak mik til som ekke war mit ST 291 . - med ack. och prep. fran kom for rettä olaff diegn pa nadhendals closter vegna ok kärde til olaff kyallaynen om II stenger jordh . . . som han hafde weldat sigh til ffran for:da clostredh FH 5: 133 ( 1489) . Jfr ivir-, til-väldA."]},{"a":"väldaghar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["goddagar. \" mins vppa ath thu hafde alla thina wäldaga mädan thu wast j wärdlinna \" MP 4: 86 . \" then rädhz myndre för dödhenom som myndre kräselika wäldagha haffwer j sino liffwerne Peder Månssons Skrifter (Cod. Holm.: P. M. Liber B, bl. 234 recto); enl. uppgift af Förste Bilbiotekarien Dr. R. Geete. \""],"f":[]},{"a":"väldan","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utrustad med goda el. utmärkta egenskaper, förträfflig. en höwelik riddare oc wäl dan RK 1: 3271 ."],"f":[]},{"a":"väldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr. ivirväldare."],"f":[]},{"a":"välde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) kraft, makt. thu . . . skalt standa moth the onardhinne mz welde (gewalt) ST 48 . ","2) våld, öfvervåld. \" aghum wi oc skulum lijf aaf lata taka med swärþ, hoghum sum laghum för slikt wälde \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 6: 6 (1348, gammal afskr.). at laurens hafdhe hänne the for:de twedelene af for:de goze forthaghit ok fore haldhit meth rätte wäldhe ib NS 1: 419 ( 1405) . \" han hafdhe honom aff takit mädh wälde oc vtan rät oc lagha dom afhändt fierdhadelen aff laxa fiskerino i swedh aa \" BSH 2: 73 ( 1399) . at herra bänkt stensom . .. oc olof griis . . . kastafho vp hans quärna damp . . . medh store välde vtan lagh oc rät älla lagha doma VAH 24: 320 ( 1422) . the hafua gång på för:de öö medh wälde BtFH 1: 3 (1481, nyare afskr.). the komo ther opå medh wåld och wälde ib 4 (1467, nyare afskr.). dömdom wi l. . hwan thera sakan thil XL marc fore väldit FH 2: 113 ( 1438) . dömpede jach . . . olaff kyllaynen sakan til XL marc fore welde om forrörde jordh ib 5: 134 ( 1489) . \" dömde iak . .. sydhemmaaboo hwar there sju (för sakan?) til XL mark for wälle foe the ginge wldoffuer for:ne raar bode met yxe och ordher \" ib 178 ( 1499) . \" han wille the godha frwna spilla han togh henne mz wälde oc raan \" Al 7855 . \" sälin är mins sons brudh . . . hona grep thu mz wälle (violenter) ok smittadhe \" Bir 1: 50 . -(?) han dragher honom ouer goda tiill wa[lle] MD (S) 243 . ","3) makt, välde, herravälde, värdighet. man skal wäia thöm thär wäldhe hawir GO 1107 . war ther en riddare i stadhin som haffdhe stort wälle Prosadikter 155. taladhe var rra til gregorium paaua . . . jak lät thik koma til högxsta välde Bir 2: 332 . sidhan han (Julianus) kom til välle Bil 597 . \" thz iag (Sten Sture d. ly) epther myn fadher till welle kom \" RK 3: (si sta forts.). 5805. ST 400 . Lg 3: 343 . \" haffde han heta astwndan til konunga riket, thz är romara konungz wälle \" ib 191 . \" thäne konungir tok valdz oc hedhirs nykla ok välde \" Bir 3: 354 . \" glädz äuerdhelica välsignadhe gudz licamme . . . j lthins äuerdhelico valdz välde (in sempiterna omnipotentia tua) \" ib 251 . \" som waaldh oc wälle haffuer i händher \" RK 3: 3027 . \" han behölt iw sielffuer the minsto wälde \" ib 1: (Albr s. 211 (möjl. att föra till 5). vidhersagdhe gallicanus thy väldeno Bil 596 . vrange domara . . . toko gafuor oc vmuändo domin for hulkit the misto sit välle MP 2: 207 . Al 1637 . \" han dreff mik aff mino wälle bor \" ib 1646 ; \" jf 5. han hafwer mit wälle androm forlänt af mik hafwer hant hz illa ränt ib 1649; jfr 5. thiit wälle skla sköt bort lidha \" ib 1611 ; jfr 4. ib 2389 . \" som sik oöhöghia ij sino wälle \" ib 2903 ; jfr 4: MD 170 . ","4) höghet, ståt, glans. vi skolom . . . ey thiäna nakrom i öghomen oc ey äptir thy som yttra vällit wtkräfwir (sxecundum exigentiam exterioris pompæ) Bo 68 . Jfr bälde. ","5) egovälde, område. \" sa wiith warth hans wälle \" RK 3: 2654 . \" skärie karla aff wiborghs väldi (d. v. s. län) \" SD 5: 695 (1347, gammal afskr.). biorn i hagahaby . . . atspordhe . . om han matto medh loff skipta sin skogh, i haghaby wäldle lighiande, fran thera i holastadom ib NS 1: 256 (1403, nyare afskr.). - Jfr akerr-, högh-, ivir-, kesara-välde."],"f":["välle . ","wäle: -is ST 400 . ","wäldle SD NS 1: 256 (1403, nyare afskr.)), ","väldis man","vällis- )","väldis ände","välles- )"]},{"a":"väldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["2) = valdelika 3. huar nakat land (är) vällelica (postestative) haldit Bir 3: 401 . \" i thet wi . . . haffue . . . saa lengie hollet welleliga stocholms slot ok stad B 5: 648 (1520). - Jfr ivir-, mangväldelika. \""],"f":["-leka . ","vällelica . ","lwelleliga )"]},{"a":"väldelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kraft, makt. thinna wällelikxhetz (motsv. ställe Kl 404: thins valdz) gudhlik lönlik thing MB 2: 398 . Jfr valdelikhet."],"f":["wällelixhet )"]},{"a":"väldenär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) maktinnehafvare, magnat. \" thz skipte han mällan sina frädner . . . oc androm wäldenärom sinom \" Al 9707 . \" en kesare j rom som heth augustus . . . sändhe vt budh ok breff til alla sina weldhenära konungha ok foghotta \" MP 5: 46 . ","2) våldshärskare. om thera bryllöps dagh giordhe thänne tyrannus ällir wälleärin stort . . gästabwdh Spec. Virg. 319."],"f":["wälle- )"]},{"a":"välder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sjudande, framvällande. wtflytir hiärnin swa som brännnande tiära mz hetastom vä'l (elullitione) Bir 3: 141 . ","2) uppvällande el. uppspringande vattenstråle. then källa välle swo som then kötil ouer elle henger oc vällin alla weghan wm ganger Iv 397 . ","3) sjudande el. kokande massa. lät dacianus georgium sciuta i panno mz uällanda bly . . . vändes hanom valdar (af senare hand utskrapadt och utbytt mot malmer; se Ottelin; Studier öfver Cod. Bur. I 50, hvarest äfven anmärkes, att »det utskrapade ordet kan hava varit vældar»; motsv. ställe i Bil har velder 1018) i panno tel suala Bu 494 . \" han lät smiþa vaghn af iarn. ok fylla mz oleo quaþo ok tärn ok lät tända bal vndi ok bränna tel vaghnen val ok lät casta christinam i miþian vällen ib 505. \" ib 532 . Bil 449 . - Jfr kiötvälder."],"f":["valdar Bu 494 . ","väl Bir 3: 141 . med art. nom. weldren Iv (Cod. B) 397 . ","vällin ib (Cod. A). wäldin ib (Cod. C). ack. vällen Bu 505 . dat. vällenom ib 532 . ","wellenom Bil 449 . ","plac . "]},{"a":"välder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["storvulen? \" [ragwald] knaphaffde wäller man och storhugadher (jfr motsv. ställe \" VGL IV 15: 10: baldär oc huxstor, äfvensom i den lat. texten i Registrum Upsaliense: magnaimus et corde tumens) PK 225 ."],"f":["wäller )"]},{"a":"väldogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se valdogher."],"f":[]},{"a":"väldygdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["väl utrustad med dygder, mycket dygdig? salamiel suri, sadi son, som thydher a wart maal. wäl dygdher herra MB 1: 383 (måhända att fatta ss två ord)."],"f":[]},{"a":"väle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjärt. \" wälin (på fogeln fenix) är (af senare hand ändradt till näfwidh är) röt som roos (Cod. C. stiärten rödhir som roos 992) \" Bil 306 ."],"f":[]},{"a":"välfaghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["helsa välkommen, välkomna, helsawart han wördhelika wälfagnadher aff pawan oc riddarskapet Lg 672 . ib 3: 283 . \" offtha wälfagnadhes hon wördelika aff hälga apostlannas samqwämdh \" ib 424 ."],"f":[]},{"a":"välfangin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välfången, på rättmätigt sätt fången el. förvärfvad. aff wälfangna gozse Lg 3: 412 ."],"f":[]},{"a":"välfart","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tt föra till 2. ","2) förmögenhet, egendom. motte jag ther offuer miste arff, eghe oc all min velfart FM 142 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"välfordhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välgång. Gers Frest 15, 36 ."],"f":[]},{"a":"välfornumstogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket förståndig. welförnwmstog man war han RK 3: (sista forts.) 6082. - ss hedrade eqiet i förening med följande personbeteckning. erliga och welfornwmstoga men eric jönsson oc joan jönsson radmen j stockholm SO 164 . beskedlig oc fälfornumstig män borgmestee och radh j nadendall FH 5: 207 ( 1512) ."],"f":["welförnwmstog . ","welfornwmpstog . ","välfornumstig )"]},{"a":"välforthänkter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som väl betänkt sig. at iak . . . wälforthänker (med godt betänkande, efter noggrant el. moget öfvervägande) . . . hafuer saalt . . . ärkebiscop henrike . . . mit godz aadhö SD NS 1: 336 ( 1404) . FH 3: 137 ( 1449) ."],"f":[]},{"a":"välfrägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godt rykte. for thes helga fruens namkunnoga velfrägdh Lg 3: 557 ."],"f":[]},{"a":"välfrägdhadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välfräjdad, som har godt rykte. höwitzka oc wälfrägdadha menniskor VKR 9 . ib 3, 4 . Bir 4: 94, 95 . \" aff reenliwis menniskiom oc wäl frägdhadhom \" Ber 277 . - (?) the som altidh liffua kräseleka i thera godha daghom . . . ophöghde, wälfrägdadhe (sannolikt för wälfrändadhe; bene prarenkräseleka i thera godha daghom . . . ophögde, wälfrägdadhe (sannolikt för wälfrändadhe; bene parentati) Su 117 ."],"f":[]},{"a":"välfrändadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" ? som har ansedda fränder, som har goda slägtförbindelser. Su 117 (se välvrägdhadher)."],"f":[]},{"a":"välfälle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["till jordegendom hörande förmåndr. (Varnhems kloster öfvrlåter) alt sit välfäle pa ludhra i vänir, som är fiskri til ena noth Urk. fr. 1469 (enl. uppgift af Bibliotekarien C. G. Styffe). Jfr välhälde."],"f":[]},{"a":"välfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välfärd, välgång. \" awndas mot hans wälfärd ok godho \" Bir 1: 287 . nar wi hans gagn oc wälfärdh swa älskom som wart eghit LfK 49 . wi . . . mistom wälfärdh margha handa Al 3168 . han wågade . . . sitt liiff oc all welfärd RK 3: (sista forts.) 5762 . \" gudz hiälp hwem vij edher herredöme . .. ewigh befale met siäl oc liiff i lyckesamblige väl ferdh \" FH 7: 100 ( 1517) . - framgång. samglädhias mz honom i hans wälfärdher LfK 99 ."],"f":["-ir )"]},{"a":"välfärþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullt rustad. thet i äre gärinde vt af vaar stadh strengenäs xii velfordogha män med harnisk, arborsth ok godha värio BSH 5: 16 ( 1504) . \" ath the skulle skicke eder it tall folk aff verendz land, swa a iiij (4) giorde then v (5) velferdugh vt \" ib 163 ( 1507) . ath i . . . vele alstingis vare vederredhe med eders swenä velferdoghe till hest HSH 20: 51 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"välför","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vid fullkomligt bruk af sina lemmar, frisk. stoþ hon (den döda) up sva som af synne. hel ok välför (frisk och färdig) Bu 151 . möte en saloghar siukar man numin ok onytar sanctus iacobus baþ han helan liua. [ok] vp standa väl föran ib 165 . \" var þu väl för \" ib. \" varþ han väl för ib. - vid fullt bruk af talförmågan. han kom thit maalös ok thädhan väl föör som han bäzt war \" Bil 868 . ","2) fullt kraftig, stark. bära fram ena book . . . swa stora at en välför man formatte äkke mera bära KL 318 .","3) fullt duglig, fullt i stånd (tll strid). wälföre män til stridh MB 1: 384 . \" tolff thwsand män til stridh wäl föra \" ib 420 . - vapenför, stridsduglig. tw hundradha men wel föra RK 1: 1642 . - som väl kan skicka sig i strid, som förstår att strida, tapper. han uar väl för riddare (prudens in armis) Bil 396 . ","4) kraftig, duglig? som befinner sig i sin kraftiga ålder? MB 1: 22 . - I de språkprof, i hvilka väl skrifves skildt från adjektivets form, är det ovisst, huruvida förbindelsen bör fattas ss sammansättning."],"f":["-föör )"]},{"a":"välgärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välgärning. \" the vnderliga gudz velgerdh som han henne beviiste gongande . . . til asiis \" Lg 3: 541 . \" til alla ärä ok velgerder redhaboen \" ib 578 . \" thu skalt ey glöma thins frälsara nadh oc wälgärdh \" LfK 48 . \" loff oc ära wari gudhi för alla sina wälgärdher \" ib 93 . ib 81 ."],"f":["velgerdh . ","-ir )"]},{"a":"välgärning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) välgärning. \" ey minnas the hans godha gärninga oc the välgärninga han hawir thöm giort (beneficorium et operum ejus) \" Bo 195 . \" aff wälgärnigenna ymnoghet \" Su 182 . skolom . . . wi särdeles göra honom (Gud) gönst tak oc kärlek för hwaria ena hans syndherlika wälgärnigh LfK 94 . phila . . thakkade honom for allä hans wäl gerninge Va 39 . the . . . suika siälanna aff hulkra välgerningom the lifwa (quorum benficiis virunt) Bir 3: 10. (hwat lönum fik han aff ondom mannom fore) välgerninga Bil 215 . ","2) god, gärning, dygd. war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plicta synde Bil 458 ."],"f":["-ger- . ","-igh . ","-igg . ","-ar )","välgärningis man","-yng- VKR 77), "]},{"a":"välgöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" . thakka for wälgiort Lg 3: 212 ."],"f":[]},{"a":"välhelbrygdho","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullkomligt frisk. Lg 3: 370 ."],"f":["welhelbrigde )"]},{"a":"välhugha","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["välsinnad, god snäll. ä wäxä wälliuga (trol. för wälhuga) barn tho at the watn drikka GO 129 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 433 f-; jfr äfven ib 94 f-, hvarest en annan förklaring af wälliuga gifves."],"f":[]},{"a":"välhughadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välsinnad. \" hwar wälhughadher man oc wälwiliogher offre gudhi gull oc silff \" MB 1: 355 ."],"f":[]},{"a":"välhälde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gagn, fördel, förmån. \" mek thil välhäldhe \" SD NS 2: 213 ( 1409) . - särsk. till jordegendom hörande förmån. at wi haffom soolth . . . swen bodh !UDDA_TECKEN? (1/2) war gardh vti fryslom i mark . . . meth allom tillaghom som then gardh til lyger . . . oc meth aal the wäll hälli som ther til liggä, som bäther är ath äghe en at mystä SD NS 1: 217 ( 1403), gammal afskr.). Jfr välfälle."],"f":["wääl hälli )"]},{"a":"välia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) välja bestämma sig för. med inf. valde hiärtoghin heldir döö en mz vanhedher at lifua Bil 865 . - med dat. och inf. stephanus wäl sic liggia när sancto laurencio Bil 286 . \" wil thu wälia thik at byggia athina winstro hand, tha wil iak gang a höghro hand wil thu oc wälia a höghra hand tha ganger iak iämpärna a winstro hand \" MB 1: 178-9. - med ack. badh han fornempde laurenz kesa oc wälia en deel af thässa twa SJ 103 ( 1439) . - välja, utse. med ack. þer vi baþin välyom varn läghurstaþ SD 5: 562 ( 1346) . \" tolf män samþykte, walde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum \" ib 376 (1344, nyare afskr.). än the skulu . . . kunung welia, thä äru männene opta wildoghe, ok welia swå opta barn ok ughur magha som rönta män KS 11 (27, 12) . ib 10 (23, 10). Bil 575 . RK 2: 553 . \" þän min sun hafar valt \" Bir 4: (Avt) 185. är then sami min vin som valdir vardhir ib 2: 261 . \" warder konunger a morasten walder \" RK 1: 4457 . \" gudh är ey wildoghir oc wäl ey swa en at han wrakir annan Hel. mäns lefv. 174. - med dat. och ack. at wälia sik husbonda aff allom frankarikis härrom ok jonkarum ogiptum \" Bil 731 . \" wy haffwm hukt oss konung välia \" RK 1: 4454 . - med två ack. vildo han alle biscop välia Bu 28 . \" executores . . . välyom vi . . ärchebiscopen af vpsalum . . . joan cristinäson swen \" SD 5: 567 ( 1346) . \" äf þöm fyoghertan skulu twe väliäs bärghännästärä \" ib 638 ( 1347) . \" aff mangom stadum waldis han biscopir \" Bil 786 . \" han war sinom herra otro ok waldis aff iwinum konunger (af samma hand ändradt till til keysara) \" ib 736 . \" at han är keysare walder ok takin \" ib 315 . - med ack. och prep. til med följ. subst. el. inf. fra þöm dagh wi til kronunnä i swerike forman waldom SD 5: 562 ( 1346) . alt romara borgh radh hafuir thik walt til l keysare Bil 314 . \" en annar man j rikeno . . . är aff gudhi til konung valdir \" Bir 2: 259 . \" ib 4:: (Avt) 183). hwilken som vordher voldher til kyällare swen \" SO 7 . \" starkar longobardus valdes tel at hugga \" Bu 57 . - med dat. och ack. samt prep. til med följ. subst. firi þöm þu valde þik tel folk Bu 77 . \" at welia barn ok ughur magha si til kunung \" KS 11 (27, 12) . ","2) (med småakig granntyckhet) välja, vara granntyckt i att välja, vara granntyckt el. kräsen med afseende på (ngt). thz skal vaktas at man ey wräki älla väli matin (a superstitiosa obseratione ciborum cavendum) Bo 132 ."],"f":["welia . wälliä: vt wälliä SML Prol. valia MElL Kg 4: pr. i var. ","ualdo : vtualdo Bir 3: 402 . ","wäldo Bil 575 . ","welde RK 2: 553 . ","voldher SO 7 . ","woldher: wth woldha Lg 3: 117),","välia ut , "]},{"a":"välikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välbefinnande, välmakt; lycklig el. glad tillvaro, glädje, sällhet; härlighet. thän som hwarte wanda se ällir höra ällir sköta gudhi i sinne välikhet Hel. mäns lefv. 122. jac wet wthan twäkan at mik ska aldirigh välikhet brista (jam nullum decinceps exstecto gloriæ defectum) ib 170 ."],"f":[]},{"a":"välilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr utvälilse."],"f":[]},{"a":"välis","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["eg. väl är; väl, hell. \" velyks tik tu giwidonis siell \" LfK 287 ."],"f":["velys )"]},{"a":"välklädder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välklädd. \" mik thotte som här war en väl kläddir man \" Bil 846 ."],"f":[]},{"a":"välkoma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ankomst i en lycklig stund. \" wi glädhioms af idhre välkomo (vos venire gratulemur) \" Bo 248 ."],"f":[]},{"a":"välkomin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["kommen till hugnad el. glädje. kommen i en lycklig stund; välkommen. med dat. (el. i dess tälle ack.). han foor atir ginom swerike heem oc war välkomin allom thöm gudhi thiänto (a multis cum magno suspectus desiderio, gratious et optabilis bonis) Bil 862 . \" han war hanum wäll komen (hann tekr vel við honum) \" Di 13 . hade han slagit vij aff myna riddara . . . han skulde mek lika well wälkomen wara (vel komin medð oss) ib 125 . ib 171 . han war didrik wälkomen i 102. konungsins men . . . sagdo hertoghomen tidhande swa som konungin haffde them sagt . . . at j ärin gudi wel lkompne ok honom RK 1: 3728 ; \" jfr nedan. - i helsning. väl cimin käre theodore \" Bu 531 . \" väl kompne mine herra (bene vieniunt domini nei) wäl kompne herra mine som wärdhughis vithia mik litit värdhan \" Bil 110 . KL 410, 413 . MB 2: 403, 406 . \" o min herra war wäl komin (bene venisti) \" Bir 1: 158 . ib 3: 237 . \" petrus . . . badh han wara wäl komin j gudz fridhi (Petrus: pax tibi fiat, bene venisti) \" Bil 269 . \" husbondin . . . badh sina gäste väl kompna vära \" Fl 834 . Di 103 . \" the herre i danske fägna mig well ok både mig wara wellkommen häll oc sälj \" RK 3: (sista forts.) 4300 . - med dat. (el. idess ställe ack.). var gudhi väl komin Fr 1256 . Iv 3281, 5569 . ST 282, 293, 473 . \" j ärin gudi welkompne här bönder ok hoffmen hwo här er \" RK 1: 4452 . \" thu äst här väl komin gudhi ok mik \" Iv 179 . ib 174, 4832 . the . . . badho han gudhom väl komin vära Fl 64 . \" konungin . . . badh han gudh väl komin värä \" Fr 1930 . ij skulin . . . bidhia han vara väl komin gudhi ok mik Iv 1730 . the . . . badho honum gudhi väl komin vara ok allum thöm ther fore ära ib 4353 . Fr 1552 . RK 2: 5150, 7995 . Di 285 . \" tw skall wara mik wälkommen (væl skalltu hær komen). sa lenge thu wilt her bliffua \" Di 35 . tu skalth vara os velkommen ib 223 . \" lhon . .. badh alla vara gladha oc välkompna them threm konungeomen \" Bil 916 ."],"f":["väll- . ","vel- . ","vell- )"]},{"a":"välkunnadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["kunnig, insigtsfull, förståndig. \" the män som wiise äre loc wälkunnadhe \" MB 1: 356 ."],"f":[]},{"a":"välla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) välla, bubbla upp, flöda, strölmma, ymnigt flyta. om vätska el. det som innehåller vätska. brast up än kälda vällande þär är iorþen var þörrast Bu 71 . \" brast up ii sama huseno en oleo kälda vällande \" ib 65 . \" mz hunagh ok miolk väldar ok flytar iorþen al \" ib 77 . \" hwarke elder loghandhe älla watn wällande (vulliens) slöckia gudhz älskogha j mino hiärta \" Bil 370 . \" thz (vattnet) wäller som en kätil siwdher thz höris langt hwru th[z) liwdher \" Al 1943 . \" then källa väller swo som then kätil ouer elle henger oc vällin alla weghna wm ganger (keldan vall svá, at alla vega kastaði um) \" Iv 395 . - sjuda, koka. lät han vellande (ferventem) watn ifuir hans blodugha vnde Bil 327 . \" blodhit val ij thera saar som thän ketil ower ellin staar (var þeim svá heit, at bloðit vall i sárunum) \" Iv 5013 . \" then kätilin i heluite weller \" RK 1: 337 . \" domicanus . . . lät . . . siuþa han liuande ii vällande oleo panno: sua som hans liif var menlöst af allom kiötlekom lusta. sua var hans likame i vällande oleo menlösa af pino \" Bu 149 . \" ther saatom wi ower wällande kötgrytom \" MB 1: 322 . konungen . . . badh säthia stora grytor oc braadha pannor offwir eldin. oc them göra wällande hetha (d. v. kokheta) ib 2: 298 . - sjuda, komma i kokning el. smältning, smälta, öfvergå el. vara i smält tillstånd; flyta. lhan lät smiþa vaghn af iarn ok fylla mz oleo quaþo ok tiäru. lok lät tända bal vndi. ok bränna. tel lvaghnen val (Cod. B, C södh 1019) Bu 505 . dyocleeianus . . . lät giua drikka primo vällande bly ib 529 . \" brännande som vällande bly \" Bir 3: 87 . hiärnin val (ebulliebat) som bly ok vt flöt som tiära ib 136 . \" the gropana varo alla fulla mz glödhetom oc vällande malm \" Pa 18 . - upplåga, flamma. jak skal opfylla thom mz brännande eld oc vällande (ebuliente) Bir 3: 12 . ","2) (i mängd) framkräla, kräla, vimla. ther alskona matka wllo Pa 22 . \" lys oc madka wullo flokkom \" Lg 112 . - vimla, vara full af. wespacianus hafdhe ena fula sot innan sinum näsum swa at the wllu fulle mz matkum Bil 312 . \" hötte hanum hans köt vella mz leuandis madkom (corpus tuum vernibus scaturiet) \" ib 577 . ","1) (i mängd) kräla lfram. ruthnadhe hans kinben swa at makhka flutu ok wollu wt fluckum Bil 253 . Jfr utvälla. ","2) låta framvälla, spruta ut. the siäla han (Cerberus) igen wt aff sik wälder Al 6948 ."],"f":["wälder Al 6948 . ","wäldher Bil 303 . ","welder Iv (Cod. B, C) 5013. väldar Bu 77 . ","väller Iv 395 . ","wäller Al 1943 . ","uällir: opuällir Bir 3: 140. weller RK 1: 337 (i rimsl. med heller). impf. val Bu 505 ; Bir 3: 136 ; Iv 5013 . ","wllu Bil 312 . ","wllo Pa 22 . ","wullo Lg 112 . ","wollu Bil 253 . ","wollo: vth wollo St 538),","välla up , välla upp, springa upp, fara upp. wäldher ther dighir diäfwlskapir vp ij wädhrith ifuir brunnenom Bil 303 . Jfr upvälla. ","välla ut , "]},{"a":"välla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["koka, bringa i kokning, underkasta kokning, bereda genom kokning. hwast oc kalt är watnit, wtan thz siwd so tisxxana, ällir j biwgge llis oc silas \" Bir 4: 63 . jak var väldir oc sodhin mz olio ib 3: 354 . \" nätsla frö wält j honagh \" LB 4: 351 . \" fore allo thesso är näsla frö goth mz honagh älla win wält ib. skal man . . . wälla them (rosorna) i wiin \" ib 7: 4 . \" ib l6. - upphetta, uppvärma. fätman wardher aff blodzsens bränning aff starkom hyta wällande honom oc omwandande i bränningenne \" LB 5: 293 . - böra flytande, smälta. bödh han at bly skulle vällas (plumbum liquefactum) i store panno KL 372 . ST 105 . "],"f":["wällis Bir 4: 63 . ","wellade Di 48 . ","väldir Bir 3: 354 . ","wält LB 4: 351 (på stvå st.). imperat. wäl ib 7: 6 . " wälla ib 3; dock snarare att uppfatta ss inf.), ","välla saman , koka samman. skal man tagha abroth oc malyrth oc wälla saman j starka ethikio LB 5: 77 . " skal man taga getha miölk och krassa fröö wälla tz saman tz skal han dricka ib 7: 3. - smälta samman. han . . . tog stalit . . . oc wellade thz saman " Di 48 . ","välla til hopa , koka i hop, koka samman. thz skal lman wälla alth til hopa LB 7: 3 ."]},{"a":"vällinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välling, gröt, soppa. \" MP 1: 190. Lb 7: 183. hon . . . giordhe sigh vellingh (polentam) \" MB 2: 210 . enkte haffwandes til födho wtan wällingh som the blandadho aff watn oc groffwo myöle LfK 19 . \" göra velling af hafra gryn, ätikia oc vatn \" LB 7: 302 . äta welling giordhan aff watn oc hafra gryn oc smör oc miölk ib 3: 115 . \" mz lyonum wälling \" ib 77 . \" i blöthan wällingh \" ib 2: 10 . \" tach rog och sywdh han ther til ath han warder som wälling \" ib 68 . \" gör thik kaal ällir vellingh aff fersko fiska dudhi ällir fersko köthsudhy ib 3: 182. Jfr kalk-, rogh-vällinger. \""],"f":[]},{"a":"välliuga","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se välhugha."],"f":[]},{"a":"vällivande","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väl 4."],"f":["vällivaskolande"]},{"a":"vällukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vällukt, doft. eg. och bildl. tha hon saghe the wänasta roser oc lilyor, oc marghskoma yrther, oc kändhe theras wällokt Lg 3: 279 . owergangandis aldra dyrasta krydde oc smörilsinna wällukt oc söthet Su 205 . ib 202 . \" dygdenna wällokt \" ib 61 ."],"f":["-lokt )"]},{"a":"vällukta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sprida vällukt, dofta. härran sagde, nar iak är i thinne siäl, tha wälluktar min eghin godhet i tik Mecht. Uppenb. 205."],"f":[]},{"a":"välluktande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välluiktande, doftande. eg. och bild. loflica idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte Bo 147 . \" wälloktande blomstir \" Bir 1: 179 (på två st.). the skulu ey lokta the söta loktena j mino rike. gangande owir al lwälloktande thingh ib 151. thine fötir varo . . . swa som fwlle mz välloktande yrtom thy at thina siäl astundilse ok hoop varo . . . välloktande til aldra äptirdöme lok äptirflöghilse ib 3: 315 . VKR II . mz . . . wälluktande kryddhom MB 2: 182 . \" j eth wälluktande bunden \" Su 202 . wälluktande mandragore ib 203 . \" thine spena äru . . . wälluktande aff aldra dyrasta krydde \" ib 204 . Jfr vällustande."],"f":["-loktande )"]},{"a":"vällust","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njutning, nöje, fröjd. \" hwar iak thogh swa stora hoghswalilse glädhi och frögdh mz alzskons söthma oc wällust \" Lg 812 . - behaglig ställning, angenäm tillvaro. paradiis . . . hwar adam oc ewa waro i store wäll lust stadde Lg 3: 465 . \" eder herredöme maa vethe for sanningh ath iach sijtter her ickä i saa store vellösth som alle teckiä \" HSH 20: 267 ( 1508) . - särsk. om sinlig njutning och värdlslig fröjd. j the wällust han hafdhe ST 373 . thw . . . skalt haffwa athrhaldh i maat oc dryk, oc i glädhi, oc skalt fly alla wällost Lg 3: 335 . \" at hon mykyt hetelika haffe älskat wärldena oc henna wällust \" ib 415 . \" maa människian wtan alla syndh haffwa nakra wällost oc glädhi \" LfK 161 ."],"f":["-lost . ","-lösth )"]},{"a":"vällustande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["angenäm, behaglig. \" the wällustande balsama smörilse \" LfK 73 . \" cynamonium oc balsamus, oc alzkona wällustande yrther oc trä \" Lg 3: 279 . Sannolikt är dock på båda ställena wällustande felaktig för välluktande."],"f":[]},{"a":"välluste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["njutning, nöje. hwilka frögdh oc glädhi enghen wärdzliken wälluste kan widherkliknas Lg 3: 393 ."],"f":[]},{"a":"vällustogher ajd.","b":[],"c":"","d":"","e":["angenäm, tjusande. \" haffdhe widh sit palacium en widhan oc wällustoghan trägardh \" Lg 3: 279 ."],"f":[]},{"a":"vällustoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["angenämhet, behag, förnöjelse. \" war thän trägardhen swa lusteliken at yterhmeer wällustoghet kwnne man ey finna i blandh cedros oc cypressons som wäxa oppa bärghen syon oc lybano \" Lg 3: 279 ."],"f":[]},{"a":"välläghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["godt el. lämpligt läge. thet wi haf. uom giort eet laghlikit iordha skipte fore samfäld ok wäliäghis skul meth joan öyarssoni Sd NS 2: 75 ( 1408). ib 74 ( 1408) ."],"f":[]},{"a":"vällärdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vällärd, med god lärdom utrustad. sende sanctus ansgarius thwa . . . mykit wellerda . . . men til konungh stenkil PK 232 ."],"f":[]},{"a":"välmak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ro, hvila, beqvämlighet, goda dagar. ij ärin alt wane widher wäl mak Al 1389 . \" wi mistom . . al then hedher ok alt thz wäl mak ther alexander later os tee \" ib 3170 . ","2) gagn, nytta, fördel. hulka tre gardha nyclis diäkn . . . säk laglika meth klostrena till lagdhe äpter beggias thera vällmak, fore twa gardha på falonne SD NS 2: 213 ( 1409) ."],"f":["väll )"]},{"a":"välmakt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) full kfraft, tillstånd el. ltid d man ngt förmår el. då man orkar uträtta ngt, välmåga, välbefinnande. gudh lofwar thöm godh löön, thär miscundsampleca gernnga göra meth kiärlech li sinne wälmakt til ordh ok sinna i lifsens helbrygdho tima SD NS 2: 11 ( 1408) . ib 44 ( 1408) . 53 ( 1408), 213 ( 1409). cord gaff then sama fierdungh i sins liiffs welmacht hennes dotter SJ 133 ( 1444) . FH 3: 113 ( 1447) . swa länge j ärin j idhre wälmakt (quamdiu vires suppetunt) . . . tha brukin idher oc forsumen ekke idher at saman sanka idher hymelzlika rikedoma Su 242 . Gers Ars A 3. Lg 3: 584 . - (?) tycer dhöm alle raadh vare, athi skele holle eedher son vedh välmagth FM 503 ( 1510) . ","2) välmakt, makt, tillstånd af makt el. lycka. aldrigh haffde han tess akt tha han war j sin wel makt ath böndher skuldo swa offuer honom rada RK 2: 4487 . ib 1021 . \" j thesse welmact oc walde öktis guz räddoghe oc kerleker mz honum \" Lg 3 . 197. Va 4 . ","3) fullt gällande kfraft, full giltighet. forhopendis eder herredöme sadant . . . fulborde oc wed velmacth holle wele HSH 24: 32 ( 1512) ."],"f":["-magth . ","-macht )"]},{"a":"välmatadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) väl afpassad. til thäs natwra stadnar oc wardher stadigh mz rätto samblande oc wälmatadho watn oc heta MB 1: 120 . blyufa . . . i välmattande (för -adhe) tämppran MP 2: 124 . ","2) måttlig, sedlig, sansad. liff vämactadhir (modestus) Bir 3: 432 . \" tz barn som tha födis, thed vardher glath och velmottath \" LB 7: 92 ."],"f":["velmotthadher . ","välmattadher: -ande för -.adhe MP 2: 124 . vämactadhir för -mattadhir Bir 3: 432),"]},{"a":"välmoin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["fullmogen, frucht som är ripa oc wälmoghän LB 6: 282 ."],"f":["-moghän )"]},{"a":"välning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["väljande, val. \" om bysitiaria welnyngh \" SO 97 ."],"f":["welnyngh )"]},{"a":"välnytia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väl 4."],"f":[]},{"a":"välplägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förpläga them . . . hysa oc wälplägha Lg 3: 511 ."],"f":[]},{"a":"välpläghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["god förplägning. för wenskap skuld, ällar wälpläghan oc kropfyllo, lisma för höghom oc herrom LfK 53 ."],"f":[]},{"a":"välprydder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl prydd, som är i sin prydnad. ey gör iordhrikis klädhe wplryddan klärk Ber 28 . - väl utsirad. sex uthskorna och välprydda fägersta änglar TK 269 ."],"f":[]},{"a":"välredder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , p. dj. väl rustad, väl utrustad. the . . . loffuade honom . . . jce [100] welredde men RK 2: 3747 . \" thänne prydde oc välredde hästir \" Bir 3 . 386."],"f":[]},{"a":"välrinkande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välluktande. \" mz wälrykande yrtom \" MB 1: (Cod. B) 552 ."],"f":["-rykande )"]},{"a":"välrotadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl rotad. välrodat trä Bir 3: 61 ."],"f":["-rod- )"]},{"a":"välsidhugher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sidhugher."],"f":[]},{"a":"välsighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["prisa, lofa. \" jak skal välsighia (benedicam) gudh j huariom thima \" MP 1: 9 ."],"f":[]},{"a":"välsighna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) välsigna, nedkalla Guds nåd och hjälp öfver (ngn). hwa som thik wälsignar, han skal wara wälsignadher MB 1: 416 . o fadhir. välsighna thu mic KL 303 . \" gaff biskoppen oc tämpelsens klärka them til hopa, them wälsighnande til hälokt äkteskap \" Lg 3: 634 . - med dat. at hon . . . välsigne hatandom sik (benedicat persequentibus se) Bir 3: 170 . - välsigna, helga, (under bön el. tacksägelse) nedkalla välsignelse öfver (bord el. måltid). alle thwa sina händir oc standa sidhan om kring oc välsigna bordhit för än the sätias (circumstantes mensam devotissime benedicunt) Bo 171 . (under uttalande af välsignele) hels,a egna vä'lkomstel. afskedshelning. var herra ihesus oppinbaradhis thöm ther ginstan. vmfägnadhe thaghan innelcia sina modhir. heladhe oc välsignadhe hona. oc hon välsignadhe han (amplexatus est natrem valefaciens ei, et mater eum tenerrime) Bo 245 . ","2) välsigna, förläna nåd och goda gåfvor åt (ngn). om Gud. väsignahde gudh hans värlzlika brodhors hws KL 272 . \" then hälghe ande wälsigne mik Sv. Böner 22. \"","wälsegnadister: -iste Gers Ars b 5), ","1) märkt med korsets tecken, signad med korstecknet. opta är wadhin när säl är thän wälsighnadhir är (felix cui crux benedicit) GO 169 . ","2) välsignnad, helgad. \" thetta välsignadh brödhit \" MP 1: 179 . \" hans siäl skal mättas aff thy välsignadha brödheno som ihesu christi likame är \" ib 2: 137 . - (genom bön och välsignilse) anbefald åt (Gud)? far in wälsignadher gudhi (benedicte Domini) hwi halder thu wte MB 1: 205 ; \" jfr 3. - (under uttalande af välsignelse helsad. þän tima sanctus iohannes com atar af patmos . . . þa varþ han takin mz myckom heþar i efeso staþ. ok öpto alle välsignaþar som kumbar ii guz namn \" Bu 151 .","3) välsignad, (af Gud) benådad, utrustad med goda gåfvor. thu skal wardha wälsignadher aff gudhi MB 1: 258 . \" wälsignadher wari han som miskundh mz tik giordhe \" ib 2: 210 . \" skalt thw gärna omganga ey at enast mz varom herra ihesu oc hans apostlom. vtan ämuäl mz thässo välsignadho härskanio som är lazaro, martha oc maria \" Bo 155 ; \" jfr 4. \"","4) välsignad, med tacksamhet el. tacksägelse ihågkommen; prisad, lofvad, högtlofvad. at thin kärlekir brinne til ensampnan gudh oc hans gudhelikx kärlekx eldher wmfämpnandis tik, gifui tik hwilo a sinom wälsignadha arme Bir 4: 20 . marie wälsignadhe likame ib (Dikt ) 247 ; jfr 2. huru mangfallelika the smu iomfrunna wälsignadhir wili vndirgaff sik gudhz thiänist ib 250 ; \" jfr 2. y tjns helgasta wälsegnadiste dödz . . . makt \" Gers Ars b 5. maria fagnaþe fägin sinom bröþom: ok baþ sin son vara iuäl signaþan firi alla naþe (dominum benedixit) Bu 14 . ihesu namn se väl signat äuinneleka ib 166 . hon (Jungfru Maria) fiöl . . . a knä . . . sighiande. min välsignadhe son. gak mz thins fadhirs ok minom välsignilsom Bo 36 . \" välsignadhir vari var gudh som os sändir hiälp \" ib 208 . \" uälsighnadhir vari thu gudh aldra thinga skapare \" Bir 4: 159 . \" väslignadh vari thw (Jungfru Maria) mz äuerdhelike välsignan \" ib 2: 43 . vari thw väsignadh thy at thw äst modhir oc jomfrw ib. wälsignadha (benedicta) wari thina händher oc arma . . . wälsignadhe (felices) wari thina roosane kindher Su 216 . \" thit wälsignadh modherlika bryst \" ib 217 . the thry ordhen som äre benedicta tu in mulierbus the mugha thydhas aff the höghtidhene som hon war op takin til lhimmerikes oc höghd op ower alla himmerikes cora the ordhen haffua swa myket wnderstanda som thu äst wälsignadh offuer alla quinna j jorderlike, thy at tha war hon lowadh oc äraddh aff allo lhimmerikes härskap MP 3: 501 ."],"f":[]},{"a":"välsighnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) välsignande, nedkallande af Guds nåd och hjälp. at hon (klosterregeln) styrkis aff thinne wälsignan, som är min ämbitz man j iordherike Bir 4: 114 . \" skörlifnadhin är gudhz owin och fadherlika wälsighnans och godhz fortapilse (paternæ benedictionis atque substantiæ peridito) \" Ber 79 . ","2) välsignilse, Guds nåd och det hvari denna visar sig, välgång. the . . fingo arswext oc wälsighan a allo thy them tillhördhe ST 110 . ","3) lofprisande. \" the . . . helsadho hona (Jungru Maria) mz alle the välsignan som the gato \" Bo 242 . \" välsignadh vari thw (Jungfru Maria) mz äuerdhelike välsignan \" Bir 2: 43 ."],"f":[]},{"a":"välsighnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f. ","1) välsignelse, nedkallande af Guds nåd och hjälp. gaf han folkino i yybærnia sin välsignilse oc badh for thöm innerlica til gudh Pa 4 . wil han (Isak) iämsköt giwa honum sina wälsignilse MB 1: 212 . ib 213 . han (påfven) . . . gaff . .. hänne . . . sin välsignise KL 355 . \" gif mic välsignilse o andelikin modhir \" ib 303 . hon . . beddis välsignilse af hänne (Clara) ib 349 . fiol ödhmiuktinna mästare a knä oc beddis bendicionem ok hon (Jungfru Maria) fiöl samuledh a knä . . . sighiande min välsignadhe son gak mz thins fadhirs ok mknom välsignilsom Bo 36 . - om väsignelse som uttalas öfver församling ss afslutning af gudstjenstlig förrättning. nar mässan war ändat, oc wälsignilsen giffwin Lg 332 . \" at biscopen äpther fornämda stykke gör ok gifwer wälsignilse ofwer kirkiona ok folkit Sv. Kyrkobr. l252. - om bordsbön. til qwäl drikkin äptir aptansangin wari wälsignilsen potum ancillarum suarum bendeicat rex angelorum \" Bir 5: 72 . \" ljnnan abbatissona fra waru skal priorissa giffua wälsignilse \" ib. \" tha wälsignilse är giordh tha siti hwar en til bordz \" ib. \" alt ther til bordzsins wälsignilse (bendecidctiones mensæ) läsis \" ib 4: 13 . Su 370 . - välsignelse, af Gud el. Kristus tillsagd och förlänad nåd och hjälp. jak skla giwa thik son, som iak skal giwa mina wälsighnilse (cui bendicturus sum) MB 1: 87 . tak . . . välsignilsen af piltenom ihesu Bo 19 . tha han hafdhe giwit thöm sin välsiginilse. foor han fran them ib 238 . ib 239 . ","2) välsignilse, tacksam hågkomst. hans (Petri) nampn är j välsignilsom j himerike oc jordhrike Bir 2: 150 ."],"f":[]},{"a":"välskapadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) väldanal, väl beskaffad. lytidh hafdhe forslaghit at mankönet hafhde warith lärt, atherlöst, frälst, wtled af lfängilsomen ok innan lyst, wtan thz hadhe wordhit wäl scapath ok fangit i gen siin rätta skipilse (måhända snarast att fattas ss två ord) Sv. Kyrkobr. 327. at mankönith hafdhe warith . . . innanlyst ok wälskapdh (möjl. att fatta ss två ord) ib 328 . ","2) väl anordnad; välgrundad. thässe omskiptilse kombir stundom aff mino välskapadha (ordinata) gudlica tillate Bir 2: 307 ."],"f":[]},{"a":"välskapilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? danande till det goda, omskapelse (till en bättre beskaffenhet el. ställning). bedhis the hälgha kirkia a mankönsins wäghna thänna wälskapilsen af synda sidhwänio ok böghelikhetinne, ok til rät skipilse Sv. Kyrkobr. 327."],"f":[]},{"a":"välskapter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välskapad, välbildad, fager, vacker. \" rätwis mansz siäl är fagher och wälskaft (formosa) \" Ber 90 . \" marminnan är ofwan naflan wälskapt som fagher iomfru, ok nidhan til wanskapt \" ib 159 . \" aldre wari thin akt at thu astwnde at kallas af mannom fagher oc wälskapt \" ib 173 . ib 113, 162, 174 ."],"f":["-skafter )"]},{"a":"välskikkadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl inrättad, väl ordnad. tha the helgha kirkia war tilsät oc riket welskikkat Lg 3: 345 ."],"f":[]},{"a":"välskipadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["1) väl inrättad, ordentlig, väl beskaffad, tillbörlig. al lvanskipat thing osynlik äru orolik ok al välskipat äru rolik MP 2: 60 . \" at haua matelikit ok välskiptat härskap \" Bir 3: 409 . vil jak siälfwiliande atir halla mit köt oc lifwa mz skylloghe oc välskipadhe matto (modo debito et ordinato) til gudz hedhir ib 329 . \" fiärdhe stadhin är äronna stadhir j honom är fulkommin älskelikhet ok wäl skipadhir (måhändo) att fatta ss två ord) kärlekir (caritas ordinata) swa at änkte astundas vtan gudh ok thz som astundas for gudz skuld \" ib 1: 388 . wälskipadhir kärlekir är mz hulkom som kötit ok wärldin älskas ey vtan til ensamit vppehälde ib. \" wälskipadher gudz älskoghe \" MB 1: 358 . \" wälskipadh skälikhet (ordinata discretio) \" Ber 22 . ","2) ordentlig, iakttagande ordning och rätt mått. vari . . . maria skällik j bönom ok väskipadh (ordinata) i guz lofwi Bir 3: 167 . ","3) väldnad, väl beskaffad, välartad. hulke som äru välskipadhe (bene ordinati) aff natur ok fölghia sina foräldra godha gerninga ok fotsporom Bir 3: 308 . ","4) helbregda, frisk, sund. mädhan wi ärom hele oc lwälskipadhe at waro liwe MB 1: 475 . ","5) väl, skickad. \" Sv. Kyrkobr. 328 (se språkprovet under välskipilse). \""],"f":[]},{"a":"välskipilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["god beskaffenhet, god el. lycklig ställning. thänne läkedomen gaf mankönino war härra ihesus christus, thäntidh han wpfor til himbla ok sände sinom känneswenom ok apostlom a pinzghinzdagha dagh thän hälgha anda, ok allom crisnom människiom sidhan i döpilsomen, thy at tha fingo the, ok wil lfam nw i döpilsomen the wälskipilsen, at wi wordhom qwäm ok wälskipat til at fa himerikis rike Sv. Kyrkobr. 328."],"f":[]},{"a":"välskriptadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["väl skriftad, som väl gjort sitt skriftermål. han swaradhe sik altidh wara wälscriptadhan KL 28 ."],"f":[]},{"a":"välsläktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["af god släkt, välbördig. han är wäl släktadhir (generosus) Bir 1: 335 . \" wändha han sin hogh oc hiärta till enna wälskaktadha oc wänasta iomffru \" Lg 333 . - i fråga om släkt väl utrustad. thu äst . . . wäslättadher (ornatus) mz brödher oc söner MB 2: 224 ."],"f":[]},{"a":"välsmaka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smaka väl, framkalla behagliga smakförnimmelser hos (ngn). oeg. med dat. hulkom enkte välsmakar vtan världinna sötme MP 1: 182 . - part. pres. välsmakande, välsmakande. tha wardh alt watnith söt oc wälsmkakande MB 1: 321 . välsmakande matzsins lustelik redha Bo 126 . - oeg. andelikit salt om hwilkit wärldzslika människor skuli wälsmakande wardha Su 64 . \" thin stadhfestilse oc neekan oc twäkan vari välsmakande af skälikhetinna salte \" Ber 278 . med dat. göra hedhunna gudhi wälsmakanda (rättadt från muntökan mat) Bil 214 ."],"f":[]},{"a":"välstadder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["i god ställning varande. mädhan the äre hele oc wälstadde at helso oc päningom MB 1: 475 ."],"f":[]},{"a":"välta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) hopvältrad hög; stor bunt (af ris). mich tycthe raadh vara, ath i lathe göre nogre flotter aff tijmber, sadane som the haffue vid färenär op i dalena . . . pa floterna kan man göre store velter aff riiss sa tycka, at engte hoffuit stycke skywter ther i genom, oc forware them med torff för fyrpiil pa alle sider BSH 5: 290 ( 1508) . ","2) = vältra. Jfr i latiniserad form: arbusta sea sarmenta colligunt, & hæc virentibus iniperis vbique cresentibus, cum pice, cvortieque arboris betulinæ ingeniso comendio restibus constrigunt: idque ade immani altitudine, & mangitudine instar longarum turrium effciunt, vt vnamquaque congeriem (quam veltam vocant) antrorsum montendo, circiter viri centum volant, aut plure, prout immensitas huiscemodi veltarum requirit: quæ etiam velta talem secruitatem motiribus suis ob vastam spissitudinem præbet, vt nullo sagittarum, scorpionum, aut tormentorum genrer in eius admotione lædi possint Olaus Magnus Hist. de gent. septenir. l VII c. 17. ventos expectant, & eligunt tempestuoos & austeriores, qui admotos & accensons veltarum funnos, & flammas tectis arcium intrudant ib c. 18."],"f":[]},{"a":"välta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) välta, vältra, rulla. the wälto han j brännestens bazstuwo KL 120 . \" lästhe han alla tre dörena j ghen ok welthe stor bergh ok stena oppa \" Di 288 . ","2) välta, kullvälta, stjälpa. lithin thuwa välthir opta storth las GO 380 . ib 1003 . - refl. vältas, vältra sig. hulike . . . skaro af hanom hans näsa oc läpa oc arma oc läta han swa vältas j sino eghno blodhe KL 70 . - välta up, uppröra. diäwlin välte up sion af grunnom (mare concitat) Bu 137 . - Jfr afvälta."],"f":[]},{"a":"välta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vältra sig, rulla sig, rulla. taa han haffde seg inne lykth (näml. i den urholkade stocken) taa valth han i aana Di (Cod. B) 315."],"f":["vältär VGL I FB 2 impr. valth Di (Cod. B) 315),"]},{"a":"vältalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vältalighet; väl sagda el. väl lagda ord. vplyfthen . . . thera hiärta mz idhre wäl talan (ad eloquim vestrum corda erum erigite) MB 2: 159 ."],"f":[]},{"a":"vältalande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som talar väl, vältalande, valtalig, som uttrycker sig väl; som röjer el. vittnar om vältalighet. jak är ey wäl talande (elquens) sidhan iak war bränder a minne tungo MB 1: 285 . ib 286 . \" tyberius war . . . mykit bokius ok wäl talande \" Bil 299 . \" han war wäl tandhe badhe innan latino ok grescu male lib 377. \" Bo 110 . \" the astunda at wara wäl talande ther til at the maghin faa manna loff \" Bir 1: 193 . \" maria . . . predicadhe for them mz wältalande thungo (linque discreta) \" Bil 266 . vndrado the mykyt a hans ordh ok vältalande maal ib 846 . Lg 293 ."],"f":[]},{"a":"välthäknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) bälbehag, behag, vilja, önskan. for alla nadh . .. mädh hwilke gudh . . . wäfhdoghis jngiwtha mannenom sins hälghasta wilia wälteknadh (beneplacitum) Mecht. Uppenb. 282. mz allom mins likama sinnom. hwilken han all giordhe saa samdräktogh oc wäl lydhande, äpther alla sin wälteknat at honom syntis sigh them aldra lusteligast at sionga oc leeka wthy Lg 812 . \" thz the wndhersta wara formanzsens wilia oc wäl täknadh \" LfK 154 . - välbehag, behag, tillfredsställese, nöje. the samma iomfwnne til wyrdningh oc wältäknat Lg 814 . \" thz som iak wiste oc formatte göra gudhi til hedher oc wältäknat \" ib 818 . ib 3: 298 . ","2) välbehag, ynnest, nåd. tha thu bidher fore them som äru i minom wältäknat (beneolentia) Mecht. Uppenb. 205."],"f":["-täknadh . ","-täknat . -tecknadh. -teknat),"]},{"a":"vältoktadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["sedig. \" lsniällir man och wältoktadher \" Ber 61 . \" thed barn som tha födis, tz vardher . . . weltokthath \" LB 7É 94."],"f":[]},{"a":"vältra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äfvensom valtra, v."],"f":[]},{"a":"vältroande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["troende (ngn) om godt. med dat. allom wältroandhe MB 2: 202 ."],"f":[]},{"a":"välvaxin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välväxt, välbildad. \" han war . . . wellwoxen vpa alla synä lemar \" Di 128 ."],"f":["wellwoxen )"]},{"a":"välvaxter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["som står i vacker växt. then som hawir käran häst spar ey sinne väluäxsto (delecabili) äng at hästin skuli ther födhas Bir 3: 223 ."],"f":["-uäxster )"]},{"a":"välviliande","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["välvillig. \" somlike . . . af närstandande iudhom hulke väluilande varo \" KL 381 . MB 2: 377 . - med dat. skal . . . almoghe herrom ok höfdingom sinom lydhen ok wälwilande wara KS 77 (190, 84) ."],"f":[]},{"a":"välvililika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) välvilligt, godhetsfullt, kärleksfullt. naar the wisto hans wilia vara at wilia wäluilika (beniqniter) vt sätia sin son for faghna thrälsins frälse Bir 4: (Dikt) 244. hulkin swa mangom giordhe wälwiliolika astunadh godh thing ib 269 . välviligt, vänligt, med vänlighet. thz iak mana thik nw wäluilelika Bir 1: 143 . ib 394 . \" gak vt mot swa höghtidhlikom gäst. takande han wälwiliolika \" Su 440 .","2) med villig håpg, med ifver. tha som isep sik nw wälwilieligha til redde Lg 3: 634 . ","3) frivilligt. \" land oc städher som taken warda, äller seg wälwilyelika wndigyffwa oc haand ganga konwgenom \" PM 33 ."],"f":["-uilika Bir 4: (Dikt) 244. -uilelika ib 1: 143 . ","-wilyelika PM 33 . - wilieligha Lg 3: 634 . wiliolika Bir 4: (Dikt) 269; Su 440 . ","-uiliolika Bir 1: 394 ), "]},{"a":"välvililiker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) välvillig, vänlig. \" badh iag them sxeg emott them welwilieliga thee \" RK 3: (sista forts.) 4406; möjl. att föra till välvililika. ","2) villig. \" thenna stranglikhetena hyölt hon i mangh aar, mz store ödhmykwkt oc wälviliolika tolomodhe \" Lg 3: 651 .","3) frivillig. aff wälviliolikom (voluntaria) fatikdom Su 55 ."],"f":["-wiielig . ","-wilioliker )"]},{"a":"välvililikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["välvilja, vänlighet, godhet. hwilkin lankt syntis ga iwir andra i kärleek . . . siäflikhet. välulikhet KL 199 ."],"f":["-uilikhet )"]},{"a":"välviliogha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adc. ","1) villigt. \" han . . . wäluilioga oc gladeliga til dödhen gik \" MB 2: 297 . ","2) huldt? wälsignadhe wari thina roosane kindher, mz them werdogasta oc dyrasta blodhen swa wälviliogha beprydda (gernæ . . . roseferæ matris felicess, sanquineo cole vernantes) Su 217 ."],"f":[]},{"a":"välviliogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) som vill väl, välvillig, mild, god, kärleksfull. o huru väluilioghir loc kärlexfullir then läkären var MP 1: 26 . \" tha är han tröstelikin vin ok troin kompan ok väluiloghir herra \" Bo 232 . \" thu är väluiloghir oc storlica miskunsambir \" KL 41§4. MB 2: 407 . Gr 295 . \" o väluiloghe o söte gudh \" Bo 208 \" o väl viliogaste (benignissime) gudh \" Bir 1: 323 \" o wäl viliogasta modhir (yttradt till Jungfru Maria) \" ib 346 . ib 3: 123. bidhia til piltin ihesum ok hans modhir oc innärlica thänkia thera fatikdom. ödhmuikt oc väluiloghan godhlek Bo 6 . ib 62 . - med dat. (el. i dess ställe ack). thu som allom är väluliloghir oc liofwir (cunctis es benignus) Bo 191 . \" jag war wälvillig alle till liika \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 . - välsinnad. at the armaste och ilwiliologe vare hade mere macht än the som velwilioge äre HSH 20: 153 ( 1507) . - välvillig, vänlig. hwar een iþna at finnas mildare. ödhmiukare. väluiliughare oc þulughare än annar KL 183 . \" lvilia the ey nw tro minom wäluiliogasta ordom tha skulu the tro gerningomen nar the koma \" Bir 1: 199. - vänlig, förbindlig. myn ödmywge welwiligh helse nw och alt tiid kerlige send HSH 19: 96 ( 1505) . myn ödmywke welwilog tyro thienist nw oc altiid forsendt ib 20: 151 (1507); jfr 2. ","2) (fullt) villig. wise kununga ok höfdinga . . . the sit folk wilia göra wälwilioght KS 80 (197, 87) . \" hafþe þu egi varit sua väl viliugh honum alt äpte þy þu hörþe at sigha \" Bir 4: (Avt) 182. wi . .. arom wäluiloghe (parati) at stadgha mz idher stadughan fredh MB 2: 268 . Lg 3: 435, 529 . LfK 154. HSH 19: 69 ( 1504) . \" huar vi kunne vare edert herredöme til vilie oc tienisth, skulle i finne oss veluillige tiill \" BSH 5: 149 ( 1507) . \" wilia wij lathe fynne oss veluilioge til alth thet swerigis riche . . . kan komma til nytte \" HSH 18: 153 ( 1497) . ib 72 ( 1497) . jach . . . är alwarlige veluillliogh till ath giffwe mich vtöffuer till eders herredöme ib 20: 158 ( 1507) . - med gen. thäs. toss är iac welwilig HSH 18: 128 ( 1497) ."],"f":["-uiliogh HSH 20: 158 ( 1507) . ","-uilioger: uiliogä ib 19 . 69 (1504). -viliugher: -viliugh Bir 4: (Avt) 182. -uiliugher: -are KL 183 . ","-uilogher: -uiloghasta Bir 3: 123 . ","-uilluger: -uiluge BSH 5: 149 ( 1507) . -wiigh HSh 19: 96 (1505). -wilig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 275 ; HSH 18: 128 ( 1497) . ","-willig ib 72 ( 1497)),"]},{"a":"välvilioghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) välvilja, mildhet, godhet. här mat thu thänkia oc skodha vars herra mangfalla godhlek oc väluiloghet (bonitatem et benigitatem) Bo 232 . ib 114, 178 . Bir 2: 115, 303. MP 1: 210, 2: 123 . \" see her tännas hälgasta modhrennas ödhmywkt oc stora wälvilioghet \" Lg 3: 698 . the (ɔ: wärldzlik dröfwilse) vtsläkkia domarans wredhe ok vmwända hans grymmelikhet i vinskap ok välviloghet (benignitatem) Su 441 . \" naar iak mz heetom kärlekx brona, samanfögde thässe dygdher som är ödhmyukt. tulimodh säfflighet. wälwilioghet, oc gudz oc jämkristens kärlek \" Lg 823 . ib 214 . - välvilja, godhet, ynnest; ynnestbevis, välgärning. i haffuä mw macht at göre honom nogen weluilighet och bestandighet igen, ther han mattä kommä wtaff sin geld medh HSH 18: 11 ( 1494) . \" for thet store bestand och welwilighet som hans nadhe haffuer oss . .. optha beuist \" ib 146 ( 1497) . - välvilja, tillgifvenhet. för thera wäl wilioghet the til os haffwa (propter benigaitatem, quam erga nos habent) MB 2: 258 . \" för then wälwyliogheth ok troheth iak nw förwmmyth hafwer aff ider \" BtRK 434 (1516, orig.) . ","2) god vilja, villighet. skodhandis thes throna folksins wälwiliogheth oc gudhlika akth ST 95 . ","3) välbehag, behag, nöje; gagn, tjenst. wiliom wij alle wara lidher nadh til tienist, tro och welwilligheet BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . \" wij göre altiid gerne huadh eder är till gode veluillioghet och kerligh \" HSH 20: 196 ( 1507) ."],"f":["-uilioghet HSH 20: 196 ( 1507) . ","-wyliogheth BtRK 434 (1516, orig.) . ","-uiloghet Bir 2: 115, 303 . ","-uilighet HSH 18: 11 ( 1494) . ","-wiligheth ib 146 ( 1497)), "]},{"a":"välvilioghlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["välvilligt, mildt, vänligt. \" skodha . . . varn herra ihesum hwat (benigne) han tok hona \" Bo 76 "],"f":[]},{"a":"välväghin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["mycket benägen, fullt villig. kwne wij framdelis främye edher herredömes vilie her vtynnan, tha skall eder herredöme fynne oss weluegne tiil FM 398 ( 1509) . \" i hwad matte vij kwne vare edher herredöme tiil vilie gömsth och kerligh skal edher herredöme fynne oss alztinges välwegne vti \" FH 7: 97 ( 1513) ."],"f":[]},{"a":"välvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["mycket tillbörlig, alldeles tillbörlig. är thz . . . väluärdhokt ok rätuist Bir 3: 148 ."],"f":[]},{"a":"välögdher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["utrustad el. begäfvad med vackra ögon, som har vackra ögon. war waar herra wäl ögdher (bene oculatus) ok wäl brynadher Bil 232 (kanske snarast att fatta ss två ord)."],"f":[]},{"a":"vämeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vämjelig. for vämelike (motsv. ställe 2: 118: vamulika) stygliket MP 1: 171 . Jfr vamuliker."],"f":[]},{"a":"vämia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vämjas, känna vämjelse el. ackel, känna leda. vämiär naueso VGL XIV . nauisare j: wemia LB 6: 284 . likamen vämia mot allom mat MP 1: 212 . \" thera siäl vämiadhe mot allom gudhelix kennedoms mat \" ib (på de båda sistnämda ställena kan dock verbet fattas ss opersonl.). - opersonl. med dat. (el. ack.). os wämiar sköt widh thässa lätta födho LB 1: 411 . \" böriade hanom ledhas oc wämia ther widher \" Su 224 . - refl. vämias, vämjas, känna vämjelse el. ackel. man . . . begynner vämias och kräkias LB 7: 257 ."],"f":[]},{"a":"vämian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vämjelse, äckel. for wämyan LB 2: 46 . \" alt thz tha synes oc höres, iämwäl thz goth oc gangliket är, opwäkkia ena andelika wämyan til alt thz goth är (nausetam tunc provocant spiritualem) \" Su 108 ."],"f":["wämyan )"]},{"a":"vämilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" och f. [Ä. Dan. væmielse] ","1) vämjelse, äckel. \" for vämilse ok vpkastan \" Lg 3: 573 . \" fore siwkan magha oc wämilse \" LB 1: 97 . ib 8: 50 . \" sädefära . . . driffwer wt wämyelse aff maghan \" ib 7: 58 . \" lib 5: 81. - vämjelse, leda, vedervilja. jak tedhe . . . judhomen min sannan mandom oc the korsfästo han jak är thän sami daghlica a altareno ok än six vämilse oc frestile är os vndir thässom kostenom \" Bir 2: 116 . \" hawen i styg widh dräpin faar, oc wämilse \" MB 1: 298 . ","2) det som förorsakar vämjelse, det som är vedervärdigt styggelse. hwat äru swa mange krasse vtan styg ok ledha oc vämilse oc siwkdoms tilfälle Bir 3: 330 . \" ond hugxilse äru varom herra ledh vämilse (abominationem) äller lygn \" MB 2: 368 . \" haffwandis drykke kar j sinne hand fwlt mz hennes skörheetz orenlighet oc wämilse \" ib 359 . - Jfr af-, magha-vämilse."],"f":["wämyelse LB 7: 58 ),"]},{"a":"vämiogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["benägen för äckel, som lätt plågas af acke. for siwkan oc vämiogan manga LB 7: 244 ."],"f":[]},{"a":"vämiol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["benägen för äckel, som lätt känner äckel, kräsmagad. thw skalt ey wara wämmiol om thu wil frödhin äta GO 1032 . Jfr vamul."],"f":["wämmiol )"]},{"a":"vän","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vin, m."],"f":[]},{"a":"vän","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["skön, vacker. \" octouianus kunogar var . . . sva vän ok þäkar at hvar man lyste tel at se han bliþan \" Bu 62 . \" adrianus var vngar ok manna vänastar (juvenis delicatus valde et derorus) \" ib 521 . \" min moþer sa mik vänan (pulchrum) \" ib 136 \" ib 156, 183. en alra vänaste man \" Bil 916 . \" sa hon koma vänasta vnga svena \" Bu 11 . sa hon . . . tua vänasto klärka byria (mässo sangh) ib. hon syndadhe . . . mz margha män oc hälzst mz them ther henne syntis wään Al 6612 . \" thu min son . .. swa fagher oc wään, at alla egiptolandz iomfrwr standa i swalom oc windöghom, hwar som thu komber farande \" MB 1: 266 . \" ther syntes . . . twe andre vnge män starke j makt. wäne j änlite oc faghre j klädhom \" ib 2: 288 . \" kunugen lät inne mz hanum läsa tua väna (formosas) iugfrur \" Bu 500 \" ib 511. \" Bil 877, 908 . Fl 384, 106, 1013 . Di 160 . \" af vnge komo ok väne \" Bu 520 . mädhan iak är swa faghir oc wän (pulchra . . . et decora) KL 91 . Al 150 . \" at thu (Sara) synis ey swa wään oc elskelik \" MB 1: 197 . \" wänt qwinde \" ib 417 . the wänasta qwinnor man wille finna Al 5615 . \" the drötning hon war wään \" ib 175 . \" han hauer väna döther fäm \" RK 1: 374 . \" han atte thry barn the wänast wara matte ib 631. then fagr haffwer then wäna kär \" MD (S) 210 . ther sa han saman qwinnor ok män the waro fwl ok ekke wän Al 5575 . \" matto some män tha wardha uäni (Cod. A däghlikare 101) . . . än some \" MB 1: (Cod. B) 536. wänt huundh LB 5: 82 . hon . . . slogh vt sith wäna haar owir syna axla MB 2: 162 . \" the skulu . . . i fara brullöpis klädhe thz är ödhmiukt oc tholomodh oc lydhna the prydha siälina oc göra hona väna \" Bir 2: 256 . \" vänast lilia \" Bu 7 . \" aff wänasto trä thz är cedrus \" MB 1: 499 . \" väna änghia \" Bil 844 . \" til en wänastan dall oc bätzstan som war i landeno \" MB 1: 177 . the ., . . wilia hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz ok faghra waru KS 60 (150, 66) . wil liak idher sighia aff en wänan lwnd then wänasta man haffwir mz öghon seet RK 1: (Albr) s. 207 . eth baldakin . . . eth thz venasta man haffuer seet RK 1: 1437 . \" thry golff aff steen ij tornith är inne, the vänsasta man matte finna \" Fl 933 . ib 1005 . \" foghla liknilse oc andra diwr, swa skär aff gul at se op a som solin vänast vära ma \" ib 1071 . \" ther haffua the wänare stad at boo \" RK 1: 1215 . \" kyrkian er wään ok stoor \" ib 1192 . \" ii vänasto mönstre \" Bu 11 . ib 54 . margha borgher wän Al 3800 . \" ther waro fughla . . . sköne oc faghre a the heedh teh wänasto syyn hafdho the ib 5879. thz bredff som thu hafwer os sänt thz war os at höra liofft oc wänt \" ib 9762 . \" en litin fughil . . . mz wäne röst \" ib 372 . \" vänasta liudh Br 2: 265. hakan var ey mykit lang vtan mz väne matto (pulchro moderamin) \" ib 135 . \" thiin wäno vngo aar \" MD 190 . ståtlig, vacker. the (qvinnorna) waro . . . stolta ok wäna ij thera gang Al 5606 . \" raska hälada froma ok väna Rk 1: 675. konung waldemar loot mot henne fara riddara oc swena en vänana skara \" ib 613 . \" en wänare rote \" ib 1866 . \" the haffdo ey seet en vänare här ib 2710. \" ib 3324, 3560 . eth hooff . . . swa höwelika wänt ok riikt ib 1808 . - Jfr ful-, iäm-vän."],"f":["wään MB 1: 197, 266 ; RK 1: 1192 ; Al 150, 175, 6612 . ven dat. f. väne Bu 520 ; Bir 2: 135 . ","wäne Al 372 . ","-are uäni MB 1: (Cod. B) 536. superl. -aster. -ister: isto Bil 877), "]},{"a":"väna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["L ","1) Se vänta 2. ","2) misstänka, på grund af misstankar beskylla för (ngt). Se Schlyter, Ordbok s. 730. Jfr vända til."],"f":[]},{"a":"vända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. I trans. ","1) vända, vrida, gifva en viss riktning åt, gifva förändrad riktning åt. han vände thz opta til ok fra Fr 921 (jfr fran, adv. 1). alle hälghe män vända sin änlite fran honum Bir 3: 371 . \" bilätit wände sin öghon mildelika til skrivarnas ä hulkin wäghin han stod widh herran \" KL 48 . \" tok lhan vända öghonin som the plägha som pinas i dözlomen oc vända thöm vm kring ok stundom op ok stundom nidhir \" Bo 204 . \" skalt thu ey . . . vända härdhana hiith oc thiith höghra vegh älla vinstra \" Ber 270 . han . . . vände sin ryg til min nar jak vände min bak til hans Bir 2: 192 . jomfrw maria . . . wänder baken aat honom MD 127 . hon vände fran mik allan lughan Bu 22 . \" wädher kom aff himmom ok vende lughan fra martino \" Bil 632 . vänt hällir swärdhit moot mic KL 297 . \" han . . . bödh henne wändha sin wägh tiith som hennas sonaqwarn . . . war \" Lg 3: 294 . - i bildl. el. andlig mening vändt thit hiärtta til lhälgha vmgangilse KL 223 ; \" jfr 4. wändehe han sin hogh oc hiärta till enna . . . wänasta iomffru \" Lg 333 . \" hwilkit onth wardhir allom them som äru wändhna til renliffwit, om the ekke halla thz the försth loffwadho Spec. Virg. 470. - vända, gifva en motsatt riktning åt, föra el. drifva tillbaka, vända tillbaka. med dat. egipto män . . . wilia nw wända wäghenom l(d. v. s. vända tillbaka; Cod. B vagnom 556) \" MB 1: 317 . \" senare war tha at vända vagnom \" ib (Cod. B) 556 . - vända vrida omkring, gifva (ngt) ett sådant läge att det som vetter nedåt (el. inåt) kommer uppåt (el. utåt). annan vägh hauar þu nu stekt. vänt )giva) braþena ok ät þän del nu är stektar Bu 416 . - vända, drifva. vända til sik, tillegna sig. natwra krapter oc hete siwdher födhona oc silar aff thz renasta oc wänder thz til sik, oc kastar wt alt thz orena MB 1: 90 . Jfr tilvända sik. ","2) vända, låta (ngt) taga en vändning; foga, styra. j thänkten illa göra wijdh mik oc gudh wände (vertit) thz til godho badhe mik oc idher, oc mango lmanköne MB 1: 271 .","pret. sysselsättande sig (med) sysslande (med), sysselsatt (med). ij örlöghx thanka äst thu wänder Al 6053 . ","4) vända, bringa (ngn) på andra tankar, förmå (ngn) att ändra sig. iak vänte vända þina kunu mz minne. nu hauar þin kuna sua vänt mina at hon är nu värre än þin Bu 187 . \" jach vil them wända \" RK 2: 4638 . - omvända, gifva (ngn) en förändrad sinnesriktning, gifva (ngns sinne) en annan riktning. han gat eigh vänt suenen fran cristo Bu 22 . \" martinus . . . vende mykit folk til cristo \" Bil 632 . \" paulus vilde thöm til guz vända \" ib 127 . \" han . . . cristnadhe oc vände in til gudh alla yberniam \" Pa 4 . \" the som han hafdhe cristnat oc vänt til l hälgho tro \" ib. \" þe vändo kunugen tel lcristendoms \" Bu 167 . KL 80, 153 . han . . kunde aff thom vilianom, som han hafdhe for sik taghit, hvarte vikas äller vändas Ansg 187 . \" vända hänna hugh fran cristno \" Bu 187 . \" vm the wändin vilian til mik \" Bir 1: 256. ","5) förändra, förvandla, förbyta. vände han vatn ii vin Bu 72 . MP 2: 43 . \" salth swa giorth . . . wändher kopar j gwl \" PM XLI . - ändra, förändra. nero . . . vände domana Bil 125 . \" väl vänder þu mit namn \" Bu 504 . ST 45 . ware forfädher . . kalladho . . . hans dagh stridzdagh oc wändis sidhan oc kalladhis tiisdagh aff sidhwänio, thy at thz war lättare at nämpna swa som mang annor ordh äre wänd MB 1: 68 . \" the wändade hans nampn \" Di 17 . - med dat. och ack. lät han sik vända nampn Bil 757 . - med två dat? the os salde wändu os nampne Bil 352 . sioröfwara . . . fördho them in til cesaream oc wendo them nampne ST 37 (sannolikt är dock i dessa båda språkprof nampne att fatta ss i ack. nyttjad sidoform till nämne). ","6) öfversätta, öfverflytta (från ett språk till ett annat el. från prosa till rim). han . . . vende þe läst sanctus matheus skrivar af hebrzko tel indye hans tungo Bu 209 . Bil 627 . \" lät theodosius store kesarin thässa fornämpa ihesu christi vndirsamo gärninga vända aff hebresco i lationo \" KL 377 . MB 2: 373 . henne (bolen) lot kesar otte göra ok vända aff valsko ij thyzt maal Fr 3203 . \" som bibliam wände aff hebreiske tungo oc til latine eller gretzske \" MB 1: 319 . eufemia drötning . . . lät thässa bokena vända . .. aff valske tungo ok a vart maal lIv 5744. Lg 29 . hona (boken) lot vända a vart maal (Cod. D) j thzta mal) eufemia drötning Fr 3209 . Di 303 . hona (boken) loot til swenske wända aff latine oc swa til rima . . . en ärlik drotzet innan swerik Al 10575 . thzta wändhe . . . her niels rawaldi MB 2: 3 . Lg 217: 3: 38 . Gers Frest Inl. ","7) vända, hänföra; tyda. hwat han hördhe. swa som är älskogha visor älla nokot tholikit. vände (retorquebat) han thz alt til snillenna älskogha Su 393 . \" alla vändo þät tel lillo \" Bu 30 . ","8) vända åt orätt håll, vända orätt; förvända, förvilla. synom sänder jdher syn mz troldom Bil 104 . - med dat. och ack. synom magnus . . . fan sik tha thz til radha . . . at wända mannum syn ok änlitis lyt swa at faustiantianus syntis allom wara symon magnus (vultus) sui similitudinem in Faustiniaum impressit, ut non Faustinianus, sed Symon nagus ab omnisbus putaretur Bil 354 ; \" jfr 5. - förvilla, vilseleda. han loth sik mz falshet wenda \" RK 2: 7641 . - vända, förvända, förvrida., vränga. then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wld ok klokskap, äpte wild ok wilia sinom å mote rät ok sannind KS 67 (165, 74) .","9) vända, använda, bruka, tillgodogöra. thu skal . . . ey thit korn wända til owerwättis winning MB 1: 375 . löper the . . . nokat ofuer. thät ägher. oc scal jäppe husfrv greto ok boos barnom til gaghna wända, som han bäzt kan BSH 1: 194 ( 1387) . \" swa at han . . . maghe thet gooz skipa, radha oc alla lundom sik til gagn oc nytta wändha \" SD NS 1: 256 ( 1403) . \" skalt thu thänkia thässa quinonna dygdho ok vänt (converte) them thik siälue til nyt oc gagn \" Bo 112 . \" alt thz han kunne affla aff wärldz gotz, thz vände han henne til hedhir oc äro \" Lg 3: 8 . - begagna, betjena sig af. vändo þe al ämne at hämna iui sanctum iacobum Bu 197 . 10) förfoga öfver, föryttra. swa at han . . . ma thessa fornämpda almenninga styra oc radha wända oc sälia skipta och gifva oc allom lundom skipa äpter synom wilia VAH 24: 327 ( 1377) . \" affhänder jac mik the forscrepno godz . . . oc tileghnar jac them oc hemoll gör them for:da härra beincte . . . swa at härra beincter . . . ma thänno forscrepno godz styra oc radha, wända oc sälia, skipta oc gifua oc allom lundom skipa, som honom . . . thet nyttast oc bäzst synis \" SD NS 1: 172 (1402, gammal afskr.). ib 182 ( 1402), 291 ( 1403), 420 ( 1405) o. s. v. II. väsentligen intrans. ","1) vända, vända sig, vrida, vrida sig. seen grant aath hwarth hiulidh wändher RK 3: 3364 . - vända, vända om, vända tillbaka. seent war tha at wända MB 1: 317 . \" mz forrädilse the swenska teden wende \" RK 2: 7936 . \" litit effter the ath dören wende \" ib 7947 . \" genstan niclis fra marsken wende \" ib 5726 . ","2) afvika (från), bryta (mot). huat i vele besigia eller ända eller (aldrig) skal iac ther fra wända RK 2: 5236 . ","3) röra sig; förefinnas. clarare cristal man aldrey saag än then ysen for honom lagh alle älfwena vti ände syntes alt thz a grunden wände RK 2: 8092 . ","4) upphöra, sluta. sidhan wart ather aff hans hende wel fyretighio riddara för han wende RK 1: 1163 . \" nw vil iak begynna ther iak wende \" ib 2: 2765 . - upphöra med. med ack. at the skulle syn darskap wände RK 2: 4551 . - med inf. wände the ey at röfua RK 2: s. 352. ","1) vända sig, röra sig. gat han sik ey mz fotum fream fört ok ey larum, ok alle andre hans limi wrdhu swa dofne ok wärks fulle at han gat went sik enga wäghna Bil 272 . - vända sig, rikta sig. var herra vände sik til mik Bir 3: 271 . han sik til drakan diärflika wändä MD 192 . ","2) vända sig, hänvända sig, taga sin tillflykt. en thydhiskir prästir . . . wänd sik til iomfru marie hiälp KL 21 . \" som sik vendha til hans \" MP 1: 19 . ","3) sysselsätta sig (med). hwilke sik wända oc wänia j the dikt oc scripter som gyrinna oc päninganna afflingh tilhöra Su 228 . ","4) vända, bära hän. hwart thetta sik wändher (huru detta aflöper) RK 3: 4033 .","5) ändra sig, besinna sig. monga sit radh han til thom sände at the ville sig bäther wände (ändra sig till bättre, fatta bättre uppsät) RK 2: 9138 . ","6) upphöra (med), lägga bort, öfvergifva. wänt tik aff slikom lösom bannom LfK 141 (måhända bör dock wänt tik anser hafva uppkommit af wän tik, i hvilken händelse språkprovet hör till vänia). vänt þik fran villo Bu 494 . - refl. vändas, ","1) vända sig. tha vändis domaren til mik Bir 3: 70 . \" sydhan vendis hon fra honum \" Di 225 . ","2) vara vänd, vara riktad, vetta. oppa högxsta bärgx klakken som wändis til (respicit) hebron MB 2: 120, \" til äghadels ända acurron som wändis til nordh \" ib 36 . ib 49 . ","3) röra sig, vara verksam; vara, finna (i ngt). thetta oc thesso likt wendis idhkelika j hans hierta ST 39 . dantanin ok mootkorran skal takas af hiärtano. ok thakkan ok lofsins röst vändas (versetur) i munnenom Bo 109 . wändis thz sama j hiärtana som framföris j röstine Bir 5: 5 . \" swa som hon (ɔ: gudeleken snille) i sino warilse oc allom i sändher wändhis (essentia sua in cuntis existens) ey söndher skiptes äldher i nakrom enskyldelika thäs mindhre wardher \" Su 89 . - sysselsätta sig (med ngt). takom nakat af hans gärningom i hulcom var thanke skal idhkelica vändas (aliqua ex gestis ejus colligamus, in quibus melitando versemur assidue) Bo 54 . \" enfalla människor som ey tagha sik fore at studera oc wändas i höghelikom oc diwpum thingom Hel. mäns lefv. 235. \"","4) vändas, få el. taga en vändning. tha skulu the obrygdhilsen ok skamin som ouinni thänkia honum vändas (vertetur) til hans hedhir Bir 3: 131 . \" siþan cristnam com þa vändes höghtiþen tel rätare dyrkt \" Bu 61 . ","5) vändas, omvändas, få en förändrad riktning. om sinnelag. wändhis thera hugher swa at the fiollo a sin knä mz hanum ok badho gudhlika böne Bil 461 . ","6) förändras, förvandlas, förbytas, öfvergå. the waata födha som solen siwdher wändis i korns natwro MB 1: 90 . swa wäxer tha kornith at iordhin om kring wändis i korn ib. þa vändes simons anlete tel lalskons aldar: ok syntes vara stundom gamal. ok stundom vngar ok stundom a mäþaldre Bu 102 . \" vändes hanom valdar i panno tel suala (förvandlades el. förvandlade sin natur, så att den blef honom till svalka) \" ib 494 . en watn kälda wändis til olio Lg 67 . ","7) förvandlas, förbytas, omsättas. alla wara gardha oc goodz ok äghedela som ikke wthtrykkis j thetta breff skikkom wy swa thet the skula sälias och wändas j peninga SD 1: 444 (öfvers.). ","8) användas, brukas, gå. till prestens nytto skal thet samma offer ingomlundom vendes SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). hwaria handa thing som swa offras wändhins (convertantur) engaledhis j closterins nytto, wtan giffwins fatiko folke Bir 4: 39. ","1) vända åter, vända tillbaka, gå tillbaka. siþan vändo þe fägne atar Bu 129 . vänt atar som ib 156 . \" vändom atir (revertamur) \" Bir 3: 407 . \" hwar tädhan ater hem vände \" RK 2: 4645 .","2) afstå (från), upphöra (med). vände han atar af þera qualum (att qvälja dem) Bu 203 . \" wenden ater af willu (nolite . . . errare) \" Bil 352 . \" aff them danzenom oc aff the wisonne vendo the ey atir \" ib 877 . \" som aldre wända för atr aff syndom, än the thänkia at aat är komith ytersta daghenom \" MB 1: 317 . ST 385 . Lg 3: 253 . \" römsca radh hötte at dräpa neronem: än han vände ey athe at dräpa \" Bil 125 . \" vändom atar at casta rätuisam mans \" Bu 198 . Bo 172 . - part. pret. i opers. förbindelse. tha ringhe priorissan bordhklokkonne swa länge misere mei deus kan läsas, oc tha ather är wänt sighi lectrix jube domine benediccere Bir 5: 32 .","3) upphöa, taga slut. wände fä dödhin atir Bil 447 . stormin vände atir Bo 71 . - refl. vändas ater,","1) återvända, återgå, återställas, återförvandlas. ä tij thäs dagx thu wändis ater i tholka iordh som thu äst aff taken (donce revetaris in terram de qua sumtus es) MB 1: 162 . \" vändos atar gimstena i strand stena ok gul i grena \" Bu 154 . ","2) göras slut (på), blifva slut (på). opersonl. at aater skullde wändäs af thylikum kranckum sidhwännium SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). - Jfr atervända. vända bort, ","1) vända bort, bortvända. skal iak vända bort öghonin min Bo 146 . ","2) bortvända, aflägsna, skilja, göra främmande för el. afogt mot. en ogudhelikin man som bort war wändir fran allo godho VKR XVIII . gudz man . .. sörgde thera vantro, som bort varo vände fran tronne Bil 852 . - Jfr bortvända. ","1) vända åter, vända till baka. wände the alla igen Di 79 . went igen ib l95. ","2) upphöra; afstå (från). drap detzleff two aff them oc wände sidhan äy igen för än all röffwarna waro döde Di 90 . \" aff thetta mordh thu wenth j gen \" MD (S) 255 . \" wenth nw i gen at gywta blodh \" ib. \" thz barnen ekke widho wändha igän at skriia oc grata \" Lg 3: 678 . Prosadikter 154 . (om) han will inte wende igen mz sitt arbehte SO 221 . vända nidher, vända nedåt. Bo 204 (se vända I 1). - refl. vändas nidher, vändas nedåt. thy at han som bort gif af thinne tro skuli nidhir fara til lhäluitis ok wändas nidhir a honom howodhit ok vp fötrina Bir 1: 127 . - Jfr nidhervända. ","1) omvända, gifva (ngn) annan sinnesriktning. thän otroin man som om är vändir oc komin til trona Bir 2: 232 . ","2) förvandla. \" gudh . . . wände om nakor annor thing \" MB 1: 90 . II. intrans. ","1) vända om, vända till baka. hwilken som är odrigother . . . vände om oc fari til sith heman MB 2: 89 . went om Di 195 . ","2) vändas upp och ned, kastas öfver ända. wända wm naturu rättir (ordo naturæ pervertitur) Bil 339 . ","3) ändras, förändras. \" sidhen han ekke kom wände thres synne om \" RK 3: 3089 . \" vända sik um, \"","1) vända sig om. vände hon sik opta vm oc saa atir äptir sik Bo 215 . KL 263 . Va 25 . - vända om, vända till baka. þa vändo þer cristno sik vm ok toko manleka sik at väria Bu 177 . ","2) omvända sig. o syndoghir man wänt thik vm til mik Bir 1: 256 . - refl. vändas um, ","1) vändas upp och ned; förstöras, gå under. kom swa bradher stormber at skipin wändos nästan vm Lg 3: 251 . ","2) omvända sig, omvändas. en faghir quinna . . . wändis vm til gudh KL 35 . ","3) förvandlas, öfvergå. \" nako annor thing wändos om til brödz \" MB 1: 90 . natwrlik födha wändis om inwtwrlika lime ib 264 . - Jfr umvända. ","1) vända el. vrida omkring. vänt stenin ij thinne hand om kring Fr 910 . - vända om, låta (riddjur) vända sig om. tha wände brand sin hest om kring (snyr brandr optr hesti sinvm) Di 137 . - vända omkring, rikta åt olika håll omkring sig. vända thöm (ögonen) vm kring Bo 204 (se vidre vända I 1). ","2) gifva (ngns sinnelag) en annan riktning, förändra. han haffuer sin hwgh alt wänt om kring RK 1: 3686 . "],"f":["wändande Di 17 . ","vänt . ","vända sik , ","vända ater , ","vända i gen , ","vända saman , vända (rygg) mot hvaranda. wändom bakana saman (hvarr occar snvi sinu baki til annars) Di 90 . vända til, på grund af misstankar rikta (beskyllning el. anklagelse mot ngn), rikta anklagelse för (brott mot ngn). nu wändis manne sak till SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). nu wändis manne þryfsak till ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . Troligen beror bruket af förevarande verb på dessa båda ställen liksom i MELL (dock ej i Cod. A) och KrLL på sammanblandning el. förvexling med väna, hvilket i ÖGL och andra landskapslagar nytjas i liknande betydelse. Se Schlyter, Ordbok s. 730. Jfr tilvända äfvensom väna. - refl. vändas til baka, vända till baka. tha the till baka aff slottit wändis RK 3: (sista forts.) 5124 . ","vända um , I. trans. ","vända um i gen , vända om, vända till baka. strax niclis vände om j gen tha redh til honom en hans swen RK 2: 5562 . " then iak förbywdher, tha wändhe om j geen " MB 2: 89 . ","vända um i kring , vända el. vrida omkring. han vände sit fignergull om ij kring Fr 2577 . ","vända umkring , ","vända up , vända upp, vända uppå. bylghian wände thz op a waghnomin som för wiste nidher MB 1: 317 . " tha tw wänder vdden op " Di 76 . " tha wända fisane wp bukin " LB 3: 89 . Bo 204 (se vända I 1). - refl. vändas up, vändas upp. Bir 1: 127 (se vända nidher). - Jfr upvända. - Jfra f-, be-, for-, fran-, i fran-vända, nyvänder."]},{"a":"vända","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2. Jfr ater-, fran-, um-vända. "],"f":[]},{"a":"vändan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr umvändan."],"f":[]},{"a":"vände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ombyte, skifte, vexling. til vändis, lskiftevis, vexelvis. lucifer. . . bödh at slaa han wel til wändis (strax förut: slan ful wel til skiptis) ST 304 ."],"f":[]},{"a":"vändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr o-, um-vändeliker."],"f":[]},{"a":"vändilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? vändande. hiärtans oc hugxsins wändilse til gudz Su 313 . Jfr for-, fran-, umvändilse."],"f":[]},{"a":"vänding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr umvändning."],"f":[]},{"a":"vändning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vändning.","1) om vändning som i strid utföres af här el. härafdelnkng; angrepp? the giorde eena wänningh the giorde twa RK 3: 1747 . han slogx mz k cristiern oc giorde wäninga twa likawäl monde han konungen aff markena slaa ib 1813 . Jfr Röding, VittAH 1: 181 f. ","2) vändning, ändrad ställning. ath her bliffwer en anner wändning aff, saa at thee giffwn (för giffwa) sigh til dägtingan medh edert herredöme BSH 5: 146 ( 1507) . - Jfr umvändning."],"f":["wänning . ","wäning . ","-ar )"]},{"a":"vänge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fält; inhägnad mark. i ortnamn. in vengj SD 1: 467 ( 1273) . in villa thibili parochia vengium ib 2: 113 ( 1291) . in villa que dictur brunnär parrochie wængiæ ib 682 ( 1292) . \" salmon i wänge Ib \" NS 1: 437 ( 1405) . \" jönis i wänghiom \" ib 77 ( 1401) . wængæ Styffe, Skand. und.. unionstiden, 2 uppl., s. 115 (urk. fr. 1485). Jfr Ortnamnen i Älsborgs län XI 126."],"f":[]},{"a":"vänhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["|Fdan. vænhet] skönhet. prydde mz alle wänhet Lg 3: 460 ."],"f":[]},{"a":"vänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vänja. \" swa gör barn i by som hema är want \" GO 242 . ib 306, 937 (want kan dock på dessa tre ställen fattas ss n. af adj. van). - med prep. jlt är wänia thz swin w akir som i är want GO 733 (want möjl. att fatta ss n. af adj. van) ib 27 . afvänja (från modersmjölken el. modersbröstet). med prep. af vander af myolkenne ok bortrördher fran spinomen Su 435 . \" thentidh piltin war waxin oc aff spinom wandir \" ST 326 . \" naar thenna wälsignada iomfrwn war wand aff modher spena \" Lg 3: 44 . "],"f":["wännia MD (S) 241 . ","wäns Bir 1: 275, 311 . ","vander ) , ","vänia sik , vänja sig (vid). med prep. i hwilke sik wända oc wänia j the dikt oc scripter som gyrinna oc päninganna afflingh tilhöra Su 288 . - med prep. til wännia sigh . . . tiill harnisk MD (S) 241 . - med inf. (med föregående at el. til at). han . . . vande sik til at läsa the tidhe ok böne som waro til gudz hedhir VKR IX . " ey skal iak . . . vänia mik at fylla bwkin mz ensampno reno vatne " Bo 133 . - refl. vänias, vänja sig, vänjas, blifva van med prep. i fläste wänias i flätionne (studio vanitatis intendentes) Su 381 . hwilken som . . . tillböriadhe at wänias i fafängonne (vanitabius implicari) ib 383 . På båda dessa ställen, särskildt det senare, står dock wänias troligen för ursprungligare wänias; jfr väflas 2 under väfla. - med prep. til. at män skullo swa myklo hälder wänias til gudz hedher MB 1: 483 . " thin mundir skal ey wänias til edha " ST 537 . - med prep. vidh then man som framgangir til thes han wäns (assuescit) vidh äruodhe Bir 1: 275 . " hon är van vidh groff kost oc vidhir thorff nu at vänias vidh thin kost " ib 3: 113 . swa som almennelica sigx at mannin ma swa vänias vidh ilt at honum thykkir ilt fult söt vara ib 2: 314 . med inf. (med el. utan föregående til at). smwswenin wandis til at läsa auer maria KL 61 . " vandes suennen mz companom drika ok dobbla " Bu 156 . " vandis han for sma blöto siäng " Bil 792 (jfr ib 1038). - vänias (från modersmjölken el. modersbröstet), afvänjas. med prep. af. a then dagh smaswenin wandis aff modher mielk MB 1: 197 . " til thes barnit wäns af moilinne " Bir 1: 311. ginstan thu af spina vandis ib 4: 139 . ib 152 . Jfr af-, til-vänia."]},{"a":"vänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["visa (från sig). han wille thera bön egh fraa sig vänkia MD (S) 234 . Jfr franvänkia."],"f":[]},{"a":"vänleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skönhet, fägring. \" biskopen vndra hänna släkt ok vänlek \" Bu 144 . Bil 541 . MB 1: 222 . Bir 1: 28, 177, 2: 263 . van thu gitir begripit hans änlitis vänleek Bo 55 . hänna vänleek thökte mik tha kär Fl 1640 . \" ökade swa gud hennes fägrindh (pulchritudinem) at aldre kwnne mantz öghon mättas aff hennes venlek (decore) \" MB 2: 162 . \" seandis hennes owirmatto wänlek \" ib. \" gud haffde them (Eriks döttrar) mykin vänlek giwit \" RK 1: 596 . a werldin . . . thin vänlik ok thiin fagher laat the endas offta med sorgh ok grat ib 2496 . \" är räkinscapir görandhe af licammon, oc allom hans anbudhom som är syn, hörils, mal, smakir, stirkir, vnglekir, venlekir \" MP 1: 241 . \" ther astundas ey nakar wänelekir älla kropsins fäghrind ok ey lustelika thinga syn \" Bir 1: 81. skipa hänne dygdha klädhe ok alz vänlekx klädhe ib 3: 25 . \" ens manz persona ogirplix vänlex \" ib 293 . saa hon swa som eet mönstir vndarlikit j vänlek ok fäghrind (templum mirabilis pulchritudinis) ib 236 . \" nakra mina framlidhna dagha, j hwilkom . . . wänlekxsins fägrindh kringom gaff mik alla wäghna \" Su 237 ."],"f":["ven- MP 1: 241 ; MB 2: 162 . ","-leek Bo 55 (ack); MB 1: 222 (ack); Fl 1640 (nom.). -lik RK 1: 596 (ack.), 2496 (nom.)), "]},{"a":"vänlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skönt, fagert, vackert, på ett sätt som tager sig väl ut. hon siälff mz roosine lith vänligha bespred j änlitidh MB 2: 201 . \" en gudh . . . wänlika kläd i konungx ham \" Al 8611 . \" the (foglarne) waro store wänlika hwite \" ib 9559 . \" eth baldakin a fyra stänger war ther vänlika wth spreet \" RK 1: 1436 . - med ståt, hedersamt. konung erik . . . loth honom fylgia vänlika til graff RK 1: 60 . \" them wart tha venlika fölgt til strand \" ib 119 . \" hon war vänlika förd til landa \" ib 428 . ib 1948 . - ståtligt, på ett imponerande sätt. bönder haffdo sik wänlika skikkat ok haffdo sith baner wp stikkat RK 1: 3466 . ib 3021 ."],"f":["ven- . ","-ligha . ","-lik RK 1: 1948),"]},{"a":"vänlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["skönhet. \" eet pallacium . . . osighelikit ij vänlikhet \" Bir 4: 302. - prydlighet. huru mykyn wyrdhning och vänlekthet (reverentia et munditia) thom är thorftelikin Bir 2: 107 ."],"f":["-lekhet )"]},{"a":"vänsl . f. ","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["vänsla bot , ","vänsla mal , ","vänsla sak"]},{"a":"vänsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["vänslo mal , ","vänslo sak , "]},{"a":"vänta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vänta, hopopas. med dat. och ack. lerchediäknin . . . fik (ther näst sua) hardha sot at enghin hanom lifj vänte Bil 795 . \" hwat län älla hwat ära väntin j idher aff hanum ib 126. wänt thik af gudhi godh atir giäld \" ib 556 . \" ey thorf thin fädher vänta sik bötir för än fäm thusand ar äru vmgangin \" ib 88 . \" wrentom os ey mera af wärilz likt godz, än wi hawom ok nötom i wårre skämtan ok glädhi \" KS 61 (151, 66) . \" iak hafdhe väl meer vidh dödhin thrät om iak mik vänte nakar rät \" Fl 388 ; jfr 2. gudhz hämd . . . ma han wenta sik SD NS 1: 527 ( 1406) . - med inf. iak vänte vända þina kunu mz minne Bu 187 ; \" jfr 2. nu väntir hon sik hiälper fa \" Iv 4715 . - vänta, frukta. han wentr ilt åt sik, som sik wet illa hawa giort KS 62 (135, 68) ; jfr 2. vänta, bida. han hafuer nu fyretighi dagha vänt thär Iv 4732 . - längtansfullt vänta, längt efter (ngn). med dat. foor ängelen fran honom, oc til sanctam annan hans kära hwstru, som ykyt war sinom kära bondha iachim wäntandhes mz gratandhe tarom Lg 3: 607 . - vänta på, bida efter, hoppas få. med prep. äptir. wentande äptir thera almoso som thit waro kompne ST 41 . ","2) tro, förmoda, föreställa sig, tänka. mz thässo är her swartah til genbyrdha skäl som iak wänter MB 1: 129 . \" riddaren far sin vägh mäþ bätra fölghe än han vänte (Cod. C tänkte 932) \" Bu 19 . \" þe vänto þät aldre varþa \" ib 64 . \" alle vänto han soua mz sinne bruþ \" ib 27 . \" maþren vacnaþe som folk vänte döþan vara ib 21. (han) vänte han vara sins lifs värio ok romska borgh gömara \" ib 102 . \" þa vänte nero han vara sannan guzz son \" ib. \" män vento han wara kutkarl \" Bil 632 . at the som see ok pröfwa mit gul wäntin ok tron thz wara thräk Bir 1: 235 . ib 196, 333, 2: 193 . Bil 352, 647, Ber 52, 114 . VKR v. ST 41 . \" þätta hems lif . . . slippar þa hälzt af hände man vänte sik halda \" Bu 186 . skal han falla nar han wäntir (putat) sik staa Bir 1: 70 . \" värlzlike män vänte (arbitratur) sik vinna mz sinom licamlikom styrk \" ib 3: 408 . \" nar han vänte hallas \" Bo 91 . \" thu väntir at kiöpä gudz gawo mz peningom (donum Dei existimasti pecunia possideri) \" KL 145 . þe vänto at snäran var eigh väl at runnen Bu 26 . \" at wi skulom ey magha wänta, at gudh war honum ändelika wredher \" MB 1: 435 . \" at ängin skulle väntha (Cod. A tro 61) at solen eller nakth himiltungel skapadhe först gräsith \" ib (Cod. B) 533 . \" som aldre wända för ater aff syndom, än the vänta (Cod. A thänkia 317) at kommen är ytarsta daghen \" ib 556 . \" är thz ey alt et at huxa än swa ma wara, oc wänta at swa är \" ib (Coe. A) 95. iak wäntar at hans maka [är] äy till Di 137 . jak wenter at sampson hauer thz giort ib 5 . ib 141 . RK 1: 139, 154, 729, 4332 . \" iak vänter herra idher [kunnokt] är iak hafdhe idher gerna standith när \" Fr 667 . \" jac wänter them borde tha at fly \" RK 2: 8966 . jac wänteh the tydzske sollenäre betalde en deels sollet thäre ib 9979 . I de under detta nom. anförda språkprof, hvilka förste en imperfekt- eller supin-form af verbet, kan ej med full säkerhet afgöras, huruvida detta bör föras hit eller till väna. ","3) anse, hålla (ngn el. ngt för ngt). marghe hedhne män vänto oc dyrkado (Co. A tro oc dyrka 61) sool loc stiärnor swa som gudh oc skapara MB 1: (Cod. B) 533 .","4) misstänka at ey skulle josep aff ouinsins inskiutilsom vanlica vänta (suspicaretur) nakat wrangt mote mik Bir 3: 159 . ","5) ana. \" opersonl. med ack. wäntar mik (þat væntir mic) (þess væntir mic) . . . komber tw i kamp mz hanum tha skaltu sielffuer sigia at tw komt alde i störä nöd \" ib 136 . ","6) mena, tänka, hafva för tankarne? her lpte the (fienderna) daglige daghis owan ölandh i till avesker aff coh till hwadh the venthe äller forhender haffwe ffaa wij snarth spöriä HSH 20: 175 ( 1507) . - Jfr forvänta."],"f":["-ar Di 90, 136, 137, 141),"]},{"a":"vänta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["|Fdan. vænte] ","1) förväntan, förhoppning. wänta kombir ey aal i pungh GO 431 . een skäppa mz wänto är ey hand ful mz wisso ib 447 . \" tha haffuer siälin jnga wänta eller hopp vppa nagra atherwända \" MP 4: 203 . ","2) förmodan, antagande. \" är ey thetta vtan en likligh wända (för wänta) \" MB 1: 313 . - tro, tanke. clemens talade for hanum . . ath hans war engin annar wenta (att han icke trodde annat). wtan at hans modher ok brodher munda drunkna ok swa fadher. älla dödha aff sorghum (quod credebat, quod mater cum fratribus in mari perässent, pater vero ant mærore aut similiter nafragio interisset) Bil 349 . \" thässa tro oc wänto bryter ater cristin tro \" MB 1: 67 . \" aldre läte han sina wänto (trodde el. tänkte ha) at swa ware ib 96. sigher sanctus augustinus at thässe sighia sannare epter hans wäntu (Cod. A thanka 121) \" ib (Cod. B) 537. kom aldre thz i waar väntu (Cod. A thanka 244), at han skulle wilia fore eens se waar brodher ib 550 . - föreställning, tänkande? han . . . vände . . . hans wentho (Cod, C hugh 948) til villo Bil 02 . - religiös tro, from tro. i farin mykit wille wndher gudhlike wäntu (Cod. C vnder gudz wänto tapin hope 997) Bil 352 . ST 46 . ","3) mening, omdöme, rykte. ängen wanfrägdh sknde thit lifwärne ängen wrang wänta (nulla opinio adversa) dröfwe thik Ber 57 ."],"f":[]},{"a":"väntan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hopp, förhoppning. \" then hugnaden äller the wäntan är os nekat oc fran takin aff gudhz strangaste rätwiso \" Su 133 (kan föras till vänta 1)."],"f":[]},{"a":"väntilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forväntilse."],"f":[]},{"a":"väplinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trifolium Lin., väppling? \" vi gangom aff en rosengaard i annan, oc owergiffuande wäplingen (violas) skyndom os at sökia lilior \" Su 178 (sannolikt beror wäplingen här på felaktig öfversättning)."],"f":[]},{"a":"väpn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) väpnad. \" han (draken) hade i swolgit en wapnan man \" Di 83 . \" waro ther xviM riddare vel vampne \" ib 210 . \" tha giordhe hertoghen säx vampna riddare redhe mz spisningh \" ib 271 . \" v tusandh wäpne monde honum fölia \" RK 3: 1998 ; \" jfr 2. \"","2) vapenför. the som väpnä (Cod. A wapnföre 22) våre Di (Cod. B) 312 ."],"f":["wapn . ","wampn )"]},{"a":"väpna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väpna, beväpna, utrusta (till strid), rusta. eg. och bildl. räknadhe han oc väknade (Cod. A härklädde 180) sina hwardagx swena MB 1: (Cod. B) 545 . \" han wäpner sina män gen honum mz rätte tro \" ib (Cod. A) 265 . vänkte (armavit) diäfwllin sina thiänar oc vptände thera hiärta moot varom herra Bo 160 . \" gudz modhir vil älska oc väkna en vngan man \" Bir 2: 103 . \" jak vil väkna han oc sända at vinna himerikis konunge land ib. huru var herra . .. latir andelica prydha ok väpna en riddar mz digdhom \" ib 3: 371 . \" skla iak hiälpa honom ok wäkna han medh minom waknom \" VKR IX . Bir 1: 129. skal paulus . . . väkna thik mz dygdhanna vaknom i 2: 45. hwarn thän man som . . . tholomodhit kläthe oc väkne mz dygdhanna vaknom ib. - part. pret. väpnad, beväpnad. hui fly þu þin faþur. vämptar utvämptan Bu 156 . \" bortkastadhe han sin wakn som wänktir war \" KL 41 . \" han foor entidh wänktir a enne bro \" ib 85 . \" tha gik brwnka i then by ok med honom wlff gerleffs broder aller wämpter ok hosin skoder \" RK 1: 3877 . \" är aktande, huarn wäghen te mäns tridha skulu, äru bäter wänkte \" KS 84 (206, 92) . een frombir riddare wel wämptir ST 95 . Di 206, 207 . the . . . gingo wäpnte fore them MB 1: 423 . ib 2: 4 . \" the ridho wämpte daghin lang \" Al 4875 . \" swa foro the iärlsins här ij mot väpnter badhe til örs ok foot lIv 2336. komo formosi kompana väncte \" Bil 759 . \" twe vänkte riddara \" ib 595 . Iv 443 . Lg 332 . \" aff wängta manna färdh \" KL 121 . MD (S) 255 . MB 2: 278 . \" mz wapnande köpstadzmän \" RK 2: 8622 . \" ther bidhar han . .. vänkta folkit (armatos) . . . fyra thusand wapnadha honum fölia badh \" ib 590 . - mädh väpnte hand, med väpnad hand, med svärd. jak wil möta thik mz wämpte hand (armatus) MB 1: 409 . "],"f":["väkna Bir 2: 45, 103, 3: 115 ; ","-as Gr 268 . ","wäkna VKR IX ; Bir 1: 129 . ","wapna Al 4894 ; ","-as Fl (Cod. C) 20 . ","väknir ib (Cod. B) 552 . ","väknee Bir 2: 45, 3: 115 (på två st.). wapnar Di 17 . ","wampne ib 277 . imperat. wapna ib 136 . ","-to Iv 2332 ; ","-tis Fr 1178 . ","vämte Bu 492 . ","vämpte Bil 887 ; ","-to Bu 14 ; ","-tis Iv 1646 . ","wämpte Va 10 ; ","-to RK 1: 4009 . ","wämpnte: -to Al 10313 . ","vänkte Bo 160 ; Bir 3: 58 ; ","-to ib. ","wänkte KL 41 ; -to ib 40. wapnade Va 25, 44 ; Di 33, 136 . ","wäknadhe Lg 3: 333: väknade MB 1: (Cod. B) 545 . part. pret. väpnter (m. pl.) Iv 2336 . ","wäpnter: -te MB 1: 266, 423 . ","vämptar Bu 156 . ","vämpter Iv 443 ; ","-ta MB 2: 278 . ","wämpter RK 1: 3877 ; ","-tir ST 95 ; ","-te MB 1: 409 ; Al 4897, 4975 ; ","-ta ib 4174 . ","väknter: -t Bo 190 . ","wäknter: -te KS 84 (206, 92) . ","uäkinter: ouäkinta Ber 30 . ","vänkter: -te Bil 595 ; MB 1: (Cod. B) 562 ; ","-ta Bo 179 . ","wänktir KL 41, 85 ; ","-te ib 40 ; MB 2: 4 ; -tir (nom. pl. m.) MB 1: (Cod. B) 562 ; ","-tom Lg 332 . ","väncter: te Bil 759 . ","wängter: -ta KL 121 . ","väpnadher: -ath Fr 86 . vapnadher -adhe Di 207 . ","wapnadher: -adha Al 590 ; ","-ath ib 8926 . ","wapnader: -ada MD (S) 255 . ","wapnanader: -ade RK 2: 8622 . ","wappnader: -ade Di 206 ),","väpna sik , väpna sig, förse sig med vapen, gripa till vapen, rusta sig. eg. och bildl. liuþa vämpto sik Bu 14 . KL 40 . " en man wänkte sik a langa fredagh ok mötte sinum brodhir bana owänktom " ib 41 . " op a thz hws badhe riddara ok swena väpnto sik " Iv 2332 . " the wämpto sik ok hosin skodho " RK 1: 4009 . " greci oc meacedones fiäste . . . wämpnto sik til hand oc foot " Al 10343 . Fr 86 . Va 10, 25, 44 . Di 17, 33, 136, 277 . Lg 3: 333 . " hwar twe äru stridhande mällan sin ok annar kasta bort sin vakn oc annan väkne sik (munit se) altidh mz sinom vaknom hwat ey skal then rasklicare vinnas som bort kasta vaknin än then som sik daghlica väkne (colligt arma sua ad se) " Bir 3: 115 . " huru gudz vini väkna sik mz dygdha vaknom ib. georgius . . . vänte sik mz cors tekn " Bu 492 . Bil 226, 887 . - refl. väpnas, väpna sig, gript till vapen, rusta sdig, väpnas. väpntis thaghar thän ädhla man Fr 1175 . Iv 1646 . Fl 20 . " konungin . .. loot han föras i sin klädhe. oc väknas mz sinom vaknom " Gr 268 . Jfr af-, be-, unt-väpna, fulväpnadher, oväpnter (oväknter)."]},{"a":"väpnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) väpnad man, krigsman. väpnara swärdh wth draghandis oc wäl reddhe ttl stridz xl tusandh (quadringenta milia educentium gladios, et paratorum ad pungnam) MB 2: 134 . \" skikkado the hwndrada wäknara at wäria hwan brwnnen \" ib 156 . \" tröstandis pa syna otaligha vaghna manga hästa oc starka wäpnara (multitudine bellatorum) ib 160. \" ib 150, 237 . han (Gideon) . . . kom j gän til israels tiäl. sighiandis synom wäpnarom, stadhen wp ib 90 ","2) vapendragare, vapensven, (ung) man som går en riddare el. furste till handa. en riddarens wäknare KL 73 . ib 62 . \" saulis wäpnare (armiger) \" Su 190 . MB 2: 102 . \" är han väponare ellir skötta (i motsats till hördrängir ellir annar ärfuodhis man samt smwswen) \" EG 64 . ","3) väpnare, sven, knape, man tillhörande adelns lägre klass i värdighet kommande näst efter riddarne. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 188 f. jncigle . . . ffnwidh ragnasson . . . oc finuid magnusson wäpnara (armigerorum) SD 5: 166 (öfvers. i hds. fr. början af 1400-talet). sigge laurenzsson wäpnare ib NS 1: 159 ( 1402) . \" jonis knutson wäknare \" ib 378 ( 1404) . ärlica oc välborna manna incighle herra algot magnussons, herra gözstaf magnusson, riddara, benkt lafrinzsons, väpnara, ok herra tosta, kirkioherra i vazstenom ib 2: 130 ( 1409) . nempdin: knwt benctson, . . . jeppe störla, vepnara, ärmunder i vallom . . . jon i stikkeborghom, bönder ib 141 ( 1409) . \" bedis jak ärligha manna jnciglä som är swen nielsson a wapn tydeman larensson wepnare ffadher pedher häradzhöffdingh i görstingx häradhä \" BYH 1: 283 ( 1498) . SD NS 2: 137 ( 1409), 140 ( 1409), 143 ( 1409). BYH 1: 232 ( 1422), 276 ( 1408). HSH 19: 3 ( 1504) . SO 162 . KL 17 . Bir 3: 193, 195 (på de tre sistnämda ställena möjl. att föra till 2). Jfr a vapn under a II 8, knape, sven 3. ","4) i allmännare betydelse: man som egnar sig åt riddarens kall, man tillhörande ridderskapet. j bland thässe varo somme tronna väriara ok mina kirkio hulka som kallas väpnara (curiales seu armigeri) thy at the toko sik vapn til at hämpna owir tronna ok the hälgha kirkio owiner ok motstridharom Bir 3: 366 . \" naar riddarne fingo thz breff. dröffdhos the mykyt . . . tha gingho thänna wäpnarene til radz \" Lg 220 ."],"f":["wäknare . ","väghnare Bir 3: 195), ","väpnara pänningar"]},{"a":"vär","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp.","1) värre, på ett sätt som i högre grad (än ngt annat) vållar smärta el. skada. än þe vildo eigh vär fara än han Bu 207 . þu varþar vär pinaþar ib 521 . \" the . . . hötas göra wär widh han, än widh hans gäster \" MB 1: 193 . hwat thwinghar wär ok osälikare än altidh astunda syndena ok aldrigh mättas . . . af hänne Bir 1: 287 . ","2) värre, sämre, olyckligare. han war födder . . . a wärro dyghne thz är at sighia, a wär skipadhum stiärno gang MB 1: 46 . \" är eens mantz likame wär skipahder än annars \" ib. \" tha waro iwdha wär widh kompne, än nakre andre män \" ib 450 . \" hwa tha bidde honom vard vär (gick det så mycket värre) R 2: 3927. han swardhe et ordh thes wardh hanom wärr \" ib 2548 . wisto the thik wara här thik wordhe alla stund thäs wär Al 8352 . \" idher är swa mykith wär \" ib 7299 . haffdhe jach icke warith sa kendh blandh thöm, thet haffdhe warith wärr, än thet är BSH 5: 115 ( 1506) . niclis stensson var ther och mädher thz var tess vär och ey bäther RK 2: s. 349; jfr 4. ","3) värre, sämre, mera omoraliskt. the wilia nw swa myklo wär (deterius) lifwa Bir 1: 64 . ","4) värre, beklagligare, sorgligare. thy är vär, eg. derför är det (så mycket) värre; ty värr, beklagligtvis, sorgligt att omtala. swa thy är vär binda mange vinskap til at nidhir thrykkia gudz vini MP 2: 15 . \" vaart folk flyr alt i mosa oc käär wy haffwom tapat sigerin thy er weer \" RK 1: 719 . ib 3013 . thy är wär bortwrakin är gudhz älskoghe Ber 166 . ib 57, 177, 231, 232 . Su 407 . - thy är vär at, eg. derför är det så mcyket värra att; ty värr. thy är wär, at some göra badhe a mot sinne natrwo oc gudz budhordhom MB 1: 135 . Bir 3: 384 . Su 381 . \" thy vär at, d. s. thy wär at vy ärom alt vffa \" RK 1: 320 . ib 1825, 2489 . Su 232 . \" thy wär at mange wille fara j thesso budhordh \" MD 80 . - thy vär, d. s. for hulka thy vär (proh dolor) mange nye osidiä äru optakne aff lildz anda ingiutilsom Bir 2: 68 . thywer iak wet mik orättän Va 37 . \" thy war haa them gör nakat j geen han bindhir sik til eth heluitis meen \" MD 80 . ib 86 . \" thy wär mange wille fara j thette bwdhordh \" ib 87 . Su 2, 3, 41 o. s. v. RK 3: 3915 . ","5) mindre. hans drötning war mz store blyghd philippus är til lhenna kär han an henne ey thäs wär Al 346 . - Jfr värre."],"f":["wärr UpL M 23; 3, V 7; pr.; RK 2: 2548 ; BSH 5: 115 ( 1506) . ","wer Va 37 ; MD 86 (norvagiserande). weer RK 1: 719, 1825 . war (troligen skriffel) MD 80 ),"]},{"a":"vär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["värs brodhir","värzsbrodher )"]},{"a":"vär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se var."],"f":[]},{"a":"vära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se vara."],"f":[]},{"a":"vära","b":["nn"],"c":"f.","d":"","e":[" , se vara."],"f":[]},{"a":"vära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n-, och väre, m.? och n.","1) värjande försvar. wid romblaborg grep han ett wäre (Klemmings uppl: widh kwmblarwm grep han en wäria 1: 3222) RK (Hadorphs uppl.) s. 110. ","2) försvarsställning; af bröstvärn el. af tinnar omgifven plattform å fästningsmur. Jfr Schultz, Höf. Leben 1: 20. tha rymdo the cristno aff then wära (motsv. ställe i Hadorphs uppl. s. 69 har thet vära) ok jnnan en kellare ol wardho sik thäre RK 1: 1762 . ","3) (akt, vård) och vari, m. \""],"f":["väre )"]},{"a":"väraktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vapnför; beväpnad. wäraktoghe män leetha siik aath stadhen liidha RK 3: 2238 . \" godhe wärafftige men \" FM 235 ( 1505) . the äre . . . ey öffwer hundadha väractuge eller [som] nogra vern göra kwnna BSH 5: 7 ( 1504) . thet i strax vele vthgöre xzxiij:re gode wärafftige karle lib 99 (1506). ib 458 ( 1511) . \" med myndre än sweriges frälse och menige wäraktige makt ther om til hyälp tylsagt warder \" ib 434 ( 1511) . \" thaa kalladhä her sten thet wergactughä folk och rytters effther segh till swergie \" HSH 19: 41 ( 1497) . ib 18: 119 ( 1497), 20: 32 (1506)."],"f":["väractuger . ","wäraktiger . ","värachtiger: -ige HSH 20: 32 ( 1506) . wergactugher. ","wergactiger: -actige HSH 18: 119 ( 1497) . wärafftiger),"]},{"a":"värald","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väruld."],"f":[]},{"a":"värdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värdfolk? rent näste hyse ey tholikt wärdh (möjl. för tholikan el. tholik wärdh och i sådan händelse att föra till föreg. ord) som swa wil orenlika byggia Al 1630 ."],"f":[]},{"a":"värdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) herre (i huset); värd. \" thaa stod wel för wärd och gästa \" MD (S) 232 . \" hvilken som gester budit hauer gör gestin omack sware verdhin \" SO 112 . \" the ridhu in j eet herbärghe oc werdhin vntfik them wel \" ST 279 . ib 280 . RK 2: 3890 . \" hans werd talade til honom ib 3878. \" ST 284 . \" min käre wärdh haffer enkte mik giffwa \" Lg 668 . \" han loth tha strax then konung rik her ffrederikx werd (Cod. A husbonda) ath kalla fför sik \" Fr (Cod. F) 2450 . \" thenne fatige man, hans scriffuere aff lynköping, myn wärld, kom tiil migh medh . . . ächebispens scriffuelse \" BSH 5: 380 ( 1510) . - (?) värdenum SR 16 . ","2) skyddsherre, patron. \" sancte erik konungh som är sweriges wärdh \" RK 3: 2390 ."],"f":[]},{"a":"värdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. värdigas, hafva godheten (att). wärdhens welä wethä, at jach . . . fortöffwer här pa stocholm til nielss beszeres brullop BSH 5: 191 ( 1507) . \" veredws edher nades högmectoghedh vele vithe \" ib 4: 274 ( 1501) . FM 490 ( 1510) . werdens helsa myn frw modher BSH 5: 93 ( 1506) . \" bade jak keder ganst gerna, at i wille werdes wara mit bodh tiil then werdoge herren, ächebiscopen oc tiil biscop mattis, at thwar thera werdes at sändha mik en t[unn]o polwer hiit \" ib 123 ( 1506) . alzwoldogh gudh . . . verdis giffue nadh och snille ther till HSH 19: 137 ( 1506) . Jfr til värdhas."],"f":["verdas )"]},{"a":"värdhas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. -värdhas a? plågadhe gudh han suä mys wärdes å at skadha hans likama KS 30 (76, 32) ."],"f":[]},{"a":"värdheliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väuldsliker."],"f":[]},{"a":"värdhgäva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["pröfva el. undersöka (ngts) värde, värdesätta. thu människia betänk tik syälffwa ok wärdgäffua tik swa som a enne wägskaal, a mothe the wärde ther thu äst atirlöst mädhir MP 5: 147 ."],"f":["-a ) , "]},{"a":"värdhgäver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["värdefull, dyrbar. hans wärdgafwe köpskattir MP 5: 37 . \" wärdogare ok mer for tik är siälin än mathin ok mer är idher kropper ok wärdgäffuäare än idher klädhe \" ib 4: 198 ."],"f":["-are ) , "]},{"a":"värdhinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värdinna. henna wärdhinna ST 37 . nödhghadhis . . . qwinnan . . .. sik oc sinne wärdhinno thera fordhan . . . aff andrum thiggia ib. \" wärdhinnan j huseno \" ib 292 . Lg 3: 726 . hustru merettha mijn värdinna j abå FH 9: 10 (1506), nyare afskr.)."],"f":[]},{"a":"värdhogha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) = värdogha sik. wäl kompne herra mine som wärdhughis (dignati estis) vithia mik litit värdhan Bil 110 . \" at thu värdoghis at biwdha mik til thina glädhis krasa ib 159. bidher iak thik . . . at thu wärdoghas koma til min \" ib 231 . \" wärdoghas iak ey (delignabor) at for lata them syndena som ey akta at bedhas nadh for litla synde \" Bir 1: 364 . \" ther til at gudh wärdhoghas at takak jdhir j sina miskund \" ib 3: 341 . \" väl var thz stoor ödhmiukt at äronna konungir värdoghadhis at thwa fiskaranna fötir \" Bo 175 . ib 78 . Gr 287, 294 . KL 30 . VKR 1 . Va 19 . Bir 4: 45 . \" at lwij bedie ider nadh . . . at i wele werdiges oförtöfwat kome hit i rikit \" BSH 3: 184 ( 1467, nyare afskr.) . wij . . . bediom idher nadh . . . at i wille werdoges ey tage thet til widherwelia ib 185 . \" werdogis ider werdigheter . . wilia wytha \" ib 5: 434 ( 1511) . \" verdyges ether herredom ath vethe \" ib 51 ( 1505) . ib 520 ( 1512) . FM 209 (1504), 361 (1508). thet i ville verdiges tiill ath tencke paa mig BSH 5: 51 ( 1505) . \" vele i werdoges vetha, at nu . . . wordhe her hemeligha opslagin a kirkio dörinna nagher breff \" ib 181 ( 1507) . ","2) aktas värdig, bevärdigas, aktas förtjent; förtjena. ath . . . vare siäla . . . värdoghens tilföghias thynom vtualdom mannom VKR 82 . ödhmiuktin . . . värdoghas faa thz hon gitir ey wtthyt mz sinom ordhom Bo 40 . \" lidhna thik swa i andans vägh at thu värdoghis opfyllas af hans älskogha \" ib 111 . \" värdhoghadhis hon vara bönhördh (meruit exaudiri) \" ib. \" väl var iosep säl som värdoghadhis swa vmfämpna vars herra licama \" ib 210 . ","3) eg. anses el. befinnas (ngn) värdigt; värdigas. opersonl. med dat. och supin. verduges ider vithet . . . thet mesther liberth kom hem fran ärkebiskopen BSH 5: 180 ( 1507) . ib 181 ."],"f":["verd- . ","-ugha . ","-iga . ","-yga . -ar, -adhe), ","värdhogha sik , akta sig värdigt, värdigas; nedlåta sig (till att). ropa ok kalla til idher werdoghe nadhe, at hon wil werdoghe sik til at inkommä i rikith BSH 3: 175 (14669. badho the keysaren, at han aff sinne mildhet vilde värdugha sik til at sända thom nokra präste som väl kundo prädica Ansg 191 . " vände han sik in til gudh med gudhelikom bönom, oc badh han fore sinne mildhet skuldh, at han skulde värdugha sik at frälsa han aff the fordömelighe sottene " ib 243 . " wärdogha thik til millaste ihesu christe, at ingaa j mith hiärta " Bi r 4: 176 . " wärdogha tyk ath höra myna böm " Lg 3 . 145. som sigh wilde wärdheghna mik aather lösa ib 124 . " at han som war aldra wärdogaste wärdogadhe sik lidha saadana smälikhet " ib 398 . - refl. värdoghas, ","värdhoghas sik = värdhogha sik. huru kan pawen troo at thu alla thinga gudh oc herra, wil tik wärdoghas (digneris) mz enne tholike myro, tholikin ärande göra Bir 4: 46 . - Jfr ovärdhoghas, äfvensom värdhas."]},{"a":"värdhoghet","b":[],"c":"","d":"","e":[" L.","1) värdighet, härlighet, förträfflighet, förträffliga el. utmärkta egenskaper. hauer gud swa mykin werdugheth vpa then första vnga lakt RK 1: 409 . - förträfflighet, höghet, storhet. o huat wnderlikern är kring om os thin mildhetz wärdoghet Su 172 . ","2) värdighet, höghet, hög ställning. swa som han stor li värdoghetime. swa var han oc stor i dygdhom KL 332 . \" han var mykyt mindre i lönom oc värdoghet än hon \" Bo 11 . i nidhirmeer gradu oc värdoghet ib 232 . \" at the maghin faa lhedhir ok wärdoghet (dignitates) \" Bir 1: 101 . vp fara til swa stora wärdoghet ib 251 . \" thänne min win israel take thässe rikesins styrsl ok värdhoghet före gudz hedhir \" ib 3: 361 . ib 360 . \" kördho the han aff sinne wärdoghet \" Lg 638 . \" äptir edhre konungxliga werdughet \" MB 2: 322 . - ss titel. bidhiom wii . . . idher nadhes werdoghet . . . at idher nadh wil warkwnnä sik offuer oss BSH 3: 176( 1446). HSH 20: 108 ( 1507) . edher verdughetz herredöme scriffuer om peninger tiil laans FM 397 (1509; till riksföreståndaren). ib 402 . tacker iach edher verdughetz herredöme ib 172 (1504); till ärkebiskopen och rikets nåd. haffuer iach . . . epter edre werdugiste verdhoghetz begären . . . lathit . . . läsa och forkynna edhre verdughetz breff offuer alt aabo län ib 174 . \" ljnhgen synnerlig tidende är her edre verdugheter tilscruffua \" ib. \" ltäcktis idher werdughet ath wara forthänkte om the c mark den inger, som iach vnsätthe edher met her i abo ib 147 (1503). \" ib 189 (1504), 5467 (1512), 601 (1512-13), 602, 603. sidhen jak sakreff ider verdughet senesth til BSH 5: 180 ( 1507) ; till riksföreståndaren). ib 181 . \" werdogis ider werdigheter, herredöme oc gode wenner wilia wytha, ath . . . härotogh crystiern . . . är här indragen i worth landh \" ib 424 ( 1511) . ib 520 (1512), 521. hwrw wor reysä er forlopen wärdhä eder werdwghether och herredömö finnendhä aff danmarckis richiss raadz breff HSH 19: 142 ( 1506) . \" begäradhe edher fadherliga werdhogheth (d. v. s. ärkebiskopen Jakob Ulfsson) aff mik ath iak skulle wenda fornemda bok aff lathine ok oppa swensko \" Gers Frest Inl. bidher iac innelika thina werdhughet thu erlikin höfdhinge herra iuli Lg 3: 200-. then tidh . . . her eric axelson ridare oc höffuidz man vppa abo thing hiolt mädh almogan aff räntemäke sokn oc hans wärdighedh siälff for rtäte sadh j hallis by FH 5: 54 ( 1468) . FM 241 ( 1505) . ","3) heder, ära; ärebetygelse. jomfrv maria sancto marche ewngelista ok sanctis crispinj oc crispiniani til ära ock verduchet SO 33 . \" lib 34. \" Lg 3: 629 . \" tidrik konung vntfik hanum well och hiolt hanum i stora werdighet (er hann með honum i miklum metanaði) \" Di 164 . the fagnadhe thera herra vel ok mz stor verdogheth ib 271. han vnfik sin son blandamär mz myken ärä och werdighet Va 53 . ib 52 . Lg 38 . \" her didrik loth jordh honum mz stora wärdoleth \" Di 279 ; jfr 4. the verdige fäder erlige herrer och gode men rigsins raadh i swerige helsse eder nadis verdighet med tilbörligh verdoghet HSH 20: 109 (1507; skrifvelse till danska riksrådet). ","4) högtidlighet, festlighet; pomp, ståt. her tigen . . . ledde them in j paulunit mz storä werdighet Va 45 ; jfr 3. phila gik tha til sinä sönir mz storä werdighet och glädi ib 51 ; \" jfr 3. at swadan nadher oc wärdoghet ickä kan ske i myn och näppelighä i eders tidh \" BSH 5: 192 ( 1507) . hon . . . giorde strax stort bröllop mz mykin wärdogheth Di 286 . \" redh didrik jn i rom mz stor werdogheth \" ib. \" at wij ey . . . kunnde nu . . . beseende idher nadh sadana budskap, som wij med mere werdogheit gerne giort hade \" BSH 3: 185 ( 1467, nyare afskr.) . \" gingho the iij dagxledher mothe honom oc baro sina hälgadomor mz sik, mz loff sangh oc weärdoghet \" Lg 3: 340 . - Jfr ovärdoghet."],"f":["werdogheth Gers Frest Inl. werdogheit. värdhughet Bir 3: 360 (på två st.). werdughet Lg 3: 200 . ","werdughet MB 2: 322 . ","verdugheth RK 1: 409 . ","verduchet SO 33 . ","wärdighheet Lg 38 . ","verdighet FM 601 (1512 13), 603 ; -hetz ib 602, 603 . ","werdighet Di 164 ; Va 45, 51, 52, 53 . ","verdicheit SO 34 . ","-ir ) , f. "]},{"a":"värdhskylda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förtjena. \" hwat ey wärdhzskylladhe war syndh wphöghilse, sannelica ney Skrifter till uppbygg. 73. \""],"f":["wärdhzskylla . ","-adhe )"]},{"a":"värdhskyldan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förtjenst. \" for bön skuld oc värdhskyllan lsancti gregorij \" Gr 315 . ib 308. hafdhe jak thiänkt ii mino hiärta gifwa thik värdugh atir lön for thina värdhskyllan (Cod. A forskyllan 270) ib (Doc. D) 361 . - mädh vädhskyldan, med rätta, med skäl? tholke ltaara oc gratir oplypta syälinna mz värdhskyllan til gudh Bir 2: 31 ."],"f":["-skyllan Gr 308, 315, (Cod. D) 361; Bir 2: 31), "]},{"a":"värdhskyldelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["efter förtjenst; med rätta, med skäl. wärdzskyldeliga näffsther MB 2: l308. lib 291. tha mat thw värdhskyllelcia (merito) vptändas ok hitna vidh swa stor vyrdhilse Bo 178 . väl matte äronna sighir vinnare . . . värdhskyllelica (digne) hawa heem farit i sina äro ib 242 . \" at mannin maghe wärdskyllelika sighia mz sik at gudz wk ok thiänist är godh ok söt \" Bir 1: 43 . \" nw maghom wi wärdskyllelika dröfwas \" ib 73 . \" mädhan han hawer haft wilia at synda. än tho at han fulkompnade ey syndena mz gerningomen tha skal han wärdh skyllelika (merito) andwardhas diäflomen äwerdhelika ib 98. wärdzskyldelika skal min siäl tik warkunna \" Su 30 . \" wärdskyldelika kallast htetta hälga sacramnetit kärleksins sacrement \" ib 275 . Bir 1: 124, (Cod. C) 265, 377, 2: 27, 53, 173, 2934, 3: 84, 302, 381. Su 42, 46 61, 68, 88, 115, 152, 169, 455 ."],"f":["wär- Su 275, 435 . -skyllelika. -skyldeliga),"]},{"a":"värdhskyldeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["förtjent. \" hulkin thera lifwirne fan . . . wdarlikin ok wärdzskyllelikin at fölghia (merito imitandas) \" Bir 1: 370 . \" honom flytande wärdzskylleliga (condignam) pyno \" MB 2: 292 ."],"f":["-skylleliga MB 2: 292 . ","-skyllelikin Bir 1: 370), "]},{"a":"värdhskylder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["tillbörlig. \" mz wärdzskyllo ödhmyukt \" Lg 3: 226 ."],"f":[]},{"a":"värdhskyldogha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" ? med rätta, med skäl. wärdzskylloghe liknas the wanskapadhom dywrom äldher trullom Su 59 (måhända att föra till följ. ord)."],"f":["-skylloghe )"]},{"a":"värdhskyldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) förtjent, med rätta tillkommande; rättmätig, tillbörlig. tok hon wärdzskyllogh lön mz diäflenom j hälwite for sin truldom ok ilgerninga KL 128 . \" tha the wth röna wärdszskylloga plikt \" MB 2: 153 . ib 204, 305. wpuäkkias til wärdzskyllogha synda bätring Bir 4: 106 . ider . . . herra albrict . . . sweya oc göta konung . . . helsom wi . . . mädh warom lwerskyldoghe vnderdanoghe thienist BSH 1: 185 ( 1386) . ib 3: l174 ( 1466). mz werdskylloge wyrdhningh LG 817. swa at ängin gudz gafwa skuli mista värdhskyllogha (debita) thak Bo 153 . göra gudhi werdszskylloght loff Lg 819 . Su 197 . vtan tro oc värdhskyllogha gudhelikhet Bo 4 . \" at thz är alt räät oc wärdhskyllokt som han hawer lättath \" MB 1: 182 . \" är thz wärdhskyllight at wi hedhrum benin oc muldina, mädhan gudh hedhrar siälina \" ib 269 . är väl värt ok värdhskyloght at iak skal glädias af thinne helso Su 412 . \" at hon lhafdhe ey swa brännande astundan oc godhvilia til hans pino som wärdhskyldoght var \" ib 382 . ib 386 . - med dat. om nakor komme som dödhen tik wärdzskyllogan (som med rätta tillkom dig att lida, som du förtjent) oppa sik toke Su 34 . ","2) skyldig, förpliktad. \" är gudh nadhghare, än han war wärskylloghir (Cod. A skyldogher 98) \" MB 1: (Cod. B) 534 . - med inf. vm the lasin väl min lagh skullen the finna at the vardhin värdhskyllogharen at liua renlicare än andre (invenirent se præ aliis debere esse contientiores) Bir 3: 27 . \" fore . . . alla thera syälla, som iach är wärdhskyldoghir goth fore göra \" SD NS 1: 295 ( 1403). ib 360 ( 1404) 369 (1404 o. s. v. - med gen. thäs thäs är iak . . . werskylduger Va 4 ."],"f":["wär- MB 1: (Cod. B) 535 . -skyllogher. -skyldugher: -skyldughum UplL Conf. -skylduger Va 4 . ","-skylligher . ","-oght . ","-ogt Su 197 . ","-okt . ","ight ) , "]},{"a":"väre se vära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n."],"f":[]},{"a":"värendsboar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" Värendsboar. wore the . . . til talz sammen värensbo och bleghinsfare BSH 5: 589 ( 1505) ."],"f":["värensbo )"]},{"a":"värensker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Värensk, tillhörande Värend. alt lmankyn älder qwinkön, sum i wasgözko äldir wärinsko (an afskr.. fr. lHadorpshs tid har wärnisko; rätta läsartenär kanske wärmsko) laghasaghu föddhes af krisnum manne äldir kono, maa aldrigh þräl älder ambut wära SD 4: 408 (1335, eft. Hadorphs aftr.). Jfr värmsker."],"f":["-insker )"]},{"a":"värf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ärende, uppdrag; budskap. hwat är thit wärff MD (S) 298 . sigh mik . . . candauli wärff Al 7928 . \" mit wärff til konungin bär thz wi williom stadhen thenna nidher sla \" ib l7982. wille the honom nokot werf befala RK 2: 2331 . \" iak wille fara . . . annerr stadz tith iag hade wärff affwäriga rikesens skade oc förderff \" ib 3: (sista forts.) 5413 . \" thz verff till mekelborgh fara \" ib 1: (sfgn) s. 182 . \" vtlendes fara sina verff ok ärende So 195. war iagh stader på hufwudh skiär, på . . . k carls wägnar och befallning, wärff oc ärende \" ib 298 . \" her war nw strax hoss mich en köpswen vtsendt aff lybke . . . med merkelige werff til eder \" FM 415 ( 1509) . \" seden wij hade förstandet then be falin oc werff som eric trolle hade fra eder til oss \" HSH 18: 65 ( 1497) . ib 20: 208 ( 1507) . ner . . . her sten tursson her twre jensson komme aff danmarch och thet verff igen fördhe om the III pwnchter ib 209 . är . . . worth sendebudh her verne kommit igen fraa paalen med thet werff honom befalet war paa rigisins menige bestä och haffuer thet forwerffuet som en god man ib 193 ( 1507) . ","2) anhållan, bön? daren fan ith annat wärff han badh then konung om ith skärff MD (S) 308 ."],"f":[]},{"a":"värf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hvarf, kretsgång. \" giordho the siw värff om staden gangandis \" MB 2: 15 . Jfr hvarf."],"f":[]},{"a":"väria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) värjande, försvar. \" vm rikesins wärio ok fäste \" KS 74 (182, 81) . \" vi viliom gärna härscapet vt giua tel roma rikes värio \" Bu 507 . \" at göra riddara til the hälgho kirkio loc tronna värio \" Bir 3: 366 . iohannes baptista var . . . af herode sattir i myrkostofwo for rätuisonna värio (defensiotem) Bo 79 . \" lib l83. thön wapn the skulu i stridh haua til slahg ok wäria \" KS 53 (136, 57) . \" siw hundrath fäste, the man veet til värio bästä \" Fl 945 . \" konungen sende them hwat the behöffua bade til wäria oc lsa til föda \" RK 2 . 7603. kombir jak thom til hiälp oc värio mz minom vaknomBir 2: 254. skipa thik herra väl til väriä Iv 4425 . \" the redde sig till wäriä thz bezsta the kunde \" Di 177 . RK 2: 4937 . han . . . rännir hanum swa rasklika a thz han kan ey til värio fa Iv 3362 . \" han tok til weriä \" Va 37 the thora äkke gripa til värio Bo 154 . RK 2 . 7848. Di 39, 67, 87 . \" han rädhes at almoghe gripe sik nokora tröst ok wärio mote hans ilem åthäuom \" KS 62 (155, 68) . widh kwmblarwm grep han en wäria RK 1: 3222 gripa ena andra veryo aff ny ib 717 . ib 3896 . \" os bör . . . thänkia opa hwru wi sätiom wara wäria op aa \" Al 1846 . the suensca . . . schicka sina wäria RK 2 . 2168. tha gawo the wäriona, som ytra mwren gömdo MB 1: 11 . af tyrst mågho te trängias til at giva lhus ok wärio KS 86 (211, 95) . Bo 181 . \" thäntiidh iak war swa aff thöm (diaflarne) möddir oc wtröättir at iac maxan hafdhe giwit wäriona Hel. mäns lefv. 191. hans wäria war fasta oc bön \" ib 295 \" a fruär ligger swa lithin weriä the kunno ekke wapen at bärä \" Iv (Cod. B) s. CLXXI. han wiste sik änga wärio (ingen möjlighet till försvar) KS 30 (76, 32) . - motvärn. thz diwret sätte sik til wriä moth the ij [2] riddare Va 24 . the iij sättä sik til wriä ib 36 . ib 51 . \" satto the sik til wärio \" ST 340 . ","2) värjande, frikännande. \" förnämpde tolf skulu a hwario are töswar finnas at minsto . . . sik at simiä baþe vm värio oc fällo \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","3) försvarsställnng; post; i sht förskansad ställning, förskansning. litet för än thz war swa bestelt oc hwqriom sina wäria befäld RK 2: 2212 . min wäria wil iac wel forware ib 2981 . \" marskens wäria tordhe fiandena ey nala \" ib 2182 . \" opte the then wäria sökte \" ib 21823 . \" hafde the för then wäria fara \" ib 2188 . the haffde for husit et haldh oc bycht til wärio oc stadldh ib 2887 . \" elden . . . mest erik pukes wärie op brende ib 2983. \" ib 2897 . \" skermar oc wäria \" ib 5879 . ib 3: 1023 .","4) försvarsmedel, krigsmateriel, vapen. \" mz godhe wärio ok raske hand wäl redda badhe til hand oc foot \" Al 4766 . \" the resa. . . forgaffwo tha sina wärio hardha \" ib 7386 (möjl. att föra till 3). xxx wämpte män mz fulle wärio ST 524 . \" bespisandes them mz alzskons spisningh oc widherthorfftoga värio til at örlegha \" MB 2: 247 . \" til effron starkastan stadh badhe aff folk spisningh oc värio fullan mz alla köns hedhningom \" ib 317 . the . . . kastadho fran sigh alla wärio (projecerunt arma sua) ib 260 . ib 292 . \" tha the mik thwingadho vtan väria (mig som var utan vapen? som icke hade tillfälle att för svara mig?) iak skulle otrike troskap swäria \" Fr 669 ; jfr 2. lsomme oppa husit lopo blotte for vtan alla wäria RK 2: 7628 . \" han redde sich stark mz folk oc wäria \" ib 1488 . ib 6993, 7681, 7803 . \" bössar oc wäria \" ib 5043 . \" the komo . . . alla . . . mz harnisk oc starka wäria \" ib 1320 . \" ib 1: (sfgn) s. 186, 2: l6202. \" BSH 5: 7 ( 1504) . \" her iwar sculde antwardha öölandh mz spiiss och wärya \" RK 3: 3324 . ib 270, 3227, 4083, 4191. hästh harnisk wäria hadhe han nogh ib 1388 \" gläffuia piil lbyssar och andra wärya the nogh haffua \" ib 3627 . \" man sa huse mz thera wäria ib 3961. the meer än xl tusendh waare som godha wäria i handom baare \" ib 3380 . \" alla theras wegior stak han ower en sida \" ib (sista forts.) 4249 . haffuer iach . . . skicket mith folk diith nedh till skips med bysser weryä salth hwmble HSH 20: 51 ( 1506) . wthen wergia iag ind i westhergötland foor RK 1: (Yngre red. af (LRK) s. 281. lbrast swerdit sunder i hiälten, oc tha han sag at han haffde ängen wäriä, tha sage han till didrik lat mek liffwa (nu er han vapnlauss ok gefr sik i valld þiðreks) Di 19 . \" detzleff bleff i byn mz thera hästä oc wärio \" ib 97 . \" konungen ställede slotit oc slogx mz them badä mz blidär oc annar wäria \" ib 39 . ib 33, 64, 110 . \" blandamär tok begges thera wriä (were; om svärd och klubba) fra them \" Va 33 . reste falantin sik opp och kom til sinä weriä igen ib 25 . \" mz . .. alla lhandha wapnom oc wäriom (armaturis) \" Su 52 . swärdh, kniff, polyxe, heller hwath värio thz helzth vara kan SEG 114 . lib 119. engen embetz broder i samma compani tildyrffues at bära nager schadeligen wapn mz sick i stempne eller appinbara dryckio huilken ther mz befunnen vorder . . . haffui värian forgiort SO 112 . \" engen broder bäre nagar bana vapen med sick til gildes som är yxe korda eller langh knyff . . . gör han schada mz sama väria böte i ämbetet eth halfft pund vax \" ib 206 . röfuade mik borth myna värio oc lather henne bära dagliga for myn ögon mik til smälek DD 1: 182 (1503, eft. afr. hos Langebek). ","5) bröstvärn (på fartuyg)? fongerne komme mellen vergen och thöm (de fientliga besättningkarlarne) FM 361 ( 1508) . ","6) skydd, beskydd, beskärm, värn. them är all wäria oc hiälp affgangin (recessit ab eis omne prædidium) MB 1: 402 . \" takum wi samu tolf fornäfndä näfndämän vndi wara väryu \" SD 5: 606 ( 1346) . iak flyr . . vndi þra värio Bu 143 . \" symon . . . wandadhe eygh . . . römsca borgh hafwa meer vnder sinne wärio Bil105. at the äru upfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok foräldra hans \" KS 10 (25, 11) ; jfr 7. faustin[ian]us fik til radha at sända modher mz (twem) synum til athenis . . . til wäriu for (onde) lyccu Bil 347 . \" j sancter olafs stad kom eldir lös oc bran starklica tha baro the wt til wärio hans hälgha likama moth eldenom \" ib 872 . - om person: värn, beskydd, beskyddare. thin gudh . . . wari thin hiälp ok wäria Bil 360 . ","7) vård, omvårdnad sua som härra gregris hafde mik ii sinne verio, män han bibde, sua taghar ok fru katrin ok hänna barn mik ii sina värio SD 6: 1 ( 1348) . \" herra abote skal taka i sina wärio haquon, varn son ib \" NS 1: 628 ( 1407) . - förvar. thän som bokena vilde köpa tok hona i sin värio KL 220 . lati . . . alt landgiäl linkoma j intäktomanzins wärio VKR 37 . \" vm thet är ey til j redhoswensins swärio som then siuke aastundar \" ib 42 . \" han haffde opburid ena mandz boot foe sinna hustrus fader som war lx marc oc hafft thät j wärio jt aar sidan then förnämpda hustrun war gifft Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 27. - innehafvande, besittning, förfogande; våld. ingiäld . . þe vi hawum nu i varre väriu \" SD 5: 562 ( 1346) . \" skulo the fornempd abote ok conuente the fornempdo goodz hawa i therra wärio . . . til then dagh the sina peninga . . . aterffa \" ib NS 1: 379 ( 1404). hwilkin som thenna prebenona hafwer i wärgino (troligen för wäggio) ib 456 ( 1405) . ib 2: 114 ( 1409) . thät (ɔ: bolit) haffuer aff alder ligit wnder peder monsons gard j risinge hulkith . . . nielses moder fader haffde hafft j sinne haffuandis värio Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 25. the slotten . . . som the j värio haffe RK 2: 5313 . \" her erik axelsson haffuer alth fynlandh i wäria \" ib 3: 2572 . \" owir stridde iak demeterium oc lhaffwir j fria värio all lhans landh slot oc städher \" MB 2: 252 . \" thzte rike oc alt lthz i ägä haffuer iak lmynä wäria \" Di 116 . \" skulä wij bada egä hwat iak i wäria haffuer ib. \" HSH 19: 22 ( 1504) . alt thet ogiort sölff iach i mijn wärie hade ib 24: 50 ( 1516) . \" diwrin som äru j manzsins värio (ad manum hominis sunt) \" Bir 2: l311. - pl. huilith gotz risabergh closter hawer i langa tima i wäriom hawidh SD NS 2: 117 ( 1409) . - Jfr konungs-, port-väria, äfvensom vära.","1) ur stånd att försvara sig, utan vapen, i sakna af vapen. thz (djuret) sa mik weria lösän warä Va 25 . tha han (bikonungen) wardher wredher ok bös tha är hans wredhe wäria lös MD (S) 268 . ","2) utan försvar, i saknad af försvare el. beskyddare, värnlös. han haweir . . . giort orät änkiom ok fatikom ok väriolösom Bir 3: 52 . \" nidhirtrykka änkio ok väriolöst folk \" MP 1: 300 . ib 2: 111 . "],"f":["wergia )","värio lös","wäria- . ","weriä- )","väriomal","wärioämaal )"]},{"a":"väria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["nedlägga, använda. \" hans ärwþi som han hawer þär a wart \" SR 5: 637 ( 1347) . \" hauer han jnnan tridhiwngx sith ärfuodhe ther awart (för a wart) \" TB 80 . \" kwnnoghe thz han hauer ther ärfwodhe a wart ib. Jfr kostväria. \""],"f":[]},{"a":"väria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) värja, försvara (mot fientligt angrepp) skydda. the wäria . . . rämska rike Bil 125 . \" vi thörfuin nu alle een godhan forman minna frugho rikä väl 'väria kan \" Iv 1503 . \" the wardho han (staden) länge vtan last \" Al 1555 . \" thu later thit eghith fädherne häria som thz skulle häller wäria \" ib 1574 . \" the haffdo gerna wart sith land \" RK 1: 2966 . ib 702, 736, 2: 7810, 9081 . thz (tornet) wardhe the ther vppe la ib 2759. the lagdo sik nidh wid angna bro ok skullo the bro kasta ok werya om nakor man wil i landit herya ib 1: 2284 ; \" jfr 8. skikkado the hwndrada wäknara at wäria hwan brwnnen \" MB 2: 156 . \" lofwa . . . gudhi ok mik at thw vilt väria the helgho kirkio ok tro \" Bir 3: 388 . \" lib 367, 389. thw vaardhe änkiona \" ib 2: 264 . \" mins fadhirs akt är äkke at värna älla väria sina vini här i världinne i swa matto \" Bo 83 . iak worde mit egit liiff Di 56 . \" godhir hirde vär sina hiordh \" MP 1: 133 . \" thz är een ondh hand ey wär sit eghit howdh \" GO 283 . \" een foghil han wäär sin eghin bwr \" MD 390 . \" then bonden skulle mäst at wäria han mon honom första at häria \" ib (S) 256 . jak vär (defendo) thom mz mino valde som trösta a mik Bir 2: l89. twe aff them haffdo mällan sin machabeum oc mz thera harnisk wardo han alla wäghna vtan skadha (Machabeæm medium habentes armis suis circumseptum incolumen conservabant) MB 2: 311 ; \" jfr 6. een rampn kom ok wardhe likit for allom fuglom iok diwrum \" Bil 474 . \" til at wäria land ok rike, medh stridh ok bardagha, firi owinom tera \" KS 79 (195, 87) . \" huru borghe ok haldande hus skulu byggias, ok huru man skal töm halda ok wäria före owinom sinom \" ib 84 (207, 93). j hawin wäria ther idhir skulu wäria for owinomen Bir 1: 191 . \" hans (riddarens) tro som han . . vardhe fore rätuisonna owinom (ab intimicis justitiæ defansavit) \" ib 3: 394 . \" wi aghom þöm tolf for allom waþa oc skaþa . . . väria \" SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). vär mik nw fore all sweik Fl 791 . stodh folqvardh ok wärdhe dörena för honom Di 258 . huat han ville ther a hända thz gat man ey wäl for honom waart RK 1: 974 . \" aff huat skadha thu mik varde \" Su 339 . \" gud vär honum aff allan wadha \" Lg 3: 69 . hwar thens som astunda at wärias af thesso skyno (ab hac nute defendi) flye til minna ödmiukt ock fölghe hänne. thy at vm hona ok mz hänne värnas han af syninna giri . . . ok aff hörslina lustilsom Bir 1: 278 . värias the ok beuaras aff diäfulzlica frestilsa jnguitilsom ib 3: l292. - abs. thär är goth at väria som ängin vil häria GO 163 . \" han wardhe thz ythersta han förmatte \" PM 74 . - mädh väriande hand, med väpnad hand, med vapen, med väpnad styrka. honom vndradhe storlika hoo thz skulle wara som ale na hade dräpit aspilian resa mz wäriande handh Di 194 . han fik iherusalem mz väriande hand (civitatem . . . armis capit) MB 2: 293 . HSH 20: 100 ( 1507) . \" claus kom sich vppo elaholm snart mz wäriande hand blef han thär hardh \" RK 2: s. 343. ","2) med väpnad hand ( i envig) uppträda till försvar i en rättssak; värja el. försvar (ngn el. ngt el. ngns sak). herra gafuian hafuer hänne thz iät han vil hänne väria om hon hafuer sat Iv 3632 . \" vil lhon ther om til hofua fara ok fa sik ther thän sama man ther thz (det omtvista godset) for hänne väria ian \" ib 3616 . \" thz ika skal morghin koma här för än doombrin ower idher gar ok antiggia iak dödher blifua skla äller ok väria thetta maal \" ib 2770 . \" ther fan iak ängin ther thordhe vil taka at väria mit maal for tholika saka \" ib l2758. vil iak väria hänna maal (verja sok hennar) ib 3113 . hon skule bränna op a eet bal lhafdhe han ey vart tha hänna maal lib 3930. ib 3688, 3701, 4013, 4734, 4996 . väria minna iomfrw sak ib 4018 . ","3) med edgång värja, med el lbetyga (ngns oskuld el. lorättmägigheten af en anklagelse), fria. hwem þässe förnämpde tolf äller syu af þöm väriä, äru varþe for os oc warom dome SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). lagde the henne til thät hon skulde haffua mört sin bonda . . . fore hulkit hon haffe wart sig med ij [2] tolffter män j vale kokkerstwfuo hulkit jac lot til lnämpdinna tha ware the alle rede huar med sin eed annen tiid at wäria henne Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 22. tha lagde iach hanom epter lagen a werriä segh sielff artende, tha stode thär iij [3] tylther pa gwlwith som lhanom alle wille lfullelige wärriä ib 69 . dömdes . . . oleff niilsson kuttis ffri för then til tal som hon lade honom til ath han skulde haffua stulit hännes vist hus och nämpdnden hon wärdeBtFH 1: 168 (1508). ib 149 (1506), 160 (1507), 194 (1508). the xii i jämpde sotto honom wärde ib 278 ( 1509) . xxiiij men honom wärde ib 159 ( 1507) . \" witis thz honom ok han dyll thz thz scall lhöuitzmannen nämpna iij män aff them bezsta borgharom owildogha the sculo han antike wäria ellir fälla \" EG 63 . \" huat the fälla warj fälth huat the wäria varj warth \" MEG 54 ib (red. B) 59. EG 67 . ","4) med ord försvara, förfäkta. han vardhe ok forswaradhe sannindena Bo 115 . \" han . . . vardhe hvars herra ihesu deel lswa manlica \" ib 152 . nw wardha iudha swara mz os cristnom ok wäria sina böker Bil 83 . at . . . väria . . . cristna thro mot hedhnom mästarom ib 618 . ","5) försvara, tag i försvar, söka ursäkt för. ey wär jak mina synde, ey löner jak mina ilzko Ber 94 . ","6) skydda, bevaka, bevara, förvar. med två ack. en örn varþe þera lik ospiällaþ Bu 527 . \" thu menas . . . mz them yrtagardhe, ther gudh silfwir lyktan wardhe \" ST 205 .","7) skydda, utgöra skydd för. först skyle han (ɔ: min mantol) ok wär fore stormand wädhir, annantidh wär han for starko froste ok köld Bir 1: 276 . ib 288 . \" wär jord muren tän inre adhelmuren för stenkaste \" KS 86 (210, 94) . swa som hallande hws wär for owinom ok fiendom (defendit contra inimicos) swa wär mins sons guddoms makt hans mandoms lika at ängin owin moghe han skadha Bir 1: 341 . \" natskona som väria fötirna vndiraat \" ib 3: 142 . \" hiämin vär hofwodhit for skutom ok slaghom \" Bir 3: 377 (motsv. ställa ib 4: 336 \" har af skotum ok slaghom). \"","8) afvärja, förhindra. \" iak skal thz väria \" Fl 155 . \" om nakar kan idher skuld at gifua thz vil iak väria äller dödher blifua \" Iv 1816 . - med nekande sats inledd af at. atilius konung gik oppa tornith, ok loth lykia dörenar j ghen ok warde ath nyfflinga komo ey til hans Di 253 . ","1) värja sig, försvara sig. hon varþe sik mz dygh Bu 511 . nw äru thriggia handa vakn . . . annat är thz som mannin vär sik mz swasom swärdh Bir 3: 115 . wär tik nw manneliga Di 69 . Bir 2: 62 . \" hänna fadher vardhe sik som een man \" Fl 37 . \" liten stund sigh warde \" RK 2: 6504 . Iv 3777 . RK 1: 311, 1569, 1763, 3898, 2: 8701, 3: 2299 . Di 39, 42, 70, 112, 125, 177 . - värja sig (mot), taga sig till vara (för). med prep. af. huru the skulu sik wäria af diäfwls frestisom oc mäst af quinno fäghrind oc thera wmgango Hel. mäns lefv. 225; jfr 3. ","2) värja sig (med edgång), fria sig, bevisa sin oskuld. nu käre höuitzman om affäkt dylia the badhe then hona giordhe ok them hon giordhis til tha wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi TB 78 . firibiuthum wir . . . at hwarte riddare äller swenävapn. ther qwävde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordhom . . . ok uiti þät at uitis þät riddärä äller swenawapn ok gita the egh wart sik þär fore mäþ twem riddarum. riddäre mäþ twem swenävapn swenavapn scal af os taka plikt þe aþrum är til räzl SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . Upplands Lagmansdombok 149094 s. 22 (se under väria 3). tha worde han segh med thenne epterscriffne xi ib 39 . ib 69 (se under väria 3). wäri sik mz xij mannom EG 63 . wäri sik mz siäx borgharom ib. ","3) skydda sig, skaffa sig skydd. a hwario diwr war giordher en widher oc stadugher thorn aff thrä, vndher hulkom wäpnarene wardhe sik för rägn hagil oc pilom MB 2: 237 . refl. "],"f":["wärriä Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 69. werriä ib. " variä " VGL I J 2:: pr. pres. vär wäär MD 380 . ","konjj . ","vari wari VML I B 4. uari VGL I FS 6: 2. imperat. vär. ","wärþe VGL III 74. wärdhe Di 258 . ","wärde BtFH 1: 159 ( 1507) , 160, l68 (1508). werde Di 125 . ","vaardhe Bir 2: 264 . ","worde RK 2: 9081: Di 56, 112, 177 ; Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 39. wäride BtFH 1: 149 ( 1506) . ","värþer VGL II þ 2. ","värder: -ir ib I Md 14: 3. n. vart waart RK 1: 702, 736, 974 . ","wärt VGL III 6),","väria sik , ","värias , fria sig, frikännas. [huat häldhär hin som han kärþe] til falz ällä värs [firi horsiangina] SR 58 . ","väria af , afvärja, varja sig mot. thu som gaff honom swäridt til at wäria aff hedhningana (in defenionem alienigenarum) MB 2: 160 . Jfr afväria.","väria utaf , "]},{"a":"värian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvar. \" hans hugher vprestis j gudz langha styrk oc wäriian \" MB 2: 225 ."],"f":["wärrian )"]},{"a":"väriande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) försvarare, anfallen man som försvarar sig. wärdher . . . nokor af eghändä ok wriändä i thy samä dräpin han thylicht gör SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). ) krigsman. han fik . . . synom broder . . . ijc [200] wärende RK 2: 6175 . ","3) försvarare, beskyddare, målsman. wi aghum warä wäriände aldrä änkior oc faþerlösä barnä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). som ängen hawa hafft wäriänden ib. Jfr gildis-, kirkio-väriande."],"f":["wäriände . ","wärende . väriende, se gildis väriand wärande, värende o. s. v., se kirkio väriande pl. wäriande: kirkiu wäriänder SML Kk 4: 4. wäriändär: kirkiu wäriändär UplL lKk 1: l2 o. s. v. uäriand: kirkiu uäriända SML Kk 4: 4 i var. wäriändä: kirkiu wäriändä ib 1: l1. wärende RK 2: 6175 ; se vidare kirkio väriande), "]},{"a":"väriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) försvarare, beskyddare. \" thera . . . staz wäriare \" Bil 252 . \" lsiälffwir gudh är theris wäriare \" MB 2: 306 . \" han vardh gudz kirkio predicare ok hänna väriare \" Gr 325 . Bir 2: 68 . \" tronna väriara ok mina kirkio hulka som kallas väpnara \" ib 3: l366. j hawin wäriara (defensures) ther idhir skulu wäria for owinomen ib 1: l191. wäriarene som äru hof männene ok riddarne ib 193 . ib 192, (Do. C) 265, 385. ","2) försvarare, förfäktare. jeronimus var . . . sanindina kungörare oc väriare Bir 3: l161. ","3) målsmän. \" biskopin (skalla vara) thera (systrarnas och bördernas) kärlekin väriare \" VKR 81 . Bir 4: l39."],"f":[]},{"a":"väriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr romväriare."],"f":[]},{"a":"värilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? ","1) försvarande. \" gudz budhordha olydhna hulkin som inledhe ij hänna hiärta . . . ilzkonna värilse (defesionem) \" Bir 4: 289 ; jfr varilse. ","2) värn, skydd. \" huseno til wärilse för eld oc allan brådhan wådha \" KS 85 (209, 94) ."],"f":[]},{"a":"värinsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se värensker."],"f":[]},{"a":"värk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) komma i strid, företaga angrepp. at vij kwnna komma tiil verka, strax jach komber med fokket BSH 5: 211 ( 1508) . - vara til värka, vara i strid. haffwe wij warit til wärka tiith och opta medh waara fienda BSH 5: 167 ( 1507) . ","2) verk, arbete (som frambringas el. är frambragt). godhir änglar sagdo (för sagho) thzta dagx värke först j sinne naturu, oc sidhan innan gudi som är späghil lhin skärasta aldra sinna värka (Cod. A gärninga 156) MB 1: (Cod. B) 559; jfr 1. godhir gulsmidhir . . . hulkin som gör nakat stort älla dyrt värk aff guld Bir 3: 377 . arbete, utförande. hafdhe han een maliokragha . . . aff klenä värk tha var han gkördh Fr 151 . ","3) , slungmaskin. Jfr Schiller u. Lüben 1: 577. wältror oc driffwande wärk PM 4 . BSH 5: 144 ( 1507) , 318 (1509). ","4) handverksskrå. \" hwilkin swen som . . . gör sko oc hafwer ey giorth syna mestar sko for werkena \" SO 22 . ","5) sak, ting? han war ther skutin i häll . . . en riddare heyt gudzärk han fik ther ok slikt sama wärk (han råkade ut för det samma, honum gick på samma sätt) RK 1: 3275 . "],"f":[]},{"a":"värka","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) göra utöfva. the ilgärninga som the wärkadho oppa thik (exercuerunt te) MB 1: 71 . \" hwi wil ley gudh giwa swa enom dygdh swa wäl at nytia oc wärka fore gifna dygdh som androm \" ib 352 . ","2) verka, åstadkomma. \" thässa dygdsher wärka äller göra gudhz ängla \" Lg 3: 487 . ","3) göra till föremål för verksamhet, bearbeta, bruka, odla. nw tagher noe at wärka iordhin MB 1: 173 . - abs. gudh siälwer satte mannen i paradiis, ther til at gudh siälwer skulle göma oc wärka MB 1: 128 . "],"f":["wärcar VML II þ 17: 1. wärkir VML I M 4: 2. "]},{"a":"värkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr a-, handa-, valds-värkan."],"f":[]},{"a":"värke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verke, inrättning i vatten till fisks fångande. Jfr Schlyter, Ordbok 733; Rietz, Ordbok 813 f. partem quam habui in vtarsta werkænum in fløtasundum SD 4: 215 ( 1331) . \" at jak undt och gifwit hafwer . .. een wärka med tu lanaläge ib \" NS 2: 91 (1409, nyare afskr.). om the werka som the af kolas haffde bigith i . . . kokala lfors tawistan tiil forfongh FH 1: 32 (1455, gammal afskr.). the wärka pa swder sydhan aff forsen ib. alle the werka the af kokala haffua i then offre forssen sculu vpp kastas och rensas ib. \" met . . . werkum oc werkestadhum \" ib 2: 92 ( 1432) . ib 100 ( 1434) . Jfr fastvirkis-, fiske-, vatn-, vatu-värke. "],"f":["-ar . -iar: uärkia ÖGL B 29), ","värka bygning , ","värka stadher","werke- )"]},{"a":"värke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["= värk 3. drivande värke = drivande värk. thet wij late göre skermöre oc driffwande werke BSH 5: 139 ( 1507) . "],"f":[]},{"a":"värker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värk, smärta, plåga. \" hafþe han . . . värk ok sar(s)öka \" Bu 15 þu . . . þolde saar ok saran värk lib 76. vest þu . . . huru ma[n]gan värk ok siukdom han giorþe ib 141 . lägge . . . thz ther oppa som wärkin (tandvärken) innan är LB 1: 97 . \" thy haffuer iak hanska om thz saar at värker oc swede ther aff gaar \" MD 352 . fingu all syskine harmelika hämdh . . . oc sculw al swa mz wärk at the gatu ängin sin lim rättan quarrum haldit Bil 289 . ib 427 . Bir 1: 161, 2: 244 . Bo 222, 223 . vndana värkir ib 182 . \" beskare plagha oc bitrare hiärtans värkir (dolor cordis acerbior) var honom af gudz fadhors vanhedhir \" ib 24 . \" wart han quitter stora öghna sot oc langlighan wärkt \" Lg 3: 372 . lät han bera the kapona mz hedher ok läggia owir värkin (det värkeande stället) Bil 830 . \" sidhan alle värkianna varo borto \" Bir 2: 22 . \" tha aff allom thinom sarom värkiane sökto til hiärtat \" ib 268 . \" huru . . . alle andre mine limi (ɔ: varo) grymmelica sargadhe mz mangom värkiom ok pinom \" ib 3: 299 . \" aminnnandis thina wärkia \" ib 4: 198 . \" aff hardhom verkom \" ib 2: 266 . \" j sarasta värkiom \" MP 1: 47 . Bo 181 . MB 2: 307 . \" reknadhe hon licammans angxla ok värkia vara aldra lättasta \" Bir 3: 85 . \" pinnona ok ysällena wärkia \" ib 1: 174 . huxa christi pino besklikhet ok stora wärkia ok swidha ib 309 . \" ihesu christi pino wärkia \" VKR V .i siukdomsins värkiom KL 353 . \" for hardha siukdomsins nödh oc pino oc värkia \" ib. \" ldözsins värkia gripo hona ib. ib 286. \" MP 1 . 117. alla värkia ängxilse ok sorgh som the tha hafdhe bödh han atiruända KL 411 . MB 2: 404 . - sorg. liak troor thet kom them somplika til wärke RK 1: (Albr) s. 214 . - Jfr arma-, axla-, axla tanna-, ben-, bryst-, buk-, döds-, fota-, hiärta-, hovudh-, hovuds-, ikta-, inälva-, kirtla-, lar-, lända-, magha-, niura-, qveso-, qvidh-, qvids-, ryg-, ryl-, sara-, sidho-, sinu-, smatharma-, sorgha-, sporna-, tanna-, tharma-, öghna-., örna-värker samt arnvärkiar. "],"f":["wärdkir Bir 1: 161 . ","värk . ","wärkt (sannolikt skriffel) Lg 3: 372 . ","-iar . ","-iom . ","verkom Bir 2: 266), ","värks fulder","-fullir Bir 2: 173, 244, 3: l40),"]},{"a":"värkfulder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = värks fulder. Bir 4: 162 ."],"f":[]},{"a":"värkhäster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbetshäst. \" II werkheste vedh slottet \" HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"värkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) känna smärta, lida, våndas. han gat ängalund liþughar älla lös wrþet ok värket sarleka ok öpte Bu 15 . stodh han vp allum limum heel swa at han änkte skalf älla wärkte Bil 290 . \" the skulo skälwa oc wärkia som koma i barnsäng \" MB 1: 433 . \" then som bla är oc werkiande aff slaghom \" LB 7: 68 . \" af scurin limber känne enkte och wärker ey \" Ber 48 ; jfr 2. plågas, vara sjuk. lhan värker och kenne thz ey MP 1: 63 . ","2) värka, svida, göra ondt. är thz sua at thw sätir nakat hart mot honum af hulko hans tändir äntigia värkia (doleant) älla eghna äla sliöna Bir 2: 35 . \" hiärnin röris oc värkir hardelica \" ib 60 . första howdhit wärkhir tha dröuas alle limine GO 227 ; jfr 1. ib 526 . \" ä staar fool ltil lbenith wärkir \" ib 954 . \" en hoffuid opta wärker \" LB 2: 52 . skal thz . . . thikkias vara . . . väl rätuist. at howdiht som fordhom äruodhadhe opta i värdlinna fafängo . . . skoli oc stundom värkia i gudz thiänist (caput aliquando dolere in servitio Dei) Bo 139 ; \" jfr nedan äfvensom 1. tha hiärtat warkir \" MD 81 . - opers. sanctus lauerncius vreþ hans arm. sua at sarleka värkte Bu 418(här kan dock ett undersörstådt armber tänkas som subj. till värkete). thu hog mik swa at äpter wärker Al 2832 . \" tha scal man lata sik sla ena adra som hetir sophena . . . oc människian scal ey sompna innan thz hon kännir wärkia (möjl. att fatta ss ack. pl. af värker) oc til thäs hon far blodlatit \" LB 1: 98 . - med dat. at os wärker äpter aat Al 6116 . \" mer wärkte thöm \" Bil 236 . \" ib 719 huru qwinnonne wrkir j barnbyrdh \" ST 356 . mik värkte ey MP 1: 322 . \" tha värkir honum j tändirna \" Bir 2: 35 . \" honum monde tha i hiärtath wärkia \" Al 10071 . \" howdhit som fordhom äruodhadhe opta i världinna fafängo alt ther til at thy värkte (usque ad dolorem laborait vaniate seculi) \" Bo 139 ; \" jfr ofvan. lath tegh i thith hierte werka vm thu gör nokoth moth thin gudh \" MD 76 ."],"f":["werka MD 76 . warkia?: warkir ib 81. -ir, -te),"]},{"a":"värklös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["smärtfri. \" þe lagho þär värklöse \" Bu 524 . maþren . . . kände sik haua baþen laren. värklös ib 516 ."],"f":[]},{"a":"värkman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrkesidkare. \" kan han thessin thry stykke gerningh smidhia swa at han kan göra fult fore een werkman i thz embethet \" SO 61 . ib 160, 161 . \" forbiudhom wij alla borghamesterna oc radhit owir alt swerge, städhia noghon gulsmedh sättia sigh i stadhen for werkman, for än han warti haffuer for werkmesterna, oc giordt sina fyra stycke gerning \" GS 59 ( 1474) ."],"f":[]},{"a":"värkmästare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förman för ett handtverksskrå, ålderman. klagar husbonden thz forre wärkestarom SO 6 . \" thettha fornempdha skal han göra aff enne hwlth j warkmestaranna huse thöm asyande \" ib 16 . \" tha kalle wär[k]mestara kompanith saman ath skodha thessa gernich om hon är aff allom ostaffalikin \" ib. \" skulu wär[k]mestara fölghia honum a rastughu oc latha burskap winna \" ib. \" koma frömande swena til stadhen stempno dagha imellan hwilkin mesterman thöm behöfuer tha haffui thz mz werkmestarens orlof oc werkmestare samtykke thz mz fyrum brödrum \" ib 30 . tha magh verchemestarän i embeteno thet alldelis till rettha hinda ib 31 . \" här om skulu werkmestare haffua atwakth at thz ikke skeer \" ib 49 . ib 18, l19, 20, l22, 23, 24, 27, 28, 29, 32, l47, 48, 52, 53 o. s. v. at noker aff verckmestarana som äre oldermen eller noker anner j embetet som nagat wylle dylia eller forsyma i tesse forscreffna schraa ib 155 . GS 59 ( 1474) . werkmestaren i gwlsmidz ämbethet i westeraars DD 1: 143 (1489, eft. aftr. hos Langebek) . - (?) ss tillnamn. hulkit fornempda steenhus . . . jöns skalm hafdhe salt hustru ingerdha förra bonda mattis werkmestara til forene SJ 83 ( 1438) . \" mälis män til fornempdan gardh oc tompt hinrik lang . . olaff wästman oc eskil werkmästare \" ib 121 ( 1443) . ib 82 ( 1439), 106 ( 1441)."],"f":["wark- SO 14 (på två st.), 16, 29. wär- ib 14, 16 (på två st), 19, 20. wer- ib 230), "]},{"a":"värknaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbet. \" hwa som gör nakan wärknath a sunnodaghin \" MB 1: 355 . Jf a-, aþal-, þära-värknaþer. "],"f":["värknaþa fä ,"]},{"a":"värkning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr avärkning."],"f":[]},{"a":"värkskiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbetssto. XVI verkskiwth HSH 19: 168 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"värkstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verkstad. \" huilken suen som opinbara befunnen wardher at han gör nokra sijna eghna gerningh i husbondhans werkstadh husbondhanom owitandes \" SO 65 . ib 6, 146, 150, 154 ."],"f":[]},{"a":"värktygh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verktyg, arbetsredskap. \" hvilken som vil warda sin eghin man i guldzsmede ämbete han schal lhaffu . . . wärck tygh swa goth som en lich marck sylffuer \" SO 145 . \" then som annders werck tygh bort gömer \" ib 142 . \" ib l152. \""],"f":[]},{"a":"värkvindögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["handtverkares bodfönster. ther effter magh han vpslaa sit verck wyndoge SO 146 . ypna syt werck vyndöghe ib 148 . (Jfr för än han latther vp siit boda fänster SO 231 ( i skråordning fr. 1545)."],"f":["-vyndöghe . ","-wyndoge )"]},{"a":"värma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["värma. \" eg. och bildl. swa som en stekare wärmer watn om wintrin litla lstund mz elde, thz som ey wordhe wärmpt for soma tiidh aff natwro \" MB 1: 293 . LB 7: 199 . naar hon (själen) . . . sinna synda illa loktandhe röther sywdher oc wärmer i angrande hiärtans grytho LfK 85 . \" tha solinna skin kom owir thera (trädens) högxta skata oc värme them \" Lg 69 . \" alexander . . . lot then ridder wärma wäl \" Al 5673 . \" tok hon han j sin fangu ok lagdhe han thätlica til sit bryst oc värmde han mz kiinbeneno ok brysteno \" Bir 3: 281 . \" han war . . . brinnande j kärlek swa som eldir wärmande kalla \" ib 1: 302 . \" j thy at thu alla owergiffna syndara samansakar j thit mildelika sköt oc höl loc wärmir wndir lnadhina mantil \" Su 206 . tholike thanka . . . värma hiärtat Bo 15 . (han ɔ: skinkiortiliin) . . . wärme for köld Bir 1: 287 . \" ey wärme likamlikin mantul vtan han bärs \" ib 279 . \" wärmer han (ɔ: oskapdhir ande) ok gör hita ey af nakrom skapadom thingom vtan aff sik siälfwom \" ib 186 . "],"f":["vermader LB 7: 199 . ","ln . ","wärmp åt MB 1: 293 (kan fattas ss n. af varmber). imperat. werma LB 7: 199 ),","värma sik , värma sig. leg. och bildl. petrus sat vidh eld ok värme sik MP 2: 13 . " mädhan han älskadhe ok älskar os swa mykyt hetelica tha skullom vi os vidh tholkan oc swa storan eld ley at enast värma. vtan än bränna " Bo 242 . - refl. värmas, värma sig; värmas, blifva varm. eg. och bildl. the . . . vptändo eld at wi lmattom wärmas äftig räghn ok frost hwilkin wi lhafdhom tholt KL 175 . " tha konungin . . . böriade innantil at wärmas aff starko wiine (incaluisset mero) " MB 2: 180 . " renliffnadz stadgha, oc hälgha fädhra skipan, aff hwilkom . . . the som kalle waro wärmdos oc hitadhos (de quibus . . . frigidi incauerunt) " Bir 4: 7 . swa som bärghit staar a mot solinne, swa stodh syndin mot mik at thessin siälin skulde ey hannas älla wärmas af minom kärlek (afficeretur caritate mea ib 1: 221 . " thz (hjärtat) forma aldre wärmas ok ey vpsta til min kärlek " ib 149 . " huru kan iak wärmas (calefieri) mz tholikom lhulke som ey hafwa rätta tro " ib 120 ."]},{"a":"värman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Fdan. værmen: molendinum aut clausuram psciummque wlgariter dictur værmen siue fiscagarth SD 1: 296 (1241, gammal afskr.; urkund utfördad af ärkebiskopen i Lund). Jfr Småländska ortnamnet Värmanshult (se Hellquist, Sjönamn 746) och Sv. dial värmsel, Isl. vermsl, källa som framväller ur djupet och icke tillfryser, strömdrag] . Jfr alavärman."],"f":["-en )"]},{"a":"värmber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se varmber."],"f":[]},{"a":"värme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["värme. \" eg. och bildl. barnet . . . thorffte vidher mere värma i swa store köld \" Bo (Cod. B) 344 . \" scyt giuar han (Gud) þik . .. varma äpte iis ok frost \" Bu 489 . \" solinna varme \" Gr 277 . Bir 1: 221 . Al 6180, 6182, 6395 . \" mote hiärtano var han litet varmber . . . thän varmen bleff standande mote hiärtano. väl fäm dagha vmkring Kl 317. \" LfK 216 . nar alle swenane frusu owir matto kändo han swa mykyn verma at alle the hona hannadho oc sagho vndradho Bir 3: 201 . ib 4: 50 . \" hulkin (näml. kläder) hon meer hafdhe til at hyulia oc skyla mz sin licamma än til hans värma \" KL 334 . \" the klädhe . . . ther hon hauir aff värma oc nytto \" Bir 3: 175 . \" the göra . . . minom som wärma ey then som wardhir af wl älla klädha bonadh älla eld vtanaf brännande kärlek \" ib 1: 228 . opfyllas mz gudhelicom hita oc värma ib 2: 161 . ib 1: 80, 149. mz kärleksins värma KL 350 . \" jak . . . ffly wndher thins wärmis manttol \" Su 207 . Jfr kärleks-, lifs-värme."],"f":["varme Gr 277 ; ","-en KL 317 ; ","-a Bu 489 ; Al 6395), "]},{"a":"värme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lolaff verme \" SD NS 1: 153 ( 1402) . vnder olaff vermens insegle ib."],"f":[]},{"a":"värmelandsboar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" Värmländingar. at vermelandsbo sich redha giorde RK 2: 4845 ."],"f":["-bo )"]},{"a":"värmestuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) rum som uppvärmes el. lkan uppvärmas, varmt rum. the haffdo got herberge jnnan sowa stekare hwss ok werme stuffwa RK 1: 2633 (kanske snarast: badstuga, badrum; jfr 2). ","2) badstuga; (ång- el. svettbad. thw skal loptha til warma stwo gaa LB 6: 281 . werme stoffwa eentidh i manadhenom ib 3 . 112."],"f":["werme stoffwa . ","warma stwa ),"]},{"a":"värmsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Värmländsk. epther vermscom laghom STyffe, Skand. und. Unionstiden 2 uppl., s 150 (urk. fr. 1440). värmsk lagh, fäst oc wmfärdh ib (urk. fr. 1444). - i best. form ss tillnamn. ab jngiwaldo johannis wærmskæ quodam filio SD 1: 612 ( 1282) . \" margareta johannis dicti wermskæ quodam filia \" ib 2: 8 ( 1286) . - Jfr värensker."],"f":[]},{"a":"värn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) värjande, värn. \" försvar. at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist til rikesins wärn \" SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). ib 561 ( 1346) . han hafdhe tio thusand waghna bygdhe til wärn Al 3240 . \" thesse waknin älla klädhin . . . ther the skullo sinna wärn (defensionem)Bir 1: 165. dogha the (ɔ: ondo biin) them godho biomen til linbyrdhis wärn ok hjälpa (ad mutuam defensionem) \" ib 258 . \" hwat är sannindh wtan rätwisonna astwndan oc sannindenna wärn oc wärnisle . . . sannindhen är hoxsens brwni oc länktan i huilkom jänniskionna hogher opptändhes til rätwisonna wärn \" LfK 52 . han . . . ey gitandes lidhit gudz wanhedher oc rätwisonna fördärf, giffwer sik til wärn oc försvar jämväl i dödhen ib 53 . päder togh til wern ok liiff MD 31 . \" wildhe jek haffua hielp ok take til wernä \" ib. \" prosthen i ramdall gaff segh jn oppaa kyrkon med nogit folk och togh till veren \" HSH 20: 98 ( 1407) . \" norges män torde ey tha tagha tiil wärn \" RK 3: 78 . \" saraceni stoþo til lwärn moth the hedhningga i mangha dagha \" Lg 3: 169 . \" stat manlika til wärn cristna thro \" Bil 619 . \" the wtginge alle som wärn kunde göra \" RK 3: (sista forts.) 5679 . the äre . . . ey öffwer hundradha väractige eööer [som] nogra vern göra kwnna BSH 5: 7 ( 1504) . - motvärn. the . . . sattis mot konung karl til wern RK 2: 7754 . ib 8208 . \" sik säthia til wern moth honom \" ST 340 . ","2) värjande el. försvar inför rätta; nekande. the pintho honom mz eeld ok jern togh hafdhe han for sik samma wern ok sagde altidh nee j moth MD (S) 285 . ","3) värn, skydd, beskydd, hägn. tholkin värn (defensio) tharfuandhis äkke Bo 83 . \" cristoforus . .. baþ varn härra sik tel värn \" Bu 501 . \" maria magdalena sömadhe kors a thera härdha til thröst ok wärn a moth diäflum oc guz owin[um) \" Bil 268 . \" wir . . . takum þeem . . . vndir warä hemelikä wärn \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). M 1: 182. badh hon thän stora herran . . . at han skulle hona ok alla hänna systra taka i sina värn ok hägnan KL 354 . Bir 2: 249 . \" jak skal wara thins oc thinna wärns skiollir (suctum protetionis tuæ et ruorum) ib 4: 58. - skydd, tillflykt; tillflyktsort; skyddad el. säker plats, säkerhet. ii rom var eet hus bygt vanförom riddarom ok aldroghom tel värn at haua þär sin äruoþes lön mäþ mak ok lro \" Bu 64 . \" somlige aff them togho sigh wärn til twa thorna allaledhis wäl bewardha (confugissent in duas turres valde munitas) \" MB 2: 310 . \" lathen them ekke komma til wärn j theris städher \" ib 29 . \" epterst säter han rachel oc iosep i sina bätzsta wärn \" ib 1: 227 . \" fly til nakra wärn mz thinne syster \" Lg 3: 295 . - det som skyddar, skydd, värn. täs flere barfridhi tän mur hauer . .. täs fastare är täth hus til alla wärn ok sikrlek KS 85 (208, 93) . mannen tarf . .. sikra wärn firi ty han må skadha til llif ok likama ib 79 (195, 86). torf . . . huart rike ok landskap haua . . . sikra wärn firi owinom tera ib (195, 87). är tön wärn tuäskuna: en är godh riddarskap ok triwin almoghr . . . annor wärn landa är fast hus ok borghr ib (195-6, 87). the hafdho mot honum änga värn Fr 594 . \" eensamit renleeks samuit war thera värn \" KL 298 . - om person: försvar, beskydd, beskyddare (beskyddarinna). callaþo män han rätuisan ok folks faþer ok lanz värn Bu 195 . \" herra min gudh ihesus christus hiälp mik oc var min värn \" Lg 549 o . . . jomfru maria . . . war min wärn i dödhenom Sv. Böner 58. ","4) vaktpost, vakt. \" satto the försaat oc värner (poseurunt insidias) mothe honom j bärgannas höghet \" MB 2: 99 . ","5) befäst playts, befäst läger, befästning, fäste. samma nat dorgho the tädhan jn för stadhen ther mäste hedhningana haffdo sina wärn, stadh oc trygge hwilo (ibant uspue ad munitionem) MB 2: 233 . sampnade han paa nyt maal annan storan här oc satte sin wärn oc bostadh (castra posuit) mothe raphin offwir strömen ib 234 . \" the . . . haffwa sina wärn sath (castra posuerunt) owir strömen \" ib. \" han . . . säthe sina wärn pa the sidhona strömen \" ib 235 . hedhningane . . . owir gaffwo sin vapn wärna oc städher ib. thymotheus . . . owirgaff wärner, stadh oc bolstadh ib 234. somlighe giordo sik berskärmath rwm oc wärnar 84. the . . . omkringh lagdo torneth oc wärmena (circundantes præsidium] mz trägrenomen ib 102 . \" beställado them oc bekräkte them alla j theris särmom wärnom oc thornom (in tubbibus) \" ib 232 . \" beställa the värnir oc städher til hulkom wi flyt haffwom (occupare munitionem, in quam confugimus) ib. antwardom wi . . . konwngh magnus . . . förnempade land med theres sloth wärner och ägadela (predictas terras, municiones earum et castra ac pertinensias) \" SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ödhmuiktin är aldra dygdha swa som en värn oc torn ther starklica standir mote höghfärdhinna onzsco Bo 44 . ","6) mur. \" ena värn han (trädgården) hafuer om sik \" Fl 1064 . ","7) bröstvärn; af bröstvärn el. af tinnar omgifven plattform å borg el. fäste. offwan oppa takit offwir torneth waro standandis starka wärner oc wikskardh (propugnacula) MB 2: 102 . \" jnnan j thornit bygdhe mästher mannen som diwrit (elefanten) regherade oc j wärmenne om kringh thornet. xxx ij. vtwalde män \" ib 237 . \" han gik for skämptan a the värn tha vardh han var vidh thera här \" Fr 451 . \" tha mälte een swen op a the värn nu äter folket ij konungins här \" ib 507 . \" man sa ther a wärnene sta thre män äller nakra twa \" Al 4992 . \" the glömpdo si a wärnene skööt \" ib 4996 . \" sommi bliwo . . . a wernen dödhe \" RK 1: 1764 . \" ginstan munde fogde pa werna ga \" ib 2: 2724 . \" jag gik opp pa wernen thz snaraste iag gath och lath ther stinga wth en hatt \" ib 3: (sista forts.) 5133. en dag stod konung didrik va wärnen oc sag at konung waldemar gik till bord Di 187 . the . . . komo til borghinna tha ropadhe wektaren aa wermine (up der zinnen) oc spordhe hwa the waro ST 24 . \" fyre väktara äru ther a, the aldre skulu aff värnine ga (IIII menn gæta turnins) för än andre koma ther ij gen \" Fl 1033 . \" hon . . . monde braat the väktara kallä . . . tha mälte een man a värninne stoodh ij ärin välkomin \" Iv 3829 . - Jfr bak-, bryst-, iorþa-, lagh-, land-, mur-, strand-värn."],"f":["uarn ÖGL ES ind. 14. warn Fragm. af SML, se Maurer, Sitzungsber. d. bayer. AKad. d. Wiss. Phil. u. lhist. KL 1894 s. 433 loch Larsson Ark. f. Nord. Fil 13: 55. veren HSH 20: 98 ( 1507) . ","-ir . ","-ar )","värnar eþer , ","värnar iordh , ","värna garþer , ","värnalaghi , ","värnalaghi , ","värna mal , ","värna man , ","värna ruf , ","värna stadher , "]},{"a":"värna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jfr kostvärna."],"f":[]},{"a":"värna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) värna, skydda, beskydda, bevara. mins fadhirs akt är äkke at värna älla väria sina vini här i världinne i swa matto Bo 83 . \" han värnar os. oc vi skolom i quäl skadhalöse hijt atirkoma \" ib 164 . ib 12 . Bir 1: 53 . \" jak värna thom j allom vadhom \" ib 3: 387 . \" hon är värnadh mz starke värn \" ib 152 . \" thz . . . mz hulko han värna kroppin swa som brynia älla plata \" ib 115 . \" wärnadhir mz thäs hälgha kors dygdh \" KL 50 . \" sculu the ey värnas af honum \" MP 1: 61 . \" värna os vndir thinna vinga skugga \" Gr (Cod. D) 381 . \" wi bidhiom thik . . . värna thit folk aff allom bradhum död \" Bil 714 . Bo 206 . \" werna os aff äwerdelikom fördömilsom \" Su 322 . \" gygdho the henne et hws widh graffwena thz hon skulle wärnas aff räghn oc wäto \" Prosadikter 154 . \" wärmar min ödmiukt af brännande froste thz är af wärldinna vinskap \" Bir 1: 277 . ib 278. värnande han fran dyäflenom ib 2: 115 . \" werna oss for owinenom \" ST 236 . \" nar the j föra sik mässo klädhen . . . mz hulkom the skuldo wärnas ok bewaras mot diäflenom \" Bir 1: 164 . - bevara, rädda. huru gabanite folke clokliga wärnadho sith liff MB 2: 24 .","2) befästa, förse med befästning. han wärnadhe (munivit) . . . bärghit syon MB 2: 270 . - befästa, stärka. han wärande (munivit) them som stodho j godho at the skulllllin ey falla Bir 1: 303 .","3) vakta, bevaka, hålla uppsikt öfver? the . . . satto j alla the (näml. städerna) wärnara til at wärna israel (uti intimicitias exercerent in Israel). MB 2: 247 . ","4) akta, gifva akt, se till; söka förhindra. med nekande sats inledd af at. tu skalt . . . wärna ok för biudha, at ängin androm skadha göri KS 26 (65, 28) . - taga sig till vara, taga sig i akt, akta sig, se till. med nekande sats inledd af at. skal godhr ok rätvis kunungr wärna at han warde ey girughr up å sina vdndidåna godhz KS 57 (144, 63) . \" skulu alle domare . . . wärna at the sen ey wildughe älla ofradhe i domom sinom \" ib 68 (168, 75). värna (vide) . . . at thu ey dröfth thän hälgha anda Ber 39 . värna (cave) at thy eu wpnöt thina dagha j bakmalwm ib 58 . \" ib l59. - taga sig till vara för, söka undvika. löghe oc fafängh ordh wärnis oc flyns (caveantur) \" Bir 4: 13 . - refl. värnas, värnas, få skydd, få omvårdnand, omhuldas. til thz hws gaar barn som värnas (zetam qua reperit solcia pusio querit) GO 1110 . - Jfr be-, for-värna samt varna."],"f":["-ar . ","-adhe , "]},{"a":"värna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr landvärna."],"f":[]},{"a":"värnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) försvar, försvarsstyrka, styrka. mange andre waro som daghelica flyddo til them at öka theris talll makt oc wärnan MB 2: 225 . ","2) stärkande, tryggande, beredande af trygghet. alexandher haffwir . . . bundit wenskap mz iwdomen sik til störk oc wärnan (ad munimen sui) MB 2: 251 . ","3) skyddande, skydd. alla städher för sag han mz ympnogha spisningh, oc plankade them til landzsens wärnan MB 2: 271 .","4) undsättning. \" symon . .. kom mot honom til hiälp oc wärnan \" MB 2: 254 ."],"f":[]},{"a":"värnare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) försvarare, beskyddare. han (Josef) vr . . . raskastir värnare (defensor) mot thom som bakdantadhe ok taladho mot minom jomfrudom Bir 3: 160 . \" rikesins älla landzsins höffdinghe i hwilkins lande clostrit är, skal them wara forsware oc wärnare \" ib 4: 39 . ib 38 . VKR 81 . thär til at han sculde kunnughas alle väruldine vara . . . thera helgha kyrkio värnare Gr (Cod. D) 417. iomfrunnar gömare ok wernare af myklom wadha Lg 3: 487 . \" thu äst varnain owir mina höghro hand (protecio mea super manum dexteram meam) \" Bo 109 . rädz ey abraham ty at iak är thin värnare (protector) MP 1: 81 . \" herra gudh alzwaloghir min wernare oc hielpare \" ST 265 . prestane . . . til honom kallado som altidh haffde warit jwda folksens värnare MB 2: 324 . ib 154 . Lg 3: 542 . ","2) förfäktare? thera dyrkan värnare som ey inz san vara mz nakrom skälom Gr 281 . ","3) man tillhörande en fästnings vaktmanskap el. garnison. the . . . satto j alla the (näml. städerna) wärnara (custodiam) MB 2: 247 . \" the dorgho jn före stadhen loppen oc kwnno ey in koma för thy at appol[o]nius haffdhe sina wärnara ther inne (custodia Apollonii loppe erat) \" ib 254 ."],"f":["vänäre Lg 3: 542), "]},{"a":"värnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr laghvärnaþer. "],"f":["värnaþ hion , "]},{"a":"värnilse f.","b":[],"c":"","d":"","e":["försvar, beskydd. \" sannindenna wärn oc wärnilse \" LfK 52 . gudz värnilse (protectione) honom närwarande MB 2: 320 . (värnilse sannolikt för vämilse (se vämilse 1): ihesus christus sputtadhe hannande dumbans tungo gifuande os värnilse mot ofmykle oc ofräselika ätan ok drikkan MP 1: 267 .)"],"f":[]},{"a":"värning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊL. ","1) förvaring; besittning. thz war een sorghfull erffuelutt hans hustru fik til werning MD 387 (i rim med gärning).","2) det som lman har i förvar; saker som man förvarar för afyttring, varor, handeslvaro; äfven om det enskilda föremålet: vara. iak huxar ther op a huru iak mina xärning sälia ma Fl 844 . ib 649 . manga handa värningh är i krämara bodh GO 555 . hwar man lowar sina wärning ib 632 . \" hwar een wärningh lowar sik siälff \" ib 1088 . \" tärningh är ond wärningh \" ib 1010 . Jfr altara-, skin-värning, äfvensom varninger."],"f":[]},{"a":"värnirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försvarerska, beskyddarinna. \" at jak ville vara frw oc värnirska (defensatrix) hans härskaps ok hans rikis \" Bir 3: 416 . ib 4: 376 ."],"f":["-iska Bir 4: 376 (jfr ib 529)), "]},{"a":"värnkallaper","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"värnlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["värnlös. \" mykyn orätter . . . skedhe . . . wärnlösom barnom \" Lg 3: 183 . \" fran vernlösa enchor oc faderlöss barn \" HSH 20: 260 ( 1508) . ib 255 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"värnstadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["befäst plats, fästning, borg. han . . . fik alla theris wärn städher (omnem munitionem) MB 2: 147 . \" jonatas . . . betänkte at wpbyggia alla wärnstädher (præsidia) j iwdea. oc alla mwra j iherusalem \" ib 264 . \" symom . . . bygdhe oc bemannade värn städher mz höghom oc starkom mwrom porthom oc laasom oc alzkons spisningh \" ib 268 . the jwdel som än handa mällan haffdo naghra wärn städher (opportunas munitiones) ib 310 . \" sände han alt qwinfolket oc barnen oc haaffwor jn til värn stadhen carmon \" ib 316 . \" konungin vndirstandis at jwdhanna konst oc diärfhet war j wärn städhena starkhet, drogh in til betsuram som war wärn stadhen then starkaste \" ib 3420 . \" phholomeus . . . ledde them jn j en wärn stadh (munitiunculam) som han bygt haffde ib 278. jwdas . . . fan j en värn stadh (præsidio) aff thimothei sälskap X M män \" ib 316 . ib 255, 259, 265, 274, 311, 312 . Jfr värna stadher."],"f":[]},{"a":"värntorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n.? ","1) fästningstorn. \" symon . . . nidherslo theris yppesta wärn thorn (turrem) \" MB 2: 269 . ","2) borg. \" han war then förste som fridliga styrdhe owir gaza oc bethsura oc owir wärn thornen som war arx dawidh \" MB 2: 270 . ","3) bålverk, skansverk. kom symon jn til gazam oc kring om bygdhe han alla wäghna mz wärn thornom (circumledit eam castris). vpreste ther blidhor oc drogh sik in för stadhen MB 2: 269 ."],"f":[]},{"a":"värold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"värold","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se väruld."],"f":[]},{"a":"värpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. kasta. värpa. \" tha flögh een höna j hans sköt, oc warp ther eeth äg \" ST 512 . then höna . . . som altidh wil sielff vthe werpa MD 219 ."],"f":["impr . ","varp )"]},{"a":"värpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr Cederschiöld, Festskrift tillägnad O. Ekman s. 32 f."],"f":[]},{"a":"värpil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr olio värpil."],"f":[]},{"a":"värpil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , om. Jfr muldvärpil."],"f":[]},{"a":"värpla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"värple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"värra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - refl. värras, blifva värre el. sämre, försämras, förderfvas, taga skada. huilke rätwislika oc mildelika i blandh ondha liffuandis, ey wärras aff thera ondha äptherdömom Su 60 . \" ther somi wärras af annars straffan, ther wil hon göra sich stort siäla gangn \" Lg 3: 505 . - Jfr forvärra."],"f":[]},{"a":"värre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. A) komp. ","1) sämre; mera underhaltig, mindre värdefull pläx at giuas herromen huete brödh, oc almoghanom thz brödh som nakat är värra (deterio) oc hundomen gifs thridhia brödhit som än är sämbra Bir 2: 64 . \" thz skulle hällir älaskas som ärlicare är oc meera än thz som mindra oc värra är \" ib 3: 120 . hiut wärra swerdit Di 49 . ib 50 . \" ä röris kiff aff thz värra hiwl \" GO 73 . \" badho fat oc diska oppa thz bordh the waro ey aff wärre stena än aff smaragdo rena aff etnico oc amatist oc aff margartiis \" Al 8189 . ib 4646 . ther waro alla handa kar entke wär än aff gullith klar ib 4638 . \" han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl wärþer fyrutighi marker, bätre oc ey värre \" SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . ib 478 . \" han bytte til werre oc jcke til bätre Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. l30. kom war härra jhesus hit til oss . . . som . . . milder köpman for wart bästa gagn skul sua ath han j sina köpslagan gaff vth goda wärdöra the oss äwärdelika waro ganglika ok toh j gen til sik wärre wärdöra \" MP 4: 299 .","2) sämre, mindre dugande, svagare. jak will äy heta wärra smid än han Di 46 . \" the vplendzsko waro mykit färre ok rytzane waro mykit flere oc wärre \" RK 1: 1543 ","3) värre, svårare, smärtsammare. ljlt är ey goth for än wärra kombir (carius est carum si pregustatur amarum) GO 185 . \" wärre är spot än skadhi \" ib 287 . \" är thä sorgh wärrä som sidharst kombir ib 522. \"","4) svårare, olyckligare. \" hwath doom är wärre i alla lagha än wara ofräls i sina dagha \" Al 7309 .","5) värre, svårare, elakare. \" hwa ey födhir kat alla (för älla) hund han födhir än wärra wäe \" GO 717 . ond är ey godh för än annar kombir wärre ib 996 . - med dat. tha legodreng han wardher hoffman engen är bondanom wärre en han MD (S) 256 . värre, längre gången i ondska. nu hauar þin kuna sua vänt mina. at hon är nu värre än þin Bu 187 . - n. abs. ","1) sämre el. svårare (ställning). hwar riddera ok swena warda fordriffne . .. tha sökia the gerna en ädela herra for bätra skuld oc ey for wärra (för att få det bättre och ej värre) FK 1: 963. the fölgdo ä tha thera retta herra thz ginge til bäträ älla wärra (d. v. s. det måtte gå väl el. illa, uggången måtte blifva bätte el. sämre) ib 1853 . ","2) värre tillstånd, större ondska, at syndoghe män falla j värra (in deterius) Bir 3: l167. ","3) värre förhållande, värre utseende. waradach . . . sagdhe aff thera (apostlarne Simons och Judas´) wisom lok dyghdum. zoroas oz arfaxath waro ther när ok wändo thz alt til wärra (d. v. ls. ltydde det allt till det värsta). ok sagdhe them wara falsar Bil 235 - n. värra, adv. ","1) svårare, smärtsammare. honom war wärra om (han sörje mer för) sina syster, än om sik siälffwn Lg 3: 322 . ","2) värre, beklagligare, sorgligare. thy är (var) värra eg. derför är (var) det (så mycket) värre; tyvärr, beklagligtvis, sorgligt att omtala. the ära dödhe thy är werra RK 1: 4273 . \" ib l4471, (Albr) s. 211. \" TB 72 . \" han doo affbrat oc thy var verra \" RK 1: 237 . \" thy är mik värra, eg. derför är det så mycket värre för mig; ty värr. thy är mik wärre wm tässa thins lofs . . . söthet . . . badhe styrkis storlika mi t länktande hiärta oc swa innan til lsarghas aff änmgxlige sorgh \" Su 343 . - thy är mik värra, eg. deför är det för mig (så mycket) värre att; ty värr. thy är mik wslom wärre (heu proh dolor me miserum), at jak haffwer mik swa bekymbrat mz wärdzsliksom gerningom oc astundilsom Su 283 . - är mik thäs värra ta, d. s. thz kan skee han seer mik wäl mz eno sino osynlica ögha, mz hwilko han seer all thing . . . än är mik thäs werre at kärlekin läther sik ey ther aat nöghia Su 272 . - thäs mik värra at, d. s. huat mykit got jak matte haffua gjort j swa langom tima . . . oc thäs mik wärra, at ljak lenkte giorde Su 242 . ","3) mindre. hwilkin ther wärra kan (förmår mindre, är underlägsen) skal mist huffuodit Di 46 . - Jfr vär. B) superl.- ","1) sämst, minst värdefull. tha lago ther iij [3] skip [i] elffuena oc regbald wilde haffua thz bezsta. seuekä bad hanum taga thz werste tha tog regblad thz werste D 175. ","2) sämst, odugligast, svagast alexander sattis a sin häst becefalus han war ey wärst (d. v. s. lvar myckt duktig, mycket stark) Al 3268 . ","3) värst, mest fördeflig, mest farlig. j thysto vatne äro orma värste GO 68 . ib 439 . ","4) värst, svårast, elakast. med dat. frändhir äru wslum wärst sagdhe räff til rödha hunda GO 1066 . ib 484 . wsal man är wslum wärst ib 993 . - värst, elakast, ondskefullast. mannin i hwilkom wärste diäfuul var KL 163 . \" som han hafdhe varit nakar snödhaste mandrapare oc värste röuar \" Bo 82 . \" thw äst en fwl qwinnaotroen oc aldra wäste qwinna \" Prosadikter 157 (jfr ib 173). - i bst. n. nyuttjadt subantivt: värsta, värsta, skada. wil jach nw wara oppa tith wärstha Di 259 . \" at jach vil effter hans wärsta ga \" RK 2: 5443 . jach haffuer . . . aldey effter jdhart wärsta farith ib 5533. alth thz kesaren bödh för iomfrwna wärstha Lg 3: 144. - n. värst, adv. ","1) värst, svårast. \" mange äro kre swena värst är honum draghir \" GO 534 . ","2) värst, på det mest ondskefulla sätt. ä þa þu giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . þa baþ han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198 ."],"f":[]},{"a":"värres","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = vär, adv. 4. tha bliffuee wij besmyttat med honom, kirkione och oss thij werres til skada och ewicht fordarff BSH 5: 238 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"värs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vers, versrad; grupp af »två el. flere med hvarandra förbundna versrader, verspar, strof, underafdelning af sång el. paslm i bibeln; liturgiskt använd kort text. thenne sanger oc alder psaltarin, oc marghe andre sanga i the hälghe script waaro diktadhe a hebreisko tungo mz fasgher wers (Cod. B metär 558), oc mz wäl fäldom ordhom, oc til lika lagdhom oc fore thy gat ey sanctus ieronimus eller nakar som bibliam wände aff hebreiske tungo oc til latine eller gretzske gömpt wärsa (Cod. B metärs 558) natwra mz samafäldom ordhom, oc til lika laghdom antiggia i thenna sang eller androm \" MB 1: 319 . \" sancrus ambrosius döpte han (Augustinus) pascha apton tha hördus ängla siwnga iwi funkari te deum laudamus ok augustinus swarade te dominum confitemur. oc swa swngo the badhe ambrosius ok augustinus allan thän sangh wt första sinne ä hwar thera sin wärs \" Bil 649 . \" han fäste cristna thro mz hedhnom bokum, ok samadhe (för samnadhe?) theskyns poeta vers j bökir \" ib 677 . \" en thima en versare diktadhe hans epitaphium ok wandhadhis wm leth ordh j versenom kom gudhz ängil ok fylte thz afat var ok är versin swa hac sunt in fossa. bede venrabilis ossa \" ib 741 . ST 157 . \" tha giordhe then hälghe mannin thetta wersti fragmina verborum tutiuilus collighet horum ib 162. han lät hugga i stenin en wärs . . . han ludde swa hwa än wilt thiit iak alexander kom alt hiit \" Al 7399, scriff tessa forscrifna verser oppo papper AS 108 . läss wersenar ib. \" ljacobus . . . bödh hanum läsa en värs j psaltaranum: dominus soluit compeditos dominus erigit elios \" Bil 163 . \" et wärs j psaltarenum ib 257. then som läs thusanda värs vtan atuakt \" Bir 3: 299 . \" hvru vare fru buþs[a]ps värs (d. v. s. Ave Maria): är hänne luuar ok värþogar u 6. \" ST 203 . ropa oppa iomfru mariam, oc bidh hona thik hielpa oc läs thenna wersin maria mater gracie, mater misericordie, tu nos ab hoste protege, et hora mortis suscipe ib 236 . \" thentidh han hafdhe thetta wersit läsith \" ib. \" epistola . . . graduale . . . versus, versin j graduale (ɔ: teknar), at wi widhertorffuom gudz hiälp oc nadh j tässo wtläghe alleluia . . . versus, versin j alleulia teknar godha gerninga \" Su 311 . at alleluia siongx ather äpter versin ib. lJfr helso-, latins-, mat-, saltara-värs."],"f":["verser AS 108 . ","wersenar ib. " ss n. pl. lika med sing.), "]},{"a":"värsare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["versmakare, versförfattare, poet. Bil 741 (se ofvan under väsrs)."],"f":[]},{"a":"värsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"väruld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och n. (jfr formen wäräldet ofvan och genitivformen värulds o. s. v. Jfr Noreen, Altschw. Gramm. s. 207; Ottelin, Stud. öfv. Cod. Bur 2: l108)","1) menniskoålder; tidsålder? wardher (efter den yttersta dagen) enkte aldra skipte sidhan, eller wärlda MB 1: 66 . ","2) tidsolpp(et). händelsernas gång el. förlopp, verldens lopp, verld(en). världin hafdhe thz föghath swo at the hafdho funniz ther adhe Iv 1657 . \" ä hwarth werdin wille wända \" RK 3: 1925 . ","3) verld(den), menniskolif[vet), jordelif(vet), timlighet(en). þa hon com ii väruldena Bu 10 . \" vm guþ wil oss . . . kallä här af väräldyne \" SD 5: 562 ( 1346) . \" þen som mykit hawer aaf guþi . .. här i wäräldinne \" ib 561 . \" apostolen scriffwer aff wärldenas lop ath wj ärwm alle betyngde mz warum krop \" PM XXXVI . \" skelyas fran tässo wärdlennas öö ib; jfr 8. tha iak i wärlinne liffwande war \" MD 99 .","4) verld, lif; lifsform. \" hwath folk ma man armare kalla än thz som sina wärld alla i pino oc nödh ä liffwa skal \" Al 7284 . \" aldre fanger the pinan tal ey at enast i wärldine thenna vtan äpter sin dödh ewerdhelika bränna \" ib 7287 . \" ilgerningis män the glädhias stundom i thässe wärld \" ib 7294 . \" skal kunung thz wita ok hoxa, at han är ey åtenast man, utan är ok mera än man . . . i thesse werld \" KS 14 (32, 15) . äpter oss badha framfarna af thisso wäreld SD NS 1: 466 ( 1405) . \" när gudh vil mik kalla aff thänne värlinne ib 613 ( 1407). war pharao ther om daare, at han beddis hiälp oc frälse aff thässe wärldz likamens dödh (fån den denna verld tillhörande kroppens död) \" MB 1: 304 . gudh utaldhe fatigha män j tesse värdl, rika j rätta tro ok himerikis ärfuingia MP 1: 25 . \" hwru myklo mer wi brytoms i thässe wärdl, swa myklo mer fästoms wi i äwärdhelikom hem \" Ber 120 . \" giwir han idher sälighet j thesse väreld, oc här äptir ewinnelika glädhi \" Lg 3: 502 . \" han skal koma j andre wäraldh til äwärdhelict wald (est . . . sæculo venturo futurus et in perpetuum regnaturus) \" Bil 340 . \" tholkin nadh . . . giffwer siälinne j andre wärldh (in futuro) mere fägrindh \" Su 289 . ib 314 . \" tha the . . . til andra wärld mz pino fara \" Al 7296 . \" gudh lati thik ey giälla thz j andre värild (sæculo futuro) \" Bir 2: 219 . \" vi finnom j them (hedningarnes gudar) . . . närwarande wärlzlz hedhirs kärlek (honoris præsentis mundi dilectionem) \" ib 1: 227 ; jfr 6. iak vidhir quäke thom här ok j komaskolande värild ib 3: 14 . \" thu skalt tik wäntha äwer[de]liga pyno j tilkommande wärld \" MB 2: 300 . Su 248 . ","5) verld(en), menskilighet(en), menniskosläkte(t) menniskor(na). hon föde iosep egiptä lanz härra ok wäruldenna helsara Bu 4 . \" sannir världhenne fräslare var föddir ihesus christus \" MP 1: 25 . \" nu är time at iak skal . . . vppinbarlia tee mik världinne (mundo) \" Bo 35 . Bu 58 . \" lihesus christus är then sädhis mannin som vtgik aff lhöxto hinnomen j jumfruna quidh ok af iumfruna qwidh j värdlena at saa gudlikx kennedoms sädh \" MP 1: 85 . \" han skipadhe dagh i hulkom han vil . . . rätuislikä dömä allä väreldenä \" KL 162 . propheten isaias . . . sighr suå til wärldenna KS 68 (169, 75) . andre vise män thi rönt haua wärildenna skipilse ib 6 (14, 7). sculde al värulden dela eet mal ok annan vägh vare rom ok annan vägh al värulden þa sculde (för scule) aldar hembren uiþ romara mäghin Bu 507 ; jfr 8. han är nw then fridaste kempä. ther all wärolden wet aff atsye Di 58 . \" tog gunnar konung henne i sin fampn oc wilde göra som gamall sid är, ok ökia wärlldena \" ib 161 . RK 1: 78 . \" dionisius war philosophus en aff them wissatu wäraldhin hafdhe \" Bil 339 ; \" jfr 8. han scref . . . alla wärldinna alder ok gerninga. fra nino första niniue konunge ok til lkeysarins dagha \" ib 382 . \" varþ mäst delen af väruldene cristen ii hans daghum \" Bu 99 . ","6) verld(en). med afs. på det som i allmänhet är föremål för menniskornas verkssamhet, diktan och traktan; stundom svårt att skilja från 7. the fatöko. som wtan äru forsmadhe for wäruldinne ok j samuiti rike at dygdhom Bil 612 . \" the . . . som wärldena älska \" BK 208 . thu äst wärldenna som ib. \" änkte wandadhe hon wärldene fult wara: än thz ware gudhi liwft \" Bil 09 . klärken . . . viþar sighar väruldena. ok givar sik ii klostar Bu 28 . Bil 711 . Bir 4: (Avt) 181. KL 253 . scalt thu vita . . . thic skula vara döthan värlinne oc allom hänna gärningom oc vara forsfästan värlinne. oc värlin thic ib 255 . \" hälghe män the fulkomlika forsma wärldina dö swa wärldinne at the lustas lifhwa ensamnom gudhi \" Ber 21 . \" wara dödhir for wärldinne \" Bir 1: 348 . \" huru länge wärdlen (mundus) är them blidh \" ib 266 ; \" jfr 2. hart synis . . . at ey hafwa wärldena ok ey älska khänna hedhir ok handgang \" ib 274 . \" see huru han i thässom sinom hedhir mseyrdhe värdldinna hedhir. lhoghmodh oc bälle (pompam mundi) \" Bo 165 . KL 254 . \" at älska thässe wärldinna vinsämio til at faa hänna kötlikin ok fafängan värlz lvinskap (diligere carnaliter propter amicitiam carnalem oblinendam) \" Bir 3: 142 . \" at vtgiua rumlica värlz gooz for världinna hedhir (propter honerem mundi) \" ib. \" tässe wärdz ära \" LfK 123 . \" aller wärdzens luste \" ib. \" girwger . . . oppaa wärssens rike domma \" MD (S) 204 . j värdlenna vmsorgh MP 1: 85 . ","7) verld(en). med afs. på menskligheten ss ond och syndbesmittad och på menniskolifvet ss uppfyldt af fåfänglighet och vedermöda; jfr 6. iomfru sancta maria l. . . hafdhe mykla giri til at skilias widh thässa onda wärld Lg 37 . \" gud . . . kallede aff thenne snöde werldh . . . her henric bidz \" FM 258 ( 1506) . \" hwilke swa waro lutlöse aff allom ilzkofullom þankom. sua at þe ey amintos nakat þs ont som görs i omtana falsk \" SD NS 2 . 116 ( 1409). wrlden swiker ill sina älskara ib 1: 565 ( 1406) . \" a wrldin huru tw pläghar löna Rk 1: 2494. \" Al 3556, 3577 . j världinne (mundo) skulin i hawa dröuilse än tröstin idhir ther vidhir at iak foruan världina ok vm världin hatar idhir tha vitin ij at världin hatadhe mik för än idhir Bo 178 . \" fordhom drogh os oc hindrade wärdhen fran gudhi \" LfK 123 . ","8) verld(en), jord(en) ss menniskornas vistelseort, den beboddda verlden el. jorden; någn gång äf ven allmännare om jorden ss del af univesum. thy är wärldin widh at hwar hawir sina idh GO 130 . han är höxster innan bland manna som minst w(andar) j hwars hädne är wäraldin (mundus) Bil 382 . \" wht gik bwdhit aff kesarenom at al wärldin (orbis) skulle scriffwas \" Bo (Cod. B) 343: jfr 5. Lg 45 . \" äpter thera thränne släkter skiptes all lwärldin (Cod. B aller hemberen 526) i thry \" MB 1: 3 . \" heter then delin aff wärldinne asia oc är wä'l halffdelinaff wärldinne \" ib. \" the . . . bygdho swa wärldina fram sidhan swdher oc wäster in til iorsala haff \" ib. \" the delaana wärlz thänna \" Al 4185 . wärin staar än for þerA forscullan KL 182 ; \" jfr 9. werlena hauer han skipat swa weel \" RK 1: 7 . ib 11 . at han . . . ängum manni i väräldinni swari SD 5: 567 ( 1346); jfr 5. jak wet ena jomfrw then wisaste oc then wenaste som nw är i wärildena (i verolldu) till Di 160 ; jfr 5. lib l57. the haffue misth al thet the i verdhen tiil atthe FH 7: 79 ( 1509) . älska mik . . . meer än nakat annat j wärldinne Bir 1: 5 . ä hwath ij bidhin ij wärlin all lthz sklal idher wardha vtan forfall Al 5787 . \" thz thu aldrigh thäs böter fär mädhan thu ij väldine är \" Iv 4776 ; jfr 3. hwar som nor i werldena lether tha faar han fynna huar thz (Sverige) er RK 1: 16 . Bir 3: 399 . \" ekke war tha annath folk i wärldinne (Cod. B hemenom 548) \" MB 1: 222 . wardhi thin vili j wärldinne swa som j hymerike (sicut in coelo et in terra) Bir 1: 155 . \" han . . . lätär alt mannakiön mfödhas af enom man ok byggiä iuär allä världena (super iniversam faciem terræ) \" KL 161 . \" temptle nampn kwnnogt owir alla werllena (in toto orbe) \" MB 2: 285 . petrus for vidhare vm världinna Bil 118 . \" at öpa cristendom viþa vm väruldena \" Bu 507 . KS 11 (28, 12) . Al 5809 . Bir 2: 76 . \" wardh han widha om wärldina riiker oc wäldogher \" MB 1: 5 . \" himblane ganga lukt kring om wärldena (Cod. A iordhina 38) \" ib (cod. B) 531. tak bort aff wärldinne (de terrra) varn owin KL 170 . \" i skulin var mik [vitne] . . . alt til lytarstä väruldinnä ändä (usque ad ultimum terræ) \" ib 131 . \" barþolomeus com tel indie land som näst är väulz ända (in fine orbis) \" Bu 203 . \" at han snart . . . saman sanker os aff allom wärldz ändhom (de sub cælo) ather j hälga rwmet \" MB 2: 284 (kanske snarar att fatta ss sammansättning). aff en wärldz ändha oc til annan Su 60 . världinna frw (domina mundi) Bo 4 (om Jungru Maria); jfr 5. þänkte han mz sik eigh vilia þiäna vtan väldoghastom väruls härra (majorem principem, qui in mundo esset) Bu 497 . \" aldh wärdz plagha (allt världens straff, allt staff el. lidande i världen) kwnne ekke fwlt göra för saa dana syndh \" Lg 3: 646 . \" thu lät mik i thino breffw te at i thy lande ther thu är all wärlz säto (möjligenför sälo; all världens sällhet) haffwin i ther (cictis vos esse beatos quia en ea parte mundi sedem habites) \" Al 7942 . ","9) verld, verldssystem, universum. al väruld är af þinom fäþar bygd Bu 78 . \" han gaf öghon enne blinde fru . . . baþe tel himirikis lius ok väruldz \" ib 186 ; \" jfr 8. hördhe han swa rädelika röthan ok thut alskona grymma dywra at all wäruldin munde skielfua (ac si omni elementa concuterentur) \" Pa 21 ; jfr 8. af . . . ihesus christi vndirs teknom som hände j hans födzlo tima om werllena Lg 65 ; jfr 8. gudh hulkin som skapadhe thässä värld (fecit mundum) ok al lthe thing i hänne äru KL 161 . vise mästara spordho oc letadho hwru wärldin wardh MB 1: 31 . \" thörffte hanegh skapa wärldina för än han wille \" ib 32 . \" nw wiliom wi spöria, än een är wärlden, eller flere, oc än gudh ma skapa flere wärlder (Cod. B wärilda 531) \" ib 36 . ib 37 . \" the sagdho . . . at margha wärlder skullo koma ewerdhelika hwar äpter andra, oc hwar thera skullo wardha fämptan thwsanda aara gamull \" ib 66 . \" wärldenne ok allom creaturum fulkomnadhom vtan ensamin mannin . . . stodh än en mindre wärld (minor munus) oskapdh mz alle fägrind fore gudhi aff hulki mere ära ok mer glädhi sculde framkoma gudhi ok änghomen . . . än aff thesso större världinne \" Bir 4: (Dikt) 225. gudhi thäktis hafwa atskilt liusit aff myrkino i thässo större wärldinne ib. ib 226, 227 . \" ath wärden kunne egh wmfämna tik \" MD (S) 205 . \" timen är stuntir ok wärlden sal ändas \" Bir 1: 274 .","1) verldslig sträfvan; verdsligt begär. rensandhe astundilsen aff verlz fikt MP 1: 61 . ","2) verldsligt förvärf. löpa mange swa til väldz fikt at the glöma hymerikis astundan MP 2: 239 . i haffwin giri til wärlz fiikt Al 6991 . ","1) menniska i verlden, i verlden lefvande menniska. han rädhes mera wärlilzmän än gudh sieluan (magis timet hominem quam deum) KS 69 (170, 76) . wärlz mäm . .. the ära thinä owinir Al 6197 . ","2) man som tillhör verldens mäktige? göm at tu ey suä rädhes wärulzmanna vpsyn (faciem potentis), at tu få blygdh ok synd före tin dom KS 69 (170, 76) ; kanske att föra till 1. ","3) man eller person som tillhör verldsligt stånd el. som lefver ute bland menniskor i verlden; i motsats dels öfver hufvud till person tillhörande det andliga ståndet, dels ltill klostermenniska (munk el. lnunna). thet är . . . annorledh talande ok liuande mz renliuis mannom än medh wärilz mannom KS 38 (100, 41) . glömskr biskoper, then ibland wärulzmannom wil lhaua wirdning ok äro ib 49 (126, 53). höfdhingen . . . skipadhe honum (riddaren) klädhe bonadh atskildan aff androm värlz mannom (sæcularibus) Bir 3: 368 . the som skullo giua värlz mannom (mundanis homnibibus) ödhmikutz ok halghetz äptedöme ib 279 . \" skal lengin wärldzman älla quynna . . . jngaa systrana klosters inlykkilse \" VKR 60 . \" kloster män äre mang teh maal skyldoghe at göma oc halda, som ley äro wärldz män \" MB 1: 451 . iämwäl wärlzmän, som kloster män ib. \" lib 452. \"","4) verldsmenniska, verldens barn. hans (den onde prestens) sidhi äru som skämda gäst huat gör skämda gästin annat vtan han likan sik värlz manna (mundialium) sidhum oc gerningom Bir 2: 117 ; jfr 3. ","1) menniska som lefver i verlden el. på jorden, menniska som lefver i sinnevelden. likamlika. ok wärldz människor formagha ey höra älla begripa andelik thingh (corporales non audiunt quæ sunt spiritus) Bir 1: l67. ","2) verldsmennsika. gören sa som gudh alsmectugh idher inskywther och icke som werdszmednniskor, ther onth radha will FM 130 ( 1502) . ","1) timlig el. mensklig utväg. ta saagh . . . her karl tydzske . . . at eyngen wärldz raadh war a färdhom som hielpa kunne (remedia humana tanta pericula subvenire posse diffidens) Lg 3: 371 . ","2) verldslig el. mensklig vilja el. bestämmelse. vi lyþom gärna värulz raþe ok valde (d. v. s. verldslig öfvherhets befallning). i allom þöm malom eigh äru gen varom guþi ok hans buþi Bu 507 .","1) verldslig makt. þit värulz nald ok heþar forsma iak som sör Bu 489 . \" tha werldz wal ey hielpa kan \" MD (S) 244 . - verldslig värdighet, af verlden aktad höghet. war säl alla dagha j wärulz walde Bil 541 . ","2) verldslig öfverhet. tha i förens for wärulz waldh Bil 556 . \" i skulde wara then hielge kirke lydogh och hennes formeen. som är biscopen jämwel pa idher sielegangs weghna. som werdzwol pa idher krops wegna \" FH 1: 49 ( 1478, gammal afskr.) . Jfr språkprovet under värulds raþ 2."],"f":["väruld Bu 78 . ","wäruld KS 63 (158, 69), 64 (159, 70) . ","wäruld SML Kk 1: pr. weruld UplL Kk 1: pr. wärald SML Kk 1: pr. i var.; HelsL Kk 1: pr. wäraldh Bil 340 . wäräld UplL Kk 1: pr. li var., V 29: 2 i var väreld Lg 3: 502 . ","wäreld SML Kk 1: pr. i var.; SD NS 1: 466 ( 1408) . ","värild Bir 2: 219, 3: 14 . ","werild KS 14 (38, 15) . värld KrLL Kg 1: pr.; KL 161 . ","wärld MB 1: 37, 2: l300; Al 7284, 7294, 7296 ; Ber 20 ; Lg 37 . ","wärldh Bir 1: 55 ; Ber 21 ; Su 289 . ","werld SML Kk 1: pr. li var.; KS 14 (32, 15) ; SD NS 2: 116 ( 1409), 117 ( 1409); Su 344 . ","werldh FM 258 ( 1506) . ","värld MP 1: 25 . ","wärdl Bir 1: 234, 274, 4: (Dikt) 297, 264; Ber 21, 120, 187 . ","werll Lg 3: 234 . ","wärdh Lg 824 . ","wäld Ber 128 (jfr ib 300). gen. väruldz Bu 186 . ","värulz ib 203 . ","väuls ib l497. wärldz MB 1: 304 . wärlz lAl 4815, 7242. wärdzlz Bir 1: 297 . ","wärdz Lg 3: 6746 ; LfK 123 ; Su 248 . Jfr vidare under sammansättningar. pl. nom., ack. wärilda MB 1: (Cod. B) 5321 . ","wärlder ib (Cod. A) 36, 37, 66. gen. wärlda ib 66 . - ","wäruldin Pa 21 . ","värulden Bu 507 (på stvå st.). wärolden Di 58 . ","wäraldin Bil 382 . ","wäradhin ib 339 . ","världin Iv 1657 . ","wärldin MB 1: 31, 307 ; GO 130 ; Ber 21 . ","wärlden MB 1: 36, 38 ; lBir 1: l274; LfK 123 . werld-. in 'RK 1: 78, 3: 1925. werlden SD NS 1 . 505 ( 1408). werldenen ib 2: l116 ( 1409). wärdhin Bir 4: (Dikt) 227. wärdhlen Lg 1020 . ","wärdlen Bir 1: 296, 4: (Dikt) 260. värlin KL 255 . ","wärlin ib 182, 2!SYNS_DÅLIGT?5; Al 3556, 3557 ; Lg 45 . ","wärdhen LfK 123 . ","wärden MD (S) 205 qack. väruldena Bu 10, 12, 28, 61, 145, 206, 493, 507 . väruldenä SmåL 3: 2; KL 162 . ","wäruldena Bil 711 . ","värulina Bir 4: (Avt) 181. wäreldina SmålL 3: 2 i lvar. väreldena Bu 61 . ","wärildena Di 50, 160 . ","werildena KS 11 (28, 12) . ","wärilden Di 49 . ","wäryldin HelsL J 17 (1609 års uppl.). världina Bir 3: 399, 4: 358 . ","wärldina MB 1: 5, 37 o. s. v.; Bir 1: 97 ; Ber 21 . ","världinna Bil 118 ; Bir 2: 76, 3: 399 . ","wärldin MD 391 . ","werldina Lg 45 . ","världena KL 161 . ","wärldena Bir 1: 274 ; BK 208 . ","wärlldena Di 161 . ","verldena RK 1: 11 . ","werldena ib 7, 16 . ","wärdhina Ber 81 . ","värdlena MP 1: 85 . ","wärdlena Bir 4: (Dikt) 225. wärlina Al 3574, 5809 . ","wärlinä ib 5745 . ","wärlin ib 5787 . ","werllena Lg 65 ; MB 2: 285 . ","wärdena BK (Cod. B) 208 . ","werden Di 49 . ","verdhen FH 7: 79 ( 1509) . ","wäldinna Ber 8 (jfr ib 294). wäräldet (i ett, efter hvad det uppgifves, under 1200-talet upptecknadt verspar, af Bartsch i Germania 17: 444 offentliggjordt efter en Köhner-handskrift; måhända är dock ifrågavarande verspar att betraktas ss forndanskt el. åtminstone denna form ss danism; jfr emellertid Noreen, Arkiv 6: 307 och Altschw. Gramm. s. 307). dat. wäruldinne Bil 612 . ","väruldene Bu 99 . ","wäroldene Di 57 . ","väräldynne SD 5: 562 ( 1346) . ","väräldinni ib 567 . ","wäräldinne ib 561 . " väreldena (för -ene) " Bu 58 . ","wärildene KS 2 (4, 2), 2 !SYNS_DÅLIGT? 3), (5 3). världinne Bo 35 ; Bir 2: 282, 4: (Dikt) 225. wärldinne ib 1: 5, 155 ; KL 170 ; MB 1: 398 ; Ber 20 . ","wärldinnä Bir 1: 96 . ","wärldine Al 7287, 7290 . ","wärldene Bil 109 . ","wärdhinne Bir 4: (Dikt) 226, 227. världinne MP 1: 27 . ","wärdinne Bir 4: (Dikt) 225, 226; Ber 21 (på tre st.). värlinne KL 253, 255 ; SD NS 1: 613 ( 1407) . ","wärlinne MD 99 . ","wärline Al 2929, 2978 . ","väldine Iv 4476 . ","väruldinnä KL 131 . ","wäruldenna Bu 4 . ","wärildenna KS 6 /14, 7), 69 (169, 75). väreldena Bu 58 . ","världinna Bo 4, 165 ; Bir 2: 282, 283, 3: 14. wärdlinna Bil 382 ; Bil 382 ; MB 1: 5, 399 ; Bir 1: 96: Ber 21 . ","wärldinne ib. ","wärldina MB 1: 307 . ","wärldenna BK 208 . ","werldinna MB 1: 399 . ","värdinna MP 1: 26 . ","värdinne ib. " wärdinna " Ber 20, 187 . ","värdlenna MP 1: 85 . ","värdhlenne ib 25 . ","värdlenne ib 27, 28 . ","wärdlennas PM XXXVI . ","wärdlenas ib. ","värlinna KL 254 . ","wärdhinna Lg 3: 141 . ","wärdzsens LfK 123 (på två st.). wärssens MD (S) 204), ","värulds akt","värulds bang","wärlz- . ","werlz- .),","värulds bulder","wärlz bullir )","värulds domber","werldz- )","värulds drövilse","världz- )","värulds fafänga","wärlz- )","värulds fikt","vrlz- . ","väldz- . wärlz fiikt),","värulds folk","väralz- . ","weräldz- Hel. mäns lefv. 225. wärldz-. werldz-. werlz.-. wärds-),","värulds fordel","werlz fordeel )","värulds framganger","werls- )","värulds gaghn","werlz- )","värulds giri","världz- . ","världz- )","värulds glädhi","värilz- . ","wärldz- . ","werldz- . värlz-),","värulds gods","värulds gudh","wärldz- )","värulds heþr","väräldz- . ","värilz- . ","wärldz- . värlz-),","värulds hiälp","wärlz- )","värulds hughnadher","världz- . ","värlz- )","värulds härra","wärals- . ","värildz- . ","werldz- RK 3: 2945 . värlsz-),","värulds klädhe","wärldz- )","värulds klärker","världz- . ","werldz- )","värulds kärleker","väräldz- )","värulds laster","värlz- )","värulds lifnadher","värlz- )","värulds lof","wärlz loff )","värulds lust","wärlz lost )","värulds luste","värils- . ","världz- . ","werldz- . wärlz-. -loste),","värulds lustelikhet","wärlz- )","varulds lön","värulds man","wärulz- . ","wärilz- . wärldz-. värlz-),","värulds mädhganger","wälkz- )","värulds människia","värulds nytta","wärldz- )","värulds porter","värulds qvinna , ","värulds raþ","värulz- . ","wärldzx raadh),","värulds regiment","werdz regement )","värulds rike","wärlds- )","värulds rikedomber","wärldz- . ","värlz- Bir 3: 124, 354 . ","wärlz- Lg 3: 499 ), ","värulds rikt","wärlz riikt )","värulds rop","werlz roop )","värulds rätter","värulds sak","wärdlz- )","värulds skipilse","wärulz skipelse )","värulds snille","wärldz- )","värulds thing","värulds umganga","värildz- )","värulds vald","värulz- . ","werldz wal werdzwol),","värulds vinskaper","värlz- )","värulds ägha","wärldz- . ","värlz- )","värulds älskoghe","wärdhz- )","värulds ära","väruldz- . ","wärlz- )","värulds ärande","världz- . ","wärlz ärindhe: -om Lg 3: 502), "]},{"a":"väruldslika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) verldsligt, i timligt el. verlsligt afseende, med hänsyn till det timliga. rätta sik j allom them thingom j hulkom the haua ville farit andelica ällir värlzlica (spiritualiter vel temporaliter) aff hälghom stadhga hälghra forfädhra Bir 3: 341 . wärldzlika starke män VKR II . - på ett verldsligt el. sinligt sätt. än thott thz kötlica folkit vndirstodh oc ville haua alla thässe lofwanena oc jättena värlzlica (carnaliter), tho foreskipadhe gudh . . . at somlika aff thom skullo fulkompnas värlzlica ok somlica andelica Bir 2: 38. ","2) verldsligt, med ett verldsligt sinne. the siäl som . . . lifwir wärldzlika (fructificat mundo) ok astunda at hawa wärldinna äptir allom sinom vilia ok hänna hedhir Bir 1: 372."],"f":["wärldz- . ","värlz- )"]},{"a":"väruldsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som tillhör el. afser tiden el. jordelifvet, som tillhör el. afser denna verlden, timlig, jordisk, verldslig. äpte sino värulzsliko valle Bir 4: (Avt) 183 . \" han är satter i höght wrulzlikt wald ok äro \" KS 56 (140, 61) . \" the som hawa vidhr saght alt wärilzlikt godz, ok alla wärulzlika fikt \" ib 3 (5, 3) . \" thz tu hauer af wrulzliko farando godze (ex rebus transitoriis) \" ib 20 (51, 22). wird ey werulzlik ting fram för dygdelikan lifnat ib (50, 22) . jak thin gudh gifwir thik al värlzlik thing (omnia temporalia) Bir 2: 284 . \" wärlslighe tingha lop oc andelygt hänger myket opa mansesn lycko \" Ber 288 . wärldzlech ägha SD NS 2: 53 ( 1408) . \" alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara fram fore the äro han stundade til a gudz väghna \" Bil 860 . värdlzlikin lykka ok sälikhet Gr 259 . wärldzlik pina (temporalis pæna) Ber 189 . atskilia . . . mällan äwerdhelika rikedoma ok wärlzlika, mällan thessa litlo wärlzliko lustana ok äwerdhelika lustan (inter divitias sæculi et æternas, inter delecationes istas modicas et æternas) Bir 1: 69 . \" snärias ok wändas j wärlzlikom ärindom (revolutio sæcularium negotiorum) ib. wärlzlika ärande vmsorgh (sollicitudo temporalium) ib. at the magha faa nakot wärdlikit (temporale) gagn ib 155. värzlik atirlön (temporalis remuneratio) \" ib 2: 285 . hwar then som got gör androm swa at han aktir ey manna atirlön . . . han skal haua mästa for minzsta äuerdhelikit fore värdhelikit (æterunum pro temprali) ib. hulkin som letar värlzlikit for äurdehelikit ib. ther til at thz som är äuerdhelikit maghe faas fore värlzlikit [æternum abineatur pro transitorio) ib. wärlzlikit liws (lumen hujus mundi) kan jak ey see, wtan tilkomande wärldz ryghelikit skot är alt redho for mins (för minom) andelikom öghom Su 248 . KL 185, 256 . KS 46 (118, 50) . SD NS 2: 86 ( 1409) . Bo 37, 173 . MP 1: 9, 28, 169 . Bir 1: 8, 2: 126 . Ber 288 . LfK 52 . Lg 3: 393, 528 . värildzlikin ordh Ber 278 . - sinlig, materiel. thön dygdhen är en styrilse i manzens skiälum, ther han styrer i lusta weruldlika tinga, til thes hånom är tarflighast i hans naturalik vphälde KS 19 (48, 20) . - omperson: jordisk, verldslig, denna verlden tillhörande. (är) thät rättir, at vi scolum värilzlicom höfdingom lydha Bil 842 . thrälin räddis mera gudh än sin värzlica herra Lg 254 . \" ärmitin rädh hanom at . . . göra alt thz fatökum mannom j iomfru marie äro som han hafdhe för giort rikom mannom for the wärdzlika frunna äro ok swa föra iomfru marie loff for allom som han hafdhe förra fört wärdzliko frunna loff \" KL 83 . MB 2: 297 . ","2) i verlden el. på jorden befintli, som finnes på jorden. en är . . . mannen ther sytrer ochg rådher alt thz til är werilzlik thing i thenna hem KS 7 (16, 8) . \" är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärlzlik diur, medh änglom hawär han skäl ok lijf, ok medh wärilzlikom diurom hawär han lif ok likama \" ib 2 (5, 3). ib 3 (5, 3), 4 (7, 4; 9, 5), !SYNS_DÅLIGT? (30, 14), 28 (71, 30). alla wärdzlika skogha Su 329 . \" hwilken ower alla wärdzlika människor älskade siin kärasta som \" ib 211 . \" aldra wärldzlika wina (cuntorum nortalium) närwaran \" ib 212 . \" wärdlzliga konunga höffdinge (princeps regum terræ) \" MB 2: 333 . alla werldzligha släktir (tribus terræ) ib. ","3) mensklig, från menniskor härrörande, af menniskor, menniskors. han saa at han hafdhe ängha välzleka hiälp (de humano prorsus desperat zuxilio) Bil 871 . hon kunde sik ey wakta for värlzlike vmtalan ib 869 . huad som görs af kånst ok werilzlikom visdom KS 7 (16, 8) . tässen hälga iomffrun flydhe altidh wärsliken priis oc rosn Lg 3: 319 . ","4) verldslig, verldsligt sinnad, riktad på det verldsliga el. jordiska. han war mykit wärldzlikin KL 85 . Bil 803 . \" en af þem är þän konungin lyde på han var värälslikar oc hataþe han furst han byrþade at varþa guþleka[r] \" Bir 4: (Avt) 183. thänne biscopin älska gudh mindra än tilbör ok hans lifwirne är alt wärdzlikit (tendit ad sæcularia) ib 1: 320 . war hans astundan kötlikin ok wärdzlikin ib 316 . ","5) verldslig, tillhörande verldsligt stånd (i motsats till andligt stånd, särsk. munk- el. nunne-orden). en renlius ärmite sat i enne ödhkn oc en värzlikin man thiänte honom KL 299 . KL 289 . \" värlzlike mannen som ärmitanom thiänte \" ib. \" fly . . . samtalan gärna oc mäst värlzlica (sæcularium) persona \" Bo 46 . Ber 22, 77, 278 . biskoppen haffdhe samman kallat ena märkelika samqwämdh, prelatha, doctores oc laghakloka män, badhe andelika oc wärldzlika Lg 3: 439 . \" fik han se dena stora samqwvämddh aff clostersen iomffrwm, oc iblandh them saa han ena wtkorlika wärdzlika iomffru \" ib 286 . huat ära war gudhi fordhom aff hälgom renliffwis människiom oc hwgnadh, oc dygdenna äptherdöme wärldzlikom människiom Su 58 . \" swa wäl j renliffwis som wärdzligo folke \" ib 232 . \" wärdzliken oc syndogh hiärta (corda sæcularia) i falskom renliffues människiom \" ib 59 ; \" jfr 4. at thu skuli ängaledhis forsma christi thiänisto qwinnor, hwlka som koma af wärdz liko lifwärne at thiäna gudhi \" Ber 77 . Bir 5: 5 . rätter wärulzlikär lifnadhr KS 3 (6, 4) . ib 14 (31, 14). läto the kirkionna dom ower hona ganga . . . oc anuardhadhis wärslikom dome at brennas KL 15 . \" thz stora studium j praghe war ok allle the stora mästare hathade honum thy han offuer gaff andeligh thingh oc togh werdhlek \" Lg 3: 33 . - om andlig som icke tillhör klosterorden. pafan likas viþ dyrena kardenales viþ dura kroka, gulfet viþar . . . andra värulsleka klärka (clerici sæculares) Bir 4: (Avt) 178. ib 180 . ey sculu the svirffta sik . . . widhir nochan werlzlichan prest VKR 18 ."],"f":["wäruldzliker: -lik KS 3 (5, 3) . ","värulzsliker: -lko (för -liko) Bir 4: l(Avt) 183. wäruldzlikär KS 3 (6, 4) . ","werulzliker: -lik ib 20 (50, 22); -liko ib (51, 22) ; -likan ib 48 (121, 52); -likt ib 56 (140, 61). ","värulsleker: -leka Bir 4: (Avt) 178; -leke ib 180 . " väralzlikin (n. pl.) " Lg 3: 509 . ","värälslikar Bir 4: (Avt) 183. wärilzliker: -lik KS 2 (5, 3), 3 (5, 3), 4 (9, 5) ; -likt ib 3 (5, 3). värildzlikin (nom. f. sing. och n. pl.) Ber 278 . ","werilzliker: -lik KS 7 (16, 8), 28 (71, 30) ; -likt ib 14 (31, 14), 46 (118, 50) ; -likom ib 7 (16, 8). 13 (30, 14). ","världzliker: -likx MP 1: 169 . ","wärldzliker: -liko Su 59 ; ","-likom ib 58 . " världzlikin (nom. f.) " Gr 259 . verldzligin (nom. f.) Lg 3: 528 . " wärldzlech (nom. f) " SD NS 2: 53 ( 1408) . ","verldzlig: -liga Lg 3: 528 ; -ligx ib. ","werldzligh: -ligha MB 2: 333 . ","värlzliker Bil 803 ; ","-lik Bir 2: 284, 285 ; ","-likt Bil 860 ; ","-like KL 289 ; ","-lica Bo 46 ; ","-licom ib 173 ; Bil 842 . ","wärlzlikin Bo 117 ; ","-likit ib 37 ; Bir 2: 285 . wärlzlikin (ack. m) ib 1: 9 ; -likit KrLL Kg 2: pr. ","werlzliker: -lica ib 4: 9 . ","wärlsligh: -lighe Ber 288 . ","werlzlich: -lichan VKR 18 . ","verlzleker: -lek MP 1: 9 . ","värdzliker: -lica ib 28, l69. ","wärdzliker: -lik Bir 1: 8 ; Ber 189 . ","wärdzliker: -lika KL 83 ; Su 211, 212, 329 ; ","-liko KL L83; Ber 77 . wärdzlikin (nom. f.) Bir 1: 316 ; Ber 77 . ","wärdzlikin KL 85 ; ","-likit Bir 1: 320 ; Su 248 . wärdzliken (n. pl.) Su 59 ; Lg 3: 393 . ","wärdzlig: -liga MB 2: 333 . ","wärdzslig: -ligo Su 232 . ","werdzlig: -liga MB 2: 297 . ","värzliker: -lika KL 254 ; 256; -liko ib 182 ; ","-like Bil 869 ; KL L185; -lica Lg 254 ; ","-lico SD NS 2: 86 ( 1409) . ","värzlikin KL 289 ; ","-likit ib 185 . ","wärsliker: -like Lg 3: 395 ; ","-likom KL 15 . wärsliken (ack. m.) Lg 3: 319 . ","wärsleker: -lek LfK 52 ","wädzliker: -lika Ber 22 (jfr 295); Lg 3: 439 )jfr 729). välzlikin (n. pl.) Bir 2: 126 (jfr 341). ","välzleker: -leka Bil 871 . ","weruldliker: -lika KS 19 (48, 20) . ","wärdheliker: -likt KS Fragm. 14 (Bures uppl. har på motsvarande ställe werulzlikt 56). ","värdhelikin: -likit Bir 2: 285 . ","werdelikin: -likit KrLL Kg 2: pr. i var. wärdlikin: -likit Bir 1: 155 . ","wrdhleker: -lek Lg 3: 33),"]},{"a":"väruldslikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["verldslighet, verldsligt väsende. hwru fordhom höghborfna iomffrur mykyt astwnadho komma til iomfruliket renliffwes liffwerne, försmanandes alla wärlzlikhet Lg 3: 448 ."],"f":["wärulzlikhet )"]},{"a":"värva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. [Fdan. værve. Ä. Dan. hværve, værve. Mnt. werven. Jfr hvärva] L. ","e":["eg. svänga el. vända sig i krets. ","1) tornera; öfva riddarspel, öfva ridderliga el. krigiska idrotter, utföra ridderliga el. krigiska bragder. herra gamorin ther värfua kan swa at alle riddara prisa han Fr 1757 . \" ij skulin thz se iak värfua kan \" ib 519 .","2) utföra, uträtta; framföra (uppdrag el. ärende), (efter uppdrag) framföra el. framställa. hans wili wil jac werffua RK 2: 5863 . \" wille the hanom nokot werf befala lthz wille han gerna för thera sculd thala the badho hanom werfwa thz swa slät wille konungen än holla them widh rät the willen än för herra haffwa \" ib 2233 . \" om lannith ryktdedis jnd j danmarch en thet j och wij alle haffuä konungh hans tilscriffuit och . . . aruidh trolle och aruidh knwtsson haffue j befelningh oc (för at?) werffue \" HSH 18: 4 ( 1494) . \" engelbrecht sculle there ärende werffwä \" RK 2: 730 . han wärffwer sin ärende som han bäst kan ib 3: 3419 . Di 37, 153 . \" tha sende konung pipping en riddare hem til sinä dotter clärinä, at hon skulde sendä honom folk . . . thz wärff (för thz wärff bar?; Cod. B (thz w)ärff war, Cod. C thz warff huar; orig. dit warff) then riddaren til henne \" Va 19 . \" huat the ther hade at wärffue thet komer wel for ögon \" HSH 18: 103 ( 1497) . - framföra budskap, göra framställning; anföra. komo konung cristoffers bud til calmarnaa ok worfuo til marsken oc rikes rad täre RK 2: s. 354. fförst verffde the gode män at . . . her sten haffde gernä sielff varit j tall med ärchebispen HSH 18: 16 ( 1495) . verffde . . . the gode men om rikesens radh skulle nogerstedz kommä til hopa, för än thet möthe skal staa j calmarna ib 21 . ib 22 . ","3) utverka, uträtta. \" om hon kunde werua thz gudh wilde gifua thz hon motthe lengher mz kroppen bliffua \" MD 121 . han werffuä os the nade fa ib 25 . - utverka, skaffa. bispens swen, som verffde per pauelsson leyden BSH 5: 63 ( 1505) . ","4) främja. \" the väfwa thit bäzsta \" Bo 114 . ","5) åstadkomma, bringa till stånd, skaffa. alle then skat ther riket kunne werffua bönder sculle thz j reedho penunga vtgöra RK 2: 525 . - bringa till stånd, åvägabringa, ernå: uppnå: afsluta. forsendha in til danmark . . . her sten twrson, her twre jenson och nielss eskilson . . . sweriges rikes radh och men, än nw pa nyth forhandla och werffwa fridh eller nagra ara opslagh i mellan rikin BSH 5: 53 ( 1505) .","6) förvärvfva; vinna. \" the sculdo alle lniwte huat the werffue \" RK 2: 3090 . \" the forfffuo ther priiss oc storan froma \" ib s. 348 . lib 3594. MD(S) 241. götaland jak effter min fader ärffde oc mykyn sighe ther til värffde RK 1: (LRK) s. 218 . \" thet wij sielffwe haffwe worweth medh swor sweth och arbeygde \" BSH 5: 318 ( 1508) . - Jfr forvärva."],"f":["wärffwer RK 3: 3419 . ","warff Di 37 . wärff(?) Va 29 . ","värffde RK 1: (LRK) s. 218. verffde BSH 5: 63 ( 1505) . ","vorffuo RK 2: s. 348. worfuo ib s. 354 . ","verffde HSH 18: 16 ( 1495), 21, 22. ","worweth BSH 5: 318 ( 1508) . ","wärffwat Di 37 . ","werffuat ib 153),"]},{"a":"värvan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr forvärvan."],"f":[]},{"a":"värþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) värde, det som ngt är värdt, det hvartill ngt uppskattas el. kan uppskattas. en konungir j gamblo laghomen six haua astundat ens manz vingardh oc hafdhe budhit fult värdh fore vingardhin Bir 2: 85 . \" som . . . seliä sith dyräe thöm fatiga än räth värdhi är \" LfK 223 ; jfr 2. the . . . fingo marghin stolta[n] swärgh ther prisadher [war] fore högha värdh Fr 602 atergielda . . . the xl march i redhum päningum . . . eller i frälso godze här i östergötlande aff swa myklo wärdhe SD NS 2: 134 ( 1409) . \" al wärdin forma ey wara enna siäl wärdh (ad unius aminæ pretium æstimari) \" Ber 208 ; jfr 2. höghelikit är siälinna wärdh ib. - pris. hafwin ey stora höästa oc dyra vtan matelica j starklek ok värdhe (pretio) Bir 3: 260 ; \" jfr 2. \"","2) köpesumma, belopp hvarmed ngt blifvit betalt el. skall betals; betalning; pris. craton . .. gaf þera stena värþ fatöko folke (gemmas vendentes pretium pauperibus erogarunt) Bu 152 . Bil 263 . KL 139 . \" judas bar atir wärdhit ok päningan for hulkit han sade mik före \" Bir 1: 160 . \" vm j astundin ägha nakat orätuislica änggtia sua at j nödhgin ägharen til at sälia thz mot sinom vilia älla oc sua at j gifwin änkte wärdh for thz \" ib 2: 86 . \" hulkit klädhe som köpis mz myklo värdhe (pretio) \" ib 3: 175 . \" hwilkin man som stiäl annan man, oc säl han fore wärdh \" MB 1: 335 . wardher thin brodher . . . fatigher, oc säl sina äghor fore fatikt werdh ib 374 . \" giter han offullath mz sinne legho för än iubileus komber alt sit wärdh, tha är han iämskyt fräls \" ib 375 . \" är ey hans ärwodhis lön tha iubileus komber längdodh som hans wärdh ib; jfr 1. mäkla oc vnskilia vm thät wäärd, hurw mykyth äller i hwarghio thät wära sklall i lösum pänningom äller oc i joordh goze \" SD NS 1: 611 ( 1407); jfr 1. amundh gröningh . . . ssoldhe syn ghardh änglarydh oc swa mykith ssom hans del war hyelmbonala . . . beskedhelikom man jon hakonson ffor xij marc och xx gotniska i wärdh oc widhergyel BYH 1: 251 ( 1447) . han som haffe loffwat romanis thera skat at betala aff jwdanna wärdhe oc fängilsom (betalningen för de fångna Judarne) MB 2: 305 . \" wi skulom ey drikka watn i thinom brunnum vtan fore fult wärdh \" ib 1: 409 ; \" jfr 1. halfdelen skla han köpä af honum fore fult wärþ \" SD 5: 637 ( 1347); jfr 1. ib 6: 1 ( 1348) . \" j ärin köpte mädh myklo värde \" MP 1: 117 . ib 5: 147 . \" atirlöste iak thik mz sua storo värdhe (pretio) oc sua mykle besklikhet \" Bir 3: 56 . thw äst thz värdhit (stipendium) mz hulko vi ärom atirlöste ib 2: 141 . \" jak loffwar . . . thik o sötaste härra jhesu criste ffor te stora glädhina som lthin hälgasta siäl haffdhe, tha hon sik presenteradhe gudhi fadher, som eth wärdh ok aterlösninna panth (in pretium et pignus aternæ redemptionis) Mecht. Uppenb. 86. o jhesu aldhra vägna flööth blodh fulstoppelika af badhom thynom handom hwlkit wart mykla helso wärdh war (magnæ saluis preium) \" Ber 284 . \" aff thäs menlösa lambsens rikasta wärdhe (thesauro) \" Su 184 . \" thetta aldra dyrasta wärdet . . . ympnoghas nogh . . . lika göra för all war broth \" ib. \" thz wärdogha wärdhet, som han menlös för alla syndara betalde ib. \"","3) värde, det som har värde (till ett visst belopp). stiäll man öre ellir öris wärdh EG 65 . \" then ther kom mz riffuen kiortel oc stakkat swerd han fik snart M march werdh \" RK 2: 7171 . ","4) pl. värdesaker, värdeföremål, varor (i sht i motsats till penningar); jfr värþörar. for lXXX mark päninga, ther jak vpborit hawer i thöm värdhom mik aat nöghe SD NS 1: 157 ( 1402) . ib 162 ( 1402) . \" for thw hundradha mark swänksa päninga, for atta päninga ok gutniscan päning for siex päninga ath beredha, ällir i smör, ällir i gäfwm hästum ällir ki andrum wärdhum \" ib 443 ( 1405) . \" fore cc marc ii godhum werdhom ok redhom penningom ib 203 ( 1403). fore adherton marchir päninge i fullum wärdhom i koparkarom ok i redho päningar \" ib 2: 74 (408). - sing. koll. kännis iäk mik. . . opburith hafua aff . . . lassa pädharsson for the fornempda jordh, swa ath mik alla ledhiz wäl ath nögher, ii swa dana wärdh som här äpter skrefuith star, först xvj thynebiugh, hwar span galt tha !UDDA_TECKEN? marca, thre thyne hafra, ex oxza ijjjor marca, twa marca, som han gaff til klostir och kirkior äpter min fadher och modher, och iij pund salt, en nyghian sardukz kyurtil . . . eth hättoklädhe aff kvmist, ena gryto aff eth halfft pund SD NS 1: 593 ( 1406) . \" hwilka päningha summa jac kännes myk hafue wpburidh i rädhwm päninghom och engho andhra wärdhe \" ib 2: 171 ( 1409) . ","5) värde, förtjenst. thänk at tronna värdh oc forskullan är stort (considera quam magnum sit meritum fidei) Bo 69 . the helas i vars herra ihesu christi värdhe (merito) ther han them forskulladhe mz sinne pino oc hardha dödh ib 70 . ","6) värde, värdighet, ära, respekt? vä formaghom vi cumpana i dagh taka vart värþ (gripa el. tillegna oss vår ståndsära, göra gällande vår krigsmannaära?) oc sei var suärþ blöþas i heþnom siþom än mik eigh atar droghe guz äpte döme som böþ petro draghit suä[r]p atar halda Bu 509 . \" thz (djuret) tok for sik ful stort wärdh (hade med sig stor respekt, var egnadt att ingifva stor skräck?) \" Al 5482 . Jfr iorþa-, pänninga-, pännings-värþ (-värþ), äfvensom virþe."],"f":["wäärd SD NS 1: 6§11 ( 1407)), "]},{"a":"värþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se virþa."],"f":[]},{"a":"värþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se varþa."],"f":[]},{"a":"värþelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) värdeligen, värdigt. \" på ett sätt som anstår, tillbörligt. rädhändes, at wi barum eigh eller wärdhelichä konungx namn wart \" SD 4: 464 (1335, nyare afskr.); jfr 3. ib 5: 374 (1344, nyare afskr.). vm thu . . . gör thz värdhelica (digne Bo 170 . hulkin värdlica ätir af thesso brödhe MP 1: 99 . \" ib l4, 8. skodhi . . . mannin sina gerninga hulka the waro. ok huru manga the äru ok huru wärdhelika (digne) the äru bätradha \" Bir 1: 240 . \" hwar forma wärdhelika at huxa ihesu christi mandoms ängxla \" ib 309 . ängin wardher lottakin thera lösn, vtan then ene som sik halder wärdhelika til gudz nadha MB 1: 387 . Lg 817 .","2) värdigt, med tillbörlig heder, hedersamt. saa han iohanuem koma leddan wärdhelika mellin twäggia ängla Bil 53 . \" constantinus . . . thok gen hanum wärdelika \" ib 566 . \" wärdelika wmfämpdher (reverenter tractatus) \" Su 278 . \" hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och werdeligä hem fördh aff sinom fader \" Va 4 . ","3) med rätta med skäl. lofwas thw värdhelica (digne) först mällan martires Bir 3: 224 . \" the thigdho värdhelika \" MP 2: 225 . [en] ther värdhelica (merito) skulle thera konungir callas KL 418 . MB 2: 410 . Ber 267 . Su 425 . (wärdhelika sannolikt för äwärdhelika: war herra ihesus christus signadher oc lowadher wärdhelika, oc äpter alla wärldina MB 1: 399). - Jfr ovärdhelika, äfvensom virdhelika."],"f":["-likä SD 5: 374 (1344, nyare afsakr.). wärdhelichä ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). werdeligä Va 4 . ","värdlica MP 1: 99 . ","verdika ib 8), "]},{"a":"värþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ÊL. ","1) som har högt värde, värdefull, dyrbar; härlig. tha vars herra miskund . . . time nalkadhis . . . hulkin han hafdhe skipat til at atirlösa . . . sit folk . . . mz sino värdhelico dyra blodhe (pretiossimo sanguine suo) Bo 169 . \" vil iak þik visa corsens värþleket tekin ok äro \" Bu 139 . \" sua värþelekt sacramä[n]t \" ib 140 . sua värdhelikit (dignissinum) ämbite Bir 3: 257 . \" en stor oc wärdelikin gaffua \" Su 274 . \" et wärdhelikt gudz hws \" MB 1: 486 . \" waar herra giordhe oc lät wardha swa margh wärdhelik (Cod. B märkeligh 556) thing the same nat \" ib 312 . \" tha var herra ihesus kom mz allom thöm säla oc värdhelica (magnifica) moghanom \" Bo 250 . ","2) värd att hållas i ära, vördnasvärd. see nu huru värdhelikin (venerabilis) thänne daghin är Bo 1 . ib 252 . \" thässe twe värdhelike (venerabiles) gamblo karlane \" ib 7 . - ss hedrand epitet i förening med en följande personbeteckning. närwarend werdhelikum fadher. biscop niclisse aff lincöpunge BSH 1: 165 ( 1376) .","3) värdig, tillbörlig. \" at hon värdhelikin hedhir finge \" KL 353 . - Jfr virdheliker."],"f":["wärþi- UplL Conf. -likin Bo 1, 252 . ","-likin Su 274 . n. (nom., ac,) -likt MB 1: 486 . ","-lekt Bu 139, 140 . ","-likit Bir 3: 257 . ","-likin KL 353),"]},{"a":"värþelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. \"","1) värdighhet, förhållandet att vara värdig (till ngt), förtjenthet, förtjenst. komo the sidhan äpter lagha skirslor swa myklo ödhmiwkare oc mz mere wärdhelikhet ater til gudz hws oc dyrk MB 1: 508 . \" thänk . . . i tässo riddarns tro värdhelikhet oc forskulilse (meritum fidei) \" Bo 68 . ","2) värdighet, storhet, härlighet; höghet, upphöjdhet. thänk iohannis mykelikhet ok enkannelica värdhelikhet (excellentiam singularem) Bo 80 . ib 81 . \" o huru undarlik thins mildhetz wärdhelikhet (dignatio) är vidh os \" Su 441 . \" komo alle himerikis ängla chora skikkadhe som en spetz. hwar äpter sinne värdhelikhet \" Bo 247 . \" wari thik ära ok välsignilse owir al thingh for änglana wärdhelihet (dignitate) \" Bir 1: 76 . ib 250, 251 . thu hälgadhe mik som war eth iordzlikit kar mz thinne wärdhelikheth (dignatione) ib 14 . \" thera goz ok wärdhelikelika skam for wärdhelikhet ok bälde \" ib 128 . kalladhe gudh til apostla wärdhelikhet badhe onda ok godha swa som han kalla än daglika godha ok onda til wärdhelikhet ib 366 . \" j mino säte hulkit ther iak andwaradhe petro ok hans äptir komarom at siti j thy mz thräfalle wärdhelikhet ok valle \" ib 123 . \" hörin . . . hulka wärdhelikhet iak gaff prestomin for allom änglom ok mannom \" ib 165 . \" biscops wärdhelikhet \" ib 316 . ib 317, 2: 167, 3: 102 . \" ä sidhan han tok mina kirkio värdelikhet \" ib 43 . \" redhobone äru the til hedhir. ok kirkionna värdhelikhetz höghelikhet \" Bo 99 . \" halt thik ey lika them j höghre wärdhelikhet äru än thu äst \" Ber 68 . \" hon war födh äptir wärldinna wärdhelikhet (uppfattning af värdighet el. höghet?) aff höghom ok gudhelikom foräldrom \" VKR III . - höghet, härlighet, det som är högt el. härligt. taka ok onde min likama. vtan godhe taka han til mere styrkilse ok onde til mere sins doms rätuiso, thy at the o wärdoghe rädhas ey at fram gaa til swa stora wärdhelikhet Bir 1: 220 . ","3) värdighet, hedersämbete, hederspost. the som lgirnas värdhelikhetir (dignitates) Bir 4: 319 . ","4) heder, ära, anseende. abbas pafuncius hiolz i myklo wyrdhning oc wärdhelikhet KL 251 .","5) värdigt el. ståtligt uppträdande, ståt, glans. mykin win war ther a laat o kost ok a werdelikheth RK 1: 3584 . - Jfr apostla-, himirikis-, o-värdhelikhet."],"f":["uärthelikheet MELL Kg 8 i war. wärþeliksheet ib. " warþeleksheet ib. wärþlikeet ib. pl. -ir), "]},{"a":"värþer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) som är uppskattad el. kan uppskattas; värd (i penningar el. dyl., mycket, litet, intet o. s. v.); som lhar (mycket, litet, intet) att betyda. äptir thy sum thät är wärt till SD 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 637 ( 1347) . \" om christelig tro latz han ey ware wärtt (med den kristna tron tyckte el. sade han det icke vara ngt värde=? \" RK 1: (LRK) s. 280. - med gen. til litins wärdhan by Bil 215 . \" räknande thik änksens värdhan vara \" Su 448 . räkna . . . thina gärninga swa som änksens värdha ib. - med dat. at vi skolom nima vilia synas i annars öghom ängo värdhe (vites et abjecti) Bo 4 . \" alla lthässa timans pina ok alt lthz man kan thola, är ängo värt vidhir the komaskolande ärona som oppinbaras skal li os \" ib 108 . \" er thz engo wärt \" Bil 80 . - med ack. (el. en form som kan vara ack.). at han (hästen) se wäl wärper fyurutighi marker SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ib 637 ( 1347). tho at thät ware eigh vtan eet höns wärt ib 4: 465 (1335, nyar afskr.). hwa som androm afhände kul. sten allr wiþ. som minnä är än half mark wärt ib 5: 638 ( 1347) . \" ranzsaka hwath thessa fornämpda tompta wäärdha äro äller gälla kunna \" ib NS 1: 611 (12407). niþþra þina natura . . . vndi stok ok stena. som minna äru värþe än þu sialuar Bu 138 . \" wäl kompne herra mine som wärdhughis vithia mik litit värdhan (tantilum servum virum) \" Bil 110 . GO 1088 . \" tron är änkte värdh. ther hon är äkke större än manna skäl beuisa \" Bo 117 . \" thz är änkte wärt vm (det är intet värde med, det är icke värdt att tala om) hans järtekne \" Bil 117 . ","2) värd, värdig, förtjent, ansedd värdig el. förtjent. med gen. eigh var iak þäs af guþi värþ thäs värdh manskulde thik hata Iv 567 . \" jak är litla löna wärdher for gudhi \" Bil 360 \" hans böker oc epistole . . . vordho lofs värdhe aff allum visum (sunt . . . aab omnibus mirabiliter commendata) \" ib 124 . \" rädheliker oc loffs wärdher mz vnderlikom wärkom \" MB 1: 318 . \" thz thykker mik mykels loffs wärt \" ib 137 . annath ordh war oc her vndirs wärt ib 391 . \" mik räkna the ängxsins goz wärdhan \" Bir 1: 142 . - med dat. tolken högfärdh oc darskaper är ey andro wärt, än gaab oc löghe Su 152 . - med ack. äru . . . alle hälghe män got lof värþe Bu 49 .. Bo 95 . Bir 1: 96, 277 . thu döme . . . mik swa som . . . änkte got wärdhan (nullins boni dignum) ib 124 . \" thera gärninga äru wärdha älskelikhet oc bäzsto lön 4: (Dikt) 228. thera gärninga syntos litin lön wara wärdha ib. \" ib 254 . GO 795 . \" thz dughir ey at gylla som ey är gul wärt \" ib 68 ; \" jfr 1. han är väl värdhir sith köth som supir väl sin kaal \" ib 106 . \" änkte hawir thenne man giort som band ella dödh är wärt \" KL 173 . ib 171 . - med inf. eigh var drusina värþ at se sin kära guþfaþur Bu 151 . - värd, skattad, aktad. iak är aldra smälikastir ok minst wärdhir (abjectissimus et vilissimus) j thera asyn Bir 1: 142 . - förtjent, grundade el. beroende på förtjenst. hon (ödmjukheten) är värdogh at faa . . . thz hon gitir ey wtthyt mz sinom ordhom hwi tha ey for thy at swa är värt (meritum). vtan at swa thäkkis . . . ihesu christi . . . fadhir Bo 40 . ","3) värdig, förtjent; förträfflig. sa togho the tha then wärda man konungs nampn lagde the a han RK 2: 7508 . sanctj örian then riddare värdh ib s. 351 .","4) värderad, kär. han vnfik them ärlik til lsinna thiänara oc hafdhe them kära oc wärdha ST 456 . ","5) tillbörlig. vika (för -ar) som värt þän mindre þöm mera Bu 51 . \" är väl värt ok värdskyldoght at iak lskla glädhias af thinne helso \" Su 412 . \" är thz wäl wärt, thz wi henne ekke glömom \" Lg 3: 657 . ib 662 . KL 13 . - Jfr athyggio-, avita-, avitande-, hedher-, hedhers-, iäm-, o-, virþninga-värþer."],"f":["varþär VGL I þ 3: pr. uarþär ib 14 . ","wäärdher: -a SD NS 1: 611 ( 1407) . ","värt . ","wart VML I þiw 12),"]},{"a":"värþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se varþer."],"f":[]},{"a":"värþleker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["wärdleker: -lek MELL Kg 8 i var. ","uärdläker: -läks SML Add. 1: 6. ","wärleker: -lek MELL Kg 8 i var. ","verdeleker: -lek ib. värþeliker: -liks MELL Kg 8. verþeliker: -lik ib ki var.), "]},{"a":"värþogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) värdig, förtjenadne förtjent (af ngt). med gen. hon war thes werdogh lensamen ST 201§. Su 279 . \" värþoghor wrþen hälghra manna tal ok värþscaps \" Bu 521 . \" som lhan scriuado värdoghan nokors lofs \" Bil 714 . - med dat. o fägharste samföghilse oc wärdhoghast allo lofwi (omni acceptione dignissinam) Bir 4: (Dikt) 253. ib 274 (på två st.). - med ack. Bu 521 (jfr ofvan). wärdoghare thera forskullan kan fattas som dat.; meritis eorum diginor) Bir 1: 247 . han är värdogher godh lön Bil 863 . \" han är thz wel werdoghir \" ST 57 . - med prep. til. vädogir til himerikis löna MP 1: 216 . - med inf. han war wärdugher se huru guz ängla lyptu hona gen himnum Bil 272 . at thz land ware wärdhught hafua han dödhan ib 248 . wärduhger länge wald ok äro haua KS 16 (39, 17) . henna sons bryst Lg 40 . Bir. 2: 10, 138. Ber 45, 128 . MB 2: 340, 341 . - värd (straff, lidande o. d.) med ack. (el. en form som kan uitis eldh MP 1: 216 . \" at hon se pino wärdogh \" Ber 185 . - med prep. til. huilken . . . enkte onth haffde förskullat, ällar wärdogh war til swadana förtreth oc owerwälle Lg 3: 315 . ","2) värdig, som anstår (ngn). med ack. cleophilis gaff honum ena krono aff rikom stenom wärdogha hona Al 8550 . ","3) förtjent, med rätta tillkommande, tillbörlig, rättmig. hafdhe iak thänkt i mino hiärta gifwa thi värdogh atirlön for thina forskyllan Gr 270 . \" at thu skuli ey wt kräfwia wärdogha (dignam) plikt ok bätringh aff honom \" Bir 1: 59 . \" the . . . skulu skändas mz värdoghe (digna) skam ok blygdh \" ib 3: 38 . \" thz är rätuist oc alra värdoghast han at hedhra \" Bo 165 . \" war wärdhoght al wäl loktande yrter thiänto hans likama \" MB 1: 272 . \" thottis allom at ey var värdoght at swa ärlike hälghodoma skuldo swa lankt vara fran stadhenom \" KL 360 . \" for thy at han syndadhe j vanskapadhom lusta är väl värdhogt at han skal pinas mz skipadhe pino \" Bir 2: 279 . \" at min tunga synis som eldir, är värdhokt (dignum) thy at hon lystis til mang fanyt . . . ordh \" ib 3: 215 . ib 2: 176, 3: 389 . Ber 22 . Lg 40 . ","4) som har högt värde, dyrbar, dyr; härlig. widh wärdhoghan skat prisar man hona (kronan) Al 10546 . \" här är hans dyra värdogha (pretionsissimus) blodh \" Bo 215 . thz wärdhogha sacramenti Su 300 ; jfr 5. gudh . . . gifui oss syna werdugha naadher RK 3: 666 . \" manga saghe tha gudz werdoghe makth oc saa hans werdugha kraft ib 2386-7. \" ib 3848 . ","5) värd att hållas i ära, värd att hållas i helgd; helig, högtidlig, stor. hans värdoghasta hälgha licamma sacramenti skipilse (sacramenti sui sacratissimi corporis instituito) Bo 170 ; \" jfr 4. the . . . som the hiälpa ok främia til swa wärdh ogha (dignos) vixle \" Bir 3: 257 ; \" jfr 4. halda . . . hälaghan oc wärdoghan hwan thorsdahg \" Bil 562 . hans högtiþ gat eigh haldes vm paskana for vars härra högtiþ som värþoghare är Bu 51 . \" j then werdoga högtid wille iakg wara \" RK 3: (sista forts.) 4956 . BSH 5: 191 ( 1507) -. ","6) värderad; kär, omtyck. med dat. hvru vare fru busþ[a]ps värs är hänne luuar ok värþogar Bu 6 . \" sua hemska varo heþna villor, ok sua värþogha þem heþno lib 9. - högt värderad. hans läst är verdugh j the helghe kirkio oc vardhir läsin optast \" Lg 230 ; \" jfr 7. \"","7) värderad, ansedd, aktad, hedrad, ärad, i ära. eig vikar . . . evangelista iohanni baptiste for þy. at ewangelista är minn värþoghar. vtan for þy. at baptista är hanom iämvärþoghar. at halda þät hanom bär tel ädre rät Bu 50 ; jfr 1, 5. rämsco härra hildo han sva värþoghan. at þe läto honom biläte göra ib 102 . \" theophilius war fäghin aff hans komo: ok hiolt han wärdughan j sinom gardhe \" Bil 117 . MB 1: 12 . \" wardh moyses mykith wärdogher mz pharao konungx mannom oc mz allo folkeno ib 306. \" ib 18 . ","8) i hög värdighet el. ställning, förnäm, mäktig. e huru höburnir män þät äru hälst äller wärdoghe SD 1: 668 (1285, gamma afskr.). han raadher som een werdogh herre RK 3: 2462 .","9) vördad, vördig, vördnadsvärd. \" riddara . . . funno man j munka klädhum, werdughan karl mz sliidho skägge (canitie et ætate venerabilem) \" Bil 751 . vars herra ihesu christi värdhoga (reverenda) modhir Bo 205 . ib 241 . \" thz värdoghasta (vernerabile) korsiins trä \" ib 197 . \" thän ärlike dyre värdhoghe stadhin (urbs veneranda Dei) skal taka vidhir os allom saman ib 248. - ss hedrande epitet i förening med en följande personbeteckning. af werdhoghom fadher herra thord mäd gudz forsyn biscop i strengenäs \" BSH 1: 179 ( 1381) . incighle . . . werdoghs fadhers ok herra knwtz, meth gudz nadh biscops i lyncöpunger SD NS 1: 22 ( 1401). ib 650 ( 1407) . VKR 47 . \" ropa oc kalla till idher werdoghe nadhe (d. v. s. konung Karl), at hon wil werdoghe sik til at inkommä i rikith \" BSH 3: 175 ( 1446) . \" han strax tiil borgamästara i danska giik i werdughe herrer hören her tiil lhwath jak idher säyia will werdughe herrer oc ärlighe män wy wyliom nw strax i swerige i gän \" RK 3: 1119, 1121 . the verdige fäder erlige herre och gode men rigisins raadh i swerige HSH 20: 108 ( 1507) . \" the werdigste werdige fädhre erlige herrer oc gode män rigsins rad \" ib 18: 133 ( 1497) . ib 134 . BSH 4: 274 ( 1501) , 5: 434 (1511), 520 (1512). kere werdug herre ib 3: 184 ( 1467) . verdoge herre fader, hiälp mik ib 5: 123 (1506); Hemming Gad till Svante Sture). then werdoge herren, ärchebiscopen ib. \" veredigiste fadher, kere nadige herre (till ärkebiskopen) \" BSH 5: 188 ( 1507) . werdoghiste fadher ok herre ärchebiscop jacob HSH 18: 24 ( 1495), 25. epter edre werdugiste vedrdoghetz begären FM 174 ( 1504) . - Jfr ful-, heþer-, iäm-, lof-, o-, ärvärþoger."],"f":["verdh- . ","vardh- Bir 2: 10, 138 . -ugher. -igher: ful wärdigh Al 9516 . ","-iger: -ige BSH 5: 19 ( 1504) . ","-egher: wredheghe ib 31 ( 1505) . ","-oght MB 1: 272 ; KL 360 ; Bir 3: 215, 389 . ","-ogt ib 2: 279 . ","-okt ib 176, 3: l215; Ber 23 . ","-ught Lg 40 . ","-ugth Bil 248 . ","-ughut VGL IV 19: 1. -uct ib 3),"]},{"a":"värþskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) gästabud, fest. komma til lthz werdskap, som war konung crissosmos bröllöp mz pipp[in]gzx syster Va 5 . ","2) hushåll, hushållning. henna husbonde skipade henne verskap oc (de två sistnämda orden sedermera utskrapade och ersatta af ordet särlikit) jngiäld til klädha oc födho oc til almoso som han viste rät fangit goz vara Bil 804 . ","3) hushåll, husfolk, familj. swalgh iordin bondan ok hans värdskap Bil 642 . ","4) lag, följe skara, sällskap; samfund. var härra tok hans syslunga iacobum zebedei för i sit värþskap än han Bu 194 . \" värþoghor wrþen hälghra manna tal ok värþscaps (de numero esse sanctorum) \" ib 521 . \" sände dyolecianus . . . mz þöm mauricium härtogha oc hans kumpana oc värþscapet \" ib 58 mayurucuys . . . talaþe tel vArsþscapet ib. \" pharao konung . . . biwdher wt . . . alla sina hertugha om kirng, oc thera wärdhskap \" MB 1: 315 . \" gudhz nadh gömde them vskadda mz allo thera wärlzscapi \" KL 127 . \" jnocencius paue sände thingat predikara biscopa ok abota ok andra klärka en af thera värdskap var dominicus \" Bil 791 . ib 626 . \" at han maghe wara . . . thäkker i bland hälgha manna oc ängla, oc lthera wärdzskap i himerike \" MB 1: 440 . \" thera (änglarnes) wärþzskap (societas) vpfyltos vm christi likamlikin dödh \" Bir 4: (Dikt) 271. ib 3: 46 . \" jak bidhir thik for syndoghom mannom j hulkra tali ok wärdzskapi iak är \" ib 1: 374 . draghom han til diäflanna wärdzskap VKR XIX . scodha the . . . ängla wärdhzscpa (angelicæ societatis frequentiam) Ber 21 . delaful ltunga . . . ledher alt wärdzskaptith til lasta (omnes socios suos perducit ad scandala) än hon ey näfst wardher ib 58 . ","5) sällskap, gemenskap, umgänge. scal han i iude mins for raþara värþscapi uara Bu 418 . \" waru the al saman fäghin j gudhz fridhi ok sancti petri werskapi Bi 354. jak war owerdogh gudhliks verdscaps \" ib 455 . owerdhoghir halgha manna oc godha munka värdhskap (consortio) Bir 3: l189. lgudh frälste thema ff thera wärdhskap ib 287 . MP 1: 222 . Ber 71, 111, 158, 160, 162, 164 . thw vast opsostradh j fatiko huse ok kom j vällogha manna värdhskap (in socieatem lmagnorum) Bir 3: 327 . \" ib 1: 339. thu äst kalladh j ens hedhirlikx herra wärdzskap \" VKR XII . - gemenskap, delaktighet. hon skal skilias fra himerikis lifhs wärdzskap (consortio) Ber 132 .","6) sexuelt umgänge, samlag, beblandelse. haffwa werskap mz sina hwstrw LB 7: 270 . ST 506 . \" kom en annar störk j redhan oc hafhe wärdhskap mz hans maka \" ib 509 ."],"f":["verdscap: -scaps Bil 455 . ","verskap ib 804 . ","werskap LB 7: 270 ; ","-skapi Bil 354), "]},{"a":"värþörar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["betalningsmedel, värdeföremål, löst gods af värde, penningar och varor som kunna brukas som bytesmedel lel. användas som betalning; särsk. om varor (i motsats till lreda penningar); jfr värþ 4. Se Schlyter, Ordbok s. l736. vtan han hauin (för haui el. hauir) friköpt sinum värþörum SR 33 . wil . . . gawum guttorm diekn . . . atte mark penninga i them verdörum, sum han leth siik medh nöia SD 6: 39 (1348, gammal afskr.). ib NS 1: 385 ( 1404) . \" jak kännis mik . . . laghlika saalt hawe . . . bäckt götsson mit gotz ii käldistorp . . . forä fulla fä ok wärdhöra \" ib 246 ( 1403) . kännis jac . . . at hafwa vpburit aff . . . knwt bosone . . . fäm hundradha marker peninga i redha peningom oc i engom landrom wärdörom ib 562 ( 1406) . \" scal mynte. mästaren i hwar stad ey bära thenne tol op i andra än i lödigt silf, wid sina firetie marcher for hwarie lödig march han i andra wärdöre vpbär \" GS 52 ( 1453) . sculo ey annath wpbära än gull älla sylff . . . wtan thet ära swa dana wärdöra som them nögher for gull älla sylff BYH 1: 202 ( 1391) . \" skal bo mic thet fylla jnnan rethom pänningom, älla sua dana wärthörom. som en godher man ma them andra fult mz göra \" ib 193 ( 1384) . \" jak . . . kännis . . . mic hafua . . . salt . . . swenne stwrä . . . mit goz i höltoffta soken . . . fore fulla päynga ok alla, badhe redho päynga ok wärdhöra, som jak äpter min eghin wilia hafuer vpburit til nöghe \" SD NS 1: 182 ( 1402) . ib 680 ( 1407) . fore fyritighi marcer oc fäm marcer swänksa päninger stokholms mynth, somlika päninger i godhum värdhorum äpter wara atnöghian ib 606 ( 1406) . \" säxtighi mark peninga oc IIII mark peninga abo mynth. som clostersins formän os redhelika läntho oc antwardadho j godhom oc gäffwom värdhörom \" FH 3: 75 ( 1446) . ib 100 ( 1447) . \" xv marc swenska j godhom tinghom oc laghlicom werdhörom och redhom peningom ib 5: 125 ( 1489). hwar man vm sik . . . skal hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redhom pänningom . . . älla oc i thässom köpmanna warom, sua som är smör, koper, järn, graskin, siälhudher oc boksin, i thässom wärdhörom oc ängom androm \" FM 23 ( 1389); nyare afskr.). l (50) mark i alla handa wärdhöra SJ 63 ( 1436) . \" vm klädhe oc krydo, salt oc andra werdhöra, som iak honom igeen fanget hafdhe oc aff redhom päningom, som iak for han vtgifuet hafuer \" SD NS 1: 561 ( 1406) . \" xxx march päninger . . . betalande i tholikom wärdhörom her nempnas, som är oxa, kö, smör, järn eller klädhe \" ib 450 ( 1405) . MD 331 . - bildl. lkom war härra jhesus hit til oss . . . ath sökia war landskap som . . . milder köpman for wart bästa garn skul lsua ath han j sina köpslagan gaff vth goda wärdöra the oss äwerdelika waro ganglika ok togh j gen til sik wärre wärdöra MP 4: 229 ."],"f":["-örum . ","örom . ","-öörom FH 3: 100 ( 1447) . ","-orum SD NS 1: 606 ( 1406), "]},{"a":"väsal","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) osäll, osalig, olycklig. wordho some (änglar) säle mz gudhi, oc some välsir (Cod. A wsle 50) MB 1: (Cod. B) 532 . \" mantzsins hugher han är natwrlika swa wiliogher at wardha säll, oc nödhogher väsäl (Cod. A osäll 91) \" ib 535 . - beklagandsvärd, arm. o wäsul qwinna KL 282 . ","2) arm, fattig. \" konungen störke rikesins träsell eller han varder om side väsell \" MD 421 . ","3) usel, värdelös, eländig. iac aldra mintze oc wäslaste matker Sv. Böner fr. Medelt. 361. - Jfr osäl, usal."],"f":["väsäl MB 1: (Cod. B) 535 . ","väsell MD 421 . ","wäsul KL 282 . ","väslir VGL I K 17: pr-; MB 1: (Cod. B) 532 . ","wäslum VGL I Br 1 i var. vaslum VGL 1 Br 1. superl. best. form wäslaste Sv. Böner fr. Medelt. 361), "]},{"a":"väsald","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["osällhet, elände. nödh oc väsald (Cod. A wsäld 102) MB 1: (Cod. B) 536 . frelste al werden aff wäsaldh oc kiff MD 27 . Jfr ysäld."],"f":[]},{"a":"väsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["genom utvexling el. annan transaktion afhända? lade jach wt en stor summa peninge wdi sama skep, at thet schall ecke wäsles eder eller riichet fran handen BSH 5: 533 (1513; Johan Månsson till Sten Sture d. y.). Jfr forväsla."],"f":["wetsle: forwetslet FM 256 (1506)),"]},{"a":"väslare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" \" quidam honestus meractor johannes weslere \" SD 2: 71 (1289; måhända att här fatta ss ett Tyskt ord)."],"f":["weslere . ","wäzslare . ","vezslare . wäzlare),"]},{"a":"väsna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försämras, förderfvas, taga skada. än nakar man faar androm . . . naktath få til gömo, oc wardher forgiort i hans wärio, ällar uäsna eller waldföris (mortuum fuerit aut debilitatum vel captum ab hostibus) MB 1: 338 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"västan","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" L. A) adv. ","1) vestan, vesterifrån. \" mange skulu koma östan ok västan af hedinskapinom \" MP 1: 64 . \" han weth ey hwadhan hon komber som han bidhar, huat mera östan, västan (ab occidente), nordhan äldher swnnan \" Su 114 . - af västan, d. s. röst aff wästan Bil 311 . beegynner bläsa stark och mangh wädher aff östan södher wästan och nordan RK 3: 3560 . ","prep. med ack. vester om. wästan wänir SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" i them landom, som vesthan vor land liggiande ärw \" ib 6: 156 (1349, gammal afskr.). in baggahvirwo væstandikit ib 215 ( 1350) . \" ib NS 1: 157 ( 1402). i sino ärfue som . . . beläghit är wästan stora torghit \" SJ 2 ( 1420) . ib 144 ( 1446) . \" þa var härra födes ii bäþleem västan iorsala haf \" Bu 64 . \" bygdho the landen först westan iorsala haff oc östan greklandz haff \" MB 1: 3 . \" normandia som liggir västan paris fram mz hafwino \" Bil 758 . \" sanctus augustinus hafdhe sänt sin klärk orosium wästan haf til sanctum ieronimum j bethleem \" ib 290 . \" at gaarmestarin . . . ridhir vm östragöthland wästan staanga bro \" VKR 37 ."],"f":["västan at","västan for","-fore )","västan til","vesten- )","västan vidher , "]},{"a":"västan nordhan","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":["nordvest om. aff cham noe söne komo alle the som bo oc byggia wästan nordhan iorsala haff MB 1: 4 ."],"f":[]},{"a":"västanvart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vestvart, åt vester, åt vestra sidan. westanwart oc sunnanwart SD 1: 228 (1222-1230)."],"f":[]},{"a":"västanvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vestanväder, vestanvind. \" tha kom wästan wädher \" MB 1: 304 ."],"f":[]},{"a":"västarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vestligast. \" jac . . . pantsäter twa gardha ii haholte, thän norre oc thän västärsta \" SD NS 1: 65 ( 1401) . \" i vesterstha landhothenom \" ib 497 ( 1405) . näst västhärsto triggia öra landena i bynum ib 577 ( 1406) . - n. adv. vestligast, längst i vester. j [1] ö westerst j wyborgs län thz är RK 2: 7420 . \" sagh hagen venstersth (för vestersth) j gordhen (i vestanverðan garðenn) hwar muren var litith riffnadher \" Di 251 . \" wästarst i bynom \" SD 2: 34 ( 1408) . ib 1: 480 (1405; på två st.). - Jfr västre."],"f":["västärster . ","västhärster . ","vestersther . ","wärstarst . ","westerst . ","venstersth (för vestersth) Di 251 . ","wästers SD NS 1: 480 ( 1405) . ","westhers ib (på två st.)),"]},{"a":"väster","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["vester, i vester; åt el. mot vester, vesterut, i vestlig riktning. wi haffwm wärit öster och wäst, nor och suder aldre mäst Va 54 . the stodo rät wäster Ansg 179 . \" annor släkt kom västir j världina (ad occidentem) \" Bir 3: 399 . \" iaphet släkt hon är wäldigh alt fra öster nordher oc swa wäster \" MB 1: 174 . \" the . . . bygdho swa wärldina fram sidhan swdher oc wäster in til iorsala haff \" ib 3 . \" for han . . . vester til spania land \" Bil 123 . - i ortnamn. omnibus wesbo & ostbo habiantibus SD 1: 457 (1271, gammal afskr.). in villa forensi westeræwic ib 499 (1275, gammal afskr.). ecclesia in wæstæwic (för wæstærwic?] ib. - Jfr nordhvästvädher. - väster ut, adv. vesterut, åt vester. j myllan fför:de aa vesther wth och eth lythyrdh branth bärgh SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). aff thenna fara hiordenne, som wäster wth war Su 65 ."],"f":["wäst )"]},{"a":"väster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vester. \" - i väster, i vester. som . . . hafwa byght ij wäster \" Al 2102 . \" kirkionna choor skal wara j wänster (ad occidentem) mote siän \" Bir 4: 82. somlika !UDDA_TECKEN? saa jak lankt fiärre standande, rät i wäster Ansg 179 . - til vänster, åt vester, mot vester. se til västir KL 288 . \" sände han budh . . . til konungana som bodho nordh i landit . . . oc iämwäl cananeum badhe thän som boo öster oc täskils til västher (Chananæum quoque ab oriente et occidiente) \" MB 2: 32 ."],"f":[]},{"a":"västersudher","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i sydvest. the aff cham komo, the byggia wärldina wästerswdher MB 1: 174 . HSH 29: 39 ."],"f":[]},{"a":"västfäling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Vestfalare, person från Vestfalen. ss tillnamn. jöns westfällng SJ 144 ( 1446)."],"f":[]},{"a":"västgöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Vestgöte. \" theem är bo i wärmälände äller wästgötom wästan wänir \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). insighli . . . alguz wästgöta laghmanz ib 670 . insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algwt bändictsson ib 5: 280 ( 1344) . \" knuter westgötä lagman \" ib 4: 390 (1334?). hertogin . . . kallade saman westgöta RK 1: 3284 . ib 3988 . han . . . foor swa in til wesgöta (d. v. s. Vestergötland) ib 676 . \" budh oc breff hade han ospar til närke wesman oc wesgöta \" ib 2: 6172 . \" konungen . . . befol honom wara höfitzman tha och alla vesgötha fore sta \" ib 9536 . \" at västgöta sig fra honom sadhe \" ib 9934 . alla westgöta stempe han the til sich ib 1318 . ib 2464, 3342, 4173, 9163, 3: 2057, 2898, 2901, (sista forts.) 5672. westhergöta mik . . . til warmen förde ib 1: (LRK) s. 225 . PK 234, 235 . - ss namn, närmstat tillnamn. vestgøti famulus domine abbatisse de scho SD 2: 366 ( 1302) . dicto vestgøta ib. \" predictus . . . vestgøti \" ib. \" ad . . . supplicacionem . . . dominj karolj nec non et vestgøta nomine dicte abbatisse et couentus scho \" ib. \" thörghilz wästgöte \" SD NS 2: 240 ( 1409) . pl. Vestgoter (jfr göte). ysodorus en wiis mästare, oc biskop aff yspania, wtkomin aff wästgötom MB 1: 3 ."],"f":["väs- VGL I K rubr. wäs- ib II G 15; RK 3: 2057, 2898, 2901 . ","wes- . ","westher- . ","-giöe )"]},{"a":"västgötska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Vestgötska, Vestgötska språket; om Svenska språket ss taladt i Vestegötland. iacob . . . kallar stadhin betel a hebreisko thz är at thydha. gudz hws a väsgözco (Cod. A wart maal 219). som heet luza a hebrezco oc nuta skoghir a smaalensco MB 1: (Cod. B) 548 . \" kalladhe iacob then stadhin mananym thz är a väsgösco (Col. A waart maal 225) borgher eller sampnadher \" ib 549 ."],"f":["väsgözca . ","väsgösca )"]},{"a":"västgötsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["Vestgötsk. i wäsgötzko . . . laghsaghu SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). vesgötzsk lagh ib 5: 677 (öfvers. fr. 1467). ib NS 2: 231 (1409, nyar afskr.)."],"f":["wäsgözker . ","uäsgözsker: -gözsk VGL II K rubr. ","västgösker: -an ib I Md 5: pr. wäsgösker ib II Dr 10 vesgötzker),"]},{"a":"västman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Vestmanländning. engelbert . . . wäsmän oc närike mz sich hafde RK 2: 1541 . \" loth han saman kalla wesmennena alla \" ib 861 . ib 6172 . - i ortnamn aff vestmannalande BtFH 1: 455 ( 1362) jnnan vesmanna lande RK 1: 251 ."],"f":[]},{"a":"västnordhan","b":["pp","ab"],"c":"prep.adv. prep.","d":"adv. och prep. A) adv. i nordvest. två bälgher med hyttone som här i strömen west-nordan näst grufvobergena ligger DD 1: 52 ( 1396, nyare afskr.) . B) ","e":["med ack. nordvest om. lot vp . . . ena tompt liggiande westnordan bykirkiona SJ 256 ( 1457) ."],"f":[]},{"a":"västre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["vestre, vestlig. gingo watnin ater oc fram. til the funno sin wtgang genom iordhina i wänstra hawith, som är ophoffs kläda at allom watnom MB 1: 170 . \" han bröt wnder sik britaniam ok wästra hafs öir som orknöia callas \" Bil 305 . wästra plazcen MB 2: 33 . \" bersio vestri \" SD 3: 146 (1313, gammal afskr) . \" i wästrä aros biscops döme \" SD 5: 637 ( 1347) . Jfr värstarster."],"f":[]},{"a":"västre nörre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nordvestre, nordvestlig. \" [fran] westrä nörrä kirkiogarz hornene \" SD 6: 158 ( 1350) ."],"f":[]},{"a":"vät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr manvät, äfvensom Norreen, Ark. f. Nord. Fil. 5: 385."],"f":[]},{"a":"väta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väta, göra våt, fukta; vattna. sanctus marchus . . . wätte muld mz sinom raka ok strök ifuer sarit Bil 249 . Bo 152 . \" thz (ɔ: harklädhe) är än j dagh gömpt j vpsala kirkio: vät (intinctum) j hans hälgha blodhe \" Bil 885 . \" vm konungin hafdhe vät oc stänkt sina gerninga j ihesu christi blodz skodhilsom (intinxisset opera sua in consideratione sanquinis Christi) \" Bir 3: 441 . \" jak (apostelen Johannes) var vättir mz oleo (intinctus oleo; doppad i olja) \" ib 4: 313 . munnin vättis af beskom drykke ib 135 . ib 148 . \" runno hänne tarane swa at hon vätte alla fötrena a varom herra \" Bo 75 . \" döpilse watn wätir likamen oc thwar siälina \" MB 1: 442 . \" wäta mz laghi thör thing (arida sucis irrigare) \" Bir 4: 63 . \" thw äst . . . sua som kälda vätande (irrigans) thor thing \" ib 3: 149 . \" stadhnar aan . . . ok vaxer swa stoor. at hon väter alt landet äpter warom vilia \" KL 312 . \" i paradiis börias bätzsto watn, som wäta paradiis iordh \" MB 1: 124 . \" thän välsignadha vingardhin som min son plantadhe oc vätte mz sinno blodhe \" Bir 2: 157 . \" alt thz tort oc wisnadh är wäthis oc begiwtz aff hymeriks nadha dagh (arida cunta rore celestis gratiæ irrigantur) \" Su 200 . - refl. vätas, västskas, vätska sig. thz saar ther mykit wätis LB 2: 48 ."],"f":[]},{"a":"väta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) väta, våthet, egenskapen att vara våt. fyra elementa krapta. mz hwilikom manzins likame er saman sättir thörka ok wätha, hiti, ok kulde Bil 614 . ","2) väta, fuktighet, vätska. fore hiärnans wäto MB 1: 82 ; \" jfr 1. sky som wardha ower os aff the wäto, som solinna gisla lypta nidhan mz sik gen himpnom \" ib 314 . \" aarons wander giordhe blomster aff sik, ophuggin aff iordhinna wäto \" ib 406 . mirtus hether pors stampar man honum tha doger hans oos j öron ok tyrkar the wätho ther j them är LB 2: 42 . canellabark . . . han . . . törker onda wetha ib 8: 49 . \" läter man honum i ögne smörielsä tha mi[n]sker hon mykin wetha i ögon ib. \"","3) regn. \" þak skyle fore väto ok väþre \" Bir 4: (Avt) 181."],"f":[]},{"a":"vätilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vattnande. \" om thu . . . är nyleka plantadher . . . behöffuandhes idhkelika wätilse (si adluc es novella plantatio, et assidua irrigatione necessarius es) \" Su 112 ."],"f":[]},{"a":"vätska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) vätska, fuktighet. \" seer han at thz (bilden) är vanskapat aff väzsko (vidit imaginem hundiam et quasi ex humore deformatam) \" Bir 2: 244 . \" somlik (säd) fiol j stenogha iordh ok tyrkadhis oc visnadhe genstan hon vpran ty at hon hafde ey vädzsko (humorem) \" MP 1: 84 . \" träit göme granlica vädzsco \" ib 238 . \" ther til yrthin giffuir wedzsko aff sik \" LB 3: 55 . växte oliona wäzska swa höght Lg 67 . \" af iordhinna wädzsko \" Bir 1: 278 . \" bleff törkkan j ensampnom vlla fätthen oc om alt landit bleff dagghen oc wätzskan \" MB 2: 88 . \" pröfwes swa wm all wäska är skild fran the brendo vathneno \" PM XXVIII . ib XXX . quiddin (syntes) til liggiande ryghenom vätzskonne vp nöte (consumpto humore) swa som han ey hafdhe inälfue Bir 1: 31 . han stridhe swa länge som nakar makt älla wäzska (liquor) är j honom ib 129 . \" ey vt gik nakan tima manna naturs wäzska (seminarius humor) aff hans likama ib 60. annar är vpfyltir mz onde wädzsko ok kan ey läkias \" ib 397 . MP 1: 163 . \" thz (ɔ: mwscatum) . . . körir vt fran hyärtano onda wedzko \" LB 3: 50 . ib l49, 51, 56, 4: 341, 342, 347, 351, 353, 7: 68, 81. rensar hon (ɔ: cedefer) offuirmatto wädzko aff magha oc bryst ib 3: 51. ib 4: 342 . \" alla onzsko j tannagardenom ok wätzsko tha läkir hon (ɔ: mirra) ok thörkar ib. giffuir hon (ɔ: pipro rooth) werma oc kastar om kring alla wetzko oc smeltir lhenne \" ib 3: 55 . \" at watzskan böriar at dragha sik til nokon lim \" ib 5: 292 . \" dragher sik een watzska aff hofdhit nidher i kroppin ok thz hether a latino katarrus \" ib. \" är thz swa at han är tiokker tha märkir thz mykit tiokkt blodh aff sik siälfuo, äller aff törko, swa at hetin hafuer vptörkat wäzskona \" ib 293 . \" lmärker thz . . . myklo wazsko i kroppenom osmälta \" ib. \" lruthin wazska \" ib. \" är blodhit hwit tha radher hyten offuer wätzskona oc bränner hona, ok samuledis märker thz the wätzsko som ey brynder oc then tidh wätxskan brynder tha ludhir blodit samman ib. - bildl. han är stundom thör vtan nadhanna väzsko \" Bo 28 . \" mangra manna ben äru thör aff gudhelike växzsko \" Bir 3: 220 . ","2) våtvara. \" j försto huseno j hulko som wädzskan (liquores) är \" Bir 1: 290 . kar älla thz andbudh j hulkin som flytande wädzska ok söt (liquores fluidi et dulces) skal lätas vtj swa som är vatn ok olia ok viin ok tholik thingh ib. the kar älla andbudh j hulkin thiok wädzska ok besk skal latas swa som sinappir ok salsa ok tholik thingh ib. - Jfr balsamvätska, äfvensom vemska."],"f":["vätzska . ","wätzska . ","vädzska . ","wädzska . ","vädzsca . ","wedzska: -o LB 7: 60 ; ","-or ib 81 . ","väzska . ","wäzska . ","vezska: -o LB 7: 81 . wädzka. ","wetzka: -o LB 3: 55 . ","wezka: -o ib 49. ","wezska: -o ib. ","wedzka: -o ib 49, 50, 51 . 55. ","väska: -an PM XXVIII (på två st.); -.o MP 1: 264 . wäska. ","weska: -o LB 7: 68 . watzska. wäaxska. ","watzsca: -o LB 4: 342 ), "]},{"a":"vätskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lfuktig. \" j wäskelikith rwm \" PM 76 ."],"f":["wäskelikith PM 76 ),"]},{"a":"vätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = vätter 1. Iv (Cod. B, C) 1122, se under vätter 1."],"f":["wätha . ","wätä )"]},{"a":"vätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) grand. i förbindelse med litit, nokot. vm hon nu til byria at haua nakat litet vätta Bo 77 . \" ate blef ey vthan som man pläghar sighia litet vätta \" Su 423 . en girugher gör räth lithit wätta MD (S) 307 . - mer el. mindre adverbiellt. thz är länge sidhan the mik saghe äller nakath vätta til mik fragho Fr 1238 . spara engen nagot wettha MD (S) 228 . - i förbindelse med äkke (VGL I, II), änkte, el. eigh förstärkande negationen: icke ett grand, alls lintet. os vardher ther änkte vätta fat Fr 1262 . ib 1940 . \" han fan ther änkte vätta inne (var þar ekki vætta i) \" Fl 454 . \" han taladhe til miin rät änkte vätta \" Iv 285 . \" hwath iak widher the käldo sa ther hafwer iak idher sakt i fra oc änkte wätta laght ther til \" ib 522 . ib 5735 . \" thy at han änkte vätta vistä \" Iv 2070 . ib 4530 . \" huru skal lhan en annan retthe som siälffuer weeth altz inteh wä'tte \" MD (S) 242 . the . . . willo enkte wätta swara Al 4997 . the akta them for enkte wätte PK 221 . RK 1: (sfgn) s. 178. - mer el. mindre adverbiellt: icke ett grand, alls icke. hans thrwgh aktin rät änkte vätta Iv 146 . ib 587. Al 8517 . RK 2: 3268 . \" iak vil lthik änkte vätta säta \" Iv 1123 . \" rädhins rät änkte vätta \" ib 1360 . Al 5647 . thu skal nw rädhas enkte wänta (för wätta; i rim med thetta) ib 8345 . MD 192 . \" thz var änkte vätta sat \" Iv 2003 . han . . . rördhis enkte wätta Al 7427 . thz löste almogen . . . enkte wetta RK 2: 780 . epther skalka spordo the inthe wetta MD (S) 260 . thz skadde idher änkte vätta Fr 901 . Iv 843, 1093, 5692, 5705 . Al 2632 . \" thz skadar ey wetta \" RK 2: 5598 . \" offte the hielp aff konungin tigge thz halp thöm tog ey vette \" ib 313 . thz batade them tha ey wette ib 7615 . ","2) litil vätta, ytterst liten, liten liten. \" vardh han var . . . een litin vätta häst \" Fr 129 . - Jfr vätte, hvatvitna."],"f":["vättä VGL I J 2: 1, II J 2, Utg. 14. vätä ib I J 2: 2. vätti ib II J 3. wätte PK 221 ; MD (S) 242 . wetta. wettha. uteä VGL LII þ 39. vetha RK 1: (sfgn) s. 178 . vette. wette),"]},{"a":"vätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.? (dat. luättinne ÖGL R 15. wetene ib (Cod. F). Jfr eþingsvätte. "],"f":["uätte ÖGL R 8: pr. vätti VGL LII R 20. wätti ib I R 9: pr. väti ib II F 47. ","uäti: -ino ÖGL (1607 års uppl. R 15), ","vättis maþer","vätis- )"]},{"a":"vätte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L:"],"f":[]},{"a":"vätte","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vätta."],"f":["vätti"]},{"a":"vätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) varelse, väsende; särsk. om ond varelse (djur, menniska, andeväsende o. s. v.) och förenadt med adj. af nedsättande betydelse; ofta användt som skymford. hwa ey födhir kat alla hund han födhir än wärra wäte (peius alit gemimen sine catho vel cane limen; motsvarande Danska text har wät, i var. diwr) GO 717 . constantius . . . een ful klättare oc ful väth Bil 743 . \" seureius war dygdha löss fwl wäter lasta fulder (pessimus honimum) \" Lg 1004 . \" driff falshet bort . . . tak gudh til hielp oc nidher stielp then fual wätt \" MD 396 . kesaren . . . sagdhe til sauiniaum thin onda wät (fera mala) Bil 461 . ey skal swa länge wara thiin fwla wäter (non sic, inique, non sic evades) Lg 999 . \" gak thu bort thiin fula vättär (Cod. B wätä, C wätha) iak vil thik änkte vätta säta (riddarfrun till sin tärna) \" Iv 1122 . þa teþes hanom fagher skuge. ok talaþe tel þän leþa skugan. fly nu vslasta vätar Bu 130 . \" basilius taladhe til diäfwlin fordiärwa wäther lät gudz creatur j nadhum wara \" Lg 1028 . \" scorpiones ok cocodrille draka ok trull ok fwla wäter the bo ther ij (näml. i floden) badhe dagha ok nätter \" Al 5911 ; \" jfr 2. \"","2) vätt, vätte. skalt thu ey thro vppa tompta gudha älla oppa wättir ST 31 . - Jfr vätta, hvaltitna."],"f":["vätar Bu 130 . ","vätär Iv 1122 . ","wäter Lg 999, 1004 . ","wäther ib 1028 . ","wät Bil 461 . ","väth ib 743 . ack. wätt MD 396 . ","wättir ST 31 . ","wäte GO 717, kanske att fatta ss ack. sing), "]},{"a":"väva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["väfva. \" hon sömar oc spindir oc väfwir trolica \" Bo 18 . \" the spunno gul och vafuo ladh \" Iv 4135 . wäfwir (texit) han suasom lokka nät Bir 3: 120 . the waro thwa wäwerskor, wäffwandes badhe wllet oc linneth Lg 3: 194 . \" lklädhe som wäwith är aff twäsköns thradhe \" MB 1: 365 . \" pel väfwin mz guld oc sylf \" Gr 303 . ib 311. - bildl. o huru opta hon thz skodhar oc ther a thänkir wäfwir oc vändir i hughenom (recogitat et mente revolvit) Bo 17 . - Jfr samanväva."],"f":["väfwir Bo 17, 18 . ","wäfwir Bir 3: 120. ","vafuo Iv 4135 . ","wäwith MB 1: 365 . ","väfwin Gr 303, 311),"]},{"a":"väver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) väf (som är under väfning). swa skal wäwin wara rändh at thän godhe thradhin är i wänd GO 1015 . \" aller theras wäffwer bestanktes oc oppfyltes mz blodh \" Lg 3: l94. the . . . toko strax allan wäffwen ib 195 . ","2) väfstol? sat hon viþ väf älla ten: älla nal (textrino operi vacaret) Bu 5 (kan föras till 1). - Jfr gul-, lokka-, lydhe-, silkis-, säkkia-väver."],"f":["wäfium: gulwäfium Bil 112 . ","wäfuium: gul wäfuium ib 302), "]},{"a":"vävia","b":[],"c":"","d":"","e":[" ,m se väfla."],"f":[]},{"a":"vävildrät","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"vävirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Lg 3: 194 (se under väva). Jfr linvävirska."],"f":["wäwerska )"]},{"a":"växa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vaxa."],"f":[]},{"a":"växa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["v axa, bestryka med vax. mz enom vextom traadh LB 2: 68 ."],"f":["-ter )"]},{"a":"växter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se vaxter."],"f":[]},{"a":"väzla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) gästabud. \" giordhe mykla väzlo oc hoff \" MB 1: (Cod. B) 549 . \" the giorde väzlo oc stora gaman \" MD 325 . ","2) gästning som konungen i Norge hade att kräfva under sina resor i landet. \" han hiölt växlo alt aff stora \" MD 327 ."],"f":["väzsla )","väzlu fal , "]},{"a":"väzlare","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se väslare."],"f":[]},{"a":"väþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) pant. \" tha satte han wisingxöö til wädh \" RK 1: 4031 . the haffdo fulner sath til wädh hoffwodit til pant ib 4204. Di 191, 193 . \" star mit huffuod i wäd for tik \" ib 192 . jomfrwn . . . fik hanum en gulring i wäd at hon wilde fylgia hanum ib 37 . \" han haffuer . . . sath sin halss til wädz at han skal bliffue fogthe pa abo sloth innan mädsomars dagh nästkomande \" FM 548 ( 1512) . Jfr skiäla väþ. ","2) vadpenningar som vid vädjande efter en fälld dom el. ett yttrande af syn el. nämd ss pant nedsättas af den missnöjda partenaf domaren, af synen el. nämden och som förverkas af den hvars talan ogillas i högre instans; nedsättande af vadepenningr, vädjande, vad. hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd med XL mark, vndi wara sannind at letänfalz han aatt wäþiom böte XL mark i þräskipte SD 5: 378 (1344, nyare afsr.) . \" til dömpdhe iak . . . ängleke . . . sex mark fore wädhit ib \" NS 1: 419 ( 1405) . dömde jak affh herazsyninne tholffh march ffor oogildh waadh til thwäskiptis DD 2: 5 ( 1384) . \" jngen sit vadh her i moth kasta vildhe \" FH 5: 87 ( 1482) . \" han kastade sitt wadh emoott nempnden \" BtFH 1: 3 (1481, nyare afskr.) . \" olef bödz tree eensinnom (för treem sinnom) att han skulle kasta sitt wadh mooth thenne tijo synemän förre än the sworo och han wilde ey \" ib 5 (1467, nyare afskr.) . \" them bödz offta kasta wadh förre än synemän sworo, och the wille icke \" ib 122 (1477, nyare afskr.). honom böödz kast (för kasta) wääd mot oc han icke wilde ib 131 ( 1506) . honom bödz åffta kasta wadh och han wilde icke ib 11 (1484, nyare afskr.). ib 15 (1478, nyare afskr.), 16 (1488, nyare afskr.), 25 (1484, nyare afskr.) o. s. v. dömdes . . . musta pieti etålast till 3 m- för han kastade wadh och togh så tillbaka igen ib 32 (1478, nyare afskr.). honom bödz kasta wadh vnder een landzyyn och han wilde icke ib 40 (1490, nyare afskr.). ib 49 (1492, nyare afskr.). effter the wilde ey kasta sitt wadh, så leett jagh förschne 12 synemän swäria ib 2 (1468, nyare afskr.). han kastad sitt wadh moott ena sochne syhu och vnder eena landz syhn, och tappade wadhet ib 33 (1467, nyare afskr.) . \" tappade willmar wadet \" ib 20 (1466, nyare afskr.) . dömdes . . . huar thera saak till 3 m. för wadhe dhe tappadhe ib 105 (1480, nyare afskr.). ib 75 (1467, nyare afskr.), 107 (1468, nyare afskr.), 111 (1471, nyare afskr.). påwall mörwen bad sitt wadh igen på tinget ib 37 (1486, nyare afskr.). ib 39 (1488, nyare afskr.). - om appell enligt kanonisk rätt. jak haffwer giort mit wedh och appellation til wor helghe fadher pawen BSH 5: 186 ( 1507) . ","3) insats som göres vid vadhållning och som tillfaller den som vinner vadet; det som vid vadhållning sättes upp. hwilken brodher som weddher mz androm om nograhanda ting medhan gille drikkis tha komi halfft wädith til lgillesins nitho SGGK 106 . ","4) insats som vid täflingsspel tillfaller den vinnande, täflingspris; täfling. manghe löpa om wädhet, än en then främste oppbär wädzsens lön LfK 129 ."],"f":["wääd BtFH 1: 131 ( 1506) . ","wedh BSH 5: 186 ( 1507) . ","waþ VML II Kr 7: pr. li var., Kp 10 i var. waadh DD 2: 5 ( 1384) . ","väþium VGL I G 1 o. s. v. wäþiom SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). vaþium VGL I J 6: 1. waþiom VML II B 13: pr. gen. väþiä VGL LII J 14. vaþia ib I J 6: pr.)., ","vädsfal , ","väþia fastar , ","väþia fäst , ","väþia kast","waþa- )","väþia lös , ","väþia taki , "]},{"a":"väþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) vind. viar väþär þöm til annar staz än þer vildo SR i VAH 25: 286 . är aktande . . . huadhan wädherit bläs ten tima KS 84 (206, 92) . \" än wädherit bläs mot töm ib. muld ok sandr, ter updriwas med wädhr af hästa fotom ib. var vädereth fijnderne vnder ögonen \" HSH 20: 124 ( 1507) . \" som bölian wäxer fore wädher ok wind \" Al 3059thz dughir ey at sighla i vgiorth wädhir GO 1075 ; jfr ogiorþer och Kock, Medeltidsordspr. 2: 400 ff. skipit gik for vädhreno KL 174 . \" jhesus . . . böd vädreno ok hafuion at späkkias \" MP 1: 67 . \" hafuit ok vädhrit lydha honum \" ib. \" watnith . . . rördhis hwarte langx äller thwärt ware ey wädhrith som thz röre aff enom stadh ok en ij (för ij en) annan köe \" Al 5825 . watnith wardher wädhreno säta ib 5827 . guþ vände väþren sua mz iartignom sua at þöm vrak atar Bu 523 . \" fyra vädhir stridho j stora hafuino \" MP 1: 71 . thu som far vp owir vädhranna vinga (super pennas ventorum) Bo 249 . \" medh vädhranna vingom forstas thz klenasta af vädhreno som raskat är ib; jfr vädhervingar. - om vind ss häftig och stormande. nw wäxte wädher hart och stort \" Fr (Cod. B) 2375 . eth wädher effter honum slo och kastadhe honum wth j sio ib 2379 . \" wäderith bleste ok sion gik hwit \" RK 1: 1499 . \" byradhis een stoor stormibir oc mykyt owädhir . . . wädhrit wäxte joo meer oc meer \" ST 158 . jlt skal moth ondo ok bakstaak moth wädhir GO 1002 . rotne stobba . .. hulke som syndir skulä krossas vm varena aff räghn oc vädhir (ventis) Bir 2: 329 . \" nar han see maktoght oc skadhelikit vädhir koma \" ib 3: 292 . \" vadhelica frestilsa vädhir \" ib. \" lmötte eth starkasta wädher oc wrok them til ryggia som the haffdo warit halmstra \" Lg 3: 179 . - vidn, vindkast? fik han eeth wndherligith wädher RK 3: 3514 . - vind ss behaglig el. gynnsam. saman liggia wädhir ok wädhir (turbo coit blando vento velmens aliquando) GO 922 . - god vind, medvind. the fingo tädhen snarth wädher RK 3: 1560 . - i bildl. uttryck ss beteckning för ngt i sig värdelöst. huat är världinna hedhir vtan vädhir (ventus) Bir 2: 39 . - ss förstärkning af negation: grand, tecken. the akta alexandru ey et wädher Al 974 ; \" jfr 2. \"","2) väder, luft. diäfuulin . . . huarf som röka i väþrä Bu 8 . com aff himnum skinande sky . . . ok förþe iohannem up ii väþret ib 13 . \" þän tima han lypte svärþet hiögt i väþret \" ib 57 . \" ii samu stund hängdo lhins händar ok armar ii väþreno. som hugga vilde ib. \" ib 101 . Bil 216 . \" skiollin sprang op ij thz vädher \" Iv 4514 . \" flyghande i högho wädhre (in sublimi aäre) \" Bir 4: (Dikt) 239. flyghir han höght j vädhrit ib 2: 207 . \" thu skipadhe foglana j wädhreno ((aäre) \" ib 1: 172 . ib 2: 87 . KL 395 . MB 2: 389 . \" swa äre fughla i wädhre som fiska i watne \" ib 1: 73 . \" ther myrktis badhe himel ok wädher \" Al 3321 . \" bäxlith ok hofuudhlädher skeen som sool mot thz vädher \" Fl 538 . \" man bläsir thz i wädhrith som man enom dara sighir \" GO 53 . han (draken) kunne mz sin onda anda alt wädhrith illa eterblanda MD 187 . \" hwath thz war man eller qwinna ther aff wädrith nakath fik han fik the soot til dödhin gik ib. al the fyra elemenrta som är vädher och vatn iordh oc eldher \" Pa 16 . MB 1: 38, 43 . PM XXXI . holith . . . täppes swa ath juthe vädher äller andarwm är ther öffwersth ib XXIX. the kyld ther wädher hawer her nidhre mz os, hon komber aff iordhinne oc watino MB 1: 39 . hawer wädher waata natur ib. \" hundra dragha . . . bäter wädher än mannen \" ib 80 . \" thz natwrinna andbudh som wi draghum röök mz oc wädher \" ib 82 . \" hittas mang diwr som hawa bätre krapt at dragha röök eller wädher ib. wädhrit (aër) gör iordhena fructsama \" Bir 1: 46 . swa som eth sky vpfoor j hymillin ok lät wädhir (levis aër) gik fore thy ib 263 . \" vm han kombir j lät ok blit wädhir \" ib 397 . \" ont ok skadhelikit vädhir (aërem) \" ib 2: 85 . bliffwer nogith varmare i vädrith HSH 20: 110 ( 1507) . ib 111 ( 1507) . thera (foglarnes) hiärne, oc thera natwra, som mästa delin hawr aff wädhre MB 1: 366 . - väder, väderlek. giuar han . . . skärt väþar äpte mulit: lunct väþar äpte storm Bu 489 . \" tha war faghirt oc skönt oc lustelikit wädhir \" ST 269 . \" wädhrit skipadhe sik swa vndarlika \" ib. \" hwilkin tima wädher . . . skipar sik til omskipte \" MB 1: 366 . \" hedhne män. . . spadho hwilikin wädher skullo koma, oc hwilkin aar eller helsa, thy at wädher radher mykith om aar oc helsa ib. \"","3) väder, väderspänning, luft i inälfvorna. hon (ɔ: libbestikka) . . . löser onth wedher LB 2: 39 . \" swänzk kwmyn fordriffwer ont wäder oc blest i magha (depellere . . . viscera vexantem ventum stomachumque gravantem) \" ib 7: 10 . \" lib 68. smelta tz i liffwena är i damb och wädir \" ib 73 . ib 74 . \" at wädrith löser si g i liffuith \" ib 168 . \" ath man forholler sig vädriith ib. \"","4) dunst? al sky ok siuk wädher (tota aëris infecto et rubulentia) flydhu Bil 714 . ","5) väder, väderkorn. til hon (lejonet) vändher aff diwrin fik Iv 2532 . - Jfr gen-, godh-, il-, mis-, morghon-, mote-, nordhan-, nordhväst-, o-, of-, þestilens-, räghn-, summan-, västan-, östan-väþer."],"f":["väþrä . ","vädereth ib 124 ( 1507) . ","wäderith RK 1: 1499 . ","väþreno . ","p . ","lnom ., ack. väþren. gen. vädhranna),","vädhers blaster","-blääster )","vädhers stormber","vedhers stormer )"]},{"a":"väþerdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"väþerqvärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: väderqvarn. rog som väderqwernen mol BtFH 1: 338 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"väþfastar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr väþia fastar."],"f":[]},{"a":"väþfä","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"väþia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sätta pant, sätta (ngt) i pant. ","1) vädja, efter fälld dom el. efter yttrande af syn el. nämd söka ändring i högre instans, hvarvid såväl domaren, synen el. nämden som den missnöjda parten i taka händer nedsatte valpenningarne, hvilka förverkades af den hvars talan ogillades i den högre instansen. hwem þäs þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia at mot þere näfnd med XL lmark, vndi wara sannind at letän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). hawa mange män. þe som skud (för skuld) hawer varit gywin, om nokrä sak, som näfnd vm sattes, waþyät a moot þerre näfnd, sighiändes at näfnden hawer þem egh rätt gyort. vndi varn dom oc warrä sannind atletan ib 605 ( 1346) . \" tha waddhe mattys j sydhräneffdhe a alla therä wenghnä mooth herazsynninne ok wnder eenä landzsyn \" DD 2: 5 ( 1384) . \" ingin wilde mote nempdene wädhia \" SD NS 1: 141 ( 1402) . ib 136 ( 1402), 268 ( 1403), 277 ( 1403) o. s. v. FH 4: 16 ( 1451) . BYH 1: 272 ( 1474) . \" epter thät jngen här mot mig eller nämpdinne wädia wilde Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 17. jngen vilde här i m[ot] wädia \" ib s. 10 . ib s. 21, l23 o. s. v. wädhia äller skiwta sik for oss äller wart rikesens raadh SD NS 2: 610 (1413, gam mal afskr.). - allmännare vädja, apellera, hänskjuta sig. appellere och wedhia wnder andrä domärä HSH 20: 211 ( 1507) . ","2) våga uppträda (emot), sätta sig (emot?) karl knwtsson wille . . . moot then orätt wädhia MD 388 . ","3) sätta upp (ngt ss insats i spel el. vadhållning), våga. ther pa thör jach wädia min hals at there käro är vtan fals RK 2: 750 . - slå vad. amelias wilde wäda mz hanum Di 46 . \" jak wil wediä om thusande mark ath hon hawer mört sinä frveth \" Va 7 . \" hwilken brodher som weddher mz androm om nograhanda ting medhan gille didriks tha komi halfft wädith til gillesins nittho \" SGGK 106 .refl. vädhias, vädja. han waddes moott sex synemän, att the hade icke rätt ransakat BtFH 1: 59 (1482, nyare afskr.) . ib 77 (1482, nyare afskr.), 78 (1483, nyare afskr.). han waldes moott een heredxzsyhn, och vnder een landz syhn ib 18 (1500, nyare afskr.). waddes peeter juckin moott ena sochna syn och vnder ena häredz syhn på eena swedh ib 30 (1465, nyare afskr.). wäddis oleff radyisto mot xij landz synne men wnder xij heredz syne ib 181 ( 1507) . \" wäddis morten haros mot xij heredz synne men wnder ixij landz symme men \" ib 241 ( 1507) . \" väddis oleff nilison kuttis mot vj ägende syn men wnder xij landz syn men \" ib 279 ( 1509) . vaddes olaff i niemis moot vj syne män och vp vndher xij landz synis[men] ib 154 ( 1507) . \" til annan domara ma segh jngen skywta äller vädyas \" PM 34 . - Jfr utvädhia, oviþiaþer."],"f":["wäþþia VML II þ 19. wadhia SD NS 1: 403 (1405, gammal afskr.). vädya. -as PM 34 . weddiä Upp.lands Lagmansdombok 1490-94 s. 48. wäda Di 46 . ","weddher SGGK 106 . ","wäþi UplL þg : 1; VML I B 8: pr-, II þg 14: 1. wäþie ib. " weþie " ib M 30: 1. pl. 3 pers. wäþin VmL I þg 3: pr. l ","vadde: -es BtFH 1: 154 ( 1507) ; -is KrLL Tg 39: pr. i var. ","wadde: -es BtFH 1: 18 ( 1500, nyare afskr.) , 30 (1465, nyare afskr), 59 (1482, nyare afskr.); -is KrLL Tg 37. waddhe DD 2: 5 ( 1384) . ","vädde: -is BtFH 1: 241 ( 1507) , 279 (1509). wädde: -is KrLL Tg 37 i var.; BtFH 1: 181 ( 1507) . ","wäþiaþo VML II B 5: 1 (på två st.). ","wadde: -es BtFH 1: 77 ( 1482, nyare afskr.) . "]},{"a":"väþning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"väþsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"väþsätning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr iorþa väþsätning."],"f":[]},{"a":"väþtaki","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: Jfr väþia taki."],"f":[]},{"a":"väþur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["wädhor . ","wädhir LB 1: 96 . med art. väþuren. wädhorin. dat. wädhre MB 1: 498 . ","wädhrenom ib 201 . ","vädhrar . ","vädhra ) , ","vädhra horn , ","vädhra skin . n. ","vädhra talgher , ","vädhurs horn","wädhrers- Al 9296), "]},{"a":"vördha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se virdha."],"f":[]},{"a":"y","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se i."],"f":[]},{"a":"ydda","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oxtöm. \" þe (ɔ: þiura) gingo rättan vägh vtan yddo oc köresuen \" Lg 969 ."],"f":[]},{"a":"ydh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se idh."],"f":[]},{"a":"ydhelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se iþelika."],"f":[]},{"a":"ydher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se idher."],"f":[]},{"a":"ydhla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se öþla."],"f":[]},{"a":"ydhrilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se idhrilse, iþroghe."],"f":["ydhroghe"]},{"a":"yfne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , yfnelika, yfneliker, yfning, yfninga, yfnogher, se ymne, ymnelika, ymnerliker, ymnin, ymninga, ymnogher."],"f":[]},{"a":"yfra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - part. pret. förkofrad, öfvad. vm thu . . . är äkke öfradh . . . i äruodheno Bo 144 . yfra sik, ökas, tillväxa. högfärdhin pläghar taka sik ökilse, oc öfra sik af allom . . . dygdhom (utom af ödmjukheten( Bo 44 . - förkofra sig. nar människan hawir öfrat sik i thässom twem idhnomen Bo 143 ."],"f":["-as StadsL Ä 21; pr. li var. öfra Bo 44 ; ","-as StadsL Ä 21: pr.; -adh Bo 144 ; ","-at ib 143), "]},{"a":"yfre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se öfre."],"f":[]},{"a":"yfre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se öfre."],"f":[]},{"a":"yfreno","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["flere, många. \" sidhan vildo yfreno mz honom halda \" RK 1: 211 . Jfr yfrin, ymno."],"f":[]},{"a":"yfrilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. förkovran, tillväxt (till yfra sik). at glädhias . . . mädh alle glädhi oc öffrilse aldzwoldogx gudhz SvB 309 ."],"f":[]},{"a":"yfrin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) n. sing. ymnigt, öfverflödande. thz tekner öfrit korn LB 3: 187 . - abs. ymnigt. öfverflöd. ey aktande andra manna skadha mädhan han hafdhe yfryt (dummodo ipse abundaret) Bir 3: 444 . \" jak haweir yfridh j allom thngom (abundo in omnibus) \" ib 1: 222 . - mycket. hafdhe han sik iät een annan stadh thiit han hafdhe yfrith at göra Iv 4847 . ","2) mången. \" yffrit diwr hon finde ther \" Iv (Dod. B) 2543 . - pl. öffrin diwr tha fan hon ther när Iv 2542 . ","3) n. sing. (stundom i förbindelse äfven med subst. i pl. el. af mask. el. fem. genus). tillräckligt, nog. hwilke til hans bordh wille gange han loth them alle ofreth fange RK 2: 2773 . the haffua yffrid i thera dagha ib 1: 1183 . \" astunda the at hafwa alt öfrit (sufficentia) \" Bir 3: 328 . \" iak skal skipa swa at vi skolom hawa yfryt \" Bo 60 . \" jak hafwir öfrikt aff mino eghno goze \" Bil 884 . \" fföre in mz sik swa manga päninga räntto . . . at hon aff them haffwi öffrit til ööl oc brödh hwart aar \" Bir 4: 31 . \" alle hafdho yfryt äta \" Bo 88 . \" thz som öfrit är a forskullaminna vägna (quod ad meritum satis est). thz ympningas äkke vilianom \" ib 93 . fadhir min. thu seer huru modhir min pinas. thz skulle iak korsfästas ok äkke hon. än hon är mz mik a korseno öfryt är (sufficit) min korsfästilse. ok min pina som bär alra värlidinna synder. hon forskulladhe enkte tholkit ib 202 . \" them som lifwa vislica ok sobrie. är öfryt kokat salt ok brödh oc hungrin \" ib 133 . thz är thik öfryt (sufficit) at thu thänkir yppa thz som han giordhe oc sagde. oc at thu vmgar mz honom ib 55 . \" thz är thik tha yfryt ib. \" MB 1: 404 . älscoghe är gudz budhordh som ensamit är yffrith (Bil yfnit 158) til himerikis löna Lg 967 . \" at min modhir var jomfru . . . var öfrit (suffciebat) joseps vitne \" Bir 2: 300. monom wi gita giwith idher yffrith watn aff hällinne MB 1: 408 . ib 325 . \" thz är hanum yfrit hemd (satis est illi ad pænam) at han wet sik wara wonnin \" Bil 104 . \" hertugen . . . sapnade sik . . . yffrid stark \" RK 1: 671 . \" han fik honom yffrit godz ok ränto \" ib 220 ; jfr 1. lhan hade ther til öffrit makt ib 2: 3763 . \" iak hafwer yffrith sorgh ok qwal \" Al 3475 . \" wndherstat at fa thing ärw thik öfrith (sufficere) \" Ber 126 . - n. adv. ","utförligt . bernadus talar öfrit (copioissime) af them mangastadz Bo 142 . ","2) mycket, synnerligen. viþr sagþo alt þät dyawlin gaf þöm. ok varo yvret rik af guz naþom (multas postmodum divitias ipsa largiente virgine receperunt) Bu 20 . \" war abram iffrit (Cod. A mykith 178) riker riker \" MB 1: (Cod. B) 545 . saraceni . . . äre nw yffrith grymme wardhne ib (Cod. A) 185. nyo thusand gulkrono yffrith riik ok mykith sköna Al 876 . \" een litin dwärgh var yfrith stark \" Fr 693 . \" atta grefua ouer eet värdh foro tholka sama färdh \" ib 697 . \" mantla . . . öfrith sidha \" Fl 288 . \" tio milor är stadhin gönom langir, mz högh hus öfrith thrangir \" ib 955 . \" ofuan a tornith een knapper star, aff rödha gull rät öfrith skär \" ib 983 . \" öfrit brännande var han til skör ordh \" Bir 3: l00. han hauir öfridh ordhfulla talan af gudhelicom thingom (pro divinis sermonibus abundat erbosa eloquentia) ib 1: (Cod. B) 350 . war komit yffrid när at konungen wilde hawa dwalt han thär RK 1: 2052 . \" han öpte siluestrum yfrikt ordoghan vara \" Bil 85 . \" han . . . wardh sinom mästara yffrith klook (öfverträffade sin läare i skocklighet?) \" Al 446 . - ganska, rätt. aff hans mun höris yfrit (satis) blidh ok faghir ordh . . . än hans hiärta är fult mz orätuiso Bir 1: 70 . \" the . . . talado for them yffrid slät \" RK 1: 256 . \" ther varo tha yffrid marge när \" ib 263 . - alldeles. han gaff then färio karl silff ok gull til hans säk var öfrith full Fl 758 . ","3) tillräckligt, nog; mer än tillräckligt. wars herra wald, thz tedhis yffrith, tha han skpadhe iordhina oc watnith oc all elementa aff alzängo MB 1: 79 . \" i hawin öfryt sofwit \" Bo 188 . \" thätta är nw at sinne öfrit sakt af thässe dygdhinne \" ib 33 . \" iak är yvort scriptat \" Lg 3: 555 . \" the sagdo at han haffde sik yffrit hämpt \" RK 1: 943. en godh ledh . . . offrit bredh ib 2: 3121 . \" yffrith är iak riker (suffcit mihi) aff thy än min son iosep liwer \" MB 1: 252 . Bil 487 . \" han war dräpin . . . ifrit gamal lib 304. han war yfrit länghe paue \" ib 745 . jak hafuer en fastan stadh . . . som . . . är . . . yfrith rumber os badhum Bil 232 . \" broon war them ey öfwert bredh \" RK 2: 8968 . \" thu scrifwir mik wara barn, iak wardhir thik än öfrit man \" ST 519 . \" jlt är yffrith ont \" GO 930 . \" komber jach thil thin langafredax nat mik thykker thz wara öffrit brat \" MD 383 . - Jfr yfreno, ymnin, ymno."],"f":["yfrit . ","yfryt Bo 55, 60, 88 ; Bir 3: 444, 4: 405 . ","yfridh ib 1: 222 . ","yffrid RK 1: 220, 256, 263, 671, 1183, 2052 . ","yvret Bu 20 . ","yvort Lg 3: l555. yfrikt (ändradt till yfrit) Bil 85 . ","ifrit Bil 304 . ","iffrit MB 1: (Cod. B) 545 . öfrit. öfryt Bo 35, 55, 133, 188, 202 . ","öfwert RK 2: 8968 . ","öfrikt Bil 884 . ","öfre LB 3: 185 . ","offrit RK 2: 3121 . ","ofret ib 3198 . ","ofreth ib 2773 . " ouer eet (sannolikt uppkommet närmast af ett ofret el. overt; motsv. Fdan. text har øwert) " Fr 697 . ","yffren Iv (Cod. C) 2542 . ","öfrin ib (Cod. A)),"]},{"a":"yfrin","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. n. sing. ","e":["ymnigt, riktigt. \" gaff them öffrit gull och silff KarlM (Ver) 6. gud haffuer lättat tik öffrit dagx liws KarlM (El) 101. - tillräckligt, nog. enkte torffuom wj aff thingo gotze for thy, wi haffwom yffrit siälffue fä KarlM (Ver) 38. - n. adv. nog, tillräckligt; alldeles, helt. Hwgin k. mälte yffrit haffuin j mik mz ordhom skempt KarlM (Ver) 26. Tha swaradhe hon, öffrikt är jak redha, vthan jac bidhar min älskeligha son \" Hel män 261 . Tha fingo wii ther goth ööll offrath ath drykkä JTb 2: 94 ( 1513) . \" iak syntis thik ey yffrith fagher \" Prosadikter 132 ."],"f":["yfrit KarlM 26, 38, öffrit KarlM 6, 101, öffrikt Hel män 261, offrath Jönk stads tänkeb 94),"]},{"a":"yftaren","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opta, optarmere."],"f":["yfterst , ","yftermere"]},{"a":"yfterst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["superl. oftast, se opta. PMSkr 504 ."],"f":[]},{"a":"yghilkotter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ighulkutter."],"f":[]},{"a":"yisotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["gråskymlig, skiftande i grått, musblack. lithen (på en ko af god ras) är besth swarther, thär nästh rödher, thär nästh yrsotther, oc swa hwither Peder Månsson Liber B (Cod. Holm.) bl. 74 recto. Jfr svartysiotter."],"f":["ysyotther )"]},{"a":"ykia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ykil","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ikil."],"f":[]},{"a":"ykildagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mindre helgdag som ej hade förhelg. pro diebus . . . festiuis vbi vigilia non precesserit dictis yrkildaghæ SD 3: 42 (1312, gammal afskr.). ib 6: 153 (1349, gammal afskr.)."],"f":[]},{"a":"ykn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ödhkn."],"f":[]},{"a":"ykn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ödhkn."],"f":[]},{"a":"ykorne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ikorne."],"f":[]},{"a":"ykt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ikt."],"f":[]},{"a":"yl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se il-."],"f":[]},{"a":"yl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se il."],"f":[]},{"a":"yla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ila."],"f":[]},{"a":"ylan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ilan."],"f":[]},{"a":"ylder","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ilder."],"f":[]},{"a":"yliansmässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ylla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se illa."],"f":[]},{"a":"ylva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["varginna. Lupa . . . olffua oc horra GU C 20 (hand 2) s. 104."],"f":[]},{"a":"ylva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" ingridh ylffwa \" PK 237 . "],"f":["ylvo hiärta","ylffua hierta )"]},{"a":"ym","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se um."],"f":[]},{"a":"ymis","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) omvexlande, än den ene och än den andre; den ene och den andre. war mykin ofrid mellom osanttrix konung oc attilia konung. oc fingo ymsa siger (hava imsir sigr oc imsir osigr) Di 104 (måhända snarast att föra till ymsa, adv.). han . . . kastadhe howdhit stundom hijt ok stundom thijt ä ömsa vägna (modo in unam partem modo in aliam) Bo 204 . - åtskillig, skild, olika. at räwiisa ma wardha ymsom lundom, äpter thy som mantzsins skipilse är, stundom en, oc stundom annor MB 1: 466 . \" at rätwiisa ma wardha ymsom lundom, oc at thz ma omskipta, hurw rätwisa skal göras ib. hittas the wisasta ymst hawa om talath \" ib 40 . som ymst hawa sagh ib. \" hälghe mästara oc lärefädher tala ther ymst om \" ib 42 . ","2) n. åtskilligt, både det ena och det andra; lidande, motgång. är ok war ihesus ä thän sami at guddom en tho at hwario at hanum er ymst ifuir gangit. at hans mandom Bil 83 . thän vil ey länge bidha (för liva) som ey vil ymst bidha (nemo diu viuet cui nulla calumpia liuet) GO 556 . Jfr ymsa, ymse, ymsom."],"f":["ymmist MB 1: (Cod. B) 531 . yimst ib (på två st., sannolikt för ymist). ymst Bil 83 ; MB 1: 40 (på två st.), 42; GO 556 . ","ymsa VML II B 12: 1; MELL B 15: 1; KrLL B 16: 1 (på alla tre ställena genus och numerus dock osäkra). dat. n.? ymso KrLL B 16: 1 i var. pl. nom. m.? ymsa Di 104 . ack.? ömsa Bo 204 . ","ymsom ) , "]},{"a":"ymisliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ymna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hymn, lofsång. Jfr Geete, Jungfru Marie Örtagård s. 287 f. ympno ok psalma ok böne KL 86 . \" at sionga ok läsa ymnor ok salma \" Ber 139 . nar thu . . . siongher psalma och ymno ib. \" got är at ära gudh mz röstinne liwdhe, i ymnom ok psalmom ib. \" ib 140, 141, 145 . LfK 67 . Lg 3: 314 . \" mädhan psalmane siongas math thu liggia offwir benkin ellir oc sithia om thu wilth tha ympnan synogx bör thik staa, oc mädhan magnificat sionggx skalt thu staa \" ST 193 . ib 197 . Bir 5: 51, 52, 60 . til ytarsta versin j ympnomen ib 62 . \" at han läti staa the ympnona som är, sponse iungendo filio & c, som han haffwier henne saat \" ib 4: 55 . ib 54, 56, 58 . pingisdagha dagh tha systrana (sjöngo) ympnona veni creator spiritus j täcrena Lg Mecht 300 . \" här äpther fölgher ympnan i huilke iomffru marie priis mangffallelika wttrykkis Jungfru Marie Örtagård 37. \" ib 12 ."],"f":["ympna )"]},{"a":"ymnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymnig-¬ het, öfvrflöd; tillräcklig mängd. drikkir man fenicolus oc wiin saman blandat thz . . . giffwri fostir modhir myölk tyl ympnadha (fit copia lactis) LB 3: 119 ."],"f":["ympnadher . ","-ar ) , "]},{"a":"ymnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["överflöda, vara riklig. j Ihesu Christi wälsignadha hiärta, j hwilko ympnas (abundat) alt hälaghet oc wällustilsanna rikedoma Mecht 209 ."],"f":["ympnas )"]},{"a":"ymnas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öfverflöda, vara ymnig. alt thät astundelikit är ömpnis thär Hel. mäns lefv. 162. - part. pres. öfverflödande, ymnig. i thässom licamanom ma vara af brudhgomans när varo thiok än äkke ympnandis glädhi (frequens lætitia sed non copia) Bo 91 . ","2) vara tillräcklig, räcka till, förstå. at fornäfnt goþz . . . öfnäs egh äller til räkker SD 5: 564 ( 1346) . \" min fadher han gör oc fulkomnar i tik . . . tholka gärningh til hwilka thina kraffter ey ympnas Mecht. Uppenb. 230. \""],"f":["ympnas . ","ömpnas . ","öfnas . ","-äs SD 5: 564 ( 1346) . -is Hel. mäns lefv. 162),"]},{"a":"ymne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (och n.?) ","1) (ymnig el. riklig) tillgång (till el. på), (ymnigt) tillträde (till). the . . . sato atir badhe thörstoghe oc hungroghe af sinom herra. af hulkom the varo vani hawa swa stora ömpne (copiam) Bo 236 . her er eke öffne pa mere öll FM 236 ( 1505) . ","2) tillfälle. han kunde thes aldrigh ömpne fa RK 2: 2785 . ib 2790 . ","3) tillräcklighet. \" til ymnis, i tillräckligt mått. haffdo the j blandh andra släktir ekke lot vndfangit sik til ympnes (tillräcklig för deras behof) \" MB 2: 125 . - i tillräckligt antal. föris flere spetzar (acies) äller färre som folkith är til yffnes Peder Månsson Liber B (Cod. Holm.) bl. 255 recto."],"f":["ympne . ","ömpne . ","yffne . ","öffne )"]},{"a":"ymnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ymnigt. nidher flwtu oppa theras kinben gudz kärlekx tara swa ympnelika, at theras klädher oppfyltos aff tarannas watn Lg 3: 393 . \" aff näsa och mwnd ran ympneliga blod \" RK 3: (sista forts.) 4812 . VNB 4 . huat ey känne nw thins hiärtats mwn oc läpa then himmilska sötman fullelika oc ympnelika (ubertim) jndrypa i thina siäl Su 181 . - till öfverflöd, i öfverflödande mått. wordo ympneliga rike MB 2: 172 . - rikligen. mz allom gudelikom oc andelikom nadhom oc hugnadh ympnelika begraffwadher Su 377 . ","2) tillräckligt, i tillräckligt mått. capitenaren skal jnskaffa aldrahanda ätandis warw, yffnelika PM 4 . \" jak astundar naturinna mätte oc iac scal ympnelica gifua henne huat hon kräfuir (quod appetit sufficienter dabo ei) \" MP 1: 168 ; jfr 1. jak skal . . .. rökta jdhir vidhir thorftelik thing ympnelicare (sufficientius) än j hafdhin nakantima för Bir 3: 251 ; \" jfr 1. \""],"f":["ympne- . ","yffne- . ","-liga )"]},{"a":"ymnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ymnigt. gudh gaff hänne ympnelika sina nadh Mecht 194 . thot offwerflyther han i sik siälffwom aldra ympnelikast ib 210 . \" engin är thär swa fatigher j dygdhom hwilkin han ey formaa, ällir wil jmpnelika rikan göra \" ib 265 . \" j bada sydorna och jnälffwom jmpnelika flödt then smöria \" Troj 188 . 2) rikligt, talrikt. Än komme til swärike fina (finnar) yffnelika nog PMSkr 192 . \" at skinneth haffwer rwm yffnelika spikas räth wth pa them \" ib 534 . Jfr ymnogher."],"f":[]},{"a":"ymneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ymnig, riklig. \" är när mik aldra synda ömpnelikasta atherlösilse oc förlatilse \" Su 186 . giffs os ympnelikasta ämpne til alla andelika nadenna fulkomnelikhet ib 178 . ","2) tillräcklig, erforderlig, nödig. ath jngom sollanär . . . fattas waken yffneliken PM 24 ."],"f":["ympne- . ","ömpne- . ","yffneliken (n. pl.)),"]},{"a":"ymneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ymnig, riklig. \" war sokkan haffua tik kallat, ympneliken grater haffwer tik wtkrafft \" JMÖ 154 . klarasta lampor, j sina fullelikasta oc ympnelikasta skini Mecht 210 ."],"f":[]},{"a":"ymnighas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. 1) överflöda. han ympnigas i allo godho Mecht 269 . 2) ha överflöd, vara rik på ngt. han lät henne ympnigas j godhom gärningom ib 264. jak ympnigas j allo godho (omnibus bonis superubendo) ib 331 ."],"f":[]},{"a":"ymnighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" s. överflöd, rikedom. äronna drotningh stodh . . . kringom giffwin mz dygdenna ymnilse ympnikhet Mecht 121 . \" thit hiärta thet skulde . . . sundher brista ffor största sötmans ympnilse \" ib 195 ."],"f":["ymnilse"]},{"a":"ymnighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymnighet, rikedom. kringhom giffwin mz dygdhenna ympnilse ympnikhet Mecht. Uppenb. 121. MP 4: 201 . Jfr ymnoghet."],"f":[]},{"a":"ymnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ymnighet, öfverflöd. \" ther är alskons ympnilse \" Bo 104 . \" nytiande mästa hedhir oc rikedoma ymnilse \" Bir 4: (Dikt) 254. aldra thäs hälgha anda gafwo ymnelse Su 427 . \" ther wardher alla godha tingha öwerdeliken bristilse oc alla ondha ympnilse \" LfK 118 . Mecht. Uppenb. 121, 195. guddomen . . . ingaff sik i siälena, mz osighelike wälust oc ympnilse ib 111 .","2) ymnig el. riklig tillgång till (ngt), (ymnigt) tillträde till (ngn). gaf var herra tha hänne sinna näruaru ömnilse (copiam ei suæ præsentiæ præbens) Bo 167 . ib 234 . \" ey skal swa stor lydhonna älskare . . . gifwa olydhoghe människio sin ympnilse (copiam) ib 145. nar han (ɔ: contemplatiuus) . . . hawir brudhgommans ympnilse \" ib 173 ."],"f":["ympnilse . ","ymnelse . ","ömnilse )"]},{"a":"ymnin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ymnig, riklig. \" ömpnet gudz sökilse äller närwarilse (divinæ dulcedinis immensa copia) \" Su 171 . jak skal giua honum . . . mik siäluan j hulkom alt got är ok alt ympnyt (omnis abundantia) Bir 3: 6 . \" thu skalt ympnit hafwa \" ib 1: 6 . \" at han maghe ympnyt giua ib (Cod. B) 351. hafua ympnit af allom ondom tingom mP 1: 235. - til ymnins, till öfverflöd, i ymnigt mått. skal thik oc thinne släkt hwete oc wiin oc oleum til ymnins warda \" MB 1: (Cod. B) 548 . j thik hafwer iak . . . alt got til ymnens (omnium bonorum copiam) Su 394 . ","2) tillräcklig. \" ey äru thässin thing jdhir ympnyn vtan swa stor ok mykyn är jdhir höghfärdh at formattin j at opfara owir mik j giordhin thz gerna \" Bir 3: 294 . \" minzsta synd j hulke ther människian lustss vti ok bätra ey hona är hänne ympnin (satis est ei) til fortappilse fran hymerikis rike \" ib 1: 98 . \" ängin pina är swa besk ällir hardh när os at hon är ympin til thinna synda (sufficiat ad puniendum pecata tua) \" ib 87 . Ber 11, 205 . MP 1: 56 . - n. sing. (i predikativ förbindelse äfven med mask. el. fem. subst.). tillräckligt, nog. thätta äruodhit . . . thz skulle hawa varit ympnyt til var fulcommin atirlösn Bo 22 . \" han hafdhe altidh sidhan ymnit \" KL 272 . hon scal giwa idhir ymnit ib 106 . Bir 1: 197 . \" at iak skulle ymnyt göra (satisfacere) for orättin som os var af mannenom gör \" Bo 185 . \" älscoghe är gudz budhordh som ensamit är yfnit (Cod. C yffrith 967) til himerikis lön \" Bil 158 . \" vil han gifwa os wan lusta ok vilia. thz är os ympnit (sufficit nolis) \" Bir 1: 16 . \" mykith är then nizsker hwilkom som gudh är ey ömnith (sufficit) \" Ber 129 . \" hwat ey är thz tha ympneth äller nogh hwarie enne älskande siäl (numquid sufficit hoc animæ amorosæ) \" Su 98 . \" säla guddomsens närwara skal wara allom, al thing oc ömnith \" Ber 214 . \" mik är ömnit at widherga for gudhi mina synde \" ib 226 . Bir 2: 117, 144, 5: 31 . ymnit vari (sufficiat) thic. at thu tha saat mic KL 223 . \" thz är ymnat (för -it) at thu drapt min brodher (sufficiant tibi quæ fecisti) \" Lg 550 . \" ey är ömnith at byria godh thing vtan at the wäl framhaldins til ändans \" Ber 70 . \" eygh är ympnit kötzsins renlekir, wtan hugxsins renlekir fölghe \" Bir 5: 17 . \" hälwite sigher aldre ömnith (satis est) \" Ber 125 . - n. adv. ","1) ymnigt, rikligen, i ymnigt mått, i öfverflöd, i mängd. hwa som ympnith hawir smör han kastar sompt i sin kaal (cubi butiri satis est imbuterabit olus) GO 164 . \" haffwandes ympnet alla handa wapn \" MB 2: 220 . \" örlegis män haffwir iak sampnat ympnit \" ib 274 . RK 2: 5831 . \" pyppare oc bassunara lek man ther ömid höra fik \" ib 6143 . ib 191 . \" dantzce ok leka wara ympnet ther \" ib 5175 . ","2) mycket, i hög grad, högeligen, synnerligen, ganska. ymnit thäktis hanum thz KL 42 . bosunar ok bambor for them ridha at man ma höra ympnith vidha Fr 3000 . \" wakta thik swa fore fafängo. som thu vilt vara vtan frestilse af dyäflenom. ok än stundom ymnit storlika af thino eghno kyti \" Ber 253 .","3) tillräckligt, nog; mer än tillräckligt. \" iak vil haua naturinna oc kropsins mätte ok fylle ok iak skal giua hänne ömpnyt huat hon bedhis (quod appetit sufficienter dalo ei) \" Bir 3: 34 . \" jak höre ok see thik ympnit hawa mang ordh (satis verbis abundare) ib 1: 398. \" ib 3: 350, 4: 309 . \" huat ey waro mine apostoli wtan ärffuode, hwilkom jak formatte wäl haffua giffuit all thing ympnit (sufficienter) \" ib 36 . VKR 79 . fac finem ludo quia lusisti satis . . . ända lekin thy at thu lekte ymnit KL 120 . \" thu oroadhe ok omakadhe ympnit (satis) thesso gudz creature \" Bir 1: 50 . \" ey är hon änglomen liik vtan thik oc thinom likom som ympnyt synis (satis patet) \" ib 3: 66 . \" sighiande sik wara . . . ymnit moghande til al thingh (ad omnia sufficientem) \" ib 1: 321 . \" är ey thz ympnyt (motsv. st. \" MB 2: 379 nogh) stor sak KL 384 . \" ympnit länge hawir iak här lifwath \" VKR IV . mz ympnit (satis) vppinbarom teknom Bir 1: 68 . ib 255 . - Jfr yfrin, ymno."],"f":["ömnen Ber 11 . ","lympnin Bir 1: 87, 98 . ","ymnit . ","ympnit . ","ympnet MB 2: 220 ; RK 2: 5175 . ","ympneth Su 98 . ","ympnyt KL 384 ; Bo 22, 185 ; Bir 1: (Cod. B) 351, 2: l117, 144, 3: 6, 66. ömnit Ber 226 . ","ömnith ib 70, 125, 129, 214, 224 . ","ömnid RK 2: 6143 . ","ömnidh ib 5831 . ","ömpnidh MP 1: 56 . ","ömpnet Su 171 . ","ömpnyt Bir 2: 144, 3: 34 . ","omneth RK 2: 191 . ","yfnit Bil 158 . ","ymnins MB 1: (Cod. B) 548 . ","ymnens Su 394 . ","ömnin Ber 205 ), "]},{"a":"ymnin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ymnig, tillräcklig. Eyg torwom wi iders goz widher, t[hy] ath wi haffom ympnit goz KarlM (El) 39. wi haffwom nu yfuit (för yfnit) Prosadikter 187 . Jak haffwer ympnith goz, barn oc thiänisto folk SvKyrkobr 52 . 2) n. adv. nog, mycket, synnerligen, i hög grad, ganska. iak ma yfuit (för yfnit) illa for ty iak haffuer enga glädhi Prosadikter 211 . \" hon är allom ympnet, gudhi oc änglom oc iämwäl människiom \" JMÖ 102 . Thätta är nw ympnith sakth SpV 121 . SD NS 2: 674 (nr 1756, 1413)."],"f":[]},{"a":"ymninga","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":["se ymningo."],"f":[]},{"a":"ymninga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverflöd; fulhet; tillräcklighet. til ymningo, rikligen, till mättnad; tillräckligt. formatte iak wäl at gifwa them . . . wärldinna them til ympningo (satieatem) the the nu aldre mättas aff Bir 1: 102 . \" thino folke . . . hwilko thu j ökninne af thörre halline gafft rinnande vatn til yfningo \" Gr (Cod. D) 379 ."],"f":["ympnina . ","yfninga )"]},{"a":"ymningas","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"","e":["1) öfverflöd, vara ymnig, finnas i ymnig el. lrikligt mått. inganga i the hwilona hwar swa stoor glädhi ömpnings (superabundat) vtan vanskilse Bo 255 . Skrifter till uppbygg. 30. hwar som ömingadhis (absundavit) syndin ivir ömningadhis (superabundavit) nadhen Ber 5 . Su 415 . nar wrangelikhetin ympyngas (abundaverit) owir matto Bir 3: 188 . \" hwar lather och sqwalder öfningas \" Ber 176 . j . . . biscopanna husom j hulkom ofmykyn gulz ok sylffs owirflödhelikhet ympningas (abundat) Bir 3: 259 . Ber 97 . ","2) hafva öfverflöd, vara rik (på). the (ɔ: hälghe martyres oc confässores) ympnyngadhos (abundabant) j tholkom thingom ok tholkom vaknom Bir 3: 381 . jak see thik ympnyt ympningas i ordhom (satis verbis) abundare) ib 4: 309 . \" thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas mädh alle luste[li]khet Skrifter till uppbygg. 26. \"","3) vara tillräcklig, vara nog, räcka tll, förslå. äkke ympningas älla dughir licamlikin vtan huxsins ödhkn Bo 47 . \" väntir iak i thätta sin thz ömpnyngas at sighia (hoc dicere sufficere puto ad præsens). at här thykkis första allirsins godha enfalloghet vara opnyadh \" ib 140 . \" han sa at hans pina oc dödhir ömningadhis (sufficiebat) allom än tho at hon dugdhe (proficiebat) äkke allom \" ib 166 . \" thz som öfrit är a forskullaminna vägna. thz ympningas äkko vilianom (non tamen satis est ad votum) \" ib 93 . \" teridacius . . . kastadhe owir murin w stadhenom swa mykyt höö at thz ymningadhis allom thera hästom \" Gr 268 . \" hymilin ok iordhin ymningas ey honom vtan han bedhis än bäzsta gafwor af mannom \" Bir 1: 224 . \" ib 3: 227. thz (ɔ: mit hiärta) . . . leta hwar thz marhge hwilas, och finder änkte thz thy ömningas, ffor än thz gar ather til christum \" Ber 225 . \" ympningas mik at thu längdan til skodha mik mädh thinom millasta öghom Skrifter till uppbygg. 23. hwat ey ymnigas þic nw krapta til synda bättring \" KL 187 . \" rikesins ingiäl ympnings ey til thz \" Bir 3: 441 . \" enna natta thwang skulle hawa ympningatz til alra världinna atirlösn \" Bo 34 . äkke ympningas (sufficit) til människionna helso at läsa älla höra gudz ordh. vtan at the fulcomnas mz gärninginne ib 233 . \" astundanin mz samthykkionne ömpningas (sufficit) til at tappa alla forskullan \" ib 127 . timen ympnyngas ey honum til rensaskolande värdhelica äptir thy rätuisan vtkräfwir the synde hulkka han syndadhe mot gudz miskund Bir 3: 423 . ","4) räcka till (för), vara vuxen. ey ympningas iak til swa stora byrdhe Gr 309 . - vara i stånd att, förmå. jak ympningas ey at lica göra for mina synde Skrifter till uppbygg. 19. - Jfr ivirymningas, ymnoghas, ymnungas."],"f":["ympningas . ","ympnyngas . ","ömningas . ","ömpningas . ","ömpnyngas . ","öfningas . -as, -adhis, -atz),"]},{"a":"ymningas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ha överflöd, var rik på ngt. thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas mädh alle luste[li]khet SkrtUppb 26 ."],"f":[]},{"a":"ymninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymnighet, öfverflöd. at ymninga, i ymnighe, riktigt. skal thik oc thinne släkt hwete oc wiin oc olia at ympninga wäxa (Cod. B til ymnins warda 548) MB 1: 215 . Jfr ymninga, f., ymnunge."],"f":[]},{"a":"ymninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överflöd. \" thy wilia the wm fastagangin haffwa köth til ymninga \" SkrtUppb 11 . Thätta war sodome synd, offaata oc drukkinskap, läti oc öffninga kost SvKyrkobr 68 ."],"f":[]},{"a":"ymninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymnighet, öfverflöd. j ymninge thera bryllöp war (d. v. s. ståtligt gick det till vid deras bröllop) RK 1: 440 ."],"f":[]},{"a":"ymninger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , se ymningo."],"f":[]},{"a":"ymninghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ymnighet, öfverflöd, rikedom. \" girnas i wärldz thinga ymninghet \" Ber 259 . gudz gafua ympninghet KL 321 . \" mz sinne ympnynghet halp hon mangom \" ib 322 . ","2) tillgång, förråd. \" then samy gudhin som tha ökade matidena, ok öffninhetana j them fem brödhoman, til fem thusandh folk \" MP 5: 229 . - Jfr ymnighet, ymnoghet, ymnunghet."],"f":["ympninghet . ","ympnynghet . öffninghet),"]},{"a":"ymningo","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["n. tillräckligt, nog. then som . . . öffninghä war sik syälffwom alla stadhz j hymerike oc jorderike MP 5: 67 ."],"f":["öffninghä )"]},{"a":"ymningo","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":[" A) adj. n. ","1) ymnigt, rikligt, mycket. ömninga haffdho the i geen Lg 3: 11 . ","2) tillräckligt, nog. \" medh vpnyngo goze begafuath \" VKR 75 (kan föras till ett adj. ymninger). swa at hwar the i conuentonne var ympninga fik til sin deel KL 333 . \" vare ympninga til sancte clare hälaghetz vitne hänna dygdhelica liuärne \" ib 362 . \" bödh at them skulle ympnina gifwas til thera hästa \" Gr 323 ; jfr 1. B) adv. ","1) i ymnighet, i öfverflöd, rikligen. ther var ympninga alla nadhe til dryk ok ätan badhe Fl 575 . ","2) mycket, synnerligen. \" ympninga riik i gooz \" KL 321 . ","3) tillräckligt. \" sidhan klostrith är ympnyno begafua af gooz \" VKR 76 ."],"f":["ympnyngo . ","vmpnyngo . ","ympninga . ","ömninga )"]},{"a":"ymnis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ymnigt, i ymnigt mått. the skulu . . . ympnis (för ympnit el. til ympnis?) thola al ondh thing (malis omnibus abundabunt; motsv. ställe MP 1: 225 \" har hafua ympnit af allom ondom tingom) \" MP 2: 190 ."],"f":["ympnis )"]},{"a":"ymno","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) ymnig. \" riklig. hui mun (för munu) kununga ok höfdinga warda girughe up å werulzlikt godz the thet haua ympne \" KS 29 (73, 31) ; jfr 2; möjl. snarare att fatta ss adv. thet är rikr man then ymno rikedoma hauer ib 48 (121, 52). thes hauom (för hauom vi) ympna äptedöma (för -döme?) bådhe ny ok fornt (för forn) ib 30 (76, 32); kanske bör dock här äptedöma fattas ss gen. pl. beroende af ympna (nog af el. rikligt med exempel); jfr Landtmanson, Undersökn. öfv. språket i skriften: Um styrilsi kununga ok höfdinga s. 94, 115. tedhe gudh honum ömpna godhgerninga oc järtekne Bir 2: 39 (måhända att fatta ss ack. pl. till lyfrin el. ymnin). ","2) tillräcklig, nog. \" vm ey är inländes ympno födha til \" KS 74 (181, 81) . ens mans natura hauer ympno af föghelik ting ib 46 (118, 50). at han måge få sinom vndidånom ympno göra medh androm landom ib 63 (156, 69). - Jfr yfreno."],"f":["ympno . ","ympna . StadsL B 19: pr. i var.; KS 30 (76, 32) . ympne. ömpna),"]},{"a":"ymnogha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ymnigt, riktigt, nog. Affatim ympnogha GU C 20 s. l10. Dotatim idest habundanter ympnogha ok noogh ib 201 . Inundo . . . ymnogha ökia oc flödha ib 40 . Exundo . . . ympnoga vpflödha ib 247 ."],"f":[]},{"a":"ymnoghas","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"","e":["1) hafva överflöd (på). the . . . ympn ogados meer j ilko ok wranglikhet (plus aliis abundabant matalia et iniquiate) Bir 1: 197 . ","2) vara tillräcklig, förslå. nakor likamans plikt oc pina . . . hulken . . . ympnoghas oc fult gör om hon kärleka görs Su 188 . \" en minzste drwpi mins dyrasta blodz . . . haffde ympnogatz oc nok fult giort oc wärdh warit för alla wärlenna synde \" ib 186 . \" thetta aldra dyrasta wärdet . . . ympnoghas nogh opfylla oc lika göra för all war broth \" ib 184 . \" hwilkom . . . ympnoghas (suppetunt) thera godgerninga \" ib 207 . \" enkte ympnogas (sufficit) älskarenom, wthan thän som älskas \" ib 99 . thinne siäls astundhan är eth oändelikit grwndh, til huilkeni opfyllelse kunna ey ympnogas alla wärldzlika glädhrs ib 124 . - Jfr ymningas, vmnungas."],"f":[]},{"a":"ymnoghas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. ha överflöd, överflöda. Jnualeo . . . ökiass oc ympnogass GU C 20 s. 39 . The ondhe här ympnogas j allo godho SvKyrkobr 176 . somlige godhe här ympnogas j rikedomom ib 177 . thär skalt thu ympningas ok offwerflödhas SkrtUppb 26 ."],"f":[]},{"a":"ymnoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["överflöd, rikedom. Abundare ymnogha haffua GU C 20 s. 4 ."],"f":[]},{"a":"ymnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ymnig, riklig. alla städher för sag han mz ympnogha spisningh MB 2: 271 ; \" jfr 4. - öfverflödande, öfversvallande. aldir frögdinna ympnogher löste \" Su 200 . ib 22. ","2) ymnig, talrik. \" var almogen ympnoger pa alla sijdhor \" TK 274 . - pl. ymniga, i mängd befintliga. linskäffuor hwilke ther ympnoghe varo MB 2: 6 . ","3) rikligt försedd (med), rik (på). the waro ympnoghe mz iärntagadhom stridz waghnom (falcatis curribus abundabant) MB 2: 70 . \" tha paa then tijd . . . waro fatiga swena ympnogare ok rijkare i syna hafuer, silf ok gull, än the nw äre \" GS 66 ( 1489) . - rik, fruktbar (på). eth landskapp . . . szom well ymnocth war på frucht oc win RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 267 . ","4) tillräcklig. \" stwndom haffwer ekke wathnith warith yffnogith härenom til ath drikka Peder Månsson Liber B (Cod. Holm.) bl. 245 verso. thär . . . skal wara nogh skogher. math oc yffnogit goth wathn \" ib bl. 239 recto (kan föras till 2). ympnogth är at thu äller try tusand folk tith sändis MB 2: 17 . - pl. tillräckliga, tillräckligt många. ath . . . the jnne ärw j stadhenom haffwa ey yffnogha kärffwa til ath aather stoppa holith mz PM 4 ."],"f":["ympnogher . ","yffnogher . ","ymnocth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 267 . ","ympnogth MB 2:17 . ","yffnogit . ","yffnogith ) , "]},{"a":"ymnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ymnig, riklig. Copiosus . . . ömpnogher ok riker, inde Copiose . . . ömpnelika et Copiositas . . . ömpnogheth GU C 20 s. 148 . En täk twnga är omnogh i godom mwnne ib 232. skipta ympninga almosor Mecht 323 . 2) rikligt försedd, rik. tw . . . war saa ympnog giord j rikedoma oc ägedelar Troj 170 . - utrustad. Meniatus . . . plankader bygdher oc ympnogher j mins dödhz thima en ympnogher (sufficiens) panther Mecht 86 . Thet är thy ömpnokt nakot aff myklo (sufficiunt igitur pauca de multis), wthan hwilkra smak jomfrudomsins forskullan . . . kan thu ey faa SpV 63 . \" medh thera äpthirdome som äru offwan os, äru ey ömpnogh (non sufficiunt) ib 28. Thz kan ekke alth koma j thänna gärningena, hwat giort är j hedhindomenom om jomfrunar, nar thz är ömpnokt christi jomfrum til äptirliknilse ib 344. lHör thö som flöghir, jak lärdhe, j hwilko jak fulkomlikin ok ympnoghir (sufficiens) skulde wara \" ib 359 . ib 146, 237 . 4) nöjd, tillfreds. Contentus twluger ömpnogher GU C 20 s. 144 ."],"f":["ömpnogher )"]},{"a":"ymnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ymnighet, överflöd, rikedom. Copia ömpnogheth GU C 20 s. 148 . Satis . . . ymnogheth ib 547. thätta är een stor afflingh Mildheten medh ympnoghetinne (sufficentia) ib 528 . wälsignilsinna nadh ok ömpnoghet SpV 94 . ib 283 . \" then samy gudhin som tha ökade maltidena, ok öffninghetena j them fem brödhoman \" MP 5: 229 . \" oändelighin ympnogheet til alh oth (omnis bonis copia) \" Mecht 76 . alla godha tingha rikedoma oc astundande tinga offwerflytande ympnikhet ib 204 . \" j hwilkom ensampnom är en oc fwl ympnikhet til alt goth ib 235. hans hiärta skal äwärdheligha glädhias j mino hiärta mz särlighe frihet ok krasanna ympno[g]het \" ib 309 . \" thär mädh märkis taranna ömnoghet ok grat \" SkrtUppb 123 . Aff hiärtans ömnoghet talar mwnnen (\"varav hjärtat är fullt\") ib 131. Maria thu som allom är alt lgiordh, thz är allom til ympnoghet JMÖ 102 . alla lgodha tingha ymnoghet oc häloghet öktis mädh them JMPs 424. 2) tillräcklighet. at han egh haffdhe klädhe til ymnogheeth at swepas vtj SkrtUppb 276 . ","3) tillfälle, möjlighet. Locus . . . ymnogheth makt vilkordh GU C 20 (hand 2) s. 95. om swa ware, at ympnoghetin (copia) ok siälffwallit gaffwis SpV 230 Jfr även ympnilse."],"f":[]},{"a":"ymnoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ymnighet, öfverflöd, rikedom. skal them aat thenna porten inganga warda wälsignilse ymnoghet (abundantia benedictionis) Bir 4: 93 . \" i tik haffuer . . . alla godha tingha ömnoghet (omnium bonorum copiam) \" Su 22 . \" aff kärleksxsens ympnoghet oc dröffwilsanna mykkelikhet (ex magnitudine amoris et deloris) \" ib 24 . aldra andelika glädinna fulstopa ympnoghet (spiritualium exuberantia gaudiorum) ib 73 . \" alla nadhanna ympnoghet \" ib 376 . ib 2, 37, 38, 110, 139, 281, 292, 302 . i thy haffuer iak mik sath rätwisonna fulkommelikhet . . . i thy förskullade sanna (för försknllilsanna?) ympnoghet (copiam meritorum) ib 179 . \" aff the mykle ympnoghet hon haffde aff ödhmyuktenne \" Lg 3: 423 . - (?) copia, ymnoghet GU 3 . ","2) tillgång, tillfälle, tillåtelse. at iak maghe fa ympnogheet oc tilfälle at fara the ryesona (ut mihi ad hoc copia detur eundi) Ansg 189 . - Jfr ymninghet, ymnunghet."],"f":["ympnoghet . ","ympnogheet . ","ömnoghet Su 22 . ","ömpnoghet ib 37, 38), "]},{"a":"ymnongas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. räckt till, förslå. Han ensamen tekkis allom, ympnongas allom till forsculdan J Buddes bok 168."],"f":[]},{"a":"ymnungas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. L.","1) vara tillräcklig, förslå. egh ymnungas idhir reghouna fasta Bo 136 . \" hans pina ymungadhis os till helso \" KL 178 .","2) vara i stånd. ymungas the at see siin göraskolanda thig Bir 4: (Dikt) 242. engin hughir ymungadhis huxa hans myliklikhet ib 243 . ib 250, 271 . - Jfr ivirmyungas, ymningas, ymnoghas."],"f":[]},{"a":"ymnunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ymnighet, öfverflöd, rikedom. \" hon girnas wtthydha hans ömnungas sötma aminne (memoriam abundantiæ suavitatis hujus) \" Bo 117 . Jfr ymninge."],"f":["ömnunge )"]},{"a":"ymnunghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ymninghet 1. ömnungheth aff alle frygdh JP 61 ."],"f":["ömnungheth )"]},{"a":"ympa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ympa. Ympa winträ . . . Winträ ympa aff grenomen j gammul trä . . Winträ ympas j twäskona matto . . qwisthen som ympas PMskr 319. somme ympandis skära badha ändana aff winqwistenom ib 320 . Wjnträ magha ympas swa . . . ib 324. bidhiom thy lilionnas sädh . . . sik siälffuan ympa ällar saa j os JMÖ 60 . Se f. ö. impa."],"f":[]},{"a":"ympa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se impa."],"f":[]},{"a":"ympan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se impan, impilse."],"f":["ympilse"]},{"a":"ymsa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L. Jfr ymis 1."],"f":[]},{"a":"ymsa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ombyta, låta omvexling inträda i (ngt), ändra. at wi äpther tymanna oc ärendenna fall ympsom vaara doma MB 2: 203 . ympsom wi, oc wändhom warth maal j tässe took Su 4 . "],"f":["ympsa . pres. -ar),","ymsa sik , ända sin plats el. sin ställning, vända sig, vrida sig. ymskär han sik vsall j thöm brinnand eldhenam ok jtkeliga aff jnnerstä värkiom ok jlzsko vändher sik aff ena sidho pa the andra LfK 238 . - refl. ymsas, ändra plats, ombyta vistelseort. ympnasas ther oc föras främadha siäla aff eth pina rwm oc j annat So 249."]},{"a":"ymsan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["vexling, omvexling. timanna ypmsan (varietas) Su 290 . - omevexling i sätt att gå till väga. aff gudelike sökilse ypmsan (vicissitudine), at hon sik stwndhom fraa dragher mannenom Su 9 ."],"f":["ympsan )"]},{"a":"ymsas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["refl. förändras, växla. Altidh ymsäs (variatur) mannen i ostaduga vänto mellan medgongh ok mothegongh J Buddes bok 162."],"f":[]},{"a":"ymse","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["oc adv. 1) omväxlande, växelvis, ömse. Alternatim ymse GU C 20 s. 17 . Mutuo . . . inbyrdis oc ymse ib (hand 2) 169 . \" j thässo waro inbyrdis ällir ympse talan \" SpV 95 . ymse (alternando) hördhos thässe siw ängla chorane Mecht 47 . ","2) en de. . . andra. ömse wilia hugga och ömse wäria KarlM (El) 69."],"f":["ömse )"]},{"a":"ymse","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":["A) adj.","1) vexlande, omvexlande. ympse omskiptilsin (d. v. s. vexlingen mellan den himmelske brudgummens kännbara närvaro och frånvaro). quälia . . . ok mödha (vicissitudo motestat) Bo 91 . ","2) omvexlande, olika. \" mz ympse karom (aliis atque aliis vasis) baaros jn rättene \" MB 2: 179 . ","3) skiftande, brokikg. \" a hwilkins mantz köt eller hwdh wäxa aff nyo ymse (diversus) liter oc liwsa blemor \" MB 1: 361 . ","4) ömsesidig? the haalla thaghar ympse leek (strid med hvarandra?) Al 1761 . B) adv, ömsom, omvexlande, vexelvis. ymse . . . ok, än . . . och än, än . . . än. swa pläghir brudhgommin ymse fara fran. ok koma til siälinna Bo 93 . \" swa pläghir han ymse fara ok koma til andelica människio ib. \""],"f":["ympse )"]},{"a":"ymsegöra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["omväxla. Alternare ymsegöra ok synder skingra GU C 20 s. 17 ."],"f":[]},{"a":"ymselika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["skiftevis, ömsom, hvarannan gång. PM 77 ."],"f":[]},{"a":"ymseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["olika slags. i ömskelikom gärningom the tima thu skipadhe SvB 219 ."],"f":[]},{"a":"ymseliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) skiftande, vexlande, ombytlig. tha wardir ömskelikin winthir LB 3: 194 . ","2) åtskillig, olika slags. thz tekner ympselikin siukdom LB 3: 186 . i ömselicom (diversa) gerningom Bib 4: 139."],"f":["ömseliker . ","ömselikin . ","ympselikin )"]},{"a":"ymska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ymsoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["omväxling. Alterias idest viscissitudo ymsorgheth GU C 20 s. l7."],"f":[]},{"a":"ymsom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omväxlande, växelvis. jak wil ympsom frögdhas j them j enkannelika oc särdelis glädhi Mecht 356 ."],"f":[]},{"a":"ymsom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["omvexlande, vexelvis; den ena gången efter den andra, en efter annan, den ene efter den andre. komo the baden pa the snäfwa broena, ynpsom fallandes, tha thundalus beholt broena, laagh koen nidre ok ginstan effter koen sik oprekte laagh thundalus j kerret ok swa sik ynpsom siin j mellan trätendes ok fallandes komo the mith a broena (cum stabat anima, cadebat vacca, et cum vacca stabat, cadebat anima, et sic versa cice modo stabant et modo cadebant, usque dum ad medium pontem veniebant) LfK 226 . \" ymsom om tänkiandhe hälga manna glädher oc ära ib 128. mz synom vslom järnkloom riffw the ok slitw theres . . . kynner ok kinbeen ok ympsom sagde see nw vsul siell see thztä är thz folk tu älskäde ib 217. gaffuor stroa sändes ok halfue större loffuadhes ymsom aff mangom ok flerom herrom \" Lg 3: 536 . huilka . . . alla . . . ymsom (singillatim) gingo fram ib 548 ."],"f":["ympsom . ","ynpsom )"]},{"a":"ymta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["mumla. \" ffore han ymtar \" MD (S) 222 . - glunka, i smyg el. hemlighet tala (om ngt). then vägfarende swa väll som then boolfasthe man hafwer länge ymptid och taldeh ther om BSH 5: 385 ( 1510) ."],"f":["ympta . "]},{"a":"ymuman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"yngre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se unger."],"f":["yngster"]},{"a":"yngska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungdom, ungdomstid. \" then må aldrei warda godhr herra ella husbonde, then fåfängr ok olydhen liuer i sine yngsko \" KS 46 (117, 49) . är . . . thz omöghelikt, at nåkor må meth rettom sakom få hedr i sinne älle, ther fåfängr ok olydhen liuer i sinne yngsko ib (117, 50) . huadh barn nimma i tera yngsko, thz halda the ok älska giärnt tå te warda älder ib 52 (132, 56). ib 51 (på fyra st.; 129-130, 55). som j sinne önsko (primævæ justentius flore) tillböriadhe at wänias i fafängonne Su 383 . tha jak . . . tröste ofmykit a mina önsko ib 405 . \" godh ware ynskan¬ ware ey fulskan (si non desiperet pubertas grata maneret) \" GO 901 ."],"f":["yngzka: -o KS 51 (129, 55) . ynska. önska),"]},{"a":"yngska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ungdom. \" aff syndhom them som iach haffuer giort aff önsko aldre KarlM (Ver) 98. \""],"f":[]},{"a":"ynia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lök? perla? \" hwa blidhelika bidher the kunno ey synia man ma hänne lokka mz et \" Al 238 ."],"f":[]},{"a":"ynka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ynkan, ynkelika, ynkeliker, se ömka, ömkan, ömkelika, ömkeliker."],"f":[]},{"a":"ynka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ömka, ömkelika, ömkeliker; mädhynkia."],"f":["ynkelika , ","ynkeliker"]},{"a":"ynna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["behaga, tillfredsställa. \" om the ey fa the dectingen thöm ynnir \" FM 564 ( 1512) . - refl. ynnas, ","1) vara nöjd, vara tillfredsställd. iag . . . såå förstod thett (riket) att swenske män wäll ynthes ther medh RK 1: (Till t. LRK) s. 244. ","2) behaga, täckas. \" saa lenge jak eder tiäner, oc eder myn tiänest ymnes \" BSH 5: 146 ( 1507) . - opers. som idher sielff tyckis och ynnis BSH 5: 123 ( 1506) . the willo . . . giffwa sig fran myn herre, hwart them täktes och yntess ib 185 ( 1507) . ib 155 (1504), 303 (1508)."],"f":[]},{"a":"ynna","b":[],"c":"","d":"","e":[" = hinna v. hinna upp. Konwng Priamus . . . reed äpter Hectorem oc ynthe honom foren han kom j slaget Troj 182 ."],"f":[]},{"a":"ynna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se inna."],"f":[]},{"a":"ynne","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se inne."],"f":[]},{"a":"ynnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ynnest, välvilja, godhet. swa framth the ey wilya mista konwngse[n]s ynnesth PM 28 . \" sig ey annet forwetendes eller forhopendes wten kärlek ynnest oc goduilia besynnerlig aff for:na högborna forstinne oc täss metholdh \" BSH 4: 282 ( 1501) . takker jak eder för all then äre, krlig, ynnesth och wälweliogheth, i mik bewist haffwa ib 5: 169 ( 1507) . wil hans nad wände sin ynnest til mik ib 171 ( 1507) . vij tacke eder ganske kärlican ffor eder ynnist ok goduilia i thet ok alt annet FM 134 ( 1502) . fför hans godwilie och stor ynnes HSH 24: 95 ( 1517) . ib 94 ."],"f":["est . ","-esth . ","-es HSH 24: 94 (1517), 95), "]},{"a":"ynnist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ynnest, välvilja. Kiere . . . herre, tager wor scriffuelse til ynnest oc wilie STb 5: 327 (1521)."],"f":[]},{"a":"ynskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se önskia."],"f":[]},{"a":"ynskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se yskia."],"f":[]},{"a":"ypersker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ipersker."],"f":[]},{"a":"ypin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opin."],"f":["yppin )"]},{"a":"ypin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opin. The haffdho öghonin yppin SpV 39 . \" medh ypnom öghom \" ib 293 . medh ypnom munne ib 327 (2 ggr). (han skall) latha jngen hol yppen PMskr 304."],"f":[]},{"a":"ypin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opin."],"f":["yppin"]},{"a":"ypinbar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opinbar."],"f":["yppinbar"]},{"a":"ypna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) öppna, göra öppen. han ypnadhe sinom vinom himerike mz sinom dödh MP 1: 27 . for allom . . . vpnadhe thv himirike Bir 4: 135 . ib 2: 264 . hon opnadhe hwalfuith Fl 453 . \" tha ypnadhe äller vplath herran gudh axla tannena j asna käfftenom . . . oc strömadhe ther klarasta watn \" MB 2: 119 . \" thz ypnar swetboronar som for hade warit lucta \" LB 3: 68 . then olyan ther man gör aff hyllelöff . . . öpnar lykt saar ib 2: 38. ypnadhin i hans sidho mz spiute KL 395 . MB 2: 389 . \" hulkin swa som mz nyom dygdhom ypnadhe väghin som i världinne var swa som atirfallin til dygdhanna fulcomlikhet \" KL 323 . \" the opna sin poort \" RK 2: 1458 .","2) öppna sig, öppnas. ypnaþe (Bil, Cod. C, D öpnadhis 1024) himinen Bu 531 . \" opnaedhe hans saar \" MD 38 . ","3) öppna, yppa, uppenbara. honom sculu the ypna thera sanwit VKR 17 . ","1) bildl. \" thera öghon opnadhos \" MB 1: 132 . ib 136 . (ypnadhsi) för upnyadhis: tha ypnadhis iomfrv maria sorgh (jfr på motsv. ställe Bo 205: sorghin vpnyas) , ok war mykit rädh Lg 3: 94 .)"],"f":["öpna . ","opna . ","vpna . ","upna . ","-ar , ","-aþe ),","ypna sik , öppna sig, öppnas. dödhra manna grafua the ypnadho sik KL 393 . MB 2: 338 . " at iordhin opnar sik vnder thera fotom " ib 1: 405 . - refl. ypnas, "]},{"a":"ypna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öppna. Hans thulamodh ypnahe honum himerikis rike Hel män 103 . Watnkällonar öpnadhos ok syntos SpV 182 . PMSkr 304, 305 . - öppna sig, öppnas. tha syntis j thät sama . . . at mansins bryst ypnade ok lokit aff karena MP 4: 31 ."],"f":[]},{"a":"ypnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öppnande, öppning. Gak thy in wm thänna saranna ypnadh (aperturam) SkrtUppb 55 . Hwar hatar ekke the inlykkiona ypnadh (clausuræ apertionem) ib 79 ."],"f":[]},{"a":"ypnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öppnande. \" hwar hatar ekke the inlykkionna ypnadh (illius apertionem clausuræ) at hwilkom wth maa gas fran gudhi Skrifter till uppbygg. 79. \""],"f":[]},{"a":"ypnan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öppnande. sidhonna öpnan (dvs. uppstingandet med spjut av Kristi sida) SkrtUppb 51 ."],"f":[]},{"a":"yppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["framdraga, uppröra, rifva upp. wi . . . wiliom thet her efter aldrigh opröra älla vppa BSH 1: 182 . ( 1381). hulken aff bröderne vpwäcker eller ypper någen förlycht sak mz wrede SO 222 . ","1) öppna sig, öppnas. lykkes een dör tha oppas een annor GO 304 . \" i samma stundh oppades thz första hall RK 3: 1057. \"","2) gifva sig till känna, uppenbara sig, uppenbaras komma i dagen. theres glädi må yppas så mongelwnd RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 263 . \" sedhen epther thenne wåde lath gud ther yppas syna nåde \" ib 3: (sista forts.) 4952 . ","3) yppas, yppa sig, uppkomma, uppstå. öpedes ater onth manga lundh RK 2: 203 . \" tha öpedes swenska manna wanda \" ib 22 . \" tha yppeleds vtländzka fogada wande \" ib 847 . \" tha öppes thz we ther aldre forgar \" MD 111 . ib 514 . - yppa sig, träffa, drabba. med dat. för then soth yppis honum LB 2: 59 . ","4) komma upp, uppröras, framdragas. mangh thingh öppas ok sanninden rönis (emergit verum licet extent cismata rerum) GO 292 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 134."],"f":["öppa . ","öpa . ","oppa . ","vppa . ","yppa sik , utbreda sig. ryktet yppadis sich swa widjha RK 2: 2742 . - refl. yppas, "]},{"a":"yppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["yppa, omtala. Sades aff fore retta, tet Christoffer Olsson är all quiter fore tet thalith Oleff scriffuere hanom til lade, ath han ey schulle echta wara, huilkit Cristoffer ey ytermera sagth en sielffuer Oleff scriffuer yppeth och omthalit STb 3: 96 (1496). - refl. yppas (ypas) 1) uppstå, börja. Swardt slag ypades j mällom them Troj 131 . tha ypades ather swärasta strid ib. 142. huru thänna stridhenna blinda ämpne öppadhis SpV 574 . 2) framträda. Nw öpis (emergit) söta dotteren, nw skiin hon klar j jomfrulikom sidhom SpV 582 ."],"f":[]},{"a":"yppare","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (öpperster) superl. A) komp. bättre. Stynga är ypparen än hwgga PMskr 127. Item wil tw them ypparen göra, tha blanda thär j muscum ib 387 . Item ypparen balla (tvålkulor) ib 399 . B) superl. främst, ypperst, förnämst. Swasom kalffwin war j gamblo laghomen öppirsta ofridh SpV 36 . ib 50, 61, 62, 76, 188, 193, 458. The första ok öppirsta sak til thätta faal är högfärdhin, ällir girnisle til manna täknadh ib 130 . them som j blandh lastir äru öppirsta (principalibus), thz är högfärdhin, skörhet, swalghit, girin . . . ib 136. här haffwer thu nw hört the öppirsta lastanna sälskap ib 142 . ib 369 . The fyerde ok öperste lönen är at gud vill henne gifwa eeth wthmerkt säthe j blandh alla syna wth valda vener j hymmerikis rike SvKyrkobr 290 . Thz äru gudz vthualde vener beprydde mz fyrom operstä dygdom ib 241 . \" stenen smaragdus är grön j sinom leth, oc är yppasther j bland alla dyra stena, som haffwa grönan leth JMPs 542. Huru s. julianus omvende VII söner thes operste mandz j stadhen J Buddes bok 81. tha findher han wm the (dv. vinträden) ärw aarliga frwkthsam, oc ypasta slagh PMskr 308. oc räknas olyo trä yppasth öffwer all trä ib 334. (Det) är yppasta twall \" ib 399 . \" hans yperste radgifware \" GPM 2: 22 ( 1508) . . . . kom legaten (Joh. Arcimboldus) then opperste personlige ffran Strengnes STb 5: 192 ( 1518) ."],"f":["-en PMSkr 127 )","ypparster"]},{"a":"yppare","b":["av"],"c":"adj.adj.","d":"adj. superl. ","e":[" A) komp. förträffligare, bättre. huat kan thz yppara wära til mans lust aff hieta och sin än bruka hoffwerk mz ära MD 449 . \" thäs offtaren teh swa släkkias, thäs ypparen bliffwer thz wathnith \" PM XXXII . j stridz konsth är jnthe ypparen aktandis än lydnan ib 21 B) superl. öfverst, högst, främst, yppest, förnämst anseddast. there öperstä (Cod. A öuerste, Cod. E opperste) konung heet otrik Fr (Cod. C, D) 625. är han . . . en konung, och är en thön öpärst aff all theres här (de oueste van erer schare) Va 22 . jag maner tik diefwll mz then öpperstha gudh Lg 3: 62 . j stadhenom iherusalem war en man mz them rikasta oc ypersta som heet ambagas ib 665 . \" thu äst then ypparste oc ärlicaste höffdinge j thenna stadhen \" MB 2: 224 . han . . . kallade saman alla syna herra oc första, härtuga oc jerlo, oc yppersta örligis formän ib 146 . \" thu ensammen är then bätzste oc then ypparste j allo hans rike \" ib 164 . \" hon . . . war the yppersta ther j landhit oc nampkwnnogasta \" ib 158 . \" konung dydrik lot reda et stort gästabudh . . . oc böd ther till alla the yppirste i hans rike ware (allvm hinvm rikastvm mannom er i hans riki ero) \" Di 127 . the waro the ypersta i kesarens palacio Lg 436 . MD (S) 262 . \" twa the yppersta som wore i konungens radh sende han til marsken \" RK 2: 6822 . the öppeste xij j idhert rike ib 8294 . ib 5127 . XII the ypperste aff alth lenidh HSH 20: 98 ( 1507) . han hiölth honum yppast offuer alla syna men RK 3: (sista forts. 4225. qvinnor oc män the yppaste oc bäste ib 5644 hälga manna äpthedöme, aff hwilkom the ypärste oc främstw waro hälge appostoli LfK 54 . \" then storä förstis ypperste sworne scriffuere \" HSH 20: 268 ( 1508) . han . . . sporde en then öppirste docther ther om Lg 3: 62 . Su 171 . \" wm thu ware aldra hälga doctorum oc confessorum then yperste, oc aldra hälga martyrum then främste \" ib 197 . \" budh och breff . . . aff . . . lubech och sex andre ypperste siöstäder \" HSH 20: 194 ( 1507) . aff thz ypasta slecthe war han RK 2: 8321 . \" j bland all thing tha haffwir oc hallir yparsta wärdoghet (primatum) likamans oc hugxens renleker \" Bir 4: 72 . - ypperst, ypperligast, förträffligast, bäst. om sak. han . . . nidherslo theris yppersta wärn thorn MB 2: 269 . \" alle yppet håffwor han mz sig tog \" RK 3: (sista forts.) 5370. thz (ɔ: liffsens vathn) är yppasth j allom menniskios läkedom PM XXXVII . \" thz är yppaste läkedom \" ib LIV . \" tha wthganger en yppasta lwkt ib XXIX. \""],"f":["-a MD 449 . ","-en PM XXXII, 21),"]},{"a":"ypper","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ypperlig, god, förträfflig. Han skal ey älska mykith lakana säng, wm han wil wara en ypper dräng PMSkr 121 . \" manga flere goda ypper men j riken Arvstv 67 (1474). \""],"f":[]},{"a":"yppilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. öppnande. at wi maghom skodha wara atherlösn j . . . thin sigherfulla dödh, oc sidhonna ypilse SvB 19 ."],"f":["yupilse )"]},{"a":"yr","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["yr. (om stutar) the som mykith yre ärw PMSkr 223 . Jfr ör, yrgalinhet."],"f":[]},{"a":"yra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma (stoft o. d.) att upphvirfla, uppröra. the ey andra wärio haffdo. yrdho oc kastado lmwld oc asko j hans öghon MB 2: 292 . ","yra (om snö), vara yrväder. thz yrdhe sara oc war starkt frost RK 2: 2069 ."],"f":[]},{"a":"yreos","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ieros."],"f":[]},{"a":"yrgalinhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrgalenskap. \" thy hon haffuer nogh slagh och hwgh aff hanom j hans ööl och dryckenschap och hans yralinheet \" STb 4: 5 ( 1504) ."],"f":[]},{"a":"yrkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ayrkia."],"f":[]},{"a":"yrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lL. odla, bruka. Excolitus . . . wäl yrkther GU C 20 s. 238 . \" hwar en som wil örkia sit hiärta \" SkrtUppb 117 . \" swasom saandhe ok lyrkiandhe \" MP 5: 134 ."],"f":["örkaia )"]},{"a":"yrkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) arbeta, bearbeta, bruka, sköta, odla (jord o. s. v.). eg. och bildl. jak yrker (excolo) ey jordhina swasom bonde älla akarman Bir 3: 366 . ib 399 . \" andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias vtantil \" ib 1: 280 . ib 291 . \" swa som godhir man yrke iordhena mz ardhir \" ib 292 . \" han spordhis hwi han örkte ey sin akir \" ib 2: 308 . \" annar akarin bär ey vtan värsto yrtir ä huru mykyt jak han yrkir ällir gödhir (alter agroum quantamcunque diligentiam exhibureo nihil producit nisi herbas pessimas) ib. \" MP 1: 87 . ST 321 . MB 2: 271 . Al 6076 . \" i sighin ey yrkia akers iordh hwarte örkia eller plöghia \" ib 7010 . \" thu örker hwarte aker äller äng \" ib 5945 . \" yrkia aker watn oc skogh \" ib 7053 . thin akar är örktir (excultum) Bir 2: 329 . MB 2: 314 . jdhra ärfuodhis manna lön hulke som skaro ok yrkto idhur garde MP 1: 67 . \" en faghor . . . trägardher . . . huilken iak aff min barndom ympat oc örkt haffde \" Su 162 . \" skal godhir man yrkia (excolere) them (d. v. s. de onda menniskorna) vm ytro sinnin swa som godhir man yrke iordhena mz ardhir \" Bir 1: 292. först skal han yrkia them mz munnenom talande thz som siälinne är nyttelikit . . . yrke ther äptir sin iämcristin j androm linom at han wardhe fructsambir . . . yrke ok han j öromin at han höre ey oquämelik thing ib. \" thesse iordhinne swa yrkte skal gudh gifwa nadhanna rägn \" ib. \" tith hiärta är gudz aker, örk thy thz mz idhkelike plikt \" LfK 199 . saa gudhelikan kännedom i manz örwm, örkiande them til godha gärninga Ber 143 . \" fäm yxna ökiä yrkiande iordena tekna fäm människiona licamliko sin mz hulkom hon yrke opta swa iordzlica giri at hon vil ey lydha ok fölghia them som hona til himerikis krase kalla \" MP 1: 193 ; \" jfr 3. - med prep. cayn yrkto fast oppa iordhinne \" MB 1: 162 . - abs. Al 7011 . ","2) odla (säd). wi hafwom os til mat ok födho yffrith korn vtan al mödho thz wäxer siälfft wt aff sik thz örker hwarte dödher äller qweik Al 6094 . - plantera. huar hälst eth trä fördärffuas, snarleka örker han annat i samma rwmet (aliam surrogare festinat) Su 147 . ","3) egna omsorg åt, vårda, omhulda. är visselica thz eet osino äruodhe, at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, at opfostra älla yrkia thz gaalt oc ofructsamt är, hulkit som äkke födhir (pascere sterilem quæ non paret) Bo 131 . ","4) utföra (arbete). andbudh . . . ther i maghin ärffwodhe mz örkia Al 7025 . - Jfr ypyrkia, oyrkter."],"f":["örkia . ","örk LfK 199 . ","-ade MB 2: 271 . "]},{"a":"yrkiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["odlare, skötare, vårdare. \" thesse iordhinne swa yrkte skal gudh gifwa nadhanna rägn for yrkarans (excolentis) äruodhe \" Bir 1: 292 . ny optagna iordh yrkiara (noualium excultores) SD 2: 658 (öfvers.). latehr jak ey aff at sökia oc insända j min wiingardh thäs örkiara oc ärffuodismän Su 363 . Jfr trägards-, vingardha-, vingards-yrkiare."],"f":["örkiare )"]},{"a":"yrkiare","b":[],"c":"","d":"","e":[" m, se akeryrkiare."],"f":[]},{"a":"yrkir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lagha yrkir."],"f":[]},{"a":"yrknaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["yrknaþa fä","yrknadha för , "]},{"a":"yrsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se irsker."],"f":[]},{"a":"yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["yrta frö","*yrta fulder","yrtagarþer","*yrtagards man","yrtagards mästare","*yrtagards porter","*yrtagards tomt","yrta gräs m. växter och gräs. yrtagräs täkkis ekke timbermannom, thy at thät tiännar ekke til teres gärningh JMPs 516. ","*yrta qvaster","*yrta rot"]},{"a":"yrt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ört. \" eg. och bildl,; äfven om den del af ört som särskildt kommer till användning el. om dekokt på ört; kryddväxt, krydda; i allmh. naturprodukt som har medicinsk användning, drog. oppa the änginne ther vaxste alla handa blomsther oc yrtir \" Pa 20 . hon (marken) war . . . full mz roser och allä handhä godhä yrter ib (Tung) 37 . mz . . . yrter badhe gull ok görn Iv 211 . \" j thön thimanom (våren) nyas örther oc trä \" LB 6: 278 . lustelikasta waar timen, naar . . . all fruktbärande trää oc yrther blomstras oc blomas j sinne önskelike oc fruktsamlike fägrind Su 345 . ther (i trädgården) war . . . cynamonium oc balsamus, oc alzkona wällustande yrhter oc trä Lg 3: 279 . \" tha oppsökte han yrther oc krydhe oc röther, ok födhe sik ther mz \" Lg 666 . \" wndhersta hwat yrther oc röther godhe oc nyttoghe waro ib. een brodhir sa ena yrt. oc astundathe äta hona \" KL 228 . MP 1: 227 . \" onda yrthir skal man aff yrtagardh lykkia \" GO 396 . Bir 2: 308 . \" han är . . . dygdhelicast suasom the yrtin som bliin dragha aff honagh \" ib 216 . ib 3: 118 (på sju st.), 119. taka ena yrth som hethir komella bloma LB 1: 96 . ib 2: 71 . \" tak the yrth som wexer j hwethe aker mz bloth blomsther ok röth ffrö \" ib 54 . \" tag ena örth som heter yres. ther vexer blomster wppa \" ib 7: 3 . ib 2: 50, 61 . mz enne yrt som hether origanus som kallas konungher oppa swänsko ib 4: 340 . \" saluia är ädle yrth \" ib 3: 65 . \" centaura är mykyt godh yrth oc stark \" ib 100 . abrotanum är abrot ok är ärligen yrt oc wel luktande ok haffuir store krafft ib 75 . ib 66, 70, 71, 89 . drikke . . . ena yrth (d. v. s. dekokt på en ört) som hether pipinella ib 2: 59 . \" een wnger man fwl i broth. han hängde i [1] piona korn aa sin halz. han tappade thz bwrth. strax fik han sottena igen then tiidh han fik igen örthena. wart han färdoger \" ib 7: 2 . emott swimilse oc hwffwd verk . . . man skal siwda klewerblad som vexa pa änger i litet vatn, oc binda yterna vider twinningerna oc framman i hoffwdit (illius elixatura vertigo fugatur, si caput hac tepida patientis sæpe lavetur herbaque temporibus et fronti cocta ligetur; så hos Macer om cerefolium, förvexladt med el. felaktigt läst triofolium) ib 200 . \" te fatige som icke formogo köpa dyra yrter j apotechen \" ib 199 . \" lagen aff yrtomen takin \" ib 3: 44 . \" thaa skal man ätha goda yrter som är galigo oc ingefära \" ib 14 . \" skal man siwda tesse effterscriffne örter i reenst viin, bewergell, galigo sma swnder skoren, viin rwthe, lwden salwia, oc polleyaa \" ib 7: 347 . \" tesse örter, som swdne äre \" ib. \" tesse gröne örtyr \" ib. \" tagh paradiisa korn, galigho, näglikor och ingefära, aff huarth thera eth flerdwngx loodh, tz är ith lod til hopa aff alla thenna iiiij hyrthena \" ib 173 . ströya the yrtgher ther vppa ib. en goth sallath med gröne sma örther e tha (om sommaren) ganzke goth . . . alla handa sma gröna örhter äre tha godha oppo matn, jtem kalle örther ärä tha godhe aff siigh, som är krasse och rädekyo, kyrsaber oc swa dan fleere ib 181. skal man ätha alla handha math, badhe swdhin och steckther wel kryddader medh hetha örther, oc maa man wel ätha godha hetha örhter then tiidhen ib 83 . \" hon (malört) doger ffor ether ok oondha yrther \" ib 2: 46 . \" hans sötme gaar owir alla söta yrter (omnia aromata) \" Bir 1:11. välloktande yrte som bort älto at thz som etirlikt var (odor odoriferus depellens omnia vennosa) ib 2: 125 . \" starka yrte oc välloktande bort älta etirful diwr \" KL 229 . \" bödh han sinom läkiarom at rykta sins fadhers likama mz wäl loktande yrtom (aratomatibus) \" MB 1: 269 . ib 272 . \" swa sötir oc täkkir rökir, som han warw wptändher aff aldra hand dyrasta loktandis yrta träm ällir qwistom (ex omnibus aromatibus mirre et huris) \" Su 345 . \" gaff han hanom M redhe march . . . til at köp yrther oc ferska fiska mädher \" RK 2: 6956 . \" han infördhe j wärldena . . . sanctam birgittam . . . swa som wälloktande yrth ok fäghirsta oleo trä j gudz huse \" VKR II . skalt thu sätia kring om thik alskons godha gerninga blomster. loflica idhnilsa oc dygdhanna välloktande yrte (flores bonorum quorumcumque actuum et laudabilium studiorum atque odoramenta virtutum) Bo 147 . \" hulkra luste som flyr dygdhanna yrte (herbas cirtutum) \" Bir 1: 303 . - s(ankt) elena yrt, inula helenium Lin. siwd s elyna yrt j stark lwt LB 7: 299 . Jffr sankt elena rot under rot. - sancti iohannis yrt, erythræa centarium Pers. LB 3: l100. - Jfr blodh-, bryst-, bränn-, bölme-, göks-, hafs-, hak-, hal-, halds-, hovudh-, hus-, häsle-, iärn-, kars-, kiär-, kiärra-, kors-, lus-, läkedoms-, mal-, miodh-, mäld-, nius-, odh-, orm-, paradis-, pilli-, pors-, qves-, qveso-, sal-, skogs-, skons-, stefans-, stäke-, tanna-yrt. "],"f":["hyrth: hyrthena LB 7: 173 . ","ört . ","örth . -ir),","yrta blandare , ","yrtagarþer","yrtagards mästar , ","yrtagards äghare , ","yrta gräs , ","yrtahandklädhe","yrthähanklathe )","yrtakar , ","yrta vatn","yrte- . ","-vaten )"]},{"a":"yrtadher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["kryddad. \" tungan . . . smaka nw pino, hulkin tha smakadhe dyran kost oc yrtadha drykkä \" MP 1: 190 . \" ätha warman madh och yrtadhan \" LB 6: 283 ."],"f":[]},{"a":"yrtare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trädgårdsmästare. Conditor . . . örtare, krydare GU C 20 s. 135 . [h] Ortilio . . . örtagardz mestare ok örtare ib 393 ."],"f":[]},{"a":"yrtugh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se örtogh."],"f":[]},{"a":"ys","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se is, isa."],"f":["ysa"]},{"a":"ysaldhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ysäldhet."],"f":[]},{"a":"yselika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se uuslika."],"f":["yslega )"]},{"a":"yskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["såsom man kan önska, lyckligt. the lifdho thera alder vnskelika Fr 3188 ."],"f":["vnskelika )"]},{"a":"yskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) önskad, efterlängtad, kärkommen, ljuf. ans kärasta öndzskilikin (desiderla) närwarilse Su 267 . mins omälika guddoms önskelikasta (peroptata) nythian ib 82 . \" lustelikasta waar timen, naar . . . all frukt bärande trää oc yrther blomstras oc blomas j sinne önskelike oc fruktsamlike fägrind \" ib 345 . \" o aldra wsla manna önskeliikin tilflykt \" ib 206 . \" nywta fridhen allom dödelikom människiom täckon(!) oc önskeligha (optala cunctis mortalibus pace) \" MB 2: l197. ","2) önsklig, önskvärd. at öhan skuli faa faghran lifs ända ok yskelikin (optabilem) for världinne Bir 3: 435 . \" för hans swa högha oc önselika (optabili) älskelikhet \" Su 90 ."],"f":["yskelikin (ack. m.) Bir 3: 435 . önskeliker. önskeligh. önskelikin (nom.f.) Su 206 . öndzskelikin (nom.f.) ib 267), "]},{"a":"yskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. , se önskia. ","e":[],"f":["yskian"]},{"a":"yskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) önska, åstunda; i synnerhet i förbindelse med prep. af stundom närmande sig el. öfvergående i betydelsen: utbedja sig. med gen. bedhis iak at thu giff mik thna signise, oc önsker aff gudhi alz thäs faghnadha ther gudh haer iättath thik oc abraham MB 1: 214 . - med (utsatt el. underförstådd) ack. tha skal thw önskia dödhin Bir 3: 325 . LfK 118 . som ey begärar närwarande tingh, oc ey onskar tilkommande ib 58 . \" hwat hälst goth han onzskar aff androm, thz wnner han oc honom \" ib 49 . \" iak wnskar gherna liiffwith \" Lg 3: 139 . \" vm thu hafe mat mote standit minne pino oc vnskat mit liiff (optasse vitam meam) at iak skulle ey hafwa lidhit dödhin. tho vilde thu thz ey göra vtan äptir minom vilia \" Bir 1: 58 . gudh gafue mik thz iak yskir. at thu siälfer siälliker ware (optarem te ad ratonem accedere) Bil 360 . j hanom haffde jak oc aatte alt thz jak wilde oc önzskade Su 212 . ib 276 . \" önskiär iak thz aff gudhi \" MB 1: 212 . \" tha war j rikit the besta aar som man wille onska aff wor herra \" RK 2: 7182 . \" huar en matte thenna oändelika pinona böta oc förstäkkia, huilken hona kwnne onska oc bedhas aff thäs menlösa lambsens rikasta wärdhe (de thesauro passionis agni immaculati scires recipee) \" Su 184 . - (?) nw hafwa macedones thera wilia wnst ok persida land the wisa thera konst Al 2059 . - med två ack. han är . . . swa säll at ängin skapadher ängel eller man ma ynskia sik sälare MB 1: l91. tha grät folkit . . . oc vnsto sik dödha i egipto lande ib 401 . - med inf. the forethänkia ok astunda oc yskia hällir vara mz världinne Bir 3: 32 . ösk häldher at wara helbrygdho i hwghenom . . . än likamenom Ber 1232 . ey mange . . . öskia at döö mz cristelocom dödh Bir 2: 81 . \" hulkin som . . öskir oc astundar at liua länge \" ib. \" ib l80. \" Su 204 . önzskandis wndkomma grymasta dödhin ib 234 . - med två ack. och inf. jak yskir aff gudhi . . ey at enast thik vtan alla the som mik höra i dagh at wardha tholika som iak är (opto opud Deum . . .. non tantum te sed et omnes hos qui audiunt hodie fieri tales qualis et ego sum) KL 173 . \" war tolik androm hwilka thu öxke andra wara widh thik \" Ber 50 . \" hon vste sik fatika vardha \" Lg 804 . - med ack. och inf. herodes . . . vste sik see gambla karls tyberij keysara dödh Bil 111 . \" thässe vnska sik dö mz rätwiisom mannom, oc ekke liwa som the liwa \" MB 1: 414 . \" tha öste segh the reine mö aff harme tusenth sinne dö \" MD 76 . \" nu är flores komin härä, ther han öxste sik at vära \" Fl 804 . - i passiv kosntr. med inf. (motsvarande aktiv kostr. med ack. och inf.). liut öski at lidha (vita optatur ut pereat) Bil 476 . - med sats inledd af at el. thät. iohannes osto af guþi: at alle unska oc bidhia aff gudhi, at lhan matte fara til sin gudh Ansg 255 . \" jak ösker at thz sighis af thik \" Ber 28 . ib 116 . \" jak yrke (för yske) at i thigdhin \" MP 2: 254 . the . . . oste at jocherran ware then stad man kunne han ey fanga RK 1: 4309 . \" jak vnste thz han (salen) ware myn \" ib 3539 . \" tha ondskade konungen . .. at isen skulle sa starker wära at han kunne hanom til selan bära \" ib 2: 8656 . \" jak oste . . . at gudh skule ey wita mina synde \" Ber 227 . - önska, tillönska; utbedja. med dat. coh ack. hwilkin tima romara wilia nokrom lmanne mäst loff gifua ella äru yskia Bil 368 . \" önste han honum alzkons rikedom \" MB 1: 215 . \" hwilken man som wäl wil signa sin wardhmath, oc ynskia honum got aff gudhi \" ib 258 . \" at yskia tik aff gudhi allan then faghnath som mik gudh hawer han wil honum äldra söne \" MB 1: (Cod. B) 547 . at han wil honum yskia the wärdhning som äldre brodh er hörde til rätta ib. \" o kwnne thu thz wetha oc wndhersta, huru hetelika the thik thz unska, at thu . . . ingaledis röris äller giffwis widh dröffwilsenna böliom \" Su 135 . \" alla släkter skulo önskia sik tholkin framgang som thu skalt fa oc thiin äät \" MB 1: 177 . moyses . . . astundadhe oc wnste sik thz han ey saa människor öndzska sik dödhen oc skulu han ey fynna MB 2: 346 . Su 408 . - abs. önska; utbedja sig. swa ynskar än marghe män MB 1: 414 . \" at thom gek alt til lhanda, äpter thy the sielfue unskadho \" Ansg 195 . tik skal wardha som thu siälffwir önskar (sicut dixisti) MB 2: 253 . - utbedja det som är önskvärdt el. godt, nedkalla lycka el. välsignilse. wil han iämsköt giwa honum sina wälsignilse, oc önsker aff gudhi för än han döör MB 1: 212 . \" mon han tha giwa thik sina wälsignilse, oc önsker aff gudhi \" ib 213 . - part. pres. i gerundiv användning: som är att önska, önskvärd, eftersträfvansvärd. öskiande (optanda) är then krankdombir som thrifs af cristi dygdh Bo 107 . öskiande är at godhe män hafwin fridh Ber 116 .- med dat. thz ware mik nw önskande (optabile) Su 49 . - part. pret. önskad, efte rlängtad, väntad (i förbindelse med prep. af närmande sig bet. utbredd). hans önskande (för önskade; optata) närwarilse Su 213 . tha fruktenna time komber faller swa mykyt borth aff flästom träm oc qwistom, at ey (för ey et?) aff tusand athebliffwande komber til fulkomnat oc ondskan sötma (ut millesima pars vix manere cognascatur) ib 147 . han war aff gwdi önsther MD 433 . ","2) adoptera, upptaga. hester mardochei brodherdotter, som han haffde sik til dottir önskat (adoptaverit) MB 2: 183 ."],"f":["öskia Bir 2: 81 ; Ber 116 ; -ande ib; Bo 107 . ","ynskia MB 1: 91, 258 . ","önskia ib 177 ; Bir 3: 325 . ","önska LfK 118 ; ","-ande Su 49 . ","öndzska MB 2: 346 . ","unska Su 135 ; Ansg 255 . ","vnska MB 1: 414 . ","onska RK 2: 7182 ; Su 184 . ","yskir Bil 360 ; KL 173 ; MB 1: (Cod B) 547 . ysker ib öskir Bir 2: 80, 81 ; Ber 279 . ","ösker ib 28 . ","öxke ib 50 . " yrke (för yske) " MP 2: 254 . ","önsker MB 1: 212, 213, 214 . ","önskiär ib 212 . ","ynskar ib 414 . ","önskar ib 2: 253 . ","wnskar Lg 3: 139 . ","onskar LfK 58 . ","onzskar ib 49 . ","ösk Ber 122 . impf. vste Bil 111, 929 ; Lg 804 . ","wste Bil 268 . ","oste Bu 13 ; Ber 227 . ","öste MD 76 . ","öxste Fl 804 . ","vnste RK 1: 3539 . ","wnste MB 1: 446 . ","önste MB 1: 215 ; Lg 929 . ","önzskade Su 204, 212 . ","ondskade RK 2: l8656. pl. vnsto MB 1: 401 . ","loste RK 1: 4309 . ","unskadho Ansg 195 . part. ","önsther MD 433 . ","önskader: -ande (för -ade) Su 213 . ","onskader: -adan ib 147 . ","öxkt ib 408 . ","wnst Al 2029 . ","vnskat Bir 1: 58 . ","önskat MB 2: 183 . ","öndzskat Su 276 . refl. "]},{"a":"yskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["önskan. \" inghen kan honom wärre giffwa vtan onsko thz han skal länge lifwa \" MD (S) 308 (jfr 312). Jfr usk. "],"f":["onska )","yskio byr","önsko bör )"]},{"a":"yskian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["önskan. sagde thu tik wara j thy sacramento, ey j liknilse, wtan likamlika, ey j önzskan äller tankom, wtan fullelika mz lekamlike närwarilse Su 267 . hwilkin är . . . thän j tässom stakkotta timanom kan faa huat han wil oc begärar mz önzskan oc wtan alt ärffuode ib 362 . hwru han mz gudelike vnskan wälsignadhe them som äptir kommande waro MB 2: 61 ."],"f":["önzskan . ","vnskan )"]},{"a":"yslinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["usling, nedrig menniska. ther giorde then yslingh twarth aa moth alth thz jomfru maria honum sighia loth RK 1: (sfgn) s. 176 ."],"f":[]},{"a":"ysop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["isop, hyssopus officinalis Lin.; äfven dekokt på isop. \" asperges me domine ysopo . . . som tydher a wart mal. stenk mik herra mz ysop \" Bil 460 . \" ysopus esop \" LB 6: 284 . \" foro hosto oc brysst wärk scal man taka llikrisse oc biug ysop fc fiker alt lika mykit siwdhe thz alth saman j skärt ööl ellir j watn oc drikke thz warmt \" ib 1: 97 . \" ysop er godh for mykin hesa, han er och godh thom som spynan er niderfallen aff hwfwdh werk, och for hosto, siwdher man ysop medh tor fikon och honag och dricker, tz duger mykyth for hostho oc siwka lwngo, ysop er godh for hese, om man valkar honum millan sina goma \" ib 7: 163 . \" siwd ysop i ätiko, twa tenderna ther med, thz borttagher werkin \" ib 214 . ysop dygdh ib 8: 43 . \" ysop är got för anökin hesa . . . ysop är god för heso om man valker honom mellan sina gomer \" ib. \" drikker man ysop thz doger för spolorma thil al thessen duger hon stampat mz honnog drikker man ysop mz vin thz duger för hiertaröter ther kranka äre oc al skadeghen byld ther för innan är hon god \" ib 44 . \" lib 2: 31, 7: 27, 30, 10: s. \""],"f":["esop )"]},{"a":"ysop","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. (ovisst genus) isop (Hysopus officinalis). Tw vttandir (utsträckt) oppa korssena drak ätichio blandha mädh mirra oc ysopo SkrtUppb 185 . Jsopus . . . jsop oc stenkil aff ysop GU C 20 (hand 2) 46."],"f":[]},{"a":"ysta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ysta, ysta sig. miölk som ystat loc sammanlopin er i mangan LB 7: 242 ."],"f":[]},{"a":"ystadh","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se istaþ."],"f":[]},{"a":"ystadhogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se istadhugher."],"f":[]},{"a":"ysten","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["som innehåller st, som har ystat sig. Item giffs ther aff medh tuä dracme ysten wasle PMSkr 625 ."],"f":[]},{"a":"yster","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. (ost)vassla? Tak ysther en dell oc tre dela ysop oc blanda saman PMSkr 236 ."],"f":[]},{"a":"ystevatle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (ost)vassla. tak . . . sal alkali smälth j enne mark yste wathla PMSkr 394 ."],"f":[]},{"a":"ystir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ister."],"f":[]},{"a":"ystkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostkar, ostform. \" likowäl skwlw nokor twngh tingh äller stena lägias pa osthen som är j ystkareno \" PMSkr 245 ."],"f":[]},{"a":"ystning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ostning. j ystningenne PMSkr 245 . Thy hologher blifwer osthen nar han ey krammas wäl j ysthningenne ib 246 ."],"f":[]},{"a":"ystoria","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se historia."],"f":[]},{"a":"ysäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka, nöd, lidande. Calamitas ysäldh, Calamitare vslan gora GU C 20 s. 66 . Erumpna ysäld fatighdomer ok vedermöda ib 229 . Sannelica wm them kommom wi til wara ysäldh widherkänno . . . swa myklo meer nakor wnderstar sina eghna ysäld ok fulhet SkrtUppb 80 . (Adam) sattis i thässin ysäldinna daal ltil at yrkia jordhenna ib 113 . Christus hafdhe thwänne arf, et af modherne, ok thät war ärfwdhzens ok ysäldinne ib 124 . then osigherlighe kärleeken . . . giordhe honum alskons pino ok ysell vndherdanoghan ok lydughan ib 371, SvB 269 . \" j wärldena tranga osald ok ginwärdo \" MP 4: 12 . \" thätta vsla lifuit i hwilko wi bindoms mädh swa margallighe qwal oc ysäl \" Hel män 105 . Hwi sculu the lidha swa manga handha pynor ok ysälder SvKyrkobr 213 . Oc nar aboten saa tolka ysäldh j them JMPs 401. Han skulle oc tänkia ffämptyio oc hunradha wärldenes syndher, oc swa mangha theres pynor oc ysäldher ib 411. grfuin är myrka häluitis myrklikhet i hulka the sculu falla liuande thar i äwärdhelike usäl MPFr (ANF 39) 229 . \" lj thänna ysäld ok armodh \" SpV 289 . All werldzlikin tienisth är ysäldh armdhom PMSkr 691 (senare avskrift). (Han kan ej) vnkoma dödhin oc thässa ysäld hanom aligger Prosadikter (Barl) 24 . - Om ordet ysäld A. Noreen, Altschw. Grammatik § 65: 9; A. Kock, Umlaut und Brechung, s. l68 f.; N. Hänninger, Fornskånsk ljudutveckling, s. l71 f.; J. Brøndum-Nielsen i APhS 2. s. 164 (Studier og Tydninger, 1951, s. 109)."],"f":[]},{"a":"ysäld","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) olycka. \" mik til ysäld com thu nokon tima til marsliiam \" Lg 269 . \" thz var ysäldinna daghir oc dözsins daghir (dies calamitatis et mortis) \" Bo 222 . ","2) uselhet, elände, nöd, vedermöda. hwar hafwer hört mera vsald (miseria) en mina Bil 475 . \" han (ɔ: tessea hems dödher) endhar alla vseld \" ib 477 . \" prädicaþe for hanom . . . huru dighar ysäld (är) ii väruldene (de miseria præsentis vitæ plura commenorans) \" Bu 171 . \" nödh oc wsäld (Cod. B väsald 536) \" MB 1: 102 . \" greth ihesus christus vara ysald til hulka vi föddoms \" MP 1: 247 . barnit -som födhis böria af grath tarane äru ysaldinna vitnara ey talar barnit än, än tho spa thz af sinne yaald ib. \" mannin . . . liuir lithin thima oc vpfyllis mz mykle ysald ib. \" ib 2: 197 . \" häldir vil han miscunda än vi viliom frälsas af ysaldinne \" ib 1: 296 . \" scal hon lifua for vtan ända j ysaldh \" ib 162 . \" hon wtgik af thässe ysäld ok ingik i äronna liiff \" KL 359 . min siwkdombir oc ysäl är mykin ib 216 . \" pinona ok ysällenna (miseriæ) wärkia \" Bir 1: 174 . \" ther skal wara we hulkit som aldre skal ändas ysald lhulkin som aldre skal minskas \" ib 198 . \" warkunna . . . ware ysäld ok nödh \" ib 223 . \" skodha wara ysäld ok wars krops ängxla ib. at thw vardhe vsol oc sorgfull för än ysäldin kombir (ut ante miserias fias misera) \" ib 2: 78 . nichanor . . . stiälandis rymde, oc ensamen kom ltil anthiochyam j högxsta ysäldh oc armodh MB 2: 305 . lidha dröfwilsse och wsaldh Lg 3: 142 . \" for än jak skal ga til ysällinna (miseriæ) och myrkianna land \" Ber 95 . Bo 11, 89, 165 . Bir 1: 73, 197, 2: 26, 153, 287 . 3: 73, 110, 384 4: (Dikt) 230. 231, 232. Al 7097, 7252, 7316 . MB 1: 126, 2: 101, 269, 296, 307 . Su 418 . Lg 3: 152 . - pl. thu skodhir alla manna ysäldir (miserias) Bir 3: 49 . thola thungasta oc största skadha ok daghlica ysäldir (misterias diutgurnas; motsvarande ställe 3: 348 har ysäld) ib 4: 307 . \" huat ey owir gaar thenna ysäld alla ysäldhir i tässe wärld \" Su 240 . ib 49 . - Jfr osäld, väsald."],"f":["ysäl KL 216 ; Bir 4: (Dikt) 230, 232, MP 2: 197 . ysäll (frf. vok. i änd.): ysällinne Bir 4: (Dikt) 231; ysällinna Ber 95 ; ysällenna Bib 1: 174. yseld Su 118 . ","ysald MP 1: 247 (på tre st.); Bir 1: 198 ; ","-inna MP 1: 247 ; Bir 3: 110 ; ","-inne MP 1: 296 . ","ysaldh ib 1623 . ","wsald MB 1: 102 . vsäll (frf. vok. i änd.): vsällina Bir 4: (Dikt) 230. vseld Bil 477 . ","-vsald . ","vsald ib 475 . ","wsaldh Lg 3: 142 . ","wssal ib 152 . -ir),"]},{"a":"ysäldhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["olycka, nöd, elände. Oc mildaste frälare, minz tik haffua takit wara ysälhedz wanskilse fför mina salughet SvB 20 . O millaste ihesu christe vär mik fra hälwitis ysaldhet ib 521. for margfallogha ysalhet skuld SpV 271 . Medh hwat hogxsins dröffwilsom ok ysalthet the fawidzska jomfrunar komma framfarande ib 271 . j blandh thänna wärldinna wsaldhet ib 356 . ib 210, 278, 313, 362, l403, 451, 459, 494, 556, 583, 589 (wsalhet ib 90, 356, 475, 477, 482) . Jfr uselhet (bör vara usalhet)."],"f":[]},{"a":"yta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ytarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. ytterst, se ytre."],"f":[]},{"a":"ytergardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yttre gård. Samma dach vort Jon Lijdorms tregard eller ytergardh Mattis Lutke tilmetin aff stadzsins sylsätiara STb 3: 327 (1497). Kanske fel för yrtegardh trädgård?"],"f":[]},{"a":"yterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["A) pos. eg. långt ute, i ytterkanten. ","1) ytterligen ytterligae, vidare; närmare. om thenne len haffwe wij swa bestelt, at nw pa lögerdagh scal almennens tingh holdes och yterliga met lensmennense almogenom kwngiort, at the skule haffue then skat . . . reda FM 495 ( 1510) . \" som wij formoge idert herredöme vel haffuer besport och thenne breffuisare yterligare om lthe och alle andre ärende idert herredöme kan mwnneligen vnderuisa \" ib 496 . \" skodha them . . . framledhis i thera gerningom. thy at thz är faghirt oc hugnelkikt. ok vilt thu thz ytterlica vita, tha läs ewangelium \" Bo 142 . ","2) i full utsträkning, i fullt mått, fulleligen, rikligen, i hög grad, mycket. at var herra han gör ok gifwir reuelaciones oc hugnahd smam oc smamok ekke swa fullelica älla swa ytterlica som astundanin bedhis Bo 19 . \" wi skulom idhe yterhliga oc wäl atirlöna \" MB 2: 251 . \" at hon gat swa yterlika standith j gudehelike skudhan oc innelike bön \" Lg 3: 502 . \" han . . . läät thom bidia . . . at the skuldo badhe ther til hjälpa, oc lata sik ther um wardha, sua yterlika som han thom tiltrodhe, at christendomen . . . ökas oc stadfästas i allom landom \" Ansg 255 . \" oss laag aldir swa yterlige match oppa at tagha vaare ärende alwarlige fore, som thet nw gör \" BSH 5: 391 ( 1510) .","3) mycket, synerligen, vidare. \" haffuer jac ey ytherliga tenkt ther oppa \" RK 2: 8248 . ","4) utförligt, omständligt. at iak swa yterlika scriffwa wil Al 6541 . ib 6043 . ","5) noggrant, grundligt. \" vilt thu ytterlica tala af thässo ärindeno (bene hoc negotium ruminare) \" Bo 80 . - noggrant, noga, tydligt, väl. engin weth hans kynne swa ytirlika (wail) som thu ST 354 . thy at jak [ey] nakot siin j alla mina liffs dagha swa ytherlika (evidenter) märkte ällir skötte oforwarliga dödzsins jämerlika skadha som nw j tässe stund Su 250 . - tydligt, bestämdt, uttryckligen. al the werlzliken thing, som her i werldinne hanteras eller göras, the ära glömskeliken ok framdeles i werldinne omynneliken, wtan the waren meth gotha manna brewa och inscigha bewisning ytrolika wttryght ok forwarath SD NS 2: 228 ( 1409) . \" at han will witia then galna mannin, som swa yterlika hafdhe hans nampn oc wärdhughet vppinbarat \" Lg 3: 226 . ","6) noggrant, samvetsgrant, omsorgsfullt, redligen. ther thiänte santa genouepha mykit yterlica sinom brudgumma iheu christo Lg 3: 244 . \" äpte thz hon hafdhe yterlika thiänt gudhi \" ib 259 . \" veliendes vara redebogne nath och dag, swa yterlighe her effter som hertill, vogha halsen for eder och swergiss riche \" BSH 5: 342 ( 1509) ; möjl. att föra till 1. B) komp. ","1) ytterligare, vidare. haffwi förwerkat alth thz han ägher . . . oc läggis j järnen näffzandis ytherlikaren äffther konwngsens skönyan PM 32 . ","2) i rikare mått, i högre grad, mera, ytterligare. at tholikom iärteknom skodadhom, skulde gudh ytherlikaren (amplius) fästas j thera hiärtom Bir 4: 78 . \" thz thu haffwer länge öndzskat oc bedz j thinom bönom, thz haffwer thu nw fangit yterlikare än thu beddis \" Su 276 . thäs ytherligare (tanto magis) wppinbara thu os thina owirgangandis godhet ib 331 . \" gärningen röre ytherlikare (plus moveat) mannen til huat hälzst som görande är, än ensam ordhin \" ib 366 . \" them hälga anda täkkes i thz nämsta sökia the hälga kirkio . . . ytherlikare än want är \" Lg 3: 431 . ib 53 . Bir 5: 22 . \" är tilbörlikit mykyt ytherlikare, at wnsätia oc hiälpa siälenne \" Lg 3: 416 . ","3) utförligare. \" är her . . . all thera färdh ytherlekare wtskriffwat än thz som wi för aff them hafdom \" Lg 435 . ","4) tydligen, bättre. \" at j yther-¬ lighare (manifestius) skulen förstaa hwadh wi säghiom \" MB 2: 203 . \" oppa thz at han thz täsytherlikare wetha oc see wille \" Lg 3: 599 ."],"f":["ytter- . ","-lik (i rimsl.) Al 6043 . -liga. -lighe. -lige. -leka. komp. -are. -aren), "]},{"a":"yterlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" A) pos. 1) vidare, närmare. Ok nu män thet är sua yterlika wrdeelt ransakhat sanninden funnen SD 8: 196 ( 1362) . huilkit . . . Oleff . . . loffuede at holle for alt radit swa yterle her epter som her til STb 2: 387 ( 1489) . ","2) fullt, i full utsträckning, rikligen. som jak yterlica tro til thöm ok iak vnderstaar at the gerna vitha ok göra forescrepnom barnom til nytto SD NS 3: 287 (1417). at hustru Elin hade Mickel spennere yterliga fornögdt wel ltil tacka STb 2: 401 (1489), jfr s. 635. 3) noggrant, grundligen. haffwom wij nw impnit, yterlica oc grannelighe then samma doom ranzakat SD NS 2: 674 (nr 1756, 1413 avskr.). Tha wii thetta erinde fore oss i rätta tagith hadum thet yterliga at randzsaka . . . NMU 1: 146 ( 1488) . B) komp. 1) vidare, ytterligare. Ythirlikare walde gudh mandom taka aff iomfru maria for henna ödmiukt, än för henna iomfrudom Hel män 113 . Och wet thenne breffuisere yderligare om al ärende ider wnderuise GPM 2: 60 ( 1501) .","2) mera, i högre grad,. oc är gudh thäs yterlikare rädhande . . . at han ey bradhelika pinar oc hempnir Hel män 112 . thy bör mannenom lydha gudhi ytherlikare än manne ib 115 ."],"f":["-likare )"]},{"a":"yterliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" ( adj. A) pos. lsynnerlig, stor, särskild. En annar carinalir . . . sancti Jeronimi yterlikin älskare Hel män 229 . j bland annor ytherlikin tingh (inter alia) Mecht 111 . iak . . badh ok manadhe honum openbare ok ytherlikt Arvstv 51 (1461). Oc eptir thet iak ey kan förma göra eder nade sua ytherlig umsettning för min siukdom skull HSH 13: 51 (H. Brask, 1524?). B) komp. fore mera varilssa skuld ok yterlikane röönd SD 8: 195 ( 1362) . C) superl. utförlig, noggrann. vnderuiste them ther vtinnan thet yterligeste ther wii kunno BSH 4: l9 (1471). Ok lofua wii . . . them i alla matto behielpughe wara effter waro ytterligeste formago i theras räth Rydberg Tr 3: 432 ( 1494) . \" oc forware hans nades slot oc stadt thet yterligeste oc troligeste ther wij kunne STb 5: 321 (1521?). \""],"f":[]},{"a":"yterliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" A) pos. ","1) yttre? frian sik göra fran alt ytherlikikit hindir Su 258 . ","2) stor, synnerlig. \" thetta sacramentum, wptändandis andelikin hita, är en födha oc ytherlikit ämpne til gudhelikx kärlekx eld (igni divini amoris immensum præstat fometum) \" Su 266 . B) komp. större, mera. them skal . . . tha skipas ytherlikare widherqwekilse än annantidh Bir 5: 43 . C) superl. vidsträckast, störst. thät yterlikasta, i största (möjliga) utsträckning, i vidsträckaste mån. kan örligh ällir fiänhda til stötta, tha skulu judhane them til lhiälp oc styrk wara. oc komma mz troligha hiärta thz ytherligasta oc snarasta the kunno (auxilium feret gens Judæorum, prout tempus dictaverit, corde pleno) MB 2: 242 ."],"f":["-lig . ","-likit Su 258, 266 . komp. -are. superl. -aster), "]},{"a":"ytermer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["o. adv. komp. lL. A) adj. 1) längre ut, längre bort (belägen). the ytermer sikavarpeno vtan vidh prestgardh RP 2: 102 ( 1386) ; Jfr ivir mer. B) adj. 2) yttre (i motsats till inre). wil han ey them thyngia mädh thässom ytthermer (exteriobus) gärningomen SkrtUppb 62 . the ärw swa bort draghne aff thässom ytthermer thingomen (ab istis exteriobus) ib 65 . ytthermer vmgangan liknas ey idhkeligast widh the indre ib 66 . \" ytermer oc innermer sinne \" ib 168, 170 . \" j allom thinom indhemer oc ytermeer likamlikom lsinnom \" ib 173 . thiin ytermeer sin ib 173 . Fäm äru menniskianna ytirme(r) sinne ib 191 . \" mädh sinom v ytirme sinnom \" ib 191 . Mädh sinom jnnermer sinnom tha synda människian j thy ath hon ekthe göme sin ytermer sin som är synen oc hörslin etcʳᵃ ib 194 . aff them . . . hwghswalilsom oc styrk som the haffwa hafft j sinom jnnermer oc lythermer sinnom oc skäl lib 340. ey war nokor hwgnadhir j hans ytherme(r) sinnom ib 341, 3) ytterligare. lata wi . . . Arnald . . . ok hans arwa . . . qwitta ok lösa for alle lytermer kräffning NMU 1: 106 ( 1428) . B) adv. ytterligare, vidare. som ytermeer röris här effter j nästa thio punctomen SkrtUppb 364 . Oc än itemer betalada for:de Niels i Nordankiil thv faat iärn i sänga raan hustrv Margitte Iönsa hustrv Vm Fornm Årsskr 3: 92 ( 1482) . \" kännis jak ii thenna sama brefue ytemeer en för at . . . \" SD 8: 178 ( 1362) . \" the äre ythermeer forplictoth viidh sin edh Arvstv 48 (1461). tha hadhe iak ey tänkt ath skotet thät ythermeer \" ib 49 . (Han skall) jngen ytermera kost göre STb 2: 340 ( 1489) ."],"f":["ytermer )"]},{"a":"ytermer","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. komp. ","e":[" L. A) adv. ","1) längre ut, längre bort, vidare. föra the (skatungarne) sik smam ok smam owir redhran äptir modherinne ther äptir flygha the yttermeer (ullerius) äptir sinne makt hofwdzsins limi ok allan klärdomin ib 2: 243 . ","2) ytterligare, yttermera, vidare. sungo the ok sagdho. confitemini domino . .. yttermeer sagdho the. nw hawir gudh sänt sino folke atir lösaren Bo 7 . saghde thjän sami presten . . . at han saa visselika hälghra manna skipilse ok säloghet. ok saghe ytermer. at sancta birgittya är mykit hördh mz gudhi KL 320 . Bo 69 . MB 2: 8 . \" nw spör iak ämuäl ytermeer af thik sigh mik hulkin vilia hon hawier nw j them punctenom \" Bir 1: 49 . \" nar the samma qvinnan fik yttemer höra at then skaparin tok mandom aff jomfru \" ib 3: 129 . \" for allom thöm ther kunno ythermer vppa tala \" BYH 1: 242 ( 1434) . ","3) senare, efteråt, sist, i sista rummet. nar the gingo in ij mönstrit köpto the twa turtil dufwo. älla twa dwo vnga. at iomfrun skulde them for han offra. som for annan fatikan pilt. ok for thy at the varo alra fatikast. är väl sanno likt at thz varao dwfwo vnga. thy at the gälla mindra oc äru bätre finna. ok thy nampnas the ytter meer (in ulimo loco) i lästinne Bo 6 .","4) i större utsträckning, i vidsträcktare mån, i högre grad, mera. the halda ytermeer manna sidhwwänio, än gudz budhordh MB 1: 443 . \" thz skal vtan alt iäf i gudz rike vardha ytermer atirfullat. än vi kunnom hopas \" Ber 249 . Lg 3: 719 . \" for þän skuld at wi hawm naþer gyort, þa skal þet ängen vndrä, at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). oppt thz at hon aff allom godhom människiom ower alt landet täsythermer wordhe hedhrat Lg 3: 716 . ää thäs wiselikare thu flyyr thänna fanytlikhetena . . . swa myklo meer skal badhe gudhi ok manom thäkkias thina gärninga . . . ok thäs ytermer skal thz koma them til nyt ok froma som ther skulu a liita Ber 261 . \" swa mykit som hwar en här lifwande menar sik hanom likna . . . swa myklo ytermer faar han liknas ok nalkas hans äro i hymerike \" ib 260 . wiliom wi at hon (klosterregeln) swa haaldis som hon staar ther swa mykith ytirmeerr at hon är samansat een deels aff sancti bernardi reghlo oc noghat aff sancti saluatoris reghlo VKR 55 . ","5) mera, fullständigare, utförligare. hans ödhmiukt. af hulke här näst skal nu yttermeer sighias (de qua plenius infra proxime dicemus) Bo 28 ; \" jfr B. \"","6) tydligare, uttryckligare. \" hwat kunne han yttermeer oppinbara (för ok oppinbarare?) sighia af sinom dödh (quid . . . de morte sua poterat expressius dicere?) \" Bo 163 ., B) adj. ","1) ytterligae, vidare. hera thomas hafuer mik oc minne syster oc wara arfua latit lädukga oc lösa fore alle ytermer krafuo, maningh eller til talan äpter thenna dagh SD NS 1: 17 ( 1401) . \" spör thu framdelis ythermeedr (ulterius) tekn \" Bir 4: 114 . \" til andelikin hugnat oc ythermeer gudelighetz wpwäkkilse \" Lg 807 ; \" jfr 2. \"","2) mera, större, högre. \" allom i klostreno til ytirmer tilfälle at tiäna rolika sinom gudhi \" Bir 5: 112 . oss oc allo waro riche til lythermeer sämio ib 124 . til mere oc ythermeer reghlo hald gaghn oc rolikhet ib. ib 126 . \" ythermeer wällustoghet \" Lg 3: 279 . - abs. n. mera. hon hafwir nakar jnskiutilse ok frestilse . . . oc ther aff skal jak thik ytir meer sighia annat sin (quas ego indicabo tibi alia vice) Bir 3: 320 ; \" jfr A 5. han bäri thet vp aff abbatissone oc löne serdelis hwariom thera aff thy sama oc ytermeer scal han them aff clostirsins ey gifua \" VKR 32 . Bir 5: 115 . Jfr utarmer, utmer."],"f":["ytarmer VML LII Ä 19: pr. ytär mer ib i var. ytermeer MELL Kg 3: 1; KL 320 ; Bir 1: 49 ; MB 1: 443 ; VKR 32 . ","ythermeer Bir 4: 114, 5: 124, 126 ; Lg 807, 3: 279 . ","ytirmeer VKR 55 . ytir meer Bir 3: 320 . ","yttermer ib 129 . ","yttermeer Bo 7, 28, 163 . ytter meer ib 6 . ","yttärmeer Bir 1: 299 . ","yttirmeer Bo 69 ; Bir 2: 243 . ","ytarme MELL Kg 3: 1 i var.),"]},{"a":"ytermere","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. ","e":[" L. (VML II Ä 19: pr. i var; StadsL. Add. A) ","1) ytterligare, vidare. \" jak . . . later han oc hans arfua . . . quitta fore alla ytermere krafuo lmaning älla tiltalan \" BYH 1: 193 ( 1384) . ib 194 ( 1385) . ther offuer schal han jngen yter mera mesther kost göra SO 103 . ib 80 . \" wtan alla ythermera ranzakan \" Lg 399 . ","n. adv. mera, större. \" til thes mer wisso, ytermera stadfästilsse oc högre bewisning stodho fornempde thörgils oc hans hustru ingeburg a sammo thnge oc bedis godha mannä incigle medh minoincigle til witnesbyrd foe thetta breff \" SD NS 1: 15 (1401, nyare afskr.); jfr 1. til lytermere visso at saa i sannind är . . . lata vi vitherlica hängia wor insegle nedanfor thetta brefff BSH 4: 283 ( 1501) . \" epter monge huffwud oc synne ytermera nyttighet oc bestand betracte oc offuerwege kwne är en blat persone \" FM 463 (1510); kanske snarast att fatta ss. n. adv. i bem. 7. -- ","1) ytterligae, vidare, längre (i rummet). naar thu haffwir fördriffwit canaeum. sidhan maghen i ythermera fram gaa j landen (ultra procedere) MB 2: 47 . ","2) ytterligare, yttermera, vidare. jwdhannas speyara . . . sagdo ythermere, herran gud haffwir thz landit giffwit j wara händir MB 2: 7 . \" scriffwä i ytermäre ath eder höfuitzman . . . haffuer . . . formanet almwgen i calmarna län ath skolä vtgöre theris skath \" HSH 19: 80 ( 1505) . ","3) ytterligae, mera, än en gång, å nyo. skal liak ey här äpther til läggia idher ythermera frälsandis (non addam, ut ultra vos leberem) MB 2:: 104 . \" ath fangen ey ythermera slipper \" PM 35 .","4) vidare, mera; någonsin. wi sätiom .. . aldre wara wan til nakra liiffshiälp ytermere Al 6105 . \" saa at thee skaden fongit haffua aldrig ytermere her effter vpresa kunne \" BSH 4: 282 ( 1501) . ","5) i större utsträckning, i högre grad, mera. skal winith ther aff fitma ällir gödhas oc thäs ythermeere warda söth (eo amplius dulceset) Bir 4: 6 . \" all hans akt war huargens ythermera än til mandom oc riddherskapt \" MD 449 .","6) utförligare, närmare. \" wij hafwe fred med the rytzer, som i skole ytermere faa at höre, när gud föger, i komen op \" BSH 5: 391 ( 1510) . wil jac . . . latha her äpter förstanda ytherera swenska manna wanda än fär är j bokena giorth RK 1: (Ny början af Gamla Kr.) s. 165 ; jfr 7. ","7) mera, noggrannare, grundligare. vppa thz ath baadhe thetta oc alle reglona puncta thes ytermere rättins bätrins oc haaldins Bir 5: 137 . - mera, klarare, tydligare. ioachim, hwilkin wärdogher war at haffwa swa ärlika oc höghelika dotter i jordherike, hwilka han nw seer oc skodhar j himerike, mz enne owergangande clarhetz fäghrindh, ythermeera än ande hälge forfädher Lg 3: 44 ."],"f":["-mera . ","-meera . ","-mere . ","-meere . -märe. obl. kas. m.,"]},{"a":"ytermere","b":["ab","av"],"c":"adj. adv.","d":"adj. och adv. ","e":["komp. L. A) adj. ytterligare, vidare. för ty lather iak hanom oc hans arffuom leduga oc lsöa . .. för alla lytermera maning SD 10: 131 ( 1372) . Til ytermere wisso oc witnisburd JämtlDipl 225 ( 1431) . \" til yträmerä wissä oc bäträ skäl \" ib 236 ( 1437) . \" til lythermere visso Arvstv 101 (1461). til thes breffs ytormere forwarilse HLG 1: 114 (1473). Effther thi at han ey ydermere skäl oc bewisning ther vpa haffdhe \" NMU 1: 138 ( 1476) . Tess til ydermere wisso och bätre forwaringh GPM 2: 53 ( 1495) . Til huilkens breffs staffestilse oc ytermere bewisning Småst på Fsv 2: 168 ( 1448) . met ötther mere wiissa DN 14: 201 (1513). B) adv. ytterligare, mera, närmare. thet hon skulde ihtermere vare hanom thes throner ATb 24 ( 1454) . ydermere än han nw forseedh är GPM 2: 92 ( 1499) . för alth then zacke och tiltal Bertil . . . hade honum tillakt och wppa sakt j Lubeke om sine hustrv ok nw ytremre honum wppa scriffuit STb 4: 229 (1511). Ider är wel witterligt . .. som i oc itermere fortelie i then scrept HSH 18: 171 (1497?). skal och ey k. l[hans] ämbitzmän eller lnogra andra ytermera bekymbra sig medh nogodh strandh wrak en som lagfen vtuiser G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 65. honom dräpir han än ythermera . . . thet är ythermera wndhrande ok sörghiande SpV 459 . Ythermera sagdhe jomffru Maria JMPs 487. ib 464. Ythermera sporde wor herre . . . Ythermera samma dagh kom fore wor kera herre STb 4: 131 (1506)."],"f":[]},{"a":"yterst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" , se under ytre."],"f":[]},{"a":"ytighia manaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ytra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se forytra."],"f":[]},{"a":"ytra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forytra."],"f":[]},{"a":"ytre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" superl. L. A) komp. yttre, utvärtes. tho likowäl brändho the ytra spenana af barnomen SpV 164 . \" lmitt godz i Hargstadum uthan the ytro qwarnena \" SD 8: 530 (1364, avskrift) . \" öffra gaard oc ytra medh alla lsina tilliggilse \" JämtlDipl 301 ( 1449) . \" än thog at thän war ytreman (is qui foris est nsoter homo), han giffwer swiktena ällir flyktena, them indhra mannenom sik opnyande ok förbätrande \" SpV 399 . B) superl. 1) ytterst, längst ut befintlig. wulgariter ythersthe punkther GU C 20 (hand 29 s. 33. Östre gaflen skal twa dör hafwa i ytarste hwalfuomen Hollman Bir Extr s. l233. l2) ytterst, sist (om tid el. ordningsföljd). jac är nw kommen tiill lmyn ytersta tiid Troj 98 . Säth thy thik i thinom thankom i ytthersta stadhin SkrtUppb 36 . \" helan päningh loc halfuan oc alla the ther j millan ärw swa wäl then första som then ytersta \" JämtlDipl 230 ( 1435) . Jac är alpha oc o, förste oc ytarste JMÖ 154 . - gudz ythersta stranga doom JMPs 575. ltil hänna yttarsta döz dagh Nio kap. ur Bir 23 . \" j hans jtersta dödz thima \" Mecht 267 . Tha hon la i sin ytersta tima SvKyrkobr 53 (3 ggr). at ytersta mins lifs afganger SvB 361 . \" j them ythersta opstandilsenna natvardh \" SpV 299 . på Jacob Benctssons wegna som tha lagh i sina ytersta sottasängh SJ 71 ( 1481) . hielp mik nw ok ki min iterstha tima Saml 6: l166. lhii syn itarsta tyth JTb 68 ( 1475) . \" i sin ytersta tiidh Uppl Lamansdomb. 85 (1493). - (på sitt) yttersta, (på sin) dödsdag. at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin äpther min dödha \" SD NS 2: 170 (nr 1143, 1490+). Framledhis vppa thet ytersta warom wij oc ther offuer ib 2: 811 ( 1414) . \" mith testament oc ytarsta wilia . . . nw i min ytersta thima \" ib 3: 536 ( 1420) . thette her forscriffne är myn yterstw wilia SJ 1: 326 ( 1465) . medhen han mich nw j sith yterste bedit och befalet haffue GPM 2: 83 ( 1488) . som tiwffuen til stode j sitt yterstaa på stigen STb 2: 502 (1490). Tola war bekendh j sin ytherstä at . . . Svartb 556 ( 1504) . \" siäldhen pa theres yterste fa the theres reedo och then helgie kirkios sacrament \" ib 556 ( 1504) . \" han schulle halffdelin giffue j Gudz ere epter hans yterste beger STb 3: 258 (1495). - wppa ytthersta domadagh \" Mecht 78 . \" vm ytarsta domen \" ib 99 . - the hälgha ytersta olning (dvs. sista smörjelsen) SvB 361 . - at ytersta senast. swa at thättä godz oc bygning scal lKarle lofrit oc frälst standa honum in at fara nu vm fastegang, som komber, at yterstä vm askoordhensdagh FMu 1: l382 (1381). ","3) ytterst, så långt som möjligt. alth skal göras j härenom skiikelika oc oförsymelika som ytersta athwakth wthkräffwer PMSkr 138 . \" the försynen skal göras ey mädh lösheth, wthan häller lmädh ytersta athwakth \" ib 144 . \" tha göra the sina ytersta mandoms gerningh \" ib 144 . äpter theres ytersta macht C. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. l70. epter then yterste makt och . . . wärgie, som ther kan astadh kommes GPM 2: 69 ( 1511) . hulkit han effter yterste profiit pa [selskapsins] gagn selie skall STb 5: 311 ( 1520) . iach giordhe tem alt got thet yterste jach kunde FMU 5: 24 ( 1481) . \" for thy jach wil clostreno thz ey forstykkia j thz ytersta \" MB 1: 588 (1430-50). - n. adv.","1) ytterst, längst ut, eet ängefyäl . . . liggiendes j for:de Bonstade bolstad vterst j hörnedt westernor GPM 2: 432 ( 1492) .","2) så långt som möjligt, i högsta grad. manadhe iak honom som iak aldra ytherst kunne Arfstv 46 ( 1461) .","3) sist, i slutet. til thenne dagh . . fintz alt saman ytherst j neste boken STb 5: 1 (1514). til ytersth j junijmanath PMSkr 304 . ythesth i augusti manadh ib 391 ."],"f":["yterster"]},{"a":"ytre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. ","e":[" L. A) komp. ","1) yttre, längre ut belägen. de vtrawærkanum in fløtæsundh SD 4: 215 (anteckning på frånsidan af urkund fr. 1331. hvilken på motsvande ställe har vtarsta werkænum). tha gawo the wäriona, som ytra mwren gömdo MV 1: 11. wardr tän ytre muren af blidho skaddr älla nidhr slaghin, tå wär jord muren tän inre adhelmuren sför stenkaste KS 86 (210, 94) . - i ortnamn, särsk. i motsats till öfre. in insulis quæ yfrahyrnungi & ytræhyrnungi appellantur SD 2: 56 ( 1288) . \" do octo marchas den. ecclesie mee superiori garn . . . ecclesie mee yttrogarn tres marchas den. \" ib 137 ( 1292) . \" conero . . . ecclesie mee parochiali øffrogræn duos solidos terre, & ecclesie ytrugren vnum solidum terre insæby \" ib 258 ( 1298) . \" pars nicholai hec est tres curie in waltholt. ytre. øfræ watholt. quernebergh \" ib 5: 618 (1346?). dimidiam marcham in øffrosyltu et duos solidos in ytro syltu ib 371 ( 1344) . \" jsraeli . . . curias meas fulghem. et ytra aby . . . committo \" ib 3: l36 ( 1311). ib 477 ( 1320) . in yttræsundby ib 4: 558 ( 1337) . \" in villa kylistum parochia ytriærna sita \" ib 16 (1327, nyare afskr.). dirochia ytreiærna sita ib 16 (1327, nyare afskr.). dimidium attongum terre in ytrugislø situatum ib 618 ( 1338) . ","lhawand yttro hälaghetina ok äru innantil tome oc ofructsami ib 158. i the yttro oc vpinbaro höghtidhis glädhis bälli ib 24 . ","3) senare. \" tha vardha . . . the människiona ytro äwe värre än the förra varo \" MP 1: 95 . B) super. ","1) ytterst, längst ut befintlig, längst aflägsnad från utgångspunkten. me partem quam habui in vtarsta werkænum infløtasundum . .. vendidisse SD 4: 215 ( 1331) . \" littera de ytærsta værkanum infløtæsundum \" ib (antecknng på frånsidan af nyssnämda urkund). sanctus bartholomeus predikadhe . . . jnnan vtarsto jndie landum Bil 214 . skalt thu . . . thik ängom foresätia. ok ey näst them yttarsta . . . vtan sätia thik i kyttarsta stadhin Bo 40 . \" j norghis konungx herradöme, hwilkin som är j nor yterst aff allom konungom (omnium requm ultimus) \" Bir 4: 3 . \" stande j chorenom ytarst aff allom \" ib 5: 52 . - i ortnamn. acta fureunt hec ytærstabrandholme apud thinganæs SD 5: 580 ( 1346) . - bildl. skalt thu göra lerleksins rike owiruälle oc bekräkta thz alt i yttarsta landamärin Bo 78 . - n. yttesta del, ytersta kant, rand. Bir 3: 427 . ","2) ytterst, sist, lägst. thz är thina högfärdz atirlön at thu scalt falla af enom diäfle ok vpa annan til thes at thu kombir til lthen ytarsta ok nidhirsta j heluite (venias ad novisinum inferni) MP 1: 258 . ","3) ytterst, sist. \" om tid el. ordningsföljd. the ato alle saman mz storom hugnadh . . . i thässo sins herra yttarsto gästa budhi \" Bo 243 . ib 183 . \" j första psalmenom är sithiane, j androm standande oc j tridhai sithiande oc swa fram aat . . . än tha ytarsta psalmen lyktas stande alla wp \" Bir 5: 18 . \" lhan do ytersta are honorij paua \" Bil 806 . \" nar konungxsins yttarste time kom \" Bir 3: 435 . \" hafdhe thu . . när warit j thera ytersta tima \" Bil 106 . \" ib l258. \" Ansg 255 . j napn ihesu christi som . . . at ytarsta tima ater comber at döma (wrdhlena) Bil 341 . \" nat thin ytirste daghir kobmir \" MP 1: 5 . ib 6 . \" j yttarsta lifsins punct \" Bir 3: 447. nu är han i ytarsta punctenom ib 2: 112 . widh sina ythersta ändadräkt MB 2: 299 . \" intil ytarsta domsins punct oc stwnd \" Su 335 . \" mith liik till grå brödra closther kom ther att liggia til then ytherste dom \" RK 3: (sista forts.) 4582 . ib 5522, 5624, 5788 . nu syntis hon manga dagha äruodha j yttarsta dödhenom (d. v. s. dödskampen) KL 356 . \" en aff vij änglom som haffde kar aff vij ytthersta plaghom (plagis novissimis) \" MB 2: 366 . ib 356 . \" jak är then förste oc yttherste (novissimus) \" ib 334 . - sist ankommen. tesse ytirsta (motsv. ställe MP 2: 49: thesse ytersto; hinovissimi) ärfuodadhe ey meer än een thima MP 1: 78 . - ytterst, till sist återstående. fär än var testament äru gulden vppa þen ytarstä pänningh SD 5: 567 ( 1346) . \" til þet är löst a ytärstä pänningh \" ib. \" iak atir löne them . .. alt ltil ytersta skärfwin ok til lytersta punctin (usque ad ultimum quadrantem et usque ad novissium punctum) \" Bir 1: 40 . - n. best. form. det sista, slutet. näst för ytersta i samme bokenne rörer för nämpdhe doctor nakra puncst som röra oppa closter folk LfK 151 . - i förbindelse med föreg. gen. el. poss. pron. (ngns) uyttersta, ista, lefnadsslut. vtinam . . . nouissima prouiderent, jak wille at the . . . theras ytersta före sagho LfK 71 . - i förbindelse med föregående pep. i och gen. el. poss. pron.: (på ngsn) ytersta, )i ngns) sista stunder el. sista dagar i lifvet, (på ngns) dödssäng. i symons ytersta SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.). som lj sith yterste sagde RK 1: (sfgn) s. l179. som laagh i sitt ytersta Lg 3: 369 . - i thät ytarsta, i el. till det sista, till slutet. älskadhe han thöm samuelica ij ändan. thz är i thz yttarsta Bo 243 . - pådet yttesta. tom människiom som liggia y teth ytersta ok skwle döö Gers ARs c 6. - at ytarsto (a), till sist, till slut, slutligen, at ytersto satte han sik allan a moth tronna owinum Bi 884. at ytärsta (ulimo) skal tha äronna konungir sighia honom . . . thin ära skal aldrigh ändas Bir 1: 319 . \" at han skulle . . . at yttarsta (ad extremum) döö a korseno \" ib 3: l473. mana jak thik at thu grat först thina synde och sidhan for thässe wärldenne syäld for thius jämcristins warkunno ok at ytärst for gudhelikin kärlek ok astundan äwärdhelika löna Ber 36 . - at thy ytarst (-o), d. s. aat thy ytarsto kastas diäfwlin nidher i hälwite wm högfärdhena Ber 110 .","4) ytterst, längst gående, så långt som möjligt gående. skulu romara them wara til hjälp oc räddhingh äpther theris ythersta förmagho (ex animo, prout eis tempus permiserit) MB 2: 242 . huilket jach altiid gerna och kärlighe forskulla wil äpter myn ytyrste formogha BSH 3: 174 ( 1466) . ib 5: 29 (1504), 60 (1505). wele wij . . . epter war yterste match göre ther then hielp till, som wij kunne swa farlöst astadh kommä HSH 18: l8 ( 1494). ib 20: 69 ( 1506) . FM 415 ( 1509) . - thät ytarsta, det yttersta, så långts som, så mycket som. ärffuoda ther wm thz ytarsta thu format, at reglan kombir til pawan Bir 4: l48. fölgh hans lifwrne ok sidhum thz ytersta thik möghelikit är Ber 260 . - i thät ytarsta, i yttersta el. högsta grad. fulle, mz sorgh oc vidhir mödho ok allom dröuilsom i thz yttarsta (usque ad summum) Bo 179 . - n. adv. ytarst, ","1) ytterst, längst ut, längst bort. ytarst j franz war et klostir KL 104 . \" solinna trä oc mannas, som wäxto ytarst j india lande \" Lg 69 . \" hendhe thz saa ath maxentius . . . for ytherst bort isiith rike \" ib 3: 126 . ","2) ytterst, utanpå öfvrigt. i egypto lande hafwa alle munka . . . geetskin yterst iwir all siin klädhe KL 251 . ","lform . ytarsta, slutligen, till slut. i thesso helgo läst nämpnas fyre först then som sadde godha sädh swa then som öfuir sadde ondha sädh, swa akirsins gömare ytirska akirsins skärare MP 1: 73 . Jfr närytarster."],"f":["ytre Bir 3: 170 . ","yttra ib 2: 180 . n. ythre LfK 32 . ","kas . ","ytra SD 3: 36 (1311; i ortnamn); MB 1: l1; VAH 24: 320 ( 1442) . ","yttra Bo 115 . ","ytträ SD 4: 558 (1337; i ortnamn). vtra ib 215 (ant. på urkundens frånsida). f. ytru ib 2: 258 (1298; i ortnamn, genus osäkert), 4: 618 (1338; i ortnamn). ytro ib 5: 371 (1344; i ortnamn). yttro ib 2: 137 (1292; i ortnamn, genus och numerus osäkra); Bo 24, 158 . ","yttra ib 116 . ","ytre SD 5: 618 (1346? i ortnamn). pl. ack. f. yttra Bo 180 . nom., ack. n. ytro MP 1: 95 ; Bir 1: 291, 292 . ","ytra Ber 199 . ","ythra Lg 819 . dat. ytro Ber 199, 230 . ","ytr VKR 23),","-arste ib 435 ; ","-arsto Bo 243 ; Bir 3: 427 . ","ytärster: -ärsta ib 1: 319; SD 4: 215 (anteckning på urkundens frånsida); -ärstu Bj 8: l3; -ärsto Ber 36 ; ","-ärst ÖGL B 28: 3. ","lytärster: -äst MB 1: 321 (jfr 519). ","yterster: -ersta Bil 106, 806 ; Bir 1: 40 ; Ber 260 ; SD NS 1: 558 (1406, gammal afskr.); Lg 3: 369 ; Gers Ars c 6; -ersto Bil 884 ; MP 2: 49 ; ","-erste RK 1: (sfgn) s. l179; BSH 5: 29 ( 1504) , 60 (1505); HSH 18: 8 ( 1494); -erst KL 251 ; Bir 4: 3 . ","ytersthr: -erstha MP 4: 11 . ","ytherster: -ersta MB 2: 242, 356 ; RK 3: (sista forts.) 5522, 5788; -erste ib 4582, 5624 . ","ythersster: -ersst Lg 3: 126 . ","yttherster: -ersta MB 2: 336 ; ","-erste ib 334 . ","ytirster: -irsta VML I M 11; MP 1: 73, 78 ; ","-irte ib 5, 6 . ","ytyrster: -yrste BSH 3: 174 ( 1466) . ","vtarster: -arsta SD 4: 215 ( 1331); -arstu VGL II A 25. vtärster: -ärsta VML II A 20: 1 i var; MELL þg 13: 1 i var.), superl. ","mädh thy","thät )"]},{"a":"yvermer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivirmer."],"f":[]},{"a":"yvir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivir."],"f":[]},{"a":"yvirmer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ivermer."],"f":[]},{"a":"yx","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se öx (öxe)."],"f":["yxe )"]},{"a":"yxn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oxe."],"f":[]},{"a":"yxn","b":[],"c":"","d":"","e":[" pl. oxar, se oxe, öxn, jämte gen. yxna: yxna hudh, yxna kiöt, yxna öker."],"f":[]},{"a":"ä","b":["in"],"c":"interj.","d":"","e":["ack1 ss uttryck för beklagande el. medömkan. ä maria hwat thti hierta tola munde MD 63 (norvagiseande). ä hwat the syn war önkelik ib 65. Jfr a, avi."],"f":[]},{"a":"ä","b":[],"c":"","d":"","e":[" partikel med generaliserande innebörd och funktion. 1) (ursprungl. bet.) alltid. ath Adam ey skwlle äta aff liffsens trä oc sidhan kwnna liffwith ää oc ää (för alltid) Peder Månsson i Sv. Medeltids dikter o. rim s. 475. Jfr Gutasaga kap. 1: en þair annzuaraþv at ny och niþar wari e oc e. thet skal ä fram var herra wil RK 1: 4537 . \" han wari fordömpder nw ok ää med ludasse ok sälla thee, ther nidhre sithia i heluitis poth ok ä haffua ilt ok aldregh goth \" ib 3632 f. - tid tidsuttryck, förstärkande. ath iak bliffwer medh edher e forwthen ändha SvT 104 . Oc thy skalt mannen . . . ä daghom meera öffwa sik j dyghdom Mecht 269 . 2) (allmänt förstärkande) allt, ju, så. (Människiolivet) nalkas ä nermer ok närmer sinom ända SpV 432 . Siälin swaradhe O min kära härra, ä swa gärna (o quam libenter, domine mi) Mecht 50 . \" tha böryas til ath lätha aloe j olyona ä litith oc litith \" PMSkr 536 . alle thässa try rikesens jnbyggere ää jhwadh rike the bo Kalmar recess 1843 (ed. G. Carlsson) 68. - förenat med iu, io. Tha haffue han och hans radh the ther när ära stadde, Tog ää jo nogor aff hwart rike, täss match hwadh han och the ther vm göra ib 71 . ","8) bestämt, äntligen. \" medh tu wilt ä ower eno far \" Fl (Cod. B) 483 . 12) efter en nekande sats: ju, ju icke. förenat med iu, io. Än tho at jak sagdhe mykit slikt samma förra . . . aff hwilko jak twäkar ey at the ä jw faa frucht, som skära wilia, ey skal jak än läthias at säthia här liwslikaren thet samman SpV 385 . - i indir. frågesats: någonsin, i all världen. The wiliosto ey hwart the skullo a wända, tith thera kumber fanger en enda RK 1: 2152 . 14) tillsammans med ett pronomen el. en partikel, som genom det tilllagda ä får en allmän, obestämd betydelse: ä huru, ä hvadh, ä hvadhan, ä hvo (ä ho, gen. ä hves, dat. ä hven), ä hvaris, ä när, ä sidhan, ä sum. "],"f":["e )","ä huru","ä hvad evad, vad än. ä hwad te waro flere tha waro äy färre ATb 92 ( 1458) . ","ä hvadhan varifrån än. oc alt annat korn oc rogh miöl oc malt, som hem komber, ä hwadhan thät kan hälzt koma Småst på Fsv. 2: 159. ","ä hva(r) , ","ä ho pron. ven än, eho. sidhan ä hua then stenin fik, var han haltir, döuir, blinder, han mälte oc hördhe oc sa oc gik Smpst på fsv. 2: 3. Ä hua sum nu thenna stenin atte, lhan gömdin gierna thet bezsta han matte ib 2: 5 . ehwars föghati ella häredhe thet ware hälzt GS 27 ( 1375) . skal konungen halla sin leide ää hwem han hänna giffuer Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 62. ä hwes medhhielpere the haffua waridh ib. 68. oc vil honom fulkomeliga tilsta for allamyna arwa och frender e hwo the helsth kwnno vara som pa forscrifna gardh vilia tala KT b 110 (1491). segier them, ath i landith fasth bakes och brygges, i hwo the til blyffuer til gester bwdne GPM 2: 30 ( 1511) . ","ä hvaris adv. var än, var helst. them och alt dheres godz, rörandes och orörandes, ehuarest thet hälst ligger eller är Priv f Sv st 94 ( 1442) . ","ä mädhan","ä när konj. när. Thet hände en hiider att enär sancta Birgitta war kommen j gudz andelike widhertalan, tha kom jomffru Maria till henna Hel män 277 . ","ä sidhan","ä sum","ä til konj. (ända) till dess att. han sagde ther af ä til han doo RK 1: 877 . Han hiolt ther ä til nattin kom ib 1: l622."]},{"a":"ä","b":["pp"],"c":"prep.","d":"","e":[" , se a."],"f":[]},{"a":"ä","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) alltid, ständigt, städse; för alltid; hvarje gång, vid alla tillfällen. mathias . . . giordhe e wäl som han wäl wiste Bil 245 . \" hioldo the ä bade saman huat thz gik til vrede eller gaman \" RK 1: 226 . \" ve er mik ee at hon skulle noger tid swerige see \" ib 628 . \" han aat sielff ljnne mz them ee \" ib 2: 2774 . mällan hwart thera (af bilderna) stodh et trä mz blomster ful stodho thön ä Al 4604 . wämpta iomfrwr . . . ther aldre hafwa mz mannom warith vtan ä innan wapnom farith ib 4716 . \" thera mwn ä open stodh \" ib5049. ther ärin i . . . ä til mykin ysäld thrängde oc i wardhin ther ä inne bliffwa alla the stund i skulin liffwa ib 7252-3. ä þa giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . skodha . . . at i bland andra apostlana blifwir ä iohannes enkannelica honom näst i msäto vidhirmödho Bo 179 . \" ä var mäst thera rädde at han skulle skilias fran thöm ib. hon var . . . van huar morghon at ga handklädhe ok vatn ij mit herbärghe fa ok klares ä mz hänne gar \" Fl 1658 . liff oc anlith hade hon e loc the skönste hedner man wille see RK 2: 8374 . \" ther fölgdhe ok mz ätanda fä som hwar en man älskar ä \" Al 4956 . mang bi hawa en konung eller wiisa, oc fölghia ä honum MB 1: 99 . \" ä liffwir gumme mädhan gudh wil \" GO 627 . ä gespar fughil a sit gäte ib 650 . \" ä är frusin jordh for othriffnom swinom \" ib 654 . \" ä kombir weeth mz vinthre \" ib 295 . \" kasta a krook ok halt vm thu gihtir ib 108; jfr Kock, Medeltidsordspr. l2: 102 f. \" ib 393 . wil tu witerlika liua, tå skal tik ä samuledh halda huadh tik han til koma glädhi alla genuärdo KS 21 (51, 22) . ä tå onde män lasta tik, halt thz tik för dighet lof ib 24 (60, 26) . \" thz trä som ä flyter i watne, thz wardr löt ok bulghit \" ib 43 (112, 47) . MB 1: 146 . \" lgiter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne, oc taki andrä goþä män med sik af haraþeno, swa at näfnden se ä full, ällä at mynzsto mer än halfdelen \" SD 5: 481 (1345, nyare afskr.); jfr 9. hwilkom . . . wari loff hedher oc ära nw oc äförwtan ändha LfK 136 . \" hwilkins nampn signath oc loffwadh wardhe ä for vtan ända \" Lg 96 . \" mins guz rike här ä for vtan ända \" ib 547 . Bir 5: 106 . VKR 44, 47 . Ber 195, 239 . Su 221 . SO 77 . MB 2: 333, 335,m 336, 362. han wari fordömpder nw ok ää med iudasse ok sälle thee ther nidre sithia i heluitis poth RK 1: 3632 . - pleonastiskt i förening med altidh. war altidh ä nakar glädhi til blandath sorghinne Bir 1: 85 . ib 2: 331 . Su 298 . at the riddara ther bo nära ther ä skulu all tiidh redho vara Fl 1039 . - pleonastiskt i förening med iu. ey hwart the vildo färdhas tha war ä jw herrans hand owir them MB 2: 73 . - ss förstärkt uttryck: ä ok ä. thera halsiern waro thiok oc breed ok slaghin i nwrin samwledh som the skullo sithia ther ä oc ä RK 1: 3968 . PM XXVI . 2) allt jämt. tomas . . . baþ ä möna sionga þät sama Bu 182 . Bo 196 . Al 5350, 5518, 8729 . RK 3: 1505 . \" jak hawer ä lighat här sidhan mikelsmesso \" ib 1: 3291 . \" äncti skal för giäldäs. än þet wi hawum til klostersens skipat oc giuit oc siþän ä hwart som þet stander \" SD 5: 567 ( 1346) . - ss förstärkt uttryck: ä ok ä. han vndradhe fast ee oc ee Al 9854 . - Jfr ä mädh, ä mäþan, ä män, ä sidhan A, ä sum 1. 3) vid pos. adj. och adv. förstärkande: alldeles, just. hwar mällir til ä slikt han vil Fl 1736 . \" man loot honom godh kläde skära ä slik honom höffde wäl at bära \" RK 1: 1297 . - ä väl, mycket, ganska, rätt. thin skat sänkt mik vtan meen ä wäl sköt ok ekke seen Al 4680 . - Jfr ä sva 1. 4) allt, ända. Jfr ä sidhan B, ä til, ä til thäs at, ä thär til. 5) vid uttryck som beteckna motsvarighet allt. Jfr ä sum 2, ä sva 2, lä sva sum 1. - i förbindele med komp. ä sva mykit . . . at, så mycket . . . som, dess . . . som. wardher hiärtath ä swa mykith hardhare , at thz blöter engin mz godho radhe MB 1: 292 .","1) när hälst, so ofta som. ä nar han kom fflögh hon (dufvan) oppa hans skuldro ST 137 . \" oppa thz at ä naar pelargirma komo skuldo the ioo finna redha päniga \" ib 488 . \" swaradhe the megh . . . ath ville wara honom bistandh oc vegeredhe . . . i nar the hans bwd faar \" BSH 5: 441 ( 1511) . \" warär wederdhä äner eder tilskat worder \" FM 282 ( 1506) . \" the scule alle redhe wara ä nar marsken biwder \" RK 2: 3754 . thz plägde altijdh swa förre wara ä när the svenska sculle vtfara ib 355 . ib 514 . Bir 4: 120 . Di 184 . 2) när än? han byrgiadit (näml. klostret) ä nar thz warder lykt (kan grundlade det, när det nu varder fullbordat?) RK 1: 1203 .","3) förstärkande vid superl.: alltsom, esom. ä som optarst ST 36 . Su 166 . eson thidaste Pa (Tung) 34 .","2) i den mån (som), i samma mån (som), allt efter (som). med följ. sum. han gaff ok länte marghan län . . . ä swa hwariom som han an Al 3801 . \" some fa litith oc some stort . . . ä swa hwar som tha hafwer lykko ib 9692. \""],"f":["ää . ","e . ","ee . hee, se ä hvar, pron. i, se ä hvar, pron. ey, se ä hvart. äy, se ä hvar, pron. a ÖGL Vaþ 33: 1, G 9: pr., ES 15: 4, R 9: pr-; GO 108 ; RK 1: 4209 ; Su 24, 64 (jfr 464); Lg 3: 525 . ","aa GO 393 ), ","ä thäs","ä thy )","ä iu","io )","werre ST 295 . - jn . . . dess. farom os heem ä för bätr Al 4175 . ib 4309 . - Jfr iu, þy, þäs, äfvensom sva A 2. 6) vid komp. förstärkande: allt. (solinna lius) . . . växe ä liusare fra daghnigene ok tel miþan dagh Bu 10 . " jak girnasd ä mer ok hetelicare at höra thom " Bir 3: 132 . " han styrktis ä mee ok mer " Bil 897 . Bir 1: 47, 117, 3: 71 . Fl 149 . Al 6274 . ST 416, 521 . Su 224 . " ä nember oc nember " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 284. flytes ää meer oc mer til eldhen som the glödgas PM XLVI . - ä thäs el. ä thy, allt, ännu, dess, så mycket. henna brödhir manadho hona at hon sculde sik vmuända til sin gudh oc hon engolädhis wilde, vtan vardh ä thy genuärdhoghare mote sinom gudhi KL 15 . " diäfwlin sagdhe ropa ey swa högt . . . än prästin ropadhe ä thäs höghra " ib 45 . henne bedröffuilsse ökiäs ee thäs mer Va 5 . Bir 3: 71, 75 . " wi nefsom them mykyt . . . oc thz hielpir enkte the äro ey thes bätre vtan ä thes werre " ST 384 . 7) vid superl. förstärkande: allra. satther til bordh ffult mz alla nadhinna kräselighet oc ä gäwast Su 282 . sawä wij gernä at ther matä nw nokot ab bäthräs oc boot wppa rathäs, oc ehälst nu SD NS 1: 247 ( 1403) . the behalla ä sama fäghrind sina som them gudh ä försto gaff Al 6371 . ib 10427 . the foro . . . optast ä mz stylda här RK 1: 479 ; jfr 1, 2. Jfr ä sum 3, ä sva sum 2. 8) alltid, i alla händelser, bestämdt. jak vil mz ider i then striid jak gör ä nokon lettugha oblid RK 1: 305 . " jak tror thz swor sik a nokor meen ib 4209. - bestämdt, äntligen, nödvändigt. iak ä vil hona väria om iak ma lIv 3255. thu skal ok thänkia om thu wil os ä kränkia winder thu os arma qwinna litith loff kan thu thik winna thz thu hafwer qwinnor skänt " Al 4786 . - pleonastiskt i förening med in. jak matte ä iw wetha hwat thzta ropet betydher Lg 661 . han skulde jo vt mz bergit ee om han wille norra hollit besee RK 2: 6084 . 9) alltid, i alla händelser, dock. giter ey all konungs näfnden komit, þa kome ä at mynzsto twe af hänne, oc taki andrä goþä män med sik af häraþeno, swa at näfnden se ä full, ällä at mynzsto mer än halfdelen SD 5: 481 (1345, nyare afskr.); jfr 1. alde skulde thu thz fa aff mik hafdhe iak ey mina tro lofuath thik; nu vardher iak ä göra swa, halla miin ordh huru thz kan ga Fl 1278 . thz skal tho ä thz sama vära Iv 1149 . ib 4437, 4796 . huat helsingen sköt hiogh eller staak tha vildo rytzane ä halla sith krii RK 1: 1556 . " wilen j idhra felighet nw äffuer gifua tha wil jach slas medh idher ee ib 2: 4362. skule i ey holla thet i haffwe loffwath, jach far ä nogre stadz brödh " BSH 5: 321 ( 1508) . Lg 3: 298 . 10) någonsin. we mik thz thik ä modher baar MD 190 . - i en relativsats som följer efter en superl. aff thz rikasta päl ther man ä sa Fl 528 . ib 1005, 1650 . Iv 6, 384, 2233 . Fr 88, 1502, 1592, 1948 . Al 5247, 5444, 9198 . " eet kar aff gull . . . thz rikasta ä var som iak sakt hördhe (för thz rikasta var som iak ä sakt hördhe?) " Fl 290 . 11) distributivt: ju (dock vanl. ej återgifvet i det nuvarande språket). swngo the . . . allan thän sangh wt . . . ä hwar thera sin wärs Bil 649 . " the frwor gingo alla ath staa ä hwar i sith windogh " RK 1: 1930 . Al 3589 . Su 362 . " a thera klädhe var mang een boot fra thera hals ok til thera foot ä hwar annar klwt nar annan sat " Iv 4153 . " tha församnade mildredus alle lerede men och wndherwiiste them ä hwar och en hwre gud han hade mit hierta optentt " RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 . man sa dostera ä twa ok twa Fr 1820 . Iv 4680 . Bir 5: 102 . ther drogho ä twe then tridie aff RK 1: 1545 . 12) efter en nekande sats: jn, jn icke. ängin synd är swa stoor, at gudz miskund är ä meere MB 1: 147 . fridhin är ey swa godh at han hawir ä skadhan thär han faar GO 706 . Bir 3: 82 . ST 34 . - pleonastiskt i förening med iu: jn. wore thet radh, at i forswmmadhe thet ingelhwndh, at i haffwe ä jw edhert wiisa bodh tiil them BSH 5: 315 ( 1508) . - i förbindelse med en negation. aldre forlät gudh swa mankönith, at thz haffdhe ey ä nakra helso ämpne MB 1: 444 . ib 448 . KL 347 . Bir 1: 95, 4: 143 . 13) än, aldrig (så). sidhen wärldin ä först wardh war nakar grater ä swa hardh tha nakar thordyn mäst rägnere än war thenne graten mere Al 10428 ; jfr 7 och eigh 2. 14) än, hälst. i (vanl. omedelbar) förbindelse med ett pronomen el. en partikel hvaråt genom det tillagda ä gifves obestämd, universel betydelse; jfr ä huru, ä hvadhan, ä hvar pron., ä hvar adv., ä hvaris, ä hvart, ä hvat, ä hvilkin, ä hvilkaledhis, ä nar, ä thit.","ä huru","ää- Bo 128 . ","e- . ","ee- . ","huro RK 1: 4311 ; Di 272 . - hwre ib 143, 153),","ä hvadhan , ","ä hvar","ää- . ","e- . ","ee- VKR 77 . ","hee- BSH 5: 105 ( 1506) . ","i- ib 58 ( 1505) , 493 (1512). äy- SD NS 2: 1 ( 1408) . -hwa. -hwo. -huo. -hoo. n. -huat. -hwadh Di 253 . ","-hwad BSH 5: 105 ( 1506 ) ),","ä hvar","ää- . ","ä hvar","ää- . ","ee- )","ä hvaris , ","ä hvart","ee- Fl 587 ; Va 28, 45 . ey-),","ä hvat , ","ä hvat hälder","ä hvilkaledhis (hulka ledhis), ","ä hvilikin","ää- )","ä mädh , ","ä mäþan (ää-. ee-), ","ä män , ","ä nar","i- . ","-naar . ","-nör . ","-ner )","ä sidhan","-sedan )","ä sum","-som )","ä sva , ","ä sva sum","ää- )","ä til , ","ä til thäs at , ","ä thit , "]},{"a":"ädelhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ädel el. hgö börd, adel, höghet, förnämet. eg. och bildl. han (döden) weet aff enga släktena ädelhet Su 235 . \" thu wil wrtha minna släkt wälbyrdh oc ädhelhet (yttrad af den personligt fat- tade gudomliga Visheten) \" ib 78 . \" the kalla mik andhe- leka suille äldher wisdom, huilkit nampn mine ädel- het (noilati) wäl behöffwis, fför thy enkte fludzi allom skapadhom tinghom som söthare smakas iskap- arans hiärta \" ib 77 ; jfr 2, 3. - ss titel. fych jach eders ädelhetz scriffuelse FM 340(506 el. 1507, bref från Mätta Ivarsdotter till hennes gemål Svante Sture). ib 311 (på tv. st.). 494 (1510, bref från Kristina An- dersdotter till hennes stiuffade Svante Sture). 2) ädelhet, ädelmod, ädel art. ädelt hjärta. tha the herr- nna öron enfallogh ff nawliga ädelhet (ex swa natura) oc thy allom wältroudahe falskiga swika MB2: 202. aff hans nades infödde edelhet BSH 5: 626 ( 1520) .","3) förräfflighet, utmärkthet, storhet. thin ädelheet kwngörs j allomlandomMB 2: 164. _ Jfr ädhlahet."],"f":[]},{"a":"ädhel","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" MB 2: 218 . \" en ädhell romara herre \" Lg 3: 554 . fliadhe . . . vrbanus pafue henne en ädlän ok mektogan herra aff romar raadhe til värnäre ib 562. mz franka ädelasta män ib 291 . \" aff ädhle släkt war hon \" Fl 1651 . - i tilltal, närmane sig 2. ädhle riddare . . . ij sighin mik huar han mon vära Iv 3875 . ","2) framstående, ädel, ädelsinnad, utmärkt, härlig. konung artus . . . thän ädhle försterenä Fr 12 . thän ädhle hetugh fräderik ib 8 . \" hwi ful then ädle starkeoc frome kämpen \" MB 2: 245 . 3) ädel, af ädelt slag, fin, kostelig. göra een ädel dryk for bryst werk LB 7: 227 . \" marghe dyre stenamz ädhle ardh the rena varother sat \" Fr 172 . \" the ädhlo trä varo sat mz lista \" Iv 350 . 4) härlig, skön. iiij män. . . haffwandes ädhelasta skapnadh i sinom likama oc lidha- mothom Lg 3: 460 . \" driffwandhes henna aff ädhelasta oc wänasta yrthagardhen, om är imfruleket liff- werne \" ib 275 . _ jfr äþla."],"f":["ädhell . ","ädlän Lg 3: 562 . ","ädlhe Fl 1651 ; Fr 172 . ","ädhle Fr 12, 85 . ","ädle MB 2: 245 . ","vok . ","ädhle Iv 3875 pl. nom. n. ädhlo Iv 350 . ","ädhelaster . äddelaster; båda dessa former skulle dock kunna föras till äþla), "]},{"a":"ädhel och ","b":[],"c":"","d":"","e":[" adj. (Mlt. edel, edele) 1) ädel, högättad, av förnäm börd. Bekennis jag . . . att jag vill vitne vara fullige oc bevise medt sanning, att Hr Magnus Ingesson . . . var ädle oc äckte både om fadher och modher Vg Fornmt I: 10 s. l30 (1489). medh nagra faa smasuena, alt hoffuesinnet och eddelle bloh vndantgit, vtanfangelse och beschatningk Rydberg Tr 3: l490 (1502). The andra erligha herrer, riddara och swena, äddelle och vädele, riche och fatige . . . skolo och magha aff ghaa medh lijff och sundh ib 3: 491 ( 1502) . (Då) worte instengdhe all menege ädle, quinnor och mendh, biscoper och prelater HT 38: 118 ( 1523?) . Forsth wtkalladhe the biscopaner och nogre eedle. Sidhen ledhe the wt . . . een stor hop baadhe edle och oedle ib 38: l119. thenna breffuen lyddhe moth andelege herrer och ädle mendh ib 38: 119 . \" aff them ädhlasta härtoganom Pompeyo \" SpV 315 . 2) ädel, framstående, härlig. sancte Örian, ädhla riddare oc dyr matyrt SvB 407 (början av 1500-t.). sancte Örian, ädhele riddare, ffri oc staldz ib 408 (o. 1520). Thol oc pina är swa äderle ath gudh wil änkte annat gifwa vthan sik siälwan for thet Saml. 6: 159. 3) ädel, fin, dyrbar (om sak). Thätta är ädhlastha fructin SpV 446 . ärw the ädla stena, tha fästher jnghen fiil pa them PMSkr 494 ."],"f":["ädhele"]},{"a":"ädhelhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. (Mlt. edelhet) ädel börd, höghet. Gudz kärlekx pröffwilse är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 . Täslikes sagde Thelamonius . . . (Ulysses) . . . ey wara byrdog heller from j hädelhet som han Troj 271 . ss titel. Iach haffde gernä scriffuit eders ädelhet (dvs. Svante Nilsson Sture) tiil i gaar GPM 2: 131 ."],"f":["ädhlahet"]},{"a":"ädheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (Mlt. edelic) ädel, välbördig. Tiil then aldre edligaste oc stormektigiste herre her Cristiern . . . sendes tette breff STb 5: 315 (1520, Kop). ib 319 ( 1521) ."],"f":["ädhliker )"]},{"a":"ädhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ädelhet, höghet, härlighet. \" iak . . . gaff mina wällokt swa som canel oc balsamus, widhergangandis sina ädleghetz kraffter \" JMÖ 144 ."],"f":["ädhlikhet )"]},{"a":"ädhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) höghet, värdighet. \" bekränkia ällar fwlt göra sith ödhelikhetx ampne oc stora mäktoghet _g 3: 291. 2) ädelhet, höget, förträfflighet. omiomfrwilket liffwerne och thäs natwr- lika äddelikhet \" Lg 3: 448 . 3) höghet, härlighet, pris all waar clara ädelighet (clarias nostra)är os franthagin MB 2: 224 ."],"f":["ädelighet äddelikhet )"]},{"a":"ädher","b":[],"c":"","d":"","e":[" konj. ell. I jämtländska brev; Fno. eðr, eða. Alle men the som thetta breff se ädher höra DN 14: 144 (1490). som til then for:de tridiwngen j Österbergwm nw ligger ädher ligath haffwer ib 83 ( 1469) . wordher Andres ädher Olaff Erikxsson nokot vfrels j then tridiwngen j Österbergwm thet skall for:de Olaff Tomas(son) frelsä them ib 83 ( 1469) ."],"f":[]},{"a":"ädhla","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ädel. Än thet at toligh ädhla nathur saa fatighe ok slemo thinge tilföghis SpV 356 . - Jfr oädhla."],"f":[]},{"a":"ädhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["adla, förädla. \" aff huilko hans gärninga, oc alt hans ärffwodhe wardher swa ädhlat (nobilitantur), oc forbätrat, swa som koparen smälter mz gulleno . . . omwändis j dyrt oc bästa gull Mecht. Uppenb. 256. \""],"f":[]},{"a":"ädhla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" (Mlt. edelen) ädla, förädla. O hwat äro mankönsins nathur haffwir, jordzlighin födhis aff jordhinne, ok aff fadhirlika guddomenom ällir gudhelika fadhirlikhetinne ädhlas (insignitur) then som fatigher är ok wtlänninge, än the rike . . . (se ovan under ädhla s.) SpV 558 . \" engin dygd är wärdh ful lön wtan hon ädhlas medh kropsins öffning \" Mecht 229 . \" alla hänna dygder the äthlas (nobititantur) oc dyrkas thär wtaff \" ib 216 . - Jfr forädhlas."],"f":[]},{"a":"ädhla","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. natur, art; utmärkande drag. än tha at nakra a hionalgxsins wäghna waro orönta könith, tha likowäl doldo the medh hogxsins ädhla ällir ärlikhet SpV 162 . Thänne mathin haffwer, äptir thy wiis manz ädhla är, alzskona sötma i mwnnenom ib 421 . Thätta är fulbordogha människio enkannelikit ok ädhla, at nythia sin krop til ärffwodhit ok til byrdhena i b 446. än the rike synas fafänglika wälla wndhir sik sinna byrdz ällir släktz ädla (lineam suæ nobilatis), for thy hwat the wilia ällir ey, tha likawäl nödhgas the haffwa til brodhir thän som fatigher ok forsmadhir är ib 558."],"f":[]},{"a":"ädhla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? natur, art; utmärkande drag; det som bör vara ett utmärkande drag (för ngn), det som tillhör el. höfves ngn. thz är hans ädeleka sik besinna MD (S) 255 . Jfr äþle."],"f":["ädela )"]},{"a":"ädhlahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ädel el. hög börd; höghet; förnämhet, värdighet. tänk thina ädhla-¬ het Lg 334 . \" at tholkin herra wil komma til tholkin . . . thiänara, swa högh ädlahet (nobilitas) til tholkin madk \" Su 278 . - ss titel. wilde eder ädlaheth tiilwördis hiälpa oss medh eth goth ordh tiil waar kära herra BSH 5: 129 (1506, biskop Ingemar till Svante Stures gemål Märta Ivarsdotter) . ","2) ädelhet, ädel art, ädelt sinnelag. the signada iomfrun är aff sinne naturlike ädhlahet fwl mz trofasta kärlek Lg 3: 59 . nw kan iach pröffuä idhrä!SYNS_DÅLIGT?ädhet, at j ärin en tro man Va 47 . ","3) sed el. beteende som anstär en person af hög börd el. i hög värdighet, ädelt skick, höfviskhet. huat skal man radha för än han veyt tokt ok snille ok ändhelabeyt RK 1: 213 . ","4) ädel handling. henne takkade huar then man thz hörde fore then ädlahect hon tha fiorde RK 1: 1457 . - Jfr ädelhet."],"f":["ädlaheet . ","ädlähet . ","ädelaheyt )"]},{"a":"ädhlahet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hög börd, värdighet. Gudz kärlekx pröffwilse är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 ."],"f":[]},{"a":"ädhling","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ädling, adelsman, förderffue . . . swadane menlöss ädelinge och infödde i richet HSH 18: 162 ( 1497) . jnfödde ädlinger j rigit ib 168 ( 1497) . \" hwro han opsatthe dandke men pa sloth, landh och län öffwer sweriges edlinga \" BSH 5: 175 ( 1507) . ib 624 ( 1520) . \" riddare ock edelinge \" RK 3: Till. om Chr. lI, red. A) 6221. riddara oc ädlinga ib (red. B)."],"f":["edling . ","ädeling . ","edeling . ","-ar )"]},{"a":"ädhlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ädling, adelsman (Mlt. edelink). skal jngen . . . koma j rikesens radh vtan the som ära rikesens ädelinge jnfödde män aff riddere Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 64."],"f":[]},{"a":"ädruelika","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"äf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se af."],"f":[]},{"a":"äffen","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["jämt, alldeles (MLt. effen, even, eben jämt, lika; noga, alldeles). (Hustru Birgitta stod till svars för sin skuld) swa ath tet löp til hopa offen C mark STb 4: 61 (1505); offen trol. fel för effen. (Om en gård) bredden op til gamble myntet effen xxx alne . . . bredden wed gamble myntet effen xx alne . . . bredden wed gamble myntet effen xx alne ib 4: 217 ( 1511) . (Två rådmän hade närvarit, då) Jachob Larensson wittrade sin son Peder Jacobson hundrat mark effen fför sith möderne ib 4: 313 ( 1513) . hulkit skot . . . reknades . . . ok lop skothet xijC mark effen en ij mark (dvs. 1202 mark) Stock Skb 34 ( 1517) . Tha lop skothet xjClx march effuen ib 155 ( 1520) . Tha bleff staden honum skylligh C march effen meth sa skel loch fförord, at bär Biörn Person the xx march saköre op aff Hans Koch, tha bliffuer stadhen honom inthe mer skyllig en lxx march effen ib 296 ( 1512) . giorde och hans matskap Biörn Persson rekinskap, hans opbördh moth hans wtgifft. Tha bleff staden honum skylligh C mark effen ib 296 ( 1512) , 297 (1513). war stadin tilforen x mark effen ib 298 ( 1514) ."],"f":["effen )"]},{"a":"äfia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dy, gyttja (Isl. efia f.; Dahlgren, Glossarium). niyo laas äng i äwione i Nordhanboors änge nordhan älfwena liggiande RP 2: 202 ( 1390) . Tolke prädicara ärw like them man, som wille lära aasnanom leka j harpo, oc som thän thär wille byghia sloth j träk älla äffio JMPs 486. star han (pråmen) pa bothnen i äwyone BSH 5: 226 ( 1507) . Jfr staräfia. "],"f":["äfio butn m. ävjebotten, dybotten, gyttjebotten. fore onda lucht skuld som ther stigher vp aff äwio butnen FH 2: 129 ( 1441) ."]},{"a":"äfla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) stärka, främja, förkofra; utbreda. lifwi ok see thz hanum är leth: at cristan äflis ok gudz hedher Bil 104 . \" han war konunger lxx (aar) ok äflde (amplaiavit) . . . guz dyrk ok cristindom \" ib 230 . ","2) bringa till stånd, grundlägga? sanctus marchus . . . for . . . til pentapolim at predika ok war ther thu aar ok äfladhe cristnu tro Bil 250 (måhända att föra till 1). ","3) understödja? bekräfta, stadfästa valet af (ngn)? stridho thwe vm paua döme sinachus ok lauerncius. thidrikker göta konungr äflde simakum (facto Ravennæ judicio coram Theoderico rege electus est Symachus et confirmatus) ok giorde laurencium slättan biscop Bil 693 . - Jfr afla."],"f":["äflde Bil 230, 693, äfladhe ib 250 . part. pret. n. älft VML I þiuv 3),"]},{"a":"äfle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr of-, ur-äfle."],"f":[]},{"a":"äfni","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ämne."],"f":[]},{"a":"äfster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äptre."],"f":[]},{"a":"äftir","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äptir."],"f":[]},{"a":"äftir","b":[],"c":"","d":"","e":[" prep., se äptir."],"f":[]},{"a":"äftre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äptre."],"f":[]},{"a":"äg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egg, vass kant. Acumen vel extremitas ferri acuti ägh ok vddher GU C 20 s. 429 . mädh groffwom traad sömandis j äggiana PMSkr 545, ett vlitt kläde . . . skickatt så at thett haffwer wedh hwarie eggene en karm ib 598 (avskr). brynestenen smöries medh olio, vm äggen skall warde godh ib 633 . ib 433 . SpV 440 . - Jfr knifsäg."],"f":[]},{"a":"äg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","dräpa med odd äller ägg (spjutsudd el. svärdsegg) SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). mädhär wdh oc ägh oc horda staale LB 7: 14 . ","2) kant, det yttersta (på ett skinn o. d.). sidhan lyffthes (skinneth) wp aff stokkenom läntelika . . . takandis j ena äggena aff skinnith drägaudis thät räth wp Peder Månssons Skrifter Cod. Holm. in 16:o bl. 18 recto (enl. uppgift af Förste Bibliotekarien R. Geete). - Jfr svärds äg."],"f":["ägg (frv. vok. i änd. och ngn gång i ordslutet). ägh. egh MELL Kg 23: l7 i var. pl. äggiar), ","äggiar tomt , "]},{"a":"äg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ägg (särskilt hönsägg). \" Jtem sod aff rötth vin oc ther j hönsa kräffuor oc bacat äller steekt äg \" Småst på Fsv 2: 271 (i en matsedel). Jtem eyg for iiij ort. Skotteb 395 ( 1465) . Paaschadagh . . . äg offwer alt bordhet Brasks Matordn 10 . kluffwen äg medh ätikia, en räth saltgröön fisch ib 11 . "],"f":["äggia bloma","äggploma )","*äggia fladha","äggia kaka f. äggkaka. Jtem smaa skorna sodna roffuor medh osalt smör oc öwörst opp(a) än eggekaku Småst på Fsv 2: 270 (i en matsedel). item äggecager, item j faat fisk, oc kalle steeken etc. Brasks Matordn 1 . lOdensdagen til middagh . . . torfisch, geddher, gös eller braxn, rödhing, makrel eller lax salt eller äggiacachan ib 6 . ","*äggia miolk","*äggia oster","*äggia super","*äggia vatn","ägvatn )"]},{"a":"äg","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ägg; i sht om hönsägg. äg struconnis (för strucionis) Bil 613 . \" äggin som vngane wordho aff waro j hänna (skatans) quidh \" Bir 1: 299 . \" at hon skuli vpforstra sina vnga som wardha af äggiomen ok läggir sik . . . owir äggin \" ib. \" höna älla fogil liggiande owir sin äg \" ib 2: 41 . \" al äggin hulkin som äru vnidir hönonne ib. skal hans höna äg aff gull läggia honum \" Al 751 . tha brast pantiret sunder som eth eg Va 49 . ondh hustru äthir bloman aff aggit (för äggit) ok bondin thz hwita GO 514 . \" scal man taka . . . thz huitha aff äggit \" LB 1: 96 . ib 97, 7: 57, 58 . \" tz klara aff eggit \" ib 71 . \" ägh . . oc söpe aff haffra gryn, ällir aff äggiom, oc enkannelika aff thz gula i äggeno . . . tettä er idher nyttokt \" ib 3: 109 . \" wek ägh \" ib 1: 96 . \" hard äg \" ib 3: l19. lib 7: 60. tha äter herra abote fäm eg stekt och fäm sudhin och fäm giord i gryto loch fäm i panno och fäm sudin i kale AS 60 . \" tha rättes in egh fore abotan \" ib 59 . om the dagha j hwilkom the skulu äta firmis maat tha giffuis hwarie enne tw stykke fisk, smör, äg, ost ällir annat tholikt Bir 5: 1 . - Jfr gams-, gas-, höno-, hönsa-, skatu-äg. "],"f":["eg . ","ägh . ","egh . ","ägg- . ","egg- . ","äggiom LB 3: 109 . ","äggiomen Bir 1: 299), ","äggia bloma","ägge- . ","ege- )","äggia blome","ägge- )","äggia kaka , ","äggia skal","ägia- )"]},{"a":"ägbloma","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äggia bloma."],"f":[]},{"a":"ägbloma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = äggia bloma. ägh plommorna PM 65 ."],"f":["ägh plomma )"]},{"a":"ägfhilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":[" egane äwärdelikx liffs . . . ägilse Su 82 . \" j formnempde godz egilse \" SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467)."],"f":["egilse )"]},{"a":"äggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. vässa; egga, sporra, mana, driva, förmå. wthan han ware thär til äggiadhir aff them osynligha owenenom SpV 408 . \" hulkin thet riffuer hellher riffsmen (slagskämpar) til egger suara slike sekth vor hans lagh viser DN 14: 316 (1523). \""],"f":[]},{"a":"äggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skatta fogelbon på ägg. hoo om fhar och äggiar j annars skiär SO 306 ."],"f":["-ar )"]},{"a":"äggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. hvässa; egga, sporra, mana, uppmana, uppmuntra, (söka ) drifva, (söka) intala, (söka) förmå. \" concitare, instigare, äggia \" GU 3 . - med personens ack. och prep. ltil. the äggiadho alla til lof Bo 236 . suasom han thik thz i nsköt oc ther til äggiadhe Bir 2: 94. tin modher haffuer ekkiath th thegh här til Di 249 . diäfwlen . . . tilburdhe at äggia smaswenin . . til at synda mz quinnom. ok til annor ogudhlikin thing KL 62 . \" takir . . . franciscus hona äggia til at forsma thässa värld \" ib 324 . - med personens ack. och inf. the äggiädho män taka thän sidh then them ey bordhe KL 159 . - med personens ack. och sats inledd af at. sancte gregorius . . . äggiadhe konungin ok flere mz sik at the skullo bliffwa om samfasta thrätio dagha i fasto oc bönom Gr 316 . rasklika mat thu äggia (suades) mik at iak wardhir kristin KL 173 . - med personens ack. sancta gaina äggiadhe sanctam ripsimliam swa sighiandis Gr 287 . - med dat. och sakens ack. hans ägilse äggiande hiärtano wang thing Bir 2: 144 . \" äggia the honom tholik thing mP 2: 93. akta ok göma aat apostolin äkke äggia älla biudha sik siäwom thera handa (attendee . . . apostolum minime sibi ipsi remistiusmodi suardere) \" Bo 131 . - med dat. och inf. äggir dyäfwllin oc inskiutir siälinne (inspirat diabolus animæ) at göra nakat mot gudhi Bir 2: 145 . \" äggiar diäfwllin siäline at göra nakra godha gerningä for manna thykkio lib. thänne aggiär mannom (persuadet hominibus) at dyrkä gudh mot laghom \" KL 162 . \" äggiadhe han ok rädh them at trösta sik til at faa thz the beddins \" Bo 100 . - med dat. coh sats inledd af at. äggiade keysaren hanom . . . at han sculde tagha vidh cristne tro Ansg 185 . han . . . äggiadhe hänne . . . at gooz äghor matte takas til hänna ordinem. oc at hon ther til samthkkio gifua vilde KL 332 . - egga till; ingifva; )söka) framkalla. med sakens ack. huru diäfwllin äggiar vantro vm gudz licamma Bir 2: 118 . \" thy at han ond thingh äggiar ok radhir (mala suggerendo) \" ib 1:4 . \" thit samuit sighir thik vara skällikit thz jak mana ok kärlex fwlt thz iak äggia ok radhir \" ib 3: 165 . Ber 233, 234 . \" tron kan aldrigh nödhdraghas wt, wtan hon äggias (suadetur) mz skälom \" ib 2 . ","1) egga till framryckning, drifva fram. drotninghen . . . ägiade them fram ath dräpa nyflingar Di 250 . ","2) framdrifva, framkalla. kyruildh drokkin mz vin . . . äghia fram (ciet) lönlik siukdom oc watn LB 5 . 81 satarea (för saturea) drukkin mz vin äggia fram lönlik siukdom ib. - Jfr af-, harm-, til-äggia."],"f":["ägia: -ade Di 250 . ","äghia LB 5: 81 . ","ekkiath Di 249 ),","äggia fram , "]},{"a":"äggian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eggande, pådrifvande, tillskyndelse, lockelse, retelse. första iustina kände diäfwls äggian j sinum hugh tändas Bil 446 . han . . . lydde diäfulsin äggian Bir 3: 421 . MB 1: 123 . \" thässin syndadhe hardelika mote gudhi oc syna reghlo af diäfwlsins äggian \" VKR 74 . \" salogha fru . .. fic egh annat sik tel raþa vtan leghia mz päninggom tua män at dräpa sin magh äffte diäwls ägian \" Bu 30 ."],"f":["ägian )"]},{"a":"äggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eggare, uppeggare, upphetsare. \" han hafdhe ängsin sina ilzsko äggiara (instigatorem) \" Bir 2: 195 ."],"f":[]},{"a":"äggiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (upp)eggare, (upp)hetsare. ä hwar synd görs, thär är diäwlin äggiare til SvKyrkobr 118 . \" sielfuer mannen är görären än diefulen är äggären ok tilskyndären \" ib 173 . \" ve är them syndanna äggiare är \" SpV 431 ."],"f":[]},{"a":"äggiaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" Jfr en-, två-, thrä-ggiaþer."],"f":[]},{"a":"äggilsa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eggelse, tillskyndelse, lockelse. the lyddo diäfflana äggilsso MP 3: 81 . ib 96 ."],"f":["-elssa: -elssan MP 3: 96), "]},{"a":"äggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eggelse, maning, tillskyndelse; intalande, lockelse. ängillin är när si'älinne . . . oc gifwir sik vin om . . . at mana hona mz idhkelicom äggilsom (suggestionibus) sighiande. lustas i gudhi . . . bidha tho om han dwäls Bo 113 . \" at konungin ok diäfwllin ok ängillin syntos thik samantala är änkte annat vtan at äggilse (för vtan äggilse) ok ingiutilse gooz anda ok ondz (nihil aliud est nisi inspirationes et infusiones boni et mali spiritus) \" Bir 3: 439. möddis konungin ok oradhis aff ilzcofullom radhom ok äggilsom oc thankom (malignis suggestionibus et cogitationibus) ib 440 . \" nar hughin böghis af tholikom girilsom ok äggilsom (affectionibus et suggestionibus) \" ib 1: 315 . \" at thu sculde atärlösa mankynith af dyäwlsens snaru af hwil[k]sens äggilsom oc awnd vardh förste mannin wt ältir af paradiis \" Gr (Cod. D) 366 . \" af dyäfwllsins äggilsom (suggestionibus) oc radhom \" Bir 2: 34 . \" löpir han (ɔ: diäfwllin) til thin mz sinom frestilsom oc äggilsom \" ib 35 . ib 49, 144, 3: 247, 290, 292,m 323, 4: 128. KL 196 . MP 2: 93 . Ber 183 . diäfla äggilse är nar iak retis til wredhe harm och besklikhet ib 233 . \" swa offta thu kännir j tik nakra rörilse aff onda andans eggilsom oc inskiwtilsom \" Su 341 . \" vänt ey ater for nokors äggilse (nullius . . . persuasione desiste) \" ib 388 ."],"f":["ägilse ib 2: 144), "]},{"a":"äggilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. eggelse, lockelse. thär epther flydde han fran honom mädh sinom äggilsson MP 4: l79. Swa mangha syndhinna ägilse som människian veth med sik MP 5: 25 . \" nar thu blinda siälena lukkar medh thinom onda äggilsom \" SpV 429 . medh sinom äggilsom ib 431 . \" tha wil jak wttrikkia fför edher diäffwlsens äggilse JMPs 515. aller syndha brone (syndabegär) vppwäkkelse ok äggelse \" SkrtUppb 356 ."],"f":[]},{"a":"äggiärn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eggjärn. Sal armonicaum oc osläkther kalk röris samman som en tyok wällingh, oc thär j härdis godh gh järn PMskr 429. ther i släckes och härdes ägg iern ib 632 (avskr). Jtem såsom skelfångh är i watnomen till att härda ägg iärn, Så är och till att bryna ägg iärn huass ib 633 (d:o)."],"f":[]},{"a":"ägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ÊL. ","1) ega, hafva (ss egendom). abs. thänkia thry thing som svrifwas j almoghans laghom, eet kallas at ägha annat at sälia thridhia at köpa Bir 2: 163 . \" astundanin at ägha äör vanskipadh \" ib 16 . - med (utsatt el. underförstådd) ack. hwilkin man sum fäste mö äller änkio sum garþ älla iorþZ aghär i suþärköpunge SR 27 . jär pantrin bettre !SYNS_DÅLIGT? thöm ater sum aghär ib 18 . thräla oc ambota !SYNS_DÅLIGT? i ägha aff andra handa folke . . . oc them mahgin i ärwa hwar äpter annan MB 1: 375. thz bästa örs ther !SYNS_DÅLIGT?ungin a Fl 1813 . böte han kropp ey agher ko SD !SYNS_DÅLIGT? (1345, nyare afskr.). (Om) nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens . . . ryþär þär ok sätyr vp hus. þa aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua. af räz wäghnä. vtän aghe þän som a bor. oc ruþunä vp tok. ok barn äftyr honum. kunne þät swa vara ät han vilde þär af fara. þa skal bonden som äghänden är at oþolenum. aghä halfdelen i iorþinne ib 637 ( 1347); jfr 7. ib 4: 389 ( 1344?) . \" swa mykyt gozs som han i väsbo aate \" ib NS 1: 38 ( 1401). j en skog ther hart när atte hon en storan gardh Di 16 . MB 1: 253, 374, 2: 34 . Bil 263 . KL 139 (på tre st.). Bir 1: (Cod. B) 351. MD 90 . hafdhe han aalt alt wärldz gooz Bir 1: 323 . \" vm han hafdhe aat alt thz han hafdhe seet \" ib 2: 98 . \" alt þät guþ gaþ þöm at ägha \" Bu 3 . \" mer gul ok selver än han allan sin aldar för atte \" ib 18 . MD (S) 278 . Di 12 . \" lot han göma alt thz sampson atte \" ib 3 . \" gunnar konung haffde hiälm ok skiöl som sigord aththe \" ib 236 . \" hwilken ther winner, han skal eghä thess annars wapn \" ib 18 . \" thu skal nu thinne syster fa alt thz hon mz rättin a \" Iv 5238 . huath iak agher nw mz rätto ib 4890 . ib 5254 . RK 3: 724 . \" bo mz mik . . . mz allo thy som thu agher \" MB 1: 250 . \" foesattir allo thy clostrith aaghir \" VKR 31 . iak bidhir idhir . . . at i gaan heem i mit hws. thy at iak veet at i hawin äkke siälf eghit hws. hws oc alt thz iak äghir är idhart Bo 214 . haffwi förwerkat alth thz han ägher PM 32 . \" alt thz iak a \" Fl 1588 . \" ospart skal vara ä huath iak a, at iak hänne finna ma \" ib 505 . \" ther swa got som änkte atto \" Bo 8 . \" astundadhe han the thing som han hördhe andra äghia \" Bir 2: 98 . \" owirgiffwandis alt thz the haffdho oc ottho j stadhin \" MB 2: 225 . \" huru värlza gooz ma äghias . . . vtan synd \" Bir 2: 126 . \" skadhir ey värlz goz vm thz äx skällica \" ib. \" tha kom husbondin som gardhin aatte \" Iv 3579 . \" husbondin siälfuer ther husith aatte \" ib 4613 . \" then som hemit agher \" RK 1: 468 . j franka rike atte han hema St 451 (se vidare under hema, n.). herra iwan aat mädhan han matte swa at ärmetin ey mera brödh atte Iv 2110 . - med två ack. the stadhga oc rät som then sami johannes paue stadhgadhe owir thy som christus atte sig eghit (super proprio Christi) Bir 3: 249 . \" medh twa eriks hestha the han attho bestha \" RK 2: 4405 . - besitta, hafva i sitt våld. en tedhe iak thik hulkin som diäfwllin atte (possedit) lönlika . . . än annan tedhe iak thik j hulkom diäfwllin herradis vppinbarlika Bir 1: 399. - hafva, (ss herskare) innehafva, vara herre öfver. at iak matte the fwgho se ther thetta hws ok fäste a Iv 970 . \" ij thz land ther herra iwan nu a \" ib 1577 . \" normandi iak ena a \" Fr 2218 . \" thz rike marsilias atte \" Fl 1938 . \" tin fader ok modher atthe thzta sloth ok landh \" Di 226 . \" sampson är nw konung ouer alt salernä oc alt thz rike som at haffd brwnsten konung \" ib 7 . ib 12, 169. thz (Macedonien) thäkkis ängom konung agha Al 4321 . - närmande sig betydelsen: taga i besittning. sikem oc hans fadher . . . biwdha honum oc hans sönöm at agha alt landith mz them MB 1: 228 . ","2) hafva till äkta, vara gift med. konungen war hans magher som then som annars dotter agher RK 1: 1059 . matten hona ey lenger agha ib 1138 . \" han haffde ok för ena hustrw aat \" ib 1952 . ib 2161, 2: 8787, 3: 273 . Al 8358 . Di 173, 225 . BSH 5: 101 ( 1506) . meth . . . olaff niclesson, min magh, ther mina fränko . . . ägher SD NS 2: 240 ( 1409) . iac ragnilda, fordhom ranguald swensson aatte ib 1: 10 ( 1401) . \" epter husfrw inrigdhe, ther knoppa atte \" ib 103 ( 1402) . \" min älskelikin bonde, matis andrisson, som iak nw sennarmer atte \" ib 477 ( 1405) . mz the kono som then man atte thik war när bundin mz skylskap MB 1: 364 . \" greta dwma som fordhom atte warn . . . drozsta. bo jonsson \" BSH 1: 194 ( 1387) . wi andra ther man plägha sagh Al 4721 . \" hon atthe her bendictus pugge \" RK 2: 975 . - taga till äkta. thykte them allom thz han skulle mariam ägha Lg 31 . ","3) hafva (sexuelt) umgänge med. iak aatte aldre man Lg 32 . ","4) hafva, vara fader till. birger jerl atte syner fyrra RK 1: 202 . \" konung valdemar han atte thry barn \" ib 630 . \" han atte ey barn ij världine flere \" Fr 1505 . \" iak egar thz barn tw gar mz \" Di 126 . wm skomakare agher son ok dotther SO 13 . ib 17 . - hafva (bvarn med en qvinna). en annar vngir man aatte barnit mz hänne KL 286 . \" spordhe hänna fadhir oc modhir hwa barnit atte mz hänne \" ST 271 . ib 272 .","5) med ett obj. som mera allmänt betecknas ss på ngt sätt tillhörande el. varande till för subjektet: ega, hafva. miin modher sagdhe mik ther fra, at iak ther godha fränder a Fl 2021 . \" aff alla the men ther han atte \" RK 1: 1005 . \" iohannes baptista ok . . . iohanne[s] ewangelista agha baþe missumars dagh \" Bu 50 . \" hon . . . hafdhe äkke tom aat, at vpnöta fafängelica timan \" Bo 16 . \" nu wil vinen e uiþärganga vizoþeno; þa a þän uizorþ sum köpte \" SR 5 . ib 44 . \" guþ ägar sua val lifär þean vnga sum þän gambla lif stäkia alla af lande köra \" Bir 4: (Avt) 185. aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","6) ega, ega rätt, vara berättigad. med inf. (vanl. utan at). then som gäldit agher opbära EG 65 . \" at nokor miste orätlika . . . sin rät han å medh rätto haua \" KS 69 (169, 75) . äghir huar thera eth swin hafua ofwir sina skipan TB 77 . \" ther äghir huar sinom linth radh \" ib 74 . aga the aff aldrmannenom loff taga sin räth anderstadz försökia SGGK 108 . \" jak skal giua thom thz fädhirne som the ägha haua mz fädhirnis rät \" Bir 3: 390 . må, få. med passiv inf. agher löska man fanghas af bonda sum af konunge Sd 4: 408 (1335, nyare afskr.). - ega rätt till del el. delaktighet (i), ega rätt att deltaga (i) höwitzman oc synomen ok wernamen aghä swa j akoo som j skipan TB 75 . ","7) vara skyldig, vara förpliktad, att egna el. bevisa (ngn) som tillkommer ngn att göra el. om ett förhållande som bör ega rum. med inf. (vanl. utan at). thz a giptämaþren sökia SR 52 . wi wollium, aghum ok skulum rättä äptir thy sum fyr är saght SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). sum aghu ok williä . . . oss at styrkkiä thät at haldä ib. \" þätt agha þe fyri skuþa \" ib 5: 375 (13444, nyare afskr.). wi aghom þöm tolf for allom waþ oc skaþa . . . väria ib 377 . \" wi aghum warä wäriände aldrä änkior \" ib 476 (1345, nyare afskr.). agher han þär äghändenom äncte afraþ af giua ib 637 ( 1347) . wi hafuum talal til . . . jäppa abrahamsson . . . at han ägher oc skal oss til sta om abo hws BSH 1: 191 ( 1387); jfr 6. 192. tha ägha the siw natta dagh fore läggia scogha at rensa TB 73 . \" nv aghir waardh oc wardbodha optaka iii j horndöö ok thre j hulte oc thz ägha synomän göra \" ib. \" um fiärdha dagh pingizdagha ägha wrnamän om scogh ridha them mannom aff täkt göra som brutlike äru \" ib 78 . \" böten the ting atten sökia huar thera thre öra \" ib 79 . \" iak agher for sanno vara idhar vin \" Fr 188 . \" iak agher thz at göra idher \" Iv 5128 . nw atte (ætta) jak idher wäll at löna Di 84 . \" äghom vi them mykyt thakka \" Bo 114 . \" ther til at människian matte koma til swa stora fulcomlikhet. atte hon forlata alla vmsorgh oc yttra syslonar \" ib 180 . \" at the skullo gifwa thz gudhi som honom bordhe. ok thz keysarenom som the atto honom gifwa \" ib 149 . \" scal mins herra ömbotzman antwarda then gälda agher j hender them gäldas scal \" MEG (red. B) 60. scal foghetin . . . han . . . antwardha them han agher gälla EG 65 . \" hindras oc qwarsätz skiparen thy han ägher bethala nokrom päninga \" PM 77 . atir gält mik thz thu äghir mik atir gälla (redde mihi quæ teneris) Bir 1: 64 . \" j huru myklo höghra ämbite mannin är swa myklo mere hedhir äghir han göra gudhi ib 310. fyra thingh hulkin som en godhir konungir äghir hafwa \" ib 40 . \" hustrvn ok bondin egha (tenetur) wara eth köt \" ib 207 . ib 158, 315, 2: 110, 130, 3: 267 . Ber 243 . siw nättir ägha scogha j fridhi standa TB 73 . tha ägha nempnas fyre män oc the sculo scodha än scogha äru skipana före ellir ey ib. \" alla saker ägha tweskiptas \" ib 79 . \" alt thz giffs fore tridhiwngx thnge ther ägher dagher fore läggias \" ib 80 . \" thän sum lagh forsmaar agher af laghum wära forsmadher \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). först ägher kirkian byggias (construenda est) VKR 74 . \" ödhmywktin äghir gömas (custodienda est) \" Bir 2: 275 . mz thom som aff skylloghe rätuiso äghia fordömas ib 3: 57. - abs. fiärdha är hulkit iak . . . biudhir . . . thz är at lydha swa som thu äghar (ut teneris) Bir 1: 248. ","8) vara skyldig, vara skyldig att gifva el. betala. med ack. scal lmins herra ämbetzman antwardha then som gieldhit ägher j händher them som gieldhit skal opbära MEG (red. a) 56 . - med (utsatt el. underförstådd) dat. han . . . galt swa thom han atte ok honum länt oc trot hafdho xx pund älla vikitr kopar smordha mz gul (soluit creditori . . . viginti libras cupri perlinitas auro) Bir 3: 432 . - med dat. och ack. lhan kraffde thz sölff han honom atte RK 1: 823 . vm min brodhir äghir mic nakra päninga KL 243 . äghir iak hanom thry fat iärn SD NS 1: 136 ( 1402) . - pass. the päninga honum äghas Bir 3: 333 ."],"f":["äghä VGL I MD 14: 1, A 16: 2. äghia Bir 1: (Cod. B) 351 (på fyra st.), 2: 98; -ias ib 126. äya MD 90 (i en för Norrmän skrifven handskrift; i klrim med vtweigä). eighä VGL I þ 10. eghä ib J 4: 2; Di 18 . ","agha VGL II dr 29, þ 42; VML II B 2: 3; Bu 50 ; Bil 263 ; MB 1: 228, 253 ; Fl 617 (i rim med sagha); RK 1: 1138 (i rim med plagha); Al 4321 (i rim med tillagha), 4721 (i rim med dagha); MD (S) 278 . ","aghä VGL I A 16: 2, II O 3; SD 4: 389 ( 1334?) , 5: 637 ( 1347). aagha MB 2: 234 . pres. 1, 3 pers. a VGL I K 7: 3, J 2: l1 o. s. v; ÖGL Kr 7: 1; UplL Kk 4: 1 o. s. lv.; Bj 32: pr., 34; SR 5, 44, 52 ; GS 25 ( 1369), 26; Fl 505, 1588 o. s. v.; Iv 970, 1577 o. s. v.; Fr 425, 1962, 2218 . ","aa VML II Kr 7: 1 i var.; Bj 14: 23; GS 25 (1369, på tre st.) å KS 69 (169, 75) . ä Bj 14: 21. är SmålL 17: 1 . ","aer VGL III 32. äghr ib II K 44, 52; SML B 14: 2; MB 1: 374 ; MEG (red. A) 56 ; SD NS 2: 240 ( 1409); VKR 74 ; Ber 243 ; PM 32, 77 . ","äghir KL 243 ; SD NS 1: 136 ( 1402); TB 77 ; Bo 214 ; Bir 1: 40, 310 o. s. v. äghar ib 158, 248 . ","ägar ib 4: (Avt) 185 . ","egher StadsL Kg 1: 1. egar Di 126 . ","agher VGL II Præf, K 53; SML Kk 19; SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) , 5: 479 (1345, nyare afskr.), 637 ( 1347); Iv 4890 o. s. v.; Fr 188 ; RK 1: 468 ( i rim med blaar) 1059, 2161 (på båda st. i rim med magher); Al 8358 ; EG 65 ; GS 25 (1369, på två st.), 26; SO 13, 17 . ","aghär UplL Kk 15: 8; VML II Kr 16, B 1: 1, 2; Bj 32: 2; SR 18, 27 ; SD 5: 637 ( 1347) . ","aghir ST 252 ; TB 73 . ","aaghir VKR 31 . ","aghar SML Kk 11: pr.; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","at VGL LI þ 7: pr., II þ 35. äghir Bir 1: 64 . ","agher MB 1: 250 . ","äghom Bo 114 . ","äghum SD 5: 379 (1344, nyare afskr.). aghom VML II Kr 6: 5; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","aghum ib 476 (1345, nyare afskr.). ","äghu VGL I A 25, J 5, 18. egho ib J 5; GS 25 (1369 ; på fem st.). eghu VGL I A 15. agho VML II Kr 2: 1, 3; GS 26 ( 1569) . ","aghu ÖGL B 1: pr.; UplL Ä 23: pr.; SML Kk 11: pr., 14: pr; SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ägha MELL G 7: pr.; StadsL Kg 10: pr.; TB 73 (på fyra st.), 77; GS 26 ( 1369); Bir 3: 390 . ","ääghe BSH 5: 101 ( 1506) . ","äghia Bir 3: l57. egha ib 1: 207 ; GS 25 ( 1369) . ","agha SML B 14: 3; VML II B 7; pr.; SD 5: 375 (1344, nyare afskr.; på två st.); Bu 50 ; GS 26 ( 1369) . ","aghä VGL II O 3; TB 75 . ","aga SGGK 108 . ","a VML I B 21: 1, 38: 2. ","äghe MELL Eghn 25: 1 laghe nyare afskr.), 637 ( 1347). aghi UplL Ä 10 pr.; SML Kk 1: 1. ","aghin VML LI þg 5: 1. ägin GS 25 ( 1369) . ","atti VGL I A 8: 1, R 5: 3; SML Kg 5: 1; GS 26 ( 1369) . ","ati VGL III 6; UplL Kk 16: 1; HelsL V 23: pr. attho RK 2: 4405 . ","aatte VGL II K 37; KL 139, 286 ; SD NS 1: 10 ( 1401); Iv 3579, 4613 ; GS 25 ( 1369); Su 212 ; Lg 32 . ","aate SD NS 1: 38 ( 1401) . " otthe " BSH 5: 124 ( 1506) : ","atto VML I þg 5: l1; MELL Kg 21: pr.; SR i VAH 25: 286 ; KL 139 (på två st.); Bo s. attu ÖGL Vaþ 1: l2; SML K k 9: 1. ","atu: -us ÖGL B 25: pr. ottho MB 2: 225 . ","otthe RK 3: 724 . konj. ","attin VML II B 7: pr. atin UplL Kk 17: 5. atten VML II Kr 26: 1; TB 79 . part. pret. n. at VGL I R 5: 5; Di 7 . ","att Di 12, 169 . ","aat HelsL lV 13. 3; Bo 16 ; Bir 1: 323, 2: 98; RK 1: 1952 ; Di 12 . ","aath VKR XIII . ","aatt Di 173 . refl. "]},{"a":"ägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["äghodel","*äghodöme","ägholuter"]},{"a":"ägha","b":[],"c":"","d":"","e":[" . atte, pl. atto; part. pres. äghande, aghande; part. pret. att, äkt Svartb 337 ( 1432) ) v. L. ","1) äga, ha som sin egendom. Possidere ogha (fel för: agha el. ägha) GU c 20 s. 561. Kommin wälsignadhe mins fadhers sönir oc äghen himmerikes rike MP 3: 299 . \" somlika owirgaffwo alt thet the attho \" SpV 335 . Cananeus wttrykkis wara swa mykit som äghande ällir ägha. Thy hwilkin som sik omkringgiordhar j gudz räddogha . . . han äghs aff gudhi, ok han äghir udh ib 125 . \" ther han ager Persiam och alth . . . KarlM (El) 5: 15. (Jacob Arnoldsson överlåter till nunneklostret i Skeninge) thy goze sum han atte ij Apundhum \" SD 8: 20 ( 1361?) . (Konung Magnus tilldömer Bo Jonsson) alt thet gutz sum hans husfrw . . . atte oc skulde hauä vpburit effter fader oc moder ib 8: 36 ( 1361) . alt thet Klämettor minna hustru fadhir hatti ok köpt hafdhe ib 8: 46 ( 1361) . \" en gard j Vpsalaum, sum fordhum dax atte en goder man heth Olauer bacare \" ib 8: 169 ( 1362) . (Ulva kvarn) Hvilika quärn aþre kanunka . . . hafdo, rädho ok atto aa sina dagha fore honum ib 8: 195 ( 1362) . therä gooz, som the atta ij Wärmlande NMU 1: 62 ( 1367) . pret. atte (åtte)SD 10: l48, 49, 74, 84, 96 m.fl. l(1371). hwilkit godz for:de herra Karl sagde sig och andra klärka, ther fore honum hawa aat the prebendo, som war gör äpther Thörna Karlsson . . . ää sidhan . . . hawa aath och hafth SD NS 3: 150 ( 1416) . domprowasten . . . hawer altid siälffwer haldet gaard oc vaard vm ängena for:da oc aatt oc nytiath hona ib 3: 451 (1419). eth gotz som heter Nolima, i Lundha sokn liggiendhä, huilkit for:de Torkil sagde sin moder fader Larens Gunnarsson haffua äkt, ok biscop Magnus sagde at Lunda kirkio haffde äkt thet godzet förre Svartb 337 ( 1432) . \" hälganz husit agir twa dela ok Dawid Laris agir en triiung i for:dom garde \" ATb 167 ( 1462) . \" han miste ena silffskedh medh sinom skedom, Marten i Näsby aatte henne ib 283 (1468). Swen som köpte skippet . . . stoodh til fore rettin, ath Lasse Laurensson hade atte i sama skippet xx marck ok Olaff Mikelsson i portin besatte ther inne xv marck \" STb 1: 20 ( 1475) . ägher clostridh eeth heffdaskifte aff Pella i Hakafors VKJ 49 . \" äger clostridh i eno laxafiskerij och callas Öösten \" ib 64 ( 1480) . the vþ(upphöjtte) (= 5 1/2 marck som Oleff kokx stiwff sön ager SJ 2: 111 ( 1488) . tet huss och waninger som wor kiere söster hustru Elsseby Gerdz dotter her Mogens Ericssons borgemesteres effterleffua hustru wdi bodde och til hopa otthe ib 2: 304 ( 1496) . \" möstä jeg althet . . . thet jack aatä GpM 2: 426 (1511). (De hade) röffuat och sköfflath i fraa honum alth thet han otthe \" HT 38: 123 ( 1520) . - pres.part. Swa som enkte haffwande, ok tho likauäl all thing äghande SpV 384 . \" ii thännom tima äghanda at allom Skädhna by \" SD 10: 159 ( 1372) . . .. äro rätte eenäghanda at Skädhna aa oc fiskerii ib 10: l159. Niclis Olafsson . . . gaff sinom älskelega brodher Pädher Olafsson . . halft sith stenhus meth allom gardsins thillaghom ägandis i Stokholm SD NS 3: 270 ( 1417) . swa manga älghe grawa som iak aghr vppa Biörna käll JämtlDipl 193 ( 1423) . \" althet henä fadher Olauer Goutason atte j Thangeras \" ib 219 ( 1431) . vnte miik sina iordh swa mykin som han aatte j Ytrahoadall ib 225 ( 1432) . at Sighriidh som miin laghgipta konä är aagher här inne medh mik fyratighi iämpska mark ib 232 ( 1435) . waar incigle som incigle aaghom ib 298 ( 1448) . mik siälffwom ey jncigle agande DN 14: 101 (1477). wi flere for:de som ey agom jncigle oppa thenne tiid ib 14: 121 ( 1484) . \" mik ey jncigle agande oppa thenne tiid ib 14: 122 (1484). (jag har) vnth minne sösther Helligha j Klöffsiö mine jordh ok arffue deler saa mykith som iak aagh \" ib 14: 411 ( 1524) . - taga i besittning. j . . . skulen inga äghaskolnaids landit (ad possidendam terram) hwilkit war herra . . skal idher giffwa MB 2: 4 . Aff händum vi vs . . . thä fornempda hus Risabergha clostre til ävärlika ägho ägha sculande NMU 1: 65 ( 1375) . jak hawir . . . saalth . . . gooz . . . frälst ok ohindrath for hwariom manne ägaskulande JämtlDipl 129 ( 1376) .","2) ha till äkta, vara gift med. Erik Nipertz som eght her Thures modher systher Arvstv 43. 4) ha som barn, vara far till. Samma dach feste Pedher spilare lach sielff xij: e, ath han ecke atte barnit medh konan STb 3: 229 ( 1495) . - ha som barn, vara mor till. om henne händer fleere barn agha än hon nw medh mik aagher JämtlDipl 233 ( 1435) . - ha till moder (om jungfru Maria). Swa at thu skalt witha hänne wara attha, fore thässa wäghana (ante vias istas posessa) . . . thy atthe (possederet) Gudz son Mariam, fore thänna wäghanna opbörian, swa at han wtwalde hänne til sinna modhir, thär fore at han wille födhas aff hänne SpV 193 . 5) vara herre över. ginstan effter brödz bithan jngik diefulen j hanom ok han sidhan äuerdeliga ägdhe SvKyrkobr 170 . Jak seer wisseligha at likamen härradis owir andan, ok dödheligha skuggin ok thera eghin glömska atthe ällir styrkte them SpV 368 .","6) ha rätt till. forscrifna stenhws . . . egha niwta och bruka sik til lnytto och bestand SJ 2: 50 ( 1479) . glädz Birgitta tik ägx äronna sangher JMÖ 42 . \" ha rätt till, innehava på grund av ämbete. the prowentona j Lönköpungs kirkio som Sancte Marie Magdalene til höre til wphälde til gudz thienist them klerk som hona nw aghir j hans liiff dagha oc sidhan allom them som hona faa äpte han agha \" BYH 1: 173 ( 1369) . \" thet wri ensaak malsägandens, som gengerdena atte \" SD NS 2: 830 (1414, gammal avskr.) . 7) vara skyldig, äga, böra, skola. (Nils Bengtsson) gör iak tet allum mannum kunnot . . . tet at iak eger at gelda minum kera swslinga . . . ena mark korn SD 6: 271 ( 1351) . tha feste Magnus Benthson siälf sette lagh at han ey atthe Olaf Hinrikson i Stokholm ɉ lesth iärn ATb 201 ( 1464) . Hena myntomestare aatthe hanom ena somo peningha ib 231 ( 1465) . yrtimer war Ragul bikändir ath han aathe Eskile x mark p:ga ib 236 ( 1466) . Hans krokfoth talade til Olaf iämpta om xvi stigha koll han hanom pliktogir var oc Olaf iämpte stodh til at han atte hanom for:da koll for eth par vgxa ib 257 ( 1467) . Hans krokfoth fäste lag siälff sätte ath han atte ekke Rauidhe ena ɉ lästh byug möll ib 266 ( 1467) . Hans krokfoth feste lagh medh siälfsins edhe ath han ey aatte Ion Fasbiörnsone ij mark för eth panzar ib 278 ( 1468) . Niels godabrodir sagdis för rätta ath han skulle giffwa Hinrik gulsmidh sex mark som han kännis agha hanom ib 283 ( 1468) . \" iak aghir hanom iiii örtog i sama somonne \" ib 297 ( 1468) . hans hustrv aatte inte Nicls törn ib 321 ( 1470) . bethalade jac Martin bakare 18 öre suenska, som klostridh atte honom VKJ Bil. 282 (1466). thenne vi man gingh lag medh Larens Tididkosson thet han enthe attha Swen skrädare meer iiii skillinga JTb 77 ( 1481) . Matis . . . pantsatte Niclis . . . en stenbod och en kellere wnder samme bod . . . fför . . . liiij mark, som Hans Japson war honum skylligh fför noghre aar . . . fför en . . . ffullan pant til en ffri forwarning, hulkin Hans Japsson otte samme Matis tunne(binde)res hustrv tilforend STb 5: 95 ( 1516 ) ."],"f":["sg"]},{"a":"ägha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) egande, innehaf. \" vande, besittning. hon (ɔ: renliues dygþ) är alz fagnaþa ära ok ägha (possesio omnium bonorum) \" Bu 183 . i hwilkins samuite nakars eghins pänings ägha skylis KL 254 . Bir 1: 331 . \" annar girnadhis iomfrvnna ägho (possesionem) \" ib 375 . \" hardh giris hiärta stor vordhin af mykins gooz äghom (för ägho? det slutande m angifvet genom förkortningstecken) \" MP 2: l04. - i (nokors) ägho, i (ngns) ego. en makir är j sins herrs ägho som kallas bii Bir 1: 256 . \" hwarke han älla hans (hustru) hafdhe gul j sin ägha \" Bil 383 . þaghan . . . þät kumbär i byämannänä ägho SR 14 . - egande, eganderätt. hörö til sanctä olafs kirkio meth äurdhelike ägho SD 6: 158 ( 1350) . \" tileghnar jak thet ok allda the ägho ok rätheeth jak ther til hafuer thy for:da wara frw cappelle visicationis til ewerdheleca ägho ib \" NS 2: 53 ( 1408); jfr 2. ","2) ega, egendom, besittning. iak skal giffwa tik oc thinne släkt epter thik thz landh som thu hawer warith i nw, oc alt chanaan land til ewerdhelika ägho (in possesionem aternam) MB 1: 187 . \" jouse antwardadhe thz landith israels sönom . . . til äwerdelika ägho \" ib 2: 35 . \" tha äghur j hafwin jnnan huff ok tiuthyrby, giff the gudhi til hedher, ok kirkionne til äwärdhelike ägho (ad honorem Dei et utlitatem sanctæ ecclesiæ perpetuo habendas concede) \" Bil 854 . \" vil iac þet allum mannum kunnokt göra mic haua giruit körkynne j rwmskullum . . . alt mit goz i malaþopum . . . til äwärþeleka ägho \" BYH 1: 170 ( 1363) . \" at jak haffuer honum oc hans ärffwingiom vplatit oc til äuerdelica ägho tiläghnat thessin äpterscriffna godz \" SD 6: 168 (öfvers. i hds. fr. 1441). ib 65 ( 1348), NS 1: 1 ( 1401), 6 ( 1401), 8 ( 1401) o. s. v. FH 2: 5 ( 1374, nyare afskr.) . \" jak wälsigna tik til gudz brudh oc til hans äwärdelika ägho (perpetuam ejus possesionem) \" Bir 4: 18 . \" min almoghe . . . loffuado the (för the loffuado) äghona wndfaa skolande (populus meus . . . possesionem pomissam accepturus) skulle först läras aff ordhom äptedömom oc iärteknom \" ib 78 . \" hwar then man som hawir ägho älla ingiäld aff rättelica afladho gooze \" ib 3: 124 . - pl. egor. besittningar, jordområden. tässe land oc städher slog oc owirwan . . . moyses oc israels söner, oc gaff them til äwärdeliga äghor rubenitis . . . oc gadditis . . . oc halffwe släkthenne aff manasse MB 2: 35 . tha äghur j hafwin jnan huff ok tiutyrby Bil 854 . MB 1: 374 . girnas han (kroppen) the thingh som han seer, som är faghir anlite oc goz ok vidha äghor (latas possessiones) Bir 1: 278 . \" alt waart godz ok äghor \" BYH 1: 231 ( 1422) . ilwo äghor Sd 3: 644 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). i östhenss aghom ib. \" iach . . . haffuar til kiöps vppebwdet mynom rätta nestha frendar . . . all myn grwnd gotz oc eghiar (possesiones meas) vti brwstatorp \" ib 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). samme . . . gotz oc eghiar ib. \" jnnan staden eller stadzsin hegnat eller äghar \" SO 159 . ","3) egendom, gods, förmögenhet, tillgång. en varghir tok enna fatika quinno galt bort, som hänna enga ägha var KL 370 . then som korsfästir pinas i töhenom aktar ey värzllka ägho ib 256 . \" änkte hielpa jordhriches thing eller wärldzlech ägha sielinne til ewinnerleca glädhi, vtan the ther männischian i sinne wälmakt aff kärlech schipte ok schipa i misschundsampleca gerninga \" SD NS 2: 53 ( 1408) . \" thera giri var merä til värlzlica ägho än til at hiälpa siälomen \" Bir 3: 416 . \" han . . . hafdhe af världinna ägho enkte (de mundi hujus substantia . . . nihil sumpserat) \" Bo 74 . \" ey wille jach for halff myn aga, jach haffdhe icke tingath medh thöm sielff \" BSH 5: 183 ( 1507) . - pl. egodelar. thässa hems äghor Bil 615 . \" alt thera fä i alzkyns äghom \" MB 1: 421 . \" af all the land i wärldinne lagho kom honum skat oc rika agho \" Al 9624 . \" rika giordhe (han) them i gul oc silf oc i androm myklom äghom \" Gr 265 . alla hans äghor skulu tilskipas varom fatabwr ib 281 . han trenger the ädela fra sina ägher MD (S) 230 ; jfr 2. somme . . . nedertrykke the ädla och äkta och trängia them fraan godz och ägor ib 233 ; \" jfr 2. iak skal gifwa th . . . mik siälfwan alla thinga skapara ok godha thinga gifwara for iordhrikis gooz ok äghor (pro pessesione bonorum) \" Bir 1: 96 . \" at gooz oc äghor matte takas til hänna ordinem \" KL 332 . Lg 3: 203 . HSH 18: 157 ( 1497) . - Jfr en-, hema-, härra-, iorþ-, iordha-, lands-, siälf-, um-, väruldsägha, utäghor. ","1) egolott, andel (i fast egendom). herra gözstaff magnusson skal behalla myn gardh i swdherby sokn ligiande . . . oc myn äghodeel i waloberghe . . . oc alla the iordh oc äghedela som iach köpte aff olaff frödheborgh SD NS 1: 1 ( 1401) . \" alla thesso for:do gozs oc äghodela . . . affhender iack mik \" ib. \" jak . . . oc myn son . . . kännomps . . . os sält hafua . . . biskedhlicom manne knwt . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld \" ib 11 ( 1401) . \" thänne forscrepne eghiodeel \" ib. \" wi haffwm saalth . . . symon olaffsuni alla wara äghodhela i granskala hulthe oc i källars törpe \" ib 279 ( 1403) . \" war äghodel ij the änginne \" BYH 1: 239 ( 1493) . \" läti bescrifua alla clostrisins iordh oc ägho dela medh allom thera tillaghum \" VKR 31 ; \" jfr 2. lath oss faa äghodeel j äwinneliko lifwe \" ST 107 . ","2) lott el. andel i besittning; besittning, landområde, land. israels söner . . . togho äghadeel j theres landh (possederunt terram eorum) MB 2: 34 . \" är tässe ägodelen äller besätningh (possesio) släkthennes rubenitarum \" ib 38 . \" gaff oc moyses gad släcte oc theres sonom oc äptherkomandis syna ägodelar, oc skiptas theres äghodelar j tässe matto \" ib. \" gaff oc moyses halffwe manasse släckt oc theres söner oc äptirkommandom äghadeler hwilkens vphoff är j thässe matto ib. ändhen aff tässom äghadelom är iordans flodh ib. thzta skiptet j äghodelomen giorde (hanc possessionem divisit) moyses j slätta landhen widh moab \" ib. \" skipt nw landhit j äghadela mällan nio israels släkter oc halffwe släctinne manasse \" ib 36 ; \" jfr 1. leui släkt gaff moyses engha äghadela (possesionem) \" ib 37 . \" gaff oc moyses äghadela släckthinne som är aff ruben sonom \" ib. \" huru the konunga nämpnas oc hwat landh the hafddho haft som josue oc israel förslog oc gingho j fwllo äghodela lib 35. ther äptir komen j ather til idhra äghodela (revertemini in terram possesionis vestræ) \" ib 4 . \" j allas edhra äghadeles landz ändha (in omnes terminos possesionis vestræ) \" ib 133 . \" intil bäkken jeboch . . . hwar amon söner ända sin aghadel ib 34. \"","3) egendom. \" kennis jak . . . mik . .. hafua fore mik ingifuit . . . reenliues systrom innan sancti martins closter i skeninge allan min äghodeel som är retter halfdelin innan hardstadhum oc ther meth een landbo ok ena quern som ther wnder ligger \" SD NS 1: 22 ( 1401). - pl. egodelar. haffwor ällar äghadelar LfK 4 . \" aff huilkom konungen haffe takit stora äghodela \" Lg 219 . ib 436, 3: 180, 183 . HSh 18: 157 ( 1497). Jfr frälsis äghodel."],"f":["äghia: -o SD NS 1: 232 ( 1403) . ","ega: -er HSH 18: 157 ( 1497) . ","eghia: -o SD NS 1: 11 ( 1401) . ","agha: -o Al 9624 ; ","-om SD 3: 644 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet). aga BSH 5: 183 ( 1507) . ","-or . ","-ur Bil 854 . ","-er MD (S) 230 ( i rim med träger); Lg 3: 203 . ","äghar SO 159 . ","eghiar SD 4: 585 (öfvers. i hds. fr. sl. af 1400-talet; på två st.)), ","äghodel","eghio- . ","ägha- . ","egha- StadsL Kg 15: 9 i var. äghe-. agha-. -deel), ","äghodels land , ","äghodels ände","ägha- MB 2: 34, 35, 36, 37), ","ägho luter","ägho lös , ","ägho man","egho- )"]},{"a":"äghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["egare. \" hua thet (ɔ: annars godhs) taker äghandanom owitande ok owiliande \" KS 73 (180, 80) . \" hua annars godhs taker . . . af rättom äghanda, hånom witane ok wiliande \" ib 74 (180, 81). ib 68 (169, 75). huilken smidher som mera forbrenner aff eth skippundh toth smidhes iärn än fem liszpundh tha fylle vp äghandenom . . . thz som honum fatas SO 71 . - särsk. om jordegare el. i allmht egare af fastighet. fänädher eghändens SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua ib 637 ( 1347). bonden som äghänden är at oþolenum ib. DD 1: 40 ( 1379, nyare afskr.) . ST 291 . hawer . . . gudh för sancte ericx akallan frälst bya oc hwss aff storan ellz wadha som äghandenan hawa för oss witnat Lg 3: 356 . - Jfr fä-, iorþ-, lut-, mals-, qvärn-, sak-, saka-, skogh-, svin-äghande. "],"f":["äghände . ","eghandi UplL J 15: 6. dat. äghanda KS 74 (180, 81) . ","äghandanom ib 73 (180, 80. äghandenom SO 71 . ","äghändenom SD 5: 637 ( 1347) . " eghandanum " UplL M 54: 1. gen. äghanda KS 68 (169, 75) . med art äghandens SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). eghändens ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). pl. nom. äghander VML II B 23: 2. eghandar sML J 3. med art. äghandena Lg 3: 356 . ","ägendanne DD 1: 40 ( 1379, nyare afskr.) . ","eghanda SML J 3. dat. äghandom ST 291 ), ","äghanda syn , "]},{"a":"äghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"äghande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ägare. \" hwadh som panther dyrare säls, än han forestodh, thet giffues äghande jgen \" JämtlDipl 197 ( 1425) . Jens Nielsson äre retter egende til sama halffua gardh SJ 2: 173 ( 1490) . "],"f":["*äghande del","*äghandis man","*äghanda rätter","*äghandis syn"]},{"a":"äghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) egare. \" farsins äghare \" Bir 1: 116 . ib 257 . \" gitir thu äkke thz känz thik vara thinna päninga thräl oc äkke herra. gömara oc äkke äghara \" Bo 66 . \" gooz skulä sannom ägere (possessori) faazs \" SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467). ägarin han ma neka ok kgifwa sin thingh hwem han wil Bir 1: 158 . ib 2: 18 .","2) innehafvare (af väldet öfver ngt). israel drap honom (Amorernas konung), oc wart äghare offwir alt landith amorrerum (possedit omntem terram Amorrhæi]) MB 2: 107 ."],"f":[]},{"a":"äghare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \" ägare gifi þät attar rätum ägara \" Bir 4: 179 (aut.). swa väl växer thet effer hans saaning som rätter äghäre thet saet hafde SvKyrkob 192. Jfr malsäghare."],"f":[]},{"a":"ägheliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" adj. egendomlig, utmärkande. Jfr eghelika. SpV 389, 400 . PMskr 593 (avskr)."],"f":["äghliker"]},{"a":"äghelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eganderätt. \" tilbiudir jak mina ärffwingia . . . prost matisse . . . all thessa . . . godz . . . tiläghna medh allo fridhelike oc rolike äghelikhet (in possessionem facificam et quiteam) \" SD 6: 168 (öfvers. i hds. fr. 1441). Jfr eghelikhet."],"f":[]},{"a":"äghelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. 1) egendomlighet, egenskap. tiillbör at thu nw thera äglikhet ok ganglik het . . . gör for wara asyn nakraledhis synleghen SpV 138 . 2) äganderätt. joordh . . meh hiordhwall oc alle eghelikheet ij husum oc alle byghnyngh til ewerthelika egho SD 8: 30 ( 1361) . Jfr eghelikhet."],"f":["äghlikhet"]},{"a":"äghendomber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eghindomber."],"f":[]},{"a":"äghin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eghin."],"f":[]},{"a":"äghin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eghin."],"f":[]},{"a":"äghirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr samäghirska."],"f":[]},{"a":"äghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eghn f. egendom, besittning. in moth Kropstadha egor oc Lottestadha ägn Värmland förr o. nu) (1925) s. l90 (1454, avskr. fr. 1500-t.)."],"f":[]},{"a":"äghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eghna."],"f":[]},{"a":"äghna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se eghna, tiläghna."],"f":[]},{"a":"äglikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äghelikhet"],"f":[]},{"a":"äglös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ägglös, utan ägg. skla hönan äglöös blifwa Al 754 ."],"f":["-löös )"]},{"a":"ägskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se hönsaägskal."],"f":[]},{"a":"ägvatn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äggia vatn."],"f":[]},{"a":"äi","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eigh."],"f":[]},{"a":"äkke","b":["ab","pn"],"c":"pron. adv.","d":"pron. och adv. ","e":[" (till m. ängin) intet, ingenting. ekke liwer mera epter än thera fadher oc the MB 1: 195 (ekke torde dock här kunna fattas ss adv.). B) adv. icke, ej. þit magho allemän frälslikä koma . . . oc sällä kläþe oc annät goz a torghdaghumän ok äkke androm SD 5: 639 ( 1347) . \" þolik present höre äkke mik: vtan þö, þänna hem älska \" Bu 206 . \" the letto äkke äpte änglomen vtan äpte änglanna herra \" Bo 224 . \" funno the äkke licamman \" ib. \" the leta äptir sinom herra oc finnan äkke. ok vita äkke hwar the skulu mera leta äpte honom \" ib. \" äkke göra swa the högfärdoghe \" ib 85 . \" äkke ympningas älla dighir licamlikin. vtan huxsins ödhkn \" ib 47 . \" gitir thu äkke tha känz thik vara thinna päninga thräl oc äkke herra. gömara oc äkke äghara \" ib 66 . \" huru världinna bälle skulle nidhir slas . . . thz sagdeh iak äkke än. ok äkke vil iak ther stort af sighia. ok tho ey alstingx owirgifa ib 140. at var herra han gör oc gifwir reuelaciones oc hugnadh. smam oc smam. ok ekke swa fullelica älla swa ytterlica som astundandin bedhis \" ib 19 . \" iak veet at i hawin äkke siälf eghit hs \" ib 214 . \" vm thu äkke varkunnar honom här tha räkna thik hawa sten hiärta \" ib 193 . \" thz andra skolom vi . . . ekke alstingx swa owirgifwa at vi skolom thz ey thänkia \" ib 54 . thridhi ouinin som han känne ekke Bir 3: 131 . \" kan oc ykke en wara badhe sysloman oc gardzmestare tha skipi . .. abbadisan . .. en gardzmestare här wthe i hionagardhenom \" ib 5: 115 . \" han . . . tordhis ekke skilia sic widhina \" Lg 45 . \" thz är pris pa halan is ga thz man ikke faller \" MD (S) 222 . \" jak är icke kloker \" Di 46 . \" han wiste ecke hans naffn \" ib. \" bete swärdit ekke a hans hielm, tha skulde weland mistä sit huffuod ib. iak sag en tidende som mik tykker stor wara oc ekke litin \" ib 141 . \" han . . . wilde ekke bida wildke ib 147. the varo ekke längher ther inne än nat och dagh \" Pa 11 . \" thän förste siwker . .. ther näst j watnit kom. äpther thzx at vatnit war rört aff ängelnom, han fik sina helso aff allommsiwkdom ok ekke vtan en sändir \" Lg 70 . \" siwde alt sammans i vatn oc legge tz pa syn bwk . . . ycke het vthan lywmt \" LB 7: 27 . bedher jak edher . . . atti ekke lotte then prestesven . . . att trädhe mek sa pa hwgedt BSH 4: 321 ( 1502) . ey wille thöm sielff ib 5: 183 ( 1507) . \" the i thawastehwslen wil thet !UDDA_TECKEN? (1/2) pund fisk eky vtgöre, vthen röge peninger wil the gerne vtgöre met thet snrilse föret komber oc eky föör \" FM 501 ( 1510) . bondren komber eky til köpstan ib. \" her er eky nw mere i macten ib. kom her til stocholm eth lithet skip fran lubech togh icke med andre ladning än med sandh \" HSH 20: 194 ( 1507) . \" män kunno ekke (Cod. B ey 527) thaghar i Cod. B ey vanligt för ekke i Cod. A). heet stadhin (Jerusalem) först ekke meer. än salem \" ib 4 ; \" jfr A. han wille ekke mz them wara \" ib. \" thu kompt til oss oc ekke wi til thik \" ST 29 . \" tha wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit ok sagde hwi er ekke heller jakit \" RK 1: 178 . \" skalttu ekke warda vredh \" ib 187 . \" schal han . . . göre syn eedh ath han ecke smeltha schal rychenins mynt ock ecke heller thz til städia naghrom sin tiener eller ath göra \" SO 148 . Bo 127 . Bir 2: 308, 5: 140 . Fl 656, 1290 . Fr 1731, 1735 . Al 4354, Di 2, 3, 48 . Lg 3: 33, 124, 126 . MB 2: 73 LfK 146 . BSH 5: l58 (1505), 90 (1506), 315 (1508). HSH 20: l110 (1507), 160 (1507), 161, 162. LB 7: 32, 33 . MD 515 (på två st.). - i fråga hvarpå väntas ett jakande svar. seen j ykke . . . hwar som thänna munkin . . . dragher borth v kyrkionne JP 32 . Jfr eigh."],"f":["äkki VGL LI K 21 o. s. v.; ÖGL Vaþ 6: 1, Vins 6: 1. äcki VML I Kr 6: 1. äke Bu 206 . äki VmL I Kr 8, M 11, 13, 16, 22. akki VGL I Md 3: 3; ÖGL Vins 6. 1. akke ib Kr 31. ekke VGL II Dr 1; ÖGL Kr 13: 3; Pa 11 ; MB 1: 4, 5, 195 ; Bo 19, 54 ; Bir 2: 308, 3: 131 ; ST 29, 30 ; Fl 656 ; RK 1: 178, 187 ; Lg 45, 70, 3: 33 ; MB 2: 73 ; LFK 146; Di 2, 3, 46, 141, 147 ; BSH 4: 321 ( 1502) , 336 (1503, på fyra st). ecke Di 46 ; SO 148 ; BSH 4: 320 ( 1502) . ekka (för ekke) Al 4354 . ","ekki ÖGL Dr 3: pr. ecki VGL I K 7: 2; Di 48 . ","eke FM 236 ( 1505) . ","eki VGL I B 5, II K 20. eky FM 501 (1510; på fem st.). ikke MD (S) 222 ; Lg 3: 124, 126 ; BSH 5: 58 ( 1505) . ","icke Di 46 ; Bir 5: 140 ; LB 7: 32, 33 ; BS 36 ; BSH 4: 351 ( 1503) , 5: 90 (1506), 183 (1507), 315 (1508); HSH 20: 160 ( 1507) , 162, 194 (1507). iche ÖGL Kr 31 i var., Eþs 14 i var. ikkä MD 515 . ","ickä HSH 20: 110 ( 1507) , 160 (1507; på tre st.), 161 (på tre st.). ikki VGL I VS 3: 1, A 10 þe 8: 1. iki ib K 10: 4, A 11, 17; pr. ykke Bir 5: 115 ; JP 32, 35 (på två st.). ycke BSH 5: 315 (1508; på fyra st.); LB 7: 27, 32 . ","ykkä MD 515 ),"]},{"a":"äkke","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["icke, ej. \" hon ma äkke biltugha uara ÖgL E 15 pr hs B (hs A: egh). þer skulu äkki bort fara UL Kg 10: 8 hs E, F. Espl (hs A: äi). oskällikt atirhald räknas äkke vara dygdh . . . J vilin äkke läta nöghia idhir . . . Eghin vili är thän, ther idhir känne äkke spara naturinne . . . Hwat vitin ij äkke at bätre är lydhnan än offrit. hafwin i äkke hört at alt thet . . . räknas til fanyte glädhi ok äkke lönommen. hwat läsin j äkke i ewangelio . . . Ok modhir hans oc Iosep gafwo ther äkke samthykkio til. tha forsmadhe honom äkke oc lät sik ey forthykkia at fölghia them atir til Nasaräth \" Bo 135 . Gudh giffuer allom offuerflythelica oc qwidar ikche äpther (et non improperat) GU C 20 (hand 2) s. l17. Vilde tu han dräpä ther pa at verlden sculde frelsäs? - Jngaledis. - Hwj ekke? SvKyrkobr 158 (Lucidarius). Ällir wilt thu samma täxtin ekke haffwa wttryktan widh eth annadh sin (visne litteram candem adio sensu explicari) SpV 326 . Hwi skal iak ekke styggas än mik giffs thät gudhi til höre . . . hwar astwndar ekke (quis non) them at haffwa, vthan thän ekke astwndar thik at see, äller ekke wil rasklica til lthik komma SkrtUppb 80 . Them cyke witerlikit aff Sancta Olafs kirkio soknamen . . . oc tha theras vitne eyke nar waro i for:da biscop Knutz nerwaro SD NS 3: 233 (1413). giorden j thette eke, tha wildhom wi rama kirkiene oc rikens besthe, hwar wi kunne Lindblom Äbval 7. Jtem rechta Niclis werkmester oppa nadh at han eke lot for lkoma manen som Hanes fine hvgh . . . Jtem Laueres . . . feste vt j mark for thet hiölt eke domen ATb 4 ( 1451) . han orkadhe eyke siälff komma till rättha ib 3: 127 ( 1502) . \" som han icka for tollede \" Skotteb 365 (146061). som icka war fortollet ib 367 . \" at iak ykke strax sköt mik fraa rikins radh Arvstv 48. hulkit han cyke beuisa kwnne DN 14: 143 (1489). tha skal jak swara ther til ok eyke nakar annar \" ib 14: 156 ( 1499) . her Benct . . . bör engte ath swara till then skadhan . . . och ecke eller til the twa tunnar salth STb 1: 55 ( 1476) . Pedher bergxman och flere hans methbrödher j Karllagilleth skulo ecke offtare meer tala pa thet breffuet ib 2: 144 ( 1486) . tha man hanom vptoch och rechnade hanom, tha war ther vtj eck fult liþC ib 3: 407 ( 1498) . effter Lambert ickie lyt haffuer borgemesterene och raadsins bud ib 5: 49 ( 1515) . \" at skinen wore iche mere en xi timber \" ib 5: 87 ( 1515) . \" what hanwm drogh ther j fran, weeth man ickä \" GPM 2: l9 (1502). ekkie skal thu trughe mik thil ath drikka mera en iak wil DN 14: 223 (1520). - pron. lintet. spöriande vm the hafdho nakat fangit. Sidhan the hafdho swarat äkke, sagdhe han, kastin wt nätit Bo 240 ."],"f":[]},{"a":"äkra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["liten åker. (Benkta Benktsdotter skänker till Vadstena kloster nära 10 öresland) a äkrunne i Sudhermanna lande i Trynninge liggiande i Askanäsa sokn RP 1: 408 ( 1378) ."],"f":[]},{"a":"äkt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["körsla, se timberäkt."],"f":[]},{"a":"äkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["gifva (oäkta barn) äkta barns rätt, legitimera. tha togh han tiil äkta sina frilla och äkther ther mz sin son RK 3: 1941 ."],"f":[]},{"a":"äkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) äkta, äkta el. i lagligt äktenskap född, af äkta börd. hans äkta barn ST 348 . ib 358 . \" somme resa op arme och onäcta och nedertrykke the ädla och äkta \" MD (S) 233 . han skal . . . wara äkta, annars kommer han icke i embetet BS 36 . \" skomakara barn som äktha ärw \" SO 27 . ib 13, 18, 141 . vtan han . . . veth hanom echta vara badhe aff fader ok moder ib 146 . \" han skal . . . witha han wara äktha ok räktha \" ib 49 . ib 61 . wthan han är äktha ok rätha födher ib 15 . \" lubbert corteuhorst oc willam cortenhorst sambrödher äkta oc rätta \" SJ 14 ( 1424) . ","2) äkta, genom äktenskap förenad. jak will hafua ider till myn äkta hwstrv Di 116 . bid hanum giffua mik sina dotter til äkta hwstrv ib 164 . RK 2: 483 . \" hans fadher . . . haffde ena hwstru som war hans rätta äkta hustrw \" MB 2: 105 . \" min kära oc äkta hwstru \" Lg 3: 680 . \" thz hans modher skulde haffua en äkta man \" ib 636 . \" thin äkta man oc tw järin badhe een lykame \" ST 427 . \" äptir thin äkte man \" MB 2: 172 . "],"f":["echta . ","äkte )","äkta bref (eckta breeff), "]},{"a":"äkta","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["äkta; av äkta börd, i lagligt äktenskap född; i lagligt äktenskap förenad. Llegitimus . . . laghleghen och äktha GU C 20 (hand ","2) s. 71. O Christi jomfru, wakta at thu ey säth thik offwir ällir fram fore änkiona ok the som äkthan bondha haffwer SpV 33 . \" ganga til äkta hionalagh ib 110. Bäthir haffdhe thet warit for hänne, at hon haffdhe aldrigh stighit j rätta hionalagx sängh, än thaka swa skämmelika horkarlin j stadhin, thär äktha bondhin skulde wara \" ib 316 . Första är theras hwilka nakot haffwa . . . forsökt aff kötzsins syndh, wthan äktha gipto ib 349 . Bengt Pedersson, borgare j Abo, oc Appollonica Pedersdotter, j äktha hionelagh sammanbunne Svartb 428 ( 1448) . Hanis Laurensson . . . är äkta oc rekta bade aff fader ok modher STb 1: 108 ( 1477) . \" thet war hennis son äckta och räkta \" ib 1: 302 ( 1481) . Oleff scriffuere om sith echta breff . . . (han) haffde eth breff pa ath han shulle echta wara födder bade aff fader och moder ib 3: 171 ( 1494) . hustrv Gudelög . . . war ekta afflad, borin och ffödh ib 4: 201 ( 1511) . Per kopman . . . som hedan aff staden falskelige och swyckelige vntrymde fran sin eghta giffto dandequinna hustru Cristin SJ 2: 151 ( 1489) . Bekennis jag . . . att jag vill vitne vara, fullige oc bevise medt sanning, att Hr Magnus Ingesson . . . var ädle oc äcte både om fadher och modher Vg Fornmt I 10 30 (1489). "],"f":["äkthan SpV 33 )"]},{"a":"äktaskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) äktenskap. \" them samman fögia i äkteskap \" Lg 219 . haffwandis . . . xxx dötther, huilka han fran sith hws vth sände, giffwandes them män j äktenskap (maritis dedit) MB 2: 110 . \" wara vthen äktaskap \" Gers Frest 28 . ath betraktha . . . marghallegha sorgh . . ok onyttelikheth j äkteskap är ib. \" jak är . . . fwl mz nadh . . . besyndherlika them som i hälokt äkteskap ära \" Lg 3: 711 . \" thz thu miskwnna tik ower alla them i äkteskap ärw \" ib. \" them wälsighnande til hälokt äkteskap \" ib 634 . ib 587, 591, 631 . \" stadelika hallandhe sit äkteskap \" ib 604 . \" til äkteskap ganga \" ib 592 . \" hwi war herre wilde at hans modher skulde wara giffwin i äkteskap \" ib 638 . \" them til äkthaskap giffwande \" ib 624 . - närmande sig betydelsen: äkta maka. thenne fik storan kärlek til imffrwnna anno, oc haffde henne gärna hafft til äktaskap Lg 3: 665 . \" ath han wilde the jomfru riik til äcteskap ath fryä \" MD 449 . ","2) äkta par, äkta makar. (jfr hionlagh). för thy thu aff thz hälga äkteskapet joachim oc anna haffwer tik modher wtwalt Lg 3: 711 ."],"f":["äkte- . ","äkten- . ","-skapp Lg 3: 387), "]},{"a":"äktaskap","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äktenskap. faar hon barn j äktskap KT b 70 (1433). han hedan rymde och hemmelica vntwck sit eghtaschap fran sin hustru och barn SJ 2: 151 ( 1489) . sades arffuit for:ne Klaus offuerskerer til, äpter han haffuer hustrv Anna dotter, som skyldes fran Falkensten aff ächtascap STb 3: 351 ( 1498) . äpther andelikit äkteskaps lagh JMPs 22. mällan hänne oc honom war sannare äkteskap än om nakor haffe til hänna alla wärldena lekamlica äktaskap ib 22 . thän hälge andhe giordhe äktaskap mällan gudh oc människiona om ängilsens helsa, j jomffru Maria jomffruligha bruda hws ib 455 . \" hennas astwndan war at hon matthe äga honom j äktascap \" Troj 11 . han haffde saa fagra jomffru oc wälbyrdoga anamad siig ey tiill ektescap wthan tiill löska läghe ib 34 . Priamus han haffde oc xxx andra natwrliga söner, som han afflade aff androm qwinnom atskyldom wthan äkteskap ib 35 . \" tiill myna kära hwstru aktar jac tiig anama oc bliffwa medh tiig tiil döden j hedersamligo äktescapzs bånd \" ib 68 . "],"f":["*äktaskaps kärleker","*äktaskaps samföghning"]},{"a":"äkte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) äkta börd. til äkta (jfr Ä. Dan. til ægte og rætte), äkta, född. hans hustru war her olaff axelsons dotter til ekta RK 2: 8331 . ","2) äktenskap. aff hennas hälga äkke Lg 3: 592 . \" aff thz hälga äkke \" ib 594 . \" lata sik . . med henne til ächte wya \" MD 449 . - särsk. med närmande till betydelsen: äkta maka (el. make), i förbindelserna: giva, hava, taka til äkta (jfr Mnt. to eche nemen), gifva, hafva, taga till äkta. honom warth emerencia til äkta giffwin Lg 3: 592 . ib 633 . \" thz iosep henna dotter til äkta haffwa skulde \" ib 632 . \" took konungen vriae hustru bersabe til äkta \" ST 504 . \" tha togh han tiil äkta sina frilla \" RK 3: 1940 . \" til lekta . . . sik taga hustrw \" MD (S) 221 . \" en man takandes til äkta äpther gudz wilia \" Lg 3: 592 ."],"f":["äkta . ekta; båda dessa former i förbindelsen til äkta),"]},{"a":"äl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["storm. \" the foro aff haffuit oc vp i mäle bade i lugne oc swa i äle \" RK 1: 477 ."],"f":[]},{"a":"äldare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landstrykare, drifvare giuum vi varom foghätä oc berghsmästärom. fullä makt at rättä iuir þöm som nokot fals gyor i kopar. swa oc vm äldärä. finnäs antwiggiä þär allr i dalum SD 5: 639 ( 1347) . Jfr Westman, Ark. f. Nord. Fil. 19: 316 f.; Lidén ib 23: 256 f."],"f":[]},{"a":"äldas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ällas."],"f":[]},{"a":"äldas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["drifva sysslolös. äre . . . some late til ärffwodhe. oc hwarte thiäna the gudh. eller the göra nakath annath. vtan ga oc ädlas. Sv. lKyrkobr. 31. Jfr Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 23: 257 f."],"f":[]},{"a":"älde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se älle."],"f":[]},{"a":"äldesmän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gamla män. RP 541 . Se även ällis man."],"f":[]},{"a":"äldras","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"v. refl. L. ","e":["åldras, blifva gammal. mädhan alla andra synde äldras tha mannin äldhras ensamin girin vardir tha vgh MP 1: 86 . hulkins goz aldrigh äldras (veterascunt) älla for gar Bir 1: 282 . \" alt thz som äldras ok wardhir gamalt, thz nalkas fordarfweno ok forgängilse Spec. Virg. 251. Jfr ällas. \""],"f":["-es MELL Kg 12: pr. i var.; KrLL Kg ind. 13 i var.),"]},{"a":"äldras refl. ","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["åldras. \" alt thet som äldras ok wardhir gamalt \" SpV 251 ."],"f":[]},{"a":"äldre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålderdom."],"f":["*äldris iudhar m pl. judarnas äldste. tha han inkom, gingo prästahöffdingana oc äldris iudhane til hans SkrtUppb 304 . ","äldris man m. gammal man. äfter aldrismanna swornom eedh SD NS 2: 763 ( 1414) . epter thy vi hört oc mynnelica aff gothom äldritzmannom vtspurt hafuom ib 2: 833 ( 1414) ."]},{"a":"äldre","b":["av"],"c":"adj.adj.","d":"adj. komp. ","e":["pos. gamal. A) komp. ","1) äldre (till lefnadsåren) år. iacobus alphee äldre. än iacobus zebedci son Bu 194 . är (sidher) mäþ clostarmannom. at þe haua mere röst at raþ. som för como. än þo at huaro. at þe andre sen äldre at aldre ib. \" enkte barn lät han dräpa äldra än twäggia aara \" Lg 35 . \" wy seem attu äst en äldre man ok tik er förre wan at dö öän han \" RK 1: 183 . \" the äldre syster mälte swa thz the yngre skulde ey fa aff thera goz rät ey eet haar \" Iv 3611 . \" the wärdhning som äldre brodher bör til rätta \" MB 1: 212 . \" thu äst min äldre son esau \" ib 214 . ib 213 \" synis yngre biscopin spyria then äldre \" Bir 1: 352 (möjl. att föra till 2). kunde engen thet wita sighia, at . . . hustru margetta modher atte äldre syskon flere än tu DD 1: 41 ( 1382, nyare afskr.) . ","2) äldre, som tidigare inträdt i en ställning el. ett samfund. petrus war äldre at cristindom: än paulus Bil 110 . \" medh the älra systranna witu oc loff \" VKR 22 . B) superl. ","1) äldst (till lefnadsåren). tha war älzste brodher prester i hwarie släkt MB 1: 214 . \" ruben hanz älzste brodher prester i hwarie släkt \" MB 1: 214 . \" ruben hanz älzste brodher \" ib 230 . ST 397 . \" nw talar iabvo til ruben sin älzsta son \" MB 1: 260 . \" älste herran war giordhir litin son \" Bir 1: 390 . \" thiänte folket herranom gudhi alla dagha the iouse liffdhe oc älleste män j israel (didebus ejus et seniorum, qui longo post eum vixerunt tempore) \" MB 2: 73 . \" hennes seniores the ältzte oc ärlikaste män, äru swa som nöth slaktade \" ib 223 . ","2) äldst, på grund af ålder intagande en framskjuten ställning, framstående, ansedd, betrodd. iouse syndir sleth sin klädhe liigiandis a iordhinne . . . badhe han oc alle the älleste män aff israels sonom (tam ipse quam omnes senes Israel) MB 2: 17 ; \" jfr 1. kallade han alla älste män (majores natu) oc höffdingha oc domara oc mästara \" ib 63 ; \" jfr 1. han . . . vtspordhe aff honom allas höffdingannas nampn oc theras som älste män waro j stadhen (nomina principum et seniorum Soccoth) ib 94; jfr 1. togh gedeon alla höffdingana oc älsta männena j staden (seniores civitatis) ib; jfr 1. \"","3) äldst, sedan längst tillbaka bestående, som tidigast tillkommit (och ännu består). älzsta (antiquissima) oc äuerdhelik fäghrind oc fäghirste hulkin som giordhe oc skapadhe mik skal styrkia thik, the älsta (vetutissima) oc nya fäghrindin al thing opnyande hulkin som var j mik oc gik fram aff mik skal lära thik vndarlik thing Bir 2: 47 ."],"f":["eldre MB 1: 213 . ","äldrä HelsL LJ 14: 1. n. äldra Lg 35 . ","älþri VGL I M 1. pl. äldre. älldri SML Kk 11: pr. gen. äldra VKR 22),","-ta ib 260 ; Bir 2: 47 . ","elzster: -te ST 297 . ","ältzter: -te MB 2: 223 . ","älster: -ti VGL I A 5; -te Bir 1: 390 ; MB 2: 63, 94 ; -ta ib 94; Bir 2: 47 . ","ällester: -te MB 2: 17, 73), "]},{"a":"äldre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålder, ålderdom. \" o herra gud kasta mik ey fran tik i äldrinne \" MP 1: 83 . ib 2: 127 . jouse war nw aldrogher man oc aff älre betyngder MB 2: 61 . Jfr älle, äfvensom alder, f.; den i det enda under detta sistnämda ord anförda språkprofvet förekommande formen aldrinne torde snarast böra föras till äldre, ","1) gammalman. \" ällris män takas fore thy häller til formanna, än vnge, at the öre rönte \" MB 1: 393 . \" spordhes hon fore a satto thinge aff äldris mannom om än nakar wiste thät fornämpda godz laghlika saldth . . . wara \" SD NS 1: 586 ( 1406) . hwilket wi til nempdena oc äldhres männa i häredheno rantsakan lothom BSH 2: 201 ( 1413); jfr 2. ","2) ansedd el. betrodd man, äldste, förman. sanka saman lxx män aff israel, the som lthu weest, at ällirs män äre, oc mästara magho wara (congrega mihi septuaginta virors de senibus Israel, quos tu nosti quod senes populi sint ac magistri) MB 1: 392 ; \" jfr 1. far op thu oc aaron nadab oc abiw . . . oc lxx ällris män aff israel (senes ex israel) \" ib 342 ; \" jfr 1. ällris män israels sona räddos mykith, försto the fingo at se han \" ib 354 . \" folkit trodhe them swa som sinom äldris mannom oc domarom \" ST 438 . iudha höfdhinga oc äldris män (motsv. ställe MB 2: 384: aaldermännene) KL 389 . \" the (Romarne) haffdho aarligha wtwalda try c äldris män som kallados raadhmän (curiam fecerunt sibi et quoidie consulebant trecentos viginti consilium agentes semper de mulittudine) \" MB 2: 241 . sampnadhe jonatas alla almoghans äldirsmän (seniores populi) ib 264 . ib 272 . - Jfr ällis man, alderman, aldersman."],"f":["älre )","äldris brodhir","älris- )","äldris man","ällris- . ","ällirs- MB 2: 272 . ","äldhres- . ","äldirs )","äldris systir","eldris- . ","älris- )"]},{"a":"äldre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. och ","e":[" adj.superl. (till pos. gamal). L. äldre, äldst. han war ey äldre än triggia ara tha han waldis til konung PK 237 . RK 1: 1836, 4506 . \" vare fore mic the älzto oc bäzto män i häredhno \" NMU 1: 70 ( 1384) . Thetta hafwom wi bespoort af älstha mannom i stadhenom, hwilke sin eedh hafwa ther vppa giorth at swa waridh hafwer Troil 2: 370 ( 1432) . - (på grund av ålder) framstående, ansedd, betrodd. Calla saman älzsto män oc wisasto aff thinom ätmannom (congrega seniores Israel) MB 1: 283 . - äldst, sedan längst tillbaka bestående. Fore thy äru Swerike oc Götland älzsta land oc bygdher thenna wägh Iorsala haff MB 1: 3 . J skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe (vetustissima veterum) ib 376 ."],"f":["äldster , ","älzter"]},{"a":"äle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gäckeri, föremål för gäckeri el. förakt, afskrap. han them hadhe holit för äle och sanneligha giorth aff them träle RK 3: 2402 . \" hoo war . . . thän som wthwalde at wara som eth äle ok formadhir j gudz hws (quis abjectus esse in domo dei sui elegit?), ok ey forskuadhe ophöghias äwärdhelika Spec. Virg. 148. \""],"f":[]},{"a":"älebarker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["albark. \" tak älebark och stampa medh surth win ok halth warumpth wider thenderna \" LB 2: 57 ."],"f":[]},{"a":"älekiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["aldunge; alkärr, - mosse. \" Alnetum äle kär \" GU C 20 s. 17 ."],"f":[]},{"a":"älekiär","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alkärr. i ortnamn. ælleker SD 5: 441 (1320 mot, nyare afskr.). vna cum medietate pratorum westereng frøleng ilikiærsæng ib 3: 197 (1315, gammal afskr.). quibudsam pratis dictis ælekerraænger SD NS 1: 627 (1407, gammal afskr.)."],"f":["eli- . ","älleker . ","-kerra SD NS 1: 627 (1407, gammal afsrk.)), "]},{"a":"älerot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alrot. \" tak älerooth hon taker borth wärk oc ffesther thendher \" LB 2: 57 . äleroth thwggat ib 3: 165 ."],"f":["-rooth )"]},{"a":"äleträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["al, alträd; alträ. \" Annor thekn ärw til ath letha wathn j jordenne ther som wäxer . . . äleträ PMskr 207. äle trä är got til paala j kärrwm oc byggia paa them \" ib 349 ."],"f":[]},{"a":"älf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se älva."],"f":[]},{"a":"älf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älfva. \" thu skalt ey thro oppa maro ellir lelfwa (an de guthoulden noch an de elfinnen) \" ST 31 (kanske snarare att föra till älver, m.) for elffwer LB 7: 358 (möjligen att öfra till älver, m. eller till älva, f.). - Jfr älva, älver."],"f":[]},{"a":"älf","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["älva bakke , ","älva brädder","älfwe- )"]},{"a":"älfson","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se älfs son under älver."],"f":[]},{"a":"älfstrand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älfstrand. Lg 3: 318, 453 ."],"f":[]},{"a":"älghdiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"älgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älg. Jtem bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge ok reen Svartb 70 (1345?). "],"f":["*älghiagraf","*älghsgardher","*älghshorn","*älghshudh"]},{"a":"älgher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" temporobus . . . haraldi ælgh \" SD 5: 697 (1347, i vidim. fr. 1444). - i ortnamn. elgiahult SD 2: 419 ( 1304) . "],"f":["älghia Bir 2: 96, 98 (på båda ställena kanske att fatta ss gen. pl.; måhända sammansättningsled). dat. älghi HelsL Kk 7 i var. älge KrLL B 23: 2. älghä HelsL Kk 7. pl. nom. elgar Olaus Magnus Hist. de gent. septentr. l. 18 c 1. elga ib 1, 2 c. 27. ack. elghia KrLL B 23: 2 i var älgha KL 193 . " dat äghium " ÖGL B 36: 2. elghiom MELL B 18: 4 i var. älghom KrLL B 23: 2 i var.), ","älghesio SD NS 1: 515 ( 1405) . ","älghiaklint ib 352 ( 1404) . ","älghia spiut , "]},{"a":"älghspiut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: Jfr älghia spiut."],"f":[]},{"a":"älghstokker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"älinar mässa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"älla","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. Med afs. på detta och i det följande upptagna ord med liknande betydelser och med begynnelsen äll- jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 28: 170190. A) adv. ","1) eljest, annars, i annan händelse. þe . . . teþo mik þät ärlikast palacium nokot ögha ma se. . . ok þät är þit vm þu vilt hans raþe lyþa. älla vil iak þät köpa Bu 184 . þe . . . gauo hanom daghleca siu far at äta. älla bläste ha sua gen staþenom etar oc ilsco. atr ängen gat liuat som firi var ib 490 . \" lät scyt vp älla se þu mik aldre mer \" ib 520 . \" väl huat þu uilt häldar ora guþum. älla scal al þässe nat täras i þinom pinom \" ib 415 ; \" jfr B a. skulu kununga ok höfdinga sik sidhlika halda i allom sinom åthäum . . . älla få the giärnt olydhno ok försmåelse af thöm mannom the medh vmgånga \" KS 38 (100, 41) . Bil 157, 760 . Bir 1: 262 . \" the rytza toghot tha jnnan en dagh ella haffde ther warit eth manzlahg \" RK 1: 1629 . gudh styre thz en j bätra matha elle mange som lee the faar en grata MD (S) 211 . ","2) eljest, i öfrigt; i andra afseenden. jak hafuer en fastan stadh ey swa storan som han är älla (Cod. C ällas 984) godher oc ärliker Bil 231 . B) konj. eller; efter negation äfven: ej heller. a) för att förbinda två (el. flere) led som (mer el. mindre uttryckligt) utesluta hvarandra el. utgöra alternativ af hvilka antingen det ena eller det andra antages kunna ega rum: eller i annan händelse, eller ock; eller. biskope var vanda bäggia väghna luua hänna liua ii renliue a mot iuþa laghum ok siþum älla bryta sina iat viþ guþ sialuan Bu 5 . nu varþar hans dotter ganga (mz) älla han sialuar innebräna ib 491 . \" gafs hanom val guþum offra älla döþ þola \" ib 530 . Bil 238 . \" wäri sit lif medh mandom älla döe tär han komin är \" KS 82 (202, 90) . hånom må peninga oc godz at winnas huru han thöm hälzt förgör, medh dygdh ella last ib 35 (90, 37). han . . . wäghr alt thet görande är älla latande, medh sinom skiälom huat thet är betra giort ella latit ib 19 (47, 20). adrianus . . . saghþe sik eigh rymdan älla tronne forgangen Bu 520 ."],"f":["ella VML I Kr 4: pr.; KL 173 ; MEG (red. B) 61; RK 1: 1629 ; KS 35 (90, 37) . ","ällä ÖGL Eþs 24; SML Kk 2: pr.; SR 36, 54 ; KL 136, 139, 165 . ","äldä ib 139 . ","älle KS 6 (13, 6) ; Bil 227 . ","elle VGL III 134; MD (S) 211 . ","alla ÖGL Kr 3: 1, Eþs 24, B 32; Bir 3: 119, 4: (Avt) 185; GO 717 ; KS 87 (212, 95) . ","allä VGL I Md 5: 3; KL 136 . ","hälla SD 5: 398 (öfvers. i hds. fr. 1416), NS 2: 45 ( 1408), 170 ( 1409). hella ib 1: 540 ( 1406), 2: 45 ( 1408)),","älla ok , eller ock. fan us idan sum sut i burt farin älla oc honum kronona opanurpi[n] mz surnum eþe þät han vili vart land atar vinna Bir 4: (Avt) 184. Se vidare under ok 1. - Jfr annat hvart, anattväggia, hvat 3, 4, 5, ä hvat B, äfvensom hvarte. b) för att binda två el. flere led af skiljaktigt innehåll, men i fråga om hvilka valet kan vara mer el. mindre likgiltigt el. som icke utesluta hvarandra el. som tänkas samtidigt kunna ega rum el. vara samhöriga, äfvensom för att förbinda led som äro mer el. mindre liktydiga; stundom i betydelse närmande sig ok 2. en klä[r]kar . . . þiänaþe . . . giärna vare fru: sang älla las dagleka hänna tiþer Bu 28 . þän kunugar älla valz härra. annars land vil vinna vndi sik ib 206 . " en fru . . . baþ guþ . . . giua sik . . . noquot af . . . iohannis baptiste benom. muld älla kläþom " ib 55 . " misfyrmir man frälsum manne, skiutär ällä skiuuär " SR 54 . ib 36 . " göme sik hwar man ät han göri ängum förnäme, vtän han tiki pant firi huselagho ällä falan dryk " ib 18 . " thz är otholande at kunungr ella höfdinge se nidhingr " KS 35 (90, 37) . godhe borgha stadhi skulu wara å hårdom berghom ok hälla klintom, j forsom älla flotmosom, å utnäsiom widh haf älla sioastrand ib 85 (207-8, 93); jfr a. är warande, at tär se ängin annor högh suä när, at tär må eld älla stenkast af blidhom rädhas ib (208, l93). ä täs flere slindohorn wik älla utskäkkla borghamur hauer ib. tär innan påla älla mura medh sten älla tighl ib. at te af huseno måghen owarandes stötande vp å tom koma, tå te sowa älla äta, alla nåkora andra sina tarwe göra, töm at fånga, alla tera blidhor älla annor wärk bränna älla annorledh förderva ib 87 (212, 95); jfr a. huar wil tha sik älla sin slektaman nokrom til kununglikt wald komma ib 11 (26, 11); jfr a. hughas the tå . .. til at tala mångt: thet thöm är ey höuelikt ella tarflikt ib 55 (139, 59). skal kunungur thz warna, at han se ey suä ödhmiukr ella ofmykit hemelikr allom lmannom at han wardr försmådr ib 35 (93, 38) . han . . . skal ey tee sik ofmykt gladhan . . . ok ey enlåtughan i ordom ella låthäuom sinom ib 38 (99, 40). änkte må thz länge helbrykt wara, ther ey hauer stundom lro älla nådhr ib (101, 41) . godhom örlighis mannom skal wara dighr blygdh flya älla ofräddan warda ib 82 (202, 89). jak är himpna konungx riddare ok ey (thu)uir älla mordhare Bil 127 . " at ther ey falna ros älla liliu. älle annat blomster " ib 227 . " hwi sculum vi thin ben saman hämpta älla thik nokon hedher göra " ib 2109 . " hwa ey födhir kat alla hund han födhir än wärra wäte " GO 717 . vm mannin forma ey . . . at begripa älla vndirsta mina dygdh ok makt Bir 1: 45 . " än thot iak kan alla maa oe sörghia tho hawir jak varkunnan owir männniskiona " ib 3: 119 . " let oc spyri granleka, en nokot är þät ingäld, älla alagho oc skatar älla þiänist vnder pafa döme är kumit vskäleka " ib 4: (Avt) 179 . i älslin me[r] men en gud älla idra egna siäl älla idra egna husfru ib 184 . " sigin at i vilin ängum kättara þiäna älla forraþa " ib 185 . " äkke ympningas älla dughir licamlikin vtan huxsinsödhkn " Bo 47 . " hwi vndrin j allä hwi scodhin j os som vi hafdhom gifuit thessom mann. enom gang mz varo makt ällä valde " KL 136 . " hur mange som atto ägho ällä akrä äldä hus saldo ok lagdho for asposlanafötir " ib 139 . " jak girnadhis ängsins gul ällä silwir ällä klädhe (argentum aut aurum aut vestem nullius concupivi) " ib 165 ; " jfr a. vnge mannin formatte ey mz lukkan älla blidhe iättan lukka hona til sin älskogha wilia " ib 88 . " swa länge til fornämpdo päninga honom aff miik hälla minom arfwom . . . wardha betaldhe " SD 5: 398 (öfvers. i hds. fr. 1416). thörftte han rwm älla (Cod. A) oc 34) stadth, tha ware han ey fulkomin aff sik siälwom MB 1: (Cod. B) 530 . " tw äru ophoff alzskyns gerninga natura älla (Cod. A oc 32) wili ib; jfr a. äru ey vitne til, älla vpen breff " MEG (red. B) 61 . at the älla then war embitzman är ella marskalk til sigher, hiäpa honum til at han fa eller taka ib. hulkin ella huilke . . . dirfuis til then brutlika wäria ib. " wardher tholiken man ella tholika men fagne " ib 62 . " tha tidhene oc gudz ämbite älla mässa siöngs " VKR 73 . " loffuas them (presterna) at sionga domkirkionna ämbite oc sangh j hwilkins biscops döme clostrit bygd oc stikttat är, än systrarna skulu engaledis wmskipta sin sangh älla ämbite som them är stadgat ällir skipat " Bir 4: 69 . " alla them thetta breff höra ella se " SD NS 1: 8 ( 1401); jfr bruket af ok i liknande förbindelse, t. ex. alla the som thätta bref höra oc se ib 69 ( 1401) . " kännoms wi . . . hawa salth . . . nissa knwtson skärwlth . . . meth akär ok ängh, kwärnaström, fiskäwan, allonaskogh hälla hwath thes gozins tillagw är ok ängo wndan takith, när by hälla fiärra " ib 2: 45 ( 1408); jfr a. hwat giorde tha magdalena . . . hwat iohannes . . . älla hwat giordho the andra twa varafrw systir (quid nunc Magdalena . . . Johannes . . . quid aliæ duæ sovores Dominæ faciebant) Bo 204 . - eller, eller ätminstone, eller ens. sagho suenen ii bränanda bale. ok eghte brinna älla men af elde känna Bu 22 ."]},{"a":"ällan","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" = älla B b. som thetta breef höra ällan see SD NS 1: 35 (1401; på två st.)."],"f":[]},{"a":"ällar","b":[],"c":"","d":"","e":[" konj. eller, se äller."],"f":["hällar )"]},{"a":"ällar","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. = älla A 1. räþändis at wi barom egh ällär wärþelikä kunungs nafn waartt SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . apostoli . . budhu ormana . . . ather swgha alt sit ether aff sälugha coclara liue, ällär warä thöm ängen wan at liui Bil 236 . altarän, som alzskyns rökilse offras ower war fore thy, at ällar ginge kranc luct af thy fä MB 1: 492 . B) konj. a) = älla B a. satan . . bedes anzuar tel skälen ällar dom iuir mannen Bu 21 . - ällar . .. äller, antingen . . . eller, vare sig . . . eller. nu ma nakor man wilia androm ällar (Cod. A antiggia 460) tala äller göra skadha MB 1: (Cod. B) 563 . - annattväggia . . . ällar, antingen . . . eller. skipa han (en valkonung) . . . at hans barn måge ärva land ok rikje äpte hans dödh, ok skal äntiggia thå (för thet?) fremias, ellar warder missämia ok stridh landa ok manna mellom KS 11 (26, 12) . b) = älla, B b. medh thöm skälum at hanum gangär ofse iuir ällär eldar ällär vatn SR 32 ; jfr a. jak hafuie ey gul ällär silfuer (argentum et aurum non est mihi) KL 135 . sagdhe, at mwnker ällar mwnna, som nakot haffwer eygith han äldar hon är en falsk renliffwis människia LfK 23 ; jfr a. swa opptha han komber tik i hogh ällar tanka ib 30 . \" aldrigh lather hna thik hwilas, aldrig sitia ällar ooas \" ib 33 . \" fförsma alt thz thu rädhes, ällar thz tik räddar \" ib. \" skal lhon sik skyllogha giffwa om hon haffwer warit ällar är mykyt lölatog . . . i sin omgängelse \" ib 161 . \" roppa ey mz höghe röst ällar mangh talan \" ib 197 . \" nar ämbetet ällar tiänsten war fulkompnat \" Lg 331 . \" falchus . . . löät hänne jnnelykkias i mörko hwse, wtan alla födho, ällar math i vij dynghn \" ib 333 . - Jfr äller."],"f":["ellar VML LI B 13: 1, KS 11 (26, 12) . ällär. ellär VGL I G 8: 1 äldar (kanske snarare att föra under äller) LfK 23 . ","allar VGL I O 2. allär ib MD 5: 6, 15: 1, VS 1: pr., G 8: 1, II Dr 1),"]},{"a":"ällars","b":[],"c":"","d":"","e":[" konj. lL. eller ock, eller. huar änkte är förra ällir äptra, änkte andro meera ällir mindra, ällärs annars Bir 3: 300 ."],"f":["ällärs )"]},{"a":"ällars","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) = älla A 1. ware thet oc swa at . . . erkebiscopin . . . wilde thetta for:da gotzit lägghia fra thy for:da altare oc legghiat kirkione annarstad til nytta, tha wil iac oc mina arfua fulla makt hafua thetta gotzit i geen kalla oc äy ällers SD NS 1: 73 ( 1401) . Fl 936 .","3) annars, för öfrigt, i alla händelse. the vtan waro glädj fingo at the faa then degtinga the skulle ellerst likewäl hafwa mz skam oc skadha teden dragha RK 2: 8849 ; \" jfr 1. \"","4) eljest, annars, nu, öfverhufvud. en gamwl hörra sculde grafuas lifuande i jordh huar lagh thz ellers tilstadde Ber 290 ."],"f":["ellers UplL Kk 14: 7 li var.; SML Kk 11: pr. i var.; MELL Kg 5: l5 li var., 10: 2 i var., 12 1 i var,: KrLL Kg 10: 2; Fl 296 ; Ber 290 . ","ellerst RK 2: 8849),"]},{"a":"ällas","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. ","2) eljest, undere andra el. vanliga förhållanden. margher man liwer länger mz läkedoms krapt, än han hafdhe elles MB 1: 108 .","4) (äfven) dessförutan, i alla händelser. hwi loten i mik fange iak wille wel elles til lidher ganga RK 2: 3553 . B) konj. a) = älla B a niþer i anä älläs a pattomen älläs ok a vikenne SR 47 . iäwghir . . . hwat han sculde borta ällas ey KL 43 . \" iäfwadhe hwat thät war häldir diäfwl hällas ey \" ib 3 . Se vidare under havt, adv. och konj. 4. - ällas ok, eller ock. SR 47, se ofvan. SD NS 1: 203 ( 1403), se nedan under b. - annattväggia . . . ällas ok, d. s. thz gangnar tik antiggia litht älles oc enkte LfK 33 . - ällas . . . äller, antingen . . . eller (ock. the döö elles alle i thz sin eller iak komber at porten in RK 2: 3710 . b) - älla B b. at ware, elles . . . wars fathers foghata . . . drogho til rikesins wärio GS 28 ( 1375) . alt thet hanz hustrv fadher . . . mik skyllogher war i eno ällaz adhro ällaz hwat thet hälst wara konde SD NS 2: 240 ( 1409) . \" thet iäk ällaz min arffwa alregh offter mer oppa tala skolom ib; jfr a. kan thet for:da godz hedrra abram aff gaa ällas hans arwm meth nokrom räth, tha binder iak . . . mik til ok mina arwa hanom elles hans arwa swa got godz lii geen läggia . . . elles ok cc marc ii swenska penninga älles ii swa dana berdhningh, som herra abram elles hans arwm wäl ath nödher \" ib 1: 203 ( 1403); jfr a."],"f":["ellas MELL Kg 10: 2 i var.; StadsL G 11; MB 1: 40, 461, 483 ; ST 409 . ","hällas KL 3 . ","ällaz SD NS 2: 240 ( 1409) . " älläs " ÖGL B 39: pr., 46; UplL Kk 14: 7 i var.; SML Kp 10: pr.; MELL Kg 5: 5; SR 47 ; MB 1: 311 . ","elläs SmålL 9: 1 . ","älles SD NS 1: 203 ( 1403); KrLL Ä 15: 1 i var.; Fl (Cod. C) 936; LfK 33 . ","elles SD NS 1: 203 (1403, på tre st.); GS 28 ( 1375); MB 1: l08; RK 2 . 3533, 3710. ellest ib 7210 ; 1: (LRK) s. 230; sistnämda tre former kanske snarare att föra under ällis),"]},{"a":"ällas","b":["vb"],"c":"v. refl.","d":"","e":[" L.","1) åldras, blfiva gammal. thu vnderstaar at iak ällis MB 1: 212 . \" ib (Cod. B) 547. \" Bir 2: 183 . Al 7165 . Di 262 . keysarin var folskir a vngom aldre ok äldis väl (d. v. s. blef på sin ålderdom en god och rättskaffens man) ok doo j gudhlicom sidhom Bil 780 . þw ällaþis (consenuisti) i lastom KL 186 . ","2) af ålder försvagas el. aftaga. suä som ällis alla krapt, suä skal ok hånom (d. v. s. för en gammal man) ällas aldr lekamlikr luste KS 45 (116, 49) . - Jfr äldras."],"f":["älthas Di 262 . ","älles MELL Kg 12: 1 i var. eldes KrLL Kg ind. 13. ","ällaþis KL 186 ),"]},{"a":"ällas","b":[],"c":"","d":"","e":[" konj. L. eller. hwar är Roland fästiman min, ällas Oliffär brodher brodher min KarlM (El) 109. Ängin klokh skyrdh skal vara i dorum, vindöghom, ällas pilarum Hollman Bir Extr 234. Aa bialkomen skal medh thilde ok leer ällars tyghil lthet gwlff göras, som systrena standa aa ib 234 ."],"f":[]},{"a":"älle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålderdom. \" josaphat spurdhe hwi mannin var swa miscapader j enlite . . . the swaradho at thz wlte hans elle \" Bil 610 . josaphat spurdhe hwru lenghe män matto lifua. för en ellin faar thera vald ib. \" josaphat spurde hwat fylgher ellinne the swaradho helin som är ellinna endhe ib. ther (i paradiset) komber hwarke hel älla älle \" ib 227 . adam siukir wrdhin aff elle ib 88 . \" gudh ordh predicade han mz myklom skälom. ä til han gaff sin anda for elle ok ärfuodhe \" ib 650 . \" ther aldre omäghnas aff älli (Cod. A alder 296) \" MB 1: (Cod. B) 553 . som wänära fadher oc modher i thera älli (Cod. A alder 334) ib 559. Bil 305 . KL 277, 279 . \" hwi gaffs androm nadh j vngedomenom ok androm fortax hon j ällenne \" Bir 2: 304. ib 305, 307, 3: 210 . Ber 193 . LfK 196 . ther (i himmelriket) är . . . wngdom wtan älle ib 128 . Jfr äldre. "],"f":["elle . ","äldi SML J 17. äldr MElL Kg 12: 1 i var; KL L279. äälde ib 277 (på två st.). gen. ellis i förbindelsen fore ellis culð SML Kk 2: pr. ","ellin Bil 610 . ","ällenne Bir 2: 304 ; LfK 196 . ","äldinne Bir 2: 305 ; 307; Ber 193 . ","elinne Bil 610 . ","älline Bir 3: 210 . ","ellinna Bil 610), ","ällis man , "]},{"a":"älle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ålderdom."],"f":["*ällis folk","ällis man m. ålderstigen eller gammal man. aff äldis mannum sum Sigga Jngemarsson ok herra Jacobe SD 8: 178 ( 1362) . spordhum vi äldes män lekmen aat ib 8: 195 ( 1362) . spordhum vi äldes män lekmen aat ib 8: l95 (1362). som vitnesbreff lyder oc innehaaller som älles män paa Dal ther paa utgifwit haffwa Vg Fornmt I: 4-5 s. 70 (1514). the . . . hafdho hört aff ällismannom at herra Waldemar Erikxsson . . . hafde the sama öö epter sina foräldra ärft SD NS 2: 809 ( 1414) ."]},{"a":"älle","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äþle."],"f":[]},{"a":"älle brutin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ällens","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["annars, för övrigt. Tecktes hanom (Hans Brask) tha att blefwe kwar, holle messer oc ellenss tiene gud HSH 15: 16 ."],"f":["ällighens )"]},{"a":"ällens","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"äller","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. ","2) eljest, under andra el. vanlia förhållanden. then man som alder ware nadhelika saker fore nadhelika synd, han är stundom dödheliker, fore thy at the synd som för war nadhelik aff sik siälwe, henne fölgher annor dödhelik synd MB 1: 145 . ","3) eljest, annorlunda, på annat sätt. ey kan menniskien sik sielff eller flatzliga ouervynna vtant her til aff louermannenom twingat ok nödgat Lg 3: 538 . ","4) hällre, snarare. \" ffor en onytto ltala leller tija \" MD (S) 216 ; se Hjelmqvist, Till Schaktafvels lek 14. leller wrangwisom nagat hielpa en menlösom nidher stiälpa ib 266. annars hwss tw eller geta kan än bliffua j thinna egno ööd MD 359 . \" tolkit kwnne äller hindra älskarans heetha länktan, än opfylla hans astwndan \" Su 99 . \" swarar jak tik nakraledhis mz enfaldoghom ordhom, som tik höffuis ällir än the thingeno som ensampnom gudhi är kwnnogt \" ib 268 . - snarare; fast mer, tvärt om. huilket alt the hälga . . . qwinnan tolde . . . mz störsto twlomode, ey mothe honom korrade . . . wtan älder altidh badh . . . gudh för thäs omildasta manzsens siäla helso Su 166 . karl knwtsson wille thz ey städhia vtan eller moot then orätt wädhia MD 388 . - eigh äller, ej mera, lika litet, ej heller. forbiudz hardhelica at the alrey städhin noghan manköns äta ellir ldrikka widh thera bordh. oc (ey) ellir noghra quinköns som ekke hafuir heem medh them VKR 29 . B) konj. ","1) , hvat 3, l4, 5; äfvensom hvarte. b) = älla B b. nokor þing . . . the sum näfst thorwo wit. äller rättilsi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). e huru högburnir män þät äru hälst äller wärdhoghe lib. äptir þy sum lanz rättär sigher äller llagh ib 669 . sum rättwiso wiliä älskä äller gömä ib 5: l378 (1344, nyare afskr.); jfr sum rätwiso williliä elskä ok gömä ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). ä hwar vi kunnom dö i varum rikum äller härrädömom ib 5: 562 ( 1346) . \" j saghen fore idher ena stora statuam, thz är at sighia et beläte eller ena scrifft \" MB 1: 14 . \" är iordhin mintzst mäktigh eller kraptigh aff them fyrom (d. v. s. de fyra elementen) \" ib 73 . \" köper iosep alla iordhina i egipto lande vnder konungin fore korn, vtan kirkio iordh eller presta \" ib 256 . \" hawer han ey näst iwdha som forma eller wil thz aterlösa \" ib 374 . \" om iach warder fangen a mot min viliä eller mik kan komma sot ltil handa \" Iv 1917 . \" är han hyrdränger eller annar minne an \" MEG (re. A) 54 . \" huru ällir lj hwat matto skal iak for idhir bidhia \" ST 237 . \" for lthy at the ey funno ällir letto sina siäla helso \" ib 2 . \" thu skalt enga handa creatwr tildbidhia älir dyrka for nokon gudh, swa som hedhnugane göra, the som bidhia til lsolinna ellir man ellir stiernor ellir tordön, thrä ällir stena, ellir beläte \" ib 7 . \" thu skalt ekke astunda ellir gernas thins jämcristins godz thz wari hws ellir akir ellir nokot annat aff allo lthy honom ltil lhöre \" ib 479 ; \" jfr a. mädhan gudh forbyydhir at engin skal astunda annars godz til orätta tha ma man än sidhir thz besithia, bruka ellir mz orät taka \" ib. \" huru genwärdogh thingh ällir dröuilse koma ok hända \" Bir 1: 45 . \" iak wilde kampa mz tik oc forsöke om w haffuer hwassare swerd. eller haraer hielma.. än wij haffua \" Di 148 . ther pinthes the som dröpit hafde syna foräldra bröder eller frender ok alla lmandrapare eller mordhgöröäre LfK 220 . \" tok an sin häär delandis han älir skiptandis j tree spetzer \" MB 2: 101 . \" hwat äro ällir widhergäl haffwir mardocheus fangit \" ib 189 . Bir 4: 69 (se under älla B b). the kwnna jnthe hyälpa äller wärya PM 3 . \" när som lfarandis är affwer dywpa älffwer äller watyhn \" ib 13 . \" lthy han ey lhyölth sina tro, wthan haffde hemeligh wnderstandh mz fiendommen som är mz eldh, rök, breff, speyan, äller annor lönligh tekn förrädelikom, eller war olydhoger, ey standhandis j them skikkilsom ther han war satther \" ib 3 . skriffwrr mik ider vilye tiil, om jac skal lsöke thet möthe eller huar jac skal mödhe ider BSH 5: 208 ( 1507) haa leddhe tik hiit, äller hwat gör thu här äller för hwat sak skuld willethu hiit komma MB 2: 126 ..","2) i obestämda el. ungefärliga taluppgifter: eller; till. til qwinnor . . . haffwa the lengo matto thy at hwar äpter sin ämpne haffwr thwa hustrure elle thre PK 221 . \" twa it spisafat ful (för fult) mz korn mellan händerna j try eller iiij watn \" LB 2: 92 . \" lhan screff k cristiern tiil eeth breff äller try \" RK 3: 2159 . jak haffwer scrffwit v (5) eller vi (6) resar epther henne BSH 5: 371 ( 1509) .","3) quam, än efter komp. hwi han skapadhe et thing för äller (Cod. A än 32) annath M 1: (Cod. B) 530. ingen man hade ther större orangu vtaff äller j HSH 19- 115 (1506). - Jfr hälder."],"f":["eller . ","lällir Bir 1: l45, 3: l300; l4: 69; ST 2 o. s. v.; MB 1: (Cod. B) 550 ; MP 5: 128 . ","ellir Bil 570, 718, ST 7 o. s. v. allir lUplL M 9: 4. ällor SD NS 1: 53 ( 1401) . " ällr " VGL II R 30; Forn 45; UplL Kk 1: pr. o. s. v.; SD 5: l637 (1347, två ggr). ellr UplL Kk 10, 11: 3, Ä 7: 3. allr ib J 4: 3, V 14: 10; SD 5: 637 ( 1347), fyra ggr), 638 (sju ggr), 639 (sju ggr). älder ib 4: l408 (1335, nyare afskr.). äldher Su 83, 166 . ","elder VGL III 117. ellder ib 134, 144 . ","äldir SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . alder ib; MB 1: 145),"]},{"a":"äller","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. A) adv. 1) eljest, annars, i annat fall, i stället. släp han raskelika ällir wänt thik gudz hämpd Hel män 203 . Stigh nidher ok säth tik j mwllena, ey är sighiandis allaledis, huru the sik ställa, wthan ällir önkandis ok gratandis SpV 110 . Ällir haffwer thu ekke thänna stighans skapnadh ok formam giffna ällir vtkastadha aff warom lhirdha Benedicto lib 394. Thij forbywdom vij varom äptherkommandom (att tillägna sig denna jord) Vthen elle them . . . fornämpda klostre oplatha Nio handl rör Vkl 230 . (Det var ovisst, om brölloptet var gjort i Sverige eller i Danmark) Var bryllopit j Suerge giort . . . ellir var bryllopit giort j Danmark Arvstv 37 (1461). ","2) hellre, snarare. \" tha skulle han ellir llatha oss hedra än wanfrägda \" Troj 6 . \" fornwmstogo manne tillyder eller wtkorra döden, än forsmädeliga taga syn ord tillbaka lib 13. her Benct . . . bör engte ath swara till then skadhan . . . och ecke eller til the twa tunnar salth etc. \" STb 1: 55 ( 1476) . B) konj. eller. j within hwaske dagh ällir (hs: allir) stundh MP 5: 197 . \" ffore gootz ällir päninga, ällir nokra wärldzlika äro skuldh ib. medh hwat orätuiso ällir dyäffuolzliko hyälp tet kan saman koma ib. qwämeligha kanth thu thässe thinne högfärdh ey likawägha äller andra manna wranga astwndilsom \" SkrtUppb 25 . \" huilket the nw litet äldar enkte akta ib 330. Thänna sama jomfrun saa thänna stighans liknilse. ällir llärdhe j sinom sömpn aff änglenom \" SpV 394 . (vi skola) ganga ällir framliffwa wan tima, swa som aat trappom j himilskom dygdhom ib 395. hafde han thäs fulla maght oc rät, the samma ö bortgiella, gifwä älligher äpter sinom eghnom viliä skipä SD 8: 158 ( 1362) . \" at han älligher the eynga maght hawin, hona . . . medh nokkra handa matto hindra älligher qweliä \" ib 8: 159 ( 1362) . ðe sama goz for hänne hindra hella ater kalla ib 8: 293 ( 1363) . \" medh sämio lheller swornum edh \" ib 8: 598 ( 1364) . \" vil iak thet aldre hindra hellir opaa tala \" JämtlDipl 147 ( 1397) . Jtem . . . ringe han (klockaren) . . . tha iij slaar wtan högtidhen eller annatr kreäfuiä ÅK 61 . \" tha magh jac skylda tich for ransman eldher for tviff \" ATb 6 ( 1452) . \" han skulle gifwa Iönis Iapson pant äll (så!) pä:ga jnnan xiiij daga \" ib 184 ( 1463) . tha setter ter inghen tro heller liith till STb 5: 337 (1521, Kop). Allum þöm þätta breef höra häldhyr see SD 8: 46 ( 1361) . Alla them thetta breff se häller hörä ib 8: 158 ( 1362) . ib 8: 293 ( 1363) , 579 (1264). Alla the thätta breff höra hälder se helsom wi NMU 1: 74 ( 1386) . Alle män the som thetta breff see äldher höra DN 14: 96 (1474). Denna ingress till öppna brev är riktigt belagd, t.ex. JämtlDipl 115 ( 1371) , 116 (1372), 129 (1376), 130 (1378), 140 (1386), 142, 144 (2 ggr), 145, 147, 156, 192, 233, 234, 278. - äller ok eller också: skal Rawme skiperen gaa lagh . . . för then bernefisken Birge Persson taler honum til lom heller och betale honum fisken STb 5: l193 l(1518). - hvad äller (hälder) . . . äller ey vare sig . . . eller, huruvida . . . eller: jac weth wäll hwad ellir ljac will ellir ley Troj 67 . the trickte j mot troyaner swärliga och landstygo hwad eller the wille eller ley ib 109 . \" hwad eller grecana wille eller ey steg han mäkteliga tiill syn häst jgän \" ib 126 . \" hwad ellir lhan wille ellir ey matthe han aff hästen oc tiill markena \" ib 129 . tha hade han ey annor råd än han matthe fram hwad ellir han wille ellir ey ib 161 . \" hwad han wilde bliwa widh eth eldher widh nadh \" ATb 5 ( 1452) . - hvarke . . . äller varken . . . eller: Jens Jonsson haffuer inthe tale staden til effte thenne dagh huarke paa Clemetz wegne eller sielffsins wegna j nogen motte och stadin jnthe tiltal eller til Jens Jonsson eller hans epterkomende SSkb 2: 297 ( 1512) . - eigh äller, äkke eller, ej mera, lika litet, ej heller: her är ey takel eller tog ltiil, ey eller segel, ey tiäner thet eller wäl at löpe innan skärs medh BSH 5: 583 ( 1517) . \" tör han ekke eller ther befatte sig lmed \" BSH 5: 592 ( 1517) . äller . . . äller antingen . . . eller, vare sig . . . eller: fadher oc modher hafdho likama wäl skipadha eller til ldygdh eller til last MB 1: l43. - Om skrivaren avbryter och framkastar en fråga: Nw talar war herra til Cayn oc spör aff honum . . . Hwar är Abel lthin brodher Han swarar Sannelika iak weet thet ey, eller hwi skal iak göma min brodher MB 1: 163 . Äller weedzst thw ey . . . Lg 2: 824 ."],"f":[]},{"a":"ällighar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["ellighär VGL IV 19: 2, 3),"]},{"a":"ällighis","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ällis adv. se älläghis."],"f":["elighis )"]},{"a":"ällighis","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-äs . ","-ins o. s. v.), se älläghis."]},{"a":"ällipte","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["ellipte Bil 85 . ","älifthe MP 1: 352 . ","ällepte MB 1: 136 ; ","-ta Bu 185 . ","älepte MB 1: 136 . ","elleffte PK 235 . ","ällopte MP 1: 79, 83 ; Su 305 ; Lg 70 ; MB 2: 105 ; ","-ta Bil 975 . ","älloppte: -ta ib 599 . ","älopte MB 1: 143 . ","älloffte LfK 159 . ","elloffthe MD 434 . ","älliuppti VGL IV 16. äliupti ib 14. älliufti ib 15), räkn "]},{"a":"ällipte","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["elfte. biscop Thordh gaff . . . Ingerdh . . . thry orislandh jordh j Nörrandom . . . for halfft ällöpta ortughlandh jordh j Hörstum NMU 1: 73 ( 1385) . selff elloffthe Arvstv 46 (1461). Älffte (högfärdens trappsteg) är frälslika göra snödha gärninga SvKyrkobr 353 . fran ällofthe daghen m mayo manadh PMSkr 304 ."],"f":[]},{"a":"ällis","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. ","1) = älla A 1. skal tungan först ena syslo göra, o ther näst andra, ällis gör hon mot naturlik skipilse KS 55 (139, 59) . \" frälsa oss aff thenna nödhinne ok wandanum, ällis ärom wj alle fortappade \" MP 5: 123 . ","2) = älla A 2. Bil 371 . MB 1: (Cod. B) 536 . ","3) deremot, åter. hoffmenene ropadhe . . . vilen j alle liffua hele j gan til swan vy viliom jdher fela bönder swaradhe ater swa vy felom oss sielffue hurw thz kan ga thorren j ällist til oss fara j finnen vy viliom jdher ey spara RK 2: 495 . B) konj. ","1) = älla B b. hwar som ther sökir äptir mik ällis mynne nadh MP 5: 103 . ","2) = äller B 2. hwart karit war swa stort, at ther gkik twa spanna ellis thre MP 3: 46 . - Jfr ällas, älläghis."],"f":["ellis StadsL R 35; MP 3: 46 . ","ällist RK 2: 4945),"]},{"a":"ällivu","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["elfva. \" liffdhe säm äpter räkning ällowo aldrugha manna aldra \" MB 1: 5 . \" ällowo garda \" RK 1: 1963 . \" ällouo ärtughandh jordh \" SD NS 1: 153 ( 1402) . ib 156 ( 1402) . : l205 ( 1409). for ällofuo läste järn SJ 14 ( 1424) . \" af ällefue arom \" SD NS 1: 419 ( 1405) . Bir 3: 365 . \" medh älliuo aposlom \" KL 132 . MP 2: l29. Mb 1: 6, 230. elleuo sinnom hunradh thusandh Bil 318 . ST 367 . \" ällevo þusand män \" Bu 185 . \" ällyuu þusand iomfru \" SD 5: 563 ( 1346) . \" ib \" NS 1: 77 ( 1401) . SJ 17 ( 1424) . MD 437 ."],"f":["älliwu ÖGL ES 8. älliuu VGL I VK älliw ib S 5, B 1: 1. ällyuu SD 5: 563 ( 1346) . ","älliuo VGL II Fr 1 ; ÖGL (Cod. B) Kr rubr.; KL 132 . ","älliwo UplL Kp rubr. i var. ällifwo MP 2: 29 . ","ellifwo SD NS 1: 156 ( 1402) . ","ällevo Bu 185 . älleno KrLL Kg end. lelleno Bil 318 ; SD NS 2: 205 ( 1409) . ","älluena ib 1: 77 ( 1401) . ","ällefue ib 419 ( 1405) . ","elleffwe MD 437 . ","ällowo MB 1: 5, 230 ; RK 1: l1963. ällou SD Ns 1: 153 ( 1402). ällofuo SJ 14 ( 1424) . ","ellowo MB 1: 6 ; SJ 17 ( 1424) . ","ällofwa Bir 3: 365 ; ST 367 . ","älliuwu VGL IV 16: 12. älliuw UplL Kp rubr.),"]},{"a":"ällivu","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["lL. elva. ällowa dagha RK 1: 4064 . \" a ällowo tusend jomfrw dagh \" ib 1: 4398 . \" ällofwo twsand jomfrur medh älloffwo thera höffdhingom \" SpV 233 . solen ok manen ok ellefwe stiernor hedhradhe hanom SvKyrkobr 221 . \" klokka wm älloffwo \" PMSkr 572 . Känness iak mik . . . haffua låtit . . . Niclisse . . . älluffuo ärtuglandh iordh SD 8: 177 (1362, avskrift). jak hawer saalth . . . min kwärnstadh Wika . . . for ällighiugho mark penninga Vg Fornmt III: 7-8s. 152 (1375). thessin ällufwö gardha SD NS 3: 272 ( 1417) , avskr.). a ällefuothusanda jomfruo dagh ib 3: 614 (1420). eleffva iamska mark JämtlDipl 291 ( 1448) . \" för vax elloffuo lortogar Kumla kyrkas rb 61 (1490). för ax ii ortogor oc eluo löra ib. viili markyr oc eluo ortogar \" ib 62 ( 1490) . Älleuo alna skulu pelarane höghe wara Hollman Bir Extr 234. Se även under iungfru."],"f":[]},{"a":"ällr","b":[],"c":"","d":"","e":[" A. Kock i ANF 28 s. 186 f., C. I Ståhle ib 69 s. 125."],"f":[]},{"a":"älläghis","b":[],"c":"","d":"","e":[" A) adv. L. eljest, annars, på annat sätt. Nu medhan almoghin ökadhir är . . . och kunno sich ängaledhis älläghis bergha, thy hafuom wi thöm . . . FMU 1: 407 ( 1387) . the andre goz han togh mic ellis fra Arvstv 20 (1461). manga köstelige ting som min hwstru modher oc her Eric Twreson erffde ellerss effther theres modher ib 56 (b. av 1470-t). En hwat ther elliges faas . . . Thet skal alt skiptes G. Carlsson, Kalmar recess 1483, s. 64. ällegist skal Benkther vpbärä aarswäxthen SD NS 3: 422 ( 1419) . Sidhen mik ey war mögligit för mijn longlige krankdom . . . sa oc för thenne yslösning oc onda fööre, giffue mik op til edra högmektighet Som iak elligesz gerna giort haffde HSH 13: 20 (H. Brask). ty at en moot en vore lijkast, eliest sither Sverige i större fara ib 13: 71 (1524, Brask). eptter iak tess wer ey förmar . . . wara eder nade saa til ltilbörlig tienst som the ther helbregde äro, som iak elliges gerna giorde ib 13: 125 (1525, Brask). elligis wardher hans folch förra tilneempt Arnell Brask Bil I: 18. B) konj. eller. vpsluka hennas barn, ällir son MB 2: 351 . \" antinghia äpther mykin grath. Ällighis ok äpther at hon haffwer haffth stora ok mykla thanka a gudhz pino, Ällighis ok komber the glädhin i hwghin . . . \" SkrtUppb 30 . \" aldrigh fanz swa troen wen nokot sin, at lhan ey jw nokot litith swik giordhe, ällis formatte göra \" Mecht 244 . \" the skulin bätra i världinne alt thet the syndadhe j världinne ällighis at the skulin rensas ena stund sik siluom til mere äro \" Nio kap ur Bir 26 . Oc skal thätta jngen människio lata . . allägx andra bätringh almogan göra skali gudz heder Vårfrup 130 . \" medh nokra hande rät, laghum ällighis brewom . . . then fornempde Boo Joonsson ällighis hans arwingiä . . . hwad thet häller waredh hawer, om lgodz ällighis annor stykke \" SD 8: 569 ( 1364) ."],"f":[]},{"a":"älläghis","b":[],"c":"","d":"","e":["1) = älla A 1. o herra hielp oss . . . ty at älleghis forfarom wi MP 1: 67 . \" radhir iak biscopenom at han vmuände sik til gudhelikin kärlek . . . lälleghis skal han känna dom arans hand \" Bir 1: 72 . \" hulkum dödhe fadheren syntis vm nattina o thakkadhe hanum for lthy at han hafdhe giort miskun mz draparenom for guz skuld ok saghde sik for thz wara frälstan aff skärslo eldz pino j hulkum han sculde ällighis än längir hawa pinadz \" KL 42 . vm thu vilt ldyrka . . . lmin gudh. tha vil iak thik lydha. älleghes skalt thu aldregh vardha min husbonde ib 314 . ib 54 . FH 1: 8 (138). Bo 26, 47, 101, 144, 174 . Bir 1: 274, 326, l327, 2: l184, 3: l53. Al 4705 . Ber 98 . Lg 439 . BSH 5: 96 ( 1506) . HSH 24: 148 ( 1518) .","2) eljest, under andra el. vanliga förhållanden, vid andra tillfällen. mestärannom louas þät at haua swärþ. skyolþ. iarnhat. vpanhanskä. är þät oc swa. ät almoghen driuär nokrä ostyrio af hwiliko bärghit taker nokon skaþa þ magha þe som var foghat til näfne. af mästärämannomän bär a ful vapn swa länge. at þe sätin almoghän til rätt . . . bär nokor af þöm allr androm vapn alläghis. böte fytretighi makrker SD 5: 638 ( 1347) . ib 639 . ","3) = älla A 2. giwum vi . . . hwarri kyrkiu þer wi hawum godz i. i swerike . . . þer vi hawum jus patronatus til. þre mark . . . jtem hwarri kirkiu älleghis þer wi hawum goþz. oc egh ius patronatus til twa mark SD 5: 566 ( 1346) . älleghis ärum vi konungh magnus skylughi enä reysu vt sändä a mot guþz owinum ib. \" älläghis skal alt gruuufolk gyora hwar i sinom staþ. som gruuu foghäten þöm byuþär \" ib 638 ( 1347) . ib 376 (1344, nyare afskr.). tordönin . .. slo han til dödz ok liugn eldin vpbrände tha alstingis hans blyghelika limi tho swa aller llikamän bleff älleghins oskaddher Bir 1: 221. ib 4: 62 . B) konj. leller (ock); jfr älla B a. thry thing äru hulkin som mahgo minzska swa langan pino tima . . . först är vm nakar atirgällir thz gooz som han tok orättelica aff androm . . . älligis at thz bätrris mz hälgha manna bönom älla lalmosom Bir 3 . 108. - älläghis ok, d. s. lvisa mik hwar thu äst.. tha kombir iak til lthin. llighis oc kom thu atir til min Bo 26 . Bir 2: l49. gak eygh mz vpräcktom hals. älla framrecto bryste älla bränto. älleghins oc (men ej häller) mz nedherlutu hofdhe ofwir härdana Ber 270 . - annattväggia . . . äläghis, antignen . . . eller. vm näfwin hiöllis altidh atiryktir äntiggia tha krumpnadhin sinuna ällighis vanmaktadhis handin Bir 2: 30 . at ey jdhnins äll apläghins mange rätte . .. äntiggia tha thu äst ensammin mz thino thiänisto folke älligis nar gäste koma ib 3: l46. - Jfr ällis."],"f":["ällegis Lg 439 . ","ellegis BSH 5: l96 (1506); HSH 24: 148 ( 1518) . ","älleghes KL 314 . ellegghes STadsL K 20: 4 i var. ällighis VGL LII Add. 10; UplL LKk 14: 7 i var.; KL 42, 54 ; Bo 26, l101, 174; Bir 1: 274, 2: l30, l49, 184. ellighis StadsL G II i var. älligis Bir 3: 53, 108, 246 . ","elliges SML Conf. i var. älighis Bo 47 . ","ällighäs VGL IV 19: 4. eliest RH (Hadorphs uppl.) s. 266 (KLemmings uppl. elles RK 2: 3553 ). älleghins Bir 1: 221 ; Ber 270 . ","äleghings StadsL K 20: 4 li var. ällighins Bo144; Bir 1: 426, 327 . ","ällighens StadsL Kg 20: l4 i var.) adv. och konj. "]},{"a":"älmeträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["alm. ulmus älmeträ Växtförteckn. fr. 1400-t. hos T. M. Fries i Ark. f. Bol. 3: l14 s. l8."],"f":[]},{"a":"älska","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["älska, tycka om, hålla kär; omhulda, vårda, gynna. diligere älska. GU C 20 (hand 2) s. 72. the ther älska oc slama vndi sik ilgernix män KS 49 (126, 53) . \" älsker hon gudh, tha är hon mik kär oc älskelikin, än älskar ekke hon gudh, tha är hon mik leed loc hatelikin \" Hel män 277 . \" swa som the älskadho sik i thera liffdagha, swa oc i thera dödh waro the ey atskilde \" SvKyrkobr 55 . \" siälin älskande sin likama widherstygghis at kroppen skal thola oc lidha dödzsins beskhet \" Mecht 97 . \" the mik älska skulu mere wptändas j minom kärlek \" ib 235 . Eth kärlikit hiärta, medh huilko the skulo mik trolika älska ib 245 . wtan twäkan älzkade the honom . . . mykydh mera skall jomffru Maria älzska os . .. fför thy hon älzskar meer alla them hänne loffwa, än alla ffädher oc möder j alle wärldenne kwnno älzska sin endha kära son JMPs 536. the skulo mykyd älzskas aff hänne ib 537 . han elskade Polixenam mera än siig siälffwom Troj 218 . \" medh myklom kärlek haffwer jak gömkt min iumfrwdom epter tik, ty wil iak at thu skalt mik älska \" Prosadikter 179 . \" swa frampt j wilin elska war nadh ok hylla \" SD 10: 76 (1371, jfr s. 75. forbiudhum wj hwariom manne . . . hannum hindra eller quälio lmote thessa waro brewe, swa frampt j wilin elska war nadh ok hylla JämtlDipl 115 ( 1371) . \" sua frampt at j vilin älska wara hyllist ok naadh \" ib 141 ( 1389) . antwardhar jac . . . biscop Andrissa mina husfrv oc mina barn . . . oc bidher jac hans nadh ödhmiwkliga, at han älske them SD NS 2: 700 (1413). han henne her epter elzka wille . . . medh maath, klede oc rycht epther sin ytersta match SJ 2: 153 ( 1489) . Kere venner, frychter Gud i hemerike, elskins inbyrdes och styrker lag och ret GPM 2: l97. (1519). - Jfr aterälska, vanälska."],"f":[]},{"a":"älska","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ÊL. ","1) lomhulda, vårda sig om, gynna, med godhet omfatta, älska. han . . . älskade gerna sin eghin äät RK 1: 170 . \" kunungur skal älska (diligere) . .. sina wälbyrdugha män . . . ok skal han biudha . . . sinna husfru at hon älske wälborna fruor \" KS 59 (146-7, 64). han . . . elskade them som foro med spekt MD 494 . - med dat. thän goda härrentog honom til sik kälskade honom ok them badhom j sinom garde MP 4: 239 . ","2) omfatta, sluta sig till. the ey ville elska crisna thro the motthe ey j landit boo MD 331 . ","3) älska; främja, öfva. sum räwiso williä elskä ok gömä SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). huar som wil älska rättan millek KS 34 (88, 37) . af allom thöm (nä'ml. dygderna) är ey sighiande nu åt sinne, vtan af thöm dygdom enkanlika skulu kunung (för kununga) ok höfdinga haua ok älska ib 18 (46, 19) . älsa afhald KL 196 . \" nw fölhger här j thessom ordom hwad gammalt herrskap älskade fordom \" MD (S) 277 . ärfwodhe . . . konungin . .. at min budhordh mogho auaktelica älskas (attentius doligantur) Bir 3: 364. - älska; vilja hafva; gärna bruka. syndoghir man älzskadhe (dilexit) forbannilse Mp 5: 5. haar som ydkelica älzkar bannor j synom mwn ib. hwilka . . elska dywilsins nampn daglika j synom mwnne ib. ","4) älsia, tycka om, värdera, sätta värde på, gärna vilja hafva. thetta laat enga ledhes swa frampt thw wilt wara nadh elska oc konungxlika hämpdh fly BSH 1: 143 ( 1373) . älska . . . werilzlikt godhz ok äru KS 46 (118, 50) . \" ther fölgdhe ok mäz ätanda fä som hwar en man älskar ä \" Al 4956 . ","5) älska, hafva kär. älska (diligee) kirkio Bu 187 . \" þolik present höre äke mik: vtan þöm þäänna hem älska \" ib 206 . \" kära cors . . . lhierteleka älskaþ (amata) \" ib 141 . \" at han hopas tro och älskar thet han aldrigh så \" KS 18 (45, 19) . älskin han swa som idher siälwa MB 1: 367 . \" ysaac han war kärare at (amabat) esau . . . än rebecca älskadhe meer (diligebat) iacob \" ib 208 . \" han atte ey barn ij världine flere thy älste han hänne thäs mera \" Fr 1506 . \" han elskte sin wilia meer en mik \" MD 131 . tha han älskar wäl sin skapara oc sin nästa tha älskar han sik siälwan MB 1: 461 . \" somlike thera . . . tilbyriadho . . . at awndas moot sinom skapara. hulkin the sculdo hawa höghelikast älskat (summe debuissent diligere) for sina mästo älsklikhget \" Bir 4: (Dikt) 223. wm wi älskom the thing som wi skulum ey älska Ber 14 ; jfr 4. thz är tha rätskipadher kärleker at wi älskim gudh for all thing ok ofhwer all thing, vi skulum äslak gudh af allo hiärta ok af alle wnderstandilse ok af allo minne ib. \" skulum wi älska wara wini ffor gudhz skuld \" ib l16. äslin idhhra owini ok görin godha gärninga them idher hata ib. \" wilt ltu wara rätvis, tå skalt tu först älska gudh, at tu måghe älskas af hånom (Deum time prius et ama, ut ameris a Deo) \" KS 25 (64, 27) . tå älska tu gudh, tå tu fylghia (för -ir) hans wilia ok rådhom ib. \" tå . . . halda män tik fire rätvisan . . . ok älska tik ok hedhra (venerabuntur et diligent) medh alle lmakt sinne \" ib 26 (65, 28). hon (Maria Magdalena) hafdhe vanlica nu hört hans predican oc älsadhin hetelica Bo 74 . lazarus var brodhir som thw älskar han är siukir ib 155. MD 29 . \" älskin hwar annan mz gudhlicom älskogha \" Bil 158 . Bir 4: (Avt) 179 . Bo 244 . \" i älskin md[r] men en gud äla lidra egna siäl älla idra egna husfru \" Bir 4: (Avt) 184. tilböriadhe wnga manzens hogher röras til nadhenua, oc storlika oc lhetelika at älska the gudelika brwdhena (d. v. s. den personligt fattade gudomliga visheten) Su 11 . \" giff snillenne allan thin kärlek, älska hona, som tik älskadhe aff äwärdeleko \" ib 15 . \" en riddare älskadhe ena wälburna fru \" KL 82 . \" ey älskadhis han aff hänne ä huru mykit han älskadhe hona \" ib 83 . \" var son älskar thenne fatigha mö \" Fl 159 . ib 152 . \" al renfärdogh diur ok fughla haua ok älska huart thera isn maka \" KS 33 (86, 36) . abs. hänne forlatas manga synde. thy at hon älskadhe mykyt Bo 76 . - part. pres. älskande, a) substantivt. älskande, älskare. allom älskandom bör (omnium amantium proprium est) at lidha haardh tingh for sin älskogha Su 14 . \" huilken som älskar thz älskande gagnar, han sälika brindher \" ib 16 . b) adjektivt. värd att älska,s älskvärd. sagh han . . . nakot högelkikast älskandhe (summum amabile) Su 21 . refl. "],"f":["älzska . ","älschia SML Add. 1: 3. -ar, -aþe, -aþer. ","älste Fr 1506 . ","elste MD 29 ),","älskas , älska hvarandra. i skolin älskas inbyrdhis Bo 177 . " ib l77. som . . . swa älskadhos sina mällan " ib 244 . " bondin ok hustrun älskas stundom sin j mällom (diligunt se) for ensamit licamlikit oppehälle " Bir 3: 225 . " the älskas skuldo lthe skulo sik bäria " MD (S) 292 . " the älskadhis ä meer ok meer " Fl 149 . Iv 1857 . - Jfr vanälska."]},{"a":"älskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskande, kärlek. \" hans älskan war än klen oc barnsliken \" Su 11 ."],"f":[]},{"a":"älskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskande, kärlek. Menniskionar äru swa scapadhe at the om jnbördes kerlek eller älskän sculi thienä synom scapare SvKyrkobr 186 ."],"f":[]},{"a":"älskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskare, en som älskar. ödhmiuktzsens älsakre (humitilatis amator) Bo 4 . fa-. tidkomsins älskare ib 16, 70 . lydhonna älskare ib 145 . swa stors godhlekx älskare Bir 1: 303 . \" af världinna älskarom \" ib. \" fatika manna älskare \" ib 3: 111 . stadzens störste älskare oc landzsens (vir amator civitatis) MB 2: 324 . korsins älskare KL 346 . \" aff wärlennas älskarom gör hon gudz älskara \" LfK 51 . \" ey wilde ihesus christus forlata sin älskara j dödhenom vtan hughnadh \" ib 21 . jak skal ey neka min älskara, huilken för mina skuldh wart mathadher mz galla . . . oc korsfäster mz spikom Lg 334 . \" o huat sääl älskare (amator) är han, som när sik findher hona i hulika han maa sin kärlek fästa \" Su 16 . ib 21 . - (?) om i ärin godhra älskara äptefölghiara (boni æmulatores) Bo 124 . - älskare, en som står i kärleksförhållande till en qvinna. en ohöuisk qwinna sagdhe for sinom älskarom sik wilia swika han KL 279 . bidde the vnga husfrwn sins elskara komo Prosadikter (Sju viste mäst.) 131 . \" aff wärdzlikom älskarom \" Su 14 . - bildl. o hwat troen brudha swen är gudz ängil, oc hwldher bodhärare, mällan brudhgomman siälffwan oc brudhena, som är hwar en cristen siäl hwilken . . . bär budhen mällan älskarens oc hans kära, henns böner offrades oc hans nadher atherförandhe LfK 133 ."],"f":[]},{"a":"älskare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskare. O sötaster och welwiliogaste och åstundeligaste herre och älschare, Iesu Christe Kyrkohist Årsskr 1922 s. 325 (1498). - Jfr barna-, visdoms-älskare."],"f":[]},{"a":"älskarinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskarinna. Hans hogher hade myken hwekesysla, som allas elskaras sedwänia plägar wara som astwnda oc begära elskarynnor oc chornwtor Troj 179 ."],"f":[]},{"a":"älskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kärleksfullt. \" widh hans hälgha hiärta älskelikast (amantissime) oc kräselikast sik hwilandis \" Mecht 120 . \" ok huru älskeligha (amanter) jak altidh, thänkiandis wm honom \" ib 312 ."],"f":[]},{"a":"älskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["kärleksfullt. \" thön . . . glädhias oc frygdhas i the höghtidhinne lustelica oc älskelica (amanter) \" Bo 223 ."],"f":[]},{"a":"älskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) älskande, förälskad, kärleksfull, kärleksträngtande. aktha mz thino älskelika (amoroso) hiärta, at allom älskandom bör at lidha haardh tingh för sin älskogha Su 14 . ","2) älskad, kär. min elskelikin husfru SD 6: 65 ( 1348) . swa länge hans älskeliko hustru älino ragwaldsdotters liijftime är BYH 1: 189 ( 1382, nyare afskr.) . bidhiom wi wara älskelika winer herra ärengisl niclisson oc magnus bänctsson at the thetta testiment fulkommen ib 202 ( 1391) . \" beyn kt puke oc symon körning mine älskelighe frändher \" ib 235 ( 1430) . SD NS 1: l8 ( 1401). är thet swa, at han wil lösä then for:dä garth til sigh, swa skal han gifuä mino elseglikä cristinä fämti marc penningä for sinä morghinafuo ib 5 ( 1401) . \" fore mins älsclecha bonda siäl \" ib 319 ( 1404) . \" incighle . . . mins älschirleca maghx \" ib 2: 134 ( 1409) . \" gynum wi fulth walth eskelekum (för elske-) manne jovane hi lythsyslundum, minum magh, aast fasta domkirkyonne thee förnänddo jordh \" SD 6: 65 ( 1348) . \" allas ware älskelike oc käre fadher herr joghan mathei \" Lg 291 . VKR 54 . \" thätta är min älskelike (dilectus) son \" Bo 120 . ib 8, 203 . hans älskelike (dilectissimus) iohannes ib 170 . \" magdalena hans älskelica discipula \" ib 202 . \" hon . . . hafdhe änga roo för än hon kom til varn herra sin älskelica oc alra kärasta (dilectum suum Dominum) \" ib 74 . ib 205 . Bir 4: 176 . \" älskelika syster thit hop warj j ihesu christo . . . fast \" Ber 4 . min älskelikin (delectus) skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bane ib42. the . . . kringhom foro . . . älskeliga (dilectam) stadhen MB 2: 365 . - med dat. war han dygdhelikin oc allom älskelikin Lg 367 . han (fattigdomen) är them älskelikin oc vinlikin Bo herra ihesu swa gudlico ok älskelico (Domino devota et A domino dilecta) ib 155 . \" syster mik j christo älskelikin (dilecta) \" Ber 2 . ib 14, 45 . \" jak bidher thik . . . at thu sigh christo . . . min älskelikin mik och iach honom (dilectus meus mihi et ego illi) \" ib 42 . sände vij til eder oss elskelige var domprost doctor jöns, och cantorem mester erich HSH 24: 148 ( 1518) . med prep. af. iohannes af honom for androm mykyt älskelikin (præ omnibus dilectus) Bo 204 . ","3) värd att älska, älkvärd, älsklig; täck, ljuf, ljuflig. o älskeleken (amande) wngher swen Su 14 . \" at thu synis ey swa wään oc elskelik \" MB 1: 197 . \" hwaria handa thz hälaght är, thz älskelikit ok lioft är \" Bo 147 . hiärtans älskelikin sötme (prædulcis affectus) ib 92 . \" thesse iomfrvn tekna the hälgho kirkio hulka skipan som . . . är . . . älskelik (amabilis) j fruct \" Bir 1: 376 . \" o huat eth nadhelikit oc älskeligkit (amabile) ordh \" Su 297 . - med dat. thz hälgha kors är . . . mannom mykit älskelikt (hominibus multum amabilis) Bil 723 . skal han wara . . . allom älskelikin (erit . . . amabilis) Su 352 ."],"f":["-ligh: -lighe BYH 1: 235 ( 1430) . ","-lig: -liga MB 2: 365 ; ","-lige HSH 24: 148 (1518); -ligaste Bir 4: 176 . -likin (m. och f.). ","älskaliker: -lica Lg 3: 252 . ","elskeleker: eskelekum (för elske-) SD 6: 65 ( 1384) . ","älskeleken Su 14 . ","älschirleker: -leca SD NS 2: 14 ( 1409) . ","älslecher: -lecha ib 1: 319 ( 1404) . ","elsegliker: -likä ib 5 ( 1401) . ","-likt . ","-likit . ","-ligkit Su 297 ),"]},{"a":"älskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) älskad, kär. Eya min älskeligh, thu skalt ekke dröffwas Mecht 310 . Ärna mik aff thinom son Ihesu Christo . . . älskeligha göma aff syndom SvB 295 . \" iak hemuldar minom älskilikom brodhir Joane . . . halffan siuunda öra ok tu päningsland jordh Sd 8: 181 (1362). at wi (konungarna Magnus och Håkan) hafuum pantsatt warom älskelikom thiänara Esyörne blapanna wart godz \" SD 10: 135 ( 1372) . at wj (kung Håkan) stadfestum thetta breff som war elskälikom radhgiware herra Narwä Ingewalsson riddara hawär giwät Pether JämtlDipl 116 ( 1371) . wi hafuom . . . vplatidh warom älsklighom win ok bornom frända Erik Niclisson halff ällopte öreslandh SD NS 3: 299 ( 1418) . \" vnne och forläne var elskelich radh och man her Karll Knutsson . . . och hans älskälich husfrw . . . Swartasjö pa Färingö \" Mon Dipl Sv 13 ( 1441) . mett myn elskeligi hwstrws Eline Gotzstafsdotther radt, samtycki ock godwilij FMU 5: 1 (1481, avskr.) . \" mijn elskeliga systerdotter, Kadrine Göstafsdotter \" GPM 2: 66 ( 1508) . ","2) älskvärd, älsklig; ljuvlig, täck. \" bidher jak thik, aldra älskelighastge (amantissime) Jhesu \" Mecht 85 . min enaste oc älskelikaste (amantissime) gudh ib 97 ."],"f":[]},{"a":"älskelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kärlek; hängifvenhet. somlike thera . . . tilbyriadho . . . at awndas moot sinom skapara. hulkin the sculdo hawa höghelikast älskat for sina mästo älslikhjet (pro sua maxima dilectione) Bir 4: (Dikt) 223. han . . . kallar sancta byrgitto ok alla cristna människor mz henne sötelika til sinna älskelihet ok thiänist ib 1: 3 . skal thit hiärta . . . vptändas af minne älskelikhet ib 6 . ib 63, 3: 94 . \" äru the fulle mz sötma ok gudhelike älskelikhet \" ib 1: 100 . \" presentera han gudhi dyrasta thingh mz sins älskelikhetz handom \" ib 344 . gudz älskelikhet (kärleken till Gud) MP 1: 23 . aldregh kan tolkit hiärta swa qwikt oc kärlixfult bliffua ensamt oc wtan älskelekhet (amore privatum) Su 12 . en san himerslik . . . älskeligheet ib 204 . Ber 3, 10, 12, 13, 18 . \" aff beskedelike älskelighet \" Bir 5: 26 . tha skal hon ey wäntha sigh . . . älzskelighet aff sino conwänth ib 106 . \" om i hafwin älskelikhetina i mällan idhir No 277. hon wet modherinna älskelikhet til sin enga son oc sonsins til modherinna \" KL 70 . Bir 3: 167, 254 . \" at taka älskelikhetina oc kärlekin af hiärtano )ad tollendam de corde delctionem) \" Bo 136 . KL 4, 104, Su 194 . Bir 2: 112 . \" thiäna mik . . . af gudhelike älskelihet ok kärlek (dilectione et caritate) \" ib 1: 40 . aff myklom kärlek som iak hawir til thera ok af älskelikhetz brändagha (fervorem diectionis) ib 217 . hans o rene mundir for tok honom mins kiärlekx älskelikhet (caritatis dilectionem) ib 219 . MP 4: 70 . mz kärlex älskelikhet Ber 42 . \" älskelikhet är lif, ok haat är dödher \" ib. \" min älskelikin skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bande och iak skal til föghias honom mz älskelikhetz widherskipte (vicissistuinde mutuæ dilectionis) \" ib. \" kärleker (caritas) är älskelikhet (dilectio) mz hwilke gudh älskas for sik \" ib 15 . älskelikeht (delectio) är kärlexens (caritatis) syster, kärlekir war aldrig wtan älskelihet ok älskelikhet war aldrig wtan kärlek i 49. the psalma . . . hwilka som hällagh siäll sionger mz älkelikhet i kärlek och gudhelikhet (per dilectionem et amorem ac devotionem) ib 140. älskelikhetsins älla älskoghans bräzska ib 14 . min siäl talade af älskelikhet ok älskoga (præ amore) Bir 1: 28 . \" fa hänna winscap o älskelikhet \" KL 83 . en san himerslik oc ower alt en naturlikin äskeligheet (celestis quædam et supernaturalis delecatio; sistnämda ord tydligen läst dilectio; supernaturalis möjligen fattadt ss super omnia) Su 204 . ","2) kärlighet. \" ss titel el. tilltalsord. hwilka iac sände thinne älskelikhet \" Ber 191 . Jfr kärlikhet 2."],"f":["älski- Bir 4: (Dikt) 223. -lighet ib 5: 26, 106 . ","-ligheet Su 204 . ","-lekhet ib 12 . ","-likxhet MP 4: 70), "]},{"a":"älskelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älsklighet, kärlek, tillgivenhet. Loffua . . . myns älskelighetz söthlik (delectabilatis amoencitatem) Merch 246. Bidhiandis ath hans thro alth swa göri j honom wm rättha älzskelihet ib 285 . Maria är kärlexsens modher oc ffru, älzskelighhetzsens brundher JMPs 214."],"f":[]},{"a":"älskilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förälskelse, kärlek. Hedhirgiroghir hoghir röffwas j thwäggia handa matto . . . aff hwilko annath thera opwäkkir girnilsin, annat sin eghin älskilse (amor sui) SpV 453 . Ok j thässo ena görs til enkte alla saka . . . älskilsinna (amorum), glädhinna the som onytthogha äru ib 489 . örlig oc krij, aff hwlka kan ey kärlig komma, oc ey aff haat kärlekens älskelse Troj 166 ."],"f":[]},{"a":"älskirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["älskarinnna. Amatricula . . . lithin älskerska GU C 20 s. 19 . gudelika snilles enkanneleken älskirska Su 91 . fatikdomsens älskerska LfK 20 . Cristi älskerska oc tiänirska Lg 3: 403. sanne renlex älskerska ok dörkerska ib 522 . thennä ädlä renferdoga renlexsens älskerska ib 536 . the helga fatigdomsens älskerskä ib 548 . Äst thu sannelika Christi älskirska, tha äst thu medh them som äru tik like j Christi äpthirdömom SpV 36 . (jungfru Maria är) Mankönsins älskirska ib 200 . iak skal tik ära oc loffua j thänna thinna älskersko Mecht 114 . \" swa wart älskerskan tilenadh oc tilfögdh sinom enda kärasta \" ib 234 . forwitandis härranom, hwi han läth siwka wardha sina älskersko (diletricem) ib 318 ."],"f":[]},{"a":"älsknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärlek. \" wij . . . skolom halda och hafwa alle sweriges män . . . vthi war kärligheet, konungxlige nadhe och älsknadh \" BtRK 96 (1435, orig.) . \" andelikin älxsknadher skal wara mällan idher oc ey likamlikin \" Bir 5: 13 . \" om thu astwndar människio äller manna älsknadh Skrifter tilll uppbygg. 83. eghin elskandher är räddoghans sak b 84. hwru kanth thu synda aff thinom eghnom älsknadh ib. \""],"f":["älzsk- )"]},{"a":"älsknadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärlek. Attonde (lättjans dotter) är sömps oc hwilo älsknadhir SvKyrkobr 354 . \" människionna eghin kärleker ok älskandher hindra at faa gudhz kärlek \" SkrtUppb 78 . Om thu astwndar människio äller manna älsknadh ib 83 . eghin elsknadher är räddoghans sak . . . hwru kanth thu synda aff thinom eghnom älsknadh ib 84 . tha sculen j witha at wi . . . wiliom epter thet warth ämbete wtkreffuer haffua älsknat oc mildheet til war kära almoga Svartb 399 ( 1441) ."],"f":[]},{"a":"älskoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["älskogher m. 1) kärlek; åtrå, älskog, kärleksnjutning. gliscerium elskoge GU C 20 s. 317 . Swa vari thhik . . . köld for thin älskogha Bir 2: 209 . ath hon j thänna krandomenom formatthe . . . ey swa sinom älskogha (dlecto) altidh widherlodha Mecht 9 . Achilles wardt myket beweffwad oc bebwnden aff Polixene elskog Troj 197 . Haf brennande älscogha til gudh Småst på Fsv 2: 7 . 2) älskad person, älskling. hon skulle skilias j fraa syn älskoga Troilum Troj 168 . ginstan hördhis . . . Ihesu Christi röst sighiandis Min älskoghe, stat wp oc thee mik thit anlithe Mecht 51 . " hwar mwnna hadhe sin älzskogha, mädh hwilkom the plägadhe drikka JMPs 397. ","älskogha bref n. kärleksbrev. mangha friborna män, seandhis hänna ffägrind, . . . sändho hänne äälzskogha breff JMPs 399. ","*älskogha sanger","älskogha visa f. kärleksvisa. tässen try capitula takas aff canticis canticorum, thet är wisa Salomonis älskogha wisa JMÖ 143 . ","*älskogs elder","*älskogs gava"]},{"a":"älskoghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) kärlek. \" siunge guþlek tunga sötan älscogha ihesu christi (dulcis amor christi personet ore pio) \" Bu 25 . \" þänkia mz þakom guz älskogha \" ib 72 han hafþe mere . . . guþlikan älskogha bruna. än andre apostoli ib 100 . \" thesse thiäna mik for pinonna räddogha skuld oc ey for hymerikis äro älskogha (ex amore celestis gloriæ) \" Bir 1: 40 . \" then far willer som skapat thingx älskogha (amorem) säther for skaparans älskogha \" Ber 42 . \" af gudhz älscoga (kärleken till Gud) \" ib 41 . \" wälskipadher gudz älskoghe \" MB 1: 358 . kötliker älskoghe ib. \" wndherstandhis wngha manzsens hwgh oc hiärta wara om wänth til gudhelika snilles älskogha \" Su 13 . \" iak hels þik þät hälgha cors . . . nu är þin älskoghe sua liuuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt \" Bu 140 . \" som äru blinde giordhe af sinom älskogha (amore suo) \" Bir 1: 303 . mins älskogha gnista ib 2: 253 . \" en litin älskogha gnista til mik (scintilla amoris ad me) \" ib 252 . \" biscopsens älskoghe tel guþ oc sanctum andream \" Bu 146 . \" cristna manna lif är mäþ guþlekom älscogha saman sat \" ib 489 . \" ängin gat wtan gudhlikan älskogha til hänne hafwat \" Bil 10 . \" swa som likamin hawer twa föter, at flytia likamin mz swa hawer siälin twa älskogha, mz androm ganger hon fran, at wärldinna giri, mz androm stigher hon oc stundom til gudz oc thäs mera siäkin älskar gudh, thäs minna fästes annar fotin, thz är annar älskoghe, til wärldinna \" MB 1: 226 . \" älscoghin (amor) är siälinna förare bärande hona thijt han far \" Bo 65 . \" o mykyt stor älskoghe. han älskadhe thöm visselica i ändan \" ib 188 . ib 225 (på tre st.). mz . . . älskogans länktan Su 12 . allom älskandom bör at ldiah haardh tingh för sin älskogha (ob amoris gratiam) ib 14 . \" för en orenan oc syndoghan älskogha (amore) \" ib. \" jnsköt . . . owenen honom hardasta frestilse, til at owergiffua gudhz kärlek, oc wändha sin hugh oc wilia allan til wärdzleken älskogha (amores terreni) siälan häller aldrigh kwnno til hopa sämia, huru kan tha nakot sin hymmelleker kärleker wärdzlikom älskogha sammanfögias ib 17. älskogans mykyn heta \" ib 22 . \" hans mykle älskoghe oc kärlekir \" MB 1: 473 . \" min älskelikin skal til föghias mik mz kärlex och älskogha bane (vinculo caritatis et amoris) \" Ber 42 ; jfr älskogha band. i thänna kärleknom oc älskoganom art han opta i wndherlie oc osigelike matho begwtin (hac dilectione miro et ineffabili modo divintius perfunderbatur) Su11. - älskog, kärleksnjutning, kärleksnöje. han badh mik om elskogha. loc mz minne samthykkio soff han när mik Prosadikter (Sju vise mäst.) 125 . ","2) älskad person, älskling; älskande, älskande person, en som älskar, älskare (el. älskarinna). i sht med afs. på personer af olika kön. eg. och bild. jhesus han är min fäste man, han är min ära, han är min älskoghe (ego me Christo sponsam tradidi, ille gloria mea, ille amor meus) Bil 537 . \" han far mit i mällan älskoghan ok hans liofwa käro (inter dilectum et dilectam) \" Bo 13 . \" nw sta älskoghane (dilecti) badhin saman . . . hon takir brudhgomman gladhelica til siin ib 227. huar han (ɔ: skälika människio hogher) sinom älskogha (suo amato) om kärleken oc gudelika skodhan fullelika tilföghis \" Su 17 . \" kärleken är the dygd, som . . . tilbindher älskaren til sin älskogha \" ib 21 . \" i thy han lostadhis mz hänne som mz sinom kärasta älskogha. ämbrat fandz hon swa som liofwer fägherste vnger swen \" ib 391 . \" han haffwer sin älskogha mist the han wan mz falske list \" Al 8045 . \" husfrwna elskoghe war här alla nat (Prosadikter (Sju vise mäst.) 148. thu haffwer hoor gjiorth mz manghom thinom älskoghom \" LfK 95 . Ber 166 . \" ey aktar fatidomsins älskoghe (paupertatis amatrix) thera handa \" Bo 3 . Jfr lilio älskoghe, älskogher."],"f":["älskogha band , ","älskogha bref , ","älskogha brudh , ","älskogha brunim","älskogha fulder , ","älskogha gnista , ","älskogha gudha , ","älskogha man , ","älskogha tekn , ","älskogha thra , ","älskogha vili , ","älskogha visa , "]},{"a":"älskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = älskoghe 1. af modhirlikx älskoghx sötma Bo 244 . thin älskogh är mik vordhin swr Fl 378 . \" ret elskog . . . han skal . . . wara hiertaligh stadeligh ok hemeligh \" MD (S) 297 . lib 299. - älskog, kärleksnjutning, kärleksnöje. wil iak elskogh plägha Prosadikter (Sju vise mäst.) 139. 2= = älskoghe 2. han er myn ära myn hedher, han er myn kärleker han er myn hedher och söthme, han är myn kärastha älskogher )ille gliria mea, ille generositas mea, ille anor meus, ille dulcedo et diectio mea) Lg 3: 122 ."],"f":["älskogs band , ","älskos bragdh , ","älskogs luste , ","älskogs visa , "]},{"a":"älster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äldre."],"f":[]},{"a":"älster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äldre."],"f":[]},{"a":"älster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äldre."],"f":[]},{"a":"älta","b":[],"c":"","d":"","e":["1) jaga, driva; sätta i rörelse, driva på; stöta på, köra på. förfölja, förjaga. Agitare ältha idkeliga göro eller köra GU C 20 s. 12 . Hwat wille thu göra, än thu skwlle byggia mädh andre handinne, ok mädh andre bort älta owinener mädh swärdheno SkrtUppb 37 . tha iak wordhe älther, skulle [jak] fly til thin ib 73 . Swa som starka yrte oc välloktande bort älta etirful diwr, swa bort älta fasto oc böne orena thanka KL 229 . Huru kan dödheligha människan wrsakas j sinom affgangn, mädhan hon wardher ämwäl ältadh (urgentur) til sit eghit gagngn, medh them creaturis, som ey haffwa sinne SpV 29 . \" ey haffdhe hon (Susanna) ok wordhit swa ältadh (exagitala) medh myklom fasa ällir räddogha \" ib 82 . \" sömpnins tilbörgilse är thäns tronna mak, som ältar (impellit) kroppin til dödhin \" ib 268 . Thet synis wara owir os j omskiptelike matto, älthas (impeti) ällir wardha driffnom, ok ey röras ällir oroas ib 461 . Än thätta är een thwngh byrdhe, wthan gudz ordz swärdh skäri hänne snarligha fran os, til hwilka naturanna kraftir körir ok ältar os ib 571 . Hon wardhir ältadh¨ j mangzskona matto ib 574 . feste Olaf dws lagh siälf xii at han ey älte Staffan swärsliapre a radhstugu vägh ATb 204 ( 1465) . han ältade Ffrans pa bron meth sin yxe och lop effter honum STb 4: 325 (1513). Hinrik zacher xl mark fför tet han hade elhet Niclis j Botneresen och slagit hans hustrv ib 4: 340 (1513).","2) röra omkring, trycka, krama, knåda. twa thet j kalth wathen, oc älth mädh trä klwblom PMskr 267. lägh j hänne ältan oc siladhan bokka talgh ib 398 . \" sidhan blandis mädh lin olyo, oc stötis ältandis samman, oc thär mädh lima stena oc trä \" ib 522 . - Jfr upälta."],"f":[]},{"a":"älta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) sätta i rörelse, stöta, drifva, pådrifva, köra, köra på. swa som oskälikit diur. the ältis mz gislom oc styngiom Gr 291 . swa skwfs han oc ältis (impelitur et anixatur). swa drax han ok köris Bo 182 . \" the älto han ok kördho ok drogho (compulerunt et traxerunt eum) \" Bir 1: 30 . nar thässin siälin presenteradhis domarenom ältis hon aff fyrom diäflom ib 3: 71 . \" diäflaner älta tha syndogha siäl at hon formagh ey flygha bort aff sinom änxla \" MP 1: 13 . lBer 205. - jaga, skaka, oroa. thetta rike . . . älits nu ok mödhis aff dröwilsinna storm (turbine tribulationum agiatur) Bir 3: 365 . - drifva, hetsa. hwat mykyn gäld som idhir ältir (exagitat) Bo 160 . ","2) jaga, förfölja. \" syntis them otrona iudhanom swa som gudz likame j offlätis liknilse flyghande j wädhrino älte han ok innelykte han j enne wra j huseno \" KL 32 . \" han . . . slo them sigher aff, oc älte them alt til damascum \" MB 1: 181 . \" hurw amoreus hiög them nidher oc älte (persecutus est) \" ib 431 . \" fäm aff idher skulo älta (persquentur) hundradha wtläntzska män \" ib 376 . ib 2: 32 . ","3) jaga, förjaga, drifva, fördrifva. swa som thx diwr som hawir mangh skiul älla boo at blifwa j nar thzx ältis af wedhe mannomen w eno tha flyr thz j annat Bir 1: 200 ; \" jfr 2. mykyt folk ok mäst vnkt folk mz hundeum älto som wlff: ok hudzsadho (Cod. C älto oc kördho 950) naknan koklaran wt aff stadhenum (tamdiu poste eum concurrerunt, donec illum quasi lupum de civitate fugarent) \" Bil 105 ; \" jfr 2. hwi komin i til mik som i hatadhin för, oc älto aff landeno fra idher \" MB 1: 211 . the helgho kirkio kärlekir älte fran sik diäfla MP 1: 80 . ält fra thik sorgh Ber 41 . ","4) vara i rörelse, fara omkring, vara rastlöst verksam? han älther oc körde ok saman förde MD 169 . ","5) röra omkring, omröra. skal man thagha tz hwita af eggit och ältha tedh swa ath tzx fradas LB 7: 57 . ","6) trycka, krama, knåda, älta. Jfr samanälta. "],"f":["älta sik , tranga sig (fram till). abymelech stridandis nalkadis torn mwrenom, oc stridhe starkelika, oc älte sik til dörenne (appropinquans ostio). arbetandis at stikka ellen vppa dörena MB 2: 102 . ","älta ater , drifva tillbaka. amale-¬ chites oc chananeus . . . älto them then sama vägh ater, som the komo fram MB 1: 403 . ","älta bort , stöta bort, drifva bort, fördrifva, aflägsna. saghde sik skula älta bort qwinnona fran hanom KL 210 . han . . . skal gerna älta them bort aff landeno MB 1: 289 . jouse . . . älte bort hedhin här ib 326 . bygynnadhe hon skyuffwa han fran sik, oc älte lhonom lborth ib 2: 122 . " tha älte sanctus petrus diäfwlin bort mz sinom nykle " Bil 116 . " wars härra räddoghe älte bort syndena " Ber 10 . " lukten aff thy (ɔ: abrotanum) ältir bort huggorma " LB 3: 76 . ib 2: 47, 4: 349, the hwitha walmogan . . .. älther borth hoosto ib 2: 35 . Jfr bortälta.","älta ut , "]},{"a":"ältan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["drivande, skaning, häftigt rörelse. Wana gloria är een ohöfligin jndhra ok ytra manzsins ältan (agitatio), at täkkias androm SpV 141 . Hwilkin är thänna naturligha ältanen (impulsio) ällir tilskyndanden ib 571 ."],"f":[]},{"a":"ältelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["flyktigt, snabbt. Decursim adverbium idest fugaciter ältteligha ok borthflygelegha eller skridelika GU C 20 s. 168 ."],"f":[]},{"a":"älteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lJfr bortälteliker."],"f":[]},{"a":"ältilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pl? Jfr bort-, ut-ältilse."],"f":[]},{"a":"ältilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se bortältilse."],"f":[]},{"a":"ältning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förföljelse, plåga. Oleff . . . zacher fför the iij blanad och för then eltning han giorde bade hsutrv och bonde i sit skip pa Norrebotn resen STb 5: l30 (1514)."],"f":[]},{"a":"älva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["älf f. älva. llemures sunt fantastice appariciones . . . wlgariter älffwa GU C 20 (hand 2) s. l73. liak är en elff Di 126 . " i thet hwarff elffuen som en skugge ib. - i latiniserad form: coniuro vos elffwos uel elffwas " LB 7: 358 (s. 394). de eluarum id est spectrorum nocturna chorea . . . hunc nocturnum monstrorum ludum uocant incolae choream eluarum Olaus Magnus Lib. 3, cap. 11. Jfr E. Lidén i ANF 13: 33. ","*älfs son"]},{"a":"älzter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äldre."],"f":[]},{"a":"älända","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["främmande; olycklig, nödställd, eländig. til thik ropom wi elenda Eua barn ST (ed. S. Henning) 149 (jfr s. 410). SvB 214 . SkrtUppb 184 . fädhernis landit, af hwilko iac hawir swa länge varit älända oc biltoghir Hel män 143 . then som för os saa är födher, han aff plane wara syndher, thy at war ändha stadhge är här i wandhanom JMÖ 194 . \" at jak hawer medh minna barna radhe . . . mädhen jak her älenda är, gifwet . . . frw Greto . . . j Rysabergom . . . thry hws \" NMU 1: l81 (1394). jach fatig älende qwinä GPM 2: 271 ( 1507) . Sdw SO 4 flyttas från 1) till 2). "],"f":["älända hus (elenda) n. hospital för spetälska. gardhen som Hinric sprect gaff til elenda hwset KTb 67 ( 1431) . Symon . . . vplät . . til lelendahwset sin gardh ib 69 ( 1433) ."]},{"a":"älände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["landsflykt; främlingskap. fly bort i älände Ihre Gloss. sviog. 1: 392 (handl. fr. 1464) til thik ropom wi elendena barn ST 198 . \" äptir thetta ellende \" ib 199 ."],"f":["elende . ","lellende )"]},{"a":"älände","b":["nn","av"],"c":"adj. subst.","d":"adj. (och subst. m.) ","e":["1) främmande; främling een ledhe stiärna allom ellendum oc främadhom ST 77 . thu skalt warä en skermare älländä jomfrvr, enkior och faderlösä barn Va 20 . \" hwariom enom ällende här i wara gärningh (som blir sjuk) . . . skulum lwi . . . til hielp koma \" SO 4 . - om juridisk prselyt. jwdhande sagdo pylato . . . oc allir moghin ropadhe . . . tässe som han wäria äru älände (proselyti) . . . pylatus . . . spordhe them hwilke äru älläne the sagdo honum hedninga sönir som nw ärw wordhne jwdha MB 2: 377 . \" wi ärom ey ällända. wi ärom iwdha sönir \" ib 378 (motsvarande tre ställen KL 382 \" hafva i st. f. älände, ällände, ällända läsarten ärlände, ärlende). \"","2) olycklig, nödställd, eländig. Jfr älända hus. - Jfr ärlände."],"f":["ällände . ","ällende . ","ellende . ","-e . ","-a . dat. -um),","älända hus","elenda- )"]},{"a":"älände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (icke därjämte f., såsom Sdw uppger) landsflykt, främlingskap. äpter thetta ellende ST (ed. S. Henning) 149 (jfr s. l410)."],"f":["ellende )"]},{"a":"äländoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["främlingskap; nöd, elände. Säl är thän som lidher hat oc äländichet for rätwiso skuld Hel män 123 ."],"f":["äländichet )"]},{"a":"äländoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" [Ä. Dan. elendighed. Mnt. elendicheit] ","1) främlingskap. kalladhis hon aff thesse äländikheet oc til sins älskelica herra ihesu christi ewinnerlica rike Lg 3: 260 . ","2) armod, nöd, elände. theras hustrw och barn giordes arflöse, och gan nw om brödh i stor älendigheth BSH 5: 175 ( 1507) ."],"f":["älendigheth . ","äländikeheet )"]},{"a":"äm","b":[],"c":"","d":"","e":[" i sammansättningar, se iäm-."],"f":[]},{"a":"äm","b":[],"c":"","d":"","e":[" i sammansättningar (ämbrat, ämwäl), se även iäm-. Ämbrat suaradhe hänna ängil for hona Bir 3: 61 . \" ämuäl äfte idhelika fasto \" KL 197 . medh xii dandemän, som tha i nämpdene saato, oc ämwäl medh flere wälborna oc hedherligha män NMU 120 ( 1448) . \" ey at enast wakandis wtan ämväl j sömpnenom soffwandis . . . j slikom athäffuom är opta större synd iämwäl j hionaghi än j siälffuo enfalleligha kötzsens sambland \" SvKyrkobr 346 f. Giffwandis ey thäs sidher them hwilo äpther ärwodhit ok än ämväl storan hwgnadh j ärfwodena . . . wthan wpp högh them ok än ämwäl them, som thu ser fafänga SkrtUppb 37 . Ämwäl jak siälff, sagdhe jomffru Maria JMPs 487. hon skuli loffwas offwer alla hälga qwinnor, oc ämwäl offwer all creatwr . . . Oc ämwäl dyrare än alla lix ängla chora natwr ib 537 . Ämwäl ärw gudz stora godhgärningha lagdha j glömsko . . . Ämwäl the hälga kyrkios lagh oc stikth . . . äru nw mästa dels glömdh ib 465 . Achilles . . . sagde thet ämwäll wara myket nyttoght Troj 211 . \" och ämwäll stor bligd oc skam ther aff kom \" ib 104 ."],"f":[]},{"a":"ämbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ämbar (även som måttsbeteckning). iiii koperkätla, en ny oc iii gamble, hwarethera aff vi embor Inv cur Tynnilsö 7 (1443). Jtem ij art. for emmar, j öre for etick Skotteb 436 (1469-70). Jtem ɉ öre for bögere oc emmare ib 450 (1470-71). gaffs daxuerkeskarlen ɉ march til embar, trog oc skofflar til södre mwren SSkb 2: l84 (1519). for skofflar, embar oc balior iii öre ib 2: 121 ( 1519) . Item 2 sela loc 2 ämbor VKU 140 ( 1570) . "],"f":["*ämbars gryta"]},{"a":"ämbar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ämbar; äfven ss måttsbeteckni g. II byttu I saa II ämbar SD 3: 759 ( 1316) . \" skulde in i skrinit eeth ämbar aff renasta gwll \" ST 200 . jb 201. hadhe jak tw ämber full mz bläk . . . jak junde thz ey scriffua för tiik RK 3: 2692 . \" swarasto dyäfla inguto af brännandom ämbarom (situlis) brännande brännestens lugha eldryk ok wällande bly i thera mun ok bwk \" Su 460 . ib 126 . \" scal man taka smidiosindhir thry stykke oc läggia j eldh oc göra th glödheet lägge sidhan först eth stykke j eth ämbar oc lathe ther j röt wiin ellir starka ätikio oc säte föthirna ther i ämbarit \" LB 1: 98 . \" tag eth fath med helle knop, och eth embar gamalth ööl \" ib 7: 46 . \" han staal en ämbäre öl \" BtFH 1: 222 ( 1508) . \" jak är honom skyllogh c ämbar (cados) olia lMP 4: 154. Jfr gul-, vatn-, vatns-ämbar. \""],"f":["em- . ","ämber Bj 41: 1; PK 3: 2692 ),"]},{"a":"ämbete","b":[],"c":"","d":"","e":[" (em-, -bite) n. L.","1) arbete, tjänst, syssla, sysselsättning; göromål, bestyr. Meretricium horre huss ffwl horre gerning oc ämbethe GU C 20 (hand 2) s. 136. Solen, maanen ok stiernonar the kennä hanom (Gud), thy at the oomskifteliga holdha ok vitha theres rwm ok tilifliat embethen SvKyrkobr 127 . \" ey hafua the nampnen j hymmerikj vthan äru thöm tilsette j verldena foe nagre besynnerliga saker eller theres gerninga ok embeten ib 129. (Skepparen skall) skikka hwan batzman j sin stad j skipeno, thär görandis thet ämbethe som hwaryom befallas oc tarffwas PMskr 88. Oc swa som j menniskionnas krop hwar limmen haffwer sina kraffth oc ämbethe . . . oc ögonen kwnna ey göra the ämbethe som höra til öronen \" ib 310 . Aff thet ämbetith scriffwande som är göra glas ib 559 . Bönder åtskilia kornitt ifrån halm, Bergzmen vtsmelta aff stenomen malm, The Embetenn ärw i Swerige bäst ib 591 (avskr). thet (alun) tiener och är nyttigtt i mångehande konst, ämbete och läkedom ib 644 (avskr). Ty borde konungen vtdriffwa aff rijkena allt thet folk som fåfengt ähr, ingen embete brukendes ib 699 (avskr). 3) tjänst, syssla, ämbete. Tholika köpslaghan nytiadho apostlane, ok the som komo j sama ämbitit äpthir them SpV 124 . a nadhinna ällir ämbitsins wäghna ib 32 . äpther thy han ser, skipar han hwariom sith ämbithe SkrtUppb 36. hänne är antwardadth swa som aff eno ämbite at miskunna allom ib 22 . 4) gudstjänst, gudsdyrkan; särskilt om mässan; även om sakramenten överhuvud. Wm morghonen äptir at alt war til ret oc ämbitid som iordhafärdhinne tilhöre war lyktad Hel män 156 . Torpen ärchebiscoper wette them embitä KarlM (Ver) 6: 9. En Torpin ärchebiscop giorde ther ämbete ib (El) 7: 8. tha täkte troyanis ath göra Apollinj eth högtideliget ämbethe oc offer medh myket diwra dråp Troj 257 . \" elden kwnne ey tändes tiill thet ämbete (offer) \" ib 258 . Nar thet ämbethe (offer) giordt war ib 259 . Se B. Berg i Meijerbergs Arkiv för svensk ordforskning 13 (1972) s. 11 f. 6) yrke, hantverk. Engin gerningis man ma ella skal flere ämbete vppe halda ella idhkna än enne handa gerning MESt Kg 21 (se Magnus Erikssons Stadslag i nsv. tolkning, 1966, s. xxvii, Söderköpings Lagbok, 1971, s. xix). grytogywtaras ämbethe äller annor tolken ärw snart lärdh. Men gardzmestaras ämbethe är swa with oc obegripeliktih . . . jnge teslikes finnas som tyäna til at lära thet ämbetith PMskr 204. Henrik groffsmit zaker iij marck fore tw embete STb 1: 27 (1475). Henrik bergxman zaker iij marck, ty han brwkar tw embeite ib 1: 31 ( 1475) . Peder bagge zaker iij marck, ty han brwkar tw embete ib 1: 112 ( 1477) . ib 2: 319 ( 1489) .","7) hantverksskrå. \" radhit . . . stadhfesto thera ambitis skra holkin som halder xxv articulos \" KTb 61 ( 1428) . remaslagharane j Kalmarnom . . . beddos thet the matto widher ambit som andre gerningis män j stadhenom ib (1428) . \" athe engalunda wilde tilstädia Laurens skreddare ath bliffua i embeitidh STb 1: 116 (1477). tet Anders . . . fornöye Clemet smidh eller loch embetit fore mannen han togh j forswar vthaff theris hender \" ib 4: 67 ( 1505) . Nils gulsmets suen skal haffue dag til pinzdage at hempte sig forswarelsse breff fran Lubec om tet the kaste honum ffore her j embithet ib 5: 134 ( 1516) . \" at the hänge theris jncigle medh mith embetes oc mith conuentz jncigle nedhan for thetta breff \" NMU 1: 158 ( 1508) . ","1) tjänare, tjänsteman; förvaltare, ombud, fogde; ämbetsman. Om denna titel (mlt. emmetman, lat. officialis genralis) seS. Engström, Bo Jonsson (1935), s. 123 f. KL 12 ( 1967) sp. 536. Acomentariis . . . konungs ämbs man lagh vt giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7 . kennis thu thet, ath thu haffwir ey hedrat the helga kirkio . . . ellir henne embitz män som tik bordhe SvKyrkobr 258 . \" iak är wordhin människianna forspräkare, ämbitzman oc medlare mällan gudh fadher oc hänne, hwar en troen ämbitzman han samansankar trolika sins härra gwl oc päninga \" Mecht 99 . Eller han (konungen) tilsäter ondha och fåkota ämbetzmänn, huilke allmogen twinge PMSkr 668 (avskr). medh swa forskiälum, at var son förnämpder oc hans embetzman, herrä Niclis Thureson, sculu os vtgiwa . . . Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . Jak Bo Jonsson ärlix första konung Albrictz ämbitzman SD 10: 9 ( 1371) . Jfr mlt. Jk Bo Jonsson en ammetman des eelden vörsten köning Albrechtes ib 10: 21 ; lat. Bo Jonsson officialis genralis Swecie ib 10: 22 . ib 10: 11, 34 . (Vi) forbiwdhom allom warom ämbitzmannom hwa the helzt äru ib 10: 53. (De infödda män, som rikets råd) sättia til foghata oc til ämbitzmän ib 10: 63 . (Konung Håkan förbjuder) allom foghatom oc ämbitzmannom (att inkräkta på ett laxfiske, som han upplåter) ib 10: 75 . Wj Margareta . . . sändom allom ok hwariom vm sik foghwtom, lensmannom varom ämbetzmannom JämtlDipl 141 ( 1389) . \" at wi taghum . . . herra Henrik . . . ärkebiscop j Vpsalom . . . hans kirkior, profast, klerka ok ämbetzmen . . . \" ib 141 . Haquon Olafson, ämbitzman j Iämptalande ib 262 ( 1441) . Ingolfwer Joansson, Wastena klosters ämbitzman VKJ 3 ( 1436) . \" tha skal abbadisan äller annen ämbitzman swara ther till, äpter thy som landz lagh wtwisa \" NMU 120 ( 1448) . Thy forbiude wi allom lworom ltiänarom, foghtom ok ämbitzmannom, andeliga ok wärdxliga . . . ib 121 ( 1449) . tha sattis tässe jn for borgomästara, radmän ok andre ämbitz män ATb 66 ( 1456) . \" ta sattis tässe in for borgomästara ok radmän thetta sama aar ok andre ämbitzmän här äfftir nämpnas \" ib 96 ( 1458) . Lasse Olaffson, her Cristiärns tiänare ok ämbethis man BSH 3: 293 ( 1470) . k. (= konungen) eller hans ämbitzmän G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 64. Embitzmanna edher aa bokenna Arnell Brask Bil I: 8. 2) skråbroder, hantverkare. medlem av ett hantverksskrå. Kötmangere, fiskare, bagare ok alla andra embetzmen giffwa mögelik köp epter tidana STb 1: 438 ( 1460) . ib 1: 434, 452, 460, 480 . Jtem om swa hende ath nager embetzman henne (papegojan) affskywta kunne lönliga eller vppenbarlica ib 2: 340 (jfr s. 626). (I brevunderskrift) Lasse ssnikare eder ämbetess man GPM 2: 406 ( 1502?) . "],"f":["*ämbetes bok","ämbtes brodhir m. skråbroder, medlem av samma skrå. Mattis finnes embetz brodher Claues mechlare SJ 2: 181 ( 1490) . " thesse effterscriffne hans medbröder och embetes bröder tygede, witnede honum j ögonen Stb 5: 228 (1519). "","*ämbetes edher","*ämbetes lös","ämbetes man","*ämbetis rum","*ämbetis värf","*ämbetis äskiare"]},{"a":"ämbite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tjenadne, betjenande, tjenst, arbete. sigher iak tik petronilla . . . stat opp oc thiäna os, oc iämsköt stodh hon opp, helbrigdha, oc tiänte them. oc nar ämbetet ällar thiänisten war fulkompnat, bödh sancte pädhar hänne gaa til sywka sänghena i gän Lg 331 . \" hon giordhe alt thz ämbite som i stekarhuseno sculde göras \" KL 302 . han . . . blygdhis ey at ydhna smälikit äm bete ib 251 . - arbete, göromäl, syssla, sysselsättning. bödz honom at rökta brödhranna kaalgardh oc göra smälikasto ämbite ij klostreno KL 252 . \" huru som lofuas . . . systrom j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor sik til hielp j thera stehirhws oc androm theras embitom oc ärfuodhe \" VKR 2 . huilka som . . hielpa i thera ämbie systranna som mindra formaagha ib. \" focarie sculu hielpa systromjn j sinom embetom o thiänist \" ib 24 . Bir 5: 26, 30 . thz war hans ämbete (þinosta) at göma konungxens bitzsara kniffwä Di 44 . \" ey plägha the annath embete fa \" Al 4774 . - göromål, förrättning, bestyr. thera embite tesses olla badha är at hielpa konungx raada ok dikta ret ok sätia langh . . . ok eptehr withnom säia doma MD (S) 229 . len provastar . . . räþ allom biscops ämbitum sua väl . . . at äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia Bu 28 . \" äghir biscopin vita thera lifwirne oc sidhi hulkom som han andwarda sin ämbite (offica sua) ok vm the hafwa sik sniellelika oc ey girilika j sinom ämbitom (in agendis) \" Bir 1: 317 . \" wi giordhum visitacionis embete \" VKR 54 . Bir 5: 111 . - betjenande, bistånd. tändis lyktan mz osynliko ämbite KL 280 . - förvaltning. gör nu räkinscap af thino ämbete (redde rationem vilicationis tuæ) MP 1: 239 . \" then tidh iak vardir skildir vidh mit ämbete ib; jfr 3. \" ib 2: 192, 4: 153 .","2) tjenareskara, följe. \" thaghir diäfwllin inerus oc döädhin oc thera omildo ämbite (impia officia) thätta sagho mz sinom grymom thiänarom stygdos the \" KL 411 . MB 2: 404 . ","3) tjenst, syssla, ämbete. wi albrict . . . hawm honom (Bo Jonsson) i hand fangit med fullo walde wart ämbite. at standa for warom gardh HSH 16: 3 ( 1369) . ib 4, 5 . i . . . bindom oss . . . swa mykit som hwaryom varra är loflict af synu embete . . . at halda . . . al fornäfnd stökke SD 5: 568 ( 1346) . þän biscopar varþ . . . ränte han sins ämbitis (officio) ok prouento Bu 29 . Bil 577 . \" nitthen ar i ämbethet war hans (biskopens) aller \" MD 436 . biscopin skal . . . ey idhna sit ämbite älla äruodhe (officium suum) for päninga vild Bir 1: 317 . lib l3: l260. af ämbittzins väghna hafdhe han (kardinalbiskopen) varit hänne swa som fadhir KL L354. them (presterna) vt valde iak til högxsta ämbite (ad summos ordines) Bir 1: 147 . \" the hälgha kirkia skipadhe at the klärkia som ville lvighias til gudz ämbite skulle haua hällaghat ämbite (quod clerici ad sacros ordines procederent beatam vitam habendo) i 2: 68. vppehaalla syslomanzins embete \" VKR 34 . \" gaardzmestarins embete wari thet at standa fore gaardhenom olc allo ärfuodhis folke oc lärfuodhe ib. \" Bir 5: 115 . \" sculu alle clostrisins höghste embezmen när the sitt embete annan lofua abbatissonne lydhno oc troscap haalla sculandis swa lenge the j clostirsins embetom ellir brödh äro \" VKR 39 . ib 31, 45 . \" j thässe book som claustrum auime heter, siälenas andelikit closter, skikkas först oc flys all ämbete oc ämbetes män \" LfK 29 . \" abotans förmanzens ämbete ib. \" ib 162 . ","4) tjenst el. dyrkan som egnas Gud (och helgon), gudstjenst, föreskrifven luturigsk läsning och sång, särskildt om messan och messofret el. altarets sakrament; äfven om sakramenten öfver hufvud; i sht i förbindelserna gudz ämbite och guþlikt ämbite. gik han jn j hälga tämpoe, oc sage . . . til prestena som ther huldo theris offer oc ämbite (sacerdotibus solitas hostias offrentibus), at the skuldo honom antwardha jwdam machabeum MB 2: 328 ; \" jfr 1. nar prestin gaar til altarit ok wet sik hafwa syndat ok hawir nakon anghir. hafwande tha fullan vilia at synda annantidh nar ämbitit är gjort (peracto offcio) \" Bir 1: 148. huru nwnnonar skulu böria gudz tidhagärdh (officium divinum) . . . oc huru the skulu lykta ämbitit (offcium) oc at hwan dagh . . . skal ämbitit sighias aff iomfru marie (dicatur officium virginis) ib 4: 11 (jfr systrana skulu . . . hwan dagh . . . sionga mässo aff minne modher (missa de Matre mea per sorores cantabitur) ib 12). the klärka hulka j til änkte annat oppehallin vtan til at sionga gudhelikit ämbite (divinum officium) ib 3: 258 . \" läggia the thungha owir mik nar gudhelikit ämbite hulkit the sighia mik (divinum officium quod dicunt mihi) är them thunght ib 1: 148. loffuas them at sionga domkirkionna ämbite oc sangh (cantare officium) j hwilkins biscops döme clostrit bygd oc stikttat är, än systrana skulu engaledis wmskipta sin sangh älla ämbite som lthem är stadgat ällir skipat \" ib 4: 69 . ib 68 . \" eyg skulu . . . färre syster jnledhas än ath the seen fulfööra til sit ämbite (ad officum suum decantandum) oc ey färre präste än ath the warin moghande til ämuäl alth siönga hwan dagh ämbitit af tymanom (ad cantandum omni die de tempore officum) \" VKR 75 . Bir 4: 31 . tha tidhene oc gudz ämite (opus Dei) älla mässa siöngs VKR 73 . \" bökir skulu haffuas swa manga, som widherthorfftelikit är at göra gudz ämbite (ad divinum officium peragendum) \" Bir 4: 34 . \" nu kom aat thöm tima at mässa skulde haldas ok gudz ämbite \" KL L360. iach (prestin Jönis) . . . war stadd i for:da kyrkio och hiölth gudz ämbethe HSH 15: 2 ( 1514) . biscopana biidha thik. oc fa ey hallit sith ämbite för än thu komber Lg 3: 210 . \" en aff biscopmen bödh at . . . alle ocristnadhe skullo ga vt mädhan ämbitet giordhis ib. \" Gr 324 . han . . . sagdhe ther mässo. ok hiollo ther höghtidhelica gudz ämbite. ok loot them taka gudz licamma ib 314 . \" höra alt gudz ämbete ok tidhagerdh \" MP 1: 52 . \" höra gudz ämbite \" Lg 3: 508 . hörande mässo ok gudhelikit ämbite ok predican VKR VII . \" thäntidh gudz likama ämbite görs \" KL 315 . j ihesu christi licama ämbite oc offre MP 1: 184 . til thz werdogha sacramentit oc til thz hälgasta ämbitit (ad hoc celeste mysterium) Su 286 . nar the (presterna) thänkia mz sik jak wet mik hafwa storlika syndat vm iak haldir af ämbiteno (abstineo a sacrifcio) tha skända alle lmik Bir 1: 149 . \" nar thz ordhit six som min licamme lvighis mz . . . tha fly ginstan diäflanne fran thera siälom som ämbiit offra oc thz vighia ey thorande fresta thom (a tendando aminas offertentium) \" ib 2: 109 . \" han (den nämde ogudaktige prresten) . . . gitir ey hulpit honum mz sinom lforskyllilsom vtan mz ämbitzsins värdhelikhet (dignitate sacramenti), thy at godhe preste hiälpa siäomen twem lundom badhe mz gudz licamma makt oc sua mz sinom eghnom kärlek \" ib 117 . \" nar han (den ogudaktige presten) falar min likama lktil sin mun tha är iak borto fran honom vm nadhena . . . ey for thy at iak war ther ey . . . swa mz ondom som mz godhom fore ämbitzsins skipan (propter sacramenti institionem) \" ib 1: 150 . \" han manadhe sina munka at skripta sik oc bättra mz höghste aat uakt thän tidh the sculdo ga til gudhlik ämbite (empore eo, quo acceditur ad sacramenta) \" KL 196 . ","5) mysterium, hemlighet. var thz mins guddoms rätuisa at mina fötzlo ämbite (mysterium incarnationis divinæ) skulle lönas fore diäflenom Bir 2: 301 . lönte jak mins mildoms ämbite (mysterium) fore diäflenom ib. veet iac al lönlik embite (mysteria omnia) oc allan visdom i the helgho script MP 2: 129 . ","6) yrke, handtverk. hvilken man . . . ey sit embete kan SO 81 . \" en til hielpa taga som ämbetet kan \" ib 82 . lsom thw embethe haffua mothe laghbokine ib 50 . [j] ngen änckia aff muramestara compani holle embetet vppe lenger än eth aar epter sin framledna dandemans dödh ib 87 . \" pilten äre siden embetet epter sina formaghan \" ib 146 . \" sit ämbit wel lära \" MD (S) 286 . \" mz scirffwaren teknas embit mera badhe the ther wl ok skin hantera kötmangra ok the ther söde sla ok the som hudher barka ok fla them bör thera embit trolig göra ib 290-291. the äre mestä delen skynnare skomare och belchare (för belthare?) och andre ämbetzmen. och begäre häslt sielffue ath the motthe faas thiänä vedhar theris ämbethä \" HSH 20: l65 (1506). ","7) handtverksskrå. komber nokor godher man . . . til nokrom i embitteno oc wil skoo köpa SO 239 . \" jngen halde swena i embitteno wtan til halfuom arom eller lhelom widh boot kompenieno eth halfft pundh wax oc ena thunno ööl vtan swenenom kan hendha skälikin lagha forfall oc säghi tha badhe husbonden oc swennen werkmestarenom i embetono til, oc framdelis säghi werkmestare at minsta sex brödhrum til i embetono at the thz skälica ranzaken \" ib. \" jnghe swena i embetono maghen drikka flere samdryke vm arit än theres husböndher \" ib. \" naar skomakara swena skulu halda theras drykke stempno epter forscrifna drykkes tima, ther skulu ouer wara twa mestermän aff embetono til skikkadhe \" ib 30 . \" the articla ok puncta forscrifne äre ok vart embete behoff giordis \" ib 33 . \" sedher haffuer warith ok är i godhom embethom ok companiom ok selskap at the haffua skriffter ok skraar sigh epter at retta om the stykke ok ärendhe them waarda ib 47. for then skul at somblige vnge män i wara forscriffna embethe äru nyligha tilkompne ib. embetheno foresee om the ärendhe ok stykke som almoghanom ok os sielffuom ligher makt vpa ib. hvilken swen sinom hosbonde vntlöper. . . tha derffues jngen broder i ämbeteth hanom til sig taga for än han veth hurw han är fran sin hosbonde skylder \" ib 85 . om han bliffua vil i companit ok i embetena ib. ib 48, 49, 50, 52, 62, 63 o. s. v. - medlemskap i ett handtverksskrå och rätt att såsom mästare utöfva ett yrek. huilken broder som embetet haffuer wnnit SO 32 . ib 62 . hvilken mna här i staden komber ok sin egen man vil varda j thetta mwramestara compani han scal eskie embetet j three samfelte swnnadaga ib 80 . ib 81 . faar hon (enktan efter en murmästare) man annan än mwramestare jnnan aars moth tha är hon eller han ey embetet nywtande epter thz sket är ib 87 . - Jfr apostla-, bakara-, biskops-, formanz-, gulsmids-, hedhers-, hovudh-, klötmangara-, kärleks-, muramästara-, mästara-, pava-, prästa-, skomakara-, skräddara-, smidha-, tunnobindara-ämbite.","1) tjenare, tjensteman. spyrin aat höfdhingan centurionem . . . oc ämbitis män (d. v. s. soldater) som hiollo vardh ok vaku om han KL 393 . MB 2: 388 . \" the ämbitzmän ther monde wara them bödh han tha fram at bära alla the pinor oppinbara \" MD 194 . \" tha iudha biscopane oc adhre preste oc gudz ämbits män (Levitæ) thätta hördho \" KL 402 . MB 2: 395 . - tjensteman, innehafvare af syssla el. ämbete el. uppdrag, ämbetsman. här medh affläggis all wtspisning baadhe embetismannom oc androm clostirsins thiänarom VKR 38 . \" taki abbatissa oc alle clostirsins embetzmän wäl wara at ey wari j clostirsins brödhe noghar fafeng hion \" ib. \" sculu alle clostirsins höghste embetzmen när the sitt embete anama lofua abbatissonne lydhno oc troscap haalla sculandis \" ib 39 . \" j hwat maato syslo män oc ämitz män skulu skipas \" ib 82 . Bir 5: 110, 111, 112, 123 . idher (systrar och bröder i Nådendals kloster) eller noghrä lidher ämbitzmän eller thiänerä . . . athindra FH 3: 32 ( 1443) . LfK 29 . - bestyrare, förvaltare. skipas the (klerkerna) altarsins ämbizzmän oc röktara (dispensatores et curatores) Bir 2: 106. - förvaltare, fogde. tha sagde husbondhin . . . sinom ämbetz man . . . kalla ärfuodhis männena ok giff them sin lön MP 1: 78 . \" han hafde en ämbitz man ouir sith godz (villicum) \" ib 239 . Ber 292 . ransaka granligha huat aathwakt oc acht thine ämbitzmän hafua ib 288 . - ombud, fullmäktig, som uppträder och handlar å ngns vägnar. swen for:der äller hanss ämbitzman skal vpbiära aff thesso goze for:do affrath oc afgield SD NS 1: 444 ( 1405). wy befinnom kärlek och räth aff hans (Bo Knutssons som inbyggarne i Kind begära att få till häradshöfding efter hans fader) formyndarom och ämbitsmannom ib 623 ( 1407) . - den som eger att föra talan för en andlig stiftelse och att sköta dess ekonomiska angelägenheter, syssloman. hwat abbatissan och clostersens ämbitisman wil leller scal fore the sak hafua . . . thet stat til gudh och til abbatissan SD NS 2: 115 ( 1409) . \" tileghnar iak thet (godset) . . . klostreno vazstenom . . . swa at klostrit älla thäs rätte ämbizmän maghin oc skulin makt hawa thet frälselica radha oc styra, byta, sälia älla skipa i hwat matto thöm bäzst nögher \" ib 110 ( 1409) . - ombud, ställföreträdare. om Petrus och om päfven - ngn gång äfven om biskop - ss Guds el. Kristi ställföreträdare; äfven om påfven ss intagande Petri plats. gudh gaff petro himirikis nykla. swa som godhom ämbitz manne KL 177 . \" thz var stor ödhmiukt . . . at höxste gudz ämbitzman här ij jordhriek (om påfven Gregorius IX) beddis hiälp af ödhmiuke gudz thiänisto quinno \" ib 344 . \" thin ämbizman (vicarius) hulkin som sitir j thino säte j världinne \" Bir 2: 89 . \" thu äst min ämbitis man j jordhrike \" ib 2457 . ib 3: 348, 456, 4: 44, 48, 112, 114 . \" han hedradhe ok vphögdhe then som mina kirkio ok lmin ämbitz man forsmadhe \" ib 1: 39 . han (biskopen) är gudz ämbitzman j iordhrike ib 316 . än i thinom daghom skal höras lifwi pädhars ämbiz man som är pafwin Bir 2: 9 . MP 4: 138 . - om af konungen förordnad ämbetsman som äger att i vissa afseenden och under vissa förhållanden, särsk. under konungens frånvaro, fungera såsom hans ställföreträdare; offcialis regis genralis; särsk. om den ämbetsman som å konungens vägnar förestår hans gård el. hof el. för befälet öfver krigshären; äfven om ämbetsman som å ko-¬ nungens vägnar har inseende öfver ett la ndskap. Jfr Nordström, Svenska samhällsförfatningens historia 1: 73 f.; Ödberg, Den Svenska konungens domsrätt 2: 6 f.; Hildebrand, Sveriges medeltid 2: 113 f.; Hildebrand, Svenska statsförfattningens hist. utveckling. s. 125; Mau rer, Das älteste Hofrecht Nordens s. 69. waar ämbetzman riþe i warre bortowäru med fäm hästom oc fyuritighi SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). vaar embetzman skal war aarliken jngiäld vpp bära litin oc mykin; han oc þri aaf wartt raaþ i laghsaghu hwarie, mäþan wi af landitt fara, skulu warn doom hawa ib. \" är þet . . . swa . . . at nakar rymer fran konunge vndan hans baner þän timä man til fiända drager, äller fran hans ämbitzman \" ib 478 (1345, nyare afskr.). wi . . . hawm takit . . . boo jonsson til warn wäldoghan ämbitzman. oc hawm honom i and fangit med fullo walde wart ämbite. at standa for warom gardh. warom kost oc at radha iwi alla warra foghata . . . oc iwi alla andra warra ämbitzmän som daglika i warrom gardh äru HSH 16: 3 ( 1369) . \" thöm som gield kräffuias hanum scal mins herra konunxens ämbetzman (red. B ömbotzman 60; motsv. ställe i EG: foghotin ellir gardzmästarin 64) swa langan dagh leggia til beredha som hanum är möghelikit at betala ok hinom är quämliket sina päninga faa \" MEG (red. A) 56 . \" vil han ey beredha jnnan daghin tha scal mins herra ämbetzman (red. B ömbotzman 60; motsv. ställe i EG: foghetin ellir gardsmästaren 64) . . . latha mätha hans hawor til beredha mz . . . räkker eigh . . . att tha scal mins herra ämbetzman (red. B ömbotsman 60; motsv. ställe i EG: foghetin ellir gardzmästaren 65) antwardha then som gieldhit ägher j händher them som gieldhit skal opbära \" ib. \" biudhom vi konungh magnus allom them j waart jngiäld ärw . . . at the . . . tha vaar ämbetsman (red. B then war embitzman är ella marskalk 61) eller malsäghande (motsv. ställe i EG: foghatin gardzmästaren ellir malsäghande 67) til sigher hielpen til faa ok taka them swa göra ok for waar ämbetzman koma \" ib 57 . \" ib (red. B) 61. jngen skal dirffwas göra lösan, äller frälsa then som dömdher är aff konwngsens ämbedis man \" PM 30 (jfr then som standher j konwngsens stad ib 38 ; \" som standher j konwngsens stadh \" ib 39). jngen skal dirffwas tända eldh j hws til ath bränna gaarda, bya, äller städher, vtan nokor konwngsens högxte ämbetis man thz bywdher ib 31 . \" aff . . . herre olaffs . . . ärkiäbiscops ii wpsala, oc beskedlikx manz hanis ingemarsson wars herre konungxsins ämbitzman ii helsingalandh breff \" SD 3: 705 (öfvers. i hds fr. 1400-talet); jfr ib 655 ( 1324) . hvarest Johannes Ingemarsson kallas officialis domini regis swecie super terram helsingie. - (?) the toogh xl llas hö aff hirsierffuibo i konungx ämbetz mans forbud BtFH 1: 268 ( 1508) . - öfver hufvud om ämbetsman i rikets (konungens, riksföreståndarens el. armébefälhafvarens) el. maktinnehafvares tjenst. han (konungen) skal höra . . . rekinskap aff foghdom länsmannom oc ämbitzmannom aff konungxlica ingiälda ok skattanna samanhäntarom Bir 3: 305 . \" än grymme foghota ok länsmän älla ämbizmän orätuise oc skattara herras ey owir al lmoghan \" ib 311 . \" at engin foghet, ämbitzman eller lakkere eller lensman . . . hauä macht til att leggä thöm ydermer nokor scat eller gingiärdh eller thungä til \" SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr., daniserande). at ängin war ella wars kära fadhers embitzman, foghate ella höwitzman sculu nakan man for daghtingha . . . som thenna fridhin bryter GS 27 (1375, orig.) . hafwa wij (konung Kristofer) . . . hördt mange rätte käremal och dele, som . . . gifne hafwa warit vthofwer wara och andra gode mäns foghete och embitzmän ib 48 ( 1442) . \" liac . . . forbiudher oppa rikisins wägna allom rikisins ämbittes mannum oc foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia foghatum j abolän, them thet forhindra eller qwälia \" FH 2: 124 ( 1440) . ib 3: 32 ( 1443) . \" biuda wij alle fogiter ok ämbitzmen at the wara fornemde wärkmestera be hielpig til retta \" SO 160 . ib 162 . \" hawer han (konung Erik) skipadh sama rätt . . . allom sinom höuitzmannom ok ämbitzmannom \" EG 67 . HSH 16: 3 ( 1369); se ofvan ib 4 . \" sina ämbitzmen han (den till riksföreståndare utsedde marsken Karl Knutsson) sporde hurw dalakarla skatten giorde \" RK 2: 5324 . \" marsken oc hans embitzman (för -män?) \" ib 6874 . \" konungens embitzmen saara akära at the hwarske mat eller ööl haffde ib 6869. kongens embetzmän oc fogther the moste alt bidha \" ib 3: (sista forts.) 4492 . \" lalle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom, marskenom, äller androm konwngsens ämbietis mannom \" PM 21 . stadgom wj . . . ath ware ämbetis män tha the halla wapen syn . . . skwla taka swornan eedh aff allom herrom, foghotom, oc capitenarom ath the skwla . . . wara konwngenom oc swärkikes rike hwlle oc tro ib 23 . ib 24 . \" wi hafuom . . . jäppa diäkn foghata i abo oc hans arfua latit ganzklica lösa, lidhuga oc quitta oc hans foghata oc ämbezmen som han a sina väghna haft hauer, älla bo jonsson til hans visit hauer . . . fore allan thän räkenskap som han plichoghar var at göra bo jonssoni badhe af vpbyrdh oc wtgift hwat thät hälzt är i litlo älla storo som han oc hans foghata oc ämbezmen handa mellom haft hafua \" BSH 1: 197 ( 1387) . BtRK 63 ( 1396) . SD NS 2: 211 ( 1409) . FH 2: 122 ( 1440) . BSH 5: 78 ( 1506) . - om påfves el. biskops ställföreträdare el. ombudsman. thine (d. v. s. påfvens) ämbiz män (vicarii) . . . skulu dömas vndir pino ok plagho bir 1: 127. biscopane . . . vm sik siälua älla sina ämbizmän (per seipsos vel per alios) j sinom domkirkiom lhauande hghtidhelica processiones ib 3: 476 . - Jfr umbudsman.. ","2) medlem af handtverksskrå, skråbroder, handtverkare. skulom wij wara altz embethzmän i waro embethe otta ok ey flere SO 48 . \" engen j dragara embethe bere naghat ööll fran nagrom embetzmanne till salu \" ib 197 . ib 188. ath nagher borgher her i staden antinge köpman eller embetes man hade sko til salu vppa sit gataboda vyndögha ib 32 . \" ämbitzmen bör wisa wara sit ämbit wel lära ekke spara \" MD (S) 286 . the äre mestä delen skynnare skomakare och belchare (för belthare?) och ande ämbetzmen HSH 20: 65 ( 1506) . ib 67 ( 1506) . - (?) för alla the dandemän lärdha, lächte, ämbetzmen heller hoo the helst vara kunna, som för radh ok rath (för räth) sitta, tha bekennes iak . . . ath . . . hustru elin . . . gaff . . . een halfvan gaardh i strengenes . . . till sanctæ annæ koor . . . ther samma stadz SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.)."],"f":["em- . ","-bitte . ","-bete . -bäte: -bätena MP 4: 153 ; -bätit ib. -bäthe ib),","ämbit (em-), ","ämbitis altare","embetz- )","ämbitis brodhir","ämbetez- . ","embet (h)ez-. embetez-. embetz-),","ämbitis brodhorskap","ämbetz brödherschapp )","ämbitis byssa","embetz bössa )","ämbbitis hus","ämbitis kar","ämbitz- )","ämbitis klärker","ämbitz- )","ämbitis kompani","embetez- . ","embetz- )","ämbtis man","ämbittes- . ","ämbetis- . ","embetis- . ","embetes- . ","ämbedis- . ","ämbätis- MP 4: 138 . ","ämbitz- . ","embitz- . ämbetz-. embetz-. ämbez-. embez-. ämbädzSD NS 2: 211 ( 1409) . ","ämbuz- MELL Dr Vl 12, 14 i var.; StadsL G 7: 2 i var., R 35. ämbudz FH 3: 32 ( 1443) . ämbtz- KrLL Dr Vl 4 i var. ämbz- ib 13 " i var. Med afs. på formerna med u i andra stafvelsen jfr umbuds man), ","ämbitis persona","ämbetz- )","ämbitis rätoghet","embetz- )","ämbitis staki","embetz- )","ämbitis systir","embetz- )","ämbitis time , "]},{"a":"ämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bereda. \" hwath man kan hälzt lifwande nämpna the lata sik thz til födho ämpna \" Al 3970 . - förfärdiga, arbeta, utföra. her i thenne landzende ok pa öland empnes ok till redes byssor, arborst ok andre gode wägie BSH 5: 456 ( 1511) . hon ledde han i en annan koffwa . . . aff ädhla trä war han ämpnath (constructum) Al 8221 . ","2) utrusta, förse. \" är gudh aldra könaster, oc bätzst ämpnadher oc moghande \" MB 1: 31 . ","3) bestämma, afse. \" vard ith skrijn framburit tompt, huilkit ämpnat var förr til sanctæ katharinæ heeder och henna helgedomom \" TK 273 . enkte bleff atir til liffs ämpnadh MB 2: 32 . ","4) förordna utse. trätighia the tha ther til ämpna the sculle them en höfuitzman nämpna RK 2: 2281 . \" at iac maghi . . . germanum empna til biscops ämbite \" Lg 3: 200 .","-adher ) man thy at natwrlika thänker hwar fadher oc modher födha son MB 1: 84 . - Jfr for-, til-ämna."],"f":["ämpna . ","empna . "]},{"a":"ämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förfärdiga, tillreda, utföra. Mathiare (trol. fel för materiare) ämpna GU C 20 (hand 2) s. 123. swa som leen leerkruka makare ämpnär ena kruko aff leere . . . ok aff samam leere gör ena andra kruko SvKyrkobr 226 . Sidhan vart tu empnader (factus) aff aldralemaste materia j thins moders jnelfwom J Buddes b 164 . \" swa brat som wj faam visseliga wetha aff them clärckiom oc synamannom som tiid koma at almoghen hauer ämpnat och giort prestebolet \" Svartb 400 ( 1442) . skapa, forma. Medhen thet samblandet kan ey skee vtan kötzsens orenan lusta ok barnet ey än empnet eller formerat kan ey mothe sta foräldromen Huru är tha barnet orent SvKyrkobr 190 . 2) utrusta, förse. pläger Westeraars altid wra wel ämpnat med flesk GPM 2: 296 ( 1508?) . Ty at här är icke swa wel ämpnde kyrker som i Uplanden uthen monge fatige ther somme äge en oc somme ij kalker oc somme hafue aff förgyld koper theres monstantia HSH 13: 32 (1524, Brask) . 3) ämna, avse, vilja. hwem thu hafdhe nu ämpnat skrifua thit bref til Hel män 170 . Thy hwar en dygdh, ämpnat (relata) til ändan, hwilkin som är Christus, hon kännis wara gudhelikin frukt SpV 16 . - utse, forördna. (Om den till abbedissa valda är i bann) ma allregh offtaren til swadana ämbite ämpnas Småst på Fsv 2: 100 . - Jfr fore-, til-ämna."],"f":["ämpna )"]},{"a":"ämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forämna (förlika)."],"f":[]},{"a":"ämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) ämne, materia, material. Materiola . . . lithen ämpne GU C 20 (hand 2) s. 123. locus ymnogheth makt vilkordh tymme äffna idest occasio ib s. 95 (?). blyghlikhetzsins ämpne (materia) SpV 9 ; se blyghelikhet. dödzsins ämpne ib 136. siälff jomfrudomsins ophögilse är stort ämpne ib 336 . dygdhanna ämpne ib 150 . the materia, thet är thet ämpnith som klenaren är skuli taka hiälp aff thy som bätre är ib 356 . hans likame war aff ärliko empne samman satter SkrtUppb 335 . thins licama ok krops ämpne ib 355 . Fore thänna saak nw sagdha, war Sampson sompt ämpnith (materia) til at qwinnan fik wunnith SpV 40 . Maria . . . opläsaskolandis paradysi nykil, opnyaskolandis wärdz ämpne (materies sæculi renovandi) ib 199. Än ware ämpnith atil ath wtlatha ok ranzsaka thet som saman är scriffwat ib 315 . Huru myklo slemaren antiggia högfärdogh änkia ällir högfärdogh jomfru, hwilka misth haffwa blyghetena ok ämpnith til högfärdhena wanskas j them ib 337. Alla siälinna plaghor ällir wanskelikhetir haffwa wissa ämpne ok oprinnilser . . . Affwundinna fafänga äran är ämpnith ib 413 . \" aff syndeligo köthi ok emphne \" SvKyrkobr 151 . \" läth henne j förscriffna swdhna ämniith \" PMSkr 399 . 2) person lämplig att ifrågakomma till ett ämbete eller en värdighet. alle the (Sveriges barn) ähre empne aff huilkom iw någor effter gudz försynn welies thill konungh, ty Swerige är eij ärffue rijcke PMSkr 658 (avskr). 3) tillfälle, utväg, möjlighet. saa moge j withe ath jach haffuer tess icke ämpne, här widh handene GPM 2: 39 ( 1502) . Än räffwaren . . . haffdhe ey ämpne wäl göra SvKyrkobr 28 . Ath wi skwllom haffwa margfal ämpne til at loffwa hans storlek SkrtUppb 36 . til ämnis möjligt? naar wij bliffwe slagne wnder rosse fötther, her qwarre bliffwa, som mik tykker, fast til empnes, medhen inghen bliffwer hoss oss BSH 5: 178 ( 1507) .","4) makt, välde, myndighet. hafdhe synden swa myukklo mere ämpne ower mannin MB 1: 442 .","5) ställning, belägenhet. \" ther war ey annor ämpne, wtan graat oc ömkelikhet \" Lg 3: 193 . - Jfr ara-, trä-, radhmanna-ämne."],"f":["ämpne )"]},{"a":"ämne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊL. ","1) det hvaraf något kan göras el. blifva, ämne, materia, material; grundämne. gudh hafwer skapt badha iämpna aff ene materia ok eno ämpne Al 6408 . \" man kan thz kar aldre nämpna ther man fan aff wärra ämpne än the iak hafwer nw op talt \" ib 4646 . \" han loot honum (vagnen) . . . mz starkom ämpnom binda \" ib 9084 . almänningx timbermän tälghia bordhwidh til skip oc käll oc annor ämpne än skipmästarin säter then sman oc fulkompnar skipith MB 1: 445 . \" aff ophowe skapdadhe gudh aff alzängo himil oc iordh . . . ey ff nakro ämpne, som smidher gör yxe \" ib 155 . \" war himil oc iordh gudz ämpne til andelika oc likamlia creatwr ib. \" ib 35, 76 . gudh skapdhe först himel oc iordh, at ämpnom mz eno rdhe ib 36 . änglane vndrstodho mrghfalla thinga natwr i ämpnum ib. \" siläx likamlikx liws dagha, som skiptath är iämpnom \" ib. \" at ophoe skapadhe gudh himil oc iordh thz är at sighia, likamlik thing oc andelik i thera ämpnom \" ib 37 . \" gudh . .. somtk atte jämpnom for än thu nagat war ok tik giordhe til nagat warda \" MP 4: 70 . mz iordh vnderstar moyses likamlika thinga ämpne . . . han kallar oc sidhan theta ämpne watn MB 1: 38 . \" ämpne är ängo liikt för än thz är fulskapath ib. iordhinna natwra är hardh oc thiok, oc drygh at ämpnom \" ib 88 . \" barnith hawer alt likamins ämpne aff modher- inne \" ib 148 . ib 149, 156 . \" ena nat äpter thera naturu bland sa cyorea rädhelikan dröm oc sagde sinum bonda wara mz barns ämne \" Bil 244 . ST 87 . skipmän . . . badho wtan bordhz kasta badhe lik ok liks enne (d. v. s. barnet som snart skulle vara ett lik) Bil 268 . - bildl. then förste (rädgifvaren) är blindir tho är j honum eet ämpne (mateia) aff hulko faghirt beläte maa vardha Bi5 3: 338. ","2) persom som skall blifva el. ifrågasättes att blifva något. ij (2) biscopa oc ij (2) riddara skulle thz göra hwars mans röst tha hemeliga höra hwem han wille til konung nempna oc strax vpscriffua alla the empne (d. v. s. kandidaterna till konungavärdigheten) RK 2: 7495 . ","3) upphof, grundval, grund. vmuända sik fra ondo oc til got. är alra goþa þinga ämpne (bonorum omnium materiam præbet KL 188 . ","4) ämne (för tanke el. tal), stoff, föremål, uppslag. darius . . . gaff sinom brwswenom et ämpne at studera MB 1: 25 . \" jak gifwir thik ämpnit. ok thu formerat sidhan som thik thäkkis \" Bo 183 . at hwar en som wil gagna ey atenast sik siälffwom, wtan ämwäl sinom iämcristne mz thenna helsam lärdom, maa han her wäl finna wm han grannelika sökir thäs ämpne oc tilfälle til bäggias thera gangn oc nytto (inveniet ibi quod proficiat utrique) Su 347 ; jfr 7. paulus burdhe aff godhum empnum sina predican Bil 340 . (?) ther war ey annor ämpne (annat att se och tänka på?) wtan graat oc ömkelikhet Lg 3: 193, \" jfr 11. \"","5) ämne, anledning. alt thätta är dröuilsenna ämpne (affictionis materia) Bo 12 . \" hawir thu väl ämpne at vndra (materiam stupendi) \" ib 82 . \" hälga iomfrwors liffwerne oc iärtekne ärw oppskriffwat oc teknat cristnom människiom til ämpne, at loffwa, oc ära gudh i sinom hälgonom \" Lg 3: 277 . ","6) anledning, orsak. \" engin cristin man som tro gudh wara väldoghan: hafwer empne mistro guz sacramentis \" Bil 760 . \" än nakar hafdhe ther ämpne til at sighia thz mz rättan skil thz iak skulde idher vara otro \" Iv 5455 . ","7) anledning, tillfälle. \" ängin fik ämpne til thera gudhelika idhn at mrkia älla vm thöm at danta \" KL 324 . \" at diäfwllin sculle ängin ämpne hafwa, at vända thera hugh fra rette tro, oc ater til villo \" Bil 847 . \" at cristno folke sculde ängin ämpne aff thy til villo koma \" ib 904 . \" vppa the ta jngen skall dyrffues eller ämpnen haffua . .. här epter swa dana thalan eller ordhförnyngh waar mellan' at föra \" FH 5: 12 ( 1461) . \" thz är them som hon gör aat. höghfärdhinna ämpne oc tilfälle (causua superbiæ) \" Bo 17 . \" skal thera vin ey giua thom tilfälle ok ämpne til at synda \" Bir 2 . 270. atuakte ok göme at han giui ey androm ämpne älla tillfälle (materiam et occasionem) at synda ib 3: 148 . Ber 161 . hon . . . gaff honum ämpne oc radh at synda MB 1: 141 . \" at han ey före thy skulle haffwa ämpne älle tilfälle til at skadha israel at honom ey sändis piltana oc silfredh \" ib 2: 267 . at han . . . giui almog ängin ämpne til at tala illa, vm han KS 16 (40, 17) . ","8) tillfälle, läglighet, utväg, möjlighet. han gör sina vndidäna arma ok fatöka . . . at th hawin ängin ämpne sik vphävia mote hans grymmom åthäum (ut non vacet eis aliqud machinari contra ipsos) KS 62 (156, l68). tå tu hauer wald ok änne at hämnas ib 23 (56, 25). vändo þe al ämne at hämna iui sanctum iacobum Bu 197 . \" theophilus . . . lette all enne säthia iohannem aff biscops stole \" Bil 657 . \" han hafdhe ther ämpne aff at pröwa andra creatwro dygdher \" MB 1: 128 . \" epte dödhin vardhir ey tme älla ämpne til at äruodha \" MP 2: 192 . \" han findir ey ämpne älla uämelican tima til at hämpnas \" Bir 2: 129 . the hawa ey empne at bidha lenger RK 1: 3221 . nw haffde jach ämpne om jach ville at göra mothe tik ful ille ib 2: 4648 . \" at the ey mere empne fa thetta fatiga landit forderffua sa \" ib 5822 . ib 3: 2180 . haff thuman i näffwan vm thik falir ämpnin GO 742 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 319 f. an mik gudh badhe liiff (Cod. D lykke) oc ämpne iak skal thin last wäl ärlika hämpna Iv 530 vil gud vnna oss licko oc ämpne then stora orät mena wy hämpne RK 2: 8541 . ib 4613 . \" vm wintren fogden gozen sampna thz mesth the kunne faa ämpna \" ib 627 . \" the hawa mang syndelik ämpne (tillfällen till synd) \" MB 1: 452 . ","9) tillfälle, råd; förmåga; tillgång, förråd; ofta svårt att skilja från 8. hwarghin hafdhe ämne at giälda Bil 264 . ib 276 . \" faar han ey siälwer ämpne thz aterlösa \" MB 1: 374 . \" faar an ängeledh ämpne at lösa hona (jorden) \" ib. \" thet är . . . lastr ok lodyghd, än man girnas ofjykit äpte krasmäti ok dyran mat, höghra än hans ämpne ella hans stadhge tilsighr \" KS 43 (111, 46) . \" begäre ider herredome atwili vtaff the kirker, som nogra pening haffua, wile wara behielpelige at then skatt her goor vtaff länen kwnne koma met aldre försthe ider til handa. huilkit wi gerna göre ther epter, som machten oc empnen i kirkiomen är til \" FM 207 ( 1504) . \" ath han betale the sama sin gäll aar fran aar nar gudh fögher honum magt eller ämpne till \" FH 5: 29 ( 1465) . Ber 144 . köpmen reddo them öll ok maat hwar epter sin empne som han gaat RK 1: 2767 . \" ther skal wara bord bonadhr kunnunx til mat ok dryk ren ok faghr ok dyr äpte ämnom hans \" KS 41 (106, 44) . \" warom nästom frändom oc winom ärom wi skylloghe, at göra mykith got, äpter warom ämpnom \" MB 1: 460 . MP 2: 155, 4: 89, 263 . \" hwar äpter sin ämpnte haffwer thwa hustrur eller three \" PK 221 . thu skalt stämpna äpthir ämpne GO 1055 . \" taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse i þässom þingom äller androm \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). mine swena skule . . . i hwariom gard letha oc hwars manz empne wetha RK 2: 3667 . \" honum at thiäna . . . badhe mz goz ok ämpne \" Fr 797 . \" marghe dyre stena mz ädhel ardh . . . varo ther sat mz godh ämpne \" ib 173 . - med gen. ängin godhwiliogher läkiare giwer först onytan lekedom oc sidhan bätre än han hawe bäggia ämpne MB 1: 453 . \" skal thu thinom foräldrom . . . sina nödhthorft gifwa oc thz the widhir thorfwa om thu formath oc hafwir thes ämpne \" ST 272 . ib 481 . - med prep. aff swenom hafdhe han litin ämpne Al 3447 . \" äre i . . . begärendis her vtaff domkirken ok oss en summe rede peningen wijd ijm (200) marcher . . . pa huilke wi nw i thenne tiid icke empne haffua \" FM 254 ( 1504) . kan ider herredöme wel formerkie . . . hwat empne her met oss är vppa peninge ib. ib 360 ( 1508) . i thetta riike är fullgod empne pa aldre honda gott som man kan nempne Rk 1: (Yngsta inledn. till Gamla Kr.) s. 195. 10) makt, myndighet. loot han wt stämpna alt thz folk han hafdhe ouer ämpnä Fl 2077 . 11) pl. ställning, belägenhet. aff godh ämpne foor iak illä Iv (Cod. B) 2629 . - (+) aff ondom ämpnom slither thet sin tidh, til alle helgone tidh BSH 5: 213 ( 1507) . Jfr afunda-, atlöghis-, axul-, bya-, glädhis-, laters-, maghs-, mal-, missämio-, synda-, vanämne."],"f":["ämpne . ","emne . ","empne . ","äfni VML I Kr 6: 1. pl. lika med sing. ämpnen FH 5: 12 ( 1461), "]},{"a":"ämneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["materiel, sinlig. \" ordhit hwilkit wi talom . . . ma ey hannas älla sees vtan thz faa warit inthrykt älla inscrifwat nokro ämnelike thinge (rei materali) \" Bir 4: (Dikt) 216."],"f":[]},{"a":"ämnelitil","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["innehållande föga materia. han (elden) är skär oc ämpnelitin öwerst vnder himilin, som hans natwrlike staher är MB 1: 88 ."],"f":["ämpne litin )"]},{"a":"ämneträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trä, virke. Hug ämpne trä til träller, väler, kogger oc hiuul ved oc til Lagaqvarnena Brasks Cal 267 ."],"f":[]},{"a":"ämnilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr tilämnilse."],"f":[]},{"a":"ämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr forämning Sdw 1: 319"],"f":[]},{"a":"ämnogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["egande tillgångar. the mik gältskylloge ära j eurepe oc j karelin som armä oc fatige ära thöm giwer jak til for gudz skuld, oc the ther empnoge ära skula betala som mynä testamentarij vilia FH 3: 66 ( 1445) ."],"f":["empnoger )"]},{"a":"ämväl","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äm-, iäm-."],"f":[]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":["1) konj. \" om, i fall. Jfr Bergqvist, Stud. öfver dden kond. satsfogningen i fornsv. s. 28. f. än min guþ brytar eigh niþar þin guþ. þa vil liak ofra þinom guþi \" Bu 189 . \" än thu thror a han, tha wardher thin siäl hel ok säl \" Bil 452 . \" än thz (vinet) wardher mera blandath, tha mintzskas thäs dygd oc smaker \" MB 1: 107 . \" än iak är thin win, tha far ey bort ower thin swen \" ib 188 . \" än oxe stanger maneller kono til dödh tha skal loxan byta nidher mz stangom til dödh \" ib 366 . \" än the fa natwrlikin manna dödh, tha hawer iak lwgith, oc ey hawer gudh mik sänt ib 405. än iak hawer funnith nadher fore thinom öghom . .. tha bidher iak thik . . . at thu wili o fölghia \" ib 354 . \" än mannin see ok kan pröua at licammin forma at vara vtan alla handa lustelica lekt ok haldir sik the vt aff for gudz skuld tha fo skylla han stor lön aff gudhi \" Bir 3: 183 . \" än i wilin widh hans tro taka tha frälsar iak idher fra thenna draka \" MD 192 . \" än þänne man är goþar. pröua þin skäl ägte mot hanom \" Bu 21 . \" än thz . . . spörs hwar waar herra war för än nakath wardh til ther swarom wi til, at han war tha ther han är nw hema at sins siälffs \" MB 1: 33 . \" än ij vilin skulin ij mik fa siw hästa ther bestä magho vära \" Fl 488 . \" än thu äst spaman hwi spadhe thu ey thinu lande ok frändum thz them nu ifuir gange \" Bil 314 . \" en nokor presenterade hanum dyr klädhe tha selde han klädhit \" ib 650 . \" än iak gafue thik thz min herra biudher gifua fatiko folke tha giordhe iak a mot minz herra budhi \" ib 487 . \" än nokor thera lughi sik wara gudh tha ware han gudhz owin \" ib 81 . en the (afgudarne) varin gudh tha visto the väl at vi vildom them kasta wt j sion ib 902 . \" än ensamne godhe män hafdo goz ok wald ltha matho the venta thz wara siin andelik län \" ib 647 . \" än nakar hafdhe swa frälst gotz, at honum wae änkte giwith, tha ware han fräls at giwa them han wille, oc lata them länger, tha mondo hedhne män sighia, at han formatte ey länger \" ib 402 . \" än ey ware then til älla funnis hulkom han skulle atir gälla the illa fagno thingin älla gozit tha matte han thz gifwa mik ok offra \" Bir 1: 54 . \" þa ma faþren nyutä þerä thiänist än oskipt är þerrä mällom \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). tha teer han (konungen) sik älska thom vm han latir thom nyta godh gamul lagh ok än grymme foghota ok länsmän . . . herras ey owir al moghan Bir 3: 311 . thu gör sanctum petrum wredan en thu läte gregorium fra os fara Bil 712 . \" ängin godhwiliogher läkiare giwer först onytan lekedom, oc sidhan bätre än han hawer bärgia ämpne \" MB 1: 453 . \" jak wil thiäna thik siw aar fore rachel, än thu wil mik hona giwa \" ib 221 . \" lhan ma mik läkia en han wil \" Bil 427 . þu scalt alla pino fresta tel nokor bitar. än þu vilt eigh guþum ofra Bu 414 . \" at þu matte fa himirikis naþer. än þu wilin mik at sätta \" MD 192 . Di 239 . wi . . . jättum . . . stadhlichä oss thlikä storflockä waar land ödhä, mädh warrre macht minne skulä görä, än the sik eigh sialfwe styrä williä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). hwat sum eigh beredhes fyr än giäste af gäradhe rijdher, thät är i röwät, ok eigh köppt än bonden nakiäre ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). hawe firigiort sinom egholutt ther i, än han war nokor ib 4: 466 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). taki likt ib 1: 669 (1285, nyare afskr.). i moysi laghum þa iuþa ensamne þiänsaþo guþi waro män ok kono forbanaþ än þe egh barn fingo Bu 3 . \" sanctus argus[tinus] sighar at guz son vare lango for födar än han stygdes eigh viþ ena fula synd som mäniskio natura var smittaþ mäþ \" ib 64 . \" cristofurus saghþe sik minna þän pust. än han eigh cristen vare \" ib 499 . \" nw ware min glädhi all hel . . . än modherin lifdhe mz barneno \" Bil 270 . \" fastare sculde jak hafwa til lhuggit: en jak hafdhe när warit \" ib 833 . \" tha öpte iudha. ok sagdho sik sigher hafua wnnit en sluiester gate ey samulundh giordh \" ib 85 . \" leo . . . badh sanctum petrum rätta sith bref en nokot ware wrankt \" ib 680 . han . . . bödh hanum halft sins rikis jngiäld en han skipadhe swa at ephygenia giptis hanum ib 238 . pauin bödh sik vnder gudz dom at taka vars herra licama sik til skam oc fördömilse en han thes sakir ware ib 779 . \" tha munde moghin dräpa neronem: än ey hafdhe petrus thöm thz forbudhit \" Lg 107 . \" matte wäl fadhers hiärta giwas widh . . . än han ware ey fulkomplika lydhogher gudhi, oc än gudh haffdhe ey honum wisath, at gudh skulle än lata sin son offra foro han, oc fore alt mankönith \" MB 1: l200. ware gudh mislämpn domare, än han gawe mannenom bätre doom eller wärre. än androm diwrom ib 45 . \" gudh late aldre nakath ilt wardh, än han formatte ey oc wille got göra aff illo \" ib 86 . \" ängin än i dagh skyldadhe sik mz nakrom scriptamala nadhom ewinnelikt himerikis liiff än ey ware ihesu christi dödher oc blodh \" ib 104 . \" hwar ma finna, at aldre föddis änkte barn, än wy ware nakar wäxen man för som fadher matte wara. oc ängin päping nome book än han hafdhe ey nakan mästara \" ib 93 . \" ware ey abrahm mandrapare, än han hafdhe dräpith sin eghia son, fore gudz, wilia \" ib 467 . \" almnännilikä friþbiuthum wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). fra þem daghenom. än staþren varþar bilagþar. läs nycristnat barn iui prtenom vars härra hand bref. ok lkiam skyt flyia filanda Bu 190 . \" dock spurde siluestrum. hwi christus en han war gudz son . . . lät sik döpa \" Bi l 83 . \" þässa kirkiu ma pafin en han vil op nyia \" Bir 4: (Art)178. - (?) jac wil thz (slottet) holda mz stora äre en j ther nw mana vppa RK 2: 5808 . - nu än, se nu A 3. - närmande sig betydelsen af at. yffrith är iak riker aff thy än min son iosep liwer MB 1: 252 . \" ey ma thz kallas mandrap, än nakar wardhe dräpin fore ilgerninga \" ib 467 . - Jfr þ-, um-än, äfvensom än, komp. lkonj. c. ","2) indirektn frågeord. o,, huruvuda. nerö spör än han är patrodus Bil 124 . RK 2: 2074 . Lg 31 . \" lete oc spyri granleka, en nokot är þät ingäld . . . vndr pafa döme är kumit vskeleka \" Bir 4: (Avt) 179. riddarin . . . wilde se än hon han kände älla hans synd wista swa som för ok sprudhe aff hänne än hon han kände KL 6 . mik matte . . . vä undra än (mirabar si) nokot wrpþe guz offor af diwls gifno bloþe Bu 520 . \" skudhe än vindögha är a vä \" SR 44 . \" scula þe som vapnsynenne firi standä, scuþä hans forfall, oc än þän mannen som þiänä scal af hans veghn, är nytter til rikesins þiänsit, älle ey \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). the gaa til then spegelin ok skudha sik j honum än therra änlithe är rent ok vtan smitto, ällir om therra klädhe äro renlikin MP 5: 63 . \" vakta än vatnith vnfärghar sik \" Fl 1121 . \" wille hon röua, än thz ware sant, som gudh hafdhe forbudhit \" MB 1: 147 . \" wiliandis försökia än han wille bliffwa vidh sin ordh \" ib 2: 184 . \" är thz ey alt et at huxa än swa ma waa, oc wänta at sw är \" ib 1: 95 . \" nw är än äpte rat spöria. än mannen skulle thola dödh, än han hafdhe ey syndatn. eller skulle han wara ewinnelik \" ib 103 ; \" jfr 1. han skal huxa om thet han giua wil, vm thz är hånom quämelikt ok skadhalöst, thylik ting giua thöm thz bedhas, ok än hånom se quämelikt som bedhes tylikt ting af suå manne tiggia \" KS 34 (88, 37) ."],"f":["en . ","an VGL I B 1: pr.; A 15, J 18; ÖGL Vins ind. 4), kond. konj. och indir. frågeord "]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":[" indirekt frågeord L. om, huruvudia (lat. num). Tha spordo borgomestara ok radit tässa xij ath, om än the wille wärian ällir fällan ATb 180 ( 1463) . Jfr um än."],"f":["en )"]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":["sed, autem.","1) för att beteckna ett motsatsförhållande: men, men deremot; men åter. är eig sanpröuat til. oc eingti vtan man iäuar vm þeem. the skulu egh þässa plikt vp bära. vtan the sculu skiära sik mäþ tolf mannum. them sum trygger äru . . . än hwar sum sik bindr thär til. at han wil pröua vp a nokon thässa sak. brister sithan ok är egh san. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . \" wäll mughu ok skulu thylice män faangäs af laghmannum ok minnä domärum, än eigh lijf mistä fyr än thät hawer wäritt firi oss siälwm oc warum dome \" ib 4: 465 (1335, nyare afskr.); jfr 2. ib 5: 375 (14344, nyare afskr.). mädh laghum ok laghä doomom skall man sijtt kräffiä, aater faa, ok sik eghnä, än eigh mädh rane oc walldzwerkum ib 4: 466 (1335, nyare afsrk.). ib 5: 377 )1344, nyare afsrk.). hon (ɔ: renliues dygþ) ära. ok ägha . . .. en af giri ok lusta likamans kumbar heþers spiäl Bu 183 . \" lthässa hems liff allom them thät hafua liwft . . . dara alla lthem a thz thro . . . en thessa hems dödher er litla stundh hardher ok ther näst glömder han endhar alla vseld \" Bil 477 . \" hon (ɔ: siälin) vnderstaar enkte för än hon seer eller hörir än ängelin hawer inskapdha oc infödda mz sik siälwom aldra thinga liknilse \" MB 1: 55 . \" ysaac han war kärare at esau . . . än rebecca älskadhe meer iacob ib 208. mwrin war . . . hundradha alna högher än tornith siälfft twäggia rasta höght . . . än stadzsens widhleker om kring war siäxtighi raster \" ib 175 ; jfr 3. besatte han bärghe, än ekke förmatte han fördriffwa them som bodho j dalomen ib 2: 70 . \" nu hawa all wärulzlik diwr aff sin naturlik skipelse, thet the mågho sik medh hylia, ok wäria firi allo thy them må skadha . . . än mannen han födhes nakin aff sin eghin skipelse, oc hauär han aff sik sieluom änkte thet han må sik medh hylia . . . ok hauär änkte aff sik siäluom thet han må sik medh wäria \" KS 4 (7, 4) . ther (ɔ: hur som flere rådha) wilia . . . alle rådha ok engin rätt göra utan ivir armt folk, än bryta the rike, ther må engin vm tala lib 9 (20, 9). iohannes döpte j vatne än j (vos autem) skulin döpäs j thöm hälghä andä KL 131 . \" thu thik mz blomster lysta ma än iak mz sorghine skal om ga \" Fl 1371 . \" är merkiande at systra oc brödhir i allom lichamlichom ärendom . . . sculu lydogha oc trona wara oc them fulfölghia eptir thy modhir abbatissa biudhir . . . aen j allom them ärindom som andelichin äru . .. scule the . . . lydha fadhir confessori \" VKR 10 . \" en tedhe iak thik hulkin som diäfwllin atte lönlika . . . än annan tedhe iak thik j hulkom diäfwllin herradis vppinbarlike \" Bir 1: 399. naar the fastadho, skuldo the enkte äta then daghin en vm nattena matto the äta swa opta the wildo ST 138 . \" ther är sörghiande som wärre komber äpter godha. än her är idher glädhiande ther dygdheliken kobmer äpter litit werdhan \" Lg 3 . 202. gunnar konugn ok tw magän far j hymelandh än j vilen, än myn vnge son gyntar han skal bliffua hema Di 299 . \" wanhugxande män teh wita ey eller akta at gudh är swa fulkomen aff sik siälwom at han thörff ängxins annars widh. än thörffte han rwm och stadh, tha ware han ey fulkomin aff sik siälwom \" MB 1: 34 . Bu 206 . ","2) för att ankyta ett inskränkande el. modifierande tillägg, ett uttande hvilket innebär ngt som man oå grund af det föregående just icke hde anledning att vänta el. dyl: men, men emellertid, men dock, men likväl. firibithum wir hardlikä. at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vqudthins ordthom . . . än thät firi biuþum wir hardilikä. at eingin händ äller forsaat göris thär fore. fyr än wir läggium þät af therrä i mällin SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). väl är then daghin (påskdagen) mykyt värdhelikin . . . än af thässe ascensionis höghtidhinne sighir sancte augustinus. at thänne daghn är meer höghtidhelikin än andre Bo 252 . \" þu döve pino mäþ truldom än ändeleka sculu þä sarleca bita \" Bu 414 . \" huarn dagh äpte varn härra. vigþo alle appostoli varns härra licama. ok nöte sialue ok gauo lcristno folke. än försto hgöhtiþes mässa. mz ärkebiscops älla paua bonaþ. sagþe iacobus i ierusalem. ok petrus i antiochia. oc marcus euangilista i alexandria \" ib 195 ; \" jfr 1. vi skullom ena fäghirsta iomfru os til hustru haua takit . . . än hon . . . forsmadhe vart hionalagh \" Gr 286 . the som the tyände haffwe bestelth . . . the hade ecke velie tiil athi skulle ffare vel. än jach hoppis tiil gudh, ath the skole fframdelis ffa skam ffor möden FM 502 ( 1510) . haff[we] wij tet tyst ok lönlige hafft och haffue innen medh oss, swa ath wij thet ey röre wele for for:ne menichet . . . än hwat edher herredöme ther om göre vele . . . thet sette wij eders herredöme BSH 5: 68 ( 1506) ; jfr 3. haffde paffwen honom han brende honom slapro, än han haffwer bakstandara PM LXVI . saghe biscopin . . . hwilkin idhra ther aff weet. han skal thz sielwer kännas. än i thz sin kändes engin ther widh Lg 3: 20+5. ey lät . . . biscopin aff at lukka oc thrugha. at hin skulle bort kasta sin osidh . . . än han stodh faster i thy han hafdhe böriat ib 198 . \" syntes ther vij orma store oc stiwgge än ej baro lthe sik aat nokrom skadha \" ib 211 . tha aatta maandadha lidhne äru skulu tha alle saman kompne vära; än iak vilde gerna koma braat för än the herra skilias aast Fl 647 ; \" jfr 1. petrus ok johannes swardho them . . . hwat ey moghom at vi tala hwat som vi saghiom ok hördhom än the hötadho them ok läto thöm lidoghä \" KL 138 . \" iak se . . . at þu äst storhughaþar. än huat hialpar mik at þu dör mz mik \" Bu 491 . \" jak haffwer nw fornommith, at vnderleget regementer her i rikith begynnes, än gud vende al ltingh i teth besstä \" BSH 4: 278 ( 1501) . än þo, men dock, men likväl. þe hafþo alle ful paula vald: än þo bar petrus första namp Bu 130 . o herra min. hwat thu mykyt ödhimukar thik oc vil thik löna än tio l(sed) kan thu thik äkke löna fore iohanne thinom döpefadhir Bo 39 . \" anna prophetissa hafdhe bonda, on tho spadhe hon af cristo . . . och maria magdalena war wärlzlikin än to sa hon först christium wpstandande af dödha \" Ber 77 . MB 1: 344 . - Jfr än alt likoväl a, än tho alt likoväl. län tha likoväl. alla tre under likoväl.","3) för att uttrycka öfvergång till ngt nytt vare sig detta står med det föregående i närmare el. i mera lösligt sammanhang: men; åter; stundom närmande sig betydelsen: och. äpte thässum trym mansins skipilsom räknas thrighia handa manna lifnadhär här i wärildene. än then första likas widh ängla lifnadh, ok thän lifnadh hawär renliwis folk KS 3 (5, 3) . guz ordh växto daghlikä . . . ok mange af iudha prästomin toko cristnä tro än (autem) stephanus . . . giordhe marhg iärtekne j folieno KL 142 . \" sidfhan var herra ihesus hafdhe tha giort sinne modhir oc takit af hänne vyrdhning. välsinadhe han alla oc foor thädhan än the fiollo nidhir a iordhenna oc badho at han skulle sköt atirkoma \" Bo 236 . \" ther äptir kom var herra ihesus atir til hälgha fädhrena. hulke som . . . varo i frygdhinna lofwi . . . än hwat the sungo thz veet han \" ib. \" göm väl aat them huru the sta kring om han. än varfw ä näst opsidhis vidh han \" ib 238 . var israel ganzska hardeliga nidhertryktir än herran gudh vpwäkte domara hwilke them frälsa skulde aff fienda handom MB 2: 73 ; \" jfr 2. tha bedddos mannin nadh. oc aflowadhe alla afgudha thiänist än biscopin bödh honum ga til sanctum germanum \" Lg 3: 210 . hwilikn syster sent kombbir swasom äpther eth miserere medi deus nighe oc siti huar hon finder rwm wara än hwilkin som sent kombir, swasom äpther fyra miserere mei deus böte mit a gulfueno liggiande framstopo, oc länsade tystelika ena pater noster oc swa stande wp oc sithi ytarst aff allom län hwilkin som alzstingis bortto är, wtan orloff widhergange sik j capitulo, oc tak,i hardare plikt Bir 5: 33 ; \" jfr 1. \""],"f":["en )","än ta ujm , se þa um. ","än tha än , se þa än. "]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":[" (en) kond. konj. L. om, ifall, såvida (lat. si). Än nw komber thik annar thanke SkrtUppb 26 . Thet än swa ware at menniskian wilde ey göra gärningana wtan lustas j slikom athäffuom SvKyrkobr 347 . Göm thin mun sua at thu ville aldre tala än thet vare min vili Nio kap ur Bir 22 (lat. si esset voluntas mea; Bir 1: 88 vm thet ware min vili). Thy at han ville liua skörlica vtan atiruändo än hans natura formatte thet ib 32 (lat. si sufficeret natura; Bir 1: 183 vm hans natura formatte thet). Jfr um än."],"f":[]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se en."],"f":[]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":[" komp. konj. L. än (lat. quam). Jak weth ey bätre thät som kötligit är än twngan . . . ok jak weth ok ey wärre köt än hona MP 4: 216 . pa hwilkom glasit först slättis oc jämpnis för än thet bläsis wth PMskr 563. til then tidh thet wardher bätre oss i mällen änthet är än Reuterdahl Kyrkohist III: 2, s. 534 (1436). tw far jnte aff thy. jw, sade Magnus, jak faar än swa mykit ATb 133 ( 1460) . Käre herre, äre her nw jngen annen tidendher at scriffue ether tiill änd godhe Gud tess loff haffue GPM 2: 203 ( 1506) . hulkit skot . . reknades . . . ok lop skothet xijC mark effen en iij mark (= 1202 mark) SSkb 2: 34 ( 1517) . Gud se loffuat, han haffuer inthet segia paa eder anneth än gott, än han will sant segia HSH 13: 98 (1524, Brask)."],"f":["en )"]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":[" advers. konj. L. men (lat. sed, autem); stundom närmande sig betydelsen: och. Än han vil haua al lthing omattelika ok skällica Nio kap ur Bir 32 (Bir 1: 183). Än sua ar sensus Bir 4: 184 (aut.). Queldet är een ändhe til giorda gerninga. Än morghonen een begynnän til thet görende är SvKyrkobr 128 . Än om (et quid si) man glömir thet altidh göra Mecht 284 . En Torpin ärchebiscop giorde ther ämbete KarlM (El) 7: 8. en Lubbrecht sagde al tiidh: jak begerar thedh rättin gifwer SD NS 3: 493 ( 1419) . \" tesse vare ffastä at kiopä vare Pädher Karlsson, Olaff Helgison . . . en tessä wattä Pädher Jonson oc Benkt Olafson \" JämtlDipl 297 ( 1448) . \" at jach hade thet vist eller fornumed j noghen matte, thet the hadhe haft noghet orät fanged godz än helzt fran städerne \" F MU 5: 24 ( 1481) . Än ey for thy, thet staar tik än fullelica j fatidh, ey thu aleneste, jemwel then som högre besiten är j Stocholm en thw est STb 2: l250 (1488). Än then hulscap oc manscap iak eder Nade tilsakt hafver, wil jak eder Nade hollde oc mit rätte fädernes riike HSH 13: 21 (1524? Brask). - Ofta upprepade gånger i en raskt flytande berättelse (Och . . . Och . . . Och . . . ), t. ex. Prosadikter 353, Gr 282283, 291-293."],"f":["en )"]},{"a":"än","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) än en gång, åter igen, ånyo.","2) därtill, ytterligare, ännu. Jtem maa oc läggias en alstigis slätter sten räth föe holit äller än nidre pa jordenne . . . oc än teslikis nokor pigger äller forma pa ognenom PMskr 563. Nu nidergångande at spirone war en mindre perla på hwarjo sido . . . Nu en nider bättre i hwarjo spirona . . . stoodh en röder steen G. Carlsson i Fornvännen 1956, s. l00 (1454, avskrift). andra helfthen aff gaardhen höre domkirkione til met mins faders eighen wilia oc befälingh än eendelis for hans geeld Svartb (Skokl) 502 (o. 1470). xxvj marcker stocholmske rede peninge som hon . . . annamaet hade . . . primo xviij marcker . . . än viij marcker SJ 2: 174 ( 1490) . gaffs Hans vardhscriffuere x mark i sin lön, intet än staden hanom skyldogh Stock Skb 120 ( 1505) . Thy at om her vore alle vore ordhens bröder och än systrana mädh Troil 5: 318 ( 1515) .","3) ännu, fortfarande. Än gar gudhz miskwnd ok nadh othalica offwer alla them SkrtUppb 26 . Ok än (adhuc) ware thät swa storum härra lithin gaffwa ib 89. tw hawir för fata ok salt herra Halwardz järn. ja, sade Olaf, ja saa giorde jak än i fiord ATb 134 ( 1460) .","4) även, till och med. Oc än (quoque) iak owärdogh all fasas oc forfäras, nar dödhin mik aminnes Mecht 97 . 5) ändå, likväl, det oaktadt. waare thu en hälghir man, ey är thu än fultryggir Hel män 134. än hade han tha glömt ij kirkiar eller iiij, som han wiidh galgan widerkendes . . . Än hade han flere kyrkiar stolith och opbrutit, ther hanom ey kom j hogh STb 2: 293 ( 1488) . "],"f":["en )","än nu adv. ännu; redan. Andrometa . . . wnderwiste Hectorj the syn hon seth haffde än nw wiid the smana lagho j sängena Troj 180 . " och sade ath han är ecke än nw dödh " STb 3: 390 ( 1498) . " samme tiid böd mi herre sielff konungx frid . . . til thess theres ärende äre än nw atskild fför ricsins raad " STb 5: 19 ( 1514) . ","än sidher adv. än mindre; se sidher adv. Tha swarede for:ne hustrw Aleth: Bade myn framledne bondes och mith ey til recker at bethale tredingen aff gielden, en siden all gielden STb 3: 170 ( 1494) .","än til ända till. än thil thenna dagh SD NS 2: 795 (1414). Jfr ä til. ","än tha adv. ännu, alltjämt. han saa hänne jngen hiälm haffwa . . män warde hon siig manliga fordy än tha Troj 241 . " än tho adv. ändå, likväl. Än thok är bäter at bläst är KarlM (Ver) 84. Än thog skalt thu thik ey wphöghia aff thässo " SkrtUppb 37 . ","än tho at","än thy","at )","än um konj. om, ifall att. Oc än wm skipith förgingis oc sloghes söndher, tha skwla batzmännena hiälpa wpsanka seghel, tygh, takel oc annar tingh PMSkr 90 . - Jfr annars-, fyr-, mer-, utan än."]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["en . ","an VGL I þ 5: l1, l14 III 6), komp. konj. ","än tho at","än thot )"]},{"a":"än","b":[],"c":"","d":"","e":["1) en annan gång, än en gång; än, äter, å nyo. a hwat rädhelikit skal idhir vslom än thätta howdhit oppenbaras Bo 195 . \" for han atar a pilagrims färþ. ok fan än sina compana \" Bu 172 . \" drotnigen . . . viste þöm än mz suikom tel sinna hiorþ \" ib 167 . \" wi naghom rädhas at än komber tholik flodh \" MB 1: 175 . \" latha sin hugh gaa nidh til jordhinna, som thu människia är komyn vt aff, ok thet thu skalt än wardha \" MP 5: 128 . then annan daghen ther effter talade han än til henne Va 34 . \" drotzsens hustru oc hans son til honom gaa oc forentos en for the opginge at the marsken hwsit finge \" RK 2: 5696 . \" aather ridher erik karlsson i fiädrunga landh och än nw gingo the honum tiil lhandh \" ib 3: 1598 (kan föras till 9). än ropadhe galne manin nv som för Lg 3: 207 . \" än sompnadhe pelargrimen \" ib 210 . \" stridhin byrias än aff ny \" Iv 2419 . \" gudz ängel talade än til honom annat sin ok sagde stat vpp ok sit ok äth . . . han sättis än vpåp oc aat aff thy brödena än annat sin \" MP 4: 275 ; \" jfr 3. än hade wij samma verff in for radet annan tijdh BSh 5: 68 (1505). didrik hwg henne än en sinne sunde i tw stycke, tha foor thz än som för \" Di 15 . \" bidhen än en tima fore mik \" MB 1: 304 . \" i sculin än eentiidh i swerige boo \" RK 3: l1207. lib 1221. ","2) en gång, framdeles. abraham . . . far . . . til lmoriebergh . . . oc matte wäl fadhers hiärta giwas widh . . än han ware ey fulkomplika lydhogher gudhi, oc än gudh hafhe ey honum wiisath, at gudh skulle än lata sin son offra fore han, oc fore alt mankönith MB 1: 200 . - omsider? wylin i oss wan erchebyscop aater sända all tingh sculo än faa godhan ända RK 3: 1205 . ","3) ytterligare, vidare. \" än taladhe christus \" Bir 3: 226 ; \" jfr 1. än (iterum) sagdhe thän hälghe ande ib; jfr 1. nw är än äpter at spöria. än mannen skulle thola dödh, än han hafdhe ey syndath \" MB 1: 103 . \" ij idhart vald tha gifuer iak mik ok bidher idher alla saman än thz ij genast vardhin hans män \" Iv 1540 . \" sidhen badh clauus marsken en fan mich xxx raska men \" RK 2: 5608 . \" han (den Helige Ande) gifs oc ingiutz til helso nar vi vmuändoms til varn gudh af allo hiärta ok än (porro) gifs han til hiälp nar han hiälpir loc styrkir varn krankdom i allom frestilsom \" Bo 110 . ","4) ytterligare, ännu, dertill. bidadhe han än en manath i archinne MB 1: 171 . \" han hafuer än the til flere flödhgiwtor vppa badhom strömomen \" VAH 24: 322 ( 1442); jfr 5, 8. glömska synis j altaremen, guds snille reknas fiäta siälanna helsa aktas ey ok än owir thetta (nec sufficiunt eis isla, sed adhuc etiam) bortkasta the min klädhe oc forsma min vakn Bir 2: 107 . \" i samu stund vaxte bialken sua langar. at han var fulämna ok än iui. sua at af sculde huga \" Bu 417 ; \" jfr 9. thrätighi thusand ok än tw footgangara hafdhe han nw \" Al 1911 . ölandh och stäkeborgh skulle han beeholla och rasaborgh . . . swarthsiöö och hagha . . . och än ther mz i thy öneköpunges by RK 3: 2734 . \" at likamen wäxer äpter sinna natwra mylikheet oc än sidhan [aflar] aff sik om siidher sinna natwra lika \" MB 1: 108 . \" januarius haffuir en (d. v. s. utom de förut nämda dagarne då man äbör undvika åderlåtning) ii ondha daga \" LB 7: 89 . \" februarius haffuir i sigh en siw forbodna daga \" ib. \" marcius haffuir i sigh en iiij vadelica daga \" ib 90 . ib 91, 92, 93, 95, 96, 97 . - ytterligare, ännu mer. nar diäfullin ville än thyngia ok härdha pinnonar Bir 3: 446 . ","5) förstärkande vid komp.: än, ännu. första exemlum tok han af kunuge. som vil haua rena þienist. ok renfärþokt þiensto folk. ok än mon häldar sua uilia guþ siäluar Bu 188 . \" han . . . satte sin sälla än siw milo längra fra vatneno \" KL 264 . \" annor himbla natura är . . . skärr i genom som speghel, oc watn, oc än myklo skärare \" MB 1: 41 . \" liämpmykin losta hafdhe mannin tha hafft i there samkomo som nw oc än swa myklo mere. at hans natwra war tha bäter skipath \" ib 112 . \" jak tror at for sorghinna ok ängxlonna myklikhet var hon vpsupin . . . ok än nw myklo meer (munc quidem multo magis) än tha hon mötte honom oc han bar korsit \" Bo 204 . \" tetmar hugh än halfua fathare (en halfo sterkligar) oppa videke \" Di 218 . \" än sage han mer medh meningh onda \" RK 2: 5576 . \" saghe sik for thz wara frälstan aff skärslo eldz pino j hulkum han sculde älighis än längir hawa pinadz \" KL 42 . \" diäfwlin vilde hona en meir fresta \" Bil 542 . \" thz som än meer ökir mina sorgh \" Bo 216 . Bu 9 . Bir 3: 266 . Rk 2: 7566. the waro widh xl ey mera her cristiärn haffe c oc en flera ib 5631. sidhen wärldin ä först wardh war nakar grater ä swa hardh tha nakar thordyn mäst rägnere än war thenne graten mee Al 10430 ; \" jfr 12. lhinna paradis som än är ärlikare än thz paradys som adam war wt aff kastdher \" Bil 227 . Bir 1: 105 . \" han war en starkare an andre twa \" Iv 487 . ib 2156 . \" huru twnglika thu alt ranzsakar, ämwäl lminzsta tankana, än hällir gärningana SU 248. - än hvat thäs mer, se þäs, adv. 3. än sidher, se siþer, dv. -(?) mine false älskar, än räthelikare, äller (för äller än räthelikare?) sanna forradhara (immo certe, veri deceptores), thy wär swiku mik \" Su 41 . - Jfr än thäs mer.","6) förstärkande vid superl.: allra. ath han syällan nokot ok en optast inthe aat vtan yrtir MP 5: 52 . \" ä hwar iak hafwer mz idher farith iak hafwer än först ij stridhom warith \" Al 4240 (troligen står dock här än för ä, alltid). ","7) än, ännu, fortfarande. hafþe han en värk Bu 15 . \" guz moþer . . . saghþe hanom. huars hans husfru la een (adhuc; Cod. B, C än 933) oc sof \" ib 20 . \" watnin gingo än ower alla iordhina \" MB 1: 171 . \" manghe andre daghar som än haua nampn af heþnom afguþum \" Bu 61 . \" paulus var en (adhuc) genvärdhoghir ihesu christi tro \" KL 146 . än är portin a paradijs atirluktir Bo 253 . \" nw är giort som thu bödh, oc än är nokor stadhir tombir j budöls huseno \" MP 1: 193 . \" en iak lifuir morghon en vm messo thima \" Bil 605 . \" herra plägha oc än at sighia synom mannom til taghar han eth örlogh driwa wil \" RK 1: 92 . \" lankt är än til domadagh \" Bir 3: 193 . än tha at pharisei oc än (adhuc) mange renlifuis män ey drikka wiin ib 4: 62 ; \" jfr 9. medh männ iskiom, som gudhi waro ok än äro wärhskyllogha, ath göra tyänist ok lydhno \" MP 5: 159 . \" jak var ther byrdheman till oc än är \" SD NS 1: 365 (1404, nyare afskr.). thro saraceni än j dagh oppa honom ST 139 . än tho at hon . . . tik . . . wndherstaar wara höxta fäghrindh . . . än fiärkas hon thot (för tho) tha lankt fran tik som hon aswndar (longe tamen adhuc distat a suo fine desiderato) Su 98 ; jfr 12. - än, ännu, hittills, i denna stund, i denna dag; dittills. i förbindelse med negation. ängin än i dagh skyldadhe sik mz nakrom scirptamaala nadhom ewinnelikt himerikis liiff än ey ware ihesu christi dödher oc blodh MB 1: 104 . \" iak foor äkke än op til min fadhir \" Bo 226 . ib 140 . \" skudha . . . piltin ihesum som ey än (nondum) talar \" ib 2 . \" tha som iak aldra tryggasta saat . . . swa som eth blomstrande trää, tho oc ey än (necdum) tilfulnadz ympat äller rotat \" Su 160 . \" tw haffuer än ekke mykit vppa mik wagat \" Di 89 . \" enkte hafdhe än hanin galit i the huse \" Lg 3: 213 . - Jfr än nu, än þa A 1. ","8) dessutom, för öfvrig. wi . . . bidhium än allä män . . . at the laten warä wnerdanä i fridhe wära SD 4: 466 (1335, nyare afskr.); jfr 3. - dessutom, derjämte. tha människian är vng oc färsk, th aär natwran swa heet, at hon nöter swa mykin mat, at han fullar thz blodh som hiten nöter i liweno oc än swa myken owerältis at likamen wäxer äpter sinna natwra mylikheet MB 1: 108 ; \" jfr 3, 4, 9. \"","9) äfven; till och med. ma man . . . thänkia thöm som ther äru alla sionga. alla glädhias oc frygdhas. vilt thu oc än sighia at the danxa oc sla handomen saman . . . thz star til thiin Bo 251 . \" thz som förra syntis vansamt oc än omöghelikit \" ib 132 . \" säl vare the smamöön. ok än stora mön mz. som värdogh vare vagga tholko barne \" ib 5 . at en hälgher patriarcha hafdhe fyra husfrwr oc än twa syster MB 1: 221 . ib 304 . \" augustinus sigher . . . at lijffs trä födha formente likamenom at rotna oc än äpter syndina, tha matte han länge hilbrighdo liwa än honom ware lowath at äta aff thäs frwkt \" ib 107 mannen veet aldzstingis litit af thy som är ämwäl naturlika thinganna som minzst äru vardh . . . ok än thz han veet skal han faa mz mykle fiikt ok daghliko ärfwodhe Su 399 . \" swa haffwa mange kommith til herradöme, oc än fangith konwnga rike \" PM 15 . takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse. ey at enast i the matto som han tok mandom mz os som trhäle varom. vtan än onytlikx thräls Bo 32 . skullom vi os vidh tholkan . . . eld ey at enast värma. vtan än bränna ib 242 . ib 90, \" m 112. \" MP 1: 217 . \" ey at enast röktadhe han thz af gudhi vtan än iämuäl (immo etiam) badhe trä ok barkir som vaxa i thy rikeno the äru godh for ether a 5. ey at enast the siälffue twingas sannindena tighia . . . wtan än iämwäl them som hona tala äffter thera makt förhindra \" Su 153 . än om the sant swäria, likawäl höffwes thz illa gudz brudhom LfK 160 . Bo 123 . Jfr än nu, än þa A 2, B, än tha at, än þo, än þo at, än tho thät, än thy, än thy at, än thät. 10) till och med, redan. nw ögxlados the swa mykith at för än noe do, tha waaro kompne aff hans sönom fyra thwsand oc tiwghu oc hundradha män MB 1: 174 . \" the sama jomfrun grep siälinna maxsan än för (måhända står dock än för i st. f. för än; quasi antequam) hon kom vt aff munnenom \" Bir 3: 263 . 11) ock, än. i satser som uttrycka ett medgifvande. kan thu vinna än taflith tha, badhe thit ok hans skal thu honum fa Fl 1204 . \" badhe än iak. älla nakar annar thik. at thu skulle thra handa göra aat honom . . . likouäl skulle thu thz ey göra \" Bo 18 . \" ware her en c wepnethe men han toke mek likewäll bort om han wilde \" Di 2 . \" ekke rädhes iak thesse xij om iak ware än alleyne \" ib 89 . \" om thu än bedz halfft mik rike thz skal tik giffwas \" MB 2: 187 . \" nw om än (etsi) allir almoghin wil lydhande wardha konungenom anticho oc bort gaa aff theras fädernis laghom . . . iak oc mine brödher oc söner skulom oc wiliom bliffwa widh waar förfädhers lagh \" ib 224 . \" wari . . . ey abbatissan oc systrana mykith böghelicha . . . at llata noghra steichrws systor wt aff inlykkeno . .. thoot hon än wille gaa til annan ordin \" VKR 27 . \" täkkes tik länger min tiänist. thz aan iak tik wäl, thy thz ware än i alla thina liffs dagha \" Lg 3: 687 . ib 24 . LfK 157, l60. Jfr än for thy, än huru, än likväl, än þa A 2, B, än tha at, än þo, än þo at, än tho thät, än thy, än thy at, än tho thät, än thy, än thy at, än thät, äfvensom um ok än. 12) likväl, det oaktadt. vi skulum göra räkningssap for gudhi oc hwarre creatwr aff allo waro liwärne. oc än thort thw lee KL 261 . \" thorf han daghlica prestin vidhir oc än wil han prestin thrykkia nidhir \" MD 80 . RK 3: 1280, (sista forts). 5243. Jfr än al t likoväl b, än likoväl, än tho alt likoväl, aä tho likoväl under likoväl, äfvensom än þa A 2, än thäs hälder. Särsk. förbindelser (med afs. på hvilka dock i vissa fall än, kond. konj., torde hafva öfvat inflytesle):","1) huru än, på hvad sätt än. jach skal fynna söwekin än huru thz ganga kan Di 277 . ","2) huru . . . än. i huru hög grad . . . än, huru mycket . . . än. aff engo thinge morra . . . än hwrn (quantumcunque) thwngt thz är Ber 278 . ","1) då ännu, på den tiden. iag war än tha noghet helbrigda oc stark RK 3: (sista forts.) 5690 . - i förbindelse med negation. thz war ängen osidher än tha i wärldinne at hawa flere husfrwr . . . oc ey war thz än tha forbudhith aff gudhi MB1: 222. christi mandombir syntis ey än tha (nondum) Bir 3: 470 . ekke wiste wädike än tha (enn finnr Viðga eigi) at hans swerd war borto Di 67 . ","2) äfven då, äfven i den händelsen; ändå, ändock, likväl, det oaktadt. ämuäl vm thu findir nakat vara wranglica giort. ley skalt thu än tha döma thin iämcristin Bo 123 . \" tha vnderstodh noe at flodhen war forgangin oc bildandhe än tha (nihilominus) andra siw dagha til han sände ater wt duwona \" MB 1: 171 . \" hafdhe een människa alla werldena hänne nögdhe ey än tha \" ST 510 än ty han liffwit förwerkath hade skulle honum än tha skee inghen skade RK 3: (sista forst.) 5214 . frå her sten cristiernson iag ett laxafiske tog mig tykthe honum haffua än tha ägher nog ib 5992. ther motte iag till sängena gå ey förmåtte iag lengher ferdhas tha mina wener lagde sigh fast ther om ath iag än tha till iönekoping komb ib 5470 . hwat är mera wndrandhe, än at see gudz son, som war högxter i hymerike, aldra slemaster wordhen i iordherike, oc än wil tha wsle lmannen krootas oc opphögias her ower iordhena LfK 44 . B) konj. ","1) äfven då, äfven om, om ock, om än. ärum wi skyldoghe syndomen harda näfst . . . ok än tha syndogir slas mz näfst, tha är iämcristnom varkunnande MP 1: 201 . \" människiän dräpir sina siäl mz sinne ilzsko än tha kroppin liuir ondo lifue swa som halfdöhdir \" ib 277 . \" o huru opta hon thz skodhar oc thera thänkir . . . än tha hon ey gör älla far ther mz (etam quando) non operatur) \" Bo 17 . \" vi gangom opta a böne mz dufwo ok dulsko thorro hiärta än tha vi fallom nidhir \" ib 102 . \" alle the som mz henne omgingo, tha kunno aldrigh wara ogladhi, än tha the mykin dröffuilse haffdho \" Lg 3 . 4. böthe brodher som i fforsath sath j [1] pund vax . . . ok ganghe w gillena ok böthe menedhen än tha han inghen skadha giordhe SEG 120 . PM XIV, 13. ","2) ehuru, fastän. \" än tha os ey mykit ther til trängher . .. thogh täkkis os sändha til idher vp nyia mz idher wenskap oc brödherskap \" MB 2: 262 . \" synis syndana väghir mangom vara rättir än tha han ey swa är \" MP 1: 138 . RK 3: 1237, (sista forts.) 4642, 4709, 5168. Su 168, 275 . Lg 3: 692 . PM 20 . - Jfr än þo. ","1) äfven om, om ok, om än. än tha at the hafdho funnit nakat falt. tha hafdho the ekke haft päning at köpa mz Bo 13 . \" ey siälff abbatissan giffue nakre loff at haffua nakot eghit än tha at hon wardher thz mykit bidhi aff henna frändom \" Bir 4: 29 . \" ib l62. \" Su 43 . PM 21, 38 . \" wm jak oc wilde tik foresättia nakrom skapadom thingom, än tha at aldra ädhlastom . . . findr jak tik them allaledhis owergaa, wtan alla widherliknilse \" Su 328 . ","2) ehuru, fastän. \" än tha at han var alla tinga skapare tha egnadhe han sik enkte ellä atthe thz han matte sith hoffuod til böghia \" MP 1: 47 . \" guddomin . . . syntis suasom varkunnande j thöm dözsins tima än tha at guddomin ma änga sorgh älla pino thola \" Bir 3: 20 . ib 4: 62 . RK 2: 8017, 3: 210, (sista forts.) 5928. SO 86 . MB 2: 257, 283, 285 . Su 161, 211, 377 . LfK 139 . Gerts Frest 35. PM XXVI, LVVI . \" j somlika minna wtualda wina hiärtom giffs thog offta oc stundom, än tha at ey altidh, aff synnerlike nadh . .. lönlika oc osighelika at smaka . . . thäs sacramentzsins dygdh \" Su 292 ; jfr 1 - Jfr än þo at.","1) äfven om, om ock. om än. än tho the budhka hafdhde varith tii hon hafdhe ther änkte latith ii Iv 2213 . enghin gate alla hans bökir scriuat ellir iwi läsith e tho han lase badhe nath ok dagh Bil 650 . ","2) ehuru, fastän. \" en tok henne krop han fik then wanka ok war thz moth henne wilia ok tanka \" MD (S) 226 . \" än tho mik är witerlikit giort aff gudhi. hwat thic är widherfarit i thesse nat tho skal thu ga mz mik til kirkiona oc kungöra allom guz gawor \" Lg 3: 210 . \" än thog min modher haffde aldra fulkomplikasta atherhald, thog likowäl styrde hon sin likama skälika \" Bir 4: 62 . än tho i wilin affgudhom thiäna enga nadher kunno the läna Al 6814 . \" än togh (þott) han tykkis wara ganska mykin kämpe . . . ä huru gamal jach är han skal saa snart sägia mik sith nampn som jach honum mith \" Di 272 ; jfr 1. han . . . löstes þaghar än þo han stoþ eigh fastar Bu 15 . \" honom tykte . . . skam wara at dräpa ena iomfrw. än tog lhan thes wäll makt haffde \" Di 93 . Fl 115 . RK 3: 1226 . Bir 3: 156 . MD (S) 221 . Lg 3: 5 . LfK 142 . tha alla . . .lagdho sik nidhir at hwila sina lime. än tho i mykyt hardhom sängom. bleff hon stadugh quar i gudhelicom bönom KL 336 ; jfr än þo under än, advers. lkonj. 2. ","1) äfven om, om ock, om än. hwar som sik biwþär (erbjuder sig till dagligt arbet på berget) . . . än þo ät han se löskyr man. ryþär þär ok sätyr vp hus. þa aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua SD 5: 637 ( 1347) . \" än tho at ij vilin mik hiälper tee ij maghin ey bärias een vidher three \" Iv 2763 ; jfr 2. än tho at thu mik okunnugh varä . . . iak vilde ey vidh thik stridha merä ib 5415 . ib 2779 . \" litla nytto taghin i ther aff än tho at i thz hördhe \" Prosadikter (Sju vise mäst.) 133 . iak är . . . swa rätuis at iak vil ey göra nakot än thot aldra minzst (nec minimum quid) mot rätuisonne Bir 1: 4 . \" at huar en aff them, än toth i släkthenne then yterste, tilföges tik aldra näst \" Su 136 . ib 133 . ","2) ehuru, fastän. aff skiäl dömum wir thäöt þyrftilikit ok rathilikt at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt ärände. lthe sum näfst thorwo wit äller rättilsi. än tho at þe se eigh för gömd äller li lagh satt. tha wilium wir . . . at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; jfr 1. än þo at alle dagha ok höghtiþe äru hans ok af hans naþom þo hauar han noquara höghtiþ särleka af hans särlekom naþom Bu 61 . \" än tho ath iak a sottosäng liggir thogh är aminn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse swa fwlkomlika godh ok stark, som tha iak aldra hlebrigdoghast warith haffwir \" SD NS 2: 169 ( 1409) . en tho at han var hedhin tha hadhe han eet ädhla hiärta Bil 860 . \" än thot han formatte ekke ropa mz munnenom til gudh. tha opadhe han mz hiärtano \" Pa 19 . \" än thot iak al lthing veet tho sigh mik mz thinom eghnom ordhom hulkin thin vili är \" Bir 3: 61 . \" var thz them stoor dröuilse. at än thot the visto han vara gudz son. tho matto thera sin oc hughir dröuas \" Bo 12 . thänk vppa the välsignadho familiam. ok än thot hon är litin, är hon tho mykyt höghelica värdogh ib 33 . en to at skede thetta onda dadh moth mith sinne ok mot mith radh tha skla engen quinna taga lära aff mik at göra tolkit omära MD (S) 226 . \" än tho at biscopin badhe badh oc straffadhe ey thes heller ät han aff sinom gambla lowana \" Lg 3: 198 . \" än tho at then välloghe herran kombir raskare til härbirghis . . . ey thäs sidhir kombir fatike mannin til sama härbärghit än tho at senarmer \" Bir 3: 323 . \" at . . . hanom lofwaþis full viþergiäld for þe jorþ, än þo at han ängte fik \" SD 6: 129 ( 1349) . \" han . . . kunde forsta hwat folk sagde honom än thok at han kunde ey talä \" Va 28 . \" ändelika är thänne mannin mandrapare thy at gudz hämd latir han ey liua. än thot han vpkom hafsins wadha \" KL 175 . \" her äre . . . flere raske drenge än tog at iak them ekke neffner \" Di 143 . KL 161, 176 . Bo 39, 142 . Bir 1: 251, 4: 55,(Dikt) 220, 5: 28. Iv 4805, 5260 . RK 2: 8783 . Va 15, 54 . Di 2, 143, 145, 153, 175, 221 . Su 98, 306 . Gers Frest Inl., 13, 18, 37. Gers Ars 4 (på två st.). iudas . . . angrade sik än thot mz ofructsamlikom angir Bir 1: 160 . KL 134 . \" jak iösse iowansson, än tho at kranker . . . til min likama, likowäl heel . . . til minna skäla . . . skipar mit testament i swa mato som här epter staar scrifuet \" SD NS 1: 514 ( 1405) . - Jfr än tho at hvaro, än tho at hvaro at, än thot hvaro at under hvar, pron. (se I 531 f.), än tho at hvarist, än thot hvarist, än tho at hvarist at, än tho hvarist at, än thot hvarist huru under hvaris. än tho likoväl, se under likoväl. ","1) äfve, om, om lock, om än än ty han liffwi förwerkath hade skulle honum än tha skee inghen skade RK 3: (sista forts.) 5213 . han sakta wara, i saknadhe h.- gardh, sa matteth falla lsigh, än thy i haffwe thöm i idher thiensth, ther bäthre kwnno widh alla handha fogor än jach BSH 5: 133 ( 1506) .","2) erhuru. \" en thy thw mik hielpa maa tha kan jak ey the hielp at faa \" MD (S) 300 . \" ja g sloo honum död . . . en ty han lathz siig ware full starck \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 255 . ib 3: (sista forts.) 4551 . BSH 5: 123 ( 1506) . ","1) äfven om, om ock, om än. lekarna mwgo wäll fara mellom stora herra. än thz ofrid är Di 106 . ib 273 .","2) ehuru, fastän. \" än thz hon war stark. tha war hon fager till atse (frið var hon asionum a alla vega eigi siðr en styrc) \" Di 93 . \" visth estu vndherlighen än thz tu är gamol (vist er du heimskr. þo at þu ser gamall) \" ib 274 ."],"f":["en . ","een Bu 20), acv. ","än for thy , ","än huru , ","än likoväl , se under likoväl. ","än nu , ","än þa , ","än tha at","än þo","-thog Bir 4: 62 . ","-togh RK 3: 1226 ; Di 272 ; Lg 3: 5 ; LfK 142 . - tog Di 23 . ","-tok MD (S) 221, 226),","än þo at","-toth Su 136 . -thot at ib 306),","än tho thät , ","än thy , ","än thy at , ","änt thäs hälder , ","än thäs mer , ","än thät , "]},{"a":"ända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" ÊL. ","1) ända, sluta, bringa till slut. halshuggen ändaþe han sit martirium Bu 496 . \" törnement var änt \" ib 24 . nar mässan war ändat Lg 392 . \" taghar thz hoffwit thz war änt \" RK 1: 2558 . ib 2198 . \" then tiidh thetta war alt änt \" ib 3280 . ib 3912 . \" iak hafwer nw mit örlögh än mz godhom ända \" Al 3706 . \" riddaren . . . ändaþe syn aldar mäþ dyghþelekom lifnaþe \" Bu 8 . \" swa ändaþe cristina möþo ok maritirum \" ib 506 . \" ända altidh swa thina bön \" Bir 1: 39 . \" är oss eij än till wetende worlet, huro thet mötith ändith eller beslutith är \" BSH 5: 117 . . . han endhar alla vseld Bil 477 . \" al miin glädhi är nu änd \" Iv 2625 . \" al hans sorgh är nu änd \" ib 5719 . mz them änt thz them war til örlöghx känt (det var då slut med allt som hade lärts dem med afs. på krig) Al 4507 . \" thz är mz thenne plagho änt (dt är slut med denna plåga) \" MD 192 . - göra slut på, taga lifvet af, döda. alle the barnith wildhe ende MD 13 . - sluta, nå el. komma till sutet af. huilkin som gaar aat thessom wäghenom han byriar honom mz kötzins lusta ok skal ända (terminat) han j mykle ysäld ok skam än huilkin som gaar aat them andra wäghenom ma byria han mz litlo . . . äruodhe ok ända han mz mäste glädhi Bir 1: 214 . ","2) sluta, taga slut, upphöra. fiärdha flodhin heter eufrates som ändar i iorsal land MB 1: 159 . \" aff siälinna dödh i helwite, som byrias aff ysäld oc aldre ändar \" ib 304 . longho haffde thetta örlog enth haffdhen i almoghen ey for wenth RK 2: 4936 . ","3) bringa till slut, afgöra. ey orkar thu länge at bära ensamin thässa moghans byrdhe at ända all thera ärinde MB 1: 327 . hwars manz käromal loc ärande wilde iak rätwislika rätta oc ända ST 242 . \" atj kwnnä icke ändha eders ärendhe med ting och annet för michelsmesso \" HSH 20: 154 ( 1507) . - thät är thär mädh änt, det måste så gå, det måste ske. jak weet thz wel thz er ther mz änt RK 1: l616. jak skal öwer thz er ther med änt ib 2299 (till motsvarande ställe i Script. rer. suec. I 2: 30: jak skal ther öfver, ther med änt har utgifvaren i not fogat anmärkningen: Proverblum adhuc in ore populi frequens). - afgöra, gifva besked. biildhen her til thäs iak komber j hawin wr oc aarom mz idher, hwath som spörs eller kläris mädhan, tha skulo the swara oc ända (si quiid natur fuerit quætionis, referetis ad eos) MB 1: 343 . - afgöra, bestämma, besluta. vm daghliga syslor oc smaa ärinde som idhkelicha widhirfara maa han wäl skipa oc ända eptir thy honom thikker nyttelichit oc thofftelichit wara VKR 33 . \" hwat han (gårdsmästaren) skipar oc ända j hans (syslomannens) borto waru thet scal lsyslomanjn haalla stadhught \" ib 34 . \" huat i vele besigla eller ända \" RK 2: 5235 . \" swa stadukt oc fasth bliffwa (för bliffwe?) alt thz som endass mz aldermannenom oc ij bördher mz honum som i oppenbara stempna \" SGGK 105 . - afgöra, göra upp, aftala, afhandla. the sagdo at han haffde sik yffrit hämpt fore thz the haffdo i danmark bränt thz skulle wara liikt oc ther mz änt RK 1: 945 . \" the thz ther swa enda \" ib 2: 1787 . \" lothe them dectingen forsta huru endet war i wastena \" ib 3176 . \" thz thz war endast thäre \" ib 3060 . \" wilde han rikens rad tit senda som mz konungen skulde enda hurw then dägtingan skulde sta \" ib 6325 . \" ther medh ändadis swa thäre at marsken och drotzin sculle venir wäre \" ib 5315 . ib 8131 . mz rikis rad the thz ende ib 3461 . \" konung magnus ther om vthsende xij hans radh thz skulle ände ok mz mekelbrogh saa stadfeste \" ib 1: (sfgn) s. 179 . medh an . . . konung erik medh rikesins radh oc män innan suerike är ower ena wordin oc swa j mellan them änt BSH 2: 39 ( 1396) . - afsluta, ingå. iak hawer meth them forda biscope ok capitulo thässa dagh[t)injan, sämyo ok winlika samdräkt . . . gyort ok andat (för ändat) SD NS 1: 675 ()1407). then dägtingan the saa ende RK 2: 6804 . - afhandla, förhandla. medh the prydzke herra ändadhe han täre RK 2: 4524 . ib 1057, 7001 . \" myki mwndhe han mz them endha ath them ather til darskap wenda \" ib 4376 . \" nogor groff rikesins erende ända \" ib 2799 . ib 8436 . \" ett lönlegit sändebwd the tiith sände som mz ioghen iönssonskulle thz ärendit ände \" ib 3: (sista forts.) 5736 . ib 6080 . wari them focariis forbudhit . . . j them runomja ellir stadhum noghat ärinde vtan til ända medh werldz folke oppa sina ellir systra ellir brödhra wäghna . . . vtan hwat ärinde focarie hafua . . . . til werlz folk them ändin j systranna werlz poort . . . oc hafua the ärinde til brödhranna tha ändin them j brödhranna taluport VKR 25 ; \" jfr 4. \"","4) fullgöra, utföra uträtta, verkställa, göra. ä hwart j vilen mich senda jach scal ther jdher vilia ända RK 2: 5593 . härindh konung . . dorgh j konungh ysynghs landh brände ok skinande alth thz han fram drogh, ok drap mangan man. jswngh ok hans söner wara j bratinga borgh ok visthe ey aff för en the haffde änth sith ärendh ok drogha wth aff landith Di 231 . \" han hiolt vppe oc lät af at äta alt ther til at ärindit var ändat (donec negotium compleatur) \" Bo 76 ; \" jfr 1. iak hörit til konung alexander han hafwer mik til ldarium sänt miin ärende hafdhe iak gerna änt \" Al 2218 . \" konungen monde them tiit senda hans ärende scullo the ther ända \" RK 2: 5036 . ib 5142, 5871 . \" thz ärende kan wel en annar ända \" ib 2968 . \" nidher i byn wile wj ga oc wor erande ända ell i alla garda tenda \" ib 3556 . \" hwat vi kwnnom ända for thina schuldh thz sculum vi gerna göra \" Bil 60+0. iak thänkte annath hfwa forthiänt fore mina mödho iak hafer änt Al 4208 . \" sände han een diefwl til eeth land nokot forwerua ther ellir ända a hans wegna \" ST 92 . \" marsken honom wtsende rikesins oc hans besta at enda \" RK 2: 2687 . \" erik kunde thz engelundis ända then reysen for marsken om wnda ib 2996. erik puke thz erendet om wende oc fik sigh ther annat ända \" ib 2871 . ib 8332 . \" han kunde thz tha ey ende \" ib 3301 . ib 4639, 6982, 9223 . \" the kunde ther ey meer endha än hans trhws the af brendhe \" ib 2756 . \" han . . . spordhe hwat han haffde änd hwj han wildhe ekke koma fram \" ib 4307 . \" he olaf axelson han for sik sende at se hwat han ther kunne ende \" ib 7776 . ib 1683 . haffde the tha vilith stadhen brent thz haffde the väl kunnit änth ib s. 346 . \" tha thz vär äänt \" Fl 687 . RK 1: 1800 . \" jnnan thäs at the haffe thetta swa änt \" Va 34 . at inkte radh stodh til at han kunde ther nokot ända Ansg 227 . \" ther mz ändade jwdas ther enkte wtan foor tädhan (nullo . . . negito perfecto regressus est) \" MB 2: 316 . \" hurw kant tu thz (d. v. s. att bota min mans ögon) ända \" Lg 3: 25 . \" hafdhe ioseph eentidh nokot at ända j sinna frw kamara \" ST 398 . RK 3: (sista forts.) 5244. - abs. the mz the fran kalmarna wenda hwar tit som han haffde enda RK 2: 6701 . - uträtta hvad man skall uträtta, »göra ifrån sig», blifva färdig. tha han haffde ther änth Rk 2: 4526. tha marsken haffde i skäninge änt ib 5654 . - handla, gå till väga. j saaghin hurw iak ändadhe widh egipto män MB 1: 328 . \" konungen sade honom hurw han hade änt \" RK 2: 9383 . ib s. 327 . ","5) affärda, låta gå. almoghin tha til konungin gaar oc bidhia han sina dotter sända till drakan. oc them fr sik ända (näml. sedan han gifvit dem tillmötesgående svar på deras begäran) MD 190 . - affärda, expediera, gifva (kort) besked om. tha sände war herra offwir egipto land tio hardha plaghor, them wil iac her vpräkna oc ända mz faam ordhum ST 331 . - utfärda. mit testement som iak nw ändar Al 10201 . ","1) ändas, slutas, sluta, taga slut, upphöra. tha aat thy leedh at brullöpit skulle ändas Bo 60 . han ville at gamblo laghin oc thera offär skulle ändas. ok at nyo laghin skullo byrias ib 175 . \" skal ey än världin ändas \" Bir 2: 76 . \" the glädhi som aldre ändas \" ib 216 . ib 1: 319 . \" the sälikhet som thom aldri ändas \" Prosadikter (Barl.) 38 . \" här mz ändas thässe sagha \" Fr 3195 . - nå sitt slut, få sin afslutning. han (Johannes döparen) är . . . helyas i hulkom som ändadhis badhin laghin oc prophete (ipse est Elisas, usque ad eum lex et prophetæ) Bo 82 . - få (så el. så beskaffadt) slut, sluta (så el. så). han blyght skal ändas mz heþar Bu 4 . \" the dectingade lenge . . . toch endadis dectingen sa konungen sculle riket ater faa \" RK 2: 3244 .","2) få (godt) slut, få (god) utgång, lyckas? at . . . all thin ärande ändas (uträttas?) thäs bäther Su 305 . ","3) skiljas (från). brudh mik ändas aff thesse stridh ST 261 . \" the endadhis aff världenne (exterminati sunt) ok nidhirforo til heluitis \" MP 1: 48 . ","4) bringas till slut, bringas el. komma till afgörande. kunno nakor ärande framkomma hwilkin ey kunno genstan ändas, tha ändius the j locutorio Bir 5: 48 . ib 50 . - upphöras, afhandlas, förhandlas. the föresätto en dagh naar thz skulle ändas them j mällan (qua serecto inter se agrent) MB 2: 233 . ","5) bringas el. komma till stånd, förehafvas, försiggå. ther endadis ey mer tha RK 2: 3774 ; \" jfr 4. wetha the oc alt huat mz os här görs oc ändhas (circa nos aguntur) \" Su 136 . - (ändas för nämnas? o dagher then aldre skuli ändas (penitus non nomianda) Ber 93) . - Jfr forända."],"f":["ende RK 2: 3461 (möjl. att fattas ss pres). ","änd Iv 2625 (i rimsl.), 5719 (i rimsl.). n. änt VGL IV 12; Bu 24 ; BSH 2: 39 ( 1386); Va 34 ; Iv 777 ; RK 1: 945, 1616, 1800, 2198, 2299, 2558, 3280, 3912, 2: 5654, 9383 ; Al 2218, 3706, 4208, 4507 ; MD 192 (på samtliga ställen utom VGL IV 12. Bu 24 . BSH 2: 39 och Va 34 i rimsl.). änth Di 231 ; RK 2: 4526 (i rimsl.), s. 346(i rimsl.), 3: 1428. endt ib 2: s. 337 (i rimsl.). enth ib 4396 (i rimsl.). äänt Fl 687),","ända sik , "]},{"a":"ända","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ända, sluta, bringa till slut, göra slut på ngt, slutföra, avsluta (trans). Är thet malla wendande (d.v.s. \"o-ändande\"; är det målet omöjligt att slutföra) MESt R 13 hs BCKQ. thär ligge thät (mitt hjärta) när thik ok thär ände thät (terminet) sina astwndilse SkrtUppb 9 . Sannelika thär ändhas laghin SpV 357 . \" for vara skuld lät han mädh korsins dödh hans lif ändas \" Hel män 140 . Huilkit skipt ok köp war enth for beskedelighen man Andris domare Svartb 156 ( 1375) . Laurenz Philpusson . . . hafde tänkt störkia Vpsala domkirkio aff thy godze . . . oc mädhan han tht ey endadhe lifwandis lifwe . . . tha gifwir iak . . . tio örisland . . . til siäla altarith i Vpsala domkirkio SD NS 3: 595 ( 1420) . Oc hwat han rätteliga gör, dömir oc ändhar i fornämpda closters ärandom thät wiliom wy haffua fast, stadugt oc gilth likerwiis som wi siälue thät haffdom giort, dömt oc änth Småst på Fsv 2: 186 ( 1442) . äptir thet at han ey ville framhalla sin klagamal ellir ända som lagen vtuisa, tha dömpde vi hanom aff iij mark ATb 206 ( 1465) . \" ty han talade vppa änth maal ok sätt \" STb 1: 179 ( 1478) . FM 281 ( 1506) . \" och raadeth bleff besetiandes ath ransaka och eendha sakarna alt wt til mörkeret . . . Men konungen wille icke, ath forscriffne sach skulle i Rom fremias eller endas . . . Thaa böd han ärche[biskopen], ath thenne sachen schulle heller randsackhes her i richet och endas \" HT 38: 119 ( 1523?) .","2) avgöra, avhandla, avtala, bestämma, göra upp (trans.). alt thet wndhirsamligha som ändadhis j tabernaculo SpV 183 . Mädhan wi ändhom (agimus) här om siälinna ok kropsins omskipteligha wanskilse ib 412 . \" wm thet ärandet min herra mich budhet oc byfollet hafdhe, at enda medh enom konungslechom doom \" SD 10: 106 ( 1371) . swa at jac wart thes sama Jäppä lädhugher oc löss vm then saköre oc vm brut, ther jac medh honom ändat hafde oc wtfäst FMU 1: 370 ( 1378) . tha lofwm wi . . . at widherläggia honom . . . swa got jordhagodz . . . thet första wi . . . thet ända kunnom SD NS 3: 374 ( 1418) . \" han maa oc skal owir them laglica döma oc mädh rät ända och athskilia \" Småst på Fsv 2: 186 ( 1442) . \" thu haffuer at ende mykit medh myn hustru broder \" STb 2: 533 ( 1491) .","3) sluta, ta slut, upphöra; utgöra gränsen (intrans.). oc visto þe fyr än stiþin byriadis, huru hon ändaþis Bir 4: 182 (aut.). intil bäkken Jeboch kalladhan, hwar Amon söner ända sin aghadel (qui est terminus filiorum Ammon) MB 2: 34 . Ath han maghe finnas j dödhzens stundh perfecte consumatus wäl ok fulbordheligha ändadher Mecht 285 . - Jfr for-, ful-ända."],"f":[]},{"a":"ände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) i upprätt ställning. fwnno the en hedhen man j iordhinne standhe öffuer ändhä Lg 3: 36 . - spets; hörn. saagh iak vij ängla standandis offwir iiij wärldenna vrar äller ända (supra quattor angulos terræ) MB 2: 343 . - om jord som hör till tomt i ände af byn och derför är belägen i motsvarande ände af gärdet; jfr ända lagh. ett halfft markland iord i östra ekeby i wästrä ändanom i bynom SD NS 1: 323 (1404, nyare afskr.). siex öre landh jordh i wästra lädhaby, i östra ändhanom i ladhaby sokn i wllarik hundhare liggiandhe ib 2: 171 ( 1409) . v ortug land iordh. . . . liggendis i dillengeby i westre enden Upplands lagmansdombok 67 ( 1493). ","2) ände, gräns. watn hawer ängin ända eller stadhga aff sik siälwo MB 1: 38 . \" barþolomeus com tel lindie land. som näst är värulz ända \" Bu 203 . \" thu gikth wm alth iude landh aff ende til ende \" MD 28 . \" bygdo eth hwss a then ända ther cristin land ather wända ok hedhin land taka widher \" RK 1: 1328 . \" huar swerige oc norge haffua enda \" MD 390 . - uti ända, i el. till änden el. gränsen, öfver allt, så långt man kan se? clarare cristal man aldrey saag än then ysen for honom lagh alle älfwena vit ände syntes alt thz a grunden wände RK 2: 8091 . - til ändan, till det yttersta? the wordo . . . mest til ändan trykte RK 2: 1740 . - til ända ut, i största utsträckning; på det högsta? han haffuer mik halet alth thet han mik sakth haffdhe . . . som een dondemaan, swa at iak honom allaledhis takkar til endha vth SD NS 1 . 226 ( 1403). - sätia utan ändan (rättan ända), eg. sätta utom (den rättAa) gränsen, förvisa , fördrifva; utrota, förderfva. manga satte winith wtan rättan ända (multos exterminavit vinum) Ber 87 . \" som like i ökninne korradho amot moysi oc fordarwadhos af honom som them satte wtan ändan (exterminatore) thz är af honom som them drap och sände af thässo lifwe \" ib 130 . ","3) punkt, ort; landsände. sin breff j alla land senda oc badho förwara alla enda för fogadhana pa alle slot som te hafdde the suensca a mot RK 2: 2232 . landsände; håll. sit rad han tha budh sände at koma til lhonom aff alla ände RK 2: 8120 . - i alla ända, på alla håll, allestädes. wara fianda stärkia sich j alla ända RK 2: 4866 . \" han bescermade them j alla ändher men rikit war j hans hendher \" ib 7114 . skal riket . . . stort örlog finna i alla endha ib 6722 . ib 7851, 8928. - i el. till alla landsändar; åt alla håll. sadana rykte han screff oc sende kringh om riket i alle ende RK 2: 3816 . \" sidhan scref marsken j alla ända at alle scullo til vermeland vända \" ib 4882 . ib 3730, 4166 . \" marsken loth kringom lrikit senda och bödh sich gäster j alla ända \" ib 5088 . - til alla ända, d. s. konungen screff breff til alla enda . . .at alla skulde til honom fara RK 2: 6252 . - alla ända, d. s. konung karl lsidan breff sende j norgis rike alla ende RK 2: 7980 . - i nokra ända, någonstädes. förwara at the ey bredna eller sköfla landen j nakra enda RK 2: 2236 . - sida, håll han rände a thän annan ända Iv 33578 . \" han bödh them stora elda tända om kring härin a alla ända \" Al 5146 . \" the sampnadis pa klinten pa alle ende \" RK 2: 7829 . - bildl. håll, riktning. sidhan wendhe mathes sina talan til annan ända Bil 229 . ","4) omkrets? huat ey guddomsins klarheet . . .. är mäktoghare at wplysa siälena . . . än tässin wärdzlika . . . solen är til at wplysa tässa wärldinna ända oc widhlek (ad illuminandum totum aeris hemisperium) Su 289 . ","5) ände, slut, gräns. om antal el. mått. þa thera tall som mz wagnom, til hästa oc til fota foro war engin ände MB 2: 241 . suä at ther ängin ände ella återwande är å tera giri KS 60 (150, 65) . \" a giri weet man ängin ända \" Al 6287 .","6) ände, slut, afslutning; upphörande. om tid, fortvaro, framställning o. s. v. fik hans aldra goþan ända Bu 28 . jak (Gud) är vtan vphoff ok vtan ända Bir 1: 85 . ib 14, 327, 343 . min modhir . . . aff vphofweno ok til ända vilde aldre annat än thz som iak vilde ib 6 .. hon (den hel. Anna) war ändhen aff thz gambla tästemäntet, oc oppbyrgilsen til thz nyghia tästementet Lg 3: 705 . \" helin som är ellinna endhe \" Bil 610 . hwilkin som thässa lifsins langlek skodhar . . . af thäs wsla stunta ända (de ejus fine qum sit brevis, misera) Ber 184 . \" thiin glädhe är nw komin til ända \" MD 105 . för en credam (crdon Lg 1040) \" kom til ända \" Bil 831 . MD 172 e. hwilkins nampn signath oc loffwadh wardhe ä for vtan ända Lg 96 . \" thu skal tik wäntha . . . thän kärlek, som aldrig taker ändha \" Su 15 . ängin ände komber a thit we MD 105 . \" swa som j thinne dikte sätz atir lykkilse mz ända. swa sätir iak then ändan j min ordh ok talan at vm nakar gör min vilia . . . han skal taka äwärdhelikit liiff til arff \" Bir 1: 366 . gör ändha oppa thin mangha ordh Lg 3: 288 . RK 3: 1848 . \" hon berätte honom fullelika alla sakena fran första oc til ända \" ST 289 . - utan ända, utan ände, utan slut, alltid, evennerligen. varin fra dagha rike. ok vtan ända fatöke Bu 152 . - orþ fran ända (eg. väl fran orþ(e) til ända; jfr Mnt. varn ort (orde) to ende), allt från början till slut. hon saghþe hanom orþ fra ända (Bil fra vphofueno ok til ändan; Cod. C fra ophowe til ända 1017) Bu 491 . Jfr ordh fran ordhe til ända, fran ordhe ok til ända, ordh ok ände under opr 1. gräns, tidsgräns. wi . . . swa pinoms . . . aff thz äwerdelika wee, at kwnne nakor tänkia oppa nakon ändha, än tho at aldrigh swa langan, om han togh ändelikin waare (qualiscunque terminus excogitatus dummodo funitus), at tha waare os en stoor hugnadher Su 133 . - ände, slut, förstörande, undanrödjande. hellir matte iak tha hafwa mik sielfwa dränkt oc giorth een ända minne sorgh oc ysäld ST 41 . \" ey fore thänkto the at göra syndinna ända (finem facere pecato) \" Bir 1: 338 . \" engelbert . . . giordhe then dechtingen en eendä \" RK 2: 2553 . \" gif ända (finem) allom mynom syndom \" Ber 284 . - (lifvets) slut, död. skal iak hiälpa honom mädhan han lifwir ok j liifsins ända Bir 1: 345 . \" magnus beyntzson hafde en yxa j hande ther mz giorde han engelbert ende (d. v. s. dödade han E.) \" RK 2: 2674 . \" tha wille gudh thz saa wända thzx k cristiern fiik . . . een ända \" ib 3: 2471 . aren äpther k cristiern hadhe giorth sin ända ib 2492. swa tok han sin ända ST 350 . ib 245, 345 . (?) thrängis siälin mz oändelikom ända (fine infinito constringitur) Bir 1: 365 . - slut, utgång. om företag o. s. v. hans mal faar än godhan ända MD 172 e. annars sgriper ey örlöghith godhan ändha PM 2 . ath stridhen griper en hedherliken oc segherliken ändha ib. FH 5: 230 ( 1516) . \" scref han breff oc konungen sände hurw thenna reesa war gan i ände (hade aflupit) \" RK 2: 9448 . \" kom alth tiil een godhan ände \" ib 3: 2913 . aal höghfärdh fa ondan ända GO 334 . \" goth tho giwir godhanända \" ib 511 . ib 921 . ","7) slutligt afgörande. til ända, afgjordt, definitivt. eth almmelighit herremöthe . . . ther wii tha alle . . . wele offuerwägä och till endhä wtoffuer eens wordhä, at wij jw endelig besökie vele thet herremöthe, stande skal i köpenhaffn BSH 5: 523 ( 1513) . - afgörande, afgörande vändning. jag sagde iag skulle ey åtherwenda förre än mz riikit war gripit en bätrre ända (förrän det med riket sak hade tagit en afgörande vändning till det bättre) RK 3: (sista forts.) 4402 . - afgjord sak, något som har gällande kraft. hwat han the til sagde, ther mz skulde thz warä en endä Va 23 . \" huat the ther giorde sculle bliffwa endhe \" RK 2: 1691 . - afgörande, beslut. godh rådh skal länge . . . medh fullom skiälum wäghas. ok tå teht hauer medh skiälum en ända gripit (på) grund af skäl har fått el. kommit till ett agörande), tå må thz sköt fordas KS 73 8178, 80) . \" at han ther vm engin ända göri ella skipi vtan som modhir abatissa oc fadhir confessor oc conuentan honom befala \" VKR 33 . \" hanis . . . lot konungenom forsta then enda \" RK 2: 6345 . - aftal, öfverenskommelse; förening; uppgörelse; öfverenskommelse om fred och sämja, förlikning. at wi . . . hafwom een ända gangit mädh . . . jeppa dyekn . . . i swa matto som här äpter fölgher BSH 1: 194 ( 1387) . \" ära teh swa med os owir eno wordne, ok swa med enom ganskom änmda fra oss skilde, at wij . . . wiljom them ok ihder . . . behielpelik wara, at the skulo widhe fridh, lagh ok rätt, att blifwa \" BtRK 55 (1388, orig.) . \" at han medh dalakarla haffde en ända swa at ther sculle om xije dagha aff dala wara xij enceöpungx stadh \" RK 2: 4665 . \" tha the swenske then ända sporde konung eric mz the danske giorde \" ib 7616 . ib 6811 . \" swänske hadhe gerna haffth een ända \" ib 3: 2954 . \" iak bänkta bodottir kännis mik hafwa gangith en ganzskan ända ok en sämio . . . meth . . . bänkt niclisson . . . vm all the godhz som min husbonde . . . til pant hafdhe aff . . . bänkte niclisson ok . . . knut boson \" SD NS 1: 443 ( 1405) . ib 2: 87 ( 1409) . FH 2: 39 ( 1415) . BYH 1: 248 ( 1446) . - uppgörelse, betalning. kom thet aldre til noghon ända SD NS 1: 639 ( 1407) . ","8) besked, svar. \" skyl hona fran oss medh nokrom ända \" MP 5: 206 . \" the bod konung karl til norge sende komo j genmz sa dan ende at nordmen hanom hulskap sade \" RK 2: 7748 . besked, redogörelse. han skreff til them en ganzskan ända hwath honum monde i wärldinne hända Al 9751 .","9) fulländning, fullbordan. \" sötir ok godhir j godhom vilia ok astundan bätre j vidhir frestan ok manlikom framgang. aldra bästir ok sötastir j loflikom ända ok fulkomnan (in laudabili consummatione) \" Bir 1: 303 . fulländning; höjd, höjdpunkt. perseurencia är . . . aldra dygdanna ändhe oc fulkompan LfK 130 . aldra glädhinna ändhe för hindar (för hindrar) ey sokkan ib 123 . - (?) thu nadhinna modher . . . j tik haffwer jak sat ändan til minna helso (finem lotius saluitis meæ constitui) Su 207 . 10) fullbordan, verkställighet. sin wilia wil han komma til lendha MD (S) 226 . RK 2: 7819 . \" vm wj nädh enom bliffuandhe ända fulkompnom alt thät goda som wj haffuom vpböriat \" MP 4: 196 . 11) mål, det hvarpå något rkktas. äst thu en nde til alla minna troo (finis fidei meæ) Su 272 . - ändamål, syfte. alt thet skapat är ok sik må hafva swå älla annorledh, til then ända (finem) thet är til skapat KS 2 (3 . 2). ey läsas the (ɔ: kirkiona lagh) nu for min hedhir vtan j the matto ok til thän ända (finem at pänningin maghe aflas Bir 3: 26 . LfK 51 . - syfte, mening? miskunnin gifweri thom lön som mik lydhe . . . oc thy sändas al min ordh . . . vndir thom ända at vm the hulkom som min ordh sändas höra ok tro ok fulcompa thom mz gerninge tha skulu mina jättir . . . haldas thom ok fulcompnas Bir 3: 459 . - Jfr bords-, bro-, broa-, land-, lands-, lifs-, lurangels-, ovan-, sio-, äghodelsände.","1) ändalykt, slut; i sht om lifvets slut el. sista tid. lhon trodhe . . . nyttogare wara at mödhas af litlo äruodhe j vphofweno ok hwilas sighirlika j ända lyktinne Bir 1: 215 . \" växw somom frestile then tidh the vändas först til andelikit lifwirne oc the stadhfästas stadhlicare j ändalyktande andre frestas hardelicare j midhughome oc j ändalyktane \" ib 2: 326 . \" aal thnh sta aa ända lykth (quolibet ex opere finem delectat habere) \" GO 832 . wärlsighe tingha lop oc ändelygt Ber 288 . \" hwat ey thwadhe han apostlanna fötir i ändelyktinne (in fine) \" Bo 32 . KL 346 . saghþe sik . . . borghaþan hem tel lhänna at calla hana tel þerra striþ at seia sina ändelykt Bu 520 . see hwat ändelykt iohannes fik Bo 82 . ib 195 \" hulkom stundom kombir . . . swa bradh ändalykt at the kunna ängaledhis faa fructsaman idhrugha \" Bir 1: 337 . lthe qvinnan . . . doo mz godhe ändalykt ib 51 . MP 4: 243 . the som i ghohom gärningom äru fram halloghe alt til ändelyktinna Gr 301 . the . . . hulka ändalökt (ääuärdhelikin dödhir är MP 2: 77 . - at ändalykt (-lyktinne), MB 1: 417 . \" en tiid smekrar hon (lyckan) mz bliida ansicht härdh skäpnatt är hon åth endalycht \" RK 3 (sista forts) 5796. en forradhar han lofwar faghirt ok tho beuisa han aat ändalykthinne forrädhilse MP 1: 351. ","2) fulländning, fullbordan. \" skällikhetin är . . . fulcomilsanna ändelykt (consummatio perfectionis) \" Bo 138 . "],"f":["ende . ","eende: -ä RK 2: 2533), ","ända akder , ","ända karl , ","ända lagh","äändhä- . ","ende- )","ändalanger","ändalykt","ände- . ","lökt MP 2: 77 . ","med art. -inne -ane Bir 2: 326 (på två st.)), ","ändamals","ände- )","ändamat , ","ända mening","ändhe- )","ända ordh , ","ändara","ända tharbmer"]},{"a":"ände","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) spets, ände, hörn (av ett föremål). en skiffwa som eth liggiande hiwl widher annan ändan oc widher then andra ändan som en tridza PMSkr 504 . \" öffwersth widher ändan warj som en lithen kistha oc lj them andra ändanom aff kistonne warj fästher en trästake . . . oc j nidhermere ändanom aff staknom . . . oc göris wm kringh ändan en järn holker \" ib 541 . 2) ända, gräns, slutpunkt. (en öre jord)widh westra ändan (av Morby i Lagga sn) SD NS 3: 509 ( 1419) . \" thy är han närwarandis allom stadhom, han är ändhom j mällan (attingit ergo a fine usque ad finem) \" SpV 506 . huru takir han ändom j mällan, aff enom ända ok j annan ib 506. 3) slut (i motsats till början). ther medh fik thet örlögh en ända äpter hans eghin wilia Prosadikter 163. hänne grathir skulde taka ända . . . hänna ytherste liffs dagh skulle göra ända oppo hänna graat SpV 333 . \" wthan omskiptilse ok wthan ända \" ib 59 . (Människolivet) nalkas ä nermer ok närmer sinom ända . . . skyndar sik til fore skapadhan ända ib 432 . Än hörom ändan j ware talan (finem loquendi) ib 472 . jak är, sigher han, alfa ok o, första ok sidhzsta, opbörianen ok ändhin . . . Han är ok ändhin, äptir hwilkin enghin findz . . . Han är ändhin, j hwilkom the ändas. Christus är laghanna ände . . . han foreser wthan ophoff ok wthan ända . . . han wthan opbörian ok wthan ända bliffwandis ib 514 . \" liak är alpha oc o, förste oc ytarste, opphoffuet oc ändhen \" JMÖ 154 . Alt thet som begripande är medh fulkomplkiom wisdom, j liffsins ända (fel för: anda; lat. spiritu vitae) SpV 545 . Queldet är een ändhe til giorda gerninga SvKyrkobr 128 . \" jn moth verldenne ändhä \" ib 150 .","4) slut, avgörande. Blanzflor, giff här en ändha, swa at dödhen matthe mik til thik sända Flores (ed. E. Olson 1921) v. 415 (hs B). oc thy brinna the for vtan enda i heluite MPFr 242 . thär wart giort en full ende pa Arvstv 41 (1461). om for:na geldh oc peninga summa, som han mik til een fullan enda hawer väl betalat FMU 4: 313 ( 1459) . tha wort swa offuerthallit och til enda forlicht i dannementz nerwaren om theres lössöra SJ 2: 105 ( 1487) . Thy later jak henne oc alla her Henrix arfwa frij o c qwiith for all ytermere tiltalningh om for:da peninga summa, som hon mik til godo at nögio ok fullan ända hauer wel betalat FMU 4: 313 ( 1459) . \" ther medh kwnne här Knwt Alfson täss frijere begaa sine ärende til ände \" GPM 2: 45 ( 1502) . \" hopess oss ath nw nästh Gudz hielp skole al tingh komma til een godh ändha \" ib 2: 72 ( 1511) . Pedhermessadagh företech til endan a bordet Brasks Matordn 11 . \" ath han thet nywte ath ende, ath han haffuer honum noget gott ath giffue \" Arnell Brask Bil 1: 33 . 5) avgörane, beslut, avtal, uppgörelse. första som jac hafuer fangit en endha med thetta fästit som fiendena hafua her fore byght Rp 2: 339 (1398). Thoch giordhes ther enghen mere ände wpa ok ey hälder sagdhes ther nokon doom ower SD NS 3 . 471 (1419). Pedher kopman oc Olaff Pedhersson hans granne keindos sick endrektiligan och wel forlikte wara til en fulkomen ända SJ 2: 12 ( 1475) . \" the äro therom aathskilde til en fulkomen ända \" SJ 2: 73 ( 1481) . STb 2: 223 (1487). - Jfr dikis-, forsätis-, lands(land-), landsidhis-, polöxa-, siostanga-, stokka-, thrads-ände. "],"f":["*ändabyggiare","ändalagh n. jord som ligger i utkanten av byalagets ägor. thetta liger i ändlagino aa bynom VKJ 253 ( 1447) . först i Ballirsta eth halff marck hand jord korn gil liggiandis mytt j bynom, eth halff marck hand jord j Ekeby oc korn gil j östre ändelagit siw ortog land jord oc i westre ändelagit fäm ortogha land Ra 19/1 1455 (en. fotostat). ","ändalanger adj. ändalångs. hwar skla eyga firi sino landhä til midiä diwps och endalongom stondom JämtlDipl 235 ( 1437) . (gränsen går) sydhan ögsyn rät ath ändhalangha ath holman (d.v.s. längs efter holmen) AktKungsådr 18 ( 1458) . ","*ändalangs","ändalykt f. 1) slut, upphörande, utgång. o är en rundher bostaffwer, ey haffuandis opphoff ällar ändhelykt JMÖ 154 . äronnas konwngher . . . giordhe ändelykt oppa wara ysäldh ib 78 . ändelykt komber JMPs 43. Thy segher Seneca, räthwisan är alla dygdha droth. ningh, sederna ffäghrindh, gärningha ändelykt ib 289. licawäl see hon them thil onda ändalykt SkrtUppb 193 . " huat ekn är til thinna tilqwämd älla wärldinna ändalykt " ib 308 . O härra Ihesu Christe, wpbörilse oc ändelykt at alle dygh oc godhet SvB 91 . 2) livets slut, döden. huat skal vardha hans ändalykt Prosadikter 24 . Thettra war Gwenelz iärlz endelykt KarlM (Ver) 108. j sinne ändalykth skal han aldrigh frestas äller draghas aff sinne rätte thro Mecht 285 . giff mik . . . säla ändalökt SvB 295 . " jngen är swa stor syndare . . . at han jw sannelica far nadhe j ändhelikhetinne " ib 231 .","*ändalös","ändamals adv. ovilkorligen, äntligen, nödvändigt. Jac begärar aff eder loffwan wara ändamals wiiss oc tryg Troj 15 . (Achilles) sagde ath Troilus skulle ändamåldzs (necessario) döö for hans hand ib 221 . ","ända ra","ända tharmber"]},{"a":"ändelanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["på längden, längs efter, från den ena ändan till den andra. I de adverbiella uttrycken ängelangs och at ängdelango. ena litla tompt liggendis . . . wt medh gatwne nordhan fore Niels Laurissons gardh nordhan gatune oc endelangx wt medh gatwne rät j hörnen ATb 2 . 396 (1492). j thy runeno skal eet hws wara, hwilkit swndor skal skiptas mädh enom mwr i tw hus aat ängelango fraan korenom Hollman Bir Extr 233."],"f":["ende- )"]},{"a":"ändelanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , se ändilanger."],"f":[]},{"a":"ändeledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["verkligen, i själfva verket? ath iag nw strax ffeck viisse scriffuelse . . . at the affskorne rydzer ändelige ffulachtendis äre offörtörffret thenne ägnen skadhelige besöke scole och ändheledis allredhe thädhen till väghe dragfne vara FM 524 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"ändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["slutligen, slutgiltigt, bestämt, avgiort. \" sidhan vardher mannin ändelica dö Prosadikter 24 . . . Olaffue fore thet godz ändeleca giordhe \" SD 10: 95 (1371; texten är defekt). Astundar ok nakar . . . thet sama gotzet änderlica aterlösa SD NS 3: 612 ( 1420) . \" at the ändäligä strax willä forwethä seg med meg om theres lön \" GPM 2: 330 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"ändelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ända till slutet. mina graf . . . ok mins systersons nicodemi som badha hioldum endelica skiära ok (liusa cristna thro) Bil 283 . ","2) slutligen, till sist, ändtligen, omsider. þu döve mino mäþ truldom. än ändeleka sculu þä sarleca bita Bu 414 . \" hwath them skal til koma ändelika (extremo tempore) \" MB 1: 416 . \" the skulo sighara asyrie land, oc ödha hebreisca män, oc andelika skulo oc the fordärwas \" ib 417 . \" ey thörwa the wänta sik ändelika himerike \" ib 409 . ib 347, 348 . \" hwar skal tha ändelika j döden stiälpa \" PM XXVII . \" han senkar äkke vtan kombir ändelica \" Bo 113 ; \" jfr 6. hafwer thu ändelika stadh huxat thik ther vm at tro a mina gudha \" Bil 903 . ","3) afgjordt, för alltid. jordhin skal aldre mz köp eller salw bort ganga ändelika (in perpetum) fra sinom herra MB 1: 373 . \" at i akten . . . ryma ändelika vndan idhrom rättom herra til wara owina \" ib 299 . \" at wi skulom ley magha wänta, at gudh war honum ändelika wredher \" ib 435 . ","4) i grund, alldeles thz (ɔ: templens faabur) ändeliga at skinna MB 2 . 287. - i förbindelsen ändelika vist. är kunungr orättr, tå är thz ändelika wist, at hans il ok odygdhelike åthäue ofräghda ey åtenast han ok hans rike, vtan ok hans barn ok barna barn KS 49 (125, 53) ; jfr 5, 6. Ber 272 . ","5) afgjordt, bestämdt, oåterkalleligt. hafwir thu ändelika stadhgat mz thik ath thu skalt engaledh hedhra wara gudha ST 108 . - bestämdt, ändtligen, nödvändigt, ovilkorligen. wi wilium endelichä at war stadhue . . . halldes SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, afskr.), 567 ( 1346). en wilde ändelika dräpa sin owin KL 33 . \" lät them vndirstanda at han ändelica ville at the skullo ga til skips vtan han \" Bo 91 . \" iak vil här in rät ändelik \" Iv 4120 . KL 34 . Lg 637 . MB 2: 130 . Iv 552 . Al 10232, 10360 . RK 2: 1199, 1379, 1865, 3: 3776 . \" gunnar konung mener ändeligha ffara feredh \" Di 239 . \" at the affskorne rydzer ändelige ffulacthendis äre offörtöffret thenne ägnen skadhelige bsöke scole \" FM 524 (1511); jfr 6. tha fik han see ena bro owir hulka han sculde ändelica ganga Pa 19 . \" thu skalt ändelica grata mz honom \" Bo 166 . skal jag ändelika swa snart fara tässe lustelika wärldh Su 234 . \" ij skulin endalika her gladhi vara \" Fl (Cod. B, C) 594. iak skal lhär nu ändelika Iv 4111 . iak hafuer lofuath a mina tro thz iak skal ändelika göra swo ib 2920 . \" skalt thu oc ändelica fasta. tha skalt thu sompninn längia \" Bir 4: 129 . \" gudh fadhir ville at han skulle ändelica döö \" Bo 184 . \" män thz skal wara endelika almoghans tarf at haua kunung enwaldugan . . . tå spiria wise män . . . hvat thet är mera almoghans tarf at haua kunung äpte byrd älla weli amoghans \" KS 9 (22, 10) . ib 65 (160, 71), 71 (175, 78). Bo 167 . GS 28 (1375, orig.) . IV 3692, 4432. Al 3717 . ST 16 . varo mange fafänge tima for the godha gerninga oc j bland thom hulke ändelica ägha vpfyllas (vacua tempora, quæ necesse est, ut omnia pmpentatur) Bir 2: 203 . hafdhe tha längre standith the striidh tha matte iak ändelika dö Iv 5187 . \" thu wardher endelika pino thola, ellir gudhum offra \" Bil 535 . \" äru nakor thing görande j stegherhuseno ändelika aff wärldz folke, tha waria ther när en ällir twa aff focariis \" Bir 4: 100 . VKR 3 . sigher han nee, som waldher wardher böthe gildeno !UDDA_TECKEN? (1/2) mark peninga . . . oc wara (för ware) endeliga aldherman i andra aareno nesth efftherkomende SGGK 103 . kungör iak . . . honum at ändelica är gudz vili at han skal rasklica koma til rom Bir 2: 251 . Al 7792 . - iu ändelika se iu 5. ","6) visserligen, för visso. ändelika (utique) är thänne mannin mandrapare KL 175 . ib 202 . \" tilbör idhir ändelica glädhias mz os \" Gr 315 . \" swa forma ändelica (utique) gömarin . . . at bortälta thom som vihdirfresta at garua vndi grundualin \" Bir 3: 242 . \" thänne konungn forethänkir diäfwlsins thiänsito man at ophöghia ok girnas at lydha honum hulkit som ändelica är andelikin blygdh ib 338. \" ib 4: 4 . \" vitandis at swa som vi kunnoghe vardhum mannum om ordh älla giärninga. swa ändelika (nimirum) kunnoghoms oc vi vigriplaka (för- leka) andanom om thankana \" Ber 268 . \" om swa är, som oc ändeleka är \" Su 187 . \" vm the hafdhin latit af sinne islko. ändelika (utigque) hafdhe iak gifwit ok fulkomnadh thz godha som iak lofwadhe \" Bir 1: 298 . \" vm thu viste ok kände thina dagha ändelika gräte thu \" ib 385 . ib 3 . 441. vtan enna handa nadha smörilse ok andelikin glädhi hafdhe warit ingutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas ok forgangit j fyrtighi dagha äruodhe ib 1: 308 . - i svar: visserligen; jo visserligen. hwat skal gestin göra. tha han är bort kördhir . . . ändelika äghar han sighia them han bort älte min vin mädhan thu vilt ey taka mik j thit hws tha skal iak ganga til nakon annan Bir 1: 158 . ib 229 . \" thu mat spyria hwat thz är at hafwa ckara syn ok öghon ändelika then seer liwslika hulkin som hawir gudhelika snille mz gudhlikom kärlek \" ib 225 . ib 118 . \" brdudhin swarade min frw . . . wansamlika finnas män, som sik wndirgiffua wilia enna qwinno foresyn . . . hwilke ather gudz modher swarade, ändelika skulu the komma som mins sons ordh skulu anama mz allom sötma \" ib 4: 70 . o min söta fru sät the brazena j mit bryst jomfrvn sagdhe jak skal ändelika göra thz ib 1: 190 . hwat ey hafdhe iak format siälfwir at dräpa han. älla hwat ey formatte iak nidhri sänkia han j enom punct. ändelika formatte iak thz (utique possem) vtan iak thol han ok städhir for andra manna kännedom Bir 1: 98 . ib 88 . \" vm thw köpe thinom son kiortel mz thins thiänara päningom huat ey vare kiortelin rättelica hans som pänningana atte ändelica varw swa ib 2: 32. lib 1: 242. skdodhin himilsins fughla . . . huat ey ären j mera värdhe än the ändelica meer \" MP 1: 290 . - dock visserligen, dock i alla händelser, ju dock. bllamannin suaradhe . . . thy äru hans synde här opinbaradh när gudhelike rätuiso at han fik aldre än jdhrugha aff gudhelicom kärlek fore sina stora syndir som han hawir giort riddarin suaradhe han trodhe ändelica oc hopadhis (ipse utique speravit et credidit) at faa sannan idrugha för dödhin Bir 2: 12 . - iu ändelika, jo visserligen. Gr 295 . Bir 1: 66, 2: 150 . Se iu 9. ","7) verkligen? ingelundh kunnendis anned fforstaa, vtan swa endelighe j sanningen är FM 524 ( 1511) . Jfr 6. - Jfr oändelika."],"f":["endelica . ","lendelicha VKR 3 . ","endelichä SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ändeligha Di 239 ; RK 3: 3776 . ","ändeliga MB 2: 130, 287 ; Lg 637 . ","endeliga SGGK 103 . ","ändelige FM 524 ( 1511) . ","endelighe ib. " endelige " BSH 5: 523 ( 1513) . ","ändeleka Bu 414 ; Su 187 . ","endalika Fl (Cod. B, C) 594. endaligha RK 2: 1379, 1865 . ändelik (i rimsl.) Iv 4120 . ","ändlika GS 28 (1375, orig.), "]},{"a":"ändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) slutlig, som varar till slutet. han wille ey, at iwdha skullo hawa ändelika tröst a moyse MB 1: 409 . ","2) slutlig, definitiv. \" morghen skal iak sighia idher ändelik antzwar \" MB 1: 413 . saa snarth wij ffaa noger endeligh swar HSH 19: 142 ( 1506) . ib 145 ( 1506) . ","3) afgjord, fasfstställd, bestämd wi wsle oc aldra wslastw swa pinoms oc sörgiom aff thz äwerdelika wee, at kwnne nakor tänkia oppa nakon ändha, än tho at aldrigh swa langan, om han togh ändelikin waare (quaslimque terminus excogitatus dummodo finiuts), at thz waare os en stoor hugnadher Su 133 . ","4) snabbt satt i gång, raskt expedirad? thz giorde kesaren snarligan och ändade thz mz ändeligom bodskap och breuom Prosadikter (Sju vise mäst., C) 222. - Jfr ändeliker."],"f":["ende- . ","-likin . ","-ligh . -ligin: ligith HSH 19: 145 (1506)),"]},{"a":"ändeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["2) slutlig, som avser el. syftar på slutet. the thing som äre mang aff sik, the hawa en ändelik skäl oc skuld . . . fore thy at byghning är ändelik skäl oc skuld alzskyns smidhis som ther thiäna til. Swa är oc om wars herra budhordh ändelik skäl oc skuld . . . thy at hon ma mangom lundom brytas oc spillas oc hawa tho en ändelik skäl oc skuld som lnw war saght MB 1: 456 . ","2) slutgiltig. \" hafwer giort eth wenlighit ok ändelight arfschifte \" KTb 55 ( 1426) . opresa almoghen . . til wadha, mordh oc eth endelicht fordarff Reuterdahl Kyrkohist III: 2, s. 534 (1436). är och nyttogt atij ändelige sa bestellet ath the bergxmän pa Copperbergit jcke dobble GPM 2: 11 ( 1504) . tha iach ändälighet skulla ananmä thessa nöklä waar swaa for ordhet oss emellän ib 2: 330 ( 1509) . - Jfr oändeliker."],"f":[]},{"a":"ändelikhet","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oändelikhet."],"f":[]},{"a":"ändilanger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" ÊL. - n. adv. från den ene änden till den andre, ändalångs, på längden, långs efter. hanf or badhe twärth ok ändelancht gynomthera her Di 216 . hagen . . . girode en wägh twärth ok ändelmancht j gynom thera här ib 256 . \" tak i [1] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twärt ok ände lankt \" LB 3: 199 . Jfr ändalanger, ändlanger."],"f":[]},{"a":"ändilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. slut. Sannelika äptir gudz äwärdhelikhetz opbörian ok ändilse (finem), hwilkin är fore qall thing SpV 223 ."],"f":[]},{"a":"änding","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr lands änding."],"f":[]},{"a":"ändlanger","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["än- VGL IV 10), L. Jfr ändalanger, ändilanger."]},{"a":"ändogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) slutlig, definitiv. \" naar han hafuir . . faangit vm the ärinde tha äru eet änducht swar \" VKR 33 . med swadane enigh . . . swa som oss athnögde HSH 24: 123 ( 1518) . ","2) = ändeliker 4? konungen . . . loth ändogh bref mz sit insigle til mästarana skriua Prosadikter (Sju vise mäst., C) 225."],"f":["änducht VKR 33 . ","endigh HSH 24: 123 ( 1518) ), "]},{"a":"ändogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) slutlig, avgjord, bestämd. Än han fik engin ändogh swar aff gudhi, som han astundadhe SkrtUppb 415 . jak . . . hafuer giort ena ändugha oc stadhuga sämio . . meth . . priarenom oc brödhrom af sancti Olafs klostre i Scara SD NS 2: 293 (1410). ","2) duglig, duktig, verksam. Actiuus ändoger GU C 20 s. 7 . Effiax fultaga ok ändoger . . . jnefficax vanskeligin ok oändoger ib 209 . procinctus idest expediens et armatus ändoger ok wäl väkinter ib 487 . - Jfr oändogher."],"f":[]},{"a":"ändoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["besked, svar. \" iomffrun . . . gaff konungenom clarasta ändoghet oppa hans wilia oc begärilse \" Lg 3: 310 ."],"f":[]},{"a":"äng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äng. \" nr han gik vt a angena at rökta sin häst \" Bir 1: 221 . \" then som hawir käran häst spar ey sinne väluxsto äng at hästin skuli ther födhas ib 3: 223. kom han ther näst wt oppa ena fagra oc gröna äng oppa the änginne ther vaxaste alla handa blomsther oc yrtir \" Pa 20 . \" maricius ok ans cumpana . . . satto sin tiald . . . a vänsasto ängh viþ roduum älf \" Bo 508 . \" thär (i Värend) war mykit got, swa som . . . akir ok väna änghia ok thiokke skogha \" Bil 884 . ib 845 . vm söta ängia MP 1: 333 . \" thz är onth köra swarth swin owir swidhan ängia \" GO 968 . torsten smidh . . . kördhe heem aff ängena eth laass höö Lg 3: 379 . \" i ängiom ok öjom \" KS 60 (150, 66) . i änggiwm SD NS 2: 90 ( 1409), se under ängiabol. vm ena eng ok een deel i thera aker ib 115 ( 1409) . \" kännis jak . . . haffwa salth ena mina ängh aff i!UDDA_TECKEN? skat laass, som liggher vppa ledzala i niirmenranta . . . her andrs ärlandzson \" ib 605 (1413, gammal afskr.). kerde thomas möllare pa her gerlagh vm xx lass ängh ib 1: 398 (1405, gammal afskr.). kännis jäk mik hava latet . . . jönise ärnolfsson aastta las äng j öiaängiom . . . fore eet halft pund copar, met swa skiälum, at swa mykit swm briste j ängiomän, swa mykit skal brist j coparenom DD 3: 6 (1364, afskr.) . \" sex teger ängh \" ib 215 ( 1483) . \" eth stykke äng ib. 1 stykke ängh liggiandis widh hastabro . . . hwilkit stykke ängh ligger i III raar \" FH 4: 37 ( 1454) . II stycke äng ib 38 ( 1454) . ib 40 ( 1454) . \" jak wnner thöm . . . ena ängh liggiandis j twem styckiom . . hwilkin ängh som liger wndher kiriola by, ffore ena ängh som ok ligger i twem styckiom, huilkom som liggher wndher kailaby \" ib 3: 22 ( 1442) . ib 23 ( 1442), 25 ( 1442). mit goz i romvndälef . . . mäþ allu þy þer til ligger, aker ok äng, skogh ok al annor tillyþände SD 6: 149 ( 1349) . ib NS 1: 170 ( 1402), 370 ( 1404), 389 ( 1404). - i ortnamn. pratum quod dicitur stenungæ eng SD 1: 566 ( 1279) . \" pratum quod dici tur bildæsteens æng \" ib 4: 168 ( 1330) . \" in prato dicto litloæng \" ib 5: 290 (1344, nyare afskr.). iui hiorþbärgs ängh ib 662 ( 1347) . in førisengh ib 2: 621 ( 1310) . - Jfr blomster-, byaköpe-, ladhu-, panta-, rosen-, skogh-, staräng, äfvensom änge, änger. "],"f":["ääng SmålL 3: pr. eng. eingh SD NS 1: 389 ( 1404). änghn ib 370 ( 1404) . " egn " SML Kk: 2: pr-, J 13: pr., 14. 4. pl. -iar. dat. -ium. -iom), ","ängiabol","-bool )","ängia butn","engebotn )","ängia byte","engebyte DD 3: 225 ( 1488)), ","ängia dela","engie- )","ängia fiälder","änghefyälder )","ängia garþer , ","ängia giäld","-giald )","ängia humper","-homper )","ängia laþa , ","änghialaghi , ","ängia lykkia","ängia skipte , ","ängia slätter","enge- )","ängia stykke","ängia tegher"]},{"a":"äng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["*ängia blomster","ängla bol (bole, boligh) n. jak haffuer ingen engelogh til lmyn gardh . . . her Stens breff . . . som han gaff mik . . . paa en gardh, som är Höghassa, til engebole BSH 5: 24 ( 1504) . ","*ängia del","ängia fiälder m. ängsmark som icke tillhör någon enskild li byn. en vrfiäld, som är en ängiafiäll i Danmarka sokn liggiandis SD NS 3: 536 ( 1420) . Jngwar . . . talede til Erik j Bodum om eet ängefyäl GPM 2: 432 ( 1492) . RP 2: 186 ( 1390) . ","*ängia flat","ängia gardher m.L. gärdesgård omkring en ägn. kastade en roo ok flytte ängis gaardhen paa samfelde jordh Svartb 524 ( 1477) . ","*ängia haghi","ängia humper m. från byns övriga ägor avskilt liggande äng. 2 ängihwmpa, som slaass wppa 1 lass hö om aarit VKJ 39 . Item liggia til Stora gardhin i Sighwalstadhum 3 änghiahompa i Hoornstaffwis ängh ib 41 ( 1447) . 3 änghia humpa, som wppa slas 2 las höö wm aridh ib 273 ( 1447) . ","*ängiaköp","*ängla land","*ängia legha","*ängia pänningar","ängia skipte n. ängsskifte, ängslott, avskiftad del av äng. at wij hafwom . . . sålt . . . wåra ängia skipta, som kallas östersta Skällenäss och middelsta Nääs Trolles Jb Bil 207 (1481, nyare avskrift) . ","ängia tegher m. ängsteg. tha kärdhis oppa en ängia teegh NMU 1: l04 (1425). Thär tiil liggher en ängiategher vppa Hwenenne VKJ 138 . ","*ängia thrätta"]},{"a":"äng","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äng. Västsvenskt-norskt; jfr J. Fritzner, Ordbog 1 (1886), art. eng n. eth engh j Iärsö som kallas Kioppe dykke vppa Holmen . . . Jtem haffuer ok iak nämpth dandemen, ther til som skatthet thet for:de engh for peningh DN 14: 194 (1512). DD 1: 36 ( 1367) , 176 (1501). - Jfr änge n."],"f":[]},{"a":"änga väghna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se under väghna 1."],"f":[]},{"a":"ängaledhis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ingalunda, på intet vis, icke alls. han gat ängaledhis hwilo haft Gr 283 . Bimen är yrthin widhertorfftogh, engaledhis, wthan hällir blomstridh SpV 24 . mörkren begripa ällir taka engaledhis tik ib 475 . (du skall) lata them engaledhis dwälias när thik SkrtUppb 26 . Jngaledis, vthan the twa syna händher j syndoga mandzsens blodhe SvKyrkobr 202 . \" tha skal confessor . . . läggia them (dem som icke är nöjda med valet) ffore at innan thre dagha näst effthirkomande skula the frambära oc lata höra hwat thät är som the haffua mote thy walino . . . oc sidhan engoledhis tilstedhias \" Småst på Fsv 2: 92 . Jtem städhi ekke abbatissan trätto oc delo oc engoledis styrke them ib 2: 212 . \" en iak ville engeledhis latha mik fra hans eghin rät Arvstv (1461) 49. bekennes wi med Gudh . . . ath wi thet thaa ingen lees kunne forstaa . . . huafore är saa dana lyngn och squaller ingen ledes troenne \" HT 38: 121 (153?)."],"f":["ingaledhis )"]},{"a":"ängaleþ","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se leþ."],"f":[]},{"a":"ängaleþis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på intet sätt, ingalunda. hänne syntes sik vara sua fägna liuseno at hon wilde ägoleþes þät frans ik lata Bu 12 . \" diäfwlin wilde engaledhis sighia thz \" KL 45 . \" mange badho han . . . spara hanum for gudz sculd ok han wilde engaledhis \" ib 33 . tha ville han ängaledhis vända j gen vtan han vilde io ändelica fara the resona fram Pa 16 . gudh wil hawa godhgerninga rena, oc ängeledhis blandadha mz ondzskaps söör MB 1: 276 . \" mz ther ängaledhis sighias mey gen \" ib 34 . \" thordhe asnen änga ledhis fram ga \" ib 413 . \" thetta laat enga ledhes \" BSH 1: 143 ( 1373) . at thu . . . ingaledis röris äller giffwis widh dröffwilsenna böliom Su 135 . een kiortil . . . swa sidhan at han taki mot oppa skinnbenith oc engo ledhis lengir VKR 11 . \" ängalehis skalt lthu fa hymerikis rike \" Bir 1: 86 . \" engaledhes äro the (mynten) like warom päningom \" Lg 440 . KL 15, 369 . Bo 102, 167 . MB 1: l66, 434. MP 1: 351, 5: 28, 81 . Bir 5: 97, 103, 134 . Va 34, 39, 42 . SO 28 . LB 3: 41 . Lg 334 . LfK 84 . MB 2: 65, 237 . Di 58, 117, 161 . RK 2: 791, 8998, 3: 2500 . Gers Frest 57 . - i svar. thänkir thu at thu äst nw sloppin w varom handom, ängaledhis, thu scalt nw först här näst böria til at pinas Pa 16 . \" hwat ey munde tholkit offir mädhan thz var swa litit vanwyrdhas älla forsmas. ängaledhis \" Bo 9 . ib 3 . Bir 2: l140, 3: 227. thu thror at all the nadh iak hadhe aff gudhi, war mik giffwin wtan ärffwode. lney engaledis Lg 818 ."],"f":["enga- . ","engha- StadsL R: 34: pr. i var. änge- MB 1: 34, 166, 276, 434 . enge. Va 34, 39, 42 ; RK 2: 791 . ","engo- KL 15 ; Bir 5: 134 ; VKR II . engho MP 1: 351 . ","ägo- Bu 12 . ","inga- Su 135 ; RK 3: 2500 . ","jnga- MB 2: 65, 237 ; LfK 84 . ","ingha- MP 5: 28, 81 ; SO 28 . ","inge RK 2: 8988 . ynghGers Fresdt 57. -leþes Bu 12 . ","-ledhes BSH 1: 143 ( 1373); LfK 84 ; Lg 334, 440 . ","-ledes RK 2: 791, 8998 . - leedes ib 3: 2500 . ","-lädhis KL 15 . ","-ledz Va 34, 39, 42 ; SO 28), "]},{"a":"ängalund","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se lund."],"f":[]},{"a":"ängalunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ingalunda, på intet sätt, icke alls. Hon haffde thet jngalwndan forskillad Troj 275 . \" oss stod thet engelunde til görende \" Reuterdahl Kyrkohist III: 2, s. 545 (1471?). Taa äre wii alle nw här swa til lens wordne, ad wii paa kronennis wegne swadant här epter enginlunde tilstedhie wele Uppspriv 18 ( 1491) . Tha sade borgamestarene: Wil lthu jngalunda halle lydnen? STb 3: 313 (1496). her Niclis ville jngelunde vtan strax iij mark peninga ib 4: 130 ( 1506) . hwat the gode men ther offuersende ware hanom och jomfru Birgitte hade lagt, sacht ok formydhlat i mellen vylde han ingen lunda aff gaa SJ 2: 243 ( 1504) ."],"f":["ingalunda )"]},{"a":"ängalunda","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på intet sätt; ingalunda. hon kunde thz engelunda aff bidhiä Va 28 . \" thaa schall lthz engelunda rantzakes vtan thwa aff radit äro ther offuer \" SO 1145 . \" böte i embetet eth pundh wax . . . jngalunda stadzins [reth] forsumet ib. ingalwnde iag thz samtyckia vill \" RK 3: (sista forts.) 4910 . BSH 5: 173 ( 1507) . FM 351 (1507), 424 (1509), 451 (1510). RK 3: 2129, (sista forts.) 4673. HSH 24: 76 ( 1516) , 87."],"f":["enge- Va 8 ; SO 114 . ","inga- RK 3: 2129 . ","jnga- SO 114 . ","linge- BSH 5: 173 ( 1507) ; HSH 24: 76 ( 1516) , 87. jnge- FM 324 ( 1507) . ingen ib 451 ( 1510) . ","ing- ib 424 ( 1509) . ","lwnde RK 3: (sista forts.) 4673, 4910; FM 324 (1507), 424 (1509). -lundhe BSH 5: 173 ( 1507) , på två st.). -lwndhe ib 451 (1510); HSH 24: 76 ( 1516) , 87),"]},{"a":"ängalundis","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = ängalunda. tha erik kunde thz engelundis ända RK 2: 2996 ."],"f":["enge- )"]},{"a":"ängalundom","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" = ängalunda. BSH 5: 185 ( 1507) ."],"f":["ingelwndom )"]},{"a":"ängastads","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se änginstads."],"f":[]},{"a":"änge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: äng, (vidsträckt) ängsmark. (Angående försäljning av en äng som ger 8 lass hö) aatta las äng i Öriaängiom (I Husby sn, Dalarne) . .. jäk eeghnar thätta sama änget förnämpdom Jönise ok hans arwm SD 8: 488 ( 1364) . \" eeth änge liggiandes mellom aakers manna änge oc wikä ängit \" JämtlDipl 295 ( 1448) . \" eeth enge liggiandis sunnan aana j Trusawiik \" JämtlDipl 275 ( 1444) . sworo ffullan bokar eedh ath thet sama enge tha haffde Steens ffadhorbordher wtsät til panta och til aaterlösnar ib 275 . \" alt thet som ther aater aat ligger och enge haffde warit vp moot myrena \" ib 297 ( 1448) . \" eeth änge liggiandes mällom aakers manna änge oc Wikä ängit \" ib 295 ( 1448) . \" thet sama engit ib 300 (1449). thet iach saalt haffuer skälicom manne Biörne Rodgeersoni eeth enge som är ffaghra strand ffore atta swenska mark ib. - Västsvenskt (och gotländkst); UL V 2: 6 not 28. Jfr äng n. \""],"f":[]},{"a":"änge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andtäppa, astma. \" hwlyrth . . . hon dughir fore änge (ashmaticis prodest) \" LB 3: 118 . \" criminum thz är thydzk komin . . . drikkir man thz wiin ällir watn hon syndz i, thå lösir thz ängit (orthopnoicis miram præstare medelam . . . dicunt) ib 149. Jfr brystänge, äfvensom änger, n., ängia, ange och brystang. \""],"f":[]},{"a":"änge","b":[],"c":"","d":"","e":[" pron. ende, se enge. (Gud) sagde til människiona, tagh min engasta son ok fräls tik mädh honom SkrtUppb 144 ."],"f":[]},{"a":"änge","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" , se enge."],"f":[]},{"a":"änge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äng. \" jäk eeghnar thätta sama änget . . . jönise ok hans arwm \" DD 3: 6 (1364, afskr.) . \" ath jak haffwer salth . . . päder olsson a raskahijtte eth änge a strandh liggendes \" ib 216 (1483. eth enge som kalles säliestigh ib 225 ( 1488). eth enghe som kalles swidie enge ib. Jfr äng, utängi."],"f":["enge . ","enghe )"]},{"a":"änger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (små)mask, gnet. Lendex änger som är i madh GU C 20 (hand 2) s. 73. Lendiculus lithen ängher ib."],"f":[]},{"a":"änger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andtäppa, astma. \" pippercommin . . . thz är . . . goth för änger \" LB 8: 45 ."],"f":[]},{"a":"änger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mask, småmask. \" ängerin findz ther i (d. v. s. i galläpple \" LB 3: l96. j rettom tid melta tit korn i malt at tz ey blijffuer för het eller kalt om heta sommeren bliffuer tz fult mz enger MD 427 . lastanna oc syndanna ängra krypa i honom LfK 210 ."],"f":[]},{"a":"änger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr pantänger."],"f":[]},{"a":"ängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tränga, tvigna. K. Cristiern . . . kränkte sin breff moot alle ty loffvet var ängde oss til (påtvang oss) en utlenskan biskop moott alles vore minne oc samtycke HSH 17: 93 (1523?). Se Dahlgrens Glossarium."],"f":["ängde )"]},{"a":"ängia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["andtäppa, astma. hon (ɔ: plantago) duger . . . for ängio (jwat asthmaticos) LB 7: 71 ."],"f":[]},{"a":"ängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["klämma, trycka. \" wilthe j ey hwar han (skon) mik enger \" MD (S) 243 ."],"f":["enger MD (S) 243),"]},{"a":"ängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" johannis ængil \" SD 2: 13 ( 1236) . per dominum iohannem, dictum ängill ib 529 (1308, nyare afskr.). [sigillum] fratris jsraelis joans engils ib 66 ( 1228) . - Jfr arkängil. "],"f":["engil RK 1: 1447 . ","änghil Bil 694, 714 . ","ängill SD 2: 529 (1308, nyare afskr.). ängel. dat. ängli Bu 17 . ","ängle ib 24 ; GO 616 ; MB 2: l355. gen. ängils KL 143 . ","engils SD 2: 66 ( 1288) . ","ängels MB 1: 54 . ","änglar ib (Cod. B) 539 . ","änglär VGL IV 16: 1. ängla. änggla Bu 23, 24 . ","engla Bil 539 . ","ägla Bu 23 . ","ängla . ","ägla MB 2: 367 . dat. änglom. änglum Bil 277 . ","hänglum VGL IV 15: 12. gen. ängla MB 1: 36 . ","ängillin KL 154 ; Bo 23, 112, 113, Bir 1: 136, 3: 105, 426, 443, 444, 445, 447, 448 ; MB 2: 245 (på två st.), 357 (på två st.). ängilen ib 343, 357 . ","ängillen Bo 97 ; MB 2: 345 (på tre st.), 346, 357. ängelin Bir 3: 104, 4: (Art) 183; MB 1: 50, 55, 56, 2: 357 . ","engelin Bil 846 . ","ängelen Bu 4, 13 ; MB 2: 357 . ","engelen Bu 133 . ","ängellen ib 13 . ","änglin MB 1: (Cod. B) 532 . dat. änglenum MB 1: 50 . ","änglenom Bir 1: 35 ; MB 1: 54, 2: 335, 336, 337, 338 . ","ängilsins Bo 98 ; Bir 1: 137, 3: 446, 447 . ","ängilsens MB 2: 345, 349, 368 . ","ängelsins ib 1: 50, 54 (på två st.). ängelins ib 2: 367 . ","lnom . ","änglane MB 1: 36, 155 ; Bo 49 ; Bir 1: 136, 377; MP 1: 24 . ","änglanar MB 1: (Cod. B) 539 . ack. änglana ib (Cod. A) 54 . ","änglomen ib 56 . ","änglomin Bir 4: (Dikt) 245. gen. änglanna ib 1: 73, 4: (Dikt) 229, 269), ","ängla brödh , ","ängla kor","-koor )","ängla liknilse , ","ängla liverne","ängal lof , ","ängla moghe , ","änga sanger","engla- )","ängla skari","engla- )","ängla sol , ","ängla ämbite","-bete )"]},{"a":"ängil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängel. (Roland) bad tha gudh sände sigh ängil sin Gabrielem KarlM (El) 97 (sin engil Gabrielem Ver) aa hwariom pelare ellir stolpe stod eth belethe fagordt som ängeld Troj 187 . om Christus hafde taghit pa sik englanna naturam aff enom engele, tha hafe han ok lthen ena engelen aterlöst SvKyrkobr 132 . \" fore thy at ngelenom ey tilborde aterlösningen \" ib 149 . Hafuer hwar menniskiä sin engel som hona scal gömä. Ey eens (ej endast) hwar menniskiä hafuer sin engell, Vthan jemuel hwart rike . . . hwart closter hafua syna besynnerliga engla sik til gömärä . . . huar een siel . . . antvordas hon aff gudhi enom besynnerlige engele som hona scal gömä . . . Hwat kan tha then egelen kungöra thet the ey see ok vitha . . . Stoor glädhi är allom lhelgom en glomb ouer hwan een syndäre görende räthä syndä bädringh ib 202 . Thil gudz hälgha ängila bidhi siwkir swa: Iak bidher idher alla hälgasta gudz ängla . . . ath hon medh idher hälghom änglom glädhes ib 267 . SvB 353 . Än hwru nyttogh oc gudhi täkkelighen ängilsens helsa är . . . thu skalt wetha, at ängilsens helsa haffwer altidh waridh hallen j största wörningh JMPs 486. Här loffuer man oc bidher siin ängil . . . thu min käristä härre gudz änghil . . . nw bidher jac tik min älskäliken gudz ängel SVB 357. "],"f":["ängla brödh n. änglars bröd. manna, thet är ängla brödh aa wart maal Mecht 113 . " mannen aat ängla bröd . . . änglana hördes oc siwnga " ib 234 . ","*ängla gerarcia","ängla kor m. änglakör, änglaskara. Thänna dyra stenen jaspis . . är . . . ämwäl dyrare än alla ix ängla chora natwr JMPs 537. ","*ängla like","ängla liverne n. änglalevnad. Oc alle hörande Josaphatz ängla lifurene . . . vndradho the storlika Prosadikter 107 . Alle lgudz ängla, the gladdos aff tik, fför thy thu haffdhe ängla liffuerne här j iordherike SvB 345 . ","ängla skari m. änglaskara. Frögdhins nw alle the ängla skara j hymerike, frögdhens enkannelika the höggxto änglane . . . Oc alle ängla läthi nw höra sin lywdh SvKyrkobr 315 . - Jfr mädhängil."]},{"a":"ängilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ängililse."],"f":[]},{"a":"ängilsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["änglalik, se änglisker."],"f":["ängelsker )"]},{"a":"ängilsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" dj. engelsk, se ängilsker."],"f":["ängelsker )"]},{"a":"ängilsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["änglalik. Thänne psaltaren . . . är oc liker liffsens oc wisdomsens trä, mädh el ängilsligha ffruchter JMPs 454."],"f":[]},{"a":"ängin","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"ängin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L.","1) någon, npgon som helst. efter föregående negation, vanl. aldrigh. thu skalt enkte okir taka aff engom man ST 491 . iak gäther ey soffwith ingha nath Lg 3: 128 . \" thu wil enkte ängom känna \" Al 5977 . \" aldre föddis änkte barn, än ey ware nakar wäxen man för som fadher matte wara \" MB 1: 93 . \" the wärldin som os haffwer warith vndr giffwin . . . sände os aldre änghin tholkin dödhan \" ib 2: 404 . han skadär aldrik engin man mer Va 13 . han (ɔ: kärlekxsens lughi) bran swa hetelika i mik, at aldrigh enghen törstogher astundhar swa til klarasta watu källo, ällar aldrigh nakor liggiandhe för dödhenom kunne swa hetelika stwndha helsona oc liffwet . . . som iak . . . törstadhe . . .at frälsa wsla syndhara Su 38 . \" j then tima war aldre engen sadann man föd \" Di 12 . \" thil thenne dagh war aldregh inghen saa diärff ath förtala honu för sin aldherdom \" ib 266 . far tith mz mangan eller ffaa aller komber enghen ather til nyffliunga landh ib 238 . \" aldre sa ängin thera lik \" Fr 2990 . \" them kunne aldre ängin winna \" Al 981 . thz sc al oc aldrey engin (ändradt till nogor) forefara oss nakan tiidh mere moth jdher wara RK 2: 5360 . Al 9, 1386, 1436, 8004 . VKR 80 . Su 77, 81, 136, 140, 268, 334 . BSH 5: 146 ( 1507) . Gers Frest 13 . Jfr aldrigh. med följande subst. föregånget af þän och efterföjdt af relativsats. her didrik hadhe thz loffuath ath han skuldhe ey koma a inthe thz festh j hwmlwnga landh war för en han kome oppa bärna Di 272 . - i sats inledd af at efter berbet forbiuþa. firi biuþum wir hardlikä. at eingin hämd äller forsaat göris SD 1: 669 (1285, gammal afsrk.) . friþbiuthum (för firibituhum) wir þät. än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä ib. \" gudh forbyudhir at engin skal astunda annars godz \" ST 479 . ","2) icke en; icke någon, ingen. a) i adjektiv användning. j þem staþ ma ängen heþen. eigh iuþe ängen cristna tro falsare liua Bu 190 . må ängin kunungr wäl styra land och amogha, vtan han se vitur KS 28 (71, 30) . \" at han äller þe efte varn döþ ängum manni i väräldinni swari . . . vtan varom exequtoribus \" SD 5: 567 ( 1346) . \" ingen man tror, hurw han skrepper \" BSH 5: 116 ( 1506) . \" her är inghen häredzhöffdinge \" ib 183 ( 1507) . \" at ängen synd matte fa noquara mact mäþ hänne hiarta \" Bu 10 . \" engin kälda eller watn war i ödhemarkinne \" MB 1: 98 . \" thz vatn var diwp mz ströma swa, at ther matte vara ängin bro \" Fl 724 . \" sidhan thässe plagha kom, tha dugdhe ängin läkedomber, \" MB 1: 299 . \" tik wardher enghin vpstandilse til äwigt liff \" ib 2: 299 . \" tik wardher enghin vpstandisle til äwigt liff \" ib 2: 299 . \" är änkte thing swa mäkitght, at thz for ma mena gudz wilia \" ib 1: 344 . \" swa at ingin thing skilin thik fran hans älskogha \" Ber 148 . \" for ängin thing, mädh ängom thingom, se under þing 2. swa at thöm enkte argt . . . henda skal bSH 1: 132 ( 1371). nödoghom hiälpir änkte got \" Bo 124 . \" siukar far änga hialp af þem mati. han ätar eigh gärna \" Bu 186 . \" fra första daghän ok tel terz tima var hon stalþlekir (för -leka) enom staþ þiännande a bönom sua at hon ägte orþ viþ folk talaþe \" ib 5 . ängte men giorþe þe pina hanom ib 17y. hwilkin man borto är vm tu aar, ok gjör bynum ängin rät SR 11 . \" eyncte barn the saman finge \" RK 2: 7373 . engin sculd the til them finna och medh engin eth öffuervinna ib 4286-7. wiliom wi läggia a wart bordh entke wilt Al 6089 . \" ängia iordh pläghom wi yrkia . . . ängän oxa tämie til wk . . . ängom fiskom ärom wi a moot ängin diwr willm wi beta änkte wedherwärk wiliom wi leta \" ib 6076, 6079, 6082, 6084 . \" enkte goz wi mera äghom än som war nödthörfft näppast kräfwer \" ib 6066 . gaf han them ängin swar Gr 261 . \" jak findir änga dödz sak i hanom \" MP 2: 16 . \" rigesins fiender ther ingen framgang hafwe hafft \" BSH 5: 117 ( 1506) . gudz älskaras gudelikhet skal jnghen ända ällar engha mödho haffwa i sinne gärnigh LfK 36 . \" änkte ont finnom wi mz thässom man \" KL 168 . \" hon fan ther änkte vätta inne \" Fl 454 . \" iak vil thik änkte vätta säta \" Iv 1123 . \" ängte vpuäþins ordh annat \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wm jak oc jnthe annat kärlekx tekn kwnne hanom göra Su 284 . \" len bure af barchinona . . . pilagrimbar sancti iacobi. bedes änga bön af hanom. vtan ena. at han aldre varþe þässa hems fange sinna ouina \" Bu 175 . sät ängi vrsäkt, vtan tu fullelika förstånde sannind, ok af huat wilia huatna giort är KS 26 (66, 28) . the sökia enkxsins anz liff vtan thit ST 244 . änga handa wärlz lost Al 7072 . SR 11, 29 . \" fore änga creatwr laghde gudh swa dyran köst wt, som fore mannen \" MB 1: 75 . \" han mälte til ängin man eet ordh \" Iv 2064 . hon viste at ii hiorþenne varo änge ygsn Bu 167 . stridhen moth jnghom hedhningom för än wi j gän kommom MB 2: 233 . - ängin staþ, på intet ställe, ingenstädes, se staþer 7; jfr änginstands. - änga ledh, på intet sätt, ingalunda, se leþ 2; jfr ängaleþis. - änga lund, ängom lundom, på intet sätt, ingalunda, se lund 2; jfr ängalunda, ängalundis, ängalundom. - med undeförstådt subst. thän kan best widh wandan som ängin hawir GO 774 . then (själ) som hawir mykyn kärlekin är stor. ok thön som hawir litlan är liten. haweir hon oc ängin, tha är hon änkte Bo 77 ; \" jfr 4. all var goþz . . . med alla goþzänna landbonum . . . oc allom tillaghum. fyärrän äller när byggiandum, ängom vndantaknom \" SD 5: 562 ( 1346) . bedhis jac hedherlika manna incigle . . . herra homsteens i thorppom oc herra swens inan wi, mädhan jac äntte siälfwer haffwer ib NS 1: 19 ( 1401) . - med följande subst. i best. form. tha war om siidher engin födhan i stadhenom MB 1: 11 . \" nw finz enghen dygdhen oc liten ällar enghen hälogheten lfK 145. wtanfore hans herradömis land ffindz enghin stadhin som människor gita ällir kunna j boo \" Bir 4: 3 . Bil 87 . Bir 2: 141. MB 1: 53 . \" ängen war timen eller stunda ganger oc aldre (för aldra) för än wärdlen wardh \" ib 35 . hon hafddhe ängin drykken sik eller sinom sone ib 198 . ther fwnnom wi enghen jnbyggiaran Lg 3: 455 . ib 463 . haffwa the . .. inte jernith, ingen kalen, inghen fisk wtan widh iiii [4] t[unnor] gotnisk fisk BSH 5: 133 ( 1506) . \" änkor oc faþerlös barn . . . som ängen hawa hafft wäriänden \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). tholk it trä som grönt hawir löfwit oc faghirt. oc änga fruktina Bo 158, \" han . . . fan äng afikonar ib. med följ. subst. föregånget af poss. pron. at han honum enghte sit godz i wialom salt hafdhe \" FH 2: 10 (1380, nyare afskr.). - med följ. subst. föregånget af en. ängin en stadh war tha til ij all wärlin . . . ther swa storan rikedom atte Al 3499 . - med följande subst. (el. substaniet nyttjade adj.) föregånget af þän och efterföljdt af relativsats. j thy rikeno scal änkte thz diur gita varit älla lifuat som är etirfult af sik Pa 5 . ängin är the dygdh, änkte thz ärlikt nytterlikt eller losterlikt som han finder ey . . . otalikt i sik siälwon MB ma widh hans klokskap oc natwro mäghin ib 296 . KS 60 (150, 66) . \" enom siwkom kropp behagar jngen thän math som honom ganglikin är \" MP 4: 248 . \" ltill thenna dagh fans inghin then mestherä som waar like war i ordhom eller i bokeleghom konsthom \" Lg 3: 115 . b) abs. icke någon, ingen, ingen menniska. änghen gat hanom liknas Bu 24 . \" engen kunne finna þän man siþan. ok ängen kunne sigia af hanom siþan ib 146. sände donicianus han tel lpatmos. ö. som ängen hanom hulpe tel likaman. ok han ängom tel lsiälenna \" ib 149 . \" ängen skal sik enom nokra guz naþe egna \" ib 153 . \" havi ängin vald ät klandät \" SR 14 . ängin wilde them härbärgha Bil 266 . \" kunne ängin finna hans graf oc ängin kunne thz fa vita har han var iordhadher \" Pa 4 . \" ingin wilde mote nempdene wädhia \" SD NS 1: 141 ( 1402). ingen skull wille widh annen kiifue MD 14 . \" engen kan gita thz a mik fulfört \" RK 1: 2439 . han vare tha . . swa lankt thädhan komin bort thz ängin finge til hans sport Iv 2054 . \" ängen ma nöþä þän man som morghengawor scal lgiwä til huru mykit han scal giwä \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). dyurins ängin til at komä þit. vtan þer sum þit warthar (för wartha) kallaþer ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). engen fik annar böta af hanom. vtan þen för var siukar af hanom Bu 203 . \" lii lbiscops hus . . . skal ängen in coma vtan han kunne väl bok \" ib 144 . \" sagho the ängin vtan ensampran ihesum \" Bo 120 . \" cristoforus . . . fan ängen þa han iuir com . . . första han atar iui com . . . þa hörþe han samu röst. ok fan ängen for sik häldar än för \" Bu 499 . \" sighin ängom af thässe syninne \" Bo 120 . afhänd ängom thet hans är KS 26 (66, 28) . swa at ängom wordhe nakath affat, thz hans natwra hördhe til MB 1: 101 . \" ängom (nemini) ärin ij nakat pliktoghe. vtan at i sulin inbyrdhis älskas \" Bo 78 . engom bör wara swa warkundsam som konungen bör MD (S) 210 . \" ängxins hiälp wi mot them bedhas \" Al 6224 . at han . . . hauer sik för ängom kära KS 30 (75, 32) . \" med följande þän och relativsats. ingen then, som förnwmpst och sinne haffuer, vilde giffue sigh till then rese \" FM 424 ( 1509) . \" ängin är then som han kännir vtan alle mödha han \" Bo 182 . \" han må koma i margfaldan wådha, vm han hauer ängann then han ledhe \" KS 32 (81, 34) . \" sagdho enghin thän finna. som thrät kunde visa \" Bil 86 . - pl. inga, inga menniskor. attä magho þe warä a baþä siþor som bruþlös kläþe skulu bärä oc nyunde bruþgumin oc ängi flere SD 5: 479 ( 1345, nyare afskr.) . \" änge andre fingo bötar \" Bu 15 . enge wardha lottakne thässa lösn vtan godhe män MB 1: 320 c) abs. icke någon, ingen. om personer eller saker tillhörande en viss krets el. grupp. iohannes sagþe þöm tiþande . . . ok baþ ängen grata (bad att ingen skulle gråta) Bu 14 . \" jak radhir idhir hawa got hop i idhrom hogh. thy at änksins liff scal fortappas vm thetta sin \" KL 174 . \" ihesus saghde hwat ey äru tio rensadhe af spitälskonne hwar äru nu tha nio mädhan engin kombir atir at giua gudhi äro vtan thenne vtlänningin \" MP 2: 211 . - med gen. part. engin thera mannanna som waro kalladhe oc vildo ey koma skulu smaka minsötma ok kost j himerike MP 1: 194 . \" ängin vaara matte ther nakar styggilse göra \" Bir 3: 264 . ängin wara skalm maght haffua til then andra tala vm thetta fornempda skiffte BYH 1: 246 ( 1443) . \" i skulin ihder wakta at ängin idhra gratir tha hon är dödh \" Lg 39 ; jr 1. engen thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . hvarn thera (af dygderna9 hauer nokot samband medh andra, suä at ängin thera må vtan andra wara KS 18 (46, 20) . \" engxans there qwister blomstadhes \" Lg 3: 632 . \" änksins idhars lif älla heelbrygdha scal fortappas j thässo sinne Kl 174. waxte iak swa stoor ath iak gik ginom linghens thra sella dör \" MP 5: 81 . ingendera (af två). allabrandh . . . hög ath hyllebrandh ok lhan moth honum j ghen ok enghen spardhe then andra Di 273 . ib 19 . d) n. abs. icke något, intet, ingenting. ekke (kan fattas ss adv.) liwer mera epter än thera fadher oc the MB 1: 195 . \" äncti är wyssari än döprin oc äncti owissäri än dözens tymi \" SD 5: 561 ( 1346) . \" fore þik är lingte lönt vtan ald þing äru þik vitnande \" Bir 4: (Avt) 177. pröua þin skäl ägte mot hanom Bu 21 . \" af þöm rik. som . . . gaf ägkte þöm fatöka . . . ok af þöm fatöka þän rike gaf ängte siukom \" ib 153 . \" hans härbärges husbonde . . . viste sik ängte tel raþa \" ib 171 . jacobus spurdhe them hwi the änkte giordho philteo Bil 164 . han gör enkte vtan forhuxan KS 19 (47, 20) . iak hafdhe änkte at ridha pa Iv 489 . \" enkte mz allo wi girnomps meer \" Al 6069 . \" döwir hörir nakath ok blindhir seer inthä \" GO 117 . \" mik thykker thz vara ängto likt (Cod. B vnderlikt) \" Iv 5242 . \" mädh ingho fornaghom vi göra diäflenom huassare sorgha värkä Mp 1: 45. hon for vil at ängu \" Bil 270 . \" thän älska sniällelika som i engo villis af the helgho tyro renlikhet \" MP 2: 210 . kärlekxsens lughi, han bran swa heetelika i mino hiärta. at han wilde mik i engo spara, oc i engho stadde mik at liisa minom kroppe Su 38 . them war badom inte kärre MD 11 . \" änkte gat han mera. kärare. sötae. älla nytlicare os atirlätit än sik siäluan \" Bo 176 . är eig sanpröuat til oc eingti vtan man iäuar vm þeem SD 1: 669 (1285, gammal afsrk.). alt þät är ifir flöþe, þär til ing sins gömis, vtan til höffärþe Bir 4 . (Avt) 179. änkte hawir thenne man giort som band ella dödh är wärt KL 173 . \" lat thik äpter enkte langa hwath thu for ma ekke fanga \" Al 4329 . \" iak . . . bekennes mik inthe viliä her vti scrifffua . . . hulkit jak ey antigi fynner j vara namkunnogha forfädhranna böker, eller ok sielfuer seet ok hört hafuer aff liffuandes vethnom \" Lg 3: 521 . \" han hafþe ängte annat bygkt. vtan kirkio \" Bu 184 . \" är iordh änkte annath än aldra thinga likamlika sör som hmpna krapter hawa wräkith iämpt fra sik \" MB 1: 40 . \" seer sik eynte annadh fore än dödhin \" Gers Ars A 2. wakta at tw giff honum eyknte annath dricka LB 2: 92 ; jfr Rättelser s. 49. - med följande n. af þän och relativsats. änkte är thz til, eller war som han skapadhe ey MB 1: 35 . \" enkte thz ther födhis a iordh wiliom wi läggia a wart bordh \" Al 6087 . \" huxa änkte thet som fåfenkt är . . . ok tala änkte thz sum onyt är \" KS 21 (52, 23) . \" han scal hawa . . . örsäsaþul, vppgöran hyälm oc full vapn, baþä at likamä oc benom, ängo vndan takno, þy þär en goþer man ma sik med wäriä \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.); jfr e. - i vissa förbindelser med verb och föregånget af prep. i sht i mer el. mindre försvagad el. bildl. betydelse. bliva um änkte, blifva om lintet, uteblifva. ther bleff vaar betalning vm inthe FM 602 (1512-13). - bryta til änkte, tillintetgöra. justina . . . bröt hans krapt til inkte mz kors tekne Lg 447 . - göra til änkte, tillintetgöra, förstöra. al diäfla mönstir som varo i varom rikom äru nidhir slaghin. oc til lenkte giordh Gr 309 . - halda for änkte, hållla el. akta för intet, förakta. sina jamninga holdr han för änkte KS 36 (93, 38) . jak haldir for alz enkte idhra samquämd Gr 261 . \" koma til änkte, blifva om intet, blifva utan framgång, misslyckas. theris ondha raadh kom til enkte \" MB 2: 259 . - räkna för änkte, räkna för intet, räkna el. akta för betyeselös. lorsakar syndena oc reknar lätta älla for änkte Bir 3: 320 . ib 2: 25 . - vara um änkte, a) vara om intet, vara förbi. ware thet swa ath dyäflane waro twädräktoghe . . . tha ware thera waldh ok makt om jnthe MP 5: 220 . Va 50 . - β) vara förgäfves, vara fruktlös. är hans asrbeyth vm ynthe Gers Frest 5 . \" vardha at ängo, blifva till intet, förgå; icke få bestånd, icke blifva besdtåndande wardr åt ängo wåld ok ära hans \" KS 16 (40, 17) . \" huilkin herra ey hauer kärlek ok lydhno af sinom vndidånom, hans stadhge oc budhskapr försmås ok wardr åt ängo (ordinatio illius mimime constare poterit) \" ib 47 (119, 51). - blffva utan frangång, komma på skam. ther klokskapir ok snödho funde wordho aat ängo (evantuerunt orum atustiæ) Bo 159 . - vardha um änkte, blifva om intet, gå under. gör han päningen til sin herra han wärder om linthet tha är honom werra MD (S) 251 . e) n. icke något, intet. med afseende på ett visst område, en viss myckenhet, en viss grupp af ting. alt mit godz j ängia j rydz sokn j ydhre. mz akir oc äng. scogh oc fiskewatn oc allom androm til laaghum. ängo wndantakno BYH 1: 182 ( 1378) . - med gen. part. bödh sancte eric ty folkena anama cristna tro oc binda fridh mz honom oc naar the eynkte thera anama wille tha striidhe han oppa them Lg 3: 346 . BSH 3: 78 ( 1454) . - med preposionsbestämning. eghnte aff howdhgialdeno affsla SD NS 1: 379 ( 1404) . änty af sla i päöninga summunnä ib 484 ( 1405) . \" min son henrik skla äghnte aff thesso sino mödherne sälia \" ib 678 ( 1407) . ","3) ss attribut till ett subst. i predikativställning angifvande att den bestämning som dett ord uttrycker icke tillägges subjektet: ingen, icke någon, icke han hete ängin bure merä SR 11 . \" konungen sa at thz war en man oc enchtit trwll \" Di 44 . ämbitzmen bör wisa wara . . . ok wara ingen awndz man at en annar kan swa wel som han MD (S) 287 . \" thz war ängen osidher än tha i wärldinne at hawa flere husfrwr \" MB 1: 222 . \" war thetta enkte vndre, vtan aff natwrinna dygdh \" ib 223 . ","4) som ingenting fårmår, oduglig. han öpte siluestrum yfrit ordoghan vara ok kiäpt hardan, ok enghin til nokra gerninga Bil 85 . - n. något odugligt el. värdelöst. hawir hon (själen) . . . ängin (kärlek), tha är hon änkte (nihil). som sancte paual sighir vm iak hawir äkke kärlekin tha är iak enkte Bo 77 ; \" jfr 2 d. \" MP 5: 7 . - ss skymford. hans broder kallade hon erik alzenkte RK 1: 562 . ","5) icke existerande, obefintlig. n. intet, det icke varande. vetn thz alt vara som engte Ber 278 . \" är vändeligh räkning mällan nakth oc alzänkte \" MB 1: 35 . \" aff altz engo (ex niho) giordhe gudh alt ltokit \" ib 2: 301 . - n. änkte, adv. icke, ej, inte. sagho suenen ii bränanda bale. ok eghte brinna Bu 22 . \" biscopen sagþe äntke hwem hänna kin ware thäk \" Bil 109 . \" han tok sik hz änkte til lmysthkkio \" Bo 85 . \" dura krokane äru ut räkte, þät längsta þe mango, oc äru ingte krokute \" Bir 4: (Avt) 178. han tröste suä sinom fastom husum, at han änkte reddes sin almogha KS 30 (76, 32) . \" blifua widhe rät fore rikesins radhgifuarom. oc rikesins mannom. them som thätta ärandet ängte vppa ganger \" BSH 1: 192 ( 1387) . \" at i skulin mik enktet wara amoth \" RK 1: 2046 . \" thz war konungenom inthet i geen \" ib 3873 . \" konungh karl gaff erik karlsson harnisk peninge och gull täss häller war han honum inthe hull \" ib 3: 1582 . \" sweriges almoge hwilkom the wåre aldzss inthet gode \" ib (sista forts.) 5000 . \" ath the thz bätra ok inkthe for wärra \" SO 4 . \" radher jac thegh ath kampa enchte ma honum \" Di 272 . \" han sculle engte skilias fran hänne \" Lg 45 . \" tha then ädle herren saagh at hans raadh ok mannan kunde jnthe blicka eller veeka hennes harda hiertä \" ib 3: 555 . \" hwat hon war them sidhen wärre än han tha war hon inkte bätre Pk 239. - Jfr alz 2 under alder. \""],"f":["änghin Bir 5: l28. ängyn VGL I J 13: 4. ängen VML II Ä 7: 2, M 25: 1; SD 5: l479 (1345, nyare afskr.); Bu 72, 144, 146, 149, 153, 177, 190, 203, 395, 519 ; MB 1: l101; Di 75 . ","änghen Bu 24, 2, 130 . enginVGL LIII 71; UplL Kk 3; SML B 8: 3; StadsL Kg 13: 3; Bil 105, 255, 646 ; KS 9 (20, 9) ; MP 1: 289, 2: 211 ; BSH 1: 185 ( 1386), 2: 68 ( 1399); SD NS 1: 8 ( 1401); ST 242, 479 ; MB 2: 241 . ","enghin VGL III 70â Bil 631, 650 ; Bir 4: 3 ; MB 2: 356 . ","engen Bu 146, 203 ; MEG (red. B) 59, 60; EG 64 ; ST 241 ; MD (S) 256 (på tre st.); RK 2: 8868 ; Di 10 ; MB 2: 275 ; Lg 220 . ","enghen MEG (red. A) 55 ; Di 238, 259, 273, 281, 297 ; Su 38 ; Lg 3: 181 . ","engn VGL III 32. enken Di 259 . ","ingin VGL I A 23, II K 72: pr., J 32, Forn 47, Add 6: 3, IV 19: 1; Bjärk 20: pr.; KS 9 (21, 9) ; SD NS 1: 141 ( 1402); EG 64 (på två st.). inghin Lg 3 . 115. ingen MD 14, 316 ; RK 3: 1550 ; BSH 5: 116 ( 1506) ; 146 (1507); FM 424 ( 1509) . ","jngen MP 4: 248 ; Lg 197 ; LfK 216 ; SO 29 ; PM 30 . ","linghen Di 237, 263, 266 ; FH 4: 16 ( 1451); BSH 5: 133 ( 1506) , 183 (1507). jnghen LfK 53 (på två st.). ynghen Gers Frest 55 . ","eingen SD NS 2: 125 ( 1409) . " einghen " MEG (red. A) 55 . ","ejnghen MEG (red. A) 55 (på två st.). eyngen FH 4: 16 ( 1451) . ","eynghen Gers Ars C 1. f. ängin UplL Ä 22: pr.; VML LI M 27, II Ä 17: pr-, MB 1: 53, 147 ; KS 18 (46, 20) ; Bo 76 ; GS 28 (1375, orig.) ; Fl 724 . ","ängen Bu 10 . ","änghen ib 78 . " ängun Upl L Ä 22: pr.; VmL I B 22: pr., 38: 2, 45: 4. ängon " VML II Ä 17: pr-, M 21: pr., B 2: l5, 12: pr., 14: 3, 17: 4, 18: pr., þg 5. engin MB 1: 11, l198, 297; MP 2: 210 . ","enghin GO 212 ; MB 2: 299 . ","engen MP 1: 46 ; VKR 80 ; RK 2: 1814 . ","enghen Di 225 ; LfK 145 . ","jngen LfK 252 ; Gers Frest Inl. ynghen ib 45 . ","eingin SD 1: 669 (1285, gammal afskr., på två st.). eyngen Gers Frest 1 . eynghen ib. ln. (nom., ack.). äkki VGL I A 23. äcke VML II M 30: 10 i var. ekke MB 1: 195 (kanske att fatta ss adv.). ikki VGL I J 2: 1, II J 2, 3, lUtg. 14. iki i bI J 2: 2 (på de fem sistnämda ställena i förbindelse med vätta, vätte); jfr äkke, adv. änke VML II Kr 26: pr. i var., M 430: 10 i var., 31: pr. li var. ängt Bu 145 . ","enkt ST 341 . ","änkti SML B 24: äncti VGL IV 12; UplL KK 7: 7, 14: 3; Bjärk 1: pr.; SD 5: 561 ( 1346) . ","änkte SML þinfa 12: 1; Bil 109, l965, 973; Pa 4, 5, 8 ; KS 21 (52, 23), 76, 83) ; MB 1: 13, 93 ; KL 164, 165, 173 ; Bo 77, 85 ; Bir 3: 385 ; Fl 454 ; Al 6084 . ","äncte VGL II Utg. l14 ivar.; VML LII Kr 6: 6; SD 5: 637 ( 1347) . änktä HelsL J 3, V 15. ängkte Bu 494 ","ängti VGL III 49; VmL I þg 6; HelsL Kk 15: 2. ängte ÖGL Kr 26: 1, Vaþ 32: 3; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 6: 129 ( 1349); Bu 27, 153, 171, 174, 176, 184, 206, 420, 515 ; MB 1: 31 ; BSH 1: 192 ( 1387) . ","änghte Bu 7 . ","ängtä VGL I B 9; BYH 1: 168 ( 1360, nyare afskr.) . ","äghnte SD NS 1: 678 ( 1407). ägnte SML G 6 i var. änti Bjärk 14: 14. änty SD NS 1: 484 ( 1405) . ","äntte ib 19 ( 1401) . ","ägte Bu 5, 19, . 20, 21, 144. äghte ib 27 . " ägkte ib 153. enkti " SML G 5: pr., 6 enkte Bil 87, 650 ; BSH 1: 132 ( 1371); Bo 77, 176 ; Gr 261, 309 ; MB 1: 13, 238 ; KS 19 (47, 20) ; ST 491 ; Al 5948, 5960, 5972, l5977; LfK 129 ; MB 2: 275 ; Di 162 . ","encte ib 157, 252 . ","enckte ib 8 . ","lenchte SD NS 1: 300 ( 1403); RK 2: 1517, 1519 ; Di 72, 74, 76, 86, 90 . ","eknti SML G 6, J 4: 1, 5: pr. 115; SML B 25. engte Bu 526 ; MB 1: 295, 296, 320 ; Lg 45 . ","enghte MP 5: 186 . ","lenghte Bil 85 . ","engta VKR 65 . ","eghnte SD NS 1: 379 ( 1404) . " enti Bjärk 28. enthe " Di 228 . ","entä Lg 3: 95 . ","eghte Bu 8, 22 . ","enchtit Di 44 72, 74, 76 . ","enktet RK 1: 2406, 2228, 2413 . ","enchet Di 10 . ","incti VGL II K 17, 39. inkte Gr (Cod. B) 402 ; Ansg 227 ; PK 239 ; Lg 447 ; SO 4 . ","inkthe ib. " incte " VGL II K 41, 53, 72: pr., 73: pr., Utg. 14 i var. jnkte Bil 650 ; VKR 58 ; LfK 58, 129 . ","ingti VGL II A 12, 24, 32, R 28, Forn 8, 49, Add 2: 4, 4: l5. ingte Bir 4: (Avt) 177, 178, 180, 184. ingthe HSH 24: 152 ( 1518) . ","inte MD 11 ; Di 289 ; BSH 5: 133 ( 1506) ; HSH 24: 153 ( 1518) . ","inthe VGL V 3; RK 1: 201, 3: l1322, 1582; Di 272 ; MD (S) 202, 260, 287; Lg 3: 351 ; BSH 5 . 116 (1506); FM 602 (1512-13). jnte RK 1: (sfgn) s. 176; LfK 29 . ","jnthe Di 252 ; MP 5: 7, l220; MB 2: 276 ; Su 284 . ","inta Lg 3: 75 . ","inthä GO 117 . ","inchtet BSH 4: 188 ( 1495) . ","inthet MD 8 ; RK 1: 3873, 3: (sista forts.). 5000; BSH 5: 161 ( 1507) ; FM 424 ( 1509) . ","intedh BSH 4: 293 ( 1501) . ","ynte Gers Frest 45 . ","ynthe ib 5, 20, 28, 30 . ","einkte Prosadikter (sju vise mäst., B) 179. eintigi SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). eignti VGL III 119. eynkte Lg 3: 364, 379, eyncte BSH 3: 78 ( 1454); RK 2: 5815, 7373 ; Di 213 . ","eynchte ib 213, 243 . ","eynchte ib 46 . ","eyknte LB 2: 92 ; jfr Rättelser s. 49. eynte Gers Ars A 2, C 2. eynthe Gers Frest 13 . ","eynthe Bir 4: 161, ","eykte GO 266 . ","eychte Di 224 . ","ängin VGL I K 22, Form B 11: 1; ÖGL E þs 1: 6; VML II Kg 2: pr.; SR 11 ; Bil 235, 236 ; MB 1: 182, 198, 469 ; KS 25 (61, 27) ; Bo 77, 120 ; Bir 4: (Avt) 178; GO 774 ; Fl 1153 ; Fr 2488 ; Iv 579 ; Al 6044, 6395 . ","änghin MB 2: 404 . ","ängen VML II Kg 7: 6; Bu 14, 150, 168, 499 ; Di 27, 74, 87 . ","ängan KS 32 (81, 34) . ","ängän SR i VAH 25: 286 ; Al 6079 . ","engin Bu 509 ; Ans 223; VKR 33 ; RK 2: 4827 . ","enghin Bil 85, 86 ; KS Fragm. 15. engen PK 241 ; Di 6, 75 ; Lg 3: 463 . " enghen ib 455; " Di 259, 263, 280, 297 . ","jnghin MP 5: 7, 158 . ","ingen MD (S) 287 ; RK 3: 1278, 1337 ; BSH 5: 117 ( 1506) , 133 (1506). jnggen LfK 87 . ","inghn BSH 5: 116 ( 1506) . 133 (1506). jnggen LfK 87 . ","inghen BSH 5: inghan MP 5: 9, 87 . ","jnghan ib 158 . ","änga VGL I Md 5: pr.; MELL G 10: 2; Bu 175, 186, 493 ; MB 1: 33, 75, l98, 182; KS 3 (5, 3) ; Bo 158 ; Bir 3: 20 ; MP 2: 16 ; Fr 673 ; Al 4283, 6055 . ","ängha Bu 27, 73, 491 ; Bil 871 . ","ängä UplL Kk 4: pr., Ä 22: pr., V 17: 5; Bjärk 1: pr. ängia Al 6076 . " ängu (i förbindelsen änguledh) " KS 46 (118, 50) . ","ängo VML II J 2: pr. i var. ängin ib Kr 6:; 7 (genus dock kanske ej säkert). enga SML B 9: l3. engha Bil 650 ; LfK 36 . engä Bjärk 27. engin RK 2: 4826 . ","engen FM 322 ( 1507) . ","enghen Di 253, 263 ., inga VGL II J 32; RK 3: 1295 ; Lg 3: l83. jnga LfK 43 ; Lg 818 . ","ingha Bu 24 (möjl. pl.); MP 5: 12 ; RK 3: 1281 ; Lg 3: l128. jngha MP 5: 166 . ","ingä VGL I J 13: l4. ingen BSH 5: 117 ( 1506) ; FM 424 ( 1509) . ","inghen BSH 5: 116 ( 1506) . ","jnghen FM 562 ( 1512) . ","ynga Gers Frest 10 . ","yngha ib 21, l27, 28. eynga ib 1 . ","ängum ÖGL Eþs 7: 1, Dr 9: 1; Bjärk 14: 6; MElL Kg 11: pr.; SD 5: 567 ( 1346); SR 18 ; Bil 243 ; Bir 4: (Avt) 185 . ","änom VML II Kr 10: 2; Bu 15, 149, 524 ; MB 1: 101 ; KS 26 (66, l28), 30 (75, 32); Bo 78 ; Bir 5: l117; Al 5977, 6444 . ","änghom Bu 3 ; Bir 5: 28 . ","engum VGL II Add. 7: 19. engom ST 491 ; Di 161 ; RK 1: 811 ; MD (S) 210 ; Lg 220 . ","enghom Bil 647 ; Lg 930 . ","ingum VGL II Fr 11 . ","inghom Ber 267 . ","jngom MD 395 . ","inghom MP 5: 12 ; RK 3: 1289 . ","jnghom LfK 114, ","änginnne ÖGL B 14: 1; VML II Ä 19: 2; SR 2 . ","ängi VML I B 34: 1; KS 26 (66, 28) . ","enge MP 2: 210 . ","änoge VML II M 31: pr. i var. ängu ÖGL Eþs 1: 2, 3: l1; UplL Kk 11: 1; VML I M 20: 1; VBil l270. ängo VML I Kr 5: 3, II Kr 10: 1, Kg 4: pr.; Bu 199 ; SD 5: l477 (1345, nyare afskr.); BYH 1: l182 ( 1378); KS 16 (40, 17), 47 (119, 51) ; MB 1: 35 ; Bo 159 ; Iv 5242 ; Al 6126, 6637 . ","engu VGL III 116; SML Kk 5: 1. enggu FH 3: 5 ( 1353) . ","engo BYH 1: 178 ( 1378); SD NS 1: 20 ( 1401); SJ 8 ( 1423); MP 2: 210 Ber 278 ; Su 38 . ","enggo SD NS 1: 8 l( 1401). engho SD 6: 65 ( 1348); MB 2: l301; Su 38 . ","engha ib 98 . ","ingu VGL II fr 13. lingo SD NS 1 . 12 ( 1401), 20 ( 1401). ingho MP 1: 45 . ","ingha RK 3: 1301 . gen. ","änxi UplL Ä 1: l2. änxe VMO II Ä 1: 2. änksins KL 174 (på två st.). änxins KS 24 (60, 26), 61 (153, 67) . ","ängsins KL 165 . ","ängxins Al 6224 . ","engsis VGL II Add 7: 20. engsins ib 1 A 9: 1. enkxsins ST 244 . ","engxsans Lg 3: 632 . ","engsins Bir 5: 134 . ","insigins VGL II A 13, 16. insignss ib I A 12: 2. einngxsins ib II Add 7: 20 i var. inghens MP 5: 81 . ","jngens LfK 114 . ","änginnä SR 11, 29 . ","änga Al 7072 . ","enga ST 7: Al 7062 (på samtliga ställen i förening med handa, i hvilken förbindelse äfven engin förekommer; se hand 5). n. ängsins ÖGL G 16: pr.; MELL Eþs 13. änghsins ÖGL R 13. ängxins MB 1: 34 . ","engxis MELL LEþs 43 i var. ing sins Bir 4: (Avt) 179. pl. nom. m. ängi UplL Ä 25: pr.; SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). änge VML II Ä 20: pr.; MELL G 7: 1; SR 20 ; Bu 15, 167 . ","enge MB 1: 320 . ","enghe Bil 647 . ","jnghe SO 29 . f. (nom., ack.) änga KS 36 (944, 39) ; Bo 158 ; Al 6296, 6322, 6235 . n. (nom., ack.) ängin ÖGL R 23: pr.; Bil 847, 904 ; KS 16 (40, 17) ; Gr 261 ; Al 6083 . ","ängen Bu 6 ; KS 3 (6, 4= ängun VML LI M 5: 1, 27, B 11, 12, 19: pr. ängon VML II Kr 20: 1, Ä 9:; pr., M 21: pr., 24: pr., 26: 1, 30: l2, B 18: pr. engin VGL LIII 50; SML G 5: pr., Bjärk 32: 1 (på två st.). enghin Bil 450 . ","ingin VGL II Forn 38; Ber 148 . ","inghin MP 5: 63 . " jngen Fm 510 (1511). yngh en " Gers Frest 20 . ","änga Fl 216 ; Di 87 . ","enga ST 471 . ","engha MB 2: 37 . ","inga BSH 5: 122 ( 1506) . dat. ängum ÖGL Ä 6: 2. ängom SD 5: 562 ( 1346); MB 1: 456 ; Al 6037, 6082 . angom (för ängom) Bu 72 . ","engom Bir 5: l104, 123; St 240; Lg 3: 704 . ","ingum VGL II K 72. 1. ingom SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). jnghom MB 2: 233 . ","ängrä UplL Conf. änga SML Conf.), "]},{"a":"änginstads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["någonstädes, lingenstädes. \" är hwars weyna fra henne (jorden) op til himpna, oc ängin stadz nidher \" MB 1: 40 . closterlöpara, som . . . alla stadz wilia wara wälkomne oc ingenstadz wäl liffuandhe Su 60 . at skatta godzit ok kronone ingield eingom stadz minskas SD NS 2: 125 ( 1409) . BSH 3: 180 ( 1467) . \" wedh jak mik inghen stas haffwe mik förbrwith i moth ederth herredöme \" ib 5: 468 ( 1511) . FM 144 ( 1502) . Iv (Cod. B) 579. the loffuade engenstades göre lasse bonde nogot hynder DD 3: 233 ( 1486) . \" jngestadz torde han gånga in \" RK 3: (sista forts.) 4471 . \" skulde niclis oc hans a husit bliffua oc engen stadz i landit at rida \" ib 2: 5883 . lkonungen . . . badh at the skuldo engistadz farä Va 48 . Bir 4: 57 . - ingen vart. hiolt skipit at thz ängenstadz kom Di 21 ."],"f":["ängin stadz MB 1: 40 . ","ängenstandz Di 21 . engen stadz StadsL Add. A; KrLL Kp 7; pr.; Bir 4: l57; RK 2: 5883 . ","ingenstadz Su 60 . inghen stas BSH 5: 468 ( 1511) . ","engenstades DD 3: 233 ( 1466) . ","engistadz Iv (Cod. B) 579 ; Va 48 . ingastadz KrLL Kp 7: pr. li var. jngestadz RK 3: (sista forts.) 441 . ","eingastadz BSH 3: 180 ( 1467) . eingom stadz SD NS 2: 125 ( 1409) . " jngen stedz " FM 144 (1502)),"]},{"a":"änginstads","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["ingenstädes. Än wthan honom kan enghin stadz omskipte göra nakra forbättringh, ok engrahanda goth kan täkkias SpV 452 . fintz thät ingen stadh i laghen Arvstv 48 (1461). Eodem die bödz Karll Martinsson . . . ath han skal engastadz fara aff by, innan thes ath wor kere höuitzsman her Sten komber heem STb 1: 333 ( 1482) . Samma dag Thomas Olffson zacer til xl lmarck fore olaga köp och jngestadz borgere ib 3: 170 ( 1494) . the äre kranck och wanför folk baden tw, swa ath the formechte jngenstades flytta eller fara ib 3: 191 ( 1494) . Oc ey at enast äro the fornämpde articuli engastadz a moot fornämpda reghlo constitucionibus Småst på Fsv 156 ( 1443) . thy han (kejsaren) haffwer jngenstadhes lydhno pa kesara dömithz wäghna ib 335 ( 1519) ."],"f":[]},{"a":"ängislika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se angistlika, angistliker."],"f":["ängilzliker"]},{"a":"änglisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["änglalik. Aff theres englesca natura är j thom stoor viisdomer SvKyrkobr 133 ."],"f":[]},{"a":"änglisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["Engelsk kläde. \" en alin ängelst \" GS 51 ( 1450) ."],"f":["englisker . ","ängilsker . ","engilsker . ängelsker. n. engilst HSH 19: 165 ( 1506) . ","ängelst GS 51 ( 1450)),"]},{"a":"änglisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["engelsk. Om mynt: alt mith fasta godz som mik war tiill arffua fallit epter myna foreldra, talande for xx angilska nobla Svartb 332 ( 1431) . \" saa ath gambla örtogin skulde gaa fore x peninga och aaboen fore sex peninga och ängeleskin fore iiij peninga STb 1: 231 (1480). Om kläde: jtem tigio alna ängilst oc hundrade alna vanmal loc hundrade alna läreffth \" JämtlDipl 305 ( 1450) . (Tjuven bekände att han hade stulit) viij alna brwnth klede, en alin hwitt ängilst STb 1: 23 (1475). Pedher Olsson skulde thermedh (därtill) giffua for:na Pedher smidh eth ängelskt aaklede ib 1: 151 ( 1478) . \" ok ther til hwar thera swa mökit huit ängilst eller annat huit om vj öre alin ib 2: 243 (1487). (Hon stod) wijd stocken, ath hon Anders Jönsson hade leysk ok ängelst aff stolit ib 4: 28 (1504). swaa mykit hwith engelst eller annat hwit om vj öre alnen at the fanga theris kledebonadh aff \" SJ 2: 106 ( 1487) . viɉ (= 6 1/2) alin engelskt frisen hans hustru til en kiortil ib 2: 166 ( 1490) . \" tha sätte herre Halwardhir jn i rättin 1 mark pä:ga . . . ok i stäkke ängilst grat til ath lösa then gardin i gen \" ATb 95 ( 1458) . - H. Hildebrand (Sveriges medeltid 1, s. 706) känner engelskt tyg från urkunder åren 1452, 1488 och 1503."],"f":[]},{"a":"ängluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängslott, stycke ängsmark. \" Item för 1 ängloth wi saldom \" VKU 26 ( 1452) . Item fru Margareta, Axsel Nilsons, för sin herra 2 änglotta ib 91 (1557). Item en ängloth ib 93 ( 1559) ."],"f":[]},{"a":"ängra handa","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["lintet slags, se under hand (Sdw Suppl s. 285). SpV 452 (se änginstads). ok behöffua j ther om enkä händer mer skötzmall haffua til oss Reuterdahl Kyrkohist 3: 2 s. 546 (1471)."],"f":["änga handa )"]},{"a":"ängsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängslan, oro, ångest. \" j the glädhi, som formaskolandis är, söndhirlösilse, j änxlinne (tristitia) wanhopit \" SpV 159 . \" kom oss til hielp j allom warum dröffwelsom ok änxlom \" SkrtUppb 355 ."],"f":[]},{"a":"ängsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trångmål, vedermöda, nöd. wij liggie her met store ängxel pa saamptte kost och tärnig FM 291 ( 1506) .","2) ängslan, ångest, oro. \" bewisandis allom sins hiärta ängx (amaritudinem amini sui) \" MB 2: 186 ."],"f":["ängxl . ","ängxel )"]},{"a":"ängsla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , 1) tyckas, ansattas, besväras. han angxlas aff fatidomenom Bir 3: 64 . \" nar han angxladhis (anxiabatur) aff dözins thrange \" ib 445 . ","2) pressas, tvingas, drifvas. böriadhe iak til at ängxlas til dödzsens stridh (factus in agonia) Su 28 . nar han (ɔ: ondir man) angxlas til giri . . . bitz aff wredhe oc smittas aff skörlimnadh . . . thz är diäfulsins pino oc äuerdhelica oro tekn Bir 3: 97 . ","3) tryckas, känna tryckning, känna vånda. ha ängslas hiertat LB 3: 41 . - var i trångmål el. nöd, pinas, våndas; vara i ångets. hon ängxladhis mykit thy at hon gat ey andas gynum munnin KL 66 . \" thri diäkna gnot til paris j myklom storm ok thordhyn ok lygneld ok rägne ok dröfdhos mykit aff thy ok ängxladhos \" ib 72 . \" nar hon saa han swa pinlica thrana. oc ängxlas. grata. ok döö \" Bo 204 . swa möddis hon ok ängxladis som han ib 201 . \" swa brindhir diäfwllin altidh ok ängxlas (angustiatur) j sinne ilzsko \" Bir 1: 188 . \" synis thz them swa som the satin mällan stingande gadda älla thörne ok ängxlas j hwarre stund \" ib 42 . \" meer angxladhis han aff kötzsins siukdom ok hiärtans dröuilsom än aff sins atirlösara pino \" ib 3: 445 . \" nar hughin angxlas (angustinatur) aff gudz vanhedhir \" ib 2: 30 ; \" jfr 339. - pinas af, känna leda vid. med inf. hughin angxlas at ägha världinna (angustiatur mens possidere mundum) \" Bir 2: 224 ; \" jfr 339. en man ängxlandis at liwa fore likamlika genwärdho \" KL 52 . \" ey skulum vi änxlas at höra gudz ämbete \" MP 1: 52 . - ängslas, oroas, blifva ängslig, blifva orolig. nar han . . . angxlas ey aff dröuilsom vtan sätir allan sin vilia oc licamma j gudz vilia oc skipan Bir 2: 229: jfr 339. hon . . . ängxladhis mykit . . . j sinom hugh VKR V . Lg 808 . \" ängslas . . . ey vm gudh wil plagha thic i likamanom \" KL 241 . \" then tidh han kom til brunnen ängsladhis han mykit. thy at han hafdhe glömt repeno oc fik ey watnint \" ib 294 . \" ängxladhis (anxiabatur) modhorin swa som vtan alt hop \" Bo 27 . \" ängxlades han storliga oc räddes \" MB 2: 243 . \" nar josep . . . lhafdhe vndirstandit mik vara hauande vndradhe han ok anxladhis (anzibatur) reknande sik owerdhoghan at byggia mz mik ok viste ey huat han skulle göra \" Bir 3: 159 . - vara ängslig el. orolig för, frukta. med at åtföljdt af negation. jak war . . . mykit änxlandis at iak ey wanlika tigdhe (anixa ne forte silerem) the thing hulkin som iak häldir hafhde skulit tala Bir 1: 26 . ","4) vara ängslig el. orolig för, med bekymmer tänka på. nar . . . sancta birgitta vmsörgendes engxladhes hwem (sollicita esset de persona quæ) hon sculde faa til samfölgiäre . . . j swa longo pylagrims färdh Lg 3: 527 . - med ovisshet el. undran tänka på. thenne samma brodher . . . tilböriade at ängxslas (resumere) widh sik siälffuan huat han seet oc hört haffde Su 264 . - bekymra sig (med), hafva bekymmer (för el. om). nar han latir hughin anxslas j fafängon thingom ok dröuisom (anxiari supervacuis et tribulationibus pertubari) Bir 2: 321 ; jfr 339."],"f":["ängxla . ","änxla . ","engxla . ","angxla . ","-rel . ","ängslas"]},{"a":"ängsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängslan, fruktan, ångest, oro. Cura omsorgh läkedomer ok ängsla GU C 20 s. 160 . Anxietas ängsla ib 28 . \" them som j blandh lastir äru öppirsta, thet är högfärdhin, skörhet, swalghit, är dröfs hogx ängla j mothegang . . . Querela är medh hwilko hiärtans ängxla betes . . . Timor är medh hwilkom twäkande änxla födhis j hogenom ib 140. Swa görs them ok enghin ängxla \" ib 483 . wthan mödho ok alxkona änxlo . . . enghin änxla ällir otrolikhet ib 520 ."],"f":[]},{"a":"ängsla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) nöd, lidande, qval. fore owir matto likamans änslo (angustia) Bir 1: 32 . \" nar hon saa mik staddan i tholikom obyrdhilsom ok vansami änglxlo \" Su 395 . ib 394 . ","2) ångest, ängslan. for sorghnna ok ängxlonna mylikhtet Bo 204 . \" thänk nw hwat stoor siälinna hans ängxla (angustia) oc quidha är \" ib 186 . Lg 3: 419 . "],"f":["ängxla . ","änsla )","ängslo fulder","ängxlo fullir )"]},{"a":"ängslan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ängslan, oro, ångest, bekymmer. vtan alla kloka ranxakan älla framfolslika äxlan äller disputeran MB 2: 331 (sannolikt fel för: änxlan; jfr strax därefter: Än thet thin sinne offwirgaar . . . antwarda thet gudhi oc änxla ther enkte om ib 2: 332). Angustia änglan (fel för: ängzlan) ok sorg. Angor änghzlan GU C 20 s. 24 . Sins eghins kärlek, jämcristins ledznan ällir änxlan SpV 159 . Hwar ängxlan sarghar illa wredhan ällir siwka hoghin ib 150. änxlanna ok räddanna dom ib 313 . ther hon laa manga daga j stora ängxslan oc grath Troj 70 ."],"f":[]},{"a":"ängslan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["betryck, nöd; ångest, ängslan. ängxlan (angustiæ) oc bedröffwisle dagher MB 2: 196 . \" hust ey seer thu dödzins ängxslan som mik twingar \" Su 239 . o hiärtans ängxlan (angustiæ) ib 43 . \" ä meer oc meer ökades hans sorgh oc ängxlan \" ib 159 . ib 108, 264 . - ängslan, oro, fruktan. aff störste jnbrids ängxlan (tremore et metu agitati) MB 2: 171 . \" allir almogen war j storom räddugha. ängxlan oc dröffwilse \" ib 266 . \" hon (själen) vilde ather jn croppen ok ey formatte j hanom jngaa vtan fore hanom vara var henne reddoga angist ok engxlan \" LfK 217 . \" marsken för engxland ey soffua fik \" RK 3: (sista forts..) 4260 ."],"f":["ängxlan . ","ängxslan . ","engxland )"]},{"a":"ängslas","b":[],"c":"","d":"","e":[" refl. v. känna oro, vara (bliva) ängslig, orolig, bekymrad. Anhelare idest anixare änglas ok aasstundha GU C 20 s. 23 . Angustiare vel angustare trängia ok änglas (fel för: ängzlas) ib 24 . Aporiare ärffuodha til sweeth ok änslas (för: ängslas) ib 30 . Om hon haffuir taladh ellir ängxlatz mot wähderlekenom ellir noghro andro sliko SvKyrkobr 343 (SkrtUppb 191). for gudhi skäluande oc änxliandis MPFr 241 ."],"f":[]},{"a":"ängsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) trångmål, vedermöda, nöd, lidande. reedh thina siäl ey til hwilo älla kräslikit liuärne. vtan til frestilse oc ängsla KL 256 . \" huan stadh är thöm badhom ängxle oc pina \" Bo 201 . \" han foor mz swa myklom ängxla oc swa mykle vidhirmödho som ij saghin ib 216. \" ib 217 . \" j myklom angxla loc dröuilsom \" Bir 3: 142 . reknadhe hon licammans angxla oc värkia vara aldra lättasta ib 85 . \" jak hadhe ämuäl kropsin ängxla (angustias) \" ib 1: 118 . \" jak ffödde thik vtan ängxla \" ib 137 . ib 223, 309 . - (ett lidandes) svårhet, häftighet, våldsamhet. ropadhe han for owirmatto värkxsins anxla oc nödh til gudh fadhir Bir 3: 273 . ","2) ångest, ängslan, oro. thän klärkin fiol j hardhan siukdom . . . oc änxla. at han at aff sik tungona KL 63 ; \" jfr 1. hänna siäl är nu i ängxla oc vidhirmödho \" Bo 25 . mädhan var herra ihesus swa badh oc var i tholkom änxla ib 187 . ib 188 . \" hafiur thu j dödzins trange . . . änxla j hoghenom for pinonna räddogha \" MP 1: 13 . diäflane älta tha syndogha siäl at hon formagh ey dlygha bort aff sinom änxla ib. \" scal koma . . . ängxle oc dröfuilse j huars thex manz siäl som gör ilt ib 148. stundom insände diäfwllin änxla oc sorgh j hiärtat \" Bir 2: 129 . \" jak saa . . . mina vini vara j mästom angxla \" ib 244 ; \" jfr 343. \" ib 3: 469, 4: 41 . twingar mik nw sorgh oc ängxle Su 42 . blodlat . . . taker bort anxla LB 3: 46 ."],"f":["ängxle . ","änxle . ","angxle . ","anxle )"]},{"a":"ängsle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ångest, ängslan, oro; lidande, nöd. \" oppehaldin honum medh dröwilsse brödh oc änxla watn \" MP 3: 298 . Nw idhkas han aff glädhi, nw aff änxla, nw aff dröffwilsom SpV 409 . wthan änxla ok omhoxan ib 520 . \" aff hardha dödzsens ängxla \" SkrtUppb 335 . \" enghen kan til ffwlandz sighia, hwadh sorg oc iärtas ängxla thänna wsla qwinnan tha haffde JMPs 407. (hon) tänkte j sinom ängxla, at hon wille geffwa sigh til samma syndena \" ib 422 . - Jfr synda ängsle."],"f":[]},{"a":"ängsleliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ängslig, sorgsen, orolig. j thässe matom kan jac ey liwa medh frögdh oc glädhi, vtan hälder j ängslelighe sorgh oc dröfuilsom Prosadikter 22."],"f":[]},{"a":"ängslika","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se angistlika, angistliker."],"f":["ängsliker"]},{"a":"ängslilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) qval. \" alla värkia ängxilse ok sorgh som the hafdho bödh han atiruända \" KL 411 . MB 2: 404 . ","2) ångest, ängslan, oro. mannen . . . liffwer liten thima mz storom räddogha, oc oppfylles mz manghskona dröffwilsom, mz graat oc ängxlilsom LfK 79 ."],"f":["ängxlilse . ","ängxilse . ","änxilse MB 2: 404 ), "]},{"a":"ängslogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ängslig, bekymrad, orolig, sorgsen. Accidia är ängxlegha hogxsins fafäng orolikhet SpV 140 . Änxloghir for hedhirgiri ib 160 . Swa som ängxloghe, tho likawäl altidh gladhi ib 384."],"f":["ängslegher )"]},{"a":"ängslogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["full af ångest, ängslig. jak är ängxloghir (anxius) Bir 2: 111 . Lg 3: 300, 408 ."],"f":["ängxl- Bir 2: 111 ; Lg 3: 300 . ","ängxsl- ib 408),"]},{"a":"ängsluter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ängslig, orolig. Anxius enslökther (trol. fel för: engslotter, engsluter) GU C 20 s. 28 ."],"f":[]},{"a":"ängsol","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["plågsam, besvärlig. \" han är sik siäluom onyttelikin ok ängxol (anxius) \" Bir 2: 131 . plågsam, häftig. the som hafdho varit vndergifne iordzlika ok kötlika thinga älskogha bitu hälfwitis iordh for ängxla (för änbxlika? motsv. ställe MP 1: 252 har ängxlica) värkia skuld Su 460 ."],"f":["ängxol . ","ängxla Su 460, jfr dock nedan),"]},{"a":"ängtegher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ängia tegher."],"f":[]},{"a":"änke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enkling. ss tillnamn. \" mangno dicto enkia (möjl. att föra till änkia) \" SD 2: 138 ( 1292) ."],"f":["enkte )"]},{"a":"änker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["änkling (sv. dial. änker, änk). \" Han atte en son medh sinne hustru . . Ok sidhan hon doo tha war han enker \" Prosadikter 175 ."],"f":[]},{"a":"änkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["änkiodomber m. änke- eller änklingsstånd. Thy är radelikit badhe mannom ok quinnom som sik ey tröstir til ath halla jomfrudom ällir änkiodom MP 5: 97 . " at hionalagit wardhir hallit, ällir ok änkiodomen " SpV 336 . thänna skikkilsin, som är hionagxsins, änkiodomsins, ok jomfrudomsins ib 337 . Hwa som ey wil halla iomfrwdom eller änkiodom han ma lofflika medh kirkionna laghom sik husfru taka SvKyrkobr 65 . ","änkio stadhge m. änke- eller änklingsstånd. Änkiostadghin hwilkin höghre är them första (dv. äktenskapet), ok läghre them ythersa (dvs. jungfruståndet), far sin loth äpthir sinne forskullan SpV 61 ."]},{"a":"änkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enka. \" änkur äller faþurlös barn \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). wi aghum warä wäriände aldrä änkor ok faþerlösä barnä ib 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt ib. \" ä mäþan hon änkiä siter ib. \" Va 20 . \" en rik änkia \" Bil 289 . \" hans discipuli dorgho han haldödhan j hws til enna enkiu \" ib 325 . vardhe thera hustrw änkor Bir 2 . 54. skal jak haua . . . vppa min deel . . . en landbo gardh j sama by som änkian boor vppa BYH 1: 246 ( 1443) . \" godher är hionalagx renleker, tho är bätra nkio aterhald \" Ber 77 . bätra är dömiwk änkia än högfärdhwg jomfru ib. Bu 154 . KL 142 . Bo 71, 214 . Bir 2: 101 . ST 526 . MB 2: 157 . Lg 39 . LfK 256 . - ss manligt tillnamn. Sv. Rksarkivets pergamentsbref 1: 409 ( 1378). - Jfr frälsis-, renlivis-änkia, äfvensom änke. "],"f":["enkia . ","eenkia ST 526 . ","enkä: -än LfK 256 ), ","änkio daghar , ","änkiodobmer","änkia- Bir 4 . 71. änke-),","änkiodoms klädhe","änkiadoms- )","änkiodoms lifnadher . m. enke- el. lenklngsstånd. i rättom änkiodoms lifnat MP 2: 52 .","änko klädhe","-klädher )","änkio stadhge , "]},{"a":"änkil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["enkling. \" tha atilius . . . hadhe sitith länge enkil \" Di 235 . konung karl vart enkil MD 420 ."],"f":["enkil )"]},{"a":"änklinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogift man, änkling. Agamus änklingher idest sine vxore GU C 20 s. 11 . celebs iomfru oberuaroth medh wärldene ok änklinger ib 92."],"f":[]},{"a":"änklinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ogift man. konung tydrik war tha enkling (hævir þiðrek konungr ænga konu ser til æignarkonu) Di 164 ."],"f":["enkling )"]},{"a":"änkom","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se enkom."],"f":[]},{"a":"änkotter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ljum? är blodit mykit heth thz tekner ath fwlskan öffuer gaar lekamen än er blodhit mykit kalth hz teknar ath fwlskan er mykit kalth ok er lekamen skadelik än är blodh änköth (utan tvifvel felaktigt, för liunkoth till ett linkotter el. för ett liunkith till ett liunkin? jfr Ä. Dan. liunken, lunken) thz bethyder lekamen wara j ondelik? skipilse LB 2: 64 ."],"f":[]},{"a":"änkte","b":[],"c":"","d":"","e":[" intet, se ängin."],"f":[]},{"a":"änlite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ansikte, se anlite. war härra redh in til Iherusalem a palm sonnedagh och tedde thom sith enläthe SvKyrkobr 87 . \" enlith mooth enlith ib 124. för hans änlite \" JMÖ 154 . \" alla hälga manna grymma oc wredha änlethe, fför thy at Christi änlete wardher tha ffördömdhom swa rädelikidh at see . . . Christi ffägersta änlite . . minsta hälga manns wredha änlete JMPs 575. han bliknadhe j sina änlithe \" SkrtUppb 390 . Loffua mit änlite . . . for thy thet synis j änliteno, nar mannen dröffuis Mecht 245 . J thin änlitis sweth skal tw äta tith brödh PMskr 191."],"f":[]},{"a":"änlite","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se anlite."],"f":[]},{"a":"ännadher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tväännadher."],"f":[]},{"a":"änne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["panna; ansikte. Frons änne GU C 20 s. 295 . Acrimonia änne grymbhet gräsleget h quikheth dyärffheth hwasheth ok starkhet ib 7 . Tha stryker han hättä aff hoffdhe sina, at änne hans a skina om kloster alt Prosadikter 353 ."],"f":[]},{"a":"änne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) panna. \" görin þolikt tekn for iþþro änne. som i saghen mik göra a kerkio vägiom \" Bu 208 . teþes þöm en leþar i blamans like. suarte än cul. ok hafþe horn i änne ib. ib 497 . Bil 564 . \" taki riddarin mantol älla kapo huars bnad är sätiande framman for änneno (super frontem) \" Bir 3: 387 . \" j the krono skulu sömas fäm litin stykke . . första stykkit wari änneno (fronte) \" ib 4: 11 . VKR 58 . \" ällris män israels sona räddos mykith, försto the fingo at se han, thy at horn syntos wtga aff hans änne (videntes . . . Aaron et filii Israel cornutam Moysi faciem, timuerunt prope accedere) \" MB 1: 354 ; \" jfr 2. aff hans änne gingo wt swa skinande liwsgiislor at israels sönir tholdo ey widh at se gen honum, oc thässa liwsgiislor kalladhis horn aff widhom än moyses siäwer wiste ey, at hans änne hafdhe horn \" ib 355 ; \" jfr 2. han . . . hiog honum ij hans änne tha thy han hafdhe ängin hiälm op a ok hiog the aff swa stora ena steck \" Iv 3139 ; jfr 2. the skulu see . . . hans nampn j theris ännom (frontibus) MB 2: 368 . \" for hoffwd wärk. tag polleyam siwd i olyo: läg thz vider hans änne tynningia oc vppa hiessa \" LB 7: 5 . \" for hoffwd wärk. tag wynrwda. stampa mz olio. wrid om lhans änne \" ib. \" gör iii (3) kors j hans (hästens) änne \" ib 2: 67 . \" ij thäs (djurets) änne stodho thry horn \" Al 5153 . ","2) anlete, ansikte. \" cristina . . . grep eet stykke af sino bloþogha kioti. oc castaþe fran sik i faþurs änne (vultum) \" Bu 505 . \" skiin solin i thäs änne som sik wänder til lhänna \" MB 1: 352 . \" hon skodde a honum badhe hals ok änne \" Iv 2139 . \" han fäste siin äghonij hans änne \" Al 2505 . \" j enne gladher \" MD (S) 216 . \" hon är saa fagher i siith änne \" RK 3: 3362 . syntes alt änneth (vullum) owerdragit mz blodh oc blanat Su 35 ."],"f":["enne Bil 564 ; MD (S) 216), ","ännis lahg","änniis- . ","ännes- )","ännis sveter , "]},{"a":"ännelof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beröm i ansigtet, smicker. the hånom giua later ok ännelof ok halda han sannelika theröfre giäk ok dåra KS 58 (145, 64) ."],"f":[]},{"a":"ännelof","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["beröm i ansiktet, smicker. ffilocopus idest amator iactancie ännelofs elskare GU C 20 s. 272 ."],"f":[]},{"a":"änneskodhan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["framsidan. Frontispicium änne skodon GU C 20 s. 295 ."],"f":[]},{"a":"ännetopper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["pannlugg. Anencie enne topper GU C 20 s. 22 (Du Cange: Ananciae, Capilli a fronte pendentes)."],"f":[]},{"a":"änsak","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ensak. vidh sina xl march thil wara änsaach SD 10: 95 ."],"f":[]},{"a":"änsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Engelsk. - substantivt: Engelsman. epter waro gamblo maale som tydisker oc änskir (Cod. A ängliske 68) halda än MB 1: (Cod. B) 533 . - Jfr ängslisker."],"f":["ensker L. ","ansker L. L.),"]},{"a":"änskons","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["icke alls, ingenting, se under kon, Sdw Suppl. s. 412. Jfr allskons."],"f":["enskons )"]},{"a":"äntiggia","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se annattväggia."],"f":[]},{"a":"äple","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äpple. malum äple GU C 20 (hand 2) s. l12. steekt äple oc sidan ensath oc stötth sma oc opsudeth medh osalt smör Småst på Fsv 2: 271 . var thy mykit at äthä eeth äpell SvKyrkobr 143 . j paradyso var jnthe äpell oonth ib 169 . thät äpledh som Eua togh JMPs 536. - riksäpple, som kungsymbol. oc wndfick hans nade lagliga Sweriges rikes krone med swärd, spire, äple oc alt annet staadz oc werdugheyt, som Sweriges konungh tilborde Rydberg Tr 3: 464 ( 1497) . - Jfr ek-, rödh-, sur-äple."],"f":[]},{"a":"äple","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["eplte MELL eþs 46. ","äpple KL 39, 64 ; MP 1: 237. ","äpla gardher , ","äpla ris","-riis )"]},{"a":"äplegardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" äpla gardher. ioachims äplegardher, huilken swsanna idhkelika sökte LfK 127 . \" gaa oc spadzcera i thenna äpplegardhen \" ib 128 ."],"f":["äpple )"]},{"a":"äplegudha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktgudinna. \" pomaria eple guda \" GU C 20 s. 466 ."],"f":[]},{"a":"äplegöma","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["fruktförråd. Pomarium äple göma GU C 20 s. 466 ."],"f":[]},{"a":"äplegömare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förvarare av frukt. Pomelio eple mangare ok äple gömare GU C 20 s. 466 ."],"f":[]},{"a":"äplekiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äpplekärne, fruktkärne. \" fik ängelin honum thre äple kärna the som i paradiis waro wäxte \" Lg 92 ."],"f":["äple kärne )"]},{"a":"äplekiärne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äppelkärna. \" hwar wärsen i psaltaren maa wäl liknas widh en lithen äpple kärna, sattan i iordhena \" JMÖ 5 . \" vil thw saa äple kärna äller pära kärna, forst tha thw haffuer äptidh äpled äller pärona tag kärnana \" Småst på Fsv 2: 265 ."],"f":[]},{"a":"äplemangare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["frukthandlare. Pomelio eple mangare GU C 20 s. 466 ."],"f":[]},{"a":"äplemos","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äpplemos. Pomarium äple göma ok äple moos GU C 20 s. 466 . Til afftonen färsth kööth med salta vaten, heel höns medh sodh, äplemoos Brasks Matordn 4 ."],"f":[]},{"a":"äplemost","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äpplemust, äpplesaft. diwrablodhen . . . lath iag them dricka som äplemosth RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 279 ."],"f":[]},{"a":"äpleskal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äppelskal. \" perisma hwethe aghn äple skal ok späne \" GU C 20 s. 436 ."],"f":[]},{"a":"äplestiälke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["stjälk, stängel av äppelträd. Nepos äple stielke GU C 20 s. 350 ."],"f":[]},{"a":"äpleträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äppelträd. . nar thu planttar äple trä, tha thakin borth the första fructena, som wäxir, ok äthin hänne ey SpV 274 ."],"f":[]},{"a":"äpleträlaf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["llav som växer på äppelträd. taghi epple tre lauith LB s. 47"],"f":[]},{"a":"äptarster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äptre."],"f":[]},{"a":"äptarster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äptre."],"f":[]},{"a":"äpthirthra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eftertrå, längta efter. ärona lön som han i alla sina lifdagha äptir thradde Hel män 162 ."],"f":[]},{"a":"äptir","b":["ab","kn"],"c":"konj. adv.","d":"konj. och adv. ","e":[" L. A) Prep. 1) efter, om ordning i rum och tid (i motsats till fyrir före, framför) a) i rum: utefter, bakom o. dyl. Somlike foro nidhir fore honum .. . . oc somlike äpitr honom Bir 2: 208 . han . . . stängde dörrena j geen äptir hänne ST 273 . han . . . bleff äptir mik när sinom fadhir j Room ib 42 . tha sagh han oc härran halda äpther hänne en kalk aff gul Mecht 194 . \" swa är a helsinga raa. som byrias i Vla träske ok ledher epter isina (för: Isma el. Ysma) fempten vikna langar \" Svartb 154 ( 1344) , jfr HL þ 15. östan til skal paalas epter gambla mwren ok ecke längher STb 1: 11 (14759. yxen drogh lyka epter sarith lykit hade ib 3: 411 ( 1498) . framdelis nidher i anan oppa badha sidhor apther gambla gardstodhena Neuman Vokbal 84 ( 1486) . b) i tid; ofta efter ngn som är död. äpter wardhklokko matte ängin ga a gatom Prosadikter 131 . swasom Christus äptir sin vpstandilse skal aldrigh dö Hel män 140 . \" lnu kombir lyws äptir mörkir, tryggelikhet äptir wadhan, goz oc rikedoma äptir fatikdomen, sigher äptir stridhena glädhi äptir dröwilsena, härradöme äptir thräldom \" ib 141 . (Hon) wart styrande äpthir modhrena SpV 165 . swasom andra mödher thär aff rensas tha the offra oc gaa til kirkio äpther barnom Mecht 170 . godha quinnor epter barns byrdh Småst på Fsv 2: 64 . eptir sa dana doom Arvstv 16. äffther middaghen giffwes them drikka at enasth wm daghen ena reso PMSkr 216 . Topatius (en sten) rensar qwinno soth äffther mana(n)s lop ib 492 . dömum wi . . . them fornempde Bo Jonsson äfftä siit barn oc hans arfwm alt thät gutz SD 8: 36 ( 1361) . Framledhis om Gudhi swa thäkkis at for:na miin älschelica husfru Ingeborg epter mic liuandes bliuer SD NS 3: 268 ( 1417) . vi ey barn oc borna arua epter oss hafwom . . . om Gud vil at jac epter hona liuer ib. Nisse Pädhersson haffdhe with hanom eth drap äpter en man ther heeth Thormodher ib 3: 521 ( 1419) . \" nästa manedaghin äffth sancta Walborgha dagh \" ATb 36 ( 1455) . \" som ghyordh war i Sweg aar öffther gudz byrdh M quadringentesimo sexagesimo tercio DN 14: 75 (1463). Aren äpther gudz byrdh \" Neuman Vokbal 83 ( 1486) , 82 (1488). swaa ske kan ath hon barnlös bliffwer affther mik BYH 1: 271 ( 1474) . \" alth thet arff som hans fadher ok modher tilfioll epter therres son . . . huilket arff for:ne Jenis Person kendes . . . opburet haffua epter sin framlidna broder STb 1: 10 (1475). gik Jacob moyses lag sielf xij, ath epter Lasse Paualsson war engin gulring, ey annat än en forgilth silff ringh \" ib 1: 60 ( 1476) . \" the iij marck, som bliffuo epter then döda mannen \" ib 1: 93 ( 1477) . som hwstru Magdalena atte och besath epter synom dandeman Andirs diekn SJ 2: 99 ( 1487) . Item 1 fingergul . . . oc thät fingom wi äpther Arffwidh gulsmedh VKu 81 (1555). - om ordningsföljd: meth swa skäl at thera nampn scal inscriffwas i klostirsins skraa i Strengnäs oc brödher effter brödher scula bidhia fore thera siäl til domen SD NS 3: 64 ( 1415) . kennes . . . mik hawa giffuit oc vnt skolamästara äpter skolam ästara . . . thetta gotz ib 3: 327 (1418). wplyfftandis skiffwo äffther skiffwo PMSkr 412 . \" prest efter prest, som Skälinge prouento besitir, skal haua . . . thenna fornempde gooz \" SD NS 2: 655 ( 1413) . ","2) efter, i ställning, värdighet, uppgift, i ordning efter. þ'sse fyre namnas äpte sino sino värulzslko valle Bir 4: 183 (aut.). Tha satte han äpter sik i landwärn . .. thässa men Prosadikter 265 . 3) efter, enligt, om likhet, överenstämmelse. Jak hawer funnith en man äpter mit hiärta, som gör alt thet iak wil MB 1: 7 han skal rikeno styra äpte guz vina raþum oc rikis þarfum Bir 4: l183 (aut.). han vil äfte sinum skipaþum dom al þing hafa ib 4: 185 (aut). äpte þino til läte ib 4: 177 (aut.). oc böghe krokana äpte sinum vilia ib 4: 180 (aut.). þik är eg mer lofat at vita än se oc höra andelika oc äpte þy sighia . . . honum alt äpte þy þu hörþe at sigha ib 4: l182 (aut.). (De) kalladho han Zacxhariam äpte hans fadirs nampne Bil 894 . Thet skal alt lvara äpter idhan vilia Ivan (ed. Noreen) 1533. thy är iak skyldogher mik op at gifua ok äpter idhart minne blifua ib 5772 . siälft thingit, som thet var äpte malat Gr 282 . \" han war gamal oc formatte ey liffwa äpter henna losta \" Prosadikter 131 . Om i wilin göra äpter mit raadh ib 156 . at döma lifwandis oc dödha, oc hwariom enom atergielda äpter hans gerninga ib 32 . \" äpthir apostoli ordhom \" SpV 151 . \" huat domin vordhir hällir äptir miskunnine älla äpte jampnadhenom . . . vi skolom pina hona äptir hänna gerningum \" Bir 2: 13 . Hänna första rot är godhir vili äptir gudz vilia ib 3: 61 . (Gud) wpfyllir medh sik siälffuom äpter alla siälinna girnilse oc wällust Mecht 124 . \" war laglika standit oc laglika vpbudit efter Wesgöta lagh vtuisar \" Gadolin Pants Bil 286 . \" äpther gambla manna sägn oc vitnisbyrdh, som aff aller j stadenom both haffuo \" Neuman Vokbal 83 ( 1486) . apther aämddena segn oc ransakon ib 84 ( 1486) .","4) efter, i visst syfte: för att uppsöka, nå, hämta, vinna. medh myklom kärlek haffwer jak gömkt min iumfrwdom epter tik Prosadikter 179 . \" han wildhe ey wtan biddhe thighandhe epther sinom fadher \" ib 179 . gangin ey swasom dara äptir kropsins giri Hel män 141 . Än tha Dyoclecianus saa hänna biläte, tok han til swa mykyt äpte hänne astundelica bränna Gr 283 . ey äpther siälffwa trefalloghetz guddoms warilse . . . wthan äpther skälom j skälikom liknilsom til gudz, äpther hälga känneffädra ordom JMPs 31. först sagde the at Jap hafde Rauedz bath til klostred epter skin ATb 4 ( 1451) . Thenna xij skulo ga oc panta epter skaten ib 6 ( 1452) . tha warde thenne gode men skatmen ath sytha äpter mins herra skath ib 27 ( 1454) . \" mäden scriffwinen war effter ööl, tha war engte qwart i skippet annat än saltid STb 1: 313. mannen epter kolen war \" SSkb 77 ( 1503) . Taa var Maanss Gren redhe ok vildhe effther idher GPM 2: 313 ( 1508) . Item Larens Erikson tärepänning til Södehermannaland äpter fää VKU 2 ( 1539) . Item betaldhom wi Pädher . . . för thät han ladhe wt tha han war til Öland äpther törsken ib 81 ( 1555) .","5) efter, i förhållande till, enligt. oc haffwom wi äpthr ware formagho fulfölkt som prophetin honom saman wooff SpV 125 . ib 435 . Samma odensdagh sades fore rettha, thet bagarana bacha schole epther tijden STb 3: 190 ( 1494) . (Om mantalet för skatten) the leggie then fatige epter sin deel och then rike epter sin deel lib 4: 6 (1504).","6) efter, om märke eller spår av ngt. han sa ther eth ember äpther tärnone Prosadikter 200 . 7) efter, på grund av. thy giffwer iak mik skyllogha, syndogh människia . . . äpther allom minom skälom for mina syndher SvB 151 . \" huilked oss ey stod formena äpter swadana makt oc folk han hade Reuterdahl Kyrkohit I I I: 2 s. 545 (1471?). äptir thy at på grund av, eftersom, emedan. B. Adv. efteråt, därefter, sedan, senare (om rum el. tid). non improperat Gudh giffuer allom offuerflythelica oc qwidar iche äpther \" GU C 20 (hand 2) s. 17. (Hon) hog han i hoffwodhith, thet genast syntis stort saar äpter Prosadikter 157 . them som äfte coma soml them som nu liwa SD 8: 82 ( 1361) . Jak rädhis storlika, ath thet som efter görs, thet komber ok efte NMU 1: 91 ( 1413) . (klockaren) ringe en stakkot ringning oc cläppa tree resor epter ÅK 62 . \" folde jac konungh Karl for thän skuld manga stedis eptir swa lenghe han kom om jwlin offuir eth aar eptir in til Skara . . . naghra stwndh thär epthir Arvstv 16. en gange före oc annar äffthe PMskr 224. Sidan göris eth annath starkth järn ena spanna langth haffwandis widher annan ändan matto äffther, ath sätias gönom thet förscriffna järnith \" ib 505 . Samma aar och dagh stode fore sittiende borgamestara som apte forscriffuen äre SJ 2: 197 ( 1491) . Huethabrödhit schal her epter j thette köpit vege xx lodh STb 3: 190 ( 1494) . Paa thet sisthe ther effter bliffue ther framtacne nogre breff HT 38: 119 ( 1523?) . - Jfr thär äpter; bak, bort, up äptir. C. Konj. 1) efter det att, sedan, temporalt. hustrv Kaderin hade henne fore kastat . . . ath hon waar en tywff ok hade fangit barn j Alandh, tha hon war til Alandz, epter hon hade henne tienth . . . epter hon fich thenne fatige Jon Persson hade hon sigh medh hanom j vmgenge som en dandequinne STb 4: 5 (1504).","2) eftersom, i enlighet med, såsom. war laglika standit oc laglika vpbudit efter Wesgöta lagh vtuisar Gadolin Pants 286 ( 1339) . (Om klockaren försummar ngt) böte äpter koorprästhen plägha böta ÅK 64 . 3) eftersom, emedan. epter jac är nw kommen tiill myn ytersta tiid Troj 98 . (De hade klagat för biskopen) äpther thet han stadhen aff Crononne j värio haffdhe Neuman Vokalbal 83 (1486). hade thöm thetta befalit ath quit giffue, epter the ey sielffue personelige kunne bide SJ 2: 122 ( 1488) . \" epter bygningen selies skulle, tha dömpdes helge andz husit nemest ware then löse til tompten \" SJ 2: 230 ( 1493) . Samma dach dömpdes thet köp til bache . . . epter honey halt hanom thet hon hanom loffuede STb 4: 116 ( 1506) . Särskilda förbindelser: äptir at konj. eftersom, emedan. effther at the ecke vyste om han hade vpborit fyllist, tha vpsattes thet ärendit SJ 2: 207 ( 1481) . "],"f":["äptir sum konj. allt eftersom. efftir som mith breff ther vppa giffuet war wtuisar ok innehaller SJ 2: 60 ( 1480) . " swa högt vp, effther som behoff görs " STb 1: 266 ( 1480) . ","äptir thy konj. eftersom, såsom. äpte þy honu(m) är kuämelkit Bir 4: 179 (aut.). SD 10: 95 (2 ggr). thet fath järn . . . är forbruthet, epter ty thet wogh iiɉ pund fathet STb 1: 312 (1481). Swarte Jens skal förnöie skredaren vj öre för then köpen . . . effter thy pigan tog kapone sielff aff skrederen ib 5: 73 ( 1515) . " äptir thät adv. därefter. Ther äptir syntis otalike diäfla . . . Äpthir thät hördhis sua som ludz röst " Bir 2: 13 . Thär äptir taladhe gudz modhir ib 2: 209 . Ther äpter komo wäktarene oc fingo han Prosadikter 132. Ther äpter tha räddis riddaren thet han haffdhe offlänge dwalz . . . Ther äpter groffwo the kroppen op ib 156 . Ther äpter stegh hon nidher aff galghen ib 157 . Jfr thär äptir. ","äptir thät (at)"]},{"a":"äptir","b":["pp","ab","kn"],"c":"prep.prep. adv. konj.","d":"prep. I: med dat,. hvilken dock stundom, i sht i yngre skrifter, ersättes af ack. prep., adv. och konj. ","e":["1) bakom, bakefter, efter. alla bror han effter sik kaste RK 2: 5925 . jak . . . hörde äpter mik stora röst MB 2: 334 . han . . . saagh til baka oc fik see epter lasset at barnet laagh swnder krosat Lg 3: 379 . \" tha han om hart epther them \" Di 281 . De anf. ställena skulle emellertid kunna föras till II. ","2) i fråga om en rörelse i samma riktning som ett framför befintligt, i rörelse stadt före mål: efter. lagdhe han oppa sik sina matto, oc gik, hona äpther sik dragandhe Su 152 . \" waar herra ledde them oc sadfhe them wägh om daghin mz eno märkeliko sky a stolpalund . .. än om nattena ledde han them mz lughande elde i wädhreno fore them oc epter thenna twem skuldo the ganga \" MB 1: 313 . somlike foro nidhir fore honum j thän stadhin oc somlike mz honum oc somliki äptir honum Bir 2: 208 . löpandhis äpther brödhromen Lg 3: 395 . natalia . . . sighalde fäghin äpte liuwom leþsaghara Bu 523 . \" all liordhen vndradeh äptehr dywreth (amirata est . . . post bestiam) \" MB 2: 352 ; jfr 9. ","3) om tids- och ordningsföljd: efter. torue kununga ok höfdinga haua stundom lekara ok andra frögdhelika skemptan . . . äpte marghfalde (kanske för marghfalda, i hvilken händelse språkprofvet hör till II 1) huxan ok mödho KS 39 (101, 42) . var fru sialf opfraþe först sit lius ok huar äpte hänne som huar stoþ Bu 12 . \" ahge þän som a bor. oc ruþunä vp tok. oc barn äftyr honum \" SD 5: 637 . ( 1347). then kununger the (för ther) hauer kununglikt wald medh ärfda rådh, swå sum sunr äpthe fadhr ella föräldra sina KS 10 (24, 11) . ib 11 (28, 12). hwilkin bok skal antwardas hwariom gardzmästara äpter them andra Bir 5: 109 . ","4) om ställning, värdighet, betydenhet: efter. at honum hördhe til at radha oc styra wärldinne främmärst äpter gudhi wiälwom MB 1: 51 . ","5) efter, enligt, i enlighet med, i öfverenstämmelse med. sanctus adrianus . . . möte þöm . . . ok baþ þöm stämna . . . äpte sino styre Bu 523 ; \" jfr 2. hwar en människia staar ok lifwir äptir (secundum) likamansins naturlike skipan hulka iak foreuiste af vphofueno \" Bir 1: 214 . \" gangen twa oc twa systra . . . huar äptir sinom ordin, ödhmiuklika nighandis til altarit \" Bir 5: 86 . \" sik eptir henne (klostreregeln) styra \" VKR 54 . at . . . wij . .. os aff haldher haffua haldhit ok rettat epter godha gambla sidhwenio SO 47 . the ther gudhi til höra äptir moysi laghom MP 5: 206 . alt lhuat the epter laghen magho giffua SJ 186 ( 1450) . skipa sin lagh ok stadhga äpte gudhlikom ok gamblom laghum KS 15 (36, 16) . \" liua äfte gudhz budhordum \" ib 50 (128, 54). jag lydde epteher theras rådhe RK 3: (sista forts.) 5363 . \" äfte samþlykkyu ok raþe aldra wara raþgiuara \" SD 5: 605 ( 1346) . \" han skal rikeno styra äpte guz vina raþum oc rikis parfum \" Bir 4: (Avt) 183. äpte þino til läte ib 177 . \" göra äffther konwngsens stadga oc bod \" PM 21 . \" äpter säghn twäggia godhra manna \" BYH 1: 193 ( 1384) . \" efter therra besta sanninde oc samwit therrä \" BSH 2: 39 ( 1396) . then spille laghom, thön thr (för tr thön) wiker ok wände medh wåld ok k lokskap, äpte wild oc wilia sinom å mote rät ok sannind KS 67 (165, 74) . \" ängin gitr i härfärd huario lustmäti fångit til mat ok drik, äpte wilia sinom \" ib 83 (204, 91). kennis jak theem (penningarne) redheleka hava vpburit epte minom velia SD NS 1: 11 ( 1401) . \" thz är got män apthri wilia gaar \" GO 927 . Ansg 229 . \" vm thin vili är äptir (secundum) minom vilia \" Bir 3: 63 . \" sta the äptir minom vili \" ib 1: 259 . \" sta the äptir hans budhi (ad nutum ejus) \" ib 256 . \" äpter thera sex manna mäti som wit köpit waro \" FH 2: 11 (1380, nyare afskr.). salogha fru . . . fic egh annat sik tel raþa vtan leghia mz päniggom tua män at dräpa sin magh äfte diäwls ägian Bu 30 ; \" ljfr 7. diem solis . . . som wi kallom än sunnodagh epter waro gamblo lmaale \" MB 1: 68 . äptir almännelico ordhquädhe Bir 3: 333 . \" äfte þässe räknig var hänna aldar þässa hems tu ar ok siutighi ar \" Bu 12 . - efter. till öfverensstämmelse med. lagh skulu . . . wara. . . quämelik äpte godhom ok gamblom sidhwäniom KS 67 (166, 74) . - efter, i el. ltill likhet med. görom mannen äpter os siälwom (ad imaginem et similitudinem nostram) MB 1: 157 . \" skapdhe han människiona epter sik siäwom (creavit Deus honinem ad imaginem suam) ib. B 187, (Cod. B)) 343. smidha eth hwffudh aff silff alla ledhes giorth äpther sancti seruacii huffudh oc änletes skipilse \" Lg 3: 187 . äpter min bonadh gör thik lik Al 2163 . \" jak giorde then likilse äfftir then man. som lmyna peninga stall \" Di 47 . \" at landit kalladis effter them som landit regerade \" ib 20 . - efter, på samma sätt som (ngn). skalt thu först äptir mik sighia som iak sighir fore ST 25 . \" äptir þy sum (äptir thy thär), i enlighet el. öfverenstämmelse el. lkkhet me det som, i enlighet med hvad, såsom. a þingum kräuis rätter äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). blef iomfrun quar äpte thy som andra quinnor plägha Bo 5 . \" lskipa tit åthäue serlika epte ty som åldr ok time kunno sik skipa \" KS 21 (51, 22) . äpther thy som war herra konung erik ok war frv drotninghin ok mena riket statgath haffua wm the iordher vndhan krononne äru gangna SD NS 2: 140 ( 1409) . \" äpte thy som then hälghe ande wiiste honum \" MB 1: 1 . hans ordh skulom wi taka äpter thy som en fulkomen win talar til then man som han iäwar enkte om, at han är hans win ib 348 . \" lthässin diurin waro äkke . . . forthäkt mz sindal ok silke. pte thy som världinna fafänga oc darskapir pläghir \" Bo 165 . - till det pris el. belopp som. þet scall lmin sisloman wtfa hwart aar vm julä timä epter þy som þolikt godz gelder i skeninge SD 5: 160 ( 1343) . \" hwar man som egh hawer vissu äller pant af os . . scal likt vpbära hwart aar äfte þy som hans huwuþäld tilsigher \" ib 562 ( 1346) . - äptir þ, i öfverensstämmelse med det som, i enlighet med hvad, såsom. hawom wi . . . dömpt alla thennä fornempa män . . . vnder kronona oc vnder skat at bliwa efte thy thera foräldra fore them til foronne warit hawa BSH 2: 39 ( 1396) . \" ginstan nästo nattina äptir thy hälghe fadhorin hänne budhit hafdhe. redde hon sik . . . at vndan fly \" KL 326 . \" han hafuer iw eth menniskiä anlitä och limä effter thy the til höra \" Va 27 . ätpter thy nempdhen for os witnadhe SD NS 2: 140 ( 1409) . skipi sit enga sin matelikit, äpte þy honu[m] är kuännel[i] kit Bir: 4: (Avt) 179. äkke lifwa älle äpte thy i apostlanna reglo skipadhis Ber 132 . hon (boken) är samansat eptir thy reuelaciones oppa the reghlona som sancte byrgitto teddos lydha VKR 54 . \" gud wände thz i bärre mato äpter thy han hafdhe thz longo forseet \" Lg 3: 199 . ib 200, 241. - (?) en daghin brast them drykker äpter thy the thorfto Lfg 3: 244. ","6) efter, allt efter, i förhållande till. \" äptri (secundum) hans kine äru hans myrk margfald lgirodh \" Bir 3: 336 ; \" jfr 5. skal lhan try enkannelika huxa ok främia äpte makt sinne \" KS 12, (29, 13) . SD 5: l479 (1345, nyare afskr.). hedhra then som thik hedhradhe äptir sinne matto ok lmakt (pro modudo suo) Bir 1: l302. Ber 100 . \" hafwer iak thet nw stroleca for akt ok öghum epter minne makt ok magho \" SD NS 2: 11 ( 1408) . \" vy . . . wiliom bötha effter waro formagho thz vy jdher foghat slogho \" RK 2: 5364 . \" lhwilken en ther ey will äptherfölia minsn häloghetz omgänge . . . äpther sinne bätzste formago \" Lg 824 . \" skulu romara them wara til hiälp oc räddningh äpther theris ythersta formagho (prout eis tempus permiserit) \" MB 2: 242 . \" skalt thu . . . vara altidh hemelica äpte thy bäzsta thu gitir (d. v. s. så godt du kan) när iomfrwnne oc barneno ihesu \" Bo (Cod. B) 348. ohöfwlika sina mälla lifwa the kötlika äpte thy mästa the, hafwa ämne (d. v. s. så mycket de förmå) Su 424 . \" iak skal giffwa hwariom aff idher äpter edhra gärninga \" MB 2: 337 . \" hwar pinas äptir sinom forskullilsom \" Bir 1: 387 . \" fällis äpte brutum sijnom \" SD 5 . 377 (1344, nyare afskr.). - äptir þy sum, a) allt eftersom; i den mån som. hwem þe fällä äru fälde vnder wara räfst, med hand oc hals, äffter þy sum brutt äru till SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwa sum þolict gyor, är war fulder, þyuwer, hwar äffte þy sum þät är wärt till ib 377 . ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). skypum wi. oc sätyom til llösn varrä gyäldä . . . vaar ingiäld. swa som köpstaþä. goþ oc garþa. oc all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä tyuiþ oc kulmarþ . . . hwart äfter þy. som þet löst varþär af þöm mannom. som þöm hawa nu til pant af oss ib 5: 562 ( 1346) . \" at en lifwir längre tima ok annar stuntre thz är äptir thy maturin är stark älla wanmaktogh ok äptir thy som likamans skipilse hawir sik (secundum fortiudinem et infirmitatem naturæ et secundum quod corporis dispositio habet se) \" Bir 1: 214 . äptir thy som gudh giwir thik nadh. tha tilfögh thik oc la thik til them Bo 67 . \" giffs . . . hwariom lön äptir thy som (juxta id quod) han älska gudh \" Bir 3: 130 . b) så vidt som. taladhe iak . . . stundom a mandomsins wäghn a äptir thy som (in quantum) mandomin war vndir gifwin guddomenom stundom af gudhdomsins wägna äptir thy han war mandomsins skapare Bir 1: 297 . - äptir þy, a) = äptir þy sum a. teknas wäl thessa liifsins ände j grafwom. hulkin alle skulu hafwa ok owir fara en swa ok annor swa. äptir thy (prout) naturlik skipilse vt kräfwia ok swa som iak thz fore wet Bir 1: 216 . ib 214 (se ofvan under äptir þy sum a). böte epter thy akoman är SO 86 . TS 21 . \" the cristne män som varo i antiochia sändo af sino goze hwar äptir thy han formatte (prout quis habebat) crisnopm mannom i iudhna landeno \" KL 154 . ther wil huar rådha, ok thuinga land ok amogha, äpte thy huar mäst förmå (efter hvars och ens yttersta förmåga, så mycket hvar och en kan) KS 11 (28, 12) . b) i den mån, i samma mån. äpter thy fadher oc modher hafdho likama wäl skipadha, eller til dygdh eller til last, äpter thy fa opta son oc dotter MB 1: 143 . c) = äptir þy sum b). Bir 1: 297 (se ofvan under äptir þy sum b.","7) efter; på grund af. huxa thet nåkre män . . . at betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf (per electionem quam per herediatem) KS 10 (23, 10) ; jfr 5. ib 9 (23, 10), 11 (26, 11) . \" äpti naturlikum skipilsum then kununger the (för ther) hauer kunnunglikt wald medh ärfda rådh . . . han hauer thes mera kärleek til . . . sinna vndidåna, at the haua thiänt . . . fadher ok föräldre hans \" ib 10 (24, 11); jfr 5. wil han, äpte sin naturlik skipilse, liwa ok wara unde eens mans wärio ok stryilse ib 8 (18, 8); jfr 5. är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärlizlik diur ib 2 (5, 3); jfr 5, 8. hittas ther thz huxa ok seghia. at bäther står swå almoghans styrilse a flere hånom styra ok rådha. ätpe them skälom. at huar flere digdemän saman komo (för koma), the mågho raskara got rådh finna än en eenstaka man, vm the ära alle eens wiliande ib 6 (14, 6). epter thässe skäl tha är hionalgh fulkomith vtan likama bland MB 1: 329 . \" marghe vnge män äptir hänna äptedömilse toko at sta mote kätzsins orenlek \" KL 328 ; jfr 5. hawaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . giällde aater skadhen ok aa XL marker till thräskiptes . . . vten thät see giortt äptir laghä tiltalum, swarum ok laghä doomum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.); jfr 5. ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). þera lik baros for andream. ok vorþo tel lifs äpte hans bönom (Cod. C fore hans bön 959) Bu 137 . han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom (d. v. s. för att han måst böta) SD 5: 376 (1344, nyaare afskr.). - efter, på grund af, med ledning af. effter thenne XII manna ranzakan och edhe dömde jach thenne gaffuor stadugh och fast FH 6: 64 ( 1476); jfr 5. hwlkit ärände vij granliga randzakade effther tiital, genswar oc vetnä BSH 5: 362 ( 1509) ; jfr 5. närmande sig beteckning af syfdte el. ändamål: för. äpter hwario wilin ij stridha länger Al 3377 . \" äpther huat (ad quid) föddes jak til tässa wärld \" Su 233 . - äptir þy at (äptir þät at), på grund deraf att, för den skull att, eftersom, emedan. gingo the herranä . . j . radh . . . hwat the skuldo görä mz henne, efter thy at blandamär strengde sik ther swa sare wti, och ther war engen som mz honom wilde j kamp ga Va 10 . \" badh konung pipping aff frankarike konungen aff jspanien om, at han mate haffua forstridenä, effter thy at han war en främäder man \" ib 18 . \" gaffuo huart thera andro aff allis theris godzse . . . alt thet the huart andro epter laghen magho giffua epter thet at the ey barn saman haffua ellir haffua hafft \" SJ 186 ( 1450) . \" äftther thy at engin mot nämpdene wädhia wilde, tha dömdom wi thet halff fämta öris land jordh i arby . . . sten bosson riddare oc hans afuom til äwerdeligä egho \" SD NS 2: 139 ( 1409) . \" äptehr thz at (quia) min almoghe war tha tröttir oc mödder j ökninne . . . for thän skuld war j tässom stadhenom giordh en wndirlikin midlan \" Bir 4: 78 . \" äpther thz, at (auia) thzta folket . . . försma at höra myna röst, tha skal iak oc ekke förstärta thässa hedhninga, hwilka iouse här lath bliffwa \" MB 2: 74 . VKR 41 . Lg 3: 186, 187, 196, 304, 346 . - äptir þy þät, d. s. äpther thy thz sancta anna hennas modher ekke hema war, tordhe han ekke latha iomffrwna bliffua hema Lg 3: 638 . - äptir þy (äptir þät), a) på grund af det som, att döma af det som. nu thror iak at mik är ekke hälftin sakt, ätpir thy iak hafwir alla redho seet oc hört ST 423 . b) på grund deraf att, eftersom, emedan, enär. hulkyn thry iak hauer hindrat här til for klostreno, äfte thy iak ey annadh viste en thö myk rätelika til hördho SD NS 1: 584 ( 1406) . \" j them tima vt gik gudh af käsara augusto at al wärlin sculle bescrifuas epter ty han mägtogher war ofver alla werldina \" Lg 45 . \" han . . . tordhis ekke skilia sic widhina epter ty han sana framarla wara hafuadhe \" ib. \" the . . . waaro . . . begärendh . . . at thee motto faa pasprot . . . epte thy theras tiidh war förliden \" BSH 5: 185 ( 1507) . \" byriadhe hon twäka, hwilkins thera lifwirne hon wilde fölghia, äptir thz hänna fadhir hafdhe swa mang dröfwilse mädhan han lifdhe . . . oc hänna modhir hafdhe alt sit liifmak \" ST 269 . Lg 219 . DD 2: 19 (1484, afskr.) . \" äpter thy han foruiste huat äroquinno hon skulle wardha gafs hänne eth hedhersamt nampn \" Lg 3: 498 . \" epther thy nempdin for os witnadhe at the jordh köpt war . . . for fult widhergeldh . . . oc ingin wildde mote nempdene wädhia, dömdom wy the for:da jordh stadhugha oc fasta . . . slaueca til at halda \" SD NS 1: 140 ( 1402) . \" äpte thet wi hanom jordena wndan dömdom, tha dömdom wi . . . inga brun sina päninga i gen aff peter thyszka \" ib 400 ( 1405) . BSH 1: 194 ( 1887) . VKR 54 . FH 6: 18 ( 1449) . Lg 3: 41, 197 . \" epterh thz tw haffuer sancte anna swa kär . . . tha eil iak giffua tiik brödh oc clädes swa länghe tw liiffuer \" ib 30 . ib 303 . - äptir þy sum, a) eftersom, emedan. thz riff thz war inföt oc inskapath mz adan, oc hördhe hans natwro til, ey tho äpter thy som han war en man, vtan äpter thy som han war manskynins forfadher oc ophoff MB 1: 89 . Bo 123 . b) med anledning af att; till erinran om att. annur vara fru höghtiþ . . . är äfte þy som var fru ofrþpe sin son guþi som moysi lagh buþu Bu 8 . c) med ledningaf att. munkane . . . sökto bradhlika äftir them äftir thy som the sagho thera fiät j snionom KL 49 . ","8) efter, med afseende på, med hänsyn till. i sht i fråa om indelningsgrund. äpte thässum trym mansins skipilsom, räknas (secundum has tres considerationes sumptæ sunt) thrigiahanda manna lifnadhär KS 3 (5, 3) ; jfr 5. nu mågom wij . . . trefaldelika vnderstanda mannen äpte hans naturlik skipilse, först äpte thy at han hawer nokor skipelse medh södhom ok werilzlikom diurum . . . annat, äpte thy at han hafuer nåkor skipelse medh ängom . . . än tridhia, thet mågom wij förstanda äpte hans manlikom skipilsum, swasum han är nåkot um sik til sin eghin manlik skipelse. och äpte thy hava wijse män prövat thriggia manna liserne KS 13 (30-31, 14); jfr 5, 7. ","9) i fråga om en rörelse el. riktning mot ett mål som man söker nå el. om en sträfvan att uppnå el. bekomma ngt el. om fullföjande af ett syfe, om en längtan efter el. saknad af ngt o. s. v.; efter. hon tok äpther wandhen Lg 3: 437 . \" tha wende bilätit hofwdhit om kring oc sagh äptir scriwarenom \" ST 303 . for han . . . äpte þöm ok vite þiumnaþ Bu 170 . \" vil tw ridha efftehr hyllebrandh ok dräpa han \" Di 214 . videke rendhe vndhan thz mesthe han motte än didirik effther honum ib 220 . \" ldidrik sköt sith spywth epther honum \" ib. \" skynda . . . epte israels sonom at fanga them \" MB 1: 315 . \" skyndin idhir hem äptir minom fadhir \" ST 410 . \" skal iak koma atir äptir thik oc taka thik til minna äro \" Bo 245 . \" hon ropa epter os \" MP 2: 58 . þa öpte han äpte sinom broþar Bu 184 . \" härtoghen . . . sände äpte hänne mykin sciphär \" ib 523 . domicianus . . . sände iui haf äpte hanom. ok lät han föra tel rom ib 149 . \" ängen ma . . sändä lekärä fra sik äptir lönum til annars \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). konungen . . efter alla the skip i finaland sände som til nogro fälte wara RK 2: 8796 . \" konungen hade bud i thz synne efter thure thureson \" ib 9380 . \" sändhe han bodh epther sinom frändha osidh hertoghe \" Di 235 . luta sik ödhmuijlica äptir klädhomen nidhir a iordhina Bo 196 . \" mädhan han fore in i stadhin äpter thy the widherthorftto \" Lg 3: 244 . \" äpter thit gull mik fara lyste \" Al 2135 . äpter, hiälp wi til idher ga ib 1374 . een swen äpter portanäran gaar Fl 1802 . \" hwa thiit kom äpter gul ok hafuär \" Fr 3015 . \" kom en quinna . . . til brunnin äpte vatne \" Bo 84 . \" nar the komo äpte afgälleno \" ib 148 . \" skulde resen komma igen äffter sin son \" Di 42 . \" kom festemannin mz starke mact äpther henne \" Lg 3: 247 . \" riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen iwer land till war, eller ok annarstadh äptir (för att uträtta) ärendhum sinom mädh XII hästum hwar therrä at mästu \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). thöm som fara inbyrdes ätpe tarvom ok ärandom sinom KS 65 (160, 71) ; jfr 7; se þarf 2. foor han epter höghrom länom Lg 1003 . jach haffuer . . . aldrey effter jdhart wärsta ffarith Rk 2: 5533. fik äpte thz godz som thu kant ekke fortapa ST 501 . \" sändos brödhir af hans klostre vidhirla vm landit at läta äfte honom \" KL 252 . ib 54 . han lette . . . epte wars herra naglom Bil 87 . nw letar gudz hämpd epter hans blodhe MB 1: 242 . ey kwnno the ther finna . . . thymotheum. äphter hulken the sökto ib 2: 316 . \" munkane . . . sökto . . . äftir them \" KL 49 . \" sökia äptir sinom son \" MP 5: 108 . wi standom äopter ängo meer Al 3778 . \" alt thz til är draghe sik til . . . at wara ett, ok huart äpte sino uphoue \" KS 7 (17, 8) . \" iþur priulegia oc forn bref . . . nu þa vi nästä iþär warom oc wi äftyr þöm sporþom. varo iþär borto \" SD 5: 636 ( 1347) . spurdhe han äftir sinom kompane KL 58 . \" han lyste . . . epte eno stolno fare \" Pa 7 . \" lat thik äpter enkte langa hwath thu for ma ekke fanga \" Al 4329 . lustas iak äpte thy han wärdhoghas mik giwa Ber 200 . the biddo äptir sinom pänningom Bir 3: 18 . styrdhe sanctus iohannes . . . mykith äptir henne Lg 43e. thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin GO 332 . \" thän grathir ey äpte gul som thz fik ey ägha \" ib 570 . \" rosenlund . . . haffde stor sorgh effter sin bondä \" Va 53 . 10) om det som lämntats qvar efter ngn; om märke el. spår som något lämnat: efter. palm quisten stodh äpther honum gröön Lg 929 ; jfr II 2. vtan iak seer saren äpte spikomen i handomen hans Bo 237 . \" arren äpter saren \" Su 412 . 11. med ack.","1) i tidsbestämningar: efter. annor höghtiidh som näst kom äpter thässa MB 1: 498 . \" annur vara fru höghtiþ är siax vikum afte iula ldagh \" Bu 8 . annan dagh äpte varra fru dagh ib 523 . \" daghin äpther sancta miklis dagh \" SO 24 . \" xiij dagh äpther pascha ib. þusanda ok attatighi arom äpte vars härra pino \" Bu 170 . \" äfter vars herrä byrþ þusanda arum þurhundraþa arum fyritiyghi oc syäx arum \" SD 5: 568 ( 1346) . ve arom äpter wan herra (d. v. s. efter Kristi födelse) Bil 230 . \" äpte siax dagha ok þrätighi. siþan sonen var hängdar \" Bu 170 . \" viliande han . . . dräpa äptir paskanä \" KL 154 . \" jnnan eet ar äpter thänna dagh \" BYH 1: 193 ( 1384) . \" äpter skammen tima sidhan födde hon dotter \" MB 1: 1 . \" at iak liuar äpte döþen \" Bu 128 . \" lat hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh \" KS 11 (26, 12) . \" thry hundradth aar oc fämtighi aar äpter flodhena liffdhe noe \" MB 1: 4 . \" til iordhen war wäl thör äptir flodhina \" ib. \" ey hawer gudh nakan nyan wilia, en äpter annan \" ib 33 . \" at the magha äta mixtum, äptir högmässona \" Bir 5: 35 . äth ey äplen eller pärwr, vtan for läkedom, tz är stekt äpte for math, ok stekt pärwn effter math LB 7: 77 . äpther tässen ordh oppstodhom wi aff them stadhenom Lg 3: 453 . \" drotning märita tha i kyrkio giik epte sith första barn \" RK 1: 1665 . \" skal abotin halda eet ärffwe epte mik dödhan \" SD NS 1: 168 ( 1402); jfr 2. han kuskaþo frändar at giptas äpte faþor ok moþor döþa Bu 26 . äfte biscopen döþan vildo han alle biscop välia ib 28 . Bil 539 . \" hurw siälin hawer sik epter likamen dödhan \" MB 1: 77 . \" skal domare bäter göra widh fatighan än widh rikan epte dömpdan dom \" ib 340 . \" han do j britania epte sigher striddan oc all landhin gropath fra enom ädna oc til annan LGg 1003. äpe naquara dagha sua fastat \" Bu 55 . \" äpte sva iatat ok svorit \" ib 57 . \" annan dagh äpte sua giort \" ib 151 . 4y magh hustru äpther bondha syn (efter sin mans död) haldha gerningh äller swena mera än j [1] ar SO 17 ; jfr 2, äfvensom I 3. salomon skal sitia j mino säte äptir mik Bir 1: 233 ; \" jfr 2, äfvensom I 3. biorn konung räd j swerike epter han \" MD 319 ; jfr 2, äfvensom I 3. byuþum vi . . . varom foghata . . . dani nclesson som nu är. oc allum þem efter han kunno koma SD 5: 567 ( 1346); jfr I 3. anduo4dande honum krono til at göma ther skulle atir anduordhas thom konunge äptir han kome Bir 3: 400 ; \" jfr I 3. - äptir þät at, efter det att, sedan. j . . . iericho waaro nakor the thing som eghnadh waro gudz mogha äptir thz at the aff eldenom rensat waaren \" Bir 4: 78 . - äptir þät är, d. s. sum þeem göra a mot äptir þät är þeer hawa wart bref fangit SD 1: 669 (1285, gammal askr.). - äptir þät, d. s. flughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom. äru läsin a almänningx þingi Sd 1: 668 (1285, gammala afskr.). äpter thz hon hafdhe yterlika thiänt gudhi . . . thäktis . . . gudhi kalla hona aff thesse mödhosamliche werlline til lewinnelcia äronna hwilo Lg 3: 259 . ","2) i uttryck som beteckna att ngn lämar ngt efter sig, särsk. efterlämnar barn el. qvarlåtenskap, el. som beteckna att ngn tager el. besitter af efter ngn o. s. v.: efter. somo flydde at skog oc mosa the glömde bade säk oc posa harnisk oc wäria hwat the ther hade effer sik ther i skogen lade RK 2: 6203 ; \" jfr I 10. then swennin ther effter erik bleff mz stora nödh han vnt reedh \" ib 3996 . \" han . . . lefdhe son epter sik \" Bil 230 . \" hawer riddare äller swen barn äffter sik \" SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . kan . . . then kununger döa ther af almogans wali är til welde kumin ok hauer barn ok ärvinga äpte sik KS 11 (26, 12) . ib 10 (25, 11). thz kan . . . ey w ara, at thz barn hauer ey frender älla hulla vini äpte fadhur sin ib (26, 22) . Di 173 . ST 51 . \" een rikir man . . . lefdhe sinom son äptir, sik mykyt goodz \" ib 234 . \" men hns munker lefde epte sik dödhan . . iij peninga \" Bil 717 . \" eth arff som fallit war epter . . . margreta olaffzdotther \" DD 1: 79 ( 1431) . sonen ärffwer epter fadherin gotz oc päninga MB 1: 333 . \" at syster matte erffua mz broder tridiwngh bade epter fader ok moder ok swa annan skyllan man \" RK 1: 459 . \" vm then arwen ther mik bordhe at ärwa äpter larurentz hawuonson \" SD NS 1: 288)1403). vm allan then ärfdhadeel som kathrin olafsdotter . . . ärfdhe epter sina dotter ib 94 ( 1402) . \" thet gotzeth är mik tilkomit epter the for:do mina fadhoröster i rätto arfwe \" ib 2: 48 ( 1408) . \" hwi skulom wi . . . mista arff äpter wan fadher \" MB 1: 419 . \" fadher ma giwa mera enom än androm aff thy gotze som han togh ey epter sin fadher \" ib 260 . \" sonin tagher arwith äpter han \" ib 15 . hennas rikedoma hona haffde äpther sin brodher Lg 3: 325 . \" kännomps wij the [wij] . . . wppborith och annanth haffwom aff . . . pädher jönson . .. ena sonan oc ena ganzska fornempningh . . . äpthe war dödha frenda olaff jacopson . . . hwilken fornempde pädher jönson aff daghom togh \" FH 2: 117 ( 1438); jfr 1. III. med af at föregången inf. efter uttryk som beteckna en sträfvan: efter (jfr I 9). han far mest äptir at forstyra oc hindra gudz ordh ST 153 . \" them riddara ther . . . staar äpthe at wpbära stoor atherlön _Bir 4: 110. B) adv. \"","1) tillbaka, qvar. \" andreas var äpte i murgundia \" Bu 133 . \" hans likamme nw bort mz konungen fäär och liffuet är thok effter her \" Iv 1950 . forbiwdha all siäx budhordhin som äpter äre (som återstå), at göra nakrom manne nakath meen MB 1: 460 .","2) efteråt, sedan. \" j biblia scriffwas opta mangh tingh för än the giordh äru oc twärt amoth scriffwas the äffte som för skedhe \" MB 2: 11 . \" som honum är sidhan äpter leet \" Al 1328 . - derefter, senare. badh hon tagha sik in i klostret. hin fik thz hon beddis. oc ginstan äpter kom festemannin mz starke mact äpter henne Lg 3: 247 . \" fiughertan nattum äptir \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" nakrom daghum äfitr \" KL 124 . annan dag äfftir tha bad han sigord ga i skogen oc brenna koll Di 123 . ","3) derefter, i likhet dermed. thu vil eet annath (näml. torn) äpther göra Fl 1169 . - Jfr hvar-, här-, niþer-, þär-, väster-, östan-äptir. C) konj. ","1) efter det att, sedan. bleff han qwar j kirkionne äpte alt folkit var wtgangit aff sinom bönom Bil 880 . \" sidhan epte thzta war giort screff pylatus breff til room \" MB 2: 410 . \" epter dryckken vte är schole the holdA theris messar \" SO 193 . wedh iije femtio och fiorthen aår skedde thz, eptehr gudz son föddher war RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 267 . tha iij daga forlidne wore effter marskens swena fran husit foro ib 2: 5921 . \" dagen efter konungen framreden waar gik strax ater elfuen claar \" ib 8101 . \" litid efter han tit komen är \" ib 9613 . \" tridie dag epther iag myn ande opgaff lagdess myn döde kropp i graff \" ib 3: (sista forts.9 5789. pilther giffwi ena thunno öll j kompanith j näta dryk äpther han stadher wardher SO 18 . lib 108. Lg 3: 260, 272 . ","2) i enlighet med hvad, såsom. at the . . . bewiise sik baadhe j sidhom oc liifurne som rete clostirmän epri thera reenlifuis stadge wtkräfuir VKR 21 . ","3) allteftesom böte effter skadn är till SO 294 . ","4) efterson, emedan. \" vare wel sa radeligit och ot at giffue the lybske före epter the bywdhe sadant till, ath the skickade richesins senningebud leijgde aff kongen \" HSH 20: 222 ( 1507) . \" haffua nw borgamestarna ok raadit j stocholm . . . fornyat schreddarna ock offwerskeraäna samdrecktelygha ena skraa ok lagbock til hopa effter the thöm til hopa bundit hafua aff baden embeten medh thera messor gudz tienist och sollerij \" SO 101 ; \" jfr 1. the . . råddes weth thz samma syn hwath the skulle till råda taga eptehr framlidne wåre myna daga \" RK 3: (sista forts.) 5712 . ib 4666 . \" epther iag kranker oc siwker monde wara . . . haffwer iag fånghit sa för råde ath riikit skall stånda wthen wåde \" ib 5747 . epther iak hade thenna riike try wille iak ghem wäll alth föresee ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 258 . BSH 5: 362 ( 1509) , 468 (1511). ","5) då likväl, ehur. hwar före haffwir thu giffwit mik landh til besätningh, äpther lotten j enne enaste mätningh til en del klenan äpther wi ärom mykle äller eet stort tal folk (cum sin tantæ multitudinis) MB 2: 46 . I förbindels med följande partikel bildar äptir uttryck, som brukas ss adv. el. konj. ","1) efteråt, efter, efter (de) andra. ginstan flydho diäflande ok folgdho lankt äptir aat ( a longe) Bir 3 . 219. twa aff them komin fore aat oc twa eptir aat VKR 26 . ","2) efteråt, sedan. wi pläghom ekke swa at äta . . . at os wärker äpter aat Al 6116 . \" alle brudh gommma för än the fa sina brwdher, tha bewisa the sik ödhmiwka ok liwfwa, än äpther at, tha wpiinbara the sik hwilka the äru \" Lg 3: 483 . - efteråt, efter, efter den tiden, efter den händelsen. vm morghonin äptir at hrödhe gudz brudn röst j andanom Bir 3: 218 .","1) efter det att, sedan. äpther at j haffuen läsit fran bordhe (post gratias) hallen tysto Bir 4: 118 . äpther at (posatquam) draken saa at han wart kastadher j iordhena, striddhe han mz qwinonne som födde sonen MB 2: 352 . \" äpther at min käraste son war laghder j graffuena, leddis jak heem aff . . . iohanne \" Su 216 . ib 215 . Lg 3: 209 . \" hwilkin som gör olyudh äpther ath werkmestara byudha alla sithi \" SO 24 . mästärmans thunno skla wth giwas j nsäta dryk äpther ath han kompani wan ib 17 . \" daghen effther ath marsken lot hanis gripa \" RK 2: 4420 . \" siex aarom äpter at sancta genouepha war takin aff thesse werld \" Lg 3: 259 .","2) eftersom, emedan. \" effther ath j staen . . . j ihesu christi stadh. thi är edher akth ath christi wilie . . . moghe wardha fulkompnadher \" Gers Frest Inl. BSH 5: 362 ( 1509) . ","1) i enlighet dermed att, eftersom. bärin tädhan hwar före sik en sten . . . äpther som israels släkta äru xij (juxta numerum filiorum Israel) MB 2: 10 . ","2) i enlighet med hvad, eftersom, såsom. jag . . . giorde epther som the både RK 3: (sista forts.) 5364 . BSH 5: 362 ( 1509) ."],"f":["äfptir HelsL Ä 16: pr. äftir VGL I A 13: or-, þ 6: pr., III 20; ÖGL Kr 22, Dr 2: 2, Ä 5, Vins 7: 3; KL 49, 54, 58 . ","äfftir Di 47, 123 . ","ättir VGL IV 14: 13. äftyr SD 5: 636 ( 1347), 637. äpter MELL Kg 32; StadsL R 23: 1; SD NS 2: 140 ( 1409) MB 1: 1, 2, 3 . ","o . ","s . ","v; Ansg 229 ; Bir 5: 1098 ; Fl 1169 ; Fr 3015, 3038 ; Al 1374 ; RK 3: 1443 ; MB 2: 334 ; Lg 3: 244 . ","äpther StadsL LJ 1: 1 i var.; SO 18 ; Su 233 ; Di 209 ; LG 824, 929, : 3: 453. äptr KS 10 (25, 11) . ","äfter MELL eþs 2; SD 5: 562 ( 1346), 568. äffter ib 376 (1344, nyare afskr.), 476 (1345, nyare afskr.). äffther Di 215 ; BSH 5: 362 ( 1509) ; PM 21 . ","eptir VGL I MD 1: 2, 8, A 8: 1; SML B 7: 1, 11: 1, Ä 1: pr.; Bj R 21: 1; Bil 160 ; VKR 21, 54, 55 . ","efftir Di 5, 173 . ","epter StadsL Kg 26: pr., Ä 7: pr., 1, 2, J 1: 1; SD NS 1: 9 ( 1401); MB 1: 68, 157, 313 ; RK 1: 459, 1665 ; PK 227 ; SO 86, 193 ; DD 1: 79 ( 1431); MD 319 ; Lg 1003, 3: 379 . ","epther SD NS 1: 141 ( 1402); Di 214, 220, 281 . ","efter SD 5: 567 ( 1346); BSH 2: 39 ( 1396); RK 2: 8796, 9380, 9390, 9613 ; Va 10 . ","effter RK 2: 3936, 4821, 5443 o. s. v.; Va 27, 53 ; Di 4, 20 ; SO 101, 108, l193, 294; LB 7: 77 . ","effther RK 2: 6798, 7321 ; Di 214 . ","öptir HelsL M 31: 1. aptir VGL I þ 14. apthir GO 927 . ","aftir VGL III 67; HelsL V 5: pr-; BjR 25 . ","äpti VGL II G 7; ÖGL G 23; KS 10 (24, 11) . ","äpte ÖGL Kr 13: pr., R 26: pr.; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ; Bu 12, 26, 55, 149 o. s. v.; Bo 5, 84, 148 ; Bir 4: )Avt) 177, l179, 180; KS 83 (204, 91) ; Ber 132, 133 . ","äpthe MB 1: (Cod. B) 525 ; KS 10 (24, 11) . ","äfti ÖGL Ä 1: l1, 4, 9: 1; VML LI Kr 1; G 11: 3. äfte ÖGL Kr 19: pr., 29: 1, R 26: pr.; SmålL 2: 1, 4: 1, 7: L1; MElL Ä 8: pr.-, B 18: lpr., 4; SD 5: 562 ( 1346), 605 ( 1346); Bu 8, 12, 28, 30 ; Bir 4: (Avt) 185; KS 50 (128, 54) . ","äffte VML II M 24: 2; SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) , 377, 479 (1345, nyare afskr.); MB 2: 11 . ","epti SML Ä 3: pr.; StadsL R 32: pr. epte i J 1: 1; Bil 87, 448, 539 ; Pa 7 ; KS 8 (19, 9), 21 (51, 22) ; SD NS 1: 11 ( 1401) . ","efte SD 5: 567 ( 1346) . apti ÖGL G 8: pr. afptä HelsL Ä 16: pr. afti ÖGL ES 18: 1. afte ib R 8: 2; Bu 8),","äptir at","äpter- . ","eptir- . ","-aat )","äptir at","äptir at at","äpter aat at )","äptir sum"]},{"a":"äptir bidha","b":[],"c":"","d":"","e":[" v. stanna efter. Hans eon gik op vidher hans sidha, thet vilde ey äpter bidha Ivan (ed. Noreen) 6310."],"f":[]},{"a":"äptir bliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["qvarblifva. \" hulkra ben äpter blifwo j thänna stadh \" Bil 212 ."],"f":["äpter- )"]},{"a":"äptir bliva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bliva efter, stanna kvar. pres. part. äpterblivande som blir kvar, efterlämnad, dels a) om hustru och barn, dels b) om egendom. a) sin kera söns eptebliffuende hustru SJ 2: 119 ( 1488) . henne effterbliffuende barn ib 2: 294 ( 1496) . Tesliges stode ok lhustru Elzebe, hans epterbliffuende hustru STb 2: 575 ( 1491) . ib 3: l120 (1493). 3: l75 (1494), 4: 91 (1505). b) lxxxvj marcker ther igen stode, huilke eptebliffuende summa forscrifne Jöns . . . kendis sigh rdeligen vpborit och annamat haffue SJ 2: 115 ( 1488) . \" hans efftebliffuende huss, egher och lösöre \" ib 2: 144 ( 1489) . Nic. Jensson, som drunchnade pa Peder Japssons skyp . . . for alle hans äptebliffuende gotz och peninga her j byn STb 2: 201 (1487). grvndh ok epterbliffuende eger och gotz ib 3: 3 ( 1492) . Jachem Mössingk om Skarnowes epterbliffuende gotz, pie memorie ib 3: 18 (1493). framledne STen Perssons effterbliffuende eger ib 3: l87 (1494). Samma dach stode alle appotecarios mester Berendz gieldenera och besatte hans eptherbliffuende godz, som war j hans appoteca och huss ib 3: 267 ( 1495) . (De gåvo) Lasse Nielsson radhman quit, fri, lydug och löss fore alt til tal om lJöns Hardz epterbliffuende eger til lewigh tijdh ib 4: 84 ( 1505) . \" ath hon sin . . . broders effterbliffuande gotz och äghadeler . . . opburit haffue \" ib 4: 202 ( 1511) . - pret. part. äptirblivin efterlevande, efterlämnad. hans effterbliffna dandequinne DD Suppl 25 (1500). wor broders oc slechtz effterleffne (möjl. för: -bleffne) hustrw ib."],"f":[]},{"a":"äptirata","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["senare måltid. foreata gör faghir äptir ata (pulcre prandere faciunt gentacula vere) GO 773 ."],"f":[]},{"a":"äptirblivirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterlevande maka, änka. äresamme quinne, hustrv Marine, Hans Stubz epterbliffuerske STb 4: 83 ( 1505) ."],"f":[]},{"a":"äptirdragha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) släpa efter, släpa. \" diäffwllen gabbade en galnan oc högfärdoghan mwnk, huilken han kom til at astwnda langan oc äfftedragande mantil \" Su 152 . ","2) draga efter, tåga efter, förfölja. iak kom eptherdraghendes brått RK 3: (sista forts.) 4477 ."],"f":["epther- . ","äffte- )"]},{"a":"äptirdöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föredöme, exempel, mönster. Än the foro nidhir äptir honum som fölgdho hans äptedömom Bir 2: 208 . Thässin harpan är likamlika athirhalsins liknilse (ok) äpthirdöme (carnalis abstinetiae typus) SpV 37 . \" badhe j ordhom äpthirdömom \" ib 166 . Swa är ok nogh witherlikit honom wara eth äpthirdöme ällir liknilse ib 229 . \" med hälgha kännedoms frukt ok äpthirdömom \" ib 232 . The waro ok skynandhe aff gudhelikom kennedhom ok tholamodhz äptirdöme MP 5: 19 . En godher konungh (är) . . . yppesth till alle dygders effterdöme PMSkr 676 (avskr). - Jfr äptirliknilse."],"f":[]},{"a":"äptirdöme","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) efterdöme, föredöme, föresyn, exempel. gaff han os sinna apostola martyrium till äftirdöme KL 178 . \" somlike ärw hwilka äfte döme meer optända til gudz älskogha än prädikan oc ofta warþir twä fald hiälp ij hughenom aff hälghra manna äftedöme \" ib 181 . ib 328 . \" än mik eigh atar droghe guz äpte döme som böþ petro draghit suä[r]p atar halda \" Bu 509 . \" the . . . fom fölgdho lhans äptedömom \" Bir 2: 208 . ondir ande . . . skyllar ok allegera siwkdoma ok foresättir sik kranka manna äptedöme (proponit exempla infirmorum) ib 3: 320 . \" allom gaff han godh äpte döme som vmgingo mz hanom \" Bil 861 . \" gifwande os äptedöme at vi skolom samuledhis göra \" Bo 94 . \" han teer thik manga dygdha äptedöme \" ib 44 . \" hulkom han atirlät äptedömit \" ib 126 . \" j thy äptedömeno magho vi thrifwas til manga dygdhe \" ib. \" han kände os mz ordhom oc äptedömom ödhmiukt oc fatidom \" ib 35 . \" hwilke som . .. te androm helsonne wägh mz sinne prädikan och äptedömwm \" Ber 152 . hon . . . stadfäste sin helga lärdom . .. medh syno eighno helgo lifuerne ok epterdömen Lb 3: 563. the ondo kirkionna formän . . . atirleto mannomen mykyt skadhelikit siäla äptedöme Bir 3: 256 . \" þe reta nu guþ til vreþe mz sin for ban naþo äptedöme \" ib 4: (Avt) 181 . þera aptedöme hafar mangum hulpit til for dömilse ib. \" änkte thz göra i sinom athäuom thöm må wara til (för til il el. til ilt) äpte döme \" KS 50 (126, 54) . suå mång il äptedöme biskuper eller annar förman later sinom vndidånum, suå månge dödhelike plågher han wardr gömen ib. \" vtan thetta folk forgaar al wärlin äpter döme faar ok smittas ij tholik gerning snödh \" Al 3984 . ib 3989 . \" skal witur kunungr huxa ok takak til äpte döme huru gudh skipa oc styre thessa wäruld \" KS 63 (158, 69 . \" här skalt thu taka äptedöme af varom herra ihesu \" Bo 119 . \" ey skulo the tagha epterdöme aff iacobs gärning \" MB 1: 224 . \" tak äptedöme thässe duuo (exemplum hujus truturis) \" Ber 37 . \" i maghin et äpterdöme taka aff idhrom gudhi oouis oc aff hans saka \" Al 6601 .","2) mönster, mönsterform, mönsterbild; idealbild, ideal. j hänne (Jungfru Maria) var skälicasta liurärn oc aldra dygdha äptir döme (omnis forma virtutum) Bir 2: 175 .","3) varnande exempel; varnagel, varning. \" skule the salta sin lusta mz hänna (den till saltstod förvandlade Lots hustrus) äptedöme oc minnas hänna hemd \" ST 391 ; jfr äptirsyn 5. äpter mik taka thik äpter döme Al 3571 . ","4) exempel hvaraf lärdom kan hämtas, lärorikt exempel. (jhesus) giordhe dighra nadhe widh han . . . allum syndoghum til hröst lok äpterdöme Bil 245 . - exempel, belysande framställning el. berättelse; liknelse. hu hafweir nu hört aff gudz budhordhum j mangom oc faghrom liknilsom oc äptedömum, hwat lönom lthe fingo som them gömdo oc hwat ysäld loc drlfwisle ofwei them kom, som them forglömdo ST 534 . \" huru ledhes min pina hon borth driffwer alla siälenna dröffuilse thz wil iak tik häldehr bewisa om äfftherdöme, än mz ordhom \" Su 183 . ib 446 . \" til thz vil iak thik swara mz äptir döme (per exemplum) \" Bir 1: 241 . MB 2: 215 . jak swara thik mz äpe döme ok mz liknilsom Bir 1: 247 . Su 306 . \" nytiadhe han hardhom ordhom. ok eno rädhelico äptedöme a mote iudhanna formannom oc phariseis \" Bo 148 . \" lsagdhe han . .. äptedömit af vra stenenom \" ib. \" jak sighir thik äptedöme aff enom man \" Bir 2: 208 . \" fämta liknilse äller äpterdöme (Bil fämta exemplum 616) gaff barlaam. a moth thässa hems hedher ok valde \" Lg 1028 . \" han gaf . . . eet äptherdöme (Bil exemplum 613) a mot them som offra stokkom ok stenom \" ib. \" lhär wil iak taka eptedöme af kesarans mantele \" Bil 81 . ","5) exempel, belysande el. bevisande faktum, bevis. nu pröua the thet medh naturlikom skälom, ok suä medh manna skälom ok äptedömom at ens mans rättuis styrilse är almoga bät KS 7 (16, 7) ; jfr 4. pröwas thet medh epte dömom, at betre er landom ok almogha ens retuis mans styrilse, en flere manna ib 8 (20, 9); jfr 4. hites ths suä medh skiälum ok äpte dömom lib 75 (185, 82). nu hauom wi thes äptedöme at girughe ok odydhelike (för odyghdelike) kununga ok höfdinga få giärnt illa ändelykt ib 29 (74, 32) ib 30 (76, 32). sanctus briscius . .. war sancto martino mykit genstridoger oc giordhe honom mykla neeso. som wi haffwom äptedöme aff, at entidh nar en fatigher man spordhe äpther sancto martino, briccius swaradhe honom oc sagde. späär thu äptehr them galna mannenom tha see altidh wp, for thy at han är then som altidh seer wp j hymelinsom en galin man Lg 635 . \" war thetta enkte vnder, vatan aff natwrinna dygdh swa som sanctus ieroimus sigher äpterdöme(Cod. B döme 548) til \" MB 1: 223 . \" jak vil sighia thik äptedöme(exexplum) at badhe thässe andane sökia ok optända mz sinom jngiwtilsom ok inskiutilsom oc raadhom the drotningena hiärta \" Bir 3: 320 .","6) bevis, tecken, märke. \" latom alla stadhi synas tekn ok äptedöme af wärre frygdhd oc glädhe (ubique relinquamus signa lætitiæ) \" KS 61 (151, 66) ."],"f":["äftir- . ","äpter- . ","äffter- . ","epter- . äpte-. äfte-. epte-. apte-. pl. lika med sing. -en Lg 3: 563), "]},{"a":"äptirdömilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L. ","1) = äptirdöme 1. thz hon lärdhe mz ordhomen giordhe hon ok fulcomnadhe mz äptedömilsom KL346. Ansg. 189. aff thera äpthir dömelsom ofvirgawo mange . . . thera affgudha ib 221 . marghe vnge män äptir hänna äptedömilse toko at sta mote kötzsisn orenlek KL 328 . \" swa mang helsonna sta mote kötzsins orenlek \" KL 328 . \" swa mang helsonna barn afladhe sancta clara mz sinom hälgho äptedömilsom \" ib 329 . \" taken prophetan ärwodhe oc tholamodz effterdömilse \" MP 3: 27 . \" os bör . . . at hawa wars herras pino til effterdömilsse \" ib. \" är . . . thz väl värt ther af äptedömilse taka. at höxste gudz ämbitzman här ij iordhrike beddis hiälp af ödhmiuke gudz thiänisto quinno \" KL 344 . \" skal hon . . thulumodhelica vmbära hans fran uaru. som vi hafwom äptedömilse af apostlomen (exemplo sicipulorum) \" Bo 94 . \" lgifwande os äptedömilse. at vi skulum ey forlata ödhmiuktena \" ib 4 . giffwandis got äptedömilse Bir 4: 72 . \" prest the ther waro . . . gaffuo sinom sokno mannom onth effter dömilsse \" Pa (Tung) 33 . thu dräpir . . . siälana mz thino onda äptir dömilse Bir 1: 123 . \" mz sinom . . . snödhom äptherdömilsom \" Su 62 . \" lhon skal äptir alle lsynne akth fölghia wars herra ihesu christi fothsporom ok äptirdömylsom j ödmywkth ok tholamode \" MP 5: 190 . ","2) efterliknande, efterföljd. at min ordh skuldo . . hafwas j hedhir ok mina gerninga takas til äptir dömilse (imitationem) Bir 1: 253 . ","3) = äptirdöme 4. mz thy äptedömilse ther han sagdhe af them som skylloghe varo Bo 76 . Bir 1: 61, 66 . \" wil iak tik tässa lär.doms lönlighet mz likamlikom äptherdömilsom oc liknilsom antwarda (sub exempl sensibili) \" Su 233 . ","4) = äpti4döme 5. wij behöffue icki longth sökie epter epterdömilse. huadh skadha och forderff rikit och tess jnbiggere haffua fongit aff swodane twedrecht wore longth aff säya FH 6: 107 ( 1497) . \" the . . . pröfuadho thet medh mangom äptedömilsom, at sua var offta förra giort Ang 215. \"","5) exempel, motstycke. \" äggia the hona . . . at aflata tholkin darscap. oc smälikin lifnadh. hulkiney höfwir hänna släkt. oc ey hawir äptedömilse ij kirkionne \" KL 327 ."],"f":["äpter- SML Prol. ivar. äpther-. epter-. effter-: äpte-. dömelse. -dömylse), "]},{"a":"äptirdömilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föredöme, föresyn, exempel. Taken prophetana ärwodhe oc tholamodhz effterdömilsse . . . Os bör oc at hawa wars herras pino til effterdömilsse . . . Christus war pinter oc tholde pino for wara skyld, os til efftirdömilsse MP 3: 27 ."],"f":[]},{"a":"äptirfinna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["återfinna. \" haffuer ther til badhä hug och sinne thz skiutast iach ma idher effter finnä \" Iv 1912 ."],"f":["effter- )"]},{"a":"äptirfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bakfot. \" biornen tog en hin störste hud om ärffuitfötarna \" Di 109 ."],"f":["äfftir- )"]},{"a":"äptirfylghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) följa, följa efter, efterfölja. thenne wtgangin til lgraffwinna börien at them yngxsto hwilka som skulu främst ganga widh parum, oc the äldre j parum äptirfölghia Bir 5: 65 . \" begynnadhe folkit .. . . at ropa oc äptir fölgdho hären \" MB 2: 128 ; \" jfr 2. - följa, ledsaga. mäktogha frughor som komna waro at fölya sancte petronille til högtidhelikhet bryllope, the wordhor tha hänne äptherföliandes til graffwena \" Lg 333 . \" mange riddara äpther fölgdho, oc leddo lhennne til mönstrit \" ib 3: l185. ","2) följa efter, förfölja. tl täss the atirkommo som them äptherfölgdo oc fanga wille MB 2: 7 . \" lthem ältandis oc äptirfölgiandis mz hwgh oc saar tintil lstra syndonem \" ib 32 . ","3) följa, efterfölja (i tid). thz äpter fölgher thz wärre skeer RK 3: 2607 . \" äptir fölghianda nattinna sömpn \" Bir 1: 312 .","4) följa, blfiva en följd. gudz gafua pmpninghet foregik i rotinne, oc hälaghetinna storlekir skulde äptefölghia i quistenom KL 321 ; \" jfr 1, 3. ther wille inthe got epterfölie \" FH 6: 107 ( 1497); jfr 3. - vara en följd. kunna slutas. andens swarade jak är her mynom skertzlo eelde priaren sagde tha effterfölger (sequitur) at her är skerzslo elden LfK 262 . ","5) i andlig mening: efterfölja, träda i ngns fotspår, sluta sig till. med dat. el. ack. äptherfföliandhis sinne hälga modhers ffotspor Bir 5: 104 . \" thinom epterdömilsom ok fotsporom haffuer jak epter fölkt epter mina fatiga makt \" MP 4: 197 . i som för mina skuld haffwen owergiffwit alt thz i atten, oc haffwen mik äther fölkt (secuti estis me) LfK 20 ; jfr 1. huar en som wil komma äpther mik han skal widhrsighins sik siälffwm oc taka siht kors oc äpther sölia swa mik Su 191 . - efterfölja, efterlikna. med dat. el. ack. lärdhe hon huru andre skulde hänne äpteflölghia KL 328 . \" hwilkra äftirfdöme . . . gudh vnne oos . . . äftirfölghia \" ib 178 . äptefylghandis hans hälgho sidhom ok lifwärne Gr 325 . \" mina gärninga äptherfölia \" Su 194 . ","6) följa, efterkomma, rätta sig efter, lyda. med dat. el. ack. for thän skuld at the hetelicare äptir fylghia thera ondo äggian oc frestilsom än varom godhom radhom Bir 4: 123 . \" at han ey äptirfölgir allan oloflikan kropsins lusta oc astundan \" Su 348 . - abs. som ey wille epter fölghia MD 389 . - efterkomma, söka utföra. nar han haffde nakra dagha äptherfölkt sin wilia Lg 3: 185 .","7) följa, söka nå, jaga efter, eftersträfva. thänne ängil ok jak äptefölghiom ok jäghom (inseqimur) eet thing os astundelikit Bir 3: 424 . \" vi badhe ängilin ok jak äptefölghinom ena bradh \" ib 426 . \" hwilke owermatto älska gaffuor, äptherfölghia (seqununtur) timelöka lönen \" Su 260 . Jfr fylghia äptir."],"f":["äftir- . ","äpter- . ","äpther- . ","epter- . ","effter- . ","äpte- . ","-fylgha . ","-fölghia . ","-fölia )"]},{"a":"äptirfylghia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":[]},{"a":"äptirfylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["följe. \" ämbitzmän och hoffwesinne, som hans gardh dagelige forsta och äpterfölige G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. \""],"f":[]},{"a":"äptirfylghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterföljelse. aff thera äptirfylgho ok tyänist, ther the girodho warum herra MP 5: 124 ."],"f":["-fylgha )"]},{"a":"äptirfylghian","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eftersträvan. Hör, käriste fader, aff godo säla ändeliktzs epterfölian j thetta ärände Troj 51 ."],"f":[]},{"a":"äptirfylghiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? det som följer med (ngt), tillbehör- giffue tha bröderner ena tunno öll ok ena skyncka mz tess effterföliende SO 145 (jfr twa skyncker med alle sine tilbehörilse ib 146)."],"f":["effterföliende )"]},{"a":"äptirfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) efterföljare, efterliknare. Jmitatorius äpther fölyare GU 20 (hand 2) s. 12. (Lasten visar) sinom äpthirfölgiarom wissa fallith SpV 136 . 2) förföljare. Ehn godher konungh prijssas och kalles . . . skälmers effteröliere PMSkr 676 (avskr)."],"f":[]},{"a":"äptirfylghiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) följeslagare, ledsagare. iomffrun mz sin brodher, oc theras äptherföliara Lg 3: 300 . ","2) efterföljare, en som följer (ngns) föredöme. om i ärin godhra älskara äptefölghiara Bo 124 . \" han är ihesu christi sandher äffterföliare (imitator \" Su 194 . \" hwar en troen gudz wen, discipulus oc äpterfölghiare \" ib 348 . ib 349, 350 . hwilke som wilia warda gudelika snillis oc henna lärdoms ödhmiuke discipuli oc äptefölghare ib 364 . LfK 20 . diäfwlsens äptherföliare ib 8 ."],"f":["äpter- . ","äpther- . ","äffter- . ","äpte- . ","-fölghiare . ","-fölghare . ","-föliare )"]},{"a":"äptirfylghilikin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["efterföljandsvärd. Hel, hälagh jomfru, quemelikin at lofuas . . . J tro oc hälogho lifuerne äptirfölghelikin SvB 369 ."],"f":[]},{"a":"äptirfylghilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterföljelse, följe, följd. Sequela eptherfylielse GU C 20 s. 570 . Thy lather thet bestaa, hwilket som haffwer sörgeligen ändelykt, oc beska dödzsens epterfölielse Troj 55 . Oc the sak, fför hwilka nakodh görs, ma wttydhas om sin äptherffölgilse, som doctores sighia JMPs 464."],"f":[]},{"a":"äptirfylghilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" och f. ","1) efterföljelse, eftyerföljande, efterliknande. swasom godhra mann epterfylghilse gör at girodha syne afskrapins swa gör ondra manna eptefylghilse at människian takir ey at enast ond lön for sina synde. vtan ämuel for andra manna lifuerne MP 2: 162 . \" thina siäl astundilse ok hoop varo . . . välloktande til aldra äptirdöme ok äptirfölghilse (extemplu et imitationem) Bi 3: 315. withi för sanno the gudelika äptherfölgelsen (imitationem) wara . . . mi swa täkka, som thz haffde warit om han manleka haffdhe mz mik i stridenne standit \" Su 191 . ","2) lydnad, tjenst. \" för al epthefölgilse manzskap lydna och tiänisth hwilka the alla oss och dammars krona göra och holla plictoge wara (för waro) \" SD 5: 210 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet)."],"f":["äpther- . ","epther- . ","epte- . -fölghilse. -fölgelse),"]},{"a":"äptirfylghirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterföljerska. fafänglikhetinna fordömilse, ängla liffs äpthirfölghirska SpV 101 ."],"f":[]},{"a":"äptirfylghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterföljd. Annan tidh är jomffru Marie psaltare wärdogare j ffulkomlighet, thy at han haffde ärlikare äptherfölghningh JMPs 474."],"f":[]},{"a":"äptirfylghning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = äptirfylghilse 1. mik korsfästom til äro oc äpthterfölgnigh (imiationem) Su 192 ."],"f":["äptherfölgnigh )"]},{"a":"äptirfärdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["eptirferd )"]},{"a":"äptirfärdh","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. 1) förföljelse. Menesterus rände strax aff oc räddes for Hectoris äffte färd Troj 142 . ","2) gravöl och andra omkostnader för begravning. wil mannen aff Findland haffua arfuit epter quinnan, tha giffue Paw Anna i gen tet hon vthlagth haffuer i lychstool och i andra epterferdh STb 3: 122 (1493)."],"f":[]},{"a":"äptirga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["efterfölja, efterträda, lyckas. Succedere epter gaa ok j handh ga vt mihi bene succedit mik gaar wäl i handh GU C 20 s. 92 ."],"f":[]},{"a":"äptirglöma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["glömma kvar. han hade ey degert effter glömt, vtan tok alt thet j folan war gömth RK 2: 5041 ."],"f":[]},{"a":"äptirgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["eptir- . ","epter- )"]},{"a":"äptiriägha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["jaga efter, förfölja. \" een riddare mik här äpter iaghar \" Iv 775 . Fr 523 ."],"f":["äpter iagha Fr 523 ; ","-ar Iv 775 ),"]},{"a":"äptirkal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["senare anspråk? återkallande? lot thät (ɔ: ärffue) hans bysmarket fornempdom vp fritt frälst ok akärolöst fore allom äpterkallom SJ 7 ( 1424) ."],"f":["-kallom ) , "]},{"a":"äptirkast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterräkning, bakslag. \" uthan alt argt hindher, effterkast och hielparädhe \" Trolles Jb Bil 142 (1470, senare avskrift) ."],"f":[]},{"a":"äptirkast","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efteräkning, bakslag, repressalier. \" vthan alt argt, hielparäde oc epterkast \" BtRK 194 ( 1457) ."],"f":["epter- )"]},{"a":"äptirklaghan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nytt klander, tilläggskrav. hwilka for:da ängh iak aff händher mik oc minom arwm honum ath agha och giffwa hwarth han wil, vtan alth hindher oc äptherklagan SD NS 2: 605 (1413, avskrift) ."],"f":[]},{"a":"äptirkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["komma edter, följa efter. Affladha barnsins luste athirgäldz j sörghine, som äptirkombir SpV 306 . Swa them äfte koma skulu som them nw ärw SD 10: 159 ( 1372) . \" swaa för them nw äro, swaa ok for them som äfftherkoma skolo \" BYH 1: 271 ( 1474) . - pres. part. äptirkomande efterföljande, kommande, framtida. Ofta som subst. el. adj. 1) om människor. SD 10: 96 ( 1371) . 2 ggr. vare äftekomande . . . os ella varom eftekomandom . . . them ella therra äftekomanda ib 10: 158 ( 1372) . Skall thet allom witerlikt wara swa wael äpte komandom som nw warandom NMU 1: 75 ( 1386) . thät skal allum mannum witlikt ok konnegt wara swa wäl apterkomandom som nu näruarandom Vg Fornmt I: 4-5 s. 65 (1390). so fore efterkomandom som nw närwarandom SD NS 2: 811 ( 1414) . \" ohindrat oc qwaldh fore androm efterkomandom ib. thy tilbindom wy oss ok wara äfftherkommande . . . framhalla for:da siälakappall ib 3: 264 (1417). Vitherlikit wari thet allom mannom, swa wäl äöpterkomandum som närwarandum ib 3: 345 (1418). akerelöss fföre mich oc alle mine äffther komandhe \" JämtlDipl 259 ( 1441) . tha skal thet engom sälias ällir biudhes vtan mek Sigvordh i gen ällir minom äfftigkommandom DN 14: 68 (1451). thy aff hendhir jak oc min hustrv oss oc warom arffom oc epterkomondhom . . . oc til änghnar them forsriffna stora Nissa honom oc hans arffom oc epter komondhom til äwerdhelike ägho Neuman Vokbal 77 ( 1449) . ib 78 ( 1452) . kennis jach medh thetta mith opit breff swa for äfftherkomondom som them ther nw äro . . . for mik, minom arffuom oc äffterkomondom . . . mik ok mina arffua oc äffterkomonda ib 80 ( 1474) . ib 82 ( 1467) . ty affhende forscrifne Andirs Hiort sik, sinom arffuom ok eptekomandom forscrifna gard . . . och tilegnade honom forscrifna Laurens Nielssone, honom, hans arffuom och efftekomandom SJ 2: 27 ( 1477) . \" ty maa han, hans arffua ok eptekomanda for:na tompt ega och brwka till eurdeliga ego STb 1: 313 (1481). - 2) om ting, händelser. the tingh som framlidhen äro, oc täslikes om the tingh som äpther kommandhe waro JMP 4. \""],"f":[]},{"a":"äptirkoma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) komma efter; förfölja. naar stridz männener fingho them see sik äpther komma MB 2: 128 . ","2) komma efter, följa efter (i tid). swa at förra arsins äpterste dagher ware thäs aarsens förste dagher som äpter komber MB 1: 63 . ","3) komma efter; komma att lefva efter (ngt) el. senare (än ngt). wi som äpter komo hans pino oc dödh MB 1: 490 . - senare komma, senare inträda. (bland klosterfolk är sed, att de, som tidigare inträdt, hafva mer att säga, ehuru) andre epterkompne äre äldre oc jämwitre Lg 978 . - komma efter, efterträda. huat vm nakar rikesins deel bortlätis mz nakrom gafwom huat ey skulle then delin atirkräfwias aff thom som äptekome (succcessore) Bir 3: 399 . komma senare, komma efteråt (för att utföra ngt)? hittas the wisasta ymst hawa om talath. the wisasto hawa äpter komith the satto thera ordh som ymst hawa saght MB 1: 40 . ","4) återkomma, komma tillbaka. tha eth ar for gangit är tha skulen j warä effter kompne her Iv 1898 ."],"f":["äpter- . ","äpther- . ","epter- . ","effter- . -komma), "]},{"a":"äptirkomande","b":[],"c":"","d":"p. adj. o. subst. m. ","e":[" ÊL. A) adj. ","1) efterkommande, efterföljanmde, (närmast) följande. skal hon them läsa nakor reglonna capitula, oc huar hon lyktade ther böri j äptirkomande (sequenti) hälgd Bir 4: 61 . om larsmessone nest efterkommende Lg 3: 350 . \" i nästa nattenne äptherkommande \" ib 187 . \" i thy areno ther näzt äpter komande är \" SD NS 1: 104 ( 1402) . nest epterkomande däkinen . . . herre birgher fornögde forscripna niels olson i skedwj fore then fämpte öran Upplands Lagmansdombok 113 ( 1493). - efteråt kommande, följande, kommande. andra äpter komande synder MB 1: 349 . \" swa länge dröffwilse staa twinga the mannen . . . stakkot är thera beskhet, än äptherkommande hugswalilsen äro äwerdeliken \" Su 171 . - kommande, framledes kommande. j äptirkommandom daghom MB 2: 11 . Su 253 . \" the människor som j äptherkommandis tima (in futurum) j thenna refnliffnadh skulu ingaa \" Bir 4: 70 . - framledes, blifvande, med tiden, framträdande som, med tiden visande sig vara. at hon ginstan aff sin barndom swa vnderliga vtkende ok vederstygdes alla skörhet, epterkomande ok vardande sanne renlex älskerska ok dörkerska jn til dödhen Lg 3: 522 . - framtida. aff tässins renliffs äptherkomandis bestand Bir 4: 69 . - efterföljande, kommande, blifvande. vm thänne konungir . . . ville minzska älla forskipa nakan deel aff krononne sannelica äpte komande (futurus) konungir matte ok tilburdhe atir bedhas then delin Bir 3: 400 . \" äptekomande konunge til bör at atirkräfwia then delin ib. - efterkommande, framdelses lefvande. hwru han mz gudelike vnskan wälsignadhe them som äptir kommande waro \" MB 2: 61 . \" kungörum wi allom mannom, swa thöm som äftirkomande äru swa som thöm nu äru. att . . herra arwidher oc hans husfru fru elina gawo . . . til watzstena kloster ena qwärn j motalum \" BYH 1: 184 ( 1380) . \" alla the män thetta breff höra älla see swa äpterkommanda som them nw ärw helsar iak ib 190 ( 1383). thet scal allum viterligt wara swa väl eptekomandom som nw näruarandom \" SD NS 1: 10 ( 1401) . \" kännis iak meth mino närwarande vpno breffwe, swa for them ther äpte komande ärw, som for them ther nw leeffwa, mik haffwa iordha skipte giorth meth . . . frw katerine magnussa dotther \" ib 2: 66 ( 1408) . ib 1: 55 ( 1401), 78 ( 1401), 88 ( 1401), 103 ( 1402), 132 ( 1402), 273 ( 1403), 288 ( 1403), 434 ( 1405), 2: 74 ( 1408). Jfr notum facimus vniuersis tam posteris quam modernis SD 5: 143 ( 1343) . \" nouerint vniuersi tam posteri quam presentes \" ib 625 ( 1346) . ","2) efterkommande, utgörande (ngns) efterkommande el. afkomma. afhändom wi os the forn:da jord ok allom warom nästa äpthkomanda aurom, ok laurens ok hans nästa burno arwom tiläghnom vi förscrefna v örisland iord SD NS 2: 74 ( 1408) . andre lotten . . fwl vppa symeons sönder oc hans äptirkomandes släct MB 2: 50 . \" äru tässe ysakar söndrs ädodela oc theris äptrkommande släct städer torp oc byiar \" ib 51 . B) subst. ","1) efterträdare, efterföljare. \" var herra . . . gaf . . . honom (Petrus) oc hans äptekomandom (successoribus) himerikis rike \" Bo 119 . lathandes myn äffterkommanda haffwa nokoth til ath byggia PM LXVII, wi . . . förbiudhom . . . abbatisse confessori oc allom systrom oc brödhrom innan . . . watzstena clostre oc theras äptirkomande . . . ther a moth göra Bir 5: 126. ib 137, 138 . \" biwdhom wi for:da broder niclis oc hans effter komanda i forswiik vppa clostersens wägna, the sama flödhgiwtor ypna hlda hösth oc waar . . . gör han oc hans effter komanda thet ey . . . tha böte ther fore som laghin vtuisa \" VAH 24: 322 ( 1442) . wi swena som tätta lius wpblöriade wi bidiom alla wara äptherkomande ath the thz bätra ok inkthe for wärra SO 4 . ","2) efterkommande, afkomling. \" förbyuþande harþlicä . . . varom äruingiom. äftekomandom. oc hwariom androm manni . .. þessä vara skipan . .. at hindrä \" SD 5: 567 ( 1346); möjl. att föra till 1. annor gooz som wäl äru fangin them atir göma the sinom arfwom ok äptir komandom Bir 1: 54 . ib 3: 41 . Upplands Lagmansdombok 113 ( 1493), 114, 115. afhender iac mic then sama gardh . . . oc til eghanr han . . . klostreno i gudheem . . . oqualdan for mic oc mina epterkomanda SD NS 1: 10 ( 1401) . \" the ok thera äffterkomanda moghu honum (gården9, styra, radha ok allom lundom skipa \" ib 2: 74 ( 1408) . \" fämpte lotthen fiöl vppa aser oc hans släkt, oc äptirkommandom \" MB 2: 51 . ib 50, 52 ."],"f":["äftir- . ","äpter- . ","äpther- . ","aftter- . ","epter- . ","efter- . ","effter- . ","äpte- . ","äfte- . ","äpth- . -kommande. -kommende. -komandes. -komandis. -kommandis),"]},{"a":"äptirkomare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) efterträdar, efterföljar. \" j mino säte hulkit ther iak andwardhe petro ok hans äptir komarom (successoribus) \" Bir 1: 123 . \" wi oc ware äptekomara i for:da eskiltuna kloster \" SD NS 1: 303 ( 1403, gammal afskr.) . jac for:de prier oc minä äpterkomara priara i thet for:da kloster ib 304 . byndher iach mich till. oc lmyna arffwinger . . förnöya . . . biscop olaff oc hans äpterkomara DD 3: 200 ( 1440) . ib 199 . ","2) SD NS 1: 201 ( 1402) . SJ 291 ( 1460), 318 ( 1464). Bir 3: 42, 202 . \" then herran oc hans äptirkomara ib 400. at rikit skulle mik ok minom äptekomarom (posteris) thäs fastelicare tilhöra \" ib 429 . \" alt thz got thik är lofwat skal takas aff thik oc gifwas enom thinom äptirkomara (postero) \" ib 474 ; \" jfr 1. \""],"f":["äpter- . ","epter- SJ 318 ( 1464) . ","efter- ib 291 ( 1460) . äpte-),"]},{"a":"äptirkomare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterföljare, efterträdare. ok haffue wij nw fore oss och wara epterkomara j Stockholms stadh loffuit, sacht och beplictet . . . ath war och bliffue forscriffne wor kereste nadege herre, kong Hans, och hans nades epterkomara . . . aldelis hörige och lydege . . . wor keresta nadege herre, hans nades epterkomara . . . for:ne wor keresta nadege herre och hans nades effterkomara STb 3: 344 (1498)."],"f":[]},{"a":"äptirkärande","b":[],"c":"","d":"","e":[" pres. part. kärande. äptir the vithne sagdis for:da Per Larisson äptir kärande the for:da p:ga soma til ATb 197 ( 1464) ."],"f":[]},{"a":"äptirkömd","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["afkommak efterkommande. skal thz rikit ey koma til sina förre äro. för än sandir ärfwinge kombir. ängtigia af fädhirnis älla mödhrinis äptirkömd Bir 4: 361 . hans epterkömpd MB 1: 188 . \" theris äptherkömdh ib 2: 52. \""],"f":["äpther- . ","epter- . ","-kömpd )"]},{"a":"äptirköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["återköp? \" thet köp bliffuer och är fult lok fasth ok jntet epter köp bliffuer stadught STb 3: 239 (1495). \""],"f":[]},{"a":"äptirlata","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" [Ä. Dan. efterlade. Jfr Mnt. nalaten] ","1) qvarlemma. \" sik skindade huar aff staden wth somme barbörde ok sommi till fotha harnisk ok väria mz epter loota \" RK 1: (sfgn) s. 186 . ","2) efterlemna. \" vtan gambla mestara . . . thz äpterlata j scripther \" PK 219 . joan thörghilsons äpterlatna godz SJ 152 ( 1447) . \" äruinga . . . efter gerd zorbeke til lhans efterlatna godz \" ib 70 ( 1347) . \" gerd zorbekes effterlatna hustru ib. 8b 76 ( 1438), 85 (1438. Jfr lata äptir. \""],"f":["äpter- . ","epter- . ","efter- . ","effter- )"]},{"a":"äptirleta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["söka. O härra, see jak komber til tik, hwilken jak älskadhe oc thän jak äpther letadhe SvB 377 . j wärldena Christum spöriande ok äpthirletandhe SpV 233 . \" wanhopit til at finna thet människian äptirletar \" SpV 441 ."],"f":[]},{"a":"äptirleta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) eftersöka, efterforska. \" tha skla thz framsäthias, som är änlite widh änlite, hwilkit nw äpthirletas osynligha j scripthinne Spec. Virg. 6. \"","2) efterfråga, fråga. herra iwan tha tha (för herra iwan tha) äpter leter huath thän same riddare heter Iv 5023 . ","3) söka ernå, begära. thz är the bön iak äpter letar (d. v. s. den bön hvars uppfyllande jag begär) Fr 1074 . \" nu sighin mik herra hwath ij heta thz är the bön iak äpter lata (för äpter leta) \" Iv 5066 . \" thz är thz iach effter lehtä \" ib (Cod. B) 3496; på samtliga dessa tre ställen kan dock äptir fattas ss prep. förbunden med ett underförstådt rel. pron. - söka uträtta. vil iak her oppenbara thik . . . huath ärände iak äpter leter Fl 1259 ."],"f":["äpter- . ","effter- )"]},{"a":"äptirleva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (Fdan. efterleve] efterlemand hustru, efterlefverska, enka. jach cristin rythersdotther . . . oloff nielsons . . . epther leffua SD NS 2: 119 ( 1409) . \" olaff holgerssons epterleffua \" SJ 215 ( 1452) . ib 237 ( 1454) . BYH 1: 276 ( 1480) . theris fornempde frändes epterleffua hustru ingeborgh SJ 137 ( 1445) . FM 217 (1504), 391 (1508). Jfr äptirliva."],"f":["epter- . ","epther- )"]},{"a":"äptirleva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) qvarlemna, efterlemna. aldra oblyghasta folk . . . som . . . ey skal ther äpter liwa (relinquet), hwarce hwete, eldler wiin MB 1: 429 . \" enkte mon epter lewas aff siw frwktsamlika aara awäxt \" ib 238 . \" äpterlefdha wiinbära klas \" ib 364 . - qvarlemna, låta qvarstanna. the hedne wilde han ther äpther leiffue MD 17 . ","2) efterlemna, låta behålla iak skal bita fra thik heluite, helgha patriarchas ok thik äpte lena (för -leua) forbannada män Bil 83 . - Jfr leva äptir."],"f":["äopter- . ","äpther- . ","epter- . ","-leiffue (i rim med ewa; norvagiserande). -liwa),"]},{"a":"äptirleva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (-levande) f. efterlämnad hustru, änka. Ett i kanslispråk förekommande ord med i urkunderna växlande former; ofta som ett adj. framför ordet hustru. hustrv Birgitta, Magnus Swenssons epter liffuat FMU 4: 35 ( 1452) . \" tha kom ärlighe oc welborna qwinna hustro Kirstina, Knwt Arwitssons efftherliffdhe \" Vg Fornmt I: l2 s. 46 (1459). swa dödhe her Jens falk, oc swa fik her Ture Stenso j Krakarum fru Birgitta . . . her Ienss falkss eptherleundhe Arvstv 12 (1461). fru Cecilie her Abrams etherleue ib 56 . Ingridh Gregers dotter, Lasse Hiortz aterleua hustrv NMU 1: 135 ( 1472) . Kom foe rettin Eric Laresson oc talade til hustru Anna, Anders krabbis epterleffua om len wrfiel Uppl Lagmansdmb 12 (1490). hans epteleffuanda hustru forscrifne hustru Elin SJ 2: 106 ( 1487) . hustru Birgitta, MOns tolx effterleuä hustru ib 2: 302 ( 1496) . Mogens Ericssons borgemesteres effterleffua hustru ib 2: 304 ( 1496) . hustru Elzaby, her Magnis Erikssons epteliffua STb 2: 161 (1486). lhustrv Aleth, Hans Frydanckx effterleffue hustrv . . . tha swarede for:ne hustrw Aleth: Bade myn framledne bondes och mith ib 3: 170 (1494). Hwstrv Birgitta, Jens Ärffuastssons efftrleua hustrv om arffuit . . . epter framledne Jens Erffuastasson . . . hans epterbliffuende dandequinne, hustrv Birgtta ib 3: 261 ( 1495) . wort tet swa . . . besluth . . . emellom Staffan Kortssons efterleffua barn ib 5: 27 ( 1514) . Knwt Steensons epterleffwä GPM 2: 54 ( 1495) . beschedeligh quinne hwstrv Birgtta, Peder Reffueklos effterleue hustrv HLG 3: 150 (1507). jak Kadrin Mangsdotther, fframlidna Matthis smedz wed Norra port efftherliffua hustru i Stocholm ib 3: 152 ( 1511) . hustrv Karin, Oloff skinneres effterleue hustrv i Stocholm ib 3: 153 (1512)."],"f":["-liva )","äptirlivande"]},{"a":"äptirleva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["efterlämna, lämna efter sig, lämna kvar. thenne forr:de Nordensyö hytte och andre ägedele, welwilelige epterleffde GPM 2: 83 ( 1488) . \" hwilkit hon alt här äpthir sik leffdhe jomfrumen \" SpV 233 ."],"f":["-lefdhe )"]},{"a":"äptirlevirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se äptirlivirska."],"f":[]},{"a":"äptirlevirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = äptirleva. BYH 1: 286 ( 1512) . DD 1: l178 (1502), 179 (1502), eft. aftr. hos Langebek), 3: 212 ( 1482). BSH 5: 15 ( 1504) , 3672 (1509). FM 612 ( 1514) . FH 5: l208 (1512)."],"f":["epterleffwerska BYH 1: 286 ( 1512) . ","eptherlefwerska DD 1: 178 ( 1502) . epter leffwerske FH 5: 208 ( 1512) . ","effterläuerske DD 1: 179 (1502, eftr. aftr. hos Langebek) . ","äppteleffersska ib 3: 212 ( 1482) . " efftrerlefferske " BSH 5: 15 ( 1504) . ","efftherleffuerska ib 362 ( 1509) . ","effterlewerske FM 612 (1514)), "]},{"a":"äptirliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga qvar. ängin viste hwa han är thy hans leon äpter la lij thz hws iak sagdhe ij fr Iv 4825 ."],"f":[]},{"a":"äptirliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) afbildning, bild, porträtt. nar the maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte Gr 282 . \" huru the skullo kunna atirföra kesarenom . . . malat hänna äpteliknilse \" ib 283 . \" biscrifwo the ok maladho hänna äpteliknilse lthz bäzsta the kunno ib. mädhan äpteliknilsin äru swa faghir. huru myklo meer är hänna siälfra fäghrind ib. \"","2) liknelse, parabel. var herra ljhesus christus sagdhe sine discipulis thenna effterliknilsse MP 3: 65 ."],"f":["effter- . ","äpte- )"]},{"a":"äptirliknilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. föredöme, exempel, mönster. j ewangelista, j hwilkra äpthriliknilsom thu maat thik forbätra SpV 230 . Jak wil tilläggia andra jomfru äpthriliknilse (exempla) aff sama taal, än olika j forskulllilsomen ib 231 . Thäntidh the ok wildo honom göra til konungh, gömde han sik, ok margh annor äpthirliknilse (exemplis), medh hwilkom brwdhgomen idhkadhe sina brwdhir ib 274. thäna hedhninganna äptirliknilse . . . tha gör thu j thinom ordhom ok äptirliknilsom entkte . . . Wi scriffwomthänna hedhniska äptirliknilse före kirkionna änkior ib 334 . godhe gärningh, än thog at hon är otäk nw andhrom äptirlliknilsom (exemplis) ib 416 . \" märk aff eno äptirliknilse \" ib 432 . Thakom ätirliknilse aff the godha tro Theodora ib 433. Aff thätta sinnith fwnnos othalighin äptirliknilse ib 434 . til äptirliknilse ib 441 ."],"f":[]},{"a":"äptirliva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["loch m.? ","1) efterlefvande hustru, efterlefverska, enka. hustru elin, erikx hustri i hässlaby (för erikx i hässlaby) äffterlifwa SD NS 1: 365 (1405, afskr.). hustre ragnilde anders laxekarll lepterliffua SJ 330 ( 1462) . \" hustru cecillie lasse pädersins epterliffwe \" ib 321 ( 1465) . \" drotningh brynilla konungh gunnars äfther liffwa \" Di 289 . ","2) efterlemnad arfvinge. vnge hans smyt her johan smitz . . . enkandalica son och epterliffwa SJ 330 ( 1465) . - Jfr äptirleva, f."],"f":["äffter- . ","äffther- . ","epter- )"]},{"a":"äptirliva","b":[],"c":"","d":"","e":["1) lefva qvar, lefva öfver. kalladhe han saman folkit som epte lifhde Bil 886 . Bu 491 . Bil 758 . Al 4117 . - lefva qvar, lefva efter, lefva längst. med samþökkin þes varrä som äfte lywer SD 5: 562 ( 1346) . ib 563, 567, NS 2: 5 ( 1408) . \" til thes at then andra konung affgaar som epthe lijfwir \" BtRK 171 ( 1450) . tha atilius . . . sprodhe sigordh swen dödhan, ok ath epterh liffde crimilla Di 235 . ","2) lefva qvar, qvarstanna, förblifva. giptis han (trälen) sidhan han kom til sin herra . . . tha skal hans husfrv oc barn epter liwqa i thräldom, oc lhan ensamen fräls fara MB 1: 335 ."],"f":["äpter- Al 4117 . ","epter- . ","epther- . ","äpte- Bu 491 ; SD NS 2: 5 ( 1408) . ","äfte- . ","epte- )"]},{"a":"äptirlivirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterlefvande hustru, efterlefveska, enka. cristina nielse dotter . . . her sten strwes, sweriges rikis förstandrares effterliiffueske BSH 5: 632 ( 1520) . Jfr äptirlevisrka."],"f":["effterliiifueske )"]},{"a":"äptirlivirska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterlämnad hustru, änka. Walborg Benctz dotter, doctor Claus epteliffuerska SJ 2: 56 ( 1480) . Margith Gudmwndz dotter, Jöns Hinszasöns efftherleffuerske STb 4: 23 ( 1504) . hustrv Tola Swensdotter, Thomas Arendorpes efftherliffuiska Svartb 555 ( 1504) . Elin Swensdotter . .. Nielss slattes epterleffwerska BYH 1: 286 ( 1512) . Item hederligh oc velbördogh quinna frv Jngeborgh, her Iwar Grens eptherliffuerska . . . Item hustrv Cristin Anders clensmidz eptherliffuerska HLG 3: 24 (1516). HT 38: 118 ( 1523?) ."],"f":[]},{"a":"äptirlydha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rätta sig efter. liach . . . thy wär edher effther ludde HSH 24: 73 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"äptirlängta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["längta efter. them megh storlighä haffuer effter längtad i tessä daghä GPM 2: 376 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"äptirlöpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["löpa efter, eftersträva. Nu koma lönin, äptir hwilkom iac hafuir länge äptir lupit Hel män 141 ."],"f":[]},{"a":"äptirmaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterföljande kraf, yutterligare el. senare kraf. later jak . . . frw ermegard oc henna arfua lidugha oc lösa, quitta oc fri for alla äptermaning aff mic älla minom arfuom SD NS 2: 236 ( 1409) . ib 17 ( 1408). latom wy . . . jerl jönisson oc cristin jänisa dottir . . . jönis hanisson ok hans arfwa fri ok quitta för os ok warom arfwom för alle äptirmaningh om thet förscrufna ärfda skipte FH 4: 7 ( 1450) . SJ 46 ( 1430), 64 ( 1436), 67 ( 1437) o. s. v. Jfr namaning."],"f":["äpter- . ","epter- SJ 46 ( 1430) . ","efter- ib 64 ( 1436)), "]},{"a":"äptirmaning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ytterligare krav. gaff han honom . . . löss for sigh . . . for alth ytermere til tal eller epthermaningh ATb 3: 111 ( 1500) ."],"f":[]},{"a":"äptirmer","b":["ab","av"],"c":"adv. adj.","d":"adv. och adj. komp. ","e":["A) adv. mer, vidare, hädanefter. ey scal dödhin herras epe meer (amplius; motsv. ställe KL 414 \" har optarmeer) \" MB 2: 406 . B) adj. n. senare war ey ruben ther när, mädhan thetta äptermeer raadh war giwith oc giort MB 1: 231 ."],"f":["äptermeer . ","epter meer )"]},{"a":"äptirmere","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["senare, efteråt, ytterligare. tha ypnes äffthermere bothnen oc rökes mädh galbano PMSkr 305 ."],"f":[]},{"a":"äptirmiddagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eftermiddag. \" om eptirmeddaghen thär eptir Arvstv 23 (1461). \""],"f":[]},{"a":"äptirmäla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"äptirmälandi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["äpti- . ","äfti- . ","- . ","epti- )"]},{"a":"äptirmäli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"äptirnatvardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kvällsmål. Cena nathwaardher. Abcenium epthe nathwaardher GU C 20 s. 95 ."],"f":[]},{"a":"äptirnämder","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["efternämd, i det följande nämd, följande. meth effternäffdom landborgardhom oc öthethrpom HSH 12 . l79 ( 1431)."],"f":["effternäffder )"]},{"a":"äptirnämpnder","b":[],"c":"","d":"","e":[" pret. part. efternämd, följande. tha warde thenne epternempde brödere Småst på Fsv 1: 299 (1419). Tha stadfestä thesse epternempdä dndemen sancte Gertrude gillä ib 304 ( 1433) ."],"f":[]},{"a":"äptirrätta sik","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["rätta sig efter. (Läkarna i staden) thackade radit kerlige, atthe nagat hde thöm efterretta STb 3: 289 ( 1496) . Verdes eder nadhe herom biudhe mik til lsin wille, ther iak mik altiid gerna eptterretter HSH 14: 69 (H. Brask). Ther j edher wedh vår högste ogunst och wrede fulkomligen efterrätte ib 17: 230 (Gustav Vasa till biskop Brask)."],"f":[]},{"a":"äptirrättilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl.? ","e":["underrättelse, meddelande, föreskrift. eder herredöme täcktis velä mich en änkedh effterettilse her om med thet förste igen tilbiudhä HSH 24: 24 ( 1512) ."],"f":["efterrettilse )"]},{"a":"äptirskrivin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["efteskrifven, nedanstående,k nadannämd, i det följande nämd el. omtalad. för thenna äptherscriffna godz SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441). thetta mit epterscreffna godz ib NS 1: 6 ( 1401) . ib 2: l188 ( 1409), 197 ( 1409), 204 ( 1409). vppa thennä efftesriffnä goos ib 143 ( 1409) . \" hwilket forsriffnä wy skudhä til nempde, swosom ärä thessä her effterscriffnä standä \" ib. \" tesse vare forutne som her effterscriffne staa \" FH 6: 65 ( 1476) . \" j thessom här äptersvripnom stykiom punctom oc articulis \" Bir 5: 109 . thenne äffterscriffna iij härad vydh nampn säme härad ok lkillehäradh ok tymehärad tesse iij äreth RK 1: (sfgn) s. 172 . \" j thesse eptirscreffno reghlo \" VKR s. ib l9. thässin äptirscriffwin ordh MB 2: 242 . \" j äptherscripnom miraculis \" Lg 3: 567 . \" ib 597. thzta äptherskreffna skal läsas om odensax qwällen j dymbel lwiku \" MB 1: (Co.d A 3) 541 ."],"f":["epterscripnen SD NS 2: 188 ( 1409), 204 ( 1409). epterscrepnen ib 197 ( 1409) . ","äpterscripnom Bir 5: 109 . ","äptherscripnom Lg 3: 567 . ","jom . ","eptirscreffna VKR 9 . ","eptersriffna BYH 1: 269 ( 1472) . ","äpthersireffna MB 1: (Dod. A 3) 541; Lg 3: l597. lepterscreffna SD NS 1: 6 ( 1401). dat. f. eptirscreffno VKR 8 . ","äpterscriffna SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441) äffterscriffna RK 1: (sfgn) s. l172. epterscriffne BYH 1: 269 ( 1472) . ","effterscriffnä SD NS 2: 143 ( 1409)),"]},{"a":"äptirskrivin pret. part. nedan nämdnd här omtalad. tha wethnade byörn timbirman ok iönis timbirman som här äfftirscrifwid staar atb 171 1462 . thessen min äffthescriffna gooz oc gaardha neuman vokbal 80 1474. tesse epterscrefne godemen sj 2 15 1476 . wy epterscriffne niels sture . . . jöns knwtzson väpnare byh 1 276 1480 . item thetta eptherscriffwene köpthe jach til nyie bygnyngen hlg 2 71 1517. lönthe jach tesse eptherscriffwene arbetisfolk ib 2 72 1517 . item thetta eptherscriffwene haffuer jach lakth vth ib 2 90 1518 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*äptirskrivadher pret. part. här efter skriven. som her epterscriffuat staar SJ 2: 28 ( 1477) . STb 4: 23 (1504)."]},{"a":"äptirskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterskatt, (influtna) restantier. Suma Sumarum tocius leuacionis . . . met pale penninge oc thet efter skot Skotteb 114 ( 1462) ."],"f":[]},{"a":"äptirskylning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["efterkrav, efterräkning. Tha tilbinder jach . . . mich . . . ath fri . . . thenne . . . for hinder och qwal och allä effterskylning oc talan SD NS 3: 482 ( 1419) ."],"f":[]},{"a":"äptirsnar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kvick efteråt. bätra är fore warom än äpter snarom SvKyrkobr 28 ."],"f":[]},{"a":"äptirsnar","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["snar el. snabb efteråt. bäträ är förra war en äffte snaar GO 768 . KS 79 )194, 86) . Bir 3: 333 ."],"f":["äpte- KS 79 ()194, 86) . äffte-),"]},{"a":"äptirspyria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["efterfråga, fråga efter. crostoforus vndirstoþ. at þät var þän sami han äpte spurþe Bu 498 (kan föras till det enkla spyria). haffdho the them äpthersport j allom väghom oc kwnno them ekke finna MB 2: 7 ."],"f":["äpther- . ","äpte- )"]},{"a":"äptirstanda","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) stå qvar, fortfarande stå. palmquistär äpte stoþ grön Bu 13 . ","2) qvarstå, återstå. lhon . . . kärdhe höghelik ower hans vanda ok llät ther änkte äpter standa (d. v. s. lemnade ingenting onämdt) Iv 601 . \" swa ath enkte äfter stondher obetalat \" SD NS 1: 680 ( 1407) . \" huru myclo minna thöm eptirstar aff thera lifs thima Mp 1: 80. \"","3) återstå, vara att vänta, förestå. äptir star (restat) thik besk pina . . . vtan thu vpskipte thit hiärta til bätre thing Bir 3: 35 . Jfr standa äptir ","4) vara tillflykt för (ngn), vaa (ngns) hemvist? sigh mik . . . aff huath släkt han komin är äller huath land honum äpter stär (Cod. CDEF: eller li hwat land han henne är) Fr 2456 ."],"f":["eptir- . ","äpter- . ","äfter- . ","äpte- )"]},{"a":"äptirsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["svärja efter, med ed bekräfta. VGL II Add. 11: pr. hwilkit thessa tolf i räffstine satho . . . ransakdho oc epter sworo SD NS 1: 433 ( 1405) . \" äpther thy som II men vitnadho k häraz nämpdhin äpther svoor \" ib 476 ( 1405) . som witnadhe ok effter swor stafuadhom edhe at fornempde brun hörer almännelcia menthetinne til SJ 84 ( 1441) . \" huilke ther vm til stodho oc i helgonen epter sworo stafuadom edhe at sua i sanninden war skedh \" ib 133 ( 1444) . FH2: 115 ( 1438). the vithnande ranzsakadhe och efftyer saro. at swa j sannindhene giffuid war ib 6: 64 ( 1476) . \" thenne för:de män gildade och effer sworo medh hannus i luis medh fädernes weta sina, att thenne för:ne råår äre rätte råår emillan lusi och jyringi \" BtFH 1: 16 ( 1494, nyare afskr.) . thet ransakade 12 synemän och effersuoro ib 20 (1466, nyare afskr.). ib 25 (1484, nyare afskr.) o. s. v."],"f":["äpther- . ","epter- . ","effter- )"]},{"a":"äptirsväria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["bekräfta ett vittnesmål med ed. Tha raanszakadhe thesse xij, withnadhe ok epter swaro ath the for:de jordh war lagbudhin ok lagstandhen Svartb 361 ( 1437) . ib 362 ( 1438) ."],"f":[]},{"a":"äptirsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) återsken. han (Gud) är renaste speghel, oc äpter syyn altz thäs som got är skapath MB 1: 33 . han (Guds son) är renaste speghel, oc äptersyyn, aldra gudz dygdha ib 35 . SU 402. - med försvagad betydelse. än tho at hon i them (de skapade tingenn) . . . seer skina tith wald, thina snille oc thna godhet, oc tik om tolken tingh, swa som om ena äpthersyn (vestigium) wndherstaar wara höxta fäghrindh oc höxta goth Su 98 .","2) åskådande, betraktande? mins menlösa liffwernis oc beskasta dödz oc pina äpthersyn Su 31 ; måhända att föra till 3. ","3) exempel, föresyn, föredöme. her aff gifs eth exemplum, thz är en äpthersyn, aff sancte marie cegnies Lg 3: 417 . \" änkionne jwdith. renlekx äptirsyn \" MB 2: 145 . \" gudh satte hona til äfftir syn. ey ens qwinnom wtan iämwäl lmannom ib. \" ib 213 . hallir iak myn aldir j sinom hedhre, oc vnghom mannom atir leffwer starkhetzsens äptirsyn (exemplum forte) ib 298 . \" job twlomodzens äpthersyn (expemplum patientiæ) \" Su 165 . \" aff hälgra fädhrinna liffwerne oc lärdom . . . haffwer thu fulkomne ämpne oc äpthersyn til andelikx liffwrnis skäliga forbordan \" ib 256 . ","4) mönster, mösterbild. tarffwas j tässo konstenne haffwa manga äfther syner til prydilse ocformor PM 77 .","5) varnande exempel; varnagel. \" skulo the salta sin söta losta mz henne (den till saltsod förvandlade Lots hustrus) eptersyn, oc . . . minnas henna hämpd \" MB 1: 194 ; jfr äptirdöme 3. omwändos (för -es) hänna lykama j een salth sten, oc standir ther än j dagh j qwinno liknilse til äptesyn allom lthöm som aff syndom ganga mz scripamalum, oc faa sidhan atir lusta til gambla synde ST 391 . \" eth rädheliket exemplum oc äpthersyn falskom renliffwes människiom \" LfK 21 . tha han laagh swa allaledis onytthogher androm til ena rädheliga oc änkeliga äpthersyn MB 2: 298 ."],"f":["äfftir- . ","äpter- . ","äpther- . ","äffther- . epter-. äpte-. -syyn),"]},{"a":"äptirsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["föredöme, mönster, förväntan. Än godhe män lifwa stundom ey swa länge at the skulu ey orät gripa ellir ond äptirsyyn fa SvKyrkobr 111 . nar människian . . . haffwer samtalan, skipthir gaffwor, diärffwa opsyn, tilsyn ok äpthisyn, aff hwilko thet onda som sik haffwer doolth j hiärtano, wardhir nw oppinbarth SpV 88 . Härom är sätiaskolandis äptirsynen (exemplum) ib 506 . Christi saar äru os äpthersyn til alla dygdher Mecht 326 ."],"f":[]},{"a":"äptirsätia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["förlora. Abreunciare affsygias neka eptersätia fforsma GU C 20 s. 3 . han fwl sundir hofwdhit swa at han epte satte lifwit wid ST 560 Cod. Asc. (s. 513 Cod.A: satte till lifwit). Jfr sätia äptir."],"f":[]},{"a":"äptirsökia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se sökia äptir."],"f":[]},{"a":"äptirtaka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se taka äptir."],"f":[]},{"a":"äptirtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" f. 1) ont rykte, förtal. vtan alt argh ok äpter thalan JämlDipl 221 (1431). vtan alla äpter talan äpter thenne tiidh DN 14: 77 (1465). Loffwom och wy tess likes ath alth thet äpher taal som ther aff komme kunne aff Swerigis inbyggiare taga in oppa os SvSkr (Swedlun och Svenonius) III (1495). (De har förpliktat sig att svara) om nagat epter taal pa komma kan til ewijgh tijdh STb 4: 116 ( 1507) . Doch fforware fodermarsken all swadane breff, ath the bliffue til stedis, sig til orsekt ffor äptetaal Arnell Brask Bil I: 33. 2) ny tvist, ytterligare anspråk. Och kan her noghon epter talan a koma, ther skal jac oc mynne ärwinge tilswara Svartb 164 ( 1378) . till äuerdelica ägho wtan alla äpter talan JämtlDipl 300 (1449). qwith, lydug och lössz fför alt effter tall lom alt tet arff them tilfallit war SJ 2: 253 ( 1494) . engin namanyng, kraff eller eptetall skal ytermeera koma STb 1: 337 ( 1482) . \" ok therfore skal Herman Messeman sättia loffwan fore sik fore alth eptetal om forscripna peninga \" ib 2: 72 ( 1484) . Erich Vibbason . . . gaff them all quit, fry, lyduch och löss for all ytermera maningk ok epter tall om for:ne vpborna arffuadela ib 3: 112 ( 1493) . Erick Olsson och Oleff Olsson . . . gaffue for:ne Mans Persson quit, frij, lyduch och löss fore alla namaningh och effter taal lom forrörde arff ib 3: 399 ( 1498) . \" fry fore all gieldh och epter taal lib 4: 45 (1505). \" ib 5: 82 ( 1515) . Ther med wele borgamestarene at ware ther Wisake winman at suare fför alt efftertaall etc. om forscreffna vtagne HLG 3: 155 (1520)."],"f":["äptirtalan"]},{"a":"äptirtal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tal efteråt; (ondt) rykte. vm nagat effthertaal tilkomme at the ey retferdige vare SO 159 . ","2) = äptirtalan. giffure jak . . . per larensson fry . . . till alth epthertall DD 1: 231 ( 1518) ."],"f":["epthertall . ","effthertaal )"]},{"a":"äptirtalan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tvist el. anspråk som väckes efter att en sak blifvit uppgjord. til lbindhom wi os . . . thetta fornepmda köp staducht oc fast til hallande, vtan alt archt eller äpter talan SD NS 1: 182 ( 1402) ."],"f":["äpter- )"]},{"a":"äptirthrätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = äptirtalan? wardhd hustru cecila . . . ok bernd osenbrugge for ente ok forliikte vm the epterträtto som the haffdo vm thet arff epter fornempde berndz stiufdotter SJ 210 ( 1451) ."],"f":["epterträtta )"]},{"a":"äptirthäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["akterdäck. \" läggia gotzith jn vdny äfftethäkkith, oc bewara thz fran vätzko \" PM 77 ."],"f":["äffterhtäkke )"]},{"a":"äptirthäkke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["akterdäck. Män loffwade skiparen wilya läggia gotzith jn vndy äffthertäkkith oc bewara thet fran vätzko PMSkr 87 ."],"f":[]},{"a":"äptirvika","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[],"f":["äpther- )","äptirvika sik , böja el. rätta sig efter. at hon wille engalehdis äpther wika sik hans wilia Lg 3: 290 ."]},{"a":"äptirvitna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["vittna efter avlagd ed. the sworo met fulla edhe ok swa epter witnade Svartb 490 ( 1467) ."],"f":[]},{"a":"äptra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["försena, uppehålla, ändra, hindra. Gudz hemdh komi jwer then som min vilia aptrar j thesso SD 10: 50 ( 1371) . Tho at hwaro wiliom wi ey warom ordhom äfftra fore thik Prosadikter 259 (s. 299: äptra). än thu gaar äpthir thy qwinno sidher är, for forwithi skuld wilde thu äptras aff thy som böriat är (ab incepto retardari) SpV 36 . \" thy at wanhopit til at finna thet människian äptirletar är thäns wanskilse som wägfarande är, honom hindrande j sinne reso ok äptrande j sinom ärandom \" ib 441 . - Jfr atra."],"f":["aptra )"]},{"a":"äptre","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. komp. bakre och ","e":[],"f":["äptirster (äptärster) adj. superl. bakerst; senast, sist. calcitrare medh eptra fothom slaa GU C 20 s. 67 . The främsto fiollo som hö för lya, the eptersta the toko tha at fly MD 376 . " äptärsta bikarin giwir vth första huggit " GO S 394. Äptherste aff Christi fatighom (Ultimus Christi pauperum) SpV 3 . Jak är alpha ek o, then förste ok äpthirste (novissimus) ib 223 . Nw star än j gen sidzsta ällir äptirsta trappan, hwilkin ok jämwäl är the första ib 55 . ","äptredel m. bakdel. thet som tha war äfftredelen af stokkenom wändis oc bliffwe frammandelin PMskr 306."]},{"a":"äptre","b":["av"],"c":"adj.adj.","d":"adj. superl. adj. komp. ","e":[" ÊL. A) komp. bakre. alt thz som hawer fyra föter oc hoppa a iordhinne mz missämnom mz längre äptre benom (habet longiora retro crura) MB 1: (Cod. B) 561 . \" skal liak i morghon wiisa a thit land humblo här, som är litith diwr, oc hawer langa äptrofötrena \" ib (Cod. A) 303 . gres huppor, ther springa j gräsino, oc hafwa langa äptrefötir ST 333 . skipit hawir thre dele som är främbre stampnin ok midhal delin ok äptre stampnin (puppim) Bir 3: 187 . KL 175 . äptro (posteriores) hiwlin fölghia främbro hiwlomen Bir 2: 291 . \" han bant thera hiälma swa at främbrre delane oc öghna borona varo j nakkanomm ok hiälmanna äptro dele l(posteriora galeæ) myrkto öghonin \" ib 3: 403 . - befinnande sig efer el. länger tillbaka. var huar thera (af färgerna) at skildir aff androm. ok hwar lthera var sik ok ängin androm förre älla äptre (nullus alio prior aut posterior) Bir 3: 424 . - i bild. el. andlig mening. allir fadherin är j sonnenom ok andanom ok sonnin jfafhrenon oc andanom ok anden j badhom them j ene guddoms natur, ey swa som förra ok äprtra vtan otalica huar änkte är förra ällir äptra (non sicut prius et posterius, sed inneffabiliter, ubi nihil est prius ant posterins) Bir 3: 300 . B9 superl. ","1) efterst, bakerst, belägen längst bakåt. then tridhi (delen af hjärnan) är äptarste luteren KS 1 (80, 34) . - följande el. kommand efteråt? swa som hästin bär manzins licamma swa ödhimuktin först ok äptarst fördhe han til huaria godha gerning (præcedens eum et subsequens ad omne bonum opus ferbeat eum) Bir 3: 395 .","adv. sist, senast. \" thz göra them må wara vtan last i tera äptersta tima \" KS 46 (117, 49) . \" tha alla wikunar om aarith äre wtgangne, tha är ater en dagh oc siäx stunder, oc wardher tha then äpterste dagher tälias mz nyo aare oc byria nyyt aar, oc swa fram a ledh swa at förra arsins äpterste daghe ware thäs aarens förste dagher som äpter komber \" MB 1: 63 . är han (söndagen) förste dagher . . . han wardher oc äptäste dagher, thy at all wärlden liidher mz siw daghum som byriadhis a sunnodaghenom ib 69 . \" sunnodagher räknas förster oc saturnus dagher epterster \" ib 71 . \" äpterste manadher aarsens \" ib 64 . ib 498 . n. ","1) efterst, sist. \" epterst säter han rachel oc josep \" MB 1: 227 . \" ther efterst waro skicakde i hinnenbode vel ije [200] riddara oc swena godhe \" RK 2: 8617 . ","2) sist, senast. \" klädher war herra . . . först himblana mz himiltunghlum . . . oc sidhan vädher oc watnith mz fughlum oc fiskum . . . epters (för epterst) iordhina mz alzskyns diwrom \" MB 1: 61 . äth . . . först allan them mat som blöther är . . . oc effterst tz som tort är LB 7: 80 ."],"f":["äftre . KL 275 . ","-a . ","-e . ","-u UplL Kp 5: l4; VML I B 31: 1. -o),","äfster (efster: -tu VGL LI AS 6: 1 ) el. äptarster (ept-. eft-. efft-. -erster. -äster), "]},{"a":"är","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se ar."],"f":["ärr . ","äär )"]},{"a":"är","b":["pn","kn"],"c":"konj. pron.","d":"konj. och pron. ","e":[" L. A9 konj. ","1) att. äptir þät är þeer hawa wart bref fangit SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) ; jfr 2. ","2) då, när. är wir kallum samän warä män til lidstämpnu SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) , B) rel. pron. som. theem är bo i wärmälände SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). haui þe samu plikt sum þeem är sakt. är hin annan friþ bryter ib. \" i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer \" ib 669 . \" hwat manne som byltoghä varþyr i swerike . . . oc är swa man. är vil oc forma arwþä firi sit bröþ \" ib 5: 637 ( 1347) . \" rätta ivi hvar then är brytur widh annan \" KS 9 (22, 10) . - hvat är, se hvar, pron. 4 (1: 530)."],"f":["er VGL I K 5, 7: 1, 8: pr., 15: pr. ar VGL I J 10: pr., þ 10, 12; 1, 17; ÖGL R 6: 1. ä ib Dr 2: pr-, 3: 2), Vaþ 1: pr. li var. (Cod. F), G 7: 1 li var. (Cod. C). e ib Dr 7: pr., 14: 4 Vaþ 13: pr. i lvar. (Cod. F)),"]},{"a":"ära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) förhärliga, förklara. (Gud) äradhe sin guddom medh mangom vndirlikom oc storom iärteknom Prosadikter 32 . \" thät kombir time at människionna som skal äras (clarificetur) \" SkrtUppb 303 . 2) lovprisa, lova, ära. Jak skal hälgas j them som mik nalkas, ok j allom lmogans asyn (= i allmogans asyn) skal jak äras SpV 559 . Annantidh nar hon innerlika äradhe (gratias ageret) gudh fore alla sina godgärniga . . . takkandis oc ärandis gudh thär fore at . . . Mecht 228 . At the tik emsaman äre J Buddes b 86 . 3) hedra, belöna. fornögdes Anders Jönsson fore ena lest ööl . . . som the Lubeker worto ärade met pa stadzsins vegna Stock Skb 77 (1503). - refl. äras berömma sig. Nw wändhir jak mina talan til tik, hwilkin som äras (gloriaris) j ltik . . . Thin ära är komen fram aff mwllinne SpV 147 . Arrogancia är äras aff thy som thu ey takit haffwer SpV 141 ."],"f":[]},{"a":"ära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ära, heder, anseende. Jfr R. Pipping i Kommentar till EK, s. 2. tiidh hawir äro, ok tro haffwir brödh GO S 1006 (dvs. att tiden tillvaratages medför ära, är hedersamt); jfr E. Wadstein i SvLm 11: 6 s. 66 f. han bewiste meg stora ära och mykin mykin tiänisth Troj 98 . Then ära han fik ok hauer än, thet wlte honom gud ok vplenzske men RK 1: 4542 . Waktom at wi ekke girnoms fafänga ärona . . . Huru kwnnen j tro som astwndhin äro, hwar idhra aff androm SpV 275 . \" himilsligha äronna arff ib 356. (Om de heligas glädjeämnen) The hafua ok faa ij besynnerliga äror ok nadheliga gafuor til croppen ok andra vij til sielena . . . See ther äronna konungh j syna obegripligha fägrindh, Englanna äro see \" SvKyrkobr 235 . Thenn herre bör ähra och mykinn priis Gyll.år (1970) s. 83 (v. 461), honom bör altiidh priis och ähra ib (v. 464). Nw oppa thät at wii maghom krönas . . . här j thätta liiff, oc sedan äwärdelika j äronne JMPs 534. aa ärona wäghna, fför thy min ära hon offwergar alla wärldena ära oc alla hälgana oändeliga ära ib 30 . oppa äronas warilses wäghna ib 31 . \" oppa äronnas härlighetz wäghna \" ib 32 . äronnas konungher JMÖ 154, 156 . Ära warit tik, o hälga trefalloghet ib 157 . tha skolo alla . . . ware forplicthtoge til adh wara them . . . j mot som thetta ey halla wil . . . widh theres ära och eedh G. Carlsson Kalmar recess 1483 s. 68. widh theres ära, liff och godz ib 70 . Peder skylte Cristiern jntet vtan thet äre och goth war Stb 2: 211 (1487). medh mennene wiste han aldrich vtan äre oc got j alla sina lyffdagha ib 2: 212 . hustrw Anna schulle j husit sittia medh barnomen ok föde sine stiwffbarn medh sit egit barn och hafwa til äre ok gode ib 3: 323 (1497). om eth oppenbaare ryckte oc aarop för:de Larens hanom i kommit haffde fr eth breff, thet hanom syntis ware hans ääre för näär HSH 16: 84 ( 1504) . "],"f":["äraktogher adj. ärad, vördad, vördnadsvärd. Ok huat ther vti tha brast, hafuer nw hans äroactigh aterlefwa for:de kirke betalat til goda nöghian som forscirffuit star FMU 4: 315 ( 1460) . ","ärofulder adj. högt ärad, hedrad, vördad. Därtill adv. ärofullelika. jak skal ärofulla göra them som mik ärofulla göra SpV 428 . The tridhie är en ärofful Maria . . . bade natwrligh oc äroffwl JMPs s31. aff Christi oc äroffulla jomffru Marie hälghet ib 534 . äroffwlla jomfru Maria är Christi modher ib 586 . Äroffulle wärldenna höffdhingha JMÖ 157 . " medh hedher oc äro j himerike swa storlicha oc ärofullelika kronadhan . . . oc medh dygdhanna ärofullom atirlönom " SvB 360 . ","*ärofus adj., ","ärogirugher adj. äregirig. Cenoduxus wärls äro gyroger. Cenodoxa faafängh äro hws (felskrivning för: äro fws) GU C 20 s. 95 . ","ärolös","ärosamber","*ärosäte"]},{"a":"ära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) aktning; ynnest, ynnestbevis; godhet, välvilja, vänlighet. marsken giorde the sendebud äre mz kost foder oc gode rehde RK 2: 3061 . \" the takkadhe honom . . . for hans nadhe och stora äre \" ib 4101 . \" gudh thakke idhe fore idhra ära \" Iv 3469 . \" the ära ij hafuin begangith mik thz löne idher thän bäst forma \" Fr 734 . han . . . takkade honom for sina äro MD (S) 301 . \" for godgerninga han wil opbära medh sama wilian ather ära \" ib 292 . \" thz giorde han wtaff syn ära \" RK 3: (sista forts.) 5180 . \" tha talade konung piping mz storä ärä til herra falantin \" Va 23 . \" them ar ärä och glädi ospar (der gheste pleghen myt menghen era vnghespart) \" ib 46 ; \" jfr 2. - (?) en godh wili han är besth ower al lthing som til ära mesth \" MD (S) 292 . - ynnesbevis, belöning. hwat lön äll hwat ära väntin j inder aff hanum (qualem . . . mercedem habebitis) Bil 126 . \" iak skal mz äro löna thik \" Fr 725 . ","2) ära, heder, ärebetygelse, hedersbevisning. aff honum sker idher een höghelikn är Iv 1261 . \" the giordho mik swa mykin ära \" ib 510 ; \" jfr 1. at i giordhin mik oc minne modher marie . . . största vyrdhnng äro oc dygdh \" Bil 916 . swa myklo mere äro skal thu göra hans signadha modher (impendas virgini plus honoris) Lg 40 . MD 186 . þin käre son biþar þin mäþ heþar ok aro (för äro) Bu 13 . \" egipceij iordhadho jeremiam mz hedher oc äro \" MB 1: 12 . \" the foro mot honum mz glädhi ok ära \" Fl 63 ; jfr 6. jersleff . . . mz stora ära folgde honom til strand MD 361 ; jfr 6. han vntfik honom . . . badhe mz dygd ok swa mz ära MD (S) 252 . \" pris ok ära skla wara dygdhenna lön \" KS 80 (197, 87) ; jfr 3. - ära, pris, lof. siungom guþi heþar ok äro (cantemus honrem) Bu 25 . äro (gloria) vari gudhi i hymerikis högdh MP 2: 36 . Lg 34 . \" lof oc hedhir oc ära (gloria, laus et honor) vari thik \" Bo 247 . Su 340 . \" loff oc ära wardhe henna signadh nampn ä for vtan ända \" Lg 17 . \" gifuom wi hwario swartbrödra clostre j serike som ey ä nw nämpt tre mark oc hwario grabrödhra klostre . . . tre mark gudhi alzwaldoghom oc hans wärdhughe modher mareie til loff hedher oc äro \" BYH 1: 202 ( 1391) . han . . . bygde eth capell aff sith hwss j sancta anna äre Lg 3: 31 . ","3) ära, heder, anseende; ngt som medför ära el. heder. apostoli forsma prädica af þässa hems äro Bu 150 . \" for fanyto äro \" KL 228 . \" fiik ey epther godz eller ära \" MD (S) 205 . huru han må sik sielvan ok sitt liuärne styra medh dyd ok äro KS 12 (29, 13) . \" han är wärdugher länge wald ok ä'ro haua \" ib 16 (39, 17). thön affödha manna skal haua hedhir ok äro som rädhes gudh ib 60 (150, 66). thik bar rätter til, at ärwa mästa äro oc wald, oc gawor epter thin fadher MB 1: 260 . \" görin for gudz skuld och idhrä ärä (dorch god vnde ere), och laten siwnkä idhrä wredä \" Va 17 . \" thäs hafuin ij ära \" Iv 218 . thz os badhum komber till ärä ib 1880 . \" han . . . war ther keyser mz mykle ära \" ib 11 . \" han är väghin mz mykn är \" Fr 1370 . \" thera mandom tedhis ther mz ära \" Iv 714 ; jfr 6. then diwst vardh tha ridhin mz ära Fr 1671 ; jfr 6. the loto sin kost redha mz ärä Fl 566 ; jfr 6. the vildo badhe hos äro blifua Fr 1654 ; jfr 8. til dygdh oc äro waro the fws Iv 8 ; jfr 8. ther honum war mere laster än ärä ib 79 . \" idher bär ther til konungxlik ära rät at göra thöm soom vil sik kära \" ib 5249 ; \" jfr 8. thet är kununge dyghr hedher ok ära haua rikan almogha \" KS 77 (191, 85) . thet är . . . bådhe tarf ok ära, at haua trona oc vitra lok hemelika rådhgiua ib 16 (41, 17). - pl. mädh ärom, med ära, med heder. wil tw godher scriffware wara ok thit embit mz ärom swara MD (S) 292 . ","4) heder, prydnad, glans, förträfflighet. the (djuren) äre skapath til litla äro MB 1: 114 .","5) ära; härlighet. hans är äran ensamins, som alla äro gifuir Bi 534. i paradiis oc första mantzins äro MB 1: 147 . \" holde oc thäkte gudz ära (gloria Domini) berghit mz et sky . . . oc tedhis gudz ära allom israels sönom swa som brinnande elder öwerst ower synai bergh \" ib 343 . \" i 402. at seia (han) sälan innan gläþi ok äro \" Bu 521 . \" thässe nonkane äru nylika dödhe ok liwa nu j äronne mz gudhi \" KL 79 . \" hon wtgik af thässe ysäld ok ingik i äronna liiff \" ib 359 . \" the varo tha i äronne (gloria). thy at vars herra syn thz är fulcommin ära \" Bo 220 . skal iak koma atir äptir thik oc taka thik til minna äro ib 245 . \" mannin var skapAdhir the til at han skulle haua ärona. til hulka ängin kunne koma äpte syndena fore thänna daghin \" ib 253 . \" af thera äro kan iak ängaledhis fulsighia \" Gr 298 . \" at min likame skulle äras äptir pinona j äronne (glorificaretur in gloria) \" Bir 1: 119 . ib 316, 317, 356, 380, 387 . \" inledhas j äronna rike \" ib 318 . \" thz ärom wi owärdhoghe at wita för än han wil siälwer tees oc skina ower os, mz äro liwse \" MB 1: 314 . \" for ödhmiukan klädhabonadh klädhis hon nu i himerike mz äronna klädhom \" KL 359 . \" han hafdhe fort sik i sinna äro (gloriæ) klädhe \" Bo 235 . \" tha som alle thine käraste wtualde wener . . . j twäggia äronna kläde j förde skulu ltik äwerdelika loffua ffor sith frälse \" Su 340 . ","6) ståt glans. gingo the in j sallen, the herrä allä mz storä ärä (in groten eren) Va 46 . - skönhet, prakt. eet vardtafuil var ok thäre ther prisath var for lhögha äre Fr 428 . ","7) prydnad, heder, person som sprider glans? ofuer all sin släkt var han een ära (Cod. B bar han ärä) Fr 40 ; jfr 3.","8) ära, heder, hederskänsla, rättskänsla, redlighet; (godt) samvete; pligt. lhan gömer sina äro, oc sigher ä neu gen fwle synd MB 1: 234 . \" rät riddirskap man plägadhe thäe ok gömde thz mz hedher ok ärä \" Fr 52 . han ma väl sighia thz mz ärä ib 35 . \" litit tenkte han a ärena thoo \" RK 2: l7072. erich haffuer hwarchen äro eller tro ib 4221 . \" hwar landrom troo och ära sadhe ib 3: 3318. göra fwlth sina ärw oc ltro \" PM 26 . jach och the fatige dande swena, idher thiena, haffwe giorth war äre sa fulth som en annan BSH 5: 220 ( 1507) . han sende mik honom j ärä och tro (i förtroende till min heder el. redlighet?) Va 17 . - i bedyranden. thz siger iach idher pa mina rättä tro och ärä Va 23 . ib 49 . \" han swor segh wlya halla lsith fängilse paa sina troo oc ärw \" PM 34 . niclis . . . loffuade honom vppa tro och äre at aldrey mere moth honom wäre RK 2: 5538 . \" thz loffuade han widh hedher oc äre ib 5712. han lofuade wid äro \" ib 9443 . \" konungen swor widh sna ära \" MD (S) 247 . ","9) hederskänsla, uppfattning af hederns kraf; stolthet. mik thykker thz vara swa hemska ära at dwälia thz som tho skal vara Iv 1546 . 10) ss titel: majestät? gudh lönä thz idher konungxlikä ärä Va 23 . - Jfr himirikis-, hus-, o-, van-, värulds-ära. ","1) rik på ara, ärad, hedrad, vördnad; vördnadsvärd; hög, stor. lmykit estu när gudhi wärdh ok äru ful lok hedhers fru (magni meriti es . . . et gloriosa) Bil 270 . \" äro fuldir konungir ok martir magnus \" ib 875 . \" han var ärofullir oc ärlikin martyr (margyr glorisus) \" Bo 23 . \" ärufullir gudh \" VKR II . Bo 78, 79 . Lg 217 . \" äro fulla gudz modhir maria \" Bir 1: 19 . ib 4: 58 . \" erofullir gudz win \" ST 108 . the akta ey gudz ärafulla nampne MP 1: 36 . \" the . . . vt thando . . . the ärufullo limina a korseno \" Bir 3: 271. ","2) ärofull, medförande ära; härlig. ärofullir sighir Bo 109 . \" han . . war ginstan inleddir for sit ärofulla liwärne oc ärlika aldir \" KL 303 . \" gudh scla giua os himerikis hedhir oc hwilo i äwärdheliko liue. oc ärufulla glädhi mz hälghom änglom \" ib 204 . ","3) härlig, förhärligad, förklarad. kom thaghan ämbrat var herra ihesus i hwitasta klädhom . . . stoltir oc ärofullir Bo 222 . \" hulkin som vpstodh af dödha oc vpfoor ärofullir til himerikis \" ib 176 . \" huru var herra iheus tedhe sins ärofulla licamma klrarhet vppa bärgheno thabor i 119. ther vmskiptis hans licamme fore them teande sik them ärofullan ib. -- \""],"f":["äro bikar","ähre bäker )","äro dygdh , ","ärofulder (äru-. ero- ST 108 . ","ära- . ","fullir ) , ","ärofullelika , ","äro girugher","-gyrwgher )","ärolös","ärw- . ","-loss )","äro qvinna , ","äro samber","-saam )","äro tak","-tag )"]},{"a":"ära","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) bevisa ynnest el. godhet; begåfva. haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga SD NS 2: 117 ( 1409) . - belöna, löna. iak hafuer idher alt offlitith ärith Fr 722 . \" län ok goz vil iak idher gifua ok ära idher mädhan iak ma lifua \" ib 728 . - (?) thet är kununglik rätvise . . . wäghfarande mannom enkiom ok fadhrlösom barnom ok fatökom mannom wara huldr, ära wäriande (ära skulle möjligen kunna fattas ss stående för äro och obj. till wäriande; jfr Scheffes öfvers-: tueri honrem; sannolikt är dock ära felaktigt, kanske för ok thera; den Lat. text i skriften D duolecium abusionum gradibus, som ligger till grund för ifrågavarande ställe, har: advenis et pupilis et viduis defensorem esse) KS 49 (123, 52) . ","2) ära, hedra, gifva (ngn) är, låta (ngn) få ära, bevisa (ngn heder och ära. gamblan skal man ära ok thän vnga lära GO 101 . \" huilke men sin herra swa ärande the waro wärde godh löön \" RK 1: l4515. - ära, förläna (ngn) ära el. heder. ära ok fridha ok främia godha män KS 14 (33, 15) ; jfr 1. iak . . . äradhe han mz siälfuum mik Fr 682 . \" at ära oc hedhra godha manna likama oc been sidhan the äre dödhe \" MB 1: 269 . \" vtan thu fölgher os, tha wardhom wi ey äradhe aff androm landom ib 350 lär ytalia hedhrat ok kärath aff dyru liggiande fä hans hälgha bena \" Bil 248 . \" hwilkra liuärne är thy skriuat at the skulin äras. hwilka gudh äradhe \" KL 203 . - abs. om han (ɔ: var herra) ärar. hwa är thän ther man vanärar älla miswyrdhir Bo 107 . ","3) ära, egna gudomlig el. religiös vördnad el. hyllning, dyrka. the äradho (glorificaverunt) ey visdomsins gafwara swasom the skullo Bir 2: 307 . \" vi hafwm ängin annan herra än gudh fadher son oc thän hälgha anda han viliom vi hedhra dyrka oc ära oc ängin annan \" Bil 599 . \" han hafdhe thz for ena sidhuänio at al the kors som han saa. thöm hedhradhe han oc äradhe mz store gudlikhz (erat ei consuetudo omnes crues, quas videbat, devote veneari) \" Pa 8 . \" lät han bära biälkan in i möstridh . . . oc badh at alle skullo ära han \" Lg 94 . - med dat.? ära afgudha offre (sannolikt för äta af afgudha offre; motsv. ställe MP 2: 188 \" har äta aff thy som afgudhum offras; i Lat. texten står: manducare de idolothytis) \" MP 1: 234 . ","4) prisa, lofva. \" alle äradhä gudh for thz som giort var \" KL 138 . äradhe han gudh oc lofuadhe ib 392 . - med dat. loffwandhe oc ärandhe alzwalloghom gudh Lg 3: 661 . takkandhe oc loffwande oc äradnhe alxwalloghom gudh ib 685 (dat. beror dock på dessa båda ställen kanske på inflytande af de föregående med ärandhe koordinerade orden). - prisa, berömma, loforda. tholik sidh ma man wäl ära Al 2313 . ","5) förhärliga, förklara. \" lnu är time at iak skal gaa oc ära (glorifeciem) min fadhir \" Bo 35 . the hälgho mäm . . . som äradhe (glorificati) äru mz jarteknom Bir 3: 238 . \" at min likame skulle äras (glorificavetur) äptir pinona j äronne \" ib 1: 119 . \" äradha mandomin skal skina som solin \" Ber 213 . han. . . hopar at äras mz gudhi j himerike ib l11. Bir 2: 120 . ","1) taga var på sin heder. man skal sik ära tho man eno ware (quamuis sis teste seclusushonorifices te) GO 781 . ","2) berömma sig, skryta. the som sik äradho af sinne synda ilzsko MP 1: 158 . \" ära sik (gloriari) af kötino ok af myklo thiänstio folke \" Bir 1: 335 . \" ärande oc glädhiande sik j sinom syndom \" ib 2: 231 . refl. "],"f":["ära sik , ","äras , berömma sig. skal man ey at enast i hopino. vtan fulcomit gärna äras (glorimatur) i dröuilsomen Bo 107 . " then som astunda at äras (gloriari) i vars herra pino ok korse " ib 179 . " om til höre at äras. tha skal iak glädhias oc äras i minom siukdomGr 318. sua som gamblo laghin äradhos (gloriabuatur) aff archine oc ängla brödhino oc aff thöm taflomen som laghin varo j scrifwadh oc androm höghtidhom swa skulle nye mannin glädhas aff nyo laghomen " Bir 2: 105. at liak ey fanytlika äris af muldinna färgho ok liti ib 1: 309 . " äras af vt pystom säkkiom " ib 335 . ib 4: 81. at the . . . ärins fanyttlelica, giuande almoso aff andra manna gooze (de distrobutione elemesoynarum bonorum aliorum inantiter glorientur) ib 3: 216 . - Jfr vanära."]},{"a":"äraktogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ärad, vördad, vördnadsvärd. thik widhirgaar . . . the hälgha kyrkia, fadhir omättelikx wals, oc thin äraktogha sanna oc enda son (venerandum tuum verum unicum filium) ST 196 . \" thenna äraktugha fru \" Lg 3: 505 . \" lib l498. \" BK 197 ."],"f":["-ugher )"]},{"a":"ärande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) bud, budskap; uppdrag, ärende. Acomentariis konungs ämbs man lagh vt giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7 . Missaticum ärande oc budskap ib (hand 2) s. 147. jak vil lthit ärande til konungsins som wäl rökta . . . at kungöra thic thet höghelika ärandit Prosadikter 27 . til all görende ärenden fulleligha lärdhe SvKyrkobr 150 . \" jak är j lkunungs ärindum \" SD 8: 47 ( 1361) . Enchannelecha wm thet ärandet min herra mich budhet oc byfollet hafdhe at enda SD 10: 106 . ib 10: 108. thä äthä hwndä gärnä annarss manss ärändä GpM 2: 121 (1502); GOS 271, Småst på Fsv 2: 322 (P. Månsson). Se A. lKock, Medeltidsordspråk 2: 150 f.; E. Wadstein i SvLm 11: 6, ls. 31 f. han haffuer tagit öl for ärendhä här GPM 2: 300 ( 1508?) . Se R. Pipping i fetskrift t. Wessén 1954, s. 181 f. 2) angelägenhet, önskan, ärende; sak att uträtta, göromål, företag. Sidan ledde han them . . . ok sagde ärende siith: Ja(gh) haffuer huxat färd mina a ok(unnogh) land KarlM (El) 5. Än thätta är storth wndhir, hwi mwnka ok klärka lustas j jomfru samtalan, ällir hwt the wilia medh them haffwa nakor lönlik ärande (negotium) ok hantheran SpV 79 . \" gambla thinga ok äranda ällir sidha ledha ib 159. görin idher ärandhe \" ib 440 . \" tha wppinbaradhe jak honom min lönlighin ärande (familiaritatis mysteria) \" Mecht 30 . \" aff enne persona . . . hwilka hon oc pläghade mäst wppenbara sin lönlik ärande \" ib 235 . 3) rättssak: käromäl el. svaromål. tha thätta ärendith en ända grepp mellan thöm SD NS 2: 811 ( 1414) . Til thessin breffs och ärende mero wijtnibyrdh ib. oc annor tulkin ärendin som fore os kundndo koma Svartb 422 ( 1447) . \" at engenstadz hindre eller hindre latha kirkionna formen oc domora j them ärendom som til therra döma oc rantzakan liggia \" ib 466 ( 1457) . \" han skuldhe vel swäria xx hande ärendhe som aldric vaaro for en öre Arvstv 13 (1461). the loto lesa . . . all the erende som lydde p the träta, som doctor Cortt Rogge ok Joan Suensson . . . hade sich i millom STb 1:11 (1475). Ernest . . . vrsakade sin smadrengh j then ärende \" ib 4: 79 ( 1505) . \" ther medh kwnne hrä Knwt Alfson täss frijere begaa syne ärende til ände \" GPM 2: 45 ( 1502) . \" ära thessen ärande ok käromoll aff oss . . . kärende ok storlige klakande \" BSH 3: 146 ( 1463) . - nödvändigt ärende el. göromål, eufemistiskt om naturbehov. Nu gör broder pa gillis golff ärendhe sin, som oloffi gith är nemphna SEG 122 .","4) sak, ting, förhållande. \" än thy wär manghe prädica nw fför enfalla allmoganom the ärandhe som the siäffwe kunno näpligha wnderstha JMPs 486. uthen the brefve ludhe, att erchebiskop af Meydeborgh . . . skulle thet ärenne ransaghe \" Hist Handl V I I I 1: 20 (1464).","5) händelse, tilldragelse. Hände tw wynnerligen ärande oc järthekne Troj 258 . Här byriäs fagher ärendä och iär(teknä) aff Karlla magnus konungh och tolff (hans) iempnungha KarlM (Ver) 2. "],"f":["ärinde )","*ärandis bärare","*ärandis fulder","*ärandis kompan","*ärandis man","ärandis qvinna f. kvinna som åtager sig olik arbeten. Kadrin Pers dotter ärendis quinne Stock Skb 229 (1506-07). - Jfr forfatz-, gildis-, höghmälis-, värulds-ärande."]},{"a":"ärande","b":[],"c":"","d":"(er-. ände. -ende. -enne BSH 3: 153 (1464; på tvås t.). -inde. -indi. -ynde: -om VKR 72 . ","e":["1) bud, budskap; luppdrag, ärende; färd för att uträtta (ngns) uppdrag. min herra . . . badh mik swäria at iak skulle thz ärinde trolika sysla MB 1: 205 . \" jak fulfördhe först mins fadhors äradhe \" Bil 214 . \" at han skal bära älskgogha inbyrdhis helso hemelikt ärinde mällan brudhinna ok brudhgomma \" Bo 112 . \" þän timä þe vm landet fara i warom ärindom \" SD 5: 606 ( 1346) . \" foor ärinde til idher \" MB 1: 249 . \" the hans erende skullo fara rK 1: 394. \" ib 2: 5453, 6479 . Di 235 . MD 335 . \" gaa companiens ärendhe \" SO 48 . hunda äta annarz manz ärende vp GO 270 ; jfr Kock, Medeltidsordpsr. 2: 150 f. ","2) ärende, det hvarom man vill framställa en önskan el. bön; sak som skall uträttas, angelägenhet; färd för att besörja (ngns angelägenhet). jak äter ey mat her i dagh för än iak hawer talath mit ärinde (loquar sermones mens) MB 1: 205 . \" martinus beddis ingang for valentianum kesare for ärandis skuld \" Bil 631 . \" tha bidhir han til fadhorin. ok thz var hans ärinde at han skulle äkke döö. vm honom swa thäktis (habet hoc expliere ut non moreretur, si ei placeret) \" Bo 184 . \" ltha som konungane hafdho syst sit ärinde \" ib 4 . \" nar hon . . . hafde säteliga främiät the ärendh hon foretaghit hafde vm synne modhers closter \" Lg 3: 562 . \" riddarä ok swenä af wart raadh rijdhen . . . äptir ärendhum sinom mädh XII hästum hwar therrä at mästu \" SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). thöm som fara inbyrdes äpte tarvom äk äradndom sinom KS 65 (160, 71) . vil iak her oppenbara thik . . . huath ärände iak äpter leter Fl 1259 . \" foro þe. han hängdo. sin ärande eigh langt fran galghanom \" Bu 26 . ST 282 . Al 7881 . swa länge iak mit ärende gaar ib 7985 . - sak som uträttas, bedrift. thz war thera mesta ärende at the brendo j fynuedhe oc j wärende RK 1: 856 . - ärende, angelägenhet, (maktpåliggande) sak, sak att uträtta, bestyr, göromål, företag. at fälla nokor þing i almännlikt äller i enlikt ärende. the sum näfst thorwo wit äller rättilsi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). for rikisins ärindi skuld ib 5: 605 ( 1346) . \" i allom klostirisins ärandom \" Bir 5: 113 . ib 134 . \" iak lät mik haua annor ärinde (finxi nihi negotia) nar andre toko gudz licamma \" ib 3: 213 . \" smärias ok wändas j wärlzlikom ärindom (revolutio secularium negotiorum) \" ib 1: 69 . ther är wärlzlika ärande vmsorgh (sollicitudo temporalium) ib. ib 132, 2: 149 . \" atwiþir sighia värzlikit goo oc ärende ib. lb 132, 2: 149. atwirþir sighia värlzlikit gooz oc ärende (negotia) \" KL 185 . \" j laten thz ärende komma til röna \" MD (S) 236 . BSH 3: 153 ( 1464) . - sak, angelägenhet, det som angår ngn, det som ligger ngn om hjärtat, företag. the visto ekke än i thy ärindina hwat gudhi thäktis Bo 10 . \" en riddare j änglande satte alt lsit hop til gudz modhor mariam . . . ok andwaradahde hänne sik idhkelika ok alt lsit goz ok sin ärinde \" KL 85 . främiende theres ärende til lthz betzstä Lg 3: 540 . ib 554 . sak, rättssak, rättshandling. til thessa ärinda mere visso hafuom vi . . .. war jncighle hängdt for thetta bref BYH 1: 195 ( 1385) . FH 3: 29 ( 1442), 59 ( 1445). ärende, sak, rättssak, rättegångssak, mål; det för hvilket ngn har att svara. ey orkar thu längre at bära ensamin thässa moghans byrdhe at ända all thera ärinde MB 1: 327 . \" nw bidhir var herra ihesus. opta badh han oc förra. oc tha badh han for os. swa som var aduoctatus. thy at han hafdhe takit til siin badhe var sak oc swa alvar ärinde \" Bo 184 . ärende, ämbetsärende, göråmål. hans biscopri . . . andhuardadhe hanom swara til ärandä (vices suas commi (serat) Bil 471 . ST 97 . \" otte krwmpe monde öffwerste höffwisman wara och skulle till all ärende swara \" RK 3: (sista forts.) 6098 . \" thässe trättan prästene skulu atenasto sköta gudheliko ämbite oc studeran oc bönom oc mz engom androm ärandom ällir ämbitom (negotiis vel officiis) sik bewara \" Bir 4: 26 . VKR 72 . - göromål, gärning, handling. gaf gudh hänne makt oc styrk i thässo storo ärindeno (opere) Bo 2 . ","3) sak, det som förehafves, det som förgsiggår el. är på färde, det som är i fråga. iohannes sagþe þöm tiþande: ok ärande Bu 14 . \" han . . . lät af at äta alt lther til at ärindir var ändat \" Bo 76 . ","4) sak, ting, förhållande, et vnderligt ärende han ther fornom RK 2: 6565 . \" thz ärendhe henne war teeth \" ib 6750 . \" han för them opräknadhe eeth ärende storth \" ib 3: 763 . \" thetta ärendith monde tha saa falla lb 775. hören her til alle, hwru thzta barnet swara, oc talar siäfft for sik, seen hwat wil thzta ärandhetz jnbära \" Lg 670 . \" sagdhos thik mang ärande (negotia) ok al äru the swa som samanblandath j thinne siäl \" Bir 1: 347 . \" thenna äradnen alwerlika . . . sik j mällan betraktandis (super hoc nature . . . ad invicem conferentes) \" ib 4: 4 . \" the visto ekke än i thy ärindo (super hoc) hwat gudhi thäktis \" Bo 10 . \" berätte hänne ordh fran ordhe huru thetta ärandit sik haffdhe \" ST 467 . \" swa haffwa sigh ärenden (res) om helyodorum oc eraii gömo \" MB 2: 289 . \" föräldra visto ekke at äednith (res) war aff gudhi skipadh \" ib 114 . \" waktands ändelyktena j thz ärednith (finem rei) \" ib 120 . ib 121 . \" han . . . som withnisbyrdhena bär aff tässom ärindom (qui testimonium perhibet istorum) \" ib 369 . \" wilt lthu, at mz eth spörsmal skuli tik lösas thu twäliken ärande \" Su 168 . \" äro i honom mangh annor ärandhe (alia plura), kärlekenom bequämelik \" ib 25 . \" henne . . . vm all ärendh befragha \" Lg 3: 544 . ib 545 . ","5) händelse, tilldragelse. \" a karith siäfft man skrifuith sa the ärinde som var ij troia \" Fl 292 . \" the äredne jak nw aktar röra \" RK 3: 1870 . the ärende som skee i aar ib 3047 . ib 3477 . ","6) berättelse; belysande el. varnande exempel. augustinus sighir at hwilkin människia ther danzar vm hälgho dagha matte swa gerna badhe plöghia oc äria oc annat ärwodhe göra ther aff wil iak thik eeth märkelikit ärande säghia ST 141 . \" hör än nokot meer aff danzenom eet stort märkelikit ärande \" ib 1423 . ib 273, 381 . - Jfr atlöghis-, forhfalz-, höghmälis-, väruldsärande."],"f":["-onde MD (S) 236 . ","ärendh Lg 3: 540, 544, 545, 554, 562), ","ärandis brodhir"]},{"a":"ärande brodhir","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ärandis brodhir. SO 105 ."],"f":["ärende broder )"]},{"a":"ärbarhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärevördighet. Täkkis jdher eerbarcheyt, tha görin wäl oc scriuin mich FMU 3: 487 (o. 1450)."],"f":[]},{"a":"äremark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utmark, ödemark. M. G. Schybergsson, Finlands historia 1 (1902), s. 199 f.; O. Ahlbäck i \"Saga och sed\" 1962, s. 22 f."],"f":[]},{"a":"äremark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödemakr, (aflägsen) utmark, ouppodlad jord. papirkkala godz i lampis sokn met alle sine tiil äghor ok äremarker FH 5: 205 ( 1511) . \" layhis gordhd j tawestelandh met alle sine tiil ägher ok äremarker \" ib 206 . Jfr Saxén, Sv. Landsm. XI 3: 119 och Finsk Tidskr. LVI 308 samt Ödberg, Västergötlands Fornminnesförenings Tidskr. II 6-7 s. 15."],"f":[]},{"a":"äreskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödeskog, till (aglägsen) utmark hörande skog, utskog. for:de gotz . . . met . . . skogh och skiwl wtmarker fiske waten och äre skogh FH 5: 164 ( 1494) ."],"f":[]},{"a":"ärf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se arf."],"f":[]},{"a":"ärfdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arv, arvsrätt. Kännoms vi . . . os heþerlikom manne Olaus Aggason haua latit allan varn äghodel i Iärastadhom meþ hus ok iorþ ok allo þy þär til höre, som vi meþ rätte ärfdh äftir vara älskeliga syuslungo . . . vp barom SD 6: 271 ( 1351) . \" medh rättu ärfd \" ib 8: 43 ( 1361) . hwelekt goz ther hänna fränder . . . skuldo nu wm kyndilsmesso hafwa jnlöst til rätte ärfdh oc rätta bördh NMU 1: 59 ( 1357) . "],"f":["ärfdha balker , ","ärfdha del m. arvslott. fore þän fornampda ärþadel SD 8: 227 ( 1362) . " min ärffadel iak ärpde äpptir min fatirbrothir " JämtlDipl 147 ( 1397) . ","ärfdha gods (goz) n. arvgods. Vare thet oc swa . . . at wara arffuingia eller noger thera wildo hindra eller igen kalla war arffda godz som wi giffuit Svartb 375 ( 1439) . " alt min hustruss erffde gotz Arvstv 5 (1470-t.). - Jfr fasta ärfdha gods. "","ärfdha luter m. arvslott. Hemmigyr . . . hawir latyt . . . Olawe . . . allän syn ärfdälut ii Algöztorpäquern SD 8: 206 ( 1362) . jäk . . . kännes mik haua vplatet . . . Petare . . allan þän ärthalut ib 8: 227 ( 1362) . ath rättom ärdhfdha loot ok byte BYH 1: 183 ( 1379) . jach . . . haffuer wnth ok met allan reth vplatit beskedelighen manne Jonis Dansson, mine for:de hustrv broder, allan henne ärffdeluth j Märgaby j Halko sokn liggiandhe, swa at han maa then arffdaluthen skipta eller sälia Svartb 322 ( 1427) .","*ärdha lös","ärfdha pänningar","ärfdha skipte n. arvskifte. wi . . . haffwom giorth et lageliged ärffde skiffte BYH 1: 254 ( 1453) ."]},{"a":"ärfdhbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["dråpstörer utgpående till den dräpnes arfvinge. thetta alt kennomps wi . . . aff . . . boo jonsson hafwa . . . vpburith ey ffo ärfd boot älla nokon rät sculd . ... wtan aff hans . . . gothwilia oc lnahdom BSH 1: 182 ( 1381) ."],"f":["ärfd boot )"]},{"a":"ärfþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärfvande, arftäkt; arfsrätt; arf. \" boo jonsson . . . hafwer os ey mädh nokrom rät äla ffore nokra ärfd (för ärfdbot?) sculd wtan ffore sins eghins hedhes kärleekx oc godhwilia sculd . . . vplathith eet goodz i wibi \" BSH 1: 181 ( 1381); jfr ärfdhbot. widher säghiom wi til hes for:da boo jonssons hand . . . allom rät oc alle erfdh efter karl nichlisson vm alt thet godhz han i strengenese biscopsdöme atte ib 182 . Jfr vighärþ. "],"f":["erfdh . ","ärfþipr VML LII Præf.), ","ärfþar balker","ärfþä bolker: -bolc VGL LIII 34), ","ärfdha biärgh","-bergh )","ärfdha del","-deel . ","-dell . arfdo deel StadsL G 3: pr. i var.), ","ärfdha gods","-gooz )","ärfþa iorþ","ärfþer- VGL II A 26. ärfþä ib III 108. arfþä- ib II Add 11: 11), ","ärfdha kona , ","ärfdha land , ","ärfþa luter","ärfþa mal , ","ärfdha radh? , ","ärfdha rätter , ","ärfdha skipte","erfdah- . ","skypte )","ärfdha skipiting","ärffda skichting )","ärfþpa vita , ","ärfþar vitne","ärfdha öl"]},{"a":"ärga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["angripas av ärg, ärga. thett i kopar kar står ergar och fördärffwes, illa smakandes och luchtandes PMSkr 610 (avskr)."],"f":[]},{"a":"äria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ärja, plöja. eg. loch bildl. ey wilia the äria eller plöghia MB 1: 136 . \" the mwnka the äro graa ok boa a land äria ok saa \" RK 1: 533 . Al 5943, 6077 . \" fäm ygxna ökia äriande iordena \" MP 1: 197 . ygxnene ardho ib. \" världinna älskara sighias äria som ygxn \" ib 198 . \" rom är sua som thän akir owir hulkin thitzla äru opuäxste, thy skal thänne stahdin först rensas mz huasso jarne oc sidhan mz eld oc ther äptir ärias (arari) mz öxnökiom \" Bir 2: 104 . jak skal äria (arabo) iordhena j dom oc dröffuilsom ib 4: 81. iak wet huru wärldin är skipadh ok huru som (för hon?) skal yrkias ok ärias (quomodo excolenda) ib 1: 298 . \" ä hwar han (draken) tog i jordena mz sina klör, tha war som thz hade warit aarth (Cod. A ardat 83) \" Di (Cod. B) 321 . - plöja, fåra, göra el. åstadkomma fårro i (ngt). allir hans licamme sarghadhis oc flängdfis mz gadda gislom lhulka som ey at enast bort rifwo kötit vtan suasom ardho allan licamman (non evellendo sed sulcando totum corpus ejus laceratur) Bir 2: 132 . - Jfr firi äria."],"f":["är MELL B 1: pr. li var.; firi är ÖGL B 9: s. ärr ib; UplL V 12: pr. imfp. arþe ÖGL B 9: s. ","ardho Bir 2: 132 ; MP 1: 197 . "]},{"a":"äria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr träþis äria."],"f":[]},{"a":"äria","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ärja, plöja. Lirare ärya oc träda GU C 20 (hand 2) s. 90. Deliare snedha äria ok trädha GU C 20 s. 173 . Jason lagde sedan ook oppa them oc nödde them tiill ath draga medh hwg oc ardhe jordhen op med them Troj 21 . Minna synd ware (\"mindre synd skulle det vara\") äria eller sla lom helgha dagha, än springa i qwinno dantz SvKyrkobr 7 . Time til ath ärya. Fethe akra oc linder . . . skw(l)a äryas wp tha yrtherna oc gräsith är wäxith . . . oc skwla the äryas trangth . . . Oc skal bondhen förwara ath akren bliffwer wäl aardher PMSkr 198 . hamper wil hafwa starka feta oc gödda jordh . . . oc dywpth äryas nidher ib 203 . \" then raamoga jord äryer oc lägger balk j mellen forerna \" ib 211 . \" faar ätha hälsth the yrther som wäxa j mällen forerna thär akren är ardher \" ib 238 . Tha skal trädan ärias ib 369, 372 . nw skal han ärya wp then akren ib 371 . j tessom thimanom (slutet av augusti) haffwes akrana som ärw aardhe . . . oc när the (sådda lupiner) ärw wpwäxthe äryes nidher ib 373 . Dugher hon (dvs. jorden), tho sculu the rydhia thet som tiil aker duger och ärya och saa Svartb 399 ( 1442) . "],"f":["ardhe , part. ardher)","*ärio dagsvärke","*ärio karl","*ärio kroker","äriekroker VKU Bil 150 ( 1594) . Jfr E. Smedberg, P. Månssons landsmanskap (1920), s. 67. - Jfr nidheräria."]},{"a":"äriare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärjare, plöjare. \" än thot ardhrit draghis af yxomen tho styris thz äptir ärians vilia \" Bir 1: 298. ib 2: 54 ."],"f":[]},{"a":"äril","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härd, eldstad. Pedher muramestare, som . . . muradhe ärilen til kokaskorsthen HLG 2: 37 (1512). Item mwremestaren for . . . en vngh bygdh i her Benktz Smaleninge grendh met en ny eryll for i mark ib 2: 54 ( 1516) ."],"f":[]},{"a":"ärilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förhärligande. förklaring. j mina hälghra manna ärilsa (glorificationis) daghom Bir 3: 307. äpther siälinna ärilse skulum wi wänta likamans wpstandilse oc ärilse SU 311. LfK 126 ."],"f":[]},{"a":"ärilse","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. förhärligande, förklaring. For thy thröstir iak mykit til idher . . . For idhra skuld haffwer jak mina ärilse manghfalla (multa mihi gloriatio pro vobis) SpV 4 . \" endraktinna ällir kärleksins söndhirslitelse, aff wtskildom ok syndhirlighom gärningom ärilse \" ib 159 . \" hälgha manna ärilse \" ib 229 . Thridhie delen skal läsas fför . . . hans äroffullasta ärilse, som han sether nästh gudhi ffadher JMPs 481."],"f":[]},{"a":"ärin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["härd, hem, familj, anhöriga. arens banna bithir wärst GO S 730. Jfr A. Kock, Medeltidsordspråk 2, s. 316 f."],"f":[]},{"a":"ärin","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äril, härd, eldstad. \" þär vghn ok ärin är \" SR 34 . han (ugnen) skifftis j twa dela . . . wphöyandis ärymen Cod. Holm. Peder Månssons »liber B», bl. 278 v. (enl. meddelande af Förste Bibliotekarien Dr. R. Geete). "],"f":["äryn . ","ärne ÖGL ES 4: pr., 5, 16: 2, B 3: pr.; SML LKk 2: pr., B 18: pr. arne ÖGL ES 4: pr. i var., 5 i var., 16: l2 i var., B 3: pr. i var. arni SML Kk 2: pr. li var. ariin (sannolikt för arni) VGL V 1), ","ärins hus"]},{"a":"ärin hus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ärins hus."],"f":[]},{"a":"ärinde","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ärande."],"f":[]},{"a":"äring","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? äring, årsväxt. bätre äring war ey j xx aar än the thz aarit fongit haffde RK 2: 8020 ."],"f":[]},{"a":"ärkebiskoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkebiskop. Parasitus . . . ey varder ärkebiskoper aff skämdagestenom GU C 20 s. 409 . Torpen ärchebiscoper wette them embitä KarlM (Ver() 6, (El) 7. medh hiertherlikom herrä inzcighlä byscop Päter erkybyscapanum i Vpsale oc byscap Niklisse aff Linköpinge SD 8: 37 ( 1361) . herra Henrik medh gudz naadh ärkebiscop j Vpsalom JämtlDipl 141 ( 1389) . \" goodz the som herra Laurens . . . habdhe aat, och hedherligher herra ärkebiscopen aff Vpsalum pant sätte kirkiomen \" ib 143 ( 1391) . \" hwilka forrörde penninga jak hafwer lofwad hans Nade at betala aar fra aar thet mästha iak kan astad kome, aff Arke-Biscops tienden Lagerbring \" Saml 2: 286 ( 1469) . \" sa oc the otta Archebiscops landbo, som liggia i Gerwala rettaredöme widh Stäkidh \" ib 2: 286 . (År 1480) ffik jak minzs herris nadz jnlykta breff ärchepiscops Jacobs j Vpsala DN 14: 112 (1480). alle stedes waar han pa eders besta bade fore then gode herren erchiebispen och swa fore os STb 4: 97 (1505). Wii Göstaff medh Gudz nade erchebijscop i Vpsale HT 38: 122 ( 1520) ."],"f":[]},{"a":"ärkebiskoper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkebiskop. \" mz ärkebiscops älla paua bonaþ \" Bu 195 . komo alle biscpane saman mz sancto leoncio. vigdho sanctum gregorium til ärke biscop Gr 312 . patricarcha, ärkebiscopa, lydhbiscopa SD NS 2: 284 ( 1410) . \" hwi haldin j mina syni tha vädorghare som äru mina lydbiscopa. en mik som fadherin er ok ärchebiscoper \" Bil 588 . Gr 315 . \" at han andwardhe them (orden) . . . arkebiscopenom ok ther äptir androm biscop \" Bir 1: 180 . \" ib l2: 242. arkebiscopin aff vpsalum oc andre biscpä \" BSH 1: 165 ( 1376) . KL L34. RK 1: (sfgn) s. 73, 2: 546, 735. erkebiscop iöns ib 3: (sista forts.) 4307 . erchebiscop göstaff HSH 24: l148 (1518). Lg 3: 380 (på två st.), 381. aff een skalk wardhir ey godh ärkebiscop GO 301 . ib 47 . ","1) ärkebiskopsämbete. \" fik han ärkebiscops döme \" Bir 3: 193 . \" at erchebiskop göstaff haffuer forsakad . . . sin kirke och erchebiscops dömet \" HSH 24: 148 ( 1518) . ib 47 ( 1516) . ","li hwsaby sokn i aarlemmingia hundare, i ärkchecbiscops dömena SD NS 2: 193 ( 1409) . "],"f":["ärchebiscoper Bil 588 ; KfLL Kg 23; -biscops StadsL Kp 30: 2. ärchebisopper: -biscoppen Lg 3: 381 . ","ärkäbiscopher: -biscoph GO 47 . ","ärkibiscopir KL 34 . " ärki biskuper: -biskupi " UplL Kg 3. ","ärchibiscoper: -biscope SML Add 1: 6. ärchebiscuper VGL LII K 3. ärchibiscupär ib IV 16: l2, 19: 5. ärkiäbiscop HelsL Ä 16: pr. erkebiscop RK 3: l(sista forts.) 4307. ","erchebiscoper: -biscop KrLL Kg 8: pr.; -biscope ib 7 ; ","-biscopen RK 2: 7375 . ","erchiepiscop: -episcopen RK 1: (sfgn) s. 173 . ","ertzebiscop ib 2: 546 . ","arkebiscoper: biscopenom Bir 1: 180 . ","arkiebiscoper: -biscopin BSH 1: 165 ( 1376) . ","archebiscopp Lg 3: 380 (på två st.)), ","ärkebiskopsdöme","ärche- . ","ärchi- SML Add 1: pr. erche- KrLL Kg 1: 1; HSH 24: 47 (1516), 148 (1518)), ","ärkebiskops säte , "]},{"a":"ärkebisper","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ärkebiskoper. ther fiik ervhebypsin aff stora sorgh RK 3: 1405 . \" aff erchebispen oc andra bispa mere \" ib (sista forts. )4205. erchebisp iöns meg in i stockholm ledd ib 4331 . \" alth thet eder erchebisper och hans medhol giorde swa lenge han pa stäkit war \" HSH 24: 126 ( 1518) . ib 46 ( 1516) ."],"f":["ervhe- . ","-bysp )"]},{"a":"ärkediäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkedjäknedöme, ärkedjäknes ämbete, till ärkedjäknämbetes upprätthållande anslagen egendom. 1 öres land iordh . . . som ärkedyäknen i strengnäs hafdhe köpt vndan krononne oc in vnder äkredyäkins dömith SD NS 2: 159 ( 1409) ."],"f":["ärkediekn . ","ärkedyekn . ","ärchediäkn . ","ärkidäkn . ","ärchidegn . ","ärkiädiäkn . erchdiekn. arkediakn. archedegn. ärkedyäkn SD NS 1: 495 ( 1405); -dyäknen ib 2: 159 ( 1409) . ","ärkedieken . ","ärchiedigäen FH 6: 42 ( 1455) . ","erchedäken HSH 20: 33 (1507)), "]},{"a":"ärkediäkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärkedjäkne, den förnämste av dekanerna vid en domkyrka. ärkedyäknin aff Lynköpung SD 10: 9 ( 1371) . herra Pädhers Hämmingison, erkedienks SD NS 2: 729 ( 1413) . Jönis Amundzson archiediegn ib 3: 51 ( 1415) . herra Sigga Vdzson, ärchediänx i Scara . . . incigle ib 3: 56 ( 1420) . Wij Magnus met gudz nadh biscop, Olaff Magni domproast, Jons Magni ärchedegn Svartb 429 ( 1448) . Ver ner erchediekne i Linköpingh . . . Larens Andree erchediekne i Stregnes HT 38: 122 ( 1520) . "],"f":["ärkediäknsdöme n. ärkedjäknes tjänst o. underhåll. jac . . . haffuer funderat oc giort eet ärchedyäknsdöme aff mino oc minna husfrw godze SD NS 2: 665 ( 1413) ."]},{"a":"ärkediäkne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ärche- . ","arkedyäkne . ","erchidegne . ","ärchediäkune . ","ärchediäkune )","ärkediäkna döme","erchdiäknä- . ","erchediecknä- )"]},{"a":"ärkehärtoghinna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Stb 5: 352 (1521, Kop)."],"f":[]},{"a":"ärkepräster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förnämste prästen. Archipresbiter ärkepresther GU C 20 s. 33 ."],"f":[]},{"a":"ärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" ÊL. ","1) med ärebetygelse, med heder, med vördnad, på ett sätt som vittnar om värdnad el. aktning. alle apostoli . . . skulu þik ärlek tel graua föra Bu 13 . \" cristne män rötadho tome lik ok graf ärleka \" ib 189 . \" konung erik. . . loot han erligha beganga mz klerka the han kunne fanga \" RK 1: l61; jfr 3. ib 3068 . \" alexander . . . lät föra them (Jermias ben och stoft) ärlika til alexandriam oc ther iordha \" MB 1: 13 ; jfr 3. skulum vi ärlika oppa thenna daghin van kärlek idher thee Bil 916 . ","2) med ära, ärofullt, på ett ärofullt el. llysande sätt, härligt, med härlighet. hwa är swa ärlica (gloriose) budhadhir Bo 81 . hon saa sin son swa ärofullelcia oc swa ärlica fara til himerikis (sic gloriose cernebat petere calum) ib 246 . siongom gudhi loff, for lthy at han ärlika frägher (gloriose . . . mangificatus est) MB 1: 317 . ","3) värdigt, med värdighet, såsom det anstår en person af högt stånd; med ståt. var modhir sat mz thom försto ärlica (nobiliter) kläd Bir 3: 134 . \" at haua sik ärlcia (gerere se nobiliter) ok liua mz licamlike glädhe ok döö mz storom världinna hedhir i. hon mate wäl haffuä warit idher nadh ärligä och wederligä hem fördh aff sinom fader \" Va 4 . \" konungen han vnfik them ärligä och wäl ib; jfr 7. the effter redh konung crissosmos ärligä affstadh mz ijm hederläg män \" ib 5 . - på ett värdigt sätt, med värdighet, ädelt. thin hals är ärlcia (nobiliter) oprättir Bir 3: 315 . ","4) utmärkt, förträffligt, mästerligt. huru ärlika (nobiliter) iak skapadhe thik Bir 1: 8 . Su 329 ., ","5) med ära, med heder, på ett sätt som öfverenstämmer med he- derns el. hederskänslans kraf, på ett sätt som länder till heder. þe vildo häldar dö. mz sinom härra ärleca (poudice): än oärleca liua Bu 422 . \" huru han må wäl ok ärlika skipa ok lstyra sit land ok lalmogha \" KS 56 (140, 61) . \" iak wil han ärlika winna ij kiiff \" Al 1281 . the striddo ärlika ib 4111 . ib 8953 . \" iak skal thin last wäl ärlika hämpna \" Iv 531 . - redligen. hertogh erik . . . loot kunnogha allom them writ hade i hans här . . . at han skulle them ärlika bedha ther epter vm pascha skedhe RK 1: 3418 . & ) tillbörligt, som sig bör. bär ärlika thina genwärdho for gudhi Bil 269 . vilio vi mz land ok rikä thiäna idher ärlikä (Cod. A höfuzlika) Fr (Cod. B C D E F) 1488 ; jfr 5. at the skulde sik ärligä til redhä mz klädä, clenodum och annan köstelig ting som the behöffde VA 4: jfr 3. wildhe honom ärligä och gernä fölgiä ib.","7) hedersamt, frikostigt. the bunden warto wäl vnfangen och ärligä forstanden Va 3 . ","8) väl, lyckligt? at hans kompana . . . varo ärlcia hele. oc heelbrygdho heem kompne Gr 316, ","9) synnerligen. \" tha stod rikit ärlica wel \" RK 1: 2018 . \" the foro ärlika wäl \" ib 2640 . \" tha thokte mic thz vara ärligha (got) \" Iv 1081 . - Jfr ful-, iäm-, o-, van-ärlika."],"f":["er- . ","-ligha . ","-ligä . ","-leka . ","-lek )"]},{"a":"ärlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) hederligt, redligt. for:de gille til godhen reniskap alth ärligia ok skiligia vpräknath HLG 3: 85 (1526).","2) tillbörligt. all anner rektwkheth som myne lamboo i Vesssthergötland myk ärlyk plyktugh ere Vg Fornmt 1: 8-9 s. 105 (1515).","3) ordentligt, rejält. Gör thik ena godha gisl äller linna, som väl bither ok wäl är hwas, ok lönlica flängh thik ärlica väl SkrtUppb 99 . saa köm Claus Bildhe och Seffrin Nörby . . . och besaaia (besågo) allan salen omkringh och lethade ärchelei (ärligt, grundligt?) hwem the schulle tage och wtledhe HT 38: 119 ( 1523?) . - Jfr oärlika."],"f":["ärligha )"]},{"a":"ärliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ärad, hedrad. \" med prep. af. o hälagh iomfru ok ärlikin af alle världinne \" KL 362 . - ärad, aktad, ansedd, högt uppsatt, af god börd, förnäm. en ärlek ok väl burin fru (nobilius matrona) Bu 11 . \" mangä ärlikä (nobiles) quinnor trodho guz ordh \" KL 161 . \" sände han flere oc ärlikre (nobiliores) sändebudha än för \" MB 1: 413 . \" han . . . skreff ther om breff och sende mz ärlig budh til . . . konung pipping \" Va 3 . \" honum bidde ther marghin ärlikin man aff all teh land i iordhirike \" Al 9508 . folke jerl war en erliken man RK 1: 232 . \" är the (fattiga menniskor) ok ärlike ok välborne. likouäl gabbas the ok vardha forsmadhe \" Bo 129 . \" wm swa händer ath nokre . . . ärlighe, wälbyrdoghe, knapa, äller häratz domara bliffwa gripne til fangha aff nokrom sollanär \" PM 34 . \" hon haffde en ärlekan härra til hosbondha \" BK 198 . \" christus stadhgar här at matsins matto . . gifwis iämpn swa ärlikom oc högbornom som ey ärlikom oc högbornom (quod mensura ciborum . . . tam nobilibus quam ignobilibus æqualis tribunatur) \" Bir 4: 36. ib 37 . VKR 80 . \" en iomfrw föd af rike släkt mykit faghir oc ärlikin \" KL 298 . \" sancta rispina var allom them androm fäghre ok ärlicaren. thy at hon var föd af konungxlike släkt \" Gr 283 . han högfärdadhis . . . aff sinne ärlike släkt Bir 3: 99 . Fl 588 . - ss hedrande epitet. iak hawer min gard wik . . . giwet minne erliku husfru. fru cristine pätarsdotter tiil morghen giif SD 4: 389 (1334?). insighlin ärliks loghmans wästgiötä, algvt bäncictsson ib 5: 280 ( 1334) . eet halfmarkand iorþ j ramshambre j kiulä sokn . . . oc eet örisland j läþirs sokn . . . sum mik gauo mina ärligho böndir at murghingauum jnulphir oc lafrinz bänäson ib 293 ( 1344) . \" bedis iäc ärlix faþurs inzighle herrä frändä. biscops j strengnes \" ib. \" aaf ärlikom riddara härra magnuse rötha \" ib 557 (1346, gammal afskr.). jäk är giäldskuldugher skälikvm manne ok ärliikvm, þore raband, bymane i luthoisa ib 6: 149 ( 1349) . \" heþarlika manna oc erlika insigle lib 181 ( 1350). medher ärlikom manne herra gözstaff magnusson \" ib NS 1: 1 ( 1401). herleke ok welbornne hwsfrw, hwsfrw ingeborghe ib 47 ( 1401) . \" ärliken ok wälboen qwinna. husfrv greta dwma \" BSH 1: 194 ( 1387) . erlikin riddare herra niclis thwrisson BYH 1: 178 ( 1377) . ärliken oc welboren man. boo jonsson drotzte i swerighe BSH 1: 181 ( 1381) . \" ärlig ok velbyrdoge man niels klaffuosson höffuisman paa älffsobrg \" ib 4: 198 ( 1495) . \" keraste ärlige herre \" ib 5: 30 ( 1504) . \" staar deth tel eder ärleghe herredömb \" ib 568 ( 1517) . - i tilltal med försvagad betydelse: ärad, aktad, god. hören nw tiil alla ärligha män RK 3: 2682 . - fröjdad, berömd. hwilkith är annath folk swa ärlikt (inclyta) MB 1: 452 . \" then ärlikaste man ther man om hans dagha fan \" Iv 35 . \" han war ärlik och een opsatigh man \" RK 3: 3 . \" en ärligh konung \" Va 3 . ","2) ärevördig, vördnadsvärd. \" taler til thera en ärlikir (venerandus) carl at ännis laghum ok sidhum \" Bil 352 . \" thän ärlike dyre värdhoghe stadhin (urbs veneranda Dei) \" Bo 248 . \" for sit ärofulla lifwärne oc ärlika aldir \" KL 303 . ","3) hög, stor; framstående, utmärkt. lucifer war . . . främärste oc ärlikaste gudz ängel MB 1: 51 . \" tha sang then ärlike msätarin (d. v. s. Kristus) \" Lg 39 . \" alla thera ärlica (egregiorum) patriacharanna oc hälgha siälanna höghtidh \" Bo 252 . en af the ärlicu kirkianna herrum som gen(n)adius räknar ok scrifuir aff Bil 281 . \" hulkin aff folksins osnille oc iärteknomen var ärlicare (insignior) ok allom kunnoghir \" Bir 3: 451 . \" alle men gaffuo honom riiss thz han var en erligh herra \" RK 1: 236 . \" ey kom thu j lifnadhin at thu skulde synas ärlikin af klädhom (in vestibus gloriosa) for manna öghon \" Ber 60 . ","4) ärofull,m medförande ära; glänsande. sidhan han . . . hafdhe swa ärlikin sighir wnnit (gloriose vicerat) Bo 242 . MB 2: 233 . - ärofull, förnämlig. mannin är skapadher til ärlika syslo thz är at hawa skiäl oc vnderstandilse MB 1: 114 . \" en riddare hawer meer ärwodhe, oc mödho i örlögh . . . än margher bonde, oc är tho ärlikare riddara rättin än bondans \" ib 452 ; \" jfr 5. ståtlig, hederlig. hwru ärlika oc hedhirlika iordhafärdh iomfru sancta maria fik \" Lg 39 . ib 37 . \" han wldhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma \" Va 4 . ","5) ädel, god, ren. han vilde at al þe natura vare ärlek som hanom varþ sua na bunden Bu 64 . þik söme . . . (ey) niþra þina natura. som skälek är skapaþ oc kärlekt(för ärlek? Bil: som ärlik är ok skäliki; Cod. C: ther skällika är skapat oc ärlik, se Lg 959 \" och Ottelin, Stud. öfv. Cod. Bur. 1: 36). vndi stoka ok stena \" ib 138 . \" kroppin är ärlikin (nobilis) aff thy at han är skapdhir aff gudhi \" Bir 3: 181 . \" han älskadhe ey gudh for hans ärlica licamma dödh \" ib 2: 21 . - ädel, god, förträfflig. annor diwr äre bäter föör än människian ey fore thy at the äre ärlikare vtan hälder for lthy, at the äre skapath til litla äro, oc fore thy hawa the sköt alla sina redho MB 1: 114 . \" war herra skapadhe som thing ärlikare än som \" ib 74 . \" waar herra hawer märkelikast thing oc ärlikast skapath oc giort oppa honum (söndagen) \" ib 69 . ib 77 . \" hwilkith är annath folk swa ärlikt, som hawer swa ärlika sidhe, oc doma oc lagh \" ib 452 ; jfr 1. ärlekare creatur äst þu än nokot þät biläte älla skipt. þu hauar lätit ghöra (præstantior es quam factura tua) Bu 188 . \" sua dyyr oc ärlikin lokt \" Pa 20 . miödh ok wiin ok ärlik most Iv 846 . \" j gamblom äwom war rom swa som llitat lärift mz aldra fäghirste färgho samanwäuit mz ärlikasta (nobilssinm) thradh \" Bir 1: 385 . \" tok hon til sin ärlica läkedom Kl 349. aff bäzsto trhä ok ärlico \" ib 351 .","6) härlig, utom ordentlig. tek kirkiam gitar hanom giort särleka högtiþ baþe for hans döt of for annor ärlek þing hanom siþan döþom ivirkomo Bu 51 . \" þe þing guþ hanom (Johannes) teþe: dyr ok ärlek sacramenta. som han scriuar j apocalipsim \" ib 149 .","7) härlig, skön, präktig, ståtlig. är ängelin ängeledhis swa ärliker i asynom som gudh siälwer MB 1: 350 . \" förande mz sik them ärlica siäla skaran (illam nobilem multitudinem) \" Bo 246 . her war saa ärlighen een skara RK 3: 2884 . \" ther ingik een stoor iomfru hopir i hwitum kädhom än i bland thöm gik een som var aldra ärlciast owir alla \" KL 359 . \" han haffde enä ärligä jomfrv til dotter \" Va 3 . saa . . . ena ärlica syyn KL 358 . \" hwar hardhare stridh är. thär aflas ärlikare krona \" ib 207 . \" the sändo alexandro . . . ena ärlika konungx krono \" Al 174 .1. þe . . . teþo mik þät ärlikast palacium nokot ögha ma se Bu 184 . jak vpbygdhe mik ärlikit (nobile) hallande hws Bir 1: 13 ib 2: 104 . \" the war ok en erligh saal ther the herra jnnan satho \" RK 1: 445 . \" han klädhe thiänisto qvinnana mz ärlikastom (nobilissimis) klädhom \" Bir 1: 325. alt thz som ldyrt oc ärlikit war MB 2: 128 the . . . byto margh ärligh thingh RK 1: 3909 . ","8) ansenlig, stor. haff een ärlik posa full Fl 1178 . bödh pharao konunger isop at giwa them . . . ärlika waghna (ut tollant plaustra de terra Æ gipto oc föra thera fadher oc husfrwr oc barn til egipto land MB 1: 251 . \" saghde wara litla mödhona ok lönin ärlekin (multa) \" Bil 446 . ","9) ärofull, hedersam, öfverensstämmande med hederns el. pliktens kraf. mik thykkir wara erlekt at döö for guz skuldh Bil 488 . ärlikare är medh dyghd ok mandom stridha ok döa, än liua medh skam ok skadha KS 81 (201, 89) . maxencius saghde sik ärlekare vara venda henna hugh mz skälum, en mz pinom Bil 535 . \" erlekare (melius) er mik enom siwkom lifa. . . en köpa grymelx helso mz swa mango menlöso blodhe \" ib 566 . - n. sedligt, sedligt godt. nu är triggia handa got, thr manzens hughr ok hierta står äpte, thz är got lustelikt, got tarflikt, ok got ärlikt (bona hominis in se tris sunt; nam quæ dam sunt delectabilia . . . quædam utilia . . . quædam honesta) KS 27 (67, 29) . \" ängin är the dygdh, änkte thz ärlikt nytterlikt eller losterlikt som han finder ey otalika, otalikt i sik siälwom \" MB 1: 38 . 10) hedersam, passande, tillbörlig. saghde . . . hanom ey erlikt swa rikom at giptas fatöleka Bil 617 . sigh iohanni patriarcha at han läggw war ben ther os är ärlekt (in honorabili loca) ib 282 . \" giuin hälgom benom nokot ärlekt rum (locum ad ejus depulturam congruum) \" Bu 167 . \" är thzta ärligit, at j skulen kyssa thz hittä barnet \" Va 16 . II) värdlig, höfvisk. the waro wiise men i book oc till all ärlikinthing Lg 34 . 12) ärbar, anständig. mik skämmes för ärligha tala och röra thz iak mz mynom örom siälffuer monde höra RK 3: 2099 . superl. ack. sing. n. i best. form: ärlikasta, adv. härligast, skönast, präktigast. huilkens stadhz mwra oc bygningh haffde fordom warith aldra kärlekasta oc starkasta bygdhe (pulcherima) Su 52 . - þät ärlikasta, adv. det ståtligaste. i förbindelse med en form af kunna. han wldhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma Va 4 . - Jfr ful-, iäm-, o-, vanärliker. "],"f":["er- . ","her- SD NS 1: 47 ( 1401) . -ligh. -lig. -leker. -legh. -likin. -liken. -lighen RK 3: 2884 . n. (nom., ack.) -likt. -lekt Bu 167 ; Bil 282 . ","-likit Bir 1: 13, 2: 104 ; MB 2: 128 . ","-ligit Va 16 . ack. m. -likän VGL IV 14: 17. -lekan BK 198, -likin Bo 242 . ","-ligen MB 2: 233 . ","-lik Fl 1178 . ","-lig Va 3 . ","-lek Bu 51, 149 . ","-likin Lg 34 . ","-lekin Bil 446 . ","-likare -licaren Gr 283 . ","-lekare Bil 535, 586 . ","-lekarin Gr (Cod. D) 375 . superl. -likaster. -ligäster: -ligästä Va 4 . ","-lekaster: -lekasta Su 52 ), "]},{"a":"ärliker o.","b":[],"c":"","d":"","e":[" adj. L.","1) ärad, ansedd, förnäm; ståtlig, storslagen, härlig. Nobilis ärleghin et componitur ignobilis oärlegin GU C 20 s. 356 . Jllustris ärlighen ib (hand 2) s. 12. Jngenuus ärlighen oc välbyrdogher ib s. 28 . Jnsignis ärlighen nampnkunnogher oc välbaaren ib s. 31 . Magnificus ärlighen ib s. 111 . En ärliken man Prosadikter 131 . Erlik kesare ib 149 . \" thu äst erlikin \" ib 154 . \" i ärin vng qwinna erlikin oc wäl skapt \" ib 155 . Fordhom war en riddare . . . mykith herlik oc erliki siin wäpn . . . Enne ärlike frw drömpde samwledhis ib 162 . han war badhe wnghir ok ärlighin SpV 165 . en ärleghen ffru j Rom . . . thänna ärleka ffrwn JMPs 574. Thenna dröthninghen . . . är swa ffagher oc ärleghe ib 307. Nähr barnen höra och vnderstå, thett the äre högborne, welbyrdige, ärlige PMSkr 664 (avskr). Thenckia skal huar ärligen herre ib 665 . - som hedrande epitet. Kongör iak . . . mik hauä atär latit oc wnt ärlikä fru ij Risaberghe therä gooz NMU 1: 62 ( 1367) . vi giwm . . . ärliko lclostre j Risabärghum al lthe hus ok bigningh ib 1: 65 ( 1375) . ärlegin man Olawer Salueson oc Hakon j Hallem JämtlDipl 116 ( 1372) . \" jäc hawer sälth ärlege hustru Jngeburge alth thet \" ib 145 ( 1392) . Mädhan ärliken man . . . loss kärliken hafwer salt loc latit SD 10: 137 ( 1372) . Tha fastfoor Jönis Lauerindzson ärlighom manne ib 145, 155 (2 ggr), 165, 168. aff ärlica quinno hustrw Katrina, som Bo jönessons hustrw fordhom war SD NS 2: 811 ( 1414) . \" ärliken man herre Johan Dwme riddare ib. Thil thäs mera wisso . . . tha bedhis iak erlismans insigle, som er herre Gudskalk Bengson . . . fore thettha breff \" ib 3: 40 ( 1415) . tha henge thesse dannemen sin insigle fore thetta breff, som er fyst erlige men herre Karl j Sundom DN 14: 81 (1467). erlig man Andirs hiort a wapin SJ 2: 40 ( 1478) . \" erligh och welfornwmstog man her Niels Pedersson borgamestare \" ib 2: 54 ( 1479) . fore erligis mantz her Niclis Twressons bön scul STb 3: 80 (1493). the verdugeste verduge fäder erlige herrer och gode men richesins rad GPM 2: 63 ( 1507) . Thet erlige then helige kijrkes sloth Stäketh haffua the affbrendt och nederbrwttet i grwnden HT 38: 123 ( 1520) .","2) vördig, vördnadsvärd. Thäntidh Josaphat hafdhe thätta hört, stodh han vp aff sino ärligha säte Prosadikter 32 . medh gladhelike oc ärlike aminnelse SvB 360 . 3) god, ren, härlig, präktig. O sötaste härre, hälgaste gudh, höär mina bön oc lat mina röst ärlig til tik komma SvB 33 . Ärlikin tekn oc märke SvB 360 . Thänna dyra stenen jaspis . . . är dyrare oc ärlegare än alla the natwrlika gärningha, som gudh giordhe JMPs 537. "],"f":["ärlikin"]},{"a":"ärlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ära, heder; ngt som medför ära. örlögh öwa mz ärlikheet ok äkk röfwa Al 456 . thz tykte lhonom at ärlikhet wara ower winna herra ok herrom spara MD (S) 269 . ","2) ära, heder, prydnad. om person. johannes virgo oc är iomfrudomsins höxsta ärlikhet Bo 81 . ","3) höghet, adlighet, värdighet; ädelhet. af thinne släkt ärlikhet (nobilitate) Ber 111 . \" them som tolken fanga griper skal giffwas lön äffther thz som skälikit är, oc fangans ärligheth oc byrdh kan wara \" PM 34 . \" ärlighetennas blod är jnthe j theras ärm \" ib 1 . \" ärlikhet (nobilitas). visdombir. oc fromheet, ok alla dyghdir . . . synas vara quafdha ok wmsläkta i them \" Bo 129 ; \" jfr 4. tänkiandis oa sins allirdoms värdughet oc natwrliga jnfödda ärlighet \" MB 2: 297 .","4) ädelhet, godhet, renhet. Bir 3: 181 . ","5) härlighet, förträfflighet. aff ihesu christi ärlikhet oc sniällikhet Bir 2: 216 . \" thera ärlikeht är hälaghare owir al skapadh thing \" ib 285 . \" ib 3: l02. - förträfflighet, storhet. iak hafwer aff idher ärlikheet sport \" Al 2067 . ","6) majestäät, höghet. ss titel. vi tokom idhra ärlikhetz bref Gr 315 (till Armeniens konung Teridacius). wele ider erlighet rethe, ath vy scriwe ider til i sisth BSH 5: 29 (1504; till riksföreståndaren Svante Sture). ib 127 (1506); till densamme ). staar deth tel eder ärleghe herredömb, om eder ärlighet och herredöme, om i wille staa mäk tel dar om ib 568 (1517; till riksföreståndaren Sten Sture). FM 179 ( 1504) . 562 (1512). - Jfr vanärlikeht."],"f":["ärlig- . ","erlig- . ","-heet )"]},{"a":"ärlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ära, heder, anseende. Date nomini eius magnificendiam, giffwin hans nampne ärlikhethena, thet är ärligha thinga ällir gärninga fulkommilse SpV 33 . Thy theer ekke kötidh sanna ärlikhetena ällir wälbyrdoghetena . . . Til sanna ärlikhet ällir wälbyrdoghet ödhir hoghana aldra bästzsta ärffwodhe ib 427 . Tre hande ärligheter finnas i skrifttene (dygdiga gärningar, stor lärdom, förnäm härkomst) PMskr 665 (avskr). 2) härlighet, höghet, ädelhet. thär äpther kom offwer hänn annadh Eue fförbannilse. som war oärlighet moth Marie ärlighet JMPs 352. Thänne sanhetzsens ametistus . . . är swa dyr oc ärleken, at al the astwndelighen tingh j wärldene ärw . . . the waro all swa som enkte moth hans dyra ärlekhet oc dygdelighet ib 558. 3) majestät, höghet. kerlika dägtingan oc räthgangha mällan ider nadis erlegheth oc Swergis rikis jnbyggiara Reuterdahl Kyrkohist 3: 2, s. 543 (1471?). - såsom titel. Jdher ärlighet, wälfornompstoghe men, borgamästare och radh i Räfflä FMU 5: 193 ( 1488) . \" thaa hans erligheth henne loth ophempta aff Gerdh Bwres skiip aff skären \" SJ 2: 225 ( 1493) . \" huad samme skip haffuer rentat eller bekostet, thet bepligtet her Knut sin erlighet vele staa fast wdj \" STb 5: 53 ( 1515) . (Borgmästare och råd till Sören Norby) Vor kerlige helsse eders erlighet altiid fforsende med wor herre . . . tacke wij iders erligheth fför all ere, dygd oc welwiligheth . . . Kiere her Seurerin Norby, besynnerlig gode wen, må eder erlighet wethe . . . ib 5: 351 (1521, Kop) . (Till rådet i Lübeck) eder erligheter BSH 5: 505 ( 1512) . "],"f":[]},{"a":"ärlända","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["landsflyktig, eländig, olycklig. Til thik ropom vi ällenda Ewe barn SvB 214 . Som ärlendhä oc fremmende är etc komme(n) GPM 2: 254 ( 1507) . - Jfr älända."],"f":["ällända )"]},{"a":"ärlända","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nödstäld, eländig, olycklig. \" hiälpa fatikom bedröffwadhom oc ärländha människiom \" Lg 3: 704 ."],"f":[]},{"a":"ärländer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) i landsflykt varande, i främmande land vistande; främmande. the fatigha ärlända (Cod. B, C vtlänske) quinna Fl 79 . i minom ytersta tima tak til thik mina siäl ärlända oc pelargim (spiritum meum exulem et pnergrinum) Bir 4: 209 . \" aktom siälen wara . . . ärländha i bland sina owener \" LfK 45 ; jfr 2. Dessa tre språkprof kunna föras till ärlända. - om judisk proselyt. judhane saghdo pylato . . . thässe som han väria äru ärlände (proselyti) . . . pylatus . . . spordhe thöm. qui sunt prosiliti. hulke äru ärlände. the saghdo honom. hedhninga synir som nu äru vordhne iudha KL 382 . \" vi ärom [ey] ärende. vi ärom liudha sönir \" ib (motsvarande tre ställen MB 2: 377, 378 hafva i st. f. ärlände, ärlende läsarterna älände, ällände, ällända). ","2) nödstäld, nödlidande, eländig, olycklig. thz bytto the mz alt annat godz i tre delar, en deel i templet, annan delen them fatika, tridhia delen sik siälffuom til oppehälle oc än manghom androm fatikom oc ärländom, änkiom oc hws armom Lg 3: 604 (kan föras till 1). - Jfr älände."],"f":[]},{"a":"ärlös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" = ärolös. han war ärlös oc slagen vppa hans mwn RK 2: 1932 ."],"f":[]},{"a":"ärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärm. Manica handclädhe oc ärm GU C 20 (hand 2) s. 117. ärmanna prydilse aff gwl giordh SpV 111 . "],"f":["*ärma bonadher","*ärma prydhning","*ärma silver","ärma spang"]},{"a":"ärm","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärm. \" kortelin haweir twa ärma (manicas) \" Bir 1: 19 . \" thera (munkarnes) ärma äru nu thranga oc kröpadha hulka fordhom varo vidha \" ib 2: 70 . \" nar han stak armana j ärmanär \" ib 132 . ib 5: 39 . VKR 12 . \" ärmane af kwghlenom skullu ey länger räkya än ytarst vppa längsta fingrith oc skötiu aff ärmene vidher handena bindis matelika til armen medh enom knap swa som andra ärma \" ib 57-8. tha hon syna syndroga ärmär ok blikande arma vpräkte syntes allom androm frumen swa som hon hafde gulskynadne ärmä . . . besatta mz dyyrom stenom Lg 3: 548 . \" han strök sinä armar (strycr up ermina) oc skulde twa sinä händer \" Di 103 . hwar som . . . strikär sine ärme op SGGK 105 . arsenius . . . hiölt sina ärm för ögonen LfK 144 . "],"f":["arm: armar Di 103 ; ","armana Bir 5: 39 . -ar),","ärma band , ","ärma kapa","erma- )","ärmaspännilse , ","ärmaspänxl","ermespenzel )"]},{"a":"ärmber","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se armber."],"f":[]},{"a":"ärmite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eremit, anakoret. en hälaghar ärmite Bu 23 . ib 419 . Bil 454 . Bir 2: 201 . \" af hälghra härmet oc munka lifwrne \" KL 181 . \" mz hwilke book wndersta nw vitas patrum, hälga fädhirnna liffwerne, oc är ermetanna liffwerne oc bökir, hwilke nw aff fiästom fforsmas oc j wanrökt gamblas oc fordarffuas \" Su 264 . \" um then thima war en muunker ok ärmete (monachus . . . habitans in desserto terræ Sennnaar) visaste man ok hälagster han hät barlaam \" Bil 611 . en præster . . . wildhe . . . gerna wardha ärmite (solitatiam vitam agere desiderans) ib 272 . \" sände han til suerkie igen en ärmetha (anachoretam), som heth argarius \" Ansg 205 . ib 211, 213 . \" ärmetane oc hälghe fädher haffdo inskiwtilse aff minom anda \" Bir 4: 116 . al hermeta temprilse ib 156 . \" hwilkin . . . ledde han j ena kirkio, j hwilke war bygdher en litin celle, j hwilkom som bodhe en gamal ärmete \" Su 262 . Bu 493 . Bil 403, 688, 750 . Gr 319 . KL 204, 205 . ST 459, 50 . Lg 3: 35 . han (Johannes döparen) var förste ärmete Bo 22 . KL 405 . MB 2: 399 . \" eet litidh hws han ther om sidher fan thz atte een ärmetä een armber man \" Iv 2094 . ib 2095, 2110, 2115, 2124, 2125 . Jfr renlivis ärmit. "],"f":["ärmete . ","ärmetä . ","ärmäte: -ens Iv (Cod. B) s. 222. ermete Bil 668 ; ST 49, 50 ; ","-ans Bil 751 ; ","-anna Su 264 . ","armethe Lg 3: 35 ; -en ib (på tre st.). härmete. hermete),","ärmita bo","ärmeta boo )","ärmita hem","ärmeta- )","ärmita hula","ärmita hus","armete- Lg 3: 34), ","ärmita lifnadher","ärmitta- . ","ärmeta- Bil 454), ","ärmita liverne","ärmetha- )"]},{"a":"ärmite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eremit. \" han fadher hatadhe cristna män . . . oc särdelis hermeta, renliuis män oc munka \" Prosadikter 21 . "],"f":["ärmita hus n. eremithydda. Anachoresis ärmeta ökin ok ärmetha liffuerne ok ärmeta hws GU C 20 s. 22 . ","*ärmita kula","ärmita liverne n. ermitlevnad. GU C 20. s 22 (se största synda bätringh JMPs 264. han . . . leffde thär äpther gudeliga j ärmetha leffwerne allan sin aller ib 585 . ","*ärmita ödhkn"]},{"a":"ärna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se arna."],"f":[]},{"a":"ärna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["utverka, tillägna. nar honom wighis ällir ärnas godha gärningha SpV 119 ."],"f":["arna )"]},{"a":"ärra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["reta, egga, hetsa? Anders Suensson wijdh kirkiogarden zacer til vj marck fore snyömykin han kastade pa mester Örien och ärrede hanom jn pa sich STb 3: 352 ( 1498) ."],"f":[]},{"a":"ärraþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ärre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärr. Punicus är en hwiter sten . . . rensar böldher, wpfyller ärre PMSkr 487 . thett (alun) bortagher kartnägle och blöter hårdh ärre, som äro effter såår ib 644 (avskr). Myn ärre äru synderslithin och rothnad SvT 44 ."],"f":[]},{"a":"ärre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärr? punicus är en hwiter sten han rensar böldher, wpfyller ärre Cod. Holm. Peder Månssons »liber B», bl. 291, r. l(enl. meddelande af Förste Bibliotekarien Dr R. Geete)."],"f":[]},{"a":"ärsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ärad, aktad, hedervärd (om kvinnor). sine ärsame danne hustru SJ 2: 296 ( 1496) . ärsamme qwinna hustru Dorethe ib 2: 297 ( 1496) . stode fför sitiande rettin . . . ersamme hustrv, hustrv Karin, Oleff skinneres effterleue hustrv STb 3: 255 (1512). Jfr ärosamber."],"f":[]},{"a":"ärt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärt. \" piksa ärt \" LB 3: 58 . \" hadhe crimilla lätith lägia rakor huder (för ra korhuder) oppa ärthe \" Di 250 . \" takin een godhan dryk aff sudhbnom ärtom \" LB 3: 115 . \" tettä er idher nyttokt oc ey hwitan kaal, ey ärtir, ey bönor oc annat skafwil wtan görin ther aff sodh \" ib 110 . \" scal man wakta sik fore gambla ärthir oc bönor \" ib 1: 96 . ib 7: 75. lgiff ossärtir oc bönor oc gröt oc watn ther til ST 12 . LfK 84 . \" ther ey sade vtan ärter oc böna ther föra vexte kornit sköna \" RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6403. Jfr fughla ärt. "],"f":["ärta aker , ","ärta sudh , "]},{"a":"ärt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärta. Pisa örth (!) GU C 20 s. 451 . Aff ärtom Bönom. Lupini ärw ärther brede och beske . . . fasoli ärw andre ärther . . Teslikes ärter . . . Jugerum taker aff ärtom tre skäppor PMSkr 201 . lupinj, thet ärw erther beske oc bredhe ib 213 . ib 236. Oc genstan kände hon sith hiärta swasom wplyptas j bland andra oc swasom ena ärth insiwnka i gudz hiärta Mecht 211 . \" ärther med sodh \" Brasks Matordn 9 . ib 7 . "],"f":["*ärta mos","*ärta skal","*ärta slagh"]},{"a":"ärta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["reta. \" the vmuändo sik at ärta mik til vredhe (conversi sunt ad irrituandum me) \" MP 1: 210 ; jfr 361."],"f":[]},{"a":"ärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ärva. \" thän ärfþalwt som minne husfrw faþer . . . ärþe (sic!) i Möre \" SD 8: 228 ( 1362) . (Riddaren Karl Ulvsson tilldömer vid räfseting Jöns Brudsson) alt thet gooz han laghlika erphde ib 8: 550 ( 1364) . \" alt myt gooz som jak ärft hawir \" ib 10: 45 ( 1371) . \" alla the lutte som min hustru . . . ärffdhe effter sin broder \" ib 10: 122 . \" min ärffadel iak ärpde äpptir min fathirbrothir \" JämtlDipl 147 ( 1397) . \" wii moghom ärwä warom foräldhrom \" SD NS 3: 166 (1416). oc erffwar nogher bonde . . . nogot goz . . . j staden KTb 6 ( 1471) . \" hulkin iord som war hans retta afflinge iord oc jcke ärffuad Uppl Lagmansdomb 7 (1490). en hallwan gardh som Lasse pryss sson ärdä epther ssin ffadher \" ATb 3: 246 ( 1511) . hans hustrv foor he aff j syndagx med alt thet her eruart war STb 5: 338 (1521, Kop). - Jfr samärva."],"f":[]},{"a":"ärva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ärfva. \" sonen ärffwer epter fadherin gotz oc päninga \" MB 1: 333 . ib 260, 375 . en gardh . . . som hustrv märitta ärffdhe effter sina barn BYH 1: 246 ( 1433) . SJ 279 ( 1460) . Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 33 ( 1409). at syster matte erffua mz broder tridiwngh bade epter fader ok moder oc swa annan skyllan man tha skla hon arffua swa fast som han RK 1: 458, 461 . \" alabrandh ärffuadhe sin fadher \" Di 280 . \" sagde the fore rette at han kunde icke ärffua sin fadr för än han är död Upplands Lagmandsdombok 1490-94 s. 26 ( 1490). at hans barn måge ärva land ok rijke äpte hans dödh \" KS 11 (26, 12) . \" kotkarls son hawer änga sorgh aff thy, at han ärwer ey rike mz konungxz söne \" MB 1: 232 . dötter skullo ärwa, än ey ware sönir til ib 419 . \" ärwe tha then som näst är skylder \" ib 420 . \" widhr säghiom wi . . . alle erfdh efter karl nichlisson vm alt thet godz han i strengenese biscopsdöme atte oc wiliom ther i hwarte ärfua älla gelda \" BSH 1: 182 ( 1381) . - i relig. el. bildl. mening. the skulu ärfwa äwärdhelika skam Bir 1: 128 . \" iak vilde mik siälfduer fordärfua än diäfuulin skulde ey siälina arfua \" Iv 2636 . ","2) lämna (ngt) i arf (åt ngn). vare forfädhir ärdho ok atirläto os vidha ägho ok mykyt gooz Bir 3: 134 . \" hwi skal jak ey ärfwa mne dottir tholik thing som iak nam ib. at thu lefdhe oc ärfdhe mik tholkkit goodz \" ST 50 . ib 495. thz gotz . . . thera fader hade them ärwat RK 1: 2226 . \" vij ärffwede ware aärffwinge mons giordson niels giordson och anders pedersson then deel vij ther qwar loothe bliffue \" HSH 24: 155 ( 1518) . - i andlig mening. haffwini ider thetta vilkoradh tha er thz mik ärfft ok vpaboret RK 1: 349 . \" vee them bädröffuade fane som sith ryke saa förderuar ok tolkit mordh effter sik ärwar ppa sina men honom tyena j troo \" ib (sfgn) s. 180."],"f":["arfua Iv 2636 (i rim med fordärfua). arfwä UplL Kk 13: 2. erffua. ","-ar RK 1: (sfgn) s. 180 . ","-ede HSH 24: 155 ( 1518) . ","-at RK 1: 2226),"]},{"a":"ärve","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se arve."],"f":[]},{"a":"ärve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["I. arföl, arfsfest; högtid till aflidens minne i förening med messor för hans själ o. d., begängelse. hundring fik fals ltidhande at hadringer var döth ok giordhe ij swerike hans ärwe dyrlika ok satte mit ij husith eet ölkar fult mz got öll Iv LXXV . \" at ängen man þän kost skal haldä antyggiä bruþlop, lkyrkyongangsöl, vtfärþäöl . . . äller ärwe, äller förstomässoöl ma flere gyäste byuþä än här näfnis \" SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). de septenario, tricenario, & allis exequilsi que wlgariter ervi dictur ib 2: 6 ( 1286) . \" göra eth ärffue ib \" NS 1: 37 ( 1401) . \" scal lhan lata halda eet ärwe meth fira preser oc tiughu oc krono liusom oc blusom i thesso areno, som nw är inne, for for:da pedhars kylna siel; item i the areno som her nest efter komber skal han oc halda eet ärwe meth fira prester oc tiughu \" ib 147 ( 1402) . \" skal abotin halda eet ärffwe epte mik dödhan, met xiiij preste \" ib 168 ( 1402) . \" at magnus welling giordhe visserlika eet hedhirlikit ärffe i nydal i twa dagha, meth alla the preste ok clärka, ther han kunne fa ok rekkia, for nissa knwtzsons siäl aff rampsio \" ib 449 ( 1405) . \" ib 2: 9 ( 1408), 340 ( 1410). II. arf; arfgods; jordagods, fastighet. abothen . . . sprodhe hwi han welladhe them thera goz wtaff resen swaredhe thz är mith rette ärwe ok ey theras \" Di 292 . \" latha them nyuta suergis laga ok eysaa gotz ok erffue fra taga \" RK 1: (sfgn) s. 185 . \" begraffwade konungh honum mz stort arffwe ok gotz \" Lg 3: 31 . - om stadsfastighet: gård, hus. stod aa radzstuwonne lodwijk durskede . . . ok lot vp magnus romara eth erfue ok ena tompt, ther näst nidhan fore liggiande östan mwr näst nordhan hinza zwartes ärfue ok sunnan hans wpppenfördz ärfue hulkit erfue ok tompt lodwijk lfornempe hanom saalt haffdhe . . . fore frira hundradhn (400) marker SJ ( 1420). thät forscrifna erfue hws ok tompt ib 14 ( 1424) . ib 6 ( 1422), 7 ( 1438), 18 ( 1424) o. s. v. "],"f":["ervi . ","erfue . ","arffwe . ärfwir sannolikt för ärfwi BjR 1: 1 ; jfr Kock, Fornsv. lagord s. 28. gen. ärfwäs VML II Kr 7: pr.; jfr Kock, Fornsv. lagord s. 22), ","ärvis del","arffwis- )","ärvis rike , "]},{"a":"ärve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l1) gravöl, mässa till en avlidens minne. J ärffweno takir hustrun oppa sik sin kostelikasta klädhe SpV 331 . Item eth ärwa meth x prester SD NS 3: 15 ( 1415) . ","2) arv, ärvd egendom. mäktis jak, min for:da hwsfrv äller wara arfua forescrifna ärfwe, steenhws ok tompt aterlösa SD NS 3: 91 ( 1415) . \" thet ärfue som han hafuer ärft äpter syn frenda Brandh gulsmidh \" ib 3: 92 ( 1415) . Jönis Laurensson . . . skal göra eth ärffue epter then dödha ib 3: 370 ( 1418) . Olaff . . . schal behalda alt ärffwe badhe hws oc jordh KTb 48 ( 1421) . tha ärffwit giordis äpter Sigurd waar ffadher allo godhe folke witerlikit JämtlDipl 289 ( 1447) . the store förstis fäderlighe ärffue Stora Nogord Rydberg Tr 3: 360 ( 1482) . ena tompt, belegin pa Sudre malm . . . affsides widh Hanis Stwbs erffue STb 1: 228 ( 1480) . eth vpmurath stenhus, belegit . . . nordan her Erich van Lypens hws och erffue ib 3: 246 ( 1495) . - Jfr dana-, fädhernis-, lösöra-ärve."],"f":[]},{"a":"ärve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvinge. thet sama Bursarydh är hänna ok hänna ärfva SD 10: 48 ( 1371) . affhender jach mik oc minom ärffwom fornemda tompt HLG 1: 130 (1488)."],"f":[]},{"a":"ärvebalker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärvdabalken. \" som thät ytherliga vttrykkis j ärffuo balkin Arvstv. 14. med laghen som staar i ärffvebalken \" Vg Fornmt I: 8-9 s. 102 (1505)."],"f":[]},{"a":"ärvedel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfvedel, arf. \" kännoms wi . . . fulla magth ok alla hafwa giwith . . . herra knute . .. kännas widh allan wan ärwedeel, som oos böör ath ärfwa äffther husfrw sigride bosadotther ok husfrw katerine, marcusa bonassons dotther \" SD NS 1: 593 ( 1406) . SJ 383 ( 1473) . - pl. egodelar? alth thz han ägher lösth oc fasth j ärffwodela läggher (för lägghes)) wndy konwngsens fatabwr PM 38 . Jfr ärvis del, äfvensom arf-, arva-, ärfdha-del."],"f":["ärffwo- . ","-deel )"]},{"a":"ärvedel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvedel, arvslott. synna brodher barna ärffuodeel SD NS 3: 505 ( 1419) . fore sin ärffadeel JämtlDipl 256 ( 1441) . forscrifna erffwedeel löst och fasth SJ 2: 83 ( 1482) . giorde Olaff Eriksson sin broder . . . myndog ok mäktogh . . . ath lösa allan sin erfuedeel STb 1: 26 ( 1475) . och bliffuo bade endregteliga godh fore the erffuedeelar, som Henrik wgenär äro tilfalne ib 1: 337 ( 1482) ."],"f":["ärfdhadel )"]},{"a":"ärvegods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvgods, ärvt jordagods. \" myt rätta eghit erfue godz \" SD NS 2: 804 ( 1414) . arvgods, arv. wthkräfuia och op ath bära . . . thet ärffue godz, som äpther henne fallet är ib 2: 862 ( 1414) . \" alt saman mith afflinga goz oc ey ärwagoz ib 3: 536 (1420). togh han och alth thet ärffogoz som her Erik Thuresson atthe Arvstv 61 (1470-t). Jfr ärfdha gods. \""],"f":["-goz )"]},{"a":"ärvehus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvgård. intil Sweders ärffue hws SJ 2: 187 ( 1491) ."],"f":[]},{"a":"ärveiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["L: . Jfr Kock, Fornsv. lagord s. 22."],"f":[]},{"a":"ärveköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvskifte, uppgörelse om arv. \" the beffwen .. . som lyddo vppa thet erffe kiöpeth, som giordes effter Olaff Eriksson STb 1: 247 (1480). \""],"f":[]},{"a":"ärveliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ärftlig. \" for thy at j the andhre är spitälskan ärfueligin ällir gangande som annadh arff \" SpV 146 ."],"f":[]},{"a":"ärveluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvslott, del i arv. \" jak hawer fornempda Henrike vnt oc vplatet allan min ärualuth i thöm gaardhenom \" SD NS 3: 227 ( 1417) . thet war een sorghfull erffuelutt hans hustru fik til werning Dikter o. lrim (1881-82) s. 387."],"f":[]},{"a":"ärveluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfvelott, arfvedel, arf. bildl. thz war een sorghfull effuelutt hans hustru fik til werning MD 387 . Jfr arfluter."],"f":["erffuelutt )"]},{"a":"ärverike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvrike. Swerige är eij ärffue rijcke PMSkr 658 (avskr)."],"f":[]},{"a":"ärveskiptning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arfskifte. athe (d. v. s. at the) wel ok kerligan fforlicte woro om then effweskipning epter arend mölnare SJ 404 ( 1474) . Jfr arf-, arva.-skiptnin, äfvensom ärfdhaskipting."],"f":["effweskipning )"]},{"a":"ärvinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arvinge. En ärliken man . . . som ey haffdhe ärffingia oc ey husfru Prosadikter 131. jac haffwer jngen arffwonghe siälffwer Troj 98 . \" tw bliffwer myn näste ärffwinge epter meg j thetta rike \" ib 99 . Clomera theras rikes rättha arffwonghe ib 283 . \" affhendir jak mik om minum äruingiom thö samu jordh, ok eeghnar jak hana förnempda härra Jönisse ok hans äruingiom \" SD 10: 44 (1371). then fornämpda Esbiörn eller hans erfuingia ib 10: 135 ( 1372) . vndir Jwar och hans ärffwingia till äwerdelica egho JämtlDipl 181 (o. 1420). vndher fornempde Kiätil oc hans ärvingiä ib 246 ( 1440) . then tidh Pedhir muramestir oc hans hustrv ärffwinge . . . waro alstingx aathskildhe om allan ärffwadell som thöm burdhe opbära äptir for:da hustrv Märittho ATb 234 ( 1465) . vndher Olaff Ionsson oc hans arffwyngher til odals oc äwerdelighä ego DN 14: 103 (1477). vndhan migh oc mina arfungha oc vndher them oc theres arfungha ib 14: 120 ( 1484) . Thij skil iagh for:nä ocker wndhen megh oc mynä arwingh oc wndher megh Peder Morthenson oc hans arwingh til ewerdeligh eghä ib 14: 351 ( 1524) . "],"f":["arvonge )","ärvingialös"]},{"a":"ärvinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Êþ. arfvinge. kan . . . then kununger döa ther af almogans wali är til welde kumin ok hauer barn ok ärvinga äpte sik KS II (26, 12). - med personens gen. (el. i dess ställe poss. pron.). skulu hans äruingia haua vilia at giälda hans giäld allom thom the vita at han var skyllughir Bir 3: 18 . honum dughir litit hans aruinga välgärnigna ib 41 . som ärfwinge var thäs konungxsins ib 400 . \" vi oc vare ärwyngiä \" SD 5: 562 ( 1346) . \" afhändher jak mik thet for:de goot z wndan, ok mina arfwngha \" ib NS 1: 6 ( 1401). han . . . oc lhans ärfinga SJ 38 ( 1426) . HSH 24: 155 ( 1518) . - med gen. utmärkande det ärfda döremålet. himerikis rikis arfuingia MP 1: 20 . himerikis aäruingia ib 25 . - med prep. til. at han war rättir erfwinge til konungxrikit ST 339 . - Jfr iämn-, mädh-, sam-ärvinge."],"f":["ärfinge . ","ärwynge . ","erfwine . ","arfuinge . arfwnghe obl. kas. -iä VGL I MD 1: pr., II Dr 1; UplL Ä 16: 3. pl. -iar. -ar), "]},{"a":"ärvodha","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["arbeta. Wthan ärfwodha throlica oc hopas altidh a gudhz miskund SkrtUppb 26 . Är thät swa at thu . . . ser andra ärfwodha j androm thingom ib 37 . \" tak phisicam the konstena ok ärffwodha j hänne \" SpV 356 . Mädhan saa är at wi här ärffwodhom ib 430 . Annar medh oppinbara ondo ärffwodar at dräpa sin jämcristin, badhe ärffwodha the at swika ib 431 . \" tha skalt thu altidh tik idhka, ärffwodhande, medh hogh ok kropp, j andheliko ärffwodhe . . . ärffwodhin medh idhrom handhom \" ib l440. Läthin ey ärffwodar hon, ey haffwer hon ok lhwilo ib 150 . Min son .. . hwar thin mästara . . . ärwodhadho mykit til at thu matte thit liiff behaldha Prosadikter 215 ."],"f":["arvodha )"]},{"a":"ärvodha","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ärvoþe, ärvodhliker o. s. v., se arvoþa, arvoþe, arvodhliker o. s. v."],"f":[]},{"a":"ärvodhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete. \" thu skulle thiäna honom j wadhelico ok wansamlico ok hardha ärfwodhe . . . hwilo äpther ärwodhit oc än ämwäl storan hwgnadh j ärfwodena \" SkrtUppb 37 . hwila wthan ärffwodhe SpV 59 . \" sin hwitlek faa the ey wthan storth ärffodhe . . . at wi ey skulum hindras aff them j warom gang, lop ällir ärffwodhe \" SpV 124 . \" thet höre nw tik til at wägha ok forsla, hwat gangnidh är meer j thinne atspörslo ällir ärffwodhit ib 125. the sama haffwer ok ärffwodhe, nar andhrom gar wäll \" ib 150 . \" at människian medh idhkeliko ärffwodhe . . . skuli bedhas himilsligha äronna arff ib 356. Swa händhir thet, at thän . . . wardhir större ok fäghre aff motgangsins ärffwodhe \" ib 409 . läxen lenar ärffwodhit, ok ärffwodhit temprerar sik medh läxinne ib 423 . \" hwat fruct the faa for sith ärffwodhe \" ib 432 . \" j wisdomsins stwderan ällir ärffwodhe \" ib 440 . \" aff andelike idhkan ällr ärffwodhe ib 441. \""],"f":["arvodhe )"]},{"a":"ärvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ärevördig, som hedrande epitet ock ther fore bectis til witnisbyrdh incighle ärwedughs manz herra Reyneke van dem Wolde Gadolin Pants Bil 281 ( 1389) ."],"f":[]},{"a":"ärvärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ärevördig. \" ss hedrand epitet. ärvärdogho (för -e) kere herre \" FM 346 (1507; till Svante Sture)."],"f":[]},{"a":"ärvärdhoghet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ärevördighet, som hedrande titel. \" Thy bidher jak idher ärwärdighet, thet i willen wäl göra fore Gudz skul och for mynne fatige bön skul \" FMU 3: 41 ( 1432) ."],"f":[]},{"a":"ärände","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ärande."],"f":[]},{"a":"äs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äss, den sida på en till tärniingsspel begagnad tärning hvilken har enast ett öga. the kunne icke migh nemnare gonga j thirames stycke ock mång ogherning än es, ock see på en therning RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6420. Jfr as."],"f":["es )"]},{"a":"äsia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ässja, smideshärd. \" han greep glöþheet iärn af äsionne \" KL 190 . ma han wäl liknas smidhio bälgh som är fullir mz wädhir vidh äsiona (conflatiorium) Bir 1: 328 . \" til thäs hon vardhir reen som gul hulkit som rensas . . . j ässionne oc moteno (formace et formella) \" ib 3: 107 . Ber 122 . Su 128 . \" swa som vellendes äsyä fore M hambrom \" LfK 255 . the . . . kommo til enä smidhio; ther war j twa esior Pa (Tung) 35 . mänghandis alstingis wäl samman j äsyonne PM 78 ."],"f":["esia . ","äsyä . ","ässia )"]},{"a":"äsia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ässja, härd i en smedja. \" I Syon tha opqwekir thu eldhin, ok j Iherusalem gör thu äsiona (caminum) \" SpV 483 . \" thesse smedhsens vghn eller äsya öäru äuerdeliga dröfuelse \" SvKyrkobr 175 . i äsione PMskr 633 (avskr). - Jfr guläsia."],"f":[]},{"a":"äskear","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åra av askträ. \" fore vj paar eskie aarer \" SSkb 34 ( 1501) ."],"f":[]},{"a":"äskebarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["adoptivbarn, upptaget barn. \" Adoptiuus äskebarn \" GU C 20 s. 9 ."],"f":[]},{"a":"äskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ask, dosa, litet skrin (eg. af ask). ewld i sköt orm i barm mws i äskio ärw onde gäste GO 468 ."],"f":[]},{"a":"äskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) älska, kfräfva, fordra, begära. the suensca lotho them första huat the sculle äska af konungen tha RK 2: 1653 . aff kirkior oc closter monka oc presta lat iak huar tridie päning eskia ib 3: (Till. om Chr. lII , red. B) 6330. sadhe the honwm wp theris hwlscap, manscap, och äskedhe af howm thet höffwitzmantz döme pa menige sweriges inbiggiara wegne BSH 4: 219 ( 1497) . at eske stäckel aff erchebiscopen ib 295 ( 1501) . han . . . eskiar c (100) yxn aff lywngby sokn ib 5: 114 ( 1506) . iach . . . bödh mich i retthe med her sten och eskäde reth aff honum HSH 19: 173 ( 1511) . \" tiill kräffwendes och eskendes kwngens hielp och tröst tiill erchebispens wndsätningh och förlosningh \" ib 24: 105 ( 1517) . - med dat. och ack. att gusa henna aldrig wåldfördhe eller i nåkra handha måtto war henne sådanan ohöffwisko asknandhe (för älskandhe) SD NS 2: 397 (1411, nyare afskr.). - med prep. upa (pa). the senda budh til honom tha at wita hwat han wilde eska oppa RK 2: 6783 . \" at breff oc wissan aff honom faa om tolka priuilegia the älskade oppa \" ib 6807 . \" marsken kom til nycöpungh brat oc eskiade strax pa thz slot (uppfordrade till slotets öfverlemnande) \" ib 3025 . \" äskie vij paa rigisins fonger i danmarch äre i (för och i?) thenne fegdh till suerigis richis handh grepne wore paa stocholm och anderstadz vedh theris äre och skiollmerche, inkommendis jnen paaske nesth kommendis till vor käre höffuitzman HHS 20: 104 (1507). - begära inträde i (ett skrå) embetet eskia \" SO 95 . - om nagar screddar aff land komber ock eskior (för eskiar) embetet her j staden ib 96 . \" tha mag han embetet äskie trem synom jnnan tolff weker ok tha han thz swa esket och begäret haffuer tha ma bröderschapit hanom ey wegras \" ib 102 . \" tha han saa ämbetet äskiat haffuer \" ib 145 . \" nar swa dana man eller swen fram komber fore kompanijs brödra ok theris embethe äskianda wordher \" ib 192 . ib 80, 81 . ","2) tillkalla, uppmana att infinna sig, anhålla om närvaron af, inbjuda. äskiadhe eric karlson iiii men aff hwario . . . herade BSH 3: 282 ( 1407) . \" i scriffue at i vele . . . komma tiil ordha och talas med mich huar och när iach eder eskedha \" HSH 20: 52 ( 1506) . \" scholu oldermennena tz kunnogt göra fore borgmestara ok radit ok tha eskia twa gode men aff thöm som när ok offuer äre rantzake och höre hwat som reth ok schel är \" SO 154 . - Jfr at-, i gen-, pa-, upa-äskia."],"f":["eskia . ","äska . ","eska . -ar, -adhe, -at),"]},{"a":"äskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) äska, kräva, fordra, begära. huilket breff borgamestarana pa äskiade j rettin STb 3: 403 ( 1498) . (Svante Nilsson tilltalade skrivaren Nils) och aff hanom eskiede tet breffuit j retta fore the gode men alla ib 4: 131 ( 1506) . at wij tilkraffdhe och eskiade worde wtaff erlige gode quinne ib 5: 276 ( 1520) . \" äsket aff oss hyälp oc tröst och godhe raadh \" GPM 2: 68 ( 1511) . ","2) tillkalla, inbjuda, uppmana att infinna sig. är thet swa at the vnkoma i nokor matto ellir loc the koma ey i rättin tha the eskas fore, tha skulo the sex gifwa vi ᶜ mark ATb 275 ( 1467) . \" oc vilde bondin eska pa henne til retto \" STb 1: 107 ( 1477) . "],"f":["äskia fram begära fram. her Twre . . . eskadhe sin jordabok fram Arvst 22. samma tijdh eskede . . . borgamesteren fram breffuen j retten STb 3: l02 (1493). ","äskia igen begära tillbaka. oc eskede aff honum (Sten Sture) igen thette höffuitzmansdöme at han skulle oss thet oplate Rydberg Tr 3: 455 ( 1497) . " en deel af thenna almoghe hafve älzskat i gän thet föge af thet sölff utkommet war " HSH 13: 55 (1524? Brask). - Jfr pa-, til-, ut-äskia."]},{"a":"äskia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ask , se matäskia."],"f":[]},{"a":"äskiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ämbitis äskiare."],"f":[]},{"a":"äspebladh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["asplöf. \" han . . . skalff tha som eet äspä bladh \" Iv 4465 ."],"f":["äspä- )"]},{"a":"äspelunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["asplund. \" i ortnamn. pl. in villa espelundum \" SD 5: 266 ( 1344) ."],"f":[]},{"a":"äspinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äsping, ett slags mindre fartyg. \" Thet skal strax pa wägien j morgon med jecter oc espinge STb 5: 329 (1520, Kop). Se Hj. Falk, Allnordisches Seewesen s. 88. \""],"f":[]},{"a":"äspinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["äsping, ett slags mindre fartyg. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 865. jak haffwer pa stapolen ij (2) äspinger, hwar thera tiil llx (60) karla BSH 5: 122 ( 1506) . \" wile i göre oss nager wndsätning medh nagra rodarjakter oc äspinger, waare thet ganska nyttogt \" ib. \" the sändo v (5) äspinga til slottet \" ib 168 ( 1507) . \" thee ro medh iiij (4) äspinga bade wt ich in \" ib 171 ( 1507) . thet (the) komme idher oc then fatige lans ende til hielp . . . medh . . . verye oc met gode espyngre FM 311 ( 1507) ."],"f":["espynger . ","-iar )"]},{"a":"ästa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätt, släkt, stam. \" hon gaff the jord wt aff äthinne \" Uppl Lagmansdomb 29 ( 1490) . "],"f":["ättargiäld (ättegäll) ","ätta(r)leve n. ättejord. huilka pänninga summa iak samfelleliga til gode nöya wpburith haffuer til ath inlösa mith gambla atrteliffue mik medh retta arff tilfallet är epter . . . Mattes Gotzstaffson Brasks Kopieb 27 ( 1510) . Jfr nedan ätleve. - Jfr fädhernis ät."]},{"a":"ät","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":["och infinitvivmärke, se at."],"f":[]},{"a":"ät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätt, slägt, stam. \" af betheleem dauid kunugs ät ok släkt \" Bu 3 . ib 6. Bil 294 . Lg 922 . \" thenne quinna är komin aff godhe ät \" Fl 46 . ib 588 . \" jach tenker i forsma then herra for thz at han är födht aff wore eedht \" RK 2: 92 . \" han . . . älskade gerna sin eghin äät \" ib 1: 70 . \" tha gik folkunga äät wald ouer ok mykin oreth \" ib 264 . \" the wordho ther rike alle slät thera släkt ok alla thera äät \" Al 4654 . \" skal iak sätia mit wredha änlite ower then man oc alla hans äät (cognationem) \" MB 1: 368 . forböld min herra mik at leta sinum some komo i thy lande, oc bödh mik at bidhia honum iomfrw her i lande aff sinne äät ib 205 . \" födhis nakar mz them last som hörit til hans äät \" ib 143 . \" nw ögxlas mankönith aff threm noe sönom oc kom aff them siwtighi oc twa äter fämptan ätter aff iaphet, thrätighi aff cham, siw oc tiwghu aff säm, oc skipto thässa ätter wärldina i thre löter \" ib 174 . - närmande sig betydelsen: härstamning, härkomst. ängin wiste hans eth ällir edhle Bil 450 . \" aff hälgom patriarchum war hans äth oc ädhle wphopp \" Lg 3: 39 . "],"f":["äth VGL I Md 5: 4; SML Ä 3: 1; Lg 922, 3: 39 . ","eth Bil 450 . ","äät MELLL Ä 13, Egn 6: 1; MB 1: 143, 205, 368 ; Fl 588 ; RK 1: 70, 264 ; Al 4654 . ","ätt VGL I Md 2; VML LII Ä 14, 19: pr. ett UplL Ä 19. edht RK 2: 92 . ","ätta ÖGL Dr 7: pr.; Ä 5, ES 3: 2. pl. ätter MB 1: 174 (på två st.). äter ib. med best. art. sing. nom. ättin VGL I Md 1: 4, 5; ÖGL Dr 2: pr., 17: 2, Vaþ 4. ätin VGL II Dr 6, 7. ätten ib III 119. ack. ätena MELL Ä 3. dat. ätinni VML LI M 10), ","ättarbot","ätta- . ","ätar- . ","äter- )","ättargiäld","attärgiäld UplL Kg 10: 2, 8. attär gäld VML II Kg 7: 5 i var. ettagiald SD 2: 242 ( 1297) . ","ettabyeld ib 408 ( 1304) . " ättägiäld " UplL Kg 10: 8 i var. ättegeld BSH 1: 62 ( 1365) . ","ättägiald ib 63 ( 1365), 76 (1365, på två st.), 77. ättägyald SD 2: 218 ( 1296) . ","ättägiäl BSH 1: 66 ( 1365) . ","ättegield SD 2: 390 ( 1303), 424 ( 1304). ettegeld HSH 18: 186 (1497? gammal afskr.) ättägial BSH 1: 64 ( 1365), 65 ( 1365), 69 ( 1366), 70 ( 1366), 72 ( 1366), 74 ( 1366). ätagiäld ib 62 (1365. ätagiald SD 2: 490 ( 1307), 495 ( 1307), nyare afskr.). ätegiäld BtFH 1: 317 (1413, Joh. Bures utdrag). äthegiäld ib 316 . ","ätegäld ib 304 . ","ätegeld ib 316 . ","etagiel Riksarchivets Pergamentsbref 2: 26 ( 1383)),","ätta högher","äta- )","ättalef","äta- )","ättaleve","etta- . ","ette- . ","eette- . etthelöwe. ätteliffue Urk. fr. 1510 (efter meddelande af Bibliotekarien C. G. Styffe)),","ättalevisman","ätalefuis- )","ätta lägger","äta- MELL Eþs 33: pr., Högm. 2. ätä- ib Eds 33: pr.), ","ätta räkning","regningh )","ättarstuþ","ättarstudher VGL IV 21: 87 i var. (se MELL s. L not 1 och s. 457). ättärstuþa VGL II Dr 7. ättar studha SD 4: 408 (1335; nyare afskr.; jfr nom. pl. med art studhana under stuþ); ordet kan dock på de två sistnämda ställena fattas ss. ack. lsing. el. plur. af ättastuþi), ","ättarstuþi?","ättärstuþi VGL II dr 7, 10, möjl. dock att fatta ss ack. pl. af föeg. ord), och m.? (se föreg. ord). L.","ätta trä , "]},{"a":"äta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mat. \" wi haffdom medh os bröd och wiin, aff ra ok da ok ville swiin och allä handa nadhä til dryk och ätä badhä Fredrik (ed Noreen) 1127 f. \""],"f":[]},{"a":"äta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["|Sv. dial. äta. Ä. Dan. æde] mat. the bära til the iomfrw . .. dryk ok äta Fr 1972 . Jfr ata, f."],"f":[]},{"a":"äta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) äta. (Vår Herre) gaff them allom ätha . . . them som ätit haffdo MP 5: 228 . thän som äthir thän swra winbära klasan ällir omoghna, hans tändhir sliona SpV 146 . Hon (högfärden) lather thän wmfämpna thräkkin, som äthid haffwer krydadhan mat SkrtUppb 36 . folkit . . . standhe vp fran bordhe tha thet hafwer ethit ok drukkit epte sinne nödthorp ib 222 . \" kommen oc äthen mith brödh \" JMÖ 156 . - bildligt. thä äthä hwndä gärnä annarss manss ärändä op GPM 2: 120 ( 1502) . Småst på Fsv 2: 322 (Peder Månsson 1516). Munkin tilbör hwarn dagh swa litit äta at han ey mättis . . . äta litit at mannin skuli daghlika hungra oc thyrsta, thy at een finz mykit ätande oc än lhungrande . . . Annar ätir litt oc mättas . . . han aat medh brödhromin af kärleek. Swa manga dagha aat han ey . . . thär flere brödhir ato saman KL 228 . Sporthe han abbotan, än brödhrene ato vm thän dagh. Han sagdhe them haua ätit ib 229 . (Ärg) kommer till att spy, vm thett warder ätitt medh honigh PMskr 624 (avskr). 2) förtära, fräta sönder. om swa är at j inbyrdis bithins ok äthin (comeditis) hwar idhra thän andra, fornöthins j ok hwar aff them andra SpV 151 . Äther eldhen sig siälffwer j grwffwonne oc askona aff sig . . . thet merker storm PMSkr 294 . \" strax äther qwekselfwit gwlbladhen \" ib 416 . Falcones . . . sidan äther thet söndher alskona malm vthan gwl. Stötis thet som pwlwer oc lägs pa dödköth, tha äther thet borth dödköth ib 474 . Stötis han mädh salth oc giffz faarwm ätha ib 475 . Phrigius . . . Han dogher til ath ätha aff dödköth j saarom ib 487 . Smirillus är en sten . . . han äther oc bither them som filas mädh honom ib 490 . \" sarcofagus äther wp the menniskyos likamma som lägias begraffna . . . oc bindis then stenen widher liffwanda menniskios köth, thaa äther han oc thet \" ib 491 . Oc ä som the kopar kringlan äther sig jn j stenen ib 511 . (Om kopparärg) Men obrentt och otuagitt, lätes i ögon som haffue hinno öffuan wäxste, och thett äter hinnene aff ib 625 (avskr). Jfr SNF 52: 2 s. 49 f. - i förbindelsen äta liver ok lungo innan, förtäras av grämelse, pinas. jac och thee gode män äthe bade leffwer och lwnge innan BSH 5: l171 (1507). Th. Helmqvist i ANF 23 (1907), s. 350. - Jfr upäta, madhiätas; half-, mal-, ut-ätin."],"f":[]},{"a":"äta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) äta, förtära. at han skulde dö: hulkin dagh han ate forbuþna frukt Bu 20 . \" et menlöst lamb. som liuar ok är helt sipþan þät är ätit \" ib 140 . \" tholik kost som konungen aat \" RK 1: 1313 . \" jak äte ey mat her i dagh för än iak hawer talath mit ärinde \" MB 1: 205 . ST 146 . \" man sal äta korwin män han är heethir \" GO 226 . \" for thy wardhir alir amthir ätin at somi äta kalen ok somi krasen \" ib 407 . \" hwa sik blanda widh sadha honum äta swiin \" ib 759 . \" mins friz madher som mit brödh aat Bi 82. tha aat mannin ängla brödh \" MB 1: 323 . \" thz brödh ther hans forfädher aato ib. jak forbiwdher idher at äta blodh, eller nakarsköns hold mz blodhe \" ib 366 . \" tha skulin i alzkona frwkt samansanka oc äta \" ib 366 . \" j skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe (comeditis vetustissima veterum) \" ib 376 . \" äta gräs som en oxe \" ib 17 . magho the ääta köt fyrom synnom j hwario wkw VKR 62 . \" ääta fiska oc hwit mat \" ib. \" äta fiks loc hwit mat \" ib. \" the . . . hawa änkte thz the magho äta \" Bo 88 . \" lhan att oc drak i ena maltiid, thz hanum war tänkt i ix daga \" Di 123 . \" lactuca skal man ätha tha mykin hiti är \" LB 7: 4 . - med prep. af (för att utmärka partitivt obj. el. för att angifva det hvarifrån ngt tages el. hämtas). gaff gudh honum thetta budhordh at han skulle äta aff alzskona frwkt i paradiis vtan aff eno trä MB 1: 159 . ib 160, 161 . MP 1: 266, 2: 174 . \" ääth aff thesso brödheno \" ST 23 . lwchta vppa god äple, oc äta aff tom LB 7: 235 . \" ätt idhkelica aff vägbreda fröö \" ib. \" äta aff ene fete höno \" ST 146 . \" walter sat oc att aff et willegals böste \" Di 170 . af ängom mat ärtir iak swa gärna som af hänna Bo 51 . eth ther af MD 8 . \" som the ärw saman j hardom leek swa äthe ok alle aff eene stek \" ib (S) 251 . äta aff thy som afgudhum offras (manducare de idolothytis) MP 2: 188 . \" thön thry äta al saman . . . af enom disk \" Bo 34 . \" sma fugla . . . ato af hans hand \" Bil 689 . - abs. i dagh skalt þu mz mik äta Bu 144 . flere folk ätar þär inne som iak äta(r) ib. \" vi gangom at äta \" Fl 848 . \" stat vp ok dräp ok ätät \" KL L151. tha ihesus aat i symonis huse MP 2: 5 . \" the skulu ey äta, for än conuentit ätir \" Bir 5: 78 . \" viliande hällir fasta än äta \" ib 3: 167 . \" han . . . gaf thöm äta, oc aat sdiäluir mz thöm \" Bo 240 . \" the iomfrw skulde äta ga \" Fr 1968 . \" the bära til the iomfw riik dryk ok äta toktelik \" ib 1972 . \" tende han op en storan eld. sidan satte han sik till oc att \" Di 123 . hon . . . iate sik adre äta älla drikka. för än hon finge sina bön Bu 55 . sitia nw til bordh oc äta oc drikka gladhlika MB 1: 206 . \" nokre drykke brödhir sato saman . . . ato och drukko oc taladho mykla fafängo \" ST 146 . thön hus han skla äta ock drikka i medh sit härskap KS 41 (106, 44) . \" lhwa wäl äthir han skal wäl drikka \" GO 219 . äth som hema staddir ok ldrik som gästbwdhin ib 403. hwa som i otiidh athir (för äthir) han skal fasta ätande tiidh ib 434 . - bildl. thw skalt ey allom ordhom äta giffua (gifva näring ät, lägg på minnet?) GO 313 ; troligen har här dock en förvanskning skett; jfr de emendations- och tolkningsförslag, som framställt af Kock, Medeltidsordspr. 2: 154 f. och Bugge, Ark. f. Nord. fl. 10: 92. ","2) tugga, bita; genom tuggande el. bitande aflägsna. klärkin fiol j hardhan siukdom . . . oc änxla. at han at aff sik tungona Kl l63. - gnaga, södnergnaga. jak . . . tok hona swa som ätin (corrosum) kärna j äple Bir 3: 317 .","3) förtära, fräta, bortfräta. \" en sot at af hanom annat laret (cancer unum crus totum consumserat) \" Bu 515 . \" mattelika ätha kötit j saarwm \" LB 9: 105 . ätha dödhköth j sarom ib. \" äthir hon (ɔ: mira) dödhaköt af saar \" ib 4: 343 . - bildl. fräta, gnaga, plåga. äter thz . . . mith hiärta (mea mens valde combirutur). at hedhne män ok fule, scolu lnythia mit fädherne Bil 488 . - part. pres. ätande, ätbar, ätlig, matnyttig. ther fölgdhe ok mz ätanda fä . . . yxn ok köör faar ok geter ok margher godher galter feter Al 4955 .","1) äta sig, genom ätand blifva. med ack. af ett adj. uttryckande handlingens verkan. mön at sik mätta Bu 71 . \" skulin i äta idher mätta mz fridhi \" MB 1: 376 . \" ät tik mättan ok ey fullan \" KS 24 (58, 25) . ","2) äta sig, fråta omkring sig, tära sig, täras. quinta essentia aff qwekselff läker filstulam, oc annor saar som ätha segh LB 9: 109 . läker thz . . . alla siwkdomma som segh ätha oc wthwidha ib 112. - bildl. äta sig, fräta sig, förtära sig, förtäras (af grämelse). i förbindelse med adv. innan. han äther sik jnnann som en laki MD (S) 288 . jach äther mik, innan wij (rätta interpunktionen är väl: jach äther mik inna,m wij) haffwe tilfelle, och icke makthin BSH 5: 138 ( 1507) ; jfr Hjelmqvist, Ark. f. Nord. fl. 23: 349. - med ack. af adj. alder i anv. närmande sig adverbial betydelse (se alder 1). þeop[h] ilus . . . ätar sik allan innan viþ angar Bu 29 . \" nero . . . at sik allan innan af harme \" ib 129 . "],"f":["ääta . ","eta LB 3: 237 . ","iättir VML I þiufn 14. imperat. ät. äät KL 151 . ","ääth ST 23 . ","ätt LB 7: 235 . ","eth MD 8 . ","at . ","att Di 123 (på två st.), 170. aat Bil 82 ; MB 1: 17, 161, 323 ; MP 2: 5 ; Iv 2107 ; RK 1: 1313 . ","ast MP 2: 174 . ","aast ib 1: 266 ; MB 1: (Cod. B) 543 . ","astz Lg 3: 487 . ","ato Bil 689 ; ST 146 . ","aato MB 1: 11, 323 ; saman aato ib 2: 357 . l ","ate Bu 20 . part. pret. ätin),","ätande vara","ätandis- . ","ätans- )","äta sik , ","äta up , äta upp, upprätta. aat han thz ginstan op Pa 7 . " fugla ok flughu ato thz vp " Bir 1: 15 . Al 943, 4497 . RK 3: (sista fort.) 5312. hunda äta annarz manz ärende vp GO 270 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 150 f. Jpr upäta. - Jfr af-, saman-äta samt oätin, äfvensom ata, v."]},{"a":"ätan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätande; måltid. \" gifuande os värnilse mot ofmyukle oc okräselike ätan ok drikkan \" MP 1: 267 . var ey girugir j huarie ätan (in omni epulatione) oc vtgiut ey tik ouir allan mat ib. - måltid; mat. man hafuer thz stundom förra seet hans ätan (Cod. B ätän; Cod. A äntiidh) var bätre reet Iv (Cod. C) 2112. ther var ympninga alla nadhe til dryk ok ätan badhe Fl 576 . Iv 3840 . Fr 12890, 1765, Al 3858, 6100 ."],"f":[]},{"a":"ätan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätande, mat, måltid. \" thätta kn jak ekke see ällir wndhirstanda, mädhan thänna äthanin synis ändas \" SpV 251 ."],"f":[]},{"a":"ätanda vara","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. matvara. oc ther meth halua ätanda vara i lösa penninga Sd NS 3: 228 (1417). hon hade . . . thagit ther wth hwadh henne haffuer tecktz wth thagha, bade fiska, andra etendea warar STb 2: 530 (1491)."],"f":[]},{"a":"ätande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätande, mat. \" hon hafdhe owirflödhelikhet j dryk oc mat ok ätande ok drikkande (comedendo et bibendo . . . excessit) j oloflicom timom \" Bir 3: 86 ."],"f":[]},{"a":"ätande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ätande; måltid. \" mz ätandhe oc drikkande \" Lg 3: 192 . \" wart thz ätandit forstyrt \" ST 147 . Fr (Cod. B C D E F) 403 . - måltid, mat. mädan icah later idher ätändä (Cod. C idert ätande) redhä Iv s. 209 . thera ätändj (ätende; Cod. A mat) redis väl til mata Fr (Cod. B C D E F) 375 ."],"f":["ätändh Fr (Cod. B C D E F) 403), "]},{"a":"ätande tidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tid att äta, måltidsstund. hwa som i otiidh athir (för äthir( han skal fasta ätande tiidh GO 434 . samala liggia ätande tidhir ib 15 ; \" jfr 2. \"","2) måltid. genest äpte ätendä tiidh wm middaghen tha skulu brödhrene gangä i körkiona SD NS 1: 304 (1403 i vidim. af 1414); jfr 1. man hafuer thz stundom förra seet hans ätintiidh var bätre reet Iv 2112 . föreata gör faghir ätantiidh GO 691 ."],"f":["-tiidh . ","ätantiidh . ","ätindtiidh )"]},{"a":"ätansvaru koster","b":[],"c":"","d":"","e":[" m. matvaror. Män försth skal thär aff wthdraghas the skiplönen oc kosthnadhen, hwilken skiparen skwlle giorth oc haffth . . . wndantakandis äthanswarw kosth PMSkr 21 ."],"f":[]},{"a":"ätare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se brödh-, fikona-ätare."],"f":[]},{"a":"ätborin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"äteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ätlig, ätbar. \" at war mather wari ätheliken \" LfK 84 . \" al ätelik ting \" LB 3: 28 ."],"f":["-liken )"]},{"a":"ätia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ättia )","ätiu bot","ätiio- MELL B 8: pr. i var. attio- ib. ätu- ib. äta- BtFH 1: 210 ( 1506) . ","ätä- MELL B 8: pr. i var.; BtFH 1: 127 ( 1464), 149 (1506) o. s. v. äthä- ib 161 (1508), 212 (1507) o. s. v. äte- ib 255 (1507) 278 (1509), 298 (1509). äthe- ib 245 (1507), 271 (1508). ääthe- ib 217 (1507), 218. pl. -böter. -bötter BtFH 1: 161 ( 1508) , 245 (1507), 278 (1509). -bother ib 228 (1509)), "]},{"a":"ätikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ättika. Acetum äthekya GU C 20 s. 6 . ätikkia göra aff pärwn PMSkr 329 . Järn filas j spaan oc wäthes wäl mädh rödho ätikio ib 382 . j öre vtlagt för iiij kanner ätike SSkb 2: 160 ( 1520) . "],"f":["*ätikio fat","*ätikio kar","*ätikio salsa"]},{"a":"ätikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ättika. \" lät domaren stuppa hans strupa fullan mz lim sinap ok ätikio \" Bu 532 . þe släkto (för skänkto) þik . . . ätikio ok galla ib 77 . ib 139 . Bo 203 . MP 1: 39 . Bir 2: 262 . MD 17, 22, 39 . \" swa som ätikia vm hon til blandas mz söto ok godho vine tha for därfwar hon allan vinsins sötma \" Bir 1: 99 . ib 100 . \" lskal hon siwde thesse yrt mz ätiko \" LB 3: 71 . lJfr vinätika."],"f":["ätikkia Bir 1: 99 ; ","-an ib 100: -io ib 2: 262; Bo 203 . ","ätika . ","ätige MD 17 . ","etige ib 39 . ","edike ib 22), "]},{"a":"ätil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i änne ätil (annan läsart weel) konne ey mera vaara MD 351 ; jfr 381."],"f":[]},{"a":"ätin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se half-, mal-, ut-ätin."],"f":[]},{"a":"ätla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tänka, hafva för tankarne, mena. är thz natwrlikt at marghe huxa oc ätla mang thing, oc hwar sit MB 1: 102 .","2) tänka, hafva i tankarne, hafva för afskit, ämna. han . . . ätlaþe dräpa vitum Bu 526 . \" iak ätlaþe (motsv. ställe \" Bil 1017: huxade) kununga ok hiärtyogha biuþa tel þit bruþlöp ib 491 . - tänka, hafva för tankaran, tillämna. födhes opta dotter ther som war ätladhir (Cod. A thänkter 84) MB 1: (Cod. B) 535 . \" thz som en natwra ätlar (Cod. A thänker 85) thz hindrar opta annor mz sinom krapt ib. - tilltänka, ämna, tillämna. med ack. och dat. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt \" SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . marghe mista . . . sins iordrikis herra winskap, oc then bedher oc äro, som hans herra hafdhe honum ätladh (Cod. A thäntk 51) MB 1: (Cod. B) 532 . \" jak skla sända min ängel, at . . . ledha thik i then stadh som iak redhe til oc ätlade thik (Cod. A som reedder är til och thänkter thik 340) \" ib 560 . ","3) sätta sig i sinnet, förestätta sig? dömen som i haffuen eth j withen allen wan landz räth MD 15 ; jfr 2. ","4) bestämma (öfver)? all the thing som äre äwinnelik them ätlar (Cod. A aktar 109) natwren oc ey annar tha et födhes af andro MB 1: (Cod. B) 536 . ","5) bestämma, utse, utkora. en ärlikir cristin herra . . . ätladhe sina enga dotter til klostirs (consecare domino disponebat) Bil 603 . han (Tiberius) var stypson octouiani ok magher ok ätladhir son til arfs (adoptione filius) Lg 299 . \" the ene som nw äre ätladhe til himerikis \" MB 1: 116 . - Jfr iämätladher."],"f":["ätt SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ","eth MD 15 ),"]},{"a":"ätlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tanke, afsikt; bestämmelse. \" ma änga lund nakath hindra wars herra ätlan (Cod. A thanka oc wilia 84) \" MB 1: (Cod. B) 534 ."],"f":[]},{"a":"ätleve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ättejord. \" meth thy löste hon sith ätleve ii Bursarydh \" SD 10: 48 ( 1371) . (Sven ditäkn och hans hustru överlåter till herr Erik, prosten i Västbo) alla the äghor och äthlewe (som de ägde i Lykna i Odensjö sn) RP 2: 159 ( 1389) . \" kom för oss wälboren man her Birge Trolle riddare oc bödh oss byrda bodh på sitt äthelffue, som ära 3 gårda j Mysinge \" Trolles Jb Bil 127 (1453, nyare avskrift) . gaff . . . förenämdhe Arffwidh Trolle mik een yxe öök och twå köör för äthleffs gåffwe ib 145 (1472, nyare avskrift) . "],"f":["ättleve )","ätla Fem Moseb ed Thorell s. 157, 177. ","ätleves gardher m. stamgård. vndan taknom minom etleuis gardh SD 10: 108 ( 1371) . - Jfr ätta(r)leve."]},{"a":"ätleve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ääthlewe Svenska Riksarchivets Pergamentsbref 1: 373 ( 1376)),","ätlevis gardher","etleuis- )"]},{"a":"ätleþa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , lv. L."],"f":[]},{"a":"ätlinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["ethlinge StadsL. "]},{"a":"ätlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ätlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ättling. jngen maa then ärffua som han dräper oc jngen hanz ätzlinge Uppl Lagmansdomb 11 (1490)."],"f":["ätslinger )"]},{"a":"ätlägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr ätta lägger."],"f":[]},{"a":"ätlägger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["släktgren. \" skötom wi och skiliom the jordhena j Wallom vndan oss oc waarom ärfwingiom oc äptirkomandom oc vndir Steen oc hans ätlägh oc arfwa \" JämtlDipl 252 ( 1440) . ther skal engen aff minom ätleg ther vppa tala ib 273 ( 1443) . \" skilde thet godz vndan sik oc sinom ätläg vnder Pädher oc hans ätläg \" ib 277 ( 1445) . vndan oss ok worum ärffuingom ok wndher sama äthlegh som fforre är skilth til alle odalss ok euerdeligh ego DN 14. 461 (1525)."],"f":["ättlägger )"]},{"a":"ätmaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person af samma ätt el. stam. stamförvandt, frände. hwi wildo ware ätmän (patres nostri) dräpa christum Bil 86 . \" tha sa han sinna ätmanna nödh (egressus est ad fratres sus vidique afficitionem eorum) \" MB 1: 280 . \" jak wil . . . se än min ätmän liwa \" ib 286 . \" talar waar herra främermeer til moysen . . . calla saman älzsto män oc wisasto aff thinom ätmannom (congrega seniores Israel) \" ib 283 . \" j skulin ey thrugha idhra siälffs ätmän (contrubules vestros) \" ib 373 . \" lwi skulom fara alle ätmän mz vngo folke oc gamblo, mz sonom oc dötrom \" ib 303 . at hasn son hafdhe ey taghith kötzsins skyrdh oc skirsl som waar herra bödh abraham, oc allom them ätmannom ib 287 ."],"f":[]},{"a":"ätska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ästsku spiäl","-spiäll ÖGL Kr 15: 1, 27: 2; -spiälle ib 15: pr. äzskospiäl SR 58 . äzsco spiäll SmålL Kr 13: 8. äthskospiel), "]},{"a":"ätsko spiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["blodskam. Skörliffnadhin är sywsköna (av sju slag) . . . Fiärdhe äthospiel SvKyrkobr 355 ."],"f":[]},{"a":"ätsl","b":[],"c":"","d":"","e":[" s. (olovligt) ätande, betande. Warþer etzl gör i acrum eller i engium SdmL B 5: 4; \"som skada som fäkreatur gör i äker eller äng\" Schlyter."],"f":[]},{"a":"ättaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ätterne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ätternis vapn","ättärnis- )"]},{"a":"ättinge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["ätthingia StradsL Eds 19: pr. i var.),"]},{"a":"ättinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["StadsL II 2: 1 i var."],"f":[]},{"a":"ätu stuva","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. matsal. Ther näst gik iak till thera ätho stuffwo MP 5: 81 ."],"f":[]},{"a":"äve","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) lefnadslopp, lefnad; lefnadsförållanden. huru hans äfwe hafwa warith Al 1180 . \" varda visselica the människiona ytro äwe värre än teh förra varo \" MP 1: 95 . ","2) lefnadsåldrar, mansådrar, tidsåldra, tider, tid. some prest i india lande . . . liwa mang äwe aff enne fruktz dygdh MB 1: 108 . \" mannen matte mang äwe hawa närt sit liiff widh paradiis frwkt \" ib 126 . \" mädhan een planete stiärna ganger sköt omkring, tha kobmer annor seent, oc swa marhg äwe hwar om andra \" ib l66. än gla waro skapadhe mangom äwum fore iordh oc himil ib 48 . marghom äwom fore waara dagha ib 260 . lagnhom äwom (Cod. A mangom aarom 12) . . . för än hon war föd ib (Cod. B) 528 . \" han war wäldoghaster herra i landom i gamblom äwom \" ib (Cod. A) 68 . j gamblom äwom (diebus antquis) war rom swa som lita lärift Bir 1: 385 . \" lekmannana stadhge var väl skipadhir fordhom j gamblom äwom (tempore antiquo) \" ib 3: 366 . lswa som almänningx folk giordh i fornom äwom MB 1: 369 . \" thz war sidher i them äwum \" ib 208 . ib 214, 220, 281, 447 . Bil 82 . Su 419 . \" wärlden görs gamul i varom äwom \" ib l381. aff them äwum oc ltil wars herra byrdh MB 1: 263 ."],"f":[]},{"a":"även","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äffen."],"f":[]},{"a":"ävia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se äfla."],"f":[]},{"a":"ävigha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["städse, för beständigt. arliga ok ewige vtgiffue x artiger peninga SO 33 ."],"f":["ewige )"]},{"a":"ävigha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["för evigt, alltid, beständigt. aff hulket huss Alexander medh sina arffua ewige och arlige wtgiffue skal söndax almosen SJ 2: 245 ( 1493) . \" hulkit lette hussz fförscrifne hustru Barbro . . . ewige haffua skall \" ib 2: 297 ( 1496) . hulket som swa ewige och äuerdeliga standa och bliffua schal STb 3: 112 (1493). ib 3: 133 ( 1493) . \" huilkit bröderligit och kerligit hussa ok tompta skyffte swa til gich och ewyghe oss j mellen wara scall \" ib 3: 176 ( 1494) . \" medh begges ware godhuilia och samtyckio . . . schal myn forscriffne brodher . . . medh theris arffua ewyghe haffwa, nywtha och behollet tet stora gambla hörnhwsith \" ib 3: 176 . \" huilketh tette huss for:ne hustrv Barbara besath tilforin . . . och än nw sidan hafft haffuer och ewige haffua schal ib 3: 292 (1492). Oleff Nielsson schal haffua, nywte och ewige beholle then gardh \" ib 3: 427 ( 1499) . ath han skulde haffua ok nywta ewijge tet alna thal ib 4: 113 (1506). at swa wtan alt effer tall och gensigilse stadugt och fast ewige bliffue skulle ib 5: 72 (1515). Guds hielp, then wij ider befalle ewige ib 5: 317 (1520, Kop) ."],"f":["evigha )"]},{"a":"ävigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) evig, evinnerlig, alltid förblifvande, städse beståndande, icke upphörande, som räcker så länge att man icke ser ngt slut derpå. riken sculle samman bliffwa oc ey atskilias til äwijgha tijda RK 2: s. 336. allan konungxligin skat nw äller här äptir är bliffwi . . . idher til giffwin til äwigh tiidh (in totum tempus) MB 2: 274 . \" göm oc bewara thzta huset osmittat til äwigh tidh (in æternum) \" ib 324 . ib 324 . ib 195, 200, 204, 241, 251, 255, 258, 270, 273 . SO 34 . Gers Ars a 2. til amynnilse j äwigh tiidh MB 2: 10 . \" förwärffwa sigh äwikt nampn oc amynnilse \" ib 238 . \" förskriffna tomper och garda inscriwa i stadzens bok til een rättilsse och til een äwich amynnilse \" SJ 237 ( 1454) . \" eder tiil . . . eth äwigh gangn \" FM 502 ( 1510) . \" saa rätte riken een äwigh dagh \" RK 3: 2454 . \" een äwigh friidh skal them i millan staa \" ib 3337 . \" om thet swa är ath nogodh i forscriffne artikel bliffuer forsymadh pa wore sidha eller idra tha skal forscriffne äwigh fridh ey thesse myndher bliffua . . . widh sin äwigh makth \" SD 3: 614 (öfvers. i afskr. fr. 1400-talet). edher werdoghet thän alzmegtok gwdh befalandis . . . til ewigtidh FM 491 ( 1510) ; jfr 4. leffdhe han sinom discipulis . . . fredhen til eth äwikt tästament LfK 77 ; jfr 4. faa . . . ena staduga oc äwigha stadfästilse j allom godhom gerningom oc j thinom hälga kärlek intil dödhin Su 322 ; jfr 4. ","2) alltid förblifvande, icke upphörande att vara (ngt). then stadhen giordhe han til ena äwigha hampn oc tilgangh. allom them som silgdo aff frömanda öyiom MB 2: 270 . \" thöm ewogho iomfru marie, gudz modhors, messom SZD \" NS 2: 134 ( 1409) . \" sälias til äwigha träla \" MB 2: 191 . ","3) oupphörlig, oafbruten. \" snillen är wänaren än solen i hännas emgängilse är enghen beskheet . . . wtan frögdh oc äwogh glädhi \" Su 12 . \" the osigelika wäna brudhen synthes at skina i förgyltom klädhom . . . hänna krona war en äwogh äwärdelikhet (ejus corona fuit æternitas) \" ib 19 . beständig, oaflåtlig, ihållande. eth äwikt oc stadeliket framhaldh i godho LfK 128 . \" äwigh lön hwilka skal äwigh tiänist förskulla \" ib 131 ; \" jfr 4. tolken äwigher rätwisonna törster förskullar äwerdelika mätte, oc kan skee at han jnnan stakkot ändhas, togh räknas han langher oc äwigher, för dygdhenna äwigha förskullan ib; jfr 1, 4. \"","4) om det som med utsträckning utöfver det timligas el. förgängligas gräns afser tillvaron efter döden och den yttersta dagen; evig, evinnerlig, icke tagande slut. thu gudz stadher, alle the i tik boo, ärw i störste frögdh oc äwighe sälikhet LfK 128 . ib 249. at han ey miste thz äwigha arffwit ib 104 . hädhan os skyndandes . . . til thz äffwigha riket . . . til thz öffra iherusalem ib 71 . \" dömdes til äwogho pino \" ib 147 . ib 120 . \" thz som syndena hämpna skla thz är ewikth for vtan \" MD (S) 306 . \" tha bliffue wij besmyttat med honom, kyrkione och oss . . . til skada och ewicht fordarff \" BSH 5: 238 ( 1508) ; jfr 1. ","5) om det som ligger utom timlighetens gräns, särsk. med afseende på detsamma såsom saknande begynnelse: evig. thina doma haffwir thu säth j thyna äwigha före syn (in tua provilentia) MB 2: 160 . \" os bidhar . . . thän hälge ande, för thy han är then äwighe kärleken . . . i hwilkom wi ärom försedde . . . aff äwerdeliko \" LfK 125 . - n. ävikt, adv. evigt, städse, alltid. vppa thz at the gudz tienista skall ewiget bestandendes bliffue SO 33 . Jfr iämävogher."],"f":["äwiigh (ack. sing. m.) RK 3 . 2454. äwigheter: äwijgha ib 2: s. 336. äwich (ack. pl. n.) SJ 237 ( 1454) . ","äwegher: äweghe LfK 120 . ävogher. eviger. ewiig (ack. sing. m.) SO 33 . ewijgh (ack. sing. m.) ib. levogher. n. äwigth FM 502 ( 1510) . ","äwikt LfK 77, 128 . ","ewikth MD (S) 306 . ","ewicht BSH 5: 238 ( 1508) . ","ewiget SO 33), "]},{"a":"ävigher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["evig, evinnerlig, beständig, alltid förblivande. som thenne ewige rente wel vtlöse SJ 1: 326 ( 1405) . ib 1: 325 ( 1465) . \" styckta thet stenhuseth . . . til ena prebendam her i byiakirione som ewigt bliffua skal i gudz tienisth ib 2: 3 (1474). til ewiigh tiidh \" ib 2: 81 ( 1482) . huilket som standa och bliffua scal ohindrat eller ogalth til ewiigh tiidh ib 2: 126 ( 1488) . huilket huss Mattis gulsmit haffue schal til ewygh tydh STb 3: 133 (1493). Vppa huilke ewyghe gaffuer for:de fforstandere . . . frytskillingen vplade ib 4: 86 ( 1505) . huilken haffdeel henne dandeman .. . j sin sotta seng hade . . . giffuit sin deel ltil gillet ewecht ib 4: 98 ( 1505) . til en ewik affalz zak ib 4: 222 ( 1511) . quit, fri . . . för alle födde oc ofödde atalere til ewigt ib 5: 295 ( 1520) . Tha dömpdhä iak ffornempde halff mark land iord . . . til och vndher siälakoren i Vpsala thil ewoghan thid Uppl Lagmansdomb 102 ( 1490) . oc til egnar för:de gode herrer . . . til ewigh eghna Svartb 558 ( 1508) . \" til een ewigh frydh \" GPM 2: 72 ( 1511) . et ewigt iordaskipte Brasks Kopieb 10 ( 1521) . alth ärliia ok skiligia vpraknath til en fulkommedh ände qwith och frith för alth äwith tiltal HLG 3: 85 (1526). - Jfr iämävogher."],"f":[]},{"a":"ävighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evighet. \" j ena sälästä ävighet menniskior helgom englom tilfögde \" J Buddes b 175 ."],"f":[]},{"a":"ävighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evighet. \" betenk . . . hulken osigeligin ävighet (för ärlighet?) äuerdelgia tilfögdom vara aldra helgra englanna . . . sälscapi \" LfK 249 . - (?) för thy at mannen syndar i sinne äwighet, som är i allo sino liffwerne, thy skal han äwerdelika pinas i gudz äwighet LfK 115 ."],"f":[]},{"a":"ävighliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["evärdlig, ständig. \" for:da hälgona kirkia [aff händher] sik . . . the for:da jordh i rowalsto[m] ok thil ägnar] vndhe ragnar ok hans arwa til äwgeliko (för äwigeliko?) ägo \" SD NS 1: 97 ( 1402) ."],"f":["äwgeliker )"]},{"a":"ävinnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) evinnerligen, för alltid, för beständigt. tha matte thz (ɔ: liifs trä i paradiis) ey giwa mantzens likama at han matte wara ewinnelika orotin MB 1: 107 . \" at han take ey aff liiffs trä oc liwer ewinnelika (in æternum) ib. godz mantz siäl syndar aldre sidhan han är dödh, vtan glätz ewinnelika syndalös mz gudhi \" ib 50 ; \" jfr 2, 3. ihesus namn se väl signat äuinneleka \" Bu 166 ; \" jfr 2, 3. \"","2) oafbrutet, ständigt. \" aff them äwum oc til wars herra byrdh waaro äwinnelika formän ower wars herra folk aff iwdas släkt \" MB 1: 263 . ","3) för evigt, i evighet (jfr ävinneliker 4). jdher her met eyunnelygh gud och sancte erig kwnnog oc sancte pedher oc sancte powel befalendis FM 311 ( 1507) . \" skal han i heluite boo ok haffua ewynnelika wee \" RK 1: 3772 . äwynneligha i hymmerike boo ib 3: 3381 . Bu 519 . MB 1: 69, 482 . Lg 3: 613 ."],"f":["-liga MB 1: 482 . -leka -likan Lg 3: 613 . ","äwynneligha RK 3: 3381 . ","ewinnelika MB 1: 50, 69, 107 . ","weynnelika RK 1: 3772 . euynnelygh),"]},{"a":"ävinnelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["evinnerligen, för alltid, för evigt. Allä them thetta bref höra ellar see helsar jak Rangwaldar . . . ewinnaligha mädh warom härra Vm Fornm Årsskr 3: 87 (omkr 1366). vnder ffor:dan Jngemund ok hans rätta arwinga thil jw(i)nnelika odhils ägho DN 14: 69 (1457). Alle mennd thette breff höe eller see helsse iakck Eick Axelsson . . . ewindeligi mett worom Herre FMU 5: 1 (1481, avskrift) . Gud hanom nade äuindelige STb 3: 383 (1498)."],"f":["evinneligha )"]},{"a":"ävinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["evinnerlig evig, GU C 20 (hand 2) s. 15. bekennes jac . . . giort hafwa et kärlict oc ewinnelict godzaskipte SD NS 3: 35 (1415). til ewynnelica äygho ib 3: 48 ( 1415) . samme tompta haffwe, nythe oc bruke . . till ëwindalica tiidh SJ 1: 289 ( 1461) ."],"f":["evinneigher )"]},{"a":"ävinneliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) evinnerlig, alltid beståndande, alltid fortfarande städse förblifvande; oförgänglig, odödlig. þe . . . läto skriua iui altareno äuinnelekt friz mönstar Bu 64 . \" wars herra gerninga äre ewinnelika, thy at the winnas swa länge som han wil swa waro oc moysi lagh ewinnelik thy at the wunno allant then tima, som them hördhe til \" MB 1: 444 jak vndirstodh, at all gudz handawärk äre äwinnelik ib 442 . \" matte tha mantzens likame wara ewinneliker aff nakre frwkt, tha ware han natwrlika odödheliker \" ib 107 . \" nw är än äpter at spöria. än mannen skulle thola dödh, än han hafdhe ey syndath, eller skulle han wara ewinnelik \" ib 103 . \" ey war mannin thässum lundom weinnelikin \" ib 104 . \" han war ewinnelik, ey aff natwra, vtan aff gudz nahdom ib. nakath thing ma waaa ewinnelikt, antiggia for thy at thz är likamalöst . . . eller for thy at thz är likamlikt aff ewinneliko ämpne \" ib 103 . ib 109 . ","2) evärdlig, stän dig, stadigvarande. thz ma ängeledhis säklias, thy at thz är ewinnelik ägha (possessio sempiterna) MB 1: 374 . \" afhändher jak mik thet for:de gootz wndhan . . . ok tileghnar jak jon torkilson ok hans arfua til ewinnerligha egho \" SD NS 1: 6 ( 1401) . ","3) evig, oafbruten, ständig. onde ängla the misto thz signadha morghen liwsith, oc nattadhis them ewinnelik nat MB 1: 53 .","4) om det som med utsträckning utöfver det timligas el. förgängligas gräns afser tillvaron efter döden och den yttersta dagen: evig, evinerlig, icke tagande slut. rees hon (jungfru Maria) op til then ewinnelika faghnath, som wi wäntom os til oprisa a doma dagh MB 1: 398 . at the matto forskulla sik ewinnelik faghnath oc glädhi ib 49 . ib 37 . Bu 142 . \" äwinnelikt liiff \" Bil 459 . \" ib l127. \" Bu 183 . MB 1: 108, 126 . the . . . fingo ther ( i himmelriket) äwinnelik löön MD 193 . ","5) evig, evinnerlig, befinnande sig utom timlighetens gräns, saknande begynnelse och slut. iak är här paulus ävinnelekx ok ovinnelekx kunugs (regis æterni et invicti) riddare Bu 128 . vi viliom ekke äunnerliks gudz ovinskap ther mz forthiäna Bil 598 . \" ewinnelikt nampn oc wald the sälasta trinitas, hon kallas oc himil \" MB 1: 41 . \" är gudz siälffs alder, vtan allan tidhagang oc stunda, oc är hans ewerdhelik en stund, oc ewinnerlök, för än wärlden wardh oc mädhan wärlden är, oc äpter domadagh \" ib 35 ."],"f":["-leker: -lekt Bu 64 ; -leka ib 142; -leks ib 183 ; ","-lekx ib 128 . ","äuinnerliker: -liks Bil 598 . ","evinneliker . ","ewinnelikin MB 1: 104 . ","ewinneligh: -ligha SD NS 1: 6 ( 1401)),"]},{"a":"ävinnelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evighet. \" tilkomande lifs äwinnelikhet \" Lg 3: 486 ."],"f":[]},{"a":"ävinnelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evighet. \" til äwinnelikhetinna liws \" SpV 483 . \" for thänna sakir wäxir thätta renleksins blomstir, til äwinnelikhetinna fruct \" ib 123 . Hwlkin aff allom hälghom mannom fik swa mykit wndhirstandinna liws, j gamblo ok nya testamento, at han formatte nalkas til (sic!) ordhzsins äwinnelikhet (aeternitatem) ib 222 . swghande aff Christi bryst, hälgha äwinnelikhetinna käldo, ok äwärdhelika hälaghetzsins lönlikhet ib 229 . Enghin sannelika j swa matto, at timen skuli liknas widher äwinnelikhetena, forgängelikit widh thet som är oforgängelikit ib 280 . All the thing som röra til äwinelikhetinna, ok gamwl waro, skiptas j nyhetena ällr j nyghia omgango ib 380, "],"f":[]},{"a":"ävintyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) äventyr, märklig händelse, oväntad tilldragelse, farligt företag; berättelse om ett äventyr. Nenia barna grater fafängth äffwentyr . . . Nenia vaggo visa fwl äwentör GU C 20 s. 349 . Tha badh K.M:k at hwar thera skulde eth äuentyr sighiä KarlM(Ver) 16 (Prosadikter 255). swa lyktom wi waar äuentyr ib 42 (Prosadikter 305). Min son, tik tilbör sighia tith äwentyr, for thy hwar thin mästara sagde sith äwentyr, for thy hwar thin mästara sagde sith äwentyr för tina sculdh Prosadikter 215 . 2) fara, våda, risk, vågspel. biscopens syster waar qwar vppa garden och bleff grepen och slapp seedhen medh ewentyr GPM 2: 21 ( 1508) . - i uttrycket sta sin ävintyr (pl.). herre Bencter wilde oc sculde sta sijn eghen äwentyr, froma oc skadha, om han konde thöm godzen siälffwer friia til sik SD NS 2: l811 (1414). jak staar myn äwentyr hwath i ären wthe äller ynne RK 3: 46 (v. 1345). meth tomptynne skall Magnus siälff sta sin äwenthyr meth SD NS 3: 273 (1417, avskrift) . Olaf skulle sta sin egin äwentyr ATb 154 ( 1461) . (Fogden, borgmästarna och rådet nedsate böterna från 50 till 20 mark) medh swa foroordh, ath koma ecke peningane i rettin innan manedag nestkomande, tha sta sin ewentyre STb 1: 391 (1482). Niclis scriffuer hade sama skyp thwenne reser wthreth til siöss . . . och hauer ther medh farfa och ewentyr stadt ib 3: 316 ( 1496) . tet skyppeth, som haffuer lupit pa Niclis scriffueres ewentur, ok loth for:de Oleff Nielsson Niclis scriffuer ther om allaledes quit ok fry fore samma skyp ib 3: 329 (1497). FM 186 ( 1504) . "],"f":["äventyr )","*ävintyrs diktare"]},{"a":"ävintyr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) äfventyr, (ovanlig el. märkvärdig, i sht med fara förbunden) händesle som (oväntadt) mpter ngn; märklig tildragelse; farlgit el. riskabelt företag. huath äwintyr honum matte ther ske Iv 1585 . Fr 135 . al the äwintyr som här ma ske Iv 997 . \" thz skal man bade höra ok see at ther skal äwintyr epter skee \" RK 1: 1025 . hwath äwintyr kom them tha til handa Iv 70 . \" a äuintyr farä \" ib 1878 . \" a äwintyr tha kom iak hiit \" Fr 118 . Va 42 . \" at thölkin riddare var komin häre ther swa foor äwintyr at leta \" Iv 237 . \" han mon ofmykith a äwintyr fikia \" ib 1954 . \" han war . . . äpter äwyntyr fikn \" Al 7954 . \" iak an honum ey thz äwintyr at fanga \" Iv 648 . ib 296, 333 . han ville . .. taka os thz äwintyr ij fra thz ängin vara matte thz fa ib l600. jak sigher honom huar han ma äwintyr faa RK 1: 2889 . tha maghin ij stundom äwintyr finna Iv 1471 . vilin ij mik . . . thz äwintyr gifua ib 1642 . \" om ij mattin nakan thän riddara fa ther thetta äwintyr thordhe bista \" ib 1143 . \" thz ängin herra then viste ther flere äwintyr frjstä \" Fr 8 . han . . . sporde them alla at radhe om hans son konigens dotter bade huro them allom the om totte vm han thz ewintyr forsökte RK 1: 387 . \" thz wil liak bälzst aff äwintyyr scriffwa hwath glädhe the mondo fordh[?om[ driffwa \" Iv 57 .","2) händelse, tillfällighet, slump. \" om wij sätie thetta örlig pa en lycka oc ewentyr, thet är gansca wadeligit HHS 20: 212 (1507). - til ävintyr(s), händelsevis; kanhända, till äfventyrs. hwat ey ären j til äffwentyrs (ne forte) boandes j naghet hwilkit os mz loth oc lykke til höre \" MB 2: 24 . \" är myket fört för eder pa then werdig fader, oc tesligis til ewentyr föres för then gode hnerre pa eder \" BSH 5: 327 ( 1509) . för thenne ock andre slike saker, skotzmal och leghligheter, som til ewenturs andre gode herrer haffwa ib 519 (1512). förderffue the thenne skär j grunnen oc till äffwentyr landet met FM 226 ( 1505) . ","3) lycklig utgång (på ett företag), lycka. vil gud oss ewintyr giffua, j skulin mik här ather see RK 1: 1591 . ","4) fara, risk; »kast». til lybke at segle med andre skep j flathe, kunde vel hende, tha (han) ensamen thäden igen vilde, vare stort ewentyr FM 416 ( 1509) . thz hopit thu hafwir til the batan som thu hafwa wilt vtan äwentyr gör thik til een okir karl ST 491 . alle the som fölya gardenom pa sina eghna lykko oc äwentyr i örlöghith PM 37 . \" jak staar myn äwentyr \" RK 3: 1345 . \" om kalmarna sloth wordhä wij staa waar äwentyr swaa her effter som her til \" FM 186 ( 1504) . ib 417 ( 1509) . \" ther vm staa sith äffwentyr \" ib 62 ( 1467) . the till tyske städerne vilie segle stonde sin egen äwentyr HSH 20: 264 ( 1508) . ","5) berättelse om äfäventhyr ( i bem. 1), afventyr, saga, fabel, dikt. som iak ij bökir skirfuith sa ok äwintyrith sigher ij fra Fl 2 . Fr 464 . \" han hoff sith äuintyr (hann hóf þar upp sina sögu) eet äwintyr thz byrias här \" Fr 1 . her effter böriäs eth höffuist äuintyr aff nampnlos och falantin Va 3 . han kunde . . . visor sagor oc äwentyr MD 350 . \" euentyr han for them sagde ok skemtans ordh for them vp lagde ib(S) 261. \" ib 224 . äwintyr äller annor nymäär äller fanyt ordh thz talas ey här Al 6249 . \" insändande hiärtano värlizlica sanga lusta ok vmskiptelica andbudha sötelica liudhande onyttelik äuäntyr (fabularum) oc annor thing \" Bir 3: 244 . the . . . sculo bort vända sina hörsl fran sannind oc vmuända sik til squaldir ok äfuinthyr (ad fabulas . . . convertentur) MP 1: 264 . \" plägha aldregh fafänger sitia ok höra äwintyr ok tidhande \" Ber 259 . \" tala ey fwl äwäntyr (turpes fabulas) \" ib 103 . - (?) vil mik nu äwintyr swika Fr 128 . - berättelse, legend. thänna sama nadena fore annars bön skuldh wart niwtande ath en syndogh qwinna thär hon lagh vppa sina sotta sängh j sin ythersta thima aff huilkit eth äwentyr star scriffuat MP 4: 181 . ib 186 . \" thänne gudz rätwisone . . . betänkte en goder konunger . . . aff huilkom eth äwentyr oc järtekne star scriffuat \" ib 226 . visa, qväde. märk lhär epter ith äwerntyr MD (S) 220 . - visa föremål för spe. han . . . skal vardha mangra manna äwintyr ok löghe (ridiculum multorum) Bir 3: 332 ."],"f":["äwyntyr . ","äwentyr . ","äwäntyr . ","äwintyr . ","ewentyr . ","euentyr . ","ewentur . ","-tyyr )"]},{"a":"ävintyra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se forävintyra."],"f":[]},{"a":"ävintyrare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["person som försöker sin luycka, äfventyrare, carlatan. läkedoms doctor är jngen j thzta rikith . . . ey häller cirugus som stwderat haffwer wtan äffentyara som fresta hwat lagh thz tagher PM XXVII ."],"f":[]},{"a":"ävintyre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? och n.? = ävintyr 1. os är här nu äwintyre komin a hand ok ful lohyre (Cod. B: os är sketh äuintyrä tidhä här full hyrä (för ohyrä) Fr 73 ."],"f":[]},{"a":"ävintyrlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["äfventyrlgit, med fara. sten fynne kom nw i for afftens aff straleswnd, ewentyrlige nogh i genom syön ok hiit in i möre BSH 5: 462 ( 1511) ."],"f":["ewentyrlige )"]},{"a":"ävintyrliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Mitus löstogher äwwäntyrlegh GU C 20 (hand 2 s. 149."],"f":[]},{"a":"ävogher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ävigher."],"f":[]},{"a":"ävärdehlikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) evighet, oändlig utsträckning. pinonnas äwärdelikhet LfK 115 . ","2) evighet, evig tillvaro. hon teer sannan wägh til äwärdhelihet (æterniatem) Bir 1: 376 . han (kroppen) skal vpstanda a doma dagh till äuärdhelikhet ib 3: l81. huru skula the bliua j mine renasto äuerdhelikhet hulke äuerdhelica vilia liua ok altidh synda ib 195 . Ber 211, 212, 236 . \" hänna krona war en äwogh äwärdelikhet \" Su 19 . \" min wth gangher war i försto ophoffwno i äwärdelikxhetzsins daghom \" ib 78 . thu är een äwärdelikhettenna äpthersyn ib 123 . \" seen oc akthen the oändelika oc grymmasta äwärdhelikhetena \" ib 132 ."],"f":["äwärdelikhet . ","äwärdelikxhet )"]},{"a":"ävärdhelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["evärdligen, för alla tider, för evigt. Oc ewerdhelika war wärldin medh them badhom oc them hälgha anda, swa som the waro ewerdhelika oc vtan ophoff . . . Ware fotin ewerdhelika i moldinne, tha ware oc flätith ewerdhelikith vnder fotenom MB 1: 31 . The som altidh ärw j drykkenskap . . . the skulo äwärdeligha mättas mädh eel loc brännesten . .. fför söta lokt skulo the äwärdeligha känna ondha lokt JMPs 585. antighia göra syndhabätringh älla äwärdelika tola tolka pinor ib 586 . \" oc hemolar iak them for nemdä Lauirs Ingebyrnässon äwerlika oc hans ärwingiom \" Gadolin Pants 270 ( 1366) . hälar iak . .. äwärdhilika medh gudhi SD 8: 181 ( 1362) . Alla the män som thetta breff höra ella se helsa Gunne Thialuason äuerdhilika medh varum herra ib 10: 108 . Liknande ib 10: 137, 141, 145, 159, 161; äwerdelik ib 10: 92, 155 . Alle the män . . . helsom vi systir Greta, abbatissa i Risaberghum, medh alle cnuentone ävärlika medh Gudhi NMU 1: 65 ( 1378) . Alla the godha män . . . hilar iak Andris Widhekoson äwerlica meth gudhi SD NS 3: 373 ( 1418) ."],"f":[]},{"a":"ävärdheliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" (ävärdheligher, ävärdhelighin) adj. L. evärdig, ständig, förblivande, som aldrig upphör; evig, oförgänglig. Amencia äuerdelikin gälniska GU C 20 s. 20 . \" om äwärdhelika wisdom \" SpV 191 . \" hon brindher j astwndilsjmen til thet som är äwärdhelikit \" ib 359 . \" wy warum dödhelighe ok plictoghe badhe til naturlighen ok äwärdelighen döödh \" SkrtUppb 367 . \" wpskörtandis äwärdhelighetinna langhet, j mandomsens stakkottan liiffs thima \" Mecht 18 . \" cristnom siälom til awärdhelica glädhi \" ib 290 . Trefallogher gudh in personis, oc en i warilsen, giffwi os nadhena, huilkom thu o iomffru Maria aff äwärdheliko högeliikast täktes JMÖ 39 . (Om helga trefaldighets tider) läsen them gärna, j fan äwärdelikän godh lön SvB 9 . Oc wärdoghas min älskelike härre jnledha mina själ j äwärdolika äro oc glädhi . . . ä fför wtan ända ib 397. - Allum them thettä bref hörä oc see, sänder Guzscalk Wikmanzson äwerlikä helso meth varum herrä Gadolin Pants 270 ( 1366) . ib 271 . Uttrycket til ävärdhelika ägho är (i olika ortografiska varianter) vanligt i köpe- och gåvåbrev. Ex.: SD 8: 30, 113 (1361). ib 10: 8, 39, 44, 49, 50, 51, 83, 85, 96, 99, 104, 105, 106, 108 (2 ggr), 109, 110, 111, 112, 115, 118, 122, 126, 136 (2 ggr), 139, 141, 166, 169 (1371-72). SD NS 3: 48 ( 1415) , 146 (1416), 356 (1418), 373 (1418). FMU 1: 495 ( 1390) . JämtlDipl 142 ( 1391) , 143, 246 (1440), 264 (1441), DN 14: 72 (1460), 77 (1465), 108 (1479), 198 (1512). ATb 251 ( 1466) . SJ 2: 64 ( 1480) . Oc wiliom wi at thet godzet the samw Vpsala domkirkio äwärdelikit wari oc j äwerdeliko frälse . . . tha wiliom wi at the fornempda jord scal bliwa j äwerdeliko frälse . . . Till stadfesto ok fulbyrdh thesse köpsins oc äwerdeliko frälse SD 10: 137 (1372, konung Albrekt). gudhi til äro oc mins kära fadhersbroders siäl til nadha oc til äuerdelikan lisa ib 10: 104 . \" medh allum kerlek oc ävirlike gafvo \" SD 8: 113 ( 1361) . fornempde tompt oc hus haffue, nytha oc bruka . . . till ewerdalica tiidh SJ 1: 288 ( 1461) . (De gåva henne) quit, lydigh ok löss til effuerdeligen tjdh foe alt hennermera til taal STb 4: 49 ( 1505) . thet äwärdelige liws som brenner fore helge lichamme koor SJ 1: 325 ( 1465) . - Jfr iämävärdheliker."],"f":["ävärdhelikin"]},{"a":"ävärdhelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["evighet, evig tillvaro. Maria war ä sannelika aff äwärdhelikhetinne skikkat medh sonenom SpV 190 . Thet är hälgha äwärdhelikhetinna närffwarandis stadhge ib 483 . Thän hälge ande är trygghir j ksinne äwärdelikhetz enfalloghet . . . medh thy skal äwärdelikhetin forskullas ib 520-521. pinonna almännelighet oc otwäkelighen äwärdhelighet . . . thera pina skal aldrigh ändas JMPs 585. Cristus geffwer läkedom moth . . . pinonna äwärdhelighet ib 586 ."],"f":[]},{"a":"ävärdhogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["evig, oförgänglig, för alla tider varaktig. köteth är wäl lydoght andhanom, andhin äwärdhoghom skälomen SpV 357 ."],"f":[]},{"a":"ävärilds","b":[],"c":"","d":"","e":[" oböjl. adj. evig, evärdig. til ewärlilz eghn SD NS 2: 652 ( 1413) ."],"f":["ärävulds )"]},{"a":"ävärulds","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i adj. användning: evig. thet warder thöm äuerdlik gözka til tera siäl ok äuerelz lif KS 52 (132, 56) . \" the ther älska ok slama vndi sik ilgernix män, the skulu thöm haua i androm hem iui sik the til at lthe skulu thöm plågha i äwärulz pine \" ib 49 (126, 53). jach . . . kännis . . . mik . . . hawa . . . giwet . . . domkirkiunne i skara . . . min gardh i askeem . . . til ewärlz egho SD NS 2: 602 ( 1413). På de anf. ställena skulle emellertid sammansättningarna äräulds lif, ärävulds, pina äräulds ägha kunna anses föreligga."],"f":["äwärulz . ","äuerulz . ","ewärlz- )"]},{"a":"äväruldsliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["evig, oförgänglig, sträckande sig utom timlighetens gräns. huar ofmikit spar ok göme jorderikes godhz, thet är wärdoght at han miste ärulzlikt godhz ok hugnadh KS 46 (118, 50) . huath må mera därskapr wara än at then ey hauer godhz ella werulzlikan hedhr, han ok suä tapa medh sinne hughmödho evärlizlika glädhi ok äro ib 48 (121, 52). rökta sinom barnom ärevulzlikt uphälde ok fulkummilse til tera siäl ok samuit ib 52 (131, 56). wil tu koma til ä wäruldzlikt lif, tå halt budhorden ib 51 (128, 55). til eruälzlikan dödh ib 50 50 (128, 54). Jfr ärväþeliker."],"f":["ävärulz- . ","evärilz- )"]},{"a":"ävärþelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) evärdligen, för evärdliga tider; alltid, ständigt, för beständigt. giui sua mykyt ingäld til altarit at een prestir mahge ewerdhelica (perpetuo) oppehallas aff thy Bir 3: 52 . giffwi änkte aff ällir til äwerdhelica af klostrisins affrade oc ränto ib 5: 114 . \" alla the thetta breff höra ällir see helsar jak . . . äwerdelica medh gudhi (salutem in Domino sempiternam) \" SD 6: 169 (öfvers. i vidim. af 1441). ib 2: 433 (öfvers.). BYH 1: l80 ( 1377), 184 ( 1380), 189 ( 1382) o. s. v. hans siäl loktar mz dygdhe-. like frägdh ewerdhelika ower alla wärldina MB 1: 272 . waar herra . . . bränner sodoman oc gomorram, oc alt landith om kring . . . oc sänkte thz alt swa ndiher, at weerdhelika ganfer lukt haff ower ib 194 . (Simon Magnus sade) thöm alla äuerdhelica lifwa (perpetuos effici) honom trodho Bil 948 . \" thy lönis min ära nkara stund at hon skal fore astundan oc tro thäs sälicare äuerdhelicare (för -lica; perpetuo) synas \" Bir 2: 287 . - för alltid, för evigt. bewara oc göm min iomffrudom, tik äwerdelika offradhan Lb 3: 273. ","2) evigt evinnerligen, i evighet (jfr ävärþeliker 6). ther (i öster) rinder hon (solen) op hwar dagh daghlika, oc ther skal lhon sätias a domadagh oc standa ewerdhelika MB 1: 124 . ib 66 . \" tha skiin . . . the signadha solen gudz änlite fore hwariom donde manne ewerdhelika \" ib 69 . at þu moge äverleka (æternaliter) gläþias Bu 18 . the skulu lofwa thik sin gudh äuärdhelica for lvtan ända (in sæcula sæculorum) Bo 255 . Su 320 . \" giff os thina nadh . . . at wi maghom tik nw oc äwerdelika täkkias \" ib 322 . \" them spar han her timelika, huilka lhan fördömer äwerdelika \" LfK 104 . wtwäl . . . her plaghas tymelika, at han tik spari äwerdelika ib. äwedelika pinas ib 115 . ","3) evinnerligen, i evigehet; af evighet (jfr ävärþelier 7). then som ewrdhelika (in æternum) liver, han skapsdhe alt sänder MB 1: 35 . gudh gör vnder . . . mz eno rdhe, ey mz mwnne taladho vtan ewerdhelika hugxadho ib 33 . \" maghom wi sighia at war herra skapadhe owerdhelika wärldina, mz sinom ewerdhelikom hugh oc wilia ib. \" ib 31, 32 . then som ärlikaster är somg udh siäler, han är fulkomin aff sik siälwom ewrdhelika ib 126 . ","4) i förbindelse med negation: i tiden, i evighet, någonsin. at ybernia skulde ekke äwerdhelica fordaruas älla ödhelägias af hedhningom Pa 4 . \" nu vptendes the helga skynande lyktän j vatzstens clostre huilkens helgra epterdömelsanna lyws alder sluknar äuerdeligo \" Lg 3: 571 ."],"f":["äwerther- MELL SVþ 1: pr. li var., 2: pr. i var. äuerdhe- Bil 948 . ","äwerde- Su 320 ; Lg 3: 273 ; LfK 104 (på två st.). äwerdher- SD 2: 483 (öfvers.). ewärþe- MELL SVl l2: pr. i var. euärðe- SML Conf., Add 6. ewerdhe- MB 1: 31, 32, 33 o. s. v.; Bir 3: 52 ; BYH 1: 180 ( 1377) . ewärþiUplL Conf. ewärdo- StadsL Add D 2. äwerdeligha LfK 104 . ","äuerdeligo Lg 3: 571 . ","äwärþlika MELL SVl 2: pr. li lvar. ewärdþlikä SD 1: 669 ( 1285, gamma afskr.) . ","ävärleka Bu 18), "]},{"a":"ävärþeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (måhända utveckladt ur ett äräuldliker (genom en mellanform ävärldliker, jfr de ofvan anf. nom. f. äuerdlik, ack. f. ewedzlika och de under väuldsliker anf. formerna weruldiker, wärdheliker, värdzliker) och således eg. att sammanstlla med ävä'ruldsliker, jfr Tamm, Etym. Ordb. 127; Falk o. Torp, Etym Ordb. 1: 143; jfr emdellertid äfven Noreen, Svenska etymologier s. l16; Kock, Sv. landsm. XV. 8: 7. Fdan. everdelig, Yngre Fnor. æverðligr, troligen lånadt fr. Fsv. el. Fdan.] L.","1) evärdlig, ständig, för alla tider varande, för alla tider gällande, alltid fortfarande. þet hauir jäc giuiþt til strengenes domkirkiu . . . til äuärþlighä gudzigif SD 5: 293 ( 1344) . hörä til sanctä olafs kirkio meth äuerdhelike ägho ib 6: 158 ( 1350). at jak haffuer honum oc lhans ärffwingiom vplatit oc til äuerdelica ägho tiläghnat (appropriasee jure prepetuo irrevocabiliter possienda) thessin äpterscriffna godz ib 168 (i vidim. af 1441). vil iac þet allum mannum kunnokt göra mic haua giuit körkyonne j rwmskullum . .. alt mit goz i malaboþum . . . til ärwäþleka ägho BYH 1: 170 l( 1363). ib 171 ( 1363) o. s. ov. alla thesso for:do gozs oc äghodela . . . affhender iac mik oc mynom arffwom, oc tileghnar them . . . gözstaff magnusslon oc hans arffwom til äwerdhelica ägho SD NS 1: 1 ( 1401) . ib 6 ( 1401) o. s. v. BtFH 1: 218 ( 1507) , 274 (1508). tha äghur j hafwin jnnan huff ok tiuthyrby, giff the gudhi til hedher, ok kirkionne til äwärdhelike ägho (perpetuto habendos) Bil 854 . \" iak skal giffwa tik oc thinne släkt epter thik thz landh som thu hawir warith i nw, oc alt chanaan land til ewerdhelika ägho (in possesionem æternam) \" MB 1: 186 . \" iak skal skipa mina säät mällan thik oc mik oc mällan thinna affkömd . . . mz ewerdhelike sämio (fædere sempiterno) \" ib. \" äru tässe stenane här lagdhe israels sönom ltil äwerdelikit amynnilse \" ib 2: l0. at jag al aar rätteligha skylughe är vt til gifuande äuerdheligha ränto thre fiärdhunga lödught silfuer stokholms wikt vt aff mit stenhws SJ 150 ( 1446) . \" ib 36 ( 1426). allum theem thetta breef höra älär see sendir jak . . . äuerdelika hälso mäth warum härra (efter uttrycket: salutem in Domino sempiternam i Latinska diplom) \" SD 6: 65 ( 1348) . \" allum them thettä breþh hörä ällär see . . . sänder iak . . . äuärdhelikä quädiu mädh gudhi \" ib 4: 389 (1334?). ","2) stadgvarande, ständig, för lifsvtiden varane. engin thakis til clostirsins äwerdelikit brödh vthen mz abbatissene confessoris ok alla systra oc brödhra witu oc samthkio Bir 5: 122. ","3) ständig, alltid förblifvande, icke upphörande att vara (ngt). skal han dragha bast genom hans öra, oc halda sidhan ewerdhelikin thräll (erit ei servus in sæculum) MB 1: 335 . ","4) ständig, oupphörlig, oaflåtlig, oafbruten. for äuerdhelican (perpettuam) vilia at liua äghir han haua äuerdhelica (perpetuam) vilia at liua äghir han haua äuerdhelica pino til domadagh Bir 3: 107 . ","5) alltid varande, icke underkastad slut på tillvaron, odödlig. tha ware han (ɔ: mannin) ey ewerdheliker . . . thy at han matte wardha dräpin mz swärdh eller brand, eller mz androm thäskyns thingom MB 1: 105 . - evig, oförgänglig; jfr 6. swa äre himpna ewerdhelike MB 1: 103 . \" rikan göra mannin mz äuärdhelicom rikedomom oc ey mz forganglicom \" Bir 2: 123 . \" han skal haua . . . äuerdhelikit fore värdhelikit (æternum pro temporali) \" ib 285 . \" hwi takom vi fafängona for sannindina . . . ok vmfängnom mz swa store akt värzlikit, for lthz som äurdhelikit är \" Bo 37 . \" hulkin som letar värzlikit for äuerdhelikit han skal faa thz som han astundar ok lmista thz som är äuerdhelikit \" Bir 2: 285 . \" alt thz som syners är förganglikit, än thz som ey synes är äwärdelikit \" Su 123 .","6) om det som med utsträckning utöfver det timligas el. förgängligas gräns afser tillvaron efter döden och den yttersta dagen: evig, evinnerlig, icke tagande slut. mannen han seer enkte wtan närwarande thing, än gudh han seer alt tilkommande oc alt äwärdhelikit Su 123 . ävärþelekt lif Bu 183 . ib 167, 187 . Bo 103, 141 . Ber 218 . at the . . . tapa . . . evärdelikt lif oc äro KS 46 (118, 50) . \" the skulu haua fulstopa äuredhelikin hugnadh \" Bir 3: 223 . \" faa äuerdhelica äro \" ib 255 . nw far taranna som til äwärdhelika hwilo VKR XIII . þu vsal dö skyt ärvärþe[li] kom döþa (æterna morte morieris) Bu 128 . MD 187 . \" manga saa jak . . . tha dömas somlica til skärslo eld oc somlica til äuerdhelikit ve (væsempiternum) \" Bir 2: 92 . \" i äwärdelekin wadha \" Su 91 . \" werna os aff äwrdelikom fördömilsom, oc inledh os j thit äwerdelika rike \" ib 322 . \" huilka han . . . kastar i äwerdeliken eeldh \" LfK 112 . ib 113, 114, 115 . mors secunda, annar oc äwerdeliken dödher ib 118 . mädhan siälen är äwerdeliken, tha är syndogha siälenna gärningga amine äwerdeliket ib 120 .","7) evig, evinnerlig, befinnande sig utom timlighetens gräns, saknande begynnelse och slut, äfven med särsk. framhållande af ngt ss saknande begynnelse. gör þik glaþa som föde ävärleks lius solskin (æ-terni luminis claritatem) Bu 17 . \" ihesu christus äwerdheliker oc alzwadlugher konungher \" Bil 124 . \" iak är ewerdheliker gudh \" MB 1: 186 . \" ib l31. \" Bir 1: 390 . \" äwärdelikx fadhers son äwerdelikin snille \" Su 373 . \" aff allo thy som tw, o äwrdelikin snille . . . haffwer skipat oc flyat j thinne äwärdelike foresyn oc äwärdeliko walde \" ib 329 . är gudz siälffs alder, vtan allan tidhagang oc stunda, oc är hans ewerdhelik en stund, oc ewinnelik, för än wärlden wardh oc mädhan wärlden är, oc äpter domadagh MB 1: 35 . \" maghom wi sighia at war herra skapade ewerdhelika wärldina, mz sinom ewerdhelikom hugh oc wilia \" ib 33 . \" iak saa annan ängilllin flygande mith genom hymerike haffwandis ewangelium eternum . . . äwärdelighin godh tidhende \" ib 2: 354 . - af ävärþeliko, af evighet. af äwrärdheliko (ab æterno) äru al näruarande ok framfarin ok koma skolande thing när honom Bir 1: 396 . ib 2: 12, 128, 3: 255, 420 . Su 15, 47, 78, 90, 191, 281, 320 . LfK 125, 249 . - äuerddhelikit för ärliki? thit rike är uäerdehlikit owir al thing (nobilius . . . super omne) Bir 2: 285 .)"],"f":["äwäredheliker Bil 124 . ","äuarþelekar Bir 4: (Avt) 177. ewerdheliker MB 1: 105, 186 . ","äwärdhelikin Bir 1: 390 . ","äurädhelikin Bo 35 . ","äwerdeliken LfK 118, 119 (på två st.). ewerdelikin VKR 9 . ","äuerdlik KS 52 (132, 56) . ","ewerdhelik MB 1: 35 . ","äwärdelikin Su 329 . ","äwärdelikin ib 373 . ","äwerdeliken LfK 115 . 120. n. (np., ack.) äuerþelikt MELL SVl 2: pr. ävärþelekt Bu 183 . ","ävärþelet ib 167 . ","äuärdhelikit Bo 37, 103 . ","äwärdeliket LfK 104 . ","äuredhelikit Bir 2: 92, 285 . ","äwerdelikit MB 2: l10. äwärþlikit MELL SVl 2: pr. li var. äwrþlikit ib SVl 2: pr. i var., SVþ 1: pr. i var. äwerdeliket LfK 117, 118, l19, 120. evärdelikt KS 46 (118, 50) . ","ewerdhelikith MB 1: 31 . ewerdelikit KfLL SVd 1: pr. afuerdelikt MELL SVl 2: pr. i var. awerdhelikit Su 385 . ","äuerdhelican Bir 3: 107 . ","äwärdehlikin Kr LL SVd 1: pr. i var.; MD 187 . ","äwärdeliken Su 15 ; LfK 113 . ","äwerdeliken ib 112, 114 . ","äuerdhelikin Bir 3: 223 . ","ewerdhelikin MB 1: 335 . ","äwärdelikin Su 91 . ","äwärdhelika VKR XIII . ","äurdhelica Bir 3: 107, 255 (på fyra st.); SJ 36 ( 1426) . ","äwerdelika LfK 115 . ","äuerdheligha SJ 150 ( 1446) . ","äwärþeleka BYH 1: 170 ( 1363) . äurdheleka ib 171 ( 1363). äwerdherlika SD 2: 433 (öfvers.; på två st.). ewerdhelika MB 1: 186 . ","euerdhelika SD 6: 158 ( 1330) . ","äurþlighä ib 5: 293 ( 1344) . äuirdheliko (möjl. dat.) ib NS 1: 544 ( 1406) . äurliko (möjl. dat.) ib 543 ( 1406) . " ewerdzlika lUplL Conf. i var. (kanske snarare att föra till äruuldsliker). äwerdeligen " BtFH 1: 274 ( 1508) . awerdeligen ib. ewerdilighetn ib 218 ( 1507) . ","ewerdhelikom MB 1: 33 . ","äwärdhelike Bil 854 . ","äwärdelike Su 329 . ","äuerdhelike SD 6: 158 ( 1350) . ","ewerdhelike MB 1: 186 . ","äuärþlighä SD 5: 293 ( 1344) . ","äwärdheliko Bir 1: 396 . ","äwärdeliko Su 47, 78, 191, 281, 329 . ","äuerdhelico Bir 2: 12, 128, 3: 255, 420 . ","äwerdeliko Su 320 ; LfK 125 . ","äwärdeleko Su 15, l90. äuerdeligo LfK 249 . ","äwärdelikx Su 373 . ","ävärþeleks Bu 187 . ","ävärleks ib 17 . ","owerdhelike MB 1: 31, 103 . ","äwärdeligha LfK 117 . ","äwärdelighin MB 2: 354),"]},{"a":"äxlan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ängslan."],"f":[]},{"a":"äþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se eper."],"f":[]},{"a":"äþla","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) vugan man sla fast sinhäst oc fly (puella . . . dixit; fuge, bone do- mine, fuge velociter) Bu 491 . 2) framstående, ädel, ädelsinnad, utmärkt, örräflig. sanctu vitus [äpla] (egregius et fiedis) tolf ara barn Bu 525 . prdica thu äst en ädhla thäghne Al 10415 ; jfr 1. ikns- ens ädla förstandare her steen RK 3: 2525 ; jfr 1. i äre saa ädle oc stalth en herre i sin och haffwe eth helth kronet rike lande mellan BH 5: 171 (1507; Henning Gad till Svante Sture). r thz then ädela man the mille hertogh erik RK 1: 1875 ; jfr. 3. her haller en ädela lman ib 1600 ; jfr 1. 3) ädel, höf- visk. the skulu . . . haua thz hälzt til hof sidher i lande huario, thet dher är medh ädhla manom i thes kunugårde ella llandzhöfdinga tho ärunoke the osidhi flyande ther ädhla mä af åldr hau flyt ok före osidhi haldit. ty at änkte ä annat höusiska ella ohöuiska, vtan at ädhla ok dygdhelike män haua af åldr haldit före godha ella onda sidhi KS 54 (137, 58); jfr 1, 2. han hiolt hwsära ok ädela sidh RK 1: 71 . ib 216, 452 . ","4) ädel, af god el. fin art el. natur. tho at han var hedhin tha hafdhe han eet ädhla hiärta at fölghia al lthe thing som dyugdelik varo (natura tamen benignus erat at ad honesta quæque sequnda quadam mentis ingenuitate promptissimus) Bil 860 . \" thes ädhlare menniskian är af sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes hedr wil hon sik halda ok skipa til ldygdhelik ting (secundum quod aliqui sunt in majori statu et in altiori dignitate, sic debent meliores esse et esse magis perfecti scientia et virtutibus) \" KS 51 (129, 55) ; jfr 1. suä som siälin är mere ädhla (nobilior) än likamen, suä torf mannen mäst i sinne yngzko mere styrilse ok fulkummilse til sina skiäla än til sin lekama ib. 5) ädel, af ädelst slag; fin, kostbar. i sht om naturföremål. mangen ädela hester war ther trötter RK 1: 2469 . \" rosa är ädla blomstir \" LB 3: 59 . \" saluia är ädle yrth \" ib 65 . ib 66 . draghir han saman ädhla rötir, oc dyr kryde ST 216 (kan föras till ädhel). gaff pawin hwariom thera een drykko nap aff adhla thrä ib 452 . \" ellen . . . förtäre the ädhela trän cedros \" MB 2: 98 (måhända snarast att föra till ädhel). ther wäxer trä ther bära wl . . . the ädhlasta ther man wil ä se Al 5247 . een fughil aff gull, hans klöör aff ädhla stena full (hafði grænan gimstein i klóm sér) Fl 300 . \" han (hjälmen) var dyr mz ädhla stena \" Fr 157 . ib 2953, 3021 (de fyra sistnämda ställena kunna föras till ädhel). et fingirgul myith skärt . . . thz hiolt ij sik en ädhla steen Al 307 . ib 2272, 3652, 4945, 5239, 6661, 6682 . \" mz ädhla dyra stena ok gull \" ib 100 (de sju sistnämda ställena kunna föras till ädhel). Fr 353 . \" en trappa aff ädhla steen aff renom saphiir bla oc grön \" Al 7468 . \" drikka wiin ok ädhla most \" ib 2268 . ","6) härlig, präktig. \" thän vapnrok var rödh han a sik bär aff dyrt päll han ädhla var Är 147; jfr 5. eet ädhla hws hon fore sik fan \" Iv 3895 . \" til geenstaan thän ädhla stadh \" Fl 121 . härlig, angenäm. kom swa sööt ädhla lukt at alle vndradho ther oppa ST 301 . - god, väl beskaffad utmärkt, förträfflig. ther er . . . een swa ädela hampn at bord vid bord ok stampu vid stampn lagdo the ther bryggio läghe RK 1: 1468 . \" at han matte honum til hiälpa koma mz sina ädhla froma \" Fr 1846 . ","7) genom börd el. adoption berättigad (till). han (Tiberius) var stypson octouiani ok mahger ok ädhla til (af senare hand ändradt till ätladhir son til) arfs (Cod. C: ätladher som til arffs 992; adoptine filius) Bil 299 (trol. felaktigt). - Jfr oädhla, äfvensom ädhel."],"f":["edhla . ","ädle . ","adhla ST 452 (trol. skriffel för ädhla). ädhela. ädela.komp. adhlae KS 51 (122, 55) . superl. ädhlaster: -asta Al 5247 . ","ädelest MD (S) 257 ; alla dessa te former dokc måhänada att föra till ädhel), "]},{"a":"äþle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) natur, väsende, beskaffenhet. ä[r] hans (ɔ: vars härra) licame ok alt manzkön iordh at ädhle (caro nostra quædam terrea substantia est) Bil 145 ; \" jfr 2. \"","2) härkomst, börd, släkt. the swara sik wara iudha at ädhle ok fadhers lande Bil 234 . \" sixtus römskir at äthle \" ib 380 . han sändhe them sanctum peregrinum. biscop römskan at ethle ib. \" felix förste swa kalladher römskir edhle (för at edhle); Cod. C at ädle l1012) IB 451. lvicanus förste swa kalladher thydilscan (för -ar?) at edhle ib. lib 259, 450. \" Lg 999, 1001 . sanctus vincencius . . . dr at ädle ok dyrare at gudhlikom lifnadh Bil 471 . alexius . . . skref . . . sina färdh ok lifnadh nampn ok edhle ib 582 . \" är här wäl fallit sighia af pylato badhe äthla ok ändha \" ib 299 . \" kunugen spurþe hans namn ok äþle \" Bu 500 . ib 493 . \" aff hälgom patriarchum war hans äth oc ädhle wphoff \" Lg 3: 39 . - släkt, ätt, stam. saraa första moþer þins äþles (prima gentis vestræ mater) Bu 4 . \" sara thins ällis modher \" Lg 3: 42 . \" lhan tok sik husfru . . . annam: af betheleem dauid (för af dauid?) kunugs släkt oc ädhal (Cod. C äth oc ädhle; \" Bu ä ok släkt 3) Bil 922 . \" af duiz . . . ät ok ädhla (Bu släkt [ok] ät 6) \" ib 924 . - Jfr ädhla, f.?"],"f":["edhle . ","ethle . ","älle . ","ädlum VGL IV 16: 17. ädllum ib 8), "]},{"a":"ö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ö, omflutet land. (De) kommo tiil lbeflwtna landen Sparsas Cycladas . . . oc wiid the seglade saa när op mäd landet wt mäd the öyor, mötthe them eth skip Troj 59 . \" skipen läggias vndy öghya j försaath \" PMSkr 172 . Jtem j Finlande j öö hether Warthaasar, tw dela aff önen Svartb 217 ( 1400) . swnnan oen är förste huwdroen j bergha vddhan som kallas Mwstewora ib 478 ( 1464) . "],"f":["öia karl"]},{"a":"ö","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ö. \" sände domicanus han tel patmos ö \" Bu 149 . \" birka han laa vppa ena öö j mälar som hether birköö \" PK 226 . \" for han oppa ena öö som fimber hether \" Di 300 . han . . . warth strax öffuer fördher oppa öna ib 301 . \" thegh är för bwdith ath komo j tesse öö \" ib. \" forstodhom wi os wara komna till enna öö som kalladhis mutilena \" KL 175 . \" höfdhingin i he önne ib. (läto) han ensamin athir a önne Bi 215. the . . . wilia hawa ok byggia huarn stath, i ängiom ok öjom, i skoghom ok watnom thr thöm tikkie wara wäntl, ustelikt godz ok faghra waru \" KS 60 (150, 66) . ib (151, 66). konunger oer öiana i hawino MB 1: 180 haffsens öör oc holma ib 2: 195 . \" the äghnadho sik änkte aff thera landom som bygdho j öiomen \" Bir 3: 399 . hulke som . . . lhindradho ey thera land som bygdo j öghiomen oc owir vatning ib. \" hören alla öiakarla, som byggin uppa öiomen \" Ansg 223 . ib 225 . \" huilka forscripna almeninga mädh . . . öyom skäriom oc holmom . . . wi afhändom oss \" VAH 24: 327 ( 1377) . ib 326 . \" mit godz aadhö meth them öiom ther tilliggia \" SD NS 1: 336 ( 1404) . \" the öya ok holma, som liggia mellom sifföö ok krako holma \" ib 2: 203 ( 1409) . ib 204, 209 ( 1409). Al 8974, 8975, 8977, 9438, 9439 . PK 221, 227, 241 . ST 39 . SO 300, 302, 307 . MB 2: 270 . - i ortnamn. wisighnsø SD 1: 392 ( 1259) . \" in ferningøm \" ib 513 ( 1277) . \" in færingiæ ørium \" ib 579 ( 1281) . infæringyæ ø ib 2: 28 ( 1287) . apud feringø ib 50 ( 1288) . - Jfr utöiar. "],"f":["öö . ","öia Al 9438, 9439 . ","öyar PK 221, 227, 241 . ","öiär: vt öiär HelsL V 6: pr. öyär UplL M 18. öya Ansg 225 ; SD NS 2: 203 ( 1409), 204. öyia ib 209 ( 1409) . ","öyra (sannolikt för öyia) ib 218 (1409, nyare afskr.). öghia ST 39 . ","öijar SO 307 . ","öijor ib 300, 302 . ","öör MB 2: ; 195. dat öium SD 1: 579 (1281§); wtöium HelsL þ 1: 1. öiom VAH 24: 326 ( 1377); SD NS 1: 336 ( 1404) . ","öjom KS 60 (150, 66) . ","öyom UplL M 18; VAH 24: 327 ( 1377) . ","öyiom MB 2: 270 . ","öghiom KS 60 (151, 66) . ","öm: feringaöm SD 1: 513 ( 1277) . ","ööm: orknööm Bil 875 ööm: orknöom ib 87 . " med suffg. art. sing. nom. ön " UplL M 18. ack. öna Di 301 . ","önne Bi 215; KL 175 ; MB 2: 334 . ","önö ST 36 . ","öiana MB 1: 180 . ","öiomen Ansg 223, 225 ; Bir 3: 399 . ","öghiomen ib. ","öyomen SD NS 2: 203 ( 1409)), ","öiadrap , ","öia karl , ","öia skiul , "]},{"a":"ödh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se öþer."],"f":[]},{"a":"ödha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","5) öda, spilla, förstöra, göra slut på. ther hade thee gode herrer ey behoff giordz öda och spilla siith bläck och papper BSH 5: 365 ( 1509) ."],"f":[]},{"a":"ödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gøorðen hon sath vppa . . . bleff ganska ilda lakt j ödho aff hus, oker oc eng FM 391 ( 1508) . thet (godset) ligger ganska ilda j ödo ib."],"f":[]},{"a":"ödha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . \" Jtem eeth godz som wi köptom aff warum moogh Jonis Gudustason, radmaan j Abo, fore lxxx marcher, thet waar thaa altztingx j ödha, vthan hws och staffra \" Svartb 376 ( 1439) . Item thet lysslä hwsset stor i ödha HLG 3: l93 (1528)."],"f":[]},{"a":"ödhbrutin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt el. lsnart bruten, lätt att bryta. rothit är ödbrwith GO 358 ."],"f":[]},{"a":"ödhbön","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["»lättbeld», lätt bevekt genom bön, villig att bönhöra. ss subst. nyttjadt som benäming på ett helgon el. en helgonbild, måhända eg. beteckning för Kristus el. Kristubild, krucifix af ett visst slag; jfr Fdan. sanctæ hiæalp, sanct hiælper; Mnt. sunte hulpe, sunte hulper; se E. Jørgensen, Helgendyrkelse i Danmark s. 38 f.; Mackenprang, Aarb. f. Nord. Oldk. 1907 s. 52 f. \" lego . . . beate ødhløn in ecclesia gilberghum vnam causlam de baldachin \" SD 3: 287 ( 1316) . Jfr från Danmark: rcognosco me . . . bona s. crucis videl. b. ødbøns in bøstorpæ et næwestæbølæ sita . . . que bona pater uxoris meet pater ipsius . . . in sua defensione in 60 annis et ultra ex parte ejusdem crucis haberunt ad mensam sacerdotis in bøstorpæ . . . cum trunco altaris prefati b. ødbøns scotasse . . . tali conditione adjecta, quod rector ecclesie unam missam in qualibet ebdomada in honorem s. crucis b. ødløns . . . celebratit et 4 lumina, tria minora recte in opposto ante crucem et quartum majus a sinistro latere jnxta crucem, tenat omni anno Repertorium diplomatium regni danici mediævalis 3: 818 (odat. diplom från förra hälften af 1400-talet). ib 731 ( 1448) ."],"f":["ödbönnen VGL IV 16: 13), "]},{"a":"ödhe","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["öde, obebodd, obebyggd; ouppodlad. \" allan wan ärfdhadeel, ödhe oc saat \" SD NS 2: 701 ( 1413) . \" meth alla thesse gotzena tillaghom . . . bathe bygdhom oc öthom \" ib 3: 129 ( 1416) . thet är nw mykit ödhe och wtfallit, och kan han thet j nokrom lotom forbätra, tha wari thet hans gangn JämtlDipl 287 ( 1447) . \" samastadz jämpte the öde quernena swnnan aana \" VKJ 65 ( 1480) . Item owan tessin öde strömen i anne ib. Thär tiil liggia tessin ödhe torppastadha ib 124 . tiil Torp är 1 fiskaretorp oc eth ödha alafiske ib 194 ."],"f":[]},{"a":"ödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öde, förött tillstånd. \" hwseth stod i ödhe HLG 3: l40 (1517). \" ib 3: l49 (1520), ib 3: 51 ( 1521) . tompth stor, är j ödhe ib 3: 51 ( 1520) . - liggia i ödhe ligga i ödesmål, ligga öde. liggher kronenne bergh i ödhe DD 1: 183 ( 1503) . Jfr ödha f. "],"f":["ödhis bol n. öde (lant)gård, ödehemman. Item ibidem 1 ödisbool VKJ 255 ( 1447) . ","*ödhis böle , ","ödhis byr , ","*ödhis gardher","*ödhis källare","ödhis mark","*ödhis tolftunger","*ödhis thorp"]},{"a":"ödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gods, jordegendom (jfr ödher m.). Upsala ödhe, Upsalödhe = Upsala ödher. the haffdo takit aff domkirkione meth velde twa attunga jord i Hagelstada til vpsal öde . .. Nempdin vitnadhe . . . at thet aldre konungx vpsal öde war, oc at kronan ther ingen ret til haffde SD NS 2: 734 (1413, avskr.) ."],"f":[]},{"a":"ödhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gods, jordegendom. upsala ödhe = upsala öþer. kom . . . niclis ingewalson . . . ok kändis widher al lkununggz vpsala ödhe a kunung magnusa wägna i östragytlande SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413). häminger rydz . . . swor, thet aldrigh war grindaby kunungz vpsala ödhe j hans liifs dagha oc aldrigh hördhe han at thet sama grindaby var kunungs vpsala ödhe för än . . . niclis ingeualson hafdhe giort the samu for:do widherkännona ib. Jfr öþer."],"f":[]},{"a":"ödhe gods","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ödhis gods. alt thet ödhe goz, som jak äghir ther SD NS 2: 38 ( 1408) . her äre monge öde godz the som äe bositne äre ganska faa BSH 5: 62 ( 1505) ."],"f":["-goz )"]},{"a":"ödhe iordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ödhis iordh. jak pantsater hanwm lmina öthe iordh, alla the jak äghär i thokathorp lighiande SD NS 1: 518 ( 1406) ."],"f":[]},{"a":"ödhe kirkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödekyrka. \" j en döhe kirkio vtan staden stodh ther hwilits han \" MD (S) 302 ."],"f":[]},{"a":"ödhebo","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öde gård, ödehemman. \" thet är nw eth ödheboo VKj 165 (1466). \""],"f":[]},{"a":"ödhegardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öde gård, gård som ligger i ödesmål. \" en hödhe gardh, som kallas Haghi \" VKJ 34 ( 1447) . 1 ödegardh kallas Tiildrämale ib 111 . taska makaren medh scrinith, som tet funnit hade j ödhe garden STb 3: 286 ( 1496) ."],"f":[]},{"a":"ödhegardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödesgård, gård som ligger i ödesmål. jac hauer . . . sald . . . abram brodersson . . . [i] swenäroom soghen i nydingä i albohultä en halffuän ödä gard SD NS 2: 3 (1408, daniserande). en ödhe gardh i fiskaby ok en i bosarydhe ok en i hesleaas ib 38 ( 1408) . ib 46 ( 1408) . \" wnnom wi . . . for:da abota oc conuent i nydal en ödhegardh, som kallas gunnarsrydh \" ib 3: 281 ( 1417) ."],"f":["ödä- )"]},{"a":"ödhegodz","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord som ligger i ödesmål. Item ödhegodz: Passabodha . . . VKJ 181 ."],"f":[]},{"a":"ödhegärdhe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["gärde som ligger i ödesmål, meth alla tillaghor . . . som är . . . ödeghärde, fägangh SD NS 2: 846 ( 1414) ."],"f":[]},{"a":"ödhehemol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödehemman. jtem j Ruppokwlla et ödhe hemol Arvstv 79."],"f":[]},{"a":"ödhehus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["obebott hus. x ödehwssz j samma quarter SSkb 302 ( 1508) ."],"f":[]},{"a":"ödheiordh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jord som ligger i ödesmål. Asowadh ödhejördh j mark Arvstv 81."],"f":[]},{"a":"ödheland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödemark, öken. (De) sändo han sidhan j wtläghe lankt bort til et obyght land, i hulko huarte var mat äller klädhe . . . til thet ödhelandit Prosadikter 43 ."],"f":[]},{"a":"ödheland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödemark, öken. \" til eth ödhelant (in eremo) \" Bil 360 ."],"f":["-lant )"]},{"a":"ödheliggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ligga öde, ligga obebygd el. obrukad. late scrifua hwart aar nytt mantal baadhe hwat och huru mykit besatt är aff goozomjn oc swa mykit ödheliggir VKR 32 . Jfr liggia öþe under öþe, adj."],"f":[]},{"a":"ödheliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öde, förödd. Thines mecktuges huassa schot oc saa med ödeligen (desolariis) kool SvT 13 ."],"f":[]},{"a":"ödheläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ödelägga, föröda, förhärja. letabitur deserta etc:ra ödhelagh ok owäghat jordh skal glädihias . . . (de jungfrur) hwilka utskildha ok ödhelagdhe äru aff allo hionagx sälskap SpV 49 . hon är ödh lagth för ty at watneth dempdis in pa almanna väghin VKJ 203 . "],"f":[]},{"a":"ödheläggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra land o. s. v.) öde, ödelägga, föröda, förhärja. at ybernia skulde ekke äwärdhelica fordaruas älla ödhelägias af hedningom Pa 4 . \" en hedhir girughir man . . . dorgh fore stadhin asisium oc belagdhe han. ödheläggiande alt thz vm kring laa \" KL 339 . ödheläggia mith landh Mb 2: 106. Al 1349 . ","2) göra öde, ödelägga, bringa i öfvergifvet tillstånd el. i förfall; part. pret. ödelagd, öde, övergifven, förfallen, i förfall. landit är aldra bredast oc wit förlatith ällir offwirgiffwit oc ödhelakt (latissima derelica est) MB 2: 36 . somlika kirkior . . . äru ödhelagdha (desolatæ) Bir 1: 382 . \" nw äru hänna (Roms) porta ödhelagdhe thy at thera wädiara ok gömara äru bögdhe til giri \" ib 385 . \" altarin äru ödhelagdh thy at then som ämbitit gör mz karomin han haweir händren toma af gudz kärlek \" ib. \" lb 384, 2: 68. sancti bendicti renlifue . . . hulkit nu synis mangom ödelakt (desolata) ok smälikit \" ib 1: 372 . \" sidan then penning staga war sath tha wordo mang gozen ödhelagt \" RK 2: 651 . ","3) bringa (ngn) i sakanad (af ngt), beröfva. thu skalt wara ödhölagdh af allo godho MP 1: 116 . - refl. ödheläggias, ","1) ödeläggas, utblottas, utarmats. vm the ödheläggias ey älla thyngias mz thunge oc ouane gestning Bir 3: 311 . ","2) ödeläggas, gå under. swa som thz rike som jnbyrdhis stridhir hafuir j sik at thz ödhellägx oc fördärfuas MP 1: 94 . Bir 5: 106 .","3) nedläggas, upphöra. \" at scolen ödhe lägs \" SD NS 1: 551 ( 1406). - Jfr oödhelagher, äfvensom läggia öþe under öþe, adj."],"f":["ödhö- . ","ödha- . ","läghia: -läghias Bir 5: 106 . -lägia), "]},{"a":"ödheläggilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? ödeläggande, utblottande. fatika manna ödheläggilse (desolatio) Bir 3: 327 ."],"f":[]},{"a":"ödhelägning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödeläggande, förödelse. Exterminium idest desolacio ödelägningh, biltogamaal ok döder GU C 20 s. 245 ."],"f":[]},{"a":"ödhemale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torp som råkat i ödesmål. twa ödhemala, som ginge aff tu pundh smör SD NS 1: 46 ( 1401, nyare afskr.) ."],"f":[]},{"a":"ödhemale","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torp som råkat i ödesmål. Thär till ligger en qwärnastöm oc een ödhemalae VKJ 84 . thär tiil ligger 1 ödhemale, som Halwardh Bagghe gaff tiil testament ib 209 ."],"f":[]},{"a":"ödhemark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödemark, öken; obebyggd jord. \" war födha är . . . aff thom yrtom, som wäxa vppa jordhene när os j ödhemarkene \" Prosadikter 49 . thic tilbördhe j thässe ödhmark byggia ib 100 . at läggia thetta rike tiil ödemark Troj 210 . \" thet är en ödhemarck, ligger wtan haa oc hampn \" VKJ 274 ( 1447) . En ödhemark, debet 1/2 pund smör, ödhe ib 278 (1466)."],"f":[]},{"a":"ödher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rikedom, gods och gull. thet sculde man görlä acta, at säliana (sälja henne) ey bort for varalsins ödh (i rim med; brödh) Småst på Fsv 2: 6 . vt Vpsalaödher H. Schück, Upsala löd s. 3 f. Jfr ödhe n."],"f":[]},{"a":"ödheskogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödslig skog. sanctus antonius far widha wm ödhescogha Bil 404 ."],"f":[]},{"a":"ödheströmber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ström som icke är utbyggd med kvarn el. fiskeverk. Aff 1 ödeström oc heter Gislaström 3 ortuger VKJ 79 . Til Ramsio liggher en ödheströmbir ib 83 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"ödhethorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torp som är i ödesmål. Item 1 ödhethorp, debet 1/2 pund smör VKJ 83 ( 1466) . aff Litla Hultara ith ödhethorp, debet 2 öra ib 105 ( 1466) . aff 1 ödhatorp, kallas Kulebodhe ib 209 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"ödhethorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torp som är i ödesmål. thässen . . . godhz meth allum tillaghum, badhe meth qwärna strömom, ödhe thorpeom ok fiskewatnum SD NS 1: 51 ( 1401) . halelin innan thinsom ödhethorpom ib 352 ( 1404) . eet ödhethorp, som kallas batunga bool ib 488 ( 1405) . meth effternäffdom landbo ogardhom oc ödhethorpom HSH 12: 79 ( 1431) ."],"f":[]},{"a":"ödhetomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödetomt, obegyggd tomt; obebyggt torp. \" libidem haffwer clostridh ena ödhethompt \" VKJ 174 ( 1466) . - i ortnamn. in Ödhetomptä SD 4: 439 ( 1335) . in Ödatoptum ib 4: 723 (1340, nyare avskrift) ."],"f":["-tompt )"]},{"a":"ödhetomt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödetomt, obebygd tomt thessin ällufwö gardha oc lii ödhetompter SD NS 3: 272 (1417; gammal afskr.). Jfr ödhis tomt."],"f":["-tompt )"]},{"a":"ödhevadhi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["genom rågång avskilt jordområde, som ligger i ödesmål. i Drägwidhe en ödhevadha och skyllar 2 öra vm aaridh VKJ 165 ( 1447) ."],"f":[]},{"a":"ödhevardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["mellanmål. Antesenium öthe waardher, scilicet cibus qui smitur ante cenam G C 20 s. 26."],"f":[]},{"a":"ödhgiordher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["lätt el. snart gjord; lätt, liggande nära till hand. med dat. barne är ödgiorth grata när läþan hänghri (aa thy) GO 760 ."],"f":[]},{"a":"ödhin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oidhin."],"f":[]},{"a":"ödhin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["beskärd, bestämd, förelagd (ss öde el. skickelse). nw komber dödhjn som mik är ödhjn MD 171 . \" hertoganom var ther ödith at wynna \" RK 1: 699 . \" är henne nokot got ödhit ellir skapat hon faar thet wlä är henne oc ont ödhit ellir skapat hon kan thz ekke fly \" ST 33 . \" sagdhe mathidiana at hon hafdhe siin dröfwilse fangit af hardhe skepno, oc war henne ödhit oc hon kunde thz engalund fly \" ib 36 . \" thz är . . . them widhrfarit som them war ödhit at the skuldo vthländis drunkna \" ib 46 ."],"f":[]},{"a":"ödhkn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öde, ödslig. Jhesus war ledhir aff them helgha andha j ödknan skogh MP 5: 193 ."],"f":[]},{"a":"ödhkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öken, ödemark. Desertum öken GU c 20 s. 177. heremium idest heremus öken ib s. 331. hwadhan faar thu oc the mädher thic äru j ödhknene födho äller klädhe Prosadikter 49 . (Han) lop som en hiorter medh idhrugho hiärta i thiokkasta ökn ib 71 . \" j thässe ydhkn . . . til nokra brödher som bygdho j ydhknene \" ib 101 . \" yrtir oc rötir som vaxte j ödhknene . . . han fan siäldan vatn j the ödkn . . . thän wägh som ledde j ödhknit . . . Swa gik han j villa ödhknena \" ib l96. (Han) kom til the ökn . .. j the ydkn vandradhe Josaphat tu aar ib 97 . \" ärmethin gik atir j ödknena \" MP 5: 177 . Johannes baptist war j ödknynne ib 199 . Människionna hiärta ok siäl . . . är som en ödhis mark ok ykn . . . Än äpther han wardher thät som en ökn SkrtUppb 114 . jak skal wända ödhknena j stora sioa SpV 60 . hwilkin som satte ödhknena j stort watn ib 63 . Christus war j ödhnine firithigi dagha ib 71 . I Egypto ökin war en gamal munkir Hel män 231 . Jfr skogsödhkn, thistla, thrna, ärmita ödhkn, ödhn."],"f":[]},{"a":"ödhkn","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öde, ödslig. \" han . . . vardh giordhir ärmete. ok bygde a öknom bärghom (Cod. D a öknum bärghom 412) \" Gr 319 . han hafde prädicat fore them j enom öknom skogh MP 4: L105. körde them lankt bort j en mörkan öknan skogh ib 148. en gudelikin ärmethe som länghe haffe warith . . . ensymmyn j ykna soghenom ib 5: 106 . \" ij the wille ödhkne marka \" Al 5559 . \" aff thän ödhkne skogh \" Iv 694 (möjligen föreligger sammansättnng i de tre sista språkprofven)."],"f":["ökn . ","ykn )"]},{"a":"ödhkna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öken, ödemark. the gamble waro alle j ödhknonne dödhe ST 10 . \" wille fughla föddo han j ödhknonne \" ib 101 . - bildl. ensamhet. han (ɔ: var herra) vil andans oc äkke licammans ökno (soli tundinem) Bo 47 . \" j thässe öknonne skalt thu opta sökia varn herra \" ib 48 ."],"f":["ökna )"]},{"a":"ödhkänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt känd, lätt igenkänd, på ett utmärkande sätt känd, utmärkt. the köna (för kona) är ödhkänd a näsum som vamba kluta hwir fala GO 632 . \" ärlikin creatura skapadh til at taka . . . alxualloghz gudz äro, af hulkins godhleek hen är skapat. ödhkänd af hans liknils (similitudine insignita) \" Bo 130 . \" thu . . . som . . . äst af allom märkt ok ödhkänd \" ib 147 . \" i bland alla vardher han ödhkänder ok enkannelika märkter \" Su 422 . (ödhkändir för okändir: wlff är ödhkändir man GO 622 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 278.)"],"f":[]},{"a":"ödhkänder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["lätt känd, lätt igenkänd; välkänd, utmärkt. Mädhan ey fa alle män iämlica thässa sottir, ära the tha ödhkände . . . som thom fa Prosadikter 24 ."],"f":[]},{"a":"ödhla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["orm; ödla. Boas vel boa serpens quidam wlgariter ydla GU C 20 s. 58 . Thänna porthen war kringhom lagder mädh otalikom paddhom, ödelor oc brännande ormom JMPs 244. "],"f":["ydla )","ödhlo släkt f. ormsläkt. Matthei 23 genimina vipperarum ("I huggormas aföda"), quomodo fugietis a iudicio gehenne, expone: ydlo släkt eller barn, huru skolini i fly vndan häluitis eldz doom GU C 20 s. 311 ."]},{"a":"ödhmiuka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödmjukhet. \" ffor renleksins ok ödhmiukomna dygdhe \" Bir 3: 220 ."],"f":[]},{"a":"ödhmiuka sik v. ödmjuka sig. än thog skalt thu thik ey qphöghia aff thässo vthan jnnerlica ödhmiwka thik skrtuppb 37 . swa myklo störa thu äst i dygdhomen swa myklo mer ödhmiwka tik for allom ib 120 . thär näst ödhmiwka tik betractandes thinna syndher ib 357 . tho kom och then älste brodren heem siälff annar och haffde tho wariid när biscop peder i swerin och ödmykat sik och bedz godh raadh troil 5 317 1515 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["ödhmiukas refl. om hon skal ödhwiwkas SpV 336 . Jak kan ödhmiwkas oc wara rikir ib 359 ."]},{"a":"ödhmiukdomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödmjukhet. \" thu swarade honom mz mykin ödmiukdom \" MD 32 ."],"f":[]},{"a":"ödhmiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ödmjuk; nedlåtande, vänlig. Höör myna ömiwka bön . . . Och Parit tog ater tiill medh miwkom ordom ath hwgswala hänne . . . oc Paris begärade medh ömiuk ord loff ath ga j fraa hänne Troj 68 . \" ödhmiwk siäl är gudhz säte \" SkrtUppb 121 . mädhan mästarin Christus war ödhmiukir, äghum wi vara ödhmiuke MP_r 229. iak är siäluir ok ödhmiukir ib 230 . \" huru myklo mera jomfrunna hiärta, het som blygt ok ödhmiwkt är \" SpV 100 . Ödhmiwkom är inne ödhmiwkir wani ällir hampn ib 161. Sannelika gudh standhir moth them högfärdogha, ok ödhmiwkom giffwer han nadhena ib 336. ödhmiwka sukkan Mecht 287 . Oc vndirgifuer jac mic . . . vnder thina hielp medh ödhmiuke gudhlicheth SvB 361 . Jak bidher tik wm thina sarasta pino oc ödhmykla dödh ib 484 . O, i häloghe apostoli, hören ödhmyuka människiors böner JMÖ 162 . Jder härredoms ödmyke cappellan Arwydh GPM 2: 26 ( 1511) . Mine ödmyke helse och trotiäniste ib 2: 70 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"ödhmiukhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödmjukhet. \" j ödhmywkheth liknilse \" Gers Frest 9 . beskedeligh ödhmywkheth ib. \" odmywkhetens (för öddygh ib. \" ib 1, 4 ."],"f":["-mywkheth . ","-mywketh )"]},{"a":"ödhmiukilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förödmjukande, förödmjukelse. \" for andra lönlika sak ther them är til ödmiukilse \" Bir 1: 13 . ib 2: 290 . \" thässe omskiptilse kombir stundom . . . til thera ödhmiuklisa ok lärilsa \" ib 307 . thz händir . . . fore andra manna räddogha oc ödhmiukilse ib 319 ."],"f":[]},{"a":"ödhmiuklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ödmjukligen. \" alle klärkane badho han ödhmiuklika at han sculde bära gudz likama \" KL 16 . ib 21, 212 . Bir 2: 23 . VKR XIII, 77. ST 92 . MB 2: 130 . BSH 5: 29 ( 1504) . han . . . beddis alra ödhmiulicast välsignilse af honom Gr 326 . beder jag eder kerlige oc ödmyce (för ödmycelige) ati wele wethe mith besta BSH 4: 276 ( 1504) . beder jag edert herredöme ödhmiwkeligen, at jag ma nythe then deell, i sagde mig till i strengenes ib 5: 561 ( 1516) . jak . . . bidder tik ödmykliga ok kärlega ath tw ekke nw . . . kaste mik borth Gers Ars b 4. swarta ödhmywkligha ib. \" föräldrane takkadho honom wördelika oc mykyt ödhmywklika \" Lg 662 . Bo 21 . \" hulkit hon tok ödhmuiklica mz thakkom \" ib 18 . \" han . . . bidhar tholimodhelica ok ödhmiuklica \" ib 8 . \" thiänande ödhmiuklika guz modhor \" KL 63 . \" han fiol ödhmiuklica a knä for them \" ib 214 . \" bediom vi eder . . . at huar edra . . . lyde ödmywkelike . . . tesso vora skepan \" SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). VKR 10 . \" her swanthe, rigesens forstandher, ydmygelegh sendes thetta breff \" BSH 5: 25 ( 1504) . ib 29 ( 1504) . mina vndherdanelica, välluligie thiänsit nw och altidh ödhmiwkelcia forsendh meth gwdh FM 171 ( 1504) . - botfärdigt, med botfärdighet. allä sina synder ödmiulik bötä MD 383 . (ödhmiuklica för miskun(ne)lica? thz händir . . . fore andra manna räddogha oc ödhmiukilse hulkit min rätuisa ödhmuiklica (misericordier ) swa skipar Bir 2: 319 )."],"f":["-miuklicha VKR 10 . ","-mywklika Lg 662 . ","-mywkligha Gers Ars b 4. -myukliga MB 2: 130 . ","-miwkelica FM 171 (1504), 193 (1504). mywkelike SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). -miyklika VKR 77 . ","-myklika ST 92 . ","-myliga Gers Ars b 4. myce för -mycelige BSH 4: 276 ( 1501) . ","-mikeliige ib 5: 560 ( 1516) . ","-miwkeligen ib 561 ( 1516) . ","-miwkligan ib 29 ( 1504) . ","-michligen ib -myckeligen ib 563 ( 1516) . ","-miuklik MD 383 . . myckelegh BSH 5: 562 ( 1516) . ","ydmwgelige HSH 20: 16 ( 1596) . ","ydmegelegh BSH 5: 25 ( 1504) ),"]},{"a":"ödhmiuklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ödmjukt; vänligt. \" thwande ödhmiuklica thera fötir \" Bir 3: 476 . Nar thet giort war ömiwkliga medh mynne, gik han j fraa henne Troj 63 . (Hon gick) medh gratande tårom tiill Hectorem oc föll for hans föther ned . . . oc bad honom ödmiwkligan läggia syn wakn wtaff ib 181 . thaa negh han sinom fader ödhmyuklighan Prosadikter 228 . O sötaste Ihesu, Jak spör oc ödmyukliga astundar wetha, hwat thu begärar aff mik SkrtUppb 145 . gudz wener, honom gudhelika oc ödhmiuklika tiäna Mecht 194 . (Hon såg) hwan hälghan man . . . ödhmiwkligha fallandes a knä for Härran Ihesum ib 307. for thänna thin dyrasta dödh bidher iak tik ödhmiuklica, at thu styrk mik SvB 82 . Jak . . . flyr ödhmyuklica til thic, millaste härra ib 360 . Hwar fore . . . jac ödhmiuklica bedhis thina hielp . . . Oc vndirgifuer iac mik tryggelica oc ödhmiuklica vnder thina heilp medh ödhmiuke gudhlicheth ib 361. thett läthe the ödmykeliga for sich bära Gyll år 76 . Konog Magnus ok konog Hacon . . . helsar jak Tubbe Erekson ödmiuklika meth guth SD 10: 127 ( 1372) . Alla . . . hilar iak Pedhar i Hwnninghaby ödmikelika meth varum herra SD NS 3: 16 (14159. och badh han ödmyukligan fogodin, borgamestarene och raadet, athe skuldo eccke lata lidha honom oppenbara skam och nesa, som han hade fortienth STb 1: 32 ( 1475) . beder iach ider kerlige och ödmykelige GPM 2: 26 ( 1511) ; ib 2: 55 ( 1495) , 2: 93 (1499). Oc beder ty eder nade ödmiukeligen wele werdes haffue mik oc mijn kyrkia suadan owanlig tunga fördrag HSH 13: 46 (1524? Brask)."],"f":[]},{"a":"ödhmiukliker","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-miwkeliker . ","-mykeligh . -mikelig: -lige BSH 5: 560 ( 1516) . ","-mykeleg: -lega ib 562 ( 1516) . ","ydmygeleg . ","lydmöcheligh . ymöchelig. ömighelegh, adj. "]},{"a":"ödhmiukt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödmjukhet, undergivenhet, vördnad. Första systorin calladhis ödhmiukt j alla göranda thinga skipan Bir 3: 453 . Första är at alle skulu taka sanna ödhmiukt j klädhom ib 475 . Sannelika, ödhmiwktin är swa som hakin, oppa hwilkom dörin gar athir ok fram, swa ganga alla dygdhir oppa ödhmiwktinne, for the sak at hwar een som sik ödhmiwkar skal ophöghias, ok thän som sik ophöghir skal ödhmiwkas SpV 136 . Alla dygdha grwndhwal . . . är ödhmiwktin . . . wndhirstansins liws, ödhmiwktena ib 146 . haffdhe ey Christi ödhmiukt kommit til lhiälp ib 147 . \" tha likowäl thogh hon tiänista qwinno ämbite til sin medh gudhelike ödhmiwkt \" ib 233 . \" för ödhmiwktinna wäägx lypte ib 276. j Ihesu christo hauum wi ödhmiuktinna äptidome . . . thy manar ödhmiuktinna mästarin os \" MPFr 229 . \" swa är oc the menniskia mik vinlikast som af ödhmiukt vndirgiur sik annars wilia \" ib 233 . Ther medh vndhirstas j war herra Ihesu Christi mandome hans stora ödmyukt . . . Medh tesse ödmyukt ok framdelis medh flerom ödmyukom äptirdömilsom . . . straffar han ok awithe höghfärdina MP 5: 55 . \" lbidhia mädh största ödhmivkt SkrtUpb 117. O märkis mädh thy wälluktande blomster ödhmiwkt som wälluctandes är for gudhi . . . Sancti Johannis ödhmiwkt befwisas i hans läst ok ewangelio \" ib 120 . \" for ödhmiwkt skuld ok for Ihesu Christi kärlek skuld \" ib 121 . för sina aldhrastörsta ödhmiwkt . . . för thy at ödhmiwkthen är grwndwall til alla dygdher ib 354 . aff störsthe lydhno ok ödhmiwkt . . . medh största frögdh ok jnnerstha ödhmiwkt ib 357 . Betracta ok mädh hwat ödhmiwkt . . . the hälghe the Konungane komo til Jumffru Mariam ib 364 . SvB 82 . han (Kristus) swarader j sanne ödhmiukt, thu skal tik insänkia altidh j sanna ödhmiuktinna grund Mecht 214 . Oj j allom sinom gärningom haffwa fulbordha ödhmiwkt ib 307 . Huilken oplät hymerikis porthar om sina ödhmyukt, huilika modhren Ewa förskulladhe medh höghfärdene allom tillykkias JMÖ 68 . Ther folgde ödmiuct medh Gyll år v. 200. minz vppa mik j thinom ödhmiuktz gärningom Prosadikter 100 . Öndir sytte honum i halff siwnde aar med odhmiukt och tiäniste DN 14: 89 (1471). medh al ödmykt GPM 2: 70 ( 1511) . Huar iak kan wara ider werdighete til al ödmykt oc kerlig, gör jach gernä ib 2: 76 ( 1512) ; ib 2: 26 ( 1511) ."],"f":[]},{"a":"ödhmiuktelika","b":[],"c":"","d":"","e":[" . ödhmuiktelica felaktigt för ödhmiuktena VKR 11, \" se öþmiukt 1. \""],"f":[]},{"a":"ödhmärkter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["särskildt utmärkt från andra, i ögonen fallande. Bo 137 ."],"f":[]},{"a":"ödhn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (eller n.) öken. manna, som the gamblo fädhirne aato j ödhknene Bir 3: 60 (jfr 478). hälgsta trefalloghet om sina tiänara Moysen wmwändhe j ödhnenne haardasta hal j fflytande wanta JMPs 525. han är dyrare oc bätre än alla the dyra steena som Israels ffoolk loffradhe j ödhnedh ib 531 . osigelika ärlekare oc bätre än Moysy tabernaculum, som han giordhe j ödhnenne ib 546 . - Jfr ödhkn."],"f":[]},{"a":"ödhn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödken, han bleff j willa ödhnynne ensamyn MP 5: 176 . Jfr ödhkn."],"f":[]},{"a":"ödhna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öde. \" all thing styras af skyäpno laghum ok hwar man aff ödhno ok lykko. ok siälfsins blodhe (forticatus casus et genesis omnia agunt) \" Bil 352 . \" thässa ödhna sannadhis hänne \" ib 353 . hona drogho til vdygdh blodh ok ödhna ib. \" ängin är annur ödhna än gudz forsea \" ib. \" thu skalt . . . ekke thro oppa skepnolagh ellir ödhno \" ST 33 . ib 34, 40, 46, 47, 48 . "],"f":["ödhno lagh","ödhnu- )"]},{"a":"ödhno lagh","b":[],"c":"","d":"","e":[" n. pl. ödets lag el. bestämmelse. Ödnolagh krypa ok stundom i skwl RK 1: 3627 ."],"f":[]},{"a":"öflighet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sedvana? nogor gamwll permans breff . . . lydandes pa viborgs stads beskermelse priveliga frihether öfligheter pa stadzens frihether till landoc vatn FH 1: 223 ( 1520) ."],"f":["-ir )"]},{"a":"öfläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = ofläte. han är then som daghlica offras fore thik i thy litla öflätino (in tali hostia mocica oblatus) Bo 176 . \" jak gör . . . hedhir thy yflätino \" KL 4 . gudh är a alterno j yflätino ib. ib 8, 10 . öflätesins liknilse ib 28 . ib 27, 29 . \" tha presten bryter öfflätith \" MB 1: 324 . \" thz wigda öfflätit (hostica consecrata) \" Su 278 . ib 312 . \" thz andra öfflätit \" LB 7: 25 . \" tz tridie öffletet ib. thenna iij öffleten \" ib 26 . \" sendh mik hiit nagen öffledhe medh thet förste, for thy the fattes her \" BSH 4: 336 ( 1503) ."],"f":["yf- KL 4, 8, 10, 27, 29 . ","-lete . ","-ledhe )"]},{"a":"öfläte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["oblat, nattvardsbröd. \" j the litzla öflätina som prästin giffwer tik . . . Swa är gudz likama j mangom öflätom sander gudh ok man . . . (då de) see gudz likama j the litzlo öflätina . . . j thy öflätena \" MP 4: 82 . en qwinna som altidh plägade baka öfläte ib 4: 83 . Jtem for win och rökilse och öfläte ij mark Kumla kyrkas rb 3 (1421). i öre för öpläte ib 66 ( 1493) . för vyn och effläthe xx öra ib 79 (1507?). Staffan Vestgöte schal bliffue wijdh appostla altareh medh sin klerck, messe rede, egit vax, vin och öfflete ok forökie altare cleden, som til bör STb 3: 359 ( 1498) . Item iij c öffleth for ij öre HLG 2: 83 (1516). Item ii öre för äffleth ib 3: 136 ( 1529) . "],"f":["ofläte , ","öpläte , ","äfläte , ","elflete , ","öfflet , ","äfflet )","öflätis kaka"]},{"a":"öfläter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["beredvillig? skodha han väl granlica huru öflätir han är at göra swa ödhmiuka thiänist Bo 34 ."],"f":[]},{"a":"öfnas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , öfne, öfningas, öfninge, öfninghet, se ymnas, ymne, ymningas, ymninge, ymninghet. "],"f":[]},{"a":"öfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["arbete, verksamhet, sysselsättning; öfning; i sht om askes. som . . . mz langhom wana äldher öffnigh (usu et exercitio) nakraledhis gudhi liknadhe idkelika tilenas gudelikom tinghom Su 112 . fore alle andra idhkan oc öffning skal hwar en gudelikin discipulus owirgiffua oc bort wraka frans ik allan wärlzlikan . . . kärlek ib 364 . \" wm nakra hetare oc innerlikare gudelighetzsins tekn oc öffning (ferventiorem excitionem, tydligen läst: exercitationem) ib 366. tässin mildhetzins gerning och öffning \" ib 370 . mz läsnigh oc fasto, oc andre godhe öffnigh Lg 3: 176 . \" mz dygdhelika öfning \" ib 482 . - om idrott o. d. han . . . öwadhe sik alztingx i tässe förganglike glädhi mz spärränningh oc alzkonz öffnig Lg 3: 687 . - Jfr öva, övan."],"f":[]},{"a":"öfning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övning, verksamhet, sysselsättning (i sht i fråga om askes). \" Thässen frestilse, öfning oc ärwodhe, som j tolin til lidhra tro stadhfästilse \" Prosadikter 49 . \" för än jak är wäl öfdher j andeliko lifuerne . . . thic tilbör blifwa j stridhene oc öfningene \" ib 101 . \" trem sinnom siw dygdher oc öfninga, thär alle gudhz wini skulu sik öfwa wthi thässo lifwe . . . Hwilka dygdha öfninga i gudhz nadh sanctus Johannes ewangelista hafdhe \" SkrtUppb 117 . \" hwadh hon gaar om daghin i dighomen oc i thera öfning ällir i thera wanskilsom ib 423. hon ädhlas mädh kropsins öffning \" Mecht 229 ."],"f":[]},{"a":"öfra","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se yfra, yfrin."],"f":["öfrin"]},{"a":"öfra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se foröfra."],"f":[]},{"a":"öfre","b":["av"],"c":"adj.adj.","d":"adj. superl. adj. komp. ","e":[" L. A) komp. ","1) bildl. \" bönder fingo ther öffre hand (öfverhand; jfr Isl. bera efra skjöld) \" RK 1: 3478 . - (?) en gudh hedhrin i fore arma idhra badhe til yffra oc swa til nidhra i sighin han heta herculem Al 6776 . ","2) öfvre, högre liggande, längre inåt landet belägen, äfven (om ö) längre inåt fastlandet belägen. amynnandis . . . at min fadher . . . mykin almoga förde j öffra ryken (locis superioribus) MB 2: 308 . \" j (1) örtugsland jordh i öffra bynom i forscriffna lidherna \" SJ 182 ( 1449) . - i ortnamn. i sht i motsats till yttre. in insulis quæ yfrahyrn ungi & ytræhyrnungi appellantur SD 2: 56 ( 1288) . confero . . . ecclesie mee parochiall øffrogræn duos solidos terre, & ecclesie ytrugren vnum solidum terre in sæby ib 258 ( 1298) . \" tres curie in watholt. ytre. øfræ watholt \" ib 5: 618 (1346?) dimidiam marcham in øffrosyltu et duos solidios in ytro syltu ib 371 ( 1344) . \" de øffrahuldi \" ib 2: 397 ( 1303) . \" in øffra hulde \" ib. \" in øffrahuld ib. in yfra vallum \" ib 472 ( 1306) . \" in . . . villa øfrahøknum \" ib 3: 584 ( 1322) . \" i yfragardenom i rönö \" ib 6: 169 ( 1350) .","3) öfvre, ofvantill varande, högre, himmelsk, öfversinlig. mättha thin dygdh öffra thinghin ok nädhro (supra et infra) Bir 1: 172 . \" öffro thinghin (susperiora) som ärw änglane \" ib 2: 290 . \" at hoghin . . . allo wärldzliko owirgiffno altidh wplytis til öffre thingen (superna) \" Su 258 . ib 230 . \" in j then frögdelika staden öffre (celestem) iherusalem som är himerikis rike \" ib 221 . ib 72, 110, 340 . LfK 71 . B) superl. ","1) öfverst, högst uppe befintlig. mik thotte som iak hafdhe thry ilätis kar mz miöl ower mit howodh, oc i thy owersto ilätino tha syntis mik som iak bar alzkona brödh MB 1: 235 . han stegh vppa öuärsta trappona Bo 200 . - af övarsto, från det öfversta, från öfverst, från öfversta delen, hon . . . sarghadhe mit hiärta af yfwersto ok til nidhersto (a summo usque deorsum) mz grömmaste . . . sorgh Su 443 .","2) öfverst, ytterst, yttre. fari w öffwersta (exteriobus) klädhomen Bir 4: 19 . VKR 66 . ","3) öfverst, högst, förnämst. the öwersta prästenar Lg 3: 633 . \" otte krwmpe monde öffwerste höffwisman wara \" RK 3: (sista forts.) 6097. aff mynom öfwersta förman PM LXII . Jfr övarste. - n. övarst, adv. ","1) öfverst, högst uppe, högst. þär hon stoþ öuärst a hiuleno Bu 510 . \" öfuärst a hänne (stången) een karbunkil steen \" Fl 988 . \" öfwarst a mur enom stodho spyuth aff gul \" ST 419 . war herra . . . badh mik fara öwerst a phasge bergh MB 1: 435 . Al 9051 . \" läggia alt thera silff som the hafdho wtgifwith fore kornith öwärst i säkkiana \" MB 1: 242 . ST 407, 418 . \" öfwarst j murenom war en afsätning ib 419. tog vdden offwrst i axet vpa rogen \" Di 135 . öwärst i träno sa han et barn Lg 91 . \" han greep honum som sath öffuersth i skiip masth \" RK 3: 928 . viin öfwrist in gangande j thz glaskar som hawir manga pipor Bir 3: 87 . \" thu war sarghadhir for wara syndhir skul owärst aff hoffdheno oc nidarst til ilianna ib 4: 201. \" ib 207 . \" tha skildis hwar himil i sin stadh swa at empireum öwerst war alt liws, oc ther näst cristallinom \" MB 1: 57 . ","2) höst, främst, på högsta el. förnämsta platsen. iohannes han är swa sattir i nio ängla korana at han är ämuäl fördhir öfwärst i seraphin Bo 82 . ","3) öfverst, främst, först, i början. som öwärst sighs i breweno SD 5: 567 ( 1346) ."],"f":["öffre . ","yfre . ","ywre: -a HelsL M 9: 1. ","offre: -o UplL V 10: pr. obl. kas. m., ","övarster (-ärster. -erster. -irster. ","ywarster: -arstu ÖGL ES 12: pr. li var. ","yuärster: -ärstu ib 8 . ","yuäster: -ästi ib 12: pr. ","yfwerster: -ersto Su 433 . ","ofwarster: -arst ST 418 . ","offwarster: -arst MB 2: 387 . ","owärster: -ärst Bir 4: 20§. ","owerster: -ersto MB 1: 235 . 3: 288. ","offwirster: -irst Di 135 ), ","fran övarsto","-övarst )","til övarsto","-övarsta )"]},{"a":"öfre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" (yverster) adj.superl. A) komp. 1) övre, högre belägen (befintlig, liggande). offwra täktid Troj 39 . \" hon wilde tilbidhia sin öffra ok sik wärdogharen \" SpV 32 . hwar före nidhertrykkias the aff öffre fingrenom (superiori digito) ib 346 . \" öfre garthin i Faghrult \" SD NS 2: 651 ( 1413) . \" fäm oresland jordh i Brännö . . . i thöm öffra gardhenum . . . i thöm nidhra gardhenum ib 2: 460 f (1412). j yffrathorpeno nio flerdungxatunga oc j nidhra thorpeno att atunga \" Bjärka-Säby 352 ( 1370) .loth vpp . . . ena bartompt belegin westan mwr then offre deelin näst nidhan fore Hanis skinnare SJ 2: 20 ( 1476) . ","2) längre upp (från kusten), längre inåt landet belägen. i ortnamn: eth örtogh land jordh ij öffrä Öknum ligiandä SD 8: 273 ( 1363) . allan then tridiunghen, som jach agher j ywrä Anynghos Svartb 308 ( 1423) . \" alle almogen i öffwer Satagunde . . . oc i Sastamala sokn, offwer och nidher \" ib (Skokl) 368 ( 1439) .","3) yttre, utvändigt, utanpå. \" nidharsta klädhin thät skal wara eth rent hiärta oc samuit . . . öffra klädin, som synlikin äru folke, är godh äptedöme \" SkrtUppb 271 . 4) senare (om tid). odhinsdaghen nest epter yfra wara frw dagh SD NS 2: 690 ( 1413) ; jfr ivirmer. B) superl. 1) överst, högst upp belägen. thet trät . . . j hwilkins öffwersta (summitate) war sötasta frukt Mecht 137 . J thässins thräs öfwersta skata sither en fughel som kallas hustra SkrtUppb 121 . the öffwerstra skiffwan skal löpa wmkringh PMSkr 504 . 2) längst upp belägen. thet owersta torpit SD NS 3: 187 ( 1416) . \" fore then yffwarsta gardhen i Tummatorp \" Vg Fornmt I:2 s. 48 (1461). - n. adverbieltt: öffwerst a bärgheno Mecht 51 . (Han sålde halva huset) fryt och quit j öffuerst och j nederst medher sin bredh ok lengdh jnnan iiij frya mwra STb 3: 144 (1494)."],"f":["yfre )","överster"]},{"a":"öfterst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["superl. oftast, vanligen, mycket ofta, se opta. Gether födha öffterst twillinga PMSkr 244 ."],"f":["ytterst )"]},{"a":"öftirmera","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" , se öptirmera. Jfr också opta, optamere."],"f":["yftirmera )"]},{"a":"ögdher","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["Jfr en-, krank-, musk-, snar-, väl-ögdher."],"f":[]},{"a":"ögdher","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se gläg-, gul-, klar-, myrk-, svartögdher och skel."],"f":[]},{"a":"ögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["11) öga, synorgan (egentl. el. bildl.). Conniueo blunda ok nikka medh ögome GU C 20 s. 139 . Han wndrade oppa hennes ögon som waro som twa skenaktoga stiärnor j henna hwlffwod . . . wthan ath enasth beskodha medh syn ögon Troj 62-63. swa som thu människia formagh mädh ena litzla ögha ath see lankt vth offuer ethaff MP 4: 82 . \" som en människio kan see mädh eno sina litzlo öga manga otaliga stiärnor j sändher ib. Fäm äru menniskianna ytirmer sinne, som är . . . höra mädh öromen, see mädh öghomen \" SkrtUppb 191 (SvKyrkobr 343). säth. Jumffru Mariam j thinom beskodelsom for thin hiertans öghon ib 355 . \" lät vp thin atirlykta öghon \" Prosadikter 57 . \" sama öghon som nu see idhir, the skulu oc tha see min herra \" Hel män 141 . hans öghon droghos wt aff hans hoffwdh SpV 434 . synen j öghomen SkrtUppb 193 . (Du) gaff döfwm öron oc blindom öghon SvB 51 . Härra, lat wp min öghon, oc tha maa iak see vndirligh thing SkrtUppb 265. Loffua mjn öghom, thet är mins guddoms klarheth. Loffua myn ööron, thet är min miskundh Mecht 245 . Per stadztienare medh ena öghat (den enögde) STb 1: l10 (1475). Hans bagere . . . zacer til xij mark fore the tw blaa ögon hustrvn fick ib 3: 461 ( 1499) . - i bildliga uttryck: Jtem seer vinträd mädh ypno ögha honom som graffwer wm thet, tha bliffwer eth blinth hop til frwktena, oc thy grawis, när ögat är lykth ather PMskr 211. jak fik ekke saa myket, jak wille stinge i mith ögha BSH 5: 178 ( 1507) Oc gören wäl som wj förre screffuom: hafven ögat pa thet Lutters partij för rätuiasen skyll HSH 13: 55 (1524? Brask). Doch bede wi eder, epter thet han är en ung man, at j till nogon tiid wille haffue ögat pa hanum ib 15: 14 (1526? Brask). Doch öwer alt rade vi eder faderlige oc jemwel biude at j haffue gud för ögon oc synnerlig tilflykth til honom ib 14: 78 (1525, Brask) . godha ok lärda manna, som Gud fore öghon haffua Svartb 550 ( 1486) . \" skona guc och then hielge kirkie och henne formannom haffwe ner for öghom Thomas Varningsbrev (1436) 7. - koma for (under) öghonen komma till synes, bli uppenbar. Han swarade at tet (dvs. brevet) skulle e7 komma for öghonen, epter jngen vilde tet til standa vtscrifuit haffua \" STb 4: 131 ( 1506) . Hwad tiende (underrättelse, rytke) honum kom wnder ögonen, wete wij ingen enchit beskeden ib 5: 329 (1521, Kop) . - koma under ögonen vara emot, uppträda fientligt. (Borgmästare och råd lovar att vara kung Hans) aldelis hörige och lydege . . . ok aldrich emodh eller vnder ögonen . . . (ej) til schada, forfangh, e modh eller vnder ögonen j nager matte . . . Men hwat forbund . . . som for:ne wor keresta nadege herre . .. kan koma til nytta och bestandh och ey vnder ögonen j nager matte, schule her vtj ware oforkrenchte STb 3: 344 (1498). Ytermera vort sama Erick sacht vnder ögonen fore rettin ib 4 . 51 (1505). (Vi vilja el tillstädja) ath nager aff fornempda fanger . . . schole bliffue nödde, thrugade eller trengdhe ath . . . ligghye hans nade vnder öghonen Rydberg Tr 3: 492 ( 1502) . \" vara riichit opwnder ögon eller tiil skade \" HSH 24: 97 ( 1517) . - for öghon inför, framför; uppenbart. som tha vppa then tiidh for ögom stodh HLG 2: l103 (1519). Höffuidzmannen . . . bör haffua Gud för ögan Arnell Brask Bil I: 18. alth til hopa hördä barnomen til . . . wtan ffasta grwndh som oskifft war och fför ögon stode SJ 2: 285 (1495; jfr Stb 3: 259). thette äre the gielden som fore ögon vittrade ware ib 2: 243 ( 1504) . och wil jak haffua thet thu loffwwar mik her stragx for öganen STb 1: 398 ( 1482) . Niclis Gunnersson screddere skal myn herre och stadin giffue xxx marck til gode nögie fore thet tiwffuerij fore öghon warith haffuer STb 3: 317 ( 1496) . Teslikes saarade the mich i mijth fengilzse dödelige, som en nw för ögen är HT 38: 123 ( 1520) . \" aller thenne almoge är eder nade ganske godhwillig i alle motte, som för ögen är i thenne hielp the nu haffue meste part utgiort \" HSH 16: 73 ( 1527) . - liggia for öghonen ligga inpå. her ligger hart för ögonen wid slottet Snaka haffnen, then stora bardsan BSH 5: 171 ( 1507) . \" oc thesse godhe herrer, som her oppa marketh äa, for öghin oc wyrning ath halda Lagerbring \" Saml 2: 268 ( 1464) . - i öghon (öghonen) i ansiktet, öppet. han slog Jenis Andresson i öganin STb 1: 66 (1476). effter tet Claues Laurensson j Vtswnda by wille ecke viderkennis sine gerninger, som war forewittet och tygat j hans ögon appenbarlica ib 3: 410 ( 1498) . effther hans medhbroder, medh hanom varet hade j flock, farmöte och gerningk, tet sade j sine ögon (honom rakt i ansiktet) ib 3: 411 . \" mik sadis i ögon: thesse hestha sta gull och peningha \" BSH 5: 157 ( 1507) . ","2) ögonliknande figur (prick). Beloculus är en hwither sten, haffwandis mith j sigh eth swarth ögha PMskr 463. - Om ont ögha R. Pipping i SNF 50, s. 104 f. - Jfr barns-, glos-, hvit-, häriansons-, skalka-, undirstandilsa-, vargha-, vind-ögha; negheögha."],"f":["*öghna blema","öghna blik","blek )","öghna bra","*öghna gisl","*öghna gräs","*öghna hinna","*öghna hvarmber","öghna lat","öghna lius n. ögonens ljus. thu hauer mina gra älle vanwyrt oc borttakit mit öghna liws, minzskat mina glädhi Prosadikter 60 . ","*öghna luk","lok )","*öghna läkedomber","*öghna lös","öghna myrker","*öghna märke","*öghna siukdomber","*öghna skalker","*öghna smikrare","*öghna smitta","öghna sot","*öghna strima","*öghna sulme","*öghna takt","*öghna val","*öghna vra"]},{"a":"ögha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) öga, synorgan. \" eg. och bildl. j höfdino äru . .. öghon then ey åtenast sea sina tarf, vtan the sea ok huat likamen skal göra ella fly \" KS 32 (81, 34) . þe iuffru som liket þuaþo: kiändo liket mäþ handom ok gato eigh seet mäþ öghom Bu 14 . \" vm j vilin ey höra mz öromen. seen tha mz ögomen at the thingh äru san som iak tala \" Bir 1: 41 . \" cayn . . . gat ey rättom öghom seet a honum \" MB 1: 163 . \" hon saa nidhir mz öghomen \" Bo 2 . \" thu . . . seer opp mz thin öghon \" LfK 141 . \" iak wille at thu mz thinom miskwnsamlikom öghom wildhe mik see oc til mik skadha \" Su 85 . ib 102. hwi tildriffwis thu när staa tolke brudh mz ostadugha hiärta, mz blixandhe öghom. hiit oc tith alla wägna waffrandhom, hänne nalkas huilken . . . aldrigh sin öghon aff tik franwändher ib 115 ; \" jfr 2. honom skal see hwart eet ögha \" MB 2: 33 . \" hon sa . . . paschasium . .. ledhas for sinom öghom til rom at halshuggas \" Bil 557 ; \" jfr 2. hanum runnu swa tar aff öghum som strömber af adhrom \" ib 351 . runno hans öghon som en kälda Bu 100 . \" scalt þu dröpa mit bloþ i þit ögha \" ib 502 . þe . . . stungo hanom vt öghon ib 133 . Bil 869 . \" sprang et trä owarlika vt aff abotans hand ok bröt vt hans öghia \" ib 6 . 109. Bir 2: 9 . \" göri blint annat sith öghia \" ib 6 . skodhi han mz the öghono som ey är blint giort ib. öghans stiongir oc värkir ib 3: 36 . \" j thässom hiälm skulu vara twa boru fore öghomen \" ib 377 . öghonin som för waro atir lykt til halfs the vp lätos ib 1: 84. the hawa atirlokt sinna vndirstandilsa öghon ib 226. thera tro öghon äru atir lökt MP 2: 240 . KL 221 . Bo 93 . Bil 117 . MB 1: 130 . \" lhan blictadhe litet annat öghat \" Lg 3: 368 . \" skadhir hon (ättika) höghonin \" LB 3: 105 ; jfr s. 148. klar ögon ib 7: 68 . skär öghon Bir 2: 169 . \" snar ögon \" Di 132 . ib 12, 128, 133 . bwlin öghon LB 3: 117 . swrblind öghon ib 34 . rödh öghon oc siwk ib 35 . \" mörk öghon \" ib 36 . \" om hinnan är a ögano \" ib 35 . \" före blemo som waxir i öghonin ib. före swida i ögon \" ib 36 . \" for köldh och bläst i ögon \" ib 7: 57 . ib 5: 77 . \" thz hielper öghom aff alth skimbil \" ib 3: 118 . \" for skimbil aa öga \" ib 2: 55 . the som . . . idra wener för idorm öghom draapo Su 141 ; jfr 2. lät han fangas j hans oghne snarw (capiatur laqueo oculorum suorum) MB 2: 161 . \" mit bäzta barn. mik iamkärt som min öghon \" Bu 504 . \" al var glädhi. var sötme. oc vara öghua lius foor fran os \" Bo 216 . siälina öghon vari enfald sua som dufwonna Bir 2: 165 . mz klarom hiärtans öghwm Ber 18 . \" thz är gamalt ordh, gläkt är gesta ögha \" ST 295 . \" glugguth är gästa ögha \" GO 402 (möj. är gästa öga i dessa båda ex. att fatta ss sammansättning). eth litin (för -it) grandh spillir opta eth goth ögha ib 340 . \" skogh hawir öron ok mark hawir öghon \" ib 69 .","2) öga, blick. \" thär är . . . ögha som kärt är _GO 454. tomas . . . lypte up öghon gen himnom \" Bu 182 . \" han . . . siin öghon opa philippum laghde \" Al 2601 . \" han fäste siin öghon ij hans änne \" ib 2605 . \" han . . . slo sin öghon nidh \" Lg 3: 605 . \" wmidher öghon kastas nakon man fästis wppa engom \" Bir 5: 7 . \" mz öghonna . . . wmkastan \" Su 285 .","3) syn, synförmåga. \" han gaf öghon (illuminavit) enne blinde fru . . . baþe tel lhimirikis lius ok väruldz \" Bu 186 . \" celidonius som lihesus gaf öghon blindom föddum \" Bil 266 . ","4) pl. betraktande, betänkande, åtanke, tankar. hafwer iak thet nw storleca for akt ok öghum SN NS 2: 11 ( 1408) . \" skodhi hulkin iak war j mins sons dödh ok hafwi thz for öghom ok a thanka (præ oculis) \" Bir 1: 85 . ","5) öga, hål, öppning. Jfr nala-, nals-, vidn-ögha.","6) öga, prick på tärning. j dublara husom hulke som thry öghon kasta a enne tärning (in domo taxillatorum, qui tres punctos super unum taxillum jaciunt) Bir 3: 26 . \" är thz swa at franciscus är hälaghir som folkit säghir tha kastar iak adhirtan öghon oppa thessom them terningom, han kastadhe, oc hwar tärningen bar sex öghon, swa kastadhe han syu sinnom at slagh . . . oc komo siex öghon a hwaria terning \" ST 74 . \" for eth ögha miste bondin sina kaapo \" GO 222 .","1) ögonkast; blinkande med ögonen. alexander märkte hans öghna bragdh at ther war skalkheet saman lagdh Al 2081 . ","2) ögonblick. \" ängelin faar hona (ɔ: himerikis äro) vtan ärwdhe mz eens ögnabragdz älskogha skuld \" MB 1: 127 . maria födde gudz son . . . swa sköt oc bradhlika, at i eno ögno bragdhe, tha vardh gudz son, mz kötlike natwro, som annor barn ib 407 . ib 266 . Bir 1: 322, 3: 262 . jnnan eno öghna bragdhe Bil 128 .","1) ögonens seende; det som ögonen se. ögna synin är skörlifnadzens sändabudhe och hans första tillfälle Ber 80 . ","2) ögonens förmåga att se, synförmåga. thisn likama öghnasyn myrktis af vanmakt (oculi tui . . . caligabant) Bir 4: 134. thiin ögna syyn mörktis ib 148 ."],"f":["öghia Bir 2: 6, 9 . ","ögön ib 2: 36 ; Su 244 ; jfr 470. öghun VGL I O 6. öghum BjR 14: pr. öghan LG 3: 25. öghän HelsL V 6: pr.; LB 6: 105 (på två st.). öghen Su 276 ; Di 1, 12 ; LB 6: l105; BSH 4: 276 ( 1501) ; Gers Frest 28 . ","öghin Bu 55 . ","öghn Bil 869 ; LB 6: 106 . ","öghom Bu 14 ; Bil 557 ; MB 1: 163 ; KL 221 ; Bir 2: 5 ; Su 85, 102, 115 . ","öghum VML I M 23; Bil 351 ; SD NS 2 11 ( 1408). öghwm Ber 18 . ","öghna Pa 22 ; Bo 216 oghne (för öghne) MB 2: 161 . öghona, se öghna smyrilse. med suffg. at. sing. nom., ac. öghat Lg 3: 368 . ","ögeth LB 5: 77 (på två st.). dat. ögano ib 3: 35 . ","öghono Bir 2: 6 . ","öghena MD 121 . gen. öghans Bir 3: 36 . ","höghonin LB 3: 105 ; jfr s. 148. öghonen Su 141 ; RK 3: 3706 . ","ögonen LB 6: 105 . ","ögonän ib. " ögönän ib. ögönen " HSH 19: 131 ( 1506) . ","öghanen Gers Frest 28 (på två st.). öghnane (för öghanen?) MD 121 . ","öghomin Bir 2: 133 . ","öghomen Bo 2 ; 201; Bir 3: 377 ; RK 3: 1854 . ","ögomen Bir 1: 41 . ","öghomeen RK 3: 1257 . gen. öghnanna Bir 5: 7 . ","öghonna Su 285 ), ","ögha at ögha , öga mot öga, ansikte mot ansikte, i omedelbar åskådning. see, skadha oc wndhersta the hälga . . . trefalloghetena, swa som hon är, ögha at ögha LfK 126 .","for öghom","öghon )","undir öghomen","öghonen . ","öghon ) ","öghasten , ","ögha blaster , ","öghna blik","-blek MP 1: 53 ; Su 117 ; Lg 3: 561 ), ","öghna bora , ","öghna bra","ögna- . ","öghne- . ","öghno- . ","-bram . -braam),","öghna bragdh","öghno- MB 1: 407), ","öghna brun","-bryn . ","-brune . ","bryne . ","-brunom . ","öghna lat","-laat )","öghna lius","-lyus )","öghna läte , ","öghna myrk","-mörk )","öghna rinnilse","-else )","öghna runi","-roni )","öghna skimbel","-skimbil LB 5: 81 . -skymbyl ib),","öghna smyrilse","-smörilse . ","-smöriilse LB 7: 140 . ","-smörelse . ","-smöriese LB 8: 42 . -smörielsä),","öghna sot , ","öghna stadher , ","öghna syn","-syyn )","öghna vatn","ögne- LB 7: 208 ), ","öghna vik","ögno- )","öghna värker"]},{"a":"öghia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["se ögha."],"f":[]},{"a":"öghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["få ögonen på, nå med ögonen. flydhe berghit fran lande swa fiärin at engin gitir öght thz Bil 216 . \" en mäktigh stadh ther inne la oppa et stort bergh oc höght man gat ther ey wäl ower ökt \" Al 7692 . \" ther la et bergh mykith höght engin gat ther ower öght \" ib 9402 . \" the (bergen) ära som andre mwrwäggia högha ther kan ängin op fore öghia \" ib 4040 ."],"f":["öght . ","ögth . ","ökt ) , "]},{"a":"öghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lisma, smickra? Spec. Virg. 259."],"f":[]},{"a":"öghla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["smeka, krusa, smickra. Fawidzska manna sälighet är the nadhinna gaffwer, thär gudh giffweer, ok täknadhin them öglande (favor his adulantium) SpV 259 ."],"f":[]},{"a":"öghlan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smicker. Susurracio är, medh hwilko haath opwäkkis . . . antiggia for hadzskofullo öglan ällir nesko skuld SpV 141 ."],"f":[]},{"a":"öghlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ögontjenare, lismare, smickare; i sht person som söker att ställa lsig in hos ngn genom att förtala andra. \" öghlara ok smikrara Spec. Virg. 274. \" ib 286 . öghlarins hoghir är lös j twngone ib 460 . \" en öghlare gör rät marghom wanda \" Al 2682 . \" thörff han ängom öghlara skona \" ib 2733 . \" falsker öghlarA mwn \" ib 2671 . ib 2654, 2659, 2730 . the skwla . . . jngen förföra belakka äller lywgha som öghlara göra oc örna twtar Peder Månssons Skr. 121. ljach sätter ingenn thro ltil nogre öglare äller stämplare i noger matte HSH 19: 154 ( 1506) ."],"f":[]},{"a":"öghlare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["smickrare. \" til them . . . hwilka j tokin til idhra blomstirlika gärninga öghlara ok lsmikrara \" SpV 274 . \" mädhan enghe äru öglarene ällir smikrarene, thy skuldo the wara the äpthirsta \" ib 286 . thy at öghlarins hoghir är lös j twngone ib 460 ."],"f":[]},{"a":"öghlysa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"öghsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ögonsten. pupilla ögsten GU C 20 s. 503 . \" är nokor hwith hinna pa ögstenen \" PMSkr 235 . O huerre gudh, göm oss som en öghsten MP 5: 223 ."],"f":[]},{"a":"öghsten","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ögonsten. \" ögxstenin hawer ängin särdelis lit \" MB 1: 80 . \" öxstenen skal ey hawa meer en lit än annan \" ib. \" the . . . som hawa litadhan ögxsten mz nakrom awäxt \" ib. \" sigh thu mik huru en litin ögsteen (pupilla) kan lykkia j sik alla hymelsins högd oc widhleek \" Su 268 . \" göm os swasom öghsten \" Gr (Cod. D) 381. MP 5: 223 . Bir 1: 262 ; 2: 268. Jfr öghasten."],"f":["ögxsten . ","öxsten . ","ögsteen )"]},{"a":"öghsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åsyn. Tha wart en litin diäkne tagin bort vpp till lhymmelin w alla thera ögnsyn MP 4: 76 thu människia formagh mädh ena litzla ögha ath see lankt . . . Ok lykker j sina ögnsyn alth thät stora ok widha rwmet j sänder. swa forma gud alswaldoger som skapat hawer haffuit ok ögnsynena ok all tingh . . . (Otaliga stjärnor) ok alla thera sken gnidzslor äro j henne öghn syn j sänder ib 82. genstan huarff ängelin bort v hans ögn syn ib 247. thy fly nw raskelica fran minne öghsin thiit iac faar aldri aff tik spöria Prosadikter 11 . Tha haffua the gillat for bolstade skäl . . . i nordhra ändanom nydhan holman och sydhan ögsyn rät ath ändhalangha ath holmen AktKungsådr 18 ( 1458) ."],"f":[]},{"a":"öghsyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["åsyn. \" huarf asnen af hans öghsyn \" Bu 173 . \" hwarf han bort w thera öghsyn \" Bo 234 . ST 294 . han . . . fördhe hona . . . op gynom takit medh sik, borth w människionna ögsyn MP 5: 217 . \" ginstan han slap v öghsyninne thera \" Bo 250 . \" waaro the wtkastadhe aff konungx öghsyn \" MB 1: 304 . \" gak fiärren aff minne öghsyn ib 305. at hon kome sik bort nokra stund aff hans öghsyn \" ST 35 ."],"f":["-syyn )"]},{"a":"öka","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["ökia (ökir, ökte, ökt) v. L. öka, föröka, låta tillväxa. Auctare ithkeliga köpslaga eller ökia GU C 20 s. 43 . Adam ok Ewam, aff hwilkom twem alt jorderikis folk ökadhis MP 5: 97 . " then samy gudhin, som tha ökade maltidena . . . Han ökir aff litzle sädh en storan ar wexst ib 5: 229. ä thäs mera hans alder ökes, thäs mera minzskas hans likamligha makt " Prosadikter 24 . hans sorgh skulde thäs mera ther aff ökias ib 23 . alla hälgha manna glädhi ökadhis aff minne tilqwämd oc närwaru Mecht 125 . " ath gudh wille . . . sina nadher j them ökia ok lata them blomstras j allom dygdhom ok ökas j godhom gärningom ib 300. jngiwta oc föröka sina nadh . . . Än känner han oc finner, at han enkte aff ökas oc forbätras j gudz kärlek " ib 342 . " hans siäl haffe j sina krono swa mang blomster aff gul, som han haffdhe okrat och ökat gudhi siäla i 347. (Evangelisten Johannes) Han hölt thet j sik öktir, hwilkit han ey tok fran modhrenne affladhir ok föddhir " SpV 339 . " thän tiid hon kände gudhz som all ena aff them hälgha andha afflas ok ökias jnnan sinom jumffrulighum jnelffwm " SkrtUppb 354 . Fämte dygdin är thät, at gwdz älscog loc kärlgig ögis ä meer oc mer j människena siäl ib 433 . ök mik andelika sälikhet oc gudhelikit lifwärne SvB 26 . Thär äpther i allom wärldennas aldrom är synden ökth oc dygdhen minskat JMÖ 34 . " wsla ffördömdha människior . . . the skulu hädha gudh . . . oc ökia sörgh oppa sörgh MUPs 580. See än ökäs vndher vndre, jämer oc lskadhe huar effter androm " J Buddes b 154 . " han ökade sin sak medh iij lmark ath han gik bort ath ofästo " ATb 102 ( 1459) . " komma att tillaga, förvärra. skipmän öctu hans sorgh " Bil 268 . " thet öker sykedomen " LB 11: 8 (s. 471). Aldrabäst öckte konungen sina vpbyrdh medh thet han ey hölle öfferflödeligen kost PMSkr 694 (avskr). ","ökia til","*ökia up"]},{"a":"öka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) öka, föröka, förhöja. ökade (amplivatit) . . . gud hennes fägrindh MB 2: 162 . \" at tänkia om hanom ökadhis (för ökadhe) min glädhi (cogitare de eo mihi præstabat gaudium) \" Su 213 ; jfr 2. ","2) tillägga, ytterligare gifva. hon . . . all sin högtids prydilse pa sigh lagdhe, til hwilkit gudh oc ökade stort skeen oc vndirlighen venlek (cui etiam Dominus contulit splendorem) MB 2: 162 . - refl. ökas, ökas, förökas, tillväxa, tilltaga. ökados the (multiplicata sunt) swa mykit at theris tall kwnne engin tilfulnadh räkna MB 2: 151 . tha ökas blodhit mäst LB 5: 292 . \" ökadhis min dröffuilse \" Su 215 . \" o huat graatir oc sokkan mik tha ökadhis ib. ökadis hanom oc tilväxte gudz nadh \" Ansg 177 ."],"f":["öka til , öka; ytterligare pålägga. skatt oc tunga ökadhe han til MD 3 86 . Jfr tilöka (under tilökia). - Jfr ökia, ökin."]},{"a":"ökan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ökande, förlängning. \" före litzla tässa rötelix liffwes . . . ökan \" MB 2: 297 .","2) förökande, tillväxt. \" til . . . andelikx nadz meera ökan (augmentum) \" Bir 4: 73 . \" ltil landelikx nadz ökan oc triffnadh ib. - Jfr forökan (under forökian). \""],"f":[]},{"a":"öke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr hvals-, ilz-, sar-, sara-, sars-, vilz-öke."],"f":[]},{"a":"öke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se hvalsöke."],"f":[]},{"a":"öker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ök, dragare. 1 gaard . . . böör göra 4 thöner korn oc 4 ortuger, öök, dagxwerke . . . aff Strömistadha 5 thöner korn oc 5 ortuger, öök, dagxuerke VKJ 31 . ib 32, 33 . Bakaren äger . . . hielpa til at öken suälther ekke Arnell, Brask Bil I: 25. Jfr bonda-, dagsvärke-, Sudherköpungs-, yxnaöker. "],"f":["ök","*ökialösa","*ökia pilter"]},{"a":"öker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr W. Cedeschiöld, Genusväxl. s. 29 f. ","1) ök, dragare; äfven om riddjur. swasom ökir (jmentum) lydogher sinom äghara Bir 4: 110 . \" han . . . banth vm hans saar oc satte han oppa sin ök som han reed siälwir appa (in jumentum suum) \" JP 36 . \" takom wara ökia och ardher och farom wth a gärdhit \" ib 68 (kan föras till 2). haffwa ware swena mesth en delss solth syna hestha ok slaghyth them wth tiil ök BSH 5: 589 ( 1517) . ","att föra till 1. - Jfr var-, yxna-öker."],"f":["-iar . ","ökn , ","ökia afl , "]},{"a":"öker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oöker."],"f":[]},{"a":"ökia","b":[],"c":"","d":"","e":[" f. eka, båt. gulus genus nauigii . . . ökia GU C 20 s. 324 . \" han ok hans swär saldo Marinne j Näsby ok hans fadhir ena ökkyo, widh hwilka ökio Pädhar Lassa Spannarason kändis widhir \" ATb 34 ( 1455) . Se även ekia."],"f":[]},{"a":"ökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) öka, föröka, fortplanta. än þe egh barn fingo at äkia guz folk ok þiänist Bu 3 . \" for vtan iäff hafdhe manköith wordit ökt oc ögxlath (Co. A hafdhe mankinth ökt oc ögxlth 109) hwart aff andro än tho at aldre ware synden giordh \" MB 1: (Co. B) 536 . \" war herra han bödh noe, at ökia mankönith i (Co. A) 195. hon (ɔ: konan) skal ökia mankönith oc födha barn \" ib 132 . konan war skapadh mannenom til hiälp at ökia (Cod. A höghia 87) mankynith ib (Cod. B) 535 . oliwandis thing, the ökia (Cod. A höghia 85) sina natwro i hwarie stund, swa som gräs oc trä äpter solinna krapt ib. ","2) öka, föröka, göra större, komma att el. låta tillväxa ( i myckenhet). hon (dill) öke miölk the quinno ther barn skal wpfostra LB 5: 80 . skipis . . . hwarie enne syster iämpn matto j maat oc dryk, thog swa at abbatissan haffui wald at ökia hona wm tarffuas Bir 5: 31 . \" at var herra ihesus . . . twem sinnom ölkte (multiplicavit) faa brödh \" Bo 88 . \" swa ökte war herra thz brördhit, som han ökte et korn i iordhinne stundom i manga halma oc agx, oc mykith korn i hwario agxeno \" MB 1: 90 . iosep, sodm tydher ökter i wart maal ib 266; jfr 4. - förstora, utvidga. öcte han . . . römsca rike Bil 368 . ","3) förökas. \" \" MB 1: 109 (se ofvan under 1). ","4) öka, gifva tillväxt åt, låta tillväxa, styrka, främja. minzske först min vanhedhir ok öke min hedhir Bir 3: 312 . \" tholke thanka . . . ökia kärlekin \" Bo 15 . \" öckya alla godha styckia ok ondha sydhuänia affleggia \" SO 199 . - låta tillväxa el. tilltaga, förbättra. ökin alt jdhart liuärne j godho (vitas vestras semper in melius emendate) Bir 3: 286 . ","5) godtgöra, ersätta? byscopin ökthe sidhen thz som förre brasth RK 3: 376 . ","6) genom förökande komma (ngt) att blifa (ngt) el. göra (ngt till ngt). med två ack. war herra skla ökia thina sotte wärsta oc owinelika MB 1: 430 .","7) tillägga, ytterligare gifva. tillagdhe miskunnin honum oc ökte (addidit) honum flere aar at liua Bir 3: 418 . ","8) tillägga, ytteligare anföra el. säga. ökte prophetin sighiande MP 1: 34 . ökir prophetin framdelis at vatnit sculi brinna aff eldh ib 35 .","1) föröka sig, förökas, fortplanta sig. scriptin sigher . . . i gensi wäxen oc ökins oc fyllen iordhrike MB 1: 109 . ib 157 . \" at mankötith maghe ökias oc öxlas lib 196. än mankönith skulle ökias mz thy at et folk föddes aff andro \" ib l109. ma synas at ey törffte hans natura ökias ib. - opers. ökis enne (för af enne?) natwra oc födhis (eger fortplantning och födelse rum) at hon mange gömas ewinnelik i flerom MB 1: 109 . ","2) ökas, förökas, växa, tillväxa, blifva större. korn ökes thässalund i iordhinne, at solen siwdher waata iordh kring om kornith MB 1: 90 . \" öktis fäm lewa brödz \" ib. \" thetta riff öktis . . . til thrätighi aara gambla kono waxt ib. hwar dagh ötis ä hans hoff \" MD 374 . hvar dagh öktis oc växte thera tals som frälsas sculdo Ansg 191 . ath thera komanskap skulle ökias i hymerike JP 94 . at värlzlikin hedhir oc framfarlik nyttelikhet oc gagn skuli thom vaxa oc ökias (eis accrescat) Bir 3: 96 . ökte här af biscopens älskoghe tel guþ ok sanctum andream Bu 146 . \" ey är nakor glädhi hulkin som ey ökis af hänne \" Bir 1: 95 . \" öktis thera sorgh \" Bo 189 . öktis honum hans angir Lg 90 . \" allom ökis tha krapt \" LB 3: 19 . Bir 5: 129 . - tilltaga, blifva värre, blifva svårare. thenna soot ökis aff ofmikle wetzsko LB 3: 167 .","3) tillväxa, tilltaga, utbreda sig. öktos watning (multiplicatæ sunt aquæ) oc lypte op archena höght aff iordhinne MB 1: 170 ; \" jfr 2. at konunglich räfst härdhir sik kranckum gerningum ok sidhwännium till byugdh ok gengangho, sum daghlichä wppwaghxä ok ökkiäs meer nu än fyr \" SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344, nyare afskr.). ath spitals soth skal lei ögyas LB 6: 105 . ","4) tillväxa, tilltaga, stärkas. at thu skulle waxa oc ökias ower thina mykkom starlek thinna släkt MB 1: 266 ; \" jfr 2. munkane . . . öktos ok thriwos daghlika j gudhlikum kärlek \" KL 107 . Lg 3: 263 ."],"f":["ökyä: -äs SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). ","ögya: -as LB 6: 105 (daniserande). öckya SO 199 . ","ökkiä: -äs SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). -ir, -te, -ter. imperat. ök: tilök Su 378 . ","öök: tilöök MB 2: 42),","ökia sik , försöka sig, förökas. hwar natwra öker sik mz natwrlikom losta MB 1: 90 . - refl. ökias, ","ökia til , lägga till, ytterligare gifva. gudh kunne aldrigh kona swa schapa at fogden wille henne for gilt vptaka bonden sculle jo ökia til ä mädan fogden haua wil RK 2: 662 . Jfr tilökia. - Jfr forökia, äfvensom öka."]},{"a":"ökia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" , se öka (ökadhe."],"f":["ökte )","öka"]},{"a":"ökian","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se förokian."],"f":[]},{"a":"ökiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ökare, förökare. Auctor ökiare ok ledare GU C 20 s. 43 ."],"f":[]},{"a":"ökiare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ökare, förökare. \" mayus är swa mykit som ökiare i starkhet \" LB 3: l9."],"f":[]},{"a":"ökilse","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["1) ökande, förökande, ökning, tillväxt. the fingo . . . jnbyrdhis samföghilsa sighirlikhet for ökilse thera afkömd oc affödho (propter posteriatem genrationis augmentandam) Bir 3: 421 . \" aff tesse kompanskaps ökilse \" JP 94 . \" fore tässa bryllopsins ökilse oc wtwidilse \" Su 350 ; jfr utvidhilse 1. til sina sorgha ökilsa Bir 3: 312 . \" hans godhe wili skal reknas til krono ok äronna ökilse (augmentionem) \" ib 2: 247 . \" gudh . . . gör mz frestilsomen nadha ökelse \" Su 439 . wrangx räddogha minzskilse oc sanz kärlex ökilse (augmentationem) Bir 3: 96 . Su 98, 99 . gudhelikhetz ökilse ib 336 ; \" jfr 4. medh sälom dygdha ökilsom \" VKR II . - utvidgande. til the helgho kirkio ok gudz dyrk ökilse (ad ædificationem ecclesiarum et divini cultus reprationem ac amplifiationem) Bil 884 ; \" jfr 4. \"","2) ökande, tillökning. at iak . . . hawer gifwit . . . til ingift oc prouento ökilse the iomfrunne äline, som iak ingaff . . . varfru klostre i vazstenum alt mit gooz i trännaas SD NS 1: 624 ( 1407) . ","3) tillväxt, växt, storlek. fik hon . . . se sins (stympade) sons öghon oc näsa oc läpa oc arma tilbyria at vaxa til fulkomin ökilse KL 71 . ","4) ökande, främjande, stärkande. for . . . fridhsins ökilse SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . Bir 4: 46 . \" fore gudz hedhirs ökilse skuld \" ib 5: 129 . \" högfärdhin pläghar taka sik ökilse oc öfra sik af allom androm dygdhom \" Bo 44 .","5) tilläg, fullständigande. \" thz äruodhit skal tha vardha bönina fulkompnilse oc ökilse \" Bir 3: 168 . ","6) befruktande. ordhit vardh köt ok blodh j hänna inäluom aff hänna köti ok blodhe, aff thäs hälgha anda aflan oc ökilse Bir 2: 267 . Jfr ökin. - Jfr for-, synda-. til-ökilse."],"f":["-else Su 439 ),"]},{"a":"ökilse","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["el. n. pl. ökning, förökning, tillökning. Auccio ökilse ok köpslagham GU C 20 s. 43 . ok saa timom mällan aat koma the til dygdhanna waxilse ällir rökilse SpV 409 . ib 360 . \" maanen warj j ökilsenne \" PM Skr 322. (S. Dominicaus satte det) til nadena och fförskullilsenna ökilse, om hon lase thänna psaltaren JMPs 425. Christendomenom til ökilse oc bestand JämtlDipl 250 ( 1440) . - Jfr tilökilse."],"f":[]},{"a":"ökin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["eg. part. pret. af ett starkt verb öka. befruktad, hafvande. fra þe stund moþer var först öken mäþ hanom Bu 61 . \" at hon war öken mz sins herra barne \" MB 1: 184 ."],"f":[]},{"a":"ökn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se öþkn."],"f":[]},{"a":"öknamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" som giffuer nagfer emb[e]tz syster öcknampn eller vnampn SO 99 . Lg 3: 391 ."],"f":["öck- . ","-nampn . ","-nampm Lg 3: 391), ","öknamn . ","then"]},{"a":"öknamn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tillnamn, öknamn. Agnominare öknapn giffua GU C 20 s. l2."],"f":[]},{"a":"ökning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"öknöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: H. Christiansen i No. Tidskrift f. Sporgvidenskap 19 (1960), s. 377."],"f":[]},{"a":"öknöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ökoxe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Decrepitus vthgamal ögöxe GU C 20 s. 168 ."],"f":[]},{"a":"öktavardher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eftermiddagsmål. Anteesenium öthe waardher scilicet cibus qui sumitur ante cenam GU C 20 s. 26 (E. Lidén i Festskrift H. Pipping 1924, s. 320 f.)."],"f":[]},{"a":"öl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) öl. \" wägharandä mannom . . . säliä matt oc ööll, hö oc hästä korn . . . ööl oc bröþ äffter þy som þätt giälder a rättom torghsdagh i nästä köpastaþ \" SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). äy sculu flere wara the som ööll sälia a gambla bergheno en fyre PfN 136 . \" bindoghe iviruätes luste tel mat ok öl \" Bu 185 . \" mz watne wardher wiin oc öl oc brödh \" MB 1: 210 . \" al thingh äru wansmakande a likamliko bordhe. hwar som ey är brdöhd ok viinn älla öll \" Bir 1: 311 . \" maatan aff drykenom skal wara wm middaghin meer än eth salustoop aff ööl ällir wiin, om qwällin wari nakot liti minna \" ib 5: 31 . \" miöld ok öll ok kerssedrank ok wiin \" RK 1: 1412 . \" drikka thz ööl som wel är brukgit mz pors \" LB 3: 170 . starkt ööl ib 168 . \" skärt ööll \" ib 1: 97 . \" go öll \" Iv LXXV . onth öll AS 60 . \" gaff han homom thunt ööl at drikka \" ST 274 . \" vpleggia brödrom til ölz fye arthoger \" SO 106 ; jfr 2. emist ööll ib 203 . \" liiij lesther ööl \" FM 236 ( 1505) . \" gaff mik en thwnno ööll \" SD NS 1: 153 ( 1402) . SO 202 . \" böthe ena thunno öl \" ib 20 . \" böthe en fiardhungh ööl \" ib. \" huilkin som spiller öl a bordh \" ib 28 . han staal en ämbäre öl BtFH 1: 222 ( 1508) . han solde ööl i forbud(h) ib 190 (1508, på två st.). Bir 2: 60 . VKR 37 . LB 2: 65, 10: l8. bäträ är thwnth öl än tompt kaar GO 78 . \" öl rörir stoor ordh \" ib 128 . naar ölit gaar in tha gaar vetith wth ib 481 . lJfr humbla-, härra-, konvents-, kost-, posavalks-, pännings- (jfr 2). spis-, tramna-öl. ","2) dryckeslag, gästabud. Jfr arsmots-, barns-, bruþlöps-, budh-, fyrstomässo-, fästninga-, giptar-, grava-, kirkiogangs-, manadha-, manadha mots-, präst-, prästa-, smakana-, utfärþa-, utfärdhis-, ärfdha-, ärvis-öl."],"f":["ölö LB 3: 156 . ","öldum VML I M 18), "]},{"a":"öl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["rem, se bak-, for-öl."],"f":[]},{"a":"öl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) öl. Ceruisia höl GU C 20 s. 102 . medh maat och öl . . . tunna ööll eller kanna ööl STb 1: 467. 2) dryckeslag, gästabud. Michil gulsmidz swena salo til öls at mästar Sigga oppa kyndils mässadag om qwällin ATb 143 ( 1461) . Claus . . . Erik, Botuid . . . woro til öls östan till om synnedagin STb 1: 396 ( 1482) . Hulkin her effther kaste ffor:de Olaff Benktson heller hans brödher thet fforre j öl heller aate DN 14: 408 (1524; jfr Gud. Lov 54; DN 8: 331. "],"f":["*ölsmal"]},{"a":"öl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr bältirs-, öva-öl."],"f":[]},{"a":"öland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ö. \" petrus for en dag a skipi mz sinum discipulis til eet öland \" Bil 349 . \" eet öb(y)ght ölandh \" ib 616 . ib 244 . 251."],"f":[]},{"a":"ölbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölbuþi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölbuþin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölbänker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bänk på hvilken man sitter i dryckeslag, gästabudsbänk. slaa stor ordh fram pa ölbänkenom PM 5 ."],"f":[]},{"a":"öldrykker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["klunkt öl. tag aff ten bla lilia rott sa stor stycke som en litin valnöt, oc stöt henne smaa, oc latt ter til len stor öl dryk LB 7: 251 ."],"f":[]},{"a":"öldrykkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"öleng","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oling."],"f":[]},{"a":"ölfat","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölfat, större slutet förvaringskärl för öl. SO 224 ."],"f":[]},{"a":"ölfiande","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" SE G. Carlsson, H. Gadh (1915), s.. 329."],"f":[]},{"a":"ölfriþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölfylla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverlastande med öl, omåttligt öldrickande. vpnöta manga othalika dagha ok nätthir j ölfyllo MP 1: 52 . "],"f":["ölfyllo samqvämd , "]},{"a":"ölfylle","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfverlastande med öl, omåttligt drickande af öl, dryckenskap; dryckeslag hvari öl (el. öfverhufvud stark dryck) förtäres til öfvermått, öfverdådigt dryckeslag el. gästabud. j blandh drinkara ok ölfylle findz engin skällikin man MP 1: 282 . \" the som nw hetelicare sökiä ok älska drinkara gilde ok ölfylle än ihesu christi pino \" ib 91 . fylla sik mädh kräslikom ksot ok ofurimatto dryk j gillom ok ölfyllom ib 90 . \" han väfs j frazzan ok skörlifnadh gillom oc ölfyllom \" ib 263 . \" lustelikn drykkir ok alla handa lekir är j idhrom ölfyllom (convitiis) \" ib 158 . gifwa diäflenom sian siäla mz owirstuppa fylle j öölfyllom oc täwernom ST 539 ; de fyra sistnämda språkprofven kunna föras till öffylla."],"f":["öö- . ","ööl- )"]},{"a":"ölgärþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölhunder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölhund, fyllhund. somme äre skalka och göra buller, togh inghen när swen, wtan öll hwnda och sollenära BSH 5: 234 ( 1508) ."],"f":["öll- )"]},{"a":"ölhus","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" |Fnor. ölhús] ölhus, krog. j tawernar eller ölhusom SO 149 ."],"f":["öll- )"]},{"a":"ölkar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölkar. \" huar ölkar görs (dolium vini incalescit) ther ophöghir sik hwadhin bradhelica \" Bir 2: 60 . \" som näsana halla mykyt när til ökarsins hita ib. Md 497. \" LB 2: 65 . hundring . . . satte mit ij husith eet ölkar fult mz got öll. ok swa som han siälfuir skänkte swa fioll han ij ölkarith oc drunknandhe Iv LXXV ."],"f":[]},{"a":"ölkona","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ölkono bodh","ölkwno- )"]},{"a":"ölköp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["köp av öl. gaff iac landbonom . . . 1 öre til ööl kööp VKJ Bil 283 ( 1466) ."],"f":[]},{"a":"ölman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölbryggare, ölförsäljare, ölutskänkare. Karl ölmnan RP 1: 510 ( 1381) . Se H. Brieskorn, Medeltida yrkesnamn (1912), s. 18."],"f":[]},{"a":"ölpipa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (stort) ölfat. Hem iii öölpipar oc iii öölfath Hlg 3: 128, 132 (1529)."],"f":["-pipar )"]},{"a":"ölpänningar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":["penningar till ö, avgift till bestridande af kostnaden för festligt samqväm inom ett strå. schal han . . . inga ööll peninga tha giffua SO 192 ."],"f":["ööll peningar )"]},{"a":"ölpänningar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kostnad för festligt samkväm. 'Jtem öll peninge jx mark Skotteb 154 ( 1463) ."],"f":[]},{"a":"ölsala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["försäljning av öl. Olaff Mikelssons hustrv skal widh sina xij marck engin ölsäla haffua i stallet epter thenne dagh STb 1: 389 ( 1482) ."],"f":[]},{"a":"ölsala","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["sammanskott till gille eller samkväm. Item än iij mark til ölskothet HLG 2: 81 (1516), 85 (1517)."],"f":["-skot )"]},{"a":"ölskut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["bidrag till bestridande af kostnaden för festligt samqväm inom ett skrå. giffue tha ey termera än sit öllskot SO 107 ."],"f":["öllskot )"]},{"a":"ölstop","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ochn. \" ett stop öl. tha loth Hanis Kröpelin rättha honom vp och lfik honom en stoor öl stoop pa handdenä, thet han skulde drycka meer än han formatte \" STb 1: 264 ( 1480) . på thett att uneg karle finge understondom och någett annett att giöre än altijd ligge i öölstopet Linkbiblh 1: 195 (1526, Brask) ."],"f":[]},{"a":"ölstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölstuga. \" hwg oc slag, folket plägar öffwas j ölstwffwone \" Troj 315 ."],"f":[]},{"a":"ölstuva","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölstämna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölsälning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölförsäljning. Mandagen nest epter Lucie sagdes for retta, at Jöns Eliffson offergiffue sina ölsälning ok böffuerij, som han hertil dagx vppehollit haffuer STb 2: 243 ( 1487) ."],"f":[]},{"a":"öltidh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"ölträ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["af trä förfärdigadt förvaringskärl för öl om någen aff ämbetedt (d. v. s. af tunnbindareskrået) gör trånfath, öölträä fath eller ltynner SO 221 . bånde någre ölfath eller ölträ ib 224 . haffue förwrärckedt ölträdh vnder ämbetedt ib. ib 222 ."],"f":[]},{"a":"öltunna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öltunna, tunna med öl. aff byssono vpleggie ena tunno ööll fore brödromen . . . huilken öll thunna schall dagen til foren jnboren wara SO 202 . \" dömdes per nilisson sin ööl tunne igen wtaff oleff raydisto \" BtFH 1: 194 ( 1508) ."],"f":["öll thunna . ööl tunne),"]},{"a":"öländingar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L. Ölsändingar. tolka warwr som . . . ölmenninga införa i landet GS 57 ( 1474) . Jfr öningar."],"f":["ölänningar: -ingum SML Add 1: 7. ölsenningar), "]},{"a":"öländinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölänning. Iten en velbördögh man, som geste när Knwth ölemyngs hwstrv HLG 3: 17. ib 14 ( 1521) ."],"f":[]},{"a":"öländsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Öländsk. the öländske böndher FM 459 (1510, samt. afskr.)."],"f":[]},{"a":"öma","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["hafva medlidande med, förbarma sig öfver. ey ma gudh them glöma som hysa the fatega oc them öma MD 516 . - (?) thz wAldh är tegh af himum senth ein liithen stundh är thz tegh lenth en thy ath thu scalth megh her döme saluge menniske swa ath öme MD 15 ."],"f":[]},{"a":"öman","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öbo, på ö bosatt person. askims häredh . .. 6 landb 14 ömän. 2 q[u]arner BtFH 1: 304 (1413, Joh. Bures utdag) ."],"f":[]},{"a":"ömber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) plågad, lidande, öm. thin lykame war badhe saar oc ömbir ST 175 . ","2) ömmande, smärtsam, svår. the saar ware . . . en öm (hann þyckiz enn kenna sara þeirra) som han haffde fongit aff wideke Di 74 ; jfr 1. then som hafdhe ömpt (sævum) saar Bir 3: 371 . honum var pinan sua öm ok saar suasom öghans stiongir oc värkir ib 36 . ","3) svår, sorglig, olycksbådande. ariolus saghde them (drömmarne) wara öma Al 9984 .","4) ömtålig, känslig för lidande. sua uar thin licamme klen ok ömbir owir alla licamma swa som skil at öghstenin ok hällin Bir 2: 268 . ","5) öm, ömsint, känslig för andras lidande, medlidsam, kärleksfull. ömt hiärtta vidh vsla Bil 214 . \" thu gaff thz allom til äptedömö owinom at wara j hiärtat ömö \" ST 178 .","6) arm, nödstäld, olycklig, beklagansvärd. iak är nw badhe vsall ok ööm Al 2901 . \" thetta är aldra wsla oc öma (miserorum) manna sidher \" Su 169 . ","7) usel, eländig, vedervärdig. ey atenast j äronna rike, wtan ämwäl her j tässe ömo wärld Su 290 . som tolket waald oc tolka äro wil tilföghia swa öma oc blygelika fulheet (tanta vititate) ib 17 . \" troor thu thz öma (vilia) i pinonne, troo oc thz högha oc ärlika i atherlönomn \" ib 26 . ","8) fattig, ringa, obetydlig. tha . . . näplika uakrom ey swa öm äller arm wilde mik älska Su 87 . \" han styrkte alla ödhmyuka oc öma (humiles) aff sino folke \" MB 2: 271 . \" the ij [2] konungxliga barnen . . . vthualde . . . öme ok ödmyuke syynäs j manna öghom \" Lg 3: 524 . ","9) vittnande om el. röjande fattigdom, fattig, torftig, usel. j ömom oc fatigom bonat Lg 3: 526 . \" eth ömt halm clädhe \" ib 549 . 10) obetydlig, liten, svag, stackars. thz befalla the önom dränghiom (pygmæis) Su 230 . sökiandis mik rwm oc stadga mz ömom myrom, oc ey widherliknandis mik starkastom filom oc camelom ib 338 . swa som galne hwndha iägha oc skälla öma haara ib 119 . 11) svag, skröplig. i dröffwilsa thimanom äst thu öömare (fragilior) än lokka näthen Su 120 . thit öma oc rötelika hus ib 235 . \" foresee them som öme oc kranke äru (infirmis ac fragilibus) \" ib 362 . saman sankadho the fatigha änkior fadherlös barn, oc alla handha ömt oc krankt folk. skiptandis them j mällan thz owir war (debilibus et orphanist et viduis diviserunt) MB 2: 305 . \" som sik lather owerwinna aff swa ömom oc krankom owen \" LfK 57 . \" swa ömer oc wanmaktogher är war owen dyäflen \" ib 101 . \" weth iak . . . mik tha wara . . . öman (debitem) til at mothe staa frestilsom \" Su 109 . \" laktom siälena wara . . . klena oc öma til alt thz goth är \" LfK 45 . 12) skröplig, föga försigkommen, föga utrustad, enfaldig; stackars. husat skal tha klene oc öme almoghen (pusillus grex) göra . . . tha the see gambla oc mona män wäffias i tolko flätio Su 153 ."],"f":["ömer LfK 101 . ","ööm Al 2901,. f öm. n. (nom., ack.) ömt. ömpt Bir 3: 371 . ","öman . ","öma . ","ömom . pl. nom. m. öme. ömö ST 178 . n. (nom., ack.) öm. ack. m. öma. dat. ömom. gen. öma Su 169 . ","öme . ","öma","ömo Su 290 . komp. öömare ib 120),"]},{"a":"ömber","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["fattig, ringa. , obetydlig (om ord). swa ath (de) offta for eth ömth oc flath ordh kasta sik genstan j otholamod oc wredhe Mecht 326 . \" j haffdhen fordom ider presteboll nordan kirkiona, ther öm iord är oc mynne än reth presteboll bör at wara \" Svartb 367 (1438-48)."],"f":["öm , n. ömt)"]},{"a":"ömblika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) ömkligen, på ett sätt som väcker ömkan och medlidande. saa iak min son ömblica (miserabiliter) hängiande Bir 1: 31 .","2) bedröfligt, ängsligt. \" vm the hafdhin sannan fatikdom . . . hiolin the sik äkke swa ömblica (non adeo pusillanimi invenirentur et tristes) \" Bo 65 ; jfr halda sik 7. ","3) på ett sätt som tillhör låg el. ringa ställning, långt med. djupt. warkunna . . honom. som värdoghadhis hiit komma oc sik swa ömblica ödhmiwka (ad tantam humilatatis profundiatem decemit) Bo (Cod. B) 342 ."],"f":[]},{"a":"ömbliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) öm mande, smärtsam, svår. o aldra sötasta (för största) oc ömelikasta sorgh (o maximus et immensus dolor) thinne hälagasta pino Su 197 . ","2) ömskansvärd, värd medlidande, rörande. thz är väl ömblikit (pietate ac compassione movearis). huru han häntir saman klädhin siin Bo 196 . \" þät var baþe faghart ok ömblekt at se þa guz riddara deldo huilken mate för martir varþa än annar \" Bu 508 . ","3) arm, nödställd, usel, eländig, hjälplös. som han hafdhe vrit thän ömblike. yttarste forlatin af gudhi. ok owir gifwin vtan hiälp Bo 196 . varkunna apostomen som swa snöppelcia flyddo. som the hafdho varit thz ömblicasta folk ib 161 . \" kom fram en man formykyt ömblikin (miserimus; motsv. ställe \" MB 2: 408: armber) KL 415 . \" tha han her j wärldinne warhder forsmadher oc aff allom wtkastadher oc for them ömlikasta räknadher \" Su 350 . \" om hon ey atenast sigher mz twngonne, wtan ämwäl thro, aff innarsta hiärta, sik wara ömlikare, oc minne wärdh, än nakra andra \" Bir 5: 17 ; \" jfr 5, 6. \"","4) usel, torftig, rigna. the kärlekx dygdh mik nidherbögde aff mins fadhers sköt . . . mz ömblighom kluthom (vilibus panniculis) sweptan Mecht. Uppenb. 212. ","5) dålig, underhaltig. san ödhmiukt är, wm människian lätir sik nöghia aat thy ömblikasta (sämsta) Bir 5: 17 .","6) ringa, obetydlig. \" hwat hälst ömbleket tingh \" LfK 12 . ","7) svag, skröplig. \" ömlika nasturinna blwgligha wanskilse \" Su 275 . ","8) skröplig, enfaldig, narraktig. hwat ömblike ärom vi som kalloms människionna synir (o vani filii hominum). hwi takom fafängona for sannindina. forganglikit for vissona Bo 37 ."],"f":["ömblikin . ","ömbleker . ömbleken: -leket LfK 12 . ","ömbligher: -lighom Mecht. Uppenb. 212. ","ömblegher: -legh VGL IV 15: 14. ömliker. ömeliker),"]},{"a":"ömbliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["usel, eländig, stackars. ömblikt oc sorghfult är thätta lifwit Prosadikter 25 . wi hafwom for ingo andro rädhas än for thässo ömbliko lifwe ib 57 . \" thu syndar hundradha falt mer än ömblika quinnan \" Hel män 135 . - Jfr ömkeliker"],"f":[]},{"a":"ömblikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) armod, ringhet. som glädz aff ömblighetenne LfK 37 . ","2) svaghet, skröplighet. ffor sin ömlighetz wnaskile (ex conseradione propriæ fragilitatis) Su 296 ."],"f":["ömblig- . ","ömlig- )"]},{"a":"ömbotsman","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se umbudsman."],"f":[]},{"a":"ömfötter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ömfotad. BSH 5: 157 ( 1507) ."],"f":["imfötther )"]},{"a":"ömhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["svaghet, skröplighet. wanskas af sinne eghne ömheet (infirmitate) oc godha gerninganna bristilse Su 198 ."],"f":["-heet )"]},{"a":"ömhughadher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["klenmodig. \" för hulkit somlighe, ömhugado oc rädde . . . togho til flycthenne \" MB 2: 303 ."],"f":[]},{"a":"ömk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ömkan, medlidande. Förste goda är thät, at skudar tw gärna mädh önk gwdz pina, tha var thär wis oppa, at tw äst frii fra helwedis pina . . . sa mögin önk oc grat matte hwn hawa ower gwdz pina SkrtUpp 433."],"f":["önk )"]},{"a":"ömka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ömkan, medlidande. höwir drotninge . . . ömka ok varkund owir ftika ok vsla män (compassio miserorum) Bir 3: 319 . \" thu hafdhe äkke ömko oc varkunnan i pinnone \" Bo 2346 . \" vars herra sorgh oc dröuilse öktos lmykyt af the ömkonne ther han hafdhe til sina vini oc mäst til modhir sinna (ex compassione, quam habebat ad suos et maxime erga matrem) \" ib 192 . swa mykla ömko hafdhe hon ower then fatika Lg 3: 509 . huat ömka oc warkunnan hans hiärta ther aff haffde Su 211 . \" aff warkunnan oc ömko gräth han mz hänne \" ST 182 . ib 184 . \" aff myukle ömko \" KL 56 . \" gret ihiesus christus af mäste önko oc mildhet ouir iude sins forradhara syndh \" MP 1: 248 . \" var herra . . . varkunnadhe them af rätte ömko \" Bo 126 . \" hon . . . ropadhe swa barmelica at af rätte ömko badho apostlane fore hänne \" ib 111 . ib 156, 208, 216 . ST 40 . \" moyses barmadhe sik ok pinadhis swasom aff ömko ok varkunnan j alla thera dödh \" Bir 3: 451 . \" henna milda hietra .. . dröffdhis ofwir them mz ömko \" ST 36 . \" warkunnar miin siäl thik mz linnarsto hiärtans ömko ok kärlek \" Su 396 . \" skalt thu han här nw granlica skodha mz store sorgh oc ömko \" Bo 154 . \" wi gratum for thässa wärldenna ysäld for ömko wars jämcristins \" Ber 35 . \" at thu swa haffdhe tik siälffwan spart aff swa storom dröffuilsom oc os aff thinne ynko oc warkun nan \" Su 32 .","2) anledning till ömkan, ömkansvärdhet, ömkansvärd) sak. allom var ynkä a (för at) sy swa klena ok ädlä personam swa omilleliga hannas Lg 3: 538 . \" a hwat varkunnan ok ömko thätta är \" Bo 214 . at see eth oskäliket dywr tolkit at lidha, ware mik nogh badhe ysäldh oc ömka Su 29 . - ömkansvärdt tillstånd, nöd, elände. then ympka nw i kalmarna stadh är, är gräselig ad see BSH 5: 123 ( 1506) . the . . . sporde hwad the skulle til lradz grijpa i tolka nöd oc ömka Lg 3: 359 . \" modherenna ömka mödde han mäst \" ib 517 . \" thenna siwkomen han er sa almenneligin j hwar stad, at man ma se önko oppo te fatiga \" LB 7: 307 . ","3) klagan. \" största iämbir oc önka war owir allan israels almogha \" MB 2: 233 ; \" jfr 2. stoor iämmer och ynka war then stwnd \" RK 3: (sista forts.) 4628."],"f":["önka MB 2: 233 ; ","-o MP 1: 248 ; LB 7: 307 . ","ynka RK 3: (sista forts.) 4628 ; ","-o Su 32 . ","ynkä Lg 3: 538 . ","ympka BSH 5: 123 ( 1506) ), ","ömko mal","-maal )","ömkosamber , ","ömko stund","önka- )"]},{"a":"ömka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ömka, hafva medlidane med; beklaga. med dat. el. ack. matto the väl ömka honom Bo 52 . \" han sörgdhe ok ömkadhe thera nödh \" Al 3429 . MD 37 . \" gud önke then jammerlika nödh \" RK 1: 1786 . ib 1797 . - med prep. ivir. tha önkade didrik offuer henne Di 194 . \" jag ynkade offuer kong cristiern fast \" RK 3: (sista forts.) 6067 . - med prep. um om the gherningher iack haffuer giortt ynkar och wndrar både himmell ock iord RK 3: (Till. om Chr. II) 6414. - part. pres. ömkande; rörd af medkänsla, upprörd. antiochus konung storliga bedröffdher offwir tolken orät aff önkande hiärta, oppenbarliga fälte manga taara MB 2: 291 . ","2) väcka (ngns) medlidande, göra (ngn) ondt. opers. med ack. och sats inledd af at el. med prep. ivir. önkar mik nw saarlica, at tu sculde än nw mödha tik for mina sculd g 3: 21. mik önkade offuer henne Di 120 . \" myk önkar offwer thenna pighone \" Lg 3: 138 . ","3) känna el. visa smärta med anledning af (ngt(, jämra sig för (ngt)? wart diwret sart j mellan sinä skuldror. swa at thz ömkade saret Va 26 . ","1) ömka, ömka sig; röras till medlidande, känna medömkan el. medlidande. en af them . . . önkadhe sik KL 313 . - med prep. ivir. all iordhen önkade sik (commota est) owir syna jnbyggiara MB 2: 220 . \" modhrin ömkadhe sik ofwir han \" ST 274 . \" alle ömkadho sik owir hänna grath ib 36. \" MB 2: 269 . \" för hwilket alt folket sig ower henne ömkadhe oc warkwnande \" Lg 3: 667 . \" the som önkadhe syk offewer henne fägrindh ath saa fagher än iomfrw skuldhe aff lyffwas meth saa skammelikom dödh \" ib 141 . \" thes mere han sik ynkädhe ok forbarmadho ouer hennes longa krankdom \" ib 581 . - opers. med dat. och pre. ivir. aldre giordis ther sa mykin skada. at hanum nogot sin önkade sik ther offuer Di 129 . förbarma sig. med prep. ivir. gudh önkadhe sik ower henna graat MD 191 . ","2) ömma för sig, klema med sig. med adj. predikatsfyllnad i dat. thu önkar thik salaghe oc dispenserar mz thik siälf ( tu tibimetipsi dispensas misertus tui) Bo 131 . ","3) ömka sig, klaga, jämra sig. thenne brodren ömkade sig storliga bade för sin siukdom oc ty at han war sinom brödrom til leda oc tunga Lg 3: 350 . - med prep. ivor. the skulu grata oc önka sik(flebunt et plangent se) offwir henne MB 2: 361 . \" tha önkadhe sik all creatur offwir thera skapara dödh \" ST 178 . ","4) vara bedröfvad, vara förkrossad af sorg el. bedröfvelse. med prep. ivir. böriadhe han til oc sörgia iämmirligha, oc ömkadha sik ofuer sina siäl Lg 3: l15. - redl. ömkas, ömka sig, göra ondt, känna medlidande. opers. med dat. och prep. ivir. loth han som honom önkadhis öffwer the iomfrwnä Lg 3: 138 ."],"f":["önka . ","ymka . ","ynka . ","ömka sik , ","ömkas sik","kontamination af ömka sik och ömkas )"]},{"a":"ömka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ömka, känna medlidande, smärta. Oc äpter tiig önkar ey wiider sadant, tha war atenast önkesamber j tyn hog offwer thenna arma wsla Polixena Troj 265 . \" önkandis ok gratandis \" SpV 110 ."],"f":["önka )"]},{"a":"ömka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ömkan, medlidande; orsak till klagan, elände. \" Mik är myken ömkä skeeth Fredrik ed Noreen 200 (hs B). Män j thän ömka han saa oppa honom fälle hertogen täslykes manga taara medh honom \" Troj 71 ."],"f":[]},{"a":"ömkan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) = ömka, 1. fal a knä. oc helsa them medh fällande tarom oc mykle ömkan oc varkunnan (cum lacrymis et magna compassione) Bo 19 . \" thz som tik fulleleka skla röra til ynkan oc warkunnan (ad compassionem) \" Su 195 . ib 217 . \" tilsträngiande innerlika warkunnans önkan \" ib 216 . ","2) = ömkam f. 2. o huath warkunnan ok önkan thzta war ath . . . hymerikis drötningh haffde ey huar hon mottä legya sith hwffwdh vnder Lg 3: 100 ."],"f":["önkan . ","ynkan )"]},{"a":"ömke","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["jämmerfull, klagande. \" konungin . . . mz önke röst badh höra sik \" MD 188 ."],"f":[]},{"a":"ömkeliga","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["1) på ett sätt som väcker ömkan el. medlidande, på ett önskavärdt el. ömkligt sätt, ömkligen thu seer hona swa ömkelica allan dagh af gratenom mödda Bo 202 . \" huru önkelige han korseth bar \" MD 22 . Su 29 . \" hwilken jak saa ynkelika dödhan oc pinadhan \" ib 220 . \" fatighe fiskara hitto vpa hans liik . . . ok fördot til landz . .. önkelika dödh ok illa waat \" RK 1: 577 . \" thz magho frwr ok iomfrwr kära at han swa önkelika ligger härä \" Iv 2158 . ib 2260 . \" swa önkelika the herra iwan rördho mz the starka skapt the fördho \" ib 3349 . \" riddaren . . . slo henne ömkeligä och illä (iamerlyken sere) \" Va 11 . \" ynkeliga pinhter aff them till döda \" RK 3: (sista forts.) 4984 . \" som the han nw sagho swa ynkelikan wndher sängenne liggiande \" Lg 3: 667 . hans hwstru . .. fik see sin man swa ömkelika mordadhan ib. \" fyöl hon swa ynkelika til jordhenna oc danadhe swa som the ther enkte aff sik wiste ib. swa at dödhen oc iak wi ymkelika striddom war i mällan \" Su 162 . huilke . . . i flerom öknom, bärgx klintom, iordha skrubbom oc steenkulom ynkelikan liffde ib 167 . ware han j liffue tha fore jach ey saa ynkeligha här fram Di 264 . \" han önkeliga bodde oc sik födde paa bärghit madhin \" MB 2: 233 . \" tha thz ärendith saa önkeligha skeer \" RK 3: 3500 . \" effter naghan tyma the ther swa ynkeliga stondet hafde \" LfK 226 . ","2) ömligen, jämmerfullt, jämmerligen, bitterligen. jak konunge MB 1: 289 . \" ropadhe the rösten än mykyt ömkelikare \" Lg 661 . \" the gräto tha swa önkelik \" Fl 1582 . \" toko the alla at grata ok swa ömkelika at lata \" Iv 4159 . ib 2940 . Lg 3: 193 . hon . . . clagadhe thz . . . ä thes ynkeligare at hon offtare . . . leed toket qwall LfK 255 . ","3) ängsligt, oroligt, på ett sätt som röjer häftigt upprörd sinnesstämnin. thän riddare hiolt sik swa ynkelik Iv 2051 ; Jfr halda sik 7."],"f":["önke- . ","ymke- . ","ynke- . ","ligha . ","-liga . -ligä. -lige. -likan Su 167 ; Lg 3: 667 . ","-lik . ","-lig )"]},{"a":"ömkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ett ömkligt (önskansvärt) sätt, ynkligt, eländigt. hwi äru the swa önkeligha skipadhe Prosadikter 23 . \" oc thy synis han nu swa ömkelica skapter \" ib 24 . som enom mäktoghom romara hände, som för sinne hustrus tal och raadh skuldh ömkelighan miste sit lif ib 238 . hionalaghin, som samanbwndin waro, ok nw swa ynkelika ok sorghelika athskildhos SpV 315 . hans äro fulle likame thokx ömklica aff korseno nidher SkrtUppb 297 ."],"f":[]},{"a":"ömkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ömkande, medlidsam; innerlig. enga ledhis haffde thu thz format at see, ällir höra, wtan swara oc önkelika warkunnan Su 215 . \" om mins mandoms oc pinonna besklikhetz ymkelika beskadhan \" ib 30 . ","2) önskansvärd, värd medlidande. huru sigher thu . . . han wara älskelikan oc täkkan, som almännelik wth römilse bewiser swa arman oc ömkeliken (ostendit miserabilem) Su 25 . \" haffde thu mik tha seeth i the stwndhenne, swa ynkelikan (miserabilem) hängia i korsens galga ib 35. \"","3) ömklig, sorglig, befröflig. synthes honom milde herran ihesus, j the formo oc ynkeliko skipilse, som han war löster fran stwdenne Su 5 . wardher nw önkelik asyyn, ther fadherin binder händer oc föter a sonenom MB 1: 201 . Bo 211 . Su 418 . MB 2: 287 . \" tha han laagh swa allaledis onyttogher androm til ena rädheliga oc änkeliga äpthersyn ib 298. thz war ein önkeligh ganger \" MD 37 . iak hafuer ängin som iak ma vidh radha ok mina önkelika sakta for tee Fl 809 . \" klares thökte thz vara nönkelikt at blanzaflor skulde tala slikt \" ib 1384 . \" ther var önkelikth höra op a \" Iv 2840 . - gruflig. han . . . giorde pa honum sa ynkeligit mord RK 3: (sista forts.) 4268 . ib (Till. om Chr. II) 6203, 6217. bedreff . . . in pa swensk blod ynkelig mordh, roff oc brand BSH 5: 96 ( 1506) . \" göre the fiende önkeligit mordh in oppa the fatige fanger, som the faa fath oppa \" FM 315 ( 1507) . rigsins fyender . . . giordhä ther drapeligh skade medh önkelige gerninge och ocristeligt mordh HSH 20: 158 ( 1507) . \" kommo grymasta wargha . . . gripw lamben oc söndherslitu mz ynkelikom grymlek \" Su 161 .","4) ömklig, usel, eländig. \" tha han wrock mik wt aff paradiis oc i thetta önkelika liiff \" Lg 90 . ","5) ömmande, smärtsam, svår. the ynkelika hambra slaghen ther gönom gingo thina händhir oc föther VNB 24 .","6) ömmande påkostande, svår. hon sompnadhe ey för sool op gik, thy thökte mik vara önkelik (vara synd), at väkkia henne swa bradhelik (þótti mér mikit, fyrir at vekja hana) Fl 1475 . \" ömkelikt war mik (det föreföll mik att vara synd) at wäkkä them badhä \" ib (Cod. C) 1532. ","7) klagande, jämmerlig, jämmerfull; sorgsen; bitter. swa ömkelik kära Fr 2407 . somligha . . . gaaffuo eeth önkelighit gny RK 3: 202 . \" han faar höra eeth önkelight ropp \" ib 2753 . \" jak hörir israel önkelika sukkan \" MB 1: (Cod. B) 553 . \" önkelik tha varo hänna laat \" Iv 904 . \" herra vadoyn hafdhe önkelit lätä \" ib 748 . hwar aa annan saagh mz önkeligh syn RK 3: 2636 . medh gratande ok ynkeliga röst LfK 275 . Su 141 . tha begynnadho the . . . alle gratha oc wtgyuta ömkelika thara Lg 3: 281 . \" mz minom ynkelikom oc kärlexfullum taranna strömom (vehementissimo ymbre lacrimarium) \" Su 36 . \" man hafer ey seet swa önkelik graat \" Fr 2405 . ","8) sorgfull, sorgsen, bedröfvad. tha önskelikasta (mæstissima) modher tässen oc annor tholken ordh fram hölt Su 214 . ","9) sorglig, rörande? karith skulin ij sidhan agha thy ij kunnin sighia ömkelika (för önskelika?) sagha Fl 618 ."],"f":["önke- . ","ymke- . ","ynke- . ","-lik . ","-ligh . ","-lig . ","-lik . ","-liken MB 2: 287 . n. (nom., ack.) -likt. -likith. -lighit. -ligit. -lik (i rimsl.) Fl 1475 . ","-likan . ","-liken Su 25 ),"]},{"a":"ömkeliker och ","b":[],"c":"","d":"","e":[" (önke-, ynke-) adj. 1) ömklig, sorglig, bedrövlig, ömkansvärd. O hwilkin en önkkelikin nidherfärdh SpV 359 . \" thär som swadana önkeligen blodugher swetter syntis vtwärtis \" SkrtUppb 144 . \" hon hördhe thät hordha ok önkelica liwdith . . . tha han korsfestis, hon hördhe the vij önkelica ordhin som Ihesus thaladhe aff korseno ib 390. Siwndha dröwilsen war the omskiptelika ok ömkelica synen \" ib 391 . Nw tilstondar ynkeligin stridh J Buddes b 84 . Ther war ett mykith ynckeligtt kors Gyll år 76 (v. 201). ther monde ske ett ynckeligt mordh ib 77 (v. 252). then oforhörde . . . gryuelighet, som war thet öncheligh mordh HT 38: 118 ( 1523?) . Sidhen ledhe the wt i torneth . . . een stor hop baadhe edle loch oedle, quinner och mendh, till eeth ömkeleget mordh ib 38: 119 . ","2) sorgsen, bedrövad. Somlighe haffwa swa rädh oc ömkelikin hiärta Mecht 326 . - Jfr ömbliker."],"f":["ömkelikin"]},{"a":"ömkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elände, ringhet, värdelöshet, uselhet. \" swa som koparen smälter medh gulleno alzstingx gaar aff sinne ömkelighet (vititate) oc omwändis j dyrt oc bästa gull \" Mecht 256 . \" at wj skole swa lenge leffue ath wij skule see swadane jnkelighet \" HSH 18: 157 ( 1507) ."],"f":[]},{"a":"ömkelikhet","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["elände, nöd. \" ther war ey annor ämpne wtan graat oc ömkelikhet \" Lg 3: 193 ."],"f":[]},{"a":"ömkesamlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["på ömkansvärt sätt. Monde ey then strkasta Hector önkesamliga ända siith liff Troj 211 ."],"f":[]},{"a":"ömkosamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["medlidsam, mild. Plecticus mylder (mild) ok ömkosamber GU C 20 s. 445 . Troj 265 (se ömka v.)."],"f":["ömkesamber )"]},{"a":"ömpnas","b":[],"c":"","d":"","e":[" , ömpne, ömpneliker, ömnisle, öm(p)nin, ömp(n)ingas, ömninga, ömpna, öm(p)noghet, ömnunge, ömnunghet, se ymnas, ymne, ymneliker, ymnilse, ymnin, ymningas, ymningo, ymno, ymnoghet, ymnunge, ymnughet."],"f":[]},{"a":"ömseliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ymseliker."],"f":[]},{"a":"ömynd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urmynd."],"f":[]},{"a":"öna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lamma. PMSkr 216 . Se E. Smedberg, Peder Månssons landsmanskap (1920), s. 60."],"f":[]},{"a":"öna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["lamma. \" the (får) som födha äller öna haffwes serdelis j annnath hws Peder Månssons Skr. 216. \""],"f":[]},{"a":"öningar","b":["nn"],"c":"pl.","d":"pl. L. ","e":["öländingar. \" til öland lade the danske tha oc mente ther a landet gaa öningie thz sa manlige worde at däner ey a landet torde \" RK 2: 9081 . \" öningia thom io altid aff sla \" ib 9086 . \" öningga gik tha sama lundh \" ib 1: (sfgn) s. 184 . \" thet önyngene mote fare öffuer til os \" FM 311 ( 1507) . Jfr öländingar."],"f":["önyng- . ","-iar )"]},{"a":"öninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ölänning. Kätiluaste, Iönise öninga SD 8: 530 ( 1364) . dominus Clauus Martini öninge Kyrkohist Årsskr 1947 s. 38."],"f":[]},{"a":"önsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["önskan, glädje, hugnad. (Han) gaff them syn eghin signilse, som han haffde aff warum herra medh ynskom MP 5: 49 ."],"f":["ynsk )"]},{"a":"önsk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se usk."],"f":[]},{"a":"önska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , önskan, önskeliker, önskia, se yskia, yskian, yskeliker."],"f":[]},{"a":"önska","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ynska."],"f":[]},{"a":"önskan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["önskan. Kan naghat händhä aff lykko eller öönskän? . . . Önskän eller lykkä är jnthe SVKyrkobr 182."],"f":[]},{"a":"önskelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["som man kan önska, önskligt, lyckligt. the vordho ther plägadh önskelik medh manga godha rätte rik Frederik ed Noreen s. 149."],"f":[]},{"a":"önskeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["önsklig. Optatiuus vanskeligin GU C 20 s. 385 (trol. missuppfattning av förlagans vnskeligin el. önskeligin)."],"f":[]},{"a":"önskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" v. önska. Jmprecor . . . banna oc onth önska. Mprecari go önska. Vi iste imprecatur illi bona han önsker honom got GU C 20 (hand 2) s. 16. öndhska sik onth j synum wärlz bannum MP 5: 5 . wj skulom astundha hymerikit oc ynska thet aff gudhi ib 12 . \" som wi daglika bidhiom ok yskiom ib 43. Jak ynska gerna aff thinne nadh \" ib 50 . viliom wj nokot önska ällir bydia aff gudhi ib 86 . \" lmedh hyärtano ok vilianum ynska the wärldhinna framgangn \" ib 103 . \" the människio hyärta, som . . . kräselikit liffuirne altiidh ynska \" ib 107 . (Människian skall) ynska sik thokit watn ib 129 . (de) som jngha vndhirstandilse vilia haffwa ällir ynska ib 149 . (En kristen) som gudz visdom ok snille vil ynska ok nythia ib 152 . (det goda) somthe altiidh ynska ok bedhas aff warum herra ib 190 . (de) önska them altidh dödhin ST 278 (jfr s. 5551). Jak haffwer . . . androm vntskath nakoth tiil skadha SvKyrkobr 308 . tha önskadhe hon medh största astundan, at . . . Mecht 211 . \" swa fframth adh dödhen komber ey offörwarandhis oppa them, oc tha skulu the öndzska thyma oc ey ffaa JMPs 519. wi öskiom fridh ok faum ey . . . han öskia badhe ondhe ok godhe, vtan mange öskia swa wärilz framgangh ok fafenga glädhi \" SkrtUppb 221 . \" huat darscaper är jder tilkomyn, swa atj önsken dödhen \" J Buddes b 82 . tha skyrpte han ath mic oc önzskadhe til gudz dödh, thät jec haffde ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arvstv 22. (Hon gick ed) ath hon ecke gaff Jenis kopperslagare oqwedins oordh eller aanskade honom i galghan STb 1: 260 ( 1460) ."],"f":["ynskia (yskia, ynska), ","unska"]},{"a":"öp","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se op."],"f":[]},{"a":"öpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) ropa, uppgifva rop, skrika. han . . . öpte och gal som han ii elde laghe Bu 8 . \" suennen öptä ok grät \" ib 22 . the iomfru vardh swa räd ther vidher, hon öpte ok sik hiälpa bidher Fl 1331 . ib 355, 1339 . konungin öpte ok vardh swa vreedh, thz matte höras swa langa leedh ib 1566 . \" swa ängizlika tha öpte han \" Iv 696 . thz första the höra mik at öpa ib 319 . ib 859 . \" vtan mato ordkadho the öpa \" Al 9410 . \" latin them skria ok öpa stort \" ib 4095 . \" the andro mondo i skoghin löpa oc swa iämirlika swa illa öpa \" ib 9350 . \" the frästo oc ropadho vtan mato the wiste ey hwru th willo lata then öper meer som meer for ma \" MD 189 . RK 2: 8961 . mz öpnade rösth MD 33 . - med prep. the slogho thera hunda ok loto them löpa the läghara fastlika a thöm öpa Fr 68 ; jfr 2. - bildl. ropa, ropa om hämd. med prep. thins brodhers blodh öpir (Cod. A roper 163) til mik aff iordhinne MB 1: (Cod., B) 544; jfr 3. - i förening med ett verbum dicendi; jfr 2. tha öpir (Cod. A: ropar 75) han oc sigher hwa lagdhe thetta här MB 1: (Cod. B) 534 . \" þa öpte en röst . . . oc saghe til þän talat hafþe, þyp vtþe orþen nu saghe \" Bir 4: (Avt) 178. þe . . . öpto höght ok sagþo manna rätiuaste . . . folket far alt vilt Bu 197 . hon . . . öpte höghe (för mz höghe?) röst til mariam, oc sagdhe välsighnadh vardhe thu j bland quinnor Bil 894 . \" han . . . öpte mz höghe röst til allan iudha moghan sighiande hwat är thätta i farin nu mz \" KL 388 . MB 2: 383 . nu öpin (motsv. ställ MB 2: 384: ropin) ij mote mik oc sighin at iak hatar min konung KL 390 . \" the iomfrw tok a han at öpa ok talar til han swa hardelik ij skulin herra lydha mik ok ey aff stadh at ganga \" Iv 989 . alle diäfla skara öpto mz enne röst ok sagdho (clamaverunt dictentes). hwadhan äst thu KL 411 . MB 2: 404 . tha öpte then man i träno saat ok sagdo (för sagde) them allom tidhande at the vplänzske komo ther ridhande RK 1: 871 . \" hoffmen ok bönder alle saman öpto ok sagdho alle amen \" ib 4501 . \" diäfullin öpte höght ok rööt ok thööt ok saghde ve mik \" Bir 3: 269 . ib 266 . þe öpto äpte þöm: ok sagþo sik vara hulla vini Bu 129 . tå öpte hin såra, ok sagdhe: gör ey suä KS 42 (107, 45) . han öpte fast ok badh mik bidha Iv 453 . Fl 1730 . konungin lot öpa ok biudha swa, at alle skullo till hofuith ga ib 1624 .","2) ropa, med hög röst säga. han . . . öpte. sancte pete hialp mik þu est van at halpa nöþstadom Bu 15 . \" andreas . . . opte. hui kumbar þu nu här \" ib 141 . ib 150 . \" öpto alle iam skyt som enom munne. hör: hör: rätuis maþar far vildar \" ib 197 . KL 395 . Pa 21, 22 . Bir 3: 265 . MD 32, 36, 342 . Fl 622 . Al 2433 . \" sla dödh the hoffmen alle öpa \" RK 2: 4951 . aaron wardh rädder . . . oc öpte thaghar til moysen jak bidher thik . . . at thu forlat os MB 1: 396 . tha taka the riddara .- . . hwat at sinom kompane öpa wi skulum alle til hofua ganga Iv 190 . \" han öpte siluestrum yfrit ordoghan vara \" Bil 85 . \" öpte han wara mordara ib 724. thw hördhe . . . aff allo folkeno öpas röfuaran gifua lösan \" Bir 4: 147 . \" marsken togh högt at öpa vnder suensca banner sculle alla löpa \" RK 2: 2119 ; \" jfr 4. wm iherusalem losth thu öpte til ath se hans dödh the skulde löpe \" MD 37 ; jfr 4. ","3) anropa, åkalla. \" med prep. aldir almoghin öpir til lkonungen bedhandis hielp aff honom \" ST 405 . \" huur han i dözsins nödh til sin fadhor öpte \" Bir 4: 140 . ib 153 . ","4) ropa, utropa, offentligen förkunna. ropis thn ära aff allo himerikis härskapi öpi til the höghdhina ther ängin gitir begripit ändan j guddomsins valde gangi oc thz ropit nidhir j häluite . . . thit loff öpis ok ökis j världinne Bir 2: 268 . han loot öpa kriera vm noke vplenzske waro flere nokor then honom ville bestaa . . . er her nokor man thz wil RK 1: 1110 .","5) utropa (till), högtidligen förklara (för). med två ack. - pass. vardh han öptir aff allom romarum römska rikis fadher Bil 761 . ","6) hånande ropa, göra ett håndande tillrop. hwa sin hund stäkkir ok öpe äptir honom the äro marghe som mädh öpa GO 807 ."],"f":["ööpa MD 342 . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","imperf . ","öptö Bu 22 . ","oipte ib 141 ; Fl 355 ; MD 32 ),","öpa mot , "]},{"a":"öpa","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["ropa, skrika. \" tha öpte then man i träno saat ok sagdo them allom tidhande \" RK 1: 871 . (Han) reff sina lukka j sundher ok krattadhe sik vm sin öghon siälff ok öpte grömmelika Prosadikter 180 . Tha öpthe folkit: mestare, hiälp tinom discipulo ib 188 . \" riddaren hörde thet ok öpte . . . j thy gikhon in . . . ok öpte till hans \" ib 190 . tha komo ther thri korpar swa mikit ropa . . . (de) giordo mikit roop ib 215 . tha öpte Hugen konung til Karl Magnus och sagde KarlM 37: 12. mon han fara nw allan adghin öpande och bläsande effter enom thera ib 30 . Oc thu grät starklika och öpthe manlika SvB 69 . (Du) hördhe huru lyghn aa thic kärdhis, oc alff allo folkeno öpas, röfuaran gifua lösan ib 116 . \" alla hälgha ängla öptho medh högxsta oc aldra sötaste liwdh älla röst \" Mecht 187 . (Hon var så bedrövad) at hon opta hördes j tridhia hws idhkelika ropa oc öpa äpter sin kärista ib 216 . Jfr ropa. Se D. Kornhall, Karl Magnus (1959), s. 285. - Verbet öpa också i den \"birgittin-norska\" handskriften Skokl. 5 4:o (Bir 4: 423 f.): imperf. öfte Bir 4: 510, 511, öpte 4: 512, 514 (2 ggr)."],"f":[]},{"a":"öpin","b":[],"c":"","d":"","e":[" öppen, se opin och ypin. Flera gånger i SpV (där det är normal form, jämte ypin): öppin öghon ib 28 . \" medh öppnom öghom \" ib 51 . hallir hoon sins hiärta jnnersta altidh öpith ib 161 . wthan (om icke) thu fwnne thänna fäm sinnanna windöghon öpin ib 256 . \" än thog at the altidh warin öpin ib 256. bökrena äru öpna \" ib 260 . \" hogsins ögha skuli altidh öppit wara \" ib 293 . \" swa som thet likamlika öghat är wakande ok öppith \" ib 293 . medh ypnom öghom ib 293 . Thy är thet öppit them som kalladhe äru ib 495 ."],"f":["öppin"]},{"a":"öpna","b":[],"c":"","d":"","e":[" , öp(p)na, se ypna. yppa."],"f":[]},{"a":"öpperster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ypparster."],"f":[]},{"a":"öppin","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opin, opinbar, opinbarlika."],"f":["öpinbr , ","öpinbarlika"]},{"a":"öpta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se opfta."],"f":[]},{"a":"öptirmera","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["oftare, flera gånger, se optirmere. tha findz aldrigh öpthermera smitta j thässe brwdh SpV 278 . \" aldrig wth öptirmera komaskolandis ib 293. Forsmadho tha allaledhis öptirmera giffwa sik wndhir nakor brylöps laagh \" ib 344 . ey skulum wi . . . öpthirmera falla ib 486 . \" tha atskilioms wi ekke j mangha dela öpthirmera \" ib 488 . (Men även opitirmera ib 441, 495) ."],"f":[]},{"a":"ör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["grus; skär. Scrupus lagis paruulus et asper hwas öör GU C 20 s. 557 . \" ligger alt ltil Sidhöna oc alle andre öra oc grun, som byrias oc wtgaa af hänne \" SD NS 3: 198 ( 1416) . Jfr stranda ör."],"f":[]},{"a":"ör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" , se yr."],"f":[]},{"a":"ör","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? Jfr fiskis ör."],"f":[]},{"a":"ör","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ur, prep. och adv."],"f":[]},{"a":"ör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) galen, tokig. \" thu äst badhe galin ok ör \" Iv 1218 . Jfr halför. ","2) rasande, vild. aff thy han (oxen) hafdhe länge inne standit wardh han swa grymbir oc öör at engin thordhe honom nalkas ellir gripa ST 138 ."],"f":["öör )"]},{"a":"öra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) öra, hörselorgan. \" eg. och bildl. i höfdino äru . . . öron, the höre ey åtenast huat thöm är medh ella mote, vtan göma ok likaman medh thy Ks 32 (82, 34). hörþes sötare sang . . . än noor öron för hörþo \" Bu 14 . \" hon hördhe söthan änga sangh . . . mz likamlikom örom \" Bil 271 . höra mz öromen Bir 1: 41 . \" widh at iak hwiskar mannit j hans öron (ändradt till öra) \" Bil 85 . Bir 1: 52, 3: 464 . MB 2: 81 . Su 345, 401, sändebudhin . . . tagher wt twa gulringa som qwinde plägha hawa i örom MB 1: 204 . ib 2: 95 . \" han (sakrifvaren) . . . haffwer en penna a öra man skal mz scriffwa \" MD (S) 290 . en af them . . . afhiog höghra örat af enom prästahöfdhingas swen MP 2: 11 . \" for wärk j öron \" LB 2: 39 . ib 6: 105 . naar örath rynner ib 7: 211 . \" döff öron \" ib 3: 163 . kom thätta til örna dyacleciani Gr 285 . fyl äkke öghonin oc örinon mz nakro thy thu mat vanlica hindra thin hugh ij mz fanytom thankom Bo 46 . thyngia siin örom at the ey skulin höra at wmwändas oc frälsas Su 253 . \" thz giffs ganzska faam swa mz hiärtans öra (aure cordis) at wita . . . tässa timans ostadughet \" ib. \" skogh hawir öron ok mark hawir öghon \" GO 69 . Jfr asna-, hunda-öra. ","2) öra, litet handtag på kärl. grep iak . . . grytona. ok bröt iak af annat örat Bu 420 . \" a þem dagh . . . som örat var brutit af calenom ib. Jfr gulöra. -- \""],"f":["öron . ","örom Su 253 . ","örön Bir 3: 464 . ","örun UplL M 37: pr.; SML G 4. pr. örum BjR 11: pr. Örän HelsL M 15: 1, V 6: pr. ören LB 2: 39, 6: 105 . ","örom . ","örna Gr 285 . med suffg. art. sing. nom., ack. örat Bu 420 ; MP 2: 11 . ","öronnen ib 35 . ","örnän LB 6: 105 . ","öromen Bir 1: 41 ; MB 2: 81, 95 . ","örnanna LB 3:: 16), ","öra värker , ","örnagat","örne- LfK 76 ; Lg 3: 437, 445 . ","örnä- ib 524 . ","-gaat VKR 11, 57 ; LfK 77 ; Lg 3: 445 . -gad),","örna gulsinger","-guldzringer: -ana MB 2: 95),","örna hula , ","örna kladhe , ","örna klang","-klanck )","örna ringer , ","örna sanger","-saangher )","örna sot","örnä- )","örna thutare?"]},{"a":"öra","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öra. \" sina helbrögda hörsl ok öron . .. The haffua öron, mädh huilkom the ey höra \" MP 4: 178 . (Den) som syn öron atirlykkir fore gudz ordhom . . . (ormen Aspis) läggir thet ena örat thet hardasta han kan vidh jordena, ok j annat örat stingir han sin styörth MP 5: 222 . öronyn lydugh ok atwaktande ib 5: 223 . tha ran blodhin aff hofdheno oc vpfylte badhe öron, öghon oc mwn SkrtUppb 297 . \" swa som öradh här aff prydis . . . Medh öranna hörls lydde ham mik \" SpV 118 . Swa som härran j enne liknilse andhre beddis ören til at höra (aures audiendi quæsivit) hwat han sagdhe ib 297 . (Du) gaff döfwm öron, oc blindom öghon SvB 51 . J them eldenom waro mangfa thusanda siäla. Somlika waro j honum wp til knän . . . Somma til lmwnnin oc somma til öranna Hel män 266 . \" gönom öronen dragha andhan PMskr 217. läggia örath til hwan stokken, lydandis granlika til \" ib 300 . \" the skulo merkias, swa ath badin öranen skulo skärias aff huart sweneth \" STb 2: 95 ( 1485) . Samma dach mester Loduick zacer til xl lmarck . . . fore örith han högh aff köpesuennen ib 3: 23 ( 1492) . for Gudz skyld och alla dandemann bön skyld, tha fordrox henne örannen JTb 80 ( 1490) . at the skulle haffwa öruen misth och hwdin ib 98 ( 1513) . "],"f":["öron )","*öralös","*öratutare","*örna bulin","*örna byld","örna gat n. örngott, huvudkudde. jnsuper curiam meam in Abo cum suo inuentario, videlicet . . . duobus puluenaribus et j cussino, dicto örnegat Svartb 103 ( 1355) . " item än gifwer iag henne alla de sängiar och sängekläder, räkkebostrar, hufwuddynor, hyender, örnegåtter, lakan " FMU 5: 89 (1484, avskrift) . Tätta är thet gooz äfftir hustrv Christine . . . i täpede, ij örnegat Atb 227 (1456?). tesse skattadhe pantha aath Andiers . . . een hofdabulstir oc eth örnagot oc een mattha ib 245 ( 1466) . thermedh stal lhan och aff the for:na eth par lakan och ij örnagoth STb 1: 186 ( 1478) . ath Anders Persson optagit hade . . . tw par skön örnegat ib 4: 257 (1512). Jfr silkis örnagat. ","*örna prydhilse","örna skedh"]},{"a":"öra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["fylla med grus? Laat öra thina qvarnedamma oc fylla op med warmt är Brasks Cal 268 ."],"f":[]},{"a":"öradher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["försedd med öron, se storöradher."],"f":[]},{"a":"ördela","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urdela."],"f":[]},{"a":"öre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öre (1/8 mark, ss myntenhet). fyra guta i örenom . . . threr guta i örenom VKJ 73 ( 1445) . oc 12 öra stakkota for j pund, thet bar Andhers finne op ib 189 ( 1466) . (Laurens Mäginfasteson pantsätter) fem öra land iordh i Östresom (Östersta, Lisslena sn), fem öra näst östra landsdelenom, ok sa the fem öarna i sama by ok alla i enom aker RP 2: 350 ( 1398) . (Han önskade) thät jec haffe ekke flere öran en jac skulde fa aff the goz Arvstv 22 (1461). Jöns i Warhiala giorde i skatt x ör FMU 4: 463 ( 1476) . - öresland (1/8 markland). ath swara fore nokra skatskyllogha iordh j Valby een öre liggiande . . . fäm öra j forscripna Valby kronennes skatskylloga iord . . . aff them fäm öroman han vtgaff fraan krononne oc vndhan skattenom i Valby til äffuärdelighen tidh. Nokron aar thär epter . . . qualdhis then fämte ören i Valby i thät bythe aff häredet, ok kraffdis skatther aff honom UpplLagmansdomb 113 (1493). "],"f":["höre UpplFornmt 46: 179 f. (1502 f.), HLG 1: 90, 2: 94-97 (1510-20), 2: 70 (1521). - Jfr almännings-, fenster-, hus-, lös-, sak-, tap-, tomt(a)-öre, värdhörar. ","*öris aker","öris land","*öris tal","öretal )"]},{"a":"öre","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ÊL. ","1) öre, en åttondedels mark. ss vigenhet (äfven i fråga om myntvigt). jak hawer hanum vnt . . . ena sylfskedh aff ii [2] öra lödhugha SD NS 1: 678 ( 1407) . \" thu haff een ärlika posa full ther ij hundradha öra gull (C aura gulls) \" Fl 1179 . - i tatiniserad form. habeat . . . x. horas argenti SD 1: 402 ( 1261) . \" saluonj . .. conferimus mansum ualentem. XII:cim oras ponderatas \" ib 443 ( 1268) . ","2) öre, en åttondels mark. ss myntenhet. firi tolff örä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). firi þre örä ib 637 ( 1347) . \" firi twa örä ib. for en öre \" ib. \" fore halwän öre \" ib. \" enä ko som wärþ är tolf örä \" ib. \" sa at span yöl xij ore galt \" RK 2: 7448 . böte iij öra TB 73 . \" böte i embetet een ore \" SO 150 . SGG 105, 106, 107, 108 . SEG 112 . 113, 114. lägghia en öre wth SO 16 . \" inghen mwramestere derffues mera thaga i sith arbeyde än sex öre fore hwat thwsandh tygel \" ib 87 . \" skal mwramestaren om dagen haffua twa öra medh math ock ööl jn til mickelsmessan ib. ib 72. för [1] öre öl \" BtFH 1: l200 (1509). nu stiäl man til (till belopp el. värde af) ii öra päninga hänge fore stiäl [man] til en öra misthe huud ok öron stiäl man minne än til öre misthe hudhena MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59. stiäll man öre ellir öris wärdh miste liiff sith fore tiäll man halfuan öre miste hudh oc öron stiäl man minna än halfuan öre oc tho till fyra päninga miste hudhena EG 65 . \" böthe i kompanijt tolff öre peningha \" SO 31 . böthe. . . iii öre päninga SEG 113 . ib 115 \" the giffua . .. xv öre penninga 1 örtug mynne \" BYH 1: 258 ( 1445) . haua . . . tolf örä pänningä af fataburn til lön SD 5: 637 ( 1347) . giäldskuldugher . . . attä march ok 1 orä swänskä pänningä ib 6: 149 ( 1349) . \" gafuo the mik til vilda tolf öra redho swenska päninga af thy minteno som nw gaar her rikeno ib \" NS 1: 8 ( 1401) . \" hundradha mark päningga äpter thydhist tal, swa ath tre thydiska örtogher äller fyre siälenske ängslike älla gotniske ganga for en öre, som fordhom war gangande i swerikis rike \" ib 2: 492 ( 1412) . berededha . . . thre hwita tyzka päninga for en öre ib 434 ( 1411) . \" fore attatighi maker oc xix ören (troligen för öra el. öre; -en i ören återgifver här upplöst förkortning) swensca penninger \" ib 1: 69 ( 1401) . \" en attung jordh, som afganga thre thynn korn oc iij ore pänninger \" ib 685 ( 1407) . \" fore hwilka forscrepno päninga summo iak honu m säter . . . til en . . . wissan pant thenne min godz . . . ena qwärn . . . som skyldar twa öra miöl, item bredhagardhen som skyldar siex öra peninga . . . item broagardhen som skyldar ena halfua march, oc et thorp ther vnder ligger hart när som skyldar thre öra \" ib 257 ( 1403) . ib 2: 357 ( 1411). för fyretyo march rede peninga, fäm räflisk i örnom ib 1: 359 (1404, nyare afskr.). fore lxxx mark, iiij räfflischa i hwar öra ib 2: 80 ( 1409) . ib 404 (1411, gammal afskr.). fore xij mark gotniska ok titzska, iiij totniska i öenom ok iij hwitha örtoger ok i örenom ib 3: 529 ( 1420) . \" eth halfft tymber aal fore xij öre gotniska \" BYH 1: 258 ( 1455) . \" en gard j skilaberga giffuer xij öre swenska jtem 1 gard heter saxtorph giffuer v öre gotniska . . . jtem i sundzmala 1 gard v öre gutniska \" ib 257 . \" j vppaby iiij gardha the giffua xv töner korn ij spen mynne xv öre penninga 1 örtug mynne jtem j grinna ij gardha renta iiij töner oc ij spen korn ock v öre jtem j östrasyrista ij gardha renta iiij pund korn x öre oc ij örtug \" ib 258 . \" hon (Margareta) . . . lagdhe en skat sverige swa aff huar stube xij öre stokholms vtgiffua \" RK 2: 57 . \" kännis jak . . . salt hafwa . . . knwt niclison VI öres skypan i homblasäther liggiandis \" SD NS 3: 529 (1420, Skärkinds härad); jfr öra skipan. - i latiniserad form. XV. horas vsualis monete de ipso claustro ad uite sue nesessaria percipiat annuatim SD 1: 393 ( 1259) . XIII ore denariorum ib 494 (1275, gammal afskr.) . X ore deuarioum ib. \" ut . . . cuilibet canonico resedenti ora denariorum. cuilibet sacerdoto, vicario dimidia ora . . . de bonis episcopalibus deputentur \" ib 569 ( 1280) . ","3) = örisland. fore thry marclandh jordh, enom örä minne SD NS 1: 60 (1401, Uppland). hawa . . . wpbwrit . . . xj örtogher landh jordh i gilberghom i garnbosogkn, vj ore nämarsth swdhra lanzlwthenom oc swa the for:da xj örtogher thr näär ib l2: 88 (1409, Uppland). ib 124 (1409, Uppland) . \" han hafdhe fanghet frälsa jordh sex ore för sex ore skatta jordh \" ib 683 (1413, Uppland). - i latiniserad form. pro duabus marchis terræ & sex oris in westby SD 1: 449 (1269, Uppland). mansionem haraby viginti oras & vnam terre continentem recepisse ib 472 (1274 Uppland). ","4) ss rymdmåttsbestämning (för såd och mjöl). Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 291 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 246 f., 746 f. ena qwärn . . . som skyldat twa öra miöl SD NS 1: 257 (1403, Vestegötland). - i latiniserad form. (6) ore ordei Svenska Riksarkivets Pergamentsbref 2: 9 ( 1383). ","5) penning, penningsumma, penningar. farandä är fästir öre GO 125 . ib 948 . glömdir är guldin öre ib 444 . ","6) pl. penningar och annan lösegendom. saalt haffua . . . fore fä ok fulla öra (för full betalning) SD NS 1: 58 (1401, gammal afskr.). - Jfr almännings-, bot-, gärningis-, half-, köp-, lös-, sak-, stigh-, tompt-, viþerlags-öre, äfvensom ful-, halds-, tomta-, värþ-örar. "],"f":["öri UplL Kk 7: 7; VML II B 14: 4. örä VBML II M 27. ack. öre VGL I þ 14; UplL Kk 6: 7, 7: l7, V 29: 1; VML I Kr 3: 4, 5. II M 25: 5; SD 5: 637 ( 1347); MEG (rd. A) 54, (red. B) 59; EG 65 ; SGG 106, 107, 108 . ","ore SO 150 . ","öri VGL I K 15: pr. örä ib VS 3: pr.; HelsL LM 28: pr. orä VGL I S 4: 1; SD 6: 149 ( 1349) . ","öra VML II M 25: 5; MEG (red. A) 54. ora SD NS 3: 120 (1416, gammal afskr.). dat. öre VML II M 25: 5. örä VGL I O 2; SD NS 1: 60 ( 1401) . ","öris VGL I K 15: 1; ÖGL Dr 16: 2, R 5: 2; UplL J 4: 3; VML I þg 7: pr., II Kp 5; BjR 39: 1 ; EG 65 . ","öres VGL II K 32 i var.; VML II M 26: 4; BjR 39: 1 . " oräss se öris land. pl. nom. örär " VGL LI VS 1: 4, 3: 1, R 8: pr.; UplL M 44: 1. öra ÖGL G 15; VML II Kg 7: 2, M 21: 1, 28: pr.; SmålL 5: 3 . ","örä VGL I R 12: 1, II VS 123, R 17. orä VML II M 23: 2 ivar. örer VGL I B 2: 1. öre SD NS 2: 682 ( 1413), 714 ( 1413). ore ib 1: 685 ( 1407). ack. öra VGL I K 5, 12: 1, VS 5, II K 35; ÖGL Kr 8: 2, 13: pr.; SML Add 3, 7; VML I B 49: pr.; SmålL 4: 1, 5: 3 ; SD NS 1: 8 ( 1401), 58 (1401, gammal afskr.), 257 (1403, på två st.), 678 ( 1407), 2: 698 (1413, på tolf st.); Fl 1179 ; TB 73 ; SO 87 . ","örä VGL I S 4: 1, VS 5, II dr 8; UplL Kk 8: pr., Ä 9: pr.; SML Kk 11: pr., 1; HelsL Kk 1: 2; BjR 10: pr.; 1; SD 4: 465 (1335, nyare afskr.)., 5: 375 (1344, nyare afskr.), 637 ( 1347). orä VGL I Md 3: 3, J 4: 1; UplL Kg 12: pr.; BjR 10: pr., 1. öre UplL Kk 8: pr.; SD NS 2: 357 ( 1411); SO 31, 87 ; SEG 113, 114, 115 . ","ore SD NS 2: 88 ( 1409), 653 (1413, på tre st.); RK 2: 7448 . ","örum VGL I LO 4, R 8: pr.; ÖGL B 9: 1; UplL Kk 6: 6; VML LII M 25: 12; SmålL 13: 2 . ","örom VGL LI J 3: l4; VML II kg 7: 2, 3; SmåL 13: 2. gen. öra VGL I FB 8, II K 26; VML I G 7, II Kr 7: 1; SD NS 1: 577 ( 1406). örä VGL I R 8: pr., FB 8; UplL M 23: 2, J 4: 1, V 10: 1. orä VGL I K 13, Md 8. singular form i plural användning. öres SD NS 3: 599 ( 1420) . ","öris ib 2: 6 (1408, på två st.). - med suffig. art. dat. sing. örenom SD NS 3: 529 (1420, på två st.). örnom (för örenom?) ib 1: 359 (1404, nyare afskr.)), ","öra bol , se öris bol.","öra bot , ","öra land , se öris land.","öra skipan","öre- SD NS 1: 446 ( 1405)), ","öris bol","örezbol )","öris bot , ","öris land","oris- SD 6: 125 ( 1349) . öresVGL II J 19; SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). NS 1: 3 ( 1401). 58 ( 1401), 650 ( 1407); SJ 182 ( 1449) . öräsSD NS 2: l96 ( 1409). oräss- VGL LI J 7: l3), "]},{"a":"örghia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr halsörghia."],"f":[]},{"a":"öria","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr asko öria."],"f":[]},{"a":"öridh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["salmo, trutta, laxöring. \" ätha lax örith swthar hornfisk \" LB 1: 96 ."],"f":["-ith )"]},{"a":"öridh","b":[],"c":"","d":"","e":[" laxöring, se E. Hellquist i ANF 13, s. 236 f."],"f":[]},{"a":"örka","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se orka."],"f":[]},{"a":"örkia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , örkiare, örknaþa fä, se yrkia, yrkiae, yrknaþa fä."],"f":[]},{"a":"örlögh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örlig, krig, strid. \" kom en kunugnx son aff danmark . . . til franka rikis mz örlögh \" Bil 758 . ib 646 . \" örlöghit ändadis swa \" ib 756 (kan föras till örlöghe). römskir rättir dömir til dödh hwan then som barn dräper i örlägh ib 565 . \" vare bado till örligx reedo \" MD 343 . \" thr sik wilia wäl haua i stridh ok örlogh \" KS 81 (199, 88) . ib 80 (197, 87). kunne wanlika örlögh wardha mällan israels söna oc thera MB 1: 313 . ib 275 . \" oroadho blamän egipto land mz örlögh \" ib 279 . \" the drapo qwinde oc barn, som donde män warkunna oc nadha i örloghom \" ib 433 (kan föras till örlöghe). änkte örlögh skal thu göra a mot them ib 432 . \" thz örlögh the hade förth a suerige \" RK 1: (sfgn). s. 171. hon straffar en swerikis konung . . . hulkin som . . . gik bort . . . fran hedhna manna örlöghi (querra infidelium) som han hafdhe byriat Bir 3: 410 (kan föras till örlöghe). MD 330 . \" thentidh thzta örlögh oc hanteringh som iouse giort haffdhe besprodis wt om landen \" MB 2: 24 . the stridher oc örlig lhan swa manligha öffdhe ib 227 . är oss ärlikare döö oc falla j stridh oc örlegh (mori in bello). än se wars almoghas armodh ib 229 . hwiltes landit aff örleghen (cesavit a præliis) ib 40 (kan föras till örlöghe). bleff landith ther äpther j fridh oc rolighet j lxx aar aff allo örlöghe ib 77 (kan föras till örlöghe). enghin ofridher äller örligh är oss j mällan 264. styr oc reghera wart örligh ib 266 . langsampt örligh ib 227 . \" elephantana öffwadho the oc bidzadho til örligx \" ib 237 . \" mz fult harnisk oc allom til örlgex mz widherthofftoghom (för oc mz allom til örlegx widherthorfftoghom) (för oc mz allom til örlegx widherthofftoghom) anbudhom ib. twisth, twädräkth, örlögh oc stridh haffwer waridh bland menniskior arliken jdh \" PM 1 . \" thaa faar thette örlogh en ondh och seen ände HSh 19: 111 (1505). ath wij med retta haffwe thetta örlig före taghit \" ib 20: 211 ( 1507) . taghar han eth örlogh driwa wil RK 1: 94 . karolus magnus haffdhe begynnat örlögh moth enom mäktoghom härtogha Lg 3: 303 . Al 445, 6052 . Va 23 . länge sidan war orligh mellom osanttrix konung oc aktilia konung . . . oc haffua i nw hört hwadhan theris orlig begyntis Di 41 . ib l30. tha han encte orlig haffde ib 104. tha han war i orlög ib. \" hauer iek nogon manhet giort i krig oc orlig thz liffuer efftir mik in til domen \" ib 9 . \" then tiid hans konunglige mealestat kry och örlig förde och hade medh korsherrene i prytzen \" FH 1: 120 (1493, gammal afskr.). dageligha tha hadhe the ridderliga ydh och förde örligh wtan striidh RK 3: 2048 . SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). BSH 4: 302 ( 1502) . RK 3: (sista forts.) 4442 . ath krii örlogh och blodz vtgiwtilse aff stillis kan HSH 19: 133 ( 1506) . \" örliig och krij thz war myn iid \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269 . twyngde honwm örlogh oc mykith kry MD 440 . - strid, slag. thet kryg och örlug, som skede pa brwnkebärg i pa . . . konung cristiern BSH 4: 231 ( 1497) . - oeg. strid, kamp. j then örlagh thin (d. v. s. Jungfru Marias) son wann then sigher MD 67 . mannen . . . hawer natwro oc likama swa iämpt matadha aff allom elementis, at han är vtan thera striidh oc örlögh MB 1: 123 . \" gaa aff tässa ysäldinna stad, aff stridzsins oc örlögsins rwme (de loco puginæ), til äwärdelikit frälse \" Su 343 . - strid, tvist. trla. han . . . opuäkke örlögh oc kiiff (litigia) Bir 3: 77 . \" een modher til alla skamliga gerninga, örlokens älskerska \" LfK 217 . Jfr örlöghe. "],"f":["or- Di 9, 30, 41, 104 . -log(h). -lug BSH 4: 231 ( 1497) . ","-lyg Va 23 . -lig(h). -liig RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 269, 3: (sista forts.) 4590. -legh MB 2: 229 ; ","-leghen ib 40 . ","-lagh MD 67 . gen. örlög(h)s, se sammansättningar. örligx. örlegx. örloffz, se örlögs folk. orlix, se örlögs man. ","örlögsins Su 343 . ","örloksens LfK 217 ), ","örlögs diur","örligxz dyur )","örlögs folk","örloffz folch )","örlögs gudh","örlöghs gudher )","örlögs man","örligx- MB 2: 274, 276, 277 . ","örlikx- Di 41 . ","örlegx- MB 2: 347 . ","orlix- Di 12 ), ","örlögs märe , ","örlögs rop , ","örlögs sak","örlegx- )","örlögs skip","örligx- )","örlögs time , ","örlögs thanke , "]},{"a":"örlögh anbudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigsredskap, krigsmateriel. \" örligh ambodh the mz siik hafua \" RK 3: 3625 ."],"f":["örligh ambodh )"]},{"a":"örlögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["strida, föra krig. ok swa bliffwo the j hwndradha aar örlöghandis SpV 164 ."],"f":[]},{"a":"örlögha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["krigisk. \" mz mik är örlighande dygdh (virtus bellorum) \" MB 2: 254 ."],"f":["or- Di 86, 115, 116 . ","-logha . ","-lig (h)a. "]},{"a":"örlöghafgudh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krigsgud. Jason tog wägen ath örlig affgudeens Martis stad Troj 20 ."],"f":[]},{"a":"örlöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krig, strid. (De) aktadho örlögsins skikkan ok hwsins gömo SpV 164 . \" hallandhe thet ey mindra än stridh ok örlöghe ib 165. tu som föra skalt härrans örloogh, wänth ekke bakin til owenear . . . j örlögeno forsökt thom, war atwaktol om tik \" ib 246 . (Odjuret) hwilkit som haffs enkannelika til örlöghe ib 358 . Örlöghe bodhar thu wisseligha mote ondha andomen j wädhreno ib 408 . \" thet händhir saa idhkelika, at the som wändas til gudh faa genstan orlöghe moth sik (conversis ad dominum bella statim occurrunt) \" ib 441 . komber sedann örligh och krij Gyll år s. 84 (v. 491). (Han var) mikit fornwnstig oc beskeligen, tiill örlig oc tiill raad Troj 104 . Stwndom hendher ath fleere förgaas aff storm oc blaasth j syönom än aff örlög . . . helst mädh en flotha skip til örlög PMSkr 171 . \" tha är them lost at gö j örlögh oc jngen räddoghe \" ib 124 . Aldrabäst öckte konungen sina vpbyrdh medh thet han . . . ey giorde örligh oträngder thär thill ib 694 (avskr). (Om) swa stor thrang oc örligh vppa rikit thrängde at mene rikesens almoghe schulde reesa örligha oc thär tilhiälpa Priv o skyddsbr 177 ( 1442) , 180. j thet kryg och örlig som skede pa Brwnkebärg GPM 2: 57 ( 1497) . "],"f":["örlöghis folk n. krigsfolk, krigsmän. Palamides konwng . . . kom medh xxx skip belakt medh fwltaga örligxfolk Troj 104 . " medh andre ocrygelige skottar oc offuergyffuit örlugx folck " GPM 2: 68 ( 1511) . ","örlöghis skip","*örlöghis stadher","*örlöghis tidh"]},{"a":"örlöghe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["krig, strid. oupuäkkia örlöhge ok stridhe (movere bella) Bir 3: 441 . \" for rikesins värn ok hedhninga striidh ok örlöghe (impugnatione paganorum) \" ib 466 . \" the som ey kyndoge waro vppa canneorum stridher äller örlögen (non noverant bella chanaærum) \" MB 2: 75 . ib 81 . \" spöriandes om örlöghe oc herrskapp \" LfK 164 . \" han haffde swa dana grofft örloghe oppbögynnat \" Lg 3: 303 . \" tz teknar . . . . mykyt örlege \" LB 7: 84 . Jfr örlögh. "],"f":["-loghe . ","-lege )","örlöghis benvapn","örlöghes- )","örlöghis folk","örlogis- )","örlöghis forman","örligs- )","- . ","örlöghis gudh, ","örlöghis hiälmber","örlöghes- )","örlöghis man","örlegis- . ","örlighis- . ","orloghis- )","örlöghis märe","örloghis- )","örlöghsi nödh , ","örlöghis vaghn , ","örlöghis vapn","-vakn )"]},{"a":"örlöghsamber","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["krigisk, stridbar. thet (barnet) wardhir örliksamt LB s. 494 ."],"f":["örlik- )"]},{"a":"örmaghi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kräva, fågelmage. Cabus örmaghi GU C 20 s. 65 ."],"f":[]},{"a":"örmylia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urmylia."],"f":[]},{"a":"örmynd","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se urmynd."],"f":[]},{"a":"örmärke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tydligt märke; gränsmärke, råmärke. lin cuis spacij medio signum aliquod euidens tatatuetur. lcertum ørmerki ad orentem inter brynnulfum & monachos per secula futurum SD 1: 228 (1222-30). ne de cetero possessio crac ullam patiatur calumpniam. lomnia eius ørmerki distincte & per ordinem in presenti nostro pruilegio declaramus ib. primum ørmerki westanwart oc sunnawat. lapis in bodandes sand ib."],"f":["-merki )"]},{"a":"örn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örn."],"f":["*örna klo","*örna liknilse"]},{"a":"örn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örn. \" len örn varþe þerea lik \" Bu 527 . \" öruin flygher fughla högist \" Bil 157 . ib 306 . Bir 1: 51, 2: 50 . lMP 1: l71. MB 1: 59 . lät han opgräwa sins fadhers liik oc skipte bwkin mällan thryhundradh örna ib 18 . \" hwilkin tma thässe alle öarna . . . koma alle ater samn ib. \" ST 290 . Al 1628 . fiärdhe dyurit (var) likt flyghande örnne MB 2: 340 . gaffwos qwinonne twa vingha swa som aff storom örne ib 352 . Jfr adheörn, arn. "],"f":["-ar ) , ","örna lik , ","örna vinge , "]},{"a":"örs","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) stridshäst, häst som brukas i krigstjenst el. i ridderlig tvekamp el. idrott. alle frälsis män sculu til vapnsyn komnä, scal oc hwar man hwat hälder han är riddäre äller swen, siäluer sin vapn vppa hawä, oc sijtiä a sitt örs äller hinghist SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). the skönista hingxsta örss och hästa RK 3: 1101 . \" mongt örss oc ganger marsken titt sände \" ib 2: 5158 . \" enkte tall war pa then boskap. örss, hästa camela, oc philila \" MB 2: 172 . \" ther waro mwla ok örs the mästa dromedarij och andre hästa \" Al 4947 . \" hundrath hwilt örs \" ib 4868 . \" josep tagher mz sik mykin här, badhe örs oc plankadha waghna \" MB 1: 270 . konunger giwer enom riddara got örs som änkte hawer än forskyllath aff honum, vtan foe thy at han wänter at han skal wäl nytia got örs, oc göra mantz gerning ib 351 . \" lhan rände sit örss ifuir ena bro \" Bil 256 . ib 748 . Bo 165 . MB 1: 317 . \" then ädlä riddare blandamär wämpte sik och säte sik pa sith godä örs \" Va 10 . \" tha ledde man fram eth skönt örs \" ib 21 . Di 183 . \" sit örs mz sporom fast han slo ok rände at rysan \" Iv 3122 . \" herra iwan stak thän riddara swa at örs ok man a markinne la \" ib 1663 . \" swa foro the iärslins här ij mot väpnter badhe til örs ok foot ib 2336. hertogh magnus loot . . . sin örss fortekkia \" RK 1: 819 . \" j danmark margh en häladh from haffde sik mz örss ok tygh reeth \" ib 838 . Iv 242, 447, 482, 634, 766, 1636, 1686 o. s. v. Fr 101, 1008 . Fl 1813, 1859 . Al 592, 3105, 5149 . RK 1: 909, 914, 1113, 1124 . ","2) krigare till häst, ryttare. siw hundrat örss loot han soldera RK 1: 672 . ib 2707, 2712 ."],"f":["örss . ","öörss RK 1: l113. ors: orsith Fr 1008 ), ","örsa foli , ","örsa hös , ","örsa redhe , ","örsasaþul","örsä- . ","-säthlä SD 4: 710 (1340?), "]},{"a":"örsl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yrsel, sinnesförvirring. \" all hans örsl honum for gik \" Iv 2218 . Jfr hovudhörsl."],"f":[]},{"a":"ört","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" , se yrt."],"f":[]},{"a":"ört","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se yrt."],"f":[]},{"a":"örtogh","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) örtog, ett tredjedels öre. ss myntenhet; äfven om myntstycke af nämda valör. Jfr Nordström, VAH 19: 302 f.; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 773 f., 832. örtugh firi nöt ok fiura peninga firi far SR 19 . \" lgiljt nött sälis firi tolf örä, gamalt faar firi fiurä örtugher \" SD 4: 465 ( 1335, nyare afskr.) . ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). ipärst oc kortrist . . . skal gyäldäs fore half mark . . . thörnist foe syu örtughä . . . en alin af goþo kirsko firi halffyrärþe örtogh . . . en alin got vaþmal firi twa örtugha ib 637 ( 1347) . \" fore fira artogher brödh \" SO 193 . \" skal lmwramestaren om dagen haffua . . . offuer hösten fyra artoger \" ib 87 . ib 72 . \" hvilken som vil brodr vardha ok in i gilleth ga, tha skal han som broder vardhr,m i inganghen giffwa . . . allermannenom i [1] ortig SEg 117. xv öre penninga 1 örtug mynne \" BYH 1: 258 ( 1455) . \" en gaard i westerby giffuer iij töner korn 4 1/2 örtug swenska \" ib 257 . at huar forsrifne tijdh om arith skal huar broder vtgifue tiwgu peninga sua at the fira tyder om arit göra x artiger til hopa aarit om kryngh SO 33 . wth giffua iiii orthogha ib 3 (på två st.). vpleggia brödrom til ölz fyre arthoger ib 1076 . ib 192 . \" hvilken broder som begara sunder slaar eller flere i embetz compani med hogmot eller druckenscapp böte ena artogh fore huart thera \" ib 86 . \" böte ij [2] ortugo \" BGG 316 . SO 83, 108, 153 . SGGK 106, 107 . SEG 113, 114, 115, 116, 117, 118, 120, 121, 122, 123 . \" skla han haua . . . säxtan örtughä pänningä af fataburenum \" SD 5: 637 ( 1347) . kännis iak . . . gäldskylloghan vara eskile diäkn fämtan mark ok atta örtogher päninga ib NS 2: 344 ( 1410) . (12 1/2) örtug pänninga svenst tal Falkman, Om mått och vigt 1: 169 ( 1370). arliga ok ewige vtgiffue x artiger peninga til vara messa vppähelle SO 33 . \" giffua vth . . . at halda \" ib 62 . \" böte . . . i [1] ortig päningha \" SEG 122 . huilken II godz aarligha vtskyldä j landh geldh III marker oc VIII örtoghar peninga FH 5: 51 ( 1467) . hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra . . . i redheom pänningom, hwitan swenskan pänning fore ena ortugh FM 23 (1389, nyare afskr.). hudradha mark päningga äpter thydhist tal, swa ath tre thydiska örtogher äller fyre siälenske ängliske älla gotniske ganga for en öre, som fordhom war gangande i swerikis rike SD NS 2: 492 ( 1412) . \" siwtigi mark reuelisca peningh, siex räueliska ortogh i en ora ib 3: 120 (1416, gammal afskr.). fore xij mark gotniska ok titzska, iiij gotniska i örenom ok iij hwitha örtoger ok i örenom \" ib 529 ( 1420) . \" fore tretigi swensca mark redha peninga i thet nya minth, swa ath örtugen gar fore atta sma peninga \" ib 104 ( 1416) . prisko skilingen fore en ortug . . . reknende ib 118 (1416, gammal afskr.). at otta gotniska . . . gongen for en swensk ortogh . . . fira gorsza for en ortog . . .. otta städer pänninga for en örtog . . . otta lebardz lybska for en ortog . . . sexton danska lybska for I. örtog GS 52 (1453, orig.) . skal han (myntmästaren) göre eth mynth som kallas örtugh om attha penninghä swa god at en mark wägin skal halde attha lodh sölff HSH 19: 12 ( 1480) . skal han göra eth mynth som kallas en halff ortug om fira penninga sa got at wägin march skal holdhe VI lodh sölff ib (kan föras till halförtogh). örtuger om attha penningha ib. \" halffuä örtogher om firä penninghä \" ib 13 . \" söllffmynth skal han sllaa helä örtoger halffva örtoger och smaa holä penningä \" ib 14 ( 1497) . \" screff thän köpmannen vppa eth paper stykke thät sama aflatit som hon sagde honom ok lagde hwitan päning thät är en räth artigh tha wogh genstan scripten vpp päningen tha lagde han flere ortoga vppa ok ä hurw manga ortogha han togh tha wogh ä jo scripten vpp them alla \" MP 4: 264 . skal engen gulsmid smälta nagra penninger ortuger eller andra penninger SO 160 . \" hwndrat march ortuger \" FM 237 ( 1505) . ib 252 ( 1505) . \" twnno smör för v march ortiger eller sex march dansk, skeppund flesk III march ortiger, tunno lax IIII march ortiger \" HSH 20 285 (1509) . för ii!UDDA_TECKEN? (2 1/2) och XX (20) mrk örtug BSH 5: 535 ( 1513) . vi och XX mark örug ib. \" twagia örthogha skipan i sudhrw birkäwik . . . innan rydhbo sokn, i skärkinda häredh liggiande \" SD NS 1: 180 ( 1402); jfr Hildeband, Sveriges Medltid 1: 243. ","2) = örtogha land. nos ab eadem norlennom accepimus predium uidelicet. attaørthor (ör -ørthor). et sib suderlennom. quod wlgo dicitur atta örtohor & siaxpennengaland. uendicamilus SD 1: 735 (1230, 60, Södermanland). til dömdis . . . husfrw katrine j örisland husfrw margareta j örtug. hemminge i gryto ij örtugha BSH 2: 75 (1399, Vestmanland) . jac . . . oc myn son . . . kännomps . . . os sält lhafua . . . allan wan eghiodeel som vi attom i hadhasta deeld, som kallas ät lodhafal af bolbynom köpt, oc ligger fore half fämte örtogh fore siäx marker päninga SD NS 1: 11 (1401, Vestmanland). viij ortoger i rynkaby ib 2: 699 (1413, Uppland). (4 1/2) ortogh landh iordh i hiwlistom ok v örtogha i räflösa ib 1: 531 (1406, Uppland). tolff öresland jordh . . . ene halue örtugh minna ib 650 (1407, Vestmanland). eth half markland jordh i oppaby oc v örtwgh jordh i mädhalby ib 2: 82 (1409, Södermanland) . hawa . . . wpbwrit . . . xj örtogher landh jordh i gilberghom i garnbosogkn, vj ore nämarsth swdhra lanzlwthenom oc swa the for:da xj örtogher ther näär ib 87-8 (1409, Uppland). ib 118 (1409, Södermanland), 124 (1409, Uppland), 125. giffwa nadendals clostre . . . lyyst vppa ena örtogh oc VI öria landh iordh FH 3: 62 (1445, Uppland). ib 78 ( 1446) . tw mark landh iordh och twaa ortöger och II pänings landh Sd 3: 121 (öfvers. i afskr. fr. senare hälften af 1400-talet, Vestmandland). - Jfr wi . . . hawa salth . . . byörne laurenson . . . thio örtoghar land iord . . . försth iak niclis i trysko kännis mik hawa salth twa örtogha r land iord . . . ther mästh andris vlfson i almby ena örtogh land iord . . . laurenz flingher ena örtogh land iord . . . martin öösthan a ena örtogh land iord oc fäm päninx land . . huilka for:da thio örtoghar land iord . . . afhendhom wi os . . . oc tilläghnom for:dum byörne SD NS 1: l499 (1405, Södermandland). ib 2: 143 (1409, Uppland). Jfr örtogh-, örtogs-, örtogha-land. - Jfr fiärdhungs-, half-örtogh (-ugh)."],"f":["örtog GS 52 ( 1453) . ","örtugh VGL I K 19, B 2: pr., II Dr 7; ÖGL Kr 7: pr., 8: pr., UplL J 18: 1; SML Kk 2: pr., J14: pr., B 2: pr.; HelsL M 28: pr.; SmplL 2: 1 i var., 7: 2: KrLL B 37: 2; SR 19 ; SD NS 1: 650 ( 1407), 2: 124 ( 1409); HSH 19: 12 ( 1480) . ","örtug BSH 2: 75 ( 1399); SD NS 1: 372 ( 1404), 2: 124 ( 1409), 125; BYH 1: 258 ( 1457) . ","örthug VML I Kr 3: l4. hörtungh: flærhunx hørtungh SD 4: 209 ( 1331) . " yrtogh " UplL Kk 9: pr. i var. yrtugh ib. " ortogh " VGL LI K 15: pr:, UplL Kk 9. pr., M 52: 2; SD NS 3: 120 ( 1416, gammal afskr.) ; FH 3: 78 ( 1446); SEG 117 . ","orthog SD NS 3: 120 (1416, gammal afskr.). ortugh VGL II Dr 7, þ 3; FM 23 (1389, nyare afskr.). ortug SD NS 3: 118 (1416, gammal afskr.); SGGK 106, 107 ; HSH 19: 12 ( 1480) . ","ortig SO 62 ; SEG 114, 115, 116, 117, 118, 120, 122, 123 . ","artogh VGL III 1, 20; SO 83, 86 . ","artog ib 108 . ","artok ib 106 . ","artoch ib 108 . ","arthoch ib 153 . ","artigh MP 4: 264 . gen. örtugh ÖG R 5: 2. örtugha StadsL Eds 23: 3. pl. nom., ack. örtogher VGL I Md 5: pr., II K 36, 37, III 57, 58; ÖGL G 6: 1 i var.; MELL Kg 23: 2 i var.; StadsL Kg 5; SD NS 2: 88 ( 1409), 344 ( 1410), 492 ( 1412). örtoger SML Kk 8 i var., 13 i var.; StadsL G 10: pr. i var.; SD NS 3: 529 ( 1420); HSH 19: 14 ( 1497), 15. örthogher SML Kk 18: 1 i var. örtoghor VGL I Md 1: 3, B 2: pr., Fs 4, 5: pr., 1; örthoghor ib Kr 13. örtohor SD 1: 735 (1220-60). örthor (för örtohor) ib. " örtoghir " Lg 438 örtöghr VGL I Md 1: 4. örtögher ib II Form 16. örtoghar VML II M 9: 1, B 14: pr., MELL þg 3: 1, Dr Vl 3, 14; SD NS 1: 499 ( 1405) . ","örtogar FH 5: 51 ( 1467) . " örtoghär " VGL LI VS 3: pr., FS 2: pr., IV 19: 1; UplL J 13: 1, V 23: 6, 28: 1; MELL Dr Vl , 13. örtogha SD NS 1: 531 ( 1406) . ","örtugher VGL II R 6, J 27, Form 16, 17, 24; SmålL 2: 1 i var., 13: 45, 14; Stadsl G 10: pr., SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). örtuger ÖGL Kr 26: pr. li var; HSH 19: 12 ( 1480); FM 252 ( 1505) . ","örtugher VGL II R 12. örtuhär ÖGL Kr 26: pr. örtughur ib Kr 26: pr., Eþs 16. örtughar ib Kr 26: pr. i var. örtughär VGL II Add 7: 29; ÖGL lKr 26: pr., 31, Dr 1, 11: pr., G 6: 1. örtugha SML Kk 8, 13, M 23: pr., 3, Add 8; SD 5: 637 ( 1347); BSH 2: 75 ( 1399) . ","örtughä SD 5: 637 (1347; på två st.). yrtugher MELL Kg 23: 2 i var.; StadsL G 10: pr. i var yrtygha MELL Kg 23: 2 i var. ortogher SML Kk 8 i var. ortoger SD NS 2: 699 ( 1413); SO 160 . ","ortoghär VGL I R 6, FB 1; MELL Kg 23: 2. ortoghär VGL III 2. ortohär ib I J 13: pr. ortoghor ib 12: 2 . ","ortogha SO 3 (på två st.); MP 4: 264 . ","ortoga ib. ","ortöger SD 3: 121 (öfvers. i afskr. fr. senare hälften af 1400-talet). ortugher VGL II R 11, Form 7; SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). NS 2: 143 ( 1409) . " ortuger ÖgL Kr 26: pr. i var.; " FM 237 ( 1505) . ","ortugo BGG 316 . ","ortigher SO 72 (på två st.). ortiger HSH 20: 285 (1509); SEG 116, 121 . ","artogher VGL LIII 1; SO 192, 193 . ","artoger ib 87 . ","artogher ib 106 . ","artiger ib 33 . dat. örtoghom VGL LI þ 6: pr., IV 18: 6; UplL M 23: pr.; VML II B 7: pr. örtoghum VGL I FB 4: pr., 7: 3; UplL M 23: pr., V 8. örthoghum VGL I FB 3. örtughom KrLL B 28 i var. ör tugom ib B 11: pr. örtughum VGL II þ 8; ÖGL Dr 20: 1; G 6: 1; SML B 15: 1. yrtughum MELL B 23 i vr. ortoghom VGL LI J 12: 1. ortughum ib II Forn 13, 30. gen. örtogha ib I FS 2: pr.; VML II B 19, 22: pr.; MElL B 23. örtogha SD NS 1: l180 ( 1402). örtoghä VGL I R 5: pr., FB 8; Upl L J 4: 1, V 10: 1, 23: 6. örtogä VGL I R 5: 3. örotogho ib FS 2: pr. ortoghä ib R 5: 1, 2. - singularform i plural användning: nom., ack. örogh VGL III 20, 63. örth-togh ib 6 . ","örtugh SML Kk 8 i var., 13 i var., Add 7. örtwgh SD NS 2: 82 ( 1409) . " örtug ib 125 ( 1409); " BYH 1: 258 ( 1455), 259 260, 261; BSH 5: 535 (1513; på två st.). ortogh SD NS 3: 120 (1416, gammal afskr.). dat. örtogh UplL M 1: pr. i var. ortogh ib M 1: pr. - med suffig. art. sing. nom. örtugen SD NS 3: 104 ( 1416),","örtoghabol","örtoghäbool . ","örtugha bool. örtwghaboll),","örtogha land","örtugha- . ","örtäghä- UplL lj 1: pr. ortogha-), ","örtogs land","örtugs- . ","örtughs- . ","ortugs- . ortwgx- KrLL B 4: pr. li var.),"]},{"a":"örtogh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) örtug, 1/3 öre (som värde och som myntenhet). böte huart sin enä yrtugh Småst på Fsv 2: 68 . I Tullingeby twägghia ortuger tiilgongh VKJ 133 . affrad 15 spen korn, 7 1/2 ortugh peninga ib 244 ( 1447) . affradit är 7 1/2 span korn oc 7 1/2 ortug ib 244 . affrad 4 tyni korn, 14 orthuger peninga ib 245 ( 1447) . Engha tymbermen scholo mera haffua om dagen (under vinter än) ij artich medh maat och ööll . . . Item en arbetes man om dagin . . . offuer vintern i artich STb 1: 467 (Burspråk 1476). ib 3: 271 ( 1496) . Vppa tet som artog mera galth än viij peninga, tet sades aff fore retta, ath her Erick schal giffue hanom swa mykit ther pa löpa kan ib 3: 369 ( 1498) . Summa in all CXi mark och iij artich SSkb 30 ( 1502) .","2) silvermynt (av en örtugs värde). Tha screff thän köpmannen vppa eth opaper stykke thät sama afflatit som hon sagde honom ok lagde thät vppa ena wägh skal, ok thär a moth lagde han en hwitan päning, thät är en räth artigh. tha wogh genstan scripten vpp päningen. Tha lagde han flere ortoga vppa, ok ä hurw manga ortogha han togh, tha wogh ä jo scripten vpp them alla MP 4: 264 . Flyter han ey mera oppe än som en ortug, tha wara han ey lenge Småst på Fsv 2: 267 . thet första skall han göra et mynt som kallas örtug sa got at en mark wägen skall holla tio lod sölff Lagerbring Saml 3: 263 ( 1449) . \" huilka forscrifna suma peninga . . . Sigridh kendes sik alla redheligan vntfanget och opburet haffua i gambla örtoger \" SJ 2: 59 ( 1480) . Samme dagh antwordade kemmeneren Ängeleka Zandersson Nic. Haffwlayn 8 1/2 marck 4 artich STb 2: 263 (1488).","3) örtugland, 1/3 av ett öresland. Jäppe Andersson fik thu ortogher landh jordh SD NS 3: 39 ( 1415) . tha Hämminger Joarson vplät Pädher Christmasson iiij ottogha skipan i akrenom af et bool lib 3: 62 (1415). jac hawer honom oplathet fira ortoker oc iiij penningslandh jordh ib 3: 401 (1419). Rig 46, s. 55 (1507). - Jfr fiärdhungs örtogh."],"f":[]},{"a":"örtoghbol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" = örtoghabol. (12 1/2) örtugh bool li hagunathorpe (räntande årligen 12 1/2) örtug pänninga svenst tal Falkman, Om mått och vigt 1: 169 (1370, Öland)."],"f":["örtugh bool )"]},{"a":"örtoghland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. = örtogha land. eet örtoglan[d] jorþ SD 6: 1 (1348, Uppland). thrättam örtuhglandh jordh ib 65 (1348, Södermanland). halft femta örtughland ib 125 (1349, Uppland). iiij örtugland jordh i wesby BSH 2: 75 (1399, Vestmandland9. iiij örtuglandh i tomptom ib, ib 76 o. s. v. BYH 1: 186 (1381, nyare afskr., op tio st., Södermanland och Uppland). siäx öresland iord, eth orthug land mynne SD NS 1: 23 (1401, gammal afskr., Södermanland). ib 8 (1401, Södermanland), 52 (1401, Södermanland), 53 (på fyra st.) o. s. v. otta ortogland jord DD 3: 230 (1480, Dalarne) . \" fyre ortugland jord ib. v ortug land iordh . . . liggendis i . . . dillingeby i westre enden Upplands lagmandsombok 67 ( 1493). Jfr örtogsland. \""],"f":["örtok- SD NS 2: 140 ( 1409) . örthok- ib. örtugh-. örtug-. örtungh- SD 6: 1 ( 1348), NS 1: 53 (1401, på två st.). örtuungh- ib (på två st.). örthöngh- ib 52 . ","yrtugh- SML Ä 2: 1. ortogh- SD NS 1: 531 ( 1406), 2: 118 ( 1409), 699 ( 1413). ortog-. ortugh- UplL J 1: pr. i var.; BYH 1: 186 ( 1381, nyare afskr.) . ","orthug- . ","ortug- . ","ortygh- BYH 1: 186 ( 1381, nyare afskr.) ),"]},{"a":"örtoghland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örtugland, 1/3 av ett öresland. jac hawer honom oplateth . . . xl ortokhlandh jordh SD NS 3: 401 ( 1419) . \" aff eth ortwgalandh jord i Täby görs i ortug VKj 228. här Bänkt vpläth, lyste och hemladhe for:da hustrv Kristine ɉ mark landh iordh i Säby och vɉ örtog landh iordh i Kastenom \" ATb 301 ( 1469) . - Jfr fiärdhungs örtoghland."],"f":[]},{"a":"örtoghpänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["örtugpenning, mynt om en örtug. XX marc i godha hwita örtogh päning SD NS 1: 314 ( 1404) . ib 334 ( 1404) ."],"f":["-päninger )"]},{"a":"örvän","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["saknande anledning att vänta (ngn). eth samtall oc bebwndh them i mellan, som sweriges rike kan ware betandeligit, för the ekke wethe dagh eller stwndher, naar the skelle ware konghen örwäne, effter han ekke faar skatthen BSH 5: 468 (1511). Jfr urvana."],"f":[]},{"a":"ösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ösa. \" eg. och bildl. han fan först watn ij enom hwlum steen . . . ij sin hiälm monde thz ösa \" Al 4907 . hon . . . löpter ater til brunnin oc öser watn wllwallomen MB 1: 204 . \" al diwr vm kring fölghdo hanom. hwilkom han öste vatn af kälo til dryk \" KL 195 . j scullin ösa gudz nadha vatn . . . aff helarens nadha klädhom MP 1: 30 . \" paschasius . . . lät . . . ösa a hona wällande thiära ok oleum \" Bil 557 . \" öste julianus (sit blodh mz handom oc kastadhe höct) vp gen himnom \" ib 602 . \" hon . . . kom .. . til enna dywa källo, oc saa nidh i häne, enkte haffwande thz hon kwnne ösa mz \" Lg 220 . \" tha ösde thu af guddoms kello mz alle siäl \" MD 61 . - ösa, ösa ut, genom ösning tömma. öse thän thär wakin är (sentine latices excancles qui vigilzes) GO 891 . \" at hwar i sin stadh öse gruuona \" PfN 135 . \" huars snille ängin forma at gripa ey hällir än ösa (hauire) hauit \" Bir 2: 216 . ib 1: 171 . - ösa fram, framkast, uttala. ath menniskian . . . öser tolka mistankar fram Gers Frest 33 ."],"f":[]},{"a":"ösa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" \""],"f":["*ösa up ösa upp, hålla upp. tha ös thät wp aff kätillenom j nokra formor PMskr 399. Ingemund . . . xx öre for ltet han öste jacterne op oc redde them til SSkb 2: 77 ( 1518) . " lot jagh ösä pramen op för xij klippinge " ib 2: 194 ( 1521) . ","*ösa up a ösa på. hon öse watnit vppa, oc twa granlica SkrtUppb 265 ."]},{"a":"ösekar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öskar. Alueolus ösekar ok hoo GU C 20 s. 18 . fore hacker, krampar och össicker iij mark SSkb 34 ( 1502) ."],"f":[]},{"a":"ösekar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öskar (hvrmed i fartyg inströmmande vatten aflägnas). Jfr Falk, Altnordisches Svewesen 6 f. hwilken som stiel bort annars össekaar SO 292 . ib 301 . Jfr öster, m."],"f":[]},{"a":"ösgötsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["Östgötsk. in østgøko lagh saghu SD 4: 559 ( 1337) . han gaff henne en ösgötzskan man RK 1: 81 . bör fru yda aff thetta forscriffna korn XIII 1/2 tön korn oc 1 1/2 span ösgötzska BYH 1: 260 ( 1455) . twhundrada ösgötzka marker FH 3: 142 ( 1449) ."],"f":["ös- . ","-götzsker . ","-gözker . ","ödzgödzker: -gödzk MElL G 5: pr. i var.),"]},{"a":"ösikia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hyska (ä.nsv. öska Dalin 1850, Dahlgren Glossarium, össja Weste 1807), av mt. öseke f., ösken öschen n. (varav da. ösken). Item än smeden for iiij par fensterhakar och öskyior och for läsehakar ij öre HLG 2: 61 (1517)."],"f":[]},{"a":"ösk","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se usk."],"f":[]},{"a":"öskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se yskia."],"f":[]},{"a":"ösliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["ösbar, möjligt att ösa. hausibilis öslegin GU C 20 s. 327 ."],"f":[]},{"a":"ösning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["form av fiske. at fordom war oc aff aller eij annat fiske än ösning, sidan togz op lanar oc ther epter laxakar AktKungsådr 33 (1520-t., avskrift). thij at lanar och laxakar är eij aawerkan mot ösningena ib. Se F. A. Dahlgren, Glossarium: art. Tena; HSH 14: 68 ."],"f":[]},{"a":"öst","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se nordhost, sudhöst."],"f":[]},{"a":"öst","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["flöde, ström. \" än äwinnelika sötmans östh ällir drykkir fore smakAs näpligha i thässo liffweno \" SpV 420 ."],"f":[]},{"a":"östan","b":["pp","ab"],"c":"adv. prep.","d":"adv. och prep. ","e":[" L. A) adv. \"","1) östan, från öster, österifrån. badhe östqn oc västan fiärran til komo mange see han Bil 596 . mange skulu koma östan ok västan af hedinskapinom MP 1: 64 . Su 114 . - med föreg. prep., närmandes sig substantivt anv. af östan, från öster, österifrån. röst aff östan Bil 311 . \" kom honum skat oc rika agho aff östna oc sunnan nor oc wäster \" Al 9625 . RK 3: 3560 . - fran östan, d. s. israel . . . kom fran östan ällir östra wäghen widh moab MB 2: 106 .","prep. öster om. med ack, omnibus sex provincias ostan (för østan) aspbid inhabitantibus SD 3: 247 (1316, nyare afskr.). martin öösthan a ib NS 1: 499 ( 1405) . \" baadha skedhabodha qwerna östan aana och westan \" ib 2: 78 ( 1409) . drapus mange vtqlike martires östan haf ok wäzstan Bil 384 . \" bygdho the landen först westan iorsala haff oc östan greklandz haff \" MB 1: 3 . \" östan iordanis flodh \" ib 2: 37 . \" tak mädh thich xii bolffastq oc skelika af hwarjo hwndare östan aros ligger i westmanna lande \" BSH 1: 142 ( 1373) . \" öffuer södhermam och östan mwr flygher eeldin som eeth wr \" RK 3: 3565 . loth up aolaff hinriksone sit stenhuss östna mwr liggiande SJ 37 ( 1426) . ib 192 ( 1450) . ","1) prep. \" med dat. el. ack. öster om. iak hauir saalt . . . ena tompt i örabro, liggiande östan fore torgheno \" SD NS 1: 69 ( 1401) . min gardh liggiande näst östern fore ingebuge lionge gardh ib 293 ( 1403) . \" östan for bern \" Di 13 . ","2) adv. åt öster, i öster. for ena tompt a sydra malm belgähin . . mellan swartbrödra tompt nest westan fore oc sander lekxssons tompt nest östan fore SJ 193 ( 1450) . ","prep. öster om. \" tha skulo the riwa siin tiäld som östan lagho widh gudz hws \" MB 1: 388 . ","adv. mot öster. \" thenna forscrifna tompt oc gardh är bebeläghin . . . mellan jösse niclisons ärffue westan widher oc herman kamps ärffue östan widher \" SJ 197 ( 1447) ."],"f":["össtan SD NS 2: 78 ( 1409) . " öösthan ib 1: 499 ( 1405)), ","östan at , ","östan for","östen- . ","-fore )","östan til , ","östan vidher","-widh )","östan äptir , "]},{"a":"östan a adv. från öster österfrån. blekar aff sönnan äller östan teknar tädan komma mwlith wädher pmskr 293. eth högth bärgh obegriplika storth fran östan ok j wäster mecht 50 . b prep. öster om. en bygningh . . . belegen nest östan her anders lodolphj och nest vestan sancte oleffs prebenda hussin östan kötbodener stb 3 405 1498. c subst. n. östan vädher. november . . . 17 dagen östan pmskr 375 .","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["östan fore","östan til"]},{"a":"östan lands","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["åt öster. een qwerna ström, som ligger östan landz j Tostafors Bjärka-Säby 352 ( 1370) ."],"f":[]},{"a":"östan nordhan","b":[],"c":"","d":"","e":[" adv. nordöst. enna tompt östhen nordhen vidher stora kloster gathwna Småst på Fsv 2: 229 (1429)"],"f":[]},{"a":"östan nordhan vädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["nordöstlig storm. östan nordan wädher war tha storth RK 3: 3705 ."],"f":[]},{"a":"östan sunnan","b":[],"c":"","d":"","e":[" adv. sydöst. ok ther östhum swnnen fore liggia stenmärken oppa eth renahwffwd Bergqvara 92 (o. 1490)."],"f":[]},{"a":"östan sunnan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["i sydost. theris stenhus oc waningha beläghin östan sunnan widh korn thörgit SJ 135 ( 1444) . Jfr östunnan. "],"f":["östan sunnan til , "]},{"a":"östan vart","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"östan vädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["östanvind. PMskr 374, 375."],"f":[]},{"a":"östannörre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nordostlig. i östennorra hörnet SJ 253 ( 1457) ."],"f":["östennorre )"]},{"a":"östanvardha","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["österut. \" eth got spannasädhe aff prestaboleno liggiandis östanwardha j sudhragerdino \" RP 1421 24/8."],"f":[]},{"a":"östanvädher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["östanväder, östanvind. \" ffornnwmme wii stadigh ware östan wedher \" FM 338 ( 1507) . Go 860; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 356."],"f":[]},{"a":"östarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. superl. ","e":["östligast, längst i öster belägen. godert skal haffua for sit fäderne thet nidhersta oc östersta stenhuss oc waningh SJ 135 ( 1444) . medh östersta källaran ib 193 ( 1450) . - n. adv. östligast, längst i öster. en staþar . . . österst gen solenne när paradis Bu 508 . \" konunga af thy lande perside östarst af landz ändomen komo letande i bethleem \" KL 390 . MB 2: 385 . \" fore en attung ok fyra spanz affgäld östarst liggiande i sama by \" SD NS 2: 35 ( 1408) . - Jfr östre."],"f":["-erster . ","-arst . ","-ärst MB 2: 385 . -erst),"]},{"a":"östarster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. östligst, se östre."],"f":[]},{"a":"öster","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[],"f":["ööster Sv. Kyrkobr. 124),","öste af . ","öster ut , "]},{"a":"öster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ösning (i fartyg för att aflägsna inströmmande vatten). barzen wor gansk laak, sa the ffinge nogh at göre medh östen FM 343 ( 1507) . Jfr ostbytta och en af Kock Ark. f. Nord. Fil. 1: 209. f. framstälda förklaringen af detta ord äfvensom ösekar. ","2) ösrum i båt, ställe vid botten af ett fartyg hvarest vattnet samalr sig och hvarifrån man öser det ut. wakte badhe styre ok östh MD (S) 289 .","3) samlingsrum för orenlighet, pöl. gak bort diwpasta orätuisonna östir Spec Virg. 252. diäffwlsins rike är lastmanna östir ib 563 ."],"f":[]},{"a":"öster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öster, östligt väderstreck, östlig riktning. j östreno syntos tree sola Lg 68 . fran öster, från öster. lyupt op öghonin gen himnum ok pröfua (solina) gangh ok stiärnur . . . fra östir til vestir, fra vestir til östir Bil 534 . - i öster (i östreno), i öster. j östreno syntos tree sola Lg 68 . wi se stiärnona i östir ib 34 . \" haffuandis fyra alna j sinne lkänghd, oc thre j widdhine östir moto wägginne \" Bir 4: 84 . "],"f":["til östers","til öster )"]},{"a":"öster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ösrum, kölrum (i bottnen på ett skepp), isl. austr m. Sentina . . . locus in nave, ad quem vndique confluunt aque östher GU C 20 s. 568 . Anelia . . . wende hiwll och östhin (fel för: östhir?) i skipith ib 23 (Jfr Anclare . . . ösa). - Jfr vatnöster vattenlösning Sdw 2: 940, ä.nsv. vattuöst (Dahlgren Glossarium). Se G. Blomqvist, Schaktavels lek (1941), s. 210; L. Moberg, De nordiska nsalassimilationerna (1944), s. 56."],"f":[]},{"a":"öster","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["i öster; åt öster, österut. Oc for thy är öster hedherlikaster himilsins stadher MB 1: 124 . sua mykit aff geranom, som ligger nordhan medh hans tregardh oc öster aff tregardz horneno SD NS 3: 341 ( 1418) . \" swa mykit iac atte öster j lägdomen \" JämtlDipl 304 ( 1450) . \" dören wändes til östher \" PMSkr 216 . "],"f":["*öster at","*öster genom"]},{"a":"öster nordher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? nordost. iaphet släkt hon är wäldigh alt fra öster nordher oc swa wäster MB 1: 174 ."],"f":[]},{"a":"öster nordher adv. åt nordöst. jtem j stykke jordh for vj öre östher nor wedh aker gardhen fmu 4 84 o. 1455.","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["*östernordhre","öster sudher","-södher )","*östersudhre"]},{"a":"österland","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" i öster beläget land, österland. j karlamagnus daghum gik österlandz kirkia fran lydhno römska kirkio (landz af senare hand ändradt till rike) Bil 749 . - vanl. pl. vi saghom hans stiärno j östirlandomen (in oriente) MP 1: 43 . ib 44 . \" en wis mästare kom af östirlandom til rom \" KS 44 (112, 47) . Lg 95 . \" hans (Petri) stauar ok stol var först ii östarlandom (in partibus orientis) fighr ar \" Bu 99 . - land på andra sidan Östersjön, särsk. Finland. philipus predicaþe tiughu ar i sithia som nu callar suerike. fra östarlandom ok tel örasund Bu 199 . \" herra niclis thureson som lagman j österlande är \" BtFH 1: 455 ( 1362) . \" österland thät är eth biscops döme oc eth lagmanzdöme \" ib. \" aff aldz almoghens wägna j österlandee \" ib. \" pyttsio sokn i österlandom \" FM 18 (1388, nyare afskr.)."],"f":["östar- )"]},{"a":"österlang","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["längs östra sidan. Exempel se västerlang."],"f":[]},{"a":"österlägdh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" . \" j swa matta ath han skal for:da läghdä alla österlegdanä vprydia, brwka oc beholla DN 14: 138 (1488). \""],"f":[]},{"a":"österländingiar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["inbyggare i Finland och andra land på andra sidan Östersjön; särsk. Finnar. reeste han en annan här mz österleningia RK 2: 965 . \" tolka warwr som . . . österlenninga . . . införa i landet \" GS 57 ( 1474) ."],"f":["-lenningar . ","-leningiar )"]},{"a":"österrike","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["i öster beläget rike, österland. han . . . körir them bort aff gardhe . . . i öster riken (ad plagam orientalem) MB 1: 207 . \" han lät hänta mik aff arau, aff österrikis (orientis) berghom \" ib 474 . \" the . . . twingadho han . . . vndir storan skat . . . swa oc all östir rike som äru medorum. lidorum \" ib 2: 241 . hadringer . . . flydhe til eet land hetir ponticum ok van ther dynaburgh . . . sidhan foor han aff österrike . . . ok foor han til swerikis Iv LXXV . - Östromerska riket. Lg 749 (se österland). - Österrike? konungen hade . . . gemen frömande land sa wide faret beyaren vngaren palen oc österrike RK 2: 8579 ."],"f":[]},{"a":"östersidha","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["östlig sida, östlig strand. dragha mooth eller näth leggia jnnan i wikenne . . . vppa öster sidhe FH 4: 16 ( 1451) ."],"f":[]},{"a":"östersudher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? sydost. at prädicaren monde (ɔ: vända) sitt anleethe i östersödher TK 270 ."],"f":["-södher )"]},{"a":"östgota r","b":["nn"],"c":"pl.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"östgöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. östgöte. wi Bo Jonsson ösgöta laghman D 10: 8 (1371). ib 10: 50 m.fl. ss tillnamn. Olauus ösgöt SD 8: 494 ( 1364) ."],"f":["östgötar"]},{"a":"östgöte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ss tillnamn. \" lego . . . iohanni øsgøta vnum fulcrum . . . cum culcidra \" BYH 1: 176 ( 1372) ."],"f":["ös- . ","öster- . ","-giötar UplL Kg 2), "]},{"a":"östgötsker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["östgötsk. \" som özgözk lag tilsighia C. G. Styffe, Skandinavien under unionstiden (3 uppl. 1911), s. 193 (1358). atta mark pnäninga i östgötzst taall, thre guta i örenom \" VKJ 73 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"östre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["östre, östlig. þäþan for tomas til indie land östra Bu 186 . \" hon bygdhe dana virke höghan mur fra östra hafui (östersjön) til vestra' \" Bil 747 . \" thzta skipet j äghodelomen giorde moyses j slätta landhen widh moab, moth stadhen jericho twärs offwir iordamen, til östra sidhona \" MB 2: 38 . \" til ostra (för östra) platzsen widh iordans flodh ib. thetta östra stenhusit \" Bir 4: 87 . \" fran östra gafflenom ib. bredan vppa östra sidona är XIX (19) alna \" SJ 140 ( 1445) . vij (7) öresland jord oc j (1) örtugsland i östra lidherna liggiande i östra endanom ib 181 ( 1449) . östra land(in), österland(en); jfr österland. j them tyma waro the hälgho thre konunga j östra landum oppa eno högho bärhge, oc sagho ena nyia stiärno ST 369 . \" madian oc amalech oc the andro aff östralandomen (ceteri orientalium nationum) \" MB 2: 84 . the aff östra landhen ib 87 . \" mz fiäste folkeno aff östra landhomen \" ib 90 . - östra rike, d. s.; jfr österrike. alle the mesthera i östhra ryke äro (orientalium turba oratorum) Lg 3: 115 . \" drotnighen aff östra riken kom til salomonem Jungfru Marie Örtagård 122. - i ortnamn. jn østraheret in niudhungia \" SD 1: 530 ( 1278) . in østraaros ib 640 ( 1284) . \" in østralæduby \" ib 5: 307 ( 1344) . østra huarf i b 628 ( 1347). j östre siön (Östersjön) FM 595 ( 1513) . - Jfr östarster."],"f":[]},{"a":"östre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" \""],"f":["östarster","österser )","östre nörre","norre )","*östre sydhre adj. sydöstra. Ther medh gaff for:ne Jngewal Torstinson en alin offuer fran östra norre sydanfore it quarter pa östra södra sydan STb 3: 390 ( 1498) ."]},{"a":"östre nörre","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["nordöstlig. \" thet östra nörra hyrnit skiuter in i forscrifne tompt \" SJ 140 ( 1445) ."],"f":[]},{"a":"östsudhöst","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["östsydöst. \" saa at fran gardenom Nor norwest ligger mot Smörkulla lxxxvij stenger j östsudost til gambla diket Brasks Kopeib 30. \""],"f":[]},{"a":"östsunnan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" (från) sydost. lena kalgardz tompt . . . belägna widher nidhra gatan som man gaar vpp för sandbrynken til helge kors i lööt östwnnan näst swartbrödhranan tompt SJ 261 ( 1457) . Jfr östan sunnan."],"f":[]},{"a":"öva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["öva, utföra, syssla med, idka, bedriva. tänne riddare öuade mykit ath rida i dost . . thaa the hafdo tättha laanan tima öuadh, wordho the fatigh Prosadikter 242 . \" diäflin gör henne the syndena kärast, som hon längxt haffuer öfft ok plägath \" MP 4: 179 . Her fforbyudz oc diäffla samsät, som trulkarla oc trulkonor ok koklara, öwa eller idhna ST 535 . \" swa at han enkte minskadhe, lätte älla lisadhe wärkin ällir swedhan ällir pinona som öffwadhis \" SvB 108 . thy torde han ey öffwa the näpst som han plägade JMPs 125. thet öffwa tre äller fira dagha, oc the bliffwa rolike PMSkr 224 . \" ather säth thet j oghnen ena nath swa som för, och swa öffes vij resor ib 416. swa öffwa twa äller tre resor til thäs thät haffwer godha gylnyngh \" ib 433 . "],"f":["öva sik öva sig, sysselsätta sig, vinlägga sig, vara verksam. thet är them som haffwa ällir öffwa sik j them (dygderna) SpV 136, 137 . Hwilkin är the kraffthin som nästh öffwar sik j oskälika diwreno ib 358 . mädhan siälff ondzskan j oss . . . öffwar sik sa mykit, at wi formaghom thet göra som wi wiliom ib 431 . Thäntidh bwkin, formykit fyllis ok tynghis aff math ällir dryk, tha böria skörliffnadhin ok andra lastir sik öffwa ib 445 . " thän haalz for en dare, som ekke kan öwa sik i tholko lHel män 135. rädandes at tw oberädliga oc forhasteliga öffwr tiig j strydena medh giwpande forsökning " Troj 118 ."]},{"a":"öva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) göra, sysselsätta sig med, förehafva, utföra, föra. huru han skulle örlögh öwa Al 455 . MB 2: 321 . \" the stridher oc örlig han swa manligha öffdhe \" ib 227 . \" the manliga stridher oc högelica gärninga som han oc hans brödher öfft oc bedriffwit haffdho \" ib 250 . \" the ärligha stridher oc sighra som machabeus . . . hult oc öffdhe \" ib 217 . - sysselsätta sig med, förehafva, göra till föremål för sin verksamhet och sträfvan. thetta öffdhe han ful margh aar hurw han matte tagha thäs war thz han funne nakra the list thz alexander finge lifwet mist Al 9921 . - förehafva, utföra, öfva. ther öfdes . . . sa mongahonde käte RK 2: 5181 . \" the vnga hälethe ränna mz spär oc öde ther dyst mz myken kraft \" ib 5177 . - i täflingskamp (med ngn) utföra el. öfva (ngt). kantw skiwta stong. eller kasta sten. detzleff swarade jak tror jak kan badä ä mz hwilkom idrom som ltorss mz mik pröffwa. walter swarade jak will thz mz tik öffwä. om thens wor huffuod. som tapar Di 100 . - öfva, utöfva, idka. tha ödhe koklarin sina galdra ST 259 . \" cyprianus öfdhe sina swarta konst \" ib 307 . \" at hon . . . thrifwis at öfwa alla dyghdhe \" ib 1 . \" hwilkin thing oc lärdom swa äru tämpprat oc matat at . . . hwar en maa them lättelika idhka oc öffa \" Su 364 . - öfva, utöfva, föröfva, bedrifva. ther äpter innan skaman riid tha öffdjho the then skadhlika sidh MD 138 . \" öfde han syn gambla paar \" RK 2: 5202 . \" brukadho the oc öffwadho roffweridh oc mord j them som wäghfarandis waro \" MB 2: 99 . \" the öfua tolika syndir \" MP 1: 316 . Lg 69 . \" the . . . j ix wikor öffde thz saa \" RK 2: 6472 . - utöfva, bruka. thu öffwir thina makt mote os MB 2: 254 ; \" jfr 2. \"","2) bruka, använda. alla thina lime skal thu her äpther öwa oc idka i alle häloghet oc rätwiso, som thu them tilföranna öwadhe til syndh oc wranghet Su 50 ; jfr 5. - använda, anlita, pröfva. märkenna söner . . . huilke . .. alla the nattena mödho mik oc öwadhe oppa mik aldra handa pinonna anbudh Su 28 . ","3) hafva samlag med (qvinna). the men som ey vilia qwinfolk öffwa LB 7: 162 .","4) misshandla, plåga, pina. wi wiliom först böria til at qwälia thik oc öfwa ST 79 . ","5) öfva, (gm bruk och öfning) gifva vana och fördighet åt uppöfva; inöfva; utbilda. te skulu förmagha idhkelika öua limi ok likama, at tula mykit äruodhe KS 81 (200, 88) . öfwa nämit Bo 123 . vnge hoff jonkrara . . . öffdos j harnisk til örligx MB 2: 271 . \" the starkasta dyuren elephantana öffwadho the oc hidzadho til örligz \" ib 237 . elephanter. XXXij M fulleliga öffdhe til örligx (docti ad prælium) ib. hans som war starker til krafft oc öffdher til örligh ib 270 . Su 30 . \" alle the mäktogasta kämpa. oc öffdhe waaro at kasta stena mz slyunghom \" MB 2: 244 . \" huilkin . . . aff sinom barndome öffdher (exercitatus) haffde warit j allom dygdom \" ib 326 . ","1) sysselsätta sig (med), hängifva sig (åt), vara upptagen (af). han . . . öwadhe sik alzstingx i tässe förganglike glädh8 mz spärrännigh oc alzkonz öffnig Lg 3: 687 . - vara verksam. i then tiidhen öffuir sigh thenna complexen colera, tz är hethan LB 7: 180 . ","2) sträfva (efter), göra sig beqväm el. skicklig(till). swa opta mannen han gör thz han formaa, öffwande oc draghande sik til nadhinna (habilitando se ad gratiam) äpther sinne formagho Su 296 . - vinnlägga sig, öfva sig, söka förvärfva sig färdighet. öfnom os i androm dygdhanna idhnom Bo 35 . \" then tidh thenne gudz sanne kämpen fde sik i tolkom dygdom (his virtutum exercitiis . . . insisteret) \" Ansg 179 . gudh han kraffwer ey at enast aff cristne människo, at hon at enast flyr thz onth är, wtan iämwäl at hon öwar sik i godho LfK 49 . til . . . ena . . . wpwäkkilse gudelikx kärlekx, j hwilke hwar en wil sik j öffwa som her sigx, han gör wäl Su 364 . ","3) bruka sina krafter; förhålla sig, bete sig. the . . . öffdho sigh manliga MB 2: 277 . - (öfuir för dröfuir MP 2: 212 .) - Jfr utöva."],"f":["-ir . ","-ar . ","-adhe . ","-dher ) , ","öva sik , "]},{"a":"övan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfvning; utöfvning. j hälaghe astundan ok dyugdha öfwan Ber 260 .","2) öfning, uppöfvande. huar en tröster stridzman glädz opsökia oc finna ysäldh oc dröffwilse sik til öwan oc pröffwilse (ad excrendum se et probanduri) Su 120 . - Jfr öfning."],"f":[]},{"a":"övan","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övning, utövning. \" thera dygdhelika lifuerne oc öwan \" Prosadikter 57 ."],"f":[]},{"a":"övan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se ovan."],"f":[]},{"a":"övarste","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) öfverordnad, förman. regeradhe jak hwseth äller mith liffwerne annars än mik borde, eller wnfangade ikke pelegrimanan. tha skulle han thz wnderwisa mynom öffwersta j wastena PM LXII . ","2) krigsöfverste, fältherre. haffwa ena obesmittada trofastheth sinom öffwersta PM 2 . - Jfr övarster."],"f":["öffwerste )"]},{"a":"övarster","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se öfre."],"f":[]},{"a":"över","b":[],"c":"","d":"","e":[" o. s. v., se ivir."],"f":[]},{"a":"överster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["superl. överst o. "],"f":["överst adv., se öfre."]},{"a":"övirmer","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["o. adv., se ivirmer. Tha manen är ny, är öffwermere hornith mörkth PMSkr 292 . en järn pinne . . . fästher j owermera skiffwona . . . oc widher öffwermere ändan haffwj eth langth hof ib 504."],"f":[]},{"a":"öx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["yxa. \" smidhe tagher iärn till yxe, thy at thz faar bätzsta äg \" MB 1: 133 . \" är alldre swa riekr smidh. at han smidhar yxe aff gulle. än tho at han lägger stundom gull om kring äggina \" ib 81 . ib 155 . KL L108. ST 111 . SD NS 1: 514 ( 1405) . PK 244, 245, 246 . MD (S) 290 375. len man hiog widh mz yxe ok hiog sik nidhir gynum halwan fotin swa at yxen sat fast j fotenom KL 50 . ib 51 . \" nw är äxin lagh til trät \" Bir 1: 244 . han . . . togh ena yxe, oc hwgh ena trägren MB 2: 101 . \" yzen hugger trät sunder \" Bil 84 . \" han gat . . . eigh dör brutit mz ygsom \" Bu 511 . \" andbudh mz hulkom som iordhin maghe redhas ok yrkias vtantil ok sundrog ok brutin thingh bötas swa som är harff ok yxe \" Bir 1: 290 . \" huilken broder j samma brödraschap (d. v. s. dragarnes skrå) jnkomber han schal sich reda pa . . . sprund yxe kexe So 192. halshugugs mz yxe the thre \" Bil 344 . ib 246 . \" the . . . dömbdhe ther strax domen sa ath han (Jösse Eriksson) skuldhe fran hwdhit ga ther huggo the thz aff vthan fiärd medh en ixe the skötto ey swerdh \" RK 2: 4483 . \" herran bödh hanum . . . föther aff hugga mz öxe \" Bil 255 . \" hugga han mz öxe \" ib 630 . \" magnus beyntzson hafde en yxa j hande ther mz giorde han engelbert ende \" RK 2: 2673 . \" mymmer fik hanum . . . ena stora öxa \" Di 123 . \" tog han syna öxa oc hiog hanum (ormen) huffuodit aff \" ib. \" een yxe staddis j olaffz knä \" MD 367 . \" huilkin som bär yxe äller swärdh äller annor bana wakn j gillis gaardh \" SO 28 . SGG 131 . Jfr bil-, bol-, bredh-, eld-, hand-, pol-öx (-öxe). "],"f":["ygs: bredygs ib 5: 638 ( 1347) . " öxä " HelsL Kg 10. yxe Bir 1: 290 ; MD 367, 375 . ","yxa: biilyxa SD NS 2: 333 ( 1410) . ack., dat. öxe VGL II Forn 5, 15 i var.; UplL V 6: 2, 14: 7; VML II B 14: 10: MElL B 8: 4, 17: 10; Bil 246, 255, 630 . ","öxse VGL I FS 2: l2. ökse ib II Forn 15 i var. yxe SML B 17: 6; MELL B 17: 10 i var.; StadsL B 22: 5; KrLL B 9: 3, 18: 8; Bil 344 ; KL 50, 108 ; MB 1: 81, 133, 155, 2: 101 ; Bir 1: 290 ; ST I11; MD (S) 290 ; SO 28, 192 . ","ixe RK 2: 4483 ; SGG 131 . ","öxä VGL II Forn 44. öxa Di 123 (på två st.). yxa RK 2: 2673 . ","yxar PK 245 . ","öxer: polöxer RK 2: 9624 . ","yxer SD NS 1: 514 ( 1405); pulyxer RK 3: (sista forts.) 4844 ; BSH 5: 63 ( 1505) ; ","polyxer ib 273 ( 1508) . dat. yxom LfK 228 ; ","handhyxom ib. " ygssom " Bu 511 . med suffig. art. sing. nom.. öxin Bir 1: 244 (på tre st.). öxen Bil 255 . ","yxin KL 51 . ","yxen Bil 84 ; KL 50 . ack. yxena ib 108 . ","yxarna PK 245 (på två st.), 246. yxerna ib 244), ","öxa bang","yxa- )","öxa byrþ","öxa byrþ VGL I J 13: 4 i var. öxa byrþe ib II J 32. oxä byrþi ib I J 13: 4), ","öxa mali , ","öxa skapt , ","öxa öl"]},{"a":"öx","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["lL. yxa. ok ther haffwa the nw tagith thera yxor aff thöm ok slagith thera fää ok fähördingh Svartb 331 ( 1430) . \" thu hafwir ena ögxe \" ATb 205 ( 1465) . Per muramestir stodh vidh sin porth oc hafde ena ygxe . . . tha sagde Meneka til Pedhirs: tw esth een skalk .. . oc swa högho the saman medh sina ögxer ib 243 ( 1466) . \" tesse skattade twa ygxer for v örtog \" ib 247 ( 1466) . (De) giorde ther eth köp medh beskedeligh man skypper Oleff . . . swa ath the . . . medh hanom jnköpte j hans nya kraffwel fry for alt tet yxen jnnen bordhz kreffuie kan STb 3: 223 (1495). ta worto the alle offuer ene medh skypper Oleff Tawaat om craffuelin, om alle bögningh ok tet som yxen kreffuie kan til samma schip ib 3: 229 . Item en yxe for . .. pening HLG 2: 57 (1517). och en yxe stedhwggen for iiij ortugh ib 2: 62 (1518). Scabreus gamal ok wrygxe oc hwas GU C 20 s. 549 . Jfr bredh-, hand-, kast-, knut-, pol-, siäl-, timber-, tälgh(e)-öv. "],"f":["yx )","*öxa fang","yxe- )","*öxa hamar","yxe- )","*öxa hamars hug","*öxa hamars struk","*öxa nakke","yxe- )","öxa skapt"]},{"a":"öxe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se oxe."],"f":[]},{"a":"öxla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) föröka, fortplanta. for vtan iäff hafdhe mankönith wordit ökt oc ögxlath (Coe. A hafdhe mankönith ökt oc ögxlath 109) hwart aff andro än tho at aldre ware synden giordh MB 1: (Cod. B) 536 .","2) förökas, fortplantas. MB 1: 109 (se ofvan). - refl. öxlas, föröka sig, förökas; fortplanta sig, fortplantas. mankönith ögxladhis alt äpter noe flodh MB 1: 3 . \" at mankönith maghe ökias oc äxlas \" ib 196 . \" waar herra skipadhe thz swa at ä thy wärre nödh oc ärwodhe the haffdho thäs meer ögxladhos the oc wäxsto \" ib 275 . ST 323 . hwi bödh war herra mannenom at waxa oc öxlas oc fylla wäruldinna Lg 446 . \" foor öxlas tha mikit \" LB 3: 194 . (svinen) börya grisa när the ärw tw aara gamble, swa öxlas the wel i syw aar Peder Månssons Skr. 217. at hwart thera maghe än ögxlas hwart epter sinne natwro (Cod. B öxlas aff andro 544) MB 1: 169 . adam är then förste som rördhe,m människio natwro til at öxlas ib 149 . \" gudh skapadhe thridhia dagh alzkona iordhinna affwäxt, oc sidhan öxladhis hwart aff andro \" ib 59 . \" nw ögxlas mankönith aff threm noe sönom \" ib 174 . ib 173 . "],"f":["ökxla: -adhis MB 1: (Cod. B) 526 . ögxla. -adhe, "]},{"a":"öxla","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["föröka takes eya ff them första aaren, swa ath the jw ärw wäl ägxladhe mange PMSkr 363 . - refl. öxlas föröka sig, förökas. at fria wilkoridh . .. förbäris ok j dygdhom ögxles badhe til likama ok til siäl SpV 356 . tha nokor fänadher skal affla och öxlas PMSkr 214 . swa öxlas the wel i syw aasr ib 217 . \" swa göra bin jnthe annath wthan dragha honagh oc aktha jnthe ath öxglas \" ib 302 ."],"f":["öxladher )"]},{"a":"öxn","b":[],"c":"","d":"","e":[" pl. oxar, se oxe. j smör eller j huthom, j ögsn ellr j kör SD 10: 45 ( 1371) . \" for the yxn goþa oc giljda \" ib 10: 124 ( 1372) ."],"f":["yxn )"]},{"a":"öxnöker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se yxna öker under oxe."],"f":[]},{"a":"öþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra (ett land, en stad o. s. v.) öde, ödelägga, föröda, förhärja, utplundra, utarma. jättum . . . oss tylikä storflockä waar land ödhä, mädh warre macht minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). han . . . öde macedoniam ok asiam Bu 401 . Bil 210 . \" the funnu stadhin öddan \" ib 274 . han ödde (finerat deprædatus) cecilie rike som han war foghadhe ifwir ib 557 . \" tha sylt ok hunger möddu ok ödda alt pul land. ok när öddu \" ib 257 ; \" jfr 2. \"","2) göra slut på, tillintetgöra, förstöra. tha han komber at döma alla (världena) ok ödher (hona) mz brande (mundi hujus figuram per ignem resolvat) Bil 125 . wille han henne liff sa ödha at hon skulle inthe äta ffa MD (S) 267 . - göra slut på, förtära, uppäta. swa margha humblor, at the fylto alt egipto land, oc ödde (devoraverunt) mz rotom korn oc kärna, oc alt thz - göra slut på, döda, utdöa, utrota. þe suara . . . þerra barn al öd ok döþ af dracanom Bu 490 . ödha them swa at ängin lifdhe äpter annan MB 1: 12 . jak skal ödha skadhelik diwr aff idhro lande ib 376 . ib 342, 402 . \" at öþa cristendom viþa vm värulderna \" Bu 507 . ","3) förstöra, förspilla, tillspillogifva. eth ther af . . . ok thu math ther inthet aff ödhe MD 8 . ","4) medgöra, nedtrycka, undertrycka, förtrycka. trughom ok ödhom almogha ok spakmände (opprimanus pauperem justum) KS 61 (151, 66) . ","5) öda, göra slut på, förstöra, utbetala, utgifva. köpmen oc byamen ödde mangha peninga (multum expenderent) j flytningh millan köpstadhen oc skipin PK 242 . - refl. öþas,","1) taga slut, förstöras, förderfvas. at fruktin skulle ödhas thäs mere RK 1: (Albr.) s. 208 . ","2) utrotas, dö ut. folket ödes fast Bu 490 .","3) ödas, förbrukas, förtäras. war thz skälikt at the diwrin skulle flere in takas (i arken) ther optare skullo ödhas MB 1: 169 . - Jfr for-, ut-ödha."],"f":["öde Bu 401 ; -es ib 490. part. pret. ödder),"]},{"a":"öþe","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. öde, obebodd, obebygd. the nordmen . . . lotho bygdin staa all ödhe som ther haffde warit en mandödhe RK 1: 3128 . \" thette äpterscrifnä gooz . . . lmeth allom thäs tillaghom oc tilhöring, swa som är gaardha . . . wath oc thort, ödhe oc bykt, rörande oc wrörande \" SD NS 1: 303 ( 1403) . \" twa gardha . . . en bygdh oc en ödhe \" ib 2: 79 ( 1409) . \" om quelden tha drog konung didrik till et öda slot som ther när jag (þar til er værit hæfir æin borg oc var þa eydd) \" Di 187 . flydde han till et ödä slot som ther när war ib 39 - liggia öpe, ligga öde el. förödd el. obebodd, ligga i ödesmål. tha fordärfwins ij ok blifwa dödha ok idher öö ligger tha ödha Al 4828 . \" the bliwo ther aff mange dödhe a husit laa maxan ödhe \" RK 1: 1683 . \" the willo aldregh thädhan fara för än thz husith laghe ödhe ther thera herra bliffwo dödhe ok slogho then mwren allan swa sma at ther aldreg sten som annar laa ib 4292. kareel sawalax halfft taffwasta landh lygger ödhe ther manne nw ingen boo \" ib 3: 3992 . ib 3996 . naar baadha byscopana waare dödhe ey laaghio byscopsdömen för thy ödhe ib 1540 . \" ath iak hafwer saalt . . . philippus bonda min gardh i bläsatorp i linderaas sokn liggiande i widbo häradh . . . hwilken länge ödhe ligath hafwer \" SD NS 2: 18 (1408, nyare afskr.). thet sama aterlösta godzet i anundzstadhum, ther nw thy wär gantzlica hwasalöst är oc ödhe ligger ib 134 ( 1409) . thetta forscripna goz ok quern hafuir länghe ödhe ligat BYH 1: 239 ( 1433) . \" see gbranlicha til at clostirsins gooz blifua besatt oc the ödhe liggia besätis \" VKR 32 . Jfr ödheliggia. - läggia öþe, ödelägga, göra öde, lägga i ödesmål. iak wil ey läggia landin ödhe MB 1: 342 . \" landit läx ödhe, ok ängin wil ther widh almänna wäghi boa \" KS 65 (161, 72) . \" the leggia ödhe gamalt kronona godhs \" ib 60 (150, 66). lagdis gozen ödha RK 2: 653 . \" bygningin lagdhis ödhe \" Bil 53 . \" byarwmss closther ladis tha öda, ok flötis tädan och till skoog \" MD 490 . \" sedan biscop bengt han döde, tha kunne ey sticket legias öde \" ib 500 . - ödelägga, göra slut på. thit land ok thik läggia ödhe Al 4682 . Jfr ödheläggia."],"f":[]},{"a":"öþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["förödt tillstånd. läggia i öþe, ödelägga. som wart rike haffwa förhindrat, oc mangha städher lagt j ödhe (desolaverunt) MB 2: 274 . ib 275 . - läggia til öþe, utplundra, utarma. alle the som hade marck begärade iack till öde lagth (red. B: alla teh ther haffde makt haffde iak thenct plat öde lakt9 RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6342. - Jfr ödha, "],"f":["ödhis bol","ödesbool )","öþis byr","-byr )","ödhis gods","öödess gotz )","ödhis iordh","ödhes- )","ödhis ladha , ","ödhismark , ","ödhis stadher , ","ödhis tomt","-tompt )"]},{"a":"öþe","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["öthe )"]},{"a":"öþe byr","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["? ödesgård? kom hans systorson . . . sirla til en ödhe by oc hwiltis ther vm nattina KL 120 . Jfr öþis byr."],"f":[]},{"a":"öþebol","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) öde gård, ödeshemman. ingiborgh i syoathorp. lauris jonsson oc thera skiptislag dömas göra rät aff et ödhebol i härwlt BSH 2: 71 ( 1399) . \" en vor gaard . . . liggendes i opsale biscops dömme i belinghe sokn hether syndenbro giffwer aarligen aarss till landgille xx spen korn och eth ödheboll som fordom haffwer bygdt vareth liggendes i samme slikn hether mwlestade giffwer aarlighe aarss till landgille XIII spen korn \" DD 1: 193 ( 1505) . Jfr ödhis bol. ","2) öde torp el. nybygge. härkäryd mät tw ödäbool som jac hauer giwät til nydlä kloster SD NS 2: 3 (1408; daniserande)."],"f":["ödäbool . ","ödheboll )"]},{"a":"öþemark","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["ödemark, öken. \" han var ensamen vte mz lika stadda a öþe mark \" Bu 169 . ib 199 . \" ah . .. flude . . til ödemakr ok war ärmete \" Bil 750 . \" the skullo fara hardhan vägh owir stora ödhmark \" Bo 12 . siällan finnas hws i the ödhmarkinne ib 13 . \" alla thera kroppa, som her liwa nw, the skulo rotna i ödhemarkinne \" MB 1: 403 . \" mädhan folkith war i ödhemarkom ib. han skal vaa liongh a ödhmarkom \" MP 2: 75 . israels sönir . . . komo til the ödhemark som heter sin MB 1: 322 . \" hwi ledde thu os wt a ödhemarka \" ib. \" lib 6, 198, 2: 46, 47. Jfr ödhismark. \""],"f":["ödh- Bo 12, 13 ; MP 2 . 75; MB 2: 47 . ","öd- VGL II K 45; MP 1: 169 . ","od- VGL I K 20: 2), "]},{"a":"öþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) (gods). hafuern j . . . antwardat . . . upsala ödher vtländske män ib. Jfr Upsala-auðr; svá kalla Svia eign Svia-konungs, kalla Upsala-auð Heimskringla (ed. F. Jónsson) 2: 135. - om land el. rike ss en konungs besittning. konung aff gardrike olaffue böd wlgaria land til konungx ööd MD 359 . annars hwss tw eller gesta kan än bliffua j thinna egno ööd ib. ","2) lycka. \" ffa hawa ödhen alle hawa dödhin (paucis fortuna fauet est mors omnibus vna; motsvarande Danska ordspråk har løckæ i st. f. ödhen) \" GO 705 . \" han wan thz land alt mz sit ödh \" Al 1933 . we er them swa köpä jorderikis ödh at han skal thola i heluite nödh RK 1: 588 ; \" jfr 1. - (?) thz löne honum gudh oc värlzins ödh \" Iv 3870 . - sällhet, salighet. aff paradys ödh MD 7 . \" gud giffue hans siel hymmerikis ööd \" RK 1: 1379 . \" ib 347, 3905, 4410. \" MD 187 . \" gudh sende them till hymerikes ödh \" TB 72 . - hugnad, ro? then mann . . . som ey ätir aff thet engla brödh hann fangir pino for vtan ödh MD 87 ."],"f":["ödh (ööd(h)), "]},{"a":"öþkn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öken, ödemark. \" þe . . . fluþo fiäran tel ökna \" Bu 71 . ib 3, 206 . Bil 404 . \" hon . . . fan et ödhkn thörrast ok thärualöst til licams \" ib 271 . \" the bliva ij at skildom cellum ij öþkninne \" KL 182 . ib 188 . \" een munir war ii öþkninne baþe dagh oc nat a bönom i mästo artirhalde \" ib 185 . thässe som i ödhknomen byggia ib 206 . \" twe brödhir gngo iuir ena ökn \" ib 258 . ib 191, 193, 195, 200 o. s. v. the foro . . . owir the öknena som israels folk foor. nar moyses ledde them af egypto lande Bo 13 . \" af thy them hände i ödknenne ib. \" ib 44, 45, 81 . Gr 318, 319, 320 . \" ledde han them j öknena \" ST 8 . the astundaho . . . kötmat j ödhkninne ib. ib 10, 101, 392 . han gar fran them nio ok niotighi j ödkninne oc letar eptir ty eno tappadho fareno MP 1: 200 . \" tha stir lät han farin j ykninne \" ib 2: 153 . \" som boddho moth oknet \" MB 2: 147 . \" foor han . . . genom ödhkn ok wille skogho \" Al 1799 . \" änkte är skapat vtan sak ok nytto ey högxsta biärgh ok ey odkn \" Bir 2: 315 ; \" jfr 344. ödhknana skulu byggias \" ib 3: 201 . \" världin är swa som en ökn \" ib 1: 243 . hardha oc beska röther som wäxto i willende ökneth Lg 3: 589 . \" hwru sancta anna gik . . . i öknet \" ib 649 . thz hon i öknena gaa wille ib. Bil 597 . Lgb 3: 605, 609, 650, 651, 652, 654, 655, 657, 675. MB 1: (Cod. A 3) 558, 2: 40, 151, 233, 267. Su 148, 167 . ökat (för öknet) sorganna städher, dröffuilsanna fränka wari mik nw kärast (me solitudinem mæroris amicam, tristitiæ sociam quærere sinant) ib 40 . - bildl. ensamhet. seer thu nu hwat öknin (solitudo) är vidhirthorftelikin ok huru äkke ympningas älla dughir licamlikn vtan huxsins ödhkn Bo 47 . - Jfr slätmarks ödhkn, äfvensom ödhn, ödhkna. "],"f":["ökn . ","ykn . ","odkn . ","okn . ","-ar ) , ","ödhkna stadher , "]},{"a":"öþla","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["ydhla )","ödhlo eter , ","ödhlo hovudh , ","ödhlo släkt , "]},{"a":"öþmiuka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) ödmjuka, göra ödmjuk, förödmjuka. wilande ödhmiuka (humilare) hans sin. at han sculde ey höghfärdhas KL 218 .","2) förödmjuka, nedtrycka, undertrycka, kufva, förnedra. iak ödhmiukadhe höghfärdhogha Bir 3: 391 . \" vi räknadhom han swa som spitälskan. oc ödhmuiktan af gudhi \" Bo 194 . \" ödhmyukte (humilavit) gudh jabin canamens konungh j then daghen j israels söners narwaru \" MB 2: 80 . \" warth aller isarel mykit ödhmyuktir oc nidhradher j madians asyn \" ib 84 . ware owenir wordho ödhmyukte ib 263 . ","3) förnedra, kränka, skända. jak haffwir ena dotter . . . oc thenne mannen haffwir hustru iak skal them wt ledha til idher at j them ödhmyuken (humilietis) oc fulkompnen edhan wärsta krops lwsta MB 2: 132 .","1) ödmjuka sig, vara el. blifva ödmjuk. öþmiukas han. nar han vndir staar höghelikare dygþe i androm. än i sik siälwm KL 181 . \" the munka som halda sik siälfwa rätuisa höghfärdhandis i sino hiärta oc ödhmiukas ey inbyrdhis \" ib 225 . \" jak kom ödhmiukir at mannin skulle ödhmiukas ok mina ödhmiwkt \" Bir 2: 302 . ","2) ödmjuka sig, förödmjuka sig; förnedra sig. hwat ey ödhmuiktis han meer än man kan sighia. tha han tholde dödhin a korseno Bo 32 . - förödmjukas, förnedras. hafdhe iak komit välloghast ok hedhirlicast huru hafdhe tha högfärdhoghir ödhmiukatz Bir 2: 302 . \" at manna höghfärdh skulle nidhir thrykkias ok ödhmiukas \" ib 301 . \" hwilkin som sik wphöghe skal ödhmiwkas \" Ber 114 ."],"f":["öthmiyka: -e VKR 68 . ","-te . ","-ter ) , ","öþmiuka sik , ödmjuka sig, förödmjuka sig; förnedra sig. var herra ihesus ödhmiukadhe sik siäluan Bo 32 . Lg 819 . thänkiande sin gudh . . . hawa sik swa ödhmiukat ok misvyrt at han var thoftoghir aat licamlicom mat Bo 52 . " hwilkin som sik ödhmiwkar han skal wphöghias " Ber 114 . " ödhmiwka thik wndi gudhz waldogho hand " ib 113 öþmiukin iþir i guz asyn KL 190 . " sua som hon diuplica ödhmiukadhe sik j budhafolksins asyn " Bir 2: 139 . " thakkadho the frugha innerlik thz hon vilde swa ödhmywka sik " Iv 1553 . - med dat. nar konunghin kombir til pafuan ödhmiuke sik honum (humiliet se ei) aff allo hiärta Bir 3: 456 . " hwru myklo mer thu äst swa myklo mer ödhmiwka thik allom " Ber 59 . ib 215, 226 . - ödmjuka sig, ödmjukt böja sig, ödmjukt nedfalla. vi saghom huru tekn förarne ödhmiukto sik (quomodo inclinaverunt signiferi) ok badho til ihesum KL 380 . MB 2: 375 . " öthmiyke sik oc nidherburghe nidher a jordhena ofuer sith äntlite adueniam (humiliet se ad veniam super faciem suam) " VKR 68 . ödhmiuke sik adueiam owir sith änlite Bir 4: 21 . nar han saagh til henna ödhmyukte hon sigh nidher til iordhena (advorait eum prosternens se super terram) MB 2: 163 . - ödmjukt böja sig (för), buga sig (för), nedfalla (för). med dat. jordhin ok vatnit syntis olyptas til himilin oc al the thing j thom varo ödhmiukto sik valdino mz wyrdning (humiliabant se et cum reverentia incurvabant se postetati) Bir 3: 470 . the som varo j liuseno . . . bögdho oc ödhmiukto sik valdino mz wyrdhning (inclinabant se potestati cum revenntia) ib 471 . - med prep. machabeus oc hans män ödhmyukade sigh storlig til gud strödhande jorden a sin huffwodh oc . . . alle a knä fallande kringh om altare badho innerliga til gudh at han wille wara them mildher MB 2: 310 . - refl. ö-þmiukas, "]},{"a":"öþmiuker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) ödmjuk; anspråkslös. om person. gregorius war swa ödhmiuker at han wilde af enghum thola sik loaudan Bil 714 . \" thätta giordhe var herra for thy at the skullo kännas vidh sin vanskilse oc vara thes ödhmiukare \" Bo 244 . \" hon war . . . aldra ödmiukast j sinom scriptamalom \" VKR XIII . \" göra sigh nyghia oc ffanyttha stadhga, om hwilka the skrymtandis matte synas wara ödhmyudkaren oc ffullbordogaren än andra \" Bir 5: 105 . \" wm hwlkin skal min anda hwilas hwat ey ofwer ödhmiwkan och rolikan \" Ber 114 . \" jak kom ödhmiukir (humilis) \" Bir 2: 301, 302 ; jfr 3. war stadhughr i gen värdo, ok ödhmiukr tå tik alt wäl gångr (in prosperis cantus et humilis) KS 25 (63, 27) . thes mere man tu äst, thes häldr skalt tu ödhmiukr wara i allom tinom åthäuom (quanto magnus es, humilia te in omnibus) ib 35 (92, 38). skal kunungur thz warna, at han se ey suå ödhmiukr ella ofmykit hemelikr allom mannom at han wardr försmådra ib; jfr 2 ib 36 (94-5, 38-9). j room war een het vespasian een döhmyk milder dande man MD (S) 274 . - med dat. the . . . waro ödmiukä sinom formannom Pa (Tung) 40 . wast thu . . . allom ödhmywk LfK 140 . - ödmjuk, röjande el. ådagaläggande ödmjukhet, i ödmjukhet gjord el. bevisad. om sinnelag, ord, beteende o. s. v. mz öþmiuko hiarta Bu 54 . \" mz öþmiukom þakkom \" ib 145 . äptir hans ödmyka bön Mp 5: 188. HSH 20: 128 ( 1507) . lära then siwka nagra gwdeliga böner ok ödmyuka läsningh Gers Ars b 4. j . . . ödhmiuke wyrdhning KL 20 . VKR 59 . \" kerlikä och ödhmyuka lydn idhra konunxlika nadh . . . ath bewisa \" BSH 3: 144 ( 1463) . myna odmiwka (för öd-) helso oc rebona tiänistho altidh forsenda medh wenom herra ib 153 ( 1464) . \" mina ödmyuka tiensth forsendh med warom herra jhesu cristo \" ib 4: 251 ( 1500) . \" myn ödhmyke kerlighe helse fforsändh met gudh \" FM 129 ( 1502) . BSH 5: 28 ( 1504) . ","2) nedlåtande, vänlig. hans sin war swo skapt athan war blidher oc ödhmiwker (litillatr) Di 1 . han war altiid glader. oc ydmiwker wid hwart barn ib 131 . aff ödhmiuke (humili) ok hemelike samtalan faar han sina thiänara thokka ok älskogha Bir 3: 308 . ","3) ringa, oansenlig. for thy at han sik ödhmiukan räknar Bo 73 . \" han styrkte alla ödhmyuka oc öma aff sino folke \" MB 2: 271 . \" ödhmiwk thiänist faar högh lön (seruicum bassum mercede fit vbere crassum) \" GO 924 ; jfr 1. skipas til ödhmiukasta ämbete KL 254 . han sat siäluir lankt fran honom i ödhmiukare stadh (locum humiliorem) Bo 63 . \" lata sik nögha aat ödhmiukom thingom oc stadhga \" Bir 2: 80 . \" ther scal bewisasa ödhmiuktin at the sculu wara gudhi thes theklare for thera ödhmiuka oc widherthorftelica klädhe \" VKR 11 ; \" jfr 1. aff tholichom ödhmiukom klädhom sculu the wara thes quämare til thera handa gerning ib. \" Ber 28, 32 . ","4) oansenlig, skröplig. \" hulkin vpnya skal. wan ödmuika licam (corpus humilitatis nostræ) \" MP 1: 15 ."],"f":["yd- . ","-myuker . ","-mywker . ","-miyker: -miykom VKR 59 . ","-myker . ","-are . ","superl . ","-aster ) , "]},{"a":"öþmuikt","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) ödmjukhet. \" är ödhmiukt thön dydh, ther mit är mellen hughmödha ok försmäelse \" KS 35 (93, 38) . är ödhmiukt (humilitas) . . . thön dygdh ther os styre medh skälum ok haldrus åtr, at vi höghin os ey mera än skiäl säghia, ok thet är rät ok dygdhelikt (för -lik) ödhmiukt ib 36 (94, 39). hua som ey hauer ödhmiukt, han hauer änga dygdhe ib. \" skulle renlifis folk skyla fore guzs vbliþe mz sinne ödghmyukt (för ödhmyukt) \" Bir 4: (Avt) 181. þe hafa latit öþmyuktena oc farit i höhfärþena ib. \" lvars herra ihesu ödhmiukt. som ville ga til riddarins thiänar. ok nekadhe at koma til konungxsins son \" Bo 68 . \" teande thöm . . . huru mykyt honom thäktis ödhmiuktin \" ib 244 . ödhmiuktin vaxste . . . mz dröuilsomen ib 3 . \" kiärlek ok ödhmyukt ok fatikdom gaff han (Dominicus) sinom brödhrom j testament \" Bil 798 . Bir 1: 53, 189, 3: 42, 4: 164 . VKR 57 . MD (S) 269 . RK 2: 3662 . \" ödmiwkt är höxta iomfru dygdh \" Ber 113 . \" än thu haldher diwpa ödmiwkt \" ib 114 . \" gudh han biwdhir allom ödhmiuktelica (för ödhmiuktena) \" VKR 11 . \" at i gömin sanna ödhmiukt oc thulumodh \" KL 215 . \" huru mykin fastelikhet i öþmiuktenne är \" ib 189 . \" ödhmiuktinna dygdh \" ib 211 . ib 210, 212, 213. viliande pröua vm han hafthe sanna ödhmiuktz thulomodh ib 214 . \" alzkonis kärlekx oc ödhmiukx fulkompnilse \" Bil 596 . \" ödhmiuktzsens älskare \" Bo 4 . \" the mwnka oc nwnno som mz renlifsins ok ödhmiwktz lofwan wpsydho högfärdhena thakande ödhmyktz lifnadhz klädhebonadh \" Ber 30 . \" af ödhmykt ib XII. af tolf ödhmyktenna trappom \" ib. \" the (Flores och Blanzeflor) lifua mz digher ödhmiwkt ther (i hvar sitt kloster) \" Fl 2094 . MD 184 . thera sangir . . . wari . . . fullir mz alle ödhmiukt oc gudhelighet Bir 5: 69 . mz mykin ödhmiwkt Lg 36 . - botfärdighet. göra retta vidergonga med fulla ödmywkt för sina synder SD 6: 157 (1349? gammal afskr.). at alt folk ower swerikes riike . . . kennes vedher sin gud hans rettwiso oc hans vold med retto ödmykt ib. \" at hon verdoges bedia sinsignada sonför oss at sino vrede fraan tesso salugo lande venda för vora ödhmywkt skwld ib. \"","2) botöfning? raadende medh them huad tienista eller ödmywkt thet skulde älla motta vara, som gud motta blidkass aff SD 6: 156 (1349?) gammal afskr.). ","3) mörade barnen) . . . oppa en renan stadh, them all i en hop läggiandes mz store ödhmywkt Lg 3: 647 .","4) tjenst. \" tha the sagho the stora ödhmywkt sancta anna mz theras dödha barn giort haffde \" Lg 3: 647 . j alle the motte jak kan oc j min magt ä ath förmedele all ting j thet bäste, eder nade till ödmiwgt oc gode FM 145 ( 1502) . \" hwath idher verdogheth är til ödmiwcht och tieneste, skal lidher verdogheth finne mik altidh velwiliogh til \" ib 527 ( 1511) . \" huar ich kann wara eder nadhe tiil all ydmywgt och kerlech gör iach altiid gerna \" HSH 20: 157 ( 1507) . ib 24: 51 ( 1518) . myn ödmycth eder herredöme altiid redebogen FM 593 ( 1513) . ","5) vördnadbetygelse, heder. hon . . . wilde haffwa giort henne nakra ödhmyukt, mz knäfallom oc annat tolket Lg 3: 684 . \" wille icah . . . gerna haffue hollet honom for mijn rätthe erchebiscop och giort honom all then ödmijwgt äre och werdningh som enom sodane wedugiste fader tiilhörer \" HSH 24: 64 ( 1516) ."],"f":["yd- . ","-myukt . ","-mywkt . ","-mywgt . ","-mykt SD 6: 137 (1349? gammal afskr.); MD (S) 269 (på fyra st.); Ber XII . ","-miykt VKR 57 ; Bir 4: 164. -miwgt FM 145 ( 1502) . ","-miuktz KL 214 . ","-miwktz Ber 30 . -myktz ib. -miukx Bil 596 . med art. -miuktzsens Bo 4 . ","-myktenna Ber XII ), "]},{"a":"öþsmali","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þa","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þo."],"f":[]},{"a":"þa","b":[],"c":"","d":"","e":["1) då, på den tiden, i den stunden, vid det tillfället. iohannes baptista ok . . . iohanne[s] ewangelista agha baþe missumars dagh. þy at baptista födes þ. ok ewangelista do sama dagh Bu 50 . \" þ var hans howoþ funnet \" ib 52 . þriia daghen stoþ han for neronem. ok vände þa fulkumleka hans (wentho) tel villo ib 102 . \" þa hötes simon viþ petrum \" ib 103 . \" þa limnaþe þän döþe \" ib 171 . \" atunda daghen kombar han atar firi domen. ok sa huar þa stoþo baþa syster \" ib 21 . \" en tima langt äpte hans martirium for cristen här at vinna ierusalem. þa teþes enom präst vänaste unar man \" ib 496 . \" þa först trygdes natalia viþ at han var staþughar i tronne \" ib 520 . tha kom prästin framgangande KL 5 . \" nw war tha et maal i ordhrike \" MB 1: 175 . \" tha war chanaan släkt wäldigh i thy landeno \" ib 177 . \" tha kom ok anna prophetissa bidhiande til han \" Bo 7 . \" tha jnnan thz samma aar tha skildis hertogh waldemar widher sina husfrwo \" RK 1: 2416-7. stäkaborgh belagdis tha ib 4174 . thz skedhe ther äpte at een riddarins win redh sit ärande ofwir ena mark, tha kom then dödhe ridhande mote honom ST 290 . Jfr 7 a. - pleon. efter en föreg. tidsbestämning. annan dagh þän nästa þa lät biscopen kalla þeophilum Bu 29 . \" thär epter nästa somar dagha tha loot konungen aff danmark dragha sin här jn j swerighe \" RK 1: 2795 . \" ther epter vm pingisdagha tha loot hertogin hugga ok dragha tymber til at göra en saal \" ib 3325 . \" fiughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär naar wi komom. äru läsin a almänningx þingi. oc atär þär til wart bref biuthä. at wir ärum aff lande arnir. þa wäri frither mällin aldra manna \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). Jfr 8. - åtföjdt af en temporal bisats. han war tha barn. judha drapo wan herra Bil 314 . \" om ij ärin the mik hialp tha tha iak mällan portana \" Iv 2699 . Jfr B 1. - då. uttryckande en öfvergång i framställningen; ofta med kasual bibetydelse. þe samu þiura. för varo galne ok oþe. wrþo sua spaki for hälgho lasse. at þe gingo rättan vägh vtan leddhare ok öresuen . . . þ vändes hon tel cristendoms Bu 168, þe vildo han lösa. þa dumnaþo þera arma ib 141 . \" sonen talaþe tel faþeren . . . grat eigh. aldre var mik sua väl. som mik havar här varit . . . þa varþ fäghin faþeren \" ib 170 . \" annan dagh lät daricanus gerogium sätia a hiul . . . hiulet brst ok giorþe georgio ängen scaþa. þät dacianus gerogium sciuta i panno mz uällanda bly \" ib 494 . \" entidh hände thz sua at han gik fram vm eth faghart kors hulkit han . . . änkte hedhradhe. tha spordho hans thiänara honom til. hwi han ekke hedhradhe thz korssit . . . tha swaradhe han oc sagdhe at han saa ekke thz korsit \" Pa 8 . \" han war swa ilzscoklokir oc ordhfullir. at iac formatte ey forvinna han mz ordhum tha räddis iak at mange sculdin scahdas af hans villo. vm han hafdhe gangit fra mic owunnen \" KL 192 . \" gudz ängel . . . kallar abraham tyswar at nampne tha mon han op halda swärdhit \" MB 1: 201 . \" alth folkit j huseno kom thit löpande oc spordhe hwat henne wite, hon swaradhe awi iak är all saman bränd, tha syntis henna lykame swartir som kol oc iämerlika skaptir . . . tha baro the hona j een spital \" ST 142 . thzta maal kom bradhlica for germani öron oc wardh thag han swa harmslaghin. at han hafdhe tha thenct owergiwit allan guz kerlek Lg 3: 198 . ","2) då, då alltid, vid de tillfällena. skulu tidhana siongas läghre tha än annan tima Bir 5: 21 . \" han aat alrigh vtan vm sunnadaghin. oc þa kom een prätir til hans oc gaff honom guz likama \" KL 190 . - åtföljt af en temporal bisats. tha kände hon . . . storan oröntan sötma. nar hon tholkan son söfdhe Bo 6 . Jfr 7 a samt B 2. ","3) sedan, derefter. tha hoff sik ather wp eth kiif RK 1: 4158 . - pleon. efter. föreg. siþan. iohannes . . . fäste granlica al ordhin hans, sidhan tha gaf han sik mäst vin om thöm saman scrifwa Bo 179 . ","4) vid den tid som är för handen. skipa wäl ok vitirlika thz som tål är (d. v. s. det närvarande) KS 22 (53, 23) . ","5) då, alltså, följaktligen. alt thz som til är, thz är antiggia skapath eller skapare nw är ängin skapare vtan gudh ensamen . . . tha är alt thz skapath som til är, vtan han siälfwer MB 1: 34 . ib 130 . ","6) då, i den händelsen, under den förutsättningen. hwath än ther hittas thrätighi rätwise tha skal iak sigher waar herra ey fordarwa stadhin for thera skuld MB 1: 191 . \" rätwisom manne hörir til, ey at enast halda sik aff ondom gerningom, vtan oc göra mykit got, oc tha ma han hiälpa badhe sik oc androm \" ib 192 . \" thz war . . . ey vtan skäl. at laban gaff honum (Jacob) för lyam, thy at iacob hafdhe tha minna giwith om lyam sidhan än han hafdhe förra fangith rachel \" ib 222 . \" sighi han mik hwat jak giordhe: tha vil jak sighia hanum hwat han huxsar \" Bil 103 ; \" jfr 3. huxa the nåkre män, ok säghia: at betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf, thy at tå¨ maghe the welia, then wittur är \" KS 10 (23, 10) . Jfr 7 b. ","7) så. inledande eftersatsen. a) efter en temporal försats. siþan hon hafþe þer nokor ar varit þa böþ biscopen at alla iuffru som upfödes ii guz mönstar ok tel aldar varo komna skuldo hem fara Bu 5 . mäþan han var inne när [nero]uem. þa talaþe diäwl i hans hami vte viþ folket ib 102 . \" þa alle uaro saman cumne tel afguþa mönstar. þa fiöl georgius a knä \" ib 495 . jämsköt clädhit kom idh philteum: tha vardh han löss Bil 163 . thän tiidh elizabeth hördhe marie helso, tha gladdis barnit j hänna lifue ib 893 . \" tha balaam hiög fast til mz sporom, tha thrängde asnen sik in til annan wiingardhin \" MB 1: 413 . \" nw ögxladhos the swa mykith, at än för än noe do, tha waaro kompne aff hans sönom fyra thwsand oc tiwghu oc hundradhe män \" ib 174 . \" thäghar the andro the tidhande fragho . . . tha bruto the wp \" RK 1: 4172 . \" tha han hafdhe ligath eena stund ij dwala tha fixks han widher \" Iv 2610 . \" da herdingh hade sambladh sin här tha gik hans hustrv borth j en storan skog \" Di 232 . \" när han vili wpsegie them then dagh . . . togh är mitt breff altiid tiil reedhe \" BSH 5: 106 ( 1506) . meden the vore dher, dha bran pörtet vtaff ib 573 ( 1517) . \" mädhan hon sat i fästom tha sände gudh sin ängil . . . til henna \" Lg 31 . \" ä män han gitir giort skilnadh manna mellom, tå huxa han sik sikran wara \" KS 62 (155, 68) . tå tu hauer änkte sysla, tå huxa ok idhna i hugh tinom thz got ok dygdhelikt är ib 22 (53, 24). nar thessin thingh hända ok thäkkias j manzsins öghom tha wardha skälin blindh Bir 1: 314 . Jfr 1 samt B. b) med en konditional försats. pröua iuþa at vi gratom: þa tala þe tel var spot Bu 14 . \" hafþen ii eigh hana callat tel hialpa. þa varin ii nu alle viþ grund döþe \" ib 23 . \" hafþe þu talat tel min þaghar först þolict orþ. þa hafþe iak lango lyt þino raþe \" ib 494 . \" är simon guþ þa sighi for os huat iak huxa \" ib 103 . \" wilin i lydhna minom ordhom . . . tha skulin i wardha mit forprisath folk \" MB 1: 328 . äst tu witir, tå skipa tin tima tarflika KS 22 (53, 23) . halde (för haldr) han tätta, tå hauer han aff almogha räzl ok lydhno ib 78 (194, 86). rosade hanum noger annar, tha stodh han oc hörde till Di 2 . warþer nakor man i kronunne þiänist fangen, þa agher konunger han lösä SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). warþer . . . godzit a minä wäghnä för ater löst þ gangom . . . wtskyldinna godzsins ater vndir mic ib 160 ( 1343) . kwnne i nokith vende i thet besta, ath blodzgytilse skolle icke koma i rikith, thaa ware thet mökith nötteliegith BSH 4: 278 ( 1501) . \" än min guþ brytar eigh niþar þin guþ. þa vil iak ofra þinom guþi \" Bu 189 . \" en nokor presenterade hanom dyr klädhe tha selde han klädhit \" Bil 650 . \" än himbla tungel haffdho iäm myken krapt ower mantzins fötzlo. som andra likamlika diwra oc thinga, tha ware hans natwra ey frälsare at göra nakra gerning än andra oskällika diwra oc thinga \" MB 1: 45 . \" än iak är thin win, tha far ey bort \" ib 188 . \" vm nokr är sniäldare än andre. þa är han swa öþmiukir . . . at han synis . . . aldra minzstir \" KL 183 . \" om swaa skaal ske, at lyndorm komber her tiil arfs, togh gar her manghen arff tiilbaghe i swärighe \" BSH 5: 101 ( 1506) . \" vtan han hiolde alt oppe . . . tha wordhe thz at alzängo \" MB 1: 128 . \" vtan thu idhke.-lica oppinbara the synena thu seer, tha skalt thu thola alra grymast the samo pinona \" Gr 291 . \" nu wil vinen e uiþärganga vizorþeno; þa a þän uizorþ sum köpte \" SR 5 . \" nw war oxsen för stangull, oc hans herra waradhe ey för oxsan . . . tha skal oxsen . . . nidher brytas \" MB 1: 336 . \" nw kan nakar brodher krankar ligghia tha skulu brödher honum withia \" SO 27 . \" nw wm systrana slaas inbyrdhis, tha maa confessor them afflösa \" Bir 5: 51 . Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogningens i fornsv. s. 18 f. c) med en allmänt reltiv föresats. j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). hwar sum aþrum gör a mot þeem wir giwm wart breff . . . þa skilium wir halw minni plikt ib 670 . ä hwar som ey halder konungs dom,þa scal konungs näfnden hem fara til hans, oc myetä vt af hans gods konungs dombrut ib 5: 480 (1345, nyare afskr.). hwa som äter blodh, tha skal iak hämpna ower han MB 1: 172 . \" hwilkin ekke vidher sigher allo thy han ägher tha kan han ekke vara min kennesuen \" Bil 910 . hulkin som astunda mit gul tha lägge mer vppa andelika gerningh . . . än likamlika gerningh Bir 1: 238 . hwa först kom i watnith sidhan thz togh at stadhna tha ward han heel aff allom sinom siwkdoom Lg 95 . ä hwar thu far tha haff os i thinne aminnilse ib 40 . ä hwat jak wil tha hörer thz grewa iacop til Rk 1. 2407. Jfr Bergqvist, Stud. öfver den kond. satsfogningen i fornsv. s. 17. d) med en koncessiv föresats. än tho hwarro at the waro badhe dräpne en dagh petrus ok paulus: tha skipadhe tho sanctus gegorius paue: at thäs daghs höghtidh wara ( för -e) särlica sancti petri Bil 110 . \" þot huaro at konungi þät for smaþe oc burtkastaþe þa skal annar konunge (för -er) þät for heþar taka \" Bir 4: (Avt) 182. tho at werldin gik honom illa i hand tha haffdin tho at hwario borga oc land RK 1: 1857 . \" än thet the äru faa. tha äru the mykyt stora \" Bo 8 . \" än tho at thu mik dräpir tha hafwir än alexander badhe wisare oc fromare riddara atir \" ST 529 . \" än tha ath alztinges mwrgerningen är obetaladht, tha hoppas jak kwnna snarligha betala \" PM LXVI . Bo 13, 102 . MP 1: 47 . Jfr þo. e) med en kausal försats. mädhan thu vilt ey taka mik j thit hws tha skal iak ganga til nakon annan Bir 1: 158 . mädhan himiltungel hawa swa mykin krapt ower alt thz som a iordhinne födhis. tha wiliom wi spöria hwath krapt the hawa ower mantzens födho MB 1: 45 . \" for thy at abraham hafdhe kallath saram sin syster . . . tha gör konungin sik the aff gaman \" ib 196 . \" ther fore at gudh älskadhe abels offer. tha hafdhe kain mykla awnd widh honum \" Lg 89 . \" epte thet at bökerne holle icke alle eeth, och mik twifflar met flere gode men, thet fyärde man skaal ga i arff met syskyne, togh sättes thet up tiil edher ricsens raadh \" BSH 5: 101 ( 1506) . f) med en final försats. þär til at friþin se althings starker. þa wilium wir at hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til operbarlik striþ i þem timä wir ärum j landit. hawi þe samu plikt sum fyrrä är här sakt vppi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ib 670 . \" til þes at þetta er sua mykle staþughane, þa sätium wi her fore war insigle \" ib 6: 181 ( 1350) .","8) tillbakavisande el. återtagande efter satsdelar (i sht adverbialbestämningar) som föregå predikatsverbet; jfr 1. aff hans nathum oos hauer alt giuit. oc sinum tiänistu nampn sagþe. j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu. tha wilium wir thätta uthorþ gömä SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). til sanna vitsbyryþ. oc fulkunnilse aldrä förnäfndä þingä. þa sätyum wi vart insighli för þettä breff ib 5: 568 ( 1346). gudh siälwer, han wiste wäl hwath hans ordh til moyses teknadho, än foe folkeno tha war thera andelik vnderstandilse huld MB 1: 337 . j the samo aktinne tha doo han VKR X . for milhetena tha do han Bir 2: 217 . \" af allom dygdhom tå ära fira the sum äru howudh dyghde \" KS 18 (46, 20) . tässe ord all tha sighir salomon ib Fragm. 13. annath ärende tha hafuer han Fl 590 . \" min fadher är een konung rik; flores til nampn tha gaff han mik \" ib 1281 . ib 1469 . 1774. en aff wara bezsta tha er han RK 1: 1601 . om then dagh, som i haffwe mik tilscriffwedh om, at jach skal wp[p]seghe mellen otte rwth oc mik, tagh haffwer jach seelf taldedh tiil her aage BSH 5: 106 ( 1506) . ","9) då, så, på det sättet. hwi tha (cur hoc?) Bo 40 . B) konj. ","1) då, när, vid den tid el. det tillfälle då. i moysi laghum þa iuþa ensamne þiänaþo guþi waro män ok kono forbanþ än þe egh barn fingo Bu 3 . \" brullöpes afton at quelde. þa alle vänto han soua mz sinne bruþ. rymde han fran bruþ ok fäþärne \" ib 27 . \" a nämdom dagh. þa þe vildo disputera väl tel rede. teþes þöm huarom þera sin patronus \" ib 50 . en tima þa romara hafþo friþ goþan . . . þa bygdo þe mönstar ok vigþo þät friþi tel heþar ib 64 . vm iula nat þa var härra födes . . . fiöl þät sama mönstar viþ iorþ ib. \" þre natura komosaman ii guz son þa han födes \" ib 63 . \" mindre var minna moþor möþa: þa hon skulde mik tel dozens föþa än þins hälgha likama nöþ þa þu köpte mik lif mäþ þinom döþ \" ib 75 . þa iosep þörste fast brast up än kälda vällande þär iorþen var þörrast ib 71 . \" gifuer skuld firi halsbänd, ät han hiolt þa hin dödh fik \" SR 32 . \" han kom thiit tha han foor om wärldina \" MB 1: 13 . \" tha the komo fram fore altarit fallir modhorin a knä \" Bo 8 . tha han kom fram ij thz hws ther mötte honum iomfrughor mz storä blus Iv 2825 . \" tha the varo alle kompne thäre konungin stodh op ok togh at kärä \" Fl 1626 . \" tha olaff räd tha var god sider \" MD 372 . tha hon stodh vp aff bönum. stodh vp piltin aff dödha Lg 3: 249 . \" hurw abram ericsson giorde moth mik, dha jak kom fra stocholm \" BSH 4: 276 ( 1501) . dha myn gardh brende, dha bran wp mith harnisk ib 277. dog jach thera hörde, ath the sua litiith telbudhe, tha suaradhe jach them sua igen ib 5: 152 ( 1507) . \" daa jach sadhe edher hulskap oc manskap, da loffuede i mich goth \" ib 514 ( 1512) . Jfr A 1, 7 a. ","2) då, när, alltid då. ä þa þu giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . \" tha waar hugher far ower syndelik thing, tha thorfwom wi at thässe andelike föter siälinna te ware wäl scodher \" MB 1: 281 . då, om. tha tw sätter wddin nider a jorden, tha är sa till atsee som en orm lopo op at bladet aff röt gwll. tha tw wänder vdden op tha löper ormen fra hieltit oc till vddin Di 76 . \" ey forbiwdz idher tha j gaan at see män \" Bir 5: 7 . \" tå the sea ok röna at han säter sik . . . vt firi almoghans hedher . . . tå sätia te . . . sik ut firi hans hedher \" KS 78 (193, 85) . tha tik om tränger tha är iak när MD 375 . - Jfr A 7 a."],"f":["þä VGL I R 8: pr., þ 5: 1. thaa BSH 4: 278 ( 1501) , 5: 367 (1509), 504 (1513); Di 233 ; MD 444 . 573 (1517). dhaa ib 4: 276 ( 1501) . ","da VGL I Kg, III 32; Di 232 ; BSH 5: 514 ( 1512) , 573 (1517). daa ib 514 ( 1512) , 582 (1517). thag Lg 3: 198 . ","tag Di 204 . ","tagh BSH 5: 106 ( 1506) . ","tho Di 212, 228, 245 ; SO 27 ; Lg 3: 249 ; BSH 5: 103 ( 1506) , 202 (1507), 270 (1508). too Di 245 . ","togh BSH 5: 101 (1506; på två st.), 106 (1506). dog ib 152 (1507; på tre st.)).","þa sum , ","tha här , ","tha um , ","þa än , ","þa är , "]},{"a":"þa","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. 1) då, på den tiden, i den stunden, vid det tillfället. o . . . maria jak befaler mik . . . i dyn vern . . . ok serdelis j min dödz tima at dw bewarer da myn siel ffra den ewighe pine SvT 78 (daniserande). - tillsammans med en följande tidsbestämmning. tha war ey troyaborg saa mäktog oppa then tiid som hon bleff sedan Troj 5 . åtföljt av en teporal bisats. . . . ärlika manna insigle . . . som þaa när waro þetta war giort oc staþäst SD 6: 391 ( 1352) . \" alt þätta hems lif . . . slippar þa hälzt af hände. man vänte sik halda \" Bu 186 . . . . som tha när varo i vazstenom tha thätta giordhis oc skrefs SD NS 2: 355 ( 1411) . bysens incighle . . . ok skäleka manna, som tha borgamestara varo . . . thet köpit gyordis SD NS 3: 617 ( 1420) . Talrika ytterligare ex. hos B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 178 f., 2: 184. - då. uttyckane en övergång i framställningen. tha wart jason otolog wiid medec ord oc talan oc swarade . . . Troj 13 . i 112, 113 o.s.v. 3) sedan, därefter. at alla cristna siclagardz forstandera skolo halla sielffue ena drop trumba och forwara tha theris taack tet besta the kunno for hinriks tach drop STb 2: 355 (1489). ","5) då, alltså, följaktligen. thet skall allom viterligit wara . . . at jach kennis . . at jak haffuer saalt . . . eth godz . . . ffor thy tha vndhan eghnar jak thet for:de godzet mik . . . ok tiil eghnar jak thessom for:de peder almenninghe Svartb 193 ( 1387) .","6) då, i den händelsen, under den förutsättningen. for thy at tho äru jomfrunar sannelika christi jomfrur, om the dyrka dygdhenar SpV 24 . \" om saa är, at osämian syndhirslither hänne (ɔ endräkten), hwar bliffwer to thätta sona nampnith, ällir huru bliffwr thz tha standande \" ib 557 . warda the tha til baka driffne, tha rymme jn i spetzen PMskr 137. 7) så, då, inledande eftersatsen. a) med en temporal försats. thentidh prestin slar sik for brystit oc sigher nobis tha bidher han for allom ST ed Henning 143. tha pater noster siongx tha bör thik staa ib 144 . b) med en kondition al försats. är thz sa at iak opfar j himilin, tho ästh thu thär SpV 476 . d) med en koncessiv försats. en thy ath henne tykker thät (ɔ predikan) nagat ledsampt eller twnkt wara . . . tha bida jw qwar j thät ytersta MP 4: 106 . 8) tillbakavisande el. återtagande efter satsdelar (i sht adverbialbestämningar) som föregå predikatsverbet. til sanny(n)d her vm ta bedher jac asmundher . . . vm jnsigle niels vndher bergum ffor breff thetta DN 14: l100 (1476). thil bethre stathffestilse ok mere vissin tha vore tesse gode men ne til vithnan tha thettekaup var giorth ib 101 (1477). B) konj. Se B. Bjerre, Nordiska konjuntionsbildningar med temporal innebörd 1: 248 ff., 2: 175 ff. 1) då, när, vid den tid el. det tillfälle då. trä . . . skwla ey jmpas pa then tidh wm aarith tha qwadan rindher PMSkr 347 . . . som tha när waro i vazstenom tha thätta giordhis oc skrefs SD NS 2: 355 ( 1411) . han (ɔ en kvarndamma) skal vara open þree vikur vm varenä þaa fisken gaar vpp, ok swa lenge vm hösten, þaa vathneth er mykith ok fisken gar vpp Sd 6: 383 (1352). j förstha aareno tha qwistana ärw plantherade PMSkr 314 . \" helige the konunga affthan, tha boramestarnna och raadit församlede ware . . . STb 2: 245 (1488). \"","2) då, när, alltid då. mz thy första tha sanctus byrias, tha läsi människan ena pater noster Mecht 26 . \" swa ther nsäth tha honagith skal takas taks thet gambla oc ey thet nya PMSkr 306. framdelis tha kalen vpentis äller andra yrther lägis j hwsith en dagh ath törkas oc renses ib 354. 3) med mer el. mindre utpräglad kasual betydelse. då, eftersom. Se Bjerre, a.s. s. 195 ff. þa hanom varþ ägte tel ansuara. gaf guþ hanom atta dagha frest tel anzuara \" Bu 20 . \" þa eldren gat hänne ängte giort. þa lät konungen halshuga hana ib 501. tha han haffuer enkte til at brwka riddarskap mz, tha bliffuer han wäl her LG 3. 330. tha engxsans there qwister blomstadhes, tha matte iosep jnga \" ib 632 . "],"f":["thaa SD 6: 391 ( 1532) . ","i tha . ","ta DN 14: 100 (1476). ","taa GPM 2: 288 ( 1508) . ","da SvT 78 (daniserande). ","tho SpV 24, 476 . ","to ib 557 ),","*tha at , ","*tha likoväl at , ","þa sum , konj. L. då, när. tha som wars herra lykame lyptis fal at thin knä ST ed Henning 143. tha som thesse tolf hafdho byn brutit, tha funno the . . . Sd NS 1: 36 (1401). annath sinne tha som the mässan sanghx Mecht 45 . tha somthe til bordz sato, kom thomes STb 2: 249 ( 1488) . . . ok taa som iak plägadhe . . . bespysat med ströming ok med torsk tha plägadhe jak haffua xx lester ströming ok xiij lester torsk GPM 2: 288 ( 1508) . Talrika ytterligare ex. lhos Bjerre, a.a. 1: 248 ff., 306 f. ","tha thär , konj. då, när. wanwit heter rätlika, tha ther man weet, ey, thz honum tilhörir at wita MB 1: 119 . ib 264, 361 . ","þa än , konj. L. om, men om. - i förbindelse med ett föreg. än. län tha än þe äru röghþir. oc är eig sampröut til . . . the skulu egh . . . SD 1: 669 (1285, gammal avskr.). ","þa är , konj, L. Se Bjerre, a.a. 1: 248 ff., 308. - Jfr än þa."]},{"a":"þaghar","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 103, B. Bjerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporal innebörd 1: 285, 2: 325 ff. A) adv. 1) genast, strax. patriarchin stemde tagar til sin alla lärda män KarlM (el) 9. ib 43 . en karl magnus hörde thz (ɔ Rolands horn) tagan oc for aff [b] orginne ib 85 . B) konj. så snart som, då. þaghan þät kumbär linnan staþzins vaþ . . . havi ängin vald ät klandät SR 14 (i S. Ljung, Söderköpings histora s. 340). tager wädher windher bläse fasth aff haffueno . . . tha bläsa hornen Karl M (El) 15. en tagan [h] on thz hörde tha fiöll hon nidher ib 109 ."],"f":["tagar . ","tager . ","þaghan . ","tagan )"]},{"a":"þaghar","b":[],"c":"","d":"","e":["A) adv. ","1) genast, strax. \" decius böþ fram bära iärnsiäng ok lägia laurencium . . . at huila sik. þaghar varþ laurencius afklädar \" Bu 416 . \" han sagþe sik tro ok löstes þaghar \" ib 15 . \" tha fik han brat budh: ok for tagher aff iherusalem til cesaream \" Bil 112 . \" patricius giorde cors iwir sarit ok ward thaghar helt \" Pa 6 . balaam . . . far ekke nw länger at leta siin antzswar, vtan byriar thaghar swa siin ordh MB 1: 416 . \" huath thz annath (det ena af barnen) nima ma thz sigher andro thaghar ij fr \" Fl 144 . the taghar op ij stadhin ga ib 675 . \" tha öpte a thingith marghin man ok badho thaghar dräpa han \" ib 1731 . then tiid mannenom misgaar tha er han taghan litet hörder RK 1: 2458 . \" han stötte mz sinom staff a asnan. oc ginstan resta han oc riste oc war thaghan swa starker som honum hafdhe enkte skat \" Lg 3: 233 . Bu 494 . Bil 103, 117 . KL 390 . MB 2: 385 . Bo 105, 119, 171, 214 . Fl 671, 874, 1858, 1880, 1984 . Iv 472, 590, (Cod. C) 88. Al 492, 2279, 2911 . Lg 31 . - i förbindelse med ett ord el. uttryck af liknande betydelse. drapo the thaghar genast han Fl 38 . ib 1494, 1803 . Iv 2145, 2242, 2612 . Fr 334, 1275 . \" thaghar ginstan opuäktis mote thöm . . . en ny striidh \" KL 341 . ib 362 . \" alexander sagdhe thaghar braat \" Al 477 . \" sin eghin gangara han hänta badh ok gaff han flores thaghar ij stadh \" Fl 522 . \" han ridher nu thaghar thädhan ij stadh ib 561. han thaghar for konungin gik ij stadh \" Iv 1640 . ib 599 . Fl 776, 1216, 1313, 1389, 1515, 1616 . Fr 1578 . RK 1: 816, 2: 1191, 5617 . ","2) genast, omedelbart. \" män äre ey wane at hanna dyyr thing thaghar äpter oreen thing, vtan the thwa sik för \" MB 1: 508 . \" ib (Cod. B) 537. \"","3) genast, först, i början, från början. män kunno ekke thaghar ledhena ower hawith, oc ey waro män thaghar swa köne til skip at göra dromunda oc sighla MB 1: 3 . hon wiste thaghar först, at diäwlin taladhe i ormenom ib 95 . \" nw war ängelin thaghar först skapadher \" ib 125 . ib 58 . ","4) strax, först, till en början, vid första påseendet. ma taghir synas at swa monde wara MB 1: (Cod. B) 535 . \" nw ma än nakar spöria, än paradiis war rätter stadher mannom oc ma thaghar först synas at ey \" ib (Cod. A) 125 . ib 129 . ","5) strax, redan. \" nw wiliom wi spöria, än konan skulle skapas thaghar mz mannenom \" MB 1: 84 . B) konj. så snart som, då. þaghar utlöpis skip warþä nämd i skiären SR 28 . thaghir (motsv. ställe MB 2: 393 tha) iudha biscopane thätta hördho. vordho the gladhi KL 399 . thaghar konungin hänne sa tha mälte han ok sagdhe swa Fl 43 . \" thaghar the bröder hördo thz vara sakt tha sampnado the saman sina makt \" RK 1: 296 . tha war konung waldemar blidh tagher han the tidende hörde ib 418 . KL 409, 411, 416 . _Bo 165. Fl 351, 741, 1238, 1980 . Iv 321 . Fr 809 . RK 1: 161, 231, 624, 682, 1478, 1588, 3606, 4170 . \" tha bödh konung erik ouer alt sith rike bade riddare ok riddare like . . . swa som herra plägha oc än at sighia synom mannom til taghar han eth örlogh driwa wil \" ib 94 . "],"f":["þäghar VML I Eþs 6: 2, II Kg 6; pr., Ä 7: 1 o. s. v. thäghar SML J II 2 i var., Add. 1: 4. thagher Bil 103 ; Al 2279 ; RK 1: 682 . ","thager ib 624 . ","tagher Bil 112, 117 ; RK 1: 418, 421, 1478, 2: 1191 ; Iv (Cod. C) 88 . ","thaghir KL 390, 399, 409, 411, 416 . ","taghir MB 1: (Cod. B) 527, 535. thaghan Bo 105, 119, 165, 171, 214 ; Lg 3: 233 . ","taghan RK 1: 2458 . ","thagha Iv 472 ),","þaghar är , "]},{"a":"þak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tak. \" þak skyle fore väto oc väþre \" Bir 4: (Avt) 181 . \" han ma þätta þakit op nya ib. thessa husins tak \" ib 1: 55 . \" taksiögha at hulko solin ingar \" ib. \" systranna koor skal wara owirmeer wndir takino \" ib 4: 23 . VKR 69 . \" ther bleste tha bort sa mangt et taak \" RK 2: 7350 . \" han sadhe jak skal ekke thz höra at mit hws skal haffwa saa högt ith tak at thz skal göra mina granna omak han bröt aff badhe tak ok tinna ok giorde sidhan halffino minna \" MD (S) 269 . MB 1: 482 . Bo 68 . Bir 1: 53, 362, 2: 90 . RK 3: (sista forts.) 5028 . hon (arken) skal wara fiwghurslind nidhan op ower bunkan, oc sidhan skal swdhin oc thakith inbyggias MB 1: 168 . \" at thu gaar vndir mit thak \" Bo 67 . \" tilbör hänne thässa grötelico daghana i sinom änkiodom framledha vndir annars thaki \" ib 214 . Jfr bodha-, hus-, kirkio-, näver-, spar-, torfþak."],"f":["taak . ","tack RK 3: (sista forts.) 5028), "]},{"a":"þak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tak. \" culmen is taka högheth \" GU C 20 s. 158 . STb 2: 355 ( 1489) . Jfr badhstovu-, iordh-, näfra-, radhstuvu-, stuvu-, träþak(-thak). "],"f":["tak . ","taack )","*thaka brädhe","taka- . ","takka- . ","-bredden ) =bhakbrädhe. iiii togh takabreden HLG 2: 116 (1523). ib."]},{"a":"þak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["l L. ","1) takc, tacksamhet, tacksägelse. \" mästaren saghde honum mykla thak \" Prosadikter (Sju vise m) 126 . - vanl. pl. ltha sagdhe mästaren honum marhga thakker Prosadikter (Sju vise m) 122 . \" propter graciarum accionem som är thakkanna görilse \" Mecht 317 . 3) tillfredsställse, belåtenhet, nöje, behag. kenniss iak haffua opburit hellan peninger och haluan mik til goda neygia och tacker JämtlDipl 156 (1406?). hawa the fulkomligha betaldh os . . . forscriffna xij marken swenska päninga tel nöghio ok tel thakka NMU 1: 106 1428). holkin gardher laghligha war vpbudhin . . ok är han betaladher til thacka KTb 68 ( 1431) . hustru walborg och hennis son erik kendos sik redeligan och til takka wäl ffornögda wara SJ 2: 44 ( 1478) . DN 14: 137 (1488). taa är thed (ɔ halda en raadsstwffwo här med tessa borgara) inthet nyttoght fför then skuld at i ffaa ngen wnsetning wtaff tom om motte then ffaa thed ath witta somtoghe thed til takka GpM 2: 321 (1508). wore ther ssomlyka ssom thet swar toghe ijcke tiil tacka (icke höllo till godo med) ib 329 ( 1509) . \" hwilka päninga han mich betalth haffuer til takkat och fulla nöghie DN 14: 92 (1473). 4) vilja, samtycke. niels . . . och oleff . . . vellede sich jn vtj hwsit vtan henne tack Stb 3: 453 (1499). sade radit ther til jntet sware ville fore the gode herrer rikesins raadh, epter the jntet faa medh thöm (ɔ folk som ville segla från Stockholm) rade, ath the endeliga vele vth mothe theris tack eller hugge bomen, om the ey vth koma \" ib 4: 168 ( 1507) . - Jfr othak."],"f":["tack STb 3: 453 (1499) , 4: 168 (1507). pl. nom., ack. thakker Prosadikter (Sju vise m) 122 . ","takcer JämtlDipl 156 (1406?). gen. thakka. thacka. tacka), "]},{"a":"þak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["eg. tanke, tänkande. ","pl. gafws tha gudhi thu loff ok thakkir for thu iärtighne sender (giordhos) Bil 253 . \" þänkia mz þakom guz älskogha \" Bu 72 . \" þänkia mz þakom þina pino ib. biscoþen (för -open) . . . grät sarleka at han giorþe guþ vreþan. ok ngh hans naþom mz öþmiukom þakkom \" ib 145 . ib 25 . Bil 159 . \" böd han didrik . . . till sik at bliffua ther the natt. thz tok han mz takka \" Di 197 . Bir 4: 32 . \" j tok brödhin oc tha han hafdhe giort ghudhi fadhir thakke gaf han thöm som ato \" MP 2 . 62. ib 1: 345 . Bir 3: 394 . \" gör them mykla takke (multas age gratias) som thik näfsto \" Ber 63 . gudhi vardhin thakke (Deo gratias) MP 2: 116 . \" vari thik oändelica thakke (gratiarum actio) \" Bir 3: 251 . ib 4: 145 . honum bör loff ok hedhir ok thakke ib 3: 256 . ","2) erkännande, beröm, pris. fik han sinum mästara bokena at pröfua ok rätta ok fik dighra thak Bil 247 . \" the hämpdo thera herra swa at all werlden legger them taak vpa \" RK 1: 4523 . ","3) tillfredsställelse, belåtenhet, nöje, behag. engin gitir tiänt twem herrom til takka MP 1: 289 . Lg 3: 13 . \" the gotho henne siellan giort til tak \" RK 1: 555 . \" the agtade ey hwem thz war til tacka \" ib 2: 8974 . \" han sporde ey vm thz war til takka \" ib s. 340 . \" alt lotz marsken tage til taki (väl upptaga, hålla till godo med) \" ib 3168 . \" the fängelse nywta togot til tacka (fingo hålla till godo dermed) \" ib 9440 . \" huilka for:da xviij mark peninga jak haffuer vpburit aff hanom til takka och til fulla nöghiä \" SD NS 1: 219 (1403, gammal afskr.). hwilke for:de päninga mik betaldhe äro wäl til thakka ok nöghio ib 260 ( 1403) . ib 413 (1505); 2: 222 ( 1409). FH 2: 77 ( 1431) . ","4) vilja, samtycke. \" honum (kroppen) är nw kalt eller het, vtan henna (själens) thak \" MB 1: 131 . jak will ther ower vtan hwars manz taak (mot hvars och ens vilja, utan att fråga efter någons samtycke) RK 1: 1554 . hertogh erik . . . took thz vtan konungsins taak ib 2740 . \" vtan klärkana tak sculle han biscop wara \" ib 2: 580 . \" the snaran . . . ther stäkkir vsaldz syndox manz alir ok tima vtan diäfwlsins thak (contra voluntatem dialoi) \" Bir 2: 255 . \" skalt thw formagha nakan hindra oc atirhalla vtan sina thak mz owiruälle \" ib 3: 463 . \" ther nödhghoms wi til vtan wara thak \" ST 32 . KL 408 . MB 2: 402 . ST 371 . Di 273, 283 . MD 353 . Lg 3: 63 . - Jfr -othak."],"f":["taak . ","takk RK 2: 3168 . ","tack Lg 3: 63 . ","tach Di 273 . ","thakke Bir 3: 251, 256, 394, 4: 145 ; MP 2: 62, 116 . ","takke Ber 63 . täkke Mp 1: 289, 345. takka Di 197 . dat. þakkom. þakom Bu 72 . ","thakka . ","takka . tacka (dessa tre former kunna dock fattas ss gen. sing.)),","thakka gärning , "]},{"a":"þakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tacka. med personens dat. laurencius þakaþe guþi Bu 414 . Bil 104 . \" han thäkkadhe ä gudhi til han gaf vp sin anda \" ib 250 . \" tha the äru mätte sculu alle thakka gudhi oc läsa gracias \" VKR 41 . en man . . . fik hanom en gulring at föra änglanz konunge ok takka hanom aff iohannis ewangelista wäghna Bil 160 . \" han thakkadhe them swa innerlik \" Fl 549 . Bu 20 . Iv 3196 . \" äghom vi them (änglarne) mykyt thakka (eis gratiarum actiones referre tenemur) \" Bo 114 . - med personens dat. och prepositionsuttryck. badhe han ok systrana hans fiollo a knä ok thakkadho varom herra ihesu for swa stora godhgerning Bo 158 . salogh moþer . . . þakaþe marie . . . for hänna naþe Bu 25 . \" han . . . thakkadhe them for gafuor rika \" Fl 511 . Bu 144 . Iv 243 . han . . . thakkadhe mykyt han konungxsleka walde . . . for wäl giort Bil 844 . thakka ther af thinom gudhi Bo 127 . - tacka för (ngt). med dat. och gen. thäs. thakka thäs gudhi ok ey mik Iv 965 . ib 4104 . \" thäs thakkadhe honum thän dwärghelin \" Fr 238 . ib 3032 . RK 1: 1032- med dat. och ack. thz vil iak gudhi thakka gärna Iv 5573 . - med ack. athenieses thakka eskils tala Al 1739 . \" vara tack skyldig. med personens dat. han haffuer mik haldet alth thet han mik sakth haffdhe . . . som een dondemaan, swa at iak honom allaledhis takkar til endha vth \" SD NS 1: 226 ( 1403) . ","2) prisa. \" med dat. och gen. thäs. then vngä falantin . . . sprang opp j sadlin wtan stigläder eller istädt; thäs thakkadhe honom badhä frvr och jomfrvr \" Va 21 . ","3) löna, belöna. \" med dat. (el. i dess ställe ack.). gudh thakke then fadher ther talar swa \" Fl 487 . \" gudh thakke käre herra thik \" ib 759 . Iv 3833, 5698 . Fr 187, 506 . - med dat. och prep. for. gudh thakke honum fore sina gafuo Iv 230 . ib 828, 1644, 2466, 3198, 3469 . Fr 920, 1221 o. s. v. gudh thakker idher for idhra dyghd Iv 1776 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) och gen. thäs. thäs thakke gudh thän ädhla quinna Iv 931 . - Jfr ful-, o-thakka."],"f":["þaka . ","thäkka . ","-ar , ","-aþe ), "]},{"a":"þakka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tacka. - med tacksamhet erkänna. tacke wij iders nades högmectighet alles woress welffart oss altid nadelige beteth haffue STb welfart oss altid nadelige beteth haffue STb 5: 343 (1521, Kop). - en roland takk[adhe] honom och sagde ey wilia sligt . . . Karl M (El) 55 (sannolikt felöversättning av fnor. þagga, tysta; jfr: rolandh badh han thighä Karl M (Ver) 54 och D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 275). - Jfr othakka."],"f":[]},{"a":"þaleþ","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þän."],"f":[]},{"a":"þangbräkka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þengbräkka . ","thangbrykka . ","þanbrika )"]},{"a":"þanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tanke, tankeverksamhet, tänkande. Jfr Sdw 2: 1318. huar en syndogh människia som mädh enom helbrögda tanka haffuer ena siwka siäll MP 4: 245 . \" tha är rätter fridher fore diäflenom ok syndena . . . tha människion styris ok rättis aff sinom tanka swa som aff enom wisom ok snällom domare ib. - tanke, tankeyttring, det som tänkes. födis j henne (ɔ människans) hiärta genstan en otanke ok kärlek til wärldena ok henne lostelika vmgangha . . . thär epter wägxer henne with mädh wintre swa ath en annar tanka födis ok j hänne hiärta til thän förre tanka j swa matta ath hon böriar j sina samwiti ath rädas fore gudz rätwisa dome \" MP 4: 156 . - tanke, mening. sigher sanctus augustinus at thässe sighia sannar epter hans thanka MB 1: 121 . - tanke, avsikt, föresats. ma änga lund nakath hindra wars herra thanka oc wilia MB 1: 84 . "],"f":["tanka MP 4: 156 . ","tanka ib. ib 245 ) , "]},{"a":"þanke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tanke, tankeverksamhet, tänkande. \" akten änkte manna loff. hwilkit diäfla inskiwta i iþan þanka \" KL 190 . \" takom nakat af hans gärningom i hulcom var thanke skal idhkelica vändas \" Bo 54 . \" fara the ok wandra kring vm wärldinna mz hiärtano ok thankanom \" Bir 1: 155 . \" jak gaff mannenom hiärta . .. at hans thanke ok luste skulle vara mz mik oc j mik (ut cogitando in me esset delectatio sua) \" ib 2: 276 . thu lat thz aff thin thanka ga Al 4328 . - tanke, tankeyttring, det som tänkes. bidh gudh at thättä (för thänne) thins hiärta thankie (hæc cogitatio cordis tui) forlatis thik KL 145 . \" han rörþis . . . af fanytom þankom \" ib 188 . \" han . . . bot rörþe änkte v sino hiärta af vrangs lusta þankom oc astundislom \" ib. \" lutlöse af allom ilzkofullom þankom \" ib 182 . Bo 236 . \" tholke thanka gifwa gudhelikhet \" ib 15 . \" the män som standa j androm thänkom (för thankom) \" Bir 1: 155 . \" fik han ganzska dywpa tanka \" Lg 664 . \" atirlatir diäfwllin j thy (hjärtat) wärldinna astundilse ok thanka til the thingh som han älskadhe (cogitaniones et affectiones mundi, quas . . . dilexit) \" Bir 1: 37 . \" om j (d. v. s. en) sondedagh han j tancka (i tankarne, tankspridd) stodh j sino hierta mykit modh han teldge eth trä vtan acht \" MD 361 . - begrundande. gudz godhgerninga thanke (recogitatio) Bir 2: 108 . - tanke, håg, sinne. tha kom honom til tanka, at han wille sökia jomfru maria closter Lg 3: 283 . - tanke, föresats. alexander hafdhe alt tiidh hafft stadhughan thanka ij sinne akt thz han wille mz braghmanis tala Al 5900 . "],"f":["thanke )"]},{"a":"þar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þär."],"f":[]},{"a":"þar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þär."],"f":[]},{"a":"þarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) tarv, behov, det som (för ngn) är behövligt el. nödigt; nödtorft. thy giffwer han (ɔ Paulus) jomfrumen raadh, at the skulin saa bliffwa, menandis goth wara, fore instwndande tarffwena (propter instantem nicessitatem) SpV 305 . 4) nytta, gagn. stundom i pl. biudhum . .. at . . . ok alle andre af warum ok rikesens mannom, som thet wardhar ok koma wilia fore rikesens äller sinna thärfwa sculd, till calmarna komin . . . Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) . \" oc skal thetta jngen mennisko lata, som syna helso witä vil eller rikesins torff oc wart bwdh vil standa \" Svartb 112 ( 1361) . Jfr nödh-, vidher-tharf. "],"f":["tarf: tarffwena SpV 305 . ","torff Svartb 112 ( 1361) . ","thärfwa Rydberg Tr 2: 270 ( 1359) ),","*tharva skogher , "]},{"a":"þarf","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tarf, behof, behöflighet. med gen. thäs. thäs är äkke tharf at thu döö Bo 119 . abbatisse oc conuentui j wazstena clostre . . . gifuom wi macht at taka swa dana quinnor . . . swa offta som thes tharff är VKR 3 . \" är thäs engin tharff eller nödh at sända mik \" MB 1: 285 . \" ey skalt thu springa älla löpa. vtan thäs tharför (för tharf är) \" Ber 257 . medh . . . them som thes synis aff skäliche sak tharff hafua dispensera VKR 7 . ","2) tarf, behof, det som (för ngn) är behöfligt el. nödigt; nödtoft. läg alt thet af, ther iuir mätes är ok iui naturalik tarf KS 24 (58, 25) . \" nar vi hawm . . . brödh oc klädhe. äpte thy som tharfwin] tilsighir. ey owirflödhelica \" Bo 35 . ib 68, 128, 131 . \" förande mz mik renasto klädhe til mins sons nyt oc thorff \" Bir 3: 285 . \" for ensampna tarffuena oc iämcristens nytta haffua rikedoma \" ib 4: 52 . \" the päninga som the mik länt hafua innan mina tharf \" SD NS 1: 352 ( 1404) . - pl. örning flygher fughla högist, tho flygher han ey länge swa höght at han far ey stundom nidher til sinna tharfwa (naturæ necessiate ad ima descendit) Bil 157 . \" hon thäinadhe thera tharwm aff sinu fädherne \" ib 265 . \" tå te sowa älla äta, alla a) nåkora andra sina tarwe göra \" KS 87 (212, 95) . \" ha sik latr nöghia at sinom taruom \" ib 23 (57, 25). hwar vnte androm iämwäl hans thärffwer som sik siälwom sina thärffwer MB 1: 110 . alla the konster som mannenom äre ärlika eller tharflika, ey at eno til likamens thärfwa, vtan oc til siäla tharfwa ib 93 . \" got rwm är i hans hwse, oc alla tharwer honum oc hans wiwallom \" ib 204 . \" huru var liofwe herra . . . lät sik vardha vm thera tharfwir \" Bo 88 . än thot barn haui sina thorfwe (necessiatem suam) Bir 2: 248 . - förnödenheter. the sattus a skip badhin mz goz oc allom tarfvum Bil 268 . \" mamertinus . . . fik hanum skip ok kost ok alla tharue \" ib 360 . \" iätto hänne mykin hedher oc alla tharfuar \" ib 464 . \" jak hawer sport at hwete är falt i egipto lande, farin thiit oc köpen os waara tharfwer \" MB 1: 240 . ib 198, 243, 408 . thöm som fara inbyrdes äpte tarvom ok ärandom sinom, ok suä thöm thet land wilia sökoa, älla täthan torvo fara åt tarvom sinom KS 65 (160, 71 ; ordet betyder här kanske: angelägenheter). ","3) tarf, behof, naturbehof. pl. om man gyther ey syna tarffuer giörth LB 2: 9 . ","4) nytta, gagn. \" stundom i pl. hvar wil fylghia thykkio ok tharf sinne \" KS 7 (17, 8) . skal godhr kunungr huxa huat almoghans tarf ellr skadhi må wara ib 31 (80, 34). skal . . . godhr kunungr sea medh förhuxan sinne huadh almoghanom må wara tar ella skadhi ib 32 (81, 34). thz almoganom må warda tarf åt ella förderuilse ib (82, 34) . \" huar som män varda vini firi tarua skyld, tå haldz suå lenge vinskaparen sum taruin fylghe \" ib 37 (98, 40). städhga sin land ok rike wislika ok taflika, allom almogha til tarf ib 65 (160, 71). är thet . . . almoghans tarf ib (162, 72) . \" thet är almoghanom både tarf ok glädhi \" ib 66 (162, 72) . äru thön (lagen) ey almogahnom til frihd älla tarva ib 67 (164, 73). at en man giti thet . . . giort sik til tharwa, thär han må sik mädh födha, ok klädha, ok wäria ib 4 (8, 4). nytia thz tik til tarua ib 20 (51, 22). at han säter sik . . . vt firi almoghans hedher ok tarua ib 78 (193, 86). te skulu ey akta sit likamlika äruodhe ok wädha fram för then hedhr ok tarue, the skulu för sit örlögh få ib 81 (201, 89). um han räthr tik tin hedhr ok tina taruer ib 22 (54, 24). ib 56 (141, 62; på två st.). MB 1: 449 . RK 1: 4280 . Bir 2: 274 . ","5) behof, nödvändighet, nödtvång. engoledhis sculu the stigha ofuir thessa maattona vtan ther finz oppinbarlicha tharff wtj VKR 43 . ","6) nöd, betryck, trångmål. thz är tharflikin tharf som gifwir kronona (res necessaria est ista necessitas quæ parit coronam) Bo 106 . \" ther är tharfwanna hiälp (subsidia necessitatum) \" ib 104 . - Jfr nödh-, o-, siäla-þarf samt boskaps-, lifs-þarvir.","1) som har brist på det nödvändiga. hon . . . fan et ödhkn thörrst ok thärualöst til licams Bil 271 . ","2) onyttig. \" thz är tharffwalös stadher som ängin hawer gaghn aff \" MB 1: 125 . Jfr tharflös."],"f":["thorff Bir 3: 285 . ","thärffwer ib 110 (på två st.). thorfwe Bir 2: 144, 248, 274 . ","thorfwä ib 144 . ","tharfuar Bil 464 . ","tarua KS 78 (193, 86) . gen -a. thärfwa MB 1: 93), ","tharva hus , ","tharva lös","thärua- )"]},{"a":"þarfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) behövlig, nödvändig. \" hwat thu bedhis som rätwist oc tarffuelikit är \" SvB 310 (omkr. 1500). giff minne siäl the thing, hänne äru tarffwelikin ib 312 (d:o). ödhmyuklika tiggher iak tässa gaffwor oc alt thät mik är tarfflekit, til liff oc siäl ib 518 (b. av 1500-t.). thz är nw tarffwelegit at tw moshte nw skylias j fra drotning helenas orätfärdoga elskog Troj 232 . - angelägen, viktig. frome oc ädela män som nw forsamnade äro epter tarffweligen saak Troj 89 ."],"f":["tarffleker: -lekit SvB 518 (b. av 1500 t.) . tarffueliker: -likit ib 310 (omkr. 1500); -likin ib 312 (d:o). tarffweleg: -legit Troj 232 ; -ligen 89),"]},{"a":"þarfliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) behöflig, nödvändig. \" sen i hwat nyttelik ok hwat tharflik (necessaria) kärleksins dygdh är \" Bo 78 . \" thz godha som tharflikit är til siälinna helso oc gagn \" ib 87 . \" the thing äru os thaflikin vtan hulkin vi gitom äkke varit \" ib 128 . \" thz är mykyt tharflikit at vita \" ib 142 . \" i alla manna åthäue är förhuxan godh, tho är han (för hon) mäst tarflik i stridh ok bardagha \" KS 82 (202, 89) . \" haallis thet folk som tharflichith är oc ey annat \" VKR 38 . Bo 102, 106 . MB 1: 127, 483 . - angelägen, viktig. för tarfleka sakar skuld LG 3: 176. ","2) nyttig. \" fagher ordh oc tharflik \" MB 1: 266 . \" är thz märkelikt oc tharflikt epterdöme allom them som wardha formän \" ib 291 . är flere manna samwara ä bätttre ok tarflikare, at the samman äru KS 41 (105, 44) . tarflikt rådh ib 44 (114, 48) . \" godh lagh skulu hawa thessin try: thön skal wara rätwis, tarflik (utilis), ok möghelik \" ib 66 (164, 73) . lagh skulu . . . almogha tarflik wara ib 67 (164, 73) . \" thz suä är näkrum tarflikt, at thz se ey androm skadhlikt \" ib 68 (167, 74). ib 19 (48, 20), 29 (74, 102). MB 1: 93, 109 . ","3) god, värdefull? mz frwom hawa the !UDDA_TECKEN?: wars tima klärka wärm klädhe oc fagher oc tharflik (Cod B karsklek 537) MB 1: 135 . - Jfr oþparfliker."],"f":["tarffleker: -leka Lg 3: 176 . ","tarfligh: -lighast KS 19 (48, 20) . f. samt nom. och ack. pl. n. -lik. -likin Bo 106, 128 . ","-likt . ","-likit Bo 87, 102, 106, 142 . ","-lichith VKR 38),"]},{"a":"þarver","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr oþarver."],"f":[]},{"a":"þarvi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr oþarvi."],"f":[]},{"a":"þia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þiä-."],"f":[]},{"a":"þiggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mottaga. - få, bekomma. gwenel iärl haffuer radhit swik vider rolandh . . . och haffuer gwenel thigat ther til godha gaffuor/badhe j gull och silffuer j hästum och andhrom haffwom Karl M (Ver) 46. - genom böner förskaffa, utverka. tigh mik hans hälgha miskundh SvKyrkobr 266 (i bön till jungfru Maria). thigh mik syndha fförlatilse SvB 335 (omkr. 1520; d:o). 2) utbedja sig, begära. ok jak thigger jak aff idher i gudz nampn, thet i . . . NMU 1: 111 ( 1434) . \" alla jorderikis människor the ther wärdhelika vilia hans nadh tyggia, som han syälffuir loffuar oss sighiandhe . . . bedhins hwath j vilin rätuiselika aff mik, ok thet skal idhir warda \" MP 5: 58 ."],"f":["tyggia MP 5: 58 . ","-er . ","supin . thigat Karl M (Ver) 46. imperat. thigh SvB 335 (omkr. 1520). tigh SvKyrkobr 266 ),"]},{"a":"þiggia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) mottaga. \" then sum mallesghändä rätt thiggär \" SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" lta änglane som the willa ängaledhis thiggia hans budh \" MB 1: 193 . \" iak thigger henne (den fångna qvinnan) aff idher gärna \" Fl 7dha at thiggia thz !UDDA_TECKEN?: tafuil) ok föra heem Fr 837 . \" sagdhe sik siälfuan hafua thygat hans almuso \" Bil 712 . \" thaagh fäghin almuso af thera hendom ok louade thes gudh at han war värdogher wrdin likas widh gudhz son som thagh (mottog ss gåfva el. almosa) thessa hems siälfsins brödh \" ib 582 ; jfr 2. Lg 585 ; \" jfr 2. St 56; jfr 2. - abs. klandas firi þöm þighat havär \" SR 46 . \" þo matte man þiggiä at e vare vin þär at \" ib. \" han warþ vm siþe sua fatökar: at han þorpte väl viþ at þigia smam (inciperet minimis indigere). som förra gaaf ofstorom \" Bu 18 . - taga, njuta. han wille tha hwilo tiggia MD 169 . - taga sig, skaffa sig, tillåta sig. ij skullin ey swa hema liggia thz mak skullin ij aldre thiggia Al 1874 . - få, bekomma. at vi matom af guþi äuinnelekt lif þigia Bu 139 . \" sith licamlica vppehälle aff androm tiggiandhe \" MP 1: 47 . han var värdhir aflat aff kirkionne thiggia Bir 3: 266 . at hon matte ther aflat thiggia VKR VII . - (?) han sa fra fore sik widha na ö haffwith liggia sit hop monde han til henna thiggia (sitt hopp fick han riktadt på att komma till henne?) Al 8818 . - få, komma till. them syntis honum dödhan liggia ok lifwith aldre tidhare thiggia Al 3490 . ib 9348 . - få, erhålla, genom böner förskaffa, utverka. thigde (impetravi) iak the nadhina aff minom son Bir 3: 264 . RK 1: (LRK) s. 226 . hon . . . vpfostradhe barnit mz myölk hon fik aff hyrdhomen thigia ST 377 . bar hon han (den drunkande sonen) fram for sanctam genouepham. oc badh for guz hedher thiggia honum liiff Lg 3: 249 . - förskaffa, gifva? the sagho honum maalöös liggia honum wiste ängin lifwith thiggia Al 2546 . ","2) utbedja sig, begära. ma iak thiggia ena bön aff thik Fr 1879 . \" giff mik nadher ok ena böön hona thigger iak fore all wärlz löön \" Al 2974 . wi thörffwom änga nadher thriggia ib 6317 . \" iak wille hiit til hiälpa fly thiggia badhe hiälp oc raadh \" ib 7877 . sighin os thz thiggiom wi ib 8012 . \" tha gik hon (lejonet) for herra iwan liggia som hon vilde nadher aff honum thiggia \" Iv 2506 . Bir 3: 264 . \" wil iak orloff aff ider hafua ok tigger iak thz for ena gaffwa Rk 1: 1995. offte the hielp aff konungin tigge \" ib 2: 312 . konunghs fogda sculle cy til bönder fara och engen skat aff landit thiggia ib 1598 . \" tigger jak thet af gudhi i himmerike \" BSH 3: 293 (1470, samt. afskr.) . - tigga. hwat ey . . . äru the avitande vm the thigghia mangh thingh (plura mendicant) til at fulkomna tholika bygninga Bir 1: 362 . \" han var then sami som saat for mönstersins port thiggiande almoso \" KL 135 . \" tha tygdhe han födhe tiil honum \" Lg 3: 34 . \" han . . . tygdhe sancte anna altiidh eth wax liwss \" ib 29 . - abs. enom pilagrim . . . wnnos eigh päniga. ok var bliughar at þigia (mendivare) Bu 174 . \" hwat ey gingo the ok thagho \" Bo 14 . ib 66 . \" sat en blindir man vidh väghin och thyggde \" MP 2: 54 . Bir 2: 232 . \" nar han thigdhe oc äruodhadhe mz sinom handom til sina födho \" ib 150 . \" ther al thing j sändir forläto for gudz skuld ok thigdho sidhan aff androm (postea ab aliis mendicantes) \" ib 3: 124 .","1) taga sig, förskaffa sig; söka förskaffa sig el. erhålla. þri biscopa komo þär for vndars skyld. at seia guz iartigne ok þigia sik noquat af hälghom domom (cum quilibet de illo plice partem vellet accipere) Bu 56 . ","2) utbedja sig, utbedja åt sig. tiggiandis (petentes) sik hielp aff gudi MB 2: 155 . - tigga sig, tigga åt sig. at tiggia sik födhu Bil 349 . ib 581 . Lg 584 ."],"f":["þigia Bu 18, 56, 139, 174 . ","þygger SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). ","thaagh Bil 582 . ","thighde Bir 2: 150 ; Lg 584 . ","thigde Bir 3: 264 ; ST 56 . ","tigdhe Lg 585 . ","thyggde MP 2: 54 . ","tygdhe Lg 3: 29, 34 . ","thagho Bo 14 . ","thigdho Bir 3: 124 . ","þighat ÖGL B 46; SR 46 . ","thygat Bil 712),","þiggia sik , "]},{"a":"þighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tiga. \" vil iak þiia ok aldre ne gen sighia \" Bu 136 . \" han þigþe ib. bartholomeus baþ han þighia \" ib 205 . \" thighiom wi genast som en sten \" Al 6255 . \" the frugha gat tha ey längre thakt \" Iv 1270 . \" han ey taladhe vtan sat oc thaghde \" ib 60 . \" hafdhe them bätra varit hafua thigat än talat \" MP 2: 254 . \" thighia är bädhzst \" Su 420 . bätra är tighia ä (ör än) tharfflöst mält GO 782 . badhe thiande ok talande Gers Frest 33 . \" faa wita thilandis mans tharff \" GO 1080 . \" thigh thu vsald diäfwl \" VKR XII . Bil 83 . Bo 29, 87, 215 . Bir 3: 72 . Fl 1808 . Iv 2035 . Fr 1965 . RK 1: 2081, 2843, 3718, 3720, 2: 3161, 5725, 5772, 6920 . Al 2265 Md 10, (S) 216, 274. Va 35 . Di 122, 200 . hon thigdhe qwar oc thordhe honom ekke swara ST 403 . ib 144, 174, 525 . Bo 156 . Al 82, 6686 . Lg 3: 142 . - med prep. thigh af fanyte talan KL 245 . LfK 194 . \" at iak aff androm (de eteris) tigdhe \" Su 164 . nakath . . . ther ij bahdin mik oer thighia Iv 2778 . \" thighde moyses vm thera skapilse \" MB 1: 48 . 2778. thigdhe moyses vm thera skapilse MB 1: 48 . moyses thaghde .c. . om ängla ib. ib 164 . Bo 38 . KL 340 . ST 326 . VKR XII . Fl 339, 923 . Iv 340, 2648, 3216, 5088 . Fr 999 . Al 1181, 8092, 8494 . Su 421 . Ber 258 . herbyrias en stridh som scripten sigher hona ma wäl höra hwa ther til thigher Al 3304 . \" skal thu thz äkke sighia at iak wil til thit breff thighia \" ib 6056 . ib 6524. ","2) förtiga. \" thighia thera nampn \" MB 1: 302 . thighia sinna vina synde Bir 1: 317 . \" the som thighia sannindena \" ib 3: 194 . \" han . . . biwdher hänne . . . thz at thighia \" Iv 3633 . \" huru vndirsamlica hon sin licamma plaghadhe är vanlica bätra at thighia än ther nakat vm tala \" KL 334 . Bo 82 . Bir 1: 26, 384, 3: 459 . GO 361 . Al 6, 7004 . RK 1: 1029, 2: 4381, 8249, 3: 2079 . Su 349 . Lg 3: 39 . \" thenne orden skulden j haffua tigäth \" Va 47 . RK 3: 3879, (sista forts.) 4920. ","3) tiga vid, tigande lida. vm thw . . . thighir thän orät som thic görs KL 233 . ","4) vara stilla, hvila. thigho the quarra the nattena (nocte silverunt) Bo 220 . ","5) part. \" pres. tyst, ej högljudd. þighiande mässa, del af messan hvilken läses med låg röst och hvilken utgöras af nattvardens instiftelseord samt böner som föregå konsekrationen, nattvardsmessa. j thighiande mässo tha prester bidher for lifuandis vinom (ad locum canonis veniens, in quo de viris mentio fieri consuevit) \" Bil 799 ."],"f":["tygia RK 3: (sista forts.) 4920 (i rimsl. med segia). þiia Bu 136 . ","thiia: -andis Go 1080. ","thia: -ande Gers Frest 33 . ","tija MD (S) 216 . ","tia ib 274 ; RK 2: 6920 ( i rimsl. med sigia). tya ib 3 . 3879 (i rimsl. med nyia). ","thagdhe MB 1: 48 ; Bo 156, 215 ; Fl 1808 ; Iv 60, 2035 ; Fr 1965 ; Al 82, 2265 . ","tagde RK 1: 2081, 3718, 2: 5725 ; MD 10 ; Di 122 . ","þigþe Bu 136 . ","thighdhe ST 144, 174, 326, 403 . ","thigdhe MB 1: 48 ; Bo 29 ; Bir 3: 72 ; VKR XII . ","tigdhe Bir 1: 26, 3: 101 ; Di 205 ; LfK 194 ; Su 164 . ","thygdhe Bil 83 (på två st.). thygdhe Bir 1: 384 . pl. thagdho Bo 87 . ","thighdho ST 525 . ","thigdho Bo 220 . ","tygdo Lg 3: 39 . konj. ","thigdhin MP 2: 254 . ","thakt Iv 118, 1270 ; Al 8494 . ","takt RK 1: 1029, 2843, 2: 5772 . ","tacht ib 3161 . ","thighat MP 2: 254 ; Su 421 . ","tighat RK 1: 3720 . ","tigät Va 16 . ","tigäth ib 47 . ","thegat RK 2: 4381 . ","thigh KL 245 ; Bo 38 ; VKR XII ; Ber 258 . ","tik Va 35 ; Di 200 ),","thighia ivir , "]},{"a":"þighia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tiga. \" muteo . . . tere . . . wara oc warda dwmer oc thygha \" GU C 20 (hand 2) s. 168. confessor . . . spyri alla almenneligha aat, om än the haffua hafft friith wal loc them thiande ellir samthykkiande opläsi ginstan confessor . . . scrifftena huru scrutinium är til gangit alment oc openbara Abbedval i Vkl 79 . \" j haffwin litsla snille mz idher vm hwar idhra ma ey frälsa mik en dagh wm iak gither warit thiandhe \" Prosadikter (Sju vise m B) 178 . han . . . biddhe thighandhe epther sinom fadher ib 179 . \" ta komo thär jngangande twe okända vngha mwnka . . . ok ginge swa tyste tiande ather tädan \" MP 4: 274 . \" sade han til oleff scruffuere: swer och thu swa dan en edh. tha thagade han och tigde stylle sTb 3: 13 (1492). enghen twngha skulle tighya oc engxsens hiärta lätisa ällar slyögth göras i gudz lwffui \" JMÖ 127 . - med prep. ezcehiel prophete tigdhe ok ekke mz hwat wärdoghom hampn äwärdhelikin gudh först kläddhe sina älskeligha siäl (nec ezehiel tacuit quante dignitatis ornatu dominus . . .) SpV 126 . \" ok än wm iac wille thighia biudhir war härra stenomen oc the skula ropa, thy ma iac ey thighia vm mins härra ieronimi loff (cum si taceam, lapidibus jubetur clamare? Certe loquar, et non tacebo, totis viribus et nisibus laudare Hieronymum) Hel lmän 165. - med objekt. tiga till, besvara med tystnad. sprode waar herre . . . hustrv könne til, om hon sich achtet hade til sin bonde offuer til lubeke eller hon bliffua wille . . . huilket hon lenge tagade. vppa tet sizsta swarede hon och sagde . . . \" STb 3: 98 ( 1493) . swarade war höffuitzman henne: icke loffuede . . . j swa siisth . . . huilket hon och thagade ib. 2) förtiga. huru hon är nidherfallin j fordaarffwit, thz är syndinna swalgh, lthz är bäthra thia (quomod voraginem inciderit melius est silere) SpV 127 . \" thätta är ekke teghat aff gudz ordhom, thz är the hälgha scrifft (Itane sermo divinus ista reticuit) \" ib 314 . the ordh jach opta aff tik tilforen hört hauer otwingat, thöm tyger jach ey epter (ɔ efteråt) STb 2: 246 (1488). ath hustru birgitta . . . haffuer gerth skomagares hustru jntet ath swara, epter hon swa lenge haffuer tagth sin reth ib 294 ( 1488) . mädhan hympane kungöra gudz äro . . . bör ey människione gudz loff thighia (silere debet rationalis creatura a laude Dei ..?) Hel män 165 5) part. pres. tyst, ej högljudd. þighiande mässa, del av mässan (canon missæ) vilken läses med låg röst och vilken utgöres av nattvardens instiftelseord samt böner som föregå kosekrationen. Jfr Sdw 2: 1318, B. Sjöros, Äldre Västgötalagen 133 ff., M. Ahlberg, Presenparticipet i fornsvenskan 15 f-, C.-E. Thors, Den kristna terminologien i fornsvenskan 248 f. thär mädh böriade han (ɔ en klockare) the dyraste ordin läsa som prästin las j tiande mässona MP 4: 139 . - Jfr forthighia."],"f":["tighya JMÖ 127 . ","thigha: -andher Prosadikter (Sju vise m B)","tia: -ande MP 4: 139, 274 . ","tyger STb 2: 246 ( 1488) . impf. t(h)agade STb 3: 13 (1492), 98 (1493). tigd(h)e SpV 126 ; Stb 3: 13 (1492). part pret. n. teghat SpV 314 . ","tagth STb 2: 294 ( 1488) . Jfr Sdw 2: 1318), "]},{"a":"þikla","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["ofta. \" en þiuvar . . . las þikla hänna helso värs mz knäfallom \" Bu 26 . \" trät kan ey fruct bära. vm thz thikla af stadh föris \" KL 264 . bör licamanom af lustelicom sömpne thikla väkkias Bir 4: 129. sua mangom sinnom han fölghe lustanom mädhan han är liuande sua tikla oc opta bör honum (djäfvulen) ökia eldin j häluite ib 2: 256 ."],"f":["þikklä UpL þg 8: 1 (på två st.). þikllä VGL IV 12 (på tre st.). tikle SML Conf. i var. (på två st.). þycclä ib B 15. 1. komp. þiklär UplL V s. thiklar SML 15: 1 . ","þiklär UplL Vs. thiklar SML B 15: 1 i var. þiclare VML II B 7: pr. i lvr. tiklare UplL Conf. i var. thiklaren SML Conf. tiklarenn UplL Conf. i ar. (på två st.). þyclare VML II B 7: pr. Jfr þiklarmer),"]},{"a":"þiklarmer","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["komp. L."],"f":["þiklärmär )"]},{"a":"þiklika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þiliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þyliker."],"f":[]},{"a":"þiliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þyliker."],"f":[]},{"a":"þin","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. poss. L. ","e":["din. \" o maria glädhz for the glädhina som thins sons jhesu christi gudhdomber fik aff mandomenom \" SkrtUppb 370 . ofre henne (ɔ min själ) dyn alder käreste son SvT 77 (daniserande). - ss. \"nedsättande\" possevisum. Jfr Sdw 2: 1318, O. Gjerdman, Språk och Stil 15: 235 ff., A. Lombard, Studier i modern språkvetenskap 11: l204 ff-, K. G. Ljunggren, Stud. i Nord. Fil. 39: 58 ff. hon . . sagdhe swa til husbondan hwar fore thänkte thin snödhe man thz iak skulle wara dödh Prosadikter (Sju vise m) 132 . olifernes swaradhe . . . nw hafwer thin osnielle roland waldith thy Prosaditker (Karl M) 278. (likn. ib (Karl lM B) 319, Karl M (Ver) 82; jfr: nw mon darskap thin thz wolda rolandh Karl M (El) 83). - pl. i substantivisk användning. de dina. Jfr SAOB D: 1443. swa forelöpir altidh thin liffakthoga nadh thinom, hwilke kalladhe äru giordhe ok hälgadhe aff thinom hälgha smörilsom (vocatos itaque tuos et iustificatos unctione sancta sanctificatos vivax gratia tua semper præcucurrit) SpV 491 . \" ath tw siälff bliffwer ey aff hwggen . . . oc alla tyna mz swärd offwer wondne \" Troj 55 ."],"f":["dyn SvT 77 . ","lthina Prosadikter (Karl M)278. gen. m. thins SkrtUppb 370 ; PMskr 156. pl. nom. m. ltyna Troj 55 .),"]},{"a":"þin","b":[],"c":"","d":"","e":["din. \" han (palmqvisten) skal bäras for þinne likbaar \" Bu 13 . \" þin käre son biþar þin \" ib. \" ängen diäul skal diruaz tel coma þän tima in öghon \" ib. \" þins mästara orþ \" ib. \" blöt mit hiärta mäþ þino bloþe at þänkkia mz þakom þina pino \" ib 72 . þit lif ib 73 . þin pina ib. \" þinna pino sara suärþ ib. þinom döþ varkunna \" ib 74 . \" loua þin guþ \" ib 165 . þu ok þine guþa ib 106 . þu ueter . . . gulþlekan heþar þinom afguþpum ok handauärkom ok þinna manna. ok glöme þin sannan guþ ok þin skapara ib 189 . \" iak lät binda þins broþors guþ \" ib 209 . \" när scal iak þins bruþlöþs hof halda \" ib 491 . \" skipa tin tima tarflika \" KS 22 (53, !SYNS_DÅLIGT?23). blanda stundom skämtan medh aluore tinne ib 24 (59, 26). þw oc þin man skulin wara helbrygþo KL 184 . \" fore thina skuld \" Fl 753 . til thinna bön vil iak alder sighia ney ib 940 . \" wiltw wäll tiänä, tha will jak haffua tin tiäniste Die 103. o dotter hör thins mästara ihesu cristi budhordh oc bögh thins hiärta öra oc tagh gärna thins midha fadhers kännedom \" LfK 169 . \" ära vari tik min iomfru maria fore at thin som lät thik här nakar aar epte sik vara \" Bir 4: 141 . \" miin herra ihesus christus . . . ära hawi thiin dyre haals \" ib 150 . - i förbindelse med en missaktande el. skymfande benämning på en lefvande varelse (el. ngt som tänkes ss lefvande varelse) och i användningen motsvarande andra personens personl. proni sing-: din. Jfr Rydqvist 2: 541 f., 5: 209; Tegnér i Sv. Akademiens Handl. ifrån år 1886 6: 335 f. \" gak thu bort thin fula vätär \" Iv 1122 . gak thu bort thin hemska quinna b 1151. sit nu kwar thin fule skände ib 2042 . \" thin onde man thu sigh thz mik \" Fr 981 . \" awi awi thiin fwla iordh hwar namp thu swa kyndigh ordh \" MD 97 . \" mintz oppa thiin fwla mwld . . . tha iak wille thik styra oc radha . . . tha lismadhe wärlin fore thik swa miin rahd monde thu all forsma \" ib. \" minz uppa tith fule fool thu wilde ther ey til giffuä tol \" ib 113 . \" sce thin frassirska, thu oppfyller tik ganzska mykyt \" Lg 3: 401 . \" hwat will thin skiffting ther görä \" Di 88 . \" mik löster ey längher liffua vtan jach far hempth pa tin ondha hwndh \" ib 218 . jach formanar tik. then ledhe fleen . . . ath thin ledha fleen tw skalth bort fly i tz bärgh. som ingen boor LB 7: 18 . ib 14, 16, 17 ."],"f":["thiin Bir 4: 148, 150 . ","þin . ","thiin MB 1: 188, 189 ; Iv 1122 ; MD 97 ; Bir 4: 148, 150 ; Ber 259 . ","dyn Gers Frest 52 . ","thijt Ansg 227 . ","tin Di 103 . ","þins . ","þinna Bu 73 . ","thinna Fl 940 . ","þins . dyns Gers Frest 52. dat. m. þinom. tynom Gers Ars c 2. f. þinne. n. þino. pl. nom. m. þine. f. tina Bir 4: 143, 144, 151 . ","thiin Iv 1152 . ack. m. tyna Gers Ars a 4. f. þina KL 191 . ","thina Gers Ars c 2. thyna Gers Frest 52 . ","dt . ","þinom . ","thynom VKR 765 . ","dhinom Ber 259 . ","þinna ) , pron. poss. "]},{"a":"þing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) samamnkomst. the scriffuo oc sielffue alt radit om kring at the jo komo til thz tingh Rk 2: 8236. - ting, sammankomst af en menighet för allmänna angelägenheters afhandlande, i sht sammankomst för rättegångsmåls utförande; äfven ställe de en dylik sammankomst hålles. sithan a þinge är buthät a warra i färþ i land ok bortfärþ af landi SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). a þinggum kräuis rätter äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh ib 669 . \" kyäre sik . . . a förstä þinge laanz, hundäris äller fyärþungs, þär han boor \" ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). a förstä þinge siþan konungsins bref äru vpp läsin, äller a kyrkiostämpno, þär ey äru þing ib 480 (1345, nyare afskr.) . \" vppa satto thinge \" ib NS 1: 9 ( 1401). a sättho thingheno ib 58 ( 1401) . \" niclis gottormsson hawer op budhit laghleka her a thingeno i wilskahäret quislo quärn \" ib 183 ( 1402) . \" han giordhe tha fult for sin fadhr badhe a thingom oc stämpnom \" ib 2: 227 ( 1409) . \" kumbär eþätakin a bysins þing \" SR 13 . \" hwar som ey orkar skipan sinne bivte opp a thinge eno oc andro . . . hafui bonde wald a tridhia tinge a legh at sälia hwem han will Tb 74. wäri sik then aftäkt giordhe mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi j thy thinge som först swäria scal \" ib 78 . at tridhiwngxmän wilia ey thing sökia ib 79 . \" the ting atten sökia \" ib. \" komber ey domare till thingx then tidh thet halz \" ib. \" sidhan thingit war slitith \" FH 2: 113 ( 1348) . koma til tings BSH 5 ; 118(1506). begintis tingith x (10) sloo och lyctades widh v (5) sloock ib. \" nw klagar brodher pa brodher pa radzstwgu heller pa tingh ok ekke ffor allermanne heller j stempna \" SEG 119 . göras ogildh bade paa tingh och stämpo BSH 5 . 304 (1508). een lagh sum iak vrätlikä gangit hafþe . . . ok goþe tolf men a þingge vgillþäu FH 3: 6 ( 1354) . \" sänt thijt vissa budh medh mik uppa nästa thinget, ther iak (d. v. s konungen) skal thinkta \" Ansg 227 . almogen stempdis tha till tingh MD 327 . \" tha öpte a thingith marghin man \" Fl 1730 . \" the loto thargar stämpna thing ouer alla the bygdh ther var om kring ok togho han til konung ther \" ib 1984 . \" for husith loth han säthia ting som man pläghar i en ring \" RK 2: 4072 . \" ther helde iudhe eith maktoth tingh \" MD 32 . \" herodes sat a thinge kläder mz gulwäfium \" Bil 112 . [dat[um wæstbo thing Sd 4: 611 ( 1338). BSH 5: 152 ( 1507) . - Jfr afkännu-, almännings-, biskops-, biärgs-, manna-, bonda-, boskaps-, bya-, disa-, ennät-, fiske-, fiärþungs-, folklands-, for-, hovuþ-, hundare-, hundaris-, härads-, häradhis-, höst-, iämlanga-, kirkio-, kyndil-, köp-, lagh-, lagha-, laghmanz-, lands-, luktar-, mal-, mantals-, prästa-, räfsinga-, räfsta-, rättara-, sam-, skat-, skogs-, skäp-, sokna-, somar-, säghnar-, thridhiungs-, var-, vinter-þing, äfvensom urþinga. ","2) föremål för förhandling el. handläggning, angelägenhet; sak, ting, stycke. vanl. i pl. et märkelikt thing är nw spöriande MB 1: 463 . liknadhe hon allaledhis sin wilia gwdhlikom wilia. vt wäliande hällir ödhmiuklika thola al dröwilse til gudz wilia fulkomnilsa. än til nokrom sin thokka j nokro thinge (in aliquo) wändas fran gudhlikom vilia Bir 4: (Dikt) 268. at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt ärände. the sum näfst thorwo wit. äller rättsili SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" all þe þing. maal ok sakir. som j worom stafghä scriuaþ ok stadd äru \" ib 5: 605 ( 1346) . \" til sanna vitnysbyrþ oc fulkmilse aldrä förnäfndä þingä \" ib 568 ( 1346) . \" wälghändes þe þing mällän oss, swa som oss ok kronunnä vpp a gingo \" ib 475 (1345, nyare afskr.). þe þing at ökyä oc styrkiä, som kronän i suerike oc ware äfftekomände waro a bewaräþe ib. \" flere män smittas i tholkom maalom oc thingom \" MB 1: 463 . \" þe þingh vilium vi här af vre fru visa, som eigh finnas ii biblia scriueth \" Bu 6 . \" the waro wiise men i book oc til all ärlikin thing \" Lg 34 . \" här mat thu märkia mang nyttelikin thing \" Bo 10 . \" fore thänkt ond thing tholas lättelikare \" Ber 154 . \" fore sed thing wndras ey nar the hända ib. thwngare äru the ond thing hwilkin ey ärw forethänkt ib. al bradh thing ärw hardh at bära \" ib. \" redh thit hiärta badhe til ond thing ok godh, ledh til aminne ond thing i godhra thinga dagh, ok minz godh thing i ondra thinga dagh \" ib. \" ofwärfar annars onda thing mz thinom godha thingom (tuo bono supera mala aliorum) \" ib 119 . \" lönlikin thingh skal man lönlika bära \" GO 48 . \" fatighx manz thingh koma ey aal sändir (non inopis votum subit vinica sumula rerum) \" ib 599 . \" kärlekin aff hwilkom scriffuat är, at han ey letar. the thing som hans gagn är, wndirstars, swa, at han foresätir almännelikin thing sinom eghnom, oc ekke eghin thing almänneliko gagne \" Bir 5: 10 . \" en tingh tha er komen for mik \" RK 1: 2037 . \" stor thingh (magna res) är at aldra thinga herra ok äronna konungir är forsmadhir \" Bir 1: 221 . \" licamlikin kostir hauir thry thing (tria) han tuggas först oc smältir annantidh görs han til änkte thridhiatidh mätte han ena stund ib 3: 60. til hwat nimbir mannin swa mang thing ib 229. at vita klok thing \" ib. \" komaskolande thing \" VKR XII . \" han talade mangh ryghelik thingh mote gudhi ok sagdhe thy j bland annor thing til sancta byrgitta o huru olikir ande är j thik ok i mik ib. ath til fälle af wrangom thyngom vtelykkins \" ib 60 . hemelik thing, hemligheter, mysterier. vndirsta the hemelico thingin (mysteria) Bo 163 . Se vidare under hemeliker 2. - underlikt thing, under, underverk. at gudh vilde sin thiänisto man mädh thenna vndarlico thingeno glädhia Bil 853 . \" tha gudz man var glad(d)hir mz thänna vndirlico thingom (randläsart: iärtekne) ib. \""],"f":["thyng )","tholik thing , dylika saker, dylikt. all tolkin tingh framforo som skugge MP 1: 11 . tolik tingh sagdho the j heluite som syndadho ib. mot glömsko ok tholikum thingum KL 44 . ib 43 . - al þing (alting. alt ting), allting, allt. min nat hauar ängte mörk. vtan al þing (omnia) scina i liuse Bu 416 . Bir 4: (Avt) 177 . " konung erik wil jach thz slottet fa ä huru alting kunne ga " RK 2: 1069 . " all tingh sculo än faa godhan ända " ib 3: 1205 . " ath all thing skulu skällika göras " VKR 60 . " älska gudh ofwir alth tingh " Gers Frest 56 . - ängin thing, ingenting, intet. swa at ingin thing skilin thik fran hans älskogha Ber 148 . - for ängin thing, för intet pris, för ingen del. smaswenin . . . wilde for engin thing lata at läsa hwarn dagh at minzsto ena aue maria KL 61 . - mädh allom thingom, till alla delar, i alla afseenden. är louande mz allom thingom (per omnia et in omnibus), at gudh vilde sin thiänisto man mädh thenna vndarlico thingeno glädhia Bil 853 . - mädh ängom thingom, på intet sätt, ingalunda. man kunde mz engom thingom (mit geinem dink) han fran honom skilia ST 274 . -föremål, sak, ting. vanl. i pl. naar som nakor . . . nakrom sinom wardhnat, j clostreno staddom nakot thing giffwir, som är kläde ällir annat . . . som skipande är j bland widherthorfftog thing Bir 5: 10 . " friiheeth är thz betzta thing ther sökias kan all wärldin vm kring " MD 391 . " sidhane han hafdhe tha ätit. badh han bära atir thingin (res) " Bo 52 . " at brödhirne ellir hionin farin ey illa . . medh sinom klädhom, anbudhom. ellir androm thingom som them äru antwardhath " VKR 35 . " myn herre fik mik en litin ting atgöma oc thz är nw borte " Di 45 . " gör thu en ting oc jak et annat (ger þu einn lut en ec mun annan) " ib 46 . " om thet (repet) är af godhom thingom (d. s. v. goda materialier) wäl samansnött " KS 7 (15, 7) . " leta gudh wm ytra thingin (per ista exteriora) " Ber 199 . " skal iak atherkoma af ytrothingomen (för ytro thingomen) til indhra thinganna och wpfara af nidhro thingomen til himerikis thing ib. " ib 205 . " jak akta ängte iorþrikes þing " Bu 206 . " vm the thigghia mangh thingh (plura) til at fulkomna tholika bygninga " Bir 1: 362 . - pl. saker, effekter, bagage. flores . . . bödh sin thing til skipith föra Fl 628 . ib 1958 . RK 1: 4227 . " harnisk oc ting the saman lande " ib 2: 8925 . - hemelik thing, könselar, blygd. fik cham . . . se fadherisins hemelik thing MB 1: 173 . Se vidare under hemeliker 2. - Jfr drafls-, flätio-, hemil-, hemils-, himirikis-, midhal-, sma-þing, äfvensom alzþings, iorþrike.","thinga mal , ","þinga nöti , se þingunöti. ","þingariþ , ","þinga timar , ","þings dagher , ","þingsdomi , ","þings fal","things fiske , ","þingsfriþer , ","þingsganga , ","things gardher","tingx gordher )","þings giäld","-gäld )","things mal , ","þingsmän , ","þingsstaþer","thingxstadher . ","thinxstadher )","þings stämna , ","things tal","tings taall )","þings time , ","things vite , ","þings vägher , "]},{"a":"þing","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) sammankomst. - ting. at the samu jord . . . vil liak vider kennas oc mine arfwa badhe a ring oc a thing SD 8: 205 ( 1362) . \" a waro vpno thinge oc thingxstadh \" RP 2: 222 ( 1391) ; jfr opin 2. kännis . . . mik hawa när wareth medth allo tinxlaghina a langhundaris tingh SD NS 3: 103 ( 1416) . sidhan satte jak tinh vppa sama dagh i fforsaby Svartb 415 ( 1455) ; jfr sätia 24. lögherdaghen effther sancti martini dagh jach tinghet saa i torestorp Vg Fornmt I 2: 58 (1523); jfr sitia 3. - Jfr almännings-, bikop-, biskops-, disa-, härads-, lagh-, lagha-, laghmanz-, lands-, mantals-, provasta-, räfsta-, rättara-, sam-, snäkkiolags-, sokna-, undirlaghmanz- þing (-thing). 2) föremål för förhandling el. lhandläggning, angelägenhet; sak, ting, stycke. vanl. i pl. osynleghin gudz thing (invisibilia) synas nar the wndhirstandas j them thinghom som giordh äru SpV 29 . \" j skulin fore see godh thing (bona) ok godha gärninga, ey atenast fore gudhi, wthan ämwäl fore människiom ib 83. \" ib 191 . \" bedher iach ether thet i ether tingh skicke nw strax effther thet sinne godhe men ether raadhe GpM 2: 315 (1508). - vinlik thing, se vinliker (Sdw 2: 986). - mädh ängo thing, på intet sätt, ingalunda. sidhan lot han ther flytä vm tua ströma . . . man com ther ofuer mz engin thing \" Vis sten 5 . - mädh lättom thingom, lätt, lätteligen. hwilkin människia här vil lidhirlika oppa tänkia hon ma medh lättom tinghom wärdlhinna forwinna MP 5: 35 . - föremål, sak, ting. ofta i pl. archonium nii skyl ik andra tinga haffwor GU C 20 s. 33 (jfr archonium dicitur acervus manipulorum, vel aliarum erum, Du Cange s.v. archonium). gudh är wäghin . . . källan . . . margarita ällr dyre stenen, for thy han är hälgha siäla kärlekir j himerike ok jordhrike, thz är j hopeno oc thiingeno (in spe atque in re) SpV 283 . till at faa ok hafwa, naall traadh pwngh knyff ok huat helzt tolket, lagde jak alla vyn, ey menadnes syndh vara j tolka öömä ok sma tinganda äghän J Buddes b 171 . \" tha wändis lithen til röth mädh annar tingas tilblandilse \" PMSkr 384 . sidhan tak thet tingith (ɔ thet tw wilth göra golth) wth oc släk j pis, oc swa wphöyes the tingh som ärw gylth mädh onth gwll ib 417 . - hemelikit thing, hemlig lem, könsel. MP 4: 37 . hwilith mankön som ey llathir om kringh skära kötit främärst a synom hemeliko tinghe ib 5: 83 . - Jfr boskaps-, kopar-, reghlo-, stadsmanna-, unders. (Sdw 2: 812), värulds- (äv. Sdw 2: 1064) -thing, ävensom alþings. ","2) tingsvittnesed. Jfr B. Pettersson, Stilstudier i de svenska landskapslagarna 158 ff. "],"f":["thiing: -eno SpV 283 . ","ting . ","tingas PMSkr 384 . ","tinganda J Buddes b 171 ),","þings dagher (thingx-. tingx-. tinx-. tingz-. tyngz-. Jfr Sdw 2: 1318), ","a rättom thingx dagh NMU 1: 73 ( 1385) . SD NS 3: 40 ( 1415) , 560 (1420). Tunberg, Sv. medeltidsreg. 70 (1435). tha iac tingtadhe mz almoghanom i örabro vppa retthom tingzstadh oc tingzdagh NMU 1: 142 ( 1483) . ","things gardher (tinges-). m. tingsgård, inhägnad tingsplats, inhägnad å tingsplats. tho ginge samma her[tog och lars medh theras skiptis bröder?] strax på tinges garden ok girode ena wnlika sämia syne emillan FMU 4: 256 (1466, avskr.) . ","*thingskoster , ","*things lagh","þings staþer (thingx-. thinx-. tingz-), ","*things stuva","tings- )","þings vitne , n. L.","þings vägher (tingx-), "]},{"a":"þinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["1) hålla ting. tha iac birgher vlfson, riddare, lagmanz doom hauande i närike, thingadhe i sundhohäredh NMU 1: 70 ( 1384) . \" pa tingeth nw om mickelsmessan nestkomandes, tha tingas scla \" STb 3: 307 ( 1496) . ","med prep. pa. enga quinnar eller pighor tinga pa rogh, korn eller mallt eller naghath köp göre i skypen eller bathom, vidh both xij marck STb 3: 108 (1493). - avtala, träffa avtal om (ngt). martin wlffson schal beholle hwmblan och betalen hanom, epther tet köp han hanom tingat hade aff hustrvn STb 3: 325 ( 1497) . \" wm han thet (ɔ godset) haffde förth til tingath rwm oc stadh \" PMSkr 21 . - Jfr dagh-, for-, in-thinga."],"f":["tinga . ","-adhe . ","-at )"]},{"a":"þinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hålla ting. tha magnus haraltsson thingadhe i fernabo SD NS 1: 267 ( 1403, nyare afskr.) . ib 2: 230 (1409, nyare afskr.). will fougtenn tinga ib 1: 290 (1403, nyare afskr.). thingadhe pether niclessonmeth almoganom i widbo i höridum ib 2: 226 ( 1409) . BSH 3: 143 ( 1463), 5: 118 (1506). Di 6 . - hålla ting med? jak dragher nw i strax idag aff stadh in ath helsingelandh, ath tingha (för tingha mädh?) the tinglach ther igen stha BSH 5: 577 ( 1547) . ","2) hålla sammankomst, öfverlägga, förhandla. han tingade mz rekbona oc the andra ther näst RK 3: (sista forts.) 4615 . - förhandla, underhandla, dagtinga, inlåta sig i underhandling el. dagtingan. kesarin matte länge thingga (Cod. B, C skulde medh them lenge tinga) för än han matte her een herra thwinga Fl 968 . \" sidhan tinghade . . . landet alt \" RK 1: 2976 . \" erchebiscopen oc skaninga hans bud finge at komma til hanom ther oc tinga \" ib 2: 8670 . gydinga hanum wäl vnfingo for thera hered the tha tinga ib 8732. villo the sielffue tinga for sich han ville them nadha sannelich ib 4116 . \" ey dughde tha for lifuith thinga \" Iv 4516 . \" thöm alla ther til at thwinga a moot thera vilia at thinga \" ib 5410 . \" bäträ är thinga widh buskan än widh boya (d. v. s. bättre är att dagtinga ss fredlös i skogen än ss fängslad vid bojan) \" GO 828 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 336 f. - genom underhandling el. dagtingan uppgöra el. öfverenskomma. han thingadhe här fore lifuith swa thz han skulde hwariom thera fa halft annath hundradh mör Iv 4245 . ","3) betinga, genom öfverenskommelse el. på öfverenskomna vilkor åtaga sig (ett arbete). ingen mwramestara tynge eller stedie mera gerning til sigh en han vel tröstr bestaa for vinterdaga SO 82 . ","4) tinga, uppgöra köp af (ngt). komber här noget wtlenst hwethä til stadin thaa skal then yngxthe bagaren tinga tz hwethe til alles theres behoff och betale siden hwar effter sin empnä oc makt BS 36 . thetta tinge och köpte bröderne, och han (d. v. s. den som gör sitt ingräde i skrået) skal betala TS 26 . Jfr be-, dagh-, for-, lagh-þinga, äfvensom þinkta."],"f":["-aþe . ","supin . ","tingath BSH 5: 118 ( 1506) ),"]},{"a":"þingan","b":[],"c":"","d":"","e":[" , f. Jfr daghthingan."],"f":[]},{"a":"þingat","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["dit. \" genom thz bergh han thighat reedh \" Fr 851 . \" tha the fa mz sik märkia ther hwi han tingad sendher är \" Fl (Cod. B) 188 . \" mz sinom här han thngath far \" Al 9548 . \" allom persis han ombödh at the skullo thingath koma \" ib 3603 . \" min genasta wägh iak thingath spör \" ib 4832 . \" the ridho tha annan stadh tinghat som hertogen bad \" RK 1: 2067 . \" för än the komo bort til dall tinghat swa som husit war \" ib 2366 . \" wille han tighat \" ib 2395 . \" tha skal for:de nisse swensson oc andris petersson tingat koma \" SD NS 1: 363 ( 1404) . then gard är then älste biskops gard wil haffue, oc then ther þa bor gör arlige medh the landbor ther om kring mang daguercke tinet BSH 5: 320 ( 1508) . RK 1: 2585, 3622, 2: s. 345. Fl (Cod. B) 1007 . Al 5280 . MD (S) 211 . Pa 16, 17, 19 . MB 1: (Cod. A 3) 558 . Jfr þit."],"f":["tingat . ","tingad . ","tinet BSH 5: 320 ( 1508) . ","thighat . ","tighat RK 1: 2395, 2585), "]},{"a":"þingat","b":[],"c":"","d":"","e":[" , adv L. dit. ledh os ginom thätta mörka haffuit thingat som wi maghom klarlika see SvB 395 (omkr. 1520)."],"f":[]},{"a":"þingbuþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þingbär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["kompetent att å tinget erhålla uppdrag att utföra el. deltaga i offentlig förrättning och egande röst i allmänna angelägenheter. warþen aldre optar þingbäre SD 5: 378 (1314, nyare afskr.). Jfr þingsbär."],"f":[]},{"a":"þingfal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr þings fal."],"f":["-fall )"]},{"a":"þingfastar","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þingfiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þingfiällum SML Kk 15: 4. tingefiellom ib i var.), "]},{"a":"þingfriþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr þings friþer."],"f":[]},{"a":"þingganga","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr þings ganga."],"f":["þinganga )"]},{"a":"þinggilder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["þingilder )"]},{"a":"þingkänna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["hawi þing kiänum (för þing kiännu) VM I þg 13: pr. Jfr Schlyter, Ordbok s. 747."],"f":[]},{"a":"þinglagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þinglagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tingslag; även (de på ting församlade) inbyggarna i ett tingslag. tha stodo thär fore allo tingaleno henric pinne, hinza haquonsson . . . Svartb 205 ( 1392) . Uppl Lagmansdomb 56 (1492). kom for rettin anders magenson och kwngiorde for menige tinglaget at . . . ib 66 ( 1493) . . . och jngen hans frende hanom hielpe wille som bewisligit wor medmenige tinglaget ib 68 (14939 . \" thetta witnade menige tinglaget Liber exxl Vallentunensis 63 (1506). Jfr þings lagh. \""],"f":["tinglag )"]},{"a":"þinglami","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["utskyld som i Uppland (särsk. i Roden) erlades de år de leding utgick och de vanliga tingen derför icke höllos? Se Schlyter, Ordbok s. 747; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 267. reddentes bona preta (näml. Upsala domkyrkogods) . . . ab omnibus iuribus et cauis regijs, jnposcicionibus, solucionibus. ac exhlibiconibus. videlicet, skipuist, leth unxlamæ, spannamalæ, ættegield, et thinglamæ, necnon alijs omnibus, et singulis, montini nostro, vel iuri debitis, libera pentitus et exempta SD 2: 424 ( 1304) ."],"f":[]},{"a":"þinglami","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr Sdw 2: 1319, E. Hjärne, Namn och Bygd 35: 27, G. Hafström, Ledung och marklandsindelning 173 och K. G: Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 65: 182 ff."],"f":[]},{"a":"þingluter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-loter )"]},{"a":"þingmal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["thingmala sak , "]},{"a":"þingmän","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr þingsmän."],"f":[]},{"a":"þingriþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr þingariþ."],"f":["þinghþriþ )"]},{"a":"þingstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. tingsplats; ting. de bonis . . . de nobili matrona katerina . . . cum fastis et laghafang ac omni sollempnitate legali tam apud ecclesiam herseme quam in publico placito thingstadh ad me deuolutis SD 5: 473 ( 1345, gammal afskr.) . - i förbindesle med ett föregående ortnamn. super qua permatucione, testes seu firmarios wlgariter dictos fastr, eidem domino arosiensi . . . in walendahundæristingstad . . . dari fecimus infrascriptos SD 3: 367 (1318, gammal afskr.). quam . . . pecunie summam ab ispis totaliter subleblaueram (ɔ: subleaua-) secundum leges patrie in pulbico placito dicto grÄnbythnyngstadh ib 5: 632 ( 1347) . \" in prenominato pulbico placito grænbythyngstad \" ib. \" ib 640 ( 1347). testes dictos firmarios jnxta leges patrie dedisse et nominasse apud langhundaristhingstad \" ib 6: 182 ( 1350) . - ss ortnamn. in parachia tingstath SD 4: 206 ( 1331). - Jfr folklands thingstadher samt þingsstaþer."],"f":["thyngstadher )"]},{"a":"þingstaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tingsplats. placi[ta]orium ii tyngstader GU C 20 s. 453 . \" a rättom thingxdagh oc thingstadh \" SD NS 3: 56 ( 1415) . Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). - i förbindelse med ett föregående ortnamn. a simbitunä thinghstadhi RP 1: 42 ( 1353) . Jfr þingstaþer."],"f":["tingh- . ","tyng- . ","thinstat SD 6: 279 ( 1351) ), "]},{"a":"þingstämna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þingstämna","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þingstämning","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-stämpning )"]},{"a":"þingta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þinkta."],"f":[]},{"a":"þingta","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þinkta."],"f":[]},{"a":"þingtime","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr þinga timar, þings time."],"f":[]},{"a":"þingunöti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þinga nöti )"]},{"a":"þingunöti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr H. Christiansen, Norsk Tidskr. f. Sprogvitenskap 19: 317."],"f":[]},{"a":"þingvalder","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tingsplats. Se Sdw 2: 1319."],"f":[]},{"a":"þingvite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr F. Dovring, De stående skatterna på jord 1400-1600 s. 271."],"f":[]},{"a":"þingvite","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["böter för underlåtenhet att infinna sig vid ting. Jfr Styffe BSH 1: XCVII; Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 267. note leuata in castro nicepung de skipuist ættægeld spannamal laghæ nöth imposcionibus et denariis causarum (thingwitæ) BSH 1: 62 ( 1365) . ætagiæld et thingwitæ ib. de ættægiald et thinguite ib 63 . ib 64, 65, 66, 69 ( 1366), 70, 72, 73, 74, 77. Jfr þings vite."],"f":[]},{"a":"þingvitne","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr þings vitne. "],"f":["þingvitnis man , "]},{"a":"þingvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr þings vägher."],"f":[]},{"a":"þinkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["ting. \" sänt thijt vissa budh medh mik uppa nästa thinget, ther iak (d. s. v. konungen) skal thinkta \" Ansg 297 . \" konungen skulde thinkta medh sinom almogha \" ib 229 . \" han (landsfogden Olof Jute) haffuer tyngtad medh os som en god man i alle handhe matthe, ath han haffuer flyth os alle . . . iak ok reth \" BSH 5: 498 ( 1512) . \" haffwer jach tincktadh j alth närke och nycöpwnghz län pa idert herrisdöme wegna \" FM 680 ( 1517) . Jfr þinga."],"f":["þincta SML Kp 13: pr. þingta: -är HelsL Kg 6: 1. tyngta. ","supin . ","-at ) ,"]},{"a":"þinkta","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["hålla ting. placitare tinghta ok dagtinga GU C 20 s. 453 . tha iac (ɔ: häradshövdingen) tingtadhe mz almoghanom i örabro vppa retthom tingzstadh NMU 1: 142 ( 1483) ."],"f":[]},{"a":"þistel","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þistil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tistel. \" mensam sädhe swa som thorn oc thistil \" MB 1: 132 . ib 59, 161 . Bil 227 . \" swa som tornin bär ey vinbär, och tistelin fikon \" MP 1: 232 . somlikin (näml. säd) fiol mellan torna oc tidzsla ib 84 . Bir 1: 246 . \" hon (jorden) br jnthe vtan tistil ok torn \" MD (S) 286 . \" ouinlike mannin kom ok owirsadhe thiztillin ok thizstlane oupäxto ok quadfdho oc fordäruadho godha sädhena \" Bir 3: 232 . MP 1: 73, 76, 2: 47 . Su 65 . Bir 2: 104, 3: 308 . \" hwi vt sputtadhe thu hwetit ok tuggadhe tistillin \" ib 1: 353 . \" konungin loot strö iordhina mz thitzlom oc lot ther valtra hälgha mannin vppa \" Gr 278 . \" at thu mik swa som tiisteel äller kärreborra alstingx förglöme \" Su 88 ."],"f":["thitzstil MB 1: 161 . ","thizstil Bil 227 . ","thistil ib 422 . ","thitzstel MB 1: 59 (på fyra ställen). tiisteel Su 88 . ","thizstilin Bir 3: 232 . ","tisetlin MP 1: 232 . ","tistillin Bir 1: 353 . ","tistellen Su 65 . ","thydzstillin MP 2: 186 . ","thitzla MB 1: 59 . ","þithstlä HelsL Præf. thitztla Bir 2: 104. tidzla MP 1: 73 . ","tidzsla ib 76 . ","thitzlane ib 2: 47 . ","thizstlane Bir 3: 232 . ","thitzslande ib 398 . ","tidzlane MP 1: 76 . " tidzlana ib. tislana " ib 73 . ","thitzla ib 2: 47 . ","tidzla ib 1: 73 . ","tidzsla ib 84 (kan fattas ss gen.). tisla MB 2: 94 . ","thytzla MP 2: 51 (kan fattas ss gen.). ","thitzlana ib 47 (på st.). thixlana Bir 1: 246 . ","tidzslana MP 1: 76 . ","tizslana ib 73, 77 . ","tislana ib 73 . dat. thitzlom Gr 278 . ","thitzlom Bir 3: 398 . ","thyzlom Gr (Cod. D) 371 . ","tyslom MB 2: 93), "]},{"a":"þistil","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tistel. llolium . .. klynth oc tistell GU C 20 (hand 2) s. 96. tha alla testelä äru opbrende sankar han kornet j syna laara SvKyrkobr (Lucid B) 172 . jngen kan taga . . . fikon aff tislenom MP 4: 145 . - koll. tha . .. kom thera owin ok sadde ther offwan j tystilil ok klinth, ok annor ogräsan MP 5: 132 . "],"f":["tistell GU C 20 (hand 2) s. l96. tystiil MP 5: 132 . ","med art. tislenom ib 4: 145 . ","tistelä SvKyrkobr (Lucid B) 172 . ","tysla SpV 20 . med art. tyslana MP 5: 132 . ","thistelom SvKyrkobr (Lucid B) 233. tislom JMPs 14),","*thistla fulder","tizla- )","*thistla ödhkn","tydzsla- )"]},{"a":"þit","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["thit . ","tith RK 1: 1491, 2376 ; Lg 439 . ","þiit SML G 2: 2; MElL B 27; 4: SD 5: 568 ( 1346) . thiit Bll 582; MB 1: 123 ; Iv 4847 ; Fr 71 ; Al 3947, 5173 . ","þijt SML þj 12: 6, G 2: 2. thijt Bo 30, 204 . ","tiith RK 1: 1498, 3: 3710 . ","tidh ib 2: 3279 (i rim med ridh); MD (S) 209 ; Di 221 ; LfK 235, 236, 242 ; Lg 3: 562 . ","tiidh Va 6 ; PK 241, 246 . ","tiid RK 2: 3213 (i rim med riidh); Va 35, 36 . ","diit BSH 5: 600 ( 1519) ; HSH 19: 162 ( 1506) . ","diith ib 20: 203 ( 1507) . ","tydh BSH 5: 609 ( 1519) , adv. "]},{"a":"þit","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["dit. \" collegare delegare hiith oc tiith sända \" GU C 20 (hand 2) s. 71. tha slogh han langt omkringk hijt och thijt STb 4: 97 ( 1505) ."],"f":["thijt . ","tiith . tijdh Stb 2: 408 (1489)"]},{"a":"þiufbogher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þiufbot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr þiuva-, þiufs-bot."],"f":[]},{"a":"þiufhul","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["-hol )"]},{"a":"þiufnadher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tjuvnand, stöld. gyorde han ssygh wr tyuffnade medh lyslinga wytnom ATb 3: 198 ( 1506) . \" och drängen sagde ney fore at han henne inthe vitthe nokon tywfnan ib 1: 244 (1466). - Jfr urthiufnadher. \""],"f":["tyuffnader . "]},{"a":"þiufnaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tjufnad, stöld. \" huar som taker älla häfda annars godhs mote almoghans wilia, thz är rån älla tiufnadher, hua thet taker äghandanom owitande ok owilliande, thet är tiufnadhr \" KS 73-4 (180, 80-1). for han mz suenom a ueghenom äpte þöm ok vite imnaþ (skriffel för þiunnaþ) Bu 170 . MB 1: 243 . \" the nykomno munkane hafdho giort thän thiufnadhin \" KL 49 . Bir 2: 133 . \" af hiertao . . . vtganga ond hugxilse . . . skörlinadhir, thiufnadhir fals vitne \" MP 1: 259 . \" fuller tiufnat \" SO 296 . ib 300. hwilkin här vil amote koma . . . viliande . . . laata äller göra . . . thz som hans samwit maa dröfwa. formannenom ey atspordhom. fore gudhi han gör thyufnahd. j thy at han stiäl sin vilia. som formannen är aa gudz wäghna rätleka äghande aat. ok thenne thyufnadhen timar thy vär opta i andeliko lifwerne Ber 245 . ","2) stulet gods. þe buþu sik diäruleka undi dom. än þinfnaþ hittes mz þöm Bu 170 . \" är thz thiwfnadher hwilkit som gudhz thiänisto qwinna hafwer lönlikit älla eghith \" Ber 132 . - Jfr viþertaku þiufnaþer."],"f":["tiufnat . ","thyufnadher . ","[p]iumnaþer )"]},{"a":"þiufsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagelse för stöld. erich bennctsson . . . j tiwfascher kendes haffua stolit aff marten i farsta och en akere ena kapa STb 3:209 (1495)."],"f":["tiwfsacher ) , "]},{"a":"þiufsak","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["anklagelse för stöld. wändis manne þyufsak till SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . - tjufnadsbrott, tjufnad. köpmannen . .. witte thom thiuff sak (Bu [p] iumnaþ 170) Lg 970 . - Jfr þiufs sak."],"f":["þyufsak )"]},{"a":"þiufska","b":[],"c":"","d":"","e":[" . f. L."],"f":[]},{"a":"þiufstulin","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["stulen. \" ther war i räthen en kätil grypa och i nysthe, ther för:ne sigeridh kändes widher, ath tz war henne thiwf stolith i fran \" JTb 36 ( 1463) . ib 61 ( 1462) . thenne ii vitnadha ok swora mz gäwa kwnsson vm en silffskedh . . . som honom war tiwffsvlin ib 75 (1481)."],"f":["tiwff- . ","-stolin )"]},{"a":"þiufstulin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":["stulen. \" kallas vara þiufstulit \" SR 46 ."],"f":[]},{"a":"þiuft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tjufnad, stöld. \" wiita them thifft \" MB 1: 247 . SR 39, 40 (båda möjl. att föra till 2). ","2) stulet gods. thyuftena atirgälda ST 429 . thyuftena göma ib 430 ."],"f":["thyuft . ","þyft . L. þypt L.),","þiufta mal","þiupa- )"]},{"a":"þiuftas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["þyftas )"]},{"a":"þiufti","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr viþertaku þiufti."],"f":["þiupti . ","þyfti . ","þypti )"]},{"a":"þiufvala bot","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjur. \" ii hiorþenne varo änge ysgn. vtan þiura otami \" Bu 168 . \" offra ioui . . . en þiur \" ib 526 . Bil 85 . MP 1: 329, 331 . "],"f":["-ar )","thiura blodh","tywrä blod )","thiura galle","tiwre- LB 7: 265 . tywra- 4: 354),","thiura hovudh , ","thiura kiöt","thiura skarn , "]},{"a":"þiur","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjur. Skotteb 366 (1460-61) Kämn. jtem for en thyr xxj öre til lstadzbehoff ib 402 (1465-66, d:o)."],"f":["thyr )"]},{"a":"þiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tjuta. - med obj. gm tjut tillkännagiva, tjuta över. mangom stadhum j affgudha mönstrom hördhos opinbarlika diäflana grata oc twta thera eghna ysäld Prosadikter (Barl) 87 ."],"f":["tiwta )"]},{"a":"þiuta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tjuta. \" þa þutu afguþa prsäte som viua. ok þera biskopar öp[te] sik vilia hänna sin guþ \" Bu 189 . \" diäulin þöt ok grät \" ib 20 . \" diäfwlen borthwarf. swa hökt þiwtande at alle bröþrenne vmkring hörþo hans liwþ oc þut \" KL 190 . diäfullin öpte höght ok rööt ok thööt ok sagdhe ve mik Bi 3: 269. ib 2: 264 . Bil 164 . Pa 23 . burtfördhis siälin aff domenom thiutande oc rotande Bir 3: 60 . jwdhane . . . stodho gratandhes oc thwtandhes i hymellen som en wargha hoper Lg 3: 439 . \" hördhe han swa rädhelika röst som leon oc biöran oc all the grym dyur j werldinne waro thutu oc rutu swa ath all werldin monde skielfwa \" ST 79 . \" honom thotte at al the diur som til kunno vara the toko til at thiwta oc ryuta \" Pa 16 . \" thz thiwtir alt aff wluom är komith \" GO 391 . ib 1084 . \" kombir thu til wlua tha thiwth som the \" ib 147 . ","2) tuta, susa. \" opers. her fasholt drog sit swerd oc hiog vppa didriks hielm sa athan styrte aff hästin oc haffde när beswimat ssaa ath thz töth i hans ören þant at eyrom hans) aff thz stora hwg \" Di (Cod. B) 321 ."],"f":["tywta . ","thööt Bir 2: 264, 269 . ","þutu ) , "]},{"a":"þiuvaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) tjuv. llauerna ne tyuffua oc röffuare offgudynna GU C 20 (hand 2) s. 68. rauedh . . . sagde strax at japer skredare at thu haffer stulit min bath oc star jac fvldiga til at thu est min tivff om lagboken skal wara reth ta magh jac skylda tich for ransman eldher for tivff ATb 1: 6 ( 1452) . vakthin jdhir . . . oppa thet ath gudhz domadaghir lok hembd sculi idhir ey bradelica offuir koma, som ena snaro a halsin a tywenom MP 5: 52 . 2) ss skymford. tha sagde eskilz hustrv i panten mik som tiwffwa och skökinsöner ATb 1: 382 ( 1472) . han kallade . . . olaff beltare skiögensson ok twgh STb 1: 94 (1477). - Jfr dags-, dagh-, fä-, hovudh-, hästa-, kirkio-, konungs-, osta-, sio-, smathiuver, ävensom urþiuva."],"f":["tivff ATb 1: 6 ( 1452)","tiwgh STb 1: 94 ( 1477) . pl. tiwffwa ATb 1: 382 ( 1472) . ","tyuffua GU C 20 (hand 2) s. 68), ","thiuva draghare","tiwffwa- )","*thiuva finger","tywffua- )","*thiuva gods","tiwffwa- )","*thiuva källare","*thiuva skomakare","tiwffua- . ","-skomagare )","þiufs rätter (tiwff-), "]},{"a":"þiuver","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjuf. \" the äru tiufa, androm afhända lönlika sit goz utan äghanda wit ok wilia \" KS 68 (169, 75) . tine höfdinga äru otrone ok tiufa kompana ib. ib 69 (169, 75). SR 39, 45 . \" snattäre ok e fuldär þiuuär \" ib 41 . är swa fast þän þyuuer som kopyr som þän som styäl SD 5: 638 ( 1347) . \" winne han ällär til þyufs ällär ranzmans \" ib 378 (1344, nyare afskr.). fanga rättän þyuf ib. en þiuvr ok röuare Bu 26 . \" bryter thiwfwer mantz hws eller grawer vnder \" MB 1: 337 . \" wardher thiwfwer dräpin a liwsom dagh \" ib. \" hawer ey thiwffwer stylda giäld \" ib. \" wardher stolith liwandis fä, fintz thz innan thiffws hände, eller hwse, tha skal thiwffwer twä giäldom ater gälda ib. \" ST 430 . \" han for witade lauirs persson toyiala til en tiff \" BtFH 1: 171 ( 1506) . felte the xii nämpnde sotto lucia erixdotter til en ful tiwff for han stal en hor band swa got som iij öre ty dömdes aff hänne hwd och bad öron ib 193 ( 1508) . ffelte the xij i nämpnde sotto thomas rayrier til en fulder tiwff for han döde wndan ij pund korn ib 220 ( 1508) . ib 235 (1506), 292 (1510). jop nilis[son] rödile sargdes i konu[n] gx wald för i [1] ful tiwffure (för tiwffuer) som han stal en ko aff konungx saköre ib 223 (1508). thiwin älska gärna myrkith GO 233 . ther är onth at stiäla som bondin är siälwier thiwuir ib 289. ib 617 . \" een ondh hittare är wärre än een thiwff \" ib 812 . ","2) ss skymford. Jfr Dom. regl. 36. kallar man annan tiuff. härinson. eller annat oquädhins ordh MEG (red. A) 54 . ib (red. B) 59 . EG 63 . han haffuer giorth eth nijith forrädelsä ok eth tyuweri ok eth forbundh medh then gamble tywff tordh kogh FM 418 ( 1509) . - Jfr fiska-, gor-, humbla-, hvinsku-, kirkio-, kloster-, konungs-, nätia-, runsio-, skafl-, viþertaku-þiuver, äfvensom o-, urþiuva."],"f":["þyuuer SD 5: 638 ( 1347) . ","thyufwir ST 430 . ","þiufren SR 45 . ","þiufhuären ib 39, 41 . ","thiwin GO 233 . ","thiuff EG 63 . ","tiuff MEG (red. A) 54 ; BtFH 1: 171 ( 1506) . ","þyuf SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). thyuff ST 430 . ","tywff FM 418 ( 1509) . ","þyf VGL II þind. 7. tyfh MEG (red. B) 59 . med art. thyufwin ST 430 . ","thiwffs MB 1: 337 . ","þyufs SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). pl.- ar), ","þiuva balker","þiuva bot , ","thiuva draghare","thyuffua- . ","tyuffua- )","thiuva hoper","tiuffwahooper )","þiufs bot","þiufs eþer , ","þiufs mal , ","þiufs namn , ","þiufs rätter","þyufs- )","þiufs sak , "]},{"a":"þiuþer","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se tiuþer."],"f":[]},{"a":"þiuþvägher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þiäghn","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þäghn."],"f":["þiängn )"]},{"a":"þiäl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["botten (i tyg), bottenväfnad, den egentliga väfven (i tyg, i motsats till det som sätte på den samma ss broderi o. d.). giwum vi . . . eenä altaräbrun med pärlom, och blat þyälit (för blat þyäl? el. þyälit blat?), med stukum som þer til hörä SD 5: 563 ( 1346) ."],"f":[]},{"a":"þiäli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["þiäle SML B 1: pr. thaiali ib i var.) , ","thiäla dragh","tyäle- )","thiäla ganger","tielgonger )","þiäla syn","þiala- )"]},{"a":"þiäli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tjäle. \" tha tiällen ganger vth aff jordhen \" FM 230 ( 1505) ."],"f":["tiälle )"]},{"a":"þiäna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vara tjänare, tjäna. seruio . . . tyena oc träla GU c 20 s. 573. jnseruire lydha oc fullelica tyena ib. lib. ath gudh thär aff hedrik ok the som thiäna thär aff hälghis Mecht 295 . tyänar nokor styreman j skipeno latandis sina tyänistha lön j skiparens skönyan PMSkr 75 . - med dat. el. i dess ställe ack. skal han anama thera thiänsit, ok ärfwodhe, som honom skulu thiäna, j thäs kärlex foreningh, j hwilkom honom tiänas for gudhz Skul Mecht 295 . \" varth per som tiände essbiör ssaker vi mark \" ATb 3: 299 ( 1516) . item hustrv intrigth thente her ake soror jn vita iiii mark dedit HLG 3: 68 (1523). - särsk. om tjänst hos en konung el. storman. med dat. el. li dess ställe ack. . . . pa anders benng[t] ssons wegne, som är bengt skinneres sön och nw tiener dekin j strengnes STb 3: 474 (1500). jö[n]ss pedersson, som fördom thinthe myns here nodh[ugh] k[onung] HLG 3: 91 (1526). - i uttr. thiäna til nokors hand. min modher brodher konung är, / wäldugh ower alt yrlandh; / the tiänä allä til hans handh Fredrik ed Noreen 1464 ff. Jfr hand 4 c. - 2) tiäna (Gud, helgon o.d.), ägna tjänst el. dyrkan, dyrka. deseruire tyena oc gudhelica tyena GU C 20 s. 573 . 5) tjänsa, vara till tjänst, hjälpa, bistå. - vara till tjänst el. nytta, vara tjänlig, gagna, hjälpa. med dat. el. i dess ställe ack. Jfr Sdw 2: 1319. alla the breff som mic kunne tiena j alla sak mellom mic oc honum Arfstv 29 ( 1461) . \" hwar skipare skall haffwa the ankar som hwaryo skipeno tyänar PMskr 63. ib. ekeskogher tyänar them (ɔ bina) wäl \" ib 296 . - vara till lnytta, vara tjänlig; röna efterfrågan. thenne wara tiäne i vestralandhen master . . . botnabräde . . . oc räpthe . . . tiära . . . HSH 16: 69 ( 1527) .","8) tjäna, förtjäna. - förtjäna, göra sig förtjänt av med prep. til. ekke tiänte iak mera til min döödh en then j sion war kastadher Prosadikter (Sju vise m B) 218. 10) betjäna (ngn) med (ngt). swa the (ɔ sekulära hjälppräster) mago edher ok edhra eptekomanda sancti nicolausse socknaherra hielppa i edhers omsorg och regement giffua och tiena for:na sancti nicolausse kirkios socknafolk the helge kirkios sacramente (in ministranidis parrochianis ispis ecclesiasticis sacramentis et sacramentalibus assistere) SD NS 3: 516 (1419, övers. från sl. av 1400-t.). "],"f":["tyäna . ","tiena . ","tyena . ","tiena . ","preds . ","-ar . impf. -te. tiände Atb 3: 299 (1516). thente HLG 3: 68 (1523). thinthe ib 91 ( 1526) . Jfr Sdw 2: 1319),","*thiäna utaf , "]},{"a":"þiäna","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) vara tjenare, tjena. här pläghom wi ey swena hafwa ther thiäna skulo om nakra gafwa Al 6398 . \" inghin magh wardha syn änghin man för än han haffwer thiänth eth ar här j kompanit \" SO 15 . \" lära pilther thiäne ath minstha iij ar \" ib 18 . skal husbondhe städhia pilth hurw länghia til läro thiano (för -a) skal ib. \" nager suen som fore löne tiener ib 85. - med dat. skal thu thy thiäna mik päninga löst at thu äst mik swa när skylder \" MB 1: 221 . \" jak wil thiäna thik siw aar fore rachel \" ib. \" thu weest wäl, mz hwilke tro iak hawer thiänt thik \" ib 222 . maga suena tiena hwem thöm lyster SO 21 . \" man kan ey thiäna thwem härram (för -om) til hyllist \" GO 554 . - särsk. om tjenst hos en konung el. storman. med dat. þänkte han mz sik. eigh vilia þiäna. vtan väldoghastom väruls härra Bu 497 . \" nu är thz sakt vm vngara ok allom som konungom ok höfdingom tiäna, at the skulu wara höuiske ok haua faghra sidhi \" KS 54 (136, 58) . \" thz war een godhir riddare, han hafdhe langan tima throlika thient enom konunge \" ST 147 . \" tiänar iak ider gerna (yttrande af Tyrgils Knutsson till kon. Birger) \" RK 1: 1996 . - om krigstjenst, särsk. krigstjenst till häst. baþe wari män ok swa adþri thär i harramanna gardþum thiäna i wart riki SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt ib 5: 476 (1345, nyare afskr.). skal han, äller annar af hans veghnä i rikesens þiänist þiänä for sins oc sinnä syzkenä godz frälse ib. \" hawi en man med sik som firi han scal þyänä \" ib 477 . scuþä . . . än þän mannen som þiänä scal af hans veghnä, är nytter til rikesin þiänist, äller ey ib. \" kan . . . þänne wiþer han skiliäs som firi han þiänä \" ib. \" þiäne hwar firi sik \" ib 478 . \" the som tyäna mz hästh \" PM 29 . \" ath jngen herre, capitenare, äller foghote, bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner samelika tyäna wthan skrymptan \" ib 23 . \" then som segh presentera . . . vndy annath baneer, än ther han wndhy tyänar oc taker sin lön ib. - med dat. kan þet . . . swa warä at nakar þyänistoman hawer son äller syni som þyänä androm mannom, oc äru daghlikä hemä med faþrenum \" SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). - ss undersåte tjena (en konung), vara i undersåtsförhållande till, vara underdånig, lyda. med dat. i hafin varit idra þiänisto mann oc vnderdana forraþare skanunga idar oc idrum syni þiänto viliandis idar oc idrum syni þiäna Bir 4: (Avt) 184. ib 185 . han (konungen) hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndiåna, at the haua thiänt ok lydhuge waridt fadher ok föräldre hans KS 10 (24, 11) . andra släkter skulo thik thiäna oc thinne släkt MB 1: 215 . han . . . thiänte konungom til skat (factus est tributis serviens) ib 264 . - med pep. undir. han är väldogh ouer margh land ther alle thiäna vnder hans hand Fr 2816 . ib 1086 . ","2) tjena (Gud el. öfver hufvud väsen som är föremål för religiös kult), bevisa tjenst och lydnad mot, egna tjenst el. dyrkan, dyrka. med dat. i moyisi laghum þa iuþa ensamne þiänrþo guþi Bu 3 . \" at gudhi tiänis mz gladhelighet \" Bir 5: 35 . skal han (konungen) gudhi mera tiena ok liva gudhlikare . . . än huar annan man KS 14 (32, 15) . KL 170 . \" een thräl gafs fräls at thiäna gudhi i ödhkn \" ib 210 . \" alle gudz ängla thiäna sinom skapara oc äre vnder honum mz lydhno oc hedher \" MB 1: 491 . \" swa som han skapdhe mannin at thiäna sik, swa skapadhe han alla wärldina at thiäna mannenom, the til at han matte swa mykit hälder gudhi thiäna \" ib 37 ; \" jfr 1, 5. äru the före gudz säthe oc skulu thiäna honom dagh oc nath j hans kirkio \" ib 2: 344 . \" ärfuodhis folk hulkit gudhi äghir tiäna mz licamlico äruodhe \" MB 1: 194 . \" jek loffuer tegh ihesus i thin guddom . . tu mz fader ok swa then helge ande skopth himil oc jordh oc alle handhe himil planetor oc alle stierne äpter tith bodh the tene tegh gerne \" MD 26 . ib 11 . \" romara þiento giärna marti \" Bu 9 . romara þänto än mer februe ib. \" þiäna prosperine ib. han . . . þänte guz moþor ä män han lifþe \" ib 20 . en klärkar vare fru giärna þiänande ib 17 . þiäna stokom ok stenom ib 138 . - abs. gerna mz hwar häldär länge thiäna til nadha ok bidha til bätra Bil 922 . - om tjenst som egnas onda andemalter. þik (Satan) þiäna ängen mz räto Bu 21 . \" skal iak iþar lata seia þän fula gäst. för än han fly. at i maghen pröua hulikom i þänten \" ib 208 . ib 20 . ","3) tjena, betjena, göra tjens, gå till handa, passa upp. med dat. na[ta]lia þiänte þär . . . hälghom martiribus þuo þerra sar ok strök mz selke Bu 520 . ib 521 . Bir 5: 101 . \" stander han oc thiänar them \" MB 1: 189 . \" en draki com braþleca vndan iorþenne ok drap af guþa prästs son. som þiänaþe tel altara (ignem minstrabat) \" Bu 199 . tyänä thöm til bordz som vedh bordet saato Lg 3: 583 . - abs. natalia . . . þiänte som för mäþ þuat ok föþo Bu 522 . \" the giordo ihesu kost oc marta tiänte \" MP 1: 194 . Bo 62 . \" stod han for konungens bord oc tiänte \" Di 49 . the . . . thiänto sielff for bordhe ST 55 . systrana . . . som thiäna skulu til bordz Bir 5: 72 . ","4) tjena, vara (ngn) till tjent, göra (ngn) en tjenst. med dat. vi skolom . . . ey thiäna nakrom i öghomen Bo 68 . \" en wäldogher man thiänar fatighom manne mz thy at han mödher han, oc thiänar honum himerike mz hans store mödho \" MB 1: 208 ; \" jfr 8. \"","5) tjena, vara till tjent, hjälpa, bistå. med dat. huar en eptir ty som han tok nadh af ghudhi tiäne androm mz henne MP 1: 194 . \" gören them (bröderna) alla samman till prästha oc taken inga lekbrödher jn wthan the som beqäme ärw til ath wardha präste swa kwnna the mera hedher göra gwdy oc sigh syälffwom gawghn oc tyäne hvarandrom, komber jak hem jak wil swa snarth tyäna enom aff them til messo som the mik \" PM LXV . - vara till tjenst el. nytta, vara tjenlig, gagna, hjälpa. med dat. alt thiänar (serviunt) honom iämpt swa lint som strijt Bo 66 . \" tholughom man thiäna (subserviunt) bahe genwärdha ok sälikhet \" Su 443 . \" thz tyänar stridz folke, skepmannom oc fiskarom \" PM 13 . - tjena, befordra. med dat. tw faar . . . hwilken som . . . thiänto minne nytelikhet Su med prep. til. the tw förra mantzwit. the thiäna til thz thridhia mB 1: 82. ey matte thäskyns likame wäl thiäna tl got näme oc vnderstandilse ib. \" hans likame wit, som mäst thiäna til godha vnderstandilse \" ib 83 . ","6) syssla med, sköta, vara verksam för. med dat. ey är os iämt at forlata guz ordh . . . ok thiäna (ministare) bordhom KL 142 . thiäna (ministare) iordhrikis ärandomBer 206. vansamlik (för -likt) är at badhe sändher thiäna (servire) himerikis afling ok iordhirikis ärendom vthan them thiänis for gudhz skul ib 26-27. ","7) besörja, sörja för, skaffa medel till. hon thiänadhe ther tharwm aff sinu fädherne Bil 265 . ","8) tjena, förtjena, genom tjenst el. arbete förskaffa el. förvärfva. guþ menar stundom naturonne giua þät han vil at hans vini þiena af naþon Bu 4 . \" han . . . offradhe them af thy fatöka wärdhe som han thiänte i ödhknomen mz sinom handom \" KL 210 . \" at taka lön . . . þolik iak hauar þiänt mäþ hans andbuþum \" Bu 142 . \" at wilia hawa siin löön, för än the äre tiänadh (Cod. A forthiänt 92) \" MB 1: (Cod. B) 335 . \" han bidhar siin lön til the äre tiänadh \" ib. \" hvilken hosbonde sinom swen holler sin lön fore epter then tiente äre \" SO 85 . - med dat. och ack. MB 1: 208 ; \" jfr 4. en godh fatök qu9nna thiänte sik födho mz sööm \" KL 92 . - förtjena förtjena, göra sig förtjent af. iak hafuer ey thz aff thik thiänt Iv 4594 . then fik wärst som bätst hafdhe tienth MD 386 . - (?) med prep. til. heter then stool propiciatorim, som thydher a wart maal nadha stadher, oc misk8nd, thy at thädhan ma hwar man wänta sik nadhe,r oc miskund än han kan ther til thiäna mB 1: 491. ","9) genom återtjenst visa sig förtjent af, vedergälla. thz vil han thiäna (Co.d f for tien) Iv 5644 ."],"f":["þiena . ","þiana L. ","thiana . ","þyäna . tyäna. ","thena: -te MD 11 . ","tene ib 26 . ","-er SO 21, 85 . ","-te . ","thiäna af , aftjena, genom tjenst el. arbete lemna (ngn) ersättning för el. betala (ngt). med dat. coh ack. är hosbonden plichtoger at giffua fore drengen ena thunno ööll oc drengen tiene sinom hosbonde then aff SO 113 . - Jfr for-, til-, ut-thiäna."]},{"a":"þiänare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["jöns hokonssons tienere . .. thomas hluegerssons tienere FH 1: 185 (1497, gammal afskr.). oppenbarningh ihesu christi. hwilka gudh gaff honom oppenbara sinom thiänarom, hwilken snart skal wardha oc kungiorde sändandis om sin ängil, sinom thiänara iohanni MB 2: 333 . ","2) i krigshär för lön el. sold tjenande man, soldat. ath jngen skal dirffwas lokka, leya, äller wndarwna annars tyänara som stadder är tyäna i the örlögeno PM 40 . \" ath capithenaren haffwer aff allom sinom tyänarom oc stridz folke största lydhno \" ib 2 . \" capitenaren skal jnnerlika ransaka hwilke aff tyänarommen ärw dristoghe \" ib. \" jnen tyänare ma taka seg härbärge annath än ther the warda lagde aff härbärgis skaffarommen ib 23. ath jngen herre, capitenare, äller foghote, bethee äller j wapensyn framledhe andra hoffmän äller tyänara wthan the som wndy hans baner sannelika tyäna ib. \" ib 3, 24, 28, 29 . \" ath alle oc hwar en sollanär oc tyänare skwla lydha capitenarommens bwd \" ib 26 . ib 25 . - Jfr hus-, sam-, stads-, tro-thiänare."],"f":["tyänare . ","tyeanae )"]},{"a":"þiänare","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tjänare. seruus ui tyenare oc träll GU C 20 s. 573 . \" minister tri tiänare \" ib (hand ","2) s. 143. ingan giffwe stadzsens thienare eller them, som stadzsins äranda gonge, vnna ordh STb 1: 441 (1461, Burspr). jönis erikson jap magnisson tiänare HLG 1: 83 (1474; jfr marcus famulus cartnificus ib). ib 85 ( 1474) . friboren man her stens stwris thienre niels barnwn ib 130 ( 1488) . ther medh warth han fulklomlika viiss ok stadughir gudz tyänare MP 5: 153 . sixtus biskop guudz thiänistha manna tiänare JMPs 3. - om medlem av fartygsbesättning. tyänarannas lön j skipeno PMskr 10. tha honom (ɔ skiparen) betalas aff skipeno skal han wpscriffwas swa som andre tyänara j skipeno ib. - Jfr bödhils-, härra-, kartus-, kirkio-, klosters-, mädh-, rads-, smasvena-, stads-, svena-thiänare. "],"f":["thienare . ","thienere . ","tiänare . ","tyänare . tyenare),","*thiänara ämbite","tiänare- )"]},{"a":"þiänist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tjenande, tjenst. ödhmiwk thiänist (seruicium bassum) faar högh lön GO 934 . \" skal thu sighia hwath lön thu skal fore thina thiänist hawa \" MB 1: 222 . ib 223 . KL 210, 211 . - tjenst, ställning el. anställning ss tjenande. at han hauer sik ey stat mz androm tilforen fär än han sade hanom tienisth som han tiener SO 21 . hwilkin swen thwem husbondhom lofwar thiänisth j enom stempno dagh ib. ib 14 . \" haffuer nager suen som fore lön tiener nagat for sin hosbonde forsumat forfallalös i tienistenne \" ib 85 . \" hvilken swen sinom hosbonde vntlöper i tienisten \" ib. \" för än han siger hosbondan til . . . at hans tienist hion byudz hanom til tienist \" ib 118 . - om tjenst hos en konung el. storman. af kunuge. som vil haua rena þienist Bu 188 . \" varþ kunugen fäghin af þoliks manz þiänist \" ib 497 . \" latis vr hans þiänist \" SD 2: 669 (1285, gammal afskr.). latis bort vr sins härrä þiänist ib. \" skipathum wir . . . at äru änkiur. äller faþurlös barn. äller aþrir gamblir män gother. þeer sum for sin alder latäs bort af warre thiänist. äller härrä män gamblir. tha takum wir them i wärä þiänist ib. - särsk. om krigstjenst till häst. äptir þy sum . . . hwars thera þiänist äär tiljl \" SD 4: 408 (1335, nyare afskr). är frälses mannen gamal äller oför, swa at han forma ey siälwer þiänistenne vppe halldä ib 5: 477 (1345, nyare afskr.). äru flere frälsis män oskilde vit . . . þa ma en af þem, þän som bäzt är þär fallen til, þiänistenne vppe haldä med häst oc vapn ib. \" kan þet . . . swa warä at nakar þyänistoman hawer son äller syni som þyänä androm mannom, ok äru daghlikä hemä med faþrenum, þa ma faþren nyutä þerä thiänist än oskipt är þerrä mällom ib. scule þe fräls wara af þe þyänist \" ib 476 . \" vm han ey þyänist forma atgyörä \" ib. \" vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä \" ib. \" at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist til rikesins wärn ib 478. i kronunne þiänist \" ib. \" i rikesens þiänsit \" ib 476, 478 ., - om undersåtes tjenst- och lydnadsförhållande till öfverhet. gör almoghen thöm (konungar och höfdingar) hedher ok tienist lydhno ok wirdning KS 39 (101, 42) . \" konungen sculle til thera thienit ey mere thy \" RK 2: 1162 . \" manscap och thienst sagde the honom vp \" ib 1164 . \" jak haffuer rächt klämeth hoffuenskell mijn hand, throhet ok thiänsit ppaa eder herredommes wenghne \" FM 211 ( 1504) . \" will jak ghöre eder herredöm ok ryketh thiänest ok throoheth ib. \"","2) tjenst el. hyllning som egnas Gud el. öfver hufvud den som är föremål för religiös kult, dyrkan. han forstoþ varra fru dygh ok höuisco. at hon fik hanom þän heþar mz sins sons ängle. þy at han dualdes ii hänna þiänist. ok for atar ii sama klostar. ok gaf sik þär i guz þiänist. ok guz moþor allan sin aldar Bu 24 . \" þen som mykit hawer. aaf guþi oc hans helghu naþom. här i wäräldinne, är mykit oc harþlicä plictugher guþi aff þy til heþers oc þyyänist at varä \" SD 5: 561 ( 1346) . \" ändadho sit liwirne j guz modhors thiänist \" KL 77 . \" at alle thera gudha läto seghia thom sua . . . alla the thiänsit j hafvin oss giort, hafuom vi thäkkeligha taghit. nu thykker oss, at . . . alt thet idher bör oss göra til thiänist oc hedhir, thet görin j mykith latare nu än för \" Ansg 227 . \" the hafdho lätidh byggia eth mönster thom fornempnde konung eriker til loff oc hedhir, som langho var dödhir; oc i thy mönstreno giordho the hanom hedhir oc thiänist, oc offradho hanom thera offer, likerwijs som han hafdhe varit gudh ib. - om tjesnt som egnas onda andemakter. \" Bu 20 . \" alle the i wara (d. v. s. djäflarnes) thiänist ga \" MD 104 . - guds þiänist, Guds tjenst el. dyrkan, det som hör till att tjena Gud, det som afser Guds dyrkan. hon (modren) . . . louadhe . . . gifua han (sin son) j guz thiänist Bil 275 . \" at ökia guz folk ok þiänist \" Bu 3 . \" ioachim ok anna . . . satto hana (Maria) þär (i templet) atar at mina guz þiänist \" ib 5 . \" tå almoghen se at kunungur ella höfdinge hawer sik wäl i gudz tienist ok i allo ty gudhi tilhöre \" KS 60 (149, 65) . \" gudz tienst forökelse \" FM 656 (1516, på två st.). KL 211 . - gudstjenst, särsk. messa. höra gärna guz þiänist (divinum officium) Bu 492 . \" burdhis gudz thiänist siungas ok läs(as j kirkiom aa) grescu (græco more . . . mysteria celebrata sunt) \" Bil 378 . \" sionga mässona oc gudz thiänsit \" Bir 4: 23 . Bil 877, 887 . ","3) tjenst, tjenstebevisning, bistånd, hjälp. vi skolom . . . ey thiäna nakrom i öghomen. oc ey äptir thy som yttra vällit wtkräfwir. vtan äptir thy som hans tharf oc godhekir wtkräfwir som thiänistena thorf vidhir Bo 68 . louaþo huar androm þiänist i nöþ Bu 169 . \" huar jak kan vare eder til tienisth oc vilie, finne i mig veluillug till \" BSH 5: 335 ( 1508) . aff theras (änglarnes) gömo oc wärn oc jämwäl tiänist til os syndara sigher appostolus, hälge ängla the ärw alle tiänist aktoghe anda, sändhe them til thiänist som skulw ärfwa helsonna arff LfK 132 .","4) hedersbetygelse, vördnadsbetygelse, helsning. \" the . . . giordho honum thiänist oc vyrdhning (officium facientes Nicolao) \" Pa 15 . - i höflighetsuttryck. miin frw mz mik idher helsa badh mz sinne thiänist margin fald Iv 2013 . \" vare ödmiwke helse och veluiilig thiänisth altidh forsend medh vor herre \" BSH 5: 443 )1511; i bref). ","5) tjenst, bruk. \" honom kom a moth eyth fagherth sky til tenisth som honom bör skapat ny \" MD 43 . ","6) skötsel, vård. \" siluester manadhe klärka . . . at vakta kirkio thiänist (ecclesias suas diligentius gubernarent) \" Bil 569 . ","7) lön för tjenst ss krigsman, sold. Se manadha thiänist. - Jfr afgudha-, fasto-, for-, hof-, hvardags-, qvinno-, snäkkio-, tro-, viku-thiänist, äfvensom þiänista."],"f":["þienist . ","þianist L.; Bu 20 . ","thianasth SO 14 . ","þyänist . ","thiänest FM 211 ( 1504) . ","tenisth MD 43 . ","thienst RK 2: 1164 . tienst), ","thiänista folk , ","thiänsita giäld","-gäld )","thiänista ioungfru","-iomfru )","thiänista lön","thiäniste- )","thiänista lös","tienneste looss )","thiänista magdh","tieneste- . ","tyäneste- Lg 3: 545), ","þiänista man","thiänista människia , ","thiänista mö","tiänistä- )","thiänista pika","-pigha )","thiänista qvinna","thiänista sven","tieniste- )"]},{"a":"þiänist","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" el. anställning ss tjänade. tesse piger . . . som äre tieniste löse, thage tienisth innen thette ok vj (6) dagha STb 1: 466 (1476, Burspr). tha . . . gik han til thän riddaren ok togh aff honom tiänist MP 4: 239 . \" then karl ssom edher ssade tienisth pa stocholm \" GPM 2: 366 ( 1511) ; jfr sighia 4. - om tjänst hos konung el. storman. nakra wara gode men, som war sloth äller län hafua oppa thiänist äller i panth Rydberg Tr 3: 381 ( 1483) . - särsk. om krigstjänst till häst. swa at han skal ok lma sit godz fryia ok frälsa med sinne thiänist med hästa ok wapn RP 2: 181 ( 1390) . ","3) tjänst, tjänstebevisning, bistånd, hjälp. hon . . . sände epter prästenom ath han skulde koma ok höra henne scriftamal ok göra henne al the tiänisth som honom borde MP 4: 194 . ath han (ɔ prästen) skuldhe koma til honum ok göra honum tyänisth, j savrementis som han plyktogir war ib 5: 201 . - Jfr guds-, kärleks-, tro-, vina-thiänit. "],"f":["tiänist . ","tyänith . ","tienisth . ","tyenisth )","tjänst . ","ställning","*thiänista brodhir","thiänista hion (tienista-), ","thiänista lön","tienista- . ","tyänistha- . tyäniste-),","thiiänista lös","tieniste- )","thiänista magdh , f. tjänsteflicka, tjänarinna. jak gudhz thiänista magdh Mecht 13 . ","þiänista man (thyäniste-. thianis-. tianistha-), ","thiänista mö (tiänista-), ","thiänista pika","tiänsita- . ","tienista- . -pig(h)a),","thiänista qvinna","tiänista- . ","tienste- STb 5: 45 (1515)),"]},{"a":"þiänista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) = þiänist 1. - särsk. om krigstjenst till häst. SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). - om undersåtes tjenst och lydnadsförhållande till öfverhet. the forde . . . sagde for:de k. cristierna mantzskap oc theniste BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . ","2) = þiänist 2. en biscopor . . . gik vm miþia nat tel enna varra fru kirkio. for hänna þiänisto skuld Bu 25 . \" kununga ok höfdinga skulu sik wäl ok dygdeligha haua i gudz tienisto (bene se habere circa divina) \" KS 60 (149, 65) . \" lätias j gudz thiänisto \" Bir 2: 129. ta skal man ey af sömpnlöso thyngias. ok än sidhir af langom sömpn gudz thiänisto tima stäkkias älla nidhir läggias ib 4: 128 . ","3) þiänsit 3. alskons fugle oc diur ok aldrehanda creatur the skulde them til teniste wäre MD 7 . - Jfr klädha thiänista."],"f":["þianista L. ","theniste (ack.) BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.; på två st.). ","teniste (obl. kas.) MD 7 . ","þiänesta: -o VGL III 95. þianesta: -o ib 90 . ","þionosta: -o ib 104), ","þiänisto folk","þienisto- )","þiänisto lös , ","þiänisto man","þyänisto- . ","tienisto- . ","tiänistu . ","þianesto VML II þg 14: pr. i var. þiänsto- ib. þiansto- ib i texthdskr.), ","thiänisto människia , ","þiänisto mö , ","thiänisto qvinna","þiänisto sven , "]},{"a":"þiänista","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. Jfr T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift LV I 3: 194 ff. 1) = þiänsit 1. ondir sytte honum j halff siwnde aar med odhmiwkt och tiäniste DN 14: 89 (1471). - om tjänst ho en konung. the godamän som slotten och länen haffwa oppa tiänste G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. ","gudz tienstes fremmermer förökelse ib. - Jfr guds-, tro-thiänsita."],"f":["tiäniste . ","ltiäneste . ","tienste )","þiänisto folk , ","*thiänisto lön","tyänisto- )","þiänisto lös , ","þiänisto mö","tiänisto- )","thiänisto qvinna (thiänosto-), "]},{"a":"þiänogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tjenande, lydig, undergifven. med dat. al thing som skullo vara honum thiänigh ok vndir bughin Bir 2: 278 . ","2) tjenande, dyrkande. \" med dat. gudhi thiänugher ok sancto marcho \" Bil 252 . \" en þriuin ridare ok vare fru giärna þänoghar \" Bu 24 . \" en biscopor goþor ok guz moþor miok þiänoghar ib. \" ib 516 . Bil 748, 931 .","3) tjenstfärdig, tjenstvillig, tjenstaktig. med dat. görande sik them tillatoghan ok hemelikin. liofwan oc thiänoghan Bo 57 . \" war han allum mykit thiänoghir \" KL 56 . Ber 214 ."],"f":["-ugher . ","-igh . ","þänoghar Bu 24),"]},{"a":"þiänogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tjänande, lydig, undergiven. med dat. mz thom kom eth leon. j fölghe oc war thom thiänikt in til egiptum Lg (Skokl) ed Jansson 69 (Bu: var þöm þiänande ok värn tel egiptim ib). 3) tjänstvillig, tjänstaktig. piltin war däghelik oc mykith thiänigh Prosadikter (Sju vise m) 168. - Jfr bethiänogher."],"f":["thiänigh . ","tiänkit ) , "]},{"a":"þiþborin","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þo","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. ","1) dock. \" a) utan relation till en koncessiv bisats. a) uttryckande en motsättning: dock, likväl, icke dess mindre, det oaktadt. vanl. i förbindelse med ett föreg. ok. sa moyses at buskin loghadhe oc bran the ey \" MB 1: 281 . \" läggiom wi saman en bonda som är hoorkarl, oc en prest som giort hawer löskoläghe . . . tha hawa biskopa oc preste mera syndath än en kotkarl, oc ä tho hans synd meere aff sik siäle, oc thera minne vtan the synda the flerom lundom \" ib 139 . \" rosin loktar sötelika, hon är faghir at see vppa. liin at hanna ok tho wäxir hon ey vtan j bland thornana som äru hwasse at hanna \" Bir 1: 66 . her didriks häst föll till jordena, oc tog bleff han i sadelen Di 19 . \" hon skal mik flöghia ok vara hull ok halda tho sina kristelika tro \" Fl 77 . \" af iuda forradhära hulkin som var thera ledharä som gripu ihesum ok var tho taldär . . . j wart ämbite \" KL 132 . vinträn the synas litith värdh om vinthrin ok äru tha dyr ok nyttelik om sommaren MP 1: 80 . \" hon skulde wara modher och tha okrenkt \" MD 160 . - men likväl, dock, thär äpitir thänkte paulus at fara til macidoniam . . . tho bleff han qwär nokrä stund KL 163 . \" somlike äru fatighe j thingomen, thog (sed) fulle j andanom \" Bir 4: 52 . \" andre äru the som äru rike j rikedomom, thog thome j andanom \" ib. \" tässe äru sanne like fatighe, thog äru the rike j gudhi ib. β uttryckande ett beviktigande, ett modifierande, en inskränkning, ett förbehåll el. dyl.: likväl, emellertid, men. ful prästar . . . bra bondanom . . . at hans kona myrþe sin magh mz hans raþe. þo var han saklös baþe tel raþa ok tel gärnig \" Bu 30 . \" vi ärum alle tomlöse ii vara fru þienist ok gitum nu eigh iartigne giort: vilt þu þo tro a ihesum christum . . . þa varþar þu lös \" ib 15 . han (mannen med de förlamade och vid likbåren fastgrodda händerna) . . . löstes þaghar . . . þo hafþe han en värk ib. \" ma faþren nyutä þerä (sönernas) thiänist än oskipt är þerrä mällom. þa scal en af þem af vapnsynenä kumä hwart aar \" SD 5: 447 (1345, gammal afskr.). lät thik aat ängo swa mykyt lysta som at vara när varom herra . . . tho skalt thu ey lata älla forsuma at göra alt annat thz som tharfwas ok thik biudz Bo 102 . \" i alla manna åthäue är förhuxan godh, tho är han (för hon) mäst tarflik i stridh ok bardagha \" KS 82 (202, 89) . \" gör thegh gladh, togh vara tegh thz besta thu kan \" Di 245 . \" wij haffua förnomned tock ecke i nager sannidh, at the yperste män aff dala haffua scriffuad konung c[ristiern] nw nylega til \" BSH 4: 9 ( 1471) . \" thz riff thz war inflöt oc inskapath mz adam, oc hördhe hans natwro til, ey tho äpter thy som han war en man, vtan äpter thy som han war mankynins forfadher oc ophoff \" MB 1: 89 . \" mz fasto oc licammans thwang tho skällike \" Bo 45 . \" haua the hedherlika ok renliwis frv mik hugnath ok äradh oppa tolf marker swenska päninga tho innan godhum hawum \" SD NS 2: 117 ( 1409) . \" är thet . . . swa at ey kunna ellir formaa abbatissa oc confessor swadana rätta oc nepsa tha taki raadh oc hielp aff byscopenom thoch swa at reghlan haallis j allom sinom punctom \" VKR 39 . \" aff thennom fyrom som korsit bära maagho een ellir twe wara preste. thogh sw at allom (för i allom) thingom warin the abbatissonne lydoghe oc confessori \" ib 5 . \" hus läna þöm sum beþäs med gooþ wiliä . . . stallarum i uutt husum, þ, swa att fänäþer äghandens egh uutt skiuits \" SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). ib 4: 465 (1335, nyare afskr.), NS 1: 317 ( 1404) . þet hauir jac giuiþ til strengnes domkirkiu . . . þo med þänna skiälum SD 5: 293 ( 1344) . \" ib \" NS 1: 63 ( 1401) . dömpde vi thet skipte til ryggia i swa mattho ath veretha clostret skal anama syn gardh i klädistörp o hyndrat igen och for:de swen pedhersson syn fädhernes gardh igen i kulla och thog swa mz skäl at XII o vildoge män skule offwer lägia vm for:de closter bör göra nogra fillist for awerke BYH 1: 272 ( 1474) . MB 2: 57 . \" ath alle op och wth met store älffwen till ny lödisse ofortollat . . . fara skullä, saa doch, ath hoo then annen (för annen) siidhen gynom älffwen nest bahus fara ville, göre then toll, gammalth och fort warith haffwer \" BSH 5: 539 ( 1514) . \" kan ey confessor thz retta tha vedhis raadh oc hielp aff biscopenom. thogh gömbdom allom helgha reghlonna stadga \" VKR 5 . scal systor formann . . . sighia henna brut thogh medh käleeks ordhom ib 28 . \" kennis jak . .. at jak . . . haffuer vnt ok giffuit . . . niclis stub . . . alla mina ingedöma . . . togh vndan taknom minom bokom gangklädrom oc sängia klädrom \" SJ 188 ( 1449) . \" han . . . las nakat af förra bönom. oc þo mz vafrande hugh \" KL 188 . synas hans gerninga vndarlika thy at han astunda at wara ensamin ok tho (sed) til sinna eghna nytto Bir 1: 319 . blanda stundom skämtan medh aluore time, ok tho föghelika KS 24 (59, 26) . \" nw skal iak dö huat nw for tho \" RK 1: 4422 . \" thenne bok . . . war til forende aff nagra goda lärda män skriffwath och wendh af latjne ok oppa swensko . . . doch alth for dy sa fansz naghz forsymath . . . som ganzska nyttogh war \" Gers Ars c 5. b) i eftersatsen efter en koncessiv försats. tho han ey vilde han skulde tho bidha Iv 2432 . \" tho the villo mik fordarfua iak var tho thera herra ok arfue \" Fr 680 . än tho at iak a sottosäng liggir thogh ära minn sinne, skäl, minne oc vndirstandilse swa fwlkomlika godh ok stark, som tha iak aldra helbrigdoghast warith haffwir SD NS 2: 189 ( 1409) . \" thänk vppa the välsignadho familiam. ok än thot hon är litin, är hon tho mykyt höghelica värdogh \" Bo 33 . \" än tho iak viste the thing som scrifwadh varo aff minom son tho for älskoghans storlek skuld som jak hafdhe til min son opfyltis mit hiärta mz sorgh \" Bir 3: 156 . \" än thot hans likame skulde skylias aff thinom likama i hans födzslo tho ey thäs minna forewiste han thik oatskillika bliwaskolande vtan ända mz sik \" ib 4: (Dikt) 220 . än tho at hon i them . . . seer skina tith wald . . . än fiärkas hon thot (för ti) tha lankt fran tik Su 98 . än þo at alle dagha ok höghtiþe äru hans ok af hans naþom þo hauar han noquara högtiþ särleka af hans särlekom naþom Bu 61 . KL 178 . \" endogh ath menniskian wardher oppa then tidhen j werdz tingh fry aff sorgh dogh alth fordy komber hon sydhen mykith större ygen \" Gers Frest 37 . mädhan (licet) wärldinna skapare haffwer swa hedherlika ornerat hymblana mz stiärnom oc planetom . . . ängia oc dala mz wänasta blomom thog (tamen) ower alt thetta, o hälgasta jomfru, haffwer han aldra fägherst ornerat thin hälga licama, mz thinom aldra hälgasta spenom Su 203 . ","2) icke dess mindre, det oaktadt, dessutom. alla stadz ther hugx vtan tridhiungx wari tökt alt thz han mz faar oc tho böte äptir thy lagh äru TB 76 . B) konj. ","1) om ock, om än, äfven om. tho man letar badhe vte ok inne man kan ey tholkin kämpa finna Iv 93 . \" tho hon skulde thwsand vintre lifua iak vil hänne ey een päning gifua ib 3729. wari engom lofflikit haffwa nakot eghit alzstingx enkte thing, tho thz wari aldra minzsta \" Bir 4: 9 . thu thörff ey nw hopas a thina fränder tho the togho thit goz alt i sänder the lösto os ey aff ware pino mz eno mintzsto goze sino MD 94 . ib 101 . ","2) ehuru, fastän. the äru swa liik tho the äru sär Fl 905 . \" tho han ey vilde han skulde tho bidha \" Iv 2432 . \" tho the villo mik fordarfua iak var tho thera herra ok arfue \" Fr 659 . mannen dör tho han ey will RK 1: 3277 . \" huilkith gotz risabergh closter hawer i langa tima i wäriom hawidh, tho thet war mik eygh meth lika eller retta af gangith \" SD NS 2: 117 ( 1409) . ","1) om ock, om än, äfven om. þo matte man þiggiä at e vare vin þär at SR 46 . hwaar sum ok nokot taker af präste eller bondä . . . aa moto therrä williä . . . tha aghum wi ok skulum ha num lijf af latä takä . . . tho at thät ware eigh vtan eett höns wärt SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). tho at iak matte thusanda vinter lifua iak kunne thz ey til fullo skrifua Iv 1562 . \" tho at iak vilde här sighia ney mik thykker thz ma dugha ey \" ib 4435 . \" aff mik skal engin wita fanga thot thz skulde mik til dödhen ganga \" Fr (Cod. B) 2312 . ib 2294 . \" iak vil ey göra nakot än thot aldra minzst mot rätuisonne. ämuäl thot alle hälghe män badhen mik thz \" Bir 1: 5 . \" wari . . . ey abbatissan oc systrana mykith bögelicha ellir redhobona at lata noghra stechirhws systor wt aff inlykkeno . . . thoot hon än wille gaa til annan ordin \" VKR 27 . ","2) om. efter ett föreg. komparativt sum, sva sum el. än. thän orloghis man som vtginge äptir sins herra budhi til stridh hauande vilia at stridha starklica oc kome atir sargadhir hauande änga faanga, skulle ey fa mindre lön for sin godha vilia än thot (quam si) han hafdhe sihir wnnit Bir 2: 66 . \" for the dyro loktena som han kände aff hulke han mättis swa som thot han ware j paradijs \" KL 103 . \" at thw granlika skwdha twa städhi som thotw saaghe theem ffore thinom öghom \" Ber 280 . ","3) ehuru, fastän. \" thot hans pina ymnungadhis os till helso, tho gaff han os sinna apostla martyrium till äftirdöme \" KL 178 . \" thot the hadfdho gitit thera handa sik radhit. ey vilde fatikdomsins älskare thera handa plägha \" Bo 16 . \" tho at idhur tunga faller slät ij biwdhin idhre syster ekke rät \" Iv 3735 . ib 3235, 3709 . \" tho at werldin gik honom illa i hand tha haffdin tho at hwario borga oc land \" RK 1: 1856 . \" tho at the misto badhe sadhla oc hästa han wille them enkte giffwa til nästa \" ib (Albr) s. 209. ib 210 (på tre st.), 2. 4855. "],"f":["thogh SD NS 1: 63 ( 1401), 136 ( 1402), 317 ( 1404), 2: 169 ( 1409); Pa 10 ; VKR 3, 5, 10, 11, 24, 26, 27, 28, 45 . ","thog Bir 4: 15, 52, 53, 63, 72, 5: 21, 29, 38 ; Su 202, 203, 204, 209, 211, 366 ; BYH 1: 272 ( 1474) . ","thoch VKR 24, 30, 39, 45 ; SO 149 . ","thok Iv 1884, 1950, 3225, 3226 . ","thoc RK 1: (sfgn) s. 174 . togh L.; RK 1: (sfgn) s. 183, 2: 4885; SJ 188 ( 1449); Bir 4: 50 ; Di 1, 245 ; MB 2: 57 . ","tog SML Kk 20: pr. i var.; RK 1: (LRK) s. 234 ; Di 19 . toch KrLL Kg 2: pr. i var., 7 i var.; LfK 217, 220 o. s. v. tock BSH 4: 9 ( 1471) . ","tok MD (S) 209 ; RK 1: (sfgn) s. 181, 3: 2510; SO 21 ; Di 18 . ","dogh Gers Frest Inl., 13, 33, 37. d og MD 491 . ","doch SJ 27!SYNS_DÅLIGT? ( 1459); BSH 5: 539 ( 1514) ; RK 3: (Till. om Chr. (Till. om Chr. II, red. B) 6220. þö L. þa SD 5: 477 ( 1345, nyare afskr.) . ","tha SML Kk 20: pr. i var; KrLL kg 7 o. s. v.; Bir 1: 363, 2: 17, 3: 73, 121 ; MP 1: 80 ; Al 8837, 10445 ; MD 160, (S) 270: Su 113, 368 . thaa KrLL Kg 2: pr. i var.),","þo alt um ens , ","þo at","þo ok , ","þo um","tog om )"]},{"a":"þokke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tycke, mening. \"","1) tycke, vilja, behag. vt wäliande hällir ödhmiuklika thola al dröwilse til gudz wilia fulkomnilsa. än til nokrom sin thokka j nokro thinge wändas fran gudhlikom wilia Bir 4: (Dikt) 268. thz tykte gudh ware aff thakke (sannolikt för thokke; d. v. s. det var Gud emot) thz judas loth segh ther til lokke MD 24 . föl thz ey j henne tokka ib (S) 225 . - behag, beklagande, välbehag. til tholka vina thokka (complacentiam) gör hon opta moot gudhi oc sino eghno sanctiti Bo 95 . prydh aldre thit änlite for manna thokka (ut hominibus placeas) Ber 173 . ","2) tycke, behag, välvilja. konungin fik swa storan twkka oc godhwilia til honom Lg 3: 47 . - ynnest, gunst, tillgifvenhet, vänskap. manna hedhir ok thukke älla thykkia (favores) Bir 1: 314 . \" huru smälikin värlzsins thokke (favor) är \" ib 2: 61 . \" aff ödhmiuke ok hemelike samtalan faar han sina thiänara thokka (gratiam) ok älskogha ib 3: 308. tha forskyla thu thes större thukka badhe for gudhi ok mannom \" Lg 3: 499 . "],"f":["þukki L. ","þokka bo","þukka- )","þokka orþ , "]},{"a":"þokke","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tycke, mening. 19 tycke, vilja, behag. hwat är fawizskaren än wilia styra gudhz wilia äpther minomthokka SkrtUppb 66 . \" tänk aff reno hiärta . . . widh hwan thänna puncten som här äpthir staar, ällar widh huilken thera thu wilt oc tik draghir twkke til \" ib 343 . \" hwat skla jak sighia omthän tyrannum . . . hwilkin fiondenom dräpnom, tok til sik mz bryllöps hedhir hans dotther ok mangh aar gladdis mz hänne ok for bars tukka (gratia prolis), swa länge at han aff qwinnonna swiik bleff forradhin \" SpV 317 . - Jfr välthokke. "],"f":["tukke . ","twkke )","þokka bot , "]},{"a":"þola","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tåla, stå ut med, uthärda, kunna uthärda. tula (sustinere) mykin tunga ok äruodhe KS 81 (199, 88) . \" hua som ey giter tolt at han jamlika wardi (för wari i) wapnom, han är onytr i stridh \" ib. \" han giter ey tholt tholka oro \" MB 1: 295 . \" onth är thz hors ey thol een kyrkmässa rydh \" GO 1040 . \" haa kan lidha äller thola tolkit liffwerne \" Su 122 . \" huru skal jak lidha oc thola olidhelika pinona \" ib 251 . - abs. hwar forma thola (sustinebit) än thu göme wranglikheter Ber 94 . \" tagh ena riiss oc siwd i watn oc basa then siwka som han hetast toll \" LB 7: 63 . ib 47, 48 . - med prep. vidh. ey af minne makt älla dygdh forma iak här vidh thola Gr 279 . hwilkin ey thol widh stadugan oc groffuan maat Su 363 . MB 1: 83 . \" han gat ey lä´nger tholt widh kötfastona ib 171. iak giter ey tholt widh alla the ysäld ther minom fadher owr komber, än han saknar smaswenin \" ib 249 . ST 409 . \" han tholl ther ekke lenge widh \" RK 1: 1759 . stå ut med, hålla ut med. är stort wndir . . . huru jak gither tholt ällir bwrit tokins kärlkex swa hetastan brona Su 339 . ","2) utstå, lida, erfara (ngt svårt el. obehagligt). ihesus christus þolde döþ a corse Bu 138 . ib 12, 139 . MB 1: 277, 426 . Fl 1614 . RK 1: 346 . MD 69 . Bir 2: 142 . \" þola harþa pino \" Bu 187 . þu . . . þolde saar ok saran värk . . . þolde hungor ok myken þörst ib 76 . Al 4912 . \" þolde þu snymbo ok bannor \" Bu 78 . tholom vi här pino ok digher omaka Iv 4220 . ath thu tolth wee MD 73 . \" thola the nödh tha er i wonom ib. \" ib 69 . \" som thola vidhirthofft (necessitatem patintur) \" Bir 3: 305 . \" thola domin \" ib 70 . \" vtan hon lidhe ok tholi thz som hwast ok besk är \" ib 1: 291 . \" är bätra bärias än tula bådhe blyghd ok skadha \" KS 75 (185, 82) . KL 303 . \" han thulde . . . mykin ok hardhan siukdom ib 79. the . . . thula al thing gladhlka ok thulomodhlika \" ib 50 ; \" jfr 5. at han gladelika lidher oc toll all genwärdogh tingh \" Su 177 ; jfr 5. theta hafwir sanctus vitus tholt oc lidhit for ihesu christi nampn skuld ST 115 . \" þäs kärare varþar iak minom mästara. at iak þol mera for hanom \" Bu 140 . \" en salogh kona þolde mycka nöþ oc möþo af enom diäfle \" ib 23 . en gudhlikir monkir tholde mykit gab aff androm sinom brodhor KL 79 . ib 302 . MD 95 (på två st.). - lida, röna, träffas af. ödhmiwktin . . . tholde aldre nidherfal Ber 114 . - lida, undergå. bör thic at thula hardha plikt for thina skämmelico synd KL 301 . \" hwilikin syndogher man ther nidhe fore at thola synda giäld \" Pa 11 . - underkasta sig. þolde þu saklös moysi lagh Bu 76 . - undergå, vara underkastad. thola thässe fyra (jorden, vattnet, luften och elden) sambland oc omskipte MB 1: 38 . - undergå, röna. tha tholde wl äller liin vmskipte Bil 84 . - röna, erfara. at [han] skal thz göra androm som han vil siäluir thola (pati) Bir 3: 229 . - abs. lida, tåla, underkasta sig. a moth botalöst maal krista wid riff ok thool GO 958 . - lida, känna smärta. min modher oc jak wi frälstom människiona swa som mz eno hiärta, jak tholande (patiendo) j likamenom oc hiärtano, oc hon tholande j hiärtans sorgh oc kärleke Bir 4: 52 . ","3) tåla, fördraga, kunna behålla. for alskons ether man ffar om man drikker ether drikke tachi dragencia tha tol han hwarke ether eller math jnnan man LB 2: 59 . ","4) tåla, gifva sig till tåls, hålla ut. thool ok bliidh tha vindhir thu al thingh GO 369 . - hålla sig, gifva sig ro. sebastianus stodh när ok hördhe ok gat ey länger tholt Bil 476 . ","5) tåla, fördraga, finna sig i. te skulu gita tolt litla ok almänninx födho KS 81 (200, 89) . \" tro at alt är tolande vtan fyliskia ok oren lifnadr \" ib 24 (59, 26). mäktughe ok wälbyrdughe herra wilia ey tula trugh ok wälzgärninga hans ib 61 (152, 67). petrus ok paulus vildo eigh längar þola guz van heþar Bu 102 . \" tolket alt seer thu, tööl oc tigher \" Su 119 . - hafva fördrag, vara tålig el. långmodig. huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort: ok iak hauar länge vmburit ok þolt. ok eigh är han þäs bätre Bu 28 . \" huru opta iak vmbar mz thik ok tolde nar thu fiolt j syndena \" Bir 1: 8 . - tåla, fördraga, hafva fördrag med (ngn). vmbär . .. thu gerna ok thol mins sons owinj Bir 1: 67 . thol . . . thu them swa länge som han thol them ib. ib 73 . \" iak thol han ok städhir \" ib 98 . han tholde oc stadde onda män j thera ilzsko ib 3: 46 . ib 1: 98, 126, 195, 2: 277, 4: 163 . - med dat. thul iak mannenom tholomodlika alt til ytersta punctin Bir 1: 194. o min sötaste gudh, huru länge oc mz huat thulimot thu mik wslom syndara, tik genstridande, stadherlika tholde Su 339 . - fördraga, låta vara, tillåta att vara. cristna manna guþ . . . som ängen annan guþ vilde þola mz sik Bu 150 . \" wranga män vilde han ey thola j sino lande \" Bil 884 . - med två ack. ey skal thu thola han saklösan som wanwyrdher gudz nampn MB 1: 333 . - tåla (ngt af ngn), fördraga (ngt af ngn), hafva öfverseende med (ngn för ngt). med dat. och ack. tuli sinom suenom änga ilgärninga KS 49 (125, 53) . \" han är sa dränger at tha han tog alla wara wapn. oc kläde oc kastae i skarnit for war ögon wij dum hanum thz likawäll tolä \" Di 99 . MB 1: 277 . - med ack. och prep. af. skodha . . . apostlana ganga äpte honom . . . thrängiande sik in til hans . . . än han tholde thz af thöm alt saman gärna (libenter hoc sustinebat ab eis) Bo 179 . ","6) tillåta. med sats inledd af at. hälagher man tholde at hänna händer komo widh hans föther Bil 264 .med dat. och sats inledd af at. ey toldo the honom älla staddho at han j förde sik Bir 1: 29 . - med dat. och inf. thän man som gerna tholde henne väl lifua ok gudhi thiäna Bil 803 . ib 805 . Bir 2: 142 . \" thols oc städz diäflenom stundom at dröua rätuisa män \" ib 147 . - med dat. och ack. vm min son tolde them thz älla stadde Bir 1: 112. - med ack. och underförstådd inf. - pass. vilde gerna än meer synda. vtan hon forma ey ok thols ey älla städz (non potest nec permititur) aff gudhi Bir 1: 133. "],"f":["tollä MD 69 . ","thula KL 50, 301 ; Bir 1: 195. tula K 61 (152, 67), 75 (185, 82), 81 (199, 88). pres. 1, ","þol SML M 14; 1; VML II M 24: 7; Bu 140 . ","thol MB 1: 277 ; GO 1040 ; Bir 1: 67, 98 ; MD 95 (på två st.). tholl RK 1: 1759 . ","toll Su 177 ; LB 7: 63 . ","tool RK 1: 346 . ","þul SML J 13. thul Bir 1: 194 . ","tholir KL 303 . 2 pe. tolth MD 73 . ","thol Bir 2: 277, 4: 163 . ","tol LB 7: 47 . ","toller ib 48 . ","tööl Su 119 . refl. ","thols Bir 1: 133, 2: 147 . pl. ","þulin Bu 518 . ","þole VGL I LR. tholi Bir 1: 291 . ","tuli KS 49 (125, 53) . imperat. thol Bir 1: 67 . ","thool GO 309, 958 . ","tholde . ","tolde Bir 1: 8 . ","thölde MB 1: 426 . ","thulde KL 79, 302 . ","toldo Bir 1: 29 . ","thuldo Bil 391 . ","þolt VGL III 112; Bu 28 . ","tholt Bil 476 ; MB 1: 171, 249, 925 ; ST 115, 409 . ","tolt KS 81 (199-200, 88-9)),","thola vidher , tåla, stå ut med, uthärda. thin likama tholde ey vidhir at see thz Bir 1: 254 . Jfr vidherthola. - Jfr otholas, otholande."]},{"a":"þola","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L: ","e":["2) utstå, lida, erfara (ngt svårt el. obehagligt). för thy at han war aldra ärlikaster war honom aldra twngast at tola swa smälika wanärlikhet SkrtUppb 315 . iak tholde för tik människia obrygdilsse allan daghen ib 328. mykydh lättare oc millare haffde hänne (ɔ en visionär som fick läsa sitt syndaregister) warid, at lidha lekamliken dödh, än tolla the sörgena, som wtgik af tässa bokena minsta staff JMPs 333. - abs. lida, tåla, känna smärta. i thy at han som tholde war gudz oc iomffrunna son SkrtUppb 315 . \" at han tholde länge som war härree sigher mädh prophetanom, iak war flängdhir allan daghen \" ib 328 . 7) tillåtas, ha lov (att göra ngt)? mz oss ära män som löpha vndher vatnith i ix daghe och letha ath dyrom stenom oc h the tola (möjl. för tolas; jfr mom. 6 Sdw 2: 716) them ey sälia for än vi hafwom them seth Prosadikter (Joan Prest) 347 . - Jfr vidherthola."],"f":[]},{"a":"þoli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" Jfr sara tholi."],"f":[]},{"a":"þoli","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Jfr sar-, sara-þoli."],"f":[]},{"a":"þoliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" Bo 95 . \" tokka Spec. Virg. 443), pron. adj. L. \"","dylikt . cristoforus vndraþe huat þolikt sätte Bu 497 . \" þe vndraþo dighart huat þolike sätte \" ib 26 . wi fordärffwom ey diwr äller fisk tholikt skal ey opa waar disk Al 6086 . \" thz tökte the swenske engen lost . . . at her gren them töligit bröd \" RK 2: 7806 . \" gräselighit är tänkia tulkith \" Gers Frest 15 . smaa skriin . . . hwar he magho göma wti sina naala oc hwiffua oc annat tholkit Bir 5: 46 . \" gömandhis thz fore thiwfuum oc diurum oc andro tolico \" Lg 46 . \" äth ey nötha kööth eller annat tolikyt, vthan sinap \" LB 7: 76 . \" tholikt skal thu ey thola, at wtläntzsker man thrughe ofmykith thin brodher \" MB 1: 375 . - åtföljdt af sum el. hvillikin: sådan (som), så beskaffad (som). dicipuli foro for drotnig (drottning Ulfhild) som þolik var at röna som hon namn haþe Bu 167 . saa han . . . thulkan fughil som han saa fordhom jfwir sit hofwodh sitia Bil 112 . \" all waar likamlik natura war tha i adam, oc tok ther tholkin dom som han forskuldadhe, oc tholka natwr takom wi äpter honum mz tholkom dom, som hon tok innan honum \" MB 1: 140 . \" stundom drömir man om tholik thing som han thänker waken \" ib 237 . \" tholik man gaar til dör som inne är \" GO 437 . lib 792, 979. tholik war thin sänningh som thith fä draap ib 528 . ib 290 . änlitith (näml. var) thökith som biörna skin Iv 267 . tolgith venthe jach mik ey aff myn mogh som tu nw mik giorde Di 229 . the (själarna) varo tholika see oppa som glödheth iärn Pa 18 . \" tolkin skal huar finnas före gudz dom hulkin han hädhan gaar j sinom ytarsta dagh \" MP 1: 6 . \" war tolik androm hwilka thu öxhe andra wara widh thik \" Ber 50 . ib 52, 189 . - i korrelatförhållande till ett föregående hvilkinlkith malith är tholiker pröwas hwghin wara Ber 103 . - med ett följ. sum underförstådt. tholik vapn han siälfuer krafdhe Fl 1814 ; \" jfr 5. - sådan (som), den (som). at rättä ywir þolikä män som swa györa \" SD 5: 639 ( 1347) . - omedelbart efterföljdt af obest. art. och ett adj.: sådan, så. tha sancta anna saa swa stora ödhmyukt aff tolkom enom storom herra Lg 3: 640 . - med följ. sum. ther . . . siälff är tholkin een ädhla man som konung yrians son är herra iwan Iv 1306 .","2) sådan, så stor, så mycken, så betydande, så utmärkt, så märklig, som finnes el. eger rum i så hög grad. fran thy at världin byriadhis offradhis alrigh tholkit offär Bo 8 . \" at tholike fru sömde ey at sända swa dyran kost j swa fulo kari \" KL 87 . \" miste konungen then han vnte best thz war hans drotning oc forstinna nepliga han töliga aater finna \" RK 2: 8368 . gik mykit rycthe aff ath tolkin (sua mikill) kempe var slaghen Di 298 . \" at han matte ey längir thiäna ij thulke ödhmiukt oc smälikhet \" KL 252 . \" han . . . war mykith gladher aff tholke fynd \" Lg 93 . \" aldrigh bodhadhis människiom tholkin glädhi nakot sin för \" ib 69 . - åtföljdt af sum. aldrig findz skirffwat at ängla syntos människiom nakot sin förra j tholike clarhet som tha syntes Lg 69 . \" at alder swriks aalmoghe scal hawa friþ a sik oc allo sino, þolikin sum bäztär war i warrä foräldrä daghum \" SD 5: 374 (1344, nyare afskr.). - med ett följ. sum underförstådt. alle the ther woro finge nog ä hwar tolikt hans wili til drog RK 2: 7535 . - i ond bemärkelse. sådan der, så stor, så förskräcklig. johannes tholde tholimodhelica dödhin. oc sidhan tholkin dödh Bo 82 . \" the motte tha skylla her magnus gren som them hade wollit tolgit men \" RK 2: 7926 . \" komma ith tulkyth anskry i landith i blandh almoghen \" BSH 5: 316 ( 1508) . \" at ey ware loffleket tolket trol leffwa konungenom til wanhedher \" Lg 219 . mädhen daghen i kalmara stodh ryzer göra tolkit homodh . . . i karelzlandh monde the lenna och manga byar ther opp bränna RK 3: 3578 . - åtföljdt af sum. thin fadhir . . . giordhe änkte thulikt ilt som thw giordhe KL 301 . - åtföljdt af at. fläste thäs samma hälga renliffwes sönder oc professores haffua sik oprest i tolka olydno oc genstridilse mothe sina förmän, at the aldz enga makt . . . haffua them at rätta Su 54 . - n. sing. i omedelbar förbindelse med följ. lika el. sliker (i best. form): något sådant, något så förskräckligt. huar hörde man tolkit slika RK 3: 2840 . \" nyligha är ey hörth tolkit liike \" ib 3572 . ","3) sådan, likadan, af likadan el. samma beskaffenhet. jak skodhar thetta torn thy swa innerlik iak vil tholikth göra hena at mik Fl 1249 . - i omedelbar förbindelse med följ. sami: likadan, enahanda, samme. tholikt sama iärtikne hände j paris KL 41 . \" hon pläghadhe tholka sama iidh \" Fl 596 . Fr 698 . hans likame hawer tholka samo natwro som annor diwr MB 1: 125 . tholik sama (similis) rätuisa är aff mannenom swa som aff änglomen Bir 3: 461 . - n. sing. likadant, enahanda, det samma. tha thik händir tholkit sama (simile) Bo 10 . \" man ma tholkit sama (idem) sighia af hans vmskärilsom \" ib 39 . \" en wälborin iomfru lowadhe at göma iomfrudom ok kesarans son lowadhe thokikit sama j sama timanom \" KL 52 . ib 334 . nakot tholkit samma läsom wi . . . aff . . synenom Su 368 . ","4) lika stor. åtföljdt af sum. tha är thinna siäl vidhelekir tholkir som himilsins Bo 78 . - särsk. i n. pl. el. sing. i fördubblande el. mångfaldigande uttryck. skal han tholik tw ater giälda (duplum reddet) MB 1: 338 . \" spurde barlaam huru gamal han war. barham sware sik wara xl ara gamblan josapt swaradhe thu synis tholikt thw gamal \" Bil 618 . hulkin forlatir for mit önampn hwsa älla brödhir älla systir han scal taka til löna tolik thusanda (tusen gånger så mycket, tusenfaldt) MP 1: 215 . \" aff enom näwa watn ma wardha tholik tio wädher oc aff enom näwa wädher ma wardha tholik tio eder \" MB 1: 88 ; \" jfr sliker 3. \"","5) sådan . . . som, den . . . som hvilken, hvilken som häst . . som. biuþr iak þik at boua viþ þolika kirkio þu vilt Bu 144 . ","6) den och den, en viss. bidher iak tik at thu atirkom tholkin (tali) dagh Bir 4: 33 . sänt mädhir mic min brodhir til tholkin (quodam) stadh KL 240 . - Jfr sliker, þyliker, ä."],"f":["tholiker Ber 103 . thol,ikir Bir 1: 337 ; MP 1: 147 . ","tholikar Bil 249 . ","tholkir Bo 78 ; Bir 2: 115 ; MP 2: 190 . ","tholik GO 487 ; MD 101 . ","tholkin Bir 1: 334, 336, 337 . ","tholkin Iv 1306 . ","tolkin MP 1: 6 ; Di 298 . ","tholkin Iv 236 . ","þolik Bu 167 . ","tholik GO 290, 528, 792, 979 ; Bir 1: 133, 3: 461 ; Ber 52 . ","tolik ib 50 . ","tholikin Lg 69 . ","tholkin Bir 4: 72 . n. (nom., ack.) þolikt SD 5: 160 ( 1343); Bu 497 . ","þolict SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . ","tholikt KL 41, 47, 334 ; MB 1: 375 ; MD 96 ; Fl 1824 ; Al 4170, 6086 . ","tholicht VKR 35 . ","tolikt RK 2: 7335 . ","thulikt KL 301 . " tholikit ib 52; " Bir 1: 27 . ","tholikith GO 793 . ","tolikyt LB 7: 76 . ","toligit RK 2: 7926 . ","töigit ib 7806 . ","tholkit Bo 8, 10, 39, 81 ; Bir 5: 46 ; Su 368 . ","tholkith Fl 1249 . ","tolkit RK 1: 124, 3: 2840, 3572, 3578 ; Su 122 . ","tolket Di 141 ; Lg 219 ; Su 119 . ","tolkyth Gers Frest 15 . ","tolgit RK 2: 9238 . ","tolgith Di 229 . tolgith Gers Frest 3. thölkith Iv 267 . ","tölkit Di 46 . ","tulkith Gers Frest 15 . ","tulkyth BSH 5: 316 ( 1508) . ","þolikan Bu 141 . ","tolikan MB 1: (Cod. B) 536 . ","tolkan MD 383 ; Gers Frest 15 . ","tölkan Di 190 . ","thulkan Bil 112 . ","tulkan Gers Frest 15 . ","þolikin SD 5: 374 (1344, nyare afskr.) tholikin KL 44, 240 ; Ber 189 . ","tholkin MB 1: 140 ; Bo 82 ; Bir 4: 33 . ","tolkin BSH 3: 293 ( 1470); MD 335 . ","tolken PM 34 ; MD 331 . tolkya (för -yn) Gers Frest 15 . ","tölken Di 29 . ","tholik Fl 695 ; RK 1: 1316 ; Al 4166 . ","þolika Bu 144 . ","tholika KL 52 . ","tholica Bil 300 . ","tholka MB 1: 125, 140, 295 ; Bir 3: 73 ; Fl 9, 596 ; Fr 698 ; Su 54 . ","tulka Gers Frest 15 . ","toliga RK 2: 7882 . ","töliga ib 8368 . ","tholik Fl 1586 . ","toligh MD 16 . ","tölic RK 2: 7885 . ","þolikum VGL II VS 12. thulukom KL 249 . ","tholkom Bo 111, 127 ; Gr 279 ; MB 1: 140 ; RK 1: 124 . ","tolkom Lg 3: 640 . ","þolike SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). tholike Lg 69 ; Bir 1: 133 ; KL 87 . ","tholke Bo 188 Bir 3: 229 ; Lg 93 . ","thulke KL 252 . ","þoliko SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) ; Bu 26 . ","þoleko Bir 4: (Art) 185. toliko MP 1: 195 . ","tolico Lg 46 . ","tolko MD 334 . ","tolka ib 335 . ","tölko PM 25 . ","þoliks Bu 497 . ","tholkins Bo 82 . ","tolkins Su 339 . ","tholkins ib 367 . ","þolike SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). tholike Bir 1: 337 . ","tholke Bo 102 ; MP 2: 190 ; GO 978 . ","tolke PM 14 ; LB 7: 76 . ","tolga RK 1: (sfgn) s. 177 . f. þolik Bu 9 . ","tholika Pa 18 . ","tolka PM 7 ; M 335. tölka Di 127 . n. (nom., ack.) þolik SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); KL 187 . ","tholik MB 1: 88, 237, 238 ; KL 43 ; Bir 1: 219 ; Fl 1814 . ","tolik MP 1: 11, 215 . ","tholigh ST 444 . ","tholikin Ber 119 . ","tolikin MP 1: 11 . ","þoliken Bu 167 . ","tholkin Iv 1616 . ","tolkin MD 335 . ","tolken Su 98 ; PM 26 . ","tholika KL 173 ; Bil 610 ; Bir 1: 337 . ","þolikä SD 5: 639 ( 1347) . ","tholka MB 1: 325 ; PM 34 . ","tholiga Bil 375 . ","tholka MB 1: 301, 353 . ","tolka Lg 3: 550 . ","tolgha MB 2: 289 . ","þolikom SD 5: 605 ( 1346); KL 189 . ","tholikom SD 5: 374 (1344, nyare afskr.); Kl 290. tholichom VKR 35 . ","tholikum KL 44 . ","tholkom ib 201 ; Gr 278 ; MB 1: 463 . ","tolkom Su 366 . ","tolghom Lg 814 . ","tholka"]},{"a":"þoliker","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["adj. L.","jfr: swa mykit aff hans gull oc silff . . . ib (Karl lM) 253). - i ond bemärkelse: sådan där, stå stor, så förskräclig. jac er ekke tölkin tivff som jönes langh er byfogten som stulidh haffer minns herra kvnungens malt oc miöl oc flesk oc köth ATb 1: 8 ( 1452) .","3) sådan, likadan, av likadan el. samma beskaffenhet. - i omedelbar förbindelse med följ. sami: likadan, enahanda, samme. hon fik tolghen sama swar som the förra Hel män 262 . - Jfr sliker, þyliker."],"f":["tholiken GU C 20 (hand 2) s. 1. tolkin STb 1: 396 (1482). tölkin ATb 1: 8 ( 1452) . n. (nom., ack.) tholighit SkrtUppb 31 . tolkit Prosadikter (Karl M B) 294; Karl M (VCer) 12. ack. m. tholkin SvKyrkob 27; SkrtUppb 31 . ","tölghin SpV 178 . ","tholka Nio kap ur Bir 37 . ","tolghum SkrtUppb 353 . ","tolghom Hel män 262 . ","tholige SkrtUppb 14 . ","tholke Nio kap ur Bir 26 . ","tholge SpV 127 . ","tholigho SkrtUppb 31 . ","tholgho Vårfrup 138 . ","tholigh Prosadikter (Barl) 62 . ","tolghen Hel män 262 . ","tolga Saml 6: 174 ( 1495) . dat. tolighom SvKyrkobr 281 . twlkom Gummerus Syn-stat 39 (1525, avskr.)),"]},{"a":"þolomoþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["och f.","1) tålamod, ståndaktighet, förmåga att uthärda. katerina tröste them til tholemodh Bil 537 . \" thera handa thänkilse dughir til dröulsanna ok frestilsanna tholimodh (tålamod i vedermödorna och frestelserna) \" Bo 125 . \" tholemodh j genuerdhoghom thingom \" Bir 2: 108 . \" til thins tholemodz styrklisa \" ib 35 . nar mannin stridhe j gudz thiänisto oc j tholomodhe suasom starkir riddare j stridh ib 206 . \" tholomodh j ärfwodhe \" ib 3: 315 . \" wi lidhom thz mz tholamodh \" Al 6175 . Bil 85, 369 . KL 42, 204, 207 . Gr 279 . MP 2: 71 . Bir 1: 238, 4: 17 . VKR 64 . MB 2: 207, 333, 335, 336, 338 . Ber 249 . Su 50, 156, 163, 434 . ","2) tålamod, saktmod, långmodighet. han . väghir . . . mz godhom vilia hans wredhe hulkin han gate fordäruat i enom punkt.. hwat mykyn ödhmiukt thätta är oc stort tholimodh Bo 12 . \" kärlekin beuisas i hans vilsignadha licamma sacramento . . . tholumodhit. at han vmbar tholika sin forradha. ok tholde mang obrygdhilse \" ib 175 . manzins höghfärdh tholdis ok vmbars länge aff mit tholomodh Bir 2: 274 . \" swa som rätuis domare hauande tholomodh j rätuiso \" ib 3: 38 . \" the vilia ey nw böghia sit harda hierta til hans tholamodh \" MP 1: 14 . \" ofwärfar mz thulimodh thera hat och smälikhet som wm thik bakdanta, bryt syndher obrygdhilsinna strala och skot mz thulimodhinna skiöld, sät thwlimodhinna bwklara mot thwngonna swärdh \" Ber 116 . \" halt thwlimodhinna thysto \" ib 119 . \" ther widh lifdhe han mz godho tholomode . . . siwttan aar \" Bil 582 . forwin annars ildzsko mz thino tholumodhe Su 429 . o min sötaste gudh, huru länge oc mz huat thulimot thu mik wslom syndara, tik genstridande, stadherlika tholde Su 339 . Bil 214 . KL 183, 214, 215 . Bo 45, 48, 116 . MP 1: 258 . Bir 1: 17, 2: 265, 299 . Lg 821, 823 . Ber 115 . Su 172, 175 . (tholomodhe för otholomodhe: sua mykyn thäs hälghe andz styrkir är j thy hiärtano at thz brydz aff ängo tholomodhe (impatientia) Bir 2: 127.) - Jfr otholomodh."],"f":["tholomodh Bil 85, 214 ; Bir 1: 17, 2: 274, 3: 38, 315 ; MP 2: 71 ; ","-modhe Bir 1: 238, 2: 206 . ","tholomod Bil 369 ; ","-motz Bir 2: 299 . ","tolomodh Su 50, 175 . ","tholumodh Bo 45 ; MP 1: 258 ; Su 437 ; ","-modhit Bo 175 ; ","-modhz Su 434 ; ","-modhe ib 429 . ","tholamodh MP 1: 14 ; Bir 2: 265 . ","tholamoodh Al 6175 . ","tholemodh Bil 537 ; Bir 2: 108 . ","tholemod: -modz ib 35 . ","tholimodh Bo 12, 48, 125 ; Gr 279 ; ","-modheno Bo 197 . ","tholmod: -modzsins MP 2: 71 . ","hulomodh KL 42, 214, 215 . ","thulomoth Su 156 . ","tulomodh Lg 821 ; MB 2: 297, 336 . ","tulomod: -mode ib 333 ; ","-modz ib 388 . ","thulumodh KL 204, 207, 249 ; VKR 64 ; ","-modhz KL 214 . ","tulumodh MB 2: 335 . ","tulumod ib. ","þulimoþ KL 183 . ","thulimodh Bir 4: 17; Ber 115, 116 ; ","-modhinna ib 116 . " thwlimodh ib 115; -modhinna " ib 116, 119 . ","tulimodh Lg 823 . ","tulimod Ber 115 . ","twlimod: -mode Su 172 . ","thulimot ib 339 . ","thulmodh: -modhe Ber 249 ), "]},{"a":"þolomoþ","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tålamod, ståndaktighet, förmåga att uthärda. Mecht 176 (se under tholning). offra iak mik sielffwan mynom fadher . . . för alla mäni skior, at theras siäla mage rensas . . . för alla myna ödhmyukt oc för alt mit tulomot SktUppb 153. - Jfr kärleks-, o-tholomodh."],"f":["thulomodh Mecht 176 . ","twlumod SvB 41 (sl. av 1400-t.). tulomot SkrtUppb 153 ),"]},{"a":"þolomoþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tålamod, ståndaktighet. \" natalia . . . saghþe þöm hans . . . þolomoþo \" Bu 521 . \" sagdhe sinom herra hans lifnadh ok tholomodho \" Bil 582 . \" nimber iak dygdh aff thera odygdh. thäs mere tholomoda (ändradt till tholomod). at the mer mödha mi(t moodh) \" ib 369 . christus tholde alla thässa hems pinor ok mödho os til godho (ändrat till godh) tholomodo (ändrat till tholomodh) ok astundan himerikis ro ib 85 ."],"f":[]},{"a":"þolugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tålig, i stånd att tåla el. uthärda, ståndaktigt uthärdande, ståndaktig. tholugher j ginuärdo Bil 885 . KS 49 (125, 53) . nar thik koma dröuilse til. tha var thologh Bo 12 . \" at vi ärom äkke tholughe i alle ginuärdho \" ib 82 . \" vara stadughe oc thuloghe j dröfwilsom \" ib (Co. B) 341 . nar the äru sua thulughe som jak var, hulkin som aff fotzsins yliom oc til jässan var sua sargadhir at änkte var helt a mik Bir 2: 176 . ","2) tålig, saktmodig, långmodig. hwar een iþna at finnas . . . väluliughare oc þulughare än annar KL 183 . \" moyses war aldra manna milaster i iordhrike, oc fore thy hämpde gudh hans orät, at han war siäwr thulugher \" MB 1: 395 . thz ordhit som almännelika sigx af almoganom hulkin som tholughir är han forsmas af allom Bir 1: 57 . Bo 72 . MB 1: 385 . Bir 1: 116 . Ber 115 . Su 113, 175 . han (Gud) är . . . tholughir oc mykyt miskunsambir, oc vmbärande vara ondzsko Gr 295 . Bir 1: 16, 98 . hwi iak är swa thologhir vidh onda män ib 73 . - Jfr otholugher, tholiker."],"f":["-ogher . ","þulugher . ","thulugher . ","thwluger: -ug Ber 115 . ","tulughr KS 49 (125, 53) . ","tuluger: -ug Su 175 . ","twlugher ib 113 . ","thulogher: -oghe Bo (Cod. B) 341),"]},{"a":"þolugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr otholugher."],"f":[]},{"a":"þolughmoþa","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tålamod, ståndaktighet. \" han . . . tröste þöm tel þolughmoþo \" Bu 499 ."],"f":[]},{"a":"þor","b":[],"c":"","d":"","e":[" , thorfasta o. s. v., se þör, thörfasta o. s. v."],"f":[]},{"a":"þora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) våga, töras, drista. grymbar karl . . . þor eigh framganga Bu 19 . \" þor iak eigh nokrom amot han[s] buþi biuþa \" ib 509 . \" octouinus kunogar var . . . sua räþleken at änghen þorþe se han vreþan \" ib 62 . \" berit . . . sagþe þera guþ . . . eigh þora tala. siþan bartholemeus com þar \" ib 204 . \" cristne män þorþo eigh stigha staþen \" ib 496 . \" the sagdho sik ey thora minzsto my(g göra oro j hans) herberghe \" Bil 164 . \" sara thordhe ey widher ganga at hon lo \" MB 1: 189 . \" thu skulle ey haorit läta thin mon op mot thöm \" Bo 190 . \" huru thort thu sitia a biscops säte \" KL 78 . \" hwa äst thu . . . ther thik thordhe thetta tagha til handa \" Fl 1585 . \" ey thorande fresta thom \" Bir 2: 109 . thän är mykith räd ey thor skälwa GO 806 . then som them vndarleka hestin thor ridha ST 514 . \" iak tor ey komma til idher \" Va 50 . \" ey tör han orsak sik \" LfK 170 . Bu 23, 129, 500, 516 . Bil 643 . KL 261§. Bo 114, 146 . MB 1: 249 . KS 81 (201, 89) . Bir 1: 140, 200, 207, 2: 147, 299, 3: 47, 408 . Iv 553, 1297, 1305, 2734 . Al 1700 . SD NS 1: 639 ( 1407) . RK 2: 3641, 4915, 5764, 3: 904 . MD 371 . Di 68, 134, 135 . Ber 270 . Su 448 . \" thor jag eky wage nogre penige nw ower at sendhe \" FM 21§9 (1505). biskopen . . . talar tel hänna . . . i dagh skalt þu mz mik äta hon þakaþe hanom for buþet .c . . ok sagþe eigh þora Bu 144 . \" gerna hafdhe han giwit honum sina gawor vm han hafdhe thort \" Lg 3: 220 . - väga, drista utföra? han widher sigher thz gudh giordhe gudz gerning han fore sina (såsom sin?) thordhe ok wil gudz gerning bäter skapa Al 6380 . - töras begifva sig, våga sig. at konung karl ey til calmarna torde RK 2: 8444 . ib 6185 . \" the ey wille troo ath byscopin torde fram \" ib 3: 482 . - vara dristig, vara modig. een ärligh junkare som wäl torde RK 3: 3177 . ","2) för att uttrycka en förmodan el. sannolikhet: kunna, töra, torde. moske mig kan och sammaledes henda ati tören än en tiid edhra kåpa omwenda RK 3: (sista forts.) 4350 . \" som i giorde mott kong karll stortt swiik så töre i sammaledes göra mott mig \" ib 4352 . edher nåde thöre the göra samma odygd ib 5160 . ","3) genom förvexling med þorva: behöfva. ekke for tw (þarfw) ther sa rosa aff Di 113 . Jfr þorva. - refl. thoras, töras, drista sig, våga. ängin skal toras göra ella lata mote hånom KS 61 (152, 67) . ey thorandis . . . at framgaa KL 325 . \" sannelika om iak maa äldher törs at sighia, en widher oc kather älskare äst thu \" Su 88 . \" badh mik thöm thän riddara fa ther thöm threem brödhrom thordhis een besta \" Iv 2736 . engin thera tordis slotted naka RK 2: 8868 . \" ingen fanz som tordes bliidha \" ib 3: 922 . \" han . . . tordhis ekke skilia sic widhina \" Lg 45 . Di 100 . RK 3: 1828 . MD 344, 371 . Lg 438, 3: 7 . MB 2: 170, 191 . - töras begifva sig, våga sig. swänske ey tordes fram RK 3: 3948 . ib 2076 ."],"f":["torra Di 135 . ","torrä ib 68, 134 . ","thöre RK 3: (sista forts.) 5610 . ","thörra MB 1: (Cod. B) 551 . þura L.","thura Bir 1: 200, 207 (på tre ställen); Ber 270 . pres. 1, ","þor . ","thor . ","tor . ","thör Bil 643 ; IV 553, 1297, 1305. tör LfK 170 . ","thör MB 1: 409 . " thort (frf. följ. thu el. thw) " KL 78, 261 . ","thorom RK 2: 3641 . ","thorren RK 2: 4945 . " thörem (för -en, i förbindelsen ij thörem möta) " Al 1700 . ","tören RK 3: (sista forts.) 4350. töre ib 4352 . ","thuri Su 448 . ","thorit Bo 190 . ","toras KS 61 (152, 67) . ","törs Su 88 ; Lg 3: 7 . ","törss RK 3: 2076 . impf. thordhis. tordhis. tordis. tordes. part. pres. thorandis KL 325 . ","thörrandis MB 2: 191), ","thora vidher , "]},{"a":"þora","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) våga, töras, drista. hiälper ey thät oc seniores systrana ärw glömska ath mana abbatissona tl bätringh ellir ey thööro thät göra tha göri thät confessor SVklE 166 . hwi wast thu swa diärffwer at thu thordhe a mik radha Prosadikter (Karl M) 283 . \" thär til thu wardher swa atwaktol athgöma han ath thu thort aldrigh göra thik orädda SkrtUPpb 28. hwar är jak hällir hwilken at jak twri gaa til thit bordh \" SvB 154 (b. ab 1500-t.). fför thy at the samma persona leffer än, thy for jak ey hänne wt[t] rykia widh sith nampn fför ffaffänga ära skuldh JMPs 467. - töras begiva sig, våga sig. . . . at wi sculden ok wilden ii enum stadh them ok rikesens mannum ther mötä, som allo rikeno jamt kome, ok aller the gaten till komit, som thörten ok wilden ther til, at wi medh them matten stadga oc skipa riket Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) . Jfr thurugher."],"f":["twri SvB 154 (b. av 1500-t.). impf. thordhe Prosadikter (Karl M) 283. torde ib (Karl M B) 323 . ","thörten Rydberg Tr 2: 269 ( 1359) ),"]},{"a":"þordyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" \""],"f":["tordön GPM 2: 176 ( 1504)","*thordyna blaster","tordöna blästh )"]},{"a":"þordyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tordön, åska. \" \" j samu stund com þordön sua räþelecar at mykit folk do \" Bu 526 . \" jordhyn ok thordhyn komo j samu stundh \" Bil 571 . \" tha vardh bradhelica en röst swa som störste thordyn \" Gr 297 . \" tha kom mykin thordhyn oc lyngäldir \" ib (Cod. D) 379 . skyt vexzste owir allan hymilin ok kom mz mestom tordyn ok lyugn eld swa starkom at manga manna liiff ändradhis vidh then dödhin Bir 1: 263 . \" tha kom tordönin ok slo han til dödz ok liugn eldin vpbrände tha alstingis hans blyghelika limi \" ib 221 . \" stort owädhir byriadhis aff thordun liongeld oc rägn \" ST 198 . mädhan thu pläghar läsa salue regina skal thik hwarte tordyn ellir lyongeldh göra skadha ib. \" ther kom rädhelikin thordyn, lyongeldir oc haghil ofwir alla mato ib. war sa till them see ther the hwggo hwar vppa annars wapn som thz haffde haffde warit en liwng eld. oc sa small i skogen aff theris slagh som thordon slar (storir brestir ero af hogom þeirra sem hinar nesto mesto reiðarþrvmer) \" Di 78 . \" komber tordön i then manaden, tz teknar stor plaaga oc död \" LB 7: 84 . MB 1: 122, 330 . Bir 3: 145, 191, 411 . MP 2: 113 . AL 419, 10337, 10429. Lg 986 . MB 2: 79 . Ber 289 . LB 3: 185, 186, 7: 83, 85, 86, 87, 88. aff sätheno vtgaa lywngeldha oc rösther oc tordhona (tonitrua) MB 2: 340 . \" taladhe . . . vij tordöna syna rösther \" ib 348 . \" thz som the vij tordönena sagdo \" ib. \" tha the skulu höra then rädhelika tordönen ite maledicti in ignem eternum \" LfK 114 . Su 95 . "],"f":["thordhyn Bil 571 ; Gr (Cod. D) 379 ; LB 3: 186 . ","þordön Bu 526 . ","thordön Bir 3: 145 ; Al 10337 ; MP 2: 113: Lg 986 . ","tordön LB 7: 83, 84, 85, 86, 87, 88 ; ","-dönin Bir 3: 221 ; ","-dönen Su 353 ; LfK 114 ; ","-dönena MB 2: 348 . ","torddön: -döna ib. thördhön LB 3: 185 . ","tordhön ib 7: 86 . ","thoordön Ber 289 . thoor dön: -dönen Su 95 . ","thordun ST 198 . ","thordon Di 78 . ","tordhon MB 2: 79 ; ","-dhona ib 340 . ","thordin LB 3: 186 (på fyra st.). tordin ib (på två st.). torden ib. " thordhan ib. thordan ib. pl. -ir. -ar), ","thordyna bräsker","-bresker . ","-brasker . thordina bresker Bil 238), ","thordyna bräsker","thordinna- )","thordyna ganger , ","thordyna röst (thordhona-), ","thordyna slagh","thordona- )","thordyns blaster","thordyns röst","tordöns- )"]},{"a":"þorft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tarf, behof, behöflighet. hafwin gömo vm han ok gaan ok gömen swa som i vitin thorft vara MP 2: 22 . \" här til . . . var ey tyrfft at bedhas \" ib 1: 149 . -ey är tyrft, at nakor spyri tik ib 150 . - med prep. hwat thorft är här aat liuse KL 347 . \" hafdho the änga nödh äller thörfft til iwdha skyrdha skirsl \" MB 1: 450 . \" gafwo thz . . . fatiko folke. hwariom som han hafdhe tharft til \" Gr 307 . - med gen. thäs. thäs är ey tyrft MP 1: 150 . twa thera fötir som thäs thorft hafva Ber 252 . ","2) tarf, behof, det som (för ngn) är behöfligt el. nödigt; nödtorft. fatöka mannä þörft SR 39 . \" then som forsmar fatikan behandis sina torft \" MP 1: 191 . \" gif honum (den fattige) sina törfth \" ib 192 . \" ärwodha . . . til sinna lykamlika thörft oc vppe häle \" ST 539 . \" göri lika thorftynne medh skällikhet \" VKR 79 . - (?) at diki oc dikis rätter skulu uptakas ther sum thyr . . . wer (en annan afskr. har thyrf . . . wer; för thyrft kräwr?) SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) . - pl. förnödenheter. funno the redho for sik badhe skip oc wädherlek oc alla thorfte Lg 3: 221 . - (?) annor skipsens tarffther PM 72 .","3) behof, nödvändighet, nödtvång. \" smitta ey thins gudz nampn, vtan tyrft swäriane vm thz fanytliga \" MP 1: 315 . \" jak köpthe fäm ygxna ökia ok mik är törft (d. v. s. jag måste) at ga pröfua them \" ib 193 . \" skal biskopin them jnsätya j brödhrana gardh af hwilkom the skulu aldrigh vtga vtan j kirkiona vtan j sua store tharft oc fallom ath thet maghe engaledhis latas \" VKR 71 . utan all tillfälle nokra handa thranga thorft älle bön skal engin wärldzman älla gyunna . . . jngaa j systrana klosters inlykkilse ib 60 . ","4) behof, brist? hwat hiälpir thik at thu fordäruar kroppin mz ofmyklo ok oskällico äruodhe ok hawir sidhane thorft Bo 138 . ","5) nöd, betryck? i tolka stoora torpth SD 6: 156 (1349? gammal afskr.). - Jfr almännis-, nödh-, viþer-þorft (-thörft)."],"f":["torft . ","torpth . ","þörft . ","thörft . ","thörfft . törft. törfth. tyrft. tyrfft. tharft. tarffth. -ir),"]},{"a":"þorft","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","2) tar, behov; nödtorft. - pl. förnödenheter. wthan han (ɔ: skepparen) wardher jnlöpa j haffnena skaffandis segh kabel, togh, annor skipsens tarffther, äller bötha skipith PMskr 30. 3) behov, nödvändighet, nödtvång. FOVkl 209 . - Jfr nödh-, var-thoft."],"f":["torfft . ","tarffther ) , "]},{"a":"þorfteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) behöflig, nödig. \" nar hon hawir sofwit thorftelikin sömpn \" Bir 3: 167 . \" mins mandoms takilse var thorftelikin \" ib 2: 323 . \" sänga oc annat thz som i huseno är thorftelikit \" Bo 16 . ib 128 . LB 3: 69 . \" the skipto hwariom swa som thorftelikit var \" KL 135 . \" dönum wir thät þyrftlikit ok rathlikit at fälla nokor þing i almännlikt äller i enlikt ärände. the sum näfst thorwo wit \" SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thtta är thoftelikt (necesse). älskoghan swa länge thola Bo 91 . \" är törfftelikit at mine wener här i wärlenne haffwi til mik badhe kärlek oc swa räddogha \" Su 96 . \" huat hwariom torfftelikit är \" Bir 5: 98 . hulkins lifwirne som . . . var mykyt thorftelikit kirkionne Bo 131 . \" annat slikt som rikeno war torfftelikt \" RK 1: 4259 . MP 1: 55 . Bir 2: 107 . \" hiälp mic i allom frestilsom. swa som thu veest mic vara thorftelikit \" KL 247 . \" mik är törftelikit (necesse habeo) at ga ok see then byn \" MP 1: 193 . \" stundom hände at aff suartom oghn vtgar faghir lughi nyttelikin ok mykyt thorftelikin (u8tilis et valde necessaria) til at smidha faghra gerning \" Bir 3: 256 . \" hafdhe ey barnith syndena aff modher weyna, tha ware thässkyns skirsl til ängxsins thörftelik \" MB 1: 148 . \" til redha the thing som thorftelik varo til bygning \" Gr 302 . fyra ting . . . ther til tyrftelikin at nakor höris af gudhi j sinom bönom MP 1: 150 . PM 72 . ","2) nödvändig, angelägen, viktig. vtan man hawe þyftelik fall SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ","3) nyttig. \" the thing som licamenom äro thoftelikin ok siäline ey skadhelikin \" Bir 2: 274 . ","4) lämplig, god. the . . . hedradhe honom (Tor) före torfftelighen wäderlek PK 224 . \" j thässo lande räghne siäldon älla ok aldregh i thorfelikom tima \" KL 312 . - Jfr vidherthorfteliker."],"f":["thorftelikn Bir 3: 256 . ","törpteliken MP 1: 55 . ","thörftftelik MB 1: 148 . ","thorftelikin Bir 2: 107, 323 . n. (nom., ack.) torfftelikt RK 1: 4259 . ","þyrftilikt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thorftelikit KL 135, 247 ; Bo 16, 91, 128, 131 . ","torfftelikit Bir 5: 98 . ","törftelikit MP 1: 193 . ","törfftelikit Su 96 . ","tarfftelikith PM 72 . ","tarffteligit LB 3: 69 . ","thyrftelichan SML Add. 1: 7. thoftelikin Bir 3: 167 . ","torfftelighen PK 224 . ","tharftelik ib (Cod. D) 396 . ","þyrtelik SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . ","thorftelikin Bir 2: 274. tyrftelikin MP 1: 150), "]},{"a":"þorfteliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) behövlig, nödig. \" han veth hwat tik är tarfftelikasta til liiff oc siäl \" SvKyrkobr 263 . 2) nödvändig, angelägen, viktig. ath oss tilbör ath tiäna warom härra oc är os tärftelikt for thy han är war widhergällare ok lön j hymmerike for alle the tiänist wj görom honom här j jorderike MP 4: 201 (möjl. till 1). 3) nyttig. tha likowäl gissar jak ath thet ware tarfftelikith ordinj. hafde thimen warith längre ath mynsto eth aar PMBref 322 ( 1516) . jnthe är thet som swa mykith waare tarfftelikth j swärike som thet, ath then wälbyrdoghe herren herr sten krönadhes til konwngh j swärike ib 335 ( 1519) . thy görs behoff brwka mesth the konstena som mäst är tarffteliken oc gawgnar PMSkr 149 .","5) behövande (ngt), i behov (av ngt). ath medh thenna fem brödhomyn skal vndhirstaas fem andelikin brödh, ther hwar en jorderikis människa är torfftelikin til sinna andelica födho MP 5: 299 . - Jfr nödh-, vidher-thofteliker."],"f":["tarfftelikasta SvKyrkobr 263 ),"]},{"a":"þorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) torn, törne, törntagg. Se sDw 2: 1319. fore harda thorna ok kalda kistor varde the jnsette jäuerdeligin hymmerikis palacia SvKyrkobr (Lucid B) 180. - Jfr likthorn (äv. Sdw 2: 1260). "],"f":["*thorna krona","torne- )"]},{"a":"þorn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) torn, törne, törntagg. wtdragha en thorn Bil 627 . \" hwi skal jak taka thorn w annars footh ok sätia i min \" GO 178 . the (flädermössen) hafdho . . . föter hwassa som en thorn Al 5210 . \" howdhit hans fult mz thornom \" Bo 195 . \" the bitarlico hwassasto thornin ginom stungo hans hälgasta howdh ib. \" Bir 1: 244 . \" rosin . . . är . . . liin at hanna ok tho wäxir hon ey vtan j bland thornana \" ib 66 . \" stundom wärnar . . . thornin rosina \" ib 67 . thornin göme rosina ib 2: 53 . - bildl. syndinna thorn Bir 2: 53 . GO 66 . - törne, törnqvist. kronadho han mz thornom Bo 194 . - koll. törne, törnris. satto the krono af torn owir hans howdh Bir 1: 30 . \" mz thorn kronas \" ib 3: 43 . Lg 334 . \" skal iak . . . sargha idhert köt mz torn oc tyslom (spinis tribuslique) aff öknenne \" MB 2: 93 . \" bardhe sik mz thorn ok qwista \" Iv 2069 .","2) törne, törnbuske. \" the äru like tornsins fruct som kallas hiupun \" Bir 1: 156 . \" lägx thessin fructin j iordhena tha vpuexa annantidh andre torna ib. \" ib 157 . MB 1: 83 . \" tornin bär ey vinbär \" MP 1: 232 . thitzla oc thorna waro skapadhe fore adams synd MB 1: 59 . somlikin (näml. säd) fiol mellan torna oc tidzsla. ok tornane vpuäxtho mz henne MP 1: 84 . \" then sädhin som fiol j thornana \" ib 85 . Bir 1: 246 . \" riff opp aff thins hiärta aaker smaa torna för än the rotas \" LfK 199 . - koll. törne, törnbuskar. hon (jorden) skal bära thik thorn oc thitzstil MB 1: 161 . ib 59, 132 . MD (S) 286 . \" at ther waxe hwarke thorn älla thizstil \" Bil 227 . ib 422 . \" han ran vp . . . som roos af thorn \" ib 829 . \" han ridher . . . til thz bergh han for sik sa genom thorn ok thiokka qwista \" Fr 121 . ","3) spänntorn. sölge och torna (näml. voro) aff rödhe gull Fl (Cod. C) 535 . - Jfr hagh-, hiupona-, naghl-, slan-, sylghio-thorn, äfvensom thörn, thörne."],"f":["-ar ) , ","thorna krona , ","thornakronahder , "]},{"a":"þorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) torp; på utmark anlagdt nybygge; enstaka gård; gård el. by som uppstått af ett på utmark anlagdt nygge; i allmh. gård el. mindre by. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 51; Thulin, Om mantalet s. 9 f.; Falkman, Om mått och vigt 1: 240 f.; Kjellén, Vestergötlands Fornminnesförenings tidskrift 10: 13; Es. Tegnér, Nordisk tidskrift utg. af Letterstedska Föreningen 1884 s. 199 f.; Steenstrup, (Dansk) Historisk Tidskrift 6 R. 5: 344 f. testimonium perhibeo huius rei. quod bolstad wlgariter dictum thorpp. incicium habens a suarto hæld. usque jn grænswyk, in siluis et in aquis. et in piscacionibus. dilectum maritum meum . .. possedisse. intra sepes atque foris nec aliquando ad communitatem siue almænning. pertinuisse in piscacionibus siue siluis SD 3: 172 ( 1314, gammal afskr.) . alth thorpith (predium) som heterburgastorp ib 1: 319 (öfvers.). curiam nostram in hwarf. prouincie varthoptæhæret. cum mansicuncula quadam dicta thorph. ibidem per nos empta . . . contulise ib 5: 29 ( 1341) . \" kidiänäs medh eno þorppe, sum hete kimbara malle \" ib 6: 180 ( 1350) . kennis jäc . . . mic . . . hafua wnt oc til äwerdhhlika ägho vplatet . . . reenlifuis systrommen innan sancti martins closter i skäninge eet thorp som kallas akabodhe . . . oc afhende jäc mic . . . thet forscripna godz akabodhe . . . oc tileghnar jäc thet thy fornempo clostre meth hws oc jordh, aker oc äng, scoghom oc wtuadhum oc allom androm tillaghum när y oc fierran, innan gaardz oc wtan . . . ängo vndan takno, som thy godze hafuer af aller til hört ib NS 1: 465 ( 1405) . \" kongör iac . . . mic hafua . . . saalth . . . magnuse i axafalzbodhum västra gaardhin i sölfuothorpe, swa som är rätte halfdelin aff thorpeno \" ib 2: 398 ( 1411) . ib 399 ( 1411), 400 ( 1441). aff thy gotze som min son . . . pantzat hafthe, som är först i hirikstadha . . . twa landbo . . . item I thorp, en landbo oc tw thorp ther meth annat liggiende när huidh binom, som är thorp i taby sokn . . . oc annat ligiende i mogata sokn ib 101 ( 1409) . the . . . komo til en arman torpare byggende j skoghenom . . . ginstan som leedh när mynnat kom torpet fult mz strkröffwarom Lg 3: 541 . \" hon är lik fatike qvinno the ther änkte hafdhe j thorpeno älla dalenom ther hon bodhe (habitans in convalle) vtan litit lifwande som vare höna älla gaas \" Bir 2: 28 . \" om nattena ij eet thorp han la \" Fl 717 . \" the . . . komo til land . . . vider eth thorp widher ena aa \" RK 1 . 1504. haffde konung waldemar brent xe torp (þorpa) oc xv kastalla Di 185 . \" mangh torp oc stora byia bliffw ödhe \" Lg 3: 392 . \" at rättara blifffwa i alla bya medh the torp ther om kring liggia, swa at gestningen legges jempt om kring \" GS 59 ( 1474) . - i ortnamn. totum predium quod dicitur burgharstorp SD 1: 319 ( 1247) . \" eiem ecclesie curiam meam thorp cum omnibus suis attineciis inpigneranj \" ib 624 ( 1283) . \" nouerint vnisuersi me . . . curiam meam jn hognathorp cum . . . omnibus pertineciis . . . vendiddisse \" ib ( 1283). quandam mansionem in twetum. dictam merathorp. domui regularium ordinis sancti benedicti. in noualle. reliquid in testamento ib 697 (1248-59). quod . . . thingolfus . . . cum fratre suo nicolao . . . predium suum in gudsthenthorp cum vniuersis appendiciis suis alustrensi monasterio perpetuo tradiderint possidendum ib 700 (1250-66). vidhennä sokn skiptis i þre þridiungä. hägguþorppä. olafstorppä oc honborä VGL IV 13. hägguþorppä þridiungär ib. \" olafstorppä þridiungär ib. arnbiornäþorppär \" ib. \" olafstorppär ib. jak hawir . . . vplatit nydala clostre mina quarn i hagbardhathorppe i ödhestuwo sokn liggiande \" SD NS 1: 638 ( 1407) . \" the fornempda hagbarthathorppa quarn ib. - särsk. torp som angifves ss lydande under större gård. min gardh sandha oc thässin thorpin ther wnder liggia \" BYH 1: 185 ( 1381, gammal afskr.) . ib 186 . \" min forscripno godz j ydhrö withbo j östragötlande oc j sudhermannalande medh hws jordh . . . quärnom oc quärnstadhom tomptom oc tomptastadhom thorpom oc thorpastadhom \" ib 187 . alt mith gotz i wisinxö ok een gardh widh junaköpungh, som hethir hidhinstorp ok een gardh i rädhishella . . . meth allo thy thesso fornempdo gotzum vnderligger . . . thorpa ällir thorpa stadhir SD NS 1: 20 ( 1401) . \" tileghnar jak thet (godset) . . . sancti martins closter . . . meth tomptom ok tomptastadhum . . . meth thorpom ok thorpastadhum \" ib 22 ( 1401) . iak . . . kännis . . . mik hafua salt . . . herra jönisse . . . ok herra thomasse . . . tolff örislandh ioordh liggiande i borstisom . . . meth aker ok engh, husom ok ioordh, skoghom ok fämarkom, thorpom ok thorpastadhom, ok allom androm tillaghom ib 91 ( 1401) . \" aff hendhom wi os . . . thena föredha jordh och til egnom wi henne föreda her bo dyure . . . medh hus och jordh . . . torp och torpastadha \" ib 2: 6 ( 1408) . ib 1: 126 ( 1402), 172 (1402, gammal afskr.), 211 ( 1403), 215 ( 1403), 2: 34 ( 1408). BYH 1: 194 ( 1385), 267 ( 1469). bescrufa alla clostirsins iordh oc ägho dela medh allom thera tillaaghum . . . thorpum oc thorpastadhum VKR 31 . forbenempda gotz . . . med alle the grwnd oc egiädhommä szom ther till laåghä oc till lyddä vti the thwände nestha torpp (in duobus oppidis ricinis) SD 4: 585 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ","2) by, småstad. the (de kristne) . . . waro mz godhum fridhi jnnan eno thorpe (oppido) som callas pella Bil 313 . \" thäntidh han kom til bethfage eet thorp (viculum) mit i väghenom \" Bo 164 . j eno thorpe (dorpe) som kallas holtbeke ST 142 . ib 32, 150, 155, 156, 157, 242 . \" ower alla borgher oc thorp oc städher (tam urbes quam ciculos et castella) \" MB 1: 421 . ib 424 . \" thz är ruben affkämdh, j sinom släktom j städher oc torpom ällir byyom (per cognatones suas urbium et viculorum) \" ib 2: 38 . ib 138 . \" torpeth (villa) hemona \" ib 49 . ib 37, 52 . - särsk. under en stad lydande by. accharom mz sinom byiom oc torpom (vicis et villulis suis) MB 2: 43 . \" xi städher mz sinom byiom oc torpom (civitates undecim et villæ earum) \" ib. \" nio städher oc theris smastädhrom oc torpom \" ib. \" tio städher oc theras vndirstädher oc torph ib. \" ib 38, 44, 47 . \" the som boo oc byggia j thenath mz sinom torpom (cum viculis suis) oc the som bo j magdeho mz sinom torpom ib 46. tässe äru tolff städher mz sinom vndherlagdhom torpom \" ib 49 . \" xiij städher mz theris torpom ib. \"","3) förstad. thänne stadhin som thw saat är ey vtan som thorp (suburbium) vndir äronna stadh thy at j thässo thorpeno vil herran thom vt röna hulke som quämelike äru at inganga j äronna stadh Bir 2: 36 . - Jfr afgärdha-, härads-, kloster-, köp-, landboa-, qvärna-, undir-þorp. "],"f":["þorpa karl , ","thorpa stadher","thörpastader: -stadum SD NS 1: 126 ( 1402)), "]},{"a":"þorp","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) torp; på utmark anlagt nybygge; enstaka gård; gård el. by som uppstått av ett på utmark anlagt nybygge; utbruten by; i allmh. gård el. mindre by. lJfr Sdw 2: 1319 och J. Sahlgren, Namn och bygd 11: 69 ff., M. Eriksson därst. 31. 72 ff., Svenska landsmål 1958 s. 83 ff., L. Hellberg, Namn och bygd 42. 106 ff. kiennis mik haua latit . . . arnuidhe . . . thre fiardhungx attong ai oldhelfdhum sua wit som thera vadhi liggir badhe i vato oc i thorro oc j thorpeno SD 8: 1 ( 1361) . . . . twälutina, som min äghodeel är j eno thorpe NMU 1: 72 ( 1385) . \" item vi giordh i grwestha och ii gordha i aakstha och iiii twrp ther sammo stadz Vet.-Soc. I Lund Årsbok 1954 s. 77 (1486, Jordebok C 39). i börcklinge sokn . . . item ii giordh i ramsöö . . . item i sammo sokn eth torp heter swnderstabodha . . . item i torp i sammo sokn heter täbodha ib. - särsk. torp som angives ss lydander under större gård . . . gotz mz hws, iordh . . . torpom oc torpastadhom, thomptom oc tompstadhom . . . \" NMU 1: 67 ( 1381) . 2) by, småstad. ciuitacula (fel för ciuitatula) . . . lithin stadher quasi opidum torp GU C 20 s. 114. tha han kom til eth torpt, mit j wäghenom som heet betfage SkrtUppb 301 . - Jfr afgärdha-, afgärdhis-, (äv. Sdw 2: 1188), brytia-, fiskara-, köp-, misthäkkilsa-, qvärna-, stubba-, undir-, ödhe- (äv. Sdw 2: 1163), ödhis-thorp. "],"f":["torp . ","twrp Vet.-Soc. I Lund. Årsbok 1954 s. 77 (1486, Jordebok C 39)),","thorpa stadher (torpa-. pl. -stadha VKJ 134 . ","-städher NMU 1: 158 ( 1508) . ","-städi VKJ 125 ( 1480) . ","-steder STb 2: 318 (1489)), "]},{"a":"þorsdagher","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torsdag. \" daghar som än haua nampn af heþnom afguþum . . . som oþens daghar ok þors daghar \" Bu 61 . \" siätte daghin kalladho the hedhne romara diem iouis oc ware forfädher kalladho han thorsdagh, aff thoor som wäldoghaster war mz odhine \" MB 1: 68 . \" thorsdaghin kalla hon (kyrkan) quintam feriam \" ib 69 . \" tha som wintir thing waro i thorsange första thorsdaghin i fastone \" SD NS 1: 14 ( 1401, nyare afskr.) . ib 479 ( 1405) . Bil 737 . Bir 4: 15, 5: 31 . VKR 62 . - Jfr hälghe-, skär-, skära-þorsdagher. "],"f":["thorisdagher: -in SD NS 1: 479 ( 1405)), ","thorsdags aptan","torsdagx affthen )"]},{"a":"þorsdagher tors","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torsdag. i torsdagx tha ij war slaghith . . . tha sielades war käre herre fadher BSH 4: 352 (1503, H. Gadh) . gingärdhen . . . then jach hopas innan torsdaghen ib 5: 131 (1506, d:o). Jfr fastelavens-, midhfasto-, skär-, skära-thorsdagher."],"f":[]},{"a":"þorsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torsk. \" vna lagena thorsk \" BSH 1: 78 ( 1366) . jak . . . scal haffua arlica aff clostreno ena tunno ströming ella ena tunno törsk SD NS 3: 436 (1419). 2 thonno fyllinga thorsk howdhskorin oc styärthoggin VKj 153 (1466). Fyra handl rör Vkl 293. item i pund torsk swdin om aptonen for j öre HLG 2: 89 (1518). Ol. Magnus Hist de gent. sepentr. l. XX c. 14, l. xxi c. 3. VKU 55 ( 1549) . "],"f":["torsk . ","törsk SD NS 3: 436 ( 1419) . pl. törska VKU 55 ( 1549) . ","törsko ATb 2: 347 ( 1489) ), ","*thorska snöre","torska- )","*thorska tunna","torska- )"]},{"a":"þorsker","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["torsk. \" þyrskär gimelius (för asellus?) \" VGL XIV ; jfr Lorenzen, Gld. glosser s. 71, 72. thee fizska som ey haffwa fieldh som är aall lagx torsker oc sill LB 7: 76 . torsken och finska laxen BSH 5: 249 ( 1508) . \" j [1] tunna torsk \" BtFH 1: 327 ( 1463) . ib 326, 329, 332 . \" en fierding torsk \" SO 290 . \" en stijgh torsk \" ib. \" lib 291, 305, 306. \" BSH 4: 241 ( 1498) . Jfr skavethorsker."],"f":["þyrskär )"]},{"a":"þorva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) behöfva, vara i behof. han bedhis thär thorff GO 432 . - behöfva, hafva behof af, hafva af nöden. med ack. han (d. v. sm menniskan) torf hus sik wäria för räghn sniö hita ok kulda KS 40 (104, 43) . torf han dyrare ok kräselikare födho ok klädhe än annor diur ib (105, 43) . \" torf han marghfåld wapen \" ib (105, 44) . \" huxa medh tik huat tu torft til naturlik vphälde tins lifz \" ib 23 (57, 25). the thörfua starka böne. oc gudz oc hans vina hiälp MP 2: 59 . \" thörffte han (Gud) rwm oc stadh, tha ware han ey fulkomin af sik siälwom \" MB 1: 34 . \" likamlik thing thorfwo . . . andelika thinga ophälde oc gömo \" ib. \" han pröffuade at han torffte ey mera \" RK 1: 673 . - med inf. thöm thet land wilia sökia, älla täthan torvo fara åt tarvom sinom KS 65 (160, 71) . \" war mannin odödheliker för än han syndadhe tha ma synas at ey törffthe hans natura ökias \" MB 1: 109 . \" j skulin ey thörfwa äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe \" ib 376 . Bu 173 . Bil 84 . - med sats inledd af at. aff þeem sum wir þorwom at optelikä se mäþ os SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - behöfva, vara nödsakad. i nekande sats. eigh þorpte fa[n] gen flöia Bu 173 . \" wiste han (Gud) . . . at mannen thorffte ey tapa sigher vtan han ville \" MB 1: 138 . \" tha thörffte iak ey nw til helwitis ga \" MD 101 . - behöfva, hafva anledning, hafva skäl. stundom närmande sig omskrifning af finit form af följ. verb. i nekande el. frågande sats. þorven ii eigh disputera vm os Bu 50 . \" biscopen sagþe at hon þorpte þät ägte räþas \" ib 144 . \" hui þorf þu viþ diäuul stygias \" ib 13 . \" hwi thorst (för thorft) thu thz bedhas af mik (quid a me petis) som thu forma(t) wäl siälf gifua thinne modher \" Bil 555 . \" ey thörwa the wänta sik ändelika himerike, vtan the take widh ihesu christi tro \" MB 1: 409 . \" then som vil koma til mik thorff ey mödhas (non habet sollicitari) aff laghsins fakunno \" Bir 3: 229 . ib 1: 113 . Di 62, 69 . - behöfva, bära. i nekande sats. ij thorfuin ey meer ther om kära Fr 1369 . RK 2: 2403 . \" ther thörff ängin vndra oppa \" Al 7018 . - opers. med ack. thik thörff enkte iäfwa (nec dubitar debes). at engin dröfwilse lätir han sinom vinom komma vtan the äru them nytilikin Bo (Cod. B) 341 . - må, få, vara berättigad. i nekande sats. vtan thu hawir ödhmiuktena. thorft thu trösta thik (confides) hwazske vidh iomfrudom. älla fatikdom. älla nakra andra dygdh älla gärning Bo 33 . \" iak thörff ey hopas a nakra boot \" MD 94 . \" thu thörff ey nw hopas a thina fränder ib. \" ib 101 . ","2) behöfvas, vara nödig. skulin i änga gärning göra a thenna daghum, vtan the eno som thorff til födho MB 1: 308 . ","3) genom förvexling med þora: våga, töras. thän är mykith räddir som ey thorff skälwa GO 451 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 213. Jfr þora. ","1) behöfva, hafva behof af, hafva af nöden. med gen. el. ack. änkte land är thet ey torf annars widh KS 66 (162, 72) . \" fly te opta tå man torff tera mest widh \" ib 83 (205, 91). MB 1: 34, 43, 118 . RK 1: 2549 . \" iak thärff thäs nu väl vidher \" Iv 3334 . Al 1780, 6279 . nokor þing . . . the sum näfst thorwo wit SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). thorfuom wi opta vidh hans aflösn oc nadhe Bil 115 . \" the thorfuo thz väl vidher \" ib 884 . \" iak thorff änkte thik vidhir \" Bir 1: 223 . \" wi thörfwum idhra hiälp nw widh \" Al 2510 . \" andelik thing thörwo ey widh likamlik rwm \" MB 1: 34 . \" ey törffwo the vidher lyktonne ällir solenna lyus (non egebunt lumine lucernæ neque lumine solis) \" ib 2: 368 . ib 1: 118 . Bo 124, (Cod. B) 344. Gr 295 . GO 112 . RK 1: 1979, 2: 2979, 3: 3098 . Iv 2712, 4878 . Fr 2445 . Al 6691, 6996 . MD (S) 293 . Di 202, 252 . \" vara tegh thz besta thu kan, tu törff tha (för thät el. thz?) alth vidh (allz mantu þess við þarva), om tw skalth hädhan komo (för -a) \" ib 245 . \" red bade hanum (hästen) oc tik som tw best kant, tw torfft thz alt wid (lat sva sem allz mynir þu þess þyrfa) om tw skalt ekke minsta tin häst \" ib 145 . - med inf. han þorpte väl viþ at þigia smam. som förra gaaf ofstorom Bu 18 . - i supinform åtföljdt af ett af at föregånget supinum. johan monssens förläningh hon war try [sin] saa godh som den förläning jach hade. han hade inthe törfft wedh at gaath effther min skadha BSH 5: 515 ( 1512) . ","2) behöfvas. opers. almogen beddis gerna friid mellen land thz törffte vell vid MD 332 . - med personens dat. thön äru try, manne (måhända dock för mannen, i hvilken händelse stället hör till 1: jfr Landtmanson, Undersökn. öfver språket i skriften: Um styrilsi kunnunga ok höfdinga s. 113) torf widher, ther til at han må sik sieluan ok sit liwrne wäl styra KS 13 (30, 13) . - med gen. thäs. hwath thörffte . . . thäs widh, at waar härra satte fore paradiis mang lughande swärdh oc cherubin MB 1: 130 . med inf. thörffte [ey] iämmykith widh at forbiwdha wilian til mandrap, eller til lyghn, som til hoor oc styld MB 1: 463 . - refl. þorvas viþer, behöfvas, vara af nöden. wilt tw pröffwa thin (för thinna el. thina) wena sidh thw lat tik torffwas nagat widh MD (S) 296 . - Jfr viþerþorva. - Jfr bethorva. "],"f":["þorwa SML J 9: 4 i var. þorua MELL B 12: pr. þorfwä UplL V 9: 1. thörfwa MB 1: 376 . ","þarf VGL I VS 4, II J 6. þorf ib I K 14: pr.; ÖGL G 1 o. s. v. thorf Bo 124 . ","þorff UplL Kk 6: 8. thorff VGL II K 42; Al 1769, 6991 ; MB 1: 308 ; Bir 1: 223, 3: 229 ; GO 112, 432, 451 . ","torf KS 13 (30, 13), 40 (104-5, 43-4), 66 (162, 72). torff ib 83 (205, 91); RK 1: 2549 ; Di 62 . ","thörff MB 1: 34, 43 ; Bo (Cod. B) 341 ; Iv 4878 ; Al 6284, 6295, 6298, 6312, 7018 ; MD 94, 101 . ","thärff Iv 3334 . ","therff: widhirtherff VKR 4 . ","torffwer MD (S) 293 . ","thörffwer Al 6996 . ","thorft Bo 33 . " thorst (för thorft) " Bil 555 . ","torft KS 23 (57, 25) . ","torfft Di 69, 145 . ","þorf Bu 13 . ","torff MD 360 . ","thörff Iv 5234 ; MD 94 . ","törff Di 245 . Jfr MB 1: 569 . ","þorwom SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . ","thorfuom Bil 115 . ","torffwom RK 2: 2979 . ","thörfwum Al 2510 . ","thörffwom ib 6279, 6282, 6300, 6317 . ","törffuom RK 3: 3098 . ","torffwa Di 113 . ","torffue ib 202 . ","þorven Bu 50 . ","thorfuin Fr 1369 . ","thörfwin Iv 145 . ","thörfuen RK 2: 2403 . 3 pers. þorwo SML Kg 12: 2, B 12; pr. thorwo SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þoruo MELL B 22: 2. thorfwo MB 1: 34, 109 ; Gr 295 . ","thorfuo Bil 884 . ","torvo KS 65 (160, 71) ; widh torvo ib (161, 71) . ","thörfwo MB 1: 34 . ","törffwo ib 2: 368 . ","þurw UplL Kk 4: pr. þorfwä ib Kg 1: pr. thorua MB 1: (Cod. B) 530. thorffua ib. torva: widh torva KS 65 (161, 71) . ","thörwa MB 1: 409 . ","thörfua MP 2: 59 . ","thörffwa Al 6139 . ","þorwe SML Kg 10: pr. ","þorpte Bu 18, 144, 173 . ","þorfte SML Kg 2: 1. thorffte MB 1: 138 ; Bo (Cod. B) 344 . ","torfte Bil 84 . ","torffte RK 1: 673 . ","thörfte MB 1: 118 . " thörffte ib 34, 130; " Fr 2145 ; MD 101 . ","törffte MB 1: 109 ; MD 332 . ","törffthe Di 252 . ","þurfpti UplL præf. pl. 2 pers. thorftin Iv 2712 . ","thörffto Fl 656 ; Al 1780 . ","thorftin Bir 1: 113 . supin. törfft BSH 5: 515 ( 1512) ),","þorva viþer , "]},{"a":"þorva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. ","1) behöva, vara i behov. - behöva, hav behov av. med ack. entke torffuom wj aff thino gotze Karl M (Ver) 38 (jfr ex. strax nedan samt nedan under þorva viþer). gaardzmästaren . . . antwarde medh räkenscap skomarenom oc skinanrenom swa mykit (ɔ av huar och skinn) the torffuo til thera gärning SvklE 160. - med inf. enkte thörffwom wi haffwa aff thino goze Prosadikter (Karl M) 263 . - behöva, hava anledning, hava skäl. stundom närmande sig omskrivning av finit form av följ. verb i nekande el. frågande sats. finnes nogra, som vpa fortreet gaa, widherfares them noger schad, thet torffue the ey kerä STb 1: 433 (1460, Burspr). om liffuit torfft thu jnthe bidhia, vtan bydh wan herra fore syälinne MP 5: 146 . - refl. *thorvas, behövas, vara nödig. stryk oppa ögin naar thz torvas Saml 27: l107."],"f":["törff Mecht 341 . pl. 1 pers. torfwom Prosa dikter (Karl M B) 303. thörffwom ib (Karl M) 263. 3 pers. torffuo SvklE 160. torffue STb 1: 436 ( 1460) . ","thörffte Prosadikter (Sju vise m) 163 . Jfr Sdw 2: 1319),","þorva viþer , 1) behöva, hava behov av. med gen. el. ack. han (ɔ konungen) thörffte wäl soldera widh Prosadikter (sju vise m) 163 . eyg torwom wi iders goz widhr Karl M (El) 39. törff thu widher ödhmiwkt . . . tha gak oc . . . Mecht 341 . med inf. iak är wtlagdher aff mit land oc thörff iak widh at forthiäna päninga Prosaditker (Sju vise m) 163. - Jfr tharva-, be-, vidher-thorva."]},{"a":"þra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) längta, känna längtan. mz hon swa stundae ok swa tradhe RK 1: 607 . \" folkit stundar hädhan ok traar \" ib 3297 . - längta (efter), hafva åtrå (efter). gudh late idher the äro fa ther ij swa mykith äpter thra Iv 3524 . \" the sama quinna ther snimst aff os thän riddara sa ther ij swa mykith äpter thra \" ib 3912 . ib 1329 . \" til sin ofaghnath (d. v. s. efter det som bringar honom sorg el. olycka) thraar opta manger \" Al 2423 . \" thu skalt ey thraa at thy thu kan ey ffa (quod nequis amplecti quid anelas id tibi necti) \" GO 820 (möjl. att föra till 2). - längta, önska. nu är flores komin härä, ther han haffwer länge thrat at wara (Cod. A ther han öxste sik at vära) Fl (Cod. B, C) 804. - opersonl. med dat. el. ack. vlffuer mz sit fagra haar haffe om gullad som androm traar MD 324 . - lata sik thra, längta (efter), hysa längtan (efter). latin idher ther ey meer äpter thra ther ij kunnin aldre ater faa Fr 1367 . ","2) sträfva (efter), arbeta (för), kämpa (för). thörfuen j ey ther äfter tra RK 2: 2403 . \" jak weyt ey hwar at i wilin traa \" ib 1: 4274 . ","3) söka vinna, söka taga. om ij vilin . . . läta mik hafua thz iak a ok mz orät thz ey aff mik thra Iv 4852 . ","4) söka komma (till), vilja begifva sig (till). konungin aff danmark haffde wtsänt marga hälada stark the til swerikis tradhe RK 1: 2648 . \" är thz thino liffwe wadhe thz thu hingath nakath sin thradhe \" Al 8760 . - vilja begifva sig (från), söka skilja sig (från). them angra at the fra honum thradhe Al 4256 . \" wi wiliom aldre fra thik thra ib 4265. \"","5) tråna, tråna bort, täras. i we oc sorgh mondo the thra Al 10560 ."],"f":["thraa . ","traa . ","supin . ","-t ) , "]},{"a":"þra","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þra","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) längta, känna längtan. - längta (efter), hava åtrå (efter). länktande oc thraande epter sinne aterlösn MP 3: 510 (fornskånsk text på svenskt grundlag). 5) tråna, tråna bort, läras. thän j sinne hälsoth ligger ok thrar SvKyrkobr 281 . - Jfra-, äptir-thra."],"f":["-r . ","thraande ) , "]},{"a":"þralynder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["styfsint, trotsig. \" iak är miok þrolyndar (Bil thralyndher 1018) ok þryscar gen cuske \" Bu 494 ."],"f":["þrolyndar )"]},{"a":"þrang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) trängsel, trångt ställe; brist på utrymme. war herra ihesus kalladhe thik af myrkre j liws af af orenlikhet j fulkomplika renlikhet af thrange (angustia) j vidhelikhet Bir 1: 299 . ib 300 . \" han giordhe ther rwm ther förra war thrang \" Al 5992 . \" göra . . . sik stort rwm ok androm thrang \" ib 1926 . ","2) trängsel, svårighet att komma fram på grund af tätt hopande af menniskor el. djur; tät hop af menniskor el. djur som tränga hvarandra. kesarin ok pauin baro siälfue liik barena j swa myklo thrange at the ey gato fram komit Bil 583 . \" om the herra var mykith thrang \" Fr 1597 . ib 3004 . \" äpter honum var eet mykith thrang \" ib 579 . RK 2: 5161 . tha warth millan them eeth storth trangh een paa then andra spraangh ib 3: 3861 . \" a them (gatorna) var swa mykith thrang aff thz folk ther var op a \" Fr 1524 . Lg 45 . \" aff örss war stöff ok mykit trangh \" RK 1: 1405 . - (?) ther öffuer (för ther öffuer var? Hadorphs uppl.: ther öfwades s. 446) mykit traangh RK 3: 135 .","3) trångmål, betryck, vedermöda. \" aldar þin aldar var möþ ok þrang \" Bu 76 . \" þät var eigh minst ii þina þrang \" ib 79 . \" skulu vndrilik tekn vardha j solenne ok mannanom ok stierno men, ok mykit manna trang (pressua gentium) ok dröuilse \" MP 1: 10 . \" tha vardhir trang a iordhinne \" ib 13 . \" fatika manna . . . hielpare j trangom oc dröfuilsom \" ib 225 . \" i allom dröfwilsa ok ängxla thrangom (anquista) \" Su 450 . \" nar han angxladhis aff dözsins thrange (pressura) \" Bir 3: 445 . MP 1: 12 . han . . . slo at honum mz sinne stang hon giordhe honum stora thrang Fr 1010 . Al 5126 . Su 49 . för then traangh (för traangh), i wetha os oc kyrkiona inne wara BSH 5: 538 ( 1514) . ","4) nödtvång, tvång, nöd. six af enom wisom kununge, at han aldrei wilde vtan trång skipta vm syslomanom sinom KS 41 (107, 44) . ib 58 (146, 64). at nakor syndar aff krankdom, oc j obärlike trangh (neccissate imprtabili) Bir 4: 63 . - pl. tvingande omständigheter, nöd. ath gotzith tarffwadis kastas offwer bordh j trangom PM XIV . ","5) brist. \" a mat ok dryk war mykith thrang \" Al 1814 . - Jfr nöþþrang. "],"f":["traang . ","traangh . ","þräng VGL III 24; VML I B 41. ss f. pl. -ar), ","þranga köp , ","þrangalös , ","thrangs mal , "]},{"a":"þrang","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) trängsel. j thän bak rymningen fyngo troyaner storan skada oc folket kwnne ey komma saa raskeliga jn for tranged skull Troj 115 . 4) nödtvång, tvång. alla olagha aalägningar, som omilla fogadha them met böön eller trang tillagdh haffdho Svartb 353 ( 1436) . \" vtan all tilfälle nakra haanda traanga torfft ällir bön scal engin wärlz man ällir qärlzquinna etcʳᵃ ngaa (för ingaa) i systranna clostirs inlykkilse \" FOVkl 209 . \" som han sielff weluiliendes giort hauer wtan nödz trongh STb 4: 263 (1512). - nödtvång, nödvärn. ransaka wm pedher mölnare slogh niels . . . i hell medh vilia ällä och i trongh \" ATb 2: 179 ( 1481) . - Jfr mälda-, vatnthrang. "],"f":["trang . ","traang . ","trongh )","*thranga mal","tranga- . ","trange- . tronga-. tronge-),"]},{"a":"þranger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) trång, smal. \" sunnan then tranga smal grenden \" SJ 2: 213 ( 1492) .","5) tät. - pl. som befinna sig tätt vid varandra, somtränga varandra. annars hindrar hwarth trädh thet andra wm the standa trangh samman PMSkr 333 . 6) trång, snäv, åtsittande. cristne pedhersdotter (skall ärva) . . . en trangan kiortil brwnan SD NS 3: 536 ( 1420) .","8) sträng, svår. \" ffor the tranga besklighet, mädh hwilka thinna modhers sötasta hiärta war wänkt j sins wälsignadha sons pino thima \" SvB 103 (omkr. 1500). - n. adv. trångt, tätt ihop, tätt vid varandra. wm hösthen saas rwmmaren, wm waren trangaren PMSkr 200 ."],"f":["tranger . "]},{"a":"þranger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) trång, smal. \" han . . . innelykte sik ij þrange hulo \" KL 186 . \" portin är swa trangir \" Bir 1: 89 . \" the sama bron hon var sua mio oc thrangh af sik at han aldre saa sua litla ena bro \" Pa 19 . þe sagho . . . sik sialua ganga manga stigha þranga Bu 152 . \" thänne vägh var thiokker at ridha mörk ok thrang mz diwpa lidha \" Iv 166 . \" thit bryst är thrangher vägher gudhi \" Bil 784 . MB 1: 37, 2: 149, 316 . j trangasta wägha skälen ib 155 . \" eusebium lät han j kysto läggia . . . thrängre en han war thiokkir \" Bil 558 . ","2) som (på grund af trångt utrymme el. trång stig) är svår att passera, svårtillgänglig. thz bergh war ont ok rät langt ij hwariom wägh mykith thrangt Al 2528 . ","3) trång, som har trång genomgång, som har svårt för att passera, förenad med svårighet. hielpa . . . for trangha piss (svårighet att kasta vattnet) Lb 6: 107. hielpa for brysth werk ok trangh andha (svårighet att andas) ib.","4) svår, svår att komma till rätt med, kinkig. i trångom ok uåldelikom sakom KS 27 (69, 29) . ","5) tät, sådan att de särskilda delarne sluta sit tätt i hop el. liksom tränga hvarandra. öknin ok skoghin war swa trangar ok tiokkar (arcta et densa) Bir 1: 243 . trång, på grund af trängsel svår att få utrymme el. plats i. vnd mik . . . koma y selskap mz tyna helga änglar ok y blant tyna helgha wthwlada til . . . glädhi y tyna rike . . ekke warder . . . tith rike des mer tränghre Gers Ars b 5. - n. abs. ther war swa thrängt at ey fingo the annars stadz rwm mz honum i hwseno än i iätwne Lg 33 . ","6) trång, snäf, åtsittande. hwilkin mantol . . . skal wara . . . een deel thranger och släter VKR 58 . - trång, stram. thetta klädhit war ey mykt trangt (stricta) Bir 1: 144 .","7) trängande, tvingande. \" utan all tillfälle nokra handa thranga thorft älle bön skal engin wärldzman älla qyunna . . . jngaa j systrana klosters inlykkilse \" VKR 60 . ","8) sträng. \" gamblo laghin waro trang (stricta) ok hardh at bära \" Bir 1: 79 . ib 144 . \" gudh vtkräfwir swa thrangan rekinskap aff konungom . . . swa som aff almoghanom \" ib 3: 306 . ","9) ? hafdhe han (ɔ: mannen) iämhardha waaror oc tungo som nw hawa annor diwr, tha tholde han ey widh alzskona thrangan (Cod. B krankan 535) mat som opta wäxer mällan thorna eller annor hwas thing oc meensam MB 1: 83 . - n. adv. trångt, tätt i hop, tätt vid hvarandra. the sato nakat thrangt (arcte) Bo 171 . - tätt, sammanpackadt. vm nakor määlte hundradha fota iordh j langlikhet. ok swa mykit j vidhelikhet ok sadhe hona fulla mz reno hwete swa thrantk (compresse) at ey ware atskilnadhir mälla korn ok korn Bir 1: 382 ."],"f":["thrankt . ","thrangt . ","trangt . ","thräng Lg 33 . ","thrängre (ack. f.) Bil 588 . tränghre (nom. n.) Gers Ars b 5. superl. ","thrangaster: -asta MB 1: 37 . ","trangastr: -ast ib 2: 149 ; - asta ib 155 . ","tranghaster: -asta ib 316),"]},{"a":"þranglös","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. Jfr þrangalös."],"f":[]},{"a":"þravi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trafve, sädesskyl. flere äru dagha en thrawa GO 238 . ib 251 ."],"f":[]},{"a":"þravi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trave, sädesskyl. Jfr R. Pipping, Stud. li Nord. Fil. 43. 49 ff."],"f":[]},{"a":"þre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þrä-,"],"f":[]},{"a":"þre","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þrä-."],"f":[]},{"a":"þrir","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tre. \" komo þri kunuga tel hans mäþ sino offre \" Bu 72 . aff noe föddes fore noe flodh thri söner MB 1: 3 . gudh som är j threm gudelikom personom en sandir gudh Lg 68 . \" är gudh fadhir ok son ok then hälghe ande en gudh ok ey thri gudhi \" Bir 1: 122 . \" med þrem witnismannom \" SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). med þrym hestom ib 375 (1344, nyare afskr.). þre messuärkyä ib 563 ( 1346) . hry corporalia ib. \" þry gams ägg \" ib 564 . fiughur car thry af gul ok eth af silfuir Bil 283 . teþes þre soler a himnom ok ginog saman vm siþe alla ii ena sol Bu 63 . \" i siälenne ok hänna þrem (kraptom) nimme ok minnas ok undanstanda \" ib 185 . \" trea äru the ther sighias wara gudhlika dygdhe \" KS 17 (45, 19) . \" hon skipte daghen ii þre tima \" Bu 5 . þrigia ara gamalt barn ib. \" han tok sik þrigia daga fasto \" ib 63 . forbudhu hänne the draplico thriggia dagha fastona KL 335 . böte . . . þre mark SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). firi þre örä ib 637 ( 1347) . \" näst värsthärto triggia öra landena i bynum ib \" NS 1: 577 ( 1406) . \" j hwaria trigghia aars mote \" Bir 5: 47 . \" för thriggia handa sak \" Bo (Cod. B) 340 . \" i trigge handa matto \" LfK 113 . at han skulle födha gudz almogha. treem ndhom ällar mz triggia handa födho ib 97 . \" trem sinnom sagdhe han the ordhen \" ib. \" han screff k cristiern tiil eeth breff äller try \" RK 3: 2159 . \" huar twa ella tre äru saman \" MP 1: 49 . \" egh skiptis twem äller trym all jngyälden \" SD 5: 562 ( 1346) . \" gitär þätt . . . pröwätt oc fulkompnatt in till eens tweggiä eller þriggiä \" ib 377 (1344, nyare afskr.) . \" sagdhe hans dygdh wara mere än thera thräggia \" KL 273 . \" badh mik thöm thän riddara fa ther thöm threm brödhrom thordhis een besta \" Iv 2736 . \" thässi therir teddos ther mz eno gudhliko walde \" MB 1: (Cod. B) 546 . \" huart rike thr hauer godh skipilse, thet hauer tessa try, ridderskap, almogha ok fatökt äruodhis folk \" KS 76 (186, 83) . hon (arken) skal wara thryhundradh alna lang MB 1: 168 . \" þe varo at tali þry þvsand ok tu hundraþ ok fämtighi \" Bu 178 . \" þry ar ok þrätighi \" ib 61 . \" war tha säm hundradha aara oc thriggia (Cod. A thry 4) aara gamall \" MB 1: (Cod. B) 527 . \" þusanda arom ok þry hundraþ ok fiurtighi arom äpte guz fözlotima \" Bu 176 . - i (innan) thry, i tre delar. monstrit brast syndher i thry Bil 238 . \" äpter thera thränne släkter skiptes all wärldin i (Cod. B innan 526). thry \" MB 1: 3 . MD 324 . \" þre för träarþ? han tok . . . þry hus af sancti laurencii kirkio. ok en þre (hortum) sancte agnetis \" Bu 418)."],"f":["thri KL 107 ; MB 1: 3 ; Bir 1: 122 . ","þry VGL II þ 29. thry Bil 81 . ","threir MB 1: (Cod. B) 546 . ","thre Bil 81 ; MB 1: 5, 70, 188, 189, 192, (Cod. B) 526. tre MP 1: 49, 54 . ","tree PK 226 . f. (nom., ack.) þrar VGL I G 2: pr., þ 4: 1, FS 2: pr. þreär UplL Ä 7: 1, 2, M 28; 1, 30: 4. þrea ÖGL Kr 2: pr., 3: 1, Vaþ 18: 1, 20: pr.; VML II Kr 1: 1 i var., SR 18 . ","þreä VGL I FB 8; UplL M 28: 1; SR 9 . ","trea KS 17 (45, 19) . ","þreia ÖGL Vaþ 18: 1, 20: pr., 22, 31: 1, 4. þräa VGL I S 4: 2. RER IB K 3, 5, 7: 1, MD 1: 3, 4: 2 . RE IB II K 52, DR 4, 29; ÖGL VA 35; UPLL KK 1: 2, 3, M 28: 1; VML II KR 1: 1 I var; SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), 563 ( 1346); Bu 63 . ","thre VGL II K 52; Bo 238 ; Bil 485 ; Pa 4 . ","tre Bil 110, 794 . ","three SO 156 . ","tree Lg 68 . ","þria ÖGL Vaþ 35. thria MB 1: (Cod. B) 526 . ","þrie VML II Kr 1: 1. þrä UplL Kk 8: 1, 12: 1. n. (nom., ack.) þry. þri VGL II Fr 11, Form 8; VML II Kr 1: 1 i var.; Bu 397 . ","thri ib 12 . ","þru VGL I þ 5: pr. ack. m. þrea VGL I VS 5, J 6: pr., ÖGL Kr 2: pr., 4: pr., SML Kk 6, 13 i var. threa Bil 81 . ","þre VGL I CB, þl; ÖGL Kr 13; pr., SD 5: 637 ( 1347),; Bu 5 . ","thre SML Kk 6 i var.; Bil 80, 456, 915 ; KL 335 ; Al 7699 ; Lg 92 . ","tre MP 1: 54 . ","tree PK 227 . ","þriä SML Kk 6, 13. þrer VGL I K 17: pr. dat. þrim VGL I K 5, J 6: pr., Br 2; ÖGL Kr 2: pr., SR 18 . ","thrim SML B 5: pr.; MB 1: 58 (på två st.), 70. þrym VGL III 137; SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), 563 ( 1346). thrym Bir 1: 167, 312 . ","trym SD 5: 562 ( 1346); Bir 1: 167 . ","thröm Iv 2684 . ","þrem VGL I Md 5: 7; SML B 5: pr.; SD 5: 480 (1345, nyare afskr.); Bu 175, 185, 523 . ","threm MB 1: 58 ; KL 313 ; Bir 1: 167 ; Lg 68 . ","trem Bil 794 ; Bir 1: 167 ; LfK 9hreem Iv 2736 . ","treem LfK 97 . ","þriggia VGL I K 13; ÖGL Kr 2: pr., Dr 18: 1. þriggiä VGL Md 14: 1, SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). thriggia Bo (Cod. B) 340 ; MB 1: 373, (Cod. B) 527; KL 335 ; Fl 957 . ","triggia MP 1: 176 ; SD NS 1: 577 ( 1406); Di 121 . ","þrigia Bu 5, 63 . ","þrigiä VG L I B 7. þryggiä Bj 12: 2. trigge LfK 113 . ","thräggia KL 273 . ","träggia StadsL G 9: pr., Thj 19: 1. thry MB 1: 4),"]},{"a":"þrir","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["tre. en halfattongh iordh ok treggia spanna afgeld SD 8: 32 ( 1361) . \" the thre röste (ɔ Faderns, Sonens o. Den helige andes) äru ey thy hrödha at thri gudhi äru \" Nio kap ur Bir 20 . thessa thräfalla miskund giordhe iak i thesso rike mz thrim hulkra nampn thik äru kunnogh ib 26 . thry hws NMU 1: 81 ( 1394) . \" eth vagha lidh trigge alna breeth AktKungsåd 9 (1431). . . . y dymba stemmpde jönes . . . threm sinom \" ATb 1: l (1451). han haffde try öxahmmars hwgh ib 272 ( 1467) . en trylodh skeedh DN 14: 103 (1477). ffulmächtoge oppa thässa try rikesens wägna G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61. nv äru dödhe thri hedhne höffdhingia Prosadikter (Karl M) 271 . hygh roland . . . swa ath han klöff bukin i genom . . . och triggia spiutz skapta lant nidher i iordena Karl M (El) 77. en gud . . . sände aff himblenom tree ängla ib l99. thänne tri skal manne[n] altidh haffua j sinom hugh Mecht 242 . \" j tröm daghum skoop han iiij elementa \" SvKyrkobr (Lucid B) 126 . all the som . . . döö ynnan tregge aara alder ib 197. vi dyrkom enfaldogan gud fader ok son ok then helga [anda] j tröm personis ib 291 . jac takka tik for thryghia handha glädhi SvB 49 (mot sl. av 1400-t.). the danskes begär om the article tree som the framsätya GPM 2: 18 ( 1506) . tesse foglana ärw ey frukthsamme för än the bliffwa try aara gamble PMSkr 261 . 30 alna trighiaskapta läriff VKU 79 ( 1554) . "],"f":["thri Nio kap ur Bir 20 ; Prosadikter (Karl M) 271; Karl M (Ver) 62. f. (nom., ack.) thre Nio kap ur Bir 20 . n. (nom., ack.) thry SD 8: 176 (1362, avskr.) ; NMU 1: 65 ( 1378) , 81 (1394); Hel män 206. try ATb 1: 272 ( 1467) ; DN 14: 103 (1477); G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61; PMskr 261. tri Mecht 242 . ","tre SvKyrkobr (Lucid B) 153 . tree Karl lM (El) l99; GPM 2: 18 ( 1506) . ","thrim Nio kap ur Bir 26 . ","threm ATb 1: 1 ( 1451) . ","tröm SvKyrkobr (Lucid B) 126, 127, 154, 291. gen. thriggia SkrtUppb 12 . triggia KarlM (El) 77. trighia VKU 79 ( 1554) . ","trigge AktKungsådr 9 ( 1431) . ","thryhia SvB 49 (mot sl. av 1400-t.), 123 (b. av 1500-t.). treggia SD 8: 32 ( 1361) . ","tregge SvKyrkobr (Lucid B) 197 . ","trägia GU C 20 s. 144 . Se Sdw 2: 1319),","*thry hundradh","*thrysins","trysin )"]},{"a":"þriska och ","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["tröska. \" al striskyn hwete, rog loch korn Uppl Fornmt 46: l180 (1502). när läntes (ɔ enahanda sma ärther) ärw trwskne PMskr 202. \""],"f":["þryskia (part. pret. striskyn Uppl Fornmt 46: 180 (1502). pl. m. trwskne PMSkr 202 ), "]},{"a":"þriska och þryskia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["tröska. \" \" GU 2 . GS 40, 58 ( 1474). ey komber hwetit j bondans binga vtan thz wardher för thryskit Bil 426 . rätuist är at . . . kornit (näml. skuli) starklica thryskias Bir 2: 55 . \" rät som man korn ij ladhu thrask \" Al 4514 . MB 1: 376, 2: 210, 211 . gedeon . . . vtslo äller tryskade kornet aff halmen ib 85 . antuardher honom (ɔ: aarswäxtin) thruskin intäktis mannenom VKR 35 . huro thetta välsignadha brödhit som sannelica är vars herra ihesu christi välsignadhe licame var thryskin MP 1: 347 . ib 2: 286 . "],"f":["þriska ÖGL Kr 9; MELL B 28: 1 i var. riskä UplL V 24: pr. i var. þryskia MELL B 28: 1. ","thryskia: -as Bir 2: 55 . ","tryskia GS 40 . ","þryskiä UplL V 24: pr. thryska MELL B 28: 1 i var. tryska UplL V 24: pr. i var. thruska MELL B 28: 1 i var. tröska GS 58 ( 1474) . ","thörska GU 2 . ","törska SD NS 1: 363 ( 1404) . ","tryskir ib 2: 211 . ","tryskade MB 2: 85 . ","thruskin VKR 35 . ","thryskin MP 1: 347 ; ","-it Bil 426 . ","thorskin MP 2: 286 . ","trysskadher: -at MB 2: 210),","þriska af , "]},{"a":"þriskulde","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["-a ÖGL ES 1: 1 (på två st.), B 19: 1, 21: 1. þrisculle -ä VGL II G 5. triskulle: -a HelsL M 6: 2 (i 1609 års uppl.). ","thriskolle: -an LB 3: 92 . ","þreskulle: -ä VGL II J 12. dräskulli (af senare hand ändradt till þräskulli) VGL I M 2. ","träsculle: -a MB 1: (Cod. B) 554 . ","thryskule: -a ib (Cod. A) 307. ","tryskwle: -a ib 2: 108 . ","tryskylle: -en ib 132 (kan föras till en nom. truskylder)), m. "]},{"a":"þriskulde","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tröskel. \" deliminare . . . idest limen auferre taga borth tryskel elle fulleliga göra tryskil \" GU C 20 s. 172 . limen . . . torskyld . . . liminaris . . . thz troskildh tilhöre liminare ris troskild ib (hand 2) s. 85. thässins hwsins ok dörna triskwl owirstigha thwsanda christi jomfrur SpV 197 . \" hälogh är the människia mik höre, oc then som wakar för mina döra daglika, oc gömer til mina döras triskulla (et obseruat ad postes ostij mei) \" JMÖ 141 ."],"f":["triskulla JMÖ 141 (möjl. att föra till thriskulder), ","*thriskulder (triskwl SpV 197 . ","tryskil GU C 20 s. 172 . tryskel ib. troskil ib (hand 2) s. 86. troskild ib ls. 85, 86. forskyld ib s. 85), "]},{"a":"þrisvar","b":[],"c":"","d":"","e":["1) tre gånger. tha skla man trysswa falla a sin knä och bidhia til gudh SvKyrkobr 89 . sancte paule . . . thu war . . . tryswa skipbrwta, tryswa hwdstrwkin SvB 432 (b. av 1500-t.). i multiplikation. tha skla han gifwa ofw´rdomarenom thryswar swa mykyt, som wth är gifwit Beckman Stud 81 (omkr. 1450, Arboga lagbok). ij honom (ɔ Jungfru Marie psaltare) erw thrywswa femtighi aue maria SkrtUppb 219 . \" vart han sakir tryswar xij mark för thet han slo anna stubs \" ATb 1: 337 ( 1470) . ib 3: 9 ( 1493) , 55 (1496)."],"f":["thryswar Beckman Stud 81 (omkr. 1450). tryswar ATb 1: 337 ( 1470) . thryswa SkrtUppb 219. tryswa SvB 432 (b. av 1500-t.). trysswa SvKyrkobr 89 . ","trössor ATb 3: 9 ( 1493) . 55 (1496)), räkn., adv. L. "]},{"a":"þrisvar","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) tre gånger. tha þeer äru þrisuä firi os kallaþir SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . thrywar hwstrukin Bil 123 . ib 791 . GO 795 . Bir 5: 34, 36 . MD 32 . RK 2: 7865 . Di 200 . lvcianus . . . badh warn herra visa sic thässa syn tyswar ok thryswar Bil 283 . \" skal han . . . tyswer heller tröswär läggia vppa vndena hwar dagh j [1] stykke blaa kalblad \" LB 2: 71 . ","2) trefaldt. \" thryswar säl \" Bil 216 ."],"f":["þrisuar VGL II A 6. thriswar Bil 791 . ","þrisuä SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). þrysvar VGL I A 4: 2. þryswar ib III 32, 95. thryswar Bil 123, 216, 283 . ","tryswar MD 32 . ","tryswar StadsL Kg 20: 8. thryswa GO 795 . ","tryswa Bir 5: 34, 36 . ","thryswän StadsL Kg 20: 8 i var. trössuar Di 200 . ","tröswär RK 2: 7865 ; LB 2: 71 . ","trösa StadsL Kg 20: 8 i var.), räkn, "]},{"a":"þrivas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. taga sig.","1) gå framåt, framskrida, fortskrida, växa, tillväxa. threfs han mz alrenom ok visdomenom (proficiebat ætate et sapientia) Bo 30 . Bir 2: 320 . \" vexte . . . min likame . . . ok threfs til laglikin aldir \" ib 1: 253 . läre gudh siälina . . . at hon skuli thrifwas til bätre thingh (proficere in meliora) ib 300 . triffuens aff enne dyghd oc j andra ib 4: 108 . \" atwakta granlika huru mykit thu thrifs (proficias) älla huru mykit thu wanskas (deficias) \" Ber 215 . - gå framåt, framskrida, tillväxa, tillaga, förkofras, stärkas. tror thänne ok thänkir gudz kirkio thrifwas aff sinom ordhom ok äptir dömom swa som hon skulle ey wäxa älla trifwas vtan han Bir 1: 349 . \" vm thu threfs swa mykit at thu nampt af them tholumodh i genwerdhoghom thingom \" Su 437 . \" konung salomon wäxte oc threfs ä meer oc meer j dygdheom oc rikedomum j äro oc wald ofwir alla konunga \" ST 416 . \" hwru mykit iak thrifs i minne widherkänno, swa mykit gar iak til gudhz widherkänno \" Ber 199 . \" got är gudhelix ärwodhis lifwärne, än bätra är lifwärne gudhelika thinga skodhan hwilkin wäl thrifs (proficit) af thy försto lifwäreneo han ma wäl wpfara til thz andra lifwärnith \" ib 144 . han skreff þera formannom. at þän älla þän är glömskir . . . oc þän staþughir i troo . . . oc þriifs i dyghþom KL 191 . \" thäs mera han thrifs (proficit). thäs mindra räknar han sik thrifwas i dygdhomen \" Bo 41 . \" the som thrifwas ok styrkias j godho dagh fran dagh \" Bir 1: 47 . KL 107 . Bo 77 . Bir 1: 10, 67 . ST 313, 380 . Ber 149 . Su 70, 181, 443 . - stärkas, få styrka, få kraft. thryuos mange oc vardho bätre for hans skuld Bir 2: 230 . \" siälin hwilkin som j bönom hafwer idhrogha thrifs til helso \" Ber 34 . \" j thy äptedömeno magho vi thrifwas (proficere) til manga dygdhe \" Bo 126 . \" tro ey thik gita opstandit älla thrifwitz til böna älla contempacionem . . . mz tholkom fatikdom \" ib 127 . \" at hon (själen) wardhe kraptogh ok thrifwis at öfwa alla dygdhe \" ST 1 . - få styrka, vederqvickas. här sitia thesse siw discipuli . . . taka af hans hälghasta handom then astundelica matin oc thrifwas (refciuntur) af honom ey mindra andelica än licamlica Bo 240 . \" öskiande är then krankdombir som thrifs af cristi dygdh \" ib 107 . \" thu skalt födhas oc thrifwas i hans asyns oc ordha lioflek \" ib 178 . - fullkomnas, fulländas. siälinna fäghrind . . . mz hulke hon skulle prydhas oc thrifwas (perfici) til himerikis ingang Bir 2: 147 . ","2) hafva framgång. hawum vi ängin ämpue til at höghfärdhas . . . tha vi thrifvoms i andelico äruodhe Bo 89 . \" han afwnadhe thom lönlica som meer hafdho oc mer thrifwos än han \" Bir 3: 99 . ","3) hafva välgång, trifvas. j þem staþ ma ängen heþen eigh iuþe ängen cristna tro falsare liua ok ängen valz älla ranz härra þriuas Bu 190 . ey skulu the synine älla the släktin thrifwas (prosperabuntur) Bir 3: 77 . Bil 86 . \" alla thera hws oc äghor skulu ökias oc thrifwas \" ST 109 . ","4) trifvas, finna sig väl. altiid slog han mymmers smida þilta oc the kunde ekke triffuas (varla þickir vært) for hanum Di 122 . \" taa varth han sywk ok sedhen treffz han allre dagh \" FM 418 ( 1509) . - hafva trefnad, hafva ro. han (den som visste sin dödsstund) thriffwis aldre fore sorgh oc nödh han thyktis hwar dagh thola dödh Al 8643 . - Jfr othrivas."],"f":["thrifs . ","þriifs KL 191 . ","konj . ","thrifwis St 1. ","threffs ST 380 . ","treffz FM 418 ( 1509) . pl. thriwos KL 107 . ","thrifwos Bir 3: 99 . ","thryuos ib 2: 230 . ","thriffwis Al 8643 . supin. thrifwitz Bo 127),"]},{"a":"þrivas","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["eg. taga sig.","1) tillväxa, tilltaga, förkovras. \" jak findir at alt thz os til höre vanzskas oc foruardher som röker j wädhre, oc thz cristnom mannom til höre trifs oc ökis mz glädhi \" Prosadikter (Barl) 88 . 4) trivas, finna sig väl. - må väl, vara frisk. ath ion fasbiörnson satte hans brdir i een flätor oc slo hanom swa at han treffs ey dagh sidan ATb 1: 327 ( 1470) ."],"f":["ltrifs . ","treffs ) , "]},{"a":"þrivin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) verksam, idog, rask. \" nawus . . . lärder wis idkin förnymste kringer ok treffuyn \" GU C 20 s. 346 . jmpeger (fel för impiger) . . . triffwin ib (hand 2) s. 15. alla andra gudhz thiänista män haller thu fram fore thik, aldra thrifnasta ok redhabonasta til gudhz hedher SkrtUppb 34 . \" likowäl wm är akren skrindher oc bondhen triffwen kan han honom jw göra fructsamman gödandis j manskona matto \" PMSkr 195 ."],"f":["triffwin . ","triffwen . ","treffuyn . "]},{"a":"þrivin","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) verksam, idog, rask. wardha the (bina) swa myklo thrifnare ok idnare at samansanka til sin konungh Bir 1: 258 . ganzst triffuin war hon i allo godho Lg 3: 4 . \" opta äru thriffna händir vndir riffne kapo \" GO 1026 . ","2) rask, käck, tapper. en þriuin (strenuus) ridare Bu 24 . Bil 255 . Su 452 . Al 4203 . \" thrifne (fortissimi) gudz riddara \" Bil 476 . frome helade raska ok triffne RK 1: 961 . \" trifne härmän \" KS 84 (206, 92 trifne män ok wari vm sik, te stridha giärnt sighr ib 83 (205, 91). mz fem legionibus thrifna manna Bil 322 . \" thriffwin man wardhir sköt til wakna Go 913; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 148. \" MB 1: 325 . Al 4528 . \" qwinnor thriffna \" ib 4822 (om Amasonerna) hon haffdhe thre söner karsk the waro badhe thriffne oc rask ib 7790 . \" got folk rasth ok triffwit \" RK 1: 4287 . en (näml. warn) är godh riddarskap ok triwin almoghr KS 79 (195, 87) . þriuine (torde snarare böra läsas þrimne) män tel gärning Bu 508 . \" thrifnare til handh ok häst \" Bil 300 . \" thriuin j wapnum \" ib 299 . - Jfr ful-, o-thrivin."],"f":["thriffnan MB 1: 325 . ","-it . ","thrifne Bil 476 . ","thriffne Al 4203, 7700 . ","trifne KS 83 (205, 91), 84 (206, 92) . ","triffne RK 1: 961 . tryffne, se fulthrivin. þriuine (torde snarare böra läsas þrimne) Bu 508 ; jfr Lg 1020 . ","thriffna Al 4822 . ","thrifna Bil 322 . ","thrifnare ib 300 ; Bir 1: 258),"]},{"a":"þriþi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tredje. þriþi broþurluttar SD 6: 180 ( 1350) . þär af taka en lutt vi, annan maalsäghandin, oc þriþä näfnden ib 5: 378 (1344, nyare askr.). aldrir almoghin vilde hanom wt gifwa thridhia delin aff allom brut päningom Bil 884 . PM 37 . \" for blod soth dwgher rökilse med win twa deela. oc trydia deel aff ätykia \" LB 7: 66 . een saar ok annar skär thän tridhi wäth ey hwat han ffaar GO 401 . \" twe magho swa liugha at thän tridhi hänghir \" ib 777 . \" maria födes ok a þriio are tel ierusalem förþes \" Bu 5 . \" a þriþia dagh fra þänna \" ib 13 . \" þriþia daghen foro þe \" ib 26 . \" þriþia dagh äpte þässe iartigne \" ib 172 . \" annor skäl þänna höghtiþ haua tekna mariam . . . varaa rena mö . . . þria skäl þässa högtiþ är teken huru maria ok iosep baro varn härra tel templum demini \" ib 10 . \" annur skäl tok han af hans gamlo þianist . . . þriþy tok han þär af at hans ilgärnigga varo flere än hans goþgärnigga \" ib 20 . fiurum lundom ma maþar varþa . . . þriio lund som daghleka föþes af manne ok quinno ib 62 . \" þär varo innan fäm kunuga. þän förste var af liiamäre. annar af benemarin: þriþi af granat \" ib 176 . \" vm þriia tima a natene \" ib 14 . \" þe paua alexandra þriþi ok innocenecius fiarþe \" ib 51 . \" j alexandrii paua daghum thridhia \" Bil 888 . then förste . . . sagdhe . . . annar . . . sagdhe . . . then tridhi sagde MP 1: 193 . \" fiughur thrä waro i korseno . . . j eno fästis stolpin nädhan. annat war stolpin. thridhia war thwär thrät fiärdhe war taflan \" Bil 89 . \" thridhia sancti petri högtidh hether cathedra \" ib 117 . \" a þriþia dagh paska \" SD 6: 181 ( 1350) . siluester paue bödh halda thridia dagh maii mananz helghan Bil 88 . \" hwi heter thridhi daghi manadagher \" MB 1: 67 . thridhia daghin kalladhe diem lune ib 68 . owan a bunkanom skulo wara thry stoor hws, et fore ospakom diwrom . . . annath fore spakum diwrom thridhia fore mannum oc fughlom ib 168 . \" tridhia howdh dygdh är hofsämi \" KS 19 (47, 20) . thridhia budhordhit ST 140 . \" the thridhi iomfru mario frögdh \" ib 205 . thina thridhio glädhy kan engin forsta ib 207 . \" hugger vtan tridhiungx axul dighra ek böte iij öra fore ena swa fore andra ok swa fore tridhia \" TB 77 . ib 76 . dyll han aftäkt som hona giordhe tha bine then aftäkt giordhis till han widhir mz twem mannom sielfuir han tridhi ib 78 . \" tha han sa in thridhia sin \" Lg 91 . fyra thingh höra til konungenom första skal han wara rikir annantidh mildir thridhia tidh sniällir fiärdatidh kärlekx fullir Bir 1: 40 . \" thön äru tijo godhum kununge til höra . . . tridhia är, at kunungur skal ey tea sik firi almogha ok vndidånom sinom ofmykit grymman ok räddelikan \" KS 58 (145, 64) . \" the vordho pinte arom äpter gudz byrdh fyrahundradha oc vppa thridio areno oc siäxtionda (d. v. s. år 463) \" Bil 913 . - n. adv. för det tredje. skal han (ɔ: kununger) try enkannelika huxa . . . först . . . annat . . . thridia, huru han må styra land ok almogha KS 12 (29, 13) . MP 1: 56 . Jfr half thridhi."],"f":["tridhi Bil 615 ; Mp 1: 193; GO 401, 777 . ","thrydi Bil 615 . ","tridhie MB 2: 345, 357 . ","triddhie ib 345 . ","tridie PK 226, 27, 233 ; MB 2: 345 . ","triidhie LB 7: 139 . ","þriþi Bu 150 . ","thridhi ST 205 . ","þriþia Bu 185 . ","thridhia Bil 117 ; Pa 4 ; MB 1: 159 . tridhia KS 19 (47, 20) ; MP 1: 12 . ","þriþia . ","þriia Bu 10 (kan fattas ss pl.). obl. kas. m. þripia. tridhia Bil 615 . ","þriia Bu 14, 102 tridhie MB 2: 201 . ","trydie SO 157 . ","trydia LB 7: 66 . ","tridye PM 37 . ","þriþiu ÖGL Kr 7: 1. þridiu VGL I A 5. þriþio KL 187 . ","thridhio . ","þriio Bu 62 . ","dridiu VGL I Br 2. thridhia Lg 65 . ","tridhia TB 76, 77 . ","þryþä VGL II G 12 i var. thridhio (dat.) MB 1: 70 . thridhio (dat.) Bil 913 . " thrydio (dat.) " DD 1: 39 ( 1373) . tridhi (dat.) LfK 89 . þriio (dat.) Bu 5 . ","thridhi Bir 1: 40 . n. (nom., ack.) þriþio Bu 153 . þriþi ib 139. þriþy ib 20 . ","þriiþy ib 21),"]},{"a":"þriþi","b":[],"c":"","d":"","e":[" Prosadikter (Karl M) 283 . tridia ib (Karl M B) 323. tridhiä Karl M (Ver) 94. trie ATb 1: 13 ( 1453) . trydie Svio-Estonica 16: 158 (1473). tredia Karl M (El) 95. tredie G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. Jfr SDw 2: 1319), räkn. L. tredje. antepenultimus . . . thridi fraan ythersta GU C 20 s. 26 . \" först gaff iak honum . . . v vrfella . . . than trithö vidhir andhirsabodhum \" SD NS 3: 40 ( 1415) . \" pädhär greer son böd op sen gardh trie syn \" ATb 1: 13 ( 1453) . en marsilin konuger reder then tredic bardagh och ridher wt aff yspania Karl M (El) 79. (Roland) fiöl nw tredia sinne i owit ib 95 . \" aret epter gudz byrdh twsende fyre hundrade siwtighi paa thz trydie Svio-Estonica 16: 158 (1473). kom jacob bagare fore rettin medh synne hustrva eline ok gaff henne hwan tridic pening bade i lösa och fasto, teslikes gaff ok hon hwan triie pening i löso ok fasto, alth thet som hwarttere maa andro medh lagom giffua STb 1:22 (1475). skal k (ɔ konungen) wara et ar j suerige annadh j danmark och tredie j norige G.. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 66. omtridhie daghen giorde han hafuet ok jordhena \" SvKyrkobr (Lucid B) 127 . \" then tryde wärldhinna aldir, han byriadhis tha war herre vtualde en helaghan propheta som heeth moyses \" MP 5: 162 . - (?) hiog roland . . i hans axl swa at thz gik nidher i hans bak . . . oc i tridhia spiwtskapt langt i iordhina Prosadikter (Karl M) 276 ; jfr ib (Karl M B) 317, Karl M (Ver) 76, (swa ath han klöff bukini genom . . . och griggia spiutz skapta langt i iordhina Prosadikter (Karl M) 276 ; jfr b med ett föregåend siälver. swor anders . . .sik en skeed til, som honom var tiwff stolin fran, sielwer trädi JTb 61 ( 1462) ; jfr siälver. - halfthridhi, räkn. två och en halv. halff thrydhi marca [?] redho päninga NMU 1: 74 (13845)."],"f":["thridi GU C 20 s. 26 . ","tryde MP 5: 162 . ","trädi JTb 61 ( 1462) . ","kas . ","thridhia"]},{"a":"þriþiunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredjedel, treding. \" niclis skal giwa tridingen oc gyurda arwa twädelana j tolkom wärörom \" SD 8: 205 ( 1362) . erffwar nogher bonde eller hustrw nogot goz eller garde eller tompt j staden epter syne frender epter borgere som the ath haffua tha skal radhet vpbäre trädhynghen ogh bonden twedelen KTb 6 ( 1471) . erik . . . ssadhe ssik ssolth haffwa . . . pedher olsson . . . än treingh aff enne tompth ATb 2: 168 ( 1481) . ib . . . vppa huilken tridingh . . . jöns - särsk. b) tredjedel av ett landskap; en av de domsagor vari Dalarna och Närke var indelade. Jfr B. Lundberg, Tröghbolagh 179 ff. DD 1: 39 (1379, avskr.) (se Sdw 2 under þriþunger e). tha jäc rafstathingh hiolt j henemore j dalinn meth ytersta thrydingenom ib 3: 15 (1385, nyare avskr.) . \" nicle knwtsson häredshöffdinge ouir östersta thridhiungen j näriche \" NMU 1: 73 ( 1385) . ib. Akt Kungsåder 9 (1431). c) tredejedel av ett härad (hundare) el. av en domsaga. Jfr B. Lundberg a.a. 185 ff d) tredjedel av en gård el. av en by . . . mina jord . . . ligiande y härlestadha sokn sua sum är þriþiungin af carlsnässi SD 8: 22 ( 1361) . affhändir iak mik (viss jord) . . . fore thrighiungin j enom by swm hetir eesthamar ib 181 ( 1362) . thrithingen af vllabolstaþ Bjärka-Säby 352 ( 1367) . - Jfr konungs thridhinger. "],"f":["thridhiunger . ","tridhiwnger . thrithinger: -ingen Bjärka-Säby 352 ( 1367) . trid(h)inger: -ingh SJ 2: 205 ( 1492) ; ","-ingen SD 8: 205 ( 1362) . ","thrydywnger: -ywngenom NMU 1: 73 ( 1385) . ","treungher: -ungh ATb 2: 168 ( 1481) . ","treinhger: -ingh ib. trädhynhger: -ynghen KTb 6 ( 1471) ), ","*thridhiungs arf","tridingx- )","thridhiungs attunger","*thridhiungs del","*thridhiungs karp","tridhiungx- )","*thridhiungs luter","tridhungs- )","*thridhiungs nöt","tridiongs- . ","tridionx- )","thridhiungs skogher","trediungx- )"]},{"a":"þriþiunger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tredjedel, treding. \" vnnom . . . wi konungs näfdinne . . . þriþiungen af dombrutmen \" SD 51 (1345, nyare afskr.). haffua tridiwngen aff rikit RK 1: 2814 . ib 3454 . \" tridhiongen aff alle sädh. oc alla hälfftenaff trä frukt som oss til hörer. til giffwom wi idher \" MB 2: 251 . \" som wndhan stalo en tridingh aff iordha wärdheno \" LfK 16 . Su 56 . hwith löker stötter mz trydygen aff pyper korn LB 7: 65 . at han haffde ey meer än een tridiungh aff then fiämtungh FH 3: 57 ( 1445) . \" thwaa tridiunga j enom fiämtwng \" ib. \" een tridungh j leysilä fiämtungh \" ib 58 . benct vdzsson skal . . . lindorme iönisson een thridhing giwa . . . aff thöm päningum, som gladzcolla stodh hanum fore til panth SD NS 1: 670 ( 1407) . \" kännis iak mik fullelika hafwa vpburidh hundradha mark swänska päninga i minom (d. v. s. den mig ss hustru tillkommande) thridhiung \" ib 443 ( 1405) . \" kännis iak fult hafwa vpburith for thänna förnämpmda tridhiung, som mik bordhe äptir min husbonda hafwa \" ib. \" ath iak scal vntfrii honom . . . swa wäl the thwälyti, som thän thridhiungen ib. dömdes barns fader broder twe lut och moder fadern en tredingh \" BtFH 1: 183 ( 1507) . ib 300 ( 1510) . RK 2: 5839 . \" at syster matte erffua mz broder tridiwngh bade epter fader ok moder \" ib 1: 459 . Iv 4955 . samtykkia the alle (näml. att strida), oc owerwinna fiendannas skip, tha skal thz swa bytas at skiparen oc skipit skal haffwa en tridhywngh, annan tridwyngen skwla alle köpmännena haffwa, tridie tridywngen styremanne, batzmennene oc alle the j skipeno yäna före lön PM XV . ib 37, 38 . wideke . . . hiog opa hans hielm när en tridiung bort Di 72 . \" ä som tridningen är af drwkken swa skal kannan fyllas j gen \" LB 2: 71 . - särsk. a) (i Götaland) konungen tillkommande tredjedel af allmänningsjord. Se Styffe, VAH 24: 234 . "],"f":["tridhywngher . ","tridywnger . triddhionger. þriþunger: -ung SML B 30: pr. ","thridunger: -ungen BSH 2: 43 ( 1397) . ","tredinger: -ing VGL II Fr 11 . thridhinger. ","tridingher: -ingh VGL II K 8 i var.; LfK 16 ; ","-inghen Su 56 . ","tridiger: -igen RK 2: 5839 . ","thrydinger: -enom DD 3: 15 ( 1385, nyare afskr.) . ","trydyger: -ygen LB 7: 65 . ","trediungher: -ungh FH 2: 105 ( 1437, nyare afskr.) . ","tredhinger: -ing FH 4: 60 ( 1457) . ","tredinger: -ing BtFH 1: 300 ( 1510) . ","tredingher: -ingh ib 183 (1507); FH 4: 60 ( 1457) . ","tridningger: -en LB 2: 71 . ","-ar ) , ","totam partem prediorum communium et siluarum dictam thridhiung . . . tradimus SD 4: 335 (1333, gammal afskr.). Jfr wlf jonsson riddare atte thridhiungen j somlikom häradzstorpummen j ydhre BYH 1: 198 ( 1389) . Jfr konungs thridhiunger samt konungs luter. b) tredjedel af ett landskap; en af de domsagor hvari Nerike var deladt. Jfr Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 240. härädz höffdhinge i westra thridhiungenom i närike SD NS 1: 273 ( 1403) . " ett af de tre tingslag hvari Åland var indeladt. Jfr Styffe, Skandinavien und. unionstiden, 2 uppl., s. 327. then tiidh jach sone sonasson laghman j norfinna ok j alandh laghmanz ting hiolt met almoghen j alandh j finnaströms tridhiungh " FH 2: 115 ( 1438) . c) tredjedel af ett härade el. af en domsaga, häradstreding. then tima vlf jonzson reffsta tinng hölth i huseby med yttersta tredungen af dalom DD 1: 39 (1379, afskr.) . ib 40 (1379, afskr.), 3: 15 (1385, nyare afskr.). ex parte communitatis inhabicancium quandum terram dictam thridhung prouincie tröghbohundare SD 4: 524 ( 1336) . j mädhal tridhiung TB 72 . jnnan tridhiwnx ib 74 . vtan tridhiungx ib. ib 75, 76, 77, 78, 79, 80 . " vtan altzx tridhiungsens minne " ib 76 . " aff täkt till nästa tridhiungx föra " ib 78 . " hwar som tridhiungsens vatn faar olofwandis ib 79. d) tredjedel af en gård el. af en by. thridungen aff een gard " BSH 2: 43 ( 1397) . " thridhingen aff een gard " ib. " en tridiungh iordh j natwtila godz " FH 5: 63 ( 1472) . " kärde päder olaffzson til magnus mäienala wm 1 trediungh oc 1 stangh jord i samma mäienala by " ib 2: 105 ( 1437, nyare afskr.) . " vnnom wij for:ne closter alla the landbo . . . som byggia oc boo vpsaa een tredhing i kultaranta 1 treding i karuittae stenger i soinis, een tredingh i rawdis . . . een tredingh j warhia by " ib 4: 60 ( 1457) . " een tridhiungh ower allan byn " ib 3: 138 ( 1449) . ","thridhiungs alin","tridingx- )","thridhiungs attunger","thridhiongs attonger . ","thrithungx attunger: -ung SD NS 1: 425 ( 1405)), ","thridhiungs kroker","tredingx krock )","thridhiungs man , ","thridhiungs pännings land","thridingx päningx landh )","thridhiungs rätter , ","þriþiungs skipti , ","thridhiungs skogher , ","thridhiungs thing","trydiunxting )"]},{"a":"þrugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) med iver framställa begäran (om), häftigt el. enträget yrka (på). tha wille hon sigh jngaledis atnögia ok haffua sina vj mark peninge igen vthen wille truga sina fadersmoder effter jordh Uppl Lamansdomb 52 (1492). - truga, enträget bedja. mädhan i tryggin mik swa tha gaan i morghen arla oc graffwin ther Prosadikter (Sju vise m) 145 .","3) truga, tvinga. \" swasom han j synom liffs tyma haffde en annan tränkt, oc trughat offuir syna makth ok rätta matto driikka ok swelgha \" MP 5: 53 . 5) tala illa om, förtala. - håna, begabba? jnsulto . . . trwgha GU C 20 (hand 2) s. 33. 6) truga sig till, tilltvinga sig. ath engin dyrffwis til ath gesta mz wald clerka brythia landbo . . . eller aff them röffwa eller truffwwa (per terrores et rapinas extorquere) öl eller math eller hestafoder Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av l400-t.). gritanar . . . som han hade trwgath aff karll STb 1: 400 (1482). peder . . . wille truga then sama fanga af byefogotan ATb 3: 137 ( 1503) . Jfr thrugha af. - refl. thrughas, tala hotfullt el. övermodigt. tha sputtar hon j handena, oc thrugas at hon wili hämnas oc slaa thän barnet hafwir gröt SkrtUppb 269 . "],"f":["trugha . ","truga . truffwa Gummerus Synstat 26 (senare h. av 1400-t.)","thrugha af , avtvinga. ath olaf skinnare sade ath the hado inte dandemanz gille i karlagilleno oc tras i fändesnapn at i skulin truga mik nagat aff ATb 1: 147 ( 1461) . staffan . . . trugade landbonden per matzson aff en sölffbundin knijff för 2 åhrss landgille Trolles Jb (Bil) 224 (1484, nyare avskr.). Jfr thrugha 6. - Jfr undirtrugha."]},{"a":"þrugha","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) hota. \" thrugha oc höta mz hwassom oc grymasta pynom \" ST 256 . - med dat. - pass. opers. kjäre sik at hanum þrughäs SR 35 (kan föras till 3). - med ack. (el. en form som kan vara ack.). sum han þrugha SR 35 (kan föras till 3). thu thrughar mik fastlika Iv 4478 . mz ryzsom plägadhe the them trugha RK 3: 2747 . ib 2934, 2936. thet trwgelige orätfärduga han eder nade mich med trvger HSH 24: 107 ( 1517) . \" trwgar forscriffne k. hans rikith och oss än nw mykith, hotandis met the omildha . . . rytzer \" FM 234 ( 1505) . med inf. the . . . trugade fast mere ylla göre RK 2: 4554 . - under hotelser begära. hon badhe badh oc thrughadhe at han skulde ther aff lata ST 444 .","2) med ifver framställa begäran (om), häftigt el. enträget yrka (på). offta hanom her pa truängdes Lg 3: 581 . - truga, enträget bedja. hwar man honum trugher och beedher RK 3: 1913 . ","3) truga, tvinga, med hotelser el. våld drifva, med hotelser el. våld förmå el. söka förmå. jak skal thik skipa annan kesara som thik skal atir fra christo thrugha (tvinga dig att öfvergifva Kristus) Bil 87 . \" thera konunger thrugadhe rom til skaat \" ib 681 . \" aller wil jac thom ther til trwga \" RK 2: 6741 . \" eliazarus . . . trughandis (för -adis; compellbatur) til at äta swina köt \" MB 2: 297 . \" vij brödher oc theris modher wordho gripne oc aff konungen mz hardasta pynom trugadhe mot theris lagh at äta swina köt \" ib 298 . wiliandhes henne trugha oc nödhga at bryta sit . . . lyffte Lg 3: 275 . bo jonsson . . . trugadhe ok thwingadhe . . . tideko pätersson at han skullo hanom them godzen vplata BSH 2: 102 ( 1399) . \" engen kan jach truffwa tidh han sielff wil ey fara \" FM 489 ( 1510) . - (?) alle skulu mik nigha ok bugha thz kan ängin aff mik thrugha (förmå mig att eftergifva?) Al 1318 . ","4) tvinga, förtrycka. drap han . . . all försto barn egipto manna, som thwingadho oc thrughadho israels folk MB 1: 386 . j skulin ey thrugha (affligere) idhra siälffs ätmän ib 373. skal thu han ey thrugha swa som thräll (non eum opprimes servitute famulorum), vtan han skal wara mz thikl, swa som leghoswen eller landboe ib 375. at wtläntzsker man thrughe ofmykith thin brodher mädhan här är thräll ib. \" trughom ok ödhom almogha ok spakmände \" KS 61 (151, 66) . trughar han herra ok wälborna män ib (152, 67) . RK 1: (Albr) s. 212 . Pa (Tung) 28 . ","5) tala illa om, förtala. marsken begyntem mykit trugha ok for almogen sare liwge R86."],"f":["thuruffua MB 1: (Cod. B) 561 . ","truffua RK 1: (Albr) s. 212 . ","truffwa FM 489 ( 1510) . thrwa, se forthrugha. ","thrugha sik , truga sig till, tilltvinga sig. at nakor man sik thrwgha loff mz otoll oc swilike fwndh til nakot thzx han ey ändelika widhertorff LfK 10 . - refl. thrughas, tala hotfullt el. öfvermodigt. ath the . . . trwges eller hötess inthet meer BSH 4: 317 ( 1502) . " han sigher storth aff och trwgas " ib 5: 116 ( 1506) .","thrugha af , ","thrugha in , genom trug skaffa in, truga att taga in. sighiandis honom haffua mz falskhet trughat the iomffrwna jn i theras closter, wtan prowento oc gaffwor Lg 3: 67 .","thrugha utaf , "]},{"a":"þry","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þrir."],"f":[]},{"a":"þrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trycka, klämma, pressa. thrykto the huson mz repom swa hart aat benomen at blodhin gik wt aat tämän Gr 275 . \" trykkia wi war jncigle pa rygghen a thetta breff \" SD 3: 644 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ib NS 1: 23 (1401, samt. afskr.). hwar thera hafdhe i händer thrukt et ganzast trä mz rotom op rykt Al 7357 . \" han . . . thrykte äpter sins hiärta lyst sina gläfuio fore sit bryst \" Fr 547 . ","2) pressa (segel). the . . . trykte segell och wille ey biidha wthan leetho aath danmark gliidha RK 3: 283 . ","3) tränga sig, tränga fram, rycka fram. strrax jn at bomen the tha tröckia mz xvj snäcker oc sköttebaata RK 2: 8936 . \" pukaas hoffmen saman rykte och böndherne sara til them trykte \" ib 4019 . swenske män i waren nw trösth trycker epther mig mz fwlle farth ib 3: (sista forts.) 5605 . ","4) klämma (åt), sätta (åt). the tryckte på the däner swåre RK 3: (sista forts.) 4460 . ","5) nedtrycka, nedstöta (från hästen i riddarspel). huar thera vilde hin annan thrykte Fr 1676 . ","6) trycka, nedtrycka, störta. skal iak läta thrykkia thik dödhan i graf thwingadhan mz marghfallom pinom Gr 274 . - trycka, undertrycka, förtrampa. the thrudha ok thrykka enfalla män vndir sina fötir (simplices conculant sub pedibus) Bir 1: 193. hws oc land the til sik rykto them thz atto the vnder sik thrykto Al 9728 . ","7) undertrycka, hämma, hejda. thänkto sina nödh swa hafwa thrykt Al 5358 .","8) trycka (en bok). trykkia thenna bok Gers Ars c 6. mester johans gerson bok . . trykt aff johannes smedh Gers Frest 60 .","1) nedtrycka. \" ä som the villo vp w brunnenom tha thrykto diäflane thöm ä nidher i gen \" Pa 18 . ","2) förtrycka. \" wil han prestin thrykia nidhir \" MD 80 . - öfverväldiga; besätta. j vitin huru han predicadhe ok heladhe alla them som nidhir varo thrykte (oppressos) af diävlinom KL 152 . - Jfr niþerþrykkia."],"f":["thrykkä SD NS 1: 23 (1401, samt. afskr.). thrykke Fr 1676 (i rimsl.). tröckia RK 2: 8936 . ","thrikkia: nedhirthrikkias Ber 269 . ","-ir : nidhirtrykkir MP 1: 49 . ","-te . thrukte: -os Bir 2: 95 ; " nidhir thrukto " ib 62 ; nidhir thruktis ib 3: 190 . ","thrykkia sik in , tränga sig in. the thrykte sich jn RK 2: 2433 . Jfr inthrykkia.","thrykkia nidher , ","thrykkia saman , ","thrykkia sik saman , trycka sig samman, pressa sig samman. thz (lejonet) . . . lagdhis nidher ok thrykte sik saman ij een bal Iv 4461 . - Jfr saman thrykkia. thrykkia sunder, trycka sönder. honom (ormen) thrykte struzsin sunder ST 417 .","thrykkia ut , "]},{"a":"þrykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trycka, klämma, pressa. tha rädher hon (ɔ en god moder) han . . . ok hwghnar han thrykkiandis han in til sigh SkrtUppb 20 . - trycka, trycka fast, sätta (sigill). til mera wisso tha thryckiom wy waar incigle for thetta breff NMU 1: 117 ( 1440) . Akt Kungsådr 23 (1479). STb 3: 357 ( 1498) . epter tet breffs vthludelse, som the godemen besegelt och besworit haffue medh theris trickte jncigele ib 360 ( 1498) . DalHembT 1: 90 (1506). pressa (bär o.d.); pressa (saft). aff pärwn trykkes mosth mädh pärsenom gönom en haarsäk PMskr 329. oc swa strax läggis (oliverna) j pärsen länthelika trykkiandis oc pärsandis them ib 339 . ib 355, 357. 3) tränga sig, tränga fram, rycka fram. gecana . . . trykthe swårliga jn oppa troyaner oc fotrikte them Troj 174 . ib 109, 176 . "],"f":["trykkia . ","trickia STb 3: 357 (1498) . tricke DalHembT 1: 90 (1506). pres. tricker Svio-Estonica 16: 158 (1473, Kopparberget). refl. trykkes PMSkr 295, 329 . pl. 1 pers. thryckiom NMU 1: 117 ( 1440) . ","trökiä AktKungsådr 23 ( 1479) . ","konj . ","trykkie PMskr 453. impf. -te. trikt(h)e Troj 143, 161, 176 . ","trickte ib 109 . refl. tryktis PMskr 357. part. pret. -ter. trickter: -e STb 3: 360 (1498). supin. trikt Troj 30 ),","*thrykkia til , 1) trycka till, trycka fast. läggis thät malna gwlith pa thät selffwith, oc trykkie til som bästh kan PMskr 453. ib 503 . strax läggis (skinnet) på then skwrna oc wthgrqffna stokken trykkiandis starkelika til ib 541 . 2) trycka på, utöva tryck, anfalla. tha trikte troyaners häär swarligha tiill mz stora makt j mot grecana Troj 143 . ib 30, 161 . - Jfr tiltrhrykkia. ","thrykkia ut , utpressa. taki . . . vlla fätta hängandis them jämthe skipith swa dragha the j segh the sötha foktena aff haffwith oc fyllas mädh fristh wathn, thet trykkes wth oc drikkis PMskr 295. tha olyan skal trykkias wth ib 340 . Jfr utthrykkia. ","*thrykkia äptir , rycka fram efter (ngn), förfölja. nar . . . troyaner trykkte härdeliga äffter, matthe grecana rymma oc skynda siig till syn paulon Troj 161 . - Jfr for-, in-, nidher-, undir-thrykkia."]},{"a":"þryskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þriska."],"f":[]},{"a":"þryskia","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þriska."],"f":[]},{"a":"þrysvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þrisvar."],"f":[]},{"a":"þryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" Jfr forthryta."],"f":[]},{"a":"þryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  L. ","1) tryta, fattas. \" aff landit toko the . . . hästa foder swa at ekke trööth \" RK 1: 2945 . \" miödh ok wiin ther ekke tröt \" ib 3778 . \" hesta been ther ekke trööth \" ib 3303 . \" haghel oc frost munder ther ey thryta \" Iv 411 . - upphöra, taga slut. förra skal mik nu lifuith thryta än iak skal nakath mot idher bryta Iv 5715 . ","2) lida brist, lida nöd. opersonl. med ack. el. dat. sedan skal them wärra tryta (skola de lida svårare nöd, skall det blifva värre för dem) MD (S) 236 ."],"f":["tröt RK 1: 3778 . ","trööth ib 2945, 3305),"]},{"a":"þryta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þryter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þriter )"]},{"a":"þryzka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["övermod, trots, tredska. \" . . . och han ingelu[n]e wille geffue sig til fritz medh wtan stod j mot med alle trysko och genstorttighet \" STb 5: 49 ( 1515) . bleff olaff werkmestere sak fför tredzske ATb 3: 388 ( 1530) . "],"f":["tryska . ","tredzska )","*thryzkofulder","thrysko- )"]},{"a":"þryzka","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["öfvermod, trots, tredska. \" j enghom thera fanz tholkin tryzska (superbia) \" Bo (Cod. B) 347 . \" for tryzko ok höghfärdh wilde han ey skripta sik \" KL 10 . \" människionna stora tryzska \" JP 56 . \" som mz tryzsko äller ilherdzsko wilde sik strengia mothe abbatisse äller confessoris lydhno \" Bir 5: 138 . \" them ther a mote göra .. . medh tryzko \" VKR 44 . \" at nokar aff smääleek ellir thryzko gör här a moot \" ib 8 . LfK 155 . \" mana alla thöm ther i nakar handa matto finnas klostreno nakat wara pliktoghe, ther the atersta vm meth thryzsko älla forsumilse \" SD NS 1: 415 ( 1405) . \" som met tridzsko sathe hemma ok actade mit bodh inthet \" FM 248 ( 1505) . \" gör han thz mz thridzsko \" SO 6 . ib 112 . \" tha bröther halla stempno ok nokor sither kwar mz thrysko \" ib 23 . ib 14, 27, 70, 86 . \" böthe fäm mark wax for thryuskono (för -a) \" ib 27 . ib 108 . \" dömdes . . . hwar tere sak til iij m. for tresce the icke wilde göre i tiid ok tma teris skat \" BtFH 1: 132 ( 1506) . \" dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för treske för slotzsins bälker och bräder the icke förde in i tiid och tima \" ib 145 ( 1506) . for treske om slotzns rethet ib 263 ( 1508) . \" for treske om mot dreth \" ib. \" for treske om skiwdzfierd ib. \" ib 164 (1508), 228 (1509). för treske for longh skiwdz fierd ib 187 ( 1507) . \" för treske i skiwdz fiärd \" ib 141 ( 1507) . ib 137 ( 1507) , 159 (1507)."],"f":["-u SML Kk 1: 1; VGL III 93. thryzka: -o VKR 8, 44 . ","tryzka: -o VGL V 3; KL 10 ; ","-ona VGL V 2. þryzska: -u ib II K 47; -o MELL Kg 6: 4, þg 9. thryzska. tryzska. tryzska. -u VGL II U 6 i var.; -o MELL þg 9. thryska. tryska: -o LfK 155 ; SO 112 . ","tryzska: -o Bir 5: 138 . ","tryszka SO 86 . ","tryszke ib 152 . thryuska. thridzska. ","trijdzska: -o FM 248 ( 1505) . ","þriska: -u VGL II U 6. ","triska: -o SO 108 . ","treske . ","tresce )"]},{"a":"þryzka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["skas. \" ho här i moth trysker eller dörffwis j moth sighia, stempla eller göra \" FM 235 ( 1505) . - refl. þryzkas, tredskas. nu kunno män tryzkas oc ey affköra TB 73 . \" huilken bröder til bysitiara kester varder han scal sitia ath mynsta thw aar . . . thryskas han som kester warder och wyl ey sytia böte i kompanijt fem mark vax \" SO 195 . \" om noger companijs broder theskes ok vil ey lata sin grenyngh schoda \" ib 143 . \" huilken th ey gör . . . vtan tryskas \" ib 153 . ib 49, 51, 52, 53, 68. tryszkas hossbonden eller drengen her vtjnnan ib 81 . \" vil nager broder ther vtjnnan treskas ok vil then tienisth brödrom ey göra \" ib 105 . ib 199. jngen fryszkas här i mot viid ena mark vax ib 78. ib 149 . \" huar som . . . thryskas ther widher ok wil ey koma \" ib 48 . - blifva ovillig, göra svårigheter. gudhelikin kärlekir . . . gör han . . . stadhelika blyfuande i godhom gärningom oc godhom byriadhom thingom oc ey thryzdskas (möjligen ett särskildt ord med betydelsen: tröttna, uppgifvas) MP 2: 128 . thryzkas at, tredskas, med trots vägra el. underlåta. hwilkom i wåro embete werkmestarena bud sända om stadzens arbete och ärende, och treedzkas åt at komma TS 27 ."],"f":["þryzkär HelsL Kg 8. trysker FM 235 ( 1505) . - refl. inf. þryzcas SML B 27: 2. tryzkas. þryzscas SML Kk 10: 3. þryszkäs UplL Kk 10. treskas. ","þryzkäs UplL Kk 1: 2, 19: 4, þg 3: pr. þryzkaz VML II Kr 1: 1 (på två st.). þryskas MELL B 24: 4. þryskäs HelsL Kk 1: 2. tryskas. tryskes SO 149 . thrydzdskas. trydzskas StadsL Kg 20: 9. thryskas. tryskas. tyrszkas SO 81 . ","threzskas ib 199 . threskes. treskas),"]},{"a":"þryzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"adj. L. ","e":["ss tillnamn. \" treske lasse \" ATb 3: 148 ( 1504) . ib 296 ( 1516) , 306, 309 (1517). lasse tressk ib 265 (1513). lasse olsson trässkä ib 400 ( 1523) ."],"f":["tryskir . ","-tre(s)ker , trässker),"]},{"a":"þryzker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["öfvermodig, trotsig, uppstudsig. \" thenne var son är thrydzskir oc forkropin (motsv. ställe \" MP 1: 263: tryskir ok fortrutin; protervius et contumax) MP 2: 205 . ib 204 . \" forbanna allom thäm som tryzske äro och olydoghe gudhi ok the hälgho kyrkio \" JP 53 . ib 76 . uppstudsig, upprorisk, oregerlig. the her niels boosons landboor göres fast tredzsk ther i stägeholms län, the hafwe slaghit her nielses fogede vth fran töm och göre ther stoor oredhe bland almogen BSH 4: 293 ( 1501) . - trotsig, gensträfvig, hårdnackad. iak är miok þrolyndar ok þryscar (Bil thryskir 1018) gen cuske Bu 494 . - gensträfvig, ovillig. af hariom therra som thetta forswmadhe oc trydzskier ther til ware GS 30 ( 1376) . - spotsk, förolämpande. om thens zaack som androm dryffuer aff sit säte mz treszk ordh SO 99 . - Jfr forthryzker, äfvensom trylsker."],"f":["thrydzskir . trydzsker: tryzsker. þrysker MELL B 24: 4 i var. þryscar. thryskir. tryskir. tredzsker. trezsker), "]},{"a":"þräböte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[],"f":["þräbötisdrap , "]},{"a":"þräfaldogher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":["þrefaldugher )"]},{"a":"þräggi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrägipter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["-gifter )"]},{"a":"þräl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träl. \" kallä han frälsan man þräl \" SR 9 . alt mankyn älder qwinkön, sum i wäsgötzko äldir wärinsko laghsaghu födhes af krisnum manne äldir komo, maa aldrigh þräl älder ambut ara SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). sälias . . . til thräla oc ambota MB 1: 430 . slaar man sin thräl eller amboot ib 336 . \" thin thräll oc thiin ambot oc thiäniste swen \" ib 372 . \" wardher thin brodher swa fatigher, at han säll sik siälwan thik til thräldom, tha skal thu han ey thrugha swa som thräll, vtan han skal wara mz thik, swa som leghoswen eller landboe, til iubileus komber sidhan skal han fräls wt fra thik ganga . . . jsraels sönir äre mine thräla, thy at iack frälste them aff egipto lande, oc fore thy skulo the ey sälias mannom som andrer thräla \" ib 375 . thräla oc ambote skulin i ägha aff andra handa folke, om kring idher, oc them maghin i ärwa hwar äpter annan ib. \" tholikt skal thu ey thola, at wtläntzsker man thruge ofmykith thin brodher mädhan han är thräll ib. \" ib 174, 247, 248, 249, 334, 335 . Bil 254, 646 . en köptir thräl Bo 197 . \" var herra ihesus ödhmiukadhe sik siäluuan takande vppa sik thrälsins ham oc liknilse. ey at enast i the matto som han tok mandom mz os som thräle varom. vtan är onytlikx thräls \" ib 32 . war heller fry än annars träll MD 390 . \" then som thiänar rikedom göme them som thräl \" MP 1: 295 . \" af mangs riks manz vlyko. som gör sik siäluar tugia þräl. diävuls ok (silfs) \" Bu 153 . MB 1: 69 . \" war herra gifui at j alt thetta gömen . . . ey swasom träla wndir laghom wtan swa som the frälse äru \" Bir 5: 14 . "],"f":["þräll VGL I G 4: 3; ÖGL Eþs. 15: 2; VML I Kr 4: 1, G 4: pr., 1. thräll MB 1: 247, 249, 372, 375 . ","träll MD 390 . ","dräll VGL I R 11: pr. þrell ib S 6: 1. ","thrällen MB 1: 335 . ","þräl . ","thräl . ","þräll VGL I A 4: 2. thräll MB 1: 69, 334, 335, 375 . ","dräl VGL I þ 2: 1. þrél ib Md 5: 7. þral ib 13: 1 . gen. þräls VGL I VS 3: 2. thräls Bo 32 . ","þrals VGL I B 2: 1. pl. -ar. thräle Bo 32 ; MB 1: 247), ","trälinna the","qvinnorna )","þräla arf , ","thräla arvodhe","-ärwodhe MB 1: 69 ; Lg 3: 508 . ","-äruodhe Bo 87), ","thräla värk , "]},{"a":"þräl","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träl. \" för thy at wy warum för syndenna ok dyälffwlsens ok swa goth som alskons creaturs träli ok wndherdana \" SkrtUppb 365 . "],"f":["träli ) , ","thräla arvodhe","-ärffwodhe )","*thräla hampn","träla- )"]},{"a":"þrälbäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrälbäria","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 131 och thräslagh."],"f":[]},{"a":"þräldomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) träldom. firi þom þu frälste af þräldom som farao kunung þöm ikom Bu 76 . \" han . . . varþ fangen vnd[i] skändelekan þräldom \" ib 401 . \" wardher thin broder swa fatigher, at han säll sik siälwan thik til thräldom \" MB 1: 375 . \" niotighi tusand ok vij M. judha saldus wnder träldom \" Bil 317 . \" hon löste os til frälse aff thräldom \" ib 351 . ib 862 . \" thräldomsins ook \" MP 1: 295 . MB 1: 330 . Bir 1: 136, 3: 91 . ST 8 . LfK 117 . ","2) tungt arbete. ath hon mykin träldom i norby haffth haffwer BYH 1: 271 ( 1474) ."],"f":["träldomer LfK 117 . ","thräldooms MB 1: 330), "]},{"a":"þräldomber","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) träldom. han war thän som oss skulle frälsa ok lösa aff syndanna ok dyälwlsens okalschons andrum trälldoom SkrtUppb 365. 2) tungt arbete. hwadh the fattige männ skole af siöön hafwe, kunne the eij thäden fåå, vthen medh aller störste träldom och wedermödho Priv f Sv st 200 (1491, avskr.) . "],"f":["träl- . ","-träll- )","*thräldoms hampn","träldoms- )","*thräldoms räddoghe","träldoms )"]},{"a":"þrämänninge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrämänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. syssling, nästkusin, kusinbarn, tremänning. han war räth treänig wppa karlmansläggen än peder j kinghstadom fiörmänigen aff quenläggen DN 14: 137 (1487)."],"f":["tremänig )"]},{"a":"þrämänninger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrämärkis mal","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","2) tränga, trycka, pressa. mediarticus (fel för mediarcitus) . . . mällon thu thingh trengdher GU C 20 (hand 29 s. 126.","5) rycka, taga. \" wille nagher trenghe nagath aff forscreffne rike, tha skal thet andra koma thy andro til hiälp \" Rydberg Tr 3: 188 ( 1441) .","6) driva, tvinga, nödga. \" jdher kärleek haffwer mik swa starklika thränkt thz iak haffwer swa illa hannath min herra \" Prosadikter (Sju vise m) 157 . wm nödhin tränger honom ey fra scrifftamalom Mecht 320 . swasom han . . . haffde en annan tränkt, ok trughat offuir syna makth ok rätta matto driikka ok swelgha MP 5: 53 . thetta järteknit . . . giordhe ey dyäffuolin syälffwiliandis vthan trängdhir til ib 137. godhe capitenare göra ey gerna wppenbara strid wthan the see sin spetz haffwa fördell, äller. är ther til trängdher PMskr 162. 8) bringa el. hålla i trångmål, tvinga, ansätta, plåga. tha byriade bsicopen trängia thöm met kirkionne räth mädhan the ville ey latha nwta honum lanzlagh Svartb 422 ( 1447) . Hist. Tidskr. 1949 s. 251 (1504).","9) vara nödsakad, behöva. opersonl. med dat. el. ack. samt inf. äntho at mich storleca thränger at sälia . . . mit fateka landzgootz SD NS 3: 612 ( 1420) . ","2) tvinga sig in, med tvång skaffa sig äganderätt till (fast egedom). her thure thuresson vill trängia sik in medh her abraam brodhersons ärwinge j all hans gotz Arfstv 52 ( 1461) . ib 97 ( 1461) . "],"f":["trängia . ","trengia . ","trenghe Rydberg Tr 3: 188 ( 1441) . ","thränger SD NS 3: 612 ( 1420) . tränghir. tränger. impf. trängde. trengde. part. pres. trengiandis PMskr 511. part. pret. trängder. trengdher. supin. tränkt MP 5: 53 ),","thrängia in , 2) tränga in. the nalen säties jn j axullen fästandis henne mädh enom klenom järntraadh j axwllens ända . . . trengiandis jn j axullen PMSkr 511 . - Jfr inthrängia. ","*thrängia in upa , ","*thrängia sik in , 1) tränga sig in. tha ermegarde barn . . . vilde in i bodenä, tha trengde henrick stadztienaren sik in medh for:na vitne STb 1: 16 (1475). ","thrängia sik saman , tränga sig samman. swa stor järtekne . . . ath folkit aff myclom räddogha, tränghir sik saman MP 5: 13 . ","thrängia til , 2) behövas. abs. opersonl. käre mäster gör nw thz bästa när mynom fader thy ath nw tränger til¨ Prosadikter (Sju vise m C) 233 . - Jfr tilthrängia.","*thrängia up , tränga, trycka el. pressa upp. han trängde döörin vpp om them STb 1: 387 ( 1482) .","*thrängia ut , tränga ut. at wi sculum wardha thräng vt aff waor eghno godz SD NS 2: 571 ( 1412) . " thij ther tränges wth then, som mynst forma " GPM 2: 11 ( 1504) . Jfr utthrängia. - Jfr be-, fran-, i fran-, um- thrängia samt othrängder."]},{"a":"þrängia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) göra trång, tränga, hoptränga, förminska. at skipeledin ey trängis SD 5 . 699 (1347, gammal afskr.). ont blodh inledhir soot oc hindra gangin oc thränge (stringit) hiärtans tilgang Bir 2: 235 . maath, som trengir och rynkyar och saman drager och i gen stoppar ynelffwanar LB 7: 78 . - tränga, göra intrång på. kierdhe . . . flere jordhäghandä jnnan grythonees til mattysä ok jngemund j sydhfränefdhe . . . ath therrä bolstadhä skäl . . . lagho wmmykith jntil grythones ok thränghdo therrä bolstadh DD 2: 5 ( 1384) . ","2) tränga, trycka, pressa. vm thz (hjärtat) är draghin en hinna som thz thrängir Bir 2: 266. moghin thränir thik (comprimunt te) Bo 72 . hwat opta vardh han thrängdir af moghanom. thy at the vildo nalkas honom ib. \" asnen . . . thrängde hans herra fot til gardhin \" MB 1: 413 . \" bakin trängdis hardelika til korsit \" Bir 1: 33 . Su 417 . - abs. ingak han oc thräng (constringe) . . . hardelica Bir 3 ; 86. ","3) tränga, stöta (ngn) från hästen i riddarspel). the fianda thrängdo vnder sik beuiand Fr 1841 .","4) egh [prängdir] til SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" mykit mera aff hans här . . . trängdis til at ryma \" MB 2: 304 . \" om nakor träng- er thik til at ga thusanda thren, gak mz hoom an- nor thusanda \" Ber 1 . \" syntos the mädh nokre matto swa som thrängias (coractao] til the thing hulkin the sculden göra \" Bir 4: (Dikt) 228 . \" af tyrst mågho te (de belägrade) trängias til at giva hus ok wärio \" KS 86 (211, 95) . \" anat är hungur oc sylt thät bilagdha borghara trängia til at hus giva ib. vtan at them threngir san nödhthot til at bryta thera thysto .VKR 16. mz huat skam skal jak wsal staa for thin domstool . .. oc tränghias atgöra skäl oc räkinskap af allo mino liffwrne \" Su 241 . \" saa fördreff han them alla till lyka fraa godz ok hustru trengden them vyka K 1: (sfgm) s. 182. som ndhen trengdeLg 3: 581. - trycka, tvinga, at clostrit tränghis tha aff owndlyfliike widhertorft \" Bir 4: 32 . \" ä hwat widh- ertorfft kan tränghia \" ib 33 . VKR 76 . 7) tving, kufva, hålla i styr. thrängh thi astudilse ok bint i thrange gömoMP 2: 72. nar köit thrängis(co- arcteatur) aff ängo atirhalle Bir 2: 124 . _ under- trycka, lkufva. sedankomer han octil mik at treng- ia mik oc vnde sik MD 341 . for tränghianskolande (comprimendam) thera dirffue som synda Bir 4: 63 .","8) bringa l. hålla litrångmål,, tvinga, ansätta, plåga. at iäpn grymmelikhet skulde hwarn thera threngia KL 177 . thän klärkin . . . thrängid aff swa storm wärk ib 63 . \" fläste thrägias ok läta nöghia sik (con- tenti sumas angustiis) \" Bo 110 . - (?) thrängis siälin mz oändelikom ända (fine infito constringhitur) Bir 1: 365 . 9) vara i trångmål el. nöd, vara i behof. operonl. med dat. el. ck. är thz mykit omilt vm vi honom ey hiälpm vm vi gitom mädhan honom thrängir KL 340 . \" man gör makt them tid man träng- er \" RK 1: 4312 . MD 170 . \" föliom alexandro enkte länger mädhan honum ey mera thränger \" Al 4178 . jak will häller dö än spara thz (svärdet) tha mik tränger Di 76 . ST 472 . VKR 30 . \" än jagfwghe är hwt häller the offradho thing ärw väl affadh älla jlla .. . thak- ins engaledhis ee af hwat vidherthoft klosteno kan thrängia \" ib 77 . - vara nödsakad, behöfva. opersonl. med dat. el. ack. samt inf. el. prep. til. hans hest heter falke han är sa snar, än tho at tik tränger vndan rida, tha mag han wara sa när oc fierre som han will Di 91 . hon (Maria) vardhe var hiälp . . . tha os thrängger at kalla MD 172 d. än tha os ey mykit ther til thränger (cum mullo horum indigeremus) MB 2: 262 . - tränga, behöfvas, vara af nöden. abs. opersonl. man weet gerna sith synasta tha som tränger (då man är i nöd) RK 1: 1525 . \" the . . . torde hanum ekke löss lata för än trängde (det var nödvändigt) \" Di 26 . \" wilie the wara wedher redha met teris gode werya hwar annan man äller man aff huse, om ssa trängia kan \" FM 680 ( 1517) . 10) draga sig, undandraga sig, söka komma undan. begynte tha fast wrida oc wrengia oc wille jo fra rätten trengia RK 2: 8456 . ","1) tränga sig, pressa sig. tha balam hiög fast til mz sporom, tha thrängde asnen sik in til annan wiingardhin (junxit se pariteti), oc thrängde hans herra fot til gardhin MB 1: 413 . \" skodha . . . apostlana ganga äpte honom. oc huru hwar thera nalkas honom thz mästa han gitir . . . thrängiande sik in til hans (impellendo eum) nw een oc tha annar \" Bo 179 . \" folkith sigh alt thränger när \" Fl 1831 . ","2) tränga sig, tvigna sig, tränga el. tvinga sig fram. the gingo af egipto ok til thz landit som gudz folke war lofwath swa som thrängiande sik (coarctando se) mz androm Bir 1: 210 . skulu min ordh fulkompnas vtan thera vilia ok skulu swa som thrängia sik (arctabunt se) til fulkompnilsa ib. ","3) tvinga sig, pålägga sig tvång, göra sig möda, anstränga sig. ää huru mykyt thu thrängir ok kostar thik. format thu äkke fulcomlica at fölghia varom herra ihesu i fatikdomenom Bo 128 . - refl. þrängias, trängas, tränga hvarandra, söka tränga sig fram. þrängdes folk coma när hans kläþa fald Bu 194 . MB 2: 170 . \" the ther thik skullo . . . beuara for moghanom som konungom oc storom herrom pläghar göras nar the thrängias in vppa them \" Bo 36 . ","1) tränga fram; anfalla. konungen och hans män the trengde til Va 36 . ","opersonl . at ey thränge til at göra noghra wtspisning VKR 42 . Bir 5: 120 . - Jfr tilþrängia."],"f":["þrängia sik , ","thrängia fram . ","thrängia sik fram , tränga sig fram. thenna regla skal framganga . . . oc tränghia sik fram (coarctabit se), at hon triffuis Bir 4: 111 . ib 110 . Jfr framthrängia.","thrängia fran , ","thrängia in , skuffa in. swa margha the thrängdo ij eldin in Al 5101 . Jfr inthrängia.","thrängia saman , sammantränga, draga tillhopa. the thrängdo saman thera skara Fr 1852 .","thrängia sik saman , tränga sig samman. the thrängdo sik swa hardelika saman Fr 1855 . - Jfr samanthrängia. ","þrängia til , ","thrängia til saman . - refl. thrängias til saman, tränga sig samman. the therra thrändis tha til saman Fr 1833 .","thrängia upa , göras behof. opersonl. med dat. el. ack. mädan mik trängher aller mesth oppa Gers Ars b 4. "]},{"a":"þränne","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["1) trefaldig, tre slags. min modher haffwir hanom wnnit mz tränne rät (triplici jure) Bir 4: 79 . ib 78 . \" skaftauils lek han först aafan för tränne sak \" MD (S) 200 . ","2) tre särskilda, trenne, tre. nw hawer mannen thränne wit oc widherkännilse MB 1: 81 . \" äpter thera thränne släkter skiptes all wärldin i thry \" ib 3 . \" ther bleff slaghith aff diwrom thenna fyra thwsand oc än hundrath thränne \" Al 9282 . papawer är walmogha hon är thrändehanna LB 2: 35 . \" j trenna handa lundh \" MD (S) 293 . reth elskog han skal haffwa trinne (tre ting, tre egenskaper) ib 297."],"f":["þräni VGL I R 6. þranni ib 5: 3, J 12: 2, þ 6: pr. þrinni SML M 30. trinne MD (S) 297 . gen. trenna ib 293 . ","thrände LB 2: 35 ),"]},{"a":"þränne","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" L.","1) trefaldig; tre slags. \" solinna thränne natwr är swa wtskild. at thz war omöghelikt at hon matte sool wara. än et thera fra andro skildis \" SvKyrkobr (Lucid A) 96 . epter thenna trenne xij synamanna ranzakan FMU 4: 403 ( 1474) . \" the äru klara morghon stiärnor, som thu haffwir skipat i thräne härskap \" SvB 353 (omkr. 1500). 2) tre särskilda, tre, trenne. then wnge härre . . . screff biscop karl gansze wenlige trenne maal ltil GPM 2: 20 ( 1508) . o hedherwärdogh treffalloghet, o en guddomber trennes personer o trenners personers en guddomber (o trium una deitas) JMÖ 43 ."],"f":["thräne SvB 353 (omkr. 1500) . trenne. trinne FMu 4: 403 (1474). gen. trenne ib. trennes JMÖ 43 . trenners ib),"]},{"a":"þrännetylfter","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Se Tamm, Uppsalastudier s. 28."],"f":["þänne tylftär ÖGL dr 3: 2, Vaþ 8: 2),"]},{"a":"þränättinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þre- )"]},{"a":"þräsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träsk, moras; äfven insjö. Jfr Ihre, Gloss. 2: 948; Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 44 f. alexander . . . kom til et thräsk (paludem) thz war thört watnith war alt thörkath bort Al 5465 . \" the . . . genast aff thz thraskith drogho \" ib 5489 . \" mitt å träsken \" BtFH 1: 7 ( 1474, nyare afskr.) . - i ortnamn. i vlu þräski Hels L þ 15. extrema pars helsingie versus aquilomen, que ad amnem dictum wlv et stagnum wlvthræsk vsque prodenditur SD 4: 73 (1328, nyare afskr.). i hwita träskit (Ladoga) RK 1: 1485 . ib 1492 . \" i gädde träskith \" BtRK 344 (1490, orig.) ."],"f":["thrask )"]},{"a":"þräsk","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["träsk, moras; även insjö. Jfr Sdw 2: 1320, H. Ronge, Konung Alexander 240, S. Fries, Öländskt och uppsvenskt 14 ff. . . . byggia . . . ena watn kwärn nithre vidh sion nordhan vidh rama sund aff thom twem träskiom som wj äghom liggiandis j ware fämark hwilkin träsk wi til the qwärnbygningene vnnom . . . vndantakno varo fiskeri som wi aff alder hafft hafwom i fornempda träskiom FH 3: 70 f. (1446). ath konungx gardhen i kwmo kal i fornempda sioom och träskwm haffwa halff kalff met sino nöther Svartb 455 ( 1455) . \" swa til skarffua skel och i thraskit (!) \" AktKungsådr 25 (1484, Östergötland) ."],"f":["träsk . ","thrask: -it AktKungsådr 25 (1484, Östergötland) . ","trask: -it EK 1485 ),"]},{"a":"þräskipta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L. - anträffadt blott i part. pret. þräskipter, treskiftad, tredelad, delad i tre delar el. afdelningar. kom oppa them om nattina mz thräskiptom här (divisis sociis in tres turmas) MB 1: 181 ."],"f":[]},{"a":"þräskipte","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["treskifte, delning i tre lika stora delar. i allom þem sakum. som i þräskipte gangä, som är konungsräter, hundares rätter ok malsäghändens SD 5: 606 ( 1346) . \" böte XL mark i þräskipte, þär af taka en lutt vi (d. v. s. konungen), annan maalsäghandin, oc þriþiä näfnden \" ib 378 (1344, nyare afskr.) . \" böte hwar þera XL mark i näfndinne är, oc til þräskiptes; en lutin takin wi (d. v. s. konungen), annan malsäghande, oc þriþiä hundärit \" ib. \" giällde aater skadhen ok aa XL marker till thräskiptes \" ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). böte ena lödhiga marck sölffuer til three skyfftes een deel kongen annan staden ok thridie embeteth SO 155 . böte 40 mark the penningar gånge till treskiptis, målsägande, konungen och hampnen ib 298 . ib 294, 295, 296, 307, 308 ."],"f":["three skyffte )"]},{"a":"þrästene","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrätighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["trettio. \" fingo hanom mä[p] bön lifs naþe at limna. ok liua þrätighi dagha \" Bu 419 . the lofwadho hanom thrätighi silfpäninga MP 2: 6 . \" þrätyghi mark päningä \" SD 5: 565 ( 1346) . \" þri män ok þrätighi förþos for kunugen \" Bu 518 . \" adrianus var . . . tuem arom minna än þrätighi ara gamal \" ib 521 . ib 12, 99, 170 . SD 5: 375 (1344, nyare afskr.), NS 1: 61 ( 1401), 499 ( 1405)."],"f":["þretighi Bu 99 . þrätyghi Sd 5: 565 ( 1346). þrätighu ÖGL Kr 7: 2. þrätyughs SD 5: 375 ( 1344, nyare afskr.) . ","trethiughu ib NS !SYNS_DÅLIGT? 499 ( 1405). threttiwghw ib 61 ( 1401)), "]},{"a":"þrätighi","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["trettio. \" tha skal han mik til giwa thrätighio godha mark \" Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). fore fäm marker ok trätighi päninga j wärdh NMU 1: l100 (1420). j try oc trätighi aar Mecht 185 . thrytiwgo aff hans kompanom KarlM (Ver) 94. trätige sinnom trätige män ib (El) 95 . klokka wm trätyo hwndrath PMskr 574. "],"f":["thrätighi Prosadikter (Karl M) 256, 282, 286. thrätigi JÄmtlDipl 1239 (1376); KarlM (Ver) 102. thrätighio Vg Fornmt III 7-8: 149 (1372). trätighi NMU 1: 100 ( 1420) ; Mecht 185 . ","trätigi Prosadikter (Karl M B) 296, 323, 326. träthigi KarlM (Ver)20. trätige ib (El) 95, 103. trätiuffuu Trolles Jb Bil 230 (1485, nyare avskr.) . trätyo PMskr 574. thretighi KarlM (Ver) 94. tretigi Trolles Jb Bil 235 (1486, nyare avskr.) . thrytiwgo KarlM (Ver) 94. Jfr Sdw 2: 1320),","*thrätighien , räkn. trettioen. hafuer jak . . . vpborit aff honom tretigj en mark danske Trolles Jb Bil 235 (1486, nyare avskr.) ."]},{"a":"þrätiugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["trettiotal, antal av trettio. eth trätigh jern VKJ 262 ( 1466) ."],"f":["trätigh )"]},{"a":"þrätiugh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"þrätiugher","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrätiughund","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" ? L."],"f":[]},{"a":"þrätiughunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["trettionde. \" at läta sionga siäla mässor, oc giwa almosor thrätighindin (för -ad?) daghin äpter sin wardhnadha dödhan \" MB 1: 410 . \" han . . . do . . . þrätiughunda daghen \" Bu 419 . \" a siutande are vars härra var pilatus iuþa domare. a niiunda are ok tiughu burþe iohannes prädica ok a þrätiughunda are ok tuem arom warþ han dräpin. a þratiughunda are döptes var härra \" ib 72 . \" gaa vppa sit thrätighinda aar \" Bo 29 . j mino thrätiwghonda aare Bir 2: 294 ."],"f":["þra- . ","þrätiunde L. "]},{"a":"þrätiughunde","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":[" L. trettionde. mit första aar skal staa for thin första tio aar . . tridhia mit aar fot thit trättighionde Mecht 192 . thy bär . . athirhallit trätigionda fructena SpV 349 . Jfr halfthrätiughunde."],"f":["trätigonde . ","trättighionde )"]},{"a":"þrätolfter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þrältylfter."],"f":[]},{"a":"þrätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["träta . ","tretta . ","tretter GPM 2: 11 ( 1504) ), ","thrätto brodhir (träto-. trete- STb 3: 309 (1496)), ","*thrätto drygher","träto- )","thrätto fulder","trätto- )","*thrätto hus","träte- )","*thrätto häster","tretta- )","thrätto mal","trette- )","*thrätto man","tretta- )"]},{"a":"þrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) envisas, anstränga sig, sträfva. thrättir (contendit) hon ga fram fore styrarin sin til gudh Bo 134 . ","2) envist söka få sin vilja fram, vara motspänstig, tredskas? engen torde öffuer laghen trätta RK 1: (LRK) s. 217 . jnghen torde mott laghen trätta ib (Yngre red. af LRK) s. 257. ","3) (envist) motsäga, bestrida; träta, tvista. vm christen man . . . dele gärna ok träte KS 47 (120, 51) . Iv 1603 . \" thy at han i qväld wil dighert thrätta \" ib 544 . Bo 41 . \" första twe trätta tha sigha the ey badhe eeth \" GO 217 . \" huru siälin oc kroppin thrätto \" MD 92 . \" eyfinnande huru the matten kiwa älla thrätta \" KL 234 . \" än the hwilke som j fridh skulin lifwa byria thrätta gifwa (för kifwa) ok bakdanta \" Ber 58 . ib 60 . som . . . idhelicha wilia dela oc thretta VKR 28 . dömdes thenne förne hwar tere sak til iij m. för [the] icke vilde skilie twa trätände aat wppo en syn BtFH 1: 147 ( 1506) . ib 152 ( 1507) . \" thrät ey af thy \" Ber 59 . \" trätte twe män vm epþä swäre \" SR 13 . huru pallas venus ok iuno thrätto om gulläple eet FL 295. Iv 3609 . Al 1962 . \" han . . . trätte ey mot them mz delo ordom \" MP 1: 107 . \" at hon skuli ey tee delandom älla bannadom oc thrätandom mot sik wredhis ok otholomodz tekn \" Bir 3: 170 . \" iak vil ey vidher thik at thrätta \" Iv 3117 . Fl 387 . MD 97 . \" kifua ey älla träth mz tungofullom man \" MP 1: 107 . \" thu wilt altidh wara swa som trättande mz gudhi \" Lg 812 . \" sin j mällan trättande (contra se contendentes) \" MB 2: 305 . nu vil iak hänne göra rät om thz goz hon hafuer til thrät (det gods för hvars vinannde hon har tvistat el. som hon genom sin tvist sökt vinna) Iv 5228 . tvista med (ngn). for them ther wrankt hawa henne trät Iv (Cod. B) 4014 . ","4) göra till föremål för tvist el. träta; genom tvist göra att ngn förlorar (ngt). med sakens ack. och personens beteckning föregången af prep. af. vilin ij . . . väria hänna maal mädhan hon haffuer rät fore thöm thz vrankt hafuer aff hänne thrät Iv 4014 ."],"f":["thräta MD 97 . ","träta . ","-ir , ","-te , ","-t )"]},{"a":"þrätta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":["hrätha . "]},{"a":"þrätta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) (envist) yrkande, (egensinnigt el. hårdnackadt) påstående. hon gaf hanum enga roo för än han lät hänna sina thrätta at hon matte mz fara Bil 268 . \" kärlingh skal ä hawa sina thrätto fram \" GO 458 . ","2) (envist) motsägande el. bestridande; träta, tvist. vm thu flyr thrätto oc delo Bo 47 . ib 146 . MP 1: 107 . Su 54 . \" af thy wardhir thrätta oc kiif \" KL 234 . Lg 809 . \" skil vara stridh oc thrätto (certamen) \" Bir 3: 443 . Ber 58 . \" thräta födher stridhe . . . thrätta födhe kifh . . . thrätta wptände hatzens och awndenne brand . . . thrätta dröwir hoxens och siälinna ögha \" ib 59 . \" al träta kombr af ty, at man älska nokot sit eghit ting mera än skiäl sighia \" KS 47 (120, 51) . \" kombr trätta ok dela manna mellom af ängo andro, vtan huar wil haua wilia sin, huath han må medh rättom alla (för älla) orättom sakom \" ib 48 (120, 51). ne ok ja äru lang thräta (för thräta) GO 596 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 270. at oss vara arfwinga oc äpterkommande scal ängen thrätta ellä wylfarelse j mällan koma wm thetta fornempda gotz oc skyfte BYH 1: 227 ( 1416) . \" han afsade sigh aff trätom för lagen \" BtFH 1: 32 ( 1478, nyare afskr.) . at . . . ranzaca hwilken tere haffuer giort ogongh wppo then annan bad fierre och när som i trette är them imillan ib 147 ( 1506) . \" om theris tompt som i trätte är \" ib 278 ( 1509) . ib 174 (1506), (1506), 237 (1506), 238 (1507), 279 (1509). stor thrätta är i moghanom KL 388 . MB 2: 383 . \" twe alroghe munka varo i enom sälla oc hafdho alrigh minzsto thrätto mällan siin \" KL 234 . swasom ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana. swa war ok her en mild thräta ther litit mz allo war til skiptis Lg 3: 235 . MP 2: 8 . - Jfr enthrätta.","1) träta, gräl, onda ord. at enkte thrätto älla delo mal (sermo jurgiorum) swndherslite sämionna band Ber 118 . ","2) tvist, strid. \" tappar . . . han thz thräta maal \" Fl 1826 ."],"f":["þräta L. ","thräta Ber 59 ; Lg 3: 235 (på två st.). träta KS 47 (120, 51)), ","thrätto brodhir","trette- )","thrätto fulder , ","thrätto mal","thräta maal )"]},{"a":"þrättan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["tretton. . . . mik hafwa latith mith goz j scromastum . . . a legh om thrättan aar fran midhfasto SD 8: 269 ( 1362) . \" än thön thrätan arin äru wt lidhin ib. thrättan örtughland jordh \" NMU 1: 71 ( 1384) ."],"f":[]},{"a":"þrättan","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tretton. \" þrättan spän myol \" SD 5: 637 ( 1347) . thrättam örtugblandh ib 6: 65 ( 1348) . trettan markir lödhut siluir ib. \" hon . . . giordhe en linda mz thrättan knwtom \" KL 346 . Bir 3: 305, 4: 23 . VKR 69 . SD NS 2: 205 ( 1409) . SJ 3 ( 1421) ."],"f":["thrättam . ","trettam . ","þrätan L. ","thrätton SJ 3 ( 1421)),"]},{"a":"þrättande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["trettonde. \" thässe fäm konunga hafdho thiänt tolff aar mz skat vnder kodorlaamor konung, oc thrättanda aarith gingo the aff honum \" MB 1: 180 . Bir 4: 23 . VKR 69 . Lg 554 . "],"f":["þrätande L. þrättunde L.), ","þrättande dagher iula , trettonde dag jul, trettondedag(en). a þrättanda dagh iula Bu 72 . " fra thrättanda dagh iula " Lg 3: 249 . ","þrättande dagher , "]},{"a":"þrättande","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"räkn. L. ","e":["trettonde. \" j the kirkio standa tolff stola oc thrättande war then som gudh siäff sat a Prosadikter (Karl M) 251. ib. ther waro tolff sänga . . . oc thrättande i midhio \" ib 255 . - þrättande dagher iula, trettonde dag jul, trettondedag(en). trydie torsdagen nest epter trettendhe dagh jwle Svio-Estonica 16: 158 (1473). MP 5: 93 . - Jfr halfthrättande."],"f":["thrättande Prosadikter (Karl M) 251, 255. thrättend(h)ä Karl M (Ver) 8, 16. trättande Prosadikter (Karl M B) 295 ; MP 5: 93 . ","trättonda Prosadikter (Karl M B) 292 . trettendhe SvioEstonica 16: 158 (1473). Jfr Sdw 2: 1320),"]},{"a":"þrätylfta eþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":["þrätylpta- )"]},{"a":"þrätylftaþer","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þrätylfter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" L."],"f":["-tylptär UplL M 16: 2. -tölfter: -tölftom ÖGL Vaþ 30: pr. i var. -tölpter: -tölptum SML M 27; 5. -tolfter: -tolftom ÖGL Vaþ 30: 1 i var. -tulfter: -tulftum ib i texthds. -tylter: -tyltan VGL II Add. 7: 25),"]},{"a":"þröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra trött, komma (ngn) att tröttna. \" all vädhersins skipilse matto lthöm ey tröffa aff idhke- likom danz Bl 878. - trötta, uttrötta vanmaktat ok tröttät aff lagomok vansamligen vägh \" Lg 3: 563 . - refl. þrötas, tröttas, tröttna, blifva trött. Guz ängel gangar mz hanom. okgör hanomsva myckla gläþi. at han aldre þröthes) (il thrötthis 980.) hungra älla þörste Bu 204 . ib 504 . \" the brdho til thäs the thröttos \" Bil 472 . Bo 193 . \" twe orma hulke lsom . . . throttas aldre at slita hona \" Bir 3: 29 . tha thröttis (tepuit) styromannin ib 177 . the . . . böriade til at tröttas MB 2: 317 . \" tha alla thröttos oc lagdho sik idhir at hwila sina lime \" KL 336 . - Jfr for- thrötta."],"f":[]},{"a":"þröta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["göra trött. - trötta, uttrötta. defensus (fel för defessus) . . . trötader ok tröther GU c 20 s. 169. - refl. þrötas, tröttas, tröttna, bliva trött. llassasco scis linchoatiuum a lasso börya tröttis GU C 20 (hand 2) s. 65. jak kan ey thröttas äller ledhas widh Mecht 311 . \" vm sidher wart han gamal ok tröttis at ganga \" MP 4: 247 . - Jfr utthröta (Sdw 2: 891)."],"f":["thörtta: -as Mecht 311 . ","trötta: -is GU C 20 (hand 2) s. 65. limpf. refl. tröttis MP 4: 247 . part. pret. -ter, se þrötter. trötader GU C 20 s. l69),"]},{"a":"þrötter","b":[],"c":"","d":"p. adj. L. ","e":["uttröttad, trött, matt. defensus (fel för defessus) . . . trötader ok tröther GU c 20 s. 169. styrande ett subst. waro the trötta siön oc lagde jntill thz landet boeciam Troj 284 . "],"f":[]},{"a":"þrötter","b":[],"c":"","d":"p. adj. ","e":[" þreyttr L. uttröttad, trött, matt. han varþp baþe þrötar ok siukar Bu 174 . hwa som ärffwoeder dagh ok nätter thz är ey wnder at han warer trötter RK 1: 1757 . \" han var tha badhe thröt ok modh \" Iv 3564 . \" takande vidh them thröt oc al wtöd af äruode \" Bo 22 . \" var han thröttir af väghinom \" ib 84 . \" nar . . . hon saa han swa thröttan oc mäghinlösan vndir thy stora träno \" ib 197 . \" at the skullo ther äkke oflänge standa oc göra sik thrötta (fatigarentur) \" ib 250 . ib 217 . Bir 2: 129 . RK 1: 1508, 1754 . Di 196 . Jfr utthrötter."],"f":["þrötar . ","trötter i rimslut med nätter ib 1734),"]},{"a":"þu","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. pers. ","e":["du. \" kunugs dotter suarar. iak se goþar vingar man. at þu äst storhughaþar. än huat hialpar mik at þu dör mz mik \" Bu 491 . \" sötasta dotter. huat scal iak . . . af þik göra \" ib. \" äst þu þän andreas som prädica folke hemska tro \" ib 138 . \" huru sighar þu andrea. han vara corsfestan mz vilia \" ib. \" min härra þin pina är miok lang . . . þu födes först a gatum ute þu gräst nykomen ii var kläpe \" ib 76 . \" ä þa þu giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst \" ib 77 . teþes hänne (Maria) guz ängel . . . ok saghþe tel häna. se min fru þänna palm quist förþe iak þik aff paradis . . . þin käre son biþar mäþ heþar ok aro (för äro) ib 13 . alle apostoli coma en dagh tel þin. ok skulu þik ärlek tel graua föra ib. \" hui porþ þu viþ diuul stygias ib. minis þik son min þins mästara orþ: som böþ mik haua þik firi son: ok þik mik firi moþor \" ib. \" väl hauin ii. þu ok þin kona biþat \" ib 4 . \" þw oc þin man skulin wara helbrygþo \" KL 184 . \" thu fadhir bödh mic at iac sculde bortga oc thighia \" ib 201 . \" moyses talar til wars herra . . . sigher thw at iak är ther namkunnogher (novi te ex nomine) \" MB 1: 350 . saghdhe konungin . . . til sin son . . . min käre son thz radher iak thik, at thu nim väl ok idhelik Fl 127-8. han swaradhe gratande: sigher iak thik min fadher, lät blanzaflor fölghia mik ib 131 . \" herra joar sagde (till Birger Jarl) . . . wy seem attu äst en äldre man ok tik er förre waan at dö än han (din son) \" RK 1: 183-4. han (Birger Jarl) . . . talade til henne (sin hustru) tessom lundom . . . huro tykker tik här vm wara ther skaltu mik wel til swara ib 366-7. jngeborgh huat sigher tw mik aff danmark konung erik ib 372 . \" han (konungen) sagdhe til drötningina sinna tha: ij skulin ok mina gafuor vntfa; thenne quinno gifuir iak thik til thärna \" Fl 73 . \" bider iach tigh, at tw wille forböre med thöm, hwar thet möthe skal stande \" BSH 4: 335 (1503; Sten Sture till sin hustru). käre broder per twresson maa thw vethe ath iak haffuer nw varith till orde och talas med her swante HSH 19: 162 (1506; Erik Turesson till sin broder). tha sporde hertogh erik at radhe sin broder hertogh wallemar . . . rader tw oss tith at ridha RK 1: 3678 . ib 3691, 3692, 3694 . \" wiltu tha här ey lenger wara tha late gud tik wel at fara \" ib 1910-11 (Norske konungen Hakon till sin tillämnade svärson hertig Erik). kan jak ey wardbergh ater faa tha kant tw ey myn dotter fanga ib 2682 (Kon. Hakon till hertig Erik). tha sagde hertogh erik viltu hona ey giwa mik gud giffue henne lycko ä hwo hona faar wardhbergh faar tw ey ather i aar ok tess at sidher attu swa lather ib 2685-2688. myn herra konungen wil tik ekke lenger latha liffwa ib 2486 (riddaren Folke Jonsson till Törgils Knutsson). giff tik thinom broder til fanga ib 746 (yttrande till konung Valdemar af hertig Magnus folk). ib 747 . \" herra knut (sannolikt förre drotseten Knut Jonsson) swarade (konungen) tessa leedh . . . vm tw atte aldreg skiilt wid them ok waro the kompne til thin hem thu skulle ey haffua swa fula akt \" ib 3820-2. ib 3826, 3827, 3828 . \" tha wart konungin honom vredher (och sade) tw wilt ekke wita. myn hedher \" ib 3825 . \" jonker tw skalt thz swa forsta at waar ordin sigher swa \" ib 328 (en af Guds riddare till Junker Karl). huat sigher tu mik ib 343 (Junker Karl till en af Guds riddare). albrict mädh gudz nadh sweya oc göta kununger byuthom thich laurens ingebyornsson oc viliom thet owägerlika af thich hafwa at thiw genast breffueno lesne, tak mädh thich xii bolffasta oc skelika af hwarjo hwndare östan aros BSH 1: 142 ( 1373) . \" vethe man thw sander, ath tesse . . erlige rigesens raadh ere nw her forsamblade \" ib 5 . 111 (1506; Svante Nilsson till slottsfogden Sander Arendsson). - i förening med en skymfande benämning; jfr þin. tw ondhe hundh (þu hinn illi hundr) Di 293 . \" tw diefuill hwi biuder tw mik gull oc silffuer \" ib 195 . - i uttryck som innehålla en personifikation. iak helsa þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui, o sua klät af hans limum, som þu vare sat mz dyrastom stenom. för än min härra stoþ vppe a þik. þa vast þu huariom styg oc räþelek; nu är þin älskoghe sua liuuar. at huariom är lioft tel þin ok venlekt. glaþar ok bliþar krumbar iak tel þin. tak þu viþ mik Bu 140 . \" hon (själen) taladhe til honum (den döda kroppen) . . . hwi ligger thu arme likame swa \" MD 92 . mik (juden) thykke tik fasta wara skarp ib 383 . swerghe thu äst nw sluppit MD 390 . \" a werdin huru tw pläghar löna \" RK 1: 2494 . \" jach formanar tik. then lede fleen . . . thz then ledhe fleen. tw skalt förgas \" LB 7: 15 . - i befallningar, uppmaningar, anvisningar o. s. v. af allmännare syftning. gwdh siälwer talar til moysen sigh israels sönom siäx aar skal thu sa thin aker . . a siwnda iämlanganom skal iordhin liggia qwar . . . swa at thu skal ey sa thin aker MB 1: 372 . \" thu skal ey dräpa \" ib 334 . \" wil thu mik göra altara aff steen tha skal han wara otälgdher \" ib. \" wil tu witerlika liua, tå skal tu tik ä samuledh halda huadh tik kan til koma \" KS 21 (51, 29) . \" thu skalt land sidh fölia ällir land fly \" GO 7 . \" thu skalt hawa langa rma vm thu wil hwarz mans mwn halda \" ib 940 . \" thu kastar ey äplät swa langth fra träth thz kännis ä hwadhan thz är komith \" ib 949 . \" her böriass hormala balker vaktha tik ffor honom \" SEG 118 . \" o edhla swensk tw statt nw fast \" MD 390 . \" wilt thw wara tik sielffuer hull tw älska friheet meer än gull \" ib 391 . \" nw ma thw märka at bastzstwffwin haffuer xii digder \" LB 2: 12 . tha (i januari månad) skal thw drikka goth win . . . ok ey skal thw tek ladha blodh, optha skal thw haffwa badzstuffwo . . . äther thw mikit tha for thw kaldasoth ib 6: 279 . \" tw ma taga swaffuel oc stöt mz smat \" ib 7: 297 . - pl. aff hans nathum oos hauer alt giuit. oc sinum tiänistu manun sagþe. j hwat hus ir gangin in. tha sighin först. frither wäri mäþ husi thässu SD 1: 668 (1285, nyare afskr.). at ir wilin walldz gerninger . . . firi oss oppenbarä ib 4: 467 (1335, nyare afskr.). vi . . . helsom iþär mästrärä männena ib 5: 636 ( 1347). at iþur priuliegia oc forn bref. som i hafþin af warom foräldrom nu þa vi nästä iþär warom . . . varo iþär borto ib. \" väl hauin ii. þu ok þin kona biþat \" Bu 4 . \" guþ giuar iþar goþa dotor \" ib. \" at i ärin guþi lyþoghe \" ib 509 . \" andwardher iak idhir gudhi \" KL 165 . \" vm thry aar aflat iak ey at mana hwarn idhra ib. änksins idhars lif . . . scal fortappas j thässo sinne ib 174. iak mon iämfast dödhelik wara som nakar idher \" Al 3893 . \" vaar herra talar frammer j skullin ey skära idhert haar omkring \" MB 1: 366 . \" gyrin sum iac idar raþar \" Bir 4: (Avt) 183 . \" hafn þäta raþ hemelikt i fyre ib. ghy hymmelrikes andeligha jnbyggiare heligeste gwdz änglar jak fatigha syndare bider eder alla saman y thenne mynne största nödh ath y welen nw wara när mik \" Gers Ars b 5. sigh israels sonom, swa sihger war herra j saghin at iak taladhe til idher aff himpnom, j skulin ey hawa gulgudhar eller silffgudha j skulin göra mik altara aff iordh, oc offra ther idher faar oc idher nöt MB 1: 334 . - pl. ss tilltalsord till en person. han (konungen) sagdhe til drötningina sinna tha: ij skulin ok mina gafuor vntfa; thenne quinno gifuir iak thik til thärna (drottningen svarar:) iak thigger henne aff idher gärna Fl 72-4. drötningin swaradhe (konungen) bradhliak tha: nadhelik herra ij görin ey swa ib 260 . tha swarade hon (Birger Jarls hustru sin man) . . . söth ordh . . . j skulin spörya idra men at radha . . . huat the sighia thz maghen i höra swa som ider sämber swa maghen i göra RK 1: 378-81; jfr ofvan anf. v. 336-7, 372. var herra gifui jder thz til radhe j sättin ey onda manna lygn ib 775-6 (konung Valdemar till sin broder hertig Magnus). haffden i latet mik thz mik hörde aff rikit ib 764 (hertig Magnus till konungen). ib 766, 767, 768, 769, 770, 772, 774 . hertogh wallemar swarade (sin broder hertig Erik) tha ther tenken aldrigh en tid aa then hugh torffwen i ey haffwa at ider skal vm konungin jäwa ib 3684-5; jfr ofvan anf. v. 3678, 3691, 3692, 3694. konungen (Norske konungen Hakon) sagde (till sin tillämnade måg hertig Erik thz er mik last ath i vilin ey wara her jwlin all ib 1906 (kan dock här afse hertig Erik och hans följe); jfr ofvan anf. v. 1910-2682. han (hertig Erik) sagde (till sin tillämnade svärmoder drottning Eufemia) myn kere sötha moder nw wil jak giffua jder gudi j wall ib 1920. ib 1922, 1923, 1924 . \" skulin i mik thz forgiffua ib 2487 (riddaren Folke Jonsson till Törgils Knutsson); jfr ofvan anf. v. 2486. han (Törgils Knutsson) sagde ädela konunger good thz i mik snödelika wt giffwin tess hawen i blygd ä mädhan i liffwin \" ib 2454-5. folkunga . . . sagdo (till konung Magnus) i görin thz for eth rooss ati älska meer the vtlenzska mer än oss ib 1014. ib 3388, 3389, 3390 . herra knut (sannolikt förre drotesten Knut Jonsson) swarade (konungen) tessa leedh herra i skulin ey wardha vredh ib 3805 . ib 3806, 3809, 3811, 3812, 3813, 3815, 3816, 3817 ; jfr ofvan anf. v. 3820-2, 3826, 3827, 3828. twa andre riddara sagdo (till konungen) ok swa i maghin ey last a them begaa ok then skam i aldreg forwynna i maghin ider bäter besinna ib 3833-5. tha wände konungin sik om ok sagde til herra knwt swa wilin i mik hielpa myna bröder at faa ib 3803 ; \" jfr ofvan anf. v. 3825. folkunga . . . sagdo til herra ingemar swa herra i skulin thz swa forstaa at wy ärom ämdughande som i \" ib 1017-8. ib 1020 . \" tha talado the gudz riddara ther om til jonker karl aff swerighe kom jonker vilin i mz oss stridha eller vilin i oss här hema bidha \" ib 302-3; jfr ofvan anf. v. 328, 343. jach haffuer jdher altiidh til godho warith ib 2: 5532 (marsken Karl Knutsson till Nils Stensson). illa gatz byscop kätel ther aath . . . han . . . taladhe tiil konungen mz harda synne . . . twy hwath skam i swerige giorde ib 3: 1777 . herrande sagde (till konung Hans) thz skall ey skee göre i thz tha skule i see thz bliffuer edher till lithen froma i och edra neppeliga till danmark komma ib (sista forts.) 5254-6. idher som konungir ärin, bör världz äghor (te, o rex, præ omnibus decent auri argentique divitiæ): vtan tha äghur j hafwin jnnan huff ok tiuthyrby (possessionum . . . tuarum mansiones, quas in hoff et tiurby regia dignitate possides) giff the gudhi til hedher Bil 854 . \" thet höre idhr wäl til enom rikom konunge at giwa mik hundradha markr silvers \" KS 34 (89, 37) . Bir 4: (Avt) 184. MD (S) 203, 204. sagdhe kesaren til sanctum iohannem, within i nakon man som kwnne os wisa stadhen ther iomffrwn hon miste sith liff Lg 673 . \" o kärasta frw hwat görin ij \" Bo 206 . \" beder iak eder nade . . . ati beten[cke] ok betracthä idert eyghet betzstä \" BSH 3: 171 (1466, samt. afskr.; Erik Nilsson till ärkebiskopen Jöns Bengtsson). takcer jach idher kärlica, käre frv märete . . . for all kärlech, äro oc dygd, som i myn brodher ok myk beuisth haffua ib 172 (1466; Sten Sture till Åke Axelssons hustru). ma i vide, kere here, at jach sändder edher ett breff, som axel poose mik fik ib 5: 106 ( 1506) ; Ture Jönsson till Svante Nilsson). Jfr Es. Tegnér, Ark. f. Nord. Fil. 5: 304 f.; Cederschiöld, Erikskrönikan s. 245."],"f":["thu . ","thw . ","tu . ","tw . suffigeradt: tu (w): attu RK 1: 183, 2688 ; ","skalttu ib 187 ; ","skaltu ib 367 ; ","wiltu ib 188, 1910 ; ","kanttw ib 3827 ; ","kantw Di 100 ; ","mattw ib 26, 38, 74, 75 . ","þik . ","thik . tik tigh BSH 4: 335 ( 1503) . ","thich ib 1: 142 ( 1373) . ","tich LB 7: 15 . ","thek KL 12 . ","tek LB 6: 279 . ","thegh MD 4 . ","tegh ib 14, 15 ; Bir 5: 140, 141 ; Di 293 . ","þär VG!SYNS_DÅLIGT? 5 o. s. v.; VML II Ä 10: 1 i var. þer VGL II !SYNS_DÅLIGT? ÖGL Vins 7: 5 i var. ther MB 1: 350 . þar L. þ!SYNS_DÅLIGT? gen. þin. thiin Fl 1768 . ","dual . ","it ÖGL Vins 3: pr. i var., 6: 4 i var. pl. nom. ir ÖGL Vins 3: pr., 6: 4; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 4: 467 (1335, nyare afskr.), 357 (1336, nyare afskr.). i SML þj 16: 2; VML I B 6; þr; MELL G 5: pr.; SD 5: 636 (1347; Bu 152, 204, 205, 509, 518 ; MB 1: 249 o. s. v. ii Bu 4, 138, 152 . ","ij Bo 206 ; Fl 72, 260 . ","y Gers Ars b 5; RK 3: 1193 ( i rimsl. med by). ghy (jfr Mnt gi, gy) Gers Ars b 5 suffigeradt; i: ati BSH 3: 171 (1466, samt. afskr.; på tre st.); RK 1: 411, 1015, 3390 . ack, datiþär SD 5: 636 (1347; på fyra st.). iþr Bu 4, 138, 152, 204, 208 . ","idar Bir 4: (Avt) 183. idher SD 4: 467 ( 1335, nyare afskr.) ; MB 1: 364, 366 o. s. v. ider RK 1: 381, 2: 2978, 2989 . ","idhir KL 165 (på nio st.). ydher Gers Frest Inl. edher MD (S) 203, 204, 209 o. s. v. eder ib 203, 204 ; Gers Ars b 5. gen. idhar Bir 1: 161, 4: 332 ; Al 2488 . ","idher ib 2499, 3893, 7982 ; RK 2: 2983 . ","ider Di 157 (på två st.), 163. ether ib 68. iþrä SD 5: 636 ( 1347) . ","idhra KL 165 ; Bo 159 ; MP 1: 305 ; Al 3609, 8023, Ber 160 (på två st.), 161. former eg. tillhörande pron. iþar: idhars (efter föreg. gen. på -s) KL 174 ; MP 2: 223 . " idrom (efter föreg. dat. på -om) " Di 100 ),"]},{"a":"þu","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["thu . ","tu . ","tw . ","dw SvT 78 (daniserande) . ack. tigh ib 16, l62. tik ib 78 . ","tich ib 18 . tek JMPs 405. pl. nom. i. j. ack., dat. idher. idhr SpV 154 . ","idhir SkrtUppb 159 . eder Stb 2: 250 (1488). gen. idhra Rääf Ydre här 1: 180 (1377). idhen (väl för idher) SvB 367 (1400-t.). form eg. tillhörande pron. iþar: eders STb 5:337 (1521, Kop). Jfr Sdw 2: 1320), pron. pers. L. du. biudher iac idher allom. oc särdelis hwariom. lidhra . . . at j honum . . . rätta lydhno standin Rääf Ydre här. 1: 180 (1377). iak bidher nw idher alt hymmerikis härskap oc enkannelica hwan en idhen särdelis SvB 367 (1400-t-). ok är jak mz idhr til wärldz ända SpV 154 . " besynner her fore, kiere wenner, eders sielffue oc bliffuer offuer eens STb 5: 337 (1521, Kop). at dw bewarer da myn siel ffra den ewighe pine " SvT 78 (daniserande). som christus sagdhe til sanctum agustinum ey skalth thu wända mik j tek, wthan thu skalth om wändhas j mik JMPs 405. - pl. ss tilltalsord till en person. första r adith är at j först om morghonen läsen een wälsighnilse SkrtUppb 159 (abbedissan Ingeborg Gertsdotter till Kristian I). hurw gudh haffwir jdhir kärligha atirlöst ib. ib 161 o.s.v. tha swarade jöns matsson: "jach formode mik aldrich onth aff eder, marten . . . "STb 2:250 (1488; köpsvennen J. M. till Sten Stures sven Martin Ryaner). Jfr J. Svennung, Anredeformen 390 ff. och där anförd litt."]},{"a":"þukke","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þokke."],"f":[]},{"a":"þumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tumme. \" jdeus är en sten . . . vordhen som mannes twmme \" PMSkr 478 ."],"f":["twmme )"]},{"a":"þumi","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tumme. \" the adra ligghir mällan thuman oc thz finghir som ther ä näst oppa handinne \" LB 1: 98 . ib 3: 184 . een adhra ligger pa twmman ib 2: 62 . ib 7: 161 . \" man skal ey offta laatha sig blodh vthan man trengher, och tha vider twman \" ib 83 . \" te bundo saman tumana \" Lg 3: 375 . \" haff thuman i näffwan vm thik fallir ämpnin (pugno clandetur pollex cum fors tibi detur) \" GO 742 ; jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 319 f. thän skal hawa thwma aff iärn som ondan man skal fla ib 732 . tagha nöthir ellir aden mera än till twma gaar i hanzka TB 78 . - ss måttsbestämnning; tumme, tummes bredd, tim. c (100) fambne trosse, swa tyck som en thwme eller noghet tickere BSH 5: 421 ( 1510) . "],"f":["twmme )","thuma finger","twmes- )"]},{"a":"þumlinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þumul ta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þumulfinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tumme. SR 53 . een þumulfinger Bu 55 . \" han scar thumulfinger sik af (haand) \" Bil 249 . \" hon . . . skreff mz höghra thumulfingrenom \" KL 308 . LB 6: 279 ."],"f":["þumul fingär SR 53 . þomalL. twmel- LB 6: 279 ), "]},{"a":"þumulfinger","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" (ATb 2: 57 (1475) L. tumme. Jfr B. Pettersson, Stilstudier i de svenska landskapslagarna 189 f. pollex thz är hans tumefinger Mecht 338 . han högh ion karlson . . . twmilfingrith af ATb 2: 57 ( 1475) . \" eth litith swarffwat träkäfle tiokth oc langhth som twmmelfingren \" PMSkr 511 . ib."],"f":["tumel- . ","twmmel- . ","twmil- )"]},{"a":"þunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tunn (i genomskräning9, ej tjock. tenuis, thundr GU 3 . \" hans skin war swa thunt ok klent at han flängdhis aldre swa lätlika at ey ginstan vt gik blodhit \" Bir 1: 32 . \" thyndir klutir \" ib 3: 56 . synis thz (ɔ: klädhit) wara faghirt ok thunt ib 1: 287 . LB 1: 97 . \" j tynna sma skiffwor \" ib 9: 96 . \" för än glasit wardhir thyndra ok klenare \" VKR XI: han haffde . . . en stor näsa oc tynna (han naf var hatt oc þuni) Di 131 . satte tha diäfullin konungxsins hiärna mällan sin knä som syntos vara liik präs oc samanthrängde starklica j langlek ok bidhlek ther til allir märghin vardh thundir ok klen swasom träs löff Bir 3: 446 . - tunnm, insjunken, hopfallen, mager. twnna kinbene Su 141 .","2) tunn, lättflytande, af (jämförelsevis) ringa konsistens. vm han (blodet) är thiokker eller thunder LB 5: 293 . är han (blodet) alstingx tunder ib. är blodhit hät, tha är thz thunt aff hetanom ib. är thräkkin thunir ib 3: 171 . ib 5: 292 . \" stundom er hon (ɔ: materia) twn som vatn \" ib 7: 257 . \" lossa oc tynth göra \" ib 9: 105 . \" hwilkin tima en thing wardher mera vtan natwrlikan wäxt mz födho, tha wardher thz ther mz widhare, at thz wardher thyndra oc thunnare \" MB 1: 88 . \" tha hafdhe hon (Eva) warith . . . swa myklo thunnare än adam, som watn är thyndra (Cod B tunnare 535) än iordh, oc är ey thz likt sanno ib. \"","3) tunn, gles; fåtalig. \" the garsuna vordho ther swa thunne \" Fr 1745 . \" än tho wi ärom fa ok thunne wi ärom bätre än alle the \" Al 2408 . \" thet är ganska twnt opwmme banereth \" BSH 5: 8 ( 1504) . ","4) svag, obetydlig, ringa. han (Alexander) är badhe litin ok thunder Al 1924 . \" än iak hafþe eigh dygþ for þunna \" Bu 74 . ","5) ringa, tarflig. \" eet thunt (aridum) klädhe \" Bir 2: 62 ; \" jfr 1. änkte atir gömde iak mik vtan thunnan kost ok klädha bonadh \" ib 1: 25 . ib 120 . the hafdho . . . manga thunna maltidh i them väghenom Bo 13 . GO 174 ."],"f":["thunir LB 3: 171 . ","thyndir Bir 3: 56 . ","twn LB 7: 257 . n. (nom., ack.) thunt Bir 1: 32, 287, 2: 62 ; LB 5: 293 . ","twnt BSH 5: 8 ( 1504) . ","tunth LB 1: 97 . ","tynth ib 9: 105 . ","thunnan Bir 1: 25, 120 . ","þunna Bu 74 . ","thunna Bo 13 . ","tynna Di 131 . ","thunne Fr 1745 ; Al 2406 . ","tynna LB 9: 96 . ","thunna LB 5: 292 . ","twnna Su 141 . ","thyndre : -a MB 1: 88 (på två st.). VKR XI . ","thunnare MB 1: 88 (på två st.). tunnare ib (Cod. B) 535), "]},{"a":"þunder","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["1) tunn (i genomskärning), ej tjock. vnder thildit skal thvnder kopaar näghlas fore eeldz skuld Hollman Bir Extr 234. kniffwn . . . skal wara alstingis hwas hardher oc tynner PMskr 319. sidhan haff en tynnan järn bläyda ib 326 . \" gwl slaghit j tynnasta bladh \" ib 420 . ib 453, 485 . (?) läg thär j tw lod tyn slagin gwlblad ib 421 (möjl. i st. att föra till ett *thungslaghin, p. adj.). 2) tunn, lättflytande. malin gran gryn blandes mädh warmpth wathn som en tyn wälling PMSkr 239 . 3) tunn, gles; fåtalig. syätte mattan är, ath til trodha mädh tynno höghre winga mot fiendannas wenstre winga PMskr 156."],"f":["tynner PMSkr 319, 485 . ","fyn ib 229 . ","tynth ib 453 . ","tynnan . ","tyn ib 421 . ","tynnaster : -asta ib 420 ),"]},{"a":"þunge","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) tyngd, börda. \" konungin . . . loot . . . binda vidh been hans iärn som skapadh varo som benin. hulkin som varo osighiandis mykyt thung, at mz tholkom thunga skullo benin wtslitas fran knämen \" Gr 279 . spikane oppehiollo allan licammans thugna (pondus) Bo 201 . Bir 3: 112 . BK 208 . \" the skulu wara williande ok moghande tula mykin tunga (sustinere magnitudinem ponderis) ok äruodhe \" KS 81 (199, 88) ; jfr 4. thz är dighr tunge föra tung wapn ok kräselika födho ib (200, 89; jfr 4. - bildl. redhobone äru the til hedhir ok kirkionna värdhelikhetz höghelikhet oc then thunga som rädhelikin vare ämuäl änglomen at läggia oppa sina axla Bo 99 . \" for syndanna thungha \" Bir 1: 207 . ib 275. gik nw en stor twnga aff min halss Di 22 . thr epther haffuer iag myken trå henne store twnge (d. v. s. riksförstandarskapet) skilias i fra RK 3: (sista forts.) 5752 . ","2) tunga, betungande. \" han wilde hwarium hughnadh ok nadhe göra ok ängum tunga \" Bil 384 . \" wardh han swa riker wtan landa thunga. at han gaff all landin lidugh aff skattom \" ib. \" the (bröderna) waro honom til mycken tungä \" MD 499 ; jfr 4. ","3) tunga, pålaga, skatt. läggia oppa almoghan j rikeno ouana skatte ok thunga (gravamina insolita) Bir 3: 466 . skatt oc tunga ökadhe han til Md 386. wtan landgield ok allan thunga SD NS 1: 488 ( 1405) . ","4) tunga, möda, vedermöda, besvär, olägenhet. huar som mera äter än han torf til sin naturlik skipilse, thz är dröuilse til hans kiäla, ok tunge til lhans likamlik åthäue (etiam nocet corpori, quia, impedit digestionem debitam) KS 43 (110, 46) . \" nu förþe þu mik þän gäst. mik varþar tel langan þugga \" Bu 19 . \" gudh . . . löse idhan anger ok swa idher thunga \" Iv 4198 (kan föras till 5). ","5) bekymmer, oro. \" thera hierta war wthan twnga \" RK 3 . 2214. ","6) tyngd, känsla af tyngd. allom sömpnins thunga ((gravedine) fiärre bortrördhom Bir 3: 246 ."],"f":["þugge: -a Bu 19 . ","twnga Di 22 ), "]},{"a":"þunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) tung (till vigt), tung att bära el. lyfta. ey magho . . . himbla röras aff sik siälwom for thy at the äre hwarco thunge eller lätte eller liwandis MB 1: 44 . hon är thung ok väghir mykyt KL 342 . \" tha wrdhu hälagh ben swa thung. at engin gat them af stadh comit \" Bil 275 . \" nakot thz som är swa thunght af thz dräpir mz eno hugghi \" Bir 1: 147 . \" vest thu ey hwat thungasta byrdhe är af thöm thingom som vaxa \" MP 2: 106 . Bir 1: 133 . \" lithin byrdhe är langh vägh thungh \" GO 502 . ib 765 . \" ilth är thungan steen fiärran kasta \" ib 869 . \" föra tung wapn \" KS 81 (200, 89) . Bil 54 . Gr 279 . hon . . . thyngde sik mz them thungasta klädhum ok skinnom somhon hafdhe KL 61 . \" lös vndan þunga jase \" Bu 141 . \" þyngre var þu än al värulden \" ib 499 . thw saat thunktä (för thungä) lenkior om hans hals MD 65 . Di 101 . \" mins mik likamans huru þungar han är at dragha \" Bu 141 . - oeg. tung, svår att bära, tryckande. jsrael nidhetrykktis af egipclis mz thwngare byrdhe thentidh moyses sagdhe them af gudhz widherkänno Ber 18 . ","2) hafvande. \" en kona thung mz barne \" Bil 275 . \" wort drotningen twng \" Di 126 . Bil 268 .","3) tung, orig, trög. \" han skal sik göma för ofåto ok ofdrikkio: ty at ther af wardr man tungur ok olustoghr \" KS 81 (200, 89) . \" the äru thungeh (ponderosi) til äruodhe fore gudz hedhir skuld \" Bir 1: 292 . \" swa myklo starklikare dragh thz (mitt hjärta) som thz är thyngra af sik oc sent til alt thz som got ib \" ib 4 . 126. ","4) tung, svår, besvärlig, mödosam. vm munkenom är thunkt at stridha mot kötsins lusta thungare är riddarenom at fram gaa mällan wäknta ovini Bir 1 . 384. min pina ok min kärlekir äru them ledh ok mit lifwirne thunkt ib 200 . \" fore thera thungasta ärwodhis skuld \" MB 1: 290 . \" thässa thungo fastomar \" KL 335 . konungh snyo . . . lagde altiidh dänom twngh lagh PK 246 . \" thänne wäghin är nokot thunger j wphoweno \" Bir 1: 43 . \" tagha for sik högha ok thungha dygdesame gernyngar \" Gers Frest 3 . \" the taladho dyr thing oc thung at vndirsta \" KL 201 . ","5) svår, stor, betydlig. thola thyngxsta oc mästa skadha Bir 3: 348 . hänna pina är nu aldra thungast ib 29 . \" aff thungasto sorgh \" ib 4: (Dikt) 263 . ib 265 . - svår, grof. är hoordomber thyngre synd, än löskeläghe MB 1 . 139. tha ware . . . adams synd aldra thungast oc mäst ib. aldra thungast synda giäld ib 138 . Bir 1: 112, 113, 3: 13, 456 . Ber 80, 87, 97, 125, 130 . Su 442 . ","6) tung, djup, som icke lätt afbrytes. om sömn. han sompn adhe mz thwngom symn KL 164 . \" thung är thän sömpn som syndin söwir \" GO 277 . ","7) tung, som framföres med svårighet, hes, skroflig. om röst. linar thz thungha röst hok gör hona skära LB 4: 343 . - Jfr iäm-, of-thunger."],"f":["thunkt Bir 1: 200, 384 . thunght ib 147. komp. þyngre. thungare Bir 1: 384 (på två st.); -om ib 4: (Dikt) 265 . ","thwngare Ber 18 . superl. ","thyngxster: -a Bir 3: 348 . ","tyngster: tyngst Di 101 . ","thungaster: -ast MB 1: 138, 139 ; Bir 3: 29; -asta KL 61 ; MP 2: 106 ; MB 1: 220 ; Bir 1: 133 ; ","-asto ib 4: (Dikt) 263 ; Su 442 ),"]},{"a":"þunger","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","3) tung, ovig, trög. \" jncerticus . . . twnger faawitsker oc olaadoger \" GU C 20 (hand 2) s. 25. we wardhe the syndogoho folkeno, ok tungho folkeno j syndhinne, for skamlikom synom affonde släkt MP 5: 16 . 4) tung, svår, besvärlig, mödosam. hans liff war honom tyngaren än döden Troj 303 . 5) svår, stor, betydlig. thän höäghrer är vpkomen faar thungare fall Hel män 106 . - svår, grov. ä thes lengre är lifuet thes tyngäre ok grofuare är synden J Buddes b 162 . 8) tung, stark. om vin. teth win som söth är j smakenom thet är twngth PMSkr 356 ."],"f":["tunger . ","tyngäre J Buddes b 162 . ","tyngaren Troj 303 . ","thungare Hel män 106 . Jfr Sdw 2: 1320),"]},{"a":"þunlika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["tunt. þunlika kläd Bu 79 ."],"f":[]},{"a":"þura","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þora."],"f":[]},{"a":"þura","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["djärfhet, dristighet. \" iac lägar til þuru oc manlekit hiärta \" Bir 4: (Avt) 185. ib 2: 261, 4: 350 . sät enkte i thina thuru (nihil ponas in tua audacia) Ber 113 . \" tha j finghin thwru at tala \" Bir 2: 263 . then helghe ande . . . giuir them . . . thuru ok tröst at awita världinna älskara MP 1: 145 . \" skal han gifua jdhir thuru til at auita världzlica men \" ib 2: 91 ."],"f":[]},{"a":"þusand","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["räkn. L. tusende, tusental; tusen. Jfr Sdw 2: 1320. mille . . . thwsnde mil[l]ies aduerbium numeri thusanda synnom GU C 20 (hand 2) s. 142. när eth twsand haffwer graffwit sina wth stikkadha graff, gange th annath twsand thär nästh til ath graffwa PMSkr 131 . item . . . köpte jak iijᵐ tigel för iiij mark twsanet HLG 2: 65 (1519). thetta skipti giordis epter gwz byrd thusanda arum thry hundrada arum sextighi arum ok twem arum neesta löghordaghin epter sancta michiels dagh SD 8: 224 ( 1362) . thusandhe cristne män Karl M (Ver) 44. en läsin messa aff tigi twsandhe riddere STb 5: 304 (1513, Bil). hulket skot som reste tusande oc nytetigi mark ortuger Stock Skb 211 ( 1522) . - för att obestämt angiva ett mycket sotrt el. ofantlgt antal. hon . . togh han i sin fampn oc kyste han fore hans mwn oc the haffdo ther thusandha glädhe Prosadikter (Sju vise m) 164 . \" helser myn ffrw modher . . . medh m (1000) godhe netther \" BSH 5: 138 (1507, H. Gadh) . om thet mik ware mögligith liffwa i m (1000) aar ib 395 (1510, d:o). - i kraftuttryck. hvdh tvssana ffalan döffel menar tv at vy haffom . . . GpM 2: 406 (1502?). wj wilom haffwath (ɔ ha föda) i m (1000) etc. BSH 5: 268 (1508, H. Gadh.) . - i förbindelse met ett följande ordinalt räkneord. arom effter gudz byrd tusendaffyrahunradaffemtye pa thet ffierda NMU 1: 123 ( 1454) . aarwm effter gudz bÿrdh twsendefemhwndradhe paa thet tolffthe ib 160 ( 1512) . - Jfr ällivu thusand."],"f":["twsand PMSkr 131 . twsan KarlM)","tvssana GPM 2: 406 ( 1502?) . Jfr Sdw 2: 1320), "]},{"a":"þusand","b":["nl"],"c":"räkn.","d":"","e":["tusende, tusental; tusen ss subst. antigen abs., då det vanligen nyttjas i bem. tusental af menniskor el. öfver hufvud af lefvande varelser, el. ock förenadt med följ. subst. i gen. (el. med följ. subst. föregånget af prep. af); då det åtföljes af ett subst., nyttjas det dock oftast adjektiviskt. the akta ey huru mang thusand som döö Bir 3: 472 . ther äptir ropadhe swa som otalik thusand aff häluite ib. dacianus var . . . sua grymbar . . . mot cristnom mannom. at i en manaþ drapos tu þusand ok tiughu Bu 493 . \" aff ruben släkt gingo til stridh firetighi thwsand oc siäx thusand oc fäm hundrath \" MB 1: 384 . iak saa oc see lambit stod pa bärghit syon, oc mz thy hundradha fyritio, oc fyra tusandh haffwandis hans nampn . . . scriffwit j theris änlite ib 2: 354 . \" the c xl iiij tusanda hwilke köpte ru aff wärldhena ib. thera tall var M tusandh \" ib 341 . \" the varo at tali þry þysand ok tu hundraþ ok fämtighi \" Bu 178 . \" atta þusand manna troþo christo \" ib 500 . dö[p]tos tiughu þusand män ib 492 . \" astringes sände þusända män ok lät fanga bartholomeum \" ib 209 . \" fiughur þusand riddara \" ib 177 . sancte gregorius . . . dötpe ther mera än hundradha thusand oc niotio thusand folk Gr 314 . \" thräftighi thusand ok än tw footgangara hafdhe han nw halff fämpta thusand opa hästa \" Al 1911, 1913 . \" siäx hundrath thwsand fotgangara \" MB 1: 312 . \" siäx hundrath thwsand oc thry thwsand oc fäm hundrath oc fämtighi män \" ib 384 . the slogho ther få wäl thusand mang Al 9399 . hördhe jak . . . otalica thusand röste Bir 3: 472 . twsenda mark RK 1: 3528 . \" äpter thera räkning war säm wäl när thwsand aara gamall, än han war ey meer \" MB 1: 5 . \" niohundradh aar oc siäxtighi aar thz är xl aar minna än et thwsand aar \" ib. \" äpter thässe räkning waro mällan thäs adam skapadhis oc abraham föddes thry thwsand aar oc tw hundrath aar oc fyra aarr ib. owir thusand aar \" ib 2: 364 . \" þusand ok tu hundraþ ok þrätighi ok atta arom äpte vars härra byrþ \" Bu 175 . \" þusanda arom ok þry hundraþ ok fiurtighi arom äpte guz fözlotima \" ib 176 . \" þettä breff oc testament, som giort . . . var . . . äfter vars herrä byrþ þusanda arum. þryhundraþa arum. fyritighi oc syäx arum \" SD 5: 568 ( 1346) . - för att obestämdt angifva ett mycket stort el. ofantligt antal. tik skal rådhgiua wara näppelike en af tusend KS 71 (174, 78) . ib 17 (41, 18). läti gudh thina släkt wäxa i thwsanda thwsand (mille millia) MB 1: 206 . \" hwat ey äst thu thän ther thusanda thusand (mille millia) thiäna i thino rike \" Bo 36 . tusanda twsanda aff hymelzslikom andom tik äwerdelika tiändandom loffui tik a mina wäghna . . . oc tio twsanda sinnom hundrada twsand helse tik (millia millium celestium agminum tibi ministatium te ex me saluent, et decies millies centena millia tibi assistentium te glorificent) Su 343 . \" thusanda thusand ängla (milia millia angelorum) \" Ber 215 . \" tho hon skulde thwsand vintre lifua iak vil hänne ey een päning gifua \" Iv 3729 . han . . . sagde sancte anna M godhe netther Lg 3: 31 . \" thee scolo faa eth M (1000) diwell \" BSH 5: 185 ( 1507) . \" the skulo fa eth Mc (100,000) dyffwill ib 273 (1508). lifva kräselica oc hawa thusanda frygdh (för thusanda frygdhir? el. för thusandafalla frygdh?) \" Bo 107 . - i förbindelse med ett följande oridnalt räkneord. arom epter gudz byrdh tusanda fyrahundradha a sietta areno SD NS 1: 561 ( 1406) . \" arena epthir gwsdh (för gwdhs) byrdh tusandha oc firahundradha aar oppa firstha arit \" ib 3 ( 1401) . \" aret äpther gudz byrdh tusandh fyrahundrat vppa siätthe aar \" ib 575 ( 1406) ."],"f":["þusund HelsL Ä 16: pr. þusänd UplL Conf. tusend KS 71 (174, 78) . ","þusän VGL IV 19: 5. þusanda. thusanda. thwsanda. tusanda. twsanda. twsenda RK 1: 3528 . ","twsande ib 3 . (sista fortsa.) 5657. Formen på -a (-e) är eg. gen. pl. Jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 14: 240 f. ),"]},{"a":"þut","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tjut. \" hördhe han swa rädelika röthan ok thut alskona grymma dywra at all wäruldin munde skiefua \" Pa 21 . \" thignadhe alt thutit \" ib 22 . \" diäfwlen borthwarf. swa hökt þiwtande at alle bröþrenne vmkring hörþo hans liwþ oc þut \" KL 190 . \" fiudhu diäflande mz myklo thuti \" ib 45 . Gr 307 . \" enkte scal ther (i helvetet) höras vtan gratir oc twt \" MP 1: 202 . Ber 211 . KL 412 . MB 2: 405 . Bir 2: 193 . Su 461 . jwdhane . . . stodho gratandhes oc tywtandhes i hymellen som en wargha hoper oc war theras ropp oc toth swa hökt at the hördhos til sancti lamberti kirkio Lg 3: 440 . MB 2: 138 . ","2) tjut, hvinande, dån, brus. fore them rödhelica storm ok thut älla liudh som tha scal vardha j hafwino MP 1: 10 . \" fallir strömin ryghelika owir han aff högdhinne mz sinna brädzsko huit (strepitu) \" Bir 1: 332. - brus, susning. fore thuth örna sangh oc wärk LB 3: 164 . - Jfr thiut."],"f":["toth Lg 3: 440), "]},{"a":"þva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) två, tvätta. \" opta thwo hon siuko systrina ok thörkadhe \" KL 330 . \" þe iuffru som liket þuaþo \" Bu 14 . tel liket var þuaghit ok klät ib. \" tha han hafdhe dödh tholt tha timde thz swa: at the baro hans licamma j eet hws at twa \" Bil 864 . KL 301 . Lg 40 . na[ta]lia . . . þuo þerra sar Bu 520 . bröþrenne . . . þwaþo hans fötir KL L189. ib 331 . Bil 410 . Bo 75 . MP 2: 7, 8 . VKR IX . Lg 3: 204, 511 . Bir 2: 177. take xxx fatighe män hulkra fötir twas skulu mz ödmiukt oc gifwins thom kostir oc päninga ok klädhe af hulkom the maghin hughnas oc swa badhe the som thwa oc the som twagne vardha bidhn gudh . . . at han . . . forlate hans siäl the högfärdh . . . som han hafdhe ib 23 . hon thwo wars herra föther mz tarom Bil 265 . ib 264. thine fötir varo aldra renaste ok väl thwaghne Bir 3: 315 . \" hon kämpde hans hofwdh siälff ok thwo \" Iv 1330 . Di 87 . \" han strök sinä armar oc skulde twa sinä händer \" ib 103 . ib 165 . \" hand skal hand thwa älla bodha orena wara \" GO 687 . \" ä är thwaghno barne mathir i wanom \" ib 268 . \" thwa hundh ok kämb han är ä hundhir thän same \" ib 11 . \" fori quiddrag skär a huirflinum i lumscänum ena sinu. fingirs bretä oc somä (för sömä) väl atir vndena, och þua huar dagh en timä mz lut Hästläked. i \" AS 136 . ib 137 . \" hwart thz klädhe som thera hold komber widh, thz skal thwas mz watne \" MB 1: 360 . \" hon pläghadhe thwätt oc klädhe twa \" ST 293 . \" hänta sik watn at thwa sin öghon ther i \" Lg 3: 237 . ib 238, 647 . vatn . . . i hulko farin thwaddos Bo 121 . \" thz watn ther raat köt är thwagit i \" LB 3: 171 . \" twor man skalloth hoffuidh j sipuls oos medh watn \" ib 2: 41 . \" thz watn som thässe kar eller klädhe waro thwaghin i mB 1: 360. alt ther til i vardhin thwagne i döpilsanna vatne \" Gr 303 . ib 301 . \" han skal thwa siin klädhe i wiinqwista blodh \" MB 1: 263 . gudz som walde (näml. sig till brud) the hälgha kirkio . . . oc thwo hona swa rena oc faghra i sino blodhe, at hon hawer ängin smit eller last ib 399 . - bildl. hawa ey . . . thwaghit sit hiärta aff fwlom hugh mz taarom eller mz trägha MB 1: 329 . ","2) aftvå, borttvätta. \" gamwl härpa är ey godh at twa \" GO 1058 . elizäbäth . . . twade af sik sörin Bil 805 . - bildl. han . . . thwaar aff them thera synder mz sinom taarom Lb 91. thwo han aldra waara mandom oc synder i sino siälffs blodhe MB 1: 263 . \" skulum wi thwa mz tharwm the onda thing som wi giordhwm \" Ber 18 . ib 38 . "],"f":["two Di 87 . ","twor LB 2: 41 . ","rfl . ","twos ib. konj. thwa MP 2: 7 . impf. þuo Bu 520 . ","thwo Bil 264, 265 ; MB 1: 263 (på två st.), 399; KL 330 (på två st.), 331; Iv 1330 . ","two Lg 3: 647 . ","thwogh ib 204, 288 . ","twogh ib 511 . ","thwadhe Bo 188 ; MP 2: 8 . ","twadhe Bil 410 ; ST 502 ; Lg 3: 647 . ","twade Bil 805 . ","twadde MB 2: 166 . ","thwogho lib 1: 441; Lg 40 . ","þuaþo Bu 14 . ","þwaþo KL 189 . ","thwadho ib 301 . ","twadho MB 1: (Cod. B) 562. ","thwaddo: -os Bo 121 . ","thwaghin MB 1: 360 ; ","-it ib 329 ; MP 3: 7 ; ","-ne Bo 75 ; Gr 301, 303 ; Bir 3: 315 ; ","-no GO 268 ; aff thwaghin Bir 3: 265 . ","thwagin: -it LB 3: 171 . ","twagin: -ne Bir 2: 23 . ","twagen: -et Di 165 . ","thwäghin: -ne Gr (Cod. D) 397 . ","thwägin: -ne ib 395 . ","thwande VKR IX ; Bir 2: 177),","thva sik , två sig, tvätt sig. tha the . . . thwogho sik eller siin klädhe MB 1: 441 ; " jfr þva 1. hon . . . twadde sigh ther j enne källo " ib 2: 166 . " the plägha sik aldre mz watne thwa " Al 6365 . - bildl. hon ville ey rensa och thwa sik (genom skriftermål) j sinom tima Bir 3: 30 . - bad. hon . . . wilde sik ther twa ST 437 . ib 502 . - refl. thvas, tvätta sig. om man twos j thz watn ther alwn är smelth wthi LB 2: 41 . thva af, aftvå, borttvätta. at han vanlica thwadhe blodhit af i strömenom Bo 188 . Jfr afþva. ","thva utaf , "]},{"a":"þva","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) två, tvätta. lauare twaa GU C 20 (hand 2) s. 68. llatus . . . twaghen oc kräselighen ib s. 69 . \" swa som man rensar et hws mz qwast oc skowel oc sidhen thwar man thz mz rent watn \" SvKyrkobr 23 . \" jtem iij öre qwinnom tunnor ath twaade (för twaande) \" Skotteb 424 (1468-69, Kämn); jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 205 f. j thet samma hon henne twagh ok rychtade j bastuen ok klogh henne pa sin rög STb 2: 236 (1487). a skärdagh th han thwoghde thera fötir Hel män 113 . \" ihesus siäffuer bödh, at the skullo sik j inbyrdis twätta ällar twa hwar ananrs föther \" JMÖ 165 . \" reen och wel twagen lacan Arnell Brask Biᴵ 30. item klakare[n] !UDDA_TECKEN? ortog, för han toddhe gillens borduka HLG 2: 134 (1526). \""],"f":["twa JMÖ 165 . ","twaa GU C 20 (hand 2) s. 68; -ss ib. pres. thwar SvKyrkobr 23 . thwaar ib 104. twar ib 317 . ","twagh sTb 2: 236 (1487). thwoghde Hel män 113 ; jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 41: 313. f. toddhe HLG 2: 134 (1526). part. pret. twaghen GU C 20 (hand 2) s. 69. twagen Arnell Brask Biᴵ 30. part. pres. twaade (för twaande) Skotteb 424 (1468-69, Kämn)),","thva af , avtvå, borttvätta. watn är a mot eld. oc thwaar aff söör oc slykker thörst SvKyrkobr (Lucid A) 104 . Jfr afthva, - refl. *thvas af, avtvå sig, tvätta av sig. GU C 20 (hand 2) s. 68 (se unde thvagning), ","*thva bort , "]},{"a":"þvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þär."],"f":[]},{"a":"þvar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þvär."],"f":[]},{"a":"þvatter","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þvätter."],"f":[]},{"a":"þvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) trycka, bringa i trångmål el. nöd; plåga, kvälja. me grauat ille llabor sub cuius pondere labor thz ärwodhe twnger megh vndher hwilketh jak schrider GU C 20 (hand 2) s. 56. marcero . . . twyngha riffua wanska oc blöda ib s. 108. annor dywr när nokor sy[w] kdom twingar them tha ga the länge oc dwjna oc warda swoltin PM Skr 244. Jfr under thunga, v. 6) pressa, nödga, tvinga. wortho ther fore hardeliga saktfelthe och twengne met rätta til at aterbyggia thet the vpbrvtit haffde Svartb 446 ( 1453) . (?) fore omilda manna skuld som oss och waara borghara haffua mz owerwaald slaghit tinghat (för twinghat?) och oforätthat Neuman Vokbal 81 ( 1467) . Gummerus Syn-stat 25 (se under thvingile). 7) tvinga (till underdånighet), kuva. aff thic (ɔ jungfru Maria) er thwanghit thet stora elefantere SvRimd 50 . Jfr be-, for-, til- (Sdw 2: 1316), undir-, ut-thvinga samt othvingadher, othvungen."],"f":["twinga . ","twyng(h)a . -ar. -at. impf. thwingdhe SD 8: 607 ( 1364) . ","thwanghit SvRimd 50 . ","twengne Svartb 446 (1453 ; i Skokl. ä. t. twongne),"]},{"a":"þvinga","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["trycka, tränga, pressa.","hwat thwinghar (distendit animum) wär ok osälikare än altidh astunda syndena ok aldrigh mättas älla fyllas af hänne Bir 1 . 287. ","2) förtrycka, betunga. ther wil huar rådha ok thuinga land ok almogha, äpte thy huar mäst förmå KS 11 (28, 12) . wtländis man gästkomen til thit land skal thu ey mödha oc sörgfullan göra eller thwinga MB 1: 338 . Bir 3: 416 . \" thwinga rikesins almogha mz skattom ib 467. \"","3) tvinga, späka. \" thän hälghe konunghin . . . thwingade sit köt mz hwasso harklädheBil 855. fastadhe han i atta dagha oc thwingadhe sin likama \" Pa 15 . Bo 34 . \" hwat ey auitom vi paulum at han thwingar sin licamma oc ledhir han i thräldom \" ib 133 . mine hälge män twingadho (affligebant) ey thy siin likama at the hatado han, wtan thy at the wildo tempra likaman til sins gudz thiänist Bir 4: 36 . VKR 79 . ","4) tvinga, hålla i tvång el. tukt. est thu abote . . . tha skalt thu thina vndirdana . . . wiislika oc beskedhlika thwinga ST 383 . \" thwingar thu them obeskedhelka, thz är . . . ekke goth ib. \" ib 384 . ","5) pressa, ansätta. \" konung hakon . . . belagde husith ok twang them saa at foghotin gawit ther war aa \" RK 1: 3336 . ","6) pressa, nödga, tvinga. leo . . . twingade (ändradt från kuskade) han til han wardh klärker Lg 738 . \" han . . . twang konungen aff rytzeland . . . til at han sagde honom mandskap \" PK 222 . bo jonsson . . . trughadhe ok thwingadhe thän for:da tideko pätersson at han skullo hanom them godzen vplata BSH 2: 102 ( 1399) . hedhne . . . thungadhe (för thuingadhe; Bu cusacþo 199) han til at ofra marti Lg 979 . FM 198 ( 1504) . \" nw trängir mik kärlekin oc twinghar til tik talal \" Su 378 . them thwang han mz allehanda pina at dyrka fanyta gudha sina MD 193 . otto . . . twingadhe lumbardiam til skat Bil 761 . Rk 1: (LRK) s. 219. ängen ma han . .. til merä þwingä SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). Va 32 . ","7) tvinga (till underdånighet), kufva, lägga (under). konungh snyo . . . thwangh alt folkit vndher sigh PK 246 . han . . . wan them (landen) oc twang them vndir sith wald oc lydhno ST 134 . \" han thwang vnder sit stora wald landin ower wärlden all \" MD 193 . ","1) ansättas, plågas, våndas, utstå vedermöda el. lidande. the thwingadhos aff hungir ok köld KL 105 . \" thän som . . . thuingis aff langom siukdom \" Bir 2: 82 . ib 3: 190 . MB 2: 307 . \" iak thwingas älla thwänar af kärlek Kl 330. the siäl som idhkelica sukkar ok bidhir van ledho. oc thwingas af astundan \" Bo 112 . \" han . . . thwingadhis meer än nakar kan sighia älla thänkia \" ib 201 . Su 161 . MB 1: 379 . the pinas träfalllika the dröfwas j hörslinne . . . the thwinghas (affiguntur) j syninne . . . the plaghas j hannaninne Bir 1: 174 . \" vthualde han twingas ok dröfuilse liidha mz gudz almoga \" Lg 3: 570 . \" at han tryggelika oc sälia hädhan faar, wm oc än haffde (för han haffde) hardelikasta thwinghas j dödhenom \" Su 247 .","2) späkas. \" kroppin skal stundom thwingas oc äkke sundir knosas \" Bo 139 . ","3) nödgas, tvingas. \" nödhgadhis han oc thwingadhis (coactus est) til äruodhes mz ordhom oc slaghom \" Bir 2: 178 . "],"f":["thwang ib 193 (på två st.). thwangh PK 246 . ","twang ib 222 ; RK 1: 3336, (LRK) s. 219; ST 134 ; ","betwang ib 516 . ","twangh RK 3: 706 . ","thuingis Bir 2: 82 . ","tungin: betungnä Va 6 . ","twungen: tiltwungne BtRK 372 ( 1501) ; vbe  twungen BSH 3: 59 (1453, samt. afskr.) . supin. refl. twinghas Su 247 ),","þvinga sik , tvinga sig, plåga sig, späka sig. hwi þwingar þw þic mz fanytom pinom KL 187 . " han . . . thwingathe sik ängslika mz fasto oc bönom oc likamliko ärwodhe " ib 206 . " han . . . hafdhe sik thwinghat oc vtsmäktat mz gudhlike fasto " Pa 9 . " ey twingadho the sik thy, at the trodho sik wara wärdoga aff tholek twingh at faa mit rike " Bir 4: 36 . VKR 79 . KL 208 . - refl. thwingas, ","thvinga af , afpressa, tvinga. swa ath wij kwnne twinga konungen aff ath han scal geffwe thetta örlig öffwer HSH 20: 212 ( 1507) . ","thvinga utaf , "]},{"a":"þvär","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) transversus; tvär. tvär, tagen från den ena sidan till den adra. i måttsbestämningar. hwar trappan skal ena thwära hand högh wara Hollman Bir Extra 233. 2) motvänd, motig? tha war börren twär ok stark EK 3049 (möjl. avses sidvind, i vilket fall exemplet hör till 1; jfr R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 612). 3) motsatt, stridig. med ack. non decet illa legi que sunt contraria legi ey höffues the tingh läsis hulken twär ära laghen GU c 20 (han 2) s. 78. n. þvärt, adv. L.","1) tvärt, på tvären, i tvär riktning. ärye twärth pa bakkommen oc ey wpföre för oxannas lättilse PMSkr 197 . 2) tvärt, rakt. asnyn gik medh lykeno räth twärth borth fran kyrkiogardhenum MP 5: 202 . 5) genast, strax. for then skuldh skriffve vi swa twärt aff harm til idher at oss högelika ortycker at . . . BSH 3: 152 ( 1464) .","2) tvärs över, på andra sidan om (ngt). anders bywr c[iterade] then man, som bor twer offuer fran mwren STb 3: 280 ( 1496) . ","2) rakt fram. twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen SJ 2: 126 ( 1488) . \" twers nör aff sins faders suen helsingx bryggehus \" ib 176 ( 1490) . \" item är fran tet alna bret rwmet myt i garden twers intil sweders ärffue hws viij . . . alna \" ib 187 ( 1491) . - thvärs ivir, A) prep. 2) mitt emot. en . . . gaard . . . i stenbastue grendh reth twerss öffuer bastuffuen pa norre sidhen SJ 2: 272 ( 1495) . STb 5: 244 ( 1519) .","3) tvärs över, på andra sidan om. huilkit hussz belegit är . . . twers vester offuer gatan fran . . . rytters hussz STb 2: 348 ( 1489) . SJ 2: 274 (1495), 309 (1496). B) adv. 1) tvärs över, från ena sidan till den andra. bredhleken twers offuer xiiij (14 1/4) allna och eth quarter SJ 2: 115 ( 1488) . "],"f":["twär . ","twer . tiwer: -t JTb 81 ( 1494)","twar: -t KTb 77 ( 1438) , 79 (1441); -s Svartb 192 ( 1386) . ","thiwar: -t Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559), ","thvärt a mot , A) prep. rakt emot; tvärt emot, rakt el. alldeles i strid emot. i scriffwe och göre twärth a moth rikesens radh BSH 4: 257 81501, H. Gadh). B) adv. 1) gentemot, mitt emot. eregione . . . aduerbium loci twärth amoth eller geem (för geen ) moth GU C 20 s. 227 . 3) tvärt emot. - däremot, å andra sidan, econtra . . . twär a moth GU C 20 s. 207 . JMPs 518. - Jfr thär thvärt a mot (Sdw 2: 781). ","thvärt for , adv. 2) tvärt, på tvären, i tvär riktning. gammwl winträ stödyas oc wpbindas swa ath twa rörkäppa ärw widher hwarth trä oc swa andra rörkäppa twärth före PMSkr 314 . ib 316 . ","thvärt fra , prep. alldeles från. hans vägha / han läggir for man som röuara plägha / ledha man thuart fra retto Vis sten 6 . ","*thvärt gen mote , ","þvärt ivir , A) prep. 3) tvärs över, från ena sidan av (ngt) till den andra. swa ath jac formektadhe ga thiwart offwer en vägh Reuterdahl Kyrkohist III 2: 559. - tvärs över, på andra sidan av (ngt). then brodherin fik see jampth aff sik twärth offuir gwluith hwar en hans brödhir hörde . . . skriptamal MP 5: 205 . - tvärs över, på andra sidan om (ngt). hwelken hus som liggia rät twart ower gatuna KTb 77 ( 1438) . SJ 2: 148 ( 1489) . twärt öffuer gärdhet fraan hängdhenne äger clostridh 1 ödhetorp VKJ 193 . 4) gent emot, mitt emot. en gardh liggiandis näst sudhra port twart ower karl michelsson KTb 79 ( 1441) . forbödz oleff hoppaner at byggie medh tree twert offuer vrwder vtan medh steen STb 3: 297 ( 1496) . B) ","thvärt ivir fran , ","thvärt mot , ","thvärt um , ","*thvärt um mot , ","*thvärs ivir fran , ","*thvärs ut ivir , "]},{"a":"þvär þvar a hästläked. i as 136","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) transversus; tvär, befinnande sig i vinkel mot längdriktningen. han kastar een hiit ok annan ther swa at hwa la om annan thwär Fr 596 . - tvär, tagen från den ena sidan till den andra. i måttsbestämningar. SR 17 . \" skiär owan vid knolana þvara hand innän a benino. ena sino fingärs breþa Hästläked. i \" AS 136 . skäggit (näml. var) swa lankt som een thwär hand (longitudo barbæ palmo per transversum manus) Bir 2: 135 . \" watnidh sanck en twär foth \" Di 295 . (?) thän mantolin skal ey taka jordhena nämbir än wppa ena twära span (ab uno palmo) Bir 4: 10 . i thvärt, tvärt. at han mz sina äghna hand skaar sin strupa aff i twärt (per transversum) Lg 3: 368 . ","2) motvänd, motig. tha war börren twär ok stark RK 1: 3049 . ","3) motsatt, stridig. \" är oc en skälffwo soth tilkommandis människiom aff twärm eghelighetom \" LB 9: 118 . - ","4) L.","1) tvärt, på tvären, i tvär riktning. watnith . . . rördhis hwarte langx äller thwärt ware ey wädhrith somthz röre Al 5824 . thak i [1] brödh . . . oc klyff thz i tw ok kärne thz twär t ok ände lankt LB 3: 199 . \" han for badhe twärth ok ändelancth gynom thera her \" Di 216 . ","2) tvärt, rakt. \" the gingo härrin mote thwärt \" Al 8700 . - (?) sancta genouepha . . . bödh them hugga nidher thz träit oc ginstan fiöl thz thwart bort fra strömenum vppa landit Lg 3: 250 . ","3) tvärt, från den ena sidan till den andra, tvärs igenom, alldeles? hans been brast ofwen twert sunder RK 2: 2553 . ","4) tvärt, kort, snäsigt. herra jngemar han swaradhe twärt RK 1: 1026 . ","1) rakt från; midt emot, gent emot. saa hon thwärt aff sinne säng (ex oppsito lecti sui) eet altara VKR v. lectrix collacionis siti twärt aff abbatissonne Bir 5: 37 . TK 271 . 2: åt motsatt sida från; tvärt emot, alldeles emot. diäfla . . . visto þöm väghen þvart af rätto Bu 523 . - bildl. the gingo thwärt aff rätto oc syndadho a mot mik siälwom MB 1: 379 . \" willin i än ganga thwärt aff rätto a mot mik (ex adverso mihi) \" ib 377 . \" thvärt a mot, A) prep. rakt emot; tvärt emot, rakt el. alldelses i strid emot. the wändo sin vilia twärt a mot (directe contra) gudhi \" Bir 1: 250 . thätta är alt thwärt amoot fatikdomenom Bo 16 . \" ther giorde then yslingh twarth aa moth alth thz jomfru maria honom sighia loth Rk 1: (sfgn) s. 176. - tvärt emot i motsats till. ther finnas annor siw godh thingh thwärt a mot (contraria) thessom siw ondo \" Bir 1: 81 . B) adv. ","1) gent emot, midt emot. vppa sudher sidonne twärtamot SJ 263 ( 1458) . ","2) tvärt emot, på motsatta sidan. bildl. jak see thina rätuiso som eld ok aldra starkasta som biärgh oc hänne thor ängin nalkas vtan thwärt amot seer iak thina lättast miskund Bir 3: 47 . ","3) tvärt emot, alldelse i strid der emot, i motsats dertill, på motsatt sätt. skal . . . huar skällik creatura röras oc vara redhoboin äptir sins skapara skipan än nar hon gör thwärt amot är opinbart at hon van nyttiar sit frälsa siälffs vald Bir 2: 128. nar andre fasta ok halla thysto tha skal iak göra thwärt amot minz minom särlicom kompanom ätande ok drikkande ib 3: 277 . ST 111 . \" alt thz thw höre älla se, aff reenliwis menniskiom oc wäl frägdhadhom. thz räkna alt göras af godhe akt, en tho at thz synis vara thwärt amoot \" Ber 277 . \" swa är thwärt amot sic est e contra) när gudhi \" Bir 2: 32 . - deremot, å andra sidan. sighir gregorius tholmodzsins dygdh vare meer än göra iärtekne thwärt a moth är scirfuat at otholomodhoghir man gör folsco MP 2: 71 . ib 69, 74 . deremot, å sin sida. thw bidhir giua honum licamlik dröuilse for hans iäl nytto skuld oc hans vili är thuärt amot genuärdhoghir thine bön thy at han girnas världinna hedhir Bir 2: 159 . \" tvärt emot, i motsats detill, omvändt. ödhmiuktina mästare . . . ville synas then han ey var sik til miswyrdhning oc försmäilse . . . än thwärt amot viliom vi synas thz vci ey ärom \" Bo 39 . Bir 1: 100, 359, 4: 393 . C) substantivt: det som är tvärt emot el. som är motsatt, det motsatta. hulkin fridh vi skolom altidh haua mz sighir mädhan vi görom vyrdhning varom gudhom. än tha vi äkke thz görom, kombir os thwärt a moot Gr 282 . ","1) tvärs öfvr, på tvären öfver el ofvanför. taflan war fäst thwärt ifuir stolpan ifuir ihesu hofdhe Bil 89 . ","2) tvärs öfver, tvärs öfver ytan af. strök sik twärt ower halsbastet sit LfK 142 . ","3) tvärs öfver, från ena sidan af (ngt) till den andra. eth rwm twärt offuer huar skip (um þert skip) ) MD 370 . \" sla mz honum (stafven) ower hawith oc skal hawith skilias vnder stavenom, oc standa som twe mwra fram mz enom wägh, twärt ower hawith \" MB 1: 316 . - tvärs öfver, till andra sidan om. at the . . . formatto ey hona bära längir än thwärt owir en bäk som ther laa KL 342 . \" the . . . ake . . . twarth offuer gärdet och til henrikx gordh \" FM 354 ( 1512) . \" en biälke uar of skambar. sua at eigh räkte þuart iui vägia motet \" Bu 416 . - tvärs öfver, på andra sidan om (ngt). the sagho thwärt ower thz swnd en ful fagher qwinno fwnd Al 5442 . B) adv. tvärs öfver, från ena sidan till den andra. tompt . . . hulkin som . . . bredh är thwärt ower xv (14 1/2) alin SJ 48 ( 1430) . ","1) midt emot, gent emot. thw skal latha blod twärth moth ther wärken staar LB 7: 1 .","2) tvärt emot, i motsats dertill. Gers Frest 12 . \" thvärt nidher genom, adv. rätt ned igenom, helt ned igenom. genstan sönderbrast thz skyulit som hängde vt for thera hälgohasto mönstre ok rifnadhe thwärt nidhir gynum (a summo usque deorsum) i twa lyti \" MP 2: 21 . ","1) midt emot, gent emot. galgala som twärs liggher vpgangen til dominin (quæ est ex adverso ascensionis Adommim) MB 2: 41 . ","2) rakt fram. israels almoghe oc stridzmän hwar aff sinom stadh ther the stodho gingo twärs in j stadhen (ascendit unusquisque per locum qui contra se erat) MB 2: 16 . ","1) gent emot, midt emot. graffwanar . . . hwilka liggiandis äru twärs aff vpgangen til adomym (qui sunt e regione ascensus Adommim) MB 2: 49 . ganghom wi mothe stadhenom vppa andra sidhona twärs aff idher ib 20 . ","2) tvärs öfver, på andra sidan om. säthiandis sin tiäl twärs aff (trans) armon MB 2: 106 . ","1) tvärs öfver, på tvären öfver. han lät hugga i stenin en wärs rät ower hans bredleck twärs Al 7330 . ","2) midt emot. lot vp . . . ena sten gatabodh beläghin vppa hyrnit vnder magnus skalma hus widh swartbrödra twärs offuer thät ärfue thär her johan hoppener nw inne sitter SJ 58 ( 1444) . \" lot up . . . en källara vnder hans hws som han beläghin är widh gatuna thwärs ower hans langha källara \" ib 157 ( 1447) . ","3) tvärs öfver, på andra sidan om. thz landet som . . . moyses idher giffwir . . . twärs offwir (trans) iordans flodh MB 2: 4 . ib 38 . \" lot up . . . thät stenhusit ok gardhen thär han nu siter vti frijt ok quiijt ok tomptena twars ouer gatuna \" SJ 83 ( 1438) . B) adv.","1) tvärs öfver, från ena sidan till den andra. forom wi . . . til haliis fors ok han meth reep fra land til land thwers öffwer mältä SD NS 1: 646 (1407, gammal afskr.). ","2) gent emot, midt emot. haffdo . . . saaldh laurenz magnussone thet stenhus oc ärffue som beläghit är i gambla muren hart offuan fore fornempde laurenz ärffue oc the litle tompt medh twärs öffuer liggendis mellan kirkionne tompt oc bernd osenbrygge tompt SJ 184 ( 1449) . "],"f":["-t Bu 523 . ","þuar: -t ib 416 . ","þvar: -t VML I þg 10. thwar: -u BtRK 35 ( 1371); -t Bir 1: 359 ; MP 2: 69, 74, 75 ; Lg 3: 250 . ","twar: -th RK 1: (sfgn) s. 176 ; FM 554 ( 1512) ; ","-s SJ 83 ( 1438)), ","thvärt af , ","thvärt for , ","thvärt fra","-fraa )","thvärt i mot , A) prep. tvärt emot, rakt emot. wäderith war honum . . . twärth i moth Rk 3: (sista forts.) 6052. B) adv. tvärt emot, deremot, å andra sidan. som prophetin sighir mik är got at tilludha gudhi ok sätia mit hop i minom herra gudh thwart j mot som prophetinsighir, forbannadhir thän man som hopar oc tröstir a män MP 2: 75 . þvärt ivir, A) prep. ","thvärt ivir fran , ","thvärt mot , ","thvärt um , ","thvärt up fran , ","thvärt ut genom , ","thvärt ut mädh , ","thväru a mot , ","thvärs af , ","thvärs a mote , ","thvärs ivir , A) prep. ","thvärs um , "]},{"a":"þvära","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["teg som ligger framför en annan? säghiä þwärune SR 1 ."],"f":[]},{"a":"þvära värknaþer","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þvärfiät","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þvärfoter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þvärtäppa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þvätter","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tvagning. \" natalia . . . (gik swa) daghleca mällan mörkohusa ok þiänte som för mät þuat ok föþo \" Bu 522 . \" waro them skipadha andra skirslor swa som thwätter oc thässkyns \" MB 1: 507 . \" mz thwät alz likamens \" ib 508 . Bir 4: 64, 65, 5: 11, 132 . ","2) tvätt (af kläder). systranna gangkläde skulu wara twe wndirkiortla aff hwito wathmale, en for daghlika nytto oc annar for twät skuld Bir 4: 10. VKR 57 . \" hon skulde nära sik skiälfwa mz sinom twät \" ST 291 ."],"f":["twät Bir 4: 65 . ","twätten ib. twätthin ib 64 . ack., dat. thwät MB 1: 508 ; VKR 57 . ","twät ST 291 ; Bir 4: 10 . ","twäät ib 5: 132 . ","þuat Bu 522), "]},{"a":"þy","b":["ab","kn"],"c":"adv. konj.","d":"adv. och konj. ","e":[" L. A) adv. ","1) derför, fördenskull. til at baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna i wart riki at ther halle friþ . . . sijn i mällin . . . thy firibiuthum wir hardlikä. at hwarte riddare äller swenäwapn. ther qwäde sik sin i mällin mäþ vquädthins ordhom SD 1: 669 (1285, gammal askr.). þy at þu bedes þik änga siala hialp i minne kirkio. þy com þik þässä likama qual Bu 175 . \" thy at han (konungen) är man til sjn naturlik skipilse, thy skal han liva medh dyghd ok mandom \" KS 14 (32, 15) . \" thy at j vngdemonenom ok j aldrenom döör en raskare ok annor senare en yngre ok annor äldre thy teknas wäl thessa liifsins ände j grafwom. hulkin alle skulu hafwa ok owir fara en swa ok annor swa \" Bir 1: 216 . \" for þy at þu vilde skaþa minom vin. far þy niþir ii diupt häluite \" Bu 19 . \" for thy at the som ther in gingo the rensadhos ther af allom synom syndom. thy kallas thän stadhin sancti partricij purgatorium \" Pa 11 . ty han (menniskan) är dyrastr af allom creaturom, ty torf han dyrare ok kräselikare födho ok klädhe än annor diur KS 40 (105, 43) . \" mannen är aff sin naturlik skipelse milder ok thydhelekur fram firi all annor wärillik diwr: ok thi må han wara i samuaru flera manna \" ib 4 (9, 5). ta mannen hauer ey makt at huxa ok göra, tå warder han ther af möddr ok dröfdr til sin hugh ok sina skiäla. ok ty torf han haua stundom skämtan ok glädhi i sinom hugh ok hiärna . . . ok ty torue kununga ok höfdinga haua stundom lekara ok andra fröghdelika skemptan ib 39 (101, 41). huilkin kunungur sum wardr girughr å sina vndidåna godz, han är likare röuare än kununge . . . ok lika sik ey åtenast vith onda män . . . vtan likar ok sik vidh grym ok fwl diur . . . ty sighr salomon wise suå: at girughr ok grymbr höfdinge är riutande leon ok swltin biorn iui sit fatökt folk ib 29 (72, 31). the som wantrodho dyrkadhio . . . afgudh ok retto gudh. ok thy waro the fordärfwadhe mz vslom dödh Bir 1: 210 . \" thu skalt hwilas j mins gudhoms armom hwar ängin kötz luste är vtan andans glädhi ok lustilse . . . älska thy mik ensamin ok thu skalt hafwa al the thingh som thu wilt \" ib 6 . \" thessa siw stena satta hänna (Jungfru Marias) som mällan thesa siw lilionar hulka som waro j hänna krono thy thu hänna som brudh hedhra ok lofwa hona af allo thino hiärta \" ib 96 . \" then far willer som skapat thingx älskogha säther for skaparans älskogha thy är gudh älskande ofwer al thing \" Ber 42 . han war manneligen woxen. ty vnte konungen hanum got Di 7 . \" wy seem attu (Birger Jarl) äst en äldre man ok tik er förre waan at dö än han (sonen Valdemar) thy vildum wy honom rikit giffua vi hopum at han skal lenger liffua thy skalttu ekke warda vredh \" RK 1: 185, 187 . \" jak lade raa mellan swrige ok skana thz angrade mik sidhen swa tiida ty vilde jak mz däner strida \" ib (LRK) s. 223. han sparde hwarken bröskal eller kanna thy haffde han hyllisth af alla manna MD 435 . \" tha monde sik pafuens vilja saa laga ath capitel fik ey biscopz wald och thij wart stiktit mekit quald \" ib 494 . Bu 175 . Bo 3 . Bir 3: 371 . RK 1: (LRK) s. 215, 217, 221, 224. thy haua kununga ok herra frögdhelika lekara ok sångara . . . at the ey sik förgripa i onyttom ordom KS 55 (139, 60) . thy wille war härra löna for os sinna til qwandz tima, at wi . . . skulom altidh tro wan domara wara komaskolande Ber 151 . KS 4 (8, 5) . ","2) derför, dess. \" i förbindelse med en komp. och efter föregående negation. iak hauar opta takit tel tröst guþleka läst a min licama. ok aldre är iak þy bätre \" Bu 135 . \" vitus gaf faþur bötar mz bönom: eigh var han þy bätre ok christo þäs tronare \" ib 526 . \" hwat ey är iak thes wärre at han lastadhe mik, älla thy bätre vm han lofwadhe mik \" Bir 1: 297 . \" biscopins . . . badh läta ndher hugga thz trä at cristno folke sculde ängin ämpne aff thy til villo koma, tha vilde ey germanus thy häldir (d. v. s. det oaktadt) läta trät nidher hugga \" Bil 904 . \" än thot synin bort tax af them (ögonen) ey thy sidhir ma likamin wara helbrygdha \" Bir 1 . 99. ","3) dess, så mycket. i förbindelse med en komp. at þät scal thy fastare till witnis wara, tha bethis jac mins maghs insighle här fore SD 6: 76 ( 1349) . \" än alt licouäl ok än thy hällir (immo multo magis) bödh var herra ihesus lypta af stenin \" Bo 157 . - dess, ty. mange stadhga som hälghe paua stadhgadho . . . til . . . siälanna helso äru nw afskrapadhe for hulka thy vär (proh dolor) mange nye osidhi äru optakne Bir 2: 68 . - þy . . . at, derför . . . att, dess . . . ju. thz ware rätuisa at männene skullin thy bätir lifwa at the äru mz mere mödho ok äruodhe atir löste (ut homines eo nelius vivant, quo majori labore redemi sunt) Bir 1: 64 . \" at honom fore stodh thy hardhare fal at han höghra vpfore \" ib 271 . - þy . . . huru myklo (mykit), dess . . . ju. thy tröstelikare vilia the synda huru myklo meer iak tedhe them ok beuiste syndena wara lehda Bir 1: 64 . thy meere vardhir lönin huru mykyt mindra klädhin äru värdh ib 3: 248 . ","4) efter koncessiv föresats: dock, likväl, så . . . likväl. thy at iak veet at thin signadhe helghe likame äras i hwarie stundhinne mz hymerikis sangh. thy wil jak osniäl persona sighia honom lof ok hedher mz minom syndogha mun Bir 4: 149 . Jfr þy at 4.. B) konj.","1) derför att, emedan; jfr þy at 1. ty han (menniskan) är dyrastr af allom creaturom, ty torf han dyrare . . . födho ok klädhe än annor diur KS 40 (105, 43) . RK 3: 4153 . \" thy jak vart konung slo han mik i häl \" ib 1: (LRK) s. 220 . ib 221 . \" lät en mäktogh quinna i stadhenum bära sik thiit (till kyrkan i hvilken den hel. Germani lik var) thy hon i mang aar hafdhe warit al bort numin oc beddes thes helgha manzins hielp \" Lg 3: 236 . \" han förde barnet hem mz sik, oc wilde sig ther en son vp föda ty han encte barn haffde \" Di 122 . \" gör dyäffwlan ath ty hon wil ekke göra honom j moth som bakdanthar, swa haller hon mz bakdantharens tal \" Gers Frest 13 . SO 150 . Lg 3: 231 . \" flores vardh gladh thy (för tha?) han thz hördhe \" Fl 627 . - ty. the skulu alle redho vara mz thera thing til stranda thy nu bläs bör fra lande Fl 626 . \" konungen kende henne strax thy thz war hans broderdotter \" Di 5 . \" lithet är af biscop bofuo schrefuet thii litet war af honom bedrefwit \" MD 492 . \" han twinade bort i al sin tidh, ty war herre war honum oblid \" ib 497 . \" mz hwat iärteknom gud äradhe han. kan manz tunga ey fullelica vt thrykkia thy än tho han ligger i ordh. dödher for mannom. tho pröwas han daghlica liwa i iärteknom oc äro \" Lg 3: 236 . \" thu skalt tik ekke förffära ällar rädhas, thy the skulu tik enkte onth ögra \" ib 687 .","2) om; jfr þy at 2. i förbindelse med ett föregående sva sum. thz fulkompne wtan dualw, swa som thy thz ware bwdhit aff gudhi LfK 190 . ","3) thy . . . än, om . . . än. täkkes tik längher min tiänist, thz aan iak tik wäl, thy thz ware än i alla thina liffs dagha Lg 3: 687 . ib 24 . ","4) att? [han var] harder oc starker oc iller at widerfas. ty hanum war (för ty war honum?) forekastad. ty (skriffel för at? Cod. B ath 330) han war likare trwll än man (er honum þvi brugðit. at hann er yuirliz sem troll en æigi sem menn) Di 127 ; jfr A 1. wideke tog hans twnga oc blodgade sit harnisk oc sin häst, oc twngona bant han i manen for iartekne skuld. ty han wilde ekke liwga (til iartegna at han lygr æigi) ib 139 (måhända att föra till 1). forthi thi (skriffel för forthi el. forthi at?) iak haffwer i nath haffth ena helgha wako nath Lg 3: 135 .","1) derför att, emedan. þy at þu beds þik änga siala hialp i minne kirkio. þy com þik þässä likama qual Bu 175 . \" thy at min härra ihesus gudz som kom owan aff hympnum nidher til jordhinna: thy skulde ok hans kors: hans hofwod atir vp lypta \" Bil 107 . thy at han (konungen) är man til sijn naturalik skipilse, thy skal han liva medh dygdh ok mandom KS 14 (32, 15) . \" thy at ther war ilt til stena tha bygdo the eth hws aff trä \" RK 1: 3227 . \" tedhis hon (den aflidnes själ) thik som stiärna j ypno kari ok thz var thyt (quia) han bran j minom kärlek \" Bir 3: 85 . \" jak thakkar thik. thy at (quia) thu gaf hänne thz hänna hiärta astundadhe \" Bo 113 . \" göta drotnug som vtländes kallas longobardi. þy at þe läto skiäg växa som ryzom. bygde sancto iohanni baptiste faghra kyrkio \" Bu 56 . - ty. en kyndelsmässo dagh: com hänne sua fal at hon gat eigh hema mässo hört: þy at hänna prästar var fiären farin: ok eigh gat han tel hänna comit: ok eigh hon tel sokna kirkio: þy at hon hafþe siin kläþe saalt: ok giuit fatöko folkä Bu 11 . riþer gyäster aaf garþe wreþer, att han fik egh allan wiliä sin györa, györ han annan tijma for þätt sama draap, saar, bloþwite äller blanaþ . . . stande sama rätt sum för är sact: þy att han agher egh hämpnäs äffte brotlikum pänningum sinom firi gyästningh sinä SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . \" kyäres ey sum för är sakt, þ jär hwars manz kiärä vm þässon maal döþ oc ogild, þy att all kiärumaal sum länge standa vkiärdh, dragha giärnä vsannind in till syn \" ib. \" troen är thänne hofriddarin som weet bäggia thera älskogha. än han afun them han äkke. thy at han letar äkke sina. vtan herrans äro \" Bo 113 . \" fa hänne thz hon bedhis. thyt (quia) hon ropar äpte os ib. \" ib 172 . \" hänna hugher . . . wardh aller swa andelikin aff kötlikum at hon glömde jämuäl alla wärldinna blygdh thyt hughin flögh aldär innan himomin \" Bil 264 . \" sollanera ma han (påfven) väl hafa, þa han ser þäs þarf vara, eg fore þy at þe formagho hans lif väria, þy þät är iguzs hand . . . vtan fore þy ma han þem hafa, at han ma þem at styra þär mot rätuisonne göra \" Bir 4: (Avt)179. hop thz som synis är ey hop, thyt (nam) hwi hopas nakar thz han se Ber 4 . ","2) i den händelse att, så vida. aller män skulu thät vitä, mik haua forbuthyt byriere, ok hwaryvm athrum manne . . . mit fäthärnes gooz . . . at klande ällär afuärkiä . . . vtän thy at han thät taki (d. v. s. så vida han icke vill utsätta sig för att anses taga det) mäth rof äller ransvärk SD 5: 280 . ( 1344). - om. i förbindelse med ett föregående sum el. (vanl.) sva sum. hulkins kroppir swa rutin atir bleff som thyt han hafdhe warit dödhir vm fyra dagha KL 93 . \" nödhags han swa allom lydha. swa som thy at han barn ware \" ib 251 . hon tok vidh arneo oc födde vidh the fatiko almoso som hänne gafs. swa som thyt thz hafdhe warit hänna eghin son ib 300 . \" runno hänne tarane swa at hon vätte alla fötrena a varom herra. swa som thyt the varen alle thwaghne \" Bo 75 . \" the wantrösta af mino valde swa som thyt iak see nw wanmaktogare at göra hwat iak vil än för \" Bir 1: 232 . KL 39, 197, 247, 254 . Bo 99 . Bir 1: 377, 2: 53, 3: 199, 273, 429 . VKR XIII . ","3) om, huruvida. thy wille gudh os läta owitherlikin wara ythersta timan, at wi skulin wara altidh rädde och os swa til redha som wi witin ey thyt han skal i dagh älla morghon koma Ber 151 . ","4) erhuru, fastän. \" the ärw swa lik thy at the äro swa sär (Cod. A: tho the äru sär) \" Fl (Cod. B) 905 . thy at (quamvis) iak veet at thin signahde helghe likame äras i hwarie stundhinne mz hymerikis sangh. thy wil jak . . . sighia honom lof ok hedher mz minom syndogha mun Bir 4 . 149. þyt i uarin af kirkiun forbuþit at höra mäso þär gafin i ingte vm vtan gingin i kirkiu sum fyr ib (Avt) 184. hirþdränger thän sum slikt talar a mot riddärä äller swenavapn. ik dyll þy at sant är. tha fyr än nokor hämd görez thär äptir. tha wilium wir at þät kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","1) i den mån som. thy som honom tiäktes aldren, swa tilöktes honom aff gudhi hymerikis gaffuor Lg 3 . 264. ","2) såsom, liksom. thy som (sicut) han fulkompnade mz gärningenne thz han loffwade . . . swa twärt amot skal han latha idher offwirkomma thz ondha mz hwilko han idher hotade MB 2: 62 . ","1) derför att, emedan. saara sygher the iomfrugha thy thz hon var stad ij sorghsins lugha hon veet sik änkte taka til radha Iv 3792 . ","2) om ock? iak ma idher ekke mäla a moot thy thz (motsv. ställe i en Dansk text: do ath) iak thäs aldrigh fanger boot Iv 3744 . - Jfr hälder, þylder, þäs, ä, än."],"f":["þ L. ","dii BSH 5: 582 (15717)),","swa myklo","sum )","þy at","þyt Bir 4: (Avt) 179, 184, 185. thyt Bil 264 ; KL 39, 93, 197, 247, 254, 300 ; Bo 75, 99, 113, 172 ; Bir 1: 232, 2: 53, 3: 85, 199, 273, 429 ; BSH 1: 198 ( 1387); Ber 4 ; 151. thit Bir 1: 377 ; VKR XIII ),","thy sum , ","thy thät , "]},{"a":"þy","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["och konj. L. A) adv. 1) därför, fördenskull. thätta äre the thär ey äre smittadha mz qwinnom . . . thy fölghia the lambeth som är ihesus christus SvKyrkobr 77 . män thy thän gullithen giffwer ey yffnelika gola färgho aff enne paläggningh, thy . . . giffwis än ena andra reso pa them aff them samma gwl lithenom PMskr 538 f. 3) dess, så mycket. i förbindelse med en komp. - dess. om knwth arwidsson waare ekke i sin welmacht, holketh han thy bälthe är BSH 5: 467 ( 1511) . Jfr bäter, vär. 5) efter komparativ försats: så (el. utan motsvarighet i Nysv.). Se Sdw 2: 1320. B) konj. 1) därför att , emedan. fördärffwas nokoth gotz aff röttor oc mys j skipeno oc thär ärw ey kattor, tha är skiparen pliktogher betala thän skadhan j gen thy han ey haffde kattor j skipeno PMSkr 13 . \" wm swa händher the doldo gotzeno . . . tha är thet jnthe räknandis . . thy the ey wppenbaradho thet gotzet j förscriffnom thima \" ib 30 . \" thet swa kompana ey wilya ath skipith skal bötas, moske thy thet wil mere kosta än thet är wärth \" ib 86 . ib 99 . romara wonno ath enasth thy the haffdo wthwalth örlögx folk ib 122 . - ty. [gratiam] fideiussoris ne bliuiscaris dedit enim animam pro te thu skalt ey glöma tinom loffuasman tö han gaff sith liff for tegh GU C 20 s. 267 . "],"f":["ty Troj 172 . ","tö GU C l20 s. 267) , ","þy at , konj. 1) därför att, emedan. tha haffwer ä iomfrwdomin thän större fordelin thy at the fölghia lambeth främmer meer än andre hälghe män SvKyrkobr 77 . - ty. lang renlikhet äpter syndina ma wäl liknas widh iomfrwdom thy at sancta maria magdalena bätradhe sik äpter syndina oc haffwer nw stoor lön i himerike SvKyrkobr 77 . 4) ehuru, fastän. - än thy at, d. s. än thy at hwar häligh man haffwer sin fordeel. tha haffwer ä iomfrwdomin thän större fordelin SvKyrkobr 77 . " nw är radelikit huaria cristna människio . . . ath hon höre gärna gudz ord ok prädican en thy ath henne tykker thät nagat ledsampt eller twnkt wara fore syndena oroliga sidwänia skuldh eller diäfwlsins ilhärska " MP 4: 106 ."]},{"a":"þybarn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L."],"f":[]},{"a":"þyft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þiuft."],"f":[]},{"a":"þykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tyckas, synas, förefalla. personl. och opersonl. ma thz sköt thykkia liikt sanno, at the matto swikas MB 1: 94 . - med dat. (el. i dess ställe ack.) honum thotte berghith alt bränna Fr 244 . \" väghin thötte them ey vaa lang ib 1599. thu tykker mik wara en rooth til thzta . . . äkteskap \" Lg 3: 587 . \" han . . . fylghr . . . ty honom tikkie got wara \" KS 29 (74, 31) . ib 77 (189, 84). ä hulka recuelaciones . . . kunno hälzt vara. skulu the os thikkia vara stora Bo 20 . \" thikte . . . apostlomen . . . otholikit vara at han ville thijt ganga \" ib 164 . ey thykke mik quemelikt wara at swa wän mö . . . thror a corsfästan gudh Bil 541 . \" ä thokte hanom thät (vara ärlighat) at han foor fatikare \" ib 801 . honom tykte wara bäste at man medh daghtingan freste RK 2: 4862 . \" thzta thokte hertoganom mykin vanhedher vara at läta honom thz swa \" Bil 865 . \" thocte . . . götare hakonson . . . radhelikit oc skällikit vara, at giwa varfru klostre i vazstenom thän litla gardhin \" SD NS 2: 236 ( 1409). ey skulle os thikkia vara mödhosamt at göra penitenciam Bo 13 . \" mik thykker bätre vara dödh än längre lifua vidh tholka nödh \" Fl 401 . \" mik thokte thz vara swa mykin priis rät som iak vare ij paradis \" Iv 438 . ib 1081 . RK 2: 8985 . \" thz tykker them allom wara thz bezsta \" ib 1: 391 . \" thz totte them wara got at höra \" ib 3493 . \" henne thykte swa ilt at thädan farä för än hon finge bätre answara \" Iv (Cod. B) 1242 . \" thz thökte väl vara allum them \" Fl 62 . \" tha thökte konungin thz vara ey väl, at han lot hona ey sla ij häl \" ib 471 (kan föras till 5 el. 6). hwilchet them tycker ganske ylle wara, ath eder swadant hoffmot skee skulle FM 665 ( 1517) . thykte honom thz gantzka illä warä ath them war swa ganget j hand Va 32 . \" ey skal thz idher illa thykkia (I skolen ej ängsla öfver) at i saldin mik til thetta land \" MB 1: 250 . \" tå tu see at tu hauer wald vm tin owin, tå skal tik tikkia at tu haui fulla hämd iui han, at tu måtte hämnas vm tu wilde (vindictam putabis vindicare potuisse) \" KS 23 (56, 25) . nakat . . . af hwilko iþir þikke at i maghen lowas älla höghfärþoghas aff Kl 189. hwem þäs (för þät?) þökker at näfnden hanum vrätt gyor, aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd med XL mark, vndi wara sannind at letän SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). nw kan pilther aff andhrom stadhom koma äller af landhe ok manne thikker at han sina gerningh ey kan SO 18 . honum thytte. at then wäghin war rättare Lg 3: 228 . än thot os thikkir at var herra sofwir vidh os Bo 71 . \" tha thotte kononne at thz waare got \" MB 1: 160 . thykker siälianne tha man drömir, at hon seer the siälff thing som nw äre fiärren ib 94 . KS 63 (157, 69) . then tijd henne thykte at hon hafdhe varit i the hardo pinone i thry dyghn, som hun pröfva kunde, thet thotte henne vara länger än tusanda aar, for the hardo pinone skuld . . . tha komo the twe fornempnde härrane igeen Ansg 179 . \" thotte mik som iak togh wiinbärin \" MB 1: 235 . \" mik thotte som här war en väl kläddir man \" Bil 846 . \" thotte hanum som han bran allir innan \" KL 56 . \" mik thikkir om han vil ga til iherualem \" Bo 168 . \" thotte mik swa som mit hiärta pinadhis \" Bir 1: 107 . \" swa totte mik som halft mit hiärta . . . vtginge af mik ib. \" Lg 486 . \" hänne thokte som hon skulde han känna \" Iv 2140 . \" mic thocte thz matte ey reghna swa at thz matte ther genom ga \" ib 388 . \" thz tu hona fingo thotto os ey räth \" Fl (Cod. B) s. 83. atherbliffwer tik en räddoghe oc fare, at thz är ekke . . . swa trykt som tik tykker LfK 145 . swa tykte thz oc apostlenom paulo ib. \" öpta tykker enom manne gram göra wel ok är stoor skam \" MD (S) 275 . hwat os hawir thot vara (qualiter fuit vobis, trol. läst; nobis) sidhan thw hädhan foor Bo 157 . - med dat. samt ack. och inf. marcello thotte sik . . . a knä falla Bil 53 . \" thotte hanum spöria sik johannem ib. hänne thotte hans brännande ordh ok gärninga owirga alt thz licamlikit varKL 324. thr thöm tikkie wara wänt, lustelikt godz ok faghra waru \" KS 60 (150, 66) . \" effte allo þy warum winum oc warum frändum þykkir jamnat wara mällan war \" SD 6: 180 ( 1350); jfr iämna, iämnaþer. thyke oss allom thän fornämpda jäppa nyttastan oc bäst falnan wara til laghman BSH 1: 188 ( 1386) . \" them thotte thz wara häggumma oc kalz \" MB 1: 194 . \" thik thykker hona vara bald \" Iv 3068 . ib 562. MD 383 . \" mik thykker thik vara een dara \" Fl 399 . - med dat. och ack. luneta nampn thz thykker mik swa som nyan mana Iv 1797 . - opersonl. med en pl, som har utseende af att vara satsens subj. (jfr Lund, Oldn. Ordföjningslære s. 8; Wimmer, Oldn. Læsebog, 5 udg., s. 318). genwärdh thing thykker os godh Al 6176 . - med dat. och prep. um samt med el. utan förbindelse med verbet vara a) tycka (väl el. illa om ngt). tykte stadzsens borgharom illa wara om the sämio MB 2: 321 . han . . . sporde them alla at radhe om ahsn son konigens dotter bade huru them allom ther om totte RK 1: 386 ). b) bryg sig om. alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vra fram fore the äro han stundade til a gudz väghna Bil 860 . \" mik thykker änkte om keyar ordn \" Iv 570 . \" om thera striidh os enkte thykke \" Al 6222 . - lata sik illa thykkia vaa, tycka, anse (ngt) vara illa (jfr lata 25), låta gå sig till sinnes, oroas. lisias lät sigh illa tykkia wara at swa war hänt (graviter ferens de his quæ acciderant) MB 2: 312 . ","2) synas, anses, pröfvas. taki vp þa plikt han hafþe hanum ätt. än swa þykker likt SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . ","3) synas, synas vara riktigt el. lämpligt. med dat. huar giorde swa som honom tökte RK 1: 1419 . \" tha thykte them allom thz han skulle mariam ägha \" Lg 31 . \" i tälghium . . . äller annarstaþ þer þöm þyker oc likar \" SD 5: 567 ( 1346) . ","4) anses vara, anses åsyfta; beteckna, betyda. hans (Flores´ ) nampn thz blomor thykker Fl 103 .","5) tycka, känna, hafva känsla el. föreställning (att el. som om). nar man tycker at huffwdit löper om kring LB 7: 199 . \" iudhana höfdhinga thotto som thz var them til skam (se confusor reptunanbur) \" Bo 158 . ","6) tycka, anse, hålla före. ermetin thokte sik illa hafua stat langhan thima j armödo Bil 715 . \" brodhorin thotte sik fafängelica calladhan vara \" KL 333 . - tycka (ngt) vara (ngt), hålla (ngt) för (ngt). marsken swarade oc töchted vnder RK 2: 6576 . - refl. þykkias. ","1) tyckas, synas, förefalla. personl. och opersonl. j ärin badhe lika och thäkkins wara brödhir ST 453 .nw thykis thu hawa andra skipilse Lg 550 . Bo 110 . Bir 1: 128 . \" the thikkias vara gambla forfädhra fölghiara \" ib 3: 10 . \" innan ij huseno thottis vm nattina vara liusaste daghir \" KL 359 . \" thikkis thz väl vara likt sanno \" Bir 2: 260 . är . . . nakat thz i os som fromt thikkis vara thz teem vij Bo 39 . \" alt thätta thikkis vara ohöuelikit oc ey väl standa \" ib 59 . \" här thykkis första allrsins godha enfalloghet vara opnyadh \" ib 140 . hwat thikkis spädha licammanom . . . krankare vara. älla hwat thikkis them pilte fulottare vara som enkte weet vtan ensampna modhorinna spina ib 98 . MD 36 . thz thykkes at sanctus augustinus eil for eens, at ewa hafdhe iomfrw warith, än tho at hon hafdhe saman komith mz adam, förän the syndahde MB 1: 112 . \" thiktis som han var allir skäluande aff dröuilsom \" Bir 3: 265 . - med dat. månge wägha äru the almoghanom tykkias wara rätte KS 50 (128, 54) . en (näml. stadh) thottes mik ther vara som sancta galana . . . wardh pint Gr 298 . \" mik thottis hawa (för mik thottis mik hawa?) . . . konungxsins kar i minne hand \" MB 1: 235 . \" thottis allom at ey var värdoght at swa ärlike hälghodoma skuldo swa lankt vara fran stadhenom \" KL 360 . ","2) tycka, sig, anse sig, tro sig. han tykkis wara ganska mykin kämpe ok lather inghen wara sin like Di 272 . \" iak thykkis ther a vara viis \" Fl 903 . hon thottis ey thädhan vilia fara för än hon finge bätre anwara ey thädhan vilia fara fär än hon finge bätre answara Iv 1242 . ","3) synas, pröfvas, anses, befinnas. þikkis þätta wärä skiälikt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). - anses betraktas. i thom timanom thyktis vara mykith fasulikit . . . at nokor skulde nödhgas til, moot sinom vilia, fara i okunnog landh oc ungha med hedhno folke Ansg 189 . ","4) tyckas, synas, synas för godt, behaga. med dat. (el. i dess ställe ack.). om tik swa tykkes Lg 3: 687 . \" om eder werdwghet tykkes, ath i wille hafwa noghet mer aff honom (vinmusten), taa bywder mik til ther om \" BSH 5: 379 ( 1509) . han . . .. gör hwatt howm tykes opa thet mek til hörer ib 4: 321 ( 1502) . \" hwadh jdert herredöme her om tyckis, thet sätther jach in thel jder; ödmygelige bediiendis, ath jdher herredöme tyctis biwde megh thel thär om jder vilia \" FM 677 ( 1517) . - i förbindelse med en följande infinitiv närmande sig omskirfning af imperativ; jfr þäkkias. thökess edhert herredöme ath wethe ffor tijendh, ath konungins ffolk är . . . her i nijlans sker FM 689 ( 1517) . ib 589 (1513, på tre st.), 674 (1517). tyctis ider herredöme vile vita, at . . . niels eskilsson begärede aff mig . . . thet jag skulle ffölge honom til ryzeland ib 570 ( 1513) . - Jfr for-, mis-, samþykkia."],"f":["þykia . ","thikkia . ","þykker SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). thykker. thykke Bil 541 ; Al 6222 . ","thyke BSH 1: 188 ( 1386) . ","thikkir Bo 71, 168, 232 . ","thikker SO 18 . ","þikke KL 189 . ","tikke KS 77 (189, 84) . ","tikkie ib 29 (74, 31), 60 (150, 66). þökker SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). töcker RK 2: 4871 . ","thykkis . ","thykis Lg 550 . ","tykes BSH 4: 321 ( 1502) . ","þikkis SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). thikkis Bo 39, 59, 98 ; Bir 2: 260 . ","tijckis FM 589 (1513; på fyra st.). thökess ib 674 ( 1517) , 689 (1517). ","thotte . ","thytte Lg 3: 228 . ","thötte Fr 1599 . ","thokte Bil 715, 801, 865, Iv 438, 1031, 2140, 2147 . ","thocte SD NS 2: 236 ( 1409); Iv 388 ; Lg 1016 . ","thykte ib 31, 486 ; Va 32 ; Iv (Cod. B) 1242; Fr (Cod. B, C) 1599. tykte LfK 145 ; MB 2: 321 ; RK 2: 4862 . ","tykthe Iv (Cod. C) 388 . ","tycthe Fr (Cod. D) 1599 . ","thökte Fl 62, 471 ; Iv (Cod. B) 388. tökte RK 1: 1419 ; Fr (Cod. E, F) 1599. töchte: -ed RK 2: 6576 . ","tögte ib 8955 . ","thikte Bil 860 ; Bo 164 . ","thottis Iv 1242 . ","tyctis FM 570 (1518), 589 (1513), 677 (1517). thiktis Bir 3: 265 . ","thot Bo 157 ; KL 358),"]},{"a":"þykkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":[" L.","1) tyckas, synas, förefalla. opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack.). thokte fornäfnda herra . . . ok mik tho vidher thofua at thetta sama malet skulde wtrönas SD 8: 195 ( 1362) . \" tha thökte them thz swa faghirt wara som glädhis sanger ware \" Prosadikter (Kar. M) 254 . huat tykker tik om riddara ok andra höfutetzmen SvKyrkobr 195 . \" swa tycktä mägh ath jegh tha än wanbetalder war DN 14: 113 (1480). tha tokthe honum swa seghiande ath mangha sma paddor krupo borth w munnenom a the människionne \" MP 5: 205 . \" ther medh töcker oss, ath j göre ecke ret \" STb 4: 97 ( 1505) . \" biscopen lather sigh tyckia ware skam, predike för almogen \" PMSkr 705 (senare avskr.). 4) beteckna, betyda. Jfr SDw 2: 1320. 6) tycka, anse, hålla före. hwilkith hans herredöme tökthe honom och laghen fforner ath ware ath tiwffwen vneffzther ware skwlle ATb 3: 232 ( 1510) (möjl. att föra till 1). - refl. þykkias, 1) tyckas, synas, förefalla. opersonl. war härra jhesus christus forbödh allom at fordöma sin jämcristin . . . ok jngen bradeliker epter sinom misgärningom halda swa ondom som til tykkis MP 4: 115 . 2) tycka sig. tha bars honum fore i sämpne aff them bardagha som äpter skulle koma. oc thottis se til himpna hwast wädher mykin eld oc snio oc brännande lugha Prosadikter (Karl M) 286 . ib. - tycka sig, anse sig, tro sig. aldra syrghelikast war k m k fore thy at han thyktis wita at gwencl iärl skulle swika them Prosadikter (Karl M) 265 . 4) tyckas, synas, synas för gott, behaga. med dat. (el. i dess ställe ack.). tycktes honum och bliffue her j landit, skulle han fförene sigh met molsigenden STb 4: 262 ( 1512) . - Jfr be-, for-, sam-thykkia."],"f":["tykkis MP 4: 115 . ","totte Karl M (El) 15. thokte SD 8: 195 ( 1362) . ","tokthe MP 5: 205 . ","tykte Prosadikter (Karl M B) 294 . tycktä DN 14: 113 (1480). tykthä ib 117 ( 1482) . ","thökte Prosadikter (Karl M) 254 . ","tökthe ATb 3: 232 ( 1510) . ","thottis Prosadikter (Karl M) 286 . tottis KarlM (el) 45, 103. thyktis Prosadikter (Karl M) 265 . ","tyktis ib (Kar. M B) 326 . tyktes STb 4: 262 (1512). thöktis KarlM (Ver) 44), "]},{"a":"þykla","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þikla."],"f":[]},{"a":"þylder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":["eg. derför el. fördenskull snarare el. mer; så mycket mer; det oaktadt, likväl. þot huaro at þän är annar guzs kungar skal vara þylar ma han mäþ þoleko framkoma mz minsta vaþa Bir 4: (Avt) 185. thot huaro är thz annar som gudz konungir skal vardha än thydir ma han mz tholko framkoma mz minzstom vadha ok skadha ib 2: 260. kring vm husit stodho mange diäfla oc huar thera hafdhe spiut ok kniff oc swärdh . . . ther mz stungo the gönom husit ok j siälina thyldir syntis som huart vaknit hafdhe a sik eet motstandilse ib 257. - (?) ära vari thik . . . ther af dözsins rädde i thinne bön swetis blodhe. ok thy leder (för thylder?) giordhe thu äptir thy thu siäluir vilde ok thin kärlek fore thino handvärke vppinbaradhe (et mihilominus redentionem nostram, quam facere vobeas, perfecisti, et taliter caritalem tuam, quam habebas ad genus humanum, manifestissine ostendisti) Bir 4: 134 . - i förening med en efterföljande negation. thöm som vaghin gaar ther ledhe til äuärdhelikit liiff. tha är then hälghe ande närmer mz sin inskiutilse oc diäfwlin fiärmeer. thyllir latir han ey af sinne odygdh thöm wara vtan frestilse. tha then väghin gangis ther ledhir til thuran i äuärdhelicom dödh. tha är diäffwlin näst mz sin äggilse. thyllir latir ey gudz dygdh af at hanna han stundom mz sin sökilse Bir 4: 128 ."],"f":["thyldir . ","thylir . ","þylar )"]},{"a":"þylder","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. L. ","e":["så mycket mer; det oaktat, likväl. sighadh wari thu min iomfru maria, thär . . . i hwarie stundinne til thins som langadhe, thyller wilde thu gärna swa länge här lifwa som han wilde SvB 222 (b. av 1500-t.)."],"f":["thyller )"]},{"a":"þyliker","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["adj. L.","1) slik, dylik, sådan, så beskaffad . . . j swa maatto oc met tulikom forodom her epter fölya Svartb 429 ( 1448) . \" ingan dyrffuis till at haua kledha, lärft, kryda äller tylkan warer . . . i bakodom i grendano . . . vthan thet som swart gotz är som salt oc tylket \" STb 1: 435 (1460, Burspr). - Jfr sliker-, þoliker."],"f":["tylket STb 1: 435 (1460, Burspr) . pl. ack. f. fylkan ib. dat. tuilkom Svartb 429 ( 1448) ),"]},{"a":"þyliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" L. ","1) slik, dylik, sådan, så beskaffad. mughu ok skulu thyliche män fangäs af laghmannum ok minnä domärum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). at aater skullde wändäs af thylikum kranckum sidhwännium ib 464 . \" wardher nokrom otronadher thil lagdher for tylka gerningh \" SO 20 . \" hon (malört) fordriuer . . . loppor oc thylka marka \" LB 5: 80 . KS 6 (14, 7), 34 (88, 37), 60 (150, 66) . - n. abs. dylikt. wärdher . . . nokor . . . i thy samä dräpin han tylicht gör SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwikin mädh thylichu wärdher oppenbarädher mädh fullum skiälum ib 4: 466 (1335, nyare afskr.). - åtföljdt af ett utsatt el. underförstådt rel. pron.: dylik (hvilken; sådan (som), så beskaffad (som). forbiudhum . . . mädh nokrom stoorflockum iwer land rijdhä. jättum ok stadhlichä oss thylikä storflockä waar land ödhä, mädh warre macht minne skulä görä SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.). suåsom thön tafla taker ok haldr tillika skrift ther å skriuas KS 52 (132, 56) . ","2) sådan, så stor, så mycken, som finnes i så hög grad. åtföjdt af sum. at alder swerikes allmoghe skall hawa fridh aa sik ok allu sino thylikän sum bäzster war i warä forälldrä daghum SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . \" winner iak tha skaltw aldre fortära sa mykit mer. eller göra nokrom förstä tylke nesa som tw hauer nw giort min herre \" Di 100 . - Jfr þoliker."],"f":["þylic VML VML II B 16: 1. n. (nom., ack.) þylikt BjR 1: pr. thylikt MELL Kg 23: 5 i var. þylict VML II M 30: 1 i var. thylicht SD 4: 468 ( 1335, nyare afskr.) . ","tylikt KS 34 (88, 37) . ","þylcet VML II M 30. þylik BjR 8: pr.; SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). ack. m. þylican VML II M 3 (på två st.) 32. þylikän VGL LI þ 12: 2. thylikän SD 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ","þylikin BjR 11: 3 . ","þilikan VGL II þ 45. þilikin ib 15 . ","þylia VML II Kr 23. Kp 12: 3, þg 21. tylka SO 20 . ","tylke Di 100 . ","tilika KS 52 (132, 56) . dat. n. thylichu SD 4: 266 (1335, nyare afskr.). þylikra ÖGL Eþs 31: 1. tylchre (kanske snarare att fastta ss dat. f.) ib i var. pl. nom. m. thylike MELL Kg 23: 5 i var. thyliche SD 4: 465 (1355, nyare afskr.). thylke MELL Kg 23: 5 i var. n. (nom., ack.) þylik VGL I R 9: 1, 12: pr.; BjR 6: 2 þy lik VGL I þ 12: 2. thylik KS 6 (14, 7), 34 (88, 37) . ","þylic VML II M 30: 9. þilic ib þg 9: 1 ack. m. þylikä SD 5: 375 (1344, nyare afskr.). thylikä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). thylka LB 5: 80 . ","þylica VML II Kg 5: 1. dat. thylikum S D 4: 464 ( 1335, nyare afskr.) . ","thylikom KS 60 (150, 66) . ","þylicom VML II M 21: 3, Kp 13: 3, þg 12: 3. gen. þylica ib þg 9: 1 i var.] , pron. adj. "]},{"a":"þyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tön, rymdmått (för spannmål el. mjöl, någon gång för smör) av en viss storlek (i allmh. motsvarande sex spann). Jfr O. v. Friesen, Xenia Lideniana 241, S. O. Jansson, Nord. kultur 30: 27, L. Former, De svenska spannmålsmåtten 165 ff. för än the capellen hafuir fangeet nyo thyni kornSD 8: 29 (1361, Östergötland). quatuor thyn annone ib 61 (1361, Östergötland) . \" jtem villice mee botildi vnam vaccam i. thyn siliginis iiijor thyn ordei ib. skal lhan mik gifwa thyungu thyni korn om hwart arith \" ib 269 (1362, Västmanland) . fyra thyne landgilde i hallasta i halla sokn SD NS 3: 303 (1418, avskr., Södermanland). at wi henne wart godz ok gardh, som är ij fulla attunga jordh i biärlösum, iiij thönir korn affgiäldz . . . oplatit ok tileeghnat haffuum ib 552 (1420, Östergötland) . nybböle, som är ij fulla attunga . . . iiij thöön korn ok ena halff march päningis affgiäldz i sami liongx sokn liggiandis ib 552 f. tilbindom wi os . . . for:de kyrkio hwart aar giffua skula iiij thöner konr ib 553. 1 thön korn, 1 tön malt HSH 17: 190 (1524? Småland). affradhit är annadh aridh 10 thyni korn oc annadh 11 thöni VKJ 10 (1447, Östergötland) . ther är 8 landbo oc hwar thera gör thwa thön korn ib (1447, d:o). ib 49 (1466, d:o). debet 2 thyn miöl ib 116 (1466, Småland). vj thynne myööl Arfstv 62 (Kalmar). xxij tynn smör ib 71 . ib 72 . \" näsio quern ij tyni oc xij aala \" ib 81 (Småland). hans fulla arliga affrad aff jordene som är j tön hwart ar j xij aar Uppl Lagmansdomb 7 ( 1490) . \" the göre oc 4 töner korn aff enne ängh i mossanom \" VKJ 10 (Östergötland). ib 46, 47, 49 (d:o). . . . saalt oc oplatit haffua . . . en tön aarliga ränta aff mith godz halstra Brasks Kopieb 27 ( 1518) . Jfr tunna. "],"f":["thyn SD 8: 61 (1361) . tön Uppl Lagmansdomb 7 (1490); VKJ 47 ; Brasks Kopeib 27 (1518); HSH 17: 190 ( 1524?) . ","thyni VKJ 10 ( 1447) . ","thynne Arfstv 62 . ","tönner VKJ 46, 49 . thöni ib 10 (1447). thön ib 49 ( 1447) . ","thyni SD 8: 269 ( 1362) . ","thyne SD NS 3: 303 (1418, avskr.) . ","tyni Arfstv 81 . ","thönir SD NS 3: 552 ( 1420) . ","töner VKJ 10 . ","thyn SD 8: 61 (1361); VKJ 116 ( 1466) . ","thön ib 10 ( 1447) . ","thöön SD NS 3: 553 ( 1420) ),","*thynia land","thönia- )","thynia sädhe (tyne-. tönya-. thöni-), "]},{"a":"þyn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tön, rymdmått af en viss storlek ( i allmh. motsvarande sex spann). Jfr Styffe, VAH 24: 290 f., Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 438; Falkman, Om mått och vigt 1: 303, 307; Hildebrand, Sverges Medeltid 1: 748. f. siälä . . . kora at minsto helom thyniom allr lästum SD 5: 639 ( 1347) . \" pro XII thunir ordei . . . VI marcas \" ib 2: 375 (1303, Östergötland). pro XXIII thynir ordei . . . XII marcas ib. \" in predicta terra sex thøn possunt seminari \" ib 3: 385 (1318, Möre). XI tynner oc II spen korn ib5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet; Södermanland). siligo xvi thyn cum iiii modiis; annon iɉ (1 1/2) lesta vi thyn cum ii modiis BSH 1: 65 (1365, Södermanland) . ib 62, 63, 64, 66 o. s. v. en gardh som skyllar v thyn korn SD NS 1: 98 (1402, Östergötland). ena quärn . . . som skyllar v thyn miöl ib. \" lij thyn aff giäld \" ib. \" ib 147 (1402, Östergötland), 317 (1404, Östergötland). xvj thyne biugh \" ib 593 (1406, Nerike). thre thyne hafra ib 594 . iij thyni korn, fäm thyni myøl, twa thyni malt ib 2: 86 (1409, Östergötaland) . BYH 1: 257 ( 1455), 258, 259, 260, 261, 283 (11498). at jak hafwer legt ok stad . . . ena tompt . . . som saas meth en thyn korn, for fyra spän korn arlika vtgifwande SD NS 2: 99 (1409, Östergötand). ib 119, (1409, Uppland). tweggia thynia afgield ib 1: 545 ( 1406), Östergötland). eet fyra thynia land (jordstycke af den storlek att fyra töm säd kunna derå utsås) ib 247 (1403, Småland). skulu the hawa thriggia tynia sädh GS 23 ( 1360) . \" fyra thynia säädhe ib. thet . . . mätit war, war fyra thyni sädh, et spannesädh mina \" DD 3: 12 ( 1378, nyare afskr.) . \" dömde jak olafwe thyrgilsson . . . thre thynni ok fäm spanne sädhe ib 13 (1380, nyare afskr.). \" ib 1: 30 (1358, nyare afskr.), 122 ( 1468), 3: 12 (1378, nyare afsrk.), 13 (1380, nyare afskr.), 14 (1384, gammal afskr.). I. gotz thwa thyni sadh v trø minus liggiandis j kopatyllom ib 1: 266 ( 1435) . - i latiniserad form. jn hiis seminatur quindeim thynones SD 1: 278 (1233-47, gammal afskr.; Östergötland). vnum octonarium sundhastadh & agros lyncopie jn quibus seminatrar XXIII thynones ib. \" predia que circa ipsam citutiatem ad mensuram III:or thynioum propriis excolunt sumptibus \" ib 462 (1272, gammal afskr..; Östergötland), vt episcopi in procuracionibus recipiendis per duas noctes, ad pabulum equorum quinque thynoibus, in ceruisia quator in panibus triticeis sliiginels & ordaceis tribus thyonibus . . . sint confenti ib 560 (1279, gammal afskr.; Södermanland). XVI solidos denariorum & XII thynones annone eidem claustro (d. v. s. Alvastra kloster) assigno ib 706 (1258 -82, gammal askr.; Östergötland?). vnum attungum in seby in parochia ørabyrgh qui annuatim soluit VII thynones & VIII solidos . . . confero in hunc modum. de vno thynone fiat ceruisla de altero fiant panes & cum duobus tynonibus ematur lardum & butirum in pytanciam XL pauperum . . . vnum vero thynomen . . . iiii fratri qui in istis laborauerit prosequendis conforo ib 707 . \" lego ecclasie loncopensi . . . in ballahellum XII agros qui capiunt sex thyniones in semine \" ib 4: 380 (1334, gammal afskr.; Östegötland). 26 tynnones hordel ib 2: 153 (1293, gammal afskr.; Gestrikland). ib 1: 494 (1275, gammal afskr.; Östergötland) 3: 77 (1312, gammal askr.; Östergötland), 272 ( 1316); Uppland) o. s. v. - Jfr tunna "],"f":["thön SD NS 2: 119 ( 1409) . " tön " BYH 1: 258 ( 1445), 259. ton ib. gen. þyniä SML Kk 5: pr.; J 13: pr. pl. nom. thynir ÖGL B 9: pr. i var. þyni ib 9: pr. thyn BSH 1: 62 (1365, på sju t.), 63 (på sex st.) o. s. v. thön SD 3: 385 ( 1318) . ","þyni ÖGL Kr 2: p5. thyni SD NS 1: 317 (1404, på två st.), 2: 86 (1409, på 3 st.). thyne ib 1: 147 ( 1402), 593 ( 1406). thynir SD 2: 375 ( 1303) . " thynär " BYH 1: 283 ( 1408) . ","tynner SD 5: 494 (öfvers. fr. mitten af 1400-talet). töner BYH 1: 257 (1455, på sex st.), 258 (på sex st.), 260 o. s.v. töne ib 259 (på tre st.), 260. tone ib. ","thunir SD 2: 375 ( 1303) . " thyn " ib NS 1: 98 (1402, på tio st.). dat. thyniom SD 5: 639 ( 1347) . ","þynia ÖGL Kr 2: pr.; VML IK Kr 2: pr. thynia SD NS 1: 247 ( 1403), 545 ( 1406). þyniä SML Kk 2: pr., 5: pr. thynnia VML I Kr 3: 2), ","thynia sädh , ","thynia sädhe","thynnia- )"]},{"a":"þyngia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tynga, nedtrycka el. neddraga (med tyngd). latandis mik hängia lifwandis j galghanom thyngdan mz stänom Gr (Cod. D) 365 . - bildl. tynga, betunga, trycka. vm thänne biscopin vil gaa thrangan wägh vm hulkin fa män ganga . . . tha af lägge först the burdhe som liggir a honom ok thyngir han thz är wärldinna giri Bir 1: 307 . \" huru skulle hiärtat ther thyngt är mz iordzlica thinga giris byrdhe gita opfarit \" Bo 127 . \" komin til mik alle j som ärwodhin oc thyngde ärin mz byrdhom \" Lg 586 . ","2) tynga, bestunga, besvära. thwinga them oc thyngia mz ärwodhe MB 1: 275 . \" mötir mik almoghans fatiddom ok roop hulkin jak daghlica thyngir mz mine näruaru \" Bir 3: 323 . hulkin som thynge (gravat) sina vndirdana älla jamcristna at han skuli hiälpa mz thera päningom sinna vina siälom ib 2: 32 . - tynga, betunga, ligga till tunga. at biscopin ey tynghe clostrit owir thre dagha Bir 5: 48 . ","3) tynga, förtynga (med sömn). part. pret. tha i varin thyngde mz hardhom sömpn Gr 297 . - insöfva, försoffa. thyghnt (för thynght el. thyngt; intgravatum) är pharao hiärta, swa som thäs mantz hiärta, som fast är sompnadher, oc ey waknar för än öwidh ondan dröm MB 1: 294 . ","4) trycka, bedröfva. hwat ggörin i gratande ok thyngiande (afflgentes) mit hierta KL 166 \" thry thing äru hulkin nu thynga mik sarlicast j hiärtano \" Bir 3: 137 . ","5) göra tyngre el. svårare, försvåra. mäniskian . . . thynge (aggravat) sin dom Bir 2: 128 . \" thyngia ok härdha pinonnar \" ib 3: 446 . ib 447 . ","1) förtyngas, blifva tung. kroppin thyngis ok mödhis Bir 1: 273 . at människian takir mat ok dryk väl til matto swa at hon äkke thyngis Bo 133 . ","2) tyngas, betungas, tryckas. huru myklo meer mannin wäffs j världinne mz sua myklo mere rekenskaps byrdhe thyngis han Bir 2: 128 . - betungas, besväras. þär til at vart folk þyngis eigh af kost SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). Bir 3: 311, 4: 32 . ","3) besväras, oroas. \" vm nakar thyngis ok hindras af twiwäl älla läti \" Bo 232 . ","4) oroas, bedröfvas. tyngdhes han swarlika i sith hiärta Lg 673 . - Jfr be-, nidher-thynggia samt oþyngder, äfvensom thunga."],"f":["thunga . -ir, -de, -der),","þyngia sik , tynga sig, belasta sig. en riddare thyngde sik mz mangum ok thungom stenom Kl 50. hon . . . thyngde sik mz them thungasta klädhum ok skinnom som hon hadhe ib 61 . - refl. þyngias, "]},{"a":"þyngia","b":[],"c":"","d":"","e":[],"f":["tinga: -es PMSkr 696 (senare avskr.) . impf. refl. tygdhis (för tyngdhis) SvB 195 (b. av 1500-t.). part. pret. n. thyngh JämtlDipl 129 ( 1376) ., v. 2) tynga, betunga, besvära; gravera. vardir ok thet sama gooz thyngh med mere thunga tha skulum . . . JämtlDipl 129 ( 1376) . the tingh, som komme aff androm landom infördh . . . tinges medh storan sys och toll PMSkr 696 (senare avskr.). ätandes ware som införes i rijkitt tinges ey medh toll, men thet som vtföres tinges ib. 5) göra tyngre el. svårare. än mz jordhinne märkias the som äptir jordzlikom thingom fara, ok thyngiande äru (aggravantes) thz onda som aff ophoffsins syndh gar SpV 564 . ","*thyngia nidher , tynga ned. nar thu hängde thär allir wppa mädh treem naglom oc allir thin sighnadhe likame tyghdis (för tynghdis) nidher wppa spikana SvB 195 (b. av 1500-t.). Jfr nidherthyngia. - Jfr forthyngia."]},{"a":"þypt","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þiuft."],"f":[]},{"a":"þypti","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þiufti."],"f":[]},{"a":"þyrfteliker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorfteliker."],"f":[]},{"a":"þyril","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["kärnstaf. \" buterulus þyril \" VGL XIII ."],"f":[]},{"a":"þyrsker","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorsker."],"f":[]},{"a":"þysta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tystnad, tigande, stillatigande. \" jak war ok rädh j tystonne ok mykit änxlandis at iak ey wanlika tigdhe the thing hulkin som iak häldir hafdhe skulit tala \" Bir 1: 26 . \" thäkkis gudhi rent hiärta swa wäl j thysto som j sang \" ib 310 . \" for thystonna dygdh skuld \" ib 103 . Ber 103 . \" the satto wäl tysto thinom korroga mwnne (silentium ori tuo queruloso imponeret) \" Su 166 . ib 437 . \" o huat talug människa offta sähter tystonna bedzl i sinna owena mwn \" ib 175 . \" sculu systre oc brödhir hafua thessin skipilsin j thera thysto \" VKR 15 . \" ther eptir maagha the äta oc faa sik mat medh thysto oc gudz reddugha \" ib. \" thessa sama sidhwänio baadhe j läsning oc swa j thysto sculu the wakta oc göma jemwel vm quällin \" ib. \" äptir thet at klemptath är marie chokko sidhan sculu systre oc brödhir haalda thera thysto alt til äptir warfru messo ib. \" ib 28, 41, 59, 60, 82 . Bir 4: 12, 13 . \" huru tystan oc fastan hallas \" ib 5: 48 . \" thy byggia þe ensamme. at þe maghen þäs rolikare þysto halda. oc guþlik þing þänkia \" KL 182 . nar andre fasta ok halla thysto (silentium tenent) Bir 3: 277 . \" skalt thw sköt koma for gudz dom oc thin vili skkal ther halda thysto oc thit samuit tala \" ib 2: 87 . PM 28 . \" till ath thystan som hedher silencium grannelika gömi \" VKR 59 . \" at them threngir san nödhthorft til at bryta thera thysto \" ib 16 . Jfr reghlo thysta. ","2) tystnad, stillhet, frånvaro af tal el. sång el. li allmh. af starkare ljud el. buller. älskin rolika þysto Kl 190. for thy at klostirsins thysta thöm atirhiol,t at the ey ophöghdo i gratenom sina röst ib 358 . \" ther äptir var thysta \" Bir 2: 14 . \" wart tystan (silentium) giordh j hymerike \" MB 2: 344 ."],"f":["thista: -an Ber 103 ),"]},{"a":"þysta","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["1) tystnad, tigande, stillatigande. \" nar konwng priamus haffde kallad alt siith folk tiilhopa böd han tysto halda oc begynte tala tiill them \" Troj 41 . \" nar thetta tall lycktad war oc stark tystowar offer all forsamlignen \" ib 57 . lib 81, 89. at the skulle thz läggia wndy secretzsens tysto ib 250 . ib 262 . - bildl. taciturnitas iuris et cessacio laga oc rätz tytztha äller laghlösa GU C 20 (hand 2) s. 53. - Jfr natta thysta. "],"f":["tysta . ","tytztha )","*thysto gömare","tysto- )"]},{"a":"þyþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) betyda, beteckna, innebära, åsyfta. for baden järteknen skull begärade the cassandram konung priamj dotter skulle komma oc bethee them hwad thz haffde tydha Troj 258 . "],"f":["tydha . ","thydde ) , ","þyþa ut , uttyda, förklara. hwat som thär war thungt . . . at begripa, thät thydde han wt oc giordhe thät lät at vndirstanda Hel män 167. - Jfr uttydha."]},{"a":"þyþa","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tyda, uttyda, förklara, gifva tydning el. förklaring öfver. en godher man thydde drömin Bil 783 . \" cassiodorus theologus som thydde psaltaran \" ib 705 . \" han . . . thydhir them scriptena \" Bo 232 . \" all thässe thing som nw äro optald oc thyd \" MB 1: 493 . \" jak thydher swa then fughla flok at mykith folk skal här födhas op \" Al 949 . \" stiärnor ok maana wita the thydha \" ib 45 . \" wil iak idher nw thetta thydha \" RK 1: (Albr) s. 209 . \" jak wil idher thydha aff then rääff \" ib s. 212. - tyda, tolka, öfversätta. skriua ok tydha bref KS 51 (130, 55) . \" är thet mykin hedhr ok tarf, at the !UDDA_TECKEN?: kununga ok höfdinga) kunnen sielue läsa oc tydha, ok wäl förstanda sin bref ok rekninga \" ib (130, 56) . tha een wiisa eller een sanger wäl diktadher a swenska tungo, wardher fiutter oc thydder a rytza tungo MB 1: 319 . - (?) var thässe bok diktath swa som han (den svenske bearbetaren?) kunne at thydha (näml. originalet?) Fr 3223 ; jfr 4. ","2) upplysa, gifva upplysning om, låta veta, meddela. thz vndra marghe andre flere . . . aff hwath siwkdom han laa krank thz thydher alexander vtan wank Al 712 . \" got raadh wil iak ihder thydha \" ib 1698 . ","3) betyda, bemärka, hafva betydelsen el. bemärkelsen (a). cantemus domino socie . . . þät þyþer a vart mal vm þänna mato. siungum guþi sata sällor Bu 25 . ib 17, 21 . \" ecce angnus dei . . . som þiþer a vart mal: sen guz lamb \" ib 55 . \" kallas a bok male martirum dödher, natale, som tydher a wart mal fözla \" Bil 284 . ib 82, 111, 163, 307 . MB 1: 68, 69 . thydher israel . . . gudhlikan höffdhingia ib 227 . kununglikt namn, suåsom thz haurer tydha a latin, tå är thz takit af styrilse KS 27 (69, 29) . \" i enom litlom stadh . . . som heter segor thz är thydhia litin \" MB 1: 194 . thz er swo mykit thydhe Lg 3: 63 . - var en bild af, utmärka. thenne bonadher . . . war . . . ther til, at tekna os oc thydha himerikis skipilse MB 1: 496 . - betyda, beteckna, innebära, åsyfta. huath skal thetta thydha Fr 835 . \" þyþ vt þe orþen . . . huat þe hafa þyþa andeleka \" Bir 4: (Avt) 178. oktouianus forstoþ huat tekn hafþe þyþa Bu 63 . \" thässe thry swara hinom androm threm . . . oc thydha the samo thing, som hin thyddo \" MB 1: 492 . \" altaren thydher presta wald \" ib. \" bordhit thydher andelika födho ib. grewin vndradhe hwat drömin hafdhe thydha \" ST 451 . jarlen fik at see thz huffuod. wid hans sadell hengde, oc sporde huat thz haffde at tydä Di 198 . tha sagha alle ath haghen war ille vredher, ok viste togh ey hwadh thz tydhe (vita ei hveriu geguir) ib 247 . åtföljdt af prep. mädh. thz trä haffuer ath thydhä mz the helgho kirkio Pa (Tung) 41 . - betyda, vara förebud till, båda. thetta barn thydher thik mykith meen Al 9862 . - innebära, syfta på. huat haffua tässa stena sik tyda (quid sibi volunt) MB 2: 11 . - syfta (på). med prep. af. ther aff thydher thenne latina versin MB 1: 28 . ","4) innehålla; vara till sitt innehåll beskaffad: lyda? war thessen boken diktad swa som hon kan at dydhä (för thydhä? Cod. A som han kunne at thyda; jfr 1; Cod. F som hon kan nw lyda) Fr (Cod. B) 3223. - refl. thydhas, ","1) betecknar, utmärkas, åsyftas. thridhia rikith aff eer . . . thz skal biwda oc budh hawa ower alla wärldina ther mz thydhes regnum groccorum MB 1: 14 . ","2) uttydas, betyda. \" sanctus a wart maal som wi lydhom almännelika, thz thydhis tho äpter rät latiiins maal renfärdogher oc faster \" MB 1: 368 . ","3) syfta (på), hafva anfseende (på). med prep. til. tros tha almänt at thz enkannelika tydhis til jomfru marie clostir j watzstenom Bir 4: 88 . "],"f":["þiþa . ","-o MB 1: 492 . ","thydder ib 319 ; ","thyd ib 493),","þyþa ut , "]},{"a":"þyþilagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L: umgänge, köttslig beblandelse. - tidelag. han hade tydelag medh ena koo STb 1: 117 81477)."],"f":["tydelag )"]},{"a":"þyþilagh","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["umgänge, köttslig beblandelse. mans thydholagh (motsvarande ställe li den tryckta texten, till grund för hvilken ligger en annan handskrift, har mans vm fämpilse Bir 1: 27) S. Birg. Up. (Cod. Holm A 5 a) 1: 10 (enl. Rydqvist 2: 100). - särsk. om otukt med djur, tidelag. tidelagh med fää GS 44 ( 1439) ."],"f":["thydo- . þyþa- L.","tidho- KrLL H 14 i var. tide- UpL Kk 15: 8 i var.; GS 44 ( 1439)), "]},{"a":"þyþiska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["tyska, tyska språket. iak forstar ey latino swara mik at tytzsko SvKyrkobr 44. tesligis sende wi ider en vtscrifft pa tutzske aff thet stadfeste breff Rydberg Tr 3: 423 (1493, avskr.) ."],"f":["thytzska . ","tuzska )"]},{"a":"þyþiska","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["Tyska, Tyska språket. callas höghtiþin (näml. kyndelsmessa) . . . a þyþlisco lict missa Bu 8 . LB 3: 196 . PK 222 . är hon (boken) . . . giordh til rima . . . aff thyzko ok ij swänska tungä Fr 3207 . larens elff som henne (boken) aff tysko i swänsko wändhe Lg 3: 727 . \" sende wij ider en vtscrifft pa tutzske aff thet stadfeste breff \" HSH 22: 48 ( 1493) ."],"f":["thydhska: -o Bil 296 . ","tyzska PK 222 . ","thyzka . ","tyska . ","thiska: -o LB 3: 196 . tutzske),"]},{"a":"þyþisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) tysk. . . . göskan ok annan þyþiskan SR 37 (i E. Ljung, Söderköpings historia s. 352). ib 38. . . . hwitan thyskan pänning fore siäx pänninga swenska RP 2: 174 ( 1389) . köpsuena, töske och suenske, leggie sin . . . lang kniffue aff wijdh sine xij (12) marck STb 1: 495 (1482, Burspr). han . .. war tösker och heet mickel STb 2: 562 ( 1491) . en tunna tysth öll BSH 5: 132 (1506, H. Gadh) . tidska bagaren STock Skb 166 (1521-22). - ss tillnamn. margarete, relicte petri thysk SD 6: 299 ( 1351) . karine dydeska Skotteb 74 (1461-62). hedewij tyska STb 1: 159 ( 1478) . jacob tijsk GPM 2: 268 ( 1507) . volff tiässk ATb 3: 321 ( 1519) . henrik tysk Stock Skb 139 (1519-20). albrik pedersson tiskär HLG 3: 65 (1523). - þe þyþisko, tyskarna. then ogudelig gerning som skedde j berwen aff the tyska oppa bisschop törlöff G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69"],"f":["thysk SD 6: 299 (1351) ; -an RP 2: 174 ( 1389) . ","tysk Stock Skb 139 (1519-20); -a STb 1: 159 (1478); G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. -e BSH 5: 135 (1506, H. Gadh) . ","tysth BSH 5: 132 (1506, H. Gadh) . ","dydesker: -a Skotteb 74 (1461-62). tidsker: -a STock Skb 166 (1521-22). tiskär HLG 3: 65 (1523). tijsk GPM 2: 268 ( 1507) . ","tiässk ATb 3: 321 ( 1519) . ","tösker STb 2: 562 (1491); -e STb 1: 495 (1482, Burspr). Jfr Sdw 2: 1329),"]},{"a":"þyþisker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) ss tillnamn. \" karulo thyzkä \" SD 2: 686 ( 1296) . \" karolus thidhiske ib 525 ( 1308), nyare afskr.). christina dicta thyska \" ib 4: 695 ( 1340) . - þe þyþisko, Tyskarne. the tyzsko han haffde thär them satte han nidh i köpstadha RK 1: 2761 . ib 2772, 2784, 2792, (sfgn) s. 189, 191, 2: 378, 380, 382. OB 212, 213, 214 . \" at thee tyske faa swar ighen innan xiiij (14) daga \" BSH 5: 186 ( 1507) . - substantivt. annär götskär ok annär þyskär SR 34 . ib 37, 38 (dessa tre ställen, särsk. det sista, äro dock icke med säkerhet att föra till förevarande afdelning). en þyþiskar (senare ändradt till þiskar) mz sinom syni . . . geste en staþ som hete tolosa Bu 170 . RK 1: 3871 . scal aldre svvensker kära a thydzskan OB 214 . \" skulde ey thydzsker kära a svvenskan \" ib. \" at thyske oc svvenske skuldo saman bliva i nödh oc lost \" ib 213 . han sampnade starklika sik med däni ok tyzska mz i bland RK 1: 3168 . ib 3326 . \" tw skip mz tytzska komo tiit \" ib 3260 . ib 3235 . \" mange tydeske waro ther medh \" ib 4202 . han . . . stridde faghran sigher aff thydiscum Bil 385 . hedhne män . . . kalladho . . . annan dagh diem solis, aff solinne. som wi kallom än sunnodagh epter waro gamblo maale som thydhiske oc ängslike halda än MB 1: 68 . \" han war thydzkir \" ST 451 . ib 450 . Fl 1352 . war han tydisk älla wind RK 1: 4097 . ib 674 . \" slogho en titzskan swa vmsider ath hine wordo alle oblidher ib 2780. mong en tydzk tha sigia nam jadut dat ich to sweden qwam \" ib 2: 8981 . \" ib 1: (sfgn) s. 188, 189. en gamal tijsk myn herres tienere \" FM 554 ( 1512) . Af de anf. spräkprofven kunna flere föras till thydhisker, m. - þyþisk land, Tyskland. helena . . . förþe hans ben tel treuer i þysco lande Bu 200 . \" en conungher j thydhisko lande \" Bil 300 . ib 309 . ","2) (genom missförstånd af Lat. tuscus el af ett tuskan i originalet) Tuskisk, från Etrurien el. Toscana. linus . . . thydhskir (Cod. C thu[s]kan 993) at ädhle (ytalicus de regione thiscie) Bil 309 . \" lvcianus förste swa kalladher thydiscan (sannolikt af ett äldre tuskan) (Cod. C tydisker 1012) at edhle (natione thuscus) \" ib 451 . "],"f":["tydesker: -e RK 1: 4202 . ","thytiskir Bil 970 ; ","-o ib 980 . ","thydzkir ST 450 ; 451; thydzk Fl 1352 . ","thydzsker StadsL Kg 2 a: pr; OB 214 ; -an ib. tydzker: tydzk RK 2: 8981 ; ","tydzske ib 5133 . ","thytzker: -e MB 1: 68 . ","tytzsker: -ä Lg 3: 562 ; -o ib. ","tytzker: -a RK 1: 3260 . ","thyzker: -a SD 2: 686 ( 1926) . ","thyzsker StadsL B 22: 5. tyzsker: tyzsk RK 1: 3871 ; ","tyzska ib 674, 3168, 3325, 3326 . ","þyskär SR 34 ; ","-o Bu 200 . ","thysker StadsL R 5: pr; -a SD 4: 695 ( 1340), NS 1: 180 ( 1402) . ","tysker LB 2: 44 ; ","-a Lg 660, 675, 3: 161 ; Di 258, 279 ; ","-an SR 34 ; ","-e RK 3: 541 . þiþisker L.","titzker: -an RK 1: 2780 . ","tidzsker: -a ib (sfgn) s. 168, 189. tijsk FM 554 ( 1512) . ","thyzt Fr 3203 . ","tyzdt LB 7: 79 . ","tyst Lg 3: 161), ","thydhiska land","thydhiska rike , "]},{"a":"þäfka","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) smaka, känna smak, mottaga smakintryck. manzens houþ som eet hauar flere vit. baþe se ok höra ok þäfka Bu 185 . - smaka, mottaga smakintryck af, förnimma smaken af. hon (tungan) skal täfka i munnenom manz mat KS 55 (138, 59) . - smaka, njuta. man warder ther aff litit blöt att man täfkär offmykit söt MD 383 . - smaka (på). med pre. af. läter han sla thz i en disk och täfkar ther aff AS 59 . ","2) smaka, hafva smak, väcka smakförnimmelse, göra intryck på smaksinnet. med dat. vatn thäfkadhe (af senare hand ändradt till smakdhe) honom bätir en nokor annar drykker Bil 785 ."],"f":[]},{"a":"þäghar","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þaghar."],"f":[]},{"a":"þäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["2) konungen tillkommande böter från den som dräpt hans man. om förhållanden i Jämtland. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens hist. 1: 494 f. sätthe han ok wisso for tegn ok fridköp ok erffwinghar hins dödha for böther DN 14: 223 (1520)."],"f":["tegn )","*þäghns bani"]},{"a":"þäghn","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["man, fri man; (tapper) krigare, hjälte. marsken . . . hyllade konungen tha i stadh siden hyllade alle the andre tiegne marksen oc drotzeten a konungens wegna RK 2: 3372 . \" the helsa herra gafuian ok andra thäyghna \" I v 3665 . gudh . . . lati thz aldre herra gawian spyria älder andra godha thägna flere thz iak vil mik swa forsma ib 3002 . godha tiägna finder man ther (i Sverige) ridderskap ok häladha godha the didrik fan berner vel bestodo RK 1: 18 . \" the striddo fast a bäggia wäghna rät som fulgodhe thäghna \" Al 3322 . ib 4072 . \" tha var dosterath alla väghna aff the stolta thiäghna \" Fr 1818 . - man, krigare i en konungs tjenst. iak wil mith konungxrike fore thik heghna ok swa fore alla thina thäghna Al 616 . \" wilin ij os läna thusanda riddara aff idhra thägna \" ib 1271 . \" alle hans (Alexandrs) riddara oc hans thäghna \" ib 10551 . ib 1111, 1673 . - Samtlgia de anf. språkprofven kunna föras till thäghne. - Jfr brödhthäghn."],"f":["thäyghn: -a Iv 3865 . ","thiäghn: -a Fr 1818 . thiägn, se brödhtäghn. ","tiägn: -a RK 1: 18 . ","tiegn: -e ib 3372 . ","þiängn VGL I Md 13: 1. -ar), "]},{"a":"þäkkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) till behag, till nöjes, på ett sätt som blir till behag el. till belåtenhet. engen kan twem herrom thiäna thekkelika ST 111 . ","2) behagligt, ljuft, ljufligt. saghdhe at hans ordh fiollo mykyt thäkkelika oppa hans hiärta ST 40 . gudh . . . vpresir j dygdanna lögdh människiona sik thäkkelika tilbundna j them hälgha anda VKR II . ","3) på ett passande sätt. lär mik . . . huruledhis iak skuli mik täkkelika i nakre matho widherlika thinom pinom Su 36 . ","4) med välbehag, ynnestfullt, nädigt. tak thäkkkelica thässa litla gafwo Bo 8 . \" jak offra mik thik for thöm. hulka thu ville vara mina brödhir, thy fadhir tak thz . . . thäkkelica \" ib 200 . Bir 2: 4 . the . . . syndogha manna äptedöme som komo til ihesum at höra hans kennedom oc waro täkkelika takne af honum MP 1: 201 . ","5) tacksamt, med tacksamhet. the som thäkkelica taka thz them gifs aff gudhi KL 291 . Bir 3: 31 . Lg 3 . 229, 707. - (?) ey weet iak huru thäkkelicare älla gudhelicare (gratius jncundiusque) vi mattom vndfa thz godha som görs vm ondan thiänara Bo 124 . ","6) med nöje, med glädje. gärna. thu ville af kärlek ödhmiuka mik alt til korsit for mankönsins helso. thätta takir iak thäkkelika Bo 200 . kristne men toko thäkkelika (libenter) vidhir os KL 166 . Bil 118 . MB 1: 455 . \" ey . . . naghor höffwitzkaste brudgumme aff sinne trolighasta brudh wart nakot siin swa täkkelika (gratuanter) oc hiärtelika anamadher . . . som min siäl tik . . . j dagh begärar . . . at anama \" Su 278 . \" tilbaro til kirkionna bygning mykyt thäkkelica al vidhir thorftelik thing \" Gr 302 . görande lustelica ok thäkkelica (gratuanter) hans vilia Bir 3: 287. höre han ok seer wärldinna lustelik thingh ok draghir them thäkkelika (desidrabiliter) j sin lusta ib 1: 327 . - villigt. hwat them sätz til bätring for thera brut thet tachin thekkelicha VKR 19 . KL 276 . - Jfr samthäkkelika."],"f":["þäkklilika L. ","thekkelicha VKR 19 . ","thäklika MB 1: 455 . ","täkkelikan Lg 3:707),"]},{"a":"þäkkelika","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) till behag, til nöjes, på ett sätt som blir till behag el. till belåtenhet. min modher, hon gaff mik thätta (ɔ: thätta graa almenningis klädhit), swa lofflika, oc mik mykit täkkkelika (gratanter), at jak synis serdelis mz thy klädder Mecht 352 . 4) med välbehag, ynnestfullt, nådigt. löös mik aff allom minom syndhom hörandhe mina bön oc thakandhe hona thäkelika SvB 475 (b. av 1500-t.). 6) med nöje, med glädje, gärna. gudh gaff siälinne sith hälgha hiärta, at hon skuli oc stundom athergiffua hoom sith hiärta oc wm hon thz gör täkkelika (grantanter), oc tröstelika, han stadfäster thz swa . . . Mecht 343 ."],"f":["thäkelika . ","täkelika )"]},{"a":"þäkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) täckelig, ljuvlig, behaglig. \" saa som han (ɔ Kristus) til förende vmgangande mädh människiona tedde sik siäffuan ok spakeliken ok takkelikan (för täkkelikan) j allom sinom mädfärdom sua wilde han ok j ena höuislika ok tekkelika forma latha sik oss giffuas som är j brödz like ok smak \" MP 4: 83 . - täckelig, behaglig, välbehagligt. med dat. el. i dess ställe ack. jumffru maria matthe honum naghra the böön känna som hännw ware lustugh ok täkkelichen ath höra SvB 260 (sen. h. av 1400-t.). en wälborin jumfru . .. täkkelikin alla j sina vmgango MP 4: 253 . 4) tacksam. thu quamcumque deus tibi fortunauerit horam grata sume manv ä hwat gud giffuer tik til lykko tha tagh mz täkkelige handh GU C 20 s. 287. - Jfr mis-, o-thäkkeliker."],"f":["täkkeliger: -lige (hs. täklelige) GU C 20 s. 287),"]},{"a":"þäkkeliker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":["  L. ","1) täckelig, ljuflig, behaglig. hans syn ok talan var . . . thäkkelikin (acceptabilis) Bir 3: 156 . - täckelig, behaglig, välbehaglig. offrandhe hon gudhi . . . wäl thäkkelikit offir VKR XV . thäkkelik bön Ber 41 . - med dat. ey war gudhi täckelik (Cod. A tökelikt för -lik) 317) pharno konungx aterwända MB 1: (Cod. B) 556 . än the visto . . . hwat minom son ware thäkkelikit Bir 1: 226 . \" gör thz thu pröua vara gudhi thäkkelikast \" KL 266 . \" härra gudh gör mz mic swa som thic är thäkkelikt \" ib 247 . ib 265, 282 . Bir 1: 26, 241, 2: 138, 3: 95 . Su 457 . - omtyckt, kär. abraham vardh mik älskelicare aff sinom godha vilia ok ruth märare ok thäkkelicare j gudz folke (Abraham ex voluntate swa factus est diletior, et Ruth in populo Dei clarior) Bir 3: 231. ","2) som gör ett behaglit intryck, harmonisk? sätt saman thina sidhi at thu see thäkkelikin (placatus) i thik siälwm Ber 222 . ","3) behaglig, gynnsam. \" nw är täkkelikin (acceptabile) thine \" MP 1: 243 . Jfr mis-, o-thäkkeliker."],"f":["täkkeligh: -ligha SML Kk 1: pr., i var. thäkkelikin. täkkelikin. ","thäkliker: -lika SML Kk 1: pr. i var.; -like Su 457 . ","thäkkelikit KL 247, 282 ; Bir 1: 26, 226, 241, 2: 138, 3: 95 ; VKR XV . ","thäkkelikitt KL 265),"]},{"a":"þäkker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) behaglig, som behagar. the !UDDA_TECKEN?: domarne) . . . tala thäk thingh (placentia) ok predica for mannom. at the maghin faa thera godwilia Bir 1: 193 .","2) täck, behaglig, full af behag, vacker. octouianus . . . var . . . sva vän ok þäkar at hvar man lyste tel at se han bliþan Bu 62 . \" at the !UDDA_TECKEN?: wara husfrv möör ok qwinna . . . synas thäkka wara \" Al 6343 . Bil 212 . \" j thins thäkkasta (gratisimæ) iomfrudoms fäghrindh \" Bir 1: 179 . hwar nakor bristilse är i beläthet . . . ther öker han (målaren) oc aläggher mangha handa lither oc färghor mädh huilkom han gör thz täkt oc faghort som tilförandha war leth oc osynlekit Su 80 . mz täkkom (pulchris) lithom ib 146 . ","3) behaglig, gynnsam. \" swa länge j . . . haffuen täkkasta nadhinna tima \" Su 242 . ","4) tacksam. \" thz gudh giffwer täkkom, thz fran taker han otäkkom \" LfK 93 . - med dat. war hanom täkkir oc skönsambir Su 253 . - (?) swa waro the gudhi thäkt. at än tho the formatto allom biwdha. tho thiänto the innelica gudz winum Lg 3: 229 . thäkt offer, tackoffer. offradhe han thäkt offär for godha lykko oc sighir som han hawir fangit Gr 270 . skulin ij offra them thänkt offär ib 281 . ","5) vilig? han få huazke täkka ella hulla tienist af vndidånom sinom KS 33 (85, 35) . - Jfr for-, mis-, o-þäkker."],"f":["þäkar Bu 62 ; ","-a ib 171 . ","thäkkiar Bir 2: 32 . ","-are . ","thäkkiare Bir 2: 32, 3: 225 . ","-aster . ","thäkkiaster: -iast Bir 3: 61),","som förvärfvar"]},{"a":"þäkker","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) behaglig, som behagar. meg syntes myket täkt wara om eder syntes thz likt wara ath wj restom nagon makt jmoth tolka wara omilda fiendar Troj 48 . - behaglig, angenäm, lockande. offtha bär fienden menniskene hogh fore. täkka tankar j kropsens lusth GersFrest 33. 4) tacksam. j thän täkkasta kärlek som han gudhi fadher takkande oss gaff the största oc hälgasta gaffuo (illaque gradissima charitate qua deo patri gradias agens, hoc permagnum nobis contulit donum) Mecht 126 . - Jfr mis-, othäkker."],"f":["täkker . ","täkt Troj 48 ) , "]},{"a":"þäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["3) täckas, behgaga. haffde gud unt oss helbregden tha haffdom wj gerne personlige warit benegde til thenne rese e huru gud haffde tekt henne förskicke HSH 13 . 34 (1524?, Brask). - refl. þäkkias, L.","2) täckas, behaga. personl. och opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack.). gifwir jak honum fult vaald ägha ok äpter sinom gaghnom som honum thäkkis nytia ok skipa SD 8: 96 ( 1361) . Priv f Sv st 69 (1421, avskr.) . han matte epter laghum göra aff them hwat honum thechtes NMU 1: 117 ( 1440) . \" när gudhi täckes honnm (sid) her aff werldene kalla Lagerbring \" Saml 2: 277 ( 1465) . G. Carlsson, Kalmar recess 1843 s. 66. nemo placet stulto nisi dicat quod placet (fel för: libet) illi jnghen täkkess daaren vdan han segher thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80. vir prvdens placebit magnatis een sniäller man skal täkchass herromen ib s. 110 . 4) synas, tyckas. nw halffuer jak mynom nestbarnom winom ok frendom opta latit thet forstaa (ɔ att de kunde inlösa visst pantsatt gods), ok tekkis thet the wilia thet gotzet ey swa dyrt lösa ok ey kan jak siälffuer aatrlösa Svartb 333 ( 1431) . - Jfr mis-, sam-, välthäkkia el. -thäkkias."],"f":["-ir . ","-te . ","supin . ","tekt HSH 13: 34 (1524?, Brask). Jfr Sdw 2: 1320),"]},{"a":"þäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. L. ","e":["1) täcka, förse med tak, lägga (el. laga) tak på (ngt). han skal stragx her epter begynna ath täkkia kirkione STb 1: 67 ( 1476) . \" item fore baarden pa torgith stode techtes timbermannom VI öre \" SSkb 31 ( 1502) . fore mwren . . . wort forbetredh och täcktes . . . xxxIx mark ib 39 ( 1502) . VKJ 240 . gaffue borgemestere och raadit anders olsson loff at redde, teckie oc byggia wppa oleff anderssons hus STb 4:203 (1511). han, som täkte paa mwren VKU 107 ( 1562) . HLG 2: 121 (1524). ","3) täcka, betäcka, övertäcka. \" fore bathar techtes j mark \" SSkb 34 ( 1502) . . . . en mark han hade vtlagt at byssaner tecktes ib 273 ( 1508) . "],"f":["täkkia . ","täckte . ","*thäkkia af , avtäcka, avlägsna något höljande el. täckande från (ngt). sidan täk aff balyona PMSkr 354 . ","thäkkia ivir . övertäcka. item anders för thät han täcte öwer graffwena ok högha hwsit ok aska-vngnen VKU 50 ( 1547) . ","*thäkkia til , låta täcka el. hölja. är storth frosth täkkes til jordhen wm rötherna PMSkr 313 . - Jfr be-, for-, ivir-, up-thäkkia."]},{"a":"þäkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) betäckning, tak. o härra jac är ekke werdog at thu skull ingaa vndir mina täkkio ffor mina margffalla synder SvB 158 (omkr. 1500). 2) täck. - skyddstäcke, presenning. skiparen är pliktogher bewara alth thet gotz som är jnlagth j skipith . .. oc theslikes affwan före räghn haffwandis täkkior PMSkr 13 . - Jfr drupthäkkia."],"f":[]},{"a":"þäkkia","b":["nn"],"c":"","d":"","e":[" L.","1) betäckning, tak. före räghn haffwandis täkkor PM 73 .","2) täcke; hästtäcke, schabrak. sudaria, thäkkia GU 4 . \" thera tekkia ok thera ränne wand war brwnt ok halfft baldakin ok wel fodrat mz ykorna skin \" RK 1: 2195 ."],"f":["þäkia L.),"]},{"a":"þäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["  L. ","1) täcka, förse med tak, lägga (el. laga) ta på (ngt). han . . . hänte tilsamman gräs til at täkkia sin cella Lg 666 . \" täkta praama Rk 3: 287. at myn herre, han skriffuer landet til om then viborgx stadz mwr, at han bliffuer täktter fför en han mere ok värre fforfaller \" FM 542 (1512-13). ","2) genom take el. lagning af tak bereda skydd mot ngt). dwrp täkkia SEG 115 . ","3) täcka, betäcka, öfvertäcka. hwsith war owan thäkt mz thrässkyns tiälom MB 1: 495 . thenne bonadher war ey at enast ther fore, at thäkkia hwsith mz, oc til fäghrind ib 496 . \" holde oc thäkte gudz ära berghit mz et sky \" ib 343 . \" tässin samma brädhin skulu waara wndir aat thäkt mz kooparskiffuom for eldz skuld \" Bir 4: 85 . \" hon (källan) är alla väghna mz rosir thakt (ändradt till om thakt) \" Iv 349 . mz blomster ok löff var hon (källan) swa thakt mic thocte thz matte ey reghna swa at thz matte ther genom ga ib 387 . \" örs ok man a markinne la hans gylte hiälm var thakt mz leer \" ib 1664 . ","4) skydda, försvara. the baner waro täkt mz sa dana akt the reddes ey alla danmarks magt RK 2: 8613 . ","1) hölja sig, skyla sig. swa ära wara qwinnor ey kläd mz lööff oc gräs the thäkkia sik Al 6363 .","2) skydda sig, försvara sig. sigh mz skiölle thäkkia MD (S) 241 . "],"f":["þäcker SMLB 18: 7. impf. thäkte MB 1: 313 . ","thäkter: thäkt MB 1: 495, Bo (Cod. B) 344; Bir 4: 85 . ","täkter . ","täkt RK 2: 8613 ; ","täkta ib 3: 287 . ","täktter FM 542 (1512-13). täkther: offwirtäkther MB 2: 361),","thäkkia sik , ","thäkkia ivir , "]},{"a":"þäkkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tyckas, synas. \" med dat. tha thäkte mik enghen wara min like \" RK 1: (LRK) s. 218. ","2) L.","1) tycka sig, känna sig. han thäkktis wara aff sorhgom lsöt Al 7528 . ","2) täckas, behaga, personl. och opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack). kunno hwarghne finna swa faghra quinno at thäkkias kunne keysarenom Gr 282 . at man . . . hällir thäkkis creature . . . än skaparenom Bo 18 . ib 1 . MP 2: 94 . Bir 1: 69, 2: 138, 3: 225, 4: 12 . Ber 121, 145 . Lg 3: 290 . \" huru mykyt gudhi thäkkias ödhmiuka manna böne \" Bir 2: 32 . \" henne thectis hälder gudhlik gipta . . . en licammans luste \" Bil 109 . \" the visto ekke än i thy ärindo hwat gudhi thäktis \" Bo 10 . \" nar nokre vilia enkte höra vtan thz them täkkis \" MP 1: 263 . \" wt wäl huilket tik täkkes \" Lg 333 . \" byweder mik ther till om hwad ider teckis \" FM 665 ( 1517) . \" vm the hafdho vitat thz haua thäktz mik \" Bir 2: 205 . \" thäkkis mik at thässe frwn lydhe forlatande sin eghin vilia \" ib 3: 230 . minom son thäkkis at han bliue j rom ib 248 . \" teckis eder köpa waart skep vi lota byggie wid calmarna . . . tha byuder os til oförtöffwet \" FM 669 ( 1517) . tecktes . . . ider ärlighet ath göre . . . jacob gregerson . . . nogen förlösningh, tha är thet . . . alles wore kärlige bön til ider BSH 5: 428 ( 1510) . \" swa är giort som gudhi thäktis \" Ber 126 . ib 277 . \" at hon skuli wäl sik böya äpther hans wilia, om gudhi täkkes \" Lg 3: 291 . fyra systra ällir flere, wm swa täkkis abbatissonne, the skulu skipas til at wakta oc rökta mässo kläde Bir 5: 9 . - täckas, finna behag. täktis hon för hans öghon MB 2: 187 . ","3) i förbindelse med följande inf. närmande sig en omskrifning af imperativ; jfr þykkias. tekkis idher withe, at jac haffwer stedight hafft myn bwdh i danmarch BSH 5: 31 ( 1505) . ib 379 ( 1509) , 429 (1511). teckis ider werdughet ath wetha, ath myn käre moder är karsk och swndh FM 492 ( 1510) . ib 537 (1511?). tekkis idher wilie withe, ath jach kom nw hiit op wnder tilffwedhen i dagh BSH 5: 28 ( 1504) . tackis (för täckis el. teckis) ider wilia vithe, at jak ma wäl FM 535 (1511-12). ib 563 (1512, 665 (1517), 670 (1517). "],"f":["thäkkias sik , finna behag. gudh . . . thäkkis sik (complacet sibi) i honum som fadher i son Ber 121 . - Jfr misthäkkias."]},{"a":"þän","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":[" L. Jfr E. Olson, Studier över pron. den i nysv., SAOB: D 728 ff., Ark. f. Nord. Fil. 81. 1) demonstr. den. a) utan realtion till en följande bestämning; stundom mer el. mindre närmande sig betydelsen: denne. a) med syftning på ett omedlebart i rummet el. för tanken närvarande föremål. - n. substantivt. dt, detta, följande. scriffwat standhir, ihesus wthgangin wandradhe bort j the landz ända, hwar the städrene lagho sidon ok tyrus ok thär war ihesus wtgangin owir forsin cedron ok thz, minalmoghe ganghin mith wtfran them, ok thz iherusalems dötthir ganghin wth, ok skodhin konunghin salmonem (Scriptum est: Egressus ihesus secessit in partes Tyri et Sydonis [Matt. 15: 21] et egressus trans torrentem Cedrom [Joh. 18: 1] et illud exite populus meus de medio eorum [2 Kor. 6: l17]. itemque egredimini filie ierusalem. et uidete regem Salomonem [Höga visan 3: 11] ) SpV 75 . β med syftning på ngt av den föregående framställningen känt el. i det föregående omtalat. adjektivt . . . fadhurs röst . . . sonsins röst . . . thäs hälgha anda röst . . . the thre röste äry ey thy hördha at thri gudhi äru Nio kap ur Bir 20 . . . saa hon ena stora dör . . . j thera dorenna offuerdelom stodh scriffuat . . . Mecht 232 . . . . thz grymasta diwridh enhörninghin . . . een faghir pika faghirligha prydh, wardhir saath i thän stadhin, hwar thäns diwrsins ganghir plägha idhkeligha wara SpV 437 . skal k. (ɔ konungen) jngen forbudh göra j nagor rike vtan medh mästadelen täs rikes radhz radh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. . . . och dy lagh skullä han gaa xiiij dagfa epther passka ATb 3: 256 ( 1512) . skall och . . . hinrik geffue xx . . . mark staden fför tet manzslagh STb 4: 340 (1513). (möjl. att föra till 5). ty är myket bäther ath höra oc begrunda thenna hystorian om han haffwer ey annad thz nytteliget är, thz han höra kan, och j thän sak bleff thenna bok omwänd j goda akt Troj 316 . - med pron. ställt efter sitt huvudord. ey skal swo (ɔ så skall ej ske) . . . än thw nämpner mik konung theen (ɔ den konung som överträffar Karl Magnus) KarlM (El) 5. - med följ. subst. i best. form. känne mik haua vplatet . . . allan þän ärthalut . . . medh allom tillaghom therra gozanna SD 8: 227 ( 1362) . - substantivt. vithande är ath skellenora är giffuit aff tweem släkthom . . . for ty thet ville hwar släktin fastelica thet haffwa giffuit clostreno och engen theris an, ath wi haffuom aff the andre släktinne VKJ 241 ( 1447) . thät her ture stenson oc fru birgitta haffdhe än en son samen som heeth steen tureson oc thän skuldhe haffua bliffuit dödh eptir sin modher fru birgitta Arfstv 13 ( 1461) . \" the xii för:ne wardho jon speth om then för:ne galth . . . och sworo honom then til epther lagmazdom \" JTb 64 ( 1474) . \" hwar som är kronone toll skylloger, late then koma fran, epter xiiij (14) daga äro forlidne \" STb 1: 473 (1478, Burspr). . . ena tompt ok tess bygningk SJ 2: 226 ( 1493) . \" ath altzswallugx ok altzmäktogx gudhz ok thin är altiid en wyll. . . o jumffru maria glädhz för thy, ath äffter thens wilia friheyt wilkor ok goodhwiliughet skall allum thinom thiänarum . . . aaterlönas \" SkrtUppb 374 . \" morten skinnere dedit xv mark, thom lade puuel skulte wth STock Skb 208 (1522-23). han saa hänne jngen hiälm haffwa holken war tha aller sönderhwggen män warde hon siig manliga fordy än tha \" Troj 241 . - sammanfattande l. återtagande en satsdel som består av flera med varandra samordnade leder el. är genom bestämningar skild från verbet, thry manna skipilse äru i världinne eet thera hulke som falla i synd ok vpsta annan tidh, thöm latar iak stundom dröuas til licaman Nio kap ur Bir 25 . \" thz got han giordhe thz giordhe han enkte mz kärleek \" SvKyrkobr 28 . thesse ok alla andhra mina syndher, tha anghra mik aff allo mina hierta SkrtUppb 358, jngen hade schul fore skyp och gotz tet forgickx STb 3: 455 (1499). ath jach hanom högh eller staack, tess veth jach ey ib 4: 79 ( 1505) . - med mer el. mindre tydligt framträdande bibegrepp: sådan. adjektivt. then konung torfftom wi wel wid EK 4463 . - i förbindelse med nokor. dör swa noghor then tha lati han ey jordas j wigda jordh Gummerus Syn-stat 43 (1425, vidim. 1440). - i förbindel se med en. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 259 f. en tyma fiöl them en then luna/ at the brändo wp sightuna EK 480 f. - framför ett namn: den där, den nämnde. all annor the godz som then niclis dyäkn aatte JämtlDipl 114 ( 1371) . . . . än en son . . som heeth steen tureson . . . at thät var mer än xl aar fra thän tidh thän sten tureson skulde haffua döth Arfstv 13 ( 1461) . . . eth pädher nielsons j höxby breff togh var thän per nielson aldric stämpt til rättha thär om ib. . . . en man som het paulus ok en jumfru som het palladya . . . tha fik thän paulus hiälp aff goda folke . . . ok the palladya hans syster bleff thär liggiande MP 4: 123 . - thän . . . hin, den senare . . . den förre. mindre pino faa hedhninga i häluite än onde cristne, gudh gafue at ey vare thera höpir större än hinna Hel män 107 . - thänne . . . thän, den senare . . . den förre. huru likamlika sinnin säthia sik moth them andeligha sinnomen, huru thänna (isti) dragha ok the (illi) fly SpV 350 . b) med realtion till en följande bestämning (d.v.s. ss determinativt pron.). a) efterföljt av en relativsats (med utsatt el. underförstått rel. pron. el. adv). adjektivt. hemmingyr . . hawir latyt . . . olawe . . . foriþö jord olawir köpte ii byrkyo SD 8: 206 ( 1362) . nu aff thäs (trol. för thän) lucifer kärlek som hon til lhans hafdhe KL L13. goodz the som hera laurens ii owiik habdhe aat JämtlDipl 143 ( 1391) . alla thö löösningha iordh som wm kringh ligher RP 2: 349 ( 1398) . \" thz got han giordhe thz giordhe han enkte mz kärleek Sv Kyrkobr 28 all den arffdeel ther thöm ärffua ok vpbera skulle \" SJ 2: l118 (1488). ath han ekke togh dy pänninga som . . . gertryd hadhä borth minsth ATb 3: 256 ( 1512) . \" i förbindelse med en. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 259 f. j tyzland war een th/grewa dotter ther han badh \" EK 1945 f. - med följ. subst. i best. form. innan thi häradheno, som thätta . . . gotzet ii ligger NMU 1: 68 ( 1381) . \" for than kostin frw abbvatissa mik halder \" ib 71 ( 1384) . thet kopit var gilth som rauit haffde giort ATb 1: 14 ( 1453) . takkyn the hälgha treffaldoghet fför thän stora kärleken hon gör SvB 127 (omkr. 1500). tha han komber til thän stadhen thär han skal afflödha gotzeth PMSkr 79 . \" off thom boden, som är vnder her siffridh, j mark dedit HLG 3: 84 (1526). substantivt. medh allo thy som them sama minom ägho lut til höre \" SD 8: 57 ( 1361) . \" allum þöm þätta breff höra eller see \" ib 178 ( 1362) . wereæ tha thet samu gotz thes som lenghär lewer ib 230 ( 1362) . min herre lagede en skatt på frelse hionen, alle di på öland uar Engström, Bo Jonsson 311 (1372 el. 1373, nyare avskr.). thet nogon . . . sätte sig lmot . . . them som . . . walde worde aff rikesens raadh G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. thy biudher iac thöm thär a bo, at the . . . NMU 1: 70 ( 1384) . allom mannom them som thete breff höre JämtlDipl 144 (1392). thän idhra som vtan synd är Bo 159 . \" lom hon fforsmadde thäns lärdom ällir näfst som lärdhir war \" SvKyrkobr 348 . \" i thens nampna som lazarum opreste aff dödhe sta opp J Buddes b 83. ok thet (quod) ouer alt är ärligare frögdeligare hopas jak än kennä hanom som han är j sik sielfwom \" ib 161 . \" fik daxuerkes karlen med the som med honum wore oc toge op pramen, iij mark \" Stock Skb 160 (1520-21). äfther thy som os anögdhe alleleds JämtlDipl 145 ( 1394) . epter ti laghen vissa ATb 1: 17 ( 1453) . \" swara thy til thränna opbörian aff the (eo) som thu äst \" SpV 254 . - i þy sum, i det att, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska konjunktionsbildningar med temporal innebörd 1: 292. j thy som alle vndradho thz, tha lozstis hans mundir vp Bil 894 . \" j thy som han kom maxan til stadin fram tha kom lius aff hympnom \" ib 895 . \" i thy som gudz hälgaste likame skulde wphöghias i högmässonne kom hon \" Mecht 143 . \" i thy the swa vedhertaladhes i gudz lwffwi opgaff hon sin helga andha J Buddw b 76. - föregånget av pron. hvar. adjektivt. Jfr B. Bjerre a.a. s. 219 f. widh boot kompenieno ena halfua thuno ööl . . . fore hwan then dagh the länger drikka \" SO 29 . \" än tho at iak hafde totf en dödh fore huario the stundh iak lifdhe j jirdrike \" MP 1: 30 . - med mer el. mindre tydligt framträdande bibegrepp: sådan. at hionalaghith matthe faa thä barn som arfdeel skulu taka ij himerike SkrtUppb 216 . - substantivt. tha wet iak änkte thät, som syndhena swa raskelica aff skrapa SvB 466 (mot sl. av 1400-t.). hedhir hafwin thina axla, oc ryggir mädh rifuin owir alla the thär iordhena yrkia ib 121 (b. av 1500-t.). - i vissa fall, där pronomenet ter sig som väsentligen el. uteslutande härande till bisatsen och utan omedelbar relation till huvudsatsen. i uttr. thät jak vet, såvitt jag vet. o.d. med negerad huvudsats. Jfr þät 6 (äv. Sdw 2: 786) och SAOB:D 786 f. jach formode mik aldrich onth aff eder . . . for thy jach giorde thöm aldrich ordh j mot, thet jach weth STb 2: 250 (1488). men huat falskheth, grymhet och suick och huat vnt som helzt konungen och hans raagiffuare hadhe betractet i theres hierta vnder thetta spyrsmoll, bekennes wi med gudh . . . ath wi thet thaa ingen lees kunne forstaa, icke heller epter saadana spyrsmole eller suar, thet wi kunne forstaa, epter fwlgdhe naghen dom eller sententia Hist. Tidskr. 1918 s. 120 (1523); jfr. (med avvikande tolkning) N. Skyum-Nielsen, Blodbadet i Stockholm og dels juridiske maskering 128 f. - i uttr. thät mera är, vad mera är. änglanna gudh oc härra wart mannana brodher . . . och thet meere är (imo et) ödhmywker träll Mecht 282 . - i uttr. thät än är större, vad som är ännu större el. viktigare. tho wil gudh taka hona til sinna th[i]änist ok thät än är större wil hona räkna sith barn SkrtUppb 3 . β efterföljt av en appostionssats med utsatt el. underförstått inledande at. substantivt. idhir är thet witerlikt, at war land hafwa oss här til . . . warit aff thrängd Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . tha wordo te thäns ens ath hustrv birgitta skal gifwa . . . ATb 1: 73 ( 1457) . \" westh thu ekke thät, at christhen människia skal enkte ätha älla drikka, wthan thät som letadh är j christi blodhe JMPs 322. rättin sadis aff alth for thy for then skul lofwanzmanne swarade til sakine \" ATb 1: 163 ( 1462) . takkyn the hälgha treffaldoghet fför thän stora kärleken hon gör . . . j thi ath jhesus christus . . . wil jnga til os SvB 127 (omkr. 1500). at thenna striden staar ey langan tiid mz ty ath troyana stad fwl sanrliga o kwl slatz Troj 172 . - med mer el. mindre tydligt framträdande bibegrepp: sådan. far hiit oc warom badhe saman oc wardh ey then nidhinger at thu skils widh mik för än dödhin skil os aat Prosadikter (Karl M) 281 . ζ) efterföljt av en sats med underförstådd inledande tidskonjunktion. Jfr B. Bjrerre, Nordiska konjuktionsbildningar med temporat innebörd 1: 171 ff., särsk. 178. at han gat þän dagh [eigh] pröuat riddaran lät at läsa versen Bu 8 . \" mer än xl aar fra thän tidh thän sten tureson skuldhe haffua döth \" Arfstv 13 ( 1461) . paa thän tiidh han looth begraffue her eric tureseon ib 17 (1461). η) efterföljt av en inf. tha haffde begges vore arffuinge tess mackt epther neffdt godzs igien at kalle FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.; daniserande). ϑ) efterföljt av ett prepositionsuttryck. then wppa höghra sidhona Bir 4: 107 . then wppa winstra sidhona ib. tha kärde the aff nummis by ok keris ok skarpakulla til thöm aff kurala, kaupila, litois, ok rawahittula Svartb 331 ( 1430) . eth kop (för köp) medh them i torppa sokn ATb 1: 13 ( 1453) . ","2) obest. pron. a) den, en viss, en, den ene. - thän . . . thän, den ene . . . den anre, en . . . en annan. än iak wil göra min wilia, och then sin wilia och then sin wilia Ber 117 . - þän älla þän, den eller den, den och den, den ene eller den andre. adjektivt. ey göra the (ɔ bullorna) skälfang mellen the äller the penitenciam PMBref 328 ( 1518) . \" þän ok þän, den och den. substantivt. the skule faa eth m (1.000) fall vtan tiwl (!), thaara then och then, freden schal aldrich swa godh worde STb 2: 250 (1488). här räknen op thän oc thän \" SvB 448 (b. av 1500-t.). - i thy älla i th, i det ena eller det andra stycket. substantivt. wi skulum ekke lydha them j thy äller j thy (in hoc vel in alio) SkrtUppb 42 . b) pl. de, man. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 664. ertogh waldemar reed til calmara/ ok hertogh erik wille wara/ j hagnatorpe then jwl/ . . ./ther wiisto the ganzska litit vtaff EK 3624 ff. c) förstärkande efter ett föreg. nokor. ey skal lnagher then omtwäka thz han ey wili fulkompna sina beskäran LfK 125 . 3) rel. pron., den, som, vilken. alla andra skuldh oc sake, the biscop thordh haffde til then ffor:da jönis NMU 1: 67 ( 1381) . o härra, see jak komber til tik, hwilken jak älskadhe oc thän jak äpther letadhe SvB 377 (b. av 1500-t.). alle lhande ware . . . tom hans nade nw tilbaghe halder j danmarch STb 5: 336 (1521, Kop). 4) pers. pron. a) i sing. n. samt i pl. at fasta priaranum ij äskilstunum oc klostreno ther sama stazs eet örtughlandh jordh . . . sum jak hawer thi giwit SD 8: 218 ( 1362) . \" hwilken som ey til thesse nadher wil, tha nödhgoms wi warn räät epter koma ower them oc thörra godz \" Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) . \" han bödh for stenin goz oc rikt/then vise saghit (för saghdhit) ey vara likt \" Vis sten 3 . tha bygdhe han eet torn sua fast . . . han muradhit höght op vndir the sky ib 4 . \" thry manna skipilse äru i världinne eet thera hulke som falla i synd ok vpsta annan tidh \" Nio kap ur Bir 25 . bäynct thörnesson saalde . . . en theerras gaardh SD NS 3: 9 (1415). ath jak meth mine barne minne ok meth thörre maalsmanne samthykke ok gudhuiliä haffwer wnt ok wplathit . . . ib 209 ( 1417) . ok bedher jak hedherlike män ok ärlike, som är .. . . ath the hänge thörre insighle fore thetta mit wpna breff ib. jtem thera ij withnä laurens piltoy ok lasse hyrkalä withnadhä ok swore ok thera sornen xij ransakde ok seria williä . . . ath . . . FMU 3: 259 ( 1442) . \" waro sex bondher . . . jnne for wan syttiande räth . . . medh en wan borghara rauit om eth pansar som rauit sagdhe adh han haffde saltom Tb 1: 13 (1453). thä fruchta ey hälgha dagz nathom älla fasto tima ok thy skulu thä rensas medh storom dröuilsom \" SkrtUppb 216 . swa äru thenne vsle lop fylte mz glömsko ok vylle thy at the jnthe vitha jnthe see . . . ok ä är theres ysäldh thes hardare at hon alder tagher ändhä thöm hathar sielfuer gudh SvKyrkobr (Lucid B) 239 . \" til eygnar jagh theet sama eygodell minw brödrwm joan oc olaff oc alla törra arffum DN 14: 97 (1475). effter laghin ok therres skraa innehaldisse \" STb 1: 155 ( 1478) . erik . . . ffeste wth ii markir ffor ssaramal och thim wth gefwa ffor nikwlaxmesso ATb 2: 154 ( 1480) . . . . oc tilstadt hann (ɔ mässan) maa siiges i conuentit at thij ey skwlle omgaa the siwge menske i spitalet, ock giöres thennom sine redhe, som thij seg beplictede hafde tiforen met theriss opne breff FMU 5: 2 (1481, gammal avskr.; daniserande). then godhe herrin är mik thimm (ɔ 15 mark) retteligan plictoghir for en hesth ATb 2: 234 ( 1483) . all den arffdeel ther thöm ärffua ok vpbera skulle SJ 2: 118 ( 1488) . the döme, som the welie, och setie reth, som thöm teckes ST 3: 165 ( 1494) . säth jumffru maria ok jhesum christum j thinom beskodelsom fore thiin hiärtans ögon som theen siälff när waaren SkrtUppb 364 . \" matte hwargit iach eller myn dotter faa en sängh til läns aff myne egne bönder swa var temb the forbudit aff tin fogutte \" GPM 2: 411 ( 1502) . \" ath han ey sagh nagat merke pa tunnanor, för än han satte sit merke pa töm STb 4: 123 (1506). taker nokor skipare til legho tygh oc takel som skipeno tilhörer oc swa mädh the seghlandis mister thet pa resonne \" PMSkr 65 . thera fförsta barn war en son, sidan ffingo thom . . . iij döthrar Hel män 276 . \" ii arbeteskara iiii ortoger, för thi drogo timberet oppo landeth HLG 2: 121 (1524). ii timbermen, för thÿ tekthen eth hws . . . thy gordho ÿ ii dagha, xvi ortogher ib. pleonastiskt efter subj. iij ssyllnaler och ty sskattades fför iij mark och tesse gode men ty skskatthade tom \" ATb 3 . 297 (1516). - i reflexiv användning; i sht i gen. pl. men även i ack. el. dat. pl. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 124, 337 f. ock te för:ne godhe herrer bewiste thet meth theris scripther Svartb 525 ( 1477) . \" at han medh kerleck och all lgodh wilia gaff sina kera hustru margareta och til foren thöm baden i mellen hade kerlige giffuet alt halfft offuer theris halffdeel \" SJ 2: 108 ( 1488) . \" hure the sigh thera mellen forlöpne ere STb 2: 505 (1490). anders swensson . . . per mansson. . . bekende thöm . . . varit haffue offuer samma arffua skyffte \" ib 4: 74 ( 1505) . \" die sancti michaelis . . . komme the tatra hith i byn . . . the hade theris hustrv och barn met them lib 272 (1512). - n. sing. mera obestämt med syftning på ett förut angivet begrepp eller på innehållet i ett uttryck, i en sats el. satsförbindelse. en panth . . . ssom var en kapa och i kopar kanna och en tinkanna och thet sskattha dy ffor ix mark \" ATb 3: 269 ( 1513) . - n. sing. ss formellt subj. liffwit bedröffwir dödhin ok fordriffwerr, ok här äptir ällir thär j fran, skal enkte wara wthan liws ok liff, for thy thz takir tha sakin thera ända ällir skugga (quia cessauit horum causa ut umbra) SpV 251 . \" hurw är thät mädh idhir \" Hel män 263 . b) i det senare medeltidsspråket i sing. m. och f. med syftning i sht på subst. som beteckna saker. aff all wärldinne oc aff all thäs ödh Al 9645 . tha redh her ture tureson j krakarwmz gaardh anamadhe thän som han stoodh medh boo oc boscap Arfstv 15 ( 1461) . \" en sokn j finland, ther xiiijᶜ (1400) böner äe och tess kirkeherre haffwer xx mile wegh j soknebod \" FM 655 ( 1516) . \" gudh haffwer fulla makt at matta frestilsen . . . äpther människionnas krafft, then altidh wändandes henne til nytto oc gangn \" JMÖ 27 . - med syftning på person. aff hwem han then pilthen thil läns bädhes han ma honom then ey synia SO 16 . 5) best. art. a) framför ett adj. (el. adjektivt pron.) som står antingen abs. el. i förbindelse med ett sugst. thet ena örtughlandh (giver jag) for than kostin frw abbatissa mik halder NMU 1: 71 ( 1384) . hfwm wi latit the samu gunborgho, the samu goodzen JämtlDipl 143 ( 1391) . \" tha scal thön (!) forn:da domkirkia thet sama godz aga til öwerdeliken ägo \" Svartb 214 ( 1398) . \" ware frw affton then dyra Sd NS 2: 525 (1412). först gaff iak honum . . . !UDDA_TECKEN? vrfella, lthan forsthe han ligghir i krakanäs . . . than andre i kälebodhum \" ib 3: 40 ( 1415) . hafwa helghe män skipath jj thä hälgo kirkio at lofwa gudh medh sinom thidhagerdhom SkrtUppb 215 . wi skulum fara til runzefal oc dräpa roland oc them tolff iämpninga Prosadikter (KarlM) 267 ; jfr KarlM (El) 51, 53. lthy at iak skal dräpa han mz mino swärdhe thy hwassa Prosadikter (Karl M) 266 ; jfr KarlM (Ver) 46. lhuar dagh ökäs medh oss thet ondha J Buddes b 162 . \" licamen radher mik thet blötä, vrlden thet fafenga, diefulen thet beska \" ib 174 . \" li the adhre antiphona beddes the hälgha kirkia thässens gäldhzens lösn SVKyrkobr 325. kom thän hälge ande owir mik \" SvB 28 (omkr. 1500). the mine BSH 4: 254 ( 1500) . \" ma vi sägea at di godhe gamble hera är döde \" GPM 2: 418 ( 1506?) . - med följ. subst. i best. form. the samu goodzen JämtlDipl 143 ( 1391) . \" theen gabbelico knäfallin the giordho for honom \" SkrtUppb 293 . xii (ɔ: tolfte pinan) är theen blyghelican näktin thär han thär leedh ib. thäns indhra liwsins är opr[in]nilsin j christo (lucis interioris ortus in Christo) SpV 228 . fore thens godha predicarens gudelica räddugha skuld MP 5: 137 . \" them som thens rätta hosbondhans owin är \" ib 196 . b) framför ett subst. utan tillagt adj. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 198 f. the strid gik saman ok starklika stod EK 314 . han muradhit (ɔ tornet) höght op vndir the sky Vis sten 4 . \" tz tekn stenbucken \" LB 13: 31 (s. 468). aar epter gudz bördh mcdonageismo primo then torsdach sanctj felicis martiris afftan STb 2: 553 (1491). framför ett subst. föregånget av ett subst. li gen. el. et poss. pron. hafven ögat pa thet lutters partij H'sH 13: 55 (1524? Brask). i thet vort stikt ib 106 (1524, Brask) . - framför ett subst. i best. lform. först aff thäns talsins dygdh siw SpV 500 . \" then konunghin stodh ok thänkte medh sik ath . . . \" MP 5: 177 . \" j thet sama kom the konungxdotterin gangandhe ib. the markane fiärelle \" PMSkr 304 . - framför ett ss apposition efter ett annat subst. ställt subst. ib est. form. auicenna ten mestaren LB 7: 282 . (s. 360). stött . . . natskeda ten yrten ib 324 . (s. 382) c) efter ett föregående nokor el. ängin och framför ett subst. med el. utan föreg. adj. Jfr Sdw 2: 1321."],"f":["thän . ","þen Bu 169, 203 . ","lthen . ","than SD NS 3: l40 (1415). ib. f. the SkrtUppb 3 ; SvKyrkobr 325 . thän Toj 315. theen SkrtUppb 293 . ","thön Svartb 214 ( 1398) . n. (nom-, ack.) thät, thet, thz. þet Bu 63, 519 . ","theet BYH 1: 178 ( 1377) . tet Stb 3: 455 (1499), 4: 340 (1513). suffigerat -at aaffuat Saml 6: 175 ( 1495) . -aadh oppaadh ib. -et kunnet Arfstv 23 ( 1461) . -it saghit Vis sten 3 . ","muradhit ib 4 . ack. m. thän Arfstv 13, 17, 18 (1461) ; MP 4: 123 ; SvB 127 (omkr. 1500), 377 (b. av 1500-t.). then JTb 64 ( 1474) ; STb 1: 473 (1478, Burspr), 2: 553 (1491). theen KarlM (El) 5. dän BSH 5: 583 ( 1517) . ","den SJ 2: 118 ( 1488) . ","þä Bu 415 . ","thä Bil 657 . ","the PMBref 328 ( 1518) . ","þö SD 8: 206 ( 1362) . ","thö RP 2: 349 ( 1398) . ","then JMÖ 27 . ","m þem Bu 190 . them G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 70. þom Bu 71 . ","the JämtlDipl 143 ( 1391) ; SvKyrkobr 325 ; MP 5: 176 . ","thä SkrtUppb 215 . thom HLG 3: 84 (1526),","the MB 1: 48 ; SpV 254 ; PMSkr 58, 65, 79, 80, 307 . ","thes SD 8: 230 ( 1362) . ","thees Bir 4: (Dikt) 259 . täs G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 62. thäns SkrtUppb 195 ; SvKyrkobr 348 . ","thens SkrtUppb 374 ; J Buddes b 83 ; MP 5: 137, 196 . ","thera Mecht 232 . ","thäs Al 9645 . ","thes ST 1: tess SJ 2: 226 ( 1493) . ","tess FMU 5: 2 (1481; gammal avskr.); STb 4: 79 ( 1505) . ","thäns ATb 1: 7 (3145y); SpV 228, 437, 500 . ","ther MB 1: 224 . ","the SD NS 3: 209 ( 1417) ; Svartb 331 ( 1430) ; STb 2: 250 (1488), 4 64 (1490), 3: 165 (1494); MP 5: 175 ; PMSkr 304 . ","te ATb 1: 73 ( 1457) ; Svartb 525 ( 1477) . ","thä ST 10 ; PK 220 ; SkrtUppb 216 . thi HLG 2: 121 (1524). thij FMu 5: 2 (1481; gammal avskr., daniserande). di GPM 2: 418 ( 1506?) . ","thy ATb 3: 310 ( 1518) ; HLG 2: 121 (1524). ty Atb 3: 297 (1516). sy ib 269 ( 1513) . ","them MP 5: 175 . ","thom Hel män 276 . ","thöm STb 2: 464 (1490); SJ 2: 118 ( 1488) . f. þär VGL I A 18: 1. þer ib 21 pr. þe Bu 14 . the STb 4: 134 (1506); PM Bref 328 (1518). tha SkrtUppb 358 . ","ty ATb 3: 297 ( 1516) . ","thy SD NS 2: 698 ( 1413) . ","the JämtlDipl 143 ( 1391) ; SpV 350 . ","theen SkrtUppb 293, 364 . ","þe Bu 7 . ","dy ATb 3: 256 ( 1512) . ","them Prosadikter (KarlM) 267 ; KarlM (El) 51, 53. thäm NMU 1: 70 ( 1384) ; Nio kap ur Bir 25 . Svartb 351 ( 1430) ; thom ib. f. the NMU 1: 67 ( 1381) . ","thim ATb 2: 154 ( 1480) . ","töm STb 4: 123 (1506); thom STock Skb 208 (1522-23). tom ATb 3: 297 ( 1516) ; Stb 5: 336 (1521, Kop). n. dy BSH 5: 61 ( 1505) ; ATb 3: 256 ( 1512) . ","the JämtlDipl 114 ( 1371) , 143 (1391), di Engström, Bo Jonsson 311 (1372-73, avskr.). dij BSH 5: 568 ( 1517) . ","thä SkrtUppb 216 . ","þän Bu 50 . them PMskr 543. dat. them JämtlDipl 144 ( 1392) ; Rydberg Tr 2: 344 ( 1365) ; Mp 5: 196. temb GPM 2: 411 ( 1502) . ","thimm ATb 2: 234 ( 1483) . ","þöm SD 8: 178 ( 1362) . ","thöm JämtlDipl 145 ( 1394) ; SJ 2: 108 ( 1488) ; STb 3: 165 ( 1494) . ","tom ATb 1: 14 ( 1453) ; DN 14: 410 (1524). the Stock Skb 160 (1520-21). thennom FMu 5: 2 (1481, gammal avskr., daniserande). suffigerat -om saltom ATb 1: 13 ( 1453) . ","therra SD 8: 227 ( 1362) . ","thera Nio kap ur Bir 25 ; FMU 3: 259 ( 1442) ; ATb 1: 17 ( 1453) ; STb 2: 505 ( 1490) . terra KarlM (El) 45. thörra Rydberg Tr 2: 3454 ( 1365) ; ib; DN 14: 97 (1474), 97 (1475), 110 (1480). thörre SD NS 3: 209 ( 1417) ; ib. ","theerras SD NS 3: 9 ( 1415) . therres STb 1: 155 (1478). theres SvKyrkobr 239, 240 (Lucid B). theris VKJ 241 (144) ; SJ 2: l108 (1488). theriss FMU 5: 2 (1481 gammal avskr., daniserande). thöris Di 6 . törris DN 14: l119 (1483). torris ib 140 ( 1489) . " i förbindelse med en följ. dat. pl. ngn gång med hänsyn till böjning behandlat ss ett poss. pron.: therom " GS 28 ( 1375) ), "]},{"a":"þän","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["i förbindelse med annar, manger, nokor, sumber, ängin. adjektivt. vm mangä þe lyti som iþär myok höghelikä varþäþe SD 5: 636 ( 1347) . \" nokor þe vakn. sum äru til opernbarlik striþ \" ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). at fälla nokor þing i almännlikit äller i enlikt äräne. the sum näfst thorwo wit ib. \" han var fäghre at se op a än nakar the mö han förra sa \" Fl 1559 . han . . . aflät at göra som the thing som honum lyste Bir 3: 447 . \" j thy rikeno scal änkte thz diur gita varit älla lifuat som är etirfult af sik \" Pa 5 . till thenna dagh fans inghin then mestherä som waar like war i ordhom eller i bokeleghom konsthom Lg 3: 115 . \" her didrik hadhe thz loffuath ath han skuldhe ey koma a inthe thz feste j hwmlwnga landh war för en han kome oppa bärna \" Di 272 . - substantivt. andre þe sum äru kallaþir SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). uarith sua theth nakar wore thän thz (för ther) skaffarenum wille ey giffua the päningana SO 3 . worith saka at nakar thän vari ekke kome ib 4 . uore then nakar som skaffarenum giorde omak ib. Gr 264 . är . . . nakat thz i os som fromt thikkis vara Bo 39 . Bir 4: (Avt) 184 . \" tha wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit \" RK 1: 176 . sagdho enghin then finna, som thrät kunde visa Bil 86 . MB 1: 279 . - framför ett namn: den, den der. äst þu þän andreas som prädica folke hemska tro Bu 138 . β efterföljdt af en appositionssats med utsatt el. underförstådt inledande at. adjektivt. med þöm forskiälum t hwar skal sitt agha SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . \" aldre skall mit mödernes slekte faa then skam. at iak skall smidä mz hamber oc tang \" Di 57 . \" for thän sculd at elizabeth var ofructelik tha varo thön badhin barnlös \" Bil 891 . \" j then timän ath hon war xx ara gamull \" Va 3 . - substantivt. thät firi biuþum wir hardlikä. at eingin hämd . . . göris thär fore SD 1: 669 (1255, gammal afskr.). vnnom vi iþär þät. at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän ib 5: 638 ( 1347) . \" hon theynkte thes wel ok forstodh ath alt thet go som menniskian hawer her i jordrike, thet hawer hon aff gudz nadh \" ib NS 1: 435 ( 1405). han (konungen) är mera än man. af thy at han haver mera wald af gudhi än andre män hawa KS 14 (32, 15) . \" aff thy ath inghen vare nemmer til ath styra för them landhom än the som vara aldrians moder brödher ty bodhe the them ath komo tith til sigh \" Di 237 . Lg 3: 247 . \" firi þy. at þe äru langt borto \" SD 1: 668 (1285, gammal afsrk.). fore thy at aff henne skal födhas gudz son Lg 33 . \" tettha sägher iak ey forthy ath thw skalth nogwdh epterfölghia thera kennedhom \" ib 3: 11 . \" j thy förwaradhe thu thit liff at thu vpfan tolkit raadh \" MB 2: 163 . \" hofsämi är i thy, at mannen forstyrer sik af ondre giri \" KS 20 (49, 21) . i dy ath mennisken menar haffwa vndher trykth högfärdh ok fafänga äre swa weth hon ekke for en hon faller ther mith vthi Gers Frest 1 . jnnan thes ath thetta thaladis Lg 3: 136 . \" mäþ þy at ofmykin moghe är wan at göra dröghilse \" SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). till thäs ok (för at) the (böterna) wtfäster äru ok borghadhä ib 4: 465 (1335, nyare afskr.). thu äst thäs värdh man skulde thik hata Iv 567 . \" for thy hon war fäst enom man mote sinom wilia. badh hon tagh sik in i klostret \" Lg 3: 247 . forthy gwdh han er opynleghin thy skall thw wetha ath han loth sigh pina till sin mandhom ib 113 . \" honom skulin i dyrka och hedra forthi han är sandher gwdh \" ib 135 .. en . . . man fik bradha guz hempd for thz han a enom synnodagh wille ey halla hälaght ib 260 . konung erik ok an the waro osatte foret han kraffde thz siölf han honom atte RK 1: 823 . \" striþen stoþ fra þy solen gik vp. ok tel þäs hon bärghaþes \" Bu 178 . \" i thy männene komo for dörrena. sagho the at dörren lop snarlika til \" Lg 3: 247 . \" j thy solen vpgaar vari huar man j sith harnisk \" MB 2: 170 . \" ther war ey lankt mellon thz han swor ok han wt aff rikit foor \" RK 1: 2860 . \" til thäs nio manadha waro lidhne \" Lg 33 . \" hwilike preste daghlicä sculu messu sighiä til þes lifnäþrin komber \" SD 5: 563 ( 1346) . \" hulkyn thry iak hauer hindrat här til for klostreno, äfte thy iak ey annadh viste en thö myk rättelika til hördho ib \" NS 1: 584 ( 1406) . \" the . . . waaro . .. begärendhe . . . at thee motto faa pasport . . . epter thy theras tiidh war förliden \" BSH 5: 185 ( 1507) . Se vidare under af, for, i, innan, mäþ, mällum, til, undir, äptir. γ) efterföljdt af en sats inledd af konj. þ. þät var eigh minst ii þina þranga þa sat þina moþor ganga vaþeleka þunga ok langa Bu 79 . δ) efterföljdt af en sats inledd af konj. um. annat oärlikt äthäue är thz. vm gamul man liuer ogudhelika KS 45 (116, 49) . ε) efterföjdt af en sats inledd af en indirekt frågande partikel. af þy hur waar fru warþ först scapath Bu 3 . ib 12 . MB 1: 449 . ζ) efterföljdt af en sats med underförstådd inledande tidskonjuktion. þän tima iak giuar min anda up Bu 13 . \" the stwnd barnit war syukt \" ST 506 . \" thäntidh barnit war syukt ib. Se vidare under stund, tiþ, time. η) efterföljd af en inf. aghe þäs waald at wäþia a mot þere näfnd \" SD 5: 378 (1344, nyare afskr.). θ) efterföljdt af ett prepositionsuttryck. þe af staþenom gauos ofdighart fram Bu 16 . \" fore thöm aff radit ok companijt \" SO 116 . \" thee aff slotid \" BSH 4: 282 ( 1501) . ","2) obest. pron. a) den, en viss, en, den ene. substantivt. KL 191 (se nedan språkprofvet under þän älla þän). - i motsats till annar. adjektivt. matte tha et barn födhas vnder them stiärno gang oc annath vnder androm MB 1: 101 . - þän älla þän, den eller den, den och den, den ene eller den andre. substantivt. han . . . viste alra bröþra þnka vmkring. swa at han skreff þera formannom. at þän älla þän (illi et illi) är glömskir älla dylskir älla latir oc þän staþughir i troo KL 191 . \" vm nakar spör hwi iak vmbär then älla then (illum et illum) \" Bir 1: 74 . \" at jak gifwir thöm älla thom (tali vel tali) thz raadhit \" ib 3: 100 . ath hon j sik syälwe ath spör ok tänker, vm hon är werre än andra mennisker eller werre än den eller then Gers Frest 54 . \" eynga lundh haffde nagher annar hwazske then, eller then kunnith thz swa göra \" ib 1 . gör thz älla thz (hoc vel illud) Bir 3: 157 . \" thu sigher j thinom . . . tankom. hwi mona mik thz ällir thz til komma \" Lg 812 . - þän ok þän, den och den. sa giordhe thän ok thän BSH 5: 124 ( 1506) . b) pl. de, man. bidhie diij om i alle städer, ath thet skal gaa swenzske men väl FM 418 ( 1509) . ","3) red. \" pron. den, som hvilken. kan . . . swa tyma. at dan niclesson falder fr. äller vil egh þem giora swa rät som nu är sakt. þet vi cy troum \" SD 5: 567 ( 1346) . \" en iomfru skal födha son then häta skal emanuel \" Bil 82 . \" iak är thin gudzson, thän thu döpte \" Lg 673 . \" vi hafum nokot þät sigia þät idra siäl varþa \" Bir 4: (Avt) 184. i hafin þät (för þe). fulastu frägþ i rik (för rikit?) oc vtan þän kristin man ma haua ib. \" andre vise män thi rönt haua wärildenna skipilse \" KS 6 (14, 7) . \" nu sighr mästar egidius i sinne bok, the han hauer giort vm kununga styrilse: af thön äru tijo godhum kununge til höra, then rike wil wäl ok wislika styra \" ib 57 (144, 63). lika aristoteles barna skiäl ok näme widh taflo släta then skipat ok bod är til at skriuas å ib 52 (132, 56). vtan adhalport skal wara port luka järnadh, tän man må vp ok nidh winda ib 85 (209, 94). han !UDDA_TECKEN?: mannen) hauer sik wäria för mannom ok aldrahanda diurom the hanom mågho skadh ib 40 (105, 44). giuer thet . . . fåfängom ok häggoma mannom, the hånom giua later ok ännelof ib 58 (145, 64). gud giwi honom lycka helso ok ära then wy skulom i dagh til konung taka RK 1: 4492 . fl 330. thz är onth bröderschap at fordeffua eller forhata hanom then han skal äre SO 115 . skiapdhe han propheta them han tedhe ther (möjl. i st. f. them ther han tedhe) i hwat matto atirlösnin skulle göras (quibus modum redemptionis . . . ostendit) Bir 1: 252 . \" sigher jak at alt aterhald ey är thz swa litit, thz wppa tagx oc haldz fram j min hedher mz gudhelighet thz är wärt at faa sin lön \" ib 4: 119 . xxxi (31) karla, them vectaren sielff iiij !UDDA_TECKEN?: 4:de) i kyrketornet görlige reknade BSH 5: 12 ( 1504) . iak haffwer i nath haffth ena helgha wako nath, meth thi mik är i nath oppenbaadher liiffsins wägher (contigit michi . . . divinis excubiis invigilasse quibus michi via vite revelata est) Lg 3: 135 . I några af den anf. språkprofven skulle ifrågavande pron. måhända kunna fattas ss dem. med följande rel. pron. underförstådt.","sing. mera obestämdt med syftning på ett förut angifvet begrepp eller på innehållet i ett uttryck, i en sats el. satsförbindelse. simon sagþe tel mariam þässa samu profeciam : þit lif som hans suärþ skal ginum gangha: þät sannaþes hänne fredaghen langa Bu 73 . \" hafþe mö barnet manghen vanda baþe dagh ok nat vm þit lif räd . . . sua liten þu vast þu viste þät väl ib 79. legger man stampdhan pwrlök widh benbruth tha hielper thz snarth \" LB 2: 34 . \" hwi gör äkke thu swa, han swara. jak gitir äkke, hwi tha sannelica thy at frw girin vil äkke städhiat \" Bo 66 . \" ängaledhis forskullar han sik gudz nadh oc winskap, för än gudh giwer honum nadher at forskullath mz \" MB 1: 352 . \" drukinskaper är modhr ok ophof åt allom odyghdom . . . thet gör manzens änlite lyt ok afskapat, ok minzka wit ok skiäl . . . thet gör likamenom siukdom \" KS 44 (112, 47) . \" tha wart han vreder summwm them ther hans son haffde til konung takit ok sagde hwi er ekke heller jakit \" RK 1: 178 . \" bondhen twäkadhe, om thz skwlle hans hwstru wara, tha swaradhe hon iak ärat i rätte sannindh \" Lg 3: 673 . \" i allmännare betydelse: det, det som nu är i fråga, saken, förhållandet. wiltu ey haffuat tessa leedh \" RK 1: 188 . \" the . . . sagdo at the villo hafuat til säät \" ib 257 . \" ther med skullet tha wara säät \" ib 788 . \" sidan satte theet i en dag til nesta sancti mortins dag j fridh skulde thz sta ib 2: 6310, 6312. - n. sing. ss formellt subj. þa wäri frither mällin aldra manna. aff allän döþerlik owinscap. e huru högburnir män þät äru hälst \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . är þet . . . swa . . . at nakar rymer fran konunge ib 5: 478 (1345, nyare afskr.). ärät . . . swa at nakar dyrwes sik vndan lönä af vare þiänist ib. \" thz varo thwe kötlike brödir rike män \" Bil 869 . \" thz war een ärlikir riddare han gaff sik j klostir \" ST 161 . \" thz war een hälaghir martir heth ignacius \" ib 84 . \" thz war een qwinna som hafdhe stoor frestilse aff dieflenom \" ib 84 . \" thet war en man ther hafde et ilt sår \" KS 41 (107, 45) . \" thz är ängin ära thöm wara herra, ther dygdhelös är \" ib 47 (118, 50). the äru fira dygdhe ther mannen styre til at liua vislika, thz är forhuxan, starkleker, hofsämi ok retvisa ib 20 (50, 22) . \" bätra riddarskap jak ey weyt jnnan all cristenheth thz er hoffmen aff vplandum aff östergötland ok smalandum Rk 1: 2720. hadhe ekke han misth siith liiff wiisth hadhit warith een huffwudh striidh \" ib 3: 2703 . \" thz hade ey regnath alla the waar \" ib 2: 7446 . \" sidhan blestet ther lika fra \" ib 2256 . \" willet ther ey nappa \" MD (S) 224 . b) i det nyare medeltidsspråket i ing. m. och f. med syftning i sht på subst. som beteckna saker. Jfr Tegnér, Sv. Akademiens Handl. ifrån år 1886, 6: 387 f. her axel sculle haua haluen schakt aff wardhbergs län . . . engelbertz fogadh sculle hanom then fanga RK 2: 1426 . \" wil iak först göra oc sätia ij (2) tingh . .. som är först täxten i thes hälga kyrkios laghom oc sidhan thäs fwlbordhan, aff sancti bendicti . . . oc agustini reglom \" LfK 3 . är hosbonden plichtoger at giffua fore drengen ena thunno ööll oc drengen tiene sinom hosbonde then aff SO 113 . om man haffuir for mykin lösn oc vil ten stoppa LB 7: 251 . \" swa brat wij then forbindning offuerläsed haffwa, wilia wi gerna ider then igen senda \" BSH 4: 9 ( 1471) . varen fortäcthe, huad i schole haffue til kosth och thäringh eller huar then skall tages, om i komme hiit medh macht ib 5: 237 ( 1508) . \" her är en stor twedrecht . . . om then koningz gessningh, sa the segia, ath them bör inthe holla then i thette ar \" ib 316 ( 1508) . mich är forekomit . . . at nogen trätte, splitter och twist är komen emellen eder nade och . . . her twre jensson, oc är then saa hedzkelige eder emellen begynt, at i pa ingen side vele lotha eder beweke till at optage swadone splitter pa dagh och stwnder ib 392 ( 1510) . - med syftning på djur. aff tyäders dygdh . . . thes hierne blandadher med olyo är godh for hoffwd werk, thes galla blandadher med lagin aff klofflöök oc honagh elther borth dieflar . . . bren thes lungo LB 7: 153 . - med syftning på person. aff for:na högborna forstinne oc täss metholdh BSH 4: 282 ( 1501) . c) i gen. efter ett subst. för att uttrycka dettas gentivfunktion. bliffw när grafwenne til lögher daghen thäs sool war bärghat Lg 3: 682 . ","the FH 5: 156 ( 1491) . \" sigher swa then wijse man \" KS 13 (30, 13). then wise aristoteles ib 5 (9, 5). þen förnemdi herr mattis prouastin SD 6: 170 ( 1350) . then werdige fader biskop mattis BSH 5: 247 ( 1508) . skulle the alle then tridie pening (hvar tredje penning, tredjedelen af sin egendom) giffue (red. B: huar tridie päning skulle the geffue) RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6334. - med följ. subst. i best. form. at te bådha murana skili nokot rum KS 86 (210, 94) . tän ytre muren ib. \" nidherfalla j therä rädeliga dyuranna mwnna \" LfK 225 . \" thän hälghe konunghin \" Bil 855 . \" thz hälga landet \" Lg 3: 692 . \" om the hälgasta modhrena sancta anna \" ib 665 . \" thz nyia tästamenetet ib 664. b) ramför ett subst. utan tillagdt adj. (jfr bruket af Mnt. de). then mästare skal sik siwkir göra \" Fl 191 . \" then portanär han bödh köpa margha stora ok sma löpa \" ib 1296 . \" the swena ganga ater ij geen; the iomfru stodh ther ater een ok letar ij thz blomster tha ib 1324-6. the taffwesta tha runno \" RK 1: 141 . the hunda fölgdho them swinom ther Al 4108 . \" then rese grep the iomfrv i gen \" ib 7435 . \" siden ginge the herra til radz \" Va 19 . \" thz glas kar dreff nider at ana \" Di 120 . wi lothe skiwthe i gaar medh then möser BSH 4: 293 ( 1501) . \" her är en stor twedrecht . . . om then koningz gessningh \" ib 5: 316 ( 1508) . \" the böndher i nora soken \" ib 315 . \" hafuä . . . the tattarä giorth stor skadä in pa dhen storä förstäs land \" FM 589 ( 1513) . (Rent Nedertysk form af det ss art. brukade dem. pron. är ther i det efter Mnt. mit der hast bildade uttrycket mz ther hasth (med hast) RK 3: 1200). c) efter ett föregående nokor el. ängin. pylatius sände han til herodem, hwilkin mykit astundadhe at see oc höra ihesum oc skodha nokot thz vndarlikit tekn aff honom ST 173 . \" ther skall aldre ängin then man the sama quinno fanga äpter han \" Fl 1052 (jfr under ängin ex. på användningen af sufferad art. vid subst. föregånget af ängin). - Jfr thera, þy þär, þäs, þät, aäfvensom alt thät, alt for thy och i allo thy under alder, annat thera, alt likoväl for thy och likoväl alt for thy under likoväl."],"f":["then Bo 1 ; MB 1: 3 ; Bir 1: 7, 317 ; KS 57 (144, 63), PM XVII . ","ten SO 99 . ","dhen BSH 4: 343 ( 1503) . ","den Gers Frest 54 . ","þan VGL I A 21; pr., III 90; VML I M 21, 22, II Kr 1: 1. the (felaktigt?) KS 32 (82, 35) . f. þe VGL III 76, 98, 132; Bu, 8, 13, 21; Bir 4: (Avt) 183. the VGL II K 68; MP 1: 131 ; MB 1: 204 ; ST 205 ; Fl 33, 329 ; PM 7 . þeer (säkert skriffel för þe) VML I M 21. þen BjR 15: pr. then FM 254 (1505), 257 (1506). den BSH 5: 514 ( 1512) . ","þön ÖGL Kr 9, 16: 1; UplL Ä 4; VML II Kr 5: 4; Bu 10 . ","thön KS 52 (132, 56) ; Bo 61, 125 . ","þy VGL II A 7, Add. 7: 25 i var. thy MB 1: 44 (på två st., på det ena dock kanske att fatta ss pl. nom. n.); GO 12 . ","di DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek). n. (nom., ack.) þät VGL I K 1, 13, þ 6: 1; ÖGL Kr 5: 1; VML II Kr 1: 1; SR 2 ; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . thät ib; Bir 4: (Dikt) 216, 226. thät h SD 5: 558 (1346, gammal afskr.); Di 236 . ","þätt SD 5: 374 (1344, nyare afskr.), 375, 376, 377, 378. þet VGL I K 7: pr-, 13; SML Kk 2: 1; VML I B 29; SD 5: 160 ( 1343), 6: 170 ( 1350). thet Bil 165 . ","thed LB 7: 97 . ","dhet BSH 4: 276 ( 1501) , 343 (1503), 5: 251 (1508), 514 (1512). det ib 250 (1508), 251 514 (1512), 515, 573 (1517). deth ib 515 (1512), 573 (1517). þat VGL I K 7: pr., 22, Md 1: 3, A 17: 1, III 67, 68. Synnerligen vanligt är, att endast bgynnelsebokstaven - þ (th, t) - utskrifves och att det följande -ät betecknas genom ett förkortningstecken, som liknar z och i de tryckta upplagorna ofta återgives med denna boskstaf; förevarande pronominalform förekommer alltså i dessa ofta tecknad þz, thz, tz; mäþ. suffigeradt; -ät, -et (-eth, -ed), -it (ith, -idh), -at (-ath, -adh, -ad), -t. ärät SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). bedhet LfK 64 . ","willet MD (S) 224 . ","besigleret RK 2: 5244 . ","tillet BSH 5: 338 ( 1509) . atet ib. gyorttet. ib. latetet ib. ","hollered RK 2: 5244 . ","saktet ib 1: 2713 . ","foret ib 823 . ","företh BSH 5: 563 ( 1516) . ","vtaffet DD 1: 191 (1505? eft. aftr. hos Langebek). satte theet RK 2: 6310 . ","jakit RK 1: 178 . ","gawit ib 3337 . ","ärit Bo 66 . ","ärat Lg 3: 673 . ","skötat Di 301 . vpp ad BSH 4: 241 ( 1498) . ","wedath ib 5: 141 ( 1507) . ","giorttadh FM 490 ( 1510) . ","köptet SR 7 . ","skullet RK 1: 788 . ","blestet ib 2: 2256 . ","kwnnet BSH 5: 185 ( 1507) . ","waret LfK 142 . ","forthyktit Bo 61 . ","antwardhit VKR 29 . ","mistit RK 1: 156 . " haffdit ib 599. hadhit " ib 3: 2703 . ","uarith SO 3 . ","worith ib 4 . ","holdridh SEG 112 . ","tyghat RK 1: 2714 . ","haffuat ib 188, 257 . ","gifwat Bo 66 . " städhiat ib. forskullath " MB 1: 352 . ","fördot RK 1: 576 . Med afs. på de suffigerade formerna jfr för öfvrigt Kock, Ark. f. Nord. Fil. 11: 117 följ. ack. m. þän VGL I A 21: pr.; VML II Kr 4; Bu 23 . ","thän Bil 854 ; ST 503 . ","þen VGL I K 12: pr., A 13: 4; SML Kk 4: 2; BYH 1: 170 ( 1363) . ","then RK 1: 2714 ; Va 15 ; PM 8 . ","dhen BSH 4: 276 ( 1501) , 343 (1503). den ib 5: 125 (1506), 251 (1508). þan VGL I A 22; VML II Kg 6: 3. thön KS 51 (130, 55) . f. þa VGL I Md 3: 2, II Add. 2: 14; ÖGL Kr 7: 1; SML Ä 2: 1; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); SR 1, 52 ; Bu 12, 23 . ","tha KS 11 (28, 12) . ","þä ib 415 . ","þe VGL II Add. 11: 11, III 96; UplL Kk 2: pr.; SD 5: 605 ( 1346); Bu 6 . ","the SD 1: 668 (1285, gammal afskr.); Fl 39 ; Lg 669 . ","de Iv 5369 . ","then Va 15, 25 ; SO 113 ; Fl 1075 ; RK 1: (Albr) s. 212, 213; Di 25 ; BSH 5: 315 ( 1508) ; FM 62 ( 1467), 553 (1512), 554. ten LB 7: 251 . ","dhen BSH 4: 343 ( 1503) , 5: 251 (1508). den ib. ","thön KS 52 (132, 56) . thera (trol. skriffel) MP 2: 151 . ","þem VGL 1 Md 1: 1; SML Kk 2: pr., 2; VML I M 22; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669. them KL 54, 55 ; MB 1: 159 . ","þeem VGL II Add 8; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þäm VGL I A 16: 2. þöm ÖGL Kr 2: pr., 5: 1; SR 46 ; Bu 508 . ","thöm SD 5: 558 (1346, gammal afskr.); SR 18 ; KS 1 (1, 1) ; Bir 3: 100 . ","þom VML II Kr 13: 2 i var. thom Bir 3: 100 . ","þerri VGL I R 5: pr. þerre ib 8: pr., II M pr.; ÖGL Kr 5: 1; SD 5: 605 ( 1346) . ","þerrä VGL II G 5. þeri VML II B 5: pr. þere UplL Kk 22: 2; VML II Kr 6: 2; SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) . Bu 181 (måhända att fatta ss gen.). there Bil 466 . ","þerä VGL I Md 8; UplL Ä 2: pr.; SML Kk 1: 1. þäri UplL Kk 7: 2. þe VGL II M pr. i var.; UplL Kk 7: 2; Kl 181, 191. the ib 38; Bir 3: 278 ; Fl 736, 855, 1307 ; Lg 669 ; PM 7 . ","þä VGL I R 9: pr. n. þy ib MD 1: pr.; ÖGL Kr 27; pr.; SD 5: 561 ( 1346); Bu 3 ; KL 191 . ","thy Pa 5 ; BSH 5: 185 ( 1507) . ","ty KS 49 (125, 53), 68 (169, 75) . ","dy BSH 4: 332 ( 1502) , 5: 60 (1505), 61, 251 (1508); Gers Frest 1, 12 o. s. v. þi VGL II Add. 9: pr. thi KS 21 (52, 23) ; Lg 3: 135 . ","ti KS 49 (125, 53) . ","þe SD 5: 293 ( 1344) . ","the Lg 3: 213 ; LB 9: 115, 116 . ","þu VML LII kr 5: pr. i var. o. s. v. (jfr Noreen, Ark. f. Nordl. Fil. 6: 373). gen. m. þäs VGL I K 12: 1; ÖGL Dr 2: pr., 13: 2; VML II Kr 7: pr.; Bu 183 . ","thäs Bir 3: 84 . ","þäss VGL I þ 19: pr. þes ib II A 2; SD 5: 561 ( 1346) . ","thes Bir 1: 373: SO 98 . ","þärs VML þg 5: 6, II M 7: 2 i var. thäns Bil 913, 914 . thens (susbst.) Di 100 ; SO 95, 97 (på tvås st.), 98, 99 (på två st.). then (adj.) Va 15 . ","thera SML Kk 4: pr. i var.; Al 6449, 6450, 6452 . þerä UoplL Kk 21; SML Kk 4: pr. þärrä VGL I A 16: 2. þärre ib II A 21. þe (adj.). Bir 4: (Avt) 181. the (adj.) MB 1: 159: Bir 2: 23 ; Fl 107 ; Gers Frest 20 . ","thes LfK 3 . ","täss BSH 4: 282 ( 1501) . ","þäs VGL I S 2; VML LII kg 2: pr.; Bu 182 . ","thäs MB 1: 158 ; Su 270 ; Lg 33 . ","þäss VGL I þ 19: 3. þas (måhända skriffel för þäs) SD 5: 637 ( 1347) . ","þes VGL I A 4: pr., II A 20; SD 5: 562 ( 1346), 563, 564. thes Bir 1: 215 . ","þess SD 5: 562 ( 1346), 563. thess FM 256 ( 1506) . ","tess BSH 4: 500 ( 1502) ; FM 248 ( 1505) . ","des Gers Frest 1 . ","þer VGL I K 3, 4, II ÖGL Kr 14: pr., 18: pr., Dr 5: pr., UplL 1: 1, 19: pr.; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). ther ib 4: 537 (1336, nyare afskr.). þeer VGL II O 1: 6, Forn 12, þ 29, 30: VML I Kr 1, M 22; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). þeir VGL I S 5. their UplL Kk 14: l7 li var., 19: pr. i var. þe VGL II Præf., K 21, Dr 40: ÖGL Kr 13: 2, 3; SML Kk 4: 4; VML I M 22; SR 44 ; Bu 9, 16 ; KL 182 . ","the VGL LII K 7; SR 44 ; KL 5 ; Bil 164 ; PM 21 . ","dhe BSH 4: 330 ( 1502) , 5: 251 (1508), 338 (1509; Gers Frest 28. thee SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). BSH 5: 185 ( 1507) , 186, 370 (1509). þär VGL I K 12: pr., Md 13: pr., A 12: 1; UplK Kk 14: 7, 19: pr., BjR 21: 1 . ","þä VML II Kr 13: 1; VGL III 74. þir ib 2 thi KS 6 (14, 6) ; FM 230 (1505), 256 (1506). di DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek; på flere st.), 193 (på flere st.). dij FM 418 ( 1509) . ","ty BSH 5: 336 ( 1508) . ","dy FM 417 (1509), 418. þör ib I þl i var., II Forn 12, Add. 7: 3, 10. them BSH 5: 315 ( 1508) ; RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6209. f. þar VGL II Add. 11: 19; UplL Ä 7: 2; SML Kk 4: 4. þaar VGL II Add. 7: 10 i var., 11: 4, 17, 19; SML Ä 3: 4. thaar BSH 1: 133 ( 1371) . ","þa ÖGL Kr 2: 2, Vaþ ind. 11; UplL Kk 1: 2, 6: 6, Ä 2: pr., 6: 3; SML Kk 1: 1, G 3: 1; Bu 500, 501 . ","tha Bil 110 . ","þä VML II Kr 1: i var.; Bu 414 . ","þe VGL II Add. 7: 10; SML Kk 4: 4. the Bil 916, 917 ; MB 1: 195, 196 ; Ansg 217 ; VKR 61 . ","þö VGL I þl i var., II A 21. thö SD NS 1: 584 ( 1406) . ","þön VGL II VS 14, Dr 27, 39, A 20, Forn 32, IV 12; ÖGL Kr 14: pr., UplL Kk 9: pr., SD 5: 377 (1344, nyare afskr.); Bu 3, 183 . ","thön Bil 468, 916 ; KS 4 (7, 4), 13 (30, 13) . þöm (sannolikt skriffel för þön) Bu 4 . ","þy VGL I þ 5: pr. þyy VGL I Md 1: 2. þe ib J 16: 1, M 2, II K 16, III 104; SML Kk 2: pr.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 3, 183, 200 . ","the Bil 916 ; MB 1: 44 ; MP 1: 131 . ","þen VGL II Add. 11: 4; BjR 27 ; Bu 183 . ","þeen VGL II Add. 7: 26, 11: 17, 19. þer ib I K 9; UplL Kk 2: 2. þör (för þön?) VGL II A 12. ack. m. þa ib I K 15: pr., þ 3: pr., II Dr 1; ÖGL Dr 4: 1; MELL G 8: 5. þe VGL IV 15: 5, 16: 12; UplL Kk 8: pr., 14: 9; SML Kk 4: 1; SD 5: 636 ( 1347) . ","the VGL II K 30, 72: 1; RK 1: 2882 . ","thee BSH 5: 370 ( 1509) . ","dhe ib 4: 276 ( 1501) . ","thi FM 230 ( 1505) , 236 (1505). þä UplL Kk 8: 1. þem VGL I A 4: 2; ÖGL R ind. 17; Bu 167 ; KL 183 . ","them SML Kk 4: 4; Bil 164 ; Bo 39 ; RK 1: 2202 ; BSH 5: 315 ( 1508) . ","dhem ib 4: 301 ( 1502) . ","þeem SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). theem ib; KL 205 ; Iv 3042 . ","þäm VGL I K 14: 4; VML II B 22: pr. thäm KL 5: BSH 5: 250 ( 1508) . ","þöm ÖGL Kr 16: 2, 21, 27: pr.; UplL Kk 8: pr., Bu 9, 167 . ","thöm Bil 885 ; KS 16 (40, 17) ; GO 827 . ","töm BSH 5: 391 ( 1510) . ","döm FM 674 ( 1517) . ","thom Gers Frest 12 . ","tom Lg 3: 73, 74 . ","dhom Gers Frest 12 . ","dom DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek); FM 418 ( 1509) . ","þa VML II B 16: 1; MELL B 37: 1. tha SmålL 12: 1 ; Bil 854 . ","ta KS 85 (208, 93) . ","þer VGL II fr 8. þe UplL Kk 19: pr.; VML II M 16: pr. the Bil 854 . ","thi FM 256 ( 1506) . ","þör VGL II A 8. þem ib I G 5: 1; UplL Kk 3, M 9: 4; KL 185 . ","them MB 1: 195 ; Lg 3: 162 . ","þöm ÖGL Kr 5: 1; UplL Kk 6: 6; Bu 501 ; KL 185 . ","thöm Bil 917 ; KS 18 (46, 20) . ","töm ib 85 (209, 93). thom BSH 4: 225 . (1500). n. þön UplL Kg 12: 1. þy VGL I A 16: 1, FB 9: 1, IV 15: 6; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þe VGL II G 18; UplL Kk 14: 10; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; Bu 6, 58 . ","the KS 6 (12, 6) ; Bir 1: 6, 4: 14 ; VKR 60 . ","dhe BSH 4: 276 ( 1501) , 343 (1503). þä UplL Ä 1: 4. þen VGL IV 16: 12; SD 6: 170 ( 1350) . ","then Lg 3: 23 . ","dhen BSH 4: 343 (1503; kan fattas ss sing. ack. f.). theen SD 5: 558 (1346, gammal afskr.). þem VGL I K 9; UplL Kk 2: 1, 2. them KL 55 ; BSH 2: 102 ( 1399); VKR 61 . ","þöm Bu 183 . ","thöm BSH 1: 131 ( 1371) . ","thom ib 4: 255 ( 1500) . De från dat. lånade ack.-formerna på -m nyttjas nästan blott substantivt. dat. þem VGL I K 15: pr., J 2: pr., þ 5: 1, IV 16: 12, 19: 1; SML G 3: 1; SD 5: 562 ( 1346) . " them " VGL II K 41; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) ; KL 55 ; Bil 164 ; Bo 2 ; Bir 5: 119 ; RK 1: 1356 ; Fl 17 (i rimsl. med heem); BSH 5: 185 ( 1507) . ","þeem SD 1: 668 (1285, gammal afskr.), 669 670. thiem LB 3: 85 (jfr s. 147). þäm VML II Kr 3. þöm ÖGL Kr 4: pr., 7: 1; SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) , 562 ( 1346); Bu 3, 5, 6, 183, 491 ; KL 182, 191 . ","thöm SR 32 ; Bil 885 ; KS 1 (1, 1) ; ST 452 ; FH 3: 8 ( 1377) . " töm " BSH 5: 336 ( 1508) . ","dhöm FM 675 ( 1517) . ","döm BSH 5: 124 ( 1506) . ","thom Bil 577 ; Bir 2: 23, 3: 106 . ","tom Lg 3: 74 . ","dom DD 1: 192 (1505? eft. aftr. hos Langebek). gen. þerra VGL I K 2, A 13: 2; ÖGL Kr 13: 3, 28; Eþs 21, G 7: 1; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.); Bu 129, 490 . ","therra StadsL G 16; BSH 1: 131 ( 1371) . ","þerrä VGL I A 13: 1, 4, II J 13, Form 3, IV 14: pr., 13; SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 5: 477 (1345, nyare afskr.), 565 ( 1346). therrä ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). þerre VGL II Dr 7, 29. therre SJ 405 ( 1473), 406 ( 1473). þärra VGL I A 13: 3; Bu 490 . ","thärra KL 330 . ","þärrä VGL I Md 14: 1, II Add. 9: pr., III 57. þera ÖGL Eþs 9; VML II Kr 13: 2; Bu 129, 183, 204 ; KL 183 . ","thera MB 1: 3 ; LfK 247 ; Lg 3: 75 . " dera (i förbindelsen hwardea) " SJ 404 ( 1474); (i förbindelsen hwar dera) BSH 5: 251 ( 1508) ; ( i förbindelsen hwan dera) Gers Ars b 6. þerä UplL Conf., Kk 1: 1; SML Kk 3, J 15: 1; SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). 565 ( 1346). therä LfK 225 . ","theras VKR 17 ; SO 52 ; Lg 3: 167, 181 . ","theres Va 23 ; LfK 247 ; BSH 4: 321 ( 1502) . ","teres ib 5: 429 ( 1511) . ","theress ib 4: 321 ( 1502) . ","therris SJ 405 ( 1473), 406 ( 1473). theris Lg 3: 75 ; SJ 141 ( 1445); BSH 4: 282 ( 1501) ; FM 256 ( 1506) . ","teris BSH 5: 247 ( 1508) ; genitivformerna på -s nyttjas blott substantivt. the (trol. skriffel för thera) Su 270 ; (adjektivt) Bir 2: 9 . " i förbindelse med en följ. dat. pl. ngn gång med hänsyn till böjning behandladt ss ett poss. pron: therom " RK 3: 3666 ; Lg 3: 614), "]},{"a":"þänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sträcka, spänna, spänna ut. somme stryka thet lymith pa reep oc bindha thär fogla plägha komma, oc widhr wathn thär ändher simma tänyandis repith affwan wathnith pMSkr 287. "],"f":["tänia . ","tänya . ","tän PMskr 543),","*thänia ut , 1) sträcka ut, spänna ut. tak hwith skin . . . oc tän them wth j enom cirkil, äller giordh aff tynno baand PMSkr 543 . - genom sträckande pina. the thando wth hans liikam MD 38 . 2) tänjam ut. stwndom slängia the thet järnith mädh glaseno wm kringh j wädhrith wppa thet glasith skal ltänyas wt pa längdena, oc mädh andans bläsilse tänya the thet wth pa widdena som ena oxxa blasa PMSkr 565 . - Jfr utthänia."]},{"a":"þänia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["sträcka, spänna, utspänna; genom sträckande el. spännande pina. egea[s] böþ enom manne ok tiughu . . . binda hanom händar ok fötar. viþ cors trä. ok þänia han tel döþ Bu 140 . lät han kämba hans limi ok lif mällan stulpa bunden. ok þandan (Bil och Cod. C ok wid stolpa bindha ok thiänia 1017) harþom bandom ib 493 . \" sidhan korsfästis dyonisius. ok thäns ok pinas wp a korseno lenge \" Bil 343 . Bo 216 . \" kunugen . . . lät binda viþ hänna fötar stora stena. ok þänia hänne lim fran limi \" Bu 501 . tenk uppa huru iudä han drogo ok mz naglom a korsith slogo huarth bein war fra andre tanth MD 22 . tok thän som vinstra vaghn var. vinstro handena. ok drogh oc thande thz mästa han gat Bo 200 . þänia sunder, genom sträckande sönderslita. adrianus hängdes först ok þandes alle hans limi sundar Bu 521 . Bil 327 . - Jfr utthänia."],"f":["þande . ","thäns Bil 343),"]},{"a":"þänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) tänka, tänka på, hafva för el. i tankarne. är simon guþ þa sighi for os huat iak huxa. ok iak vil iþar sigha huat iak þänke (Bil och Cod. C huxar 949) Bu 103 . \" stundom drömir man om tholik thng som han thänker waken \" MB 1: 237 . at thu skule thz rädhas thiänkia älla huxa fore gudhe som thu värdhelika blyghis tala älla giöra j manna näruaru Ber 267 . \" flere thing thänkte mit hiärta i enne stund, än alle män formatten at göra i eno are \" ib 225 . ib 224 . \" swa mykit är siälin sniäl, hwru mykit hon thänker, wndherstar och älskar gudh ib 201. - tänka, komma att tänak (på), få i tankarne, få i sitt sinne. en dagh han stoþ for sinom härra . . . þänkte han mz sik (venit sibi in mente). eigh vilia þiäna. vtan väldoghastaom väruls härra \" Bu 497 . - tänka, i tanken rikta el. frambära. thörff han (en ängel) ekke anderlund tala widh annan ängel. oc wisa honum sin wilia oc akt, än . . . thänkia (Cod. B huxa 532) tholik ordh til hans som wi talom mz mwnne til waar win mB 1: 56. iämsköt wi thänkiom waar wilia til waar iämsäl win ib. \" bön . . . aff thighiande hugh thänkt oc bidhin \" ib 316 . \" häligx mantz bön lagh läsin eller thiänkt ib. - tänka i sina tankar tilldela el. gifva. hans brode kallade hon erik alzenkte huat han henne ther amoth tänkte (hvad för namn han deremot i sina tankar gaf henne?) thz weyt iak ey vtan a gäth vtan heller haffde iak entke än thz \" RK 1: 563 . - täna, i sina tankar säga. Bir 3: 63 . \" tha daghen kom, tänkte hon hwat skal iak ätha i dagh \" Lg 668 . ib 669 . Fl 1556 . \" tha tänkte sanctus iohannes widher sik, mister hon här sith liff, tha är iak saker för gudhi för thz \" Lg 667 . - abs. þär stoþ en suen när ok for smaþe hans lat . . . þo þänkte han mäþ sik ok þorþe eigh tala Bu 157 . - tänka (på), vända tanken (till), gifva akt (på). med prep. at el. til. iämsköt som en seer til annan oc thäner (Cod. B hygghir 532) MB 1: 54 . wi skulom vnderstanda hwar annars hugh äpter domadagh. iämsköt som hwar thänke (Cod. B hvghir 532) at androm ib 56 . \" iämsköt . . . han thänker görla til os \" ib 57 . - tänka (på), rikta tanken (på). med prep. a (up a). tha tilburdhe han at thänkia a wars herra pino KL 44 . Lg 3: 70 . \" thänk vppa offrit. oc hans atirlösn ok huru han gömde laghin \" Bo 9 . then mannin som thu nu oppa thänkir Bir 3: 63 . Lg 44 . - med prep. u. tha the thänkia om hans (Guds) handawärk MB 1: 75 . ib 92 . \" tänkte han om raadh at fangha jonatham \" ib 2: 264 . - med prep. i. är then man säl hwilkin som thänkte (meditabitur) i (in) gudhz laghom badhe dagh ok nat Ber 136 . - tänka på, betänka, begrunda, betrakta. med ack. þänkia mz þakom guz älskogha Bu 72 . \" blöt mit hiärta . . . at þänkia mz þakom þina pino ib. \" Lg 3: 69, 70, 71, 72 . \" augustinus gaff sik allan at thenkia thz diupa gudlikt radh jfuir mankyns helso \" Bil 649 . \" kirkian thänkir (considerans) swa manga stora godhgärninga som hon hawir . . . fangit \" Bo 1 . \" innärlica thänkia (meditari de) thera fatikdom. ödhmiukt oc välulioghan godhlek \" ib 6 . här skalt thw . . . thänkia tronna ok böninna dygdh ib 150. at thu maghe vara lidugh ok vakir at akta oc thänkia oc vndirsta the hemelico thingon som forega swa som siälua pinona ib 163 . ib 179 . Bir 1: 26, 3: 144 . Lg 44, 3: 70 . \" jac thänkte idhkelica the hälgho script i mino hiärta \" KL 226 . \" thänkia gudz ordh \" ib. \" maria gömde al tesse ordh tänkiande them j sina hiertha \" MP 1: 24 . \" thätta oc tholkit mera thässo likt mat thu thänki (meditari) af piltenom ihesu \" Bo 15 . - med dat. hon . . . vande sik til at thänkia gudz pinom Su 383 . tänka, tänka efter, eftersinna, öfverväga. nar han saa the scriptena ok thänkte mz sik (secum delibaret) Bir 1: 215 . \" konung malnrit tha thänkte mz sik ok mälte til hertugh fräderik \" Fr 641 . - tänka (på), taga i öfvervägande. med prep. a. thänkin . . . bäter a thässa sak Al 1390 . \" darius thänkte diwplik a hwru thz matte wara swa \" ib 1399 . - med prep. til. hwath i kwnna tenkya then erich larenson til for syth wmak, ther maa i tenka til BSH 4: 296 ( 1501) . - tänka på, betänka, besinna, komma i håg. skulo the . . . thänkia oc minnas henna hämpd MB 1: 194 . \" thänk iw thz som wardha skal \" Al 3569 . - med gen. hon theynkte thes wel lok forstodh ath alt thet got som menniskian hawer her i jordrike, thet hawer hon aff gudz nadh SD NS 1: 435 ( 1405) . - med ac. och inf. änglane skodha han mz alle vyrdhning. thänkiande sin gudh oc sin herra . . . hawa sik swa ödhmukat Bo 52 . åtföljdt af en sats inledd af at el. i hvilken detta inledningsord kan underförstås. thänkyände . . . at þen som mykit hawer aaf gudhi . . . är mykit . . . plictugher. þupi aff þy til heþers . . . at varä SD 5: 561 ( 1346) . thänkom . .. at han hawir alt thätta giort os til lärdom Bo 11 . \" skal abatissanaltid tänkia, at hon haffwir takit wppa sik siäla styrsl \" Bir 5: 22 . huru litet konungen thenkia wil at aller owilia war giffuen til Rk 2: 1905. swa litet wille han thienkia sins herra dechtingen burdhe hanom ey krenkia ib s. 345 . - åtföljdt af en indirekt frågesats. skulom wi . . . thänkia hwilkit himerike är, fram fore iordhrike, hwilkith folk ther är fore os MB 1: 400 . \" nw ma man oc thänkia hwat var herra ihesu giordhe i dagh \" Bo 220 . \" skudha nu oc thänk granlica hwat som här six ib 10. skalt thw thänkia. hwru varfrw hafdhe sik badhe hugnahd ok dröuilsom \" ib. \" thänk . . . här aatuaktelica hwat stoor hans godhelekir var \" ib 220 . \" hwar en gudhz thiänista man skal thänkia i sino hiärta i hwru mykit ilt han komber än han korra älla dele wm iordhrikis thing \" Ber 130 . - med pre a (up a). i förbindelse med en följ. sats. thänk a hwath ther äpter skeer Al 3567 . \" thenekiandes (för thenckiandes) wpa at alt forgaar \" BYH 1: 173 ( 1369, gammal afskr.) . jak . . . hawer theynkt oppa ath thenna werldenen er omatana falsk SD NS 2: 116 ( 1409) . ","2) tänka (på), sörja (för). med prep. til. thik bör thänkia til thiin landz Al 1387 . ","3) tänka på, bry sig om. then som korsfästir pinas i döthenom aktar ey värlzlika ägho oc thänkir ey siin lustilse KL 256 . ","4) tänka, med tanken fatta, föreställa sig, göra sig en föreställning om. gudhlik natwra är ower alt thz, ther nakar creatura ma thänkia eller vnderstanda MB 1: 491 . \" thw skalt föra hona til hwilo hulka ey formogho öghon at see älla öra at höra oc ey siälin thänkia mädhan hon är j kötino \" Bir 3: 112 . ","5) tänka, undra. med sats inledd af indirekt frågeord. tha hon hördhe hans röst. tha wardh hon räd. oc thänkte mz sik hwilkin the helsan war Lg 32 . \" thänkia the mz sik oc taladho hurw thz ma wardha \" MB 1: 195 .","6) tänka, uttänka el. uppgöra planen till. hans (kon. Eriks) broder het hertugh abel han gaff sith rad ok vilia ther tell thz man honom nidh i slää sänkte ve ward honom at han thz tenkte RK 1: 573 . ","7) tänka, inse, förstå. kunne wij . . . tänkia och vndersta, at här äpter thenne dagh, hans n(ade)s breff, insigle och ordh osz intet mehre här äpter holler BtRK 372 ( 1501) .","8) tänka, tro, föreställa sig, antaga. hon . . . thänker . . . at thz barn monde wara aff hebreiskum barnom MB 1: 278 . the . . . som aldre wända för ater aff syndom, än the thänkia (Cod. B vänta 556) at aat är komith ytersta daghenom ib 317 . \" hwi monde han thiänkia, at en stadher ware bätre ther til, än annar \" ib 416 . tha thänkto the . . . at swa som gudh hafdhe för giwith sin doom mz watne . . . swa munde oc gudh nw hawa giwith sin dom mz rödhom elde ower alt mankönith ib 195 . \" mondo the thänkia at iämskyld war ewa adame som the waaro sinom fadher \" ib. \" varfru oc apostoli sagho ther vppa. ok vm thik swa thäkkis mat thu thänkia at the hulpo thöm \" Bo 220 . - med gen. the . . . thänkia thäs at han talar enkte om thz, for thy at han är gamal MB 1: 195 . - tänka, tro, vänta. the . . . thänkia idher finna thäre Iv 869 . ib 833 . tha thienkte palle sculle (att han skulle) dödhen lijdha RK 2: 1376 . - tro, anse. alle þänkto þät vara skiäl Bu 144 . \" han thänkte sik badhe wara gudh oc konung \" Lg 34 . \" han thänkir thän dagh ey koma ma, thz han ma sik vidh hina skilia \" Fl 1139 . - anse, sig, tro sig. foor venande bort at han var vunnin som thenkte annan haua vunnit Bil 213 . ","9) förmoda, ana, misstänka. opers. med ack. är thz sa som mik tänker (mik grunar). tha haffuer iak her mist min frende Di 197 . 10) tänka, hafva för tankarna, hafva för afsigt, ämna. med följ. inf. natwrlika thänker hwar fadher oc modher födha son MB 1: 84 . \" jak hafdhe . . . thänkt, mykilika at hedhra thik \" ib 416 . \" aff thy thänkir iak äkke mera sighia \" Bo 163 . \" han thänker then stadhin at häria \" Al 969 . ib 620, 1417 . MB 1: 271 . Bo 54 . Bir 4: 19 . - i supinum med följ. supinum. haffde han . . . tänkt lwpit gönom watnet Lg 3: 702 . - tänka, hafva för tankarna, tillämna. med ack. - pass. födhes opta dotter ther som war thänkter MB 1: 84 . - tilltänkta, tillämna. gudh ränte thik thänktan hedher MB 1: 416 . \" the obrygdhilsen ok skamin som ouinni thänkia (intedunt) honum \" Bir 3: 131 . \" gudh later margha genwärdho sinom winom til koma i ordhrike, oc tho aldre vtan han thänker them meer äro i himerike \" MB 1: 252 . \" the himerikis ära han hawer iättath oc thänkt os \" ib 462 . ib 51, 253 . Al 1061 . RK 3: 2400 . - tänka sig, ämna sig. tijth hade iak tänkt MD 171 . 11) utse, bestämma (ngn åt ngn). hon är the thu hawer thänkt mins herra son (ipsa est quam præparasti servo tuo Isaac) MB 1: 204 . - bestämma (ngn till ngt). hwru war herra thänkte hälgha män ewerdhelika til himerike MB 1: 449 . ib 348 . ","1) betänka sig, tänka sig för. än iak rätteligha thiänker mik Iv 583 . \" ädhle herra thänkin idher \" ib 397 . thänk thik bäter Al 1428 . \" thänk thik ginom . . . hwru thu komber hingath swa at thu aff os ey skadha fa ib 4692. alexander thänkte ey länge sik \" ib 7531 . - tänka (på), besinna sig (med afseende på), taga under öfvervägande. med prep. um. sighis hänne (som söker inträde i orden) kom ate til os äpte tree manedhe oc thär j mällan viliom vi thänkia oss om thik VKR 62 . Bir 4: 16 . \" thw suaradhe at thu ville thänkia thik vm han \" ib 3: III. vi viliom thänkia os vm thetta (deliberare super hoc) ib. \" vil iak . . . thänkia mik vm thina bön \" ib 50 . ","2) tänka sig, vänta sig. hon thänkte sik alt längre fara för än hon vordhe thäs vara Iv 5563 . \" thänkir sik ginstan dö skolande \" KL 256 . ","3) tänka sig, ämna sig. han haffde sik tencht til jherusalem MD 359 . \" hwart haffuer tw tänkt tik \" Di 125 . - refl. thänkias, ","1) tänka sig, tro sig? han thänktis ther aff wara godh Al 1404 . ","2) tro sig, vänta sig. han thänktis ther mz skula winna at alexander war hafwo minna Al 5325 . ","3) = þäkkias 2. mik thänkis wäl all thiin gärdh Al 461 . ","1) tänka på, draga försorg. ath i wyelle tenkya til om nogra byssor . . . och then mesta þyl och pwlwer i kwnne aff stadh komma BSH 4: 226 ( 1501) . ","2) ihågkomma med ersättning. hwath i kwnna tenkya then erich larenson til for syth wmak, ther maa i tenka til BSH 4: 296 ( 1501) . - Jfr tilthänkia. "],"f":["theynkia: -te SD NS 1: 435 ( 1405); -t ib 2: 116 ( 1409) .- þänkia: -aþiänkiände SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . ","thänkia MB 1: 400, 416 ; Ber 267 ; ","-t MB 1: 316 . ","thänkia Ber 130 (jfr 300). thienkia RK 2: 1905, s. 345; -te ib 1376 . ","tenka BSH 4: 296 ( 1501) . ","-ir , ","-te , ","-ter . ","þänkia sik , ","thänkia at , tänka efter, eftersinna. än man thänker görla aat MB 1: 123 . ","thänkia til , ","thänkia sik um , tänka sig för, tänka efter. ville . . . thu rättelica thänkia thik vm Bo 52 . - betänka sig, besinna sig. bödh hanum lifs frest at thänkia sik om ok widh radhe taka Bil 246 . - betänka, besinna. iac thok thänkia mik vm at thz var änkte vtan drafwil at sköta silko fawitzsko Bil 598 . - Jfr umthänkia. - Jfr ater-, be-, for-, ful-, ivir-, mis-, umkring-, up-thänkia, äfvensom aþänkiande, o-, sam-thänkter."]},{"a":"þänkia","b":["vb"],"c":"v.","d":"v. Jfr D. Kornhall, Den fornsvenska sagan om Karl Magnus 275 f. 1) tänka, tänka på, hava för el. i tankarna. - tänak, i sina tankar säga. han thänkte widh sik jak weth han dara mik ey Prosadikter (Sju vise mB) 212 . - tännka (på), vända tanketn (till), giva akt (på). med pep. til åtföljd av en indirekt frågesats. klokkan manar til ath tu tänk til huad tinne siäl kan nyttogast wara Prosadikter (Sju vise m C) 240 . - tänak (på), rikta tanken (på). med prep. um. togh hon til ath tenckie om sama nychil STb 4: 51 ( 1505) . - tänka på, betänka, begrunda, betrakta. md ack. peruigil cura semper meditare futura tenk altiidh tilkommande tingh mz waghra akth GU C 20 (hand 2) s. 128. bätra är at tänkia christi mandoms anammilse JMPs 500. - tänka, tänka efter, eftersinna, överväga. åtföljt av en sats inledd av at. wi haffdom thäyngt ok warom allaledhes ther om beradde, ath wi willom hawa hindrath ok affkärdht risabergh clostre . . . fämptan örtughland jordh SD NS 3: 312 ( 1418) . - åtföljt av en indirekt frågesats. hänne thänkiandis huru hon skulde thz göra sagde hälgasta iomfrun Mecht 165 . 3) tänka på, bry sig om. o härra ihesu christe . . . thät ware min jnarsta dröffwilse naghoth annath thänkia wthan thik SkrtUppb 9 . 4) tänka, med tänken fatta, föreställa sig, göra sig en föreställning om. hwilka enhetz ällir tillydilse trappo enkte kan höras ällir sighias stadogharen ok hälgharen, ok ey thäkkias (excogitari) SpV 190 . 6) tänka, uttänka el. uppgöra planen till. molior . . . iri haardelika wedher vaka onth tänka tilskicha GU C 20 (hand 2) s. 151. at han ytirlikare thenkte flere fundhir til sin skadha Hel män 227 . - part. pret. *thänkter, betänkt, sinnad, besluten. thet iak . . . thänkt är . . . erike ingemarsoni . . . vplata xiii örislandh iordh i nosta SD NS 2: 729 ( 1413) . ","e":[],"f":["thänkia: -landis Mecht 165 . thiänkia SkrtUppb 9. thänkkia: thäkkias SpV 190 (för thiänkkias?) . tänkia JMPs 500. tänka GU C 20 (hand 2) s. 151. täncka: -te STb 1: 408 ( 1483) . ","thenka: -te Prosadikter (Sju vise m B) 212 . part. pret. tänkt. supin. thäyngt SD NS 3: 312 ( 1418) . imperat. tänk Prosadikter (Sju vise m C) 240 . ","tenk GU C 20 (hand 2) s. 128),","thänkia til , 3) tilltro, misstänka för. med da.t och ack. thet han . . . noghan tidh tänckte honom tiwfferie till STb 1: 408 (1483). - Jfr be-, for-, mis-, mädh-, pa-, stadh-, til-, um-, upa- (Sdw 2: 836) thänkia, ävensom a-, godh-thänkiande, ful-, o-thänkter."]},{"a":"þänne","b":["pn"],"c":"pron.","d":"pron. L. ","e":[" daghum siþan hon var döt (oc) iorþat. stoþ (hon) up a döþ . . . vtan annur flere skäl äru än þässen som þät pröua skälict ok trolect: var fru guz moþer härbärghiaþe guþ . . . ii sino renasto mödoms rume (o.s.v.) Bu 15 . tesse äru witnissmän hauarder a berghe sigfryder j ope (o.s.v.) JämtlDipl 143 (1391-1406). ib 144 ( 1392) . jtem thenna skulo wara herbergherare pedar i dymba laueres porsöl ATb 1: 4 ( 1450) . ib 2 ( 1451) . thesso waro the som han (ɔ: en gärd) war laghleghan hem bodhyn mädher til hus och ti hem . . . oleff klokkare per galth ib 16 ( 1453) . lampona, hwilka alla thänna, thz är fawidzska mz sniällom taka SpV 258 . \" jtem titthe här anwardhe jak aren fredank äffther äwärth bokebindhere fförsth . . . jtem . . . \" GPM 2: 215 ( 1506) . - ss determinativt pron. a) efterföljt av en relativsats. adjektivt. hwilka äru thänna lampona, hwilka alla thänna . . . taka SpV 258 . \" anama mädh kärlek thänna psalma, hwilka jak läsit haffwer \" SvB 276 (b. av 1500-t.). substantit. sidhan hon böria akta thz husit som ekke är giorth aff människis handom, hwilkit som är j himlomen, thänno forglömdo ok owirgiffno, som oppa jordhinne är ygdh SpV 91 . wi wiliom nw latha thänna fara, hwilkom siälff naturin manadhe ok rädh höffwiskhetinna dygdh ib 335 . β efterföja av en sats inledd av at. när thätta är löst hwat star sidhan j gen, wthan thänna clausula, at gärningin är fulkompnadh SpV 497 ."],"f":["thänna Mecht 185 . ","þässe Bu 415 . ","thässa Bil 353 . ","thässom Bo 129 . ","tesson SvB 180 (sen. h. av 1400-t.). thänna SpV 497 . ","thennyn MP 5: 15 . n. (nom., ack.) thätta. thetta. thette STb 2: 486 ( 1490) . ","tette ib 4: 51 ( 1505) . ","titthe GPM 2: 215 ( 1506) , 256 (1507). ack. f. thässa SD NS 3: 335 ( 1418) . ","thänna SvB 276 (b. av 1500-t.). thenna BYH 1: 173 ( 1369) . denna S. Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid s. 486 (1200-t.). henna ib 488 (1200-t.). dat. m. thännom SpV 373, 378 . ","thänom NMU 1: 136 ( 1472) . ","thänno SpV 238 . ","thenna SD NS 3: 516 (sl. av 1400-t.). f. thenne LG 3: 593. n. þässo Bu 145 . thässu Sd 8: 249 (1362). thessen ib 24 ( 1361) . ","thänno SpV 91 . t(h)enno SD 8: 310 (1363); Värmland förr och nu 1925 s. 90 (1454, avskr.). thänna Mecht 11, 20 . ","þässe Bu 141 . ","thässe Sd NS 1: 429 (1405). thesses NMU 1: 115 ( 1439) . ","thässens ib 1: 105 ( 1425) . ","thessens ib 80 ( 1392) , 81 (1394). pl. nom. m. thesse JämtlDipl 144 ( 1392) , J. Buddes b 69. tesse JämtlDipl 143(1391-1406). thesso ATb 1: 16(1453). thessen J Buddes b 69 . ","thänna SpV 6 . ","thenna ATb 1: 2 ( 1451) , 4 (1450). f. thänna G: Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66. SpV 258, 334 . n. (nom., ack.) þesse Bu 154 . ","þässä ib 175 . ","thässe SD 8: 249 ( 1362) . ","þässen Bu 15 . ","thissen BYH 1: 213 ( 1404) . ","thässon SD NS 3: 335 ( 1418) . ","tesson Gummerus Syn-stat 44 (1425, vidim. 1440) . ","þässön VML II Kr 2: 1 i var. tesom SD NS 2: 488 ( 1412) . ","tässa Lg 964 . ","thenne ATb 1: 224 ( 1461?) . ","thänna Mecht 68, 311 ; G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66, 67; SpV 350, 505 . ","thennyn MP 5: 16, 36, 44, 181 . ","thennan ib 221 . ","desse SJ 2: 145 ( 1489) . ","thänna SpV 374 . ","thänna NMU 1: 139 ( 1476) ; SpV 335 . ","thenna BYH 1: 173 ( 1369) . dat. thässom SvB491 (b. av 1500-t.). thännom SpV 545 . gen. tässens SvKyrkobr 316 . ","thessers J Buddes b 70 . thänna G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 61. thinna Svarrb 426 (1447). Jfr V Jansson, Kungl. Hum. Vetenskaps-samf. i Uppsala Årsbok 1952 s. 173 ff., Dens., Nysvenska Studier 39: 202 ff., S. Fries, Svenska Landsmål 1958 s. 149 ff., särsk. s. 151 f., 158 ff.),","substantivt . ","fämptan"]},{"a":"þänne","b":["pn"],"c":"pron.","d":"","e":["denne. \" a) med syftning på ngt i rummet el. tiden närvarande. adjektivt. se min fru þänna palm quist förþe iak þik aff paradis \" Bu 13 . \" þänna paradis palm skalt þu föra firi mino like \" ib. \" firther wäri mäþ husi thässu \" SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" magnus met gudz nath. sweä kononger ok götä. sändir allum þeem þässi bref seä ok hörä gudzrotens qwädiu ok sinä \" ib. \" til staþfestilse þest testamentz \" ib 5: 568 ( 1346) . \" här mz ändas thässe sagha \" Fr 3195 . \" huru var fru for at þänna heme tel himirikis \" Bu 12 . \" han tapar þässa lifs dygþ ok himirikiz äru \" ib 153 . \" fra þöm dagh. wi til kronunnä i swerike forman waldoms. til þennä dagh \" SD 5: 562 ( 1346) . \" blifuin hos mik thännä nat \" Fr 867 . for thessa dagha var en som heet theodas KL 141 . ther til swarom wi swa i thetta sin MB 1: 408 . thesse ytersto ärfuodhadho ey vtan en tima MP 2: 49 . en klä[r] kar krankar ok skrö tel sin limnaþ . . . han sa ii symne sik ledan firi gudz dom . . . ok hörþe guþ tala tel ängla . . . huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort Bu 28 . \" han bant thässa fruo ij här se \" Fr 1191 . \" thenne bok ther ij här höra henne lot kesar otte göra \" ib 3201 . \" thässe män som her nw boa i landino \" MB 1: 183 . - med följ. subst. i best. form. thässe scriftin budhar thik bradh lika gudz hämpd MB 1: 19 . \" hon smordhe min licamma mz thässom smörilsomen. ok thässon smörilsen är for the som hon skulle göra mik nar iak iordhas \" Bo 163 . hwi scodhia j os som vi hafdhom gifuit thessom mannenom gnag mz varo makt ällä valde KL 136 . - substantivt. thenne är j nidhirfal satthir ondom ok otronom MP 1: 37 . \" min modhir war een fatik qwinna . . . hon har aldregh swa godh klädhe som thessin bär \" ST 293 . thänne som kläddhe äru j hwit clädhe, hwilke äru the MB 2: 344 . - i motsättning till hin. mynnes jder nakot aff hatwna leek . . . thenne er ey bätre än hin RK 1: 3866 . - n. detta. mera allmänt påpekande. tha . . . iohannes baptista fik see han. teknadhe han aat honom mz fingreno sighiande. seen gudz lamb . . . thätta är thän owir hulkin iak saa hwilas thän hälgha anda. nar iak han döpte Bo 53 . \" thetta är idhur modhir \" ST 292 . ib 293 . KL 93 . - det närvarande, närvarande stund el. dag. i þätta, för närvarande. mädhan wy ey häradhz incigl i thetta hafwom SD NS 1: 623 ( 1407) . - innan þätta ok (Jfr Mt. tuschen dit unde), under tiden från denna dag och till, mellan denna dag och, inom, före; jfr innan III 4. hwar man . . . skal hänne ena marck swenska pänninga gifwa oc vtgöra innan thetta oc fastogang nw näst komande FM 23 (1389, nyare afskr.) . \" thessa fornempda hvndradha marker tilbinder iak mik . . ath giälda . . . innan thetta ok kyndelsmesso dagh, nw nääst komande är \" SD NS 1: 642 ( 1407) . \" at iak . . . scal . . . herra jönese . . . atergielda innan thetta oc eet aar här nest epter komande the xl marc \" ib 2: 134 ( 1409) . ib 1: 484 ( 1405), 2: 187 ( 1409). BYH 1: 196 ( 1385) . BSH 1: 192 ( 1387) . - til þässa, hitills. suasom thu styrdhe hona til thässa (usque modo), sua skal jak nu styra hänne Bir 2: 220 . b) med afseende på ngt af den föregående framställningen kändt el. i det föregående omtaladt: denne, nämde, nyssnämde. adjektivt. en klärkar vare fru giärna þiänande. han las hänne daghleka tel heþar . . . gaude dei genitrix . . . þänne klärkar fik i sinne banusot dighar räzl vm sina sial Bu 18 . \" fyra vädhir stridho j stora hafuino . . . thessa fyra vädhir äru fyra syndir \" MP 1: 71 . \" alle thässe fughla skulo idher thykkia onatwrlik mantz födha \" MB 1: 359 . \" hwar sum thät wardþir pröuat. at þerrä goz thär thät wärþer funnit mäþ. ok leggi theem ewärdþlikä wtläghä . . . än tha än þe äru röghþir. oc är eig sanpröuat til. oc eingti vtan man iäuar vm þeem. the skulu egh þässa plikt vp bära \" SD 1: 669 (1285, gamma afskr.). kyäres ey sum för är sakt, þa jär hwars mantz kiärä vp þässon maal döþ oc ogild ib 5: 376 (1344, nyare afskr.). scal war lensman . . . þässä brutäþäningä vpp takä . . . þänni sami war lensman ma loflekä obuþin komä þolik mal forsökyä ib 480 (1345, nyare afskr.). thil thässes ärendes ythermera wisso ib NS 1: 56( 1401). iak . . . hafuer salt . . . herra henrike, ärkebiscope i vpsalum . . . siw örtughland iordh i siokarlaby . . . oc affhänder iak mik . . . oc tilleghnar forscrifna ärkebiscopenom thässan siw örtughland iordh ib 108 ( 1402) . ware thet swa at thässen iordh honum . . . meth rät oc landzlaghum aff ginge ib. \" wm han thässom forenämpda gotz ater lösä \" ib 98 ( 1402) . \" thänna här bescrifning war först giordh j betleem \" Lg 45 ; \" se vidare här 5. hafua skörlifnadz människor orenlikhetz huxilse ord ok gärningha mot thenne trem sigir var herra . . . tessen try ting hata min siäl \" MP 1: 71 . thenna alla syntos haffua som eth skiwl for sith änlite Su 224 . wiltu ey haffuat tessa leedh RK 1: 188 . \" all thässe thing som nw äro optald, oc thyd, the tekna os siälwan ihesum christum \" MB 1: 493 . - med följ. subst. i best. form. fämta budordh är thu skalt ey dräpa . . . oc forbiudz i thesso budhordheno at dräpa sins iämcristins siäl mz ondo eptedöme MP 2: 169 . \" thätta är nw at sinne öfrit sakt af thässe dygdhinne \" Bo 33 . \" hawi . . . en godhan vilia . . . ok tha skal thänne vilin räknas honom fore gernigena \" Bir 1: 239 . \" är thänne säghnin (motsv. ställe \" MB 2: 308: tässe sägn) fals ok hadhuetilse KL 385 . \" til witnisbyrdh thessa fafuonna sätia the samw herra oc godhe män siin incighle for thetta breff \" BYH 1: 182 ( 1378, gammal afskr.) . thenna posana skulu alle bindas vti j [1] snöre hwar posen sigh LB 2: 71 . \" stötis ganskans wäl all tessentinghen \" PM 9 . thenne foresge känneswennen Su 224 . \" tässo fornämpda godzen \" SD NS 1: 31 ( 1401) . \" tänna godzen ib. - i motsättning till hin el. annar. thotte honum at siw faghra köör oc fulfeta föddos op aff waato lande oc andra siw köör fiuto op aff flodhinne fwla oc maghra . . . oc syntis honum, at thässa siw riwo oc aato the andra siw som feta oc faghra waaro \" MB 1: 236 . \" synis honum at siw ax wäxa aff enom halm full mz korn oc fagher oc annor siw ax syntis honum fordäfwath aff ilwädhre, oc thotte honum at thässe siw ax aato alla the andra (Cod. B hinna 550) siw axa fäghrind \" ib. \" thässe thry (ɔ: märkelikt thing) swara hinom androm threm som waro i wästro rwmeno, oc thydha the samo thing, som hin thyddo \" ib 492 . - substantivt. thänne vtgöt vatn gönom vindogha owir christi brudh Bir 2: 219 . \" thänne som nw är sakt aff var marskalk \" ib 74 . - i motsättning till hin. wäghi . . . mannin granlika j sino samuiti andelika gerning ok likamlika thy at thessen (illud) ledhe til hymerikis oc hin (istud) til wärldinna thessin til äwerdhelikit liiff vtan pino. hin til mykin dröuilse mz pino Bir 1: 238 . MB 1: 492 . Se vidare under hin 1. n. detta, det som nu är sagdt, det nu nämda wilium . . . at thätta hallis egh iuir eet land at eno. utan iuir all þy iuir vart rikit är SD 1: 688 (1285, gammal afskr.). þer til at thettä se fult oc fat ib 5 . 293 ( 1344). thätta äru gudhelikin ordh KL 416 . \" thätta är nw at sinne öfrit sakt af thässe dygdhinne \" Bo 33 . \" gudh aff himpnom gaff thinom fadherfadher rike, oc fore thy at han kändis ey widh gudh först, tha gaff han honum äta gräs som oxa, til han kändis widh gudh thetta wiste thu wäl \" MB 1: 19 . \" thetta skedhe ii!UDDA_TECKEN? hundradha sar äptir wars herra byrdh \" ST 296 . \" til thässen mere wisso oc stadfästilse \" BYH 1: 196 ( 1385) . c) med afseende på ngt i det följande omtaldt: denne, följande. adjektivt sangren gik ivir þänna latins vers cantemus domino . . . þät þyþr a vart mal vm þänna mato. siungum guþi Bu 25 . \" kallade han til gudz man, ok saghe til hans mz thiäna ordhom \" Bil 854 . thässe fjgla äre idher forbundhne griiper oc örn . . . oc alt thz fughla kön somfyra fötir hawer MB 1: 359 . birger jerl . . . swarade . . . tessa lund RK 1: 192 . \" systrana mahgo ey äta ällir drikka j androm stadhom, wtan j thänna twem, som är conuentz stuffuan oc siwka husit \" Bir 5: 83 . \" jach . . . kennis . . . mich haua giuit minne . . . hwsfru . . . til morghongauo thesson miin godhz swa som eet marceriland jordh i stenstadhum . . . oc tolf öresland jordh i korsta \" SD NS 1: 210 ( 1403) . \" þet hauir jäc giuþ til strengnes domkirkiu . . . þo med þänna skiälum. at iäc skal haua thettä sama goz j minä lifdaghä. oc domkirkiän j strengnes scal lösä thiughu markär penningä viþ bröþrenä ther samastaþ \" SD 5: 293 ( 1344) . - med följ. subst. i best. form. min gardh sandha oc thässin thorpin ther wnder liggia rönäs, allathorp . . . oc marchathorp i asby sokn BYH 1: 185 (1381, nyare afskr.). - substantivt. hon !UDDA_TECKEN?: annar höghtidh sancti petri) är skipadh for fira saki sculd: första är thässe Bil 111 . \" scriptin som han laas, var thessin \" KL 146 . thässe äre the diwr som israels sönir magho äta MB 1: 359 . \" theer jak nw hanom then andra wäghin hallir han hanom, tha skal han än warda säl, oc thässin är then wäghin, thz han fari til högxsta biscopin \" Bir 4: 13 . san forfall, swa som þässän oc angen annur at antiggia han vtrikes är . . . häller ligge a sotäsyängh SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). - n. detta, det som nu föjer. er þetta förste broþur luttar wllai oc rötne . . . oc löppanäs . . . oc karlsþorp oc þetta er war willi, at war son pätar bondde fa þenna sama luttin SD 6: 180 ( 1350) ."],"f":["thenne . ","thetne (-et- här återgifvande upplöst förkortning) SD NS 1: 126 ( 1402) . ","thenna MB 1: 388 . ","þnni VGL I þ 17. thässin Gr 299 ; Bir 4: 113 (Dikt) 243, 251. tässen LfK 140 . ","þässi VGL I J 7 pr., 15: pr., 19: pr., UplL. Præf. thässe SML Conf.; Bil 111 ; MB 1: 19, 493 ; Bir 4: (Dikt) 245, 246; Iv 5742, 5749 ; Fr 3195 . ","tässe MB 2: 380 . ","þessi VGL II J 15, 34, 44. þesse Bu 13 . ","thesse Bir 1: 238 ; MP 1: 7 . ","thässin Bir 4: (Dikt) 243; Bo 113 ; Al 4405 . ","thessin KL 146 ; Bir 1: 238 ; KS 1 (1, 1) ; ´ST 293. thässen BSH 1: 188 ( 1386); SD NS 1: 108 ( 1402) . ","tässen Lg 3: 278 (på två st.), 279. thessen Bir 1: 238 . ","thässon Bo 163 . ","tässon MP 1: 6 . ","þässum VML I Kr 5: 6, ii, M 13, 19. thässom SD NS 1: 668 ( 1407) . ","thessom ib 2: 102 ( 1409) . ","þässa HelsL Ä 16: 1. þässä ib Kk 1: 2. thänne KL 385 . " thenne Mp 1: 6; " Fl 2102 . ","thänna Lg 45 . ","thenna FH 4: 5 ( 1444); ST 5 . ","tenna LB 3: 49 . ","þätta . ","thätta . ","þetta . ","thetta . ","þättä UplL Conf. thättä KL 151 . ","þettä VGL II Dr 8; SD 5: 160 ( 1343) . ","þatta VGL I FS rubr. þattä ib LR rubr. þäta Bir 4: (Avt) 183. ack. m. þänna ÖGL Vaþ 1: pr.; Bu 13 . ","thänna Bir 4: (Dikt) 234; Bo 33 . ","þännä SML B 17: 6. þenna SD 6: 180 ( 1350) . ","thenna KL 169 ; MB 1: 346 ; MEG (red. A) 57 . ","þennä BjR 9: 1 ; SD 5: 562 ( 1346) . ","thenne MB 1: 34 . ","þässa . ","thässa . ","thessa ST 5 . ","þässä VGL I J 2: 1, 2; UplL Conf.; SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . ","þessä VGL I J 2, 3; UplL Præf. thässo SD NS 1: 668 ( 1407) . ","þässin HelsL Ä 4. þänna Bu 25, 507 . ","thänna Iv 3288, 3333 . ","thännä Fr 867 . ","thenna ST 5 . ","thennä FH 3: 59 ( 1445) thenne Fl 73 ; Fr 3201 ; Va 47 . ","þämma ÖGL Vins 7: 5, B 22. þämmä UplL M 41: 1; BjR 6: pr, 1; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). themma KS 52 (1341, 56) . ","þässum ÖGL ES 14: 1; UplL Conf., M 41: 1. thässum SML Conf. thässom Bo 163 . ","thessom VGL II K 37 i var; KL 136 ; TB 80 . ","thennom SD NS 1: 142 (1402, nyare afskr.), 421 ( 1406). þänna VML I B 45: 1; Bu 12, 28, 515 . ","thäna VGL II K 52. thenna Su 343 . ","þässi VGL I þ 13, IV 19: 1. thässi SML conf. þässe ÖGL Kr 22; SML Kk 9: 1; VML I Kr 4: 2; Bu 12 . ","thässe SML Conf.; KL 146 ; Bo 33 ; MB 1: 300, 347 ; Fl 141 ; Al 2791 . ","tässe Su 226 . ","þässe VGL II Form. 1. þessä UplL Præf. thässo Bir 4: (Dikt) 237, 243. tesso MP 1: 36 . ","þässäri UplL Præf. (i förbindelsen i upbyriän þässäri bok, hvarest sammanhanget dock kräfver gen. sing. f.). n. þässu VGL I G 9: 7, R:, 9: pr., ÖGL B 39: pr., UplL Conf., SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). thässu ib 1: 668 (1285, gammal afskr.). þessu VGL I J 7: pr., II R 20, J 15; SD 5: 562 ( 1346) . ","thässo SML Conf., BYH 1: 179 ( 1377); MB 1: 323 . ","tässo FH 4: 5 ( 1441) . ","thesso BYH 1: 183 ( 1379); MP 2: 169 . ","thisso SD NS 1: 22 ( 1401), 162 ( 1402), 163. thenno SD 6: 6 ( 1348) . ","þässa Bu 12, 18, 24, 71 . ","thässa MB 1: 106 ; Bir 4: (Dikt) 245. thässä KL 137 . ","thässins ib 416 . ","þässa Bu 10 (möjl. att fatta ss nom. sing. f.) thässa SML Conf.; Bir 4: (Dikt) 237, 243. thessa BYH 1: 182 ( 1378, gammal afskr.) . ","thässe Bil 119 . ","tässe MB 2: 368 . ","thässins ib 369 . tässins ib; Su 343 . ","thässens MB 2: 368 . ","thessens Su 25 . ","þänna Bu 10 . ","thenne Bil 119 . ","þässa Bu 153 . ","thässa BYH 1: 179 ( 1377); Bo 163 ; Bir 2: 220 . ","þässä VGL IV 16: 12; UplL Conf. þessä SD 5: 568 ( 1346) . thässes ib NS 1: 56 ( 1401) . ","thessis ib 59 ( 1401) . ","thesses LfK 221 . ","thässens BYH 1: 185 ( 1380) , 196 ( 1385); SD NS 1: 109 ( 1402) . " tässins " Su 343 . ","thessins SD NS 1: 29 ( 1401), 30 ( 1401). tessins MP 1: III. þässer (måhända skriffel för þässes) SD 6: 149 ( 1349) . ","þässir UplL Conf. þessir VGL II Forn 46. þässi ib III 46; ÖGL Ä 17. thässi SML Conf. þessi VGL II Add 2: 9. þässe ÖGL Dr 5: pr.; Bir 4: (Avt) 188. thässe MB 1: 183, 359 . ","tässe FH 4: 6 ( 1441); MB 2: 344 . ","thesse MP 2: 49 . ","þässä UplL Kk 10. thässo SD NS 1: 70 ( 1401), 127 ( 1402). thänne MB 2: 344 . " thenne Tb 77; " PK 223 . ","thenna LB 2: 71 ; Su 224 ; RK 3: (sista forts) 5110, 5265. f. þässä VGL IV 19: 1. thässa MB 1: 236 . ","thessa StadsL G 9: 2 i var. thesse KS 18 (45, 19) . ","thenna StadsL G 9: 2, Ä 20; RK 3: (sista forts.) 5195 . n. (nom., ack.). þässi VGL I FB 6: pr., II O 1: 13; SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þessi VGL I K 6, II O 1: 13, IV 12. þässe Bu 172, 529 . ","thässe MB 1: 236, 359, 493 ; Bir 2: 196 . ","þassi VGL I R 5: 6. þässin ÖGL Kr 13: 3, Eþs 1: pr. thässin SML Conf.; BYH 1: 179 ( 1377), 185 (1381, nyare afskr.); SD NS 1: 126 ( 1402); Bir 2: 196 . ","thässen SD NS 1: 109 ( 1402) . ","þessin BjR 14: pr. thessin BYH 1: 185 ( 1381, nyare afskr.) ; KL 146 . ","þessen VGL II Add 11: 19. tessen MP 1: 71 ; PM 9 . ","þässän SD 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . ","thässan ib NS 1: 108 ( 1402). þässon VML II Kr 2: 1, 25, þg 5 i var.; SD 5: 376 (1344, nyare afskr.), 337. thässon ib NS 1: 674 (1407, på två st.); Bo 187, 226 . ","tässon KS 78 (192, 85) . ","thesson SD NS 1: 210 ( 1403) . ","þessön VML II Kr 25 i var. þässom ib 12: 2, Kg 1: pr., þg 5. thässom SD NS 1: 97 ( 1402), 98. tässom ib 31 ( 1401) . ","thessom SD 2: 433 . ","tessom ib 5: 230 (sl. af 1400-talet). þässum VML I Eþs 1: pr., G 2, 11: pr., þg 1: 1, 11, 13: pr. þessu VGL II O 3. tässo SD NS 1: 31 ( 1401) . ","thessa MP 1: 71 . ","tessa KS 76 (186, 83) . ","þänni SML Kg 12: 3 þänne ib Conf.; Bu 182 . ","thenne Va 47 ; RK 3: (sista forts.) 5893 . ","thänna MB 2: 368 . ","tänna SD NS 1: 31 (1401, på två st.). thenna BYH 1: 178 ( 1377) . thetna (-et -återgifvande upplöst förkortning) SD NS 1: 126 ( 1402), 127 ( 1402). ack. m. þässa ÖGL Kr 10: pr. þässä SD 5: 480 ( 1345, nyare afskr.) . ","thässä KL 141 . " thessa ib. þessä " VGL II Form 32, Add 2: 9. þässe SML Kk 7: 1. thässe MB 1: 354 . ","thenna Su 226 . ","thennä FH 3: 59 ( 1445) . ","thessa SD NS 1: 642 ( 1407) . ","tessa LB 3:49 . ","þämma VGL II K 54 i var., 72: 4; ÖGL G 14: 1, R ind. 23; SML J 4: 1 i var.; VML I Kr 4: pr., 6: 2, þg 7: 1, II kr 3, 9, B 23: 3, þg 5. þämmä VGL I Br 3, IV 16: 7; UplL Præf., M 4, 44: 1, þ 11: pr. þemma VML II Kr 24: 9. þemmä VGL II Form 46, Add 3: 1. þässum ib I Br 3; II Form 46 i var., Add 3: 1 i var.; ÖGL Ä 6: 2, 10: 2, 3; UplL Conf.; SML Prof., þg 11: pr. thässum VGL II K 54. þessum ib Add 11: 16. þässom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). thässom Bo 163 . ","tässom MB 1: (Cod. B) 527 . ","thessom StadsL Kg 12: 4; Bil 916 . tessom Mp 1: 78. thännom BYH 1: 178 ( 1377); MP 2: 49 . ","þänna SD 5: 293 ( 1344); Bu 153 ; Bir 4: (Avt) 181. thänna Bil 854 ; Bir 5: 83 ; StadsL kg 12: 4 i var. þännä VGL II Form 46 i var.; SML J 4 1 þg 11: pr. thenna MB 1: 173 ; TB 78 . ","þänne VML II þg 5 i var. thenne MP 1: 71 . ","thässa KL 141: Bo 157 ; MB 1: 434 . ","þässä UplL Conf. tässe FH 4: 6 ( 1441) . ","thennä ib 3: 59 ( 1445)),"]},{"a":"þär","b":["ab"],"c":"adv.","d":"adv. , ","e":["konj. loch pron. L. A) adv. 1) där, där borta. - där, på det stället, på namnda ställe. - närmande sig betydelsen: här., at wy (ɔ: Jönköpings borgare) ärom höghelika för idher besagdhe, ath wy skullom holla her nokoth parthy, idher til vidherwilia . .. hwikit ey skal mz oos at spörias . . . tz party, som ther stwndhom wankar, ther haffuom wy ey makth medher . . . stwndhom äre the ther (ɔ här i Jönköping) och stwndhom andherstes JTb 45 ( 1464) . - thär äller thär, där eller där, på det eller det stället. moske nokor sägher, j mang aar war aldrig ther äller ther groper äller mwra giorde, os pläghar jngen omaka vm nattena, os tarffwas ey swa mykit arbedha til förwarilse PMskr 150. B) konj. 1) dä, när. Jfr R. Pipping, Kommentar t. ERikskrönikan 265. sampnade hertog erik sina makt/ther vinterin haffde siona lakt EK 2918 f. ib 1879, 2428 . - då, i det att. Jfr Sdw 2: 1321. 2) Sdw 2: 775 läs: då, enär. C) pron. rel. ","1) som, vilken. - i förbindelse med ett föregående hvilkin, huilka iordh thär iak fik av niclis NMU 1: 64 ( 1373) (möjl. att föra till A 1). - i förbindelse med en följ. prep. hauer frw birgitta . . . nogon rät eller arffwadel jnne medh fornempda jomfrw birgitta i forscriffna godz ther hon ey hauer fangidh fyllist fore eller wedherlägning G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 69. I förbindelse med följ. partikel. ","1) därifrån. \" ath magni biörnsson skal bryta sina byggningh aff pa almenningx gatwne ok late koma ther aff bade stocka och steena \" STb 1: 358 ( 1482) .","8) därav, däribland. \" swa ath the x (10) torra tunnar komo i skipper olaff fynnes skip ok ath myntamestaren anamade theraff v(5) tunnar ok claus ficke anamade theaff iij (3) tunnar \" STb 1: 327 ( 1481) . 10) däremot? ath alt . . . schal wara fult och fast giort. huilken the aff (möjl. för thera). bryter, böte . . . iij mark STb 4: 66 ( 1505) . ","1) i gengäld därför; å sin sida; däremot. beddis iosaphat . . . at han skulde vnna hanom sit harklädhe . . . oc taka et annat klädhe aff hanom ther omot Prosaditker (Barl) 52. ib 53 . å andra sidan. jak wänter at aldri var nokor herra nokontidh swa gladher aff sins sons fözlo som jak var aff thinne ther omot var oc aldri ingin swa bedröfdher aff sinom son som jak är wurdhin aff thci Prosadikter (Barl) 60 . ","1) däremellan. \" jnterbi ther i mellom \" GU C 20 (hand 2) s. 6. - Jfr thär mällom. ","2) därvid. \" alle bediende fore michel . . . fore then schada han giort hade aff sin faakunnochet, thet elden löss wart aff hans bodh, och fore hans forsumelse och ther offuer miste alt sith, som han ther jnne hade \" STb 3: 207 ( 1495) . - därvid, där tillstädes. effter gode mäns syns som ther öffuer wiisthe wore (ɔ förordnade att vara tillstädes) aff raadhit SJ 2: 257 ( 1494) .","8) därutöver, dessuton, till på köpet. hanom forsmar thu . . oc hatha thz hälgha kors som han tolde dödh a fore allom os. oc ther afuer late thu pina oc dräpa alla them som vppa han vilia tro Prosadikter (Barl) 10 . \" fför thy the togho ffran hänne städher oc sloth oc alth thät hon aatthe, oc än thär offwer willo the hänne dräpa JMPs 406-. \"","5) på grund därav, därför. kendes elin . . . sina appenbare gerninger, ath hon stal . . . x alna wallmal, ther medh dömpdes hon til stupan STb 3: 431 ( 1499) .","7) därmed; därpå, därefter thär medh wiiste the os aff ok tha wi koma för retten j gen tha dömde the . . . Arfstv 44 ( 1461) . \" thermedh bleff skippet \" STb 1: 132 ( 1477) . B) konj. emedan, eftersom. j haffue ich jntet til ath thala medh nager lagh . . . ther medh j thoghe then gode herres . . . her sten stures handh ther fore ok loto mich quit, fry, lyduch och löss STb 4: l50 (1505).","2) däremellan, ss mellanavgift. tha vitnade laurens oc niels . . . at niels j orinpä gaff ther millan xx mark j suadana wärhd . . . Svartb 336 81432) . ","1) därnäst, därintill. thernäst är koren sialfwer Hollman Bir Extr 233. och then deelin thernest, som her nils person tillhörer STb 1: 376 (1482). i then skattagardhen thär näst är ägher clostrit en tiilgongh VKJ 121 . 3) vidare, ytterligare. först hiölt han sicluer a skapteno oc sua vi adhe oc ther näst the sum her epter nämpnas SD NS 3: 196 ( 1416) . ","1) dit. - därtill, därhän. dömpdes jngwal birgeson til swerdh epter war keresta nadege herres nade, ath tet ther til kom fran repit, som hans forskullan war STb 3: 419 (1499).","5) därtill. - därtill, därjämte, därutöver, dessutom. ok þärtil xl marker til wildhä SD 8: 229 ( 1362) . B) konj. 2) på det att. jak vil ider myn deel aff rikti guffua/ther til i vilin mz nade liffua EK 662 f. ","3) med avseende därpå, därmed. the . . . wordho . . . trättandhe ther vm hwat gudhi täkkelicast varo til tyänist, aff trem tinghom, som är fasta almosor ok gudelica bönir, the samfelthe sik swa, ath hwar thera j syn stadh, skuldhe jnnirlica bidhai wan herre ath thee sik hwro ther om ware MP 5: 211 . \" ware sidhen therom, som tha dömes om alla andra panta \" Rydberg Tr 3: 334 ( 1474) . ","6) därpå, till bekräftelse därav. och sagdes wilia döö ther vppa, ath for:ne joan . . . war medh honom STb 1: 390 (1482).","7) därpå, på grund därav, därav. - i förlitan på. presumcio thät är ofmykit hop til gudhz miskund, ok thrä wppa synda SkrtUppb 252 . ib 254. 8) därpå, därefter. hwa hona (ɔ: denna bön) läs daghlika a sinom knäm han skal ey döö i döhelike syndh wtan han syndar thär oppa SvB 7 (omkr. 1500). ","6) därintill, där i närheten? ett 1/2 öresl. och en qvarn \"som ther wt aff ligger\" RP 2: 380 ( 1399) .","3) därutöver, därtill, dessutom, ytterlgiare. her thure skulle thär wt uffuer enktet vere plictik till at lathe thät breff fore koma Arfstv 44 ( 1461) . ","1) därvid, därbredvid. - där i närheten, där i trakten. sades aff fore retta, tet quinnan aff arnön edller ther wijdh jntet hecther pa helmick stadzscriffuere fore tet breffuit STb 3: 197 ( 1494) . 4) däromkring, så ungefär. tha ware the j radit, som wel lwisto och kommo j hogh, at . . . joan styngh hade vpborit xx mark ther pa aff . . . staffan eller ther wijdher, mera eller mynne STb 3: 366 ( 1498) .","1) därefter, sedan. \" ther äptir syntis otalike diäfla \" Bir 2: 13 (jfr 339)."],"f":["thär . ","ther . ","thäre . Jfr V. Jansson, Eufemiavisorna 212 f.)","þär af , adv. L. ","þär a mot (-omot), ","*thär bort ur (-u), ","þär for","*thär for hen , ","thär forinnan , adv. 1) dessförinna. diomedes . . . hwg saa mangliga tiill honom . . . saa ath han störtthe död nider oppa markena ther for jnnan fyngo ath er grecana marken jgän, oc troyaner matthe ather giffwa flykten Troj 161 . ","*thär for ovan (-ouen), ","þär i mot , adv. L. = = þär a mot 1. ther imot (ɔ för vissa uppräknade gårdar) scal jac hafue först syneratathe . . . item . . . item . . . SD NS 3: 68 ( 1415) . " vppä thz atth . . . lijnntiende oc hampa tiende . . . tiendhas schal thå schula the ther emoth iij messor huart år sighia Gummerus Syn-stat 36 (1425, nyare avskr.). "","þär i mällom , ","*thär in til , ","þär ivir (-offwer. -offuer. -öffuer. -afuer), ","thär iämte , adv. därbredvid, därintill. i myklemark . . . clostersens deel är obygdher; item kirkiona deel thär jämpte är bygdher VKJ 123 . " thätta saa iac sitiandhis i mino huse widh eth windögha thär iämpte war widh them badha thär the dobbladha " Hel män 220 . ","þär mäþ (-medh. -meder), ","thär mällom","-millan )","þär näst , adv. L.","thär ovan a , adv. därovanpå, därpå, däröver. eth stenhus . . . medh ena trebögningk ther offuan a bögth SJ 2: 108 ( 1488) . ","*thär ovan pa , ","thär ovan up a (-oppa), ","thärsamastads (thärsamastadz VKJ 40 ; ib 46 . ther sama stazs SD 8: 218 ( 1362) . " ther sama staaz ib 30 (1361). ther sama stharzt Neuman Vokabl 85 (1453). ther sama standz " Svartb 309 ( 1423) . ther samestatz GU C 20 (hand 2) s. 5. ther same stes JTb 27 ( 1460) , adv. därsammastädes. priaranom ii eskilstunum oc hans brödrom ther sama staaz SD 8: 30 ( 1361) . " oc jak met them dödmdom . . . mellan domkrkionne j abo ok radhet ther sama standz " Svartb 309 ( 1423) . hälsar jak, michel skinnare, radhman i jönaköpung, och olaf nielsson, borgare ther same stes JTb 27 ( 1460) . ","*thär samastadha , ","þär til , A) adv. L.","*thär til mädh , ","þär um","-om )","þär up a (-vppa. -oppa), ","*thär up for (-op fore), ","thär ut , adv. därutur, därur, ut därifrån. ath han engin nikel hade til the kystone . . . ok ath han engte tog ther wth STb 1: 353 ( 1482) . " thet han ey skal styra skipith jn j nokra haffn, äller thär wth, wthan theras samtykke " PMSkr 11 . ","*thär up undir","vpp- . ","op- . ","opp- . ","-under )","thär utaf , adv. 5) därav, däribland. skedde thet swa . . . at . . . magnus fraa ginge thenne waar andeel wy haffuom saaltt hanom, alt eller noghat ther wtaff Svartb 544 ( 1481) . ","thär ute","-vta )","thär utinnan , adv. därutinnan, däruti, i det avseendet. alt arff, löst och fast, jnnan stadh ok vtan, hwar tet helst är eller ware kan, ther vtjnnan jntet vndentagit STb 3: 456 ( 1499) . ","thär ut ivir (-wtoffwer. -wt uffuer), ","þär viþer (-wijdh), ","þär äptir (-aptir), A) adv. L."]},{"a":"þär","b":["ab","pn","kn"],"c":"adv. konj. pron.","d":"adv., konj. och pron. ","e":[" L. A) adv. ","1) der, der borta. ther komma ij [2]; then enä rider, then andra gar Va 30 . - der, på det stället, på nämda ställe, i den trakten, i det landet. giwum wi . . . til alträ sanctorum olaui et erici þry par altarä kläþe . . . oc þer scal sighiäs en mässä af þöm baþum i hwarri viku SD 5: 565 ( 1346) . \" far . . . niþi ii diupt häluite ok bli(ff) þär tel doma dagh \" Bu 20 . \" bituricas hete en staþar þär timde þät här sk[r]iuas \" ib 22 . han . . . for atar ii sama klostar. ok gaf sik þär i guz þiänist ib 24 . \" sanctus jacobus . . . for aff iudha lande til ypsaniam at predica: ok grat ther litit gaghn giort thy at folkit war ther mykit hart \" Bil 163 . \" a norra malm thz kloster staar ok haffuer ther standit markt aar \" RK 1: 1185 . \" han gik . . . til kirkio som tha kalladhis synagoga oc vr ther länge a sinom bönom \" Bo 29 . \" han wilde eentidh gaa til een lund, ther waro lösa qwinnor \" ST 293 . \" huath man sigher aff roland han giordhe ey mera mz sinne hand a runzefal tha han var thär än herra iwan giordhe här \" Iv 2353 . vi ärum kompana iak ok han, halfft är hans thz iak hafuer häre ok halfft är thz mit han hafuer thäre Fl 772 . - med en följande rumsbestäming. thet han . . . wnga herra päthers porsa mödherne j ölande. huar thet hälzt thär j landeno ligger. wnder mic lagdhe BYH 1: 178 ( 1377) . \" ther her niels boosons landbor göres fast tredzsk ther i stägeholms län \" BSH 4: 293 ( 1501) . Jfr 2. - sammanfattande el. återtagande. thär sum många manna samquändur er, ther wil huar filghia ok främia wilia sinom KS 5 (10, 5) . ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana Lg 3: 235 . ST 5 . \" mällom nyo ok swärta sa ther villo the at husit skulle staa \" RK 1: 1473 . \" vpa then graff ther stod en gardh \" ib 1546 . - med följ. rel. partikel. thär sum många manna samquändur er KS 5 (10, 5) . thär quällas ey som quinor drikka GO 1030 . Bil 848 . med följ. rel. partikel underförstådd: der, der hvarest. til at matä coster se thär þe farä SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . \" brast up än kälda vällande þär iorþen var þörrast \" Bu 71 . \" riddaren stoþ vp gratande. þär han la for hänna fotom \" ib 20 . \" andreas . . . þriþä appostolus. þär þe tälias i letania \" ib 133 . \" ther thit liggiande fää är, ther är oc thit hiärta \" ST 5 . ther mykit goz lifnar ther är thräta mellan arwana Lg 3: 235 . Jfr 7. - þär ok hvar, der och hvar, här och der. the barnen som ä ther oc hwar oppa gatwnne dödhe lagho Lg 3: 647 . HSH 20: 203 ( 1507) . - här oc thär, här och der. een höffuidzskir saal . . . skal qwämmelika til redhas mz . . . qwämmelikom stolom, här oc ther Bir 5: 83 . ","2) i början af en sats, vid opersonl. konstruktion el. då vid inveterad ordföljd subjektet kommer efter predikatet; i sht när en rums- el. tidsbestämning följer: det, der. ther standa . . . gönom hiärtat twe thorna Bir 2: 266 . \" ther ligger en riddare fangin j tornet \" Va 31 . \" ther är nw j samma stadhenom byght en kirkia \" Lg 67 . \" ther war oppa slotthet en höuitzman \" ib 3: 33 . \" om ther bliffwer swime bak örat \" LB 7: 211 . \" ther war ey lankt mellon thz han swor ok han wt aff rikit foor \" RK 1: 2860 . \" sidhan ther qwäldadhis, tha fiöll mykin räddoghe ower abram \" MB 1: 183 . dhär skal enghen beuisa migh vt offwer, ath jak haffuer i noghen motthe fortiänttet BSH 5: 514 ( 1512) . ","3) dit. mäþan iosep rede brullöps kost ii bälþleem sat maria ii nazareth i faþurs garþe: þär kom gabriel af himirichi tel hänna Bu 6 . \" sculin j märkia hwar the läggia likit ok komin thär ather a morghen arla \" Bil 127 . \" then fiärdha dagh the komo thäre \" Fl 565 . bidher them alla koma thäre Fr 2725 . - med följ. rel. part. underförstådd: dit, dit som, dit hvarest. sculu vare executores hundraþa män utsändä þer qwämmelicäst gita a mot guþz owinum SD 5: 566 ( 1346) . \" sende strax bud til blandamär ther han j tornet la \" Va 31 . ","4) der, vid det tillfället. iak ätlaþe kununga ok härtogha biuþa tel þit bruþlöp. at gläþias þär viþ vrgho sang Bu 491 . \" konung birgers bröllop waar ther epter jnnan thz tridhia aar j stokholm war tha mykin gläde . . . ther war margen ärlik räkky . . . ware ther gawion eller persefall the gato sik ey bäter skikkat konungsins baner war ther vtstikkat \" RK 1: 1392, 1395, 1397 . ib 1406, 1408, 1410, 1416 . - då. konungin swaradhe honu thäre Fl 507 . - då, då först. ther (deinde) hördhos ordhin Bir 1: 253 . ","5) under sådana förhållanden. han war swo myken kempe at allar kom lhan ther i striidh athan war nokon sin redder, oc war han offtä badhä i stridh oc i kamp. oc alltiidh fik han sigher (hann er mikill hreystinaðr, at alldri kom han i sva mikla mannhættu, at han mun hræðaz . . . hann framdi opt orrostur ok einvigi . . . enn alldri kom hann þar til vigts at eigi hefir han enn betra hlut) ji 1. ","6) deraf, dertil, derpå. j andre trappone skipas klärkiane at the varin suasom ängla j alle ödhmiukt . . . ok ther til tekn vighias klärkane til at vtälta dyäflanna (in hujusmodi gradus signum constituventur clerici ad expellendos dæmones) Bir 2: 106 . ","7) redl. \" der, hvarest. giwum wi klostrenu . . . þer vi baþin välyom vara läghurstaþ . . . all var goþz \" SD 5: 562 ( 1346) . \" vpa then platz ther konungen bidt \" RK 1: 1442 . \" athergange gudz thiänista qwinna til siin stadh, thär hon förra stodh \" Bir 4 . 21. wee er the rika . . . ther en pilther konung är MD (S) 242 . \" thär hittas giärnt främi män ok turughe, thär the warda äradhe i godhom lönom \" KS 82 (202, 89) . josep kunde huarghin komma in ther hon matte hafua haft sit mak Lg 46 . \" war . . . her en mild thräta ther litit mz allo war til skiptis \" ib 3: 235 . - hvari. noghat thet embete ther hon hafuir ärfuodhe oc thwang VKR 27 . - dit. in ganga i guz mönstar: þär ensamen iuþa biscopar är in louat Bu 195 . Jfr C 1. ","8) i förening med följ. prep. el. adv. (som i denna förbindelse kan antaga betydelsen af prep.), oftast nyttjadt i samma betydelse som oblik kasus af pron. þän i demonstrativ betydelse; se nedan särskildt upptagna förbindelser med partikel, i hvilka partikeln kan följa omedelbart efter þär eller vara skild derifrån genom mellanstående ord; i förr fallet har förbindelsen mer eller mindre utpräglad karakter af sammansättning. Jfr C 1. - (ther för thet? ey haffuom wij ther optta hort at swenske män haffua sit fäderne i tyskland forgiort RK 1: (Albr) s 211.) B) konj. ","1) då, när (jfr A 4). med relation till ett föregående subst. el. substantivt ord. en tima þär iohannes prädicaþe Bu 156 . \" til then dagh, ther alt landit är vnderwunnith \" MB 1: 423 . \" vppa the nattena ther maria födde sin son \" Lg 66 . \" alt til thenna daghin ther wi haffwom tik nw aterfangit \" MB 2: 394 . \" swa langan tima leedh fra thy ther ysaac war födder oc til thz aar hans släkt war wäldigh ower thz hälgha land än myklo skämbre time war then ther the thiänto pinlika i egipto lande \" ib 1: 183 . då, vid den tid el. det tillfälle då. þär sanctus tomas prädicaþe viþ cesaream. teþes hanom var härra Bu 181 . \" þär biskopar är a bönom mäþ goþo folke kumbar af himirike röst \" ib 5 . \" þär þe huiltos entima a þöm väghenom vndi eno palm trä ok iumfrun var miok hungrogh þa böghþe sik trätt tel hänna . . . sua länghe mön at sik mätta \" ib 71 . ib 102 . \" thänne vtgöt vatn gönom vindogha owir christi brudh ther (cum) hon gik at thrange gatune \" Bir 2: 219 . \" the waro vngh ther han them gaff saman \" RK 1: 2428 . \" thö sötlike kyste hans wiisdoms mwn thar thw swepte thin sötä sonn \" MD 62 . - då, i det att. ther han menthe lösa lykkiona giordhe han knwthen PM LXVI . ","2) på, enär. iak klädhe them ther the waro nakin Bir 1: 78; jfr 3.","3) då deremot, medan, under det att. länge lät gudh thzta land standa for mina sculd j fridhi: ther thz ware älla lango nidher sunkit til grunda for fula synde sculd Bil 210 . \" han gik thör ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha \" ib 793 ; \" jfr 4. \"","4) då, då likväl, under det att, ehuru. at man haldr sik firi gudhlikan ok ödhmiukan ok rätvisan i manna åsyn, ther han ey är suä i hiertano KS 36 (94, 39 ; måhända har dock ordet i detta språkprof betydelsen: om). jak skapadhe al thing ther ängin hafhe aff mik nakat forskyllat (mullorum præcedentitus meritis) Bir 3: 465 . \" födhes opta dotter ther son war thänkter \" MB 1: 84 . C) pron. rel. ","1) som, hvilken. \" baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna \" SD 1: 669 (1285, gammala fskr.) . \" i þöm staþ oc tymä. þer vare executores fyri läggiä \" ib 5: 562 ( 1346) . \" til þen altaren þer är bygder for þerrä syälä \" ib 565 . vare excutores þer framleþis skulu näfnäs i þessu brewe ib 562. giwum wi til varrä grift oc läghurstaþ. þer vara scal mit a gulwenu i korenom. vart goþz vgleem ib. rättä iuir hwarn þär bryter ib 639 ( 1347) . \" tel annam: þär sat ii nazaret \" Bu 4 . \" at þu gör aldregh noquorum men þär mik þiäna \" ib 20 . \" herra ihesu christe ther mik skapadhe \" Bil 428 . \" en är gudh, ther alt skop ok skapadhe \" KS 7 (16, 8) . \" þin är gudh, ther alt skop ok skapadhe \" KS 7 (16, 8) . \" þin vikarius þär sittar i þinum staþ \" Bir 4: (Avt) 177. lypte pafen sins kärlex lusta fran allo (för allom) þem þingum þär äru liþande ib 179 . \" at han ma þem at styra þär mot rätuisonne göra \" ib. \" gudhlik natwra är owr alt thz, ther nakar creatura maa thänkia \" MB 1: 491 . \" et land ther heet ephesus \" Lg 38 . \" j armum klutum swepte thu hann thar bae war gudh oc sanner mann \" MD 62 . han gälle krop thär ey haweir koo GO 900 . thz löne them gudh ther alt forma Iv 513 . \" screffue vi hans mood aluarlighe til, som i funne i en copia ther vtaff, deer vi fingge her peder diäkene \" BSH 5: 557 ( 1516) . hon . . . bödh sik til alzkona thiänist ther honum kunne wara nyttogh Lg 3: 235 . \" thu min brudh ther thesse thingh tees ok beuisas \" Bir 1: 77 . - efter en superl. tha vardh iak var thän vänasta lund ther ä man mz öghon sa Iv 384 . \" badhe päl ok baallakinna the rikasta ther man ma finna \" Iv 4140 . han wildhe til honom fara in j frankarike thz ärligästä ther han kunde affstadh komma Va 4 . - med syftning på en föregående förbindelse med þär (i betydelse af olik kasua af dem. pron. þän). latin idher ther ey meer äpter thra ther ij kunnin aldre ater faa Fr 1368 . \" os digher ey ther äpter langa ther vi kunnum aldre ater fanga ib 1375. - i förbindelse med en följ. prep. (skild från þär genom mellanstående ord och oftast stäld efter statens verb). sköflös therrä goz thär thät wärþer funnit mäþ \" SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt ib 5: 562 ( 1346) . \" giwum vi . . . hwarri kyrkiu þer wi hawum goþz i. i swerike baþe i köpstaþum oc swa vtan þer vi hawum jus patronatus til. þre mark \" ib 565 . \" ängo vndan takno, þy þär en goþer man ma sik med wärilä \" ib 477 (134, nyare afskr.). thän stdhin. ther sanctus franciscus först burdhe innan sinna atika brödhra riddarscap KL 326 . \" the kirkian. ther sanctus fanciscus innan stodh a sinom bönom \" ib 327 . \" läti sik lysta at þem staþenum, þär är i ald þrf \" Bir 4: (Avt) 179. frödhin skal inspringa j mit bryst ther hanär vt aff (de quo) fostradhir ib 1: 61. hans besko ordh thr han sarghar mz andra ib 37 . \" thänne min wärste owin ther iak nw sighir aff \" ib 51 . \" dygdhanna fäghrind ther han skulle mik thäkkias mädhir \" ib 69 . \" kirkian ther han är forman fore \" ib 70 . \" at jak swasom j kalzse lofwadhe honum at sta honum när j hans vidhirtorft ther han tok sik aff (ex qua promissione) dirwa \" ib 2: 334 . \" nar jak skulle . . . opfara til himerikis ther jak aldre borto aff var a guddomsins uägna \" ib 105 . \" starkaste ok fetasta plastir ther siuke aff rasklica mäktas oc vidhirfaas \" ib 3 . 49. tw godh thing ther iak thol thom fore ib 90 . \" til kyrkiodörinna ther systrana takas inaat (för in aat) \" VKR 26 . \" meel henne j gen mz samma spanther hon thina gaffwor mädher wan \" MD (S) 295 . skip . . . ther the skullo sik mz ower föra Al 8732 . - i förbindelse med ett föregående þän mer el. mindre sammansmältande till ett enda relativintryck. gulfit är alt grafit i dupa brunna, þe þär ängin grun hafa Bir 4: (Avt) 178. af räteno dryp (för drypa) bränne stens drupa, mz brännande elde, þe þär illa ryka ib. \" fye mine vini fore mik standande þe þär än äru lifnade \" ib 183 . \" en är konunger oc wise i bisuerme hvariom, then ther rådher ok styre alt \" KS 7 (16, 8) . \" ther vnder marge ädla wara the ther konungenom til hördo \" RK 1: 1400 . \" vndan taknom twem landbom. them. thär jac hafwer nw minom syslomanne vnt oc länt \" BYH 1: 178 ( 1377) . - i förbindelse med hvar, hvilkin, se dessa ord. ","2) öfvergående till betydelsen: (så) att han (hon o. s. v.). ängin thera (af qvinnorna) var swa riik ther helan kiortil hafdhe a sik Iv 4146 . \" ängin keysar är swa snödh the sik glädher aff annars dödh \" Al 3536 . I förbindelse med följ. partikel; jfr A 8. ","1) derpå (jfr a A I 1). kungör iak . . . mik hawa hörth, seet oc a festo haldet vm the iordena, som joan grönunger salde jussa laurinsson . . . oc thässo varo festemän, som thär ahioldo (för a hioldo) SD NS 1: 70 ( 1401). ","2) dervid, der tillstädes (jfr a A I 3, 4). bedes iak hederlika manna insigle til witnesbyrdh före thetta breff, som thr aa oc öffuer waro SD NS 1: 199 ( 1402, nyare afskr.) . ","3) derfå (jfr a A II 7). skal myätas hans ärwþi som han hawer þär a (på jorden) wart SD 5: 637 ( 1347) . \" hon vndradhe ther aa \" Bo 7 . ","1) derifrån (jfr af A 1). ät han vilde þär af fara SD 5: 637 ( 1347) . \" claus lange the tha til sich kalla the badhe sich husit giffwa eller the wilde han ther af driffwa \" RK 2: s. 343. bättre är kampin än hoffwdet aff! then skalt thu jw besta; thu kant ey mz mindrä komma ther aff Va 37 .","2) deraf, derifrån (jfr af A 6). hogh han oppa resens laar ok högh thr aff eth storth stykke Di 293 . ","3) deraf (jfr af A 8). ät . . . nokor daghleken ärwþys man daghleken til berhsens. än þo ät han se löskyr man. ryþär þär ok sätyr vp hus. þa aghär han þär äghändenom äncte afraþ af giua SD 5: 637 ( 1347) . hwat som þer gieldz aaf (ɔ: af förnäfndom landom oc jngyäldom) ib 567 ( 1346) . \" liuandes vatn rindar vndan altarano. ok böte allom þöm siukom þär af drikar \" Bu 492 . ","4) deraf (jfr af A 10). mit wt af karino flöt en vatukälla vpfyllandis alla markana. ok swa at ther vardh af eet stort haaf Gr 299 . \" badh them tagha thz trä som la owir thz fly som syloa heet. oc göra thera kors aff \" Lg 95 . ","5) deraf, på grund deraf, i följd deraf, af den anledningen (jfr af A 11). haldar kerkian þär af (med anledning af bebådelsen till Maria) högtiþ astunda daghen för än aprilis gangar in Bu 6 . var han ther mykyt gladher aff, at människionna owin fik ther blygdh, som han för hafdhe mykyt vald Bil 848 . \" thes optare iak syslomannom skipte. ty mera skadha hauer iak ther af \" KS 41 (107, 44) . \" ey är han ther af (ideo) dömande \" Bir 1: 372 . \" hans (marskens) godho män melto til honom ta om wj kononom fly thz swa ath erik och i komen til ordha j matthe än godhe venir worda . . . swa lenghe the honom badho ath han sagde jach lather idher radhan an ther annars got aff (näml. af Eriks och mitt sammanträffande) wara jach wil thz oc ey spara \" RK 2: 4224 . \" wee er the riika . . . ther en pilther konung är oc saa ther aff wnghä radha mädher \" MD (S) 242 . ","6) dermed (jfr af A 13). alt thz goz hon ärfwa ma thz skal hon aff idher vntfa ok thiäna idher ther aff gärna Iv 5287 . ","7) deraf (jfr af A 16). tag en yrth som heether twngx roth. stampa med myölk oc honagh och gör tz i ena kakw tz dräper mys oc sorkor, om the ätha ther aff LB 7: 153 . \" askan aff tungxroth blandath mz watn dräper flwgur som dricka ther aff ib. \"","8) deraf, deribland (jfr af A 17). haua the nakat eghit mot sine reghlo viliande ther mz thäkkias mik at the giua mik nakan deel ther aff Bir 3: 279 . alt sit fädhirne . . . salde hon. oc gaff thz i gudz hedhir fatiko folke. swa at hon the af sik änkte atirgömde KL 331 . \" hawer riddare äller swen barn äffter sik, et äller flere, är þär nokor son af \" SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). ","9) derom (jfr af A 22). annur vara fru höghtiþ är siax vikum afte iula dagh: ok är äfte þy som var fru ofraþe sin son guþi som moysi lagh buþu. ok þär af sighar biblia Bu 8 . Bo 49 . Lg 36 . wiste falantin ther enkte aff at phila war hans modher Va 32 . - Jfr C 1. ","1) i gengäld deför; å sin sida; deremot (jfr a mot A 3). huru mildelika . . . han (Gud) hafdhe them j sinom dröfwilsom hulpit ok huru opta the hafdho han ther amot owirgifwit ST II . ","2) deremot, i strid deremot (jfr a mot A 5). han viste väl huat gudh forbödh thom som vildo gaa til himerikis oc giordhe diärflica ther a mot Bir 2: 21 . \" hwar thera (för ther a) moth gör \" SO 86 . ","3) deremot (jfr a mot A 6). han (djäfvulen) . . . giordhe henne mykyn wanda, ther aamoth wiste hon enga hielp ST 85 . ","1) dervid, tillstädes (jfr at A 1). þo mattre man þiggiä at e vare vin þär at SR 46 . ","2) dervid, med hänsyn dertill (jfr at A 17). huat är ther aat (hvad betyder det, hvad gör det) wm naghor aff minom wtualdom winom kännir oc lidher nakra räddoga tanka kringom sik flyga oc ey them samtykkir Su 292 . - derom. spurde en vitur man thr åt, hvi han suå giorde KS 41 (107, 44) . ","3) deråt (jfr at A 18). the scule ther ey aath lee RK 3: 2109 . ","4) dermed (jfr at A 18). thz staar alt til idhra nadhä the at skulum vi nu lita Iv 5279 . deraf, dermed (jfr at A 18, 19). hwilkin som haffwir eth faghert kaar, oc sigher j thy wara alzstingx wäl luktandis yrther oc krydde hwar skal thz thro, ällir huat gangn och nytta är ther aat, wtan han laatir wp om them Bir 4 . 49.","5) dertill (jfr at A 19). sculu clostrisins ladhugaardh . . . hws rwm oc mak wara saman wtj eno inlykke oc wari ther engin wtgangir aat vtan allena eenn VKR 39 . - Jfr C 1.","1) der framför (jfr for A I 1, II 1). som han fram fore härin kom ther hiolt fore margher wäkter from Al 7862 . \" lagho the alle qwar ther fore (framför Falkenbergs slott) \" RK 2: 1444 . \" nar han komme ther före (framför Kalmar) \" ib 3: 272 . ","2) derför, deröfver (jfr for A I 9) en riddare som födder war j appoliij i en stadh som salerna heter, ther radde en jarlil före som rodger het Di 1 . ","3) derför, fördenskull (jfr !SYNS_DÅLIGT? A I 12). at eingin händ äller forsaat göirs thär fore SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). en þriuin ridare . . . reþ tel torneament. ok hörþe messo a väghenom ii eno clostre riddarin lyste þöm alla höra ok ingha lata. ok duades þär firi sua längge. at törneament var änt bu 24. dighara naþe hauar guþ viþ iþar giort . . . þär for skulin ii gärna tro ihesu christo ib 184 . \" han hiolt thz örlogh i holtzte landa ther for komo manga svenska j wanda \" RK 2: 270 . ib 6721 . \" brotho danske thz her är sakth tha skulle vj [6] biscoppa haffua makt lysa them ther före j ban ib 1: (sfgn) s. 173. witi sik wara brutighan j olydhno oc therfore näpsande \" VKR 33 . \" thare abrahams fadher oc nachor the tiänto androm gudhom. ther före tok iak edhan fadher abraham aff mesopotanie landz ändhom \" MB 2: 63 . ","4) derför, deremot (jfr for A I 16). uitis þät riddärä äller swenawapn. ok gita the egh wart sik þär fore SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). ","5) derför (jfr for A II 8). skal myätas hans ärwþi som han hawer þär a (på jorden) wart. þär skal han giua hanum fult firi SD 5: 637 ( 1347) . - Jfr C 1. ","1) dessförinnan. \" the . . . satte thz sa j et lagh jn til petri aduincula dag om the ther forinnan ey vnsetting fa tha skulle the aff husit ga \" RK 2: 8845 . \" huilken broder som sick achtet haffuer vtlandis . . . tha är han plichoch sin embetes olderman . . . först til sägia om nagat ther for innan vppa komma kan som hanom kan makt pa liggia \" SO 153 . - inom den tiden, under tiden. interim, therforinnan GU 5 . \" döö nokor pelargrim j skipeno . . . är jngen ther aff frändommen, tha skal skiparen göma päningana til thes han kombir heem til pelegrimens släkth, äller bewara them j try aar, ok komber jngen ther för jnnan som spör äfther them päningommen, tha skal han giffwa them före hans syäl fatigho folke \" PM XIII . SO 145 . ","2) derunder, under den åldern. loth herodes dräpa j bethleems landz ändom margh sma barn twäggia aara gamul oc ther for innan MB 2: 377 .","1) derifrån (jfr fran A 1). hwat karls egit war forden ther fra RK 2: 5837 . \" rykte the thär fra (näml. från slottet) \" ib 1442 . \" sidhan blestet ther lika fra \" ib 2256 .","2) derifrån (jfr fran A 2). the slogho tha rytzane ther bort fran RK 1: 1561 . ","3) derifrån (jfr fran A 3). at huat wy göra skal blifua vid magt oc besegle oss alla et breff ther oppa vid heder oc äro ther aller frangaa (för fra gaa) RK 2: 5332 . ib 5236. ","4) derifrån (jfr fran A 7). är zabulons oc hans sners välles ände jntil sarith . . . oc gaar wt til dabreet oc vphögher sik moth jasie, oc ther fran gaar han frammeer til östra platzen MB 2: 50 . Jfr thär i fran. ","1) deri (jfr i A I 1, II 1). vart sylf kors. med ligno domini. scriwät annän väghin med latin. hwat hälghudoma þer mit i äru SD 5: 564 ( 1346) . \" flöghde han nidher j kallasta vatn oc stodh ther j til tanna \" Bil 783 . kyrkian er wään ok toor . . . ther ey mykit folk i tha hon er full RK 1: 1195 . \" skapdhe iak . . . mannin mik til hedhirs jak gaff honom likame swa som andelikit mönstir ok ther j satte iak ok skapadhe siälina swa som faghran ängil \" Bir 1 . 77. jnnan eth kloster thz heyter skoo ther badh hans ik i leggia för än han doo RK 1: 64 . ","2) i detsamma, då (jfr i A I 5). tha skipto hoffmennene sik ther j Rk 1: 1557. ","3) deri (jfr i A I 8). hwaar sum taker mädh walldz werkum af them i handum hawer, huus, jordh, vatn eller vatnwerk . . . giällde aater skadhen ok sa XL marker till thräskiptes, ok hawe firigiort sinom egholutt ther i, än han war nokor SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1314, nyare afskr.). ","4) deri (jfr i A I 10). her iwar .. . leeth mangh skiip i siön ath häria ther i gör han ganska ill RK 3: 2782 . ","adv. dermed, derigenom (jfr i A I II). han . . . beddis ey gysle aff westgötom för the smaheth han them ther j giorde slogo the honom j heell PK 235 . - Jfr C 1. thär i bland, dc. deribland, bland dem (jfr i .bland A 1). tha försammade mildredus alle lerde men . . . wille föra till thetta land Rk 1: (Yngre red. af LRK) s. 276. thär i frn (-fra), ","1) derifrån (jfr i fran 2). een borgh la ther . . . skampt ij fra Iv 3801 . 29 derom (jfr i fran 3.). hwath iak widher the käldo sa ther hafwer iak idher sakt i fra Iv 521 . ib 4233, 4371 . - Jfr thär fran. ","1) deremellan (jfr i mällom A 1). rödha hafwit . . . hwilkit skildis ath oc stodh som twe mura fraan enom wägh mädhan the gingo ther j mellan ST 8 . ","konj. under det att. ther j mällan at min son gik til pinonna stadh tha slogho somlike han Bir 1: 30 . ","1) deri (jfr in, prep. 1). alt thz ther är in (näml. i verlden) Al 1316 . ","2) ditin (jfr in, adv.). mange gingo ther . . . in hulke som aldre komo i gen Pa 11 . skal thet hus . . . rent ok lustelikt innan wara, ty at månge koma ther in KS 41 (106, 44) . \" the ridhä ther in myket könligä \" Va 33 . BSH 4: 293 ( 1501) . ","1) derinnanför (jfr innan B I 1). sidhen kommo the fram til en mur, och ther war innan myket folk, som ey gaffuo fatighe folke aff sith gotz Pa (Tung) 36 . ","2) dessförinnan (jfr innan B i 3). om natiuitatis marie ther neste skulde the gaa aff thz feste vten the ther ynnan vntsetting faa RK 2: 6222 . - under den tiden, under tiden. hans likamma laa owan jordhen iij dagha och iij nätter; och ther jnnan toldhe hans siäl myklä pino Pa (Tung) 27 . ","3) deri (jfr innan B II 1). sidhen fooro the til en annan dall, och ther jnnan war myket mörker Pa (Tung) 29 . \" manga människior äro til som lustas at läsa ok höra bökir aff werzlikom forganglikom thingom . . . oc fortapa thera tyma oc mödho for thy, at ther finz ey innan siälinna helsa St 1. \"","4) deri (jfr innan B II 3). annan uägh var helþniga här. o[c] þär varo innan fäm kununga Bu 176 . ","5) derunder, under den åldern. lot herodes dräpa i bethleems landz ändom margh sma barn. twäggia ara gamul ok ther innan (motsv. ställe MB 2: 377 \" har ther for inna) \" KL 381 . - Jfr C 1. ","1) deröfver (jfr ivir A I 1, II 1). i hwariom camarenom var eet altare. oc ther owan a var stoor eldir. ok ther owir varo sat kors Gr 299 .","2) dervid, dermed (jfr ivir A I 3). jak ärwodhadhe ther ofwir j xxx dagha ST 304 . \" skulde thu ther swa länge ofwir wara (vara sysselsatt el. hålla på dermed), oc ekke mera ända \" ib. \" huru läng wast thu ther ofwir ib. \" ib 305 . \" dweliens ther ey lenger ower \" Va 32 . RK 3: (sista forts.) 4977 . - dervid, der tillstädes. bedes iak hederlika manna insigle til witnebyrdh före thetta breff, som thär aa oc öffuer waro SD NS 1 . 199 (1402, nyare afskr.). at jak ther ower var . . . at brynniolff germundsson skötte . . . herra abram brodhersyni . . . ena äng ib 464 ( 1405) . \" hwike när oc ther ofuer waro, at jak alt thätta forsvrefna swa skipadhe \" ib 514 ( 1406) . SO 114 . \" schal oldermanen haffua twem (för twa) aff radit ther offuer \" ib 105 . ","3) deröfver (jfr ivir A I 4, II 7). huath vi formaghom badha ther skulin ij herra ouer radha Fr 1084 . Iv 2014, 5277 . ","4) öfverens? (jfr ivir A I 5). tha iomfru maria thzta hörde thz the öwersta prästenar mz iosepes frändher ther öwer (för ther öwer eno el. ther öwer ens?) waro, them tilhopa giffwandes Lg 3 . 633.","5) deröfvr, derom (jfr ivir A I 6). hwat sum wir skipum thär iuir SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þeophilus viþar sagþe guþ ok guz moþor . . . ok skref þär iuir bref mz siuo bloþe Bu 29 . ","6) deröfver (jfr ivir A II 2). jak will ther ower (öfver fästningsgrafven) RK 1: 1554 . \" swa är thz watn aff sik grympt . . . alexander ware ther gerna ower \" Al 1949 . the miströste hänne (bron) alle ok sagdhe swa iak wil ey först the ower ga ib 1950 . ib 1973 . Pa (Tung 29. Di 43 . ","7) deröfver (jfr ivir A II 11). the som waro xx are gamble oc ther ofwir ST 10 . ","8) derutöfver, mer än det nämda (jfr ivir A II 13). at j hauin aldre meer sändir j idhre ägho än thry par klädhe ok giuin ginstan siäluom gudhi al thom som ther owir äru (superfurient) Bir 3: 259 . - derutöfver, dessutom, till på köpet. här är ten man som daghlica tala mot laghomin . . . ok än the owir (insuper) inledde han hedhninga i möstrit KL 166 . Bir 4: (Dikt) 274. ST 506 . \" for wist will iak konunga skatt aff ider haffua. wilia i thz äy mz godo göra. tha mista i ther offuer liiff oc gots \" Di 143 . - Jfr C 1. ","1) deremot, i strid deremot (jfr mot, prep. 8). hoo ther moth sigher han är osan RK 1: (sfgn) s. 173 . PM 22 . - i strid deremot, i motsats dertill. haffde han j eedom jeeth älska gudh och styrkia helga kirkio räth ther mooth giordis the domherra qwaal RK 2: 542 . ","2) deremrot, derpå (jfr mot, prep. 9). en annan doctor her j rom screff swar ther moth PM LXVI . - Jfr þär a mot, þär i mot.","1) derjämte, dessutom, tillika (jfr mäþ A 10). var herra . . . fik honum thz hälgha ewangelium oc ther mädher en gangostaf Pa 9 . ib 10 . 19. Bir 1: 204, 3: 431, 4: 4, 85 . VKR 4, 7 . RK 2: 1684 . MB 2: 97 . VAH 24: 322 ( 1442) . hon gaff mich eth halft marcland jordh ii vesby . . . och ther meth xx marc redha päninga til vilda SD NS 1: 11 ( 1401) . ib 24 ( 1401), 405 ( 1405), 2: 135 ( 1409). BYH 1: 178 ( 1377) . BSH 1: 182 ( 1381), 2: 75 ( 1399). ","2) dermed (jfr mäþ A 12). vare zacke at nagär gultsmydh mera bruchade än eth embete huar ther mz befunnes böte i ämbe|tet] eth pundh SO 156 . ","3) dermed (jfr mäþ A 15, 16). gawin . . . skar konungxsens dotter strupan sunder mz en kniff, och foor swa listeligä ther mz, at han kom phila kniffuin j handenä widh hon soff Va 34 . ","4) dermed, derigenom (jfr mäþ A 17). Bu 50 . \" giwum vi . . . til sama altarä . . . vart goþz salda . . . med swa skyäl. at þer scal vppehaldas med eet stort vaxlyus som äwerþelicä scal brynnä for sama altarä \" SD 5: 564 ( 1346) . \" en diäfla giordho them nokon skadha for thera räzl. tha fästis ther mz thera diäfla wald oc willa \" Bil 478 . \" the rytza giordo aff thörran widh flota . . . ok satto i eld . . . ok loto swa nid för strömen ränna ok hugdo ther mz thera skip at brenna \" RK 1: 1531 . \" magnus beyntzson hafde en yxa j hande ther mz giorde han engelbert ende \" ib 2: 2674 . \" falantin han tok nappin aff en thera och slo han ther mz j hoffwdet \" Va 30 . iach wet at han thz gernä gör om han ther mz ma warda lös ib 31 . ","5) på grund deraf, derför (jfr mäþ A 18). han forsmadde fatighä män, och fölgde myket sinom willä . . . tha wilde gudh thz ey lengre stedhä, och ther mz fik han en vndhan dödh Pa (Tung) 27 . Lg 3: 8 . RK 3: 2275 . SO 156, 191 . ","6) dermed, med detsamma, i detsamma (jfr mäþ A 23); derpå. falantin . . . sagde: a! kraden forrädare äst thu . . .ther mz tok an til sith swärd Va 30 . tha gik then goda blandamär och löstä allä the fanger ther warä . . . och stikkade swa elden j borgenä och brende henne nidh j röter. ther mz foro the allä tre thäden ib 33 . ib 45, 46, 47, 50 . ST 405 . PK 222 . RK 2: 1442, 3: (sista forts.) 5723. - Jfr C 1. ","1) dernäst (jfr näst A 1; B1). VGL I S 4: 1. ","2) dernöst, derefter (jfr näst A 2). byri fyrst pafin mz sik siälfum . . . þär näst skuþi sin egin garþ Bir 4: (Avt) 179. ib 180 . Pa 16 . \" þän tiþ han vafþis i þolikom frestilsom fan han först orent bröþ sik af himnom sänt. oc þär näst orenare oc þriþia tiþ alra orenast oc þörrast \" KL 188 . \" sidhan kom fadherin oför ok lamber . . . ther näst koma thera konur mz therra barnum gratande \" Bil 476 . \" han saa j sömpne: ok hördhe gudz ängla siwnga: ok sighia: seen, här komber johannes baptista. ther näst saa han iohannem koma \" ib 53 . lät han þöm först uphängia mz armom ok þänia mz bandom lim fran limi ok þär näst huþstryca mz iarn gislom ok siþan kämba þöm alt kiöt fran benom Bu 524 . þär näst viste ängen androm visa. huart bortholemeus var cvmin ib 205 . \" skatten wille han än aff thöm henda ther nest vm midfasta (d. v. s. vid nästa midfasta) \" RK 2: 816 . - sedan. thessa hems dödher er litla stundh hardher ok ther näst glömder Bil 477 .","3) vidare, ytterligare. \" fframdelis engom skal wara lofflichit at widhirfresta noghar stoor thing . . . vtan abbatissonna oc confessoris wita oc wilia . . . thärnäst skal engin dirfuas at binda sik i samsät . . . medh werlzlichom menniskiom clostreno til orät . . . fframdelis forbiudz brödhromjn at bära waakn . . . thernest skal engin syster ellir brodher dirfuas at färdhas langt bort fraan clostreno vtan j rettom ärindom \" VKR 20 . ","1) närmast derintill, näst intill. huar konungen hadet feste the suenska bygde ij [2] eller iij [3] ther meste RK 1: (sfgn) s. 190 . ","2) dernäst, derefter. \" om tid. al hans skath the vtfästa jnnan kyndelsmesso ther nesta \" RK 2: 4833 . \" om natiuitatis marie ther neste skulde the gaa aff thz feste \" ib 6220 . ","1) derofvan (jfr ovan B 1). mit bland them !UDDA_TECKEN?: studhana) var en studh höghre än alla andra. oc ther owan en lius knappir Gr 298 ","2) derofvanför (jfr ovan B 2). en ware the pa husit kate oc foro ofvan wt oc jn mz sina bate marsken konde thz ey betaga ther offuan monde han ey bata haffua RK 2: 6065 . ","3) deruppe? sidhen kommo the til eth bärgh: ther owan laa en lithen stighi (jfr Visio Tnugdali: qui mons transentibus angustum valde præbelat iter) Pa (Tung) 29 . ","1) derpå (jfr pa I 1 a). tha skolo the konungen fa thz fäste huat herre eggerd ther pa tilhöra frit skolo the thz teden föra RK 2: 9585 . ","2) derpå (jfr pa I 4, 5). ath the thär ecke hade ämpne pa (icke hade tillgång på rag) FM 360 ( 1508) . ","3) derpå (jfr pa II 1). tha togh herra gaymorin herra frderik i skip til sin . . . the lotho the jmfrv och ther pa Fr 2370 . ","4) derpå, derefter (jfr pa II 3 a). ropado the . . til konungin om fridh . . . oc ther pa kastadho fran sigh alla wärio MB 2: 260 . ","5) deremot (jfr pa II 4). han kom före bethsuram oc örligadhe ther pa mangha dagha MB 2: 261 . ","6) derpå (jfr pa II 5 a). han thänkte ther fast stadhlika pa Al 9169 . \" hwo ther wil gifuä liudh och akt pa \" Va 3 . \" ath the goffua honum ther pa swar \" Di 235 . B) konj. med hänsyn dertill att, på grund deraf att, derför att, emedan. han töffradhe marsken alt ther pa han wenthe sigh mera hielp at ffa RK 2: 4316 . ","1) i det syftet att, i väntan el. förlitan derpå, att på det att, för att (jfr pa II 7). leeth hon sik redha nagra leedha . . . smörilse ok sagde . . . at hon vilde mz thän sith anlit smöriä ok vanskapa ther pa at jngen sculde pa hennes vänlek syndä Lg 3: 552 . \" gaffuo thera barn ther saman ppa . . . ath konung valdemar skulle hans vilia vetha \" RK 1: (sfgn) s. 180 . at oloffernes . . . bödh antwardha han jwdhomen thörpo (för thärpa) at naar han haffde owirwnnit them skulle oc achior mz them dödhen lidha MB 2: 154 . \" sade the ecke ware giort fredh landhen j mellan ther pa, at wi skole haffue borthe theris stare förstis landh \" FM 410 (1509, samt. afskr.); jfr 2. ","2) på det vilkor att. giffuin honom lös ther pa, at han fangar the ij [2] Va 31 . \" thz iach aldrik wt kom för än nw . . . ther pa ath iach skulde idher fanga \" ib 32 . þär samastaþ, adv. dersammastädes. vil iac þet allum mannum kunnokt göra mic haua giuit körkyonne j rwmskullum . . . alt mit goz i malaboþum . . . framleþes giuir iac vndi prästens borþ þer sama staþ min garþ i hultnum BYH 1: 170 ( 1363) . SD 5: 293 ( 1344) . KL 27 .","1) dit (jfr til A 1). wordho the eno watne war the drogho ther alle saman til Al 4921 . ST 9 . - detill, derhän. han . . . war gladher at thz war the til komet Va 31 . ","2) dertill (jfr til A 2). ther sether . . . fwl thro och lith till BSH 4: 252 ( 1500) . giwum vi . . . eenä altaräbrun med pärlom, och blat þyälit, med stukum som þer til hörä SD 5: 563 ( 1346) . - derpå. hwath i kwnna tenkya then erich larlenson til for syth wmak, ther maa i tenka til BSH 4: 296 ( 1501) . ","3) dertill (jfr til A 3). hwar sum sik bindir thär til. at han wil pröua vpa a nokon thässa sak SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). sculu vare excutores hundraþa män . . . utsändä . . . oc þer byndom wi þem til vndi þerrä syäl oc väräldz heþer ib 5: 566 ( 1346) . ","4) deremot (jfr til A 4). i höghro handine är rätuisonna swärdh hallande ok ristande mot thom som the til bryta ok synda (contra transgressores justinæ) Bir 3: 379 . ","5) dertill (jfr til A 9). hwath iak widher the käldo sa ther hafwer iak idher sakt i fra oc äntkte wätta laght ther til Iv 522 . - detill, derjämte, derutöfver, dessutom. han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl wärþer fyurutighi marker . . . oc þär til orsäsaþul, wppgyöran hyälm oc full vapn SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). giwum vi . . . til sama altarä. tu par messu kiäþa . . . et corporale. oc enä messu book. oc þer til vart goþz salda SD 5: 564 (3346). byndom wi þen lifnäþin þiit scal comä äwerþelicä hwan managafh til ennä mässu at syungä . . . oc þer til sculu þe äwerþelicä for vara ärwingiä, foräldrä oc efterkomandä afminnilse hawa i þerrä messu oc bönum ib 565 . \" j hona (boken) wil iak scrifwa aff tio gudz budhordhum . . . oc af syw hofwdh dygdhum oc hwat som gudh gifwir mik ther mera til \" ST 5 . \" han hafuer än ther til flere flödhgiwtor \" VAH 24: 332 ( 1442) . \" thz litla som hon hafde reet aat sik oc iosep. och ther til brödh oc dwk . . . toko the \" Bo 51 . \" jonker erik fik . . . sin deel sith fäderne först sidhan län the til \" RK 1: 545 . \" konungen gaff sina dotter i closter och hulth marskens bryllop än ther tiil \" ib 3: 133 . RK 1: 1114 . 2: 5116, 5123. ","6) dertill, i det syftet, för det ändamålet (jfr til A 10). gaff . . . ena penninga swmmo til lofwadha oc annan fwlnadh. epter godha manna säghn the som thär til waro nempde BYH 1: 178 ( 1377) . \" hoo som alt skulle scriua här thz fortädilse konung karl giort är for sannind iac thz sigia vil ther skulle mykit paper til \" RK 2: 9600 . \" aldregh hielper iak ther til \" ib 1: 3819 . ","7) dertill (jfr til A 12). hwi monde han thänkkia, at en stadher ware bätre ther til, än annar MB 1: 416 . \" han är ther man nog til \" Va 31 . þa ma en af þem, þän som bäzt är þär fallen til, þiänistenne vppe haldä SD 5: 477 (1345, nyare afskr.). vm han warþer þär laghlikä tillwnnin (för till wnnin; dertill förvunnen, derom öfverbevisad) ib 374 (1344, nyare afskr.). hans thanke är allir ther til (går ut derpå) huru han maghe thäkkias mannom Bir 1: 69 . \" dödh oc värk oc alla vidhir mödho hawir iak forwnnit. ok ey skal iak nakat sin känna ther nakat til (till det) \" Bo 223 .","8) dertill (jfr till A 13). sua mykit höre os tel här af sighia hui þe höghtiþ kallas kyndelmässa . . . vi suarum þär tel . . . at lius a latin hete candela ok þär äfte callas höghtiþin candelmässa rät nampn Bu 8 . - med hänsyn detill, med afseende derpå. ath the goffua honum ther pa swar strax hwat the ther til göra vilde Di 235 . RK 2: 5102 . ","9) dertill (jfr til A 17). wilym vi at et altare scal byggiäs norþan höghä altarä i þes helghä kors heþer oc þer giwum vi til vart sylf kors med ligno domini SD 5: 564 ( 1346) . 10) dertill (jfr til A 18). miskunnin drogh han til at hiälpa thera hawanzlöso tha han sagdhe jak hawir miskund owir moghan . . . han var oc skynioghir oc sighir ther sak til Bo 88 . \" tha thu komber nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma \" Pa 18 . 11) dervid (jfr til A 20). stodo konungens men ther til stilla MD (S) 246 . - dervid, deröfver. byscop kätel war ther tiil gladher RK 3: 1218 . - Jfr C 1. B) konj. ","1) till dess (jfr til A 7). fiughertan nattum äptir þät wart bref sum buzskap bär nar wi komom. äru läsin a almänningx þingi. oc atär þär til war bref biuthä. at wir ärum aff lande farnir. þwäri frither mällin aldra manna SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . \" hwars arsins wtskyld þes sama godzins scall aff slaas i sama geldinä þer till alt geldit vardir guldit \" ib 5: 160 ( 1343) . \" wari fräls alt þär til han warþer fämptan are gamal \" ib 476 (1345, nyare afskr.). fran thy at solin biärghadhis vm freadaghin. oc ther til hon bärghadhis vm annan daghin Bo 220 . ionathas . . . stridde ther til the togho flyctena MB 2: 261 SD 5: 562 ( 1346), 638 ( 1347), 639. Bir 3: 441, 445 . Fl 1254 . Iv 4253 . MB 1: 429, 2: 252, 277, 283, 337, 342, 364 . Di 7 . Jfr alt 2. ","2) på det att (jfr til A 10). thär til thät skal ey glömys älla bwrth vithnas aff vmyllum mannom tha heenge wy warth ynzyl for thetta . . . breff SD 2: 24 (öfvers.). ","1) till dess. han skal läggia iärn ower thin hals, ther til at thz bryter thic allan sunder MB 1: 429 . \" offte the til konungen tala ther til at han ward them vredh \" RK 2: 708 . \" the . . . sökte manga herra hoff, ther til om sider at the kommo j frankarike \" Va 53 . MB 2: 260, 261 . Jfr alt 2. ","2) på det att, för att. wilium wir . . . at hwat sum wir skiptum thär iuir. ok latum scriuä. at lysis opt firi allum manum. thär til at män mattin þät gömä wir skipum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). þär til at friþin se althings starker. þa wilium wir at hwilkin man sum bär nokor þe vakn. sum äru til openbarlik striþ i þem timä wir ärum j landit. hawi the samu plikt sum fyrrä är här sakt vppi ib. giuum wir them tu slik timä. är wir kallum samän warä män til lidstämpnu . . . þär til at þer mughi sigherlikä þit komä. oc þäthan ib. \" þer til at thettä se fult oc fast . . . bedis iäc . . . inzighle herrä frändä. biscops j strengnes \" ib 5: 293 ( 1344) . \" at guz moþer födes þa natena. ok at þe gläþas ok siungga sötan sang alle guz änggla. at visa þät allom cristnom þär tel. at þe halden ok þässa hems höghtiþ þe samu \" Bu 24 . \" þär tel at minna moþor skam är hold iak vil gärna bära hänna skuld \" ib 136 . \" þär tel at siuke bötar fa ok döþe lif. bryten niþar af guþen \" ib 199 . SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). ther til at samansankadh thingh blifwin gömd ok bewarat sätis dör fore husit Bir 1: 295 . MB 1: 80 . Bo 9 . Gr 293 . Bir 1: 320 . PK 232 . - derpå att, för att. tha huar een [ey] ärffuoda ther til at han skuli hona (sanningen) faa oc androm lära, wtan sik ensampnom tileghnar Su 227 . - för att, mot det att. alt thätta matte iak nokraledhis gita vmburit ther til at iak hafdhe ey (d. v. s. blott jag icke hade?) dröft thik Su 407 . ","3) så att. man skal finna ther rad til, at the komma j dötzens band Va 31 . ","1) deromkring. \" hoffwodh garin heter gum och ällwo garda liggia ther vm \" RK 1: 1963 . \" eet mykith hws vardh han tha var . . . ther vtan fore var een digher släta . . . ther om tha gik eet hakil värk \" Iv 4131 . ","2) derom, angående det. giwum wi klostrenu. þer vi . . . skulum byggyä . . . i vazstenom . . . all var goþz . . . med swa skyälum. som annur var breff þer vm giorþ lyuselicä sighiä SD 5: 562 ( 1346) . \" tha hon ther vm spordhis \" KL 10 . at han ther vm engin ända göri VKR 33 . \" astunda han hänne fästa, oc badh kärleka sin fadher ther om om \" Lg 218 . \" tw bad gud ther om atw matte wara drotning i hunaland \" Di 37 . SD NS 1: 405 ( 1405) . allä trätto the ther om, at äthä the vsla siälinä Pa (Tung) 27 . ","3) med afseende derpå, dermed. konungen spordhe amelium huru thz war ther vm ST 457 . Lg 3: 191 . Di 45, 140 . \" hwre ther om gik . . . görss ey behoff her oppinbäre \" RK 3: (sista forts.) 6111 . ","4) derom. i fråga om uppmärksamhet, afseende (som fästes vid ngt) o. s. v. j vaarin aff kirkionne j forbudhi at höra mässo ther gafwin j änkte vm Bir 2: 260 . ther om skötte han ey stortt RK 3: (sista forts.) 5043 .","5) derför, för vinnande el. erhållande deraf. thz samma sölff tw hawer loffuat mik thz hawer jak beedz ok kan ey faa jak gör ther omthz bezsta jak maa RK 1: 983 . - derför, derpå, för genomdrifvande el. förverkligande deraf. ärffuoda ther wm thz ytarsta thu format, at reglan kombir til pawan Bir 4: 48 . ib 46 . thz iag epther myn fadher till welle kom bärgsmän lagde sig mästh ther om RK 3: (sista forts.) 5806 . derför, för vinnande af det målet el. syftet, för den saken. iak skal thin last wäl ärlika hämpna . . . eller wil iak ther om blifwa dödh mit liiff wil iak ther om wagha Iv 533-4. iak skal här frälsa thänna mö eller vil iak ther om dö ib 3334 . \" hwat han lowade ont eller got thz skulde han holdä, eller han wilde dö ther om \" Di 2 . \" the om vil jach sta mina fara \" RK 2: 4619 . marsken swor hanum . . . alla daga affwäria hans meen oc hanom thro tyänare wara oc liff eller gotz ther om ey spara ib 7019 . Fl 937 . Al 7961 . Va 31 . Di 17, 117, 201 . - derom. haffde . . . gawin lakt sik ther allä win om, at han skulde komma j philäs kerlek Va 34 . \" myn dotter lagde siig . . . ther om win mz breff oc bwdskapp \" RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 276 .","6) för den sakens skull, fördenskull, af den anledningen, derför. ther warde om vreder hwo som wil aldregh hielper iak ther til RK 1: 3818 . \" halt mik ther om ey godh ey ill \" Al 6542 . \" thän andre brodhrin swaradhe . . . iak wil . . . föra han helbrygdho hädhan thän yngxte brodhrin saghde, fför än thz skal skee, skolum wi badhe ther om döö \" ST 529 . - derför, deröfver. meg hielper nw föga ther om klaga RK 3: (sista forts.) 5802 . - derför; i det hänseendet. war pharao ther om daare, at han beddis hiälp oc frälse aff thässe wärldz likamens dödh . . . oc beddis ey hälder nadher aff siälinna dödh i helwite MB 1: 304 .","1) derunder, under det plagget. thän vapnrok var rödh han a sik bär . . . ther vnder hafdhe han een maliokragha Fr 149 . ","2) derunder, till underkastelse derunder; till samtycke dertil. wil äi iorþäghanden þär vnde gangä (gå in derpå) SD 5: 637 ( 1347) . ","3) derunder, i underlydande ställning dertill. alt mit goz i malaboþum. oc alt þet goz þer vndi ligger BYH 1: 170 ( 1363) . thet forscripna godz i hardstadhum meth landbo ok qwern som ther wnder ligger SD NS 1: 22 ( 1401) . ","1) derpå, på ytan deraf, på det stället. tha gudz man kom swa när, at han matte taka ther oppa Bil 853 . een borgh la ther . . . skampt ij fra the väktara bläsa ther op a Iv 3802 . the . . . strax ater at husit wenda the hafde . . . manga byssor ther vppo laght RK 2: 2248 . ","2) om riktning: derpå. varfru oc apostoli sagho ther vppa Bo 220 . ","3) om en handlings el. ett förhållandes riktning el. syftning: derpå, dertill. ther sether fulkompna lith oppa BSH 4: 252 (15000). - derpå, derom. giffue them ther et swar oppa HSH 20: 220 ( 1507) . \" om dhe ärendhe, som her sten, i oc electus oc her knwt alffson screffue mik til om . . . dher haffuer jagh scriffuit her sten swar wppa \" BSH 4: 276 ( 1501) .","4) i det syftet; med syfte el. tanke derpå. ther vppa forentis the at marsken swika RK 2: 5399 . Su 35, 228 . - för det ändamålet? tha thu kobmer nidher i thän brunnin tha star ther aldre radh til. at thu kan nakon tidh optarmer ther op j gen koma for thy ther är ängin vägher oppa Pa 18 . ","5) med afseende derpå; till ersättninge el. betalning derför; derför. at jac for:da härra nwte scal ther vppa gifwa oc antwardha fäm hundradha marker peninga SD NS 1: 446 ( 1405) . ","6) derpå, till bekräftelse deraf. ther vpa fik hon mek sin gulring Di 37 . penitencia thz är tryggasthe wäghen ther wil jak döö wppa PM LXVI . ","7) derpå, på grund deraf, deraf. nw sag gunnar konung oc flere hans metfylgiara som flyt haffde at wideke oc konung tydrik kome ekke effter them. ther vpa wiste the at wideke haffde darat them Di 140 . ","1) på det att. thu . . . owerlöper flere wärlzsens ändha, ther oppa, at thu maghe rikedoma samman sanka LfK 123 . \" hängdho the mik i korsens galgha mällan ij [2] röwara, ther oppa at min pina skulle thä smälekare synas \" Su 35 . \" o herra gudh mädhan thu är altidh när bedröffdom, läth mik aldrigh bliffua wtan dröffuilse, ther oppa at thu altidh mz mik bliffue \" ib 171 . ib 136 . MB 2: 228, 251, 267 . Di 74 . RK 2: 8323 . \" thz giorde the danska ther vpa at the then marsken gaff them venscap ther vppa at the scullo lidha plight och mödha fasta och böta effter the dödha \" RK 2: 4829 . ","1) derunder; i underlydande ställning dertill. eth godz j pitte sokn som kallas kymena och eth laxefiske med noghra garder ther wpwnder liggie FH 6: 376 (1504-14). HSH 20: 230 ( 1507) .","2) i el. ss doldt syfte derundr. bwd är kommit till vordberg . . . at kongen skall drykka ther jwll . . . hwat ther är vppundher (hvad som ligger derunder, hvad den egentliga afsikten dermed är), thet kan jak icke formerkia BSH 4: 291 ( 1501) . ","3) thär up undir ganga, gå in derpå. wthen wij wele sielffue ga ther opunder HSH 20: 233 ( 1507) . ib 221 . ","1) derifrån. \" om ett aflägsnande från ett föremål. eldir vptändis i träuärkit ok rökin ther wt af gangandis vpfylte vädhrit \" Gr 307 . ","2) derifrån. \" om ett afskiljande el. afhållande. än mannin see ok kan pröua at licammin forma at vara vtan alla handa lustelica lokt ok haldir sik ther vt aff (absinet se ab eo) \" Bir 3: 183 . ","3) deraf. \" om uppkomst. el. härrörande. ther kunne nest gudz hielp noget gooth födes vtaff \" BSH 5: 557 ( 1516) . ","4) deraf, derefter. screffue vi hans nood aluarlighe til, som i funne i en copia ther vtaff BSH 5: 557 ( 1516) . - Jfr C 1. ","1) deruti, deri. han hiwg om kwll et stort trä oc holade thz jnnan till, oc lagde the vti gwll oc syälffuer Di 43 . hon . . . nidhertogh han tiäl aff stodhena, oc swepte ther vty hans dödha krop MB 2: 168 . Bir 4: 105 . \" ther skulo mandrapare pinäs . . . och skal thu ther wdi swa lenghe, som gudh wil \" Pa (Tung) 29 . skulu the ther först wdi, och sidhen skulo the j hardara pino ib. \" eth lithet skrin oc hwndrat march ortuger the vtj \" FM 237 ( 1505) . \" war ther jäta äller krubba bygdh huar asnane ato w oc the war vti litit af hö boos \" Lg 46 . \" hon hafdhe osighelika astundan at vita the helga scrift, ok ther wt j wille hon ey at [enast] wita sith siälagn vtan ämwäl alla thera som til komo \" ib 3: 503 . \" j dy ath menniskenmenar haffwa vndher trykth höghfärdh ok fafänga äre swa weth hon kke for en hon faller ther mith vthi \" Gers Frest 1 . ","2) deruti, i det afseendet. manger will gierna opta illa och mykit goth spilla vtan han sijk ther vthij rätther tha far han ey täss bäther RK 3: 2868 . scal syslomannjn tacha sik ther wtj tilwara . . . at naar noghur höghmälis ärinde widhrifara . . . som clostreno aarörande äru at han ther vm engin ända göri ella skipi vtan som modhir abbatissa oc fadhir confessor oc conuentan honom befala VKR 33 . thär utinnan, adv. derutinnan, deruti, i det afseendet. wi stadelica mz idher holla . . . och williom ther jnkte vtinnan spara RK 2: 932 . \" alla the her epther ther mz befunnen vorde if erska gernyngh . . . böthe i kompanijt tolff öre peningha ther vtinnan stadzens reth offorsumat \" SO 31 . \" ib k82, 103, 104. thär uti innan, adv. deruti. badh hon sin smaswen at han skulde thz (skrinet) beqwemligä opp taka . . . tha fan hon ther wti innan liggendes eth lithet barn \" Va 7 . ","1) dervid, derbredvid. \" tha the komo ather til pekinsäär tha laa thera eghin forvardh thär summi lagdo sik tha ther widher \" RK 1: 1518 .","2) dervid, vid det tillfället, af den anledningen, med anledning deraf. ther näst koma thra konur mz thera barnum gratande . . . awi hart hiärta som forsmar fadher ok modher . . . ther widh blöttus gudz riddara hiärta Bil 476 . \" han . . . loot then stadhin ganzlika bränna ok hwar man ther ij eldin sända . . . the ropadho wa vnde wach ther widh \" Al 1584 . \" tha sken gudz byrdh owir alla wägha. swa at the räddos ther widh \" Lg 33 . \" stiärnorna som östir war sagho the fara fore sik oc gladdos ther mykith widh \" ib 35 . ","3) dervid, vid det sagda. är thz thin wili som iak nw bidher tha wardh thäs wis thz bliffwer ther widher (det skall så ske) Al 8524 . \" hwat honom lyste konungin raadha hwat thz war til gangn eller skada thz sculde ther alt vidher bliffua \" RK 2: 263 . ","4) deromkring, dervidlag, så ungefär. XXX marker älla ther widhir SD NS 1: 514 ( 1405) . \" nar henne pröffuilse aar är . . . halff framlidhit ällir ther widher \" Bir 4: 65 . ib 66, 85 . ","5) derom, derpå. alexander wardh ther widh war (uppmärksam derpå, underrättad derom) at hans här tholik angist bar Al 1989 . - derom, derför. han warande honom ther widh Va 30 . ","6) deremot, till bekämpande el. förhindrande deraf. the . . . ridho thz mz här ok brand gönom inger ok watland ok brendo ok hioggo alt nider ther sik villo ther säthia wider RK 1: 1659 . \" han wan alla egipto tungo . . . ok bygdhe en stadh äpter sit nampn . . . al egipcia gat ther ey widh giort \" Al 1735 . ","1) dervid att, i det samma som. med kasual bibetydelse. hon wancaþe þär viþ at liuset brast Bu 12 . ","2) dervid att, derpå att. tröstin idhir ther vidhir at iak foruan världina (confidite, quia ego vici mundum) Bo 178 . ","1) derefter, sedan. þär äfte växte quinnona ofrägh mere Bu 30 . derefter, ytterligare. tha han haffdhe warit eet aar biscoper, tha gik annat hans ögha vt, af wärk . . . oc sidhan war han nio aar ther äpter än biscoper Lg 3: 15 . BS 35 . ","2) derefter, med anledning deraf. hirþdränger thän sum slikt talar a mot riddärä äller swenavapn. ok dyll þy at sant är. tha fyr än nokor hämd görez thär äptir. tha wilium wir at þät kunnukt göres hans härrä SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). friþbiuthum (för firi-) wir þät än riddäre äller swenavapn slar nokor härrä swen. at thär wardhe eingin hämd äptir af hans härra wäghnä ib. - med anledning deraf, i anslutning dertill. lius a latin hete candela ok þär äfte callas höghtiþin candelmässa rät nampn Bu 8 .","3) derefter. om öfverenstämmelse. naar han hafuir . . . faangit vm the ärinde tha äru eet änducht swar. scal han j alle maato ther äptir fölghia VKR 33 .","4) derefter, i förhållande dertill. han haffde sa breda härdar. som andra iij [3] men. oc ther äffter war han höger Di 135 . ib 138 . ","5) derefter, derpå, för uppnåendet el. åstadkommandet deraf. han . . . fiol i ont lfuerne, oc ther äpther haffdhe diäfwlin länge ärffuodhat Lg 3: 15 . - pronominalt, med följ. relativpronomen: efter det, efter erhållandet af det. latin idher ther ey meer äpter thra ther ij kunnin aldre ater faa Fr 1367 . \" os dugher ey ther äpter langa ther vi kunnum aldre ater fanga \" ib 1375 . B) konj. efter det att, sedan, ther äptir han war dödhir kom sancte iacop oppa enom faghrom hest ridhande ST 477 . alla afftäker som göras j thenna fornempda scoghom sculu lysas a nästa tridhiwngx thinge ther äpter the waro giordha TB 78 . "],"f":["þer . ","ther . ","þar VGL I A 21: 2, G 6: pr., þ 19: pr., III 63, 142. thar MD 61, 62 (på tre st.), 63 (på fyra st.) o. s. v. (norvagiserande). dar BSH 5: 568 (1517, på tre st.; från Norrland). dhär ib 514 (1512), 515. där ib 514 . ","dher ib 4: 276 (1501), 5: 515 (1512). der ib. ","deer ib 357 ( 1516) . thäre (i rimsl.) Fl 507, 565, 772, 833 o. s. v.; Iv 294, 437, 589, 2372 ; Fr 2725, 2734, 2764 ; Rk 1: 1820. thärä Fl 691 ; Fr 2744 . ","there Fl 825),","þär a , ","þär af , ","þär a mot , ","þär at , ","þär for","-firi . ","-fori . -fore. -före. -förre RK 2: 6721),","þär for at","thär forinnan","ther för jnnan )","thär forutan","-för wtqn )","thär fram","-fra )","þär gen , ","þär genom , ","þär hos","-hoos . ","-hoss . ","-hooss )","þär i , ","þär i mot , ","þär i mällom","-mällan . ","-mellan )","thär in , ","þär innan","-ynnan )","thär innan til , ","thär inna vidher","þär inne (-ynna), ","thär inne i , ","þär ivir","thär ivir at","-owir aat )","thär iämte , ","thär mot","-mooth )","þär mäþ","-mädher )","þär mäþ at , ","thär mällom","-mällan )","thär nidher","-nedh )","thär nidhre","-nedre )","þär näst , ","þär näst äptir , ","thär nästa , ","thär ovan , ","thär ovan a","-ofwon aa )","thär pa , A. adv. ","thär pa at , ","thär samastads","thersamastadz SD 2: 68 (öfvers. fr. 1505). ther samw stadz ib NS 1: 27 ( 1401) . thäro sammastädz ib 199 (1402, nyare afskr.)),","þär til , A) adv. L.","þär til at , ","þär til sum , ","þär til þät , ","þär til är , ","thär thvärt a mot , ","þär um","-om )","thär um kring , ","þär undir , ","thär up , ","þär up a","-vppa . ","-vppo . -op a. -oppa),","thär upa at","-vppa- . ","oppa- )","thär upa huru","-oppa- )","thär uppe","-oppe )","thär up undir","-vppundher . ","-op- )","thär ut , ","thär utaf , ","thär utan for","-fore )","thär ute , ","thär ute for","-fore )","thär ute um","-om )","thär uti","-wdi )","thär ut ivir","-wdoffuer )","þär viþer , ","þär viþer at , ","þär äptir , A) adv. L.","thär äptir at , ","thär äptir sum , "]},{"a":"þärf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þarf, þarfliker, tharflös."],"f":["þärfliker , ","thärflös"]},{"a":"þärf","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þrf."],"f":[]},{"a":"þäs","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","2) dess, desto, så mycket. a) framför en komp. som icke efterföljes av ytterligare en jämförelseled med komp. konungin badh giffwa qwinnone tiwghu mark thz hon wille thz thäs hälder göra Prosadikter (Sju vise m) 134 . sade her thure til honum at kunnet tyss ythirmere dragha til venskap mellom honum oc mic tha vilde ha fa mic ena lästh smör renthe Arfstv 23 ( 1461) . samma dach gaff tess bayske skyppere loff at skyppa hwar thera xx lester lax, pa thet at the skole tess heller eth annat aar j gen koma medh bayen STb 3: 257 (1495). - dess, så mycket, i samma mån. framför en komp. och åtföljt av en sats inledd av at. varen thäs lättare vedher them som ingewas at the viste ändha oppaadh Saml 6: 175 . eldhin wäxir jo thes mer ath widhin bärs til saman MP 5: l29. swa war thänne thes olikare widh critin man at han ytirlikare thenkte flere fundhir til sin skadha Hel män 227 . b) i den ena av två mot varandra svarande jämförelseleder som båda innehålla komparativer: a) dess, desto. iu . . . thäs, ju . . . dess. iw meer i akten oc görin almennelighit gangn oc nytto än idhert eghit gangn ällir nytto thys mera sculin i witha oc vndirsta idhra ökilse oc triffnadh i gudhi FOVkl 216 . c) i båda de mot varandra svaþäs (ä þäs) . . . þäs, ju . . . dess. thäs thättare oc idhkelikare thu äörffuodhar, thes sälikare hwilas jak j tik Mecht 261 . \" lthy at ä thäs mere jak ökäs at kennä mik sielfuän, theres (för thäs mere?) opfores jak til at kennä myn gud \" J Buddes b 159 . ok ä thes mere nagher ther älskär annan ther (för thes) mere han ather älskäs aff sielfuom gud ib 175. PMSkr 607 (senare avskr.). 4) för det ändamålet? alltså, då? hwath hafwer han thäs talath at han skal thik nakath rädhas Prosadikter (KarlM) 261 . ib (KarlM B) 301 . KarlM (Ver) 32."],"f":["tess STb 3: 257 (1495) . thys FOVkl 216 . ","tyss Arfstv 23 ( 1461) ),"]},{"a":"þäs","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) derför, dess, desto. i förbindelse med en komp. samt en (vanligen föegående) negation. huat dom vilin ii giua þänna manne. som mykit ilt hauar giort. ok iak hauar länge vmburit ok þolt. ok eigh är han þäs (d. v. s. det oaktadt är ej han ej) bätre Bu 28 . \" vitus gaf faþur bötar mz bönom: eigh var han þy bätre ok christo þäs tronare \" ib 526 . \" hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþna läkera. ok fik aldre þäs häldar (d. v. s. det oaktadt aldrig) bötar \" ib 513 . ST 15 . \" konungh karl gafff erik karlsson harnisk peninge och gull täss häller war han honum inthe hull \" RK 3: 1582 . \" tha han nw swa . . . fanghin laa, oc haffde alt sit godz . . . mist, warkwnadhe the honom ey täsmer \" Lg 3: 701 . \" the lagdhis alla sofua nidher hertugh fräderik gik ey thäs sidher (d. v. s. det oaktadt) thiit han the stolta iomfru fan \" Fr 2058 . naar siälin hallir sik widh ensampna tronna stadughet, ey haffuandis hugnadh aff nakrom andelikom sökilsom, oc än tha ey thäs mindre star oc widherfrestar gudhi tiäna Su 299 . \" han raadher som een werdogh herre inthe staar i swerige täss werre \" RK 3: 2463 . vtan han sijk ther vthij rätther tha far han ey täss bäther ib 2869 . - med följande at. hwat ey är iak thes wärre at han lastadhe mik Bir 1: 297 . \" thetta sacramentit är ey thäs mindre hälogt oc sant, at thäs nadher oc dygdher äru osynlika \" Su 292 . ","2) dess, desto, så mycket. a) framför en komp. som icke efterföljes af ytterligare en jämförelseled med komp. for þän skuld at wi hawm naþer giort, þa skal þet ängen vndrä. at wi wiliom þäs ytermer see vm þe þiänist, som wi sculum af warom mannom hawä SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). toke iak gerna biscops ämbitis thungha ok äruodhe at iak matte thes flere afla gudhi ok thes flerom hiälpa mz ordhom ok äptir dömom ok thes flere vppehalda af kirkionna goze Bir 1: 320 . \" j hälghom tymom . . . skulde ekke män oc qwinnor hafwa mykyt snak ellir kompani mellan siin, oppa thz at the matto thes bätir thera renlek bewara \" ST 213 . \" ä mädhan thz kloster thz matte sta tha äro the skylloge at bidia for honom honom er tess heller hymmerike j wanom \" RK 1: 1207 . \" i huaria messa schal huar broder offra en pening . . . huar mera gör tess (för vardher tess?) mera nyutanda aff gudz nade \" SO 194 . han . . . sagde: at thz war honom leth ath henne skulde swa stor wider mödhä til komma; oc wilde thäs högrä haldä henne j wärding Va 39 . \" mange läto sik thäs häller vnuända (för vmuända) til the hälgho tro for thera ordha sculd oc toko thäs häller vidher sancti patricij predican \" Pa 10 . \" skal thu betänkia laghin . . . nath oc dagha, at thu thäs häller matte göma oc göra alt thz j laghen scriffwit är \" MB 2: 4 . tha skulle han thäs bäter magha Al 3029 . RK 2: 207 . ther war tha bota bade skerm oc skraga them motte sa mykit tess vär behaga ib 7844 . \" wiliandes . . . weta, huat kötet älla lidande likamen kände i sinne hardaste pino nakra linan äller lättilse aff guddomsens makt ällar närwarilse, swa at pinan war tik i nakre matto thäs lättare \" Su 195 . - dess, så mycket, i samma mån. framför en komp. och åtföljdt af en sats inledd af at. nu er . . . all dygdh ok all naturlik makt thes starkare ok thes maktugare at hon er all sik saman: swa er ok almoghe ok hans styrilse thes bettre ok maktugare, at hon (för han?) er alder sik saman KS 8 (19, 9) . han hafuer thes mera kärleek til almogha ok sinna vndidåna, at the haua thiänt . . . fadher ok föräldre hans: ok swa hafuer ok almoghe thes mera kärleek . . . til sin kunung, at the äru uppfödde undi lydhno ok wärio fadhurs ok föräldra hans ib 10 (24-5, 11). hwar thera war thes fäghnare at han matte koma til fota at fly Lg 3: 217 . \" swasom engin wardher thes bätre tha han lowas. swa wardher oc engin thes ledhare for gudhi at han lastas for mannum \" ib 239 . \" är häna sorgh än thes beskare at hon gitir äkke giort thz som hon ville \" Bo 212 b) i den ena af två mot hvarandra svarande jämförelseleder som båda innehålla komparativer: a) dess, desto. þäs . . . at, derför . . . att, dess . . . ju. þäs kärare varþar iak minom mästara. at iak þol mera for hanom Bu 140 . \" þäs bätra är. at mera flytar oleum af hans benom \" ib 142 . \" skulu gamle män thäs gudhelikare liua ok renlikae, at likamens kraptr ok fäghrind mera thöm förlatr \" KS 45 (116, 49) . ib 6 (14, 7), 7 (16, 8) . Bir 2: 211, 304 . Su 230, 377 . - þäs . . . huru myklo, dess . . . ju. at the sama jnnelykta persone maaghin thes frelsare oc rolighare standa j gudz thienist . . . huru myklo mindra the hindras aff . . . werlzligha thinga vmhuxan VKR 1 . - þäs (ä þäs) . . . huru, dess . . . ju. thäs flere oc hardelikare tingh skal han gladelika lidha hwru wänare . . . lön han sik wänther Su 14 . thäs högelikare skal han kronas, huru manlikare han stridher ib 292 . hennes . . . broder leth sik ä thes mere voorda vm hennes siels helso, huru mere ökädes . . . licamens krankdomer Lg 3: 555 . - huru mykit . . . þäs, ju . . . dess. huru myky meer thz (djuet) ätir thäs hungraghare thz är Bir 3: 356 . - huru . . . thäs, ju . . . dess. huru hethelikare huar en sandher älskare älskar siin wen . . . thäs större sorgh . . . til före hans mistilse Su 212 . - sva myklo . . . þäs, ju . . . dess. MB 1: 126 . \" swa myklo (quanto) hardare är likamans bedröffuilse . . . thäs (tanto) likare wardher thu korsfästo christo, oc täkkare kärasta fadhrenom \" Su 198 . - þäs vid senare jämförelseledens komp. utan motsvarande ord vid den förra. mindhre aff brödhit thes bethre (ju mindre af brdöet dess bättre) ärith LB 2: 51 . β) ju þäs . . . sva myko, jn . . . dess. thäs (quanto) wansamare thera stridh är . . . swa myklo (tanto) mere löön skulu the taka i himerike Su 425 . - þäs . . . þy, ju . . . dess. thes optare iak syslomannom skipte, ty mera skadha hauer iak ther af KS 41 (107, 44) . c) i båda de mot hvarandra svarande jämföreslederna som innehålla komparativer. þäs (ä þäs) . . . þäs ju . . . dess. thäs mera han thrifs. thäs mindra räknar han sik thrifwas i dygdhomen Bo 41 . \" thes mere man tu äst, thes häldr skalt tu ödhmiukr wara i allom tinom åthäuom \" KS 35 (92, 38) . \" ä thes flere rådha thes mere äro the skilde af thy ther alt skal ett wara \" ib 7 (17, 8). all andelikin thing, ä thäs ädhlare oc höghre the äru, thäs äru the oc enfaldoghare Su 292 . KS 51 (129, 55) . MB 1: 226 . Bo 42, 128 . ST 98 . Ber 243, 249 . Su 85, 150, 396 . Lg 3: 301, 319 . - i förbindelse med at i den förra jämförelseleden. thäs mera at thenna brendaghen opptändhes i siälenne, thäs mera wanzskadhes kroppen Lg 3: 392-3. - Jfr iu, ä. ","3) än, ännu. framför en komp. han giordhe ok thäs mera väl Iv 5483 . - än hvat thäs mer, än mer, än vidare. thunge likamen som fäster var vidh korset mz spikomen drogx nidher af sinom thunga ok ther af öktis minna saara ok vnda värker. än hwat thäs meer (quid plura). nidhan fran yllomen ok vp til min iässa vpfylto the mz grömmastom sarom Su 404 . ","4) för det ändamålet? alltså, då? han . . . sundirsiter var fädhernis lagh. tha sagdhe pylatus til thera hwat gärningom är thz han thäs gör KL 377 . - Jfr þy."],"f":["tesse RK 2 . 207), "]},{"a":"þässe","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þänne."],"f":[]},{"a":"þät","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","1) inledande subjekts-, objekts- och appositionssatser: det, att. oss aþiänkiände, þet wi aghum warä wäriände aldrä änkior SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). sagde . . . oc swor, thet aldrigh war grindaby kunungz vpsala ödhe ib NS 2: 227 ( 1409), gammal afskr.). finna the thet han rädhes gudh KS 15 (37, 16) . \" iak kännis thz iak giordhe illa \" MD 95 . \" iak sigher thz thu haffwer alt thz waldith thz iak haffwr mik til synda haldith ib 97. bedhendis eder herredöm . . . thet i wille . . . ghöre . . . ad jak mothe nyuthe ok behaldhe thet häredzhöffding döm här äppter, ssom jakaff eder häredöm här til haffth \" FM 211 ( 1504) . \" vakten thz idhir hierta tyngis ey . . . aff ofuiratho oc drykkenscapp \" MP 1: 20 . \" thz hopit hafwe twa axla . . . är at mannin hopi altidh at faa äwärdhelika äro ok vnkoma pinona ok tröste a gudz miskund j alle genwärdho ok hopis bätre thingh \" Bir 1: 295 . \" tha thykte them allom thz han skulle mariam ägha \" Lg 31 . \" honum syntis thz han stodhe ower nilo strand \" MB 1: 236 . \" faar han thz spyria . . . thz ij ärin nu swa ängizlik \" Iv 555 . thz är sant thz thu skulle lydha mik MD 97 . \" at þe se allum mannum kunnukth . . . þet wi hafuum giort et skipte \" SD 6: 180 ( 1350) . \" fore þy þet wi hafum gifit ware systor . . . fullan broþurlut \" ib. \" han fiol j bruth threm sinnom hwar dagh . . . han . . . saghdhe at thz war aff thy, thz sancte gabriel plägadhe tala mz honom \" ST 139 . \" tholikt är mykith iämbirs nödh thz thu vil skynda til thin dödh \" Iv 4062 . väl är mik the lykka är mik sket thz iak hafuer idher mz ögh[o]n seet Fr 1196 . \" theer jak nw hanom then andra wäghin . . . oc thässin är then wäghin, thz han fari til högxsta biscopin \" Bir 4: 113 . ","2) inledande följdsatser, merendels efter ett föregående sva: att. þera giri är sua diup, þät þär ma ingte i grynna Bir 4: (Avt) 180 . \" the fatigha ärlända quinna skipadhe swa sina sinna, thz arme ok rike vnte henne väl \" Fl 81 . the quinna var räd ok opte swa, thz konungin siälfuer hördhe op a ib 356 . \" tha giordhe hon swa dygdhelik thz hon siälff afväpnte mik \" Iv 202 . \" liongn eld oc thordön war swa stark thz ther skalff badhe skogh oc mark \" Al 10336 . \" wort han sa wred. thz han sleet sunder jarnkläderna \" Di 28 . her tordh . . . sköth och stak saa thz blodhen ran RK 3: 72 . \" han war swa aldrogher man . . . thet han giordhe tha fult for sin fadher badhe a thingom oc stämpnom \" SD NS 2: 227 ( 1409, gammal afskr.) . \" jac hawer lagt goz mdh gudhema klostre i westergötlande, swa thet jac hawer gifuit for:da klostre akathorp \" ib 1: 494 ( 1405) . fortörner brodher brodrs gesth sa thz han flyr aff enä sethe til annath böthe v mark vax SO 8 . Fl 450, 477, 662, 2057 . Iv 375, 517, 551, 777, 1381, 1382, 3804 . Al 132 . Di 90, 151 . \" the hafdho til näme mykla nadhe, thz man ey hördhe sighia fra the barn ther bättre nima ma \" Fl 139 . \" han . . . loth henne . . . j rök vpbinda oc rökte henne thz hon bleff dödh Rk 2: 1938. han slog konungens sön thz han lag \" Di 154 . Bir 3: 262 . Fl 228, 445 . RK 1: 1183, 3: 3538 . MD (S) 222 . Va 41 . Di 255 .","3) inledande afsigsatser: att, på det att. alt thet annor diwr hawa aff sijn eghn naturlik skipelse, thär til hauär gudh giwit mannenom siäl ok wit, thet han må sik thet siälwär gera mädh ärwodhe ok handagärning sinne KS 4 (8, 4) . hon . . . badh han . . . til sik ga thz hon matte hans talan fa Iv 2642 . RK 2: 9196 . ","4) inledande kausalsatser: eftersom. naar bröt iak nakath vidh idher thz thu swa illa fore mik bidher Iv 4048 . - derför att, att. we är mik thz iak war skapath MD 100 . ib 106 . - öfver att. the gladdis thz the fingo thz höra MD (S) 238 . - efter þäs med följande komp.; derför att. ey är kaalen thäs värre throande thz han rindhir ey vpp i förstone GO 614 .","5) med syftning på en föregående tidsbeteckning: då. hwa ther weet tima eller stund thz dödhin skal sökia hans hiärta grund han lägger sit hiärta i sorgh oc thwang Al 8640 . - sedan. thz är tolff aar ok än merä thz iak henne sa ok fruor flere Fr 1210 . - som; hvarunder. thz nu tio vintre är thz iak aldre man här sa Fr 2111 . \" jach hawer ligat her fangen . . . wäl j xiij aar, thz iach aldrik wt kom för än nw \" Va 32 (kanske att föra till 2). ","6) inledande knditioalsatser: om. tha ware iak en saligh qwinna thz iak thik hwar dagh haffwa matte Al 8539 . \" vil han ey beredha jnnan daghin tha scal mins herra ämbetzman . . . latha mätha hans hawor til beredha mz ok thz the eigh til räkkia tha skal hans godz a landeno mäthas ok mz gieldhas \" MEG (red. A) 56 . SO 203 . så vidt. jnthe onth vil jach . . . idher göra thz jac en aff veth Di 252 . ","7) inledande koncessivsatser: om ock, om än. thz thu kunne himilin naka . . . thz thu liknadhis allom gudhum . . . thu skulle tho matelik hafwa thik Al 3561, 3563 . \" thz iak ware allene här, jak wilde bestaa ider alla saman \" Di 11 . hz tw atte halffua wärildena. tha ästw all likawell konung sigmunds swen ib 116 . ib 136, 180 . \" jach wil stridha mz söwekin thz han hadhe xx simom (för sinnom) mera folk än jach \" ib 277 . Al 4406 . RK 1: (Albr) s. 214 . MD (S) 238 . Di 136, 180 . - ehuru, oaktadt. waldo the konung magnus hertogh eriks son . . . thz han ekke äldre waar änt ha vpa sith tridia aar RK 1: 4506 . - (?) hon grät tha thz (i motsats dertill att?) hon förra loo RK 1: 4395 . ","8) för att inleda en utropssats: att! oo thz han ey lydde slyka modher radhe RK 1: (sfgn) s. 176 . \" awi thz iak war swa illa fortapath \" MD 93 . -för att inleda en önskesats: att! o wärdoghe fadher, thz i mik . . . wnten idher til spöria om nakra pwnctar Lg 3: 586 . ib 600 . - Jfr þär til þät."],"f":[]},{"a":"þät","b":["kn"],"c":"konj.","d":"","e":[" L.","1) inledande subjekts-, objekts- och appostionssatser: det, aff. gör iäk þet . . . kunnukth . . . þet iak hafir gyorth eeth skiptte . . . ii þesse matto, þet iäk gaff hanom min gardh SD 6: 288 ( 1351) . \" ok dömän thänsammä ioon saklösän for thy thät han havär intä merä in tagät \" SD 8: 32 ( 1361) ; jfr 4. hans koperslager ffasbiörn hi vibi . . . gingo lagh medh rawid ffored olan mikkelsson kalladen en sköenson ATb 1: 29 ( 1454) . fässte rawed . . . lag . . . fored han kallade olan . . . en skäwel ib. jac thakkar thic min aldra sötasta gudh oc aldra mäst for thy. thät enginär swa syndoghir thät thu nekar honom thina miskund SvB 471 (b. av 1500-t.). 2) inledande följdsatser, merendels efter ett föregående sva. haffde en k[onung] eric sa scriffuit thät her abramz goz hade varit honum medh rättha tilfallit Arfstv 27 ( 1461) . SvB 471 (b. av 1500-t.)(se ovan uner 1). 3) inledande avsikstssater: att, på det att. konungin badh giffwa qwinnone tiwghu mark thz hon wille thz thäs hälder göra Prosaditker (Sju vise m) 134. hwar wara göme stadhin sin dagh thz the hedhninga koma ey in i stadhinib 159. (?) han haffde gärna dräpit mik om han haffde förmat, thät at (för upa thät at el. kontamination av thät och upa thät (at) han matte styra oc radha i minom stadh SkrtUppb 332 . 4) inledande kasualsatser: eftersom, emedan. han (ɔ: Gud) er til alskons dygd vphooff/all jorderikis frygd ok hymmerikis nade/thz han er welduger ouer them bade/ at giffwa ok läna hwem han thz an EK 2 ff. (jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 4 f.). 1369. j haffin reeth hans hierta at ider / thz i ridhin med wenkte hand ib 2097 f. niclis grafugl wardh saker iij mark thet han gaf eke olaf skomagare sinna pen (ɔ penningar) som honom war aff dömth ATb 1: 8 ( 1452) . är thz swa, at thu här mz ärffwodheno saar rätuisonna säädh, tha skalt thu witha, at thu wardhir rikir ällir giordhir rikir, mz äwärdhelikhetinna fruct j äwärdheliko liwse thz om sädhis timan takas twnge kärffwa, thz bör forsth sädhinne wäl kastadha (quod enim messis temporet tolluntur graves manipuli; hoc debutur primum bene iacto semine) SpV 406 . \" än thz han är manzlighin, for thän skuld är människionne enkte beqwämmeligharen än räddoghinib 359. waro swänske stena saagadhe swa j tafflor oc brwnerade som här görs i waland: tha fwnnosther j them mangskona lither ok figwre . . . män thet the slas mädh hambrom oc järn stangom kwnna the ey synas faghre \" PMSkr 494 . - for thät, d. s. jtem v louadhe for jönes boson for thet han stal j pd talghATb 1: 5 (1452). feste jon . . . j wald for iij mark for thet han kom ekke sin tygh fore sama dagh honom war for lacht ib 6 ( 1452) . ib. ib 7 (1452). - efter þäs med följ. komp.: därför att. GO 614 . Jfr R. Pipping, Stud. i Nord. Fil. 43: 78 ff. 5) med syftning på en föregående tidsbeteckning: då. Jfr B. Bjerr, Nordiska konjuktionsbildningar med temporqal innebörd 2: 25 ff. signad warde then godha stund/thet han kom hiit a wara fun Ivan ed. Noreen 1557 f. han thänkir thän dagh ey koma ma,/thet han ma sik vidh hina skilia Flores ed. Olson 1206 f. alth til then dagh thet han är laglighen inlösther af mik SD NS 3: 538 ( 1420) . nw tha thz när ledh thiman thz hon födha skulle Lg 3: 595 . then thime skal komma thz . . . maria skal aff människiom mykyt försmadh wardha ib 661 . - sedan. thy at thet nw twa winter är/at (hs. A: thet) iach her man aldrik saa Fredrik ed. Noreen 2138 f. 6) inledande konditionsalsater: om. thu skulde ey hafua for henne omkaka, / thet thu toghe ena iomfru slika Flores ed. Olson 464 f. the som fly til tik fran fie[n]dans här, oc annamas tryggelika, skadha meer fiendan änt het the haffdo warith slagne j häl PMskr 160. - såvitt. Jfr þän 1 b a slutet. 7) inledande koncessivsatser: om ock, om än. - thät än, d. s. j slikom athäffwom (ɔ skör athäffwe j famtakan j kössan älla klappan o.s.v.) är opta större syndh jämwäl j hionlaghina än j seelffue enfallogha kötzsins samblande thät än swa ware at människian vilde ey göra gärningena vtan lwstas j slikom athäffwom SkrtUppb 194 . - Jfr alt thät (Sdw 1: 24), sva thät, thy thät (Sdw 2: 752), þär til þät (Sdw 2: 781), än tho thät (Sdw 2: 1114), än thät (ib)."],"f":["þet . ","thet . suffigerat -ed: fored ATb 1: 29 ( 1454) ),"]},{"a":"þäþan","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L.","1) dädan, derifrån (jfr af 1). sigherlikä þit komä oc þäthan SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). han . . . for . . . þäpan ok tel antichiam Bu 134 . \" dacianus gik þäpan hem \" ib 496 . synen gik tha thädhan mädh skam Bil 104 . \" the . . . foro swa bort thädhan \" Lg 35 . \" thu skalt koma til thän hälgha stadhin iherusalem . . . ok thädhan skalt thu fara ok til bedhleem \" Bir 3: 235 . \" the segldo thädhan \" RK 1: 125 . \" the . . . gingo sa skogxledis tän jn i bleking \" ib 2: 8510 . Gr 284 . RK 1: (sfgn) s. 186, 2: 8946. FM 589 ( 1513) . - þäþan ok hvaþan, både från det ena stället och från det andra. thädhan ok hwadhan kombir hwar offeghir (vir perimi vetitus migrat ab hoste quitus) GO 1049 . ","2) derifrån (jfr af 2). se thädhan landit MB 1 . 435. tok diäwllin han. oc fördhe han til iherusalem som liggir thedhan atirtan af thera milom Bo 48 . \" grafwin war ther ginstan när. tho ititit thädhan som han var korsfästir \" ib 213 . - borta derifrån. han ville gerna tädhan vara RK 2: 3905 . ","3) deraf (jfr af 7, 8). af thy (inde) läroms vi. oc thädhan (inde) aflom vi dygdhena Bo 106 . \" tok sik thädhan (inde) sinna forradhilsa sak oc tilfälle \" ib 162 . ","4) på grund deraf, derför (jfr af 11). hwat som owinan obrygdhadhe hänne til hadhuetilse. thz vände hon sik til gagn. thädhan (inde) är hon siälfware til näfstinna . . . thädhan är hon thäkkare for blygho höuiskhetina Bo 125 . ","1) derifrån (jfr af 1). thädhan af saa iak nidhir fara eet lius Gr 297 . ","2) deraf (jfr af 7, 8). skulum wi ey lata af hans lofwi, thy at thädhan af tröstom wi os at fa synda forlatilse Ber 142 . \" tädhan af iättas thic synda forlatilse ib. fa þäþan af dözsens sak hwaþan hon vänte sik helso \" KL 184 . ","3) deraf (jfr af 10). mit folk . . . kastadho gul j eldin ok thädhan af vpstodh (inde surrexit) them en kalfwir Bir 1: 153 . \" skyn vp ga j hymlana . . . ok thiokna ther ok swa wardha thädhan af thry thingh som är rägn ok haghl lok snio \" ib 278 .","4) deraf (jfr af 11). skalt thw ey dröuas vm minom vinom hända nakar genuerdhogh thing thy at thädhan aff koma thom mere lön Bir 3: 117 . - på grund deraf, derför. nak iak minnis a gudh i mino aminne, tha finder iac af gudhi at han är, och thädhan af lustas iak äpte thy han wärdhoghas mik gifwa Ber 200 . \" änxlika rädhis han (djäfvulen) än wi haldom sämio och kärlek . . . och thädhan af är thz (d. v. s. deraf kommer det) at the hälgha kirkia sigx wara rädhelik swa som härskaps spedz skipadher til stridh \" ib 118 . \" i thy är thik domsins rätwisa i hwilko thic war syndinna ak hwadhan af (unde) thu fiölt i lastena thädhan af (inde) pinas thu (d. v. s. derifrån härleder sig din pina) \" ib 124 . ","1) derifrån (jfr fran 7). änden kombir j gen moth wästher oc azinoth thabor, oc tädhan fran gar han wth til vaca MB 2: 51 . ","2) derefter (jfr fran 8). tädhan fraa matte iulianus aldre höra corsith ment Bil 591 . noe räkker wt sina hand oc tagher in duwona til sik i archia, oc biidhar thädhan fra siw dagha sidhan sände han wt annan tiidh duwona MB 1: 171 . thädhan fran (ab inde) oc ther til han byriadhe gaa vppa sit thrätighinda aar finz ey i scriptinne at han nakat giordhe Bo 29 . ib 63, 142 . MB 2: 197 . "],"f":["teddan RK 1: (sfgn) s. 186 . ","dädän FM 589 ( 1513) . ","tän RK 2: 8510, 8946 (på båda st. i rimsl.)),","þäpan af , ","thädhan fran","thädhan sum , hvarifrån (jfr af 1). i rel. sats. fördhe henne ather i kirkiona, thädhan som han mz walle tokx Lg 3: 682 ."]},{"a":"þäþan","b":[],"c":"","d":"","e":["1) dädan, därifrån. jnde aduer thädan GU C 20 (hand ","2) s. l21. sidhan skyndadhe the sina färdh thädhan Prosadikter (Karl M) 251 . . .. ville aath opsale sin pelegrims rese ok saa thäan ok aath . . . vasthene GPM 2: 239 ( 1506) .","3) därav. \" wpnya j mins gudheligx hiärta wnghe thänna thronna ok kärlex fingergwl . . . ok thwa thz renth, j mins hiärta wathne, ok blodhe ath thz tädhan (inde) athertaghi sina fäghrindh, ok sin dyrlek \" Mecht 305 . 5) därifrån (jfr af 12). aldrigh lidha sorgh äller dröffwilse är genstighin til hälwitis gudh beffwari oss thädhan all samman Mecht 317 . "],"f":["tädhan Mecht 305 . ","tädan Prosadikter (Karl M B) 291), addv. L. ","þäþan af , 2) därav. - hädhan af . . . þäþan af, från ett håll . . . från ett annat håll. o hälghe fridzsins fägrindh, hwilkin som thaghir omskiptelika sidher, hädhan aff (hinc) älskande, thädhan aff (illinc) lidhande, ok saa samanklämer j eth SpV 464 . 5) för att beteckna medlet: därmed, med hiälp därav (jfr af 13). ihesus haldher thina hand j sinne höghre handh, taghandes mz sinom hälgha fingrom särdelis hwart thit fingher, at han tädhan aff thik wndherwise huru äller huat han brukar, oc gör, j thinne siäl . . . hans minste oc ytherste fingher täknar (o.s.v.) Mecht 336 ."]},{"a":"þö","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þo."],"f":[]},{"a":"þöghine","b":["ab"],"c":"adv.","d":"","e":[" L."],"f":["þöghin )"]},{"a":"þör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L.","1) torr, befinnande sig i torrt tillstånd. - i þörro, a) i el. på land (i motsats till: i vattendrag). hälffiärtha attungh joordh . . . lmedh allum tillaghum, näär oc fiärra . . . ii esyu ov yhyttu innan gaardz hägnadh oc vtan SD 8: 30 ( 1361) . ib 82 ( 1361) , 192 (1362, avskr.). NMU 1: 64 ( 1373) . Vg FornmT III 7-8: 153 (1377). JämtlDipl 156 (1406?9. med allom tillaghom när by och ffiärre holt och hagha j waato och torro hwar hälzt thet kan liggia som them [eg] homen bör ath fylghiä DN 14: 67 (1451). - n. ss subst. engo wndan taghno, wato eller thörro, skogh ok skywl NMU 1: 66 ( 1381) . meth allä the for:de giordhes tilliggilse, wat och thiwrt, ager och äng SD NS 3: 140 ( 1416) .","2) torr, lidande brist på vatten el. väta. - om årstid. tör sommar LB 11: 9 (s. 472). 3) torr, förtorkad. om växter el. växtdelar o. d. the födhäs swa som thoor trä til äuerdeligan heluitis eldh SvKyrkobr (Lucid B) 178 .","5) torkad, bereddd genom torkning. iiij mark for xiiij lispund tört köt Skotteb 418 (1468, Kämn) . vj pund tör aal Arfstv 63 (1474-75). ib 81 . \" iii öra för ffisska förska [!] och torra \" Kumla kyrkas rb 94 ( 1511) .","7) torr, tom. \" om för våta varor avsedd tunna e.d. hanis . . . hade ecke meera anamet aff hans skip än en for tunna STb 1: l22 (1475). \" ib 327 ( 1481) . besworo dess köpsuena sit gotz . . . vij(7) mesa kopper . . . iij(3) skynmesse och eth torth faath ib 2: 467 ( 1490) . sades hans . . . fry fore the ij torre tunnar karl persson . . . pa thaler ib 4: 18 ( 1504) .","8) torr, som (enligt äldre medicinsk och naturveteskaplig uppfattning) har torra egenskaper. om naturföremål, människor, naturförhållanden o.s.v. malmena . . . behollendes i segh altidh thett som törtt är, än tå the äro smälte PMSkr 607 (senare avskr.). ib. - Jfr halfthör."],"f":["för Arfstv 63 (1474-75) . f. for STb 1: 22 (1475). n. tört Skotteb 418 (1468, Kämn) . ","törtt PMSkr 607 (senare avskr.). torth STb 2: 467 ( 1490) . ","thiwrt SD NS 3: 140 ( 1416) . ","thörro NMU 1: 66 ( 1381) . ","thyrro SD 8: 82 (1361), 192 (1362, avskr.); Vg FornmT III 7-8: 153 (1377). thyrru SD 8: 30 ( 1361) . ","tyrra JämtlDipl 156 (1406?). thorro NMU 1: 64 ( 1373) . torro DN 14: 67 (1451). pl. n. (nom., ack.) thoor SvKyrkobr (Lucid B) 178 . pl. ack. m. torra Kumla kyrkas rb 94 ( 1511) . best. form sing. n. (nom., ack.) förre PMSkr 607 (senare avskr.). pl. nom., ac. f. torra STb 1: 327 ( 1481) . ","torre ib 4: l18 (1504). komp. törrere PMskr 607 (senare avskr.)),"]},{"a":"þör","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" L. ","1) torr, fri från väta; äfven höjande sig öfver vattenytan, oberörd af vatten. Hästläked. i AS 137 . han gik thör. ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha Bil 793 . \" ledha them thörrom fotum ifwir jorsala haff \" ib 115 . \" israels sönir . . . gingo thörrom fotom til landz \" MB 1: 317 . \" ganga israels sönir at thörrom wägh i midhio hawino \" ib. \" är thz swa at daggen bliffwir aatenast j vllefätthen, oc all marken om kringh bliffwir tör \" MB 2: 88 . \" jak bedhis at vlla fätten bliffwe töör, oc all iordhen ther om kring wari waat \" ib. \" noe . . . sa at iordhen war all thör \" ib 1: 171 . \" kome saman watnin the vnder himblenom äre . . . oc oppenbaris thört land \" ib 156 . \" kalladhe war herra thört land iordh \" ib. \" thz är ilt at drunkna a thörth landh \" GO 811 . ib 974 . - torr, befinnande sig i torrt tillstånd, utan förening med vatten el. ngt flytande, ej uppmjukad af vatten el. ngt vått. tag haffra myöll eller haffra gryn, oc äth thom tor fastandis om morgonen LB 7: 34 . ib 165 . - i þörro, a) i el. på land ( i motsats till: i vattendrag). alt mit goz i malaboþum. oc alt þet goz þer vndi ligger. swa svm malaboþa qwärna. qwärna thorpet. räuathorp. oc österhult. mz allum tillaghum i vato oc þörro BYH 1: 170 ( 1363) . SD 4: 389 (1334?). NS 1: 8 ( 1401), 10 ( 1401) o. s. v. b) i torrt tillstånd, torrt tak och skär wp ena sino wppa näsomon och stik frö j och giff honum (hästen) j törro LB 2: 69 .","2) torr, lidande brist på vatten el. väta, förtorkad, mager, ofruktbar. om jord. þa iosep þörste fast brast up än kälda vällande þär iorþen var þörrast Bu 71 . vm han (dadelkärnen) sätz j thörra iordh. tha thörkas han Bir 1: 132 . - bildl. thän som i andelico liuärne är. skal äkke vndra at han är stundom thör vtan nadhanna väzsko. oc thikkir sik vara forlatnan af gudhi Bo 28 . \" mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört (rimmande med styrt) \" Bu 72 . \" ginstan drikkiandis aff them drykkenom syntos the swasom aff nakrom wtbläsande anda (spiritu quodam inflatorio distendi videbantur; efter swasom har ett ord bortfalit), swa at the ginstan sik wphöghde j högfärdh . . . actandis mykit oc manga konster at wita, oc bliffuo tha j sik siälffue torre oc alzstingis kalle \" Su 225 . \" thera likame är thör af (aridum est ab) allo godho ok aff allom kärlek \" Bir 1: 207 . \" mangra manna ben äru thör aff gudhelike väzsko \" ib 3: 220 . \" tha nogor är tor aff gudlighet \" Lg 3: 71 . ","3) torr, som icke längre är frisk el. färsk, förtorkad. om växter el. växtdelar o. d. huar o giptar man af dauiz konogs släkt . . . före þörran vandi ii hände tel guz mönstar Bu 6 . \" han !UDDA_TECKEN?: vandar) bar blomstar a þörrom grenom \" ib. \" olio trä . . . vtantil thyrt ok jnnantil fult mz fitma \" ib 2: 252 . \" thy at the göra thätta i gröna träno. hwat skal tha vardha i thy thörra \" Bo 198 . KL 283 . MP 1: 238 . Bir 1: 270 Lg 66 . thör trä kofra latan eledh GO 52 . ib 997 . \" bär saman thörra stikkor \" Bir 1: 255 . - om bröd. KL 188 . ","4) uttorkad. alexander . . . kom til et thräsk thz war thört Al 5465 . \" offwan för förrörde konungs fiskerj är mesthe parthen om aaret torth saa man gaar toor skoddhe fram (för fran?) norra landiith och in paa en holma \" DD 1: 175 (1500, eft. nyare afskr.) .","5) torkad, beredd genom torkning. tor timean ströyader oppo läker wel LB 7: 266 . annamede . . . her peder twresson thette effterscreffne . . . xv pundh törre gedder XIII pundh tör siik . . . I skippundh törre aborre, IIII pundh torren lax HSH 19: 166 ( 1506) . FM 607 ( 1513) . ","6) torr, icke åtföljd af flytning. þör värker, torrvärk, remuatism, gikt. hafua storan torran werk j kroppen LB 7: 283 . Jfr thörvärker. - þör hosta, torrhosta, hosta i hvilken ingenting upphostas. for torra hostho LB 7: 6 . ib 9, 8: 52 . Jfr thörhosta. ","7) torr, som (enligt ädre medicinsk uppfattning) har torra egenskaper. om naturföremål, menniskor, naturförhållanden o. s. v. waat kennis bätzst aff thörro oc thört aff wato MB 1: 43 . \" är himpna natura hwarce thör eller waat heet eller kaald \" ib. \" saturnus hawer kalda krapt, oc thörra \" ib 71 . \" mars oc sool the äre badhe thörre oc hete ib. är ängin wärre natura än kald oc tyr \" ib. \" colerici ok wnghe ärw hethe aff sine natur ok thörre ok gamble men äre wathä ok kaldhä \" LB 6: 278 . autumpnus är hösther thennä thimen är kaldher ok thör ib 277 . estas thenne thimen er thör ok hether . . . tha er manzens natur het oc thör ib 278 . \" i thom thimanom (vintern) skal man drikkä ok äthä thz ther thorth är ok het aff sik ib. \" ib 279 . \" galanga galgana är tört oc heth \" ib 3: 47 . \" pipro rooth är wath oc thör \" ib 55 . ib 50, 51 o. s. v., 4: 344, 349. hwlyrth hon är thräskona oc alla äro thörra j första trappo oc heta i andro ib 3: 118. thus rökilse thz är heet ok tört j andro trappa ib 4: 399 . ib 2: 50, 3: 75, 79, 130, 7: 149 . tarffwas witha j hwath gradu nokor ting ärw heth, kald, tör, äller waath ib 9: 97 . ib 96 . - Jfr genom thör."],"f":["thör Bil 793 ; Bir 1: 207 ; Bo 28 ; LB 6: 277, 278 . ","töör MB 2: 88 . ","thor MP 1: 288 . ","tor Lg 3: 71 ; LB 7: 149, 266 . ","thör MB 1: 43, 171 ; LB 6: 278 . ","tör MB 2: 88 ; LB 3: 75, 79 . ","tyr MB 1: 71 . n. (nom., ack.) þört Bu 72 . ","thört KL 283 ; MB 1: 43, 156 ; Go 974; LB 3: 130 . ","tört ib 47, 4: 339 . ","thyrt Bir 2: 252 ; MB 1: (Cod. B) 544 ; LB 3: 118 . ","thiwrt SD NS 1: 373 (1404, daniserande). þort Hästläked. i AS 137 . ","thorth LB 6: 278 . ","torth DD 1: 175 (1500, efter nyare aftr.) . ack. m. þörran Bu 6 . ","thörran LB 6: 279 . ","törran Bir 1: 270 . ","torran LB 7: 283 . ","thörra MB 1: 71 ; Bir 1: 132 . ","törra LB 8: 52 . ","torra ib 7: 6 . ","thörrom MB 1: 317 . n. þörro BYH 1: 170 ( 1363) . ","thörro SD 4: 389 (1334?), NS 1: 10 ( 1401) o. s. v.; MB 1: 43, 169 . ","törro LB 2: 69 . ","thyrro SD NS 1: 688 ( 1407) . " thorro " ib 1: 8 ( 1401), 12 ( 1401) o. s. v. pl. nom. m. thörre MB 1: 71 ; LB 6: 278 . ","torre Su 225 . ","thörra LB 3: 118 . n. (nom., ack.) thör StadsL Köpm. 14: 3; Bir 3: 220 ; GO 52 . ","tör LB 9: 96, 97 . ","thor StadsL Köpm. 14: 3 i var. tor LB 7: 34, 165 . ","thörra Bir 1: 255 . ","þörrom Bu 6 . ","thörrom Bil 115 ; MB 1: 317 . ","thörra Lg 66 . dat. ","thörra Bo 198 . ","þörraster : -ast Bu 71 ; KL 188),"]},{"a":"þörft","b":[],"c":"","d":"","e":[" , se þorft."],"f":[]},{"a":"þörsta","b":["vb"],"c":"v.","d":"","e":["1) törsta, känna törst. opersonl. med dat. (el. ack.). mik thörstir Bo 203 . \" var thz sant at honom thörste ib. \" Su 196 . ther matte drikka hwem ther thyrste Al 1940 . honom thörstir mykyt LB 3: 180 . - personl. (el. i konstr. som kan fattas ss personl.). þa iosep þörste Bu 71 . at han aldre þrötes. hungra älla þörste ib 204 . Su 224 . \" huru myklo mer han drikkir thes mer thörstir han \" MP 1: 310 . \" then som . . . torster mykit sa at swartnar j munnen \" LB 2: 92 . \" far man ilth i brysthet saa ath thunghan thykker ath alth thz hon sputther är besth som ghalle och gespeer offtha och thorster \" ib 8: 51 . Su 224 . ","2) törsta efter, åstunda. opersonl. med dat. samt prep. til. nw törster mine siäl til tik Lg 3: 320 . - personl. med ack. thän ledhe gramin. som badhe hans oc alla hans vina blodh thörstir Bo 49 . \" han som ankönsins siäla helso thörste (salutem) sitiebat) \" ib 164 . ib 203 . Bir 4: 200 . \" han thörste oc hungra rätuisona \" Gr 277 . \" jek thörste oc astunda thässa vndarlica diursins hiärta \" Bir 2: 3 . ib 115, 219 . Su 98, 196 . Ber 69 . - med prep. til. min siäl hon thörste til gudh (Deum sitit) Ber 69 . \" thin siäl thörste til gudh ib. - med inf. myn syäll som torsther och astundher koma till thyn \" Lg 3 . 134."],"f":["thyrsta . ","thorsta . ","torsta . ","torstha . -ir, -te),"]},{"a":"þörster","b":["nn"],"c":"","d":"","e":["törst eg. o. bildl. þu . . . þolde hungor ok myken þörst Bu 76 . Bir 1: 190 . \" thw waro thwingadhe aff hungir ok thyrst \" KL 106 . \" dö aff hunger ok thörst \" Al 1500 . \" ey thit swärdh. ey thörstir. oc ey hungir formagho mik skilia fran mins gudz kärlek \" Gr 278 . \" at dräpa swa mykith folk mz thörst \" MB 1: 325 . \" lacrisa hon . . . miinskar thorsth \" LB 8: 48 . KS 86 (211, 95), 87 (211, 95) . Su 196 . Ber 235 . at thorsthen är slekther Gers Frest 47 . Su 224 . släkkia hans thorst mz enom drupa Bir 1: 225 . ib 3: 37 . en watn drupe ma släkkia min thörst ib 1: 222 . \" vt släkke drykkin thörst \" ib 283 . \" hwat thörstir är wärre än wrang giri ok wredhe \" ib. \" ginstan vt släkkis then wrange thorstin ib. \" ib 3: 50 . \" at hänna miölk är mik ey thyrst \" Al 1466 ."],"f":["thöster Ber 235 . ","thyrster . ","tyrstr KS 87 (211, 95) ; tyrst ib 86 (211, 95). thorster. thorsther. torsther), "]},{"a":"þörster","b":["av"],"c":"adj.","d":"","e":[" Jfr othyrster (Sdw 2: 187)."],"f":[]}] \ No newline at end of file diff --git a/tests/DictionaryTest.cs b/tests/DictionaryTest.cs index 02151d0..874785f 100644 --- a/tests/DictionaryTest.cs +++ b/tests/DictionaryTest.cs @@ -24,21 +24,24 @@ public void DictionaryHasExpectedContentTest() var result = dictionary.GetEntries(); Assert.Equal("af bränna", result[100].Headword); - Assert.Equal("vb", result[100].PartOfSpeech); + Assert.Equal(new List { "vb" }, result[100].PartOfSpeech); Assert.Equal("v.", result[100].GrammaticalAspect); + Assert.Equal("", result[100].Information); Assert.Equal("afbränna, genom eld förstöra. hans trähws the af brendhe RK 2: 2757 . ib 1511. halff stadhen är affbrändh BSH 5: 132 ( 1506) . Jfr bränna af.", result[100].Definitions[0]); Assert.Equal(new List(), result[100].AlternativeForms); Assert.Equal("annat thera", result[1000].Headword); - Assert.Equal("kn", result[1000].PartOfSpeech); + Assert.Equal(new List { "kn" }, result[1000].PartOfSpeech); Assert.Equal("konj.", result[1000].GrammaticalAspect); - Assert.Equal(" (eg. n. af annar i förening med gen. pl. af pron. thän) antingen. annat thera . . . älla, antingen . . . eller. annat thera skal jach felle thegh dödhan eller tu mik Di 218 . " maa han i noghraa mattho wara annath thera gwdh eller man Lg 3: 108. "", result[1000].Definitions[0]); + Assert.Equal("", result[1000].Information); + Assert.Equal(" (eg. n. af annar i förening med gen. pl. af pron. thän) antingen. annat thera . . . älla, antingen . . . eller. annat thera skal jach felle thegh dödhan eller tu mik Di 218 . \" maa han i noghraa mattho wara annath thera gwdh eller man Lg 3: 108. \"", result[1000].Definitions[0]); Assert.Equal(new List(), result[1000].AlternativeForms); Assert.Equal("löna", result[20000].Headword); - Assert.Equal("vb", result[20000].PartOfSpeech); + Assert.Equal(new List { "vb" }, result[20000].PartOfSpeech); Assert.Equal("v.", result[20000].GrammaticalAspect); - Assert.Equal("löna, vedergälla. " med personens dat. och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom winom lönir iak lydhno oc älskogha mz miskund " MB 1: 332 . hånom hans gif löna KS 70 (112, 77) . gudh löne henne sin stora kärlek Lg 807 . KL 296 . han honom thz ille lönte RK 2: 3459 . - pass. thz kan thöm aldrigh vardha lönt Iv 4959 . - med personens dat. och ack. betecknande det som gifves ss lön. honum löna synda giäl Al 2329 . - med personens dat. them löne RK 2: 3216 . " löna wäl jlum " Bil 104 . " iak lönir hwariom enom äptir sinne forskullan " Bir 1: 381 . MB 2: 369 . " om honum skwlde saa wordhe lönth for hans langlige . . . trotieniste " BSH 4: 220 ( 1497) . - löna, aflöna. them som ey löna sino ärfuodhis folke rättelica MP 2: 111 . " löne . . . af thy sama sinom piltom oc tiänarom " Bir 5: 115 . ib 116 . " sinom soldenärom skulu the ey vara pliktoghe antiggia harnisk. kost äller fordenskap til land ällir watn. ey oc gull äller päninga til them at löna " MB 2: 242 . ib 243 . - betala. badh löna sik Bo 14 . - belöna. war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plicta synde Bil 458 . ", result[20000].Definitions[0]); + Assert.Equal("", result[20000].Information); + Assert.Equal("löna, vedergälla. \" med personens dat. och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom och ack. betecknande det för hvilket lön gifves. minom winom lönir iak lydhno oc älskogha mz miskund \" MB 1: 332 . hånom hans gif löna KS 70 (112, 77) . gudh löne henne sin stora kärlek Lg 807 . KL 296 . han honom thz ille lönte RK 2: 3459 . - pass. thz kan thöm aldrigh vardha lönt Iv 4959 . - med personens dat. och ack. betecknande det som gifves ss lön. honum löna synda giäl Al 2329 . - med personens dat. them löne RK 2: 3216 . \" löna wäl jlum \" Bil 104 . \" iak lönir hwariom enom äptir sinne forskullan \" Bir 1: 381 . MB 2: 369 . \" om honum skwlde saa wordhe lönth for hans langlige . . . trotieniste \" BSH 4: 220 ( 1497) . - löna, aflöna. them som ey löna sino ärfuodhis folke rättelica MP 2: 111 . \" löne . . . af thy sama sinom piltom oc tiänarom \" Bir 5: 115 . ib 116 . \" sinom soldenärom skulu the ey vara pliktoghe antiggia harnisk. kost äller fordenskap til land ällir watn. ey oc gull äller päninga til them at löna \" MB 2: 242 . ib 243 . - betala. badh löna sik Bo 14 . - belöna. war gudh ther badhe lönar wälgerninga ok plicta synde Bil 458 . ", result[20000].Definitions[0]); Assert.Equal(new List{ "lönar Bil 458 . ", "lönir MB 1: 332, Bir 1: 381 . ",